Betänkande angående rationell skatteuppbörd

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1929:17

FINANSDEPARTEMENTET

BETÄNKANDE ANGÅENDE

RATIONELL

SKATTEUPPBÖRD

AVGIVET DEN 30 JUNI 1929 AV

1924 ÅRS

UPPBÖRDSSAKKUNNIGA

S T O C K H O L M 1 9

Statens offentliga utredningar Kronologisk

förteckning

1. Betänkande och förslag till förenkling av organisa- 10. Utredning och förslag rörande praktisk lärarkurs tion och förvaltning ä flottans stationer och varv för blivande lärare vid de allmänna läroverken ni fl. samt örlogsdepån i Götehorg. Vissa byggnadsarbeten undervisningsanstalter. Norstedt. 116 s. E. m. m. vid flottans station i Stockholm. (Supplement 11. förslag till omorganisation av rättsobducentväsentill del 3. Lokalfrågor.) Beckman. 30 s. Fö. det m. m. Norstedt. 66 s., 1 karta. S. 2. Betänkande och förslag angående vissa ekonomiska spörsmål berörande enskilda järnvägar. Beckman. 12. Lagberedningens förslag angående vissa internationella rättsförhållanden. 1. Förslag till konvention 61 s. K. mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge inne3. Betänkande och förslag angående tryggande av hos hållande internationellt privaträttsliga bestämmelser enskild arbetsgivare anställd personals rätt till utom äktenskap, adoption och förmynderskap m. in. fäst pension. Norstedt. 92 s. J u . Norstedt. 130 s. J u . •1. Svenska aktiebolags balansräkningar åren 1911—192"). Tiden. 529 s. Fi. 13. Lagberedningens förslag angående vissa internatio5. Bedogörelse för de ecklesiastika boställena. 6. Kopnella rättsförhållanden. 2. Förslag till konvention parbergs lan. Av Henrik Bovin. Beckman, lij, 718 s. E. mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge anG. Utredning och förslag rörande studieunderstöd åt gående indrivning av underhållsbidrag m. m. Norlärjungar vid statens läroverk och med dem jämstedt. 59 s. J u . förliga läroanstalter. Norstedt. 107 s. 14 pl. E. 11. Betänkande med förslag till steriliseringslag. Beck7. Berättelse rörande studier i vissa sinnessjukvårdsman. Ill s. S. frågor — särskilt arbetsterapi och hjälpverksamhet 15. Betänkande med utkast till lagstiftniiig om ekono— i Danmark, Tyskland, Holland och Schweiz. Normiska föreningars rätt att driva inlåningsrörelse: stedt 117 s. S. Marcus. 39 s. Fi. 8. 1928 års tjänstesak kunnigas utredning och förslag i 16. Betänkande med förslag till förordning om motorfråga om underofficerarnas tjänsteställning. Falilfordon m. m. jämte därmed sammanhängande förcrantz. 90 s. Fö. fattningar samt till stadga om trafiken å vägar och 9. Betänkande med förslag till lagstiftning om åtgärder gator. Marcus. 305 s. K. mot lösdriveri samt åtgärder mot sedeslöst leverne 17. Betänkande angående rationell skatteuppbörd. Mar/av samhällsskadlig art. Norstedt. 208 s. S. cus. 334 s. 5 utkast till blanketter. Fi.

Anm. Om särskild tryckort ej angiv es, äi tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, J o . = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1 9 2 9 : 1 7 FINANSDEPARTEMENTET

BETÄNKANDE ANGÅENDE

RATIONELL

SKATTEUPPBÖRD

AVGIVET DEN 30 JUNI 1929 AV

1924 ÅRS UPPBÖRDSSAKKUNNIGA

S T O C K H O L M 1929 ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

Till Herr Statsrådet

och Chefen för Kungl.

Finansdepartementet.

Med stöd av Kungl. Maj:ts den 23 maj 1924 givna bemyndigande har dåvarande statsrådet och chefen för Kungl. finansdepartementet K. J . Beskow tillkallat oss att jämte numera avlidne mantalskommissarien i Göteborg O. E. Graffman i egenskap av sakkunniga inom departementet verkställa utredning angående åtgärder för åvägabringande av en rationell skatteuppbörd. Enligt oss meddelade direktiv skulle utredningen icke omedelbart utmynna i några utarbetade lagförslag utan närmast hava till ändamål att uppdraga riktlinjer för en allmän revision av uppbörds- och indrivningsväsendet. Det skulle därefter ankomma på Kungl. Maj:t att taga ställning till de framställda önskemålen och ombesörja det lagstiftningsarbete, som kunde bliva erforderligt. De sakkunniga, vilkas arbete fördröjts dels på grund av andra brådskande utredningsuppdrag, som anförtrotts undertecknade Döss och Lundevall, dels på grund av Graffmans långvariga sjuklighet, hade fullbordat största delen av sina förberedande undersökningar och fattat principbeslut i alla viktigare frågor, då Graffman den 31 juli 1928 avled. Någon efterträdare till Graffman har icke utsetts, utan undertecknade Döss och Lundevall hava efter Graffmans frånfälle fortsatt och avslutat utredningsarbetet. De sakkunniga få nu såsom resultat av detta arbete vördsamt överlämna härvid fogade betänkande angående omläggning av uppbörds- och indrivningsförfarandet med tillhörande bilagor. Till de sakkunniga överlämnade nådiga remisser redovisas i särskild avdelning av betänkandet. Stockholm den 30 juni 1929. JOH. DÖSS.

ADOLF LUNDEVALL.

1 KAP. D e s a k k u n n i g a s u p p d r a g o c h förloppet av d e r a s arbete. De sakkunnigas uppdrag innefattas i följande, dem tillhandakomna protokollsutdrag: »Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 maj 1924. Chefen för finansdepartementet, statsrådet Beskow anför efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, social-, kommunikations- och ecklesiastikdepartementen : Inom de närmaste åren förestå genomgripande förändringar å skattelagstiftningens område, och sedan någon tid befinner sig jämväl frågan om ett förbättrat taxeringsförfarande under övervägande av särskilda sakkunniga. Till föremål för utredning återstår emellertid den tredje men icke minst viktiga frågan inom skatteväsendet, nämligen huru skatterna må kunna uttagas på det för samhället lämpligaste och effektivaste sättet samt under de för de skattskyldige bekvämaste och jämväl i övrigt minst betungande formerna. Tiden för igångsättandet av en dylik utredning synes mig nu vara inne. Frågan om en rationell skatteuppbörd har upprepade gånger under de senaste åren varit föremål för uppmärksamhet inom riksdagen. Sålunda beslöts vid 1918 års riksdag en skrivelse, nr 479, till Kungl. Maj:t med anhållan om utredning angående möjligheten att genom statsbidrag åt organisationer, som avse att främja skatteinbetalning, eller genom andra liknande åtgärder åstadkomma minskade restantier och avskrivningar. Denna framställning har emellertid enligt Kungl. Majrts beslut den 12 november 1919 icke för det dåvarande föranlett någon åtgärd, beroende därpå, att verkningarna av det år 1918 införda nya uppbördssättet på landsbygden samt införselinstitutets införande i avseende på skatter och allmänna avgifter ansetts böra avvaktas. Redan vid följande års riksdag väcktes inom första kammaren motion, nr 16, om skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om utredning i syfte att dels åstadkomma en effektivare skattebetalning genom införandet av obligatoriska skatteböcker för arbetare, dels ock att göra betalningen av skatter så bekväm som möjligt för de skattskyldige genom att bereda envar tillfälle att erlägga sin skatt genom inköp av skattemärken. Motionen vann icke riksdagens bifall. Skattetekniska svårigheter och jämväl betänkligheter i andra hänseenden ansågos lägga hinder i vägen för förslagets genomförande, varjämte en ganska omfattande och kostsam organisation förmenades bliva erforderlig. Därjämte framhölls — under hänvisning till förutnämnda 1918 års riksdagsskrivelse — att Kungl. Maj:ts uppmärksamhet redan fästs på angelägenheten av åtgärder, avsedda att genom bekvämare

5 former för skattebetalning främja ett gott resultat av skatteindrivningen (sammansatta bevillnings- och andra lagutskottets utlåtande nr 1). Vid 1920 och 1921 års riksdagar väcktes motioner i båda kamrarna (1920/1:161 och I I : 216 samt 1921/1:144 och I I : 230) om skrivelse till Kungl. Maj:t angående uppdelning av kronouppbörden på två eller flera terminer. Av vederbörande utskott, som avgivit utlåtande i anledning av dessa motioner (1920: första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 2 och andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 4; 1921: första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande n r 8 och andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande nr 7), har i intet fall önskvärdheten i och för sig av den ifrågasatta uppdelningen bestritts. Andra kammarens utskott hava vid bägge tillfällena understrukit vikten av att något bleve åtgjort i motionernas syfte. Att det oaktat intet av berörda utskott funnit sig böra tillstyrka skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om utredning i ämnet har väsentligen berott på att den ifrågasatta reformen ansetts komma att medföra så stora kostnader och olägenheter, särskilt med avseende å debiterings- och uppbördsförfarandet, att dessa skulle vara av större betydelse än de beräknade fördelarna. J ä m v ä l i ett annat och vidare sammanhang var frågan om ändringar i skatteuppbörden under övervägande vid 1921 års riksdag. I skrivelse den 11 maj 1921, nr 167, anhöll sålunda riksdagen, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning rörande vilka åtgärder, som lämpligen borde vidtagas för åvägabringande av en rationell skatteuppbörd och för riksdagen snarast möjligt framlägga de förslag, vartill en sådan utredning gåve anledning. Denna riksdagens framställning föranleddes dels av tvenne inom riksdagens båda kamrar väckta likalydande motioner, nr 1 : 145 och I I : 244, i syfte att en förutsättningslös utredning i frågan måtte komma till stånd, därvid i motionerna antyddes, att den till synes bäst framkomliga väg till skatteuppbördsproblemets lösning vore att söka åstadkomma en efter vissa grunder beräknad, allmän och obligatorisk förskottsavsättning till skatteändamål, dels ock av en inom riksdagens andra kammare väckt motion, nr 229, däri påyrkades utredning för utrönande, huruvida och i vad mån utöver vad redan funnes stadgat påförda utskylder kunde uttagas av försumliga och tredskande skattskyldiga. Efter att hava påpekat de skilda orsakerna till skatterestantierna framhöll riksdagen i nämnda skrivelse huvudsakligen, att riksdagens ståndpunkt beträffande de rena skatteskolkarna måste bliva, att vad som kunde göras mot skatteskolkarna borde göras, försåvitt det icke kunde anses stå i orimlig proportion i fråga om kostnader i förhållande till det avsedda ändamålet, att det borde vara angeläget att ordna uppbörden så, att den bleve minst betungande för de talrika kategorier, som nu visserligen fullgjorde skatteinbetalningen, men därvid hade att dragas med stora uppoffringar och svårigheter, att det för skattebetalarna vore av synnerlig vikt, att uppbördsterminerna ordnades på ett ändamålsenligt sätt, att, då det icke utan stora kostnader för skatteuppbörden kunde låta sig göra att fördela skatterna i så små poster, att de anpassade sig till de skattskyldiges månads- eller veckoinkomster, det borde vara av vikt för det allmänna att uppmuntra sådana anstalter, som avsåge att i småposter uppsamla och sedermera inbetala skattebelopp, det vill säga dels s. k. intressekontor, dels anordningar av arbetsgivare, som efter frivillig överenskommelse innehölle en del av arbetarnas inkomster för att gälda skatterna, beträffande vilka sistnämnda anordningar riksdagen ansåge det för utvecklingen på området vara av

yttersta vikt att de fortfarande finge vara frivilliga. Riksdagen anförde slutligen: Då förevarande fråga finge anses vara av den stora betydelse för staten och kommunerna, att intet finge lämnas oförsökt, som kunde gagna densamma, hade riksdagen ansett, att en utredning av den beskaffenhet, som motionärerna föreslagit, borde åvägabringas. Av vad riksdagen anfört torde framgå, att åskilliga spörsmål kunde komma under bedömande vid en förutsättningslös utredning i ämnet. Riksdagen ville emellertid betona, att riksdagen härmed icke ville införandet av några invecklade former eller inrättandet av nya befattningar för skatteuppbörden, utan att riksdagen ansåg huvudvikten böra läggas på indrivningsförfarandets effektivitet gentemot skatteskolkare samt på att uppmuntra skattebetalarna själva till enkla och praktiska åtgärder i syfte att underlätta skattebetalningen. Den 29 juni 1921 anmälde jag riksdagens ifrågavarande skrivelse för Kungl. Maj:t; och beslöt Kungl. Maj:t på min hemställan att anbefalla samtliga länsstyrelser att inkomma med yttranden i ärendet. I dessa yttranden hava länsstyrelserna så gott som enstämmigt vitsordat behovet av åtgärder till vinnande av ett bättre uppbördsresultat. Däremot hava meningarna gått isär i fråga om de åtgärder, som borde vidtagas till åstadkommande av nödiga förbättringar. Åtskilliga länsstyrelser hava funnit de av riksdagen antydda utvägarna i allt väsentligt framkomliga och av beskaffenhet att jämte vissa andra påbyggnader å det gällande uppbördssystemet medföra åsyftad verkan. Vad särskilt beträffar de rena skatteskolkarna hava därvid framhållits som lämpliga åtgärder åläggande för arbetsgivare att hos vederbörande mantalsskrivnings- och exekutionsmyndigheter göra anmälan om nyanställda och avgångna arbetare, vidare utsträckt användning av reseförbudet, utvidgad tillämpning av införselinstitutet, skärpt påföljd för försummelse att erlägga påförd skatt m. m. Andra länsstyrelser åter hava hyst tvekan, huruvida inom ramen av nuvarande organisation och med gällande uppbördsbestämmelser nämnvärd förbättring skall kunna åvägabringas. Särskilt hava dessa länsstyrelser ställt sig tvivlande i fråga om möjligheten att genom frivilliga anordningar av vare sig det ena eller andra slaget nå fram till en bättre ordning, därvid särskilt understrykande att man på frivillighetens väg träffar allenast dem, som i allt fall låta sig angeläget vara att fullgöra sin skattskyldighet. Den väg, som säkrast skulle leda till målet, förmena dessa länsstyrelser vara, såvitt avser löntagare, allmänt och obligatoriskt innehållande av lönen till betalning av å samma lön belöpande skatter. Särskilda spörsmål berörande skatteuppbördsväsendet hava behandlats uti tvenne vid 1922 års riksdag väckta motioner (I: 5 och II: 188). I den inom första kammaren väckta motionen hade hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville taga i övervägande, huruvida en förenkling av skatteuppbördsväsendet kunde åstadkommas genom att överlåta åt samma myndigheter uppbörden av såväl kronosom kommunalskattemedlen, samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill ett dylikt övervägande kunde giva anledning. Första kammarens andra tillfälliga utskott uttalade emellertid (i utlåtande n r 5), att det vore att förvänta att den av riksdagen begärda utredningen om en rationell skatteuppbörd skulle hava sin uppmärksamhet riktad även på i motionen omnämnda spörsmål, varför bland annat på denna grund en särskild riksdagens skrivelse i ämnet icke syntes vara av behovet påkallad. Första kammaren avslog motionen. I den nämnda, inom andra kammaren väckta motionen hade

yrkats att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta utreda, huruvida och på vilket sätt åtgärder kunde vidtagas för att åstadkomma, att stat och kommun bereddes större säkerhet för skatternas erläggande, främst från bolag och andra affärsföretag och särskilt med hänsyn till de förhållanden, som inträda under ekonomiska kristider. I motionen hade huvudsakligen tagits sikte på den omständigheten, att bolag och andra affärsföretag lätt kunde bliva insolventa under den tid, som alltid måste förflyta från den tid, en inkomst åtnjötes, tills därav härflytande skatter skulle erläggas. Som emellertid vederbörande utskott (andra kammarens femte tillfälliga utskott i utlåtande nr 4) hölle före, att även denna fråga, som också vidrörts i motiveringen till 1921 års riksdags skrivelse, borde utan särskild framställning komma under bedömande vid den redan begärda utredningen, hade det icke synts utskottet behövligt att avlåta en ny skrivelse i det av motionären föreslagna syftet. Andra kammaren avslog också motionen. Vid 1923 års riksdag väcktes inom första kammaren en motion (nr 65), vari hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning, huruvida och på vilket sätt en omläggning av vårt debiteringssystem kunde ske i så måtto, att samtliga våra direkta skatter — vare sig de utgå till staten eller till landstinget, primärkommunen eller andra kommunala förvaltningsenheter — påfördes varje skattskyldig i en och samma debetsedel, samt om framläggande för riksdagen av de förslag till ändringar i sättet för skatternas debitering och uppbörd, vartill utredningen föranledde. Första kammarens andra tillfälliga utskott (utlåtande nr 8) ansåg det emellertid rådligt, att, innan ny utredning i hithörande frågor igångsattes, avvakta resultaten av dels 1921 års kommunalskattekommittés arbete, dels ock förutberörda riksdagens skrivelse till Kungl. Maj:t år 1921, nr 167, i fråga om åvägabringande av en rationell skatteuppbörd. Enligt utskottets hemställan föranledde denna motion icke till någon första kammarens åtgärd. Slutligen har vid innevarande års riksdag väckts likalydande motioner (1:172 och 11:253) med yrkande ånyo, bland annat, om kronouppbördens uppdelning på terminer. Bevillningsutskottet (betänkande nr 16), som behandlat motionerna, har ansett flera skäl tala för en uppdelning av kronouppbörden, omfattande även andra å kronodebetsedeln uppförda avgifter än själva inkomst- och förmögenhetsskatten. Vid det förhållande, att Kungl. Maj:ts uppmärksamhet genom 1921 års riksdagsskrivelse redan fästs å förevarande spörsmål, ansåg utskottet sig dock sakna anledning att föreslå någon åtgärd i ämnet. I detta sammanhang må tillika erinras om en på sin tid hos Kungl. Maj:t gjord framställning, däri styrelsen för föreningen Sveriges stadsdomare hemställt, att magistraterna i rikets städer måtte befrias från dem enligt gällande uppbördsförfattningar åvilande skyldighet att ansvara för det behöriga verkställandet av kronoutskylders debitering, uppbörd och redovisning. I anledning av det samband detta spörsmål ägde med frågan om städernas särskilda skyldigheter och rättigheter överhuvudtaget i förhållande till staten uppdrogs, enligt av Kungl. Maj:t den 21 november 1919 lämnat bemyndigande, åt byråchefen för lagärenden inom departementet att rörande hela denna fråga verkställa ett förberedande granskningsarbete, varur ett närmare utformat undersökningsprogram kunde framgå. Till fullgörande av det sålunda givna uppdraget avlämnades ett i november 1921 dagtecknat

8 betänkande, däri på anförda skäl förordades en avveckling av städernas särskilda rättigheter och skyldigheter i förhållande till staten. Enligt den för denna avveckling framlagda planen skulle — genom omorganisation av städernas uppbördsväsen, i huvudsak åsyftande uppbördens uppdragande åt postverket — frågan om magistraterna åvilande ansvar med avseende å kronoutskylderna få sin lösning. Omorganisationen ansågs emellertid icke kunna genomföras utan tidsutdräkt, och i avbidan därå har vidtagits utredning i syfte att få magistraternas ansvarsskyldighet i viss mån begränsad. Denna utredning har lett till ett av särskilda sakkunniga den 30 december 1922 avgivet betänkande med förslag angående magistraternas befriande i visst avseende från ansvar för kronouppbörden, m. m. Över förslaget hava hörts åtskilliga myndigheter. Frågan är alltjämt beroende på Kungl. Maj:ts prövning.

Att de av samhället påförda skatter verkligen bliva av de skattskyldiga uttagna samt å rätt tid tillgängliga, är givetvis ett allmänt intresse av största vikt. Det råder icke något tvivel, att vårt uppbördsförfarande härutinnan lämnar åtskilligt övrigt att önska. Enligt tillgängliga statistiska uppgifter hava under november och december månader år 1921 inkomstoch förmögenhetsskattemedel influtit till ett belopp, svarande mot 88*7 6 % av den under året debiterade skatten; motsvarande tal utgöra för åren 1922 och 1923 resp. 91'2 7 och 89-48 %. I de under sagda månader influtna skattebeloppen ingå emellertid till väsentlig del restantier från tidigare års uppbörd. Sålunda befinnes, att de vid 1921, 1922 och 1923 års utgång utestående restantierna uppgått till resp. 12-6 6, 16-92 och 17'2 7 % av den för året debiterade skatten. Av de vid 1921 års ingång utestående restantierna hava under januari—oktober sagda år indrivits 46'15 % samt u n d e r s a m m a tid åren 1922 och 1923 resp. 25'5 3 och 41'5 7 % av föregående års restantier. Vidkommande antalet skattskyldiga, som icke i rätt tid erlagt sin skatt, äro tillgängliga uppgifter än ogynnsammare. Av de under åren 1921—1923 utsända skattepostanvisningar å kronoutskylder, avseende landsbygden hava sålunda omedelbart inbetalts allenast cirka 75 %. I fråga om det måhända övervägande flertalet restförda skattskyldiga, som icke betalat någon del av sin inkomst- och förmögenhetsskatt, torde restantieförhållandena vara enahanda för de övriga å kronodebetsedeln uppförda posterna. — Vidkommande härefter uppbörds- och indrivningsresultatet i fråga om kommunalskatten föreligger väl icke någon allmän utredning. Enligt tillgängliga uppgifter för Stockholms stad har emellertid den å uppbördsstämma influtna kommunalskatten i procent av den debiterade år 1921 uppgått till 74" 7 4 %\ motsvarande tal för åren 1922 och 1923 utgjorde 77'84 och 78'93 %. A v de vid början av åren 1921—1923 utestående restantierna inflöto under resp. år 37-08, 36-42 och 38*45 %. Slutligen må nämnas, att antalet skattskyldiga, som vid 1922 års utgång icke till fullo erlagt 1920 års kommunalutskylder till Stockholms stad, utgjort 34*5 % av hela antalet till inkomstbevillning år 1920 taxerade. Motsvarande tal med avseende å 1921 års kommunalutskylder utgör vid 1923 års utgång 34-o %. Uppenbart är, att i vissa samhällen restantieprocenten beträffande såväl skattebelopp som antalet skattskyldiga är avsevärt större. Givetvis kan det icke begäras av något uppbördssystem, att det skall verka så oklanderligt, att allt, som uppdebiterats, också restlöst inflyter.

9 De anförda siffrorna synas mig dock visa, att skatterestantierna till men för staten och kommunerna nått en sådan omfattning, att vidtagandet av åtgärder till desammas nedbringande icke längre låter uppskjuta sig. Bristande effektivitet i skatteuppbörden inverkar menligt icke allenast på statens och kommunernas finanser. Eedan i och för sig ligger det något i hög grad stötande i att stora grupper av skattskyldiga låta komma sig försumlighet till last vid skattens inbetalande. Genom att vissa skattskyldiga undandraga sig sina utskylder kommer skattebördan att så mycket hårdare trycka övriga skattskyldiga, och ett i övrigt rättvist och väl avvägt beskattningssystem kan komma att verka ojämt och obilligt. E n mindre effektiv indrivning medför, enligt vad erfarenheten giver vid handen, i det enskilda fallet lätteligen, att skatterestantierna undan för undan ökas, och till sist blir det omöjligt för vederbörande att betala den skatt, som det vid en tidigare tidpunkt skulle ha varit möjligt för honom att erlägga. Slutligen kan, såsom riksdagen också framhållit, indrivningsmyndigheternas vanmakt gent emot skatteskolkarna lätt ingiva allmänheten den uppfattningen, att det icke är så noga med skattens erläggande, något som i sin ordning ökar skatteskolkarnas antal och jämväl i övrigt verkar skadligt för samhällets auktoritet. Det är emellertid ej allenast för effektiviteten i uppbörds- och indrivningsförfarandet, som frågan om en rationell skatteuppbörd äger så stor betydelse. Svårigheter för de skattskyldiga att erlägga sina utskylder inverka lätteligen — till skada för deklarationsmoralen — ogynnsamt på vederbörandes benägenhet att i sina uppgifter till taxeringen samvetsgrant upptaga alla sina inkomster. Frågan om den rationella skatteuppbörden blir med andra ord av största vikt jämväl för vårt taxeringsväsen. Uppbörden bör därför ordnas på ett för de skattskyldiga bekvämt och praktiskt sätt, och allmänheten bör beredas all den lättnad med skattens inbetalande, som över huvud taget är möjligt. E t t underlättande av skatternas erläggande medför ock, såsom någon gång framhållits, ett ökat stöd för viljan att fullgöra skattskyldigheten, ett förhållande, som jag tillmäter den allra största betydelse vid bedömande av hithörande frågor. Orsakerna till skatterestantierna torde i huvudsak få sökas antingen i de skattskyldigas oförmåga att betala skatten eller i deras bristande vilja därtill. De reformer i syfte att undanröja påtalade olägenheter i förevarande hänseende, till förmån för vilka riksdagen i sin skrivelse av år 1921 i första hand uttalat sig, avse dels skärpta åtgärder mot de egentliga skatteskolkarna, dels anordningar gående ut på att uppmuntra skattebetalarna själva till enkla och praktiska åtgärder för skattebetalningens underlättande. För min del är jag icke övertygad, att en blivande reform av skatteuppbörden bör inskränka sig till dessa av riksdagen antydda åtgärder; i denna min uppfattning har jag styrkts av de yttranden, som i ämnet avgivits av vissa länsstyrelser. De anmärkningar, som i huvudsak riktats mot det nuvarande uppbördssystemet och vilka efter det riksdagen år 1921 avlåtit sin berörda framställning snarast vuxit i styrka, bottna — jag bortser tills vidare från den bristande kontrollen å den mera rörliga delen av befolkningen — dels däri, att avsevärd tid förflyter mellan inkomstens förtjänande och uttagandet av den därpå belöpande skatten, dels däri, att hela kronoskatten skall på en gång erläggas utan att möjlighet förefinnes att få betalningen av densamma uppdelad på flera terminer. Det lider enligt mitt förmenande intet tvivel, att häri ligga de största svagheterna i det nuvarande uppbördssystemet, utan

10 vilkas undanröjande en verklig och varaktig förbättring i rådande förhållanden knappast torde stå att vinna. Då en omläggning av beskattnings- och taxeringsförfarandet i den riktning, att tidsskillnaden mellan inkomstförvärvet och taxeringen väsentligt förkortas, icke torde låta sig genomföra, lärer, såvitt man över huvud taget vill komma till rätta med de rådande missförhållandena, allenast återstå att söka vinna en lösning av förevarande spörsmål på uppbördsväsendets område. I detta avseende synes särskilt det i 1921 års motioner framkastade uppslaget om obligatoriska förskottsavsättningar till skatteändamål förtjäna beaktande. Vad särskilt beträffar löntagare, synes så småningom hava alltmer utbrett sig den uppfattningen, att för dem den bästa lösningen vore, att löngivaren vid varje utbetalning — med undantag möjligen för en eller annan månad — obligatoriskt innehölle medel till täckande av skatter, som kunde beräknas komma att belöpa å lönen. I och med avdraget skulle givetvis löngivaren i stället för löntagaren gent emot det allmänna bliva ansvarig för skatten till motsvarande belopp. Löngivaren borde omedelbart insätta de avdragna beloppen i bank för statens räkning eller än hellre å statsverkets giroräkning i riksbanken eller med postverket. Redovisning skulle periodvis ske till vederbörande uppbördsmyndigheter. Sedan skatten fastställts till beloppet, skulle en utjämning på enklast möjliga sätt äga rum. Fördelarna av en dylik anordning, organiskt infogad i ett därefter lämpat uppbördssystem, ligga i öppen dag. Flera länsstyrelser hava också, på sätt jag redan erinrat, framhållit denna väg såsom den enda framkomliga till vinnande av verklig effektivitet i skatteuppbörden. Skatterna till stat och kommun skulle inflyta regelbundet och jämväl åtskilligt tidigare, än vad nu är fallet. Utmätningsförrättningarna skulle bliva färre, likaså efterforskningarna av skatteskolkare. För den skattskyldige vore fördelarna icke mindre. Skatterna komme att inpassas i dennes hushållning på ett lämpligt sätt samt bleve därigenom lätt överkomliga. Särskilt vid nedåtgående konjunkturer, under vilka skatter måste erläggas för inkomster till högre belopp än som inflyta under det år, skatterna skola betalas, skulle systemets goda verkningar göra sig märkbara. Behovet av införsel i lön, som ej sällan försätter löntagaren i en svårare belägenhet än någonsin, skulle bortfalla eller förminskas. Kort sagt, de svårlösta frågorna om skattens uttagande i så omedelbar anslutning som möjligt till inkomstens förvärvande samt om uppdelning av uppbörden på flera terminer skulle utan vidare hava vunnit sin lösning. Vilken omfattning ett dylikt avdragssystem, därest det kunde helt genomföras, skulle få, framgår därav, att antalet löntagare torde kunna skattas till inemot 70 % av samtliga skattskyldiga. Men även övriga skattskyldiga borde på ett eller annat sätt åläggas att göra förskottsavsättningar, och detta icke blott av likställighetsskäl utan även av rent praktiska grunder till säkerställande av skattens utgående vid insolvens m. m. Gent emot de fördelar, ett avdragssystem av nu antytt slag onekligen medför, måste emellertid vägas de olägenheter, som därmed äro förknippade. Många svårlösta frågor möta, icke blott av organisatorisk natur utan jämväl andra. E n alldeles särskild svårighet ligger däri, att systemet bygger på avsättningar i förskott till betalande av det löpande inkomstårets skatter och således betingar avdrag efter procentsatser eller skattebelopp m. m., som icke äro kända, med därav föranledda uppgörelser efteråt. J ä m v ä l övergången till ett sådant system skulle bereda åtskilliga vanskligheter. Även utan nu nämnda förskottsförfarande torde emellertid ett avdrags-

11 system kunna anordnas, om ock fördelarna därmed icke bleve desamma, nämligen så, att avdragen verkställas efter det skatternas belopp fastställts. I dylikt fall vore det emellertid synnerligen angeläget, att förfallotiden för skatten bestämdes så tidigt som möjligt. Det borde sålunda övervägas, huruvida icke med ledning av taxeringsnämnds beslut — och således utan avvaktande av prövningsnämnds utslag — avdragsförfarandet skulle kunna börja, i allt fall såvitt avser kronoskatten, under budgetårets första månad eller juli månad. A t t stora svårigheter måste övervinnas, innan en god lösning av hithörande frågor kan ernås, är tydligt. Frågan om avdrag å lönen för skatt har dock synts mig så viktig och de fördelar, som därmed stå att vinna, så många och obestridliga, att ett allvarligt försök att komma till rätta med problemet torde böra göras. I allt fall synes det mig uppenbart, att en utredning i frågan om en rationell skatteuppbörd icke kan förbigå ett system, sådant som det nu antydda, så mycket mindre som liknande metoder sedan länge praktiserats i flera länder och nu senast i modifierad form föreslagits till införande i Norge. Att vid en dylik utredning böra tillgodogöras erfarenheterna från dessa länder, är självfallet. H u r uppbördsväsendet än ordnas, kommer det dock alltid att finnas skatteskolkare. Även med ett skatteavdragssystem skulle, om ock i betydligt mindre utsträckning, personer, som icke trivas med stadigvarande ordnat arbete, finna utvägar att undandraga sig sina förpliktelser. För att möjliggöra en mera intensiv indrivning gent emot skatteskolkare torde krävas ett intimt samarbete mellan mantalsskrivnings- samt uppbörds- och exekutionsmyndigheter. Former för en efter praktiska grunder ordnad samverkan mellan nämnda myndigheter torde således böra sökas. I detta sammanhang måste jämväl uppmärksammas frågan, huruvida särskilda åtgärder mot här i riket vistande utlänningar äro i uppbördshänseende påkallade, i syfte att dessa ej måtte undandraga sig dem åvilande skattskyldighet. I det föregående har huvudsakligen berörts uppbördsväsendets så att säga yttre sida eller dess förhållande till den skattebetalande allmänheten. Av icke mindre vikt är frågan om ett rationellt ordnande av alla de inre organisatoriska problem, som möta vid en grundlig reform av det nuvarande systemet för debitering, uppbörd och indrivning av skatter och andra avgifter. J a g skall icke uppehålla mig vid de frågor, som kunna uppkomma på grund av själva uppbördens omläggning och äro därav beroende. Däremot synes det mig angeläget betona nödvändigheten att bringa till stånd alla förenklingar, som utan olägenheter låta sig genomföra. Sålunda synes mig ej den frågan böra lämnas obeaktad, huruvida eller i vad mån uppbörden av statliga och kommunala utskylder kunde samlas på en hand eller i allt fall så anordnas, att onödigt dubbelarbete med debitering, uppbörd och indrivning undvekes. Än större betydelse får uppenbarligen denna synpunkt, därest uppbördsväsendet kan på förut antytt sätt ordnas genom ett system med avdrag från vederbörandes avlöning. Utredningen måste givetvis komma att beröra även sådana stats- och kommunalskatten ovidkommande avgifter, som nu upptagas å kronodebetsedeln. Särskild uppmärksamhet torde slutligen ägnas de rent praktiska spörsmålen om bokföring och redovisning m. m., i syfte att enkla och praktiska arbetsformer i förening med nutida tekniska hjälpmedel måtte komma till användning samt debitering, uppbörd och redovisning sålunda kunna verk-

12 ställas på enklast möjliga men ändock ur kontrollsynpunkt tillfredsställande sätt. Av vad jag nu anfört framgår, att utredningen måste avse skatteuppbördsproblemet i hela dess vidd. Vid sådant förhållande och då undersökningen kan komma att beröra flera spörsmål av stor organisatorisk räckvidd, synes mig utredningen icke omedelbart böra utmynna i några utarbetade lagförslag utan närmast hava till ändamål att uppdraga riktlinjer för en allmän revision av uppbörds- och indrivningsväsendet. Kungl. Maj:t torde därefter få taga ställning till de framställda önskemålen och låta ombesörja det lagstiftningsarbete, som kan erfordras. I samband därmed torde böra tagas ställning till det av sakkunniga den 30 december 1922 avgivna betänkande med förslag angående magistraternas befriande i visst avseende från ansvar för kronouppbörden m. m. Utredningsarbetet, som bör bedrivas i intim kontakt med 1923 års taxeringssakkunniga, torde böra anförtros åt särskilda sakkunniga, vilka förordnas att inom finansdepartementet biträda med nämnda arbete. Arbetet måste vara avslutat i så god tid, att förslag i anledning därav kunna utarbetas och, efter vederbörliga remisser, proposition i ämnet framläggas för 1926 års riksdag. Att meddela ytterligare direktiv för arbetets bedrivande torde anförtros åt chefen för finansdepartementet. På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte dels bemyndiga chefen för finansdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga personer att inom departementet verkställa utredning angående åtgärder till åvägabringande av en rationell skatteuppbörd, dels förordna, att ersättning till de sakkunniga skall utgå i form av dagarvode, dels ock förklara, att de sakkunniga skola äga att från ämbetsverk och myndigheter inhämta de upplysningar, som må befinnas erforderliga för uppdragets fullgörande. Tillika hemställer jag, att utdrag av statsrådsprotokollet i detta ärende måtte få offentliggöras. Vad föredraganden sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt, finner Hans Maj:t Konungen gott bifalla. Ur protokollet: Robert Borgström.» Vidare hava genom särskilda resolutioner till de sakkunniga överlämnats åtskilliga hos Kungl. Maj:t gjorda framställningar för att av de sakkunniga tagas under övervägande vid fullgörandet av det åt dem lämnade uppdraget. Dessa framställningar komma att behandlas i vederbörligt sammanhang längre fram i detta betänkande. Redan i början av sitt arbete funno de sakkunniga, i och för bedömande av uppbörds- och restindrivningsförfarandets omfattning och effektivitet, det vara av intresse att erhålla en på tillförlitligt primärmaterial byggd redogörelse för utfallet av krono- och kommunaluppbörden, inbegripet rest-

13 indrivningen, för något eller några av de senaste åren. Någon dylik redogörelse har veterligen icke förut åstadkommits. Då de primäruppgifter rörande krono- och kommunaluppbörden, som ingå till riksräkenskapsverket och statistiska centralbyrån, icke lämna tillräckligt material för en sådan redogörelse, läto de sakkunniga från vederbörande inskaffa erforderliga uppgifter, avseende kronouppbörden åren 1922 och 1923 samt kommunaluppbörden under år 1923. Uppgifterna rörande restindrivniDgen avsågo resultatet intill 1924 års utgång. De inkomna uppgifterna befunnos, särskilt beträffande kommunaluppbörden, i åtskilliga fall böra kompletteras. Efter skriftväxling åvägabragtes sådan komplettering; för vissa kommuner hava dock av olika skäl fullständiga uppgifter icke kunnat erhållas. Det sålunda sammanbragta materialet har underkastats en omfattande bearbetning. Resultatet av densamma framgår av de vid detta betänkande fogade tabellerna nr 1 och 2 samt 8—11. J ä m v ä l för kronouppbörden åren 1924—1928 har redogörelse utarbetats med ledning av infordrade summariska uppgifter, som dock icke avse restindrivningen; se härom tabellerna nr 3—7. P å grundval av sammandrag över taxeringarna dels enligt taxeringsnämndernas beslut dels enligt prövningsnämndernas beslut, vilka sammandrag tillhandahållits från överståthållarämbetet och länsstyrelserna samt från statistiska centralbyrån, har undersökning verkställts för utrönande av storleken av de ändringar, taxeringarna undergått hos prövningsnämnderna åren 1927 och 1928. Under arbetets gång har, för vinnande av besparing i tid och kostnader, undersökningen begränsats till Stockholms stad och vissa län. Rörande undersökningens resultat hänvisas till bifogade tabeller nr 13—15. Undersökning har likaledes verkställts angående magistratsstädernas kostnader för skatteuppbörden och häradsskrivarnas inkomster, och hänvisas i sådant avseende till dels den vid betänkandet fogade bilagan nr 1, dels tabellerna nr 18 och 19, dels och den i 14 kap. av betänkandet intagna summariska redogörelsen för häradsskrivarnas inkomster. I december 1925 ingingo de sakkunniga till chefen för finansdepartementet Avdelning med framställning om bemyndigande för postverket att inom postgirokon- %nof? p°st~ toret i Stockholm inrätta ett intressekontor för förmedling av skatteinbetal- fö^förmedling ning. Till stöd för denna framställning anförde de sakkunniga i huvudsak av skattefoljande: De sakkunniga hade undersökt olika utvägar för åstadkommande inbetalning. av förskottsavsättningar för skatteändamål, övervägande skäl syntes tala för införande av ovillkorlig skyldighet för arbetsgivare att för anställdas räkning verkställa dylika förskottsavsättningar i samband med utbetalande av avlöning. Även för andra grupper skattskyldiga syntes det möjligt att genomföra en i viss mån liknande anordning. P å dylikt sätt avsatta belopp skulle mottagas av statlig uppbördsmyndighet och av denna bokföras specifikt för varje skattskyldig å för denne upplagt avräkningskort. Allt eftersom debetsedlarna bleve färdiga, skulle å dessa skedda förskottsavsättningar gottskrivas de skattskyldiga och till äventyrs felande skattebelopp uppbäras under för ändamålet utsatt uppbördstermin. Skulle de avsatta beloppen överstiga utskyldernas sammanlagda belopp, borde överskottet antingen restitueras eller överföras i avräkning å nästkommande års skatt. Genom lämpliga tekniska hjälpmedel borde förandet av avräkningskorten kunna ske enkelt och snabbt på fullt betryggande sätt utan betungande kostnader. — Berörda förfarande liknade i viss mån det system, de s. k. intressekon-

14 tören plägade tillämpa. Erfarenheterna från dylika kontor vore dock knappast tillfyllest för bedömande av möjligheten att genomföra förfarandet för samtliga skattskyldiga i landet; särskilt gällde detta förfaringssättet vid de avsatta beloppens leverering till uppbördsmyndigheten och bokföring därstädes. Det skulle därför vara av värde, om de metoder, de sakkunniga tänkt sig skola ifrågakomma, under någon tid kunde få prövas. Möjlighet härtill skulle beredas, om genom postverkets försorg ett intressekontor inrättades, närmast avsett för personer, anställda i statens verk i Stockholm, vilket skulle mottaga förskottsavsättningar för skatteändamål från till kontoret anslutna personer och under uppbördsterminerna redovisa skattebeloppen till vederbörlig uppbördsmyndighet. Detta intressekontor kunde lämpligen organiseras i anslutning till postgirokontoret i Stockholm och därstädes använda arbetsmetoder med av förhållandena betingade jämkningar komma till användning. — Efter att närmare hava utvecklat, huru anslutningen till ett dylikt intressekontor borde ordnas, framhöllo de sakkunniga vidare, att — bortsett från önskvärdheten av att det ifrågasatta systemet för upptagande av förskottsavsättningar för skatteändamål någon tid prövades, innan detsamma lades till grund för en allmän omläggning av uppbördsförfarandet — särskilda skäl talade för ett omedelbart inrättande av ett närmast för statens befattningshavare avsett intressekontor. Det vitsordades nämligen allmänt, att befintliga intressekontor, rätt skötta, verkat mycket gott för ordnandet av den enskildes ekonomi och underlättat skattebetalningen till fördel jämväl för det allmänna. Det kunde därför icke anses olämpligt, att staten med begagnande av föreliggande möjligheter vidtoge lämpliga åtgärder i dylik riktning, synnerligast som man måste räkna med att en omläggning av uppbördsförfarandet enligt de sakkunnigas intentioner svårligen skulle kunna genomföras i ett slag utan tarvade en icke obetydlig övergångstid. De sakkunniga hemställde även om medgivande av rätt för dem att under det fortsatta utredningsarbetet följa verksamheten hos det föreslagna intressekontoret. I anledning av denna framställning bemyndigade Kungl. Maj:t den 15 januari 1926 generalpoststyrelsen att tillsvidare i anslutning till postgirorörelsen förmedla betalning av skatt enligt de närmare bestämmelser, som skulle meddelas av styrelsen. Genom kungörelse samma dag (Sv. förf. saml. nr 7/1926) förordnade Kungl. Maj:t därjämte, att redogörare hos statsmyndighet skulle vara skyldig att tillsvidare enligt de närmare bestämmelser, som skulle meddelas av riksräkenskapsverket och generalpoststyrelsen gemensamt, till postverket redovisa belopp, som tjänsteman önskade genom avdrag å sin avlöning avsätta till skatt medelst inbetalning å postgirokonto. Med stöd av det givna bemyndigandet hava generalpoststyrelsen och riksräkenskapsverket den 9 februari 1926 utfärdat kungörelse (Sv. förf. saml. nr 17/1926) angående redovisning av medel, som befattningshavare i statens tjänst låter avsätta till skatt medelst inbetalning å postgirokonto, m. m. De sakkunniga hava med uppmärksamhet följt verksamheten å postgirokontorets i Stockholm avdelning för förmedling av skatteinbetalning. Avdelningens föreståndare har på de sakkunnigas begäran utarbetat en redogörelse för avdelningens verksamhet, vilken redogörelse bilägges detta betänkande (bil. nr 2).

15 Sedan riksräkenskapsverket med anledning av uppkommen fråga om vidtagande av sådana åtgärder, som kunde vara ägnade att åstadkomma en förbättrad kontroll över landsfiskalernas medelsförvaltning och redovisning, jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 februari 1925 tillkallat vissa sakkunniga för utarbetande av förslag till dylika åtgärder, hade uppbördssakkunniga överläggningar med nämnda sakkunniga. P å anmodan av riksräkenskapsverket avgåvo uppbördssakkunniga den 19 maj 1925 utlåtande över det av riksräkenskaps verkets sakkunniga den 4 april 1925 i ämnet avgivna förslag. Uppbördssakkunniga lämnade därefter viss medverkan vid utarbetandet inom socialdepartementet av de författningar, som i anledning av berörda fråga utfärdades av Kungl. Maj:t den 29 januari 1926. Efter anhållan av uppbördssakkunniga har landsfiskalen Sigurd Pira, vilken i egenskap av sakkunnig deltagit i utarbetandet inom riksräkenskapsverket av förberörda förslag till åtgärder för kontroll över landsfiskalernas medelsförvaltning och redovisning, utarbetat en redogörelse för gällande föreskrifter i sådant avseende. Denna redogörelse fogas såsom bilaga till detta betänkande (bil. nr 3). Med vederbörligt tillstånd hava de sakkunniga i september 1925 vid besök i Köpenhamn och Oslo inhämtat upplysningar rörande uppbördsförfarandets allmänna gestaltning och verkningar i Danmark och Norge, och ägnades därvid särskild uppmärksamhet åt uppbörden av kommunala utskylder och åt folkregistreringen i nämnda städer. I anslutning till denna resa besökte ledamöterna Graffman och Lundevall Aktiebolaget J . A. Wettergren & C:o i Göteborg för inhämtande av närmare upplysningar rörande organisationen av detta bolags förtjänstfullt skötta intressekontor. P å hemställan av uppbördssakkunniga har Kungl. byggnadsstyrelsen verkställt undersökning av olika utvägar för beredande av lokaler åt ifrågasatta nya uppbördsavdelningar hos länsstyrelserna. Byggnadsstyrelsen har såsom resultat av denna undersökning med skrivelse den 18 november 1926 överlämnat en promemoria, vilken bifogas detta betänkande (bil. n r 4). Under senare delen av år 1928 och förra delen av år 1929 har en av de sakkunniga, länsassessorn Lundevall, inom finansdepartementet biträtt med utarbetande av förslag till sådana ändringar i uppbördsförfattningarna med tillhörande formulär, som betingats av 1928 års kommunalskattelagstiftning.

2 KAP. Gällande u p p b ö r d s f ö r f a r a n d e

o c h resultatet av s k a t t e u p p b ö r d e n .

Stadgandena om uppbörd av kronoutskylder återfinnas i uppbördsreglementet den 14 december 1917 och reglementet för uppbördsverket i Stockholms stad den 1 april 1921 med däri senare gjorda ändringar, vilket sistnämnda reglemente gäller tills vidare, intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, i stället för de i reglementet för uppbördsverket i Stockholms stad den 23 juli 1908 med däri senare vidtagna ändringar meddelade föreskrifter. Till kronoutskylder hänföras i förstnämnda reglemente årliga utskylder och avgifter till kronan samt sådana utskylder och avgifter, som enligt allmän författning eller med tillämpning av särskilda av Kungl. Maj:t meddelade stadganden uppbäras och redovisas i sammanhang med kronouppbörden. Stockholmsreglementet har avseende å dels utskylderna till kronan samt de i Stockholm förekommande utskylder och avgifter, som enligt de för riket i övrigt gällande bestämmelserna uppbäras och redovisas i sammanhang med kronouppbörden, ävensom grundavgifter enligt lagen om allmän pensionsförsäkring, dels ock kommunalskatten till Stockholms stad och avgifterna till de territoriella församlingarna därstädes ävensom, om och på de villkor överståthållarämbetet sådant medgiver, å avgifter, som icke territoriell församling beslutar uttaxera. Uppbörden av de utskylder, som skola utgöras för gemensamt kommunalt ändamål enligt särskilda stadganden i kommunalskattelagen och förordningen om kommunal progressivskatt, regleras även i reglementet för uppbördsverket i Stockholms stad. Å landet, vartill i förevarande avseende hänföres jämväl stad, där magistrat ej finnes, verkställes debiteringen av kronoutskylder av vederbörande häradsskrivare. Uppbörden av dylika utskylder äger rum genom postverkets försorg, dock må uppbörden av utskylder, som debiterats i särskild uppbördslängd (d. v. s. utskylder, som icke förfalla under allmän uppbördstermin), efter länsstyrelsens förordnande kunna verkställas av vederbörande landsfiskal eller annan landsstatstjänsteman. Å landet försiggår den allmänna uppbörden under allmän uppbördstermin från och med den 25 november till och med den 5 december varje år. Om särskilda omständigheter för någon ort därtill föranleda, må dock den allmänna uppbördsterminen, där Kungl. Maj:t på framställning av länsstyrelsen och efter generalpoststyrelsens hörande sådant medgiver, anstå att äga rum visst antal dagar nästföljande år under tiden från och med den 16 januari till och med februari månads utgång. Postverket levererar dag för dag genom postkontor i residensstaden influtna skattebelopp till länsstyrelsen, som ombesörjer beloppens antecknande i kronouppbördsboken. Efter uppbördsterminens utgång upprättar länsstyrelsen restlängd å oguldna belopp och överlämnar densamma till vederbörande indrivningsförrättare för indrivning och redovisning. För erläggande av kronoutskylder, som debiterats i särskild uppbördslängd, må länsstyrelsen, där så befinnes böra äga rum och annat uppbördssätt ej

17 är i särskild författning stadgat, efter samråd med generalpoststyrelsen bestämma särskild uppbördstermin. Eljest erläggas sådana utskylder å tid, som länsstyrelsen äger i varje särskilt fall bestämma. Uppbördsförrättare förordnas av länsstyrelsen. Häradsskrivaren skall tjänstgöra såsom kontrollant å uppbördsstämma. Dylik särskild uppbörd plägar äga rum i förra hälften av m a r s månad, då bland annat arrendeavgifter för utarrenderade kronodomäner och ecklesiastika löneboställen skola erläggas enligt stadgandena i punkt 10:o i kungörelsen den 4 juni 1908 angående förändrade grunder för förvaltningen av kronans jordbruksdomäner och 12 § i ecklesiastika arrendeförordningen den 21 november 1925. I stad med magistrat utom Stockholm verkställes debiteringen av kronoutskylder av magistraten eller, där särskild tjänsteman finnes därtill förordnad, av denne under magistratens inseende och ansvar. Detsamma gäller om kronouppbördens förrättande. Den allmänna uppbörden sker å allmän uppbördsstämma, som skall äga rum viss dag eller vissa dagar under tiden från och med den 25 november till och med den 15 december varje år. Om särskilda omständigheter för någon ort därtill föranleda, må dock, där Kungl. Maj:t efter därom av länsstyrelsen gjord framställning sådant medgiver, med uppbörden anstå att äga rum nästfoljande år under tiden från och med den 16 januari till och med februari månads utgång. För erläggande i stad, varom nu är fråga, av kronoutskylder, som finnas upptagna i särskild uppbördslängd, må länsstyrelsen, när så finnes böra äga rum, förordna om särskild uppbördsstämma å viss av länsstyrelsen bestämd tid. I Stockholm debiteras utskylderna av taxeringskommissarier, en för varje taxeringskontor. Uppbörden verkställes av särskilda tjänstemän, uppbördskommissarier. Såväl taxeringskommissarierna som uppbördskommissarierna lyda under överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden. Kronouppbörden äger rum å uppbördsstämma, som av överståthållarämbetet utsattes å sådan tid, att densamma skall vara avslutad senast den 15 december det år, taxeringen skett. Bland de medel, som upptagas å kronodebetsedlarna och som icke hava karaktär av egentliga kronoutskylder, märkas vissa allmänna utskylder till menigheter med beskattningsrätt, nämligen landstingsskatt, personlig sjukvårdsavgift, vägskatt och tingshusmedel (häradsmedel). Därjämte må under vissa förutsättningar i samband med kronoutskylderna uppbäras vissa försäkringsavgifter, så ock riddarhuskapitationsavgift och andra avgifter av allmän natur. I fråga om landstingsskatt (sådan skatt utgår icke i städerna Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Hälsingborg och Gävle) gäller enligt 48 § i lagen om landsting den 20 juni 1924, att länsstyrelsen ombesörjer, på landstingets därom framställda begäran, att de av landstinget till uttaxering beslutade medel under benämning landstingsmedel varda genom vederbörande, i sammanhang med kronoskatterna, debiterade och indrivna samt i riksbanken insatta inom den tid och med det ansvar, som är för kronans uppbörd stadgat. Genom kungl. förordningen den 15 juni 1922 (nr 269) äro föreskrifter meddelade angående ersättning för debitering och uppbörd av landstingsskatt. Någon möjlighet för landsting att anordna egen uppbörd av landstingsskatt eller att eljest överlämna uppbörden därav till annan myndighet än de för kronouppbörden avsedda lärer icke föreligga, då lagstadgande i dylikt hänseende saknas. Den personliga sjukvårdsavgiften, varom stadgas i kungörelsen den 26 2 — 1312.

18 augusti 1873, är i uppbördshänseende likställd med landstingsskatt och uppbäres alltså i samband ined kronoutskylderna. Enligt 63 § i lagen den 23 oktober 1891 om väghållningsbesvärets utgörande på landet (senaste lydelse i lag den 14 juni 1917) gäller, att länsstyrelsen ombesörjer, på vägstyrelsens därom framställda begäran, att vägskatten varder genom vederbörande i sammanhang med kronoskatterna debiterad, indriven och redovisad, på sätt om landstingsmedel är föreskrivet. De väghållningsskyldiga äga dock besluta, att vägskattens debitering, uppbörd och redovisning må överlämnas åt kommunalnämnd, därest överenskommelse därom träffas, eller åt utsedda förtroendemän. I sådan händelse skall i fråga om uppbörd och redovisning så ock om indrivning av restantier gälla i tillämpliga delar vad om kommunalutskylder finnes stadgat. Beträffande uppbörd av tingshusmedel eller häradsmedel, som de för tingslagens behov uttaxerade medlen å vissa orter jämväl benämnas, finnes väl icke någon allmän föreskrift, utan är det beroende på beslut av de tingshusbyggnadsskyldiga, på vad sätt uppbörden skall äga rum. P å många håll plägar efter länsstyrelsens medgivande medlen upptagas å kronodebetsedlarna och uppbäras i samband med kronoutskylderna. I kungl. kungörelsen den 30 april 1881 angående redovisning för uppbörd av häradsmedel är ock stadgande meddelat om kronobetjänts redovisning för av honom verkställd uppbörd utav någon inom härad eller tingslag för dess gemensamma behov utgående avgift. Stundom ombesörjes uppbörden av häradsmedel av kommunal myndighet efter därom träffad överenskommelse med de tingshusbyggnadsskyldiga. Enligt kungl. kungörelsen den 22 oktober 1886 angående uppbörd av avgifter till vissa på ömsesidighet grundade försäkringsanstalter må på ömsesidighet grundad brand-, hagelskade- eller kreatursförsäkringsanstalt, vars reglemente blivit fastställt av Kungl. Maj:t eller Kungl. Maj:ts befallningshävande och vars verksamhet omfattar minst ett härad, få delägarnas på landet avgifter till anstalten debiterade, indrivna och redovisade i sammanhang med kronouppbörden. Såsom villkor för berörda rätt är stadgat, att det vid prövning befinnes, att anstaltens reglemente innehåller nödiga bestämmelser med avseende å uttaxering av delägarnas avgifter. Prövningen tillhör Kungl. Maj:t, om bolagets verksamhet omfattar mera än ett län, men eljest Kungl. Maj:ts befallningshavande. Angående riddarhuskapitationsavgift är stadgat i riddarhusordningen § 5 mom. 1. Enligt detta lagrum skall riddarhuskapitationsavgiften uppbäras och redovisas i sammanhang med kronouppbörden i riket, på sätt om denna uppbörd är eller varder förordnat. Utmätning för sådan avgifts uttagande må äga rum utan föregående dom eller utslag. Riddarhuskapitationsavgift erlägges av envar till myndig ålder kommen adelsman, som är mantalsskriven i riket samt till staten erlägger inkomst- och förmögenhetsskatt. Avgiften utgår till underhåll av riddarhuset och andra därmed sammanhängande ändamål. Styrkt fattigdom eller andra ömmande omständigheter må efter riddarhusdirektionens beprövande medföra befrielse från erläggande av dylik avgift. Genom att avsäga sig delaktighet i de av riddarskapet och adeln stiftade fonderna kan adelsman vinna befrielse från skyldighet att för framtiden erlägga riddarhuskapitationsavgifter. Debitering av kommunalkutskylder verkställes å landet av kommunalnämnden (§ 63 i förordningen den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse på landet). Uppbördsstämma hålles före februari månads utgång av kommunal-

19 nämnden eller vissa dess medlemmar, såvida icke kommunalstämman finner skäligt att om tiden och sättet för uppbörden annorlunda förordna (§ 67 i nyssnämnda förordning enligt lydelse i kungörelse den 29 oktober 1881). Det har under senare tid blivit vanligt, att uppbörden fördelas på två, tre eller i enstaka fall fyra terminer. I stad, utom Stockholm, åligger det enligt § 63 i förordningen den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse i stad magistraten att låta upprätta debiterings- och uppbördslängd å stadsutskylderna. Där magistrat ej finnes, fullgör stadsstyrelsen magistratens åliggande. I regel verkställes debiteringen av någon drätselkammarens tjänsteman. Enligt § 69 i samma förordning åligger det drätselkammaren att utfärda debetsedlar och verkställa uppbörden på den tid, varje stad kan finna för sig lämplig. I regel plägar jämväl i städerna fördelning på flera uppbördsterminer äga rum. I Stockholm debiteras stadsutskylderna av taxeringskommissarierna. Uppbörden av dessa utskylder verkställes å kommunaluppbördsstämmor, tre till antalet, vilka förrättas av uppbördskommissarierna. Skattskyldig äger rätt att redan å första eller andra kommunaluppbördsstämman erlägga de utskylder, som först vid senare kommunaluppbördsstämma förfalla till betalning. J ä m v ä l å andra orter, där kommunaluppbörden är delad å flera uppbördsstämmor, plägar skattskyldig äga rätt att erlägga sina utskylder å tidigare uppbördsstämma än den, å vilken de förfalla. I Stockholm och vissa andra städer må inbetalning av utskylder ske, förutom å uppbördsstämma, genom insändande av utskyldsbeloppet över postgiro under iakttagande av vissa ordningsföreskrifter. Likvid kan fullgöras jämväl genom insändande av skattebeloppet i check eller postremissväxel. Uppbörd över postgiro förekommer även i enstaka kommuner på landet. I regel upptagas å kommunaldebetsedlarna även avgifter till kyrka och skola, vilka alltså uppbäras samtidigt med kommunalutskylderna. Enligt § 38 i förordningen den 21 mars 1862 om kyrkostämma samt kyrka och skolråd må dock kyrkostämma besluta om annan ordning för uppbördens verkställande, där sådan till följd av särskilda förhållanden anses lämplig eller nödig. Om uppbörd av de avgifter, som municipalsamhälle, varmed jämställes köping, som icke utgör egen kommun, äger uttaga av sina medlemmar, gälla motsvarande bestämmelser som i fråga om kommunalutskylder. Uppbörden förrättas av municipalnämnden. Avgifter till prästerskapets avlöning i icke nyreglerade pastorat uppbäras Särskild uppav den eller de personer, varje församling därtill utser. Uppbörden av de börd av vissa avgifter, som blivit bestämda i penningar, verkställes senast den 1 oktober, utskylder. men av de avgifter vilka äro bestämda i persedlar att utgå efter medelmarkegångspris, senast den 1 mars (§ 11 mom. 1 och 2 i förordningen den 11 juli 1862 angående allmänt ordnande av prästerskapets inkomster). Antalet icke nyreglerade pastorat minskas årligen. Enligt från ecklesiastikdepartementet lämnad uppgift återstodo vid ingången av ecklesiastikåret 1929—1930 sjutton pastorat, i vilka lönereglering, fastställd på grund av förordningen den 11 juli 1862, fortfarande gäller. Giltighetstiden för dessa löneregleringar utgår i ett pastorat år 1930, i två pastorat år 1931, i ett pastorat år 1932, i elva pastorat år 1933, därav nio tillhöra Göteborgs stad, i ett pastorat år 1934 och i ett pastorat år 1941. Under vissa förutsättningar kan dock efter särskilt beslut i därför stadgad ordning dylik löne-

20 reglering tidigare komma att upphöra gälla. I nyreglerade pastorat upptagas församlingsavgifterna till prästerskapets avlöning tillsammans med avgifterna till kyrka och skola. I detta sammanhang må anmärkas, att i dylika pastorat utgående, till statsverket indragna och icke avskrivna tiondeavgifter upptagas å kronodebetsedlarna och alltså ingå bland kronoutskylderna. Ofta nog upptagas å kommunaldebetsedlarna jämväl skogsaccis, där sådan utgår, och verkställes i dylikt fall uppbörden av skogsaccis i sammanhang med kommunaluppbörden i övrigt. Användes icke dylikt gemensamt uppbördsförfarande, skall jämlikt 16 § lagen den 28 september 1928 om skogsaccis uppbörd av skogsaccis verkställas av kommunalnämnden, respektive drätselkammaren, efter utgången av oktober det år, då virkestaxeringen ägt rum. I Stockholm verkställes uppbörd av skogsaccis å första kommunaluppbördsstämman. Skogsvårdsavgift, som utgår på grund av virkestaxering, uppföres på kronodebetsedeln och uppbäres i sammanhang med kronoutskylderna (3 § i förordningen den 11 oktober 1912 om skogsvårdsavgift och kungörelsen den 8 februari 1918 angående uppbörd av skogsvårdsavgifter m. m.). I fråga om pensionsavgifter enligt lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring gäller, att grundavgifterna regelmässigt skola uppbäras av kommunalnämnd, respektive drätselkammare i stad före den 16 december det år, då avgifter påförts. Där så prövas skäligt, äger dock Kungl. Maj:t för viss kommun förordna, att uppbörd av grundavgifter skall verkställas i samband med kronouppbörden. Så förfares reglementsenligt i Stockholm. Tilläggsavgifterna uppbäras alltid i samband med kronouppbörden. Enligt vad av det förestående framgår hålles allmän uppbörd årligen av kronoutskylder en gång och av kommunalutskylder en till tre, ibland fyra gånger. I åtskilliga kommuner förrättas därjämte särskild uppbörd varje år av pensionsavgifter (grundavgifter) en gång. I vissa kommuner kan dessutom särskild uppbörd äga rum årligen beträffande vägskatt en gång, tingshusmedel (häradsmedel) en gång, utskylder till kyrka och skola en eller flera gånger, prästlönemedel en eller två gånger och skogsaccis en gång. Samma år, som taxeringen sker, uppbäras: 1) kronoutskylderna och i samband därmed debiterade utskylder och avgifter, varav följande utgå på grund av taxering, nämligen: a) pensionsavgift (tilläggsavgift och i vissa kommuner jämväl grundavgift); b) skogsvårdsavgift; c) landstingsmedel, där sådana utgå; d) vägskatt, där sådan utgår och beslut om särskild uppbörd under efterföljande år icke fattats; samt e) tingshusmedel under samma förutsättning som nyss sagts i fråga om vägskatt; 2) prästlönemedel i icke-nyreglerade pastorat; 3) skogsaccis, där uppbörd av densamma icke anstår till följande år; 4) pensionsavgift (grundavgift), som uppbäres av kommunal myndighet; samt, under förutsättning av särskilt beslut, 5) vägskatt, som uppbäres av särskild uppbördsman; och 6) tingshusmedel.

21 Under året näst efter taxeringens förrättande uppbäras: 1) kommunalutskylder, däri inberäknade avgifter till kyrka och skola ävensom församlingsavgifter uti nyreglerade pastorat; 2) municipalutskylder; samt, under förutsättning av särskilt beslut, 3) skogsaccis; 4) vägskatt; och 5) tingshusmedel. Indrivningen av utskylder, som icke å föreskriven tid erlagts, ombesörjes Indrivning av av vederbörande utmätningsman, å landet landsfiskal eller annan i hans å ™*]*njf v ställe a v länsstyrelsen förordnad person och i stad stadsfogde eller, dar sådan ;ky{äer ej finnes, magistraten. J ä m v ä l i vissa städer äger utmätningsmannen — stadsfogden — till följd av Kungl. Maj:ts i sådant avseende jämlikt 4 § utsökningslagen lämnade medgivande i sitt ställe sätta annan man, som av överexekutor blivit antagen. Närmare föreskrifter om restindrivningen återfinnas dels uti förordningen den 14 december 1917 angående föreskrifter om indrivning av krono- och kommunalutskylder, allmänna avgifter m. m. (restindrivningsf örordningen) och dels, såvitt angår kronoutskylder samt övriga utskylder och avgifter, som uppbäras och redovisas i sammanhang med kronouppbörden, uti uppbördsreglementet den 14 december 1917. Beträffande Stockholm ombesörjes indrivningen av restförda utskylder av uppbördskommissarierna, som för ändamålet förordnas såsom stadsfogdar, med biträde av uppbördsmän enligt närmare föreskrifter i uppbördsreglementet för Stockholm. Angivna ordning för den allmänna kronouppbörden å landet och i fög- Resultatet av deristäderna har tillämpats från och med år 1918. Förut verkställdes krono- skatteuppboruppbörden därstädes å kronouppbördsstämma, förrättad av kronofogden med häradsskrivaren såsom uppbördskontrollant. Anordningen med postverket såsom uppbördsförrättare medförde en påtaglig förbättring av uppbördsresultatet, i det att antalet restförda skattskyldiga i hela riket, utom magistratsstäderna, nedgick, procentuellt uttryckt, från år 1917 nära 20 % av hela antalet skattskyldiga till år 1918 något över 13 % av hela antalet skattskyldiga. Medverkande till denna förbättring torde dock i någon mån den år 1918 förbättrade penningtillgången hava varit. Av de sakkunnigas undersökningar rörande resultatet av kronouppbörden åren 1922—1928 framgår emellertid, att de restförda beloppens antal efter år 1918 avsevärt ökat. Sålunda restfördes å landsbygden och i fögderistäderna år 1922 23-83 % år 1926 » 1923 23-02 % » 1927 » 1924 22-79 % » 1928 » 1925 23-44 % Motsvarande procenttal för magistratsstäderna utgjorde år 1922 47-47 % år 1926 » 1923 46-34 % » 1927 » 1924 45-io % » 1928 » 1925 44-92 %

23'47 % 22-46 % 22*92 % äro ogynnsammare och 43-87 % 42-72 % 41-43 %

22 A. Antal utfärdade debetsedlar

A r

1922 Summa debiterade utskylder kr.

Sammandrag

av redogörelser

för

Influtet vid uppbörd Debetsedlar Antal

Belopp Kronor

3 086 129 304 292 848 2111373 68-41 260 821 805 8572 3113 502 241317 810 2 156 976 69-28 207 735 463 86-o8 3 168 553 250 740 094 2 211542 69-80 217 691 866 86-82

1923 1924 1925

3 223 938 265 542 558 2 235 135 69'33 230 051 686 86-63 3 284 413 268 353 194 2 285 574 69'59 234 502 345 8y39

1926 1927

3 341 045 269 208 571 2 356 259 70-52 235 863 488 87-61 3 386 271 278 114 338 2 392 141 70-64 245 287 323

1928 B.

Slag av utskylder

Sammandrag Antal utfärdade debetsedlar

av redogörelser för uppbörden Summa debiterade utskylder kr.

av

kommunal-

Influtet vid uppbörd Debetsedlar Antal

| %'

Belopp Kronor

%

2 774 886 326 621 064 1 763 013 63-54 261 746 247 80-14 31384 2 316 601 27 090 86-32 2 085 156 90*01 Pensionsavgifter (utom i Stockholm) 2 384 684 9 790 749 1 488 827 62-4?, 6 810 585 69-56 Summa 5 190 954 338 728 414 3 278 930 63-17 270 641 988 79'90|

Vad angår de restförda kronoutskyldernas belopp, hava, såsom i det föregående redan nämnts, sifferuppgifter sammanställts för åren 1922—1928; och hänvisas i sådant avseende till de vid betänkandet fogade tabellerna nr 1—7. Tabellerna för åren 1923 och 1924 angiva resultatet av uppbörden, sådant detta förelegat efter indrivningsåtgärder intill utgången av år 1924, beträffande 1922 års kronoutskylder således efter dylika åtgärder under två år och beträffande 1923 års kronoutskylder efter liknande åtgärder under ett år. Undersökningen har av kostnadsskäl ansetts icke böra utsträckas utöver nämnda å r ; och torde det nu erhållna resultatet få anses tillräckligt belysande. J ä m v ä l beträffande den kommunala uppbörden, uppbörden av pensionsgrundavgifter inbegripen, har undersökning verkställts. P å grund av det synnerligen omfattande arbetet med insamlandet och bearbetandet av primäruppgifterna har denna undersökning ansetts böra begränsas till de utskylder och avgifter, som uppburits under år 1923. Uppgifterna avse förhållandena, sådana de föreligga efter indrivningsåtgärder till och med 1924 års utgång, således efter något mer än ett års indrivningsarbete. Primärmaterialet har varit något ojämnt, tydligen beroende på olika former för den kommunala uppbörden eller på bristfälligheter i den kommunala bokföringen. I görligaste mån hava dessa ojämnheter bortarbetats. I fråga om beloppet avkortade och avskrivna eller vid 1924 års utgång oredovisade utskylder har det dock icke varit möjligt att uppnå full likformighet. Under det att vissa kommuner under rubriken »avkortat och avskrivet» uppfört de

23 kronouppbörden

i riket åren 1922 — 1928-

Antai

;

%

Debetsedlar

Belopp

Debetsedlar

Kronor

Oredovisat vid 1924 års utgång I

Avkortat och avskrivet

Influtet efter indrivning

Antal

°/

%

Debetsedlar

Belopp Kronor

%

Antal

%

Belopp Kronor

%

/o

i 514 5.19 i6-68 26 233 996 8-62 440 767 14-28 15 099 693 4-96 18 833 066 7-81 376 147 I2 - 08 9 134 908 378 492162

idskylder,

skogsaccis

och pensionsgrundavgifter

Debetsedlar Antail

%

Debetsedlar

Belopp Kronor

Antal

i %

%

2 137 354 0 7 0 5 614 373 2-33

under år 1923. Oredovisat vid 1924 års utgång

Avkortat och avskrivet

Influtet efter indrivning

19 470 0-63 88 217 2-83

Debetsedlar |

Belopp Kronor

%

Belopp

Antal | % j Kronor

%

5071214 18-28 33 071675 ICKI2 243 431 526 123 151 5-32 2 985 9'5i

8-77 14 289 731 48 719 r68

4'38 261 228 783 2'IO

9-41 17 513 411 2-49

59 575

495 700 20*79 1 650 078 l6-8 5 177 816

7-46

552 198

5-64 222 341

9-32

777 888

8-12 14 890 648

4'4ol 484 352

9 33 18 350 874

5'4i

1005 899 19-38 34 844 904 IO-29 421 773

-

536 2-57

utskylder, som vid anställda indrivningsförsök icke kunnat uttagas, och såsom oredovisade upptagit blott sådana utskylder, rörande vilka redovisning från vederbörande utmätningsman saknas, hava uppenbarligen andra kommuner såsom oredovisade vid 1924 års utgång uppfört jämväl sådana utskylder, som redovisats med hindersbevis, tydligen av den anledning, att kommunens fordringsrätt för dessa utskylder fortfarande kvarstår. Genom detta sistnämnda tillvägagångssätt hava i vissa fall ganska betydande belopp upptagits i primäruppgifterna såsom oredovisade, ehuru skäl finnes för antagande, att de icke kunna uttagas hos de skattskyldiga. Att i detta avseende åstadkomma full likformighet beträffande samtliga kommuner skulle hava medfört ett betydande arbete, som dock ansetts icke behöva utföras. Förhållandet bör dock hållas i minne vid studerandet av tabellerna. Vidare saknas uppgifter från några kommuner. Man kan alltså utgå från att det allmännas skatteförluster i realiteten äro större än tabellerna utvisa. E n annan svårighet vid uppgifternas sammanställning har förelegat i det förhållandet, att hos vissa skattskyldiga understundom endast en del av de påförda utskylderna blivit uttagen och resten uppförts såsom »avkortat och avskrivet» eller såsom »oredovisat vid 1924 års utgång». I primäruppgifterna rörande antalet skattskyldiga hava dylika skattskyldiga ibland upptagits såväl under rubriken »indrivet» som under rubriken »avkortat och avskrivet», respektive »oredovisat», varigenom antalet restförda skattskyldiga icke svarar mot antalet skattskyldiga, upptagna under nämnda tre rubriker. I andra fall hava däremot skattskyldiga, som kunnat redovisas under flera av nämnda

24 tre rubriker, uppförts under allenast en av dem. Vid primäruppgifternas sammanställande har jämkning ansetts böra ske på det sätt, att antalet skattskyldiga under rubriken »avkortat och avskrivet» i erforderlig mån minskats, så att sammanlagda antalet skattskyldiga under förevarande tre rubriker skulle komma att överensstämma med antalet restförda. Antalet skattskyldiga under rubriken »avkortat och oredovisat» har härigenom blivit något för lågt. Förutom till tabellerna n r 1—11 hänvisas till de å sid. 22 och 23 införda sammandragen av tabellerna i fråga. Av de vid 1924 års utgång oredovisade skattebeloppen torde med all sannolikhet en betydande del trots fortsatta indrivningsförsök icke hava kunnat uttagas hos de skattskyldiga. Man torde på goda grunder kunna antaga, att beträffande kronoutskylderna åtminstone hälften av utestående beloppet samt beträffande de egentliga kommunalutskylderna och i all synnerhet pensionsavgifterna säkerligen åtskilligt mer än hälften, måhända två tredjedelar, sålunda förlorats. Sammanlagda skatteförlusterna skulle alltså kunna beräknas hava utgjort för 1922 års kronouppbörd i runt tal 16*2 milj. kronor » 1923 » » » » » 12 » » » 1923 » kommunal uppbörd » » » 27 » » Huru förhållandena för de följande åren gestaltat sig, kan, såsom förut anförts, icke siffermässigt belysas. Man synes dock våga förmoda, att uppbörds- och indrivningsresultatet något förbättrats såsom följd av det gynnsammare ekonomiska läget under de senare åren samt vissa åtgärder, som för ernående av ett effektivare indrivningsförfarande, enligt uppgift, vidtagits i Stockholm och annorstädes. Om således sammanlagda förlusterna å 1923 års uppbörd böra upptagas till omkring 39 miljoner kronor, torde man kanske våga antaga, att desamma numera årligen stanna vid föga över 30 miljoner kronor. Ur de meddelade tabellerna kan även utläsas, att de skattskyldiga å landsbygden i allmänhet erlagt sina utskylder i större utsträckning än i städerna, detta såväl i fråga om de skattskyldigas antal som beträffande de inbetalda beloppen. Överhuvud torde man såsom ett allmänt känt och i viss mån även av tabellerna bestyrkt förhållande våga uttala, att skatteförlusterna oftare hänföra sig till gruppen arbetare och andra anställda än till fastighetsägare och andra företagargrupper. Primäruppgifterna peka än tydligare härpå; socknar utan eller med blott ringa industri redovisa i allmänhet bättre uppbördsresultat än sådana socknar, där befolkningen övervägande sysselsattes i industriföretag. Även i jordbruket anställda arbetare eller hemmavarande barn torde ofta underlåta erlägga sina utskylder, ett förhållande, som icke direkt framgår av primäruppgifterna men som ofta framhålles av uppbördsmän och indrivningsförrättare, då anledningarna till restantierna föras på tal. Det ligger ock i sakens natur, att de försumliga skattebetalarna främst böra sökas inom nu angivna grupper; hos dylika skattskyldiga saknas ofta utmätningsbara tillgångar och införselförfarandet kan icke alltid tillgripas. Fastighetsägare och andra företagare hava däremot oftast tillgångar, som kunna tagas i anspråk för utskyldernas gäldande. Särskilt ogynnsamma siffror föreligga från de tre största städerna, Stockholm, Göteborg och Malmö. Där erlades i rätt tid kronoutskylderna år 1922 av allenast respektive 47*81 %, 42*6 7 % och 52*53 % av hela antalet

25 skattskyldiga, under det medeltalet för samtliga magistratsstäder utgjorde 52-5 3 %, för landsbygden 76* 11 % och för hela riket 68-41 %. Motsvarande siffror för kronouppbörden år 1923 utgjorde för Stockholm 48*6 9 %, för Göteborg 42*9 6 %, för Malmö 55*2 3 %, för samtliga magistratsstäder 53*6 6 %, för landsbygden 76*9 8 % och för hela riket 69*2 8 %. Beträffande uppbörden av de egentliga kommunalutskylderna år 1923 (således ej skogsaccis och pensionsgrundavgifter) utgöra motsvarande procenttal för Stockholm 46*2 o %, för Göteborg 44*3 5 %, för Malmö 45'8 5 %, för samtliga städer 51*3 2 %, för landsbygden 69*51 % och för hela riket 63*5 4 %. I fråga om pensionsgrundavgifterna år 1923 kunna fullt motsvarande sifferuppgifter icke lämnas, då i vissa städer, bland andra Stockholm och Göteborg, pensionsgrundavgifterna upptagas i kronodebetsedlarna, men, om man i stället håller sig till de vid uppbördstillfället erlagda beloppen, framgår av den verkställda utredningen, att i rätt tid erlagts, procentuellt uttryckt, i Göteborg 38*io %, i Malmö 51*5o %, i samtliga magistratsstäder utom Stockholm, som icke medtagits i sammanställningen, 57*2 4 %, å landsbygden 73*8 2 % och i hela riket utom Stockholm 69*5 6 %. Å landsbygden i vissa län har uppbörden av pensionsgrundavgifter yisat anmärkningsvärt ogynnsamt resultat. Så erlades i rätt tid inom Blekinge län allenast 40"4o % av hela antalet debetsedlar å dylika avgifter. Även de norrländska länen uppvisa för sin landsbygd låga siffror, nämligen Gävleborgs län 35*9 8 %, Västernorrlands län 42*91 %, Jämtlands län 31*2 9 %, Västerbottens län 19*40 % och Norrbottens län 27*3 8 %. Motsvarande medeltal för landsbygden i hela riket är 64*o 2 %. Indrivningen av dylika avgifter har visserligen givit förhållandevis gynnsamt resultat, varom hänvisas till tabellen i fråga, men såsom otillfredsställande måste likväl betecknas, att ännu intill utgången av år 1924 avgifterna icke kunnat utfås å i medeltal 16*7 8 % av hela antalet utfärdade debetsedlar för hela riket utom Stockholm. Angående verkningarna av den år 1925 genomförda ändringen av uppbördsbestämmelserna i 14 § lagen om allmän pensionsförsäkring (jfr Kungl. Majrts proposition nr 91/1925) hava de sakkunniga icke ansett nödigt verkställa undersökning.

3 KAP. E r i n r i n g a r m o t uppbördsförfarandet. Såsom föredragande departementschefen anfört till statsrådsprotokollet den 23 maj 1924 vid meddelandet av direktiv för de sakkunniga, kan det givetvis icke begäras av något uppbördssystem, att det skall verka så oklanderligt, att allt, som debiterats, också restlöst inflyter. Den lämnade redogörelsen för uppbördsresultatet torde dock få anses visa, att gällande uppbördsförfarande icke fungerar tillräckligt effektivt. De sakkunniga anse sig icke behöva närmare uppehålla sig vid de menliga följderna av denna bristande effektivitet utan åberopa i detta hänseende föredragande departementschefens förut återgivna uttalande. Orsakerna till skatterestantierna äro flera. De kunna sökas hos den skattskyldige eller i brister hos uppbördsförfarandet. I vissa fall torde ock anledningen vara den, att skattepåföringen saknat reellt fog, såsom då taxeSkattepåringen varit för hög eller eljest obehörig. Dylika fall, som knappast torde föringen utan kunna helt förebyggas, må dock i förevarande sammanhang lämnas å sido. reellt fog. I förenämnda statsrådsanförande framhållas särskilt två omständigheter, som äro ägnade att försvåra skattebetalningen, nämligen dels att avsevärd tid förflyter mellan inkomstens förtjänande och uppbörden av därpå belöpande skatter, dels att hela kronoskatten skall på en gång erläggas utan möjlighet att få betalningen av densamma uppdelad på flera terminer. Avsevärd tidAtt skatteuppbörden skall äga rum efter beskattningsunderlagets tillgodorymd mellan njutande — d. v. s. i regel efter inkomstens förvärvande — är en gammal inkomstens förvärvande grundsats, mot vars rättvisa någon berättigad invändning svårligen kan och skatte- göras. Särskilt i fråga om den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten, uppbörden. som ju anses grundad å principen skatt efter förmåga, är det tydligt, att skatten icke kan till sitt belopp bestämmas, förrän alla de faktorer äro kända, till vilka hänsyn vid skatteuträkningen skall tagas. Det är icke häremot anmärkningen riktas utan mot det förhållandet, att den tid, som är anslagen för skatteuträkningen (taxeringen och debiteringen), är så lång, att under denna tid förändringar beträffande den skattskyldiges betalningsförmåga kunna inträffa, förändringar, som mången gång äro så stora, att skattebetalningen är avsevärt försvårad eller omöjliggjord. Den andra anmärkningen, nämligen att kronoskatten skall till hela sitt beEndast en uppbördslopp erläggas på en gång utan möjlighet att få den uppdelad på flera terminer, termin för till vilken anmärkning ytterligare bör läggas, att uppbördsterminen inträffar kronoutskylkort före julen, då de skattskyldigas ekonomi oftast är pressad av andra derna. utgifter, har under det senaste årtiondet vunnit ökad styrka, sedan den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten blivit, relativt sett, en betydande post å kronodebetsedeln och samtidigt landstingsmedlen och vägskatten jämväl starkt ökat. Anmärkningen drabbar icke kommunalutskylderna, beträffande vilka uppbörden i regel äger rum vid flera uppbördstillfällen. Orsakerna till skatterestantierna.

27 Men ej heller de kommunala uppbördsformerna gå alltid fria från an- Obekväm bemärkning. Uppbördens förrättande å uppbördsstämma, ofta utsatt till ett talningsform. fåtal dagar å ett begränsat antal platser, brister i bekvämlighet för den skattskyldige. Särskilt om den skattskyldige h a r lång väg till uppbördsstället eller ont om tid, ter det sig ibland för honom fördelaktigare att ställa sig på rest och låta utskylderna avhämtas; den låga indrivningsavgiften för kommunalutskylder innefattar ej verksamt korrektiv häremot. Det torde på goda grunder kunna antagas, att de på vissa håll stora restantierna av pensionsavgifter bero på anmärkta förhållandet; och man må icke förtänka en skattskyldig, som exempelvis har blott 3 kronor att erlägga i pensionsavgift, att han hellre betalar 9 öre i indrivningsavgift än underkastar sig besväret att inställa sig å uppbördsstämman med ty åtföljande kostnader och tidsspillan. För att avhjälpa de nu anförda olägenheterna och bristerna i det kommunala uppbördsväsendet hava under senare år flera kommuner slopat kommunaluppbördsstämmorna i deras förutvarande form och anordnat uppbörden över postgirot. Uppbörden i denna form fortgår i allmänhet under en månad för varje uppbördstermin. Under denna tid får den skattskyldige när som helst inbetala det förfallna skattebeloppet å postanstalt inom kommunen, därvid han har att till postanstalten avlämna ett honom av vederbörande kommunala myndighet tillsänt, iordninggjort inbetalningskort, vara bland annat angivits det belopp, som skall å postanstalten inbetalas. De kommuner, som ordnat kommunalskatteuppbörden på detta sätt, betala själva postavgiften för de skattskyldigas skattelikvider över postgirot. Skattebetalarna behöva alltså icke vidkännas någon portokostnad. Enligt vad de sakkunniga inhämtat anses denna form av skatteuppbörd synnerligen förmånlig för såväl de skattskyldiga som vederbörande kommuner. Från kommunalt håll har särskilt framhållits, att anordningen genom den stora bekvämlighet, den erbjuder för de skattskyldiga, högst avsevärt nedbringat antalet restförda belopp. Den omständigheten, att den rättidiga inbetalningen av skatt är helt be- Skattebetalroende av den skattskyldiges företagsamhet och laglydighet, synes också i ningen beroende av den viss mån böra betraktas som en brist hos uppbördssystemet. Alltför många skattskyldiges räkna med skatten som en utgift, med vilken det icke är så noga. Den får företagsamhet. stå, tillbaka för andra utgifter. Ofta nog torde denna indifferens bero på allmän oförmåga att ordna ekonomin. Att göra erforderliga avsättningar för mötande av det allmännas skattekrav faller icke den skattskyldige in eller överstiger hans förmåga. Men anledningen kan även vara att söka i kännedom om indrivnings- Indrivningsförfarandets begränsade maktmedel. Det ligger nära till hands för den, förfarandet ofta föga som saknar utmätningsbara tillgångar, att konsumera sina löpande inkomster verksamt. utan bekymmer för skatten, eftersom han vet, att indrivningsförrättaren står vanmäktig mot honom. Belysande är, att för mången av denna kategori skattskyldiga ett effektivt medel att framtvinga skattebetalning är påföljd av förlust till inköpsrätt av spritdrycker. Beträffande i utlandet vistande skattskyldiga är frånvaron av effektiva indrivningsmedel helt visst en av de huvudsakliga anledningarna till uppbördsförfarandets bristande effektivitet gent emot dem. Indrivningsförfarandets maktmedel äro utmätning samt införsel i avlöning, pension eller livränta, ävensom konkurs. Införselförfarandet för oguldna utskylder och allmänna avgifter infördes år 1918 genom tillägg till lagen den 14 juni 1917 om införsel i avlöning, pension eller livränta. E n närmare redogörelse för stadgandenas innehåll torde i detta sammanhang

28 Uppgifter angående indrivning medelst inA. Debiterat K e m m u n

Stockholms stad8 Göteborgs » * Malmö » Örebro » Eskilstuna » Katrineholms » Nässjö » Nynäshamns köping Billesholms landsfiskalsdistrikt Ramundeboda socken Sköns »

Antal debetsedlar

Belopp

290 288 73 438 061 170 265 25 651 341 61073 9 283 650 20 251 2 989 459 14 832 1 710 240 3 912 349 704 4 057 440 687 1978 273 249 4165 348 017 71786 1278 5 974 803 431

Influtet rid uppbördstermin eller nppbördsstämma

Guldna debetsedlar antal | %

Utskylder belopp

K o m m u n

Stockholms stad2 Göteborgs » 2 Malmö » Örebro » Eskilstuna > Katrineholms » Nässjö » Njmäshamns köping Billesholms landsfiskalsdistrikt Ramundeboda socken Sköns »

Antal debetsedlar j

Belopp

293 720 58 156 392 173 550 17 681342 62 922 7 246 680 20 279 2180 818 14 831 1 357 547 3 974 237110 4194 297 256 1961 225 968 4 256 205 247 1296 67 314 5 864 483 187

Kronoutskylder

Influtet vid uppbördstermin eller uppbördsstämma Guldna Utskylder debetsedlar antal belopp % 143 021 48-69 50 446 772 86-74 74 555 42-96 14 205 319 80-34 34 750 55"23 6 295 916 86-88 12189 60'11 1 897 631 87-02 9 366 63-15 1156 605 85-20 188 505 79'5° 2 689 67-67 232 714 7829 2 591 6178 162 271 71-81 995 50-74 180 845 88-n 3 258 76-55 55 609 82-61 988 76-24 308 272 63-80! 3163 53'94 C. Kommunalutskylder

Debiterat K o m m u n

Stockholms stad Göteborgs » Malmö » Örebro » 4 ... Eskilstuna > Katrineholms » 4 ... Nynäshamns köping 4

Antal debetsedlar

Belopp

233 610 59 394 441 126 190 29 415 078 59 860 14 586 314 39 835 3 999 516 12 766 3 035 123 676 134 6 055 3 836 384 247

%

138 785 47-81 64185 120 87-40 72 654 42-67 21358 814 83-27 32 080 5 2 5 3 8113 313 87-39 11387 56*23 2 568 711 85-93 8 767 5 9 ' i i 1 409 833 82-44 2 373 6o-66 272 967 78-06 2 383! 58-74 330 935 75"i° 944 47-72 186 680 68-32 2 873 6 8 9 8 279 172 8o - 22 996 77"94 60 612 84'43 3 123 52-28 583 952 72-68 B.

Debiterat

Kronoutskylder

för

Influtet vid uppbördstermin eller uppbördsstämma Guldna Utskylder debetsedlar belopp antal 107 925 46-20 46 652 675 78-55 55 963 44-35 21216 556 72-13 27 446 45'85 11 294 541 77'43 21256 53'36 3 272 135 8 r 8 i 7 436 58-25 2 454 282 8o-86 522 558 77-29 3 345 55-24 270 259 7o-33 1968 51-30

1 Beloppet approximativt beräknat, enär i primäruppgiften jämväl ingår ersättning till talet kan ej uppgivas. — 4 Pensionsgrundavgifterna ingå med såväl antal debetsedlar som

29 försel i avlöning, pension eller livränta. för år 1922. I n d r i v e t t. 0. m. 1924 års utgång

Uppfört å restlängd Debetsedlar

j

%

j

antal

151 5 0 3 5 2 ' i 9 97 6 1 1 57-33 2 8 9 9 3 47'47 8 8 6 4 '43-77 6 0 6 5 40*89 1 5 3 9 39'34 1 6 7 4 41-26 1 0 3 4 52-28 1 2 9 2 31-02 2 8 2 22*OÖ 2 8 5 1 47-72

belopp 1

|

%

9 2 5 2 941 I 2 ' 6 o 4 2 9 2 527 16-73 1 1 7 0 337 I 2 ' 6 l 4 2 0 7 4 8 14-07 3 0 0 407 17-56 76 737 21 94 109 752 24-90 86 569 31-68 6 8 845 1 9 7 8 11 174 I5-57 2 1 9 4 7 9 27-32

antal

belopp

%

|

Utskylder

Debetsedlar

Utskylder

Debetsedlar

Utskylder

Av indrivna utskylder har genom införsel uttagits

%

x 85 201 29-35 5 5 1 0 716 7 - 5o 57 3 8 3 33"7o 2 622 930 10-23 804 320 8-67 1 5 1 9 9 24-89 217 499 7-28 3 837 18-95 147 996 8-65 2 099 14-16 4 3 231 12-36 639 16-34 70 711 16-05 8 9 3 22 - OI 52 048 19-05 465 2351 49 2 5 1 14-15 895 21-49 9 2 1 3 12-86 196 I5-34 134 326 16-72 1 7 3 3 29-01

antal

|

belopp

%

|

%

1 28 945 9-96 1 887 3 8 5 2-57 34 538 20-29 1 5 9 2 3 9 1 6 - 2I 3 2 8 372 3-54 7 890 12-92 114 3 3 1 3-82 1 9 1 0 9"43 7 0 1 0 0 4-10 1286 867 10 646 3'°4 231 5-9i 14187 192 4 7 3 3-22 16 759 6-13 251 12-69 3 4 967 10-05 516 12-39 7 6 4 8 10-65 155 12-13 84 8 9 8 IO-57I 1 2 0 3 20-14

för år 1923. I n d r i v e t t. 0. m. 1924 utgång

Uppfört å restlängd

antal

j

150 699 5 I - 3 i 9 8 9 9 5 57-04 2 8 172 44-77 8 0 9 0 39'89 5 4 6 5 36-85 1 2 8 5 32-33 1 6 0 3 38-22 966 49-26 9 9 8 23-45 3 0 8 23'76 2 701 46-06

år 1922.

belopp

% 1

%

7 7 0 9 6 2 0 13-26 3 4 7 6 0 2 3 19-66 9 5 0 764 13-12 2 8 3 187 12-98 2 0 0 942 14-80 4 8 6 0 5 20-50 6 4 5 4 2 21-71 6 3 697 28-19 2 4 4 0 2 11-89 11 705 17-39 1 7 4 9 1 5 36-20

belopp

%

|

Utskylder

%

77 2 8 3 26-31 4 0 8 6 477 7-03 54 274 31-27 1 9 4 4 881 i r o o 6 6 1 1 4 3 9-12 15 5 6 8 24-74 118 369 5'43 3 304 16-29 9 0 1 9 8 6-64 2 004 13-76 592 14-90 29 0 2 3 12-24 3 3 790 n " 3 7 6 6 0 I5-74 3 4 4 9 0 15-26 3 9 5 20-15 14 701 7 ' i 6 6 5 0 15-27 7 4 9 1 11-13 182 H - o 5 101 6 7 3 21 04 1 6 2 0 i 27-63

antal

|

%

j

belopp

%

8-23 1 3 0 0 812 2-24 19-88 1 162 3 0 4 6'57 2 6 5 389 3-66 12-78 5 7 268 2-63 764 6 2 1 4 0 4-58 8-63 7 9 7 2 3-36 4-98 9 8 6 5 3-15 3-84 16 759 7-42 10-50 8 877 4 ' 3 i 7 - 73 5 519 8-20 9-80 79 437 16-44 18-78

24175 34 501 8 042 1549 1280 198 161 206 329 127 1101

(1923 ars uppbörd.) Indrivet t. 0. m. 1924 års utgång

Uppfört å reetlängd Debetsedlar antal

antal

Av indrivna utskylder har genom införsel u t t a g i t s Debetsedlar

Utskylder

Debetsedlar

Utskylder

Debetsedlar

års

%

belopp

Utskylder

Debetsedlar

Utskylder

%

1 125 685 53-8o 1 2 7 4 1 7 6 6 21-45 8 1 9 8 522 27-87 70 227 55-65 32 4 1 4 54-I5 3 2 9 1 7 7 3 22-57 18 579 46-64 727 3 8 1 18-19 5 330 41-75 5 8 0 8 4 1 19-14 2 710 44-76 1 5 3 576 22-71 1 8 6 8 48-70 113 9 8 8 29-67

antal

| %

j

belopp

%

1 58 467 25-03 6 9 7 6 4 1 0 1 1 7 5 4 1 6 5 4 33'oi 4 791171 i6'29 1 8 1 7 6 30-36 1 9 5 3 355 i3"39 6 860 17-22 2 9 6 535 7-4i 3 4 1 5 26-75 3 8 2 907 12*62 1 3 9 8 23-09 62 556 9*25 6 5 0 16-94 56 542 14-72

Av indrivna utskylder h a r genom införsel uttagits Utskylder

Debetsedlar antal

|

%

j

belopp

%

L

26 256 11-24 3 0 2 6 337 5-10 3 2 9 9 4 547 10-18 909 807 6-24 8 799 1 4 7 0 175 4 8 7 4 39 3 5 2 3 8-84 1 7 4 196 5 7 4 1517 n-88 3 2 654 4-83 670 11-07 37 0 3 4 9-64 327 8-53

stadskassan för utsökningskostnad. — 2 I beloppen ingå även pensionsgrundavgifter. — s Anbelopp.

30 icke behövas. De sakkunniga hava sökt erhålla uppgifter från vederbörande angående den omfattning, i vilken utskylder uttagits genom införsel. Sådana uppgifter hava emellertid inkommit endast från ett fåtal redogörare och avse allenast medel, som uttagits inom det distrikt, där medlen påförts. Uppgifter hava icke kunnat vinnas om beloppet av de utskylder, som efter handräckning uttagits å annan ort. Vid sådant förhållande har någon sammanställning av uppgifterna för hela riket ansetts icke böra göras. I någon mån belysande torde dock den sammanställning av uppgifter i dylikt hänseende från några städer, köpingar och landskommuner med övervägande arbetarbefolkning vara, som meddelas å sid. 28 och 29. Att icke heller indrivningsförfarandet besitter full effektivitet torde framgå av de betydande belopp, som årligen måste avskrivas eller avkortas. Anledningarna härtill äro flera. Kontrollen över den rörliga befolkningens kyrkobokföring och mantalsskrivning är bristfällig, medförande att åtskilliga personer kvarstå skrivna å orter, från vilka de avflyttat, eller, i brist på upplysning om vistelseorten, avföras ur kyrkoböcker och mantalslängder såsom obefintliga. Efterspaning av avflyttade personer försvåras därav, att uppgift om kyrkobokföring måste sökas hos de lokala pastorsämbetena. Eeglerna för handräckningsförfarandet medföra en icke obetydlig tidsutdräkt och den restförde kan, om han ofta byter vistelseort, ganska lång tid undgå att träffas av indrivningsåtgärder. Den, som drabbas av införselbeslut, kan genom ombyte av anställning undandraga sig verkningarna av beslutet. Förbises bör ej heller, att ett indrivningsförfarande, som utsträckes över en längre tidrymd, försvårar det rättidiga erläggandet av senare förfallna utskylder. Det är en icke ovanlig företeelse, att den, som en gång kommit efter med skattebetalningen, därigenom blivit urståndsatt att erlägga sina utskylder i rätt tid och år efter år måste föras på restlängd.

4 KAP. A l l m ä n n a förutsättningar för o m l ä g g n i n g av s k a t t e u p p b ö r d e n . F r å g a n om uppbördsterminernas närmande till tiden för beskattningsun- Allmänna derlagets tillgodonjutande berör närmast de utskylder, som belöpa å inkomst, synpunkter. Emellertid är det tydligt, att enahanda problem föreligga beträffande de ut- Kvotitetsskylder, som anknytas till förmögenhet och till fastighet eller, beträffande skatter och skogsaccisen och skogsvårdsavgiften, till avverkat virke. I dylika fall kom- "katter*118" mer det för skattskyldigheten avgörande tidsmomentet att hava samma betydelse som tiden för inkomstens förvärvande i fråga om utskylder för inkomst. I det följande bortses tills vidare från sådana utskylder, som till sin storlek i varje särskilt fall äro beroende av visst en gång för alla träffat avgörande, t. ex. prästerskapets till statsverket indragna tionde. Undersökningen begränsas till de utskylder, som utgå efter taxering d. v. s. i särskild ordning enligt skatteförfattningarnas bestämmelser verkställt bestämmande av skatteunderlaget. För dessa utskylder är det icke nog med taxering, det erfordras ytterligare, att beslut fattas om utdebiteringsgrunden, för att skattebeloppet för varje skattskyldig skall kunna angivas. I fråga om debiteringsgrundens fastställande föreligger en avgörande skillnad mellan å ena sidan den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten, skogsvårdsavgiften, skogsaccisen och avgifterna till den allmänna pensionsförsäkringen 1 samt å andra sidan övriga ifrågavarande utskylder. För den förstnämnda gruppen (kvotitetsskatter) erfordras för skattesatsens fastställande icke exakt kännedom om summan tillgängliga beskattningsföremål enligt utfallet av taxeringen. Skattesatsen föreligger nämligen fixerad oberoende av taxeringens utfall, antingen genom direkt stadgande i vederbörande författning eller genom särskilt beslut, som icke står i direkt beroende av det genom taxeringen fastställda beskattningsunderlaget. Bland kvotitetsskatterna märkas den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten, skogsaccisen och skogsvårdsavgiften. Den sistnämnda är till beloppet fastställd i förordningen om skogsvårdsavgift, medan de två övriga utgå efter skattesatser, som för varje år fastställas utan direkt beroende av taxeringsresultatet (20 § i förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt och 8 § i lagen om skogsaccis). Likställda med kvotitetsskatter äro avgifterna till den allmänna pensionsförsäkringen. I fråga om den senare gruppen av utskylder (repartitionsskatter) framkommer debiteringsgrunden genom en division av skattebehovet med tillgängliga antalet beskattningsföremål enligt senast verkställda taxering. Denna skillnad är av vikt att beakta vid bedömandet av spörsmålet om förkortande av tiden mellan inkomstförvärvet och skatteuppbörden, i det att längre tid måste förflyta mellan taxeringen och debiteringen av repartitionsskatterna än i fråga om kvotitetsskatterna. Härav följer, att spörsmålet i 1 Avgifterna enligt lagen om allmän pensionsförsäkring äro visserligen icke skatter i egentlig mening, men behandlas i det följande för enkelhetens skull såsom sådana.

32 fråga gestaltar sig olika i fråga om kvotitetsskatterna å ena sidan och repartitionsskatterna å andra sidan. Förkortning Utgår man från att uppbörd icke må ske förrän efter avslutad debitering, av tiden mel- synes någon avkortning av tiden mellan beskattningsunderlagets tillgodolan beskattnjutande och skatteuppbörden vara möjlig endast i den mån, tiden för taxeningsunderlagets till- ringen och debiteringen kan förkortas. godonjutande Enligt gällande författningar anknytes debiteringen av utskylderna till och skatteupptaxeringen, sådan denna föreligger enligt vederbörande prövningsnämnds börden. Tiden för debiteringens verkställande.

beslut, över taxeringen anförda besvär uppehålla icke debiteringen och uppbörden, utan härmed fortgår på grundval av prövningsnämndens beslut. Vinnes ändring i taxeringen, beaktas denna på följande sätt. I händelse av höjd taxering utfärdas tilläggsdebetsedel, som därefter bringas till verkställighet genom särskilt förfarande. Sänkes eller upphäves taxeringen, erhåller den skattskyldige uppå ansökning restitution av för mycket erlagd skatt jämte 5 % ränta från utskyldernas inbetalande. Debiteringen av de å kronodebetsedlarna upptagna utskylder, som utgå på grund av taxering, påbörjas emellertid redan innan prövningsnämndens arbete avslutats och sker därvid på grundval av taxeringsnämndens beslut. Först uträknas och införes i taxeringslängden det antal skattekronor och skatteören, som på grund av taxeringen skall påföras envar skattskyldig, ävensom den inkomst- och förmögenhetsskatt, som skall utgå. Därefter införas i uppbördsboken de sålunda uträknade beloppen samt verkställes debitering av landstingsskatt och andra i förhållande till skattekronor och skatteören utgående utskylder. Därest genom beslut av prövningsnämnd ändring sker i taxering, för vilken utskylder redan uträknats, eller ny taxering tillkommer, verkställes rättelse i debiteringen i länen före utsändande av debetsedlarna och i Stockholm, varest debetsedlar utfärdas och tillställas de skattskyldiga före utgången av augusti månad, då besvärstiden till prövningsnämnden utgår, genom att ny rättad debetsedel utfärdas efter prövningsnämndsarbetets avslutande men före uppbördsstämmans början. Endast i Stockholm verkställes anteckning om beslutade ändringar beträffande inkomst- och förmögenhetsskatt uti taxeringslängden och den vid längden fogade uppbördsboken. I länen införas ändringarna av uträknad inkomstoch förmögenhetsskatt däremot icke i taxeringslängden — det anses vara tillfyllest med anteckning i prövningsnämndens ändringslängd — men givetvis i uppbördsboken. Förfaringssättet härvid framgår av Kungl. Majrts proposition n r 167 till 1922 års riksdag, sid. 33 ff. Emellertid plägar man stundom gå till väga på ett annat sätt, nämligen införa det uträknade skattebeloppet i uppbördsboken, först sedan prövningsnämndens arbete blivit avslutat. Härigenom undgås det dubbelarbete, som följer av det i propositionen anvisade förfaringssättet. Denna andra metod torde komma till användning företrädesvis för sådana taxeringsdistrikt, beträffande vilka ett förhållandevis stort antal ändringar äro att förvänta samt prövningsnämndens beslut antages vara känt tämligen tidigt, under det att den i propositionen berörda metoden i regel användes i distrikt, där ett fåtal ändringar pläga förekomma eller där prövningsnämndens beslut fattas mera sent. För att uträkning och införing i taxeringslängderna av inkomst- och förmögenhetsskatten skall kunna påbörjas omedelbart efter det taxeringslängderna kommit debiteringsförrättaren tillhanda, i länen senast den 20 maj och i Stockholm senast den 15 juni, förutsattes, att riksdagens beslut om skattens procenttal då föreligger känt. Hittills har beslutet härom likväl

33 icke plägat publiceras förrän under förra hälften av juni månad, vadan debiteringen av samma skatt först vid denna tid kunnat påbörjas, där icke debiteringsförrättaren tilltrott sig att kunna företaga debitering tidigare enligt ett procenttal, som förmodats skola överensstämma med blivande riksdagsbeslut. I Stockholm har, enligt uppgift, varit vanligt att påbörja debiteringen omedelbart efter riksdagsbeslutets bekantgörande, även om taxeringsnämnderna icke avslutat sitt arbete, därvid början gjorts med de delar av taxeringslängden, som hunnit färdigställas. Ifrågavarande skatteuträkning skall föreligga avslutad i länen senast den 15 juli, inom vilken tid uppgift om inkomst- och förmögenhetsskattens slutsumma skall insändas till länsstyrelsen jämlikt 22 § 5 mom. i kungörelsen den 28 september 1928 med vissa föreskrifter rörande taxeringsförfarandet. I Stockholm plägar debiteringen av inkomst- och förmögenhetsskatten vara avslutad något senare. Skogsvårdsavgift skall av vederbörande debiteringsförrättare uträknas och införas i en avskrift av skogsaccislängden, benämnd skogsvårdsavgiftslängd, varefter avgiftsbeloppen överföras till uppbördsboken. Arbetet härmed kan påbörjas, så snart skogsaccislängden mottagits från taxeringsnämnden (senast den 5 juni i länen och senast den 15 juni i Stockholm). Bestämmelser i ämnet återfinnas i 22 § 5 mom. kungörelsen den 28 september 1928 med vissa föreskrifter rörande taxeringsförfarandet. Tilläggsavgift enligt lagen om allmän pensionsförsäkring debiteras i uppbördsboken på grundval av taxeringsnämndernas i inkomstlängden (undantagsvis endast i pensionsavgiftsförteckningen) införda beslut. Debiteringen kan påbörjas omedelbart efter mottagandet av inkomstlängden, resp. förteckningen. Om ändring av debitering av skogsvårdsavgift och pensionsavgift på grund a v prövningsnämndens beslut gäller detsamma som om inkomst- och förmögenhetsskatten. Debitering av landstingsmedel, vägskatt och tingshusmedel, i den mån dessa upptagas å kronodebetsedlarna, kan verkställas först sedan beslut om utdebiteringen fattats. I fråga om landstingsmedel fattas dylikt beslut vid lagtima möte med vederbörande landsting. Enligt 16 § i lagen om landsting den 20 juni 1924 skall landsting sammanträda till dylikt möte den första måndagen i september månad. Ledning för landstingsskattens bestämmande erhåller landsting genom summariska förteckningar över antalet skattekronor och skatteören, som påförts enligt kommunalskattelagen, särskilt för jordbruksvärde, särskilt för skogsvärde och särskilt för tomt- och industrivärde å jordbruksfastighet, särskilt för annan fastighet och särskilt för inkomst. Dessa förteckningar skola av häradsskrivare och magistrater efter avslutade taxeringsförrättningar insändas till landstingets förvaltningsutskott genom länsstyrelsens förmedling (47 § i lagen om landsting). I dessa förteckningar tages icke hänsyn till vederbörande inkomstprövningsnämnds beslut. Beslut om utdebitering av vägskatt skall enligt 52 och 58 §§ i väglagen fattas å ordinarie vägstämma under augusti månad. Enligt 61 § i samma lag böra häradsskrivarna varje år efter avslutandet av taxeringsnämndernas arbeten och före den 1 juni till vägstyrelsens ordförande insända summariska förteckningar över beskattningsföremålen. Beträffande tingshusmedel finnes väl intet allmänt stadgande om den tid, inom vilken beslut om utdebitering skall föreligga, utan lärer i sådant hänseende gälla vad de tingshusbyggnadsskyldiga inom de olika tingslagen be•3 — 1812.

34 slutat. Självfallet är dock, att dylikt beslut måste fattas icke alltför sent under uppbördsåret, om medlen skola hinna upptagas å kronodebetsedlarna. Därest man vill behålla nuvarande grundsats, att debiteringen av sådana Kronoutgkyldernas debi- utskylder, som grundas på taxering, icke må betraktas såsom avslutad, tering. förrän prövningsnämndens arbete är till ända, lärer icke vara möjligt att (Egentliga kronoutskyl- färdigställa debiteringen av kronoutskylderna nämnvärt tidigare än nu är der.) fallet. Utfärdas däremot debetsedlarna i det skick, dessa föreligga enligt vederbörande taxeringsnämnds beslut, kan någon tidsvinst uppnås. E n sådan anordning skulle föranleda, att i de fall, då taxering ändras av prövningsnämnden eller ny taxering påföres av samma nämnd, antingen tilläggsdebetsedel måste utfärdas för de ökade skatter, som därav bleve en följd, eller att för mycket påförda utskylder måste i mån av skedd betalning restitueras. Vissa olägenheter kunna befaras uppstå härigenom. Här må nämnas ökade debiterings- och uppbördskostnader ävensom betalningssvårigheter för skattskyldiga, som fått otillbörligt hög taxering sig åsätt av taxeringsnämnden. Storleken av den tidsvinst, som följer av en dylik anordning, är beroende av huru tidigt beslut om utdebiteringsgrunden kan föreligga för ifrågavarande utskylder. I fråga om inkomst- och förmögenhetsskatten kan, såsom tidigare anförts, debiteringen påbörjas under förra hälften av juni månad, och densamma lärer knappast hinna avslutas nämnvärt tidigare än den dag, nämligen den 15 juli, då uppgift om skattens slutsumma skall vara insänd till länsstyrelsen. Detsamma gäller om utjämningsskatten. (LandstingsE t t tidigare debiterande av landstingsmedlen och vägskatten förutsätter medel och ändring av gällande tidsbestämmelser rörande fastställande av landstingens vägskatt.) och vägdistriktens utgifts- och inkomststater, för så vitt man önskar fasthålla vid dessa skatters egenskap av repartitionsskatter. Då åtskilliga skäl tala mot att dessa menigheters budget fastställes så tidigt som juni, så länge budgetåret sammanfaller med kalenderåret, skulle, om debiteringen av dessa utskylder måste påbörjas tidigare än hittills, bliva erforderligt att omlägga budgetåret, helst så att det sammanfölle med statens budgetår, som omfattar tiden 1 j u l i - 3 0 juni. I och för sig låter sig en dylik omläggning väl tänka. Men det kan dock icke nekas till att, åtminstone beträffande landstingen, vilkas budgetbehandling plägar kräva månaders förarbete, det synes föga tilltalande att förlägga detta förarbete till vårmånaderna. Åtskilliga landstingsmän äro tillika riksdagsmän och kunna svårligen hinna dela sin tid mellan riksdagen och landstingen under dessa månader. Även för de landstingsmän, som äro jordbrukare, är tiden för vårbruket föga lämplig för tidskrävande allmänna värv. En annan möjlighet skulle vara att företaga debitering av landstingsmedel eller vägskatt, innan ännu budgeten blivit fastställd, med användande av nästföregående års utdebiteringsprocent, varefter tilläggsdebitering senare skulle ske med efterföljande uppbörd av det resterande, eventuellt i samband med nästföljande års utskylder. E n förutsättning härför är dock, att utdebiteringskvoten är tämligen konstant. Denna utväg synes dock icke böra tillgripas annat än som en nödfallsåtgärd. Omlägges budgetåret för landstingen och väghållningsdistrikten till att sammanfalla med statens budgetår, som löper per den 1 juli, kan debiteringen av landstingsmedlen och vägskatten påbörjas under förra delen av juli månad, och densamma torde kunna föreligga färdig åtminstone under senare delen av augusti månad.

35 Vad nu sagts gäller i väsentliga stycken jämväl om tingshusmedlen, (övriga å Det torde icke heller möta hinder att färdigställa debiteringen av övriga kronodebetå kronodebetsedlarna förekommande avgifter, i den mån desamma även i s e d l a r n a £PPy fortsättningen skola uppbäras i sammanhang med kronouppbörden, inom der •> samma tid som övriga utskylder. Beräknas därjämte viss tidrymd — förslagsvis fjorton dagar — för efterarbeten o. d., skulle alltså, vid debitering och uppbörd på grundval av taxeringsnämndernas beslut, debetsedlarna kunna såväl på landet som i stad tillhandahållas de skattskyldiga senast under förra hälften av september månad, alltså vid pass två månader tidigare än vad nu gäller. 1 Emellertid kan det sättas i fråga, huruvida det u r de skattskyldigas syn- Andrad upppunkt är lämpligt att hålla kronouppbörden i september. Att vissa olägen- ^roncm/^ heter äro förknippade med ändringar i debiteringen och med restitutioner skyider. av för mycket inbetald skatt, vilka föranledas av prövningsnämndens ändringsbeslut, är tydligt, särskilt för den, vilkens taxering ändras mera avsevärt. E n ä r antalet dylika fall är ganska ringa (med ledning av uppgifter i 1923 års taxeringssakkunnigas betänkande, Statens off. utredn. 1925: 27, kan beräknas, att inkomsttaxeringarna ändras i prövningsnämnderna för i medeltal 1*5 % av hela antalet skattskyldiga), synes dock, som om man möjligen skulle kunna bortse från dessa olägenheter, särskilt om uppbörden uppdelas å två terminer, den ena infallande efter prövningsnämndsarbetets avslutande. Vad därefter angår kommunalutskylderna måste tiden för uppbörden Debitering nyttas, åtminstone vad större delen av utskylderna beträffar, till samma år ocil uPPbord ,

T

T

j

o

..

.. j

c..

i .... .

av kommunal-

som taxeringen sker, om överhuvud någon nämnvärd förbättring av nu- utskyider varande förhållanden skall inträda. Det synes alldeles uteslutet att för dylika utskylder tänka på en preliminär utdebitering att förrättas före budgetens fastställande med ty efterföljande tilläggsdebitering för täckande av vad som uttagits för litet genom den preliminära utdebiteringen. Den kommunala utdebiteringen för skattekrona kan nämligen växla mellan olika år allt för mycket, för att en dylik metod är tillrådlig. Såsom förutsättning för kommunaldebiteringens förrättande väsentligt tidigare än nu sker — helst redan under sommaren eller tidigt på hösten det år taxeringen sker — måste man därför uppställa icke blott att debiteringen verkställes på grundval av taxeringsnämndernas beslut med efterföljande ändringar på grund av prövningsnäinndens beslut utan även att beslutet om utdebiteringen fattas åtminstone under juni månad taxeringsåret. Härför synes erforderligt, att det koiiiinUnala budgetåret omlägges att omfatta tiden 1 juli—30 juni. En sådan anordning skulle möjliggöra kommunaluppbördens förrättande i stort sett ett halvt år tidigare än nu är fallet. I vad mån en dylik omläggning av det kommunala budgetåret låter sig genomföra, m å i detta sammanhang lämnas å sido. Spörsmålet behandlas längre fram i detta betänkande. Av det anförda framgår, att med bibehållande av hittillsvarande metod Sammanfattatt uppbära skatterna efter förutgången debitering kronoutskylderna skulle kunna uppbäras omkring 2 månader och kommunalutskylderna omkring 6 månader tidigare än nu är fallet under följande förutsättningar:

1 E h u r u liggande vid sidan om förevarande undersökning m å framhållas, att en dylik omläggning av debiteringsväsendet är ägnad att medföra fördelar även för taxeringsarbetet. Det skulle icke vara nödvändigt att avsluta prövningsnämndsarbetet så tidigt som hittills, utan detsamma skulle k u n n a till tiden utsträckas till båtnad för grundligheten i granskningsarbetet. Det bleve ock möjligt att framflytta tiden för anförande av besvär till prövningsnämnden jämväl i länen till efter mottagandet av kronodebetsedeln, ett ofta framställt önskemål, som varit omöjligt tillgodose i länen med nuvarande debiteringsregler.

36 A) Debiteringen verkställes på grundval av taxeringsnämndernas beslut utan hänsyn till prövningsnämndens ändringsbeslut. Sådan hänsyn tages i stället genom utfärdande av tilläggsdebetsedlar å för litet debiterade belopp med särskilt uppbördsförfarande eller genom beviljande av restitution av för mycket erlagda skattebelopp, vilka åtgärder eventuellt skulle kunna ske i samband med uppbörd av en del av utskylderna under en andra eller tredje uppbördstermin förlagd till senare delen av uppbördsåret. B) Budgetåret omlägges till tiden 1 juli—30 juni för primärkommunerna (inklusive municipalsamhällen, församlingar och skoldistrikt) eventuellt även för landsting, väghållningsdistrikt och tingslag. Möjligen behöver budgetåret icke omläggas för landsting, väghållningsdistrikt och tingslag, därest anordning vidtages för att dessa menigheter därförutan fatta beslut om utdebitering redan före juni månads utgång. ökat antal Av den förut lämnade redogörelsen har framgått, att uppbördstermiuppbördstiil- n e r n a för de olika utskylderna äro växlande och att utgifterna för skattekronoutskyl- betalningen äro ojämnt fördelade på årets olika delar. derna. Beträffande kronoutskylderna hava vid flera tillfällen framställts önskeFramstäiinin- m å l o m skattebetalningens uppdelning i flera terminer. Sålunda väcktes gar i ämnet, vid 1920 års riksdag tvenne motioner (1:161 och II; 216), vari hemställdes, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t måtte skyndsamt företaga utredning i syfte att fördela uppbörden av kronoutskylderna å två eller flera terminer. Motionerna avslogos på hemställan av vederbörande utskott, och anfördes såsom skäl härför huvudsakligen, att en dylik omläggning skulle medföra avsevärd ökning av debiterings- och uppbördsmyndigheternas arbetsbörda ävensom vålla svårigheter och rubbningar ifråga om finansieringen av statsverkets utgifter. Vid 1921 års riksdag väcktes likaledes motioner i samma syfte (1:144 och II: 230). Jämväl dessa motioner avslogos av riksdagen i enlighet med hemställan av vederbörande utskott. Eörande utskottens motiveringar hänvisas till utlåtandena (första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande n r 8 och andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande nr 7). I huvudsak anfördes enahanda skäl för avslag, som vid 1920 års riksdag, varjämte inom andra kammaren ytterligare anfördes, att frågan om uppdelning av kronouppbörden i flera terminer ägde samband med en annan inom riksdagen väckt fråga om en genomgripande omläggning av skatteuppbörden. Med sistnämnda fråga åsyftades de av herr C. G. Ekman med flera samt av herr Carl Jansson med flera väckta motioner (1:145 och II: 244), vilka omförmälts uti statsrådsprotokollet med direktiv för de sakkunniga. Hos Kungl. Maj:t hava därefter framställningar i liknande syfte gjorts, nämligen dels av Skånes handelskammare uti skrivelse den 15 december 1920, dels av handelskammaren för Örebro och Västmanlands län uti skrivelse den 25 januari 1921, dels ock av Sveriges Köpmannaförbund uti skrivelse den 27 november 1925. De sakkunniga. I och för sig bör det givetvis icke vara omöjligt att uppdela kronouppbörden på flera terminer, men såsom riksräkenskapsverket anfört uti skrivelse den 5 mars 1921, vilken skrivelse fogats såsom bilaga till första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 8 vid 1921 års riksdag, är en sådan omläggning med nuvarande uppbördsorganisation förenad med betydande organisatoriska svårigheter och även förbunden med avsevärda kostnader. Ur budgetsynpunkt torde däremot en sådan uppdelning icke böra möta avgörande hinder, därest man blott tillser, att den övervägande delen

37 av utskylderna inflyter åtminstone vid mitten av budgetåret eller under tiden näst därefter. För att en sådan omläggning skall åstadkomma önskvärd utjämning av skattebördan för de skattdragande, synes dock frågan icke böra lösas isolerad för kronoutskylderna, utan hänsyn jämväl tagas till uppbörden av kommunalutskylderna. Härigenom blir frågan än mera komplicerad. Det är dock tydligt, att en reform efter dylika linjer icke innebär ett angripande från grunden av orsakerna till skatterestantierna. K v a r skulle nämligen stå ovan anmärkta olägenhet att allt för lång tid förflyter mellan inkomstens förvärvande och skatteuppbörden. Därjämte skulle skattebetalningen allt fort vara beroende av den enskildes eget initiativ. Det vill därför synas de sakkunniga, som om en omläggning av uppbördsförfarandet efter en dylik linje bör ifrågakomma först om det visar sig omöjligt att genom mera genomgripande åtgärder komma till rätta med föreliggande problem. Särskild uppmärksamhet måste först ägnas spörsmålet om förskottsbetalningar i avräkning å blivande debetsedels belopp.

5 KAP. S k a t t e l i k v i d e r i förskott i a v b i d a n på debitering. inledning.

De åtgärder, som i det föregående berörts såsom, möjliga för åvägabringande av ett effektivare uppbördsförfarande, förutsätta, att skatteuppbörden skall äga rum först efter avslutad taxering och debitering. Någon väsentlig förkortning av tiden mellan inkomstens förvärvande och uppbördens förrättande har emellertid icke på dylik väg kunnat ställas i utsikt. Annorlunda bleve förhållandet, om uppbörden kunde påbörjas, innan ännu taxering och debitering avslutats. E n sådan metod innebär, att skattemedel uppbäras i avräkning å det belopp, vara blivande debetsedel kommer att lyda, och att, sedan debetsedeln färdigställts, vidräkning sker för utrönande, huruvida influtna belopp förslå till skattebeloppets fulla gäldande. Befinnes därvid, att ytterligare inbetalningar äro erforderliga, bör särskild uppbördsform anordnas härför. Om däremot de i avräkning inbetalda skattebeloppen tillhopa överstiga debetsedelns slutsumma, bör den skattskyldige få överskottet fört sig till godo, antingen genom återbetalning eller genom överförande i avräkning å följande års skatt. Skulle det vara möjligt att åstadkomma en dylik förskottsbetalning av skatt samtidigt som inkomsten förvärvas, vunne man, att skattebetalningen smidigt anpassas efter den skattskyldiges förmåga att erlägga skatten, och man undginge de olägenheter, som visat sig vara förenade med skattebetalning lång tid efter inkomstens förvärvande. E n skatteuppbörd, anordnad efter dylika grunder är emellertid svår att genomföra. Det är nämligen, såsom senare kommer att utvecklas, vanskligt att på så tidigt stadium, som metoden förutsätter, bedöma, om överhuvudtaget skatteplikt kommer att i det enskilda fallet föreligga, samt, om sådan plikt anses vara förhanden, vilken omfattning den kommer att få. E n dylik uppbördsmetod ställer jämväl mycket större krav på uppbördsmyndigheternas organisation än eljest. Kan man emellertid åstadkomma, att de såsom erforderliga ansedda förskottsbetalningarna på ett förhållandevis enkelt sätt kunna till sin storlek normeras i tillräckligt god tid före förfallotiderna och att uppbördsmyndigheterna organiseras på lämpligt sätt utan allt för stora kostnader, torde det vara ställt utom allt tvivel, att en på dylikt sätt omlagd skatteuppbörd skall visa sig innebära betydande fördelar såväl för de skattskyldiga som för det allmänna. Om det därjämte kan åvägabringas, att för det betydande antal skattskyldiga, som utgöras av anställda i allmän eller enskild tjänst, uppgående till åtminstone 60 % av samtliga skattskyldiga, skatterna obligatoriskt uttagas genom vederbörande redogörares eller arbetsgivares försorg i samband med avlöningens utbetalande, skulle ytterligare den fördelen vinnas, att ringa möjlighet funnes att undandraga sig skattebetalning, såvitt angår gruppen anställda, inom vilken det långt övervägande antalet skatteskolkare är att söka.

39 De sakkunniga hava anbefallts att särskilt undersöka möjligheterna att genomföra en omläggning av skatteuppbörden efter dylika grunder. Det hade, erinrade föredragande statsrådet, alltmer utbrett sig den uppfattningen, att det för löntagare vore fördelaktigast, om löngivaren vid varje utbetalning — med undantag möjligen för en eller annan månad — obligatoriskt innehölle medel till täckande av skatter, som kunde beräknas komma att belöpa å lönen. I och med avdraget skulle givetvis löngivaren i stället för löntagaren gentemot det allmänna bliva ansvarig för skatten till motsvarande belopp. Löngivaren skulle därefter redovisa de avdragna beloppen till vederbörande uppbördsmyndighet. Sedan skatten fastställts till beloppet, skulle en utjämning på enklast möjliga sätt äga rum. Åtskilliga arbetsgivare hava genom särskilda åtgärder sökt underlätta Frivilliga åt skattebetalningen för hos dem anställda personer på ett sätt, som nära över- ^d^för av sättning av ensstämmer med det av föredragande statsrådet sålunda angivna tillväga- medel till gångssättet Oftast hava särskilda s. k. intressekontor för ändamålet m skattebetalning. rättats. De sakkunniga hava erhållit tillgång till stadgar och redogörelser för ett stort antal sådana kontor och av desamma inhämtat, bland annat, att anordningarna i betydande mån underlättat intressenternas skattebetalning samt även i andra hänseenden varit till gagn. Att närmare redogöra för organisationen av dylika kontor torde dock icke i detta sammanhang erfordras. Beträffande den inom postgirokontoret i Stockholm bedrivna förmedlingen av skattebetalning, vilken i huvudsak ordnats såsom ett intressekontor, hänvisas till den vid detta betänkande fogade redogörelsen i ämnet (bil. nr 2). Riksdagen har i den skrivelse, som föranlett igångsättandet av före- Frivilliga åtvarande utredning, såsom en möjlighet att vinna förbättrad skattebetalning * a ^ °™" hänvisat till en vidsträcktare användning av det av intressekontoren använda tillvägagångssättet. Emellertid torde, såsom av yttrandena över riksdagsskrivelsen framgår, det icke vara möjligt, att på denna väg nå en fullständig lösning av föreliggande problem. Man kan icke därmed nå andra än dem, som självmant önska ordna sina förpliktelser mot det allmänna. För det ganska stora antal skattskyldiga, som av en eller annan orsak icke kan eller vill ordna skattebetalningen genom frivilliga förskottsaysattningar, måste under alla förhållanden tvång härtill stipuleras. Det ligger då nära till hands att ålägga samtliga löngivare skyldighet att för alla hos dem anställda vidtaga ett förfarande, liknande intressekontorens, men under intimt samarbete med uppbördsmyndigheterna, eller med andra ord att slå in på den av föredragande statsrådet anvisade vägen. Härvid är det främst två spörsmål, som äro av grundläggande betydelse. Det ena avser bestämmandet av förskottsavsättningarnas storlek, det andra sättet för de avsatta beloppens redovisning till uppbördsmyndigheterna och de skattskyldigas kreditering. Vid beskattningsunderlagets fastställande (taxeringen) skall hänsyn tagas Bestämmanicke till resultatet av varje inkomstkälla för sig, utan till resultatet av Jott™v7särtt_ de komplex av inkomstkällor, som ingå i skatteunderlaget, ävensom, beningarnas träffande den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten, den kommunala belopp. progressivskatten och utjämningsskatten, jämväl till storleken av den skatt- Allmänna skyldiges förmögenhet vid beskattningsårets utgång. Vidare skall hän- synpunkter, syn tagas till vissa s. k. allmänna avdrag. Skatteunderlaget påverkas där-

40 jämte av levnadskostnadernas höjd och den skattskyldiges familjeförhållanden (ortsavdrag). Än vidare utgå den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten, den kommunala progressivskatten och utjämDingsskatten efter progressiva skatteskalor. Frågan om beskattningsort, i den mån denna är beroende vare sig av mantalsskrivning eller, beträffande juridiska personer, av förvaltningens säte vid beskattningsårets utgång, kan icke avgöras förrän beskattningsåret är till ända. Slutligen är beträffande repartitionsskatterna debiteringsgrunden icke möjlig att fastställa, förrän taxeringen föreligger avslutad. Som bekant växla kommunalutskylderna ganska avsevärt inom olika kommuner, och en anordning, som skulle innebära uttagande hos alla löntagare av en enhetligt beräknad summa, oavsett i vilken kommun skattskyldigheten skulle fullgöras, är knappast möjlig att genomföra. Det är således tydligt, att gällande skattebestämmelser innebära hinder för ett exakt bestämmande av skattens belopp redan vid den tidpunkt, då inkomsten inflyter. Att härutinnan ändra skatteförfattningarna för att möjliggöra definitiv skatteuppbörd redan vid källan, såsom sker i Tyskland och Österrike beträffande lägre löneinkomster, skulle innebära en så genomgripande omläggning av själva grunderna för den kommunala beskattningen, att det är uteslutet att under nuvarande förhållanden söka en lösning av uppbördsproblemet på denna väg. Endast beträffande vissa inkomster kan en dylik anordning för det närvarande ifrågasättas. Man nödgas således nöja sig med en ungefärlig uppskattning av det blivande skattebeloppet. Avsättningar Olika möjligheter synas härvid tänkbara. Utgår man från den uppburna gör vissa avdrag efter genomsnittligt beräknade På grundval inkomsten och därifrån rets inkomst S r 1 u n d e r f ö r omkostnader vid inkomstens förvärvande, för avdragsgilla för' saknngsavgifter eller dylikt samt för den skattskyldige tillkommande ortsavdrag, torde från den därefter återstående inkomsten kunna innehållas viss kvotdel i avräkning å blivande skatt. Vore skattetrycket lika inom olika kommuner kunde denna kvotdel bestämmas likformigt för alla dessa kommuner. Då så icke är fallet, måste kvotdelen variera allt efter kommunernas skattetryck. Det kan väl, såsom förut anförts, vid tidpunkten för avdragets bestämmande vara ovisst, inom vilken kommun skattskyldigheten slutligen skall fullgöras, och vid avdragets bestämmande är det således icke möjligt att taga hänsyn till skattetrycket just i den kommun, vilken slutligen äger beskatta den skattskyldige. Man kan dock nöja sig med att rätta avdragets storlek efter skattetrycket inom den kommun, där den skattskyldige vid tiden för inkomstens förvärvande är bosatt eller där han eljest har att fullgöra sin skattskyldighet för föregående års inkomst. Det ar emellertid tydligt, att en dylik metod förutsätter tämligen detaljerade tabeller för beräkning av icke allenast de avdrag för omkostnader med mera, som enligt det förut anförda kunna ifrågakomma, utan även för bestämmande av den kvotdel, som skulle innehållas. Att överlämna tillämpningen av dessa tabeller åt den skattskyldige eller eventuellt, beträffande löntagare, åt löngivaren torde dock ställa dessa inför alltför stora svårigheter. Lättare vore att tillämpa mindre detaljerade tabeller. Gör man tabellerna summariska, riskerar man emellertid, att de innehållna beloppen i åtskilliga fall komma att avsevärt avvika från vad som efter debiteringens avslutande skulle visa sig hava varit erforderligt. Därest för mycket innehållits, hade den skattskyldige över hövan betungats. Om åter de innehållna beloppen varit allt för små, skulle det till betalning efter debetsedelns utställande återstående beloppet bliva oskäligt högt. Det torde ock knappast vara möjligt att med en dylik metod taga hänsyn till andra den skattsky]-

41 diges inkomster än som utgå på grund av tjänst. Ej heller torde vara möjligt att fästa avseende vid den skattskyldiges förmögenhet. Ifrågavarande metod att bestämma skatteavsättningarna torde därför icke kunna komma ifråga såsom allmän regel. Däremot k a n metoden användas såsom hjälpmetod i vissa fall, under förutsättning att bestämmandet av avsättningarnas storlek ankommer på någon myndighet, vilken kan antagas vara i stånd att tillämpa tämligen detaljerade tabeller. Till detta återkomma de sakkunniga i det följande. E n annan möjlighet vore att låta med bestämmandet av förskottsavsätt- Avsättningar ningarna anstå till efter beskattningsårets utgång och beräkna desamma på På grundval av grundval av den skattskyldiges i deklaration lämnade uppgifter till ledning för taxeringen. Härigenom skulle ett ganska stort mått av exakthet uppnås, och förskottsbetalning äga rum jämsides med taxeringen. Denna metod förutsätter emellertid, att den skattskyldige själv skulle verkställa beräkning av avsättningarnas storlek. Att hänskjuta denna prövning åt någon myndighet bleve antagligen föga mindre tidsödande än taxeringen, och syftet att låta skattebetalningen löpa jämsides med taxeringen skulle alltså icke vinnas. Denna utväg torde därför kunna helt lämnas ur räkningen. Om det således svårligen låter sig göra att såsom allmän regel beräkna Avsättningen i förskottsavsättningarna på grundval av det löpande årets inkomst eller i f o r h ^l a n d e tl]1 varje fall i förhållande till den inkomst, utskylderna skola avse, kan man ° r e t s u t s k y l d s . tänka sig, att förskottsavsättningarna beräknas på grundval av det nästbelopp, förflutna årets sammanlagda utskyldsbelopp. Erfarenheten torde hava visat, att under vanliga förhållanden, åtminstone för löntagare, inkomsterna olika år icke växla särdeles mycket och att med oförändrad skatteprocent för statsskatterna och oförändrad uttaxering per skattekrona för utskylder av kommunal natur, skattebeloppen föga skilja sig från det ena året till det andra. Utgår man härifrån, kan man tänka sig den anordningen, att i avräkning på blivande debetsedels belopp förskottsvis avsattes 9/io a v nästföregående års sammanlagda utskyldsbelopp. Med en sådan anordning torde förskottsavsättningarna i regel icke komma att överstiga den blivande debetsedelns slutsumma. Skulle avsättningarna understiga sagda slutsumma, torde vad som ytterligare skulle behöva inbetalas icke uppgå till högre belopp än att detsamma utan svårighet skall kunna på en gång inbetalas. Vad nu sagts gäller närmast löntagare. För egna företagare växla skatterna olika år i större grad än för löntagare, och berörda metod kan för dessa därför synas mindre tillfredsställande. Någon metod, som för dessa skattskyldiga bättre lämpar sig för beräkning av förskottsavsättningarna, torde dock icke finnas. Givetvis förutsattes, att möjlighet skall förefinnas för den skattskyldige att efter särskild prövning kunna erhålla jämkning i avsättningarnas belopp, därest anledning finnes för antagande, att det blivande utskyldsbeloppet mera väsentligt skall komma att understiga näst föregående års utskylder, liksom det även bör stå uppbördsmyndigheten öppet att förordna om ökning av förskottsavsättningarna i mån av behov. Den sålunda angivna metoden överensstämmer nära med motsvarande tillvägagångssätt i Österrike, beträffande näringsskatten (Erwerbssteuer) och inkomstskatten (Einkommensteuer). I nämnda land erläggas skatterna förskottsvis fyra gånger om året, varje gång med en fjärdedel av nästföregående års utskyldsbelopp, varefter möjligen återstående belopp erlägges efter mottagandet av debetsedeln. Ifråga om vissa löntagare tillämpas dock vid sidan härav ett förfaringssätt med avdrag vid källan med belopp, som icke be-

42 räknas i förhållande till föregående års utskylder utan efter andra grunder. Är fråga om person, vilkens löneinkomst icke överstiger 12 000 skatteenheter jämte, i förekommande fall, av annan källa härfluten skattepliktig inkomst om högst 600 skatteenheter, är skatteavdraget definitivt och taxering äger icke rum. Till förmån för metoden att beräkna förskottsavsättningarna på grundval av föregående års utskyldsbelopp talar jämväl den omständigheten, att förskottsavsättningarna kunna göras lika stora för varje betalningstermin. Härigenom underlättas i betydande grad myndigheternas arbete med bokföring av i förskott inbetalda belopp. Man kan härvid framgå på två vägar. Den ena möjligheten innebär, att för innehållna skattemedel inköpas stämpelmärken, vilka senare för varje skattskyldig avlämnas såsom likvid vid den slutliga uppbördsterminen, sedan debetsedeln blivit färdig. Den andra innebär, att förskottsbeloppen redovisas till uppbördsmyndigheten successivt under uppbördsårets lopp och av myndigheten bokföras för varje skattskyldig. Skulle därvid förskottsavsättningarna växla i storlek under olika terminer, bleve uppenbarligen bokföringsarbetet tämligen omfattande. Om däremot under varje termin inflyter exakt samma belopp, kan bokföringsarbetet högst väsentligt förenklas. Systemet med stämpelmärken är behäftat med flera väsentliga olägenheter. Stämpelmärken. Det måste för de skattskyldiga vara förenat med besvär och risk att förvara dessa i avbidan på den slutliga uppbördsterminen. Skulle märkena förkomma, har den skattskyldige förlorat det inbetalda beloppet, enär han torde sakna möjlighet att styrka, att han fullgjort sin betalning. Det kan även tänkas, att en skattskyldig, som verkställt dylik förskottsbetalning, sedermera till följd av penningbehov säljer sina skattemärken samt därefter underlåter fullgöra sin skattebetalning. Den säkerhet för skattens rättidiga erläggande, man velat åstadkomma genom förskottsbetalningarna, går härigenom förlorad. Skulle, såsom beträffande arbetare ofta är fallet, utmätningsbara tillgångar saknas, skulle alltså föga vara vunnet med metoden. Ett dylikt obehörigt förfogande över stämpelmärkena skulle möjligen kunna förhindras genom att stämpelmärkena inklistrades i en skattebok eller liknande strängt personlig handling och efter inklistrandet makulerades. En dylik anordning vore dock tämligen omständlig. Det måste även anses vara för redovisningen synnerligen betungande, om skattemärkena skulle av de skattskyldiga avlämnas vid den slutliga uppbördsterminen till den myndighet, som förrättar uppbörden, beträffande kronouppbörden å landet för det närvarande postverket. Märkena skulle då likställas med kontanta penningar, varigenom uppbördsarbetet skulle i hög grad försvåras. Kontroll och revision skulle antagligen även bliva besvärliga. I händelse för mycket skatt erlagts genom stämpelmärken, torde även restitutionsförfarandet ställa sig besvärligt. Att låta överskottet utan vidare överföras i ny räkning torde knappast kunna ske. De sakkunniga anse sig därför böra bestämt avstyrka användandet av skattemärken. Om det däremot ordnas på sådant sätt, att förskottsinbetalningarna så Specifik bokgott som undantagslöst verkställas med på förhand bestämda, varje gång föring. lika belopp, vilka å regelbundna tider genom postverket inbetalas till uppbördsmyndigheten, kan, såsom vidare kommer att utvecklas i det följande, bokföringen göras synnerligen enkel och formerna för bokföringen behöva därför icke över hövan tynga redovisningen. De sakkunniga förorda därför denna metod för uppbörd av skattebeloppen. Inbetalning och redovisning av förskottsavsättningar av skattemedel.

6 KAP. P r i n c i p i e l l a frågor r ö r a n d e s k a t t e u p p b ö r d förskottsavsättningar.

med

Åtskilliga spörsmål äro förknippade med ett system med förskottsbet a l n i n g a r grundade på föregående års utskylder. H ä r må till en början behandas frågan, h u r u bör förfaras med sådana skattskyldiga, vilka icke tidigare fått utskylder sig påförda (nytillkomna skattskyldiga). Under det år, då dessa skattskyldiga första gången hava inkomst, äro de med n u v a r a n d e uppbördsbestämmelser icke skyldiga att erlägga n å g r a på inkomsten beroende utskylder. Mot slutet av a n d r a året förfalla kronoutskylder, belöpande å första årets inkomst, och under tredje året förfalla å samma inkomst belöpande kommunalutskylder. Skulle för dessa skattskyldiga förskottsbetalning icke påbörjas, förrän debetsedel föreligger, komma alltså förskottsbetalningarna att börja först under tredje året. Vid samma tid äro de utskylder, som belöpa på första och andra årets inkomst, oguldna. Det skulle otvivelaktigt innebära stora fördelar, om man redan under det första inkomståret kunde åstadkomma förskottsavsättningar. Dessa förskottsvis erlagda belopp skulle då komma att avse de utskylder, som förfalla under andra, eventuellt tredje året efter inkomsten. Genomföres därefter samma förfaringssätt i fortsättningen, så att för dessa skattskyldiga allt framgent förskottsbetalningarna komma a t t erläggas ett år tidigare ä n för gruppen äldre skattskyldiga, skulle man vinna den fördelen, att skattebetalningen n ä r m a r e anslöte sig till betalningsförmågan. Alla de olägenheter, som äro förbundna med skattebetalningen lång tid efter inkomstens förvärvande, skulle v a r a undanröjda. Förlorade den skattskyldige anställningen eller nedginge hans inkomst av en eller annan anledning, hade han, då denna omständighet inträffade, redan guldit åtminstone större delen av de på den redan förvärvade inkomsten belöpande utskylderna. H ä r i n t r ä d a de ovan anförda svårigheterna att beräkna förskottsavsättn i n g a r n a s storlek på grundval av det löpande årets inkomst. Förfarandet underlättas dock därav, att relativt lång tid åtgår, innan den slutliga skattebetalningen skall äga r u m . Skulle förskottsavsättningarna från början hava beräknats i underkant, bör likväl, innan ännu debetsedeln föreligger färdig, hava hunnit inbetalas så mycket, att till äventyrs felande belopp u t a n större svårighet skulle kunna av den skattskyldige inbetalas i efterskott. Att bestämma förskottsavsättningarnas storlek_ bör ankomma på uppbördsmyndigheten på grundval av lämnade uppgifter om inkomstens belopp, den skattskyldiges familjeförhållanden med mera. Den tabell, som för ändamålet erfordras, kan, enligt vad som framgår av verkställda undersökningar, göras förhållandevis summarisk, och några större svårigheter för myndigheten att tillämpa densamma torde icke behöva uppkomma.

44 Vad nu sagts har avseende i första rummet å dem, som äro anställda i allmän eller enskild tjänst. För egna företagare gäller i huvudsak detsamma, men h ä r v i d inställer sig en särskild svårighet, nämligen vanskligheten a t t före beskattningsårets u t g å n g uppskatta inkomsten. Det torde dock v a r a möjligt att beräkna förskottsavsättningarna på grundval av vissa uppgifter, från vilka slutsatser kunna dragas angående utskyldernas sannolika belopp. Till denna detaljfråga återkomma de sakkunniga längre fram i detta betänkande. Övergången till det föreslagna nya systemet.

E n a n n a n svårighet, som dock icke avser gruppen nytillkomna skattskyldiga, är övergången till det n y a systemet med förskottsavsättningar. Under första året efter reformens genomförande skulle nämligen de skattskyldiga, därest icke genom särskilda övergångsanordningar bereddes dem någon lindring, hava att erlägga icke allenast förskottsbelopp för kommande skatter u t a n även att gälda u n d e r året till betalning förfallande utskylder enligt förutvarande bestämmelser. Skulle för denna grupp skattskyldiga förskottsavsättningarna göras av löpande inkomst för de skatter, som hänföra sig till samma års inkomst, skulle, om uppbördsåren för de statliga och kommunala utskylderna icke förändrades och förfarandet i ett slag genomfördes, den skattskyldige hava a t t av samma års inkomst erlägga, förutom förskottsbeloppen, ett års kronoutskylder och två års kommunalutskylder. Låter man däremot avdraget avse icke den skatt, som hänför sig till samma års inkomst, u t a n den skatt, som belöper å nästföregående års inkomst, skulle — likaledes under förutsättning att förfarandet i ett slag genomfördes — av årets inkomst erläggas ett års kronoutskylder och t v å års kommunalutskylder. Skulle den skattskyldige häfta för tidigare års utskylder, tillkomma jämväl dessa utskylder. E t t införande av förskottsavsättningar måste alltså förbindas med en metod, varigenom viss l ä t t n a d åstadkommes vid betalning av tidigare års utskylder. I fråga om redan förfallna utskylder torde a n n a n utväg härvid icke finnas ä n att varsamhet vid indrivningen iakttages och att alltså betalningen fördelas under något längre tidsperiod än som eljest skulle hava förekommit. A t t helt efterskänka de resterande utskylderna låter sig uppenbarligen icke göra. Genom vissa åtgärder, innefattande dels omläggningen av det kommunala budgetåret och dels en relativt lång övergångstid, torde ifrågavarande svårigheter kunna övervinnas. Till denna fråga återkomma de sakkunniga längre fram i betänkandet.

Olika förfaringssätt beträffande egna företagare och anställda.

För skattskyldiga, vilka äro anställda i allmän eller enskild tjänst eller uppbära pension eller understöd på grund av förutvarande arbetsanställning, bör det åligga vederbörande löngivare (arbetsgivare eller redogörare) att ombesörja innehållandet av avdragsbeloppen och medlens översändande till uppbördsmyndigheten. F ö r övriga skattskyldiga (egna företagare) kan i regel någon tredje person icke indragas i uppbördsförfarandet, u t a n den skattskyldige måste själv ombesörja skattebetalning till uppbördsmyndigheten. Gränsen mellan dessa två grupper är icke alltid fullt klar, eftersom det icke sällan inträffar, att personer, vilka huvudsakligen äro egna företagare, tidvis eller såsom bisyssla hava anställning hos någon annan. Om denna anställning endast har mindre betydelse för den skattskyldiges inkomst, skulle det väl knappast vara erforderligt att i n d r a g a löngivaren i uppbördsförfarandet. Uppbördsmyndighetens arbete skulle ock ställa sig enklare, om en klar gräns kunde upp-

45 r ä t t h å l l a s mellan nämnda två huvudgrupper. Emellertid lära förhållandena i de olika fallen v ä x l a allt för mycket för a t t medgiva en sådan anordning, u t a n en kombination av båda förfaringssätten måste utfinnas, lämpligen på det sättet a t t löngivaren för viss period övertager ansvarigheten för skattebetalningen, under det att den skattskyldige för andra perioder själv ombesörjer densamma. Det är, för bestämmandet av h u r u långt löngivarens skyldighet a t t an- Löngivares s v a r a för de anställdas skatter sträcker sig, av vikt, att storleken av de ansvarighet erforderliga skatteavsättningarna alltid är för löngivaren känd. Skulle r%"Xtetal det åligga löngivaren att själv u t r ä k n a vad som för ändamålet behöver innehållas, k a n det befaras, att löngivaren missräknar sig, och i sådan händelse skulle han, om den anställde utfått allt sitt tillgodohavande, riskera a t t bliva tvungen av egna medel erlägga det felande. Om däremot, såsom förut anförts, uppbördsmyndigheten bestämmer v a d som skall innehållas, är löngivarens ansvarighet begränsad till det sålunda bestämda och löngivaren bekantgjorda beloppet. Ansvarigheten blir väsentligen a v samma n a t u r som den, vilken n u förefinnes enligt införsellagen. F ö r visst fall måste dock löngivaren själv u t r ä k n a vad som behöver innehållas för den anställdes skatt; h ä r o m hänvisas till efterfölj a n d e redogörelse för vissa detaljer i förfarandet. Löngivarens ansvar för behörigt innehållande a v skattebelopp för den anställdes räkning torde k u n n a u t k r ä v a s i följande ordning. Icke redovisade belopp uppföras å restlängd. Indrivning av desamma verkställes i första hand hos löngivaren. Den anställde bör däremot v a r a fredad från indrivningsförsök, så länge den bristande betalningen beror på h a n s löngivare. H a r underlåtenhet att innehålla medel för utskyldern a s gäldande skett med den anställdes goda minne och saknar löngivaren tillgång till utskyldernas gäldande, bör dock indrivning av resterande beloppet k u n n a ske jämväl hos den anställde, vilken i dylikt fall måste anses delaktig i försummelsen. H a r for någon uppbördsperiod den anställde saknat anställning, bör det åligga honom själv a t t direkt till uppbördsmyndigheten insända under perioden förfallet skattebelopp u t a n förmedling av löngivare. I fråga om egna företagare verkställes skattebetalningen av de skattskyldiga själva. Skulle dylik skattskyldig under någon uppbördsperiod innehava anställning hos arbetsgivare, måste denne göras ansvarig för fl en på perioden belöpande avsättningens behöriga verkställande vid samma äventyr, som ovan nämnts gälla för övriga liknande fall. K a n den skattskyldige visa, att h a n själv verkställt inbetalning för samma period, förfaller givetvis denna arbetsgivarens skyldighet. Emellertid kommer en sådan anordning att göra det till en bjudande plikt för arbetsgivaren a t t noggrant övervaka inbetalningen även a v dessa personers utskylder. J ä m v ä l för denna kategori skattskyldiga vinnes således samma g a r a n t i för skattebetalningens behöriga fullgörande som för de skattskyldiga, vilka hela året h a v a anställning. Rörande sättet för u n d e r r ä t t a n d e av arbetsgivaren om storleken av de förskottsavsättningar, som böra göras för hos honom anställda, hänvisas till vad som yttras därom längre fram i betänkandet. Skyldighet att innehålla medel för gäldande av utskylder påförda anställd personal kan skäligen icke åläggas arbetsgivare beträffande mera

Tillfällig anställning.

46 tillfällig personal. Skulle dylik skyldighet föreligga u t a n någon som helst inskränkning, kunde man befara oöverkomliga svårigheter såväl beträffande kontrollen å avdragens behöriga verkställande som även beträffande bokföring av inflytande belopp. Det skulle icke v a r a möjligt att på det sätt, planen förutsätter, innehålla lika stora belopp månadsvis, u t a n avsättningarna skulle göras med oregelbundna belopp. E n viss gräns måste därför föreskrivas för avskiljande av denna mera tillfälliga personal. Härvid torde böra göras viss skillnad mellan förhållandena inom näringsföretagen och mera privat anställning. Att exempelvis under förfarandet indraga tillfällig hjälp i hushållet eller liknande tillfälliga tjänare torde uppenbarligen icke vara praktiskt. De sakkunniga föreställa sig, att en lämplig g r ä n s kan uppdragas på det sättet, att från förfarandet avskiljes sådan personal, vars anställningstid icke uppgår, beträffande hushåll till 14 d a g a r och i övriga företag en vecka. Vem är att Såsom arbetsgivare torde böra betraktas, förutom statliga och kommuanse som n a l a myndigheter, allmänna verk och i n r ä t t n i n g a r samt med dem likställsgivaie. ^ a beträffande hos dem tjänstgörande personal, envar som gentemot annan intager ställningen såsom egen företagare. Den omständigheten, att en person, som med denna definition r ä k n a s såsom egen företagare, själv har anställning hos annan, inverkar givetvis icke. Det kan uppenbarligen icke sättas i fråga, att exempelvis ett statens verk skulle v a r a skyldig ombesörja innehållande av skatt för personalens enskilda tjänare. Gentemot dessa tjänare äro verkets befattninghavare att anse såsom egna företagare. A t t det i vissa fall kan uppstå svårigheter att avgöra, h u r u v i d a någon är att anse såsom anställd hos visst företag eller under företaget sorterande person, är obestridligt. Så k a n t. ex. ett sågverksbolag utackordera utdrivning av skog till vissa personer, vilka i sin tur till medhjälpare a n t a g a andra. H u r u v i d a dessa a n d r a böra anses såsom anställda hos bolaget eller hos entreprenörerna kan ofta bliva föremål för tvekan. Liknande svårigheter hava förelegat och föreligga säkerligen alltjämt beträffande tillämpningen av olycksfallsförsäkringslagen. E n viss ledning av denna lags tillämpning torde därför kunna erhållas vid avgörande av tveksamma fall. Arbetsgivares Den medverkan vid skatteuppbörden, som sålunda föreslås skola anmedverkan i komma på löngivare, skulle åsamka dessa ett icke oväsentligt bestyr. Det SC lnttessetS k a n sättas i fråga, huruvida löngivarna med fog böra utan vidare åläggas dessa göromål. H ä r må först erinras om, att löngivare redan nu, enligt lagen om införsel i avlöning, pension eller livränta, är skyldig att vid utbetalning av avlöning innehålla belopp till gäldande av skatter för anställd personal. Vid utsträckandet av sagda lags bestämmelser till a t t gälla jämväl allmänna utskylder har det befogade i att taga löngivarnas medverkan i anspråk icke ens ställts under debatt. Goda skäl synas ock tala för a t t löngivarnas medverkan bör v a r a en allmän, medborgerlig skyldighet, som de i samhällets intresse icke böra få u n d a n d r a g a sig. Det torde även ytterst v a r a i löngivarnas eget intresse, att det allmännas skatteförluster i görligaste mån inskränkas, varigenom, under oförändrade förhållanden i övrigt, skattetrycket jämväl för dem själva torde i någon mån kunna lättas. Därest, såsom de uppbördssakkunniga föreslå, formerna för löngivarnas medverkan vid skatteuppbörden göras så enkla, förhållandena lämpligen kunna medgiva, torde ock löngivarna

47 knappast k u n n a anses bliva oskäligt betungade. I åtskilliga fall torde deras arbete icke bliva n ä m n v ä r t större ä n vad de redan n u hava på grund av införsellagen. Belysande härvid är, att, enligt vad för de sakkunniga uppgivits, åtminstone för några år sedan vissa av landets största industrier h a d e att verkställa införselbeslut för största delen av sin arbetarstam. A t t tillämpa införselbeslut är emellertid otvivelaktigt mera komplicerat ä n vad som, enligt de sakkunnigas förslag, komme a t t åläggas löngivarna. Vid införsel skola nämligen varierande belopp u t t a g a s och olika redovisningstider tillämpas. Någon särskild gottgörelse till löngiv a r n a för deras medverkan vid skatteuppbörden anse de sakkunniga icke böra komma i fråga. Det har från vissa håll uttryckts farhågor för a t t en uppbördsmetod, en- Farhågor för ligt vilken löngivarna skulle hava att ombesörja skattebetalning för anställd overvaluing personal, skulle k u n n a medföra ett övervältrande av personalens skatte- avs%™ur / * börda på löngivarna på det sätt, a t t personalen komme a t t kräva fria skat- löngivare. ter såsom avlöningsförmån. Därest, såsom nu ifrågasattes, denna skyldighet att ombesörja skattebetalningen ålägges löngivarna genom vederbörlig förordning, torde ett dylikt krav icke från något ansvarigt håll vinna understöd. Det skulle nog bliva klart även för de anställda, att den n y a uppbördsmetoden, särskilt genom dess bekväma betalningsform, vore till lika stort g a g n för dem själva som för det allmänna. Erfaren^ heterna från de länder, där skyldighet att innehålla skattebelopp för personalens r ä k n i n g redan ä r genomförd, giva också stöd för ett dylikt antagande. Det förutsattes, att en statlig myndighet — i vissa större kommuner möjligen en kommunal myndighet — bör omhänderhava debitering och redovisning av skatterna. Uppbördsmyndighet skall i regel v a r a länsstyrelsen i länet, i Stockholm överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden. H ä r o m hänvisas till 9 kap. h ä r nedan. Utskyldernas inleverering till uppbördsmyndigheten från den skattskyldige eller löngivaren torde lämpligast ske över postgiro, vilket i sig innesluter den bekvämaste och billigaste formen för likvider av detta slag. Och u p p e n b a r t är, att m a n härvidlag måste tillse, att möjlighet beredes de skattskyldiga att med minsta möjliga besvär verkställa skatteinbetalningen. Detta torde bliva fallet, om postverket med sina inemot 4 000 postanstalter kommer att tagas i anspråk för skatteuppbörden. För en dylik a n o r d n i n g talar även den goda erfarenhet, som vunnits genom postverkets medverkan vid kronoskatteuppbörden å landet. E n av de viktigaste förutsättningarna för a t t den föreslagna reformen skall k u n n a genomföras är för övrigt, att ett intimt samarbete mellan uppbördsmyndigheterna och potsverket i denna del kommer till stånd. I n d r i v n i n g av möjligen resterande utskylder förutsattes skola äga r u m genom i allt väsentligt samma organ, som n u om händerhava i n d r i v n i n g a v restförda utskylder.

Uppbördsmyndighet.

Såsom redan anförts böra förskottsavsättningarna i regel beräknas på grundval av näst föregående års sammanlagda utskyldsbelopp. Förfarandet kan alltså icke inledas förrän efter avslutad debitering av utskylderna för näst föregående år. Uppbörd av förskottsavsättningarna synes lämpligen böra ä g a r u m under tiden 25 februari—24 november. Uppbördsmånaden, som alltså omfattar tiden från och med den 25 i en kalender-

Uppbördsterminer.

48 månad till och med den 24 i nästföljande kalendermånad, torde icke böra sammanfalla med kalendermånaden, enär det synes angeläget, att löneutbetalningar, som verkställas i slutet av en kalendermånad, hänföras till samma uppbördsperiod som löneutbetalningar i början av nästföljande kalendermånad. Efter verkställd debitering och v i d r ä k n i n g kan uppbörd av möjligen återstående skattebelopp verkställas under tiden 25 j a n u a r i — 24 februari påföljande år. Uppbördsåret skulle härigenom komma a t t löpa från och med 25 februari till och med 24 februari nästföljande år. Tiden 25 november—24 j a n u a r i skulle bliva fri från skattebetalningar. Denna tid erfordras — förutom till mantalsskrivning för nästkommande å r — för verkställande av vidräkning å avräkningskort och debetsedlar, meddelande av föreskrifter rörande den slutliga uppbördsterminen m. fl. åtgärder. För dem, som första gången h a v a att erlägga utskylder, böra samma betalningsterminer gälla, men vidräkningen kommer att ske första gången ett å r senare. F r å n och med tredje året komma för dessa skattskyldiga att gälla i huvudsak samma regler som för övriga skattskyldiga, men iakttagas bör, att ett belopp, motsvarande ett års skatt, alltid skall hållas inne för att användas vid därpå följande års skattelikvid. Under tiden 25 februari—24 november bör i regel innehållas förslagsvis 9/io av näst föregående års sammanlagda utskyldsbelopp med lika stort belopp för varje månad beträffande anställda och för varje period om tre månader för egna företagare. Även för sistnämnda grupp kunde m a n tänka sig, a t t förskottsbetalningarna gjordes månatligen liksom för anställda. Emellertid måste egna företagare själva verkställa sina inbetalningar och antalet postgiroinbetalningskort för dem bliva vid månadsbetalning tre gånger så stort som vid kvartalsbetalning. H ä r a v följer ock att vid månadsbetalning inbetalningsavgiften till postverket samt bokföringskostnaden skulle i huvudsak bliva tre gånger så stora som vid kvartalsbetalning. Av verkställda undersökningar synes framgå, a t t antalet egna företagare i hela riket bör uppskattas till omkring 1,200,000. Det är alltså tydligt, att förfarandet ställer sig avsevärt billigare och enklare, därest för denna grupp endast tre förskottsavsättningar komma a t t äga rum. F r å n de skattskyldigas synpunkt torde det ock få anses tillräckligt med detta antal uppbördstillfällen. Det bör dock givetvis stå de skattskyldiga öppet att, om de så önska, verkställa inbetalningar oftare under året. Några avgörande tekniska svårigheter för uppbördsmyndighetens arbete synas icke vållas härav. F i n g e m a n bortse från kostnaderna för de olika alternativen, vore det givetvis att föredraga ett enhetligt system med månadsinbetalningar för alla. • Förskottsavsättning bör om möjligt bestämmas till helt krontal. A t t slippa öretal skulle nämligen nedbringa bokföringskostnaderna avsevärt och borteliminera en hel del tidsödande arbete med myntväxling å postanstalterna, vilka i sådant fall även slippa hålla så stora förråd av skiljem y n t som eljest bleve nödvändigt. Uppdelning av utskylder på ett flertal betalningsterminer torde knappast v a r a behövlig i de fall, då utskylderna uppgå till r i n g a belopp. De sakkunniga förutsätta, att mantalspenningar och personlig sjukvårdsavgift icke vidare komma att utgå. Förslag om avskaffande av dessa skatteformer har i annat sammanhang framkommit och undergått vederbörlig förberedande behandling. Såvitt de sakkunniga äro riktigt underrättade, torde ett slutligt ståndpunkttagande till berörda förslag komma att ske senast vid behandling av de sakkunnigas förevarande förslag. Allt

49 synes tala för a t t dessa skatter därvid komma att avskaffas, försåvitt det statsfinansiella läget sådant medgiver. Avskaffandet av den personliga skolavgiften torde även v a r a n ä r a förestående. Genom upphörandet av n ä m n d a skatteformer bortfaller ett icke ringa a n t a l debetsedlar, slutande på obetydliga belopp. Emellertid torde även därefter i vissa fall utskyldsbeloppet bliva synnerligen ringa. I dylika fall torde icke behöva förekomma förskottsbetalning oftare än kvartalsvis. Varest gränsen häru t i n n a n bör sättas, är en lämplighetsfråga. De sakkunniga föreslå, att månadsbetalning skall förekomma endast för det fall, att sammanlagda utskyldsbeloppet utgör minst 20 kronor. Uppgå utskylderna sammanlagt till lägre belopp, böra förskottsbetalningarna göras kvartalsvis. Skulle icke heller med kvartalsbetalning förskottsbeloppet för varje kvartal uppgå till en krona, torde förskottsbetalningen böra inskränkas till en enda termin, förlagd förslagsvis till andra uppbördskvartalet. Eventuellt bör ingen förskottsbetalning äga rum, u t a n skatteuppbörden helt anstå till den slutliga uppbördsterminen. Efter färdigställande av debetsedeln, vilket arbete, under i det följande a n g i v n a förutsättningar, synes kunna ske före taxeringsårets utgång, skall uppbörd, verkställas av möjligen felande skattebelopp. H ä r v i d tages icke h ä n s y n till restantier från förskottsuppbörden. Dessa restantier böra nämligen bliva föremål för ett särskilt indrivningsförfarande, och de skattskyldiga därvid förbindas erlägga avgift för indrivningen i huvudsaklig överensstämmelse med vad för n ä r v a r a n d e gäller. Under den slutliga uppbördsterminen, som tankes förlagd till tiden 25 januari—24 februari, skall alltså erläggas det belopp, varmed debetsedelns slutsumma överstiger de påbjudna förskottsbetalningarna. Vid vidräkningen gottskrivas den skattskyldige förutom möjligen förefintligt tillgodohavande från föregående uppbördsår dels verkställda avsättningar under året, dels honom eventuellt tillkommande andel i vederbörande kommun beviljat understöd av skatteutjämningsmedel. Belopp, som uppförts å restlängd för uppbördsåret, bör även föras å den skattskyldiges kredit, eftersom genom uppförandet i restlängd a n n a n ordning föreskrivits för restförda beloppets inbetalning. Beträffande förefintligt överskott från nästföregående upphör dsår böra skilda förfaringssätt tillämpas för nytillkomna skattskyldiga å ena sidan och övriga skattskyldiga å a n d r a sidan. För de förra skall vid varje uppbördsårs ingång normalt finnas innestående ett belopp, motsvarande i stort sett 9/io av det utskyldsbelopp, som debiteras under uppbördsåret. För de senare skall normalt icke finnas något tillgodohavande från föregående år. För dessa k a n man tänka sig omedelbar restitution a v hela tillgodohavandet, men för den förstnämnda gruppen kan restitution ifrågakomma endast av den del av tillgodohavandet, som överstiger v a d som normalt bör finnas innestående vid uppbördsårets början. Emellertid torde den skattskyldige merendels lika g ä r n a se, att beloppen föras i a v r ä k n i n g å därpå följande års skatt. Anses det befogat, att den skattskyldige gottgöres r ä n t a å innestående tillgodohavande vid uppbördsårets början, k a n detta ske, men i så fall är det, med h ä n s y n till det betydande arbetet att u t r ä k n a räntebeloppen, önskvärt, a t t enkla regler för ränteberäkningen meddelas. Det ä r av tekniska skäl lämpligt, a t t r ä n t a u t r ä k n a s endast i j ä m n a krontal. Man k a n tänka sig, att r ä n t a gottgöres efter 4 % å varje fullt 25-tal kronor, som vid uppbördsårets början innestått hos uppbördsmyndigheten för den skattskyldiges räkning, samt att å belopp understigande 25 kro4 — 1S12.

50 nor ingen r ä n t a gottgöres. Effektiva r ä n t a n efter a n g i v n a grund understiger i regel 4 %, vilken räntesats uppnås endast vid fulla 25-tal kronor» R ä n t a beräknas för helt år, oavsett h u r u länge medlen innestått. Att överskott från föregående år uppkommit beror nämligen därpå, att förskottsbetalningarna beräknats för höga, och att alltså vid varje tillfälle inbetalning skett ett å r tidigare ä n som skulle hava ifrågakommit, därest det erforderliga beloppet avsatts under löpande uppbördsår i stället för under det näst föregående. Eestitution av för mycket inbetalda belopp bör i görligaste mån begränsas. F ö r restitution synes böra fordras, förutom rekvisition a v den skattskyldige, a t t det för mycket inbetalda beloppet för den äldre gruppen skattskyldiga överstiger ett å r s skatt och för gruppen nytillkomna skattskyldiga två års skatt. Det synes nämligen befogat a t t k v a r h å l l a medel för gäldande av de skattelikvider, som skola äga r u m under det påföljande året. Eljest skulle kunna inträffa, att skattskyldig, som u n d e r ett uppbördsår erhållit restitution, icke kan fullgöra sina skattelikvider under samma år och i saknad, av u t m ä t n i n g s b a r a tillgångar icke heller k a n tvingas därtill. Däremot torde ej v a r a tillbörligt att innehålla skattemedel för längre tid än nu sagts. Anses r ä n t a böra utgå å för mycket inbetalda belopp, skulle vidräkningen komma att upptaga följande poster: a) i debet: debetsedelns slutsumma; b) i kredit: 1. den skattskyldiges tillgodohavande vid årets början; 2. 4 % r ä n t a å varje fullt 25-tal kronor a v nyssnämnda tillgodohavande; 3. verkställda förskottsbetalningar under året; 4. den skattskyldige tillkommande avkortning på g r u n d av kommunen beviljat understöd av skatteutjämningsmedel; 5. å restlängd uppfört belopp. Skall r ä n t a ej utgå, uteslutes ränteposten u r vidräkningen. För sin del äro de sakkunniga tveksamma, huruvida de obetydliga räntebelopp, som i allmänhet skulle tillkomma enskilda skattskyldiga, k u n n a tillmätas sådan betydelse, a t t de uppväga de avsevärda kostnader, r ä n t e gottgörelse även efter angivna grunder komme a t t föra med sig. Uppkommer vid vidräkningen en rest, skall det åligga den skattskyldige a t t under den slutliga uppbördsterminen i samma ordning, som gäller för förskottsbetalningarna, inbetala restbeloppet. Förefinnes överskott, tillgodoföres detta nästkommande års räkning. Skulle överskottet beträffande gruppen äldre skattskyldiga överstiga debetsedelns slutsumma eller i fråga om gruppen nytillkomna skattskyldiga dubbla slutsumman, medgives restitution, efter därom gjord framställning, av den del av överskottet, som överstiger nämnda belopp. Bokföringen av inflytande skattemedel tankes kunna ske på följande sätt. F ö r varje skattskyldig upplägges ett avräkningskort av ungefär den uppställning, som framgår av vid betänkandet fogad bilaga. Å kortet anbringas den skattskyldiges skattenummer, n a m n m. m. medelst adresseringsmaskin. I en r u t a i kortets överkant angives det skattebelopp, som för varje inbetalningstermin skall erläggas förskottsvis. Avräkningskorten för skattskyldiga, som äro anställda i annans tjänst, skola dessutom förses p å framsidan med uppgift om arbetsgivarens skattenummer och på baksidan med uppgift om arbetsgivarens namn och adress. A v r ä k n i n g s -

korten ordnas därefter, för egna företagare efter deras skattenummer och för anställda efter deras arbetsgivares (å avräkningskorten angivna) skattenummer. Inom varje samling avräkningskort för hos en och samma arbetsgivare anställda ordnas korten dessutom inbördes efter de anställdas egna skattenummer. För att på ett enkelt sätt möjliggöra en effektiv kontroll över ett så vidlyftigt bokföringsmaterial, som det här blir fråga om, böra avräkningskorten avdelas i grupper om lämpligt antal kort. Härigenom kan avstämning inom varje grupp och bokföringsperiod ernås och sökandet efter uppkomna felaktigheter lokaliseras. För varje sådan grupp upplägges ett gruppkort med uppgift om det sammanlagda belopp, som skall terminsvis (under envar av nio månader eller vart och ett av tre kvartal, resp. slutlikvid) inbetalas för till gruppen hörande skattskyldiga. Gruppkortets utseende framgår av vid betänkandet fogad bilaga. Allt efter som skatteinbetalningskorten inkomma till postgirokontoret från postanstalterna, ordnas korten kommunvis och inom varje kommun efter skattenummer. Efter bokföring å vederbörande länsstyrelses postgirokonto översändas korten jämte kontoutdrag till länsstyrelsen. Sedan skatteinbetalningskorten inkommit till länsstyrelsen, avdelas de efter sina nummer till de grupper, dit de enligt motsvarande nummer å avräkningskorten höra. Inbetalningskorten slås därpå gruppvis å en räknemaskin med två räkneverk på så sätt, att i det ena räkneverket erhålles en summa för varje grupp och i det andra räkneverket en summa för samtliga grupper. Denna senare summa skall överensstämma med det å postgirokontorets kontoutdrag angivna beloppet för å länsstyrelsens konto gottskrivna skatteinbetalningskort. För varje dag, under vilken skatteinbetalningskort inkommit till länsstyrelsen, påföras gruppkorten vederbörliga gruppsummor. Anteckning å avräkningskorten om de verkställda inbetalningarna behöver däremot icke verkställas dag för dag, utan därmed kan anstå till terminens utgång. Sådär*, anteckning tankes ske i följande ordning. Så snart inbetalningskorten för en termin inkommit, framtagas de avräkningskort., till vilka de inkomna inbetalningskorten hänföra sig. Avräkningskorten äro i övra kanten till vänster avdelade i rutor, en för varje inbetalningstermin. Beträffande de skattskyldiga, för vilka skattelik vid influtit med föreskrivet belopp, verkställes icke annan anteckning å avräkningskorten än att ett hål utstansas i den för terminen avsedda rutan. Denna utstansning kan med en enkel mekanisk anordning verkställas å många kort åt gången. När för skattskyldig inbetalats ett lägre belopp än det å avräkningskortet angivna terminsbeloppet, bokföres det influtna beloppet å för ändamålet avsedd särskild plats å avräkningskortet. Denna bokföring bör verkställas med en räknemaskin, försedd med subtraktionsanordning, så att maskinen å kortet angiver såväl det influtna beloppet som ock det resterande beloppet. De avräkningskort, å vilka anteckning om skedd betalning sålunda verkställts, återställas icke å sin förra plats, förrän kontroll över att bokföringen är riktigt verkställd erhållits. Dylik kontroll åvägabringas sålunda: Så snart bokföringen för en termin är slutförd, behandlas först de avräkningskort, för vilka skattebelopp influtit endast delvis. De å dessa kort för terminen angivna restbeloppen nedsummeras, varefter summan införes å därför avsedd plats på gruppkortet. Därefter framtagas de av-

52 räkningskort, för vilka skattelikvid under terminen helt uteblivit. De uteblivna, å korten angivna terminsbeloppen hopsummeras. J ä m v ä l summ a n av dessa belopp införes å gruppkortet. Därefter sammanläggas de å gruppkortet såsom redovisade från postgirokontoret antecknade beloppen med angivna restantiebelopp. Om den därvid erhållna summan överensstämmer med det å gruppkortet angivna terminsbelopp, som borde hava influtit, därest alla till gruppen hörande skattskyldiga i vederbörlig ordning hade verkställt dem åliggande inbetalningar, h a v a alla inbetalningar antecknats med riktiga belopp. Vid detta kontrollarbete skall givetvis jämväl beaktas, om inbetalning verkställts med för högt belopp. När det framdeles k a n bliva fråga om a t t u p p d r a g a riktlinjerna för länsstyrelsernas och postgirokontorets samarbete, torde det böra tagas under övervägande, huruvida postgirokontoret u t a n allt för stort arbete skulle kunna vid förteckning av inbetalningskorten å slagremsorna jämväl nedsummera, gemensamt för såväl täljare som nämnare, de i skattenumren ingående talen. Motsvarande räkneoperation skulle verkställas av resp. länsstyrelse, därvid de å vederbörande avräkning skört angivna skattenumren skulle bliva föremål för liknande hopsummering. Därest inom länsstyrelsen r ä t t a kort blivit klippta, skulle dennas och postgirokontorets summor utvisa samma tal. Genom en dylik enkel anordning finge man en i möjligaste m å n effektiv kontroll över att influtna medel antecknats å r ä t t a avräkningskort. P å grund av de skattskyldigas stora a n t a l är det av synnerlig vikt, a t t bokföringen av inflytande skattemedel verkställes på enklast möjliga sätt u t a n eftergivande av nödig säkerhet. Om denna bokföring lägges efter vanliga principer och alltså en fullständig kontobokföring anordnas för varje särskild skattskyldig med angivande vid varje betalningstillfälle av, bland annat, ingående saldo, inbetalt belopp och tillgodohavande efter senaste omsättningen, erfordras för bokföringens behöriga fullgörande många d y r b a r a bokföringsmaskiner och stor arbetskraft. Den sammanlagda kostnaden härför måste uppenbarligen ställa sig mycket hög. E n dylik omfattande och dyrbar bokföring kan därför icke komma i fråga. Det ovan framlagda förslaget bygger på principen negativ bokföring, d. v. s. specifik bokföring skall ske endast för mindretalet. Detaljbokföring behöver ej ske beträffande de skattebetalare, som ordentligt fullgjort skattebetalningen, u t a n inskränkes till de skattskyldiga, som under fastställd termin icke alls eller endast ofullständigt fullgjort sin betalningsskyldighet (resp. inbetalt större belopp än som beräknats för dem). Tillvägagångssättet klarlägges bäst genom ett exempel. Om man antager, att envar u t a v 1000 personer skall under en viss tidsperiod inbetala 14 kronor, att vid periodens u t g å n g 975 av dessa 1000 personer ordentligt betalt det förfallna beloppet med sammanlagt 13 650 kronor samt att de återstående 25 ej fullgjort betalningen, så u p p g å r summan av resterande belopp till 350 kronor. 14 000 kronor skulle h a v a inbetalts; 13 650 kronor hava inbetalts av 975 personer; 25 personer restera med tillsammans 350 kronor; 13 650 kronor + 350 kronor = 14 000 kronor. De avräkningskort, som tillhöra de 975 ordentliga betalarna klippas på avsedd plats till u t m ä r k a n d e av a t t betalningen fullgjorts i vederbörlig tid och ordning. Å de återstående 25 korten verkställes bokföring med angivande av ingående saldo (skuld eller fordran), belopp, som skolat inbetalas u n d e r löpande termin, samt utgående saldo (skuld eller fordran). Genom att gå den negativa vägen, slipper man alltså ifrån a t t verk-

53 ställa bokföring på 975 kort (vilka kort endast klippas) och m a n kan nöja sig med a t t verkställa erforderliga anteckningar å 25 kort. Kontrollen blir ändock fullt effektiv. Man känner vad som influtit och vad som bort inflyta och det är lätt att genom bokföringen få konstaterat, h u r u stort sammanlagt belopp ej influtit. Summan av sistnämnda belopp och vad som influtit skall överensstämma med vad som bort inflyta. Detta förfaringssätt torde motsvara alla rimliga k r a v på enkelhet och säkerhet. Det medger fullt tillfredsställande kontroll och det är synnerligen billigt. De skattemedel, som inflyta på länsstyrelsens skattepostgirokonto, skola av länsstyrelsen överföras till statsverkets giroräkning i riksbanken. P å vilka tider, i vilken ordning och på vad sätt denna överföring skall ske, torde få bero på vidare utredning. Det skall måhända befinnas ändamålsenligt, a t t girering till riksbankens vederbörande postgirokonto verkställes automatiskt av postgirokontoret i enlighet med direktiv, som utfärdas, eller efter träffad överenskommelse. Kommun eller a n n a n tillkommande andel av skattemedlen utanordnas av länsstyrelsen över postgiro dels successivt under löpande uppbördsår med preliminärt beräknade belopp i a v r ä k n i n g å blivande redovisning, dels efter uppbördsårets utg å n g med återstoden enligt slutlig redovisningsräkning. I samma ordn i n g redovisas restantier. De sakkunniga förutsätta, att senast vid tidp u n k t e n för skatteuppbördsreformens ikraftträdande samtliga kommuner och andra, som skola hava del a v uppbördsmedlen, öppnat postgirokonto, så att likvid kan verkställas genom avgiftsfri girering under betryggande kontroll. I det föregående hava de sakkunniga föreslagit, att förskottsinbetalning av skatt skall av nytillkommen skattskyldig börja redan under första inkomståret. Godtages detta förslag, komma för dylik skattskyldig även i fortsättningen förskottsavsättningar att ske ett år tidigare än för, skattskyldig, som vid systemets införande redan haft att erlägga utskylder. Dessa förskottsmedel böra ej få disponeras på samma sätt som förskottsinbetalningar från den äldre gruppen skattskyldiga förrän under året näst efter inbetalningen. Med tiden kommer detta att gälla samtliga skattskyldiga. Härigenom samlas hos statsverket sammanlagt högst bet y d a n d e belopp. Dessa medel böra givetvis förvaltas skilda från övriga, skattemedel i avbidan på den slutliga dispositionen under uppbördsåret näst efter det de influtit. Åt vilken myndighet denna förvaltning lämpligast bör anförtros och under vilka former förvaltningen av dessa medel skall äga rum torde böra framdeles göras till föremål för övervägande.

7 KAP. Särskilda spörsmål rörande skatteuppbördens omläggning.

UppbördsforFör det närvarande upptagas å kronodebetsedlarna förutom egentliga 7nskränkal s k a t t e r a v e n v i s s a avgifter till försäkringsanstalter med flera. En omtili egentliga läggning av skatteuppbörden, grundad på de principer, som framställts skatter. i nästföregående kapitel, kan svårligen utsträckas att gälla dylika avgifter, som icke hava karaktär av skatt. De måste således utsöndras från förfarandet. Avgifter till den statliga olycksfallsförsäkringen och till den allmänna pensionsförsäkringen böra dock, i den mån de hittills upptagits å krono- eller kommunaldebetsedlarna, i fortsättningen uppbäras i samband med skatteuppbörden. Postgirorörelsen innebär ett bekvämt medel för försäkringsinrättningarnas uppbörd av avgifter från de försäkrade. Under de senaste åren hava flera ömsesidiga försäkringsbolag, som tidigare låtit uppbära sina avgifter i samband med kronouppbörden, övergått till uppbörd över postgiro. Postgiroinbetalningskort utställas av bolagen och tillsändas försäkringstagarna för att av dem användas vid avgifternas inbetalning. Efter överenskommelse med postgirokontoret betala försäkringsbolagen befordringsavgiften för dylika inbetalningar. Från flera bolag har vitsordats, att avgifterna influtit bättre på detta sätt än tidigare varit vanligt. Ur kostnadssynpunkt har förfaringssättet icke ansetts betungande. Det bör således icke vara förenat med olägenheter för ifrågavarande anstalter, att rätten till avgifternas uppbärande i samband med kronouppbörden upphäves. Av betydelse för nämnda bolag är däremot att få behålla rätten till indrivning av resterande avgifter i den för indrivning av utskylder stadgade ordning. Anledning att ifrågasätta inskränkning av sistberörda rätt förefinnes icke. Vidare förekomma vissa avgifter i statens verksamhet, vilka upptagas av uppbördsmyndigheterna, utan att dock avgifterna hava karaktär av skatt, till exempel arrenden för utarrenderade jordbruksdomäner, annuiteter för återbetalning av lån ur vissa statens lånefonder eller för återbetalning av förskott för avlösning av frälseräntor. För dylika avgifter kan uppbörd genom förskottsavsättningar icke lämpligen ifrågakomma, utan måste för dem anordnas en speciell uppbördsform. Förfarandet bör alltså begränsas till att avse egentliga skatter. Väsentligen av organisatoriska skäl bör förfarandet omfatta såväl statliga som kommunala skatter, det vill säga allmänna och direkta skatter till kronan och kommunala bildningar av lägre eller högre natur. Debitering, uppbörd och eventuellt erforderlig indrivning anses därför böra ske gemensamt för alla under förfarandet inbegripna utskylder och avgifter. f

55 Möjligen invändes, att ett sammanförande av det statliga och det kom- Gemensam m u n a l a uppbördsförfarandet i en statlig myndighets hand innebär ett in- ^ £ d 0 ^ t r å n g i den kommunala självstyrelsen. Emellertid må häremot framhål- kommunala las, att formerna för skatteuppbörden icke torde utgöra någon väsentlig utskyider. del av det åt kommunerna upplåtna området för den allmänna förvaltningen. Redan beträffande landstingsmedlen och vägskatten har uppbörden anförtrotts åt statens myndigheter, u t a n a t t detta anses innebära något betänkligt intrång på landstingens och väghållningsdistriktens självstyrelse. Något principiellt hinder a t t överlämna den kommunala skatteuppbörden åt statlig myndighet torde därför icke böra förefinnas, u t a n avgörandet härom synes bero uteslutande på vad som må anses l a n t ligast för ändamålet, skattens effektiva uppbärande. F ö r skattskyldiga, vilka föregående år icke fått utskyider sig påförda, Beräkning av skall, såsom förut anförts, förskottsavsättningarna beräknas på grundval a[*™f°?s~ar av en förhandsuppskattning av det sannolika utskyldsbeloppet. I fråga avj£r "£jj£_r om anställda bör denna u t r ä k n i n g kunna ske n ä r m a s t med ledning av upp- kommande gifter om avlöningens storlek och familjeförhållandena med mera, vilka skattskyldiga. förutsättas skola lämnas i samband med a n m ä l a n om antagande av den anställde i vederbörande arbetsgivares tjänst. Till andra hans inkomster torde svårligen hänsyn k u n n a t a g a s vid förskottsavsättningarnas bestämmande, med mindre uppgift härom lämnas av den skattskyldige själv. Det synes dock med hänsyn till det säkerligen ganska ringa antalet dylika fall knappast v a r a erforderligt att meddela föreskrift om lämnande av dylik uppgift. I fråga om gruppen egna företagare ställer det sig svårare a t t finna lämplig norm för förhandsuppskattningen av blivande utskyldsbelopp. Man kan dock tänka sig, att, liksom är fallet i Österrike med avseende å näringsskatten (Erwerbssteuer), företagaren ålägges att vid företagets igångsättande göra anmälan till vederbörande myndighet om vissa y t t r e förhållanden, såsom angående anläggnings- och rörelsekapitalet, taxeringsvärdet å i företaget använd fastighet, p å r ä k n a d omsättning av varor eller dylikt, varjämte det k a n stå den skattskyldige öppet att uppgiva det belopp, vartill h a n själv kalkylerar den blivande nettovinsten för året. Efter anmaning bör den skattskyldige k u n n a åläggas lämna närm a r e upplysningar till ledning för den förhandstaxering, som sålunda skall förrättas av uppbördsmyndigheten. Uppskattningen i fråga skall ligga till grund för förskottsavsättningarna under första verksamhetsåret och jämväl under a n d r a verksamhetsåret, intill dess en säkrare grund för skattskyldighetens bedömande erhålles efter avslutad taxering. Då omständigheterna tala för a t t utskylderna under löpande kalenderår Ändringar i komma att avvika från nästföregående å r s utskyider i så hög grad, a t t det beslut om för. under den slutliga uppbördsterminen förfallande beloppet kommer att 8*j"**™~'" ställa sig förhållandevis stort, eller eljest är tydligt, att förskottsavsätt- "*"/*"«. ' ningarna bliva otillräckliga, bör det föreligga möjlighet för uppbördsmyndigheten att föreskriva erforderlig höjning av förskottsavsättningarna. A t t ett dylikt förhållande föreligger, torde dock i regel komma till uppbördsmyndighetens kännedom först i samband med debiteringen av utskylderna. E n ä r debiteringen torde k u n n a påbörjas senast under juni månad, föreligger möjlighet att åtminstone under senare delen av löpande å r åstadkomma dylik förhöjning av förskottsavsättningarna. Beslut härom torde dock icke behöva fattas, med mindre utskyldsbeloppet be-

räknas uppgå till minst 150 % av nästföregående års sammanlagida utskyldsbelopp. Jämväl i händelse skattskyldigheten upphört eller det kan antagas, att utskylderna skola mera avsevärt nedgå under uppbördsåret, bör jämkning av förskottsavsättningarna kunna vidtagas. Beslut härom må kunna fattas av uppbördsmyndigheten utan yrkande av den skattskyldige, därest förhållandet synes uppenbart. Den skattskyldige bör även själv kunna påyrka nedsättning av förskottsavsättningarna. För bifall till dylikt yrkande synes böra fordras, att utskyldernas sammanlagda belopp kommer att nedgå till två tredjedelar av nästföregående års utskyldsbelopp eller mindre eller att av annan orsak — exempelvis genom i annan ordning verkställda förskottsbetalningar — tillräckliga medel för skattebetalningen finnas till uppbördsmyndighetens förfogande. För skattskyldiga i de lägre inkomstgrupperna kan möjligen nedsättning böra medgivas, även om utskylderna icke skulle nedgå under 2/s av nästföregående års belopp, därest minskningen i allt fall skulle uppgå till åtminstone 50 kronor för helt år. Om de sålunda beslutade ändringarna i förskottsavsättningarna underrättas de skattskyldiga och, i förekommande fall, löngivaren på samma sätt som beträffande ordinarie förskottsavsättningar. De skattskyldiga och vederbörande löngivare böra givetvis underrättas om vad som vid varje tillfälle skall inbetalas i skatt. Vid uppbördsårets början synes böra till varje skattskyldig, vare sig han har anställning eller är egen företagare, utsändas ett skriftligt meddelande härom. Detta meddelande, som i det följande benämnes skattekort, bör innehålla uppgift om den skattskyldiges skattenummer samt hans fullständiga för- och tillnamn, yrke eller titel, födelseår och -dag, födelseort och -län, ävensom adress. Därjämte bör skattekortet upptaga erforderliga föreskrifter rörande förskottsbeloppens storlek och formerna för deras betalning. Vid skattekortet för egna företagare fogas därjämte postgiroinbetalningskort. I fråga om kvittering av genom inbetalningskort inbetalade belopp synes böra gälla vad som nu är föreskrivet rörande kvittering av skattepostanvisningar för kronoutskylder, nämligen att inlämningsbevis skall uppklistras å debetsedeln (i detta fall alltså skattekortet) och att ett avtryck av postanstaltens datumstämpel skall göras å såväl kvittot som skattekortet. Det kunde väl synas vara av intresse för de skattskyldiga att å skattekortet erhålla närmare upplysningar rörande uppbördsförfarandets allmänna gestaltning och vad de hava att iakttaga för vinnande av jämkning i beslut om förskottsavsättningar m. m. Plats för dessa upplysningar torde svårligen kunna beredas å skattekorten. Måhända kunna de intagas i almanackan och därigenom erhålla tillräcklig spridning. För de skattskyldiga, som vid uppbördsårets ingång hava anställning, skall från uppbördsmyndighetens sida särskilt meddelande avsändas till löngivaren, upptagande meddelande om, vad löngivaren har att under varje uppbördsperiod innehålla för envar hos honom anställd. Om under uppbördsåret ombyte av anställning äger rum, bör det åligga den anställde att snarast möjligt för den nya löngivaren uppvisa sitt skattekort, och har löngivaren att därefter verkställa skatteavdrag för den anställde och redovisa desamma till uppbördsmyndigheten i enlighet med föreskrifterna i skattekortet. Skulle den anställde sakna skattekort eller vägra att uppvisa detsamma, bör det åligga löngivaren att vid första avlöningstillfälle innehålla förslagsvis 10 % av den förfallna avlöningen

samt ofördröjligen insända beloppet till uppbördsmyndigheten, vilken därefter har att meddela förskrift, huru i fortsättningen bör förfaras med skatteavdrag för den anställde. En dylik bestämmelse skulle betaga en skattskyldig lusten att taga anställning under annans namn eller i diktad persons namn, ty det avdragna beloppet skulle icke kunna gottskrivas honom hos uppbördsmyndigheten och hans uppträdande under falskt eller diktat namn skulle snart bli avslöjat. Ingår i den skattskyldiges avlöning naturaförmåner, böra dessa uppskattas efter ortens pris och skatteavdraget göras i enlighet med berörda uppskattning. Efter färdigställandet av debetsedeln utsändes densamma till den skattskyldige. För gruppen egna företagare skall därvid debetsedeln åtföljas av ett ifyllt postgiroinbetalningskort. För gruppen anställda skall debetsedeln vara åtecknad meddelande om att slutlikvid enligt densamma skall till uppbördsmyndigheten inlevereras av löngivaren. Skulle den, som erhållit dylik debetsedel, ej hava anställning under den slutliga uppbördsterminen, skall det åligga ifrågavarande skattskyldig att själv inbetala beloppet över postgiro. Skyldighet för löngivare att ombesörja innehållande av medel för gäldande av skatter, som påföras anställd personal, förutsattes skola föreligga även för de fall, att de anställdas förmåner utgå in natura eller, såsom beträffande restaurangpersonal, i form av drickspenningar eller liknande. Denna anordning förutsätter emellertid, att de anställda måste tillförbindas att själva tillskjuta vad för ändamålet erfordras. I fråga om restaurangpersonalen synes denna angelägenhet kunna ordnas i huvudsaklig överensstämmelse med ett sedan några år tillbaka använt förfaringssätt i Stockholm. Enligt detta verkställes på grundval av dagskassorna uträkning av varje servitörs sannolika drickspenningar. Eestauratören innehåller vid servitörernas redovisning vissa belopp, angående vars storlek överenskommelse på förhand träffats med personalen i samråd med uppbördsverket. Så länge fråga är om de större restaurangernas personal, torde tillvägagångssättet vara lämpligt även efter en omläggning av skatteuppbörden enligt de sakkunnigas förslag. Beträffande ölserveringar, mindre kaféer och dylikt, där drickspenningarna icke hava samma betydelse för servitörerna som å större restauranger, kan väl systemet också tillämpas med de mindre jämkningar, som kunna vara av omständigheterna betingade. Emellertid torde å dessa smärre restauranger personalen åtnjuta åtminstone någon lön, vadan arbetsgivaren torde vara i tillfälle att ur densamma göra avdrag för den anställdas skattebetalningar. De sakkunniga finna emellertid ifrågavarande detaljspörsmål icke tarva andra särskilda bestämmelser än att det bör åläggas personal, vilken saknar kontant avlöning från arbetsgivaren eller vilkens avlöning från denne icke uppgår till för avsättningarna tillräckligt stort belopp, att till arbetsgivaren göra erforderliga inbetalningar för skatternas gäldande, och att arbetsgivarens ansvarighet för dylika anställdas skattebetalning begränsas att avse vad sålunda av de anställda i dylikt avseende inbetalas. Skulle arbetsgivaren av den anställda icke erhålla tillräckligt belopp för ändamålet, bör det åligga arbetsgivaren att härom underrätta uppbördsmyndigheten, som härigenom blir i tillfälle att mot den tredskande vidtaga erforderliga indrivningsåtgärder.

58 Fördelning Enligt uppbördsreglementet gäller, a t t vid kronouppbörden å landet d olika ut- postverket icke äger mottaga utskylder till annat belopp, än debetsedelns skyldstitlar av belopp, som slutsumma utvisar. T v å undantag h ä r i f r å n givas dock. Den, som önskar ej uppgå till begagna honom enligt 15 § i lagen om allmän pensionsförsäkring medgiutskyldernas ven r ä t t a t t särskilt erlägga pensionsavgift eller del därav, äger medelst hela debite- särskild skattepostanvisning inbetala dylik avgift, u t a n att samtidigt utrade belopp.

skylderna i övrigt gäldas. Vidare må, därest arbetsgivare enligt 18 § i n ä m n d a lag u t a n sammanhang med kronoutskylderna erlagt pensionsavgift för hos honom anställd person, den anställde i ett sammanhang erlägga återstoden av de honom påförda utskylderna medelst särskild skattepostanvisning. Genom dessa bestämmelser h a r skapats g a r a n t i för a t t vid den ordinarie uppbörden det icke skall v a r a svårt a t t avgöra, å vilka utskyldstitlar det inbetalta beloppet skall fördelas. Vid restindrivningen k a n det emellertid hända, att utskylderna endast delvis gäldas, och fråga kan då uppkomma, h u r u de influtna beloppen skola fördelas å skilda utskyldstitlar. Särskilda bestämmelser i ämnet äro icke meddelade. Enligt praxis torde uppburet belopp fördelas mellan de olika utskyldstitlarna i förhållande till dessas debiterade belopp. Skulle utskylder hava uttagits u r fast egendom, lära dessa i första hand, så långt de förslå, få anses avse just de utskylder, för vilka fastigheten häftar, samt, om icke fulla utskyldsbeloppet kunnat uttagas, vad som uppburits fördelas mellan olika titlar efter den i 17 kap. handelsbalken stadgade förmånsrättsordningen. Det torde även v a r a tydligt, att, om vid indrivning den, som erlägger utskylder, lämnar föreskrift angående beloppets fördelning å olika titlar, den d ä r v i d lämnade föreskriften bör följas, åtminstone såvitt a n g å r utskylder, för vilka särskild förmånsrätt är stadgad. Det nu anförda gäller, om utskylderna uttagits vid en och samma förrättning. H a v a utskylder uttagits vid flera förrättningar, torde de utskylder, som uttagits vid en tidigare förrättning, h a v a företräde framför dem, för vilka u t m ä t n i n g senare ägt rum. Därest skatteuppbörden omlägges i enlighet med ovan angivna regler, k a n oftare än förut inträffa, a t t utskylder endast delvis gäldas, till exempel på det sätt, a t t utskylderna för någon förskottstermin icke erläggas, eller så, att förskottsbetalningar fullgöras, men under slutlig uppbördstermin förfallet belopp restföres. Det torde därför böra lämnas föreskrift, h u r u dylika avbetalningar å utskylder skola vid redovisning å titlar för-* delas mellan dessa. Därvid synes befogat att låta inbetalta belopp i första hand avse avgifter enligt lagen om allmän pensionsförsäkring. I sista hand böra belopp tillgodoföras de titlar, vilka hava bästa förmånsrätt, således fastighetsskatt. Övriga titlar böra äga lika rätt, vadan å dessa belöpande belopp böra fördelas proportionellt efter de debiterade beloppen. H a r utmätning ägt rum, fördelas vad därvid kunnat uttagas efter samma regel, dock med iakttagande a t t belopp, som för gäldande av fastighetsskatt u t t a g i t s u r fast egendom, givetvis redovisas såsom avseende samma slags utskylder, under vilkas titel de uttagits. Självfallet är likaledes, att föreskrift, som den skattskyldige vid betalningen meddelat angående fördelningen å olika utskyldstitlar, skall iakttagas.

Ändring av Den enligt n u v a r a n d e bestämmelser föreliggande olikheten i förmånsförmånsrätts. r ä t t mellan krono- och kommunalutskylder synes icke längre böra upprättbestammeiser. fållas, sedan uppbördsförfarandet blivit gemensamt för samtliga utskyl-

59 der, u t a n böra dessa ä g a lika rätt, i den m å n de icke utgå av fastighet. Härför erfordras ändring i 17 kap. 12 § handelsbalken. Därest uppbörd av såväl krono- som kommunalutskylder kommer att övergången äga r u m på förut angivet sätt med förskottsbetalningar under tiden tiU den f°re 25 februari—24 november och slutlig betalning under tiden 25 januari— J^^fö 24 februari, erfordras särskilda anordningar för övergången från hittills- skatteupp. v a r a n d e uppbördsform. Enligt den n y a ordningen skall skattebetalnin- börden. gen, såvitt avser kronoutskylder, påbörjas före ingången av det budgetår, till vilket utskylderna hänföra sig, och avslutas under budgetårets åttonde m å n a d . Vad a n g å r kommunarutskylderna skola, om särskilda anordningar icke träffas, förskottsbetalningarna komma a t t ske under kalenderå r e t näst före det budgetår, på vilket de skola upptagas, och allenast den slutliga uppbördsterminen infalla under budgetåret i fråga. För kronoutskyldernas vidkommande vållas ej någon svårighet av omläggningen, men annorlunda ställer det sig för kommunalutskylderna. Två å r s sådana utskylder skulle under övergångsåret förfalla till betalning. Såsom redan tidigare framhållits, måste detta undvikas. Det är uppenbarligen ogenomförbart att anvisa förskottsbetalningarna till bestridande av de kommunala utgifterna under hela det kalenderår, v a r u n d e r uppbörd av desamma äger rum. Budgeten måste nämligen fastställas före budgetårets ingång. Den taxering, varigenom beskattningsunderlaget för utskylderna fastställes, har emellertid icke ens påbörjats vid kalenderårets ingång, och det möter alltså hinder att på ett så tidigt s t a d i u m besluta angående budgeten. Denna utväg att lösa övergångsårets svårigheter är alltså icke framkomlig. Annorlunda ställer det sig, om det kommunala budgetåret omlägges att omfatta tiden från och med 1 juli till och med 30 juni påföljande år. H u r u en sådan omläggning kan tänkas genomförd, framgår av följande exempel. Man antager, att den nya uppbördsmetoden skall tillämpas från och med å r 1932. Kommunalbudgeten fastställes efter den gamla ordningen sista gången under senare delen av år 1931. Denna budget skail avse budgetperioden 1 januari—30 juni 1932. Debiteringen av utskylderna, vilka torde kunna a n t a g a s uppgå till ungefär halva beloppet mot vad som skulle h a v a utgjorts för helt år, verkställes enligt hittills v a r a n d e ordning. Uppbörden av samma utskylder äger likaledes r u m i hittills var a n d e ordning och förrättas snarast möjligt, exempelvis under februari och maj månader. För budgetåret 1 juli 1932—30 juni 1933 fastställes budgeten i juni 1932 efter den n y a ordningen på grundval av taxeringsnämndens beslut. Debiteringen ombesörjes därefter av samma myndighet, som debiterar kronoutskylderna, men verkställes under iakttagande ay prövningsnämndens ändringar. Förskottsuppbörd förrättas under tiden 25 februari—24 november. Slutlig uppbörd äger r u m under tiden 25 j a n u a r i —24 februari 1933. Efter utgången av den slutliga uppbördsterminen erhåller kommunen redovisning för sin uppbörd. F ö r att icke kommunen skall lida kassabrist under tiden från 1 juli till mottagandet av nämnda redovisning, utbekommer kommunen i avräkning förskottsmedel från uppbördsmyndigheten. Medel härför finnas tillgängliga i mån förskottsavsättningar inflyta och n å g r a större svårigheter att uppskatta vad som för ändamålet k a n disponeras torde ej förefinnas. Med en sådan anordning skulle under senare h a l v å r e t av övergångsåret endast ett års utskylder erläggas, men under första h a l v å r e t av över-

60 gangsaret, i det valda exemplet således första halvåret 1932, skulle ändock dubbel kommunal skattebörda trycka skattebetalarna. Denna olägenbet k a n avhjälpas p å flera olika sätt. E n metod är a t t låta kommunalutskylderna för budgetåret 1 juli 1932— 30 j u n i 1933 utgå med allenast hälften av v a d som normalt vore erforderligt samt att låta förskottsbetalningarna börja först under juli 1932. Det felande skulle ersättas av statsmedel. Tillgång härtill erhålles genom att staten u r inflytande förskottsavsättningar upptager ett lån, som sedan skall k u n n a täckas under kommande uppbördsperiod av ett n y t t lån o. s. v. Denna anordning torde emellertid vara föga tilltalande ur budgetteknisk synpunkt, och det synes m i n d r e lämpligt att å r ifrån å r laborera med en dylik lånesumma. Denna utväg torde därför böra lämnas ur räkningen. E n a n n a n möjlighet ä r a t t under en längre övergångstid, tre eller fyra år, förlägga förskottsavsättningarna till a n n a n tid än i det föregående angivits såsom normal, förslagsvis på följande sätt. F ö r s t a året pågå förskottsavsättningar under tiden 25 maj—24 februari och den slutliga uppbördsterminen förlägges till tiden 25 mars—24 april. A n d r a året förrättas förskottsuppbörd under tiden 25 april—24 januari, och slutuppbörd under tiden 25 februari—24 mars. Tredje året förrättas förskottsuppbörd under tiden 25 mars—24 december och slutlig uppbörd under tiden 25 j a n u a r i —24 februari. F j ä r d e å r e t tillämpas den n y a ordningen. Önskar m a n befria den skattskyldige från skatteuppbörd under december månad, k a n m a n likväl vinna övergångens fullständiga genomförande under en tid av t r e år därigenom, a t t förskottsuppbörd anordnas under å t t a månader i stället för nio och a t t under envar av dessa månader erlägges en niondedel av det beräknade utskyldsbeloppet i stället för enligt ovan angivna plan en tiondedel. Anses det bliva för den skattskyldige betungande a t t under första övergångsåret börja förskottsavsättningar redan i slutet av maj månad och föredrager man att låta därmed anstå till i slutet av juni, är detta möjligt, om övergångsperioden förlänges ytterligare ett år. Omläggning E n omläggning a v det kommunala budgetåret på sätt nyss a n t y t t s erJs ZZ'et- S k u l l e n ö d v ä n d i g g ö r a , a t t den kommunala uttaxeringen beräknas på det y beskattningsunderlag, som framkommer hos taxeringsnämnden. Debiteår_ ringen skulle däremot g r u n d a s på prövningsnämndens beslut. E n viss ojämnhet kan h ä r v i d icke undgås, och de sakkunniga hava sökt utreda, vilka ä n d r i n g a r i t a x e r i n g a r n a man har att r ä k n a med. I sådant avseende hänvisas till de vid betänkandet fogade tabellerna nr 13—15. Av dessa tabeller framgår, a t t i regel obetydliga förskjutningar i uttaxeringen skulle erfordras såsom följd av taxeringarnas ändrande av prövningsnämnden. I vissa kommuner, företrädesvis små, kunna dock förä n d r i n g a r n a bliva av den storlek, att särskilda åtgärder påkallas av desamma. Då det knappast k a n låta sig göra, att kommunen efter ingången av budgetåret ä n d r a r sin utgiftsstat, åtminstone mera genomgående, torde allenast med avseende å inkomstberäkningen en omräkning kunna tillåtas. Denna omräkning synes dock böra medgivas endast i de fall, då ändring av uttaxeringen i höjande eller sänkande r i k t n i n g erfordras, uppgående till minst 5 %. I n t r ä f f a r dylikt fall, bör efter slutat prövningsnämndsarbete uppbördsmyndigheten ofördröjligen underställa kommunen frågan om justering av dess beslut om uttaxering, och efter det nytt beslut om uttaxeringens storlek fattats, omdebitering äga rum. I händelse beskatt-

ningsunderlaget förändrats i mindre omfattning än nu angivits, torde ändringen vara av alltför ringa betydelse, för att nytt beslut om uttaxering skall behöva fattas. Har beskattningsunderlaget ökats, medför detta för kommunen en inkomstökning, som antingen kan disponeras för oförutsedda behov eller ock besparas för nästkommande budgetår. Skulle beskattningsunderlaget hava nedgått, är visserligen kassabrist möjlig, men häremot kan kommunen skydda sig genom att uppgöra sin budget på grundval av försiktiga beräkningar. I varje fall föreligger möjlighet att täcka bristen genom upptagande av tillfälligt lån att återbetalas under nästföljande budgetår. Åtskilliga andra spörsmål torde uppkomma vid en närmare undersökning av verkningarna av en omläggning av det kommunala budgetåret. En mera genomgripande undersökning härav hava de sakkunniga ansett sig icke böra verkställa i frågans nuvarande läge. Vid överläggningar med sakkunniga representanter för städernas och landskommunernas kommunalförvaltningar har till de sakkunniga uttalats, att från den kommunala förvaltningens synpunkt avgörande hinder för en sådan omläggning knappast förefinnas. Enligt de sakkunnigas uppfattning äro åtskilliga andra fördelar än de, som sammanhänga med skatteuppbörden, förenade med det kommunala budgetårets ifrågasatta omläggning, bland vilka må nämnas, att överensstämmelsen med statens budgetår underlättar beräkningarna av vissa statsbidrag till kommunerna. Det må ock erinras, att i samband med omläggningen av statens budgetår från kalenderår till tiden 1 juli—30 juni röster höjdes för att i samband därmed kommunernas budgetår skulle omläggas. I detta sammanhang torde med några ord böra erinras om tiden för upptagande i kommunens stat av vinst å kommunala affärsdrivande verk, eventuellt för täckande av uppkommet underskott å driften. Kommunallagarna torde utgå från att den beräknade vinsten av dylika företag skall upptagas i budgeten för året näst efter det, då vinsten intjänats, och att uppkommen förlust skall täckas under året näst efter det förlusten uppstått. Detta förutsätter, att vid uppgörandet av kommunens stat en beräkning måste göras angående driftresultatet för de affärsdrivande verken före verksamhetsårets utgång för utrönande av huruvida överskott eller brist kan motses. Detta beräknade överskott eller denna beräknade brist ingår i kommunens budget för året näst efter det, då verksamheten bedrivits. Avviker det verkliga resultatet från det beräknade, rubbas den uppgjorda staten och verkningar härav kunna göra sig märkbara även nästföljande budgetår. På vissa håll brukar man därför vänta med att upptaga överskottet eller förlusten å de affärsdrivande verken i budgeten för andra året efter verksamhetsåret, därvid man utgår från verkens bokslut. Behåller man kalenderåret såsom räkenskapsår för de affärsdrivande verken men låter det kommunala budgetåret börja den 1 juli, torde man kunna räkna med att verkens vinst eller förlust föreligger till beloppet känd före fastställande av den kommunala budgeten. Det blir då möjligt att till exakt belopp upptaga densamma i det kommande årets budget ett halvt år tidigare än hittills. Denna omständighet torde få betraktas såsom en gynnsam följd av budgetårets omläggning. Enligt nuvarande ordning fastställes den politiska och kommunala RöstUngröstlängden vid sammanträde med valnämnden den 25 juli. Längden skall derna.

62 därefter lända till efterrättelse, till dess ny röstlängd u p p r ä t t a t s vid sammanträde nästkommande år. Röstlängden grundas på mantalslängden för året. Genom denna anordning komma samma personer, som skola för nästfoljande budgetår utgöra utskylder i kommunen, a t t h a v a rösträtt i kommunens angelägenheter vid fastställande av uttaxeringen för å r e t (härvid bortses givetvis från de fall, då uttaxeringen beslutas av fullmäktige). Därest budgeten skulle fastställas under juni månad, men röstlängden fortfarande fastställas den 25 juli, skulle u t t a x e r i n g e n beslutas av ett a n n a t års skattskyldiga än dem, som skola erlägga utskylderna i fråga. Det k a n därför synas önskvärt, a t t den kommunala röstlängden fastställes i tillräckligt god tid före det sammanträde, på vilket beslut skall fattas om uttaxeringen. P å grund av de organisatoriska åtgärder, som av de sakkunniga föreslås för genomförande av den ifrågasatta omläggningen av skatteuppbörden, finnes möjlighet a t t u p p r ä t t a röstlängden redan i slutet av april, och m a n kan låta densamma fastställas av valnämnden under senare delen a v maj, exempelvis den 25 i samma månad. Därigenom vinnes, att samma skattskyldiga, som h a v a a t t erlägga utskylderna för det kommande budgetåret, även bliva röstberättigade vid uttaxeringens bestämmande. Med avseende å den politiska röstlängden framstår dock såsom en olägenhet, att densamma fastställes så tidigt som i maj, då härigenom sådana förändringar med avseende å omyndighet eller fattigunderstöd med mera, vilka inträffa efter längdens uppr ä t t a n d e och inom mediet av juli månad, icke såsom nu k u n n a beaktas. Denna olägenhet kan undanröjas, om m a n såsom hittills fastställer den politiska röstlängden den 25 juli. N å g r a tekniska svårigheter a t t uppr ä t t a skilda kommunala och politiska röstlängder möta icke, därest de maskinella hjälpmedel, som av de sakkunniga föreslås till a n v ä n d n i n g hos uppbördsmyndigheten, anskaffas. Även u r a n d r a synpunkter synes det innebära en fördel, om skilda röstlängder bliva upplagda. I fråga om landsting och väghållningsdistrikt skulle en omläggning av budgetåret att sammanfalla med statens budgetår likaledes u n d e r l ä t t a debiteringsarbetet. Landstingsmedlen utgå numera efter samma grunder som kommunalskatten, och debitering av kommunalutskylderna och landstingsmedlen skulle k u n n a ske i ett sammanhang, möjligen i en post. Fördelning av de debiterade beloppen mellan olika kommunala bildningar kunde i sådan händelse uppskjutas till efter uppbörden i samband med redovisning av influtna belopp. Även om en dylik gemensam debitering av kommunalutskylder och landstingsmedel icke skulle befinnas lämplig, u t a n dessa medel ansåges böra debiteras var för sig, skulle likväl en omläggning av landstingens budgetår till att löpa per den 1 juli möjliggöra, att debiteringsarbetet beträffande landstingsmedlen kunde föreligga avslutat betydligt tidigare än eljest. I fråga om vägskatten måste denna givetvis debiteras för sig, eftersom vägskatten u t g å r efter vägfyrk, men även beträffande denna skatt vinnes tidsbesparing för debiteringen, om väghållningsdistriktens budgetår bringas a t t sammanfalla med det statliga budgetåret. Mot omläggning av landstingens och väghållningsdistriktens budgetår på angivet sätt tala emellertid flera skäl. Vad först angår landstingen är h ä r v i d att beakta, att fastställandet av landstingens utgifts- och inkomststater måste föregås av u p p r ä t t a n d e av statförslag för de olika förvaltningar (sjukhusinrättningar med mera), som lyda under landstingen. Skulle landstingen nödgas fastställa sin budget

senast under juni månad, måste alltså det förberedande budgetarbetet hos de olika styrelserna påbörjas måhända redan på nyåret och fortsätta hela våren. Nu är det icke ovanligt, att landstingsmän jämväl äro riksdagsmän. Dessa personer skulle otvivelaktigt hava svårt att dela sin tid mellan landstingsarbetet och riksdagsarbetet, och svårigheterna härför ökas av kända skäl mot tiden för riksdagsarbetets avslutande, då samtidigt arbetet i landstingen jämväl skulle bliva krävande. Det kan icke heller anses ofrånkomligt, att en dylik omläggning av budgetåret för landstingen genomföres, därest garanti vinnes för att landstingen hava fattat beslut om utdebitering för nästkommande år åtminstone i slutet av augusti eller början av september. De sakkunniga finna därför icke tillräckliga skäl föreligga att föreslå omläggning av landstingens budgetår på angivet sätt. Då emellertid det för debiteringsarbetets ändamålsenliga förrättande skulle vara till fördel, om landstingen kunde besluta sin uttaxering något tidigare än nu är fallet, vilja de sakkunniga förorda, att, genom ändring i lagen om landsting, föreskrift meddelas, att landstinget skall sammanträda till ordinarie möte en vecka tidigare än nu gäller, således sista måndagen i augusti månad i stället för första måndagen i september månad. Beträffande väghållningsdistrikten skulle budgetårets omläggning till tiden 1 juli—30 juni innebära vissa olägenheter för beräkningen av kostnaderna för sommarvägunderhållet och för sådana vägarbeten, som pågå under det tid, marken är bar. Att splittra kostnaderna för sommarhalvårets arbeten på två budgetår synes föga ändamålsenligt. En dylik omläggning är heller icke ofrånkomlig ur debiteringssynpunkt, därest beslut om uttaxeringen fattas så tidigt, att debitering av vägskatten kan påbörjas senast i början av september. Enligt 52 § väglagen skall ordinarie vägstämma för fattande av beslut bland annat om utgifts- och inkomststat för nästkommande år hållas före utgången av augusti månad. Denna tidsbestämmelse har tillkommit i syfte att möjliggöra debiteringens påbörjande under september månad. Stundom plägar vägstämma hållas först någon av de sista dagarna av augusti, och då är debiteringstiden väl knapp. Önskvärt är, att dylik stämma hålles under förra hälften av augusti månad, och något avgörande hinder härför ur väghållningsdistriktens synpunkt synes knappast förefinnas. De sakkunniga förorda därför, att nämnda lagrum ändras därhän, att ordinarie vägstämma skall hållas senast den 15 augusti. I fråga om tingslagen förefinnes, såsom tidigare anförts, icke någon allmän föreskrift om den tid, inom vilken deras budget skall vara fastställd och beslut fattat om erforderlig uttaxering. Det synes de sakkunniga vara önskvärt, att för dessa föreskrives, att budgetåret skall löpa per den 1 juli och att beslut angående utdebitering för nästkommande budgetår skall vara fattat senast under juni månad. Något vägande skäl mot en sådan anordning, vilken ter sig som en konsekvens av den förordade omläggningen av kommunernas budgetår, torde icke förefinnas. Genom den föreslagna ombildningen av länsstyrelsernas uppbördsavdel- Månadsräk ningar nödvändiggöras vissa förändringar i föreskrifterna angående me- ningar. delsförvaltningen i länen. Landsfiskaler och magistrater behöva icke vidare avlämna månadsräkningar rörande kronouppbörden. Landskontorens månatliga debiterings- och uppbördsredogörelser kunna upprättas omedelbart på grundval av den bokföring, som verkställes å de föreslagna

skattekontoren. Därest landsfiskaler och magistrater eller, för den händelse i samband med en blivande processreform magistraternas göromål överlämnas till annan myndighet, den myndighet, som skall övertaga magistratens göromål med redovisning av böter, fortfarande skola såsom redogörare handhava bötesindrivningen, böra de dock alltfort avlämna månatlig redovisning därför, vilka redovisningar skola ligga till grund för de månatliga bötesredogörelserna å landskontoren. Avkortningsoch avskrivningslängder.

Aykortnings- och avskrivningslängder behöva icke vidare upprättas av indrivningsförrättarna utan kunna uppgöras omedelbart av de föreslagna skattekontoren. Dessa längder skola givetvis upptaga jämväl kommunalutskylderna, och beträffande dylika utskylders avkortning och avskrivning torde samma bestämmelser böra gälla som för kronoutskylderna. Eörande upprättande av redovisningsräkningar över kommunala medel torde förfaras på sätt hittills gällt i fråga om redovisning för landstingsmedel. Tiden för avlämnandet av redovisningsräkningar bör dock ändras såsom följd av uppbördsårets omläggning. Enligt 49 § lagen om landsting skall dylik redovisning avlämnas senast den 15 februari. I stället torde dylik redovisning avlämnas senast den 1 april. Motsvarande tidsbestämmelse torde böra gälla för redovisning till kommunala myndigheter, väghållningsdistrikt m. fl. Beträffande landsfiskals befattning med utbetalning av ersättning till vittnen i brottmål m. m. tarvas icke någon väsentlig förändring med anledning av den föreslagna omläggningen av uppbördsförfarandet. Den befattning med jordeboksväsendet, som för det närvarande åvilar häradsskrivarna, torde, därest fögderiförvaltningen omorganiseras enligt de sakkunnigas förslag, kunna utan vidare överflyttas till motsvarande tjänstemän inom de föreslagna skattekontoren, där ej skulle befinnas lämpligare att utan vidare överföra dessa göromål till landskontoren. Enligt de sakkunnigas mening torde det dock knappast erfordras förande av jordebok såväl å skattekontoret som å landskontoret, utan torde vara tillräckligt med att allenast ett av exemplaren framdeles föres. Huru detta detaljspörsmål lämpligen bör lösas torde få bero på vidare utredning.

Anteckning om influtna pensionsavgifter.

Efter inrättande av de föreslagna skattekontoren torde dessa kunna övertaga den skyldighet att i pensionsavgiftslängd verkställa anteckningar om influtna avgifter, som enligt hittillsvarande bestämmelser åligger landsfiskal och kommunalnämnd eller motsvarande myndighet i stad. En särskild fråga är, huru lång tid må anslås för indrivning av tilläggsavgifter. Enligt hittillsvarande bestämmelser må dylika avgifter icke uttagas av de avgiftspliktiga efter ingången av juli månad året näst efter det, då avgifterna påförts. Denna bestämmelse innebär, att ett halvt år anslagits för indrivning av avgifterna. Efter den nya ordningen skulle restlängd å restantier från den slutliga uppbördsterminen icke kunna utsändas för indrivning förrän under mars månad. Anses sex månader böra disponeras för restindrivning, följer därav, att denna må fortgå ända till utgången av september månad. Emellertid torde beaktas, att på grund av de av de sakkunniga förordade reglerna för inflytande uppbördsmedels fördelning å olika utskyldstitlar vad som inflyter i skatt i regel kommer att behandlas såsom i första hand avseende pensionsavgifter. Restantier av dylika avgifter torde därför mera sällan förekom-

65 ma, cch det kan under dylika förhållanden måhända vara tillräckligt med en indrivningstid av allenast t r e månader för dessa avgifter. E n l i g t 14 § i lagen den 30 j u n i 1913 om allmän pensionsförsäkring åligger Kommuns det kommun att till pensionsförsäkringsfonden av kommunens medel in- ansvarighet betala ett belopp motsvarande sammanlagda beloppet av de grundavgif- rörJ™ile°rns~ ter, vilka icke blivit av de avgiftspliktiga erlagda före utgången av juni m å n a d året näst efter det, då avgiften påförts. Det kan sättas i fråga, h u r u v i d a denna skyldighet bör fortfarande åligga kommun, därest uppbörden av grundavgifterna överlämnas åt statliga organ. För egen del k ä n n a de sakkunniga sig mest benägna för att denna kommunernas förpliktelse upphäves och att densamma i stället ålägges statsverket. Man torde hava all anledning r ä k n a med att efter uppbördsförfarandets ifrågasatta omläggning dylika grundavgifter skola erläggas i långt större utsträckning än hittills och att en dylik förpliktelse för statsverket därför icke skulle hava synnerligen stor finansiell betydelse. Denna fråga torde dock böra bedömas jämväl u r andra synpunkter än dem, som samm a n h ä n g a med skatteuppbörden, och ett slutgiltigt ståndpunkttagande torde därför böra göras beroende på vad som framkommer under en bliv a n d e fortsatt utredning. Den befattning med upprättandet av priskuranter till grund för den år- Markegångsliga markegångssättningen, som åligger häradsskrivare enligt § 7 i för- sättning. ordningen den 2 juni 1911 angående grunderna och sättet för markegångsprisens bestämmande, sådan denna paragraf lyder i förordningen den 14 j u n i 1917, kan väl efter den n y a ordningens genomförande bibehållas för i n n e h a v a r n a av cle mot häradsskrivartjänsterna svarande befattningarna å de föreslagna skattekontoren. Det kan dock ifrågasättas, huruvida icke med större fördel ifrågavarande göromål kan överlämnas åt landsfiskalerna, vilka för framtiden torde kunna förväntas äga större kännedom om de för prissättningen grundläggande förhållandena än tjänstemännen å skattekontoren. Skulle landsfiskalsdistrikten möjligen anses utgöra väl små områden för upprättandet av dylika priskuranter, torde flera landsfiskalsdistrikt kunna sammanslås till ett distrikt för upprättande av priskurant. De sakkunniga förorda sistnämnda anordning och föreslå därför, att länsstyrelsen skall för varje år förordna om inrättande av sådana distrikt samt till förrättningsman inom sådant område utse en av landsfiskalerna därinom. I samband med upphörandet av magistratens befattning med kronouppbörden uppstår fråga, h u r u bör förfaras med vissa på magistraten ankommande göromål, vilka med kronouppbörden ägt samband, men som icke skola övertagas av länsstyrelsernas uppbördsavdelningar. Vad först a n g å r den magistraten jämlikt förordningen den 23 oktober 1908 angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter åliggande skyldighet att verkställa uppbörd av avgifter enligt 3 och 4 §§ i nämnda förordning, torde densamma alltfort böra av magistraten handhavas. Möjligen skulle i de städer, där poliskammare finnes, bestyret härmed k u n n a överlämnas åt denna. I fråga om indrivning och redovisning av böter torde tillräcklig anledning a t t befria magistraten från dess nuvarande befattning med dessa göromål icke föreligga. 5 — 1812.

Magistrats befattning med vissa göromål.

66 Det låter sig även tänka, att i de städer, där poliskammare finnes, denna myndighet övertager magistratens befattning såsom redogörare för böterna. Möjligen kan vederbörande stadsfogde, där sådan finnes, göras till redogörare beträffande böterna och såsom sådan komma att sortera direkt under länsstyrelsen. De sakkunniga hava icke ansett nödigt att ingå på någon närmare undersökning av dessa spörsmål, enär desamma torde böra upptagas till prövning i samband med processreformen. Skulle av pågående utredning i denna vidlyftiga fråga framgå, att magistraterna skola avskaffas i sin nuvarande form och ersättas med andra organ, vilka icke fillika skola omhänderhava rättsskipningen, torde lättare kunna bedömas, vilka organ därvid lämpligen böra omhänderhava nu ifrågavarande särskilda göromål. Blir de sakkunnigas förslag till omläggning av uppbördsförfarandet grundläggande för lagstiftningsåtgärder före processreformens genomförande, torde magistraten tills vidare böra bibehållas vid sin befattning med förevarande göromål. Frågan torde därefter böra upptagas i samband med processreformen.

8 KAP. O m u p p b ö r d av u t s k y l d e r för s k a t t s k y l d i g a i utlandet. De allmänna principerna för beräknande av förskottsavsättningarna för skatt, nämligen att avsättningarna skola utgöra viss del av utskyldsbeloppet för nästföregående år, äro närmast tillämpliga å dem, som äro här i riket skattskyldiga för all sin inkomst och all sin förmögenhet, ävensom å sådana inländska juridiska personer, vilka äro skattskyldiga allenast för inkomst av visst slag. Beträffande här i riket skattskyldiga personer, som äro bosatta i utlandet eller utländska juridiska personer, tarvar det förordade förfaringssättet vissa kompletterande bestämmelser. För dessa skattskyldiga nödgas man räkna med att utskylderna under olika år växla mera, än som vanligen förekommer beträffande inländska skattskyldiga. Därjämte föreligga vissa svårigheter att hos dem uttaga resterande skattebelopp. Först må erinras om de grundläggande beskattningsreglerna beträffande ifrågavarande grupp av skattskyldiga. Skyldighet att erlägga kommunal inkomstskatt åligger fysisk person för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt, för inkomst av här i riket belägen fastighet eller härstädes bedriven rörelse, för härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst, samt för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse. Utländska bolag, varmed likställas främmande stater, utländska menigheter, försäkringsanstalter och föreningar ävensom andra här i riket icke hemmahörande juridiska personer, äro kommunalt skattskyldiga för inkomst av här i riket belägen fastighet eller av härstädes bedriven rörelse ävensom för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse (53 § 1 mom. kommunalskattelagen). Med avseende å den statliga inkomstoch förmögenhetsskatten, den kommunala progressivskatten och utjämningsskatten inbegripas under skattskyldigheten för ifrågavarande kategorier skattskyldiga, förutom angivna slag av inkomst, jämväl inkomst genom utdelning å aktier, lotter i solidariska bankbolag och andelar i ekonomiska föreningar, såvitt de utdelande företagen äro svenska, samt vidare vad som tillflutit den skattskyldige genom restitution av allmänna skatter, för vilka avdrag åtnjutits vid tidigare års taxeringar. Ifrågavarande kategorier skattskyldiga äro därjämte skyldiga att erlägga skatt för sådan förmögenhet, som de vid beskattningsårets utgång haft här i riket nedlagd. F r å n de undantagsbestämmelser, som innefattas i gällande avtal med Tyska riket till undvikande av dubbelbeskattning, bortses i detta sammanhang. I §§ 26—28 av förordningen den 18 juni 1864 angående utvidgad näringsfrihet äro föreskrifter meddelade om tillstånd för utlänning att här i riket idka rörelse, och gäller enligt anförda lagrum såsom villkor för erhållande av tillstånd till idkande av dylik rörelse, bland annat, att rörelsens idkare skall ställa vederhäftig borgen eller annan säkerhet för utskylder till staten

68 och kommunen. Vad n u sagts har dock icke avseende å hantverk eller annan hantering, som utlänning vill idka här i riket under kringresande eller kringvandrande. För erhållande av tillstånd till dylik verksamhet erfordras icke ställande av borgen eller annan säkerhet för utskylderna (jämför dock förordningen den 23 oktober 1908 angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, enligt vilken gäller, att, för idkande av viss verksamhet här i riket av utlänning eller i utlandet bosatt svensk undersåte, en särskild avgift erlägges på sätt närmare framgår av nämnda förordning). Genom åberopade bestämmelser är således garanti given för att de utskylder, som påföras utlänningar för här i riket driven rörelse, bliva behörigen erlagda. För denna kategori skattskyldiga har således en omläggning av skatteuppbörden i enlighet med ovan anförda allmänna grundsatser betydelse huvudsakligen såsom ett medel att underlätta skattebetalningen. Några ökade garantier för utskyidernas erläggande torde omläggningen icke medföra. Även ifråga om utskylder, som belöpa å utlännings inkomst av här i riket belägen fastighet, torde något egentligt behov av åtgärder för vinnande av säkerhet för utskyidernas behöriga erläggande knappast förefinnas, i det att i regel de skattskyldigas här i riket befintliga tillgångar torde utgöra tillräcklig säkerhet för skattebeloppen. Vad nu sagts torde jämväl få anses gälla utskylder, som avse utlännings här i riket nedlagda förmögenhet, bestående av fastighet eller andra för stadigvarande bruk i rörelse befintliga tillgångar. Annorlunda ställer det sig ifråga om utländsk skattskyldigs inkomst av tjänst eller av utdelning å aktier, banklotter och andelar i ekonomiska föreningar. Beträffande dessa slag av inkomst förefinnes för det närvarande ringa möjlighet att tvångsvis uttaga utskylder av en tredskande skattskyldig. I regel saknar denne utmätningsbara tillgångar här i riket. Utomlands kunna, i brist på överenskommelse med den främmande staten om handräckning för uttagande av utskylder, exekutiva åtgärder icke vidtagas, och det enda förfaringssätt, som för det närvarande står uppbördsmyndigheterna till buds, är att genom förmedling av svensk beskickning eller konsulat uppmana den skattskyldige att godvilligt inbetala resterande belopp, till den verkan en sådan uppmaning kan hava. Det har därför visat sig, att icke obetydliga belopp, som påförts i utlandet vistande personer i utskylder, icke kunnat utfås. Någon uttömmande undersökning rörande storleken av de skattebelopp, som sålunda gått förlorade, hava de sakkunniga icke verkställt, närmast med anledning av att insamlandet av primärmaterial härför, synnerligast beträffande kommunalutskylderna, skulle vara förenat med betydande arbete. Emellertid hava beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1921 sammanställts vissa uppgifter från överståthållarämbetet och länsstyrelserna, varom hänvisas till vid detta betänkande fogade tabell n r 16. Av denna framgår, att nämnda år inkomst- och förmögenhetsskatt påförts 6 121 skattskyldiga med tillhopa 2 936 575 kronor 38 öre samt att intill 1924 års utgång härav influtit tillhopa 2 284 915 kronor 58 öre från 3 005 skattskyldiga. Genomföres, på sätt de sakkunniga förorda, skyldighet för löngivare att vid utbetalandet av avlöning till anställda personer verkställa avsättning av medel för gäldande av den anställdes utskylder, erhålles jämväl beträffande utländska skattskyldiga säkerhet för att deras skatter varda åtminstone i allt väsentligt guldna, såvitt de träffa inkomst av tjänst. Några andra svårigheter för genomförande härav torde icke förefinnas än de, som äro beroende därav, att den skattskyldige måhända lämnat landet, innan

69 taxeringen och den definitiva skatteuträkningen verkställts, varigenom han svårligen kan förmås gälda eventuellt återstående belopp. Det torde dock beträffande dessa skattskyldiga ställa sig lättare att på förhand uppskatta de blivande utskyldernas belopp än beträffande inländska skattskyldiga (ortsavdrag förekomma nämligen icke, och allmän kommunalskatt skall utgöras för gemensamt kommunalt ändamål efter en fix utdebiteringsprocent, för det närvarande 5 %). Avdrag vid löneinkomstens utbetalning kan därför utan större svårighet göras efter sådan procentsats, att utskylderna för dessa skattskyldiga varda i allt väsentligt inbetalda redan genom förskottsavsättnin^arna. ' Ifråga om sådana utom riket sig uppehållande fysiska personer eller sådana utländska juridiska personer, vilkas inkomst härflutit av utdelning å aktier, banklotter eller föreningsandelar, torde någon verkligt effektiv skatteuppbörd icke kunna åvägabringas, med mindre än det utdelande företaget göres ansvarigt för skattens behöriga erläggande. Härvid är emellertid att beakta svårigheten att redan vid tidpunkten för utdelningens lyftande bestämma vad som skall behöva innehållas för skatten. Avdrag för ränta å skuld, som vilar å aktierna etc, är nämligen tillåtet. Vidare äro de skatter, som utgå för dylik inkomst, progressiva, nämligen statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, kommunal progressivskatt och utjämningsskatt. Vid taxeringen till dessa skatter skall hänsyn jämväl tagas till den skattskyldiges förmögenhet. Med nuvarande bestämmelser kan således icke enbart på grund av utdelningens storlek verkställas exakt beräkning av det blivande utskyldsbeloppet. Innehölles skatt efter en procentsats, som bestämdes likformigt för alla skattskyldiga, oavsett utdelningens belopp och utan hänsyn till förefintlig skuldränta, skulle därav otvivelaktigt följa, om denna procentsats sattes för låg, att en rest komme att uppstå. Denna rest skulle icke kunna tvångsvis uttagas hos den skattskyldige, utan erläggandet vara beroende av den skattskyldiges gottfmnande. ^ Sattes åter procentsatsen förhållandevis hög, riskerade man att i många fall bliva nödgad restituera för mycket inbetald skatt. Vilkendera utvägen man än valde, skulle resultatet ur det allmännas synpunkt bliva föga tillfredsställande, och de skattskyldiga skulle otvivelaktigt finna uppbördsmetoden besvärande. Under dylika förhållanden ligger den tanken nära till hands, att ifrågavarande inkomst i stället bör beläggas med en fristående proportionell skatt, som uttages vid källan, det vill säga då utdelningen förfaller till betalning, och att hänsyn till skuldränta eller omkostnader ej må göras. De sakkunniga hava dOCk ansett sig icke böra närmare ingå på frågan om det närmare utformandet av en sådan skatt, då denna fråga torde ligga vid sidan om de sakkunnigas uppdrag. Därest en dylik lösning anses icke kunna ifrågakomma, torde icke återstå annan utväg än att påbjuda förskottsavsättningar efter enhetlig procentsats med efterföljande tilläggsbetalning eller restitution i analogi med vad som av de sakkunniga förordas beträffande förskottsavsättningar för skatt av arbetslön. Vid vägande av de med denna metod uppstående olägenheterna mot fördelarna att erhålla åtminstone en betydande del av skattebeloppen, torde fördelarna få anses betyda mest. Vilkendera metoden man än väljer, kan befaras, att, om densamma skall tillämpas allenast å utlänningar och utländska juridiska personer, det utdelande bolaget endast med svårighet kan avgöra, huruvida den till utdelning berättigade bör drabbas av förfarandet eller ej. Det kan även tänkas, att en utlänning, i syfte att undgå skatteavsättningen, överläte den utdelningsberättigade kupongen till någon svensk, som sålunda bleve skatt-

70 skyldig för utdelningen, men icke drabbades av dylikt innehållande av skatt. Även andra utvägar att kringgå bestämmelserna kunna tänkas. Annorlunda ställde sig saken, därest skyldighet ålades utdelande företag att innehålla viss del av utdelningen, oavsett vem den utdelningsberättigade än vore. Då skulle den skattskyldige knappast hava intresse av att anlita någon bulvan för utdelningens lyftande eller genom andra konstgrepp söka undgå att drabbas av förfarandet. Emellertid inställa sig därvid vissa andra svårigheter. Tänker man sig ett för alla lika proportionellt avdrag, som skulle utgöra definitiv skatt beträffande de utländska skattskyldiga men för inländska endast avbetalning å blivande, på grund av taxering beroende utskylder, skulle, om procentsatsen sattes förhållandevis hög, avdraget bliva kännbart för sådana skattskyldiga, vilka äro berättigade till mera betydande avdrag från inkomsten för skuldräntor eller i form av ortsavdrag. Sattes åter procentsatsen relativt låg, bleve skattens avkastning beträffande utländska skattskyldiga måhända alltför ringa. Det måste även utfinnas en anordning, varigenom eljest förekommande förskottsavsättningar för skatteändamål jämkades med hänsyn till inflytande förskottsavsättningar på grund av utdelning å aktier etc. Då dessa jämkningar icke kunna tänkas beräknade på förhand, tarvades en individuell prövning för varje gång redovisning skett beträffande medel, som innehållits vid utbetalning av utdelningar. Dylika individuella prövningar skulle otvivelaktigt komplicera det normala uppbördsförfarandet. De torde dock knappast kunna undvikas, om man överhuvudtaget vill genom innehållande av skatt vid utbetalning av utdelning å aktier eller dyl. vinna garanti för en effektiv skatteuppbörd beträffande utländska skattskyldigas inkomster av ifrågavarande slag. Emellertid torde frågan om innehållande av skatt vid utbetalning av utdelning å aktier etc. äga nära samband med frågan om aktiebolagens beskattning, vilken fråga är föremål för utredning av särskilda sakkunniga. Vid den fortsatta bearbetning av de sakkunnigas förslag, som enligt de meddelade direktiven är förutsatt, torde frågan om aktiebolagens beskattning måhända hava kommit i sådant läge, att möjligheterna av att åstadkomma förskottsavsättning efter antydda riktlinjer lättare kunna bedömas. De sakkunniga få därför, under uttalande av sitt förord åt införandet av en särskild kupongskatt ifråga om utdelning å aktier, banklotter och andelar i ekonomiska föreningar, såvitt angår i utlandet bosatta fysiska personer eller utländska juridiska personer, hemställa, att frågan om innehållande av viss del av utdelningen å dylika värdehandlingar jämväl beträffande här i riket bosatta fysiska personer ävensom inländska juridiska personer, blir föremål för ytterligare undersökning i samband med blivande förslag till omläggnig av bolagsbeskattningen. Skulle, innan sådan prövning kan äga rum, anses önskvärt att genomföra innehållande av viss del av dylik utdelning för gäldande av utskylder inom ramen av nuvarande beskattningsregler, torde hinder härför icke möta. De individuella jämkningar av eljest förekommande förskottsavsättningar, som skulle föranledas av en dylik anordning, torde nämligen, ehuru säkerligen ganska omfattande, icke vara så talrika, att uppbördsmyndigheterna skulle vara u r stånd att komma till rätta med desamma.

9 KAP. Uppbördsförvaltningens organisation. Såsom tidigare framhållits, är det för genomförande av en anordning med Inledning. förskottsavsättningar för skatteändamål av praktiska skäl betingat, att förfarandet kommer att avse samtliga egentliga skatter, och att ett och samma förfarande tillämpas för samtliga dylika utskylder. Skulle man tänka sig skilda förfaranden för krono- och kommunalskatterna, bleve det hela synnerligen invecklat och skulle säkerligen vålla de kommunala myndigheterna avsevärda svårigheter. Sammanföras samtliga utskylder på en enda debetsedel och inrättas gemensam uppbörd, vinner saken i enkelhet. Innan de sakkunniga ingå på frågan, huru detta arbete i detalj bör ordnas, må en kort redogörelse lämnas för den organisation, som av de sakkunniga för ändamålet föreslås. . > För det närvarande verkställas debitering av kronoutskylderna i fögderierna av vederbörande häradsskrivare samt i stad med magistrat av magistraten eller, på dess ansvar, av en magistraten underordnad tjänsteman. Uppbörden förrättas i fögderierna genom postverket samt i magistratsstäderna å uppbördsstämma av magistraten eller någon dess tjänsteman. I Stockholm verkställas debitering och uppbörd av kronoutskylder av tjänstemän inom överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden, debiteringarna av taxeringskommissarier och uppbörden av uppbördskommissarier. ^ Debitering och uppbörd av kommunalutskylder verkställas, såsom redan förut framhållits, av kommunerna själva utom i Stockholm, där dessa göromål ombesörjas av samma tjänstemän, som handhava kronouppbörden. Uppbördsmedel, som under allmän uppbördstermin inom fögderierna inbetalas till postverket, redovisas för varje län till länsstyrelsen av postkontor i residensstaden. Det ankommer därefter på länsstyrelsen att ombesörja anteckning i uppbördsböckerna om influtna belopp. Efter avslutad uppbörd uppföras restantierna å restlängd, som översändes till vederbörande landsfiskal för indrivning och redovisning i enlighet med närmare föreskrifter i uppbördsreglementet. Rörande indrivning och redovisning av kommunala utskylder är stadgat i förordningen den 14 december 1917 angående föreskrifter om indrivning av krono- och kommunalutskylder, allmänna avgifter m. m. (restindrivningsförordning), vilken förordning jämväl innehåller vissa föreskrifter om indrivning av kronoutskylder ävensom om indrivning och redovisning av övriga avgifter eller andra liknande medel, för vilka, enligt särskilda av Kungl. Maj:t för allmänna kassor och inrättningar fastställda y reglementen eller i övrigt gällande föreskrifter, utmätning må äga rum utan föregående dom eller utslag. Om nu, såsom de sakkunniga förutsätta, samtliga statliga och kommunala Uppbördsskatter skola sammanföras å en debetsedel, synes arbetet med debiteringen myndighet. lämpligen böra anförtros åt statlig myndighet. I fråga om städerna Stock-

72 holm, Göteborg och Malmö torde dock av skäl, som komma att angivas i samband med de sakkunnigas kostnadsberäkningar, arbetet härmed överlämnas åt någon myndighet i staden, beträffande Stockholm överståthållarämbetet för uppbördsärenden och i de två övriga städerna åt magistraten genom någon dess underavdelning. Viss centra- Debiteringen av utskylderna och bestämmande av storleken av de för™Hjnslc- skottsavsättningar, som de skattskyldiga hava att göra, stå med varandra i nära samband. Även arbetet med bokföringen av inflytande uppbördsmedel sammanhänger intimt med övriga göromål för skatteuppbörden. Det synes därför ofrånkomligt, att dessa göromål förenas hos en och samma myndighet. Det är vidare angeläget, att det folkregister, som av de sakkunniga föreslås, föres hos samma myndighet, som verkställer debitering och bokföring av inflytande uppbördsmedel, på det att de vid detta arbete erforderliga uppgifterna om befolkningen utan omgång skola kunna erhållas från folkregistret. Därjämte bör genom en sådan anordning folkregistret kunna utnyttja de upplysningar om anställdas uppehållsort m. m., vilka tillhandahållas uppbördsmyndigheten genom arbetsgivarna. P å grund härav föreslå de sakkunniga, att uppbördsförvaltningen centraliseras. Att sammanföra alla de göromål, som med uppbörden äga samband, till ett ställe för hela riket skulle visserligen ur några synpunkter innebära fördelar. En fullständig centralisering skulle nämligen med all sannolikhet ställa sig billigare än en centralisation länsvis, bl. a. därför att den krävde mindre sammanlagt lokalutrymme samt medgåve ett mera rationellt utnyttjande av mänsklig och maskinell arbetskraft ävensom att den egentliga arbetsledningen komme att utövas av ett mindretal tjänstemän och alltså bliva i möjligaste mån enhetlig. Slutligen skulle åtskilliga mellanhavanden mellan olika lokala myndigheter bliva obehövliga. E n så långt driven centralisering torde dock i praktiken vara synnerligen svår att genomföra och skulle helt visst även vara förknippad med betydande olägenheter. H ä r må endast några av dem anföras, vilka de sakkunniga finna innebära tillräckliga skäl mot en dylik centralisering. Mantalsskrivningen måste alltjämt bibehållas under medverkan av personer inom kommunerna. Vidare måste självfallet taxeringsmyndigheterna vara förlagda i orterna. Ett intimt samarbete mellan dessa lokala organ och uppbördsmyndigheten måste oavlåtligen äga rum. Detta skulle endast med svårighet kunna genomföras, därest en enda uppbördsmyndighet, förlagd i Stockholm, bleve inrättad. För debiteringsarbetet ävensom vissa andra åligganden, som nu ankomma på den, som förrättar debitering av kronoutskylder, erfordras ock en rätt ingående kännedom om ortens förhållanden, vilken kännedom svårligen torde kunna förutsättas hos tjänstemännen i ett till Stockholm förlagt, hela landet avseende ämbetsverk. ^ Allmänheten skulle antagligen finna det obekvämt att vid möjligen behövliga förfrågningar eller andra ärenden hos uppbördsmyndigheten nödgas vända sig till huvudstaden. Att driva centraliseringen längre än till länen torde därför icke böra ifrågakomma.

llser

Centralisering Även en centralisering länsvis är behäftad med vissa av de olägenheter, länsvis. som i det anförda skulle vara förenade med en centralisering till Stockholm, men dock endast i begränsad omfattning. Det torde nämligen för allmänheten ställa sig betydligt lättare att i residensstaden erhålla de upplysningar, som möjligen önskas hos debiteringsförrättaren, än i Stockholm, liksom det för uppbördsmyndigheten torde vara förenat med mindre omgång att inför-

73 skaffa erforderliga upplysningar i orten, om uppbördsmyndigheten finnes inom länet. Att tänka sig mindre uppbördsområden än länen torde, frånsett storstäderna Göteborg och Malmö, vara uteslutet. Skulle mindre områden förekomma, skulle löngivarna få att göra med ett stort antal uppbördsmyndigheter, varigenom deras arbete skulle kompliceras, synnerligast om deras arbetare äro bosatta inom ett stort antal kommuner. Vidare ökas värdet av folkregistret, därest detsamma omfattar ett stort område i stället för ett förhållandevis litet. Möjligheterna att använda arbetsbesparande maskiner äro större, då arbetsmaterialet är omfattande, än då detsamma är fördelat på en mängd olika ställen. Överhuvudtaget kommer organisationen av uppbördsmyndigheten att ställa sig lättare, därest verksamhetsområdet blir relativt stort. Till det anförda kan läggas, att med hänsyn till den befattning i övrigt, länsstyrelsen har med taxerings- och uppbördsväsendet, ett förläggande av ifrågavarande göromål till länsstyrelsen ter sig som en ganska naturlig utveckling av lantregeringen. De sakkunniga föreslå därför, att en särskild avdelning hos länsstyrelsen inrättas såsom uppbördsmyndighet för länet. För Göteborg och Malmö föreslås en särskild organisation. Länsstyrelsernas nuvarande uppbördsavdelningar måste på grund härav ombildas. De sakkunniga föreslå, att inom landskontoret i varje län inrättas en särskild uppbördsavdelning. Under landskamrerarens chefskap för landskontoret bör ledningen för uppbördsavdelningen anförtros åt en tjänsteman av länsassessors tjänstegrad. Inom avdelningen inrättas två underavdelningar. Den ena, förslagsvis benämnd mantalskontoret, skall hava att ombesörja förande av folkregistret och därmed sammanhängande göromål. Den andra underavdelningen, förslagsvis benämnd skattekontoret, skall hava till huvudsaklig uppgift att verkställa debitering av skatterna samt på länsstyrelsen ankommande åtgärder för uppbörd, indrivning och redovisning av desamma. Mantalsskrivningen, som tankes bibehållen på i huvudsak hittillsvarande sätt, synes kunna verkställas genom samarbete mellan mantalskontorets och skattekontorets tjänstemän och under medverkan av lokala organ, däribland pastorsämbetena. I samtliga län utom Stockholms, Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län torde nuvarande länsassessorn å landskontoret kunna övertaga ledningen av uppbördsavdelningen. Möjligen erfordras härför någon avlastning av dennes övriga göromål å annan befattningshavare, förslagsvis länsbokhållaren av första klass. I Gotlands län, där länsassessor saknas, torde en ny sådan tjänst inrättas liksom i vart och ett av ovannämnda fem län. Såsom ledare av mantalskontoret bör, utom i Gotlands län, ställas en föreståndare, förslagsvis benämnd aktuarie, vilken skall hava till huvudsakligt åliggande att leda arbetet å kontoret och meddela erforderliga föreskrifter för å kontoret anställda tjänstemän. I Gotlands län torde länsassessorn kunna förestå mantalskontoret. I övrigt skola å kontoret vara anställda manliga och kvinnliga biträden i enlighet med vid detta betänkande fogat förslag till personalförteckning. Å skattekontoret skola finnas anställda dels häradsskrivare dels dem underlydande personal likaledes i enlighet med nyssnämnda förslag till personalförteckning. Häradsskrivarna skola hava att leda arbetet å skattekontoret, med biträde av personalen verkställa debitering av utskylder, fatta beslut rörande beloppet av de skatteavsättningar, som det skall åligga de skattskyldiga att göra, pröva inkommande ansökningar om jämkningar i skatteavsättningarna ävensom i övrigt fullgöra häradsskrivares nuvarande ålig-

74 ganden i den mån dessa genom den nya organisationen icke bliva obehövliga eller åläggas annan. Med avseende å mantalsskrivning hänvisas till vad som därom anföres i annat sammanhang i detta betänkande. Rörande formerna för bokföringen av inflytande skattebelopp, vidräkning av debetsedlarna med flera göromål, som sammanhänga med uppbördsmedlens bokföring, hava de sakkunniga redan yttrat sig i 6 kap. av detta betänkande. Stockholm.

I Stockholm torde överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden kunna organiseras i nära anslutning till vad som föreslås beträffande länen. Vissa avvikelser erfordras dock på grund av de särskilda förhållandena i Stockholm. Ett mantalskontor finnes, såsom tidigare anförts, redan nu inrättat därstädes. Detta kontor, som är förlagt till överståthållarämbetets lokal, arbetar i nära anslutning till avdelningen för uppbördsärenden men lyder under ett särskilt kommunalt organ, mantalsnämnden, i vilken överståthållaren är ordförande och kamreraren vid uppbördsavdelningen föredragande. Någon ändring i detta förhållande torde ej vara påkallad. Däremot torde uppbördsavdelningens organisation i övrigt böra ombildas. Härtill skola de sakkunniga återkomma längre fram i betänkandet.

Göteborg och Malmö.

I Göteborg och Malmö, vilka städer äro av den storlek, att de anses böra utgöra egna förvaltningsområden, förorda de sakkunniga inrättande av särskilda uppbördsförvaltningar, underordnade magistraten. Skulle vid en blivande reform av processordningen magistraterna avskaffas, torde dessa uppbördsförvaltningar ställas under överinseende av den stadsstyrelse eller annan myndighet, som kan komma att övertaga magistratsgöromålen. Möjligen kunna avdelningarna indragas till länsstyrelsen. De sålunda ifrågasatta särskilda uppbördsförvaltningarna i Malmö och Göteborg torde böra förestås av en tjänsteman, som lyder direkt under magistraten och för densamma föredrager sådana frågor, vilka icke omedelbart kunna avgöras av avdelningens tjänstemän. I övrigt organiseras avdelningarna i huvudsaklig överensstämmelse med länsstyrelsernas uppbördsavdelningar.

Arbetsbespa- Genom centralisering av folkbokföringen samt debiterings- och uppbördsrande me - arbetet på angivet sätt erhålles möjlighet att vid arbetet utnyttja tids- och arbetsbesparande maskiner. För det närvarande har häradsskrivaren eller vederbörande tjänsteman i stad med magistrat att under olika tider på året utskriva vissa längder, såsom mantalslängder, taxeringslängder, uppbördsböcker, röstlängder och vägfyrktalslängder ävensom ett stort antal debetsedlar med bifogade skattepostanvisningar. Genomföres den av de sakkunniga ifrågasatta omläggningen av uppbördsmetoden, tillkomma ytterligare vissa handlingar, såsom avräkningskort och skattekort, inbetalningskort m. m. I regel skola dessa längder och handlingar upptaga samma uppgifter, nämligen vederbörandes namn, födelsetid, adress m. m. E n högst avsevärd besparing i tid och arbete skulle vinnas, om dessa längder och blanketter kunde utskrivas medelst adresseringsmaskin. Flera olika system finnas för ändamålet, och de sakkunniga hava genom förfrågningar hos representanter för olika firmor sökt erhålla en uppfattning om möjligheterna att med fördel utföra ifrågavarande arbete medelst dylika maskiner. Såsom resultat av dessa undersökningar har framgått, att några avgörande tekniska svårigheter att erhålla för ifrågavarande ändamål lämpliga maskiner icke torde förefinnas. Erfarenheten från andra länder, där sådana maskiner kommit till användning för liknande ändamål, såsom Tyskland, Holland och Ame-

75 rikas Förenta Stater, giver vid handen, att den tidsbesparing, som genom desamma står att vinna, är högst avsevärd. Metoden att framställa längder medelst adresseringsmaskin innefattar därjämte ett ökat mått av säkerhet framför det hittills använda tillvägagångssättet med längdernas framställande för hand eller med skrivmaskin. Texten anbringas nämligen medelst för ändamålet stansade plåtar, upptagande den text, som skall tillskrivas i längderna och särskilda anordningar finnas vidtagna å maskinerna för att lämpa avtrycket av plåten efter de olika behov, som förefinnas. Jämväl i Sverige hava adresseringsmaskiner under senare år börjat vinna ökad användning såväl i statlig som i enskild drift, och resultatet härifrån är även mycket gott. Rörande det närmare användandet av dylika maskiner hänvisas till den särskilda redogörelse för de ifrågasatta uppbördsavdelningarnas arbete, som lämnas i det följande.

10 K A P . V i s s a d e t a l | b e s t ä m m e l s e r r ö r a n d e förfarandet v i d s k a t t e b e t a l n i n g . De sakkunniga vilja nu angiva, huru de tänka sig vissa detaljer av uppbördsförfarandet, närmast förhållandet mellan löngivare och uppbördsmyndigheten, ordnade. Anmälan från Varje år i samband med mantalsskrivningen skola arbetsgivare, statliga arbetsgivare och kommunala verk med flera avlämna uppgift till uppbördsmyndigheten om hos dem om de personer, som äro hos dem anställda eller äga att av dem utbekomma anställda.

sådan avlöning eller pension, varav viss del skall avsättas till skatt. Större arbetsgivare, d. v. s. arbetsgivare, som i sin tjänst hava minst fem arbetare, torde böra lämna dylika uppgifter direkt till uppbördsmyndigheten. Övriga arbetsgivare (mindre arbetsgivare) böra lämna sina uppgifter å mantalsuppgiften. Uppgifter från större arbetsgivare skola vara uppbördsmyndigheten tillhanda senast den 5 november. Det förutsattes, att dylika uppgifter avfattas å blanketter, som tillhandahållas av uppbördsmyndigheten och vilka upptaga plats för anteckningar om skattenummer och blivande avsättningsbelopp. Uppgiften bör lämnas i två exemplar, av vilka det ena skall kvarstanna hos uppbördsmyndigheten och det andra i sinom tid återställas till arbetsgivaren, försett med anteckningar om de skatteavsättningar, som det skall åligga honom att verkställa. Då förändringar i anställningsförhållanden inträffa, skall arbetsgivaren ofördröjligen, förslagsvis vecka för vecka, eventuellt i samband med redovisning av innehållna skattebelopp, härom underrätta skattekontoret. När sådan anmälan inkommit, verkställer skattekontoret erforderliga ändringar i sina anteckningar å avräkningskorten, arbetsgivarförteckningarna m. m. De uppgifter om anställda, som, enligt vad nyss anförts, arbetsgivare hava att avlämna vid tiden för mantalsskrivningen, skola utnyttjas icke allenast för bestämmande av, vem det skall åligga att verkställa avsättningar för skatt under nästkommande uppbördsår, utan även för meddelande av föreskrift om innehållande av de skattebelopp, som enligt de upprättade debetsedlarna återstå att gälda under den slutliga uppbördsterminen. Härom hänvisas till vad som anföres i det följande.

FörhållningsDet förutsattes, att mantalslängden skall föreligga fullt färdig den 15 order till februari, att skattekorten distribueras till anställda före den 25 februari arbetsgivare i och till egna företagare före den 10 mars. Före den 25 februari skall till fråga om innehållande vederbörande arbetsgivare utsändas föreskrift om vad arbetsgivaren har att av avlönings- iakttaga för innehållande av avsättningar för skatt beträffande hos honom medel för anställda. För större arbetsgivare användes härför det ena exemplaret av anställdas skatt m. m. den inkomna uppgiften om anställda arbetare, i erforderlig mån kompletterad

på grund av inkomna efteranmälningar.

För mindre arbetsgivare utställas

77 särskilda meddelanden. Efter mottagande av dessa handlingar har arbetsgivaren att hos den skattskyldige under varje uppbördsmånad, löpande under tiden från och med den 25 till den 24 i nästföljande månad, innehålla i meddelandet angivet belopp, samt före uppbördsmånadens utgång inleverera detsamma till skattekontoret. Är den anställde mantalsskriven i annat län än där arbetsplatsen eller platsen för avlöningens utbetalande är belägen, skall likväl redovisning ske till skattekontoret i det län, där utbetalningen ägt rum. Det förutsattes nämligen, att vederbörande arbetsgivare skall hava att göra med allenast skattekontoret i det egna länet. Genom korrespondens mellan detta skattekontor och skattekontoret i det län, där den skattskyldige är mantalsskriven, ordnas förhållandet uppbördsmyndigheterna emellan. Denna anordning synes vara att föredraga framför en anordning, enligt vilken arbetsgivaren korresponderar direkt med skattekontoret i det län, där den anställde är mantalsskriven, enär ett dylikt tillvägagångssätt synes obekvämt speciellt för mindre arbetsgivare. Efter det debiteringen av utskylderna avslutats, skall uppbördsmyndigheten upprätta särskilda meddelanden till arbetsgivare om vad de hava att iakttaga vid innehållande av skattemedel för anställda under den slutliga uppbördsterminen 25 januari—24 februari. Vid upprättandet av dessa meddelanden skola de upplysningar om anställning och bostadsort, som avlämnats i samband med mantalsskrivningen utnyttjas. Även härvid skall samarbete mellan uppbördsmyndigheterna i olika län äga rum. Meddelandena skola vara avsända till arbetsgivarna senast den 25 januari. Då arbetsgivaren innehåller medel till skatt för en anställd, skall till Kvitto till denne lämnas ett kvitto eller erkännande i annan form om den verkställda .. ansjaJd avsättningen av skatt. Enligt vad som för de sakkunniga uppgivits, plägar hållna avdet inom industrien vara vanligt, att vid avlöningstillfällena arbetarna Uningsmedel. erhålla dem tillkommande avlöning inlagd i särskilda kuvert eller påsar, å vilka i förväg antecknats avlöningens belopp och härifrån gjorda avdrag för skilda ändamål, såsom hyra, förskott eller dylikt. Det synes som om en anteckning å dylika avlöningskuvert om beloppet av verkställd avsättning för skatt skulle kunna ur arbetarens synpunkt innebära tillräckligt bevis om den verkställda skattebetalningen. Möjligen torde dock i någon form böra fastställas formulär för dylika avlöningskuvert, för att desamma skola kunna godtagas såsom kvitto å skatt. Användas icke dylika auktoriserade avlöningskuvert, torde särskilda kvitton böra utställas. Även härför böra formulär fastställas. Kvitteras avlöning i avlöningslista och förefinnes däri jämväl specifikation över avdrag, skulle måhända någon ytterligare anordning för verificerande av avdraget ej behövas. Leverering av innehållna skattemedel verkställes av arbetsgivaren över Leverering postgiro till skattekontoret i länet. Så länge ändring i arbetarstammen från arbetsicko skett och de innehållna skattebeloppen överensstämma med skatte- skattemedel. kontorets föreskrift, erfordras icke någon specifikation å det översända beloppets fördelning på olika skattskyldiga. Å skattekontoret finnes nämligen material för beloppets fördelning. Om däremot för någon anställd skatteavsättning icke kunnat göras av arbetsgivaren eller det innehållna beloppet avviker från erhållet meddelande från skattekontoret eller till äventyrs skatt innehållits för någon, rörande vilken arbetsgivaren saknar kännedom om vad som rätteligen bort för uppbördsmånaden innehållas, alltså med 10 % av det förfallna avlöningsbeloppet, måste arbetsgivaren

78 lämna skattekontoret erforderlig upplysning för det levererade totalbeloppets fördelning å olika skattskyldiga. Härför böra särskilda blanketter finnas att tillgå. Emellertid torde man kunna hoppas, att dylika oregelbundenheter skola förekomma endast i ett mindre antal fall. Meddelanden om dylika oregelbundenheter vid leverans av skattemedel böra avsändas till uppbördsmyndigheten samtidigt med medlens levererande, men dessa meddelanden skola icke passera postgirokontoret utan adresseras direkt till skattekontoret. I den mån inbetalningskorts resp. girokorts kupong lämnar tillräcklig plats därför, kunna erforderliga uppgifter tecknas därpå, i vilket fall särskilda uppgifter ej erfordras. Skulle till följd av skattebeloppets ringa storlek föreskrift hava meddelats, att skatteavsättning för viss anställd skall ske allenast kvartalsvis i stället för månadsvis, jämkas förfaringssättet i enlighet härmed. Angående förfaringssättet å skattekontoret, sedan meddelande om verkställda inbetalningar ingått dit från postgirokontoret, hänvisas till särskild redogörelse i det föregående. Inbetalning från egna företagare.

Egna företagare skola såsom förut nämnts själva verkställa inbetalning till skattekontoret över postgiro. För ändamålet användas inbetalningskort, fogade vid vederbörandes skattekort resp. debetsedel (vid skattekortet tre och vid debetsedeln ett inbetalningskort).

Restlängd.

Efter utgången av varje uppbördskvartal, således efter den 24 maj, 24 augusti och 24 november utskrives restlängd å resterande förskottsavsättningar. J ä m v ä l efter utgången av den slutliga uppbördsterminen utskrives restlängd å restantier från denna uppbördstermin. Röstlängderna överlämnas till vederbörande utmätningsman för indrivning i vanlig ordning. Dessa restlängder böra i förekommande fall innehålla uppgift om den eller de arbetsgivare, som haft att verkställa skatteavsättning, på det att utmätningsmannen må kunna vända sig i första hand till denne för resterande beloppets uttagande. Emellertid förutsattes, att endast ett ringa antal anställda skola behöva föras å rest. Skattekontoret bör nämligen noggrant övervaka, att alla arbetsgivare å föreskrivna tider inleverera de belopp, som enligt skattekontorets anteckningar skola av dem redovisas. Skulle därvid befinnas, att försummelse ligger någon arbetsgivare till last, bör skattekontoret anmoda denne att omedelbart inleverera beloppet.

Jämkning i beslut rörande skatteavsättningar m, m.

Under uppbördsårets lopp kunna när som helst inkomma framställningar om jämkning i meddelade föreskrifter om skatteavsättningar. Dylika framställningar böra utan dröjsmål avgöras. Härför förutsattes, att de skattskyldiga skola i framställningen andraga alla de omständigheter, de vilja åberopa till stöd för sitt yrkande. Handläggning av dylika framställningar skall ankomma på vederbörande häradsskrivare. Åtnöjes icke den skattskyldige med hans beslut, bör den skattskyldige äga rätt över beslutet anföra besvär hos länsstyrelsen. Föredragningen av dylika besvär bör ankomma på den länsassessor, som enligt den uppgjorda personalförteckningen avses såsom föreståndare för uppbördsavdelningen. I Göteborg och Malmö böra dylika besvär likaledes prövas av länsstyrelsen, icke av magistraten. På häradsskrivaren skall vidare ankomma att meddela föreskrift om höjning av förskottsavsättningar, då skäl härtill föreligga, ävensom om indragande under förfarandet med skatteavsättningar av personer, som öppnat nytt företag utan att förut hava varit skattskyldiga. P å häradsskrivaren skall jämväl ankomma att meddela föreskrift rörande skatteav-

79 sättningar för anställda, som antingen icke tidigare varit taxerade eller som tagit anställning utan uppvisande av skattekort. Är fråga om skattskyldig, som tagit anställning utan uppvisande av skattekort, skall det såsom förut anförts åligga löngivaren att vid första avlöningstillfället innehålla 10 % av den förfallna avlöningen samt att även i fortsättningen innehålla samma procentsats, till dess meddelande ingått från skattekontoret, huru stort belopp därefter bör innehållas. Har den skattskyldige tidigare fått skattekort för sig utfärdat, kommer skattekontorets meddelande givetvis att innehålla upplysning om vad som enligt skattekortet skall för varje gång innehållas för den skattskyldige. Har däremot dylikt skattekort icke utfärdats, måste en förhandsuppskattning av utskyldernas blivande belopp företagas under hänsyntagande till de olika faktorer, som därvid äga inverkan. Denna förhandsuppskattning skall ankomma på häradsskrivaren.

11 KAP. Folkbokföringen. En av de viktigaste förutsättningarna för att ett på obligatoriska förskottsavsättningar grundat uppbördssystem skall kunna fungera tillfredsställande är, att uppbördsmyndigheten har till sitt förfogande en fortlöpande bokföring, som ger en lätt överskådlig och vid varje tillfälle i möjligaste mån riktig bild av befolkningens sammansättning och bostadsort. En i huvudsak så beskaffad folkbokföring finnes sedan lång tid tillbaka i vårt land men är förlagd till vederbörande pastorsämbeten. Beträffande städerna Stockholm och Göteborg gälla i vissa avseenden särskilda bestämmelser. KyrkobokReglerna för den nu existerande folkbokföringen återfinnas i förordningen fonngen. ^QR 3 december 1915 angående kyrkoböckers förande. Enligt denna förordning skola i varje församling av svenska kyrkan föras följande kyrkoböcker, nämligen församlingsbok, bok över obefintliga, inflyttningsbok, utflyttningsbok jämte förteckning över ankomna aviser om inflyttning, födelse- och dopbok, konfirmationsbok, lysnings- och vigselbok samt död- och begravningsbok. Där så erfordras, skola förutom nu nämnda böcker föras jämväl särskild kommunionlängd ävensom särskild bok, innehållande anteckningar rörande personer, vilka äro på grund av ådömd straffpåföljd utestängda från behörighet och rättigheter, som omförmälas i 2 kap. 19 § strafflagen, eller äro till nattvardens begående förhindrade. Vad här sagts om församling gäller jämväl om kyrkobokföringsdistrikt, därest Kungl. Maj:t förordnat, att församling skall vara indelad i sådana distrikt. I församling av främmande trosbekännare med rätt till egen kyrkobokföring skola föras endast födelsebok samt död- och begravningsbok. Eör kyrkoböckernas förande ansvarar vederbörande pastor. Församlingsboken är att betrakta såsom huvudbok, i vilken anteckningarna i de övriga böckerna införas. I församlingsboken skola alla, som äro inom församlingen bosatta, bokföras, dock med vissa mindre betydande undantag, vilka påkallats för erhållande av överensstämmelse med reglerna för mantalsskrivningen. Församlingsboken skall uppläggas efter bostad, antingen i alfabetisk ordning eller i annan ordning, som av ålder varit följd, dock må församlingsboken, där vederbörande domkapitel prövar nödigt, föras oberoende av personernas bostad, antingen kronologiskt efter tiden för personernas inflyttning eller nya familjers bildande eller alfabetiskt efter personernas tillnamn. Är församlingsboken inrättad på sätt sist nämnts, skall därjämte finnas en av domkapitlet till format och uppställning fastställd fastighetslängd, anordnad efter bostad. I församlingsboken antecknas för var och en bostad, för- och tillnamn, familjeställning, yrke, stam (främmande), lyte, födelsetid, födelseort, vaccination eller smittkoppor, ingånget och upplöst äktenskap, inflyttning eller överföring till boken över obefintliga, kristendomskunskap, nattvardsgång, minderårigs föräldrar, omyndigförklaring, äktenskapsbetyg, äktenskapscertifikat och lysning, avtal om barns uppfostran

81 i viss troslära, frånvaro och orsaken därtill, utträde ur eller inträde i svenska kyrkan, främmande trosbekännelse eller nationalitet, frejd, nattvardshinder, uttaget flyttningsbetyg, värnpliktsförhållanden, utflyttning eller överföring till boken över obefintliga och döda. För boken över obefintliga användes samma formulär som för församlingsboken, från vilken skola till förstnämnda bok överföras de personer, om vilka tillförlitlig upplysning erhållits, att de utan uttagande av flyttningsbetyg bosatt sig å utrikes ort, eller om vilkas vistelseort under tiden mellan två på varandra följande mantalsskrivningar upplysning ej vunnits. Sjöman får dock icke överföras till boken över obefintliga, så länge han kvarstår såsom inskriven å sjömanshus. I inflyttningsboken resp. utflyttningsboken införas år för år i kronologisk eller alfabetisk ordning alla under året i församlingen inflyttade, resp. alla under året från församlingen utfärdade flyttningsbetyg. Så snart flyttningsbetyg, utfärdat till församling inom riket, inlämnats å pastorsexpedition, skall pastor därom underrätta pastor i den församling, från vilken betyget utfärdats. Beträffande födelse- och dopboken gäller, att rätt inskrivningsort för barns födelse är den församling, där modern vid nedkomsten var i församlingsbok eller bok över obefintliga upptagen. Konfirmationsboken: Rätt inskrivningsort för konfirmation och första nattvardsgång är den församling, där den konfirmerade eller den, som begått nattvarden, är upptagen i församlingsboken. Lysnings- och vigselboken: Rätt inskrivningsort för vigsel är den församling, i vilken lysning skett, även om kvinnan före vigseln flyttat till annan församling. Död- och begravningsboken: Rätt inskrivningsort för dödsfall och begravning (jordfästning) är den församling, där den avlidne är upptagen i församlingsboken eller boken över obefintliga. Födelser och dödsfall skola skyndsamt anmälas hos pastor. Den, som flyttar från församling, där han är bokförd, till annan församling i riket, skall före utflyttningen å pastorsexpeditionen uttaga flyttningsbetyg och därvid uppgiva församling, till vilken han flyttar samt såvitt möjligt blivande bostad i församlingen. Betyget skall så snart ske kan och senast inom en månad efter inflyttningen eller, om inflyttningen skett under hösten, senast vid vederbörligt husförhör eller förskrivning inlämnas till pastor i inflyttningsorten. H a r någon inflyttat under tiden mellan nämnda förrättning och årets slut, skall han sist på åttonde dagen efter inflyttningen hava till pastor avlämnat betyget. Möter hinder för den flyttande att före utflyttningen uttaga flyttningsbetyg, kan han hos pastorsämbetet i den församling, där h a n är bokförd, efter skriftlig begäran utfå flyttningsbetyg. Husbonde åligger tillse, att flyttningsbetyg för tjänare, som från annan församling kommit i hans tjänst, avlämnas i rätt tid. För den, som avflyttar till utlandet eller inflyttar från utlandet, gälla särskilda regler i nu nämnda hänseende. Församlingsboken skall av pastor årligen, på landsbygden efter den 1 november och i stad efter den 8 oktober, särskilt för mantalsskrivningen rättas och kompletteras vid husförhör eller förskrivningar. Detsamma gäller om fastighetslängd. För nämnda ändamål skall fastighetsägaren eller den hans egendom brukar eller förestår för upplysningars meddelande vid husförhör eller förskrivning vara tillstädes eller ock, i händelse av förfall, låta ingiva förteckning, utvisande de i hans hus eller på hans ägor boende per6 — 1812.

82 soners namn, födelseår och födelsedag samt befattning. Det åligger härvid pastor att efterfråga, huruvida inom gård eller lägenhet är boende från annan församling inflyttad person, som icke avlämnat flyttningsbetyg, ävensom varest person, som kvarstår i församlingsboken, men icke längre är boende å i församlingsboken angivet ställe, vistas. Försummad anmälnings- eller uppgiftsskyldighet är i regel icke belagd med straffpåföljd, men den försumlige kan vid vite föreläggas att fullgöra sin anmälnings- eller uppgiftsskyldighet. Vinner pastor kännedom därom, att i församlingsboken eller i boken över obefintliga upptagen person vistas i annan församling under sådana förhållanden, att han bör där bokföras, skall han härom underrätta vederbörande pastorsämbete för vidtagande av behörig åtgärd för införskaffande av flyttningsanmälan. Rörande person, vilken uttagit flyttningsbetyg men om vilkens inflyttning i annan församling underrättelse ej ankommit från pastor i den uppgivna inflyttningsförsamlingen, skall pastor i utflyttningsförsamlingen under vissa bestämda tider av året underrätta pastor i inflyttningsförsamlingen. För kyrkobokföringen i städerna Stockholm och Göteborg gälla särskilda bestämmelser, som i vissa avseenden avvika från de för riket i övrigt meddelade. Någon redogörelse för dessa bestämmelser torde icke erfordras, dock må här nämnas, att i Stockholm icke föres församlingsbok. Såväl i Stockholm som i Göteborg äger intim samverkan rum vid kyrkobokföringen och den civila folkbokföring, som i dessa städer är anordnad. Med den sålunda anordnade folkbokföringen har, såsom förut antytts, åsyftats att ernå, bland annat, en vid varje tillfälle riktig bild av befolkningens sammansättning och bostadsort. I stort sett torde detta syfte hava nåtts. Vissa brister i systemet, orsakade företrädesvis av befolkningens alltjämt fortgående större rörlighet, hava emellertid framträtt. Anmälan om förändring i bostadsort försummas ofta helt och hållet eller göres så sent, att därigenom föranledas fel och olägenheter av skilda slag. Det fiskaliska intresse, som här erfordras för att bringa effektivitet åt gällande bestämmelser, torde i allmänhet icke förefinnas hos prästerskapet och lärer, även där det finnes, hava av kända orsaker svårt att göra sig gällande. Skyldigheten för ägare eller brukare av fast egendom att vid husförhör eller förskrivning vara tillstädes eller i händelse av förfall lämna uppgift å inom fastigheten boende personer underlåtes flerstädes i ganska stor utsträckning. Detta medför, särskilt i församlingar med tät befolkning eller stor utsträckning, osäkerhet i fråga om de förefintliga uppgifternas riktighet. Följderna av nu nämnda olägenheter, berörande icke blott den enskilde utan även det allmänna, hava gjort sig starkt gällande på flera områden men i alldeles särskild grad inom beskattningen och uppbördsväsendet. I sammanhang med utarbetande av förslag till ett förbättrat uppbördsförfarande synes därför frågan om ändringar i kyrkobokföringen icke kunna undgå att tagas under närmare övervägande. Då emellertid kyrkobokföringen äger nära samband med och i väsentliga delar är grundläggande för mantalsskrivningen, följer därav, att även vissa ändringar i bestämmelserna om mantalsskrivning bliva nödiga, och torde för den skull här böra lämnas en kortfattad redogörelse för mantalsskrivningen, sådan den nu är anordnad, och de för densamma gällande bestämmelser. De vid mantals-

83 skrivningen upprättade mantalslängderna äro grundläggande dokument för beskattningen, rösträtten och hemortsrätten i fattigvårdshänseende. För mantalsskrivningen i riket gäller förordningen angående mantalsskrivning den 6 augusti 1894; för städerna Stockholm och Göteborg gälla dock särskilda föreskrifter, varom mera här nedan. Mantalsskrivning förrättas årligen mellan den 15 november och årets slut för varje stad, kommun å landet eller, där kommun å landet tillhör flera fögderier, fögderidel av sådan kommun och gäller för det nästkommande kalenderåret. Förrättningen hålles i regel inom mantalsskrivningsdistriktet. Mantalsskrivningsförrättare är å landet och i stad, där magistrat icke finnes, häradsskrivaren. Därest på grund av fögderiets utsträckning eller folkmängd häradsskrivaren icke anses kunna medhinna mantalsskrivningen inom fögderiets samtliga distrikt, äger dock länsstyrelsen förordna landsfiskal eller annan lämplig person att förrätta mantalsskrivningen inom ett eller flera distrikt. I stad, där magistrat finnes, verkställes mantalsskrivningen under magistratens tillsyn av den tjänsteman, vilken debiteringen av kronoutskylderna åligger eller till vilkens befattning förrättningen enligt särskilt meddelade föreskrifter hörer. Efter förslag av häradsskrivare och magistrater utsätter länsstyrelsen tider och ställen för mantalsskrivningarnas förrättande samt utfärdar därom kungörelse. F ö r e mantalsskrivning å landet skall häradsskrivaren hava u p p r ä t t a t mantalslängd enligt fastställt formulär. Vid mantalsskrivningen skola vara tillstädes pastor eller, om h a n har förfall, någon av honom förordnad lämplig person, helst annan inom församlingen tjänstgörande präst, vederbörande stadsfiskal eller fjärdingsm a n samt kommunalombud, vilka till det antal, som för vinnande av tillförlitliga uppgifter vid förrättningen erfordras och av länsstyrelsen bestämmes, för varje mantalsskrivningsdistrikt utses av den myndighet, som utövar kommunens beslutanderätt. Dessutom äger envar, vilkens r ä t t är av mantalsskrivningen beroende, att för övervakande därav v a r a n ä r v a r a n d e . Pastor skall vid förrättningen tillhandahålla församlingsboken, i vilken alla sedan sista mantalsskrivning timade förändringar skola, såvitt på pastor ankommit, hava blivit fullständigt införda. Pastor skall även meddela, vad han har sig bekant rörande inflyttning till församlingen av personer, som icke inlämnat flyttningsbetyg eller om andra mantalsskrivningen berörande förhållanden, varom behöriga uppgifter inkommit. Av vederbörande kommunalombud avlämnas vid förrättningen förteckningar å personer inom distriktet, vilka dels åtnjuta fattigunderstöd och dels till följd av fattigdom eller sjuklighet böra befrias från erläggande av mantalspenningar. Varje efter senaste mantalsskrivning ingången avhandling angående ägande-, åbo- eller arrenderätt till fast egendom bör av fastighetens innehavare uppvisas vid förrättningen. Med avseende å r ä t t mantalsskrivningsort gäller, a t t envar skall mantalsskrivas, där h a n ä r bosatt. Uppehåller sig någon under olika delar av året inom särskilda mantalsskrivningsdistrikt, betraktas han såsom bosatt i det distrikt, där han vistas under sådana förhållanden, a t t han med avseende å tjänst, verksamhet eller andra omständigheter bör anses h a v a därstädes sin egentliga hemvist, med r ä t t likväl för den, som äger fast egendom eller idkar rörelse inom olika mantalsskrivningsdistrikt och inom vartdera av dessa vistas någon del av året samt ej på grund av tjänst eller verksamhet kan anses hava sin egentliga hemvist i något-

84 dera av dessa eller annat mantalsskrivningsdistrikt, att själv bestämma och anmäla, inom vilketdera distriktet, lian skall mantalsskrivas. Den, som nästa fardag eller dessförinnan kommer a t t flytta till a n n a t distrikt för att övertaga fast egendom eller rörelse eller tillträda tjänst, bör j ä m t e honom åtföljande personer där mantalsskrivas. I rikets tjänst å utländsk ort anställd skall med sin familj och svenska betjäning mantalsskrivas inom Stockholms stad och S:t Nikolai församling, dock må u t a n hinder av vad sålunda stadgats den, som utom Stockholm äger eller besitter fast egendom, med Konungens medgivande tillika med sin familj och betjäning mantalsskrivas inom det mantalsskrivningsdistrikt, d ä r den fasta egendomen är belägen. Sjöfarande, som ej ä r bosatt inom riket, skall mantalsskrivas, där han senast varit i mantalslängden uppförd. Den, som för sig, hustru eller minderårigt b a r n av fattigvårdssamhälle åtnjuter full försörjning, som ej är tillfällig, mantalsskrives inom fattigvårdssamhället motsvarande eller tillhörande distrikt. Vistelse å a n n a n ort än den egentliga boningsorten för utövande av statsrådsämbete, ledamotskap av kommitté eller kommission, sakkunnigskap eller a n n a t uppdrag eller arbete av tillfällig beskaffenhet föranleder ej ändring i avseende å mantalsskrivningsorten. Sådan ä n d r i n g föranledes ej heller därav, att någon vistas vid allmän eller enskild läroanstalt för erhållande av undervisning eller intagits å sjukvårdsinrättning eller förbättringseller uppfostringsanstalt eller u n d e r g å r frihetsstraff eller tvångsarbete. Envar, som ej hos annan mantalsskrives, skall årligen vid mantalsskrivningen avlämna uppgift rörande sig själv och dem, som höra till hans hushåll eller av a n n a n anledning skola mantalsskrivas hos honom. Den, som äger, besitter eller b r u k a r fast egendom eller idkar rörelse inom annat distrikt än det, varest h a n skall mantalsskrivas, åligger att jämväl till mantalsskrivningen i förstnämnda distrikt avlämna uppgift angående egendomen eller rörelsen med den därtill hörande personal. Nu nämnda uppgiftsskyldigheter gälla i tillämpliga delar även för allmänna inrättningars föreståndare, bolagsstyrelser och i allmänhet dem, som v å r d a och förvalta annans egendom. P å landsbygden må allmoge och mindre skrivkunniga äga att antingen själva eller genom a n n a n uppgiftspliktig person muntligen meddela sina uppgifter. Före den 8 november varje å r skola dels vederbörande chefer för arméns och flottans i garnisons eller stationsort förlagda manskap samt de vid kronans varv eller verkstäder anställda personer, dels direktörer eller a n d r a föreståndare för straff- och arbetsfängelser angående envar för bestraffning intagen person, dels ock sjömanshusdirektion för vid sjömanshuset påmönstrade sjöfarande till vederbörande pastor insända vissa för mantalsskrivningen erforderliga uppgifter. Inom nyssnämnda tid skall arbetsgivare eller arbetsföreståndare, som i arbete sysselsätter person, vilken är bosatt i annan församling än den, där h a n under den tid, arbetet pågår, är boende, årligen till den församling, arbetaren tillhör, lämna uppgift om hans vistelseort och anställning. I de vid mantalsskrivningsförrättningen förekommande ärenden skall av förrättningsmannen meddelas beslut, som tillika med skälen därför antecknas i det protokoll, förrättningsmannen är skyldig att föra vid förrättningen. Efter förrättningens slut undertecknas mantalslängden av förrättningsmannen, pastor och vederbörande kommunalombud. Pastor skall å särskild längd upptaga de personer, vilka blivit mantalsskrivna vid förrättningen men icke avlämnat flyttningsbetyg, dock med

undantag för sådana personer, som uppgivit sig komma att senare inflytta från annat distrikt. Denna längd skall pastor före den 15 januari tillställa vederbörande magistrat eller häradsskrivare, därvid längden skall vara försedd med anteckning om dem, vilka, efter det mantalsskrivningen förrättats, till pastor avlämnat flyttningsbetyg. Samtidigt överlämnas förteckning å alla efter nämnda förrättning intill årets slut i mantalsskrivningsdistriktet födda och döda samt med flyttningsbetyg från annat distrikt dit inflyttade, förut ej där mantalsskrivna personer ävensom från distriktet utflyttade personer, de sistnämnda dock endast såvida de under förenämnda tid uttagit flyttningsbetyg till annan församling och från pastor därstädes eller på annat tillförlitligt sätt underrättelse erhållits, att de dit inflyttat. Hava inga förändringar av nu nämnt slag inträffat mellan mantalsskrivningen och årets slut, skall även sådant inom den stadgade tiden anmälas. I mantalslängden skola införas de rättelser och tillägg, som föranledas av här omnämnda längd och förteckning. Mantalsskrivningsförrättarna äro skyldiga att i anledning av förhållanden, som vid mantalsskrivningen eller eljest komma till deras kännedom, meddela varandra erforderliga underrättelser till förebyggande därav, att någon varder från mantalsskrivning obehörigen utesluten eller på mer än ett ställe samtidigt mantalsskriven. Därest skiljaktiga meningar mellan mantalsskrivningsförrättarna uppstå beträffande någon persons rätta mantalsskrivningsort, skall frågan därom underställas länsstyrelsen i det län, där den ifrågasatta nya mantalsskrivningsorten är belägen, och skall personen under tiden kvarstå i det distrikts mantalslängd, där han senast varit uppförd. Mantalslängden jämte tillhörande bilagor samt det vid förrättningen förda protokoll skola senast den 9 februari av mantalsskrivningsförrättaren överlämnas till vederbörande pastor, dock kan länsstyrelsen medgiva anstånd med handlingarnas avlämnande, dock icke längre än till den 23 februari, därest på grund av mantalsskrivningens vidlyftighet sådant prövas nödigt. Det åligger pastor att med församlingsboken jämföra mantalslängden samt upptaga de vid granskningen förekommande anmärkningarna å förteckning, som bifogas mantalslängden, vilken jämte tillhörande handlingar skall inom tio dagar, efter det att densamma avlämnats till pastor, av denne återställas till mantalsskrivningsförrättaren. Sedan i anledning av pastors anmärkningar vederbörliga rättelser och tillägg ägt rum i mantalslängden, skall längden anses justerad. Inom tio dagar (ifter det mantalslängden av pastor återställts till mantalsskrivningsförrättaren skall längden i justerat skick avlämnas till ordföranden i taxeringsnämnden. Under den tid mantalslängden finnes hos mantalsskrivningsförrättaren eller pastor, hålles den tillgänglig för dem, som därav önska taga del. I fråga om vidtagen eller underlåten mantalsskrivningsåtgärd äger envar, vars rätt därav beröres, ävensom vederbörande kommun eller fattigvårdssamhälle söka ändring hos länsstyrelsen i länet genom besvär, vilka skola dit ingivas före den 1 juli det år, mantalsskrivningen avser. Den, som är missnöjd med länsstyrelsens beslut, äger att däröver anföra besvär hos kammarrätten. Över kammarrättens beslut i mantalsskrivningsfrågor må ej klagan föras. Har någon mantalsskrivits å mer än en ort, må dock frågan om hans rätta mantalsskrivningsort upptagas till prövning, när fråga om inverkan härav i annat ärende föreligger till bedömande.

86 Civil folkbok- I Stockholm tillämpas från och med den 1 juli 1926 särskilda bestäin/ ™ V melser, meddelade i förordningen den 18 oktober 1925 om civil folkbokMoc/choim. f ö r i n g o c h mantalsskrivning i Stockholm. E n l i g t denna förordning ombesörjes bokföring av Stockholms stads innevånare å ett av staden inrättat mantalskontor, vilket förestås av en mantalskommissarie. Mantalskontoret lyder under Stockholms stads mantalsnämnd, som meddelar erforderliga föreskrifter med avseende å mantalskontorets verksamhet. Folkbokföringen omfattar samtliga personer, som skola kyrkobokföras i territoriell församling i Stockholm eller som därstädes äro bosatta och tillhöra icke territoriell församling. Vid bokföringen användes kortsystem. Särskilt kort upplägges för varje person med följande undantag. Äkta makar, som sammanbo, upptagas å gemensamt kort (familjekort). Å familjekort uppföras, jämte föräldrarna eller endera av dem, hemmavarande barn och adoptivbarn under femton år. Folkregisterkorten skola innehålla för d ä r å u p p t a g n a personer uppgifter till ledning vid mantalsskrivningen ävensom övriga anteckningar, som anses erforderliga för en fullständig folkbokföring. Vid sidan av folkregisterkorten föras särskilda kort över alla bokförda personer, vilka upptagits å särskilt folkregisterkort eller uppförts främst å familjekort. Dessa särskilda kort ordnas alfabetiskt till ett adressregister. F ö r bevarande av kännedom om dem, som under del av kalenderår varit upptagna i folkregistret såsom boende inom viss fastighet u t a n att därstädes vara eller bliva mantalsskrivna, föras särskilda kort. Folkregistret avser att åskådliggöra förändringarna i Stockholms stads befolkningsförhållanden från tid efter annan. P å g r u n d härav är det angeläget, att samtliga förändringar i dessa förhållanden u t a n dröjsmål komma till mantalskontorets kännedom. E n v a r , som inflyttar till Stockholm eller flyttar inom Stockholm från en fastighet till en a n n a n eller utflyttar från Stockholm till annan ort inom riket, skall angående sig och medföljande personer till mantalskontoret göra anmälan om flyttningen samt avlämna flyttningsbetyg. Dylik anmälningsskyldighet skall fullgöras senast på fjortonde dagen efter flyttningen. Sedan dylik anmälan gjorts, iakttages följande: a) Avser anmälan inflyttning till Stockholm, översändes flyttningsbetyget till pastor i den församling, i vilken den inflyttande bör kyrkobokföras. Efter verkställd kyrkobokföring återsänder pastor flyttningsbetyget till mantalskontoret. b) Skall till följd av flyttning inom Stockholm ändring äga r u m i den flyttandes kyrkobokföring, översändes flyttningsbetyget till pastor i den församling, i vilken den flyttande är kyrkobokförd. Efter verkställd kyrklig utskrivning översänder pastor flyttningsbetyget till pastor i den församling, vari den flyttande skall kyrkobokföras. Sedan pastor i sistn ä m n d a församling verkställt den kyrkliga inskrivningen, återsänder h a n flyttningsbetyget till mantalskontoret. c) Avser anmälan utflyttning från Stockholm till a n n a n ort inom riket, översändes flyttningsbetyget till pastor i den församling, v a r i f r å n utflyttning äger rum. Efter verkställd utskrivning översänder pastor flyttningsbetyget till mantalskontoret. När till pastor ingått meddelande, att den flyttande inskrivits i annan församling, översändes detta .meddelande efter vidtagna kyrkobokföringsåtgärder till mantalskontoret. d) I fråga om utflyttning till utlandet förfares i huvudsak enligt vad som anförts under c) här ovan. Skulle den, som erhållit flyttningsbetyg

87 till utlandet, icke inom en månad hava lämnat riket, åligger det honom -att ofördröjligen och senast inom åtta dagar efter månadens utgång till mantalskontoret återlämna betyget, varefter förfares på enahanda sätt, som nyss nämnts beträffande inflyttning från ort utom Stockholm. När någon, utan ändring av bostad, kyrkobokförts i annan församling än den, som han förut tillhört, skall underrättelse härom inom fjorton dagar efter kyrkobokföringen av pastor i den församling, till vilken inflyttning ägt rum, lämnas mantalskontoret. Det åligger husbonde att tillse, att flyttningsanmälan för i hans enskilda tjänst varande person i rätt tid verkställes. Enahanda skyldighet åligger innehavare av bostadslägenhet med avseende å person, som inflyttat i lägenheten. Årligen under första hälften av oktober månad skall av husägare eller den, som företräder honom, till mantalskontoret avlämnas uppgift å de personer, vilka efter ägarens upplåtelse under året inflyttat i fastigheten eller avflyttat från densamma. Mantalskontoret erhåller från pastorsämbetena i stadens församlingar, utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböckerna för varje månad inom åttonde dagen av den påföljande månaden. Dessa utdrag, vilka, där så kan ske, skola innehålla uppgift å bostad för föräldrarna till de födda samt för vigda och avlidna, översändas från mantalskontoret till statistiska centralbyrån årligen före utgången av februari månad. Mantalskontoret erhåller därjämte från vederbörande pastor del av de uppgifter, som eljest författningsenligt lämnas till pastor rörande förhållanden, varom folkregistret skall innehålla upplysning. Till mantalskontoret skola vidare avlämnas uppgifter angående i Stockholm hemmahörande personer, vilka intagits i eller frigivits från därvarande fängelser eller intagits å eller utskrivits från inrättningar, lydande under Stockholms stads fattigvårdsnämnd, ävensom om i Stockholm hemmahörande sjöfolk, som inskrivits å eller avförts från sjömanshuset. Å mantalskontoret föras särskilda längder över till Stockholm inflyttade, därifrån utflyttade, födda och döda. Folkregisterkort för kvinna, som ingått äktenskap och sammanflyttat med mannen samt till följd härav uppförts å folkregisterkortet för mannen, överföres till mantalskontorets arkiv. Dit överföras även kort, som upptaga utflyttade eller avlidna personer. Dessa kort sammanföras till ett särskilt register, arkivregistret. Folkregisterkorten för de personer, om vilka tillförlitlig upplysning erhållits, att de utan uttagande av flyttningsbetyg bosatt sig å utrikes ort, eller om vilkas vistelseort upplysning ej vunnits under tiden mellan två på varandra följande mantalsskrivningar, skola sammanföras till ett gemensamt register över obefintliga. Sjöman må dock icke överföras till nämnda register, så länge han kvarstår såsom inskriven å sjömanshuset i Stockholm. Därest någon till registret över obefintliga överförd person återkommer till Stockholm eller tillförlitlig upplysning om hans vistelseort utom Stockholm vinnes eller anmälan ingår, att han avlidit, skall han ånyo upptagas i folkregistret, varefter ytterligare de åtgärder vidtagas, som påkallas av de erhållna upplysningarna. Mantalsskrivningen förrättas icke av mantalskontoret utan verkställes av taxeringskommissarierna, envar för det honom tilldelade verksamhetsområdet. I fråga om rätt mantalsskrivningsort samt de uppgifter, som böra lämnas vid mantalsskrivningen, gäller vad som i sådant avseende är föreskrivet för riket i allmänhet. Mantalsskrivningen förrättas med början i november månad för det nästföljande kalenderåret. Envar, som

88 är skyldig lämna mantalsuppgift, skall avlämna dylik uppgift i två exemplar första helgfria dagen efter den 14 november till ägaren av den fastighet, där h a n ä r bosatt, eller till ägarens ställföreträdare. Ä g a r e n eller hans ställföreträdare skall insamla mantalsuppgifterna och u p p r ä t t a huvudförteckning för varje fastighet samt från och med den 17 november tillhandahålla polispersonalen huvudförteckningen i två exemplar ävensom n ä m n d a mantalsuppgifter. Polispersonalen åligger att avhämta n ä m n d a mantalsuppgifter och förteckningar samt dag efter annan avlämna ena exemplaret av desamma till vederbörande taxeringskommissarie, så att samtliga kommit denne tillhanda senast den 30 november. Det a n d r a exemplaret a v mantalsuppgifterna och huvudförteckningarna överlämnas av polisen till Stockholms stads statistiska kontor efter november månads utgång. Därjämte skola till ledning för mantalsskrivningen avlämnas vissa andra uppgifter från verk och myndigheter. Taxeringskommissarien åligger a t t granska mantalsuppgifterna med tillhörande huvudförteckningar samt jämföra dem med folkregistret, vilket för sådant ändamål tillhandahålles taxeringskommissarien. Med anledning av de anmärkningar, som förekommit vid denna granskning av mantalsuppgifterna, samt de upplysningar, som taxeringskommissarien till ledning för mantalsskrivningen införskaffat från övriga taxeringskommissarier och a n d r a mantalsskrivningsförrättare i riket, skall taxeringskommissarien ombesörja mantalsuppgifternas r ä t t a n d e och fullständigande, samt därefter upprätta mantalslängden. I samband med mantalslängdens u p p r ä t tande underrättas mantalskommissarien om de erinringar mot folkregistret, som kunna yppas under arbetet. Mantalskommissarien skall underrätta taxeringskommissarierna om de under tiden för mantalsskrivningen a n m ä r k t a flyttningar av beskaffenhet a t t kunna inverka på flyttandes mantalsskrivning, så ock om de inträffade förändringar i övrigt, som anses vara av betydelse för mantalsskrivningen. Mantalslängden skall v a r a avslutad och undertecknad av vederbörande taxeringskommissarie senast den 10 mars. Med undertecknandet skall längden anses justerad. Genom överståthållarämbetets försorg upprättas årligen ett hela staden omfattande, alfabetiskt register över i längden u p p t a g n a personer, med undantag av hustru, boende på samma ställe som mannen, samt b a r n eller adoptivbarn under 18 år, som mantalsskrivas hos föräldrarna. För underlåtenhet att fullgöra föreskriven uppgiftsskyldighet är bötespåföljd icke stadgad, u t a n gäller i stället, att handräckning för felande uppgifters införskaffande k a n erhållas från överståthållarämbetet, som äger förelägga tredskande vite. Tvist angående mantalsskrivning prövas av polisdomstolen. Angående mantalskontorets i Stockholm arbete hänvisas i övrigt till en vid detta betänkande fogad promemoria från mantalskommissarien Gustaf Kollberg (bil. nr 5). I Göteborg tillämpas förordningen den 17 november 1905 angående mantalsskrivning i Göteborg med däri tid efter annan genom särskilda för r fattningar verkställda ändringar. E n fortlöpande bokföring a v stadens innevånare verkställes å mantalskontoret i staden av mantalsskrivare, vilka tjänstgöra envar för visst distrikt, omfattande en av de territoriella församlingar, i vilka staden ä r indelad, eller, där så finnes lämpligt, viss del av sådan församling. Chefskapet över mantalskontoret utövas a v

89 mantalskommissarien utan inskränkning i magistratens befogenheter och åligganden med avseende å mantalsskrivningen och debitering av utskylder med mera. (Mantalskontoret omhänderhar tillika debitering av krono- och komnmnalutskylderna i staden.) För varje distrikt föres av mantalsskrivaren en mantalsbok, i vilken införas alla inom vederbörande församling kyrkoskrivna personer. Dessutom föres adressregister enligt kortsystem över samtliga i mantalsboken upptagna personer, vilka fyllt femton år. Vid inflyttning till Göteborg skall den inflyttande inom fjorton dagar å mantalskontoret anmäla inflyttning samt avlämna vederbörligt flyttningsbetyg från utflyttningsorten angående sig själv och sitt husfolk. Sedan anteckning om inflyttningen införts i mantalsboken, överlämnas flyttningsbetyget jämte uppgift om den inflyttandes bostad genom vederbörande mantalsskrivares försorg till pastor i den församling, där den inflyttande bör kyrkobokföras. Då flyttning inom Göteborg äger rum från en egendom till annan» skall anmälan om flyttning av den flyttande göras till mantalskontoret inom fjorton dagar efter flyttningen. Anmälan om flyttningen översändes av mantalsskrivaren till pastor i den territoriella församling,, inom eller från vilken flyttningen ägt rum, eller, i förekommande fall» till pastor i icke territoriell församling, där den flyttande är kyrkobokförd. ^ Därest den flyttande fortfarande kommer att tillhöra samma församling, fogas vid anmälan uppgift om den nya bostaden. Har flyttning ägt rum från ett distrikt till ett annat, skall pastor efter verkställd kyrkobokföring till mantalsskrivaren återsända nämnda anmälan. I händelse den flyttande kommer att tillhöra annan territoriell församling, skall flyttningsbetyg därvid bifogas. Därefter verkställas å mantalskontoret vederbörliga anteckningar i mantalsboken för såväl det distrikt, från vilket flyttning skett, som ock för det distrikt, dit flyttning ägt rum. Har flyttning skett från en territoriell församling till en annan, skall flyttningsbetyget översändas till pastor i den nya församlingen jämte uppgift å den nya bostaden. Därest någon utan ändring av bostad blir kyrkobokförd i annan _ församling än den, han förut tillhört, skall underrättelse härom inom fjorton dagar efter kyrkobokföringen av pastor i den församling, dit inflyttning ägt rum, meddelas mantalskontoret för behörig anteckning i mantalsboken. Husägare ävensom annan innehavare av bostadslägenhet, vilken åt annan upplåtit bostad, är skyldig att tillse, att i huset eller i lägenheten inflyttade personer fullgöra sin anmälningsskyldighet, samt, om denna underlåtes, inom fjorton dagar efter inflyttningen om förhållandet göra anmälan till mantalskontoret. Enahanda skyldighet åligger husbonde med avseende å hos honom bosatta tjänare. Därjämte äro vissa föreskrifter meddelade angående skyldighet för vederbörande kyrkobokförare att til) mantalskontoret översända utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböckerna i och för verkställande av vederbörliga anteckningar i mantalsboken. Mantalsskrivningen förrättas under tiden mellan den 15 november och årets slut för det nästföljande kalenderåret. Till ledning för densamma skola avlämnas mantalsuppgifter i huvudsaklig överensstämmelse med vad i motsvarande avseende är föreskrivet i Stockholm. Mantalslängden skall vara avslutad och undertecknad av vederbörande mantalsskrivare senast den 1 mars. Med undertecknandet skall längden anses justerad. Föreskrift om bötespåföljd för underlåtenhet att fullgöra föreskriven

90 anmälan ä r icke meddelad. I stället äger polisdomstolen att genom föreläggande av vite infordra felande uppgift eller handling. Tvist rörande någon persons r ä t t a mantalsskrivningsort prövas av polisdomstolen. Brister i folk- Såsom i det föregående anförts lider det nuvarande systemet för folkbokföringen. bokföring av vissa brister, orsakade företrädesvis av befolkningens alltjämt fortgående större rörlighet. Föreskrivna anmälningar underlåtas i alltför stor utsträckning, och de tvångsmedel, som äro medgivna för utkrävande av riktiga anmälningar, äro icke nog verksamma. Följden härav har blivit, att kyrkoböckerna icke under alla förhållanden kunna vid varje tidpunkt lämna upplysning om befolkningens faktiska vistelseort. Även mantalsskrivningen brister ofta därutinnan, att personer mantalsskrivas å a n n a n ort än den riktiga. Den omständigheten, att den grundläggande kyrkliga bokföringen verkställes inom de olika församlingarna, försvårar dess användning av andra myndigheter, då upplysning i ett eller annat hänseende erfordras rörande viss person, om vilkens kyrkliga bokföringsort m a n icke äger säker kännedom. Det synes sannolikt, att det nuvarande uppbördsförfarandets bristande effektivitet i viss mån är beroende av anförda svagheter i folkbokföringen. ifrågasatta Reformer i folkbokföringen synas därför ofrånkomliga, därest ett förreformer i b ä t t r a t uppbördsförfarande skall kunna vinnas. Därvid torde reformarDetet f°lrin°en inriktas på tvenne huvudpunkter, dels åstadkommande av n o g g r a n n a jorxng ^ j r ä t t t i d a v g i v n a uppgifter från allmänheten, dels större överskådlighet över folkbokföringen, så a t t densamma kan lätt utnyttjas av de_ myndigheter som hava befattning med skatteuppbörden och restindrivningen. Tiden synes därför v a r a inne för upprättande av en civil folkbokföring, förlagd till ett fåtal platser och inrymmande alla de uppgifter, som ur förvaltningssynpunkt äro erforderliga. E n sådan civil folkbokföring utesluter icke en kyrklig folkbokföring. Prästerskapet måste givetvis även i fortsättningen föra anteckningar om kyrkliga förrättningar samt a n d r a förhållanden, som ur k y r k a n s och skolans synpunkt behöva v a r a kända. Det är ock tydligt, att en centraliserad folkbokföring kräver lokala myndigheters medverkan för mottagande av anmälningar från allmänheten m. m. Den befattning med folkbokföringen, som av ålder ålegat prästerskapet, torde därför icke u t a n vidare kunna avvaras. Den bör endast i vissa avseenden förändras, i den m å n så erfordras för åstadkommande av en vid sidan om den kyrkliga bokföringen fungerande, civil folkbokföring, på lämpligt sätt centraliserad. Enligt förordningen angående kyrkoböckers förande föreligger skyldighet att anmäla flyttning under löpande år endast för de fall, att fråga ä r om flyttning från en församling till annan. Däremot behöver anmälan om flyttning inom församling icke göras i samband med flyttningen, utan efterforskas sådana flyttningar årligen vid husförhör eller förskrivningar, vilka förrättas på landsbygden efter den 1 november och i^ stad efter den 8 oktober. F ö r detta ändamål skola, såsom i det föregående omnämnts, vissa uppgifter avlämnas av fastighetsägare eller -brukare. Detta sammanhänger med att kyrkobokföringen icke åsyftar att lämna en fortlöpande redogörelse för förändringar i befolkningens bostadsförhållanden, såvitt det gäller förändringar inom församlingen. Den ovann ä m n d a årliga revideringen av församlingsboken tjänar till att göra denna

91 grundläggande för mantalsskrivningen, vilken i sin ordning h a r till syfte a t t fastställa befolkningens bostadsort vid årsskiftet. Det därvid erhållna resultatet antecknas i mantalslängd och är grundläggande för beskattningen, hemortsrätt i fattigvårdshänseende, rösträtt och dylikt. Det h a r därför icke ansetts erforderligt att låta kyrkobokföringen upptaga alla de förändringar inom vederbörande församlingar, som äga rum mellan församlingsbokens reviderande för varje år. Detta förhållande h a r vid åtskilliga tillfällen känts såsom en brist. Det i Stockholm sedan den 1 juli 1926 införda systemet med en fortlöpande, å kort förd registrering av befolkningen har tillkommit för att i Stockholm åvägabringa en överskådlig, vid varje tidpunkt riktig bild a v befolkningsförhållandena. Vid bestämmelsernas utarbetande hava lärd o m a r hämtats från redan befintliga folkregister i Oslo och Köpenhamn. Det förutsattes, att flyttningar såväl inom församlingarna som mellan olika församlingar anmälas till vederbörande registreringsmyndighet inom viss kort tid. Enligt vad som uppgivits från Stockholm fullgöres denna anmälningsskyldighet tämligen tillfredsställande, oaktat bötespåföljd för försummelse h ä r u t i n n a n icke är föreskriven, såsom fallet är exempelvis i Köpenhamn. Det framhålles emellertid, att mantalskontoret allt emellanåt påträffar fall av försummad flyttningsanmälan, i följd v a r a v utfärdas kallelse att verkställa anmälning. Genom samarbete med a n d r a myndigheter erhåller mantalskontoret uppgifter, som underlätta uppspanandet av sådana försummade anmälningar. Den omständigheten, a t t registreringen föres å kort, underlättar i betydande g r a d arbetet med registreringen. < Att i detta sammanhang lämna redogörelse för den utredning, som legat till grund för de n y a bestämmelserna rörande den civila folkbokföringen i Stockholm, torde icke v a r a erforderligt, u t a n hänvisas härom till Stockholms stadsfullmäktiges tryckta handlingar, nämligen rotemanskommitténs betänkande av den 19 september 1923 (stadskollegiets utlåtanden och memorial år 1923, bihanget n r 40), yttranden över samma betänkande {stadskollegiets utlåtanden och memorial år 1924, bihanget n r 10) samt stadskollegiets utlåtande över samma betänkande (stadskollegiets utlåtanden och memorial år 1925, n r 82). Sedan den nya ordningen för den civila folkbokföringen i Stockholm n u m e r a under n å g r a år v a r i t i full tillämpning, torde, såvitt de sakkunniga äro r ä t t underrättade, enighet nu r å d a därom, att systemet funger a r fullt tillfredsställande och att detsamma är bestämt överlägset tidig a r e tillämpade system för folkbokföring i Stockholm. Kostnaderna för detsamma synas icke heller v a r a a n m ä r k n i n g s v ä r t höga. > De sakkunniga finna därför skäl tala för a t t samma system kommer till allmän användning över hela riket. Därvid måste dock vissa modifikationer göras på grund av att förhållandena i landsorten äro avvikande från dem i Stockholm och vissa olikheter råda mellan lands- och stadskommuner. E n ä r ett folkregisters användbarhet skulle ökas, därest detsamma komme att omfatta relativt stora områden, föreslå de sakkunniga, a t t registreringen centraliseras länsvis och förlägges till länsstyrelserna. Göteborg och Malmö böra dock med hänsyn till sin storlek utgöra självständiga registreringsområden. Härför talar även den omständigheten, a t t för dessa städer den kommunala förvaltningen torde av folkregistret k r ä v a åtskilligt arbete i och för tillgodoseende av vissa kommunala uppgifter,

vilket bestyr skulle underlättas, därest särskilda folkregister föras för dessa städer. Att medgiva även andra städer rätt att föra särskilda folkregister skulle dock medföra ölägenheter för uppbördsförvaltningen, och. en sådan anordning måste därför av de sakkunniga bestämt avstyrkas. Det torde även utan större olägenhet vara möjligt att lämna kommunalförvaltningen i övriga städer erforderlig handräckning, även om folkregistret föres hos vederbörande länsstyrelse, enär antalet fall, då folkregistret i dylikt avseende skulle behöva anlitas i dessa städer, givetvis kommer att ställa sig betydligt mindre än i de större städerna. Det förutsattes dessutom, att den nuvarande kyrkobokföringen kommer att bibehållas, och någon försämring för kommunerna kommer under inga förhållanden att äga rum, därest den civila folkbokföringen anordnas på det av de sakkunniga föreslagna sättet. Givetvis står det därjämte ifrågavarande kommuner öppet att bibehålla de speciella anordningar med adressregister o. dyl., som de kunna finna vara för sitt behov påkallade. Angående organisationen av den sålunda ifrågasatta, till länsstyrelserna förlagda, civila folkbokföringen hänvisas till den plan för arbetet å länsstyrelsernas uppbördsavdelningar, som lämnas i fortsättningen av betänkandet. För vinnande av efterlevnad av bestämmelserna om anmälan av flyttningar torde möjligen bötespåföljd böra stadgas för underlåtenhet att behörigen göra sådan anmälan. Ändringar i Vad därefter angår mantalsskrivningen bör såsom hittills årligen uppmantalsskrivrättas mantalslängd i syfte att fastslå befolkningens bostadsort vid årsfin9Sdt skiftet. Någon ändring i mantalsskrivningens grundläggande betydelse faran e. ^ k r a t t n i n g e n , hemortsrätten i fattigvårdshänseende, rösträtten o. dyl. ifrågasattes därför icke. Vissa ändringar i själva mantalsskrivningsförfarandet böra dock vidtagas för att råda bot på anmärkta brister. Därvid bör den föreslagna civila folkbokföringen i möjligaste mån utnyttjas. Därest, såsom förutsattes, folkregistret kommer att giva en i görligaste mån trogen bild av förändringarna i befolkningens bostadsort, skulle mantalslängden kunna upprättas allenast genom att avskriva anteckningarna å folkregisterkorten. Emellertid måste man taga i betraktande, att vissa flyttningar måhända icke anmälts eller att andra förändringar inträffat, som bort i folkregistret införas, men som av en eller annan anledning icke antecknats därstädes. Vidare måste vid vissa tillfällen den kyrkliga och den civila folkbokföringen jämföras med varandra för vinnande av kontroll å deras inbördes överensstämmelse. Därjämte böra vissa uppgifter, som skola införas i mantalslängden, men som icke antecknas i folkregistret, insamlas och kontrolleras, exempelvis uppgifter rörande antalet anställda arbetare i och för upprättande av påbjudna förteckningar till riksförsäkringsanstalten. Härav följer, att en förrättning* i orten icke kan undvaras. Denna förrättning kan, sedan folkregistret kommit i gång, göras betydligt hastigare än under nuvarande förhållanden, under förutsättning att lämpliga förarbeten göras. Till ledning för förrättningen bör i första hand upprättas en konceptmantalslängd, upptagande befolkningen med angivande av namn, bostadsort med mera i enlighet med folkregistret, sådant detta föreligger viss dag kort före förrättningen. Sådan konceptmantalslängd kan utan omgång upprättas medelst den adresseringsmaskin, som, enligt vad i annat sammanhang framhålles, förutsattes skola finnas hos varje uppbörds-

93 myndighet. Vidare bör genom lokala myndigheter tillses, a t t mantalsuppgifter avlämnas i största möjliga utsträckning eller, om sådana skulle utebliva, a t t erforderliga upplysningar eljest bliva lämnade vid mantalsskrivningen. H ä r v i d k a n man tänka sig följande anordning. Den nu allmogen och mindre skrivkunniga medgivna rättigheten att muntligen a v l ä m n a mantalsuppgift bör i görligaste m å n inskränkas, så att i största utsträckning skriftliga uppgifter inkomma. Dessa uppgifter torde böra förgranskas av lokala organ. För underlättande av prästerskapets arbete torde kommunvis utsedda förtroendemän böra lämna medverkan härvid. F ö r sådant biträde torde de kommunalombud, som enligt mantalsskrivningsförordningen skola n ä r v a r a vid mantalsskrivningsförrättningen, närmast böra komma i fråga. I god tid före förrättningen böra dessa ombud från uppbörd smy ndigheten erhålla u t d r a g u r konceptmantalslängden, envar för sitt distrikt. Mantalsuppgifter böra från allmänheten avlämnas till kommunalombudet senast den 5 november. Kommunalombudet h a r att tillse, att uppgifter inkomma från alla i längden upptagna personer. Skulle uppgift saknas från någon, bör det ankomma på ombudet att efterforska anledningen härtill. Därjämte bör ombudet undersöka, huruvida inom hans distrikt inträffat förändringar i befolkningens bostadsort eller i a n n a t avseende, vilka icke antecknats å den mottagna längden och som icke heller framgå av avlämnade uppgifter. Efter avslutad granskning avlämnas därefter den mottagna längden och uppgifterna till pastorsämbetet, som utnyttjar desamma vid förskrivning. I städerna har medverkan av kommunalombud icke samma betydelse som å landet. Konceptmantalslängd k a n därstädes tillhandahållas vederbörande kyrkobokförare åtskilligt tidigare. Mantalsuppgifter böra a v l ä m n a s till denne redan under oktober månad, förslagsvis från den 8 oktober, av fastighetsägarna, som insamla dylika från sina hyresgäster. P å g r u n d v a l av dessa handlingar förrättas förskrivning på hittills vanligt sätt. Mantalsskrivningsförrättning bör såsom hittills hållas årligen emellan den 15 november och årets slut. Vid förrättningen, som hålles i orten, böra n ä r v a r a , förutom förrättningsmannen, vederbörande pastor, stadsfiskal eller fjärdingsman samt ovan omförmälda kommunalombud. Angående förfarandet tillämpas i allt väsentligt nuvarande bestämmelser, dock skola mantalsuppgifterna, vilka redan använts av pastor vid församlingsbokens kompletterande, avlämnas till förrättningsmannen genom pastor. N å g r a ytterligare uppgifter från allmänheten erfordras därför icke. Arbetsgivare, som hos sig i regel har anställda högst fyra tjänare eller a n d r a arbetare, bör i sin mantalsuppgift lämna uppgift om dessas namn och bostad. H a r arbetsgivare större a n t a l arbetare i sin tjänst, böra särskilda förteckningar härom i två exemplar senast den 5 november av arbetsgivaren insändas till länsstyrelsen. Det förutsattes, a t t formulär härför fastställes, så upprättat, a t t ena exemplaret av uppgiften kan återställas till arbetsgivaren med anteckning om de anställdas skattenummer och det utskyldsbelopp, som skall för varje termin i förskott innehållas för envar anställd. Sedan förrättningen för varje kommun avslutats, böra konceptmantalslängden och de avlämnade uppgifterna omedelbart insändas till länsstyrelsen för a t t där u t a n dröjsmål granskas under jämförelse med folkregistret. Arbetet härmed bör bedrivas med all kraft jämsides med förrättningarna i orten. E n ä r det är av vikt, att mantalslängden tidigast möjligt avslutas, bör

94 pastor senast den 10 j a n u a r i till länsstyrelsen insända i § 10 mom. 1 mantalsskrivningsförordningen omförmälda längd över dem, som avlämnat flyttningsbetyg, och förteckning över födda, döda samt in- och utflyttade personer. Denna längd och förteckning skola enligt nuvarande bestämmelser avlämnas före den 15 januari. Det k a n väl vara tveksamt, h u r u : vida pastor med h ä n s y n till mängden av de ämbetsgöromål, som pläga åvila honom vid tiden för årsskiftet, kan hinna färdigställa nämnda handlingar till den 10 j a n u a r i . De sakkunniga hålla dock före, att detta bör kunna medhinnas, om förarbeten göras i god tid under gamla året. M a n torde ock hava anledning hoppas, a t t allmänheten skall efter den n y a ordningen i större utsträckning än hittills fullgöra sin anmälningsskyldighet i r ä t t tid, så a t t arbetet med upprättandet av längden och förteckningen kommer att åtminstone som regel bliva mindre. Granskning av mantalsuppgifter samt nämnda längd och förteckning bör v a r a avslutad senast den 15 j a n u a r i . Vid denna tidpunkt böra även folkregisterkortens revidering vara avslutad och t r y c k p l å t a r n a till adresseringsmaskinen b r a g t a i överensstämmelse med folkregistret och den kompletterade konceptmantalslängden. I samband med insortering av t r y c k p l å t a r n a bestämmas de skattskyldigas skattenummer för året och kompletteras p l å t a r n a med inskription härom. Under tiden 15—31 j a n u a r i utskrives därefter mantalslängden medelst adresseringsmaskinen och kompletteras med anteckning om fastigheter med flera anteckningar i enlighet med konceptmantalslängden. Mantalslängden bör sålunda k u n n a föreligga i avslutat skick omkring den 15 februari. Någon granskning av pastor torde icke längre erfordras, och mantalslängden bör alltså kunna anses avslutad i mitten av februari månad. Det renskrivna och a v mantalsskrivningsförrättaren undertecknade exemplaret kan alltså avlämnas till taxeringsnämndens ordförande åtminstone den 20 februari. Mantalsskrivningsförrättningarna böra bedrivas i rask takt. Såsom förr ä t t n i n g s m ä n böra därför ifrågakomma icke allenast häradsskrivare, i. den m å n dessa k u n n a a v v a r a s från ledningen av arbetet å uppbördsavdelningarna, u t a n även underordnade tjänstemän å dessa avdelningar, eventuellt även landsfiskaler och a n d r a lämpliga personer i m å n av behov. Medborgar- Det h a r vid olika tillfällen, bland annat inom riksdagen (jämför motioook. ner å r 1925 I I : 197, å r 1926 I I : 332 samt år 1928 I : 237 och I I : 407), framförts önskemål om införande av personliga identitets- eller inedborgarböcker, vilka skulle k u n n a användas såsom legitimationshandlingar vid förefallande behov. I dylik handling skulle upptagas fullständiga anteckningar om vederbörandes namn, födelsetid, födelseort, bostad med flera förhållanden, om vilka upplysning erfordras vid olika tillfällen. Genom utfärdande av dylika legitimationshandlingar skulle behovet av så kallade åldersbetyg, som för det n ä r v a r a n d e förekomma i stor utsträckning och vilkas utfärdande bereder prästerskapet icke r i n g a arbete, betydligt inskränkas. I Stockholm, där den enskilde har att själv förvara sitt flyttningsbetyg, k a n detta betyg i viss mån motsvara berörda legitimationshandling. I övriga delar av landet förvaras emellertid betyget å pastorsexpeditionen, och den enskilde innehar alltså icke någon handling a v motsvarande slag. De sakkunniga förorda, att dylik legitimationshandling, förslagsvis benämnd medborgarbok, utställes för envar till vuxen ålder kommen person. Vid sökande av anställning skulle innehavet av en dylik handling

95 bestyrka den sökandes identitet, och den ovisshet i sådant avseende, som allt emellanåt förekommer och som ä r en av anledningarna till den bristande effektiviteten i förfarandet vid indrivning av utskylder, skulle v a r a undanröjd. Överhuvudtaget skulle förefintligheten av dylika legitimationshandlingar bidraga till skapande av ordning och reda. De skattekort, som, enligt vad i a n n a t sammanhang anförts, skulle komma att erfordras för de skattskyldigas underrättande om storleken av förskottsavsättningarna för skatt, k u n n a i mångt och mycket tillgodo-* se de framförda önskemålen. Emellertid kunna dessa skattekort icke lämpligen u p p t a g a uppgifter angående vederbörandes familjeförhållanden eller a n d r a upplysningar än sådana, som direkt sammanhänga med skattebetalningen. Skattekorten måste även utfärdas årligen och lämpa sig alltså icke såsom grundläggande dokument rörande folkregistreringen. E t t dylikt dokument bör närmast motsvara ett flyttningsbetyg. Möjligen skulle k u n n a invändas, att ett dylikt dokument lätt skulle förläggas eller komma i h ä n d e r n a på någon obehörig, som missbrukade'detsamma. Någon större olägenhet av medborgarbokens förläggande torde icke böra befaras. E t t duplikat borde givetvis kunna erhållas hos vederbörande myndighet mot lämplig ersättning. Då allmänheten snart nog skulle få klart för sig, att handlingen i fråga vore av stor vikt, torde man ock våga r ä k n a med, att densamma komme a t t omsorgsfullt förvaras. De erfarenheter, som vunnits rörande körkort, motböcker för inköp av spritdrycker, respass o. dyl., synas tala i dylik riktning. Större betydelse h a r invändningen om_ att en medborgarbok i händerna på en obehörig person k a n leda till missbruk. Bedrägligt användande av medborgarbok bör givetvis beläggas med ansvar. Det är dock knappast att r ä k n a med dylika manipulationer; att t a g a anställning i falskt eller diktat n a m n k a n med det föreslagna uppbördsförfarandet knappast leda till fördel för vederbörande. Att på en g å n g u t f ä r d a dylika medborgarböcker för hela den v u x n a befolkningen torde knappast k u n n a ifrågakomma, u t a n sådana böra utfärdas allenast dels då första gången flyttning sker från en församling till annan, dels då vederbörande u p p n å t t 15 års ålder, dels ock då eljest framställning därom göres. Formatet bör bliva sådant, att boken lämpligen k a n förvaras i en rockficka av vanlig storlek. Utfärdandet därav bör, då anledningen till utfärdandet är uppnåendet av 15 års ålder eller särskild begäran u t a n samband med flyttning, ankomma på vederbörande mantalskontor. I övriga fall torde utfärdandet ankomma på vederbörande pastor. Duplikat bör utfärdas endast av mantalskontoret. Angående medborgarbokens användning vid flyttningar hänvisas till redogörelse för tillvägagångssättet därvid. Körande de uppgifter, som böra intagas i medborgarboken, bör v a d som föreslås rörande folkregisterkorten hava motsvarande tillämpning. Då kvinna, för vilken medborgarbok utfärdats, ingår äktenskap, bör alltså anteckning rörande henne införas i mannens medborgarbok och i följd h ä r a v hustruns medborgarbok indragas. Medborgarboken bör för kompletterande uppgifters införande uppvisas vid alla de tillfällen, då förändring i folkregisterhänseende anmäles. N ä r m a r e föreskrifter rörande utlämnande och förande av dylika böcker torde få ankomma på fortsatt utredning. Genom i n r ä t t a n d e av en civil folkbokföring, förlagd till länsstyrelserna, torde vissa göromål kunna avlysas från prästerskapet, såsom angående

96 anteckning i församlingsboken om fullgjord skyddskoppympning, om granskning av listor över inskrivningsskyldig värnpliktig m. m. dyl. Givetvis bör det tillses, att folkregistret och den kyrkliga bokföringen ständigt komma att överensstämma med varandra i de avseenden, där samma uppgifter böra upptagas i båda slagen av folkbokföring. Då uppgifter i och för folkbokföring skola avlämnas av myndigheter, böra dessa •avlämnas till vederbörande mantalskontor. Sedan där erforderliga anteckningar verkställts, skola uppgifterna vidaresändas till vederbörande pastorsämbete för anteckning i kyrkobokföringen. Efter verkställd dylik bokföring böra uppgifterna återställas till mantalskontoret med attest -om verkställd anteckning i kyrkoböckerna.

12 KAP. Plan för uppbördsmyndighetens arbete. I det följande skall lämnas en summarisk redogörelse för de åligganden, som enligt de sakkunnigas förslag till omläggning av uppbördsförfarandet skola ankomma på uppbördsmyndigheten. Mantalskontoret. Å mantalskontoret skola föras i huvudsak följande register: folkregister, adressregister, register över obefintliga och arkivregister. Dessutom skola föras andra register, som må befinnas erforderliga för särskilda ändamål. Folkregistret skall bestå av folkregisterkort. Ett kort upprättas för Folkregistret. envar person, som uppnått femton år; dock skall gift kvinna, som sammanlever med mannen, uppföras å mannens folkregisterkort. Barn under femton år, som icke vistas hos föräldrarna eller någon av dem, erhåller jämväl eget kort. Hemmavarande barn (inklusive adoptivbarn) uppföres å faderns folkregisterkort, eventuellt å moderns kort. Folkregisterkorten ordnas socken- eller församlingsvis samt därinom efter fastighet och inom varje fastighet i lämplig ordning. Det vore visserligen fördelaktigt, om korten för varje fastighet ordnades i alfabetisk ordning, men med hänsyn till åsättandet av skattenummer, varom förmäles här nedan, torde hinder möta för ett konsekvent genomförande härav. I stället böra skattenumren läggas till grund för ordningsföljden. Adressregistret skall upptaga alla personer, som fått särskilt folkregisterkiort. Ett kort upprättas för varje person. Korten ordnas i två grupper, en för män och en för kvinnor, samt inom varje grupp i bokstavsordning. Under det att folkregisterkorten skola upptaga alla uppgifter, som böra ingå i den civila folkbokföringen, skola adressregisterkorten upptaga allenast namn, bostadsadress och födelsedag samt i övrigt hänvisa till vederbörande folkregisterkort. Adressregistret är nämligen avsett att utgöra ett i bokstavsordning uppställt uppslagsregister till folkregistret. Det kan vara tveksamt, huruvida särskilda adressregisterkort behöva upprättas för gifta kvinnor, som upptagas å männens folkregisterkort. Övervägande skäl synas tala för att, såsom fallet är i Stockholm, adressregisterkort för gifta kvinnor upprättas allenast då någon särskild anledning därtill förefinnes. Adressregisterkort, som upplagts för ogifta kvinnor, kunna dock alltjämt användas även efter ingånget äktenskap. Med tiden kommer således adressregistret att innehålla adressregisterkort för samtliga gifta kvinnor. 7 — 1812.

Adressregistret.

98 Registret över Registret över obefintliga skall bestå av folkregisterkorten för de perobefintUga. söner, vilka enligt erhållen upplysning utflyttat till utrikes ort u t a n uttagande av flyttningsbetyg eller 10m vilkas vistelseort upplysning icke vunnits vid två på v a r a n d r a följande mantalsskrivningar och icke heller under tiden däremellan. ArkivArkivregistret skall innehålla folkregisterkort för de personer, som avregistret. flyttat från länet eller som avlidit! I registret skall även ingå folkregisterkort för kvinnor, vilka såsom gifta uppförts å männens folkregisterkort, eller för personer, vilka a v a n n a n anledning icke längre skola med egna kort redovisas, t. ex. barn under femton år, vilka tidigare av någon anledning haft egna folkregisterkort. övriga register.

I övrigt erforderliga register u p p r ä t t a s i huvudsaklig överensstämmelse med vad som i sådant avseende tillämpas å mantalskontoret i Stockholm, därvid givetvis sådana register, som erfordrats allenast på grund a v särskilda förhållanden därstädes, icke skola förekomma i länen. E n n ä r m a r e undersökning h ä r a v torde böra åvägabringas under möjligen blivande fortsatt utredningsarbete. Därvid bör beaktas, att i Stockholm församlingsbok icke föres av prästerskapet, under det a t t dylik bok i landet i övrigt föres i varje församling, en anordning, som även efter inrättande av folkregister i länen åtminstone tills vidare torde böra bibehållas.

Registrens Angående förandet av nu omförmälda register må följande h ä r framforande. hållas. Vad a n g å r de olika kortens utseende hava de sakkunniga ansett sig kunna åtnöjas med a t t hänvisa till de blanketter, som a n v ä n d a s i Stockholm. I vad m å n ä n d r i n g a r i vissa avseenden må v a r a erforderliga, torde få ankomma på särskild utredning. Syftet med folkregistret är i främsta rummet, a t t detsamma skall vid varje tidpunkt angiva befolkningens förhållanden. Registret bör således föras fortlöpande. FlyttningsDet bör åligga envar, som flyttar, a t t för sig och sin familj inom viss anmälan och k o r | tid avlämna anmälan härom, förslagsvis inom fjorton d a g a r efter förfarandet flyttningen eller, om flyttningen äger r u m den 1 oktober eller därefter vi f.yttnmg. ^Te ^rets utgång, inom åtta dagar. F l y t t n i n g s a n m ä l a n avlämnas i t r e exemplar till vederbörande lokala organ. Såsom sådant torde i regel pastorsämbetet inom församlingen böra fungera. I Stockholm och Göteborg bör flyttningsanmälan göras hos mantalskontoret eller dess avdelningskontor i väsentlig överensstämmelse med vad hittills varit gällande. Då flyttningsanmälan inkommit till pastorsämbetet, verkställer pastor erforderliga anteckningar i församlingsboken samt behåller ett exemplar av flyttningsanmälan. De t v å a n d r a exemplaren översändas a v pastor till mantalskontoret, som använder desamma vid anteckningarna i folkregistret och övriga register. Vad n u sagts gäller flyttning inom en församling. I händelse flyttning äger r u m från en församling till annan, tillämpas följande förfaringssätt. Anmälan om utflyttning göres hos pastorsämbetet i utflyttningsorten. Därvid avlämnas utflyttningsanmälan i t r e exemplar. Samtidigt skall den anmälande a v l ä m n a sin medborgarbok, om sådan finnes för honom utställd. Boken förses med anteckning om a t t anmälan om utflyttning gjorts. Medborgarboken återställes därefter till den anmälande. Angående medborgarboken hänvisas till vad som

99 förut i betänkandet anförts angående folkregistreringen. Om den skedda utilyttningsanmälningen aviserar pastorsämbetet dels mantalskontoret i det egna länet dels pastorsämbetet i inflyttningsorten samt behåller för eget behov ett exemplar av flyttningsanmälan. Sedan inflyttning skett, har den inflyttade a t t inom fjorton dagar eller, om inflyttning skett under oktober—december månader, inom åtta dagar till pastorsämbetet i den n y a församlingen avlämna inflyttningsanmälan j ä m t e medborgarbok. Sedan sistnämnda pastorsämbete i församlingsbok verkställt erforderliga anteckningar, aviserar pastorsämbetet dels pastorsämbetet i utflyttningsorten dels med bifogande av den inflyttades medborgarbok mantalskontoret i det egna länet. Ä r det fråga om flyttning inom en och samma församling, verkställes å folkregisterkortet och adressregisterkortet anteckning om den n y a adressen. Folkregisterkortet flyttas därefter till den plats, där folkregisterkort för den nya bostaden skola v a r a uppställda. Adressregisterkortet återställes på sin förra plats. Den inkomna anmälningen, som bör h a v a kortformat, uppställes i ett särskilt register. Avser flyttningsanmälan utflyttning till a n n a n församling, vare sig i det egna länet eller i a n n a t län, verkställes å folkregisterkortet anteckning härom, men folkregisterkortet borttages icke u r sitt gamla läge, förrän anmälan om inflyttning till den n y a orten inkommit. De inkomna a n m ä l n i n g a r n a förvaras i avbidan på a t t inflyttningsanmälan göres. Skulle sådan anmälan icke inkomma eller inkomma först efter mycket l å n g tid, ankommer det på mantalskontoret att igångsätta undersökning om anledningen till dröjsmålet med anmälan om inflyttning och vidtaga d ä r a v påkallade åtgärder. Skulle tilltänkt utflyttning icke komma till stånd, bör vederbörande person härom göra anmälan snarast möjligt; n ä r dylik anmälan inkommer, annuleras å folkregisterkortet anteckningen om tilltänkt utflyttning. N ä r inflyttning till a n n a n församling skett och a n m ä l a n härom jämte medborgarbok inkommit till mantalskontoret, förfares i huvudsak på samma sätt SO m då a n m ä l a n om flyttning inom församlingen ägt rum. Om emellertid flyttning skett från ett län till a n n a t län, måste n y t t folkregisterkiort utskrivas och adressregisterkort uppläggas med ledning a v uppgifterna i medborgarboken. Härefter återsändes medborgarboken till ägaren i rekommenderat brev. Om den verkställda inflyttningen aviseras i för€vk o m m a i H ie f a ii mantalskontoret i utflyttningslänet ävensom pastorsämbetet i inflyttningsorten. Sedan mantalskontoret i utflyttningslänet erhållit avis om skedd inflyttning i det andra länet, skall kontoret ombesörja personens avförande u r folkregistret för länet ävensom härom u n d e r r ä t t a pastorsämbetet i utflyttningsorten, som i sin ordning avför honom ur församlingsboken. Direkt avisering från pastorsämbetet i inflyttnirigsorten till pastorsämbetet i utflyttningsorten torde icke böra längre ifrågakomma, u t a n det synes v a r a tillfyllest med den avisering, som enligt det förestående skall ske genom mantalskontoret. Fasthållas måste nämligen, a t t alla åtgärder med avseende å uppförandet i eller avförandet ur pastorsämbetets längder måste ske i full överensstämmelse med motsvarande åtgärder å mantalskontoret, på det a t t alltid full överensstämmelse skall råda mellan folkregistren och församlingsböckerna. Genom förandet å mantalskontoret a v särskilt register över skedda utflyttningar, vilket register upplägges på sådant sätt, att a n m ä l n i n g a r n a ordnas för varje fastighet, från vilken utflyttning skett, erhålles en lätt

100 tillgänglig förteckning över alla dem, som utflyttat från varje fastighet, när helst detta än m å hava skett under året. Om således vid framtida forskningar man önskar erhålla upplysning, h u r u v i d a viss person bott i en fastighet u t a n att för året hava v a r i t d ä r mantalsskriven, k a n sådan upplysning lätt erhållas u r detta flyttningsregister. I Stockholm och Göteborg j ä m k a s det angivna förfaringssättet med anledning därav, att i dessa städer föreslagna a n m ä l n i n g a r skola göras direkt till mantalskontoret eller dess avdelningskontor i stället för till pastorsämbetet, varjämte i Stockholm anteckning i församlingsbok icke skall förekomma. Till arkivregistret skola, såsom redan nämnts, överföras folkregisterkorten för sådana personer, vilka flyttat till församling i a n n a t l ä n eller som eljest avgått u r folkregistret. Skulle sådan person återflytta till församling inom länet, kan kortet ånyo komma till användning i folkregistret. Anmälan om Anmälningar om födelser, dödsfall, ingångna eller upplösta äktenskap m. födda m. m. fi# förhållanden, som böra införas i folkregistret, göras hos pastor i vederbörande församling. Efter det vederbörlig anteckning i pastorsämbetets längder verkställts, insänder pastor ett exemplar a v anmälningen till mantalskontoret för införande av motsvarande anteckningar i folkregistret. Detta gäller även Stockholm och Göteborg. A n m ä l a n från myndigheter angående vissa a n d r a omständigheter, som böra antecknas i folkregistret och kyrkoböckerna, torde möjligen böra göras i första hand till mantalskontoret, vilket därefter h a r a t t i mån av behov därom u n d e r r ä t t a vederbörande pastorsämbete. H ä r m e d åsyftas sådana anmälningar som angående vissa straffpåföljder, om undergången vaccination, namnförändring m. m. De n ä r m a r e detaljerna härom torde få bero p å ytterligare överväganden i samband med möjligen blivande fortsatt utredning. Plåtregistret.

I samband med ä n d r i n g a r i folkregistreringen verkställas motsvarande ä n d r i n g a r å de tryckplåtar, som tillhöra den i det föregående o m n ä m n d a adresseringsmaskinen. H ä r o m hänvisas till det följande. I samband med mantalsskrivningen företages en allmän revidering av folkregisterkorten i syfte a t t utröna, a t t pastorsämbetenas kyrkoböcker överensstämma med folkregistret. Angående mantalskontorets befattning med utfärdande av medborgarböcker hänvisas till den i det föregående (11 kap.) lämnade redogörelsen för folkbokföringens omläggning. Skattekontoret. Skattekontorets viktigaste uppgifter bliva: 1) mantalsskrivning, 2) debitering, 3) anteckning om influtna utskylder, 4) upprättande av restlängder och redovisningar angående restindrivningen. t Börande kontorets befattning med mantalsskrivningen hänvisas till vad därom anföres i annat s a m m a n h a n g i betänkandet. Arbetet med debiteringen kommer a t t ske jämsides med uppbörden. Debitering av skatter skall såsom hittills verkställas i uppbördsbok. An-

101 teckning om inflytande uppbördsmedel verkställes å för varje skattskyldig upprättat avräkningskort. Om influtna restantier göres anteckning å ett duplikat av restlängden. Varje skattskyldig tilldelas ett skattenummer, vilket bestämmes för Skattevarje år. Syftet med skattenumret är i huvudsak att underlätta identifie- nummer. ringen av den skattskyldige samt återfinnandet av avräkningskort och andra anteckningar rörande honom. Då det torde vara lämpligt, att skattenumren upprättas i olika serier, böra desamma bestå av ett bråk, där täljaren angiver seriens nummer och nämnaren den skattskyldiges nummer. För varje kommun upplägges en serie. Består kommun av flera församlingar eller är kommunen mycket stor, kunna flera serier anslås för kommunen i syfte att förebygga allt för stora tal i nämnaren. Skattenummer åsättes den skattskyldige, så fort mantalslängden blivit justerad och det sålunda blivit klart, i vilken ordning de skattskyldiga skola redovisas. Även för skattskyldig, som icke mantalsskrivits i kommunen men av annan anledning har att utgöra skatt därstädes, skall skattenummer bestämmas, önskvärt är, att den, som år efter år bor eller eljest är skattskyldig på samma ställe, får behålla sitt skattenummer oförändrat, så länge han kvarstår såsom skattskyldig därstädes. Detta synes kunna ske därigenom, att vissa skattenummer reserveras för varje fastighet vid första åsättandet av dylika nummer, och att tillräckliga mellanrum därvid lämnas, som kunna utnyttjas, då nya skattskyldiga tillkomma. Då en person icke vidare mantalsskrives i fastigheten eller han eljest upphör att vara skattskyldig därstädes, blir hans nummer ledigt. Kommunernas serienummer böra fastställas en gång för alla. Därvid böra vissa mellanrum lämnas för att komma till användning, därest nya kommuner eller församlingar skulle inrättas. De sålunda åsatta skattenumren böra användas vid angivandet av skattskyldigas namn i alla längder, blanketter och dylikt, som erfordras å skattekontoret eller därifrån utsändas, varigenom identifieringen av de skattskyldiga underlättas. Givetvis skulle det ur vissa synpunkter hava varit till fördel, om envar skattskyldig under hela livstiden eller den tid, då han eljest har att erlägga utskylder, kunnat behålla ett och samma skattenummer. Detta är dock icke möjligt att genomföra. Om skattenumret skall kunna användas för sitt ändamål att underlätta anträffandet av den skattskyldiges avräkningskort eller andra anteckningar rörande honom, måste nämligen gkatttmumren följa den ordning, i vilken dessa kort och anteckningar äro anbragta. Denna ordning bestämmes av mantalslängden, som i sin tur måste följa fastigheternas i jordeboken angivna ordning. När den skattskyldige lämnar den fastighet, där han varit bokförd, rubbas ordningen. Han måste därför erhålla nytt skattenummer, så fort han i mantalslängden upptages under annan fastighet än där han förut varit bokförd. Att giva den skattskyldige ytterligare ett, rent personligt, nummer skulle så avsevärt komplicera saken, att tanken härpå måst frånträdas. Såsom redan nämnts förutsattes, att uppläggandet av längder, utskri- Uppläggande vandet av skattekort, debetsedlar och andra förekommande blanketter, av län9d/rUi vilka skola framställas massvis, skall äga rum medelst adresserings- ZdTéaserings. maskin, med vilken den önskade texten erhålles genom avtryck av en maskin. metallplåt, upptagande erforderlig inskription. Olika system och typer av dylika maskiner finnas. Det tillvägagångssätt, som i det följande

102 angives, torde åtminstone i allt väsentligt k u n n a användas, vilket system man än kommer att välja. Avvikelser i detalj mellan olika system inverka nämligen icke p å maskinernas användbarhet i stort sett. F o r varje skattskyldig upplägges en tryckplåt, u p p t a g a n d e : 1) skattenummer, 2) tillnamn och fullständiga förnamn, 3) yrke eller titel, 4) ä en och samma rad födelseår, födelsedag, beteckning för civilstånd (o = ogift, g = gift, o. s. v.), beteckning för kön (m för m a n och k för kvinna), födelseförsamling och födelselän, 5) bostadsadress samt 6) postadress. E n plåt upplägges för varje person, som u p p n å t t femton å r s ålder. I motsats till vad som angivits beträffande folkregisterkorten upprättas särskild plåt j ä m v ä l för hustru, isom sammanbor med mannen. För b a r n under femton år, som bo hos föräldrarna eller någon av dem, u p p r ä t t a s en särskild plåt (»baxnplåt»). Å denna upptagas samtliga familjens b a r n under femton år, men å plåten präglas allenast barnens förnamn och de två sista siffrorna i födelseåret. E n rad anslås för varje barn. Skulle något av dessa b a r n t a x e r a s och alltså böra vid debitering och uppbörd behandlas som skattskyldig i allmänhet, upplägges för barnet en särskild plåt med fullständig inskription. I dylikt fall upptages icke barnet på familjens »barnplåt». P l å t a r med erforderlig inskription u p p r ä t t a s jämväl för icke mantalsskrivna skattskyldiga, juridiska personer och dylika. P l å t a r n a ordnas efter skattenummer, »barnplåtarna» omedelbart efter föräldrarnas plåtar. Mellan varje fastighet lägges lämpligt a n t a l plåtar utan inskription. Dessa opräglade p l å t a r skola m a r k e r a tomma rader i vissa längder, såsom mantalslängd, taxeringslängd och uppbördsbok m. fl., i vilka plats bör finnas för vissa anteckningar, som icke k u n n a förutses vid längdens tillskrivande. I Stockholm, där det torde v a r a lämpligt a t t vid xippläggandet a v längder börja på n y t t uppslag för varje fastighet, k u n n a dylika ©präglade plåtar möjligen undvaras. Genom en signalanordning å maskinen torde operatören kunna varskos, då plåtarna för en viss fastighet äro genomgångna och skrivningen bör börja på n y t t uppslag. Samma förfaringssätt kan möjligen befinnas lämpligt även i andra städer eller orter, där ett större antal personer bo i varje fastighet. F ö r landsbygden och mindre städer torde det icke v a r a lämpligt a t t anslå särskilt uppslag för varje fastighet i längderna, då en dylik å t g ä r d skulle leda till onödigt slösande med utrymme. P l å t a r n a böra uppläggas i god tid före igångsättandet av det nya systemet. Allteftersom ä n d r i n g a r i folkregistret antecknas, förses p l å t a r n a med motsvarande ändringar, men p l å t a r n a skola k v a r s t a n n a i sin ordning enligt mantalslängden ända till förarbetena för mantalsskrivningen för nästa år. H ä r u t i n n a n föreligger en olikhet mot folkregisterkorten, vilka äro avsedda att flyttas mellan olika fastigheter, allteftersom ombyte a v bostad antecknas å korten. Anledningen till att adressplåtarna skola kvarbliva i sitt läge för året ä r den, att längder och blanketter, för vilkas framställande adresseringsmaskinen skall anlitas, skola upptaga vederbörande personer i samma ordning som mantalslängden för året. Om under året ä n d r i n g i adress eller titel inträffat, kunna, sedan inskriptionen å adressplåten till följd h ä r a v ändrats, dessa förändringar med fördel införas i de längder eller handlingar, som u p p r ä t t a s efter det ändringen blivit an-

103 mald. Särskilt för adressering av debetsedlar är av vikt, att adressförändringar på detta sätt kunna utnyttjas. Varje adressplåt skall v a r a försedd med särskilda tecken (»ryttare» eller a n d r a märken), som utmärka, h u r u v i d a avtryck av plåten skall ske eller ej. Dessa tecken anbringas i samband med plåtarnas inläggning å sina r ä t t a platser för varje år. F l y t t a r skattskyldig från ett län till annat, kan den för honom upplagda adressplåten översändas till skattekontoret i det nya länet för att d ä r komma till fortsatt användning. Översändandet kan dock icke ske, förrän plåtregistret revideras under tiden 15 oktober—15 januari. Nuvarande formulär till mantalslängd, röstlängd m. fl. längder hava plats för anteckningar om namn, födelsetid m. m. å en rad i flera kolumner, vilka tillsammans u p p t a g a större bredd än som är lämplig för förekommande typer av adressplåtar. Vid förhandlingar med representanter för olika företag, som föra adresseringsmaskiner, h a r övervägts, vilka åtgärder böra vidtagas för att kunna utnyttja förefintliga plåttyper för skrivning av längder. H ä r v i d har framgått, att man på flera olika sätt kan erhålla en fullt tillfredsställande lösning av problemet antingen genom a t t sammanföra de i skilda kolumner förekommande anteckningarna till en enda kolumn med lämplig indelning eller genom a t t l å t a maskinen göra tvenne avtryck av varje plåt. Det senare tillvägagångssättet föranleder vissa specialkonstruktioner. A t t döma a v uppvisade prov synes sistnämnda metod innebära vissa fördelar. Enligt denna metod ger maskinen avtryck, som n ä r a överensstämmer med längdernas n u v a r a n d e utseende. Metoden med dubbla avtryck är dock förbunden med den olägenheten, a t t arbetseffekten per timme är lägre än om alla uppgifter erhållas med allenast ett tryck. H u r u v i d a den ena eller a n d r a metoden bör komma till användning, torde få bero på ingående prövningar och u n d e r hänsyntagande till kostnaderna för anskaffning och drift. N å g r a fullt tillförlitliga uppgifter om inköpspris å maskiner med utrustning samt om arbetseffekten hava icke k u n n a t erhållas med anledning av att de sakkunniga ansett sig förhindrade infordra fasta anbud, vilka skulle föranleda detaljerade konstruktioner och beräkningar. De sakkunniga h a v a därför måst nöja sig med approximativa uppgifter från de olika firmorna, och de kostnadsberäkningar, som på grundval d ä r a v uppgjorts a v de sakkunniga, äro i denna del a t t betrakta såsom preliminära. Vid redogörelsen för arbetet å skattekontoret torde v a r a lämpligt att Olika arbetsbörja med förberedelserna för ett n y t t uppbördsår. Uppbördsåret avses prestationer. skola omfatta tiden 25 februari—24 februari påföljande år. Under eftersommaren och förra delen av hösten h a r arbetet under löpande uppbördsår framskridit så långt, a t t erforderliga längder och blanketter för samma år framställts, och adressplåtarna behöva icke längre tagas i anspråk för åtgärder med avseende å det löpande året. Förberedelser kunna då vidtagas för nästkommande uppbördsår. Först tillskrivas avräkningskort för nästkommande uppbördsår. Adress- Avräkningskort plåtarna inläggas i adresseringsmaskinen och avtryck göras, upptagande allt som står på plåtarna. Arbetet härmed bör v a r a avslutat den 15 oktober. Sedan avräkningskorten före den 15 oktober tillskrivits medelst adres- Konceptseringsmaskinen, omsorteras adressplåtarna efter folkregistret, så att de mantaisiangd. komma i den ordning, de skattskyldiga enligt intill nämnda dag inkomna

anmälningar äro bosatta eller, beträffande skattskyldiga, som hava att erlägga utskylder annorstädes än å bostadsorten, i den ordning, i vilken de böra uppföras i uppbördsboken. Detta omsorteringisarbete, som för distrikt med fåtaliga flyttningar kan påbörjas redan under september månad, bör bedrivas med största möjliga kraft. Efter avslutad omsortering användas plåtarna för tillskrift av konceptmantalslä?igd, som upprättas under tiden 15 oktober—5 november. Samtidigt tages en kopia medelst genomslag. Konceptmantalslängden, som alltså bör utvisa befolkningens bostadsort m. m. i enlighet med folkregistret, sådant detta befinner sig omkring den 15 oktober, användes till ledning för mantalsskrivningen. Kopian styckas och utlämnas till kommunalombuden för att av dem användas vid insamlandet och granskningen av mantalsuppgifterna. Mantalslängd. När mantalsskrivningsarbetet, som förrättas under tiden 15 november —31 december med efterarbeten under januari, bragts till slut och konceptmantalslängden fullständigats, skall mantalslängden renskrivas. Adressplåtarna skola då hava kommit på sina definitiva platser och kunna användas för denna renskrivning. Tillskrift av namn m. m. sker med adressplåtar under tiden 15—31 januari. Längden i övrigt ifylles successivt intill den 15 februari. Senast sistnämnda dag skall längden justeras och underskrivas. I samband med kompletteringen ifyllas i mån av behov skattenummer. Mantalslängden avlämnas senast den 20 februari till taxeringsnämndens ordförande. Skattekort. Sedan adressplåtarna i erforderliga fall försetts med nya skattenummer, upprättas under tiden 1—15 februari skattekort. För gruppen egna företagare skola vid skattekörten vara fogade inbetalningskort (förslagsvis tre). För denna grupp skall således namn etc. tryckas fyra gånger. För gruppen anställda förekomma icke inbetalningskort, vadan för denna grupp erfordras endast ett avtryck. Av tekniska skäl måste samlingen plåtar passera maskinen två gånger, ena gången för tryckning av skattekort för anställda och andra gången för tryckning av skattekort och inbetalningskort m. m. för egna företagare. Skattekort för egen företagare skall upptaga särskilt utrymme för anbringande av postverkets kvitto i likhet med nuvarande kronodebetsedlar för landsbygden. Å skattekorten och å inbetalningskorten tillskrivas med siffror efter avräkningskorten de belopp, som under de olika betalningsterminerna skola betalas, varjämte övriga möjligen erforderliga anteckningar verkställas. Skattekortens kompletterande sker successivt, allteftersom de hinna tillskrivas med adresseringsmaskinen. De skola utsändas till de skattskyldiga, kort för anställda före den 25 februari och kort för egna företagare före den 10 mars. Föreskrift om innehållande av skattebelopp för anställda expedieras likaledes före den 25 februari till varje löngivare. För arbetsgivare med flera än fyra anställda lämnas dylik föreskrift å ena exemplaret av den anmälan om anställda, som löngivaren skall avgiva i november. För andra löngivare upprättas särskilt meddelande. VärnpliktsInskrivningslista, avsedd att läggas till grund för de värnpliktigas inlistor. skrivning, upprättas å mantalskontoret efter avslutad mantalsskrivning och avlämnas före den 18 januari till landskansliet i länet. De anteckningar å inskrivningslistan, som enligt § 14 inskrivningsförordningen den 23 december 1925 skola verkställas av pastorsämbete, ombesörjas av mantalskontoret. InskrivningstiUäggslista jämlikt § 19 inskrivningsförordningen upprättas jämväl av mantalskontoret och överlämnas till vederbö-

105 rande landsfiskal, magistrat eller polismyndighet kort före inskrivningsförrättningen i orten. Stommar till inkomstlängd utskrivas i två exemplar under tiden 16— inkomstiängd 28 februari; erforderliga blanka rader erhållas genom att de plåtar u t a n inskription, som skola finnas inlagda å lämpliga ställen, framföras i tryckläge men icke göra avtryck. I Stockholm synes icke v a r a erforderligt a t t särskild inkomstlängd utskrives; där k a n såsom hittills inkomstlängden fogas vid mantalslängden och tillskrift a v n a m n alltså inbesparas. Vill m a n även för Stockholm övergå till a t t använda separat inkoinstlängd, möter ej hinder därför. E n a exemplaret av stommarna till inkomstlängden tillställes — utom i Stockholm — taxeringsnämndens ordförande senast den 1 mars. Det andra exemplaret av stommarna till inkomstlängden behålles å skattekontoret för a t t a n v ä n d a s vid u p p r ä t t a n det av avskrift av längden. Denna avskrift verkställes, isedan taxeringslängden efter avslutade taxerrngsförrättningar inkommit till skattekontoret. E n d a s t en avskrift torde för framtiden bliva erforderlig. Denna avskrift skall inom vederbörande kommun hållas offentligen framlagd under fjorton d a g a r före den 15 juli. Den torde därefter böra återställas till skattekontoret och därifrån tillhandahållas taxeringsnämndens ordförande påföljande år. I Stockholm erfordras icke någon avskrift a v inkomstlängden. Pensionsförteckning utskrives i två exemplar under tiden 1—15 mars. PensionsE n a exemplaret, försett med anteckning om dem, som föregående år v a r i t förteckning. u n d a n t a g n a från avgiftsplikt (14 § lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring), tillställes taxeringsnämndens ordförande senast den 25 mars. Sedan förteckningen återkommit från taxeringsnämnden, uppr ä t t a s d ä r a v en avskrift. Denna översändes till kommunen för offentligt framläggande. Fastighetslängd synes icke lämpligen k u n n a utskrivas [med adr esse- Fastighetslän d ringsmaskin. S t o m m a r till sådana längder utskrivas p å vanligt sätt och s tillställas taxeringsnämndens ordförande de år, då allmän fastighetstaxering icke äger rum, senast den 25 mars. Under de år, d å a l l m ä n fastighetstaxering förrättas, u p p r ä t t a s stommar till fastighetslängder på vaidigt ssätt och tillställas vederbörande ordförande, å landet senast den 1 oktober o>ch i stad senast den 15 november. Skogsaccislä?igd k a n icke lämpligen tillskrivas medelst adresserings- Skogsaccislän d maskin. S å d a n längd bör därför u p p r ä t t a s hos taxeringsnämnden. Längs den kan a n v ä n d a s även som skogsvår dsavgiftslängd, vadan denna särskilda längd blir överflödig. E n ä r kommunal röstlängd bör föreligga färdig å sådan tid, att den i Kommunal kommuner, d ä r fullmäktigeinstitution ej införts, k a n a n v ä n d a s å den röstlängd. stämma, på vilken beslut fattas om budgeten för året, synes sådan röstlängd böra fastställas senast under senare hälften av m a j . Politisk röstlängd synes likväl icke böra u p p r ä t t a s tidigare än n u sker (fastställes den 25 juli varje å r ) . Med anledning h ä r a v föreslås, att i stället för gemensam k o m m u n a l och politisk röstlängd u p p r ä t t a s t v å skilda röstlängder. K o m m u n a l röstlängd tillskrives under tiden 21 mars—10 april och färdigställes därefter, så a t t den k a n v a r a utsänd till valnämndens ordförande före den 1 maj. Den bör då kunna fastställas den 25 m a j . F ö r att möjliggöra detta l ä r a vissa ä n d r i n g a r rörande uppgiftsskyldigheten för domare m. fl. myndigheter beträffande omyndiga eller i konk u r s försatta personer och fattigvård m. m. böra vidtagas.

106 Uppbördsbok.

Uppbördsboken tillskrives under tiden 11—30 april. Erforderligt antal blanka rader, avsedda för skattskyldiga, som tillkomma under debiteringsarbetet, erhållas genom utnyttjande av de blanka p l å t a r n a i samlingen adressplåtar. Politisk röstDärest skilda kommunala och politiska röstlängder anses önskvärda, längd. kan politisk röstlängd upprättas under tiden 1—20 m a j . Den kompletter a s sedan i vanlig ordning och tillställes valnämndens ordförande senast den 30 juni. Prästvallängd. Präslvcillängd tillskrives, då behov d ä r a v uppstår, medelst adresseringsmaskin samt färdigställes och överlämnas till valförrättaren på vanligt sätt. VägfyrktaisVägfyrktalslängd tillskrives medelst adresseringsmaskin under somlängd. maren, lämpligen under juli månad. Den fullständigas med anteckningar om vägfyrk under tiden 23 oktober—25 november och tillställes vederbörande kommunalstämmoordförande senast den 1 december. Debitering. Debitering i uppbördsboken påbörjas, så s n a r t uppbördsboken föreligger tillskriven med avseende å n a m n och övriga å adressplåtarna förekommande inskriptioner, som behövas i uppbördsboken. Debiteringen sker i olika etapper allt efter som debiteringsgrunden för de olika utskylderna blir känd, förslagsvis å följande tider. Under maj m å n a d debiteras prästerskapets till statsverket indragna tionde. Under juni, juli och augusti månader debiteras pensionsförsäkringsavgifter, olycksfallsförsäkringsavgifter, inkomst- och förmögenhetsskatt, utskiftningsskatt, utjämningsskatt, skogsaceis, skogsvårdsavgift, allmän kommunalskatt till p r i m ä r kommuner, församlingar och municipalsamhällen, kommunal progressivskatt och utjämningsskatt. Under september och oktober m å n a d e r debiteras landstingsmedel, vägskatt och tingshusmedel. I n n a n debitering i uppbördsboken verkställes, skola på sätt redan nu gäller i taxeringslängderna införas antal skattekronor och skatteören, inkomst- och förmögenhetsskatt, utskiftningsskatt och utjämningsskatt ävensom, i skogsaccislängden, den skogsvårdsavgift, som skall utgå. Debetsedlar. Debetsedlarna, vilka medelst adresseringsmaskin tillskrivas med avseende å n a m n och adress successivt från början av juni, fullständigas till en början med anteckningar om verkställd taxering enligt gällande bestämmelser. Skattebeloppen påföras debetsedlarna på en gång, sedan debitering i uppbördsboken fullbordats för samtliga utskyldstitlar. Utskyldsbeloppen införas å debetsedlarna medelst räknemaskin, som automatiskt angiver debetsedelns slutsumma såväl å debetsedeln som å en »slagremsa». »Slagremsorna» summeras för varje uppslag i uppbördsboken. Särskild t v ä r s u m m e r i n g av uppbördsboken blir härigenom obehövlig. Efter möjligen erforderlig justering införes i uppbördsboken summa för varje debetsedel i enlighet med »slagremsorna». Arbetet h ä r m e d bör föreligga, färdigt i god tid u n d e r november månad. Under tiden 1 december—15 j a n u a r i verkställes å debetsedlarna anteckning om de belopp, som skola tillgodoräknas den skattskyldige, och vidräkningen avslutas i enlighet med motsvarande v i d r ä k n i n g å avräkningskorten. Denna v i d r ä k n i n g skall u p p t a g a : 1) den skattskyldiges tillgodohavande vid uppbördsårets ingång, 2) eventuell r ä n t a , därest sådan skall gottgöras för tillgodohavande vid nppbördsårets ingång, 3) u n d e r uppbördsåret i r ä t t tid erlagda belopp,

107 4) den skattskyldige eventuellt tillkommande avkortning på grund av kommunen medgivet understöd av skatteutjämningsmedel samt 5) under uppbÖL-dsåret eventuellt restförda belopp (vilka ju skola redovisas i särskild ordning). Vad som efter n ä m n d a krediteringar återstår såsom den skattskyldiges skuld påföres honom till betalning under den slutliga uppbördsterminen. Debetsedlarna skola v a r a utsända senast den 15 j a n u a r i . Vid debetsedel för egen företagare skall vara fogat ett behörigen ifyllt postgiroinbetalningskort. Föreskrift om vad löngivare har att iakttaga vid innehållande av Föreskrifter rörande lönskattebelopp för anställd personal under den slutliga uppbördsterminen givares skylskall tillställas löngivaren före den 25 januari. Arbetet med u p p r ä t t a n d e dighet att a v dylika föreskrifter förrättas omedelbart efter det v i d r ä k n i n g å debetinnehålla sedlarna avslutats, och utnyttjas därvid de vid mantalsskrivningen eller, be- skattebelopp träffande större arbetsgivare, de i början av november avgivna uppgifterna för anställda. om anställd personal. Möjligen skulle meddelande till större arbetsgivare k u n n a avfattas å en kopia av hans anmälan om anställd personal, i vilket fall dylik anmälan borde avlämnas i tre exemplar. Sannolikt är det dock att föredraga, a t t särskild sådan förteckning utskrives å skattekontoret, på det att förväxlingar med den för kommande uppbördsår gällande föreskriften må förebyggas. Sedan den slutliga uppbördsterminen gått till ända den 24 februari, tVnteckning om a v s l u t a s avräkningskorten. Befintliga överskott föras de skattskyldiga slutappbörd. till godo å avräkningskorten för nästkommande uppbördsår. I förekomm a n d e fall verkställes restitution av sådan del av överskottet, som enligt vad tidigare anförts må restitueras. Eestlängder utskrivas efter utgången av varje k v a r t a l för förskotts- Restlängder. uppbörd ävensom efter den slutliga uppbördsterminens u t g å n g . Dessa restlängder överlämnas för indrivning till vederbörande utmätningsman. Restlängderna för de tre första uppbördskvartalen skola givetvis icke uppt a g a utskyldernas fördelning å titlar. Rostlängden för den slutliga uppbördsterminen behöver icke heller upptaga utskyldernas fördelning å t i t l a r i vidare m å n ä n beträffande sådana medel, för vilka särskilda bestämmelser med avseende å förmånsrätten skola gälla, d« v. s. pensionsförsäkringsavgift, fastighetsskatt och prästerskapets till statsverket ind r a g n a tionde. Utmätningsmannen behöva nämligen icke vid inleverer i n g av indrivna utskylder redovisa dessa på titlar i a n n a n m å n än som erfordras för tillämpning a v förmånsrättsbestämmelserna. Efter slutuppbörden antecknas i pensionsavgiftslängderna beloppet av Anteckningar för varje person influten avgift. I regel torde ytterst få restantier där- om ei lagda pensionsvid finnas. Längden kompletteras senare under året med anteckningar avgifter. om indrivna avgifter. Därest nuvarande bestämmelse om att tilläggsavgift icke m å u t t a g a s hos den avgiftspliktige efter den 1 juli året näst efter det, avgiften avser, anses böra bibehållas, skulle längden ifråga k u n n a avlämnas till pensionsstyrelsen på sätt för det n u v a r a n d e gäller före den 1 september. Anses tiden för indrivning av dylika avgifter böra förlängas utöver nu gällande tid, bör avlämnandet av längden till pensionsstyrelsen i motsvarande m å n uppskjutas. Förteckningar till riksförsäkringsanstalten över arbetare till ledning Förteckningar för fastställande av den olycksfallsförsäkringsavgift, som enligt lagen över anställda samt över om försäkring för olycksfall i arbete skall av arbetsgivare erläggas, adelsmän. k u n n a u p p r ä t t a s och expedieras i hittills föreskriven tid och ordning.

108 Förteckningar å personer, som erlägga riddarhuskapitationsavgift, uppr ä t t a s och avlämnas likaledes i nu föreskriven ordning. IZTför 7sPa U p P b ö r d a v sådana allmänna avgifter, som enligt hittills gällande ordailmlnnTav- n i n g "PPföras i särskild uppbördslängd och u p p b ä r a s under våren, d. v gifter. - s. arrendemedel, avbetalningar å köpeskillingar för egnahemslägenheter m. m., torde k u n n a allt fortfarande förrättas såsom hittills antingen å uppbördsstämma eller under särskild uppbördstermin. I sistnämnda fall bör inbetalning ä g a r u m över postgiro. Till denna uppbörd torde böra överföras även sådana å kronodebetsedlarna för det n ä r v a r a n d e upptagna medel, såsom avbetalningar å odlings- och vattenavtappningslån, annuiteter å förskott för avlösning av frälseräntor eller dyl., vilka icke h a v a k a r a k t ä r av skatt. Debetsedlar å dessa avgifter böra utfärdas under februari månad, och uppbörd bör förrättas före mitten av m a r s månad. Inflytande belopp skola antecknas i uppbördslängd, om uppbörd äger r u m å uppbördsstämma, omedelbart vid uppbörden, men eljest allt eftersom inbetalningskorten inkomma från postgirokontoret. Sker uppbörden över postgiro, bör debetsedel vid utsändandet vara åtföljd av behörigen ifyllt inbetalningskort. Arbetsbördans Arbetet å såväl mantalskontoret som å skattekontoret torde, med unolika dill lv d a n t a S f ö r m å n a d e r n a november—februari, kunna löpa tämligen j ä m n t u t a n året. större anhopning för någon viss månad. Däremot bliva m å n a d e r n a november—februari synnerligen arbetstyngda, enär under denna tid infalla mantalsskrivning, vidräkning å avräkningskort och debetsedlar, utställande av föreskrifter rörande slutbetalning samt u t f ä r d a n d e a v skattekort och föreskrifter för arbetsgivare om förskottsavsättningar för kommande år. Det kan därför m å h ä n d a bliva nödvändigt a t t under dessa m å n a d e r anlita jämväl tillfällig personal. S"rt«? m lerke°t.~

" D e t f ö r u t y a t t e s > såsom även tidigare berörts, a t t intimt samarbete komatt rada mellan uppbördsmyndigheterna och postverket i alla frågor, som stå i samband med skattemedlens uppbärande och redovisande. A t t på detta stadium lämna förslag till föreskrifter h ä r u t i n n a n torde icke v a r a erforderligt; det ligger i sakens natur, att dylika föreskrifter tid efter a n n a n måste jämkas i m å n av v u n n a erfarenheter. De sakk u n n i g a äro övertygade om a t t båda p a r t e r n a komma a t t mot v a r a n d r a visa största möjliga tillmötesgående och därigenom u n d e r l ä t t a det omfattande arbete, som. uppbördsreformen, om den genomföres enligt förslaget, kommer a t t ålägga dem. m e r

13 KAP. Om restindrivningen. Även om uppbördsförfarandet omlägges i enlighet med de sakkunnigas Allmänna förslag1, måste man nog alltjämt räkna med att en del skattskyldiga, sär- grunder. skilt egna företagare, icke kommer att erlägga utskylderna inom fastställd tid. Föreskrifter rörande indrivning av restantier bliva alltså fortfarande oehövliga. Någon anledning att föreslå ändring i (huvudgrunderna för restindrivningsförfarandet torde icke förefinnas. Det bör såsom hittills ankomma på vederbörande utmätningsmän å landet och i stad att efter mottagandet av restlängd från uppbördsmyndigheten ombesörja restindrivningen med biträde av underlydande exekutionspersonal (fjärdingsman, annan polisman eller exekutionsbetjänt). Däremot erfordras ändring av åtskilliga detalj föreskrifter. Till följd av den kommunala uppbördens sammanförande med kronouppbörden bliva de föreskrifter, som meddelats rörande indrivning av kommunalutskylder och övriga i § 1 b) restindrivningsförordningen omförmälda utskylder och avgifter, i allt väsentligt obehövliga och de för indrivningen av kronoutskylderna meddelade bestämmelserna omedelbart tillämpliga. Beträffande redovisningen av restantier torde icke längre vara erforderligt, att å landet landsfiskalen och i stad, där magistrat finnes, magistraten är redogörare för restantierna, utan uppbördsmyndigheten synes själv böra ombesörja upprättandet av redogörelse därför. Vid sådant förhållande kan utmätningsmannens befattning med restindrivningen ordnas såsom handräcknings förf ärande åt uppbördsmyndigheten. Detta innebär, att utmätningsmannen redovisar till uppbördsmyndigheten, icke allenast då den skattskyldige anträffats inom utmätningsmannens distrikt utan även då detta icke varit förhållandet. Har den restförde begivit sig till annat distrikt eller finnes eljest anledning för antagande, att han äger utmätningsbara tillgångar inom annat distrikt än där utskylderna påförts, påkallar uppbördsmyndigheten handräckning för utskyldernas uttagande genom hänvändelse till utmätningsmannen i den ort, där den skattskyldige uppehåller sig eller tillgångar antagas föreligga. Då uppbördsmyndigheten påfordrar handräckning för uttagande av restantier, bör i regel handräckning i första hand begäras hos utmätningsmannen å den ort, där den skattskyldige enligt hos uppbördsmyndigheten förda anteckningar för tillfället befinner sig, eller, om han under den uppbördstermin, det restförda beloppet avser, haft anställning, hos utmätningsmannen för det distrikt, där anställning funnits. Såsom tidigare anförts, bör nämligen beträffande anställda indrivning av ut-

110 skylder i första hand riktas mot den arbetsgivare, som genom försummelse a t t innehålla skattemedel föranlett beloppets förande på rest. Härvid är emellertid att märka, a t t indrivningsåtgärder mot en dylik arbetsgivare i regel icke torde behöva påkallas, förrän arbetsgivaren underlåtit efterkomma från uppbördsmyndigheten riktad påminnelse a t t fullgöra inbetalning av utskylder för anställd personal. Restförda ut- Då indrivning skall verkställas för under förskottstermin förfallet utskyiders för- skyldsbelopp, kan icke angivas, h u r u detta belopp kommer att fördelas titlar ° å o l i k a utskyldstitlar. Dylik fördelning kan nämligen verkställas först sedan debiteringen av utskylderna avslutats. Det är därför icke möjligt att göra gällande den förmånsrätt, som enligt 17 kap. 6 § handelsbalken förefinnes för prästerskapets till statsverket indragna tionde och fastighetsskatt, förrän det efter avslutad debitering blivit klart, huru mycket av utskyldsbeloppet utgöres av dylika utskylder. Härom hänvisas till vad som anförts i det föregående (7 kap.). införsel.

Genom den föreslagna anordningen med skyldighet för arbetsgivare a t t innehålla utskylder för anställd personal i samband med löneutbetalningar förlorar införselinstitutet sin hittillsvarande betydelse för indrivning av restantier för anställd personal. Skulle en löntagare föras på restlängd, beror detta uppenbarligen såsom regel därpå, a t t hans arbetsgivare försummat sin skyldighet att innehålla utskyldsbelopp, d. v. s. samma situation föreligger som om en arbetsgivare underlåtit a t t efterkomma beslut om införsel. Vid indrivning av dylika restantier erfordras alltså såsom regel icke något nytt införselbeslut, u t a n indrivningsförrättaren h a r att hos arbetsgivaren k r ä v a verkställighet av uppbördsmyndighetens redan lämnade föreskrift för arbetsgivaren. Fall k u n n a emellertid tänkas, då en löntagare uppförts på restlängd, u t a n a t t anledning härtill ä r försummelse av någon löngivare. Löntagaren k a n nämligen tänkas hava under den uppbördstermin, utskylderna avse, saknat anställning. Eller ock kan anställningen h a v a varit av så tillfällig art, a t t skyldighet a t t ombesörja skattebetalning icke ålegat arbetsgivaren. Skulle sedermera, när indrivning skall förrättas, den skattskyldige hava v u n n i t anställning, kan det bliva nödvändigt att för uttagandet av det rester a n d e beloppet anlita införselförfarandet. Befogenhet a t t fatta beslut härom bör även framgent tillkomma indrivningsförrättaren, som därvid såsom n u skall v a r a skyldig taga nödig hänsyn till den skattskyldiges personliga förhållanden. I n n a n beslut om införsel meddelas, bör indrivningsförrättaren hava från skattekontoret i n h ä m t a t nödiga u p p l y s n i n g a r om de skattebelopp, som det åligger den skattskyldige att i vanlig ordning erlägga under den tid, införselförfarandet avses skola tillämpas.

indrivnings- Såsom påföljd för underlåtenhet a t t i r ä t t tid erlägga utskylder ä r avgift. för det n ä r v a r a n d e stadgad skyldighet att erlägga indrivningsavgift. Sådan avgift u t g å r beträffande kronoutskylderna med 3 % av det restförda beloppet, då detta icke överstiger 25 kronor, dock minst 25 öre, samt med 6 % av det restförda beloppet, d å detta överstiger 25 kronor. F ö r kommunalutskylder utgör indrivningsavgiften 3 % a v det restförda beloppet. F ö r pensionsavgifter u t g å r indrivningsavgiften efter s a m m a grnnd som för kommunalutskylder. Indrivningsavgiften tillfaller den utmätningsman, inom vilkens distrikt medlen nttagits. H a r u t m ä t n i n g s -

Ill m a n anlitat fjärdingsmans eller exekutionsbetjänts biträde vid indrivningen, må fjärdingsmannen eller exekutionsbetjänten u p p b ä r a hälften a v indrivningsavgifterna för medel, som blivit av honom indrivna. Dets a m m a gäller, därest fjärdingsman eller exekutionsbetjänt förrättat utm ä t n i n g . I vissa städer finnas särskilda föreskrifter rörande disposition a v indrivningsavgifter. Vid åtskilliga tillfällen h a r framförts önskemål, att indrivningsavgiften för kommunalutskylder och pensionsavgifter måtte förhöjas a t t u t g å efter de beträffande kronoutskylderna stadgade grunder, varigenom ett förbättrat uppbördsresultat förmenas skola vinnas. Även om efter uppbördsförfarandets omläggning i enlighet med de sakkunnigas förslag storleken a v indrivningsavgiften icke kommer att bliva av så stor betydelse som under n u v a r a n d e förhållanden, förorda de sakkunniga, a t t de för kronoutskylderna gällande bestämmelserna skola bliva tillämpliga beträffande alla slag a v utskylder. Därest anledningen till utskylders förande på restlängd ä r försummelse av vederbörande löngivare eller redogörare, bör denna tillförbindas skyldighet att erlägga indrivningsavgiften. I samband med frågan om utarbetande av n ä r m a r e detaljföreskrifter Fördelning av för genomförandet a v de sakkunnigas förslag till omläggning av skatte- indrivningsuppbörden och restindrivningen torde särskild uppmärksamhet böra ^ ä Ä S i M ? ägnas frågan om fördelning av indrivningsavgiften mellan utmätningsman man och an. och a v honom a n l i t a t biträde. Därest utmätningsmannen icke vidare litat biträde m m kommer a t t i n t a g a ställning som redogörare för indrivningen av restför- da utskylder, u t a n redovisningen h ä r a v skall ankomma på uppbördsmyndigheten, torde nämligen anledning förefinnas a t t giva annan regel för fördelning av indrivningsavgiften mellan utmätningsmannen och av honom anlitat b i t r ä d e ä n den hittillsvarande. Vid en omläggning av indrivningsförfarandet enligt ovan angivna riktlinjer torde frågan om vem indrivningsavgift skall tillfalla, då utskylder indrivas inom område, d ä r särskild utmätningsman ä r förordnad, u t a n vidare lösas. Endast en u t m ä t n i n g s m a n k a n nämligen därvid ifrågakomma såsom berättigad till andel i indrivningsavgiften, nämligen den särskilt förordnade utmätningsmannen. Av ovan a n g i v n a förslag, a t t uppbördsmyndigheten själv skall vara Bevakning i redogörare för restindrivningen, torde följa, att vederbörande landsfiskal konkurs av eller magistrat, respektive a n n a n myndighet, som i magistratsstad sättes s£f"jg"°7„M^ i magistratens ställe, icke med nödvändighet bör h a v a till åliggande a t t i konkurs bevaka det allmännas r ä t t till utdelning för oguldna utskylder. Dylikt åliggande torde böra föreskrivas för uppbördsmyndigheten, vederbörande kommuner och andra till utskylderna berättigade obetaget att själva föranstalta om bevakning. H ä r a v erfordras ä n d r i n g i konkurslagens föreskrifter om underrättelse till kronans ombudsman i orten rörande beslut om försättande i konkurstillstånd m. m. Den skyldighet a t t i egenskap av kronans ombudsman i orten i a n d r a hänseenden bevaka kronans r ä t t , som ankommer på landsfiskal eller magistrat, torde icke beröras a v uppbördssakkunnigas förevarande förslag till omläggning av förfarandet vid skatteuppbörden. De sakkunniga sakna därför a n l e d n i n g h ä r u t i n n a n ifrågasätta ändrade föreskrifter.

112 Preskriptions- Enligt nu gällande bestämmelser kunna utskylder till kronan icke uttid för ut- tagas efter förloppet av tre år efter den 1 maj året efter det, för vilket de akyider. blivit påförda (se kungl. resolutioner den 1 augusti 1727, punkt 7, den 16 mars 1739, § 39, och den 1 september 1741, § 3, kungl. brev den 10 juni 1795 och kungl. resolution den 30 januari 1798, intagna i Lilienbergs lagsamling). Beträffande övriga utskylder torde sedvanlig preskriptionstid tio år gälla. Varda samtliga utskylder föremål för gemensamt uppbörds- och indrivningsförfarande, lära samma preskriptionsbestämmelser böra gälla för alla slag av utskylder. Den för kronoutskylderna gällande preskriptionstiden är väl kort, under det att tioårig preskriptionstid torde få anses väl lång. Däremot synas skäl tala för att preskriptionstiden sättes till fem år såsom är stadgat i fråga om eftertaxering. Dylik tidsbestämmelse för preskription av såväl stats- som kommunalutskylder gäller även i Finland. inskränkning En omläggning av uppbördsförfarandet enligt de sakkunnigas förslag av antalet in- torde kunna förutsättas medföra en avsevärd begränsning av skatterestandrivnings- tierna. Särskilt vad angår gruppen anställda hava garantier skapats för torra are. a ^ u tskylderaa skola i regelmässig ordning inflyta åtminstone i allt väsentligt. Antalet restantieposter för anställda och än mera beloppet av restförda utskylder för dylika skattskyldiga torde alltså bliva väsentligt mindre än hittills. Beträffande den andra gruppen, egna företagare, är det visserligen svårare att bilda sig någon bestämd uppfattning. De kommuner, vilka hitintills ordnat med uppbörd av kommunalutskylderna över postgirot, hava allmänt vitsordat, att skatterna med detta uppbördssätt, som för de skattskyldiga medför största möjliga bekvämlighet, inflyta betydligt bättre än med det förut använda vanliga uppbördssättet. Samma erfarenhet gjordes år 1918, då kronoskatteuppbörden första gången ombesörjdes av postverket. Förfarandet med förskottsavsättningar torde även för gruppen egna företagare underlätta skattebetalningen. Man torde därför kunna antaga, att restantierna skola nedgå även i fråga om den sistnämnda kategorien skattskyldiga. Till ett sådant resultat bör även den omständigheten bidraga, att julmånaden blir fri från skattelikvid. Den föreslagna reformens gynnsamma inverkan på resultatet av skatteuppbörden kommer, enligt de sakkunnigas uppfattning, att medföra betydande lättnader ifråga om landsfiskalernas och övriga utmätningsmäns samt fjärdingsmannens och exekutionsbetjänternas arbetsbörda. En stor del av dessa befattningshavares tjänstgöringstid torde för närvarande åtgå för bestyr med indrivning och redovisning av skatterestantier. Minskas efter skatteuppbördsreformens genomförande antalet restförda belopp mera avsevärt, är det uppenbart, att detta förhållande kommer att kraftigt minska behovet av arbetskraft för denna indrivning. Särskilt torde detta bliva fallet i stora industrisamhällen eller inom andra distrikt med ett stort antal löntagare. Det är emellertid förenat med stora svårigheter att redan nu beräkna omfattningen av arbetsbördans minskning och att på sådana beräkningar grunda förslag till omreglering av landsfiskalsdistrikt eller till minskning av den underordnade exekutionspersonalen. Vad angår landsfiskalerna är att beakta, att under senare tid inom åtskilliga distrikt anställts extra landsfiskaler, vilkas avlöning utgår av anslaget till polisväsendet å landsbygden. Minskas den ordinarie landsfiskalens göromål med indrivning av

113 utskylder, kommer han att erhålla ökad tid för övriga tjänstegöromål, särskilt polisärenden. Det ligger sålunda nära till hands att antaga, att den personalminskning, som skulle bliva en följd av den minskade omfattningen av indrivningsarbetet, i första hand bör gå ut över de extra landsfiskalerna. I åtskilliga distrikt torde emellertid, även därest den extra personalen minskas, den ordinarie landsfiskalens göromål komma a t t nedgå så mycket, att genom omreglering av landsfiskalsdistrikten antalet sådana distrikt kan nedbringas. Frågan om omreglering av landsfiskalsdistrikten har redan varit föremål för övervägande av sakkunniga för avgivande av förslag till ny lönereglering för landsfiskaler (landsstatslönesakkunniga), vilka föreslagit minskning av antalet landsfiskalsdistrikt. Detta förslag lärer vara föremål för beredning inom socialdepartementet. Vidare har i samband med frågan om en processreform undersökning igångsatts rörande möjligheterna att uppdela landsfiskalernas tjänsteåligganden mellan tvenne grupper befattningshavare, den ena med verksamheten begränsad till polis- och åklagargöromål och den andra med verksamheten företrädesvis inriktad på exekutionsärenden och egentliga politigöromål. Då således mera genomgripande förändringar beträffande landsfiskalsorganisationen äro föremål för övervägande i annat sammanhang, hava uppbördssakkunniga ansett sig icke böra i nu förevarande sammanhang, vidare än som skett, ingå på frågan om uppbördsreformens återverkningar å landsfiskalerna. Uppenbart är emellertid, att besparingar å detta område borde bliva en följd av uppbördsväsendets omläggning i enlighet med de sakkunnigas förslag. Beträffande den underlydande exekutionspersonalen torde verkningarna av restantiernas påräknade minskning bliva ännu mera märkbara. Den omständigheten, att fjärdingsmannen tillika tjänstgöra såsom polismän, utgör dock ett hinder för nedbringandet av antalet fjärdingsman i samma omfattning som restantierna kunna antagas nedgå. I de flesta fall torde därför den ifrågasatta uppbördsreformen för fjärdingsmannens vidkommande blott böra medföra sådan begränsning av deras avlöning, som kan anses betingad av göromålens påräkneliga minskade omfattning. Att utarbeta preciserade förslag härutinnan skulle förutsätta synnerligen omfattande undersökningar, som icke kunde begränsas till indrivningsarbetet utan även måste omfatta polisgöromålen. Att på utredningsarbetets nuvarande stadium, innan statsmakterna tagit principiell ställning till de sakkunnigas förslag till ändrade grunder för skatteuppbörden, verkställa dylika undersökningar hava de sakkunniga ansett icke böra ifrågakomma. Denna del av problemet om ett förändrat uppbördsförfarande torde bora senare bliva föremål för utredning. Kontroll över landsfiskalernas medelsförvaltning verkställes nu — förutom av riksräkenskapsverket — genom landsfogden i länet, vilken utövar liknande kontroll jämväl över kronouppbördstjänstemannens medelsförvaltning i magistratsstäderna. Denna kontroll sker huvudsakligen vid inventeringar, som tid efter annan förrättas hos tjänstemannen ifråga. Arbetet härmed är oftast synnerligen besvärligt och inkräktar på vissa håll högst avsevärt på landsfogdens polis- och åklagarverksamhet. De sakkunniga finna det värt att taga under övervägande, huruvida icke berörda kontroll kan överflyttas från landsfogden till någon med uppbördsarbetet sysselsatt tjänsteman, vilken på grund av sm övriga tjänsteverksamhet kan antagas besitta nödig kännedom i rakenskapsva8 — 1812.

114 sendet och tillika äger tid för arbetet i fråga. Enligt de sakkunnigas mening tala åtskilliga skäl för att uppdraget ifråga anförtros åt häradsskrivarna, envar inom hans fögderi. Möjligen kan befinnas lämpligt, att en av dem företrädesvis förordnas förrätta dylika inventeringar utan begränsning till det egna fögderiet. Båda möjligheterna torde därför böra lämnas öppna med rätt för länsstyrelsen att förfara på sätt i varje särskilt fall kan finnas lämpligt. En annan möjlighet är att, såsom från vissa myndigheter föreslagits, hos varje länsstyrelse inrätta en särskild revisorsbefattning, vars innehavare skall handhava nämnda kontroll och vid sidan därav verkställa vissa revisionsgöromål hos länsstyrelserna. Då, såsom nyss framhållits, en omläggning av uppbörds- och restindrivningsförfarandet enligt de sakkunnigas förslag torde väsentligt minska skatterestantierna och då vidare två av de omständigheter, som orsakat förefintliga svårigheter att utöva en effektiv kontroll över landsfiskalernas medelsförvaltning, nämligen den särskilda restindrivningen av kommunalutskylder och handräckningsförfarandet olika landsfiskaler emellan för uttagande av utskylder å annan ort än där de påförts, enligt de sakkunnigas förslag icke vidare skola föreligga, är det tydligt, att reglerna för landsfiskalernas medelsförvaltning skola i och för sig innebära ett gott skydd mot sådana oegentligheter, som under senare år uppdagats, varjämte kontrollen över restindrivningen torde avsevärt underlättas. Den omständigheten, att indrivning av restantier för anställda i regel skall ske hos vederbörande arbetsgivare, torde likaledes underlätta berörda kontroll, särskilt beträffande den underordnade exekutionspersonalen. Befrias landsfogden från arbetet med kontrollen över landsfiskalernas och magistraternas eller i deras ställe insatta stadsmyndigheters medelsförvaltning, öppnas möjlighet för omläggning av landsfogdens tjänsteverksamhet även i övrigt. Att närmare inlåta sig på denna fråga torde dock icke tillkomma de sakkunniga. Reformen kommer även att underlätta revision av kommunernas medelsförvaltning. De flesta av de under senare åren inträffade oegentligheter av kommunala kassaförvaltare hava berört omhänderhavcLa skattemedel. Genom den föreslagna omläggningen av skatteuppbörden och restindrivningen bliva kommunerna befriade från besväret med skatteuppbörd, och alla kommunalutskylder komma att redovisas till vederbörande kommun genom beloppets överförande till dess postgirokonto. Någon kommunens tjänsteman kommer alltså icke att handhava kontanta skattemedel, och inflytande medel måste med nödvändighet uppdebiteras i de kommunala räkenskaperna efterhand som pengarna inflyta på kommunens postgirokonto. Härigenom förebygges möjligheten till oärliga manipulationer med uppbördsmedlen och kontroll över bokföringen av desamma kan när som helst utan omgång erhållas. Ytterligare en garanti mot oegentligheter med uppbördsmedlen ligger däri, att fullständig redovisning för skatteuppbörden och restindrivningen skall årligen avgivas av uppbördsmyndigheten till kommunerna liksom redan nu sker till landstingen m. fl.

14 KAP. Förslagets återverkningar å häradsskrivarna och städernas uppbördsförvaltningar. Den av de sakkunniga förordade organisationen av uppbördsmyndigheterna Nuvarande förutsätter med nödvändighet en förändrad organisation av fögderiförvalt- fögderiindelning. ningarna, närmast häradsskrivarna. Länen äro enligt kungl. brevet den 7 september 1917 (Sv. förfrsaml. nr 687) indelade i tillhopa 119 fögderier, varje med en häradsskrivare. Till belysning av fögderiernas omfattning och arbetsbördan inom desamma lämnas följande summariska uppgifter. Antal Fördelningen av rikets 2 439 landskommuner, köpingar och städer under landsrätt på de olika fögderierna växlar betydligt med lägst 3 i Gällivare kommuner. fögdleri och högst 62 i Skara fögderi, under det att medeltalet utgör 20. Sålunda utgör antalet i 29 fögderier högst » 38 » » 29 » » 10 » » 11 » » 2 » mera än

10 kommuner 11—20 » 21—30 » 31—40 » 41—50 » 50 »

Eikets folkmängd å landsbygden samt i fögderistäderna utgjorde den 31 december 1925 4 322 923 personer, som fördelade sig på de särskilda fögderierna sålunda: i 5 fögderier » 9 » » 33 » » 42 » » 19 » » 9 » » 2 »

Folkmängd.

20 001—25 000 personer 25 001—30 000 » 30 001—35 000 » 35 001—40 000 » 40 001—45 000 » 45 001—50 000 » 50 001—55 000 »

Lägsta folkmängden hade Gotlands södra fögderi med 22 758 personer och högsta folkmängden Skellefteå fögderi med 53 535 personer. Medeltalet för varje fögderi utgjorde 36 327 personer. En folkmängd av 30 000—40 000 personer är den normala för ett fögderi. Inom nämnda gränser ligga för närvarande 75 fögderier, under det att 14 äro under och 30 över denna medelnivå. Av häradsskrivarna utfärdades år 1923 sammanlagt 2 084 741 debetsedlar, Antal debet. fördelande sig på de olika fögderierna sålunda sedlar.

116 i 7 fögderier » 8 » » 23 » »30 » »29 » »12 » » 8 » » 1 » » 1 » över

10 001—12 000 debetsedlar 12 001—14 000 » 14 001—16 000 » 16 001—18 000 » 18 001—20 000 20 001—22 000 » 22 001—24 000 » 24 001—26 000 » 26 000 »

Lägsta antalet debetsedlar hade Gotlands södra fögderi med 10 709 och högsta antalet Danderyds fögderi med 26 836. Medeltalet utgjorde 17 519. Den normala siffran för ett fögderi ligger således emellan 16 0 0 0 - 2 0 000 debetsedlar. Inom nämnda gränser befunno sig år 1923 59 fögderier, under det att 38 fögderier voro under och 22 över denna medelnivå. Häradsslcrivarnas nuvarande avlöningsförmåner.

Avlöningen till häradsskrivare utgår enligt kungl. brevet den 14 juni 1917 med lön 2 600 kronor, tjänstgöringspenningar 1 000 kronor samt förvaltningsbidrag med 150 kronor för varje påbörjat 5 000-tal av folkmängden i fögderiet, ävensom två ålderstillägg, varje om 500 kronor att åtnjutas efter respektive 5 och 10 års tjänstgöring. Härutöver utgår till envar av 19 häradsskrivare i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län ortstillägg om 200 kronor. Därjämte uppbär häradsskrivare enligt särskilda årliga riksdagsbeslut tillfällig löneförbättring med 850 kronor, därav 550 kronor lön och 300 kronor tjänstgöringspenningar, ävensom dyrtidstillägg efter de grunder, som gälla för icke nyreglerade verk. Häradsskrivare äger tillika uppbära vissa sportler såsom provision för debitering av landstingsmedel och vägskatt (förordningen den 15 juni 1922 med särskilda föreskrifter angående ersättning för debitering och uppbörd av landstingsskatt m. m.) eller för debitering av försäkringsavgifter (2 § i kungörelsen den 22 oktober 1886 angående uppbörd av avgifter till vissa på ömsesidighet grundade försäkringsanstalter, sådan paragrafen lyder enligt kungörelsen den 14 december 1917), debetsedellösen (kungörelsen den 3 december 1897 angående ersättning till vederbörande tjänstemän för utfärdande av debetsedlar) ävensom ersättning för upprättande av avskrifter av taxeringslängder m. m. Nuvarande häradsskrivaren i Södertörns fögderi, C. A. E. Johansson, vilken icke ingått på den nya lönestaten, åtnjuter avlöning enligt 1880 års stat med lön 2 000 kronor, tjänstgöringspenningar 500 kronor och tillägg till tjänstgöringspenningarna efter 75 kronor för varje påbörjat 5 000-tal av folkmängden i distriktet, utgående med 750 kronor. Därjämte utgår till Johansson från Stockholms stad ersättning för vissa sportler, dels enligt kungl. brevet den 22 mars 1912 med 1 700 kronor och dels enligt kungl. brevet den 22 mars 1929 med 225 kronor. Johansson, som är född den 8 januari 1865, torde v a r a skyldig avgå från sin tjänst vid uppnådda 67 år och således knappast komma att beröras av omorganisationen.

Eäradsskri- Häradsskrivarnas extra inkomster i tjänsten, d. v. s. uppbördsprovisioner, vamas extra debetsedellösen, arvode för upprättande av röstlängder, pensionsförteckningar, inkomster i arbetsgivarförteckningar och vägfyrktalslängder m. m. samt expeditionstjänsten.

117 lösen, utgjorde, enligt för åren 1923—1925 uträknade medeltal, tillhopa 1 492 971 kronor, fördelade å de särskilda fögderierna sålunda: i 5 fögderier 6 001— 8 000 kronor » !8 °» 8 001—10 000 » » 27 » 10 001—12 000 » » 35 » 12 001—14 000 » » 14 001—16 000 » s 15 » 6 » 16 001—18 000 » » 7 » 18 001—20 000 20 001—22 000 1 2 » över 26 000 » Uppgifter saknas för 3 fögderier. Häradsskrivarnas extra inkomster i tjänsten äro liksom deras lorvaltningsbidrag avsedda till bestridande av utgifter för tjänstebiträden, tjänsteresor och tjänstelokal samt expenser i övrigt. Det sammanlagda beloppet av extra inkomsterna för varje haradssknvare utgjorde i medeltal 12 870 kronor. För 62 häradsskrivare lågo extra inkomsterna mellan 10 000 och 14 000 kronor. 23 häradsskrivare hade mindre än 10 000 kronor och 31 mera än 14 000 kronor i extra inkomster. Endast i ett fögderi förslogo icke de extra inkomsterna till täckande av utgifter och beräknade kostnader för tjänsten. Lägger man emellertid i detta fall till arvodet för taxeringsuppdrag, uppstår dock ett överskott Uppgifter hava sammanställts även angående häradsskrivarnas medelinkomster för taxeringsuppdrag för åren 1923—1925. Det har framgått, att inkomsterna för dylika förrättningar uppgått: för 4 häradsskrivare till högst 500 kronor 501—1 000 17 27 » » 1001—1500 » » » 1501—2 000 » 12 » » 2 001—2 500 » 12 13 » » 2 501—3 000 » 4 » » 3 001—3 500 » 4 » » 3 501—4 000 » 2 » » 4 001—4 500 » För 24 häradsskrivare saknas uppgift. Inkomna uppgifter angående utgifter och beräknade kostnader under åren Omkostnader. 1923—1925 hava bearbetats, och framgår härav, att de i medeltal uppgått till följande belopp: a) För I 2 fögderier » 15 » » 28 » » 25 » » 22 » » io » » 6 » » 3 »

tjänstebiträden. 2 001— 3 000 kronor 3 0 0 1 - 4 000 » 4 001— 5 000 » 5 001— 6 000 » 6 001— 7 000 » 7 001— 8 000 » 8 001— 9 000 » 9 001—10 000 »

118 i 2 fögderier 10 001—11000 kronor » 1 » 11001—12 000 » » 1 » 12 001—13 000 » » 1 » 13 001—14 000 » För 3 fögderier saknas uppgifter. Utgifterna för tjänstebiträden hava uppgått i medeltal till 5 859 kronor. De hava varit lägst 2 488 kronor och högst 13 147 kronor. b) För expenser och expeditionsrum m. m. I 1 fögderi 500 kronor » 14 fögderier 501—1000 > » 26 » 1001—1500 » » 27 » 1501—2 000 » » 19 » 2 001—2 500 » » 15 » 2 501—3 000 » » 8 » 3 001—3 500 » » 4 » 3 501—4 000 » » 2 » över 4 000 » Uppgifter för 3 fögderier saknas. Utgifterna för expenser, expeditionsrum m. m. hava uppgått i medeltal till 1 979 kronor. De hava varit lägst 500 kronor och högst 6 875 kronor. Behållen Häradsskrivarnas sammanlagda extra inkomster i tjänsten och för taxeinkomst. ringsuppdrag för de 116 fögderier, för vilka uppgifter erhållits, utgjorde i medeltal för åren 1923—1925 1 663 546 kronor eller i genomsnitt för varje fögderi 14 341 kronor. Summan av utgifter och beräknade kostnader uppgick i medeltal för samma år till 909 184 kronor eller i genomsnitt för varje fögderi till 7 838 kronor. Icke i något fögderi hade uppstått underskott, och överskotten fördelade sig på följande sätt: i 1 fögderi högst 1000 kronor » 3 fögderier 1 0 0 1 — 2 000 » » 6 » 2 0 0 1 — 3 000 » » 10 » 3 001— 4 000 » » 14 » 4 001— 5 000 » » 16 > 5 001— 6 000 » » 21 » 6 001— 7 000 » » 13 » 7 001— 8 000 » » 13 » 8 001— 9 000 » » 7 » 9 001—10 000 » » 5 » 10 001—11000 » » 4 » 11001—12 000 » » 3 » över 12 000 » Uppgifter för 3 fögderier saknas. Medeltal 6 503 kronor, lägst 503 kronor, högst 13 824 kronor. ^ Härtill bör dessutom läggas avlöning enligt stat jämte förvaltningsbidrag, tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg. TjänsteAntalet tjänstebiträden växlar ganska betydligt, beroende dels på fögdebiträden. riernas storlek, dels på arbetsmetoder (maskinell utrustning) dels ock på den omfattning, i vilken häradsskrivaren själv lägger hand vid göromålen.

119 Fullständiga uppgifter härom hava lämnats av 113 häradsskrivare, som sammanlagt hava 305 ständiga och 497 tillfälliga tjänstebiträden. Medeltalet för fögderi blir alltså 2*7 ständiga och 4"4 tillfälliga biträden. Enligt bestämmelser i ovan åberopade kungl. brev den 14 juni 1917 Särskilda iestammelsi gäller bland annat ifråga om häradsskrivare, som ingått å 1917 års lönestat, att han är underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet, jämkning i åligganden samt reglering av tjänstgöringsområde, som kan varda föreskriven, ävensom är pliktig, därest förändrad organisation av tjänster eller tjänstedistrikt inom landsstaten beslutas, att, med bibehållande av den avlöning å staten, han innehar, och mot ersättning i förekommande fall för flyttningskostnad inträda i den nya tjänsteställning i landsstaten, varom Kungl. Maj:t förordnar. Sådan häradsskrivare är vidare — likaledes med bibehållande av den avlöning å stat, han innehar, och mot ersättning i förekommande fall för flyttningskostnad — pliktig, därest vissa landsstaten tillkommande göromål överflyttas till annan del av statsförvaltningen, efter Kungl. Maj:ts förordnande tjänstgöra å befattning, till vilken dessa görom å l helt eller delvis överflyttas. Vid utgången av juni månad 1929 äro 33 häradsskrivartjänster vakanta, vilka uppehållas medelst förordnande tills vidare. Enligt den nuvarande fögderiindelningen omfattar varje fögderi ett antal Ny fbgderilandsfiskalsdistrikt. Uppdelning av landsfiskalsdistrikt mellan skilda fögderier indelning. förekommer icke. Därest, såsom de sakkunniga föreslå, häradsskrivarnas göromål, i den mån dessa fortfarande skola förekomma, förläggas _ till uppbördsavdelningar hos länsstyrelserna, skulle strängt taget någon indelning i fögderier icke vidare erfordras. Emellertid torde det ur arbetssynpunkt vara till fördel, om inom uppbördsavdelningarna de olika tjänstemännen kunde företrädesvis sysselsättas med göromål, som hänföra sig till bestämda lokala områden. De skulle därigenom vinna en mera grundlig kännedom om förhållandena inom dessa mindre områden än om deras verksamhet komme att avse länet i dess helhet. E n strängt genomförd uppdelning i dylika mindre områden kan emellertid icke lämpligen genomföras med avseende å alla göromål. Sålunda torde exempelvis förandet av avräkningskort, utskrivandet av längder medelst adresseringsmaskin och vissa andra likartade göromål böra anförtros åt personal, vars verksamhet icke är begränsad till allenast en del av länet. Däremot torde arbetet med mantalsskrivningen, med debiteringen och med bestämmande av förskottsavsättningarnas storlek i sådana fall, då individuell prövning därav erfordras, lämpligen böra förbehållas tjänstemän, som hava sin verksamhet förlagd företrädesvis inom ett mindre område. De sakkunniga hava därför ansett sig böra upprätta ett förslag till landets indelning i fögderier. Vid uppgörandet av detta förslag hava de sakkunniga utgått från, att de nya fögderierna kunna göras större än de hittillsvarande, eftersom åtskilliga av de enligt hittillsvarande ordning häradsskrivare åliggande göromålen enligt den upprättade planen för arbetets bedrivande skola fullgöras av underordnad personal, som är gemensam för hela länet. Vidare böra samtliga städer, givetvis med undantag för Stockholm, Göteborg och Malmö, inbegripas i fögderiindelningen. De sakkunniga hava sökt åstadkomma lämplig avvägning av områdena alltefter lokala förhållanden, därvid de större städerna i regel ansetts böra utgöra egna fögderier, i vissa fall gemensamt med närmast omgivande landsbygd. I några fall hava landsfiskalsdistrikt uppdelats mellan

120 flera fögderier, där sådant ansetts betingat av lokala förhållanden. Tillräcklig anledning att strängt hålla på principen, att varje fögderi skall sammanfalla med visst antal odelade landsfiskalsdistrikt torde nämligen icke längre föreligga. Fögderiindelningen kommer nämligen att hava betydelse närmast för förhållandena inom verket såsom normgivande för fördelningen av göromålen i stort sett. Länsstyrelserna böra äga befogenhet att verkställa mindre jämkningar mellan fögderierna alltefter växlande behov, utan att fråga härom behöver underställas Kungl. Maj:t. Förslaget till fögderiindelning lyder som följer. Fögderiindelning. Folkmängd den 31

Stockholms

/i2 1925

län.

Roslags fögderi. Areal 3 687*3 7 kv.-km. Frösåkers landsfiskalsdistrikt Väddö » Närdinghundra » Vätö » Frötuna » Sjuhundra » Långhundra » öregrunds stad Östhammars » Norrtälje »

11204 12104 8 542 7107 7 813 6 962 6 012 1211 1043 4 966

66 964

Attunda fögderi. Areal 1762*9 4 kv.-km. Årlinghundra landsfiskalsdistrikt Vallentuna » Danderyds » med Djursholms och Lidingö städer ... Österåkers » Värmdö » Gustavsbergs » Vaxholms stad Sigtuna »

26 653 6 545 5 294 4 670 3 938 799

64 427

Sollentuna och Nacka fögderi. Areal 282*0 3 kv.-km. Solna landsfiskalsdistrikt Spånga » Sollentuna » Nacka »

22 767 19 011 10 394 12129

64 301

Färentuna och Södertörns fögderi. Färentuna landsfiskalsdistrikt Tumba » Hanninge » Sorunda » Öknebo » Södertälje stad

7 073 17 014 8 201 9 552 9 653 14 818

66 311

Summa

262 003.

9 717 6 811

Areal 2 006*2 4 kv.-km.

121 Folkmängd den sl

Uppsala

/i2 1925

län.

örbyhus fögderi. Areal 2 872*3 6 kv.-km. Älvkarleby landsfiskalsdistrikt Västlands » Tierps » Dannemora » Lövsta » Olands » Norunda »

9 746 4 579 9 969 9 035 6 409 8 412 6 441

54591 Tiunda fögderi. Areal 2 425*4 2 kv.-km. Vaksala landsfiskalsdistrikt Ulleråkers » Lagunda » Håbo » Åsunda » Enköpings stad

8 296 10 996 9 264 10 464 10 408 5 899

55 327

Summa

30 036 139 954.

._.

8 724 11544 9 649 8 424 12121 855

51377 Katrineholms fögderi. Areal 2 225*9 9 kv.-km. Vingåkers landsfiskalsdistrikt Valla » Bettna » med Katrineholms stad Villåttinge »

12 270 9 990 17 728 14 583

54 571

Gripsholms fögderi. Areal 2 380* 21 kv.-km. Åkers landsfiskalsdistrikt Selebo » Daga » österrekarne » Västerrekarne » Strängnäs stad Mariefreds »

8 593 7 296 9 029 12 677 9 805 4 907 1469

53776:

Uppsala fögderi. Uppsala stad

Areal 15*5 3 kv.-km.

Södermanlands

län.

Nyköpings fögderi. Areal 2113*4 7 kv.-km. Lunda landsfiskalsdistrikt Nyköpings » Eönö » Hölebo » Nyköpings stad Trosa »

122 Folkmängd den 81 / ia 1925

Eskilstuna fögderi. Areal 91*3 9 kv.-km. Eskilstuna stad Torshälla »

Östergötlands

30 467 1864

32 331

Summa

192 055.

län.

Norrköpings fögderi. Areal 128"18 kv.-km. Norrköpings stad

60 132

Brobygdens fögderi. Areal 3166*2 5 kv.-km. Rejmyre landsfiskalsdistrikt Finspongs » Bråbo » Lösings » Vikbolandets » Skönberga » Valdemarsviks » Söderköpings stad

5 226 11172 7 884 11034 10 856 5 840 9 437 2 797

64 246

Linköpings fögderi. Areal 1 586*2 9 kv.-km. Linköpings landsfiskalsdistrikt Bankekinds » Skärkinds » Linköpings stad

10 931 12 045 7 729 29110

59 815

Mjölby fögderi. Areal 3 798*12 kv.-km. Valkebo landsfiskalsdistrikt Vifolka » med Mjölby stad Av Gullbergs landsfiskalsdistrikt: Normlösa socken Västerlösa » Göstrings landsfiskalsdistrikt Ydre » Kinda södra » Kinda norra » Skänninge stad Motala fögderi. Areal 2 370*3 8 kv.-km. Lysings landsfiskalsdistrikt Vadstena » Motala » Bobergs » Av Gullbergs landsfiskalsdistrikt: Vreta klosters socken Stjärnorps » Ljungs » Flistads » Björkebergs »

7 392 11635 735 1042 15 067 7 594 10 443 7 720 1789 9 686 8 984 9 998 9 086 2 754 1034 1532 728 410

63 417

123 Folkmängd den 3 7i2 L925

Hällestads landsfiskalsdistrikt Motala stad Vadstena »

9 761 5 666 2 982

62 621

Summa

310 231.

Jönköpings län. Jönköpings fögderi. Areal 1723*7 4 kv.-km. Vista landsfiskalsdistrikt Jönköpings » med Huskvarna stad Mo » . Jönköpings stad Gränna >

7 294 19 227 6 935 29 933 1222

64 611

Vedbo fögderi. Areal 2 571*7 4 kv.-km. Nässjö landsfiskalsdistrikt med Nässjö stad Tranås » » Tranås » Aneby » Eksjö » Mariannelunds » Eksjö stad

17 426 13 074 7 914 8 014 6 943 6 500

59 871

Vetlanda landsfiskalsdistrikt med Vetlanda stad... Alseda » Nye » Sävsjö » Malmbäcks » Vrigstads »

11691 6 753 5 267 11804 6 970 8 236

50 721

Värnamo fögderi. Areal 3 871*0 4 kv.-km. Skillingaryds landsfiskalsdistrikt Värnamo » med Värnamo stad Gislaveds » Reftele » Unnaryds » Långaryds »

10 171 14 832 8 733 8 309 6119 7 999

56163 Summa

231366.

Njudungs

fögderi.

Areal 3 355*5 0 kv.-km.

Kronobergs län. Östra Värends fögderi. Areal 3 864*5 5 kv.-km. Åseda landsfiskalsdistrikt Lenhovda » Kosta » Älmeboda » Tingsryds » Hovmanstorps * utom Växjö landskommun

8 308 8 689 8 603 9 473 9 989 7 787

52 849

124 Folkmängd den 81

Mellersta och Västra Värends fögderi. Areal 2 672*5 2 kv.-km. Norrvidinge landsfiskalsdistrikt Moheda » Alvesta » Växjö landskommun av Hovmanstorps landsfiskalsdistrikt Bergunda landsfiskalsdistrikt Eyds » Växjö stad

/i2 1925

8 009 7 785 11276 4 081 7 593 8 036 9 624

56 404

11751 8 760 9 603 11346 7 390 Summa

43 850 158103.

8 919 9 239 10 697 8 915 7 527 8 058 12 298 3111

68 764

Oskarshamns fögderi. Areal 4159*3 0 kv.-km. Virserums landsfiskalsdistrikt Målilla » Högsby » Tunaläns » Oskarshamns » Kokneby » Oskarshamns stad

8 866 9 606 11843 10 792 9 568 9 498 8 785

68 958

Kalmar fögderi. Areal 1739* o 6 kv.-km. Kalmar landsfiskalsdistrikt Åkerbo » Borgholms » Mörbylånga » Degerhamns » Kalmar stad

6 922 5 995 8 569 7 072 6 095 18 435

53 088

Sunnerbo fögderi. Areal 3 372*8 o kv.-km. Ljungby landsfiskalsdistrikt Göteryds » Älmhults » Markaryds » Lidhults »

Kalmar

län.

Västerviks fögderi. Areal 3 882*6o kv.-km. Ukna landsfiskalsdistrikt Lofta » Gamleby » Hjorteds » Södra Vi » Hultsfreds » Västerviks stad Vimmerby »

-:

125 Folkmängd den 3I

Södra Möre fögderi. Areal 1758*7 5 kv.-km. Nybro landsfiskalsdistrikt Vassmolösa » Karslunda » Torsås » Vissefjärda »

/i2 1925

9 921 7 431 5 356 9 712 7 948

40 368

Summa

231178.

9 596 7 489 7114 8 925 9 068 4 765 10 024

56 981

Summa

56 981.

Karlshamns fögderi. Areal 1663*3 0 kv.-km. Jämshögs landsfiskalsdistrikt Asarums » Mörrums » Sölvesborgs » Hällaryds » Hoby » Eonneby » Sölvesborgs stad Karlshamns » Eonneby »

10117 8 809 7 033 7 655 6 942 6 513 12 439 3 939 7 544 3 500

74491 Karlskrona fögderi. Areal 1375*3 7 kv.-km. Tvings landsfiskalsdistrikt Nättraby » Augerums » Lyckeby » Kristianopels » Karlskrona stad

10 255 9 836 9 909 7 907 8189 27 716

73 812

Summa

148 303.

Gotlands

län.

Areal 3159*78 kv.-km. Slite landsfiskalsdistrikt Visby » Kräklingbo » Klintehamns » Hemse » Burgsviks » Visby stad

Blekinge

Kristianstads

län.

län.

Ängelholms fögderi. Areal 1 580*3 4 kv.-km. Båstads landsfiskalsdistrikt Rebbelberga »

10171 9 923

126 Folkmängd den 81

Björnekulla landsfiskalsdistrikt Gråmanstorps » Örkelljunga » Kiseberga » Ängelholms stad

/i» 1925

11119 11776 8 834 8 810 5 231

65 864

Hässleholms fögderi. Areal 2151'5 4 kv.-km. Stoby landsfiskalsdistrikt med Hässleholms stad Brönnestads » Verums » Vinslövs » Osby » Färlövs »

14 456 7 388 8 772 9 057 8 723 11889

60 285

Kristianstads fögderi. Areal 1562*0 7 kv.-km. örkeneds landsfiskalsdistrikt Oppmanna » Näsums » Fjälkinge » Vä » Äsphults » Kristianstads stad

8112 6 225 8 525 10 046 8 919 7 595 13102

62 524

7 565 10 236 12 024 11333 12 471 2 445

56 074

Summa

244 747.

Simrishamns

fögderi.

Areal 1162*io kv.-km.

Degeberga landsfiskalsdistrikt Brösarps » Tryde » Järrestads » Löderups » Simrishams stad

Malmöhus

län.

Malmö stad Hälsingborgs

116 348. fögderi.

Areal 52*0 6 kv.-km.

Hälsingborgs stad Luggude

och Landskrona

51 381 fögderi.

Höganäs landsfiskalsdistrikt Kattarps » Eamlösa » Billesholms » Ekeby » Landskrona stad

Areal 646*8 2 kv.-km. 13 408 9 217 7 968 9 683 7 739 19 203

67 218

127 Folkmängd den 81

/i2 1925

Lunds fögderi. Areal 669" 13 kv.-km. Rönneberga landsfiskalsdistrikt med Ven Kjävlinge » Eslövs » med undantag av Eslövs stad, Västra Sallerups och Remmarlövs kommuner Lunds landsfiskalsdistrikt Lunds stad

6 863 10 726 24 041

66 241

Eslövs fögderi. Areal 1682*8 7 kv.-km. Av Eslövs landsfiskalsdistrikt: Eslövs stad Västra Sallerup Remmarlöv Röstånga landsfiskalsdistrikt Höörs » Hörby » Löberöds » Bjärsjölagårds » Sjöbo »

7 986 9139 7 517 8 951 9 971 12 083 11278

66 925-

Trälleborgs fögderi. Areal 585*6c kv.-km. Arlövs landsfiskalsdistrikt Oxie » Vällinge » Svedala » Skanör med Falsterbo stad Trälleborgs stad

12160 15 964 11231 13 058 1167 12 652

66 232'

Ystads fögderi. Areal 1168*13 kv.-km. Dalby landsfiskalsdistrikt Klågerups » Klagstorps » Skurups » Rydsgårds » Herrestads » Ystads stad

10 568 9 947 9 230 9 433 9 264 7 337 11645

67 424

Summa

385 421.

9 967 6 978 6 977 12 808 6109 1 699 8 094

52 632;

Hallands län. V axbergs fögderi. Areal 1839*9 6 kv.-km. Kungsbacka landsfiskalsdistrikt Fjärås » Viske » Himle » Ullared » Kungsbacka stad Varbergs stad

6 163 1 577 246

12 646 11965

128 Folkmängd dea 31

Falkenbergs fögderi. Areal 1693* 51 kv.-km. Falkenbergs landsfiskalsdistrikt Årstads » Harplinge » Av Halmstads » Enslövs socken Torups » Kinnareds » Falkenbergs stad Halmstads fögderi. Areal 1389*0 5 kv.-km. Av Halmstads landsfiskalsdistrikt: Trönninge socken Snöstorps » Bredereds » Laholms landsfiskalsdistrikt Skottarps » Halmstads stad Laholms »

/i3 1925

10 401 9 930 12 941 3 941 2 ^69 K ono 5 J°_°

:

46 034

722 ? K«7 IIQOQ

10 993 JO 338 WJgl •• 2 384 51050 Summa 149 716.

Göteborgs och Bohus län. 231

Göteborgs stad Strömstads fögderi. Areal 2 298*40 kv.-km. Vette landsfiskalsdistrikt Tanums » Bullarens » K ville » Sörbygdens » Tunge » Sotenäs » Kungshamns » Stångenäs » Stömstads stad Lysekils »

H939 gfOö * j"£ byb7

-

Uddevalla fögderi. Areal 1762*7 2 kv.-km. Lane landsfiskalsdistrikt Orusts västra » Orusts östra » Tjörns » Inlands Fräkne »

»

Torpe

»

» Norra Uddevalla stad

»

°07'

^ 540 I III JWJ i J iiE lb 7 J" J4 1 «J° 95

8 201 *5 So? 79 421 49b J'«•

Il**

-

9 J68 1 4 1Q0

69 009

129 Folkmängd den " / i * 1925

Mölndals fögderi. Areal 911*0 7 kv.-km. Inlands södra landsfiskalsdistrikt . Hisings » •••••• Sävedals » Fässbergs * med Mölndals stad... Askims » Marstrands stad Kungälvs »

,\ 7179 12 624 11437 17 444 17 067 1770 2131 Summa

69 652 211834.

Älvsborgs län. Dalslands fögderi. Areal 4136*2 7 kv.-km. Dals-Eds landsfiskalsdistrikt Selångens » Billingsfors » Tössbo » Högsäters » Nordals » Bolstads » Frändefors » Färgelanda » Åmåls stad

6 073 7 568 8 574 7 242 5 099 9 933 4 917 7 430 5 610 6 274

68 720

Vänersborgs fögderi. Areal 1 323*5 2 kv.-km. Vassända landsfiskalsdistrikt Tunhems > med Trollhättans stad Bjärke » Flundre » Ale » Vänersborgs stad

5 430 23 968 4 837 6 770 13 640 9108

63 753

Alingsås fögderi. Areal 2 907*n kv.-km. Vätte landsfiskalsdistrikt Alingsås » Herrljunga » Gäsene » Ås » Vedens » Bollebygds » Alingsås stad

10114 9 487 7 759 8 956 10 311 6 597 7 483 ^865

67 572

9 507 11159 10184 8 221 9 065 8 868 3 756

60 760

Ulricehamns fögderi. Areal 3 783*3 2 kv.-km. Redvägs landsfiskalsdistrikt Åsundens » Svenljunga » Tranemo » Kungsäters » Sätila » Ulricehamns stad 9 — 1812.

:

130 Folkmängd den 31

Borås fögderi.

K i n n a landsfiskalsdistrikt Borås stad

Skaraborgs Mariestads

fögderi.

fögderi.

4910i

Summa

309 906.

12 839 12 824 8109 11431 8 883 5 891

59 977

9 493 5 801 13 851 6393 6 771 7 610 2 762 10149

62 830

12 070 8 880 5 768 5 257 9796 6 000 6 588 6 934

5 681 6 440 7 424 6 069 9704 12 055 5 911 8 762 Summa

62 046 246154.

Areal 2 745*3 6 kv.-km.

Areal 2 170* 91 kv.-km.

Hjo landsfiskalsdistrikt Skövde » Tidaholms » med Tidaholms stad... Dimbo » Vartofta » Slättängs » Hjo stad Skövde » Skara fögderi.

16 784 32 317

län.

Hova landsfiskalsdistrikt Hasslerörs » Undenäs » Binnebergs » Karlsborgs » Mariestads stad Skövde

/i3 1925

Areal 580*2 5 kv.-km.

Areal 1801*21 kv.-km.

Kinna landsfiskalsdistrikt Axvalls » Stenstorps » Gudhems » Skånings » Vilske » Skara stad Falköpings » Lidköpings fögderi. Areal 1762*8 9 kv.-km. Leckö landsfiskalsdistrikt Järpås » Kinnefjärdings » Åse » Viste » Barne » Laske » Lidköpings stad

131 Folkmängd den 31

Värmlands

/i2 1925

län.

Älvdals och Fryksdals fögderi. Areal 7 874*2o kv.-km. Finnskoga landsfiskalsdistrikt Ekshärads » Uddeholms » Sunnemo socken av Nyeds landsfiskalsdistrikt Torsby landsfiskalsdistrikt

7 824 9 670 12 442 1 526 13 333

Rottna

»

)

„-, KWO

Värmlands-Sunne

»

j

-31018

6 g 3]

östersysslets fögderi. Areal 4169.9 8 kv.-km. Nyeds landsfiskalsdistrikt utom Sunnemo socken Ransäters » Filipstads » Storfors » Vase » Kristinehamns » Filipstads stad Kristinehamns »

6 029 7 877 10 367 7 353 9 714 9199 4 934 11745

67 218

Mellansysslets fögderi. Areal 1994*7 9 kv.-km. Kils landsfiskalsdistrikt Karlstads » Grums » Näs » Karlstads stad

11086 15143 10 244 13112 19 862

69 447

Västersysslets fögderi. Areal 5 284*5 5 kv.-km. Charlottenbergs landsfiskalsdistrikt Arvika » med Arvika stad Järnskogs » Årjängs » Gillbergs »

15 219 19 824 8 305 10 466 13 675

67 489

Summa

270 467.

Nora fögderi. Areal 3 849*6 8 kv.-km. Hällefors landsfiskalsdistrikt Nora » Karlskoga » Svarta » Fjugesta » Tysslinge » Nora stad

8 904 10 279 20 390 7 986 5 866 8111 2 613

64149 Lindes fögderi. Areal 2 779.6 8 kv.-km. Ljusnarsbergs landsfiskalsdistrikt Lindes »

11598 12 976

Örebro län.

132 Folkmängd den S1

Fellingsbro landsfiskalsdistrikt Glanshammars » Örebro » Lindesbergs stad

/i2 1925

11 212 7 040 14 428 3 102

60 356

9 851 9 724 12 696 10 340 9 746 7 288 2107

61752 Summa

36 246 222 503

Köpings fögderi. Areal 3 225*6 9 kv.-km. Norbergs landsfiskalsdistrikt Västerfärnebo » Skinnskattebergs > Ramnäs » Arboga » Köpings » Arboga stad » Köpings » »

13 276 7 550 7 398 11277 10159 7 353 5 060 6 500

68 573

Sala fögderi. Areal 3 466*7 7 kv.-km. Sala landsfiskalsdistrikt Våla > Heby » Torstuna » Skultuna » Västerås » Kolbäcks » Sala stad

7 576 8 497 8 908 8 635 6 384 8 348 10 801 8 068

67 217

Summa

29 215 165 005.

»

Hallsbergs fögderi. Areal 2 483.2 9 kv.-km. Askers landsfiskalsdistrikt Sköllersta » Kumla » Hallsbergs » Snndbo » Grimstens » Askersunds stad Örebro fögderi. Örebro stad

Areal 21*8 4 kv.-km.

Västmanlands

Västerås fögderi. Västerås stad

län.

Areal 63*5o kv.-km.

Kopparbergs Siljans fögderi. Areal 15 481*9 0 kv.-km. Särna landsfiskalsdistrikt Älvdalens »

län. 3 201 5 801

133 Folkmängd den S1

Våmhus

landsfiskalsdistrikt

j

M o r a

*

>

Venjans Orsa Ore Rättviks Leksands Bjursås

» » > » » »

/i2 1925

^3^59 4 1 , o

« o 8484 375 1 Hl67 13 318 3114

Falu fögderi. Areal 1901'91 kv.-km. Gagnefs landsfiskalsdistrikt Kopparbergs » Stora Tuna Ovanbrodels landsfiskalsdistrikt » » Utombrodels » Torsångs landsfiskalsdistrikt Faluns stad

\ I

Hedemora fögderi. Areal 3 646*6 3 kv.-km. Svärdsjö landsfiskalsdistrikt Sundborns » Husby » Hedemora » Folkärna » med Avesta stad By » Säters stad Hedemora » Västerbergslags fögderi. Areal 8 984*3 9 kv.-km. Transtrands landsfiskalsdistrikt Lima » Malungs » Järna » Nås » • Flöda » Grangärde » Ludvika » med Ludvika Norrbärke » Söderbärke » ••

Gävleborgs

stad

9 580 7 899 25 699 5 510 13 491

8 056 5 847 10 290 10 509 15117 6 030 2 088 3 410

2 115 2 719 7 500 9 069 5 524 2 576 11633 9 617 8 616 4 849 Summa

64 218 253 892.

län.

Hudiksvalls fögderi. Areal 5 666*3 6 kv.-km. Ljusdals landsfiskalsdistrikt Bergsjö » Gnarps » Harmångers » Hälsingtuna » •' ' Forsa »

• •

13 098 6 611 5112 5 366 4 476 5 448

134 Folkmängd den 31

Delsbo landsfiskalsdistrikt Norrbo » Hudiksvalls stad

..;

Bollnäs fögderi. Areal 7 568*3 8 kv.-km. Los landsfiskalsdistrikt Färila » Järvsö » Arbrå » Ovanåkers » Alfta » Bollnäs » Hanebo »

„

Söderhamns fögderi. Areal 3 328*6 9 kv.-km. Enångers landsfiskalsdistrikt Norrala » Mo » Söderala » Skogs » Ockelbo » Hamrånge socken av Hille landsfiskalsdistrikt Söderhamns stad Storviks

fögderi.

/ia 1925

5 796 5 412 7 686

59 005

3 726 5 679 8 084 7 221 7 557 7105 15 896 6429

7 253 5110 3 805 12 970 4 056 9 636 5125 11616

59 571

12 960 8 918 3 343 12 342 12 350 8 219

58132 Areal 3 092*7 4 kv.-km.

Ovansjö landsfiskalsdistrikt Torsåkers » Hille socken av Hille landsfiskalsdistikt Valbo landsfiskalsdistrikt Högbo » Hedesunda » Gävle fögderi. Areal 71*8 3 kv.-km. Gävle stad

Västernorrlands

39 266 Summa

277 671.

4132 4 529 4 102 4 348 5 075 5 582 13 668 4 873 9459

län.

Sollefteå fögderi. Areal 8 927.91 kv.-km. Tåsjö landsfiskalsdistrikt Bodums » Junsele * Ramsele » Helgums » Resele » Sollefteå » med Sollefteå stad Boteå » Nylands »

135 Folkmängd den 31

/t2 1925

örnsköldsviks fögderi. Areal 6 766*5 7 kv.-km. Anundsjö landsfiskalsdistrikt Bjöma » Arnäs » Själevads » Nätra » Örnsköldsviks stad

8 542 8 010 9 509 9 969 9 915 4 551

50 496

Härnösands fögderi. Areal 2 348*oi kv.-km. Nordingrå landsfiskalsdistrikt Bjärtrå » Gudmundrå » Högsjö » Särbrå » Härnösands stad

7 723 9 684 13 305 4 865 9 040 11635

56 252

Sundsvalls fögderi. Areal 934*3 7 kv.-km. Ljustorps landsfiskalsdistrikt Timrå » Alnö » Sköns » Sundsvalls stad

8 482 7 740 6 440 13 424 16 958

53044 Ljunga fögderi. Areal 6 555*6 5 kv.-km. Njurunda landsfiskalsdistrikt Indals » Tuna » Stöde » Torps » Borgsjö »

11123 6 942 13 852 5 634 9 950 10159

57 660

Summa

273 220.

Jämtlands Are fögderi. Areal 40 604*30 kv.-km. Frostvikens landsfiskalsdistrikt Ströms » Föllinge » Hammerdals » Lite » Offerdals » Alsens » Mörsils » Undersåkers » Tännäs » Hede » Bergs » Rätans »

,

••

län. 2 574 9181 4 726 6 334 6 724 4 255 3 922 3 395 5 705 4 387 1335 4 293 2 932

136 Folkmängd den 31

Ytterhogdals landsfiskalsdistrikt Svegs » Lillhärdals » Östersunds fögderi. Areal 11129-6 o kv.-km. Rödöns landsfiskalsdistrikt Ovikens » Sunne » Ragunda » Fors » Bräcke » Brunflo » Hackas » Revsunds » Östersunds stad

Västerbottens Lappmarks

fögderi.

fögderi.

södra

Burträsks Nysätra Bygdeå Skellefteå stad

7 749 5 910 5 450 8 321 6 850 5 294 5 060 2 936 3 925 14 552

66 047

Summa

136 300.

Areal 43 809*oi kv.-km.

•1 i /

4 775 1870 5 739 10 395 9 9

*^ 4 985 5 813 2 808 3 603 6 725 5 777

62 415

Areal 6 681*6 3 kv.-km.

Byske landsfiskalsdistrikt Skellefteå norra »

»

70 253

län.

Sorsele landsfiskalsdistrikt Tärna » Stensele » Lycksele norra » » södra » Dikanäs » Vilhelmina » Dorotea » Åsele » '"•• Fredrika » 1 Mala » Norsjö » Jörns » •• Skellefteå

/i2 1925

2 651 5974 1865

, .'..

»

}

» » »

Umeå fögderi. Areal 8 443*7 0 kv.-km. Degerfors landsfiskalsdistrikt Bjurholms » Vännäs » Nordmalings »

)

16 389 „., ftJ21041

9 955 8 418 7 932 3 526

'. < . ;

9182 4 920 7 038 13 032

67 261

137 Folkmängd den S1

Umeå Holmsunds Sävars Umeå stad

landsfiskalsdistrikt » »

Norrbottens

/i2 1925

13 336 4 839 3 940 9 766

66 053

Summa

195^729.

län.

Gällivare fögderi. Areal 60 099'ii kv.-km. Karesuando landsfiskalsdistrikt Kiruna » \ Vittangi » J Gällivare » j Hakkas » / Jokkmokk » Edefors » Överluleå » med Bodens stad ...

1021 16 210 18 477 7 590 3 454 16 486

63 238

Torneå fögderi. Areal 18 467*15 kv.-km. Pajala landsfiskalsdistrikt Korpilombolo » övertorneå » Nedertorneå » med Haparanda stad Överkalix » Nederkalix » Tore » Råneå »

5 686 4 395 7 081 10 021 7 004 12 684 4 556 8 844

60 271

Luleå fögderi. Areal 26 954*0 3 kv.-km. Arjeplougs landsfiskalsdistrikt Arvidsjaurs » Älvsby » Piteå norra » » södra » Nederluleå » Piteå stad .' Luleå »

3 462 7 693 7 481 17 806 4 156 12 733 3 129 10 971

67 431

Summa 88 fögderier

Summa

190 940.

Inom varje fögderi bör tjänstgöra en häradsskrivare såsom ledare av arbetet inom fögderiet. Såsom underordnade biträden föreslås manliga och kvinnliga befattningshavare till ett antal, som här nedan angives för varje län. Fördelningen mellan fögderierna av dessa befattningshavare torde få ankomma på vederbörande länsstyrelse. Vid uppgörandet av här nedan intagna förslag till personalförteckning hava de sakkunniga varit fullt medvetna om vanskligheten att på frågans förevarande stadium bedöma göromålens omfattning. De synnerligen omfattande undersökningar, de sakkunniga verkställt i dylikt avseende, och vilkas resultat delvis framgå av

138 den vid betänkandet fogade tabellen nr 22, hava dock bibragt de sakkunniga den meningen, att det i personalförteckningen upptagna antalet befattningshavare bör kunna vara tillräckligt. Under vissa delar av året, närmast tiden 15 november—15 februari, torde, om sådant erfordras, tillfällig personal böra anlitas för mötande av den stora påfrestning i göromålen, som under dessa tider kan motses. De sakkunniga finna försiktigheten bjuda, att icke alla av de ifrågasatta tjänsterna tillsättas med ordinarie innehavare omedelbart vid den föreslagna nya organisationens ikraftträdande, utan att vissa tjänster upprätthållas efter förordnande, tills vidare erfarenhet vunnits. Man torde hava att räkna med att under de första åren av förfarandets tillämpning, innan ännu personalen förvärvat nödig rutin, personalbehovet kan visa sig vara något större än som för framtiden erfordras. Det är därför ganska sannolikt, att efter några år någon minskning av personalen skall kunna genomföras. Omfattningen härav kan självfallet icke för det närvarande bedömas. Men det är under sådana förhållanden av vikt, att tillräckligt antal befattningshavare anställes under sådana former, att i fall av behov en reducering av personalen kan vidtagas. Följande förslag till personalförteckning har uppgjorts. Personalförteckning. Lönegrad

Extra stat

Stockholms län. 1 länsassessor 1 aktuarie 4 häradsskrivare 7 kammarskrivare 1 landskontorist... 3 kameralbiträden 1 expeditionsvakt 5 kontorsbiträden 4 skrivbiträden ....

Ordinarie stat

B 27 B 22 B 22 B 16 B 15 B 7 B 5 B 4 B 2

4 e. o. landskontorister 5 extra kontorsbiträden 3 » skrivbiträden

Uppsala län. 1 länsassessor 1 aktuarie 3 häradsskrivare 3 kammarskrivare 2 kameralbiträden 1 expeditionsvakt 3 kontorsbiträden 2 skrivbiträden ....

B 27 B 22 B 22 B 16 B 7 B 5 B 4 B 2

2 e. o. landskontorister 3 extra kontorsbiträden 1 » skrivbiträde

Södermanlands län. 1 länsassessor 1 aktuarie 4 häradsskrivare 4 kammarskrivare 1 landskontorist 2 kameralbiträden

B 27 B 22 B 22 B 16 B 15 B 7

2 e. o. landskontorister 4 extra kontorsbiträden 1 » skrivbiträde

139 Ordinarie stat

1 expeditionsvakt 4 kontorsbiträden 3 skrivbiträden

Lönegrad

B B B

Extra stat

5 4 2

Östergötlands län. 1 länsassessor 1 aktuarie 5 häradsskrivare 7 kammarskrivare 1 landskontorist 3 kameralbiträden 1 expeditionsvakt 6 kontorsbiträden 6 skrivbiträden

B 27 B 22 B 22 B 16 B 15 B 7 B 5 B 4 B 2

5 e. o. landskontorister 6 extra kontorsbiträden 3 » skrivbiträden

Jönköpings län. 1 länsassessor 1 aktuarie 4 häradsskrivare 5 kammarskrivare 1 landskontorist 3 kameralbiträden 1 expeditionsvakt 4 kontorsbiträden 4 skrivbiträden

B 27 B 22 B 22 B 16 B 15 B 7 B 5 B 4 B 2

3 e. o. landskontorister 5 extra kontorsbiträden 2 » skrivbiträden

Kronobergs län. 1 länsassessor 1 aktuarie 3 häradsskrivare 3 kammarskrivare 2 kame-ralbiträden 1 expeditionsvakt 3 kontorsbiträden 3 skrivbiträden

B 27 B 22 B 22 B 16 B 7 B 5 B 4 B 2

2 e. o. landskontorister 3 extra kontorsbiträden 1 » skrivbiträde

Kalmar län, 1 länsassessor 1 aktuarie 4 häradsskrivare 5 kammarskrivare 1 landskontorist 3 kameralbiträden 1 expeditionsvakt 4 kontorsbiträden 4 skrivbiträden

B 27 B 22 B 22 B 16 B 15 B 7 B 5 B 4 B 2

3 e. o. landskontorister 5 extra kontorsbiträden 2 » skrivbiträden

Gotlands län. 1 länsassessor 1 häradsskrivare 1 kammarskrivare

B 27 B 22 B 16

l e . o. landskontorist 1 extra kontorsbiträde 2 » skrivbiträden

140 Ordinarie stat

Lönegrad

Extra stat

1 landskontorist 1 kontorsbiträde 1 skrivbiträde

B 15 B 4 B 2

Blekinge län. 1 länsassessor 1 aktuarie 2 häradsskrivare 4 kammarskrivare 2 kameralbiträden 1 expeditionsvakt 3 kontorsbiträden 3 skrivbiträden

B 27 B 22 B 22 B 16 B 7 B 5 B 4 B 2

2 e. o. landskontorister 3 extra kontorsbiträden 1 » skrivbiträde

Kristianstads län. 1 länsassessor 1 aktuarie 4 häradsskrivare 5 kammarskrivare 1 landskontorist 3 kameralbiträden 1 expeditionsvakt 5 kontorsbiträden 4 skrivbiträden

B 27 B 22 B 22 B 16 B 15 B 7 B 5 B 4 B 2

4 e. o. landskontorister 5 extra kontorsbiträden 2 » skrivbiträden

Malmöhus län (utom Malmö stad). 1 länsassessor 1 aktuarie :•. 6 häradsskrivare 10 kammarskrivare 1 landskontorist 3 kameralbiträden 1 expeditionsvakt 7 kontorsbiträden 9 skrivbiträden

B 27 B 22 B 22 B 16 B 15 B 7 B 5 B 4 B 2

6 e. o. landskontorister 7 extra kontorsbiträden 3 » skrivbiträden

Hallands län. v 1 länsassessor 1 aktuarie o 3 häradsskrivare 3 kammarskrivare 2 kameralbiträden 1 expeditionsvakt 3 kontors biträden 3 skrivbiträden

B 27 B 22 B 22 B 16 B 7 B 5 B 4 B 2

2 e. o. landskontorister 3 extra kontorsbiträden 1 extra skrivbiträde

Göteborgs och Bohus län (utom Göteborgs stad). 1 länsassessor B 27 1 aktuarie B 22 3 häradsskrivare B 22 • 5 kammarskrivare B 16

3 e. o. landskontorister 4 extra kontorsbiträden 2 » skrivbiträden

141 Ordinarie stat

Lönegrad

Extra stat

1 landskontorist 3 kameralbiträden 1 expeditions vakt 4 kontorsbiträden 4 skrivbiträden

B 15 B 7 B 5 B 4 B 2

Älvsborgs län. 1 länsassessor 1 aktuarie 5 häradsskrivare 6 kammarskrivare 1 landskontorist 3 kameralbiträden 1 expeditionsvakt 6 kontorsbiträden 6 skrivbiträden

B 27 B 22 B 22 B 16 B 15 B 7 B 5 B 4 B 2

5 e. o. landskontorister 6 extra kontorsbiträden 3 » skrivbiträden

Skaraborgs län. 1 länsassessor 1 aktuarie 4 häradsskrivare 5 kammarskrivare 1 landskontorist 3 kameralbiträden 1 expeditionsvakt 5 kontorsbiträden 4 skrivbiträden

B 27 B 22 B 22 B 16 B 15 B 7 B 5 B 4 B 2

4 e. o. landskontorister 5 extra kontorsbiträden 2 » skrivbiträden

Värmlands län. 1 länsassessor 1 aktuarie 4 häradsskrivare 6 kammarskrivare 1 landskontorist 3 kameralbiträden 1 expeditionsvakt 5 kontorsbiträden 5 skrivbiträden

B 27 B 22 B 22 B 16 B 15 B 7 B 5 B 4 B 2

4 e. o. landskontorister 5 extra kontorsbiträden 3 » skrivbiträden

Örebro län. 1 länsassessor 1 aktuarie 4 häradsskrivare 4 kammarskrivare 1 landskontorist 3 kameralbiträden 1 expeditionsvakt 4 kontorsbiträden 4 skrivbiträden

B 27 B 22 B 22 B 16 B 15 B 7 B 5 B 4 B 2

3 e. o. landskontorister 4 extra kontorsbiträden 2 » skrivbiträden

142 Ordinarie stat

Lönegrad

Extra stat

1 länsassessor 1 aktuarie 3 häradsskrivare 3 kammarskrivare 2 kameralbiträden 1 expeditionsvakt 3 kontorsbiträden 3 skrivbiträden

B 27 B 22 B 22 B 16 B 7 B 5 B 4 B 2

2 e. o. landskontorister 3 extra kontorsbiträden 2 » skrivbiträden

Kopparbergs län. 1 länsassessor 1 aktuarie 4 häradsskrivare 5 kammarskrivare 1 landskontorist 3 kameralbiträden 1 expeditionsvakt 5 kontorsbiträden 4 skrivbiträden

B 27 B 22 B 22 B 16 B 15 B 7 B 5 B 4 B 2

4 e. o. landskontorister 5 extra kontorsbiträden 2 » skrivbiträden

Gävleborgs län. 1 länsassessor 1 aktuarie 5 häradsskrivare 5 kammarskrivare 1 landskontorist 3 kameralbiträden 1 expeditionsvakt 5 kontorsbiträden 5 skrivbiträden

B 27 B 22 B 22 B 16 B 15 B 7 B 5 B 4 B 2

4 e. o. landskontorister 5 extra kontorsbiträden 3 » skrivbiträden

Västernorrlands län. 1 länsassessor 1 aktuarie 5 häradsskrivare 5 kammarskrivare 1 landskontorist 3 kameralbiträden' 1 expeditionsvakt 5 kontorsbiträden 5 skrivbiträden

B 27 B 22 B 22 B 16 B 15 B 7 B 5 B 4 B 2

4 e. o. landskontorister 5 extra kontorsbiträden 3 » skrivbiträden

Jämtlands län. 1 länsassessor 1 aktuarie 2 häradsskrivare 3 kammarskrivare 2 kameralbiträden

B 27 B 22 B 22 B 16 B 7

2 e. o. landskontorister 3 extra kontorsbiträden 1 » skrivbiträde

Västmanlands

län.

143 Ordinarie stat

1 expeditionsvakt 3 kontorsbiträden 2 skrivbiträden Västerbottens

Lönegrad

B B B

Extra stat

5 4 2

län.

1 länsassessor 1 aktuarie 3 häradsskrivare 3 kammarskrivare 1 landskontorist 2 kameralbiträden 1 expeditionsvakt 4 kontorsbiträden 4 skrivbiträden

B 27 B 22 B 22 B 16 B 15 B 7 B 5 B 4 B 2

3 e. o. landskontorister 4 extra kontorsbiträden 1 » skrivbiträde

Norrbottens län. 1 länsassessor 1 aktuarie 3 häradsskrivare 3 kammarskrivare 1 landskontorist 2 kameralbiträden 1 expeditionsvakt 4 kontorsbiträden 4 skrivbiträden

B 27 B 22 B 22 B 16 B 15 B 7 B 5 B 4 B 2

3 e. o. landskontorister 4 extra kontorsbiträden 1 » skrivbiträde

I fråga om de föreslagna tjänsternas placering i lönegrad vilja de sak- Befattningskunniga framhålla följande. Länsassessorstjänsterna äro enligt gällande Vävares lönestat för länsstyrelserna placerade i lönegraden B 27. Det kunde väl ^ S T / / megra sättas ifråga, huruvida icke med hänsyn till arten av de göromål såsom ledare av en i det stora hela fristående avdelning, som skulle komma att åligga länsassessorn, skäl kunde föreligga att uppföra länsassessorstjänsterna i lönegraden B 28, till vilken exempelvis byrådirektörer i patent- och registreringsverket äro hänförda. De sakkunniga hava emellertid ansett sig icke böra uppföra länsassessorstjänsterna i högre lönegrad än B 27. Det har nämligen icke varit möjligt för de sakkunniga att undersöka, vilka återverkningar en placering av de för uppbördsavdelningarna avsedda länsassessorstjänsterna i lönegraden B 28 skulle medföra. Härför skulle nämligen erfordras en ingående undersökning av möjligheterna till förändrad fördelning av göromålen å länsstyrelserna, och en dylik undersökning torde ligga vid sidan om de sakkunnigas uppdrag. Beträffande häradsskrivarna hava de sakkunniga icke kunnat underlåta att taga i betraktande det förhållandet, att dessa tjänster av ålder ansetts likställda med tjänster i den forna första normalgraden inom de centrala verken, vilken grad numera motsvaras av lönegraderna B 21 och B 22 i löneplanen för nyreglerade verk. Häradsskrivarna lära följaktligen nu böra inordnas i endera av dessa två lönegrader. I betraktande av arten och vikten av de göromål, som alltjämt skulle komma att påvila ifrågavarande tjänstemän, och den relativt självständiga ställning, de skulle komma att intaga även i den nya organisationen, finna de sakkunniga övervägande skäl tala för häradsskrivarnas placering i lönegraden B 22. Bidragande

144 till denna uppfattning har varit, att ifrågavarande tjänster måste betraktas såsom sluttjänster, från vilka alltså befordran endast undantagsvis kan tänkas förekomma. De sakkunniga utgå från att några provisioner för debitering och uppbörd av enskilda medel icke vidare skola tillkomma de tjänstemän, som handhava debitering och uppbörd. Det förutsattes nämligen, att provisionerna efter den nya lönestatens ikraftträdande skola ingå till statsverket. Några sportler i tjänsten torde under sådana förhållanden icke vidare tillfalla häradsskrivarna. För nuvarande häradsskrivare föreslås i detta avseende vissa övergångsbestämmelser, varom mera här nedan. En särskild fråga är, huru bör förfaras med uppdrag såsom kronoombud i taxeringsnämnd eller såsom biträde åt allmänna ombudet i prövningsnämnden. Ur det allmännas synpunkt är det önskvärt, att häradsskrivarna och den övriga kvalificerade personal, som skall finnas anställd å uppbördsavdelningarna hos länsstyrelserna, användas för dessa uppdrag, till vilka de på grund av sin utbildning måste anses särskilt lämpliga. Även för förvärvande av den lokala kännedom inom sina verksamhetsområden, som dessa tjänstemän böra äga, skulle tjänstemännen hava god nytta av att på dylikt sätt deltaga i taxeringsarbetet. Det må i sådant avseende erinras om att vid prövningen av frågor om jämkning av förskottsavsättningar av skatt tjänstemännen ifråga böra hava fri tillgång till deklarationsmaterialet. Det vill ock synas som om ifrågavarande tjänstemän de tider på året, då taxeringsarbetet pågår, icke äro särskilt hårt tyngda av tjänstegöromål. Det skulle tvivelsutan innebära ett rationellt utnyttjande av deras arbetskraft, om de under denna tid finge användas för taxeringsarbetet. Att en sådan anordning är förenad med fördelar, har tydligt ådagalagts av erfarenheterna från överståthållarämbetet för uppbördsärenden, där taxeringskommissarierna och taxeringsassistenterna hava att ombesörja huvudparten av taxeringsarbetet vid sidan av sina göromål med debiteringen. Emellertid är vid bedömande av denna fråga att beakta, att i länen det icke är möjligt att, såsom skett i Stockholm, bestämma tjänstemännens antal med hänsyn till behovet av taxeringspersonal. Det är nämligen icke möjligt och ur vissa synpunkter icke heller odelat fördelaktigt, att taxeringsarbetet inom alla distrikt i länet på dylikt sätt sammanföras i residensstaden. Uppbördstjänstemännens deltagande i taxeringsarbetet måste behandlas såsom en sekundär fråga. Det är ock tydligt, att vid tjänsternas tillsättande den sökandes lämplighet för taxeringsuppdrag icke bör räknas honom till huvudsaklig merit, utan att därvid i främsta rummet måste beaktas hans kvalifikationer för uppbördstjänsten såsom sådan. Det kan hända, att en uppbördstjänsteman, ehuru fullt kvalificerad för sin tjänst, befinnes icke böra ifrågakomma till taxeringsuppdrag. Härav följer, att dylika uppdrag icke böra utan vidare åtfölja tjänsten, utan att länsstyrelsen bör hava fria händer vid utdelandet av dylika uppdrag. Det arvode, som bör beräknas för taxeringsuppdrag, bör jämväl få tillkomma uppbördstjänsteman utöver lönen enligt stat. En sådan anordning innebär därjämte en sporre till ökat intresse för taxeringsarbetet. Med hänsyn till arten av göromål, som skola åvila aktuarien å mantalskontoret, torde jämväl denna tjänst böra hänföras till lönegraden B 22. Enligt den för länsstyrelserna gällande lönestaten hänföres landskontoristtjänst till lönegraden B 15. De föreslagna kammarskrivartjänsterna hava emellertid ansetts böra uppföras i lönegraden B 16 med anledning därav, att till dessa tjänster komma att höra mera krävande göromål än som i

145 regel tillhöra landskontoristtjänsterna. Här må allenast erinras om att ifrågavarande befattningshavare skola bliva häradsskrivarnas närmaste män och komma att övertaga åtskilliga på häradsskrivare för det närvarande ankommande göromål. J ä m v ä l med hänsyn till rekryteringen böra dessa befattningshavare i likhet med vad som förutsattes beträffande häradsskrivare hava avlagt studentexamen eller äga motsvarande allmänbildning. Det må erinras, att kammarskrivare i tullverket hänföras till lönegraden B 16. ö v r i g a befattningshavares placering i lönegrad föreslås i enlighet med vad för motsvarande slags tjänster är vanligt inom andra verk. Den genomgripande förändring av uppbörds förfarandet, som de sakkunniga föreslå, kräver med nödvändighet, att den nya organisationen på en gång genomföres över hela riket. De sakkunniga utgå från att nuvarande ordinarie häradsskrivare, vilka vid den nya organisationens genomförande icke hava uppnått 60 års ålder, skola överflyttas å sådan tjänst inom den nya organisationen, som kan anses närmast motsvara häradsskrivartjänst, d. v. s. aktuarie- eller häradsskrivartjänst. I undantagsfall böra även äldre häradsskrivare kunna ifrågakomma till dylika tjänster, liksom det är tänkbart, att en eller annan av de yngre på grund av särskilda förhållanden kan befinnas icke motsvara de krav, som måste uppställas å innehavare av de nya befattningarna i lönegraden B 22. Att nu uttala några bestämda omdömen om de olika befattningshavarnas lämplighet för de nya tjänsterna kan uppenbarligen icke komma ifråga. Den angivna åldersgränsen har valts med anledning av erfarenheten, att personer, som uppnått 60 år, i allmänhet hava svårt att komma tillrätta i nya förhållanden. Ovillkorlig rätt för häradsskrivare att efter förflyttning till någon av de nya tjänsterna åtnjuta ersättning för mistade sportler å förut innehavd tjänst torde icke föreligga. Emellertid tala billighetsskäl för att viss ersättning härför beredes häradsskrivare i likhet med vad som ägde rum beträffande ordinarie landssekreterare och landskamrerare vid genomförande av 1925 års lönereglering för länsstyrelserna. Enligt denna lönereglering skall dylik tjänsteman, vilkens sammanlagda avlöning, tillfällig löneförbättring däri inbegripen, i medeltal under åren 1922—1924 jämte under samma tid i medeltal uppburna sportler, överstiger vederbörandes avlöning, däri inberäknad avlöningsförstärkning, för budgetåret 1925—1926, åtnjuta personligt lönetillägg motsvarande berörda överskott, dock högst 5 400 kronor för å r räknat, med iakttagande, att det sålunda bestämda särskilda lönetillägget skall avskrivas: med 7Q från och med den 1 juli 1926, med ytterligare 1/9 å det ursprungliga beloppet från och med den 1 juli 1927 o. s. v., så att hela beloppet är avskrivet med utgången av juni månad 1934. Av de sakkunniga gjorda beräkningar synas giva vid handen, att vid ingången av år 1932, då den nya ordningen tidigast kan tänkas genomförd, finnas 39 ordinarie häradsskrivare, vilka icke uppnått 60 år. Dessa 39 häradsskrivare skulle vara skyldiga att låta sig på dylikt sätt förflyttas. Sportelersättningen under första året för dessa skulle efter angivna grunder uppgå till omkring 125 000 kronor, vilket belopp alltså skulle komma att nedgå med V« årligen. Skulle ikraftträdandet av den nya organisationen äga r u m senare, minskas såväl antalet häradsskrivare, som skulle överflyttas på ny stat, som ock sammanlagda beloppet av sportelersättningen. Under angivna förutsättning skulle till indragningsstat överföras 29 häradsskrivare. Häradsskrivare, som överföres till indragningsstat, torde vara be1 0 — 1812.

146 rättigad att till uppnådd pensionsålder åtnjuta oavkortad lön, tjänstgöringspenningar och ålderstillägg. Däremot torde häradsskrivare, som överföres på indragningsstat, icke äga ovillkorlig rätt till tillfällig löneförbättring eller till dyrtidstillägg, ej heller till sportler. Uppenbart är emellertid, att jämväl dessa häradsskrivare böra av billighetsskäl tillerkännas skälig ersättning för de avlöningsförmåner, som utöver den ordinarie staten tillkommit dem. Denna ersättning torde kunna beräknas efter motsvarande grunder som för häradsskrivare, vilka överförts å den nya staten, dock lärer, med hänsyn till att dessa indragna tjänstemän skulle kvarstå å gammal stat, sportelersättningen icke böra avskrivas till fullo, såsom ifrågasattes för kvarstående häradsskrivare, utan de indragna tjänstemännen böra under alla förhållanden bibehållas vid en viss mindre del av sportelersättningen. Det synes de sakkunniga lämpligt, att sportelersättningen icke nedsättes med mera än 1/3 av dess högsta belopp, d. v. s. att dylika tjänstemän må äga, intill dess skyldigheten att avgå med pension inträder, åtnjuta sportelersättning med minst 2/3 av den för första året utgående ersättningen. I likhet med vad som plägar tillämpas vid övergång från äldre avlöningsbestämmelser till avlöningsreglementet för civila befattningshavare, enligt vilket avlöning utbetalas i efterskott, bör en månads övergångslön beräknas för de tjänstemän, som övergå från gammal stat till den nya avlöningsstaten. Någon ovillkorlig rätt att överföras å ny stat torde icke tillkomma den,, som efter förordnande uppehåller vakanssatt häradsskrivartjänst. Dylika förordnade befattningshavare torde i åtskilliga fall kunna antagas villiga söka befattningar å den nya staten, vilka icke förbehållas ordinarie häradsskrivare, och böra givetvis beredas tillfälle därtill. Sportelersättning kan självfallet icke komma ifråga för dem. Innehar dylik förordnad befattningshavare ordinarie tjänst hos statsverket och erhåller han icke tjänst å den nya staten, bör det givetvis stå honom öppet att återinträda i den ordinarie tjänsten. För ordinarie häradsskrivare, som överföres till den nya organisationen och som på grund därav nödgas flytta från sin dittillsvarande bostadsort, bör beräknas ersättning för flyttningskostnaden. Billighetsskäl tala för att motsvarande förmån beredes förordnad befattningshavare, som erhåller ordinarie anställning inom den nya organisationen och på grund därav nödgas flytta till annan ort. Inrättandet av de ifrågasatta särskilda uppbördsavdelningarna vid länsstyrelserna föranleda, såsom framgår av byggnadsstyrelsens i ämnet lämnade utredning, med nödvändighet förändringar av länsstyrelsernas nuvarande lokaler. I sådant avseende åberopa de sakkunniga berörda utredning. Den sammanlagda byggnadskostnaden uppskattas av byggnadsstyrelsen till 6 miljoner kronor. Då det givetvis icke låter sig göra att genomföra detta byggnadsprogram under ett år, och det vidare måste beaktas, att i händelse av nybyggnader för uppbördsavdelningarnas räkning samtidigt torde ifrågakomma nybyggnad jämväl för sådan utvidgning av länsstyrelsernas lokaler,, som betingas av andra orsaker, torde dessa nybyggnadskostnader böra fördelas å flera år. I avvaktan på nybyggnad torde erforderliga lokaler böra förhyras. I sakens nuvarande läge hava de sakkunniga ansett sig böra avstå från att i sådant avseende framlägga detaljerade förslag, utan torde på fortsatt utredning få bero, i vilken ordning byggnadsprogrammet bör genomföras.

147 Det arbete med mantalsskrivning och debitering av kronoutskylder m. m., Befattnings' som för kommunerna å landet och de s. k. fögderistäderna åligger härads- havare i skrivaren, verkställes, såsom förut anförts, i städer med egen jurisdiktion ma8f^^U' av magistraten eller under dess inseende och ansvar av särskilda, därtill förordnade tjänstemän, som i regel även hava sig ålagt att verkställa uppbörd och redovisning av kronoutskylder och böter. Några allmänna bestämmelser angående organisationen av detta arbete finnas icke, utan i varje stad äger magistraten att efter gottfinnande ordna arbetets utförande inom ramen av författningarnas föreskrifter. Som regel torde gälla, att arbetet anförtros åt en särskild tjänsteman, som vanligen benämnes kronokamrerare eller kronokassör. Som exempel på att hithörande arbete verkställes av magistraten kan man framhålla Torshälla och Trosa, där borgmästaren jämväl är kronans uppbördsman. I flera städer såsom Sigtuna, Gränna, Kalmar, Oskarshamn, Västervik, Karlshamn, Simrishamn, Skövde, Falköping, Hudiksvall och Örnsköldsvik är detta arbete uppdraget åt någon rådman. I mindre städer med en folkmängd icke överstigande 8 000—10 000 invånare är tjänsten oftast förenad med annan befattning inom stadsförvaltningen såsom stadsfogde, stadsfiskal, stadskamrerare, stadskassör o. s. v. Genom sådan anordning har det blivit möjligt att tillförsäkra tjänstemannen i fråga bättre avlöningsförmåner än om de olika befattningarna skulle upprätthållas av skilda personer. När folkmängden närmar sig eller överstiger 30 000-talet, kan det däremot hända, att arbetet anses för krävande för en tjänsteman och uppdelas på två tjänster, varvid den ene befattningshavaren vanligen benämnes mantalskommissarie (Göteborg, Malmö, Norrköping, Hälsingborg och Jönköping) eller kronobokhållare (Gävle, Sundsvall), stadsbokhållare (Karlskrona) o. s. v. och den andre kronokassör eller kronouppbördskassör. Huvuddragen av städernas förvaltningsorganisationer för mantalsskrivning samt debitering, uppbörd, indrivning och redovisning av såväl kronosom kommunalutskylder, böter och pensionsavgifter framgår av den redogörelse, som fogats vid detta betänkande såsom bilaga nr 1. Av denna redogörelse synes, att i mer än hälften av städerna flera befattningar äro sammanslagna till en tjänst, så intimt förbundna, att något särskiljande av vad som hör till den ena eller andra tjänsten svårligen låter sig göra. Någon mer detaljerad utredning angående arbetets verkställande i städerna har därför icke verkställts. Av nämnda tabell framgå även städernas sammanlagda kostnader för mantalsskrivning, debitering, uppbörd och redovisning av såväl krono- som kommunalutskylder, ävensom indrivningsväsendet. Härvid är att märka, att de flesta städerna icke gjort någon särskild beräkning av kostnaderna för kommunalutskylderna utan uppgivit samtliga utgifter för stadens drätsel. Beträffande de städer, där kronouppbördstjänstemän icke vidare bliva erforderliga, tarvar frågan om tjänstemännens indragning särskild uppmärksamhet. Som dessa tjänstemän ej äro statsanställda, kunde det måhända ligga nära till hands att anse, att frågan om beredande av ersättning till dem på grund av tjänsternas indragning ej berör staten, utan att det bör ankomma på vederbörande städer att i ekonomiskt hänseende sörja för dessa sina befattningshavare. Billighetsskäl tala dock för att vid bestämmande av de bidrag, som de olika magistratsstäderna skola hava att utgöra till statsverket för deras räkning i den nya uppbördsorganisationen, hänsyn tages till de utgifter, städerna nödgas vidkännas för utgivande av ersättning

148 till sina forna uppbördstjänstemän för mistade löneförmåner. Denna fråga synes böra regleras för varje stad för sig efter prövning av omfattningen av stadens förpliktelser gentemot tjänstemännen. Härvid torde särskilt undersökas, huruvida någon eller några av ifrågavarande tjänstemän lämpligen kunna överflyttas till den nya uppbördsorganisationen eller till annan gren inom stadens förvaltning. Att under dylika omständigheter i detta sammanhang framlägga detaljerade beräkningar är uppenbarligen icke möjligt för de sakkunniga, särskilt som frågan om nyssnämnda stadstjänstemäns framtidsmöjligheter måste undersökas individuellt. Beträffande Göteborg och Malmö, där särskilda, magistraten underlydande uppbördsförvaltningar avses skola inrättas, tarvas genomgripande omläggning av den nuvarande organisationen. I stort sett torde denna omläggning kunna ske efter mönstret av den organisation med ett mantalskontor och ett skattekontor, som i det föregående förordats för uppbördsförvaltningarna hos länsstyrelserna. Vissa jämkningar tarvas dock. I spetsen för uppbördsmyndigheten i dessa städer torde i stället för en länsassessor sättas en föreståndare, förslagsvis benämnd skattedirektör, som närmast under magistraten utövar ledningen av uppbördsmyndigheten och inför magistraten föredrager de frågor, i vilka magistraten äger besluta. Skattedirektören bör upprätta förslag till återbesättande av lediga tjänster och till sådana reglementariska föreskrifter, som det ankommer på magistraten att fastställa. Han bör vidare ombesörja upprättandet av de redovisningsräkningar, avkortnings- och avskrivningslängder m. m., som magistraten skall avgiva, och kontrasignera magistratens underskrift därå ävensom tillse, att den underlydande personalen fullgör sina åligganden. För mantalskontoret erfordras en särskild föreståndare, subordinerad under skattedirektören. Däremot torde skattedirektören själv kunna utöva den omedelbara ledningen av skattekontoret och därvid fullgöra de åligganden, som i länen skola ankomma på häradsskrivare. För de mera kvalificerade göromålen, närmast mantalsskrivning, debitering och beredning av frågor om jämkning i beslut om förskottsavsättningar för skatt, böra särskilda tjänstemän anställas, vilka dock icke böra äga självständig beslutanderätt utan underställa förekommande frågor skattedirektörens avgörande, i den mån desamma icke enligt vad förut sagts falla under magistratens beslutanderätt. Möjligen skulle dessa tjänstemän kunna erhålla befogenhet att besluta i mantalsskrivningsfrågor. De sakkunniga finna dock övervägande skäl tala för att i tvistiga fall avgörandet även härutinnan bör tillkomma skattedirektören. Med frågor om bestämmande av förskottsavsättningarnas belopp bör magistraten icke taga befattning. Besvär över skattedirektörens beslut i dylika frågor böra anföras direkt hos länsstyrelsen, som över besvären hör skattedirektören. Om restitution av för mycket inbetalta skattebelopp torde i Göteborg handelsoch politiborgmästaren och i Malmö borgmästaren eller annan därtill utsedd magistratsperson böra fatta beslut å magistratens vägnar efter föredragning av skattedirektören. Vid den förberedande behandlingen av dylika frågor bör självfallet den underlydande personalen medverka. Ifrågakommer restitution på grund av ändring i verkställd taxering eller debitering, bör dock beslut fattas av länsstyrelsen i hittillsvarande ordning. Det förutsattes, att uppbördsmyndigheterna i dessa städer skola omhänderhava, förutom indrivning och redovisning av böter, jämväl debitering och uppbörd av kommunalutskylderna och övrig tilläventyrs förekommande skatteuppbörd i staden. Däremot bör uppbördsmyndigheten ej befatta sig med

149 debitering och uppbörd av andra avgifter i stadens verksamhet såsom tomtören m. m., försåvitt icke staden sådant särskilt beslutar. Fattas dylikt beslut, bör bestyret härmed noga särskiljas från bestyret med skatteuppbörden. Rörande beviljande av avkortning och avskrivning beträffande såväl kronosom kommunalutskylder bör det tillkomma länsstyrelsen att besluta. Angående beslut om avkortning och avskrivning av sådana medel, vilkas debitering och uppbörd endast efter särskilt beslut av staden må överlämnas åt uppbördsmyndigheten, må det stå staden fritt att förordna på sätt staden finner lämpligt. Vid möjligen blivande överväganden, huru en omorganisation efter dylika grunder må kunna genomföras i Göteborg och Malmö, torde särskild uppmärksamhet böra ägnas frågan om uppbördspersonalens ändamålsenliga utnyttjande vid taxeringsarbetet. Åtskilliga fördelar böra kunna vinnas genom att de mera kvalificerade tjänstemännen verksamt deltaga i detta arbete, antingen såsom ordförande eller kronoombud i taxeringsnämnderna eller ock såsom biträden med befogenheter enligt 15 § 1 mom. och 108 § taxeringsförordningen. De sakkunniga hava i frågans nuvarande läge ansett sig icke böra vidare än som n u skett angiva riktlinjer för omändring av uppbördsförvaltningarna i Göteborg och Malmö. Varder de sakkunnigas huvudförslag till skatteuppbördens omläggning lagt till grund för fortsatt utredningsarbete torde i samband därmed ytterligare uppmärksamhet böra ägnas åt de särskilda förhållandena i dessa städer, jämväl i vad angår föreliggande möjligheter att utnyttja nuvarande personal inom den nya organisationen. De av de sakkunniga förordade omläggningarna av skatteuppbörden föranleda ombildning jämväl av överståthållarämbetet för uppbördsärenden. Såsom tidigare anförts ombesörjas därstädes mantalsskrivning och debitering av krono- och kommunalutskylder av taxeringskommissarier. Uppbörden förrättas av uppbördskommissarier, vilka tillika tjänstgöra såsom stadsfogdar med avseende å indrivning av utskylder. Taxeringskommissarierna ävensom å taxeringskontoren anställda taxeringsassistenter hava vid sidan av sin befattning med kronouppbörden att deltaga i taxeringsarbetet dels såsom av överståthållarämbetet förordnade ledamöter i stadens taxeringsnämnder, dels såsom biträde åt kamreraren vid avdelningen för uppbördsärenden under dennes granskning av taxeringshandlingarna före prövningsnämndens arbete. Därjämte finnes, såsom redan påpekats, ett fristående, under Stockholms stads mantalsnämnd sorterande mantalskontor, som ombesörjer den civila folkbokföringen i Stockholm. Skulle avdelningen ombildas efter mönstret för den organisation, som ifrågasatts för länsstyrelserna, skulle detta innebära ett sammanförande av taxeringskommissariernas och uppbördskommissariernas göromål till en grupp tjänstemän, motsvarande häradsskrivarna. Mantalskontoret däremot torde kunna bibehållas utan ändring. Det kan sättas ifråga, huruvida det med hänsyn till den befattning med taxeringsgöromålen, som ankommer på taxeringskommissarierna, kan vara odelat lämpligt att på taxeringskommissarierna överflytta jämväl uppbördskommissariernas göromål med indrivning; anteckning om inflytande uppbörd bör givetvis ordnas på samma sätt som föreslagits för länen. Det kan vid närmare undersökning befinnas lämpligare att i Stockholm den befattning med indrivningen, som i länen skulle ankomma på häradsskrivare, med fördel skulle kunna anförtros särskilda

150 tjänstemän. Vissa uppbördskommissarier skulle därför möjligen kunna bibehållas med på angivet sätt ändrade åligganden. Vidare torde vara sannolikt, att en omreglering av göromålen å taxeringskontoren skall befinnas lämplig för möjliggörande av ökad centralisering av debiteringen, på det att de arbetsbesparande metoder, som av de sakkunniga föreslås för länen, må kunna i största möjliga utsträckning utnyttjas även i Stockholm. I frågans nuvarande läge hava de sakkunniga ansett sig icke böra närmare än som sålunda skett, ingå på frågan om ombildning av uppbördsverket i Stockholm. De sakkunniga hålla nämligen före, att denna fråga bör göras till föremål för särskild utredning under medverkan av någon representant för överståthållarämbetet. Vid en dylik utredning torde de särskilda förhållanden, som råda i Stockholm, beaktas.

15 K A P . Kostnadsberäkningar. Statsverkets kostnader för mantalsskrivning och kronouppbörd utgöras huvudsakligen av dels avlöning och förvaltningsbidrag åt häradsskrivarna dels ersättningar till dessa tjänstemän för vissa längder, vid vilkas upprättande skrivhjälp i regel erfordras, dels viss del av länsstyrelsernas utgifter, dels ock ersättning till postverket för dess bestyr med utsändande av debetsedlar ävensom med uppbörden. Av statsmedel utgår därjämte, enligt kungl. kungörelsen den 19 september 1862 (Sv. förf:saml. nr 62) angående förändring i beräkningen av mantalsskrivningsprovisionen och kungl. brevet den 21 maj 1880 (riksdagens skrivelse 35/L880) ersättning till mantalsskrivningsförrättare i magistratsstäder, nämligen med trettionde penningen å beloppet av debiterade mantalspenningar utan avseende å de avkortningar, som därå äga rum. I riksstaten beräknas härför ett anslag av 30 000 kronor. Angående häradsskrivarnas avlöningsförmåner hänvisas till den redogörelse härför, som lämnats i det föregående. Beträffande häradsskrivarnas ersättning för upprättande av vissa längder må erinras om följande. För upprättande av röstlängder åtnjuter häradsskrivare jämlikt kungl. kungörelsen den 14 juli 1922 (Sv. förf:saml. n r 448) ersättning av statsmedel för det ena exemplaret med 50 öre för varje helt eller påbörjat uppslag om minst 15 rader. Härför erforderligt anslag beräknas i senaste riksstat till 80 000 kronor. För upprättande av avskrifter av taxeringslängder åtnjuter häradsskrivare ersättning enligt föreskrift i kungl. cirkuläret den 6 juni 1929 (Sv. förf:saml. nr 128). Denna gottgörelse beräknas i huvudsak efter antalet i taxeringslängd upptagna fastigheter eller antalet däri upptagna personer. Kostnaderna härför torde kunna beräknas till minst 100 000 kronor. För upprättande av de i 14 § av lagen om allmän pensionsförsäkring omförmälda förteckningar utgår till häradsskrivare ersättning med 2 öre för varje i sådan förteckning upptagen person. I senaste riksstat upptages härför ett anslag av 50 000 kronor. För det bestyr med upprättande av förteckningar å arbetsgivare jämte antalet hos dem anställda arbetare, som ankommer på häradsskrivare och kronouppbördstjänsteman i stad i egenskap av riksförsäkringsanstaltens ombud, åtnjuta de ersättning av riksförsäkringsanstalten. Beloppet härav har av de sakkunniga på grundval av lämnade uppgifter beräknats till i runt tal för häradsskrivarna 40 500 kronor och för magistratstjänstemän till 8 500 kronor eller tillhopa 49 500 kronor. Postverkets ersättning för bestyret med kronouppbörden å landet utgår dels med 5 öre för varje utsänd debetsedel och dels med visst belopp för varje inbetald skattepostanvisning. Detta sistnämnda belopp bestämmes på det sätt, att sammanlagda inbetalta utskyldsbeloppet divideras med antalet inbetalda

152 postanvisningar. Den därvid erhållna kvoten anses utgöra medelbeloppet per postanvisning. Ersättningen beräknas efter den avgift, som utgår för postanvisning å nämnda medelbelopp. Sammanlagda ersättningen till postverket torde kunna beräknas till omkring 600 000 kronor. Härutöver uppbär postverket ersättning för tryckning av kronodebetsedlar, vilken ersättning kan beräknas till 22 000 kronor. Utöver de sålunda av statsmedel bekostade ersättningarna utgå debetsedellösen, som erlägges av den skattskyldige, och provisioner. Sistnämnda ersättningsbelopp uttagas av de menigheter och försäkringsbolag, för vilkas räkning vissa avgifter uppbäras i samband med kronouppbörden. Enligt kungl. kungörelsen den 3 december 1897 angående ersättning till vederbörande tjänsteman för utfärdande av debetsedlar är den, som utfärdar debetsedel å de inom varje fögderi eller stad förekommande årliga utskylder och avgifter till kronan ävensom å utskylder och avgifter eller sammanskott av menigheter, som enligt givna stadganden skola uppbäras och redovisas av dem, som uppbörden av utskylderna åligger, berättigad att såsom ersättning för detta bestyr åtnjuta och å debetsedeln upptaga för varje sådan sedel, vars slutsumma icke överstiger 7 kronor, 3 öre, däröver till och med 75 kronor 12 öre samt för debetsedel å ännu högre belopp 50 öre. P å grundval av lämnade uppgifter hava de sakkunniga beräknat sammanlagda beloppet av influten debetsedellösen för år till vid pass 400 000 kronor. Eörande provision för debitering och uppbörd av landstingsmedel är stadgat i kungl. förordningen den 15 juni 1922 (nr 269). Enligt denna utgår ersättning för debitering av dylika medel såväl till häradsskrivare som till kronouppbördstjänsteman i stad med Vi % k den del av uppbörden, som ej överstiger 100 000 kronor, 0'9 % k den del av uppbörden, som överstiger 100 000 men ej 300 000 kronor, 0'6 % k den del av uppbörden, som överstiger 300 000 men ej 500 000 kronor och 0*3 % k den del av uppbörden, som överstiger 500 000 kronor. För uppbörden skall till kronouppbördstjänsteman i stad utgå ersättning med 0'5 % å uppbörden för staden. Enligt samma förordning skall landskamrerare erhålla ersättning med 0'15 % k den del av uppbörden, som ej överstiger 1 000 000 kronor, 0*1 % k den del av uppbörden, som överstiger 1 000 000 men ej 3 000 000 kronor och 0*0 5 % k den del av uppbörden, som överstiger 3 000 000 kronor. Sedan ny lönereglering för länsstyrelserna trätt i kraft med ingången av budgetåret 1925/26, har denna till landskamrerarna utgående ersättning indragits till statsverket. Därutöver utgår till statsverket provision med 0*5 % k uppbörden. Vissa bestämmelser äro meddelade angående provision till å äldre stat kvarstående häradsskrivare ävensom till i tjänsten kvarstående lanträntmästare. Ersättningen beräknas för varje kalenderår å det belopp, som hos länsstyrelsen bokförts såsom under kalenderåret influtet. Samma grunder gälla för beräkning av provision å vägskatt. För debitering och uppbörd av tingshusmedel utgår ersättning med 3 % av influtna beloppet, varav 1 lL % tillkommer debiteringsförrättaren, 1 % uppbördsförrättaren i stad, 11/i % statsverket samt */4 % i tjänsten kvarstående lanträntmästare eller, där räntmästartjänsten indragits, likaledes statsverket. För debitering och uppbörd av försäkringsavgifter utgår ersättning enligt kungl. kungörelsen den 22 oktober 1886 med 3 lL % k det debiterade beloppet, av vilka 1 1/a % tillfalla häradsskrivare, a / 4 % landskamrerare samt 13/i % statsverket, dock att av sistnämnda belopp 7± % utgår till lanträntmästare i län, där sådan tjänsteman ännu finnes. F r å n och med budgetåret 1925/26 har den landskamrerare tillkommande provisionen

153 indragits till statsverket. För debitering och uppbörd av övriga avgifter av enskild natur torde ersättning utgå efter ovan för tinghusmedel angivna grunder. De sakkunniga hava från länsstyrelserna införskaffat uppgift om beloppet av provisioner, som utgått under året 1923—1925, och hänvisas härutinnan till bifogade tabell nr 16. Angående kostnaderna för kronouppbörden i magistratsstäderna — frånsett Stockholm — hava de sakkunniga inhämtat vissa uppgifter, vilka sammanställts till en vid betänkandet fogad tabell nr 18. Rörande kostnaderna för debitering och uppbörd av kommunalutskylder i landskommuner, köpingar och municipalsamhällen har det icke varit de sakkunniga möjligt att verkställa någon ingående undersökning. Inom dessa kommuner växla förhållandena betydligt. Under det att i små kommuner knappast torde utgå annan ersättning härför än vissa anslag till kommunalnämnden för bestridande av expensutgifter, är i andra kommuner avlönad personal anställd för biträde vid kommunalförvaltningen. I åtskilliga kommuner erlägga kommunalnämnderna betalning till häradsskrivare för upprättande av avskrifter av mantalslängder och taxeringslängder. Stundom brukar även anlitas avlönad hjälp för upprättande av debiteringslängd. I kommuner, där kommunalutskylderna uppbäras genom postverket över postgirot, erlägga kommunerna postavgiften för inbetalningar. Att ens tillnärmelsevis riktigt uppskatta sammanlagda kostnaderna för kommunaluppbörden å landet möter stora svårigheter. De sakkunniga tro sig dock på grund av vissa överslagsberäkningar våga antaga, att desamma icke understiga 750 000 kronor. Undersökning rörande magistratsstädernas kostnader för den kommunala uppbörden har verkställts med ledning av inkomna uppgifter från dessa städer. Undersökningen berör givetvis icke Stockholm. I vissa uppgifter upptages totalkostnaden för stadens drätsel utan angivande av huru mycket därav skäligen må anses belöpa å debitering och uppbörd av kommunalutskylder. Det har därför varit förenat med svårighet att åstadkomma fullt jämförliga belopp för samtliga städer. I den vid betänkandet fogade tabellen nr 19 hava vissa belopp upptagits såsom sannolika kostnader för magistratsstädernas egen uppbörd. Dessa kostnadsbelopp äro dock på grund av berörda svårigheter att anse såsom approximativa. Den sammanlagda kostnaden uppskattas till 540 000 kronor. För fögderistäderna hava motsvarande uppgifter ej införskaffats. P å grund av överslagsberäkningar uppskatta do sakkunniga kostnaderna för kommunaluppbörden i dessa städer till minst 100 000 kronor. Kommunaluppbörden i samtliga städer utom Stockholm torde alltså kunna anses kosta sammanlagt omkring 640 000 kronor. De sakkunnigas beräkningar angående kostnaderna för mantalsskrivning samt debitering och uppbörd av krono- och kommunalutskylder kunna sammanfattas sålunda.

154 Kronouppbörden. A. A v s t a t s m e d e l . 1. Länsstyrelsernas uppbördsavdelningar kronor 2. Lön, tjänstgöringspenningar, tillfällig löneförbättring och förvaltningsbidrag till häradsskrivare » 3. Ålderstillägg och dyrtidstillägg åt häradsskrivare; beloppet härav kan icke exakt angivas men torde kunna beräknas till omkring » 4. Ersättning till häradsskrivare för upprättande av röstlängder » 5. Ersättning till häradsskrivare för avskrifter av taxeringslängder minst » 6. Ersättning till postverket för dess befattning med kronouppbörden minst » 7. Tryckning av kronodebetsedlar » 8. Ersättning till häradsskrivare för upprättande av pensionsförteckningar » 9. Biksförsäkringsanstaltens ersättningar för upprättande av arbetarförteckningar: till häradsskrivare kronor 40 500, till städernas tjänstemän kronor 8 500 .... » 10. Ersättning till städernas tjänstemän för förrättande av mantalsskrivning » B. P r o v i s i o n e r m. m. 1. Debetsedellösen 2. Provision för: a) landstingsmedel b) vägskatt c) tingshusmedel d) riddarhusmedel e) hushållningssällskaps medel f) försäkringsavgifter g) diverse andra medel C.

240 000 672 250 325 000 30 000 100 000 600 000 22 000 50 000 49 000 30 000

»

400 000

» » » » » » »

770 000 350 000 30 000 75 5 225 240 000 4 500

M a g i s t r a t s s t ä d e r n a s k o s t n a d e r (kostnaderna för uppbörds verket i Stockholm ej medräknade) » 1 306 000 Summa för kronouppbörd och mantalsskrivning kronor 5 224 050. K o m mu n al up pb orden.

Kostnaderna för kommunaluppbörden beräknas: för landskommuner, köpingar och municipalsamhällen till omkring kronor 750 000 » städer utom Stockholm till omkring » 640 000 S u m m a för kommunaluppbörd kronor 1 390 000. I förestående belopp ingå dock icke kostnaderna för uppbördsverket i Stockholm. Kostnaderna för restindrivningen kunna icke säkert beräknas med förefintligt material. I magistratsstädernas ovanangivna kostnader för krono-

155 uppbörden ingå utgifterna för avlöning åt stadsfogdar och dem underlydande exekutionspersonal. Indrivningsavgifterna, som. ju drabba de på restlängd uppförda skattskyldiga, torde kunna uppskattas för kronoutskylderna till omkring kronor 900 000 samt för kommunalutskylder och pensionsavgifter till omkring » 1000 000 Summa kronor 1 900 000. Härtill torde böra läggas postavgifter för åtskilliga tjänsteförsändelser, till vilka hänsyn icke tagits vid beräkningen av postverkets ovanangivna ersättning för dess bestyr med kronouppbörden. Beloppet av dessa postavgifter kan icke närmare angivas. Ifråga om kostnaderna för den av de sakkunniga ifrågasatta nya upp- Kostnader för bördsorganisationen hava överslagsberäkningar verkställts. För avlöning den nya orgatill ordinarie befattningshavare, vilka förtecknats i den tidigare i betänkan- n^ationen. det återgivna personalförteckningen, synes efter sedvanliga grunder böra Avlöningar m> m beräknas en sammanlagd kostnad av 2 436 168 kronor. För vikariatsersättning torde böra beräknas förslagsvis 50 000 kronor. Den anordning med s. k. övergångslön, som vid nyreglerade verk föranletts av övergången till efterskottsutbetalning av hela lönen, torde böra tillämpas beträffande de häradsskrivare, som skola överflyttas till de föreslagna uppbördsavdelningarna hos länsstyrelserna och som övergå till den nya lönestaten. Antalet sådana häradsskrivare har uppskattats till 39, och sammanlagda beloppet av erforderlig övergångslön har beräknats till 13 158 kronor. Detta belopp utgår givetvis allenast vid övergången till den nya avlöningsstaten. Samma häradsskrivare tillkommande sportelersättning har på grundval av inkomna uppgifter angående deras extra inkomster i tjänsten under åren 1923—1925 i enlighet med de här förut i betänkandet angivna grunder beräknats till i runt tal 181 600 kronor. Till icke ordinarie personal har avlöning i enlighet med gällande allmänna grunder beräknats till i runt tal 560 000 kronor. Härtill bör läggas kostnaden för tillfällig personal, vilken kan bliva erforderlig under de tider på året, då större arbetsanhopning kan motses. Denna kostnad synes böra uppskattas till omkring 300 000 kronor. För dyrtidstillägg efter nu gällande grunder torde böra beräknas ett belopp av 500 000 kronor. Ersättning till postverket för dess bestyr med skatteuppbörden jämte vad därmed äger sammanhang ävensom folkbokföringen har av de sakkunniga beräknats till 1 766 000 kronor. Rörande grunderna för dessa beräkningar hänvisas till vad här nedan anföres. För tryckning av skattekort, debetsedlar, adressanmälningar m. fl. blanketter, som erfordras för kronouppbörden och folkbokföringen synes, enligt vad verkställda kalkyler giva vid handen, ett anslag av 50 000 kronor bliva väl tillräckligt. Utöver ovan angivna årliga kostnader bör jämväl beräknas ett icke obetydligt belopp för vanliga skrivmaterialier och andra expenser, för ved, belysning och uppvärmning och städning av tjänstelokaler m. m. dyl. ävenså torde böra i beräkningarna — ehuru knappast i blivande stat — medtagas visst belopp för amortering av engångskostnaden för uppsättning av maskiner o. dyl., vilken engångskostnad angives i det följande. Att uppskatta dessa kostnader är förenat med betydande svårigheter. Det vill dock synas de sakkunniga, som om ett belopp av omkring

156 650 000 kronor härför skulle bliva fullt betryggande. Beräkningarna kunna sammanfattas sålunda: Årliga kostnader: Avlöningar till ordinarie befattningshavare kronor 2 436168 Vikariatsersättningar » 50 000 Sportelersättning till 39 häradsskrivare (minskas med */& årligen) » 181600 Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare » 560 000 Avlöningar till tillfällig personal » 300 000 Dyrtidstillägg » 500 000 Ersättning till postverket » 1766 000 Tryckningskostnader för div. blanketter » 50 000 Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. inklusive amortering med 10 X av nedan angivna engångskostnader för första uppsättningen av maskiner med tillbehör » 656 232 Summa kronor 6 500 000. Avlöningar å Utöver förestående årliga kostnader torde under en övergångsperiod böra indragnings- beräknas kostnaderna för indragning av övertalig ordinarie personal. De stat " sakkunniga hava antagit, att 29 häradsskrivare komma att uppföras å indragningsstat. I enlighet med förut i betänkandet angivna grunder hava årliga kostnaderna härför beräknats sålunda: Indragningslön för 29 häradsskrivare jämte två ålderstilllägg till envar kronor 133 400 Sportelersättning (minskas successivt med en tredjedel) .... » 142 300 Summa kronor 275 700. Enär samtliga dessa häradsskrivare vid överförandet å indragningsstat antagits hava uppnått en ålder av minst 60 år och samtliga äro skyldiga att avgå med pension senast vid uppnådda 67 års ålder, torde i intet fall avlöning å indragningsstat komma att utgå längre än 7 år; i regel kommer sådan avlöning att utgå under ett färre antal år. Skulle den nya organisationen träda i kraft senare än år 1932, följer härav, att beloppet av de ersättningar, som böra utgå till äldre häradsskrivare, kommer att nedgå i den mån häradsskrivare under tiden avgått från tjänsten. Minskning av Emellertid må beaktas, att genom ifrågavarande organisation bortfaller nuvarande e n ^el a v nuvarande kostnaden för länsstyrelserna. Såsom tidigare anförts 1 1 l^i^il ! ! innebär de sakkunnigas förslag, att nya länsassessorstjänster skola inrättas länsstyrelallenast hos länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Gotlands, Malmöhus, serna. Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län. I övriga aderton län avses, att ledningen av de nyinrättade uppbördsavdelningarna skall överlämnas åt innehavaren av nuvarande länsassessorstjänst å landskontoret. Vidare torde inom varje län en landskontorist kunna överflyttas till den nya uppbördsavdelningen, inom några län möjligen två. Det synes alltså befogat a t t räkna med en besparing av anslaget till länsstyrelsernas tjänstemän med beräknad avlöning åt dels en länsassessor i vart och ett av följande län, nämligen: Uppsala, Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads, Hallands, Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands,

157 Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dels en landskontorist i varje län. Huruvida besparing av lönen åt ytterligare någon landskontorist i ett eller annat län kan ske, torde få bero på framtida utredning. E n dylik förutsätter nämligen en ingående granskning av omfattningen av arbetsbördan inom de olika länsstyrelserna, men en sådan undersökning har icke ansetts böra åvägabringas av de sakkunniga i frågans nuvarande stadium. P å grund härav räkna de sakkunniga med överflyttning av allenast en landskontoristtjänst i varje län, varmed avses den tjänst, vars innehavare har till huvudsaklig uppgift att handlägga uppbördsärenden. P å grundval av verkställda beräkningar hava de sakkunniga uppskattat den årliga besparingen beträffande länsassessors- och landskontoristtjänsterna till sammanlagt 291 036 kronor. Besparing torde även böra beräknas med anledning därav, att den extra personal, som plägat användas å länsstyrelserna vid tiden för den allmänna uppbördsterminen på hösten och för utskrivandet av restlängder, icke vidare erfordras. Kostnaderna härför torde knappast understiga 50 000 kronor. Sammanlagt torde alltså böra besparas 341 036 kronor. Några kostnadsberäkningar för Stockholm, Göteborg och Malmö hava de sakkunniga ansett sig icke böra verkställa. Vid uppgörandet av organisationsplaner för dessa städer torde nämligen hänsyn böra tagas till lokala förhållanden, rörande vilka på frågans nuvarande stadium de sakkunniga icke ansett sig böra verkställa undersökning. Enligt sakkunnigförslaget skola de skattskyldiga — direkt eller genom Ersättning till förmedling av arbetsgivare — fullgöra sin skatteplikt medelst terminsvis P° styerket m m skeende inbetalningar till vederbörande uppbördsmyndighets postgirokonto. ' ' Av ett dylikt lagstadgat betalningssätt måste givetvis följa, att de skattskyldiga resp. dessas arbetsgivare ej skola behöva vidkännas några som helst portokostnader eller andra avgifter till postverket för skatteinbetalningarna och därav föranledda skrivelser m. m. till uppbördsmyndighet, utan att alla dessa kostnader skola ersättas postverket av statsverket. Att nu exakt beräkna ersättningens storlek är vanskligt. Det synes därför vara lämpligt, att ersättningsbeloppet icke omedelbart definitivt fastställes, icke ens för första året efter uppbördsreformens genomförande, utan att detta endast beräknas förslagsvis. De sakkunniga föreställa sig, att det ur alla synpunkter skall befinnas ändamålsenligt eller nödvändigt att under första året efter det nya uppbördssättets ikraftträdande tillämpa sådant kontrollförfarande mellan uppbördsmyndigheterna och postverket, som möjliggör exakt beräkning av ersättningen till postverket. P å grundval härav torde för framtiden ersättningen kunna bestämmas efter mera summariska beräkningsgrunder. Uppbördssakkunniga hava approximativt beräknat första årets ersättning på följande sätt: Befordran en gång om året av cirka 3 000 000 st. till skattskyldiga adresserade masskorsband (skattekort) å 4 öre kronor 120 000 370 000 st. affärshandlingar till arbetsgivare (order om förskottsbetalningar) å 15 öre » 55 500 370 000 st. affärshandlingar till arbetsgivare (order om slutlikvid) a 15 öre » 55 500 300 000 st. affärshandlingar från arbetsgivare till uppbördsmyndighet (anmälan om nyantagna löntagare och sådana som slutat sin anställning) å 15 öre » 45 000

158 3 000 000 st. till skattskyldiga adresserade masskorsband (debetsedlar) å 4 öre kronor 120 000 300 000 st. brev emellan skattskyldiga och uppbördsmyn45 000 dighet å 15 öre 200 000 st. brev (skriftväxling mellan länsstyrelserna) å 30 60 000 öre 500 000 st. brev (skriftväxling mellan länsstyrelserna och 75 000 prästerskapet) å 15 öre 4 800 000 st. inbetalningskort från egna företagare (1 200 000 672 00O st. 4 gånger om året) å 14 öre 3 700 000 st. inbetalningskort från arbetsgivare (370 000 st. 518 000 10 gånger om året) a 14 öre Sammanlagt 16 540 000 st. försändelser kronor 1 766 000. Postförsändelserna till uppbördsmyndigheterna komma att fördela sig på rikets samtliga postanstalter, under det att försändelserna från uppbördsmyndigheterna komma att utgå från postkontor i residensstäderna. Vad angår de från uppbördsmyndigheten avgående postförsändelserna förutsattes, att uppbördsmyndigheten genom försortering och andra praktiska åtgärder samverkar med postverket i syfte att underlätta behandlingen inom postverket av nämnda försändelser. Av sådan anledning hava de sakkunniga räknat med att en stor del av försändelserna skola kunna befordras efter den för masskorsband gällande billigare postavgiften, även om nu tillämpade bestämmelser för befordran i dylik egenskap icke alltid kunna tänkas bliva uppfyllda. I fråga om inbetalningskorten hava de sakkunniga, med hänsyn därtill att ett avsevärt antal arbetsgivare och andra vid fullgörandet av skattelikvider sannolikt kommer att använda sig av det kostnadsfria gireringsförfarandet, ansett sig kunna räkna med en medelavgift för samtliga inbetalningar av 14 öre. Vid betraktande av den ovan beräknade ersättningen till postverket är emellertid att märka, att postverket redan nu uppbär en relativt stor ersättning såväl för befordran av försändelser innehållande skriftväxling i uppbörds- och mantalsskrivnings- m. fl. ärenden som ock för det särskilda bestyret med kronouppbörden på landsbygden, vilka ersättningsbelopp vid ett genomförande av de sakkunnigas förslag skulle komma att bortfalla. Då enbart ersättningen för bestyret med kronouppbörden för närvarande uppgår till, lågt räknat, 600 000 kronor om året, anse de sakkunniga att den ökade ersättningen till postverket icke skall komma att avsevärt överstiga 1 000 000 kronor. E n avgift av i medeltal 14 öre för varje inbetalning till uppbördsmyndighets postgirokonto täcker icke postgirokontorets kostnader för det arbete, som dessa inbetalningar förorsaka postverket. För år 1928 har postgirokontoret fått betala till postkassan 13*5 öre för varje inbetalningskort. I denna ersättning inbegripes ej kostnaden för kortens behandling inom postgirokontoret. Givetvis överstiger sistnämnda kostnad betydligt ett halvt öre. För att postgirorörelsen alltså icke skall göra direkt ekonomisk förlust för dess arbete i skatteuppbördens tjänst, måste man utgå ifrån att det alltid skola finnas belopp innestående å uppbördsmyndigheternas postgirokonton, varav ränteavkastningen skall tillfalla postgirorörelsen. Härtill torde hänsyn böra tagas, när detaljbestämmelser, måhända även innefattande uppdrag för postgirokontoret att å vissa bestämda tider automatiskt girera

159 belopp från sistnämnda postgirokonton till riksbankens huvudkontors postgirokonto för statsverkets räkning, komma att utarbetas. I sakens nuvarande läge lärer det emellertid vara obehövligt att uttala sig om storleken av de skattemedel, som permanent böra innestå i postgirorörelsen. E t t slutligt ståndpunkttagande i denna detalj blir för övrigt lättare att taga, sedan man kan stödja sig på någon tids praktisk erfarenhet. Kostnaden för övergångslön till häradsskrivare, som överföras till ny stat, Engångshar i det föregående beräknats till 13 158 kronor. Härtill bör läggas erfor- kostnader. derligt belopp för ersättningar för flyttningskostnad, vilket belopp torde Övergångslön m m kunna approximativt uppskattas till omkring 25 000 kronor. För över- gångsåret torde alltså böra beräknas ett anslag i dylikt hänseende av tillhopa 38 158 kronor. Enligt den av byggnadsstyrelsen verkställda utredningen torde för anskaf- Byggnadsfande av lokaler till de ifrågasatta nya uppbördsavdelningarna hos länssty- kostnader. relserna böra beräknas nybyggnadskostnader med 6 miljoner kronor. Antagligen torde det befinnas nödvändigt att fördela dessa kostnader på flera år. Därest nybyggnad skall ske, kan det nämligen knappast ifrågakomma att utföra sådan i alla län på ett år. Vidare synes sannolikt, att i samband med dylik niybyggnad kan ifrågakomma utvidgning av länsstyrelsernas nuvarande lokaler för andra avdelningar hos länsstyrelserna, varigenom måhända ett mera omfattande nybyggnadsprogram måste uppgöras än som erfordras allenast för uppbördsavdelningarna. De sakkunniga anse sig dock icke böra räkna med annan byggnadskostnad för uppbördsreformens genomförande än angivna 6 miljoner kronor. I de län, där lokaler icke omedelbart erhållas genom nybyggnad, böra lämpliga utrymmen förhyras. Kostnaden härför kan svårligen nu beräknas. De sakkunniga hava på grundval av överslagsberäkningar rörande den Anskaffning sannolika arbetsmängden verkställt vissa beräkningar rörande behovet av av maskiner adresseringsmaskiner med tillbehör, bokföringsmaskiner, kortskåp och andra och möbler. möbler m. m. Exakta uppgifter om priset å olika maskiner hava icke kunnat erhållas, på grund av att vissa specialkonstruktioner erfordras. Utgående från pris å standardmodeller samt under antagande att vissa tillläggspris erfordras för berörda specialkonstruktioner, men att tillika åtskillig rabatt skall kunna erhållas vid en så stor nyanskaffning, som här ar ifråga, hava de sakkunniga trott sig kunna uppställa följande kalkyler. 40 adresseringsmaskiner a 7 000 kr kronor 280 000 25 präglingsmaskiner å 3 000 kr 75 000 4 750 000 adressplåtar å 10 öre 475 000 500 förvaringsskåp till plåtar å 300 kr. 150 000 50 bokföringsmaskiner a 6 000 kr 300 000 100 räknemaskiner a 1000 kr 100 000 200 skrivmaskiner å 400 kr 80 000 möbler 1 200 000 Summa kronor 2 660 000: — Kostnaden för första präglingen av 4 950 000 plåtar torde kunna uppskattas efter 5 öre per styck till 247 500 kronor. Denna kostnad är att betrakta såsom en engångskostnad, men eftersom arbetet härmed givetvis skall utföras av skattekontorets personal, möjligen med tillfällig förstärkning av arbetskrafterna, torde kostnadsberäkningarna för första årets drift i viss mån böra minskas.

160 Motsvarande kostnader för Stockholm, Göteborg och Malmö torde kunna beräknas sålunda Stockholm: Maskinutrustning och möbelanskaffning omkring Nyprägling av cirka 465 000 plåtar

kronor 250 000: — » 23 250: — Summa kronor 273 250: —

Göteborg: Maskinutrustning och möbelanskaffning Nyprägling av cirka 220 000 plåtar Malmö: Maskinutrustning och möbelanskaffning Nyprägling av cirka 110 000 plåtar

kronor 115 000: — » 11000: — Summa kronor 126 000: —

kronor 60 000: — » 5 500: — Summa kronor 65 500: —

Av redan anförda orsaker måste dessa beräkningar rörande engångskostnaderna anses approximativa. Central led- Av vikt är att enhetliga arbetsmetoder komma till användning vid allt ning av arbetet maskinarbete samt vid förande av de föreslagna kortregistren. Då dessa h0S V m ndirdS' arbeten enligt förslaget skola utföras å 27 olika ställen, är det uppenbar"heternä. ligen nödvändigt, att någon anordning träffas, varigenom anvisningar och råd för arbetets enhetliga utförande kunna meddelas. Även torde viss inspektion, särskilt under de första åren, vara erforderlig. Övervägande skäl synas tala för att denna centrala rådgivande och inspekterande ledning åtminstone till en början uppdrages åt någon eller några personer, vilka besitta administrativ och teknisk erfarenhet inom det förvaltningsområde, här är ifråga. Sedan systemet väl kommit i gång och de lämpligaste arbetsmetoderna efter en tids prövande stabiliserats, torde den centrala ledningen måhända kunna anförtros åt något centralt ämbetsverk, därvid riksräkenskapsverket eller statskontoret närmast synes kunna komma ifråga. Man torde därför böra tillsvidare räkna med ett mindre anslag för berörda inspekterande organ, vilket anslag synes kunna stanna vid 25 000 kronor. Härvid hava de sakkunniga räknat med, förutom resekostnader, jämväl kostnader för tillkallande av tekniska experter för vissa möjligen erforderliga specialundersökningar. Förarbeten för det nya uppbördssystemet.

Innan den nya organisationen kan träda i full tillämpning, erfordras givetvis viss tids förberedelser. Det synes lämpligt, att av förut antydda vägar för genomförande av övergången till det nya systemet den anordningen väljes, att förskottsavsättningar börja den 1 juli samt att övergångstiden beräknas till fyra år med förskottsbetalningar under envar av åtta månader och julmånaden fri från förskottsbetalningar. De nya uppbördsavdelningarna torde böra träda i verksamhet snarast möjligt efter ingången av det kalenderår, under vilket förskottsavsättningarna skola börja. Under första halvåret kunde då hinna uppläggas adressplåtar, folkregisterkort m. m. Även skattekort och andra föreskrifter för de skattskyldiga och

161 arbetsgivarna kunna färdigställas och utsändas före den 1 juli. Under samma tid skulle även den personal, som skall handhava förandet av avräkningskorten, kunna erhålla övning i detta arbete. Även om det nya uppbördssystemet skulle börja fungera den 1 juli, skulle alltså kostnaderna i allt väsentligt böra beräknas från och med den 1 januari samma år. I det föregående har förutsatts, att kostnaderna för den nya organisationen Bidrag från skola bestridas av statsmedel. Emellertid synes vara befogat, att kommuner, kommuner landsting och övriga, vilka erhålla sina utskylder och avgifter uppburna och andra menigheter. genom den statliga uppbördsförvaltningen, lämna bidrag till kostnaderna härför. De sakkunniga sakna därför anledning föreslå avskaffande av för det närvarande utgående provisioner för debitering och uppbörd av landstingsmedel m. m. Dessa provisioner böra emellertid helt ingå till statsverket, utan rätt för vederbörande tjänstemän att uppbära någon del av dessa provisioner. Den omständigheten, att försäkringsavgifter till ömsesidiga försäkringsbolag icke vidare skola uppbäras i samband med kronouppbörden, medför, att provision å dylika medel bortfaller. Under förutsättning, att de provisioner, som förutsättas skola även i fortsättningen utgå, uppgå till i stort sett samma belopp som i medeltal under åren 1923—25, torde statsverkets inkomst av provisioner kunna beräknas till här ovan angivna belopp, nämligen: landstingsmedel vägskatt tingshusmedel riddarhusmedel hushållningssällskaps medel

kronor 770 000 » 350 000 » 30 000 » 75 » 5 225 Summa kronor 1155 300

Huruvida debetsedellösen även i fortsättningen bör utgå, kan vara tveksamt. De sakkunniga finna för sin del övervägande skäl tala för att denna avgift upphör. Vad därefter angår bidrag från vederbörande primärkommuner, torde skillnad böra göras mellan å ena sidan magistratsstäder, och å andra sidan i v r i g a kommuner samt municipalsamhällen. Magistratsstäderna hava för det närvarande sig ålagt att ombesörja mantalsskrivning och kronouppbörd. Denna anordning sammanhänger med städernas privilegier. Städerna åtnjuta i stället vissa förmåner; till vissa av dem utgår bland annat tolagsersättning, soicu ansetts utgöra vederlag bland annat för dessa städers omhändertagande av rättsskipningen, mantalsskrivningen och kronouppbörden. Skulle statsverket övertaga kostnaderna för dessa göromål eller vissa av dem, måste med nödvändighet fråga uppkomma om reglering av de till städerna utgående ersättningarna. Att närmare ingå på denna vidlyftiga och svårlösta fråga hava de sakkunniga ansett icke böra tillkomma dem. Frågan torde böra upptagas i ett vidare sammanhang. I stället föreslå de sakkunniga, att, till dess frågan om tolagsersättningarnas uppkörande eller minskande vinner sin lösning, magistratsstäder skola tillförbindas lämna bidrag till kostnaderna för uppbördsförvaltningen. De sakkunniga hava på flera sätt sökt komma till rätta med frågan om åstadkommande av en rättvis grund för bestämmande av denna bidragsskyldighet. Närmast till hands skulle väl vara, att städerna i fortsättningen till statsverket betalade ett belopp, motsvarande städernas nuvarande kostnader härför. Emellertid torde denna utväg befinnas 11

1812.

162 mindre ändamålsenlig. De sakkunniga hava grundad förhoppning antaga, att kostnaderna för uppbördsförvaltningen i stort sett skola ställa sig billigare efter den nya organisationen än tillförne, och det torde få anses rättvist, att städerna bliva delaktiga i den härigenom uppkommande besparingen. Vidare torde det vara möjligt, att städerna även efter en omläggning av uppbördsorganisationen måste dragas med vissa kostnader, som nu beräknas belöpa å kronouppbörden. I vissa städer, huvudsakligen de mindre, hava nämligen magistratstjänstemännens löneförmåner bestämts med hänsyn därtill, att de skola hava viss inkomst genom sin befattning med kronouppbörden. Skulle denna ersättning upphöra, nödvändiggöres måhända ökning av deras övriga löneförmåner. Det kan jämväl tänkas, att en eller annan kronouppbördstjänsteman utan olägenhet kan överflyttas till tjänstgöring inom annat område för stadens förvaltning. Det synes även vara mindre lämpligt att under en tämligen obegränsad framtid låta ersättningarna utgå med en gång för alla bestämda belopp. Det skulle då icke vara möjligt att taga hänsyn till de förändringar, som betingas av utvecklingen. De sakkunniga hava därför ansett sig böra avstå från att beräkna städernas bidrag efter dylik grund. E n beräkning av ersättningen på grundval av det kommunala beskattningsunderlaget skulle likaledes verka ojämnt. Kostnaderna för exempelvis mantalsskrivningen stå icke i relation med antalet skattekronor. Vidare är arbetet med debitering praktiskt taget detsamma, vare sig utskyldsbeloppet är stort eller litet. Däremot torde folkmängden i de olika städerna kunna anses utgöra en tämligen rättvis fördelningsgrund. Att tänka sig en kombination av flera beräkningsgrunder, till exempel antalet skattekronor, folkmängd, antalet taxerade fastigheter o. s. v., skulle också vara möjligt, men varje avvägning av den andel, enligt vilken varje dylik grupp av beskattningsföremål skulle deltaga, kan icke undgå att bliva mer eller mindre godtyckligt. De sakkunniga hava därför stannat för att föreslå, att magistratsstädernas bidrag beräknas utgå efter 1 krona 25 öre för mantalsskriven innevånare, varav en krona beräknas för mantalsskrivning och kronouppbörd samt 25 öre för kommunaluppbörden. Beträffande det befogade i att uttaga ersättning för kommunaluppbörden i städerna åberopas vad i det följande anföres i fråga om ersättning för uppbörden av kommunalutskylder i fögderistäder samt i landskommuner och köpingar. Emellertid torde för städerna Stockholm, Göteborg och Malmö ersättning efter 1 krona 25 öre per person ställa sig förhållandevis hög. Då för dessa städer även av andra skäl torde vara att föredraga den anordningen, att städerna själva ombesörja mantalsskrivning och kronouppbörd, såsom redan nu sker, men efter de metoder, som i det föregående föreslagits för länen i övrigt, hava de sakkunniga ansett sig böra utgå från att i dessa städer självständiga uppbördsförvaltningar inrättas, förlagda, i Stockholm såsom hittills till överståthållarämbetet samt i Göteborg och Malmö till magistraten. Något bidrag från dessa städer bör därför ej beräknas. Beträffande landskommuner, köpingar och fögderistäder torde vara befogat, att dessa likaledes lämna bidrag till kostnaderna för uppbördsförvaltningen, eftersom desamma för framtiden slippa kostnader för egen skatteuppbörd. De sakkunniga vilja dock icke förneka, att skälen härför äro mindre vägande än de, som anförts beträffande magistratsstäderna, och frågan huruvida ifrågavarande kommuner skäligen böra tillförbindas att lämna bidrag torde närmast få bedömas u r statsfinansiell synpunkt. De sakkunniga hava emellertid ansett sig böra räkna med bidrag även från det hållet. I fråga om dettas

163 storlek hava de sakkunniga stannat för 25 öre per mantalsskriven person. Visserligen är detta belopp något större än den av de sakkunniga approximativt uppskattade kostnaden för landskommunernas nuvarande skatteuppbörd, men härvid är att beakta, att uppbördsförvaltningens omläggning skulle för ifrågavarande kommuner medföra förutom ett bättre uppbördsresultat, jämväl den förmånen, att kommunerna befriades från ansvarighet för av de skattskyldiga icke erlagda pensionsgrundavgifter. Ett bidrag efter 25 öre per mantalsskriven person lärer därför icke kunna anses vara för högt. Ifrågavarande bidrag torde kunna uppskattas beträffande magistratsstäderna till i runt tal 1 350 000 kronor och för landskommuner, köpingar och fögderistäder till i runt tal 1 065 000 kronor. För municipalsamhällenas uppbörd skulle man med hänsyn till att dessa i regel uppbära lägre utskylder än kommunerna möjligen kunna tänka sig ett bidrag av 10 öre per person. I sådan händelse skulle bidraget kunna uppskattas till omkring 24 000 kronor. De kommunala bidragen till kostnaderna för uppbördsförvaltningen skulle alltså kunna uppskattas till 2 439 000 kronor. Såsom redan anförts i 14 kap. torde emellertid vid bestämmandet av magistratsstädernas bidrag till kostnaderna för den nya uppbördsorganisationen skäligt avdrag böra göras till städernas utgifter för avlöning åt övertalig uppbördspersonal. I undantagsfall torde på liknande sätt böra tagas hänsyn jämväl till andra kommuners kostnader för tjänstemän, som till följd av uppbördsreformen sättas på indragningsstat. Beloppet av det avdrag, som på grund härav bör göras från nämnda bidragsbelopp, kan icke nu beräknas. Vid upprättandet av förestående kostnadsberäkningar för den nya organisationen hava de sakkunniga funnit försiktigheten bjuda att hålla beräkningarna i överkant. Det är därför de sakkunnigas uppfattning, att de beräknade kostnaderna skola visa sig väl tillräckliga. Särskilt må betonas, att den personal, som upptagits i förslaget till personalförteckning, sannolikt skall visa sig kunna efter någon tids erfarenhet nedbringas, vadan avlöningsstaten så småningom torde kunna något minskas. Sammanlagda kostnaderna för den nya organisationen torde alltså kunna hållas inom ramen för kostnaderna för den nuvarande organisationen. Att det av de sakkunniga förordade uppbördssystemet skall bliva väsentligt effektivare än det nuvarande torde vara uppenbart. För löntagare och övrig anställd personal torde i realiteten icke behöva räknas med nämnvärda skatteförluster, och för egna företagare torde den föreslagna organisationen av uppbörden innebära så stora mått av bekvämlighet, att man även för dem torde kunna räkna med att skatterna skola inflyta bättre. Att göra några bestämda uttalanden om, i vilken utsträckning skatterna efter det nya systemet kunna förväntas inflyta bättre än hittills, är givetvis omöjligt. De sakkunniga finna dock allt tala för att de allmänna skatteförluster, som enligt vad förut anförts måste antagas uppgå till minst 30 miljoner kronor om året, skola kunna nedbringas, lågt räknat, med hälften. Under sådana förhållanden skulle det nya systemet, även om engångskostnaderna skulle drabba ett och samma budgetår, redan från början medföra en avsevärd vinst för det allmänna.

16 KAP. Andra möjligheter för omläggning av förfarandet vid skatteuppbörden. Det av de sakkunniga i det föregående förordade förslaget till omläggning av skatteuppbörden torde uppfylla alla rimliga anspråk på ett enkelt, praktiskt och samtidigt effektivt förfarande. Det bereder de skattskyldiga tillfälle att under bekväma och i minsta mån tyngande former erlägga sina skatter med uppbördsterminerna så jämnt fördelade över hela året, att minsta möjliga störningar av penningmarknaden orsakas av skattelikviderna. Det bör även medföra minskade skatteanspråk på de skattdragande, enär staten likaväl som kommuner och andra menigheter kunna räkna på att skatterna komma att i långt större utsträckning än hittills inflyta i rätt tid och att skatteförlusterna skola avsevärt nedgå. Metoden med förskottsbetalningar tillför skattemedel till de allmänna kassorna tidigare än hittills och underlättar därigenom den allmänna finansförvaltningen. Slutligen möjliggör den föreslagna uppbördsorganisationen förenklingar och besparingar i debiterings- och restindrivningsarbetet. De sakkunniga äro därför bestämt övertygade om att det av dem förordade förslaget under förhandenvarande omständigheter utgör den ur alla synpunkter mest rationella lösningen av skatteuppbördsproblemet, samtidigt som det ställer sig så enkelt och litet kostsamt, som rimligen kan begäras. Det är väl att förmoda, att vid en första granskning löngivarnas föreslagna medverkan vid skatteuppbörden skall te sig såsom för dem tyngande. Emellertid äro de sakkunniga förvissade om att ett lugnt övervägande av denna del av förslaget skall bekräfta de sakkunnigas uppfattning, att å löngivarna icke kommer att läggas någon oskälig börda. Enligt de sakkunnigas mening skall det snart bliva klart, att de föreslagna åliggandena för löngivarna kunna fullgöras utan nämnvärda svårigheter och kostnader. Formerna för deras medverkan vid skatteuppbörden hava avsiktligt gjorts så enkla och enhetliga, som det synts de sakkunniga möjligt utan eftersättande av ordning och reda och under samtidigt iakttagande, att förfarandet erbjuder tillfälle till erforderlig kontroll. Men om likväl de sakkunnigas förslag, särskilt i vad detsamma avser skyldighet för löngivare att för skatteändamål innehålla och till uppbördsmyndigheten redovisa viss del av löntagares avlöning, icke skulle vinna statsmakternas gillande, framställer sig den frågan, vilka andra åtgärder kunna tänkas möjliga till förbättring av förhållandena på skatteuppbördsväsendets område. De sakkunniga hava ägnat även detta spörsmål uppmärksamhet och få i sådant avseende framhålla följande.

165 E n möjlighet vore a t t ordna frågan enligt de sakkunnigas förslag med Uppbörd med u t e s l u t a n d e av det ifrågasatta åläggandet för löngivare a t t förmedla förskottsskattebetalning genom löneavdrag för hos honom anställda. I detta fall ^ZTförlZskulle alltså all skattebetalning verkställas av de skattskyldiga själva på Ung av iön. s ä t t föreslagits beträffande egna företagare. Men a t t inskränka förskottsgivare. b e t a l n i n g a r n a jämväl för anställda till tre terminer, envar avseende 8/io a v totala utskyldsbeloppet, skulle säkerligen för många av dem medföra betalningssvårigheter, enär i s å d a n t fall det varje gång förfallande beloppet bleve förhållandevis stort. Man bleve antagligen tvungen a t t öka antalet betalningstillfällen. Därest nio uppbördsterminer för förskottsbetaln i n g a r bleve föreskrivna såsom regel för samtliga skattskyldiga, komme dock postavgifterna att bliva högst avsevärda. I stället för de 3 700 000 inbetalningskort från arbetsgivare, med vilka de sakkunniga förut kalkylerat, skulle man nämligen nödgas r ä k n a med 18 000 000 inbetalningskort från anställda, en ökning alltså av 14 300 000 st. Efter en avgift av 14 öre per kort skulle postavgiften stiga med 2 002 000 kronor. Härifrån b ö r a dock d r a g a s befordringsavgifterna för de betalningsorder till arbetsgivare, med v i l k a de sakkunniga räknat, nämligen tillhopa 111 000 kronor. Merkostnaden skulle alltså u p p g å till 1891000 kronor. Skulle därjämte antalet betalningsterminer för egna företagare utökas till samma antal som för anställda, tillkomme för dessa skattskyldiga (egna företagare) 7 200 000 inbetalningskort ( 6 X 1 200 000), representerande en portokostnad a v 1008 000 kronor. E n b a r t i avgifter till postverket skulle en sådan uppbördsmetod d r a g a en merkostnad av 2 899 000 kronor. Härtill böra läggas ökade bokföringskostnader, vilka dock ställa sig svåra att exakt beräkna. De förut a n g i v n a metoderna för skattebeloppens antecknande å avräkningskorten måste nämligen ändras, varjämte för egna företagare tillkomma annotationer under ytterligare sex perioder. Antagligen måste man r ä k n a med en merkostnad av sammanlagt åtskilligt över 3 miljoner kronor. Med hänsyn till dessa stora kostnader torde det bliva nödvändigt att inskränka betalningstillfällena för förskottsavsättningar. Mer än fem dylika uppbördsterminer torde av kostnadsskäl icke böra ifrågakomma, varje dragande en kostnad för postbef ordringen av 420 000 kronor (14 öre X 3 000 000), för fem uppbördsterminer för förskottsbetalningar således 2100 000 kronor. Lägges härtill kostnaden för inbetalningskort under den slutliga uppbördsterminen, vilken kostnad likaledes torde böra beräknas till 420 000 kronor, •skulle den sammanlagda kostnaden för postbefordran av inbetalningskort uppgå till 2 520 000 kronor mot 1190 000 kronor enligt de sakkunnigas förut anförda beräkningar. Då även i denna händelse kostnaden för postbefordran av betalningsorder till arbetsgivare skulle bortfalla, återstår en merkostnad för postbefordringen av 1219 000 kronor. Bokföringskostnaden ställer sig något mindre enligt detta alternativ. Totala merkostnaden för detsamma kommer antagligen a t t uppgå till omkring 1500 000 kronor. Med fyra förskottsterminer skulle totala merkostnaden kunna beräknas till ungefär en miljon kronor. Det av de sakkunniga förordade sammanförandet av den statliga och den kommunala uppbörden till en (i regel statlig) myndighet torde v a r a en nödvändig förutsättning för att även nu a n g i v n a metod med förskottsbetalningar skall k u n n a ifrågasättas. I a n n a t fall är det högst antagligt, att skatteuppbörd med förskottsbetalningar kommer a t t ställa sig så dyrbar, att varje tanke därpå är utesluten.

168 Uppbörd efter E t t annat sätt vore att frångå tanken på förskottsavsättningar och söka avslutad åstadkomma bättre resultat a v skatteuppbörden genom åtgärder efter fatinför1- v e r k s t ä l l < i debitering. Dessa å t g ä r d e r synas böra gå ut på dels bekväma skottsavsätt- betalningsformer, dels skärpta indrivningsåtgärder. Härvid torde böra ningar och tillses, a t t den för det n ä r v a r a n d e alltför långa tiden mellan inkomstförutan med ver- v ä r v e t och skatteuppbörden om möjligt avkortas. ^givare1)™' \ 4 k a p * a v förevarande betänkande h a v a de sakkunniga framhållit, att följande två förutsättningar måste förefinnas, för a t t tiden mellan inkomstförvärvet och skatteuppbörden skall kunna avkortas, nämligen dels a t t debiteringen verkställes på g r u n d v a l av taxeringsnämndernas beslut och dels att budgetåret för p r i m ä r k o m m u n e r n a (inklusive municipalsamhällen, församlingar och skoldistrikt) omlägges att omfatta tiden 1 juli —30 juni. Såsom tidigare framhållits ä r metoden att förrätta uppbörd omedelb a r t efter debitering, verkställd i enlighet med taxeringsnämndernas beslut, förbunden med den olägenheten, att jämkning av debiteringen måste ske efter det uppbörden påbörjats, därvid fall k u n n a inträffa, som nödvändiggöra restitution. Fallen äro visserligen, relativt taget, icke så m å n g a , men metoden måste likväl anses betänklig, sedd u r deras synpunkt, vilka skulle nödgas erlägga de för högt påförda utskylderna. Den n u v a r a n d e metoden att u p p b ä r a utskylderna först sedan taxeringarna g r a n s k a t s av prövningsnämnd innebär ett visst mått av garanti för att icke helt obefogade skatteanspråk exekveras, i det att dylika obefogade skatteanspråk mera sällan torde sanktioneras av prövningsnämnden. Den ifrågasatta metoden kan emellertid medföra olägenheter av större räckvidd, därest prövningsnämndens ä n d r i n g a r skulle v a r a av den omfattning, att en kommun på grund d ä r a v måste fatta n y t t beslut om uttaxeringen per skattekrona. Sänkes uttaxeringen, skulle d ä r a v föranledas omdebitering av kommunalutskylderna för hela kommunen, och omräkn i n g a v de efter omdebitering förfallande utskylderna skulle ske under hänsyntagande till vad som för mycket erlagts på grund av den tidigare debiteringen. Arbetet härmed torde bliva synnerligen besvärligt. I stort sett lika omfattande bleve arbetet, om uttaxeringen per skattekrona måste höjas. Metoden synes därför icke v a r a tillrådlig beträffande repartitionsskatterna. F ö r den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten och övriga kvotitetsskatter föreligga icke dylika svårigheter, och för dessa skulle väl metoden k u n n a tänkas ifrågakomma. Den synes dock v a r a den minst tilltalande av de olika möjligheter, som stå till buds. Uppbörd efter avslutat prövningsnämndsarbete synes därför vara att föredraga framför den nyss berörda uppbördsmetoden. Därvid är det dock icke möjligt att genomföra förkortning av tiden mellan inkomstförvärvet och skatteuppbörden beträffande de utskylder, som för det närv a r a n d e uppföras å kronodebetsedeln, varemot någon tidsvinst står att e r h å l l a beträffande kommunalutskylderna, därest det kommunala budgetå r e t omlägges till tiden 1 juli—30 juni. E n sådan omläggning av det kommunala budgetåret synes därför ovillkorligen böra krävas, om tidig a r e uppbörd av skatterna överhuvud skall kunna åstadkommas. Bekvämare betalningsformer torde knappast k u n n a vinnas på a n n a t sätt ä n genom inrättande av ett större antal uppbördsterminer, eventuellt kombinerade med uppbörd genom postgiro, genom b a n k i n r ä t t n i n g a r eller, n ä r fråga är om större kommun, vid uppbördsstämmor, förlagda på olika platser inom kommunen. E n uppdelning å ett större antal betalningstill-

167 fallen torde emellertid ställa sig förhållandevis dyrbar, därest skilda förfaringssätt skulle tillämpas för krono- oeh kommunalutskylderna. Även i detta fall torde därför gemensam uppbörd för krono- och kommunalutskylder böra föreskrivas. Debiteringsarbetet k a n därvid med fördel, förenas hos samma person. Den enklaste och i längden billigaste lösningen synes v a r a den, att, på sätt de sakkunniga i sitt ovan framlagda förslag t ä n k t sig, debiteringsarbetet för såväl de statliga som de kommunala utskylderna överlämnas å t statliga organ. Därest det kommunala budgetåret omlägges att sammanfalla med det statliga samt landsting och väghållningsdistrikt, på sätt förut angivits, bringas a t t fatta beslut om sina u t t a x e r i n g a r något tidigare än nu gäller, skulle debetsedlar k u n n a föreligga färdiga i början av november månad. Uppbörden skulle därefter k u n n a påbörjas i slutet av november under taxeringsåret samt fortgå under en del a v nästföljande kalenderår, fördelad å lämpligt antal terminer. H ä r v i d uppstår emellertid den olägenheten, att skatteuppbörden svårligen k a n hinna avslutas före budgetårets u t g å n g den 30 juni, om man vill åstadkomma j ä m n fördelning av uppbördstillfällena u n d e r hela året. Att såsom i Köpenhamn påbörja uppbörd redan i juli är icke möjligt, eftersom debetsedlarna icke kunna föreligga färdiga så tidigt. Det m å för övrigt gentemot dem, som åberopa förhållandena i Danmark såsom föredömliga, erinras, att i D a n m a r k kommunerna omhänderhava såväl den kommunala som den statliga uppbörden, ett förhållande, som vållat stora olägenheter, att statens och kommunernas budgetår därstädes omfattar tiden 1 april—31 mars, att metoden med tio uppbördsterminer genomförts endast i Köpenhamn och i några få andra kommuner men ej i landet i övrigt, samt att uppbördsförfarandet i Köpenhamn underlättats därav, att endast fyra slags utskyldstitlar förekomma å ifrågavarande debetsedlar. A t t här i landet överlämna debitering och uppbörd a v kronoutskylderna till kommunala organ torde v a r a helt uteslutet, och en återgång från det sedan å r 1918 för kronoutskylderna tillämpade^ systemet med uppbörd genom postverket till ett system med uppbörd å uppbördsstämmor, förrättade av tjänstemän, som resa från ort till annan, torde medföra icke allenast minskad bekvämlighet för de skattskyldiga utan även ökade kostnader. Under alla förhållanden torde i all den utsträckning, som är möjlig, postgirorörelsen böra anlitas för skattebeloppens mottagande från de skattskyldiga och redovisande till vederbörande myndigheter. Denna betalningsform erbjuder största m å t t av bekvämlighet och är förhållandevis billig. Den innebär därjämte den säkraste kontroll på de med uppbörden sysselsatta befattningshavare, som torde v a r a möjlig att vinna. Beträffande kostnaderna för uppbörd av samtliga utskylder över postgiro åberopas de sakkunnigas här förut meddelade beräkningar. Skulle kommunerna hålla egen uppbörd och uppbörden över postgiro avse allenast kronoutskylderna, ä r det uppenbart, att kostnaderna svårligen k u n n a bliva mindre än om gemensam uppbörd för krono- och kommunalutskylder anordnas. Någon n ä m n v ä r d minskning av antalet debetsedlar och inbetalningskort, som skulle postbehandlas, torde nämligen icke därigenom uppstå och postavgifterna bleve i stort sett desamma, som om även kommunalutskylderna inbegrepes under förfarandet, men till kostnaderna härför finge då läggas kostnaderna för den kommunala upp-

börden. Totalkostnaden torde därför med all sannolikhet ställa sig större an vid ett gemensamt uppbördsförfarande. t För enbart debiteringen skulle väl icke med nödvändighet erfordras att inordna haradsskrivarna till länsstyrelserna, då arbetet därmed givetvis jamval i fortsättningen kunde ordnas tillfredsställande, även om häradsskrivarna bibehölles å sina nuvarande stationsorter. Emellertid synes allt tala för att detta arbete kan göras billigare, om detsamma centraliseras till länsstyrelserna, varigenom arbetsbesparande maskiner kunna komma till användning. Ett ytterligare skäl härför är att fördelar för taxeringsarbetet kunna vinnas genom häradsskrivarnas indragning till länsstyrelserna. En förbättrad folkbokföring är under alla förhållanden av nöden, och det av de sakkunniga i det föregående framlagda förslaget om inrättande av en civil folkbokföring bör därför komma till utförande, även om förskottsbetalningar av skatt icke bliva påbjudna. Det torde vara uppenbart, att folkregistret lättare kan utnyttjas för sitt ändamål, om häradsskrivarna hava sin verksamhet förlagd å samma plats som där folkregistret föres. De arbetsbesparande metoder, som i det föregående föreslagits för framställande av förekommande längder, kunna ifrågakomma allenast om arbetet utföres å en och samma plats. Ökad effekt av indrivningsväsendet torde kunna vinnas genom införande av lagstadgad skyldighet för arbetsgivare att verkställa anmälan till någon central myndighet rörande antagande av arbetare eller annan personal i sin tjänst, i väsentlig överensstämmelse med vad de sakkunniga förut förordat. Förandet av härav betingade register kan svårligen uppdragas åt vederbörande indrivningsmän, utan torde detsamma böra ankomma på länsstyrelsen. Genom ett dylikt register torde ökade möjligheter erhållas att snabbt kunna förordna om införsel, och ökad effektivitet vid indrivningen torde på sådant sätt vinnas. Några detaljerade kostnadsberäkningar för en omläggning av uppbörds- och indrivningsväsendet efter dessa riktlinjer hava de sakkunniga icke upprättat. Gjorda överslagsberäkningar visa, att kostnaderna knappast kunna bliva mindre än de beräknade kostnaderna för uppbördsförfarandets omläggning i enlighet med de sakkunnigas huvudförslag. Den detaljerade bokföringen av förskottsavsättningar skulle visserligen "bortfalla, men i stället skulle tillkomma ökad ersättning till postverket för dess befattning med uppbördsmedlens mottagande och redovisande, varjämte man torde hava att räkna med betydligt större indrivningskostnader. Det är därför icke uteslutet, att kostnaderna för dessa senare alternativ i själva verket skulle bliva större än de av de sakkunniga beräknade kostnaderna för det av de sakkunniga förordade uppbördsförfarandet. I några av de framställningar rörande reformering av uppbördsförfarandet, som överlämnats till de sakkunniga för att av dem tagas under övervägande vid fullgörandet av deras uppdrag, har förordats, att de skattskyldiga skola uppmuntras till förskottsbetalning av skatter genom inköp av skattemärken eller liknande offentliga bevis om skattebetalning, som skulle säljas till de skattskyldiga mot viss rabatt och därefter av de skattskyldiga avlämnas vid uppbördstillfällena såsom likvid. De sakkunniga hava tidigare i betänkandet (5 kap.) yttrat sig angående stämpelmärkens användande vid skatteuppbörden och därvid påvisat vissa olägenheter med desamma. Vad de sakkunniga därvid anfört kan

i allt väsentligt andragas mot berörda uppslag. Några verkligt betydande fördelar stå icke att vinna med en sådan metod. Den kan icke tänkas erhålla någon större användning, därest den icke bleve tvingande. Men skulle den lagfästas såsom obligatorisk, torde alla de svårigheter och olägenheter inträda, som av de sakkunniga tidigare framhållits. Att hoppas på ökad enskild sparsamhet genom användning av skattemärken torde vara uteslutet. Den som av fri vilja önskar lägga av medel till skattebetalningen har ju möjlighet härtill genom att insätta medlen i bank, och han kan själv låta spärra sin bankräkning för andra likvider än skattebetalning, om han anser sig behöva detta tvång för att icke uttaga medlen för annat ändamål. Det är även svårt att förstå, varför det allmänna skall genom beviljande av rabatt söka få skatterna tidigare erlagda, då statsmakterna genom allmänt lagstadgande, på sätt de sakkunniga anvisat, kan nå samma resultat utan att behöva efterskänka skatt. För övrigt må framhållas, att rabatt vid betalningen av skatt skulle, särskilt beträffande repartitionsskatterna, vålla betydande svårigheter att beräkna skattens avkastning. Därest skatteuppbörden även i framtiden anses böra äga rum utan lagstadgad medverkan från löngivarnas sida i fråga om anställd personal, torde behov allt framgent förefinnas av s. k. intressekontor, vilka vid avlöningstillfällena eller eljest uppsamla medel för att hålla dem tillgängliga, då skatterna skola betalas. Dylika intressekontor finnas, såsom redan omnämnts, på åtskilliga håll i landet, i regel anordnade av vissa större företagare, men stundom grundade av intressenterna själva. Även några kommuner hava inrättat sådana kontor för skattskyldiga inom den egna kommunen. Dessa intressekontor hava ostridigt varit till stor nytta icke allenast för till dem anslutna skattskyldiga utan jämväl för staten och kommunerna. Skulle de sakkunnigas huvudförslag icke läggas till grund för en reform av uppbördsförfarandet, vilket förslag kan karakteriseras såsom en kombination av intressekontors- och införselförfarandena, utan skatteuppbörden bliva ordnad enligt något av de alternativ, som angivas i förevarande kapitel, torde det böra övervägas, huruvida icke intressekontorens verksamhet borde på lämpligt sätt uppmuntras och stödjas av det allmänna. Man kan tänka sig den möjligheten, att skattskyldiga, som förbinda sig att ingå i ett intressekontor och vilkas löngivare åtaga sig att ombesörja skattemedels inleverering till intressekontoret, befrias från skyldighet att erlägga sina utskylder å de sedvanliga uppbördstiderna. I stället skulle intressekontoret å tid, som bestämmes efter ty ur olika synpunkter kan befinnas lämpligt, leverera skattebeloppen direkt till uppbördsmyndigheten. Den ränta, som uppkommer å de förvaltade medlen under den tid, de stå inne hos kontoret, kan då användas för bestridande av kontorets driftkostnader, därest densamma icke anses böra komma de anslutna direkt till godo. Det kan även synas befogat, att statsverket lämnar något bidrag till förvaltningskostnaderna, eftersom förfarandet torde medföra någon minskning av uppbördskostnaderna, närmast därigenom att antalet inbetalningskort nedgår. Föreliggande material lämnar icke tillräcklig grund för beräkning av storleken av det bidrag av statsmedel, som skulle kunna erbjudas. Måhända skulle man kunna tänka sig ett bidrag, motsvarande högst den besparade postavgiften för de inbetalningskort, som i annat fall skulle förekomma för de till kontoret anslutna skattskyldiga. Ersättningen skulle även kunna tän-

170 kas utgå, förutom efter antalet till kontoret anslutna, jämväl med viss låg procent av de genom kontoret inlevererade skattemedlen. Intressekontorsidén är i och för sig god, och genom att ansluta sig tiii ett intressekontor kan skattskyldig skapa möjlighet för sig att på ett bekvämt sätt erlägga skatterna. Men då anslutningen till intressekontoren i regel är beroende av vederbörandes eget fria val, kan anordningen med intressekontor ej nå samma effekt som en anordning med tvångsavsättning för skatt. Och utan en anordning, som tvingar till inbetalning av skatterna, lärer man icke kunna nå dem, som man i första hand vill nå, nämligen de s. k. skatteskolkarna. Det må därjämte framhållas, att, enligt vad erfarenheterna från postgirokontorets skatteförmedling synas utvisa, en anordning med intressekontor ställer sig rätt dyrbar, särskilt när det gäller att betjäna personer inom hela landet eller något större område därav. Slutord.

Genom att ordna debitering och uppbörd av skatterna enligt någon av de i detta kapitel antydda utvägarna skulle givetvis skattebetalningen förde skattskyldiga underlättas. Men lättnaden för löntagarna skulle icke, enligt de sakkunnigas förmenande, bliva tillräckligt stor, då man av kostnadshänsyn måste inskränka betalningsterminerna till fyra å fem om året, och kostnaden för det allmänna skulle ändå bliva avsevärd. Det bör också nogsamt beaktas, att man genom en omläggning enligt ifrågavarande metoder icke kan nå skatteskolkarna eller i någon mera betydande grad nedbringa restantierna. Man finge således alltjämt dragas med ett dyrbart indrivningsförfarande och riskerade alltjämt att nödgas avskriva stora belopp restantiemedel, som icke kunde indrivas. De sakkunniga hava alltså kommit till den bestämda uppfattningen att, om man vill införa ett effektivt skatteuppbördssystem i vårt land, ett system som på samma gång och i lika hög grad tillgodoser såväl det allmännas som de enskilda skattskyldigas intressen, de sakkunnigas huvudförslag i främsta rummet bör komma i åtanke. Att genomföra förändringar i uppbördsväsendet, vilka väl komme att draga med sig stora kostnader men som icke beredde det allmänna tillräckliga maktmedel att uttaga debiterade skatter utan fortfarande möjliggjorde för skatteskolkare att undandraga sig skattskyldighetens fullgörande, kan ej av de sakkunniga tillrådas. Endast under förutsättning, att det skulle visa sig omöjligt att genomföra ett sådant uppbördssystem, som av de sakkunniga föreslagits, böra därför de i detta kapitel berörda möjligheterna komma under ett mera allvarligt övervägande.

17 KAP. De sakkunnigas hemställan. Under åberopande av vad i det föregående blivit anfört få de sakkunniga förorda, att förfarandet vid skatteuppbörden omlägges efter följande huvudsakliga grundsatser: 1. Statliga och kommunala utskylder skola debiteras och uppbäras i ett sammanhang, därvid utskyldernas leverering från de betalningsskyldiga till uppbördsmyndigheten skall över hela riket äga rum över postgiro. 2. Uppbördsmyndighet, vilken jämväl skall ombesörja debiteringen, skall vara i Stockholm överståthållarämbetet för uppbördsärenden, i Göteborg och Malmö magistraten genom en under magistraten lydande uppbördsförvaltning samt i länen i övrigt länsstyrelsen genom en inom landskontoret inrättad uppbördsavdelning. 3. För skattskyldiga, anställda i allmän eller enskild tjänst, skall det i regel åligga vederbörande redogörare eller arbetsgivare (löngivare) att i enlighet med närmare föreskrift från uppbördsmyndigheten förmedla, skattemedels innehållande ur den anställdes avlöning och insändande å föreskrivna tider till uppbördsmyndigheten. Skattskyldiga, för vilka skatt icke erlägges på nyss angivet sätt (egna företagare), skola själva insända sina utskylder till uppbördsmyndigheten. 4. Utskylderna skola erläggas dels i förskott under tiden 25 februari —24 november, för anställda månadsvis och för egna företagare kvartalsvis, i regel med lika belopp under varje uppbördstermin dels i efterskott under tiden 25 januari—24 februari, sedan debitering ägt rum på grundval av prövningsnämnds beslut, med vad som utöver förskottsbeloppen erfordras för utskyldernas fulla gäldande. 5. Förskottsavsättningarna skola i regel uppgå: för anställda för varje månad till en tiondel av nästföregående års sammanlagda utskyldsbelopp och för egna företagare för varje kvartal till tre tiondelar av utskylderna för nästföregående år, därvid iakttages, att förskottsavsättningarna skola av jämnas till helt krontal. Har skattskyldig under nästföregående år icke haft att erlägga utskylder, beräknas förskottsavsättningarna på grundval av en preliminär uppskattning av de blivande utskyldernas belopp, vilken uppskattning skall verkställas av uppbördsmyndigheten med ledning av upplysningar från den skattskyldige eller i före-, kommande fall hans löngivare. För anställd, rörande vilken arbetsgivaren icke från uppbördsmyndigheten mottagit meddelande om förskottsavsättningens belopp, skall för skatteändamål preliminärt, till dess sådant meddelande ingår, innehållas tio procent av förfallet avlöningsbelopp. 6. Förskottsavsättningar av skattemedel för skattskyldiga, som vid förfarandets första tillämpning redan fått utskylder sig påförda, skola avse de utskylder, som påföras under samma år avsättningar göras. För dem,

som efter det nya systemets införande inträda i skattskyldighet, skola förskottsavsättningarna avse de utskylder, som under nästföljande år påföras de skattskyldiga. 7. Löngivare skall vara skyldig till uppbördsmyndigheten lämna uppgift om anställd personal, dels en gång årligen rörande samtliga hos honom anställda personer dels däremellan rörande inträffade förändringar i anställningsförhållandena. 8. Erläggas icke utskylder å föreskriven tid, skall den skattskyldige eller, om försummelsen ligger löngivare till last och medlen icke levereras omedelbart efter erhållen påminnelse, löngivaren vara skyldig erlägga indrivningsavgift efter de för underlåten betalning av kronoutskylder för det närvarande gällande regler. Indrivning av utskylder, som restförts för anställd personal, skall i regel verkställas hos löngivare, som genom försummelse föranlett utskyldernas förande på rest. 9. Budgetåret för kommuner, församlingar, skoldistrikt, fattigvårdssamhällen, som avses i 6 § lagen om fattigvård, municipalsamhällen och tingslag skall omfatta tiden 1 juli—30 juni. För vinnande av tidigare debitering av landstingsmedel och vägskatt föreskrives, dels att landsting skall sammanträda till ordinarie möte sista måndagen i augusti och att ordinarie vägstämma skall hållas senast den 15 augusti. 10. Civil folkbokföring skall äga rum hos uppbördsmyndigheten under samverkan med pastorsämbetena inom myndighetens verksamhetsområde. 11. Uppbördsmyndigheterna organiseras i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag, som i betänkandet framlagts. 12. Kommuner och andra menigheter skola till kostnaderna för uppbördsförvaltningen lämna skäligt bidrag. Stockholm, Göteborg och Malmö skola själva bekosta sina uppbördsförvaltningar. 13. Försäkringsavgifter och liknande enskilda medel skola icke vidare uppbäras i samband med kronouppbörden. 14. För vissa avgifter i statens verksamhet, såsom arrendeavgifter, avbetalningar å odlings- och vattenavtappningslån m. m., hålles särskild uppbörd under mars månad varje år. 15. I görligaste mån genomföres beskattning vid källan av inkomster, som tillfalla i utlandet sig uppehållande skattskyldiga och som anses böra beskattas här i riket. Rörande detaljerna för skatteuppbördens omläggning efter ovannämnda grundsatser hava de sakkunniga uttalat sig i vederbörligt sammanhang i betänkandet.

18 K A P . Kungl. r e m i s s e r . 1. I skrivelse den 11 maj 1921, nr 167, anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning rörande vilka åtgärder, som lämpligen borde vidtagas för åvägabringande av en rationell skatteuppbörd, och för riksdagen snarast möjligt framlägga de förslag, vartill en sådan utredning gåve anledning, över denna skrivelse hava infordrade utlåtanden avgivits av överståthållarämbetet och samtliga länsstyrelser. Handlingarna i detta ärende hava genom nådig remiss den 2 juli 1924 överlämnats till de sakkunniga för att av dem tagas i övervägande vid fullgörande av det å t dem lämnade uppdraget. Rörande innehållet i riksdagens berörda skrivelse hänvisas till vad därom anföres i det i början av detta betänkande återgivna anförandet till statsrådsprotokollet, som innefattar direktiv för de sakkunnigas arbete. I berörda anförande har föredragande departementschefen tillika lämnat en sammanfattande redogörelse över länsstyrelsernas yttranden över riksdagens framställning. De sakkunniga hava tagit vad handlingarna i frågan innehålla under övervägande vid utarbetandet av sitt förslag. 2. Genom remiss den 2 juli 1924 från chefen för finansdepartementet hava till de sakkunniga, för att av dem tagas i övervägande vid fullgörandet av det åt dem lämnade uppdrag, överlämnats följande handlingar, nämligen: a) En av fjärdingsman Alfred Helt i Hallabro den 21 december 1921 gjord, till finansdepartementet den 23 i samma månad inkommen framställning rörande vissa åtgärder för vinnande av en effektivare indrivning av skatterestantierna. I sådant avseende ifrågasattes i framställningen, att fjärdingsman tillsättes av staten och erhåller en sådan avlöning, att han kan disponera hela sin tid för indrivning av skatt och för polisgöromål; att särskilda uppehållsböcker utfärdas för personer, som icke hava fast bostad; att dessa böcker vid flyttningar skola uppvisas för vederbörande fjärdingsman; att arbetsgivare ålägges att tillse, att arbetare fullgöra dylik anmälningsskyldighet; samt att arbetsgivare skall vara skyldig att för främmande arbetare innehålla viss del av arbetsförtjänsten till gäldande av den anställdes skatter. Vad angår frågan om tillsättande av fjärdingsman och dessas avlönande torde, sedan föreskrifter i ämnet meddelats genom lagen den 6 juni 1925 om polisväsendet i riket och i samband därmed utfärdade författningar, framställningen icke böra till någon vidare åtgärd föranleda. Övriga av förslagsställaren gjorda yrkanden hava av de sakkunniga beaktats vid upprättandet av deras förslag.

174 b) E n av kommunalfullmäktige i Svedala landskommun den 1 augusti 1921 avlåten, till finansdepartementet den 9 i samma månad inkommen framställning, vari hemställes, att i gällande författningar föreskriven tid om två månader för redovisning av ärenden om uttagande av allmänna medel måtte utsträckas till minst tre månader. Rörande denna framställning hänvisa de sakkunniga till vad som här nedan anföres rörande en av justitiekanslersämbetet gjord framställning om ändring i gällande bestämmelser i samma ämne. c) E n av stadsfogden K. A. Rundbäck i Jönköping den 31 maj 1921 till chefen för finansdepartementet avlåten framställning, innehållande vissa synpunkter å frågan om åvägabringande av en rationell skatteuppbörd. De sakkunniga hava tagit del av framställningen. d) E n av övermaskinisten J . O. Olsson den 7 mars 1923 till chefen för finansdepartementet avlåten framställning rörande skyldighet för befälhavare å fartyg att vid utbetalning av avlöning till å fartyg anställd personal innehålla viss del av avlöningen till gäldande av personalens skatt. De sakkunniga hava tagit framställningen under övervägande vid avfattandet av sitt förslag. e) E n av Albert Forsell med flera för Stockholms arbetarekommun den 12 januari 1904 avlåten underdånig framställning rörande vidtagande av vissa åtgärder med avseende å indrivning av utskylder med mera, över vilken framställning överståthållarämbetet avgivit utlåtande den 31 december 1904. I framställningen beröras åtskilliga förhållanden, vilka på grund av senare verkställda författningsändringar icke längre torde hava aktualitet. I dessa delar torde något de sakkunnigas yttrande icke vara erforderligt. E t t i framställningen gjort yrkande om införande av rätt att verkställa avbetalningar å skatterna har av de sakkunniga tagits i övervägande vid fullgörandet av deras uppdrag. f) E n av uppbördskommissarien Ragnar Ehrnfelt den 18 juni 1924 till chefen för finansdepartementet avlåten promemoria, innefattande vissa förslag till åstadkommande av effektivare skatteuppbörd. Förslaget, vilket i huvudsak går ut på införande av skyldighet för arbetsgivare att vid utbetalande av avlöning innehålla viss del för gäldande av den anställdes skatter samt redovisning av de ingångna beloppen medelst användande av särskilda, av riksbanken utgivna skattesedlar eller skattebevis, har av de sakkunniga tagits i övervägande vid utarbetande av deras förslag. g) E n av länsstyrelsen i Västmanlands län den 3 september 1923 gjord underdånig framställning rörande bland annat ändring av § 22 uppbördsreglementet den 14 december 1917, över vilken framställning statskontoret den 25 oktober 1923 avgivit infordrat utlåtande. I framställningen har hemställts om sådan ändring av anförda lagrum, att avkortning måtte kunna medgivas av länsstyrelsen jämväl beträffande fastighetsbevillning. Sedan Kungl. Maj:t genom kungörelsen den 1 mars 1929 (nr 32) angående ändring i vissa delar av uppbördsreglementet den 14 december 1917 (nr 838) ävensom av de vid reglementet fogade formulär medgivit länsstyrelse befogenhet att under vissa förutsättningar förordna om avkortning jämväl för utskylder, för vilka fast egendom svarar, torde förevarande framställning icke böra föranleda vidare Kungl. Maj:ts åtgärd. h) E n av Skånes handelskammare till chefen för finansdepartementet den

175 15 december 1920 avlåten, den 18 i samma månad inkommen framställning rörande uppdelning av kronoutskylderna å två eller flera uppbördsterminer, över vilken framställning statskontoret den 8 april 1921 avgivit infordrat utlåtande. i) E n av handelskammaren i Örebro och Västmanlands län den 25 januari 1921, till chefen för finansdepartementet avlåten, den 4 februari 1921 inkommen framställning rörande uppdelning av kronouppbörden på olika betalningsterminer. De sakkunniga hava tagit de under h) och i) omnämnda framställningarna under övervägande vid utarbetandet av sitt förslag. j) E n av Ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolaget Land och Sjö, Arbetsgivarnas ömsesidiga olycksfallsförsäkringsaktiebolag och Svenska lantbrukarnas olycksfallsförsäkringsaktiebolag, ömsesidigt, den 20 oktober 1923 till chefen för finansdepartementet avlåten framställning om ändring i visst avseende av kronodebetsedlarnas avfattning, över vilken framställning riksförsäkringsanstalten och riksräkenskapsverket avgivit infordrade utlåtanden, varjämte yttranden i samma ärende inkommit från föreningen Sveriges städers kronouppbördstjänstemän och Sveriges häradsskrivareförening. Framställningen ifråga går ut på att å kronodebetsedlarna bör lämnas uppgift icke allenast om de enligt skatteförfattningarna beskattningsbara beloppen utan även om de taxerade beloppen. Vid fastställandet av nya formulär till kronodebetsedlar har Kungl. Maj:t beslutat i överensstämmelse med vad omförmälda bolag sålunda yrkat (se kungl. kungörelsen den 1 mars 1929, nr 32, och kungl. kungörelsen den 31 maj 1929, nr 125). De sakkunniga förutsätta, att även efter en omläggning av uppbördsförfarandet motsvarande uppgifter skola intagas å debetsedlarna. k) E n av föreningen Sveriges städers kronouppbördstjänstemän gjord, till finansdepartementet den 18 juni 1924 inkommen framställning angående åtgärder för effektivare skatteuppbörd beträffande här i riket sig uppehållande löntagare och arbetare med hemvist i utlandet. Föreningen förordar, att arbetsgivare måtte åläggas skyldighet att för dylik arbetsanställd vid varje avlöningstillfälle innehålla viss del av avlöningen för framtida skattebetalning, varjämte föreningen anser visst fog finnas för utfärdande av förbud för utländska undersåtar att lämna landet, innan de visat sig hava fullgjort sin skattskyldighet. De sakkunniga hava tagit framställningen under övervägande vid utarbetandet av sitt förslag. 3. Genom remiss den 13 augusti 1924 från chefen för finansdepartementet har till de sakkunniga för att av dem tagas i övervägande vid fullgörande av det åt dem lämnade uppdraget överlämnats en den 8 i samma månad till departementet från kronobokhållaren Rudolf Blom i Sundsvall inkommen skrift, vari framställas vissa önskemål rörande åtgärder för vinnande av ett effektivare uppbörds- och indrivningsförfarande. De sakkunniga hava tagit skriftens innehåll i övervägande vid utarbetandet av sitt förslag. 4. Genom nådig remiss den 8 september 1924 hava till de sakkunniga för att av dem jämte 1923 års taxeringssakkunniga tagas i övervägande vid fullgörande av lämnade uppdrag överlämnats dels en av Sveriges härads-

176 skrivareförening den 14 februari 1916 avlåten, den 19 i samma månad till finansdepartementet inkommen framställning om vissa förändringar i mantalsskrivningsförfarandet, dels en av häradsskrivaren L. Nordmark i samma ämne den 8 maj 1916 till departementet avlåten skrift. I föreningens framställning föreslås, att kortregister- eller lösbladsystem må få efter särskild framställning användas i stället för nuvarande originalexemplar av mantalslängd, att blanketter till mantals- och taxeringslängder göras mera lämpliga för användning i skrivmaskin, att byfogdeinstitutionen finge komma till användning för befrämjandet av mantalsskrivningsarbetet, att tillstånd måtte meddelas, att i offentliga handlingar vissa förkortningar må användas för allmänt förekommande namn, titlar och yrkesbeteckningar, samt att i vissa offentliga handlingar måtte få för län och kommuner brukas godkända beteckningar genom bokstäver och siffror. De sakkunniga hava tagit framställningen i övervägande vid utarbetandet av sitt förslag, vilket i allt väsentligt, ehuru delvis på annat sätt än i framställningen förordats, torde tillgodose de framställda önskemålen. 5. Genom särskilda nådiga remisser den 8 september 1924 hava till de sakkunniga för att av dem tagas i övervägande vid fullgörande av det åt dem lämnade uppdraget överlämnats följande framställningar: a) En av kyrkoherden Carl Kihlén den 9 september 1922 avlåten, den 16 i samma månad till finansdepartementet genom bemedling av länsstyrelsen i Gotlands län inkommen skrift, vari hemställes om utarbetande av förslag till nya bestämmelser angående folkbokföringen, innefattande bl. a. denna bokförings överflyttande från prästerskapet till lokal polismyndighet, införande av s. k. medborgarbok för varje person eller familj till upplysning om namn, födelsetid, bostad m. m. ävensom genomförande av utvidgad skyldighet att avlämna mantalsuppgift. De sakkunniga hava tagit framställningen under övervägande vid utarbetandet av sitt förslag och åberopa vad de anfört i 11 kap. av betänkandet. b) En av civilingenjören Agnar Engström den 6 juni 1924 avlåten, den 18 juni i samma månad till finansdepartementet inkommen skrift, vari hemställes om införande av folkregistrering för hela riket, förlagd till ett ställe och avsedd att redovisa befolkningen i huvudsak efter genealogisk indelningsgrund. I samma ärende har av Engström till departementet ingivits en den 28 mars 1925 dagtecknad skrift, vilken därefter överlämnats till de sakkunniga. I 11 och 12 kap. av förevarande betänkande hava de sakkunniga angivit, huru de tänkt sig folkbokföringen ordnad för framtiden. Detta förslag har utarbetats med hänsyn huvudsakligen till förvaltningsmyndigheternas behov av upplysningar om befolkningens sammansättning och bostadsort m. fl. förhållanden, särskilt i vad avser frågor, som angå mantalsskrivningen, skattepåföringen och utskyldsindrivningen. Den skulle knappast kunna användas för dessa ändamål, därest den anordnades efter de av Engström framlagda riktlinjerna. Ur de synpunkter, de sakkunniga hava att beakta, kunna de sakkunniga därför icke förorda Engströms förslag. c) Ett av överståthållarämbetet den 31 januari 1924 avgivet, till finansdepartementet den 7 februari samma år inkommet yttrande över ett av 1923 års taxeringssakkunniga avgivet förslag till ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering. I detta yttrande har överståthållarämbetet hemställt om sådan

177 ändring av 3 § förordningen den 31 mars 1922 angående uppbörd av avgifter för försäkringar i riks försäkringsanstalten jämlikt lagen om försäkring av olycksfall i arbete, att den i nämnda paragraf omförmälda förteckningen kunde avlämnas till ämbetet den 1 juni i stället för före den 15 i samma månad. I ärendet har riksförsäkringsanstalten avgivit utlåtande, varefter kamreraren hos överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden Fr. von Friesen avgivit yttrande i anledning av nämnda utlåtande. E n ä r ett dylikt tidigare avlämnande av ifrågavarande förteckning även efter en omläggning av debiterings- och uppbördsarbetet enligt de sakkunnigas förslag skulle vara till fördel för debiteringsarbetet och riksförsäkringsanstalten uppgivit hinder därför icke möta, vilja de sakkunniga förorda, a t t den av överståthållarämbetet föreslagna författningsändringen genomföres. d) E n av justitiekanslersämbetet den 28 juni 1924 avlåten, till finansdepartementet den 30 i samma månad inkommen framställning rörande åtgärd för vinnande av sådan ändring av den i 5 § 2 mom. restindrivningsförordningen den 14 december 1917 föreskrivna, men alltför korta tid av två månader för avlämnande av redovisning rörande begärd handräckning, att gällande föreskrift i ämnet kunde efterlevas. Därest uppbördsförfarandet omlägges enligt de sakkunnigas förslag, böra föreskrifterna rörande restindrivningen omarbetas. I samband därmed bör givetvis tagas under övervägande, huruvida den hittillsvarande redovisningstiden av två månader bör bibehållas. I de fall, då införselförfarandet måste tillgripas för utskyldsindrivningen, är uppenbarligen berörda tid väl kort. Förut i betänkandet hava de sakkunniga emellertid framhållit, att efter uppbördsförfarandets omläggning på sätt, de sakkunniga föreslagit, restindrivningen torde komma att väsentligen minska i omfattning och att förfarandet med införsel mindre ofta kan komma i fråga. Under sådana förhållanden minskas behovet av utsträckt tid för redovisningen av restförda utskylder. Skulle däremot skyldighet för löngivare att förmedla skattebetalning för anställd personal anses icke böra införas, utan uppbördsförfarandet omläggas enligt något av de i 16 kapitlet här förut angivna alternativa förslagen, torde de skäl, som föranlett justitiekanslersämbetets ifrågavarande framställning, fortfarande äga giltighet. 6. Genom nådig remiss den 8 september 1924 har till 1923 års taxeringssakkunniga för att av dem jämte 1924 års uppbördssakkunniga tagas i övervägande vid fullgörande av lämnade uppdrag överlämnats en av riksräkenskapsverket den 20 augusti 1924 avlåten, till finansdepartementet den 1 september samma år inkommen framställning rörande öppnande av möjlighet att verkställa restitution jämväl i de fall, då riksräkenskapsverket vid sin räkenskapsgranskning uppmärksammar, att skattebelopp på enskildas bekostnad oriktigt kommit statsverket till godo. över denna framställning hava 1923 års taxeringssakkunniga utlåtit sig i sitt den 30 juni 1925 avgivna betänkande angående omorganisation av taxeringsväsendet (St. off. utredn. 1925: 27, sid. 221). Genom taxeringsförordningen den 28 september 1928 har riksräkenskapsverkets granskning av taxeringarna blivit väsentligen inskränkt. I 136 § av nämnda förordning stadgas nämligen: »Vid kronoräkenskapernas granskning inom riksräkenskapsverket må med avseende å verkställd taxering anmärkning framställas allenast i fråga om uträknande enligt förordningen 12 — 1812.

178 om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt av skatteprocent och skattens grundbelopp för svenskt aktiebolag och svenskt solidariskt bankbolag eller uträknande enligt förordningen om utjämningsskatt av skattens grundbelopp. » I fråga om den egentliga debiteringen av kronoskatterna har däremot någon annan begränsning av riksräkenskapsverkets granskning icke vidtagits än som föranledes därav, att anslaget till härför erforderliga arbetskrafter minskats. Härom hänvisas till Kungl. Maj:ts proposition n r 176 till 1927 års riksdag och riksdagens skrivelse nr 208. Uppbördssakkunniga dela den av 1923 års taxeringssakkunniga uttryckta meningen i principfrågan, nämligen att skattläggningsförfarandet bör i sig innebära trygghet för att skatterna varda till riktigt belopp uträknade, så att varken för litet eller för mycket utkräves av de skattskyldiga. Den del av skattläggningsförfarandet, som benämnes taxering, faller dock utanför uppbördssakkunnigas uppdrag. Beträffande debitering och uppbörd förutsätta de sakkunniga, att riksräkenskapsverkets revision alltfort skall bibehållas även efter förfarandets omläggning enligt de sakkunnigas förslag. Därest gemensamt förfarande föreskrives för uppbörden av krono- och kommunalutskylderna, uppstår fråga, i vad mån riksräkenskapsverkets revisionsarbete därav utvidgas. Att själva medelsredovisningen även i fråga om kommunaluppbörden bör revideras av riksräkenskapsverket ligger i sakens natur och torde bliva en omedelbar följd av förslaget. Däremot lärer anledning saknas att åvägabringa statlig revision av debiteringen av de kommunala utskylderna. Dylik revision av debitering av landstingsmedel och vägskatt har ju hittills ansetts icke vara behövlig. I samband med den fortsatta behandling av frågan om uppbördsförfarandets omläggning, som ställts i utsikt enligt de för de sakkunniga meddelade direktiven, torde fråga uppkomma jämväl rörande tiden för framställande av anmärkning mot verkställd debitering. I dylikt samband torde även behandling böra ägnas åt frågan om fastställande av enhetlig preskriptionstid för samtliga slag av utskylder. Det synes de sakkunniga lämpligt, att den av riksräkenskapsverket väckta frågan om restitution av för högt påförda utskylder, i den mån anledningen härtill är oriktig debitering, i dylikt samband kommer under övervägande; och torde därvid enahanda spörsmål beträffande utskylder av kommunal natur föreligga. 7. Genom nådig remiss den 15 september 1924 har till de sakkunniga för att av dem tagas i övervägande vid fullgörande av deras uppdrag överlämnats en den 17 juni 1924 från trafikmännens riksförbund till finansdepartementet inkommen framställning med vissa önskemål rörande ändringar i taxerings- och uppbördsförfarandena. I framställningen förordas, frånsett sådana önskemål, som avse allenast taxeringsförfarandet, bl. a., att arbetsgivare skola vara skyldiga att exempelvis genom infordrande av åldersbetyg förvissa sig om anställdas rätta namn och vistelseort, att kronouppbörden måtte flyttas till annan tidpunkt än december samt att utredning företages beträffande möjligheten att föreskriva skyldighet för arbetsgivare att innehålla viss del av anställdas arbetsinkomst såsom förskott å skattelik vid. De framförda önskemålen torde i allt väsentligt hava vunnit beaktande vid upprättandet av de sakkunnigas förslag.

179 8. Genom nådig remiss den 27 september 1924 har till de sakkunniga för att av dem tagas i övervägande vid fullgörandet av deras uppdrag överlämnats riksdagens skrivelse den 27 april 1923, nr 116, vari riksdagen anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes taga i övervägande, huruvida och på vilket sätt skattskyldige i händelse av dubbeltaxering må kunna beredas lättnad vid erläggande av dem påförda skatter. I riksdagsskrivelsen framhålles, att det för skattebetalare, som råkat bliva dubbelbeskattade, måste kännas såsom synnerligen betungande att erlägga skatt på två håll, så länge prövningen om deras rätta taxering pågår. Erfarenheten gåve också vid handen, att sådan dubbeltaxering, varom här vore fråga, ingalunda vore någon sällsynt företeelse. Visserligen förekomme redan nu, att dubbeltaxering inom två kommuner i samma län kunde upphävas genom den i enlighet med förordningen den 12 maj 1922 tillkomna s. k. lilla prövningsnämnden, men i övriga fall måste kammarrättens prövning avvaktas, innan rättelse kunde ske. 1921 års riksdag hade visserligen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhållit om utredning angående en rationell skatteuppbörd, men en utredning i detta ämne torde mera komma att taga sikte på den tekniska anordningen av själva skatteuppbörden än på förevarande spörsmål. Det torde därför vara lämpligt att något taga i övervägande, vilka åtgärder kunde vidtagas för undvikande av dubbelbeskattning. Möjligt vore, att vissa restriktiva bestämmelser beträffande en persons mantalsskrivning på annan ort än den, där han lämnat mantalsuppgift, skulle förekomma dubbelskrivningar med därav följande dubbeltaxering. Likaså vore antagligt, att ett ytterligare utvecklat underrättelseväsen mellan taxeringsmyndigheterna och den skattskyldige skulle inverka något i samma riktning, men fråga vore dock, huruvida ett ytterligare betungande av dessa myndigheter kunde vara lämpligt, då hela ändamålet i alla fall ej vunnes på denna väg. — I skrivelsen framhålles vidare den möjligheten, att uppskov med erläggande av endera skattebeloppet skulle kunna medgivas efter prövning av förslagsvis vederbörande länsstyrelse i avbidan på taxeringsfrågans prövning. Sistnämnda förfarande kunde givetvis i första hand avse endast kronoutskylder. Huruvida och i vad mån beträffande kommunalutskylder liknande anordning kunde vidtagas, borde tagas i övervägande vid utredningen i ärendet. De sakkunniga torde hava att uttala sig rörande riksdagsskrivelsen allenast i den mån densamma berör uppbördsförfarandet. Enligt de sakkunnigas förslag skall det stå skattskyldig öppet att hos uppbördsmyndighet, i mån av behov, erhålla jämkning i beslut angående skyldighet att i förskott avsätta medel till mötande av blivande skattekrav. Skulle skattskyldig på grund av dubbeltaxering hava fått sig ålagt att verkställa dylika förskottsavsättningar å två håll, ehuru skattskyldighet uppenbarligen föreligger allenast å ett håll, dock med tvekan om vilket är det rätta, böra de föreslagna allmänna reglerna för prövning av frågor om jämkning av förskottsavsättningar utan vidare medföra garanti för att dubbel skattelikvid förebygges, enär uppbördsmyndigheten givetvis kommer att beakta, att förskottsavsättningar erfordras allenast å endera av orterna. Är åter fråga om uppbörd av utskylder, som redan debiterats, torde hinder icke böra möta för genomförande av sådan anordning, att uppbördsmyndighet äger förordna om sådant uppskov med uppbörden eller restindrivningen, som erfordras för att dubbel uppbörd skall undvikas. Hava utskylderna påförts inom två eller flera olika uppbördsdistrikt, torde samrådande mellan

180 uppbördsmyndigheterna kunna anordnas till vinnande av nämnda syfte. P å myndighetens beprövande efter förhållandena i varje särskilt fall torde få bero, vilken av de olika debetsedlarna skall i avbidan på taxeringsfrågans slutliga prövning bringas till verkställighet. Slutlig redovisning till vederbörande av de därvid uppburna beloppen torde få anstå, till dess lagakraftägande beslut rörande taxeringen föreligger. Det skulle även kunna tänkas, att i fall, då skattskyldig yrkar nedsättning av taxering och erläggande av det tvistiga skattebeloppet skulle vara förenat med synnerlig svårighet för honom, uppbördsmyndigheten, även om dubbeltaxering ej föreligger, skulle kunna på ansökan medgiva uppskov med skattebetalningen i avbidan på taxeringsmålets prövning. I sådant fall torde dock såsom villkor för beviljande av uppskov böra uppställas fordran på borgen eller annan säkerhet för det tvistiga beloppet. De sakkunniga hava icke funnit nödigt utarbeta förslag till bestämmelser i dylikt syfte, utan föreställa sig, att frågan härom lämpligen bör komma under övervägande i samband med den fortsatta utredning av skatteuppbördsproblemet, som ställts i utsikt. 9. I skrivelse den 30 maj 1923, nr 263, har riksdagen, i anledning av väckt motion angående viss ändring i 5 § av förordningen den 19 november 1920 angående särskilda grunder för utgörande av 1921—1924 års allmänna kommunalutskylder m. m., anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t taga under övervägande frågan om meddelande av sådana ändrade bestämmelser beträffande debiteringen av de allmänna kommunalutskylderna, att utskylder till den borgerliga kommunen, utskylder till skolan och utskylder tiil kyrkan icke skall behöva för varje skattskyldig påföras med särskilda belopp, utan finge debiteras med sammanlagda beloppet, ävensom för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kunde föranleda. Över denna skrivelse har 1921 års kommunalskattekommitté den 25 oktober 1923 avgivit infordrat underdånigt utlåtande. Handlingarna i frågan hava genom nådig remiss den 24 oktober 1924 överlämnats till 1924 års uppbördssakkunniga för att vid fullgörande av deras uppdrag tagas i övervägande, såvitt angår i ärendet väckt fråga om utbrytande ur kommunalförfattningarna av stadganden rörande debiteringsförfarandet i och för meddelande av dylika bestämmelser i administrativ ordning. Därest de sakkunnigas förslag varder lagt till grund för omläggning av uppbördsförfarandet, torde bestämmelserna om skatteuppbörden böra meddelas i ett sammanhang för såväl krono- som kommunalutskylder. Att bibehålla stadganden i ämnet i kommunalförfattningarna är under sådana förhållanden mindre lämpligt; de grundläggande stadgandena måste då meddelas i den för stiftande av kommunallag stadgade ordning och bestämmelserna om uppbörd av kronoutskylder finge anknytas till berörda stadganden på liknande sätt, som förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt anknutits till kommunalskattelagen. Emellertid är det, särskilt med hänsyn till önskvärdheten av att detaljbestämmelserna må kunna i mån av behov ändras utan omgång och tidsutdräkt, uppenbarligen mest ändamålsenligt, att Kungl. Maj:t äger befogenhet i ämnet besluta utan att för varje gång behöva underställa dylik fråga riksdagens prövning. I den mån fråga är om bestämmelser av instruktionen natur, är detta förfaringssätt tydligen det enda, som lämpligen kan förekomma, eftersom uppbördsmyndigheterna förutsättas skola vara statliga, Kungl. Maj:t givetvis obetaget att

181 överlämna beslutanderätten i detaljfrågor åt underordnad myndighet. Det må i detta sammanhang framhållas, att dylik anordning med befogenhet för K u n g l . Maj:t att förordna om formerna för uppbörden redan är genomförd beträffande landstingsmedel och vägskatt, i det att i landstings- och väglagarna är stadgat om dessa utskylders uppbärande i samband med kronouppbörden. De sakkunniga förorda därför, att stadgandena om uppbörd a v kommunalutskylder utbrytas ur kommunalförfattningarna i och för meddelande av dylika bestämmelser i administrativ ordning. E n fråga för sig är, huruvida den medverkan vid skatteuppbörden, som enligt de sakkunnigas förslag skall åläggas löngivare, bör påbjudas, i vad angår andra löngivare än statsmyndigheter, utan uttryckligt medgivande av riksdagen. De sakkunniga föreställa sig, att Kungl. Maj:t först efter riksdagens särskilda medgivande anser sig böra föreskriva dylik medverkan vid skatteuppbörden av kommunala eller enskilda löngivare. 10. Genom nådig resolution den 29 oktober 1924 hava till de sakkunniga för att av dem tagas i övervägande vid fullgörande av deras uppdrag överlämnats dels en från Svenska polisförbundet den 16 december 1921 till finansdepartementet inkommen framställning, att indrivningsman måtte komma i åtnjutande av hela provisionen å indrivna medel eller ock erhålla bestämd ersättning för skatteindrivningen, dels en från länsstyrelsen i Kopparbergs län den 24 januari 1921 till samma departement inkommen framställning om meddelande av föreskrift, huru den indrivningsavgift bör disponeras, som skall utgå i det fall, att kronoutskylder inbetalas efter uppbördsterminens utgång direkt till länsstyrelsen utan att särskild indrivningsåtgärd vidtagits av vederbörande indrivningsförrättare. I dessa ärenden hava yttranden avgivits av statskontoret och riksräkenskapsverket samt av 1902 års löneregleringskommitté. I fråga om Svenska polisförbundets berörda framställning hänvisa de sakkunniga till sitt uttalande i 13 kap. av betänkandet rörande fördelning av indrivningsavgift mellan utmätningsman och anlitat biträde. Vad angår länsstyrelsens i Kopparbergs län framställning torde av de sakkunnigas förslag, att de föreslagna uppbördsmyndigheterna själva skola vara redogörare för restindrivningen, böra följa, att indrivningsavgiften i sådant fall, som avses i länsstyrelsens framställning, bör oavkortad tillfalla statsverket. Den torde därvid lämpligen böra uppdebiteras under riksstatens inkomsttitel A. III. Diverse inkomster med underrubrik Diverse. 11. Genom remiss den 3 november 1924 av chefen för finansdepartementet har till de sakkunniga för att av dem tagas i övervägande vid fullgörande av deras uppdrag överlämnats en från utrikesdepartementet den 23 juli 1921 till finansdepartementet inkommen framställning, vari hemställes om meddelande, huruvida svenska regeringen är benägen träda i underhandling med finska regeringen för avslutande av överenskommelse mellan Sverige och Finland om ömsesidigt bistånd för indrivande av utskylder, som i det ena landet påförts det andra landets undersåtar. Därest skatteuppbörden här i riket anordnas i enlighet med det av de sakkunniga framlagda förslaget, inrymmande skyldighet för löngivare a t t innehålla skattemedel för anställd personal, och tillika anordning träffas för säkerställande av betalning av utskylder, som belöpa å utdelning å aktier, banklotter och föreningsandelar, i huvudsaklig överensstämmelse med

182 vad de sakkunniga förordat i 8 kap. av förevarande betänkande, minskas nu förefintligt behov av handräckning av utländsk myndighet för uttagande av utskylder, som här i riket påförts i utlandet vistande svenska undersåtar. Men även om dylika reformer inom skatteuppbördens område vidtagas, torde fall stundom föreligga, då det vore önskvärt att kunna erhålla handräckning av utländsk myndighet för uttagande av utskylder. Sedan numera särskilda sakkunniga inom finansdepartementet tillkallats för att biträda vid beredning av frågor rörande överenskommelser med främmande makter till förebyggande av internationell dubbelbeskattning och till vinnande av ömsesidigt bistånd vid uttagande av skatter, som påförts i det andra landet, torde det icke vara erforderligt, att uppbördssakkunniga i anledning av förevarande framställning, vidare än som skett, ingå på frågan om vad som från svensk sida är att iakttaga vid förhandlingar rörande överenskommelser av det i framställningen avsedda slag. 12. Genom nådig remiss den 10 mars 1925 hava till de sakkunniga för att av dem tagas i övervägande vid fullgörandet av deras uppdrag överlämnats handlingarna i ärendet rörande en av magistraten i Göteborg den 24 oktober 1922 avlåten, till finansdepartementet den 4 november samma år inkommen framställning om medgivande av rätt att utan kostnad för staden utsända kronodebetsedlarna därstädes med allmänna posten, över vilken framställning länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, generalpoststyrelsen samt statskontoret och kammarrätten avgivit utlåtanden. I anledning av förevarande framställning få de sakkunniga, under hänvisning till vad de anfört i 15 kap. av föreliggande betänkande, framhålla, att enligt de sakkunnigas förslag till förändrat uppbördsförfarande debetsedlarna skola utsändas med allmänna posten på statsverkets bekostnad jämväl i de städer, bl. a. Göteborg, där enligt förslaget kostnaderna för uppbördsförfarandet i övrigt skola bestridas av vederbörande stad. 13. Genom remiss den 9 maj 1925 av chefen för finansdepartementet har till de sakkunniga och till 1923 års taxeringssakkunniga för att tagas i övervägande vid fullgörandet av meddelade uppdrag överlämnats en av ministern för utrikes ärendena avlåten, den 21 september 1911 till finansdepartementet överlämnad framställning rörande vidtagande av erforderlig åtgärd för vinnande av större tydlighet och fullständighet vid utfärdande av debetsedlar för i utlandet bosatta personer. De sakkunnigas förslag till omläggning av förfarandet vid skatteuppbörden innefattar, bl. a., att debetsedel skall såvitt möjligt upptaga den skattskyldiges fullständiga namn, yrke eller titel samt adress. Hinder torde icke böra möta för att jämväl den skattskyldiges nationalitet, där denna icke är svensk, angives å debetsedeln, försåvitt upplysning härom kan lämnas av uppbördsmyndigheten. I regel torde taxeringslängden innehålla uppgift därom. De sakkunniga förorda tillika meddelande av föreskrift om att debetsedel, som överlämnas till svensk beskickning eller konsulat för att av beskickningen eller konsulatet tillställas den skattskyldige med uppmaning att inbetala å debetsedeln uppförda utskylder eller allmänna avgifter, bör åtföljas av meddelande från uppbördsmyndigheten om arten av de beskattningsföremål, för vilka utskylderna eller avgifterna påförts. Ett dylikt meddelande underlättar för den skattskyldige att bedöma skatteanspråkets befogenhet, och utan att den skattskyldige blivit satt i tillfälle därtill

183 torde man icke kunna förvänta, att han godvilligt erlägger det påförda beloppet. 14. Genom nådig remiss den 1 mars 1926 har till de sakkunniga för att av dem tagas i övervägande vid fullgörande av deras uppdrag överlämnats en av länsstyrelsen i Jönköpings län den 15 februari 1926 avlåten, den 17 i samma månad till finansdepartementet inkommen framställning om meddelande av föreskrift rörande dispositionen av indrivningsavgift för kronoutskylder, som erläggas till länsstyrelse efter uppbördsterminens utgång men före utsändandet av restlängd till indrivningsförrättaren. I fråga om denna framställning åberopa de sakkunniga vad de anfört rörande den under punkt 10 här förut omnämnda framställning från länsstyrelsen i Kopparbergs län i samma ämne. 15. Genom nådig remiss den 17 mars 1926 har till de sakkunniga för att av dem tagas i övervägande vid fullgörande av deras uppdrag överlämnats en av Hanna Kristensson från Vallkärra avlåten, den 11 berörda mars till finansdepartementet inkommen framställning om upphävande av förordningen den 22 oktober 1886 angående uppbörd av avgifter till vissa på ömsesidighet grundade försäkringsanstalter. De sakkunniga hava tagit framställningen under övervägande och hänvisa till sitt i 7 kap. av betänkandet gjorda uttalande i ämnet. 16. Genom nådig remiss den 10 maj 1926 har till de sakkunniga för att av dem tagas i övervägande vid fullgörande av deras uppdrag överlämnats en av Nils Persson från Lund m. fl. avlåten, den 16 mars 1926 till finansdepartementet inkommen framställning om upphävande av förordningen den 22 oktober 1886 angående uppbörd av avgifter till vissa på ömsesidighet grundade försäkringsanstalter. Eörande denna framställning göra de sakkunniga samma uttalande som ifråga om den under punkt 15 här förut omnämnda framställning i samma ämne. 17. Genom nådig remiss den 27 oktober 1927 hava till de sakkunniga för att av dem tagas under övervägande vid fullgörande av deras uppdrag överlämnats handlingarna rörande en av länsstyrelsen i Västmanlands län den 30 september 1926 avlåten, den 8 oktober 1926 till finansdepartementet inkommen framställning om uppställande av villkor av fullgjord skattskyldighet för utövande av vissa näringsfång. I detta ärende har riksräkenskapsverket, sedan på dess anmodan överståthållarämbetet och samtliga länsstyrelser utom dem i Stockholms och Blekinge län yttrat sig, den 21 j u n i 1927 avgivit utlåtande. De sakkunniga, vilka i likhet med riksräkenskapsverket finner vägande skäl mot förslaget hava anförts av flera länsstyrelser, hava icke upptagit bestämmelser av angivna slag i det av dem förordade förslaget till omläggning av förfarandet vid skatteuppbörden. Varder detta förslag i väsentliga delar genomfört, torde för övrigt behovet av åtgärder i framställningens syfte avsevärt minskas.

184 Uppbördssakkunniga hava dessutom tagit del av det av särskilda sakkunniga den 30 december 1922 avgivna betänkande med förslag angående magistratens befriande i visst avseende från ansvar för kronouppbörden m. m. jämte till detta ärende hörande handlingar. Därest uppbördssakkunnigas förslag till skatteuppbördens omläggning genomföres, enligt vilket förslag magistrat icke vidare — frånsett städerna Göteborg och Malmö — skall taga befattning med kronouppbörden, torde frågan om magistratens befriande i visst avseende från ansvar för kronouppbörden utan vidare hava vunnit sin lösning. Vad angår förhållandena i Göteborg och Malmö torde av förslaget om obligatoriskt användande av postgirorörelsen för skattemedlens mottagande från allmänheten följa, att jämväl i dessa städer magistraten eller underlydande personal icke kommer att handhava kontanta uppbördsmedel. Vid meddelande av föreskrifter rörande redovisningen av skatteuppbörden efter den föreslagna nya ordningen torde därför i stort sett liknande regler om ansvarigheten kunna uppställas för magistraterna i Göteborg och Malmö som för överståthållarämbetet och länsstyrelserna.

BILAGOR

187 Bilaga 1.

S t ä d e r n a s f ö r v a l t n i n g s o r g a n i s a t i o n e r o c h k o s t n a d e r för m a n t a l s s k r i v n i n g s a m t debitering, u p p b ö r d o c h r e d o v i s n i n g av a l l m ä n n a u t s k y l d e r , b ö t e r o c h p e n s i o n s g r u n d a v g i f t e r ä v e n s o m för indrivningsförfarandet. Såvida ej annorlunda här nedan anmärkes åligger: Kronouppbördskassören: mantalsskrivning samt debitering, uppbörd och redovisning av kronoutskylder och böter; Stadskamreraren eller stadskassören: debitering, uppbörd och redovisning av kommunalutskylder och pensionsgrundavgifter; och Stadsfogden: indrivningsförfarandet. Uppbörds- och indrivningsprovisioner samt övriga sportler tillfalla, där ej annat sägs, vederbörande befattningshavare. Redogörelsen är grundad huvudsakligen på uppgifter från städerna. Till ändringar, som inträffat efter ingången av å r 1925, har i allmänhet icke kunnat tagas hänsyn. Stadens kostnader år 1923 för för c avlöning övriga utgifter

Stockholms

län.

Södertälje stad. 1 kronouppbördskassör 1 stadsfogde 3 exekutionsbetjänter 1 stadskamrerare 1 stadskassör Anm.

53 642-94

4 606-ii

58 249*05

8 758'67

1400-—

10 158*67

12 600-—

4 000-—

16 600-

Stadsfogden tillika civilrådman.

Vaxholms stad. 1 kronouppbördsman 2 exekutionsbetjänter 1 stadskassör

\

Anm. Kronouppbördsmannen tillika stadsfogde och stadsfiskal.

Norrtälje 1 stadskassör 1 skrivbiträde 1 stadsfogde 1 exekutionsbetjänt

stad.

Anm. Stadskassören tillika kronokassör och sekreterare hos drätselkammaren. Stadsfogden jämväl stadsfiskal.

188 Sigtuna 1 stadskassör 1 stadsbokhållare 1 indrivningsman

Stadens kostnader år 1923 för för avlöning övriga utgifter

Summa

1 600'—

97-—

1697-

76 601-61

10103-n

86 704-72

38 696-25

4 599-35

43 295'eo

stad. 1 > j

Anm. Stadskassören tillika rådman och kronouppbördsman. Stadsbokhållaren jämväl polisman. Indrivningsmannen även stadsfiskal.

Summa för länet kronor

Uppsala

län.

Uppsala stad. 1 stadsfogde 1 skrivbiträde 7 exekutionsbetjänter 1 kronobokhållare .... 1 stadskassör Anm. Stadsfogden tillika kronokassör, som verkställer u p p b ö r d och redovisning av kronoutskylder samt upprättar röstlängder. Kronobokhållaren förrättar mantalsskrivning och debitering av kronoutskylder. Biträde åt taxeringsnämnderna lämnas av stadsfogden, kronobokhållaren och stadskassören.

Enköpings stad. 1 krono- och stadskassör . 1 (ordinarie) biträde 1 exekutionsvaktmästare . Summa för länet kronor

Södermanlands

13 790-

13 790-— 52 486-25

4 599-35

57 085'eo

1832-80

15 354-80

län.

Nyköpings stad. kronokassör \ (ordinarie) biträden / stadsfogde | skrivbiträde > exekutionsbetjänter J drätselkamrerare ) bokhållare / Summa kronor Anm. Stadsfogden tillika stadsfiskal. Hela indrivningsprovisionen tillfaller stadsfogden.

7,200-6 322-13 499-18

13 499-18 27 021-18

1832-80

28 853-98

189 Stadens kostnader år 1923 för för avlöning övriga utgifter

Eskilstuna

Summa

stad.

kronokassör (kvinnliga) biträden stadsfogde exekutionsbetjänter stadskamrerare stadskassör (manliga) biträden

67 603-93

640-

68 243*93

Anm. Kronokassören tillkommande provisioner och sportler ingå till stadens kassa och utgjorde för år 1923 kronor 7 394'77.

Torshälla 1 stadsbokhållare 1 stadsfogde 1 exekutionsbetjänt

stad. 1 > J

3 800-—

3 800-—

14 990-—

14 990-—

1100-—

1100'—

1 200'—

1 200-—

Anm. Stadsbokhållaren tillika borgmästare och kronouppbördsman. Uppbörden av kronoutskylder förrättas av magistraten samt uppbörden av kommunalutskylder och pensionsgrundavgifter av drätselkammaren.

Strängnäs stad. 1 kronokassör 1 stadsfogde 3 exekutionsbetjänter (därav 2 extra) 1 stadskamrer Mariefreds stad. 1 kronokassör 2 exekutionsbetjänter Anm. Kronokassören tillika stadsfiskal och stadsbokhållare. Exekutionsbetjänterna jämväl poliskonstaplar.

Trosa stad. 1 t. f. kronokassör 1 indrivningsman Anm. Borgmästaren enligt arbetsordningen kronokassör, som jämväl ombesörjer debitering, u p p b ö r d och redovisning av kommunalutskylder och pensionsgrundavgifter. Indrivningsmannen tillika förste poliskonstapel.

Summa för länet kronor

115 715-u

2 472-80

118187-»!

190 Stadens kostnader år 1923 för för avlöning övriga utgifter

Östergötlands

län.

Linköpings stad. 1 kronokassör \ 1 (kvinnligt) biträde J 1 stadsfogde | 3 exekutionsbetjänter i 1 stadskassör \ 2 stadsbokhållare / Summa kronor Norrköpings stad. 1 mantalskommissarie 4 ordinarie biträden 1 extra biträde 1 kronouppbördskamrerare 4 ordinarie biträden 1 extra biträde 3 tillfälliga biträden 1 stadsfogde 1 stadsfogdeassistent 1 ordinarie biträde 11 exekutions vaktmästare extra exekutionsvaktmästare stadskamrerare stadskassör extra biträde tillfälliga biträden Summa kronor Anm. Mantalskommissarien verkställer mantalsskrivning, upprättar pensionsförteckning samt avskrift därav m o t särskild ersättning och utsänder underrättelser om rösträttshinder. Kronouppbördskamreraren upprättar taxerings- och röstlängder, debiterar kronoutskylder, utövar kontroll vid kronouppbördsstämmorna, upprättar föreskrivna redogörelser, ombesörjer handräckning för oguldna kronoutskylder samt förestår m o t särskild ersättning deklarationsbyrån. Vid kronouppbörden biträder kronouppbördskammaren, vars ledamöter årligen utses av stadsfullmäktige. Indrivningsprovisionen å kommunalutskylder och pensionsgrundavgifter ingår till stadens kassa, men exekutionsvaktmästare erhåller 3 % å indrivna belopp, dock högst 10 kronor pr post. Stadsfogdeassistenten erhåller 10 öre för varje genom exekutionsverket indriven post.

4 372-17

2 264-77

6 636*94

18 305-—

1930-54

20 235-54

34 487-54

34 487-5 4

57164-71

4195-31

61360-02

23 017-28

880-45

23 897-73

31854-46

2 156-56

34 011-0:

65 265*35

3 000-67

68 266*02

6 000-—

4 500-

10 500-

126137-09

10 537'68

136 674-77

191 Stadens kostnader år 1923 för för avlöning övriga utgifter

Söderköpings stad. 1 stadskamrerare 1 biträde 1 stadsfogde 1 exekutionsvaktmästare Summa kronor

Summa

4 800*— 1000'— 1 500-— —

— — — —

4 800* 1000*— 1500*—

7 300*—

—

7 300*

Anm. Stadskamreraren tillika kronouppbördskassör och drätselkammarens sekreterare. Exekutionsvaktmästaren avlönas av stadsfogden.

Motala stad. 1 kronokassör 2 biträden 1 stadsfogde 1 exekutionsbetjänt Summa kronor

3 600" 3 700' 1500' 1500* 10 300*—

3 600-— 3 700-— 1 500-— 1 500-— —

10 300'—

Anm. Kronokassören debiterar jämväl kommunalutskj'lderna m o t ett arvode av 600 kronor. Polisöverkonstapel biträder med restindrivningen. Uppbörd och redovisning av kommunalutskylder verkställes av drätselkammarens tjänstemän. Ersättning härför ej särskilt beräknad.

Vadstena 1 stadsfogde 1 exekutionsbetjänt 1 stadskamrerare

stad. 2 500* 2 340' 3 380Summa kronor

2 500-— 2 340-— 3 380-—

8 220*—

—

8 220'

1500-— 100'— 4 500"—

—

1500* 100* 4 500*

6100*—

—

6100'—

215 221-80

14 732-99

229 954-79

Anm. Stadsfogden tillika stadsfiskal och kronouppbördskassör. Stadskamreraren därjämte drätselkammarens sekreterare.

Skänninge stad. 1 kronouppbördskassör 1 exekutionsbetjänt 1 stadsbokhållare Summa kronor Anm. Kronokassören tillika stadsfiskal. Exekutionsbetjänten jämväl överkonstapel. Stadsbokhållartjänsten förenad med annan befattning.

Summa för länet kronor

192 Stadens kostnader år 1923 för för avlöning övriga utgifter

Jönköpings

Summa

län.

Jönköpings stad. 1 kronouppbördskassör 1 mantalskommissarie 4 skrivbiträden 1 stadsfogde 1 kontorist 8 exekutionsbetjänter 1 stadskamrerare... 1 stadskassör 2 stadsbokhållare... 1 kassakontrollant 1 biträde Summa kronor

9 301-92

6 391-49

35 726-62

6 510-80

3 500-—

10 010-80

35 845-93

9 891.49

45 737*42

6 545'—

750-

7 295-—

20 033-21

Anm. Kronouppbördskassören avlönar själv tre av skrivbiträdena. Mantalskommissarien tillika uppbördsinspektör.

Eksjö

stad.

1 stadsfogde 1 exekutionsbetjänt

—

Anm. Stadsfogden tillika k r o n o u p p b ö r d s kassör samt stadskamrerare och stadskassör. Exekutionsbetjänten avlönas av stadsfogden.

Gränna stad. 1 stadskassör 1 t. f. utmätningsman Summa kronor

949-21 468-13

949-21 468-13

1417-34

1 417-34

Anm. Stadskassören tillika rådman och kronokassör. Kommunaluppbörden verkställes av drätselkammaren.

Summa för länet kronor Kronobergs

43 808-27

10 641-49

54-449-7 6

län.

Växjö stad. 1 kronouppbördsman 1 stadsfogde 2 exekutionsbetjänter 1 stadskamrerare 1 stadskassör Summa kronor Anm. Kronouppbördsmannen jämväl häradsskrivare. Stadsfogden tillika stadsfiskal.

2 000-— 4 340-92 4 292'24 7 248*07l 5 272•34/ 23153-5 7

2 000'4 340-92 4 292-24 675-

13195-41

675-

23 828-57

193 Stadens kostnader år 1923 för föiSumma avlöning övriga utgifter

Kalmar

län.

Kalmar

stad.

1 kronouppbördskassör 1 stadsfogde 4 exekutionsbetjänter 1 drätselkamrerare 1 drätselkassör 1 drätselbokhållare Summa kronor

5 520-— 6 7247 0387141- 5 0 5 382-— 4 002- — 35 807-5 0

6 000-—

11 520-— 6 724'— 7 038- 7141-50 5 382-— 4 002-

6 000'—

41807-5 0

22 433-38

1898-23

24 331-6 1

22 284-94

.700--

22 984-94

3 730-60

805-10

4 535-70

84 256-42

9 403-33

93 659*75

Anm. Kronouppbördskassören tillika 3:dje rådman.

Oskarshamns

stad.

1 kronouppbördskassör 1 stadsfogde 2 exekutionsbetjänter 1 drätselkamrerare 1 drätselkassör 1 biträde Anm. Kronokassören tillika 3:dje rådman.

Västerviks

stad.

kronouppbördskassör stadsfogde exekutionsbiträden drätselkamrerare drätselkassör Anm. Kronouppbördskassören tillika stadskassör och andra rådman. Debitering, uppbörd och redovisning av pensionsgrundavgifter ombesörjes av drätselkammarens tjänstemän.

Vimmerby

stad.

1 kronouppbördskassör 1 stadsfogde 1 exekutionsbetjänt

1 > J

Anm. Stadsfogden är tillika stadsfiskal samt ombesörjer debitering, u p p b ö r d och redovisning av kommunala utskylder.

Summa för länet kronor 13 — 1812.

194 Stadens kostnader år 1923 för för avlöning övriga utgifter

Gotlands

län.

Visby stad. 1 kronokassör 1 stadsfogde 2 exekutionsbetjänter 1 stadskamrerare Blekinge

Summa

24 500-—

1200-

25 700-

40 219-53

5 337*84

45 557-3 7

län.

Karlskrona stad. kronouppbördskassör stadsbokhållare biträden stadsfogde exekutionsbiträden Anm. Kronouppbördskassören är bötesredogörare samt ombesörjer uppbörd och redovisning av kronoutskylder. Stadsbokhållaren förrättar mantalsskrivning samt debitering av krono- och kommunalutskylder och pensionsgrundavgifter. Uppbördsprovisioner, debetsedellösen och övriga sportler ingå till stadskassan och utgjorde år 1923 kronor 10 464"62. Indrivningsprovisionen å kommunalam.fi. utskylder ingå jämväl till stadskassan och utgjorde år 1923 kronor 7 084"23. Från och med år 1924 uppbäras pensionsgrundavgifterna i samband med kronoutskylderna.

Ronneby kronokassör stadsfogde stadskamrer stadsbokhållare skrivbiträde

stad.

15,831-—

Anm. Kronokassören tillika Stadsfogden tillika stadsfiskal.

Karlshamns stad. kronokassör biträden stadsfogde exekutionsbetjänter stadskamrer stadskassör bokhållare

15 8 3 1 - -

rådman.

1 j | / 1 i ....j

13 077-9 6

13 077-9 6

14 544'—

14 544-—

Summa kronor

30 861-96

3 240-—

3 960-

3 960-

7 200-—

34 821-96

195 Stadens kostnader år 1923 för för Summa avlöning övriga utgifter Anm. Kronokassören, som tillika är andre r å d m a n , verkställer jämväl debitering av k o m m u n a l u t s k y l d e r och pensionsgrundavgifter.

Sölvesborgs stad. 1 kronouppbördskassör 1 biträde 1 stadskamrerare Anm. Kronouppbördskassören stadsfogde och stadsfiskal.

1 J|

9 650-—

tillika

Summa för länet kronor

Kristianstads

9 650-—

96 562-49

9 297*84

105 860-33

10 348-—

5 000-—

15 348-—

17 362-—

400--

17 762 —

3 500-—

—

3 500-—

31 210--

5 400-—

36 610-—

län.

Kristianstads stad. 1 kronouppbördskassör 1 stadsfogde ] 1 biträde i 3 exekutionsbiträden J 1 stadskamrerare 1 1 stadskassör > 1 stadsbokhållare J Summa kronor Anm. Uppbördsprovisioner, debetsedellösen och övriga kronouppbördskassören tillkommande sportler ingå till stadens kassa och utgjorde år 1923 kronor 4 718"29. Indrivningsprovisioner å samtliga utskylder ingå jämväl till stadens kassa och utgjorde år 1923 kronor 8 87273. Pensionsgrundavgifterna uppbäras i samband med kronoutskylderna.

Simrishamns stad. 1 kronouppbördskassör 1 stadsfogde 1 exekutionsbetjänt

1 J j

4 305-05

4 305-05

4 000-— 1 500--

4 000-— 1 500-—

Anm. Kronouppbördskassören, tillika förste rådman, debiterar jämväl kommunalutskylder. Stadsfogden tillika stadsfiskal. Exekutionsbetjänten uppbär hela indrivningsprovisionen. Uppbörd och redovisning av kommunalutskylder verkställes av drätselkammaren.

Ängelholms stad. 1 kronouppbördskassör 1 skrivbiträde

196 för avlöning

1 stadsfogde 1 exekutionsbetjänt 1 stadskamrerare

\ / Summa kronor

Stadens kostnader år 1923 för Summa övriga utgifter

3 600'4 800.13 900--

3 600-— 4 800-— 13 900'—

Anm. Kronouppbördskassören, som tilllika är stadsombudsman, debiterar jämväl kommunalutskylder. Stadsfogden är tillika stadsfiskal.

Summa för länet kronor Malmöhus

49 415-05

5 400-

54 815-05

134 569-67

12 730-63

147 300-so

123 001-43

10 874-43

133 875-86

28 610-96

8 925-46

37 536-42

286182'06

32 530-52

318 712-58

12 225-—

3 000-—

15 225-

län.

Malmö stad. 1 mantalskommissarie 16 mantals- och kontorsskrivare ... 1 kronouppbördskamrerare 1 biträde 1 förste stadsfogde 1 andre » 1 skatteindrivningsinspektör 17 underfogdar och stadsvärderings män 2 extra befattningshavare j 1 kommunaluppbördskassör 1 4 ordinarie biträden > 4 å 5 extra » ! Summa kronor Anm. Mantalskommissarien förrättar mantalsskrivning samt debitering av kronoutskylder. Kronouppbördskamreraren verkställer uppbörd och redovisning av nämnda utskylder. Förste stadsfogden har indrivningen av inom staden debiterade utskylder. Andre stadsfogden har indrivningen av övriga utskylder samt är dessutom bötesredogörare.

Lunds stad. kronouppbördskassör assistenter stadsfogde exekutionsbetjänter... drätselkamrerare drätselkassör drätselbokhållare Summa kronor Anm. Pensionsgrundavgifterna uppbäras i samband med kronoutskylderna.

11 825-—

11825-

12 600-—

4 500-—

17 100-

36 650-

7 500-

44 150-

197 Stadens kostnader år 1923 för

Landskrona stad. 1 kronouppbördskassör 1 mantalskommissarie 2 kontorsskrivare 1 kontorsbiträde 1 stadsfogde ) 4 exekutionsbiträden / 1 stadskamrerare 1 stadskassör 1 stadsbokhållare 4 kontorsbiträden ••^^^z^X^Z^ Summa kronor Hälsingborgs stad. 1 mantalskommissarie 4 ordinarie biträden 3 extra » 1 kronouppbördskassör 3 ordinarie biträden 3 extra » 1 stadsfogde 1 understadsfogde 7 exekutionsbetjänter 1 extra exekutionsbetjänt 1 drätselkamrerare 2 drätselkassörer 1 ordinarie biträde 3 extra biträden

. avlöning

. fÖr t .ti övriga utgifter

21 515-—

Summa

21 515*—

22 574'—

—

22 574-—

31146-—

—

31146-—

75 235-—

—

75 235'—

132 585-44

375-40

132 960*84

30 611*60

1784-83

32 396-43

7 709-59

—

7 709-59

7 615-—

—

7 615-—

Anm. Indrivningsprovisionen tillfaller stadens kassa och utgjorde år 1923 kronor 36 287*48. Från och med år 1925 ingå samtliga uppbördsprovisioner, debetsedellösen och övriga sportler till stadens kassa.

Ystads stad. 1 kronouppbördskamrerare 1 bokhållare 1 stadsfogde 2 exekutionsbiträden 1 extra exekutionsbiträde 1 drätselkamrerare 1 skrivbiträde Trälleborgs stad. 1 kronouppbördskassör 1 biträde 1 stadsfogde 2 exekutionsbetjänter

)

) J 1 /

198 för avlöning

1 stadskamrerare 1 biträde

^ J Summa kronor

Stadens kostnader år 1923 för Summa övriga utgifter

2 507-—

200-—

2 707-

17 831-59

200 —

18 031-5 9

Anm. Kronouppbördskassören avlönar själv tre biträden. Stadsfogden är tillika andre rådman.

Skanör med Falsterbo siad. 1 kronouppbördskassör 1 räkenskapsförare hos drätselkammaren 1 ordförande och 1 1 vice » hos drätselkammaren) Summa kronor

3 000-— 600-—

3 000150-—

600-—

750600-

4 200 —

150-

4 350-—

297113-63

10 010-23

307123-86

1500-

55 538-50

1500-—

55 538-50

Anm. Kronouppbördskassören är tillika stadsfiskal och utmätningsman. Uppbörd och redovisning av kommunalutskylder verkställes av drätselkammarens ordförande och vice ordförande.

Summa

för länet (med undantag av Malmö stad) kronor Hallands

län.

Halmstads

stad.

kronouppbördskassör kronobokhållare biträden stadsfogde exekutionsbiträden drätselkamrerare drätselkassör biträde Summa kronor

17 800-—] 19 075—} 17163-50 54 038-50

Anm. Provisionen å landstingsmedel samt debetsedellösen ingår till stadens kassa och utgjorde för år 1923 kronor 6 260'—.

Laholms stad. kronouppbördskassör .. stadsfogde exekutionsbetjänt drätselkamrerare Anm. Stadsfogden är tillika landsfiskal, exekutionsbetjänten polis och drätselkamreraren stadsfiskal.

5 420--

5 420-

199 för avlöning

Falkenbergs 1 stadsfogde 1 exekutionsbiträde 1 stadskamrerare 1 stadskassör 1 kontorsbiträde

Stadens kostnader år 1923 för Summa övriga utgifter

stad. ) / I > j Summa kronor

6 400-—

6 400-

12 400-—

12 400-

18 800'—

18 800 —

5 720-—

5 720-—

847-50 700-— 2 409-18 3 956-68

847-5 0 700-— 2 409-18 —

3 956-68

87 935-18

1500-—

89 435*18

448 801-0 5

9 303-71

458104-7 6

19 380-—

10 150—

29 530--

Anm. Stadsfogden tillika kronouppbördskassör och stadsfiskal.

Varbergs stad. 1 kronouppbördskassör 1 stadsfogde

I j

Anm. Kronouppbördskassören ombesörjer jämväl debitering av kommunalutskylder. Uppbörd och redovisning av dessa medel verkställes av drätselkontoret.

Kungsbacka stad. 1 kronouppbördskassör 1 exekutionsbetjänt 1 stadskamrerare Summa kronor Anm. tjänare.

Exekutionsbetjänten

tillika stads-

Summa för länet kronor Göteborgs och Bohus län. Göteborgs stad. Mantalskontoret: 1 mantalskommissarie 12 mantalsskrivare 13 förste kontorsskrivare 18 kontorsskrivare 12 kontorsbiträden 12 första skrivbiträden 22 skrivbiträden' 2 vaktmästare 10 extra kontorsskrivare 36 extra skrivbiträden Kronouppbördskontoret: 1 kronouppbördskassör 1 förste kontorsskrivare 5 kontorsskrivare och skrivbiträden 6 extra biträden tillfälliga biträden

200 Stadens kostnader år 1923 för för avlöning övriga utgifter

2:dre stadsfogdens kontor: 1 2:dre stadsfogde 1 uppbördsinspektör 25 skatteexekutorer 5 exekutorer 1 förste kontorsskrivare 2 kontorsskrivare 8 skrivbiträden 1 extra kontorsskrivare 19 extra skrivbiträden 3:dje s t a d s f o g d e n s k o n t o r : 1 3:dje stadsfogde \ 11 exekutorer och andra biträden) Kommunaluppbördskontoret: 1 kommunaluppbördskassör 5 ordinarie biträden 13 extra » tillfälliga biträden Summa kronor

216 750-32

216 750-3 2

47 895-59

47 895-59

47 312-—

26 300-—

73 612-—

45 753-71

825 892-67

3 946-— 315-— 4 261-—

— 83-50 83-50

3 946-398-50 4 344-50

5 000-—

—

5 000-—

Anm. Mantalskontorets åligganden äro: mantalsskrivning; debitering av krono- och kommunalutskylder; utfärdande av kronodebetsedlar; upprättande av röstlängder; vissa statistiska arbeten; förberedande arbeten för taxeringen m. m. Kronouppbördskontorets åligganden: uppbörd och redovisning av kronoutskylder. Pensionsgrundavgifterna uppbäras i samband med kronoutskylderna. Bötesredogörare är 3:dje stadsfogden.

Kungälvs

stad.

1 stadskamrerare 1 utmätningsman Summa kronor Anm. Stadskamreraren är tillika stadsfiskal och kronouppbördskassör. Utmätningsm a n är en magistratsledamot. Från och med 1929 års ingång har staden lagts under landsrätt.

Marstrands

stad.

1 stadskamrerare Anm. Stadskamreraren är tillika kronouppbördskassör. Utmätningsman är magistraten med biträde av stadsfiskalen.

201 för ,.. • avlöning

Lysekils 1 stadsfogde 1 stadsexekutor 1 stadskassör

Stadens kostnader år 1923 för _, ... . ... bumma ovnga utgifter

stad.

Summa kronor

2 400— 3 556*— 6 000'— 11956*—

500'— — — 500*—

2 900'— 3 556*— 6 000'— 12 456'—

Anm. Stadsfogden är tillika kronouppbördskassör och ombesörjer jämväl debitering av kommunalutskylder. Stadsexekutorn tjänstgör även å polisvaktkontoret.

Uddevalla 1 stadsfogde 3 exekutionsbetjänter 1 kontorsskrivare 1 skrivbiträde 1 stadskassör 1 stadsboknallare

stad. 1 OA TCQ. J j j Summa kronor

nAnno.

15408-—

700'—

16108*—

40176'—

700'—

40 876-—

5 550*—

650'—

6 200'—

66 943-—

1933-50

68 876-50

20 850-—

4 000-—

24 850-—

Anm. Stadsfogden är tillika kronouppbördskassör samt verkställer jämväl debitering av kommunalutskylder.

Strömstads

stad.

1 stadskassör 1 stadsfogde 1 exekutionsbetjänt

1 \ J

Anm. Stadskassören är tillika stadsfiskal och kronouppbördskassör. Stadsfogden jämväl rådman. Exekutionsbetjänten dessutom stadsvaktmästare.

Summa för länet (med undantag av Göteborgs stad) kronor Älvsborgs

län.

Vänersborgs

stad.

1 kronouppbördskassör 1 stadsfogde 1 exekutionsbetjänt

] \ j

Anm. Kronouppbördskassören tillika stadskassör samt sekreterare hos stadsfullmäktige och drätselkammaren. Stadsfogden jämväl extra länsbokhållare.

202 för avlöning

Alingsås

stad.

1 kronokassör 1 stadsfogde 1 exekutionsbetjänt. 1 stadskamrerare 1 stadsbokhållare 1 extra biträde Borås

Stadens kostnader år 1923 för Summa övriga utgifter

20 920-80

1000*—

21 920-80

17 445-46

6 574-09

24 019-55

34 271-28

1883-82

36155-10

51716-74

8 457-9 1

60 174-65

stad.

kronouppbördskassör kontorsbiträden stadsfogde underfogde kontorsbiträde exekutionsbetjänter ... Summa kronor Anm. Kronouppbördskassören jämväl k o m munalu ppbör dskassör.

Ulricehamns

stad.

1 kronokassör 1 stadsfogde 1 exekutionsbetjänt 1 stadskamrerare 1 kassaförvaltare Summa kronor

3 578-70 2 078-8 3 1153-— 5 578-72 1 000-—

3 578-70 2 078-83 1153-— 5 578-72 1 000-— 13 389-25

13 389-25

Anm. Stadsfogden är tillika stadsfiskal. Exekutionsbetjänten jämväl poliskonstapel. Kassaförvaltare är en ledamot av drätselkammaren.

Åmåls stad. 1 stadskassör 1 exekutionsbetjänt 1 stadskamrer 1 biträde Summa kronor

2 0003 0856100210013 285-—

800-

800-

2 8003 085. 61002 10014 085-—

120161-79

14 257-91

134 419-70

Anm. Stadskassören, som i detta fall motsvarar kronouppbördskassören, är tillika stadsfiskal och stadsexekutor. Exekutionsbetjänten uppbär hela indrivningsprovisionen.

Summa för länet kronor

203 för avlöning

Skaraborgs

län.

Mariestads stad. kronouppbördskassör stadsfogde exekutionsbetj änt stadskamrerare stadsbokhållare Summa kronor Anm.

Staden8 kostnader år 1923 för Summa övriga utgifter

2 988-36

2 988-3 6

1215-37 5 026-31 4 469-85

1215-3 7 5 026-31 4 469-8 5

13 699-8 9

13 699-89

4 476-30 2 500-— 6168-99 5 890-02 2 643-79

4 476-30 2 500-— 6168-99 5 890-02 2 643-7 9

21679-10

21679-10

28 081-64

28 081-64

20 449-89

20 449-89

1 560-— 1 300-— 2 340-—

1 560-— 1 300-— 2 340-—

5 200-—

5 200-

Stadsfogden tillika stadsfiskal.

Lidköpings stad. kronouppbördskassör stadsfogde exekutionsbetjänt stadskamrerare stadsbokhållare Summa kronor Anm. Stadsfogden tillika stadsfiskal. Indrivningsprovisionen å kommunalutskylder ingår till stadens kassa, men exekutionbetjänten åtnjuter härifrån 5 % å samtliga efter indrivning influtna kommunalutskyl der.

Skara stad. kronouppbördskassör exekutionsbetjänter... stadskamrer stadskassör stadsbokhållare Anm. fogde.

Kronouppbördskassören tillika stads-

Skövde stad. 1 kronouppbördskassör 1 extra biträde 2 exekutionsbetjänter 1 extra » 1 stadskamrerare Anm. Kronouppbördskassören tillika stadsfogde och rådman.

Hjo stad. 1 kronouppbördskassör. 1 stadsfogde 1 stadskassör Summa kronor Anm.

Stadsfogden tillika stadsfiskal.

204 för avlöning

Falköpings

Stadens kostnader år 1923 för Summa övriga utgifter

stad.

kronouppbördskassör biträde stadsfogde exekutionsbetjänter stadskamrerare biträde

14 250-

14 250-—

Anm- Kronouppbördskassören tillika extra rådman. Stadsfogden jämväl stadsfiskal. Exekutionsbetjänterna dessutom poliskonstaplar.

Summa för länet kronor Värmlands Karlstads

103 360*5 2

—

103 360-5 2

4140-— 5 520-— 20 048-52

1379-95 — —

5 519-95 5 520-— 20 048-52

län. stad.

kronouppbördskassör stadsfogde exekutionsvaktmästare... stadskamrer stadskassör l:ste stadsbokhållare .... stadsbokhållare kontorsbiträde Summa kronor

23 563-50

23 563-50

53 272-02

1379-95

54 651*9 7

5 600'— 6 880*— 1500'— 1000'— 2 60Q-— 17 580-—

1305-28 — — — — 1305*28

6 905-28 6 880* — 1500*— 1000*— 2 60Q-— 18 885-28

Anm. Indrivningsprovisionen å k o m m u nalutskylder ingår till stadens kassa och utgjorde år 1923 k r o n o r 5 332'72. Pensionsgrundavgifterna uppbäras i samband med kronoutskylderna.

Kristinehamns

stad.

1 stadsfogde 2 exekutionsbetjänter 1 stadskamrer 1 stadskassör 3 biträden Summa kronor Anm. Stadsfogden tillika kronokassör. Från och med år 1925 uppbäras pensionsgrundavgifterna i samband m e d kronoutskylderna.

205 för avlöning

Filipstads 1 stadsfogde 2 biträden 1 exekutionsbetjänt 1 stadskassör

Stadens kostnader år 1923 för Summa övriga utgifter

stad. 17 285-

17 285-—

Anm. Stadsfogden tillika kronokassör och stadsliskal. Exekutionsbetjänten jämväl extra polisman.

Summa för länet kronor Örebro

88137*02

2 685-23

90 822-25

5137-80 6 550-73

2118-17 —

7 255-97 6 550-73

18 633-15

2 205-27

20 838-42

36144-12

9 736-89

45 881-01

66 465-80

14 060*33

80 526*13

1672--

21-90

1693-90

4 430-

415-

4 845-—

län.

Örebro stad. 1 kronokamrerare 4 a 5 biträden 1 stadsfogde 1 exekutionsvaktmästare 3 exekutionsbetjänter 1 stadskamrerare 1 stadskassör 3 ordinarie biträden 4 extra » Summa kronor Askersunds stad. 1 kronouppbördsman 1 stadsfogde Anm. Kronouppbördsmannen tillika stadskamrerare. Stadsfogden jämväl stadsfiskal.

Nora

stad.

1 stadsfogde 1 stadskamrerare

) I

Anm. Stadsfogden tillika kronouppbördskassör och stadsfiskal.

Lindesbergs stad. 1 kronouppbördsman 1 exekutionsbetjänt 1 stadskassör

549-5 6

6 924-56

| Summa kronor

1 925-—| 1150-—! 3 300-—| 6 375-

6 924-56

Summa för länet kronor

78 942-80

15 046-79

93 989-5 9

;j

206 för avlöning

Västmanlands

Stadens kostnader år 1923 för Summa övriga utgifter

län.

Västerås stad. 1 kronouppbördskassör 3 biträden 1 stadsfogde 6 exekutionsbetjänter 1 stadskamrerare Biträden Summa kronor Sala stad. kronouppbördskassör stadsfogde exekutionsbetjänt extra » stadskamrerare biträde

4 000-— 7 200-— 5 077-50 21131-46 8 681-28 17 834-39 63 924-6 3

4 000-— 7 200-— 5 077-50 21131-46 8 681-28 17 834-39 63 924-63

22 551-14

22 551-14

16 800-

16 800-

12 747*31

12 747-31

116 023-0 8

116 023-0 8

Anm. Kronouppbördskassören tillika stadskassör. Stadsfogden jämväl rådman och magistratssekreterare.

Köpings stad. kronouppbördskassör ... exekutionsbetjänt stadskamrerare stadsbokhållare Anm. fogde.

Kronouppbördskassören tillika stads-

Arboga stad. 1 kronouppbördskassör 1 biträde 1 stadskamrerare 1 skrivbiträde Anm. Kronouppbördskassören tillika stadsfogde och stadsfiskal. Indrivningsavgiften å kommunalutskylder och pensionsgrundavgifter ingår till stadens kassa. Till befattningshavarna har år 1923 utbetalts kronor 1 516'—.

Summa för länet kronor

207 för avlöning

Kopparbergs

Stadens kostnader år 1923 föiövriga utgifter

Summa

län.

Falu stad. 1 kronouppbördskassör 1 stadsbokhållare 1 stadsfogde 3 exekutionsbetjänter 1 stadskamrerare 1 stadskassör Summa kronor

3 380*—\ 8 050*—/ 8 640*— 11679"— 10 500'— 8 420"—

1900'— — — — —

50 669' -

1900'—

13 3308 64011 67910 5008 42052-569-—

5 040-— 750'— 3 000'— 8 800'—

— — — —

5 040-— 750-— 3 000-— 8 800'—

2 000*— 5 600'— 4 200*— 2 850'—

— — — —

2 000'— 5 600*4 200*— 2 850*—

14 650'—

—

14 650-—

74 119"—

1 900'—

76 019-—

Anm. Stadsbokhållaren verkställer mantalsskrivning samt debitering av krono- och kommunalutskylder.

Säters

stad.

1 kronouppbördskassör | 1 skrivbiträde f 1 stadsfogde 1 exekutionsbetjänt Summa kronor Anm. Kronouppbördskassören tillika stadskassör. Stadsfogden jämväl stadsfiskal. Exekutionsbetjänten dessutom polisman.

Hedemora

stad.

1 stadsbokhållare 1 stadsfogde 1 stadskassör 2 biträden Summa kronor Anm. Stadsbokhållaren motsvarar i detta fall kronouppbördskassören. Stadsfogden tilllika stadsfiskal. Polismännen biträda med indrivning av utskylder och böter.

Summa för länet kronor Gävleborgs Gävle

län. stad.

1 kronobokhållare 1 kronokassör 2 kontorsskrivare 1 stadsfogde 8 exekutionsbetjänter

] i J 1 f

29 077-32

29 077-32

40 810-52

40 810-5 2

208 för avlöning

stadskamrerare stadskassör stadsbokhållare kontorsskrivare skrivbiträde Summa kronor

Stadens kostnader år 1923 för övriga utgifter

Summa

42 863-29

42 863-29

112 751' 13

112 751-13

3 200-— 3 200-— 3 100'— 9 000-— 4 375'— 4 000-— 1214-35 13 669-26 41758-61

3 200-— 3 200-— 3 100-— 9 000-— 4 375-— 4 000-— 1214-3 5 13 669-2 6

Anm. Kronobokhållaren verkställer mantalsskrivning samt debitering av kronoutskylder. Pensionsgrundavgifterna uppbäras i samband med kronoutskylderna.

Söderhamns stad. kronokassör stadsfogde exekutionsbetjänter stadskamrerare stadskassör stadsbokhållare skrivbiträde Dyrtidstillägg Summa kronor Hudiksvalls stad. kronokassör biträde stadsfogde exekutionsbetjänt extra exekutionsbetjänt.. stadskamrerare stadskassör skrivbiträden Summa kronor

4 55Ö-—

41758-61

50-—

4 600 —

5 550-—

5 550-—

14 933-06

14 933-06

25 033-06

50--

25 083-06

50-

179 592-80

Anm. Kronokassören tillika rådman. Exekutionsbetjänterna uppbära hela indrivningsprovisionen.

Summa för länet kronor Västernorrlands

179 542*8 0

län.

Härnösands stad. 1 kronouppbördskassör 1 stadsbokhållare 3 biträden 1 stadsfogde 3 exekutionsbetjänter Anm. Kronouppbördskassören tillika stads kassör.

34 589-37

34 589-37

209 för avlöning

Sundsvalls stad. kronobokhållare biträden kronokassör biträde stadsfogde exekutionsbetjänter stadskassör Summa kronor

Stadens kostnader år 1923 föiövriga utgifter

Summa

19 399-09

19 399-09

24 082-41 5 388-05

24 082-41 5 388-05

48 869-55

48 869-55

4 200-— 1 847 43

4 200-—. 1847 43

200-—

200 —

6 247-43

6 247-43

89 706-35

89 706-35

Anm. Kronobokhållaren verkställer mantalsskrivning samt debitering av krono- och kommunalutskylder. Pensionsgrundavgifterna uppbäras i samband med kronoutskylderna.

Örnsköldsviks stad. stadsbokhållare stadsfogde exekutionsbetjänt extra exekutionsbetjänt . stadskassör ....• Summa kronor Anm. Stadsbokhållaren motsvarar i detta fall kronouppbördskassör; är tillika rådman. Extra exekutionsbetjänten tjänstgör 2 månader årligen för indrivning av pensionsgrundavgifter.

Summa för länet kronor Jämtlands län. Östersunds stad. 1 kronouppbördskassör 1 stadsfogde 3 exekutionsbetjänter 1 extra exekutionsbetjänt . 1 stadsbokhållare Summa kronor

4 500-—

7 000-

11 500-—

13 200-—

2 700-

15-900-—

3 600-— 21300'-

9 700-—

3 600-— 31 000-

27 095*22

2 297-82

29 393-04

Anm. Kronouppbördskassören är tillika häradsskrivare; debiterar jämväl kommunalutskylder. Stadsfogden är dessutom stadsombudsman.

Västerbottens Umeå stad. 1 kronokassör 1 stadsfogde 2 exekutionsbetjänter 1 stadskassör 1 stadsbokhållare 14 1S12.

län.

210 för avlöning

Skellefteå stad. 1 kronouppbördskassör 1 1 l:sta stadsbokhållare / 1 2:dre » J 1 stadsfogde 1 exekutionsbetjänt Summa kronor Anm. Kronouppbördskassören stadskassör.

Summa

15 489*53 921-52

17 782-25

16 860-73

921-52

17 782-25

43 955-95

3 219-54

47 175-29

22 266-72 7 843-24

3 325-54

37127-30

33 801-76

3 325-54

37127-30

—

1092-50

1 071-20 f

300-—J

är tillika

Summa för länet kronor Norrbottens

Stadens kostnader år 1923 för övriga utgifter

län.

Luleå stad. 1 kronouppbördskassör 1 stadsfogde \ 3 exekutionsbetjänter / 1 stadskassör Summa kronor

3 691-80

Piteå stad. 1 kronouppbördskassör \ 1092-50 1 stadsexekutor j 34 894-26 Summa för länet kronor 3 250176-97 Summa för riket kronor

3 325-54 210 438-68

38 219*80 3 460 615-65

211 Bilaga

2.

R e d o g ö r e l s e f ö r d e n till p o s t g i r o k o n t o r e t a n s l u t n a s k a t t e a v d e l n i n g e n s o r g a n i s a t i o n o c h arbetssätt. Sedan 1924 års uppbördssakkunniga hos Kungl. Maj:t anmält, att de ansåge det vara av vikt att i praktiken prövades ett uppbördssystem, byggt på periodiska förskottsavsättningar till utskylder, fann Kungl. Maj:t enligt skrivelse till generalpoststyrelsen den 15 januari 1926, skäligt bemyndiga styrelsen att i anslutning till postgirorörelsen tills vidare förmedla betalning av skatt jämlikt de närmare bestämmelser, styrelsen ägde meddela. Samma dag utfärdade Kungl. Maj:t en kungörelse angående skyldighet för hos statsmyndighet anställd redogörare att på vederbörande befattningshavares framställning ombesörja avsättning av viss del utav hans lönemedel till skatt medelst inbetalning å postgirokonto, varjämte stadgades skyldighet för redogöraren att tills vidare, jämlikt bestämmelser som komme att av riksräkenskapsverket och generalpoststyrelsen gemensamt utfärdas, till postverket redovisa belopp, som i förenämnda ordning av redogöraren innehållits. I detta avseende hänvisas för övrigt till innehållet i §§ 1 och 2 av nämnda kungörelse (Sv. förf.-saml. nr 17/1926). Med föranledande härav utfärdade generalpoststyrelsen och riksräkenskapsverket den 9 februari 1926 en kungörelse med föreskrifter angående redovisning av medel, som befattningshavare i statens tjänst önskade å postgirokonto avsätta till skatt. För att handhava postgirokontorets skatterörelse inrättades i medio av ovanberörda februari månad en särskild avdelning inom postgirokontoret, benämnd postgirokontorets skatteavdelning eller populärt skattepostgirot. Såsom föreståndare för ifrågavarande avdelning placerades och tjänstgör fortfarande en manlig postassistent med åliggande att — under vederbörande byråchefs överinseende — leda och övervaka arbetet å avdelningen, föra kassabok över influtna och utbetalta medel, handhava utanordnande av likvider till vederbörande uppbördsmyndigheter samt uppsätta och kontrasignera från avdelningen utgående skriftliga meddelanden. Den för bokförings- och sorteringsarbeten, räntesättning m. m. erforderliga biträdande personalen har utgjorts av kvinnliga postbiträden (personer u t a n särskild utbildning och utan fast anställning). I avseende å det arbetssätt, som å avdelningen tillämpas, må anföras följande. Efter det från person, som önskar bliva kund å skatteavdelningen, inkommit å behörig blankett tecknad anmälan därom (Bil. A ) 1 , sorteras densamma med ledning av sökandens mantalsskrivningsort för bestämmande av vederbörande skattebetalares nummer (kontonummer), vilket hänför sig till endera av de två i avdelningens räkenskaper fastställda huvudgrupperna »städer» och »kommuner». Anmälningsblanketten består av tvenne medelst 1

Här ej intagen.

212 en perforerad linje skilda talonger och envar av dessa förses med en nummerbeteckning, skattebetalarens kontonummer, som utgöres av ett bråk, där täljaren betecknar ortens huvudnummer och nämnaren representerar numret på den ifrågavarande skattebetalaren inom orten. Efter anmälningsblankettens numrering upplägges för vederbörande skattebetalare ett kontokort med ledning av de å blanketten lämnade uppgifter i avseende å redogörare eller avlöningsförrättare samt skattebetalarens namn och adress etc. Härefter frånskiljes den del av blanketten som är avsedd att tjäna såsom fullmakt för redogöraren och expedieras till denne. Den å vederbörande skattebetalare utställda debetsedeln skall av denne ofördröj ligen avlämnas till redogöraren för att insändas till postgirokontoret; den förstnämnde emellertid obetaget att själv verkställa dylik åtgärd. Sedan debetsedeln inkommit till skatteavdelningen, datumstämplas densamma samt numreras (samma nummer som å anmälningsblanketten) och insorteras i särskilda för ändamålet iordningställda konvolut. Vid slutet av varje månad uttagas de debetsedlar, vilka förfalla till betalning näst påföljande månad och upprättas med hänsyn till å densamma angivna tider för uppbördsstämmorna ett anordningsmemorial, upptagande bland annat de dagar, då medel i varje särskilt fall böra överbringas till vederbörande uppbördsorgan. Ifrågavarande medel översändas medelst användande av vanligt giroresp. utbetalningskort. Girokort (d. v. s. girering från skattebetalarnas postgirokonto till vederbörande uppbördsmyndighets postgirokonto) har på senaste tid fått synnerligen ökad användning, enär numera de flesta drätselkammare och många kommunalnämnder öppnat postgirokonto. Överbringandet av medlen till betalningsemottagaren inskränkes härigenom till en enkel bokföringsåtgärd. Varje gång skattemedel insändas till postgirokontoret bifogas en av vederbörande redogörare eller kassör upprättad »lista å inbetalningar till skattebetalarnas postgirokonto nr 1926» (Bil. B) 1 . Listan, som utgöres av en specifikation å de insända beloppen, utskrives medelst användande av blåkopiering i två exemplar samt dagtecknas för den dag inbetalningen sker, varefter den översändes till postgirokontorets skatteavdelning i särskilda för ändamålet tillhandahållna kuvert. Å avdelningen kontrollsummeras de sålunda inkomna redovisningslistorna, och tillses därefter att summan å respektive listor överensstämmer med den å vederbörande inbetalningskort angivna. Härefter tudelas listorna, av vilka det ena exemplaret efter perforeringslinjer uppdelas i sju olika avdelningar, »lappar», samt det andra exemplaret arkiveras. Efter de sålunda erhållna »lapparna» verkställes uttagning av de kontokort, vilka bliva föremål för bokföring. De företag, vilkas redovisningar äro regelbundna (d. v. s. sådana där under löpande kalenderår med hänsyn till avdragsbeloppet rubbningar ej äga rum) hava emellertid erhållit befrielse från nyssberörda skyldigheten att insända redovisningslistor. Bokföringen å kontokorten sker enligt samma principer som å postgirokontoret, d. v. s. med användande av kombinerade räkne- och bokföringsmaskiner. Samtidigt med bokföringen erhålles ett kontoutdrag (Bil. C) 1 , utvisande resp. skattekontos ställning efter bokföringstransaktionen. De Sålunda erhållna kontoutdragen, å vilka kontoinnehavarnas namn och adress anbringas medelst adresseringsmaskin expedieras tills vidare till varje skatte1

Här ej intagen.

213 betalare, som därigenom blir i tillfälle att kontrollera, att rätt belopp krediterats eller debiterats hans konto. Vid sidan av här omförmälda bokföringsmetod har beträffande en grupp skattebetalare med likformiga avdragsbelopp under någon tid på försök jämväl tillämpats en mera summarisk bokföringsåtgärd, på så sätt att då beloppen inkommit, å bokföringskorten medelst maskin allenast anbringats ett märke, utvisande att vederbörande avdragsbelopp redovisats. Detta förfaringssätt har visat sig mycket arbetsbesparande och fungerat på ett tillfredsställande sätt. Anordningen med skattepostgirot avsåg att bereda möjlighet för skattdragare att göra förskottsinbetalningar för gäldande av utskylder till stat och kommun, men även för personer, vilka upptagits i restlängd på grund av oguldna utskylder har avdelningen i många fall varit i tillfälle att lämna en uppskattad medverkan till restantiernas avveckling på mjukast möjliga sätt. I samförstånd med vederbörande uppbördsmyndigheter har det ofta lyckats ordna saken så, att dessa låtit anstå med det införselförfarande eller de eventuella andra åtgärder, som eljest skolat verkställas, mot förbindelse från vederbörande skattebetalare att ansluta sig till skattepostgirot med så pass stora belopp, att även restantiemedlen så småningom gäldas. Samtidigt som vederbörande gör förskottsinbetalningar av löpande skatter gör han således efterskottsavbetalningar av redan förfallna och resterande utskylder. P å sina håll har nu omhandlade tillvägagångssätt satts i ett utarbetat system. Sålunda har drätselkammaren i en av våra medelstora städer gått in för saken på sådant sätt, att försöksvis från den ordinarie restindrivningen avskilts en grupp arbetare, för vilken genom arbetsgivarens förmedling veckovis regelbundet insättas medel å postgirot till täckande av dels löpande kommunal- och kronoskatter jämte pensionsavgifter samt dels äldre, oguldna utskylder och avgifter. Härvid har följande tillvägagångssätt tillämpats: Pågående indrivningsåtgärder från exekutionsverkets sida avbrytas, och debetsedlar utskrivas på vad var och en är skyldig. Å sedlarna angives, huruvida skuldsumman skall inlevereras till drätselkammaren eller till stadsfogdekontoret. Genom skriftlig förbindelse av den skattskyldige lämnas arbetsgivaren rätt att av intjänt avlöning innehålla och å postgirokonto insätta ett fixerat belopp så avvägt, att icke blott löpande skatter och avgifter kunna gäldas vid inträffande uppbördsstämmor utan även äldre skatteskuld kan inom rimlig tid infrias. Insättningen sker å konto, som disponeras endast av stadens drätselkammare, varigenom möjligheten för skatteinbetalare att uttaga insatt belopp är utesluten. Varje vecka rapporterar postgirokontoret till drätselkammaren (liksom till den skattskyldige) vilka skattebelopp som under veckan influtit, och hos drätselkammaren kan därigenom övervakas, att för de skattskyldigas räkning insatts överenskomna belopp. Skulle det till äventyrs befinnas, att den skattskyldige förvägrat arbetsgivaren rätten att avdraga överenskommet veckobelopp, anmäler drätselkammaren förhållandet till exekutionsverket för oförtövat ingripande medelst införsel i lön eller utmätning. Under den relativt korta tid, varunder nu nämnda försök pågått, har detsamma visat sig i alla avseenden motsvara å systemet i fråga ställda förhoppningar. Ehuru veckoavsättningen i de flesta fall är större än den tidigare förekommande införseln, hava de skattskyldiga så gott som undantagslöst ställt sig träffad överenskommelse till efterrättelse. Genom postgirokontorets veckorapporter hava för drätselkammaren, efter vad denna

214 meddelat, icke några som helst svårigheter förefunnits att utan tidsödande arbete övervaka de skattskyldigas sätt att fullgöra sina förbindelser. Slutligen förtjänar omnämnas några statistiska uppgifter rörande skattepostgirots verksamhet under de tre år anordningen fungerat: En approximativ fördelning med hänsyn till de olika yrkesgrupper vederbörande skattebetalare representera giver följande uppdelning vid handen. Arbetare, lägre tjänstemän och med dem likställda 11000 st. Kontorsanställda, lärare, högre tjänstemän o. dyl 3 800 » Jordbrukare, fria yrkesmän, personer i chefsställning 1200 » Summa 16 000 st. Omkring en tredjedel av de anslutna har utgjorts av i statlig eller kommunal tjänst anställda. De övriga hava i huvudsak varit anställda vid större privata industrianläggningar och enskilda järnvägsföretag. Antalet anslutna från privata företag har vid 1 företag uppgått till över 400 » 2 » utgjort mellan 300—400 » 6 » » » 200—300 » 11 » » » 100—200 » 20 » » » 50—100. Inbetalningar av skattemedel till skatteavdelningen ske såsom regel för månad och ombesörjas i det övervägande antalet fall av vederbörande arbetsgivare eller redogörare. För omkring 3 000 personer sker dock redovisningen veckovis. Endast omkring 900 skattebetalare hava själva verkställt inbetalningarna direkt till skatteavdelningen. Nedanstående sammanställning visar antalet in- och utbetalningar (i utbetalningarna ingå även återbetalningar på grund av skattekontos upphörande m. m.) samt omsatta belopp inom skatteavdelningen under åren 1926—1928. Anta]

Belopp i jämna krontal

1928 Sammanlagt belopp

Inbetalningar

14 105

112 032

156 825

487 423

2 266 521

3 438 017

6191961 Utbetalningar

4 015

33 973

47 797

429 069

2 191 442

3 365 247

5 985 758

Tillfredsställelsen hos avdelningens kunder med dess verksamhet har vid flera tillfällen tagit sig uttryck i tacksamhetsskrivelser till densamma. Sålunda har man t. ex. uttalat sin »belåtenhet med att få sina skatteutbetalningar automatiskt utjämnade över årets alla månader», samt att det ev. överskott å för ändamålet innehållna lönemedel, som efter skattelikvidens fullgörande vid årets slut tillställts vederbörande utgjort en sparad slant, vars emottagande varit synnerligen välkommet. Även från redogörarehåll har betygats, att man varit »synnerligen belåten med det enkla och föga tidsödande redovisningssättet». Från uppbördsorganens förtroendemän har desslikes vid många tillfällen försports tillfredsställelse med anordningen särskilt med avseende å den kontroll å influtna medel, som härav möjliggjorts, samt att inbetalningen genom skattepostgirot betydligt underlättat arbetet för den kommunala uppbördsmyndigheten. Stockholm i mars 1929. Wilhelm Stenwall.

215 Bilaga

3.

R e d o g ö r e l s e o m l a n d s f i s k a l e r n a s och d e m u n d e r l y d a n d e e x e k u t i o n s b i t r ä d e n s medelsförvaltning samt kontrollen över densamma. I sin tjänst mottaga landsfiskalerna följande medel: A. Medel, som redovisas i månadsräkningen (enligt kungl. kungörelsen den 21 december 1917): I. kronoutskylder och avgifter, som debiteras i samband med kronouppbörden, enligt för indrivning mottagna restlängder; II. bötesmedel enligt saköreslängder och förteckningar över påförda värnpliktsböter, ävensom likvider för å auktion försålt gods, som beslagtagits eller förklarats förbrutet; III. andra medel enligt uppbördsorder från länsstyrelsen; 1) bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter (kungl. förordningen den 23 oktober 1908), 2) krigskonjunkturskatt enligt restlängd, 3) automobilskatt och skatt å automobilgummiringar enligt restlängder, 4) avgifter till riksförsäkringsanstalten enligt restlängder, 5) brännvinsförsäljningsmedel enligt domstols beslut eller särskild order, 6) bidrag till kostnaderna för kontroll över bryggerier enligt särskild order, 7) domänstyrelsens medel (arrendemedel och skogsförsäljningsmedel) att uppbäras antingen vid uppbördsstämma eller indrivas enligt särskild order, 8) ecklesiastika arrendemedel, att uppbäras vid uppbördsstämma eller indrivas enligt särskild order, 9) annuiteter å egnahemslån enligt särskild order, 10) landskansliets expeditionsmedel enligt särskild order: a) stämpelavgifter å expeditioner, b) expropriationsmedel för att tillställas vederbörande och c) arvsmedel från utlandet att tillställas vederbörande, 11) landskontorets expeditionsmedel enligt särskild order: a) stämpelmedel, b) kostnader för fri rättegång, c) rustnings- och roteringsersättningar att tillställas vederbörande, d) polislöner till utbetalning, e) vägsynekostnader, f) pensioner och gratifikationer att utbetalas, 12) förskottsmedel att användas för utbetalning av kostnader, t. ex. för fångforslingar och nämndemäns tjänstgöring vid ting och vissa förrättningar, ersättningar till vittnen i brottmål och vid fri rättegång.

216 B.

Utsökningsmedel: I. i utsökningsmål enligt utsökningslagen, II. medel, som kunna erläggas i handräckningsärenden enligt lagen om avbetalningsköp, III. underhållsbidrag, som uttagas genom införsel i lön o. dyl. C. Medel, som indrivas enligt restlängder: I. kommunalutskylder, II. pensionsavgifter (grundavgifter), III. prästlönemedel, IV. vägskatt, V. avgifter till vissa enskilda försäkringsbolag, arméns pensionskassa samt arméns änke- och pupillkassa. D. Handräckningsmedel: I. kronoutskylder, påförda personer utom distriktet, II. kommunalutskylder och andra sådana avgifter, som omförmälas under C. här ovan och påförts personer utom distriktet, III. böter från annan ort, IV. diverse andra medel, angivna under A. III, 1—11, V. pensioner och gratialistmedel från Vadstena krigsmanshuskassa, Konungens hospital, invalidhusfonden och andra dylika kassor, att utbetalas, VI. arvsmedel från kungl. utrikesdepartementet, att utbetalas till vederbörande arvtagare, VII. vittnesersättningar, kostnader för fri rättegång m. m. dyl., om vilkas uttagande utmätningsman begär handräckning, VIII. expeditionslösen och stämpelavgift för expeditioner från domstolar, kollegier med flera myndigheter, IX. gottgörelser för infordrande av uppgifter och handlingar till mantalsskrivning samt uppgifter till kyrkobokföring ävensom för delgivning av föreläggande att avlämna flyttningsbetyg. Angående sättet för landsfiskals redovisning av i tjänsten mottagna medel gälla följande föreskrifter: De medel, som av honom mottagas för utbetalning, skola givetvis överlämnas till vederbörande så snart ske kan. Medel, som skola redovisas i månadsräkningen (de under A. omförmälda) skola sålunda redovisas: Influtna kronoutskylder, (A. I) skola månatligen å tredje söckendagen före månadens utgång insättas i vederbörande riksbankskontor för länsstyrelsens räkning å statsverkets giroräkning under titel »deponerade kronouppbördsm. fl. medel» (§ 11 i kungl. kungörelsen den 21 december 1917), influtna bötesmedel m. m. (A. II), som tillfalla kronan eller skola ingå till länsstyrelsen, skola på samma tid insättas i riksbanken, under det att bötesmedel, som tillfalla enskilda, skola skyndsamt tillställas vederbörande (§ 11 i kungl. kungörelsen den 14 december 1917 angående indrivning av böter), andra influtna medel (A. III) skola på samma tid insättas i riksbanken. I dessa nu nämnda fall skola vid månadsräkningen fogas specifikationer å redovisade medel, därvid medlen fördelats på resp. uppbördstitlar. Beträffande utsökning smedel (B.) gäller, att dessa skola redovisas sist inom fjorton dagar från det desamma influtit (§ 137 i utsökningslagen), därvid medlen, såvida redovisning begärts med posten, skola översändas under

217 assurans eller medelst postanvisning (§ 15 i kungl. kungörelsen den 14 december 1917 om landsfiskals och stadsfogdes dagbok i utsökningsmål m. m). Skulle sådan begäran ej skett och lyftas medlen icke inom sagda tid, skola de därefter genast av utmätningsmannen insättas i riksbanken för länsstyrelsens räkning å statsverkets giroräkning (§ 13 i kungl. kungörelsen den 14 december 1917). Medel, som omförmälas under C. här ovan, restlängdsmedel, skola redovisas i enlighet med föreskrifter i restindrivningsförordningen den 14 december 1917, där bland annat stadgas att kommunalutskylder, pensionsavgifter, vägskatt och avgifter till prästerskapet skola snarast möjligt slutredovisas, dock att intill dess slutlig redovisning avgivits, det åligger landsfiskalen att till sökanden dels tredje söckendagen före varje månads utgång, såframt beloppet av influtna, i ärendet innestående medel uppgår till minst 100 kronor, ävensom därförut under månaden, så snart beloppet av innestående medel i ärendet uppgår till 500 kronor, överlämna detsamma, dels ock senast inom tre eller, där i och för indrivningen handräckning blivit sökt, inom sex månader efter det landsfiskalen mottagit restlängden, avgiva redovisning för samtliga dittills influtna medel och därvid överlämna förteckning över de personer, från vilka likvid då ännu icke influtit, samt att, de under C. V angivna försäkringsavgifter m. m. skola, så framt laga hinder ej möter, slutredovisas senast inom tre månader efter det landsfiskalen emottagit begäran om indrivningen, dock att han, intill dess sådan redovisning avlämnats, tredje söckendagen före varje månads utgång har att till sökanden överlämna influtna, i ärendet innestående medel, så framt beloppet av desamma uppgår till minst 100 kronor. Beträffande handräckningsmedel (D.), om vilkas uttagande framställning göres av annan utmätningsman gäller: att kronoutskylder och andra likställda medel skola till handräckningssökanden slutredovisas senast inom två månader efter det landsfiskalen emottagit framställning om handräckning samt intill dess sådan redovisning kan ske i mitten av varje månad till sökanden överlämna redovisning för dittills influtna medel (§ 15 i uppbördsreglementet); att influtna bötesmedel skola på enahanda sätt redovisas (§ 16 i bötesindrivningsf örordningen); att kommunalutskylder och andra sådana medel, som uppbäras och redovisas lika med kommunalutskylder, samt avgifter till prästerskapet (D. II) skola slutredovisas senast inom två månader efter det handräckningsbegäran mottagits men att, intill dess sådan redovisning avgivits, landsfiskalen skall i mitten av varje månad till handräckningssökanden överlämna redovisning för dittills influtna, i ärendet innestående medel, såframt beloppet av desamma uppgår till minst 100 kronor (§ 5 i restindrivningsförordningen); samt att medel, som omförmälas under D. IV, VII, V I I I och I X , böra redovisas omedelbart efter det de influtit. Kedovisning av kontanta medel skulle före den 1 juli 1926 i allmänhet ske medelst postanvisning, då postkvittot finge användas såsom verifikation till utgiften. Före den 1 juli 1926 ägde ej landsfiskal i egenskap av utmätningsman (kungl. kungörelsen den 10 juli 1899) i eget namn i bankinrättning insätta tjänstemedel. Genom kungl. kungörelsen den 21 december 1917 med föreskrifter angående medelsförvaltningen i länen (§ 9) hade slutligen föreskrivits, att landsfiskal,

218 som var bosatt å ort, där riksbanken eller bankinrättning, för vilken Konungen fastställt reglemente, hade kontor, ålåge att å en med sådan bank öppnad tjänsteräkning insätta i tjänsten uppburna medel, vilka han icke hade skyldighet att omedelbart efter emottagandet redovisa eller i riksbanken för länsstyrelsens räkning insätta, dock att sådan insättning icke behövde ske, om den kontanta behållningen enligt kassa journalen understege 100 kronor, över insättningar och uttagningar å sådan räkning i bank skulle föras särskild räkning med banken. För ränta å dessa medel var landsfiskalen icke redovisningsskyldig. Landsfiskal, som var bosatt å ort, där dylikt bankkontor icke fanns, hade alltså icke någon skyldighet att insätta tjänstemedel å bankräkning, dock ägde han rätt därtill men skulle då insättningen ske å tjänsteräkning. Såsom följd av denna föreskrift gällde emellertid, att medel, som vore av beskaffenhet att redovisas i månadsräkningen, skulle insättas i riksbanken, så snart »behållningen» uppgick till 300 kronor (§ 11 i kungl. kungörelsen den 21 december 1917 angående medelsförvaltningen i länen). Genom lagändringar den 29 januari 1926, vilka trädde i kraft den 1 juli samma år, upphörde sistnämnda stadgande, varjämte förutnämnda kungörelse den 10 juli 1899 angående förbud för ämbets- och tjänstemän, som med utsökningsmål hava befattning, att i eget namn i bankinrättning insätta tjänstemedel, upphävdes, såvitt kungörelsen berörde landsfiskalerna. I stället utfärdades kungl. kungörelsen den 29 januari 1926 angående skyldighet för utmätningsmän m. fl. att anlita postgirorörelsen. Härigenom förordnades, att landsfiskal från och med den 1 juli 1926 har skyldighet att å tjänstepostgirokonto insätta de medel, som han i kraft av sitt uppdrag mottager och som icke tillkomma honom själv, att insättningen skall ske senast första söckendagen efter den dag, då medlen influtit, dock att insättningsskyldighet icke äger rum förrän minst 100 kronor kunna insättas, och ej heller ifråga om medel, som erfordras för omedelbar utbetalning annorledes än över postgiro, samt att utbetalning, som skall av landsfiskal verkställas med medel, vilka insatts å tjänstepostgirokonto, bör, där ej annat följer av lag eller författning eller meddelad order, ske över postgiro. Numera är sålunda stadgat, att samtliga medel, som landsfiskal mottager i tjänsten, skola under angivna omständigheter insättas å hans tjänstepostgirokonto, att alla redovisningar av influtna skatter, böter och andra allmänna medel skola ske över postgiro samt att levereringar till riksbanken av medel, som upptagas i månadsräkningen, skola verkställas över postgiro. Härom meddelas föreskrifter jämväl i § 15 av uppbördsreglementet den 14 december 1917, § 9 i kungl. kungörelsen den 21 december 1917 angående medelsförvaltningen i länen, § 8 mom. 2 i restindrivningsförordningen den 34 december 1917 samt §§ 9 och 11 i kungl. kungörelsen den 14 december 1917 angående indrivning och redovisning av böter. Redovisning av utsökningsmedel (B.) må, då de genast kunna utbetalas, fortfarande under assurans eller medelst postanvisning avsändas till sökanden (§ 15 i kungl. kungörelsen den 14 december 1917 om landsfiskals och stadsfogdes dagbok i utsökningsmål m. m.) Däremot skall insättning av dessa medel ske å postgiro, då hinder för deras omedelbara utbetalning föreligger. Eedan före år 1926 förefunnos vissa föreskrifter beträffande kontrollen över landsfiskalernas medelsförvaltning. Dessa återfinnas i följande författningar: 1) Kungl. kungörelsen den 21 december 1917 med föreskrifter angående medelsförvaltningen i länen, där bland annat föreskrevs, att landsfiskal skulle

219 enligt fastställt formulär föra kassajournal samt, likaledes enligt fastställda formulär, upprätta månadsräkning och redogörelse för bevillningsavgifter av utlänningar för vissa offentliga föreställningar (§ 3); att månadsräkningen skulle avslutas månadsvis tredje söckendagen före månadens utgång, varefter före nästa månads ingång ett duplettexemplar av månadsräkningen till landskontoret insändes (§ 4); att vid varje månadsräkning skulle enligt fastställda formulär fogas uppgifter å uppdebiterade kronouppbördsmedel, böter och övriga medel, å influtna kronouppbördsmedel, böter och övriga medel samt å utbetalta böter och övriga medel; att vid månadsräkningarna för mars, juni, september och december skulle fogas längd å till avkortning och avskrivning anmälda böter samt uppgift å avtjänta böter; att vid månadsräkningarna för april, juni, augusti och december skulle fogas längd å till avkortning och avskrivning anmälda kronouppbördsmedel; att vid månadsräkningarna för juni och december skulle fogas balanslängder å oredovisade kronouppbördsmedel och böter; att särskild bötesliggare skulle föras av landsfiskalen (§ 6); att kassajournalen skulle avslutas månatligen tredje söckendagen före månadens utgång, varefter före nästa månads utgång landsfiskalen skulle till länsstyrelsen insända summariskt utdrag ur journalen, upptagande behållningen från närmast föregående månads avslutning, därefter influtna medel samt behållningen vid sista månadsavslutningen (§ 8) samt att inventering hos landfiskal skulle minst en gång årligen förrättas av landsfogden (§ 10). 2) Landsfogdeinstruktionen den 14 december 1917 (§ 11) innehåller stadgande om landsfogdens skyldighet att verkställa inventering hos landsfiskalerna inom länet. 3) Kungl. kungörelsen den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse på landet (§ 70), enligt vilken det åligger kommunalnämnd att, samtidigt med det den till landsfiskal överlämnar restlängd över vid uppbördsstämma oguldna kommunalutskylder, till länsstyrelsen insända skriftlig uppgift å restlängdens slutsumma (sådan föreskrift gäller icke beträffande restlängd inom fögderistad). 4) Kungl. förordningen den 22 oktober 1886 angående uppbörd av avgifter till vissa på ömsesidighet grundade försäkringsanstalter (§ 5), däri föreskrives, att samtidigt med avlämnandet till utmätningsmannen av restlängd å oguldna avgifter anstalten skall till länsstyrelsen insända skriftlig anmälan härom med uppgift å restlängdens slutsumma. 5) Landsfiskalsinstruktionen den 14 december 1917, vari föreskrives, att landsfiskal i avseende å redovisning av de medel han i tjänsten omhänderhar, skulle ställa sig till noggrann efterrättelse vad därom är stadgat i utsökningslagen, uppbördsreglementet och förordningen om indrivning och redovisning av böter samt dithörande författningar (§ 20), att han skulle föra dagbok i dels utsökningsmål m. m. och dels mål, som avses i lagen om införsel i avlöning, pension eller livränta m. m., ävensom, på sätt länsstyrelsen kunde finna gott stadga, särskild dagbok med tillhörande längder och redovisningshandlingar för ärenden rörande utmätning av krono- och kommunalutskylder, allmänna avgifter m. m. samt allmän dagbok för övriga ärenden, samt att han skulle föra kassajournal och bötesliggare, upprätta månadsräkning och redogörelse för bevillningsavgifter av utlänningar för vissa offentliga föreställningar, hålla postbok och föra koncept till utgående skrivelser (§ 26). 6) Utsökningslagen (§ 9) samt kungl. kungörelsen den 14 december 1917 om landsfiskals och stadsfogdes dagbok i utsökningsmål m. m. (§ 3) rörande

220 landsfiskals skyldighet att efter varannan månads förlopp inom fjorton dagar till länsstyrelsen insända utdrag ur dagboken för alla mål, som under de två sista månaderna inkommit, så ock för de äldre mål, som ej blivit före nämnda månader avslutade. 7) Utsökningslagen (§ 10), enligt vilken länsstyrelsen har att noga tillse, huru landsfiskal förrättar vad honom enligt samma lag åligger eller eljest i tjänsten betrott varder. Ännu gälla i huvudsak samma föreskrifter, dock att genom kungl. kungörelsen den 29 januari 1926 angående skyldighet för utmätningsmän m. fl. att anlita postgirorörelsen landsfiskal skall — såsom redan nämnts — å ett tjänstepostgirokonto insätta tjänstemedel, varjämte honom underlydande exekutionsbiträden skola till detta konto girera alla av dem indrivna medel och andra sådana, som skola till landsfiskalen redovisas. Härigenom kan vid inventering hos landsfiskal dennes medelsförvaltning med större noggrannhet kontrolleras. Vidare har i restindrivningsförordningen och förordningen angående indrivning och redovisning av böter genom lagstadganden den 29 januari 1926 föreskrivits, att landsfiskal vid mottagande av skatter, böter och andra i dessa förordningar omförmälda medel skall utfärda s. k. indrivningskvitto enligt fastställt formulär, av vilket kopia skall förvaras hos landsfiskalen. Genom kungl. kungörelsen den 18 december 1925 med vissa bestämmelser angående exekutionsbiträden har stadgats, att exekutionsbiträde från och med den 1 mars 1926 skall vid avgivande av redovisning till landsfiskal avlämna enligt fastställt formulär avfattad redovisningsräkning, varav exekutionsbiträdet behåller kopia (§ 5). Dessa redovisningsräkningar utgöra verifikationer till landsfiskalens kassajournal och övriga redovisningshandlingar. Slutligen må nämnas, att uppbördsreglementet genom kungörelse den 29 januari 1926 ändrats i överensstämmelse med nu berörda föreskrifter, varjämte genom kungörelser den 14 maj 1926 stadgats, att balanslängd å oredovisade kronouppbördsmedel skall avlämnas vid månadsräkningarna för augusti och december. Landsfiskalsinstruktionen har genom ändringar den 18 december 1925, som trätt i kraft den 1 januari 1926, fått överensstämmelse med förutnämnda föreskrifter. Dessutom har genom cirkulärskrivelse från länsstyrelserna föreskrivits, att i det summariska utdrag ur kassajournalen, som varje månad skall insändas, kassabehållningen till nästa månad skall sålunda specificeras, att därav framgår, dels hur mycket landsfiskalen har innestående å sitt tjänstepostgirokonto, samt dels storleken av inneliggande kontanta medel. Kontoutdrag rörande landsfiskalens tjänstepostgirokonto insändes av postgirokontoret till länsstyrelsen, då landsfiskal utfärdar utbetalningskort från sitt konto till sig själv. Om de medel, som handhavas av fjärdingsman och andra exekutionsbiträden, kan sägas, att de i all huvudsak äro av samma art, som de av landsfiskalen omhänderhavda, med undantag av de här ovan under A. I I I , 1, 5, 7, 8, 9, 11 d) och e) samt 12 ävensom under B. omförmälda medel. Beträffande exekutionsbiträdenas skyldighet att avgiva redovisningar för från landsfiskalen mottagna uppdrag gällde intill 1926 i stort sett endast de föreskrifter, som landsfiskalen efter eget gottfinnande kunde finna på grund av de för honom gällande bestämmelser eller av andra skäl meddela. Landsfiskalen ansågs visserligen skyldig övervaka, att exekutionsbi-

221 trädena fullgjorde dem anbefallda uppdrag, enär han var ansvarig för de medel, som av dem omhänderhades, men det fanns därom icke tydlig föreskrift. Brast exekutionsbiträde i redovisning eller gjorde han sig skyldig till a n n a n försummelse, riskerade landsfiskalen att därför fällas till ansvar och ådömas betalningsskyldighet för exekutionsbiträdets förskingring av allmänna medel. Genom lagföreskrifter, som i december månad 1925 och i januari månad 1926 blevo utfärdade, skedde som först tydliga stadganden om exekutionsbiträdenas skyldigheter och i samband därmed befriades landsfiskalen från ansvaret beträffande av exekutionsbiträde mottagna medel. Härom gälla följande föreskrifter: 1) Kungl. kungörelsen den 18 december 1925 med vissa bestämmelser angående exekutionsbiträden, vari bland annat stadgats, att exekutionsbiträde skall minst två gånger i månaden å tider, som landsfiskalen bestämmer, redovisa hos honom innestående medel, som av honom indrivits, ävensom avgiva redovisning för sådana indrivningsposter, beträffande vilka, då redovisning sker, vederbörlig utredning föreligger om att hinder för indrivning mött, att sådana redovisningar skola utskrivas i två exemplar enligt fastställt formulär, varav det ena insändes till landsfiskalen och det andra förvaras hos exekutionsbiträdet (§> 5), att om i order angående indrivningsärende viss tid bestämts för dess slutredovisning, redovisning skall ske mellan nämnda redovisningstider (§ 6), att uppdrag att avfordra någon penningar eller tillställa någon penningar eller avfordra någon värdehandlingar skola redovisas i samma ordning (§ 7), att enligt formulär föra dagbok samt kassabok över indrivna, mottagna och utbetalta medel (§ 8), samt att kassaboken skall avslutas för varje månad och behållningen överföras till nästa månad. 2) Kungl. kungörelsen den 29 januari 1926 angående skyldighet för utmätningsmän m. fl. att anlita postgirorörelsen, vari bestämmes, att exekutionsbiträde skall å tjänstepostgirokonto insätta de medel, som han i kraft av sitt uppdrag mottager och som icke tillkomma honom själv, samt att därom gälla samma föreskrifter som för landsfiskal, dock att exekutionsbiträde icke må förfoga över medel, som innestå å hans tjänstepostgirokonto, annorledes än genom girering till vederbörande landsfiskals tjänstepostgirokonto. 3) Restindrivningsförordningen den 14 december 1917 (§ 8) och förordningen angående indrivning och redovisning av böter den 14 december 1917 (§ 7 mom. 2), varigenom föreskrivits, att exekutionsbiträde skall å mottagna utskylder och böter utfärda s. k. indrivningskvitto av enahanda beskaffenhet, som det vilket skall av landsfiskal utfärdas. 4) Polisreglementet för riket den 26 september 1925, där i § 14 bestämmes, att polisman, på vilken sådan handräckningsverksamhet ankommer, som avses i 1 § 2 mom. andra stycket i lagen om polisväsendet i riket, skall vara pliktig att för de av befattningshavaren i tjänsten omhänderhavda medlen ställa uppbördsborgen eller annan godkänd säkerhet, vilken bestämmelse dock icke gäller för fjärdingsman, som tillsatts före polislagens ikraftträdande, och viss exekutionsbetjänt i stad. Landsfiskal skall övervaka att exekutionsbiträde behörigen fullgör sina åligganden (§ 9 i kungl. kungörelsen den 18 december 1925 med vissa bestämmelser angående exekutionsbiträden samt § 19 landsfiskalsinstruktionen). Inventering hos exekutionsbiträde skall ske minst en gång om året å

förut ieke tillkännagiven tid. Därvid skall landsfiskalen granska dagbok, kassabok och inneliggande handlingar samt jämföra kassaboken med exekutionsbiträdets exemplar av redovisningsräkningarna. Över vad vid inventering förekommit skall föras protokoll. Därest vid inventering funnits anledning till anmärkning mot exekutionsbiträdet, skall protokollet sist å åttonde dagen därefter insändas till länsstyrelsen. Tranås den 22 november 1928. Sigurd Vira.

223 Bilaga

4.

Kung]. Byggnadsstyrelsen.

T i l l 1924 å r s u p p b ö r d s s a k k u n n i g a .

I skrivelse den 14 sistlidna september har Ni anhållit om Kungl. byggnadsstyrelsens medverkan för åstadkommande av en undersökning av olika utvägar för beredande av lokaler åt ifrågasatta nya uppbördsavdelningar hos länsstyrelserna. Efter att hava inhämtat förslag och yttranden i ämnet från samtliga länsstyrelser — den senaste utredningen har till byggnadsstyrelsen inkommit den 25 oktober 1926 — får Kungl. byggnadsstyrelsen härmed till Eder överlämna en i enlighet med Eder önskan uppställd P . M., innefattande resultatet av den inom byggnadsstyrelsen verkställda utredningen. Det är att märka, att i de i omförmälda P . M. angivna kostnadssiffrorna ej ingå kostnader för exempelvis planering, rivning av gamla hus, svåra grundförhållanden m. fl. dylika kostnader, vilka svårligen låta sig utan alltför ingående undersökningar beräknas, varjämte kostnader icke upptagits för sådana omgrupperingar av nuvarande lokaler, som vid eventuella tillbyggnader kunna visa sig erforderliga. Såsom av berörda P . M. framgår skulle de beräknade kostnaderna för ifrågavarande ändamål belöpa sig till 5 264 000 kronor, vilken summa emellertid med hänsyn till nyssnämnda omständigheter torde böra höjas till 6 000 000 kronor. Länsstyrelsernas berörda skrivelser jämte bilagor överlämnas härjämte. Stockholm den 18 november 1926. IVAR TENGBOM. CARL BERGSTEN.

Sten

Zethelius.

224 P. M. a n g å e n d e i n o m b y g g n a d s s t y r e l s e n v e r k s t ä l l d u t r e d n i n g beträffande k o s t n a d e r n a för b e r e d a n d e av l o k a l e r åt ifrågasatta nya uppbördsavdelningar hos länsstyrelserna.1 Blekinge län. Utrymmet inom landsstatshuset i Karlskrona medgiver icke att till detta förlägga den föreslagna nya uppbördsavdelningen, då alla lokaler äro helt utnyttjade. Förhyrning kan sannolikt ej utan svårigheter ske, men skulle i så fall hyressumman uppgå till 12—14 000 kronor. Staten är ägare av angränsande äldre träbyggnader, upplåtna åt marinförvaltningen. Länsstyrelsen föreslår, att en av dessa, det gamla residenset, efter genomgången ändring användes för den nya uppbördsavdelningen. Då emellertid fordran på brandsäkerhet uppställts för de större lokalerna, ävenså att marinförvaltningen, i händelse det gamla residenset skulle omändras för detta ändamål, kommer att behöva ersättning i andra lokaler, synes det byggnadsstyrelsen ändamålsenligare, att riva de mindre värdefulla trähusen och uppföra tillbyggnad till landsstatshuset på tomten. Kostnaden för en dylik byggnad skulle bliva: Erfordras 413*6 m 2 , tillkommer för korridorer, kapprum etc. 45 %, sålunda sammanlagt 600 m 2 . Förläggas lokalerna i en 2-våningars byggnad blir bebyggda ytan 300 m 2 . Med en byggnadshöjd av 10 m. blir byggnadens kub = 3 000 m 3 . Efter ett pris av 50 kronor pr m 3 blir byggnadskostnaden 150 000 kronor. Förslagets genomförande förutsätter omgruppering av länsstyrelsens nuvarande lokaler. Gotlands län. Något tillgängligt utrymme inom nuvarande residenset i Visby finnes ej. Länsstyrelsen föreslår att inreda hela vinden till lokaler åt landskansliet samt efter rivning av en magasins- och stallflygel bereda nybyggnad på tomten åt lantmäterikontoret. Därigenom skulle i residensets bottenvåning beredas lokaler för uppbördsavdelningen. Byggnadsstyrelsen ställer sig dock tvekande inför inredning av vinden och föreslår, att nybyggnaden i form av tillbyggnad uppföres åt enbart uppbördsavdelningen och lantmäterikontoret erhåller lokaler på annat håll, eventuellt genom nybyggnad på annan tomt. Kostnaden för en dylik nybyggnad, avsedd för uppbördsavdelningen skulle bliva: Erfordras 214*4 m 2 , tillkommer för korridorer, kapprum etc. 45 %, sålunda 1 Efter avgivandet av denna p r o m e m o r i a hava vissa förändringar inträtt, vilka dock icke torde inverka på utredningens resultat i stort sett.

225 sammanlagt 310 m 2 . Med lokalerna förlagda i en en-vånings byggnad med souterrain-våning, och med en byggnadshöjd av 7 m. blir byggnadens kub = 2 170 m 3 . Efter ett pris av 50 kronor pr m 3 = 108'500 kronor. Förslagets genomförande förutsätter omgruppering av länsstyrelsens nuvarande lokaler. Gävleborgs län. Utrymmet inom slottet i Gävle medgiver icke att till detta förlägga den föreslagna nya uppbördsavdelningen, då alla lokaler äro helt utnyttjade. Nybyggnad å tomten är knappast möjlig utan att skada slottets monumentalitet och omgivande park, som är bevuxen med åldriga träd. Nybyggnad på någon av länsstyrelsen föreslagna i slottets närhet belägna tomter är möjlig, antingen genom inköp av ny tomt eller ock efter överenskommelse med fångvårdsstyrelsen efter nedrivandet av befintlig byggnad med bostad för fängelsedirektören. Kostnad för en dylik byggnad skulle bliva: Erfordras 624 m 2 , tillkommer för korridorer, kapprum etc. 50 %, sålunda sammanlagt 936 m'2. Förläggas lokalerna i en 2-våningars byggnad blir bebyggda ytan 468 m 2 . Med en byggnadshöjd av 10 m. blir byggnadens kub = 4 680 m 3 . Efter ett pris av 55 kronor pr m 3 blir byggnadskostnaden 257 400 kronor, tillkommer för tomt c:a 100 000 kronor eller sammanlagt c:a 357 500 kronor. Möjligen kan den närbelägna fängelsebyggnaden tänkas efter ombyggnad användbar för uppbördsavdelningen. I så fall skulle nytt fängelse uppföras på annan tomt. Göteborgs och Bohus län. Lämpligast torde vara att vid landsstatshuset i Göteborg på- och tillbygga en flygel. Uppbördsavdelningen skulle därigenom förläggas i våningarna 2 och 3 tr. upp, men torde denna olägenhet avhjälpas genom hissar. Approximativa kostnaden för till- och påbyggnad av gårdsflygeln skulle bliva: Påbyggnad (vån. 3 tr.) 1 880 m 3 å 60 kronor = 112 800 kronor Tillbyggnad 1000 » » 60 » = 60 000 » eller sammanlagt c:a 172 000 kronor. Länsstyrelsen påpekar, att även våningen 1 tr. upp i gamla posthuset är användbar, men anses detta ligga för långt från landsstatshuset. Kostnaden för omändring skulle belöpa sig på 80—100 000 kronor. Beträffande lokaler att hyra, finnas passande sådana i våningen 2 tr. upp uti angränsande Försäkringsaktiebolaget Atlantica tillhörande fastighet. Ändringsarbetena beräknas till 15—20 000 kronor. Genom eventuell omgruppering av länsstyrelsens lokaler torde efter en påoch tillbyggnad uppbördslokalerna kunna till del förläggas till bottenvåningen. Hallands län. Inom slottet i Halmstad kunna ej lokaler beredas, och tillbyggnad kan knappast ifrågasättas. Lokaler finnas ej heller att hyra. Nybyggnad synes nödvändig på endera av de angränsande, staten tillhörande tomtmarkerna. Kostnaden för en dylik byggnad skulle bliva: 15 — 1812.

226 Erfordras 413 m 2 , tillkommer för korridorer, trappor etc. 50 %, sålunda sammanlagt 620 m a . Förläggas lokalerna i en 2-våningars byggnad blir bebyggda ytan 310 m 2 . Med en byggnadshöjd av 10 m. blir byggnadens kub = 3 100 m 3 . Efter ett pris av 50 kronor pr m 3 blir byggnadskostnaden 155 000 kronor. Jämtlands län. Förslag om till- och påbyggnad av residenset i Östersund föreligger för utvidgning av nuvarande lokalbehov. För den nya uppbördsavdelningen anser länsstyrelsen mest praktiskt att uppföra särskild byggnad. Byggnadsstyrelsen anser dock tillbyggnad av flyglar i tvenne våningar tänkbar. Kostnaden för dessa tillbyggnader beräknas till c:a: Erfordras 413*6 m 2 , tillkommer för korridorer, trappor etc. 50 %, sålunda sammanlagt 619 m 2 . Förläggas lokalerna i en 2-våningars byggnad blir bebyggda ytan 310 m 2 . Med en byggnadshöjd av 10 m. blir byggnadens kub 3 100 m 3 . Efter ett pris av 55 kronor pr m;J blir byggnadskostnaden 170 500 kronor. Förslagets genomförande förutsätter samtidig omgruppering av länsstyrelsens nuvarande lokaler. Jönköpings län. Inom nuvarande residensbyggnaden i Jönköping finnas ej några möjligheter att inrymma nya lokaler utan omdisposition ock förflyttning. Nuvarande lantmäterikontoret kan tänkas förflyttat till nybyggnad, varigenom lokaler bliva lediga. Kostnaden beräknas för omändring av dessa lokaler till 45 000 kronor samt för nybyggnad för lantmäterikontor, under förutsättning av fri mark och god grund (länsstyrelsen föreslår det s. k. vallområdet invid riksbanken eller straffängelsets trädgård) 100 000 kronor eller tillhopa 145,000 kronor. Att i staden förhyra lämpliga lokaler torde möta svårigheter. Möjligen kunna sådana erhållas vid någon vid Jönköpings regemente ledigbliven kasernbyggnad, men bliva de något avlägset belägna. Länsstyrelsen fäster även uppmärksamheten på det residenset närbelägna straffängelsets apterande till ämbetslokaler,, vilken fråga emellertid måste bliva föremål för särskild undersökning. Förslagets genomförande förutsätter en omgruppering av länsstyrelsens nuvarande lokaler. Kalmar län. Inom nuvarande länsresidenset i Kalmar finnas inga lediga utrymmen. Enda lösningen synes vara, att inköpa en med gamla hus bebyggd granntomt om 692 m 2 och med ett taxeringsvärde av 42 000 kronor. Vid ett eventuellt inköp torde beräknas omkring dubbla summan. Kostnaden för en dylik byggnad skulle bliva: Erfordras 563 m 2 , tillkommer för korridorer, trappor etc. 50 %, sålunda sammanlagt 844 m 2 . Förläggas lokalerna i en 2-våningars byggnad blir bebyggda ytan 422 m 2 . Med en byggnadshöjd av 10 m. blir byggnadens kub = 4 220 n r . Efter ett pris av 50 kronor pr m 3 blir byggnadskostnaden 211000 kronor; tillkommer för inköp av tomten 80 000 kronor eller sammanlagt 291 000 kronor.

227 Förslagets genomförande förutsätter en omgruppering av länsstyrelsens nuvarande lokaler. Kopparbergs län. Utrymmet inom nuvarande landsstatshuset i Falun är fullt utnyttjat, men tomten medgiver tillbyggnad för de beräknade uppbördslokalerna. Kostnaden för en dylik byggnad skulle bliva: Erfordras 605 m 2 , tillkommer för korridorer, trappor etc. 45 %, sålunda sammanlagt 877 m 2 . Förläggas lokalerna i en 2-våningars byggnad blir bebyggda ytan 440 m 2 . Med en byggnadshöjd av 10 m. blir byggnadens kub = 4 400 m 3 . Efter ett pris av 55 kronor pr m 3 blir byggnadskostnaden 242 000 kronor. Förslagets genomförande förutsätter en omgruppering av länsstyrelsens nuvarande lokaler. Kristianstads län. Inom länsresidenset i Kristianstad finnes ej möjlighet att genom ändrad disposition av nuvarande lokaler bereda utrymme för den ifrågasatta nya uppbördsavdelningen. Inom staden finnas ej tillräckliga lokaler att förhyra. Enda möjligheten synes vara att genom tillbyggnad i två våningar erhålla det önskade utrymmet. Kostnaden för en dylik byggnad skulle bliva: Erfordras 567'5 m 2 , tillkommer för korridorer, trappor etc. 50 %', sålunda sammanlagt 852 nr'. Förläggas lokalerna i en 2-våningars byggnad blir bebyggda ytan 426 m 2 . Med en byggnadshöjd av 10 m. blir byggnadens kub = 4 260 nr\ Efter ett pris av 50 kronor pr m y blir byggnadskostnaden 213 000 kronor. Förslaget förutsätter omgruppering av länsstyrelsens nuvarande lokaler. Kronobergs län. Inom nuvarande residenset i Växjö finnes ingen möjlighet att taga i anspråk några av länsstyrelsen nu disponerade lokaler, ej heller äger kronan därstädes annat hus, varest lokaler kunna erhållas. Enda möjligheten är tillbyggnad av residenset, även om utrymmet blir knappt tilltaget och otillräckligt för framtida utvidgningar. Kostnaden för en dylik byggnad skulle bliva: Erfordras 423 m 2 , tillkommer för korridorer, trappor etc. 50 %, sålunda sammanlagt 633 m 2 . Förläggas lokalerna i en 2-våningars byggnad blir bebyggda ytan 316*5 m 2 . Med en byggnadshöjd av 10 m. blir byggnadens kub = 3 160 m :i . Efter ett pris av 50 kronor pr m 3 blir byggnadskostnaden 158 000 kronor. Förslaget torde komma att medföra en omgruppering av länsstyrelsens nuvarande lokaler. Malmöhus län. Utrymmet inom landsstatshuset i Malmö medgiver icke att till detta förlägga den föreslagna nya uppbördsavdelningen, då alla lokaler äro helt utnyttjade. Att förhyra närliggande lokaler torde belöpa sig på en minimisumma av 30 000 kronor. Inom en ej alltför avlägsen framtid synes nybyggnad nödvändig för länsstyrelsen. Överenskommelse mellan staten och Malmö stad är träffad be-

228 träffande ett tomtområde inom kv. Karin n r 10, förslagsvis avsett till tomt för nybyggnad för länsstyrelsen och lantmäterikontoret. E n byggnad i 3 våningar skulle där även vara tillräcklig att inhysa uppbördsavdelningen. Denna skulle upptaga c:a 5 754 m 3 och efter ett pris av 50 kronor pr m 3 skulle uppbördsavdelningens andel bliva c:a 288 000 kronor. Förslaget förutsätter förflyttning av länsstyrelsens samtliga lokaler till nybyggnaden. Norrbottens län. Inom nuvarande landsstatshuset i Luleå finnes intet utrymme disponibelt. Däremot är tillbyggnad möjlig. Någon utsikt att provisoriskt hyra lokaler förefinnes åtminstone för närvarande ej. Kostnaden för en tillbyggnad skulle bliva: Erfordras 458 m-, tillkommer för korridorer etc. 40 %, sålunda sammanlagt 641 m 2 . Byggnaden är tänkt i en våning. Med en byggnadshöjd av 6 m. blir byggnadens kub = 3 846 m 3 . Efter ett pris av 55 kronor pr m 3 blir byggnadskostnaden c:a 211 000 kronor. Förslaget förutsätter en omläggning av länsstyrelsens nuvarande lokaler. Skaraborgs län. Lokalerna inom nuvarande landsstatshuset i Mariestad redan små, varför en utvidgning av desamma beslöts av innevarande års riksdag. Ej heller finnas några utsikter att få förhyra lokaler inom staden i avvaktan på nybyggnad. Den nuvarande landsstatshustomten tillåter dock ny- eller tillbyggnad. Kostnaden för en dylik byggnad skulle bliva: Erfordras 568 m 2 , tillkommer för korridorer, trappor etc. 45 %, sålunda sammanlagt 823 m 2 . Förläggas lokalerna i en 2-våningars byggnad blir bebyggda ytan 411* 5 m 2 . Med en byggnadshöjd av 10 m. blir byggnadens kub = 4 120 m 3 . Efter ett pris av 50 kronor pr m 3 blir byggnadskostnaden 206 000 kronor. Förslaget förutsätter en omläggning av länsstyrelsens nuvarande lokaler. Stockholms län. Inom länsstyrelsens nuvarande lokaler, Drottninggatan 36, är allt utrymme upptaget. Ytterligare lokaler kunna erhållas genom påbyggnad av huset med en ny våning, som emellertid ur estetisk synpunkt måste resa betänkligheter. Kostnaden för påbyggnaden skulle bliva: Erfordras 646 m 2 , tillkommer för korridorer etc. 50 %, sålunda sammanlagt 969 m 2 , eller i runt tal 1 000 m 2 . Med en höjd av 6'6 m. blir kuben = 6 600 m 3 . Efter ett pris av 60 kronor pr m 3 blir byggnadskostnaden 400 000 kronor. Arkivutrymmen kunna framdeles erhållas genom eventuell utrymning av lokaler, som för närvarande disponeras av Statens anstalt för pensionering av folkskollärare. Förslagets genomförande torde förutsätta en omläggning av länsstyrelsens nuvarande lokaler. Förhyrning av lokaler torde belöpa sig på c:a 20 å 30 000 kronor. Inköp av angränsande fastighet kan också ifrågasättas, ävenså förflyttning av länsstyrelsens lokaler till en större fastighet, eventuellt i samband med ny-

229 byggnad, vilka förslag den knappa tiden för utredningen ej medgivit att nu närmare utreda. Södermanlands län. Tjänstelokalerna inom nuvarande residenset i Nyköping äro redan allt för trånga. Tillbyggnad dock möjlig. Kostnaden för en dylik byggnad skulle bliva: Erfordras 458*3 m 2 , tillkommer för korridorer, trappor etc. 50 %, sålunda sammanlagt 687'3 m 2 . Förläggas lokalerna i en 2-våningars byggnad blir bebyggda ytan 343" 5 m 2 . Med en byggnadshöjd av 10 m. blir byggnadens kub = 3 435 m 3 . Efter ett pris av 50 kronor pr m 3 blir byggnadskostnaden c:a 172 000 kronor. Länsstyrelsen anser, att ingen möjlighet finnes att i staden förhyra lokaler i avvaktan på nybyggnad. Förslagets genomförande förutsätter en omläggning av länsstyrelsens nuvarande lokaler. Uppsala län. Våningen 3 tr. upp i Uppsala slott står sedan branden för närvarande oinredd. Att dit förlägga uppbördsavdelningen synes acceptabelt, om hiss inrättas. E n omfattande reparation är dock nödvändig. Att provisoriskt förhyra lokaler synes av rådande förhållanden vara mycket tvivelaktigt. Uppbördsavdelningen beräknas upptaga en kub av 5 250 m 3 . Kostnaden för reparationer och nyinredning beräknas approximativt till 60 kronor pr m 3 eller 315 000 kronor. Genom en omläggning av landshövdingens sovrumsavdelning till våningen 3 tr. upp skulle uppbördsavdelningen kunna placeras i våningen 1 tr. upp. Västerbottens län. Inom nuvarande residenset i Umeå finnas inga lokaler tillgängliga. Länsstyrelsen föreslår nybyggnad å residenstomten för landshövdingen, och att den nuvarande boställsvåningen skulle tagas i anspråk för den nya uppbördsavdelningen. Kostnadsförslag bifogas belöpande sig för nybyggnaden å 160 000 kronor och för iordningställande av nuvarande bostadsvåningen högst 38 000 kronor. Huruvida länsstyrelsens förslag är det lämpligaste kan byggnadsstyrelsen ej utan mer ingående undersökning avgöra, men vill dock framhålla, att en tillbyggnad i två våningar även kan låta sig göra. Kostnaden för en dylik byggnad skulle bliva: Erfordras 458*3 m 2 , tillkommer för korridorer, trappor etc. 45 %, sålunda sammanlagt 664 m 2 . Förläggas lokalerna i en 2-våningars byggnad blir bebyggda ytan 332 m 2 . Med en byggnadshöjd av 10 m. blir byggnadens kub = 3 320 m 3 . Efter ett pris av 55 kronor pr m 3 blir byggnadskostnaden 182 600 kronor, tillkommer för omdisposition i gamla huset 16 400 kronor eller sammanlagt 200 000 kronor. Förslaget medför omläggning av länsstyrelsens nuvarande lokaler. Västernorrlands län. Länsstyrelsens lokaler inom landsstatshuset i Härnösand äro för närvarande starkt utnyttjade. Någon möjlighet att i staden förhyra för ändamålet lämpliga lokaler finnas icke.

230 E n angränsande tomt kan dock inköpas för c:a 22 000 kronor. Kostnaden för en nybyggnad skulle bliva: Erfordras 605 m 2 , tillkommer för korridorer, trappor etc. 50 %, sålunda sammanlagt 908 m 2 . Förläggas lokalerna i en 2-våningars byggnad blir bebyggda ytan 454 m 2 . Med en byggnadshöjd av 10 m. blir byggnadens kub — 4 540 m 3 . Efter ett pris av 55 kronor pr m 3 blir byggnadskostnaden 249 700 kronor. Tomten c:a 22 000 kronor. Summa 269 700 kronor. Länsstyrelsen anser att för den ifrågasatta nya uppbördsavdelningen behövliga lokaler icke kunna beredas genom tillbyggnad av landsstatshuset. Byggnadsstyrelsen har dock kommit till den uppfattningen att tillbyggnad i tvenne våningar är möjlig. Kostnaden för en sådan skulle bliva 4 440 m 3 å 55 kronor = c:a 244 000 kronor. Förslaget förutsätter omdisposition av länsstyrelsens nuvarande lokaler. Värmlands

län.

Inom nuvarande residenset i Karlstad finnas ej lokaler disponibla för den avsedda uppbördsavdelningen. Att provisoriskt förhyra lokaler torde möta svårigheter. Länsstyrelsen framhåller att en nybyggnad å residenstomten av sådana dimensioner, varom nu är frågan, icke utan stora olägenheter kan uppföras, dessutom skulle ur såväl praktisk som estetisk synpunkt starka betänkligheter uppstå. Byggnadsstyrelsen anser dock, att från estetisk och praktisk synpunkt intet hinder möter för tillbyggnad. Kostnaden för en dylik tillbyggnad skulle bliva: Erfordras 646 m 2 , tillkommer för korridorer, trappor etc. 50 %, sålunda sammanlagt 969 m 2 . Förläggas lokalerna i en 2-våningars byggnad blir den bebyggda ytan 485 m 2 . Med en byggnadshöjd av 10 m. blir byggnadens kub = 4 850 m:f. Efter ett pris av 55 kronor pr m 3 blir byggnadskostnaden c:a 266 500 kronor. Förslaget torde medföra omläggning av länsstyrelsens nuvarande lokaler. Västmanlands

län.

De lokaler i Västerås slott, som skulle tänkas användbara, äro för små och dessutom dåligt belysta. Enligt vad läDSstyrelsen under hand erfarit, lärer för ändamålet välbelägna och tillräckliga lokaler kunna förhyras för en måttlig summa. Bäst torde vara en nybyggnad i närheten av slottet. Kostnaden för en dylik byggnad skulle bliva: Erfordras 429'4 m 2 , tillkommer för korridorer, trappor etc. 50 %, sålunda sammanlagt 644 m 2 . Förläggas lokalerna i en 2-våningars byggnad blir bebyggda ytan 322 m 2 . Med en byggnadshöjd av 10 m. blir byggnadens kub = 3 220 m 3 . Efter ett pris av 50 kronor pr m 3 blir byggnadskostnaden 161 000 kronor. Älvsborgs län. Inom nuvarande residenset i Vänersborg överstiger det begärda utrymmesbehovet den yta, som för närvarande står länsstyrelsen till buds. Tillbyggnad och omdisposition av nuvarande lokalerna dock möjlig, ehuru betänklig till följd av byggnadens karaktär. Kostnaden för en dylik byggnad skulle bliva:

231 2

Erfordras 698 m , tillkommer för korridorer, trappor etc. 45 %, sålunda sammanlagt 1 012 m2. 2 Förläggas lokalerna i en 2-våningars byggnad blir bebyggda ytan 506 m . Med en byggnadshöjd av 10 m. blir byggnadens kub = 5 060 mA Efter ett pris av 50 kronor pr m3 blir byggnadskostnaden 253 000 kronor. Några utsikter att förhyra lokaler finnas icke. Dock skulle möjligen det förhållandet, att Västgöta regemente inom den närmaste tiden kommer att utrymma sina kaserner, erbjuda en lösning. Tillbyggnaden medför omdisposition av länsstyrelsens lokaler såväl som landshövdingens boställsvåning. Örebro län. Förslag över ändrad disposition av lokalerna i Örebro slott föreligger, men synes oberoende härav lokaler för den nya uppbördsavdelningen kunna beredas, eventuellt genom bortflyttning av lantmäterikontoret. Dock torde anspråken på fullgod belysning i ett dylikt gammalt hus ej få ställas alltför höga. Kostnaden för inredning av uppbördsavdelningen beräknas till c:a 3 794 m3 3 å 35 kronor pr m = 132 790 eller avrundat till 133 000 kronor. Förslagets genomförande förutsätter omgruppering av länsstyrelsens nuvarande lokaler. Östergötlands län. Då ett trängande behov av utvidgning av nuvarande lokaler inom Linköpings slott föreligger, kan därstädes intet utrymme påräknas för den föreslagna nya uppbördsavdelningen. Slottet omgives dock på alla sidor av mark, tillhörig kronan, varför nybyggnad är möjlig. Kostnaden för en 2 dylik byggnad skulle bliva: Erfordras 698 m , tillkommer för korridorer, trappor etc. 50 %, sålunda sammanlagt 1 047 m2. 2 Förläggas lokalerna i en 2-våningars byggnad blir bebyggda ytan 523 m . Med en byggnadshöjd av 10 m. blir byggnadens kub = 5 230 m3. Efter ett pris av 50 kronor pr m3 blir byggnadskostnaden 261 500 kronor eller avrundat 262 000 kronor. Sammanlagda approximativa kostnadssumman skulle sålunda uppgå till 5 264 000 kronor. Stockholm den 18 november 1926. KUNGL. BYGGNADSSTYRELSEN, UTREDNINGSBYEÅN.

232 Bilaga

5.

P. M. angående mantalskontorets i Stockholm verksamhet. tJntoSä Mantalskontoret, som trädde i verksamhet fr. o. m. den 1 juli 1926, har till uppgift m. m. uppgift att ombesörja den löpande civila folkbokföringen av Stockholms stads innevånare. Den, som inflyttar till Stockholm eller flyttar inom Stockholm från en fastighet till en annan eller utflyttar från Stockholm skall angående sig och medföljande personer å mantalskontoret inom 14 dagar göra anmälan om flyttningen samt avlämna flyttningsbetyg. Födelser, vigslar och dödsfall meddelas kontoret av pastorsämbetena i stadens församlingar, vilka det även åligger att delgiva kontoret de uppgifter, som eljest författningsenligt lämnas pastorsämbetena rörande förhållanden, varom folkregistret skall innehålla upplysning. Kontroll över att stadgad anmälningsskyldighet beträffande bostad fullgöres vinnes årligen genom jämförelse mellan mantalsuppgifterna och folkregistret. Vidare är stadgat, att husägare åligger att årligen till mantalskontoret lämna uppgift å de personer, vilka, efter ägarens upplåtelse, under året inflyttat i fastigheten eller avflyttat från densamma. F r å n Uppbördsverket, Fattigvårdsnämnden, Barnavårdsnämnden, Elektricitetsverket m. fl. myndigheter och verk inkomma även till kontoret anmälningar om personers nya bostäder, därest kännedom därom vunnits vid handläggning av ärenden inom dessa myndigheters verksamhetsområden. Då mantalskontoret på ovannämnda sätt eller eljest erhållit upplysning om att en person flyttat utan att anmälan därom i stadgad ordning blivit gjord, anmodas denne att verkställa flyttningsanmälan. Denna anmodan tillställes vederbörande allt efter omständigheterna antingen med vaktmästare eller i brev med posten, genom hänvändelse till överståthållarämbetet eller vederbörande pastorsämbetet i landsorten. Vid flyttning till eller från församling i Stockholm översänder mantalskontoret vederbörandes flyttningsbetyg och anmälan till resp. pastorsämbete, som efter verkställd kyrkobokföring återsänder handlingen till mantalskontoret. A

t?rTtt«Srka°sn" Folkr?9ister upptagande envar, som är kyrkobokförd i territoriell församling inom följande regisStockholm eller är bosatt i Stockholm och tillhör icketer och territoriell församling. Registret är upplagt efter kortsystem och är längder. ordnat församlings-, kvarters- och fastighetsvis och inom fastigheten alfabetiskt efter familjenamnet. För envar upplägges särskilt kort. Äkta makar, som sammanbo, upptagas å gemensamt kort (familjekort), å vilket jämväl uppföras hemmavarande barn och adoptivbarn under 15 år. Adressregister omfattande alla personer, som varit eller äro bokförda i folkregistret och upptagits å särskilt kort eller uppförts främst å familjekort. Registret är upplagt efter kortsystem och är för män och kvinnor

233 var för sig ordnat i genomgående bokstavsföljd samt innehåller uppgifter om namn, bostadsadress och födelsedatum m. m. samt hänvisningar till motsvarande folkregisterkort. Inflyttningslängd över till Stockholm inflyttade personer. Utflyttningslängd över från Stockholm utflyttade personer. Födelsebok. Dödbok. Flyttningsregister, i vilket årsvis registreras avflyttningarna från varje fastighet i Stockholm. Registret erhålles genom att det ena exemplaret av flyttningsanmälningsblanketten uppsorteras på den adress, varifrån vederbörande avflyttat. Dessutom registreras flyttningarna till Stockholm på det län, varifrån inflyttning skett. Spaningsregister. I detta register nedsättas kort å personer, som avflyttat från den å mantalskontoret antecknade adressen, och som eftersökas av någon av stadens myndigheter. (Sedan ny adress anmälts till mantalskontoret, antecknas densamma på nu angivna kort, som omedelbart översändes till den, som rekvirerat adressupplysningen.) Registret över obefintliga. Till detta register sammanföras folkregisterkorten för de personer, om vilka tillförlitlig upplysning erhållits att de utan uttagande av flyttningsbetyg bosatt sig å utrikes ort, eller om vilkas vistelseort under tiden mellan två på varandra följande mantalsskrivningar upplysning ej vunnits. Arkivregister. Till detta register sammanföras folkregisterkorten å de personer, som avflyttat från Stockholm eller avlidit, samt å hustrur, som uppförts å mannens kort m. fl. Å mantalskontoret förvaras samtliga mantalsböcker, in- och utflyttningslängder, födelse- och dödböcker samt diverse register, vilka förts å rotemanskontoren från rotemansinstitutionens början 1878 till dess upphörande den 30 juni 1926. Dessutom föras å mantalskontoret diverse hjälpregister såsom Gatuadressregister och tomtregister. Allmänna registret. Genom Överståthållarämbetets försorg upprättas årligen Genom överett staden omfattande, i alfabetisk ordning uppställt och med hänvis- ståthåiiarämning till mantalslängden försett register över alla i längden upptagna betet upprättas personer med undantag av hustru, boende på samma ställe som mannen, mantafgiängsamt barn eller adoptivbarn under aderton år som mantalsskrivas hos den, det s. k. föräldrarna. »allmänna registret».

Från pastorsämbetena i Stockholm angående födelser, vigslar och dödsfall Till mantaissamt angående till pastorsämbetena inkomna uppgifter rörande förhållan- kontoret inden, varom folkregistret skall innehålla upplysning såsom . k ° m m a f°jInskrivning i församling utom Stockholm av personer, som härifrån ^om^anTeckUtflyttat.

ning verk-

Vigsel enligt bestämmelse i § 23 mom. 1 i kyrkobokföringsförord- ställes i tolkningen, registret. Upplösta äktenskap. Antagna nya släktnamn. Erhållna dopnamn (å barn, vilkas namn icke kunnat antecknas å vederbörande födelseboksutdrag). Adoptivförhållanden. Sinnessjuka personer.

234 Omyndighetsförklaringar. Ådömda straffpåföljder. Fastställda faderskap i fråga om barn utom äktenskap. M. m. Från överståthållarämbetet angående förvärvat svenskt medborgarskap. Från Rullföringsbefäl angående värnpliktsförhållanden. F r å n Vissa allmänna anstalter angående å dem den 1/1 varje år intagna personer. Katarina sjukhus med filialer. Långbro sjukhus. Högalids vårdhem. Hälsovårdsnämnden (från hospitalsliggaren) å i Stockholm bokförda personer, intagna å sinnessjukhus i landsorten. Fattigvårdsnämndens kurator. S:t Eriks sjukhus (sinnessjuksavdelning), ösbyholms arbetshem. Emaus arbetshem. Asyler för husvilla. Nykterhetsnämndens inaekorderingshem. Underhandlingar skola inledas med Arbetslöshetskommitténs expedition angående till nödhjälpsarbeten den Y, hänvisade personer. Från Pensionsnämndernas ordförande angående beviljade förtidspensioner. F r å n Förste stadsläkaren i Stockholm angående under nästföregående år skyddskoppsympade personer. F r å n Fängelse föreståndare om i Stockholm hemmahörande personer, vilka intagits eller frigivits från fängelse. Från Sjömanshuset i Stockholm om i Stockholm hemmahörande sjömän, som inskrivits eller avförts från sjömanshuset. Från Diverse övriga myndigheter med vilka avtal träffats om lämnande av uppgifter, som befunnits erforderliga för en fullständig folkbokföring och för kontrollering av att bostad i rätt tid anmäles. Till Inskrivningsmyndighet den 2/1 inskrivningslista samt inskrivningstillläggslista över värnpliktiga. Till Rullföringsbefäl så fort ske kan uppgifter angående värnpliktiga vilka inflytta till Stockholm, därifrån utflyttat till utlandet, flyttat inom Stockholm från en församling till en annan, erhållit annat släktnamn eller avlidit. Till Folkskoledirektionen den 15 maj förteckning å alla under året i skolåldern inträdande barn. Till Folkskoledirektionen så fort ske kan uppgift å barn i skolåldern, vilka inflyttat till Stockholm, därifrån utflyttat eller avlidit. Till Taxeringskontoren uppgifter under mantalsskrivningstiden: å födelser, dödsfall och vigslar, adoptioner, skilsmässor, vilka kmma hava inverkan på mantalsskrivningen, under hela året å antagna nya släktnamn samt den 73 å de personer, som under närmast föregående år varit i staden mantalsskrivna och under tiden 31/5—aVi2 samma år avlidit, dels ock den VR å de för det löpande året mantalsskrivna personer, som avlidit under årets 4 första månader.

235 Till Pastorsämbetena i Stockholm före mars månads utgång förteckning å de vid årets mantalsskrivning till registret över obefintliga överförda personer. Till Stockholms stads drätselnämnds kammarkontor förteckning å i Stockholm mantalsskrivna personer, som avlidit under tiden fr. o. m. den 1 maj t. o. m. den 10 december. Till Statistiska centralbyrån den 1 maj förteckning å de personer, som under sistförflutna året inflyttat från eller utflyttat till utrikes ort. Till Stockholms stads statistiska kontor månatligen uppgift å antalet till staden in- och utflyttade personer. Till Stockholms stads statistiska kontor den 10 mars uppgift rörande antalet personer överförda till eller avflyttade från boken över obefintliga. Till överståthållarämbetet den 12 juni uppgift å de män och kvinnor, vilka uppnått eller under kalenderåret uppnår en ålder av 23 år och enligt upplysning inkommen under tiden från mantalslängdens avlämnande t. o. m. den 10 juni, blivit svenska medborgare. Till överståthållarämbetet, någon Stadens myndighet, dem underlydande tjänstemän, Pastorsämbete eller församlingsföreståndare lämnas vid förfrågan uppgift angående personers bostad eller dylikt, varom folkoch adressregistren lämna upplysning. Flyttningsanmälningar. l:a kvartalet 2:a » 3:e » 4:e » Summa Kallelser

att anmäla

År 1926

År 1927

År 1928

År 1929

13 526 12 318 14 095 74 265

12 647

17 496 12 132 14 089 73 229 116 946

114 204

flyttning.

Till mantalsskrivningen år

Antal kallelser

Anmälningar till poliskammaren

1927 1928 1929

17 749 15 988 14 449

3 243 2 650 2 459

Folkregistret. Antal kort den »/, 1926 » » » Ve 1929

300 249 311845

Adressregister. Antal kort den V7 1926 » » » V6 1929

301362 385 200

Antal besvarade skriftliga förfrågningar angående bostadsadresser m. m. År 1928 202 690. (Förfrågningar vid personligt besök eller per telefon ha icke medräknats.) Arkivregistret. Antal kort den V, 1926 » » » Ve i 9 2 9

236 Registret

över t

obefintliga. Överföringar till registret den 1 januari

1326 1927 1928 1929 Spaningsregistrets

Överföringar från registret 1 jan.—31 dec.

1625 2 209 2 654

2 851 3142 2 478 omfattning.

TT , ,., Under tiden

Antal inkomna . spaningskort

Antal utgående . _ • med ny adress

V6 28—7 6 29

10 077

7 877

Personal och Personalen består för närvarande av 1 mantalskommissarie, 1 mantalsassiloner stent, 1 mantalsarkivarie, 4 mantalsbokhållare, 16 kvinnliga biträden samt 1 vaktmästare. Å de ute i staden belägna fyra (under oktober och november sju) expeditionerna för mottagande av flyttningsanmälningar äro placerade rotemän å indragningsstat, vilka hava tjänstgöringsskyldighet, samt erforderligt vaktmästarebiträde. Under tiden oktober—januari är huvudsakligast på grund av ökning av antalet flyttningsanmälningar anställd åtskillig extra personal. Under den övriga delen av året är användning av extra personal synnerligen begränsad. Löner år 1928. Till fast anställd personal kronor 122 097:60 Till extrapersonal » 27 823: — Beräknad lönekostnad för expeditionskontoren därest arbetet å dessa icke fullgjordes av rotemän på indragningsstat » 11:000: — Lönerna äro inklusive dyrtidstillägg. Stockholm den 1 juni 1929. Gust.

Kollberg.

Mantalskommissarie i »Stockholm.

237 Bilaga

6.

Kortfattad r e d o g ö r e l s e för de viktigaste' b e s t ä m m e l s e r n a o m s k a t t e u p p b ö r d e n i v i s s a e u r o p e i s k a länder. Finland. De viktigaste skatteformerna äro dels inkomst- och förmögenhetsskatt till staten och dels kommunalutskylder, utgående för inkomst. 1. Statsbeskattningen. Taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt till staten verkställes av Taxering och beskattningsnämnder, vilkas medlemmar utses dels av landshövdingen dels deklaratl0n av vederbörande kommun, över beskattningsnämnds beslut anföres besvär hos prövningsnämnd, en för varje län, och därifrån hos högsta förvaltningsdomstolen. Deklaration till ledning för taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt till staten skall avgivas till ordföranden i vederbörande beskattningsnämnd före utgången av januari månad näst efter beskattningsåret. Den som enligt lag är skyldig föra bok äger dröja med deklarations avlämnande intill den 15 mars. Deklarationstiden kan i särskilda fall förlängas. Beskattningsnämndens arbete skall vara slutfört till den 1 juni. Prövningsnämndens sammanträden skola vara avslutade före den 1 september. Efter utgången av tiden för anförande av besvär till prövningsnämnden Debitering och u (inom trettio dagar från den dag, då skattelängden framlagts för offentlig PPbordgranskning) upprättar beskattningsnämndens ordförande debetsedlar för de skattskyldiga, över vilkas beskattniDg besvär ej blivit anförda. För övriga skattskyldiga låter prövningsnämndens ordförande utskriva debetsedlar, så snart besvären prövats. Debetsedlarna skola utan dröjsmål tillställas vederbörande kronofogde och magistrat, vilka hava att förrätta uppbörden. Uppbörd äger rum i varje kommun å en eller flera terminer efter finansministeriets bestämmande. För det närvarande synes endast en termin vara föreskriven, i det att uppbörden skall i varje härad begynna tredje måndagen i februari månad året efter taxeringsåret eller, om helgdag då infaller, följande dag och därefter i häradet fortgå i en gång för alla av landshövdingen fastställd ordning samt vara avslutad den 1 därpå följande april. Besvär över prövningsnämnds beslut hindrar ej uppbörd, men den som fått beskattningen nedsatt eller borttagen av högsta förvaltningsdomstolen äger återbekomma vad han för mycket erlagt av vederbörande kronofogde eller magistrat jämte ränta från uppbördsdagen till skattebeloppets återbetalningsdag enligt Finlands banks under denna tid gällande lägsta diskontränta. Skattskyldig, som underlåter erlägga skatten inom utsatt tid, är pliktig att för varje fullt belopp av 100 mark eller del därav erlägga skattetillägg med en mark för varje månad eller del därav, som förflutit från förfallodagen till likvid sker. Restitution av skattetillägg erhålles efter beslut av högsta förvaltningsdomstolen.

238 Indrivning av skatterestantier verkställes av kronolänsman eller särskilt förordnad indrivningsförrättare. Erläggas icke restantierna inom två veckor efter det kungörelse om restuppbörden anslagits, uttagas desamma genom utmätning. Skatt på utAktiebolag, som verkställer utdelning (dividend), är skyldigt att av utdelning. delningen innehålla 8 % såsom avbetalning å inkomst- och förmögenhetsskatt för den, som utdelningen tillfaller. Innehållet belopp levereras till statsverket enligt närmare bestämmelser av statsrådet. Den utdelningsberättigade skall erhålla bevis om vad som innehållits, överstiger innehållet belopp totalbeloppet av den skattskyldiges inkomst- och förmögenhetsskatt, äger han efter rekvisition återbekomma överskottet. Genom lag den 2 januari 1926, varigenom nyssnämnda bestämmelser om innehållande av skatt vid utbetalning av utdelning utfärdats, har upphävts förut enligt lag den 30 december 1921 gällande bestämmelser om innehållande av skatt å utdelning, som tillfallit utlänning. Ränteskatt. Däremot gälla fortfarande de i nämnda lag den 30 december 1921 meddelade bestämmelser om skatt å ränta, som av handels- eller sparbank gottskrives utlänning eller utländsk sammanslutning, anstalt eller stiftelse. Sådan skatt utgår med 8 % och innehålles av banken, då räntan utbetalas eller gottskrives insättaren. Skattebeloppen skola överföras till särskilt konto hos banken och inom utgången av kalendermånaden näst efter den, under vilken de innehållits, inlevereras till lantränteriet. Vid försenad leverans är banken skyldig gälda skattetillägg enligt motsvarande bestämmelser för inkomst- och förmögenhetsskatten. Ränteskatten går icke i avräkning å inkomst- och förmögenhetsskatten. Indrivning.

2.

Kommunalbeskattningen.

Den kommunala inkomstskatten är en repartitionsskatt. Taxeringen utmynnar i påföring av skattören. Utdebiteringen per skattöre bestämmes under december månad å landet av kommunalfullmäktige och i stad av stadsfullmäktige eller rådhusstämma. Deklaration Taxeringsförfarandet beträffande den kommunala inkomstskatten är fullt >ch taxering, fristående från förfarandet vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt till staten. Taxeringen förrättas av taxeringsnämnd, som å landet består antingen av kommunalnämnden, för ändamålet förstärkt med vissa medlemmar, eller av en särskild, av kommunalfullmäktige vald taxeringsnämnd. I stad väljer rådhusstämma särskild taxeringsnämnd. Taxeringen företages i början av året näst efter det förrättningen avser. Skattskyldig är pliktig att till ledning för taxeringen avgiva deklaration inom tid, som bestämmes av varje kommun för sig. Anmärkning mot taxeringsnämndens beslut prövas å landet av kommunalfullmäktige eller, om kommunen uppdragit prövningen av anmärkningar mot taxeringen åt en särskild av kommunalfullmäktige vald prövningsnämnd, av denna nämnd samt i stad av en av rådhusstämman utsedd prövningsnämnd, bestående av taxeringsnämnden förstärkt med ett antal medlemmar, motsvarande halva antalet medlemmar av taxeringsnämnden, över kommunalfullmäktiges eller prövningsnämnds å landet beslut i anledning av dylik anmärkning anföres besvär hos landshövdingen i länet och över dennes beslut hos högsta förvaltningsdomstolen. Över beslut av prövningsnämnd i stad synas besvär icke vara tillåtna.

239 Uppbörd förrättas å uppbördsstämma, som hålles å landet av kommunal- Uppbörd. nämnden och i stad av drätselkammaren å tid, som varje kommun för sig äger besluta. Besvär över taxering eller debitering förhindrar ej uppbörd. Vinnes ändring, äger den skattskyldige återbekomma vad han för mycket erlagt jämte ränta enligt de för inkomst- och förmögenhetsskatten gällande motsvarande bestämmelser. Indrivning av restförda kommunalutskylder ombesörjes å landet av krono- Indrivning. fogden och i stad av magistraten. Särskilda

bestämmelser.

Skatt eller annan offentligträttslig avgift, som påförts att erläggas till Preskription, staten eller kommunen, skall uttagas inom fem år, räknat från och med året efter det, då debiteringen ägde rum, vid äventyr av förlust av rätten att utfå betalning. Denna bestämmelse gäller även ifråga om skatter och avgifter till kyrka eller religionssamfund eller till avlöning av präst, klockare eller orgelnist, så ock beträffande annan sådan avgift, som kan uttagas utan dom eller utslag. Bestämmelsen utgör ej hinder för utbekommande efter utgången av femte året av skatt eller avgift, för vilken inom nämnda tid utmätning ägt rum eller som inom samma tid bevakats i konkurs eller vid årsstämning eller i sammanhang med exekutiv försäljning av fastighet. Stadgandena i fråga äro ej tillämpliga å skatter, som uppbäras i form av stämpel (t. ex. arvs- eller gåvoskatt), ej heller å tullavgifter och acciser.

Norge. De viktigaste statsskatterna äro: förmögenhets- och inkomstskatt till staten Skatteformer. och en extraordinär förmögenhetsskatt till staten (1921—1931). Kommunal beskattningsrätt äga dels primärkommunerna, herred (vilka kunna omfatta flera sogne) och byer (städer), dels ock vissa kommuner av högre ordning, de s. k. amten eller fylkena. 1.

Förmögenhets-

och inkomstskatten

till

staten.

De skattskyldiga, husägare m. fl. äro pliktiga att lämna för mantalsskriv- Deklaration och taxerill ningens förrättande erforderliga upplysningar. &Deklarationer och vissa näringsuppgifter skola vara avlämnade före utgången av januari månad, resp. februari månad för bokföringspliktiga, bolag m. fl. Beskattningsåret sammanfaller med kalenderåret, om detta låter sig förena med den skattskyldiges näring eller yrke. Taxering och debitering verkställas av kommunalt utsedda nämnder. Beskattningsarbetet pågår i regel under tiden januari—3 5 april, men kan, om särskilda förhållanden därtill föranleda, uppskjutas till en senare årstid. J ä m v ä l efterbeskattning verkställes av de ordinarie myndigheterna. Då beskattningsarbetet slutförts, utläggas skattelängderna för offentlig granskning, varjämte utskrifter av desamma tillställas vederbörande uppbördsman för statsskatter. Förmögenhets- och inkomsskatten till staten inbetalas till vederbörande Uppbörd. uppbördsmän med hälften före den 1 juli och hälften före den 1 mars under

240 skatteåret, dock i intet fall före 4 veckor efter skattelängdens utläggande. Erlägges icke första hälften av skatten inom förfallotiden, är också andra hälften omedelbart förfallen till betalning. Skattskyldig, som icke inom 8 dagar från förfallodagen erlägger debiterat skattebelopp uppgående till 100 kronor eller däröver, skall därå gälda viss ränta, som bestämmes av Konungen, dock högst 1 % för månad eller del därav från förfallodagen tills betalning sker. Besvär föranleda ingen ändring i skyldigheten att i rätt tid erlägga förfallna skattebelopp. Höjes taxeringen, är den skattskyldige pliktig att inbetala felande skatt vid nästa uppbördstermin, dock ej tidigare än 4 veckor förflutit efter klagomålens avgörande. Nedsättes taxeringen efter förd talan, är den skattskyldige berättigad återfå för mycket erlagt belopp jämte ränta, som till äventyrs erlagts på grund av försummad betalning. Därest återbetalningen äger rum senare än 6 månader från förfallotiden, erhålles ränta för överskjutande tid efter 6 % för år, dock endast om räntebeloppet uppgår till minst 10 kronor. Därest taxering överflyttas från en kommun till annan, är den kommun, som erhållit för mycket i skatt, skyldig att till behörig kommun betala det skattebelopp, som tillkommer denna jämte 6 % årlig ränta. indrivning. Sedan betalningsfristen gått till ända, kan utmätning ske för de oguldna skattebeloppen jämte ränta. Då utmätningsbara tillgångar saknas, kan, inom viss begränsad tid, införsel tagas uti icke förfallen avlöning, tillkommande den skattskyldige. Vederbörande principal, arbetsgivare eller kassör har då att, efter meddelande om införseln, redovisa skattebeloppet till vederbörande uppbördsman. ieftTmmeia Emigrerande skattskyldig har att före utvandringen betala eller åtminstone ställa säkerhet för såväl förfallna som icke förfallna skattebelopp. Vid underlåtenhet härutinnan kan reseförbud meddelas. Vid dubbelbeskattning kan den skattskyldige undgå indrivning genom att i det distrikt, där han anser sig skattskyldig, deponera ett belopp motsvarande den största skatten. Vid eventuell restitution av skattebelopp äger den skattskyldige att fordra 5 % årlig ränta, räknat från depositionens början. Om beskattningsnämnden förordat skattenedsättning eller skattens erläggande skulle vara ödesdigert för den skattskyldiges ekonomi, kan vederbörande departement medgiva, att skatten får bortfalla helt eller delvis. 2.

Uppbörd.

Skatt

till primärkommunerna.

.„,,„

Den kommunala förmögenhets- och inkomsskatten följer i stort sett samma regler som statsskatten. Därjämte finnes en kommunal fastighetsskatt. De kommunala skatterna inbetalas i en eller flera terminer, i regel enligt herredstyrelsens eller stadsstyrelsens bestämmande. Förmögenhets- och inkomstskatt av rederibolag inbetalas i två terminer, den 1 oktober och den 1 februari under skatteåret, hälften varje gång. Vissa av kommunalskatterna, nämligen de som utgå av fast egendom, uppbäras av skattefogden och de övriga av herredskassören eller särskilt tillsatta uppbördsmän. Skatten till städerna uppbäres av vederbörande kaemner, stadskassören eller särskilt utsedda uppbördsmän. Herredsstyrelsen, resp. stadsstyrelsen kan, vid uppbörd i flera terminer, bestämma, att, om första terminens skatt icke betalas i rätt tid, hela skatte-

241 beloppet skall omedelbart förfalla till betalning med därav härflytande ränteplikt och möjlighet till utmätning. Av herredsstyrelsen, resp. stadsstyrelsen kan medgivas, att smärre skattebelopp må erläggas medelst skattemärkeböcker med däri insatta skattemärken av låga valörer. Därvid kan jämväl förordnas, att skattskyldig, som på detta sätt erlägger sin skatt före de vanliga uppbördsterminerna, äger att vid den sista kvitteringen erhålla viss rabatt, dock högst 10 % av skattebeloppet. Herredsstyrelsen, resp. stadsstyrelsen kan på enahanda grunder som vederbörande departement vid statsskatten bevilja nedsättning eller efterskänkning av debiterad skatt. 3.

Amtskatten

(Fylkesskatten).

Skatt till amten uttages dels genom skatt å fastigheterna inom de till amtet hörande herredena dels genom kontingering å herredena inom amtet till uttagande av de skattskyldiga efter samma grunder som herredenas övriga utgifter d. v. s. bestrides genom dels kommunal fastighetsskatt, dels kommunal förmögenhets- och inkomstskatt. I Finnmarkens amt fördelas amtskatten i sin helhet på herredena att uttagas genom den kommunala förmögenhets- och inkomstskatten. Fastighetsskatten fördelas och uppbäres tillika med andra skatter av skattefogden (fogden), som när amtstinget så begär, tillika uppbär herredenas bidrag.

Danmark. De viktigaste skatteformerna äro inkomst- och förmögenhetsskatt till Skatteformer staten samt personlig skatt till kommunen, vilken senare skatt utgår dels för enskild persons inkomst inom hemortskommunen och inkomst på grund av rörelse eller näring utom densamma, dels ock för inkomst tillfallande bolag med flera dylika sammanslutningar inom kommunen. Därjämte finnas i städerna grundskatt och husskatt samt kommunal ejendomsskyld samt i landskommunerna hartkornsskatt och ejendomsskyld. Landet indelas i skattekretsar, vilka kunna omfatta flera primärkommuner. I fråga om skatt till staten verkställes taxeringen i regel av de ordinarie Taxering och kommunalmyndigheterna i primärkommunerna. Taxeringarna prövas och d e b l t e r i n sfastställas, gemensamt för varje skattekrets, av en särskilt utsedd myndighet (skatteraadet), vilken myndighet jämväl verkställer debiteringen. I fråga om skatt till kommunen verkställes såväl taxering som debitering av kommunalmyndigheterna. Vid taxeringen ha dock kommunalmyndigheterna att följa vissa bestämmelser, vilka utfärdas för landskommunerna av vederbörande amtsråd och för stadskommunerna av inrikesministern. Över taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt till staten få anmärkningar framställas hos taxeringsmyndigheterna själva. Besvär över kommunalmyndigheternas beslut i taxeringsfrågor anföras hos skattekretsarnas myndigheter (skatteraaden), och över dessas beslut får klagan föras hos en för hela landet gemensam myndighet, överskatteraadet. .16 — 1812.

242 Över taxeringen till personlig skatt till kommunen få besvär i regel anföras hos skattekretsarnas ordinarie myndigheter. Besvär föranleda icke någon ändring i skyldigheten att i rätt tid inbetala till betalning förfallna skattebelopp. Särskilda Beträffande Köpenhamn och angränsande kommun Fredriksberg gälla särregler för Dessa samKöpenhamn skilda föreskrifter åsyftande ett smidigare taxeringsförfarande. och Fredriks , hällen utgöra nämligen egna skattekretsar indelade i taxeringsdistrikt, varberg. jämte i viss utsträckning för taxeringen användas särskilt utsedda taxeringsmän. Förfarandet vid debitering och uppbörd avviker även i någon mån från det tillvägagångssätt, som användes i övriga stadskommuner. Beskattningsåret sammanfaller med kalenderåret, resp. drifts- eller räkenskapsåret. Mantalsskrivningen förrättas av kommunalmyndigheterna före den 15 januari. Självdeklaration skall avgivas före januari månads utgång, resp. före den 15 februari varje år. Härefter verkställa kommunalmyndigheterna taxeringen under tiden januari—mars, varpå taxeringslängderna tillställas skatteråden, som granska desamma och pröva inkomna besvär under tiden maj—augusti. När taxeringarna fastställts eller i motsatt fall skatteråden själva verkställt taxering, uträkna skatteråden den skatt, som belöper på envar skattskyldig. Härutöver företages särskild taxering i ovan nämnd ordning jämväl beträffande personer, som under tiden från taxeringens början till den 1 oktober genom inflyttning i kommunen eller eljest blivit skattskyldiga. Inkomstberäk Den till statsskatt taxerade inkomsten ligger även till grund för ningen vid kommunalskatten. I enlighet med de ovanberörda, av vederbörande amtsskatt till kommunen. råd för landskommunerna och av inrikesministern för stadskommunerna, för varje år utfärdade föreskrifterna fastställas vissa tilläggskvoter för olika slag av inkomst, varigenom skattebördan kommer att trycka hårdare å vissa slags inkomster (t. ex. inkomst av kapital) än å annan. Uppbörd, Den debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten till staten förfaller till a) Inkomst- betalning sålunda: och förmögena) för Köpenhamn: under tiden 1—20 i varje månad utom december hetsskatt till staten. och juni med början i juli månad; b) för Fredriksbergs kommun: från 1 juli och 1 januari till resp. 3 oktober och 3 april; c) för övriga delar av landet: från 1 april och 1 oktober till den 3 i den månad, som följer efter förfallomånaden. b) Personlig Skatt till kommunen förfaller på följande sätt: skatt till a) för Köpenhamn: samtidigt med skatten till staten; kommunen. b) för Fredriksbergs kommun: samtidigt med inkomst- och förmögenhetsskatten till staten, d. v. s. från 1 juli och 1 januari till resp. 3 oktober och 3 april; c) för övriga delar av riket: i regel enligt kommunalstämmans därom fattade beslut i två eller fyra terminer, därvid jämväl fristen för skattebeloppens inbetalning är beroende på kommunalmyndigheternas avgörande. Enligt under hand lämnad uppgift användas i några få kommuner samma förfallotider som i Köpenhamn. Om skattebeloppen icke erläggas i rätt tid till kommunen, är denna berättigad att, förutom det oguldna skattebeloppet, utkräva viss ränta. Denna ränta är för inkomst- och förmögenhetsskatten 1j% % i månaden och för skatt till kommunen 1/2 % för varje påbörjad månad efter förfallodagen.

243 För vad som vid uppbördsfristens utgång fortfarande utestår oguldet, utmätning verkställes utmätning så snart ske kan. Införsel. Om utmätning förgäves sökts hos ogifta skattskyldiga, är arbetsgivaren skyldig att efter skriftligt meddelande från kommunalmyndigheterna innehålla för skattens gäldande erforderligt belopp. Dock kan icke av någons avlöning för skatteändamål innehållas mera än tredjedelen. Förutom utskylderna till resp. kommuner uppbära kommunalmyndig- Inbetalning till statsheterna på eget ansvar jämväl staten tillkommande utskyldsbelopp. kassan. Som gottgörelse härför tillfaller 1 l/é % av de influtna beloppen kommunens kassa. Skatten skall inbetalas till statskassan resp. den 30 juni och den 30 december. Om betalningsfristerna överskridas av kommunerna, skola dessa, förutom skattens belopp, gälda ränta därå efter 1/i % i månaden för varje påbörjad månad efter fristens slut till dess betalning sker. Som _ vederlag för de belopp, vilka på grund av detta förfaringssätt förskottsvis erlagts av kommunerna, men som senare återbetalas eller gottgöras såsom oindrivbara, äro kommunerna berättigade att uppbära ränta efter 3 % för halvåret. Om debiteringen ändras efter skattens inbetalning, rättas i anledning härav Restitution. det belopp, som erlägges av kommunen och den skattskyldige, genom tillägg eller avdrag under därpå följande skattetermin, samt om så erfordras genom återbetalning av det för mycket erlagda beloppet. Därvid äger den skattskyldige tillgodoräkna sig ränta efter 5 %, räknat från inbetalningsdagen.

Tyska riket. Under de senaste åren har skattelagstiftningen i Tyskland genomgått stora förändringar. Rikets beskattningsrätt har väsentligt utvidgats, under det att delstaternas och kommunernas beskattning kommit att få mindre betydelse. Någon verklig inkomstskatt lärer numera ej förekomma utom såsom skatt till riket i dess helhet, men genom ett särskilt förfarande (Finanzausgleich) utbetalas av denna skatt en väsentlig del till delstaterna och till kommunerna. Riksskatterna. Gällande skattelagstiftning av den 10 augusti 1925 innefattar Einkom- skatteformer mensteuergesetz, som reglerar inkomstskatten för fysiska personer, Körperschaftsstenergesetz, som behandlar inkomstskatten för juridiska personer, samt Vermögensteuergesetz, som bestämmer förmögenhetsskatten för såväl fysiska som juridiska personer. Genom Reichsbewertungsgesetz regleras uppskattningen av förmögenhet och den är i sådant avseende grundläggande för riksförmögenhetsskatten och andra skatter (lands- eller kommunalskatter), som utgå efter förmögenhetsvärde. Den nya skattelagstiftningen innefattar icke, såsom tidigare, någon särskild skatt för utdelning å aktier, räntor å obligationer och liknande inkomster (Kapitalertragsteuer), utan beskattningen av dylika inkomster regleras i inkomstskattelagarna men intager där i viss mån en särställning. Reichsabgabenordnung, vilken utfärdats den 13 december 1919 och därefter ändrats vid olika tillfällen, innehåller grundläggande bestämmelser

244 om beskattningsmyndigheter, förfarandet vid beskattningen och uppbörden samt straffbestämmelser. Genom särskilda författningar av den 8 maj 1926 hava meddelats verkställighetsföreskrifter rörande inkomstskatten (Ausfilhrungsbestimmungen zum Einkommensteuergesetz) och korporationsskatten (Ausfuhrungsbestimmungen zum Körperschaftssteuergesetz). Skattemyndig- Den högsta ledningen av skatteväsendet inom riket handhas av riksheter, finansministern. Under honom lyda Landesfinanzämter såsom överinstanser och Finanzämter med deras underavdelningar såsom underinstanser. Varje delstat eller större förvaltningsområde inom delstaterna skall i allmänhet utgöra verksamhetsområdet för Ländesfinanzamt, flera delstater eller förvaltningsområden kunna tillhopa utgöra distrikt för en Ländes finanzamt. Högsta besvärsinstans är Reichsfinanzhof. 1. Inkomstskatten. Skattskyldiga till inkomstskatt för hela sin inkomst (oinskränkt skattskyldiga) äro alla fysiska personer, som hava hemvist i Tyskland eller uppehålla sig där mer än sex månader av året. Inskränkt skattskyldiga, d. v. s. skattskyldiga för från Tyskland åtnjuten inkomst, äro alla övriga fysiska personer. I den från Tyskland åtnjutna inkomsten ingå bland annat obligations- och inteckningsräntor, utdelning på aktier m. m. Inkomstskatt utgår icke, då den skattskyldiges inkomst understigit 1 300 riksmark, vilket belopp höjes efter viss tariff, då den skattskyldige har hustru och minderåriga barn. Vid taxeringen erhåller skattskyldig vissa skattefria avdrag. Då skattskyldigs inkomst utgjorts av arbetslön, beräknas för de första 8 000 riksmark av arbetslönen särskilda skattefria avdrag enligt bestämmelserna om skattefria avdrag vid innehållande av skatt å arbetslön. BeskattningsFör jordbruk, skogsbruk, trädgårdsskötsel och liknande yrken anses beperioder. skattningsåret i allmänhet omfatta tiden 1 juli—30 juni. För ren boskapsskötsel eller betesdrift omfattar beskattningsåret tiden 1 maj—30 april. Även annan tid för beskattningsåret kan föreskrivas. För rörelseidkare rättas beskattningsåret efter räkenskapsåret. Andra skattskyldigas beskattningsår sammanfalla med kalenderåret. Taxering äger rum dels på våren, dels på hösten, varje gång avseende sådana skattskyldiga, vilkas beskattningsår gått till ända under närmast därförut tilländagångna kalenderhalvår. Deklaration. Skyldighet att avgiva deklaration för taxering till inkomstskatt åligger: 1) skattskyldiga, vilkas inkomst under beskattningsåret överstigit 8 000 riksmark; samt 2) utan hänsyn till inkomstens storlek a) skattskyldiga, vilkas inkomst beräknas efter bokföringsmässiga grunder, och b) andra skattskyldiga, som därtill anmanas av Finanzamt. Den, som har andra personer i sin tjänst under längre tid än två månader, är skyldig att till Finanzamt lämna uppgift om de anställdas namn, ställning och bostad samt om beloppet av deras från honom utgående avlöningsförmåner. Enahanda uppgiftsskyldighet åligger styrelser för bolag eller föreningar liksom även allmänna verk och inrättningar beträffande tjänstemän, övriga anställda och pensionärer. Deklaration avlämnas för taxering å våren under senare hälften av januari och för taxering å hösten under förra hälften av september. Möjlighet till uppskov finnes.

245 De skattskyldiga underrättas om skattebeloppet genom debetsedlar (SteuerUppbörd. bescheid). Såvida icke skatten uppbäres genom innehållande av viss del av arbetslön eller genom avdrag å kapitalinkomst, erlägges skatten genom förskottsbetalningar enligt »Vorauszahlungsbescheid» och slutbetalning efter mottaget »Steuerbescheid»; härom se vidare nedan. För inkomst genom icke självständigt arbete (arbetslön) uttages skatten Skatteavdrag å genom att viss del av arbetslönen innehålles genom arbetsgivarens försorg. a r etslon Består arbetslönen helt eller delvis av naturaförmåner och räcker den kontanta lönen icke till för skattebetalningen, åligger det löntagaren att inleverera det felande skattebeloppet till arbetsgivaren. Underlåter han detta, äger arbetsgivaren efter eget val innehålla erforderligt belopp av naturaförmånerna. Vid bestämmandet av skattebeloppet frånräknas vissa belopp såsom skattefria, olika allt efter familjens storlek. Efter frånräknandet av dessa belopp innehålles 10 % av återstoden såsom skatt. Utgår utöver den fasta lönen särskild avlöning i form av engångsbelopp (tantiem, gratifikation o. s. v.), innehålles i regel 10 % jämväl av dylik avlöning; procentsatsen sänkes dock efter viss skala efter familjens storlek. Utgår avlöningen icke för viss tid, innehålles av sammanlagda avlöningen 2 %, för hemarbetare 1 %. Varje arbetstagare är skyldig att före varje kalenderårs början eller Skattebck. senast innan han tager tjänst hos vederbörande kommunalmyndighet (undantagsvis annan myndighet) uttaga en skattebok. Har en arbetstagare anställning hos flera arbetsgivare, utställes för honom en skattebok för varje arbetsgivare, Å arbetstagarens skatt tillåtna avdrag skola vara anmärkta i skatteboken. Skatteboken skall avlämnas hos arbetsgivaren vid kalenderårets eller anställningens början. Vid kalenderårets eller anställningens slut skall arbetstagaren återtaga boken från arbetsgivaren och före januari månads utgång insända skatteboken till vederbörande Finanzamt. Arbetsgivaren är skyldig innehålla skatten vid varje avlöningstillfälle samt att anteckna beloppen i skatteboken. H a n skall därjämte föra förteckning över de innehållna beloppen. Denna förteckning skall bevaras intill utgången av tredje kalenderåret efter löneutbetalningen. Arbetsgivaren är skyldig att på begäran kvartalsvis giva arbetstagaren bevis om beloppet av innehållna skattebelopp. Denna skyldighet föreligger icke, om skattemärken använts och arbetsgivaren utlämnat skatteboken till arbetstagaren. Likaledes är arbetstagaren skyldig giva arbetsgivaren intyg om arbetslönens storlek och beloppet av vad han uppburit. Hava skattemärken använts och innehar icke arbetsgivaren skatteboken, skall beloppet av de använda märkena angivas i intyget. Arbetsgivaren skall inleverera skattebeloppen till vederbörande Finanz- inbetalning av amts kassa eller annan vederbörlig kassa tre gånger i månaden, för tiden innehållna 1 - 1 0 före den 15, för tiden 10—20 före den 25 och för tiden till måna- ska™b£°PP dens slut före den 5 i nästa kalendermånad. Inom den 5 i varje månad skall arbetsgivaren till skattemyndigheterna på särskilda blanketter avlämna synnerligen detaljerade uppgifter rörande skatteavdragen under den sistförflutna månaden, vilka uppgifter torde möjliggöra kontroll av de verkställda skatteavdragen. Även efter kalenderårets utgång skall särskild redovisning lämnas för varje arbetstagare. Arbetsgivaren häftar alltid för skatten, vare sig avdrag gjorts eller icke. Arbetstagaren häftar endast i två fall, nämligen dels då vederbörligt avdrag icke skett och dels då arbetsgivaren icke använt avdragen på föreskrivet sätt och arbetstagaren äger

246 kännedom härom; i sistnämnda fall upphör dock arbetstagarens ansvar, så snart han gjort anmälan till myndigheterna. Skattemärken. Arbetsgivare, som sysselsätter högst tre arbetstagare, äger att redovisa avdragen genom att å löst biläggsark, som åtföljer skatteboken, klistra skattemärken till belopp motsvarande de gjorda avdragen. Vederbörande Finanzamt företager efter kalenderårets utgång kontroll över riktigheten av de verkställda skatteavdragen. Arbetsgivare äro skyldiga tillhandagå med önskade upplysningar för detta ändamål. Ska aV d aS ä G e n o m av ka t ai d r a g med 10 % av förfallet belopp uttages skatt å följande slag inkomst". a v m l a n d s k kapitalinkomst: 1) Utdelningar, räntor och liknande vinster, som utfalla å aktier, lotter (Kuxe) eller andelar i riksbanken, i kolonialbolag, i gruvbolag, som hava karaktär av juridisk person, och i andra sammanslutningar, försåvitt vid de sistnämnda räntorna för varje medlem och år överstiga 10 riksmark; 2) inkomst av kommanditlotter; samt 3) räntor å lån, som äro inskrivna i offentliga skuldböcker eller rörande vilka utfärdats obligationer (Teilschuldverschreibungen), när inskrivningen i skuldböckerna eller utställandet av obligationerna skett efter införandet av räntemark (15 november 1923) eller fråga är om värdebeständiga lån. Skatteavdrag äger r u m jämväl om kapitalinkomsten härleder sig från jordbruk eller skogsbruk eller rörelse. ^ Ifrågavarande avdrag verkställes av gäldenären för fordringsägarens räkning utan hänsyn till de skuldräntor eller omkostnader, som fordringsägaren må hava vidkänts. Skattebeloppen inlevereras till gäldenärens vederbörande Finanzamt inom en vecka efter förfallodagen, även om fordringsägaren skulle underlåta att lyfta inkomsten. Skulle gäldenären gentemot en utländsk fordringsägare hava förpliktat sig att utbetala inkomsten till fordringsägaren utan avdrag, skall likväl skatteavdrag göras av gäldenären men på egen bekostnad; inkomsten beräknas därvid hava uppgått till utdelningen med tillägg av därå belöpande skatt. Rörande ansvarigheten för obetald skatt gälla motsvarande bestämmelser som för skatt å arbetslön. Befrielse från Överstiga icke skattskyldigs sammanlagda inkomster efter vederbörliga taxenng. skattefria avdrag 8 000 riksmark och bestå de antingen av intäkter, för vilka skatteavdrag gjorts (arbetslön och kapitalinkomst), eller av sådana intäkter jämte andra intäkter om högst 500 riksmark, äger taxering icke rum. Överstiga icke den skattskyldiges inkomster efter de skattefria avdragen 8 000 riksmark och bestå de, utom av arbetslön och kapitalinkomst, av särskilda intäkter, överstigande 500 riksmark, äger taxering rum endast för de särskilda intäkterna. Överstiga inkomsterna efter nämnda avdrag 8 000 riksmark, taxeras även de inkomster, som blivit föremål för skatteavdrag. Därest arbetslönen under hela året icke uppgår till visst lågt belopp, restitueras på framställning under året verkställda skatteavdrag. J ä m v ä l skattebelopp, som innehållits genom skatteavdrag för kapitalinkomst, kunna restitueras, för såvitt den skattskyldiges sammanlagda inkomster efter vederbörliga skattefria avdrag icke överstiga 1 300 riksmark och de innehållna skattebeloppen överstiga 5 riksmark i kvartalet. Förskottsi avbidan på debetsedel (Steuerbescheid) skall den skattskyldige inbetala och^lutbetal- g k a t t e n mngar.

.

förgkotti

när inkomsten huvudsakligen härrör från jordbruk och skogsbruk, den 15 november med hälften, den 15 februari med en fjärdedel och den 15 maj likaledes med en fjärdedel av skattebeloppet enligt senaste debetsedel, och

247 i andra fall den 10 januari, den 10 april, den 10 juli och den 10 oktober, varje gång med en fjärdedel av skattebeloppet enligt senaste debetsedel. I undantagsfall kunna för vissa yrken utsättas andra betalningsterminer. Skattebeloppet för helt år räknat avrundas nedåt till närmaste, med 4 jämt delbara tal i fulla riksmark. Den skattskyldige skall själv uträkna förskottsbeloppen på grundval av senaste debetsedel, till dess han fått ny sådan debetsedel eller särskilt »Vorauszahlungsbescheid». Ingår i den å debetsedeln upptagna inkomsten sådan löneinkomst eller kapitalinkomst, för vilken skatteavdrag i härförut angiven ordning skall verkställas, nedsättas förskottsbetalningarna i motsvarande mån efter beslut av vederbörande Finanzamt. Även för det fall att skatten för det löpande året av särskild orsak kan komma att nedgå under nästföregående års skatt, kan jämkning i förskottsbetalningarna föreskrivas, t. ex. då inkomsten minskats med en femtedel, dock minst 1 000 riksmark. De kunna ock förhöjas, om inkomsten för det löpande året kan förutses stiga med mer än en femtedel, dock minst 2 000 riksmark. Beslut härom kan fattas under pågående taxering. Förskottsbetalningarna liksom skatteavdrag för arbetslön och kapitalinkomst avse det löpande årets inkomst. Från skatten för samma år avräknas därför de förskottsvis erlagda beloppen ävensom de genom avdrag vid källan uppburna beloppen, i den mån dessa sistnämnda icke avse intäkter, som äro fria från taxering. Återstår efter dylik avräkning någon del av skatten ogulden, skall återstoden erläggas inom en månad efter debetsedelns mottagande. Skulle sammanlagda beloppet av förskottsbetalningar och skatteavdrag vid källan överstiga totala debiterade skattebeloppet, skall så stor del av förskottsbetalningarna, som återstår, sedan skattebeloppet gäldats med skatteavdragen och behövlig del av förskottsbetalningarna, återbetalas, dock först sedan taxeringen vunnit laga kraft. Endast i vissa särskilda fall kunna belopp, som erlagts genom skatteavdrag vid källan, restitueras. Blir den skattskyldige, ehuru han verkställt förskottsbetalningar, icke taxerad, skall han därom erhålla underrättelse och äger därefter ur vederbörlig kassa återbekomma de förskottsvis erlagda beloppen. 2.

Korporationsskatten.

Bestämmelserna rörande skatteavdrag för kapitalinkomst samt om förskotts- och slutbetalning beträffande inkomstskatten hava motsvarande tilllämpning beträffande korporationsskatten. 3.

Förmögenhetsskatten.

Beskattningen av förmögenhet hänför sig till förmögenhetsförhållandena den 1 januari. För skattskyldighet erfordras visst minimikapital och beskattningen sker progressivt. J ä m v ä l livräntor och andra stadigvarande ränte- och avkomsträttigheter, smycken, lyx- och konstföremål hemfalla under förmögenhetsskatten. Förmögenhetsskatten erlägges genom förskotts- och slutbetalningar å samma tider som inkomstskatten. 4. Vissa taxerings- och upphör ds föreskrifter. Mantalsskrivning verkställes av kommunalmyndigheterna varje år den 10 oktober. Mantalslängden kan dock efter medgivande av skattemyndig-

248 heten för vederbörande land få upprättas för en tid av fem år, vid vilket förhållande varje år endast erforderliga ändringar behöva göras. Härvid kan bestämmas, att kortsystem får användas vid mantalslängdens upprättande. Mantalslängden skall före den 1 december insändas till Finanzamt, som upprättar en särskild skattelängd för varje kommun. Landesfinanzamt kan efter medgivande av landets regering ålägga kommunalmyndigheterna att föra detaljerad fortlöpande förteckning över inkomsterna för de skattskyldiga, som åtnjutit annan inkomst än arbetslön. Den, som under längre tid än tio veckor uppehåller sig inom en kommun, har att göra anmälan hos kommunalmyndigheterna och därvid angiva bland annat det Finanzamt, som senast verkställt hans beskattning. Även anmälan om utflyttningen skall göras hos kommunalmyndigheten i hemorten. Liknande anmälningsskyldighet åligger den, som, utan att vara bosatt inom kommunen, därstädes förvärvar fast egendom eller börjar driva näring eller yrke. De inkomna anmälningarna skola insändas till Finanzamt. Över samtliga i Tyska riket inskränkt skattskyldiga föres ett kortregister hos Finanzamt Moabit-West i Berlin. Vissa låntagare och arbetsgivare äro skyldiga lämna uppgift för taxering av större ränteinkomster eller arbetsinkomster, som långivare eller arbetstagare uppburit. Uppskov med skattens inbetalande helt eller delvis kan beviljas, dock i regel endast mot ställande av säkerhet och gäldande av dröjsmålsränta. Avkortning får ske, då uppbördsmyndigheten utrönt, att indrivning skulle bliva utan resultat eller att kostnaderna för indrivningen skulle bliva oskäligt stora. Om ett skattebelopp icke erlägges inom den utsatta fristen, har den skattskyldige att å beloppet gälda ränta, räknat efter 5 % från förfallodagen. Vid restitution äger den skattskyldige att uppbära ränta efter 5 % från inbetalningsdagen. Kvittning mellan skatt, å ena sidan, och fordringar mot Tyska riket, å andra sidan, är tillåten i avsevärd utsträckning. För indrivningen stå följande utvägar öppna: 1) utmätning i den skattskyldiges såväl lösa som fasta egendom (fast egendom får dock icke säljas eller ställas under tvångsförvaltning förrän utrönts, att den skattskyldiges lösegendom icke förslår till skattens gäldande); 2) införande i fastighetsböckerna av ett hypotek för det oguldna skattebeloppet; 3) gäldenärens försättande i konkurs; 4) kvarstad eventuellt personlig arrest (förordnande härom kan givas även om skatten ännu icke förfallit till betalning). Då synnerliga skäl finnes för antagande, att gäldenären undanstuckit gods, kan ytterligare tillgripas utmätningsed. S k a t t e r n a t i l l d e l s t a t e r n a och

kommunerna.

I fråga om skatterna till delstaterna och kommunerna hänvisas till efterföljande redogörelser för skatteförhållandena därstädes. Det har dock icke varit möjligt att närmare ingå på de ändringar i delstaternas beskattningsregler, som under de senaste åren genomförts såsom följd av ändringarna i rikets skattelagstiftning.

249 Preussen. Landet indelas i provinser, dessa i kretsar och kretsarna i primärkom- indelning. muner. Preussens skattebehov täckes bland annat genom bidrag från inkomstskatten och annan skatt till Tyska riket. Viss del av landsbidraget uppdelas sedan på provinserna, kretsarna och kommunerna. Skatten å fast egendom och näringsskatten hava numera helt avståtts Viktigare till stads- och lantkretsarnas förmån. Bortsett från en del mindre väsent- skatteformer. liga skatteformer täckes landets och kommunernas skattebehov i övrigt genom stämpelskatter och avgifter (Gebtihr). 1. Skatten å fast egendom. Skatten å fast egendom är en s. k. katasterskatt och utgår med viss procent av fastighetsvärdet. Beskattningsområdet sammanfaller med katasterområdet och beskattningen Beskattning verkställes av för varje katasterområde utsedd nämnd, vars medlemmar och uppbörd, utses delvis statligt och delvis kommunalt. Skatten erlägges kvartalsvis å uti vederbörande debetsedel angivna uppbördsställen. Kostnaderna för debitering och uppbörd bäras av statskassan, men debetsedlarnas utsändande ävensom uppbörden kan mot ersättning anförtros åt kommunalmyndigheterna. De inom ett katasterområde uppburna beloppen fördelas å de särskilda kommunerna enligt värdet av de där belägna fastigheterna. Fördelningen verkställes i samband med själva beskattningen. 2. Näringsskatten. Näringsskatten bestämmes på grundval av storleken hos företagets omsättning eller anläggnings- och driftskapital under tillämpning av en progressiv skatteskala. Varje krets bildar ett beskattningsområde för sig. Beskattningsåret sammanfaller med kalenderåret. Beskattningen verk- uttaxering. ställes av en nämnd, vars medlemmar utses delvis statligt och delvis kommunalt. Näringsidkare kan åläggas att avgiva särskild deklaration, och uppbörden sker på sätt, som bestämmes av vederbörande departementschef. Kretsarna äga att i ersättning för taxerings- och debiteringsbesväret uppbära viss procent av de debiterade skattebeloppen. Fördelningen sker samtidigt med beskattningen. Därvid tilldelas först den kommun, där företagets ledning har sitt säte, viss del, och därefter fördelas återstoden på kommunerna inom kretsen efter vissa grunder hänförande sig till rörelsens storlek i de olika kommunerna. Uppbörden sker genom kommunalmyndigheternas försorg. Uppbörd. Näringsskatten förfaller i sin helhet till betalning, sedan debetsedeln erhållits, och dessförinnan har den skattskyldige att göra förskottsbetalningar på grundval av den senast erlagda näringsskatten. Anmälningsplikt åligger envar som inom en kommun börjar ett näringsföretag. Utöver i ovannämnda ordning utdebiterade skattebelopp äga kommunerna Skattetillägg. upptaga skattetillägg i form av procentuella tillägg till grundbeloppen. P å grund av de stora värdefluktuationerna under 1923 beräknades 1924 Näringsskatten ar 1924, års näringsskatt på grundval av inkomstskatten till Tyska riket.

250 Bayern. laddning.

Landet är indelat i kretsar, dessa i distrikt och vissa i distrikten ej ingående s. k. omedelbara städer, distrikten åter i primärkommuner. 1.

Statsskatter.

Skatteformer.

De viktigaste statsskatterna äro byggnadsskatten, näringsskatten och grundskatten. Mantalsförteckningen verkställes av kommunalmyndigheterna och beskattningen inom varje krets av en delvis statligt och delvis kommunalt utsedd nämnd. Till grund för beskattningen läggas därvid avgivna deklarationer och näringsuppgifter. Nämnden har jämväl att utsända ett slags debetsedlar. Beskattningsåret sammanfaller med kalenderåret och skatten är progressiv. Tiden för uppbörden bestämmes på administrativ väg. ByggnadsByggnadsskatten är en skatt på byggnaders hyresvärde. Såväl beskattskatten. ning som uppbörd verkställas av statligt utsedda tjänstemän. Skatten förfaller till betalning med en fjärdedel av skattebeloppet vid varje kvartals början. Tidpunkten för uppbörden bestämmes administrativt. NäringsNäringsskatten utgår för varje inom landet bedriven näring med undanskatten. ^ a g föxr jordbruket med binäringar. Skatten består av två delar, beräknade, den ena med ledning av det använda driftskapitalet och den andra på grundval av företagets avkastning. Kommunalmyndigheterna ha att upprätta förteckningar över inom resp. kommuner drivna näringar, och till grund för beskattningen lägges ett slags deklarationer. Beskattningen verkställes av vederbörande distriktsmyndighet och förskottsbetalningar verkställas på grundval av föregående års skatt, tills dess debetsedlarna utsänts. Grandskatten. Grundskatten är en gammal katasterskatt, beräknad på grundval av en fullständig uppmätning och klassifikation av landets jord. Jordens klassificering inom de olika bonitetsklasserna verkställes av kommunalt utsedda taxeringsmän. Skatten förfaller till betalning med en fjärdedel vid varje kvartals början. Tidpunkten för uppbörden bestämmes administrativt. statsbidrag. Till utfyllande av det statliga inkomstbehovet äger landet uppbära vissa bidrag av inkomstskatten och annan skatt till Tyska riket. 2.

Kommunalskatter.

Kommunalskatterna utgå dels som procentuella tillägg till statsskatterna och dels som självständiga skatter till exempel jordvärdestegringsskatt och nöjesskatt. A v stor betydelse för det kommunala finansväsendet äro härjämte de bidrag, som kommunerna erhålla ur inkomstskatten till Tyska riket (se Preussen). Kommunalbeskattningen verkställes av kommunalmyndigheterna och skattebeloppen uppbäras av kommunalt utsedda uppbördsmän. Distriktsskatterna uppbäras av kommunalmyndigheterna i samband med skatterna till kommunen och kretsskatterna i samband med statsskatterna.

251 Baden. Baden indelas i kretsar och dessa i primärkommuner. indelning. Större delen av landets skattebehov fylles genom bidrag från inkomst- statsskatten» skatten och annan skatt till Tyska riket, samt genom upptagande av särskilda skatter å näring och fast egendom. Beskattningsarbetet sker i huvudsak på samma sätt som för motsvarande skatter till Tyska riket. Beskattningen grundar sig sålunda på avgiven deklaration och debetsedlar utsändas. Före debetsedelns mottagande skola kvartalsvis erläggas förskottsbetalningar beräknade på sistförflutna årets skatt. Återstoden av skatten förfaller till betalning först efter debetsedelns emottagande. Såväl beskattning som uppbörd verkställes av de myndigheter, som handha Uppbörd. uppbörden av skatt till Tyska riket. Huvuddelen av kretsarnas skattebehov fylles genom bidrag från inkomstKretsskatten till Tyska riket, samt genom tilläggsskatter till skatterna å näring skatterna. och fast egendom. Härjämte hava kretsarna rätt till andel i den kommunala nöjesskatten. Uppbörden verkställes genom kommunalmyndigheternas försorg. Uppbörd. Kommunal# Kommunernas skattebehov täckas, liksom kretsarnas, huvudsakligen genom bidrag från skatt till Tyska riket samt genom tilläggsskatter till närings- skatterna. skatten och skatten å fast egendom. Härjämte äga kommunerna att upptaga en fristående nöjesskatt. Uppbörden av kommunalskatterna verkställes av kommunalmyndigheterna Uppbörd. (liksom kretsskatterna).

Wiirtemberg. Wurtemberg indelas i amtskorporationer och dessa i primärkommuner. Större delen av landets inkomstbehov täckas genom bidrag från inkomstskatten och annan skatt till Tyska riket samt genom upptagande av särskilda skatter, varibland märkas grundskatt, byggnadsskatt och näringsskatt. Taxering och debitering verkställas av kommunföreståndarna eller av kommunalt utsedda personer, vilka jämväl förrätta uppbörden, huvudsakligen enligt för Tyska riket gällande regler. Förskottsbetalningar verkställas på grundval av skatten för nästföregående år. Amtskorporationerna utdebitera sitt skattebehov på primärkommunerna, vilka jämväl uppbära skattebeloppen. Kommunernas skattebehov täckas huvudsakligen genom bidrag från inkomstskatten och annan skatt till Tyska riket samt genom upptagande av tilläggsskatter till landets egna skatter. Även vissa rent kommunala skatter finnas såsom bostadsskatt, nöjesskatt och jordvärdestegringsskatt. J ä m v ä l för beskattningen och uppbörden av dessa skatter skola i tillämpliga delar iakttagas för Tyska riket gällande regler. (Uppbörden torde av praktiska skäl ske samtidigt för alla skatterna.)

Indelning. Statsskatter.

Amtsskatter. Kommunalskatter.

252 Sachsen. 1.

Statsskatter.

statsskatter.

Sachsens skattebehov täckes, förutom, genom bidrag från Tyska riket, huvudsakligen genom näringsskatt och skatt å fast egendom. NäringsNäringsskatten utgår för varje i Sachsen bedriven näring. Skatten beskatten. g ^ r a v ^. ya ^e\aY) beräknade, den ena med ledning av det använda driftskapitalet och den andra på grundval av företagets avkastning. Beskattning och uppbörd verkställas i regel av samma myndigheter och huvudsakligen enligt samma regler som för skatt till Tyska riket. Deklarationer skola avgivas och debetsedlar utfärdas. Skatten förfaller till betalning kvartalsvis, för varje gång med en fjärdedel av skattens hela belopp. Skatten å fast För upptagande av skatten å fast egendom indelas landet i särskilda egendom, skattekretsar, bestående av en eller flera kommuner beroende på storleken. Inom varje krets verkställes beskattningen av en kommunalt utsedd nämnd. Dock har vederbörande finansminister viss vetorätt. Deklarationer skola avgivas och ett slags debetsedlar utsändas. Beskattningen. Beskattningen verkställes, huvudsakligen enligt för Tyska riket gällande regler, beträffande kretsar bestående av en kommun av kommunalmyndigheten och beträffande kretsar bestående av flera kommuner av kretsmyndigheten. Uppbörden. Skatten förfaller till betalning kvartalsvis, för varje gång med en fjärdedel av skattebeloppet. Uppbörden verkställes av kommunalmyndigheterna. 2.

Kommunalskatter.

Kommunernas skattebehov täckas, förutom genom bidrag från Tyska riket, huvudsakligen genom andel i den ordinarie skatten å fast egendom samt genom tilläggsskatter till såväl näringsskatten som skatten å fast egendom. Uppbörden verkställes av kommunalmyndigheterna. (Uppbörden av fastighetsskatten torde sålunda ske gemensamt för stat och kommun, vilket däremot endast undantagsvis kan komma ifråga beträffande näringsskatten, vars indrivning vanligen verkställes av olika myndigheter.)

Österrike. I Österrike finnes ett stort antal skatteformer. Skatterna äro dels förbundsskatter, dels landsskatter, dels ock kommunalskatter. Av förbundsskatterna utgår en betydande del till länderna och kommunerna. I vissa fall äro lands- och kommunalskatterna att anse såsom tilläggsskatter till förbundsskatterna. Förbundsskatterna uttaxeras och uppbäras av förbundsorgan utom i Wien och Graz, där detta arbete åvilar kommunala organ. Lands- och kommunalskatter uttaxeras och uppbäras i regel av den menighets organ, för vilkens räkning de uttagas. Genom landslagstiftning kan bestämmas, att vissa landsskatter uttaxeras och uppbäras av kommunala organ eller att vissa kommunala skatter skola uppbäras a v landets organ.

253 Förutom ordinarie uppbördsmyndighet för förbundet (Steuerbehörde) finnes inom varje kommun en taxeringsnämnd, utsedd delvis av finansministern, delvis av kommunala organ och delvis av näringsorganisationer. För varje land finnes en prövningsnämnd, likaledes utsedd delvis statligt, delvis kommunalt och delvis av lokala organisationer. De viktigaste förbundsskatterna äro 1) inkomstskatt för fysiska personer, Skatteformer. 2) förmögenhetsskatt för fysiska personer, 3) näringsskatt (Erwerbssteuer), 4) korporationsskatt för juridiska personer, 5) ränteskatt och 6) tantiemskatt. Bland övriga skatter må nämnas bl. a. grundskatt å jordegendom, som ej användes till byggnadstomt, byggnadsskatt och värdestegringsskatt. Några av dem hava dock sin huvudsakliga betydelse såsom landsskatter. Näringsskatten (Erwerbssteuer) drabbar icke åkerbruk och skogsskötsel, ej heller företag, som erlägga korporationsskatt. Med avseende å skattesatsen skiljes mellan två grupper, den ena omfattande s. k. fria yrken med lägre skatteskala och den andra övriga företag med högre skatteskala. Tilläggsavgifter till näringsskatten uppbäras till förmån för handelskammare, fortsättningsskolor och sjukvårdsanstalter. Korporationsskatten utgöres av bolag, föreningar, banker, försäkringsanstalter m. fl. juridiska personer i stället för näringsskatt. Även till korporationsskatten fogas tilläggsavgifter till förmån för handelskammare, fortsättningsskolor och sjukvårdsanstalter. Eänteskatten drabbar inkomst av annan förmögenhet än sådan, för vilken utgöres grund-, byggnads-, närings- eller korporationsskatt. I alla de fall, då räntan utbetalas av offentliga kassor, fonder, banker eller bankirer, dragés skatten av vid utbetalningen. I andra fall uttaxeras den särskilt. Skattesatsen är i allmänhet 10 % ; den utgör 15 % för jaktarrenden och är blott 5 å 3 % för vissa gynnade kapitalplaceringar (insättningar i sparkassor m. fl.). Tantiemskatt betalas av aktiebolag och kommanditbolag för arvoden åt medlemmar i styrelse, förvaltnings- eller kontrollråd, vilka icke hava fast lön. Beskattningsår är i allmänhet kalenderår eller, då räkenskapsår ej samBeskattmanfaller med kalenderår, det räkenskapsår, som tilländagått under senaste ringsår. kalenderår. Husägare skall årligen till uppbördsmyndigheten i orten lämna uppgift Taxering och om sina hyresgäster. Uppbördsmyndigheten skall lämna taxeringsnämnden deldar a tiori förteckning över alla personer, som kunna antagas vara skattskyldiga i kommunen samt därvid jämväl angiva deras kända inkomstkällor. E n v a r skattskyldig skall till ledning för taxeringen avgiva deklaration före utgången av mars månad, vilken tid kan förlängas av förbundsfinansministern. Personer, vilkas inkomst understiger 3 500 skatteenheter, behöva icke avgiva fullständig deklaration, utan är för dem tillräckligt med en förklaring, att deras inkomst icke uppgått till nämnda belopp. Vad som förstås med en skatteenhet bestämmes av förbundsfinansministern efter hörande av nationalrådets huvudutskott. För det närvarande lär en skatteenhet motsvara 1*2 Schilling. Inkomstskatt utgår i allmänhet icke för inkomster understigande 1 400 Schilling. Uppbördsmyndigheten utfärdar på grundval av inkomna upplysningar ett meddelande (Steuermandat), som tillställes den skattskyldige. I detta upptages taxeringens belopp och den uträknade skatten. Anmärkning mot detsamma skall göras inom tre veckor; eljest vinner taxeringen laga kraft. Därest anmärkning gjorts, hänskjutes prövningen till taxeringsnämnden.

254 Över dess beslut anföres besvär till prövningsnämnden (die Beruj'ungskommission in Berufungssenaten). Högsta instans ä r Verwaltungsgerichtshof. Efter avslutat taxeringsarbete utfärdar uppbördsmyndigheten debetsedel (Zahlungsauftrag), som angiver slutbetalningsbeloppet. Uppbörd. Inkomstskatten betalas dels i förskott dels med återstående belopp efter mottagen debetsedel. Förskottsterminer äro den 1 mars, den 1 juni, den 1 september och den 1 december. Förskottsbetalning skall fullgöras av den skattskyldige utan anmaning på grundval av det skattebelopp, som under nästföregående år påförts den skattskyldige. J ä m v ä l förmögenhetsskatt, näringsskatt och korporationsskatt erläggas på liknande sätt, men förskottsterminerna för korporationsskatten äro den 1 januari, den 1 april, den 1 juli och den 1 oktober. Slutbetalningarna förfalla omedelbart vid mottagandet av Zahlungsauftrag. Erläggas de icke inom 30 dagar därefter, vidtager indrivningsförfarande. Nytillkomna För personer, vilka icke varit skattskyldiga under nästföregående år, förskattskyidiga. siggå taxering och uppbörd första gången efter inkomstårets utgång. Dock kan redan dessförinnan en preliminär uppskattning av inkomsten äga rum i syfte att åstadkomma förskottsbetalningar av skatten under det år, då skattskyldigheten uppkommer. I samma syfte kan den sannolika inkomsten för nästföljande år också preliminärt uppskattas. Dylika skattskyldiga äro pliktiga att inom fjorton dagar efter inträdande av den omständighet, som grundlägger skattskyldighet, göra anmälan härom och därvid lämna uppgift till ledning för uppskattningen. Beträffande näringsskatten (Erwerossteuer) uppgivas därvid icke blott den påräkneliga omsättningen och nettovinsten under tiden från företagets igångsättande till kalenderårets (räkenskapsårets) utgång utan även antal och slag av i företaget anställda personer samt beskaffenheten och värdet av anläggnings- och rörelsekapitalet enligt det sannolika genomsnittliga förhållandet under året. inställande av Upphör under ett kalenderår skatteplikten till följd av dödsfall eller nedforetag. läggande eller inskränkande av ett näringsföretag, kan före kalenderårets utgång taxering av inkomsten under den tilländalupna delen av året äga rum. För ändamålet skall deklaration avlämnas inom viss kort tid. Minskning av Därest skattskyldig gör troligt, att det löpande årets inkomst till följd forskotts- a v särskild händelse kommer att nedgå under 2/3 av nästföregående års ine aningar. k o m s ^ ^ a n ^en skattskyldige erhålla därav föranledd nedsättning av förskottsbetalningarna. Ansökan härom göres hos uppbördsmyndigheten. Åtnöjes den skattskyldige icke med dess beslut, hänskjutes ärendet till taxeringsnämnden, mot vilkens beslut klagan ej må föras. Skatteavdrag å Arbetsgivare eller andra, som utbetala arbetslön eller pension, äro skylarbetsion och ^ g a a ^ föT V arje gång, sådan utbetalning sker, uppbära lön- eller pensionstagarens inkomstskatt genom avdrag å det förfallna beloppet. Avdraget utgör 9 % av vad som återstår efter vissa skattefria avdrag. För säsongarbetare, som under avbrott i anställningen varken äro sysselsatta i sitt yrke eller hava annan inkomst, kan genom finansmyndigheten i vederbörande land medgivas nedsättning av skatten till en lägre procentsats. Till ledning för uträknandet av de skattefria avdragen rinnas vissa tabeller. Ingå i avlöningen naturaförmåner, kan genom förordning bestämmas, att skatteavdrag icke beräknas för sådana förmåner. Skatteavdrag försiggår icke beträffande personer, som hos en och samma arbetsgivare icke äro anställda längre än en vecka. Särskilda bestämmelser äro meddelade om användning av skattemärken samt om skyldighet för arbetsgivare att till skattemyndigheterna lämna

255 uppgift om de verkställda skatteavdragen och om de skattepliktiga avlöningsförmånerna. De anställda kunna åläggas bekräfta eller komplettera dessa uppgifter. Även de anställda skola erhålla bevis om verkställda skatteavdrag å arbetslön. Skattemyndigheterna kontrollera avdragens riktighet och kunna även på begäran meddela arbetsgivare upplysningar om storleken av de skatteavdrag, som skola av honom ombesörjas. Hos nämnda myndighet äga de anställda anföra besvär över skatteavdrag, med vilka de ej åtnöjas. Besvär om myndigheternas beslut i dessa frågor anföras hos landsfinansmyndigheten, som slutligt beslutar. Besvär hindrar icke verkställigheten. Skatteavdragen skola levereras till förbundskassan i regel inom fjorton dagar efter utgången av varje månad. Skattskyldiga, vilkas inkomst utgöres av skatteavdrag underkastade avlöningsförmåner om högst 12 000 skatteenheter (f. n. 14 400 Schilling) och av i förekommande fall från annat håll åtnjuten skattepliktig inkomst om högst_ 600 skatteenheter (f. n. 720 Schilling), skola icke bliva föremål för taxering. Hos övriga mottagare av avlöningsförmåner äger taxering rum. I samband därmed regleras de skiljaktigheter, som förefinnas mellan de innehållna skattebeloppen och det å debetsedeln (Zahlungsauftrag) angivna skattebeloppet. ^ Beträffande avdrag för ränteskatt vid utbetalning av kapitalinkomster Avdrag å tillämpas i viss mån liknande förfaringssätt som beträffande avdrag å kapitalinkomst arbetslön. Innehållna belopp inlevereras till förbundskassan kvartalsvis för r ä n t e s k a t t inom fjorton dagar efter kvartalets utgång. Taxering äger icke rum beträffande kapitalinkomster, som drabbas av skatteavdrag. Till betalning förfallna men ej i rätt tid erlagda skattebelopp indrivas indrivning genom utmätning. Skyldighet att gälda dröjsmålsränta föreligger efter en procent i månaden. För att säkerställa skattens rättidiga inbetalning äga uppbördsmyndig- skattens utheterna vidtaga erforderliga åtgärder genom utmätning eller andra tvångs- tagande i medel (t. ex. kvarstad, skingringsförbud). förväg. Vid restitution erhålles ränta enligt grunder, som fastställas av riksfinansministern.

Holland. I Holland har under år 1929 genomförts en genomgripande omläggning av särskilt de kommunala beskattningsreglerna, därvid man fullständigt frångått tidigare system med kommunal inkomstbeskattning och övergått till ett system med stora statsbidrag till kommunerna, till synes i viss överensstämmelse med förfaringssättet i Tyskland. Några författningsbestämmelser hava icke kommit uppbördssakkunniga till hända, vadan redogörelse för desamma icke kunnat lämnas. Då ovisst är i vad mån bestämmelserna rörande statsbeskattningen i samband därmed ändrats, har någon redogörelse för statsbeskattningen ej heller ansetts böra här intagas.

256 Belgien. Landets indelning. Skattemyndigheter.

Landet indelas i skattehänseende i provinser och dessa i kommuner. Skattemyndigheterna äro uppbördsmän, kontrollörer och inspektörer. Över dessa finnas inom varje provins en s. k. direktör.

1. Skatter till staten. Skatterna indelas efter beskattningsobjektet och torde följande skatter kunna nämnas: skatt på kapital (aktier, andelar i bolag etc), skatt på inkomst av yrke, skatt på inkomst av anställning (innefattande även arbetare samt pensioner), skatt på fast egendom samt skatt på bohag. Däremot beräknas den s. k. tilläggsskatten (supertaxe) efter den skattskyldiges sammanlagda inkomst. BeskattBeskattningsåret sammanfaller, i vad angår skatter, som uttagas hos inningsår. komsttagare, med kalenderåret, resp. räkenskapsåret. I den mån så är möjligt upptages skatten genom avdrag vid själva inkomstkällan. I avseende å uppbörden av skatter, som uttagas hos inkomsttagaren, resp. skatter, som upptagas genom avdrag vid inkomstkällan, gälla i vartdera fallet i huvudsak samma regler oberoende av den kategori, under vilken skatten faller. För det förstnämnda slaget skatter avgives sålunda en gemensam deklaration och verkställes uppbörden gemensamt. Skatter, som Bland de beskattningsobjekt, för vilka skatten upptages genom avdrag upptagas genom avdrag vid inkomstkällan, torde böra anföras utdelningar och räntor å värdepapper Skyldigvid inkomst- (även statsobligationer) samt alla slag av löner och pensioner. källan. heten att göra avdraget samt redovisa sålunda uppburna medel åligger den som utbetalar medlen. För möjliggörande av viss kontroll från skattemyndigheternas sida skall vederbörande till skattekontrollören lämna vissa uppgifter. Aktiebolag skola sålunda lämna uppgift angående aktieutdelning etc. under loppet av den månad, då balansräkningen samt vinst- och förlustkontot godkänts, dock senast sex månader efter räkenskapsårets slut och i varje fall innan skatten förfaller till betalning. Arbetsgivare skola före den 15 i varje månad lämna uppgift å samtliga under föregående månad utbetalade löner och pensioner. I första fallet skall skatten inbetalas inom loppet av 15 dagar efter det utdelningen utfallit eller, där det är fråga om mindre belopp, halvårsvis. I det andra fallet skall skatten erläggas senast den 15 i månaden näst efter den, då lönen eller pensionen uppburits. I intet fall må dock avdrag å lön verkställas med mera än en femtedel av lönens belopp. För tillfälliga arbetare, d. v. s. sådana som arbeta under mindre än 6 dagar i följd hos samma arbetsgivare, avdrages för skatteändamål ett belopp av en procent av bruttoinkomsten. Det torde jämväl böra bemärkas, att bolag m. fl. äro skyldiga att ställa säkerhet för skattens vederbörliga erläggande i vad angår utdelning etc. Skatter, som Deklaration, upptagande de olika beskattningsbara inkomstkällorna var uttagas direkt hos den skatt- för sig, skall avgivas före den 1 april varje år och tjänar som grundval för beskattningen. Deklarationerna kontrolleras av skattekontrollören, varskyldige. Deklaration. efter den skattskyldige erhåller meddelande angående skattebeloppets storlek (motsvarar debetsedel). Skatten förfaller till betalning under loppet av den månad sådant meddelande mottagits. Besvär. Besvär över beskattning må anföras hos skattedirektören för provinsen och över dennes beslut hos vederbörande appellationsdomstol.

257 Samtliga förfallna direkta skatter samt därå belöpande indrivningskostnader åtnjuta prioritetsrätt i den skattskyldiges samtliga inkomster och lösa egendom. Desamma åtnjuta även utan vidare samma rätt som inteckning i den skattskyldiges fasta egendom, varvid prioritetsrätt räknas från den 1 januari det år skatten förfallit till betalning, men äger giltighet endast för löpande samt nästföljande kalenderår. Vid försäljning av fast egendom, vare sig exekutivt eller frivilligt, skall uppbördsmannen viss tid förut härom underrättas. Uppbördsmannen skall därefter tillse, att förfallna skattebelopp, för vilka egendomen häftar, uttagas av köpeskillingen. Ränta å förfallet men icke i rätt tid inbetalat skattebelopp utgår med 4 Va % för år räknat. Lika stor ränta gottgöres jämväl vid skatterestitution.

Prioritet.

Räntegottgörelse.

2. Kommunalskatter. Omkring hälften av de skatter, som i ovannämnd ordning uppburits inom en viss kommun, fördelas i ungefär lika delar mellan provinserna och kommunerna. Fördelningen verkställes på grundval av deklarationerna. Till täckande av uppbördskostnaderna avdrages 5 % av de fördelade beloppen. Kommunerna äga därjämte möjlighet att med regeringens tillstånd uppbära vissa tilläggsskatter.

Frankrike. I skattehänseende indelas landet i departement, arrondissement och kom- Landets indeimuner. De sistnämnda äro i allmänhet uppdelade i distrikt (circonscripning. tions). Taxeringsmyndigheterna och uppbördsmyndigheterna bilda tvenne från Beskattningsvarandra skilda Organ. # % myndigheter. Central myndighet för taxeringen är Administration Centrale du Ministére des Finances under en generaldirektör. I varje departement finnes en Direction des contributions directes med en direktör samt under honom förutom en inspektör även en kontrollör i varje arrondissement. Uppbörden åter är anförtrodd åt Administration du Trésor, som är organiserad sålunda: inom varje departement finnes en trésorier-payeur-général, i varje arrondissement en receveur particulier des finances samt inom varje distrikt (circonscription) en percepteur. Skatteåret är kalenderår resp. räkenskapsår. Skatteår. 1.

Statsskatter.

De huvudsakliga direkta skatterna kunna uppdelas i följande kategorier: 1) Contributions directes; 2) Taxes assimilées aux contributions directes; 3) Impöts cédulaires sur le revenu samt 4) Impot general sur le revenu. Före 1917 års skattereform hörde till den första kategorien dåtidens fyra Contributions mest betydande statsskatter: grundskatten, dörr- och fönsterskatten, personaldirectes. och mobiliarskatten samt näringsskatten (»patentskatten»). År 1917 upphävdes de trenne sistnämnda såsom statsskatter men kvarstå fortfarande såsom 17 — 1812.

258 grundvalar för de tilläggsskatter, som utgå till kommunerna. Grundskatten, som är den enda i oförändrad form kvarstående, är en jämförelsevis föråldrad katasterskatt dels på bebyggd och dels på obebyggd fastighet. Som egendomlighet i avseende å denna skatt kan anföras att i fall, då inteckning utgör säkerhet för skuld, beviljas fastighetsägaren avdrag å grundskatten med ett belopp motsvarande skuldräntan. Detta motiveras med att skuldräntan ändock beskattas i räntetagarens hand. Samtliga fyra contributions directes tjäna dock fortfarande — i väntan på reform även på detta område — såsom grundval för beräknande av de s. k. centimes aditionnelles, en tilläggsskatt som till större delen utgår till kommunerna (se vidare under »Kommunalskatter»). Taxes Benämningen »taxes assimilées» härleder sig från det förhållande att assimilées. dessa skatter äro underkastade i huvudsak samma regler som contributions directes med det undantag att de icke medtagas vid beräkningen av den ovannämnda tilläggsskatten (centimes aditionnelles). Av själva taxes gå däremot några till staten och andra till kommunerna och en del till vissa officiella institutioner såsom börser och handelskamrar. E n stor del av hithörande skatter torde emellertid närmast kunna karakteriseras såsom gebyrer. Av större intresse torde endast vara den s. k. taxe des biens de mainmorte. Denna är en skatt på fast egendom tillhörande juridiska personer och vilar på den principen att sådan egendom omsattes mera sällan än fast egendom tillhörande enskilda personer, varigenom staten alltså erhåller mindre skatt. Impöts I stället för de tre skatterna, som avskaffades år 1917, infördes de s. k. cédulaires. »impöts cédulaires sur le revenu», en inkomstskatt av i huvudsak samma natur som den engelska, d. v. s. en proportionell inkomstskatt, som utgår efter olika beskattningsprocent alltefter den klass, till vilken de olika slagen av inkomst hänföras. Den omfattar skatter å följande olika förvärvskällor: 1) jordbruksnäring, 2) industriell och kommersiell verksamhet, 3) icke kommersiell verksamhet, 4) löner, pensioner och livräntor, 5) aktier, obligationer och andra värdehandlingar, 6) fordringar, deposita och säkerheter av annat slag än under 5 nämnts. Därjämte finnas två slag av omsättningsskatter. Den ena, taxe spéciale sur le chiffre d'affaires, är en direkt skatt på omsättningen och skulle närmast kunna karakteriseras såsom en supertaxe på industriella och kommersiella företag och företagare med en årlig affärsomslutning överstigande en miljon francs. Den andra skatten, impöt sur le chiffre d'affaires, är en indirekt omsättningsskatt. Ben allmänn; Den mest betydande av de nuvarande statsskatterna är impöt general sur inkomstle revenu, som är en progressiv skatt på fysiska personers hela inkomst. skatten. Vidare infördes år 1926 en progressiv medborgarskatt (taxe civique), Progressiv medborgar- utgående med 40 francs för personer, som ej drabbades av den allmänna skatt. inkomstskatten (med inkomster under 7 000 francs) och med progressiv skala för övriga. DeklarationsDeklarationsplikt i egentlig mening föreligger i avseende å den allmänna plikt. inkomstskatten samt i viss utsträckning även i avseende å impots cédulaires och taxes. För impöts cédulaires behöver emellertid särskild deklaration ej^ avgivas, därest sådan avlämnas för den allmänna inkomstskatten. N ä r fråga är om andra industri- eller affärsföretag än aktiebolag och kommanditaktiebolag, kan deklarationen ersättas med uppgift angående affärsomslutningen. Uppgift angående pensioner och livräntor skola avgivas av den fysiska eller juridiska person, av vilken de utbetalas. Arbetsgivare är skyldig att beträffande hos honom under minst 30 dagar

259 i följd anställd personal lämna uppgift angående vederbörandes namn, adress, till honom utbetalad lön samt den tid, till vilken lönen hänför sig. Deklarationer och övriga uppgifter skola avgivas till kontrollören under årets tre första månader utom arbetsgivares uppgifter angående löntagare, som skola lämnas under januari månad. Som en egendomlighet kan i detta sammanhang nämnas, att deklaration, som icke förnyas, gäller i regel även för påföljande år. Underlåtenhet att avgiva deklaration i rätt tid eller på anmaning utsätter den skattskyldige för taxering ex officio av kontrollören. Emellertid är han icke därmed definitivt avskuren från möjligheten att komma i åtnjutande av vederbörliga avdrag utan kan alltjämt besvärsvägen påyrka såväl nedsatt taxering som avdrag. Emellertid faller i sådant fall bevisningsskyldigheten helt på den skattskyldige. Taxeringen verkställes av kontrollören med ledning av deklarationerna Taxering. samt andra för honom tillgängliga uppgifter. Därest i deklaration lämnad uppgift frångås eller taxering verkställes på grundval av affärsomslutningen eller utan direkt ledning, beredes den skattskyldige tillfälle att yttra sig. Emellertid är att märka, att deklarationsuppgifterna förutsättas vara riktiga, varför bevisningsskyldigheten åvilar beskattningsmyndigheterna i de fall, då uppgifterna frångåtts, och besvär anföres av den skattskyldige. Längderna (röles) och de s. k. avertissements, som närmast motsvarar Debitering. våra debetsedlar, utskrivas inom varje departement genom direktörens försorg och på hans ansvar. Antalet längder är stort, enär endast vissa sammanhörande skatter och avgifter uppföras i samma längd. Alla slag av längder utlämnas icke samtidigt för uppbörd, utan sker detta vanligen i fem omgångar årligen. Sedan längderna utfärdats av direktören, förklarar vederbörande prefekt Uppbörd. dem exigibla (emission des röles) och beordrar, att meddelande härom skall offentliggöras (publication des röles), vilket sker genom mairernas försorg. Därefter överlämnas längderna jämte »debetsedlarna» till trésorier-payeurgénéral för fördelning bland honom underlydande receveurs. Dessa i sin tur överlämna handlingarna till percepteurerna, som äro de egentliga uppbördsmännen. E n v a r av uppbördstjänstemännen påtager sig att med egna medel ansvara för det på av honom mottagna längderna upptagna sammanlagda skattebeloppets riktiga inflytande i statskassan och för oriktigt uppburna skattemedel samt befrias från detta ansvar endast i den mån, han icke kan anses hava gjort sig skyldig till försummelse. Percepteuren utsänder »debetsedlarna» och uppbär skatten, vilken kan gäldas förutom genom kontant betalning även med bland annat check eller postanvisning. Skatterna förfalla till betalning i och med att prefekten förklarat läng- Förfaiiotiden. derna exegibla, men skatterna uttagas i regel med lika belopp månatligen till årets slut från och med månaden efter nyssnämnda offentliggörande. H a r offentliggörandet skett senare än den 31 augusti, förfaller skatten till betalning under de fyra därpå följande månaderna med 1/i i månaden. Därest den skattskyldige icke helt fullgjort sina skyldigheter, när halva skatten förfallit till betalning, samt i vissa andra fall, exempelvis vid avflyttning eller konkurs, kan hela skatten omedelbart utkrävas. E n del kategorier av den skattskyldiges gäldenärer, exempelvis torpare Tredje mans och hyresgäster gentemot fastighetsägaren, äro under vissa förutsättningar a n 8 g ^ t f ö r skyldiga att på anmodan erlägga borgenärens skatt, varefter de gentemot honom äga kvittningsrätt för beloppet. Däremot hava de s. k. dépositaires

260 publics de denier (innefattande bland annat utmätningsmän och likvidatorer) skyldighet att ex officio ombesörja betalning av skatt, som åvilar dem anförtrodd egendom. Vidare hava egendomsägare och husvärdar viss anmälningsskyldighet vid arrendatorers resp. hyresgästers avflyttning vid risk att de eljest själva få svara för dem åliggande skatter. rndrivning. Förfallen skatt må tio dagar efter förfallodagen tvångsvis uttagas hos den skattskyldige. Indrivningen skall dock föregås av tvenne ytterligare anmaningar att fullgöra betalningen (sommation gratuite och sommation avec frais). Kollektivt beslut att tillgripa tvångsförfarande gentemot samtliga försumliga fattas av receveuren och förklaras verkställbart av underprefekten. Tre dagar efter beslutets delgivning med den skattskyldige kan utmätning ske. Tvångsförsäljning av fast egendom för ogulden skatt får dock ske endast efter finansministerns medgivande, vilket sammanhänger med det förhållande, att numera utgående skatter icke åtnjuta prioritet i fast egendom. Därest det kan befaras, att den försumlige avviker eller att honom åvilande skattebelopp går förlorat, kan emellertid den skattskyldiges egendom utan betalningsanmaningar omedelbart beläggas med kvarstad eller i vissa fall utmätas. Prioritet. Förfallen skatt har under två år från publication des röles prioritetsrätt framför alla andra fordringar i hela den skattskyldiges lösa egendom, dock med det undantag för sådan fordran, för vilken utmätning redan skett. Icke ens grundskatten äger prioritetsrätt i fast egendom utan endast i skörd, arrenden, hyror etc. För prioritetsrättens bibehållande erfordras emellertid ett särskilt förfarande, kallat »inscription du privilege du Trésor», ett registrerings- och kungörelseförfarande, som skall fullgöras inom tre månader efter publication des röles. JfterbeskattEfterbeskattning kan ske inom något av de fem påföljande åren efter nmg ' taxeringen. Besvär. Ändring i beskattningen kan inom viss tid efter publikation des röles erhållas dels ansökningsvägen och dels besvärsvägen. Därest det första förfaringssättet icke lämnat önskat resultat, står det andra öppet för den skattskyldige. Ansökning om ändring i beskattningen avgöres av direktören, resp. Conseil de prefecture, resp. prefekten, beroende på ansökningens art. Klagomål över direktörens eller prefektens beslut i ansökningsärenden — med undantag för frågor angående uppskov eller lindring i avseende å skattskyldigheten, vilka skola hänskjutas till finansministern — avgöras av Conseil de prefecture, varifrån ärendet kan genom besvär dragas inför Conseil d'etat. Besvär kunna även direkt anföras hos Conseil de prefecture och därifrån överklagas hos Conseil d'etat. 2.

Kommunalskatten.

Primär- och sekundärkommunernas (departementens, arrondissementens och kommunernas) inkomster utgöras dels av procentuella tillägg (centimesaditionelles) till contributions directes (varav tre ju numera äro fiktiva), dels av vissa av taxes assimilées aux contributions directes, dels ock av särskilda kommunala skatter och tullskatter. Rätten till centimes aditionnelles är emellertid skarpt begränsad. Såväl för allmänna förvaltningsändamål som för särskilda utgifter äro vissa tillläggscentimes fastställda, vilka beteckna maximalsatser, som icke utan särskild tillåtelse få överskridas. Från och med år 1926 har tillägget till dörr- och fönsterskatten

261 överförts till byggnadsskatten, delvis även till näringsskatten. De viktigaste kommunala inkomstkällorna äro den gamla, från feodala tider kvarstående stadstullen (droit d'octroi) och tillägget till den statliga indirekta omsättningsskatten. Staten har påtagit sig dels ersättningsskyldighet gent emot kommunerna för oindrivbara skatter och för inkomstminskning i följd av nedsättningar i statsskattetaxeringen, dels ock kostnaden för kommunaluppbörden, som ombesörjes av percepteuren. För att täcka dessa utgifter uppbär även staten vissa tilläggscentimes.

England. Den huvudsakliga skatten i England är inkomstskatten (Income tax). Inkomstskatten tillsammans med den i samband därmed utgående tillläggsskatten, Super tax (för inkomst överstigande £ 2 500 för år), uppgick nämligen för beskattningsåret 1921—1922 till något mera än 67 % av statens samtliga skatteintäkter. Landet är i skattehänseende indelat i divisions och dessa i skattekommuner, vilka senare sammanfalla med fattigvårdskommunerna. Centralskattemyndighet under Treasury äro Commissioners of Inland Skattemyndig_

heterna.

Revenue. De senare utse för varje division ett antal General Commissioners, vilka äga utnämna en eller flera Additional Commissioners. För särskilda ändamål finnas dels Special Commissioners, dels ock Other Commissioners, av vilka en del utses av Treasury, medan en del utses av vissa andra myndigheter, t. ex. av chefer för departement och centrala verk eller också innehava sina befattningar ex officio. Av General Commissioners utses för varje skattekommun erforderligt antal Assessors (taxeringsmän) och Collectors (uppbördsmän). Kontrollen över dessa utövas av Inspectors och Surveyors, utsedda av Treasury. Beskattningsåret löper från den 6 april till den 5 april nästföljande år. Beskattningsare Envar skattskyldig skall efter kungörelse eller på särskild anmaning av• giva deklaration för hela sin inkomst. ^fd^hT" Det utmärkande för den engelska inkomstskatten kan sägas vara, att man akJ lg e • söker i möjligaste mån uttaga densamma redan vid själva inkomstkällan. Skattens uttaFör taxeringsåret 1921—1922 beräknades sålunda, att cirka 67 % av in- ^ ^ n a n ! " komstskatten uttagits i sådan ordning. Principen innebär, att varje inkomstkälla beskattas för sig och att skatten uppbäres före utbetalningen till den egentliga inkomsttagaren. Som typiskt exempel torde kunna nämnas, att skatt för hyra å huslägenheter pålägges hyresgästen, som sedan avdrager motsvarande belopp vid hyrans inbetalande till hyresvärden. Därest huset är belastat med inteckningar, är sedan hyresvärden berättigad att i sin t u r från räntan avdraga det å inteckningarna belöpande skattebeloppet. De slag av inkomst, som på nämnt sätt beskattas genom avdrag vid själva inkomstkällan, äro i huvudsak följande: 1) Arrenden, hyror, frälseräntor, räntor å inteckningar, royalty för gruvdrift. 2) Inkomst av statsobligationer o. d. 3) Utdelning å aktier och räntor å obligationer. Räntor och utdelning

262 från bolag i Dominions och utlandet i den m å n de utbetalas genom ombud i England. Inkomst å utdelningskuponger, som utbetalas i utlandet men uppbäres genom förmedling av bank e. d. i England. Royalty för patent. Eäntor och annuiteter, som betalas på grund av kontrakt. 4) Löner till offentliga tjänstemän (officerare, civila tjänstemän etc). Bland de slag av inkomstskatt, som däremot uttages från den verklige inkomsttagaren, torde böra nämnas skatt å inkomst av handel och näring, aktiebolags inkomster i den mån de icke utbetalas till aktie- eller obligationsinnehavare, inkomst på grund av nyttjanderätt till jord, inkomst av yrken och de flesta slag av anställning, vissa räntor och utdelningar, som icke falla under föregående grupper. Arbetare åtnjuta stora skattefria avdrag och hava därför ofta föga eller ingen skatt att erlägga. Inkomstskatten är en progressivskatt och skatteskalan bestämmes med hänsyn till den skattskyldiges hela inkomst, men där skatten uppbäres genom avdrag vid inkomstkällan utgår densamma i de allra flesta fall efter högsta skatteskalan. Detta förfarande medför givetvis, att i många fall för hög skatt uttages för de genom avdrag beskattade inkomsterna. Så långt sig göra låter rättas detta förhållande vid uppbärandet av de skatter, som uttagas av inkomsttagaren själv, vilket underlättas därigenom att så gott som alla skattebetalare avgiva deklaration. Därest full utjämning icke kan åvägabringas på detta sätt, återbetalas det överskjutande beloppet. Emellertid torde böra bemärkas, att dylik skattenedsättning eller skattebefrielse beviljas endast efter särskild framställning till taxeringsmännen, varefter General Commissioners äga pröva, huruvida anspråken kunna anses grundade. Beskattning efter högsta skatteskalan står fast dels där inkomsten tillfallit person, som icke är bosatt inom riket (med ett fåtal obetydliga undantag), dels ock ifråga om aktiebolags inkomst, vilken icke utbetalas till aktieägare eller obligationsinnehavare. Förfallotid. De flesta slagen av inkomstskatt förfalla till betalning den 1 januari eller tidigare samma skatteår taxeringen verkställts. Eftertaxerade belopp förfalla dagen näst efter den, då debiteringen godkänts. F r å n denna huvudregel finnas dock många u n d a n t a g : i vad angår skatt för flertalet inkomster på grund av äganderätt till jord, hus etc. eller på grund av nyttjanderätt av jord, avsedd endast för jordbruk, för inkomst, som debiterats person eller firma för handel eller näring, för inkomst av anställning m. fl. Dessa sistnämnda skatter erläggas med två lika stora avbetalningar, den 1 januari samma år som taxeringen skett samt den 1 påföljande juli. Järnvägsbolag betala skatten för utdelning, obligationsräntor etc. i fyra avbetalningar, nämligen den 20 juni, 20 september, 20 december och 20 mars eller tidigare. Kroppsarbetare med veckolön taxeras och betala skatten kvartalsvis. I avseende å sistnämnda kategori av skattebetalare gäller, att skattenedsättning resp. skatterestitution kan beviljas antingen vid varje kvartalsuppbörd eller i samband med beskattning av fjärde kvartalets inkomst. I avseende å detaljerna av uppbördsväsendets organisation torde följande böra framhållas. Vissa persoPerson, som inflyttar i en kommun, där han icke blivit beskattad, är ners skyldig- skyldig att på anmaning avgiva deklaration. Envar, som mottagit penläitkiidaläirna n i r L g a r e l l e r egendom eller inkomst från skattepliktig inkomstkälla för Mfter.UPP* a n n a n Person, vilken är skyldig att därför betala skatt eller vore skyldig

263 härtill, därest han vore bosatt i riket, skall på anmaning skriftligen lämna fullständig uppgift om förhållandet. Hyresvärd är skyldig att på anmaning lämna förteckning över sina hyresgäster och inneboende jämte uppgift om deras ordinarie boningsort, därest sådan finnes. Arbetsgivare är skyldig lämna skriftlig uppgift om namn och bostad för de i hans tjänst anställda och angående till dem utbetalade belopp. Uppgift angående lönerna behöver dock icke lämnas, därest vederbörande icke innehar jämväl annan anställning och hans årslön icke överstiger ett belopp, som berättigar till full skattebefrielse. För kroppsarbetare med veckolön skola uppgifterna avgivas kvartalsvis. Efterbeskattning kan vidtagas inom tre år räknat från beskattningsårets Efterbeskattning. utgång. Taxering. De av taxeringsmännen gjorda taxeringarna skola godkännas av General Commissioners (resp. Additional Commissioners eller Special Commissioners). Det utdebiterade beloppet ävensom den av General Commissioners utsatta tiden för besvär skola delgivas den skattskyldige (notice of assessement). Commissioners beslut vid besvär är slutgiltigt utom för det fall, att appellanten eller vederbörande surveyor anser beslutet vila på felaktig lagtolkning (»erroneous in point of law»). I sådant hänseende må detsamma överklagas. Första domsinstans är High Court, nästa Court of Appeal samt sista instans House of Lords. Uppbörd. Så snart taxering godkänts av General Commissioners och besvärstiden utgått, göras tvenne avskrifter av taxeringslängden, av vilka den ena sändes till surveyorn i vederbörande distrikt och den andra, jämte fullmakt att uttaga det debiterade beloppet, till uppbördsmannen i kommunen. Uppbördsmannen skall till vederbörande rikta anmodan om det utdebiterade beloppets erläggande. Tre anmaningar göras, nämligen under loppet av december, omedelbart efter 21 januari och 20 februari resp. under juni, 21 juli och 20 augusti beroende av förfallotiden. Taxering kvartalsvis för kroppsarbetare med veckolön verkställes av In- Beskattning kvartalsvis. spectorn, som äger rätt att i händelse av invändning från den skattskyldiges sida med denne överenskomma om jämkningar beträffande skattebeloppet. Skatten förfaller till betalning 21 dagar efter meddelande om taxeringen resp. 14 dagar efter meddelande om överenskommen ändring av densamma eller, om besvär anförts, 14 dagar efter General Commissioners beslut i ärendet. Om skattebeloppet överstiger 6 shillings och den skattskyldige därom gör framställning före eller på förfallodagen, är han berättigad att fördela betalningen över en tid av 13 veckor på villkor att skattemärken, vilka kunna erhållas på alla postkontor, varje vecka åsättes ett skattekort, som tillhandahålles av uppbördsmannen. Efter ovannämnda tids utgång skall skattekortet återlämnas till uppbördsmannen. Därest skattekort icke kommit till användning, göres även vid uppbörd av detta slag av inkomst tre anmaningar på sätt som förut nämnts och med samma rättsverkningar. Någon skyldighet för arbetsgivare att för skatteändamål innehålla del av avlöning för anställda synes icke förefinnas. Skatt må inbetalas i förskott mot uppvisande av förutnämnda notice of Förskottsbetalning. assessement. Därvid beviljas avdrag efter 21/2 % för år. Därest någon underlåter eller vägrar att efter tredje anmaningen betala Utmätning för förfallet utdebiterat belopp, skall uppbördsmännen utmäta den fasta egendom, för skattebelopp.

264 vilken skatten utgår, eller den försumlige tillhörig lös egendom. I händelse det kan befaras, att skatten eljest icke skulle kunna indrivas, må emellertid utmätning ske när som helst efter 1 januari resp. 1 juni. Utmätning verkställes efter tillstånd av General Commissioners och må därvid behövligt våld utövas. Eealisation av det utmätta anstår fem dagar på den försumliges bekostnad. Därest den skattskyldige under nämnda tid icke erlägger det förfallna skattebeloppet tillika med kostnaderna, skall den utmätta egendomen värderas och försäljas på offentlig auktion och skatten jämte samtliga kostnader för förfarandet uttagas ur försäljningssumman, varefter överskjutande belopp återställes till ägaren. Lös egendom, tillhörande person, som resterar för skatt, må efter den tidpunkt, skatten förfallit till betalning, icke under några omständigheter tagas i anspråk för verkställighet av utslag eller rättsligt förfarande etc. eller tagas i besittning i kraft av överlåtelse eller vad det eljest vara må, dock med undantag för hyresvärds eller jordägares talan i avseende å hyra resp. arrende. Därest uppbördsmannen skall skrida till utmätning men finner, att den skattskyldiges egendom redan utmätts eller på annat sätt tagits i anspråk, skall han avfordra den, som har egendomen i sin besittning, förfallet skattebelopp, som ännu är oguldet. Dock må endast ett års skatter utkrävas i dylik ordning; häftar den skattskyldige för flera års skatter, bestämmer Inspectorn, vilket års skatt skall uttagas. Om betalning vägras, skall uppbördsmannen, oavsett den tidigare utmätningen resp. överlåtelsen e t c , skrida till utmätning och försäljning av egendomen. Därest en person tio dagar efter anmaning underlåter eller vägrar att betala förfallen skatt och tillräcklig utmätningsbar egendom icke finnes, må han på order av General Commissioners sättas i fängelse, till dess han betalat eller ställt antaglig säkerhet för beloppet tillika med de kostnader, som kunna finnas skäliga. Kontanta skattebelopp insättas i bank för Commissioners of Inland Eevenue räkning. Banken remitterar de insatta beloppen en gång i veckan till Bank of England. Skattekorten insändas till Accountant and Comptroller-General. Själva redovisningen av skatteuppbörd sker tid efter annan till Commissioners of Inland Revenue på av dem bestämd dag. Samtidigt skall uppbördsmannen till surveyorn överlämna av honom beedigad längd över oguldna belopp. Uppbördsmannen är jämväl pliktig att på anfordran för surveyorn uppvisa sin avskrift av taxeringslängden, vari uppburna belopp skola finnas antecknade och avförda. Uppbördsmannen skall vid slutredovisningen för året till General Commissioners överlämna av honom beedigad restlängd. Sedan den skattskyldige erhållit meddelande, att hans namn finnes upptaget å restlängden och en tid av 40 dagar förflutit från dess överlämnande till surveyorn, må restlängden efter avdrag för dessförinnan erlagda belopp av Commissioners of Inland Revenue överlämnas till High Court. Den beedigade restlängden utgör därvid fullt bevis för att beloppet vederbörligen taxerats samt förfallit till betalning och är oguldet. Härjämte kan talan för utfående av sådant belopp anhängiggöras på samma sätt som gäller för skuld till kronan.

265 De engelska

kommunalskatterna.

De nuvarande kommunalskatterna äro i stort sett anslutna till den sedan gammalt bestående särskilda fattigskatten, vilken i huvudsak är att betrakta såsom en skatt på den fasta egendomen. Någon kommunal inkomstskatt finnes icke i England, och ej heller utdebiteras numera några speciella kommunalskatter av väsentlig betydelse. Av synnerligen stor vikt för de engelska kommunernas finansväsen är däremot statsbidragssystemet. Statsbidragen äro dels vissa till kommuner av högre ordning överförda statsskatter, såsom licensavgifter o. d., som tillfalla kommunerna, dels bidrag till vissa särskilda ändamål i synnerhet undervisningsväsendet. Enligt uppgift i pressen har för kort tid sedan en väsentlig omläggning av den kommunala beskattningen ägt rum. Då några bestämmelser i ämnet icke kommit uppbördssakkunniga tillhanda, kan någon redogörelse för desamma icke nu lämnas.

TABELLER

268 T a b . 1.

L ä n (Lb. = landsbygd, St. = städer) Stockholms stad ••• Stockholms

( Lb. län \ St.

Uppsala

»

Södermanlands * Östergötlands

»

Jönköpings

»

Kronobergs

»

Kalmar

»

Gotlands

»

Blekinge

»

Kristianstads

»

Malmöhus

»

Hallands

»

• Lb.

, St. / Lb. \ St. /Lb.

X St. i Lb. \ St. / Lb. \ St. / Lb. \ St. / Lb. \ St. i Lb. \ St. i Lb. \ St. (Lb. Malmöstad Övriga st. Lb. St

fU, Göteb. stad

Göteborgs och Bohus

»

Älvsborgs

»

Skaraborgs

»

Värmlands

»

Örebro

»

Västmanlands

»

Kopparbergs

»

Gävleborgs

»

Övriga st. Lb St. Lb. St Lb St Lb St / Lb. \ St. / Lb. \ St. / Lb. \ St. I Lb. \ St.

Västernorrlands »

{Lb.

Jämtlands

»

Västerbottens

»

Norrbottens

»

\ St. ( Lb. I St. / Lb. \ St.

Antal utfärdade debetsedlar

Summa debiterade utskylder kr.

290288 125 213 13180 öl 233 19 907 71254 26 076 94183 52971 86 892 19 626 70 929 5 545 92 694 20 709 2! 622 5 628 45 055 20 727 113 247 10 927 138 520 61 073 62189 52 713 17573 87 100 170265 13308 120 659 27 639 98 342 20179 106 777 18680 96 574 24 284 64 443 26128 108 337 9 379 108 369 36 802 114 179 20 577 59 103 6 790 76 675 5 516 69 665 6385

73438 061 13 567 093 1 438 935 3 288 83' 3328946 5 341 988 3114 750 5 894 451 6 570 616

R e d o g ö r e l s e för k r o n o -

Influtet vid uppbördsstämma Debetsedlar Antal

Kronor

56 815 79*74

6 681 342

11 672 72-74

5 525 812

10 676 57'15

5 419 382

74 820 77-46

4 702 194

14401159-30

3 907 884

7 589 958

48 648! 75-49 14710\ 56-30 81407) 75-14

1 570 080

5 988 63-8

1377 233

3 125 996

839 012 4 352 654

2403643 837 480

745 194 1819 084

2921966 5 166 785

1 985 956 10 445 657

9 283650 9 625 795 2 357 769

2699 787 4159 176

25 651 341 1 715 746 6 333 744

3628900 4 251 595

2649 688

3 364 014 6 563129

7 114 189

74 862

5 954 669

3 081 276

20 617 56

2540 887

8 063 585

73 302 64 11791 57-3° 40 800 69-03 3 666\ 54-00 57 330 74-77 39051 70-80 43 291 62-14 3 7471 58-60

6 303 443

2895 017 4 009 023

1347 916 5 061283

1083966 6 228 938

961 883

/o

4 815 048

4 838 516

Debetsedlar

138 785 4 7 - 8 3 64185120 80 602 64" 3 7 10 558 388 8047 6 l ' o 6 1111 825 40 924 79'88 2 937 721 2949 952] 12982 65-21 2 606 534 15 847\6o-77 74 187 78-77 5 146 311 28 526] 53-85 5 684152 72 664! 83-63 4 274 374 U999\6vn 2132555 58 453J 82-41 2 773 27* 3 763\ 67-87 766 237 3 777 460 69 849 75*35 1962068 10 616 51-26 757 379 19 740 91-30 ö*53577! 3 670 65-21 1500 0461 29 529j65-54 2469 896\ 12998\ 62- 7 I 4 679 572? 95 4S5! 84-32 1 770 676\ 6 720\ 6 r 5 o 9 615 051! 118 103j 85-26 8113 313\ 320801 52- 53 8539078\ 36 554\ 58-78 45 293j 85-92 2 154 6421 2399413\ 10 853\ 6i-76 64 957 74's8 3 337 542! 72 654 42-67 21358814] 7 620 57-26 1 440 695\ 97 970 81 "20 5 534 703 16 237 58-75 3134 906 82 839 84-24 3 854 921 12379 61-35 2504 021

2505 992

Uppfört å

Belopp

2359 862 3 246116

1075 306 4 377 352

969249 4 783 401

773138 Landsbygd 2 073 778 129856 409! 1579 542 76 17! 110 536 566] 85 86 1744364391, 531831 52-53 150285239] Städer 1012351

Antal 151503 5 2 ' i 9 44 611 35 - c 3 5133 3 8 ' 9 4 10 309 2 0 - i 2 6925 34'79 14 439 20-26

39-23

19 996 21*33 24 445 46-15 14 228 l 6 - ; 7 627 38-86 12 476 17-59

1782 22 845 24-65 10 093 48-74 1882 8-70 1958 34'79 15 526 34-46

7 729 37":

17 762 15-68 4 207 38-50 20 417 i4'74 28993 47-47 25 635 4 I - 2 2 7 420 14-08 6 720 38-2. 22 143 25-497611 57-33 5 668 42-74 22 (589 18-8 11402 41-2 15 503 15*76 7 800 38-65 29 105 27-21 8004 42-85 21 754 22- = 9 883 40-70 15 795 24-51 11418 4 3 ' 7 ( 26 930 24-86 3391 3 6-x. 33 507 3 ° ' 9 ; 16185 4 3 ' 9 * 40 877 35>8< 8 786 42-70 18 303 3°'9 7 3124 40'oc 19 345 25-2; 1611 29-20 26 374 37-86 2 638 41-31

494236 23-83 480520 47'47

S u m m a för hela riket 3 086129) 304 292 848[! 2 111 373| 68411 260 821 8051 8572 974 756 3159

269 uppbörden i riket år 1922. restlängd

Influtet efter

Belopp Kronor

Debetsedlar 0/

indrivning

Antal 1 %

Kronor l

9 252941 I 2 - 6 o 3 0 0 8 705 2 2 - i 8 22-73 327110 3 5 1 116 ICT68 378994 n-38 526 940 9-86 508 216 16-32 7 4 8 140 12-69 886 464 x 3 ' 4 9 5 6 4 142 n - 6 6 373 437 14-90 3 5 2 718 11-28 72 775 8-6 7 575 194 13-21 441 575 18-37 8 0 101 9 ' 5 é 91 617 12-29 3 1 9 038 17-54 452070 15-47 4 8 7 213 9 ' 4 3 215 280 I O - 8 4 8 3 0 606 7 ' 9 5 1170 337 I 2 - 6 i 1 086 717 I I'2C 2 0 3 127 8-62 300 374 11*13 8 2 1 634 ! 9 ' 7 5 4 292527 1 6 - 7 3 275 051 16-03 799 041 I 2 ' Ö 2 493 994 1 3 - 6 1 396 674 9 ' 3 3 308 875 I O ' 9 8 1 155 530 17-29 391 527 I4"33 717 188 I 3 - 2 3 454 323 I 3 - 3 5 543 870 J 3 ' 9 2 20-io 532533 1 026 829 I 3 - 5 3 12-28 192847 1 159 520 16-30 540 389 17-54 1 760 142 2 1 - 8 3 535155 18-49 762 907 1 9 - 0 3 272610 2o-2 2 6 8 3 931 1 3 - 1 114 717i i o - 5 8 1 4 4 5 537 23-21 i 8 8 74ö' 19-62

85 201 29-35 23 340 i 8 - 6 4 2423] i 8 - 3 8 6 5 l ( ) | 12-71

35651 7281 5 222

17-91

io-22 20-03 12 489 1 3 - 2 6

Avkortat >ch avskrivet

Belopp

Debetsedlar 0/

/o

5 510 716, 7-50 1 705 2 8 8 | 12-58 2034151 i 4 - I 4 240 970! 7-33 236811] 711 292 707 5-48 353 025] 11-33 500 004! 8- 4 8 5 2 9 775: 8-06 339 145! 7-01 224 909, 8-Q7 207 857> 6-6 5 42384\ 5-05 346 847 7-97 256106, i o - 6 5 60 789 7-26 61404 824 172 0 8 6 9 - 4 6 339 435 11-62 302 929; 5-86 146 080 736

12409 2 3 - 4 3 7 7 5 3 8*9 2 2 500 1 2 - 7 4 6 2 4 2 8-8o 869 I 5 ' Ö 7 11386 I2-29 4154 2 0 ' o 6 1 3 3 3 6" 17 867 1 5 - 4 1 6 4 2 0 14-25 4153 2 0 - 0 4 9 824 8*67 2087 19-10 1 1 8 8 0 8-58 5 3 4 9 8 5 ! 5-12 15199 24-89 804 320' 8-6 7 13992 22-5o 747135\ 7-76 4 105 7-79 123 615! 5-24 3907 2 2 ' 2 3 208 758 7-73 1 1 0 5 5 I2-6g 4 5 0 7041 i o - 8 4 10-23 57383\ 33 7° 2 622930 2 728 2 0 - 5 0 183044 1007 12 124 I O - o 5 475 764 7-51 6 605 2 3 - 9 0 329 672 9-08 9 928 IO-io 2 8 0 784 6-6o 4 360 2 1 - 6 , 211333 7-5, 13 3 6 5 1 2 - 5 2 784 676 11-44 4191 2 2 - 4 4 253081 9-26 10 437 1 0 - 8 2 387 6 3 3 7-15 4 344 1 7 - 8 9 235 486' 6-Q2 8 258 I 2 - 8 i 3 0 4 8 0 2 7-80 4 602 1 7 - 6 1 311213] 11-75 13 432 I 2 - 4 o 539 506 7'i, 1314 1 4 - 0 1 87006] 5-54 15 2 0 1 I 4 0 3 671 3 0 3 q- 4 4 6 266 1 7 - 0 3 285182{ 9-26 2 2 3 5 6 I 9 " 5 8 1 0 5 6 400! i 3 ' I 0 3245 2485428-59 !5'77 11556 I9'55 4 9 8 4 1 2 12-4 3 1 1149 16-92 134 804 io-oo 10 195 x 3 - 3 o 4 4 0 164 8- 7 o 716 1 2 - 9 8 59 978 553 13 4 7 6 I 9 - 3 4 7 9 4 4 8 4 12-76 1122 I 7 - 5 7 i 115 598] 1 2 - 0 2

! Antal

0/ /O

i Oredovisat vi 1 1 9 2 4 å r s u t g å n g !

Belopp Kronor

j Debetsedlar

%

59870\ 20-63 2873524 3'9i 2 0 4 7 9 | 16-36 1 127 922 8-31 2681\ 2 o - 3 4 119 707 8-32 3 753) 7-33 104 584 3 ' i 8 3318, i 6 - 6 7 130551 3"92 6 368 8 - 9 3 194 4 2 4 1 ! 3'64 4 951\ 18-99 138 799 ! 4 - 4 6 7 268 7-72 229 356 3' 8 9 11 870 2 2 - 4 i 313439 ' A' 4 77 6 377J 7-34 216 523 4 - 4 8 5 09Si 25-98 1 4 3 713 5'73 6 174 8- 7 o 139 332 4 - 4 6 29 822 3"55 912' 16- 4 5 11 349j i 2 - 2 4 2 1 8 021 5 ' ° i 5 391 26-03 140 932 5-86 527 2-43 14 962 •• 1-79 i 059! 19-35 30 212 4"°s 9 0 8 9 ! 20-17 145 689 0 0 1 3 56l\ 17-! 8 108330 3 71 7 886 6- 9 6 181 298 3 - 5 T 65 936 3 * 3 2 2102, 19-24 8 443! 6-o 9 266 597 2 ' 5 5 1 3 740; 2 2 5 0 349442 3-76 11486] iS-47 310 751 3 ' 2 3 3 3 0 1 ' 6-26 75 248 3-20 2 7 8 3 15-84 83296 3°9 10 685 12-27 3 3 5 629 8*07 39 8901234 3 1602 720 6 ' 2 5 2934] 22-05 89 681 5-23 10 446| 8-6 6 310 214 4 - 9 0 4 478 16-20 149 431 4" I 2 5 510 5-60 110 588 2 " 6 i 3 25S i 6 - M 89 757 3 ' 1 9 l ä 667 14-67 382 931 5-73 3 779] 20-23 133905 4-90 10 978 i i - 3 7 306 628 5-66 5 396i 22-22 192232 5-Ö5 7 236) i i - 2 3 221 173 5 ' 6 6 6 700] 25-65 209 914 7-92 12 968! i i - 9 7 4 3 8 976 5-78 2009 21-42 95 212 6 - o 6 17 507 1 6 - 1 5 4 3 5 484 6 ' l 2 9198 2 4 - 9 9 7'22 222452 18 124 1 5 - 8 7 6 5 3 078| 8" 10 5 347 2 5 ' 9 9 i 2 5 1 9 2 0 9'°5 6 299 I O - 6 6 215 928 5*39 1287 1 8 - 9 5 71750] 5-32 7 655 9-98 175 546 3*47 712 I2- 9 o 34 930\ 3-22 1 1 5 9 8 16-65 5 5 8 956) 8 ' 9 7 i 234] 19-32! 48248; 5-°*

i Antal

%

Belopp Kronor |

% i

6432 i 2 - 2 i 7 9 2 ! o-6 3 29 O - 2 2 4 6 O'o8 42 0 - 2 ! 7 9 0 1*11 56 0 ' 2 I 2 3 9 0*25 166 0-3I 98 O-ii 29 O" 1 4 60 0-09 1 O'oi 110 O" 1 2 2-65 548 2 2 O'10 2 0-03 17 0 ' 0 4 15 0 ' 0 7 52 0 - o 5 I S 0"i6 9 4 0*07 48 0-o8 157 O-25 14 0 - 0 3 30 0'i7 403 0'46 338 0~20 26 O" 1 9 119 O'o9 310 I-I5 65 0 - o 6 1 8 2 O'go 7 3 O'o7 34 0 - i 8 339 C 3 5 1 4 3 0-59 301 0'47 116 C44 530 0-49 6 8 O-72 799 0 ' 7 4 72i 1-96 397 0 ' 3 5 194 0-94 448 0-76 688 IO-i3 1495 1*93 183 3"32 1300 I-87 2 8 2 4-42

868 701 1-19 175 4 9 5 1*29 0'2 7 3988 5 562 O" i 7 11632 o-3 5 39 809 0 - 7 4 16 392 O'5 3 18 780 0 - 3 2 0-66 43250 8 474 0 " i 7 4 815 0 - 2 0 5 529 O'1 7 569 O'o7 10 326 0 - 2 3 44 537 1-86 4 350 o ' s 1 1 O'oo 1 2 6 3 0-07 4 305 0 - i 4 2 986 0 - 0 6 0-i6 3264 29 0 2 4 0 - 2 8 10 575 0 ' i 8 0*30 28831 4 264 0*i8 0*31 8320 35 301 0 - 8 4 O-25 66877 0'i3 2326 13 0 6 3 O ' a i 14 891 0 - 4 1 ' 5 302 0 " l 2 i 7 785 o - 2 8 7 9 2 3 o-,. 4 541 O 1 7 22 927 0 - 4 2 ! 26 605 0 - 7 8 17 895 0*46 11406 °'43 4 8 347 0 - 6 4 : 10 629 0 - 6 8 52 733 ° ' 7 4 ; 32 755 Vo6\ 50 664 0 - 6 3 ! 24 693 o ' 8 5 ; 4 8 567 I ' 9 t 66056 4"9°! 68 221 I - 3J4 ! \ 19809 I-83 92 097 1*48: 24899 2'soi

8 603

768 9 0 2 0-59!

19 3 1 9 8 4 3 1 4 8 8 2 5 9 946J 1 2 5 3 1 1 4 9 1 8 5 4

8 8 5 225 687 i o - 8 8 7 0 5 9 087

8 4 5 2 1 5 0 8 0 2 1 2 5 8040606

4-61 1 0 5 6 7

I - 0 7 1368452

8-62 4 4 0 767 I4-28J 1 5 0 9 9 6 9 3

4 9 6 19 470

0-63 2 1 3 7 3 5 4 0-70!

1 5 8 5 254573

2 5 1 5 14742142

4 3 4 7 1 0 4 3 14-28! 5 1 4 5 1 9 16-68 26 2 3 3 9 9 6

0-42

0-79 !

270 Tab. Antal utfärdade

L ä n (Lb. == landsbygd, St. = städer)

Stockholms stad „ .. , ... Stockholms

uppsaia

(Lb

lan \

^

» { s t • "•;;;;;

Södermanlands

» "! g t

Östergötlands ... , . . . Jönköpings

s

/ T V

Kalmar

) st /Lb * \ St /Lb. » y ^ /Lb. ^ \ St

Gotlands

» \ gt '

Blekinge

» ^ s't ' " " " "

Kristianstads

» / st

Malmöhus

» J Malmöstad l Övriga st. » / ct j Göteb."städ

Kronobergs

t T Vi

[Lb. Hallands Göteborgs och Bohus

» | övpiga

Älvsborgs

» < c* ' '

Skaraborgs

» { c* ' '

Värmlands

» l ~. '

. Örebro Västmanlands Kopparbergs „.. . ,

/Lb * i St » < c+ /Lb * » St /Lb.

Gavleborgs

» \ c.

Västernorrlands

» •{ c t

Jämtlands

» l c+

Västerbottens

»

Norrbottens

» "{ c t '

A

st

i Q,

Landsbygd Städer

2.

R e d o g ö r e l s e för k r o n o -

Influtet vid uppbördsstämma

Uppförl

Debetsedlar

sedlar

Summa debiterade utekylder kr.

293120 127 487 13344 52 226 20 065 72 090 26234 9 3 541 54 287 86 692 19 717 71 892 5 588 91423 20 820 21 668 5 762 4 4 758 21160 114 5 3 8 11012 138 663 62922 63 356 54 292 17 785 90 738 173550 13335 121 869 28905 99 0 6 4 20 706 105 683 19 801 97 3 7 1 24 242 64 010 25 641 106 171 9 511 108 797 37 554 114 972 20 669 58 786 6 736 78 701 5 791 69 359 6498

58156 392 1 1 4 0 5 846 1138847 2 714 2 0 6 2424128 4 146 639 2433410 4 9 3 2 950 4 684 542 3 4 6 7 165 1 689 697 2 682 793 694 615 3 8 2 4 760 1 815 345 762 451 602401 1 6 2 8 662 2500 041 4 340 873 1562252 7 870 9 9 3 7 246 680 7 691362 2 1 1 0 033 2093278 3 724 885 17 259 389 1383290 5 843 928 3145 253 4 118 907 2521210 4 907 487 1 890 827 4 688 196 2 526 5161 3 183 942 1 901172 5 707 210 1097126 5 130 540 2587181 6 502 739 2467 369 3 195 339 9644771 4 4 9 8 807 8 8 5 754 5 667 346 8 9 8 559

143021 48-69 8 3 4 7 4 65-48 8139 60*99 4 2 207 80-82 67-23 13489 5 8 496 8 1 1 4 16 820 64'I 2 75 2 0 6 80'40 29 879 5 5 0 4 7 4 1 5 8 8Vs4 12810 64-97 5 8 682 8 i - 6 3 3 896 69*73 68 936 75"4° 11157 53'59 19 7 1 8 9 1 0 0 3828 6 6 4 4 2 9 611 66-16 13388 63-27 96 9 0 3 84-60 6843 62-14 120 524 86*92 34 750 SV»i 37579 59'3* 46 596 85-82 6 11309 3'59 66 8 7 3 73"7o 74 555 42*96 7 896 5 9 " " 97 168 79'73 16 668 57-66 8 3 605 84-39 58-22 12054 7 8 772 74-54 11403 57-59 76 119 78-17 15 233 6 2 8 4 50 237 78-48 15 857 61-84 8 3 069 78-24 6 286 66-09 76 377 70-20 21552 57-3 9 75 3 2 5 65-52 12205 59-o5 4 1 4 6 8 70-54 3 580 5 3 ' 1 5 5 8 9 6 7 74'93 3951 68-23 42 446 6 1 2 0 3 891 59-88

50 446 772 86-74 9 149 392 8 0 •22 891412 78 - 7 2 4 4 6 047 9 0 1 2 2166319 89 36 3 752 216 9 0 •IQ 2095 290 86 1 0 4 444 009 9 0 O T 4 033517 86 I O 3 134 924 9 0 42 1427269 84 47 2 4 2 3 457 9 0 33 637630 9 i 80 3 379 106 88 3S 80 0 2 1452578 6 9 2 804 9 0 86 529 571 87 92 1 352 600, 83 OJj 2102590 84 1 0 3 9 7 3 016 9 i 5 3 1 380 495 88 3 0 7 3 1 1 0 8 5 9 2 8a 6 295 916 86 S8 6 805 735 88 48 1 939 4 3 1 9 1 9 1 1 839 240 87 8 6 3 0 2 6 600 8 r 2 5 14 044 549 81 3 7 1159 072] 83 70 5 039 148 86 2q 2663902\U 7° 3 776 165 91- 68 88 2232047 53 4 319 330 88 0 1 1 574 295 83 26 4 1 6 5 481 88 8 s 2214 940 87 ('7 2 839 2 9 3 89 18 1 583 717 8.3 30 5 1 1 8 978 89 6 Q 975 014 88 8 7 4 366 915 85 1 2 2175 881 84 1 0 5 195 654 79 0 0 1984 471 8 0 43 2 571 0 4 0 8 0 46 779 895 8 0 86 3 9 0 8 8 9 5 86 89 86 1 1 762696 4 4 1 8 881 77 07 736183 81 Q 3

150 699 5**31 44 0 1 3 34-52 5 205 39"°* 10 019 19-18 6576 32-77 13 5 9 4 l8*86 9 414 35-88 18 3 3 5 19-60 24408 44-96 1 2 534 14-46 6907 35"°3 13 210 18-37 1692 30-27 2 2 487 24-60 9 663 46-41 1 9 5 0 9"oo 1934 33-56 15 147 33-84 7 772 36-73 17 6 3 5 15-40 4169 37-86 18 1391 13-08 28172 44-77 25 777] 40-69 7 696 14-18 6 4 7 6 ! 36-41 2 3 8 6 5 26-30 98995 57-04 5 439 40-79 24 701 2 0 - 2 7 12237 42-34 15 4 5 9 15-6! 8 652 41-781 26 9 1 1 25-46 8398 42-41 2 1 2 5 2 21-83 9 009 37-36 13 7 7 3 21-52 9 784 38-16 2 3 102 21-76 3225 33'9* 32 4 2 0 29-08 16 002 42-61 39 647 34-48 8464 40-95 17 3 1 8 29-46 3156 46-85 19 734 25-07 1840 31-77 26 9 1 3 38-80 2607 40-12

2 0 8 4 791 107 0 5 6 697 I 6 O 4 9 3 7 I 7 6 9 8

9 2 7 4 4 4 6 7 8 6 63

4 7 9 8 5 4 23-02

261113 Antal

i %

Belopp Kronor

] %

5 5 2 0 3 9 | 5 3 6 6 114 ggo ggö 85 65

S u m m a för hela riket 3 1 1 3 5 0 2 241 317 8 1 0 2 1 5 6 9 7 6 6 9 2 8 207 7 3 5 4 6 3 86 OS

Debetsedlar Antal

/o

956 526 3 0 7 2

271 uppbörden i riket år 1923. å restlängd

Influtet efter indrivning

Belopp Kronor

Debetsedlar /o

Antal

/o

7 709 620 1 3 - 2 6 77 283 2 6 - 3 1 2 256 454 1 9 - 7 8 22155 1 7 - 3 8 247435 2 1 - 7 3 2473 18-5 3 268 159 9'88 6 568 I 2 - 5 8 257 809 IO'Ö4 3523 17*55 394 423 9 " 5 i 6 972 9 - 6 7 T 3'9° 338120 5 400 2059 488 941 9'99 11084! n - 8 5 0 651 025 " o ^ 11790\2V7a 332 241 9'sS 7 207 8-31 262428 1 5 - 5 3 3200\ 1623 259 336 9-6 7 7194J io-oo 56 985 0 . 2 0 938 i6- 7 8 445 654 I I - 6 S 11076! i 2 - I 2 1 9 9 8 362 767 312l\ 14-99 1 3 9 1 6-42 69 647 9-14 72830 I 2 - o 8 1081\ i 8 - 7 6 6 4 0 3 14-31 276 062 !6 95 4077\ 19-27 397 451 I 5 ' 9 ° 367 857 8 ' 4 7 10 288! 8- 9 s 181 75? I I ' Ö 4 1869 i 6 - 9 7 1 559 908 7 ' " 10 775 7-77 950 764 I 3 ' l 2 15 568 2 4 - 7 4 885 62? 11-5 • 14 320 2 2 6 o 170 602 0 0 9 4 389 o ' o 9 254 03b I 2 ' i 4 3 899 21*92 698 285 l 8 ' 7 5 11 833 I 3 - o 4 5 214 840 l 8 - 6 3 54 274 3 I - 2 7 224 218 l 6 ' 2 I 2615 1 9 - 6 1 804 780 r 3'77 12 590 1 0 - 3 3 481 351 1 5 - 3 0 6 323 2 1 * 8 8 342 742 s- 3 2 9 869 9 - 9 6 28916å I I - 4 7 4 416 2 I - 3 2 588 157 i r 9 9 13 994 I 3 " 2 4 316 532 l 6 - 7 4 4 089 2 0 * 6 S 522 715 " " I S 10 341 IO Ö2 311 576 1 2 - 3 3 3 763 1 5 - 5 2 344 649 IO-82 7 733 I 2 - o 8 317 455 l 6 ' 7 o 4172 1 6 - 2 7 588 232 1 0 - 3 1 11 595 I C 9 2 122112 I I - i 3 1197 ! 2 - 5 9 763 625 I 4 S 8 15 054 I 3 - 8 4 411 300 I5-9o 6 633 I7 66 1 307 085 2 0 i o 20 800 18*09 482 898 ! 9 ' 5 7 2659 1 2 - 8 6 624 299 I 9 ' 5 4 10 990 l 8 - 6 9 184 582 1 9 - 1 4 701 I O - 4 i 589 912 1 3 ' " 9 140 I I * 6 i 123 058 I3'89 569 9 - 8 2 1 248 465 2 2 - o 3 12 032 I 7 " 3 5 162 376 I 0 0 7 736 " - 3 3

Belopp Kronor

i %"

4 086 477 7 - 0 3 1 181 492 i o - 3 6 125 387 I I - o i 193 434 7 - 1 3 6-69 162199 217 058 5' 2 4 230663 9-48 324 697 6-58 8-28 388089 212 525 6 - 1 3 184 679 1 0 - 9 3 154 360 5-76 33 773 4'86 271 741 7 * i o 149 070 8*2 I 49 779 6'53 8*32 50123 159 810 9 ' 8 i 285 708 11*43 223 881 5 - *6 105 321 6 ' 7 4 330 520 4 - 2 0 9*1 2 661143 574 414 7-48 107 703 5 ' " 166103 7'94 358 426 9-62 1793300 1 0 - 3 9 141 287 I O ' 2 I 457 326 7-83 284 394 9-04 242 286 5*88 178649 7'o9 367 321 7'49 9-42 178180 289 998 6 - I 9 133966 5-30 206 310 6-48 193 238 I O ' i 6 302 307 5'3o 57 385 5' 2 3 425 302 8*29 203 646 7-87 750 132 H - 5 4 167 647 6-79 362 098 " ' 3 3 53207 5-5 2 355 209 7-89 47 573 5 - 37 587 871 I O - 3 7 65 859 7'33

Avkortat sch avskrivet Debetsedlar Antal

%

Oredovisat vid 1924 års utgång

Belopp Kronor

Debetsedlar %

Antal

%

Belopp Kronor

%

46 779 15-93 1 633 619 2*8 1 26 63? 9 - 0 7 1989524 3-42 17 542 13-76 636 507 5-58 4 316 3-38 438 455 3-84 2 1715 12*85 60 211 5' 9 1017 7-63 61837 5*43 3126 5'98 62 528 2*30 325 0 - 6 2 12 197 0*45 2859 H ' 2 5 76 760 3 - 1 7 194 0*97 18850 0*78 5 077 7-04 114310 2*75 1 545 2 - 1 5 63 055 I - 5 2 3 700 1 4 . 0 9 82453 3'39 314 I " 2 0 25 004 1*03 5 569 5-95 105 619 2*14 1682 I . 8 0 58 625 I - i 9 10459 19*26 176495 3*77 2159 3-98 86441 I - 8 5 5 008 5-78 102 838 2*97 319 °*37 16 878 C 4 8 3535 17-93 67480 3'99 172 O 8 7 10269 0 " 6 i 2 5 698 7-93 87 721 3' 7 318 0 - 4 4 17 255 0*64 726 i 2 - 9 9 19 259 2 77 ^28 0*50 3953 0*57 10 448 i i - 4 3 138 091 3 " 6 i 963 I . 0 5 35 822 0 - 9 4 4 482 2 1 - 5 3 105 415 5 ' 8 i 2 060 9-89 108282 5'96 530 2*45 14 482 1*90 29 0*13 5 386 0*7 1 826 J 4 ' 3 3 20 396 3'38 27 0 - 4 7 2311 0*38 8 500 18*99 99 265 6 ' i o 244 °*5 4 16 987 1*04 3 587 16*95 100 524 4*02 108 ° ' 5 i 11219 0*45 7 097 6 ' 2 0 117 539 2*70 250 0*22 26 437 0 ' 6 i 2019 1 8 - 3 4 54156 3 - 4 7 281 2*55 22280 1*43 6 984 5"°4 195 641 2*48 380 0 - 2 7 33 747 0*43 12224 1 9 - 4 3 247 379 V 4 2 380 0 - 6 o 42242 C 5 8 . ) 10 831 17*10 224 903 2-Q2 626 0 - 9 9 86 310 I 19 3 231 5'95 53 677 2 - 5 4 76 O" 1 4 9 222 0*44 2348 1 3 - 2 0 67 501 3 ' 2 2 229 1*29 20 434 0*98 9 655 10*64 190 157 5 ' 1 1 2 377 2 - 6 2 149 702 4 ' 0 2 36 640 2 I * I I 977 513 5-67 8081 4'66 444 027 2 - 5 7 2 636 1 9 - 7 7 67 792 4*90 188 I 4 1 15139 i - 1 0 11200 9*19 271 884 4-65 911 ° ' 7 5 75 570 i" 29 4 595 I5*9o 138 597 4 - 4 1 1319 4'5 6 58360 i - 8 5 I 5 099 5 5 78 565 1.91 491 O-50 21891 0 - 5 3 3 441 16*62 71679 2 - 8 4 795 3'84 38835 1-54 12 244 11*58 187 464 3*82 673 0 ' 6 4 33 372 O" 6 8 3 503 1 7 - 6 9 93968 4 - 9 7 806 4"°7 44 384 2*35 9 182 9 ' 4 3 163 516 3 - 4 9 1729 1-78 69 201 I'Ä.1 4 396 I 8 - I 3 110 474 4 - 3 7 850 3 ' 5 i 67136 2*66 5 248 8*20 99 364 3" 1 2 | 792 1*24 38 975 1*2 2 4 984 19*44 90179 4 - 7 5 628 2*45 34 038 1*7 9 9 899 9 - 3 2 206 044 3 ' 6 i 1608 I ' 5 2 79 881 I*4o 2 1715 18*03 141 229 3-76 313 3" 9 23498 2 ' i 4 I 2 6 i 13 720 201 556 3-93 3 646 3-35 136 767 2 - 6 6 7 036 1 8 - 7 4 126 764 4 - 9 0 2333 6-2! 80 890 3 - 1 3 16 437 1 4 - 3 0 430 064 6 - 6 i 2 410 2 - 0 9 126 889 1-95 4 433 2 1 - 4 5 183 276 7'43 1372 6 ' 6 4 131 975 5'35 5182 8 - 8 2 124 944 S'9 1 1146 r 9 5 137 257 4*3° 770 1 1 - 4 4 38 003 3'94 1685 2 5 - 0 0 93 372 9-68 6 984 8*87 116J395 2 - 5 9 3610 4 5 9 118 308 2 ' 6 3 777 13*42 35 811 4"°4 494 8*5 3 39 674 4-48 10 595 1 5 - 2 7 402 888 7*n 4 286 6 ' i 8 257 706 4'5 5 876 1 3 - 4 8 22013 2-45 995 15*31 74 504 8*2 9

14 312 230 1337 251473J i2-o6

8131 586 7 - 60 194 255 9 3 2 4 201059 3 9 2 34126 1.64 1979 585 1-85 192701171 I4\TS 240 dtfp) 23-40 / o 70/ 4<5ö 7'97 1818Q2 17-68 4933 849\ 3 6 7 54091 5-26 3 634 788 2-71 i 33 582 347 I3'92J 492 162 I5-8I 18 833 066 7*8i 376147 I 2 - O 8 | 9 1 3 4 9 0 8 3-78 88 217 2-8 5 6 1 4 3 7 3 3

2-33

272 Tab.

Län (Lb. = landsbygd, St. = städer)

Stockholms stad Stockholms

län-L^. '

Uppsala

/Lb. » |st

Södermanlands

fLb. » \St.

Ö s t e r g ö t l a n d s » <s"t ' J... ö n k, ö••p i•n g s

» /<L^bt -

Kronobergs

» <s"t"

Kalmar

/Lb* i St

Gotlands

» w

Blekinge

> |gt "

Kristianstads

» <^t '

'

(Ib ^alm1ö.- \ Malmö stad hns l a n | ö v r i g a s t Hallands l-*nist „..L , (Lb. Goteborgs Q ö t s ö och Bohus s t a d lan ( ö v r i g a st. Älvsborgs

län

u

l^' >Lh-

Skaraborgs

» <^t

Värmlands

» <<,". '

. Örebro

/Lb. * »St

A

Västmanlands »

L , '

. Kopparbergs

(Lb. » <~t

Gävleborgs

* »st

Västernorrlands

|Lb. > \St.

Jämtlands

» s~. '

V ä s t e r b o t t e n s » <g Norrbottens

'

» l~. '

Landsbygd Städer

3.

R e d o g ö r e l s iB f ö r k r o n o u p p b ö r d e n

Antal utfärdade debet-

Summa debiterade utskylder

sedlar

kr.

Influtet vid iippbördstermin eller •stämma

/o

50-87 153086 87 571 66'2<5 8611 6 3 - 4 4 43 618 81-57 13877 6 8 - 2 9 60 149 8 2 - 9 0 17 852 67-*3 79 237 8 2 - 4 0 54-88 30330 74 704 85*64 13408 6 6 - 8 4 6 1 6 2 1 83*74 4 001 70*89 71 6 9 2 7 6 - 2 4 11237 5 3 ' 6 ° 19 739 9 1 - 4 6 4 232 6 9 - 6 1 3 0 826 6 8 " o i 16 899 6 4 - 1 6 97 0 7 1 8 4 - 6 8 6 843 6 2 - 9 2 120 0 6 6 8 5 - 4 8 37 356 5 4 - 0 6 40 270 6 i - S 3 4 7 4 0 9 86-oi 11 611\ 64-29 69 510! 74-27

17670 625 173223 1187 754 12304 6 0 0 3 469 125 502 3342946 34 970 3 960 4 7 3 101 684 2 589 220 20 700 5 510 092 109 212 1 876105 19 260 4 922 821 98 287 24 703 2877 952 3 311925 62 208 26 863 2022257 6 0 9 3 075 108 481 1157401 9 586 105 9 6 3 5 820 072 2622704 32387 7 156 524 117 318 20 495 2439 395 3 581 873 59 832 915 292 6868 77 692 5 2 0 3 786 5 822 895 295 5 708 460 69112 911 304 6544

7 7 8 2 4 44-93 7 448; 6 o - 5 3 99 239i 79-07 20 595 58-89 86 2 2 2 84-79 1 3 27.9 6 4 - 1 , 8 1 0 4 3 74-2! 10 555. 54-80 77 4 9 3 78-84 15 555, 62-97 49 755 79-98 16475; 6133 84 698! 7S-o8 6 3 5 9 66-34 74 039 69-87 I 3 4 6 7 j 57-02 76 0 4 3 64-83 1 0 574; 51-59 41425l69-24 3598 52-39 59 2571 76-27 3827,65-7 3 4 1 0 0 8 59-34 3938 6o-18

!

2 1 1 5 6 1 8 114 2 8 0 917 1 6 3 3 4 3 5 7 7 2 1 136459177

578107\

Uppfört å restlängd Debetsedlar

Belopp

Debetsedlar Antal

300 904 58 238 051 132 153 11 461 276 1029969 13572 2 765416 5 3 474 20 321 2508016 4 198 4 2 8 72 560 2522961 26553 5 011416 96 5 8 3 55 268 4 513222 8 7 2 3 0 4 315 364 1822114 20 061 2 940 176 7 3 584 701 710 5 644 3 967 260 94 032 1 901 681 20 965 808 786 21 5 8 3 574494 6 080 1 910 981 4 5 328 2497 616 26338 114 632 4 857 721 1 519168 10 875 8 4 8 0 926 140 4 5 8 7 994 205 69107 7 908017 65463 2 220 637! 55 119 2219 703 18059 93 591 4 069 960

i r i k e t å r 1924.

Kronor

| %

Antal |

%

Belopp Kronor

|

%

51057 636 87 67 147 818 4 9 * 1 3 7180 415 1 2 - 3 3 9 173 314 So 0 4 4 4 582 3 3 ' 7 4 2 287 9 6 2 1 9 - 9 6 211 332 2 0 - 5 2 4961 3 6 - 5 6 818 637 79 48 9 856 18-43 2 6 4 246 9 " s 6 2 501 170 9 0 44 6 444 31*7* 90 25 244 577\ 9*75 2263439 12 4 1 1 1 7 - 1 0 3 4 3 376 8 - J 8 3 855 052 9 i 8 2 n-58 2230 722 88 4 2 292239 8 701 32*77 4 548 173 9 0 76 17 346 1 7 - 6 0 4 6 3 2 4 3 9"24 24 938 45-12 620649 13-75 8 6 »5 3892573 12 526! 14-36 3 6 8 4 8 7 8-54 3 946 877 9 i 46 238816 6 653 33-16 86 89 1583298 IS'" 1 1 9 6 3 ! 16-26 290 644 9 ' 8 Q 2 649 532 no 1 1 1643 29-n 51838 649 872 9 2 61 7-39 4 5 1 6 9 1 tV 39 3 515 569 SS 61 22 340! 23-76 395 768 2 0 - 8 i 9 728: 46-40 1505913 79 I O 1844! 8-54 66 0 5 8 8 - I 7 742 728 91 S3 60 003 1 0 - 4 4 514 491 8 0 56 1818'30-39 2 8 6 0 0 6 "4*97 1 624 975 85 0 3 14 5 0 2 j 31-99 393675 2103941 9 439,35-84 I5-76 84 2 4 3 6 1 8 3 7 7-45 4 4 9 5 884 9 2 5 5 1 7 5 6 1 ! 1 5 - 3 2 10-35 157276 4 032 37-08 1361 892 Se, 6 j 5 5 1 1 1 3 6-50 7 929 813 93 5 ° 20 392 14-52 I2'6i 6 985 937 87 3? 31751' 45-94 1008268 842414 io.6 5 1 7065 603 89 3 5 2 5 1 9 3 38-48 188 8 3 3 8-50; 2 0 3 1 8 0 4 9 i 5° 7 710! 13-99 268659 12-ioi 1951 044 87 0 0 6448 35-71 782 716! 19-23; 3 287 244 8 0 7 7 24 0 8 1 2 5 - 7 3 14

513625 8 2 I 3 994 527 83 7 ä 5 306 003 SS 38 2819 452 84 3 4 B 633 386 91 74 2326649 89 36 4 8 6 9 1 7 4 88 3 7 1548967 82 5 (• 4 399 940 8 9 38 86 99 2501456 2 992 947 9 0 37 1697988 83 9 6 5 514 857 9 0 5 ' 1033922 So 5 0 2 4 3 6 3 86 3 3 2236 359 85 2 7 5 790 798 So 9 1 Si 6 8 1992506 2 949 529 82 35 749383 S i K 7 4 502 4 7 5 86 5 2 7 5 1 8 1 7 83 97 4 530 281 79 3*5 724 329 7 9 - 4 8

9 5 3 9 9 55-o7 3157000, 17-87' 193227, 16-27 4 856 3 9 - 4 7 6 9 7 - 4 6 6 | 11-62 26 2 6 3 2 o - 9 3 523494 15-66! 14 375 41-11 15 4 6 2 1 5 - 2 1 327 087! 8-26 7421 3 5 - 8 5 262571 io-I4' 28 169 2 5 - 7 9 640 918 u - 6 3 8 705 4 5 - 2 0 327138 17-44 5 2 2 8 8 1 10-62! 20 794 2 I ' i 6 376 496 13-08 9148 3 7 - 0 3 12 4 5 3 2 0 " o 2 3 1 8 9 7 8 9 ' 6 3! 324 269 16" 04 • 10 388 3 8 - 6 7 2 3 7 8 3 21*92 578 218 9-49! 10-67 123479 3 2 2 7 33-66 31 924 3 0 - 1 3 7 9 5 709 I S ' 6 ? ! 386 345 H ' 7 3 13920 4 2 - 9 8 41 275 35*18 1 3 6 5 726 1 9 - 0 0 ' 9 921 4 8 - 4 1 446 889 18*32; 18 407 3 0 - 7 6 6 3 2 3441 17-65 i 165 909] 18-13 3270 47-6! 18 4 3 5 2 3 - 7 3 7 0 1 3 1 1 i3-48 ! 1 4 3 4 7 8 i6-o3! 1995 3 4 ' 2 7 2 8 1 0 4 4 0 * 6 6 1 178 179 2 0 - 6 4 186 975 2 0 - 5 2 2606 3 9 - 8 2

; 9 9 8 1 5 8 8 8 87-3/ J 4 8 2 1 8 3 22-79 1 4 4 6 5 0 2 9 l 2 - 6 6

54"90 117875978

8 6 3 *5 4 7 4 £2Sj 45-10 18583199

13-62

S u m m a f ö r h e l a r i k e t 3 1 6 8 5 5 3 250 7 4 0 0 9 4 2 211 542 69-80 217 691 866 8( '•8: 1957 0 1 1 ! 3 0 - 2 o 3 3 0 4 8 2 2 8 13-18

273 Tab. 4. Län (Lb. ss landsbygd, St. = städer)

Antal utfärdade debetsedlar

Stockholms stad Stockholms

länL.

Uppsala

» <~. '

Södermanlands

fLb. » \St.

Östergötlands » <~. ' .Jönköpings ti

u

„

» <<,. ' 'Lb*

Kronobergs

» . ~.

Kalmar

» {^b*

Gotlands

» <„''

Blekinge

» <-. '

Kristianstads » »c*

MdafrJ Malmö stad huslan|övr.gast Hallands län< «^. ,,..

R e d o g ö r e l s e för k r o n o u p p b ö r d e n i r i k e t å r 1925. Summa debi ter&d.6 utskylder kr.

Influtet vid t ippbördstermin eller -stämma Debetsedlar Antal

/o

Belopp Kronor

| %

Uppfört å restlängd Debetsedlar Antal

%

Belopp Kronor

| %

308979 61 354 025\ 159 086 51-48 53358981 86'97 149 893 48-52 7 995 044 I 3'°3 136 342 12 323 982 89 269 65-48 9 855 082 79*97 47 073 34'5 2 2 468 900 20*03 196432 18*39 871682 8 l - 6 i 4 481 34-49 1 068114] 8511 6 5 V 12992 43 379 8o-7o 2 864 216 90-32 10 373 19-30 306 900 9 - 68 53 752 3 171 116 6 637 3 i ' 9 7 258952 14126 68-03 2348211 90-07 20 763 2607164 9'93 59 669 81-43 4 261977 92-24 13 606 18-57 358 607 7-76 73 275 4 620 584 2 19961 66-71 2371770 86-60 9 961 3 3 ' 9 366 837 I3-40 29 922 2 738 607 78 559 78-46 4 798 607 90-60 21561 21-54 497 694 9-40 100 120 5 296 301 654 374 *3*77 4 751124 32171 55*37 4 096 750 86*2 3 25 931 44'6 3 58102 88 792 4 474 296 75 907 85-49 4 101 7H7 91-67 12 885 14*51 372 499 8*33 203106 U - 8 3 6482 3 i * 3 1 514 235 8 8 ' i 7 14 218 68-69 20 700 1717341 74 908 3 193 674 62 585 83*55 2 895 884 90-68 12 323 16*45 297 790 9'32 8-o6 52574 652444 1555 27*37 4127 7 2 "6s 599870 91-94 5 682 94 262 4 219 030 71 732 76-09 3 749 761 8S-88 22 530 2 3 ' 9 i 469 269 11*12 393931 20-63 1 909 483 11499 5 2 "73 1515 552 79*37 10 289 47*22 21788 22 183 878 105 20 033 9 0 ' 3 i 806 732 91-87 2150 9-69 71373 8*13 62919 IO*55 4 224 69-25 533420 89-45 1876 30-75 6100 596 339 46 564 2 153 009 30 693 65-92 1771808 82-29 15 871 34-08 381201 I7*7i 8837 36*73 369 500 I5*i5 24 062 2439 365 15 225 63-27 2069 865 84-85 400 369 7 - 2o 114 040 5 566 464 5 166 095 92-80 17 443 15-30 96 597 84-70 4 407 35'94 152 729 9*i 9 1 661170 12263 7 856 64-06 1508441 90-81 142 133 10 262 242 120 719 84-93 9 600 656 93*55 21414 15-07 661 586 6*45 37997 53*57 7 084 239 86-68 32930 46-43 1088983 l?>'l2 70 927 8173222 8247 327 40957 6O'I 2 7332443 88 91 27174 39*88 914 884 11'og 68131 47 587 8 5 7 2 2 177 415 92*04 7 929 14*28 188 422 7* 9 6 55 516 2 365 837 12705 63-68 2014 806 87-3* 7246 36-32 292826 12*69 19 951 2307632 95 245 4178 521 69 520 72-99 3 371757 80-69 25 725 27-01 806 764 I 9 ' 3 i

, (Lb. D ^ II Göteborgs ochi ... Bohus t J stad ... 175 687 18454 453 1 215 982 (.Övriga st. 12619 Älvsborgs län<„" ' 125 30U 6 168 07] 3397 753 36191 Skaraborgs - „. ' 102 487 4 031 569 2383367 21566 106 044 6 048 479 Värmlands * &*• 20 028 1 956 696 99 287 5 118 242 Örebro » &*• 27131 3163955 62 655 3 661 742 Västmanlands » l„. " 26 963 2293 558 107 130 6 530 359 Kopparbergs » { c* ' 9 855 1 305 656 Gävleborgs » < * 108 659 6 237 080 33 048 2872822 Västernorrf Lb. 116 861 7 619 500 lands » (St. 2621005 21118 62 277 3 807 958 Jämtlands » ftj-6 897 931 389 80 639 5 121 094 Västerbottens» j ^ 5 * 6 781 894 700 70 640 5 918 474 Norrbottens » l„. ' 6 631 862136

79 264 4 5 ' 1 2 15 259 423 82-69 7676 60-83 1 015 682 83-53 99 616 79*5° 5 420 913 87-89 20 882 57-7° 2893044 85*15 86 642 84-58 3 687 584 91*47 13 711 64*57 2100 992 88- I 5 77 418 7 3 ' 0 1 5 313 359 87*85 10 937 5 4 ' 6 i 1627293 8 3 ' r 7 76 957 7 7 ' s i 4 524 672 88*40 16292 6o'o 5 2 716110 85*85 50 135 8 0 ' 0 2 3 281 898 89-63 17 022 63-13 1942130 84-68 84 026 78*43 5 830 343 89*^8 6474 65-69 1154 263 88-40 74 743 68- 7 9 5 337 579 85-57 19 023 5 7 - 5 6 2460 007 85-63 74 950 64-14 6 024 270 79-06 11172 52-90 2166 703 82-67 43 896 70-49 3 170 586 83-26 3 862 56-00 788638 84-67 61183 75*8? 4 429 212J86-49 4 490 65*17 766 778 85-70 41806 59-18 4 791 239 80-95 4 046 6 l ' 0 2 706916 82*00

96 423 54-88 3195 030 *7*3i 4 943 39-17 200 300 l 6 * 4 7 25 684 2 0 * 5 0 747 158 I 2 * I I 504 709 "4*8 5 15 309 42-30 15 795 15*42 343 985 8*53 7855 35-43 282375 I I - 8 5 735 120 12*15 28 626 26*99 329 403 I6*8 3 9 091 45-39 22 330 22.49 593 570 I I ' 6 o 10 839 39*95 447845 14*15 12 520 19-98 379 844 10*37 9 941 36-87 351428 I 5 * 3 2 23 104 21-57 700 016 10*72 151 393 II*6o 3381 34*3' 33 916 31-21 899 501 H - 4 3 14 025 42*44 412815 !4'37 41911 35*86 1 595 230 20*94 9 946 47-10 454 302 17*33 18 381 29-51 637 372 l 6 ' 7 4 3 035 44"°o 142 751 15*33 19 456 24*13 691 882 13*5^ 2291 34-8 3 127922 14*30 28 834 40*82 1127 235 I9'o5 2585 38*98 155 220 l8*oo

Landsbygd 2139 061 122 965 729 1637 621 7656 107 233442 87-21 501440 23*44 15 732 287 12*79 Städer 1084877 142576829

597 m

55-o8 122 8IS 344 86-14 487363 44*92 19 758585

13-86

Summa för hela riket 3 223938 265 542 558 2 235135 6933 230051686 86-63 988 803 3067 35 490 872 »3*37 18 — 1812.

274 Tab. 5. Redogörelse för kronouppbörden i riket år 1926. Län (Lb. = landsbygd, St. = städer)

j Antal Summa j utfärdade debiterade debetutskylder sedlar kr.

Influtet vid uppbördstermin eller -stämma Debetsedlar Antal

| %

Belopp Kronor

| %

Uppfört å restlängd Debetsedlar

Belopp

1 Antal | % 1 Kronor | %

324 094 63436 590 167 984 51*83 56180980 88- 5 6 156 110 48-17 7254 616 11*44 140 235 12 287 625 91798 65-46 9 795 081 77*^5 48 437 34-54 2 492 544 2 2 * 8 5 17047 1149 150 928214 80-77 220936 19*23 11130 65-29 5 911 34*7 X 54 639 3 224 241 43 979 80*49 2 899 486 89'93 10 660 19*51 324 755 I O 0 7 Uppsala » \ci 21586 2694 344 14 651 67-87 2414 689 89-62 6935 3 2 " I 3 279 655 IO*38 74 137 4 969 403 61215 8 2 - ; 7 4 587 280 92-3I 12 922 17*43 382 123 7*69 SödermanfLb. 30172 2 735 971 9 692 3 2 - 1 2 352906 12*90 lands » \St. 20 480 67-88 2383065 87-xo 98 965 o 660 136 80 502 81-34 5 128 447 90-61 18 463 l8*66 531 689 9-39 Östergötlands » <g. ' 4 796198 58808 33350 56*71 4165 603 86-8 5 25 458 43" 2 9 630 595 I 3 - I 5 90 217 4 646 297 76 968 85*31 4 271 616 91-94 13 249 14-69 374 681 8*o6 Jönköpings » \g. ' 20 659 1 705 647 14 279 69-12 1514 556 88-8o 6380 30*88 191 091 I I * 2 0 75 291 3 186 685 63 269 84-03 2 925 512 91-80 12 022 i 5 ' 9 7 261 173 8*20 Kronobergs » Sg. 5 709 592074 35 298 5-96 4 296 75*35 556 776 94-04 1413 24*75 „ , /Lb. 95 992 4 420 053 71819 74'8o 3 943 119 8 9 - 2 1 24 173 2 5 - 2 0 476 934 10*79 Kalmar » j~. 22186 1 857156 393 525 21*19 11759 53*oo 1 463 631 78-81 10 427 47*00 903 030 91*81 2 294 IO' 2 8 80 608 8*i8 983 638 20 030 22 324 89-72 Gotlands » y ^ 537 884 8 9 - 0 2 1943 3 1 ' 9 8 66 361 10*98 604 245 4132 68'o2 6 075 31 044 66'o6 1 791 669 8 4 0 1 15 949 33*94 341 061 15-99 Blekinge » < g. ' 46 993 2 132 730 24 004 2425 304 383915 15*83 15 008 62-52 2041389 84-17 8996 37*48 116 016 5 571 000 392 193 7'o4 97 544 o4'o 7 5 178 807 92-96 18 472 15*93 Kristianstads » L ' 12447 156542 IO*oi 1 564 536 7998 64-26 1407994 89*99 4449 35*74 726 968 6*41 Malmö- }(Lb , . ', .. . , 144 120 11 340 300 i on 346 83*5° 10 613 332 93*59 23 774 IO*5 0 . ,.. <Malmö stad 39 464 54*55 6 328958 87-00 32884 72348 7274 697 945 739 13*00 hus lan | A . . tOvriga st.... 72869 8284 752 43 752 60-04 7 315 326 88-30 29117 45*45 969 426 1 1 - 7 0 39'96 56 022 2 460 141 48 369 86-34 2 265 468 92*09 194 673 7 - 9 * 7 653 13*66 n Hallands ^ )st 20 006 2164 919 13136 65-66 1892389 8 7 V 272530 1 2 - 5 9 6 870 34*34 „_ , (Lb 97 259 3 981 157 69 971 71*94 3 187 677 80*07 27 288 2 8 - 0 6 793 480 I 9 ' 9 3 Goteborgs G ö b och Bohus u o l e J ™ r ö s 84 689 47*98 14 628184 84*30 91835 5 2 - 0 2 2 723455 I5*70 ... stad ... 176 524 17 351 639 13371 1 260 766 8172 6 l ' i a 1058102 83-93 202664 i6*o 7 5199 38-83 ian (Övriga st. 652 605 1 1 - 0 5 Älvsborgs län!g". ' 126 176 5 904 290 100 591 79-72 5 251 685 88'9 5 25 585 2 0 - 2 8 36 971 3193882 450583 14*11 21806 58*98 2 743299 85-89 15165 4 I ' 0 2 88 550 85-09 3 680 866 92-00 15513 I 4 - 9 ! 319 501 8'oo Skaraborgs » Åci' 104 063 4 000 367 21682 2402942 252164 1 0 - 5 0 14 099 65-02 2150 778 89-50 7 583 34-98 107 142 6 222 458 765 604 1 2 - 3 0 78 309 73'°9 5 456 854 87-70 28 833 26*91 Värmlands » 1st 20 304 1 891 862 8 741 43-05 298 622 15-78 11563 56*95 1593240 84*2 2 78139 78*14 4 783 997 89-34 21864 2 I 8 6 570 747 I0 - 66 100 003 5 354 744 öÖrebro v. » /Lb«, 431 244 14-49 16 726 61-07 2543983 85-51 10 661 38*93 27 387 2975227 61 962 3 645 971 376 484 I O - 3 3 49 043 79**5 3 269 487 89-67 12 919 20*85 Västmanlands » | » . ' 27293 2536447 341957 I3'48 9 765 35*78 17 528 64*22 2194490 86-52 85 835 79* 2 4 5 988 410 90-24 22 486 2 0 - 7 6 647 987 9*76 Kopparbergs » i „. " 108 321 6 636 397 10 310 1252239 7 096 6 8 ' 8 3 1134 849 90-63 3214 3 I - I 7 117390 9*37 74 486 66-72 5 494 526 84-89 37 160 33*28 978 213 1 5 * " Gävleborgs » <o t ' 111646 6 472 739 58-83 33341 2374469 85*15 13 725 41-17 414 046 H ' 8 5 2 788515 19 616 Västernorr(Lb. 119 523 8 055 253 78 043 65-29 6 543 183 81*22 41480 34*7i 1512 070 l 8 - 7 8 2 lands » \St. 2493451 2 068499 82*96 10 040 46*08 424952 17*04 21791 11751 53*9 62 454 4 020 360 43 384 69-47 3 318 230 82*54 19 070 30-53 702 130 17*46 Jämtlands » 1st 6 949 943470 3948 56-81 796 889 84*46 3001 43**9 146581 15-54 82 585 5 441 020 62 924 76-19 4 702 889 86*43 19 661 23*81 738131 13*57 Västerbottens * \ 0 \St. 7124 912170 4 850 68-08 789175 86-52 2 274 3 I *92 122995 I3*48 70 489 5 625 692 41 951 59*5* 4 638 698 82*45 28 538 40*49 986 994 17*55 Norrbottens "* \ o 6 782 823304 4 202 61*96 675 585 82*06 2580 38-04 147 719 17-94 Stockholms stad Stockholms

län<„. '

Landsbygd 2166574 126 242 697 16581091 7653 110 619 349 87 62 508 465 23-47 15623 348 I 2 - 3 8 Städer 1117839

142110497\

5613; 1238S2996\8ri7

490374 43-87; 18227501

I2-83

Summa för hela riket 3 284 413 268 35319*| 2 285 574 69*59 234602345 87-39 998 839 3 0 4 1 33 850849| I 2 - 6 I

275 Tab. 6. Redogörelse för kronouppbörden i riket år 1927. Antal Summa utfärdade debiterade debetutskylder sedlar kr.

Län (Lb. = landsbygd, St. = städer)

Influtet vid uppbördstermin

Uppfört å restlängd

- S t ii 111 ID 3,

Debetsedlar Antal

1 %

Belopp Kronor

%

Debetsedlar

Belopp

Antal | %

Kronor | %

336 041 62698975 175 484 52*22 55157 817 87-97 160 55? 47-78 145 9ri9 12 845 682 96 403 66*04 10 305 180 8o-6i 49 566 33-96 1195 145 17611 11130 63-ii 934 235 78-16 6481 36-89 55 615 3 259 286 44 614 So # 2 2 2 931 668 89*95 11 001 19-78 Uppsala » l„.' 21873 2 768150 15 024 68-69 2485 536 89-79 6 849 31*31 Söderman(Lb. 74 901 5 219 617 61777 82-48 4 814 390 92-23 13 124 17-52 lands » \St. 30 463 2 726 539 21002 68- 9 7 2381119 87*33 9 451 3 J 'o3 99 616 5 717 172 82 592 82-91 5 1 7 5 940 90'54 17 024 I7-o 9 Östergötlands > \«. ' 60 349 4 807 690 35 230 58-38 4 188 737 87*13 25 119 41*62 ,.. . . . . /Lb. 92 845 4 495 650 79 740 85-89 4 1 1 7 279 91'58 13 105 14-11 20928 1 743 681 14 741 70-44 1 650 203 88*90 6187 29-56 Jönköpings » (~. 75 860 3 356 600 63 878 84-21 3 087 321 9 I - 9 8 11982 15*79 Kronobergs » l~. ' 5 754 586038 4 406 76-57 551063 94*0 3 1348 23*43 97 064 4 382 512 73 930 76'i6 3 923 571 89*5 3 23 134 23*84 Kalmar » )St 22802 1 919 886 12655 55'so 1 543 091 80-37 10147 44*5° 23 104 1 038 999 20 703 89-61 953 750 9 I ' 8 c 2 401 i o - 3 9 Gotlands » |ot ' 6135 598 630 4 239 69-10 532283 88*92 1896 30*90 46 525 2 073 225 ] 739 592 83*9! 15 455 33-22 31070 6 6 - 7 8 Blekinge ""I st 25 065 2380 850 16 070 64-11 2036 732 85*55 8995 35'89 117 400 5 667 199 98 349 83*77 b 244 835 92*55 19 051 16*23 Kristianstads » \ ~ . 8325 65-84 1 409 260 90-99 12644 1548843 4 319 3 4 ' i 6 1 0'J QOO c - . . 10 537 000 22 754 r 5*70 M, a l, m ö..- 1fLb , , ', .. , j 144 976 11 291 414 93*32 . ,.. < Malmö stad 73347 7 043484 40 552 55-29 6173113 32 795 44-71 87-64 [Ovnga st.... 75 564 8042340 45 683 6o-46 7116 772 88*49 29 881 39*54 56 739 2 610 375 49 546 87-32 2 446 002 93-70 7 193 I 2 ' 6 8 H al I un (1 s län \ 20 353 2194 815 13501 66-33 1932837 88-06 6 852 33- 6 7 97 204 4 032 232 71541 73*60 3 336 408 82*74 25 663 26-40 d„... o t e.b o r g sfLb. \r.. , _ och Bohus' G ö t e b ° r g s 90 416 50-63 14 108 469 86*36 88180 49-37 län •• s t a d •• 178596 16336183 1.Övriga st. 14 707 1171149 8 917 60-63 984 090 84*03 5 790 39-37 127 783 6 078 467 103 025 80-62 5 451754 89*60 24 758 I 9 ' 3 8 Älvsborgs län{ct 40 707 3296110 24 759 6o'82 2846925 86-37 15 948 39-18 103 521 4 354 460 88 295 85-29 4 023 589 92-40 15 226 14-71 Skaraborgs » ^s+ 21725 2353855 14 414 6 6 - 3 4 2109 933 89-64 7 311 33*66 108 664 6 462 504 80 006 73'63 5 674 490 87*81 28 658 26-37 Värmlands * \o 20877 1 964 760 12234 58-60 1 657107 84*34 8643 41-40 \st. 78ö75 77*89 5 038 667 89*38 22 249 2 2 ' n Örebro * < i ' 100 624 5 637 127 27 670 2987365 16 963 61-30 2560 586 85*71 10 707 38-70 (St62130 3 617 885 49 840 80-22 3 250 830 89-85 12 290 19-78 Västmanlands » <•* ' 27570 2569 890 17939 65-07 2226 988 86-66 9 631 34-93 \st. 110157 6 788 580 88 358 80-21 6160 632 90-75 21 799 19-79 Kopparbergs > <„ 10 610 1302439 7 333 69-11 1175 652 90-27 3277 30-89 84 228 76-0, 5 542 378 85*48 26 579 23-99 Gävleborgs » <„ ' 110 807 6 484 177 33 786 2 772 794 19 805 58-62 2349 636 84-74 13981 41-38 Västernorr(Lb. 118 965 8 256 472 77 056 64*77 6 668 613 80-76 41909 35' 2 3 2532643] lands » \st. 22631 12088 53*4i 2101156 82-96 10 543 46-59 63 473 3 918 085 44 452 70*03 3 262 641 83-27 19 021 29-97 Jämtlands » \^ ' 935 353, (St. 6 953 4 205 60-48 796 536 8 5 - l 6 2 748 39*52 64 359 76*30 4 952 091 86-99 19 992 23-70 Västerbottens » {<?. ' 84 351 5 692 796 (St. 7 782 925 053\ 5 289 67-96 795 391 85-98 2493 32-04 73 337 5 703 168 45 057 61-44 4 831221 84-71 28 280 38-56 Norrbottens » [ c . ' [ ot. 6 882 822227] 4 439 64-50 688379 83*72 2443 35-50 Stockholms stad Stockholms

län<^. '

!

7 541158 12-03 2 540 502 19*39 260 910 21-84 327 618 10-05 282614 IO - 2I 405 227 7*77 345420 I2-6 7 541 232 9*46 618953 I 2 ' 8 7 378 371 8*42 193478 I l ' i o 269 279 8*02 34 975 5*97 458-941 10*47 376 795 19-63 85 249 0 - 2 0 66 347 I I - o 8 333 633 l6 - og 344 118 14-45 422 364 7-45 139 583 9-0! 754 414 6-68 870 371 I2- 3 6 925 568 H - 5 1 164 373 6*30 261 978 I I . 9 4 695 824 17*26 2227 714 I3'64 187 059 I5"97 626 713 IO- 3 i 449185 13'63 330 871 7*6o 243922 IO*36 788 014 12*19 307 653 15-66 598 460 I I ' 6 2 426 779 14*29 367 055 10-15 342902 J 3 ' 3 4 627 948 9-25 126 787 9'73 941 799 I 4 * 5 2 423158 15-26 1 587 859 19-24 431 487 I7-04 655 444 I 6 ' 7 3 138817 14*84 740 705 13-01 129 662 14*02 871 947 I 5' 2 9 133848 16*28

Landsbygd 2191 630 128 983 6 8 l | 1699116 7754 j 113169 812 87-97 192 211 22-46 15 513 812 12-03 Städerj 1149415 140224887\\ 65ö«43i 57-28 122393646\ 87*28 492572 42-72 17831241 12-72 Summa för hela riket 3 311015 269 208 6 7 1 '2 356 259 70-52 235 863188 8761 981 786 29-48133 315 083 12-39

276 Tab. 7. Redogörelse för kronouppbörden i riket år 1928. Län (Lb. = landsbygd, St. = städer)

Antal utfärdade debetsedlar

Summa debiterade utskylder kr.

Influtet vid t ippbörd8termin eller - stämma Debetsedlar Antal

| %

Uppfört 11 restlängd Debetsedlar

Belopp Kronor

%

Antal

Belopp

% j Kronor

%

347 544 64 867 4M 185 982 53-51 57 793189 8 9 - 0 9 161 562 4 6 - 4 9 7074 221 1 0 - 9 1 147 480 12 897 009 98 315 6 6 - 6 6 10 402 467 79*88 49 165 3 3 * 3 4 2 494 542 2 0 " i 2 6116 3 6 * 3 5 206 866 17*97 944 513 8 2 - 0 3 10 710 6 3 - 6 5 16 826 1151 379 52 142 3 163 574 41604 7 9 ' 7 9 2 830 317 89*47 10 538 2 0 * 2 i 333 257 I O - 5 3 Uppsala > |st ' 2476 320 9 0 - 1 1 6 601 2 9 * 6 7 271 731 9 - 8 9 2748051 15 650 7 0 - 3 3 22251 56 982 8 1 - 9 5 4 292 611 9 1 * 8 5 12 553 l 8 * o 5 380 858 8 - 1 5 Söderman1 Lb. 69 535 4 673 469 30 516 2678865 22201 7 2 < 7 S 2360 878 8 8 * 1 3 8 315 2 7 * 2 5 317 987 11*87 lands » i St. 102 271 ti 082 159 83 370 8 1 - 5 2 B 511738 90*62 18 901 l 8 - 4 8 570 421 9 - 3 8 Östergötlands » c ^ t ' 61452 588 340 1 2 * 2 5 4 213955 87*75 24 502 3 9 * 8 7 4 802295 36 950 6 o - i 3 94 361 4 760 803 81255 8 6 - i x 4 398 226 9 2 - 3 8 13 106 13*89 362 577 7*62 r , •• • /Lb. Jönköpings » <St 189 056 10*67 6189 2 9 - 6 8 1582146 8 9 * 3 3 20 853 1 771 202 14 664 7 0 - 3 2 76 709 3 492 600 64 693 8 4 - 3 4 3 200 028 9 1 - 6 2 12 016 I 5 - 6 6 292 572 8 - 3 8 Kronobergs » <st ' 36 663 6*44 532 791 9 3 - 5 6 1403 34 oo 569 454 4 444 7 6 * 0 0 5 847 505 715 1 0 - 4 8 / L b - 99 519 4 825 389 76 613 7 6 - 6 7 4 319 674 8 9 - 5 3 ! 22 906 2 3 ' 3 3 Kalmar » <st 1984 521 1 615 272 8 i - 3 9 ! 9 826 4 2 - 0 5 369 249 l 8 * 6 i 13 544 5 7 ' 9 5 23370 2 611 io*8 5 97 071 8 - 1 3 ^ ., / L b - 24 056 1 194 298 21445 8 9 * 1 5 1 097 227 91*87 Gotlands » <g t 598916, 1824 2 9 V 60 575 l O ' i 1 538340 89*89 4 356 7 0 - 4 9 6180 47 259 2 254 211 31475 6 6 - 6 o 1 892 227 83*94 15 784 o 3 40 361 984 16*06 /LbBlekinge » <st 318 825 I 3 ' * 5 8855 35-*8 25 167 2424 995 16312 6 4 - 8 2 2106170 8 6 - 8 5 Lb 119 849 6 053 861 99 908 5 590 867 19 941 1 6 - 6 4 462 994 7*65 8 3 * 3 6 9 2 3 5 ,^ • .- . ^ / Kristianstads » " j ^ 135 893 8*52 1594 388 4 300 33*57 1458 495 9 1 - 4 8 12808 8 508 6 6 - 4 3 147 07« 11696 519 123 106 10 883 593 93'°5 23 970 i 6 ' ^ o 812 926 6*95 (Lb M lm 74 641 6 879 386 6 055 069 88*02 32 479 43*5' 42162, 56-49 824 317 11*98 * . * H Malmö stad huslan|övj,.gast 7434 034 89*22 29 803 38*88 897 863 10*78 16 650 8331897 46 847 6 I - I 2 4 8 648 88-i8 55 170 2 916 843 2 772 961 95'°7 6 522 1 1 - 8 2 143 882 4*93 Hallands l ä n s ex ' 280 607 11*64 2411154 7 545 3 2 * 2 2 2130 547 88*36 23417 15 872] 67-78 73 349 7T6n 99 665 4 237 850 3 472 008 8 1 - 9 3 26 316 2 6 * 4 0 765 842 l 8 ' 0 7 /Lb ......... gS Tn°Z Göteborgs och Bohus * stad 96 455 5 2 - 8 6 15 361136 o o ' o o 86 016 4 7 ' M 2095 070 I 2 * o o 182471 17 456 206 lan 986292 8 4 - 9 8 5 593 3 6 - 5 8 174 388 15*02 9 698 6 3 - 4 2 15 291 1160 680 (Övriga st. 131 372 6 401 286 106 096 8 0 - 7 6 5 /54 763 8 9 - 9 0 25 276 1 9 - 2 4 646 523 I O ' 1 0 Älvsborgs län/^x ' 441429 12*64 3 051872 8 7 - 3 6 15 777 3 7 * 5 4 42 026 3 493301 26 249 6 2 - 4 6 4196 316 9 2 * 4 3 15 463 1 4 - 7 8 343 673 7*57 89 170 85-» 104633 4 539 989 Skaraborgs » /<,. ' 2027 372 8 9 - 8 6 2256138 7176 3 2 - 0 7 228 766 I O * i 4 15 199 6 7 - 9 3 22375 110 448 6 443 551 81 729 7 4 - 0 0 5 658 750 87*82 28 719 2 6 * 0 0 784 801 I 2 . i 8 Värmlands » J^x ' 300 648 I 5 ' i 6 21315 1983149 1682501 8 4 - 8 4 8 660 4 0 * 6 3 12 655 59*37 100 468 5 756 676 78 699 7 8 - 3 3 B 140 227 8 9 - 2 9 21 769 2 1 * 6 7 616 449 i o * 7 1 Örebro » '^. ' 431 941 I 4 - 5 ' 2977 557 28249 2545 616 8 5 * 4 9 11065 39" »7 17184 6 0 * 8 3 62 782 3 849 950 3 474 824 9 0 - 2 6 12 246 1 9 * 5 ' 375 126 9*74 50 536 8 0 * 4 9 V ä s t m a n l a n d s » <* -"x ' 330 249 I 3 ' T 9 2174 237 8 6 - 8 i 28066 2504486 9 530 3 3 - 9 6 18536 6 6 * 0 4 107 674 6 731 937 87 663 8 1 - 4 2 6 135 060 9 » * ' 3 20 011 i 8 * 5 8 596 877 8-87 Kopparbergs » < c*' 100 843 8" 2 4 1122543 9 1 - 7 6 3 228 3 0 - 2 2 10 681 1223386 7 453 6 9 - 7 8 112051 6 867 510 75 687 67*55 5 932 218 8 6 - 3 8 i 36 364 3 2 * 4 5 935 292 13*62 Gävleborgs » <„J ' 393 394 13*82 2846142 2452 748 8 6 - 1 8 13 578 4 0 * 0 2 33925 20 347 59*98 8 758 492 76 429 6 3 * 5 7 7 031 638 8o' 2 s 43 788 3 6 ' 4 3 1 726 854 19*72 Västernorr/ L b . 120 217 23137 2 753414 2310 829 83*93 10 550 45-6o 442585 16*07 12587 5 4 - 4 0 lands » \St. 3 405 064 82*56 19 891 3 I - o 8 719 282 i 7 ' 4 4 64 007 4 124 346 44116 68-Q2 II b Jämtlands *"{<;*' 955 464 833423 87*23 122041 i 2 * 7 7 6933 4 417 6 3 * 7 1 2516 3 6 * 2 9 64 492 76*74 5 378 406 87*04 19 553 2 3 - 2 6 800 772 12*96 84 045 6 179 178 Västerbottens > { c t ' 972459 2437 2 8 - 7 2 850 276 8 7 - 4 4 6 049 7 1 - 2 8 122183 I 2 - 5 6 8486 75 841 5 961 777 46 980 6 1 - 9 5 5 135 608 8 6 - 1 4 28 861 3 8 * 0 5 826 169 1 3 - 8 6 Norrbottens » | L b 7164 2414 3 3 ' 7 0 114 826 i 1 3 - 4 0 854 767 739 941 8 6 ' 6 o 4 750 6 6 * 3 0

,, , Stockholms

... / L b . lan<st

« 1 -

Landsbygd 2 208 630 133 863 277 1 702 360 77-08 117 906 818 88-o8 506 270 22*92 15956 4591 11*92 689 781 58-57 127 380505\ 88-30 487860] 41-43 16870556] 1170 Städer 1177641 144251061 Summa för hela riket 3 386 271 278114338 J2 392 141 70*64 245 287 323 8 8 - 2 0 1994130 | 29-36 32 827 015 l l ' S o

278 T a b . 8. L in (Lb. = landsbygd, St. = städer)

Stockholms stad Stockholms

län l~. ' /Lb

Uppsala

*

<g t

Södermanlands

»

Östergötlands

» J~. '

Jönköpings

»

Kronobergs Kalmar

» <~. ' » »st

Gotlands

»

Blekinge

» <<,, '

Kristianstads

»

Malmöhus

(Lb » l Malmö stad (Övriga st.

Hallands

»

Göteborgs och

s~. '

\~. '

1st

j«.'

{^bj„ ' / "

. l^öteb- SJad

Bohus

l Ovnga st. Älvsborgs

»

(\£

Skaraborgs

»

< „" '

Värmlands

»

<„"

Örebro

»

/ ^

Västmanlands

»

< JJT'

Kopparbergs

»

Gävleborgs

»

(Jr b wt

Västernorrlands »

<"

Jämtlands

»

(^b

Västerbottens

»

/^b

" ' '

Antal utfärdade debetsedlar 233610 109 088 17 091 47 373 16 997 HO 590

22823 86 994 53440 71721 28424 69 493 5 467 80 151 18342 20 625 5 397 39 730 17 714 102 894 12605 118 971 59 860 60 533 47 942 15 793 78 441 126190 18207 109 928 34 708 92 609 22280 97 592 20 626 81563 21871 53 746 21730 92 456 12435 96 701 24 405 108 737 18 303 61 452 5 667 72 508 5196 62 449 11418

Redogörelse för kommunal-

Summa debiterade utskylder kr.

Debetsedlar

Influtet vid uppbördsstämma

Antal

Kronor

Antal

59 394 441 11967 579 3 634 611 2 900 637 2584 025 4 745 723 4 983012 5 634 898 10 871 317 3 351 487 5 233 745 3 354 793 874 941 4 490 992 3 738 374 1 038 726 789287 2 653 935 3 626494 5 379 940 2182442 8 610 016 14 586314 14140554 2 791 042 2908198 4 201397 29415 078 3092096 5 407 308 5 734 390 4 068 709 2911077 7 169 028 3936 748 5 641 667 4 407177 3 923 157 4297080 7 992 894 2591 776 7 242 273 5 686909 7 871 389 3516859 3 838 552 1544101 4 327 691 915 016 8 202 779 2218390

107925 46*2 65 911 60-4 9598 56-16 34 275 72-35 10 284 60-51 44 827 73 - 98 14123 61-88 63 866 73'4i 30 436 56-95 60 459 84-30 15 050 52'95 52 887 76*10 3806 69-62 54 393 67-86 9 395 51-22 16 336 79-20 3302 61*18 21614 54-40 11079 62-54 78 634 76-42 7456 59-15 94 900 79'77 27446 45-8s 32029 52-91 38 546 8o - 4o 10143 64-23 54127 69-00 55 963 44-3 5 9 569 5 2 -56 88 660 8 o ' 6 5 19 761 56-93 74 757 80-72 14 018 62-92 63 617 65-^9 11096 53-80 57 799 70-86 11699 53'49 35 785 66-58 11483 52-85 65 326 70-66 7 011 56-38 59 865 61-91 12533\ 5i-35 58 809 54-08 8972 49-02 37 493 6 I - O I 3066 54-10 46 810 64-56 3 573 68- 7 6 25 731 41 '20 6 770 59"29

46652675 78-55 8 781 302 73-38 2901914 79'84 2 437 715 84 2208236 85 4 052 344 8 5 39 4 085 060 8 r 9 4 780 596 84-8 8 715 861 8o-! 2 977 847 4 267 471 88-85

125 685 53 - 8o A3 117 39-58 7 493 43-84 13 098 27-65 6 713 39-49 15 763 26*02 8 700 38" 23128 26-59 23004 4 3 ' ° 5 11262 15*70 13 374 47'os 16 606 23-90 1661 30-38 25 758 32-14 8947 48-78 4 289 20*80 2095 38-82 18116 45-6o 6635 37*46 24 260 23-58 5149 40-85 24 071 20*23 32414 54-15 28504 47-09 9 396 19*60 5 650 35'77 24 314 31-00 70 227 55-65 8 638 47'44 21268 19-35 14 947 4 3 ' ° 7 17 852 19-28 8262 37'o8 33 975 34-81 9 530 46-20 23 764 29-14 10172 46*51 17 961 33'42 10 247 47*15 27 130 29-34 5 424 43-62 36 836 38-09 11872 48-65 49 928 45-92 9 331 50-98 23 959 38'99 2601 45-90 25 698 35"44 1623 3 X ' 2 4 36 718 58-80 4 648 40-71

Belopp

Uppfört å Debetsedlar

81-54

2 845 577 84*82 790 628 90-36 3 717627 827 2934 655 78*50 935 643 90*08 658 877 83-4 2 132 112 80-34 3095 658 85-36 4 702 405 87*41 1 836 555 8 4 ' i s 7 778 883 90-35 11 294 541 77*43 11 646 081 82-36 2 492 095 89*29 2479107 85-25 3 448 887 82*09 21216556 72*13 2374 317 76*79 4 755 751 87-95 4 706 647 82*08 3 617 088 88*90 2475403 85-04 5 890 415 82*17 3225 728 81-94 4 553 248 80*71 3659 069 83*02 3 269 821 83-35 3215 625 74-83 6 758 278 84-55 2095 030 8o*8 3 5 702 779 78-74 4 450 924 78*27 5 708 557 72-52 2 788 531 79'29 3 023 733 78-77 1199682 77-7o 3 577 182 82*66 807 865 88*2 9 6 331 165 77-19 1692501 76*29

jjrb 1 863 754 126 806 612 1295 427 6 9 5 1 104 271050 82.23 668327 3 0 4 9 Landsbygd 911132 199 814 45% 467586 51-32 157 475197 78-81 443546 Städer Summa för hela riket 2 774 886 326621064 1 763 013 6354 261 7462471 8014 1011873| 36*46

Norrbottens

»

279 uppbörden i riket år 1923. rostlängd

Influtet efl er indrivning

Belopp Kronor

Belopp

Debetsedlar 0/

12 741 766 2 1 * 4 5 3186 277 26-62 732697 2 0 * i 6 462 922 I5"96 375 789 I4"54 693 379 I4-6i Io'o2 897952 854 302 l$'x6 2155456 "*9-83 373 640 H'X5 966 274 l8- 4 6 509 216 I5*i8 84 313 9-64 773 365 17-22 803 719 2I- 5 o 103 083 9'92 130 410 16-52 521 823 19-66 530 836 14-64 677 535 12-59 345 887 15-85 831 133 9-65 3291773 22-57 2494 473 17-64 298 947 10-71 429 091 14-75 752 510 17-91 27-87 8198522 717 779 23-21 651 557 12-05 1027 743 1 7 - 9 2 451 621 II-io 435 674 I4- 9 6 1 278 613 I7'83 711020 l8-o6 1 088 419 1 9 - 2 9 748108 16-98 653 336 16-65 1 081 455 25-17 1 234 616 15-45 496 746 19-17 1 539 494 2l'2t< 1235 985 2 1 - 7 3 2 162 832 27-48 728328 2 0 * 7 1 8 1 4 8 1 9 2i-2 3 344 419 2 2 - 3 0 750 509 17*34 107151 11*71 1 871 614 2 2 - 8 i 525 889 23-71

Antal

%

Avkortat och avskrivet Debetsedlar

TT

' O-

Kronor

| %

Antal

/o

Oredovisat vi 1 1924 års utgång

Belopp Kronor

Debetsedlar

%

58467 25-03 6976410 55 245 23-65 4 420446 7'44 11-75 18 454 16-92 1 225 382 10-24 7 247 6'64 430 078 3*59 3076 l8'oo 334 093 9*19 808 4'73 75 735 2*09 8 261 i7'44 282 551 9*74 2 612 5'5i 89 514 3*°9 3 639 2 1 - 4 1 210 620 8-x5 2489 14*64 108943 4*2 1 310 674 6-55 7 808 12-89 3 290 5-43 149 670 3**5 5165 2 2 6 3 552265 H * o 8 2241 9'82 173 731 3*49 13 832 15*90 444 278 166 022 2 - 95 7'88 4180 4*81 8394 i5'7i 652 503 6*oo 472724 5 040 9'43 4*3 5 6 286 8*76 201 236 6"oo 2 081 2*90 66 569 1*99 8*97 4 647 16-35 469 727 4 34S I5'3° 194 467 3'72 8 386 12-07 257 770 7-68 3 913 5*63 101 583 3*°3 902 16-50 39 293 4*4 9 41897 729 13*33 4*79 13 313 l6 6i 414 987 9-24 5 874 7*33 150 730 3*36 3030 16-52 249 293 6 6 7 142 0-77 13105 0-35 1912 9-27 52 907 5'°9 2 060 9'99 39-206 3*77 1128 2 0 - 9 0 75 561 9*57 40 756 5'16 839 15*55 8 546 2 1 - 5 1 241 220 9*o9 145 223 5*47 5 779 14*55 8*77 3474 19-61 318087 534 3-02 26975 0'75 14 291 13-89 383 740 7*i3 132 695 2*47 4 823 4-69 i 8 0-67 2358 185 015 8-48 0-13 85 2859 7I 14 878 1 2 - 5 0 190 752 2 # 2 I 498 340 5*79 5 616 4*7 2 0 I 18176 3 '3 6 1953355 22476 O11 6 96 O" 1 6 3*39 13929 2 3 - 0 1 1 410 519 9'97 419 768 2*97 7310 I2 o8 5 516 11-50 178 246 6-39 43 821 1*57 1768 3'69 8*40 3339 2 1 - 1 4 257 798 8-86 92933 3*20 1327 12 098 15*42 348 568 8*29 143 518 3*42 6 272 8"oo 41654 33"oi 4 791171 I 6*29 27000 21-39 3 051313 10*37 3261 17-91 300 663 9-72 73937 1755 9-64 2*39 11859 io- 7 9 352 575 6-52 151 623 2'8o 5 662 5'J5 7473 21*53 555 234 9-68 8-91 3091 143 603 2*50 11450 12*37 284 312 6'99 95 731 2-35 4 022 4-34 4 404 19-76 9-T8 76297 2*62 2632691 904 2045 17 295 17-72 654 830: g-I3 6 479 6-64 185 515 2-59 4487 21-75 85 990 2 - i8 2310 11-20 411410\ 10-45 12437 15*25 526 388! 9-3 3 180 163 3 - I 9 4 840 5*94 4 071 18-61 3091771 7*02 254 425 5*77 4371 19-99 9 140 I7-oo 299 307 7*63 3 760 7"oo 120 783 3-08 4 814 2 2 - I 5 590473 13*74 8-26 137432 1795 3*2o 13 595 14-70 535 099 6*70 4 492 4-86 197 780 2*47 1966 I5-8i 177932 6*87 106214 1735 !3'95 4*io 16 534 I7*io 721 215 9*96 4 502 4*65 159 538 2 - 2 0 5 557 22*77 9*64 548479 236 O-97 25 493 0-45 24 347 22'39 934 222 I 1*87 292 777 3*72 6 002 5*52 3152 17-22 301699 8*S8 7-12 4 824 26-36 250567 14 580 23*73 4 6 8 6 3 8 i2*2i 4 349 7-08 153 319 3*99 709 I 2 * 5 I 51483 119 4661 7-74 539 9*5 t 3*33 12 754 I7-59 394 101 9-11! 5 154 7-11 99 212 2*29 561 IO - 8o 17 881 1-95 474 9*12 40 430\ 4*42 16 002 25-63 734 360| 8-95 5 670 9-08 298 698 3*64 1807 I5*83 232 787\ 10-50 1576 13-80 123761 5*58

22 535 562 17-77 293 574 I5'75 10 744946

8*47 110 447

11-17] 132984 14-59 10505211

21-19 213640

2345 22326729

64 874 817 I9-86| 507 214 18-28 33 071 675 I0I2J 243 431

593 Antal 1 % Kronor

8-77 14 289 731

%

11973 5**2 1344 910 2-26 17 476 l 6 - 0 2 1 530 817 12-79 3609 2 I ' I I 322869 8-88 90 857 3'*3 2 225 4*7° 585 3*44 56 226 2 - i8 4 665 7-70 233 035 4-91 1294 5-67 171 956 3-45 5116 5'88 244 002 4*33 9 570 I7-9I 1 030 229 9*48 2 895 4*04 105 835 3'i6 4 379 15*40 302080 5*77 4 307 6* 2 0 149 863 4*47 # 30 o 5 5 3123 0-36 6 571 8'20 207 648 4-62 5 775 3 X *49 541321 14*48 317 1*54 10 970 I'o6 128 2-37 14 093 I-79 3 791 9*54 135 380 5*i° 2627 H-83 185 774 5*12 5 146 5"oo 161 100 2 '99 2 706 21*47 158013 7-24 3 577 3'oi 142 041 I-65 14142 23-63 1 315 942 9*03 7265 I2'oo 664186 4*70 2112 4*41 76 880 2'75 984 6*23 78360 2-69 5 944 7'58 260 424 6*20 1 2 1573 356 038 I-2I ' 5 3622 19-89 343179 II-io 3 747 3'4i 147 359 2*73 4 383 I2*6 3 328906 5'74 2 380 2*57 71578 r 7 6 8'i 4 1813 96108 3-30 10 201 IO*45 438 268 6-n 2 733 13*25 213620 5*43 6 487 7*95 381 868 6- 77 1730 184 506 4-19 7'9^ 5 061 9'42 233 246 5*94 3 638 16*74 8'23 353550 9 043 9-78 501 737 6*28 1 723 13-86 212600 8*20 15 800 16*34 658 741 9"io 6 079 24*91 662013 11*64 19 579 18*01 935 833 11*89 1355 176062 7'4o 5"°i 5 030 8-i8 192 862 5'°3 1353 23-88 173470 11-23 257 196 5-94 7 790 1 0 - 7 4 588 11-32 48840 5*34 838 556 IO"22 15 046 24-09 1265 II*o8 169 341 7-63

3 784 520 2-99 164306 8-81 5*26

Belopp

90922io-64

6*31

4*76

4*3S|261 228 9*41 17 513411

5'36

280 Tab. 9. Redogörelse för uppbörden av Län (Lb. = landsbygd, St. = städer)

Antal utfärdade debetsedlar

Summa debiterade utskylder kr.

98 165 18347 40 472 17601 65 865 26578 92 659 55 671 62 492 35 026 64 000 5 761 89 410 24 775 17 483 4 320 43 206 23 871 91192 13221 116 019 69 673 74 472 52 272 20 287 76 473

385 824 57 867 183 537 66 000 248 079 97587 355 908 194 880 290 895 119544 255 090 17 283 327 438 78471 80 931 16 917 17 5 941 72876 379 557 41220 453 228 208845 227 703 198 501 63333 285 693 421953 69 849 415 923 127788 360117 18984 402 546 78810 321 345 80 031 212 955 95 343 410 874 50 343 369 621 107 319 404 247 65241 209 412 22 701 282 600 19 455 264 303 35 841

Stockholms stad .. Stockholms Uppsala

/ Lb län \ st i Lb » \ St

Södermanlands

»

Östergötlands

*

Jönköpings

»

Kronobergs

*

Kalmar

»

Gotlands

»

Blekinge

»

Kristianstads

»

Malmöhus

»

Hallands

»

Göteborgs och Bohus

»

Älvsborgs

»

Skaraborgs

»

{ Lb

\ st i Lb \ st \ st ( Lb \ st i Lb \ st i Lb \ st 1 Lb 1 st i Lb \ st

JLb.

Värmlands

»

Örebro

»

Västmanlands

»

Kopparbergs

»

Gävleborgs

»

Västernorrlands » Jämtlands

»

Västerbottens

»

Norrbottens

»

i Malmö stad ' Övriga st. / Lb l st j Lb. i Göteb. stad ) Övriga st.

{"> [^ f Lb

v st

/ Lb V st / i b 1 st /•Lb

1st

/ Lb 1 st / Lb

1st

/ib i st / i b

} st

/ Lb v St i Lb V St

23425 106 117 3.9 641 90 643 23504 109 161 24 495 85 672 26401 57 250 25 572 89 280 11771 68 515 11551 102 817 22129 39 824 6 004 38 669 6176 66 533 10 223

Landsbygd 1 7 6 4 1 8 9 620495 Städer Summa för hela riket 2 384 684

Antal

I %

55 398 56-43 11537 62-88 27 500 67-95 10 575 ÖO-o8 52 945 80-38 16 953 63-79 68 726 74-17 29192 52-44 48 596 77-76 23316 66-57 45 702 71-41 4 306 74-74 55 604 62-19 13155 5 3 ' 1 0 14 648 83-78 2295 53-13 17 457 40*40 16458 68-95 67 287 73'79 8508 64-35 96 113 82-84 35910 51-54 44 883 60*27 40 626 77-72 12937 63-77 49 480 64-70 13177 56-25 81 526 76-83 24 045 6o - 66 72 313 79-78 15 907 67-68 68142 62-42 12 726 5 I - 9 5 60 689 70*84 16102 60-99 41 174 71-92 13141 5 l - 3 9 58 574 65-6! 5 805 49'3 2 24 649 35*9» 6 225 53'89 44116 42-91 11996 5 4 ' 2 i 12 462 3 I - 2 9 2534 42*20 7 524 19-46 4 385 7 I ' o o 18 218 27-38 3290 32-18

7 274565 1129 469 64-02 2516184

Uppfört å

Influtet vid uppbördsstämma Debetsedlar

359358 57-92

9 790 749 1488 827 6243

Debetsedlar

Belopp Kronor

%'

257 523 66-75 37 437 64-69 144 621 78-80 44 922 68-o6 209 319 84-38 68712 7 o - 4 i 284 109 79-83 115443 59-24 249 207 85-67 84 414 7o-6i 200 196 78-48 12918 74*74 226 020 69*03 43611 55-58 72 426 89-49 10 842 64-09 98 694 56-09 50637 69-48 307 842 8 i - n 27 081 65-70 393 510 86-82 107556 S^so 138936 6 l - 0 2 163 563 82-40 41283 6 5 ' I 9 204 714 71-66 160 770 38-IO 39105 55'99 342 150 82-26 81000 63'39 305 127 84-73 56193 71-14 279 489 69'43 43503 55-20 246 396 76-68 49134 6l-39 164 727 77-35 58050 60*89 318 756 77-58 32445 64-4 5 238 023 64-40 59 931 55-85 228 144 56-44 34 842 53-41 127 326 6o'8o 12291 5 4 ' M 189165 66-94 14 082 72-38 119 358 45*i6 15 042 41-97

Antal

%

42 767 43-57 6 810 37-12 12 972 3 2 ' ° 5 7 026 39'92 12 920 19-62 9625 36-21 23 933 25*83 26479 47'5° 13 896 22'24 11710 33'43 18 298 28-59 1455 25*26 33 806 37-81 11620 46*90 2 835 l6*22 2025 46*87 25 749 59*6o 7 413 3 J ' 0 5 23 905 26*21 4 713 35*65 19 906 17*16 33 763 48*46 29 589 39-73 11646 22*28 7350 36-23 26 993 3 5 ' 3 ° 10 248 43*75 24 591 23-17 15 596 39*3 4 18 330 20*2 2 7597 32-32 41019 37-58 11769 48*05 24 983 29*16 10 299 39'° I 16 076 28*08 12431 48*61 30 706 34'3 9 5 966 50*68 43 866 64*02 5 326 46-11 58 701 57-09 10133 45*79 27 362 68-71 3470 57-80 31 145 80-54 1791 29*00 48 315 72-62 6 933 67-82

5 370405 73-82 634 720 35-98 1440180

57-24 261137

42-08

6 810 585 69-56 895 857 37'57

281 pensionsgrundavgifter i riket år 1923. restlängd

Influtet efter indrivning

Belopp

Debetsedlar

Kronor | %

Antal i %

Kronor

128 301 33*=s 20 430 35-3i 38 916 2 I - 2 0 21018 3**94 38 760 1 5 - 6 2 28875 2 9 - 5 9 71 799 2 0 - i 7 79 437 4 0 * 7 6 41688 14*33 36130 2 9 * 3 9 54 894 2 I - 5 2 4 365 2 5 - 2 6 101 418 3°"97 34 860 44*4 2 8 505 I O - 5 i 6 075 35"9* 77 247 43'9 I 22239 3 0 - 5 2 71 715 1 8 - 8 9 14139 34*3° 59 718 1 3 - 1 8 101289 4 8 - 5 0 88 767 3 8 - 9 8 34 938 1 7 - 6 0 22050 34'8i 80 979 2 8 - 3 4 261183 6 l ' 9 o 30 744 4 4 " o i 73 773 * 7 - 7 4 46 788 3 6 - 6 1 54 990 15*27 22791 2 8 - 8 6 123 057 3 0 - 5 7 35 307 4 4 - 8 0 74 949 23*32 30 897 38-6, 48 228 2 2 - 6 5 37293 39*" 92118 2 2 * 4 2 17 898 36*55 131 598 35*6° 47 388 4 4 ' i 5 176 103 43*5 6 30 399 46*59 82 086 3 9 - 2 0 10410 45-86 93 435 33*o6 5 373 2 7 - 6 2 144 945 5 4 - 8 4 20 799 5 8 - 0 3

21844 2 2 - 2 5 3557 19*39 9 336 2 3 ' o 7 4 378 2 4 ' 8 8 7 690 11*68 6 309 2 3 " 7 4 14 942 l 6 ' i 3 12667 22*75 9 252 1 4 - 8 1 6 300 17*99 11216 17*52 827 1 4 - 3 6 22 928 25*64 5 491 2 2 - i 6 2 274 1 3 - 0 1 1205 2 7 - 8 9 15 281 35*37 3597 15*07 16 262 17*83 2 354 1 7 - 8 1 13 709 I I - 8 2 21112 3 0 - 3 0 16289 2 1 - 8 7 8 113 I 5 ' 5 2 3 836 1 8 - 9 1 16 446 2 1 - 5 1

65 532 16-98 10 6711 i 8 4 4 28 008 1 5 - 2 6 13134 1 9 - 9 0 23 070 9*30 18 927 i 9 * 3 9 44 826 12*59 38 001 I 9 ' 5 0 27 756 9*54 18900 1 5 - 8 1 33 648 13**9 2481 1 4 - 3 6 68 784 2 I - o o 16473 2 0 ' 9 9 6 822 8-43 3615 2 1 - 3 7 45 843 2 6 - 0 6 10 791 14*81 48 786 I 2 - 8 5 7062 1 7 - 1 3 41127 9 - o8 63 336 3 0 - 3 3 48867 2 I - 4 6 24 339 1 2 - 2 6 11508 i 8 - 1 7 49 338 1 7 - 2 7 151581 3 5 - 9 2 12510 1 7 - 9 1 48 642 n ' 6 9 26118 2 0 - 4 4 41766 I I ' 6 o 12060 x 5' 2 7 75 444 l 8 ' 7 4 15 939 2 0 ' 2 2 33 699 1 0 - 4 8 11340 1 4 - 1 7 26 763 1 2 - 5 7 17 784 l 8 - 6 5 43 404 1 0 - 5 6 5 529 I O - 9 8 64 443 17*44 18825 I 7 - 5 4 91449 2 2 - 6 2 9 897 15*^7 55 491 2 6 - 5 0 3 735 1 6 - 4 5 45 252 i 6 ' o i 2166 I I * i 3 56 700 2 1 * 4 5 7 896 2 2 * 0 3

—

—

4170 1 7 - 8 0 16 214 1 5 - 2 8 8 706 2 1 - 9 6 13 922 I 5 ' 3 6 4 020 1 7 - 1 0 25 148 2 3 - 0 4 5 313 2 1 - 6 9 11233 I3'^ 3 780 14*32 8 921 15*58 5 928 23*18 14 468 l 6 - 2 i 1843 1 5 - 6 6 21481 3*-*35 2476 2 1 - 4 4 30 483 2 9 - 6 5 3299 1 4 - 9 1 18 497 4 6 - 4 5 1245 2 0 - 7 4 15 084 3 9 * o i 722 1 1 - 6 9 18 900 2 8 - 4 1 2632 25*75

Belopp | %

Avkortat och avskrivet Debetsedlar i Antal

8808 I I - 8 3 2 413 4 ' 6 2 1128 5*56 5 592 7*3» 955 6 136 3 134 3 328 2558

4-08 5-78 7*9* 3*67 IO-8 8 6-58

7 187 3275 13*37 5 708 6 - 6 6 167 0 - 6 3 2 842 4*9 7 4 275 16-7 2 7 343 8 * 2 2 1780 15*12 7 016 I O - 2 4 29 0 - 2 5 14 261 I 3 ' 8 7 6253 2 8 - 2 6 4 624 I I ' 6 i

—

Debetsedlar

Belopp

Antal j %

Kronor | %

29 256 7*s8 11171 11*38 1701 2*94 2686 14*64 4 863 2 - 6 5 2 015 4 - 9 8 6945 I O - 5 2 333 1-89 8 295 3*34 2 465 3*74 7 794 7*99 718 2 ' 7 o 9 267 2*6o 5 902 6 * 3 7 26415 13*55 5 007 8 - 9 9 7 422 2*55 2170 3*47 8 859 7 ' 4 * 2457 7-OT 10 938 4*29 3 436 5*37 1884 1 0 - 9 0 — 23 802 7-27 2 944 3 - 2 9 438 0 - 5 6 5 983 2 4 . 1 5 987 I ' 2 2 232 1 - 3 3 2010 n ' 8 8 150 3-47 17 130 9*74 4 758 I I ' o i 9 837 1 3 - 5 0 537 2 * 2 5 11916 3 ' 1 4 3 671 4 ' ° 3 108 0 - 2 6 2323 I 7 ' 5 7 14 001 3*°9 1530 1 - 3 2 12651 l 8 ' i 6 — 26424 I I - 6 o 4 492 6*03 7 239 3-65 1 120 2 " i 4 3384 5-34 2386 1 1 - 7 6 16 776 5-87 4 955 6 ' 4 8

33 513 8 - 6 9 8 058 T 3 * 9 3 6 045 3*29 999 1 * 5 2 7 395 2 - 9 8 2154 2 - 2 I 17 706 4 - 9 8 15 021 7*71 6 510 2 ' 2 4 7 371 6 ' i 7 10 308 4 * ° 4

% i Kronor

9 752 9*94 567 3'°9 1621 4"oo 2315 I 3 ' i 5 2 765 4 * 2 0 2598 9 - 7 7 3 089 3 ' 3 3 8805 1 5 - 8 2 2 474 3*96 2 963 8 - 4 3 3 646 5 - 7 0 628 I 0 * 9 0 7 934 8 - 8 8 146 0 - 5 9 329 1-88 670 I 5 ' 5 l 5 710 1 3 - 2 2 3279 13*73 3 972 4*35 36 0 - 2 7 4 667 4 ' 0 2

—

4 539 1 1 * 7 4 134 2 - 1 7 6 028 9*o6 347\ 3*39

Oredovisat vid 1924 års utgång

Belopp %

2 865 4 " i 0 5123 2 1 - 8 7 18 408 4 - 4 3 2 241 2 ' n 9 402 7-36 3 756 9*47 9 984 2*77 1080 1 - 1 9 7 674 9-72 1019 4*3 4 21561 5*36 8 684 7 - 9 6 9 825 I 2 - 4 7 3181 1 2 - 9 9 17124 5*33 8 042 9*39 501 0 - 6 3 6 352 2 4 - 0 6 8 526 4"oo 4 313 7*53 12825 I 3 ' 4 5 2228 8-7 1 22 029 5*36 8 895 9 - 9 6 2343 1 9 - 9 0 5 340 I O ' 6 i 21048 5'69 15 369 2 2 - 4 3 18837 17*55 2821 2 4 * 4 2 42 783 I O - 5 8 13 957 13*57 18 759 2 8 - 7 5 581 2 - 6 2 13 872 6'Ö2 4 241 I O - 6 5 2225 37*°6 — — 13 617 4 - 8 2 11522 2 9 - 7 9 935 1 5 - 1 4 402 2 * 0 7 18 084 6-84 23 387J35-X5 3954138-68 1041 2 ' g o

—

8 832 2 - 7 0 17949 2 2 * 8 7 696 0*86 450 2 ' 6 6 14 274 8-i, 1611 2 - 2 i 11013 2 - 9 0 6969 1 6 - 9 1 4 590 I ' o i 37953 I 8 - I 7 13476 5*92 3 360 1*69 7158 I I ' 3 o 14 865 5 - 2 0 109 602 2 5 - 9 8 15 369 2 2 ' o o 6 723 I " 6 2 11268 8 - 8 i 3 240 O ' g o 3057 3*87 26 052 6 - 4 7 9 543 1 2 - i i 24 126 7 * 5 i 19 056 2 3 * 8 1 12 939 6*o8 6 684 7 - 0 1 26 685 6 - 5 0 7 029 13*96 46 107 1 2 - 4 7 9 726 9 - 0 6 41871 10-36 1743 2 - 6 7 12 723 6 - 0 8 6675 2 9 - 4 1 34 566 1 2 - 2 3 2805 1 4 - 4 2 70161 2 6 - 5 5 11862\S3io

1904160 2618 363 644 2 0 - 6 1 1 090 932 I 5 - 0 0 122 976

54840\

8-8 4

368 928 5'o7 148100 8 - 4 0 183270 7 - 2 8 74241 1 1 - 9 6

444 300 6-i 1

2 980164 30-44 495 700 20-79 1 650 078 I685 177 816

7*46

552198 5-64 222 341

777 888 7'95

21-28

559146] 2222

9-32

282 T a b . 10. Län (Lb.

landsbygd,

St. = städer)

Antal Summa utfärdade debiterade debet- ! utskylder sedlar kr.

Redogörelse för uppbörden

Influtet vid uppbördsstämma Debetsedlar Antal

Belopp

Uppfört å Debetsedlar

Kronor

Antal

Stockholms stad ... Stockholms

län

Uppsala

»

Södermanlands » Östergötlands

»

Jönköpings

»

Kronobergs

»

Kalmar

»

Gotlands

»

Blekinge

»

Kristianstads

»

Malmöhus

»

Hallands

»

Göteborgs och Bohus

»

Älvsborgs

»

Skaraborgs

»

Värmlands

»

Örebro

»

Västmanlands

»

Kopparbergs

»

Gävleborgs

»

Västernorrlands » Jämtlands

»

Västerbottens

»

Norrbottens

»

1024 2 688

47 018 23 54 653

940 2 582

830 19 1440 6 2 554 13 1460

72 616 973 70 779 126 64 432 1010 52 725

784 19 1379 6 2 423 13 1334

IOO'oo

1791 2 295 2 632 1 1157

68 535 22 7 593 239

1577 2

88*05 IOO'oo

Städer S u m m a för hela riket

94*46 IOO'oo

95'77 94-87 IOO'oo 91*37

44 322 94-27 23 IOO'oo 50 439 92-29 70 413 96 97 973 IOO'oo 66 413 93'83 126 IOO'oo 58 835 91-31010 IOO'oo 47 796 90*65

84 106 46 61 131 126

56 31840

2 583 1 1058

92-25 IOO'oo 91-44

59 032 86-13 22 IOO-oo 7 040 92*72 259 IOO'oo 8147 92*46 56 IOO'oo 28 381

17 756

9S-SI

17 327

97'58

96-39

9 490

93-23

723 1

11894 146

658 1

gi'oi IOO'oo

10 919 91*80 146 IOO'oo

2 077 22 986 2 2 208 4 1089 3 706 28 2 003 1 2 362 4 2186

68 656 576 45 279 42 204 225 56 64 431 197 52 056 1073 248 317 48 317 611 150 221 154

1983 20 896 2 1958 4 978 3 663 28 1832

95-48

94 2 90

73'7°

64 513 93*97 562 97-57 43 832 96*80 42 IOO'oo 185 824 9C99 56 IOO'oo 60 750 94-29 197 IOO'oo 49 669 95-41 1073 IOO'oo 234 531 94-4 5 48 IOO'oo 292 936 92-23 150 IOO'oo 184 358 83-36

311 248

8o'67

276 263

88'76

182 793

58-61

141 711

77-52

564 18

76 998 265

319 18

56-56

67 227 87-3^ 265 IOO'oo

2 311599

26 964

2 316601

27 090

8 811

1979 St.

Landsbygd

91*80 IOO'oo

128 J 31384

34'24 IOO'oo

90-0 90*87 IOO'oo

88*68 IOO'oo

89-81 IOO'oo

93'9i IOO'oo 91-46 IOO'oo

83-78 IOO'oo

214 194 49 99

250 111 43 171 383

86-27! 2 080168

89-99

4 292

98-44'

8632 2 085156

90*01|| 4294 13*68

283 av skogsaccis i riket å r 1923. rostlängd

Influtet efter indrivning

Belopp

Debetsedlar

Kronor | %'

Antal

%

Kronor

1 2 696

Avkortat och avskrivet

Belopp

Debetsedlar 0/

Antal | %

/o

Oredovisat vid 1924 års utgång

Belopp Kronor

Debetsedlar ! 0/

Belopp

Antal 1 % j Kronor

\

%

!

5'73

5*37

3-I7

0*98

570 TJI

1-85

1*33

4 214

7'7i

-

9 6o

2 361

4-32

10 I'45

2-12

4-36

1**7

2 203

-

3 °3

4-82

2'74

0-48

172 C24

0'24

37 O"o5

4 366

6'i 7

3'°5

2-53

°'9°

2 083

2-94

-

0 28

0'70

5 597

8-69

4-58

4 412

6-85

8 I

0-31

0-3i

0*24

7-o5

3 416

6-48

!

0-96

1*32

0-62

-

2-24

2 920

4'2 6 0-72

4 929

1*53

9"3S

9 503

I3'87

9 2I

5 733

8-37

0-50

1*24

7-28

40-34

4'5 3

22-71

2-o3

2-7t

7-54

5-38

2-76

2-05

4'5 4

0-32

0*24

3 459

ICT86

7"oo

9-89

1 18

1-56

0-97

2-42

1*49

2*42

6'77

2-58

6-52

6 I-o3

0-25

4-84

5*4S

1 O* t 4

0-o8

4"oi

2"67

79 2

3'8o 9-09 8-32

3 929 14

5-72

0-24

0*09

0-48

0'22

2*43 2'42

-

o 7i

0-76

1 O" 10

0-02

6*92

1*2 2

3 514

1*7 2

0*91

°'3 7

3"98

11 I-OI

775 I"20

»•93

0'53

2-30

f4a

-

2 02

0-99

0-27

4'o6

0-65

0'20

2-i5

3 199

I '29

-

2 8o

1*52

3 259

I'o3

4-41

12 504

3'94

6-94

2-24

9 928

4'49

0*41

11 515

5-2!

4'86

4'°9

14 127

4'54

2-2I

5 740

1-84

17-28

16 068

8-79

9-40

2-82

975 8" 2 0

4143 14 1447

6"o3 2- 4 3 3-20

9"oi

18 401 3 681 2 387 13 786 24 675

5'7» 4'5 9 5'55

36 796

7'77 16-64

34 985

-

II 24

-

79 26 115 243 517 236

9 771

22 48 I2'69

231431 i i o o i 14

359 167

1094 9*«9

7'25

2 563

3-68

1198 5-74

10 078

10-39

8 912 23'65

15 353

13'°3

19-02

17 432 29-61!

_ !

6 663

9"S4

8-65

'•55

l 5°9

7 582

0,

4'43

1'aa

1-68

48 719

2-II

2-51

59 575

2-57

1-68

48 719 j

783 ! 2-49

59 575

2-57

326 53

I

2 983

9-54! 123137

o-28

r56|

231445 | 9 9 9

2 985

9'5I

5-33 j 526

14 i 0-28 123151

i:

5"32||

284 T a b . 11. Län (Lb. = landsbygd, St. = städer)

Stockholms stad ... län /Lb iSt Uppsala » /Lb ISt Södermanlands » / L b ISt Östergötlands > (Lb ISt. Jönköpings » /Lb Stockholms

1st.

Kronobergs

>

Kalmar

»

Gotlands

»

Blekinge

»

Kristianstads

»

Malmöhus

»

Hallands

»

Göteborgs och Bohus

»

Älvsborgs

»

Skaraborgs

>

Värmlands

»

Örebro

»

Västmanlands

»

Kopparbergs

»

Gävleborgs

»

Västernorrlands »

/Lb \St /Lb ISt. (Lb ISt. /Lb \St /Lb ISt (Lb \ Malmö stad (.Övriga st. /Lb ISt. (Lb. {Göteb. stad lövriga st /Lb.

\st

/Lb

1st.

/Lb \St

fö..:.-::: fe..:::::: (Lb ISt /Lb ISt /Lb ISt /Lb

»

1st.

Västerbottens

»

Norrbottens

»

/Lb ISt /Lb ISt

Jämtlands

Antal utfärdade debetsedlar

Summa debiterade utskylder kr.

527330 117 550 833 335 764 23 806 267 48 784 4 831 348 140 759 5 853 033 ö 074153 54 663 9 213 057 199 375 7 514 98É 75 654 274 634 10 994 535 163404 15 750 865 223 459 7 173 979 704399a 83180 206 845 6 345 40l! 1 586 83$, 16 816 262 775 8 711 725 5 632212 63939 1889 701 60 071 1408844 15 481 128 326 4 467 349 6199 467 62 746 309 781 10 132 2101 36 838 3 785 914\ 373 855 16 951 993J 192455 22041839{ 198361 22059 619 155 087 5 109 755 5 064 809 53 865 246 375 8 223 869 299 741 47096 566 54967 4 545 235 339 991 11735 815 103276 9 008007 283 302 8 593 012 66 492 5 511313 314 644 12 683 286 5 906 441 64 926 265 695 10 715 639 7 013921 72517 7 372 110 175 712 6294 668 72971 289 910 14 359 295 3 739 293 33 718 276 375 13 060 045 8381559 73514 328 712 14 999 529 6 049 469] 61101 7 554 551 161 873 2531279 18407 191 765 9 291 891 1 820 225 17163 198 905 14 211426 3153055 28157

R e d o g ö r e l s e för u p p b ö r d e n

Influtet vid uppbördsstämma Debetsedlar

Belopp

Uppfört å Debetsedlar

Antal

Kronor

Antal

250 946 47*59 205 723 61*27 29 276 6o-oi 104 564 74-29 34 348 62 - 84 157 052 78-77 47 915 63'33 209 177 76-17 89513 5 4 T 8 185 636 83-07 51189 61-54 158 605 76-68 12008 71-41 180 510 68-69 33 709 52-72 50 803 84'5 7 9 427 60-90 69 265 53*98 40 926 65-22 243 882 78*73 22807 61-91 311 736 83-38 98106 50-98 114 491 57*7 = 126 328 8 r 4 6 34 389 63-84 171 138 69-46 130 519 43*54 30 642 55*75 269 337 79-22 60 494 58*58 231 571 81*74 41981 63*15 212 489 67*53 35 229 54-26 195 585 73* 6 j 43037 59*35 127 859 72-77 40 509 55*5* 208 801 72-02 19103 56-66 162 870 5 8 ' 9 3 40 314 54*84 179 861 54*72 33173 5 4 ' 2 9 92 884 57*3 9180 49-87 114 407 59*66 11909 69*39 86 714 43-60 13 969 49-61

97099 447 82-60 18 232 539 76-59 3 830 786 79*29 5 078 822 86*77 4 419 477 87-10 8 084 292 87*75 6 250 035 83*x7 9 575 127 87-09 12864 947 8l-68 6 4*>0 813 89-50 5 780164 82-06 5 517 026 86-94 1441176 90-82 7 381 78?» 84'73 4 430 866 78-67 1 707 913 90-38 1199529 85-14 3 591 553 80-40 5 248941 84*67 9 011 644 88'9 4 3244131 85-69 15 500 805 91-44 17 698013 SO'29 18 590 752 84-28 4 604 579 90" 11 4 359 630 86-08 6 691 120 8 i - 3 6 35 422021 7 5 ' 2 i 3572494 78-60 10 201 562 86*93 7452111 82-73 7 742 212 90" I o 4 763685 86-43 10 675 058 84-17 4 843582 82"oi 9 025 875 84-23 5 923340 84-44 6 323 510 85-78 4 858465 77-18 12 430 543 86-57 3102537 82-97 10 600 653 8 I - I 7 6 686 886 79-78 11316713 75*45 4 807 844 79*48 5 998 362 79*40 1 991 868 78-69 7 816 953 84-13 1 584 643 87-06 10 936 631 76-96 2443991 77*5 x

276 384 52-41 130 041 38-73 19 508 39*99 36 195 25*71 20 315 37*i6 42 323 21-23 27 739 36-67 65 457 23*83 73891 45*22 37 823 16-93 31991 38-46 48 240 23*32 4 808 28-59 82 265 31*31 30 230 47*28 9 268 15*43 6 054 39*i° 59 061 46-02 21820 34*78 65 899 21-27 14 031 38*09 62119 16-62 94 349 49-02 83 870 42-28 28 759 18-54 19 476 36-16 75 237 3°*5 4 169222 56-46 24 325 44*2 5 70 654 20-78 42 782 41-42 51731 18-26 24 511 36-85 102 155 32*47 29 697 45*74 70 110 26*39 29 480 40-65 47 853 27*23 32462 44*4 9 81 109 27-98 14 615 43*34 113 505 41-07 33200 45* 16 148 851 45-28 27928 45*7* 68 989 42-62 9 227 50-13 77 358 40-34 5 254 30-61 112 191 56-40 14188 5°*39

-

Landsbygd 5 743 990 243 449 473 4 056 797 7 0 6 3 204 466 090 83-99 16871932937 Städer 2560466 336596751 1379109 53*86 273911361 8l- 3 8 1181357 4614 Summa för hela riket

8 304 456J 580 046 224 5 435 906! 65-461 478 377 451; 82*^8(f2 868 550 34 54

285; av s a m t l i g a u t s k y l d e r i r i k e t å r 1923. restlängd

Influtet efter

Belopp

Debetsedlar

indrivning Belopp

Avkortat och avskrivet Debetsedlar

Belopp

Oredovisat vid 1924 å r s utgång Debetsedlar

Belopp

Kronor

Antal

Kronor

20 451 386 17-40 6 5 7 3 7 2 8 23-4^ 1000562 2 c r 7 i 774 2 1 1 3 ' 2 3 654 676 2 ' o o 1 128 7 6 5 2 * 2 5 1 264 947 6*83 1 419 4 0 8 2'9 2885 918 8*3 753 166 0 - 5 0 1263832 7'94 828 3 7 5 3*o6 145 663 9*i8 1 329 940 5 ' 2 7 1 201 346 11*39 181 788 9*6 209 315 4*86 875 796 9*6o 950 526 5'33 1 120 566 541 783 4 ' 3 J 1 4 5 1 188 8-5 4 343 826 9'7> 3468867 5-7= 505 176 9-89 705 179 3 ' 9 2 1 5 3 2 749 8-64 11 674 545 24-79 972 741 2 1 * 4 0 1 534 253 3*°7 1555 896 7-27 850 800 9*9° 747 628 3"S7 2 0 0 8 228 5*8* 1062859 7'99 1 6 8 9 764 5'77 1 090 581 5'5 1 0 4 8 600 4-2 1 436 203 22 - 8 1 9 2 8 752 3 - 4 3 636 756 7'o 2 4 5 9 392 8-8 1 694 673 20 - 2 3 6 8 2 816 24'5 1 241 625 20- 5 1 556 189 20*6 539 411 21*3 1 4 7 4 938 I 5 -8 235 582 I2 - 9 3 2 7 4 795 23-0 709 064 2 2 - 4

135 750 62 508 9106 24 231 11540 22 510 16 874

38 983383 IÖ*OI

9 1 1 6 7 4 15 87 2 0 0 9 0 6 0 1 8-25 428 204 7-45 8 403 226 3*45 347 315! 6 05 ! l 0 4 8 9 5 5 6 4'3i 586387\22QO\33587369 9-98 369 716\ 1444 15622330 88013475691 4-00 4-64 225254

18-62

8'67

39 9 0 2

32851 22 8 6 2

14147 26 899

2667 47 482 11642 5 696

3414 30 264 11148 40 922

6 581 39 365 54 856 44 538 18 033 11074\2o-

40412!i6 95 928\ 32 10 046 18'

40 74211 r 22504hr 35 323? 12

12840 ig 56 640; 18 13 889 34 090 11614 25 820 14 914 39 773 5 006 53 312 14 666 76 147

9110 44 303

2655 37 337

1852 47 101 5 175

Antal

Kronor

9 É 4 i 102024 I9'35 0 054 065] 5*5 2 473 895 IO-39 34 551 IO-2o 1096 4111 4*61 4 7 0 1 5 1 9'73 137 647- 2-85 3090 6-33 506 354 8-65 7 369 5-24 158 064! 2*70 385 953 7'6i 192648\ 3-8 7 663 I 4 ' 0 2 552 796 6'oo 11 136 5'59 272 4471 2-96 807. 855IO - 6 7 263978 3-51 8539 1 1 * 2 9 815 590 7-42 12 851 4-68 282 991! 2*57 1078593 675 634 4-29 6*S5 24 304 1 4 - 8 8 445 9^9 6*22 177 029! 2*47 9 571 4*29 673306 9-56 10 836 1303 270 806] 3' 8 4 449 194 7-08 13 27l| 6*49 200 938: 3"*7 75 547 4-76 2 083! 12*39 63040] 3'97 761 245 8'74 24 265 9-23 313 473| 3-60 4i4 830 7'37 4 770j 7-46 118958 2 " I I 109 852 54 829! 2-90 2 9861 4-97 5-3* 63162 4-48 2335i5-o8 918 447 116 IO'oi 20 002 15-5 262 018' 5-86 137 336 2*2 614 586 9-91 740011*79 262 461 2 - 5 9 659 555 6'si 15910 5'M 297398 7-86 2140 57123 1*5° 870 416 5-13 17 267 4*62 400 394 2 - 3 6 2677834 12-15 12320 6*40 269 855 I'22 2033 800 9 - 2 2 26 949JI3-5 9 671 095 3-04 310 952 6*09 104 762 2*05 7418 4*78 435 409 8-6o 4 803 S*92 163818 3' 2 3 756 980 9 350 461 4*26 21520J 8*73 0 730 052 14-30 03 640!2i-23 4 028826 8*55 144 594 3'1 454 400 IO'oo 5 346; 9*72 441 975 3*7 862 472 7-35 23 003| 6-77 291 602 3-24 865 760 9-6i 10 820' io-48 184 625 2-i5 569 458 6-63 1 2 4 5 6 1 4*40 155 650 2*83 453978 8-24 8 0 4 4 ; 1 2 * 0 9 398 054 3' J 4 1 111722 8-76 2 5 9 3 7 ] 8-2 4 189 783 605 529 10-25 9 088:i4*oo 3'21 852 648 7-96 19 741 i 7-43 361 578 3-37 365 400 454 483 6-48 8934 12-32 5 229 723 533 578 7-24 11860 6-75 3 240 436 3-82 801 495 12-73 4i054|i5*i5 426 362 890 888 6'20 21 747 7'5o 2-97 152 783 4-09 240 846 6-44 5 230 '5-51 385 401 1219 872 9'34 25 274 9-14 2*95 171094 2*04 770 950 9-20 7301 9'93 775 552 1 791 156 II'Q4 36 749 452 602 5*17 479 243 7-92 15 510 25*38 7-48 306 262 901 345 11-93 14 229 8 7 9 4'°5 176 408 6-97 89 486 3*5 3 1309 7-" 811994 8- 7 4 16 773 8*75 236 806 2*55 90169 4*95 1 3851 o o 7 54 094 2*97 1 385 594 9'75 22 318 n-22 720 610 5'°7 306 542 9-72 146 815 4*66 2 799\ 9*94

Antal

Kronor

38 610 7-32 32 982 9-82

7 312 14*99

2 003 422 392 764 109 793

4 595 3-26 1112 76075 2"o3 8 677 4-35 303 522 2326 3*o8 199114 320 827 12 704 4*62 16 736 10*24 1131691 130 208 5 390 2-4i 319 720 7 008 8*4 2 178 243 8 070 3*90 7076 58 0*34 255 222 10 518 4*01

13818,2

8*13 1*88 1*49 3' 2 9 2*65 2*92

7*i8 I*8I

4'54 2-8i 0'45 2*93 11*85

586| 0*98 1-97 305 8 795! 6 - 8 5

17 107 16 854 166 6 6 2

0*91

3272,

3'21

5*22

9 067! 2*92

198 5 5 0

187262 5 3i0ji4*4i 180 3 7 8 5 487 1-47 27173 1 4 * 1 2 1396137 763972 12383 6*24 3 308

2-13 6*68

13 305

5*4*

1*20 3'73 1-96 4'95 1*07 6*34 3-46

89 462J

1-75

105 952

2*09

425 308 5-*8

9 654 3*22 8933 l6'25

909 667 373687

6 909

229 806

1-96

4*4 2

2"03

9 458 3 952

1-39 5-45 6*22

96 717 I"l2

19 578 6 720 •0*3s| 16 279 6;«s

498 452 267-547 475 538

8 932 12-32;

10 173 5-79! 6 494 8*90! 19 589 6*76i 4 379 12-93! 34 919 12-64!

285 299i 394 272 611 502 243127 854 119

1*94 8*2 2

2*SO 3-93 4'5 3 4-44 3'86 3'87 6*27 4'26 6*50 6*54

8-98 15-38 35 955 10-93! 1 116 108 7-44 3308 5-42! 309 780 5'*2 10 457 6*4 6j 348 582 4*62 273517 IO*8i 5 263 28*6o 23 248 1 2 - 1 2 ! 426 138 4-5 8

»"75

42 772 2 1 * 5 0

6214\z2

5'02

1 168 591 255 707

101 668 773] 17 52 1 4 9 8 0 6 t | i 8 o 4 l 5 3 677 970 925J797920J 9 6 i 2 4 0 2 5 5 5 6 J 4 1 4 5 7 2 5 6 9 6*89 2 3 9 6 5 2 4 7 ! 4 1 3

286 T a b . 12.

Skattetaxeringarna

Enligt bevillningsförordningen (i kronor) Uppskattat Tärde (i kronor) å fast egendom, för vilken bevillning erlägges

Jordbruksfastighet

Annan fastighet

Summa

Andra skattskyldiga än inländska aktiebolag och solidariska bankbolag

Inländska aktiebolag och solidariska bankbolag

Beskattningsbar inkomst

Beskattningsbar ( = taxerad) inkomst

Taxerad inkomst

Summa beskattningsbar inkomst

För år 1922 6 493 513 000 9 067 296 190 15 560 809 190 5123 578419 3172102488

399 232861 3 571 335 349

» > 1923 6 492 874 210 9 270 510 010 15 763 384220 4 157117 447 2 578 247 690

326 106 220 2 904 353910

» » 1924 6 492 621 230 9 504 716 590 15 997 337 820 4 095 852 530 2 493 053 300

371898890 2 864 952 190

» » 1925 6 491 620 045 9 780 211440 16 271831485 4 247 673 664 2 601754910

364 455250 2 966 210160

» •> 19266 486 318 845 10 057 064 370 16 543 383 215 4 335 672 742 2 665 193000

392 884 760 3 058 077 760

> » 1927 6 483 075 405 10 336 903 320 16 819 978 725 4 444 497 307 2 747 567170

405 615 780 3 1 5 3 1 8 2 950

» s> 1928 6 545 431 210 11249 068 930 17 794 500140 4 535 301 255 2 822 191450

458 826 880 3 281018 330

i r i k e t för å r e n 1922—1928.

Enligt förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt (i kronor) Andra skattskyldiga än inländska aktiebolag och solidariska bankbolag Taxerat belopp

Beskattningsbart belopp

Uträknad skatt

5 201 088 969 2 029 562 770 131464239 4 261212 946 1 678 075 868 105187430 4 297 082 356 1661664 273 105 420849 4 501 969 836 1 775 409 847 111212318 4 615 409 791 1 833 398 793 107 834 774 4 715 979 929 1888 350 911 110 825 598 4 805 732 596 1 938 631 379 108 042 520

Inländska aktiebolag och solidariska bankbolag Enligt 19 § 1 mom. Beskattningsbart belopp

Uträknad A-skatt

408 053 838 334 772 275

|

enligt 19 § 2 mom.

Stimma

uträknad inkomstoch förmögenhetsskatt

Beskattningsbart belopp

Uträknad B-skatt

45 665 606

326 976 067

11439 600

188 569445

35 656391

130 744 632

4 576 062

145 419 883

403 904227

39 009 920

96 564 111

3 379 716

147 810 485

416 534 733

39 043113

119 887 200

4 077 028

154 332459

452 273374

40 609 344

114 445 689

3 662 589

152 106 707

459 959842

40 537268

522 638 230

44 793 249

152 835769

288 Tab. 13. Uppgift för vissa län angående antalet kommuner, i vilka det kommunala belopp vid taxering till bevillning för inkomst) ändrats i prövningsnämnd åren procent av beskattningsunderlaget enligt k o m m u n e r ( f ö r s a m 1 in g a r),

Antal år

19 2 7

ändrats icke t. o. m. 0'5 — 1 1—2 2—3 3—4 4—5 5—10 10—15 over ändrats 0 / ' 0 / O / 0 / 0-5 % % % % 15 %\ /o /o /o

Stockholms

/o

stad. 8 8

2 Antal kommufÖkning • •• ner å landet 112 \Minskning

30 29

6 7

A„W.Uder... • {jjg&j

3 3

Antal församlingar Stockholms

/Ökning 18 \Minskning

— — — —

—

z

1 2

—

}-

län. 5 9

2 2

— —

}" —

}-

Uppsala län. Antal kommuner å landet

/Ökning • •• 86 \Minskning

29 28

A„,.l städer ...

2 {<**«£

1 Södermanlands

4 2 1

7 2

z

—

län. 35 25

3 3

3 4

Antal s t ä d e r . . .

7 {önskning

J

1 Antal kommu/Ökning ner å landet 127 \\Iinskning

18 23

6 10

19 6

Antänder... 8 { ° g g £

2 2

2 9

1 1

—

1 1

—

!»

}-

län. 4 5

1 2

4 2

9 1

2 1

}"

/

län.

Antal kommuner å landet

/Ökning ... 87 (Minskning

9 40

*«'«-•»

'{Äng

1 Antal kommu(Ökning ... ner å landet 105 \Minskning

29 28 5

Kalmar

i Ökning ... 89 \Minskning

Kronobergs

1 1

/

Antal kommuner å landet

Jönköpings

o l

2 7

1 4

—

1 2

)

>-

län.

Antal s t ä d e r . . .

5 (Minskning fi^ -

6 5

1 11

2 6

—

1 1

—

}» }-

289 beskattningsunderlaget (taxeringsvärden å fast egendom och beskattningsbara 1927 och 1928, samt angående ökningens eller minskningens storlek, uttryckt i den underordnade nämndens beslut. i vilka

beskattningsunderlaget år

19 2 8

Anteckningar

ändrats icke t. o. m. 0-5 — 1 1—2 2—3 3—4 4—5 5—10 10—15 over ändrats 0-6 % 15 %

}22 43

5 12

(För år 1927: Almunge — 14"5, ) Värmdö — 8'0, Stocksunds köping + 12-6, Sollentuna—10-1. [För år 1928: Muskö — 10"4. (För år 1927: Vaxholm — 6'6. \För år 1928: Södertälje + 8-9.

4 12

3 4

20 27

24 38

1 3

27 22

(För år 1928: Yttergran + 7*3 \ Film -

2 10 1 1

—

{För år 1927: Härad—16-7, Lerbo + 5-6. För år 1928: Taxinge — 5"3 (För år 1927: Edshult + 8-9, Hult 8-4, Mellby-f-8-0, Höreda+7-8, I Öreryd—10-5, Valdshult + 2 4 - 5 , Färgaryd -j- 7*1, Tannåker -j-12 - 4, Dannäs -f- 7*6, Almesåkra -f- 9*0, Svenarum -f 8-7, Nydala -f 23'9, Hultsjö+18-9, Skepperstad+10*1, Hjärtlanda -4- 8"5, Korsberga — 6'3 För år 1928: Jälluntofta — 5-9 Bolmsö + 9-4, Forsbeda — 5 - 9, Gnosjö + 9-3, Hylletofta + 7'4, Södra Solberga + 5-4, Nye + 8-2. (För år 1927: Linneryd + 18'4, | Bergunda — 12-6, Tolg — 6*0, [ Göteryd — 9-1. (För år 1928 undersökning ej \ verkställd.

(För år 1927: Järeda + 17-3, \ Hossmo + 6-4. (För år 1928 undersökning ej \ verkställd. 19 — 1812.

290 T a b . 13 (forts.). Antal

kommuner

(församlingar)

r 192 7 ändrats icke t. o. m. 0-5 — 1 1—2 2 — 3 3—4 4—5 5—10 10 — 15 over ändrats 0/ o/ o/ 0-5 % 15% Gotlands län. fökning Antal kommuner å landet 92 \Minskning Antal städer ...

j |Ökning . \Minskning

Blekinge län. Antal k o m m u fÖkning ner å landet 36 \Minskning 4 /Ökning . Antal städer ... \Minskning Malmöhus

17 17

14 6 3 1

län. 33

3 17

9 10

7 (S**1?*" I Minskning

52 48 2 3

Västernorrlands län. Antal k o m m u ^Ökning ... ner å landet 63 \Minskning

9 16

Antal kommufÖkning ner å landet 238 \Minskning Antal städer • • •

o /Ökning \ Minskning

Skaraborgs län. Antal kommui Ökning ... ner å landet 262 \Minskning Antal städer...

Antal städer ...

/Ökning ... (Minskning

Jämtlands län. Antal kommu/Ökning • ner å landet 60 (Minskning Antal städer ...

4 11

^Ökning ... \Minskning

Norrbottens län. Antal kommu^Ökning ... ner å landet 25 \Minskning Antal städer ..

14 21

1 fÖkning ... \Minskning

Västerbottens län. Antal kommui Ökning ... ner å landet 29 \Minskning Antal städer ...

^Ökning ... \Minskning

1 4

— 1

i vilka

beskattningsunderlaget a r 19 2 8

Anteckningar

ändrats

icke | t. o. m. 0-5 — 1 1 — 2 2 — ; 3—4 4 — 5 5—10 10 — 15 over ändrats! 0-5 "/„ °/ 15 % 17 17

(För år 1927: Hogrän — 11'4. I Lojsta -f- 5 - 9. {För år 1928: Helvi — 8 S .

13 12 2 1

48 96

(För år 1927: {För år 1928:

4 16

(För år 1927: Fleninge + 6"6 Everlöv — 6-7, Björka — 13 - 6, Östra Kärrstorp — 6 ' 1 . F ö r å r i 9 2 S . K a t t a r p — 7 - 5 , Västra Klagstorp — 5 - 0 1 .

1 1

13 6

9 26

Kristianopel + 5-2. Öljehult — 1 0 ' 3 .

För

år 1928:

Eslöv + 5-01.

För år 1927: Laske-Vedum -f- 6*2, Broby — 11'9, Istrum — 5-5, Yllestad -f 5'3, Halna — 6"8. För år 1928: undersökning ej verkställd. (För år 1927: Boteå + 1 1 - 4 , Sånga + 10-5, Ytterlännäs — 9-4, Kesele — 8*3, Tåsjö — 10-6, Anund i sjö — 9-7. { För år 1928: Stöde — 7-G, Tuna — 6'S, Indals-Liden — 7 - 6, Dal 4- 8-fl, E d — 7 - 7 , Resele — 5-8, Anundsjö — 7'6. {För år 1927: Kall — 6-0, Rätan — 6 - 3, Vemdalen — 9-o, Över högdal — 19-1. För år 1928: Håsjö — 10-7, Sundsjö — 5 - 5, Storsjö — 7-4, Överli ogdal — 5" 6.

f

För år 1927: Nysätra -f 5-4. För år 1928: Lycksele — 5-1, Stensele — 5"6.

\För år 1927: Nederluleå — 7-6. .För år 1928: Jockmock — 5-3, Junesuando — 12-9.

292 Tab. 14. Uppgift för landstingsområden (länsvis), för de sex s t ä d e r , som icke dellaget (taxeringsvärden å fast egendom och b e s k a t t n i n g s b a r a b e l o p p vid t a x e r i n g beslut samt angående ökningens eller minskningens storlek, u t t r y c k t dels i a b s o l u t a dens beslut, T i x e r i n g Län

e l l e r

s t ä d e r

(Tn = summa enligt taxeringsnä mndens beslut. Pn = av prövningsnämnden fast ställd summa)

Uppskattade värden å fast egendom, för v ilken bevillning erlägges Jordbruksfastighet Summa kr.

Annan fastighet

Ökning ( + ) eller minskning (—)

' Tn L Pn

10 600 500 10600500

-

f Tn { Pn f Tn Städer - Pn Summa för länet (lands- f Tn tingsområdet) lt P n

241 216 400 239 923 000 8 446 800 8447 000 240 663 200 248370000

1 293 400

Stockholms

län.

Uppsala län. f Tn ( Pn f Tn l Pn Summa för länet (lands- f Tn [ Pn tingsområdet) Södermanlands

län.

+

— 1293 200

161 559 900 161 559 900 2 091800 2091800 163 651 700 163651700

— —

+ +

f Tn L Pn Städer (utom Norrköpings f Tn stad) l Pn Summa för landstingsom- f Tn { Pn rådet

363 084 340 363 054 540 13 032 600 13 032600 376116 940 376087140

—

29 800

f Tn Pn

13 833 700 13833700

f Tn L Pn Tn Pn Summa för länet (lands- f Tn (. P n tingsområdet)

242 352 750 242507 350 8 562 100 8 558900 250 914850 251066250

+ 154 600

174 750 900 174 749 500 628 600 628 600 175 379500 175378100

—

—

1400 Tn l Pn f Tn Städer <j Pn Summa för länet (lands- f Tn t Pn tingsområdet) Östergötlands

län.

Landsbygd

Jönköpings

Kronobergs

<

län.

län.

f Tn Pn f Tn Städer •• \ Pn Summa för länet (lands- f Tn t Pn tingsområdet)

—

Summa kr.

Ökning ( + ) eller minskning (—)

2 815 469 990 + 20 498 900 2835968890

206 871 700 206 872400 7 229 800 7 229 800 214101 500 214102200

r

e n 1i g t

29 800

—

3 200

+ 151400

476 995 100 474 909 200 229 952 050 225 605 750 706 947 150 700514950

— 2 085 900

100 413 200 100 395100 102 560 900 102560 900 202 974100 202956000

—

—

91 345 700 91 410 100 167 869 100 167 755 700 259 214 800 259165800

+

64 400

151 737 600 151 724 600 128 196 700 128031200 279 934 300 279 755800 188 139 500 188139500 78 848 100 78 633 600 160 913 100 163940 200 239 761 200 242573800 89 555 100 89 561 300 25 437 600 25 437 600 114992 700 114998900

4 346 300 —

•

6 432 200

113 400

—

49 000

—

13 000 165 500

—

178 500

— 214 500

+ 3 027 100 + 2 812 600 +

6 200

+

293 taga i landsting, samt för hela riket angående det kommunala beskattningsundertill bevillning för inkomst) enligt såväl taxeringsnämndens som prövningsnämndens tal och dels i procent av beskattningsunderlaget enligt den underordnade nämnför år 1927. b e v i l l n i n g Beska

s f ö r o r d n i n g en

Andra skattskyldiga än inländska aktiebolag ni, fl. Summa kr.

Ökning ( + ) eller minskni i g ( - )

Ökning ( + ) eller minskning (—)

Summa beskattningsunderlag för Inländska aktiebolag och den kommusolidariska bankbolag nala utdebi1 Ökning ( + ) teringen 0 Summa 1 ,, • \ eller minskkr. 1 ning (—)

t n i n g sb a r

inkomst

Kr.

%

- 1 1 2 3 530

161518 880 160 766510

— 752 370

988 370 610 987519655

-

850 955

— 0 086

339 520 105 351 580 105 012060 2 560 50 374 990 + 50 377 550 155 726 570 — 336 960 155389 610

4 303 800 4136160 3 965 150 4 576 660 8 268 950 8712820

167 640

147 978 119 147 289 060 66 344 550 66 741 317 214 322 669 214 030377

— 689 059

— 0-466

+ 396 767

+ 0-598

— 292 292

— 0-136

42 146 834 42206 739 42 189 393 42195 973 84 336 227 84402 712

+

59 905

+ 0-142

+

6 580

4- 0-016

+

-f- 0-079

52 302 497 — 54 498 52247 999 54 516 643 — 82 590 54 434 053 106 819140 — 137 088 106682052

— 0-104

+ 194 242

+ 0-259

— 492 355

— 1-206

-

— 0 257

— 114 540

— 0 205

+ 369 496

-f 0-759

+

+ 0-823

+

+ 0-792

— 146 554

— 0-337

—

29 240

— 0-313

— 175 794

— 0 832

685 442 200 684318670

+ 611510 + 443 870

26 858 300 26 908 520 34 098 840 34 085 740 60 057 140 60994 260

+ +

32 844 520 32752990 41 297 300 41252880 74141 820 74005870

—

43 667 530 43968400 31 408 920 31 373 420 75 076 450 75345820

+ +

269 370

38 988 330 38904890

—

83 440

6 553 460 6522360

— 31100

27 812150 28 058070 38 532 430 38 328940 66344 580 66387010

+

245 920

2 391465 2516490 4 166 820 4 641 020 6 558 285 7157510

+ 125 025 + 474 200

1 021 410 1127 350 921 440 921 660 1942 850 2049010

+ 105 940 220 +

50 220 13100

44 420

— 135 950 300 870 35 500

203 490

+

42 430

27 561 720 252 720 27 309 000 7 103 350 — 29 460 7073 890 34 665 070 — 282180 34382890

574 280 584 870 2 837 000 2856 680 3 411280 3441550 2 478 390 2512160 4 392 100 4 359 600 6 870490 6871760 1 954 050 1 849 860 2 261870 1813290 4215 920 3663150

10 590

+

19 680

4-

30 270

+

33 770 32 500

+

104 190

— 448 580 — 552 770

+ 599 225

+ 106160

74 993 520 75187 762 40 862 581 40 370 226 115 856101 115561988 55 778 787 55664 247 48 687 185 49 056 681 51258 631 51 680 504 99915 816 100737185 43 545 939 43 399 385 9 334 386 9 305 146 52 880 325 52704531

— 0-151 — 0128

294 T a b . 14 (forts.). T a x e r i n g Län

e l l e r

Uppskattade värden å fast egendom, för vilken bevillning erlägges

s t ä d e r

(Tn = summa enligt taxeringsnämndens beslut. Pn = av prövningsnämnden fastställd samma)

Jordbruksfastighet Q

bumma kr.

Kalmar

Ökning & v( + ) ,, . ' ' ! eller minskning (—)

Annan fastighet Summa kr.

Ökning (+) eller minskning (—)

län.

Landsbygd

{

g

/ 1n { Pn Summa för länet (två lands- ( Tn tingsområden) \ Pn Städer

Gotlands

267 900160 267 907 460 4 644 600 4 644 600 272 544 760 272552060

+

7 300

+

7 300

68 201 600 — 68191 000 I 199 600 + 1 201 600 69 401 200 — 69392600

10 600

96 868 700 I+ 96 873 500 1 196 300 1196 300 98 065 000 + 98069800

4 800

328 316 700 — 328 260 900 2 498 400 2498400 330 815 100 — 330 759300

55 800

82 171 100 — 82132800] 106 986 400 + 106 992 400 | 189157 500 189125200

38 300 6 000 32 300

län.

Landsbygd

{ £j

{ Jn ( Pn Summa för länet (lands- ( Tn tingsområdet) \ Pn Städer

Blekinge

e n l i g t

2 000 8 600

20 026 000 20 026 000 25 759 000 25 761 000 45 785 000 45787000

2 000

+

län.

Landsbygd

{ Jn n

Städer

/ ^ ( Pn Summa för länet (lands- i Tn tingsområdet) \ Pn Kristianstads

{

^

/ Jn l. Pn Summa för länet (lands- i Tn tingsområdet) \ Pn Städer

10 000 900

55 800

144 753 700 — 144 749 100 75 920 700 75 920 700 220 674 400 220669800

4 600

4 600

län.

Landsbygd

< p 11

Städer (utom Malmö och I Tn Hälsingborgs städer) \ Pn Summa för landstingsom- J Tn rådet \ pn <f ! I n

Malmö stad

1 Pn Hälsingborgs

9 100

län.

Landsbygd

Malmöhus

4 800

57 520 100 57 529 200 107 044100 107 034 100 164 564 200 164 563300

stad

Hallands län. Landsbygd Städer

< *

n

{ Jn / Jn i Pn Summa för länet (lands- ( Tn tingsområdet) \ Pn

629 029 500 — 144 600 628 884 900 12 026 200 — 12 800 12013 400 641 055 700 — 1 5 7 400 640898300 13 792 200 13792200 9 460500 9460500 192 018 750 + 192024 250 5 368 100 5 368100 197 386 850 + 197392350

5 500

5 500

233 470 650 233 890 450 230 012 000 230 850 500 463 482 650 464 740950 406 512 700 408006 700 185 694 400 185769 800

+

419 800

+

838 500

+ 1 258 300 + 1494000 +

75 400

64 314 300 + 64 368300 92 903 800 92903 800 157 218 100 + 157272100

54 000

b e v i 1 1 n i i1 g £ f ö r ö

r d n i n g e n Summa beskattningsunderlag för Inländska aktiebolag och den kommusolidariska bankbolag nala utdebi„Summa 1 „Ökning. (+) teringen , eller minskkr. ning (—)

Be s k a t t n i n g s b a r Andra skattskyldiga än inländska aktiebolag ni, fl. Summa kr.

Ökning ( + ) eller minskning (—)

30 693 060 30 726 830 27 068 010 27 093 240 57 761 070 57820070

+ +

33 770

+

59 000

5 813 970 5 814 200 6 526 460 6 519 360 12 340 430 12333560

+

14 714 250 14 699 730 29 447 950 29 439 070 44162 200 te 138 800

— 14 520

45 245 250 45 269130 20 945 110 20 926140 66190 360 66195270

+

75 990 810 75 725 350 57 187 450 56 974 450 133178 260 132699800 105 965 290 106064380 49145 080 48983290 17 214 165 17 225 470 25 971 150 25 933260 43185 315 43158730

25 230

7100 6 870

8 880

— 23 400 23 880 18 970

+

4 910

265 460 213 000

— 478 460

+

1 679 860 1 589 250 2 089 000 2110 240 3 768 860 3699490 379 030 377 380 972 630 971 650 1351 660 1349030

90 610

+

21240 69 370

—

980 2 630

+ +

26 910

-h

30 280

2 814 030 + 3 589190 2 232 540 + 2246 620 5 046 570 _u 5835810

775 160

+ +

73 654 309 190

+

382 844

387 170 390 540 2 213 590 2240 500 2 600 760 2631040

5 300 226 5 373 880 5 987 670 6 296 860 11 287 896 11670 740

3 370

14 080 789 240

99 090

19 284380 18007280

— 161 790

7 116 210 7110 730

+

5 840 691 770 + 697 610 45190 2 853 900 + 2 899 090 3 545 670 1 + 51030 3596700

11305 37 890

+

26585 Ökning ( + ) eller minskning (—)

inkomst

L 277 100

—

5 480

52 555 484 52497167 34 785 006 34 831 776 87 340 490 87328943 11286 396 11 284 340 8 859 016 8851156 20 145 412 20135496 23 789 547 23 779 140 37 085 523 37103 053 60 875 070 60882193 74 995 967 75 791 429 27 123 589 27118699 102119 556 102910128 130 706 338 130 526 846 75 397 292 75 534 639 206103 630 206061485 146402 837 145299527 66113 640 65950140 32 642 775 32662950 33 792 326 33 799 626 66 435101 66462576

Kr.

%

58 317 — O-iii

+

46 770 -f 0-134

~

11547 — 0018

—

2 056 — 0-018 7 860 — 0-089 9 916 — 0 049

" 10 407 — 0-044

+

17 530 + 0-047

+

7123 -f 0 012

+

795 462 + 1-061 4 890 — 0-018

+

790 572 + 0-774

179 492 — 0-137

+

137 347 + 0-182

—

42145 — 0 020

— 1103 310 — 0 754 — 163 500 — 0 247

+ +

20175 + 0-062

+

27 475 + 0 041

7 300 + 0-022

296 T a b . 14 (forts.). T a x e r i n Län

e l l e r

s t ä d e r

(Tn = summa enligt taxeringsnämndens beslut. av prövningsnämnden fastPn ställd summa)

Uppskattade värden å fast egendom, för vilken bevillning erlägges Jordbruk sf astighet Summa kr.

Göteborgs och Bohus (utom

Summa för rådet

Göteborgs

landstingsom-

Göteborgs siad Älvsborgs

Annan fastighet

Ökning ( + ) eller minskning (—)

Summa kr.

Ökning (+) eller minskning (—)

län.

Landsbygd Städer stad)

e n l i g t

Tn Pn

170 921900 + 1 201 300 172123200 16 200 10 030 500 — 10 014 300 180 952 400 + 1185 100 182137500

214 003 600 + 5 989 900 219993500

Tn Pn

15 323 400 15323400

881109300 881109300

Tn Pn Tn Pn

290 890 755 290 885 455 9 749 200 9 749 200

5 300

135 047 440 — 5 483 000 129 564 440 237 264 010 — 2 500 237 261510

Tn Pn

300 639955 — 300634655

5 300

372 311 450 + 5 485 500 366825950

Tn Pn Tn Pn

331 230 800 330 864 800 9 657 600 9 657 600

366 000

Tn Pn

340 888 400 340522400

366 000

Tn Pn Tn Pn

385 997 700 385 989 700 4 240 500 4 240 500

000 Tn Pn

390 238 200 — 390230200

281647 100 281427100

220 000

Tn Pn Tn Pn

237 645 200 237 632 700 2 563 600 2563600 240 208 800 240196300

12 500

138 210 300 138004 200 139 752 000 139 752000 277 962 300 277756200

206100 Tn Pn Tn Pn

110 757 100 + 116 958 300 103 246 500 — 103 035 200

6 201200 211300

län.

Landsbygd Städer Summa för länet tingsområdet) Skaraborgs

(lands

län.

Landsbygd Städer Summa för länet tingsområdet) Värmlands

(lands

63 740 500 63 790 700 110 447 200 110479 200 174 187 700 + 174269900

50 200

158 923 100 158 667100 122 724 000 122 760 000

256 000

32 000 82 200

län.

Landsbygd Städer Summa för länet tingsområdet)

(lands-

Örebro länLandsbygd Städer Summa för länet tingsområdet) Västmanlands

(lands

Tn Pn

12 500

+

36 000

län.

Landsbygd Städer Summa för länet tingsområdet)

Tn Pn Tn Pn (lands-( Tn \ Pn

172 286 200 — 172278 800 11 766 300 11 766 300 184052 500 184 045100

7 400

7 400

98 194 730 98161130 139 394 900 139 511 000 237 589630 237672130

33 600

+

116 100

+

82 500

b e v i l l n i n g

3f ö r o r d n i n g e n

Beskattnings bar Andra skattskyldiga än inländska aktiebolag ni, fl. Summa kr.

32 656 180 32505 370 24 076 380 24100 820

Ökning ( + ) eller minskning (—)

150 810

+

24 440

inkomst

Inländska aktiebolag ocb solidariska bankbolag Summa kr.

| Ökning ( + ) eller minskning (—)

956 640 1053090 3 119 080 3201000

+ +

96 450

Ökning ( + ) e ler minskning (-- )

Summa beskattningsunderlag för den kommunala utdebiteringen

Kr.

%

+ 0"663 94 823 + 0*288

49 405 989 49 733 767 32 959 615 33054 438

+ +

327 778

56 732 560 56606190

— 126370

4075 720 4254090

+

178 370

82 365 604 82788205

+

422 601

+ 0513

217 910 940 218454320

+

543 380

45173 070 45268480

+

95 410

308 058 879 308697669

+

638 790

+ 0207

49 898 510 49 909 550 49 336 590 49 202 790

+

+ +

230 680

78 274 347 78241599 67 314 662 67 500 587

32 748

0-042

+

185 925

+ 0-276

99 235100 99112340

— 122 760

4 170 020 4 400 700 5 529 920 5 849 770 9699 940 10250470

+

550 530

145 589 009 145742186

+

+ 0105

29 931 426 29 888970 28 634 080 28 700 000

42 456

0-115

+

65 920

55 088 633 55 025 533 38 724 366 38 853 666

+

129 300

+ 0334

58 565 506 58588970

+

23 464

+

66 200

+ 0071

44 750 480 44 614 860 29 137 780 29106420

133 800

135 620

—

2 096 334 2095140 3 988 470 4 050 250 6084 804 6145390

319 850

+

+

60 586

93 812 999 93879199

6 819 370 4 615 380 3 366 560 3294 670

2 203 990

82 675 867 80 322977 38 894 970 38 793520

2 352 890

— 2-846

101 450

0-261

1275 880

121570 837 119116497

2 454 340

— 2019

74161857 *r 74 352742 47 588 236 47 479 996

190 885

+ 0-257

108 240

0-227

82 645

+ 0068

73 888 260 73721280

— 166 980

10185 930 7910050

49 421280 49 599 040 37 222 800 37134 470

+

3 571 350 3595 530 3 224 020 3204110

+

86 644 080 86 733510

+

89 430

6 795 370 6799640

+

4 270

121 750 093 121832738

+

28 581 720 28 663 850 30 315 380 30 282490

+

82 130

1 506 880 1667 860 3 653 730 4 066 660

+ +

160 980 412 930

45 3S5 509 45 576 495 41 644 833 42030 678

+ 0'53 2 + 385 845 + 0-927

58 897 100 58946340

+

5160 610 5734520

+

573 910

86 980 342 87607173

+

177 760 88 330

32 890 49 240

24180 19 910

240 986

626 831

+ 0 721

298 T a b . 14 (forts.). T a x e r i n g Län

eller

städer

(Tn = summa enligt taxeringsnämndens beslut. Pn = av prövningsnämnden fastställd summa)

Jordbruksfastighet Summa kr.

Kopparbergs

Annan fastighet

Ökning (+) eller minskning (—)

Summa kr.

Ökning (+) eller minskning ( + )

län.

Städer

Tn Pn Tn Pn

Summa för länet (landstingsområdet)

Tn Pn

Landsbygd

Gävleborgs

e n l i g t

Uppskattade värden å fast egendom, för vilken bevillning erlägges

387 620 500: 387 510 400. 3 080 300 j 3080 300\ 390 700 800 390 590 700{

210 783 500! — 210 753 700" 79 463 200| + 79 463 600-

29 800

290 246 700| — 290217300

29 400

163 618 400; — 163366900 40 465 700 + 40 538200\ 204 084100! — 203905100

251 500

102 320100' + 102329400

9 300

194 188 900 — 193971300\ 92 426 820! + 92 750 300\

217 600

län.

Städer (utom Gävle stad)

Pn Tn Tn Pn

Summa för landstingsområdet

Tn Pn

291 228 200i 291130100: 1 554 200| 1 554 200\ 292 780 400 292684300

Tn Pn

3 956 400 3956400,

Tn Pn Tn Pn

293 715 lOOi 293639 200 2 732 500i 2732500 296 447 600 296371700

75 900

75 900

286615 720' + 286 721600

105 880

263 078 700|— 262917 500\ 1514 100J 1 514100 264 592 80o! 264431600

41 757 700 41762800 36 899 400 36 899 400

+

78 657 100 78662200

+

5100 Landsbygd

Gävle stad Väslernorrlands

Städer Summa för länet (landstingsområdet)

Städer Summa för länet (landstingsområdet)

Tn Pn Tn Pn Tn Pn

län.

Landsbygd Städer Summa för länet (landstingsområdet) Norrbottens

Tn Pn

323 480

län.

Landsbygd

Västerbottens

179 000

län.

Landsbygd

Jämtlands

72 500

Tn Pn Tn Pn Tn Pn

281 155 800; 281137900 1 883 100' 1 883100\ 283 038 900 283021000

73 196 700 72374 500 40 826 100 40 835 700

822 200

114022 800 113210200

812 600

109 999 950 108682950 54 112 000 54112000

1317 000

9 600

län. Tn Pn Tn Pn

Summa för länet (landstingsområdet)

Tn Pn

211 021 650 211016650 2 506 800 2506800 213 528 450! 213523450

Summa för riket

Tn Pn

6 484132 205J 6483075405

Landsbygd Städer

164111950 — 1317 000 162794950 0 10 319 392 240 + 17 511 080 10336903320

b e v i 11n i n g s f ö r o r d n i n g e n Be i k a t t n i n g i b a r Andra skattskyldiga än inländska aktiebolag m. fl. Summa kr.

Ökning ( + ) i eller minskning ( - )

60 943 090 + 61 021 560 20 300 800 — 20 299 810

78 470

81 243 890 + 81321370

77 480

55 056 570 — 54 789 330 10 907 110 — 10 838090

267 240

inkomst

Inländska aktiebolag och solidariska bankbolag Summa kr. 5 002 970 5 095 700 2 688 000 2 741 640

Ökning (+) eller minskning (—) 92 730

Summa beskattningsunderlag för den kommunala utdebiteringen

Ökning (+) eller minskning (—)

%

Kr.

99 742 465 + 99 905 569 27 146 778 + 27199 448

163 104

+ 0-164

52 670

+ 0-194

+

53 640

7 690 970 7837340

+

146 370

126 889 243 + 127105017

215 774

+ 0170

7 002 270 7269 800 2 283 000 2161660

+

267 530

87 713 332 — 87 695 281 15 306 647 — 15119 912

18 051

— 0-021

186 735

— 1-220

65 963 680 — 336 260 65627420

9 285 270 9431460

+

28 957 070 + 29028540

61 146 180 — 180 720 60 965460 30 246 060 — 45 550 30 2G0 510 91 392 240 226 270 91165970

14615 230 13797620

— 817 610

22 779 860 — 22688300 10 984 980 — 10 969 920

174 314

15 060

1 721 364 1 547 050 1641320 1222370

33 764 840 — 106 620 33658220

3 362 684 2 769420

— 593 264

29 960 260 — 29 920 050 11029 330 — 10 958 080

40 210

2 513170 2566 360 424 910 431 340

+ +

40989 590 40878130

2 938 080 + 2997700

59 620

36 701 040 — 36655 630 15 986 720 — 15 950 020

45 410

23 371 050 23089 940 2 038 640 1 759 750

69 020

121 340 146190

103 019 979 102815193

204 786

— 0199

4 484420 4484420

—

38 794 879 + 38866814

+ 0 185

9 017 980 8194 430 5 597 250 5 603190

823 550

97 496 511 — 1019 704 96476807 40 628 601 — 23 436 40 605165

— 1-046

138 125112 - 1 0 4 3 1 4 0 137081972

-

42 373 831 — 42098540 14 562 116 — 14128106

275 291

— 0"650

434 010

— 2-930

56 935 947 56226646

709 301

— 1246

53 002 613 — 52973 409 13 608 531 — 13 544191

29 204

— 0-055

64 340

— 0-478

66 611144 66517600

-

93 544

— 0140

78 233 386 — 77 840 716 20 881 368 — 20 565 778

392 670

— 0-502

315 590

— 1-511

52 687 760 — 82110 25 409 690 — 560 000 99114 754 708 260 24 849 690 52605650 98406494 2 750142 781 — 2 575 611 408 303 909 _ g 1688129 4 063 464 232 — 4 4 5 1 5 9 4 2747567170 4 059 012638 1 405615780

— 0 715

36 700

+

5 940

— 418 950

6 430

— 281 110 278 890

— 0'05S 0 755

— 0110

300 Tab. 15. Uppgift för landstingsområden (länsvis), för de sex städer, som icke dellaget (taxeringsvärden å fast egendom och beskattningsbara belopp vid taxering beslut samt angående ökningens eller minskningens storlek, uttryckt dels i absoluta dens beslut T a x e r i n jl Län

e l l e r

s t ä d e r

(Tn = summa enligt taxeringsnämndens beslut.

e n l i g t

Uppskattade värden å fast egendom, för vilken bevillning erlägges Annan fastighet

Jordbruksfastighet

i

ställd summa)

Summa kr. (Tn \ Pn

Stockholms

län.

(Tn \ Pn (Tn Städer \ Pn Summa för länet (lands- ( Tn \ Pn tingsområdet) Uppsala län. (Tn \ Pn (Tn Städer \ Pn Summa för länet (lands- ( Tn l Pn tingsområdet)

Landsbygd

Södermanlands

län. / Tn l Pn

{Tn

Städer

\ Pn Summa för länet (lands- ( T n \ Pn tingsområdet) Östergötlands

9 863 500 98635001

—

(Tn \ Pn Städer (utom Norrköpings, ( Tn \ Pn stad) Summa för landstingsom- ( T n \ Pn rådet

Norrköpings

stad

Jönköpings

län.

(Tn \ Pn

(Tn \ Pn (Tn Städer \ Pn Summa för länet (lands- ( T n tingsområdet) \ Pn

Landsbygd

(Tn \ Pn (Tn \ Pn Summa för länet (lands- ( T n tingsområdet) \ Pn

kr.

Ökning ( + ) ! eller minskning (—)

3 089 992100 + 33 566 000 3123558100 503 548 200 — 1832 590 501 715 610 237 720 100 — 1206 200 236 513900 741 268 300 — 3 038 790 738229510

177 418 100 + 177522 700 879 700 879 700 178 297 800 + 178402400

106 144 800 — 2 764 500 103 380 300 5 500 125 286 100 — 125 280 600 231 430 900 — 2 770 000 228660900

220 412 300 + 220 821200 6 637 100 — 6 631 300 227 049 400 + 227452500

104 600

104 600

408 900 5 800 403100

372 504 900 + 2 169 100 374 674 000 13 747 950 — 206 600 13 541 350 386 252 850 + 1962 500 388215350 13 219 500 — 13196600

22 900

91 743 800 — 91548600 170 850 100 — 170 633 700 262 593 900 262182300

195 200 216 400 411600

160 074 600 — 6146 500 153928100 310 800 139 381520 — 139070 720 299 456120 — 6457 300 292998820 207 759 500 — 341000 207418500

255 747 800 + 1 398 300 257146100 20 000 7 195 290 — 7175 290 262 943 090 + 1378 300 264 321390

86 106 350 + 1076 450 87182800 301600 178 290 050 — 177988450 774 850 264 396 400 + 265171250

187 525 550 — 1 482 750 186 042800 600 800 600 800 188 126 350 - 1 4 8 2 750 186643600

98 237 050 — 1060 950 97176100 5 000 28 819 700 — 28 814 700 1065950 127 056 750 125990800

län.

Landsbygd

Summa

246 581 400 — 3 794 200 242787 200 2 400 5 882 300 5 879 900 252 463 700 - 3 796 600 248667100

län.

Landsbygd

Kronobergs

l Ö ^ . ( + ) 1 eller minskning (—)

301 t a g a i l a n d s t i n g , s a m t för h e l a r i k e t a n g å e n d e d e t k o m m u n a l a b e s k a t t n i n g s u n d e r till bevillning i ö r inkomst) enligt såväl taxeringsnämndens som prövningsnämndens t a l o c h d e l s i p r o c e n t av b e s k a t t n i n g s u n d e r l a g e t enligt d e n u n d e r o r d n a d e n ä m n f ö r å r 1928. b e v i 1n i n g s i ö r o r d n i n g e n B e s k a t t n i n g s b ar Andra skattskyldiga än inländska aktiebolag ni, fl. _ Summa kr.

Ökning ( + ) ,, • y J eller ning minsk(—)

700 290 700 + 2 316 970 702607670 103 798110 _ 103682820 51 441 160 — 51322190 155 239 270 155005010

+

26 868 550 26909 640 34 065 530 — 33 830 640 60 934 080 , 60740280

115 290 118 970 234 260

41090 234 890 193 800

33 751 560 33710 060 41 426 H90 — 41 418 800 75178 250 75128860

+

292 330

44 561 260 44 853590 31 720 450 — 31 651200 76 281 710 76504 790

+

7 890 49 390

69 250 223080

inkomst

Inländska aktiebolag och solidariska bankbolag Summa kr.

Ökning ( + ) eller minskn ng (—)

4 445 570 4 424 750 4 093 910 6 457 740 8 539480 9882490

20 820

148 215 974 — 455 392 — 0"307 147 760 582 67 774 013 + 1184 406 + 1'748 68958419 729015 •f 0838 215 989987 + 216 719002

+ 1 363 830 + 1343010 +

633 900 647 780 2 931710 — 2881990 3 565 610 3529 770 2 423 370 2413 750 5 084 030 5 097 850 7 507 400 7511600

13 880 49 720 35 840

9 620

+ +

13 820 4200

+

2 366 250 130 500 2496 750 3 188 940 — 1 155 340 2033600 5 555190 1024840 4530350, 28960

28 534 520 28457 730 38 690 270 — 38 620 050 67 224 790 —, 67077780

76 790

2 800 710 2812560 4 878 110 5 332990 7 678 820 8145550

+

+ +

454 880

1 335 620 1 340 850 957 880 957 880 2 293 500 2298730

+

5 230

131810 6 950 138 760

%

1027 646435 + 8 096 530 -f- 0-788 1035742965

7 684 080 — 7655120

28 499 800 28367 990 7 123 360 — 7116410 35623160 — 35484400

Kr.

+ 4 1 0 1 260

7 820

147 010

Ökning (+) eller minskning (-)

172 264320 176365580

39 816 430 39808610

70 220

Summa beskattningsunderlag för den kommunala utdebiteringen

466 730

—

+

43 454 776 — 43377 797 43 314 327 — 43 029 442 86 769103 — 86407239 53 986 858 — 53 950 512 55 451 451 — 55446213 109 438 309 109396725

76 979 — 0'177 284 885 — 0'658 361864 — 0417

36 346 — 0'067 5 238 — 0'009 41584 — 0 038

245 651 + 0-318 77 281 534 -f 77527185 42 703 343 — 1252 526 — 2-933 41 450 817 119984 877 - 1 0 0 6 8 7 5 — 0830 118978002 55 204 — 0-094 5S 681 655 — 58626451 50 985 416 + 51 058196 52 914 600 + 53282980 103 900016 + 104341176 1 45 998 806 — 45 730 213 9 558 273 — 9 551 073 55 557 079 — 55281286

72 780 + 0-143 368 380 + 0'696 441160 -f 0 425

268 593 — 0-684 7 200 — 0-075 275 793 — 0490

302 Tab.

15 (forts.) T a x e

Län

e l l e r

s t ä d e r

(Tn = summa enligt taxeringsnämndens beslut. Pn

av prövningsnämnden fastställd summa)

Uppskattade värden å fast egendom, för vilken bevillning erlägges Jordbruksfastighet Summa kr.

Kalmar

e n l i g t

Ökning ( + ) eller minskning ( - )

Annan fastighet Summa kr

Ökning (+) eller minskning!— )

län.

Landsbygd Städer Summa för länet (två landstingsområden) Gotlands

Tn Pn Tn Pn

275 666 100 — 275 249 200 5 256 400 — 5 214 400

416 900

Tn Pn

280 922 500 —

458 900

280463600 Städer

Tn Pn Tn Pn

Summa för länet (landstingsområdet)

Tn Pn

115 401 500 —

660 900

114 740 600

205 584150 — 1108 700 204475450

70 031 600 +

870 900

22 776 100 —

70 902500

22620 900

1 249 700

27 995 400 +

1249 700

155 200 3 800

27999 200

71281 300 4- 870 900

50 771 500 —

län.

Landsbygd Städer Summa för länet (landstingsområdet) Kristianstads

Städer Summa för länet (landstingsområdet) Malmöhus

Tn Pn Tn Pn Tn Pn

104 449 600 —

104 418200

63 538 200 —

1380 100

116 175 400 |—

1 380100

116 035100

105 829 700 —

343 500

63194 700

179 713 600 —

140 300 483 800

179229 800

län.

Landsbygd

Tn Pn Tn Pn Tn Pn

347 895 700 4- 553100

158 870 900 —

158 276 100

2 676 800 —

30 000

68 400

84 336 700

350 572 500 +

84 405 100 —

594 800

243 276 000 —

663 200

län.

Städer (utom Malmö och Hälsingborgs städer)

Tn Pn Tn Pn

Summa för landstingsområdet

Tn Pn

Landsbygd

Malmö stad Hälsingborgs Hallands

447 800

89 734 850

42 000

län.

Landsbygd

Blekinge

90 182 650 —

stad

667 278 500 —

228 500

263 476 400 — 1 855 100

68 200

243 826 600 — 2 479 200

296 700

507 303 000 — 4 334300

Tn Pn

667 050 000 12 230 700 — 12162500 679 509 200 — 679212500 13 659600 — 13612000

Tn Pn

8139900 —

108 800

201 055 800 —

368 000

261 621300

47 600

241 347 400 502968700

446 935600 —

537 900

196 610 500 —

307 600

67 329 800 4-

681 300

446397700 196302900

län-

Landsbygd Städer Summa för länet (landstingsområdet)

Tn Pn Tn Pn Tn Pn

200 687 800

7 005 600 +

94 500

208 061 400 — 207787900

114 585 300 — 1362 400 113222900

273 500

181 915100 — 181234000

b e v i l l n i n g s f ö r

D r d n i n g e n

B e s k a t t n i n g s bar Andra skattskyldiga än inländska aktiebolag m. fl. Summa kr.

inkomst

Inländska aktiebolag och solidariska bankbolag

Ökning ( + ) eller minskning (—)

Summa kr.

Ökning ( + ) eller minskning (—)

Summa beskattningsunderlag för den kommunala utdebiteringen

Ökning ( + ) eller minskning (—)

Kr.

%

32 508 637 32604 880 28 086 690 28121030

+

96 243 !

+

34 340

1 594 754 1 683 510 2 626 380 2595 810

+

88 756

— 30 570

55 152 490 55 290 085 36 798 529 36 766 734

+ 137 595

+

—

— 0'086

0-249

60 595 327 60 725910

+ 130 583

4 221134 4279320

+

91 951 019 92056819

+ 105 800

+ 0115

5 931 960 5 934 790 6 638 460 6 614 580 12 570 420 12549 370

+

2 830

— 33140

+

23 880

11706 731 11 720 915 9 158 692 9143462

+

—

—

15 230

— 0-166

—

434 070 400 930 1 045 480 1053940 1479 550 1454870

15177 800 15131 530 29 607 040 29564 900

—

46 270

—

44 784 840 44696430

—

46 290 550 46272200 21 261 480 21 264 590

+

8 460

0-121

— 24680

20 865 423 20864377

-

— 0005

414 700 405 070 2 603 610 2 769 210

—

25 036 386 24 961427 38 102 226 38218 671

—

74 959

— 0'299

+

116 445

+

0 - 306

88 410

3 018 310 3174280

+ 155 970

63138 612 63180098

+

+

—

18 350

+ 847 530

T065

67 552 030 67536 790

—

15 240

78 177 347 + 832 626 79 009973 28 221 223 — 7 200 28214 023 106 398 570 + 825 426 107223996

+

+

3 069 510 3917040 2 578 880 2573 790 5 648 390 6490830

78 083 620 77955 520 58 208 020 58 444 080

— 128100

136 291 640 136399600 108 434 810 108326290 50 845100 51817610

+ 107 960

16 545180 16457350 28 952 670 28926 080 45 497 850 45383430

+ 236 060

-

108 520

5 451210 5 388960 6 746 440 7179 820 12197 650 12568780 19 817 570 19207520

9 630

+ 165 600

—

5 090

+ 842 440 — 62 250 + 433 380 + 371130 — 610 050

136 745 360 136448 545 77 879 632 78421020 214 624 992 214869565 151 418 736 150670415

— 0'026 +

— 296 815

— 0-217

+

+

0 - 695

+ 244 573

+

-

— 0494

748 321

+ 972 510

8 091 810 8436430

+ 344 620

69 255 829 + 1 2 9 5 222 70551051

+

—

87 830

+

13 000

—

26 590

685 620 698620 3 125 690 3 159 240 3 811 310 3857860

+

33 550

+

46 550

32 660 63S 32597 793 38 227 961 38172471 70 888 599 70770264

— 114 42 0

0-770

—

62 845

— 0'192

—

55 490

— 0-145

— 118 335

— 0167

304 T a b . 15.

(forts.) n 1i g t

T ax eri n Län (Tn:

e l l e r

s t ä d e r

summa enligt taxeringsnämndens beslut.

Pn = av prövningsnämnden fastställd summa)

Uppskattade värden å fast egendom, för vilken bevillning erlägges

Samma kr.

Göteborgs och Bohus

län.

Annan fastighet

Jordbruksfastighet Ökning ( + ) eller minskning (—)

Summa kr.

Ökning _(+) eller minskning (—)

141 339 300 — 140 694 400 112 195 700 — 111773200

644 900

Tn Pn Tn Pn Tn Pn

171 887 300 + 172480 600 9 684 300 — 9 676 800

593 300

181571 600 + 182157400

585 800

253 535 000 — 1067 400 252467600

Tn Pn

13 338 200 — 13312800

955 719 600 — 1034 700 954 684900

Tn Pn Tn Pn Tn Pn

304 444 920 + 2 451500 306 896420 6 000 9 501 230 — 9 495 250 313 946170 + 2 445 500 316391670

152 871 600 — 2 848100 150 023500 291403 700 — 2 920 800 288 482900

Tn Pn Tn Pn Tn Pn

343 634 700 + 3 383 200 347 017 900 22 700 9 442 600 — 9 419 900 353 077 300 + 3 360 500 356437800

70 083 800 — 69 721 300 115 356 600 — 115189100 185440 400 — 184910400

Tn Pn Tn Pn Tn Pn

370 734 900 — 1486 600 369 248300 3 500 3 823 800 3 820 300 374 558 700 — 1 490 100 373068600

174 822 400 — 1790 400 173032000 142 500 .129 275 100 — 129132 600 304 097 500 — 1932 900 302164 600

Tn Pn Tn Pn Tn Pn

248 153 400 — 7 004 500 241148900 2 000 2673 100 — 2671100 250 826500 — 7 006500 243820000

146 520 900 -f 146641500 147 945 200 — 147 930 800 294 466100 + 294572300

Tn Pn Tn Städer Pn Summa för länet (lands- / Tn tingsområdet) ( Pn

177 460 400 + 842 200 178302 600 441700 11743 400 + 12185100 189 203 800 + 1283 900 190487700

99 353 200 — 1208 300 98144 900 141 788 600 + 2 062100 143 850 700 853 800 241141 800 + 241995600

Landsbygd Städer (utom stad)

Göteborgs

Summa för landstingsområdet Göteborgs stad Älvsborgs

län.

Landsbygd Städer Summa för länet (landstingsområdet) Skaraborgs

län.

Landsbygd Städer Summa för länet (landstingsområdet) Värmlands

län.

Landsbygd Städer Summa för länet (landstingsområdet)

7 500

Örebro lån. Landsbygd Städer Summa för länet (landstingsområdet) Västmanlands Landsbygd

län.

422 500

444 275 300 — 5 768 900 438506400 362 500 167 500 530 000

120 600 14 400 106 200

b e v i l l n i n g

s f ö r o r d n i n g e n

B e s k a t t n i n g eb a r Andra skattskyldiga än inländska aktiebolag m. fl. Summa kr.

35 253 340 35 159180 24 589 330 24 595 970

Ökning ( + ) eller minskning (—)

inkomst

Inländska aktiebolag och solidariska bankbolag 0 Summa

kr.

Ökning 6 v(-+-) ., . ', ' eller minskning (—)

1 197 484 1252000 3 475 270 3599 850

+

+

54 516

Summa beskattningsunderlag för den kommunala utdebiteringen

Ökning (+) eller minskning (—)

Kr.

53 831 027 — 63 794 736 34 255 443 + 34 365 088

%

36 291 — 0-067

+

6 640

59 842 670 59 755150

—

87 520

4672 754 4851850

223 989 710 224346960

+

357 250

55 860 710 + 1549770 57410480

328 436 692 + 1 853 761 + 0564 330290453

262 360

4 328 510 4 552340

33 845 — 0 0 4 1

48 650

6 499 470 6 651 870

+ 152 400

82 611965 — 82 578120 72 250 140 — 72207 490

42 650 — 0-059

102 983 590 102672580

— 311010

10 827 980 11204210

+

154 862 105 154 785 610

76 495 — 0-049

30 613 270 30 347 790 29 782 470 29 693 800

265 480

2 146 540 2208370 3 613 050 3 804 730

+ +

18 783 — 0-033

141 680

56 8S2 082 — 66 863299 39 779 906 + 39 823179

+

203 510

96661988 96686478

2 699 330

85 738 094 — 2 999 416 — 3-498 82738678 40 095 273 — 34 435 — 0-086 40 060 838

52 373 180 62110 820 50 610 410 50 561 760

—

—

88 670

60 395 740 60041590

— 354150

5 809 590 6013100

47 147 330 47 025 960 29 708 020 29 624 710

121 370

7 605 550 4 906 220 3 694 070 3 750 280

—

83 310

124 580

223 830

+

76855 350 — 204680 76650670

11299620 8656500

50 531 840 50 620 050 38 267 290 38227480

+

4 070 530 4136 000 3 538 310 3508450

+

88 799130 88847530

_i_

7 608 840 7644450

+

28 292190 28486 340 31 394 500 31454 780

+ +

194 150

1 707 400 2150 050 4 091 210 4 150 760

+

59686 690 59941120

+

5 798610 6300810

+

2 0 — 1812.

88 210 39 810

60 280

179 096

56 210 2 643120

88 086 470 + 88159824

-f-

109 645 +

0 - 320

73 354 + 0-08S

43 273 +

0-109

24490 + 0-025

125 833 367 - 3 033 851 — 2-411 122799516 76 817 619 — 76 657 059 49 363 246 — 49 292736

260 560 — 0-339

35 610

126180865 125849 795

331070 — 0 2 6 2

442 650

45 614 874 + 46 241 791 43 279 744 + 43529181

626 917 +

1-374

249 437 +

0-576

88 894 618 + S9 770 972

876 354 + 0-986

65 470 29S60

59 550 502 200

70 510 — 0-143

306 T a b . 15 (forts.) T a x e r i n g Län

e l l e r

Uppskattade värden å fast egendom, för vilken bevillning erlägges

s t ä d e r

(Tii = summa enligt taxeringsnämndens beslut. ställd summa)

Summa

län. i Tn t Pn i Tn | Pn

Summa för länet (lands- f Tn Pn tingsområdet) Gävleborgs

län.

f Tn « Pn f Tn Städer (utom Gävle stad) >[ Pn

Landsbygd

Summa för landstingsom- f Tn 1 Pn rådet r

Västernorrlands

Tn Pn

län. f Tn [ Pn f Tn [ Pn

Summa för länet (lands- f Tn ( Pn tingsområdet) Jämtlands

län. f Tn ( Pn f Tn { Pn

Summa för länet (lands- ( Tn tingsområdet) t Pn Västerbottens

län.

Ökning ( + ) eller minskning (—)

301 227 400 — 300 762100 1 766 200 1 766 200 302 993 600 302528300

465 300

175 181 000 — 1019 000 174162000 273 000 43 095 400 — 42822400 1292 000 218 276 400 216984400

6 198 300 6198300

—

683 900

50 079 000 — 1327 600 48 751 400 38 567 500 38567 500 88 646 500 — 1327 600 87318900

608 500

627 900

Summa för länet (lands- ( Tn tingsområdet) i{ Pn

267 134 800 — 266506900

f Tn Summa för riket <{ Pn

52 800

218 867 600 — 218183 700 1 276 900 — 1 274 900 220144 500 — 219458600

i Tn • ( Pn

Summa för länet (lands- f Tn tingsområdet) L Pn

117 401400 — 117348600

218 069 790 — 7 626 890 210 442900 626 900 106 163 800 — 105 536 900 324 233 590 - 8 253 790 315979800

Städer

• f Tn t Pn f Tn ( Pn

465 300

283 995 600 — 2 067 600 281928000 1800 2 569 300 — 2567 500 286 564 900 - 2 069400 284495500

265 431 000 — 264 822500 1 703 800 — 1 684 400

län.

kr.

Ökning ( + ) eller minskning (—)

218 358 700 — 6 495 600 211 863100 198100 85 441 900 — 85 243 800 303 800600 — 6 693 700 297106900

i Tn • ( Pn

Landsbygd

Summa

368 220 300 — 1 997 200 366 223100 47 100 2 803 900 — 2 756 800 371024 200 — 2 044 300 368979900

Landsbygd

Norrbottens

Annan fastighet

Jordbruksfastighet

kr. Kopparbergs

e n l i g t

2 000 685 900

19 400

185 416 800 — 1 314 700 184102100 49100 2 619 100 — 2570 000 188 035 900 — 1363 800 186672100

79 062 000 — 1765 900 77 296100 43 527 400 + 1011900 44 539 300 754 000 122 589 400 — 121835400 122 390 200 — 3 939 700 118450 500 53 831 200 + 2 859 800 56 691 000 176 221 400 — 1079 900 175141500

6 554 S10 760 — 9379 550 11 265 908 410 —16 839 480 11249068930 6545431210

b e v i l l n i n g

s f ö r o r d n i n g e n

B e s k a 11 n i n g s b a r Andra skattskyldiga än inländska aktiebolag m. fl. a

Summa kr.

! Ökning 6 (+ ) 1 „ > v eller minskning (—)

62 153 740 62289 600 20 189 700 20 203 230

+ +

135 860

82 343 MO 82492830

+

57 479 560 57 476110 10 814 120 10 852 710

inkomst

Inländska aktiebolag och solidariska bankbolag Summa kr.

Ökning (+) eller minskning (—)

8 019 380 8094 950 2 744 010 2840 020

+ +

96 010

10 763 390 10934970

+

171 580

3 450

9 122 590 8977 910 2 155 190 2140 600

13 530

75 570

144 680

+

38 590

68 293 680 68328820

+

11 277 780 11118510

— 159 270

28 796 740 28775320

—

4519100 4520230

+

253 560

8 434 220 7 856 160 6 450 470 6 744 640

62 955 630 62 702070 30 626 650 30 619 940

—

6 710

—

14 590

1130 578 060

+

294 170

93 582 282 93322010

— 260 272

14884 690 14600800

— 283 890

23 478 280 23322 040 10 983 530 10 942 690

156 240

1 687 690 1 664 740 1 614 390 1 271 230

22 950

—

40 840

— 343 160

34 461 810 34264 730

— 197 080

3 302 080 2935970

— 366110

34 357 770 33 840 060 11429 470 11 409 600

— 517 710

2 902 780 2829150 707 940 714 060

73 630

45 787 240 45249 660

— 537 580

40 642 590 40 520 210 16 713 650 16 614 700

— 122 380

19 870

57 356 240 — 57134910

98 950 221 330

2 820 334 719 + 1 281 991 2821616 710

+

6 120

3 610 720 3543210

—

67 510

28 010 350 27 996 440 1712 440 1 706 270

—

13 910

29 722 790 — 29 702 710

6 170 20 080

453 332 778 + 5 494102 458826880

Summa beskattningsunderlag för den kommunala utdebiteringen

103 184 273 — 102951091 27 374 039 + 27 470 848 130 558 312 — 130421939

Ökning ( + ) eller minskning (—)

Kr.

o/ /o

233182 — 0*226 96 809 -j- 0854 136 373 — 0-104

93 434 844 — 93 207 846 15 230 052 + 15 240 402

226 998 — 0*243

108 664 896 — 108448248 39 557 808 — 39534878

216 648 — 0-199

10 350 -f 0*068

22 930 — 0 0 5 8

99 333 076 — 1 337 021 — 1-346 97 996 055 42 539 468 + 256 007 + 0*602 42 795 475 141 872 544 — 1081 014 — 0 7 6 2 140791530 40 801976 — 40 515 372 14 602 909 — 14 218 789 55 404 885 — 54 734161 57 139 510 56 423 365 14 416 008 + 14 451 689 71555 518 — 70875054

286 604 — 0-702 384120 — 2'630 670 724 — 1 211

716145 — 1-253 35 681 + 0-248 680 464 — 0-051

85 897 458 — 85 485 301 21 274 796 + 21 309 720

412157 — 0-480

107172 254 — 106795021

377 233 — 0 352

34 924 + 0-164

4 230 251 563 + 5 371347 + 0-127 4235622910

308 Tab. 16. Uppgift om debetsedellösen och uppbördsP

r

o

v

i i

Debetsedellösen L ä n

Vägskatt

Land stingsmedel 1924

1923 Kr. Kr. Kr. Kr. Stockh o l m s .. 22 622-51 2 3 436-2 6 24 457-4 0 5 0 613-27

1925 Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

18 321-69

2 0 292-01 2 3 677-60

U p p s a l a .. 12 255*55

11 186-70

11428-35

2 2 343-98 2 1 4 3 3 - 2 9

2 1 389-38

3 804-9 9

3 597-68

4 434-46

Södermanl a n d s .•

16 883-33

1 3 092-69

14 678-6 4

3 6 337-48 27 547-7 7

27 404-16

9 058-81

7 587-83

9 309-36

Östergötl a n d s • •• 2 1 2 9 3 - 7 8

20 946-8 7

20 750-68 4 8 772-71 6 3 580-43 3 8 931-41 27 133-43

9 364-02

14 209-91

Jönköpings .

13 831-69

14 501-76 3 6 410-39

2 3 356-40 2 8 215-24

8137-12

5 857-66

6 225-79

17 907-58

15 531-51 16 9 3 2 0 8

9 042-12

7 334-91

8 696-75

8 257-36

8011-89

10 489-82

11446-20

4 8 989-3 5 49 877-28

Kronobergs ...

9 643-38

9 164-10

9 546-20

Kalmar

...

14 583-47

14 915-84

13 876-00 3 2 357-78 3 2 1 4 8 - 3 7

31992-86

Gotlands..

3 087-2 4

4 065-3 3

3 989-18

8 523-92

7 665-86

1461-84

1305-78

5 997-62

5 286-64

7 645-96

7 858-73

8 255-09

9 084-8 7

9 815-38 2 5 513-26 2 3 06S-85 2 6 481-41

Kristianstads • •

16 206-98

14 860-47

16 055-63 2 7 991-26 2 3 402-2 6

Malmöhus

42 676-98 3 7 824-18 4 0 548-31 4 9 912-9 0 4 3 8 5 9 1 8 5 2 1 6 6 - 3 4

H a l l a n d s ..

10 154-23

Blekinge...

9 725-56

Göteborgs o. B o h u s 32 805-6 9

9 825-26

2 3 586-08 10 948-30

10 684-3 9 19 793-09

2 4 207-09

22 446-2 7

2 5 354-6 6

7 362-19

6 974-99

7113-68

2 7 946-6 8 26 259-56 2 4 472-5 7 13 770-7 7

21781-60

20 894-6 9 2 4 390-21

12 935-9 9

14 022-40

Älvsborgs.

20 709-2 0 22 437-14 20 162-43 4 2 934-6 5 4 0 969-8 8 4 1 1 1 4 - 5 0

10 307-23

13 700-94

17 073-76

Skaraborgs

15 994-3 2 4 4 914-93 3 0 506-3 6 3 0 474-7 0

9 513-03

10 382-34

12 838-7 0 2 5 278-33

15 808-7 0

16 780-14

17 672-62

15 913-54

16 525-3 6 3 8 096-41 3 3 0 7 7 - n

3 3 528-06

17 970-95

18 702-14

• • • 16 598-55

16 912-69

17 836-52

22 423-63 2 6 1 1 5 - 4 1

27 532-2 9

10 416-89

14 017-78

13-855-10

15 516-06

13 575-2 7 3 1 866-88 2 7 918-98 2 7 623-7 6

8 860-34

7 715-82

7 703-90

39 543-2 9 4 1 8 9 7 - 7 2 4 4 501-59

12 095*0 0

11416-62

13 862-9 8

17 752-2 0

13 6 6 2 0 8

21298-15

Värmlands Örebro

32 631-93 3 2 767-90

Västmanl a n d s ...

13 034-05

Kopparb e r g s • •• 16 089-08

16 3 3 5 1 3 16 958-66

Gävleborgs

19 868-58

18 362-51 17 840-8 8 36 033-7 6 27 610-73 27 547-98

Västernorrlands

16 346-94

19 494-74

19 292-14

5 3 533-43 5 1 9 7 8 - 1 8

5 5 511-68 24 607-53 2 6 1 3 8 - 7 4

27 685-96

Jämtlands

9 579-5 7

9 381-48 1 1 9 6 2 - 9 8

2 4 332-7 8 20 322-06

21461-54

18 207-86

17 646-93

19 962-3 2

Västerbottens .

8 124-18 12 435-85 14 356-59

2 5 013-01 25 359-44 2 8 657-9 2

16 895-62

21702-S5

22118-62

Norrbottens .

13 765-69

1 3 840-74| 12 696-7 7 4 0 864-17

4 3 096-25 4 4 395-8 7 24 819-29

20 078-31 24 376-7 5

3 8 9 5 1 1 5 9 3 9 2 1 7 6 50 3 9 9 4 4 2 61 8 0 5 3 0 4 56 747 447 65 7 5 5 854-7 7 3 1 8 9 4 9 2 ' 2 9 6 8 4 4 61 3 5 8 9 5 9 1 4 !

p r o v i s i o n e r u n d e r å r e n 1923—1925. i

o

n

e

r

Tingshusmedel

Kiddarhusmedel

Avgifter till hushållningssällskap

Försäkringsavgifter

1925 Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

20139-45

20 264-02

21 332-16

6 485-99

5 476-21 6 284-31 22-10 20-40 20-2 0

306-85

326-00

602-55

849-53

884-13 10-50 11-10 10-ä0

204-so

213-82

240-c 7

1046-6 5 2 412-62 344-0 0 2 095-7 0

3151-12

762-8 5 820-83 738-2 7 254-2 9 2162-59

603-8 7

18 825-64

2 016-51

3 642-41

482-36 13-20 11-70 12-30

2 553-68

2 483-2 4

3 468-6 2 3 272-85

19 527-59

28-8 5

4-50

5-80

29-00

6-10

14 748-44 15 359-44 18 474-36

19 24512

2 653-78 6 628-96 2 844-12 3 234-3 8

2 271-36

2 338-50

22 308-68

20148-93

1 296-39

1 283-02

1822-7 3

2 145-48

3 419-58 20 280-3 7 1 509-94 2 291-58

2451-73

1713-14

2 218-87

2 250-90 2 552-89

836-9 0 315-00

2112-42

3 714-33 2 413-50

3 088-24

169-2S 5-60 624

186-72 170-7 2

315-46

10-85 12-05 11-

3193-48 3 493-6 7

367-10

164-03

180-4 5

5-50 6-30

313-50

310-05

294-44

1230-9 0 1 1 6 1 - 7 5

986-40

6-20

2 070-12

2 07602

3 136-8 7

1954-8 5

2169-50

3 598-86

3 665-04

4 331-18

4 954-20

3 565-38

3 742-4 2

5 401-97

2163-85

2 663-50

3 105-96

20 250-9 2

17 7 5 2 0 2

23 693-8 9

13112-10

11636-02

9 332-3 7

20 976-2 7

16 250-28

16 360-73

22 425-9 9

21 843-53

22 429-64

115-88 12 472-36

11701-2

10 500-3 4

568-48

554-8 7

393-28

14 701-50

9 350-64

7 817-97

1261-46

1423-56

1 222-97

13 038-5 7

13 687-32

1 3 765-38

7174-os

7 762-21

9 352-78

1 0 583-3 6

5 426-13

6100-2 5

678-30

675-20

632-60 7 547-66

1007-90 1037-00 1028-00 8 535-03 928-10 !

922-40

917-90 5 222-87

2 8 6 6 2 91 25 419 83 27 951761 72 99! 72 75I 72 95 5182 98|5 206 3o!5 230 4i| 2440904*1 224057 341 24184562

310 T a b . 16 (forts.).

Uppgift o m d e b e t s e d e l l ö s e n o c h u p p b ö r d s p r o v i s i o n e r å r e n 1923—1925. Provisioner

Län

under

å u

Diverse andra medel

m

m a

1925 Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Stockholms

306-52

306-52

306-4 4

118 818

119 110-77

126 557-94

Uppsala

294-3 0

294-30

59 290

52 24818

54 041-68

Södermanlands

67 523-48

71241-15

Östergötlands

103 254

97 283-37

82 537-4 7

Jönköpings

58 904

46 155-8 6

52 671-M8

Kronobergs

40 988

36 560-61

41109-so

79 828

76 515-24

77 592-7 2

13 704'

15 09617

Blekinge

44 744'

43 060-26

49 513-28

Kristianstads

57 216

62 571-67

Malmöhus

118 751

106 299-08

121668-16

Hallands

45 414

43 639-56

47 120-16

78 406

75 939-7 2

76 983-01

78 333

82 022-3 6

84 009-54

94 029

78664-24

86 768-05

87 021

79 492-84

84 844-5 7

72 865

76 047-17

79 01011

76 677

73 497-4 5

71749-09 86 809-9 7

Kalmar

2 320-7 6 1290-21

953-6 7

Gotlands

Göteborgs och Bohus

2-72

2-72

Älvsborgs Skaraborgs

37-48

37-85

40-86

332-09

332-u

33173 Värmlands Örebro Västmanlands

81 430

82 512-49

89 692

70 412-44

76 202-81

Västernorrlands

108 787'

112 722-54

117 478-13

Jämtlands

60 346'

55199-7 5

61781-65

Kopparbergs Gävleborgs

767-9 2

871-61 1304-5 5

Västerbottens

59 575'

69 887-92

76 744-4 9

Norrbottens

85 600'

83 363-8 3

88 487-54

406179! 3135 82 3 234 27'! 1795 836 53 1 6 9 4 360 35 1792 590 93

311 T a b . 17. S a m m a n d r a g a n g å e n d e u t l ä n n i n g a r s a m t s v e n s k a u n d e r s å t a r , v i l k a i c k e ä r o h ä r i r i k e t m a n t a l s s k r i v n a , m e n h ä r b e s k a t t a t s till i n k o m s t - o c h f ö r m ö g e n h e t s s k a t t å r 1921.

Antal Summa påförd Antal skatt- inkomst- och betalda skyl- förmögenhets- belopp skatt diga

Län

Summa inbetald skatt

925 433-4 7

610 918-32

län

170 058-83

83 776-93

»

21255-7 5

11-784-60

Södermanlands

>

27 450-66

24-816-54

Östergötlands

»

18 067-n

13 416-48

»

19 110-90

19 090-83

Stockholms stad Stockholms Uppsala

Jönköpings Kronobergs

»

20 230-34

16 413-16

Kalmar

»

11 952-53

9 260-6 2

Gotlands

»

1978-6 9

1516-17

Blekinge

»

11206-0 6

7 130 77

Kristianstads

»

45 994-4 3

31982-3 9

Malmöhus

»

495 501-06

422 323-98

Hallands

>

10 518-38

7 201*32

•••

Göteborgs och Bohus län

161718-57

136 712-34

Älvsborgs

123 086-4 9

106 776-63

län

Skaraborgs

»

10 079-35

7 776-75

Värmlands

»

597 676-24

590 790-3 7

Örebro

»

Västmanlands

»

3 196-6 7

307-64

Kopparbergs

»

10 981-36

8 735-44

Gävleborgs

»

11 728-70

8 969-34

Västernorrlands »

155 046-7 7

101789-72

Jämtlands

»

26 529-43

12 658-66

Västerbottens

»

24163-54

19 380-84

Norrbottens

»

33 610-05

31385-8 4

Summa Resterande:

Antal skattskyldiga 50"9l %. Belopp 22-20 %.

6 1 2 l ! 2 936 575 38

3 005 2 284915 68

312 Tab. 18. De s. k. m a g i s t r a t s s t ä d e r n a s a r b e t e i o c h för d e b i t e r i n g e n a v k r o n o u t ning s a m t d e b i t e r i n g , u p p b ö r d o c h r e d o v i s n i n g av k r o n o - o c h a n d r a i s a m b a n d i n k o m s t e r i t j ä n s t e n , allt i m e d e l Av vederbörande

Län

och

städer

Stockholms län. Södertälje Vaxholm Norrtälje Sigtuna Summa för länet Uppsala län. Uppsala Enköping Summa för länet Södermanlands Nyköping Eskilstuna Torshälla

Antal debiterade belopp

Stadens kostnader

landstingsmedel

försäkringsavgifter

14 818 3 938 4 966 799

7 900 2 460 2 513 471

50 000 24 600 16 000 2 734

12 699 3 783 4 500 500

3 281 513 865 167

39 2

24 521

13 344

93 334

4 826

30 036 5 899

17 099 2 966

85 600 21 000

18 026 3 800

6 831 948

90 4

35 935

7 779

12181 30 467 1864

6 560 14 831 931

38 600 103 800 6 200

8 636 16 943

3 007 4 904

4 907 1469 855

2 538 830 544

19 580 6 336 3 264

2 050 735 1200

26 234

177 780

29 564

9 598

17 46 4 67

29110 60132 2 797 5 666 2 982 1789

15 371 31384 1446 3 453 1676 957

110 000 156 900 10 074 27 624 11300 8 500

7 309 59 709 3 150 3 000 2 356 1800

5 846

—

324 398

77 324

29 933 6 500 1222

15 863 3 202 652

96 400 21811 3 900

17 254 5 747 949

5 411 1412

37 655

19 717

122 111

23 950

6 849

_ — — —

5 5SS

35 759

2 350

2 894

—

18 435 8 785 12 298 3111

8 822 4 061 6 480 1457

64 432 " 27 738 40 000 11600

9 721 7 691 4 266 1840

4 364 1658 2 542

20 820

143 770

9 267

24 4 — 9 37

5 762

3 552

2 576

—

13 452

92 080

15 733

10 800

3 117

1 0641

—

län.

Strängnäs Mariefred Trosa Summa för länet Östergötlands län. Linköping Norrköping Söderköping Motala Vadstena Skänninge Summa för länet Jönköpings län. Jönköping Eksjö Gränna Summa för länet Kronobergs län. Växjö Kalmar län. Kalmar Oskarshamn Västervik Vimmerby Summa för länet Gotlands Visby

FolkAntal mängd debetden sedlar l /ia 1925

provision a

265 190

490 1155

670 307

— — — —

län.

Blekinge län. Karlskrona Ronneby

10024 27 716 3 500

313 skylder å r 1923 ävensom dessa s t ä d e r s sammanlagda k o s t n a d e r för mantalsskrivd ä r m e d d e b i t e r a d e utskylder och avgifter samt v e d e r b ö r a n d e tjänstemäns e x t r a tal för å r e n 1923—1925. tjänstemar i uppburen ersättning i debetav statsmedel sedel- såsom riks- åt mantalsförsäkringslösen skrivningsanstaltens förrättare ombud

1266 546 427 68

övriga sportler (expeditionslösen m. m.)

Summa

Summa kostnader

101 75 44 100

84 18

5167 1159 1336 336

17 866 4 942 5 836 836

2 307

7 998

29 480

3 299 396

426 32

231 100

10 877 1492

28 903 5 292

3 695

12 369

1 122 2 346 700

—

72 136

200 733

4 442 8 355 700

3 900 1 205 1515

55 9

1850 470 315

4 883

45 696

2 546 3 508 245 487 314 138

250 520 30 83 37

182 391 17

271 759 32 86 183 15

9 095 5178 814 1811 1204 460

16 404 64 887 3 964 4811 3 560 2 260

7 238

18 562

95 886

2 341 573 107

251 70 27

188 37 7

273 50 100

8 467 2144 467

25 721 7 891 1416

3 021

10 878

34 828

—

3 968

6 318

113 50

206 35 210 24

6 249 2 286 3 844 967

15 970 9 977 8 110 2 807

3 249

13 346

36 864

—

3 602

25 1

10 827 328

10 827 1489

1 Avser åren 1923 — 24.

2 13 078 f Avser åren 1924—25. 25 298 1 Samtliga sportler ingå 700 ( till stadens kassa.

514 125 76

1542 539 945 223

Anteckningar

( Samtliga sportler ingå till stadens kassa och hava l stadens kostnader min26 560 skats med motsvarande 4 606 ( belopp.

314 Tab.

18 (forts. Av vederbörande

Län och

städer

Karlshamn Sölvesborg Summa för länet

provision a

Folkmängd den 31 /i2 1925

Antal debetsedlar

Antal debiterad* belopp

7 544 3 939

3 947 1951

24 000 11588

6 969 4116

2 686 1067

42 695)

29 935

4 817

Stadens kostnader

övriga

landstingsmedel

Kristianstads län. Kristianstad Simrishamn Ängelholm Summa för länet

13 102 2 445 5 231

7 038 1315 2 659

45 200 9 200 18 600

12 772 3 042 4 220

3 113 540 1380

20 778

11 012

20 034

5033 Malmöhus län. Malmö Lund Landskrona Hälsingborg Ystad Trälleborg Skanör med Falsterbo...

116 348 24 041 19 203 51381 11645 12 652 1 167

62 922 13 523 10 018 26 243 6 493 6 289 790

335 000 107 000 56 851 143 400 48 500 37 734 4 284

162 645 26 465 21835 52 852 7 698 10 599 1000

Summa för länet

236 437

732 769

18 381 2 384 5 308 8 094 1 699

9 933 1218 2 105 3 723 806

66 460 8 454 21400 29 684 5 41S

12134 1774 1800 3 387 863

4 907 513 1286 1803 561

35 866

17 785

19 958

9 070

231 007 173 550 1 141 747 7 112 1 150 2131 6 054 1009 1770 9 845 4195 2 005 42 000 14100 7 488 9 200 3 018 1633

483 697 1610 1386 1759 4 800 2 815

738 366 1482 3 641 845

7 072 2 230 1576 6 376 946 1326

Hallands län. Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka Summa för länet Göteborgs och Bohus Göteborg Kungälv Marstrand Lysekil Uddevalla Strömstad

län.

Summa för länet Älvsborgs län. Vänersborg Alingsås ••• Borås Ulricehamn Åmål Summa för länet

186 885 1 215 958

försäkringsavgifter

4 765 3 693 2 551 2 624 207

094 13 840

9 108 6 865 32 317 3 756 6 274

5 113 3 633 15 496 1805 2 858

37 960 28 900 94 000 11099 17 300

2 500 3 555 13 362 3 687 3 800

58 320

28 905

189 259

26 904 12 454

Skaraborgs lån. Mariestad

5 891

3 190

22 000

3 000

2 566!

Lidköping Skara Skövde Hjo Falköping

8 762 6 588 10149 2 762 6 934

4 390 3 285 5 504 1531 2 806

31290 18 786 44 000 9 200 17 800

4 747 2 500 4 900 1560 4 520

2 4871 1 045 2 573 854 1674

20 706

11199 Summa för länet

kronouppbördsmedel

-

2 676 1

2 684

4 28 157; 20 j 15, 224

315 tjänstemar L uppburen ersättning debetsedellösen

såsom riks- av statsmedel försäkrings- åt mantalsanstaltens skrivningsombud förrättare

övriga sportler (expeditionslösen m. m.)

Summa

Summa kostnader

Anteckningar

697 314

100 39

—

—

3 483 1422

10 452 5 538

17 221

s

1311 218 462

158 32 72

— —

»94 54 150

4 754 844 2 064

(s Dessa belopp ingå till 17 526 l stadens kassa med sarn3 886 ie manlagt 4 596 kr. 6 284

7 662

27 696

8 773 2 491 1 524 * 3 900 934 1092 114

1307 325 156 545 139 96 25

729 156 123 4 315 71 78

2 988 300 231 4 1297 118 150

—

—

13 797 8 037 5 727 6 057 3 813 4 040 346

176 442 34 502 27 562 ( * Från och med 1925 in58 909 \ dragna till stadens kassa. 11511 14 639 1346

18 828

2 593

324 911

1844 210 413 618 167

195 45 60 84 25

100 17

—

—

303 42

7 161 785 1759 2 857 795

19 295 2 559 3 559 6 244 1658

3 252

13 357

18 493 215 142 395 1 107 226

2 295 25 25

148 186

— — — —

—

163 305

25 218 979 539 1877 5 226 1562

508 915 ( Under landsrätt från och 2 589 \ med den 1 januari 1929. 1925 3 636 10 026 4 377

20 678

2 679

35 401

778 493 2 754 339 567 4 931

90 71

—

5 623 5 695 22 972 5 212 5 828

849 545 993 223 526 3136

—

— —

— 6

—

40 35 236

— —

300 200 100

3 123 2 140 9 610 1525 2 028

18 426

45 330

—

2 809

5 809

38 66

27 100 200 22

—

3 454 1878 4117 1 155 2 285

8 201 4 378 9 017 2715 6 805

15 698

36 925

—

87 122 124 36 70 582

— — 104

—

' 6 Dessa belopp ingå till stadens kassa med sammanlagt 6 751 kr. Stadens kostnader minskade med motsvarande belopp.

316 T a b . 18 (forts.; Av vederbörande

Län

och

städer

Folkmängd Antal den debet31 /ia 1925 sedlar

Antal debiterade belopp

19 862 11300 11745 6 040 4 934 2 461 36511 19801

82 100 36 511 22 000

Värmlands län. Karlstad Kristinehamn Filipstad Summa för länet Örebro län. Örebro Askersund Nora Lindesberg Summa för länet Västmanlands Västerås Sala Köping Arboga

Stadens kostnader

provision a landstingsmedel

försäkringsavgifter

5 529 6 826 3 475

4 769 2 647 1041

67 22

140 611

15 830

8 457

36 246 20 279 1 139 2107 2 613 1148 1676 3102

114 076 8 005 12 465 11850

14 067 900 2185 2 075

6 681 321 587 526

199 17 30 22

44068 24242

146 396

19 227

29 215 15 500 8 068 4124 6 500 3194 5 060 2 823 48 843 25 641

111500 30 000 18 300 19 100

14 461 4 026 4 280 3 881

6 195 1626 1380 1 188

685 497 183 75

26 648 10389

13 491 2 088 3 410

6 682 1083 1746

40 000 6 627 10 358

23 811 800 2 000

3 917 511 861

272 191

9 511

56 985

26 611

5 289

39 266 28 032 11616 5 505 7 686 4 017 58 568 37 554

137 000 44 040 34 800

40 975 2 431 8 433

2 382 1867

215 840

4 249

11635 5 971 16 958 12 980 4 551 1718

40 468 81000 12 200

8 842 20 004 3 839

3 869 6 215 1647

33144 20 669

133 668

32 685 11731

län.

Summa för länet Kopparbergs län. Falun Säter Hedemora Summa för länet Gävleborgs län. Gävle Söderhamn .. Hudiksvall .. Summa för länet Västernorrlands län. Härnösand ••• Sundsvall Örnsköldsvik Summa för länet

167 Jämtlands län. Östersund • •

14 552

6 736

43 527

12 734

4 302

Västerbottens Umeå Skellefteå

9 766 3 526

4 025 1766

31300 14 600

3 522

13 292

5 791

45 900

5 695 6 008 11703

3 522

10 971 3 129

5135 1363

36 000 9 869

4 463 3 523

4 622 1019

65 30

5 641

län.

Summa för länet Norrbottens Luleå Piteå

län.

Summa för länet

6 498

45 869

7 986

Summa för riket 1288111 734 991 4 687 294 1306 048177 437

3 257 | 4474

317 tjänsteman uppburen 1

ersättning

debetsedellösen

övriga såsom riks- av statsmedel sportler (expediförsäkrings- åt mantalstionslösen skrivningsanstaltens m. m.) förrättare ombud

Summa

Summa kostnader

1838 1031 356

227 83 57

200 200 100

7 232 3 985 1556

12 761 10811 5 031

3 225

12 773

3 436 181 219 267

394 40

50 100

11193 559 902 961

25 260 1459 3 087 3 036

32 842

2 453 644 554 358

260 102 55 63

192 51 40 33

167 233 200 200

9 952 3153 2 412 1917

24 413 7179 6 692 5 798

4 009

17 434

44 082

1213 245 114

84 12 21

5 100

5 486 994 1102

29 297 1794 3102

7 582

2 848 812 608

326 85 108

250 74 47

919 50 67

5 862 3 403 2 697

46 837 5 834 11130

63 801

923 1636 389

172 333 79

70 109 36

118 200 50

5 230 8 493 2 201

14 072 28 497 6 040

2 948

48 609

—

18 774

935 387

—

272 100

4 771 559

10 466 6 567

—

5 330

17 033

1 153 282 1435

65 17

297 76

6 202 1468

10 665 4 991

7 670

15 656

115 294

5 089

17 356 1 334 767

1640 815

46 Anteckningar

318 T a b . 19. D e s. k. m a g i s t r a t s s t ä d e r n a s a r b e t e i o c h för d e b i t e r i n g e n av k o m m u n a l u t s k y l d e r o c h p e n s i o n s g r u n d a v g i f t e r för å r 1923 s a m t b e r ä k n a d e k o s t n a d e r för debitering, u p p b ö r d o c h r e d o v i s n i n g av n ä m n d a u t s k y l d e r o c h avgifter.

Län

och

städer

Stockholms län. Södertälje Vaxholm N orrtälje Sigtuna Summa för länet Uppsala län. Uppsala Enköping Summa för länet Södermanlands Nyköping Eskilstuna Torshälla Strängnäs Mariefred Trosa

Beräknade kostnader

7 103 2 117 2 495 889

9 270 2 573 5 400 1505

9 104 1713 2 984 455

7 000 2 000 2 500 500

12 604

18 748

14 256

12 000

13 922 3 075

44 300 15 000

14 896 2 705

14 000 3 000

16 997

59 300

17 601

17 000

5815 12 779 931 2 219 624 474

17 400 15 217 2 900 3 220 1630 1000

7 183 14 800 894 2 256 863 582

6 000 12 500 500 2 500 500 300

22 842

26 578

22 300

16 513 25 535 2 658 3 356 1722 899

27 503 27 603 6 072 6 027 1722 4 400

8 500 37 188 1479 3016 1617 696

12 000 25 000 2 500 3 000 1500 500

50 683

73 327

52 496

44 500

12 673 3 132 677

16 006 5 441

14 497 3 668 712

12 500 3 000 500

16 482

18 877

16 000

5 467

5 467

5 761

5 500

7 499 3123 5 720 1334

7 499 4 702 15 000 8 434

10 666 5 512 7 125 825

8 000 3 000 5 500 1000

17 676

35 635

17 500

län.

Summa för länet Östergötlands län. Linköping Norrköping Söderköping M otala Vadstena Skänninge Summa för länet Jönköpings län. Jönköping Eksjö Gränna Summa för länet Kronobergs Växjö

Antal debetAntal kom- Antal debisedlar förmunaldebet- terade belopp pensionssedlar grundavgifter

län.

Kalmar län. Kalmar Oskarshamn Västervik Vimmerby Summa för länet

319 T a b . 19 (forts.).

Län

Gotlands Visby

och

städer

Antal debetAntal kom- Antal debisedlar för munaldebet- terade belopp pensionssedlar grundavgifter

Beräknade kostnader

län.

Blekinge län. Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Summa för länet Kristianstads län. Kristianstad Simrishamn Ängelholm Summa för länet Malmöhus län. Malmö Lund Landskrona Hälsingborg Ystad Trälleborg Skanör med Falsterbo Summa för länet Hallands län. Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka Summa för länet Göteborgs och Bohus Göteborg Kungälv Marstrand Lysekil Uddevalla Strömstad

5 399

28 000

11696 1369 2 995 1655

38 810 1369 6 738 1 655

15 202 1 765 4 618 2 286

11500 1500 3 000 1500

17 715

48 572

23 871

17 500

6 989 1309 2 581

6 989 1309 8 050

7 801 1465 2163

6 500 1200 3 000

10 700

59 860 10 820 10 254 25 560 5 413 4 937 888

59 860 14 900 21000 69 362 29 600 5 500 2195

69 673 12 364 12 565 32 869 7 250 5 302 623

37 500 10 500 10 000 22 000 5 500 4 500 500

117 732

202 417

8 203 1154 2131 3 668 637

10 340 4 405 3 429 14 000 1366

11186 1295 2 363 4 788 655

8 000 1000 2 300 3 500 500

15 793

33 540

20 287

15 300

126191 1 134 779 2 180 6 941 1671

370 818 2 145 8 400 3 605 7 430 3 635

1341 1260 2 533 8 242 1763

73 600 1000 500 2 000 7 000 1500

138 896

396 033

85 600

4 856 3 454 14 714 1662 2 830

19 656 3 454 29 321 8 000 5 700

5140 3 745 18 668 2 018 3 081

5 000 3 500 13 000 2 000 3 000

27 516

32 652

26 500

län.

Summa för länet Älvsborgs län. Vänersborg Alingsås Borås Ulricehamn Åmål Summa för länet

Uppbörd av pensionsgrundavgifter sker i samband med kronouppbörden.

320 T a b . 19 (forts.).

Län

Skaraborgs

och s t ä d e r

Summa för länet

2 869 4 154 3 120 5 415 1450 2 943

2 901 16 616 24 600 11249 2151 2 943

3 383 5 373 3 845 4 973 3 103

3 000 4 000 3 000 5 500 1500 3 000

60 460

20 677

9 980 5 521 2 480

9 980 31082 17 973

12 410 4 828 2 824

9 500 5 100 2 500

17 981

59 035

18 002 1 145 1056 1 671

55 000 3 951 1173 7133

21 833 1285 1248 2 035

16 000 1000 1000 1500

67 257

26 401

19 500

12 348 3 912 2 714 2 784

13 372 9122 2 714 8 600

14 899 3 257 4131 3 285

12 000 4 000 2 500 2 500

25 572

6 460 1057 1490

43 680 3 291 7 550

7 000 1286 1550

6 500 1000 1500

9 007

54 521

9 836

16 675 4 587 3 147

18 688 5 641 5 020

i

6 978 4 573

19 000 5 000 4 000

24 409

29 349

28 000

län.

Summa för länet

Örebro

t

Beräknade kostnader

län.

Hjo

Värmlands

Antal debetAntal komsedlar för Antal debimunaldebet;erade belopp pensionssedlar grundavgifter

län.

Summa för länet Västmanlands

län.

Summa för länet Kopparbergs

län.

Summa för länet Gävleborgs

län.

Summa för länet

Uppbörd av pensionsgrundavgifter sker i samband med kronouppbörden.

321 T a b . 19 (forts.).

Län

och s t ä d e r

Västernorrlands

5 875 9 291 1548

23 760 17 148 1548

7 050 10 459 2 660

6 500 10 500 2 000

16 714

42 456

19 000

5 667

6 000

3 472 1724

4100 4 400

4 676 1500

5 000 2 000

8 500

7 000

4 269 2 728

9 714 5 848

5780 1875

5 000 2 000

Summa för länet

6 997

15 562

7 655

7 000

Summa för riket

län.

Summa för länet län.

Piteå

2 1 — 1812.

Beräknade kostnader

län.

Västerbottens

Norrbottens

Antal debetsedlar för pensionsgrundavgifter

län.

Summa för länet Jämtlands

Antal komAntal debimunaldebetterade belopp sedlar

322 T a b . 20.

Egna f ö r e t a g a r e o c h a n s t ä l l d a i n o m o l i k a

Stockholms stad Stockholms län

Uppsala län

Hela Yrkes- Hela YrkesYrkesbefolkbefolkutövare ningen utövare ningen utövare Egna

företagare:

Jordbrukare, trädgårdsodlare m. fl.

469 11148 33 818

7 936

364 Industriidkare, hantverkare

6 084 15 432

2 599

1410 Handlare i gross och minut

9175 19 863

2 226

6 089

977 Läkare, tandläkare, veterinärer, apotekare

3 046

168 Kapitalister och större husägare

2 009

2 520

309 F. d. yrkesutövare, änkor och övriga

32 408 41456 15 176 22 533

8 783

4 Fiskare

Säger

51362 82 796 32 973 74 216 19 947

Anställda: 1189

I jordbruk anställda

2 445 13 741 33 351

9124 Hemmavarande anhöriga till jordbrukare

8 831

6 776

I skogsbruk sysselsatta 1

3 803

1616 Af farsan ställda

79 652 143 821 29 881 68 638 14 993 31334 45 805 5138 7 985 1803

Restaurang- och hotellpersonal 1

9 715 12153

1257 Bank- och försäkringspersonal

6 564 10 311

2 085

276 Kommunikationspersonal

4 468 10 364

1564 Åkare, kuskar, stuveri- och transportarbetare

13 073 23 363 5 404 12 831

2 891

460 Högre skeppspersonal

1 529

3 315

3 257

57 Annat sjöfolk

2 147

3 098

2 694

214 I industri anställda

714 I allmän och enskild tjänst anställda m. fl.

28 930 48 491

6 682 13 015

3 763

I husligt arbete anställda

28 210 30 591

9 278 10 807

5 600

Säger 208 066 336 6441 84 767 168 978 46 960 Summa 259 428 419 440 117 740 243194 66 907 136 718 72 333 39 3651 84125 Därav under 15 år 1

Häri ingå även egna företagare, vilka i statistiken icke särskilts från de anställda.

yrkesgrupper länsvis enligt folkräkningen år 1920. Södermanlands län

Östergötlands Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län län Hela Hela Hela Hela Hela Hela YrkesJ i Hela l„ i befolk- Yrkes- befolk- Yrkes- befolk- Yrkes- befolk- Yrkes- befolk. Yrkes- befolk- Yrkes,. l i i e S befolkutovare. . utövare utövare | ningen ningen utövare ningen utövare ningen utövare ningen utövare ningen ningen 11000 33 831 16 955 52 690 18 717 60 533 16 253 52 825 16 564 54 331 340 730 463 1072 63 135 49 105 627 1430 2190 6 492 4 281 12 442 3 475 11030 2 322 7 310 2 902 9 456 1310 3 264 2 667 7 001 1785 5139 1213 3 461 1692 5 027 158 368 294 668 198 444 99 252 177 378 545 948 637 957 321 471 142 173 244 340

5 857 17 565

11159 15 762 19 927 28 379 13 903 20 898 10 829 16 142 15 906 24183

8197 27 722

5 367

2 839

3 392

3 642

10 530 15 567

26 702 61395 45 224 103 209 38 462 98 650 30 907 80 268 38112 95145 10 680 26 573 23 439 55 695 14 932 36 309 20 267 47 081

3 388

6 782

5 848 10 977

4 514

5 314

8 324

8 616

6 387 11877 4 725 8 412 12 911 29 416 8 907 13 826 14 338 20 577 21022 16 789 17 094 16 679 17150 1557 3 497 1999 4 793 934 2 059 1200 2 515 1394 3 221 23 283 51036 39 547 84 958 28 394 64 336 14 921 33 428 23 059 54 695 2 424 3 607 5 313 8 029 2 390 3 524 1115 1579 2 378 3 784 667 850 1099 1552 980 713 359 500 529 801 303 608 568 1122 872 424 237 501 365 784 2 591 6 956 3 954 10 511 2 928 8158 1867 5 542 1993 5175 849 2188 1292 3 396 478 1340 187 435 661 1945

3 536 543

8 815 15 489 36 835 821 1998 2 721

3 324

2 392

1 092

2 261

3 907

2 426

3 090

5 857

6 036 11344

4 370

8 257

2 310

4 535

3 335

2 501

7 943 18170

7 333

8 394 11407 12 691

5 843

3 401

3 666

5 650

6 257

3 873

4 261 65 712 129 083 106 664 202 533 73 651 128 979 47192 78 344 71 936 135 932 16 256 29 280 48 024 91403 92 414 190478 151 888 305 742 112113 227 629 78 099 158 612 110 048 231077 26 936 55 853 71463 147 098 56 020 88 097 67 101 47 435 68 789 15 524 45 663

324 T a b . 20 (forts.).

Egna f ö r e t a g a r e o c h a n s t ä l l d a i n o m o l i k a Kristianstads Hallands län Malmöhus län län Hela Hela YrkesYrkesYrkesbefolk- utövare be folk utövare utövare ningen ningen

Egna

företagare: 20 457 64 535 19 403 57 596 12 760

Jordbrukare, trädgårdsodlare m. II.

573 Fiskare

3 415

704 Industriidkare, hantverkare

4172 12 471

8 751 24 407

2 543

Handlare i gross och minut

6 219 14 995

5 758

Läkare, tandläkare, veterinärer, apotekare

1489 Kapitalister och större husägare

16 320 24 021 32 585 46 104

9 692

F. d. yrkesutövare, änkor och övriga Säger

44 266108 986 70 412149 459 27 245

Anställda: I jordbruk anställda

15 384 29 592 24 888 52 759

Hemmavarande anhöriga till jordbrukare

16 690 17 203 15 005 15 359 14 292

I skogsbruk sj^sselsatta1

6 670

194 I industri anställda

21634 49176 74 679 155 987 13 350

AHärsanställda

2 713

3 806 13 520 20 017

2216 Restaurang- och hotellpersonal 1

3 435

4 782

Bank- och lörsäkringspersonal

3 291

529 245

2 964

8 156

8 607 22198

1851 Åkare, kuskar, stuveri- och transportarbetare

3 021

8 762

Högre skeppspersonal

3 746

Annat sjöfolk

3 764

5 683

525 234 642

I allmän och enskild tjänst anställda m. Il

4 233

7 797 13151 23 547

2 554

I husligt arbete anställda

8 067

8 866 18 842 20 722

4 256

Kommunikationspersonal

Säger

75 313J132 032 182 495|338 000 47 55S

Summa 119 579 241 018 252 907 487 459! 74 803 148 712 44 286 139 674 73 990 Därav under 15 år 1

Häri ingå även egna löretagare, vilka i statistiken icke särskilts Iran de anställda.

yrkesgrupper länsvis enligt folkräkningen år 1920. Göteboirgs och Västmanlands Kopparbergs Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Boh us län län län Hela Yrkes- Hela Hela Hela Hela Hela Hela YrkesYrkesYrkesYrkes-' YrkesYrkesrlieS ,. 1 befolkbefolkutövare befolk- utövare befolk- utövare befolk- utövare befolk- utövare befolk- utovare . utövare ningen ningen ningen ningen ningen ningen ; ningen 14 77S 44 030 29 714 87 594 27 238 76 784 24 456 67 033 14 480 42 538 81185 18 355

4 236i 12 614

3 280 10 129

5 6241 14 594

2 249

6 457

2 435

7 484

4 843

3 571 10 695 1613

4 520

9187 29 282 18 358 51526

2 185

6 843

6 868

4 682

3 274

4 890 462

25 432 37 065 16 569 24 250 15139 21900 13 676 19 848 12 539 18 072 10 304 14 886 11289

16 909

59 4511 128 810 52 476 129 666 48 331 115 341 42 999 100 685 31629 73 535 22 904 53 738 33 769 81024

6 211 11133 9 476 17 904 13 754 28 352 8 069 17 180 8 643 18 517 9 249 21602 5 506 14 445 15 026 29 947 31032 23 659 24 455 23 872 25 718 12 411 13 208 8 277 9 019 18 084 166 367 827 1799 825 1882 7 976 18 294 3109 6 534 1464 3 535 11545 69176 147 935 42 039 86 541 19 631 42 818 31001 74122 32 459 74 332 24 325 56 888 33 003 16 610 27 207 3 127 4 526 2 069 2 932 2 696 4 074 3 035 4 576 2 057 2 913 2 310

12 149 20 105 27 478 84 236 3 467

3 087

4 283

3 248

7 489 16 965

3 202

8 609

2 759

7 600

2 990

7 553

3 609

9 335

5 311

3 389

4 567 12 479

2 888

8 374

7 286 13 265

10 794 20 393

4 653

8 687

4 052

7 979

3 965

7 400

3 381

2 909

5 453

3 974

13 648 15 303

6 219

6 792

7 895

8 395

7 014

8 041

7 257

8 445

7 466

4 731

5 835

158124 295978101953170 705 76 824128 436 80 294 167 996 76 067 144971 58 001 115 077 84 441173 235 217 575 424 788 154429 300 371 125 155 243 777 133 293 268681 107 696 218 506 80905 168 815 118 210 254259 121 679

85 981

67 807

76 862

62 663

50 466

326 T a b . 20 (forts.).

Egna företagare och anställda inom olika

Gävleborgs län

Jämtlands län län Hela Hela Hela YrkesYrkesYrkesbefolkbefolkbefolkutövare utövare utövare ningen ningen ningen Egna

företagare: 12 974 42 625 16 897 57 200 11973 37 296

Jordbrukare, trädgårdsodlare m. fl. Fiskare

2 317

7 Industriidkare, hantverkare

2 593

8 198

2 061

6 506

3 217

Handlare i gross och minut

5 354

5 495

2 608

Läkare, tandläkare, veterinärer, apotekare

272 Kapitalister och större husägare

252 F. d. yrkesutövare, änkor och övriga

14 798 22 821 15 440 23 569 Säger

7 977 12 652

33 691 82 048 37134 94 635 22 067 56 304

Anställda: I jordbruk anställda

6 968 14 831

Hemmavarande anhöriga till jordbrukare

13 394 15 228 15 533 16 392 13 069 14 208

6 370 12 425

4 243

8 624

I skogsbruk sysselsatta 1

9 861 24 306 10 283 24 001

7 486 18 360

I industri anställda

36 443 88 542 31695 79 017

7 800 18 930

Af färsanställda

3 654

5 619

3 022

4 631

1 122 1717

Restaurang- och hotellpersonal 1

713 Bank- och försäkringspersonal

3 963 10 744 1638 4 495

2 448

6 204

5 262

4 177

7 720

2 386

4 481

8 602 10 127

2 807

3 664

K o mmunikationspersonal Åkare, kuskar, stuveri- och transportarbetare

1553 5^1

Annat sjöfolk

1352 I allmän och enskild tjänst anställda m. fl

7 466

I husligt arbete anställda

8 201 10184

Högre skeppspersonal

Säger

91078 186 252 86 802170 592 41842 77 232

Summa

124 769 268 300 123 936 265 227 63909 133 536

Därav under 15 år 1

4 055

83 414

86 122

Häri ingå även egna företagare, vilka i statistiken icke särskilts från de anställda.

42 749

yrkesigrupper länsvis enligt folkräkningen å r 1920. Västerbottens län Yrkeautövare

Norrbottens län

Göteborgs stad

Summa för hela riket

Malmö stad

Hela Hela Hela Yrkes-i H d a YrkesYrkesbefolkbefolkbefolk- *.. befolkutovare utövare utövare ningen ningen ningen ningen

Yrkesutovare

. . ,. befolkningen

Summa för hela riket utom Stockholm, Göteborg och Malmö Hela Yrkesutbefolkövare ningen 1 178 012 S

378 066

1 179 260

377 613

18 385

18 084

40 839 |

3 658

3 884

2 138

6 107

4 843

70 532

60 438

185 781

2 549

2 940

3 786

2 351

5 243

54 090

142 787

38 778

108 508

6 553

14 327

4 353

9 844

19 743 72 825 184

12 843 48 049

10 221

14 814

7 485

13 388 18 660

8 465

358 821

523 091

306 904

454 510

92451 22 468 67 685 20 449 36 061 1 1 2 0 2

20 243

896 668

2 127 936

813 655

1 9 8 8 836 i

4 636

8 091 12 808

6 957 11 445

11342 |

4 765

227 344

225 045

482 002

20 824 21630

14 519

15 236

358 029

377 594

357 712

377 271

5 087 11501

6 208 16 046

76 527

182 023

76 352

181 729

29 445

15 737 42 019 40 898 81976

27 320 52 799

737 709

1 639 049

589 839

1 360 453

6 102

114 885

173 289

64 390

97 369

30 704

17 037

23 714

2 043 13 059 21350

2 503

3 416

8 765 2 027

2 567

18 040

32 799

9 199

18 420

5 569 12 240

3 369

8 550

215 186

3 548

9 712

4 258

27 421

17 009

46816 :

1 736

4 432

33 560

7 866

24 852

6 317

28 506

45 895

35 026 j

7 056 13 209

3 974

138 216

256 943

98 256

188117 i

4 821

8 967 10 124

4 639

194 358

219 384

153 015

174 030 i

53 244 89 795 5 6 1 2 0 1 1 5 268 88 805 166 267 50 699 93 310 2 049 384

3 776 553

1 701 814

3 1 8 0 332

78 588 182 953 109 254 202 328 61901 113553 2 946 052

5 904 489

2 515 469

2 644

3 445

2 802

4 571

3 793

4 656

4 058

83 262 182 246 64 382

3 484 10 717

67 598

54 042

1 729 253

1559 819 i

328 T a b . 21.

Folkmängd Län

ocli

städer n

den den /i2 1928 31/i2 1920

FolkmängAntal den över gifta 14 år den kvinnor 31 /i2 1920! år 1920

Uppgift a n g å -

Antal Antal egna föreanställda tagare år 1920 år 1920

Stockholms stad-

474 094

419 440

335 315

68 870

208 066

Stockholms

263 264

243 194

170 861

45 320

32 973

84 707

Uppsala

139 568

136 718

97 353

24 629

19 947

46 960

Södermanlands

190 670

190 478

134 458

35 850

26 702

65 712

Östergötlands

309 653

305 742

217 645

53 979

45 224

106 664

Jönköpings

231 085

227 629

160 528

37 907

38 462

73 651

Kronobergs

157 095

158 612

26 095

30 907

47 192

Kalmar

231 495

231 077

162 288

39 478

71936 Gotlands

57 269

55 853

40 329

10 637

10 680

16 256 48 024

län

Blekinge

146 851

147 098

101 435

23 826

23 439

Kristianstads

245 988

241 018

167 028

40 063

44 266

75 313

Malmö stad

118 535

113 553

82 286

50 699

Malmöhus län (utom Malmö stad)

373 906

265 499

64 343

59 210

131 796

Hallands län

149 958

148 712

104 426

23 701

27 245

47 558

Göteborgs stad 1

235 994

202 328

148 286

32 041

20 449

88 805

Göteborgs och Bohus l ä n a (utom Göteborgs stad)

213 659

222 460

154 823

36 331

39 002

69 319

Älvsborgs

län

312 447

300 371

214 390

48 684

52 476

101 953

Skaraborgs

»

244 305

243 777

175 970

48 331

76 824

Värmlands

»

270 064

268 681

44 675

42 999

90 294

Örebro

»

221 297

218 506

155 843

37 833

76 067

Västmanlands

»

162 801

168 815

118 349

30 700

22 904

58 001

Kopparbergs

»

254 259

177 131

43 954

33 769

84 441

Gävleborgs

»

279 551

268 300

184 886

44 865

33 691

91078 Västernorrlands »

276 459

265 227

179 105

42 508

37 134

86 802

Jämtlands Västerbottens Norrbottens

»

135 315

133 536

90 787

20 723

22 067

»

201 006

182 246

117 864

30 018

53 244

»

195 830

182 953

115 355

27 581

22 468

56 120

Summa 6105 190 5 904 489 4 1 7 5 2 3 6

992 93*

896 668! 2 049 384

1 För år 1920 ingår icke Örgryte, som inkorporerades den 1 jan. 1922.

2 För år 1920 ingår Örgryte k o m m u n med 22 200 inv.

e n d e f o l k m ä n g d m. ni.

Summa yrkesutövare i år 1920

Antal arbetsgivare med stadigvarande verksam- Antal tillhet år 1924 fälliga arbetsStörre Mindre företag arbetsarbetsår 1924 givare givare

Antal taxerade fastigheter år 1923

Antal i in- Antal i penkomsttaxe- sionsförteck- Antal i röstlängderna ringslängningarna upptagna derna uppupptagna tagna skatt- personer personer år skyldiga år år 1923 (av- 1923 (av1923 jämnade tal) jämnade tal)

259 428

4 790

23 740

17 878

234 740

309 200

282 000

117 740

12 650

63 680

110 935

162 000

145 900

66 907

7 000

18 532

88 200

81 200

92 414

7 870

24 958

121 800

1.10 700

151 888

2 720

39 924

112 330

196 000

180 000

112 113

35 242

78 330

144 600

132 200

78 099

9 560

49 463

97 000

110 048

14 300

142 200

133 000

26 936

5 710

18 060

14 426

34 800

34 000

7 060

23 626

47 476

90 200

80 800

119 579

62 387

78 733

148 300

138 200

61 901

5 240

6 766

59 129

76 800

64 700

191 006

4 380

22 620

164 081

239 700

220 900

74 803

8 740

30 432

52 265

92 500

85 300

109 254

2 270

10 273

109 047

153 900

133 300 118 100

108 321

49 198

64 440

126 800

154 429

18 360

56 278

108 862

191 900

178 000

2 130

14 270

47 630

83 223

155 600

146 400

133 293

48 633

78 960

171 800

157 500

107 696

14 320

42 006

85 538

143 100

128 600

80 905

8 910

25 667

57 901

106 200

89 800

118 210

83 277

70 962

161 900

145 300

124 769

46 949

93 132

169 500

150 900

123 936

14 790

89 358

165 600

144 600

63 909

8 470

27 204

36 929

82 600

74 500

83 262

8 340

46 125

49 402

112 400

93 600

78 588

5 990

37 397

47 093

111 700

91 100

2 946 052

43 320

319 650

4 210

1045 045

2165 388

3 796 300

3 431800

330 T a b . 22.

Län

och

städer

Antal k r o n o d e b e t s e d l a r för år 1928,

Antal krono- Folkregisterdebetsedlar kort för år 1928

Adresskort

Plåtar för personer över 15 år

Stockholms stad

347 544

300 000

360 000

360 000

Stockholms

län

164 306

135 000

180 000

171 000

Uppsala

»

74 393

77 000

102 500

97 500

Södermanlands

» •

100 051

106 000

141 000

134 500

Östergötlands

»

163 723

185 000

230 000

218 000

»

115 214

130 000

170 000

161 000

Kronobergs

»

82 556

117 000

111 500 162 500

Jönköpings Kalmar

»

122 889

131 000

171 000

Gotlands

»

30 236

42 500

40 500

Blekinge

»

72 426

82 000

105 500

101 500

Kristianstads

»

132 657

135 000

175 500

167 500

Malmö stad

74 641

66 500

90 000

84 000

Malmöhus län (utom Malmö stad)

223 726

214 500

280 000

270 000

Hallands län

78 587

87 500

110 000

104 000

182 471

140 000

170 000

165 000

Göteborgs och Bohus län (utom Göte borgs stad)

114 956

125 000

150 000

145 000

Älvsborgs

län

173 398

175 500

225 000

215 000

Skaraborgs

»

127 008

143 000

185 000

176 000

Värmlands

»

131 763

156 000

202 000

192 000

»

128 717

125 500

164 000

156 000 119 000

Göteborgs stad

Örebro

»

90 848

94 000

124 000

Kopparbergs

»

118 355

142 000

186 000

177 000

Gävleborgs

»

145 976

149 000

195 000

185 000

Västernorrlands »

143 354

145 000

188 000

180 000

Jämtlands

»

70 940

74 000

95 000

91000 Västerbottens

»

92 531

95 500

123 000

124 000

Norrbottens

»

83 005

93 500

121 000

120 000

3 386 271

3 430 800

4403 000

4228 500

Västmanlands

Summa

beräknat antal folkregisterkort m. m. Plåtar för personer 0 — 15 år

Plåtar för andra skatt skyldiga

55 000 36 000

Skattekort

Avräkningskort för anställda

Avräkningskort för företagare m. fl.

465 000

300 000

210 000

90 000

252 000

123 000

80 000

43 000

Blanka plåtar

Summa plåtar

30 000

20 000

15 000

30 000

20 000

3 000

10 000

130 500

66 500

40 500

26 000

29 500

4 500

12 000

180 500

92 500

57 500

35 000

43 000

8 000

20 000

2S9 000

155 000

95 000

60 000

30 500

5 000

17 000

213 500

109 500

60 500

49 000

17 000

3 000

15 000

146 500

75 500

37 500

38 000

32 000

4 500

20 000

219 000

108 500

60 500

48 000

8 500

9 000

58 700

26 000

13 000

13 000

19 000

2 500

12 000

135 000

72 000

42 000

30 000

32 000

5 300

235 800

120 000

63 000

57 000

16 500

3 000

7 000

110 500

65 000

50 000

15 000

50 500

15 000

35 000

370 500

202 000

119 000

83 000

19 500

3 000

15 000

141 500

73 000

37 000

36 000

30 000

12 000

12 000

219 000

121 000

85 000

36 000

27 000

8 000

25 000

205 000

115 000

54 000

39 000

10 000

28 000

292 000

150 000

84 000

66 000

33 000

5 500

24 000

238 500

122 500

35 500

6 000

24 500

258 000

129 000

75 000

54 000

30 000

5 000

212 000

107 500

66 500

25 000

3 500

13 000

160 500

30 000

35 000

6 000

42 000

260 000

119 000

74 000

45 000

36 000

7 000

23 500

251 500

126 500

80 500

46 000

34 000

6 000

241 000