Redogörelse för de ecklesiastika boställena. 6,

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 2 9 : 5 ECKLESIASTIKDEPAKTEMEXTET

REDOGÖRELSE KÖK

DE ECKLESIASTIKA BOSTÄLLENA VI.

KOPPARBERGS LÄN EFTER OFFENTLIGT UPPDRAG UTARBETAD AV

HENRIK BQVIrT

S T O C K H O L M 19 2 9

&-Z% €

CKHO V

Statens offentliga utredningar 1929 Kronologisk 1. Betänkande och förslag till förenkling av organisation och förvaltning å flottans stationer och varv samt örlogsdepån i Göteborg. Vissa byggnadsarbeten m. m. vid flottans station i Stockholm. (Supplement till del 3. Lokalfrågor.) Beckman. 30 s. FÖ. 2. Betänkande och förslag angående vissa ekonomiska spörsmål berörande enskilda järnvägar. Beckman. 64 s. K.

förteckning Betänkande och förslag angående tryggande av hos enskild arbetsgivare anställd personals rätt tilll utfäst pension. Norstedt. 92 s. Ju. Svenska aktiebolags balansräkningar å.ren 19111—1925. Tiden. 525 s. Fl. Kcdogörelse för de ecklesiastika boställtena. G. Kopparbergs län. Av Henrik Bovin. Beckman.. Iij, 71*8 s. E.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1929: 5 ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

REDOGÖRELSE FÖ It

DE ECKLESIASTIKA BOSTÄLLENA VI.

KOPPARBERGS LÄN EFTER OFFENTLIGT UPPDRAG UTARBETAD

HENEIK BOVIN

STOCKHOLM 1929 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [1954 28]

TILL KONUNGEN.

Genom nådigt beslut den 7 februari 1924 uppdrogs åt dåvarande sekreteraren, numera förste arkivarien hos kammarkollegium Henrik Bovin att, mot gottgörelse av medel, som av församlingarna i Kopparbergs län

IV

för ändamålet ställts till Kungl. Maj:ts disposition, fullfölja och avsluta utredningen rörande de ecklesiastika boställena i sagda län med åliggande att till ecklesiastikdepartementet avlämna utredningen såsom allmän Landling i maskinskrift i tre exemplar. Sedan utredningen avslutats, överlämnade Bovin med skrivelse till ecklesiastikdepartementet den 21 december 1925 den för nämnda boställen upprättade redogörelsen. I skrivelse den 17 maj 1 9 2 7 , nr 193, i anledning av väckt motion om anslag till tryckning av omförmälda redogörelse anmälde riksdagen, att riksdagen till omredigering och tryckning, på sätt Kungl. Maj:t prövade lämpligt, av redogörelsen för de ecklesiastika boställena i Kopparbergs län anvisat för budgetåret 1927 — 1 9 2 8 ett extra reservationsanslag av 13,000 kronor. I ärendet avgav kammarkollegium den 17 februari 1928 infordrat underdånigt utlåtande och framhöll därvid lämpligheten av viss närmare angiven omredigering av den utarbetade redogörelsen, varjämte kollegium uttalade önskvärdheten att till inledningen fogades en kortfattad redogörelse för de säregna jordförhållandena i Kopparbergs län. Genom nådigt beslut den 27 april 1928 uppdrog Eders Kungl. Maj:t åt kammarkollegium att i huvudsaklig överensstämmelse med den av kollegium i förberörda underdåniga utlåtande angivna planen för arbetets bedrivande dels låta författa en inledning till ifrågavarande redogörelse samt vidtaga i anledning därav erforderlig omredigering av den nuvarande texten ävensom, därest så skulle befinnas lämpligt och tillgängliga medel det medgåve, utarbeta av kollegium omförmälda tabellbilagor och redogörelse för jordförhållandena i Kopparbergs län, dels ock ombesörja arbetets tryckning i en upplaga av 600 exemplar. Kollegium, som uppdrog åt Bovin att dels författa omförmälda inledning och vidtaga berörda omredigering ävensom utarbeta erforderliga tabellbilagor, dels ock ombesörja verkets tryckning, får härmed överlämna den sålunda utarbetade redogörelsen för de ecklesiastika boställena i Kopparbergs län jämte till redogörelsen fogade dels en tabellbilaga, däri sammanförts en kortfattad översikt av sättet för boställenas tillkomst, i den mån upplysningar därom erhållits, och uppgifter om boställenas senaste taxeringsvärden med mera, dels en inledning, som närmast avser att utgöra en sammanfattning av det huvudsakliga innehållet i själva redogörelsen samt tillika innehåller en ur arkivrådet J . A. Almquists arbete »Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523 — 1 6 3 0 » hämtad utredning rörande

v provinsen Dalarnes omfattning i äldre tider, dels och en av överlantmätaren i Kopparbergs län O. H. Malmberg efter emottaget uppdrag utarbetad redogörelse för jordförhållandena i Kopparbergs län. Denna underdåniga skrivelse har beslutits av, jämte undertecknade, kammarrådet Klockhoff, extra kammarrådet Schalling samt t. f. kammarråden Nyborg och Pehrzander. Stockholm den 1 mars 1929. Underdånigst G. G B E F B E B G . CASTEN

VON

OTTER

föredragande.

Herm.

Fehr.

INNEHALLSFOBTECKNING. (Inledningen.)

Provinsen Dalarnes omfattning i äldre tider

Sid. xi

Pastoratens antal, tiden för deras tillkomst m. m

xiv

Prästerskapet i pastoraten

xv

Prästboställenas tillkomst m. m

xv

Prästboställenas redovisande i jordeböckerna

xxv

Klockarboställena

xxvi

Allmänna urkundsbilagor

xxvn

Redogörelse för jordförhållandena lantmätaren O. H. Malmberg

i Kopparbergs län, utarbetad av överxxx

IX

Register. ( R e d o g ö r e l s e r n a för d e s ä r s k i l d a

pastoraten.)

Redogörelsens Nr

Kloekarboställen Sid.

Amsberg, se Tuna, Stora. Aspeboda Avesta

40 48

547 692

18 20 45

218 260 657

34 7 44 16 46 4 47

461 59 647 188 666 35 679

33 42

457 594

43 29 9

622 391 79

14 12 5 3 11

148 112 50 34 91

694 Bingsjö, se Rättvik. Bjursås Boda By Djura, se Leksand. Dådran, se Rättvik. Enviken Evertsberg, se Älvdalen. Falun Flöda Folkärna Gagnef Garpenberg Grangärde Grytnäs

668 Grängesberg, se Grangärde. Gustav Hederaora

598 Hosjö, se Vika. Husby Idre Järna

626 Kopparberg, Stora, se Falun Kristina, se Falun. Leksand Lima Ludvika Malingsbo Malung

158 115

Mockfjärd, se Gagnef. Mora

Klockarboställen

Redogörelsens

Tabellbilaga

Sid.

Nr Norrbärke

703 Nås

705 Ore

281 Orsa

709 Rättvik

708 Silj ansnäs

707 Silvberg

528 Svärdsjö

508 Säfsnäs

55 Särna

378 Säter

540 Transtrand

133 Tuna, Stora

709 Skattunge, se Orsa. Skedvi, Stora

714 Sofia Magdalena, se Sollerön Sollerön (Sofia Magdalena) .

711 Stjärnsund, se Husby. Sundborn

715 Svartnäs, se Svärdsjö.

Söderbärke Torsång

714 57

704 712

715 706

712 Tyngsjö, se Malung. 712

Venjan

362 Vika

566 Våmbus

338 Ål

209 Älvdalen

711 Äppelbo

715 710

XI

INLEDNING. T D B O V I N S E N DALABNE, vars område, innan landskapsbegreppet därstä•*- des uppkom, ansågs tillhöra landskapet Västmanland, hade i äldre tider en varierande omfattning. Med avseende härå åberopas följande ur arkivrådet J. A. Almquists arbete: »Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523— 1630» *) hämtade uttalanden. Olika meningar hade gjort sig gällande, huruvida med Dalarne under medeltiden avsetts blott bygden kring Dalälvens östra och västra armar eller om dit räknats även bergslagsorterna. Otvivelaktigt hade landskapsbegreppet redan på 1500-talet begynt att tränga igenom, ehuru gränserna mot söder ännu vore ganska svävande. Här som på andra håll vore det uppenbart, att den administrativa indelningen utövat inflytande på den slutliga lösningen av frågan om landskapsgränserna. Såsom exempel kunde i detta avseende pekas på Norberg, som av ålder räknats till Dalarne och under hela nu ifrågavarande period fortfarande tillhörde olika fögderier, vilkas områden i övrigt ännu i dag hörde till detta landskap. Men genom de förskjutningar, som på 1600-talet blivit en följd av de olika ståthållardömenas växlande omfång, hade denna bergslag kommit att mista sambandet med Dalarne och, efter att en tid hava tillhört det s. k. Sala hövdingedöme, år 1647 blivit införlivat med Västerås län. Från denna tid hade Norberg ansetts utgöra en del av landskapet Västmanland, vilket i själva verket vore anmärkningsvärt, emedan andra härads uppgående i ett visst län ej alltid berövat dem deras ursprungliga landskapskaraktär. Det påpekade förhållandet kunde därför i viss mån anses bära vittne om, att mellan Västmanland och Dalarne i folkmedvetandet ej förefunnes en så sträng avgränsning som mellan andra provinser. A andra sidan sades på 1540-talet med bestämdhet Folkare härad ligga i »Dalelagen», ehuru dess tre socknar då tillhörde Väsby läns fögderi. Men liksom sistnämnda samband kort därefter brutits, hade det icke heller ägt så långvarigt bestånd, att det hunnit bilda tradition. I övrigt intoge även dels Skinnskatteberg, dels Västerfärnebo (Vagnsbro härad) en vacklande hållning. Ehuru den förstnämnda bergslagen vid mitten av 1500-talet lydde under Arboga län, hade den tidigare otvivelaktigt räknats till Dala hundare och de flesta åren mellan 1552 och 1594 kommit att ånyo tillhöra dalafögderier, för att först efter sistnämnda år definitivt ansluta sig till det västmanländska förvaltningsområdet i egentlig mening. Vad däremot beträffade Västerfärnebo, hänfördes denna socken av Styffe till Norrbo härad och borde således för medeltidens vidkommande räknas till Västmanland. Detta hindrade dock icke, att densamma under 1540-talet och sedan långt inpå 1600talet lydde under Näsgårds län. På 1620-talet hade den emellertid överx

) Andra delen, sid. 254 — 278.

Provinsen Dalarnes omfattning äldre tider

Allmän översikt.

XII

flyttats till Sala hövdingedöme och samtidigt med Norberg eller 1647 kommit till Västerås län, varigenom dess gamla samhörighet med Västmanland återknutits. Bygderna omkring Dalälvens östra och västra armar, som sannolikt givit namn åt provinsen i dess helhet, kallades Övre dalelaget och delades i Väster- och Öster-Dalarne. Med Nedre dalelaget, vars gränser under tidernas lopp väsentligt växlade, förstodes landskapets sydöstra hälft eller bergslagsbygderna. Av dessa omfattade Västerbergslagen det längst i söder belägna distrikt, som gränsade mot det nuvarande Örebro län och ännu utgjorde såväl ett tingslag som ett fögderi med samma namn. Norr därom utbredde sig Övre bergslagen, som sträckte sig till trakten söder om sjön Bunn, och Kopparbergslagen, som utgjorde bygden närmast omkring och norr om denna sjö. Slutligen kallades provinsens östligaste del Nedre bergslagen, varmed menades Folkare härad jämte Garpenberg och Husby socken. Var och en av dessa landskapsdelar bestode givetvis av ett antal socknar. Dessa vore emellertid i sin tur esomoftast delade i fjärdingar, tredingar eller sättingar, ett bruk, som visserligen ännu förekomme litet varstädes även inom andra provinser, men här syntes hava bibehållit sig som regel längre än annorstädes. Ur dessa fjärdingar av de ofta mycket vidsträckta pastoraten hade mångenstädes sedan uppstått nya socknar. Bedan dessförinnan kunde det hända, att en s o eken fj är ding behandlades såsom en självständig administrativ enhet, som beträffande årliga räntan tilldelades annat fögderi än socknen i övrigt, men givetvis erlade tionden tillsammans med denna. På detta sätt hade stundom en viss motsats mellan dels kyrk-, dels jordebokssocknarne uppkommit, vilka begrepp ej alltid sammanfölle. De sistnämnda vore väl i stort sett lika med de medeltida socknarne, men när dessa delades i flera kyrkoförsamlingar, hade de icke desto mindre förblivit kamerala enheter; och därigenom hade framkommit inkongruenser, som borde uppmärksammas. Detsamma gällde för övrigt intill 1500-talets mitt även de olika »bergen», som egentligen kunde jämföras med bolag för gemensam drift av viss gruvfyndighet och därpå grundade industriella verk. Delägarne behövde ej nödvändigt vara bosatta i bergets omedelbara närhet, men i skattehänseende utgjorde de en sammanslutning, som betraktades såsom jordeboksenhet, ehuru de som medlemmar av de församlingar, inom vilka de bodde, erlade tionden inom dessa. Småningom gåve emellertid ett flertal av bergen upphov till självständiga socknar, som naturligtvis då också bleve territoriellt avgränsade, men icke desto mindre ofta fortfarande benämndes berg istället för socken, vilket vore ägnat att vilseleda särskilt under övergångsåren. P å 1520-talet omtalades särskilda fogdar vid Kopparberget, men eljest syntes hela Dalarne vid samma tid hava utgjort ett enda förvaltningsområde, vars medelpunkt vore kungsgården i Tuna, där fogden bodde. Men 1533 delades detta vidsträckta distrikt, varvid en ny fogdebefattning inrättades för endast Öster- och Väster-Dalarne samt Västerbergslagen. I oförändrad omfattning ägde detta fögderi bestånd till 1550, då det uppgick i det ovannämnda Tuna län, som då bure namn av det nya fogdesätet Näs' gård.

XIII

Efter en tid av knappt två år hade dock därifrån utbrutits Väster-Dalarne och Västerbergslagen, som jämte Norberg lades under fogden på Grängeshyttan. Dennes fögderi utökades efter ytterligare två år med utombrodelen av Tuna socken, inom vilket fogdesätet vore beläget, samt med åtskilligt flera orter inom Västmanland. Detta fögderi upplöstes emellertid 1556, så till vida som Grängeshyttan upphörde att vara dess medelpunkt, i sammanhang varmed även Tuna sockendel miste sambandet med de övriga orterna inom det dittills gemensamma förvaltningsdistriktet. I och med denna delning kunde Väster-Dalarnes m. fl. orters fögderi sägas hava återuppstått, och 1562 hade därvarande fogde ånyo fått befattningen jämväl i Öster-Dalarne. Samtidigt hörde för en tid till hans distrikt jämväl Tuna och Torsångs socknar. Nya delningar verkställdes dock inom kort. Västerbergslagen jämte de söder därom belägna orterna hade (troligen från 1565) kommit att lyda under gårdsfogden på Väster-Silvberg, och ett år tidigare lades Rättvik, Mora och Orsa under Borns liyttegård. Sedan dessa 1570 återförenats med Öster-Dalarne, bildade denna landsdel jämte Väster-Dalarne och Tuna socken ett fogdedistrikt, som emellertid 1575 alldeles upplöstes till följd av att dess olika delar hade uppgått i de angränsande fögderierna. Huvudbeståndsdelarna i det förvaltningsområde, vars utveckling och slut Västerhärmed skildrats, utgjordes av Väster-Balarne, som tillhört detsamma under Dalarne. hela dess tillvaro, men sedan uppgått i Västerbergslagens fögderi. VästerDalarne omfattade vid denna tid fem socknar, Lima, Malung, Nås, Järna och Flöda. De senare tillkomna Transtrands, Säfsnäs och Äppelbo socknar hade uppstått ur resp. Lima, Nås' och Järna områden, som således förr varit betydligt större än nu. Öster-Balarne bestode i 1500-talets mitt likaledes av fem socknar (Orsa, österMora, Bättvik, Leksand och Gagnef) eller sex, om man räknade Ål särskilt. Daiarne. Den sistnämnda, som hade egen kyrka redan på 1400-talet, redovisades nämligen ända till 1562 som en del av Leksands jordebokssocken, där den inginge i den s. k. Häradsfjärdingen, men vore samtidigt liksom senare Bjursås (pastorat 1607) annex till Gagnef och blev pastorat först 1613. P å samma sätt bildade Älvdalen och Venjan (i Vika sätting), som tidigare utgjort delar av Mora, från resp. 1576 och 1607 särskilda pastorat. Långt senare frånskildes Sollerön (Solbygge sätting) från samma socken. Ore hade däremot fått egen komminister redan 1600 och skildes alldeles från Orsa 1607. De flesta av Öster-Dalarnes gamla jordebokssocknar vore delade i fjärdingar. Dock omtalades i Gagnef tridingar, och Mora bestode av sex sättingar. Med Västerbergslagen menades det område i Dalarne, som omfattade västerGrangärde, Norrbärke och Söderbärke socknar, från vilka sedermera av- bergslagen skilts Malingsbo och Ludvika, men dessutom stora delar av det nuvarande Västmanland eller Norberg, Skinnskatteberg och Våla samt skogsfjärdingarne i Malma och Odensvi socknar, vilka också i administrativt hänseende under större delen av 1500-talet hade stått under samma förvaltning som förstnämnda tre socknar.

XIV

Kopparbergslagen.

Till Kopparbergslagen räknades vid denna tid fyra socknar, nämligen Kopparberg, Svärdsjö, till vilken hörde jämväl det n. v. Sundborn, Vika och Torsång. Övre Bland de områden, som ännu på 1500-talet hade hört till Näsgårds län, bergslagen. m e n s e ( j a n u tbrutits därifrån, vore även Övre bergslagen, som omfattade de tre vidsträckta jordebokssocknarne Tuna, Skedvi och Hedemora. U r den förstnämnda hade sedermera uppstått flera nya pastorat, som dock alla ledde sitt ursprung från tiden efter 1630. Det äldsta vore Säter, som uppkommit först efter det staden med samma namn funderats 1626, och i detsamma inginge områden från alla tre av ovannämnda modersocknar. Gustav vore bildat av den nordöstra delen av det forna Tuna. Eljest hade Tuna redan av ålder två huvuddelar, nämligen O van-bron, som bestode av tio, och Utombron, som omfattade sex fjärdingar. Dessa sistnämnda skulle alltså varit tillsammans sexton, men därtill komme den s. k. Dalsby fjärding, vars område nu låge inom Säter, och vilken på den tid, varom nu vore fråga, intoge en egendomlig mellanställning, emedan den väl i kyrkligt hänseende vore en del av Tuna, där också dess tionde erlades, men beträffande skatt och tingsrätt tillhörde Hedemora socken, som även den vore delad i fjärdingar. En dylik samhörighet med två skilda socknar hade för övrigt även Aspeboda bygdelag, om vilken det hette, att den »ligger till Tuna socken och är under Kopparbergs tingslag». Nedre Nedre bergslagen omfattade dels Folkare härad, som bestode av de tre bergslagen. s o c k n a r n e B v > Grytnäs och Folkärna, dels Husby socken med Garpenbergslagen, ur vilken Garpenbergs socken först i början av 1600-talet uppstått.

Pastoratens Inom Kopparbergs län finnas för närvarande 48 pastorat, av vilka vid "'dwa^tiiitÖr reformationen funnits allenast 20, nämligen: Bärke (Söderbärke), Grange komst m. m. (Grangärde), Nås, Malung, Lexand, Gagnef, Rättvik, Orsa, Mora, Tuna (Stora Tuna), Kopparberg (Falun), Skedvi (Stora Skedvi), Svärdsjö, Torsång, Vika, Hedemora, Husby, Folkärna, By och Grytnäs. Till egna gäll hava efter reformationen utbrutits: från BärJce (SöderbärJce): Norrbärke år 1646 och Malingsbo år 1863; från Grange (Grangärde): Ludvika år 1863; från Nås: Flöda år 1612 eller 1613, Säfsnäs år 1798 samt vardera av J ä r n a och Äppelbo år 1822; från Malung: Lima år 1617 och från sistnämnda pastorat Transtrand år 1867; från Leksand: Siljansnäs år 1875; från Gagnef: Bjursås år 1607 och Ål år 1613; från Rättvik: Boda år 1876; från Orsa:1) Ore år 1607; från Mora: Älvdalen år 1586 (1575?), Venjan år 1607, Sofia Magdalena (Sollerön) år 1775 och Våmhus år 1869; J ) Den del av Orsa socken, som utgjordes av H a m r a kapellag, överflyttades enligt ntådigt brev den 3 april 1855 från Kopparbergs till Gävleborgs län.

XV

från Stora Tuna: Aspeboda år 1604, Gustav år 1775 och Silvberg år 1869; från Tuna, Hedemora och Skedvi: Säter år 1636; från Svärdsjö: Sundborn år 1636 och Enviken år 1864; från Hedemora, Husby och Folkärna: Garpenberg år 1607, och från Grytnäs: Avesta år 1919. Efter det Särna, som redan under medeltiden utgjort en egen socken under Hamars stift i Norge, år 1644 intagits, förordnades genom nådig resolution den 24 december 1645 att trakten, som utgjordes av Särna, Idre och Hede bygdelag, skulle tillhöra Älvdalens församling. Genom nådigt brev den 12 december 1651 förklarades bygdelaget skola bilda ett eget pastorat. Från Särna utbröts Idre till eget pastorat år 1918. Av de före reformationen befintliga pastoraten hava intill den 1 maj 1928 allenast fyra, nämligen Kopparberg, som emellertid uppdelades i Falu stads Kristine och Stora Kopparbergs församlingar, Torsång, Vika och By bibehållit sin ursprungliga omfattning. Inom Kopparbergs län förekomma tre städer — Falun, Hedemora och Säter — vilka var för sig med tillhörande landsförsamlingar utgöra egna pastorat. Länets två övriga städer, Avesta och Ludvika, bilda egna pastorat. Utom kyrkoherde finnes i 12 av länets 48 pastorat komminister, i 10 Prästerskapet pastorat 2 komministrar, i 2 pastorat 3 komministrar och i ett pastorat 4 ' i)astoratenkomministrar. Därjämte biträdas kyrkoherdarne i 6 pastorat av ständig adjunkt. För prästerskapet i samtliga pastorat inom länet äro numera på lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 grundade löneregleringar fastställda och gällande. Några urkunder, som utvisa, huru de i Dalarne vid reformationen befintliga Prästprästborden tillkommit, hava icke anträffats; dock kan med stor sannolikhet boställenas tillkomst. antagas, att de i regel icke utgöra upplåtelser från kronan l) utan antingen blivit donerade av enskilda (själagåvor, se bil. 5 o. 6, sid. 577 o. 578) eller ock uppkommit genom sammanskott inom de särskilda socknarna. Exempel på sådana sammanskott, som ägt rum efter reformationstiden, återfinnas i redogörelserna för prästboställena i Flöda, Järna, Ore, Älvdalens, Solleröns och Transtrands församlingar. De medeltida sammanskotten torde hava tillgått på enahanda sätt. De äldsta påträffade urkunder, som innehålla uppgifter om tillkomsten av prästboställena i Dalarne, äro vissa på föranstaltande av biskopen i Västerås stift Johannes Budbeckius under 1620- och 1630-talen i och för visitationer i dalaförsamlingarna urjprättade förteckningar, benämnda »vice matriculse». Av dessa förteckningar innehålla de för nedannämnda församlingar upprättade uppgifter angående tillkomsten av prästborden därstädes; och äro dessa uppgifter av följande innehåll. Bärke: — »engen giffuin någhot aff hvar by»; Grangärde: »Prestebool. 1580 augmenter aff ödesmark»; *) I nedannämnda förteckning för Grytnäs, daterad den 12 februari 1635, uppgives prästbordet vara »aff Konungen mast giffit».

XVI

Malung: »Prästebord —, aff sochnen gifuit»; Lima: »Prästebord (aff Sochnen tillagdt»; Ål: — — — »til itt trögh sädh giffuit effter S h. Elisabeth Anders Olson i Holen»; Rättvik: »Prästebord, aff barnlöst folck tilgiffuit, kallas för Biörcknääs»; Orsa: »Prästebord, aff sochnen tillagt»; Öre: »Prästebord, aff sochnen tillagdt»; Mora: »Prästbord, aff Sochnen tillagd»; Ålvdalen1). Venjan: »Prästebord, aff Sochnen tillagdt»; Folkärna: »Åker ut sädh till 10-t:r Sedan aff B:r Betro tilökt 2 t:r», och Grytnäs: »Prästebord, aff Konungen mast giffit». Genom nådigt brev till samtliga konsistorier den 31 augusti 16952) har Kungl. Maj:t — »till större richtighet och bättre effterrättelse hwad Clereciet och Prästerskapet wid deras Embeten så wähl som domkyrckior, kyrckior och Hospitaler sampt Academier, Gymnasier och Scholor till deras underhållande af höga öfwerheten i förlähning åthniuta» — förordnat, att »ett särskilt wärck och en a p a r t book deröfwer» skulle upprättas, samt anbefallt konsistorierna att för berörda ändamål från vederbörande inhämta erforderliga uppgifter. Något dylikt verk eller bok — numera kallat »prästverk» eller »stiftsbok» — finnes emellertid icke upprättat för den del av Västerås stift, som motsvaras av Kopparbergs län, men för denna stiftsdel finnas däremot i konsistoriets arkiv förvarade, för ett prästverk eller stiftsbok av vederbörande präster avgivna uppgifter, s. k. primäruppgifter. Dessa innehålla rörande prästboställen i Kopparbergs län, bland annat, följande: Kyrkoherdeboställen. Norrbärke: »Pastor niuter prästebohlet, som föregifves vara af en gl. pijga i Västansiö förärt, beläget hart vid prästegården, en uhrgl. bohlby aff skattemanne rättighet» —; »Noch af sochnemannerne är kiöpt åker belägen i Byy hemmanet för hvilken åhrlig skatt gif:es, och är vidh pass 1 t:as uthsäde, item en ängzteg aff l 1 /, lass i Byy myren» [1fu mantal skatte Prästgården nr 2); Grangärde: »Prästbordet är aff församblingen uptagit och tillhopa skutit, dock ej någon skriftel. berättelse här om, uthen som gambla män berätta sig hördt af sine förfäder»; Flöda: »Prestebordet ähr af församblingen uptagit och sammanskutit, som åldrige män här veta at berätta, men intet skriftel. finnes här om» ; Nås: »Prästebordet är (dock utan skrifftelig, men effter gamble mäns berättelse) af sochnen sammanskutet»; J ) Enl. biskopen P e t r u s Benedict! brev, utfärdat vid biskopsvisitation i Älvdalens socknel a g av Mora pastorat den 22 februari 1586, då Älvdalen avskildes till eget pastorat, bade Älvdalens socknemän enligt åtagande uppbyggt prästgård samt därtill av sin egen jord sammanskjutit för ett kyrkoberdeboställe tillräckliga ägor i åker och äng. Sedermera inköptes av socknemännen enligt avhandling den 24 aug. och den 21 sept. 1665 hemmanet Matsgården i Östermyckeläng för att tilläggas prästbordet ävensom fäbodeställen. 2 ) Allm. bil. 1, sid. XXVII.

XVII

Järna: »Capellansbord x) af församblingen sammangiort» ; Äppelbo: »Capellans bord 2 ) af sochnen hopaslaget» — — —; Malung: »Prästebordet både til åker och ängh, har församblingen sammanskutit och gifvit, men huru stort dett ähr effter jordetalet, vett här ingen migh att säia» — — —; Lima: — — — »af församblingen tillgifet eller uptagit på torra sanden eller skarpa steenbackar» •— — —; Leksand: — — — »säijes vara af församblingen i gambla tjcler gifvet och tillsammans skutit»; Ål: »Till prästebord är gifvit l:mo af sochnene 2 tunland jord i uthsäde 2:ndo är till prästebordet testamenterat af en bonde hustru sal. hust. Elisabeth Anderss Olssons i Hohlen åker till Ve tunnas uthsäde 3:tio haf:r Hennes May:t salig drotning Christina ett crone hemman Söderby benämnd till prästebordet allernådigst förunt. Såsom des bref sub. lit. G. samt Kongl. May:tz vår nu regerande konungz vidare förläning sub lit. H. uthviser» ; Bjur sås: »Prästebordet har warit fordom ett bonde hemman och skattegård, såsom kongl. brefwet wid handen gifwer. Sub litt. B» (Se bil. 2 sid. 215); »Hafwer fordom En Öfwerste nembhn Sal. Jesper Andersson Cruus gifwit till Biuuss Åhss kyrckia en techt el:r E t t åkerstycke, som kallas Skiärbacke Hohln, lrvrilcken är af en kyrckioherde OlagLn bortsåld, såsom Documentet Sub. lit, C uthwiser». (Se bil. 4 sid. 223); Rättvik: »Prästebordet berättas vara af socknens enskylte egendom å nyo uptagit» — — —; Orsa: »Prästbord. Befinnes wara af Sochnen sammanskutit och beskaffat såsom dät i hoos fogade Extract af Församlingens Inventarier ifrån Ähr 1631 Specificerat är» — — —; Ore: »Prästbordet består af 7 tunland åker och eng till 44 lass hö alt är fordom af bönderne till prästebordet gifvet», ; Mora: »Prästebordet är i forna tider af soknen sammanskutit oc gifvit til tio tunnors utsäde; män nu dänne tiden excolerat oc upbrukat til ethundrade tiugu oc siu tiägland, 6 snesland, 4 bandi, cloch alt svag sandjord», ; Venjan: »Prästebordet är af Sochnen, när de fingo sin egen här boendes präst, sammanskutet af bara torra sandiord till 24 tiägland», ; Särna: »Prästbordet i Särna består af fyra Cronjordar, twänne widh Särna, en å Hedlien och en widh Idre belägne med skog äng och fiskie där underlydande», ; Tuna: Prästbordet har »af uhrminnes tijder varit, men ingen effterrättelse finnes huru det tilkommit», —; Säter: »förr än som denne församblingen fick sin egen körkoherde, var här een bruukz predikant, till hvilkens underhold högst sahl Hans Maij:t a:o 1629 skänkte 6 tunneland jord, som nu kallas Hafvergärdet och är exl ) Förutvarande komministersboställe i Nås pastorat, numera kyrkoherdeboställe i Järna. *) Förutvarande komministersboställe i Nås pastorat, numera kyrkoherdeboställe i Äppelbo.

1954 2S

H

XVIII

colerat till 8 tunland skogen afröijd, att på det övrige växer nogot höö. Denne åkren kallades för Damåkren, emedan halldamen som nu är flyttiad opp till siön Liusteren, då var där nedre gent emot denne åkren som sees af chartorne, och elliest än är i mannminne. Samma åhr 1629 tillgafz så mycket äng, som där tillbehöfves, hvilken ängar belägen å denne sijdan och strömen vijd siön Liusteren, å samme äng står nu prästegården, bestående af 2 tompter och en tächt, i hvilken tächt pastores livar effter annan åker optagit till någre tunland. Detta var den förste donation som salig k. Gustaf Adolph gifvit haf:r till prästebol.» —; »Icke långt därefter blef slutit af kongl. behag och stadfästelse att här skulle blifva sin egen försambling och körkoherde, och då förbätrades prästebohlet med tilläggning af något mehra åker, såsom med Landåkren vijd det gamble capellet belägen om 4 5 / 8 tunland sampt Skinnarbo åkren, som i förstone eij var mehr än vijd pass l*/a tunland, men sedan af den första pastore sahl. her Måns Coriandro af mark och moo opbrukat att där nu är 3 tunland. Ehuruvähl sedan högst salig Kongl. Maij:tz dödh mellan kom fick pastor detta tillslagne prästebohl icke i allo niuta till dess omsider a:o 1648 *) hennes Maij:tz sahl. drotning Christime nådige resolution ankom, att pastor skulle värkel. åtnjuta all den åker, som hennes sahl. herr fader k. Gustaf Adolpf donerat hade», — ; »Elliest finnes till prästebolet ingen mehra åker, allenast 2 små täppor, den ena belägen mellan strömen och prästegården tillförene för kåhltäppa brukad d. andra mellan Skinnarbo åkren och prästegården, hvardera såås med een Va span sädh. Hvilka täppor d. första körkoherden med Hennes Maij:t tillåtelse optagit haf:r», — ; »Äng finnes här fölljande till prästebohlet först Maimbergzenget, vijd Betzbergz grufvaan belägit om 20 lass strax därvijd vählan effter drot Christ, 2 punct i bem:te resolution sampt een haga uth med Skinnarbo åkren, och dhe 2 tompter vijd prästegården belägne, så att inalles kan pastor här hafva eng till 50 sommarlass». »Een hästhaga lyder och här till strax vijd prästegården belägen»; Kopparberg (Falun): »Pastor hafver en gård uthi staden att boo uthij som församblingen köpt: en täckt, Åsbo benämbd, som till pass består af 10 eller 12 spanland jord, där till äro inga ägor uthom hank och stöör, jngen hytta: såsom donations brefvet lyder, donerat af sahl. konung Gustaf till Petter Benningen, som thet försåldt till staden såsom lit. A et B utvijsa. Noch en tächt, öster å bergzlag, Buskarfvet benämd som brukas till beteshaga med litet skog uthom hank och stöör, därom finnas inga documenter, uthan förmenas at drotning Christina den gifvit i stället för Prästtächten 2 ), där på en stoor deel af staden bygd är och ännu behåller thet namnet. Noch en lijten tomt vid gl. kyrkian där på prästgården förr stådt. En beteshaga vid Varggården af föga värde. E n öö i siön Bun vid namn Bisöhn, af små skog och full med steen, om hvilken inga documenter finnas»; 1 2

) Se bil. 9 sid. 449. ) Jämför sid. 470.

XIX

Skedvi: »På sielfva prästebordet som ded af gambla tider varit, kan åhrligen utsåås tolf tunnor rehn spannmåhl; des uthan hafva dhe förre pastores med egen bekostnad till åker uptagit en dhel onyttig ängh som icke är synnerlig bärande» — — —; »Kongl. bref som skola bevisa och betyga qvo jure och under livad titell pastoris sin tillslagne dhel nutit och än niuta finnas här i kyrkian inga, som dock tillförenne till en stoor dhel funnitz, men äre förkomne, på livad sätt veet ingen» — — —; »I lika måtto är ei heller något igenom testamente presterna tillfallit, allenast tvänne åkerstycken, som af uhrminnes tider hört till prästebordet, och förmenas af barnlöst folck vara till sittianfde] pastoren förärade»; Svärdsjö: — »huru stort sielfva prästbohlet i sig sielft är och huruleds engiarna, som på tijo åtskilliga stellen vid byjarna uti socknen är der til komne vet ingen vist beretta, eij heller finnes några documenter der på»; Torsång: »Ahr här i församblingen till pastoris underhåll, ett kåsteligit prästebohl» — — —; »Uppå dänna kongliga förläning, som uthan tvifvel myckit gammal mån[de] vara, finnes här inga uttryckeliga breff; uthan ähre väl i det kongl. archivo regni visserligen til finnandes»; Vika: »Denne Christelige Församblingz Äldste, widh åthskillige Jnqvisitioner, så widh Visitationer, som elliest andre tillfällen då om Prästebordz Ägor, Åker etc. blifwit effterfrågat huru dhe tillkomne? The då stadigt blifwit widh den berättelse och dhe af sine förfäder hört, att Prestebordz Åkrar, Ängier etc. af bemälte gamble förfäder; i Fohrna tijder här bodt, tillgifne»; Hedemora: »Om prästebordz äghor finnes här inga bref och skriffter, utan effter de gamblas berättelse, samt ägornes situation och belägenhet, kunna de intet annat see och sluta, än de äro af församblingen, effter handen gifne i gambla tijder, förr än kyrkian bygdes» — ; »Des utan är et ange Säter benämd, belägit på stenig ort och torra backar ibland, af två små lador, säges vara gifvit (ell. köpt) af gammalt barnlöst folk, der varit en torpestufva, synes än tecken effter spijsen, och källaren, samt ett litet åkerstycke; men intet bref finnes, som eij heller ännu här brukas at gifva skrifft på sådana gofvor, i thy, at de ängestegar som äro förbytte uti den åkerdelen som stadzfolket bebor, (se bil. 4 sid. 605—609) hafva icke allenast inge bref om sig här lembnade, utan ok tilförende eij varit en tijd opteknade i kyrkioboken, förr än några åhr der effter, lät en pastor dem i kyrkioboken opteckna, på ded de kunde igenfinnas, som så mycket ihoopblandade voro med andras äghor»; Husby: »Jngen weet här annat, än icke Prestebordet, Klåckarebordet med den täppa och kåhlgård som Capellan hafwer, består af christmilde Menniskors gåfwor, som för detta uthi S. H:r landshöfdingen Gustaf Du waltz tijd, der om berättelse uthi Cantzliet är inlefvererat»; Folkärna: »Inga gambla bref och documenter, som angå kyrckian och prestebordet, finnes uti Folckerna Kyrkia»;

xx

By: > Jnga g. breff och Documenter finnas i Byy Kyrkia angående Byy Kyrkia eller prästebord»; Grytnäs: »På tildelningss torpet Heede som under prästebolet donerat ähr, och består af Va halfft crone följer vidimerat copia af Kongl. Maij:t Dråttningz Christinee bref» (se bil. 4, sid. 685) ; »Inga kongl. documenter eller bref har man kunnat finna, hvarken om vederlag tertials tijonde, prästebohlet, eller kyrkianss vijn och bygningss säd.» K o m m i n i s t e r s b o s t ä l l e n. Norrbärke: »Capplansbohlet haf:e sochemännerne kiöpt aff Byy hemmanet hvars ägor som föllier äro. 1. En wreet om sex fierdingars uthsäde, hvilken blef kiöpt för 40 åhr, och har alt frij varit för uthlagor, them by boerne sigh påtaget. 2. Noch en åker senare kööpt aff ett tunlandz uthsäde, hvaraf åhrlig skatt uthgöres. 3. Sloga är ingen reen utan alt skogzäng steenig och torr, som knapt löner mödan och kan gif:a tå gode åhr äre 6 lass. 4. Skogh är eij stort, och hinner icke till åhrlig veedbrand»; Grangärde: Kaplansbordet, vilket till en del upptagits av prästbordets och till en del av Kyrkobyns utmark, innehölle 3 eller 4 tunnland täktjord med Knutsgärdstäkten inberäknad, som enligt tingsrättens dom år 1664 dömdes i skattevrak till kronan; Malung: »Till capellans bord har äfven församlingen sammanskutit åker och ängh, och lärer åkern intet väll hinna til en halfpart emott pastoris, ängh har han och liten»; Lexand: »Capellans bord är här intet, doch häfdar capellanen af prästebordet 4Vo tunland åker i uthsäde»; Gagnef: »Hwad Capellansbordet i Gagnäf anbelangar, så är thet af församblingen förlänt» ; Rättvik: »Capellans gården är bijgd på en lijten backa, Höbackan benämbd» — •— — »och finnas öfver capellans bordet inga documenter utan församblingens älste beretta att socknen vijdh vissa tijder ett stycke upgrafvit hafva som nu för tijden kunna vara till åhrl. uthsäde emot 14 el:r högst 15 fierd. i rog och korn tillhopa och des utan besparadt så mj-cket trädesjord, som om hösten kan besåås med 2 fierd. rog. Slogen är mecta ringa som intet kan inbärgas öfver 4 småskrijndor och ligger i sandig jord der våhrfloden åhrl. en stor deel afskär»; Mora: »Capellans bord är här intet annat än (1) et åkerstycke som fordom capellan sal. h. Olof Henrici, med Pastoris lof oc tilstånd år 1632, af en obrukad skogsmark äller myra, östan om kyrkioherdens åker uptagit til et tunland (2) Någre lindor vid älfven kallat Budåkren, däm äganderna för des magerhet, oc älfvens årliga af skärande år 1666 godvilligt ifrån sig gifvit, intet mächtandes praestera utlagorna, som härads oc lagmans attester oc domar betyga. Sås nu vid pass en tn:na årligen, män hvart fiärde år måste åkren hvila se lit (3) E n uti Isunda belägen äfven för des magerhet af åboerne skänkt til capellanen, om 3 sommarlas hö se tings attesten lit»;

XXI

Kopparberget (Falun): »Capelianerna hafva som följer: Then förre hafver gård uthj staden at boo uthj, som är köpt af församlingens medel till capellans gård item en liten stenig tächt vid gl. kyrkians klockstapel belägen, hvar om lit D. Then andre capellanen hafver en gård, med en lijten tomt thär til at boo uthj som försambl. köpt nyhl. af sahl Antonii Trotzigz arfvingar >; Hedemora: De komministersboställena tillhöriga s. k. Morängs vretar torde, enligt vad av »dhe ålderstegne och sochnennes äldste gissendes till», »på en tijdh, af någon välbehållen sochne man, til capellanernes usus, frijvilliogt doneradt och skänckt vara, och det i fohrne tijder, förr än dhe begge tracter Gussarffwet och Ruusboo, blefve adjungerade och lagde til Hedemora stadh, effter samma vretar, liggia såsom mitt uthi el:r altihop medh dheras ägor»; Husby: Se under Husby prästbord sid. XIX. Folkärna: Cappelansbord 1 ti. åhrligen til uthsäde, och dher til lijten och svagh äng, som försambl. kiöpt a:o 1635 af sahl. Gerdt Depken vidh Nya Krogh på Långheeden, då han här i Folkärna bodde, hvilka ägor han til sigh handlat ifrån bohlbyn Jäder, här strax brede vidh belägen, utan skogh och uthvägar dehr til»; By: »Ar och en hemmansdel i Åkerssbyy belägen aff sal. herren Jsac Cronström förährt till capellanens underhool, der man kan såå 3 spän om åhret, men så långt afflegse at man kan icke det sielff bruka, uthan bekommer allenast derföre 12 dr. k. m:tt om åhret, elliest ligger det för all skatt och uthlagor uthi alla perzedler som en annan bondhe»; Avesta: »Till underhåld och boställe för capellanen, är allernådigst donerat af H:ns Kongl. Maij:t en gård benämd Johansbo med des egor, hvarest kan utsås, det ena åhret l:ta det andra åhret 1 : 2 1 och höö inbergas till fem vinterlass. Af fordom camar-rådet den högädle (nu hoos Gud salig) h:r Isac Cronström, är i testamente gifvit en heman dehl i Dieken hyttan av 3 t:s utsäde, och äng til fiorton vinterlass. Men såsom åkerjorden är mycket svag å denna orten ty kunna begge hemandehlarna åhrligen eij mehra importera än 'fiorton' tunnor.» Rörande efter år 1695 tillkomna kyrkoherdeboställen eller delar därav föreligga följande upplysningar: Malingsbo: Ursprungligen av Malingsbo bruksägare anslaget till boställe åt brukspredikanten. Enligt av kyrkoherden Ludvig Fahlström meddelad uppgift skall bostället ingå i det för kronans räkning enligt nådigt brev den 26 maj 1899 inköpta hemmanet Vs mantal Bengtstorp i Malingsbo socken. Ludvika: Enligt köpebrev den 1 december 1842 försålde bruksidkaren Lars Jacob Boethius i Persbo till Ludvika församling för en köpeskilling av 8,100 rdr. rgs »en egendom, Hammarfallet kallad, belägen vid Marnas by i Norrberkes socken: utgörande tretrettiotvåendels (3/32) hemman uti Nils Nils ;{ /4 mantal i nämnde by, med tillhörande»; och tillägnades enligt köpebrevet

XXII

egendomen Ludvika församlingsbor »till deras pastorsboställe». Ä berörda fång utfärdade Norrbärke häradsrätt fastebrev den 20 januari 1862. Säfsnäs: Gravendals och Fredriksbergs bruk uppgivas hava inköpt och till prästbord i Säfsnäs till Nås pastorat förut hörande församling donerat »Erick Ols hemmanet i Säfsby» och därstädes uppbyggt prästgård. Då Säfsnäs år 1798 utbröts från Nås pastorat, blev det sålunda inköpta prästbordet kyrkoherdeboställe i det nya pastoratet. Järna: Då Järna förut till Nås pastorat hörande församling därifrån år 1822 utbröts till eget pastorat, blev det förutvarande kaplansbordet i Järna — till vilket dels av Järna socken enligt åläggande av häradsrätten den 15 januari 1730 av socknens oskiftade mark tilldelats en »tienlig tract till hästhaga», dels ock av komministern i Järna Daniel Wiklund donerats av honom för berörda ändamål inköpta intill bostället belägna skiften om 58 snesland 5 bandland — upplåtet till kyrkoherdeboställe i det nya pastoratet. Äppelbo: Då Äppelbo förut till Nås pastorat hörande församling därifrån år 1822 utbröts till eget pastorat, blev det förutvarande kaplansbordet i Äppelbo upplåtet till kyrkoherdeboställe i det nya pastoratet, Transtrand: Då Transtrand, som tidigare tillhört Lima pastorat, därifrån år 1867 utbröts till eget pastorat, upplåts kaplansbostället i Transtrand — vilket enligt uppgift av kyrkoherden i Lima Paulus Hermanni av Transtrands församling år 1635 inköpts — till kyrkoherdeboställe i det nya pastoratet. Siljansnäs: Genom nådigt brev den 18 maj 1866 förordnades, att den s. k. Näsbyggefjärdingen skulle avsöndras från Leksands församling till särskilt regalt gäll under namn av Siljansnäs pastorat, I samma nådiga brev förordnades tillika, att från pastorsbostället i Leksand med underlydande skulle utbrytas så mycket jord, som i förhållande till rotetalet motsvarade Näsby ggefj är dingens andel i samma boställe, på det att genom utbyte eller försäljning av samma jord kyrkoherdeboställe i Siljansnäs församling kunde anskaffas. I enlighet härmed tillkom kyrkoherdebostället i det nybildade pastoratet. Härjämte har Siljansnäs församling enligt köpebrev den 2 februari 1895 till pastorsboställe inköpt 58 snesland 5.2 bandland. Boda: Enligt protokoll över den 3 december 1854 hållen stämma med Rättviks socken hade Boda från Rättvik till eget pastorat år 1876 utbrutna kapellag till boställe åt kyrkoherden i det blivande pastoratet inköpt en s. k. besuttenhet sub. nr 26 litt. B i Boda by, som på församlingens åtagande skulle frigöras från roterings- och skattskyldighet. Genom nådigt brev den 27 juni 1856 förordnades, att den inköpta fastigheten skulle utgöra kyrkoherdeboställe i Boda pastorat. Våmhus: Våmhus församling inköpte till boställe åt kyrkoherden enligt särskilda köpebrev dels den 16 april 1863 för 771 rdr 75 öre rmt fastigheten nr 6 litt. Fa i Limbäcks by, dels ock den 8 juni 1864 för 1,700 rdr rmt fastighet under nr 6 litt. F i* samma by jämte annan fastighet. — I sammanhang med fastställande av upprättat förslag till lönereglering för prästerskapet i Mora och Våmhus församlingars pastorat den 24 april 1868 förordnades, bland annat, att från pastorsbostället i Mora skulle såsom ersättning för

XXIII

Våmhus församlings andel i de ecklesiastika boställena i Mora avsöndras 4 tunnland reducerad jord, som finge av Mora socknemän disponeras, under villkor att de till Våmhus församling såsom ersättning därför erlade en summa för en gång av 3,000 rdr rmt. — Genom beslut den 26 april 1876 föreskrev domkapitlet i Västerås, att skillnaden mellan sistnämnda belopp och vad Våmhus församling utgivit för inköp av mark till kyrkoherdebostället skulle under benämning pastoratboställskassan förvaltas på samma sätt, som de till kyrkokassan hörande medel. — Sedermera inköpte Våmhus församling och kommun genom köpebrev den 28 augusti 1903 för 10 kronor ett inägoskifte i Intjärnsmyran, hörande till hemmanet nr 13 litt. N i Limbäcks och Höjens skifteslag, att användas till prästgård. Venjan: Vid sockenstämma den 19 september 1714 uppläto Venjans socknemän till prästbord åt sin kyrkoherde 9 små lindor med därtill lydande hagtiegar . Sollerön: Prästbordet har tillkommit genom sammanskott av Solleröns socknemän i enlighet med sockenstämmobeslut den 10 oktober 1776. — Genom salubrev den 12 april 1791 förvärvades ett fäbodställe åt pastor, varjämte enligt köpebrev den 22 december 1802 till »socknens prestebord» inköptes en närmare angiven »slogtrakt». — I nådigt brev den 12 oktober 1883 i fråga om disposition av skogsavkastningen å bostället anföres, att genom företedda och vederbörande myndigheters upplysningar blivit utrett, att bostället tillkommit dels genom socknemännens sammanskott, dels genom enskilda köpeavtal eller överenskommelser, varjämte skogstillgång erhållits vid storskiftet efter samma måttstock som för annan socknens jord. Idre: Genom köpeavhandling den 5 januari 1857 hade »Idre prestboställe» av pastor K. Karlen för 200 rdr bko tillhandlat sig en från Bräcke Per Pålsson inköpt egendom. (Se kungl. kammarkollegii underdåniga utlåtande den 19 maj 1914 ang. disposition av skogen till Idre kapellpredikantsboställe). Silvberg (Nikolai): Kyrkoherdebostället synes hava bildats i samband med storskifte inom Stora Tuna sockens Utombrodel med Silvbergs och Gustavs socknar åren 1838—1847 och 1861—1863, därvid för samtliga fastigheter i Silvbergs socken avsatts en gemensamhet med ändamål att därav skulle bildas ett boställe åt pastor. (Jämför kungl. breven den 19 april 1861 och den 22 september 1866). Gustav: Prästbordet är år 1778 anskaffat av Gustavs församling. Enviken: Upplåtet av Envikens församling och till en mindre del från Svärdsjö pastorsboställe. Aspeboda: Genom testamente den 26 juli 1721 donerade bergsmannen Hans Nilsson och hans hustru Kerstin Olofsdotter i Ljusdal sin gård och fasta egendom till prästbordet i Aspeboda. Sedan efter Hans Nilssons död tvist uppstått om tolkningen av nämnda testamente, ingicks den 5 juni 1722 inför häradsrätten den förlikning, att Hans Nilssons änka till sin mans arvingar skulle lämna de hus samt den jord och tillydande skog, som Hans Nilsson på sin broderslott efter föräldrarna erhållit, men att gåvan till präst-

XXIV

bordet i övrigt skulle bliva beståndande. Fasta å den skänkta egendomen meddelades den 5 juni 1727. Garpenberg: Från år 1813, då koinministersbefattningen indrogs, utgör jämväl det till komministern upplåtna klockarbostället, som av socknen år 1641 inköptes, kyrkoherdeboställe. Beträffande efter år 1695 tillkomna komministersboställen *) eller delar därav meddelas följande. Norrbärke: Enligt köpebrev den 6 september 1758 försålde förutvarande komministern i Norrbärke O. Schultzberg till Norrbärke församling den s. k. Ufhagen att brukas av kaplansborclets innehavare. Söderbärke: Komministersbostället, som i gällande jordebok upptages såsom V12 niantal skatte Kapellansgården nr 1, är donerat av riksrådet greve H. Cedercrantz genom gåvobrev den 5 november 1754. Tyngsjö (Malung): Jämlikt kungliga brev den 20 mars 1858 och den 21 oktober 1859 hava utanordnats 4,500 rdr rmt för inköp av egendomen Orrudden till boställe åt kapellpredikanten i Tyngsjö. Leksand: Genom nådigt brev den 30 augusti 1814 medgavs, att en a kyrkoherdeboställets mark belägen, av förutvarande komministern i Leksand Pehr Eckman med vederbörande kyrkoherdes tillstånd upptagen lägenhet om 3'/^ tunnland finge förenas med kaplansbostället. B jura (Leksand): Kapellpredikantsbostället i Djura är inköpt med försäljningsmedel för jord, som enligt kungl. brev den 18 maj 1866 utbrutits från Leksands kyrkoherdeboställe. Mockfjärd (Gagnef): Genom nådigt brev den 2 oktober 1857 förordnades, bland annat, att till anskaffande av kapellpredikantsboställe i Mockfjärd kaplansbostället i Gagnef skulle oförminskat försäljas och i stället inköpas i Mockfjärd beläget boställe åt kapellpredikanten. Se sid. 193 samt Thulins utredning angående klockarbefattningarna, avd. 3, sid. 313. Rättvik: Andre komministersbostället är inköpt av Bättviks församling enligt köpebrev den 10 oktober 1919. Skattungbyn (Orsa): Kapellpredikantsbostället har enligt vederbörande uppbördsförvaltnings uppgift under storskiftet i Orsa åren 1859—1884 uppkommit genom avsöndring från kyrkoherdebostället. Amsberg (Stora Tuna): Genom löneregleringsresolutionen för Stora Tuna församling med Amsbergs kapell den 22 september 1866 förordnades, att i stället för klockarprästtjänsten i Stora Tuna, vilken efter dåvarande innehavarens avgång skulle indragas, en ny komminsterstjänst skulle inom Amundsbergs eller Amsbergs kapellag inrättas, samt föreskrevs, att komministern i Amsberg skulle erhålla det boställe, församlingen ägde att genom l ) Av nådig cirkulärskrivelse den 13 m a r s 1689 (allm. bil. sid. XXVIII) inhämtas, hurusom landshövdingarne i riket anbefallts att, var och en inom sitt län, låta irppsöka sådana hemman, som kunde vara tjänliga till kaplansbord. I nådig resolution den 17 december 1697 (allm. bil. sid. XXVIII) bestämdes, att de kaplaner, som önskade komma i åtnjutande av dylika hemman, hade att före u t g å n g e n av år 1698 inkomma med ansökning till vederbörande landshövding. — Inom K o p p a r b e r g s län synes icke n å g o t kaplansboställe b ä v a på n u angivet sätt tillkommit.

XXV

utbyte eller försäljning av klockarprästbostället för honom anskaffa. Under år 1871 verkställdes berörda föreskrift. Stjärnsund (Husby): Enligt kungl. brev den 24 mars 1882 skulle 1/6 av kyrkoherdebostället i Husby få försäljas för beredande av boställe åt komministern i Stjärnsund. Försäljning ägde rum vid auktioner den 15 och 31 oktober 1883. — Klosters aktiebolag upplät sedermera enligt avhandling den 27 oktober 1890 till boställe åt komministern ett av skogsmark och inrösningsjord bestående område om 3 tunnland 30x/2 kappland eller 1.9 5142 hektar. Reduktionskornmissioneii upprättade ett »projekt» till nya jordeböcker, Prlatboställeenligt vilket de i dessa införda fastigheter skulle redovisas under endera av n a ! red ° T1 ; °

°

.

titlarna skatte, krono och frälse. Detta projekt överlämnade kommissionen till Kungl. Maj:t med underdånig skrivelse den 6 oktober 1685, varefter »alla guvernörer och landshövdingar» genom nådigt brev den 9 oktober 1685 anbefalldes att ställa sig det upprättade projektet till efterrättelse. Av kungl. kammarkollegii protokoll för den 9 juni 1686 inhämtas, hurusom kungl. kollegium i anledning av en utav guvernören och landshövdingen i Kronobergs och Jönköpings län Robert Lichtone överlämnad, av landskamreraren Jöran Girss framställd viss förfrågan med åtföljande förslag funne nödigt, att »alle prästegårdar blifva införda effter dhe are publique och crone godz lijkmätigt det förslagh som Landzbokhållaren Girss gifver vid handen. — H:r kammarrådet Cronschiöldh giordhe den påminnelse, att detta borde icke allenast svaras H:r Licton, uthan ett gemensamt bref till alla landzhöfdingar att icke allenast införa adelens säterier effter sin natur utan präste och klåckare bordh samt stombner, hvilket hans excellenz och kungl. collegium agreerade, allenast holt H. Cammarrådet Lindehielm betänckeligt så specificera, varandes rådeligare giöra dett ailment, att alla sådanne conditionerade hemman uti cronones jordebook inryckas.» I ett den »8» juni 1686 daterat cirkulärbrev till alla landshövdingar i riket anbefalldes fogdarna »noga att ransaka af huru många gårdar eller hemman hvart säteri eller prästegårdh må beståå een eller fleere och hvart effter sin natur till ränttan att utsättia». Samma dag avlät kungl. kollegium jämväl till Robert Lichtone en skrivelse, däri, bland annat, förklaras, att »alle prästegårdar stombner kapplans och klåckarebohl medh dher på belägne torp varda för crono annoterade och med sin fulla ränta införde». — Enligt kungl. kollegii protokoll den 31 augusti 1686 beslöts utfärdande av nytt cirkulärbrev till landshövdingarna, »enär dhet första kollegii bref d. 8 januari (juni?) ähr något mörkt». Det sålunda beslutade nya brevet var av följande lydelse: »Collegium månde fuller af d. 8 junij nästförledne H. Landzhöfdingen notificera om Hans Kongl. Maj:ts nådigste affattadhe förordning dett här effter uthi Cronones jordeböcker intet skall uthslutas hvarken lijtet eller mycket, uthan där uthinnan införas, först alle adelige säterijer lijka som dett andre adelens gambla frälse, sedan alle Prästegårdar, Stombner, Cappelans och Klåckarebohl sampt där på belägne torp, och desse senare icke allenast för

sandö i jordc-

böckerna.

XXVI

Crono annoterade, uthan och med sin fulla räntta upptagne blifwa; Men som Collegium förnimmer att samme förordning skall villia anses som vore intentionen därmedh att een ransakning skulle föregåå som undersökte af huru stoor ränta hvart och ett Säterij och gammalt frälsehemman består och skattläggningen sedan däreffter proportioneras, hvilket icke allena skulle gifva ett vidhlyfftigt arbete, uthan jembvähl förordsaka stoor oreda; altså har Collegium funnit nödigt sig här igenom där på förklara dett rätta intentionen ähr att där som icke sådanne Säthe och frälsegårdar, Kappelans och Klåckarebohl alla reedan stå i Cronones jordebook medh sin räntta och mantahl införde, så att man där uthaf om deras räntta och mantahl een visshet hafva kan, har man Säterijerne sampt frälsehemmanen så vähl som Prästegårdarne, Stombnarne, Kappelans och klåckare bohlen att låta införa till sine namn allenast, och aldeles intet genom någon ransakning nu att utsökie ränttan uppå.» Med avseende å det sålunda anförda åberopas följande av extra kammarrådet juris doktor E. Schalling i hans akademiska avhandling »Den kyrkliga jordens rättsliga ställning i Sverige» å sidan 107 gjorda uttalande: »Anledningen till att de nyintagna boställena skulle upptagas under kronotitel torde vara den, att de tjänade ett allmänt ändamål. Något nytt hävdande av kronans anspråk på äganderätt till kyrklig jord i allmänhet synes icke vara ifråga, och, då 1686 års jordeboksförfattningar ej heller grunda sig på något konfiskationsbeslut, kunna de näppeligen fattas såsom ett uttryck för kronans äganderätts vilja». I sammanhang härmed åberopas i omförmälda avhandling kungl. kammarkollegii i dess underdåniga utlåtande den 16 april 1892 i fråga om förslag till ny förordning angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket uttalade åsikt, att ett ecklesiastikt boställe kunde i jordeboken förekomma under krono titel, ehuru det bevisligen helt och hållet eller till någon del donerats av enskild eller sammanskjutit* eller inköpts av menighet. Den omständigheten i och för sig att ett ecklesiastikt boställe finnes i jordeboken infört under krono titel utgör sålunda icke bevis för att ej bostället rätteligen bör anses vara av en annan natur. Kiockarbostaiiena.

Rörande tillkomsten av de inom Kopparbergs län befintliga klockarboställen x) hava i allmänhet icke påträffats några uppgifter.

6 ; I Kopparbergs län förekomma m å n g a exempel på att vid inträffad ledigbot i klockarbefattniiigar sysslornas uppehållande överlåtits åt kaplaner och undantagsvis även åt kyrkoberdar, som därvid fått åtnjuta de med klockarbefattningarna förenade boställs- och övriga förmåner. En följd härav har varit, att klockarboställen i nämnda län ofta helt eller delvis kommit att utgöra prästboställen.

XXV1I

Allmänna nrkundsbilagor. Allm. bil. 1. Avskrift. Kungsör den 31 augusti 1695. Till Alla Consistorier at inkomma med besked om Prästerskapetz Skolårs Hospitalers etc. inkomster. CARL etc. Wår etc. Såssom Wij till större richtighet och bättre efterrättelse hwad Clericiet och Prästerskapet wid deras Embeten så wähl som domkyrckior, Kyrckior och Hospitaler sampt Academier, Gymnasier och Scholor till deras underhållande af höga öfwerheten i förlähning åthniuta, nödigt erackte at ett särskilt wärck och en a part book deröfwer blifwer uprättat, äfwen som det ähr skedt öfwer det som Wår Milice till häst och footh sampt Landt Staterne innehafwa; Altså har fuller Wårt Cammar Collegium uppå Wår Nådige befallning tillskrifwit alle Landzhöfdingar at dhe der öfwer skohle insända ett pertinent besked och efterrättelse; Dock som Wij finne at sådan Wår intention och wählmening kan myckit befordras uthaf Eder, Ty ähr her med till Eder Wår Nådige willie och befallning, at J uthj Edert anförtrodde Stifft samma besked inhämpten och af wederbörande infordren sampt sedan Oss till hända sänder, williandes Wij förmoda att hwar och en så myckit uprichtigare lärer upgifwa hvad han i så måtto åthniuter och upbär, som ingen har at befruchta det Wij der med lähre intendera at förminska någon dess inkomster som han bono titulo och wid Embetet åthniuter, efftersom nogsampt hwariom och enom ähr bekant det Wij snarare efftertrackte at förbättra ähn förringa hwad till pios usus af Wåre prädecessorer Sweriges Konungar ähr blefwit förlänt, men skulle någon af sin hörsamhetz och underdånige lydnos plicht wara så förgäten at han något af slijke förlähningar sökte till at undandöllia af fruchtan at mista sådant efftersom han der å intet tordes kunna upwijsa någon Justum titulum, skall han der samma aldeles wara förlustig, och sedan intet annat åthniuta ähn hwad som i ofwanbxle wärck och book blifwer infördt, till hwilken ända will och wara af nöden, att till hwar förlähning blifwer bijlagdt behörige verificationer och dera erhållne Kongl. Bref. Och Wij befalle etc. CAROLUS Ur riksregi straturet.

XXVIII

Allm. bil. 2. Avskrift. Stockholm den 13 mars 1689. Universalier till Landshöfdingarne om Prästerskapets; remissorialer på Capellans borden. Mut. Mut. Till Landshöfdingarne Wallenstedt och Gyllenborg. CARL Wår synnerl. ynnest e t c . Tro Man etc. Emedan samptel. Clericiet hafwa hoos Oss andragit äthskillige ährender, hwilka Wij funnit af dhen. beskaffenheet, att dherom i Landsohrten först undersökias måste, förr än wij något fullkombligit sluut dheröfwer meddela kunna, och till den ände remitterat dhem till Ware Gen.Gouver:r Gouver:r och Landshöfdingar, att antingen rätta hwad hoos dhem kan afhielpas, eller ock inkomma dheröfwer hoos Oss med dheras underdånige berättellse. Ty är till Eder Wår Nådige willie ock befallningh att J af Prästerskapet uti Edert Höfdingedöme låten infordra afskriffter af slijke remisser, och hwad annan uplysning dhe till sine ansökningars erhållande kunne gifwa wid handen; J bland annat hafwe Wij och uti Wår Resolution uppå Prästerskapets allmenne desiclerier oss i Nåder förklarat, att willia försee dhe Cappellaner med Cappellansbord, som ännu inge bostellen bekommit hafwa. Så är och Wår nådige willie, att J låten upsökia uti Edert Lähn sådanne hemman, som till Cappellansbord kunna tiänlige wava, Af sielfwa Resolutionen som Wij hafwe af Trycket låtit uthgå warden J fullkombligen seendes, hwad Wij Prästerskapet ang:de Cappellans bord sWarat hafwa hwarefter J Eder och rätta kunna. Hwar med etc. CAROLUS. Ur

riksregistraturct. Allm. bil. 3.

Transumt. Kongl.

M a y :t z

Nådigste Resolution och Förklaring, öfwer de almänne Beswär och Ansökningar, som Kongl. May:tz Tro Män och Undersåtare, Biskoparne och samtel. Prästerskapet wid denne wäl öfwerståndne Bijkzdag i underdånigheet giort och inlefwererat hafwa, gifwen Stockholm den 17 Decemb. Anno 1697. K o n g l . May:t, som altid i Nåder är benägen sine trogne Män och Undersåtare samtel. Prästerskapet med sin höga Kongl. Ynnest och wälwillia at

XXIX

skydda och omfatta, hafwer sig och deras wid denne Ständernes sammankomst i underdånighet inlefwererade almänne Beswärs Puncter och Angelägenheter icke allenast i Nåder föredraga låtit, utan och däröfwer på fölliande sätt nådigst welat resolvera. XV. Såsom Kongl. May:tz högst-Sahl. Herr-Fader hafwer af serdeles Kongl. Mildhet behagat låta försee Capellanerne med wissa Booställen, så will och Kongl. May:t gärna låta förblifwa wid samma Kongl. Nåd, förmenar och at de Capelianer, hwilka i följe af högst-Sahl. Hans Kongl. Ma:tz nådige Resolutioner til sådane Hemman äro befogade, lare redan så wida det warit giörligit och Indelningz-Wärket kunnat tåla, der med wara hulpne och försedde. Men skulle ännu sådant för en eller annan återstå, eller det de hafwa bekommit, vara för långt aflägit och någet annat Hemman af lijka Ränta i dess ställe kunna uppgifwas, som icke til Militien oeh Staten anslagit är, och kan således utan skada ombäras, så hafwer den samma sin Nödtorfft hoos Landzhöfdingen i Länet at angifwa; och på det Kongl. May:t med denne Ansökning intet så offta må beswäras, finner Kongl. May:t gått, at härmed föresättia Capellanerne en wiss Termin, nembl. till slutet af nästkommande Ähr 1698, så at den, som icke dess förinnan hoos Landzhöfdingen härom inkommer, och söker få Ändskap, skal effter den tiden intet hafwa Tilstånd widare därmed at framkomma. I det öfrige blifwer Kongl. Maj:t Biskoparne och samptel. Prästerskapet så i gemeen som hwar och en i Synnerhet med dess Kongl. Ynnest och Nåde altid wälbewågen. Datum ut Supra CAROLUS (L. S.) Ur svensk

författningssamling.

XXX

Kedogörelse för jordförhållandena i Kopparbergs län. Kopparbergs län intager i fråga om jordförhållandena, särskilt om man därmed närmast avser jorddelningen och jordredovisningen, i många hänseenden en särställning inom riket. Med efterföljande redogörelse har avsikten varit att särskilt framhålla de omständigheter, som ifråga om jorddelningen och jordredovisningen skilja länet från landet i övrigt.

Jorddelningen. I avseende å jorddelningen har den skedda utvecklingen medfört, att en bestämd skillnad råder emellan, å ena sidan, de mellersta och norra delarna samt, å den andra, återstående eller södra delarna av länet. De förstnämnda delarna av länet hava i utkomna lagar och författningar blivit kallade de, vilka varit föremål för på bekostnad och med understöd av staten verkställt storskifte. Till dessa delar av länet höra: hela Ovansiljans domsaga eller socknarna Mora, Våmhus, Sollerön, Venjan, Orsa, Älfdalen, Särna och Idre; hela Nedansiljans domsaga eller socknarna Ore, Rättvik, Boda, Leksand, Siljansnäs, Bjursås, Äl och Gagnef; av Nås och Malungs domsaga: socknarna Flöda, Nås, Järna, Äppelbo, Malung, Lima och Transtrand; av Falu domsaga: socknarna Svärdsjö, Enviken, Gustavs, Silfberg och Stora Tuna samt skattejorden i Vika och Tor sångs socknar; av Hedemora domsaga: Säters socken. Till följd av verkställda ändringar i den administrativa indelningen höra jämväl vissa byar i Sundborns och Aspeboda socknar till nu ifrågavarande delar av länet. x ) Såsom nedan närmare skall framhållas utgör inbrottet av 1800-talet, närmare bestämt år 1802, en märkespunkt i fråga om jordförhållandena i dessa delar av länet. Vid sagda tidpunkt hade sedan lång tid tillbaka det mest utmärkande i fråga om jordförhållandena där varit en oerhört djupt gående hemmansklyvning. Denna klyvning skedde genom sämjedelning. Vid skiftandet av dödsbon med tillgångar av jord skedde icke utlösning av arvingar. I stället tog varje arvinge ut sin lott i jord, som genom sämjedelning utbröts. Genom giften sammanfördes arvslotter från skilda hemman. Ävenledes hade sedan gammalt en livlig avsöndring av jord tillämpats och bestämda jordägor gått i försäljning och byte mellan bönderna. Som uttryck för den uppfattning, x ) Med nu angivna delar av Kopparbergs län är H a m r a kapellag i Gävleborgs län likställt. Kapellaget överflyttades genom kungl. brev den 13 november 1S63 från Orsa socken i Kopparbergs län till Los socken i Gävleborgs län.

XXXI

som rådde om fast egendom och jorddelning, må antecknas, att, enligt uppgift, vid utmätningar ej hela den egendom, varom var fråga, togs i mät utan endast så stor del, som svarade mot skulden. Berörda sönderdelning av jorden avsåg endast åker och äng. Skogsmarken låg då oskiftad och samfälld. Statsmakternas redan under mitten av 1400-talet tillkomna och sedermera under följande århundraden ofta upprepade förbud mot hemmansklyvning och jorclavsöndring upprätthollos icke. För Öster- och Västerdalarne samt Gagnefs socken hade genom kungl. resolution den 1 maj 1693 V]6 mantal stadgats som besuttenhetsgräns. Genom kungl. resolution den 25 maj 1699 förordnades att, i händelse av dödsfall, endast den av arvingarna, som rätten prövade skickligast, skulle bliva vid hemmanet. Dessa föreskrifter voro dock förgäves och efterlevdes icke. Verkningarna av denna söndersmulning av jorden blevo under 1700-talet flera gånger föremål för myndigheternas uppmärksamhet och föranledde ingripande. I kungl. brev den 13 juli 1725 anbefalldes dels landshövdingen att allvarligen förbjuda och hålla hand över, att icke i strid med ovanberörda resolutioner några hemmansklyvningar eller något avsöndrande av ägor skedde, dels ock kungl. Svea hovrätt att beordra häradshövdingarna i länet att icke bevilja uppbud och fasta på några i strid mot sagda resolutioner kluvna hemmansdelar. Dessa anmodanden till landshövding och hovrätt upprepades av Kungl. Maj:t 1786, men fingo ej någon märkbar verkan. Sönderdelningen av jorden genom arv och köp fortfor obehindrat. Följderna av beskrivna under flera generationer skedda delning av jorden blevo givetvis, att varje brukningsdel kom att bestå av oerhört stort antal, upp till flera hundra, till belägenheten från varandra vitt skilda, smala och långa tegar i åker och äng, samt att brukningsdelarna i många fall blevo så små, att de icke eller knappast kunde brukas. Vanligt torde hava varit, att jordinnehav om 6—8 tunnland i åker och äng voro splittrade i 50—60 åkeroch ängstegar på flera mils avstånd inom socknen. Bestämda bybildningar hade väl av ålder funnits. Genom arv, giften och köp och den djupt gående jorddelningen blevo emellertid till brukningsdelar områden sammanförda från flera skillda byar. Många bönder hade sina ägostycken spridda i hela socknen. Bygränserna och bebygreppen torde därför i stor utsträckning under 1700-talet hava försvunnit. Någon bestämd hemmansindelning fanns icke längre. Den hemmansredovisning, som en gång återgivits i jordeböckerna, hade ingen motsvarighet i verkligheten. Till följd härav uppstod svårighet och förlust för staten att uppbära utskylderna av de olika jordägarna var för sig. Man hade därför måst träffa den överenskommelsen, att uppbörden skedde rotevis eller socknevis, varefter densamma finge fördelas av jordägarna inom roten eller socknen i enlighet med det verkliga jordinnehavet. I kameralt hänseende hade, kan man säga, den ohämmade jorddelningen medfört, att socknarna blivit de enheter, som i landet i övrigt motsvarades av jordeboksenheterna eller hemmanen.

XXXII

Ovan antydda förhållanden rådde, då landshövdingen Joh. af Nordin den 6 november år 1792 gjorde sin bekanta och för dessa delar av länet till sina följder så betydelsefulla framställning hos Kungl. Maj:t angående medel och utvägar att upphjälpa lantbruket och lanthushållningen i Kopparbergs län. Landshövdingen beskriver i sin framställning uttrycksfullt jordbrukets låga ståndpunkt samt den upprörande nöd och fattigdom, som rådde bland allmogen i de delar av länet, varom i denna redogörelse nu är fråga. Anledningarna till missförhållandena berodde, enligt af Nordin, av klimatet, de långa avstånden och Dalälvarnas översvämningar, men i synnerhet den gränslösa, länge överklagade, men ännu icke hämmade hemmansklyvningen och ägoblandningen. Som botemedel mot det sorgliga tillståndet i berörda delar av länet föreslog landshövdingen, i den del nu är fråga, storskifte av såväl inägor som skogsmark, inrättandet vid storskiftet av besuttna hemman, inlösen av ej besuttna lotter och förbud för vidare klyvning av sålunda inrättat hemman, förrän det kunde visas, att detsamma genom förbättringar och odlingar vore i stånd att föda dubbelt så många kreatur, som besuttenhetsregeln fordrade. Denna landshövdingens framställning föranledde Kungl. Maj:t att utfärda kungl. brevet den 9 februari 1802. I detta brev, som var ställt till landshövdingen, förklarade sig Kungl. Maj:t anse den oinskränkta klyvning av jorden, som i Dalarne, ju längre desto mera, blivit övlig, vara ibland de största och jämväl den betydligaste verkande orsaken till det nästan allmänna trångmål, vari denna landsorts allmoge såg sig stadd, samt att detta trångmål måste allt framgent bliva hinderligt emot alla kraftigare företag till landets bättre odling, med mindre denna nu gränslöst utövade jordstyckning bleve i så måtto inskränkt och hämmad, att den endast och allenast finge bero av en vederbörligen utrönt och utstakad besuttenhet, varvid åbons nödiga bärgning borde vara första avsikten, och att i övrigt var samfällighet eller socken finge genom storskiften emellan jordägarna så fördelas, att de erhölle sina ägor på ett ställe, och denna delning även sträckas till skog, kärr och utmärker, på det en var måtte därefter äga tillfälle att genom uppodlingar göra sina erhållna besittningar brukbara och gagnande. Vidare lämnades i det kungl. brevet vissa närmare föreskrifter om vad som skulle anses som en besuttenhet m. m. Begeln skulle vara att endast fullt besuttna hemman genom storskiftet skulle bildas. Emellertid förklarade sig Kungl. Maj:t tillåta, att de nuvarande åbor, som kunde anses of ullsuttna, icke mot deras vilja skulle rubbas eller vräkas utur deras små jorddelar, utan dessa, vid skeende förändringar genom dödsfall, giften eller eljest, småningom så sammanläggas, att därav lagliga besittningar med tiden kunde uppkomma. Genom detta kungl. brev den 9 febr. 1802 gavs uppslaget till de storskiftes- och avvittringsarbeten, vilka omedelbart igångsattes och sedan fortgingo under hela 1800-talet socken efter socken. I 1802 års kungl. brev hade reglerna för storskiftesarbetet endast antytts. Närmare föreskrifter för arbetena meddelades i kungl. brevet till kungl. kammarkollegium den 17 augusti 1804 angående storskiften och strömrensningar

XXXIII

i Stora Kopparbergs län. Detta kungl. brev blev i verkligheten en särskild storskiftesförfattning för orten och innehåller i 14 punkter såväl särskilda bestämmelser för storskiftena som särskilda regler för jorddelningen därefter. De viktigaste och från förhållandena i allmänhet avvikande voro följande. 1783 års Lantmäteri-Förordning skulle, i den del särskilda bestämmelser ej meddelades, lända till efterrättelse. Särskilda åtgärder för bybildning skulle företagas. Därvid skulle först utrönas, huru många och vilka jordägare borde kunna i varje by intagas. Var och en skulle för hela sitt område läggas till den by, där han hade bästa gården eller innahaft de mesta ägorna. Vars och ens inägoområde i by borde ostridigt läggas tillsammans. Av obesuttna hemmansdelar skulle så många, som till en besuttenhet fordrades, läggas intill varandra, så att med tiden en besuttenhet kunde därav formeras. De i 1802 års brev bestämda fordringarna å vad, som skulle utgöra en full besuttenhet, förändrades i viss mån. Ingen fick efter storskiftet sälja en' obesuttenhet till annan än den, som förut ägde jord i samma vid storskiftet bildade hemmansnummer i byn. Skedde annorlunda, ägde delägarna i numret lösa samma obesuttenhet. Lagfart och fasta å sådana smärre jorddelar, som icke innefattade besuttenhet, finge icke vidare äga rum. All hemmansklyvning under full besuttenhet förbjöds för framtiden. Därest inom högst tjugu år efter storskiftets fulländande i en socken, de obesuttenheter, som vid storskiftet blivit föreslagna att bliva en besuttenhet, icke sammansmält till en besuttenhet, skulle innehavarna lotta om besittningen av det hela, sedan likväl mätismän förut prövat vad lösen den avträdande skulle erhålla. Dock skulle de, som under tiden genom odlingar och förbättringar av en obesuttenhet berett en full besuttenhet, njuta en sådan tillkommen besuttenhet fullt tillgodo. Den besuttne, vilken kunde visa sig på sådant sätt hava av en besuttenhet tillskapat två eller flera, skulle äga rättighet att dela denna i två eller flera. Sedan en socken blivit storskiftad, skulle jordebok upprättas. Landshövdingen skulle efter mönster från en skiftena i Skåne utgöra skiftesdomstol vid storskiftena. I fråga om skogsmarken inom socknarna innehöll 1804 års kungl. brev den bestämmelsen, att skogsmarken endast skulle avmätas men dess delning och storskiftande tillsvidare anstå. Häruti gjordes sedermera tillägg genom kungl breven den 11 juni 1806, 25 april 1815 och 25 oktober 1826. I det senare förklarades, att den för byalagen i varje socken nödiga skog, sedan grunderna för densammas bestämmande blivit av Kungl. Maj:t fastställda, alltid skulle från den mark, som Kronan därvid kunde såsom överloppsmark tillfalla, frånskiljas och avrösas. Byalagens sålunda tilldelade skog skulle därefter skiftas mellan dessa, varvid densamma finge, enligt bestämmelse i 1804 års kungl. brev, läggas i tre skiften, nämligen hemskog, fäbodskog och utskog. Närmare bestämmelser om avvittringen utfärdades först 1954 2S

III

XXXIV

så sent som genom kungl. förordningen den 21 december 1865 angående kronoparkers bildande i Stora Kopparbergs län och de norrländska länen samt om vissa iakttagelser vid storskiften och avvittring i nämnda län. Som ovan angivits skulle enligt 1804 års kungl. brev till grund för storskiftena ligga 1783 års storskiftesförordning. I denna del skedde genom kungl. kungörelsen den 18 februari 1859 angående förändrade föreskrifter i avseende å besuttenhets- och skiftesväsendet i Stora Kopparbergs län ändring sålunda, att skiftesstadgan av den 4 maj 1827 med däri gjorda ändringar skulle uti förekommande fall, där stöd därur kunde vara att hämta, få på storskiftesförrättningarna tillämpas. Även i vissa andra hänseenden innehöll 1859 års kungörelse ändring i 1804 års kungl. brevs grunder för storskiftena. Sålunda behövde nu icke längre en jordägares all jord i en socken förläggas i en by i annan händelse, än att sådant erfordrades för att dymedelst bereda honom en hel besuttenhet. I organisatoriskt hänseende utfördes de av ovan angivna författningar bestämda storskiftes- och avvittringsarbeten av Storskiftes- och Avvittringsverket i Dalarne. Som ledare för arbetena fungerade en styresman, under vilken ett antal lantmätare utförde de särskilda arbetena. Hela arbetet hade genom tillkomsten av 1802 och 1804 års kungl. brev lagts under landshövdingens särskilda uppsikt, ledning och ansvar. Landshövdingarna utövade jämväl ett stort inflytande å arbetena i fråga. De höllo sammanträden i orterna och avgjorde jämväl genom resolutioner uppkomna tvister. Landshövdingarna avgåvo redogörelser till Kungl. Maj:t rörande arbetenas fortgång och gjorde framställningar om föreskrifter och anslag. Det hela synes hava fungerat som ett lokalt verk med landshövdingen och styresmannen som ledare jämförelsevis oberoende av kungl. lantmäteristyrelsen. Som ovan antytts började arbetena redan omedelbart efter utfärdandet av 1802 års kungl. brev eller år 1803 med Nås socken. De fortsatte sedermera under hela 1800-talet och avslutades 1894 med Särna socken med dåvarande Idre kapellag. Kostnaderna till styresman och lantmätare betalades av statsverket för storskiftena i hela Öster- och Västerdalarne. I de socknar, som ligga söder om Falun, utgingo fasta statsbidrag; de kostnader, som storskiftena där drogo utöver statsbidragen, föllo på jordägarna. Enligt tillgänglig uppgift skulle statsverkets samtliga utgifter för storskiftena uppgått till 2,699,528 kronor. Sedan bestämts, att en socken skulle undergå storskifte, påbörjades av antmätarna mätning och kartläggning av all socknens mark jämte bestämning av socknens yttergränser. Samtidigt verkställdes den s. k. revningen av alla inägor eller åker och äng, den senare här alltid benämnd slog. Bevningen, som icke utfördes av lantmätarna utan av särskilda förtroendemän, revkarlar och revskrivare, är en för dessa orter alldeles speciell åtgärd. Bevningens syfte var att åstadkomma en uppgift om storleken eller rättare värdet av den inägojord, varje jordägare hade före storskiftet, och alltså den fordran, med vilken han skulle ingå i skiftet. Revkarlarna uppmätte med

XXXV

stång varje jordägares tegar i åker och äng. Dessförinnan hade varje jordägare med påskrivna stickor utmärkt sina tegar. Resultatet av revkarlarnas stånguppmätning och därvid gjord arealuträkning uttrycktes i arealmåttet snesland och bandland och antecknades å stickorna (1 snesland = 1 0 bandland ; 1 bandland = 36 kvadratalnar). Revskrivaren uppgjorde efter anteckningarna å stickorna och å tegarna satta graderingstal revbok för socknen. I denna fick varje jordägare ett konto, å vilket samtliga av honom innehavda tegar uppfördes med verkliga arealer och efter gradtalen reducerade arealer i snesland och bandland. Summan av varje jordägares sålunda påförda reducerade arealer i snesland och bandland, eller som benämningen blev snesland och bandland reducerad jord, uttryckte hans tillgodohavande, och förhållandet mellan den enskilda jordägarens sålunda uttryckta tillgodohavande och hela socknens reducerade areal i snesland och bandland motsvarade alltså den enskildes kvotdel i hela socknens inägojord. Det anförda visar, att med det här förekommande uttrycket snesland och bandland reducerad jord förstås detsamma, som i andra delar av landet kallats viss areal fullgod jord. Lantmätarnas första åtgärd efter uppmätningen, kartläggningen och graderingen blev att bilda byar eller att efter jordägarnas tillgodohavande enligt revböckerna sammanföra lämpligt antal jordägare till en by. Som ovan angivits hade reglerna for bybildningen bestämts först i 1804 års kungl. brev men sedermera jämkats i 1859 års kungörelse. Sedan bestämts vilka jordägares innehav, som skulle sammanföras till de skilda byarna, verkställdes den primära delen av storskiftet eller delning av inägorna mellan byarna. Delningsgrunden var var och en bys sammanlagda snesland och handland reducerad jord i förhållande till socknens hela samma innehåll, eller alltså i realiteten innehavet. I regel' behandlades ecklesiastika och militära boställen liksom ock de fåtaligt förekommande större egendomarna som byar för sig. De utbrötos alltså redan vid bydelningen utan att med andra sammanföras i by. Bydelningarna fastställdes för varje socken för sig av Konungens befallningshavande. I samband med bydelningen skedde jämväl fäbodereglering eller bestämmandet av vilka fäbodeställen, som skulle tillhöra delägarna i varje by. Härefter fortsattes storskiftet med sekundär delning inom byarnas inägor i såväl hembyarna som fäbodar. Första åtgärden var därvid att efter bestämd besuttenhetsregel eller ytterst den myckenhet jord, som fordrades för ett besuttet hushåll, bestämma vilka jordägares lotter, som skulle utläggas och beteknas som fulla besuttenheter. Enligt här ovan angivna föreskrifter för storskiftet skulle jämväl obesuttna lotter utbrytas. Dessa sammanfördes emellertid i grupper så många, att de efter den då tänkta blivande sammanläggningen skulle bliva en besuttenhet. Varje vid delningen inom byarna utlagd fullbesutten lott eller alltså därvid bildat hemman betecknades med littera och i regel nummer i byn. Av de till en blivande hel besuttenhet var för sig utlagda obesuttna lotterna betecknades en med det blivande sammanlagda hemmanets nummer och littera.

XXXVI

Övrigas samband med denna angavs i beteckningen med subnumrering och särskild litterering. Om 4 lotter skulle bilda en blivande besuttenhet nr 1 litt. A, betecknades den första med nr 1 litt. A och de följande med sub nr 1 litt Aa, sub sub nr 1 litt Ab och sub sub sub nr 1 litt Ac. Delningsgrunden emellan delägarna inom byn var vars och ens i revboken redovisade i snesland och bandland uttryckta reducerade jord eller alltså innehavet. Varje jordägare utgick ur storskiftet i inägorna med samma värde som det, med vilket han gick in, minskat med eventuellt avsatta samfälligheter. Utflyttning av gårdar i samband med storskiftet tilläts enligt 1804 års kungl. brev, men skulle bekostas av jordägarna. Dylik utflyttning torde icke under storskiftets tidigare tid hava förekommit i någon vidare utsträckning. Sedan emellertid genom kungl. kungörelser 1859 och 1861 statsbidrag kunde erhållas till utflyttningar, bestämdes sådana vid de därefter verkställda storskiftena i icke ringa utsträckning. Enligt tillgänglig uppgift utflyttades vid storskiftet inom Lima och Transtrands socknar 107 hela gårdar och inom Orsa socken med Hamra kapellag 506 gårdar. Beskrivningarna över storskiftet inom byarnas inägor upprättades särskilt för varje by. Dessa delningar inom byarna hava blivit kallade åbodelningar. Fastställelse meddelades av Konungens befallningshavande för samtliga åbodelningar på en gång inom varje socken. Ordningen kom härefter till avvittring och storskifte å skogsmarken. Jämlikt kungl. brevet den 25 oktober 1826 och senare även kungl. förordningen den 21 december 1865 bestämde Kungl. Maj:t, efter förslag av styresmannen och landshövdingen, genom kungl. brev för varje socken, om all socknens skogsmark skulle få skiftas mellan byarna eller om byarna endast skulle få dela upp en del av socknens skogsmark och resten avsättas till kronoöverloppsmark. Samtidigt bestämdes i det senare fallet efter skiftande regler skogsanslagets storlek. I en socken (Ore) utbröts först överloppsmark, som emellertid (kungl. brevet den 17 oktober 1837) därefter tilldelades byarna för uppdelning mot ränta och senare skatteköptes. Ore socken var den enda, där tillökningsskatt för skogstilldelning förekom. I övrigt skedde skogstilldelningen utan ränta eller avgift. Å kronans enligt ovanstående avsatta, överloppsmarker hava inom vissa socknar hemman och lägenheter sedermera upplåtits genom skattläggningar. Delningsgrunden vid storskiftet av den socknarna tilldelade skogsmarken var antingen byarnas belopp av reducerad jord i snesland och handland eller det uppskattningsbelopp inägojord i tunnland och kappland eller annat mått varje by vid storskiftet å socknens inägor erhållit. Besultatet av dessa båda delningsgrunder var detsamma. Varje by erhöll skogsmark i förhållande till omfattningen av fullgod inägojord. Vid de tidigast verkställda storskiftena blev all den socknen tillerkända skogsmarken uppdelad mellan byarna. Under intrycket av det mot mitten av 1800-talet vaknande intresset för skogens vård uppkom år 1858 förslag, att icke socknarnas hela skogsanslag skulle få delas mellan byarna utan

XXXVII

viss del undantagas från delning och bli en för byarna gemensam allmänning. I enlighet härmed och Kungl. Maj:ts för varje socken särskilda beslut hava vid storskiftena å skogsmarken till Venjans, Svärdsjö, Envikens, Orsa, Älvdalens, Särna, Idre, Lima och Transtrands socknar viss del, i regel en tredjedel, av varje sockens skogsmark undantagits från delning och avsatts såsom allmänning. Enligt Kungl. Maj:ts beslut för flera av allmänningarna skulle inkomsten av desamma för vederbörande socken användas till gäldande av jorden åvilande skatter och onera samt kostnaden för fattigvård, folkundervisning m. m. Sålunda avsatta allmänningar, benämnda besparingsskogar, (i Svärdsjö och Envikens socknar benämnes allmänningen häradsallmänning på grund av bestämmelse i det kungl. brev, som härom bestämde) förvaltas jämte av avkastningarna bildade skogsmedelsfonder enligt särskilda reglementen. 1 ) Storskiftena å skogsmarken emellan byarna inom de särskilda socknarna fastställdes för var socken för sig av Konungens befallningshavande. Som regel fick varje by skogsmark i tre huvudavdelningar eller hemskog, fäbodskog och utskog. Allt efter rådande förhållanden frångicks denna regel, så att vissa byar kunde erhålla mindre eller större antal skogsmarksområden. Med dessa sålunda angivna åtgärder hade det enligt 1802 och 1804 årens kungl. brev jämte därav föranledda följdförfattningar arbetande storskiftesoch avvittringsverket avslutat sina arbeten. Delning av varje bys skogsmark emellan de vid åbodelningen å inägorna inrättade åbolotter eller hemman verkställdes, med visst undantag när, icke av sagda verk och ej heller på statens bekostnad. Dessa delningar hava verkställts av särskilda lantmätare såsom vanliga lantmäteriförrättningar efter Konungens befallningshavandes förordnande i varje särskilt fall. Ägolott i skogsmarken har därvid utbrutits ej endast för de besuttna inägolotterna utan även för de obesuttna. Skogsmarkerna hava sålunda uppdelats i samma j förhållande som inägorna. Delningsgrunden var antingen varje åbolotts < revningsinnehåll eller det belopp inägojord varje åbolott erhållit. Hemmanen erhöllo alltså liksom byarna skogsmark i förhållande till inägojordens storlek och uppskattning. En jordägare, som före storskiftet gjort odlingar och röjningar i större utsträckning än grannen, fick så mycket mera skogs-1 mark. Dessa skogsmarksdelningar, kallade skogsåbodelningar, hava ansetts ' som en fortsättning av storskiftet och fastställts antingen av Konungens befallningshavande eller häradsrätt eller ock endast vunnit laga kraft. I några få fall har ägodelningsrätt fastställt dylika delningar som laga skifte. Prakl ) För att i någon mån belysa vilken stor betydelse för socknarnas ekonomi i n r ä t t a n d e t av allmänningarna medfört må antecknas, att år 1928 sammanlagda taxeringsvärdet för samtliga dessa sockenallmänningar var 15,2 miljoner kronor. Deras s a m m a n l a g d a areal är, enligt storskiftesakterna, 197,768 hektar skogsmark och 76,016 h e k t a r impediment v a t t e n och annan mark. De bildade skogsmedelsfonderna uppgå till b e t y d a n d e belopp. För Orsa sockens skogsmedelsfond, som dock är den största, utgjorde den 31 december 1927 tillg å n g a r n a 10,9 miljoner kr. Skogsmedelsfondernas sammanlagda tillgångar uppgingo vid 1927 års slut till omkring 28 miljoner kronor.

XXXVIII

tiskt taget hava alla byars skogsmarker blivit åbodelade. Endast några få äro odelade. Det var i många hänseenden ett omfattande verk, som åstadkoms genom ovan beskrivna storskiftes- och avvittringsarbeten. En areal av 23,600 kvadratkilometer land mättes och skiftades. De utlagda ägolotternas eller hemmanens antal är omkring 22,000. Visserligen drogo arbetena nästan ett helt århundrade, men det må erinras, att tillgången på arbetskrafter var jämförelsevis knapp och anslagen begränsade. I arronderingshänseende måste man erkänna, att storskiftet, särskilt i de socknar, som storskiftades efter det 1859 års kungörelse blev gällande, var väl utfört. Åkerjorden blev vid storskiftet i regel skiftad i reguljära områden. Mot ängens (slogens) delning vid storskiftet kan man nu anmärka, att varje hemman ofta fick spridda ängsstycken mångenstädes å skogsmarken. Men däremot må erinras, att storskiftesverket icke kunde förflytta ängsstyckena, och att den dåtida hushållningen var i så hög grad beroende av den naturliga ängen, att varje hemman måste tilldelas sådan mark, var den låg. Att dessa ängar numera ej brukas som sådana utan övergått till skogsmark, kunde vid storskiftet icke förutses. Skogsmarken blev visserligen skiftad i långa remsor. Men detta föranleddes av markernas beskaffenhet, läge till vattendrag och för att genom skiftesanläggningen upphäva ofullständigheterna i graderingen och skogstillgången. E n rättvis delning skulle icke hava kunnat åstadkommas genom skogens skiftande i kvadratformade skogsstycken. För övrigt är det först den ytterligare sekundära delningen och sämjedelningen, som framkallat nackdelarna av det vid storskiftet å skogsmarken använda delningssättet. Författarens uppfattning är den, att, om den vid storskiftet åstadkomna arronderingen, som då var tänkt, fått stå kvar utan fortsatt klyvning, tanken på eller åtminstone behov av laga skifte näppeligen behövt som allmän företeelse uppkomma. Kungl. Maj:ts avsikt med storskiftet och avvittringen enligt 1802 och 1804 årens kungl. brev måste betraktas som högt och allvarligt syftande att rycka upp den då fattiga landsändan. Man ville genom arrondering av inägojorden och besuttenhetsprincipens införande som villkor för vidare klyvning och avsöndring åstadkomma möjligheter för ett bestående bärkraftigt och rationellt jordbruk. Genom avvittringen och skogsmarkstilldelningen ville man giva tillfälle till odling och förbättra innevånarnas ekonomiska ställning. Och slutligen menade man genom b}'- och hemmansbildningen få fram den nödvändiga grunden för reda och ordning i fastighetsredovisningen och beskattningen. Syftet har såtillvida vunnits, att landsändan i ekonomiskt hänseende gått oerhört framåt. Tanken att för framtiden åstadkomma väl arronderade, till storleken av statsmakterna genom besuttenhets- och klyvningsreglerna kontrollerade normaljordbruk visade sig emellertid icke genomförbar. Syftet att åstadkomma reda och ordning i fastighetsförhållandena, för vilket storskiftet åstadkom de

XXX1X

bästa förutsättningar, blev, till följd av den utveckling fastighetsbildningen fick, icke verklighet. Redan efter de först verkställda storskiftena visade sig, att det dessförinnan gällande bruket att vid arvskiften i jord uttaga arvslotterna fortfor. Sämjedelningar verkställdes inom de vid storskiftena bildade hemmanen. Några inlösningar av obesuttna lotter skedde icke. Så vitt är bekant, har dylik inlösen frivilligt eller med tvång för övrigt ej i ett enda fall förekommit. Förhållandet uppmärksammades och Kungl. Maj:t utfärdade den 6 juli 1824 särskilda nådiga brev, däri dels domhavandena förständigades att icke vidare bevilja lagfart och fasta å s. k. obesuttenheter antingen de voro förvärvade genom köp, arv, byte, gåva eller förpantning eller på vad sätt som helst, varom kungörelse årligen skulle uppläsas från predikstolarna, dels befallningshavanden anmodades att övervaka, att föreskrifterna i 1802 och 1804 årens kungliga brev bleve nogsamt iakttagna. Klyvningen och sönderdelningen fortfor emellertid. Genom flera kungl. brev under 1820 och 1830 talen medgavs anstånd med den i 1804 års brev bestämda tiden för besuttenhetsregleringen. År 1842 skriver Kungl. Maj:ts befallningshavande till Kungl. Maj:t och anmäler, utom annat, att förbudet mot fastigheters styckning till mindre än medgivna besittningar ej varit verksamt i strid mot folkets lynne och gamla sedvänjor. Frågan om obesuttna lotters inlösen och den vidare klyvningen var under 1840- och 1850-talen föremål för riksdagens, Kungl. Maj:ts och ämbetsverkens behandling. Vid utfärdandet av kungl. kungörelsen den 18 februari 1859 anförde vederbörande departementschef om 1804 års bestämmelser, bland annat, följande tänkvärda mening. Besuttenhetsväsendet, sådant det utvecklat sig i Kopparbergs län, företedde mera än annorstädes ett lärorikt exempel på vanskligheten av lagstiftarens försök att reglera förhållanden, vilka enligt hans åsikt till sin natur hörde under den enskildes fria verksamhet. I stället för att ernå syftemålet med 1804 års bestämmelser hade det verkliga resultatet blivit, att Dalarnes i små lotter kluvna jord till stor del innehades utan i laga ordning bekräftad åtkomst och således under oupphörlig osäkerhet för lösningsanspråk. E t t så betänkligt och för jordens uppodling hinderligt förhållande hade icke kunnat undgå att väcka livliga bekymmer i orten. Det skådespel Dalarne företedde visade, fortsatte departementschefen, att de strängaste förbud icke kunnat förekomma jordens styckning utan blott vållat en vådlig osäkerhet i den obesuttna jordens besittning, under det likväl, det oaktat, jordbrukets avkastning i nämnda landskap överstege avkastningen i andra län med vida större hemmantal, liksom Kopparbergs län hade ett i förhållande till folkmängden mindre antal för brott sakfällda personer, oäkta barn och lös befolkning på landet. Genom stadgande i 1859 års kungörelse mildrades besuttenhetsreglerna betydligt, varjämte förbudet i 1804 års brev mot köp, lagfart och fasta av obesutten hemmansdel samt stadganden angående obesutna delars ovillkorliga sammanläggning skulle upphöra att gälla. Den sista resten av 1804 års korrektiv mot klyvning under besuttenhet och om inlösen av obesuttenhet

XL

försvann genom kungl. förordningen den 6 augusti 1881 angående hemmansklyvning och jordavsöndring. Klyvningen blev härigenom fullständigt fri. Dessförinnan hade Konungens befallningshavande meddelat, att avsikten och ändamålet med 1804 och 1859 års författningar alltjämt icke vunnits, och att intet skäl talade för att vidare behålla lagar, vilka visat sig vara nästan utan all verkan. Jordavsöndring inom ifrågavarande del av länet var helt förbjuden genom 1804 års kungl. brev. Häri gjordes ingen ändring genom hemmansklyvningsoch jordavsöndringsförordningen för riket den 19 december 1827. Denna förordning förklarades icke gälla Kopparbergs län. Det var först genom 1859 års kungörelse och 1881 års förordning, som avsöndring tilläts inom länet. Det år 1896 i riket införda ägo styckningsinstitutet har icke varit tillämpligt inom de storskiftande delarna av länet förrän genom en särskild lag den 25 april 1924. Emellertid har, som ovan antytts, efter storskiftena redan under förbudets tid och ännu mer efter det detta upphävts en omfattande delning skett av de vid storskiftet bildade lotterna eller hemmanen. Denna uppdelning har skett genom såväl sämjedelningar som klyvningar, verkställda av lantmätare, här kallade laga delningar. Sämjedelningar, verkställda av särskilda förtroendemän, äro här mera allmänna än annorstädes i landet. Socknar finnas, där så gott som varje hemman är delat i flera eller många lotter, men blott några få undergått klyvning av lantmätare. I andra socknar har delningen mera som regel verkställts genom klyvningar, verkställda av lantmätare enligt 94 § första stycket sista punkten 1866 års skiftesstadga. Det ojämförligt största antalet klyvningar i dessa trakter äro dock verkställda genom sämjedelningar, varvid som regel varje delägare fått del i hemmanets alla ägoområden. En mycket omfattande jorddelning, till omfattningen kanske lika stor som kvotdelningen, har vidare åstadkommits genom försäljningar av bestämda områden, varvid upplåtelsen antingen skett som avsöndring, men oftast som maskerad ägostyckning, och det upplåtna betecknats med jordtal. Denna på olika sätt tillkomna sönderdelning har åstadkommit, att praktiskt taget alla genom storskiftet bildade hemman, såväl besuttna som obesuttna lotter (sublotter), numera äro på något sätt delade i flera, ofta många lotter. Undantag härifrån utgöra endast de hemman, som äro boställen eller hela tillhöra bolag. Brukningsdelarna bestå vidare, sällan eller aldrig, — vilket f. ö. lotternas ringa omfattning förbjuda — av andel i ett hemman utan som regel av andel i flera hemman i en eller flera byar. Härigenom har framkommit den kända nu rådande ägosplittringen och ägoblandningen, som medfört, att många lotter äro för små att bruka, och att bruksningsdelarna som allmän regel bestå av många vitt spridda smala tegar i både åker, äng och skogsmark; allt givetvis utgörande ett allvarligt hinder för tidsenlig utveckling av jordbruket och för en välordnad skogshushållning. Förhållandet binder givetvis även jordägarna till beroende av varandra och hindrar odlingar och förbättringar.

XLI

Anledningarna till denna som det kan synas onaturliga uppdelning av jorden äro flera. De bottna främst i befolkningens kynne och vanor, dess kärlek överhuvud till jorden och främst den torva, där den vuxit upp, sättet att taga arv och motvilja mot utlösning av medarvingar. En bidragande orsak är jämväl inägojordens ringa omfattning i förhållande till befolkningens antal och den faktiska jordhunger, som råder. Den, som har velat skaffa sig jord eller ökar sitt innehav, är tvingad att köpa småbitar här och var, där jord möjligen kan köpas, oberoende av bitarnas arrondering. De flesta brukningsdelar äro för övrigt ej så stora, att de kunna betecknas som självständiga jordbruk. Ägarna driva därbredvid förvärvsarbete genom skogsarbete eller hantverk. Oaktat ovan angivna för jordbruket obekväma förhållanden är åkerjorden i dessa trakter enligt allmänt erkänd mening synnerligen väl skött. Befolkningen nedlägger ett intensivt och omsorgsfullt arbete på sitt jordbruk; ett arbete som givetvis blir betydligt större och mera tidsödande, än om tegarna vore sammandragna. H ä r mä antecknas, att, även om ovan angivna och allmänt bekanta jordsplittring som regel råder i de flesta av ifrågavarande socknar, undantag dock finnas. I vissa av de senast storskiftade socknarna har den sekundära delningen icke gått anmärkningsvärt långt. Det har jämväl vid flera tillfällen framkastats den tanken, att dessa storskiften skulle förklaras likställda med laga skiften och förhållandena där alltså bli jämbördiga med landet i övrigt, där laga skifte skett. Bedan tidigt uppkom fråga om laga skifte för upphävandet av den efter storskiftena åstadkomna sönderdelningen och splittringen. Sedan i kungl. brev den 13 juli 1836 stadgats, att skiftesstadgan icke skulle här tillämpas och laga skifte alltså ej kunna ske, infördes genom 1859 års kungörelse möjlighet till laga skifte, men för att sådant skulle komma till stånd fordrades viss majoritet för skifte bland delägarna. Endast några få laga skiften hava kommit till stånd och verkställts. Ända sedan 1860-talet har lagaskiftesfrågan utgjort ett ständigt på dagordningen stående spörsmål, som varit föremål för talrika försök till lösning utan resultat. Vid 1923 års riksdag beslöts emellertid igångsättandet av on särskild utredning rörande jordförhållandenas ordnande i Dalarne, varvid, enligt departementschefen, torde böra övervägas, vilka lagstiftningsåtgärder kunde finnas lämpliga i syfte huvudsakligen att befordra en lämplig ägosammandragning. Frågornas lösning skulle sökas under största möjliga hänsynstagande till de för Dalarne säregna förhållanden och under beaktande av de från ortsbefolkningen framförda synpunkter. Den sålunda beslutade utredningen verkställes av den s. k. Dalautredningen under ledning av presidenten A. Berglöf. För närvarande pågå på statens bekostnad tolv omfattande laga skiften, vilkas resultat torde komma att avvaktas för lagstiftningsarbetet i fråga. Innan redogörelsen för ifrågavarande delar av länet avslutas, torde böra framhållas, att på detta område gällande förhållanden medföra, att stora svårigheter uppstå vid ändringar i den administrativa indelningen. Där-

XLII

igenom att hela socknarna utgjort de primära skifteslagen och byarna fått ägor pä många ställen i socknen, medför överflyttning frän en socken till en annan av by eller hemman synnerligen märkbara geografiska oregelbundenheter med enklaver och enklaver inom enklaver. Å andra sidan medför en överflyttning efter regelbunda gränser av viss del av by eller hemman svära rubbningar i fastighetsredovisningen, till följd av de uppdelningar av varje av indelningsändringen berörd fastighet, som måste ske. Dessa senare äro så stora, att man i de flesta fall hellre torde böra, då indelningsändring visats nödig, gå med på åstadkommandet av geografisk oregelbundenhet än sönderdelning av fastigheterna. Inom de delar av Kopparbergs län, för vilka de kungl. breven av år 1802 och 1804 icke blivit gällande, har jorddelningen i stort sett gått fram efter samma linjer som i landet i övrigt, särskilt grannlänen Örebro, Västmanlands och Uppsala län. Tendenser till specialutveckling hava dock där icke saknats, särskilt beroende därav, att de kungl. brev och författningar, som utfärdats för de här ovan som den storskiftade delen angivna, emellanåt ej skilt på länets delar utan förklarats gälla Dalarne eller Kopparbergs län som sådant. Enskiftesförfattningarna gällde sålunda ingen del av länet. Kungl. förordningen den 19 december 1827 angående grunderna och villkoren för hemmansklyvning samt avsöndring av jord unclantogs från tillämpning i Kopparbergs län i dess helhet. 1827 års skiftesstadga skulle emellertid gälla de delar av länet, varom nu är fråga. I kungl. brevet den 13 juli 1836 gjordes dock häri en inskränkning, dä det förklarades, att i dessa delar av länet redan verkställda sockne- och byalagsskiften icke finge genom nytt skifte rubbas utan att delägarna därom enhälligt överenskommo. Genom 1859 års kungörelse blevo emellertid nu ifrågavarande delar av länet fullt likställda med riket i övrigt. I visst hänseende skiljer sig jorddelningen i dessa delar av länet från riket i övrigt eller däri, att jordebokens indelning i hemman icke tagits till grund för den uppdelning, som skett vid de primära laga skiftena. I stället har vid skiftena de personliga innehaven, oberoende av dessas från skilda ursprungliga jordebokshemman stammande delar, utlagts som enheter. Skiftena hava därför här, såsom längre fram i denna redogörelse närmare framgår, i motsats till landet i övrigt, blivit hemmansbildande och alltså fått betydelse ej endast som arronderingsåtgärder utan även som urkunder för den kamerala indelningen. Om jorddelningsförhållandena i nu ifrågavarande delar av länet är vidare att anteckna, att vissa delar av trakten omkring Falun den s. k. bergfrälsejorden, företrädesvis i Kopparbergs, Sundborns och Vika socknar, ännu icke undergått någon form av skifte. Här tycks jordarronderingen och bildandet av brukningsdelar, åtminstone i inägojorden, hava gått fram medelst köp och byte. Det synes jämväl som om från ren arronderingssynpunkt skifte icke är i särskilt hög grad påkallat. Behovet av skifte sammanhänger här i stället med kravet på by- och hemmansindelning samt ordnad fastighetsredovisning.

XLIII

Jord redovisningen. För hela Kopparbergs län gäller, att någon kronans jordebok icke finnes eller i varje fall, att något egentligt och med verkliga besittningsförhållandena överensstämmande jordeboksväsen icke föreligger. För länet gäller fortfarande 1825 års dock sedan gammalt (1600-talet) oförändrade jordebok. För Västerbergslags fögderi har visserligen år 1882 upprättats ny jordebok, men densamma utgör, vad hemmansbeteckningen angår, endast en omskrivning av 1825 års jordebok. Anledningarna därtill att detta förhällande i fråga om jordeboksväsendet uppkommit torde här icke behöva utredas. De bottna dock ytterst i den livliga jordklyvningen samt sammanförandet av delar från skilda hemman och byar till brukningsdelar, allt förändringar i jordbesittningen, som jordeboken icke kunnat följa. Som ovan i redogörelsen för jorddelningen inom de på bekostnad eller med understöd av staten storskiftade delarna av länet angivits var avsikten att, sedan de enligt kungl. breven den 9 februari 1802 och 17 augusti 1804 igångsatta storskiftena avslutats, nya jordeböcker för dessa socknar skulle upprättas. Kungl. kammarkollegium fastställde jämväl den 5 februari 1829 formulär för dessa jordeböcker. För åtskilliga socknar upprättades av särskilt förordnade personer dylika jordeböcker, vilka upptogo de vid storskiftena utlagda ägolotterna som hemman tillika med efter jordtalen proportionsvis uträknade mantalsbeteckningar. Endast för Gagnefs socken och en del av Stora Tuna socken torde sålunda upprättade jordeböcker av Kungl. kammarkollegium hava fastställts. Sålunda upprättade och i angivna tvä fall fastställda jordeböcker kommo dock icke att ligga till grund för uppbörden, som fortfarande skedde rotevis. De hava nu förlorat all betydelse. Vid de under 1860-talet pågående förarbetena för införandet av ett ordnat fastighetsboksväsen i landet hade högsta domstolen vid granskning av ett uppgjort förslag erinrat, att pä grund av jordförhållandena i Kopparbergs län ganska genomgripande åtgärder först måste vidtagas, innan uppläggning och förande av fastighetsböcker där kunde med fördel äga rum. Vid utfärdandet den 14 september 1875 av kungl. kungörelsen huru lagfarts- och inteckningsböcker skola inrättas och föras medgav Kungl. Maj: t genom skrivelse samma dag anstånd tills vidare med sådana böckers införande vid häradsrätterna i Kopparbergs län. Anledningen till detta uppskov med uppläggandet av fastighetsböcker för länet torde hava legat främst däri, att jordeböckerna för länet icke ansågos kunna, såsom skulle ske inom riket i övrigt, ligga till grund för fastighetsböckernas indelning i enheter. Efter verkställda utredningar och förslag utfärdade Kungl. Maj:t den 18 mars 1887 nådig kungörelse om införande av fastighetsböcker vid häradsrätterna i Kopparbergs län. Bortsett frän en socken eller Säfsnäs fastslogs genom denna kungörelse som princip för fastighetsredovisningen, att denna skulle ske, icke efter jordeböckernas indelning, utan efter skifteshandlingarna. Huvudregeln blev den, att i fastighetsböckerna skulle såsom särskild enhet å eget upplägg upptagas varje vid verkställt storskifte eller laga skifte i

XL IV

delningsbeskrivningen såsom särskild ägolott — här kallad åbolott — redovisad fastighet oberoende av om densamma var hemman, hemmansdel eller avsöndrad lägenhet. Det blev alltså den vid jorddelningen, storskifte eller laga skifte, åstadkomna uppdelning, som skulle anses enhetsbildande och ligga till grund för fastighetsindelningen. Häri ligger grundskillnaden i fråga om fastighetsredovisningen mellan Kopparbergs län och riket i övrigt. När sedermera beslut om jordregisters inrättande för Kopparbergs län är 1913 meddelades, följdes i stort sett samma grunder, som år 1887 bestämdes för fastighetsböckerna. Vid sådant förhållande torde här en kort redogörelse böra lämnas rörande de grunder, som enligt 1887 års kungörelse skulle följas vid fastighetsböckernas uppläggande. Kungörelsen innehåller för olika delar av länet skilda regler, föranlett av de från varandra där rådande skilda förhållandena i fråga främst om jorddelningen. För Säfsnäs socken i nuvarande Näs och Malungs domsaga föreskrevs, att för densamma skulle iakttagas vad som vore stadgat i kungl. kungörelsen den 14 september 1875 huru lagfarts- och inteckningsböcker skola inrättas och föras inom riket i övrigt. Tillika och i övrigt förordnades: enligt § 2 mom. 1: att inom vissa uppräknade domsagor och tingslag, varmed, dock med undantag för Vika och Torsångs socknar, avsågs de delar av länet, vilka i ovan lämnade redogörelse för jorddelningen angivits hava enligt 1802 och 1804 arens kungl. brev varit föremål för på bekostnad eller med understöd av staten verkställt storskifte, skulle uti såväl lagfarts- som inteckningsboken för varje tingslag göras ett upplägg dels för en var i tingslaget belägen, uti delningsbeskrivningen vid storskifte såsom särskild åbolott upptagen fastighet, dels ock för varje hemman eller lägenhet, som efter sådant skifte uppkommit genom skattläggning av jord å kronans vid skiftet avskilda överloppsmark; dock att, där två eller flera vid storskifte var för sig utbrutna fastigheter eller delar därav blivit vid sedermera verkställt laga skifte oskiljaktigt förenade, dessa fastigheter eller fastighetsdelar finge föras å ett gemensamt upplägg, där sådant funnes lämpligt; enligt § 2 mom. 2: att uti vissa uppräknade tingslag, eller numera Västerbergslags domsaga samt Hedemora domsaga med undantag för Säters socken, b}7 eller annan samfällighet, som undergått laga skifte, skulle uti fastighetsböckerna upptagas på det sätt, att i varje av dessa skulle göras ett upplägg för en var i delningsbeskrivningen vid skiftet upptagen åbolott, varemot, där laga skifte ej ägt rum, ett upplägg skulle göras för varje by, så ock för varje hemman eller av annan fastighet icke beroende lägenhet, som ej hörde till by, dock att, där så lämpligen kunde ske, olika delar av en by vid införande i fastighetsböckerna finge betecknas med särskilda nummer och upptagas å särskilda upplägg, samt enligt § 2 mom. 3: att för vissa uppräknade tingslag, varmed enligt bestämmelsens innehall avsågs Kopparbergs, Aspeboda och Sundborns socknar, där egendomarna nästan helt voro av s. k. bergfrälsenatur, samt Vika

XLV

och Torsängs socknar, där jorden var både skatte och bergfrälse, skulle gälla, att byar och andra samfälligheter, vilka undergått laga skifte, skulle uti fastighetsböckerna upptagas på det sätt, att i varje av dessa borde göras ett upplägg för en var i delningsbeskrivningen vid skiftet upptagen åbolott, att för fastigheter, å vilka storskifte men icke laga skifte ägt rum, ett upplägg skulle göras för en var uti delningsbeskrivning vid storskifte såsom särskild åbolott upptagen fastighet, ävensom att i de delar av berörda tingslag, vilka icke enligt angivna grunder kunde i fastighetsböckerna upptagas, ett upplägg skulle göras för varje egendom, som genom behörig uppmätning och kartläggning blivit frän angränsande avskild, varemot övriga fastigheter, först i den män laga skiften verkställdes och vunne faställelse, skulle i fastighetsböckerna införas, pä sätt för laga skiftade byar och samfälligheter bestämts. Överskriften till ett uppläggs första blad skulle innehålla fastighetens namn, nummer (besuttenhetsnummer) och littera i delningsbeskrivning vid storskifte eller littera i delningsbeskrivning vid laga skifte eller nummer, som eljest blivit fastigheten åsätt eller, på sätt i § 2 mom. 2 innehölles, bleve densamma tilldelat, allt efter som upplägget inrättats efter en eller annan av de i § 2 omförmälda grunder, vidare skattetal, natur och socken, så ock vad eljest såsom betecknande nödigt funnes. Såsom skattetal å fastighet, som utbrutits vid storskifte, skulle upptagas fastighetens refboksinnehåll enligt delningsbeskrivningen vid skiftet (snesland, bandland), uppskattade innehållet av den inägojord, som vid skiftet blivit fastigheten tillagd (tunnland, kappland) eller bada dessa reducerade jordtal, allt efter som för varje tingslag eller socken ansåges lämligt, dock att, där skattereglering efter skiftet ägt rum, den därvid skedda förändringen av skattetalen skulle iakttagas. För annan fastighet skulle antecknas mantal, skatteören eller vad skattetal eljest i orten brukades. Fastighetsböckerna här skulle liksom i landet i övrigt icke upptaga sådana hemman och lägenheter, som vore anslagna till boställen eller fromma stiftelser eller för Kungl. Maj:t och kronans räkning utarrenderade eller omedelbart disponerade. Såsom av förestående redogörelse framgår intager Säfsnäs socken därutinnan i förhällande till länet i övrigt en särställning, så att för denna socken skulle gälla icke 1887 års kungörelse för länet utan i stället riksbestämmelserna i 1875 års kungörelse. Inom Säfsnäs socken har något storskifte eller laga skifte icke verkställts. Socknen äges så gott som hel av en enda jordägare. Fastighetsindelningen inom socknen har tillkommit genom skattläggningar, fastställda under 1870- och 1880-talen av kungl. kammarkollegium. Därvid uppkommen hemmans- och lägenhetsindelning har emellertid åldrigiakttagits i jordeboken; uppläggandet av fastighetsböckerna har därför icke heller här kunnat följa jordeboken utan verkställts i enlighet med ovan angivna skattläggning, varvid upplägg gjorts för särskilt skattlagda fastigheter eller komplex av sådana.

XLVI

Fastighetsboksenheterna hava nummerbeteckningar och för hemmanen användes som skattetal mantalsbeteckning i enlighet med skattläggningen. Såsom en anledning till åtminstone befarad oreda i fastighetsredovisningen inom Säfsnäs socken må följande antecknas. Till grund för skattläggningen låg en uppmätning och gradering av inägorna till samtliga hemman inom socknen jämte utbrytning i enlighet med meddelade kungliga beslut av den till varje hemman hörande skogsmark. Kungl. kammarkollegii skattläggningsbeslut ansluter sig dock icke till sagda uppmätning och områdestilldelning. Som skattläggningsenheter synas i många fall hava sammanförts delar från flera verkliga besittningsenheter. Men huru detta skett eller hur skattläggningsenheterna förhålla sig till kartornas och beskrivningarnas redovisning har hitintills visat sig så gott som omöjligt att utreda. En skattläggningsenhet eller fastighetsboksenhet kan alltså icke, så vitt man nu kunnat utreda, sägas motsvara visst område å marken. Så länge alla hemman i socknen äro i en ägares hand och jorddelning ej sker, torde nackdelarna av berörda förhållanden vara minde märkbara. Men vid eventuellt kommande avstycknings- eller skiftesverksamhet kunna betydliga svårigheter befaras uppstå. Enligt § 2 mom. 1 skulle för de delar av länet, som undergått storskifte på bekostnad eller med understöd av staten, huvudregeln vara den, att varje vid storskiftet utlagd lott såväl besutten som obesutten (sublott) skulle upptagas å särskilt upplägg. Fastighetsböckerna blevo i enlighet härmed upplagda efter utdrag av delningsbeskrivningarna över storskiftena ä byarnas inägor (äbodelningarna), innehållande jämväl anteckningar om de övriga upplysningar, som erfordrades i överskrifterna. Såsom av föreskifterna i kungörelsen framgår kunde i överskrifterna införas bägge de jordtal, som kunde komma till användning. Sä torde jämväl i regel även hava skett. Det torde dock endast vara i en socken (Svärdsjö), därvid lagfarter hemmanen och hemmansdelarna blivit betecknade med de bägge slagen jordtal om varandra även i samma hemman. I alla andra socknar har antingen det ena eller andra jordtalet ensamt kommit till användning såväl i lagfarter som andra handlingar och längder. Sålunda är jordtalet i vissa socknar snesland och bandland reducerad jord (refboksinnehållet), varmed, enligt vad förut anförts, avses hemmanets belopp av fullgod inägojord (åker och äng) före storskiftet. I andra socknar är jordtalet tunnland och kappland reducerad jord, varmed avses det belopp fullgod inägojord hemmanet vid storskiftet fick sig tilldelat. Genom skattläggning av ä kronans överloppsmarker tillkomna hemman betecknas med mantal. Vad angår beteckningarna i övrigt är endast att märka, att den vid storskiftet för öbesuttna lotter använda subnumreringen bibehölls i fastighetsböckerna, och att benämningarna ofta blevo tunga därigenom att hela skifteslagets namn infördes för varje hemman, även om detta namn bestod av tre, fyra eller flera ursprungliga bynamn. Man skulle tycka, att det system, som här kommit till användning för fastighetsredovisningen, skulle utgjort det bästa underlag för framtida reda och ordning. Enheterna redovisades obundna av jordebok. Hemmanens

XLVII

alla ägor hade varit föremal för skifte och redovisades i skifteshandlingarna, på vilka fastighetsredovisningen stöddes. Den praxis tillkom, att äganderätten av storskiftet ansågs styrkt för den person, som i storskiftesbeskrivningen uppförts som ägare. Något samband med de förhållanden, som gällt före storskiftet, behövde icke och kunde väl ej i regel utredas eller styrkas. Man hade sålunda klippt av allt, beroende av tidigare äganderättsförhållanden, och kunde börja på nytt. Man torde kunna säga, att ingenstädes i landet funnits ett för fastighetsredovisningen sä nära katasterliknande underlag. Emellertid hava förhållandena i stället i dessa delar av länet utvecklats så, att det är just här den allmänt kända och ofta påtalade oredan i avseende å fastighetsredovisningen och svårigheterna i lagfartsförhållandena äro rådande. Anledningarna till att dylika förhållanden kommit att råda torde vara många. Det torde vara svårt att här i kothet uedogöra för desamma. Jordtalsbeteckningarna hava inbjudit till felräkningar vid arvskiften, varigenom samtliga delägares fång ofta innehålla mer eller mindre än hela hemmanets. Sämjedelningarna hava även medfört oreda. Vid arvskiften, uti vilka ingått exempelvis 7—10 hemmansdelar från olika hemman, har varje arvtagare blivit påförd sin kvotdel i varje hemmansdel. Sämjedelningen å marken har därefter utförts på annat sätt än arvskiftet och så att varje delägare fått andel endast i exempelvis två hemmansdelar. Den rättsliga uppdelningen och skiftet å marken hava skilts åt. Sedermera kunna försäljningar av jord hava skett från sämjelotterna och ökat oredan av det ej ovanliga förhållandet, att en person äger och brukar mark i ett hemman, men har fång och även lagfart å andel i ett helt annat hemman. Den huvudsakligaste anledningen torde clock få anses ligga i den omfattande maskerade ägostyckning, som skett vid upplåtelser av bestämda ägoomräden. Numera måste det anses som allmänt erkänt, att det var en olycka, när den år 1896 införda ägostyckningslagen, trots påståenden från ortsbefolkningen, domare och lantmätare, icke fick tillämpas inom ifrågavarande delar av länet. Med den livliga försäljning av bestämda jordområden, som här råder och rått, och med den motvilja mot avsöndringsinstitutet, som funnits, har man sökt sig fram vid sidan av lagen. Man har sålt bestämda jordområden och betecknat dem med jordtal. Skogsmarken har icke ansetts som ingående i jordtalet utan benämnts åtföljd eller tillydenhet till jordtalet. Vid försäljning av ett inägoområde har ibland följt andel i all skogsmark, ibland i viss skogsmark, ibland i ingen alls (inägojord utan åtföljder). Att denna maskering av ägostyckningsavtalen medfört en synnerlig oreda i fastighetsväsendet är uppenbart. Fångeshandlingarnas vaga uttryck ge alldeles intet eller ock ett ofullständigt material vid avgörandet av läge och gränser. Ofta uppstår tveksamhet, huruvida fånget överhuvud avsett en hemmansclel eller endast en avsöndring. Mången gång hava kontrahenterna ej själva gjort klart för sig, huruvida det ena eller andra fallet föreligger. När en längre tid förflutit efter upplåtelsen, är det ofta svårt att avgöra, huru därvid tillgått och ej minst om med ett jordtal skall följa andel i skogsmark eller ej.

XLVIII

Avsöndringar, innebäranda den på visst jordtal belöpande andel i viss skogsmark hava skett i stor utsträckning. Man får efter dylika jordtals- och avsöndringsupplåtelser de för orten egendomliga beteckningar å fastigheter såsom »52,4 5 snesland reducerad jord i Kitten utan annan skogsmark än för 25 snesland i hemskogen», eller »12,3 kappland reducerad jord med härtill och för ytterligare 7,6 kappland hörande hemskogsmark och med andel i utskog för 15,6 kpl. allt reducerad jord». Vid de enligt 94 § i 1866 års skiftesstadga verkställda hemmansklyvningar hava delägarna, oftast utan särskild äganderättsutredning och efter jämkningar för att få summan att gä ihop med hela hemmanets jordtal, förenat sig om vissa jordtal till delningsgrund. Men man har härigenom fått en delning på marken, som skiljer sig från den rättsliga. Det förhållandet, att jorden mera sällan behöver intecknas, har medfört att något särskilt intresse att erhålla lagfart sällan finnes. Man underlåter att söka lagfart eller också nöjer man sig med vilande lagfart. Ett bevis på förhållandena i denna del är den beräkning, som gjordes omkring 1920 och visade, att i denna del av länet fanns mellan 80—90 tusen vilande lagfarter. Härtill komma alla de fäng, å vilka lagfart icke sökts. Ett mycket vanligt förhållande är att en person äger en hemmansdel om exempelvis 50 snesl. recucerad jord, men fått lagfart å endast 40 snesl. men i övrigt vilande lagfart. Vid avsöndringar hava då upplåtelserna ofta skett från 40 snesland red. jord, ehuru avsöndringen utgör del av mark till 50 snesl. red. jord. Överhuvud hava vid avsöndringsupplåtelser mycket ofta förekommit oriktiga jordtalsuppgifter på stamfastigheterna, vilket hindrat lagfart på lägenheten. Överhuvud hava jordägarna ofta icke reda på sina fastigheters jordtalsbeteckningar, varför i avsöndringsupplåtelser dessa lätt blivit oriktiga. På grund av sålunda och av andra anledningar rådande oreda i fastighetsförhållandena har kravet på förbättrade förhållanden på detta område trängt sig fram med minst lika stor styrka som behovet av ägosammandragning. Det kan gott sägas vara så, att behovet av återställande av reda i jordredovisningen till och med är mera utbrett än behovet av ägosammandragning genom laga skifte. Vid de nu ovan berörda pågående tolv laga skiftena hava åtgärder vidtagits för erhållandet av full utredning jämväl i fråga om äganderätten inom skifteslagen. Det har därvid visat sig, att man varit nödsakad gå tillbaka till ägaren vid storskiftet för att därifrån leda fram alla fång och de skedda olika formerna av fastighetsbildning ända till nuet. Med mindre har en för delningsgrund, sammanläggning och fastighetsbildning vid skiftena nödvändig utredning icke kunnat åstadkommas. Man har sålunda varit nödsakad verkställa en fullständig jordransakan för varje hemman, något som för övrigt är och blir nödvändigt vid varje jorddelningsförrättning. Det måste antecknas, att, mot vad man kunnat vänta, tvister om äganderätt till jord varit och äro jämförelsevis få, Jordägarna hava i allmänhet väl reda på sina jordstycken, åtminstone i inägorna. Detta förhållande

XI,IX

rader nu, men hur det kan bli. när nu levande äldre generation och gamla män, som sysslat med sämjedelningar och upplåtelsehandlingars uppsättande. gått bort, är en annan fråga. Vidare må antecknas, att beskrivna bekymmersamma förhållanden inom de olika socknarna råda mer eller mindre utpräglat, samt att inom vissa särskilt de senast storskiftade socknarna jämförelsevis goda förhållanden råda. Bestämmelserna i i? 2 mom. 2 av 1887 års kungörelse röra Hedemora och Västerbergslags domsagor. Verkställda laga skiften hava här i regel legat till grund för fastighetsböckernas uppläggande. Enheterna eller hemmanen hava skifteslagsvis betecknats med nummer och littera. Som skattetal användes i Västerbergslags domsaga mantal. I Hedemora domsaga, med undantag för dels Säters socken, vilken, såsom förut nämnts, tillhör den på bekostnad av staten storskiftade delen av länet, dels ock Garpenberg, där skattetalet utgöres av s. k. skatteören. användas som skattetal soldatårspenningar, uttryckta, i By och Folkärna i skillingar och runstycken, i Grytnäs, Hedemora och Husby i riksdaler, skillingar och runstycken, samt i Stora Skedvi i daler och runstycken. Dessa skattetals beteckningar torde vara en kvarleva från den tid uppbörden här skedde rotevis och fördelningen av räntan inom roten skedde efter den andel var och en efter sitt jordtals storlek tog i de roten såsom helt åliggande årspenningarna, Jordreclovisningsförhållanden få här anses vara jämförelsevis goda. Dock må för Hedemora domsaga antecknas följande. Inom de byar, där laga skifte icke skett, fingo, enligt 1887 års kungörelse, där så lämpligen kunde ske, olika delar av en by vid införande i fastighetsböckerna betecknas med särskilda nummer och upptagas å särskilda upplägg. Detta har vid fastighetsbokens uppläggande för Hedemora socken tillämpats så, att, enligt den då verkställda s. k. fastighetsboksutredningen, särskilda enheter bildades av varje då, rådande personligt innehav. Inom byarna hade i 1800-talets början verkställts storskiften, varefter sämjedelningar inom och upplåtelser från storskifteslotterna under årens lopp verkställts. Vid fastighetsböckernas uppläggande tog man vad varje person på detta sätt då ägde och sammanslog till en fastighetsboksenhet och åsatte densamma namn, nummer och littera. På dylikt sätt har uppstått en bristande överensstämmelse mellan indelningen enligt gällande skifte och fastighetsboken. Reda i jordredovisningen inom dessa byar kan icke erhållas, förrän efter verkställda laga skiften, vilka clock synas låta vänta på sig. Vad angår de under § 2 mom. 3 i 1887 ars kungörelse berörda delar av länet skulle regeln vara den, att upplägg skulle göras för varje genom skifte utbruten ägolott eller enstaka egendom. De ägolotter (skattejorden inom Vika och Torsångs socknar), som tillkommit genom storskifte enligt 1802 och 1804 årens kungl. brev, hava betecknats på sätt här ovan angivits för den pä statens bekostnad storskiftade jorden i övrigt. De lotter, som utbrutits genom laga skifte under senare tid, hava betecknats med nummer och littera enligt skifteshandlingarna samt med de där upptagna uppskattningsinnehåll 1951 :!!)

IV

L

för såväl inrösnings- som avrösningsjord i det vid varje tid använda ytmåttet. (Tunnland, kappland, kvadratref och kvadratstänger, hektar, ar, kvadratmeter). I Aspeboda socken användes dock mantalsbeteckning, tillkommen på det sätt, att lantmätaren, som verkställt laga skiftena därstädes, på de därvid utlagda lotterna efter deras uppskattningsinnehåll proportionerat ut det gamla mantalet för socknen. För sådana bergfrälseegenclomar, som kunnat i fastighetsböckerna upptagas såsom enstaka hemman, användes understundom jordtal, uttryckt i spannland, snesland och bandland durchtåg eller ock endast arealen. Såsom exempel på de senare må antecknas: »Främby lilla eller Främmandeby, 19 spannl. 9 snesl. 4,716 bandi, åker samt 39 spannl. 5 snesl. 7,4 83 2 bandi, skogsmark och backar i areal bergfrälse». Såsom i slutet av redogörelsen för jorddelningen angivits finnes huvudsakligen inom Kopparbergs, Sundborns och Vika socknar trakter, där skifte eller någon hemmansbildning överhuvud icke ännu ägt rum. Egendomarna i dessa trakter hava icke kunnat införas i fastighetsbok, vadan alltså varken lagfartsbok eller inteckningsbok här finnes eller föres, vilket torde vara ett för landet enastående förhållande. Vid beviljandet av lagfarter uppräknas de ägostycken egendomen enligt gammal benämning består av. På dylikt sätt kunna lagfartsbevis upptaga sidor med dylik uppräkning. Här meddelas som exempel ett kortate lagfartsbeslut: »Lagfart beviljades a hela bergfrälseegendomen Hökviken om 20 spannland i areal och 7 spannland i durchtåg järnte Sjöhagen om 115 tunl. 9,1 kpl. beteshagen Nyhagen, de tvä Sämskarholmarna i Varpan samt del i beteshagen Tövahagen». Någon fastighetsredovisning kan givetvis för dessa trakter icke komma till stånd innan laga skiften övergått dessa trakter. När detta kommer att ske, får, åtminstone vad nu kan bedömas, anses ovisst. Vid införandet av bestämmelser angående jordregister i landet uppkom samma situation, som då föreskrifterna om fastighetsböcker tillkommo. Kungl. förordningen den 13 juni 1908 angående jordregister innehöll, att densamma skulle lända till efterrättelse från och med den 1 januari 1909 dock med. utom annan, den inskränkningen att ifråga om uppläggande av jordregister för Kopparbergs län och Hamra kapellag i Los socken av Gävleborgs län skulle gälla vad särskilt stadgades. Efter vissa förarbeten utfärdades därefter den 25 april 1913 kungl. förordning med särskilda bestämmelser i fråga om jordregister för Kopparbergs län och Hamra kapellag. Såsom redan förut antytts bygger jordregisterförordningen för länet pa samma principer som reglerna för fastighetsböckernas uppläggande. Jordregistret upplägges alltså oberoende av jordboken och, företrädesvis åtminstone, omedelbart på skifteshandlingarna. Bortsett från de modifikationer i vissa detaljbestämmelser, som betingas av skiljaktigheten i fråga om underlaget, överensstämmer anordningen av jordregistret för länet i övrigt synnerligen nära med vad som enligt 1908 års jordregisterförordning gäller för riket i övrigt. 1913 års jordregisterförordning har alltså karaktären av särbestämmelser för länet i förhållande till riksbestämmelserna. Bland sådana särbestämmelser må följande antecknas. Särskilda bestäm-

1,1

melser finnas om vilket skifte där mer än ett skifte förekommit — skall läggas till grund för fördelningen i registerenheter; vidare huruvida vid laga skifte eller ägostyckning å enstaka hemman upplägg skall göras för varje åbolott eller vissa av dem eller alla upptagas a ett gemensamt upplägg. Ovan angivna delar av bergfrälsejorden i Kopparbergs m. fl. socknar, som icke kunnat upptagas i fastighetsböckerna, skola icke heller upptagas i jordregistret. Emellertid föres särskild förteckning över sådana fastigheter, som ej kunnat upptagas i jordregistret. Ovan angivna endast storskiftade byar i Hedemora domsaga, för vilka vid fastighetsböckernas uppläggande särskild av storskiftet oberoende fastighetsindelning gjorts, hava enligt särskild bestämmelse i jordregistret tills vidare i avvaktan på blivande laga skifte registrerats med endast ett upplägg för varje by. Då jordregistret fordrar bestämda nummer, finnas föreskrifter, att sädana abolotter, vilka vid storskiftet utlagts med nummer, som icke utgör helt tal, eller med nummer i förening med en eller flera bokstäver eller med så kallat subnummer (obesuttna storskifteslotter) skola förses med nya nummer. I vissa fall, då ägolotterna vid skiftena benämnts med hela skifteslagets namn (exempelvis Holens. Lundens och Kargärdets skifteslag nr 1 litt. A), skall vid jordregistrets uppläggande angivas, med vilket av namnen varje enhet skall betecknas. Pa angivna grunder uppkommer i vissa fall skillnad mellan namn och nummer i fastighetsböcker och jordregister. Emellertid angives i jordregistrets överskrift alltid äldre nummer och litterabeteckning inom parentes. Bestämmelserna om de skattetals- och jordtalsbeteckniugar, som skola införas i jordregistret, överensstämma med reglerna för fastighetsböckerna; dock få icke, som där i vissa fall medgivits, tvä jordtalsbeteckniugar användas utan endast en eller den i orten brukliga. Då jämlikt grunderna för registreringen avsöndrade och avstyckade lägenheter, där de ingått i laga skifte, i jordregistret bli uppförda å egna upplägg, skall denna dess egenskap antecknas i uppläggets överskrift. Med hänsyn till de i länet ofta förekommande avsöndringar från samtliga hemman i en socken eller de av mer än ett hundra hemman bestående byarnar, har en särskild och bekvämare I'orm införts för registreringen av dylika lägenheter. T jordregistret skola, i motsats till vad som gäller för fastighetsböckerna, även införas fastigheter, vilka äro anslagna till boställen eller fromma stiftelser eller utarrenderade för Kungl. Maj:ts och kronans räkning eller eljest under dess omedelbara disposition. Uppgiften om dessa fastigheter och deras beteckningar hava lämnats av Konungens befallningshavande i särskilda förteckningar. Här må antecknas, att boställen även i de på bekostnad av statens storskiftade delarna av länet, där hemmanen betecknas med jordtal, i jordregistret som regel enligt från sagda förteckningar hämtade uppgifter redovisas med mantal. Arbetena med jordregistrets för länet uppläggande, som började år 1913, hava nu hunnit så långt, att registren för samtliga socknar torde bli förklarade upplagda under år 1930.

Ml

Betydelsen av och nyttan ined de upplagda jordregistren torde nu kunna i någon mån för länet överblickas. Syftet med jordregistrets inrättande var att erhålla underlag för nya fastighetsböcker. I denna del är jordregistret ännu oprövat. Emellertid har jordregistret för jorddelningsväsendet och kontrollen ä fastighetsbildningen medfört en nytta, vilken vid beslutet om dess inrättande näppeligen var nog uppskattad. Ett upplägg innehåller nu uppgifter om alla de jorddelningar (skifte, ägostyckning, avsöndring, avstyck ning), som berört hemmanet, allt uppgifter, som man nu får på en gång endast vid en hastig blick men som förut fordrat emellanåt dagar för att vid forskning i arkivens gömmor få fram. Jordregistrets inrättande har jämväl hos alla dem, som hava med fastighetsbildningen att göra, väckt upp intressen och blick för de regler, som därvid böra följas, liksom ock registrens förande innebär en kontroll å jordclelningsf öl-rättningarnas kamerala sida. Man frågar sig redan nu med skäl, huru jorddelningsväsendet kunnat bedrivas innan jordregister fanns. I varje fall får man i avsaknaden av ett dylikt register som ryggrad för fastighetsbildningen se egentliga anledningen till de brister i kameralt avseende, med vilka lantniäteriförrättningarna förr mången gång voro behäftade. Emellertid företer givetvis jordregistret för detta län flera stora och be klagliga brister. Dessa röra den del av länet, som undergått storskifte på bekostnad eller med understöd av staten, och äro en följd av de elär i denna redogörelse angivna rådande jorddelnings- och fastighetsförhällanclena. Genom de sa allmänna sämjeclelningarua är varje hemman uppdelat i ett flertal mången gång flera tiotal fastigheter. Då nu i jordregistret endast enheten kan angivas, blir alltså fastigheterna inom hemmanet i ingen mån individualiserade. De bli ej något annat än delar av ett registernummer, ehuru önskemålet vore, att varje fastighet vore ett registernummer. Av de så talrika icke fastställda avsöndringarna bli visserligen de, å vilka lagfart bevil jats, införda i registret. Läge och gränser för en dylik avsöndring kan dock sällan hämtas frän jordregistret. Ofta är enda upplysningen ett lagfartsdatum. Mången gång har jämväl domhavandenas arbete med jordregistret varit svårt att avgöra om en fastighet skall föras som avsöndring eller hemmansdel. Avgörandet har måst få bero av granskarens individuella uppfattning. Härtill kommer, att det stora antal dylika avsöndringar, ä vilka endast vilande lagfart kunnat erhållas, ej alls införas i jordregistret. Jordregistret ger sålunda här ej någon fullständig överblick över indelningen inom hemmanen. Dessa förhållanden minska givetvis jordregistrets värde främst i dess egenskap av det önskade underlaget för nya fastighetsböcker.

1.

Norrbärke.

Norrbärke församling hörde tidigare såsom annex till Söderbärke pastorat men utbröts därifrån år 1646 J) och har allt sedan dess utgjort eget gäll. I Norrbärke pastorat äro anställda kyrkoherde och komminister, varjämte kyrkoherden sedan den 1 maj 1916 biträdes av adjunkt. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har för prästerskapet i detta pastorat fastställts genom Kungl. Maj:ts resolution den 19 augusti 191.5 att gälla frän och med den 1 maj 1916 till och med den 30 april 1936.

Löneboställen. Enligt berörda löneregleringsresolution äro till prästerskapets avlöning anslagna kyrkoherdebostället V4 mantal krono Prästegärden n:r 1 och Vi o mantal skatte Prästgården n:r 2 samt komministersbostället Via mantal skatte Kapellansgården n:r 1 i Norrbärke socken; varande tillika i samma resolution förordnat, att fri bostad skulle beredas kyrkoherden och komministern genom upplåtelse av prästgård, pä sätt i ecklesiastik boställsordning stadgades för kyrkoherden å nuvarande kyrkoherdebostället och för komministern å komministersbostället. P r ä s t g å r d e n n:r 1. Angående tillkomsten av denna fastighet, vilken i den s. k. reduktionsjordeboken av år 1685 upptages såsom oskattlagd samt, efter det fastigheten vid skattläggningen i Dalarne i och för extra rotering åren 1811—1826 åsatts V4 mantal, i 1882 års jordebok upptages såsom */4 mantal krono Prästegården n:r 1, har fullständig utredning icke kunnat åstadkommas. Emellertid är den traditionen sedan gammalt gängse i orten, att bostället för århundraden tillbaka testamenterats av en kvinna i Västansjö by. Denna tradition vinner jämväl stöd utom av boställets belägenhet även av åtskilliga äldre handlingar. Sålunda anföres i en jämlikt nådigt beslut den 31 augusti 1695 angående utarbetande av ett s. k. prästverk för Kopparbergs län upprättad, av förutom två andra personer kyrkoherden och kaplanen i Norrbärke den 29 oktober samma år underskriven handling, 2 ) bland annat, följande: »Pastor niuter prästebohlet, som föregifves vara af en gl. pijga i Västansiö förärt, beläget hart vid prästegården, en uhrgl. bohlby aff skattemanne rättigheet, och äre ägorne som föllier. 1. Tvenne vreeter om 4 tunnors uthsäde hvardera. 2. Behållen och reen sloga vid pass 10 lass förutan någon steenig och torr och föga gräsbärande skogzäng. 3. Uti Västansiö hyttan i Strömen x

) Västerås stifts herdaminne del. 2 s. 104. ) Originalet i domkapitlets i Västerås arkiv.

19 54 2 8

Norrbärke n:r 46. i

2 in vidh prästegården V7 dehl, hvilken består och brukas af egen nödtorftig skogh. 4. En anges täppa in emoot kyrkian vid Bengtzgård om 4 lass reen sloga. Om desse of: anskrefne ägor finnes inge skriffter, men af urminnes haf:a dhe varit för uthlagor frije, undantagande hyttedehlen aff hvilken tijonde iern gifves.» — En troligen av prosten Thomas Schultze i Norrbärke skriven handling, som synes utgöra koncept till en skrivelse, innefattande viss av landshövdingen frän bergmästaren i orten den 13 maj 1699 begärd utredning, är i hithörande delar av följande lydelse: 1 ) »Hvad prästebordet och hyttedelen här i Norrbärke vidkommer, sä är här hvarken prästebord el. hyttedeel egentel. denne församblings pastor anslagen, som annor städes i församblingarne, alldenstund denne försambl. har varit annexa till Söclerbärkie aldreförst, som sedermehra i sal. h:r Gustaf Ulphonij tid blef der ifrån separerad och af söndrad; till hvilkens bättre underhåld blef utaf en gl. ogift pijga här i Västansiö by näst för sin död testamenterad den andeel i Västansiö hemman, som är '/7 hemman i åker, slog och skoog; och som berörda hemmans deel är 1/1 deel af besagde Västansiö, sä har ock den der til lydande * 7 deeln i hyttan, som af uhrgl. tider denne delen anhörig varit kommit at brukas af pastore här i Norrberckie och besittes af successorerne hvar efter annan utom hvilken hemmans deel annat prästebord finnes här intet, hvarken i åker el. äng, icke eller någon annan hytte deel än denna hörer här pastoratet til.» — Vidare innehåller en den 12 juni 1722 dagtecknad, av sju Västansjö byamän underskriven handling 2 ) följande: »Sanningen till styrckio varder af oss undertecknade betygat at den del i åker, äng och skog, som probsten i denne försambling brukar vijd prästeg. är i/1 del kommen af vårt hemman i Vestansiö, som af en gl. piga blef i våra förfäders tijd testementerat till den prästs underhåll, som här gudztjänsten vijd vår kyrckia, då hon en annexa till Söderbercke var, förrättade, och nu eij annat prästbord här i församblingen finnes.» Med avseende å tiden för berörda donation samt frågan från vilket hemman i Västansjö by upplåtelsen ägt rum torde böra framhållas följande. Ovan omförmälde Gustavus Ulphonis, »til hvilkens bättre underhåld» ifrågavarande boställe enligt förberörda sannolikt av prosten Schultze skrivna handling testamenterats, var kaplan i Norrbärke annex under åren 1626— 1646; 3 ) och torde följaktligen — under förutsättning att berörda uppgift överensstämmer med verkliga förhållandet — prästbordet hava tillkommit under något av dessa år. Då tillika av jordeböcker för Norrbärke socken framgår, att ett hemman i Västansjö om 1 mantal, motsvarande i 1882 års jordebok för socknen 3/i mantal skatte Västansjö n:r 2, något av åren 1621 —1630 minskats med 1 / 4 mantal — tiden härför kan icke närmare angivas, då jordeböcker för Norrbärke saknas för åren 1621—1629 — torde möjligen denna minskning i mantal hava föranletts av ovannämnda donation. Rörande tillkomsten av »prästegården», invid vilken det donerade präst*) Handl. i Uppsala landsarkiv Norrbärke kyrkoarkiv. I. 1 s. 125 o. 181. ) Originalet i Norrbärke kyrkoarkiv. I. 1 s. 257. ) Västerås stifts herdaminne.

2 s

3 bordet i ovannämnda handling av den 29 oktober 1695 uppgives vara beläget, har någon utredning icke kunnat åstadkommas; dock torde väl dess angivna belägenhet tala för sannolikheten av att jämväl denna fastighet, vilken lärer få antagas även ingå i området för Prästegården n:r 1 och utgöra detta boställes ursprungliga del, upplåtits från Västansjö by. I särskilda under åren 1652 och 1660 anförda besvär J) klagade allmogen i Norrbärke över prästbordets otillräcklighet varjämte densamma i en underdånig ej daterad skrift 2) anhöll, att kronotorpet Fössarbo i Norrbärke socken måtte till boställets förbättring upplåtas. — Emellertid har icke anträffats någon handling, utvisande att jord från kronan för berörda ändamål anslagits. Efter förordnande av häradshövdingen å laga ting i Norrbärke den 29 juni 1662 verkställdes av länsmannen i orten och två andra personer undersökning angående sträckningen av en del av råskillnaden emellan prästbordet och Västansjö; och innehåller en av dem den 26 september samma år upprättad handling 3 ) redogörelse över berörda förrättning. Den 7 oktober 1681 ägde ånyo en dylik förrättning rum, som synes hava omfattat sträckningen av rågången i dess helhet emellan prästbordet och Västansjö. 4 ) 5 ) Den 22 maj 1699 blev efter vederbörligt förordnande prästbordsjorden upprevad; och inhämtas av det över förrättningen upprättade instrument, 6 ) att nyodlingar inom prästbordets område i avsevärd omfattning ägt rum. Kommissionslantmätaren D. A. Böhlmark upprättade karta dels år 1838 över Norrbärke pastorsboställes skogsmark och dels år 1843 över boställets inägojord, varande kartorna fastställda respektive den 16 juni 1844 och i november samma år. Enligt beskrivningarna till dessa kartor innehöll åkerjorden i areal 49 tunnland 4.125 kappland, motsvarande 24.2 545 hektar, och i uppskattning 38 tunnland 4.8 7 2 kappland, motsvarande 18.83 2 0 hektar, ängsmarken 55 tunnland 21.500 kappland i areal, motsvarande 27.4796 hektar, och 10 tunnland 24.4 9 9 kappland i uppskattning, motsvarande 5.3139 hektar, skogsmarken, med fränräknande av impedimenter, i areal 620 tunnland 12.500 kappland, motsvarande 306.22 50 hektar, och i uppskattning 559 tunnland 12.898 kappland, motsvarande 276.1213 hektar, samt mossar 111 tunnland 26.50 0 kappland i areal, motsvarande 55.19 84 hektar, och 4 tunnland 5.8 31 kappland i uppskattning, motsvarande 2.0643 hektar. Ägoutbyten emellan prästbordet och angränsande fastigheter hava vid olika tider ägt rum. Sålunda inhämtas av ett utav Konungens befallningshavande i Kopparbergs län i maj 1801 på ansökning av bergsmannen Johan Leonardsson i Flatenberg avgivet utlåtande, 7) att Konungens befallningshavande gillat och fastställt ett emellan kyrkoherden R. W. Rickman och bemälde LeonardsJ

) Ur allmogens besvär 1652 o. 1660, Kopparbergs län, Västerbergslags fögd. (riksark.). ) Originalet bland »ecklesiastika» rör. Norrbärke (riksark.). ) Avskrift i Norrbärke kyrkoarkiv I. 1 s. 41. 4 ) D:o s. 83. 6 ) En av kyrkoherden Samuel Th. Schultze undertecknad handl. av den 20 sept. 1719 talar om en ytterligare rågångsutstakning. Kyrkoarkivet I. 1 s. 237 6 ) D:o s. 141. 7 ) Bil. 1. 2

4 son ingånget byte, varigenom kyrkoherden till den sistnämnde upplåtit 16 snesland 8 bandland jord i den till prästbordet hörande s. k. »Sjötäkten» emot ett lika stort och även »så godt stycke jord på ett annat beqvämt och till boställets ägor angränsande ställe.» Vidare upplåts enligt avhandling den 14 augusti 1819 *) av kyrkoherden E. Fahlcrantz till D. Janse för att, såsom det vill synas, därefter överlåtas till bergslagen en kyrkoherdebostället tillhörig i Smedjebacksån nedanför Janses gård belägen holme emot 32 snesland åkerjord i den s. k. Skarptäppan ä Flatenbergs bys mark. Jämväl inhämtas av beskrivningen till en år 1914 upprättad karta över verkställda ägoutbyten emellan Prästegården n:r 1 å ena samt Malmqvistska tomten, lägenheten Industritomten och Torpet i Västansjö by samt hemmanen n:r 1 litt. A. n:r 5 litt. Eiv och n:r 4 litt. D i Flatenbergs by, å andra sidan, 2 ) att Prästegårclen genom samma byten avstått sammanlagt 50.2 0 ar i areal, motsvarande i uppskattning 11.24 ar, men däremot återfått tillhopa 62.5 0 ar i areal, motsvarande i uppskattning likaledes 11.24 ar. Även hava markupplåtelser från bostället förekommit. Sålunda fann Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 19 november 1920 3) gott bland annat dels medgiva, att vissa å en av extra lantmätaren Hj. Åkerman år 1914 upprättad karta avfattade områden med därtill hörande byggnader, nämligen litt. A om 2.3 735 hektar, vilket område jämlikt vederbörande synerätts beslut den 13 oktober 1915 avsatts till prästgård, litt. b om 2.4475 hektar, litt. c om 3.17 40 hektar, litt. d om 4.59 90 hektar, litt. e om 1.2 08o hektar, litt. ca om 0.05 3 0 hektar och litt. ea om O.1200 hektar finge i befintligt skick och med tillträde, lotterna litt. a och litt. ca å tid, som angåves i ett mellan Norrbärke församling och Smedjebackens valsverksaktiebolag den 8 november 1918 träffat avtal, samt övriga lotter genast genom Konungens befallningshavandes försorg försäljas till bolaget för en köpeskilling av 146,252 kronor och på villkor i övrigt, som funnes angivna i den 25 januari 1917 och berörda den 8 november 1918 dagtecknade, mellan församlingen och bolaget upprättade avtal; dels medgiva, att ovanomförmälda hemmanet Via m a n " tal skatte Prästgården nr 2 finge utbytas mot tre å en av lantmäteriauskultanten J. F. S. Serrander är 1917 upprättad karta såsom Prästa n:r 2, n:r 3 och n:r 4 angivna områden om tillhopa 2.96 19 hektar att avsöndras, Prästa n:r 2 frän avsöndrade lägenheten Prästa n:r 1, Prästa n:r 3 från 857/io32o mantal By och Bengtsgård litt. a samt Prästa n:r 4 frän llll/i824 mantal By och Bengtsgård litt. h på villkor som angåves i omförmälda den 25 januari 1917 upprättade köpe- och bytesavtal, ävensom förklara att prästgård åt kyrkoherden i pastoratet skulle förläggas å sistnämnda områden; dels ock förordna, att vissa genom berörda byte och köp uppkomna medel skulle avsättas till en fond. 4 ) Enligt ett annat nådigt brev jämväl av den 19 november 1920 5) medgavs, att frän kyrkoherdebostället Prästegården nr 1 finge till ») Bil. 2. ) Handl. i lantmäteristyrelsens arkiv. 3 ) Ur off. avskrift hos kungl. kammarkollegium. 4 ) Valsverksbolaget har hos Kungl. Maj:t begärt uppskov till den 14 mars 1923 med omförmälda köp. & ) Ur off. avskrift hos kungl. kammarkollegium. 2

5 firman A Johnsson & C:o i Stockholm försäljas ett å sistnämnda karta med litt. f betecknat område om 6.3 8 85 hektar för begagnande i och för masugnsdrift vid Flatenberg; och skulle försäljningen ske å offentlig auktion samt försäljningsmedlen fonderas och ingå bland de prästerliga avlöningstillgångarna i Norrbärke pastorat. Enligt meddelande den 15 juni 1921 erhölls intet anbud vid nyligen hållen auktion. I pastoratet finnas tre fonder, bildade av medel från prästbordet. Den första fonden, kallad kyrkoherdeboställets expropriationsfond, uppgående år 1921 till 4,660 kronor, utgöres av det ersättningsbelopp, som S t o c k h o l m Västerås—Bergslagens nya järnvägsaktiebolag erlagt för jord, som för boställets räkning tagits i anspråk från kyrkoherdebostället. Fonden tillkom år 1899. — Den andra fonden, kallad kyrkoherdeboställets expropriationsfond n:r 2, uppgående år 1921 till 6,104 kronor, utgöres av det expropriationsbelopp, som nyssnämnda järnvägsaktiebolag erlagt för ett område om 2.04 1 o hektar av '/4 mantal Prästegården n:r 1 för utvidgning av Smedjebackens station. Fonden tillkom 1913. — Den tredje fonden kallad kyrkoherdeboställets uppdämningsfond, uppgående år 1921 till 220 kronor, utgöres av det ersättningsbelopp, som Fagersta bruks a.-b., vilket den 15 februari 1910 erhållit rätt att uppdämma vattnet i sjöarna Barkarne, erlagt för skada, som genom omförmälda dämuingsrätt tillskyndats kyrkoherdebostället tillhörande mark. Fonden tillkom 1912. Såsom ovan framhållits följde med donationen av Norrbärke prästbord jämväl viss andel i Västansjö hytta; och upptogs kaplanen i Norrbärke såsom härför skattskyldig, så vitt kunnat utrönas, för första gången i 1640 års tiondejärnslängd för Norrbärke socken. x)2) I 1663 års jordebok för Norrbärke socken upptagas fyra kvarnar, såsom belägna vid den s. k. Byströmmen, av vilka en innehades av kyrkoherden och kaplanen. Av handlingarna i en rättegång från början av 1800-talet emellan prosten R. W. Rickman, å ena, samt bruksägaren J. Ramsell, å andra sidan, i fråga om tillstånd för den förre att vid Västansjö hyttdamm uppföra en husbehovsmjölkvarn 3) inhämtas, hurusom enligt ett åberopat visitationsprotokoll av år 1664 prosten Bergius skall hava å den bostället tillhöriga kvarnplats först uppfört en kvarnbyggnad, som av honom därefter obehindrat nyttjats till hans är 1691 timade död. 4 ) I ett år 1696 upprättat inventarium över prästgårdens tillhörigheter 5) uppgives, att prästbordet ägde ett vid hyttan beläget kvarnställe, som emellertid av prosten Bergii arvingar »för någon tid sedan» borttagits. Även förmäles i samma handling, att »sågen till grund och dam är fuller på Prästebordzskogen belägen». I sistnämnda handling omnämnes ytterligare, att prästbordet jämväl ägde J ) Originalet i 1640 års landsboks räkenskaper i kammararkivet. p P r ä s t e n deltog med samma andel i såväl h y t t e b r u k e t som kostnaderna för nybyggnad och reparationer å h y t t a n , varefter en efterföljande präst till företrädaren eller hans starbhusdelägare betalade den p å dem belöpande andel i omförmälda kostnader. 3 ; Kyrkoarkivet I. 3 n:r 3. *) Xl d l a g a t i n g m e d Norrbärke den 19 juni 1697 uppvisades omförmälda inventarium av år 1696. 6 ) Originalet i domkapitlets arkiv Norrbärke 46.

6 ett vid hyttan beläget ålfiske. Även synes prästbordet jämväl i övrigt tillkomma fiskerätt i detsamma angränsande vattendrag. ]) Flere rättegångar angående fiske i Smedjebacksån och sjön Barken, berörande bostället, hava förekommit 2 .) l

/M m a n t a l P r ä s t g å r d e n

n:r 2.

I 1630 års jordebok för Norrbärke socken upptagas två urgamla skattehemman, vartdera om Va mantal; och uppgives såsom innehavare av det ena Lars Halfvardsson och det andra »hustru Kierstin» och »herr Lars». Hemmanen motsvara i 1825 års jordebok för socknen respektive Va mantal By n:r 1 och l/2 mantal By n:r 2, båda av skatte natur. Vid laga ting i Norrbärke den 6 juni 1681 gjorde dåvarande kyrkoherden i Norrbärke Andreas Bergius framställning därom att den del av Halfvardshemmanet som »för någon tijdh sedan» socknemännen »inlöst till förbättring för sina prästers vilkor», mätte fördelas mellan de båda prästerna. »Socknens nämnd öfverlade detta ehrende och stannade i sådant sluuth, att i öster- och västergälclet bruka dhe hälfften hvardera men i vreetegiählet intresserar pastor allena, effter capelhn hafver däremot andehlen i husetomten. Utaf slogen behåller pastor hembslogen, såsom teegen i By och i Myran, samt Västerängen, men cappelanen all uthslogan. Och såsom dhe således nu hafva någorlunda hälften hvardera af egorne, svara dhe ock till hälften i ord:ie uthlagorne.» 3) I förberörda handling av den 29 oktober 1695 upptages såsom tillkommande kyrkoherden: »Noch af sochnemannerne är kiöpt åker belägen i Byy hemmanet för hvilken åhrlig skatt gif:es, och är vidh pass 1 t:as uthsäde, item en ängzteg aff l1/2 lass i Byy myren.» 4 ) Den kyrkoherden sålunda tillkommande jord i By har uppskattats till Vi6 mantal och upptages i 1882 års jordebok såsom Vie mantal skatte Prästgården n:r 2. I sammanhang härmed har i samma jordebok mantalet för hemmanet By n:r 1 (Lars Halfvardssons hemman) minskats från V2 till 7/i6 mantal. Av beskrivningen till en av ingenjören O. Bamström under åren 1828— 1831 över By och Bengtsgårds byars skifteslags inägojord och skogsmark upprättad karta 5), som den 17 juni 1838 blivit vederbörligen fastställd, inhämtas, att kyrkoherdebostället bekommit inägojord till en areal av 2 tunnland 8.2 9 3 kappland, motsvarande 1.1155 hektar, uppskattad till 2 tunnland 14.8U kappland, motsvarande 1.2 157 hektar. Tillika inhämtas, att odlingar å skogsmarken verkställts i stor omfattning, samt att kyrkoherdebostället inom detta skifteslag ej tilldelats någon sådan mark. x ) Enligt inventarium av den 20 januari 1685 äger nämligen prästbordet »fiskevatn i ån och siön». Kyrkoarkivet I. 1 s. 97. 2 ) Se tingsrättens utslag den 23 juli 1683 och 7 j u n i 1736 kyrkoarkivet I. 1. s. 1128 o. 1131 m. fl. 14 februari o. 11 juni 1781 I. 5—a—c 3 ) Domkapitlets arkiv. Norrbärke n:r 46, s. 34. 4 ) Domkapitlets arkiv. Norrbärke n:r 46. 5 ) Lantmäteristyrelsen.

7 A en av Carl Porath Carlsson år 1807 upprättad karta avfattades Flatenbergs bys inägor, vilka därefter vid laga skifte år 1832 av Dan. Ant. Böhlmark fördelades; varande kartan den 4 juni 1835 fastställd. Enligt den häröver upprättade beskrivningen tillkom pastorsbostället andel i Maria Wretlings hemmansdel med sammanlagt 50 tunnland 14.74 7 kappland i areal, motsvarande 24.9 07 5 hektar, utgörande i uppskattning 25 tunnland 9.74 8 kappland, motsvarande 12.4 9 04 hektar, ävensom skogsmark om 27 tunnland 9.75 0 kappland i areal och uppskattning, motsvarande 13.47 7 6 hektar. Vie m a n t a l K a p e l l a n s g å r d e n n : r 1. Till en början hänvisas till vad förut under Vie mantal Prästbordet n:r 2 anförts beträffande fördelning mellan kyrkoherden och komministern av viss utav Norrbärke socken inköpt del av det s. k. Lars Halfvardssons hemman i By. Genom avhandling den 2 september 1671 försålde Carl Larsson till Norrbärke socken sin av Per Tidichs arvingar inköpta andel i den s. k. Brudbacken, innehållande 4 snesland, för att användas till kaplansbol, å vilket fång enligt anteckning å upplåtelsehandlingen tre uppbud meddelats, det sista den 11 februari 1677. l) Enligt avhandling berörda den 2 september 1671 inköpte jämväl Norrbärke socken av »By Oluffs» arvingar, nämligen Erich Nillson, Lars Hansson, Anders Hanson, Elias Johansson i Vinsbo, Nils Isrelson i Skiäre och Johan Ohlson i Mohren deras teg i Brudbacken för att till tomt för kaplansgården användas. 2) Enligt avhandling den 20 juni 1673 ägde ett jordbyte rum mellan Sven Hanson och Kaplanen Andreas Litorinus i Norrbärke, varvid den förre »till Norrberkies Capellansgärds gagn och godha» lämnade dels en mellan kaplansgården och länsmansgården belägen slogteg, innehållande 18 alnar i bredd och 63 alnar i längd, och dels en vid Bengtsgårds badstuva belägen teg, vilken då utgjort Bengtsgårdens kålgård, innehållande i längd 52 alnar och i bredd 18 alnar, emot »en sä stor qvantitet både uthi längd och bredd» av den till kaplansbord upplåtna delen av Lars Halfvardssons hemman. 3) Anteckning finnes å handlingen om tre härå meddelade uppbud, därav det sista den 11 februari 1677. Genom avhandling jämväl den 20 juni 1673 försålde Olof Ersson till Norrbärke socken »at bruka och nyttia för sin nuvarande och tillkommande Capelianer» sin och hans hustrus äga på Brudbacken »ifrån Hohlens hemman fallen,» *) varande å handlingen anteckningar om tre meddelade uppbud, det sista den 11 februari 1677. I ett år 1690 upprättat inventarium rörande Kaplansgården förekommer följande: »Åker. Förstäppan, 5 ) blev förbytt uti en lijten vreet vid capellansx

) Bil. 3.

) Bil. 4.

) Bil. 3. *) Bil. 3. 5 ) Bland kyrkoarkivets handlingar s. 1100 o. 1108 finnas två köpebref, dagtecknade den 28 sept. 1635 och 1 febr. 1656, utvisande att Fårs- eller Förstäppan då gått i handel enskilda personer emellan.

8 gården belägen om 7 fd. land, men sedan uptogz ett fierdingzland af en steenbacke med sacellani bekostnat nu varande N. Reuter. — E n åker i västra giärdet till uthsäde 8 fd. En åker i östre giärdet 2 fd. En åker i siövreeten 2 fd. En krydclgårdh ängh E n teeg i Stortechten 3 dito Steensbäcken halfparten 5 dito En teeg i Längroijningen 3 dito E t t slogstycke på Näset 2 kämber Ett slogstycket i Ohlzängen 1 kamba allestädes är skougzoch stenensloga, ock ingen linda.» Av förberörda handlingen av den 29 oktober 1695 inhämtas än vidare följande. »Capplansbohlet haf:e sochemännerne kiöpt aff Byy hemmanet livars ägor som föllier äro. 1. En vreet om sex fierdingars uthsäde, hvilken blef kiöpt för 40 ähr, och har alt frij varit för uthlagor, them by boerne sigh påtaget. 2. Noch en åker senare kööpt aff ett tunlandz uthsäde, hvaraf åhrlig skatt uthgöres. 3. Sloga är ingen reen utan alt skogzäng steenig och torr, som knapt löner mödan och kan gif:a tå gode åhr äre 6 lass. 4. Skogh är eij stort, och hinner icke till åhrlig veedbrand.» Slutligen försålde enligt köpebrev den 6 september 1758 förutvarande komministern i Norrbärke O. Schultzberg till Norrbärke församling den s. k. Ufhagen att brukas av kaplansbordets innehavare. l Anteckning finnes å handlingen om tre meddelade uppbud, därav det sista den 11 juni 1760. Å laga ting i Norrbärke den 3 och 4 juli 1689 anmäldes, att jordbyte ägt rum dels den 22 april 1687, varvid, kaplanen Nils Reuterhusius till Sven Hansson avträtt 17 snesland »vijdh Rijset», varmot bekommits under kaplansbordet »sä många snesl. igen på en backe gent emot Bengtsgården,» dels ock den 28 april 1689, varvid bemälde kaplan avträdde »täppan vijclh Svan Hans gärdh liggiande som håller 28 snesl. däremot har Svan Hansson opdragit under caplansbordet tilbaka ett äkerstycke mitt för caplansgården som håller 35 snesl.» I 1882 års jordebok för Norrbärke socken upptages den till boställe ät komministern av Norrbärke församling sålunda inköpta jord såsom Vis mantal skatte Kaplansgården n:r 1. I sammanhang härmed har mantalet för förenämnda hemmanet By n:r 2 (Hustru Kierstins och herr Lars Hemman) minskat från 1/2 till 7/i6 mantal. Av beskrivningen till förberörda av ingenjören Ramström åren 1828—1831 upprättade karta inhämtas beträffande komministerbostället, att detsamma vid skiftesdelningen bekommit 14 tunnland 9.9 8 0 kappland i areal, motsvarande 7.0643 hektar, eller i uppskattning 8 tunnland 12.6 6 0 kappland motsvarande 4.1442 hektar, samt skogsmark till en areal av 54 tunnland 10.9 8 0 kappland, motsvarande 26.823 8 hektar, eller i uppskattning 42 tunnland 17.4 5 4 kappland, motsvarande 21.0 04 hektar. Klockarebostället i Norrbärke. Genom köpeavhandling den 9 maj 1814 2) försålde Per Janson Hägerman till Norrbärke församling 3 2/3 snesland jord i By med därå uppförda åbyggl

) Bil. 3. ) Bil. 4.

J

9 n å d e r för att a n v ä n d a s till organist- och k l o c k a r b o s t ä l l e i f ö r s a m l i n g e n ; v a r a n d e h a n d l i n g e n försedd m e d bevis d ä r o m a t t laga fasta å b e r ö r d a fång m e d d e l a t s den 11 maj 1816. I d e n av r e g e r i n g s r å d e t G. T u l i n efter n å d i g t u p p d r a g u t g i v n a » u t r e d n i n g ang. klockar- organist- och k a n t o r s (kyrkosångar) b e f a t t n i n g a r n a » finnes e m e l l e r t i d icke u p p t a g e n n å g o n i k l o c k a r e n s i N o r r b ä r k e församling h ä r ing å e n d e boställsförmån.

URKUNDSBILAGOR. 1. Konungens befallningshavandes i Kopparbergs län utlåtande i ninj 1801 angående ett jordbyte mellan kyrkoherdebostället och angränsande mark. N : r 460. Konungens Befallningshafvandes i Stora Kopparbergs Län utlåtande i anledning af Bergsmannen Johan Leonardssons i Fl atenberg gjorda ansökning om fastställelse af ett honom samt H e r r fältprosten och Kyrkoherden Rickman emellan föreslaget byte af Sexton Snesland 8 bandland jord uti den till Norrberkes Prestebohl hörande så kallade Sjötägten emot ett lika stort och äfven så godt styckie jord på ett annat beqvämt och till boställes egor angränsande ställe; Gifvet Kungsgården Hushagen den Maji 1801. Af den anledning att det föreslagna Jordabytet rörde Norrberkes prestebohls rätt har Johan Leonardssons om fastställelse dera gjorde ansökning blifvit venerandum Consistorium i Vesterås öfverlämnad att Dess utlåtande deröfver afgifva. Hvad så väl derutinnan är vordet anfört som den upviste bytes afhandlingen finnes innehålla, har jag derefter i behörigt öfvervägande tagit; Och aldenstund ifrågavarande byte af Sexton snesland 8 bandland jord uti den till Norrberkes prestebohl hörande Sjötägten emot ett lika stort stycke jord, på ett till Boställets egor angränsande ställe utan att lända Norrberkes prestebohl till någon skada medför den allmänna nytta att en rymligare lastage plats vinnes för genom Strömsholms slussverk gående fartyg, fördenskull och då Consistorium i Vesterås enligt Dess under den 19 sistl. Maji till mig aflåtne skrifvelse dertill bifall lämnat, varder ock den gjorde merberörde bytesafhandlingen härigenom till alla delar gillad och faststäld. År och dag som föreskrefvit står J af N. (oläsl. signatur). Efter bestyrkt avskrift ur Kopparbergs läns landskanslis resolutionsbok.

2.

Utdrag af bytes contractet angående en vid Smedjebacken belägen och Norrberkes kyrkoherde bord tillhörig holme, emot 32 snesland åkerjord uti den så kallade Skarptäppan, belägen på Flatenbergs bys mark och invid en prästbordet, derstädes tillhörig täppa; öfverenskommit vid Smedjebacken d. 14 aug. 1819. Sedan, med max:ven consistorii bifall, jag Er. Fahlcrantz, beviljat Vestra bergslaget, att, emot jämngodt vederlag i jord, få tillbyta sig den i Smedjebacks-ån, nedanföre hr. Jansses gård, belägne holme, och Vestra bergslaget, vid dess allmänna sam-

10 mankomst, den 9:de uti innevarande månad, afgjordt: att detta byte blifver en ensak för de bruks egare, som äro i behof af bodrumm och uplagsplats för tackjern och hvilka bruks egare förmodats vara, Schisshytte, Fredriksbergs, Ludvika, Stahrbo & Björnhytte samt Marnas hyttelag och herrar Litström & Johansson i Grangärde, så hafva vi, Fahlcrantz och Jansse för egna delar, samt vi, Hiilphers och Johansson å alla ofvannämnde bruks egares vägnar upgjort och afslutat följande öfverenskommelse. l:mo öfverlåter jag Fahlcrantz, under full egande rätt, till herr D. Jansse, hela den, nedanföre hans ladugård belägne holme uti Smedjebacks strömmen, emot det vederlag uti jord, som, enligt nämndemännens, Eric Hanssons i Kohlviken och Daniel Danielssons i Skommarbo, den 21 octbr. 1816 förrättade refning, mig tillkomma bör. 2:do I utbyte häremot uplåter jag, Daniel Jansse, till herr contracts prosten Fahlcrantz, trettiotvå (32) snesland åkerjord, uti den så kallade Skarp täppan, belägen på Flatenbergs bys mark och mitt derstädes egande hemman, invid herr contracts prostens ega af samma namn, att tillträda den fjortonde mars nästkommande våhr. Smedjebacken ut supra E. Fahlcrantz D. Janse. Innehafvare af prästbordet. (L. S.) (L. S.) Vid å andra sidan tecknade bytes-afhandling observeras, att den endast rörer hvad som är beläget på vänster om den så kallade Lill-ån; hvaremot den lilla holme, som ligger till höger längre ned vid sjelfva hufvud utloppet i sjön Barken, är prästbordets oförändrade tillhörighet. E. Fahlcrantz D. Janse. Efter originalet i domkapitlets arkiv Norrbärke n:r 35.

3. Documenter och handlingar angående 4:o Capellanshordet, och des rättighet. 1.) Underteknat bekenner migh till fulle nöijo hafva bekommit och uppburit min richtige betahlning för min anpart uppå Brudbacken, som iag hafver kiöpt af sahl. Per Tidichs arfvingar i Västansiö, och nu såldt till Norrbärkes sochn efter thess egen begiäran, nernbl. tackjärn af vällärde h:r Anders Littorinus sexton skeppund hvilka 16 skepp, tackjärn iag det första pundet med det sidsta hafver richtigt bekommit, alt therföre vill nu hafva bem:te min anpart på samma tompt för ofvanskrefne järn, aldeles qvitterat, och tager dese gode män till vittne. Actum Norrberckie. Carl Larsson. 2.) Anno 1671 den 2 september, när med fljit öfverlades, hvarest capellans gården här i Norrbärkie skulle uppbyggas, tå blef omsider öfvertalt och sochnenes mogna betänkiande thetta: at the kamrer, som voro stående när sochne stufvan måtte inpå Brudbacken flyttias, jämväl ock the huus, uppå Lars Halfvardssons för thetta gård satte tijt indh tranfereras, altherföre hafver iag undertecknat sochnen till nöije och behagh, af it moget betänkiande med min hustrus godha ja och samtyckio, updragit Norrberkies sochn then dehl och portion, som iag af sahl. Pehr Tidichssons arfvingar i Västansiöö, med theras måhlsmäns goda ia och minne inlöst hafver uthi 4 snesl. efter crono refven refvat, för sexton skieppund tackjärn, them iag alle tillika, så väl thet första, som thet sidsta skieppundet bekommit hafver. Therföre afhänder mig och the minoo bem:te 4 sneselandh till Norrberkies sochns capellansgård at thermed giöra och låta, efter godtyckio sina, så at hvarken jag eller the mina hafva här något at åtala eller klandra. Och är thetta slutit af

11 oss undertecknade sochnenes män, thet vij med våra namn och bomärkie viljom stadfästa och bekräfta. Actum Norrberkie ut supra. Carl Larsson. Till vittnes Per Larsson länsman. Elias Johansson i Winssbo (bom) Johan Olufsson i Mohren (bom) Niels Jsraelson i Skure (bom). Opb. på Norrbercks ting d. 21 junii 1675 1 g. 2 gången d. 2 junii 1676. 3 g. d. 11 febr. 1677. 3.) Anno 1671 den 2 september hafve vi undertechnade By Oluffs arfvinger nu i Västansiö boende efter Norrberkies sochns enhälliga begiäran och trägne anhållande, af itt berådt modh samhälleligen efterlåtit af oss inlösa then tegh, som vårt rätta arf är, uppå Brudbacken belägen, som sträcker sig ifrån allmänna vägen, alt neder i sjöön för ellofva skeppund tackjärn, hvilka 11 skeppund, så väl thet första som thet sidsta vij till fulla nöije hafve bekommit; altherföre hafve vij nu ofvanbem:te tegh lefrerat åt för tijden varande capelian heder 1. och vällärde h : r Anders Litorino, then att nyttia och bruka efter godtyckie sina, och vidare till hans efterkommande successoribus såsom itt välfångit arf af Norrberkies sochn at åtnjuta och häfda. Och på thet at sochnen må thesse säkrare vara om thess evärdeliga qvarhållande; viljom vij bem:te Norrberckies sochn then således hafva updragit; så at vij först förmode, at ingen häremot skal hafva något inspråk, sedan om någon funnes, som theremot för någon vår geld skull thet ville prätendera och föregifva, viljom vij honom något annat af vår egendom, antingen u t i löst el:r fast godt giöra, hälst emedan vij våra medarfvingar uti samma tegh hafva utlöst, och hvar sådant ännu icke vore giordt och med skiähl kunde bevises utfäste vij oss thet skola verkeligen fullgiöra, på thet att Norrberkies församling må härutinnan vara aldeles, oturberad, och then samma tegh bruka för capellansgårds tompt evärdeliga. Thetta således af oss vara afhandlat och slutit viljom vij till yttermera visso här under sättia våra egna namn och bomärken, och till vitnes begiärom underskrefne gode män. Actum ut supra. Säljarena Erich Nillsson (bom) Lars Hansson Anders Hansson (bom). Elias J o hansson i Vinssbo (bom). Nils Jsraelson i Skiäre (bom). Johan Ohlsson i Mohren (bom). Attesterar Jonas Nillson Frost mp. Carl Larsson. Opb. på Norrbärkes ting d. 21 junii 1675 1 g. 2 g. d. 2 junii 1676. 3 g. d. 11 febr. 1677. 4.) Anno 1673 den 20 junii giorde vij underskrefne ett teghskifte, efter som thess belägenhet och situation föll för hvarthera lämpel. bruka och häfda, och är thetta bytet således afskiedat å begge sidor, at iag Sven Hansson Öfvergifver och lefvererar hederl. och vällärde h : r Anders Litorino till Norrberkies capellansgårds gagn och godha min skogtegh emellan Capellansgården och Landsmans gården belägen, som håller uthi bredden 18 alner, uti längden 63 alner, jämväl ock en tegh straxt vid Bengtsgårds bastufva, ther the uti Bengtsgården nu varande hafva sin kohlgård som uti längden håller 52 alner uti bredden 18 alner. Häremot lofves mig vedergiällning af Lars Halfwers hemman, som löst är till capellansbohl af Granåkrana straxt ofvan vid By kiella en så stor qvantitet både uthi längd och bredd. Således oss emellan vara slutit och afhandlat betyge och bekräfte vij underteknade med egna namn och bomärkien. Actum ut supra. Andreas Litorinus. Swen Hansson (bom.). At thetta bytet är såldes passerat attesterar länsman Jonas Nilsson Frost. Opb. på Norrberkes ting d. 21 junii 1675. 1 g. 2 g. d. 2 junii 1676. 3 g. d. 1 (11) febr. 1677. 5.) Anno 1673 den 20 junii hafver iag undertechnat tillika med min k. hustros goda ja och samtycke updragit Norrberckies sochn till sahlu, efter thes trägne an-

12 hållande, then dehl iag och min kiära hustru egha på Brudbacken ifrån Hohlens hemman fallen för tackjärn trij skeppund, them iag till fulla nöije, så väl thet första, som thet sidsta bekommit hafver, och nu alt therföre frivilligen lefrerar till Norrbärkes sochn at bruka och nyttia för sin nuvarande och tillkommande capellaner för en valfången egendom evärdel. at mine och min hustrus arfvinger så födde som ofödde hafva här på aldrig något at qvälja. Således vara afskiedat bekräftar iag med mitt egit underskrefne namn och bomärkie och tager thesse godhe män till vittne. Actum ut supra. Säljaren Olof Ersson (bom.). Elias Johansson i Winssbo (bom) Nils Jsraelsson i Skare (bom) Johan Olufsson i Mohren (bom). Vittnar Sven Hansson (bom). Lars Larsson. Opb. på Norrberkes ting d. 21 jun. 1675 1 g:n. 2 gången d. 2 junii 1676. 3 g. d. 1 (11) febr. 1677. 6.) Anno 1719 den 1 julii på laga ting med Norrbärkes sochns jnvånare i Smedjebacken. Berättade capellanen vyrdige och vällärde h : r Eric Thermaenius sig hafva kommit i erfarenhet, at Olof Gustafssons i By enka K a r i n Andersdotter innehafver ifrån capellans bordet ett stycke af en lind Långrudtegen kallad; hvaröfver hennes son Anders Johansson sig förklarade, at han fuller innehaft ett stycke af linden och nekar eij at låta hans vyrdighet at utbekomma des anhöriga andehl af linden när den blifver utmäten, så bred ofvanföre som tegen är och rået visar. Hvarmed som h:r Thermaenius förklarade sig vara nögd; altså förordnades efter hans begiäran nämdeman Michel Persson i Västansiö det samma vid anmodan att förrätta, så at prästebordet uti sin tillständiga rätt icke längre må komma at lida, utan detta förberörde efter tegens bredd nedanföre utmätes rätteligen ifrån de näst in till liggande andras ägor. Actum ut supra. På Häradsrättens vägnar. Jonas Boetius Lindebohm. 7.) Såsom min flyttning ifrån den värde Norrbärkes församling icke tillät mig längre med nytto behålla Ufhagen kallad; ty giör iag Olof Schultzberg härmed vitterligit, det jag med min k. hustrus ja och samtycke hafver såldt och uplåtit samma haga vid Ufberget i Norrbärckes sochn belägen, som iag af sahl. comministerns herr Eric Thermaenii änka madame Elisabet Dillman vid mitt tillträde till sacellanien åhr 1742 mig tillhandlade, församlingens capellansbohl till en evärdelig ägo at nyttia och bruka; och såsom församlingens respective och hedervärde ledamöter den samma inlöst till capellansbohlets förbättring mot den kostnad iag der nederlagt med huggande, rödjande gräfvande och dikande för en summa penningar, stor sex hundrade d:r kopp:mt dem iag den sidsta penningen med den första riktigt och till fullo nöije erhållit och bekommit, ty afhänder iag mig, min k. hustru och arfvingar all r ä t t till denna Ufhaga och tillägner den Norrbärckes capellansbohls innehafvare hvar efter annan till evärdeliga tider oklandrat få nyttia, bruka och besittia; som ock af säger mig härjämte till tacksam erkänslo för all ertedd kiärlek och benägenhet all praetension och tahlan på Risbacken i vreten brede vid sochne stugun belägen, den jag ock med min kostnad låtit upgräfva, som stenhopen i giärdet bär mig vitne. Till yttermehra visso varder detta med mitt namn och signete bekräftadt af Kumbla prästegård d. 6 septembr 1758. O. Schultzberg. Kyrkoherde i Kumbla. (L. S.) Åhr 1759 den 18 junii å Norrberckes häradsting blef å detta kiöp första upbudet beviljat, betygar på tingsrättens vägnar. Magnus Joh. Lundh. Åhr 1760 den 25 januarij upböds andra resan betyger. Magnus Joh. Lundh. Åhr 1760 den 11 junii beviljades å detta kiöp tredje upbudet, betyger Gustaf Mallmin. Ur Norrbärkes kyrkoarkiv n:r J/.6.

13 4. Med mogen öfverläggning och fri vilja uplåter och försäljer jag undertecknad härmed nedannämde jord och hus till Norrberkes församling, för att hädanefter till orgelnist och klockare boställe uti nyss berörde församling anslås, nemligen. E n tredjedel i hus tomten eller gårdsplatsen i By nordost om kyrkan, utgörande tre och två tredjedels snesland jord tillika med den därpå uppförde stugu och bobyggnad, såsom den nu för ögonen finnes, och det altsammans för en betingad öfverenskommen köpe summa stor: två hundrade riksdaler banco mynt, dock med förbehåll att en kammare i stugu byggningen får af min k. moder bebos fritt i hennes lifstid, och en bod af henne äfven fritt begagnas, så länge hon lefver; men efter hennes död tillfaller nyssnämde kammare och bod församlingens klockare och orgelnist till fullt bruk evärdeligen. Skulle likväl min k. moder med döden afgå innom fem år ifrån nedanskrefne dag, förbehåller jag mig, att få så länge fritt disponera den kammare och bod hon nyttjat, tills fem år efter nedanskrefne dag till ända lupit. På dessa villkor afhänder jag mig mina barn och efterkommande för all tid, samt till Norrberkes församling såsom orgelnist och klockare boställe uplåter, ofvanberörde hus och jord, som nu genast får tillträdas, och sedan köpeskillingen blifvit mig fullt lemnad, därmed lagfaras och fasta därå tagas. öfverenskommit, godkändt och underskrifvit i nedannämde vittnens närvaro, som skedde på Norrberkes Smedjebacke den nionde dagen uti maij månad året efter vår Frälsares börd det ettusende åtta hundrade och på det fjortonde. Per Janss.(bom) Hägernian. Såsom vittnen N. D. Weström. C. S. Esseen. N. 2. År 1815 den 24 februari å Norrberke sockens härads vinter ting förrättadt å Smedjebacken, beviljades å detta köpebref upbud 1 g:n. med det vilkor lagfarts protocollet för samma dag innehåller. Betygar på härads rättens vägnar Linde Afskrift. Af Norrbärkes församling har jag undertecknad ärhållit fulla köpe summan, tvåhundrade riksdaler banco, för den gårdsplats med åtföljande hus och jord, hvarå redan köpebref blifvet gifvet och ett laga upbud af domstolen beviljadt, som församlingen til framtida klockare- och organistboställe af mig inköpt, hvilka 200 rdr b:co härmed af mig qvitteras. Norrbärke och By d. 13 aug. 1815. Per Jansson (bom) Hägerman i By. Vittnar. Anders Jansson i Matsbo. Anders Jansson i By. Afskriftens enlighet med original-qvittencet besannas och intygas af J. J. Haak. N. D. Weström. 1815 den 25:te september upbudet 2:dra gång. som protocollet omförmäler. Betygar på häradsrättens vägnar Linde År 1816 d. 8:de maji, å Norrbärkes härads laga sommar ting, beviljades härå 3 upbud = die ggBetygar på Härads rättens vägnar Lars Alin. År 1816 d. 11 maji, å laga sommar tinget med Norrberkes härad, dömdes härå till laga fasta. Betygar på härads rättens vägnar,. Lars Alin. , Ur Norrbärkes kyrkoarkiv ser. I n:r 5 a—c, 1773—1817.

2.

Söderbärke.

Till detta pastorat hörde tidigare jämväl Norrbärke annexförsamling, som emellertid år 1646 avskildes till eget pastorat. ]) Före avskiljandet benämndes pastoratet Bärke. I pastoratet äro anställda kyrkoherde och komminister. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har för prästerskapet i detta pastorat fastställts genom Kungl. Maj:ts resolution den 26 april 1918 att gälla från och med den 1 maj 1919 till och med den 30 april 1939.

Löneboställen. Enligt löneregleringsresolutionen äro till prästerskapets avlöning anslagna kyrkoherdebostället 3/i mantal krono Prästgården n:r 1 med underlydande samt tills vidare ock intill dess annorlunda kunde vara i laga ordning bestämt komministersbostället V'12 ni antal skatte Kappelansgården n:r 1 i Söderbärke socken. P r ä s t g ä r d e n n : r 1. I en uti Söderbärke kyrkoarkiv förvarad gammal räkenskapsbok (Ser. L I n:r 1) finnes intagen en till visitation i dåvarande Bärke försomling den 12 13 och 14 februari 1628 upprättad, av, bland andra, biskopen Johannes Budbeckius underskriven s. k. vice matricula 2), däri beträffande prästbordet förekommer följande uppgift: »åker 20 örtugers land. 3) Än 7 örtugers landh tillbytt. Uthsädh, 12 tunnor. 4) Eng. 25 sommarlass. Fiske temligit. Skogh och mulebeet. Medelmåttigt. Uthj ord. Ingen annan än engen giffuin någhot aff hvar by.» Orden »än 7 örtugers landh tillbytt» synas utmärka, att ett jordbyte ägt rum därvid prästbordet bekommit 7 örtugland åkerjord. Närmare utredning angående detta jordbyte har icke kunnat åvägabringas. Emellertid inhämtas ur en Söderbärke tingsrätts dom av den 21 juni 1692 rörande awittring mellan hemmanet Näsby i Söderbärke socken och prästbordet, hurusom fullmäktige för prästbordet vid tingsrätten uppgivit, att under biskopen Rudbeckii tid i Söderbärke sockens kyrkobok inskrivits en »relation», enligt vilken prästbordet »finnes af förste tijden hafva bestådt af 20 örtugeland jordh, och thäreffter Pehr Nielssons hemmans part uthi Nääsby åckeren är blefven thesslijkes lagd thärunder som effter samme relation bestådt af 6 | örtugelandh, tå Pehr Nielss hemman är uthbydt vordet ifrån gl. åckergierdet opp i Sveete tächten som nu kallas Mårtensbo så att prästbordet inom y

) Västerås stifts herdaminne del. 2 sid. 101. ) Bil. 1. 3 ) 1 örtugland lika med Vs öresland; 1 öresland motsvarande Vie mantal. 4 ) E t t hemman med 12 tunnors årligt utsäde upptages vid denna tid i jordeboken (årliga räntan) för Söderbärke socken till "A mantal. 2

15 åckergårderne skahl hafva effter offtabe:de gl. relation 2 6 | örtugelandh». *) Någon relation av ovan angivna innehåll finnes icke inskriven i någon för boställsutredningen tillgänglig bok, tillhörande Söderbärke kyrkoarkiv. Antagligt är, att med berörda »relation» endast åsyftas vad som i förenämnda s. k. vice matricula förekommer rörande prästbordets åkerjord, ehuru uppgifterna angående jordens storlek icke fullt överensstämma. Sedan i anledning av uppkommen fråga om avvittring mellan prästbordet och hemmanet Näsby, parterna den 2 september 1692 träffat förlikning, i enlighet varmed lagmansrätten den 2 september 1693 fastställt vederbörande häradsrätts dom i ämnet av den 21 juni 1692, hölls år 1698 skifte å prästbordets och nämnda hemmans ägor; och uppgives i handlingarna till den därvid upprättade karta, benämnd: »afrithning öfver alla hemägorna Prästebordetz med Pehr Neillzonsz hemmansz, som derunder emoth Mårtenszbo, den tijden kallat Svettetächten, blifvit bytt, samt Nääs Byyen», att »prästebordet vijsses af een gammall kyrkiobok vahra medh Pehr Nillz 33 örtug». I en jämlikt nådigt beslut den 31 augusti 1695 angående utarbetande av ett s. k. prästverk för Kopparbergs län upprättad, av förutom två andra personer kyrkoherden och komministern i Söderbärke den 24 november samma år underskriven handling-), förekommer bland annat, följande: »Ett urminnes gammalt prästebord af 27 örtuglandz åker och clher till någon mager och kostsam sloge, med skoughytte dehl i fiskevatn och andra tillhörigheter, sampt ett sundh och några dehr kring liggiande slogstycken vidh Saxehammar; kunnande dhetta allt när man dhet väll häfdar och brukar importera ungefehr åhrhn så mycket som ett heelgärdz hemman här uppe i orten. — Till samma prästebordh hörer och ett litet hemman eller lägenheet, Pährhindersbo benämdt, hvilket nu senare tyderna derifrån och des förre natur till privatos blifvit dragit, och nu af dhem nyttias, der dock forna pastores hafft där af sin hööbergning.» Hemmanet Perhindersbo om 1/i mantal med Samuel Månsson antecknad såsom innehavare synes, liksom hemmanet 1/4. mantal Kristofersbo 3 ) hava först införts i 1641 års jordebok, i vilken hemmanen såsom alltjämt framdeles redovisas såsom skatte. Sedan den 14 oktober 1684 ett hemman även med namnet Perhindersbo och Samuel Månsson såsom innehavare skattlagts till V8 mantal, förekommer i jordeböckerna ytterligare ett skattehemman med detta namn. E n utredning angående det sätt varpå V4 mantal Perhindersbo frångått prästbordet, återfinnes i bil. 3. Det i Västerås domkapitels arkiv förvarade originalet till omförmälda handling, vilken avslutas nederst å en sida och kan förmodas ursprungligen hava haft en fortsättning, som emellerx ) Den äldsta i kammararkivet förvarade jordebok (årliga räntan) för Söderbärke socken, i vilken ett h e m m a n med namnet Näsby förekommer, är av år 1552. Från och med år 1569 upptagas i jordeboken två hemman i Näsby av vilka det ena med en r ä n t a av 4 öre uppgives årligen besås med 4 spann och lämna en höavkastning av 4 sommarlass. I jordeböckerna av åren 1577—1582 står P e r Nilsson upptagen såsom innehavare av sistnämnda hemman, och i en jordebok av år 1620 finnes vid hemmanet, för vilket Erich Hindersson dä finnes antecknad såsom innehavare, tillskrivet namnet Mårtensbo. 2 ) Bil. 2. 3 ) Bil. 3 och 5.

16 tid numera, icke kan återfinnas, synes vara författat i slutet av 1600-talet, troligen av dåvarande kyrkoherden i Söderbärke Olaus Kalsenius. En förkortad framställning av samma sak återfinnes i bil. 5. — E t t häradsrättsprotokoll av den 26 och 27 januari 1657 uppgives förmäla, att det i bil. 3 och 5 omnämnda, prästbordet jämväl frångångna torpet Strintebo, som icke återfinnes i någon jordebok, vore »fört» under Perhindersbo. Efter år 1686, då kyrkoherden Kalsenius tillträdde Söderbärke pastorat, hava odlingar i avsevärd omfattning företagits å prästbordet. x ) Jämväl efter den tid, som i sistnämnda bilaga avses, hava åtskilliga uppodlingar verkställts å prästbordets mark. Enligt en i förenämnda boken (Ser. L I n:r 1) intagen förmodligen under senare delen av 1700-talet författad »kort berättelse om Sörbärkes kyrka, kyrkobetjening, prästbol och Malingsbo capell», bil. 5, lämnas" en redogörelse för prästbordets åkerjord, som däri uppgives innehålla en sammanlagd areal av 39 tunnland. Beträffande prästbordets ängar har inhämtats följande. Såsom redan nämnts uppgives i förberörda s. k. vice matricula, att prästbordets äng, »giffuin någhot aff hvar by», lämnade en höavkastning av 25 sommarlass. E n tingsrättsdom av den 18 maj 1620 2, upplyser om tillkomsten av vissa ängar under prästbordet. Enligt en den 29 oktober 1688 hållen rannsakning tillhörde prästbordet följande vid Sundet och Saxhammar belägna ängar, nämligen: Broarängen eller Hammaränget om 4 spannland 19 snesland 9 bandland, Prästängen eller Kattängen om 2 spannland 9 snesland 4 bandland, Stora Sundängen eller Björkänget om 13 spannland 1 snesland 3 bandland och Buskängen eller Lisselänget om 2 spannland 1 snesland 6 bandland eller sålunda tillhopa 22 spannland 12 snesland 2 bandland. Bil. 5 innehåller jämväl en redogörelse över boställets samtliga ängar, vilkas sammanlagda årliga medelavkastning uppskattas till 150 lass. Enligt kartebeskrivningen till en år 1698 förrättad delning mellan prästbordet och hemmanet Näsby erhöll prästbordet efter delningen 558,470 reducerade kvadratalnar åker- och lindjord, inberäknat tomtmarken, motsvarande 39 tunnland 7 fjärdingland 4/s kannland samt 365,312 kvadratalnar »ohäfdad mark eller slogha», motsvarande 26 tunnland 5Vs kannland. Vid laga skifte år 1858 inom »Mårtsbo, Näsby och Prostgårdens» skifteslag erhöll prästbordet 488 kvadratrevar 96 kvadratstänger åker och tomtmark i areal, motsvarande reducerade 399 kvadratrevar 690 kvadratstänger, 1,020 kvadratrevar 72 kvadratstänger ängs- och odlingsmark i areal, motsvarande reducerade 117 kvadratrevar 17.8 kvadratstänger samt 230 kvadratrevar 1 kvadratstång hagar och backar i areal, motsvarande reducerade 20 kvadratrevar 59.8 kvadratstänger. Härjämte ingick i prästbordets område sju av en dagkarl och sex kolare brukade lägenheter, vilka sammanlagt utgjorde: 679 kvadratrevar 81 kvadratstänger åker och tomter, motsvarande reducerat 490 kvadratrevar 20.6 kvadratstänger, 2,452 kvadratrevar 62 kvadratstänger *) Bil. 4. Originalet, som emellertid ej är undertecknat, kyrkoherden Karlsenius. a ) Bil. 6.

är uppenbarligen skrivet av

17 äng och odlingsmark, motsvarande reducerat 257 kvadratrevar 80.5 kvadratstänger och 491 kvadratrevar 1 kvadratstång hagar och backar, motsvarande reducerat 37 kvadratrevar 85.9 kvadratstänger. — Av utredningen framgår, att prästbordet sedan urminnes tid även hävdat ett inom Vibberbo by beläget område, benämnt Kattängen, utgörande enligt handlingarna till 1799 års storskifteskarta över byn 1 tunnland 30 9/i6 kappland. Med åberopande av 12 kap. 6 § i 1827 års skiftesstadga omnämnes även Kattängen i handlingarna till ett byn år 1848 övergånget laga skifte. Ar 1864 ägde ett ägobyte rum emellan Söderbärke kyrkoherdeboställe och Västerby skifteslag, därvid kyrkoherdebostället avstod 7.9 8 kvadratrevar åkerjord och erhöll 8.01 kvadratrevar dylik jord, uppskattad till 7.342 0 kvadratrevar. Angående prästbordets skog har inhämtats följande. Vid laga ting i Söderbärke socken den 14 augusti 1652 delades den för prästbordet samt hemmanen Näsby och Mårtensbo gemensamma skogen, varvid bestämdes, att hemmanet Näsby skulle hava »livar fämpte reef, heller stängh, och kyrkoherden deremot 3 refvar». 1 ) Hemmanet Näsby erhöll sålunda en fjärdedel emot prästbordet, vilket nära överensstämmer med det ovan uppgivna örtuglandtalet för fastigheterna, nämligen 7 örtugland för Näsby och 27 örtugland för prästbordet. Enligt en den 28 juni 1671 dagtecknad handling upprevades därefter skogen mellan prästbordet och Näsbyhemmanet i enlighet med nyssnämnda domen den 14 augusti 1652 samt uppsattes rosen i gränslinjerna. Vid laga ting i Söderbärke socken den 7 och 8 februari 1687 var åter fråga före om delning av skogen mellan hemmanet Näsby och prästbordet. Därvid träffades mellan parterna förlikning, i enlighet varmed skulle »blifva aldeles vid förra skogzdelningen och de röörstäder som lagde och fattade ähre under sahl. befallnmgzmannens Nielss Anderssonss Milandri refning och exccekution förrättad d. 28 junij 1671». Vidare överenskommo parterna därom att, »der Nässbyen hafver tienligit vatnfall på sin skogzteg, ålijter Nässbyen det samme, och, låter prästbordet bliva vid sin ström lägenheet; men om så eij finness, då ähre byarna lijka berättigade till strömfallet på prästebordz skogen, der elliest flere än en kunna det beqvämligen nyttia; men livar så ähr att icke mer än en kan der med hulpen blifva, så hafver prästebordet förmon som grunden eger. Och detta aldra hälst, att de hafva leegat i ett värnelaag prästebordet Näässbyen och Mårtenssbo, in till dess skifft bleff a:o 1671, då skogen vähl dehla ähr men eij vatnslägenheterne». — I enlighet med berörda förlikning den 7 och 8 februari 1687 delades den 29 juni samma år mellan prästbordet, Näsby och Mårtensbo jämväl hemskogen, därvid till grund för delningen lades förberörda häradsrättsdomen av år 1652, enligt vilken prästbordet »böhr hafva 3:ne refvar och Näsby och Mårtensbo 2:ne». Enligt en den 29 augusti 1770 dagtecknad handling hölls förrättning av vederbörande i närvaro av ombud för prästbordet, varvid rågången å skogen mellan prästbordet och Näsby uppgicks samt hem skogen mellan prästbordet Näsby och Mårtensbo enligt den fastställda grunden l

) Bil. 7.

1954 28

18 — 3/5 till prästbordet samt 2/5 till Näsby och Mårtensbo gemensamt — ånyo delades, varvid prästbordet bekom 90 tunnland 9 3 j. kappland. Den till denna förrättning upprättade karta blev av Söderbärke häradsrätt fastställd den 13 februari 1771. — I skogsindelningshandlingarna angående bostället uppgives, att vid skogens ytterkanter vore sju bostället tillhöriga torp belägna, samt att skogens sammanlagda areal uppginge till 1,514.8 0 hektar. 1 beskrivningen till en år 1698 upprättad karta över prästbordets, Näsby och Mårtensbo skogar har prästbordet efter detsamma tillkommande andel av 3/5 i den samfällda skogen beräknats böra tilldelas 2,858 tunnland 4 fjärdingland 3 bandland skog. Vid ett kyrkoherdebostället jämte hemmanen Näsby och Mårtensbo år 1858 övergånget laga skifte har bostället, med inberäknande av odlingsmark, tilldelats 13,431 kvadratrevar 25 kvadratstänger skogsmark i areal, uppskattade till 9,013 kvadratrevar 59.9 kvadratstänger, samt 1,290 kvadratrevar 70 kvadratstänger impediment. Skogsmarkens omfattning år 1858 överensstämmer sålunda i det närmaste med den år 1698 beräknade skogsarealen. *) Prästbordet har sedan gammalt ägt andel i Västerby hytta. 2 ) Denna andel, som ursprungligen synes hava utgjort två sjundedelar, uppgives i en av vederbörande bergmästare år 1694 avgiven relation utgöra en tredjedel. Enligt samma relation blev hyttan år 1625 uppförd på Västerbybornas och prästbordets grund och hade »god ström med bröstfall». — I nådigt brev den 28 mars 1862 förklarade Kungl. Maj:t att vid en av kyrkoherden A. Eurén såsom innehavare av kyrkoherdebostället i Söderbärke jämlikt 2 § 2 mom. i nådiga förordningen den 20 september 1859 hos bergmästaren gjord anmälan om utträde ur Västerby hyttelag samt avsägelse av den bostället tillhörande hytteandel finge bero. Av förberörda »vice matricula» (bil. 1) inhämtas, att »qvarnen som lydher til prästegården är byghdd vidh Söderbo hyttan». Denna kvarn, vilken det enligt en dom av den 14 januari 1636 ålåg »Söderboerne för prästbordet at opsätta», blev enligt anteckning i husesynsprotokoll av den 13 juni 1686 nybyggd år 1687 »af heela försambl». I protokollet över den 25 maj 1790 hållen av — och tillträdessyn vid kyrkoherdebostället finnes antecknat följande: »En ny husbehofs sqvalt qvarn vid Västerbo hytta, som till hus ränna och damfäste af soknen borde underhållas, deremot pastor håller stenar och innanrede, hvilket likväl nu, som vid förra syner, icke finnes, emedan herr prosten Arosenius och herr kyrkoherden "Wastenius eller deras sterbhus, den samma icke nyttjat.» Såsom förut omförmälts uppgives i ovanberörda »vice matricula,» att prästbordet hade »Fiske temligit». Vid laga ting i Söderbärke den 19 och 20 juni 1663 förekom på besvär av kyrkoherden över inträng i fisket m. m. ett mål varvid upplästes »församlingens äldstes försäkringz skrifft, att dhe prästegårdens fiskie sampt ängiers stängiande försvara och handhafva skulle». Även *) Tre inom Saxe bys område belägna lägenheter, Killingänget, H a m m a r ä n g e t och Björkänget, vilka emellertid icke ingå i Saxe bys skifteslag, synas tillhöra prästbordet. *) Bil. 6.

19 omnämnes i bil. 2, att prästbordet tillkom fiskevatten. År 1870 ägde lantmäteriförrättning rum för delning av sjöslogar och fiskevatten till Vibberbo skifteslag i Vibberbo by av Söderbärke socken. Den till denna förrättningupprättade karta, vara kyrkoherdeboställets fiskevatten finnes särskilt utmärkt, blev av Söderbärke bergslags ägodelningsrätt den 15 november 1871 till framtida efterrättelse fastställd. Enligt nådigt brev den 25 oktober 1912 medgavs, att ett belopp av 1,076 kronor 25 öre, som av Fagersta bruks aktiebolag blivit till domkapitlet i Västerås överlämnat såsom ersättning för skada, som genom uppdämningav vattnet i sjöarna Barkarne tillskyndats kyrkoherdebostället i Söderbärke församling, finge överlämnas till församlingens kyrkoråd för att, tills vidare och intill dess annorlunda kunde varda bestämt, av kyrkorådet under församlingens ansvar förvaltas efter enahanda grunder, som för förvaltning av kyrkokassas medel vore vedertagna. Genom löneregleringsresolutionen förordnades att räntan av dessa medel skulle användas till gäldande av prästerskapets löner. Prästbordet förekommer för första gången i den s. k. reduktionsjordeboken av år 1685 såsom Prästegården oskattlagd. Bostället upptages därefter icke förr än i nu gällande 1882 års jordebok, där detsamma redovisas under titel: kronoegendomar, under allmän disposition, boställen såsom 3/4 mantal Prästgården n:r 1 oskattlagt. Kapellan sgår den

n:r

1.

Sedan Kungl. Maj:t genom nådig resolution den 17 december 1697, bland annat, förelagt de kaplaner, som dittills icke blivit försedda med boställen, att före slutet av år 1698 hos landshövdingen göra framställning i berörda hänseende, anhöllo Söderbärke socknemän i en den 27 november 1698 till biskopen i Västerås avlåten skrift om hans bistånd för erhållande av boställe åt sin komminister. Denna framställning och en förnyad sådan lände emellertid icke till önskat resultat. På av Söderbärke församling sedermera hos landshövdingen gjord ansökning att »Johan Gunnarssons hemman i Noor» måtte bliva anslaget till kaplansboställe i församlingen, meddelade landshövdingämbetet den 18 november 1742 resolution, därav inhämtas följande. Kungl. bergskollegium hade i beslut den 9 juni 1740, enär omförmälda »hemman» vore så gäldbundet, att Johan Gunnarsson »ej förmåtte thet sielf infrija icke heller sonen Anders Johansson ther till förmögen», tillagt Söderbärke socken lösningsrätten till ifrågavarande fastighet. P å grund därav och i övrigt anförda skäl anbefallde landshövdingämbetet kronobefallningsmannen i orten, »at uti afledne Johan Gunnarssons i Nor hemman på thet sättet immittera Söderberkes församling att samma hemman skall possideras till boställe af nu varande cappellanen och thes effterträdare i embetet, sedan församlingen betalt Johan Gunnarssons skuld». Församlingen imitterades därefter av befallningsmannen den 17 december 1742 i fastigheten och ålades därvid att efter rotetalet betala nämnda skuld.

20 Berörda åliggande synes emellertid icke hava av församlingen fullgjorts, ty fastigheten ifråga inlöstes av riksrådet greve H. Cedercrantz, vilken därefter genom donationsbrev den 5 november 1754*) upplät densamma till kaplansboställe i Söderbärke församling. Omförmälda till komministersboställe i Söderbärke församling sålunda donerade fastighet utgöres av ett flertal i Nors by ingående jordområden, vilka skräddaren Johan Gunnarsson dels ärft efter sin fader Gunnar Persson, dels själv förvärvat genom köp frän sina grannar. Av handlingar rörande särskilda åren 1757 och 1803 verkställda delningar av skog, däri det donerade bostället ägde del framgår, att detsamma ansetts utgöra Va a v det i jordeboken för Söderbärke socken sedan äldsta tider såsom V4 mantal skatte n:r 3 Per Mattsson i Nors by redovisade hemman. I en år 1832 upprättad skattefördelningslängd uppgives jämväl bostället, betecknat såsom n:r 16 i Nors by, utgöra V12 mantal av V* mantal »Per Mats». I 1882 års jordebok upptages bostället såsom en särskild fastighet bland skatteegendomar, boställen, såsom 7i2 mantal Kapellansgården n:r 1, varjämte vid skattehemmanet x/6 mantal Nor n:r »2» finnes antecknat: »Upptages i 1825 års jordebok såsom V* mantal men 7i2 mantal är med namnet Kapellansgården n:r 1 här infördt såsom boställe af skatte natur.» Då emellertid någon förändring i jordeboken av numreringen å de till Nors by hörande hemmanen icke synes hava ägt rum, torde komministersbostället oriktigt hava ansetts vara upplåtet från hemmanet 74 mantal Nor n:r 2, som i följd därav minskats med 7i2 mantal, i stället för hemmanet 1; 4 mantal Nor n:r 3. Till bostället hörde förut viss del av den hemmanet Nor n:r 3 tillkommande andel i Hemshytte hytta; och uppgives i handlingarna till det bostället år 1821 övergångna storskifte, såsom ett onus på bostället »732;del uti Hemshytte hytta, som är bättre att tappa bortt, än att hitta upp och ega». Av handlingarna till ett i enlighet med en mellan delägarna i Nors by den 3 och 4 juni ingången, laga kraftvunnen förening år 1804 förrättat storskifte av ägorna i nämnda by inhämtas, bland annat, att innehavarna av komministersbostället skulle så därefter som dittills äga obehindrad rättighet till fisket i Horssviken, samt att boställshavaren anmält, hurusom bostället genom köp år 1722 skulle utom sitt byamål äga jord i Dalkarsveden, som vid den 8 december 1772 skedd utredning befunnits utgöra 50 snesland eller 1 tunnland 9 1 / 8 kappland. Enligt beskrivning över år 1881 verkställt laga skifte å alla ägorna till Norsby, upprättad jämlikt Kungl. Maj:ts utslag den 10 december 1880, utgör boställets hela areal i åker 86 kvadratrevar 44 kvadratstänger, motsvarande i uppskattning 71 kvadratrevar 66 kvadratstänger 55 kvadratfot, i äng 57 kvadratrevar 62 kvadratstänger, motsvarande i uppskattning 5 kvadratrevar 79 kvadratstänger 11 kvadratfot och ihagmark 157 kvadratrevar 13 kvadratstänger, motsvarande i uppskattning 10 kvadratrevar 5 kvadratstänger 77 kvadratfot. l

) Bil. 8.

21 Boställets avrösningsjord innehåller 236 kvadratrevar 35 kvadratstänger, motsvarande i uppskattning 165 kvadratrevar 99 kvadratstänger 4 kvadratfot, samt impediment 52 kvadratstänger. Boställets hela areal utgör sålunda 538.0 6 kvadratrevar eller 96 tunnland 2.6 kappland. Den 20 oktober 1689 hölls inventering i kaplansgården i Söderbärke; och uppgives i det däröver förda protokoll, bland annat, att kaplansbordets fasta egendom utgjordes av »vreten nordan om kyrkian och täppan nedan för öster ändan om kyrkian och cappellansgården alt till Vattstan mitt emot Kyrkieby tomterna». Härförutom tillhörde kaplansbordet två åkrar i »Södergärdet», den ena om 2 fjärdingsland och den andra om 1 fjärdingsland. 1 ) I protokollet över en jämväl berörda den 20 oktober 1689 vid prosteting i Söderbärke förrättad husesyn i kaplansgården förmäles, att åkern utgjorde allenast 1 spannland, som låge till skiftes med »Kyrckiobyboernes». Vidare uppgives i samma protokoll, att till kaplansbordet hörde dels en nordväst om kyrkan belägen ängsudde, som till största delen vore kringfluten av sjön, dels den s. k. Ödesängen 2 ) vid Saxe, vilken delvis vore avröjd, och dels en äng »vid Lars Andersson på Heden», som hägnades »tillika med de flere Kiörckiobyboernes ängar der sammastädes». Primäruppgifterna till prästverket (bil. 2) lämna emellertid följande upplysning. »Capellansbordh är här intet utan allenast ett litet Klockarebord, hvilket Capellanen bebor af ett tunnlandz åker och någon liten oprögd skogsloga där till sampt muhlbete och vedbrand med grannarne». I bil. 5 förekommer härjämte följande: »På hvad tid församlingen fått sin första capelian, är obekant, men thet är visst, at han länge varit utan annat boställe än klockaregården, som varit beläget straxt utom östra hörnet af kyrkegården, ther han hade 3 fjerdingars utsäde hvart annat år och äng til 3 lass hö, som församlingen köpt åt honom, men ingen skog». Vid generalvisitation den 12 mars 1736 beslöts, att kaplansgården till förekommande av eldfara för den omedelbart därintill belägna kyrkan skulle flyttas, vilket beslut sedermera lärer hava gått i verkställighet. A ovan omförmälda Ödesängen verkställdes på sin tid av församlingens komminister, uppodling av 158 snesland, varefter uppodlingen efter 40 därå åtnjutna frihetsår från 1768 års början återgick till kaplansbordet. — I ett vid laga häradsting med Söderbärke socken handlagt mål angående äganderätten till några i Kyrkobyn vid kyrkan belägna ägor, Tegelåkern och Tegeludden kallade, samt ett annat jämväl i Kyrkobyn beläget jordområde, benämnt Klockartegen, resolverade häradsrätten den 9 juni 1797: »Ehuru väl det befinnes at både capellans och klockareborden tid efter annan innehaft någre obetydlige jordedelar bland hvilka Tegelåkern, Tegeludden och Klockaretegen dels uttryckligen varit nämnde dels och tydeligen utmärkte, likväl och som någondera af dessa boställen ägande rätt til den ena eller andra icke kunnat med något giltigt bevis styrkas, ehuru otvifvelaktigt är at klockarebordet til åkerjord af ett tunnland är berättigadt, *) E t t fjärdingsland lika med ett åttondels tunnland. 2 ) Ödesängen har icke inberäknats i Saxe bys skifteslag vid b y n övergånget laga skifte.

22 utan deremot äganderätten genom i fråga varande ägors öfvergång ifrån det ena bostället til det andra fast mera blifvit i tvifvelaktighet och mörker försatt, altså och emedan sochnemännen uti allmän sammankomst år 1760 om Tegelåkren och Tegeludden såsom ägande rätts innehafvare förordnat, samt til slik hushållning dermed ansett sig äfven framdeles vara berättigade; ty och då i händelse capellansbordet värkeligen haft någon bettre rätt til Tegelåkren och Tegeludden, än vid domstolen uplysas kunnat, det samma full ersättning derföre njutit uti Klockare tegen hvilken efter all anledning varit en klockare boställets tillhörighet, och detta sednare, som rättighet til mera än et tunneland jord icke gittat visa, fullt vederlag uti Tegeludden och Tegelåkren, som af klockarebostäls innehafvaren nu nyttjas derföre otvifvelaktigt har; finner härads rätten, såsom med rätt och billighet närmast öfverenstämmande samt til samtelige de tvistandes förmån och nytta mast bidragande, skäligt låta förblifva såsom sednare åren varit, så at capellans bostället hädanefter som hit intil besitter och brukar Klockaretegen och klockare bostället i besittningen af Tegelåkren och Tegel udden fortfar». — Med stöd av ovan omförmälda inventering den 20 oktober 1689 tilldelades komministersbostället vid är 1800 Kyrkobyn övergånget storskifte sammanlagt 3 tunnland 4.8 7 5 kappland åker och ängsmark i areal, motsvarande i uppskattning 10.5 3 3 kappland. Vid laga skifte år 1878 å hemägorna till Kyrkobyn tilldelades bostället 13 kvadratrevar 42 kvadratstänger åker i areal, motsvarande i uppskattning 10 kvadratrevar 52 kvadratstänger 81 kvadratfot, 14 kvadratrevar 28 kvadratstänger äng och slogbackar i areal, motsvarande i uppskattning 14 kvadratrevar 31 kvadratstänger 85 kvadratfot samt 1 kvadratstång impediment eller sålunda tillhopa 27.71 kvadratrevar eller 4 tunnland 30.4 kappland i areal. Klockaren i Söderbärke. Av förberörda »vice matricula» rörande Berke församling av år 1628 inhämtas, att till klockarbordet hörde 1 tunnland åker samt fiske och skog »med andra». (Se bil. 1.) I regeringsrådet G. Thulins »utredning angående klockar-, organist- och kantors-(kyrkosångar)befattningarna» avdelning 3 sidan 284 meddelas, att i en häradsrättsdom av den 17 augusti 1649 förklarats, att då den åker och äng, som låge till klockarbordet, tagits av Kyrkbyns ägor, klockarebordet ägde åtnjuta skog till hustarv och mulbete såsom avgärda by. Ovannämnda primäruppgifter (bil. 2) lämna rörande klockarbordet följande upplysning: »Capellans bordh är här intet utan allenast ett litet klockarebord, hvilket capellanen beboor af ett tunnelands åker och någon liten oprögd skogssloga där till sampt muhlbete och vedbrand med grannarne». Genom ovannämnda av Söderbärke häradsrätt den 9 juni 1797 meddelad dom förklararades, att klockarboställets besittning av Tegelåkern och Tegeludden skulle fortfara. Enligt beskrivningen till en år 1873 upprättad den 14 maj 1879 fastställd karta över hemägorna till Kyrkbyn övergånget laga skifte erhöll klockar-

23 bostället ägor i två skiften, nämligen »Tomtskiftet» om 8.9 kappland och »Skiftet å Kyrkudden» om 1 tunnland 31.7 kappland eller sålunda tillhopa 2 tunnland 8.6 kappland. Vid en jämförelse av denna karta med en år 1799 upprättad, den 30 maj 1801 fastställd storskifteskarta över »Kyrkeby Inägor och Hagmark» framgår, att omfärmälda Tomtskiftet i huvudsak motsvaras av ett område, enligt kartebeskrivningen innehållande 7.5 5 3 kappland, som angives utgöra vederlag för den s. k. »Qvaståkern», vilken i slutet av 1600talet lärer hava blivit av en skolmästare Qvast donerad till skollärarbostället i Söderbärke församling. Då något särskilt skollärarboställe icke upptoges i beskrivningen till laga skifteskartan, torde Tomtskiftet rätteligen böra anses utgöra skollärarboställe. Anledningen därtill att Tomtskiftet är 1.3 kappland större än motsvarande område å storskifteskartan har icke kunnat utrönas. Av protokoll, hållet vid kyrkostämma med Söderbärke församling den 2 maj 1906 framgår, bland annat, att en del av klockarboställets ägoskifte å Kyrkudden sedan mer än 30 år av församlingen använts till begravningsplats. Vidare framgår av protokoll vid kyrkostämma den 15 oktober 1908 dels att församligen ansåge sig vara rättmätig ägare till Kyrkudden om 1 tunnland 31.7 kappland, samt att det icke kunnat utrönas, huru eller när klockarbostället i fråga uppstått eller om ett sådant ens förefunnes, dels ock att församlingen förklarat sig villig att, om berörda 1 tunnland 31.7 kappland jord tilldömdes klockarbolet i Söderbärke, för nyttjandet av området avgiva den avgäld, som kunde komma att bestämmas. Med åberopande härav yrkade kammaradvokatfiskalsämbetet å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar, i utverkad stämning å församlingen till Västerbergslags domsagas häradsrätt, att nämnda område å Kyrkudden om 1 tunnland 31.7 kappland måtte förklaras med bättre rätt tillhöra klockarbostället inom församlingen, samt att församlingen mätte förpliktas till kronans eller vederbörande boställshavares disposition avträda berörda område i den mån, detsamma kunde vara i församlingens besittning. Denna rättegäng avgjordes slutligen genom Kungl. Maj:ts dom den 26 mars 1918 av följande innehåll. Enär, enligt vad handlingarna utmärkte, jord av ålder varit anslagen till klockarboställe inom Söderbärke församling, samt i målet måste anses utrett, att det område, varom vore fråga, utgjorde jord, som åtminstone redan i början av 1700-talet tillhört klockarbostället eller vederlag för dylik jord, alltså och då mot vad sålunda förekommit församlingen icke styrkt sitt påstående, att omförmälda jordområde skulle utgöra församlingens enskilda egendom, men enligt vad handlingarna utmärkte, gällande löneavtal mellan församlingen och innehavaren av klockarebefattningen icke åt denne inrymde förmånen av boställe, och det icke tillkomme domstol att pröva lagligheten av berörda avtal, prövade Kungl. Maj:t lagligt att, med ändring av kungl. Svea hovrätts dom i huvudsaken, förklara ifrågavarande område utgöra boställsjord åt klockaren i församlingen utan rätt för församlingen att däröver förfoga annorledes än beträffande dylika boställen i allmänhet gällde.

24 URKUNDSBILAGOR. Yice Matricula.

Ecclesiae et templi Berkensis. Bestelt in visitatione 12 et 13 febr. i . dni 1628.

Anno reparatae salutis 1628 then 12, 13 och 14 februarij hölts annan gången visitation i Bercke församling aff D. Johanne Rudbeckio Nericio episcopo Arosiense, medhvarande • Then christeligha församling uthi Södherberke samt hennes tienare, äghor, inkomst och uthgifft anno d. 1628 13 febr. Prestebool. Åker. 20 örtugers land. Än 7 örtugers landh tillbytt. Uthsädh. 12 tunnor. Eng. 25 sommarlass. Fiske temligit. Skogh och mulebeet. Medellmåttigt. Uthjord. Ingen annan än engen giffuin någhot aff hvar by. Klockarebord. Åker. Een t u n n e landh. Eng 0. Fiske. Med andra Skogh Med andre. Uthiord — 0. Johannes Rudb. Episcopus Aros. mp. Än är til vettandes at qvarnen som lydher til prästegården, är byghdd vidh Söderboo hyttan, och aff androm som ther sedlien alt förmäär byght haffve stoor skadha lijdher. Saken föres först til tinget. Blef och beslutett uthi visitatione 15 febr. 1628. 3. Klaghade dominus pastor om en qvarn, som fordom hafver varett under prästegården, och nu hafva andra bygt qvarnar alt för när och till hinder; thenne saak skal förhöras vidh tinget. Ur Söderbärkes kyrkas arkiv. Ser. L. I. n:r 1. 2. Till underdånigst folie af Hans Kongl. Maij:ttz allernådigste befalning, at ett särdeles värk eller book må oprättas betyga här medh vij underskrefne, at utj SöderBerkes försambling och Väster jernbergzlagen är l : m o E t t urminnes gammalt prästerbord af 27 örtuglandz åker och dher till någon mager och kostsam sloge, med skoughyttedehl fiskevatn och andra tillhörigheter, sampt ett sundh och några dher kring liggiande slogstycken vidh Saxehammar, kunnande dhetta allt när man dhet väll häfdar och brukar importera ungefehr åhrl:n så mycket som ett heelgårdz hemman här uppe i orten.

25 Till samma prästebordh hörer och ett litet hemman eller lägenheet, Pährhindersbo benämdt, hvilket nu seenare tijderna derifrån och des förre natur till privatos blifvit dragit, och nu af dhem nyttias, der dock forna pastores hafft där af sin hööbergning. 2. Capellans bordh är här intet utan allenast ett litet klockare bord, hvilket capellanen beboor af ett tunnelandz åker och någon liten oprögd skogsloga der till sampt muhlbete och vedbrand med grannarne. SöderBerke d. 24 novembris a:o 1695. Olaus Kalsenius Past, in S: Berke (L. S.) Pehr Matzon klåckare Hemming Henrichsson i Hemshyttan (bom.)

Ericus Schult Ibm p. d. comminister (L. S.) Anders Halfwardsson i Mörtzbo kyrkiovärd (bom)

Ur primäruppgifterna till ett prästverk stift, förvarade i Västerås

för Västerås domkapitel.

3.

Om hemmanet Pehrhindersbo i Söderberckie och dess rätta beskaffenhet, sampt huru dhet ifrån prästebordet dhersammestädes kommit ähr, finnes af underskrefne berättelse, och dhe skiähl här vidh allegerade äro Pehrhindersbo har blefvit såsom ett litet nybygge iempte torpen Strintebo och Christophersbo först oprögdt på prästebordz och Nääsby uthmarcken något för 1620 och såsom alle dhesse trij torpen då allaredo tycktes villia bohlbyerne nämbl. prästbordet och Nääsby både med muhlbeet och hvariehanda flere ingrep tämmeligen praejudicera, blefvo the uppå kyrckioherdens sal. h. Tohmae klagan genom en laga syyn bem:te åhr d. 18 maij så inskränckade att hvarcken torparena på Pehrhindersbo eller Strintebo funno sig någon uthvägh och hopp att längre dher vidh blifva behåldne som brefvet lit. A uthvijser. Sålde fördenskull sitt arbete och alla praetention till bem:te kyrckioherde h : r Tohmas, hvilken då han hägnaderna vidh samma torp uppå någre åhr icke litet utvidgat, förmår han igenom hvariehanda föregivande ehuruväll, ingen fullmechtig hvarcken oppå Kongl. Maij:ttz och cronones, eller ven. consistorij vägnar då vid handen var, som prästebordetz rätt bordt och kunnat tillborl.n bevaka, landzdomaren Johan Olofsson, att gifva sigh här uppå fasta eller rättare sagdt ett kiöpebreff, emedan dhet hvarken förmähles vara lagbudit eller lagståndit 1630 d. 24 julij; doch medh sådant förordh, att emedhan dhet lågh på prästebordz egorne, skulle dhen präst som effterkomme eller församblingen stå frijtt at återlösa för dhet kiöp som h:r Tohmas dhet inlöst, hvilcket af lit. B. synas kan varandes ändå som dhen tijdens jordböcker betyga hvarcken Strintebo eller Pehrhindersbo skattlagt uthan brukades under prästebordz frijheet. Men någon tijdh dher effter på dhet sal. kyrckioherden denne lägenheeten iämväll för sina barn och effterkommande måtte kunna behålla och aldehles draga henne undan prästebordet, lätt han under een titel af annan skattjordh för ett vist öhretahl uthi jordböckren samma tvenne torp Strintebo och Pehrhindersbo intagas, tyckandes sigh dhertill så mycket större skiähl hafva, som dhervidh och af skattehemmanet Nääsby någon dhel i allmenne uthmarcken blef inblandad. Efter h. Tohmae dödh föll dess praetention till samptel. hans arfvingar af hvilka dhen ena magen sal. h. Hendrich Ernest bleff utj tiensten hans successor den andra neml. häradzskrifvaren Samuel Månsson satte sigh uppå Pehrhindersbo arbetandes begge medh största flijt der på, huru dhe både församblingens och effterkommande pastorum rätt i desse egor måtte öfverända

26 kasta och förvilla sporen att alldrig vijdare någon viss och grundelig underrättelsse här aff till uplyssning lembnas skulle. Kommo och i sin tijdh dher medh så vijda a t t ehuruväll många i församblingen sågo hvadh obilligheet prästebordet här igenom skedde, låto dhe icke deste mindre rätt hvijla, och så blifvat / : i anseende till sal. h : r Thomae meriter och långlige tienster i församblingen så väll som och dhet att dess måg sal. kyrckioherden h. Hendrich dheras sinnen till vällvilligheet och kärleck emot heela familien förmådt hade : / till åhr 1657 d. 26, 27 januarij då församblingen och pastor h. Lars P e t r i som medh dhe förra kyrckioherdarna intet besvågrat var fuller vidh häradz tinget bevilliades een syn, hvarigenom prästebordz ägorna, hvilka under Pehrhindersbo beviljstes således vara dragne, rätt dherifrån måtte återställas till prästbordet som lit, C nogh klart utvijsar, men igenom hvariehanda förevändningar blef och dhenne resolutionen förqvafd och kom alldrig vidare till någon fullbordan. A:o 1666 d. 9, 10 januarij påstår äfven pastor tillijka medh församblingen sin rätt uthi Pehrhindersbo emot Hercules Strang, hvilken inlösningen dher af praetenderade, och för sin fordran skull dhet mycket högt stegrade, och hade dheras rättmätige begiäran aldeles vunnit sin fullbordan, emädan ingen dhet ringaste ordh dher emot hadhe att säija, uthan blef emellan handelsman :n Jacob Mestertohn och församblingen så förafskiedat at hemmanet för contante penningar som hon då tillredz hadhe, straxt till prästbordet återlösas skulle der icke / : som man af lit. D. finner: / a:o 1667 d. 18, 19 januarij befallningzmannen sal. Niels Andersson Milander sigh tillika medh inlagdt, och en hoop sådana förslag upspunnit, hvarigenom han församblingen dehls leedsen dehls och förvåhna giorde att vijdare sin rätt fullföllia, lemnandes altså församblingen all sin praetention tillijka medh egorne som prästerbordet af uhrminnes tijder tillhört uthi fremmande händer som dhet och allt sedhan fort ifrån dhen ena ägande till dhen andra gådt hafver. Utdrag av i Västerås domkapitel angående Söderbärkes

förvarade pastorat.

handlingar Vol. 38.

4.

Åker är upptagen och vid prästebordet förökt sedan 1686 då iag pastoratet antog nembl. E n stor åker öster på udden uti norre gärdet der förr Kalfhagan var och med skoug öfverväxt, hållandes ungefähr 3 fierdingsland. Andre åkern ifrå gatan i samma gärde, neder vid Näsby tompten, hvar på åhtskillige stora stenar äro bortbrände, och håller han ungefähr 172 fierdingzland. Åkren vid Stensrösbacken var tilförende allenast 1I2 fierdingzland, hvad öfrigt är har på sin egn omkostnad pastor der opbrutit och til häfd bracht så at han nu ungefär håller 4 fierdingzland. Alt dhet som i Nygärdet och ofvan för dhen gambla åkren är optagit, är på pastoris besked skedt, varandes i synnerhet der nu 4 stora åkrer opkiörda hvilka hålla ungefähr 14 fierdingzland. I Lislegärdet vid Mårtensbo äro äfven 4 st:n åkrer dhe iag nyligen opbrutit med stybbe och dya föruthom giödsel förbättrat, sampt låtit der kring nödige dijken grafva håller ungefähr 1 tunnland. Jonas Strömberg Pehr Hansson ländzman (m P) (m. p.). Anders (bom) Halfvardson Henning (bom) Hindrichson i Mårtensbo i Hemshyttan. Anders (bom) Jonson Petter Barkand :s i Västerby i Västerby. Pehr Matzon klåckare.

27 Anno 1697. Afrögt och genom dalkarlar optaga låtit två stora åkrar i Lund längst op, sampt dijkat om dhen. Hålla vid pass 1 tunnland. 1698. Opbrutit något öfver ett fierdingzland vid udden i Norra gärdet till dhet förra. 1700 Oprögt öfver ett spanland i Vreeten vid Larssveden, som finnes när nu varande åker med chartan jämnföres och pröfvas. 1702 Låtit i berörde vreet afhugga all skogn genom Hans Binder och sedan genom dalkarlar opbryta all den söder åkren som närmast hijt hem belägen är. Ur Söderbärke

kyrkoarkiv.

Ser. O n:r 7.

5. Kort berättelse om Sörbärkes kyrka, kyrkebetjening, prästbol och Malingsbo capell. Präst-gården. Åker. l : o Sjö-gärdet, 10 tunn-land, sedan 2 kål-gårdar, ref-gård, hampland och några åkrar närmast intil gatan blifvit tagne therifrån til äng. J thetta gärdet har Näsby en del på Vest-Norra sidan. 2:o Vestra gärdet 12 tunn-land, ther äfven Näsby har del vid Vestra hörnet. 3:o Lilla gärdet 5 tunn-land, sedan then så kallade Fru-tomten, som varit en liten äng, blef thit lagd 1772. 4:o Myrängs gärdet, som af en skog-lupen äng började 1771 upodlas til åker, och fullbordades 1776, tå then lades til then så kallade Myrängs vreten, hvilken prosten Petraeus uprögt, och utgör nu hela thenna upodlingen fulla 12 tunn-land. 5:o Obeständig åker göres af fast-lindar i ängarna, som upptagas och igen läggas. Ängar. I . Tägtnäs, 2. kalftomten, 3. Badstugu tomten. 4 Lund. 5. Ladusveden som blef pgdn lagl. tilsynad d. 18 maji 1620, samt d. 9 aug. och 11 oct. 1698. 6. Myrängen, som förut varit allenast en, blef sedan delad i 2, hvaraf then ena kallas ö s t r a och then andra Västra ängen, i anseende til thet upodlade gärdet, som ligger them imellan Bägge thessa ängar, som hafva hvar sina 2 lador, hafva mycket blifvit uprögde ifrån 1771, och följande. Thenna ängen blef pgdn tillagd d. 18 maji 1620. Men Näsby behåller ther en teg efter urminnes häfd. Myrängen fridlystes af häradsrätten d. 10 julii 1651 för Näsby och Mårtsbo, at ther öfver göra vägar, och befallning gafs, at thesse byamän skulle göra brukbar väg och laga bron i fä-gatan, hvartil pastor skulle hjelpa. Hvilket confirmerades d. 22 julii 1717 och d. 26 junii 1752. 7. Ny-ängen har 2 lador. Skal til hälften stängas af Millangårds boarne i Tolfsbo, ther theras ägor tilstöta enl. härads rättens utslag af d. 9 junii 1759, och d. 17 martii 1762. Hvar sitt stycke vid Klinckbyn skal Näsby och en åbo i Mårtsbo stänga. 8. Svagas ängen har en lada. Blef prästgården tilsynad d. 18 maji 1620. 9. Vanröijningen har en lada, är uprögd af utmarken nedan om Vanberget. 10. Arons fall, har en lada, blef första gången räknad ibland ängarna, år 1772, sedan the genom kolning blifvit uprögdt. I I . Vid Saxe-sundet har prästgården 4 småängar, med en lada på hvarthera. E h u r u många thessa ängar äro, så kan likväl et medium af ond och god tid icke stiga högre än til 150 lass hö. Betes-hagen. 1. Stolp-hagen, 2 Litzelboda, 3 Bis-fallet och 4. Häst-hagen vid Värken.

28 Skogen. Är af ansenlig vidd och längd, mycket växlig. H i t hörer ock Klinckbyn enl. häradsdomen af d. 29 jan. 1668 — • . .. . Om t o r p och b o s t ä l l e n på s k o g e n . P e r Hindersbo, Strintebo och Christoffersbo hafva först, såsom små nybyggen, blifvit uprögde på prästegårds och Näsby utmarken, för år 1620; men för gjorde ingrep på bålbyarnas mark, genom laga syn, på kyrkoherdens Thomae anförde besvär d. 18 maji samma år så inskränkte, at the sålde sin upodlings rätt åt herr Thomas, hvilken sedermera utvidgade thessa egor, och förmådde landsdomaren J a n Olsson, cronan och consistorium ovetande at ther på gifva sig fast-bref d. 23 julii 1630, dock med thet förbehåll, at efterträdande pastor skulle them få återköpa, efter the icke ännu voro skattlagde, utan brukades under prästebords frihet. Men sedan köpte han them sjelf till skatte åt sig, tå then ene hans måg, näml. herr H i n d r i k Ernst blef hans successor i ämbetet, och then andre magen, häradsskrifvaren Samuel Månsson, satte sig på Per Hindersbo. Thetta sökte väl herr Hindriks efterträdare, herr Lars Petri, genom härads syn d. 26 och 27 jan. 1657 at bestrida, men utan all verkan. År 1666 d. 9 och 10 januari påstod åter pastor sin rätt tå Hercules Strangh gjorde therpå praetention för någon sin fordran i huset och tå blef imellan handelsman Jacob Mesterthon och församlingen öfverenskommet, at hemmanet skulle återköpas til prästbordet; men thet blef hindradt år 1667 d.' 18 och 19 januarij, samt d. 1 julii af befallningsman Nils Andersson Milander, tå skatte-köpet stadfästades. Opsveten. Som ock af somliga kallas Ox-sveten, har sitt namn af then ther brede vid liggande sjön Opsveten, som, i anseende til östra och Vestra seten, ligger något högre. Thenna upodling är på stora skogen uptagen af en finne vid namn Pål Sigfridsson, hvars son Erik Pålsson blef af härads rätten d. 30 maji 1676 drefven therifrån för begången åverkan på skogen, och torpet präst-bordet tildömt, sedan pastor förnögt then afträdande för stubbrättigheten. Som ses af häradsrättens utslag d. 7 och 8 junii 1679. Nu för tiden bebos Opsveten af tvenne torpare, som kola åt prästgården till Vesterby hyttan, och hafva hvar sin bonings plats. Verknäs. Lärer aldraförst vara bebygdt i prosten Petraei tid, och upodladt på then jord, som ligger imellom Tolfsbo ägorna och Sundet. Verknäs bebos nu af en skogvaktare, som på behaglig tid fått stänga in et stycke äng åt sig af prästgårds hästhagen, år 1772. Asp mora. Ligger til större delen inom prästgårds rå och röse, men har altid varit, i anseende til upodlingen och urminnes häfd, räknadt til Näsby skougen, och för Larsbo bruks räkning kolat til Vesterby hyttan. Svagåsen, Klinkbyn och Litzelboda. Hafva varit något litet bebodda orter, men sedermera hafva husen blifvit nedtagna, och jorden nyttjas til prästgården. Bäck-ängen har ock varit både bebodd och til åker uphäfdad; men nyttjas nu allenast til äng under Opsveten. Bågångar och ägodelningar. Äro ifrån äldre tider flere gånger gjorde. År 1643 d. 15 junii anstältes rågång imellan prästbordet, Näsby och Mårtsbo på then ena sidan, samt Per Hindersbo, Strintebo och Christofersbo på then andra.

29 1652 d. 14 aug. resolverades vid härads tinget, at Näsby skal hafva hvar femte ref och prästbordet hvar tredje. 1654 d. 3 martii pålade häradsrätten åboen på Per Hindersbo 40 d:r s:mt, o m h a n går öfver rågången och hugger på pgds skogen. 1658 d. 21 aug. hölts rågång imellan pgds och Näsby egorna på then ena sidan, och Tolfsbo på then andra. 1671 d. 28 junii skedde skogs-delning tå präst-gården fick 3 refvar, Mårtsbo then fjerde och Näsby then femte, hvarpå begärdes stadfästelse vid tinget d. 27 julii therpå följande, tå domen afsades efter härads rättens utslag d. 14 aug. 1652, hvilken dom pastor Rogman gaf in vid tinget d. 7 febr. 1672, at gillas och stadfästas, men thetta klandrades af Näsby och Mårtsbo egarena d. 14 junii 1684. 1685 d. 12, 13 och 14 maji skedde egodelning i skog och mark imellan Näsby och Mårtsbo. 1687 d. 7 och 8 febr. gjordes vid härads tinget en förlikning imellan grannarna, till Näsby och Mårtsbo vid 100 d:r snnts vite blefvo förbudne at ofreda prästbordets skog hvilken delning och förlikning ytterligare afgjordes d. 29 ther på följande junii, tå rosen lades öfver alla egor them imellan alt ifrån Per Hindersbo, och prästbordet fick 3 refvar, Mårtsbo then fjerde och Näsby hvar femte. Vardt ock vid samma tilfälle stadgadt, at prästbordet skulle få för egen del behålla sitt strömfall på skogen, om Näsby hade något annat, men eljest skulle the bägge theruti deltaga. 1692 d. 18 och 19 junii yrkade fru Elisabeth Funk igenom sin fullmägtig Anders Björk, en ny ego-delning imellan prästbordet och Näsby, men then blef uppskjuten til en annan tid, efter ingen var närvarande på cronans vägnar. Thetta gjorde, at Björk skaffade fram crono-fullmägtig til d. 21 junij, tå han påstod, at Näsby måtte åtminstone hafva hälften emot präst-bordet; men häradsrätten tildömde thet 3 / 5 efter gamla documenter och Näsby x / 5 hvaröfver Björk appellerade till lagmans rätten d. 23 aug. 1692, med påstående at prästbordet vore mindre til jord-talet än Näsby; men ville medgifva, at thet nu skulle få lika stora egor, allenast en laga' skilnad nu kunde anställas. Häremot gjorde prosten Kalsenius then invändning, at saken för thenna gången icke kunde afgjöras, efter ingen fullmägtig var förordnad, hvarken på cronans eller consistorii vägnar. Hvilket rätten biföll. Ther på förliktes parterne d. 2 septr. i godo, at the utan någon vidare praetention ville förblifva vid härads rättens utslag af d. 21 junii hvilken förlikning på ofvan sagde dag d. 2 septr. 1692 af lagmans rätten stadfästades. Men fru Funk yrkade åter på ego-skifte, särdeles imellan Mårtsbo och Näsby, hvarpå landshöfdingen d. 30 septr. 1697 gaf ordres til crono befallningsman Milander och landtmätaren Ekman om laga verkställighet, som i augusti månad äfven imellan prästbordet förrättades, hvaremot prosten Kalsenius besvärade sig,, at prästgårds egorne blifvit ansenligt förminskade, icke allenast genom intagorne vid Per Hindersbo, Strintebo torpet och Mårtsbo, utan äfven genom delningen med Näsby hvaremot han begärde consistorii handräckning d. 11 nov. 1698. 1770 d. 29 aug. förrättades skogsdelning imellan prästbordet Näsby och Mårtsbo, och 1771 imellan Järsjöbo och Tolfsbo i the egor, ther prästgårds skogen möter thessa skogar. Om fisket vid Saxe sundet. H u r u och när thetta fisket kommit til prästgården, är aldeles obekant, hvarföre ock thet förordsakat mycken rättegång. 1663 d. 19 och 20 junii försäkrade soknens älste inför häradsrätten, at the skulle försvara och handhafva prästgårds fisket, och ängarna vid Sundet; tå alt olofligt fiske ther förböds. 1668 d. 29 januarii belades then med 5 d:r s:mts böter, som theremot bryter, och d. 8 april ökades plikten till 40 d:r s:mt, hvar jämte Vibberbo boerne förbödos at ther hafva sina ökstockar, samt d. 29 oct. samma år blefvo alla 4 Sundängarna til längd och bredd lagl. afmätte.

30 1712 d. 26 april varnades Vibberbo boerne vid laga plikt at ofreda thetta fiskevatnet, hvarföre the d. 10 julii samma år stämde prosten Kalsenius til härads tinget för thet han hindrade them i alt fisket vid thetta sundet in på theras ängar och vikar, samt sönderskurit och borttagit theras nät och katsor. Men thetta mål blef upskutet til nästa ting, efter ingen fullmägtig var närvarande på cronans och consistorii vägnar. Men ehuru thetta fisket tillika med ängarna af ålder tillhört prästbordet, så gjorde likväl härads rätten 1714 d. 26 januarii saken stridig, hvaremot prosten Kalsenius vädjade til lagmans rätten, ther saken samma år d. 3 sept. kom til förlikning, at prästbordet skulle för framtiden oqvaldt få behålla och nyttja thet fiskevatn och the ängar, som thet haft af ålder. Jcke thesto mindre upkom åter en tvist inför rätten år 1715 d. 4 april, ther Vibberbo boerne klagade öfver intrång af pastor i sitt fiske, hvilket mål likväl icke then gången afgjordes. 1747 d. 22 junii belade häradsrätten then med 40 d:r s:mts böter, som på något sätt ofreda Sund-ängarna. 1768 d. 5 maji dömde härads rätten then til 10 d:r s:mts plikt, som för prästbordet något intrång i thetta fisket. Om Västerby hyttan. 1687 d. 15 junii resolverade bergscollegium, at prästbords skogen skulle få användas til hyttbruket. Thervid har prästgården lika stor del med Larsbo, enligt föreningen af d. 7 april 1695. Och alla, som bruka i hyttan, skola taga del i hopdygnen och bygnaden, enl. bergstings rättens resolution af d. 12 maji 1724. Om capellanens boställe och rättighet. På hvad tid församlingen fått sin första capelian, är obekant; men thet är visst, at han länge varit utan annat boställe, än klockaregården, som varit beläget straxt utom östra hörnet af kyrkegården, ther han hade 3 f jerdingars utsäde hvart annat år, och äng til 3 lass hö, som församlingen köpt åt honom, men ingen skog; therföre begärde prosten Kalsenius d. 10 aug. 1690 consistorii föreskrift til landshöfdingen och konungen, at capellanen skulle få halfva Klockarbo hemmanet til sitt boställe. H ä r med instämde och församlingen d. 27 septr. 1698 och föreslog, utom Klockarbo, CronMoren eller Per Hindersbo, som är et utbygge ifrån prästbordet och Näsby. Hvarpå kongl. cammar collegium skref til landhöfdingen, at han skulle genom cronobefallningsman göra sig underrättade om Klockarbo hemmanets beskaffenhet. Men alt blef ogjordt. 1703 d. 11 junii begärde capellanen Eric Schult af härads rätten någon skogstrakt, efter han icke hade större utrymme än en liten tägt omkring hus-tomten vid kyrkan, en liten udde norr om kyrkan vid sjön, och ödes ängen vid Saxe, som är uprögd til slog. Nämden föreslog prästbords skogen til gårdsfång, vedbrand och byggnad; men härads rätten vågade icke ther til samtycka, hvarmed ock landshöfdingen Gripenhielm instämde d. 22 febr. 1704. Häruppå lade åter cappelanen in hos landshöfdingen och consistorium sin ansökning om fritt hygge på prästbords skogen; men prosten Kalsenius protesterade theremot d. 22 apr. 1704. Comministern Lundberg yrkade thet samma, som hans företrädare, och d. 13 juni 1723 begärde han något cronohemman til boställe, men alt förgäfves. På general visitation d. 12 martii 1736 beslöts, at capellans gården skulle flyttas ifrån kyrkan, til förekommande af eldsvåda och något annat ställe utses, hvilket äfven afgjordes i soknestämman d. 30 maji 1742. Men ingen ting uträttades förr än riksrådet gref Herman Ceder Creutz köpte et hemman i Nor, och skänkte til capellans boställe. Dock behöll capellanen all then jord, som han tilförene nyttjadt, men husen vid kyrkan blefvo aldeles borttagne. Ur Söderbärkes

kyrkas arkiv.

Ser. L 1 n:r 1.

31 6. Konungh. Mariestad. Till Sveriges rijke min nådighe konungh och herres underdånnighe troplickttige tiennare och tillfö[r]ordenattdee herres höffdinge i Bärgzlagenn och Dallernna, jagh Aldbräcktt Hanssonn i Aschpeboo. Giör vitterligitt att anno etc. dominij 1620 dänn 18 maij då iagh laga tinngh höldt i Norree bärckie medh allmogenn i förnämdde Nörre bärckie sampdt af Söder bärckiee och Grenngie socknner utti denne vällborne herres närvarellssee e och v. b. Carll Bondde till Bordsiöö och Espelundda, valdh och förordnnat cammerådh och stadhållare utöffver Vässemannalandh Bärgzslagenn och Dallernna kom för retthenn vällärde mann, her Tommes kyrckie herdde och prost i Södderre och Norrebärckie, framlade ett synne breff datterat 1620 dänn 14 maij innehållandes huru ehrligh och förståndigh Magnnus Jeringgh fugtte och befallningzman öffver Järnnbärgzslagen sampdt Vestre Dallernna, (och [tijll städes å rättenn tingh stad och dagh.) Och effterschriff:ne godee[m]änn, Hans Larssonn på Nääs Abrahamn Pedderssonn i Wijck Issraell Rassmudtzson Hans i Vadh Annors i Vesterby Lasse i Norett Oluff i Morann, Mijckell i Varnneboo, och Anners i Morann. Då gingiee deesse alle jfrånn prestegårddeen, och till Myre änggenn. Där var et råå, emällan prestegårdtz, egorne, och Vesterby [gjgiernna, och skole Vesterbyggiernna, behålla samma teger i Myran, så vijdt som samma myrhan tillsäger, och råstackiernna uttvijsser, männ hvadh som Hååll vallänn andlangger dänn skall lyddee till presteegårddenn, som ähr om krijnngh förnäm [de] Myrhann, jfrånn Myrann, och till boddernna, som kyrckie herdänn uprögdt haffver, af deett som Erick Henddrighsson i samma boddar hade fäldt och rögdt tildeltes til prestebordet, etthunddrade allnnar, och skylle Erick Henddrights som haffva oklanddrat, Broareängen som kom presteeborddett till, ett hiessie golff, männ dänn kolebottnenn som där inne i Broare ängett lijgger, närmast Broerna med dänn skogh där till liggier skall nu her effter lydda till presteborddet. Där ifrånn ginggie dee gode männ till Sannde wijckenn. Där var enn rögningh indhängnatt. Dänn rögningh synndte thee utt, och dä[n] skogh som där inne ähr skall lydda presteeborddett till, männ ef ft [er] Erick Hennddrighson hann hade der huggett någenn veedh där jnne, sampdt och dänn mijla hann då hadde, dänn skall han behålla, och sedhann inthett mere där hugga. J f r å n n Sandvijkann till Svageååss enngett, som Oluff i Tolffzboo haffver indhägnat effter at Oluff i Tolffzboo haddee ingenn skiäll eller bevijss till samma ängge skall nu her effter samma enngie liggie till presteborddett, och att effter förenämdde Oluff, haffver någett kostatt på samma enggie, då skola dee gode männ i Södder biärckie, giffva Oluff 2 faadt ossmundtz iärnn, för sijdt ehrbette, vardt och nu till presteebordd[et] till synndt, all dänn skogh som lijggier synnan om Svaghåås v[ä]ghenn, och neder till Khlincke bynn, sampdt medh the kola botnaar, där i ähr [o] skall lyda till preste borddett, medh hvadh som allmänningenn [är]. Där skole de brucka effter som de i bollbynn ähr[o] ägandde, och huggie hvar om annan, dock ingenn för när, in uppå de anddree. Sedann gingge de där ifrånn, till backar igenn till Broarnna, och sedann till Peder Henddrighsons bodha, där var uprögdde t r i j torpp, in uppå Nässbygga ägernna, och ähre bijolbijnn al [t] för när och till hindders, så at deres boskap, som i Nässby boo, ickee känn komma längger, än till förnämdde torpz gärdsgårdar. Vardt nu af de gode männ så besluutett, at deres boskap so[m] i förnämdde torp boo, skola inthett her effter gå sijnnan om deres gärdtz gårder männ de som boo i Nässby; skola oklandratt låtta gå deres booskap på norre sijdhann, om samma torp inn på allmenningen, och då gå klöff om klöff. Gingee och förnämde gode männ, och sandsackade om enn jnhängnnat benämndt Lade. sveddann, och var samma Laduu sveedh, inhägnnat at alle förnämdde boolbys, egior och utrymme och af samma jndhägnnaft] till delttes nu till presteborddet ett styckie i kole bottnnennn och till gärdtz hörnnett i Lade sveedtz thäppann. bevijstees och at två kale bottnar, som ähre där indstängdde, haffwa af ålder liggat till prestee borddett. Männ dänn

32 trijddie bottnenn lijgger till dän gårdh som Henddrigh i Nässby på boor, dänn hann och nu här effte[r] till lijgga skall, begärande nu förnämdde her Tommes sampdt flere som samma synn and lagade at dette måtto nu her effter för rettenn vijddare stadfäst bliffva. Deett och nu däm icke förvägrades kundde all dän stundh at lagenn deett medh giffverr, som i byggningee balckenn förmäles u t t i dett 26 cappittell, och jngenn var som emott samma synn väddia kunde eller vijlle. Då dömdes nu samma synn gill och godh så och fast och staddigh at bliffva, hvar någer her öffver trädder, och giöre her emott skall bötta — 40 dr och tre mark för min herresdom, at desse gode männ såtto i rättenn, Israeli i Källvijkenn Torsten Oluffsson i Bonansboo, Jonas i Marnnäs, Mickeell i Varnneboo, Lasse Larssonn i Norbro, Lasse Oluffssonn i Västansiöö af Grengie socken,. Oluff Tyddicksson i Kyrckbynn Oluff Pederson i Gunnarsiöö af Söderr Biärckie, Lasse Madtssonn i Noreett, Anners Nielssonn i Vesterby, Mijckell Tuureson i Vijberboo Hemmingh Pedersson på Hemingz hyttonn och Hans i Vadh; att så i sanningh ähr då trycker iagh mitt signnett her undder som giffveett ähr och skriffveett åhr och dagh som före ståår. (L. S.) A. Tergo. Vederbörande till executionen för ordnande taga dhenna dom i behörigh consideration och noga informera sig om icke han på något sätt tillförene uthi dhenne långelige tiden är exequerad, sampt om intet någon hegne rätt dhen förändrat, eller genom lagelige föreningar kommet uthi annan consideration. Och alt förätta som lagh dömmer och gode skiäl vidh handen gifva, och att Kongl. Maij:ts höga interesse, så väl som sielfva rättvijsan uthi alt i acht tages. Soderbercke d. 6 octob. 1698. N. Gripenhielm. Ur Söderbärkes

kyrkoarkiv.

Ser. O n:r 7.

7. Utdrag af protocollet hållit på laga tinget med allmogen af Söderbärke sokn uti sokne stugun den 14 augusti 1652. Jtem bleff resolverat emillan kyrkoherden herr Lars och Andhers Hindhersson i Näsby, angåendhe skogsdelningen dersammastädhes nembligh att läntzman Andhers Hindhersson skall hafva hvar fämpte reef, heller stångh, och kyrkoherden deremot 3 reffvar. Jtem skall och Andhers Hindhersson uprifva den täppan, som han i gärdet instängt hafver, och kyrkoherden sigh öfver besvärar. Sålundha vara afdömbdt betygar jagh undhertecknadh med ägen handh och bergslags signet. Lars Olofson. mp. (L. S.) At förestående utdrag är rätteligen afskrifvit efter dess i Kongl. Maij:ts och riksens Swea hofrätts advocatfiscals contoir förvarade original, intygar Stockholm den 6 februari 1766. På ämbetes vägnar Nils Zellén Adv.fiscal. Ur ser. O n:r 7. (N:r 40. Dokumenter angående ägor i åker m. m.) tillhörande Söderbärke

prästbordets kyrkoarkiv.

33 8. Fraesenteradt uppå laga häradsting med Söderberke sokn den 24 martii 1755. J a g Herman Cedercreutz grefve till Kulanholm etc. etc. riddare och commendeur af Konglrge Maij:tts orden samt riddare af de ryska keijserlige St. Andrea och Alexander Newski orden. Kongl:ge Maij:tts och Sveriges rikes råd. Giör här med vitterligit allom som detta händer förekomma, att J a g af besynnerlig nåd och ömhet för comministern uti Söderbärckes församling hvilcken under sine svaga vilckor intet haft någon jordägendom at til boställe nyttia, har donerat och skiänckt honom regements pastoren välärevyrdige magister Nicolaus Hollstenius, besittnings och nyttiande rätten af det så kallade Johan Gunnars hemman i Nohr och benemde sochn, hvilcket hemman igenom höglofl. kongl. bergs collegii resolution af d. 9 j u n i i 1740 är mig vordet tillåtit at utur bergsmans ståndet få inlösa. Altså och i kraft af detta mitt donations bref friskäncker och donerar jag förenemde hemman med alla dess tillydigheter närby och fiärran til capellanernas i Söderberckes församling nödtorftiga underhåld man effter man i evärdeliga tider, med de vilckor at ingen af församlingens ledamöter härigenom må taga sig frihet, at afkorta eller förminska någon del af deras prästrättighet som de af ålder varit vahne utgöra hvartil lag och kongl. förordningen dem förbinda; varandes min alfvarliga vilja och befallning, at detta mitt donations bref må til desto större trygg och säkerhet på laga ting allmogen föreläsas och i domboken infattas. Till yttermera visso har jag detta med egen hand underskrifvit och med mitt grefliga sigill bekräfta velat. Stockholm d:n 5:te dag uti Novembris månad åhr ett tusende siuhundrade och på thet femtjonde fierde. H . Cedercreutz. (L. S.) Ur Söderbärkes

1954 28

kyrkoarkiv.

Ser. O n:r 1. (N:r

8.)

3. Malingsbo. Malingsbo till Söderbärke pastorat förut hörande kapellag, bestående av Malingsbo och Nyfors bruksegendomar med underlydande hemman samt Bisens by, bildades i mitten av 1600-talet. Kapellaget, som år 1707 erhöll egen kyrka och år 1745 särskild präst, utbröts jämlikt nådigt brev den 7 oktober 1862 från Söderbärke församling och utgör frän och med den 1 maj 1863 eget pastorat. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har för detta pastorat fastställts genom Kungl. Maj:ts resolution den 26 april 1918 att gälla för tiden frän och med den 1 maj 1919 till och med den 30 april 1939, dock att, därest nådigt beslut angående ändring av den kyrkliga indelningen beträffande pastoratet under nämnda tid bleve meddelat, löneregleringen icke skulle gälla längre än till dess sådant beslut ginge i verkställighet. Enligt löneregleringsresolutionen finnes i Malingsbo pastorat endast kyrkoherde, vars lön gäldas medelst, bland annat, avkomsten av kyrkoherdebostället Malingsbo nr 7 i Malingsbo socken. M a l i n g s b o n:r 7. Angående detta boställe, vilket i 1882 års jordebok för Malingsbo socken upptages bland skatteegendomar, boställen, såsom Malingsbo n:r 7 utan åsätt mantal, inhämtas av kungl. kammarkollegii den 15 december 1917 avgivna underdåniga utlåtande i löneregleringsärendet följande. Av det nådiga brevet den 7 oktober 1862 och de till grund för detsamma liggande handlingar framginge, att nämnda i äldre jordeböcker ej upptagna boställe, vilket uppgåves utgöra 1 / 8 mantal och innehålla 20 tunnland åker, ursprungligen blivit av Malingsbo bruksägare anslaget till boställe åt dåvarande brukspredikanten. Enligt av kyrkoherden Ludvig Fahlström i ärendet meddelad uppgift skulle bostället ingå i det för kronans räkning enligt nådigt brev den 26 maj 1899 inköpta hemmanet 1 / 8 mantal Bengtstorp i Malingsbo socken. I § 7 av förut gällande löneregleringsresolution för prästerskapet i Malingsbo pastorat den 11 december 1868 stadgades, att kyrkoherden skulle äga rätt till »nödig vedbrand och gårdsfång samt sommarbete dels i hagar och dels på skogen för de kreatur, som kunna å bostället vinterfödas». Med »skogen» åsyftades, enligt vad handlingarna till resolutionen gåve vid handen, Malingsbo bruks skog. Konungens befallningshavande i Kopparbergs län hade i sitt den 28 november 1867 avgivna underdåniga utlåtande över löneregleringsnämndens förslag hemställt om ett tillägg till berörda stadgande, av innehåll att, därest tvist om nämnda rättighet uppstode, boställshavaren skulle äga att på kyrkokassans bekostnad få genom laga skifte från brukets skog utbruten å boställets inägor belöpande andel av utmarken för skogsfäng och bete. Med anledning därav att, enligt vad nuvarande kyrkoherden uppgivit, skogen i fråga numera ägdes av staten, hade prästlöneregleringssakkunniga föreslagit, att kyrkoherden skulle äga såsom dittills bekomma ved till husbehov å den kronan tillhöriga, inom församlingen belägna skogsmark.

4. Grangärde och Grängesberg. Grangärde församling, i äldre tider benämnd Grängie eller Grange, vars första bebyggande lärer hava ägt rum under 1300-talet, då inflyttning dit skall hava skett ifrån Linde, Tuna och Gamla Kopparbergs socknar, 2 ) utgör numera jämte Grängesberg jämtlikt nådigt brev den 29 juli 1904 bildade kapellförsamling ett pastorat, däri äro anställda kyrkoherde och två komministrar, bosatta den ene inom Grangärde församling och den andre inom Grängesbergs kapellförsamling. Härjämte biträdes kyrkoherden av ständig adjunkt. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har för detta pastorat fastställts genom Kungl. Maj:ts resolution den 27 augusti 1915 att gälla för tiden från och med den 1 maj 1916 till och med den 30 april 1936.

Löneboställen. Enligt berörda löneregleringsresolution är till prästerskapets avlöning anslagen avkomsten av kyrkoherdebostället 1/i mantal krono Prästgården n:r 1 och komministersbostället 1/8 mantal krono Kapellansgården n:r 1 i Grangärde socken; varande tillika i resolutionen stadgat, att fri bostad skulle beredas kyrkoherden och komministrarna genom upplåtelse av prästgård, på sätt i ecklesiastik boställsordning stadgades, för kyrkoherden å kyrkoherdebostället, för komministern i Grangärde å komministersbostället och för komministern i Grängesberg i närheten av Grängesbergs kyrka å plats, som Kungl. Maj:t framdeles ville bestämma. P r ä s t g å r d e n n : r 1. Körande tillkomsten av denna fastighet, vilken i den s. k. reduktionsjordeboken av år 1685 upptages såsom oskattlagd samt — efter det fastigheten vid skattläggningen i Dalarne i och för extra rotering åren 1811—1826 åsatts V4 mantal — i 1882 års jordebok såsom 1/i mantal krono Prästgården n:r 1, har fullständig utredning icke kunnat åstadkommas. I en jordebok (årliga räntan av Västerdalarne) för år 1577 uppgives, att årliga utsädet å prästbolet i Grange utgjorde 4 spann och höavkastningen 4 sommarlass 2 ), 3 ). Enligt efter »summan för socknen» förekommande uppgift i jordeböckerna för åren 1609, 1617, 1619 och 1620 hade emellertid utsädet och höavkastningen vid bostället ökats till åren 1609, 1617 och 1619 respektive 12 spann och 10 sommarlass samt år 1620 till 12 spann och 16 sommarlass. J

) Enl. Htilphers dagbok sid. 617 och 618. ) 1 Spann = 1/z tunna. ) Bil. 1.

2 s

36 Prästbordet, vars ursprung således är att förlägga till tiden före år 1577, blev sedermera tid efter annan förbättrat och utvidgat. Sålunda inhämtas av en i Västerås domkyrkoarkiv förvarad ej underskriven handling 1 ) bland annat, att kyrkoherden Petrus Andreae Svärdsjöensis, vilken år 1581 tillträdde Grangärde pastorat, »in moth sin 40 åhrs varande i försambl., under dyr tijd låtit fattigt folck blott för maten och kläder utaf oskifft och obrukad marek 3:ne vretar om 4 tunnland tilsamman i åker uparbeta ock Nääsänget til slog upröija.» Härjämte förmäles i samma handling, hurusom församlingen inköpt och till pastoratet »förährat» några omkring kyrkan »ibland bondejorden» belägna åkrar; och hade jämväl någon slog »för bötesmåhl effter den tijdzordning dertil ankommit». Vidare meddelas, att de flesta av förbemälde kyrkoherdes successorer genom uppodlingar tillökat prästbordet, varför närmare redogjordes i protokollen över de vid bostället hållna husesyner; och hade särskilt dåvarande kyrkoherden Johan Fahlander, vilken år 1716 tillträdde pastoratet, nedlagt stora kostnader på uppodling av ödemark. Till en av biskopen Johannes Kudbeckius i februari 1628 förrättad visitation i Grangärde upprättades en s. k. vice matricula 2 ). Av däri angående prästbordet förekommande anteckningar framgår, att bostället år 1580 utvidgats genom uppodling av ödemark och att utsädet därstädes år 1628 utgjorde 16 spann (spän). Även uppgives däri, att höavkastningen vid bostället, vartill hörde flera utängar och fäbodar, sistnämnda år stigit till 12 lass. Av särskilda till därefter i Grangärde församling den 22 januari 1685 och den 21 februari 1695 hållna visitationer lämnade dylika uppgifter 3) inhämtas, att boställets årliga utsäde då utgjorde 9 tunnor efter »spillträ» 4) och att dess höavkastning uppgick till 16 lass. I en jämlikt nådigt beslut den 31 augusti 1695 angående utarbetande av ett s. k. prästverk för Kopparbergs län upprättad av, förutom dåvarande kaplan och kyrkovärdar i Grangärde, kyrkoherden Laurentius Fahlander den 27 november samma år underskriven handling 5 ) meddelas följande: »Prästbordet är aff församblingen uptagit och tillhopa skutit, doch ej någon skriftel. berättelse här om, uthen som gambla män berätta sig hördt af sine förfäder, och består dhet af nijo t:r uthsäde efter spillträ mått i sade och trade, och äng till sexton lass som och ibland nogh svag är, när torkåhr blif:r.» I protokollet över en vid prosteting i Grangärde den 8 augusti 1697 förrättad husesyn å prästbordet lämnas följande utredning angående dess åkeroch ängsmark. »Åker prästegården tillhörigh 1) Vester om kyrckian ett lijtet åkerstycke pass ett spanland. 2) Norr om kyrckian ett stycke 3) Öster om kyrckian 2 små stycken x 2

) B i l . 2. ) B i l . 3.

) D:o. *) Spil- eller spillträ = 6 ) Bil. 4.

48 k a n n a r =

1.2 G hektoliter.

37 4) Söder vid prästgården half gårdzlotten 5) E t t stycke östan för gårdzlotten löper norr och söder. Uti Nääs åkren 1) Gårdzlottens södra deel söder om prästgården 2) Knipflaten är ett åkerstycke mitt emellan bondiorden. 3) Tvenne vretar, dhen ene såås det ene åhret med kyrckioåkren den andra andre åhret, och uti dhen södre vreten väster uth äre instängde 8 små stycken bondiord, som äre belägne in emellan prästegårdziordhen samma iord är 29 snessland 7 x/2 bandland, belöper alt om alt så när halftannat spannlandh. Vester om dhen södre vretens vester norr hörn ett lijtet stycke som ligger emellan bondiorden och löper till by pass 6 snesslandh Item in i vretarne 1 spannlandh, all ofanstående åker är väl häfdad och brukad. Ängh 1) Nääsänget emellan åkren och capplansgården 2) Stensbo 3) Hellevijken 4) Beckamohren 5) P å grängiesskogen 6 Kornänge. Desse ängiar äre uti förra inventaries uptagne at haf:a kastat af sig 16 lass men berättes till talet vara förhögde. NB. Kornänget brukes till hästhage effter dhen är af skoug igentagen. Ängen på Grängies skogenn betäckes af vatn tå våtåhr äre och är elliest skogigh. 6) Tvenne tompter en vid prästgärden och en vid By siön. 7) Kählgården vid Bysiön 2 sängiar 30 al:r länge 6 al:ar breede den nedre 25 alar lång 8 al:r bred. 8) Tvenne humble gårder rijsade och lagde af sahl. pastore Georgio Tillaeo *) then ene på västre sidan then andre på östre sijdan om gården behållne.» Vid ett Kyrkobyns och Saxhytte m. fl. byars skifteslag åren 1811—1814 övergånget den 25 maj 1829 fastställt storskifte tilldelades kyrkoherdebostället under litt. T inom Kyrkobyn sammanlagt 41 tunnland 10 5/a kappland åker i areal, motsvarande i uppskattning 29 tunnland 27,9 7 9 kappland, samt 41 tunnland 4 2/8 kappland ängsmark i areal, motsvarande i uppskattning 5 tunnland 8.4 8 3 kappland. Av beskrivningen till en över ett åren 1866—1876 verkställt laga skifte »å alla ägorna till Kyrkobyns och Saxhytte samfällighet» upprättad, den 4 november 1876 fastställd karta inhämtas, att kyrkoherdebostället — som bibehöll sina före skiftet innehavande ägor, undantagandes skiftet i Fallviken, vilket övergått till Nyhammar, i ersättning varför bostället erhållit Nyhammars åkrar söder om gästgivaregården, varjämte pastor till komministersbostället avstod en kil vid komministerns uthus, som skulle likvideras genom gärdesgårdsrätning i Koränget — under litt. A i två skiften tilldelats *) F ö r u t komminister i Grangärde och förste innehavare Kyrkoherde i församlingen år 1665.

av

komministersbostället.

38 sammanlagt 279 kvadratrevar 55 kvadratstänger åker i areal, motsvarande i uppskattning 239.7837 kvadratrevar, samt 222 kvadratrevar 63 kvadratstänger ängsmark i areal, motsvarande i uppskattning 22.6789 kvadratrevar, och således en sammanlagd areal i åker och ängsmark av 502 kvadratrevar 18 kvadratstänger, utgörande 44.2 671 hektar. Enligt nådigt brev den 3 juli 1811 medgav Kungl. Mai:t, att för beredande av en lämpligare tomt för kaplansgården jordbyte finge äga rum mellan kyrkoherde- och kaplansbostället, dock under vilkor, att de å båda sidor till utbyte föreslagna ägor skulle dessförinnan undergå revning samt, i händelse de befunnes vara av skiljaktig beskaffenhet, i behörig ordning uppskattas 1 ). Angående berörda jordbyte har något vidare icke kunnat inhämtas. Särskilda ägoutbyten ägde rum dels år 1883 mellan Sunnansjö samfällighet och de ecklesiastika boställena i Grangärde församling och dels år 1884 mellan Grangärde pastorsboställe och Nyhammars järnverks aktiebolag. Vid den förra förrättningen bekommo boställena gemensamt 5 kvadratrevar 9 kvadratstänger åker i areal, motsvarande i uppskattning 3 kvadratrevar 39 kvadratstänger 33 kvadratfot samt 3 kvadratrevar 17 kvadratstänger ängsmark i areal; motsvarande i uppskattning 16 kvadratstänger 46 kvadratfot, ävensom 16 kvadratstänger impediment eller sålunda sammanlagt 8 kvadratrevar 42 kvadratstänger i areal eller 3 kvadratrevar 55 kvadratstänger 79 kvadratfot i uppskattning, motsvarande i gamla ytmåttet tillhopa 1 tunnland 16.1 kappland, samt avstode 6 kvadratrevar 11 kvadratstänger åker i areal, motsvarande i uppskattning 2 kvadratrevar 15 kvadratstänger 65 kvadratfot, 17 kvadratrevar 27 kvadratstänger ängsmark i areal, motsvarande i uppskattning 91 kvadratstänger 60 kvadratfot, 17 kvadratrevar 1 kvadratstång skogsmark, motsvarande förvandlat till inägojord 48 kvadratstänger 54 kvadratfot samt 5 kvadratstänger impediment eller sammanlagt 40 kvadratrevar 44 kvadratstänger i areal eller 3 kvadratrevar 55 kvadratstänger 79 kvadratfot i uppskattning, utgörande efter gamla ytmåttet 7 tunnland 7.1 kappland. Vid den senare förrättningen avstod pastorsbostället 40 kvadratstänger åker i areal, motsvarande i uppskattning 38 kvadratstänger 76 kvadratfot, eller beräknat i gamla ytmåttet 2.3 kappland, samt bekom 39 kvadratstänger åker i areal, motsvarande i uppskattning 38 kvadratstänger 76 kvadratfot, eller beräknat i gamla ytmåttet 2.2 kappland. Genom nådigt beslut den 15 mars 1901 godkändes ifrågasatt sträckning för järnväg mellan Vansbro och Ängelsbergs stationer över mark tillhörande Grangärde kyrkoherdeboställe, varjämte Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 1 december 1916 förordnade, att det av vederbörande expropriationsnämnd för det i anspråk tagna jordområdet fastställda ersättningsbelopp 136 kronor 60 öre skulle förvaltas och disponeras enligt vad angående dylika x ) Av Kungl. Maj:ts utslag den 9 september 1867 på underdåniga besvär över vederbörande ägodelningsrätts utslag den 4 september 1866 inhämtas, att den till de inom skifteslaget befintliga ecklesiastika boställena hörande skogsmark finge från skiftet undantagas.

39 medel funnes stadgat i lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 och lagen om kyrkofond samma dag. Av förberörda i Västerås domkyrkoarkiv förvarade ej underskrivna handling !) inhämtas, att rörande kyrkoherdeboställets skog, Korsnäsberg kallad, som först under 1700-talet blivit synad och avvittrad, icke funnes någon »skriftel.stadfästelse vid pastoratet». Vid förberörda Kyrkoby och Saxhytte samfällighet åren 1866—1878 övergångna laga skifte å såväl inägo- som skogsmarken, därvid skogsmarken skulle inga i skiftet på grund av skiftesdelägarnas därom ingångna förening, har, enligt vad av lantmäterihandlingarna inhämtas, den till de ecklesiastika boställena hörande gemensamma skogsmark 2 ), vilken förut torde hava fått sitt område bestämt, undantagits från skiftet. Icke desto mindre redovisas i delningsbeskrivningen till laga skiftet rörande kyrkoherdebostället under »impediment» 1,935 kvadratrevar 9*4 kvadratstänger, motsvarande 170.653 9 hektar, skogsmark. Av protokollet över en den 17 och 18 juni 1643 förrättad syn å Grangärde prästbords mark inhämtas, bland annat, att kyrkoherden skulle vara »effterlåtit att bruka nödtorfftig skog till hyttan och dhe kohlbottnar som thernäst belägne äre ock dher han täckes hyttan framdeles försällia skall han först hembiuda sochnen, eller ock den prästman som effter honom kommer 3 ). Uti en av kyrkoherden Fahlander till Västerås domkapitel avlåten skrivelse förmäles, hurusom hyttan, dåmera kallad Prästhyttan, blivit först uppförd »på prästbordets uthägor af då varande kyrckoherde h:r Per Folkernensis 4) och sedan des måg Olof Persson några åhr jdkade ock brukade till des han häfftade för så stor skulld vid Kamnäs bruk att hyttan med des tillhörigheter blef till creditorn uppskattat då samma creditor sållde alla i försambkn oåthsporte sin rätt» till landshövdingen Duvall; varande därefter i handlingen redogjort för hyttans vidare öden. 5 ) I en ytterligare av Fahlander till domkapitlet den 25 juni 1723 avläten skrivelse meddelades, att han icke »såsom i Norr och Söder Bärchies sochnar, pastoris och praeposite vid sin rättighet der innehafva», ägde något prästbordet tillhörigt bergsbruk. 6 ) I 1663 m. fl. års jordeböcker upptagas 5 kvarnar i Sunnansjöforssen, av villken en skall hava brukats av kyrkoherden Herr Hans. Vid förenämnda laga skiftet åren 1866—1876 delades jämväl fiskevatten, därvid kyrkoherdebostället tilldelades av sjön Björken utanför boställets ägor till Kapplannoret och andel därstädes efter egen strand samt »fyllnad» i Bysjön söder om komministerboställets andel; övriga ecklesiastika boställen erhöllo återstoden av fiskevattnet vid Kapplannoret och »fyllnad» i Bysjön. 1

) B i l . 2. ) Av Kungl. Maj:ts utslag den 9 september 1867 på underdåniga besvär över vederbörande ägodelningsrättsutslag den 4 september 1866 inhämtas, att den till de inom skifteslaget befintliga ecklesiastika boställena hörande skogsmark finge från skiftet undantagas. 3 ) Ur domkapilets arkiv rörande Grangärde. 4 ) Utnämnd till kyrkoherde i Grangärde år 1630. 5 ) Ur domkapitlets arkiv rörande Grangärde. °) Ur domkapitlets arkiv rörande Grangärde. 2

40 K a p e l l a n s g å r d e n n : r l 1 ). I en av Grange församling och pastor därstädes till domkapitlet i Västerås avlåten, dit den 6 april 1644 inkommen skrift förklarade församlingen sig vilja, med hänsyn till den då nyligen antagna kaplanens Georgius Andreso Tillaeus ringa lön och församlingens åstundan att få behålla honom, ät honom uppföra nödtorftiga hus å angivet ställe av ett under prästbordet hörande näs. Enligt en den 8 i samma manad från domkapitlet till dåvarande pastor i Grange avlåten skrivelse bifölls den gjorda framställningen, sä vitt därigenom ej skedde prästbordet förnär, varjämte domkapitlet beslöt, att pastor Henricus Michaelis Ernst i Bärke jämte »h. Göstaff» eller någon annan i grannskapet skulle företaga en resa och utse ej mindre lämplig plats för uppförande av kaplansgården antingen på omförmälda näs eller ock annorstädes än även åker och täppor, som därtill borde läggas 2). Med anledning av domkapitlets förberörda beslut hölls den 14 juni 1644 av bemälde pastor Ernst med flere en förrättning i Grangärde prästgård, därvid utsågs plats för kaplansbyggningen, varjämte kyrkoherden medgav kaplanen Tillaeus att till åker och äng å prästbordets mark rödja söder om en angiven bro så mycket han kunde utan att prästbordet därigenom tillskyndades skada, i synnerhet å det s. k. Knutsgärdet. Dä kaplansbefattningen av Tillaeus komme att från trädas, skulle emellertid det uppröjda området, enligt »pastoris disposition,» antingen åter komma under prästbordet eller ock tillfalla den efterföljande kaplanen 3). Körande lägenheten Knutsgärdet har inhämtats följande. Dä häradshövdingen i Bergslagen och Dalarne Albrecht Hansson i Aspeboda den 31 mars 1622 höll laga ting med allmogen i Grangärde socken, framställdes av Mats Essbiörson i Norbo begäran det honom mätte medgivas att på den förut bebyggda men numera i över etthundra år i öde liggande, mellan Sunnansjö by och Grange kyrka utmed Bysjön belägen plats, som benämndes Knutsgärdet, åt sig uppföra ett torp. Denna begäran bifölls av häradsrätten dock med det uttryckliga villkor, att Mats Esbiörsson icke bleve angränsande bolby eller prästbordet till hinder eller gjorde intrång i den rätt till mulbete, som av ålder tillhört prästbordet, samt att han, efter det ifrågavarande lägenhet blivit inhägnad och bebyggd, till kronan utgjorde den skatt, som därav borde utgå 4). Vidare har beträffande Knutsgärdet inhämtats, att Mats Matsson i Grötänge, vilken en del av Knutsgärdet i arv tillfallit, under några år varit i tjänst anställd hos förutvarande kyrkoherden i Grangärde Petrus Andreae Svärdsjöensis, som år 1581 tillträdde pastoratet, i »then acht att han i Knutzgerdet skulle få byggia och bo.» Detta blev honom emellertid förvägrat, men för de förbättringar han gjort på Knutsgärdet, därför han ägde en fordran å 4 fat osmundsjärn, erhöllo dock hans söner Olof och Erik J

) Bil. 2. ) Ur Västerås domkapitels arkiv rörande Grangärde. ) Bil. 5. 4 ) Ur primäruppgifterna till ett prästverk för Dalarne samt Västerås domkapitels arkiv rörande Grangärde. 2

41 x

Matsson betalning av kyrkans medel ), »hvarigenom Knutsgärdet ähr vordet lagdt under prästbordet» 2). Sedermera upplåts och anslogs lägenheten, p å sätt ovan förmälts till boställe åt kaplanen i församlingen. Emellertid förklarade häradsrätten vid laga ting med allmogen i Grange den 21 juni 1664, att Knutsgärdet, som sades länge hava legat öde och icke fullgjort sin skyldighet beträffande kronoutlagornas utgörande, skulle vara såsom skattevrak förfallet till kronan 3 ). — Knutsgärdet, som icke finnes särskilt upptaget i jordeböckerna och uppenbarligen ingår i Kyrkobyns byalag, synes åtminstone till någon del motsvara ett i jordeboken (»årliga räntan») för Grängie socken av år 1587 först infört Kyrkobyn tillhörigt hemman, vars årliga utsäde uppgives utgöra 1 Va spann och höavkastning 2 sommarlass; och angives hemmanet då hava innehavts av en viss hustru Maritt 4 ). I 1604 års jordebok och åtskilliga följande jordeböcker för socknen finnes vid hemmanet antecknat ordet »öde» eller orden »öde allt» 5 ). Detta hemman är det enda inom Grangärde socken, vid vilket vid nu angivna tid förekommer anteckning därom, att det vore öde; och i jordebokssumman för åtskilliga äldre jordeböcker redovisas »1 ödestorp». I en uti 1619 års jordebok förekommande annotation uppgives, att omförmälda av hustru Maritt innehavda hemman, vilket synes ursprungligen hava blivit utbrutet från ett Kyrkbyn jämväl tillhörigt hemman, vars innehavare angives vara en viss Oloff Hansson, blivit återlagt till den senares hemman; varande annotationen av följande lydelse: »Denne Margritts deel är lagd til förb:te Olof Hanssons gård och gör för ll2» 6). Av protokollet över en i Grangärde församling den 3 och 4 november 1689 förrättad husesyn inhämtas, bland annat, beträffande kaplansgården, att därstädes då funnits gammal åker till 3 fjärdingars utsäde, som av dåvarande kaplanen Fahlander upptagits till 192 snesland, vilken åker varit väl hållen och försedd med diken, och att lägenheten Knutsgärdet, här kallad Knutsängen, ursprungligen blivit uppröjd av församlingen för 40 år sedan, men dåmera vore på kaplanens egen bekostnad utvidgad och avröjd 7). I en den 29 oktober 1695 upprättad specifikation över kyrkans, prästerskapets och klockarens ärliga villkor i Grangärde församling förmäles, att kaplansbordet, vilket till en del upptagits av prästbordets och till en del av Kyrkobyns utmark, innehölle 3 eller 4 tunnland täktjord med Knutsgärdstäkten inberäknad, som enligt tingsrättens dom år 1664 dömdes i skattevrak till kronan 8). Av protokollet över en vid prosteting i Grangärde kyrkoherdeboställe i *) Ur en den 25 j a n u a r i (die s. Pauli) 1666 dagtecknad i Grangärde kyrkoarkiv förvarad handling. 2 ) Uppgiften h ä m t a d u r ett i domkapitlets arkiv förvarat häradsrättsprotokoll av den 6 juli 1707. 3 ) Ur förenämnda primäruppgiften samt Grangärde kyrkoarkiv. 4

) B i l . 6. ^ B i l . 7. ; Bil. 8.

6 6

7 8

) Ur »Grangärde församlings minnesbok» av kyrkoherden A. Magnevill. ) Ur domkapitlets arkiv rörande Grangärde.

42 augusti 1697 förrättad husesyn inhämtas följande: »Inventarium uthi Capellansgården A:o 1697 d. 9 augusti. Äker och äng. 1.) Kryddgård upptagen av rndo pastore Falander. Humblegård 2:ne stycken och upgjorde af dito. Kohlgården med 4 sängiar 2 st. ä 24 alar i längden, och 7 i bredden den 3:die 18 al:r läng och 6 bred noch en lijten 9 alar och 2 al:r lång och 2 al:r bred. 2.) En lijten åkertäppa, öster norr om gården med någon sloga omkring, skild med gierdslegård från kyrkioherde ägorna. 3.) Söder om åhn i tächten, ypne åkerstycken 3 st. och igenlagde lindor 8 st. 4.) Emellan Knutzgierdet uthmed siön västereffter är 3 små åkertäppor, och än en vid hagledet i linde lagd, och gräss bärande. 5.) En åkervret vid allmen vägen till Sånnansiö. 6.) I Knutzgierdet god åker och linda så många dhe äro innom hägnan. 7.) Ett åkerstycke väster om kiärret innom gierdslegärden uppen brukelig. 8.) Slog och äng finnes omkring alle desse åkrar steenigh.» Enligt nådigt brev den 3 juli 1811 medgav Kungl. Maj:t, att ett jordbyte emellan kyrkoherde- och komministersboställena finge äga rum, på sätt under Prästgården n:r 1 närmare förmäles. Vid förut omförmälda Kyrkobyns och Saxhytte m. fl. byars skifteslag åren 1811—1814 övergångna den 25 maj 1829 fastställda storskifte tilldelades komministerbostället under litt. U inom Kyrkobyn 14 tunnland 28 1 / 8 kappland åker i areal, motsvarande i uppskattning 8 tunnland 9.0 21 kappland, samt tillhopa 59 tunnland 21 9/i6 kappland ängsmark i areal, motsvarande i uppskattning 3 tunnland 11.63 1 kappland. Av beskrivningen till en över förberörda åren 1866—1876 verkställda laga skifte »å alla ägorna till Kyrkobyns och Saxhytte samfällighet» upprättad, den 4 november 1876 fastställd karta inhämtas, att komministerbostället, vilket av pastor skulle bekomma en kil vid komministerns uthus, som komme att likvideras genom gärdesgärdsrättning i Koränget, under litt. B i två skiften tilldelats sammanlagt 117 kvadratrevar 95 kvadratstänger åker i areal, motsvarande i uppskattning 76.2 691 kvadratrevar, samt 277 kvadratrevar 86 kvadratstänger ängsmark i areal, motsvarande i uppskattning 19.6518 kvadratrevar, och således en sammanlagd areal i åker och ängsmark av 395 kvadratrevar 81 kvadratstänger, utgörande 34.8907 hektar. Angående fiske, se under kyrkoherdebostället.

43 URKUNDSBILAGOR. l. 1597 n:r 4. Grenge sochnn Summa aff Grenge sochen Preste bool sår årlig höö

4 sp. 4 somarl: Utdrag ur 1577 års jordebok för Väster

Dalarne.

2. Om prästbordens begynnelse uti Grangerdet. Utaf diverse manuscripter ock relationer är följande colligerat. 1. Om kyrckioherde ågorne. I den första pastoris h : r P e t r i And. Sverdsiöensis tijd effter reformation är största grunden lagd i det han in moth sin 40 åhrs varande i försambl. under dyr tijd låtit fattigt folck blott för maten och kläder utaf oskifft och obrukat marek 3:ne vretar om 4 tunnland tillsamman i åker uparbeta, ock Nääsänget til slog upröija; hafvandes dess utom församblingen ock sielf igenom inkiöp af fattiga uthdödde hemmansbrukare några åkerstycken ibland bonde-jorden belägne i åkrerne kring kyrckian ock til pastoratet förährat. Någon slog är ock för botes måhl effter den tijdzordning der til ankommit. Sedan är det af de fleste successorer genom deras eulteur något mer och mera tilökt vordet, hvilket stycke vijs af hållne huse-syner för detta sees kan ock hädan effter så snart någon ny syning varder, kunna väl flere och ansenl. meliorationer visas vara giorde, sedan nu varande pastor åhr 1716 tillträda månde, som för dess stora omkostningar skull uthaf ödesmarck etc. komma at reserveras. Om prästbordz skougen, som fordom högvälborne h : r baron ock landzhöfdingen N. Gripenhielm, och högvyrdige biskopen doct. Carlsson låtit i commissione först på 1700 tablet syna ock afvittra, Korss-Nääsbärg kallat, finnes vid pastoratet ingen skr iff tel stadfästelse, hvarföre och närmaste belägne bygde grannar dagl:n än på samma skoug stoor åvärckan ock intrång giöra, viljande at capellsboerne, som til skougen intet contribuerat skulle för den skadans ehrsättning påfordras, och i stället kiöra ett lass ved åhrl:n af hvart huushåld, så som mast i alla församlingar brukel:t är. Ur Västerås domkapitels arkiv rörande Grangärde socken. Om Cappelans bordet. I drottning Christinae tijd ock något för åhr 1644 hafver ödeshemmans dehlen Knutz giärdet kallat, kommit; skattevrak, och blifvit til cappelans bordetz åker och äng för Vs dehl tilslagit och anordnat, hvilket i gl. skriffter ock böcker finnes vara annoterat. Skougen närmast där omkring på Korss-Nääsbärget, nyttiar sacellanus til nödtorfft effter andehlen, ändock ingen skriftel. stadfästelse därpå finnas kan, och huse-syn- pröfvat öfver vähl nödig för capellans bordet och dess tillhörigheter. Ur Västerås domkapitels

arkiv rörande Grangärde

socken.

44 3.

Vice matricnlae ecehae et templi Grengensis, beställt in visitatione 16 et 17 februar: a. dni 1628. Anno reparate salutis 1628 then 17 och 18 februarij. Hölltz annan gånghen visitation i Grenge församblingh aff d. Johanne Kudbeckio Nericio episcopo Arosiense medvarandhe ^Kyrkionnes rörligha äghor, är inventarium i kyrkian, prestegården och klockaregården. Inventarium ecclesiasticum. Then christeligha församling uthi Grenge samt hennes tienare, äghor, inkomst och uthgifft anno d. 1628 then 17 februarij. Prestebool. 1580 augmenter aff ödesmark. Åker g. D Pastor P . A. S. qvarn bygt i Sönnensiö. Uthsädh — 16 spän. Prästefäbodhar vid Aminne som löper ifrån Biörkan och in Väsmanne Eng. Elack til 12 lass. Utheng, föruthan fäbodharna. För kyrk präste Fallwijken Backmor. Skogh och mulebeet. godh. Södher moth Norgowijk. Klockarebord. — 0 Åker — 0 Eng — 0 Fiske — 0 Skogh — 0 Utliiord — 0 Johannis Rudbeckius episcopus Aros. mp. Then christeliga försambling u t h i Grängie. Sampt hennes storheet, tienare, ägor, inkomst och uthgifft, etc. anno d. 1685 d. 22 jan. Prästebord aff Åker. Slås 9 t. r efter spillträä Eng. vidh 16 lass Fiskievatn tillhopa medh grannarna Verckestelle. Vijdh Stensbo och Noret Qvarneställe. Vijdh Sunnansiö Skogh. tillhopa medh grannarna Mulebeet. temligh Kappelansbord. uptagit 1644 vijdh Bysiön nyligen förbättrat medh åker. Åker. ^4 tunnas uthsäde Eng. om 4 lass Skogh. medh pastore Fiskie laan fijskie i åån Uthjord med pastor

45 Then christeliga försambling uthi Grängie. Sampt hennes Storheet, tienare, ägor, inkomst och uthgifft, etc. anno d. 1695 d. 21 februari i Prästebord aff Åker. Såås 9 tunnor effter spijlträä. Eng. 16 lass. Fiskievatn. tillhopa med grannarne Verckestelle. Vijd Stensboo och Nohret. Qvarneställe vijd Sunnansiöö Skogh med grannarne Mulebeet. temlig Kappelans bord. uptagit 1644 vijdh Bysiön nyl. förbättrad med åker. Klockarebord Åker. 1 / 4 t:a utsäde Eng. 4 lass Skogh. med pastore Fiskie. Laanfiskie i åhn Uthjord med pastore Bundna

handlingar

Ur Grangärde kyrkoarkiv. omfattande åren 1628—1792.

4. Till underdånigst föllie af Kongl. Maij:tt allernådigste befallning at en noga förteckning inlefvereras skall, på alt dhet som till kyrckior scholar etc. sampt prästerskapet i synnerheet till deras underhåldh, vijdh deras embeten af Kongl. Maij:tt af nåde är för länt, medh dhe resolutioner och för ordningar, hvaruppå dheras underhåld och beneficier sig stödia, så betygas här medh att uti Grängies försambling fins således. 1. Prästebordet är aff församblingen uptagit och tillhopa skutit, doch ej någon skriftel. berättelse här om, uthen som gambla män berätta sig hördt af sine förfäder, och består dhet af nijo t:or uthsäde efter spillträ mått i sade och trädhe, och äng till sexton lass som och ibland nogh svag är, när torkåhr blif :r. 6. Capplans bordh är aff sochnen uptagit en deel på prästbordetz, en deel på bohlbyernes uthmark, kan vara til 3 el:r 4 tunland tächt jordh. 10. Klockarebord är här intet. Aff Grängies prästegård d. 27 nov. a:o 1695. Lars Fahlander. (L. S.) Larss (bom) Erikson. P ä r (bom) Matzson. Kyrkio värdar.

Petrus Westenius.

Ur primäruppgifterna till ett prästverk stift, förvarade i Västerås

för Västerås domkapitel.

46 Åhr 1644 den 14 junii voro vij undertechnade, effter thet vyrdige cappitels befallning uppå en ransakning öfver några saker, i Grangerdets prästegård, som effterföljer: 1. Om capelans bygningz plats förentes således: 1 at en laggilt heel giärdesgård skal af sochnemännerna slås ifrå then uthmärkiande stora biörken vid Noret, hart in mot stora bron, och sedan therifrå in recta linea gienast öfver uthi then andra siön ända väster, ther sunnan för skal bovailen blifva. 2. Sedan skola the slå en broo öfver bäcken, ther gambla hyttan hafver varit, på sådant sätt, at roningz leeden uti ingen måtto blifver förhindrat. 3. Sedan upbyggia på boovallen, nödtorfftiga huus, som lagen förmår. 4. Effterläts vällärde h. Jöran af vyrdige herren kyrkioherden rödia sonnan om then giörande broon till åker och eng, så mycket han kan, prästebordet uthan skada, synnerlig Knutzgierdet, men när han träder ther ifrån, komme tå under prästebordet, eller till cappelanen, som effterkommer, efter pastoris disposition. Henricus Michaelis E r n s t past. Berkensium. K n u t (bom) Person och Christoph. (bom) Mårtenson kyrkiovärdar. P e r (bom) Widichson, i Norrgovijk, Mats (bom) Masson i Stensbo.

Erik (bom) Erikson länsman. Simon (bom) Erson i Giärde.

Ur Västerås

domkapitels

arkiv rörande Grangärde

6. 1586 n:r 1. Kyrckebyn Oluff Hansonn Sår årlig Ther till äng

15 spen 3 öre 8 somarlas Rentte

Skatte ' i e r n n i koll Dagzvercke

h u n d : t 2 öre 21 osmdhr 5Vs stig 6 1587 n:r

13.

Kyrckiobyn Oluff Hannsson Sår årligen Haffuer engh

6 spen 8 sommarlass R.

Margielz iern Schatte koll Dagzwercken

3 öre 6 odzmund:r 2X\2 stigh 6

socken,

47 H u s t r u Maritt Sår årligen Haffuer engh

l 1 / 2 span 2 somarlass R.

Margielz iern Schatte koll Dagzwercken

1 öre 6 odzmud:r /2 stigh 6

1 Utdrag ur ovanskrifne

års jordeböcker

7. 1600 n:r 6. Kyrckiobyn H u Maritt Sår årlig Hafver eng

IV2 sp. 2 somarl. R.

Schatte iärn Schatte koll Dagzv :ke

1 öre 6 oss. / 2 stig 3

1604 n:r 8. Kyrkiobyn H u Maritt Sår åhrlig öde altt Haffuer änng

IV2 sp. 2 somerlas R.

Schatteiernn Schatthe kooll

1 öre 6 osmuder / 2 stigh

Dagzwerchenn

3 Summa på Gränghe socken ödes torp 1 1609 n:r 4Kyrkiobyn

H u s t r u Maritt Såår åhrlig där till eng Öde alltth

IV2 span 2 sommr Rent

, [ Jernn skatte|Kohl Dagwerchenn

1 öre 6 ossmund:r 1/a

gtig

3 Summa på Grengis sochnn

för Grängie

socken.

48 ödestorp 1 Prestebooll 12 spänn 10 sommr

Såår åhrlig där til eng

Efftter:ne hemmann i Grengis socken ähre ödhe, så att inga utlagor- giörs af dem H . Maritz hemman i Kyrckiebyn 1617 n:r 1. Kyrkiebyen H . Marit Såhr åhrlig der till äng

IV2 span 2 slaass Rr

Skatte i :ooll ^irnn Daxverken

1 öre' 6 oss V2 stigh 6

Presth Skattebönder Crono landbo Såhr åhrlig der till äng

Summa på Grengie sochn mantall 1 63 1 Präste bolee 12 spän 10 sommar lass.

Utdrag ur ovanskrivna

års jordeböcker

för Grängie

socken.

1619 n:r U. Kyrkebyn Oloff Hansonn Såer åhrlig 6 spenn •—• 1 / 2 hafvar ting 8 s.las R:r Jernn 3 ö. 6 ossmund Skatte J Koll 2V2 stigh Dagzker 6 H . Margitt Såer åhrligh lx/% spann •— 1 / 2 hafver iing 2 s. las R:r 1 ö. 6 ossd. Skatte i J e r n n Koll Va stigh Dagzverker 6

Denne Margrittz deel är lagd til förb:te Olof Hanssons gård och gör för 1/2.

49 Såer åhrligh hafver ängh

Prestebool 12 spenn 10 s. lass 1620 n:r 2. Kyrkiebyn l 1 /^ span eng 2 s. lass

H u s t r u Marrit sår åhrlig R. [ Jern SkJlvooll dagzverk

1 ö. 6 ossmdh. V« stig 6 Prestebolet

Sår åhrligen Utdrag ur ovanskrivna

1954 28

12 spen eng 16 s. lass. års jordeböcker

för Grängie

socken.

5.

Ludvika.

Jämlikt nådigt brev den 20 juni 1853 fann Kungl. Maj:t skäligt bifalla gjord framställning, att Grangärde och Ludvika (tidigare benämnd Lodvika) församlingar med det område för vardera, som socknarna då ägde, finge vid dåvarande kyrkoherdes i Grangärde avgång bilda två särskilda pastorat; och synes pastoratsdelningen hava trätt i verkställighet från och med den 1 maj 1863.

Löneboställe. Enligt Kungl. Maj:ts löneregleringsresolution den 12 augusti 1915, vilken skall tillämpas från och med den 1 maj 1916 till och med den 30 april 1936, äro i Ludvika pastorat anställda kyrkoherde och komminister, vilkas löner gäldas med, bland annat, avkomsten av kyrkoherdebostället 3/32 mantal skatte Marnas n:r 1 i Ludvika socken. Tillika föreskrevs i resolutionen, att fri bostad skulle beredas kyrkoherden och kommunistern genom upplåtelse av prästgård på sätt i ecklesiastik boställsordning stadgades, för kyrkoherden å kyrkoherdebostället och för komministern å plats, som Kungl. Maj:t framdeles ville bestämma x). K y r k o h e r d e b o s t ä l l e t M a r n a s n:r 1. Enligt köpebrev den 1 december 1842 2) försålde bruksidkaren Lars Jacob Boethius i Persbo till Ludvika församling för en köpeskilling av 8,100 rdr rgs »en egendom Hammarfallet kallad, belägen vid Marnas by i Norrberkes socken, utgörande tre trettiotvåondels (3/32) hemman uti Nils Nils 3/4 mantal i nämnda by, med tillhörande», och tillegnades enligt köpebrevet egendomen Ludvika församlingsbor »till deras pastors boställe». Ä berörda fäng utfärdade Norrbärke häradsrätt fastebrev den 20 januari 1862. Den äldsta i kammararkivet förvarade jordebok, i vilken omförmälda hemmanet 3 / 4 mantal Nils Nils i Marnas by anträffats, är av är 1546, däri hemmanet upptages under »kronolandbor» i Norrbärke socken såsom »Nils i Marness» med en ränta av 1 fat järn. I 1581 års jordebok upptages hemmanet likeledes under »kronolandbor» såsom »Niels Nielsson i Marnes» jämte uppgift att hemmanets ärliga utsäde utgjorde 6 spann och dess höavkastning 8 sommarlass. Hemmanets ränta utgjorde dämera 1 fat avradsjärn 2 stigar avradskol och 6 dagsverken. Jordeboken av år 1630 är den första, i vilken fastigheten redovisas såsom ett kronohemman om 3/4 mantal; J ) Genom nådigt beslut den 12 oktober 1917 har Kungl. Maj:t såsom plats för p r ä s t g å r d åt komministern godkänt ett av domkapitlet i Västerås förordat å kyrkoherdebostället beläget område om 8,397 kvadratmeter, som å en av allmänna ingenjörsbyrån år 1915 u p p r ä t t a d karta betecknats med »Kv. 67 B». 2 ) Bil. 1.

51 och upptages hemmanet på enahanda sätt i de följande jordeböckerna för Norrbärke socken till och med den för år 1825, i vilket hemmanet benämnes Marnas n:r 2, 3/4 hemman Nils Nilsson J). Emellertid inhämtas av en den 19 juni 1675 av kungl. kammarkollegium till landshövdingen i Dalarne Gustaf Duwall avlåten skrivelse, hurusom Kungl. Maj:t genom nådigt brev nästföregående dag den 18 juni 1675 till hustru Margareta Kelvastzdotter försålt ifrågavarande hemmanet Marnas, i följd varav landshövdingen hade att föranstalta om hemmanets omföring i jordeboken frän krono till skatte 2). I 1675 års jordebok finnes ock anteckning om skatteköpet, men detta oaktat redovisades hemmanet fortfarande i jordeböckerna under krono titel, ända till dess kungl. kollegium genom förnyad skrivelse till Konungens befallningshavande i Kopparbergs län den 11 juni 1868 åter förordnade om hemmanets omföring i jordeboken till skatte 3). Genom nådigt brev den 15 december 1876 förordnades, att Övre Marnas skifteslag eller Marnas n:r 2 om 3 / 4 mantal skulle med 1878 års ingång i judiciellt och admintstrativt avseende samt från oeh med den 1 maj samma år jämväl i ecklesiastikt hänseende skiljas från Norrbärke socken och tingslag samt i stället förläggas till Ludvika socken och Grangärde tingslag. Nu gällande 1882 års jordebok för Ludvika socken upptager ifrågavarande prästbord såsom ett boställe av skatte natur under benämning Marnas n:r 1 om 3/32 mantal. I Ludvika fanns tidigare ett komministersboställe, som av församlingen sedermera försålts 4). J ) I jordeböckerna för Norrbärke socken redovisas jämväl sedan äldsta tider ett bergsmanshemman Vi mantal Marnas J o n a s Halvardsson. Detta upptages i 1825 års jordebok såsom Marnas n:r 1. 2 ) Bil. 2. Kungl. brevet av den 18 j u n i 1675 h a r ej anträffats. 3 ) Bil. 3. 4 ) Därom har inhämtats följande. Enligt Norrbärke häradsrätts lagfartsprotokoll den 30 augusti 1856 § 36 anhölls om uppbud och lagfart å ett köpebrev av den 13 mars 1856, varigenom Julie Örtengren till Stora Kopparbergs bergslag upplät och försålde sin i »Marnas by av Norrbärke socken belägna egendom Christinelund, utgörande en utbrytning ifrån Nils Nils tre fjerdedels heman och bestående av 219 snesland 3 l /s bandland åker 166 snesland 4Vs bandland slog samt 4 tunnland skog.» Därvid företeddes för häradsrätten l:o) en överlåtelsehandling av den 12 m a r s 1800, varigenom J o h a n Leonhardsson till Ludvika kapell försålt omförmälda fastighet, å vilket fång h ä r a d s r ä t t e n enligt handlingen åtecknat bevis meddelat laga uppbud tredje gången den 24 mars 1801, 2:o) ett auktionsprotokoll av den 6 juni 1842. varav inhämtas, att länsmannen J. P. Söderbeck efter anmodan till bruksförvaltaren P. Öhrn för 3,000 rdr rgs försålt ifrågavarande Ludvika kapell tillhöriga fastighet, å vilket köp häradsrätten, enligt å handlingen tecknat bevis, den 15 juni 1842 meddelat första uppbudet dock med villkor att, innan vidare lagfart erhölles, Ludvika kapells r ä t t att föryttra berörda fastighet behörigen styrktes, 3:o) u t d r a g av protokoll, hållet å allm ä n sockenstämma i Ludvika den 22 maj 1842, därvid meddelades kännedom om konsistorii i Västerås den 4 i samma månad fattade beslut, enligt vilket det dittillsvarande prästbordet i Marnas by försäljning medgåves, 4:o) en den 2 "februari 1843 upprättad handling, varigenom bemälde Öhrn till änkan Örtengren för 3,000 rdr rgs överlät ifrågavarande fastighet i Marnas. Av protokoll den 3 oktober 1814 rörande storskifte å »bergsmanshemmanet» 3/<i mantal Nils Nils i Marnas by inhämtas, bland annat, att Grangärde församling inköpt de s. k. Varg- och Gärlångstäpporna, vilken fastighet inginge med sin ena hälft i inspektören Gustaf Löfgrensson tillhöriga 3/32 mantal av hemmanet Nils Nils och med andra hälften i avlidne bergsmannen P e r Danielssons omyndiga b a r n tillhöriga 3/32 mantal i samma hemman, samt att bemälda församling donerat den sålunda inköpta fastigheten till boställe åt komministern vid Ludvika kapell. Enligt delningsbeskrivningen till den år 1816 upprättade

52 Följande upplåtelser av jord från Ludvika kyrkoherdeboställe hava ägt rum. Genom nådigt brev den 17 juli 1868 medgavs, att omkring tre fjärdedels tunnland av den s. k. Kniphällen finge efter ett pris av 200 riksdaler för tunnland för alltid från bostället avsöndras och till handlanden Tli. Kydberg och skomakaren J. Norling upplåtas för användande till byggnadsplats. Medlem skulle användas till boställets uppodling och redovisas vid näst därefter inträffande ekonomiska besiktning, Enligt nådigt brev den 25 april 1879 försåldes 5 kvadratrev 60 kvadratstänger till bruksägaren G. Öhman för en köpeskilling av 2,500 kronor, som skulle överlämnas till pastorsämbetet i Ludvika församling för att till dess tillfälle till inköp av passande jordlägenhet eller frälseränta sig yppade, förvaltas efter samma grund som för kyrkokassas medel vore vedertagen l). Genom nådigt beslut den 15 mars 1901 godkändes ifrågasatt sträckning av järnväg mellan Vansbro och Ängelsbergs stationer över mark tillhörande Ludvika kj^rkoherdeboställe, varjämte Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 1 december 1916 förordnade, att det av vederbörande expropriationsnämnd för det i anspråk tagna jordområdet fastställda ersättningsbelopp 305 kronor skulle förvaltas och disponeras enligt vad angående dylika medel funnes stadgat i lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 och lagen om kyrkofond samma dag 2). Av en i Ludvika distriktslantmäterikontor verkställd på vederbörande synerätts utslag den 1 november 1915 grundad och den 24 februari 1917 dagtecknad utredning å ägoarealerna för Ludvika kyrkoherdeboställe har inhämtats följande. Enligt handlingar rörande förrättning i och för Ludvika köpings områdes avskiljande från Ludvika socken, upprättade år 1913, innehölle Ludvika kyrkoherdeboställe i sin helhet i areal 52.6 3 hektar. Därav belöpte å den inom köpingen belägna delen av prästgården 1.109 8 hektar och å den inom socknen belägna delen därav 0.5830 hektar. Ä lönebostället belöpte följande arealer, inom köpingen belägen åker- och ängsmark samt till Vessman— Barkens järnväg upplåten mark tillhopa 6.2813 hektar, inom Hammarfallet belägen åker- och ängsmark 0.6 189 hektar, inom Ludvika socken belägen åker- och ängsmark sammanlagt 1.788 2 hektar. Boställets skogsmark utgjorde inom köpingsområdet 3.539 5 hektar och inom socknen 37.253 7 hektar. Härjämte har i det för bostället beräknade området 52.6 3 hektar inberäknats arealen av de från bostället avsöndrade lägenheter, nämligen för Yansbro— och den 4 november 1818 fastställda storskifteskartan tillskiftades Ludvika kaplansboställe 4 tunnland 17 B/ie kappland åker, motsvarande 2.2412 hektar, utgörande i uppskattning 3 t u n n l a n d 10.057 kappland, 2 tunnland 27 15/io kappland slogar, motsvarande 1.4176 hektar, u t g ö r a n d e i uppskattning 15,7 28 kappland, samt 1 tunnland 20 1 /s kappland hagmark. 1 ) Enligt samma nåd. brev upplåts till församlingen mot årlig avgäld ett område av 5 kvadratrevar 32 kvadratstänger 75 kvadratfot att användas till tomt för skolhus. 2 ) Genom nådigt brev den 30 september 1921 medgavs, att Ludvika kyrkoherdeboställe med n ä r m a r e angivna u n d a n t a g finge försäljas. Enligt vad emellertid från pastorsämbetet den 31 oktober 1922 inhämtats hade dittills någon försäljning icke kommit till stånd.

53 Ängelsbergs järnväg O.1220 hektar, för handlanden Rydbergs lägenhet 0.24 6 8 hektar, för skomakaren Norlings lägenhet O.1234 hektar, för bruksägaren Öhmans lägenhet 0.4936 hektar och för skolhusplats 0.4698 hektar 1 ).

URKUNDSBILAGOR. 1. Köpebref. J a g L. J. Boethius i Persbo; uplåter och försäljer, härigenom till Ludvika församling: en egendom, Hammarfallet kallad, belägen vid Marnas by i Norrberkes sockn: utgörande tretrettiotvåendels (3/32) hemman uti Nils Nils 3 / 4 mantal i nämnde by, med tillhörande, u t i deröfver uprättat värderings instrument: specificerade, bonings och uthusbyggnader, tolf tunnland, tretton kappland åker, åtta tunnland 5 /i6 kpl:d sloge, ett tunl. 26 9 / 16 kpl:d backar och niotiotvå tunl:d 2 3 / 8 kpl:d skog, alt i areal vidd beräknat. Att genast tillträda: för en betingad och till fullo erhållen köpesumma af åttatusende etthundrade riksdaler riksgälds sedlar; hvilka 8100 rd. rgs. härmed qvitterade varda. Altså afhänder jag mig nämde egendom, och den tillegnar Ludvika församlingsboer, till deras pastorsboställe; med hus, jord, skog och mark, samt alt livad dertill n u lyder och lagl. tillvinnas kan: och till yttermera visso varder detta af mig egenhändigt underskrifvit och med mitt sigill bekräftat; som skedde i Persbo den första december, år adertonhundrade fyratiotvå Lars J. Boethius (L. S.) §. 21. År 1842 den 5:te december, å Norrberkes lagtima höstting, beviljades upbud å detta köp 1: sta gg. med vilkor protocollet omförmäler; betygar På häradsrättens vägnar Malvin. Undertecknade, samtlige arfvingar efter aflidne bergsmannen Lars J. Boethius i Persbo, erkänna härmed rigtigheten af omstående köpebref å tre-trettiotvåendel hemman, Hammarfallet, i Marnas by af Norrberkes socken; och afhända oss all egande- och bördsrätt till detta hemman, hvilket sålunda tillhör Ludvika församling såsom dess lagligen fångna egendom. Eskilstuna den 2:dra maj 1861. Augusta Ståhlberg L. F . Ståhlberg född Boethius H e r r och fru Ståhlbergs egenhändiga underskrifter intygas af på en gång närvarande vittnen: A. Bill jer F . R. Wuerster handlande. handlande. L. S. Boethius J. H . Boethius *) I en av allmänna ingenjörsbyrån den 4 oktober 1915 till kyrkorådet i Ludvika avlåten skrivelse anföres, bland annat, följande. Enligt delningsbeskrivning vid klyvning av 3/ie hemman Hammarfallet inom Marnas by, upprättad år 1851 av O. C. Noréus innehöile prästjorden eller som den i delningsbeskrivningen henämndes B. n:r 2 3/s2 hemman kaplansbostället, 603 kvadratrevar, 3 kvadratstänger, i nutida mått lika med 530,666.4 kvadratmeter. Vid den av byrån företagna uppmätning och arealbestämning hade byrån från prästjorden uteslutit Varptäppan, Furuborg och Vansbro—Ängelsbergs järnvägsområde, respektive 4,258.2, 4,920 och 1,716 kvadratmeter med en sammanlagd areal av 10,894.2 kvadratmeter; och bleve då prästjordens återstående areal 530,666.4 — 10,894.2 = 519,772.2 kvadratmeter, vilken areal understege den av Allmänna ingenjörsbyrån för samma område erhållna arealen med 7,919 kvadratmeter,

54 Herr Henning och Simon Boethii egenhändiga underskrifter intygas af på en gång närvarande vittnen C. G. Carlson C. Gustaf Forssman bruksinspector. handlande. § 12. År 1861 den 11 juni, å Norrbärkes lagtima sommarting, meddelades å förestående köp laga upbud andra gången; betygar På härads rättens vägnar Gustaf Nordeman. §. 27. År 1861 den 29 november, å Norrbärkes lagtima hösteting meddelades härå laga upbud tredje gången; betygar På härads rättens vägnar G. Moberg. Ur Ludvika

kyrkoarkivs

handlingar.

Till h. Gustaff Duwall att immittera hustru Margareta Kel vast dotter uti sitt tilkiöpta hemman Marnas uti Norberkie sochen. Velborne landzhöfdinge h. Gustaff Duval. Såsom H : s Kongl. Maij:tt våhr allernådigste konung och herre, förmedelst dhes öpne underskrefne bref af d. 18 i denna månaden, hafver under skattemanna börd och rättigheet updragit och försåldt hustru Margareta Kelvastz dotter fölliande hemman Marnas benembdt, liggiandhes uti Väster Järnbergzslagen och Norrebierke sochen. Altså hafver collegium sådant h : r landzhöfdingen her medh velat förstendiga begiärandhes honom behagade giöra dhen förordning, dhet samma hemman må her effter ifrån crono, och för hennes skatte, uti jordeböckerne infördt blifva, låthandes henne dhet sedan likmätigt sielfva kiöpebrefvet roligen häfda och besättia. Stockholm. Sten Bielke. Lorentz Creutz. J. Schuttehielm J. Cronström. G. Palmqvist. H . G. Lindhielm J. J . S. Ur kungl. k am mark oil eg ii registratur

för den 19 juni

1675.

3. 1868 den 11 juni. Till K:s bf:de i Stora Kopparbergs län ang. naturen af hemmanet Marnas n : r 2 . Med anledning af K:s bf:des skrifvelse den 9 december nästlidna år i fråga om naturen af hemmanet Marnas n:o 2, 3/A mtl., i Norrbärkes socken och Vesterbergslags fögderi, har kongl. kammar collegium velat härmed förordna, att berörde hemman skall i jordeboken omföras från krono till skatte, med anteckning att vara köpt till skatte enligt kongl. brefvet d. 18 juni. 1675; Hvilket Kbf:de till svar och vederbörandes förständigande samt behörigt iakttagande härigenom meddelas, jemte det de med tit. skrifvelse insända handlingar, enligt begäran, härhos återställas. Stockholm den etc. Thyselius Wrangel Charpentier Billbergh /Hasselgren /Anderson. Ur kungl.

kam markollegii

registratur.

6.

Säfsnäs.

Säfs eller Säfsnäs församling, i äldre tiden benämnd Säfsjön, Sepps, Seppsen, Skipsen, Säbsen och Säfsen, utgöres av dels en allmänning om 90.4 3 7 tunnland 14 kappland, vartill brukspatronen Sebastian Grave år 1721 erhöll fri dispositionsrätt, dels en norr om nämnda allmänning belägen skogstrakt, som inköptes av Stora Kopparbergs bergslag, och dels en från Hällefors bruk tillvunnen skogstrakt om 511 tunnland 1 ). Genom nådigt brev den 22 mars 1696 erhöllo »samtel. finnarne i Nåås socken» tillstånd att vid Skipsen uppbygga ett kapell och där åtnjuta gudstjänst 2). Genom nådig resolution den 30 mars 1798 medgav Kungl. Maj:t, att Säfsnäs finge skiljas från Nås församling och utgöra ett eget pastorat 3 ). I Säfsnäs pastorat är anställd endast kyrkoherde. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har för detta pastorat genom Kungl. Maj:ts resolution den 18 december 1918 fastställts att gälla från och med den 1 maj 1920 till och med den 30 april 1940.

Löneboställe. Enligt berörda löneregleringsresolution är till prästerskapets avlöning anslagen avkomsten av kyrkoherdebostället »om 14/i98 mantal 4 ) av skatte natur i Säfsnäs socken», varande tillika i resolutionen stadgat, att fri bostad skulle beredas kyrkoherden genom upplåtelse av prästgård å kyrkoherdebostället, på sätt i ecklesiastik boställsordning stadgades. Prästbord i Säfsnäs församling synes hava funnits redan år 1747. Till stöd härför kan åberopas instrumentet över en av länsmannen i orten och en nämndeman den 12 juni 1747 pä begäran av dåvarande komministern i församlingen Johan Fahlborg verkställd besiktning å en mindre till läget närmare angiven skogstrakt lydande under för detta Erik Ols hemman i Säfsbyn eller Säfsnäs, vilket dåmera vore anslaget till prästbord i denna församling 5 ). Ä berörda skogstrakt hade komministern för avsikt att »till 1 ) Se »Beskrivning över Säfs socken» av vice kommissionslantmätaren Frantz D. Craelius sid. 33 och 34. 2 ) Ortens äldsta befolkning anses h ä r s t a m m a från Savolax och Rautalembi i Finland. (Se »Beskrivning öfver provinsen Dalarne», del III, tryckt i Falun 1864.) Den torde hava inkommit huvudsakliken under k o n u n g Carl IX:s regering. (Craelius sid. 8 och 9.) 3 ) Genom kungl. brev den 30 j a n u a r i 1885 förordnades, att de hemman och lägenheter, av vilka Säfsnäs kyrkoförsamling och k o m m u n bestode, skulle i jordeboken sammanföras till en särskild socken under n a m n av Säfsnäs. 4 ) I detta mantal torde även ingå klockarbostället. 5 ) Jordeböckerna för Nås socken, omfattande åren 1630—1825, upptaga endast två hemm a n i Säfsnäs, benämnda, det ena Mats Persson och det andra Påoel, P å l och P e r Larsson. Något h e m m a n eller hemmansdel med n a m n e t Erik Ols h a r icke anträffats vare sig i jordeboken eller mantalslängder.

56 formerande af det svaga höbohl som vid prästebordet är» fälla och uppkokt skog 1 ). I en icke daterad, av Olof H. Ström »å egne och de öfrige Gravendals bruksintressenters vägnar» samt Lars Polhammar »å egne och öfrige Graviske sterbhus delägares vägnar» gjord underdånig ansökning om patronatsrätt vid tillsättande av komminister i Säfsnäs församling framhölls, bland annat, att Gravendals och Fredriksbergs bruk inköpt och till prästbord i församlingen donerat »Erik Ols hemmanet i Säfsby» och därstädes uppbyggt prästgård 2). Av ett utav vederbörande länsman den 24 augusti 1767 verkställt utdrag ur »sisthållne» och år 1737 upprättade ref- och jordebok över »skattskyldige jordegendomarna uti Näs finnemarck» 3) inhämtas, att den sålunda till prästbol i Säfsnäs församling anslagna »hemmansdelen för detta Erich Olsons kalladt uti Säfsebyen» utgjordes av följande ägor, nämligen »Äker E t t stycke belägit öster om gärden innehåller 10 sneshd E t t dito 1 tiägland 5 s:n. E t t d:o sudost om buen 10 s:n. E t t ibidem 6 s:n. E t t ibidem 5 s:n. Tillsammans 2 tiägland 16 snesland uträkt stäng; skattlagd till ett tiågl. två s:d Sl/3 band. Hårdvalls äng. Hem omkring gården, på vretten med de flere små platser derest hårdvallshö befinnes skattlagd till 1 börda. Kärr eller Myräng. En sloga belägen uppå den så kallade Stenmasen, skattlagd till 1 d:o Likaledes jemte Petters kärnan 3 kärnor Efvenledes vid Liälfven en sloga 2 bördor Dito vid Laggsunds masen 3 k:r Dito Västermäsen, jemte Laxbäcken 3 — Sammalunda vid Kokärn 3 — Dito uppå Sohlbergzmåsen 1 börda Vid så kallade Lyckkjern 3 — E n Nyröijning norr i Sohlberget 1 börda Tillsammans 2 lass 3 kärnor. Men förvandlat till skattlagdt stongtahl utgiör. land. J 2 3

) Originalhandlingen förvarad i Säfsnäs kyrkoarkiv. ) Nås kyrkoarkiv litt. C sid. 54. ) Säfsnäs kyrkoarkiv.

Två snesland 81/2 band-

57 5

Äker och äng tillhopa, skattlagdt till ett tiogland fem snesland 6 /6 bandland. För öfrigit har denna egendom muhlbete, skog och fiskje vattn, uti samfäldt marek med grannarna.» I den 17 oktober 1882 avgivet underdånigt utlåtande i ärende angående disposition av skogsavkastningen vid kyrkoherdebostället i Säfsnäs socken har kungl. kammarkollegium, bland annat, meddelat, att bostället, vilket förut varit komministersboställe, icke förekomme i jordeboken, att det ansåges utgöra 14/1(|8 mantal l ) av skatte natur, och att någon anledning till antagande att bostället blivit av kronan för berörda ändamål upplåtet icke förefunnes. För utvidgning av Säfsnäs församlings begravningsplats ägde ägoutbyten rum dels mellan »Organistbostället» och Fredriksbergs bruks aktiebolag, därvid det förra avstod 21. i o kappland och det senare 27.2 0 kappland, och dels mellan pastorsbostället och bemälda bolag, därvid bostället avstod 1.7 o kappland och bolaget 0.91 kappland. Enligt beskrivningen till en är 1822 upprättad karta över ägorna till Säfsnäs kyrkoby innehåller kyrkoherdebostället 5 tunnland 16 kappland eller 2.714 8 hektar äker i areal, motsvarande i uppskattning 2 tunnland 3.9 0 7 kappland, samt 44 tunnland 17V8 kappland eller 21.982 5 hektar ängsmark i areal, motsvarande i uppskattning 2 tunnland 6.7 3 9 kappland. Av handlingarna till den av kungl. domänstyrelsen genom resolution den 27 april 1910 för 20 år från den 1 maj 1910 fastställda skogshushållningsplan rörande Säfsnäs kyrkoherdeboställe omfattar utmarken — förutom inom densamma belägna 0.7i hektar bostället tillhöriga inägor och 23 hektar främmande ägor — en sammanlagd areal av 104.7 3 hektar, varav 84.16 hektar skogbeväxt och 7.8 2 hektar kal skogsmark samt 12.7 5 hektar impediment. Klockar boställe. Av en den 10 juni 1768 upprättad beskrivning till karta av samma år över Gravendals, Strömsdals, Fredriksbergs, Annefors och Ulricebergs manufaktur- och järnverk underlydande skogar inhämtas, att klockarbostället vore av dåvarande klockaren Josua Björnram ånyo upptaget. I beskrivningen till den under kyrkoherdebostället omnämnda karta av år 1822 angives klockarboställets åkerjord, utgörande ägofiguren 386, till 1 x ) I handlingarna till kungl. domänstyrelsens resolution den 19 augusti 1889 angående skogsindelning vid Säfsnäs kyrkoherdeboställe uppgives, att kyrkoherdebostället enligt 1769 års skattevärdering utgjorde en del av Säfsnäs kyrkoby, nämligen 14/ios mantal, och att bostället blivit av socknen löst till skatte. Vidare uppgives, att av äldre handlingar syntes framgå, att kyrkoherde- och klockarboställena blivit vid skattläggningen sammanförda såsom en enda hemmansdel, samt att i ett av kommissionslantmätaren Jacobsson år 1842 efter skedd skogsutbrytning u p p r ä t t a t sammandrag såsom gemensamt skogsanslag för kyrkoherde- och klockarboställena upptoges 261 tunnland skogsmark förutom 2 tunnland 3 kappland odugliga mossar.

58 tunnland eller 0.493 6 hektar i areal, motsvarande i uppskattning 14.316 kappland, samt dess ängsmark, utgörande ägofiguren 387, till 1 tunnland 24 kappland eller 0.8 6 38 hektar i areal, motsvarande 4.6 6 7 kappland i uppskattning ]). *) Se anmärkning sid. 57 under kyrkoherdebostället. I däri omförmälda skogsindelningshandlingar anföres vidare. Då klockartjänsten varit förenad med skollärartjänst, med vilken följt fri vedbrand, hade klockaren aldrig framställt några anspråk på andel i prästskogen, u t a n hade skogsavkastningen dittills ensamt av kyrkoherden disponerats. Av det anförda torde framgå, att, därest klockarbostället framdeles gjorde anspråk på andel i skogen, sådant anspråk icke syntes oberättigat.

7. Flöda. Flöda församling har utbrutits från Nås pastorat enligt uppgift år 16121). I församlingen är endast anställd kyrkoherde. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har för detta pastorat fastställts genom Kungl. Maj:ts resolution den 3 mars 1916 att gälla från och med den 1 maj 1917 till och med den 30 april 1937.

Löneboställe. Enligt berörda löneregleringsresolution är till prästerskapets avlöning anslagen avkomsten av kyrkoherdebostället; varande tillika i resolutionen stadgat, att fri bostad skulle beredas kyrkoherden genom upplåtelse av prästgård å kyrkoherdebostället, pä sätt i ecklesiastik boställsordning stadgades. Den äldsta anträffade, till Flöda kyrkoherdeboställe sig hänförande handling är en sannolikt kort tid efter det kyrkoherden Petrus Olai är 1563 tillträdde Nås pastorat tillkommen av åtskilliga Nås och Flöda socknemän undertecknad beskrivning av rågångens sträckning »omkringh then slogan, som Flodabönderna hafva läckt till Nåås prästebool» 2 ). Enligt ett kungl. brev av den 12 februari 1620, varigenom kyrkoherden i Flöda »Mårthen» (Martinus Olai Helsingius) beviljades skattefrihet for en honom enskilt tillhörig hemmansdel i Tuna socken, klagade bemälde kyrkoherde över, att Flöda prästgäll »slätt ingen lägenheet hafver hvarken till åker, engh eller annatt utrymme». Med anledning av Flöda socknemäns sedermera framställda underdåniga begäran om lönebidrag åt kyrkoherden, därvid de tillkännagåvo, »huruledes deres presteboll så ringa ähr, at kiörckioherden icke kan blifva behollin, med mindre han någon hielp der under bekommer», tilldelade Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 15 mars 1623 kyrkoherden tre tunnor spannmål årligen ur Flöda kyrkohärbärge. Sedan kyrkoherden Martinus Olai den 1 mars 1627 avlidit, anhöllo vederbörande länsman och sexmännen i Flöda socken i en den 24 februari 1628 till biskopen i Västerås avlåten skrivelse, att ny kyrkoherde i församlingen måtte varda utnämnd samt utlovade tillika att efterkomma biskopens begäran, »nemligh ähn (:til thet som för tillagdt är:) — 2 snedhesland jord aff hvar *) Något kungl. brev angående utbrytningen h a r icke anträffats. Församlingens första kyrkoherde, Martinus Olai Helsingius, tillträdde pastoratet år 1613 (Västerås stifts herdaminne). 2 ) Bil. 1. Då Nås prästbord efter Flöda församlings u t b r y t n i n g från Nås pastorat icke uppgives hava ä g t någon jord inom Flöda socken, torde omförmälda »sloga» efter utbrytningen blivit tillagd Flöda kyrkoherdeboställe.

60 man, och sedhan medh then eng som för tillagdt är *) — 12 lass (:her hema vijdh:) tilhopa» 2 ). Vid prosteting i Flöda församling hölls den 21 februari 1690 husesyn i Flöda prästgård; och inhämtas av det därvid förda protokoll, att bostället hade fäbodar vid Källbäcken, att det årliga utsädet utgjorde, pä åkrarna i »gambla gärdene» ungefär 2 1/2 tunnor, i fäbodarna 5 fjärdingar och pä »Oen någorlunda en tunna, hvilka senare nyligen äro af församblingen optagne, och nu väl häfdade, samt med gärdar försedde». »Ängarne berättades alle vara väl uprögde och vid macht näldne, så vid fäbodarne, som de öfrige: Öhn, Byrängen, Storängen: ägandes och des uthan Pastor en sloga emellan Tyran och Gunsen, den församblingen sielf afbärger, och lefvererar derföre ärligen 25 vinterlass hö»3). I protokoll den 13 februari 1694 vid laga ting med Flöda sockens allmoge i mål emellan Björbo byamän, å ena, samt Sunnanby och Hagebo byamän, å andra sidan, angående betesrätt i den s. k. »Meigdåhsen» förmäler tingsrättens resolution, hurusom »prästebordet sochnens egit är och eij cronans» 4 ). I en jämlikt nådigt beslut den 31 augusti 1695 angående utarbetande av ett s. k. prästverk för Kopparbergs län upprättad, av dåvarande kyrkoherden i Flöda församling Laurentius Dicander och kyrkovärdarna därstädes den 27 november samma år underskriven handling meddelas följande: »Prestebordet ähr af församblingen uptagit och sammanskutit, som åldrige män här veta at berätta, men intet skriftel. finnes här om, och består det af 5 tunnors uthsäde alt tilhopa räknadt både sade och trade, mycken torr grof sandjord, och äng till tijo lass, den och ganska svag ähr, jtem myrsloga til någre lass» 5 ). Jämlikt biskopens och konsistorii i Västerås »ordres och befallning» blev Flöda prästbords åker och äng den 25 oktober 1697 upprevade av vederbörande länsman och två nämndemän; och lyder det däröver upprättade instrument sålunda: Snesland. Bandland. »1.

Hölass slog.

Å k e r n som p å d e t e n a å h r e t så å s ,

är belägen h a r d t vid l:o prästegården och kohlgården et litet kornelandsstycke 2:o Vid Halfvards—Jons stolphärbärge i Tallriset 3:o ^ l f å k e r n emellan älfven och omkring prästegårdshusen ... 4:o E t stycke belägit emellan Eric Kristers och Eric P ä r s åker i Torsgärdet 5:o Vid Olof Kristoffers stolphärbärge i Forsgärdet belägit ... 6:o Emellan åkern emot Sunnanbyn et litet kornjordsstycke å

4 1 57

4 6 6

4 33 1

—

*) Troligen den i näst föregående not omförmälda »sloga». ) Bil. 2. 3 ) Originalet i Västerås domkapitels arkiv: Norrbärke 46 n:o 8. 4 ) Bil. 3. 5 ) Originalet bland primäruppgifterna till ett prästverk för Kopparbergs län, förvarade i Västerås domkapitel F VI sid. 25. 2

61 Snesland. Bandland. 2.

Hölass slog.

Å k e r n som på det a n d r a å h r e t b e s å å s .

1:0 Ofveråkern vid grinden i Torsgiärdet belägen 2:o Et stycke vid soldatens P ä r Lustigs fähus i F o r s g ä r d e t . . . 3:o Et stycke vid bemälte soldats badstuga ibm 4:o Ofverste stycket i Torsgiärdet 5:o En å nyo upgiord linda vid skogen och fäbovägen 6:o H a r d t vid prästeg. i Myråkern och P ä r Christophs stolphär(ber)ge i Tallriset ... 7:o Et litet kornlandsstycke mitt på nryråkern belägit 8:o Ibidem vid skogen et litet blandsädstycket 9:o Åkern vid prästegårdens porten på södersidan

3 10 10 15 2

572 6 7 1 3

3 3 3 26

1 2 5

8 15 3 3 15

3 3 2 5

P å ön 2 små upplöjde lindor item vid H a g e b y n 2 ånyo upkörde lindor, såssom och vid fäbodar och Källbäcken 2 lindor. Till snesl andstalet äro desse upförde på andra sidan. Dito uprefvades prästebords ängstäppor, som och uti snesland beräknade blefvo. 1.

Storänget.

1. Tvänne eij upplöjde lindor, den ene å 6 den andre å 5 snesland ...... 2. i b m . 1. 2. 3. 4. 5.

Angstegen öfverst i Svenget belägen består å .... Tegen därnäst innehåller Den 3:die tegen håller ibm. den 4:de i ordningen å Såsom och tegen hardt vid grinden belägen å . Enär gode hööåhr infalla kan å ofvannämnde anger blifva

IVI

3:o Ö e n . Ängsslogen, som åker på öen in allés beräknad 4.

2 Byränget.

1. Tegen vid kistan belägen innehåller 2. Tegen därnäst består å

21 39

5:o N o r s ä n g e t . 1. 2. 3. 4.

Tegen n ä r m a s t Norsbron håller Tegen därnäst består å Item, den 3:die tegen, innehåller Såssom och den 4:de tegen

2 2

6:o B r o s v e d s ä n g e t . 1. Tegen h a r d t vid Nils Pärssons lada belägen 2. Tegen i öfverändan på ofvannämnde ä n g 7:mo B i ö r b o ä n g e t . 1. Grinsdalstegen m i t t emot ländsmansgården på andra sidan älfven 2. Gäfvelmyrslogen där bredevid belägen en teg 8:de F ä b o d a r v i d K ä l l b ä c k e n . 1. Åkerlindor 2 stycken upbrukade ä 2. Siälfva fåbovallen är af ofvannämnd6 refkarlar värderad til I t e m myrslogan vid siön Tyru begynnes och sträcker sig till J a n s å h n vid Timmarcken på norr sidan. Denna slogan kan intet uprefvas. Vidi D. Lundbergh» 1 ). x

) Ur Flöda kyrkoarkiv.

Band 28 sid. 29.

7 8Vi 6

62 I en av åtskilliga personer den 16 januari 1699 undertecknad handling intygas, att de icke allenast i sin ungdom hört berättas, hurusom »Flöda prestboskapen af ålder och uhrminnes tijder har vallat och sin vissa fääloth hafft in til Heemslättvägen på söder och väster sidan i Mejgdåhsen, hardt vid prestefääbodarne Källbecken och Gäåsholms byn belägen, utan och då vij tiänte i Flöda prestegård, ginge vij och åhrl. vall med presteboskapen uti ofanämbde berg och Meigdähs, då vij och hade åhrl. med oss visse fää föllien antingen af Tallrijsbyn eller Forssgiärdet, och det uti alla kyrkioheerdars tijd, som vij intet annat veete at berätta detta altså i sanning vara bekräffte vij med vare egne underskrefne nampn af Flöda sochn» 1 ). Enligt en på biskopens och konsistorii befallning av kyrkoherden Dicander och tre nämndemän upprättad den 19 augusti 1699 undertecknad handling hava socknemännen förmält, »at det aldrig har varit någon skog afdelt till prästebordet, utan läraren skall bruka sä väll den obytte skogen till sitt huus behoff och nödtorfft, som alla andre hans åhörare i församblingen» 2 ). Sedan emellan kyrkoherden i Flöda samt Källbäcks och Björbo byamän tvist uppkommit angående betesrätt, bilades denna tvist genom en den 17 augusti 1735 parterna emellan ingången förlikning, som intogs i Kopparbergs hövdingedömes lagmansrätts protokoll för den 20 i samma månad 3). Enligt en av två Flöda socknemän den 10 januari 1771 undertecknad handling hade överenskommelse träffats mellan kyrkoherden i Flöda Abraham Hasselgren och Björbo byamän, enligt vilken de senare erhöllo tillstånd att på prästbordet tillhöriga i Mägåsen belägna s. k. Prästsveden taga ler emot det att byamännen till prästbordet avstodo ett tjogland jord med närmare angiven belägenhet att tilläggas Prästsveden 4 ). Jämlikt en den 8 maj 1775 upprättad handling ägde utbyte rum av ett Jon Larsson i Torsgärdet tillhörigt i Prästeåkern beläget område om 4 snesland 8 bandland mot annan prästbordet tillhörig jämväl i Prästeåkern belägen jord om 4 snesland 2 bandland 5). Genom nådigt brev den 15 februari 1853 biföll Kungl. Maj:t föreslaget ägoutbyte emellan Flöda pastorsboställe och Björbo by i Flöda socken, varigenom de bostället tillhöriga å Flöda sockens kronoallmänning belägna till 906 rdr. 32 sk. riksgälds värderade myrslogar jämte den del därav, som sträckte sig inpå socknens skatteskog, avstodos emot en ägarne av Lövsjö masugn tillhörig, inom nämnda by belägen och i den år 1810 över samma by upprättade storskiftesbeskrivningen under n:o 2 litt. B. upptagna äga jämte det så kallade Övra Fallet, utom ett inom dess område befintligt vattenfall med dammfäste och ett tunnlands areal till byggnadsplats ävensom 8V2 kappland oduglig mark, såsom behövlig för avloppskanal i händelse vattenverk komme att där anläggas, med rätt tillika för masugnsägarna att x

) Originalet bland Flöda kyrkoarkivs handlingar. Band 28 sid. 37. ) Originalet i Västerås domkapitels arkiv: Norrbärke 46 n-.o 18. s ) Originalen bland Flöda kyrkoarkivs handlingar band 28 sid. 65 och 69. 4 ) Bil. 4. 5 ) Bil. 5. 2

63 anlägga nödig väg till vattenverket, utgörande, utom någon oduglig mark, sammanlagt 166 3 / 4 bandland reducerad jord och värderad till 1000 rdr. 24 sk. riksgälds, vartill jämväl borde läggas kapitalvärdet av utskylder och besvär, som komme att till myrslogarna överflyttas, därigenom vederlagsjordens värde ökades till 1263 rdr. riksgälds *). Genom nådigt brev den 15 juli 1904 har Kungl. Maj:t medgivit föreslagen sträckning av järnväg över Flöda kyrkoherdeboställes mark mellan Vansbro och Ängelsbergs stationer, sådan samma sträckning blivit utmärkt å i ärendet ingiven kopia av en utav kommissionslantmätaren O. Bergström år 1903 upprättad karta med beskrivning 2). Genom beslut den 9 september 1922 har Konungens befallningshavande i Kopparbergs län medgivit upplåtelse från bostället till den 14 mars 1928 av ett till storleken ej angivet område mot viss årlig avgäld.

Länets lantmäterikontor har rörande ägoarealer och ägouppskattningsinnehåll rörande Flöda kyrkoherdeboställe meddelat följande: l:mo. Att bostället, som syntes vara upptaget i jordeboken under benämningen Pastorsbostället till l/t mantal krono, hade tilldelats följande nu till metersystemet överförda ägoarealer och uppskattningsinnehåll, det sistnämnda angivet i vid respektive delning använt måttsystem. Areal

Uppskattn.-innehåll

a) Vid storskiftesåbodelningen åren 1806— 1810 av Sunnanbyns, Tallrisets och Forsgärdets skifteslag: äker 5.339 har 1 tid. 29.652 kpld. äng... 13.170 » 10 » 20.137 » impedimenter 4.769 » b) Vid delning år 1831 av skifteslagets utskog: avrösningsjord under litt. M 16.3 7 5 » 11 » 14.131 » c) Vid delning år 1831 av fäbodeskogen vid Säljeboda: Avrösningsjord under litt. Å 101.973 » 72 » 18.258 » d) Vid delning år 1832 av skifteslagets hemskog: Avrösningsjord under litt. A. 36.5 5 0 » 39 » I6.100 » e) Vid delning åren 1896—1897 av fåDgskog: äng och odlingsmark under litt. T 0.984 » 0.066333 hektar Avrösningsjord under litt. T 6.385 » 1.02 508 9 » *) Bil. 6. K a r t a över ägoutbytet fastställd den 8 september 1897. ) Ur bestyrkt avskrift av det kungl. brevet i Flöda kyrkoarkiv boken n:o 93.

f) Vid delning åren 1899—1902 av undantagsmark vid Säljeboda: Areal

Uppskattn.-innehåll

inrösningsjord[ a r e a l a k e r ? ' 9 " har\ 2.628 har 2.543228 hektar ^ •' { » ang 1.661 » | avrösningsjord 0.750 » 0.749439 » g) Vid delning åren 1874—1876 av Bortbergets skog: avrösningsjord 9.447 » 34.679 0 kvadratrevar h) Vid storskiftet åren 1849—1861 av socknens kronoallmänning bostället påförda myrslogar, omfattande följande ägofigurer: 644, 645, 647, 671, 315, 318, 339, 341, 625, 627, 629, 371, 376, 377, 379, 386, 394, 411, 424 myrslog 63.505 » uppskattningsinnehåll ej angivet. Sålunda tillsammans: åker 6.306 har äng o. d 15.815 » myrslog 63.505 » avrösningsjord 171.4 8 0 » impedimenter 4.769 » eller tillsammans 261 hektar 87 ar 50 kv.-meter. 2:o. Att bostället, enligt ett vid storskiftet åren 1849—1861 å socknens kronoallmänning beslutat jordbyte mot hemmanet n:o 2 litt. B. i Björbo, vilket byte syntes hava blivit konfirmerat genom nådigt brev den 15 februari 1853, frånhänts förenämnda myrslogar pä kronoallmänningen och som vederlag därför bekommit hela den hemmanet n:o 2 litt. B. i Björboby av samma socken tilldelade inägojord med undantag endast av vattenfall vid Övre fallet med dammfäste samt byggnadsplats, vilken sålunda i vederlag tagna jord beräknats efter storskiftesäbodelningshandlingarna över Björbo bys inägor samt handlingarna till en aren 1896—1897 utförd förrättning rörande utstakning av gränserna omkring förenämnda dammfäste och byggnadsplats omfatta följande ägoarealer åker 1.791 hektar äng 5.825 » impedimenter 5.013 » 3:o. Att bostället sålunda, efter det förenämnda jordbyte blivit genomfört, syntes omfatta följande ägoarealer: åker o. d 8.097 hektar äng o. d 21.640 » avrösningsjord 171.480 » impedimenter 9.782 » eller tillsammans 210 hektar 99 ar 90 kvadratmeter; och 4:o. Att boställets lott i avrösningsjorden syntes vara utbruten för 950 reducerade bandland. *

65 URKUNDSBILAGOR. i. Kåmerke om Prestens Myreslogha i Flöda sochn. Thet enda, retta och sanna rådmerken omkringh thenn slogan, som Flöda bönderna hafva läckt til Nåås prästebooll. Först if rå Vlssnz ytre ända och åå som löper till Tyrin ther hon diupast ähr, ehvad hon löper rett eller krokugt eller geent. Sädan till thet andra ifrån Tyrins yterända ther en bek komber inrinnande. Thill thet tridie ifrå Tyrin och ginast åt Janssens öfverest ända och sedan ther ytmedh in till åån in i Lofsen, och sädan ifrå Lofzen, och alt östan vtt medh then åån in i Lofzen, och sed.n ifrå Lofzen in i Vissens ijter ända igen. Emellan thesse ååar och Siögar ähr ingen annan myreslogh än som lyder till prestebolet. Om någor slåar ther vtöfuer vtan prestens loff och minne, tå giör han orett. Och thetta blef migh Peder Olaj antvardat af s. her Elian som var kyrkioherde i Nåås för migh anno 1563, allehelgons tijdh, tå iagh tog (z ?) vid prestegellet Nåås. Att så uthi saningh, vore thesse godhe bofaste män vitne theröfver. I Nåås Ingel Ilaluardson i Storebyn. Erich Olufz Person / i / Broo. Erich Olof Larsson i Storeby. I Flöda sochn Lars Haluardson i Kyrkiobyn. Jon Knutsson i Hagen, Oluf Jonson i Kalleboda. Datum ut supra. Anno et die. Ur Flöda kyrkoarkiv n:r 28 pag. 1. 2. S. P . D. (Salutem plurimam dicimus). All andeligh och lekamligh välsignelse önske vij fattige åhörare som boendes äre i Flodha försambling Edher erevyxdigheet, sampt heele E. E r v : t t medhfölie aff Christo Jesu varom frelsare nu och altijdh tilförenna, nest välmåghon een ödmiuk och flitigh tackseijelse för E h r : t z omvårdnat som E. fadherligheet om oss her till hafft haffve om Gudz ord besöriande medh flitige predikanter och lärare. Och effter Gudh vår predikant medh then timmelighe dödhen ifrån oss taghit haffver och äre nu såsom vilfarande fåår: Ähr vår flitighe böön och begäran til E. ähr att E. ähr. ville oss her effter medh en troghen och flitigh heerde besöria, som oss och vare fattiglie barn instruera och lära kan. Vij loffvom oss skrifftligha på vår sijdho att effterkomma E. E:tz begäran nemligh ähn / : til thet som för tillagdt är: / 2 snedhesland jord aff hvar man, och sedhan medh then eng som för tillagdt är 12 lass / : her hema vijdh : / tilhopa. Vij täcke och så E. ähr. att E. ähr. haffver late sijn kerleck påskine, att E. ehr. så månge predikanter och lärare haffve satt uthi vaalet, hvilket vaal vij skiuta under E. etz betenkiande, som mast på sådane saker kunnigh är, dock lickväl efter E. ertz begäran att vij skulle en aff them i valet satte äre upteckna låta, haffve vij uthaff vårt ringa betenkiande föregiffvit h. Daniel i Sverdsiö til ett förhöör, och sedhan om vij nöijes honom, och han är til frijdz medh then upbörd som her kan falla, så vele vij gärna för Gudz ord skull på thet bestå fremia och lagha. H e r medh vele vij haffve E. evr:t sampt E. ähr:tz heele medhföllie under theres aldrahögstes beskyd och beskerm befalat. Aff Flodha den 24 febr. a. 1628. Til visso under läns och sexmens nampn och boomerke. Matz (bom) östson. Erich (bom) Engelbrechtson. Jon (bom) Person. Per (bom) Oluffson. Per (bom) Larsson. Lars Person (bom). Joen (bom) Nilson. Ur handlingar 1954 28

förvarade

i Västerås domkapitels

arkiv F.

VI. 5

66 3.

A:o 1694 d. 13 Februarj höltz laga ting med Flöda sochns allmoge utj Biörbo by, närvarande cronans befallningzman välbtde Daniel Milander; Så och innevarande edsvorne nembden. ut in prot. Samptel. Biörboboerne besvärade sig, att någre Sunnanby och Hage boer som äga sine fääbodar utj Sehlie bodarne, hafva sig företagit att valla utj Meigdåhsen, hvilket är Biörbobyens hemlööth, hvar medelst sker, att när dhe ifrån sine fäbovister hemkomma, är all hemlöten för deras boskap uthäten, g [ r ] a [ n ] n a r n e till stoor skada och af saknad: och begiära derföre dhe påläggias måtte, hålla sig på deras gamble betesmarck, hafvandes dhe af ålder eij gått öfver landzvägen som ligger öfver Grängies skogen: men doch villia af benägenhet och gran sämia effterlåta, att dhe mage sträckia med sin boskap öfver vägen söder åth, och löta alt neder om Kållebäcken, och in till Mäckellmyra. Men för prästefäbodarne bevillia, att när dhe i Biörbo byy hafva sin boskap hemma och sielfve lijta på Meigdåhsen, att prästeboskapen må dher valla lijka med dhem här emot vedergående intet annat svarade, än om dhe eij skulle få sträckia med boskapen öfver landzvägen hade dhe ingen beeth, ty på östre sijdan är en torr oländig och odugelig betesmarck. Resolutio: Effter som Meigdåhsen är och haar varit Biörbo boers uhråldrige hemlööt och marek, måtte dhe den niuta obehindrade, uthan intrång af andre. Och såssom prästebordet sochnens egit är och eij cronans; altså måste lijta vid det som gammalt, varit och kan eij mehra praetendera, när det hafver lijka frijhet att ålijta dhen beten med dhem som i byen boo, der berget underligger. Actum ut supra. Ex protocollo Johan Gyllenadler. mp A tergo. 1694 d. 13 febr. Tingzdomen angående Fälööten vid Kiällbäcken. Tvist emellan Björbo samt Sunnanby

och Hage byamän ang.

betesrätt.

4.

Efter öfverenskommelsse, emellan h. kyrkoherden högvördig h. Abram Hasselgren och Biörbo byamen, var undertecknade på så kallade Prästsveden i Mägåhssen och afmätte et tiåglands vidd, som skulle lagas til Prästsveden, så at Biörboboerne hädaneffter får obehindrad taga murningsler i Prästsveden, och liger på östra söder sidan, 12 snesland, och på söder väster sidan 8 snesland, sådan jordmån som in i Prästsveden är och hella den trackten lät h. kyrckoherden med ny fullkomlig giärdesgård kringstänga och i detta giöromål var tilstädes utsatte til fullmächtige för Biörbo byar g. Lars Larsson och Erik Pärson på Handbacken, desse förbehålt sig, at de som taga ler i förenämde sved skolla straxt fyla gropparna igen effter bymanens öfverenskommelse, ij annor händelsse om någon olycka skier skall den betalla skadan som har lämnad yppen gropp. Flöda d. 10 janrij 1771. J . Tunström. Per Ersson. Nämdeman i Biörbo. Efter originalet. Ur Flöda kyrkas handlingar,

band 28, pag. 183.

67 5. Åhr 1775 d:n 8 maji voro vi undertecknade nämndeman och kyrckjo-värd, uppå herr kyrckjoherdens anmodan, och herr cronobefallningzman Lars J. Almbergs mundteliga ordres, uti Forsgärds åkern, och där upmätte et åkerstycke som ligger mitt u t i prästeåkren. Jon Larsson i Forsgärdet tilhörigt, som innehölt fyra snesland och otta b a n d k n d , hvaremot bem:t Jon Larsson som sielf var hugad til at byta feck i samma åker af prästebordet et stycke längre ut liggande, som innehölt fyra snesland och 2 bandland, igen längre ut liggande, och emedan prästebordz innehafvaren och Jon Larsson voro hvar en å sin sida nögde med, at byta med hvar andra jämt och jämt, hälst jorden var lika god, och den förmon var för prästebordet at det feck sina stycken i hop på et ställe, så blef bytet giordt. Dock åtager iag J o n Larsson mig at hålla Älfbacken, för samma stycke, som det varit utaf gammalt, så at hvarcken prästegårdz innehafvaren, eller Biörboboerne mage därmed hvarken nu el. i framtiden betungas. Åhr och dag ofvan skrefne. Såsom förrättningzmän. Jon (bom) Larsson P e r r (bom) Erson i Biörbo. Jon (bom) Jönsson i Forsgärde. nemdeman. i Tallriset kyrckovärd. På Flöda socken vägnar 1 12:n Anders (bom) Erson i Syrholm. /i:n Pär (bom) Erson i Biörbo Anders (bom) Anderson i Svedjebyn. Eric Christophersson i Forsgärde. A tergo. 1775 angående et byte af et stycke åker i Forsgärdz åkern, af Jon Larsson i Forsgärdet til prästebordet etc. Avskrift av originalet i Flöda kyrkoarkiv n:r 28 sid. 189. Ang. utbyte av ett inom prästgårdens mark tillhörigt område. 6.

Oscar etc. Wår ynnest etc. Sedan vid företaget storskifte å Flöda sockens kronoallmänning i Stora Kopparbergs län, förslag blifvit uppgjordt till utbyte af de pastorsbostället i Flöda tillhöriga, å ifrågavarande allmänning belägna myrslogar, jemte den del deraf, som sträckte sig inpå socknens skatteskog, emot en, ägarne af Löfsjö masugn tillhörig, inom Björbo by i nämnde socken belägen och uti den år 1810 öfver samma by upprättade storskiftesbeskrifning under n : r 2, litt. B, upptagen äga, med undantag af det så kallade öfra Fallet, men Wår befallningshafvande i länet funnit detta wederlag otillräckligt samt, med anledning deraf, Löfsjö masugnsägare, genom wederbörande disponent, samtyckt att afstå äfven öfra Fallet utom ett inom dess område befintligt wattenfall, med damfäste och ett tunnlands areal till byggnadsplats; så, och efter det afvittrings styresmannen, kommissions landtmätaren G. de Laval, i sammanhang härmed, hemställt, att 8 1 / 2 kappeland oduglig mark, som behöflig för afloppskanal i händelse wattenwerk komme att der anläggas, jemwäl måtte för masugnsägarnes räkning undantagas och de berättigas anlägga nödig väg till wattenwerket, har Wår befallningshafvande detta ärende hos Oss i underdånighet anmält, med tillstyrkan af nådigt bifall till ifrågavarande byte på sätt afvittringsstyresmannen föreslagit, hvarigenom pastorsbostället skulle i ersättning för de spridda myrslogarne, uppskattade till 906 rd. 32 sk. riksgälds sedlar, erhålla utom någon oduglig mark 166 3 / 4 bandland reducerad jord, värderad till 1000 rd. 24 sk. riksgälds sedlar, hvartill jemväl borde läggas kapitalvärdet af utskylder och besvär som komme att till myrslogarne öfverflyttas, derigenom wederlagsjordens värde skulle ökas till 1263 rdr. riksgäldssedlar. Innehafvaren af Flöda pastorsboställe, kyrkoherden J. E. Mörtstedt, häröfver hörd, har väl ansett ifrågavarande byte vara för bostället önskwärdt, men dock

68 mindre fördelaktigt, än det syntes, emedan boställsinnehafwaren skulle komma att vidkännas en förut icke i beräkning tagen betydlig kostnad för underhållet af gärdesgården kring de ägor, som af Löfsjö masugnsägare i byte erbjudits, men pastorsboställets myrslogar förmenades icke behöfva med stängsel förses, utan kunna af wallhjon vårdas; hvadan och då wederlagets värde, af sådan anledning, syntes böra nedsättas, kyrkoherden Mörtstedt yttrat den önskan, att något undantag från wederlagsjorden för anläggning af wattenwerk icke måtte äga rum; hvaremot afvittringsstyresmannen u t i afgifven underdånig förklaring, hvilken blifvit å masugnsägarnes sidor åberopad, dels erinrat, att, enligt 1802 års nådiga förordning om stängselskyldighet, inägor, så väl slog eller äng, som åker, borde mot skogsmark stänga, dels ock upplyst, att då hägnaderne omkring omförmälte myrslogar skulle utgöra minst tio gånger så stor längd, som omkring wederlagsägorne, samt för flera af myrslogarne i kostnad öfverstiga hela deras värde, hvarföre ock ingen af interessenterne vid uppskattningen yrkat, att gärdesgårdarne skulle å någondera sidan beräknas, förrättningsmännen ansett lämpligt att ej intaga dem i beräkningen, helst, i motsatt fall, värdet af pastorsboställets slogar blifvit ringa; på hvilka skäl och enär större delen af det för masugnsägarne inom wederlaget undantagna område utgjordes af oduglig eller ograderad jord, pastorsbostället ansåges icke rimligtvis kunna tilläggas större wederlag för sina nu ifrågavarande ägor, än det redan erbjudna. Sedan consistorium i Westerås stift sig i ämnet yttrat och dervid, lika med Wår befallningshafvande det föreslagna jordbytet i underdånighet förordat, hafven I, uti afgifvet eget underdånigt utlåtande, anfört, att då de invändningar, kyrkoherden Mörtstedt emot utbytet framställt, blifvit af storskiftes styresmannen de Laval, i dess underdåniga förklaring vederlagda, och stängselskyldigheten, om den å ömse sidor, enligt författningarne, toges i betraktande, skulle göra utbytet för kyrkoherden ännu fördelaktigare, än det, enligt de uppgjorda beräkningarne, sig visade, I jemväl ansågen Eder böra utan afseende på de gjorda invändningarne, tillstyrka nådigt bifall till Wår befallningshafvandes ofvanberörde underdåniga framställning. Efter öfverwägande af hvad sålunda förekommit hafve Wi, funnit skäligt ifrågavarande jordutbyte på sätt I tillstyrkt, i nåder bifalla. Hvilket Wi Eder till egen kännedom och samtlige wederbörandes färständigande härigenom meddele, befallande Eder Gud etc. Stockholms slott den 15 februari 1853. Under Hans Maj:ts Wår allernådigste konungs och herres sjukdom Sweriges och Norriges interims regering: G. A. Sparre. C. O. Palmstjerna. J. F . Fåhrseus. C. v. Hochenhausen. N. F . Wallensteen. J. A. Gripenstedt. Carl G. Mörner. C. W. Erichsen. Avskrift

av det i kungl. kammark oil egii samling av kungl. brev befintliga originalet.

8.

Ms.

Enligt en i Falun år 1864 tryckt »Beskrifning öfver provinsen Dalarne» skall Nås socken hava varit bebodd redan under hednatiden; och torde socknen ursprungligen, om det låge någon sanning i de äldsta traditionerna, hava varit en bland de vidsträcktaste socknar i Norden. Utom det att den innefattade Flöda, Järna, Äppelbo och Säfsnäs, troddes den nämligen hava gränsat mot Malma och Lindesbergs socknar i Västmanland. Näs kontrakt omfattade länge hela Västerdalarna och Västerbergslagen. Huru än förhållandet kunde hava varit med socknens forntida omfång, sammansmälte den dock småningom mer och mer, så att den i medlet av 1700-talet jämte sig inneslöte endast Järna, Äppelbo och Sävsnäs (Flöda hade redan år 1612 därifrån avsöndrats). Ända till år 1747 utgjorde Nås jämte Grangärde, Norrbärke och Söderbärke socknar ett enda kontrakt samt omfattade ännu sistnämnda år en ofantligt vidsträckt landvidd, men förminskades efter hand i mån av folkmängdens och odlingens tillväxt. Så avsöndrades därifrån till egna pastorat Säfsnäs år 1798 samt Järna och Äppelbo år 1822. Emellertid erhöll den sistnämnda socknen icke förr än år 1840 egen kyrkoherde. I Nås pastorat är anställd kyrkoherde, som numera biträdes av ständig adjunkt. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har för detta pastorat fastställts genom Kungl. Maj:ts resolution den 18 december 1918 att gälla från och med den 1 maj 1920 till och med den 30 april 1940.

Löneboställe. Enligt berörda löneregleringsresolution är till prästerskapets avlöning anslagen avkomsten av kyrkoherdebostället om 13/32 mantal av skattenatur i Nås socken *); varande tillika i resolutionen stadgat, att fri bostad skulle beredas kyrkoherden genom upplåtelse av prästgård å kyrkoherdebostället, på sätt i ecklesiastik boställsordning stadgades. Kyrkoherdebostället. I en jordebok (årliga räntan av Västerdalarna) för år 1577 finnes rörande ifrågavarande boställe följande annotation: »Presteboll: sår årlig — 12 spen ther til eng — 40 somrlas». Detta är den äldsta anträffade upplysning angående Nås kyrkoherdeboställe. Enligt en i slutet av 1592 års jordebok för Nås socken och flertalet jordeböcker för socknen under tiden 1608—1620 förekommande uppgift utgjorde prästbordets årliga utsäde 2 pund och höavkastning 10 sommarlass. l ) Bostället upptages i bilaga till 1858 års jordeboksförändringsextrakt för Kopparbergs län såsom ls/32 mantal av skatte n a t u r .

70 En till visitation i Nås år 1631 lämnad uppgift angiver prästbordets årliga utsäde till »vid pass» 10 tunnor och höavkastning till »vid pass» 18 eller 20 lass. Tillika omförmäles däri, att bostället hade lakfiske i Eskan och kvarnställe i »Ääen, som kommer ur Nååsen», samt skog och mulbete »intet serdeles uthan villa marken medh andra». ') I dylika uppgifter för åren 1685, 1695 och 1700 finnes årliga utsädet uppgivet till 12 tunnor och höavkastningen till 20 lass. Härjämte förekomma däri följande uppgifter: »Fiskievatn i Bysiön tillhopa». »Qvarneställe. Vijd Näsen. Skogh Mulebeet. tilhopa med grannarne». Av ett år 1689 upprättat »inventarium domesticum i Nåås prästegård», vilket den 23 februari 1690 av kyrkoherdarna i Norrbärke och Nås samt vederbörande länsman »blef öfversedt och så befunnit, som annoterat står», inhämtas att följande åkrar och ängar m. m. då tillhört prästbordet, nämligen : »1:) Äker af 12 tunneland straxt norr om prästegården. 2) Äker af 11 tunneland söder om prästegården. 3) En haga vid elfven väster på; nyss uptagen om 4 tunneland. 1) E n äng vid Utkyrcka om 16 eller 20 småskrindor höö, som åhret ähr til. Söder uth. 2) E n haga under prästegården väster till, ä 8 lass ungefär. 3) Prästöhn 3 / 4 mihl i östsöder, nyss afrögd. 4) Laktorpet väster vid finnmarcken uthi myror och hårdvall drager till 10 lass höö. 2 mihl från prästgärden om det mählt vore. 5) Snööängen ä 2 lass norr åth, 1 / 2 mihl från kyrckian. 6) Biuntängen ä 2 lass söder åth, köpt för 49 d:r 20 öre kopp:mt. och til prästebordet gifvit til egendom, eller löses igen för så många penningar, då kyrkan äger penningarne. 7) Svantzbergz fäbodarna 1/2 lass höö söder til 1/2 mil från prästeg. Fiskevatn. 1) E t t litet lakfiske vid Askan ä s / 4 väg här ifrån uti söder. 2) Litet åhlfiske 1 mihl här ifrån. 3) Fiskerij i Bysiön med bönderna.» 2) I en jämlikt nådigt beslut den 31 augusti 1695 angående utarbetande av ett s. k. prästverk för Kopparbergs län upprättad, av dåvarande kyrkoherden i Nås Isak Browallius underskriven handling meddelas följande: »Prästebordet är (dock utan skrifftelig, men effter gamble mäns berättelse) af sochnen sammanskutet och af torrest san d-jord (som her ingen annan finnes) uptagit, kan vijd utsädet emottaga 12 t:r bland-hafra åhrl; ängen der hoos till 20 lass, ligger merendelz vid elfven, hvilken om våhren (då floden kommer) med sand, som älfven upphäfver, öfverströdd varder. Här under begrijpes och Finnetorpet Mörtnäs, som till prästebordetz slog och förbättring anslaget är.» 3) *) Ur Nås kyrkoarkivs handlingar. Litt. B, pag. 62. ) Ur kyrkoarkivets handlingar pag. 108. ) Bil. 1.

2 3

71 I en handling, som emellertid saknar underskrift, uppgives, att de ägor och lägenheter, som funnes till prästbordet, den 18 januari 1706, vore »effter befallningzmans och nämbdens ompröfvande ansedde till ett vist hemmantahl nembl. 3/8 och således skattlagde för städiepengar 24 öre markgiäldspngr. 3 öre 4 1/2 stafrum ved 2 daler 8 öre 2 dagzvärken 12 öre in allés 3 d:r 15 öre s:m:t (förutan det ödelagde fäbostellet Mörtnääset, som dhen gamble skatten icke draga kan) hvilken skattläggning befans vara lämpad effter ägornas godhet, och således nu och framdeles ständig blifva kunna». !) Körande omförmälda lägenheten Mörtnäs har inhämtats följande. Enligt en tredjedag påsk år 1649 upprättad, av finnen Hinrich Andersson i Mörtnäs och dåvarande kyrkoherden i Nås Georgius, den senare såsom vittne, underskriven handling hade bemälde Andersson av åtskilliga i byarna Storbyn, Haga och Borg boende Nås socknemän medgivits »få blifva stadig och fast boendes» i Mörtnäs; därvid Andersson efterlätes den slog, som vore belägen ut mot Flensjön och vid Gryssiön samt Mölskogen »alt uth til Biurtiernan»; och skulle Andersson till byamännen erlägga 12 tunnor råg och till dem, som ägde »näset», varest han vore boende, »halftredie tunna» likaledes råg. 2) Bland kyrkoarkivets handlingar finnes avskrift av ett utav Mats Jacobsson i Storbyn den 10 mars 1650 utfärdat kvitto å 3 tunnor råg, utgörande betalning för hans till Hindrich Andersson försålda andel i Storbyn. 3) Torpet Mörtnäs, som den 9 januari 1660 provisionellt skattlades till 15 L*& stångjärn, tillades år 1661 hemmanet Nässen »til hielp uti knechthållet». 4) Sedan emellertid Nås socknemän vid laga ting i anförda besvär framhållit, att finnbygget Mörtnäs vore »aldeles onödigt, och lände skogen till uthödning», varjämte innehavaren Hindrich Andersson vore »för sin person, en motvillig karl att göra cronan rättighet i hvad som förefaller», förklarade tingsrätten i dom' den 20 januari 1662, med åberopande av 9 punkten skogsordningen, att torpet skulle utrivas. 5 ) Den 27 januari 1663 fick länsmannen sig ålagt att, enär Mörtnäs torp vore emot laga stadgar byggt och i följd därav redan utdömt, »till våårdag när bart blifver», uppbränna detsamma, varjämte han den 26 januari 1665 erhöll påminnelse om verkställandet av berörda åläggande. Vid laga ting den 27 januari 1666 klagade kyrkoherden i Nås Nils Olai Flodeeus över prästbordets ringa tillgång å ängsmark och slogar, »helst sedan Flöda sochn bleff söndrad ifrån Nåås och giordt till ett särskildt pastorat», därvid ängar och myrslogar frångått prästbordet. Kyrkoherden anhöll med anledning härav, att Mörtnäs »på Näs sockenallmänning belägna finntorp», vilket dä stode öde, måtte anslås till prästbordets understöd. Häradsrätten resolverade härå, att enär torpet vore lagligen utdömt, och de därintill bo1

) B41. 2. ) Ur Nås kyrkoarkiv Lit. A, pag. 11. ) Ur d:o d:o Lit. A, pag. 12. *) Ur d:o d:o Lit. A, pag. 91. 5 ) Ur d:o d:o Lit. A, pag. 91. 2 3

72 eude grannar i Nässen avböjt erbjudande att övertaga detsamma, ty beviljades pastor att få tillträda och bruka torpet i slog och ägor. Och då detsamma således komme prästbordet till förbättring, funne rätten skäligt att socknen »förlijker sig med befallningzmannen om räntornas betahlning för Finnetorpet Mörtnäs, såsom det skäligen pröfvas svara emot dess egors lägenhet». *) Den 26 januari 1667 förklarade sig härefter landshövdingen i Dalarne på sin Konungs och herres nådiga behag hava »det samma till hööbohl under bem:te prästegård Nåås velat incorporera och inläggia». 2) Vid laga ting den 4 och 5 februari 1667 förekom angående torpet Mörtnäs följande. Befallningsmannen Nils Andersson Milander meddelade tingsrätten, att för uppbörd blivit honom för Mörtnäs finntorp påfört 1 Skpp finnjärn, som han aldrig bekommit. Han anhölle med anledning härav om en rannsakning angående torpets beskaffenhet och häradsrättens bevis däröver. Vid därefter företagen undersökning befunnes, att torpet i följd av dess »ringa lägenhet» aldrig varit skattlagt, och att finnen därför blivit utdömd »i Petter Cruces tid», men »sig åter instulit där att sittia till åhr 1665, då en total execution giordes medh hans uthdriffvande». Vid laga ting i landshövdingen Gustaf Duvails närvaro »recognoscerades» om Nässens finntorp, »att det var för trångt för tvenne åboare», och anslogs därför dem Mörtnäs torp att bruka tillhopa med torpet Nässen »för mehra uthlagor, nemkn tu Skpp finnejärn, hvilket Nässens äboare i förstonne endeels beijakade, men sedan sig omtenckt för dess egors ringhet, emot så stoor skatt intet kunna bliffua behåldne, och altså intet befattat sigh der medh uthan torpet Mörtnääs stådt öde 1664, 1665, för hvilke åhr uthlagor fordras 1666». — På kyrkoherden Flodaei förenämnda begäran om Mörtnäs anslående såsom fäbodvall ät prästbordet upplät tingsrätten detsamma åt kyrkoherden interimsvis till landshövdingens vidare konfirmation 3). I en den 8 oktober 1685 från reduktionskommissionen till kungl. kammarkollegium inkommen resolution förklarade sig kommissionen, enär någon kungl. konfirmation å landshövdingens berörda brev den 26 januari 1667 ej uppvisats, icke kunna låta därvid bero, utan borde med Mörtnäs »procederas efter skogzordningen» 4). I underdånig ansökning anhöllo härefter Nås socknemän, att, enär Kungl. kammarkollegium hade för avsikt att reducera och ställa Mörtnäs »under förrige skatt», Kungl. Maj:t täcktes giva socknemännen »den skatten till», och, som torpet vore olagligen »upbygt och kullkastat, icke häller finnen som det åsutit mächtat göra de uthlagor som där af gåä», detsamma till »prästefäbodar» confirmera; — Genom nådig resolution den 20 november 1686 utlät sig Kungl. Maj:t, att, emedan detta ett litet torp vore och en sä lång tid legat under prästbordet, som efter landshövdingens underdåniga berättelse spordes »fast ringa vara», därest det med denna lilla lägenhet ej bleve förx

) Bil. 3. ) Ur Nås kyrkoarkiv Lit. A. pag. 28. ) Ur Yäster Dalarnas domb. I. 4 ) Ur Nås kyrkoarkiv Lit. A. pag. 63. 2

73 sett. Ty ville Kungl. Maj:t detsamma församlingen förunna »emot den räntans richtiga erläggiande» x). Vid laga ting den 15 februari 1688 förklarade såväl pastor i Nås som socknemännen att ingendera ville erlägga den för Mörtnäs bestämda ränta av 1 Skpp stångjärn. Och förordnade med anledning härav tingsrätten att å torpet skulle verkställas besiktning, som utsattes att äga rum den 24 februari 1688 2). Sistnämnda dag hölls sådan förrättning av vederbörande häradshövding i närvaro av länsmannen i orten i befallningsmans ställe samt nämndemän; och lämnades i det häröver upprättade instrument redogörelse för torpets åbyggnader och uppskattning av torpjordens avkastningsmöjligheter m. m. varjämte förrättningsmännen förmälde sig anse räntan för torpet icke kunna bestämmas högre än till 5 L p p stångjärn 3). Vid laga ting den 25 februari 1703 anmälde kyrkoherden Georg Browallius, att han med hänsyn såväl till den ringa nytta, han hade av Mörtnäs, som »det besvär sochnemännerna åhrl. igenom räntans uthgiörande lijda moste» avsade] sig all vidare disposition över samma torplägenhet och fäbodställe. Med anledning härav utbjöd befallningsmannen offentligen torplägenheten »åth hvem, som hälst kunde finnas lust hafva det samma emoth åhrl. räntans uthgiörande att vidertaga, bebyggia och uphäfda; men denne resan hördes af ingen, som detsamma tillstiga ville att nyttia och bruka emoth den ålagde räntan 1 skpp stängjern el:r 30 d:r k:mt för dhe svaga vilkor och ringa lägenheter skull, som där vijd ähre» 4). Ä laga ting den 18 januari 1706 och den 7 februari 1710 utbjöds ånyo det dåmera ödelagda torpet, vilket sistnämnda år »i 4 åhr ungefär skattevräkit legat», men med samma resultat som vid tinget år 1703. Genom nådig resolution den 10 december 1723 förklarade Kungl. Maj:t sig icke kunna »til riksens ingälders förminskning» bevilja Nas allmoges underdåniga anhållan, att Mörtnäs, som dåmera »någre åhr legat till prästebordet», måtte fortfarande »blifva der vid, men at allmogen må slippa de 10 d:r silf:mt eller ett skieppund stångjerns ordinarie ränta, som de där för åhrl. betalt» 5). Enligt en den 16 februari 1745 av åtskilliga Nås socknemän underskriven handling hava socknemännen efter meddelandet 1 av nådiga resolutionen den 10 december 1723 »i proportion på soldate rotarne» alltid utgjort omförmälda ränta om 10 daler silvermynt, »men är äntel. vid sidsta jämknings ref 1737, denne skatten intagen i allmänna sochenrefven, 2/3 delar på sochnen och 7 3 på finnmarken, så at nu ingen känning märkes af de penningars utgifvande, och torpet till höbol under prestebordet, altid blifver utan någon kyrkoherdens gravation för utlagorne» 6). Vid laga ting den 21 januari 1749 anhöll kyrkoherden Tobias Westbladh, 1

) Bil. 4. ) Ur Nås kyrkoarkiv Lit. A. pag. 69. ) Ur d:o Lit. A. pag. 70. 4 ) Ur Nås kyrkoarkiv Lit. A. pag. 89. 5 ) Ur Västerås domkapitels arkiv rörande Nås pastorat. 6 ) Ur Nås kyrkoarkiv Lit. A. 168. 2

74 att syn måtte hållas å Mörtnäs eller Laktorpet, vara han ämnade göra någon förbättring. Sådan syn hölls den 8 och 9 juni 1749 av länsmannen i orten med biträde av nämndemän; och befanns den då brukbara vallslogen utgöra allenast 1 spannland 10 snesland. Vallen vore utmagrad och bure ringa gräs. En del, som tillförene varit bruten och ren vall, vore dåmera beväxt med grov gran- och björkskog. Även hade en mängd inkräktningar av grannar gjorts å torpet tillhöriga ägor. x) Efter stämning å Kungl. Maj:t och kronan av Nås socknemän, fann av anförda skäl Nås häradsrätt genom utslag den 22 januari 1883, utan avseende å gjord invändning att Nås prästbords rätt till lägenheten Mörtnäs eller Laknäs vore förvarad genom urminnes hävd, skäligt förklara socknemännen vara laglige ägarne till nämnda lägenhet, vadan Kungl. Maj:t och kronan förklarades skyldig att å nästa fardag efter det utslaget vunnit laga kraft till socknemännen avstå lägenheten i sin helhet. — Svea hovrätt, varest advokatfiskalen i hovrätten, å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar, sökte ändring i häradsrättens berörda utslag, fann genom dom den 28 mars 1884, vilken vunnit laga kraft, lika med häradsrätten, Näs socknemän vara laglige ägare till ifrågavarande lägenhet, men enär talan icke blivit i saken förd om förpliktande för Kungl. Maj:t och kronan att till socknemännen avträda berörda lägenhet, blev häradsrättens utslag, så vitt därigenom Kungl. Maj:t och kronan förklarats skyldig att å viss tid till socknemännen avstå lägenheten, av hovrätten undanröjt 2 ). Följande ägobyte rörande Nås prästbord synas hava ägt rum. I en den 10 april 1682 till domkapitlet i Västerås avlåten skrivelse meddelade kyrkoherden i Nås Isac Browallius, att huvudförsamlingen Nås »ex proprio contribueradt till Järna capellans bord ett snees land, der emot J ä r n a till pastoren gifvit någre lass äng, hvilke om dhe kyrkioheerden skulle förtagne varda, måste han sittia i största elende». * * :•:

Efter verkställd utredning har länets lantmäterikontor meddelat följande. Ifrågavarande kyrkoherdeboställe syntes vara identiskt med i jordregisterstommen för Nås socken införda fastigheten Prästgården n:r 1 om 3/8 mantal 3). Fastigheten hade fått sitt ägovälde bestämt dels genom storskifte å x

) Ur Nås kyrkoarkiv pag. 322. ) Bil. 5. Med anledning av hovrättens dom fastställde domänstj^relsen genom resolution den 5 mars 1888 omarbetad hushållningsplan för kyrkoherdeboställets tredje block, dit förut den Mörtnäset tillhörande skogsmark om 116-7 6 hektar räknats. Denna areal uteslöts nu ur hushållningsplanen, och socknemännen erhöllo avkastningen därifrån. Genom Kungl. Maj:ts dom den 13 september 1888 ålades kronan att till socknemännen xitgiva visst belopp, motsvarande uppskattat värde å virke, som kronan tidigare låtit avverka och bortföra från lägenheten Mörtnäs. 3 ) Då bostället i löneregleringsresolutionen den 18 december 19] 8 uppgivits utgöra ls/32 mantal, synes därvid lägenheten Mörtnäs eller Laknäs h a v a i detta mantal inberäknats. Såsom stöd för berörda antagande torde kunna åberopas följande å sid. 100 i Frantz Daniel Graelius »Beskrivning öfver Nås socken» rörande storskiftet inom socknen förekommande anförande: »Pastorsboställets hemmantal 3 /s:delar ( = 12/s2), för vilket intet jordetal fanns u p p t a g e t i 1794 års Befbok jämfördes med Socknens 12 91/ico:dels och ansågs svara mot 3,032 534/iooo:dels bandland, hvarefter det erhöll Skog. Laknäset, som upptogs åter mot V32:dels h e m m a n eller 252 711/iooo:dels bandland fick 206 Tunnland 23 Kappland areal». 2

75 inägorna år 1805 och dels genom storskifte å socknens skogsmark åren 1803—1806, genom vilka delningar fastigheten tilldelats sammanlagt följande i jordregisterstommen införda arealer: åkertomter o. d 15.2530 hektar äng 34.1159 » betes- och odlingsmark • 22.9818 » avrösningsjord 376.0076 » impediment 1.9360 eller tillsammans 450 hektar 29 ar 43 kv.-meter. Fastigheten syntes vid åbodelningen hava erhållit sitt ägovälde efter innehav, därvid inga uppskattningstal redovisats för detsamma, men hade fastigheten vid storskiftesdelningen byarna eller skifteslagen emellan blivit av socknens skogsmark upptagen och tilldelats skogsmark för ett reducerat (uppskattat) inägoinnehav om 3,032.5 34 bandland, vilket bandlandstal sålunda torde fä anses motsvara fastighetens jordatal. Utom förenämnda ägoarealer hörde till fastigheten en icke för sig utbruten andel i Nittsjöboda fäbodskog. I den fastigheten här ovan påförda areal inginge impediment med dels 14 V2 kappland kyrkogård och dels 20 1/2 kappland s. k. kyrkvall. Härjämte har lantmäterikontoret meddelat, att i dess registratur icke funnes upptagen någon förrättningsakt rörande ägoutbyte mellan bostället och angränsande mark, samt att ur de i lantmäterikontoret förvarade akter, direkt rörande ifrågavarande boställe, icke kunnat utletas, att till detsamma hörde ägor, belägna inom annan socken, och saknades jämväl i jordregisterstommen anteckning rörande sådana ägor.

URKUNDSBILAGOR. 1. Såsom Hans Kongl. Maij:ttz allernådigste villie och befalning är, det en noga berättelse och uprichtig förtechning på alt hvad som kiörckior, scholar, hospitaler etc. sampt prästerskapet i synnerhet till sin löhn och underhåld, vid dheras embeten, af Hans Kongl. Maij:tz och cronan åhtniuta, med bijfogade der tillhörige verificationer och kongl. bref (:hvar på sig alt sådant stödier:) med det foderligste ingifvas skole; thy är detta i underdånigst folie af samma kongl. allernådigeste befalning, vid Nåås pastorat redeligen (:som föllier:) att berätta och uppvijsa: 1.) Prästebordet är (:dock utan skrifttelig, men effter gamble mäns berättelse:) af sochnen sammanskutet, och af torrest sand-jord (:som her ingen annan finnes:) uptaget, kan vijd utsädet emottaga 12 t:r bland-hafra åhrl.; ängen der hoos till 20 lass, ligger merendelz vid elfven, hvilken om våhren (:då floden kommer:) med sand, som älfven uphäfver öfverströdd varder. 11.) Här under begrijpes och Finne-torpet Mörtnäs, som till prästebordetz slogos förbättring anslaget är; hvar på finnes (:efter flijtig och ödmiuk ansökning:) så högvälb:ne h:r landzhöfdingens Gustaf Duwallz resolution, som häredz rättens domb, hvilka afskrefne, här jämpte öfver sändas.

76 X I V Capellans-bord finnes intet här i Nåås försambling. X V Klåckare-bord icke heller. Isach Browallius. Ur primäruppgifterna till ett prästverk förvarade i Västerås

för Västerås stift, domkyrkoarkiv.

2. Anno 1706 d. 18 jan. dhe ägor och lägenheter som finnas till prästebordet här i sochnen äro effter befallningzmans och nämbdens ompröfvande ansedde till ett vist hemmanthal nembl. 3/s och således skattlagde för städiepengar 24'/. markgiäldz pngr 3-/. 4 7 2 s t a f r u m ved 2 d:r 8'/. 2 dagzvärken 12"/. in allés 3 d:r 15y'. s:mt (:förutan det ödelagde fäbostcllet Mörtnääset, som dhen gamble skatten icke draga kan:) hvilken skattläggning befans vara lämpad effter ägornes godhet, och således nu och framdeles ständig blifva kunna. Anno 16G5 d. 27 jan. Såsom Näsens hemman beklagades, vara bröderne (:Hindrich och Olof:) för trångt til utrymme för 1/i hemman hvardera, så skulle Mörtnäs torpet, som förr utdömt är, inrymmas dem effter skattning. Ur handlingar

förvarade

i Nåås

kyrkoarkiv.

3.

Mörtnäs är begärt och bevilliat af rätten till prästbordz sloga. Anno 1GG6 d. 27 januar. Då laga ting höltz med Nåås s:ns allmoge i Nåås prästegård, vedervarande cronones befallningzman vall:t Nils Andersson Milander, sampt flere gode män och dess sochne nämbd: Kom för rätten pastor loci vällärde h : r Nils Olai Flodaeus, ock beklagade öfver prästebordetz ringhet här i Nåås till engh och sloger hälst sedan Flöda s. blef söndrad ifrån Nåås, och giordt till itt särskildt pastorat, hvarigenom engiar och myrslogar äre der ifrån, och undan prästebordet komne; anslåendes så till något understöd från prästebordet, Mörtnäs Finnetorp på Nåås sochne allmänning belägit, hvilket nu står öde, och der igenom förmente det lägligest att få niuta. Kesol. Såsom nu här om ransakades och befanns at be:te finnebygge är lagl. utdömdt, och dess näste grannar i Nässen vedersakat på anbiudande ben:de Mörtnästorp att vedertaga för afgående skatt för egornes ringhet skull, dy beviljades pastoren för rätten det at få tillträda och bruka i skog och egor: och såsom det således då kommer prästebordet till förbätring, så fann rätten skäligt at sochnen förlijker sig med befallningzmannen om räntornes betahlning för Finnetorpet Mörtnäs såsom det skäligen pröfvas svara emot dess egors lägenhet. Signet ut supra Ex protocollo På häradzrättens vägnar Erich Erlandsson mpria. (L. S.) Ur handlingar

förvarade

i Nåås

kyrkoarkiv.

77 4. N : o 8 ex originali. Kongl. Maij:ts nådige resolution uppå dess trogne undersåtares af allmogen från Flöda, Nåås, Jerna, och Äplebo sochnar i Västerdalarne, genom dess här vid riksdagen förordnade fulmächtig, i underdånighet föredragne besvärs punchter. Gifven

Stockholm

d. 20 november

1868.

6.) Bemälte Nåås sochns almoge söker at få behålla det lilla torpet Mörtnääs til prästefäbodar fritt för utlagor, effter der ringa äng och slog är, hvilket tingzrätten a:o 1066 der under lagt, och landzhöfdingen a:o 1667 det confirmerat, men kongl. cammaren det nu reducerat och lagt under skatt. Så emedan detta et litet torp är, och en så lång tid legat under prestebordet, som effter landzhöfdingens underdånige berättelse spörjes fast ringa vara, där det med denne ringa lägenhet eij blefve försedt; ty vill Kongl. Maij:t det samma församlingen i nåder förunna, emot den räntans richtige erläggiande. Actum ut supra. Carolus. (L. S.) /Jöran Bergenhielm. Ur Västerås

domkapitelse

arkiv rör. Nås

socken.

5. Kongl. Maj:ts och rikets Svea hofrätts dom uti den af Nås tingslags härads rätt den 22 januari 1883 dömda, efter vad till kongl. hofrätten komna sak emellan advokatfiskalen här vid kongl. hofrätten E. Settergren, å Kongl. Maj:ts och kronans vägnar, i kongl. hofrätten kärande, samt Nås socknemän, svarande, angående socknemännens till häradsrätten instämda yrkande, att enär efter det lägenheten Mörtnäs eller Laknäs blifvit af Nås socknemän från ödesmål upptagen och socknen tillerkänd mot skyldighet att erlägga dera belöpande skatt, samt socknemännen upplåtit den till lägenheten hörande slog till pastor i Nås att brukas och begagnas, men pastor i början af sjuttonhundratalet afsagt sig nämnda rätt till lägenheten, pastor emellertid, ehuru utan laga rätt, åter börjat för fodertägt använda lägenheten, samt anspråk från pastor och det allmännas sida blifvit framstälda icke allenast på lägenhetens hötägt och inegor utan äfven på den dertill hörande skog, men skogen icke någonsin varit till pastor upplåten eller socknemännen under någon form frånkänd, samt skatt för lägenheten ingått i socknens ref och i alla tider blifvit socknemännen påförd, omförmälta lägenhet måtte frånkännas Nås pastorsboställe samt förklaras vara under ego och besittningsrätt tillhörig Nås socknemän eller, om detta icke kunde bifallas, att socknemännen måtte tillerkännas uteslutande rätt till den lägenheten tillhörande skog; uti hvilken sak härads rätten genom utslag ofvannämnda dag sig utlåtit, att härads rätten af handlingarne inhemtat, att lägenheten Mörtnäs eller Laknäset, som olagligen uppodlats å Nås sockens allmänning men fallit i ödesmål, sedermera såsom 'hööbohl' lagts under Nås prestbol, efter derom hållen undersökning vid häradsrätten och i enlighet med landshöfdingen friherre Gustaf Duvals lemnade tillstyrkan samt efter riksdagens hörande genom Kongl. Maj:ts resolution den 20 november 1686, emot vilkor att den rigtiga räntan för lägenheten erlades; att emellertid nämnda lägenhet endast varit prestbolet under bruk och nyttjande tilldeladt, hvaremot eganderätten till densamma fortfarande varit Nås socken förbehållen; samt att Kongl. Maj:t ytterligare å den begäran, Nås socknemän framstält, att lägenheten i fråga måtte fortfarande få ligga under prestbolet, men socknemännen åter befrias från den lägen-

78 heten åbelöpande skatt, genom resolution den 10 december 1723, enär rikets ingälder dymedelst skulle förminskas, af slagit ansökningen; och som sålunda syntes utredt, att Nås socknemän till ifrågakomna lägenhet alltjemt innehaft eganderätten och Nås prestbol endast nyttjanderätten, funne häradsrätten, utan afseende å invändningen att prestbolets rätt till hemmanet vore förvarad genom urminnes häfd, skäligt förklara Nås socknemän vara laglige egarne till omtvistade lägenheten, hvadan Kongl. Maj:t och kronan förklarades skyldig att å nästa fardag efter det utslaget vunnit laga kraft till socknemännen afstå lägenheten i sin helhet; deruti advokatfiskalen Settergren, å Kongl. Maj:ts och kronans vägnar, sökt ändring, som af Nås socknemän blifvit bestridd och hvarom, äfvensom angående af de sistnämnda fordrad ersättning för rättegångskostnaden i kongl. hofrätten, tvistadt varit; Gifven och utfärdad i Stockholm den 28 mars 1884. Kongl. hofrätten har de ingifna handlingarna sig föreläsas låtit; och finner, lika med häradsrätten, Nås socknemän vara laglige egare till ifrågavarande lägenhet; men enär talan icke blifvit i saken förd om förpligtande för Kongl. Maj:t och kronan att nu till socknemännen afträda berörda lägenhet, varder häradsrättens utslag, så vidt derigenom Kongl. Maj:t och kronan förklarats skyldig att å viss tid till socknemännen afstå lägenheten, af kongl. hofrätten undanröjdt; skolande socknemännen sine kostnader å saken härstädes sjelfve vidkännas. C. A. Munthe C. A. Geijer Gustaf Westdahl Oskar Scherdin. Joh. Kamstedt. /Adolf von Hofsten. Ur kungl. Svea hovrätts

domboksrenovationer.

Att talan mot denna dom icke blivit inom behörig tid härstädes fullföljd betygar Stockholm i Justitie Kevisions Expeditionen den 1 J u n i 1922. Ex officio Hugo Ocklind. (Sigill).

9. Järna. Järna församling har, för att bilda eget gäll, utbrutits från Nås pastorat enligt kungl. brev den 13 februari 1822 x). I församlingen äro anställda kyrkoherde och komminister. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har för detta pastorat fastställts genom Kungl. Maj:ts resolution den 18 december 1918 att gälla från och med den 1 maj 1919 till och med den 30 april 1939.

Löneboställe. Enligt berörda löneregleringsresolution är till prästerskapets avlöning anslagen avkomsten av kyrkoherdebostället 1/u mantal skatte i Järna socken; varande tillika i resolutionen stadgat, att fri bostad skulle beredas kyrkoherden och komministern genom upplåtelse av prästgård, på sätt i ecklesiastik boställsordning stadgades, för kyrkoherden å kyrkoherdebostället och för komministern å plats i eller i närheten av Vansbro municipalsamhälle, som Kungl. Maj:t ville framdeles bestämma. Kyrkoherdebostället. Vid visitation i Järna församling upprättades den 21 februari 1631 en s. k. vice matricula; och innehåller berörda handling, bland annat, följande: »Prästebord, aff. Åker. någhre lindor, kunde fåås (sås?) 2 eller 3 tr. liggia strax öster och nordan kyrkian. Eng. en haghe millan kyrkian och åsen kunde fås ett lass ellr 2. Fiskevatn — i åån.» Vid laga ting med allmogen i Järna socken den 26 februari 1652 framhöll dåvarande komministern i Järna, hurusom en icke långt från kaplansbordet belägen plats »Norsslotten benämd» borde »läggas till capplansgården hälst effter ther till mächta ringa äng är». Med anledning härav beslöto de byar, som dittills hävdat omförmälda lägenhet, nämligen Storbyn, Utbyn, Västgården och Myrbacka, att lägenheten därefter skulle »lyda, häfdas och brukas innunder capplansbohlet» 2). Enligt protokollet över en den 13 mars 1674 hållen visitation i Järna socken anslogos 60 daler av kyrkans medel för inköp av åker- och ängsmark till Järna kaplansbol. Käkenskaperna för åren 1675 och 1679 utvisa, att av berörda medel den s. k. Kyrkoåkern om 3 snesland inköpts för 24 daler. Vidare utvisar samma protokoll, att för angivna ändamål utgivits dels 12 daler för »änget» och dels 9 daler för envar av tre andelar i »Öen»3). x ) Det kungl. brevet i kungl. kammarkollegii brevsamling. Församlingens första kyrkoherde Lars Gabriel Schultz tillträdde tjänsten år 1824. (Västerås stifts herdaminne). 2 ) Bil. 1. s ) Bil. 2.

80 Vid en omkring år 1680 med anledning av uppkommen fråga om utbrytning av Järna och Äppelbo församlingar från Nås pastorat hållen rannsakning förklarades på tillfrågan »Järnakarlarna» att de till prästbord »förskutit både åker och ängh, så at åkeren under prästebohlet vore nu allaredo åhrligen till at såå, ad 8 eller 9 tunnlandh, och ville ännu der till förskiuta bäde åker och äng så mycket, så at den kyrckioherde, som i framtijden tijt förordnadt blifer, skulle intet hafva i någor måtto orsack ther öfer at klaga». Därjämte utlovades, att åkerstyckena skulle genom byte erhålla ett till den förutvarande åkern fördelaktigt läge *). I en till domkapitlet i Västerås ingiven, av kyrkoherden i Nås Isach Browallius den 10 april 1682 undertecknad handling uppgives, att Nås församling tilldelat Järna kaplansbord ett snesland jord, varemot Järna församling »til pastorem gifvit någre lass äng» 2 ). Vid generalvisitation i Järna den 26 januari 1625 avhandlades frågan om Järna församlings avskiljande från Nås pastorat; och utlovade därvid församlingsborna, vilka i anledning av den motsedda skilsmässan redan förökat prästbordet med ett snesland åker och »et kiämbland sloga af hvarje bonde i socknen» 3 ), att, därest utbrytningen komme till stånd, förse den blivande kyrkoherden med 12 öresland i åker och äng. Under prosteting i Järna hölls den 24 februari 1690 husesyn. Av det därvid förda protokoll inhämtas, att till kaplansbordet hörde fäbodar i Milborg på ett avstånd av 2 md väster om prästgården. Husesynsprotokollet innehåller vidare följande: »Åkren til Jerna prästegård såås årligen med 5 t:r vårsäd, hvilcken försambl. betygade för denne tiden vähl och försvarl. skötas. E n liten öö eller holma hart vid prästgården belägen, hafva samtel. sochneboerne 1684 under prästbordet gifvit på hvilcken äro 8 st:n små lador någorlunda beholdne. Nohrsslottarne 2:ne st:n myränger, någorlunda en l/2 fierdingz väg ifrån prästegården belägne. Uppä Snöborgzslottan är och en hölada behållen». I en jämlikt nådigt beslut den 31 augusti 1695 angående utarbetande av ett s. k. prästverk för Kopparbergs län upprättad av ovanbemälde kyrkoherden Browallius underskriven handling meddelas följande: »1. Capellansbord af församblingen sammangiort och af torra sandbacken uptagit, till sex tunnors uthsäde åhrl. Ängen dertill är vijd pass 12 lass, torr och mager.» Vid ordinarie ting i Järna den 6 mars 1705 föreslog länsmannen »at den förfallne qvarnen vid Snöberget, som hela socknen åt prästen underhålla vilja och erkiänna sig skylldige till», måtte åter bliva »upplagad». Häradsrätten resolverade härå: »alclenstund i visshet är, at Snöbergz-qvarnlagare emot thet gamla qvarnhusets med stenarnes och mera inredes, samt rännans fria tillträde sig till nytto och gagn, lofvat och förbundit sig at hålla prästen i denne församlingen qvarn, så måste de antingen det fullborda, så at ett nöje för prästen kan vara dervid, eller ock upprätta huset igen, så godt *) Ur ecclesiastica i riksarkivet. ) Bil. 3. ) Ur Nås kyrkoarkivs handlingar, fol. 78.

2 3

^ både till stenar och väggar och annat inrede, som det förra var, då hela socknens skyldighet sedan blifver, qvarnen till fullbordan och nyttig giörelse at befordra och förfärdiga» x ). Vid laga ting i Järna socken den 15 januari 1730 ålade ock häradsrätten, efter av kaplanen i Järna Hans Abenius därom gjord framställning, Järna socknemän att å socknens oskiftade mark utse och tilldela kaplansbordet i församlingen en »tienlig tract till hästhaga»; och utsågs en sådan trakt den 29 juni 1736 2). Enligt ett av biskopen i Västerås Lars Bengelstierna samt komministern i Järna Daniel Wiklund med flera undertecknat protokoll hölls av bemälde biskop den 4 juli 1787 förrättning i Järna prästgård, därvid, bland annat, tillkännagavs, att komministern "Wiklund till avhjälpande av den olägenhet, som förorsakades därigenom, att intill en del av prästgårdens åker funnes nere åtskilliga personer tillhöriga skiften, inköpt dessa, innehållande 58 snesland 5 bandland, i avsikt att donera dem till prästgården, »såsom en everdelig des egendom» 3 ). Genom särskilda nådiga brev den 2 december 1904 och den 26 april 1907 förordnades, att för Järna kyrkoherdeboställes räkning skulle för skogsförsäljningsmedel frän bostället inköpas ä boställets skogsmark belägna enskilde tillhöriga myrslogar 4). Länets lantmäterikontor har angående ägoarealer och ägouppskattningsinnehåll rörande Järna kyrkoherdeboställe meddelat följande. Kyrkoherdebostället i Järna socken hade tilldelats: a) Vid besutenhetsregleringen 1849—50: Areal

Uppskattningsinnehåll

äker 16 tid. l l 3 / 3 2 kpld. 12 tid. 15.768 kpld. äng 29 » 10 3 / 16 » 6 » 2.oio » impedimenter 41/ » b) Vid storskiftesbyadelningen å socknens skogsmark under litt. utbruten hemskog: avrösningsjord 226 » 31 » 34 » 3.500 » impedimenter 14 > 28 » c) Vid åbodelningen åren 1850—51 av Myrbacka fäbode- och utskogar, därvid bostället tillräknats andel för 707838/48 red. bandi.: avrösningsjord 731 » 26 * 65 » 22.596 » impedimenter 31 » 30 » ') Ur Västerås domkapitels arkiv rörande Nås socken. N:r 36. ) B i l . 4. ) Ur Nås kyrkoarkiv pag. 705. 4 ) De nådiga breven i kungl. kammarkollegii brevsamling. 2

1954 28

g

82 I d e s s a s i s t n ä m n d a a r e a l e r och u p p s k a t t n i n g s t a l inginge s k o g s a n s l a g till i n o m s k o g s m a r k e n v a r a n d e m y r s l o g a r m e d a n d e l för 3 t u n n l a n d 27.0 9 8 k a p p land uppskattad skogsmark. B o s t ä l l e t s y n t e s s å l u n d a hava, p å s ä t t ovan angivits, i d e t hela t i l l d e l a t s följande s a m m a n l a g d a a r e a l e r : 16 t u n n l . l l 3 / 3 2 kpld. eller 8.0695 h e k t a r 29 » 10 3 / 1 6 » » 14.4730 » 958 » 25 » » 473.3030 » 46 » 301 2 » » 23.1784 »

åker äng avrösningsjord impedimenter

s å l u n d a t i l l s a m m a n s 1 0 5 1 t u n n l . 12 2ä / 32 k p l d . el. 519.023 9 h e k t a r . Till b o s t ä l l e t t o r d e d ä r j ä m t e få a n s e s h ö r a 12 l a s s 7 k ä m m o r m y r s l o g a r m e d t i l l h ö r a n d e icke u t b r u t n a s k o g s a n s l a g .

URKUNDSBILAGOR. l. Anno 1652 den 26 febr. hölts lagl. ting med allmogen af J e r n a s:n i Nordanåker, närvarande landzhöfdingen den ädle och välborne herr Erich Flemming, till Lois, Ekeby och Lindö, samt bergmästaren välacktad och välborne man Peder Jonsson med dess tingznemd. Samma dag kom för rätten hederlig och vällärd herr Gabriel, Guds ords predikant i Nåås och Jerna församling, tillkännagifvandes huru såsom en plats Nors slotten benämd, hvilcken icke mycket långt ifrån capplansbohlet är belägen, nödig funnes, at läggas till capplansgården, hälst effter ther till mäckta ringa äng är, med flitig begiäran, at samma plats måtte blifva till capplans bohlet lagt; och alldenstund interesserade byar och parter som äro i Storbyn, Utbyn, Västgården och Myrbackabyarne omsider härtill bejakade och beviljade, at berörde plats, som bem:te byar tillförende hafva intagit, häfdat och brukat inom gård stom den samma skall ock hädaneffter lyda, häfdas och brukas inunder Capplans bohlet; dock skall herr Gabriel eller dess successor, giärdsgården uppsättia och vid mackt hålla; Dömdes altså detta krafftigt och gillt. Actum ut supra på rättens vägnar L. S. L x protocollo Lars Oloffson Lagläsare i Vässmanland. Ur Västerås

domkapitels

arkiv rörande Nås socken. N:o 36.

2. Extract af en gammal räkenskaps B. C. 1674 den 13 martii tå höga biskoppen doctor Nicolaus Rudbeckius hölt visitation här i Jerna, tå efft:r den sal. herren som 1675 åhrs underskrefne räkenskap utvisar, 60 d:r af kyrckones medel at inkiöpa någon åker eller äng till Jerna capplans bohl, af bem:te penningar är utlagt och inkiöpt af Jon Staffanssons arfvingar i Utsälje en åker, Kyrckioåkren bem:d; hållandes 3 snesland, och gafs derförre tiugufyra dal:r, och skulle dermed vara fri för alla afgående utlagor, som theraf fordras kunna. The ofvanbem:te 24 dal. som äro utgifne för åkren, finnes afförde uti 1679 åhrs

83 räkenskap, men de 12 dal. för änget utgifne, äro intet ännu afförde, effter det är allenast pantsatt, stå altså the 12 dal. ännu i uppbörden behållne. Anno 1674 den 13 maji inlöstes af kyrckians medel under Jerna prästbord uti öen Jacob Larssens andel för nie dal:r östen Pederssens del för nie dal:r och sal. J o n Eriks änckia i Noret h:o Brita Olsdotter för nie dal.T; hvilcket alt är clarerat till sal. herr Eric Godenii änckia, som nu afhänder sig samma ängeslotter, afsagt i kyrckio rådernes närvaro, hvilcket iag och attesterar af dato ut supra. Samuel Morin Halfval Jsraelsson And. Pehrsson Oluf Nils i Västg. (bom) (bom) (bom) Anno 1705 den 6 martii uppå ord. tinget i Jerna sockn och Ländsmansgården i Nordanåker, närvarande ut in actis. Proponerade ländzmannen välacktad Jacob Ersson med några flera af socknens äldsta, h u r u nyttigt för dem vara skall, at den förfallne qvarnen vid Snöberget, som hela socknen åt prästen underhålla vilja och erkänna sig skylldige till, måtte igen upplagad blifva; men påstå, at som för några åhr sedan Snöbergzqvarnarne tagit åt sig den gamla qvarnen, med hus, stenar, jnrede och ränna, hvaremot de Iofvat, prästen qvarn hålla vilja, som på några åhr tillbakars fast litet eller altz intet skiedt, utan länsmannens med fleras qvarnar tillitas mast hälst Snöbergzqvarnen icke vid mackt skall hållas, varandes gamla prästqvarnhuset aldeles förfallit, då stenarne med jern och dylikt ber:de qvarnlagare till nytto kommit; ty påstod ländzmannen, at samma Snöbergzboer måtte sättia qvarnen i det stånd, som han förr var både i en och annor måtto, thereffter hela socknen qvarnbyggnaden till fullkomligt sig åtaga vill. Någre af Snöbergzboerne närvarande nekade härtill, förebärandes sig icke hafva Iofvat prästen någon qvarnfrihet, icke heller för den gamla förlorade och nederruttne kunna svara. Resolutio: aldenstund i visshet är, at Snöbergz qvarnlagare emot thet gamla qvarnhusets med stenarnes och mera inredes, samt rännans fria tillträde sig till nytto och gagn, Iofvat och förbundit sig at hålla prästen i denne församlingen qvarn, så måste de antingen det fullborda, så att ett nöje för prästen kan vara dervid, eller ock upprätta huset igen, så godt både till stenar och väggar och annat inrede, som det förra var, då hela socknens skylldighet sedan blifver, qvarnen till fullbordan och nyttig giörelse at befordra och förfärdiga. Actum ut supra. P å häradz rättens vägnar Jonas Boetius Lindebohm Ädel och högacktad herr häradzhöfding samt den lofl:e häradzrätten! Ur Västerås

domkapitels

arkiv rörande

Nås socken.

N:r

36.

3.

Höghvyrdige och höglärde herre, h. biskop, ehrevyrdige och höglärd :e herrar consistorii assessores, höghgunstige befordrare och gunstige herrar 2. Hafver hufvudförsambl. Nås ex proprio contribueradt til J ä r n a cappellans bord ett snees land, der emot J ä r n a til pastoren gifvit någre lass äng, hvilke om dhe kyrkioheerden skulle förtagne varda, måste han sittia i största elende Nås den 10 aprilis a:o 1682

Ur Västerås

Eders höghvyrdighetz och ven. consist, ödmiuke tienare Isaacus Brovallius. domkapitels arkiv rörande Nås

socken.

84 4. Dito resolverat; denne ansökning vill rätten hafva remitterat till nemden och socknens äldsta, som vid första våhrdag, hafva på socknens oskifftade marek at se ut och tilldela capellansbordet en tienlig tract till hästhaga. Ut supra. Reinh. Rudker. Emedan mig i krafft af mitt embetes pligt, åligger esom offtast förrätta gudztiensten uti Nåås församling; och som man om sommaren intet är mäcktig att stilla häst på stall, men theremot är ovist om sundags morgon at få honom igen på vida lötmarcken om sundagen, enär iag skall till Nåås; alt therföre bönfaller iag hos högacktad herr häradzhöfdingen och den lofhe häradzrätten, det tillstånd gifvas kunde, at utse för mig på lötmarcken intet långt från prästbordet en liten hästhaga, hvarest som hälst kunde pröfvas skiäligt, hvaruti hästen vid sådane tillfällen kunde insläppas och i hastighet igenfås; hvarpå iag afvacktar högacktad herr häradzhöfdingens och den loflige rättens gunstiga resol. och bifall, med förblifvande högacktad herr häradzhöfdingens och den lofhe häradzrättens ödmiuke tienare Hans Abenius. Effter flere gånger aftalt uti socknestufvun, samt i dag tillsagt på kyrckiovallen, har nedanskrefne uti hans ehrevördighetz herr H a n s Abenii närvaro utstakat en tienlig platz till hästhaga, till prästbordet, i ödmiukt följe af den lofhe tingzrättens resol. af den 15 januarii 1730; och är platsen belägen näst utom jordbroen uti åkermyran, der vägen går öfver ifrån kyrckian till landzvägen; och är bredden 90 steg, samt längden på samma haga 219 steg, derest prästebordet skall upslå ett hufvuddike ända effter, så at vattnet der eij må dammas, när det ifrån den öfriga delen af myran utkommer, som nedan är under arbete, at altsammans utdikas. Jerna den 29 junii 1736. Anders Schedin Per Anderss i Grånäs Ur Västerås

domkapitels

arkiv

rörande Nås socken.

N:r

36.

10.

Äppelbo.

Äppelbo församling har, för att bilda eget gäll, utbrutits från Nås pastorat enligt kungl. brev den 13 februari 1822 *). I församlingen är endast anställd kyrkoherde. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har för detta pastorat fastställts genom Kungl. Maj:ts resolution den 24 mars 1916, gällande från och med den 1 maj 1917 till och med den 30 april 1937.

Löneboställe. Enligt berörda löneregleringsresolution är till prästerskapets avlöning anslagen avkomsten av kyrkoherdebostället Kapellansgården i Äppelbo socken; varande tillika i resolutionen stadgat, att fri bostad skulle beredas kyrkoherden genom upplåtelse av prästgård å kyrkoherdebostället, på sätt i ecklesiastik boställsordning stadgades. Det äldsta anträffade till ovannämnda boställe sig hänförande dokument är en den 29 mars 1659 av dåvarande vice pastorn i Nås Israel Israelis Nassenius undertecknad handling, enligt vilken socknemännen, länsmannen och sexmännen i Äppelbo socken år 1653 »samsatte sig och beslöto sig emellan, att allmänningen Stora Ögnedalen, och Häggedalen benämnd, skulle ligga under cappelansbordet evärdeligen» 2 ). Vid laga ting med Äppelbo socken den 24 januari 1666 beklagade sig dåvarande kaplanen i Äppelbo Erik Godenius över boställets ringhet till »ägor och utvägar» med begäran att få hava ett fäbodställe å nybygget Långvattnet 3 ), beläget pä Äppelbo sockens allmänning. Tingsrätten biföll sökandens begäran »såsom skjälig bemälte torp 4 ) at vederkännas, häfda och bruka sig til nytto, så länge han sig uti Äppelbo församlings vercklige guclz1 ) Det kungl. brevet i kungl. kammarkollegii brevsamling. Församlingens första kyrkoherde Sten Victor Godee tillträdde p a s t o r a t e t år 1840. (Västerås stifts herdaminne.) 2 ) Bil. 1. ' 3 ) I handlingarna vanligen b e n ä m n t Långmarken. 4 ) Av tingsrättens resolution inhämtas, att ifrågavarande nybygge, som innehades av en finne, troligen Mårten Ersson »skogens och sochneallmänningens förderfvare, blivit lagligen för r ä t t a uthdömdt». Beträffande nybygget har av de i kyrkoarkivet förvarade handlingar vidare inhämtats, att P e r Eliasson och hans m å g Staffan Hindriksson, som varit därstädes boende, genom ett den 26 februari 1781 avslutat köp till åtskilliga Filipstads bergsmän försålt »en. fäbodvall med h u s och röijsel i Långmarken, men att försäljningen vid laga ting med Äppelbo socken genom u t s l a g den 28 j a n u a r i 1788 ogillats av häradsrätten, som ålade Eliasson och Hindersson att avträda fäbodvallen till komministersbostället och bortföra husen. H ä r a d s r ä t t e n s beslut gillades av länets l a g m a n s r ä t t den 29 augusti 1788, varefter p a r t e r n a emellan den 14 september 1788 träffades en förening, som intogs i kungl. Svea hovrätts protokoll för den 8 oktober samma år. Emellertid försålde ä p p e l b o socknemän genom en den 18 november 1798 u p p r ä t t a d köpehandling fäbodvallen Långmarken till Mas Pelles Lars J a n s s o n på Boren. Malungs tingslags h ä r a d s r ä t t upphävde dock efter stämning av vederbörande boställshavare försäljningen samt ålade socknemännen att återbära den u p p b u r n a köpeskillingen och återställa lägenheten till b r u k och nyttjande av vederbörande innehavare av kaplanstjänsten i Äppelbo.

86 tjenst bruka låter men sedan tilkännes det hans successori til bruk och nytto» 1 ). Emellan Äppelbo och Järna socknemän tvistades om äganderätten till en sloga i Ögnedalen, uppenbarligen samma lägenhet, som åsyftas i förenämnda handlingen den 29 mars 1659; och blev slogan genom dom den 24 februari 1672 tilldömd Äppelbo socknemän, vilka densamma »sitt prästebord underlagt till Hööboohl» 2 ). Vid laga ting i Äppelbo den 21 februari 1673 transporterade dåvarande komministern i Järna Erik Godenius till Äppelbo socken » för des prästebordh» två köpehandlingar den ena av den 16 april 1665, varigenom Godenius förvärvat ett till läget närmare angivet åkerstycke om 12 snesland, och den andra av den 12 januari 1669, varigenom han såsom pant bekommit ett åkerstycke å Risheden, likaledes om 12 snesland 3 ). Är 1690 den 26 februari vid prosteting i Äppelbo hölls husesyn; därvid fördes protokoll av följande lydelse: »Äkren är så stoor at han med 4 t:r såås kan, hart vid prästegården belägen, väl häfdad, och med gärdzgårdar tilhopa med grannarnas hägnad. En myrsloga någorlunda 4 miel ifrån prästgården, hvar til ingen mehr äng fins, uthan försambl. gifver årl. til siälesöriaren höö, hvar och en af sit hushåld effter lägenheeten. Fäbodar haf:er församblingen i förslag, at nu i instundande våhr oprödia tilhopa med prästbordz grannarne, närmare vid handen än den capelian här til brukat haf:er.» I en jämlikt nådigt beslut den 31 augusti 1695 angående utarbetande av ett s. k. prästverk för Kopparbergs län upprättad, av kyrkoherden i Nås Isac Browallius underskriven handling meddelas under »Äppelboda sockn» följande: »Capellans bord af sochnen hopaslaget, och af mager jord / : som här å orten eliest ingen finnes : / upbrukat till fyra tunnors uthsäde åhrl. med myrsloga der till vid pass 12 lass.» Husesyn förrättades å Äppelbo kaplansboställe den 23 maj 1737; och innehåller det vid synen förda protokoll nedanstående redogörelse över boställsjorden: »Följande åkrar höra under prästbordet. 1) Storåkern söder om gården består af 2:ne tunnors utsäde, 2) Sandåkern norrom är efven 2 tunnor som berättas sedan förre husesynen d:n 6 martii 1695 vara af Prästehagen upbrukad, och en tid varit i bruk 3) En åker vid Rijsheden väster om Olof Israelsgård 1 tunnas 4) Fähusåkren utom ladugården håller 3 fjerdingar 5) Herbergzåkern til öster liggande 1 tunnas 6) Knutzåkren öster om Knutzgården 1 tunnas giör tilsammans nu i bruk varande åker 7 tunnor 3 fierd. 1 2 3

) Bil. 2. ) Bil. 3. ) Bil. 4.

87 Hvaraf trediedelen årligen kommer at ligga i trädet, somlige åhr mer eller mindre, som åkern är stor el:r små till Ängeslogan, som ligger på åtskillige ställen i Storänget bestiger tilhopa det öfrige i Sturänget och Kåhlstranden

1 | lass | lass Blir 2 lass.

1) Fäbovallen här under prästebordet är belägen 4 mihl ifrån sochnen åt Qvarnbergz sidan Långmarken kallad, består af vallsloga till 6 lass, som är nu i godt stånd och efven en tid har varit. 2) Vid Bruskogen äro ock fäbodar nyl. uplagade % mihl ifrån sochnen på samma väg til Långmarken, brukas ock til betes mark först på åhret. Ingen vall uptagen ännu, som doch effter handen bör skie effter förre åboerne för många åhr tilbaka låtit den förfalla, hälst sochnen denne platzen til fäbodar utsedt, och der til en begynnelse med et fähus upsättiande för lång tid sedan giorde; men sedan prästbordz boerne den tiden fingo sin egen fäbovall der bredevid, deräst de giödningen aflämnat til för 2:ne åhr sedan då sal. Schulteri änka vid afflyttningen ifrån prästebordet den såsom sin ägendom bortsåldt, berättandes länsmannen med nämnden dessa fäbodar höra under prästbordet, och således bort altid häfdas, som på en lång tid för bemälte orsak eij skedt. Och som de samme eij finnas i 1695 åhrs husesyn uptagne hade de kommit i förgätenhet, och eij hafft tilfälle sig deröfver förr at besvära. 3) Myrslogorne till prästbordet */, dingz väg ifrån Långmarks fäbodar kunna slås på alla ställen tillhopa hälfften hvart annat åhr, vid Jerna rå gamla häfder 12 lass. 1) Kallas Häggdalen, 2) Ögedalen, 3) Kiällmyran, 4) Ähsmyran, 5) Torpmyran. Hvilka alla ligga för sig sielf och eij hafva några interessenter. Vid prestebordet utan för fenstren är en liten kryddgårdztomt med gärdzlegård kring, så ock kåhlgård något större nedan bryggehuset efven med svarlig gård stängd. Straxt här vid är ock en hästhaga under prästgården hörande med små gran och enskog beväxt, uti hvilken några af grannarne äre delachtige, kringstänges af åkrar och engiar å den ena sidan, men den andra ligger åt elfstranden. Äppelbo capellansgård på Sählen d:n 23 maji ähr 1737. Uppå höga landzhöfdinge embetes vägnar And. Engman. Ä Ven:die consistorii vägnar Eric Dicander Eric Arosen past. Nåsens. commi. loci Lars Nilsson (bom) länsman (bom) Olof Perssonl nämndemän på Salen Elian (bom) Persson I och Eppelbo.»

88 Länets lantmäterikontor har angående ägoarealer och ägouppskattningsinnehåll rörande Äppelbo kyrkoherdeboställe meddelat följande: Kyrkoherdebostället i Äppelbo socken benämnt Salen n:r 1 (Pastorsbostället om Vi6 mantal hade tilldelats: a) Vid storskiftesåbodelningen åren 1856—57 av Salens m. fl. byar inägor: Äker o. d Äng Impedimenter Summa

Areal

Uppskattn .innehåll

14 tid 16.7 kpld 13 » 21.5 » 5.8 » 28 tid 12.o kpld

5 tid 30.121 kpld 30.317 » 6 tid 28.4 3 8 kpld

motsvarande 2,711.54 reducerade bandland; och b) Vid allmänna storskiftesdelningen mellan byarna eller skifteslagen åren 1857—58 av Äppelbo sockens skogsmark: Areal

Avrösningsjord 457 tid 10.3 kpld Myrslog och impedimenter 77 » 6.0 » Vatten 2 » 19.0 » Summa 537 tid 3.3 kpld.

Uppskattn.innehåll

29 tid 23.985 kpld

Bostället, som angåves vara av krono under allmän disposition, syntes sålunda hava i det hela tilldelats följande nu till metersystemet överförda arealer: Åker o. d 7.1687 hektar Ä n g o. d

6.7491 Avrösningsjord Impedimenter o. d.

»

225.7572 » 39.4736 » eller tillsammans 279 hektar 14 ar 86 kvm.

URKUNDSBILAGOR. 1. N:o 6 e copia. Bekänner jag mig undertechnad, och giör här med vitterligit, at sochnemännerne, så väl såsom ock länsman och sexmännerne i Äppelbo sochn åhr 1653, det samma åhret, som hans högvördighet biskopen visiterade i Äppelbo, samsatte sig och beslöto sig emellan, att allmänningen Stora ögnedalen, och Häggedalen benämd, skulle ligga under capellans bordet evärdeligen och fierdedelen af sochnen åhrligen skulle både slå den allmänningen Stor ögnedalen och Häggedalen / : ingen annan hvarken finnarne eller någon af sochne männerne skulle drista sig til at slå eller föra något hö ther ifrån sig tilhanda till straff til giörande: / och höet. som der faller, föra det hem åt prästen med sin egen omkostnad. Anno 1654 första åhret slogo finnarna, andra åhret slogo Rijshedzkarlarne. F i n n a r n a skulle åhrl. hielpa til et dagzvärke, såsom ock föra det höet hem till capellansgården, tredie slogo de, som bo på Salen, fierde åhret de som bo på Åfvanheden, och så alt bortåt.

89 At detta sanfärdigt är bekräfftar jag med mitt namn och vanliga signete. Nåås prästegård d:n 29 martii anno 1659. Israel Israelis Nassenius vice pastor. Vara lika lydande med dess original attesterar Christ. Segerström. Ur Västerås

domkyrkas

arkiv rör. Nås

Datum

socken.

2. Utdrag af domboken hållen uppå laga härads tinget med Äpplebo sockn i Storbyn den 24 januari 1666; närvarande, som domboken utvisar. Kom och för rätten vällärde herr Eric Godenius sacellanus i Äplebo församling och beklagade cappelans boer dets ringhet til ägor och utvägar, begärandes med någon lägenhet förbättras måtte angifvandes ett finne nybygge, Långvattnet benämdt belägit på Äplebo sockns allmänning, hvaräst han begärde få hafva ett fäbodeställe Resol. Såsom på undersökande och ransakan, befants at bemälte finnebygge är lagligen för rätta utdömdt vidare at kunna och böra brukas af finnen, såsom skogens och sockne allmänningens förderfvare, altså approberade rätten herr Erics begäran såsom skjälig bemälte torp at vederkännas, häfda och bruka sig til nytto, så länge han sig uti Äpplebo församlings verckelige gudstjenst bruka låter men sedan tilkännes det hans successori til bruk och nytto Föregående vara rätteligen utur den i häradskistan befintelige dombok utskrifvit, betygar På Härads rättens vägnar Er. Brandberg Afskrift. Exhib. På ordinarie lagmans tinget i Björbo och Söderberke d. 11 septembris åhr 1667 och resolvera at efter ty häremot intet bespörjes vara appelleradt böhr vedergående detta härads rätts afsked obehindradt njuta som förbemalt står. På Lagmans rättens vägnar Johan Gustafsson örnevinge mppria. Concordare cum originali vid Johannes Collebeckius Attestatur in Äppelbo Ericus Godenius V. D. minist. mppria Sacellanus. mppria. Med afskriften, som vid prästebordets skrifteliga handlingar förvarad är i alla måtto liktydig intyga Äppelbo d. 18 febr. 1785. Dan Godenius Comminist. i Malung Jean Friedrich Frogehn Ur Äppelbo kyrkoarkiv. 3. Emellan Lars Knutsson i Stoorbyen och Erich Larsson på Sählen ifrån Eplebo, kärande, sampt lähnsm:n Staffan Nielsson i Nordanåker, Thomas Pehrsson i Skåhle och Matts Olsson i Uthsölie ifrån Jerna, svarande; angående en sloga, ögnedaahlen be:d, belägen på skillnaden emellan Jerna och Eplebo sochner, så och förledne sommar af Jernaboerne där afbergade höö, som af Eplebokarlarne

90 urgeres vara förbrutit, medh booth för våldsvärckan, och tvistas om: är detta tingsr:ns domb afsagdh i Nåås den 24 februarij 1672. Så ehuruväll Jernaboerne förebara slogen, som tvistas om, fordom skulle hördt dheras sochn till och Epleboerne för 30 och någre åhr sedan gifvit dem för samma slogas bergning smide och andre saker i legor, som närvarande Jernakarlars föreldrar skohla hafva oppburit: sedan och uppåståå sampt begära en syhn och ransakning öfver skillnaden emellan sochnerne, då dhe förmoda slogan varda fallande inom dheras råå, och i så måtto förmehna sig närmare den att behålla än Eplebokarlarne: lijkväll såsom Epleboerne bevijsa sigh hafft af uhrminnes tijdh, som ringast till 110 åhr dhen slogan i stadigh brukning, sedan sochnerne skildes åth, oachtat att Nååsfinnarne stundomb wehlat sig därtill rächna, det Jernaboerne eij heller kunna förneka, men angående legan förklara dhen så, att dhe den gifvit för en haga icke långt därifrån liggiande vijdh Bringsiön, som nu sedermehra en Eplebokarl erfft ifrån J e r n a : der näst och nu uthan ringesta quahl eller åtaahl ber:de haga i 30 och någre åhr nyttiat, hvarföre dhe och af sådan säkerheet på enget detsamma sitt prästebord underlagt till hööboohl som vithnes så nödigt därifrån kunna mistas, att sochnen elliest icke skall någon präst kunna uppehålla, hvar som den därifrån undgå skulle. Elliest bevittnes och här af en dehl uthaf nembden, att dhe aldrig annat hördt, än Epleboboerne dhen slogan tilhördt, såsom och nembdemannen Jacob Halfvarsson i Borgh berättar sin Faars ordh varit, som för 16 åhr dödh är, och till 100 åhr gl. var, då han afledh, att han aldrigh annat vettat än den slogan hörde Eplebo till ifrån det sochnerne åthskildes: Dy kunde då r : n eij annars finna än slogan, som tvistas om, böra Eplebo tilhöra. (Sedan kommer ett stycke om böter för Järnaborna för rättegången.) Ur Västerdalarnes

domböcker.

Band

VIII.

4. Anno 1673 d. 21 februarij hölts rätt laga tingh i Eplebo sochn Transporterade inför r : n hr. Erich Godenius i Jerna, till Eplebo sochn för det prästebordh, 2 köpeskriffter, som han bägge lagfahrit, den ene dat. d. 16 apr. 1665 däruthi Erich Larsson och hans hustru Ingebor Erichsd:r på Rijsheeden försåldt till hr. Erich 12 snesehd åkerstycke, belägit ofvanför Isrel Olssons torkestugu uthmedh reenen vijdh gärdslegården för 24 dir. k:tt, tu tröö korn, 4 mr. smör. Dhen andre dat. d. 12 jan. 1669, som och nu 3:die resan opböds, däruthi Niels Pehrsson på Rijsheeden hr. Erich i panth satt ett åkerstycke om 12 sneselandh på Rijsheeden för 26 dir 24 öhre k:tt, noch under samme skrifft ofvanförmählte Erich Larsson på Rijsheeden panthsatt hr. Erich tree små engesteegar, belägne uthi öfverbergshagan emot 15 dir. k:tt. Detta klandrade Erichs sohn Lars Ersson, att han och hans faar härföre most skatte, endoch hr. Erich niutot bergningen. H r . Erich sade sigh detta beräcknat med hans fadher i prästerättigheet, lofvade doch till hans vijdare förnöije, tillställa honom l1,^ dir. k:tt. Ur V ester dalarnes domböcker.

Band

VIII.

11. Malung och Tyngsjö. Av ålder lärer Malung x ) hava tillhört Mora socken. 2 ) Tiden för dess avsöndrande därifrån är icke bekant, men det skedde sannolikt antingen under senare hälften av 1300-talet eller under förra hälften av 1400-talet, ty 1476 fanns Canutus antecknad såsom curatus i Malung, som då var eget pastorat med Lima såsom annex. 3) Invånarne i Öje by, vilken enligt nådigt brev den 12 december 1608 överflyttats till Vänjans socken, klagade hos Kungl. Maj:t över »then länge kyrckiowäghen the haffua till Wenians kyrkia». Genom nådigt brev den 12 februari 16094) förordnades med anledning därav, att byamännen »måghe här efter sa wäl som tilförende liggia till Malunge sochn». 5 ) Lima avskildes från Malung till eget pastorat enligt nådigt brev den 8 september 1616. 6) Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har för Malungs pastorat fastställts genom Kungl. Maj:ts resolution den 12 maj 1917 att gälla för tiden från och med den 1 maj 1918 till och med den 30 april 1938; och utgöres prästerskapet i pastoratet enligt samma resolution av kyrkoherde och tre komministrar, av vilka den ene komministern skall vara bosatt i Malung, den andre i Fors och den tredje i Tyngsjö. x ) Angående socknens namn och uppkomst h a r m a n endast gissningsvis k u n n a t leda sig till någon slutsats. Hulphers antoge benämningen hava uppkommit av m å r d (Mustela), som h ä r ännu i dag på folkdialekten kallades mal, och varav, enligt ä n n u fortgående sägen, av gammalt skulle hava funnits en sådan mängd, att mårdskinn i n g å t t i skattepersedlarna till kronan. I gamla handlingar hade ock socknen blivit kallad Maläng. (Beskrivning över provinsen Dalarne, 5:e häftet sid. 16, tryckt 1864.) När orten först börjat bebyggas vore okänt, men m a n trodde sig veta, att den i äldsta tider begagnats till betesmark, fiske och djurfångst av Mora- och Leksandsbönder, och att den därigenom efterhand blivit befolkad. — En bland sockenfolket ännu gängse sägen förmäler, att i äldsta tider en Moradräng och en Leksandskulla sammanträffat i en kvarn i Yttermalung och där knutit en ömmare kärleksförbindelse. F r u k t e n därav blev en son, som sedan skulle hava bosatt sig här och under n a m n av Malungen givit upphov till socknens så väl n a m n som befolkning. (Samma arbete, 5:te häftet, sid. 6 och 7.) 2 ) Samma arbete, 3:dje häftet, sid. 10, tryckt 1862. 8 ) Samma arbete, 3:dje häftet, sid. 10 och 11. . . Biskop Byzelius förmälde, att Malungs kyrka blivit invigd av biskop Egislaus Haqumi, som avled 1371. Sannolikt vore den dock långt förut uppbyggd eller ock vid nyssnämnda tidpunkt kanske ombyggd, ty Hulphers omtalar i sin »Dagbok» s. k. avlatsbrev för denna socken, utgivna i 12:te seklet. Med avseende därå att Lima ursprungligen varit annex till Malung, borde m a n ock skäligen kunna antaga, att Malung till både befolkning och kyrkoväsende vore äldre, och att, då Lima redan 1321 hugnats med såväl avlatsbrev som biskopsbesök, Malung långt förut haft kyrka och präst. (Samma arbete, 5:te häftet, sid. 7). Den första kyrkan i socknen, blott ett träkapell, ansågs hava varit uppförd på den s. k. Hallersbacken i Mobyn, V* mil norr om den nuvarande kyrkan. (Samma arbete, 5:te häftet, sid. 8.) 4 ) Bil. 1. 5 ) E t t kapell uppfördes under 1600-talet i Oje by. 6 ) Beskrivning över provinsen Dalarne, 5:te häftet, sid. 8.

92 Löneboställen. Genom löneregleringsresolutionen äro till prästerskapets avlöning anslagna, bland annat, avkomsten av kyrkoherdebostället, komministersbostället och nuvarande kapellpredikantsbostället i Malungs socken. Kyrkoherdebostället. Pä biskopen Johannes Kudbeckii föranstaltande upprättades i början av 1600-talet förteckningar rörande församlingarna i Västerås stift. Dessa förteckningar, vilka voro avsedda att företes vid blivande visitationer inom församlingarna, voro synnerligen omfattande och innehöllo, bland annat, uppgift om de ecklesiastika boställenas ägor m. m. — Av den för Malungs församling upprättade förteckningen 1 ), vilken är daterad den 23 februari 1631, då sannolikt visitation hållits inom församlingen, inhämtas, att prästbordet blivit »aff sochnen gifuit», att dess åker besåddes med 13 tunnor vårsäd och att boställets höavkastning, vilken erhölles »här och där och widh holman», beräknades uppgå till sexton lass. Prästbordet hade därjämte fiskevatten »i äen mz the andre grannarne», lakfiske vid »Öyesborn», kvarnställe i »Wallåen» samt skog och mulbete med »hele kyrckbyen» ävensom en vid Smedberg belägen myrslog, som beräknades lämna en till 2 lass hö uppgående avkastning. A omförmälda handling finnes anteckning därom, att den 13 februari 1642 hållits visitation i Malung, varvid befunnits »förbätrat uthi thet», som vore i omförmälda förteckning annoterat. 2) Av utdrag ur domboken, hållen vid laga ting i Malung den 10 februari 1676, inhämtas, att socknen år 1632 meddelats »häradsfasta på prästebordets fääbovall». 3 ) Vid den 28 februari 1690 hållet prosteting i Malung förrättades husesyn å de ecklesiastika boställena i församlingen; och förmäles i det därvid förda protokoll 4), att kyrkoherdeboställets åkrar väl hävdades och sköttes, att bostället hade två fäbodställen, därav ett vore beläget vid Värmlandsgränsen, och att det andra utgjordes av Jerdås fäbodar. Ängsmarken upptages på sätt framgår av bil. 4. I en jämlikt nådigt beslut den 31 augusti 1695 angående utarbetande av ett s. k. prästverk för Kopparbergs län upprättad, av kyrkoherden i Malung Georgius Salinus den 3 december 1695 underskriven handling meddelas, bland annat, följande. 5 ) Prästbordet, både till åker och äng, hade församlingen sammanskjutit och givit. Dess storlek efter jordtalet vore emellertid icke känd. Utsädet hade högst uppgått till 8 tunnor, nämligen råg och korn tillhopa 2 tunnor och havre 6 tunnor. Årligen besåddes tre fjärdedelar av åkerjorden, medan en fjärdedel därav läge i trade. Ängsmarken, J

) Bil. 2. ) D:o. ) Bil. 3. 4 ) Bil. 4. 5 ) Bil. 5. 2 3

93 som vore belägen på åtskilliga orter, beräknades lämna en till 24 lass uppgående höavkastning. Prästbordets åker- och ängsmark finnes särskilt upptagen i en av kyrkoherden i Flöda Laurentius Dicander bestyrkt handling. x) I ett av kyrkoherden Salinus den 2 augusti 1700 till vederbörande kontraktsprost avlåtet brev förmäles, att skogen i Malungs församling vore »så för präst som bonde aldeles obytter». Kyrkoherden brukade »den med grannarna». Genom nådigt brev den 3 mars 1882 meddelades bestämmelser rörande disposition av skogsavkastningen å kyrkoherdebostället i Malungs församling. Kungl. kammarkollegium avgav i detta ärende den 29 december 1881 underdånigt utlåtande, däri kungl. kollegium — jämte upplysning att bostället ej förekomme i jordeboken men ansäges utgöra 3/a mantal av skatte natur — förklarade anledning icke förefinnas att antaga, det hemmanet blivit av kronan till boställe upplåtet, samt i följd därav hemställde, att hela ordinarie skogsavkastningen utöver husbehovet måtte få av boställshavaren disponeras med skyldighet för honom att gälda skogsindelningskostnaden. Från kyrkoherdebostället hava följande jordavsöndringar ägt rum. Genom nådigt brev den 27 november 1874 medgavs, att ett område av Malungs kyrkoherdeboställe om 4.3 kvadratrevar finge för utvidgning av församlingens kyrkogård emot årlig avgäld avsöndras. Genom nådigt beslut den 30 juli 1920 har medgivits, att fyra å en av distriktslantmätaren Adolf Hagman år 1917 upprättad karta beskrivna och med n:r 1, 2, 3 och 4 betecknade områden med en sammanlagd areal av 1 hektar finge, området n:r 1 om 25 ar för utvidgning av församlingens begravningsplats, områdena n:r 2 och 3 om tillhopa 38.4 0 ar till byggnadsplats för församlingshus och kyrkostall samt området n:r 4 om 36,6 0 ar till landningsplats för kyrkobesökandes båtar mot årliga avgälder till Malungs församling upplåtas från kyrkoherdebostället att av församlingen med nyttjanderätt innehavas. Genom Konungens befallningshavandes i Kopparbergs län beslut den 14 februari 1924 har medgivits att 4,175 kvadratmeter finge mot viss årlig avgäld under angiven tid från bostället avsöndras. Komministersbostället. I förenämnda den 23 februari 1631 upprättade förteckning 2 ) förmäles, att i församlingen ej funnes något kaplansboställe. Till sådant ville emellertid församlingsborna »efterlåta» det »gambla fäbostället» med den »lilla engen ther hoos». Av det vid ovan omnämnda husesynen den 28 februari 1690 förda protokoll 3) inhämtas, att komministersboställets åker innehölle omkring 3 l/2 tunnland, att en hage årligen brukades till slog och att bostället hade fäbodar vid Yttermalung, varjämte fäbodvallen användes till äng. J

) B i l . 6. ) B i l . 2. 3 ) Bil. 4. 2

94 I förut omförmälda av kyrkoherden Salinus den 3 december 1695 underskrivna handling x) meddelas, att församlingen även till kaplansbord sammanskjutit åker och äng. Åkerjorden uppginge ej till halvparten mot kyrkoherdeboställets, och ängsmarken vore liten. Genom nådigt brev den 3 mars 1882 meddelades jämväl bestämmelser rörande skogsavkastningen å komministersbostället i Malung. Även i detta ärende avgav kungl. kammarkollegium den 29 december 1881 underdånigt utlåtande, däri kungl. kollegium — jämte upplysning att komministersbostället icke funnes upptaget i jordeboken men ansåges sedan äldre tider utgöra y i 6 mantal av skatte natur — förklarade anledning icke förefinnas att antaga, det hemmanet blivit av kronan till boställe upplåtet, samt i följd därav hemställde, att hela skogsavkastningen utöver husbehovet måtte få av boställshavaren disponeras. Kapellpredikantsbostället i Tyngsjö. Enligt nådigt brev den 20 mars 1858 2) hade rikets då församlade ständer underdånigst anmält, att de, med bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda nådiga framställning, å riksgäldskontoret anvisat, för en gång, ett belopp av 4,500 rdr. rmt till inköp av boställe åt en kapellpredikant inom Tyngsjö till Malungs pastorat hörande kapellförsamling. I underdånig skrivelse den 16 februari 1859 förmälde domkapitlet i Västerås, att till boställe ät kapellpredikanten blivit för 800 rdr. inköpt egendomen Orrudden, samt att på boställets bebyggande, uppodling och iordningställande i övrigt redan blivit nedlagda kostnader och arbete av kapellaget till ett värde av 5,207 rdr 79 öre, i följd varav konsistorium i underdånighet hemställde, att Kungl. Maj:t täcktes förordna om det beviljade anslagets utbetalande. Genom nådigt brev den 21 oktober 1859 fann Kungl. Maj:t gott förordna, det statskontoret ägde hos riksgäldskontoret rekvirera och till domkapitlet i Västerås översända omförmälda anslagssumma 4,500 rdr rmt för att vederbörande tillhandahållas till bestridande av de genom förberörda köp av kapellpredikantsboställe föranledda kostnader. Genom nådigt brev den 3 mars 1882 bifölls en underdånig ansökning av Tyngsjö kapellförsamling att till utvidgning av församlingens kyrkogård måtte få från predikantbostället avsöndras ett jordområde av en kvadratrev 71 kvadratstänger mot skyldighet för församlingen att verkställa nyodling å bostället tillhörig jord för en beräknad kostnad av 73 kronor 25 öre.

Prästgård för komministern i Fors. Genom nådigt brev den 25 april 1919 fann Kungl. Maj:t gott förordna, bland annat, att å visst område av en utav lantmäteriauskultanten Karl Westman år 1917 upprättad karta över ägor inom Östra Fors skifteslag skulle, därest detsamma av Malungs församling förvärvades och vid blix 2

) Bil. 5. ) Bil. 7.

95 vande ins} r ning visades vara gravationsfritt, anordnas prästgård för komministern i Fors i enlighet med de närmare föreskrifter, som av vederbörande synerätt kunde komma att meddelas. Sedan Malungs församlings kyrkoråd — med förmälan att ovanberörda område icke kunnat av församlingen förvärvas gravationsfritt — anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes såsom plats för prästgård åt komministern i Fors godkänna ett å en av distriktslantmätaren C. Axel Forsbeck år 1921 upprättad karta närmare angivet område om 0.577 5 hektar, utgörande delar av de utav församlingen för ändamålet inköpta lägenheterna Friden n:r 1 och 4 inom Östra Fors skifteslag, fann Kungl. Maj:t enligt nådigt brev den 26 maj 1922, med ändring av nådiga beslutet den 25 april 1919, gott förordna, att prästgård åt komministern i Fors skulle under vissa villkor förläggas å det föreslagna området i enlighet med de närmare föreskrifter, som av vederbörande synerätt kunde komma att meddelas. Synerätten meddelade beslut i ämnet den 26 juli 1922. Församlingen hade enligt särskilda köpekontrakt den 4 januari 1922 *) inköpt dels för 600 kronor lägenheten Friden n:r 1 om 0.6 7 hektar avsöndrad från Spännar Karin Halvarsson tillhöriga hemmansdelen 13.3 02 reducerade snesland litt. D a l i Östra Fors skifteslag, dels ock för 900 kronor lägenheten Friden n:r 4 om 1.0 2 hektar, avsöndrad från Linjo Jonas Larsson och hans hustru Kerstin Halvarsdotter tillhöriga hemmanet 34.173 reducerade snesland litt. D i samma skifteslag. Den 1 juli 19222) meddelades lagfart å de båda lägenheterna Friden n:r 1 och Friden n:r 4, vilka enligt gravationsbevis den 19 augusti 1922 visades vara gravationsfria.

I länets lantmäterikontor har utarbetats följande

»P. M. rörande de ecklesiastika boställena inom Malungs församlings pastorat. Den vid uppläggandet av jordregistret för Malungs socken av vederbörande länsstyrelse upprättade förteckning enligt formulär K upptager följande tre ecklesiastika boställen inom socknen nämligen: 3/8 mantal eller 549 snesl. 8.4 6 bandi, kronoskatte Kyrkoherdebostället, Vie mantal eller 137 snesl. 8.0 3 bandi, kronoskatte Komministerbostället samt 4 snesl. 9.2 3 bandi, kronoskatte Öje N:o 19 Kyrkoherdebostället. Dessa tre boställen hava i jordregistret införts pä särskilda upplägg, vilka benämnts respektive Kyrkoherdebostället N:o 1, Komministerbostället N:o 1 och Öje N:o 19. Dessutom finnes i jordregistret ett upplägg betecknat Prästgård N:o 1 för en fastighet om 10 snesl. 7.4 0 bandi, reducerad jord av skattenatur. Kösande dessa fastigheter har av skifteshandlingarna inhämtats följande. 1 2

) Bil. 8 och 9. ) Bil. 8 och 9.

96 a) K y r k o h e r d e b o s t ä l l e t N:o 1. Detta boställe har erhållit sina ägoområden lagligen utbrutna vid det under åren 1846—56 verkställda storskiftet å såväl inägor som skogsmark till Malungs socken. Storskiftet å inägorna och fäboderegleringen företogs i fyra avdelningar omfattande Ytter-Malungs kapellag, Över-Malung, Öje kapellag samt finnmarkerna. Sedan revning av inägorna verkställts, företogs inom varje avdelning först indelning i skiftes- eller byalag, inom vilka storskifte var för sig verkställdes och fastställdes. Kyrkoherdebostället och komministerbostället betecknades därvid såsom skifteslag var för sig. Körande utbrytandet av boställenas inägor från övriga byar innehåller ett i lantmäterikontorets arkiv förvarat protokoll vid lantmäterisammanträde den 13 juni 1848, varvid voro närvarande konsistorie- och sockenombud, bl. a, följande: '§ 1. Körande regleringen af Pastors Boställets inegor blefvo följande beslut fattade: Lo) Pastors Boställets åkergärden och slogar omkring gården och Kyrkan bibehåller bostället oförändrat såsom förut, dock skulle af Pastors Boställets åker, Vreten kallad, näst intill den nya skolhusbyggnaden, ett planteringsland afsättas för den blifvande skollärarens behof, för hvilket planteringsland Bostället af Socknen bekommer ersättning i åker af Lissgärdet vid Myckelbyn. Gärdesgården vid Norra ändan af Boställets åker och slog skulle äfven rättas, hvarvid en kålgård af Socknens egor kommer att tillfalla Bostället, som lemnar ersättning till Socknen i den åker af Lissgärdet detsamma för det afsatte planteringslandet skulle erhålla, samt för slogen genom afdrag å Södra ändan af Boställets äng Vagn, hvilken för öfrigt bibehålles till sina förra gränsor. 2:6] På Prestön rättas råskillnaden emellan Boställets och Socknens slog, och en mindre teg som Bostället äger på Norra ändan af denna ö, sammandrages till Boställets öfrige Slog derstädes. 3:o) Den slog som Pastors Bostället eger på 7 stycken holmar i Forss, samt 2 stycken mindre uddar å Myckelänget, utbytes emot lika mycket reducerad slog på Prestön, som Bostället erhåller intill dess öfriga slog derstädes. 4:o) Pastors Bostället bibehåller sin förut tillhörige slog på Prestnäset, hvarjemte den så kallade Långängstegen ifrån Böle hitflyttas. 5:o) Den andel som Pastors Bostället eger uti Ulfänge i Östra Forss, sammandrages med Boställets slog i Utänge i Vallerås, samt afdelas i sammanhang dermed. 6:o) Den ängesslog som Pastors Bostället eger uti Öije skulle vid en skeende delning derstädes tilldelas Bostället; emedan det icke är kändt att någon jordegare i nämnde Capellslag eger slog uti Malungs Socknen, hvarigenom något utbyte kunde tillvägabringas. 7:o) Pastors Boställets fäbodar Bredsjöberget och Hemfäbodarne, bibehåller Bostället oförändrade hädanefter som hittills.

97 §2. Körande Comminister Boställets egor träffades följande öfverenskommelse: l:o) Comminister Bostället bibehåller de enskildte egor som detsamma förut innehaft omkring gården; samt bekommer i ersättning för sina spridda åker och slogtegar som detsamma förut innehaft uti Bondbäeksgärdet, Smedgärdet, Klockargärdet, Wikgärdet, Lissgärdet, samt 11 st. smärre åkertegar uti Storbyn; följande åker och slog, nemligen: hela Bondbäckegärdet, största delen av Smedgärdet, en nyodling Söder om gården, samt det återstående uti Husgärdet Vester om den nya gatan med en del af en derofvanför belägen slogmyra, rätt upp till Landsvägen. 2:o) De slogar Comminister Bostället förut innehaft, nemligen: Klockarholmen, Lissfloänget och Fäbovallen Söder om Lugnet, bibehåller Bostället såsom förut; men som Bostället vid åkertilldelningen erhåller något mera slog än detsamma förut innehaft, skulle detta öfverskott fråndelas å Södra ändan af Boställets ofvannämnde fäbovall, hvarigenom detta öfverskott åter tillfaller Socknen. Sålunda vara öfverenskommit och beslutat samt rätteligen i protocollet upptagit; betygar, som of van P å Embetets vägnar C. Setterqvist.' Pastorsbostället och Capellansbostället äro identiska med ovan berörda Kyrkoherde- och Komministerbostället resj)ektive. Särskilda kartor över boställena upprättades icke vid storskiftet, utan upptogos till boställena hörande ägoområden på kartorna över de byalag, inom eller intill vilka områdena voro belägna. Till kyrkoherdebostället hörande gårdsplatser med kringliggande inägor äro upptagna på kartan över Myckelbyn m. fl. byars skifteslag. Övriga till samma boställe hörande ägor äro upptagna på inägokartorna till Grim sakers by, Värstra Fors by och Mobyarnes skifteslag samt på kartan över fäbodestället Bredsjöberget, som tillhör vissa hemman inom Jägra by. I handlingarna till förenämnda Myckelbykartan finnes en 'Charte Beskrifning öfver Eclesiastique Boställenas In Egor uti Malungs Socken och Stora Kopparbergs Län upprättad under socknens allmänna Storskifte år 1848'. Denna beskrivning redovisar de ägor, som tillhöra pastorsoch capellansboställena efter förenämnda 1848 års protokoll. Enligt meranämnda beskrivning innehåller kyrkoherdebostället: Areal

åker äng impedimenter

7.0546 hektar 25.5479 » 1.3051 » Summa 33.9076 hektar

Uppskattning

4.1665 hektar 2.8126 » 6.9791 hektar

I arealen av impedimenter ingår Malungs kyrkogård med 0.45 51 hektar. Huruvida detta område är att anse såsom en tillydenhet till bostället eller utgör en samfällighet för socknen, har på grund av storskifteshandlingarnas ofullständighet icke kunnat här utredas. Inom gränserna för det på Myckelbyns storskifteskarta upptagna till kyrkoherdebostället hörande gårdsskiftet finnes utmärkt ett område om c:a 1954 28

98 0.0 8 hektar i areal, vara med rött bläck antecknats 'Skolmästar Bostället'. Handlingarna redovisa icke några ägor till sistnämnda boställe. Det torde kunna antagas, att detta område motsvarar det område, som bostället enligt ovanberörda 1848 års protokoll rörande ägoregleringen skulle avstå till socknen 'såsom planteringsland för den blifvande skollärarens behof.

Storskiftet av socknens skogsmark verkställdes under åren 1851—1856. Sedan skogsmarken först uppdelats på trenne skifteslag nämligen Öje kapelllag, Över- och Ytter Malung samt Finnmarken, verkställdes inom vart och ett av dessa särskilda storskiften på så sätt, att en ägolott utbröts till ett vart av de vid storskiftet å inägorna bildade skiftes- och byalagen. Till pastorsbostället utbröts under beteckningen litt. I för 14 tunnland 4.4 0 8 kappland red. jord en ägolott, som enligt delningsbeskrivningen innehåller följande arealer: Areal

Uppskattning

Skogsmark 1,629.9268 hektar 130.1493 hektar Myrslog lOl.sooi » Odugl. berg och mossar ... 238.32 53 » Vatten 5.5844 » Summa 1,975.63 6 6 hektar 130.14 9 3 hektar Enligt § 47 i storskiftesprotokollet blev vid byadelningen å skogsmarken bestämt, att alla sjöar och vattendrag inom socknen skulle betraktas såsom 'sochnens samfäldta tillhörighet'. Samtliga sjöar och vattendrag äro i delningsbeskrivningen redovisade i en särskild kolumn för »vatten» inom de ägolotter, varinom de äro belägna. Beträffande impedimenter bland inägorna beslöts, att skogsbackar bland inägor 'som ej öfverstiga 1 Tunnland, och hvilka för att ej skada der omkringliggande inegojorden måste hållas afrödjade och fria från skogsmark skola som impedimenter anses och ej i skogsskiftet inberäknas, men att deremot de backar som öfverstiga 1 Tunnlands areal ingå i skogsdelningen'. På grund av denna bestämmelse har i storskiftet på skogsmarken intagits samt tillagts pastorsbostället en i inägobeskrivningen såsom impediment redovisad ägofigur nr 1299 om 1 tunnland 0.2 kappland motsvarande 0.4967 hektar i areal, varmed sålunda uppgivna summa impedimenter bland inägorna bör minskas. Inom pastorsboställets utbrutna skogsmark ligga liksom inom socknens övriga skogsmark åtskilliga s. k. myrslogar. Om dessa innehåller ett Konungens befallningshavandes utslag den 28 december 1846: 'finner väl Konungens Befallningshafvande skäligt bifalla att, på sätt tillförordnade Styresmannen hemställt, desamma må af deras egare fortfarande häfdas hvar helst de äro belägne och, efter sitt graderingsvärde uptagas såsom obesutne lägenheter till den by inom hvars område de vid skogsdelningen komma att befinnas, och icke till den by, hvaruti egaren är boende, samt att de i följd deraf måste wara underkastade lösen på sätt i Kongl. Brefvet den 17:de Augusti

99 1804 i allmänhet är om obesutne lägenheter stadgadt; men anser deremot icke skäl förordna, att egaren må wid ansvar få grödan å dessa slogar af den omgifvande skogens egare wårdad för åverkan af de å skogen i bete gående kreatur, utan må det bero på öfverenskommelse emellan slogens egare och skogsegaren om och huru länge wagtslogen må såsom sådan anses och det för densamma, enligt i orten wedertagen sed, gjorde undantag från stängselförordningens allmänna föreskrifter fortfarande må ega tillämpning, wid äfventyr, att, om sådan öfverenskommelse icke är wederbörande emellan afgjord innan Socknens skogsdelning warder afslutad och till stadfästelse anmäld, skogsegaren må vara berättigad, att de å hans mark belägne ohägnade slogar efter laga wardering inlösa, derest icke slogegaren will hägnad deromkring uprätta, då han må, efter utsyning, utan betalning, å den omgif vande skogen taga nödigt virke till hägnaden omkring slogen.' Om samma myrslogar har enligt storskiftesprotokollet för den 30 maj 1851 bestämts i enlighet med följande 'Förslag. Lo) Hvar och en jordägare, som nu äger och innehafver myrslogar bibehålles i orubbad besittning af de samma till den tid och under de villkor, som detta förslag vidare bestämmer. 2:o) På det ej strid om så väl gränsskilnaden, som skogsåverkan må uppstå emellan Slogägaren och ägaren till den skog, å hvilken myrslogen är belägen, så skall vid skogsmarkens graderande, Graderings Landtmätaren med biträde af Graderingsmännen och Sockenfullmägtig, för hvarge myrsloga ungefärlig beräkna dess behof af skog till vedbrand under slottertiden, hässjevirke och stängfång för den händelse att framdeles afstängning kunde komma att äga rum, hvilket skogsbehof af landtmätaren på kartan afprickas omkring myrslogen med raka och reguliera gränser, som för afrösning och afstängning äro beqwäma, och hvilken skog under namn af myrslogsskog blifver med myrslogen oåtskiljakteligen förenad. Denna myrslogsskog bör till besparing af en dryg kostnad ej å marken utstakas förr än samtidigt med den åbodelning, som kan komma att äga rum å den skogsmark, hvarå slogan med dess skog är belägen, och skall afrösningen bekostas af slogägaren. Intill dess denna afrösning egt rum äger slogägaren ej under något vilkor och vid äfventyr att straffas, som för skogsåverkan, att begagna skogen invid myrslogen till något annat ändamål, än hvad, som med nämnde skog är afsedt och ofvan angifvit: nemligen till vedbrand under slottern, hässjevirke och stängning för slogan, om så skulle erfordras. 3:o) Myrslogarna böra ur Skatten till Kongl. Maj:t och Kronan utgå och den skatt, hvarmed de förut varit belagda öfverflyttas på Socknens egentliga inrösningsjord och detta af följande skäl: Myrslogarnas tegmätning eller refning och uppskattning för utrönande af det reducerade myrslogsbelopp hvarje delägare innehar skulle, enligt hvad redan är anfört, blifva högst kostsamt och tidsödande; Skifte å slogarna vore oundgängligt, för att, så vidt möjligt vore, utskifta myrslogen, der Byskogen erhölles, eller der detta

100 ej lät sig göra uppföra honom som subb till den jordägare, inom livars skogsskifte den blefve belägen, hvaraf kunde inträffa att en by egde subbar i alla Sockens byar till mycket krångel och oreda i jordboken och vid skatternas utgörande, och kunde ej eller berörda skifte å myrslogarna företagas, förr än skogsskiftet vore fullbordat, ja icke med någon fullständighet förr än skogarne voro åbodelade, hvilket såsom beroende på Folkets fria vilja kanske ej någonsin blifver öfver allt verkstäldt, och under sådant förhållande skulle ny skattereglerings verkställande och ny jordeboks upprättande kunna blifva uppskjuten oberäkneligt länge. Dessutom äro myrslogarna af den natur och beskaffenhet att åtminstone största delen af dem ej någonsin kunna anses som inrösningsjord och derför alldrig bort såsom sådan beskattas. Sluteligen kan i denna fråga äfven tilläggas, att förr eller sednare måste större eller mindre del af dessa slogar till betesmark upplåtas då, genom den ökade befolkningen, kreaturs antalet måste ökas och således de nu befintliga betesmarkerna blifva otillräckliga, äfvensom man med säkerhet kan antaga, att jordägarne efter hand skola finna det vara mera uträkning, att genom myrors uppodling eller vidsträcktare bruk af fodervexter på gamla åkern eller genom fäbodevallarnes och de bättre myrslogarnes omsorgsfullare vård genom vattning eller gödning, förskaffa sig ett vida rikligare och bättre foder, än det dåliga, som erhålles af dåliga myrslogar och hvilket i förhållande till sin halt och det arbete, som vid bergning och hemkörning derpå är nedlagt, torde vara det dyraste hö i Kiket, och att derför mänga myrslogar i framtiden ej komma att till afbergning begagnas, vid hvilket förhållande det väl vore bäde hårdt och obilligt att för de samma erlägga Krono Kantor och andra utskylder. 4:o) Som myrslogarna dock ännu ega för Socknemännen ett högt värde, böra de tills vidare för dem erlägga skatt likväl på de skäl, som i 3:dje punkten finnas anförda, ej till Kongl. Maj:t och Kronan utan till Socken Cassan och skola Socknemännen derför sjelfve gå i författning om Längders upprättande för hvarje by, upptagande för hvarje delägare i Lass och kämmor dess myrslogars afkastning, och blifva dessa uppgifter grunden för Skattebeloppet som till Socken Cassan skall erläggas. 5:o) Att ehuru, enligt hvad anfört är, myrslogarnas bibehållande tillsvidare i sitt gamla skick, är en oundgänglig nödvändighet för folkets bergning och belåtenhet, att ehuru den derigenom fortfarande egoblandningen ej för närvarande åstadkommer oreda och förargelse, kunna dock förhållandena sig förändra i den mån folkmängden ökas, begäret och behofvet att odla och upbryta marken tilltager, och bör derför denna egoblandning en gång upphöra, och hvarje jordägare, utan intrång af annan menniska, omräda och efter godtfinnande bruka och nyttja den mark, som inom hans rågångar är belägen. Desse myrslogar, ehuru ej i Skifteshandlingarna påförda hvarge serskildt jordägare, kunna dock ej anses annat än som obesutne hemmansdelar och hufvudnummern är den, som områder skogen å hvilken myrslogen är belägen.

101 Enligt Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 17 Augusti 1804 rörande Storskifte i Dalarne föreskrifves: att om en obesuten del försäljes, skall hufvudnummern eller den, som äger nummer i samma besutenhet hafva förmånsrätt till köpet. Till följe heraf skall då någon myrslogsförsäljning efter storskiftets slut eger rum, egaren till skogen, hvarå myrslogen är belägen altid hafva förmänsrätt till Köpet och bör till ledning för Härads Rätten då uppbud och fasta begäres, intyg gifvas af 2:ne ogäfvige män att säljarens sloga ligger inom köparens skogsskifte. Samma nådiga bref föreskrifver ock, att sednast 20 år efter Storskiftets slut skall den obesutne hemmansägaren vara skyldig att till Hufvudnummern i besutenheten afträda sin egendom emot den lösen, som af mätismän bestämmes, hvarför med ofvan antagne åsigt att myrslogarne äro obesutne hemmansnummer till den egendom å hvilkens skog de äro belägne, desse skulle efter de 20 årens förlopp vara lösen underkastade, men då efter ett storskiftes slut all arbetskraft behöfves i många år användas för den erhållna odlade jordens bringande i häfd och full vextkraft för producerandet af menniskans directa behof, Spannemåln, och då odlingar för ett fattigt folk altid måste gå långsamt, så följer deraf gifvit, att inom 20 år härefter de Malungs Socknemän, hvilka voro skyldiga att mot lösen afstå sina myrslogar, och sådan e ej inom deras skogsskiften finnas att från andra lösa, icke kunna hunnit att genom odlingar så föröka sin fodertillgång att de kunna undvara det foder, som från myrslogarna hemtas och således kreaturens nedslagtande eller afyttrande och folkets obestånd blifva en gifven följd af denna skyldighet att mot lösen myrslogarne afträda. Att en sådan olycka kan förekommas gifver dock ofvan åberopade Kongl. Bref skälig anledning att hoppas, ithy det föreskrifver 'att om någre sådane serskildte omständigheter skulle förekomma, hvilka icke efter någon af de sålunda bestämde grunder skulle kunna afhjelpas, Konungens Befallningshafvande då i nåder är tillåtit, att sådane i hela dess sammanhang till Kongl. Maj:t i underdånighet inberätta', och bör derföre anhållan göras det Konungens Befallningshafvande ville hos Kongl. Maj:t göra underdånig hemställan, huruvida ej lösningstiden för myrslogarne finge utsträckas till 50 år efter storskiftets slut.

§3. Detta förslag för myrslogarnas behandling vid nu pågående Storskifte blef af Malungs Socknemän genom deras befullmägtigade ombud enhälligt antagit, såsom deras eget och anmodades undertecknad Landtmätare gå i författning därom att i de fall Kongl. Maj:ts nådiga bifall eller Konungens Befallningshafvandes tillstånds resolution erfordrades sådant nådigt bifall eller sådan resolution i vederbörlig ordning söka att erhålla. §4. Rörande upprättandet af de i 2 § 4 punkten omnämnde längder öfver Myrslogarne, uplyste byfullmägtige, att i gamla Refboken funnes hvarje myrsloga, som vid tiden för nämnde boks upprättande begagnades, upptagen till afkastning, grad och skatt, och stannade Fullmägtige efter hållen öfver-

102 läggning vid det beslut, att besagde Refbok, såväl till afkastning, som grad borde tagas till ledning för de nya förteckningarna, hvilka skola angifva nuvarande ägaren, men äfven bör upplysa från hvilken ägare eller hvilket gammalt namn myrslogen kommit. Äfven beslutades att hvar och en, som efter Refbokens upprättande erhållit Konungens Befallningshafvandes eller Härads Rättens tillståndsresolution att mark till sloga upodla och sådan odling verkstäldt, utan att densamme blifvit i inägoskiftet intagen, äger att i förteckningen få sig densamma påförd och skall den grad och afkastning, som densamma bör åsättas bestämmas af den, som förteckningarna upprättar i samråd med byamännen i den by der slogägaren är boende.' De ägoområden, som enligt ovanstående 'förslag' skulle såsom skogsanslag till myrslogarna avsättas, hava blifvit å skogskartorna utmärkta samt åsatta särskilda ägofigursnummer. I delningsbeskrifningarna över såväl bya- som åbodelningarna hava dessa områden emellertid inräknats i de skogsbelopp, som enligt delningsgrunden åbelöpa de ägolotter, varinom områdena äro belägna. Områdena benämnas i delningsbeskrivningarna 'stängfång'. Någon ytterligare utredning rörande berörda myrslogar vilka i delningsbeskrivningen äro redovisade i en särskild kolumn betecknad »myrslog», lämnas icke i storskifteshandlingarna. Vid de senare verkställda åbodelningarna å de olika byalagens skogsmark finnas icke myrslogarna särskilt omnämnda och redovisas i tillhörande delningsbeskrivningar i kolumnen för impediment. Huruvida de inom pastorsboställets ägor belägna myrslogar på grund av lösningsrätt kommit att tillhöra pastorsbostället har icke här kunnat utredas. Enligt ovanstående innehåller pastorsbostället, oberäknat myrslogar, sjöar och vattendrag, följande arealer och uppskattningsinnehåll: Areal

Åker Äng (slog) Skogsmark Impedimenter

7.0546 hektar 25.5479 » 1629.9268 » 238.6826 » Summa 1901.2ii9 hektar

Uppskattning

4.166 5 hektar 2.8126 » 130.1493 »

I ovanstående skogsmarks areal ingå arealerna för ovanberörda 'stängfång' omkring myrslogarna. Förutom ovanberörda ägor hör till pastorsboställets andel i vid storskiftet avsatta allmänna undantag. Vid storskiftet beslöts enligt § 16 för den 9 maj 1853 vid byadelningen av skogsmarken, att inom Över- och Ytter-Malungs skifteslag skulle avsättas till odling lämpliga myror med en areal av omkring 200 tunnland jämte en kringliggande skogstrakt av omkring 1 000 tunnlands vid. Enligt protokollet var ändamålet härmed att på dessa odlingslägenheter 'arbetslösa fattiga sockenbor skulle efter erhållet tillstånd af sockennämnden och efter utsyning

103 få sig bosätta och åt sig ett hem bereda'. Denna skogstrakt blev vid byadelningen av skogsmarken tillhörande Över- och Ytter-Malungs skifteslag avsatt såsom 'gemensamt undantag' samt redovisas i delningsbeskrivningen under litt. G Fattigskogen med följande arealer och uppskattningsinnehåll: Areal

Skogsmark Myrslog Odugl. berg och mossar... Vatten

Uppskattning

554.2773 hektar 27.5981 » 89.2736 » 6.34 03 » Summa 677.4893 hektar

57.0416 hektar

57.0415 hektar

Av denna skogstrakt beräknas efter jordtal åbelöpa pastorsbostället en areal skogsmark av omkring 6.7 hektar. Enligt uppgift i 1853 års roteringslängd för Malungs socken skall pastorsbostället utgöra i reducerat jord tal 549 snesl. 8.4 6 bandi. b) K o m m i n i s t e r b o s t ä l l e t

N : o 1.

Till komministerbostället hörande inägor finnas upptagna på kartorna över Grimsåker, Myckelbyn och Östra Utsjö byars inägor samt innehåller enligt ovanberörda 1848 års beskrivning följande arealer och uppskattningsinnehåll: Areal

Åker Äng Impedimenter Summa

2.8832 hektar 5.4409 » 0.8269 » 9.151 o hektar

Uppskattning

1.3826 hektar 0.3666 » — 1.74 91 hektar

Vid storskiftet av skogsmarken erhöll komministerbostället skog för 3 tunnl. 17,383 kappl. red. jord i en ägolott betecknad med litt. K. vilken innehåller följande arealer och uppskattningsinnehåll: Areal

Skogsmark Odugliga berg och mossar

467.2096 hektar 38.9213 » Summa 506.13 09 hektar

Uppskattning

32.6182 hektar — 32.6182 hektar

I delningsbeskrivningen redovisas dessutom inom ägolotten en areal vatten av 0.9 2 56 hektar. Pä grund av förut omförmälda vid storskiftet av skogsmarken träffade bestämmelser rörande bland inägorna belägna impedimenter, har i delningen av skogsmarken intagits i inägobeskrivningen redovisade impedimenter om 0.82 6 9 hektar i areal. Enligt ovanstående innehåller komministerbostället:

104 Areal

Åker.. 2.8832 hektar Äng 5.4409 » Skogsmark 467.2096 » Impedimenter (odugl. berg och mossar) 38.92 13 » Summa 514.4 55 0 hektar

Uppskattning

1.3825 hektar 0.3666 . » 32,6182 » — —

Härförutom äger komministerbostället andel i vid storskiftet avsatta allmänna undantag. Av den vid storskiftet å skogsmarken avsatta samfälligheten 'Fattigskogen' beräknas åbelöpa komministerbostället en areal av omkring 1.7 hektar. Enligt en i 1853 års roteringslängd lämnad uppgift skall komministerbostället omfatta ett reducerat jordtal av 137 snesl. 8.0 3 bandi. Inom komministerboställets skogsmark ligga ej några myrslogar. c) Ö j e N:o 19. K y r k o h e r d e b o s t ä l l e t . Detta hemman har erhållit sina ägor utbrutna vid det år 1849 verkställda storskiftet av inägorna till Öje byalag, då under beteckningen litt. T, Pastorsbostället, för 4 snesl. 9.2 3 bandi. red. jord utbröts en ägolott, som innehåller följande arealer och uppskattningsinnehåll: Äng (slog) Impedimenter Summa

Areal

Uppskattning

0.6726 hektar 0.0125 » 0.6 851 hektar

0.0625 hektar — 0.0 62 5 hektar

Till detta hemman hörande skogsmark blev vid den under åren 1863— 1864 verkställda åbodelningen av skogsmarken till Öje by utbruten i en ägolott betecknad med N:o 19 litt. T, Malungs Kyrkoherdeboställe, vilken innehåller en areal skogsmark av 29.2 94 6 hektar uppskattat till 2.04 0 3 hektar. Hemmanet innehåller sålunda enligt ovanstående: Äng Skogsmark Impedimenter Summa

Areal

Uppskattning

0.6726 hektar 29.2946 » C0125 » 29.9 79 7 hektar

0.0625 hektar 2.0403 » — —

Därjämte äger detta boställe andel för sitt jordtal i de vid storskiftet av skogsmarken till Öje by avsatta samfälligheter. Inom detta hemman finnes ej några myrslogar. Beträffande ovanberörda i jordregistret upptagna fastigheten Prästgården N:o 1 har vid arkivforskningen inhämtats följande. Vid år 1850 verkställt storskifte av inägorna till Tyngsjö norra skifteslag, bestående av åtskilliga finnhemman och finntorp, utbröts under beteckningen N:o sub 10 litt. Kc en ägolott, som tillades Christoffer Jansson och innehåller följande arealer och uppskattningsinnehåll:

105 Åker Slog Impedimenter Summa

Areal

Uppskattning

0.3718 hektar 3.2797 » 10.5842 » 14.2357 hektar

O.0915 hektar 0.0447 » — 0.13 62 hektar

Detta hemman kallas i handlingarna även Orrudden. Vid år 1855 verkställd åbodelning av skifteslagets skogsmark erhöll detta hemman sin andel utbruten för 8,836 red. kappland i en ägolott betecknad med litt. Kc, som innehåller följande arealer och uppskattningsinnehåll: Skogsmark Impedimenter (odugl. berg och mossar) Summa

Areal

Uppskattning

32.0919 hektar 0.046 3 » 32.13 82 hektar

3.2558 hektar — 3.2 558 hektar

Inom ägolottens gränser finnes därjämte myrslog om 3 kappl. eller 0.04 6 3 hektar i areal. Beträffande dennas natur hänvisas till ovan för kyrkoherdebostället gjorda utredning. Av de bland hemmanets inägor belägna impedimenter har på grund av de vid allmänna storskiftet träffade beslut en del, omfattande en sammanlagd areal av 9.2 93 0 hektar, ingått i storskiftet av skogsmarken. Enligt ovanstående innehåller sålunda hemmanet följande: Åker Slog Skogsmark Impedimenter Summa

Areal

Upp skattning

0.3718 hektar 3.2797 » 33.1382 » I.3375 » 38.12 7 2 hektar

O.0915 hektar 0.0447 » 3.2558 » — —

I den till jordregistret för socknen hörande fastighetsförteckningen enligt formulär D för Tyngsjö kapellförsamling upptages hemmanet under benämningen Kapellpredikantbostället. Enligt 1853 års roteringslängd för Malungs socken omfattar hemmanet ett jordtal av 10 snesl. 7.4o bandi. När och i vad ordning hemmanet kommit att utgöra ett ecklesiastikt boställe har här vid arkivforskningen icke kunnat utrönas. 'Beskrifning öfver Provinsen Dalarne' av Arosenius innehåller beträffande pastorsbostället i Tyngsjö bl. a. följande: »Prestgården, som byggdes 1858 med 4,500 rdr bidrag af statsmedel är uppförd vid norra stranden af Tyngsjö på den s. k. Orrudden — — — — Boställsjord finnes ock anslagen och uppgick från början blott till 10 snesl. 7.4 0 bandi, samt 364 qv. ref skog — — — .' Några vidare upplysningar rörande detta hemman har icke av här förvarade handlingar kunnat inhämtas.

106 H ä r v e r k s t ä l l d a a r k i v u n d e r s ö k n i n g a r h a r icke givit a n l e d n i n g till d e t ant a g a n d e t , a t t till n å g o t av ovan b e r ö r d a b o s t ä l l e n skulle h ö r a ägor i n o m andra socknar. F a l u n i l ä n e t s l a n t m ä t e r i k o n t o r d e n 24 o k t o b e r 1924. Axel E r i c s o n assistent å lantmäterikontoret.»

URKUNDSBILAGOR. 1. Utij Carl then nijonde etc. Göre witterlighit, at effter wij förnimma wåra vndersåtare i öijeby vthi Wäster Dalarna besuära sigh vthöfuer then långe kyrckiowäghen the haffua till Wenians kyrckia, så ähre wij tillfridz at the måghe här efter så wäl som tilförende liggia till Malunge Sochn, Men thet wij hafue giordt then förordning att the skulle haffua leghat till Wenians Sochn, thet hafue wij giordt för theres gagn och bäste skuld, aff Gripzholm then 12 Februarij 1609. Carolus Mpria Ur Västerås

domkapitels

arkiv F VI.

2.

Anno 1642 then 13 Febr. visiterades i Malung och befans förbätrat uthi thet som här til är annoterat. Then Christeligha Församling vthi Malung i Wäster Dalarne Sampt hennes Stoorheet, Tienare, äghor, inkomst och vthgifft. etc. Anno D 1631 then 23 Februarij. Prästebord, aff Sochnen gifuit. Åker. såås wåår sädh. 13 t : r Eng. wijdh sexton Lass här och där, och widh holmen. Fiskewatn. i åen medh the andre grannarne Werkestelle. wijdh öijesborn, Laakfiske. Quarneställe, i Wallåen. Skogh med heele kyrckbyen och Mulebeet Vthjord. — ett Myreslogh till 2 lass wijdh smedbergh Kappelans bord inthet, vthan thet gambla Fäbostället willia the honom effterlåta, medh then lilla engen ther hoos Ur Västerås

domkapitels

arkiv. F. III

28.

3. Anno 1676 d. 10 februarij hölts laga ting i Malung. Kyrckioherden vyrdigh och vällärde hr Anders Laurentij inlade ett breef, dheraf bevijstes huru som sochnen 1636 haf :r skiänckt hans sahl. fadher, då varande pastor, ett fääbooställe vijdh Brensiöberget, doch icke för effterkommande pastorer uthan honom och hans erfvingar, dhet han sedan bebygt och med rögsell märckeligen för-

107 bättrat, hvarpå han och 1639 d. 16 jan. bekommit fasta; begiärte nu att effter dhetta ähr g l : t och kan skiee kommer uhr minnet, dhet då må ånyo föras till protocollet, att han som och hans barn må af alla effterkommande blifva dher vijd omolesterade. Hvarpå och sochnemännen tillfrågades, om någon hade häremot att säija? Hvartill alle svarade neij, hvilket alt till kyrckioherdens och dhen hans säckerheet blef i domboken effter anmodan infattat. Item lätt och välb:te pastor insinuera och till protocollet å nyo föra dhen försäckran som sochnen gifven ähr a:o 1632 medelst häradsfasta på prästebordets fääbovall, som och confirmerad ähr af sahl. Lars Olsson fordom domhafvande här i orthen. Ur Västerdalarnes

dombok för Malungs

socken för år 1676, fol. 124-

4. Anno 1690 d. 28 febr. vid probstetinget uti Malung blef af underskrefne husesyn der sammastädes hållen, och funnit som här effterfölier. Tvenne fäboställen, det ena vid Värmelandz gränsen hvarest säges vara en behållen stugu, doch uthan fenster, steger- och mölckhus uppå pastoris bekostnad opbygde 1689, tvenne hölador, och tvenne gambla fähus, som behöfva til taken repareras. De andra äro Jerdåhs fäbodar, hvarest och säges vara en stugu med odugeligit taak, nyt mölckhus, 2 st:n fähus förfalne, en hölada och et stegerhus behållet. Åkrarna betygade dhe äldste uthaf församblingen mycket väl hägnas och skiötes. Anger uti Fors. Trenne holmar. Älfängen af en lada. Uthängen 2 tegar och en lada. öen en lada. Näset 2 lador. Anroken, en liten teg uti Älfven. öja et laduäng hvilcket af öjeboerne afbergas. Desse alle anger sades med lador väl vara försedde. J capellansgården Åkren, som säges hålla ohngefähr 3^2 tunland, är väl häfdad och vid macht hållen. E n haga brukas årligen til sloga. Fäbodar vid ytter Malung, hvarest är en stugu och et nyt fähus, en lada. fäbovallen brukas och til äng. Eliest är och hemma i capellansgården et gammalt, doch behållit vedlider, samt en gårdzport med der tilhörande lider behållen. Husen således vara befundne vitna underskrefne på åhr och dag som föreskrifvit står. Andreas Bergius Georgius Salinus P . in Norberke et P . Andreas Arbman Jephre Nilsson (bom) Ur Västerås

domkapitels

arkiv rörande Norrbärke

n:r Jf.6.

5. Underdånigh förtekningh på dett som af höga öfverheten kyrkian och prästerskapet i Malungh af gunst och nåde åhrligen niuta och opbära. 4. Prästbordet både til åker och ängh, har församblingen sammanslutit och gifvit, men huru stort dett ähr effter jordetalet, vett här ingen migh att säia; uthsäde finner iagh varitt högst otta tunnor nämbl. råg och korn tilhopa 2 t : r och 6 t : r hafre; och bör detta achtas att här åhrligen såås s /* af all åker och V* allenast ligger i trade, ängen är på åthskillige orter belägen och räknat 24 lass ängh.

108 5. Till capellans bord har äfven församblingen sammanslutit åker och ängh, och hirer åkern intet väll hinna til en halfpart emott pastoris, ängh har han och liten. Malungz prästg. d. 3 decemb. a:o 1695. Georgius Salinus mpria Ur primäruppgifterna till ett prästverk för Kopparbergs län, förvarade i Västerås domkyrkoarkiv, sid. 51.

Copia. Prästebordetz åkerjord uti Mahlung. Hela jordetalilet

Afkortning

Behållen jord

Tiogland Snesland Tiogland Snesland Tiogland j Snesland Bäckegärdet Wreten Tårkstugärdet Millangärdet Kiörkogärdet

—2—1— 6— 6— 5—

—52V2 5— 18

lOVs

10 8V» —1—

18V«

—1—1— —5—6— -5—

—15—

—5— 18

Prästebordz ängars jord. Up uti Forsänget Storholmen Litzle holmen ibidem E n teg i Ulfwaränget Fäboda stranden wjd älfwen E n teg i utänget Är en teg i utänget J Wagn J Möckelbo Wjken et litet näs Item uti Anges näset en liten teg Uti Kioöhn Ythpå näset E n teg i Andraken Uti öje en teg i myränget item E n teg i ormänget Myrslogen i Sundbärget slåås hvvart annat åhr . . . .

/ 4 Lass /2 I1/» 1 /i V* 3 /i 5— 1

1 /i 5— 5—• 1 ji

2— 1 /2 22

Concordare vidi Laur: Dicander Ur Västerås

domkapitels

arkiv rörande Malungs

pastorat.

1858 den 20 mars. Carl etc. Wår ynnest etc. Sedan Rikets sednast församlade Ständer å RiksgäldsContoret anvisat ett belopp af 4.500 Rdr Rmt till inköp af boställe åt en Predikant inom Tyngsjö till Malungs Pastorat hörande Kapell-Församling i Stora Koppar-

109 bergs L ä n ; så har Consistorium i Westerås, som erhållit Nådig befallning att vidtaga de med anledning häraf erforderliga åtgärder, uti underdånig skrifvelse den 16 Februari innevarande år anmält, att en för ändamålet lämplig lägenhet, benämnd Orrudden, blifvit för 800 Rdr Rmt inköpt, samt att Kapellaget på denna lägenhets bebyggande, uppodling m. m. redan nedlagt kostnader och arbete till ett värde af 5.207 Rdr 79 öre; hemställande Consistorium vid sådant förhållande, det Oss måtte i Nåder täckas förordna om utbetalande af ofvannämnda anslag. Sedan Wårt och Rikets Kammar-Collegium, uti infordradt och den 13 nästlidne månad afgifvet utlåtande nämnde anhållan i underdånighet förordat, hafve Wi detta ärende uti Nådigt öfvervägande tagit och dervid funnit godt förordna, det I egen hos Fullmägtige uti Rikets Ständers Riksgälds-Contor reqvirera och till Consistorium i Westerås öfversända ifrågavarande anslagssumma 4.500 R d r Rmt, för att vederbörande tillhandahållas till bestridande utaf de genom förberörda köp af Kapell-Predikantsboställe föranledda kostnader. Till bemälde Fullmägtige late Wi Nådig skrifvelse i ämnet jemväl afgå oh befalle Eder etc. Carl /Hamilton Till Stats-Contoret angående utbetalning af ett anslag till anskaffande af boställe åt Predikanten i Tyngsjö Kapell-Församling uti Stora Kopparbergs län. Ur riksarkivets registratur. 8.

Utdrag av lagfartsprotokollet, hållet vid särskilt sammanträde för lagtima vårtingets avslutande med Malungs tingslag å tingsstället vid Över-Malungs kyrka den 1 juli 1922. § 239. Genom komministern O. L. Sjödin i Fors söktes lagfart på grund av en så lydande handling: »KÖPEKONTRAKT. J a g Spännar Karin Halvarson upplåter och försäljer härmed till Malungs församling för kyrkliga ändamål från mig tillhöriga hemmansdelen 13,302 reducerade snesland litt. Da I i östra Fors skifteslag i Malungs socken av Kopparbergs län lägenheten F r i d e n nr. 1 eller det ägoområde, vilket är till sina gränser angivet å en år 1921 av Distriktslantmätaren C. Axel Forsbäck i två exemplar upprättad karta och innehållande enligt förenämnda karta 0,07 hektar i areal. Köpevillkoren äro följande: l:o) Köpeskillingen utgör sexhundra (600) kronor och skall kontant erläggas senast den 22 september 1923. 2:o) Lägenheten, vars inhägnande köparen på egen bekostnad ombesörjer, säljes i det skick den nu befinnes och tillträdes så snart köpeskillingen erlagts, då säljaren utfärdar köpebrev. 3:o) Säljaren ansvarar för att stamfastigheten eventuellt graverande inteckningar dödas, för så vitt desamma besvära den försålda lägenheten. 4: o) Alla kostnader för den försålda lägenhetens avsöndring och lagfart skola gäldas av köparen ensam. Av detta kontrakt äro två lika lydande exemplar upprättade och utväxlade. Malungsfors, M a l u n g den 4 januari 1922. Spännar K a r i n Halvarsson Säljare. För Malungs församling: O. L. Sjödin enligt fullmakt. Köpare. På en gång närvarande köpevittnen: Jannes J a n Jansson. Busk Johan Persson. Res. N : r 398. J. D. N : r 35/1922.

110 Länsstyrelsen prövar lagligt fastställa här ifrågavarande avsöndring om 0,67 hektar i areal från hemmansdelen 13,302 snesland reducerad jord sub N : o 4 litt. Da I uti östra Fors skifteslag, Malungs socken; skolande avsöndringen benämnas Friden N : o 1. Falun i Landskontoret den 6 maj 1922. F . Holmquist. Agne Ihrfelt.» Med behörigt bevis styrktes, att Karin Halvarsdotter den 12 juni 1880, § 234. bekommit lagfart å 13 snesland 3,02 bandland reducerad jord i östra Fors inom Malungs socken. Tillika företeddes utdrag av protokoll, hållet dels vid kyrkostämma med Malungs församling den 16 oktober 1921, och dels vid Malungs kyrkoråds sammanträde den 1 januari 1922 varav inhämtades att församlingen uppdragit åt komminister O. L. Sjödin att å församlingens vägnar avsluta ifrågavarande köp. Lagfart meddelades å lägenheten Friden N:o 1 om 0,67 hektar i areal, avsöndrad från 13 snesland 3,02 bandland reducerad jord N:o sub 4 L i t t D a l i östra Fors, inom Malungs socken, som Malungs församling för sexhundra kronor köpt av Spännar K a r i n Halvarsson enligt köpekontrakt den 4 januari 1922. Som ovan. På Häradsrättens vägnar: S. Ekman. R ä t t utdraget, betygar Malung i Nås och Malungs domsagas kansli den 22 januari 1923. På Domareämbetets vägnar: Olof Ekeerantz. Ur akt, förvarad

i

kammaradvokatfiskalskontoret.

9. Utdrag av lagfartsprotokollet, hållet vid särskilt sammanträde för lagtima vårtingets avslutande med Malungs tingslag å tingsstället vid Över-Malungs kyrka den 1 juli 1922. § 242. Genom komministern O. L. Sjödin i Fors söktes lagfart på grund av en så lydande handling:

»KÖPEKONTRAKT. J a g Linjo Jonas Larsson och min hustru Kerstin Halfvarsdotter upplåta och försälja härmed till Malungs församling för kyrkliga ändamål från oss tillhöriga hemmanet 34,173 reducerade snesland litt. D i östra Fors skifteslag i Malungs socken av Kopparbergs län lägenheten Friden nr 4 eller det ägoområde, vilket är till sina gränser angivet å en år 1921 av Distriktslantmätaren C. Axel Forsbäck i två exemplar upprättad karta och innehåller enligt förenämnda karta 1,02 hektar i areal. Köpevillkoren äro följande: l : o ) Köpeskillingen utgör Niohundra (900) kronor och skall kontant erläggas senast den 22 september 1923. 2: o) Lägenheten, vars inhägnande köparen på egen bekostnad ombesörjer, säljes i det skick den nu befinnes och tillträdes så snart köpeskillingen erlagts, då säljaren utfärdar köpebrev. 3:o) Säljaren ansvarar för att stamfastigheten eventuellt graverande inteckningar dödas, för så vitt desamma besvära den försålda lägenheten. 4:o) Alla kostnader för den försålda lägenhetens avsöndring och lagfart skola gäldas av köparen ensam.

Ill Av detta kontrakt äro två lika lydande exemplar upprättade och utväxlade. Malungsfors, M a l u n g den 4 J a n u a r i 1922. Kerstin Halvarsdotter Linjo Jonas Larsson Säljare. För Malungs församling: O. L. Sjödin enligt fullmakt. Köpare. På en gång närvarande köpevittnen: Busk Lars Johan Persson. Jannes J a n Jansson. Res. N : r 406. J. D. N : r 32/1922. Länsstyrelsen prövar lagligt fastställa här ifrågavarande avsöndring om 1,02 hektar i areal från hemmanet 34,173 snesland reducerad jord N:o 4 litt. D uti östra Fors skifteslag, Malungs socken; skolande avsöndringen benämnas Friden N : o 4. Falun i Landskontoret den 17 maj 1922. På Länsstyrelsens vägnar: John Fahlroth. Agne Ihrfelt.» Med behöriga bevis styrktes, att Linjo Jonas Larsson den 14 januari 1915, §§ 15 och 19, samt den 11 maj 1918, § 327, bekommit lagfart å 34 snesland 1,73 bandland reducerad jord under Lit D i östra Fors, jordregisterbetecknat N : o 4 1 . Tillika företeddes utdrag av protokoll, hållet dels vid kyrkostämma med Malungs församling den 16 oktober 1921, och dels vid Malungs kyrkoråds sammanträde den 1 januari 1922 varav inhämtades att församlingen uppdragit åt komminister O. L. Sjödin att å församlingens vägnar avsluta ifrågavarande köp. Lagfart meddelades å lägenheten Friden N : o 4 om 1,02 hektar i areal, avsöndrad från 34 snesland 1,73 bandland reducerad jord N : o 4 1 Litt D i ö s t r a Fors, inom Malungs socken, som Malungs församling för niohundra kronor köpt av Linjo Jonas Larsson och hans hustru Kerstin Halvarsdotter enligt köpekontrakt den 4 januari 1922. Som ovan. På Häradsrätten vägnar: S. Ekman. R ä t t utdraget, betygar Malung i Nås och Malungs domsagas kansli den 22 januari 1923. På Domareämbetets vägnar: Olof Ekecrantz. Ur akt, förvarad

i

kammaradvokatfiskalskontoret.

12.

Lima.

Lima *) utgjorde tidigare annex till Malung, som av ålder tillhört Mora socken men därifrån avsöndrats sannolikt antingen under senare hälften av 1300-talet eller under förra hälften av 1400-talet 2). I nådigt brev den 8 september 1616 medgavs att Lima finge avskiljas från Malung och bilda eget pastorat 3 ). Transtrands kapellförsamling, som förut tillhört Lima, har enligt nådigt brev den 6 augusti 1859 därifrån avskilts för att utgöra ett eget pastorat; avskiljandet ägde rum den 1 maj 1867 jämlikt nådig löneregleringsresolution den 20 april samma år. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har för Lima pastorat fastställts genom Kungl. Maj:ts resolution den 26 maj 1916 att gälla för tiden från och med den 1 maj 1917 till och med den 30 april 1937; och utgöres prästerskapet i pastoratet enligt samma resolution av kyrkoherde och komminister, med rätt för den sistnämnde, vilken skulle vara bosatt i närheten av Rörbäcksnäs kapell, att med komministerstjänsten förena anställning såsom lärare vid folkskolan i Körbäcksnäs.

Löneboställe. Genom löneregleringsresolutionen är till prästerskapets avlöning anslagen, bland annat, avkomsten av kyrkoherdebostället 4 ). Kyrkoherdebostället. I början av 1600-talet upprättades på biskopen Johannes Kudbekii föranstaltande förteckningar rörande församlingarna i Västerås stift. Dessa förteckningar, vilka voro avsedda av företes vid blivande visitationer inom församlingarna, voro synnerligen omfattande och innehöllo, bland annat, uppgift om de ecklesiastika boställenas ägor m. m. — Av den för Lima församling upprättade förteckningen 5), vilken är daterad den 27 februari 1631, då biskopen hållit visitation inom församlingen, inhämtas, att prästbordet blivit »aff sochnen tillagdt», att dess åker besåddes med »halffannan span», och att bostället hade utmed älven belägen ängsmark, som lämnade en till 15 lass uppgående höavkastning. Prästbordet hade därjämte »litet» fiskex ) Hlilphers förmäler i sin »Dagbok», sid. 256, att det vid b y n Tårgås belägna Limberget torde h a v a givit socknen dess namn. i ) Beskrivning över provinsen Dalarna 3:dje häftet, sid. 10 och 11, tryckt 1862. 3 ) Bil. 1. 4 ) Till prästerskapets avlöning är jämväl anslagen å bostället belöpande årlig utdelning ur Lima och T r a n s t r a n d s socknars skogsmedelsfond, varom meddelats bestämmelser i nådigt brev den 17 september 1886. Bil. 2. 5 ) Bil. 3.

113 vatten i älven, kvarnställe i Prästbäcken samt skog och mulbete gemensamt med grannarna. I förteckningen upptages vidare såsom utgjord åker i Skålmo om 1 tunnland, som år 1628 köpts under prätsbordet för 30 riksdaler. A en i Västerås domkapitels arkiv förvarad, med förestående i huvudsak likalydande handling finnes en den 15 februari 1642 gjord anteckning, enligt vilken vid skedd inventering befunnits, att det, som i 1631 års förteckning blivit upptaget, varit i behåll »allenast uthi Ecclesiastico någhot förbättrat». Den 28 januari 1685 och den 28 februari 1695 upprättades särskilda förteckningar *), som i omförmälda hänseenden överensstämma med förteckningen av år 1631, dock att däri utsädet angives till l 1 /, tunna i stället för l 1 /! spann. I förteckningen av år 1695 uppgives boställets fiskevatten vara beläget »i elfven vid Hånoret». Vid den 2 mars 1690 hållet prosteting i Lima upprättades inventarium över de ecklesiastika boställenas tillhörigheter vid kyrkoherden Johannes Sernanders tillträde av pastoratet; och upptogs därvid kyrkoherdeboställets mark och fiskevatten på sätt framgår av bil. 4. I en jämlikt nådigt beslut den 31 augusti 1695 angående utarbetande av ett s. k. prästverk för Kopparbergs län upprättad av bemälde kyrkoherde den 20 oktober 1695 underskriven handling redogöres för kyrkoherdebostället på följande sätt: »Prästbordet som uthan tvifvel lärer vara det minsta i heela stifftet om 2 \'2 öresland med inn- och uthiord, uptagit pä torra sanden eller skarpa steenbackar, har iag så väll som mine antecessores af kongl. mildheet niutit fritt för knecht och uthlagor, såsom ock halfva taxen och giärdepenningarne, för den kiöld och missväxt skull, som denne orten, som offtast anfächtar, som hoosföliande kongl. frijheetz breff uthvijsar». Den 5 december 1695 lämnade emellertid hyrkoherden på grund av Kungl. Maj:ts order den 29 oktober 1695 en förnyad redogörelse för kyrkoherdebostället av innehåll bil. 5 utvisar. Vid laga ting i Lima den 6 mars 1709 anmälde dåvarande kyrkoherden i pastoratet Nicolaus Keuterhusius, hurusom hans företrädare antingen Johan Sernander eller Johan Nederstadius utan vederbörligt tillstånd bortbytt det fäbodställe med tillhörande sloga, Örvikarne och Gräckvarkarne, som församlingen fordom underlagt prästbordet emot fäbodstället Mesberget och däromkring belägen sloga, varav prästbordet i följd av dess avlägsna belägenhet inemot norska gränsen icke hade någon nytta. I anledning därav anhöll Keuterhusius, det tingsrätten måtte besluta, att omförmälda byte skulle återgå, varpå tingsrätten förklarade bytet för återgångsbyte såsom'av bil. 6 närmare inhämtas. Jämväl inhämtas av domboken vid ordinarie ting med Lima socken den 28 februari 1715, hurusom kyrkoherden Sernander »för 8 Plåtar» eller 40 daler kopparmynt från bostället försålt en ängsteg, benämnd Tegsjön, som av socknen donerats bostället under kyrkoherden Paulus Hermann tid. I dess ställe inköptes av Sernander en honom tillhörig ängsteg Vallsjön, som underlades bostället. Kyrkoherden Keuterhusius var emellertid ej belåten ') Bil. 3. 1 9 5 4 28

ö

114 härmed utan återtog Tegsjön under bostället. Med anledning härav fordrade köparna av Tegsjön att av Vallsjön bekomma så stor del, som motsvarade köpeskillingen för Tegsjön. Målet hänsköt häradsrätten till landshövdingens avgörande. Bil. 7. Av en den 21 mars 1715 frän landshövdingen Jonas Cedercreutz till domkapitlet i Västerås avlåten skrivelse inhämtas, att landshövdingen anbefallt vederbörande att »till nästkommande häradsting instämma framhne kyrkioherden Sernanders arfwingar, att hemula det jordeköp som deras fader giordt» 1 ). Den 3, 4 och 5 september 1733 hölls husesyn i Lima prästgärd; och upptogs boställets lägenheter på sätt i bil. 8 närmare förmäles. Genom resolution vid ordinarie ting med Malung, Lima och Äppelbo den 26 januari 1734 förklarades 8 snesland åkerjord av den s. k. Sockenstugutäppen, som avhänts prästbordet, skola återställas detsamma 2). Angående äganderätten till 14 snesland 9 bandland jord, som uppröjts av kyrkoherden Daniel Seberus, inhämtas av bil. 10 och 11. Den 16 oktober 1771 hölls på kyrkoherden Johan Achselii föranstaltande en förrättning, därvid den prästbordet tillhöriga så uppbrukade som igenlagda åkerjord upprevades 3). Sistnämnde kyrkoherde hade av stenbunden mark å prästbordets ägor i Nyländan uppodlat ett tjogland 17 snesland 6 bandland, därför häradsrätten den 16 januari 1789 beviljade 40 frihetsår 4). Den 22 och 23 september 1823 ägde byten rum mellan prästbordet och andra tillhörig mark på sätt inhämtas av bil. 14. Från bostället, som icke finnes i gällande jordebok särskilt upptaget, hava följande upplåtelser ägt rum. Av protokollet vid en den 7 juli och följande dagar år 1764 hållen generalvisitation i Lima församling inhämtas, hurusom vid inventering den 9 juli anmärkts, att församlingen utsett ett ställe, där det nya skolhuset eller sockenstugan skulle uppföras, beläget »30 al:r längre än förut til väster och 20 til norr.» Församlingens älste utlovade att prästbordet skulle erhålla full ersättning för den jord som bortmistes, i det att ett jämngott stycke åker skulle i stället uppodlas och i gott stånd försättas och borde för mera säkerhet i framtiden häradsrättens stadfästelse därå såsom en prästgårdens ständiga tillhörighet sökas. Under en den 1 juli 1770 börjad generalvisitation i Lima hölls inventering den 4 juli, varvid företeddes attest över en den 12 juli 1765 hållen syn på den jord, »som uti Skriktäppan blifvit upodlad och till prestebordet lemnad såsom fullgod ersättning för det stycke land, som till nya sockenstufverbyggnaden ifrån prestebordet blifvit tagit.» Enligt beslut vid vederbörande syn den 5 juli 1796 skulle till Lima kyrkogårds utvidgning upplåtas 5 snesland åkerjord från bostället. I dess ställe 1 2

) Några ytterligare handlingar i denna sak hava icke anträffats.

) Bil. 9. 3 ^ Bil. 12. *) Bil. 13.

115 skulle församlingen till åker uppodla 10 snesland prästbordet förut tillhörig i den s. k. Skriktäppan belägen mark; vilket beslut av församlingen godkändes enligt sockenstämmoprotokoll den 10 juli 1796. Genom nådigt brev den 13 juli 1848 medgavs, att ett hälft tunnland av en bostället tillhörig utmark, kallad Lillboden, finge för tillämnad skolhusbyggnad inom församlingen upplåtas, eventuellt emot lämplig avgäld, därest området till större eller mindre del funnes bestå av duglig mark. Genom nådigt brev den 26 augusti 1887 medgavs, att ett jordområde om 14.5 5 ar, uppskattat till 5.5 2 ar, finge till utvidgning av församlingens kyrkogård emot årlig avgäld från bostället avsöndras. Genom nådigt brev den 11 oktober 1901 medgavs, att ett område om 19 ar 40 kvadratmeter finge för utvidgning av församlingens kyrkogård emot årlig avgäld från bostället, vilket i bilaga till 1858 års jordeboksförändringsextrakt upptoges såsom Vie mantal av skatten natur, för alltid avsöndras. Genom nådigt brev den 14 januari 1921 medgavs, att ett område av 37 ar 66 kvadratmeter finge från bostället till Lima kommun upplåtas att emot årlig avgäld under nyttjanderätt innehavas för utvidgning av tomt till kommunalhus. Genom nådigt brev den 8 juni 1923 medgavs, att för järnvägsanläggning från Limedsforsen till Särna finge tagas i besittning följande Lima kyrkoherdeboställe tillhöriga områden, nämligen, dels för den egentliga järnvägslinjen jämte stationsområde 1.84 6 5 hektar och dels för ombyggnad av landsvägen Limedsforsen—Transtrand och utfartsvägarna respektive 0.185o och 0.072 0 hektar. I nämnda areal inginge O.IÖOO hektar av förberörda genom nådiga beslutet den 14 januari 1921 till Lima kommun under nyttjanderätt på obestämd tid upplåtna område. Klockar boställe. I ovannämnda förteckning av den 28 januari 1685 (bil. 3) förmäles, att klockarbordet hade åker om l 1 /, öresland med årligt utsäde av 3 tunnor. Därjämte hade bostället ängsmark med en avkastning av 5 lass jämte 3 lass hö å Gräsön, skog med grannarna och fiske i älven. I förberörda förteckningen den 28 februari 1695 (bil. 3) uppgives härjämte, att bostället hade två fäbodställen »ett västan om fiällen och det andra vijd elfven.» I ovannämnda protokoll över den 3, 4 och 5 september 1733 förrättad husesyn i Lima prästgård (bil. 8.) förmäles, hurusom »Klåckarbordet har sitt fiske uti elfven, som äfwen alle dess åkrar och ängar ihopa lagde med prästebordsägorne, efter altid pastores haft af gammalt den tiensten med och den rättigheeten därför utgiöres upburit.» Klockaren och organisten i Lima församling Lars Hollner gjorde på sin tid en skriftlig förfrågan hos kungl. kammarkollegium, huruvida det ej enligt lag och författning skulle finnas klockarboställe inom församlingen samt åberopade därvid ovan omförmälda urkunder. Ärendet föredrogs i kungl. kollegium den 14 augusti 1908, och av det därvid avlåtna brev till Konun-

116 gens befallningshavande i Kopparbergs län inhämtas, bland annat, hurusom förste lantmätaren i länet meddelat, att i de å länets lantmäterikontor förvarade handlingar över ett under åren 1851—1861 verkställt storskifte inom Lima och Transtrands socknar icke funnes något antecknat angående klockarboställe i Lima socken, varjämte kungl. kollegium funnit den i ärendet förebragta utredningen giva vid handen, att särskilt klockarboställe icke funnits i Lima församling *).

I Kopparbergs läns lantmäterikontor har upprättats följande:

»Memorial rörande de ecklesiastika boställena i Lima församlings pastorat. Den vid uppläggandet av jordregistret för Lima socken av vederbörande länsstyrelse upprättade förteckning enligt formulär K upptager endast ett ecklesiastikt boställe inom socknen, nämligen Pastorsbostället, 1/16 mantal skatte. Detta boställe har i jordregistret uppförts på ett upplägg under benämningen Pastorsbostället N:o 1 och utgör enligt sagda register en fastighet om 299 snesland 1.9 9 bandi. red. jord av skattenatur. Enligt de av storskiftesstyresmannen Adde år 1895 utgivna »Anteckningar rörande storskiftes- och Afvittringsverket i Dalarne m. m.» bildade nuvarande Lima och Transtrands socknar vid tiden för det på statsverkets bekostnad verkställda storskiftet tillsammans ett pastorat, varvid Transtrand utgjorde ett kapellag till Lima församling. Nämnda socknar hava också undergått storskifte gemensamt. I och med storskiftets avslutande på 1870-talet hava enligt ovanberörda källa, socknarna emellertid skiljts från varandra i ecklesiastikt hänseende och bildat särskilda pastorat. I 1826 års revbok för Lima socken upptages Lima sockens pastorsboställe med ett sammanlagt uppskattningsinnehåll i inägor av 447.7 9 snesland samt Transtrands kapellansboställe med ett sammanlagt uppskattningsinnehåll i inägor av 314,4 3 snesland. I 1685 års jordebok för Lima socken är antecknat: »Prästgården är oskattlagd — — Capellans Bordet är oskattlagt Klockare Bordet finnes intet». Pastorsbostället har fått sina ägor lagligen utbrutna vid de under åren 1846—71 verkställda storskiften å såväl inägor som skogsmark till Lima och Transtrands socknar. Före storskiftet verkställdes ny revning av samtliga inägor. Vid storskiftet å inägojorden erhöll pastorsbostället för i revboken påförda 147 snesl. 3.55 bandi. red. åker och 151 snesl. 8.44 bandi. red. äng och odlingsmark eller tillsammans 299 snesl. 1,9 9 bandi. red. inägojord följande arealer och uppskattningsinnehåll: Vi I förteckningen av den 27 februari 1631 finnes ej något klockarbord redovisat.

117 Areal

Åker Slog Impedimenter

Uppskattning

3.8293 hektar 20.5226 » 4.84 9 2 » Summa 29.2011 hektar

1.6449 hektar 2.0405 t — 3.6854 hektar

I förestående summa impedimenter ingå tvenne områden skogsmark om tillsammans 15 kvadratrevar 43 kvadratstänger eller 1.3602 hektar i areal, vilka medtagits vid den senare verkställda byadelningen av socknens skogsmark och därvid tillagts pastorsbostället. Arealen av dessa områden bör därför frånräknas förestående summa, varefter återstår en areal av 27.84 0 9 hektar. Vid storskiftesbyadelningen av skogsmarken erhöll pastorsbostället för 41.807 7 kvadratrevar reducered inägojord under beteckningen litt. N följande arealer och uppskattningsinnehåll: .

,

Uppskattningsinnehåll

Areai

Skogsmark Impedimenter

522.9673 hektar 110.9833 » Summa 633.9 50 6 hektar

42.6930 hektar — 42.6 93 0 hektar

Till pastorsbostället hör därjämte andel i den vid storskiftet såsom gemensam avsatta häradsallmänningen, i delningsbeskrivningen redovisad under litt. Z med följande arealer och uppskattningsinnehåll: .

-,

Areal

Skogsmark Impedimenter

31,611.4846 hektar 15,472.9774 » Summa 47,084.4 620 kektar

Uppskattningsinnehåll

1,866.5421 hektar — 1,866.5421 hektar

Av häradsallmänningens uppskattningsinnehåll har i delningsbeskrivningen påförts pastorsbostället en andel av 21.3318 hektar. Emot sistberörda uppskattningsinnehåll beräknas svara en areal av omkring 361 hektar skogsmark och omkring 177 hektar impedimenter. Häradsallmänningen kallas numera Lima sockens besparingsskog. Såväl inom förenämnda pastorsbostället tillagda skogsområden som inom häradsallmänningen finnas enligt byadelningsbeskrivningen myrslogar. Arealerna av dessa myrslogar, utgörande inom pastorsbostället 16.2 948 hektar och inom häradsallmänningen 631.5 070 hektar, hava icke medtagits i förestående areal uppgifter. I besvrivningen över byadelningen av skogsmarken hava myrslogarna inom socknen redovisats på det sätt, att desamma upptagits utan gradvärde och således utan uppskattningsinnehåll samt redovisats beträffande arealen i en särskild för myrslog anordnad kolumn bland skogsmarken till det skifteslag, varinom myrslogen är belägen.

118 Om meranämnda myrslogar innehåller storskiftesprotokollet för den 6 augusti 1857 bl. a. följande: »I af seende på myrslogarnas behandling vid storskiftet antogs efter öfverläggning följande af styresmannen framställda förslag. l:o) Hvar och en jordägare, som nu äger och innehar myrsloger, bibehålies i orubbad besittning af desamma till den tid och under de villkor som detta förslag vidare bestämmer. 2:o) Myrslogarna hvarmed dock ej menas de slogar, som äro belägna utmed Elfven och de större vattendragen, och som af ålder varit såsom ängsmark beräknade och ansedde, och hvilka slogar vid graderingen böra vara inhägnade utgå ur skatten till Kongl. Maj:t och Kronan, och den skatt hvarmed de förut kunna vara belagda öfverflyttas på Sochnens egentliga inrösningsjord. Skälen härför äro följande: myrslogarnas tegmätning, refning och uppskattning för utrönande af det reducerade myrslogsbelopp hvarje delägare innehar skulle blifva högst kostsamt och tidsödande till följe af berörda slogars storlek, inreguliera form och aflägsna läge; skifte å slogarne vore oundgängligt för att så vidt möjligt vore utskifta myrslogen der Byeskogen erhålles. Och der detta ej lät sig göra uppföra honom som subb till den jordägare inom hvars skogsskifte den blefve belägen hvarigenom kunde inträffa, att en By hade subbar i alla sochnens Byar till mycket krångel och oreda i jordboken och vid skatternas utgörande och kunde ej heller skifte å myrslogarna företagas förr än skogsskiftet vore fullbordat och icke ens med någon fullständighet förr än skogarne voro åbodelade, hvilket, såsom beroende på Folkets fria vilja kanske ej någonsin blifver öfver allt verkstäldt, och under sådant förhållande skulle ny skattereglerings verkställande och ny jordeboks upprättande kunna blifva uppskjuten oberäkneligt länge. Dessutom äro myrslogarne af den natur och beskaffenhet, att åtminstone största delen af dem ej någonsin kunna anses som Inrösningsjord och därför aldrig bort såsom sådan beskattas. Slutligen kan i denna fråga äfven tilläggas, att förr eller senare måste större eller mindre del af dessa slogar till betesmark upplåtas, då genom den ökade befolkningen kreatursantalet måste ökas och således de nu befintliga betesmarkerna blifva otillräckliga, äfvensom med säkerhet kan antagas, att jordägarne efter hand skola finna det vara mera uträkning att genom myrors odling och vidsträcktare bruk af foderväxter på gamla åkern förskaffa sig ett vida rikligare och bättre foder än det som från myrslogarne erhålles. 3:o) Kongl. Maj:ts nådiga Bref af den 17 augusti 1804 rörande storskiftena i Dalarne föreskrifver: att om en obesuten del försäljes skall hufvudnumren eller den som äger nummer i samma besutenhet hafva förmånsrätt till Köpet. Till följe häraf och då myrslogerne ehuru ej i skifteshandlingarna påförde hvarje särskild jordägare icke kunna anses annat än som obesutne hemmansdelar skall, då någon myrslogs försäljning efter storskiftets slut äger rum, egaren till skogen, hvarå myrslogen är belägen alltid hafva förmånsrätt till köpet, och bör till ledning för Häradsrätten, då uppbud och fasta begäres, intyg gifvas af 2:ne ojäfvige män, att säljarens slog ligger

119 inom Köparens skogsskifte. Samma nådiga bref föreskrifver äfven att senast 20 år efter storskiftets slut skall den obesutne hemmansägaren vara skyldig att till Hufvud Nummern i besutenheten afträda sin egendom emot den lösen, som af mätismän bestämmes, hvarföre med ofvan antagne åsigt, att myrslogarne äro obesutne hemmans-nummer till den egendom å hvars skog de äro belägne, desamma efter de 20 årens förlopp äro lösen underkastade.» I skrivelse till kammarkollegium den 8 april 1870 har Kungl. Maj:t godkänt vad Konungens Befallningshavande föreslagit beträffande bl. a. myrslogarna inom Lima och Transtrands socknar eller »att hvarje jordegare som innehade myrslogar på skogsmark, vilken genom skilftet tillfaller annan måtte bibehållas i orubbad besittning däraf inom tjugu år efter storskiftets slut, men derefter vara skyldig att af skogsmarkens egare taga lösen efter mätismannaordom.» Huruvida de inom pastorsboställets ägor belägna myrslogar på grund av lösningsrätt kommit att tillhöra pastorsbostället har emellertid icke här kunnat utrönas. Förutom ovan omförmälda myrslogar samt beräknad andel i häradsallmänningen omfattar pastorsbostället enligt ovanstående utredning följande arealer och uppskattningsinnehåll: Areal

Åker Äng (slog) Skogsmark Impedimenter

Uppskattningsinnehåll

3.8293 hektar 1.6449 hektar 20.5226 » 2.0405 » 522.9673 » 42.6930 » 114.4724 » — Summa 661.7916 hektar

Den verkställda arkivforskningen har icke givit anledning till antagandet att till pastorsbostället hör ägor inom andra socknar. Falun i länets lantmäterikontor den 25 oktober 1924. Axel Ericson assistent å lantmäterikontoret.»

120 UKKUNDSBILAGOK. l. Then Chriateligha Församling vthi Lijma Sochn i Waster Dalerna Sampt hennes Stoorheet (Tienare) äghor (inkomst och vthgifft) etc. Anno D. 1631 Then 26 Februarji. Prästebord (aff Sochnen tillagdt Äker. F å r såås halffannan spann 1 i/2 Eng uth mz Elffuen widh 15 lass Fiskewatn i Elffuen litet Werkeställe — 0 Quarneställe uthi Prästbäcken Skogh 1 smnmn Mulebeet f g e m e n t m z s , n a ' Vthjord åker i Skålmo til ett tunne land kiöpt under Prästbordet Anno 1628 för 30 R. Daler Kappelans bord — 0 Klockarebord — 0 Episcopus Johannes Rudbeckius mpp Praepositus Thomas Henricj p.et p.m. Berchi mpr Pastor. Paulus Hermann i Notarius Olaus Achatij Sal. Cap. Not. 2,

Genom nåd. brev den 17 september 1886 ang. Lima och Trandstrands socknar* skogsmedelsfond har Kungl. Maj:t funnit gott att för förvaltningen av ifrågavarande fond bestämma, bland andra, följande huvudgrunder, nämligen: 2:o) Uti fondens årliga avkastning äger, jämlikt Kungl. Maj:ts befallningshavandes den 30 mars 1872 meddelade, av Kungl. Maj:t den 4 därpåföljde oktober fastställda utslag, vardera socknen andel efter de reducerade jordetal, som legat till grund för det därstädes avslutade storskiftet. 3:o) Kyrkoherdeboställena i Lima och Transtrands socknar skola framgent så som hittills, vartdera efter förhållandet mellan dess och socknens reducerade jordetal, äga rätt till delaktighet i skogsmedelsfonden, beräknad till dess ursprungliga belopp, två millioner fyra hundra sextiosju tusen kronor. Ä den andel i fonden, som sålunda å vartdera bostället belöper, äger socknens kyrkoherde samt under de tider, då kyrkoherdebefattningen är obesatt, innehavare av bostället, utan förminskning i övriga löneinkomster, uppbära avkastningen efter den medelränta, som skogsmedelsfondens hela kapitalbelopp för året lämnar, av vilken avkastning kyrkoherden skall mot redovisning, som vid varje ekonomisk besiktning och laga syn avlämnas och granskas, använda hälften till boställets förbättring eller utvidgning och må själv bekomma andra hälften till hjälp i boställets bruk och vård; varemot under de tider, då kyrkoherdebefattningen är obesatt, hela avkastningen skall av boställinnehavaren mot redovisning, som avlämnas och granskas vid laga av- och tillträdessyn, användas till boställets förbättring. Den sålunda bestämda ränteavkastningen äga boställsinnehavarna före den 1 maj uppbära oavkortad utan avdrag för de för skogens bevakning, fondens förvaltning

121 med mera erforderliga kostnader, med skyldighet likväl för boställsinnehavarna att själva utan annat bidrag från skogsmedelsfonden utgöra de från boställena utgående kronoutskylder och endast å jorden vilande allmänna onera och besvär. 4:o) Av fondens avkastning bestridas i främsta rummet kostnaderna för allmänningarnas bevakning och de åtgärder, som böra vidtagas för befrämjande av skogens återväxt i överensstämmelse med en efter ortens förhållanden lämpad ändamålsenlig hushållningsplan. Ur kungl. kammarkollegii samling av kungl. brev.

3.

Then christeligha församling uthi Lijma sochn i Väster Dalerna sampt hennes stoorhet, tienare, äghor, inkomst och uthgifft etc. anno d. 1631 then 27 febr. Kyrkiobord — 0. Prästebord, aff sochnen tillagdt Äker, halffannan span —1 */a Eng uthmed elffuen vid 15 lass Fiskevatn i elffuen litet Verkestelle — 0. Qvarneställe i prästbäcken. Skogh | , . Mulebeet } « e m e n t - m e d s i n * S r a n n a r Uthjord, åker i Skålmo till 1 T:ne land, kiöpt under prästebordet a:o 1628 för 30 rijgsdal. Kappelansgård — 0. Stugha med kammar i prästgården — — — — — — — — — — Klockaregård — 0. N : r 9. — A:o d. 1685 d. 28 januarii 1695 d. 28 februarii Kyrkiobord — 0 — Prästebord, aff — Äker sås I1/-- t:a åhrl — Eng uthmed elfven om 15 lass — Fiskievatn i elfven litet i elfven vid Hänoret Verckestelle — 0 Qvarneställe i prästbäcken — Skogh \ . \r i i. L mcil grannarna — Mulebeet. J Uthjord i Skålmo til 1 tunland — Kappelansbord vid Transtrand = Klockarebord. Åker 1 1 / 3 öresl. sås 3 t :r åhrl — Eng til 5 lass, noch i Gräsön 3 lass =z Skogh med grannarna — Fiskie i elfven — Uthjord — 0 Fäboställen 2: ne st. ett västan om fiällen och det andra vijd elfven. Kapellansgård vid Transtrand — Stugha 2 st. behålne och 1 kammar än 1 stolpherbre 3 st. — — — Efter konceptet. Ur Lima kyrkoarkiv.

122 4. Anno 1690 den 2 Martii hölts probsteting uti Lijma försambling, då fölliande jnventarium vid novi Pastoris, vyrdige och vällärde h:r Johannis Sernandri äntrade till pastoratet af underskrefne uprättades. En vret öster om prästegårdzporten af torr och stenig jord af 6 fierdig:r Dito en vret sunnan om prästgården af 3 frdz land Dito en Väster Nyländan kallad af 6 fedz lad Dito en annan der sammastädes öster om Norbacken 2 fedz lad Dito en tårr och sandig vret i Skålmobyn af 10 frdz land Än 10 st:n små teger belägne 3 st:n nedan prästgården på Vatstödet, sex sunnan Bygärdet och en nordan ibland de andre böndernes jord af 30 fedz land Item en teeg uti Husgärdet ongefehr 1 / 4 väg från prästgården såås med 1 fierding Äng Dijgeränget straxt västnordan prästgården stort och tort, omslutit på 3 sidor håller ungefehr 8 lass Stor Holmänget alt med vatn omslutet håller 4 lass Wij skougzholmen heel och omsluten 2 lass Bondtegsänget på öster sidan om älfen af 4 lass Vestnor på skougen vid höladorne en myrsloga som försambl:n löst under prästbordet af sal. pastore af 10 lass 1 Norr uth vid Hånohret en liten teeg af / 2 lass Eliest står och pastori frit at med andra slå på almenningen. Fiskvatn På väster sidan om älfven äro någre små vijker, ingångne af siöar, som kallas Hånohret, hvilcke alle ifrån ingången af elfven in til ändan norr uth af ålder höra prästebordet til. Står och pastori frit at bruka andra almenne fiskievatn, som under församblingens råå och marek höra. Således vara angifvit och endeles besichtigat vitna. Andreas Bergius Petrus Gising P. in Norberke et P. V. D. Comminister. Johannes Sernander Past, ecclesiae Måns Nielsson i Ryssätra Peder Johansson landman (bom) Kyrckiovärd. Ur Västerås domkapitels

arkiv rör. Norrbärke

n:o Ifi.

5. I underdånigst folie af Kongl. Maij:ttz allernådigste ordres, daterade Stockholm den 29 octobris sidstledne varda eftertecknade kongl. förläningar upsatte vijd Lima pastorat. I. Prästbordet, som uthan tvifvel lärer vara ibland de minsta i heela stifftet om 21/s öresland eller tunnland med inn- och uthiord, af församblingen tillgifet eller uptagit på torra sanden eller skarpa steenbackar kan när intet der af ligger i trade, besåås medt fem tunnor säd. Der till lydande äng vijd elfven och på holmar, som åhrligen af våhrfloden med vatn och sand öfverskölies, sampt till grääsvalln af floden och ijsar bortskiäras äro af gambio skattade för 15 lass. Noch är fem mijler

123 ifrån sochnen väster norr uth åt norrske gräntzen. myrsloga ungefär till 8 a 10 lass. Iämväll och öster i mareken någon lijten myrsloga. XII.

Klockarebord finnes här intet. Lima den 5 decembris 1695 Johannes Sernander mpria. Past in Lima Ur primäruppgifterna till ett prästverk för Kopparbergs län, förvarade i Västerås domkapitels arkiv. 6.

Anno 1709 d. 6:te martii uppå laga tingh med Lijma sochns allmoge uti Rijsätra länsmansgård. Närvarande ut in actis. Gaf kyrkioherden ehrevördige h : r Nicolaus Reuterhusius tillkänna, huru såsom dess antecessorer, antingen sal. h. Johan Sernander eller h. Johan Nederstadius bortbytt hafva dhet fäboställe med tillhörande sloga örvijkarne och Gräckvarkarne, som församblingen fordom hade underlagt prästebordet, uthan föregången communication med ven. consist., eller h. proubsten, eller och någon teras påfölgde samptycke, eller häradsrättens stadfästelse, emot ett annat fäboställe, Meesberget och sloga ther omkring, dubbelt större, som säges, men långt in emot norrska gräntsen belägne, så att för dess vijda aflägenheet, samt osäkerheet skull, prästebordet deraf ingen nytta skall kunna tillflyta, påstod förthy, att ett sådant byte återbrytas måtte, och prästebordet gå till sitt närmare fäboställe och sloga uti Öhrvikarne, ändock thet skattas hälfften mindre, men är i sielfva värket för närmare belägenheet och större tryggheet skull bättre och thess innehafvare uti thenne tijden, Thomas Ersson i Ärnäs, Erich Persson i Buu arf:e och Jacob Ersson ibm. återträda lembnäs, till den andre slogan i Meesberget. Bem:te possessore!' af öhrvikarne Thomas Ersson i Ärnäset, Per Ersson i Buu å egne och sine medarfvingars vägnar, och Jacob Ersson i Buu personhn tillstädes invände, a:o 1687 d:n 24 junii allmenn sochnestämma vara hållen utaf då varande kyrkioherden sahl. h : r Johanne Nederstadio, uppå hvilkens begäran och förslag bevilliat vardt, att församblingens ledamöter skulle under prästebordet köpa sig omkring dess gambla fäboställe i Meesberget norr ved siöarne, af fordom pastoris sahl. h. Hermans arf:r för 72 dir kmt., och emedan samma summa äntå intet förslå kunde emot slogans värde norr ved siöarne blef äfven väl öfverlagt och beslutit, att den myrsloga, som prästebordet tillförendo hafft vid Tysiön, skulle sällias till den andras fullkomblige inlösen, då hafva åfvannembde, för 16 dir kmt hvartera, thet giör för alla tree tillsamman 48 dir. kmt., under oklandrat evärdelig ägo köpt slogen uti öhrvikerne vid Tysiönn, som för 8 lass slog skattades och ansågs, och blefvo deras utlagde penningar 48 dir. jempte hele socknens 72 dir kmt. använde till slogans inlösen norr vijd siöarne, som till 20 myrgolf eller lass sloga ansedde voro, hafvandes icke annat efter then tijd någonsin förmodat, än dhe skulle oqvalde få blifva vid nyttiandet och en rolig besittning theraf, men låter thet sigh intet giöra, vänta dhe sine utlagde penningar igen, då villja dhe dheremot affträda slogen vid Tysiöen eller öhrvijkerne. R e s o l u t i o. Alldenstund förber:de byte af nuvarande pastore klandras och ogillas såsom prästebordet skadeliget och ähr med ven. consistorii vettskap och communication icke slutit och belefvat, såsom icke heller thess samtycke eller häradsrättens stadfästelse påfölgt; förthenskull i förmågo af 5 puncten uti presterskapets privilegier sampt kyrkiolagens 26 cap. 5 § så och 12 sampt 18 cap. jordb. 1. 1. kännes och för-

124 klaras thet för återgångsbyte, så att kyrkioherden effter sitt påstående må uti nästa våhr obehindrat tillträda slogen vid Tysiöen eller örvijkerne och Thomas Ersson i Ärnäs, Per Ersson i Buu med sina intressenter och Jacob Ersson ibm antingen ga till så stor dehl af vederlaget vid norr siöarne som ther emoth svarar och jembgått pröfvas eller soke sine penningar 48 dir. af sochnemännen igen, som dhe bäst gitta och förmå. Actum ut Supra. På häradsrättens vägnar. Jonas Boetius Lindebohm. Efter original. Ur Lima

kyrkoarkiv.

7.

Anno 1715 d:n 28 Febru: Höltz Ordinarie Laga Ting med Lijma sochns allmoga utj Ländzmansgården Rijsättra närwarande Det anförde Bröderna Jacob och P ä r Erssöner i Buu, huru som deras Sal. Fader Erich Pärsson jemte Thomas Ersson i Ärnäs, handlat en anges Teg, Tegsiön benämbd, som lydt under Prästebordet och utj Sal. Kyrckioheden H : r Hermanii tijd der till af Sochnen blifwit förärdt, af förra denne Sochns Kyrckioherde H : r Iohan Sernander, för 8 Plåtar, hwaraf enär Sochnemännerne fådt behörig kundskap, haf :a dee uppå bem:te Sernanders inrådande i then sama undan Prästebordet försålde anges Tegens ställe kiöpt en annan anges teg Wallsiön af ofwannämde Sernander hwar till han warit arf fallen för 12 Rd:r, och den lagt under Prästebordet igen; Men berätta att wid denne nu warande Kyrckioherden II :r Ritterhusii tillträde till Kyrckioherde Embete, har han eij welat låta sig nöija med Wallsiö Tegen för dess aflägenheet skull, utan igentagit af dem Tegsiön som närmare till Prästebordet belägen och under Prästebordet tillförende lydt; hwarföre Fordra de nu sin betalning igen for de 8 Plåtar af Wallsiö ängen som denna Kyrckioherden eij will nyttia. H ä r wid uplästes H : r Kyrckioherdens Ritterhusii bref af d:n 1 Martii 1715 till Tingz Rätten, hwarutinnan förmäles att han eij will befatta sig med Wallsiö slogen, som skall wara Prästebordet mehra till Gravation än till gagn, med förmodan det Sochnen eij hirer willia påbörda honom eller dess Successor hwad som kan wara dem till beswär, utan will han förswara Tegsiö Slogen under Prästebordet som af ålder der til lydt, och af hans antecessor blifwit der ifrån af söndrat; Och all denstund Samtel. Sochnemännerne utläto sig benägne att willia effterläta begge Bröderne Jacob och Pär Erssöner jemte Tomas Ersson, som nu för sin opassligheet eij war tillstädes, så stor del utj Wallsiön som emot de utlagde 8 Rd:r för Tegsiön kunna swara; doch lijkwäl så understår Iläradz Rätten sig eij uppå anmodan detta att bijfalla, som en sak hwilken den eij angår, som icke heller hijt för denna gången blifwit instämdt, utan kommer detta lijkmätigt de förnyade Präst privilegiernes af åhr 1675. g: 5. utj ödmiukheet att andrages hoos hans nådc H r r Landzhöfdingen, som med venerando Consistorio wijdare här om hirer öfwerläggia. In Fidem Protocolli Herman Mallmiin. Ur domboken

för Lima

socken.

8. Är 1733 d. 3, 4 et 5 september blef — — — fölliande husesyn uti Lima kyrkioherdegård af mig och nämbdemännen hållen — och befants prästegårds lägenheeter nu för tiden vara som föllier, n e m h n •— — — — — —

125 15) Fiskevattn för sig sielft är af församblingen pastoratet tilslagit uti Honn och I n n noret, men klåckarbordet har sit fiske uti elfven, som äfven alle dess åkrar och ängar ihopa lagde med prästebordsägorne efter altid pastores haft af gammalt den tiensten med, och den rättigheeten derför utgiöres upburit. 16) Hästhagen öster om prästgården, gärdslegården utikring åkren upå hvar fierding delat at hålla, men den emellan åkren är bör pastor hålla. 17) Svinetäppan, af sal. Sebero til åker en dehl optagen norr om prästgården, hörer och prästegården til. Åkren, som är opbrukad, befants af fölliande storlek effter nu deröfver gångne refstång till Tiog- Snes- Band land land land 1) Vid bygärdet, söder åkern kallad, består af 4 6 Dito norre åkren 6 8 2) Söder om kyrkebacken — 9 3) Äkren nedan om sochnestugutäppan 5 — 6 4) Väster om samma stugu och täppa 8 — 15 5) Södre åkren vid vatustaden 1, „ 01 I 8 4 a\ TU -a u i. i -desse 2 åkrar som < b) l a Barbrobacken J | ihop bestå af 10 snesl. 3 bandi, äro för ohägnad och bättre hiifd skull för 7 år sedan bortbytte af sal. kyrkoherden Seberus emot en åker sör om bygärdet, Präståkern kallad, stor 8 snesl. 2 bid och länsm:n Lars Tomson igen fått, och som detta byte af nuvarande pastore loci hr mag. Geselio så väl som länsm:n godtkiändes, blef det och dervid, såvida 2 snesl. 1 bid. mera igen sådde äre t 7) Norråkren vid vattustaden är af 4 8) Dito norr om båthuset 10 1 9) Storåkren öster om prästegården 1 — LO) Nylundaåkren öster om landsvägen 15 11) Dito åker väster om denna väg 14 12) Skriktäppan vid Båkneby södra åkren Fulkomblig lada i denna täppa med ståhla el. utbygge på sidan, något til väggar bofellig, men nyl. väl takt. 14 13) l dito Skriktäppan öster om ladan 2 15 14) Sammaledes väster om ladan S:a tjogl. 10 snesl. 1 5 - - 9 bid 15) [genlagd åker väster i Nyländan om 35 snesl. och som denne år 1719 vid h. kyrkioherden Seberi äntrade til prästebordet varit i bruk och af honom för 8 år sedan lagd i linda, ty ansades bem:te hr. Seberi enka genom nämbdeinannen Valin at anten sielf låta optaga denne jord igen eller och sig utlåta, huru hon dermed ville giöra? Hvarpå enkan sig utlät villig im i höst om giörligt är den optaga igen, fast det eij skulle löna mödan beså denne tårre platsen och stenige 1 15 — Tilhopa tjogl. 12 snesl. 10 bl. 9 Ängeslogen fins å fölliande ställen belägen effter den antekning uti kyrkones boks. 3. blad af år 1699 är giord. 1) Digeränget om 10 lass sloga derest 2 lador norre och södre stå med utbygde vägger, skåhlor kallade, vid hvardera ladan. Södre ladan är färdig, men den norre til väggar taak med mere förlorad, bör nedtagas och förbättras. 2) Storholmen om 4 lass, der förl. år ladan är ä nyo opsatt och med dess tilbehör fins fulkomblig, förutan dör.

126 3) Lillholmen om 3 lass, ladan förlorad och utan gålf. 4) Buntes äng om 3 lass, ladan här är fuller g., doch kan brukas. 5) Kyrkemyrarne 2 lass. 6) Gårdsslätten om 1 lass. 7) Bäcketächten 1 lass. 8) Mesberget fäboställe är eij oprefvat, effter det ligger 4 mil ifrån prästgården emot norske gräntsen och föga nytta deraf hafvas kan, utan i stället är ett annat fäboställe, Bodetächten kallat, år 1695 för 20 rdr inköpt af församlingen uti Fennigberget beläget och sedan den tiden legat under prästebordet, fähuus förlorat, som kan flytas på ett bättre ställe och til sloga oprödias vidare och sal. kyrkioherden Seberus giort begynnelse med, fall derstädes han til den ända fält. Stegerhus och miölkbod äre och derstädes gamble, böre förbättras. Efter nämbde- och sexmäns berättelse skole väster i marken vid Tysiön 10 häsiegolf myrsloga ligga under prästebordet, Väster örviken kallade. — — — — — — — — — — — Qvarnen til prästegården är af sal. kyrkoherden Sebero flyttad at stå bättre i Sörbäcken än han tilförende ståt i Prästegårdensbäcken af gammalt, och som denne qvarn til sin storlek och elliest eij är som sig bör, ty bör den omflytas, påståendes således pastoren som detta bör ske, at qvarnen uti sit förre rum til Prästebäcken måtte återflyttas som bättre skall vara honom vid handen och elliest med större nytta brukas. Qvarnstener håller nu kyrkoherden sielf, men det alt öfrigit är af qvarnhusets författning och bygnad hörer sochnen til. — — — — — — Sidst berättade hr pastoren Gezelius at länsmannen Lars Tomsson af egit tyckio förl. våras låtit afrefva den uti Sochnestugutäppan liggande prästeåker 8 snesland och den opkiört emot dess villia, påståendes att denne åker måtte med någon sloge dervid af länsm:n återlemnas til prästebordet och under dess häfd förbi if va nu som förr, såsom dess antecessorer förre kyrkioherder det innehaft opåtalt, och det så mycket skäligere som ingen annan åker är i Sochnestugutäppan eller varit än prästebordets, lemnar länsman lagl. hvad han hafver härvid at söka och sin rätt vidare at fullföllia. Af samma beskaffenhet skal och vara med et litet engestycke der straxt vid, Södrelindan kallad, som nu vil under Barbrohemmanet ifrån prästegården tagas, hvilken linda nämbdemannen Jonas Valin och soldaten Olof Räf berättade förr brukats under prästebordet, som och sal. kyrkoherden i sin tid innehafft; hvarföre nuvarande pastor til bevakan af prästebordets rätt påstod honom äfven tilkomma at slå, tils han lagl. derutur vinnas kan och vederbörande sin rätt dertil utvist. Än besvärade sig bemd:e hr. pastor öfver een vid Skålmo liggande linda, som sal. kyrkoherden Sernander uti dess lifstid fått är af en gl. hustru i samma by, för det han på dess sotesäng med Herrans hel. natvard besökt och har sedan den tiden hvar efter annan komne kyrkoherdar denne linda under prästebordet opåtalt häfdat och brukat, som och nu påstås på lijka sätt under prästebordet må nyttias utan något klander, helst det eij förr skedt, och äfven nuvarande enkas arf:r i Skålmo påstå få igentaga, så framt eij prästebordet det behåller och vil försvara. Nedan prästegårdshusen norr i backen är en liten ängesloga som pastor loci berättar sal. kyrkoherden Seberi enka förl. år och altid förr hon äfven detta år afslagit, men nu vil räknas under Trafvelshemmanet, påståendes denne sloga, som så när ligger vid husen eij måtte prästebordet fråntagas, innan sådant lagl. är synat och rättat. — •— — — —• — — — —• — — — —• — — — (Underskrifter.) Efter originalet. Ur Lima

kyrkoarkiv.

127 9. Anno 1734 d. 26 janu. uppå ordinarie tinget med Malungs, Lijma och Äppelbo sochnar uti Malungs sochnestugo, närvarande ut in actis. At bijträda kyrkioherden i Lijma hr. Johan Gezelius uti dess emot länsman vähte Lars Tomsson instämda sak, för det han förledne sommar ifrån Lijma prästebord tillgripit och sig åtägnat half va åkren uti Sochnestugutäppan om 8 snesl., som dess antecessorer hvar efter annan skola oqvalt nyttiat, instälte sig efter behörige upvijste constitutorialer å cronones vägnar befallningsman välb:de Anders Engman, och å consistorii vägnar capelian här uti Malung hr. Johan Elvius, uti k vrek i oherdens i Flöda hr. Johan Rabenii ställe, som blifvit dertill befullmachtigad, men för sin opasslighet eij förmådt hit komma. Och som gambla män skola kunna intyga, det denne åker af ålder lydt under prästebordet, skall kyrckioherden eij annat kunnat, än ett sådant vederpartens förfarande lagl. angifva, dock säger sig ännu deraf ingen skada tagit, såvida åkren förledit år legat i trade och ännu osådd är samt länsman dervid eij annat giordt, än han den opkiört och väl tillredt, i det stället han under förra kyrckeherdens tijd legat så godt som i linda, förfrågandes han sig äfven om en vid Skållmo liggande linda, som sahl. kyrckioherden Sernander säges hafva fådt af en gammal hustru dersammastädes, då han henne med Herrans nattvard besökt, men han sedan underlagt sitt så kallade Barbro hemman, som dess arfvingar för tijden tillhörer, huruvida bem:te lind bör åter under prästebordet läggas, hälst gifvarens arfvingar villia den återtaga, om hon eij kominer under prästebordet; dessutan skall ock länsman villia tillägna sig någon rätt till tompten nedanför prästegården, den han likväl ännu intet tillgripit. Lars Tomsson föregaf ofvannämde åker om 8 snesl. lyda under Trafvarehemmanet och det i anledning af en producerad opsats på de jordägor omkring kyrckian belägne, som afl:e kyrkioherdens Nederstadii arfvingar tillhört, men sahl. kyrkioherden Reuterhusius till bruknings emottagit och densamma underskrifvit, hvaribland denne halfva täppa tydel. står nämbd, och framhe kyrkioherden Seberus godvilligt Iofvat honom efter dess död skola igenbekomma. Och skall derföre saken eij angå honom utan rådman Näsman i Fahlun och de öfriga Nederstadii arfvingar, på hvilkas begiäran han, som brukar bem:te Traf vare heminan, låtit desse 8 snesl. ifrånrefva, skolandes ock efter förenämnde upsats alla de öfriga jordägor vara återstälte förutan tompten nedanför prästegården. Men kiäranden förmente en sådan kyrkioherden Reuterhusii till sin antecessors arfvingar gifne förskrifning eij böra ansees för något giällande bevijs, så vida åtskilliga gambla män veta intyga, at desse lägenheter af ålder legat under prästebordet, samt bem:te kyrkioherde för någon sin okunnighet eij varit befogad at förskrifva något ifrån prästebordet, som för hans tijd der under legat. Resolutio. Det har hvarcken afl. kyrkioherden Seberus haft macht efter egen godtyckio tvertemot Kongl. kyrkio-, skogs- och husesynsordningarne at cedera och afstå någon jord ifrån prästebordet, eller länsman Lars Tomsson, för utan laga domb densamma tillträda; utan om kyrkioherdens Nederstadii arfvingar skulle finna sig befogade, mage de efter föregången stämbning och genom en laga process derom med vederbörande lagl. utföra. Emedlertijd böra de af hände åtta snesl :d åker åter der under läggas och Lars Tomsson vider 10 dir Sölfm:t vijte, utom plicht efter lag, sig eij vidare dermed, eller annan prästebordets tillhörighet befatta. Och ehuruväl han för detta egenvilliga tillgrep giort sig till laga böter saker; dock som han ännu intet besådt åkren, kiännes han utom arbetets förvärckande allenast denne gången Jikmätigt 17 Cap. bygbl. 1.1. brotslig till 3 dl:r s:mts plicht. Och hvad linden i Skållmo angår, hvarom kyrkioherden sig förfrågar, kan rätten sig intet utlåta, innan vederbörande innehafvare blifva stämde och hörde; dock synnes för honom

128 intet vara at uträtta, med mindre det skulle fulleligen kunna vijsas, at den blifvit till prästebordet gifven men intet till kyrkioherden Sernander enskijlt. Actum ut Supra. På häradsrättens vägnar Reinh. Riidker. Remitteras till vederbörande cronobetiente, at befordra denna häradsrättens resolution till värkställighet, så at prästerbordet må få de återdömda 8 snesland åker. Och som det vill för rättelse i framtiden vara nödigt, at denne resolution blifver förvarad bland andre till prästebordet hörande handlingar, så skall ock cronobefallningsmannen straxt lemna densamma till nuvarande kyrkioherden i sochnen. Fahlu kongsgård d. 23 april 1734. Nils Reuterholm /Jacob Neuman. Ur Lima

kyrkoarkiv.

10. Anno 1736 d. 21 januarii uppå ordinarie tinget med Malungs, Lijma och Äppelbo socknar uti Malungs socknestuga, närvarande ut in protocollo. I anledning af högvälborne h. baron och landshöfdingens remiss under d. 1 sidstl. augusti understälte kyrkioherden i Lijma h. Johan Gezelius såväl som consistorii fullmächtig h. Johan Elfvius rättens ompröfvande, den emellan honom och socknemännerne, men i synnerhet de som sidsta refven förrättat, upkomna tvist, huruvida den invid prästebordets ägor, och så godt som inom des hägnat af hans antecessor framledne kyrkioherden Seberus opbrutne jord, bestående af 14 snesl. och 9 bl. må höra prestebordet til; det han för sin del högeligen påstår, och at prestebordet ej mindre än andre hemman i socknen bör hafva sin utmark och rödningsland, hälst af det som ligger närmast tillhanda, så at fördenskull refningsmännen intet skola varit befogade at optaga samma jord under någon skatt, som nu likväl skiedt; och anhåller därföre, at socknemännerne efter ofvannämde h: baron och landshöfdingens resolution, måtte kiännes vid skatten, til des et sådant förseende vid nästa reef kan komma at ändras. Hans Hanson i Lillmon svarade härtil å socknens vägnar, at denne tract intet låge inom prästebordets hägnad, som giärdesgården förr stådt och än mindre för detsamma nödigt. Ity sahl. h. kyrkioherden Seberus med detta sitt anlagde arbete skal eftersatt prästebordets tilbörliga häfd och låtit 2:ne tiogland af gambla åkerjorden komma uti linda, som nu med Ingen plog skal kunna optagas, utan måste där til gräfning brukas. Men ville h. kyrkioherden nyttia och bruka samma opgiärdsland för skatten där å blifvit satt, stode det honom frit. T annor händelse förbehålles socknen rätt, dem alla til någon hielp och understöd uti cronones utskylder. Resolutio. Emedan prästbordet såsom varande af cronohemmans natur och egenskap, intet; synes böra så inskränkas, at det utom hanck och stör ingen rätt äga skall, utan tvert om böra niuta för sin andel samma utvedie som andre hemman i socknen efter des rätt och storlek, på det innehafvaren, om lägenheten så tilsäger, må kunna likmätigt Kongl. husesynsordningen af åhr 1681 fullgiöra sin plikt och skyldighet med ny åkers uptagande såväl som ängesrödning och des förbättrande. Men som tvisten egenteligen därutinnan består, huruvida detta opgiärdsland må vara någon tillhörighet af prestebordet; ty vil rätten hafva sådant utstält til de tvenne gode männens Olof Erssons i Myckelby och Halfvar Erssons i Yttermalung syn och ransakning, at uti vederbörandes närvaro och laga tid vid påfordran värckställa;

129 hvarefter parterne vid näste ting, utan vidare stämbning skola härutinnan hafva at undfå et ändteligit utslag. Actum ut supra. På häradsrättens vägnar Reinh. Riidker. Efter original. Ur Lima

kyrkoarkiv.

11. Anno 1737 d. 21 janu. uppå ordinarie tinget med Malung, Lijma och Äppelbo sochnar uti Malungs sochnestuga, närvarande ut in actis. Upviste kyrkioherden i Lijma hr Johan Gezelius den till föllie af rättens resolution vid sisthne ting igenom nämndemännen Olof Ersson i Möckelby och Gabriel Pehrsson uti Idbäck anstälte syn öfver det opgiärdsland, dess antecessor afl. kyrkioherden Seberus låtit utanför prästebordets åker uptaga, af innehåld at de eij annat kunnat finna, än at det til prästebordet lydde och vara så godt som inom dess hägn och der närmast intil belägit. Begiärandes han härutinnan och hvad så väl af honom som consistorii fullmäcktige vid sidsthe ting blef andragit, rättens äntel. domb och utslag. Men förklarade sig likväl eij åstunda mehr af den opbrutne jorden såsom nyttig för prästbordet at behålla, än allenast nylandet på backen, lemnandes det öfrige på högheden tillika med ungiärdshagen aldeles ifrån sig. Och som Hindrick Hassell och Hans Hansson i Lillmoen å sochnens vägnar funno samma tract på backen intet kunna el. böra prästebordet förvägras; så hade de dervid intet at påminna utan eftergåfvo frijvilligt i det målet sochnens r ä t t och talan evärdeligen derunder at nyttias, det äfven Lijma sochns nämd samtyckte, men beklagade likväl, at denne jord kommit vid sidsta refven under skatten, hvaruti dock kyrkioherden sade sochnemännerne sielfva vara skuld och vållande, som tänkt dermedelst kunna undgå prästbordet sin rätt. Och aldenstund parterne på sätt och vijs, som här ofvanförmält är blifvit med hvarandra förlijkte, det de hvar för sig ärkiände och tilstodo, fördenskull blef denne deras förlijkning af rätten gillad och stadfästad, åliggandes i ty sochnemännen till föllie af hr baron och landshöfdingens resolution under d. 1 aug. 1735 at såväl draga försorg om utlagornes clarerande af samma jord, som at någon til bruk, häfd och nyttiande antager den dehln, kyrkioherden, såssom onyttig och skadelig för prästebordet, sig aldeles afsagt. Actum ut Supra. På häradsrättens vägnar Reinh. Riidker Efter original. Ur Lima

kyrkoarkiv.

12. Uppå herr kyrkoherden Johan Aeselii anmodan infunno sig undertecknade d. 16 octobr. 1771 i Lima prästegård att uprefva den prästebordet tillhörige så upbrukade som igenlagde åkerjord, och gärdesgårdar, hvilka befunnos vara vid thes ankomst till församlingen af följande vidd och beskaffenhet: Åkerjord. N : r 1 Uti Skriktäppan åkren öster om ladan vid landsvägen bestående af Straxt söder om denna det som församlingen uptagit i ställe för socknestufvuplatsen och för kyrkogårds d:o Stora stycket nedan ladan 1954 28

Tiogland

Snesland

Bandland

—

—•

— 2

22 19

5 4 9

130 Den igenlagde lindan söder om detta Uti Nyländan, åkern öster om landsvägen D:o västan landsvägen Lindan väster om denna D:o norra lindan väster om Soknestufvutäppan D:o den södra vid vägen från elfven öster om prästegården, åkren emellan kyrkobalken och vägen till brygghuset D:o norr om denna, emellan nämde väg och grinden Söder om kryddgården en linda Åkren söder om soknestufvan D:o öster om landsvägen nedan kyrkobalken Söder om Bygiärdet norra åkren D : o den södra ibm Åkren norr om båthuset D:o öster om denna, nedan ladan, en åker som emot en dylik på Barbrobacken för bättre beqvämlighet skuld blifvit bortbytt

Tiogland —• — — 2 — —

Snesland 14 17 14 1 8 3

Bandland — 4 4 — 8 8

1 — — •— •— — — —

1 5 8 14 4 7 9 5

— 7 3 3 3 1 6 4

—

—

Summa Ur Lima

kyrkoarkiv.

13. År 1789 den 19 januarii förrättades Lagtima Härads Ting med Malungs Tingslag uti Malungs sochnestufwa närvarande som domboken utwisar. S. D. Lät Contracts Prosten Högärevördige och Höglärde Herr Johan Aeselius i Lima för Rätten upwisa et af förre Riksdagsmannen Matths Olsson i Husom och Nämdemannen Pehr Larsson på Buheden den 13: de sistledne October utgifwit synebewis, af innehåll det Herr Jrosten å Prestebordets egor af stenbunden mark med mycket arbete och dryg kostnad til åker upodlat och frugtbärande gjordt E t t Tjogland Sjutton Snesl. Sex Bandi, i Nylaendan belägen sträckande sig ifrån wästra ändan till renen emellan åkrarne och sedermera något öster om Herr Prostens lada til et utsatt råmerke, hwilken Tract wäl förut (efter synemännernas intygan) til åker uptagen warit, men för den å detta ställe befintelige myckne sten öfwergifwen och til åker för oduglig ansedd, samt dymedelst öfwer fyratio år utan någon nytta liggande blifwit alt intil 1778, då Herr prosten landet ifrån sten långt friare gjordt än den gamla Prestebordet tillhöriga åker på östra sidan til landswägen sig sträckande; anhollande Herr Prosten, at honom för et så kostsamt arbete, de förmoner måtte förunnas som författningarne i sådana fall utsätta; och aldenstund Herr Prosten Aeselius wist, det han å Lima Prestebords egor, efter syne bewisets innehåll, med mycken kostnad och drygt arbete E t t Tjogland Sjutton Snesl. — Sex Bandi, til åker fruktbärande gjordt. Fördenskull finer Härads Rätten rättwist såsom med de om — Lands Culturen tid efter annan utkomne Kongl. förordningarne öfwerensstämmande at H e r r Prosten fyratio frihets- år på ofwanberörde upodlade Tract bewilja; Hwilket likwäl til antecknande å högwederbörlig ort anmälas bör. Tid och ort föreskrefne. På Härads Rättens wägnar E. O. Hartzell Enligheten med originalet intyga Joh. Jacob Tidlund And. Frögelius Adj. Eccl. D P : t i Krono Länsman Ur Västerås domkapitels arkiv rörande Lima pastorat. »Äldre handlingar» 28 n : r (1761—1832).

131 14. Är 1823 den 22 och 23:die september instälte sig undertecknade consistorii och krono fullmägtige i anledning af erhållne ordres grundade på herr kyrkoherdens Lars Restadii anhållan att någre Lima kyrkoherdeboställe tillhörige jordlägenheter af åker och äng måtte för boställets bättre beqvämlighet bortbytas emot surrugat af nedannämde personer tillhörande och berörde boställe tillgränsande ägor. Sedan förrättningsmännen nämdemannen Olof Ren i Transtrand och Brus Olof Mattsson i Husom sig infunnit, företogs förrättningen på följande sätt: l:o) 2: o) 3: o) 4: o) 5:o)

Åker af herr kyrkoherden Bestadii ega Potateslandet söder om renen som går neder till båthuset Dito norr om dito dito Iskällaråkern belägen väster om caractersbyggningen Renen neder om kryddgården ofvan Iskällaråkren Lindan vest om socknstugan

5: 5 2 / 3 2: 81/2 7: 3 / 4 2: 5^3 7: 4*/4

Summa tjugufem snesland fem bandland (25 s. 5 bl.) Emot dessa lägenheter bekom herr kyrkoherden Restadius af prästbordets egor följande åkerstycken: l:o) En åker på Barbrobacken om 5 snesl. 5 bandi 2:o) E n dito öster om landsvägen, Nyländan kallad 3.-o) Derikring liggande renar af föga betydenhet

5 snl. 5 bl. 19 snesland 1 dito

Summa tjugufem snesland fem bandi. (25) 5 bandi. och ehuru desse sistnemde åkerstycken i synnerhet Nyländan befants af svagare natur än de af herr kyrkoherden till prästbordet (och här ofvan upptagne åkerstycken) lämnade, förklarade han sig med bytet vara nöjd. l:o) 2:o)

Af ängeslog bekom praestbordet: E t t ange söder om båthuset utmed Noret om En teg på Storholmen om

27 snesl. 4 bandi. 2 d:o l 1 /» d:o

Summa äng tjugunio snesland fem och ett niondedels bandi. Hvaremot herr kyrkoherden bekom af praestbordets ägor: längst i norr eller vid Limstens båtstad på Digeränget en lika rymd eller tjugunio snesland och ett och ett niondedels bandland. Vidare öfverlämnade soldaten Lars Flank på Bygärde till praestebordets disposition slogen liggande rundt omkring åkern nord om båthuset neder om prästgården som efter anstäld mätning befants vara 18 snesl. 4 bandi. och derföre erhölt jemgodt vederlag af prästbordet en lika rymd söder på Bontisenget och 2:ne åkerrenar söder om Bygärdet, belägna mitt för åkrarne och på östra sidan om landsvägen, innehållandes: renarne tillsammans 5 snl. och den nu afmätte lägenheten på Bontis 13 — 4 Summa aderton snesland fyra bandland

—

18 —

4.

öfver hvilket jordabyte skulle anhållas om vellofl. tingsrättens bifall och stadfästelse. Sålunda vara synt och förrättadt; betygas af Lima prästgård den 23 september 1823. D. Sundén, consist, fullm. O. Ärling, kronofullmägtig Olof Ren, nämde- och 1 / 4 man. Olof Matsson i Husom.

132 § 108 År 1824 d. 18 februarii å Malungs lagtima ting är föregående bytesinstrument för häradsrätten upvist och till framtida säkerhet samt den kraft och verkan lagformar uti lagfartsprotocollet ordagrant intaget; betygar. På häradsrättens vägnar Lars Alin. Ur Lima kyrkoarkiv.

13.

Transtrand.

Transtrand tillhörde tidigare såsom kapellförsamling Lima postorat 1 ). Sedan med anledning av rikets ständers vid 1850—1851 årens riksdag gjorda underdåniga framställning Västerås stifts konsistorium erhållit nådig befallning att vidtaga åtgärder till delning av de pastorat inom stiftet, där sådant för själavårdens behöriga skötande kunde vara av behovet påkallat, hade konsistoriet i skrivelse den 16 november 1853 i sammanhang med förekommen fråga om delning av flera andra stiftets pastorat, vilka ansetts vara för stora, i underdånighet anmält, att å sockenstämma, som på konsistorii föranstaltande blivit hållen med Lima moderförsamling och Transtrands kapellag den 24 oktober 1852, kapellagets invånare uttalat en önskan att få avskiljas från Lima och bilda eget pastorat, mot vilken önskan moderförsamlingen icke haft något att invända, helst församlingarna redan vore skilda både i prästgårds- och kyrkobyggnad, dock att den föreslagna delningen icke finge för moderförsamlingen medföra några ökade kostnader och avgifter utöver vad gällande konvention innehölle. — Genom nådigt brev den 6 augusti 1859 medgav Kungl. Maj:t att Transtrands kapellförsamling finge, vid dåvarande pastors i Lima och komministers i Transtrands avgång från sina beställningar, skiljas från moderförsamlingen och utgöra ett eget pastorat; varjämte i nåder förordnades, bland annat, att komministersbostället i Transtrand skulle bliva kyrkoherdeboställe i det nya pastoratet, med skyldighet för församlingen att detsamma bebygga och underhålla enligt lag och gällande författningar. Jämlikt nådig löneregleringsresolution den 20 april 1867 skulle avskiljandet äga rum den 1 maj samma år. I Transtrands pastorat är anställd allenast kyrkoherde, för vilken lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 fastställts genom Kungl. Maj:ts resolution den 7 april 1916 att gälla för tiden från och med den 1 maj 1916 till och med den 30 april 1936.

Löneboställe. Enligt löneregleringsresolutionen är till kyrkoherdens avlöning anslagen avkomsten av kyrkoherdebostället i församlingen 2). ') Lima utgjorde förut annex till Malung, som av ålder tillhört Mora socken men därifrån avsöndrats sannolikt antingen under senare hälften av 1300-talet eller u n d e r förra hälften av 1400-talet. (Beskrivning över provinsen Dalarne, del. 2, 3:dje häftet, t r y c k t 1866, sid. 10 och 11.) Genom nådigt brev den 8 september 1616 medgavs, att Lima finge avskiljas från Malung och bilda eget pastorat. 2 ) Till kyrkoherdens avlöning är jämväl anslagen å bostället belöpande årlig utdelning ur Lima och Transtrands socknars skogsmedelsfond varom meddelats bestämmelser i nådigt brev den 17 september 1886. Se bil. 2 sid. 120.

134 Kyrkoherdebostället. Av nådigt brev den 14 november 1650 J) inhämtas, hurusom Lima sockenbor upprättat ett kapell 2 ) och till kaplansbord inköpt ett öresland av »Gunnar i Långstrand» och ett hälft öresland av Olof Knutsson i Transtrand 3), samt att kaplanen skulle åtnjuta skattefrihet för den sålunda inköpta jorden 4). Kyrkoherden i Lima Paulus Hermanni 5) lärer i »Capellräkenskapsboken» gjort en egenhändig anteckning angående tillkomsten av kaplansbostället 6), vilken anteckning med en därefter år 1673 gjord redogörelse över boställets dåvarande ägor är av följande lydelse. Bil. 3. Kaplansbordets ägor upptogos vid en den 8 oktober 1739 förrättad husesyn på sätt bil. 4 utvisar. Vid en den 1 juni 1760 hållen visitation i Lima kyrka intygades, att dåvarande kaplanen i Transtrand Andreas Tunborg märkligen förökat och förbättrat kaplansbostället. Den 14 oktober 1765 ägde byten rum rörande prästbordets jord på sätt inhämtas av bil. 5, vilka byten sedermera fastställdes av Malungs tingslags häradsrätt den 21 februari 1766 och av landshövdingeämbetet i Kopparbergs län den 16 september samma år. Ändring i omförmälda byte ägde rum den 22 september 1766, såsom framgår av bil. 6. Vid laga ting med Malungs tingslag den 21 februari 1767 förklarades prästbordet i Transtrand berättigat till kaplansbordets på den s. k. Norrbacken belägna beteshage om 69 snesland. Bil. 7. Hästhagen bortbyttes emellertid från prästbordet, som i stället bekom annan jord, på sätt bil. 8 närmare utvisar. Den 8 januari 1803 fastställdes av Malungs tingslags häradsrätt ett rörande Transtrands prästbord ånyo verkställt ägoutbyte, på sätt av bil. 9 framgår. A laga ting med Malungs tingslag den 10 januari 1803 fastställdes en den 25 oktober 1801 träffad förening rörande det prästbordet tillkommande fiske. Bil. 10. J

) Bil. 1. ) Av en utav biskopen Johannes Rudbeckius utfärdad skrivelse, inhämtas att då han den 27 februari 1631 hållit visitation i Lima, Transtrandsborna tillåtits att i sitt kapell hålla gudstjänst var tredje söndag. Kapell hade således redan vid denna tid funnits i Transtrand. Enligt protokoll över generalvisitation i T r a n s t r a n d den 4 juli 1764 vore det gamla kapellet uppfört under Konung Gustaf Ls tid. Sedan nytt kapell år 1670 uppbyggts användes det gamla kapellet till bårhus. 3 ) Köpet, vilket enligt förberörda protokollet vid 1764 års generalvisitation lärer hava ägt rum år 1635, stadfästades av h ä r a d s r ä t t e n den 20 februari 1652. Bil. 2. 4 ) I 1657 m. fl. efterföljande års jordeböcker finnes anteckning härom vid Gunnar Jönssons h e m m a n i Långstrand och vid Olof Knutssons h e m m a n i Transtrand, men i 1825 års jordebok finnes motsvarande anteckning endast vid skattehemmanet Långstrand n:r 9, där jämväl redogöres för kungl. kammarkollegii brev den 28 december 1852, enligt vilket förordnats, att 30 skillingar 4 runstycken, utgörande r ä n t a n för »1-J- öresland jord i Långstrand», — »hvilket genom Kongl. Brevet d. 14 nov. 1650 blifvit anslaget till Capellansbohl i Transtrands Capell — böra såsom hittills upptagas och i räkenskaperna omföras under anordningstitel utom stat såsom clericiets friheter.» 5 ) Död år 1640. 6 ) Kaplansbordet lärer enligt ett i Västerås domkapitels arkiv förvarat brev av kyrkoherden H e r m a n n i vara av församlingen inköpt år 1635. 2

135 I Kopparbergs läns lantmäterikontor har upprättats följande

»Memorial rörande de ecklesiastika boställena i Transtrands församlings pastorat. Den vid uppläggandet av jordregister för Transtrands socken av vederbörande länsstyrelse upprättade förteckning enligt formulär K upptager endast ett ecklesiastikt boställe inom socknen, nämligen Pastorsbostället, V,6 mantal kronoskatte. Detta boställe har i jordregistret uppförts på ett upplägg under benämningen Pastorsbostället N:o 1 och utgör enligt sagda register en fastighet om 175 snesland 0,8 3 bandland reducerad jord av skattenatur. Enligt de av storskiftes styresmannen Adde år 1895 utgivna »Anteckningar rörande storskiftes- och Afvittringsverket i Dalarne m. m.» bildade nuvarande Lima och Transtrands socknar vid tiden för det på statsverkets bekostnad verkställda storskifte tillsammans ett pastorat, varvid Transtrand utgjorde ett kapellag till Lima församling. Nämnda socknar hava också undergått storskifte gemensamt. I och med storskiftets avslutande på 1870talet hava, enligt ovanberörda källa, socknarna emellertid skiljts från varandra i ecklesiastikt hänseende och bildat särskilda pastorat. I 1826 års revbok för Lima socken upptages Transtrands kapellansboställe med ett sammanlagt uppskattningsinnehåll i inägor av 314,4 3 snesland. I 1685 års jordebok för Lima socken är antecknat bland annat att »Capellans Bordet är oskattlagt». Pastorsbostället har fått sina ägor lagligen utbrutna vid de under åren 1846—71 verkställda storskiften å såväl inägor som skogsmark till Lima och Transtrands socknar. Före skiftet verkställdes nu revning av samtliga inägor och upprättades revbok häröver. Vid storskiftet å inägorna erhöll pastorsbostället för i revboken påförda 77 snesland 7 96/10o bandland reducerad åker och 97 snesland 2 87/ioo bandland reducerad äng eller tillsammans 175 snesland 0,8 3 bandland reducerad inägojord i 3 heminägoskiften samt ett inägoskifte vid Vålåsens fäbodar följande arealer och uppskattningsinnehåll: Areal

Åker Slog Impedimenter

2.0786 hektar 10.2080 » 2.4250 » Summa 14.7116 hektar

Uppskattningsinnehåll

0.9483 hektar 1.2117 » 2.1600 hektar

I förestående summa impedimenter ingår ett område skogsmark vid Vålåsens fäbodar om 0.5192 hektar i areal, vilket medtagits vid den senare verkställda byadelningen av socknens skogsmark och därvid tillagts pastorsbostället. Arealen av detta område bör därför frånräknas förestående summa, varefter återstår 14.1924. hektar. Vid storskiftesbyadelningen av Transtrands sockens skogsmark 1867—71

136 erhöll pastorsbostället för 24.50 3 2 kvadratrevar red. inägojord under beteckningen litt. E följande arealer och uppskattningsinnehåll: Areal

Skogsmark Impedimenter

511.4335 hektar 92.0315 » Summa 603.4650 hektar

Uppskattningsinnehåll

25.0144 hektar 25.0144 hektar

Till pastorsbostället hör därjämte andel i den vid storskiftet såsom gemensam avsatta häradsallmänningen, vilken i byadelningsbeskrivningen redovisas under beteckningen litt. Y med följande arealer och uppskattningsinnehåll : Areal

Skogsmark Impedimenter

17 745.02 hektar 7 116.60 » Summa 24 861.62 hektar

Uppskattningsinnehåll

1377.3570 hektar 1377.3576 hektar

Av häradsallmänningens uppskattningsinnehåll har i delningsbeskrivningen påförts pastorsbostället en andel av 12.5 0 72 uppskattade hektar. Emot sistberörda uppskattningsinnehåll beräknas svara en areal av omkring 165 hektar skogsmark och 65 » impedimenter. Häradsallmänningen kallas numera Transtrands sockens besparingsskog. Såväl inom förenämnda till pastorsbostället utbrutna skogsområden som inom häradsallmänningen finnas enligt byadelningsbeskrivningen m}Trslogar. I beskrivningen över byadelningen av skogsmarken hava myrslogarna inom socknen redovisats på det sätt, att varje myrslog upptagits utan gradvärde och således utan uppskattningsinnehåll samt redovisats beträffande arealen i en särskild för myrslog anordnad kolumn bland skogsmarken till det skifte slag, varinom myrslogen är belägen. Arealerna av dessa myrslogar, utgörande inom pastorsbostället 0.4 9 36 hektar och inom häradsallmänningen 1206.20 8 9 hektar hava icke medtagets i förestående arealuppgifter. Om meranämnda myrslogar innehåller storskiftesprotokollet för den 6 augusti 1857 bland annat följande: 'I afseende på myrslogarnas behandling vid storskiftet antogs efter överläggning följande af styresmannen framställda förslag: 1 ) I skrivelse till kammarkollegium den 8 april 1870 har Kungl. Maj:t godkänt vad Konungens befallningshavande föreslagit beträffande bland annat myrslogarna inom Lima och Transtrands socknar eller 'att hvarje jordegare som innehade myrslogar på skogsmark, vilken genom skiftet tillfaller annan måtte bibehållas i orubbad besittning deraf inom 20 år efter storskiftets slut, men derefter vara skyldig att af skogsmarkens egare taga lösen efter mätismannaordom'. Huruvida de inom pastorsboställets ägor belägna myr*) Se sid. 118 och 119.

137 slogar p å g r u n d av l ö s n i n g s r ä t t k o m m i t a t t t i l l h ö r a p a s t o r s b o s t ä l l e t h a r e m e l l e r t i d icke h ä r k u n n a t u t r ö n a s . E j h e l l e r k a n u t r e d a s o m till p a s t o r s b o s t ä l l e t h ö r t eller h ö r dylik m y r s l o g . F ö r u t o m ovan o m f ö r m ä l d a m y r s l o g a r s a m t b e r ä k n a d a n d e l i h ä r a d s a l l m ä n n i n g e n omfattar p a s t o r s b o s t ä l l e t , enligt o v a n s t å e n d e u t r e d n i n g följande a r e a l e r och u p p s k a t t n i n g s i n n e h å l l : Areal Uppskattningsinnehåll Åker Ä n g (slog) Skogsmark Impedimenter

2.0786 h e k t a r 10.2080 » 511.4335 » 93.93 73 »

0.9483 h e k t a r 1.2117 » 25.0144 »

S u m m a 617.6 5 74 h e k t a r D e n verkställda arkivforskningen h a r icke givit a n l e d n i n g till a n t a g a n d e t , a t t till p a s t o r s b o s t ä l l e t h ö r ägor i n o m a n d r a s o c k n a r . F a l u n i l ä n e t s l a n t m ä t e r i k o n t o r d e n 16 d e c e m b e r 1924. Axel E r i c s o n assistent å lantmäterikontoret.»

URKUNDSBILAGOR. 1. Vij Christina etc. göre vitterliget, at Oss hafve vare trogne undersåthare uthi Lijma sokn i Vesterdalerne underdånigst gifvit tillkänna, huruledes dee för deres vij da aflägenheet ifrån soknekyrkian hafve most oprätte ett capell, och derunder och till capellansbordh köpt een öreslandh af Gunnar i Långstrandh och een half öres landh af Olof Knutsson i Tranustrandh; ödmiukeligen bediandes Vij ville dem desse bem:te öreslandh frij för skatt och uthlagor till ofvanbe:te behof nådigst effterlåta. Vij hafve deres bön medh nåder anhördt och fördenskuldh af gunst och nåder undt och effterlåtet, som Vij härmedh uthi dette Vårt öpne breefs krafft unne och effterlåte at denne köpte jordh af capellanen dersammestäds och hans successorer medh lijka rätt, frijheet och vilkohr häfdas och besittias skall, som andre prester deres prestebordh innehafva och besittia till everdelige tijdh. H ä r alle som vederböre hafve sigh at effterrette, icke görandes häremot i någon motto nu eller framdeles. Datum Stockholm den 14 novembris anno 1650. Ur Transtrands

kyrkoarkiv.

2. För allom them, som detta mitt öpne breff händer förekomma heller höres, föreläsas, bekennes iagh migh Lars Olofsson, laghläsare i Vässmanlandh, och giör härmedh kunnigt och vitterlighit, att åhr 165[2] den 20 feb. tå iagh lagha tingh hölt medh almogen af Lima sochn uti Lima prästgårdh, nährvarandhes landshöfdingen den edle och välborne herre her Erich Flemmingh til Ladis . . . Lindöö etc. sampt berghmästaren välachtat och välbetrodd mann Pedher Jönsson, medh nämbden och andhre godhemän. Samma dagh androgh för rätten hedherligh och vällärdh her Johan, Guds ordhs predikant här i Lima, huruledhes Lima sochn hafver för någhon tidh sedhan inlöst och köpt af Gunnar Jonsson någ[hon] jordh i Tranestrandh,

138 som nu ähr lagd undher capelanbordhet, item af Olof Knutson i Tranestrandh ett halföreslandh, ähr bägge delar tilhopa ett och ett hälft öreslandh. Och såsom ofvanskrefne tilstogho och bekändhe sigh til fullo nöijo och i godh reedho vara betalte och til frids stälte, afhändhe dee derföre samma jordh ifrån sigh och sina och tiläghnadhe den in undher capelans [bordet] at niutas, brukas til everdeligh tidher; och efter parterner härå sålundha förlichtes och åsambdes, ty dömbde iagh med nämbden detta köp stadigt att ståndha och eij återgångna. Dierfves derföre inghen härå vijdere tale vidh sina 3 mark för dombrut, och desse sutto i nämbden Til visso vardher detta medh laghläsarens äghen hand och signet bekräftat. Actum ut supra. (Sig.) Lars 01of[sson] (sig.) Ur Transtrands

kyrkoarkiv.

3.

Med Staphan Påhlsson i Wördråhs är Detta är gifwit till Caplans bordet af bytt 20 Snesland Staphan fick 20 Gunnar Jonsson i långstrand at han Snesland af Per östens åker Med olåfligen eller lonligen rymde ifrån Per Hans Wallborg 6 Snesland Socknen med H u s t r u n och sin Son Wallborg fick Horn åkern i Långundan Cronans tienst strand gaf i Förlikning åker 8 Men denna åker hafwa opp byggiarna kiöpt af G u n n a r : Thetta hafwa uppbyggiarne hulpit Långåkern 16 af sin egen åkerjord: Twersåkern 2 Oluf Persson i Långstrand StorEriksåkern 3 Lasse Persson ibidem Fähusåkern 2 Johan Ericsson ibid. Hornåkern 6 Lasse Ericsson ibidem Norr Torckstugu åkern 7 Halvard Jonsson i Transtr: Hebberslindan 15 wid damgrafwen. Wän åkerslindan 18 Dena kiöpte åker hafwa the bytt med Jöns Halvardss. Transtr. Per östensson och fått thessa åkrar Maths Ericss. ibid. igen wid Garpgården: Staphan Ingevaldss. Bärga Sönneste Garpåkern 9 Oluf Jonss. Tranustrand Den andra Garpåkern 11 Per Ericss. ibidem Den Tredie Garpåkern 6 Maths Olufss. Wördråhs Knullen åkern 7 Oluf Mathss. Bärga Norr om Garpbyn 10 Halward Erikss. Höknäs Thessa 43 Snesland äre bytte med wid damgrafwen. Garp Oluf och fått thessa igen: Wid Eric Olufs Pers Ladu 3 Ewert Ericss: Mornäs Wid Kålgården 6 Per Ericss: ibidem Söder på Tranustrandsåkern 17 K n u t Olufss T r a n u s t r : Långåkern 6 Nils Olufss: ibid än en åker om 2 liggandes nedan backan än en åker thersammastädes 2 än en åker om 4 Nils Olufsson i Göskin wid Knuts än en åker om 3 Fägatu 1 Summa 43 Måns Larsson på Moon 1

139 Halvard Staphss: Wördråhs Eric Larsson Suus ibid Per Mathsson ibid. K n u t Ericsson ibid. Halvard Gulterss. K n u t Nilsson Höknäs Sönnan damgrafwen Heeden Nilsson Långstr. Oluf Gunmundss ibid Eric Larss: Husom H u s t : Marit i Husom Sonnan Capellet Nils Guunmundss Langstr Oluf Törgålsson Sählen wid Kåhlgårdslinda Hust K a r i n i Långstrand Eric Olufsson Göskin wid Ilols Elias Marita ladu linda Jon Nilsson på Fiskiarheden i Transtrands giärde wid gamla Tomten Oluf Persson på Fiskiarheden Halvard Larss. ibid Sönnan Elsans Tiernan Lasse Ericsson Thomas Biörnss Oluf Ericsson wid garpPers gård Eric Olufss. Corporal Oluf Ericsson Långstr: Per Månsson i Åsen Hust K a r i n Bagg Jöns Per Mathsson i Södernäset Bonde Månsson ibid Knut Perss. ibid. En linda i Berga Eric Persson under Hammaren Heden Månsson Åsen Hans Toraesson Berga Eric Larss Mornäs Maths Skomakare Moon Halvard Mathss Holen Jon Nilss: Husom Anders Skräddare Törgås Trond Bondes ibid. Eric Mårtensson Hammaren Hust. Ingebor Måns Pers ibid Halvard Engebrectsson Juhlslätt Hust. Gertrud i Hammaren

)

6 Desse hafwa betalt Sitzle Mathsson för Sneslandet, hwilcket måste räknas på sielfwa gårds Tomten. Lars Persson Juhlslätt Maths Nilsson Moon Biörn Mårtenson ibidem Oluf Biörnsson ibidem Maths Olufss på Moo för sielfwan sig Staphan Påhlsson i Wördråhs På Maths Olufssons Kyor Jöns Bondesson i Torgås 1 Biörn Tholsson i Husom 1 och 1 R d : r eller 3 d. Kopp:mynt Till Capellans Bordet 116 Per Andersson 24

Detta är af Copierat af Capels Räken skåps boken Sahl Hermman i P . P a t t egen hand 673 1 Stolp Herbers åkern 2 Storåkern 3 Jöns Smedje åkern 4 Capels åker 2 Snesland 5 Lindåkern Söder grafen 2 snesl. 6 Garpåkern 7 Norr i Grafwen 8 Chatri för 4 Snesland hon förährade 2 snesland och 2 snesland utseder på giärde äre, den Chatriaberg inbytte 673 9 Eric Olsby åkern 10 Lång åkern 11 Berg åkern 12 än berg åkern 13 Rågtäpp linda 14 Söder ledet 15 Norr Ledet bytt Sälje Lars linda med B. O. S. fick 2 Snesland Norröst ledet 16 Torkstugu åkern 17 R: S. P a t t Söder linda förährat till Capellet 671. när de refwade böndernas åkrar. 1-2 Ladutegen Engiar 1 Neder i Enge 3 tegar Knäråtegen, 3 Per Perssons 2 öster Elfwen 2 små tegar

140 3 Brunbecks tegen i Sählen 4 Skargängs tegen norr om Sählen 5 öst Garp sätre stad 6 Trimsgrådtegen 7 Baggnorstrand tegen 8 Meyenskär tegen 9 Myklöötegen 10 Jäälsöö tegen 11 Tyffholmen 12 Sigri Holmen

13 Blast Kölen 32 14 Edskog 3 lass vähl 15 årmyrkiöhlen 16 Jäfsmyran 17 Berggålfwen 1 / 2 lass 18 Långstrand 3 lass Enge 19 Graasön den öfwer och yttra, bondtegsholmen, Strandar norr om öön Söder öster.

Med originalet lika lydande wara Vidimus Carl Johan Avelin Comm. Lin. Lars Dicander-Larsson Ur Transtrands

kyrkoarkiv.

4. ^ Sedan venerandum consistorium höggunstigast samtycht och bevilljat husesyn på Lima capplansbord och till thess bevistande och bestridande å thess vägnar förordnat af Vesteråhs d. 11 septembr comministern i Malung Johan Elfvius — — — voro vij nedanskrefne till ödmiukaste följe häraf på samma syneförrättning d. 8 octobris 1739, då vij befunno huus, ägor och gierdesgårdar af then beskaffenhet som följer: •— — — — — . 20. Qvarnställe med huus och stenar håller sochnen altsammans. I

fäbodarne

6 E t t fiskie vid ingången af Fiskartiern som af ålder enskijlt hördt capplansbordet till, så at ingen elljest ther bör fiskia, så framt comministern thet sielf vill nyttia och bruka. Cappellansbordets åker, äng och myrslogar. Uthsträcht jord effter stången. Jordetahl. Tiogl. Snesl. Bandi. [4 snesl. 1) Garpstycket — 15 . bortbytt] Ibortbytt] 2) Ved grafven —3 3) Nedan Erich Hols åkren — 15 3 4) Väster vid berget [Välåkren] •— 5 1 5) Rågtäppan — 17 5 6) Neder rena med Snipen 1 — 3 7) Storåkren [förmodligen Aspstycket] —• 16 —• [bortbytt] 8) Smedstycket — 12 [bortbytt] 9) Nedanledet — 5 7 10) Herbergesåkren — 3 3 11) Västertäppan i linda 3 snesl. och 5 bandi., än ther et litet stycke i linda 1 si. och 5 bl — 4 10 12) Kåhlgårdstäppan •— 1 9 Summa

141 Ängen fans belägen på the här nedanföre nämbde ställen och bestod af så många

[bortbytt] [bortbytt] [bortbytt] lbortbytt]

1) 2) 3) 4) 5) 6)

7) 8) 9) 10) [bortbytt] 11) [bortbytt] 12) [bortbytt] 13) 14) 15) [bortbytt]

16) 17) 18)

Neder i änget ved ladan Knäråtegen Toftegen öster om elfven 2: ne små tegar tillhopa Brundbergsänget ved Salen Längärdsänget i Långstrand med Laduänget och 5 små tegar På östra sidan om elfven öster om Garpsäterstaden Trinsgrådan Megerskertegen I Möckelöhn I Gålsöhn Tiufholmen Bergsmors strandstädian öfver och yttra Gräsöhn och Bondtegsholmen öster sör om Storöhn med stränderne norr, söder och öster Sigridholmen V« del med Johan Olofsson i Transtrand Finneröhn opp med näset Bergs fäbovallen Än et fäboställe väster om fiällen, hvarest skall vara ett gammalt fähuus utan fäbovall, och har nu ingen präst eller ngon af thess grannar hafft sin boskap ther på 35 åhr Summa

lass 1 j2 Va — — 1

kämbl.

1 — V2 — Va — — —•

— 6 — 1

—•

— — 1

6 3 —

—• 6 5 —-

6 1 1

Båthusbacken och hästhagan neder vid kyrkan på Räfbackan böra i acht tagas. 1) 2) 3) 4) 5) 6) 7)

Myrslog. Blästköhlen altsammans Edsslogarna med nohret Åhrmyrkiöhlen Opp med tiärnen vid hemfiällen Tåfsmyra och opp på berget vid Salen På Säljeberget Kärningsundet Våthålkiöhlen på Bergsäterberget Summa [8 bör tilläggas Olarsängarne vid Köarn

6 2 — — — — — 9

— 1 4 6 6 6

lass]

Sedan thetta var förrättadt påsågs giärdesgårdar och diken och befans — H ä r vidfrågades om någon vid thenna syneförrättning hade något at påminna, då comministern herr Dahl föregaf, at afledne kyrckiovärden Per Hansson i Transtrand för honom i Peter Olofssons ibidem närvaro berättadt, at then täppan, som ligger näst söder om capplansgården, n ä [ r ] m [ s ] t ( ? ) in till gården, lydt under capplansbordet och at cappelanen ther fordom hafft en lada, och förmente förthenskull comministern, at then åter borde komma till cappellansbordet. Häremot invände sahl. herr Olof Nedrins son Petter Olofsson at han bytt till sig thenna täppan för 8 kämbland än af Erich Staffansson i Transtrand, then ther ock nu var närvarande och betygade thet så i sanning vara, men som 8 kämbland äng ej^ syntes aeqvivallera emot täppan och thenna Eric Staffanssons ensida berättelse ej heller

142 giorde tillfyllest, hälst han ej af allom så trovärdig hölts, så kunde man hvarken samtycka then förras begäran, ej heller afskära cappellansbordet thess tillständiga rätt, utan lemnade thet therhän, tills någon närmare undersökning på vederbörligit sätt kunde hållas, h u r u härmed förevetter. — — — — — — — — -»— Thetta således vara förrättadt, synadt och beslutit och Lima församblingens villja och allra ödmjukaste anhållan betyga vij med våra namns och bolmärkens underskrifft, som skiedde i Lima och Transtrand anno et die ut Supra. (Underskrifter) Ur Transtrands

kyrkoarkiv.

5. Bytesbref på et jordebyte, som Transtrands capellansbord giordt med nedannemde bönder på någre åkerstycken och ängestegar, på det at ägorne til capellansbordets förmån och bättre beqvämlighet at häfda och bruka måtte komma nermare hem och så mycket möijeligit varit i större skifften lagde. Alt derföre har capellansbordet l:o) bortbytt 4 snesland åker på Garpåkern och fått igen af soldaten Lars Likagod desse 4 snesland hem vid gården i rågtäppan vid södra ledet. 2: o) Bortbytt åkren vid Damgrafva 3 snesland och fått igen af Olof Jansson i Transtrand desse 3 snesland hem vid gården uti rågtäppan. 3: o) Bortbytt åkren nedan ledet 5 snesland och 7 bandland och fått igen af Ån Nils Eliaesson i Transtrand desse 5 snesland och 7 bandland inuti rågtäppan på södra sidan vid grinden. 4: o) Bortbytt öster om elfven 2 små tegar fem kärnland och fått igen af Lars Pärsson i Vörderås desse fem kärnland uti capellsänget, som är en teg 8 snesland 8 bandland. 5: o) Bortbytt Långärdsänget i Långstrand 15 snesland, Laduänget ibid 24 snesland och 5 små tegar i samma by, liggande neml. vid Pärs Olof Olssons smedia en teg 3 snesland, vid båthuset med halfva båthustomten 2 tegar 6 snesland, Kringlogalappen öster om Eric Halfvards gård 1 teg 4 snesland, Varggroptegen väster om elfven söder om Pärs P ä r Ols gård vid elfven 2 snesland 1 teg. Denna ängessloga, som tilhopa utgör effter stång 54 snesland och räknas i inventario til et lass och tegen i Gälsön 6 kärnland el:r 16 snesland tillika med Tiufholmen 1 kärnland el. 4 snesland, och Baggmorstrandsstädian 1 kärnland el. 6 snesland med lappen söder om Eric Mattssons båtstad i Långstrand som är 1 snesland och blifver altsammans tilhoparäknadt sextiofem snesland äng är bytt med Vrång Eric Olsson och sonen Olof Ersson i Långstrand och cappelansbordet fått igen hemma i Capellsänget Ladutegen 24 snesland, Dollmyra 25 snesland och Damgrafven 16 snesland, som tillsammans blifver 65 snesland. 6: o) Bortbytt Finnerötegen up med näset 3 kärnland och fått igen af östen Larsson i Källa en teg om 3 kärnland el. 5 snesland på Brunbecksänget i Salen, hvarföre östen Larsson sielf altid skal hålla gärdslegården. 7: o) Bortbytt stränderna norr, söder och öster up vid Gräsöarne och fått igen af östen Olsson i Mornäset en teg på Brunbergsänget 20 snesland el. Va lass sloga och af Pål Johansson et äng norr om Bompa P ä r Olssons gård i Transtrand, en teg 20 snesland el. 1 / 2 lass sloga. östen Olsson och Pål Johansson skola sielfva hålla gärdsegård[arne]. Capellansbordets lada i Långstrand, som hela sochnen bör bygga och är nu rätt gammal och bofällig både til tak och väggar är ock synad vid detta tilfälle och bortbytt och har capellans bordet igenfått en dylik hölada af Vrång Olof Ersson i Långstrand, som står på capellsänget. Således vara rätt uprefvat och mätt effter yttersta förstånd värderat och bytt, så at capellansbordet ingen skada utan häldre mycken nytta häraf hafva kan och alla

143 å alla sidor väl nögde, betyge vij med vare namns underskrifvande och begäre häruppå laglig stadfästelse. Transtrand d. 14 octobr. 1765. Andr. Tunborg Johan Ersson i Åsen Comminister i Lima. Nemdeman. (bom) Lars Andersson i Guskin. Lars Persson i Vörde Nemdeman. (bom) Refkarl (bom) Vrång Olof Ersson i Långstrand. — Lars Likagod i Transtrand. Ån Nils Eliaesson ibidem. — Olof Jansson i Transtrand (bom) (hom) Pål Johansson ibidem. östen Olsson i Mornäset (bom) (bom) östen Larsson i Källa. (bom) Ur Transtrands kyrkoarkiv.

Bytesbref emellan Transtrands capellansbord och bonden Påhl Johansson i Transtrand. Är således i vänlighet öfverenskommit, at i stället för änget norr om Bompa P e h r Olssons gård i Transtrand, 20 snesl. stort el. et hälft lass sloga, som capellansbordet af Påhl Johansson i Transtrand genom bytet förledit år undfeck för en del af Gräsönsstranderna, får nu Capellansbordet et ange beläget på Möckelön, hållandes et tiogland, åtta snesl. och två bandland. värderat ungefärligen til et godt hälft lass sloga, sorn intygas af Transtrand d. 22 sept. 1766. Andr. Tunborg Påhl Johansson i Comminister Limensis. Transtrand. Såsom kallad refningsman Lars Larsson i Åsen Nämdeman. År 1767 d. 23 februarii å Malungs tingslags häradsting upvist, samt föregående bytesafhandling, sedan soknemännen häremot ej haft någodt at påminna, till vederbörandes säkerhet uti domboken infördt samt bytet, så vida det capellansbordet till förmån länder, faststält. Ut Supra. P å häradsrättens vägnar. Er. Brandberg Ur Transtrands kyrkoarkiv.

År 1767 den 21 februari förrättades lagtima häradsting med Malungs tingslag uti socknestufvun. Närvarande som domboken utvisar. S. D. Till följe af denne rätts utslag under den 21 februarii förledit år u t i upskuttne saken mellan herr comministern Anders Tunborg å Transtrands capellansbords vägnar jemte behörige crono- och consistorii fullmägtige å ena sidan och enkan Brita Joensdotter på Norrbacken å den andra, beträffande det å capellansbordets vägnar giorde påstående, at dertill måtte återläggas en beteshaga vid Lima kyrka, som prästebordet af ållder tillhördt, men sistnämde nu innehafva skulle, hade herr comministern Tunborg till detta ting låtit bemälte Jöns Olssons enka Brita Joensdotter på Norrbacken jämte dess omyndige barns förmyndare nämdeman Olof Eliansson vid Sörbäcken instämma, med påstående att svaranderne

144 måtte påläggas afträda den på Norrbacken belägne och capellansbordet af ållder tillhörige hästhaga. Vid företagande häraf inställte sig de tillförordnade crono- och consistoriifullmägtige herr cronobefallningsman Almberg och herr comministern Frögelius, hvilka jämte Tunborg nu påstodo att Olof Eliansson, som å svarandesidan var tillstädes, måtte visa med hvad rätt hagen af enkan innehades eller ock densamma till capellansbordet afträda, hällst icke eller någon af soknemännen häremot haft det ringaste att erinra, sedan förra utslaget för dem uti allmän soknestämma blifvit uppläst, men Olof Eliansson förklarade sig icke vilja afträda mer än södra sidan af hagen til tjuguotta snesland söder om stegerhuset, hvarutinnan länsman Hassels uti hagen afstådde del äfven skulle vara inbegrepen, men vid de öfrige 41 snesland, som Olof Eliansson trodde af utmarken vara intagne och uppodlade samt skogen afrögd, ville svaranderne så mycket mindre afstå, som de derigenom hade sin skogsväg, och hagen jämväl äfven låg innom en hägnad med dess öfrige åkerjord och att landsvägen vore skilljoled, hvarpå Thunborg sade sig icke vägra enkan vanlig skogsväg genom hagen, der så af ålder varit, men understälte rätten, huruvida han vore skylldig att ersätta enkan de uppodlingar hon gjordt, der rätten skulle hagen prästebordet åter tillerkänna, såvida hagen både vore olagligen inkräktad och enkan flere år deraf njutit sin häfd till godo; hvaröfver Afsades Såvida det af de vid förledit års ting den 21 febr. upviste och uti protocollet intagne handlingar är ostridigt, att prästebordet uti Norrbacken varit innehafvare af den så kallade Prästhagan och flere af soknemännen intygat, att det verkeligen varit den hagen, hvarom nu tvistas, som af ållder prästebordet tillydt, och att gjärdesgården tagit sin början litet norr om Prästbäcken väster om landsvägen i södra ändan på Fägatan i backbrädden, och så norr utt till Jöns Olssons enkas port, däräst ett led varit och tekn efter grindstolparne synts, hvilken hage innehölle sextionio snesland jord; altså kan vid så fatta omständigheter rätten icke annat finna än att Transtrands capellansbord är berättigad till samma nu omtvistade hage af 69 snesland, hvarutinnan Hassel sin andel godvilligt afstådt, hvarföre Jöns Olssons enka densamma till Transtrands capellansbord genast bör afträda, dock att den häfd och förbättring hon å hagen bevisligen nedlagt efter ågången syn och värdering af gode männ henne godtgjöres och öppen väg genom samma haga till skogen och utmarken henne förbehålles. År och dag ofvanskrefne. På häradsrättens vägnar Er. Brandberg Hänvises till laga värckställighet, Fahlu landscancellie d. 4 augusti 1767. Uti högvälborne herr landshöfdingens baron Cederströms frånvaro. Jean Noréus. Pehr Schvan. Then uti föregående dom Transtrands kappelansbordet tilldömde hage har kronolänsmannen välagtade Anders Utter u t i ojäfagtig nemds biträde at till sin anförde fulla vidd och läge berörde prästebord tilldela och lagligen återställa samt den tillförordnade syn och värderingen i alla vederbörandes närvaro behörigen skyndsamt värckställa och theröfver så prästebordsinnehafvaren som enkan skrifteligit förrättningsbevis tillställa. Åsselby d. 7 aug. 1767. Lars J. Almberg. Ur Transtrands kyrkoarkiv. 8.

År 1771 d. 15 octobr hölts effter hög befallning syn på Hästhagen,, vid Lima kyrka belägen och Transtrands capellansbord 1767 d. 21 febr. lagl. tildömd, men nu til större beqvämlighet och fördel för capellansbordet mot åker och äng uti

145 capellsbygden bortbytt blifvit. Närvarande fullmägtige å consistorii och landshöfdingeämbetets vägnar voro, som undertecknade finnas. l:o) Uprefvades Hästhagen af de tillförordnade underskrefne retnings- och värderingsmän och befants innehålla femtionie snesland och tre bandland, sedan landsvägen och skogsvägen för Räfbacksgården förut blifvit afdragne. Denna jorden befants härvid til 7 snesland och 7 bandland vara til åker uptaget, men det öfriga bestå dels af några stenbackar och skoglupna platser dels och af en ganska mager sloga. 2:o) Sedan företogs resan up til Transtrand, hvaräst uprefvades l : o en ängesteg i capellsänget, belägen nord om Mjärdbäcken, som innehölt 12 snesland och 2:o tvänne åkrar medan ledet om 11 snesland och 4 bandland god jord. Häruppå företogs 3:o) Hästhagens och den tillbytta jordens värderande, då 1 snesland åkerjord vid Transtrand värderades vara dubbelt bättre mot d:o snesland åker i Hästhagen, och 1 snesland ange vid capellet vara äfven dubbelt värd mot dito snesland så kallad sloga i Hästhagen samt öfverskottet vid Transtrandsåkren vara 4 gånger dubbelt värd mot Hästhagens oupodlade jord. Härvid befants 2 snesl. och 9 bandi :s öfverskott effter hästhagsvärdi vid capellet, som dock svaranderna til så mycket större förmån för capellansbordet efftergåfvo. För Hästhagen, som til fögo nytta kunnat brukas och häfdas för dess aflägsenhets skulle, hafver sålunda capellansbordet sig tillbytt nära intil dess ägor åkerjord om 11 snesl. och 4 bandi, samt ange om 12 snesland, dess innehafvare til ingen ringa förmon. Således vara rätt uprefvat effter yttersta förstånd värderat och bytt och ömse parter, å capellansbordets vägnar comministern herr And. Tunborg och å andra sidan Nils Eliaeson i Transtrand och And. Andersson i Källa, fullkomligen nöjde, hvarvid dock 2:ne deputerade å socknens vägnar, neml. Hans Hansson i Skålmo och Lars Jansson i Husom sig förbehöllo, at eij comministrarne genom detta byte skulle af församlingen vid sina årliga resor til moderkyrckan för sin häst praetendera något hö, hvartill den nu bortbytta Hästhagen varit anslagen, betyga vij med våra namns underskrifvande. Transtrand år och dag ofvan skrefne. Å landsliöfdingeämbetets vägna Å consistorii And. Engman. D. Godenius Såsom förordnade retnings och värderingsmän Nm. Lars (bom) Larss: i Åsen. — Lars (bom) Anderss: i Gusjön Andr. Tunborg Nils Eliaesson i Comminister i Lima. Transtrand (bom.) Anders (bom) Andersson i Källa. Åhr 1772 den 21 februari å laga tinget med Lima, Malung och Äppelbo soknar är föregående af hr. kronobefallningsmannen Lars Almberg å ämbetets vägnar ingif. och uti dess samt ofvannämnde vederbörandes så ock tingsallmogens ifrån Lima sokn närvaro upläst och vidkändt samt för öfrigit häremot ej något att påminna, betygar, ut supra, På häradsrättens vägnar Er. Brandberg Som förestående förrättningsinstrument blifvit vid häradsrätten upläst och af vederbörande godkändt, och thet skiedde jordabytet värkeligen länder capellansbordet i Lima til fördel efter kronobefallningsmannens välbetrodde Lars Almbergs intygande; altså pröfvar jag skjäligt, att thetsamma härmed til efterlefnad fastställa, Fahlu landscontoir d. 9 julii 1773. Carl Cederström /And. Helleberg Ur Transtrands 1954 28

kyrkoarkiv. IQ

146 9. Kongl. Maij:ts till Sverige min allernådigste Konungs och herres tropligtigste undersåte, tillförordnad domhafvande uti Vester dahlarne och Vesterbergslagen, jag Tobias Björck gjör härmed vitterligit at år effter vår herres och frälsares Jesu Christi hugnerika födelse det ett tusende åtta hundrade och på det tredje den åttonde dagen uti J a n u a r i i månad, då jag för rätta satt och laga vinterting höll med Mahlungs tingslag uti Äppelbo, förekom comministern L. Restadjus uti Transtrand och anhöll om laga fäste och skjötebref å det jordbyte, som blifvit afslutadt af följande innehåll: 1792 d. 1 maji skjedde följande jordbyte. Emot sju snesland tre bandland af Garpstycket capellansbordet tillhörige åker i Storgjerdet söder om capellet gaf Iljans Olof Ersson i Transtrand en lika stor åker igen belägen jemte kyrkobalken å norra sidan om capellet. Emot hvilken åter Jons Pehr Olsson gaf prästebordet åkren som ligger öst om prästgårds herrbre sex snesland sex bandland, renarne dubbla för åker, således sju bandland mindre, men på det prästbordet skulle få den så kallade Snipen inom hägnad, så afstod Jons Pehr därstädes mellan Snipen och vägen, som går från Jons till prästgården tre snesland sex bandland, hvarigenom Jons Pehr fick at fordra två snesland njo bandland, hvilket gafs honom igen af östra ändan på Smedstycket nemligen de två snesland njo bandland. Således vara mätt och bytt betygar Transtrand ut supra. Mats Olsson i Husom, riksdagsman. Att vi härmed å alla sidor förklara oss nögda undersätte vi våra namn och bomärken. Lars Restadjus. — Iljans Olof (bom) Ersson. — Jons Pehr Olsson alla i Transtrand. — 1794 d. 15 maji lemnade Jons Pehr Olsson i Transtrand till capellansbordet åkren mellan Asp- och Storstycket tjo snesland emot återstoden af Smedstycket och på tjo snesland. Ut supra Olof Larsson i Transtrand nämde- och mätisman samt Bompa Johan Olsson ibidem. Undertecknade nöijde å båda sidor Lars Restadjus. Jons Pehr (bom) Olsson i Transtrand. 1794 d. 27 octobr skedde följande jordbyten. Emot tjo snesland 5 bandi, å prästbordets åker (nedan Erics Olsåkern kallad) lemnade Anders Pettersson i Transtrand åter Skjäråkern upp vid Utangården väst söre om capellansbyggningen till en vidd af samma innehåll och dubbel ren mot åker. Likaledes emot prästbordets våtåker fem snesland 1 bandi, lemnade P e t r u s Olsson och Anders Pettersson i Transtrand tillsammans 5 snesl. 1 bandland söder om ofvannämde Skjeråker. Vid samma tillfälle feck prestbordet neder vid grinden sör om vägen en trekant tre snesl. 9 bandi, af Jons Pehr Olsson i Transtrand emot lika stor återstod af Garpstycket, hvarmed vi å ömse sidor funno oss nögde. Ut supra. Lars Restadius. — Anders (bom) Pettersson. Petrus (bom) Olsson. — Jons Pehr (bom) Olsson alla i Transtrand. Såsom tillkallade förrättningsmän, Mats Olsson i Husom, Olof Lars i Transtrand, nämdeman; hvareffter, sedan ett klanderfritt uppbud nemligen den 3 februarii 1802 och denna dag det andra föregådt, bytet nu laga stånd åkommit, och alldenstund comministern Restadius och Iljans Olof Ersson, Jons Pehr Olsson, Anders Pehrsson samt Pehr Olsson, på sätt ofvan intagne bytesbref innehåller, lagligen åtkommit hvar och en sine här tillbytte jordalägenheter, fördenskull tilldömdes desamma bemälte bytesmän, deras arfvingar och effterkommande samt de som komma at Restadius å prästebordet effterträda till evärdelig ägo och besittning. Driste sig derföre icke någon härå klander gjöra vid det ansvar lagen för domqval utsätter. De gode männ, som med mig i rätten suto, voro alle härtill fäste och trovärdige vittnen och finnas uti domboken antecknade. Till yttermera visso varder detta fäste- och skjötebref med mitt namn och häradets insegel samt mitt vanlige signete undertecknadt. Tid och ort ofvanskrifne. På häradsrättens vägnar Tob. Björck (sig.) (sig.) Ur Transtrand kyrkoarkiv.

147 10. År 1801 den 25:te October efter lagligen förut kungiord syn infunno sig å caplansbordets vängnar i Transtrand herr comminister Lars Restadius och å egne vängnar Fiskarheds byamän derstädes i undertecknade krono- och consistoriifullmägtiges öfvervaro, at besigtiga fisket uti så kallade Fiskartjern, hvarom bemälte herr comminister och nämnda byamän varit tvistiga; då till undvikande af onödig omkostnad och rättegång fölljande billiga förening i vänlighet träffades: l:o) Tillerkjändes capellansbordet allena rättigheten till fisket uti Fiskartjärn. 2:o) Förbehöllo sig Fiskarheds byamän at fritt och obehindrat få igenom den emellan elfven och tjärn grafna öpning med sina flöt och båtar fram och återresa. 3:o) öfverenskommo parterne å ömse sidor, at ej någon slags fiskredskap uti nämde öpning skulle af hellst den vara må till de genomresandes hinder få nyttjas. 4:o) Beslöts at å denna förlikning vid nästinstundande laga häradsting stadfästelse skall sökas. Ut supra. Daniel Godenius Gerh. Nauclér Lars Restadius v. consist, fullm. kr. fullm. Com Lim. et Tr Bif allés. Olof Ol(bom) son. Lars (bom) Ersson. Olof(bom) östen Jon Olof (bom) Hansson, alla i Fiskarheden. År 1802 den 3 februarii å Malungs vinterting ingifven, upläst och faststäld; betygar På häradsrättens vägnar Eric Kihlman. Ur Transtrands kyrkoarkiv.

14. Leksand och Djur a. I »Beskrifning öfver provinsen Dalarne», andra häftet, tryckt i Falun 1862, sid. 6, läses angående Leksands 1 ) socken följande: Ehuru icke ens traditionen hade något att förmäla om tiden för dess uppkomst, kunde man dock antaga, att Leksand varit en bland de först bebyggda socknar i övre Dalarne. Detta styrktes så väl av biskop Israel Erlandssons brev den 29 augusti 1318 rörande det av »biskop Karl» stiftade kanik-prebende i Västerås domkyrka — i vilket brev tionde av Leksands församling omnämndes — som ock därav, att församlingen redan år 1320 hade sin egen själasörjare i Tubernus eller »här turbjörn Canich i Lixan», såsom han i gamla handlingar skreves, samt att man funnit årtalet 1350 i kyrkans valv. Dessutom funnes ett och annat dombrev kvar från denna tid. — Socknen hade av ålder haft en vida större utsträckning än den numera ägde, ty fordom räknades dit icke blott hela Bjursås, Ål och Gagnef utan ock Garsås by i Mora, Söderås och Stumsnäs byar i Kättvik samt Norets by i Järna. Leksands prosteri sträckte sig över hela övre Dalarne; och vore från den tiden bekanta de där bosatta s. k. »Dalprostar» (»Prostavir i Dalom»). Dessa vore tillika kapitelmän i Västerås och hade kanikvärdighet över de andra prästerna. Sedan ovannämnda socknar och byar avskilts från Leksand, har socknen jämväl under senare tid undergått minskning i sitt område. Genom nådigt brev den 18 maj 1866 förordnades nämligen, att den s. k. Näsbyggefjärdingen skulle, så snart kyrka blivit färdigbyggd och pastorsboställe anskaffat och försett med åbyggnad, avsöndras från Leksands församling för att under namn av Siljansnäs pastorat bilda ett eget gäll. — Denna utbrytning gick i verkställighet år 1875 2). Genom resolution den 28 april 1916 har Kungl. Maj:t fastställt lönereglering för prästerskapet i Leksands församlings och Djura kapellförsamlings pastorat att gälla för tiden från och med den 1 maj 1917 till och med den 30 april 1937. I resolutionen har förordnats, bland annat, dels att i pastoratet skulle vara anställda kyrkoherde och två komministrar, av vilka den ena komministern skulle vara bosatt i Leksand och den andra i Djura kapellförsamling, samt att stadigvarande biträde av extra ordinarie prästman skulle beredas kyrkoherden genom anställande av ständig adjunkt, dels ock att de till prästerskapet utgående löner samt arvodes- och ersättningsbelopp skulle *) Angående namnet Leksand anföres å samma och nästföregående sida i åberopade arbetet: Socknens namn, som i gamla handlingar skreves mycket olika, hade troligen sin härledning av den fina, lättrörliga sand, som låge uppslammad så väl kring Siljans som Dalälvens stränder och på de större slätterna, särdeles kring kyrkan, utgjorde den väsentliga jordmånen. 2 ) I kungl. brev den 26 oktober 1888 förordnades, att de till Siljansnäs församling hörande h e m m a n och lägenheter skulle i jordeboken u t b r y t a s från Leksands socken och under n a m n av Siljansnäs sammanföras till en särskild socken.

149 gäldas med, förutom annat, avkomsten av kyrkoherdebostället 1 mantal krono Prästegården, komministersbostället V8 mantal krono Kapellansbordet och kapellpredikantsbostället i Leksands socken samt, till dess annorlunda kunde bliva bestämt, avkomsten av det så kallade skolmästarebostället i samma socken.

Kyrkoherdebostället. I en jämlikt nådigt beslut den 31 augusti 1695 angående utarbetande av ett s. k. prästverk för Kopparbergs län upprättad, av kyrkoherden i Leksand prosten Laurentius Alstrin underskriven handling*) redogöres för kyrkoherdebostället på följande sätt: »Prästbordet består af åker 10 tunland i uthsäde, för utan i trade, samt eng till 60 lass höö, livar på eij heller fins någet document, utan säijes vara af församblingen i gambla tjder gifvet och tillsammans skutit». Den 13 januari 1713 hölls i Leksands församling generalvisitation; och redogöres i det därvid förda i Västerås domkapitels arkiv förvarade protokoll för de ecklesiastika boställenas i församlingen ägor m. m. Kyrkoherdebostället redovisas däri sålunda: »Prästebord. Åker, utsäde wijd pass 10 tn:r. Ang om 60 lass; Fiskewatn med böndren i Sjögarne Wärkställe vid Nors bron 4 Styck Qwarnställe i Becken På Heeden Skog alldels uthuggen wijd kyrckian. muhlbet, ingen annan än på Skogen och wid fäbostället Granberg» 2 ). Beträffande nämnda fäbodsfälle har inhämtats, bland annat, följande. Den 30 juni 1716 ingicks förening emellan kyrkoherden Siljeström och Västanviksborna beträffande rågången emellan prästbordets fäbodar vid Granberg och Västanviksbyn 3). Vid laga ting med Leksands sockens allmoge den 29 november 1720 avgjordes en under några föregående ting handlagd tvist emellan prosten Siljeström och Västanviksborna angående åverkan »inom skillnaden på Prästebords fäbodar Granberg, hwarunder yppat sig någon stridighet om sielfwa ägande Katten til samma skog». Häradsrätten gillade och fastställde förenämnda förening av år 1716. Över häradsrättens omförmälda beslut vädjade Västanviksborna till lagmansrätten, som genom dom den 6 september 1721, vilken vann laga kraft, förklarade sig av anförda skäl icke kunna göra ändring i häradsrättens beslut. Vid ordinarie ting i Leksand den 3 december 1722 ingicks rörande fäbodstället Granberg en ny förening emellan innehavaren av Leksands prästbord *) Bil. 1. ) Vid laga ting i Leksands socken den 1 december 1705 klagade kyrkoherden L. Siljeström däröver, att, bland andra, j o r d ä g a r n a i Granberg överskridit deras »rån och skillnader» och därigenom årligen tillskyndat honom stor afsaknad, skada och i n t r å n g på prästbordets fäbodars tillhöriga lötegång. H ä r a d s r ä t t e n förbjöd svarandena vid 40 markers vite att uti ifrågavarande hänseendet göra kyrkoherden »någon widare förfördehlan». — N y t t enahanda förbud meddelades av häradsrätten den 4 december 1711. 3 ) Bil. 2. 2

150 och Västanviksborna; och intogs den däröver upprättade handling 1 ) i härads rättens protokoll. Den 13 och 14 oktober 1732 hölls husesyn i Leksands prostgård; och redogjordes därvid för boställets jord sålunda: »Äkrar. Fölljande åkrar Prästbohlet tillhörige finnas wara förswarligen häfdade och brukade, sampt med giltige gärdzlegårdar försedde l:o) Nämbhn Lo. KyrckioÅkern 2:do WästanWijksÅkern 3:o KlockarLieden dito. 4:o Barckdals d:o NB Wid norra gärdzlegm ibid. är en mager och obrukl. Lind. 5:to Nya Brytningen. N B ibid wijd norra råggården, ligger en lind som brukas till gräsland. 6:to KyrckhärbresÅkern: Alle desse Åkrar hwar för sig med sine gärdzlegårdar omgärdade. Här vijd är till at berätta, dät Sahl. Probsten Mag. L. Sillieströms Sterbhus A:o 1731. låtit om hösten beså Barckdalsåkern med 3:ne t:r Kog uthsäde, hwilcken åhrswäxt högwördige hr Doctorn Eric Alstrin, åhret effter fött afbärga, likmätigt Sahl. Biskop Carlssons general Visitations Protocoll af d. 18 Jan. 1704. 5. §. så lydande: dhe 3 t:r KogSäde, wijd Leksandz Prästbord, som twistas om, emillan hr Probsten Sillieström, och Sahl. Probstens Alstrins Enckia, opptages i Kyrckiones Inventario, hädaneffter för Inventarii säd; Ty dhe som winner elr tappar Saken, så bör ändå desse 3 t:r för inventario wijd Prästbordet förblifwa. Angår. Lo) Linden i Nohret brukas till Sloga, inom sin Stängsel med behåldne Gärdzlegårdar. 2:o) H r Samuels gärde, och 1 , .. , .. -, , ,.. -, -• 8:0) Klockstapel Tomten _ I h ^ 6 m e d S » d z l e S : r f O T S e d d e ' 4:to) Öhn, uthi Insiön i Åhl Sochn, hwar uppå finnes en lade behållen, och har sin sloga på wissa Ställen 2). 5:o) Änget Bunck är mycket Skogwäxt af biörck och wijbuskar, har en medelmottig lada, som till taket bör repareras; wijd detta Äng är Prästbohlet befrjat at hålle några gärdzlegårdar. 6:o) Änget Limhagan, är ock något Skogwäxt, har 2:ne Lador, den ena bör droptäckias, den andra bör, ena sidan, aldeles omtäckias; Gärdzlegårdarna som Prästebohlet här tillhöra, äro swars goda, så när som emellan Nohrs änget och Limhagen, hwarest dhe finnas till 4. famnar bofällige, wärderat till 3 '/. famnen, giör 12 "/.. l ) Bil. 3. *) Beträffande denna ö förmäles å sid. 50 i 2:dra häftet av »Beskrifning öfver provinsen Dalarne» följande: »Den s. k. Prostholmen i Insjön, ehuru belägen inom Ahls sockengräns, tillhör pastorsbostället i Leksand. Det går ännu en sägen, att då fordom de båda prostarne här en gång sammanträffade, Leksandsprosten på tärningspel vunnit denna holme af sin embetsbroder i Åhl. Uppgiften lemnas i sitt värde, men eganderätten är anmärkningsvärd och svår att förklara». Ön, som inberäknades bland de ägor, som jämlikt nådiga brevet den 18 maj 1866 skulle u t b r y t a s från Leksands pastorsboställe för bildande av boställe åt kyrkoherden i Siljansnäs, synes hava å offentlig auktion å berörda ägor den 27 oktober 1873 försålts till kaptenen Gr. B. Bos.

151 7) Tufänget har en liten lada, som är mycket bofällig, särdeles till taket, som altsammans bör ånyo bättras. Hwar gärdzlegårdarna wijdkommer, så äro uthangårderna, nembhn på östra Sidan oppmätte 106 fam:r medelmott. och 80 d:o förlorade ä 3 •/ — 7:16-/. På wästra sidan d:o 18 famnar behåldne, 38 d:o medelmottiere O

och d:o 10 fam:r förlorade ä 3 ' /

— » 30 8:14.

Men millangårdarne, som Bönderne böra wara delachtige uthi, äro nu aldeles borta, och har man ingen Kunskap fött, hwad tijd dhe blifwit förstörde. 8:vo) På änget Siöbotten, hafwer Prästbohlet Tolf t:r Slog=Tegar store och mindre, Sainpt 6 st:n Lador som fuller äro brukel. dock betarfwa förbättring, särdeles på Taken. Hwad Gärdzlegårdarna widkommer, har hr BefallningzMan Ekbohm på Sterbhusetz wägnar, lofwat, låta giöra dhem Swarsgoda. Hästhagar. l:o) Barckdahlshagen har swars gode Gärdzlegårdar, merendels öfwerwuxen med ungskog. 2:o) Long Änget har jämwähl förswarl. Gärdzlegårdar till större delen öf:rwäxt med buskar och wedskog undantagandes en Swed, som Sahl. hr Probsten Sillieström låtitt afröja. Skogen. Som tager sin begijnelse wijd Long Änget, och går hiortnäswägen alt till Barckdahlshagen, består af medelmottig Tall och Gran, sampt ungskog. Men hwarest rätta råskillnaden må wara emellan PrästBohlsskogen och Nohrs By skog, där ifrån nembhn Barckdahls hagen, har man intet fått någon wiss Kundskap, uthan lemnas till widare. F ä b o s t ä l l e t Q v a r n b e r g med dess tillhörigheter. Lötmarcken som är innom sina wissa råLinier, är med skog mycket bewäxt, hwarföre hr Doctorn berättade sig wara sinnad, at sökia häradz Kattens tillstånd, at få den samma uppränsa, och den tiocka skogen nedfälla. Elliest påmintes af hr Doctorn om dhe Ängar och beteshagar äro till någon del, elr ock aldeles af wederbörande inkräcktade, som åhr 1715 af då warande Crono Befallningzman Nohrström, och Lantmätaren Torslund, blifwit effter höga Executorens befallning, i anledning af Häradz Rättens dom, under d. 6. xbris 1712, uthuggne; hwar till swarades af några Wästan Wijkz och Granbergz åboer: at dhe till största delen intagne äro, prästefäbostället till stort introng på dess löötmarck, och således bör nederhuggas, så framt någon af desse intagors ägare, icke med sennare resolution kan bewijsa, sig fött tillstånd någon deel der af instänga, som uthan fäboställetz märkel. skada kan wara.

152 Prästebordet äger sin egen qwarn, som är belägen på heden, hwilcken befantz till alla delar wara, effter denne ortens plägsed behållen, allenast at wattjulet är nogot gammalt, sampt rännan; till taket ehrfordras ny takwed, som nu med brädstumpar är pålagt, Elliest wähl med näfwer behållit. » Den 2 juni 1801 påbörjades en lantmäteriförrättning, avseende uppgående av råskillnaderna emellan Leksands pastorsboställe samt angränsande ägor och skogar ävensom kartläggning av prästbordets ägor. Därvid ansågs angelägnast att rågångarna uppgingos omkring fäbodmarken Granberg, som kommissionslantmätaren Ahlberg år 1761 avmätt, ävensom att åtskilliga därstädes belägna dels lagligen, dels obehörigt inkräktade ägor avfattades. Vid sammanträde den 7 juli 1802 blev genom företedda handlingar utrett, att många av de på fäbodvallen befintliga inhägnader vore till sin grund olagliga, och att inga andra där kunde med bestånd i framtiden tillåtas än dem, som å en av lantmätaren I. A. Torslund år 1708 upprättad karta över Granbergs fäbodvall och rågångar vore upptagna såsom ostridiga och tillhörande de gamla Granbergstorpen. Dessa torp skulle sålunda på marken utstakas till det läge och den vidd, som de hade, »då Torslund dem uppmätt», varefter vid ny sammankomst skulle avgöras, vad som kunde anses vara i ärendet tvistigt. Den 13 juli 1802 träffades rörande fäbodvallen förening av följande innehåll: »l:o. Gamla Jntagorne tecknade å Torslunds Charta med N:ris 2; 3; 4; 5; 6; och 7; få altid innehafwas och besittas efter the Gärdesgårdar, innom hwilka the nu slutas, och å undertecknads Charta noggrant äro uptagne, utan afseende på den lilla skillnad som theruti, emot nu skedde utstakning efter berörde Charta, befinnes, till undwikande af Gärdesgårdarnes omstängning, sedan Herr Doctorn och domprosten, så wäl som samtelige Fullmägtige förklarat, at then winst som Prästebordet genom motsatt förfarande skulle tillflyta är så obetydelig, at Herr Doctorn och domprosten jemte Fullmägtige anse för obilligt at Bönderne therföre skulle uti en för them betydelig stängsel-kostnad indragas. 2:o. The å Landtmätaren Torslunds Charta under N:ris 8; 9; 10; 11; 13; 14; 15; 16; 18; och 19; uptagne, Jnstängslor, få äfwen på enahanda grund bibehållas efter gamla Gärdesgårdarna, sådane undertecknads Charta them wisar utan afseende på nu efter Torslunds Charta wärkställde utstakning, till thes 1712:års Lofl. Härads-Kattens dom, omförmäld uti samma Rätts Utslag af den 29:de November 1720; uti Wällofl: Lagmans Rättens Dito den 6:te September 1721; och uti afledne Prosten Siljeströms 1722; afgifne underdånige Förklaring till Kongl. Maij:t, warder anskaffad, då deraf utläggas de, hwilka berörde dom icke innefattar, eller såsom tillåtelige omförmäler. På the skjäl, hwilka uti föregående Protocoll äro anförde, äro förra stängslorne N:ris 12; och 17; icke nu utstakade, och få icke eller hädanefter hägnas eller upptagas. 3:o. Såsom betyg af enskildt godhet och wälwilja tillåter Herr Doctorn

153 och domprosten at the å meranämde Torslunds Charta med N:ris 20; 24; och 25; signerade Jntagor, hwilka på uti föregående Protocoll anförde grund, icke kunnat nu utstakas, jemwäl må förblifwa inom Stängsel, och uti Jnnehafwarenas wård, till thes berörde 1712 års dom erhålles, tå de utläggas, så framt ej, emot förmodan, domen skulle någon af them till bibehållande medgifwa, tå therwid förblifwer, och the öfrige förswunna, Stängslorna å berörde Charta tecknade med N:ris 21; 22; 23; 26; och 27; komma härwid, såsom för detta utlagde, eller icke på marken tillfinnandes, ej i fråga, derest ej 1712 års dom, skulle till någontheras af them å nyo intagande föranleda. 4:o. De twänne Jntagor, hwilka med Lofl. HäradsRättens tillåtelse, under den 28:de November 1785; och den 28:de November 1792; äro tillkomne, få innehafwas så lenge uti berörde Lofl. Härads Rättens åtgjärd, icke lagligen sökes eller erhålles återwinning. 5:o. Alla öfrige nu instängde Röijningar och Swedar utläggas till Betesmarck innom fjorton dagar från thenna räknat, och således jemwäl hagan hwiltorget kallad, hwilken hindrar Prestebordets kreatur at utdrifwa åt södra mareken. Hwadan samtelige thesse Stängsler å nu författade Charta icke blifwit synlige, utan ibland skogsmarcken uptagne och beräknade. Dock får säd och gräs för i år i them bergås där sådant finnes, och hägnad theromkring bibehållas, till A n d e = och Skörde Tiden är förbi. 6:o. Alla nu nersatte Råstenar uti Ägorne N:ris 2; 3; 4; 5; 6; och 7; förblifwa altid orubbade för framtida uplysning skull; och the öfrige till thes 1712 års dom till widare efterrättelse igenfås. 7:o. Lötgången å Granbergs Fäbowall tillhörer endast Prästebordet, dock med det undantag at de som i Granberg äga gammal skattejord få äfwenwäl där löta, dock ej annorlunda än i Proportion af skatten emot Prästebordet, så at å Prästebordet, som där anses utgjöra Ett helt hemman, och swarar emot Fyratio Åtta Kistors skatt, löter derföre, få de öfrige löta för Tio Kistors skatt, som ungefärligen skall wara beloppet deraf, eller närmare förklarat: då Prästbordet i Granberg beter med Fem Kreatur, få de öfrige beta med Ett Dito, och litet mer. 8:o. Betesrättigheten sträcker sig blott till Hästar, Oxar, Kor och Kalfwar, men icke till Får eller Getter. 9:o. Tiden till lötning å meranämde Fäbowall utsattes at börjas om Wåhren, då Årstid och wäderlek sådant medgifwer, och bestämmes närmare genom Jnnehafwaren af Prästebordet, såsom ägande nära Fem Sjette delar af Betesrättigheten.» Den 1 augusti 1802 upplästes det över den sålunda verkställda lantmäteriförrättningen upprättade protokollet, därvid emellertid Granbergs intressenter förklarade, att ehuruväl allt vore i protokollet efter förloppet antecknat, de dock vid närmare eftersinnande ej kunde finna sig uti att stå fast vid den den 13 juli 1802 träffade och i protokollet riktigt införda föreningen angående intagorna och betet eller lötgången m. m. vid Granberg. I följd därav förklarade kyrkoherden domprosten J. M. Fant och vederbörande fullmäktige, att de jämväl helt och hållet återkallade samma förening med

154 alla däri Granbergs intressenter beviljade förmåner samt anhöllo, att med ärendets slutliga avgörande vad Granberg vidkomme måtte anstå, tills antingen förenämnda 1712 års dom återfunnes, eller ock kunnigt bleve, att den ej vore tillfinnandes. Detta bifölls av förrättningsmannen, vilken för klarade sig vilja, så snart berörda dom erhölles eller han om motsatsen finge del, lämna den slutliga ämbetsåtgärd, som han efter »sakens skick» ansåge laglig och lämplig. Den 20 september 1802 återupptogs lantmäteriförrättningen, därvid förrättningsmannen förste lantmätaren Carl Porath Carlsson till en början meddelade, att förberörda domen, dagtecknad den 6 december 1712, dåmera blivit anskaffad. Förrättningsmannen meddelade därjämte att i samma dom stadgades, att de på Granbergs fäbodvall gjorda intagor och inkräktningar skulle avstås och till utmarken utläggas, med undantag av dem, som vore innefattade i 1618 års rev över Leksand och således skattlagda. Tillika företeddes extrakt av en över Leksands socken år 1749 upprättad revbok, vilken vore överensstämmande med den av år 1618, vilken dåmera ej funnes i behåll. — Förrättningsmannen utlät sig härefter, att som den rörande Granbergs fäbodvall väckta frågan egentligen bestode i bestämmandet av råskillnaderna emellan åtskilliga där befintliga, flere tillhörande instängslor, å ena, samt j3rästbordets angränsande ägor och mark, å den andra sidan, han ansåge sig böra vidtaga sådant slutligt åtgörande, som med 62 § i 1783 års lantmäteristadga överensstämde. Vad således vidkomme de ägor, som enligt dels Torslunds karta av år 1708, dels 1749 års revbok ostridigt tillhörde Granbergsintressenterna, och vilka å den vid förevarande lantmäteriförrättning upprättade karta vore angivna med litt. E, F, G, H, I, K, L, M och N, ansåge förrättningsmannen det vara tydligt och klart, att råskillnaderna emellan desamma och prästbordets mark borde vara och förbliva sådana, som Torslunds karta utmärkte. — Rörande de omtvistade skogsröjningar, som å förrättningskartan vore angivna med litt. O, P, Q, R och N ansåge förrättningsmannen av anförda skäl, att parterna borde angående dessa och äganderätten därtill vid behörig domstol tvista, därest de ej annorledes därom åsämjdes; och komme emellertid, tills därom bleve avgjort, de rörande omförmälda skogsröjningar såsom råmärken nedsatta stenar att till upplysning kvarbliva. Beträffande å förrättningskartan under litt. V och X upptagne intagor borde enligt förrättningsmannens mening så förhållas som i 4:de punkten av föreningen den 13 juli 1802 stadgades. De å förrättningskartan med litt. S, T och U angivna intagor, i vilka blott funnes skogsslogar, vilka lantmätaren Torslund funnit vara alldeles »odocumenterade» och alltså helt och hållet olagliga, likasom alla senare obehörigen å prästbordets fäbovall gjorda inkräktningar funne förrättningsmannen ej emot 1712 års och flere domar kunna få bibehållas. Vid lagtima ting med Leksands m. fl. socknar fastställdes genom särskilda beslut dels den 21 november 1803 den av förste lantmätaren Porath Carlsson över Leksands prästbords in- och hemägor år 1802 upprättade karta med tillhörande protokoll och beskrivning, varigenom rågången emellan präst-

155 bordets och byn Norets mark efter därom den 26 juli 1802 träffad förening blivit »stadgad och avgjord», dels ock den 22 november 1803 den av bemälde lantmätare över Granbergs till Leksands församlings prästbord hörande fäbodmark åren 1801 och 1802 upprättade karta med tillhörande protokoll och beskrivning, varigenom jämte själva fäbodmarken ej allenast rågångarna emellan densamma och angränsande Leksands sockenskog eller Västanviks, Styrsjöbo, Södra Yxboda, Norr Yxboda och Alviks byars lötesmark i enlighet med däröver av kommissionslantmätaren Ahlbergs år 1761 upprättade karta och beskrivning utan ock råskillnaderna emellan berörda prästbords ägor i Granberg och de där befintliga gamla Granbergstorpens ägor i likstämmighet med Leksands sockens revbok och lantmätaren Torslunds karta däröver av år 1708 blivit »upptagna, stadgade, avgjorde och ansedde, på sätt berörde handlingar innehöllo». Från kyrkoherdebostället hava följande jordavsöndringar ägt rum. Genom nådigt brev den 30 augusti 1814 medgavs, att en å boställets mark belägen uppodlad lägenhet av omkring 3 1 / , tunnland, vilken av komministern Eckman blivit med kyrkoherden domprosten Fants bifall upptagen och sedan av Eckmans stärbhus till komministern Arlberg upplåten, finge förenas med Leksands kaplansboställe x ). Genom nådigt brev den 18 maj 1866 förordnades, att från pastorsbostället i Leksand med underlydande skulle utbrytas så mycket jord, som i förhållande till rotetalet motsvarade Näsbyggefjärdingens andel i samma boställe, på det att genom utbyte eller försäljning av samma jord kyrkoherdeboställe i Siljansnäs församling kunde anskaffas. Genom nådigt brev den 23 mars 1888 medgavs, att för utvidgning av Leksands församlings kyrkogård finge från bostället mot viss årlig avgäld avsöndras ett område om 1 tunnland 27 kappland. Genom utslag den 27 oktober 1909 medgav kungl. kammarkollegium upplåtelse från bostället under 50 år från den 1 november 1909 till förste livmedikus doktor Axel Munthe av ett område om 6 660 kvadratmeter mot viss årlig avgäld. Genom utslag den 1 september 1910 medgav kungl. kammarkollegium ytterligare upplåtelse till bemälde Munthe mot avgäld av ett bostället tillhörigt område om 6 810 kvadratmeter under tiden den 26 juli 1910—1 maj 1959. Genom nådigt brev den 26 juni 1915 har meddelats bestämmelse angående disposition av ersättningsmedel för ett område av 75 ar, som för anläggning av järnvägen Knippboheden—Rättvik avsöndrats från bostället. Genom nådigt brev den 16 mars 1917 medgavs, att för ytterligare utvidgning av kyrkogården ett område av 1.843 0 hektar finge mot årlig avgäld från bostället upplåtas. Genom utslag den 18 december 1917 medgav kungl. kammarkollegium upplåtelse mot årlig avgäld av ett bostället tillhörigt område om 701 kvadratmeter till Ester Hanngren intill den 14 mars 1957. *) Bil. 4.

156 Genom Konungens befallningshavandes i Kopparbergs län särskilda beslut medgavs dels den 13 oktober 1923, att 18 ar finge till den 14 mars 1957 mot viss årlig avgäld avsöndras från kyrkoherdebostället, och dels den 27 december 1923, att ett mindre område för kaffestuga finge för tiden den 14 mars 1924—den 14 mars 1929 mot viss årlig avsöndras från de ecklesiastika boställena i Leksands pastorat. Genom nådigt brev den 19 januari 1924 medgavs, att en sammanlagd areal av omkring 66.8 hektar, som utgjordes av till respektive kyrkoherdeherdebostället, komministersbostället och skolmästarbostället i Leksands församling hörande skogsmark, finge — med undantag av ett område om 0.18 hektar, som ifrågasatts till upplåtelse åt Ester Hanngren — för en tid av 10 år, räknat från och med den 1 januari 1924, mot viss årlig avgäld upplåtas till Leksands municipalsamhälle. Kyrkoherdebostället upptages i gällande 1825 års jordebok för Leksands socken på sätt i förberörda löneregleringsresolutionen förmäles. Prästbordets fäbodvall Granberg, som finnes tidigast införd i 1663 års jordebok, torde hava samma natur, som hemmanet Granberg i Leksands socken, därom kungl. kammarkollegium den 2 september 1712 avlät ett brev till vederbörande landshövding l).

Komministersbostället. I förberörda jämlikt nådiga beslutet den 31 augusti 1695 upprättade handling 2) redogöres för komministersbostället på följande sätt: »Capellansbord är här intet, doch häfdar capellanen af prästebordet 4V2 tunland åker i uthsäde.» Det vid ovan omförmälda generalvisitation den 13 januari 1713 förda protokoll innehåller rörande komministersbostället endast följande anteckning: »Kapellansbord litet, åker, 3 t:r utsäde.» Genom nådigt brev den 30 augusti 1814 medgavs, att en å kyrkoherdeboställets mark belägen, av förutvarande komministern i Leksand Pehr Eckman med vederbörande kyrkoherdes tillstånd upptagen lägenhet om 3V2 tunnland finge förenas med kaplansbostället 3). Från komministersbostället hava följande jordavsöndringar ägt rum. Genom nådigt brev den 9 mars 1917 medgavs, att ett jordområde om 2 tunnland 14 7 / I6 kappland finge till byggnadsplats för tingshus emot årlig avgäld upplåtas till de tingshusbyggnadsskyldige i Leksands och Gagnefs tingslag. Genom Konungens befallningshavandes i Kopparbergs län beslut den 10 augusti 1923 medgavs, att 50 kvadratmeter finge för tiden den 14 mars 1923—den 14 mars 1950 mot viss årlig avgäld avsöndras från bostället. x

) Bil: 5. ) Bil. 1. ) Bil. 4.

2 3

157 I övrigt hänvisas till det under kyrkoherdebostället omförmälda nådiga brevet den 19 januari 1924. Komministersbostället upptages i 1825 års jordebok på sätt i löneregleringsresolutionen förmäles.

Kapellpredikantsbostället i Djura.1) I sammanhang med fastställande av lönereglering för prästerskapet i Leksands pastorat fann Kungl. Maj:t enligt nådigt brev den 18 maj 1866 gott besluta, bland annat, att en kapellpredikantstjänst skulle inrättas inom Djura församling, och att från pastorsbostället i Leksand med underlydande skulle för beredande av boställe för kapellpredikanten utbrytas så stor jordvidd, som erfordrades till förvärvande av en besutenhet därstädes 2). Med anledning härav försåldes under åren 1870 och 1871 från kyrkoherdebostället sammanlagt 13 tunnland 169/io kappland åker och 8 tunnland 23VIO kappland slog med tillhörande skogsmark och impediment för tillhopa 3,250 riksdaler. Dessförinnan hade emellertid för ifrågavarande ändamål enligt köpebrev den 21 juni 1868 av egendomen under n:r 16 litt. P i Djura by inköpts 5 tunnland 16V4 kappland åker och 5 tunnland 221/2 kappland slog med åbelöpande skogsmark och impediment, motsvarande 131 snesland 47/10 bandland reducerad jord, för en köpeskilling av 3 000 riksdaler :J).

Skolmästarebostället. Av ett sockenstämmoprotokoll den 6 september 1705 (Dominica X I I I post Trinitatis) inhämtas, hurusom kyrkoherden Lars Silieström till skolmästaren upplåtit två små vretar, vardera om 3 fjärdingars utsäde 4). I övrigt inhämtas av en från kungl. kammarkollegium till Konungens befallningshavande i Kopparbergs län den 11 december 1917 avlåten skrivelse angående upptagande i jordeboken av det s. k. skolmästarbostället i Leksands socken rörande nämnda boställe följande: Kungl. kollegii tredje arkivkontor hade den 12 maj 1917 avgivit tjänstememorial angående tillkomsten och naturen av sagda boställe och hade därvid anförts, bland annat: Bostället, som i offentliga handlingar benämndes än skolmästarbostället, än skolprästbostället och än skolgården, hade aldrig funnits redovisat i kronans jordeböcker, varemot detsamma förekommit utan uppgift om natur och mantal redan i 1810 års taxeringslängd. Vid det åren 1819—1827 förrättade och sistnämnda år fastställda storskiftet å Leksands sockens inägor hade bostället, som då ansetts utgöra Vie mantal, tilldelats åker till en areal av 8 tunnland 16 5 /i 6 kappland och äng till en areal av J ) Genom nådigt brev den 9 augusti 1923 förklarades, att Djura kapellförsamling, inom vilken kyrka uppförts omkring år 1640 eller i alla händelser före år 1680, för framtiden icke skulle vara skyldig att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll av Leksands församlings kyrka, samt att kapellförsamlingen skulle benämnas annexförsamling. 2 ) B i l . 6. 3 ) Bil. 7 och 8. 4 ) B i l . 9.

158 15 3 / 4 kappland. Vid det storskifte, som därefter under åren 1828—1829 övergått socknens skogsmark, hade bostället — vilket, enligt vad de därvid förda protokollen utvisade, av samtliga i skiftet deltagande parter ansetts hava såväl som kapellans- och klockarboställena blivit utlagt å kyrkoherdeboställets långt före storskiftet från socknens övriga jord avrösade mark och således vara i förhållande till detta sistnämnda boställe att anse såsom avgärda hemman — i enlighet därmed erhållit skog gemensamt med de övriga ecklesiastika boställena. Den skog, som prästborden sålunda bekommit, hade under åren 1837 och 1838 varit föremål för skifte dem emellan, varvid hemmantalet lagts till grund för delningen; och hade skolmästarbostället, som alltjämt ansetts utgöra ! /M mantal, därvid erhållit skog med en areal av 52 tunnland 15 3 / 4 kappland. — Kungl. kollegium förordnade i berörda skrivelse, att skolmästarbostället skulle i jordeboken upptagas bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom x/u mantal Skolmästargården n:r 1 med anteckning, att det disponerades såsom löneboställe för prästerskapet i Leksands pastorat. Genom nådigt brev den 24 september 1845 har Kungl. Maj:t på ansökning av Margareta Mattsdotter med flere i Norets by medgivit, att en skolmästarbostället vid storskiftet tillagd, i den så kallade Skommaråkern belägen jordrymd om 8 kappland, vilken förut utgjort byggnadstomt och vore försedd med sökandena tillhöriga åbyggnader av icke obetydligt värde, finge till fredande av nämnda åbyggnader jämlikt ett av vederbörande lantmätare den 30 november 1843 upprättat, av boställshavaren godkänt förslag utbytas mot jämngott vederlag av sökandena tillhörig, intill boställets ägor på annat håll gränsande åkerjord om 5 7 /i 0 kappland i så kallade Stormgärdet. Beträffande jordavsöndring hänvisas till det under kyrkoherdebostället omförmälda nådiga brevet den 19 januari 1924.

Klockarbostället. I förberörda handling av den 31 augusti 16951) redogöres för klockarbostället på följande sätt: »Klåckarbordet hafver 9 fierdingars uthsäde, och eng till 3 lass.» Vid ovan omförmälda generalvisitation den 13 januari 1713 redogjordes för ifrågavarande boställe sålunda: »Klåckare bord litet, åker, 9 fiärding utsäde Eng 3 lass. Skog tillika med Prästgårdh wedbrand.» Bostället upptages i gällande jordebok såsom Klockarebordet V16 mantal krono. l

) Bil. 1.

159 I Kopparbergs läns lantmäterikontor har upprättats följande: »Memorial rörande de ecklesiastika boställena inom Leksands och Siljansnäs församlingars pastorat. Enligt 1825 års jordebok för Kopparbergs län utgöras sagda boställen i Leksands socken av 1 mantal Prästgården, V8 mantal Capellansbordet samt Vi6 mantal Klockarebordet, samtliga hemman av krononatur. Leksands socken var vid tiden för storskiftet delad i 4 s. k. fjärdingar. En av dem eller den s. k. Näsbyggefjärdingen motsvaras av nuvarande Siljansnäs socken, som sålunda utgjort en del av Leksands socken. Ej blott i kameralt utan även i ecklesiastikt hänseende ha bägge socknarna utgjort en enhet, i det att Siljansnäs tillsammans med Leksand bildat ett pastorat, Leksands pastorat med Djura kapell. I nådigt brev den 18 maj 1866 bestämdes emellertid, att den s. k. Näsbyggefjärdingen skulle »från Leksands församling afsöndras till särskildt regalt gäll under namn af Siljansnäs pastorat», ävensom att en kapellpredikanttjänst skulle »inom Djura församling inrättas». För anskaffande av boställen åt prästerna i de nybildade församlingarna föreskrevs i samma nådiga brev, att från pastorsbostället i Leksand skulle utbrytas dels så mycket jord, som i förhållande till rotetalet motsvarande Näsby ggefjärdingens andel i samma boställe, för att därefter genom utbyte eller försäljning av denna jord kunna anskaffa kyrkoherdekoställe i Siljansnäs församling, dels så stort jordområde, som erfordtades för att på enahanda sätt kunna förvärva en besutenhet inom Djura församling för beredande av boställe åt kapellpredikanten därstädes. Rörande denna utbrytning av jord samt uppkomsten av dessa nya boställen skall redogöras här nedan. Beträffande nuvarande Siljansnäs sockens avskiljande från Leksands socken i kameralt hänseende har utrönts, att Kungl. Maj:t i ett nådigt brev till Kungl. Kammarkollegium den 26 oktober 1888 förklarat, att till Siljansnäs församling hörande hemman och lägenheter skulle i jordeboken utbrytas från Leksands socken, där de voro upptagna, och under namn av Siljansnäs sammanföras till en särskild jordebokssocken. Vid den verkställda arkivforskningen har därjämte inhämtats följande. År 1708 verkställdes efter vederbörligt förordnande av lantmätaren J. A. Torslund en »Geograpfisk affattning öfwer Leksands Prästebords Fäbodar Granberg med dess instängde Egor, och dee derpå belägne Torp och dess instängslor, med dee många Rödningar eller Engiar, af andra bönder uthi åtskillige byar boendes upröijde och inkräktade äro, sampt dee Pretenderade Rågångs Linier upgående — — — — — — — — »• Rågångarna omkring samma ägor har under år 1761 varit föremål för en ny uppstakning. Samma ägotrakt kallas vid denna förrättning »Kyrko-Herdebordets Fäboskog». Till stöd för viss pretentionslinje åberopade vid för-

160 rättningen närvarande konsistorieombudet »Härads- och Lagmans Rätternas utslag af år 1729 och 30, samt Konungens egen höga stadfäste Dom dera». Förrättningen avsåg endast utstakning av yttergränserna omkring nämnda skogstrakt, men ej gränserna omkring därinom belägna fäbodeinägor, vilka icke tillhörde pastorsbostället. Är 1801 verkställdes av lantmätaren Carl Porath Carlsson på grund av Konungens Befallningshavandes förordnande avfattning av »Leksands Prästebords- In- och Hemägor, samt uppstakning av »Råskilnaderne emellan berörde Boställes samt angränsande ägor och skogar». Vid förrättningen närvoro såväl krono- som allmänt ombud. På den vid förrättningen upjDrättade kartan över inägorna finnes följande bevis antecknat: »År 1803 den 21:sta November å Laga Härads Tinget med Leksands Tingslag, blef denna Charta ingifven och stadfäst, intygar ut supra P å Härads Rättens vägnar Gustaf Sommelius.» Till pastorsbostället hörande »Granbergs Fäbomark» med därå belägna, jordägare inom olika byar tillhöriga s. k. intagor blevo även vid samma förrättning avfattade samt rågångarna däromkring utstakade. Å kartan däröver finnes följande bevis: »Åhr 1803 den 21 November, å Laga Tinget med Leksands Tingslag, blef denna Charta på sätt det därom gifna utslag innehåller stadfäst, hvilket Stora Kopparbergs Läns Vällorliga Lagmans Rätt den 6:te J u n i 1804 förklarat böra, såsom laga kraft vunnit gälla, ut supra. På Härads Rättens vägnar: Gustaf Sommelius.» Av handlingarna framgår att berörda »Granbergs Fäbomark, utgjorde en för Leksands pastorsboställe avrösad skogstrakt, vara jordägare från olika by" ar gjort vissa rödjningar och instängt betesmarker, en del efter erhållet tillstånd, en del utan sådant. Förrättningsprotokollet innehåller beträffande lötesrätten å skogstrakten bland annat följande: »— — — — — — — — 7:o) Lötgången å Granbergs fäbovall tillhörer endast Prästbordet, dock med det undantag, at de som i Granberg äga gl. skattejord få äfwen wäl där löta, dock ej annorlunda än i proportion af skatten emot Prästbordet så at då Prästbordet som där anses utgöra E t t helt hemman

Under åren 1819—30 hava storskiften verkställts inom Leksands socken, först på inägorna och därefter på skogsmarken. Före skiftet av inägojorden verkställdes en indelning av byarna i skifteseller byalag, inom vilka sedan storskifte var för sig verkställdes och fastställdes. Några beskrivningar över dessa byadelningar finnas emellertid icke i arkivet. I storskifteshandlingarna redovisas ägor tillhörande följande ecklesiastika boställen:

161 Pastorsbostället, Komministerbostället, Skolmästarebostället och Klockarebostället. Dessa boställen betraktades vid storskiftet såsom skifteslag var för sig. Särskilda kartor över de olika boställena upprättades icke vid storskiftet, utan upptogos till boställena hörande inägoområden på kartorna över de skifteslag, inom eller intill vilka de voro belägna. Till pastorsbostället hörande gårdsplats med kringliggande inägor finnas upptagna på kartan över Norets bys inägor. Samma karta upptager även samtliga inägor tillhörande komminister- och skolmästareboställena. Övriga till pastorsbostället hörande inägor äro upptagna på inägokartorna till Boda och Sätra, Romma och Hälla samt Norr och Söder Rälta byars skifteslag samt på kartan över fäbodestället Granberg. En del ängsmark tillhörande Klockarebostället finnes upptagen på kartan över Risa bys inägor. I handlingarna till förenämnda karta över Norets inägor finnes intagen en »Delnings Beskrifning till Leksands Sockens Ecklesiastiska Boställens inägor». Enligt denna beskrivning innehålla boställena följande arealer och uppskattningsinnehåll: a) Pastorsbostället: Areal.

Åker Äng Hagar Vägar och odugligt

35.7599 hektar 58.5940 » 30.7374 » 12.8135 » Summa 137.9 04 8 hektar.

Uppsk. innehåll.

13.4840 hektar 6.331G » — —

I här ovan upptagna hagar ingår arealen av den s. k. Långsängshagen om 38 tunnland 6 kappland, vilken vid byadelningen av skogsmarken medtagits och tillagts »Prästbordena». På grund härav bör förestående summa minskas med arealen av nämnda hage eller 18.8513 hektar, varefter återstår en areal av 119.0 53 5 hektar. I förestående arealer ingå enligt förenämnda delningsbeskrivning bland annat en ägofigur n:r 21, om 1 tunnland 19 3/4 kappland odugligt, utgörande »Kyrkogården med tillökning» samt av ägofigur n:r 22 9 kappland i areal odugligt, utgörande den till kyrkogård utlagda delen av klockstapelstomten. Huruvida dessa områden äro att anse såsom tillydenheter till pastorsbostället eller utgöra för socknens behov avsatta samfälligheter har, på grund av storskifteshandlingarnas ofullständighet, icke kunnat här utredas. Av beskrivningen över ovannämnda år 1801 upprättade karta över pastorsbostället framgår emellertid, bland annat, att till kyrkogårdens utvidgning »af Herr Doctorn och Domprosten Fant anslagits» ett jordområde av 8 kappland i areal. Redovisningen i berörda beskrivning av kyrkogården jämte en del andra områden synes tyda på, att områdena ifråga icke tillhöra pastorsbostället, ehuru de äro belägna inom gränserna för detsamma. 1954 28

162 b)

Komministerbostället: Areal.

Åker Äng V ä g a r och odugligt

6.0906 h e k t a r 0.3355 s 0.1620 »

Uppsk. innehåll. 2.07 6 3 h e k t a r 0.0 4 8 0 »

S u m m a 6.588 1 h e k t a r . c)

Skolmästarebostället:

Åker Äng V ä g a r och odugligt

4.2008 h e k t a r 0.2429 » 0.0039 »

1.24 7 0 h e k t a r 0.07 0 2

»

S u m m a 4.447 6 h e k t a r . d)

Klockarebostället:

Åker Äng V ä g a r och odugligt

'

3.5848 h e k t a r 4.1593 » 0.2044 >

1.25 16 h e k t a r 0.3104 »

S u m m a 7.9485 h e k t a r . U n d e r å r e n 1828—30 v e r k s t ä l l d e s storskifte av s o c k n e n s s k o g s m a r k . E n l i g t storskiftesprotokollet y r k a d e en del av s o c k n e n s j o r d ä g a r e vid beh a n d l i n g av frågan om u t b r y t n i n g av k r o n o b o s t ä l l e n a s s k o g s m a r k , att komminister-, klockare- och s k o l m ä s t a r e b o s t ä l l e n a skulle »efter s i n a r e d u c e r a d e j o r d e t a l få sig skog tillskiftade, likväl icke af S o c h n e n s s k a t t e s k o g u t a n af K y r k o h e r d e B o s t ä l l e t s afrösade mark, hvarifrån d e s s e B o s t ä l l e n äro u t g å n g n a och s å s o m afgjärda äro a t t anse». P r o t o k o l l e t för d e n 22 a p r i l 1828 innehåller h ä r o m y t t e r l i g a r e : »2:da) A n m ä l t e H e r r D i r e c t e u r e n och F ö r s t e L a n d t mätaren Ljunggren, det Consistorii O m b u d e t H e r r Comminister Malmgren b o r d e sig yttra, om h a n j ä m t e d e s s P r i n c i p a l H e r r P r o s t e n och D o c t o r n Mellgren, vore af d e n t a n k a n , a t t all K r o n o j o r d e n , hvaraf d e s s e p r e s t e b o r d e n b e s t å , så i ägor s o m skog, vore från l ä n g r e t i d tillhakas ett e n d a B o s t ä l l e , och då t i l l h ö r i g t P a s t o r , från hvilket B o s t ä l l e d e öfrige så väl C o m m i n i s t e r n s , S k o l m ä s t a r e n s som K l å c k a r e n s hafva sitt u r s p r u n g , och hvarutaf otvifvelaktigt b l i r en följd, a t t P a s t o r s B o s t ä l l e t b l i r a n s e t t som Bolby, och de öfrige s å s o m afgärda och således njuta afgärda B y s r ä t t ; D e t t a var C o n s i s torii O m b u d e t H e r r C o m m i n i s t e r M a l m g r e n s fullkomliga tanka, så väl som alla öfrige fullmägtiges; — — — — — — — — — — — — — — — — H ä r e f t e r f r a m l e m n a d e K r o n o f u l l m ä g t i g e n h e r r E x p e d i t i o n s Befallningsman H e l l e b e r g ett A n f ö r a n d e till P r o t o c o l l e t , så l y d a n d e : V ö r d s a m t a n f ö r a n d e till P r o t o c o l l e t vid S a m m a n k o m s t e n d e n 22:dra A p r i l 1828, r ö r a n d e Storskiftet och S k o g s f ö r d e l n i n g e n i L e k s a n d s socken. E t t d y l i k t aflemnades af lika och hufvudsakligt i n n e h å l l vid e t t s a m m a n t r ä d e d e n 5:te A p r i l 1824. I d e n fulla öfvertygelse, a t t d e K o n g l . R e s o l u t i o n e r och författningar, rör a n d e Storskiften, ä n n u äro, så viclt m i g k ä n n d t är, g ä l l a n d e till efterlefnad,

163 tror jag mig finnas befriad från Storskifte af Boställets Egor i jord, mark, fäbodar och skog m. m. Grunden för denna min tanka finner jag så väl uti Kongl. Maj:ts nådiga Resolution af den 31 Augusti 1786 på underdånig Ansökning, det de vid Afvittringen i Westerbotten vidtagna författningar icke må vinna någon tilllämpning på den jord, som presterskapet innehaiver, så lydande: »Kongl. Maj:t vill, i anledning af 4 § i Presterskapets privilegier 1723, så mycket heldre lemna dess Nådiga bifall, som Kongl. Maj.ts Nådiga afsigt icke varit att låta Afvittringen sträckas till Prästeborden för hvilken orsak de icke heller omförmälas uti Kongl. Maj:ts instruction för Afvittrings Rätten; som äfven uti Kongl. Maj:ts Nådiga Resolution af den 23 febr. 1803 offenteligen tillkännagifven till underdånig efterrättelse, genom Kongl. Kammar Collegii kungörelse den 15:de Mars 1803, uppå presteståndets underdåniga ansökning och anhålla, det Kongl. Maj:t genom Allmän författning täckes hägna alla prestebord i gemen vid säker och orubbad besittning af alla dem så i By som utmark tillydande Egor och öfverloppsjordar, så att de, under hvad förevändning som helast ej må från prestgårdarna frånskiljas och låta erinra Kongl. Maj:ts och Rikets Collegier och Embetsmän, att låta Ecclesiastike Hemman och Prästegårdar ej mindre vid Storskiften och Afvittringar, än vid alla slags publike utskylders utgörande, få tillgodonjuta de förmoner och rättigheter, som dem enligt urminnes häfd och privilegiernas uttryckliga lydelse med rätta tillkomma. Lydande Kongl. Maj:ts Nådiga Resolution sålunda: »Hvad angående af presteståndet väckta fråga, om förhållandet till lägenheter i Skog och Mark m. m. som vid skeende Storskiften för öfverloppsj ord kunna blifva ansedde, och huruvida sådana utbrytningar från prästegårdarnas gamla ägor hittills bort eller framdeles kunna med tillämpning af Storskiftes författningarna äga rum, så aldenstund 4 § af de presterskapet den 26 October 1723 i Nåder förundte privilegier innehåller, att alla prester i gemen skola oförändradt bibehålla efter gammal häfd bland annat sina prestegårdar i Städer och på Landet, Capellansbord, Utjordar, Ängestegar, Torp, Bergsbruk, Qvarnställen, med alla tillhörigheter, ehvad namn de hafva kunna, som antingen urminnes häfd är på eller af andra laglige skäl kunna bevisas dertill lyda; fördenskull har Kongl. Maj:t försäkrat presterskapet, att alla detta stånd an slagne Boställen, hvilka icke redan äro afvittrade och öfverloppsjorden i följe deraf disponerad, skola hädanefter och allt framgent orubbadt bibehålla hvad dertill med rätta lyder; samt att i följe deraf sådane Hemman vid skeende Storskiften intet under namn af öfverloppsj ord skall afgå, utan att de i jord och mark erhålla ett fullt deremot svarande vederlag, aldeles på sätt angående Säterier och frälsehemman i Nåder stadgat blivit.» »Hvad för närvarande angår de till prestebordet hörande Granbergs egendom af inhägnade Tägter, Betes Hagar, fäbovall och Skog, förbehåller jag mig, att prestebordet oförändradt blifver bibehållet vid all den rätt, som det af dåvarande Landtmäteri Directeuren Carl Porath Carlssons åren 1801 och 1802, med tillika ledning af åren 1708 och 1761 författade Chartor och Chartae

164 Beskrifningar, efter skedd uppmätning, Rågångars uppgående och Rörläggning af Inägor och Skog och fäbovall affattade Charta och vid Härads Rätten den 21 November 1803 gillade och laga kraftvundna, samt gifna och oklandrade Resolutioner tillägga prästebordet, samt att de olofliga intagor och inkräktningar å prestebordets rättmätiga mark måtte utläggas, ävensom areala innehållet enligt förenämnda Charta genom kanhända andra Egares utstängning af Gärdesgårdar måtte utläggas, såsom utvidgandet af Egna, men minskning af prestebordets lagliga Egor och tillhörigheter. Hvarigenom allt främmande och lagstridigt deltagande i så kallad Lötgång förbjudes. Den skogbeväxta mark, så kallad Barkdalen, som åt sidan åt sjön är att anse, enligt Tit Poraths Charta, såsom Hagar, hvaraf främsta delen äfven har varit instängd och torde inhägnas till Mulbete, och äfven den skogbeväxta mark, som gränsar intill Norets By-Egor, dessa skogbeväxta marker kunna ej anses såsom Hemskog, då de så olagligen och oförsjmt är anlitad och uthuggen. J a g anhåller att den å förenämnda Tit. Poraths Charta uppsatte och rörlaggde Rågången måtte upphuggas m. m. I öfrigt åberopar jag mig ofvanförmälte Kongl. Resolutioner, Rescripter stadfästade Chartor med deras Beskrifningar, som mägtigt omgränsa och förvara Prestebordets tillhörigheter till oförändrat och orubbat bibehållande, hvartill de ock gifva mig, jämte vederbörandes rättvisa tillämpning deraf, den säkraste anledning. Is. Mellgren. Innehafvare af Kyrkoherdebostället. Deruti instämde Krono-fullmägtigen, tilläggande att som Capellans- och Klåckare-B o ställena äro till Hemmantal i 1825 års persedel-Jordebok uptagne, Capellansbostället till 1 / 8 hemman och klåckarebostället till V16, böra de derefter erhålla Skog af Socknens gemensamhet. Hvaruti Consistorii fullmägtigen till alla delar instämde. Krono fullmägtigen äskade derjämte, att för Skolmästare Bostället äfven skulle afsättas Skog af Socknens. Derefter framlemnades och upplästes ett Härads Rättens utslag af den 12:te November 1761, så lydande: År 1761 den 12:te November Förrättades Lagtima Härads-Ting med Leksands, Åhls och Bjursås Socknar uti Åhls Sockenstuga. Närvarande som Dom Boken utvisar. S. D. Androg skrifteligen fendriken Herr Abraham Norrdahl, Sergeanterna Jacob Grönstedt och Eric Svartz samt Länsmannen Jacob Schedin, jämte Nämndemännen Gustaf Elofsson, Lars Persson och Lars Elofsson tillika med de öfrige Norets Byns Innebyggare, att sedan Mulbetet och Vedbrand är nu för tiden så förminskad och medtagen för Norets Byn, att Comministern, Skolmästaren och Klåckaren utan både sökandernes och egen skada och olägenhet hädanåt som härtill skiedt, ej kunna deraf någon nytta hafva, hafva de blifvit föranlåtne underställa Härads Rättens ompröfvande om icke någon annan fjerding, i hvilken ej vore någon Ståndsperson boende, måtte blifva ålaggd icke allenast lämna Comminister, Scholmästare och Klåc-

165 käre Mulbete för deras Boskap, utan ock nödig Skog till vedbrand. Häradsrätten tog detta i öfvervägande, och aldenstund å Häradsfjerdingens mark förut prestebordets mulbete är indeldt, samt Rönnäs fjerdingen har Majors Bostället Tibble indelt å sin utmark, deremot uti Åsbygge fjerdingen Länsmannen Schedin och Klåckaren Westgren äga sitt egna Mulbete, men uti Näsbygge fjerdingen ej är någon tjenstgörande ståndsperson boende, samt Comministern och Scholmästaren, de der äro af Socknen med Gårdar och Boställen försedde, samt äro Socknen gemensamt till tjenst, ej kunna allena påbörda Norets Byn med Mulbete och Vedbrand att hålla, deri de ej heller böra lida brist; fördenskull fannt Härads Rätten skjäligt tillskicka Expeditions Befallningsmannen Välbetrodde Martin Engman och Nämndemannen Olof Persson i Brenäs, att sedan vederbörande blifvit hörde, utse och genom besigtning pröfva hvarest på Näsbygge fjerdings eller annorstädes å utskogen för Comministern och Scholmästaren må vara tjenligt med bete och vedfång, livarmed de kunna hjelpas och Norets byn lindras i den hittintills dem deri gjorde understöd. År och dag som förr skrifvit står. På Härads Rättens vägnar. Pehr Sernander. Riksdagsman Anders Olsson proponerade då, att om prestebordets afrösade Skog upplåts till Allmänning skulle Socknen medgifva delning efter hvart och ett presteboställets gradtal eller reduceringsinnehåll. Hvilket bestreds af Krono- och Consistorii-Fullmägtige, som uppmanade Socknens fullmägtige att bevisa, det de mindre Boställena voro afgjärda af Kyrkoherde Bostället. Detta åtog sig Herr Landtmäteri Directeuren Ljunggren att göra, begärande en tid för afhämtning af de Documenter från Vesterås Consistorium, som styrka detta påstående. Herr Lagman Noréus proponerade, sedan alla Socknens fullmägtige förklara sig icke vilja afsätta mera Skog, än den redan till Presteborden afrösade, att detta mål borde communiceras Herr Doctor Mellgren, som då torde finna billigheten af deras påstående och gå deras önskningar till mötes. Herr Pastor Arlberg anmälte ytterligare behofvet af Mulbete för de mindre Presteborden och Klåckare bostället, och yrkade erhålla det af Socknen, enligt Härads Rättens utslag af den 12 November 1761, hvarpå Socknefullmägtige icke ville göra afseende. Herr directeuren Liunggren anförde åter, att Han inhämtat af företedde Handlingar, det de mindre Boställena icke kunde betraktas annat än som afgärda, i följe hvaraf de såsom sådana böra erhålla sin Skog af den enligt Herr Directeur Poraths Charta för Kyrkoherde Bostället afrösade, af hvars arealinnehåll man kan sluta till, att desse Boställens andelar blifva större än någon annan Skatte Bys af Socknens öfriga gemensamhet. Hvarföre Herr Directeur Liunggren ansåg Socknen icke vidare hafva dermed att skaffa, utan att delningen af den afsatta Skogstrakten blifver en fråga blott Boställs Innehafvarene emellan.»

166 Frågan om boställenas skogstilldelning behandlades ytterligare vid sammanträde med sockenfullmäktiga, konsistorii- och allmänna ombud den 10 maj 1828. Av protokollet vid detta sammanträde inhämtas följande: »— — — — — — — — — — — — — — — .— — —. — —. — — — 2:o Framlemnade Consistorie Fullmägtigen, Kyrkoherde Boställs Innehafvarens, Ordinarie Hofpredikanten Contracts Prosten, vidtberömde Herr Doctor Mellgrens anförande till Protocollet, så lydande: vördsamt anförande till Protocollet vid sammankomsten den 10 Maij 1828. Sedan jag fådt del af Protocollet vid allmänna sammankomsten den 22:dre sistlidne April, innefattande öfverläggning i anledning af någre församlingens ledamöters gjorde skriftlige anmälan om del för Capellans, Skolmästare och Klockare-borden i Pastors Boställets afrösade skog vid Granberg och Lote på den dervarande Fäbovall, — och mitt utlåtande däröfver äskats; så får jag härmed aflämna detta utlåtande: Utan att ingå i någon detallierad bevisning för- eller emot — om dessa nämnde Boställens natur af antingen skattlagde eller afgjärdade Hemmansdelar — eller ej, möter jag Församlingens Ledamöter i deras framstälda önskan så mycket häldre, som det är min på sannolikhet grundade öfvertygelse, att deras jordägor äro tilldelade och uppkomne af Pastorsboställets mark, samt i följd deraf njuta del af den vid Granberg afrösade Skog och Fäbovall till Lötning i proportion af deras Extra Roterade hemmansdelar emot Pastors Boställets Roterade E t t Helt Hemman, nämligen: Capellans Bordet Y 8 :dels hemman och Klåckarebordet V^ölels hemman. Det blir derföre nödvändigt att Skolmästarebordet blir efter dess jordägor som efter Tit. Poraths Charta äro något mindre än klåckarens, lagt i hemmantal. Dessa Boställs Innehafvare hafva dessutom, altid obehindrat begagnat skogen vid Granberg så för bränsel som öfrige husbehof. Deremot bestrider jag all utbrytning af Skogen för desse Boställen hvar för sig och enskilt, såsom utan allt ändamål och någon enskildt förmån. Skulle de vilja nyttja mulbete å den öpna Fäbo-Lötes-vallen för kreatur, svarande i proportion af deras hemmansdelar emot Pastors hela hemman (såsom till exempel: när Pastor lötar för 8 kreatur, har Capelian lötesrätt för ett Kreatur) är det i deras frihet lemnadt under det uttryckliga förbehåll, att ej åt någon annan öfverlåta sin Lötesrätt — äfvensom att intet rum får begagnas af Granbergs för Pastors Boställets enskildta behof upbygde Fäboställe. Hvilket endast af Pastor allena disponeras. I öfrigt åberopar jag mitt vördsamma anförande till Protocollet den 22:dra sistledne April i synnerhet i den ifrågavarande sak. Förvissad såväl om Styresmannens för nu varande skogsdelning uplysta och rättvisa handlingssätt, som äfven att Församlingen fäster afseende på min benägenhet att möta dem i deras önskan, hoppas jag få vara lugnad och härefter fredad från alt bekymmer och ledsamhet i dylika mål. J. Mellgren.

167 Med detta Herr Doctor Mellgrens begifvande förklarade Sockneiullmägtige så väl som Herr Krono Befallningsman Ros och Herr Comminister Arlberg, sig fullkomligt nöjda; men Krono och Consistorie fullmägtige anmälte och yrkade, att af Socknens Skog skulle lämnas ersättning för de intagor som förut till uthuggning äro utdömde och nu såsom odalägor graderade och skattlagde, så väl som för de tillökningar till inägorne som äro gjorda sednare, eller öfver de rågångar den af Herr Förste Lantmätaren Carl Porath Carlsson år 1802 upprättade och fastställde Charta visar. Undertecknad upplyste då, att en sådan ersättning icke kan nekas, emedan Presterskapets Privilegier af år 1723 bestämmer att Presteborden icke få mindskas; men som ingen skogsgrad å dessa Intagor är bestämd väcktes fråga efter hvad grund denna ersättning skulle verkställas, då det beslut togs att samma grad skulle på intagan sättas som på skogen derintill, vid graderingen blifvit gifven, och ersättningen derefter ske. Härmed förklarade sig, så väl Krono som Consistorie och Socknefullmäktige, nöjde.» På grund av ovanberörda vid storskiftet fattade beslut erhöllo icke boställena i likhet med övriga skifteslag inom socknen andel i skogsmarken efter delningsgrunden eller reducerade jordtalet, utan bibehöllos vid sina förut innehavda skogsområden på sätt dessa finnas upptagna å här ovan omförmälda 1801—02 årens kartor över ägor tillhörande »Leksands Prästebord». Utöver denna skogsmark tilldelades boställena såsom ersättning »för de å Skogen gjorda intagor» en areal skogsmark av 6 tunnl. 26 3/4 kappl. All skogsmark, som tillhör boställena redovisas i byadelningsbeskrivningen i en ägolott, som betecknades med »litt. A A, Prästbordena» och innehåller 525.6725 hektar skogsmark uppskattade till 250.7 38 0 hektar. Till varje boställe hörande andel i denna skogsmark blev emellertid icke vid storskiftesbyadelningen utbruten. Utbrytning av de särskilda boställenas andelar i skogsmarken verkställdes efter vederbörligt förordnande av lantmätare W. Schultzberg åren 1837 —38. Varje boställe erhöll vid förrättningen sin andel utbruten i förhållande till sitt mantal, som enligt förrättningshandlingarna utgjorde för Pastorsbostället 1 mantal, » Komministerbostället % » samt Klockare- och Skolmästareboställena vardera y i 6 mantal. När och i vad ordning sistnämnda boställe åsatts detta skattetal framgår icke av här förvarade handlingar. De utbrutna skogslotterna omfattade följande arealer och uppskattningsinnehåll: Areal.

Uppsk. innehåll.

Litt. A. Leksands Sockens Pastors Boställe 411.52 15 hektar 198.7 04 3 hektar » B. » » Comminister» 50.1441 » 24.8 380 » » C. » » Skolmästar » 25.9127 » 12.4 192 » » D. » » Klockar » 27.2 992 » 12.4192 »

168 F ö r b o s t ä l l e n a s g e m e n s a m m a b e h o v a v s a t t e s t v e n n e o m r å d e n om s a m m a n lagt 14 t u n n l a n d 2 k a p p l a n d , varav 11 t u n n l . 2 kappl. till en fäbodvall å fäbodeskogen. Ä k a r t a n över delningen finnes ett av K o n u n g e n s b e f a l l n i n g s h a v a n d e utfärdat bevis om a t t f ö r r ä t t n i n g e n b o r d e s å s o m icke överklagad l ä n d a vederb ö r a n d e till efterrättelse. P å s ä t t framgår av o v a n s t å e n d e i n n e h å l l a b o s t ä l l e n a enligt storskifteshandl i n g a r n a följande arealer och u p p s k a t t n i n g s i n n e h å l l : a)

Pastorbostället:

Åker Äng Skogsmark Hagar V ä g e r och odugligt

Areal

Uppsk.-innehåll

35.7599 h e k t a r 58.5940 » 411.5215 » 11.8861 » 12.8135 »

13.4840 h e k t a r 6.3316 » 198.7043 »

S u m m a 530.5750 h e k t a r . b)

Kommiyiisterbostället:

Åker Äng Skogsmark V ä g a r och odugligt

6.0906 h e k t a r 0.3355 » 50.1441 » 0.1620 » Summa

c)

56.7322 h e k t a r .

Skolmästarbostället:

Åker Äng Skogsmark V ä g a r och odugligt

4.2008 h e k t a r 0.2429 » 25.9127 » O.0039 » Summa

d)

2.0763 h e k t a r 0.0480 » 24.8380 »

I.2470 h e k t a r 0.0702 » 12.4192 »

30.3 6 03 h e k t a r .

Klockarbostället:

Åker Äng Skogsmark V ä g a r och odugligt

3.5848 h e k t a r 4.1593 » 27.2992 » O.2044 » Summa

1.2616 h e k t a r 0.3104 » 12.4192 »

35.24 7 7 h e k t a r .

D e n l a n t m ä t e r i f ö r r ä t t n i n g , som i o v a n b e r ö r d a n å d i g a b r e v e t d e n 18 maj 1866 åsyftades eller u t b r y t n i n g av j o r d från L e k s a n d s p a s t o r b o s t ä l l e för b e r e d a n d e av k y r k o h e r d e b o s t ä l l e i n o m S i l j a n s n ä s församling och k a p e l l p r e d i k a n t b o s t ä l l e i n o m D j u r a kapellag, v e r k s t ä l l d e s år 1867 efter vederbörligt föro r d n a n d e av k o m m i s s i o n s l a n t m ä t a r e n C. W . L u n d m a r k e r . Till g r u n d för u t b r y t n i n g e n av j o r d till k y r k o h e r d e b o s t ä l l e t i S i l j a n s n ä s b e s t ä m d e s r e d u c e r a d e j o r d t a l e t s o m för S i l j a n s n ä s b e r ä k n a d e s u t g ö r a 49.377 snesl. 4.8 b a n d i , av d å v a r a n d e L e k s a n d s s o c k e n s hela j o r d t a l eller 27.244 5 snesl. 4.4 b a n d i .

169 Till D j u r a k a p e l l p r e d i k a n t b o s t ä l l e b e s l ö t s u t b r y t a s så m y c k e t jord, s o m m o t s v a r a d e 1V2 b e s u t e n h e t eller 210 r e d u c e r a d e snesl., och a t t d ä r a v skulle a n v ä n d a s så stor del, som e r f o r d r a d e s för förvärvande av en b e s u t e n h e t i n o m D j u r a t r a k t e n . V a d som av den u t b r u t n a j o r d e n icke åtgick för d e t t a ä n d a m å l , skulle åter tilläggas L e k s a n d s p a s t o r s b o s t ä l l e . G e n o m d e n v e r k s t ä l l d a u t b r y t n i n g e n b l e v p a s t o r b o s t ä l l e t u p p d e l a t i följande tre ägolotter: 1) Litt.

A, Leksands

pastorsboställe

innehållande: Areal

Åker 32.7123 h e k t a r Äng 25.0642 » Skogsmark 298.0045 » I m p e d i m e n t e r : 83.6 094 h e k t a r , varav dock 77.1012 u t g ö r a i n ä g o r b e l ä g n a p å skogsm a r k e n och vilka dels r e d o v i s a t s b l a n d arealer av åker och ä n g härovan, dels t i l l h ö r d e f r ä m m a n d e b y a r och h e m m a n . Av i m p e d i m e n t e r u t f ö r e s därför e n d a s t en areal av 6.5082 » S u m m a 362.289 2 h e k t a r . 2) Litt.

B, Pastorsbostället

i Siljansnäs,

Areal

C, Kapéllpredikantbostället

i Djura,

Åker Äng Skogsmark Impedimenter Summa

,

innehållande:

Åker 7.0307 h e k t a r Äng * 18.8151 » Skogsmark.. 83.5865 » I m p e d i m e n t e r : 6.9 3 84 h e k t a r , varav dock 5.3103 h e k t a r u t g ö r a p å fäbodeskogen b e l ä g n a inägor, som t i l l h ö r a f r ä m m a n d e h e m m a n . Av i m p e d i m e n t s u m m a n utföres därför e n d a s t •••• 1.6281 » S u m m a 111.06 24 k e k t a r . 3) Litt.

Uppsk.-innehåll

16.2816 h e k t a r 1.5514 » 115.4939 »

Uppsk.-innehåll

2.8815 h e k t a r 1.6560 » 29.3883 »

innehållande: Areal

Uppsk.-innehåll

6.6660 h e k t a r 4.3018 » 48.7682 » 2.0733 » 61.8 09 3 h e k t a r .

2.4287 h e k t a r 0.2368 » 17.2711 »

I ovan u p p g i v n a u p p s k a t t n i n g s i n n e h å l l av åker och äng i n g å även de å b o s t ä l l e n a b e l ö p a n d e a n d e l a r i vid u t b r y t n i n g e n u n d a n t a g n a vägar. E n l i g t å k a r t o r n a a n t e c k n a d e b e v i s h a r d e n v e r k s t ä l l d a u t b r y t n i n g e n blivit av ä g o d e l n i n g s r ä t t e n fastställd d e n 1 maj 1868.

170 Då de ägor, som genom förberörda utbrytning från Leksands pastorsboställe kommit att tillhöra Siljansnäs kyrkoherdeboställe och Djura kapellpredikantboställe, på grund av sitt läge i förhållande till församlingarnas kyrkor icke kunde anses lämpliga för sitt ändamål, hava församlingarna begagnat sig av sin i nådiga brevet den 18 maj 1866 medgivna rätt att försälja boställena. Enligt av Kungl. kammarkollegium i ett ärende rörande jordregistret för Leksands socken lämnad uppgift skall sålunda den till pastorsbostället i Siljansnäs utbrutna jorden, med undantag av skogsskiftet vid Granbergs fäbodar, hava försålts på offentlig auktion under år 1875, varefter för de vid försäljningen influtna medlen inköpts tvenne hemmansdelar inom Hallens by, nämligen en hemmansdel om 436 snesl. 3.2 bandi. red. jord under hemmanet N:o 1 samt en hemmansdel om 113 snesl. 6.8 bandi, under hemmanet N:o 8 i nämnda by. Dessa två hemmansdelar tillsammans med förberörda skogsskifte skola enligt Kammarkollegium motsvara nuvarande Siljansnäs kyrkoherdeboställe. Sistnämnda hemmans skattenatur skall enligt samma källa vid försäljningen hava överflyttats på den från pastorsbostället i Leksand avsöndrade till Siljansnäs pastorsboställe utbrutna jorden, som även erhöll meranämnda hemmansdelars beteckning. Några upplysningar, som bestyrka sistberörda uppgifter, har icke kunnat här inhämtas. De till Siljansnäs pastorsboställe förvärvade hemmansdelar utgöra delar av hemmanen 675 snesl. 6.8 bandi. red. jord Hallen N:o 1 litt. A samt 142 snesl. O.o bandi. red. jord Hallen N:o 8 litt. H inom Hallens, Backbyns och Näsbyggebyns skifteslag i Siljansnäs socken. Dessa hemmansdelar blevo icke, såvitt här förvarade handlingar utvisa, vid tiden för upplåtelsen lagligen utbrutna. Är 1874 företogs av kommissionslantmätaren C. W. Lundmarker efter vederbörligt förordnande en förrättning, som avsågs »laga skiftes utbrytning och sammanläggande av de hemmansdelar uti N:o 1 och N:o 8 i Hallens, Backbyns och Näsbyggebyns byalag, som inköpts för bildande af Pastorsboställe på Siljansnäs». I samband med denna utbrytning verkställdes en ägoreglering mellan hemmanen litt:ris A och H å ena sidan samt litt:ris B, E och P å den andra. Vid förrättningen, som omfattade hemmanen litt:ris A och H tillhörande inägor samt hemskog, var reducerade jordtalet delningsgrund och utbröts till Siljansnäs pastorboställe ägor i enda ägolott under litt. A1, vilken innefattar dels en mot 428 snesl. 6.1 bandi, svarande del av hemmanet Hallen N:o 1 litt. A, dels en mot 121 snesl. 3.9 bandland reducerad jord svarande del av hemmanet Hallen N:o 8 litt. H, dels ock en del av den vid ovannämnda 1868 års delning till Leksands pastorsboställe utbrutna skogslotten litt. B. Beträffande sistnämnda skogsmark innehåller förrättningsprotokollet för den 6 juni 1874, att »Dessutom skulle åt Pastorsbostället utbrytas ett skifte utmed Ahlviks samt Grytnäs och Sundsnäs rå af Granbergs skogen 440 fot bredt». Detta senare skifte innehåller enligt delningsbeskrivningen en areal av 16.6915 hektar, uppskattade till 7.59 76 hektar. Hela ägolotten litt. A1, innehåller enligt delningsbeskrivningen:

171 Areal

Åker 9.3364 hektar Äng 27.0929 » Skogsmark (inberäknat skiftet vid Granbergs fäbodar) 124.8698 » Impedimenter 19.8401 » Summa 181.1392 hektar.

Uppsk.-innehåll

3.9282 hektar 2.7899 » 61.9139

»

I dessa arealer ingår dels Kyrkogården med Åker Impedimenter Summa

0.6248 hektar 0-45 13 » 1.07 61 hektar

0.3695 hektar

dels utfartsvägar från kyrkan, kyrkogården och prästgården med Åker Äng Skogsmark Impediment Summa

0.4319 hektar 0.4767 » 0.0941 » 0.02 31 » 1.02 5 8 hektar.

0.2077 hektar 0.0599 » 0.0564 »

Vid åren 1842 och 1874 verkställda delningar av Getbergs fäbodeskog jämte undantag kring Getbergs fäbodar, har till hemmanen Hallen N:o 1 litt. A och Björken N:o 31 litt. H, vilka då ägdes av Lima bruksägare, för 963 snesl. 9.9 bandi. red. jord utbrutits en gemensam ägolott, betecknad med litt. A. Ur denna samfällighet har såvitt här förevarande handlingar utvisa, hemmanet litt. A icke blivit lagligen utbruten. I förenämnda 1874 års förrättning har emellertid medtagits en del av ägolotten litt. A, vilken del angives utgöra den på hemmanet litt. A åbelöpande andel i berörda skogsmark, under det att återstoden av ägolotten angives tillhöra Björkens by. År 1885 verkställdes delning av undantag på hemskogen hörande till Hallens, Backbyns och Näsbyggebyns skifteslag. Vid denna förrättning erhöll Siljansnäs pastorsboställe för sina andelar i hemmanen litt:ris A och H om tillsammans 550 red. snesl. en ägolott under litt. A, som innehåller en areal av 2.47 5 5 hektar, uppskattade till 0.466564 hektar. I uämnda ägolott ingår enligt delningsbeskrivningen jämväl vederlag till pastorsbostället för mark som av bostället tagits i anspråk för en »för jordegarnes behof anlagd väg», innehållande i areal 0.033 5 hektar och i uppskattning 0.0 134 hektar. Vid åren 1902—1906 verkställd delning av undantag å hemskogen tillhörande Björkens by i Siljansnäs socken utbröts till Siljansnäs pastorsboställe för 58 snesl. 5.3 bandi. red. jord av hemmanet N:o 38 litt. P i nämnda by en ägolott under litt. I I P, innehållande i areal 0.0 5 74 hektar inägojord (torvmosse) uppskattade till 0.04553 hektar.

172 Enligt den vid uppläggandet av jordregistret för Siljansnäs socken upprättade förteckning enligt formulär F skall denna fastighet utgöra en från 58 snesl 5.2 bandi. red. jord av hemmanet Björken 38 l avsöndrad lägenhet, vara lagfart meddelats den 29 januari 1896 under § 220 för Siljansnäs församling. I jordregistret har denna lägenhet upptagits på upplägget för Björken N:o 38 såsom en registerfastighet betecknad med Björken 38 2 . Vidare upplysning rörande denna fastighet har av här förvarade akter icke kunnat inhämtas. Övriga till Siljansnäs pastorsboställe hörande ägor för vilka redogjorts här ovan hava enligt Kungl. lantmäteristyrelsens beslut den 4 april 1917 i jordregistret för socknen uppförts på ett upplägg, som benämnes Kyrkoherdebostället N:o 1 med reg.-nr l 1 . Enligt ovanstående skulle pastorsbostället i Siljansnäs bestå av jordregisterfastigheterna Björken 38 2 och Kyrkoherdebostället l 1 , som tillsammans omfatta följande arealer och uppskattningsinnehåll: Areal

Åker Äng Skogsmark Impedimenter

9.3364 hektar 27.1503 » 127.3453 » 19.8401 > Summa 183.6 721 hektar.

Uppsk. innehåll

3.9282 hektar 2.8352 » 62.3805 »

Såsom framgår av ovanstående skall den vid ovanberörda 1867 års förrättning till Siljansnäs utbrutna ägolotten litt. B hava försålts på offentlig auktion under år 1875. E n del av fäbodeskogen vid Granberg har emellertid vid 1874 års förrättning tillagts det nybildade pastorsbostället i Siljansnäs. Huruvida utöver sistnämnda skogsmark andra ägor av ägolotten litt. B vid försäljningen undantagits för sistnämnda boställe, har icke kunnat här utredas, då några handlingar rörande nämnda försäljning icke finnas här tillgängliga. Den vid jordregistrets uppläggande av Konungens befallningshavande upprättade förteckning enligt formulär K för Siljansnäs socken upptagen Siljansnäs pastorsbostället under namnet Hallen, en fastighet om 9/50 mantal, som disponeras såsom Kyrkoherdeboställe. Beträffande tillkomsten av nuvarande Djura kapellpredikantboställe har inhämtats följande. Är 1872 förordnades lantmätare »att i laga ordning verkställa de laga skiftesåtgärder, hvarigenom Djura kapellpredikantboställe må varda till sitt egoområde utbrutet och afskiljdt från öfriga hemman och lägenheter i Djura byalag samt Granbergs fäbodeställe». Förrättningen avslutades med besvärshänvisning den 25 augusti 1873. Av handlingarna framgår, att Leksands församling genom köpebrev av den 21 juni 1868 och den 1 december 1870 av Matts Per Hansson i Djura m. fl. förvärvat en hemmansdel om 142 snesland 3.1 bandland red. jord i hemmanet 222 snesland 5.8 bandland red. jord N:o 16 litt. P i Djura by. Denna hemmansdel var vid tiden för dessa

173 upplåtelser icke lagligen utbruten, men framgår av handlingarna, att till hemmansdelen hörde, förutom skogsmark, trenne för sig belägna inägoskiften. Vid förrättningen beslöts, att bostället skulle bibehållas vid dessa inägoskiften, sedan ett mindre ägoutbyte verkställts mellan bostället å ena sidan och angränsande hemmanet litt. H å den andra. Beträffande boställets tilldelning av skogsmark har inhämtats följande. De inägor, som vid 1867 års skifte å Leksands sockens ecklesiastika boställen utbrötos under litt. C till Djura kapellpredikantboställe, hava enligt socknemännens på kyrkostämma fattade beslut utbjudits till försäljning på auktion den 18 april 1870. Av Konungens befallningshavandes den 4 maj 1871 meddelat utslag med anledning av besvär, som anförts över ett senare kyrkostämmobeslut att godkänna de gjorda försäljningar, har bl. a. inhämtats, att sockenmännen beslutat, att av skogen till den inköpta hemmansdelen under litt. P i Djura skulle »afskiftas det som åbelöper 40 snesland 7 5 / 10 bandland reducerad jord för att tilläggas det så kallade Sjöbottenskiftet, som, afsöndradt från kyrkoherdebostället blifvit på auktion upplåtit — — men däremot tilläggas kapellpredikantbostället skogsegofiguren N:o 265, innehållande 46 tunnland 25 4 /i 0 kappl. i areal eller 23 Tunnl. 12850/iooo kappl. reducerad skogsmark af skogen vid fäboskiftet vid Granberg, enligt den vid 1867 års laga skifte upprättade karta och beskrifning». I protokollet rörande ovannämnda utbrytningsförrättning omnämnes även att utbyte blivit beslutat av en del skog tillhörande den inköpta hemmansdelen under litt. P och den från Leksands kyrkoherdeboställe till bildande av kapellpredikantbostället avsöndrade skog. På grund av ovannämnda beslut har vid 1873 års utbrytningsförrättning tillagts bostället, förutom meranämnda skogstrakt vid Granberg, andel i hemmanets skogsmark för endast 101 snesl. 5.64 bandi. red. jord. För denna senare skogsandel har bostället enligt förrättningsprotokollet tillagts dels hemmanet litt. P:s bägge hemskogsskiften, dels en hage å byns svinvall. Vad som därutöver åbelöper nämnda jordtal av hemmanets skogsmark skulle vid delningen »beräknas såsom andel i byns gemensamma undantag» och vid ett blivande skifte därå till bostället utbrytas. Vid förrättningen redovisades endast de ägor, som tillhörde det nybildade kapellpredikantbostället, vilka ägor sålunda utgöras av dels en del av den vid 1867 års skifte å Leksands pastorsboställe utlagda lotten litt. C, dels en mot 142 snesland 3.1 bandland i inägorna och 101 snesland 5.6 4 bandland i skogsmark svarande del av hemmanet litt. P i Djura by. Enligt delningsbeskrivningen över den verkställda utbrytningen innehåller bostället följande arealer och uppskattningsinnehåll: Åker Äng Skogsmark Impedimenter Summa

Areal

Uppsk. innehåll

2.9967 hektar 2.8987 » 44.8367 » 0.0486 » 50.7 8 07 hektar.

1.2052 hektar 0.5309 » 21.5826 »

174 I förrättningsprotokollet är antecknat, att bostället »tillerkännes lötesrättighet å Djura bys skogsmark i likhet med öfriga jordegare inom byn». Aren 1875—79 verkställdes delning av Djura bys undantag. Vid förrättningen var delningsgrunden reducerade jordtalet och utbröts till hemmanet litt. P en ägolott, som innehåller en areal skogsmark av 7.83 6 8 hektar, uppskattade till 1.3 8 24 hektar. Enligt beskrivningen ägde vid tiden för delningen Hindriks Per Persson andel i hemmanet för 80.2 4 0 red. snesl. samt Pastorsbostället i Djura » » » » 142.34 0 » » Summa 222.5 8 0 red. snesl. Vid förrättningen blevo icke de olika delägarnes andelar inom hemmanen särskilt utbrutna. Ej heller omnämnes huru stor andel kapellpredikantbostället ägde inom den utbrutna ägolotten litt. P. Enligt den vid 1873 års utbrytningsförrättning antagna delningsgrunden skulle emellertid bostället för bristande skogstilldelning erhålla ersättning i byns odelade undantag. Av handlingarna rörande storskiftesåbodelningen av Djura bys skogsmark framgår, att hela hemmanet litt. P åbelöper ett uppskattat skogsbelopp av 44 tunnland 16.950 kappl. Härav åbelöper jordtalet 101.564 snesl. red. jord ett uppskattat skogsbelopp av 20 tunnl. 10.21 o kappl. red. jord. Då bostället vid utbrytningen av hemmanet litt. P:s skogsmark endast erhöll ett uppskattat skogsbelopp av 18 tunnland 29.3ii kappl., föreligger alltså en brist av 1 tunnl. 12.8 9 8 kappland eller 0.6926 uppskattade hektar, vilket skogsbelopp bostället sålunda enligt meranämnda bestämmelser rörande grunden för utbrytningen skulle erhålla av byns undantagsmark. Till bostället skulle enligt ovanstående beräkningar höra cirka V 2 av den vid undantagsdelningen utbrutna ägolotten litt. P. Undantagsdelningen har enligt å kartan tecknat bevis av ägodelningsrätten fastställts den 25 oktober 1879. Genom år 1921 i samband med klyvning av hemmanet Djura N:o 8 litt. H verkställt ägoutbyte mellan Djura kapellpredikantboställe och nyssnämnda hemman, har boställets areal och uppskattningsinnehåll av åker ökats med 0.0060 och 0.0 032 hektar respektive samt dess areal och uppskattningsinnehåll av äng minskat med O.0120 och O.0032 hektar respektive. Efter ägoutbytet omfattar sålunda detta boställe, förutom den icke utbrutna andelen i undantag: Åker Äng Skogsmark Impedimenter Summa

Areal

Uppsk. innehåll

3.0027 hektar 2.8867 » 44.8367 » 0.0486 » 50.7 74 7 hektar.

1.2084 hektar 0.5277 » 21.5826 »

Enligt Kungl. lantmäteristyrelsens beslut den 4 april 1917 har bostället i jordregistret för Leksands socken uppförts på ett särskilt upplägg och benämnes där Djura komministerboställe N:o 1.

175 I den vid jordregistrets uppläggande av Konungens befallningshavande upprättade förteckning enligt formulär K för Leksands socken upptages en fastighet om n / 1 0 0 mantal, benämnd Djura kapellpredikantboställe. Den vid 1868 års skifte till bostället utbrutna lotten litt. C innehöll också 11/IOo mantal. Huruvida det nybildade bostället i värde motsvarar det gamla, så att även detta innehåller U/HJO mantal, framgår emellertid icke av några här förvarade akter. I ovanberörda Konungens befallningshavandes utslag av den 4 maj 1871 omförmäles att på kyrkostämma den 15 januari 1871 med Leksands socknemän beslut fattats, att »för Leksands Kyrka» inköpa det s. k. »kyrkoåkerskiftet om 10 snesl. o5/10 bandland reducerad jord med åbelöpande skog vid Granbergs fäbodeställe». Kyrkoåkerskiftet utgöres av en 40 fot bred remsa längs kyrkogårdens norra sida och består enligt 1867 års beskrivning över skiftet på de ecklesiastika boställena av Åker Äng Summa

Areal

Uppsk. innehåll

0.1683 hektar 0.0026 » 0.1709 hektar.

0.1683 hektar 0.0005 »

Enligt nyssnämnda utslag skulle Leksands församling »behålla kyrkoåkerskiftet mot bristen i de för kapellpredikantboställets inköp efter auktionen erforderliga medel». Till Leksands pastorsboställe torde alltså böra läggas nyssberörda kyrkoåkerskiftet. Huruvida i och med förvärvet av detta skifte följde någon andel i den av Leksands pastorsboställe till Djura kapellpredikantboställe vid 1867 års förrättning avsöndrade skogsmarken i Granberg kan icke här utredas. I protokollet rörande 1873 års utbrytning av mark till det nya predikantbostället i Djura är antecknat, att till sistnämnda boställe skulle läggas »den osålda delen af Kapellpredikantboställets, vid reglering av Leksands och Siljansnäs samt Djura kapellpredikants boställen tillskiftade skogstrakt», vilket tyder på att övriga delen vore såld. Måhända har den ingått i likviden för den till kapellpredikantbostället inköpta hemmansdelen av Djura N:o 16 litt. P. Tillsammans med förenämnda kyrkoåkerskiftet omfattar Leksands pastorsboställe följande arealer och uppskattningsinnehåll: Åker Äng Skogsmark Impedimenter

Areal

Uppsk. innehåll

32.8806 hektar 25.0668 » 298.0045 » 6.5082 »

16.4499 hektar 1.5519 » 115.4939 »

Summa 362.4601 hektar. I härvarande arkiv finnes en akt rörande uppmätning, kartläggning och beskrivning i och för expropriation av mark, som erfordras för utvidgning av Leksands sockens kyrkogård. I denna mark ingår bl. a. förberörda kyrko-

176 åkerskiftet, och enligt f ö r e n ä m n d a b e s k r i v n i n g skulle av L e k s a n d s k y r k o h e r d e b o s t ä l l e e x p r o p r i e r a s 0.91 h e k t a r . H u r u v i d a i d e n n a b e s k r i v n i n g u p p t a g n a m a r k blivit genom e x p r o p r i a t i o n f r å n h ä n d L e k s a n d s p a s t o r s b o s t ä l l e , framgår ej av h ä r tillgängliga h a n d l i n g a r . J o r d r e g i s t r e t för L e k s a n d s socken är ä n n u icke förklarat u p p l a g t . Vid d e n v e r k s t ä l l d a arkivforskningen h a r icke f r a m k o m m i t n å g r a o m s t ä n d i g h e t e r , som t y d a p å a t t till n å g r a av h ä r omförmälda b o s t ä l l e n skulle h ö r a ä g o r i n o m a n d r a socknar. F a l u n i l ä n e t s l a n t m ä t e r i k o n t o r den 23 d e c e m b e r 1924. Axel E r i c s o n assistent å lantmäterikontoret.

URKUNDSBILAGOR. l. I följe af Hans Kongl. Maij:tz allernådigste befallning angående dhe förläningar, som prästerskapet samt kyrckior, scholar etc. af kongelig nåde i underhöll åthniuta, inlefvereras allerunderdånigst från Lexandz probsterij denne berättelse 1 Lexandz försambling 5. Prästebordet består af åker 10 tunland i uthsäde, för utan i trade, samt eng till 60 lass höö, hvar på eij heller fins någet document, utan säijes vara af församblingen i gambla tjder gifvet och tillsammans skutit. 9. Capellans bord är här intet, doch häfdar capellanen af prästebordet tunland åker i uthsäde. 10. Klåckarbordet h a f : r 9 fierdingars uthsäde, och eng till 3 lass.

41/2

Laurentius Alstrin Praepositus Lexandensis. Ur de i Västerås domkyrkoarkiv förvarade primäruppgifterna till ett prästverk för Kopparbergs län; ser. F VI, sid. 255.

2. Anno 1716 d. 30 J u n i i E n ä r underteknade Häradshöfdinge med flera gode Män woro sammankomne uti Leksands Kyrkioby at til följe af Högwälborne H : r Landshöfdingens Jonas Cedercreutz skrifftel: utställande under d. 9 sidstförflutne April hålla en Commission emellan Probsten Högärewördige och Höglärde H : r Probsten Mag: Lars Siljeström, och samtel. Wästanwiksboarna, som igenom wissa Fullmäktigade sig infunno, Beträffande rörgången emellan Prästebords fäbodar wid Granberg och Wästanwiksbyn, stadnade efter något samtahlande ber:de parter förlikningswis i sådant slut, at såsom å den sidan åth Wästanwik om rätta rågången någon strid warit, emedan där funnits trenne särskilta linier aftagne och opteknade uti Extraordinarie Landtmätarens Jacob Thorsslunds geographiska affattning öfwer Prästebordets Fäbodar och dess tilhöriga skog och mark de anno 1708, warandes den första ifrån fierdingsRået som emellan Näsbygge=: och Härads

177 fjerdingarna är, wid Granbergs ända belägit, och kallas Lisselhohl, samt är med lit: B : anmärkt: linea recta til Tingzhohlshällen lit: C, och så utföre til Långbron lit: D: den andra ifrån samma lit. B til Tingsholen lit: N, och lit: E : och den sidsta ifrån mehrben:de lit: B : til mårhållen L i t : Q, och millmyrhohlssten lit: P . ; så har til förebyggande af widlyftighet och kåstnad, som Rättegångar med sig föra, IIögÄrew: I I : r Probsten Sig i så måtto utlåta wehlat, at som utan Prästebordets märkel: skada så widt Höga öfwerheten och Hans Kongl. Maij:tt i nåder täckes bifalla til en wiss åtskillnad hädanefter uprättas kunde utaf den medlersta af de tre linierne en ny rålinea således och på det sättet, at begynnelsen tages ifrån det öfwerst benämde lit: B, och tädan til Tingshohlen Lit. N:, därifrån förbi Millmyrhohlssten Lit. P, och sidst stannar uti sielf:a linien, som löper emellan Långbron lit. D: til Yxbergs Sten lit: F : samt widare til lit: G. och således då den omtwistade platsen til hälften sönderdehlter warder, och kommer Wästanwiks boerne til godo. Hwad fördenskull angår muhlbetet och lötgången, så skal hädanefter Wiistanwiksboerna aldeles förbudit wara, öfwer ofwannämde nya linea at träda wid ansenligit utsättiande wite som de sig sielfwa underkasta allenast då II :r Probstens boskapsCreatur upp til fäbodarna anlända, må desse Wästanwiksboernas hästar och allmenna löten sin fria gång hafwa. Det alt fördenskul Högwälborne H : r Landshöfdingen i ödmiukhet underlämnas, i anledning af dess egen höga skrif:welse af d. 31 Octob: 1715 til recommendation och ärhållande af Hans Kongl. Maij:tts eget högsta och nådigsta wälbehag och ratification, samt emedlertid med parternas undersatte namn och bomärken jämte oss, såssom närwarande wittnen betyges tempore et loco ut superius. Lars Siljeström P : P : Leksander: (Underskrifter) Ur Västerås domkapitels

arkiv rörande Leksands pastorat: »Lexand med thess Capell.»

3.

Afböns- och Förliknings skrift emellan Prästebordets besittiare och Wästanwiks bönderne upsatt på Ordinarie Tinget i Leksand A:o 1722 d. 3 Decemb: Sedan Kongl. Resolutionen war utfallen d. 10 Octobr: samma åhr uti Kongl: Maij:tts RådCammare uti Stockholm. Först tillstå wi samtel: och hwar och en i synnerhet Wästanwiksbönder, at wi oförswarhn och obetänkt hafwa oss inblandat uti Plinsbergs H a n s Hanssons från Åkrö handel, at wilja bestrida Kongl: Maij:tts, Cronans och Prästebordets gamla Rättighet i fäbodarna Granberg til dess skog och mark, och fördenskull detta wårt förseende in för denna låfl: Rätten återkalla och ödmiukehn afbedia. Sedan tilstår i synnerhet iag Olof Pärsson i Wästanwik, at iag ganska obetänkt har gif :it mig i råd och dåd med Hans Hanson om den Supplique, som inlades A:o 1717 til Högwälb: I I : r General Majoren och Lands höfd: Gabril Appelman, och fördenskull detta mitt förseende, så hos nu warande wår Lärare och Probst den Ärewördige och Wällärde Magist: Lars Siljeström, som i synnerhet de 4 nämdeman, hwilkas namn därwid missbrukat blifwit. För det tredie som wi Wästanswiks bönder icke allenast efter lag borde plikta för den åwärkan wi giorde 1716, utan ock igenom, wår process tillfogat wår Probst stor omkåstnad och förtret, men nu igenom den ädle och Högaktade H : r Häradshöfdingens Johan Biörlings och denna låfl: Rättens bemedlande ifrån böterna befrias och alt annat tilltahl, när wi något ansenht sammanskiuta til wår Kyrkia och dess reparation. Altså utfäste wi oss nu strax och utan något upskof til Kyrkian at förära 15 plåtar el:r 90 d:r K : m t , samt ock in för den sittiande Rätten betyga och utfästa, at aldrig wi el:r wåra barn 1 9 5 4 28

178 skola göra el:r göra wilja Prästebordet i Granberg någon skada, ohägn el:r hinder uti en el:r annan måtto. Hwaremot så i anseende til wår af bön, som högwälborne H : r Baron och Landshöfdingens Otto R. Strömfeldts intercession och denna låfl: Rättens bemedlande wår merbem:te Probst Lars Siljeström utlåfwar at förgäta och gunstigast oss tillgifwa den oro, förtret och skada, som wi i hwarjehanda måtto med wåra processer och rättegånger hafwa kunnat honom förordsaka. Hwilket alt som Ährew: H : r Probsten med sitt namn och signete, wi och wästanwiks bönder, för oss och wåra grannar samt barn med wåra namn och bomärken betyga, at ewärdel: skal efterkommas och hållas hwad här utfäst och låfwat är. Anhållandes i ödmiukhet om den låfl: Rättens attest och underskrift härpå. Leks: Tingsplats d. 3 Dec: 1722. Lars Siljeström (L: S:) (28 underskrifter) Anno 1722 d:n 3 Dec. under påstående Ordinarie Häradz Tinget i Leksandz S:n, inlades denna Afböns och Förlikningsskrift, som ock uplästes, och tydehn til dess innehåll erkändes, samt fördenskul efter begäran i Domboken infördes, och aldenstund Befallningzman Walb:de Eric Nohrström å Cronones wägnar deremot intet haft at påminna, wardt ock denna Förening til alla sina delar confirmerad och .stadfästad. Actum ut supra. På HäradsRättens wägnar Joh. Biörling. At dessa documenter äro med sina dehls Originaler, dehls ock tilförene afcopierade Skrifter lika lydande, warder härmedelst attesterat af P e t r : Wallwik Eric Agorelius. Ur Västerås

domkapitels

arkiv rörande Leksands pastorat: »Lexand med thess Capell.»

4. Carl etc. Wår ynnest etc. Hos OSS hafva Wår Befallningshafvande i Fahlu Län och Consistorium i Westerås till Wår Nådiga Stadfästelse i underdånighet anmält en gjord öfverlåtelse till Capellans bostället i Leksands Församling af en å Pastors Boställets mark belägen uppodlad Lägenhet af omkring 3 1/2 Tunneland, hvilken af förre Comministern Eckman blifvit, med förre Kyrkoherden Domprosten Doctor Fants bifall, upptagen och sedan af Eckmans sterbhus till nuvarande Comministern Arlberg upplåten; varandes af Handlingarne upplyst att Cappellans Bordet, i anseende till inskränkta ägor befinnes i behof af nämde lägenhet, men Pastors Bostället kan utan förlust densamma afstå, samt att församlingen önskat denna förbättring för Capellanen, och nuvarande pastor Doctor Mellgren äfven dertill samtyckt. Lika med Wår Befallningshafvande och Consistorium hafven I i underdånighet tillstyrkt Wårt Nådiga bifall till den berörde lägenhets förening med Capellans Bordet i Leksand, i hvilket fall I likväl till följe af Wårt Nådiga Bref d. 13 Nov. 1812 ansett densamma böra på Charta affattas och till sina gränsor rörläggas äfvensom i Iordeboken antecknas såsom Capellans bordet anslagen. W I gifve Eder härmed till Svar och vederbörandes förständigande i Nåder tillkänna, att W I i Nåder bifalle det oftanämde lägenhet må förenas med Leksands Capellans Boställe med fullgörande af hvad enligt Författningarne dervid iakttagas

179 bör, och I underdånigst hemställt. W I befalle Eder Gud Alsmäktig Nådeligen. Stockholms Slott d. 30 Aug. 1814. Under Hans Kongl. Maj:ts Wår Aller Nådigste Konungs och Herres frånvaro D E S S Tillförordnade Regering (Underskrifter.) Till Kammar Collegium om en lägenhets förening med Capellans Bostället i Leksand. Ur kungl. kammarkollegii samling av kungl. brev.

Till H : r Landshöfdingen Iacob Reenstierna Hemmanet Granberg i Kopparbärgs Lähn.

Swar

angående

Wälborne Landshöfdinge H : r Iacob Reenstierna; Såsom Collegium uppå H : r Landshöfdingens itererade skrifwelse af den 24. Octobr förledet Åhr i Collegii Archivo låtit af Räckenskaperne undersökia om beskaffenheten af Hemmanet Granberg i Kopparbärgs Lähn, österdahlarne och Lexand Sockn beläget, hwar om skall twistas emellan Lexands Prästegårds Fäbodar och bemälte Granberg effter som samma Hemman i Jordeböckerne skall stå annoterat för skatte, men effter up wij st Kongl. Maij:ts bref af den 2. Ianuarii 1596. den tiden skall befinnas warit Cronones ödesjord; Altså emedan detta Hemman Granberg efter den underrättelse man här af Räckenskaperne kan hafwa, intet finnes för någon ödesjord antecknadt; Så har Collegium sådant närlagde Extract af Räckenskaperne H : r Landshöfdingen härmedelst communicera welat; Hwar med Wij befalle H : r Landshöfdingen Gud Alsmächtig; Stockholm den 2 September 1712. (Underskrifter.) Ur kungl. kammarkollegii

registratur.

6. Carl etc. Wår ynnest etc. Vid underdånig föredragning af ett utaf vederbörande Nämnd upprättadt förslag till lönereglering för presterskapet i Leksands pastorat med Djura kapell af Westerås Stift och Stora Kopparbergs Län, däröfver I den 27 sistlidne Februari infordradt utlåtande afgifvit, hafve WI, — som beslutat, att den s. k. Näsbyggefjerdingen skall från Leksands församling afsöndras till särskildt regalt gäll, under namn af Siljansnäs pastorat, omfattande de hemman och byar och med de gränser församlingen å kommunalstämma den 12 November 1865 föreslagit, äfvensom att en kapellpredikantstjenst skall inom Djura församling inrättas, •— i anledning af berörda regleringsförslag meddelat nådiga Resolutioner af den lydelse hosföljande afskrifter utvisa; hvar jemte WI, funnit godt i nåder förordna, att från pastorsbostället i Leksand med underlydande skall utbrytas dels så mycken jord, som i förhållande till rotetalet motsvarar Näsbyggefjerdingens andel uti samma boställe, på det att genom utbyte eller försäljning af samma jord må kunna anskaffas Kyrkoherdeboställe i Siljansnäs församling, dels ock för beredande på enahanda sätt af boställe för kapellpredikanten i Djura, så stor jordvidd, som erfordras till förvärfvande af en besutenhet derstädes; Hvilket WI etc. Stockholms Slott den 18 maj 1866. Carl / l . I. Carlson. Till Kammar Collegium ang. lönereglering för presterskapet i Leksands pastorat. Ur kungl.

kammarkollegii

samling

av kungl.

brev.

180 7. Till Leksands och Djura Församlingar att i enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga Resolution af den 18 Maj 1866 af dem användas till blifvande Kapellpredikants boställe i Djura Upplåta och försällja vi undertecknade härmedelst af wår fasta egendom under N : o 16 Litt. P . i Djura byalag den del deraf som belägen wester om Djura Kapell i tvenne från hvarandra särskillda skifften upptagna i den deröfver wid allmänna storskifftet upprättade Chartaebeskrifning under benämningarne »Gårdstomt», »Tägten», »Brushagen», »fägatan», »Knusgärdet» och »Knasmyran» å det ena skifftet, och »Wester Djuråkern» samt »Rönnsvad» å det andra; och hvilka tillsammans innehålla enligt samma Chartaebeskrifning 5 Tunneland 161/* Kapland Äker och 5 Tunnland 22V2 kappland Slog i areal eller reducerade Två Tunnland Sex 985/iooo:dels kappland Åker och E t t Tunnland ett 24/iooo:dels kappland Slog jemte fyra kappland inpedimentier samt all å denna andel i hemmanet åbelöpande skogsmark samt muhlbetesrätt i fäbostället Sångberget jemte å inköpte egendomen befintlig nyodling, och brunn, samt medgifven rätt att vid delning af skogsmarken få densamma laggd i för bostället lämpligaste skifften; detta allt för en öfverenskommen och oss medelst förbindelser tillfullo liqviderad köpesumma af Tretusen (3,000) Riksdaler Riksmynt. Afliändande vi oss alltså berörde egendom som i reduseradt jordetal innehåller Etthundratrettioett Snesland fyra och sju tiondedels bandland, med dera belöpande skatt och onera, för sådant ändamål bemälde församlingar tillhanda att enligt särskilld öfverenskommelse tillträdas, och begagnas som lag och författningar medgifva och förmå, försäkras Leksand den 21 J u n i 1868. Mats Per Hansson i Djura Enkan Lind Kerstin (bom.) Persdotter i Djura Hindriks Anders (bom.) Persson i Dito i egenskap af förmyndare för afledne Per Persson Mörts omyndiga barn Mats Per Hanssons H u s t r u — Karin (bom.) Persdotter i Djura. Känn Anders Pärsson i Hedby såsom medförmyndare för ofvan nemnde myndlingar Per Mörts Barn. — Att ofvanstående Personer egenhändigt ritat sina namn och Bomärken som erkändes i wår gemensamma närvaro som intygas. Djura den 24. J u n i 1868. A. J. Engman i Gagnef o. Gerde Marites Erik Jonsson i Flöda o. Syrholen. § 257. År 1869 den 9:de Februari, vid afslutandet af 1868 års Lagtima HösteTing i Leksand, till Härads-rätten ingifvet, offentligen uppläst och i LagfartsProtokollet ordagrannt infördt samt öfver ansökningen om lagfart resolveradt, på sätt Protokollet innehåller; betygar På Härads-Rättens vägnar: Rudolf Bosarus. § 198. År 1869 den 28 April, å Leksands lagtima Wårting, meddelades härå första upbudet; betygar På Härads Rättens vägnar, H . W. Hultberg § År 1869 den 27 November, å Leksands lagtima Hösteting, meddelades härå andra upbudet; betygar På Härads Rättens vägnar, H . W. Hultberg

181 § År 1870 den 30 April å Leksands Lagtima Vår Ting meddelades härå tredje upbudet; och vid tingets af slutande den 8 Augusti samma år laga fasta; betygar På Härads Rättens vägnar, H. W. Hultberg Ur Djura annexförsamlings

arkiv.

8. Leksands, Åhls och Bjursås T I N G S L A G S H Ä R A D S RÄTT i ÖSTER D A L A R N E S DOMSAGA Gör veterligt, Att alldenstund hos Domstolen till fastedömande förekommit bevittnade afhandlingen den tjuguförsta J u n i 1868 (sextioåtta) hvarigenom Leksands och Djura församlingar, mot Tretusen riksdaler riksmynt, från Mats Per Hansson och dess hustru Karin Persdotter, Enkan Lind Kerstin Persdotter, Hindriks Anders Persson och Känn Anders Persson, i Hedby de båda sistnämnde i egenskap af förmyndare för Per Persson Mörts omyndiga barn, sig tillhandlat etthundratretioett snesland 47/io bandland reducerad jord under N:o 16 L i t t P i Djura med åtföljder; och Uppbud blifvit härå meddelade den 28 April och den 27 November 1869 äfvensom den 30 sistlidne April samt kungörelse om berörde afhandling varit uppläst uti Tingslagets kyrkor och anslagen å Rättens dörr, utan att något klander härutinnan inom den numera förflutna laga ståndstiden försports, fördenskull och i öfverensstämmelse med hvad Lagfarts Protocollet för nedanstående dag under nu pågående Lagtima Ting, med förenämde Tingslag anvisar, fann Härads Rätten skäligt genom detta öppna Fastebref förklara, det skulle Leksands och Djura församlingar uti eganderätten till ofvanomförmälte egendom åtnjuta den säkerhet, som med Lag om fasta å jord är förenlig. Leksand å Tingstället den 8 Augusti 1870. På Härads Rättens vägnar, H . W. Hultberg (Sigill.) (Sigill.) Ur Djura annexförsamlings arkiv. 9. Anno 1705 Dnca 13 p. Trinit. höltz almen Sochnestämma i Leeksand, i närwaro af Lensman, Sochnens älsta och förmähn sampt gemene man, då förehades som effterfölliande puncter utwijsa. 2) Proponerade Dnus Praepositus om H : r Hans Lexelius, at såsom församblingen hade meddelt honom 2: ne Vocaöner til Sacellanien och han dem ej åtniutet, at då församblingen wille honom Solatiera med någon deel af sochnen, på någon wiss tract uti församblingen at niuta, effter sådant tillförende waret practicabelt uti forne Probsternes tijder, Sahl. Mag. Daniels Helsingii och Sahl. Mag. Alstrins Resol. At såsom Lensman och Soknens Äldsta sig detta ehrindrade skedt wara effter förrige Probsternes godtfinnande; altså blef bewilliat at H : r Lexelius Klockareupbörden af de 4 byar wid Capellet, Hedby, forss, Gråde Rälta och dess Lindor til behagelig tid åtniuter. Och Såsom Dnus Praepositus har förundt til Scholaemästaren 2: ne små Wretar, om 3 fierdingars utsäde hwardera, som Klockaren Sahl. Jöns

182 Andersson, H : r Lexelii fader i sin tijd uptaget, och nu in posterum blifwa Scholgården aldeles tilslagne: altså Proponerade Praepositus om icke församblingen wille förskaffa honom E n Lada at inbärga den Säden uti. R. församblingen lofwade at willia kiöpa en lade der til, äfwen ock utfäste Dnus Praepositus sig willia något der til af Byggningzmedlen förskiuta. Lars Silieströni. Past, et Praeposit. Ur Västerås domkapitels arkiv rörande Leksands pastorat: »Lexand med thess Capell.»

15.

Siljansnäs.

I sammanhang med fastställande av lönereglering för prästerskapet i Leksands församling med Djura kapell beslöt Kungl. Maj:t enligt nådigt brev den 18 maj 1866 1), att den s. k. Näsbyggefjärdingen skulle från Leksands församling avsöndras till särskilt regalt gäll under namn av Siljansnäs pastorat, »omfattande de hemman och byar och med de gränser församlingen å kommunalstämma den 12 november 1865 föreslagit». Genom resolution den 28 april 1916 fastställde Kungl. Maj :t lönereglering för prästerskapet i Siljansnäs församlings pastorat enligt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 att gälla från och med den 1 maj 1917 till och med den 30 april 1937. I pastoratet finnes endast kyrkoherde anställd. Hans lön gäldas medelst, förutom annat, avkomsten av kyrkoherdebostället och räntan å den så kallade pastorsboställsfonden.

Kyrkoherdebostället. Genom berörda nådiga brev den 18 maj 1866 förordnades tillika, att från pastorsbostället i Leksand med underlydande skulle utbrytas så mycket jord, som i förhållande till rotetalet motsvarade Näsbyggefjärdingens andel i samma boställe, på det att genom utbyte eller försäljning av samma jord kyrkoherdeboställe i Siljansnäs församling kunde anskaffas. Vid ett den 12 november 1867 avslutat laga skifte å alla till pastorsbostället i Leksand hörande ägor ägde den sålunda föreskrivna utbrytningen rum, därvid åt pastorsbostället i Siljansnäs avsattes följande inrösningsjord, nämligen: Kors- och Vallinstäpporna, södra hälften av Barkdalsgärdet, norra hälften av samma gärde, Samilsåkern, Limhagsskiftet, Bunk, Insjöön (Prästön) och Berglinds nyodling om tillhopa 14 tunnland 7.9 kappland åker och 33 tunnland 3.4 kappland slog i areal ävensom skogsmark dels inom omförmälda skiften, dels ock vid fäbodstället Granberg, tillsammans 169 tunnland 10.6 kappland i areal tillika med inom sagda in- och avrösningsjord varande impedimenter 14 tunnland 1.8 kappland i areal. A kyrkostämma den 5 oktober 1873 med Leksands och Djura församlingar beslöts, att den utbrutna jorden skulle försäljas å offentlig auktion, varvid emellertid åt kyrkoherden i Siljansnäs skulle behållas en skogstrakt »längs efter och parallelt med rålinien emellan Ahlviks bys skog och ena hörnet af Grytnäs och Sundsnäs byalags skog till en bredd af 440 fot (hvilket utgör omkring 40 Tunnland) längs hela nordvestra sidan af det i Granbergs fäbodeställe till Siljansnäs af satta skogsskifte». ») Se bil. 6 sid. 181.

184 Vid härefter den 27 oktober 1873 hållen offentlig auktion inköptes den utbjudna jorden för 16 630 riksdaler riksmynt. Jordområden till boställe åt kyrkoherden i Siljansnäs inköptes genom följande två köpebrev, nämligen: dels den 4 oktober 1873, varigenom Stora Kopparbergs Bergslag för en köpeskilling av 2 782 riksdaler 75 öre till Leksands församling försålde 222 snesland 6 2/io bandland reducerad jord av hemmanet n:r 1 i Hallens, Backbyns och Näsbyggebyns byalag av Leksands socken, vilket område församlingen enligt den 23 september 1873 angående köpet upprättat kontrakt redan år 1868 tillträtt på arrende l), dels ock den 14 april 1874, varigenom Broms Olof Larsson i Noret till Siljansnäs församling för en summa av 14 000 riksdaler riksmynt till pastorsboställe samt plats för kyrka, kyrkogård och nödiga vägar till kyrkan och prästgården försålde 327 snesland 3 8 / ] 0 bandland reducerad jord, därav 205 snesland 9 9 /i 0 bandland i hemmanet under n:r 1 litt. A och 121 snesland 3 9/io bandland i hemmanet under n:r 8 litt. H, allt i Hallens, Backbyns och Näsbyggebyns byalag 2). För utbrytande och sammanläggande av de inköpta hemmansdelarne påbörjades den 6 juni 1874 en förrättning, som avslutades den 4 därpåföljande augusti, varvid pastorsbostället tilldelades jord av hemmanet litt. A n:r 1 för 428 snesland 6.1 bandland och av hemmanet litt. H n:r 8 för 121 snesland 3.9 bandland. Härefter förrättades den 12 augusti 1875 laga av- och tillträdessyn å bostället emellan Leksands församling såsom avträdare och domkapitlet i Västerås såsom tillträdare. Sedan på given anledning rättegång å kronans och pastorsboställets i Siljansnäs vägnar anhängiggjorts mot Leksands och Siljansnäs församlingar, med yrkande, att desamma måtte åläggas avgiva redovisning för det sätt, varpå de verkställt föreskrifterna i nådiga brevet den 18 maj 1866, och, i händelse det därvid skulle ådagaläggas, att församlingarna vid verkställandet av nämnda föreskrifter tillskyndat kyrkoherdebostället förlust, därför utgiva skadeersättning, förpliktades i anledning härav bemälda församlingar genom Kungl. Maj:ts dom den 12 januari 1892 att till Siljansnäs kyrkoherdeboställe i berörda avseende utgiva vissa belopp, därav ovannämnda pastorsboställsfonden bildats 3). Genom köpebrev den 2 februari 1895 försålde Lissnybings Per Ersson och Lissnybings Karin Ersdotter i Västra Björken för 20 kronor till Siljansnäs församling »för att utgöra en del av dess pastorsboställe» deras på 58 ») Bil. l. *) Bil. 2. Då de genom förenämnda köpebreven den 4 oktober 1873 och den 14 april 1874 till boställe åt kyrkoherden i Siljansnäs församling inköpta jordområden betalats av medel, som erhållits för jord, som försålts från Leksands kyrkoherdeboställe, bör den sålunda inköpta jorden anses vara av samma n a t u r som sistnämnda boställe. 3 ) De utdömda beloppen avlämnades den 13 mars 1892 till Siljansnäs församling med tillsammans 5 731 kronor 91 öre j ä m t e 5 procent r ä n t a därå från den 11 januari 1885. Enligt kungl. brev den 15 september 1893 medgavs, att till kyrkoherden E. Holmgren finge såsom ersättning för av honom å bostället verkställda odlingar och förbättringar utgivas ett belopp av 1 000 kronor.

185 s n e s l a n d 5.2 b a n d l a n d r e d u c e r a d jord u n d e r n:r 38 litt. P i B j ö r k e n b e l ö p a n d e a n d e l a r av u n d a n t a g s m a r k e n å h e m s k o g e n J ). S e d a n S i l j a n s n ä s f ö r s a m l i n g s å l u n d a b i l d a t s och k y r k a d ä r s t ä d e s u p p f ö r t s , h a d e församlingen för a n o r d n a n d e av k y r k o g å r d och a n l ä g g a n d e av v ä g a r till k y r k a n a n v ä n t jord, s o m blivit i n k ö p t för de enligt f ö r b e r ö r d a n å d i g a b r e v e t d e n 18 maj 1866 till anskaffande av k y r k o h e r d e b o s t ä l l e a v s e d d a m e d e l u t a n a t t d e n n a j o r d s e d e r m e r a blivit avskild från b o s t ä l l e t eller e r s ä t t n i n g därför l ä m n a t s . G e n o m n å d i g t b r e v den 8 o k t o b e r 1886 fann K u n g l . Maj:t g o t t bifalla en av b e m ä l d a församling gjord u n d e r d å n i g a n s ö k n i n g a t t omförmälda j o r d o m r å d e , u t g ö r a n d e 26.6 8 k v a d r a t r e v a r eller 2 h e k t a r 35.2 0 ar, m å t t e få från b o s t ä l l e t m o t årlig avgäld a v s ö n d r a s .

I K o p p a r b e r g s läns l a n t m ä t e r i k o n t o r h a r u p p r ä t t a t s :

»Memorial rörande de ecklesiastika boställena inom Leksands och Siljansnäs församlingars pastorat2).» URKUNDSBILAGOR, 1. Köpebref. Till Leksands församling försäljer Stora Kopparbergs Bergslag härigenom 222 snesland 6 2 /i 0 bandland reducerad jord af hemmanet N:o 1 i Hallens, Backbyns och Näsbyggebyns byalag af Leksands socken med dertill hörande skog och mark mot en öfverenskommen köpeskilling af Två Tusen Sjuhundraåttiotvå (2,782) riksdaler 75 öre riksmynt och vilkor i öfrigt, som ett den 23:dje sistlidne September upprättadt köpekontrakt närmare bestämmer: Och som köpeskillingen blifvit till fullo gulden, i följd hvaraf densamma härigenom qvitteras, eger köparen att öfver den inhandlade fastigheten styra och råda såsom öfver all annan sin välfångna egendom. Stockholm den 4 oktober 1873. (Underskrifter.) § 269 År 1875 den 22 April, å Leksands, Åls och Bjursås lagtima Wårting, söktes lagfart på grund af denna afhandling, hvaröfver vid Tingets slut den 3. Augusti 1875, resolverades, på sätt protokollet närmare förmäler; betygar, På Härads Rättens vägnar, Arvid Sjöberg. § 292 Är 1876 den 12 februari, vid afslutande af 1875 Års lagtima HösteTing med Leksands, Åls och Bjursås tingslag, meddelades å 222 snesland 6,2 bandland reducerad jord under N:o 1 i Hallen, som Leksands församling för 2782 riksdaler 75 öre köpt af Stora Kopparbergs Bergslag, lagfart; betygar På Härads Rättens vägnar Jonas Bjurstedt. l ) Bil. 3. •) Se sid. 161.

186 Att den i detta köpebref omförmälda jord inköpts för penningar, som erhållits för afsöndrad jord från Leksands kyrkoherdeboställe och blifvit använd till bildande af kyrkoherdeboställe i Siljansnäs församling, hvadan Leksands nuvarande församling icke har några som helst anspråk på denna fastighet, betygas å Leksands församlings vägnar enligt uppdrag i Kyrkostämma. Leksand den 28 januari 1891. Axel Thorell På ofvan anförda grunder afsäger sig också Siljansnäs församling alla anspråk på denna fastighet till förmån för dess pastorsboställe, betygas enligt uppdrag i kyrkostämma. Leksand den 28 J a n u a r i 1891. Hol Daniel Ersson Fornby. A. Thorells och Hol Daniel Erssons underskrift bevitnas af: Nises Lars Andersson P . Andersson Hällc § 4 År 1891 den 28 J a n u a r i å lagtima vårtinget med Leksands Åls och Bjursås tingslag meddelades Kongl. Maj:t och Kronan lagfart å den genom detta köpebref inköpta fastighet; betygar På Häradsrättens vägnar Theodor Ekenstam. Ur Siljansnäs kyrkoarkiv. 2. § 252 Till Siljansnäs Församling att utgöra dess Pastors boställe samt plats för Kyrka, Kyrkogård och nödiga vägar till Kyrkan och Prestgården på sätt vid blifvande Laga Skifte dera kan komma att blifva bestämdt, Upplåter och försäljer undertecknad härmedelst Trehundratjugusju Snesland tre och åtta tiondedels bandland, reduceradt jordetal deraf 205 Snesland 9 9 / 10 bandland reducerad Åker och Skog uti Hemmanet under N:o 1 Litt. A och 121 Snesland 39/io bandland uti hemmanet under N:o 8 Litt. H allt i Hallens Backbyns och Näsbyggebyns byalag, med hvad dit hörer och lagligen tillvinnas kan i skog och mark. För en öfverenskommen och mig, dels af Leksands Församling och dels och hufvudsakligen af för försållde andelen i Leksands förutvarande Pastorsboställe influtne medel, nöjaktigt gullden och härmed qvitterad köpesumma af Fjorton Tusen Riksdaler Riksmynt och må till följd af detta öppna salubref, berörde fastighet på sätt särskilldt är aftalat dels genast och dels den 14 Mars 1875, tillträdas. Leksand den 14:de April 1874. Broms Olof Larsson i Noret Bevittnas af J. E. Hesselius R. A. O. Wadén § 268 År 1875 den 22. April, å Leksands, Åls och Bjursås lagtima Wårting, söktes lagfart på grund af denna handling, hvaröfver vid Tingets slut den 3. Augusti 1875 resolverades, på sätt protokollet närmare förmäler; betygar, På Härads Rättens vägnar Arv. Sjöberg. § 252, År 1876 den 22 Juli vid lagtima Vårtinget med Leksands, Åls och Bjursås tingslag meddelades på grund af denna handling lagfart för Siljansnäs församling å 205 snesland 9,9 bandland reducerad jord under N:o 1 i Hallens, Backbyns och Näsbyggebyns byalag samt 121 snesland 3,9 bandland reducerad jord under N:o 8 i nämnda byalag; betygar På Härads Rättens vägnar: Arv. Sjöberg. Ur Siljansnäs kyrkoarkiv.

187 3. Köpebref. Till Siljansnäs församling för att utgöra en del af dess pastorsboställe upplåta och försälja vid undertecknade våra till N:o 38 Lit, P i Björkens by, Siljansnäs socken hörande andelar i nämnde bys gemensamma undantag, i hvad däraf åbelöper 58 snesland 5,2 bandland reducerad jord med allt hvad därtill nu hör eller framdeles förvärfvas kan för en öfverenskommen, gäldad och härmed qvitterad köpesumma af Tjugu (20) kronor; och eger Siljansnäs församling att denna rätt tillträda och bruka såsom annan boställets jord från och med denna dag. Vi Förbinda oss ock att för detta köps lagfarande tillhandahålla nödiga åtkomst handlingar. Sålunda öfverenskommet i Siljansnäs den 2 Februari 1895. (Underskrifter.) § 220. År 1896 den 29 J a n u a r i å lagtima vårtinget med Leksands tingslag meddelades lagfart å den på 58 snesland 5,2 bandland reducerad jord under N : o 38 Litt, P i Björken belöpande andel af undantagsmarken å hemskogen, som Siljansnäs församling enligt detta köpebref förvärfvat; betygar På Härads Rättens vägnar H . Claeson. Ur Siljansnäs kyrkoarkiv.

16. Gagnef och Mockfjärd. Av ålder räknades Gagnef 2 ) jämte Bjursås och Ål till Leksands socken 2). Gagnef anses till sin uppkomst vara yngre än Ål, varunder socknen fordom legat. Tiden, då Gagnef blev eget pastorat är obekant; man vet blott att församlingen år 1562, då Ericus Ingevaldi varit dess pastor, utgjort moderförsamling med Ål till annex och Bjursås till kapell, vilket förhållande fortfarit till år 1613, då under ett av konung Gustav I I Adolf gjort besök i Gagnef Ål och Bjursås avsöndrats till särskilda pastorat 3 ). Till Gagnefs pastorat hör jämväl Mockfjärds kapellförsamling 4 ). Genom nådig resolution den 17 september 1915 fastställdes lönereglering för nämnda pastorat enligt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 att gälla från och med den 1 maj 1916 till och med den 30 april 1936. I pastoratet äro anställda kyrkoherde och två komministrar. Enligt löneregleringsresolutionen avlönas prästerskapet med, förutom annat, avkomsten av kyrkoherdebostället 1 mantal krono Prästbordet och komministersbostället V8 mantal krono Klockarebord i Gagnefs församling samt kapellpredikantsbostället i Mockfjärds kapellförsamling. x ) E ö r a n d e namnet Gagnef inhämtas ur arbetet: »Beskrivning över provinsen Dalarne», del IV, l:sta häftet, t r y c k t i Falun 1868, sid. 6, följande. I avseende å upphovet till detta n a m n svävade m a n i okunnighet, ehuruväl åtskilliga gissningar därom blivit framkastade. Namnet skrevs fordom Gånganäs eller Gånganäf, vilka ord i den gamla svenskan hade samma betydelse och vore sammansatta av gänga (gå) och näs eller näf (en mellan vatten utskjutande udde). Av den omständigheten att Öster- och Västerdalälvarne här ginge varandra till mötes och i sin förening bildade ett väldigt näs av det mellanliggande landet, hade m a n velat härleda namnets uppkomst. Denna förklaring till namnet vunne sannolikhet för sig jämväl därigenom, att i sockensigillet återfunnes en avbildning av de båda älvarnas förening. N a m n e t borde således egentligen skrivas Gagnäf, ehuru det efter hand blivit förändrat till Gagnef. 2 ) Ovannämnda arbete, del I, 2:dra häftet, tryckt 1863, sid. 6. s ) Å sid. 7 i det vid 1) omförmälda häftet läses jämväl följande: Därvid skulle hava tillgått så, att dåvarande pastor, herr Knut, tillsport konungen, om han finge dela en kaka, som h a n ägde, mellan sina vänner. Då konungen därtill lämnat sitt bifall, hade pastor b e t t att såsom självständiga pastorat få överlåta Ål åt sin ena där boende måg och kaplan, herr Lars, och Bjursås åt sin andra hemmavarande måg och adjunkt, herr Erik, vartill konungen leende samtyckt. Vidare läses å samma och följande sida: I ett generalvisitationsprotokoll av den 4 juli 1774 funnes följande u t t a l a n d e : »Rörande prestbordet, gaf Herr Mag. och Kyrkoherden tillkänna, att detsamma, efter en gammal tradition, skall till någon del af 2:ne ålderstigna pigor vara skänkt och föräradt, hafvande en del genom sagde testamente blifvit lagdt till capellansbord, hvilket ock synes bevisa det Gagnefs församling torde vara nog gammal». Av en i Dipl. Dalek. intagen handling av den 20 no v, 1386 framginge, att Gagnef då redan varit eget pastorat. 4 ) Enl. den vid 1) å föregående sida omnämnda sidan skall kapellets namn av gammalt hava skrivits Myckelfjärd, som sedan hopdragits till Mockfjärd, och ansåges syfta på de myckla, d. v. s. m å n g a fjärdar, som Västerdalälven därinom bildade.

189 Kyrkoherdebostället. E t t nådigt brev av den 18 april 1561 ') och ett vid laga ting med allmogen i Gagnefs socken den 18 februari 15622) utfärdat dombrev äro de äldsta anträffade dokument angående Gagnefs kyrkoherdeboställe. Av den senare handlingen inhämtas, hurusom sistnämnda dag kyrkoherden i Gagnef Erik Ingevaldsson kommit inför rätten och tillkännagivit, att en knekt, P e r Andersson i Grada, hänvänt sig till konung Gustaf I rörande en äng, benämnd Mullegråda, som förut skulle hava legat under ett hans fader tillhörigt hemman, men sedermera frångått detsamma och kommit under prästbordet. Bemälde kyrkoherde hade, efter det Per Andersson börjat »brijta up ååker i samma äng widh pas half tridie spanneland och felte aff ängit skogen», däröver anfört klagomål hos konung Erik XIV med förmälan, att sagda äng legat under prästbordet »i alla sina dagar och ingen wijste huru thet undan prestebolet kommit». I anledning därav anbefallde konungen vederbörande fogde att med gode män verkställa undersökning, huruvida ifrågavarande äng legat under prästbordet. Av därefter hållen undersökning framgick, att så varit förhållandet, varpå förlikning ingicks emellan kyrkoherden och Per Andersson, i enlighet varmed ängen skulle tillhöra prästbordet, men den senare »för sin rödning och brukning» erhålla ersättning med 15 marker penningar. — Genom omförmälda dombrev förklarades, att ängen skulle tillhöra prästbordet. Till en den 22 februari 1628 hållen generalvisitation i Gagnefs församling upprättades en förteckning 3 ), varav inhämtas, att utsädet vid prästbordet uppginge till omkring 20 tunnor och höavkastningen till 15 eller 16 lass förutom 3 skrindor från Grådängen, som tillbytts för ovan omförmälda ängen Mullegråda eller Mullegården såsom densamma i berörda förteckning benämnes. Skog och mulbete vore dåligt och boställets fäbodar tvistiga. En dylik förteckning av den 6 mars 1642 4) innehåller rörande de ecklesiastika boställena endast en uppgift att prästbordets ängsmark vore förbättrad samt »Prestehaghen til eng giord Item öster på skoghen een nij Tächt». I enahanda förteckning av den 10 mars 1672 redogöres för de ecklesiastika boställena i Gagnef på sätt bil. 4 närmare utvisar. En med sistnämnda i det närmaste likalydande, till visitation den 10 juni 1683 upprättad förteckning är av den lydelse, bil. 5 utvisar. En till visitation den 15 februari 1697 upprättad förteckning har av fukt blivit så skadad, att den numera är fullständigt oläslig. I en jämlikt nådigt beslut den 31 augusti 1695 angående utarbetande av ett s. k. prästverk för Kopparbergs län upprättad, av kyrkoherden i Leksand Laurentius Alstrin underskriven »Specification på Kongelige förläningar 1

) Bil. i.

2 s

) Bil. 2. ) Bil. 3.

) Ur Västerås domkapitels arkiv, serien F III 13.

190 till Lexandz Probsterij — Lexand, Åhl, Gagnäff, Biusåhs, Ohret —» J) meddelas, bland annat, att årliga utsädet vid Gagnefs prästbord uppgick till 20 tunnor och höavkastningen till vid pass 40 lass. En annan på grund av samma nådiga beslut lämnad uppgift rörande prästbordet är av det innehåll, bil. 7 utvisar. År 1663 upprättades efter föregången utredning en längd, upptagande »Strömne, Sqwallte- och Bäccke Qwarnar, samptt Fääboställen» i Gagnefs socken. Denna längd upplästes vid laga ting i Gagnef den 21 december 1663 och var »således befunnin som hon i bokstafwen lyder». I sagda längd upptages, bland annat, under »Edztierna Tredungh» »Prästtbodharna 1 Fäbodhställe som Pastor locj, Lars lönsson klåckare och Hans Eliansson i Pårss brucka». Vid den 16 november 1829 hållen jordrannsakning i Gagnefs socken funnos därstädes enligt vad av menigheten jämväl medgavs, dels bland husbehovsmjölkvarnar en benämnd Prästkvarnen 2) och dels fäbodstället Prästfäbodarne. Kyrkoherdebostället, som först infördes i 1748 års jordebok, där det redovisas under krono titel, upptages i nu gällande 1825 års jordebok på sätt i förberörda löneregleringsresolutionen den 17 september 1915 förmäles. Från bostället hava följande jordavsöndringar och annan upplåtelse ägt rum. Genom nådigt brev den 9 december 1864 medgavs, att till utvidgning av Gagnefs församlings kyrkogård och till plats för skolhus, sockenmagasin samt bostad åt skolläraren ävensom för att bereda skolbarnen undervisning i trädgårdsskötsel en jordrymd av 1 tunnland 4 1 / 9 kappland finge från bostället mot viss årlig avgäld avsöndras. Genom nådigt brev den 2 februari 1894 medgavs, att i och för utvidgning av Gagnefs kyrkogård finge mot viss årlig avgäld från kyrkoherdebostället avsöndras 23 ar 15 kvadratmeter och från komministersbostället 9 ar 14 kvadratmeter. Genom utslag den 12 mars 1907 har kungl. kammarkollegium medgivit, att ett tomtområde om tillhopa 95 ar 35 kvadratmeter finge under 50 år från och med den 1 maj 1906 från kyrkoherdebostället mot viss årlig avgäld till Eleonora Amalia Maria Adelborg, Gertrud Virginia Adelborg och Eva Ottilia Adelborg eller deras rättsinnehavare upplåtas. Genom särskilda utslag den 14 september 1911 har kungl. kammarkollegium medgivit, att mot vissa årliga avgälder finge under 45 år, räknat från och med den 14 mars 1911, från bostället upplåtas, dels till Anna Falk, Lotten Falk och Clara Wahlström ett område om 1 hektar 43. i ar och dels 1 ) Bil. 6. Vid år 1732 hållen visitation i Åls församling gjorde denna församling gällande, att kyrkoherden och kaplanen därstädes hade »en qvarn tillhopa». Kyrkoherden i Gagnef däremot påstod, att han hade 2 delar och kyrkoherden i Ål en del uti ifrågavarande kvarn. (Ur Västerås domkapitels arkiv rörande Åls pastorat.) 2 ) Kungl. kammarkollegii lantmäteritekniska biträde har rörande Prästkvarnen verkställt den u t r e d n i n g bil. 8 utvisar.

191 till Maria Adelborg, Gertrud Adelborg och Ottilia Adelborg ett område om 35.8 5 ar.

Sedan genom ett i september 1907 mellan Västerdalälvens kraftaktiebolag och dåvarande boställshavaren upprättat arrendekontrakt den till kyrkoherdebostället hörande vattenrätt i Västerdalälven varit upplåten till nämnda bolag mot en årlig avgift av 4,000 kronor, har kungl. kammarkollegium enligt en den 20 december 1922 till länsstyrelsen i Falun avlåten skrivelse, därvid fogats ett med bemälda bolag den 14 och den 19 december 1922 träffat avtal rörande arrendet av omförmälda vattenrätt, förordnat, att de inflytande arrendeavgifterna för vattenrätten skulle överlämnas till Gagnefs församling för att förvaltas och disponeras enligt bestämmelserna i 19 § 3 mom. och 22 § lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 ävensom lagen om kyrkofond samma dag.

Komministersbostället V8 mantal Klockarbord. Av ett den 29 januari 1557 utfärdat dom brev x) inhämtas, hurusom vid laga ting i Gagnefs socken »Mattz j Foorss» kommit inför rätten och anhållit att komma i besittning av en invid prästgårdens åker belägen röjning, som hans styvfader under den tid han varit klockare i Gagnef uppröjt. — Nämnden ansåg, »att effter thet lågh så när prestegårdens åker, och klockare gården, skulle thet bliffva ved klockare bolett». I förenämnda till generalvisitationen den 22 februari 1628 upprättade förteckning, bil. 3, meddelas, att klockarbordet hade åker till »3 spän åhrliga», men ingen trädesjord ävensom ängsmark till 2 skrindor, varjämte skogen vore gemensam. I förut jämväl omförmälda förteckningarna av den 10 mars 1672 och den 10 juni 1683 redovisas klockarbordet på sätt av bil. 4 och 5 inhämtas. Enligt förberörda jämlikt nådiga beslutet den 31 augusti 1695 upprättade specifikation, bil. 6, utgjorde klockarbordets årliga utsäde 2 tunnor och höavkastning 6 lass. På grund av samma nådiga beslut lämnade skolmästaren den uppgift angående klockarbordet, som inhämtas av bil. 7. Enligt protokollet över en den 21 augusti 1706 hållen visitation i Gagnef hade församlingen några år därförut avröjt en »liten skogstract på heden ofwan om Präste åkrarna, åth Capellan och Scholemästaren». Vid visitationen utlovades, att den avröjda trakten skulle åt prästerna instängas och hävdas 2). Den 12 maj 1734 avläts till domkapitlet i Västerås en utav kyrkoherden Georg Wallman, komministern Sven Biörckman och skolmästaren J. Klingberg i Gagnef undertecknad skrivelse, innehållande, på sätt av bil. 10 närmare framgår, en redogörelse för, huru klockarpräst- och skolmästarbefattningarna i Gagnef blivit sammanslagna. I protokollet över en den 5 juni 1739 hållen husesyn å skolmästare- och J

) Bil. 9. ) Ur Gagnefs kyrkoarkiv, volym ser. N n:r 1 sid. 29.

192 klockargårdarna förmäles under punkt 23, att beträffande jorden, som i 1725 års syneprotokoll x ) specificerats, skolmästaren J. E. Micklin och sedermera hans änka under nådåret verkställt någon ny röj sel i Klockar bäcken till 4 snesland och på så kallade Tyskheden 1 spannland. — Skogen vore vid den dåmera nyligen hållna skogsdelningen skild ifrån socknens såväl by- som allmänningsskog 2). Av bil. 11 inhämtas, att den 17 december 1762 en överenskommelse, berörande klockarboställets ägoområde ägt rum. Vid laga ting med Gagnefs socken den 31 januari 1769 medgavs på begäran av dåvarande skolmästaren Claes Enstedt, att den så kallade Karleller Kavelbromgran finge såsom en tillhörighet under klockarbordet till hästhage inhägnas samt att för där och å den så kallade Spögubbheden verkställda röjningar i lag och kungl. förordningar medgivna friheter och förmåner finge åtnjutas 3). Å laga ting med Gagnefs socken den 29 januari 1770 tillerkändes bemälte Enstedt och hans arvingar »fyratio åhrs besittning» för verkställd uppodling av utmarken på så kallade Hinmyrslätten om 96 snesland 5 bandland 4 ). Enstedts änka försålde sin rätt till Hinmyrslätten till nämndemannen Bing Per Persson i Östkärna, som därefter begärde lagfart å nämnda uppodling och den 15 januari 1783 och den 14 januari 1784 därå erhöll uppbud. Sedan emellertid Enstedts efterträdare i tjänsten Eric Rosenius instämt Per Persson till Gagnefs häradsrätt med yrkande, att denne måtte till klockarbostället avträda omförmälda uppodling, utlät sig häradsrätten den 17 januari 1786, bland annat, att enär uppodlingen sist efter förflutne fyrtio års besittningsfrihet därå, som genom häradsrättens utslag av den 29 januari 1770 blivit skolmästaren Enstedt i lifstiden beviljad, räknat ifrån den tid han med uppodlingen begynte, ostridigt komme att skolmästaren och klockarebordet åter hemfalla, därest ej någon Rosenii efterträdare i ämbetet skulle om dess infriande till bostället dessförinnan göra anspråk, alltså funne häradsrätten det böra med all vidare lagfart därå för Per Perssons räkning innehållas. Komministersbostället, som först finnes infört i 1748 års jordebok, där det redovisas som V8 mantal under krono titel, upptages i nu gällande 1825 års jordebok på sätt i förberörda löneregleringsresolutionen den 17 september 1915 förmäles. Av nådigt brev den 2 oktober 1857 angående förändrad reglering av komministers- samt klockar-, präst- och skolmästaretjänsterna i Gagnefs pastorat inhämtas, bland annat, hurusom Kungl. Maj:t förordnat, att de dåvarande, av särskilda personer bestridda komministers- och klockarpräst') Syneprotokollet av den 5 oktober 1725 h a r icke kunnat anträffas. ) Ur Västerås domkapitels arkiv rörande Gagnef: »Äldre handlingar» »48 n:r (1631 — 1825)». 3 ) B i l . 12. 4 ) Ur Västerås domkapitels arkiv rörande Gagnef: »Äldre handlingar» »48 n:r 1631 — 1825)». 2

193 tjänsterna skulle förenas hos en person, vilken till boställe skulle bekomma klockargården tillika med den åt klockarprästen anslagna boställsjorden J), medan däremot kaplansbostället skulle försäljas och i stället boställe ät en kapellpredikant i Mockfjärd inköpas. Genom nådigt brev den 2 februari 1894 medgavs, att i och för utvidgning av Gagn ef s kyrkogård finge mot viss årlig avgäld avsöndras dels från kyrkoherdebostället visst område, varom under detta boställe förmäles, och dels från komministersbostället 9 ar 14 kvadratmeter.

Kapellpredikantsbostället i Mockfjärd. Genom förberörda nådiga brevet den 2 oktober 1857 förordnades, att Mockfjärds kapellförsamling 2) skulle erhålla särskild därstädes bosatt präst, vilken, jämte sina åligganden i sådan egenskap, skulle uppehålla klockarsysslan och förestå den vid kapellet inrättade kyrkskolan. Vidare förordnades i samma nådiga brev, att kapellpredikanten, vilken jämlikt ovannämnda löneregleringsresolutionen den 17 september 1915 benämndes komminister, skulle förses med tjänlig av kapellaget byggd och framgent underhållen ämbetsgård med åtföljande boställsjord, ungefär motsvarande den, som av församlingarnas gemensamma komminister dåmera innehades. Tillika föreskrevs i det nådiga brevet, såsom förut redan omnämnts, att till anskaffande av kapellpredikantsboställe i Mockfjärd kaplansbostället skulle oförminskat försäljas och i stället inköpas i Mockfjärd beläget boställe åt kapellpredikanten; och borde, intilldess sådant kunde verkställas, bostället till förmån för kapellpredikanten utarrenderas. Beträffande kaplansbostället har inhämtats följande. I de under kyrkoherdebostället omförmälda förteckningarna av den 10 mars 1672 och den 10 juni 1683 omnämnes kaplansbostället på sätt av bil. 4 och 5 närmare framgår. I den jämväl förut omnämnda jämlikt nådiga beslutet den 31 augusti 1695 upprättade specifikation (bil. 6) uppgives, att i församlingen funnes ett litet kaplansbord, som någorlunda svarade emot klockarbordet i åker, men vilket saknade ängsmark. Dåvarande kaplanen Mattias Hedström avgav likaledes på grund av den nådiga föreskriften en den 1 november 1695 dagtecknad redogörelse 3) för kaplansbostället, vari detsamma uppgives vara av »församblingen förlänt». Därjämte angives boställets åker bestå av svag sandjord om 2 tun*) Den klockare, som enligt nådigt brev den 2 oktober 1857 tillsattes i Gagnef, skulle åtnjuta fri bostad i skolhuset j ä m t e nödiga uthus och det åt skolmästaren dåmera upplåtna planteringsland. 2 ) 1 ett av allmogen i Gagnef den 4 september 1631, kort efter därvarande kyrkoherden Andreas Laurentii Elfwedalius' död, till biskopen Johannes Hudbeckius avlåtet brev med begäran om tjänstebiträde åt kaplanen i Gagnef Ericus Georgii Tunamontanus inhämtas, att redan då funnits ett kapell i Mockfjärd, där gudstjänst var fjärde söndag förrättades av prästman från Gagnef. (Ur Västerås domkapitels arkiv rörande Gagnef: »Äldre handlingar». »48 n:r (1631—1825)». 3 . Bil. 13. 195 4 38

194 nors utsäde och ängsmarken, som vore av dålig beskaffenhet, lämna en avkastning av 4 lass hö. Jämväl hänvisas till det förut omnämnda protokollet över en den 21 augusti 1706 hållen visitation i Gagnef, enligt vilket församlingen till gemensamt bruk av kaplanen och skolmästaren avröjt en »liten skogstract på heden ofwan om Präste åkrarna» Y). Kaplansbordet, vilket tidigast införts i 1748 års jordebok, där det upptages såsom Cappellans Bordet om }/s mantal av krono natur, redovisas i nu gällande 1825 års jordebok på enahanda sätt. Sedan efter meddelad upplysning att Mockfjärds kapellförsamling förvärvat ett till kapellpredikantboställe lämpligt hemman i Hedens by dels Västerås domkapitel den 15 februari 1865 givit sitt tillstånd till försäljning av gamla kaplansbostället i Gagnef och dels församlingen vid kyrkostämma den 20 därpåföljda mars fattat beslut om försäljningen, ägde för ifrågavarande försäljning offentlig auktion rum den 3 april 1865, därvid bostället, innehållande 4 tunnland 19,3 6 9 kappland reducerad jord, för 2,820 riksdaler silvermynt försåldes till länsmannen S. J. Ekeroth, varefter köpeskillingen den 1 september 1865 kvitterats av L. Osc. Andson och Kymmer Mats Matsson i Mockfjärd. Ovan omförmälda inköp av boställe åt kapellpredikanten ägde rum vid auktion den 14 november 1864, därvid kapellförsamlingen för en köpeskilling av 3,653 riksdaler 82 öre silvermynt inköpte Stora Kopparbergs Bergslag tillhöriga egendomen n:r 6 i Hedens by om 6 tunnland 21.9 6 7 kappland reducerad jord 2). Fastebrev å fånget meddelades den 30 december 1867 3). Det sålunda inköpta bostället bör i den mån den därför erlagda köpeskillingen täckes av försäljningssumman för kaplansbostället i Gagnef anses vara av samma natur som sistnämnda boställe. Genom nådigt brev den 22 juli 1908 har förordnats, att ersättningsmedel för mark, som för Falun—Västerdalarnes järnvägs räkning tagits i anspråk från Mockfjärds kapellpredikantsboställe och från samfäld mark, vari bostället haft del, finge av det särskilda kyrkoråd, som funnes tillsatt för Mockfjärds kapellförsamling, uppbäras samt, tills vidare och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnade, förvaltas efter samma grund, som för förvaltningen av kyrkokassas medel vore vedertagen.Sedan genom nådigt beslut den 26 juli 1923 medgivits, att för anläggande av allmänna landsvägen Mockfjärd—Båtsta finge från kapellpredikantsbostället i Mockfjärds församling avstås erforderlig mark mot på visst sätt bestämd ersättning, har kungl. kammarkollegium genom beslut den 30 april 1924 förordnat, att ersättningsmedlen jämte därå tilläventyrs upplupen ränta skulle överlämnas till vederbörande kyrkoråd för att förvaltas och dispox ) Ur Gagnefs kyrkoarkiv, volym ser. N n:r 1, sid. 29. ») Bil. 14. 3 ) Bil. 15.

195 neras enligt bestämmelserna i 19 § 3 mom. och 22 § lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 ävensom lagen om kyrkofond samma dag, med rätt likväl för nuvarande boställsarrendatorn att under nu löpande arrendeperiod uppbära å medlen eventuellt redan upplupen och framdeles upplöpande ränta. Genom nådigt beslut den 22 februari 1924 medgavs, att kapellpredikantsbostället tillhörande andel i den för delägarnas i Hedens by gemensamma behov vid åren 1912—1916 förrättad delning av samma bys undantag och odelade mark avsatta båtplats jiimte till sagda samfällighet hörande vattenoch fiskerätt finge genom länsstyrelsens i Kopparbergs län försorg försäljas till Anders Eriksson i Tuna-Hästberg mot en köpeskilling av 630 kronor 74 öre. — Enligt beslut den 24 september 1924 har kungl. kammarkollegium förordnat, att köpeskillingsmedlen jämte därå upplupen ränta skulle överlämnas till vederbörande kyrkoråd för att förvaltas och disponeras på samma sätt som i kungl. kollegii nyssnämnda beslut den 30 april 1924 bestämts. I Kopparbergs läns lantmäterikontor har utarbetats följande:

»Memorial rörande ecklesiastika boställen inom Gagnefs socken. Den vid uppläggande av jordregistret för Gagnefs socken upprättade förteckning enligt formulär K. upptager följande fyra ecklesiastika boställen inom socknen nämligen: Komministersbostället % mantal krono skatte. Kyrkoherdebostället 1 mantal d:o d:o. Pastorsbostället Prästkvarnen i Grådaforsen. 1 Kapellpredikantbostället /s mantal krono skatt. Av dessa fyra boställen hava de två först nämnda införts i jordregistret på särskilda upplägg, vilka benämnts respektive Komministerbostället nr 1 och Kyrkoherdebostället nr 1. Beträffande kapellpredikantbostället har inhämtats följande. I nådigt brev den 2 oktober 1857 föreskrevs, bland annat, att till anskaffande av kapellpredikantboställe i Mockfjärd skulle inköpas lämpligt boställe därstädes. Sedan kapellförsamlingen inköpt 4 tunnl. 19.3 G9 kappl. reducerad jord av hemmanet 6 tunnl. 21.9 6 7 kappl. reducerad jord Heden nr 6 litt. F, blev berörda hemmansdel vid en år 1871 verkställd hemmansklyvning utbruten under litt. Fa. Fastigheten i fråga är införd i jordregistret å upplägget för hemmanet Heden nr 6 såsom en hemmansdel under berörda hemman med ovanberörda jordtal av 4 tunnl. 19.3 6 9 kappl. reducerad jord. Prästkvarnen i Grådaforsen är ej införd i jordregistret. Särskild utredning om densamma har ej kunnat åstadkommas. Rörande boställena har, utöver vad ovan nämnts, av här förvarade akter inhämtats följande.

196 Komministerbostället. Detta boställe har fått sina ägoområden utbrutna dels vid åren 1816— 1817 verkställt storskifte å Tjärna bys jämte de ecklesiastika boställenas inägor, dels vid bydelning åren 1813—1818 å Gagnefs sockens skogsmark. Vid storskiftet å inägorna erhöll komministerbostället: Åker Äng Betesmark Impedimenter

3.7526 hektar. 7.1696 » l.ii«4 » 0.1022 Summa 12.1427 hektar.

Vid bydelningen å socknens skogsmark erhöll komministerbostället under litt. C dels 55.6 114 hektar hemskog dels ock 10.2 3 74 hektar fäbodeskog eller tillsammans 65,8 4 84 hektar avrösningsjord. . År 1894 verkställdes utbrytning från komministerbostället av mark till kyrkogård enligt Kungl. Maj:ts brev av den 2 februari 1894. Därvid utbröts 0.0914 hektar åker. Kyrkoherdebostället. Kyrkoherdebostället har fått sina ägoområden utbrutna vid samma förrättningar som komministerbostället. Sålunda erhöll Kyrkoherdebostället vid storskiftet å inägorna följande ägor: Åker Äng Betesmark Impediment

37.9803 hektar. 28.3386 » 18.7780 » 2.4200 » Summa 87.5169 hektar.

Vid bydelningen å Gagnefs sockens skogsmark erhöll Kyrkoherdebostället under litt. A Hemskog Fäbodeskog Utskog

I86.4321 hektar. 150.9491 131.5330 Summa 468.9142 hektar.

Vid ovan nämnda år 1894 verkställda utbrytning av mark till kyrkogård utbröts från Kyrkoherdebostället 0.2315 hektar åker. Kapellpredikantbostället. Detta boställe har fått sitt ägoområde bestämt dels vid ovanberörda klyvning av hemmanet Heden nr 6 litt. F, dels vid åren 1912—1916 verkställd delning av undantag och oskiftad mark hörande till Hedens by. Vid hemmansklyvningen utbröts åt Kapellpredikantbostället för 4 tunnl. 19.36 9 kappl. reducerad jord under litt. Fa följande ägor.

197 Inrösningsjord Avrösningsjord Impediment .

9.7 48 7 h e k t a r . 37.9552 » 1.1589 » S u m m a 48.86 28 h e k t a r .

Vid 1916 å r s u n d a n t a g s d e l n i n g erhöll h e k t a r a v r ö s n i n g s j o r d u n d e r litt. F a . Till b o s t ä l l e t

hör

Kapellpredikantbostället

d e s s u t o m a n d e l i delad u n d a n t a g s m a r k vid B a s t b e r g .

F a l u n i l ä n e t s l a n t m ä t e r i k o n t o r den 12 n o v e m b e r 1925. Arthur Price. assistent.»

URKUNDSBILAGOR. i. Erich thenno fiortondhe medh gudz Nådhe Swerigess Göthiss och Wendiss Konungh, Wår gunst till förendhe. Weet Rasmus Ravallsson, att thenne Wår tro undersåte her Erich Jngewaldsson i Gagne haffuer i under dånigheet låtit giffue oss tillkiänna, thet En benemd Peter Andersson för ett åhr sedan haffuer bekommit E n Eng wid tije, lass höö, undan preste bordet, och berättadt att thet aff ålder haffuer legat ther under, och seger för:te her Erich att hwar han icke samme Eng kan bekomma igen, tå nödgas han öffuergiffua prestegeldet. Och för then skuld ödmiukeligen begiärat, att han henne måtte bekomma igen. Så Effter Wij, icke kunne wette hwad här om sannast kan wara. Ähr förthenskuld Wår alfwarlige wilia och beffalning, at tu sampt nogre flere beskedelige och owilde gode män här om granneligen ransaka, förhielpandes för:de brefwijsare på wåre wegne, så mijcket han kan finnas haffue rätt till uppå thet, Wij om samme ärende widare obekijmbrade bliffua måtte. Ther tu weet tigh att effter rätta. Dat. Arboga 18 Aprilis Anno 61 Ur Västerås domkapitels arkiv. F VI sid. 235. 2. För alla the godha männ dhetta breff hender förekomma Bekennes iagh Jöns Person på Rijsholen tillskickade domare öffuer Bergslagen och Dalarne aff stoormechtige furste och herre her Erich Sveriges Konung min aldra Nådige herre Giör witterligit medh thetta min ijpna Bref att tå iagh laga tingh hölt medh almogen vthi Gagnes sockn then 18 dagh Februarij året effter Gudz börd femton hundrad sextijotu, vthi ährligh mans närwarande Michil helssing fogde kom för Retten her Erik Ingewaldsson Kijrkieherde i Gagnes sochn och gaff till kiänna, att En Knicht benemd Per Andersson i Grada hade warit för salige kongelige Maijestet Konung Gustaf, och fått hans Nådes förschrift till Rasmus Ravaldsson fogden om E n äng som heeter Mulle grada, att han wille her bijggia uppå, och hade så giffuit saken före, att thet war kommit undan hans faders hemman, och haffuer ther ingen skiäl heller wittne till Och böriade han till att brijta up ååker i samma äng widh pas half tridie spanneland och felte aff ängit skogen. Hwarför gaff her Erich sigh uth till Kongelige Mtz wår aller Nådigste herre Konung Erich till Arboga, och gaff Hans Nåde så före att samma äng hade legat under Prestebordet i alla sina dagar och ingen wijste huru thet war undan prestebolet kommit uthan thet hade ther under legat af ålder, och så fijck her Erich Kongelige för-

198 schrift till fogden Rasmus, att han skulle ther om ransaka, om thet hade ther under legat hans hemman eller eij, hwilket Rasmus nemde thenna effterschrifna gode män tijl att ransaka ther om som ähre Bertil i Estiärna, Oluf persson i Gruffua, Jonn olufsson i Nolanååker, oluf Jönsson i Biörka oluf Persson i Gagnc, Jöns olufsson ibid Christopher i Mijckfiel Matz i Lior åås, Michel i Nordanååker, Andets andersson i Gielet, Oluf Nilsson i Grön loffua, hwilket the ochså giorde, och kunne intet annat befinna, än att thet hade legat onder prestebolet af heden hos Siden giorde thesse gode män them En förlijkning i mellan så att her Erich skulle giffua samme Per Andersson femton m.r peningar, hwilke peningar han strax annammade för sin rödning och brukning och beholla ängen till prestebolet hwilket ärende iagh Lott till nemden att Ransaka, the för r ä t t fonno, att samma Per Andersson, heller hans fader Anders i grådan, hade ther hwarken breff heller wittne till, att thet hade legat onder hans hemman, och war ther orminnes heffd påå kommit som thet ståår i förste Capitil J Jorda balkan ehwar som urminnes heffd åå kommer är laglige Effter Sweriges lags medhgiffuit, och nemdens samtyckia dömde iagh samme äng till preste bolet igien för bindandes här nogen på tala Effter thenne dagh widh sina 3 m.r för min herres dom. Thesse ähro fasta och sate i nemden: Erich Persson, Oluf i Ochebij Halvard Olufsson i Boda, Oluf Larsson i Linda, Oluf Nilsson i Gröntofua, Jonn Erichsson i Moije Arffue Bengtsson i Lijma Christofer i Mijckfiel, Oluf Persson i Gagne, Jonn Olufsson i Nordan ååker Änder i Grada, Anders Persson i Rijsta Till ijtermera wissa att så i saning ähr trijeker iagh mitt insegel åå thetta breff som giffuit och schriffuit är åår och dagh som för schriffuit ståår. Ur Västerås domkapitels arkiv. F VI sid. 235—237. Wij wnderskreffne Biskop. Prowest och Capitulares, Göre witterlighet, tå wij hölle Visitation wthi Gagneffz församblingh. Anno 1628 then 23 Febr. Kom för oss hedherligh och wällärdh Dominus Andreas Laurentij Kijrkioheerdhe ther sammastädhes, och berättadhe, att han medh Någre godhe Männ wthi Grådhe wille göra ett byte Wthi itt engstijeke, Prästegårdzens ägha war een åker Lindha Mulgrådh benemdh, hwillket endelens skogh gångit war, och Grådhe ägha war itt stijeke engh wthi grådhe engh om 3 eller 4 skrijndhcr höö strax bredhe Wijdh wth medh Ellffwen beläghit; och begärthe wällärdhc H. Andhers här wthinnan wårt betenckiandhe, Och medhom thet befans ath then Lindhan som till Prästegårdhen leghat haffuer, lågh bijen läglighare, och Engestijcket som till Grådhe high, war Prästebordhet läglighare, samtijekte Wij och gilladhe Wij thetta bijtct, och giffwer, them loff (: Hwer så behöffwes :) widh Lagha tingh tagha yttermera stadfästelse här wppå. Att så sant wittner wij med wåre hendher och signeter här nedhan wnder. Datum. Anno, loco et Die ut supra. Johannes Rudbeckius Oluf Rett Andreas Erici Olaf Hetem Epz Aros. vicentis wd theol. L. trith et cap. not. Ur Västerås domkapitels

arkiv.

3.

Then Christeligha Församling uthi Gagneff Samt hennes Tienare / ä g h o r / Inkomst och uthgifft Anno. D. 1628. 22 Febr. Mantalet.

F VI sid. 237—238.

199 Prestebool. Åker. — Vthsädh. Vid — 20 tönnor Eng. vid 15 eller 16 Lass, än grådängen vid 3 skrijndor tillbyt för Mullegårdhen af grådhe byen Skogh och mulebeet. elak. Vthjord. Fäbodhar tvistighe Klockarebord. Åker. till 3 spän åhrligha ingen trädess iordh Eng. till 2 skrijndhor Fiske. — Skogh. gemeen Vthjord. inghen

4. Then Christeliga Försambling vthi Gagnäf Sochn i östredalarna Sampt hennes Stoorheet /Tienare/ /ägor/ inkomst och vthgifft/ etc. Anno D. 1672 den 10 Martii. Prästebord, aff Åker. Utsädh wid 23 t : r huart åhr. E n g 1, Prestbecken 2 Missmyran 3 Tiurängen 4 gråengen 5 hagen fordom brukad Fiskewatn. rudam uthmed (oläsligt) Werkestelle. utj Smesseloken Qwarnstalle, i qwarnforss wijd Elf wen Skogh. intet egen Muhlbeet medh bönderne elak Vthjord. O doch fe (oläsligt.) Kappellansbord. Smesserloken 2 st. om 2 (t:r) Ängbäckiarne om l^a lass (oläsligt.) Klockarebord Äker. til 3 spän årl. ingen trädsjord Eng. til 2 skrindor Skogh. 0 Fiskie. 0 Vthjord 0. Ur Gagnefs kyrkoarkiv.

Ser. O n:r 1. 138.

5. Then Christeliga Försambling vthi Gagnef Sochn i östra Dahlarna Sampt hennes Stoorheet /Tienare/ ägor /inkomst och vthgifft/ etc. Anno D. 1683 den 10 Junii Prästebord, aff Äker. Utsäde wijd 23 t : r åhrl: Eng. Prestbäcken 2. Mizmijran 3 Tiurängen 4 Gråengen 5. Hagen. Fiskewat. Ruddam uthmed trädgården Werckestelle. uti Smesserlåken Qwarnstalle i Qwarnforss wijd Elfwen

200 Skogh. intet egen doch få wedhskog Mulebeet. med bönderne elak Vthjord. 0. Kapelansbord. Smesserloken 2 st. om 2 (t:r ?) Ängbäckiarna om l1/^ lass fiske med Pastor i Sm(ess)erloken Klockarebord. Äker. til 3 spän årl. (oläsligt) Eng. til 2 skrindor Skogh. Fiske. Uthjord. Ur Gagnefs kyrkoarkiv.

Ser. O. n:r I. U/0.

6.

1 följe af Hans Kongl. Maij:lz allernådigste befallning angåonde dhe förläningar, som Prästerskapet samt Kyrckior Scholar etc. af Kongelig nåde i underhöll åthniuta, inlefwereras allerunderdånigst från Lexandz probsterij denne berättelse. Gagnefz församling 1. Prästebordetz uthsäde är 20 t:r Och äng wid pass 40 lass 6. Klåckarbordet består af 2 tunnors uthsäde, och Eng till 6. lass höö. 8 Litet Capellans bord finnes här och, som någorlunda swarar emoth Klockarbordet i Äker, men dertil är ingen Eng Laurentius Alstrin Präpositus Lcxandensis. Specifikation på Kongelige förläningar till Lexandz Probsterij Lexand, Åhl, Gagnäff, Biusåhs, Ohret. Ur de i Västerås domkapitels arkiv förvarade primäruppgiftema Ull ett •prästverk för Kopparbergs län, Serien F VI, sid, 255, 260 och 262. 7.

Uppå Hans Kongl. Maijrts Wår Allernådigste Herres och Konungz Bref angående Prästerskapetz årliga inkomstz opgifwande, wid des embete, upgifwit åhr 1695, föllier denne opsatz ifrå Gagnefz försambling i österdalarne. Prästebordet består ungefär af tiugu tunnors utsäde, och kastar af sig efter som åhrswäxten är, stundom mijeket, stundom litet, besijnnerligen i detta åhr, dock kan icke wist qvantum gifwas på något åhr. Eng til Prästebordet är ungefähr fijratjo lass. Hans Kongl Maij:tz Underdån: ödmiukaste Tienarinna Bita Erichs Dotter Sal. Kyrkioherdens II. Erichs Browallii Högt bedröfwad änkia

201 Scholemästaren i Gagnefz niuter Klockarbordet i gagnef består af twå tunnors uthsäde, kastar af sig efter åhrsens tid, stundom tjo tunnor, stundom mindre stundom mehr. E n g der til består ungefär af (i las höö. Ericus Lingh Paedagogus in Gagnef. Ur Västerås domkapitels arkiv rörande Gagnef. Volym i>Gagnaef och Mockfiärd» 34.

Tjänstememorial. Rot. 2 n:r 61 år 1918. Sedan den 19 april 1918 hit remitterats handlingar rörande Gagnefs församlings kyrkoherdeboställes rätt till den s. k. Prästkvarnen i Grådaforsen samt till i rättegång mellan Gagnefs skifteslag och Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag omtvistad jord med vattenområde i östra Dalälven får jag efter verkställd forskning vördsamt anföra följande. I till remissakten hörande handlingar angives Prästkvarnen vara belägen i Grådaforsen eller Gagnefsfallen. vilka ligga omkring 4 kilometer ovanför landsvägsbron över östra Dalälven vid Gagnefs kyrkoby. Prästkvarnen intages i äldre inventerings- och besiktningshandlingar, bland annat av den 10 mars 1672 och den 2 augusti 1825 såsom en pastorsbordets tillhörighet. I 1672 års inventeringsprotokoll upptages ett »Qvarnställe i qvarnfors vid elfven» och i 1825 års besiktningsinstrument över Gagnefs sockens kyrkoherdeboställe redovisas under n:r 34 »Qvarnställe, detta boställe tillhörigt i Qvarnforsen där malningsrättigheten till två tredjedelar tillhör pastorsbostället i Gagnef samt 1 / 3 Åhls kyrkoherdeboställe». I äldre jordeböcker för Stora Kopparbergs län till och med år 1825 upptages kvarnen icke särskilt men bland lägenheter som efter vid laga ting i Gagnefs sockenstuga den 21 (enligt äldre jordeböcker 24) december 1663 hållen rannsakning befunnos, upptagas med belägenhet i »Gagnefs Forss» 13 stycken mäldekvarnar. Den specialförteckning över delägarna i dessa kvarnar, vartill anteckningar i jordeböckerna hänvisa, har ej kunnat återfinnas, liksom icke heller protokollet över den hållna rannsakningen, varför icke kan avgöras om Prästqvarnen var inbegripen bland dessa 13 mäldekvarnar. Enligt »Jordebok öfver Gagnefs socken inom Säters Fögderie af Stora Kopparbergs Län, upprättad år 1829», och av kungl. kammarkollegium fastställd den 24 oktober 1834 finnas efter vad som vid jordrannsakning den 16 november 1829 undersökts och av den församlade menigheten medgivits följande »Husbehofs Mjölqvarnar» i den s. k. Qvarnforsen: Liss Forssbygge Kärrbygge Liss Ålbygge Prest Stor Ålbygge Men Esttjerna Liss Svinsa Stor Svinsa Liss Gagnefs Stor Gagnefs

qvarn » » » » » » » » » »

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

202 Gamla Forssbygge qvarn Nya Forssbygge » Nolåkers » Näsbygge » Maklösa » Gärds Hälla » Backhälla » Stora Nyqvarn » Hol » Hindrika » Lilla Ny » Liss Hälla '» Berg » Kohls »

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

tillsammans 25 stycken samt en husbehovs Sågkvarn »vid Grådaforsen» Såvitt av tillgängliga kartor och handlingar kan ses är kvarnforsen identisk med Grådaforsen eller Gagnefsfallen. Någon förteckning över ägarna till de i 1829 års jordebok upptagna kvarnarna har ej kunnat återfinnas. Å en åren 1806—1807 upprättad karta över Gagnefs socken redovisas tvenne områden å forsens vänstra sida under fig. n : r 51, vilka i tillgängliga fragment av handlingar till kartan beskrivas såsom »2 st. hollmar uti öster Dals Elfwen» med en areal av 40 tunnland. I vattendraget mellan holmarna äro å kartan husbehovskvarnar angivna och mellan den större holmen och Gagnefslandet är utmärkt ett kvarnställe. Kvarnarna eller dispositionen av holmarna omnämnes i övrigt ej. Åren 1811—1818 övergicks Gagnefs sockens inägor och skogsmark av storskiftesbyadelning. I protokollet för den 14 maj 1817 finnes följande beslut infört: »Skulle vid hvarje Såg och Mjölqvarn aftagas En Rymd af E t t Tunland till Vedbrand och rymme för nödiga H u s samt Dambyggnader.» I allmänhet synas de sålunda tillkomna undantagen ha utmärkts å storskifteskartan, varvid dock märkes att där två eller flera vattenverk erhållit utmål intill varandra, de särskilda utmålen för varje vattenverk ej angivits. Detta gäller även utmålet å Grådaforsens vänstra sida. vilket i ägobeskrivningen redovisas under fig. n : r 628: »Skogsbacke vid Forssqvarnen aftagen till utrymme för Qvarn- och Sågar» med en areal av 24.— tid hemägor samt en genom området flytande mindre bäck med en areal av 6 kappland såsom impediment. Jämväl å kartan är undantagets karaktär av utmål för vattenverken angiven. — I delningsbeskrivningen över storskiftet å skogsmarken redovisas undantaget icke och huru härmed varit förhållandet i delningsbeskrivningen över storskiftet i inägorna låter sig icke avgöra, då densamma synes ha blivit förstörd. Såväl 1806—1807 års karta som ägobeskrivningen till storskiftet synes antyda, att undantaget redan före storskiftet varit begagnat såsom utmål för kvarnarna och vid storskiftet har området ifråga icke undergått gradering utan utnollats, d. v. s. redovisats såsom impediment. I graderingsprotokollet över socknens skogsmark upptages området utan åsätt grad bland »Gjärdesbackar uti Inägorna» såsom »En skogsbacke norr om österforss by, vid qvarnforssen emot Elfven». Området har alltså ej kommit att tagas i beräkning vid ägotilldelningen vid storskiftet. I sammandraget över socknens areal inräknas det till utmål avsatta området. Av ovanstående framgår att ordalydelsen i skiftesprotokollet den 14 maj 1817 synes tyda på att de byar och hemman som äga kvarnar eller del i sådana jämväl äro delägare i utmålet vid Grådaforsen. I betraktande av att hela socknen vid storskiftet utgjort ett skifteslag därvid delningsgrund i skogsmarken för pastors och militieboställena varit hemmantalet och för övriga hemman det reducerade jordatal, som varje jordägare vid inägodelningen bekommit, samt vid det förhållandet att i

203 delningsbeskrivningen över storskiftet å skogen i skifteslagets ägor (57343 tunnland 15 5 / 8 kappland i areal och 24954 tunnland 25,3 kappland i uppskattning) inbegripits jämväl utmålet vid Grådaforsen, och delägare i den gemensamma ägomassan voro Pastorsbordet för 1 mantal [Capellansbordet » Vs » Skolmästarebordet » 1/8 » Stabslö jtnantsbostället Grada » 7 / 32 » Fältväbelsbostället Nohlbeck » 3 / 32 » samt Skattej ordägarna eller socknen » 78 33 /i 28 mantal torde ifrågavarande utmål vara att anse såsom en skifteslagets samfällighet. Vattenområdet redovisas ä karta och i ägobeskrivning under ägofigur n : r 624 »österdahls Elfven från Gagnefs bro till Åhls rå» med en areal av 479 tunnland 24 kappland såsom impediment. Några särskilda bestämmelser om vattnet synas ej ha blivit träffade under storskiftet och detsamma redovisas icke heller i delningsbeskrivningen. Under sådana förhållanden synes alltså bestämmelserna i jordabalken 12 kap. 4 § vara avgörande ifråga om rågångarna i vattnet och det område av älven vari kvarnarna äro belägna böra hänföras till det vid storskiftet avsatta utmålet. Utdrag av Gagnefs sockens storskifteskarta bilägges, varjämte de remitterade handlingarna återställas. Stockholm och kungl. kammarkollegii arkivkontor för lantmäteriutredningar den 12 november 1921. Sven H. Liedbeek Ur kungl.

kammarkollegii

advokatfiskals

arkiv.

9. 1557 d. 29 januari Gagnäf. Iläradsböfdingen Jöns Perssons dombref emellan Mats i Forss, å ena, och Gagnäfs socknemän, å den andra sidan, angående en vid prästebolets åker belägen rödjning, hvaraf den förstnämnde ville komma i besittning, såsom af hans stjuffader uppodlad papp. orig. J. P. D. 1557 f. 255. v. Then 29 dagh januarij thingades utij Ganghnäff sochn anno etc. 57. Nämpden, Anders j Resta Anders j Grada Joen j Nordenåker Matz Larsson j Biörken Per Halvarsson jbidem Hans j Sääll Joen j Bomesarffvet Per Hanson j Boda Halvard Olson jbidem Oluff Larson Bärtijl j Edzstierna Joen j Lijur. Kom fför retthen Mattz j Forss, och klagade effter en rödningh som hans stiuffader hade uprödt, then tid han var klockare hvijlkijn rödningh lijggiandes är ved preste åkren, så att ther är gård j gård och menthe Mattz så att han vijlle vijnna samma rödningh jghen unden klockare boletth, hvijlkett menighe man svarade, och sade thertill näij, och budhe honom j förbätringh 6 march, och utloffvade, att hvad skatt ther bliffver uppå lagt, skal vel utgöres cronone tijl gode, aff then ther sitter uppå klockare bolett etc. hvijlkit ärende jagh lott tijl nämpden, att ransaka the fför rett funno, att effter thet lågh så när prestegårdens åker, och klockare gården, skulle thet bliffva ved klockare bolett, och the för bettringh bätrades med 6 march, som sochnen skulle giffva arffvijngarne, hvad han eij vijlle tagha sama penninger, skulle K : M : (Kongl. Maj:t) kennis ved them när the hade stådt j retten natt och åår. Ur Diplomatarium

Dalekarlicum,

III

del. n:r

8^8.

204 10. Til föllgiörande af thet, som Högwördige Dom-Capitlet i Westerås, igenom aflemnad skrifwelse, til Högwördige Herr Prosten Magist: Magnus Sahlstedt, har behagat åläggia prästerskapet i Gagnef, at genom vidimerade afskrifter bewisa, huruledes Paedagogus therstädes är plichtig, at för then härtils af Socknen upburne lönen interessera i predikoarbetet, har man effterföljande skiäl sammandragit och inhämtat, samt nu till Högbemelte DomCapitels egit gottkjennande i ödmiukhet öfwerlåta welat och bordt: l:o) I långliga tider tilbakars, berätta församlingens äldsta, en präst H : r Olof Höök wid namn, hafwa bebodt klåckarbordet här i Gagnef, och upburit af hwart matlag ett halfft trö och en kanna säd, samt therföre predikat, då ännu hwarken Schola wårit inrättad eller Scholmästare hitsatt. Men effter berörde Hööks afgång har Pastor H : r Eric Brovallius låtit sin Son H : r Mathias Brovallius förrätta de prästesysslor, som för det halfwa tröet giöras bordt, hwilken tilsatt sin dräng Jonas Larsson at i 3 åhr bruka klockarbordet, och skiöta klockarsysslorna, då ock han fått uppbära 1 kanna säd, af hwart matlag, för sitt beswär, och på sin husbondes I I : r Mathiae wägnar det halfwa tröet. När om sider H : r Mathias Brovallius sielf flyttade til klockargården, då ankom först, effter Kongl. Maij:tz nådigste befallning, den första Scholmästare Pehr Byensis hit til Socknen och bodde i Scholgården samt åtniöt blott sina 20 tunnor enkel hafra af kyrkjoherberget. Effter merberörde Brovallii flyttning til Capellansgården, kom H : r Eric Ling til klockargården, upbärande lika lön, emot samma och lika sysslors förrättande, som hans antecessorer Brovallius och Höök; men Byensis satt ännu wid Scholan intil åhr 1686, då han af ålderdom och andra tilstötande bräckligheter så af sig kom, at Eric Ling måste sammandraga både Scholae- och klockarprästsysslorne, lemnande til Pehr Byensis 8 tunnor säd åhrligen så länge han lefde: och ifrån then tiden hafwa thesse sysslor altid warit Combinerade, så at Scholae eller klockarprästen, upburit för prediksysslorna 1 / 2 trö eller 4 kannor säd: för Scholarbetet 20 tunnor enkel hafra, sedermera fördublade, och för klockartiensten en kanna säd, hwar til omsider är tillagt och genom 1687 åhrs Commission faststäld ännu en kanna, då han för präste- och klockarsysslorna nu får upbära 6 kannor eller en full fierding. Om altså intet annat skulle kunna tilbiuda Paedagogus interesserandet i prediksysslorna, så lärer en långlig oklandrad Succession honom thertil förplichta, i det Mathias Dahlin Succederat Brovallius, effter honom kom II :r Sven Biörkman och sidst Johan Miklin, hwilken ock i 14 åhrs tid tacito consensu låtit sig både med arbete och lön benöga, fast han nu i thet sidsta åhret syntz hafwa welat utan orsak draga saken i twifwelsmål hos sig sielf, men aldrig ännu hos någon annan, som grundeligen warit derom underrättad och med en förnufftig proportion jemfördt lönen emot arbetet. Georg Wallman Gagnef d: 12 Maji 1735. Sven Biörckman Joan:Klingberg. 11. Åhr 1762 d. 17 December, enär underteknade, enligit Högtärade Härads Rättens Dom af d. 16 Februarii innewarande åhr woro til Nohlbäcks byn, at urskilja hwarest den hage är belägen som I n s t r u m e n t makaren Johan Elf grens faderfader H : r Lars Lillherentjus kjöpt af Eric Ersson i Gärde, likmätigt HäradsRättens fastebref af d. 16 Decembr. 1672 samt om och huru mycket til den samma af utmarken blifwit

205 intagit kommo därwid jemte parterne H : r Magister Enstedt och Johan Elfgren tilstädes å Gagnefs byns och Nohlbäcks byamäns wäg. Nemdemannen Walförståndige H a n s Olsson i Gagnefs, samt laggar Pehr i\ndersson, Olof Pärsson och Mats Christophersson i Nohlbeck, hwilka dock icke med någon wisshet kunde utwisa h u r u mycket wore til nyes instängt, och som parterne sielfwe eij eller kunde therom lemna någodt tilförliteligit beskjed, och å bem:te 1672 års fastebref, som dock nu icke war til hands ej heller innehållet af then ther omrörde hage skall finnas utfördt; ty blefwo I I : r Magister Enstedt och Elfgren efter något sins emellan plägat samtal med byagrannarnes bejakande sålunda öfwerens, at Elfgren får en afstakad andel af denna hage närmast wägen, på yttra ändan IS1^ refstång ifrån gärdslegården, som iir uppstängd, brede wid wägen, til hörnet wid så kallade Spegelbastugan, som dock nu är borttagen, samt på öfra ändan emot laggar P ä r s hästhage, fem refstänger ifrån den gärdslegård som är för Mats Christophersons gårdstomt stående til en liten gran hwaruti märcke högs så wäl som där midt före uti gärdslegården emellan hwilka mareken en ny gärdslegård uti en rätt linea kommer at upstängas hwaruti H : r Magister Enstedt och Elfgren til hälften hwar deltaga, och blifwer som sagt är sidstnämdes tilhörighet på östra sidan therom och hwad sedan på wästra sidan om wägen öfrigit är skall enligit nästgräntsande byagrannars friwilliga bejakande nu och ewärdeliga tider tilhöra Klockarebostället. Elfgren ärhindrade härwid at han borde niuta ärsättning för the gärdslegårdar som på hans bekostnad utan thenne hage blifwit upsatte, men I I :r Magister Enstedt sade sig ei någodt derföre kunna bestå, emedan boställets hage skulle wid hans äntrade dertill böra wara hägnad, hwarföre Elfgren om han det så nådigt finner, har samma sin förmente rätt Lagl. at utföra, men den förening, som i alt det öfriga sluten är warder nu med behörig underskrift sannad. Gagnef och Nohlbeck ut Supra J. Lind J a n Pärson i Gröntuf Claes Enstedt. Johan Elgren lika lydande med originalet. Ur Västerås domkapitels arkiv rörande Gagnef. »Äldre handlingar.» »48 n:r (1631—1825).» 12. Är 1769 d. 31 J a n u a r i j , förrättades Lagtima Härads Ting med Gagnefs Socken, uti Sockne stufwan; närvarande, som Domboken utwisar. I närwaro af Krono- och Consistorii fullmägtige, LandsFiscalen wälbetrodde Johan Gestrin och Her Scholae-mästaren ährewördige och wällärde Erich Sernander, begärte H e r r Scholae-mästaren wälärewördige och Höglärde Magister Claes Enstedt, at, såsom en tillhörighet til Klockare bordet, thet Enstedt nu för tiden innehafwer, få til Hästhage inhägna then så kallade Karl- eller Kafwel bromyran, straxt ofwanför Berggården, på wänstra sidan ifrån Kyrkan om mockfjerds Kyrkowägen, wid Skräddarbacken, til fyra tråssar, om Etthundrade ahlnars längd i fyrkant, med förbehåll, at, i fall samma myra med sine uddar skulle sträcka sig widare, än thet upmätte tråss talet i qvadrat innehöllo tå få instänga der omkring et sådant öfwerskott till landfäste för gärdesgårds staden, samt et för en så oländig marks uprycktning njuta the friheter och förmohner, som lag och Kongl. förordningar medgodfwo, äfwen och för någon skogbewäxt trakt på så kallade Spögubbheden, om Trettiotwå Sneslands widd, som redan uprögt blifwit, samt med brytning, rothuggning och dikande i thet minsta kostat Sex dahler Kopparmynt Sneslandet, enligit länsmannens wälaktad Johan Linds och nemdemans wälförståndig Hans Olofssons i Gagnefs byn, den 11 October sistledne så wäl therå, som den

206 omnämde Hästhagen håldne syn och besigtning. Hwaröfwer, sedan angräntsande jordägare hörde blifwit, Beslöts. I anseende til nödwändigheten för Klockare bordet, at med Hästhage blifwa försedt fant Härads rätten skjäligt, efter nämdemans Bo Anders Anderssons i wästtjerna, å wederbörandes wägnar gjorde begifwande, tillåta Herr Scholae-mästaren Enstedt, at,, efter föregången utsyning, intaga på wästnorra sidan om mockfjerds Kyrkowägen, en så stor trakt til Hästhage, som emot den å wästra sidan redan upmätte trakten kan wara swarande; men i fall något klander å wästnorra sidan gjöras skulle, står H e r r Maagister Enstedt tå fritt, at den utsynte Karl- eller Kafwelbromyran til Hästhage instänga och frugtbärande gjöra, Hwarå H e r r Magister Enstedt sedan har at åtnjuta de friheter och förmåhner, som lag- och Kongl. förordningar medgifwa, äfwen och uppå den redan uprygtade tragten å så kallade spögubbheden, hwaremot intet klander anfördt blifwit. År och dag of:an skrifne. På Härads Rättens wägnar Gustaf Mallmin. År 1769 d. 6 aug. efter Söndagen förut skjedd pålysning, instälte sig östtjerna Tredings åboar uti Sochnestugan, då föregående Högt ärade Härads Rättens dom blef för dem upläsen, med efterfrågan om de häldre wille bejaka Scholae-mästaren Wälärewördige och Höglärde H e r r Magist. Enstedt, at til Hästhage få inhägna den så kallade Karl- eller Kafwelbromyran, som tilsynt blifwit, eller at en sådan haga af sam a innehål finge intagas på wästnorra sidan om mockfjerds Kyrko wäg; men som bägge dessa ställen af större delan the närwarande aldeles bestriddes, oansedt efter en d. 29 Nov. 1717 utwärckad förenings dom som wid samma tilfelle äfwen blef upläst; Tredingboerne äro skilde ifrån hwarandra uti hemlöten, så lärer detta Rättens utslag däruti blifwa gällande, at ofwan berörde myra, såsom mer umbärlig, och hwaraf lötesmarken i nu beskaffat tillstånd, minsta afsaknaden känner, warder til dät åstundade behofwet anwänd och nyttjad. Gagnef ut Supra. J. E. Lind. Ur

Västerås domkapitels arkiv rörande Gagnef. »Äldre handlingar» »J,8 n:r (1631—1825.)» 13.

Specification på Capellans-lönen i Gagnäf. Hwad Capellans-bordet i Gagnäf anbelangar, så är thet af församblingen förlänt Capellans åkren består mast af swag sandjord, som är ungefehr twänne tunnors utsäde nembl 1/2 ti. rogs. och l1/? tunna Hagerblands uthsäde om åhret. Efter tunnan kan falla stundom 12. stund. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19 stundom 20 skylar til högsta när ijmight(!)åhr är. Efter skijlen gifs stundom en fiärding, stundom mindre, såsom i thetta åhr 16 skijlar efter t. l : e efter 2 t. 32 skijlar, som göra ungefehr 32 fiärdingar, thet är af Capellans bordet . . . 4 t. Capellans änget intet mehra än 4 lass höö, elakt. Af Gagnäf den 1 Novembr. åhr 1695. Nihil Suppresum

Matthias Hedstroem v. d. in Gagnes minister. Ur Västerås domkapitels arkiv rörande Gagnef. Volym »Gagnaef och Mockfiärd» 35.

207 14. Utdrag af Protocollet, hållet vid frivillig Auktion å Komtilhnåtta Gästgifvaregård den 14 :d November 1864. S. D. Efter behörigen utfärdad och Kungjord lysning företogs till försäljning, Stora Kopparbergs Bergslag tillhörig Egendom N : o 6 i Heden om Sex tunnland 21 967/1000 kappland Reducerad skattejord med tillhörande skog och betes mark; och stannade Mockfjerds Capellslag genom dess befullmäktigade ombud för högsta anbudet, Femhundra trettio Riksdaler Rmt för hvarje reducerat Tunnland med skyldighet att dessutom lösa på Egendomen befintlige 2: ne lador med Etthundratio Riksdaler Rmt; hvadan berörde Egendom\inslogs bemälte Mockfjerds Capellslag tillhanda i Egande Capellslaget härmed sedan köpeskillingen blifvit behörigen erlagd och qvitterad, styra och råda som annan dess Lag och Wälfångna Egendom. 967 Köpesumman för 6 Tunl. 2 1 — — Kpl. å 530 Rd 3543 Rd 82 öre D:o

för 2:ne Lador

110 Rd Summa

3653 Rd 82 öre Rmt.

Rätteligen Utdraget betygar: S; J ; Ekeroth Krono Länsman Ofvanstående Köpeskilling Tre Tusen Femhundra Femtio t r e Riksdaler 82 öre för fastigheten och E t t H u n d r a tio Riksdaler alt Riksmynt för 2:ne Lador är denne dag genom behörige förbindelser till fullo betald; Qvitteras: Gagnef den 18 J a n u a r i i 1865 Säg. 3653 Rd 82 öre Rmt. S; J ; Ekeroth (Sigill) § 73. År 1866 den 21 December, å Gagnefs Lagtima Hösteting, meddelade Härads Rätten på omstående egendomsförsäljning första Uppbudet hinderslöst, Mockfjerds Kapellsförsamling tillhanda, betygar. På Härads Rättens vägnar, P . E. Bosaeus § 38. År 1867 den 2: dra April, å Gagnefs Lagtima Wår-Ting, meddelades å omstående köp Andra Uppbudet; betygar, På Härads-Rättens vägnar: P . E. Bosaeus § 12. År 1867 den 1 Oktober, å Gagnefs Lagtima Höste-Ting meddelades på omstående köp Tredje Uppbudet och den 30 December samma år laga fasta; betygar, På Härads-Rättens vägnar: P. E. Bosaeus 15. Gagnefs Sockens Tingslags Härads R ä t t i öster Dalarnes Domsaga Gör veterligt: Att aldenstund hos Domstolen till fastedömande förekommit bevittnade af handlingen den 14: de Nowember 1864, hvarigenom Mockfjerds Kapells församling, för Tretusen Sexhundra Femtiotre riksdaler åttiotvå öre riksmynt, från

208 Stora Kopparbergs Bergslag, vid å samma dag föranstaltad frivillig auktion tillhandlat sig Sex tunnland tjuguett och niohundra sextiosju ettusendedels kappland reducerad skattejord med tillhörande skog och betesmark samt tvenne lador, allt under N:o 6 i Heden; och Upbud blifvit härå meddelade den 21:sta December 1866 äfvensom den 2:dra April och den l : s t a Oktober innevarande år, samt kungörelse om berörde afhandling varit upläst uti Tingslagets kyrkor och anslagen å Rättens dörr, utan att något klander härutinnan inom den numera förflutna laga ståndstiden försports fördenskull och i öfverensstämmelse med hvad LagfartsProtkollet för nedanstående dag under nu pågående Lagtima Ting med förenämnde Tingslag anvisar, fann Härads Rätten skäligt genom detta öppna Fastebref förklara, det skulle Mockfjerds Kapellsförsamling uti eganderätten till ofvanförmälte egendom åtnjuta den säkerhet, som med Lag och fasta å jord är förenlig. Gagnef å Tingstället den 30:de December 1867 På Härads Rättens vägnar P. E. Bosaeus (Sigill) (Sigill)

17.

Ål.

I »Beskrifning öfver provinsen Dalarne», del. 1, 3:dje häftet, tryckt i Falun 1863, sid. 6 och 7 läses följande. Åls socken x) hade enligt sägnen i äldsta tider utgjort ett eget pastorat, ehuru socknen sedermera blivit förenad med först Leksand och sedan Gagnef. Tiden för dessa föreningar vore dock icke ens i folksägnerna känd; man visste blott att församlingens själavård närmast ombesörjdes av en på stället sittande komminister. År 1613 skildes socknen från Gagnef och blev eget pastorat 2 ). Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har för Åls pastorat fastställts genom Kungl. Maj:ts resolution den 27 november 1919 att äga tillämpning från och med den 1 maj 1921 till och med den 30 april 1941; dock att, därest nådigt beslut om överflyttning i kyrkligt hänseende av Vrebro by från Bjursås till Åls socken under nämnda tid bleve meddelat, löneregleringen ej skulle gälla längre än till dess sådant beslut ginge i verkställighet. I pastoratet finnes endast kyrkoherde.

Löneboställe. Enligt löneregleringsresolutionen är till kyrkoherdens avlöning anslagen, bland annat, avkomsten av kyrkoherdebostället 1/8 mantal krono Prästegården med därunder lagda kronohemmanet Storbyn n:r 2 i Åls socken.

Kyrkoherdebostället. Av en för biskopsvisitation i Åls församling den 24 februari 1628 upprättad förteckning 3) inhämtas följande. Utsädet vid Åls prästbord hade be1 ) A nyssnämnda sid. 6 förmäles j ä m v ä l : Det vore svårt, om icke omöjligt, att uppgiva varifrån denna urgamla socken fått sitt namn. Gissningsvis, ehuru utan tillfredsställande skäl, hade man t r o t t det komma av de gamles ålmark eller allmänning. Ä n n u hörde m a n ock den förmodan göra sig gällande, som redan Hulphers anförde, att det skulle vara taget av den ållika slingring, som Dalälven genom Insjön där bildade, men detta vore så mycket mindre antagligt, som älven på flera andra ställen av samma skäl skulle givit större anledning till dylika benämningar. Äldsta traditionen vore dock, att det ymniga ålfiske, som där fordom erbjudits, föranlett namnet. Men med avseende därpå, att socknens kyrka förmodades vara den äldsta i hela Österdalarne, syntes m a n snarare böra instämma i Hulphers antagande, att då denna från början varit den enda i bygden, h o n fått sitt n a m n av det gamla götiska ordet al eller ahl, som b e t y t t kyrka eller tempel. Man kallade henne med det gemensamma n a m n e t kyrkan, emedan hon p å den tiden icke med någon annan kunde förväxlas. Benämningen hade sedan övergått på den omgivande trakten. 2 ) Å sid. 7 i nämnda arbete återgives följande av Hulphers antecknade berättelse: »Vid det tillfälle att konungen (Gustaf I I Adolf) varit i orten skall dåvarande pastor i Gagnef, h e r r Knut, framställt en fråga, om han finge dela en kaka, som h a n hade med sig ibland sina vänner, och, då frågan af konungen blifvit bejakad, h a r herr K n u t gjort tillämpningen på sig och sina två m a g a r samt Bjursås och Ahl, då herr Erik, som var adjunkt i Gagnef, fick Bjursås och herr Lars Åhl, der h a n r e d a n förut var kapellan.» 3 ) Bil. 1.

1954 28

210 räknats årligen utgöra dels 2 tunnor för dess ursprungliga område och dels 1 trö för ett genom donation av Anders Olssons i Holen hustru Elisabet tillkommet område. Årliga höavkastningen vid bostället hade beräknats utgöra 10 lass. Bostället hade därjämte en tredjedel i en vattenkvarn, vars återstående två tredjedelar innehades av Gagnefs prästbord. Boställets skog och mulbete vore av dålig beskaffenhet. En bostället förut tillhörig in emot Bjursås belägen äng i Gravsjön vore dåmera försåld till Bjursås. Beträffande ovannämnda hemmanet Storb} r n, i äldre handlingar benämnt Sorby, och även Sörbyn, — med avseende å vilket hemman Hulphers å sid. 86 berättar att vid år 1533 i januari företagen räfst med allmogen i Dalarne för delaktighet i det s. k. klockeupproret hemmanets ägare Nils blivit såsom en av anförarne avrättad — har vidare inhämtats följande. Vid laga ting med allmogen i Åls socken den 6 december 1673 gåvo Erik Axelsson i Kilen och Lars Olsson i Holen tillkänna, hurusom deras förfäder ägt ett Bjursås benämnt skattehemman, som av »framfarne Konungar» skulle vara lagt under Bjursås prästbord, varemot desse i stället bekommit ett Sorby benämnt kronohemman, vilket emellertid sedermera skulle »vara gifvet till prästebohlet i Åhl». Tillika föregavs »at det Kongl. brefvet dat. Leksands prästegårdh den 12 nov. 1613 '), som dhe sig till försvar öf:r b:de Sorby hemman skulle hafva, ähr vordet fördolt, det dhe nu hafva igen bekommit, begiärandes at niuta b:e hemman effter högstb:e Kgl. brefs innehåld». Däremot företedde dåvarande pastorn i Ål Olof Schedenius till styrkande av att hemmanet borde lyda under prästbordet i Ål följande handlingar, nämligen: dels konung Karl IX:s brev, daterat Stockholm den 21 september 1602, »uthgifvet till en Anders Matsson b:d, förmählandes at honom b:e cronohemman Sorby skulle inrymmas», dels »en husesyyn på b:e cronohemman Sorby effter högstb:de Kongl. Maij:ts brefs innehåld, daterat Åhl den 20 martij 1603, sålun. lydandes at alle husen vore nederrötte, ägorne af ofvanb:te supplicanters föräldrar Erich Nilsson sampt Olof Erichsson distraherade och bortförpantade», dels Gustaf Adolfs brev, daterat Säter den 27 januari 1628 »gifvit ofvanb:de Anders Matssons enkia på offtab:de cronohemman Sorby för sig och barn effter barn för uthlagor, emedan hennes man det lijkasåsom af ödhe optaget hade och dherpå stoort slääp sampt arbete anlagdt», dels nåd. brev av den 23 april 1638 2), genom vilket dåvarande landshövdingen Peter Kruse anbefalldes att »ransaka om Åhls prästebohls lägenheet emedan b:de Åhls sochn hadhe supplicerat K. M:t till om offtab:de Sorby hemman at det måtte prästebohlet til hielp underläggias efftersom och ofvanb:de Anders Matssons enkia dher uthi skall hafva af stått sin rätt», dels dåvarande befallningsmannen Anders Jöranssons imission den 14 maj 1638 i »Sorby hemman under Åhls prästebohl», dels drottning Kristinas donationsbrev den 6 mars 1640 3) å kronohemmanet Sorby under Åls prästbord »till behageligh tidh», dels ock ett med anledning av begäran om kon1

) Bil. 2. ) Bil. 3. s ) Bil. 4. 2

211 x

firmation å nyssnämnda nådiga brev den 10 juli 1668 ) meddelat nådigt svar. Häradsrätten utlät sig härefter sålunda. »Emedan uthaf ofvantalde skähl och documenter bevijstes at Sorby ähr ett cronohemman som af Erich Axelssons i Kijhlen sampt Larss Ollsons i Hohlen förfädher så illa ähr handterat vordet at dhe för dhen orsaken skuldh ähre sagde dher ifrån och hemmanet uthi en annans (nembl. Anders Matssons) händer satt för åhrlige uthlagors afgifft, hvars enkia sedermehra sin besittningsrätt i hemmanet haf:r afstått och socknen effter underdånige suppliquer hafver dher å bref nutit till prästebohlets underhåld, dy handhafves och prästebohlet vidh hemmanet». I en jämlikt nådigt beslut den 31 augusti 1695 angående utarbetande av ett s. k. prästverk för Kopparbergs län av kyrkoherden i Leksands m. fl. församlingars kontrakt Laurentius Alstrin till domkapitlet i Västerås insänd handling rörande de ecklesiastika boställena i Åls pastorat 2) meddelas angående kyrkoherdebostället följande: Till prästbord vore dels av socknen givet 2 tunnland jord till utsäde, dels av enskild person testamenterat åker till Va tunnas utsäde och dels av drottning Kristina till »behageligh tidh» upplåtet ett kronohemman, benämnt Söderby. Detta hemman avkastade goda år högst 30 tunnor säd. Vid laga ting den 13 december 1695 träffades överenskommelse emellan kyrkoherden i Ål Johan Girseus och Erik Jonsson i Holen rörande fäbodplatsen Träftebo på sätt av bil. 6 närmare inhämtas. En för visitation upprättad, den 12 februari 1697 dagtecknad förteckning lämnar rörande Åls prästbord de upplysningar, som närmare framgå av bil. 7; dock torde den vid »Vthjord» gjorda anteckning rätteligen avse kaplansbordet. Vid ordinarie häradsting med Leksands, Åls och Bjursås tingslag den 80 november 1722 medgav häradsrätten begärd avvittring av kyrkoherdeboställets skog, som blivit bostället genom tingsrättens den 13 januari 1691 meddelade resolution i två skilda skogsparker tilldelad :i). Bostället förklarades vid laga ting den 1 december 1722 berättigat till betesrätt i »änget Hömohra» utan intrång av andra *). Den 28 september 1724 medgåvo Åls sockenmän bostället att taga fångskog å den s. k. Lukas marken 5). Vid laga ting den 22 november 1729 meddelades bestämmelser om betesrätt för bostället 6 ). Vid den 17 augusti 1787 förrättad husesyn å Åls kyrkoherdeboställe besiktigade synerätten uppodlingar i de s. k. Kohagarna, vilka uppodlingar till en areal av 303 snesland 9 bandland eller 7 3/5 tunnland under tiden från omkring år 1782 verkställts av kyrkoherden Nils Paqvalin. 1

) Bil. 5. ) Bil. 6. 3 ) Ur Als i Uppsala landsarkiv förvarade kyrkoarkiv. 4 ) Ur Äls kyrkoarkiv. Ser. I n:r 1, n:r 49. 5 ) N:r 51 i samma volym. °) N:r 52 i d:o. 2

Ser. I n:r 1, n:r 48.

212 Genom nådigt brev den 21 juni 1848 medgavs, att sockenstuguplatsen inom församlingen finge utbytas emot en från kyrkoherdebostället avsöndrad tjänligare jordrymd i och för uppförande av nytt skolhus och sockenstugubyggnad därstädes. Genom nådigt brev den 6 maj 1886 medgavs, att till utvidgning av församlingens kyrkogård finge av kyrkoherdebostället upplåtas en jordrymd om 0.2 29 6 hektar ävensom att från förra komministerbostället eller klockarebolet 1/16 mantal krono, vartill församlingen jämlikt nådig löneregleringsresolution den 21 oktober 1870 ägde dispositionsrätt, finge utan villkor om avgäld avsöndras ej mindre 0.3 0 7 hektar till förenämnda ändamål än även en jordrymd för att tilläggas kyrkoherdebostället i utbyte mot den till avsöndring därifrån ifrågasatta jorden med villkor att denna jordrymd efter i vederbörlig ordning verkställd uppskattning i värde fullt motsvarade vad som frånginge kyrkoherdebostället. Genom nådigt brev den 10 februari 1911 har medgivits, att från kyrkoherdebostället finge till lekplan för folkskola samt tomt för uppförande av en byggnad, inrymmande lärarbostad jämte församlings- och kommunalrum, mot årlig avgäld till Åls församling upplåtas två områden att under nyttjanderätt innehavas, så länge områdena bleve för avsedda ändamålen använda och laga hinder ej mötte, innehållande det till lekplan avsedda området 20 ar och tomtplatsen 31 ar 50 kvadratmeter. I gällande 1825 års jordebok upptages bostället såsom 1 / 8 mantal krono Prästegården, varjämte Storbyn n:r 2 finnes med sin ränta infört under kronohemman utan åsätt mantal jämte anteckning: »underlagt Åhls Prästebord».

Komministers- och klockarboställena. I förberörda förteckningen den 24 februari 1628 (bil. 1) uppgives, att klockarbordet hade några små åkerstycken i Tunesta och Sorby gärde, därav somligt brukades och annat låge i linda. Av Österdalarnes dombok för den 15 december 1665 inhämtas, att första uppbudet då meddelats å 76 snesland jord i kyrkåkern uti Ål »sampt en lijten stufvu öfver källaren och en bodh, medh ett lijtet gammalt stall», som Erik Andersson i Morän sålt »till Åhls försambling och dhess capellansbord för 330 d. kont.» Av Muncktells »Westerås stifts Herdaminne» inhämtas, att år 1679 komministern i Ål brukade »den lilla jorden till sysslan och Klockarebordet». I förenämnda för upprättande av ett prästverk för Kopparbergs län till domkapitlet insända handling (bil. 5) lämnas rörande kaplans- och klockarborden följande uppgifter: »Capellansbordet hafr i uthsäde l/É tunna och en tompt der af han högst får 6 hopar höö. Begge dera är kiöpt delz af socknens, delz af kyrckians medel». — »Klåckarbordet består af 2 fierdingars uthsäde, som och är gifvit af sockenen».

213 I ovanberörda förteckningen av den 12 februari 1697 redogöres för sistnämnda två boställen på sätt inhämtas av bil. 7. Av protokollet över den samma dag hållna visitation inhämtas, att församlingen begärt Erik Bjurman till kaplan samt anhållit att kyrkoherden Gira3us måtte med honom träffa avtal angående lönen, därvid bestämts, att »Hr Eric bekommer Capellanslägenheten med alla dess tillhörigheter item åkerstyckerne som höra till klåckartiänsten» ] ). I den 21 juli 1870 avgivet underdånigt utlåtande i det genom nådig resolution den 21 oktober 1870 avgjorda ärendet angående lönereglering för Åls pastorat meddelade kungl. kammarkollegium, att komministers- och klockarbostället i pastoratet redan den 29 november 1707 blivit av häradsrätten i orten såsom kapellansbord åsätt 1 / ]6 mantal utan att därunder något klockarbord uppgåves vara inbegripet, vilket likväl vore sannolikt, enär i därefter följande jordeböcker kaplansbord upptoges men icke klockarbord. I berörda nådiga resolution den 21 oktober 1870 förordnades, att komministerstjänsten skulle indragas och att församlingen, som ägde att disponera det åt komministern dittills upplåtna klockarbordet, skulle vara skyldig att avlöna klockare. Genom nådigt brev den 29 maj 1896 medgav Kungl. Maj:t, sedan riksdagen därtill lämnat sitt bifall, att »V16 mantal krono Klockarebolet» 2 ) i Åls församling finge på närmare angivna villkor försäljas. Genom nådigt brev den 5 februari 1897 medgav Kungl. Maj:t att mark, som från ifrågavarande hemman tagits i anspråk dels till gårdsplan för ett uthus till folkskolebyggnaden jämte gymnastik- och lekplats för skolbarnen dels ock till skolträdgård och planteringsland för skolläraren, utgörande en areal av 62 ar 20 kvadratmeter, finge vid hemmanets försäljning undantagas och av församlingen tills vidare för ovan berörda ändamål disponeras. Genom nådigt brev den 15 oktober 1897 godkände Kungl. Maj:t ett vid offentlig auktion den 16 därförutgångna juni avgivet köpeanbud å 13,200 kronor för egendomen, varpå Konungens befallningshavande i länet den 22 mars 1898 utfärdade köpebrev å klockarbostället med vissa undantag. Rörande jordavsöndring från komministers- och klockarbostället, se under kyrkoherdebostället. I Kopparbergs läns lantmäterikontor har utarbetats följande

»Memorial rörande ecklesiastika boställen inom Ils socken. Den vid uppläggande av jordregister för Åls socken av vederbörande länsstyrelse upprättade förteckning enligt formulär K upptager endast ett ecklesiastikt boställe inom socknen, nämligen Kyrkoherdebostället 69/i04 mantal krono. Detta boställe har i jordregistret uppförts på ett upplägg under ') Ur Åls kyrkoarkiv, Ser. N, n:r 1 a, sid. 9 och 10. 2 ) Bostället upptages i 1825 års jordebok såsom 1/ie mantal krono Capellansbordet.

214 benämningen Kyrkoherdebostället n:r 1. Ursprungligen har inom socknen även funnits ett komminister- och klockarboställe, — i 1825 års jordebok upptaget som 7, a mantal Krono Capellansbordet — vilket emellertid försålts genom köpebrev den 22 mars 1898. Kyrkoherdebostället har fått sina ägor lagligen utbrutna vid storskifte år 1818 å inägor samt vid delning av skogsmarken år 1877. År 1888 verkställdes ägoutbyte mellan Kyrkoherdebostället och förra Komministerbostället. Ägoutbytet fastställdes samma år. Vid storskiftet å inägorna erhöll Kyrkoherdebostället under litt. G följande ägor: Åker Äng Impediment

24.3989 hektar 14.8095 » 3.3784 » Summa 42.586 8 hektar.

Vid år 1877 förrättad delning av skogsmarken till Ecklesiastika Boställena i Åls socken, vilken skogsmark utbrutits åt prästboställena gemensamt vid åbodelning åren 1823—1824 av socknens skogsmark, erhöll Kyrkoherdebostället under litt. G. Avrösningsjord Impediment

223.00 6 7 hektar 15.1936 » Summa 238.2 0 03 hektar.

Genom det ovan nämnda år 1888 verkställda ägoutbytet ökades Kyrkoherdeboställets åkerareal med 0.0 762 8 hektar. Såvitt av jordregistret framgår, som beträffande Åls socken förklarats upplagt, har ingen avsöndring ägt rum från Kyrkoherdebostället. Utöver vad ovan anförts hava några upplysningar rörande Kyrkoherdebostället ej kunnat vinnas av i lantmäterikontorets arkiv förvarade akter. Falun i länets lantmäterikontor den 5 november 1925. Arthur Price assistent.»

URKUNDSBILAGOR. l.

Åål.

Vice matricula Ecclesiae Åål. in Vallib. Bestelt in visitatione 24 oc 25 Febr. Anno D. 1628 Then Christeligha Församling uthi Åål Samt hennes Tienare (äghor) Inkomst och uthgifft Anno D. 1628 then 24 Febr.

215 Prestebool. Åker. — Vthsädh. — 2 T:r än til itt trögh sädh giffuit effter S h. Elisabeth Anders Olson i Holen. Eng. — 20 lass wijdh pass. E n tridie deel i een wattuquarn hwilkens twå delar hö — Gagneffs prestegard til. Skogh- och mulebeet. elakt Vthjord. — 0 een eng aff graffsiön jn emoot Biwsås til 5 eller 9 är såld till Biusååsz för P e n g : r 39. daler 16. öre. Klockarebord. Åker — nåhre små stycken i Tunesta och Soorby gäle somptbrukas, sompt ligger i linde E n g —0 Skogh. — 0 Vthjord. — 0 Ur Åls i Uppsala landsarkiv förvarade kyrkoarkiv Ser. I n:r 1, sid. 7. 2. Wij Gustaff Adolph etc. Giöre witterliget att effter wår elskelige Kiäre H ä r r fader/: Christelig och Högloflig i Åminnellsse:/ Konungh Carl, hafuer igenom sitt Konungzlige öpne breef förordnat Biusåhs till till (!) een serdelles Kyrkio Sochn, och till Prästebool där vnderlagt een Skattegård Biusåås benämbdh medh dass tilliggiande ägor, till huilken gårdh Anders Pedersson och Peder Oluffsson rätte arfwingar wore. Och i dän staden igän vndt och bebrefwat them och theras arfwinge och effterkommande Vnder skatt ett Wårt och Cronones hemman i Åhl Sochn Liggiandes Söreby benembdt medh lijka till ägor som dät andra the mist hafwa, att niuta häfda bruuka och behålla. Derföre så hafwa förbe:te Arfwingar oss nu Vthj Vnderdånigheet besöckt, och ödhmiukeligen begiärat oppå förbe:te Hemman Söreby Confirmation dät till att niuta, och för theras rätta Skatt behålla. Wij hafwe för then skull theras ödhmiucke begiäran, Nådigest ahnsedt och gunsteligen Vndt och Confirmeret såssom Wij och nu medh dätta wårt öpne breef Confirmere och bekräffte att the för:te Hemman för theras rätta skatt bruuka häfde och besittie mage och skole, och giöre oss och Cronan där af tillbörlig Vthlagor och Rättigheet. Förbiudhe förthenskulldh alle som för wåre skulldh wele och skole giöra och låtha att tillfoge för:te Arfwingar eller theres effterkommande här emoth Hinder i någon måtto. Aff Lixan Prästegårdh d. 12 Novembris Åhr 1613. m Gustavus Adolphus (L. S.) Ur Bjursås församlings kyrkoarkiv. 3. Christina etc. Vår ynnest etc. Oss ähr her landzhöfdinge Petter Krusse för medellst Vår troo mans och biskop i Vesterås jntersesions skrifft jmpte Vår undersåtheres suplication ifrån Åhl sockn i österdalarna underdånigest förebrackt vordet hurusom till dheres prestebord så ringa äro, att kyrkioherden sigh dher af näpligen nähra eller underhålla kan ödmiukeligen begerandes det cronohemmanet i Sorby som en änckia her till besuttit och som dhe förmäle godwilligen af stådht hafver till prestegården för desse bettre uthrymme skull förordnas och legias måtte Vij hafve fördenskull detta ährendet till edher remiterat nådeligen befallandes att I noga ransaka velien om

216 prestegårdzägorne ähre så ringa ded presten icke kan blifva behållen med mindre han sålles varder benefiserat såsåm och huru med hemmanett föra vetter om thet elliest icke är någon prseuidicerligit lettandes oss tes beskreffvenhet förnimma tå Vj oss ther upå sedan vidare velie förklara Gudh Eder etc. Af Stockhollm dhen 23 aprilis anno 1638. Högstbem:te Hennes K. May:tz sampt Sveriges R. respetiue förmyndare och regeringh. Gabriel Oxenstierna Jacobiis D e l a g å e Clas Flem:g i r. Gustafss. S.r marsalk admirals stelle S.r. dråttz Axiell Oxenstierna Gabriel Oxenstierna S.r. cantzler frijhere till Mörby och Lindhollm S.r. skattmestere Ur Kopparbergs

läns kopiebok

II, sid. 129.

Vij Christina etc. Giöre vitterligett att emedan Vij hafve låtitt ransaeka,, på menige almoges af Åhl sochn i österdahlerna underdåniga anhållende och förnimme at kyrckioherden der sammastädes ringa äger hafver till prestbordet at hann sigh näpeligen der föda och uppehålla kan. Vij hafve fördenskuldh thenne theras tarf och nödtorfft medh nåde anhördt och af gunst och nåde bevilliat efter som Vij heer nådigst unne och bevillie them at niuta, ett cronnehemman Sörby be:dh under prestebollet Oss till behageligh tidh, der alle som vederbör vette sigh att effter rätta. Till yttermehra vijsso ähr detta medh V å r t t secret och Vare sampt Sverigies r:s respective förmyndares och regierningz underskrifft bekräfftadt. Datum Nyckiöpingh deen 6 martij A:o 1640. (L. S.) Gabriell Oxenstiern Jacobus Delagardie Carl Gyldenhielm Gustafsson S.r. marsk S.r. admirall S.r. drotz. Axell Oxenstierne Gabriell Oxenstiern friherre S.r. cantzler till Mörby och Lindholm S.r. skattmester. Ur Kopparbergs läns kopiebok III, sid. 22.

Wij Carl etc. Giöre witterligit, at Oss hafwer samtelige Allmogen i Åhl sochen och österdahlarne, Vnderdånigst praesentera låthit, ett wår högtährade K. F r u moders Drottning Christinae bref aff dn 6. Martij Åhr 1640, hwaruthinnan dem förunnas till förbättringh aff dheres Prästebordz ringa ägor och lägenheet, Chronohemmanet Söderby, doch till behagelig tijd, hwilket effter dhe att härtill i anseende till ofwanberörde Prästebordz ringheet hafwe oqwalt behållit och ännu besittia, fördenskull anhålla dhe uthi lijka vnderdånigheet om Wår Nådige Confirmation, att iämväll hereffter och framgeent må berörde Chrone hemman Söderby till Prästebordetz förbättring åthniutha; Samma dheras vnderdånigste anhållandhe hafwe Wij medh Nådher anhördt; Och alldenstundh alle sådane Confirmationer till ware myndige åhr och angående Kongl. Regiering ähre opskutne, welat dem detta Attestatum at dhe om Confirmation i rattan tijdh sökt hafwe, uthantwarda, och förmedelst detta hörsamme, dem i possessionen aff bem:te hemman Söderby till dheras Prästebordz förbättring in till dess om Confirmation der på som förbem:t

217 ähr, sökias kan, handhafwa och förswara. H ä r alle som wederböre hafwa sigh hörsambligen att effterrätta. Till yttermehra wisso, är detta medh wårdt Kongl. Secret T och wår högstährade ällskelige Kiäre frumoders sampt dhe andre wåre och wårdt Rijkes respective förmyndares och Regierings underskrifft bekrefftat. Datum Stockholm d. 10 Iulij A:o 1668. Heduig Eleonora, (sigill) (Underskrifter.) Ur Västerås

domkapitels

arkiv rörande Åls

pröMbord.

6.

1 följe af Hans Kongl. Maij:ts allernådigste befallning angående dhe förläningar, som prästerskapet samt kyrckior, scholar etc. af kongelig nåde i underhöll åthniuta, inlefvereras allerunderdånigst från Lexandz probsterij denne berättelse. Åhlz försambling 3. Till prästebord är gifvit l : m a af sochnene 2 tunland jord i uthsäde 2:ndo är till prästebordet testementerat af en bonde hustru sal. hust. Elisabeth Anderss Olssons i Hohlcn åker till 1I6 tunnos uthsäde 3:tio haf:r Hennes May:t salig drotning Christina ett crone hemman Söderby benämd till prästebordet allernådigst forunt. Såsom des bref sub lit. G. samt Kongl. May.tz vår nu regerande konungz vidare förläning sub lit H . uthviser. Detta hemman kastar af sig i fruchtsamma åhr högst 30 t : r säd, friheet här på åthniuter och pastor på 14 stiger kohl, och 2 åhrl. dagzvercken. 5. Capellansbordet haf:r i uthsäde Ve tunna och en tompt der af han högst får 6 hopar höö. Begge dera är kiöpt delz af sochnens, delz af kyrckians medel. 6. Klåckarbordet består af 2 fierdingars uthsäde, som och är gifvit af sochnen. Ur de i Västerås domkapitels arkiv förvarade primäruppgifterna till ett prästverk för Kopparbergs län. Serie F VI sid. 255 och 258. 7. Anno 1695 den 13 decembris hölts ordinarie häradsting i Leksands sochnestugu medh allmogen af b:te sochn samt Åhl och Biusåhs. Kyrckioherden i Åhl h:r Johan Giraeus förentes nu således medh Erich Jonsson i Holen om dhen fäbodeplats Träfvtebo, som dhe varit stridige om, att kyrckioherden niuter effter fastebrefvets lydelse af d. 14 decemb:r 1680 och 18 decemb:r 1686 sine siu ottondedehler uthi gamble täckten neder om gatan uthi alt, både åker och slog, som dher innom hanck och stöör belägen ähr, afståendes kyrckioherden heela dhen åkergräfning oklandrad till Erich Jonsson, som han (Erich) väster om samma täckt brukar och innehafver. Och skall den ofvanb:de gamble täckten, neder om gatan nästkommande vårtijd opprefvas och hvardera sin dehl dheruthi tilldehlas, hvareffter de andre rättigheeter sedan proportioneras. Dher till satte dhe sig emellan 40 mr Silf.m:ts vijte dhen att vara förfallen till, som dhen andre i någon måtto emot denne frijvillige förlijkning ofredar eller något här effter uthan laga tillstånd af lööten inkräcktar och instänger. Hvilket effter bägges dheras begäran blef stadfästat. •— — — — -— — — — — —• ' ' ' " Ur Österdalarnes domböcker.

18.

Bjursås.

I »Beskrivning över provinsen Dalarne», del. 1, 5:te häftet tryckt i Falun 1863, sid. 6 och 7 läses följande. Någon närmare kännedom om Bjursås sockens forntid ägde man icke J). Enligt Hulphers hade trakten, långt innan den blivit bebyggd, varit begagnad till betesmarker eller fäbodar under Ål. Sannolikt hade dock den första i Bjursås bofasta stammen under tidernas längd blivit betydligt uppblandad genom inflyttningar även från Kopparbergs socken. Att dess första innebyggare kommit ifrån Ål, syntes emellertid framgå därav, att då den ökade folkmängden påkallade prästerligt biträde och årliga gudstjänster på stället, Bjursås lagts såsom kapellag till Gagnef, vid vilken socken Ål samtidigt varit fäst såsom annex. På en kulle norr om kyrkan, Dödsberget kallad, sades kapellet från denna tid hava stått, men när det byggts vore obekant. Likaledes ägde man icke med visshet kännedom om, huru länge församlingen haft på stället sittande präst, ty ehuruväl den utnämnde förste kyrkoherden Ericus Henrici Helsingius uppgåves såsom förut varande komminister i Bjursås 1598, överensstämde dock icke detta med en annan uppgift att han såsom adjunkt i Gagnef blivit transporterad till pastorsbefattningen i Bjursås. — I det gamla kapellets ställe hade år 1599 uppbyggts en ny kyrka, även av trä. Huruvida denna nybyggnad stode i sammanhang med kapellets avskiljande från moderförsamlingen eller föranleddes av den gamlas förfallna skick, kunde icke avgöras. Enligt konung Carl IX:s brev, daterat Kopparberget den 26 nov. 1607 2), hade Bjursås kort förut förklarats skola utgöra en kyrkosocken, varjämte genom samma kungl. brev anslagits 2 skeppund koppar till klockor samt 4 tunnor vinsäd och 12 tunnor till pastors i Bjursås underhåll. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har för Bjursås pastorat fastställts genom Kungl. Maj.ts resolution den 14 april 1916 att äga tillämpning från och med den 1 maj 1917 till och med den 30 april 1937. I pastoratet finnes endast kyrkoherde.

Löneboställe. Enligt löneregleringsresolutionen är till kyrkoherdens avlöning anslagen, bland annat, avkomsten av kyrkoherdebostället y« mantal krono Prästegården i Bjursås socken. *) Beträffande namnet Bjursås, som i äldre handlingar skrevs Bjus eller Bjuresås, anföres jämväl a nyssnämnda sid. 6. I likhet med ännu fortlevande sägner härledde Hulphers socknens n a m n av Bjurar eller Bävrar, som fordom haft en kär vistelseort i Bjursjön eller Bjursen, samt de bäckar, som strömmade till och ifrån denna sjö, och förklarade namnets slutändelse häntyda på de å s a r och bergsknölar, som i Bjursås överallt uppsköte och betecknade en ovanligt våldsam naturrevolution vid traktens ursprungliga daning. 2 ) Bil. 1. f 6 6 s

219 Den äldsta i Bjursås kyrkoarkiv anträffade urkund angående Bjursås prästbord är en handling av den 22 december 1606, däri kamreraren Per Buller meddelar, att vid en av honom företagen undersökning av jordeboken över Kopparberget befunnits, att hemmanet »Käringearfuet» blivit av Kongl. Maj:t några år därförut upplåtet till prästbord i Bjursås. 1 ) Hemmanet finnes emellertid icke i senare handlingar angående bostället omnämnt. I en jämlikt nådigt beslut den 31 augusti 1695 angående utarbetande av ett s. k. prästverk för Kopparbergs län av kyrkoherden i Leksand m. fl. församlingars kontrakt Laurentius Alstrin till domkapitlet i Västerås insänd handling rörande prästbordet i Bjursås pastorat 2 ) meddelas följande: Prästbordet bestode av »6 tunnors utsäde, och 10 lass eng». Det hade fordom varit »ett bondehemman och skattegård, såsom kongl. bref vet vid handen gifver»3). Härjämte meddelas, att »fordom en öfverste nembhn sal. Jäsper Andersson Cruus gifvit till Biuus åhss kyrckia en techt eker ett åker stycke, som kallas Skiärbackehohln, hvilcken är af en kyrckioherde olaghn bortsåld». Till belysande av huru boställets jord förökats hänvisas till bil. 5. Rörande boställets skogsmark åberopas utdrag ur protokollet över en år 1709 hållen visitation 4 ). Vidkommande ovan omförmälda fastigheten Skärbackeholen har inhämtats följande. I en av landshövdingen i Kopparbergs län Gustaf Duwall den 29 april 1669 till reduktionskollegiet avlåten skrivelse 5) meddelas, hurusom för lång tid sedan en tvist rörande omförmälda fastighet uppstått emellan kyrkoherden i Bjursås Petrus Matthise Kumblseus och Bjursås församling, å ena sidan, samt bergmästaren Olof Larsson, å andra sidan, och att landshövdingen med anledning därav låtit genom landsdomaren i orten verkställa en utredning i saken av innehåll bil. 8 med tillhörande handlingar närmare utvisa. I en till landshövdingen Duwall den 8 juli 1669 avlåten skrivelse förklarade reduktionskollegiet sig vilja avgiva betänkande i ärendet, sedan av parterna å ömse sidor undfångna kungl. brev blivit till kollegiet insända. — Så vitt kunnat utrönas, har ärendet därefter icke varit föremål för kollegiets behandling. I reduktionsjordeboken av år 1685, upptages Skärbackeholen såsom ett bergsfrälsehemman jämte följande, det näst därefter upptagna hemmanet Torp jämväl avseende anteckningar: »H:r Assessoren Oluf Larsson kiöpt ifrån Kongl. Maij:t och Cronan under bergzfrälses frijhet och Rättighet, förmäler Hennes Kongl. Maij:ts Drottningh x ) Bil. 2. Enl. ett hertig Carls brev av den 8 maj 1598 hade underd. framställning gjorts av Bjursås socknebor om hemmanets upplåtande till prästbord i Bjursås. Bil. 3. 2 ) Bil. 4. s ) Se bil. 2 sid. 215. 4 ) Bil. 6. 5 ) Bil. 7.

220 Christine breff Dat. Stockholm d. 17 December 1651 Iämbwähl Confirmations brefwet af H a n s Kongl. Maij:t glorwyrdigst i åminnelsse Sahl. Konung Carl Gustaff gifwit på Bergzfrellsses frijheeter Dat. Fredrichzborg på Sähland d. 13 Aug. 1659 hwilka lägenheeter liggia på förbuden ort och ty Kongl. Maij:t lössen förbihållit. Possideras nu af Sahl. Carl Ugglas änkia.» Omförmälda två kungl. brev hava varken i riksarkivet eller annorstädes kunnat anträffas. Den 20 augusti 1709 förrättades husesyn i Bjursås prästgård och upptogs därvid boställets jord på sätt av bil. 9 inhämtas. Kyrkoherdebostället upptages i nu gällande 1825 års jordebok på sätt i förberörda löneregleringsresolutionen förmäles. Då i utbyte mot det skattehemman »Biusåås», som enligt förberörda kungl. brevet den 12 november 1613 uppläts till rjrästbord i Bjursås, lämnades ett kronohemman Sorby eller Söderby i Als socken, torde det till prästbord upplåtna hemmanet få anses hava iklätt sig krono natur. Av nådigt brev den 29 maj 1891 inhämtas, att en av Bjursås församlinggjord underdånig ansökning att få försälja kyrkoherdeboställets på en nymils avstånd därifrån belägna fäbodelägenhet om 17 snesland odlad jord blivit av Kungl. Maj:t avslagen. Genom nådigt brev den 4 juni 1920 har Kungl. Maj:t medgivit, att den kyrkoherdebostället tillkommande vattenrätt i Fjällgrycksån från dess utlopp ur sjön Fjällgrycken till platsen för en ifrågasatt kraftstation finge för utnyttjande vid berörda kraftverk genom uppdämning eller vattenavledning upplåtas till Bjursås belysningsförening u. p. a. för en tid av 85 år, räknat från den 17 juni 1918, samt att föreningen finge under samma tid för damfäste och annat kraftverkets behov förfoga över ett närmare angivet område om 64.io ar av boställets skogsmark, allt under vissa angivna villkor. I Kopparbergs läns lantmäterikontor har utarbetats följande;

»Memorial rörande ecklesiastika boställen inom Bjursås församlings pastorat. Den vid uppläggande av jordregistret för Bjursås socken av vederbörande länsstyrelse upprättade förteckning enligt formulär K upptager endast ett ecklesiastikt boställe inom socknen nämligen kyrkoherdebostället. Detta boställe har i jordregistret uppförts på eget upplägg under benämningen Prästgården N :o 1 och utgör enligt sagda register en fastighet om 1 4 mantal krono under allmän disposition. Prästgården N:o 1 eller kyrkoherdebostället har fått sina ägoområden uppmätta och bestämda dels vid en år 1811 verkställd arealavmätning av Prästgårdens odalägor, dels vid storskifte (byadelning) å skogsmarken till Bjursås

221 socken, vilket skifte fastställdes år 1812, dels ock vid åbodelning år 1837 å Bjursås sockens utskog. Enligt beskrivningen till den år 1811 verkställda area lavmätningen av Prästgårdens odalägor utgjorde dessa i areal: åker slog impediment

6.9073 hektar 9.7458 » 0.1680 » Summa odal- eller inägor 16.8211 hektar.

Vid storskiftet å skogsmarken erhöll Prästgården Areal under litt. M 295.6197 hektar samt vid delning av utskogen år 1837 under litt. M 'Prästebordet' 58.3 08 7 » Summa 353.9 2 84 hektar. Till Prästgården hör dessutom andel i sockensamfälligheter. I härvarande arkiv finnes en vid storskiftesåbodelningen år 1811 å inägor till Fjällgrycksbo m. fl. byar upprättad karta. Kartan har följande rubrik: 'Charta öfver Fjällgrycksbo Bys och fäbodars med Olof Lars, Prästgårdens, Dubblar och Bagg Fäbodar uti St. Kopparbergs Höfdingedöme, Öster Dalarne och Bjursås socken; Afmätte år 1808 af Petter Jacobson samt Deladt år 1811 av C. W. Ullberg, P. F . Toring, Joh. Lindstedt och M. G. Nyland'. Av denna rubrik synes framgå, att till Prästgården skulle höra fäbodar. Här tillgängliga handlingar lämna emellertid icke någon upplysning om dessa fäbodars storlek och belägenhet. Åren 1863—1865 förrättades ägoutbyte mellan, utom andra, Bjursås och Svärdsjö socknar, varvid jämväl en reglering av ovannämnda 1837 års utskogsdelning verkställdes. Såvitt här kunnat utredas, har denna förrättning icke fastställts. Genom utskogsregleringen, varöver karta finnes i härvarande arkiv, har Prästgårdens utskogsskifte erhållit ett annat läge och andra gränser än vid 1837 års utskogsdelning. Någon beskrivning över berörda reglering finnes emellertid ej här. Verkställd arealuträkning har emellertid givit vid handen, att utskogsskiftets areal genom regleringsförrättningen ökats med omkring 1.5 hektar avrösningsjord. Enligt inhämtade uppgifter hävdar bostället sin utskog i överensstämmelse med ovannämnda utskogsreglering. Såvitt här kunnat utredas, har någon avsöndring från bostället icke ägt rum. Vid den nu verkställda undersökningen hava i övrigt några upplysningar rörande bostället icke kunnat vinnas. Falun i länets lantmäterikontor den 4 november 1925. Arthur Price assistent.»

222 URKUNDSBILAGOR. l. Wij Karl then Nionde etc. Giöre witterligit, att wij för någon tidh sedan haffue lathedt förordne thet Capell vthi Biursåås till een särdeles kyrckia och Sochnn, Szå opå dedh att kyrckiann må hafue af kyrckieherberget så mycken Sädh som till win och oblater åhrligen will behöffues och kyrckieheerden der sammestedes sitt wederlagh. Derföre så hafue wij nådigest vndt till kyrckiones wijn kiöp och öflate af kyrckeherberget åhrligen Spannemåell Fyre-tynnor och Presten till wederlagh Tolff tynnor, der war Tijende Fougdte skall sigh hörsamlingen effter rätte. Wij hafue och nådigest skenckt och gifuiit till för:de kyrckia. Tu Scheppundh kopper till klockor. Och befale fördenskull wår Bergzbefalningzman Lasse Christiansson och Fougdten Petter v. Beningen, att the dem samme kopper bekomme lathe, der medh skeer wår fulkommelige, wilie och huar i sin stadh weet sigh effter rätte, Aff Kopperberget den 26 Novembris åhr etc. 1607 CAROLUS mp. (L. S.) Ur Bjursås församlings kyrkoarkiv. 2. Stormechtighe Konungs och herres Konungh Karls vnderdånige thienare och Cammerere Bekännes Migh Per Buller Att jagh haffuer ransakat Konungz M:tts jordebock öffuer Kopperbergit och befunitt Att Keringe arfuet Som H . K. M:tts för någre åhr Sedan lath leggie till prestegård J Biusås Sochn haffuer vtaff ålder warit H. K. M:ttz Families Arf och Eghet Endoch H . K. M:ttz breff som ähr geffuet när thet bleff :t prestegård, Lijder som Coppian här medh foilier wthuiser Aht H . K. M:ttz will Effter Låtae honom Som thet tilhörer Så godh Lägenhett Anorstädes jgen Som icke Anorledes ähr meenth Ähn Att the besitia For skatt och skull Licka som the Andre tillförende Och alldenstundh Att welborne Grefue Moritz Leyonehufuudh Sueriges Rikes Marsk och drotz, haffuer för Nagre åhr Sedan warit der vppe och Effter H . K. M:ttz tillati[l]se Ferijndt honnom som bodde på Keringeärffuet Bölzarfuet jgen Som ähr fallit på högborne Furstes hertigh Johans Lott till Arf och Egit För thet Andra, derföre skall han här Effter wtgiöra H . F . N : d all den Rechtighett der Af går, der befalningzmanen och skrifuaren Samastädes wette Sigh Effter Rette. Men huar så wore Att den Som der bor formenthe Sigh wara bördeman der till Så ähr dett j n t t e Annat ähn Bördz Rätten och hefden Som för Någre åhr Sedan kiöptes, huilket nu vtaff Konungh M:ttz ähr rijggiat och ogilt giordt öffuer hele Rijkit dess till wisse wnder Mitt Signete datum Stockholm 22 Decembris åhr etc. 1606. Ur Bjursås

församlings

kyrkoarkiv.

3. Wij Carll denn Nijonde etc. Wår gunsth etc. Wij lä[t]he eder wethe Jöns Danielss:n att Cronones vndersåther i Biusåås Sochn Hafue Her haft sit budh Hoss oss och wthij vnderdaniigheet ödhmiukeligen begeret eet Heeman Käringe Arfuet vthij thenna Sochn ligiendes thill Presteboll så efther wij wele gärne dem der till Hielpe Derföre ähr ocså H . K. M:tt thill Swärige och Pålendh wår elskeligh kiäre Herbroders wegner Vår wilie och befalningh At i Handele medh dem som Heemanet thill hörer at H a n der thill godhuilleligen vpläthe Och wele wij opå Hog:bte K M:tt wegner

223 wthij den sftjaden egen eftherlåtit Honom så godh Lägneheett igien som thet ware kunne Ther om i således beställe wele Och så Lage At wij eij oftere blifue Her om bekymbrade Aff Nyckiöpingh denn 8 Maij Åhr 1598. CAROLUS. Ur 1610 års i kammararkivet

förvarade

räkenskap

för Dalarna, n:r

1.

4. I följe af Hans Kongl. Maij:tz allernådigste befallning angående dhe förläningar som prästerskapet samt kyrckior, scholar etc. af kongelig nåde i underhöll åthniuta, inlefwereras allerunderdånigst från Lexandz Probsterij denne berättelse. BiuussÅhss försambling. 1. Prästebordet består af 6 tunnors uthsäde, och 10 lass Eng, har warit fordom ett bonde hemman och skattegård, såsom kongl. brefwet wid handen gifwer Sub litt. B. 2. Hafwer fordom E n öfwerste nembhn Sal. Jesper Andersson Cruus gifwit till BiuussÅhss kyrckia en techt el:r E t t åker stycke, som kallas Skiärbacke Hohln, hwilcken är af en kyrckioherde Olaghn bortsåld, såsom Documentet Sub lit. C uthwiser. Lit. C. Resolution uppå Pastoris II :r Petri Kumblaei tillijka med samptel. Biusåhs Sochnemäns insinuerade Supplication de Dato Fahlu kongzgård d. 17 Febr. 1663. Det hafwer bem:te H : r Pastor med sine Sochnemän mig föredragit huruledes Sal. H : r Jesper Andersson Cruus skal uthi sin lijfztijd ewärdeligen hafwa skänckt under Biusåhs Prestebord en tächt Skiärbackholn benämbd, beswärandes sig nu huru såsom fordom kyrckioherden uti ber:de Sochn Biusåhs Sal. I I : r Gabriel skal hafwa bortsåldt samma kyrckiones tächt til Bergmästaren wälb:de Olof Larsson,Supplicerandes att dhe den samma såsom kyrckiones och icke kyrckioherdens enskijlte egendom på rättwijsones wägnar måtte igen under Prestebordet bekomma: Så alldenstund man för detta har pålagdt ber:de Bergmästare uptee sine documenter, förmedelst hwilka han förmenar sigh wara berättigat til denne tächt hwilket doch icke ännu til någon ändskap kommit är; Hvarföre måste Landzdomaren Wälb:de Magnus Peersson denna saak wid nästkommande t i n g företaga, noga skierskoda och af döma; detta observerandes att hwad til pios usus förordnat är, må der wid förblifwa, och således Biusåhs kyrckia komma til det hon kan wara berättigat. Datum ut Supra Lorentz Creutz Jag Jäsper Andersson Cruus til Edby och Lundby, tilstår med detta mitt öpna breef, att iag af en frij wilia och berådt mod, hafwer skänckt och gifwit til Biusåhs kyrckia en min tächt Skierbackaholn benämbd hwilken är belägen wester om Vgleåhsen vth med Gopan, Hwilken tächt iag här med afhänder mig, och minom effterkommandom, och tilägnar den bem:te Biusåhs kyrckia til evärdelig egendom, til att nyttia och bruka och behålla. Detta til yttermehra wisso hafwer iag med egen hand skrifwit och vnderskrifwit och förseglat. Datum Gryckzboo then 12 Septemb. Åhr 1624. Jäsper Andersson Cruus.

224 Vndertecknade ährlige, beskedelige och åldrige Män wittna med sina Nampn och Bomärckien att Skierbackholn är af Sal. H : r öfwersten Jesper Andersson gifwen vnder Biusåhs Pastorat, och af kyrckioherden Sal. H : r Gabriel bortsåld til I I : r Assessoren Oluf Larsson, hwilken sedan sålde honom åth Sal. Carl Uglas Enckia. Biusåhs d. 24 August. A:o 1682. Anders (bom) Mattzon Lendzman, Erich (bom) Andersson på Backa 84 åhr. Erich (bom) Hansson i Larswed 80 åhr. Olof (bom) Hansson i Biörsberg 80 åhr.

Anders (bom) Michelson i Bodarne 80 Åhr Erich (bom) Bertilsson i Baggarfwet 84 åhr. J ö r a n (bom) Jöransson i Flooholm 70 åhr. Olof (bom) Mattzon i Kulgerde 70 åhr.

Ur de i Västerås domkapitels arkiv förvarade primäruppgifterna till ett s. k. prästverk för Kopparbergs län, ser. F VI, sid. 255, 257, 268 och 269.

Anno 1694 Dnica V I I p.Trinit. (25 Juli) Höltz visitation i Biusåhs, — — — — — — — — — — —- — — — — — — 5. Om Prästebordet till huus, åker och äng tillbörligen omlagas? Resp. Der öfwer klagar ingen. Pastor begärade wid detta tillfellet, att sochnen wilie upgrefwa åt Prästebordet ett lijtet åkerstycke till 12 snesland, framwijsandes den Högwyrdige Herrens Salige Biskopens Doct. Johannis Rudbeckii breff och skriftteliga förmaning till församblingen af dato d. 16 jan. 1638, att sochnemennerne skulle årligen eftter som slutit och bewilliat bleff 1623, uptaga någon åker till Prästebordet, så länge någon lägenheet der till på Prästegårdz egorne funnes. Hwar af ett extract här hoos fogat är. N B . Detta uplästes för sochnefolcket, då ingen nekade uthan enhelleligen lofwade, att kyrkioherdens begäran skulle i höst straxt eftter andetijden eftterkommas. Copia angående Biusåhs försambling. Extract af D. Joh. Rudbeckii breff till Biusåhs försambling. Nåde och fridh af Fadrenom genom Jesum Chm nu och altijd önskandes. NB. Sedan åhr 1623 blef ock beslutit och bewiliat, att sochnen skulle uptaga någon åker åhrligen til Prestebordet. Men h u r u thet är eftterkommit klagas icke litet uthöfwer. Hwarföre på thet hwar och en må weta hwad i denne saken görandes är, wil thet W. Capitelet hafwa sochnemennerne förmante, att the laga så att twå bönder om året tilhopa uptaga och til åker bereda ett snesland jord, och thet åhrligen så länge thet fins någon lägenheet på Prästegårdz ägorne att göra åker. Thetta måste the i sochnen eftterkomma så frampt the wela ther behålla, som en tijd warit hafwer, sin kyrckiotienst, elliest skal theras siälesöriare Wällärde H : r Gabriel blifwa besörgd på en annan ort, och the i sochnen skole läggias til then Församblingen the tilförende legat hafwa. H ä r med wil man hafwa ofwanbe:te Christeliga försambling uthi Gudz thens aldrahögstes beskerm troligen befallad. Datum Aros. 16 jun: A:o 1638. Johannes Rudbeckius Eps Aros.

»8. Special

Ur Västerås domkapitels arkiv tillhörande volymen: »Lexand med thess Capell.» Visitations protocoll öfwer Contractet. 1694-»

225 6. Visitations acterne ifrån Leeksands Contract A:o 1709 Inlefwererade af Praeposito Lars Silieström. Wid Special Visitation, som dhen 20 Augusti hölz med Biusåhs Försambling. kommo fölljande P u n c t e r att af handlas uti Pastoris Loci och Kyrckiowärdarnas närwaro. 10.) Effterfrågades hwad skog Prästebordet tillhörigt är, då 3:ne Skogs-Parcker upnämbdes wara der till slagne. 1.) Slättbergz skogen kringom rör lagder. 2.) Nord om Bius Siön, Sågbrändan benämbd, emellan twenne Åar belägen, intet rör lagdt. 3.) Bort om Fiällgryckz åen belägen, Derest allmänne wägen på dhen ene sijdan, såsom ett Rååmärckie är, men dhe andre intet, Dher på äro. 4.) Kohlbotnar, som Prästebordet tillhöra och kunde nu fördenskull ingen skogzsyn blifwa effter skogen intet upgången och Röörlagd är, förr än Pastor Loci Först hoos Landzhöfdingen ansökning giör, att Landtmätaren kan komma skogen att upgå och Rååläggia, jämwäl uplästes Een skrifft af åhr 1675 d. 3 Iulij om bemälte Skogz Parckers belägenheet. Ur domkapitlets

i Västerås

arkiv.

Volymen

»Lexand

med thess

Capell».

7. Höghwälborne H : r Baron Sweriges Rijkes Rådh och Praesident, Höghwälborne, Wälborne, Edle och wälb:ge Herrar och Män, respective Rijkz och samptelige Reductions Collegij Commissarier. Det Kongl. Reductions Collegio kan iagh här medh tiänstwänligen eij obemält låta huru såsom emellan kyrkioherden uthi Biusåhs, wällärde H : r P e r Matthiae och församblingen dersammestädes på den eena, och Bergmästaren wälbet:de Oloff Larsson på den andre sijdan, een twist för långh tijdh sedan upwuxin är, angående een Tächt uthi bemelte Sochn belägen, Skärbeckholn benembdh, som Sahl. öfwersten, wälb:ne H : r Jesper Andersson Kruse Anno 1624 till Biusåhs kyrkia ewärdeligen skiänckt och gifwit hafwer, men sedermera hafwer den nu warande kyrkioherdens antecessor, Sahl. II. Gabriel abalienerat den samma ifrån kyrkian och Prästebordet, och såsom sin egen jordh till Bergmästaren Oloff Larsson försåldt, hwilken bemelte Pastor och församblingh nu laghligen sökia at igenwinnas. Nu hafwer iagh låtit Landsdommaren här i orthen Magnus Persson häröfwer författa een uthförligh deduction; Och såsom iagh hafwer befunnit denne saaken, förmedelst emellan komne Kongl. breef, af den beskaffenheet, at hon icke kan här wedh Tingen decideras; Altså haar iagh för säkrast hållit migh här öfwer hoos det Kongl. Reductions Collegiumet tienstwänligen at förfråga, såsom och åfwanbemelte deduction medh dess bijlagor härmedh at communicera, och dess behagelige Resolution och gode inrådande afwänta; hwarom iagh så mycket snarare giör migh förhopningh, som Pastoren och församblingen uthi bemelte Biusåhs Sochen hoos migh om ett endteligit uthslagh här öfwer mycket trägit anhålla. Det Kongl. Reductions Collegium befaller iagh uthi det öfrige under Guds mächtige beskydd, förblifwandes det Kongl. Reductions Collegij Tiänstberedwilligste Fahlun den 29 Aprilis Gustaf Duwall mp. Anno 1669. /Nils Mörlingh. 1954 28

226 8. Kort Extract af saken emillan Kyrckieherden i Biusåhs W. H . Peer Matthiae, och Olof Larsson Bergmestere, angående Skärbaggeholen i Biusåhs Sochn. Pastoris skähl med hwilka han söker at komma Skärbaggeholen vnder Prästebohlet igen, dhedan det är:/ twifwelsvhtan ex male narratis, såsom synes:/ kommet, ähre dhesse: 1) Bewijsar han med ett sahl. öfwerstens Welb. Jesper Andersson Kruses bref, daterat Gryckesbo den 12 Septembris A:o 1624, b:te Skärbaggeholen Vthaf förbrde sahl. Kruuse wara skänckt till Biusåhs kyrkia, hwilket han kallar sin Tächt, wästan om Vgglemåssan wid Gopen belägen Lit. A. 2) Att Skärbaggeholen såsom ett appertinens Vnder sahl. öfwersten Kruses hemmen Gryckesbo, då hafwer warit frälsse och icke Chrone, will han bewijsa med en häredz Syne domb, Vthgifwen A:o 1628 den 28 Aug. Vthi sahl. Henrich Teetz tijdh. Lit. B. 3) Skärbaggeholen med all r ä t t böhra lyda vnder Prästebordet i Biusålis, will och Pastor H . Peer fulltyga medh en häredzdomb öfwer en förlijkning den 6 J a n u a r i j 1643 emillan då warande kyrkioheerden I I : r Gabrielem Olaj och Erich Andersson i Lusebo /: alias Lusebo Röen:/ samma åhr den 8 Decemb. i Lexands Sochnestugu af sagd, dher Vthinnan Vthtryckeligen finnes offtab:de Skärbaggeholen wara tilldömbd förbemälte I I . T Gabrieli lit. C , doch icke såsom sitt proprium, vthan såsom kyrkians eller Prästbohletz atbehålla och bruka hwilket dher utliaf kan märkias at när Skärbaggeholen kom då warande Fougdten i händerne /: qvo titulo, kan man fuller icke egenteligen weta, men så synes lickwäl a posterion dhen icke hafwa warit rätt, såsom framdeeles vthi 5 Punchten omröres:/ då hafwer Biusåhs Sochn eller försambling blifwit förorsakat at beswära sig hoos Biskopen och begära här vthinnan hans inrådande, hoos hwilken dhe hafwa Vthwärkat en recommendation till då warande Landzhöfdingen sahl. Wälb. Peter Kruse, af den 9 Septemb. 1642, om adsistence at få det samma effter sahl. öfwerstens eget bref niuta och behålla, Lit. D, hwaropå ofwanb:te förlijkning och domb lit. C. sedan ähre kombne. Går och b:de förlijkningsdomb Vth dher på at Skärbaggehohlen ähr ett särskillt hemman ifrån Lusebo sampt ett gammalt Torp, öfwer hwilket twenne Nämbdemän då hafwa aflagdt hwar sin lijflige Eedh. Af hwilket skähl, sampt lit. K. Skärbaggeholen ingaledes kan komma vnder Lusebo, såsom förb:te Lusebo Röen, då hafwer sökt och ännu sökies Vthan blifwa twenne åtskilde. Vthi mehrb:te Förlijkningsdomb förmähles och att Skärbaggehohlen sägs wara lagdt Vnder Chronan, och skulle pastor Loci gifwa Chronan åhrligen i afrad 7 d. 16 öre S.M:t dherföre, men Erich Anderss. för Lusebo 12 d. 16 öre S.M:t 4.) Att Skärbaggeholen ähr vthi Kongl. Reductionen angifwit effter Kongl. Reductions Commissariernes bref II. Ehrew. Biskopen tillschrifwit den 10 J u l i j 1655, Lit. E., och ifrån b:de dato inthet beswär dher å kommit, dher af sluter och Pastor offtanämbde Skärbaggehohlen med rätta komma Prästebohlet till. 5.) Skärbaggeholen hafwa warit sahl. öfwerstens Welb. Jesper Andersson Kruses rätta possession, och således ägdt dher med att giöra och låta som honom behagade, bewijses med en attest Vthaff 9 st. gamble trowärdige män, och dhe äldste som i Sochnen finnes, den 15 Nov. 1657 vthgifwen, effter som sahl. öfwersten det vthj Mans boot tagit hafwer vthaf honom som dher på tillförende war boendes, hwilken begick dråp opå en hans Tienare. Men att Pastor Loci då det wardt donerat icke strax fullfolgde med dhess fullkomblige, nyttiande, ähr dher Vthaf kommet at han hafwer warit en åldrig Vthtröttat Man, som till äfwentyrs mehra kan hafwa täncht på Grafwen än på något Jordagodz eller trätta med Fougden, som kan skee dher om har kunnat orsakas om han med alfwar har angrijpit saken. Har altså Fougdten

227 taget tijden i acht, sigh det samma Vnder skeen af Chronegodz inkrächtet blifwit således dher af en /: malae fidei:/ Possessor, och det en tijdh bort åt brukat; doch sedan såsom Församblingen effter b:de dheras gamble kyrkieheerdes dödh blef medh en annan Pastore försedd, hafwer den samma så wijdha drijfwit saken at Skärbaggeholen ähr vnder Prästebohlet igen wunnit, såsom i 3 Punchten mentioneres af honom förmedelst Sochnemännens tillhielp i någre åhr brukat och afbärgat, men omsider det samma, twert emot Prästerskapets Privilegiers 5 P u n c h t och dher vthj alligerade kongl. bref, till Olof Larsson Bergmestare försåldt, som det vnder en sådan titul först fått hafwer, såsom alt detta Lit F. Vthwijser. 6) Att Skärbaggehohlen / : emot Kongl. Privilegier:/ af sahl. H . Gabriel fordom pastore i Biusåhs till förb:te Bergmestare ähr försåld, och II. Gabriel vthi b:de kiöp ifrån honom låtit hempta 20 t : r Salt, sampt det mehra af räknat Vthj ett annat hemman Holen b:dt, strax vth med Prästegården beläget, som H : r Gabriel kiöpte af Olof Larsson, förmähler ett attestatum af den 6 Julij 1660, lit, G. 7) Att detta icke hafwer warit eller än ähr en förtegat saak, ähr deels till at af taga så wäll vthaf företalde skähl som lit:s II och F , deels lähra och Tings protocollen det Vthwijsa; Ty dhenne nu warande Pastor hafwer nogh winlagdt sigh dherom att komma dhenne twist till ändskap, effter som han A:o 1658 den 25 Martij hafwer förmått sigh hoos Biskopen en recommendation till då warande I I : r Landzhöfdingen om Skärbaggeholens restitution, lit, IL, saken lagligen på Lexands Ting den 4 J a n u a r i j 1661 angifwit, men då ingen warit stämbd honom till swars, dher med han och mast på hwart Ting sedermehra hafwer Continuerat, doch vthi Olof Larsson Bergmestares absentia, som lickwäll hwar gång sedan hafwer warit stämbd, och altijdh sigh Vndandragit, med hwilket b:e Bergmestare sielf hafwer Causerat öfwer sigh en hoop dubiouse tanckar de bonitate et justitia causae suae; Fördhenskuldh och H H . Landzhöfdingerne ähre förorsakade, först Hans Exeelentie H . RijkzRådet högwälborne H : r Lorentz Creutz A:o 1663 den 17 Febr. att befalla Landzdomaren Magnus Peersson till at optaga och afhielpa dhenne twist, lit. J . och sedan nu warande H : r Landzhöfdingen Wälborne H e r r Gustaff Duwall att påläggia Johan Hogg widh Lexandz Ting den 15 Decemb. 1665 /: aff sin fadher Bergmestaren då dijtsänd:/ det han skulle tillsa ja Bergmestaren Vthan något längre opskoff widh näste Ting dher effter at Comparera, elliest skulle saken icke dhess mindre i hans frånwaro optagas och afdömas, emedan han så många reesor i denne saak h a f : r warit Citerat och aldrigh Comparerat. Men at Landzdomaren icke hafwer effterlefwat samma befallning och resolution, Vhrsächtar han sigh dher med at han i dhenne saak icke gierna hafwer welat förhasta sigh, doch föregifwer störste orsaken dhertill hafwa warit, at pastor i Biusåhs icke hafwer observerat hwadh den 5 Puncht Vthj Prästerskapetz Privilegier om Consistorij Fullmechtiges praesentia widh Tinget, då öf:r detta måhl ransakas och dömas skulle, innehåller. 8.) Ähr och sidst at observera det A:o 1648 h a f : r Bergmestaren fått donation på Lusebo, och A:o 1652 hafwer han kiöpt Skerbaggehohlen vnder Bergsfrelsse frijheet, såsom af 1666 åhrs Landzbook finnes; Hwar nu dhesse twenne hemman wore ett, såsom Bergmestaren drijfwer, hwij skulle han då kiöpa Skärbaggehohlen sedan han hade fått donation på Lusebo, Ty det man tillförende äger behöfwer man inthet att kiöpa. A. J a g h Jesper Andersson Cruus til Edby och Sundby etc. tilståår medh detta mitt öpna breff at iagh aff een frij willia och wälberådt modh, haffuer Skiänckt och giffuit til Biusåss kyrkia en min tächt Skiärbackaholn benämdh, hwilken är belägen westan om Wgle åsen wthwedh Goopan. Hwilken täckt iagh här medh affhandher migh, och minom effterkommandom, och til ägnar den bemälta Biusåss kyrkia til Evärderligh egendom til at nyttia, Bruka och behålla, dedh til ytermera

228 wissa h a f : r iagh detta medh egen handh skriffuit, wndherskriffuit och förseglat Datum Gryckesboo then 12 Septemb. åhr 1624. Jesper Andherson Cruuss mp. Denne copia ähr lijka lydande medh hufwdd brefwet witnar Gustavus Joh. Elvius Cuprim. B. Anno 1628 dhen 28 Augusti, wart hållen een Heradz Syn emellan öfwerstens Edle och welbördige Jesper Anderssons till Edby Hemman Gryckesbo och dess tillydande ägor på den ene, och Biusås och Åhll Sochns på den andra sijdan, Närwarandes welbe:te öfwerste Jesper Andersson sampt Ståthållaren H ä r i Landzendan Mannhafftighe och Högbetrodde Per Nilsson till Rijksteen, Befalningzmannen wijdh Kopperberget w:tt Per Hansson och Sochnemännerne ifrån Biusåås och Åål: Och desse effter:ne wore Synemän ifrå Kopperbergz Sochn, Mårten Larsson i Grufwerijse, J ö r a n Matzson i Gassarfwe Per Jönsson på Åsen, Matz Jörensson på Gambleberget, Per Matzson i Kårarfwe, Erich Månsson i Vllwijken, Lijden Erichsson i bergzgården, och Erich Hansson i Nygården, J f r å n Tuna Sochn Erich Swensson i Kårby, Oluf i Hyttinge, Anders Jonsson i Broo, Matz Larsson i Bodha Börge Andersson i Dalsiö och K n u t Olsson i Ferieby. Och fans förste endera, een Stoor Vnderskolat steen på Råberget, som åtskill Kopperbergz och Biusåås Sochner denne Råå ligger wijdh Smälingzendan, och här om samdes parterna på både sijdor. Den andra Endera fans på Slinderådh Berget, der mötas Kopperbergz, Biusåås och Åål Sochner, effter alle dessa Sochnemäns Samptyckie: Denne Råå waret förfallen, och blef igen vprettat och förfärdigat, Mitt emellan desse twenne änderåå vthi strecket rå ret vpsattes Endera på Högberget, som skulle Vtwijsa strecket ifrån den eena endera till den andra. Och wart afsagdt att denne rågata skall wara och blifwa rätta åtskildnaden emellan welbe:te öfwerstens ägor och Biusåss och Åål Sochner I så måtto, att hwadh marek och ägor som äre belägne på Södre sijdan om denne Rågata, skall Lyda Frelse godzen till, men allt det som ligger på Norre sijdan, skall höra Cronan och Biusåås och Åål Sochner till. Till wisso att så i Sanningh är Passerat, efftersom een Copia, af w:tt Hindrich Mårtensson Teet fordom Landzdomare migh Lefwererat Ordh ifrån Ordh Lyder , betygar och wittn J a g h Vndertecknade medh egen Handh och Signet. Actum vt Supra. Jngolph Persson G. (L. S.) m.propria. C. Anno 1643 Dhen 8 Decembris Höltz Rätt Laga Tingh i Lixandh Soehnestufwu, medh almogen af Samma Sochn Sampt af Åål och Biursåås Sochner, Närwarandes å Landzhöffdingens wegnar Landzbookhållaren w:tt Johan Larsson Nyman, Befalningzmannen w:tt Anders Jörensson, Nembden. Wittnade Per Erichsson i Stengzlan och Matz Andersson i Kullegärde, att Erich Andersson i Luusbo så hafwer blifwit förlijkt medh hederlige och wällerde her Gabriel Olaj kyrckioherde i Biursåås om Skärbaggeholen; som een wittnesskrifft Vtwijser Daterat 6 J a n u a r i j nu förledne, Vnder för:ne godhe mäns boomercken iempte her Achatii Nicolai Gropij egen handh, Nembliga att her Gabriel skall behålla Skärbaggeholen ett särskildt hemman ifrån Luusbo, som sägz lagt vnder Cronan, och der af gåfwe Cronan åhrligen afradh 71/2 Dr K.M. och Erich Anderson behålla Luusbo för 1272 Dr K.M. Noch att det är eet gammalt torp och att Erichz hustrus förre Man Gunmundh eller hans föräldrar det aldrigh hafwer optagit af Marek och Moo. Och af lade om dette ärende Per och Matz hwar sin lijflige eedh; Hwarföre be:te her Gabriel samma lieman tillsades af Nembden, och medh de Condi-

229 tioner som förmälte äro. Halfparten höö som Erich hafwer slagit i åhr skall han behålla för bergare lönen, effter han der till hafwer hafft lof. Till wisso att så afdömbdt är vnder Landzdomares egen handh och Signet Actum ut Supra etc. Jngolph Persson G. (L. S.) m pria D. Helsa och vällmågo sampt Lijcksamligitt vällstånd E. Wb nu och altid önskandes. Gode vän Wb. H . Landzhöfding Petter Crus wij villia här med vännelig Låta ider förnimma, ath Biussååss försambling, hafuer ödmiukeligen hoos oss anhållit, ath vij skulle vara them behielpelig ath igen bekomma ith äng: som Wb Jesper Andersson hafuer skenkt till therass prestebort; huilket the inthed kunna wara mächtige att få behålla, uthan nu brukass af fogden, prestebordet till stoor skada. Kyrkioherden klagar sig ther öfuer ath han ther inthed kan blifua uppehållen ty Sochnen ähr lithen och ganska ringa åkerbruk, till prestebordet ähr litet äker, och inthed till äng, skogen blifuer dageligen dagz förminskath therföre huar om, ther ingen förbättring blifuer, befruchtar man ath the blifua uthan kyrkioherde: Ähr för then skull vår vännelig begiäran ath EWb: ville vara fbte försambling behielpelig ath the kunna samma ängie igen bekomma och ath inthed så ifrån prestebordet må borthafuass, bör ther något utaf görass, kunna the väll samma uthskull uthgiöra, till thess the vidare sig ther om kunna hooss öfuerheten anhålla. Wij förmoda visserligen at E Wb: thetta varder effterkommande uthan någon vidare vilyfftigheet och besuär här om hooss höga öfuerheten helst emädan vij förnimma thetta står E. Wb: till giörandess och vij altid hafua förnummit E Wb: goda affection emoth fattige prester och prestebord ath the heller måtte blifua behåldna och förbättrade än niderdemte och förderfuade. H ä r med E Wb: under Gudz gudomlige beskydd och beskierm befallat. Datum Wästeråss then 9 Septemb. 1642. E W A T Johannes Rutbechius E p : u s A. mp. E. Ährewyrdige I I : r Biskop, Besynnerlige gode wän Wij kunne H : r Biskopen här med icke förhålla, huruledes Hans Kongl. M:tt wår aldranådigste konung och herre haffwer nådigst på lagt oss, tillika med några fleera aff Råådet, iempte een dheel aff adhel, och andre ährlige män, den Commission som uthi Rijkzdagz Besluutet omtalades, angående een ransakning om hvars och eens Laga fång, och the particlar som Cronan åter igän bör heemfalla. Så aldenstund the, hwilka uthan wedergäldning uthi iemngode och Fäste godz och ägor haffwa förskaffat sig några Lägenheeter, som hafwa waritt Academier, Gymnasier, Hospitaler, Scholer och Kyrkior, Präste och Klåckare Bool til Fundation och underhåld eenkannerligen tillagde, iemwäl effter Rijkzdagz besluutet komma under förb:te ransakning; Fördenskuld begäre wij wänligen, dhet II :r Biskopen, wilie uthöfwer sitt Stifft och Biskopsdöme Låta efftersökia och upteckna dee gårdar och lägenheeter, som ifrån Ofw:bte publique Societeter ifrån Anno 1632 den 6 Novemb komne ähro och oss sådan information med forderligeste öfwerskicka, där med faciliterer han wårt förehaffvande, til Kongl. M:tz nöije. Och wij befalle H : r Biskopen Gud Alzmechtig til all sielfbegärlig wälmågo. Aff Stockholm den 16 J u l y 1655. Å Kongl. M:tz Samptl. Commissariers Erich Gyllenstierna Sewed Bååt Herman Flemming Gustavus Bondhe Olaus Thegner Att thenna copia är lijka Lydande med dee högwälborne herrars egit Breff, witner Laurentius Carolinus in Gijse Aros. Eloq. lector ordinarius.

230 F. En berättelse aff Sochne männerna om Skiörbackholen. Wij wnderteknade bekenne och witterligit göra medh denne skrifft, at när såsom Anno 1624 then 12 Septemb. höltz een syn emillan bergzSkogen och Biusåss Sochn tå kom Lusbo och Skiörbackholen in om Biusåås Sochne Råå, Lusbo togh Peder Nilson som tå war Landzhöffdinge til Cronan, men Skierbackholen gaff W.B Jäsper Andersson til Biusååss prestebordh, ty det horde honom till, och tagit det för en mans boot fördij den som der bode slogh i hiäl hanss tiänere men effter såsom wår S. kyrkioherde som wij tå hade war en gammall man och intet togh emot takten brukades hon af fogden S. Ands Jonson, wnder det skeen at hon skole wara lagd wnder cronan, bleff sedan wår kyrkioherde som wij seden finge nemligen här Gabriel förorsakat at beswära sigh der öffuer hooss det ährv. capitle wthi Wästeråhs. tå skrefft then ährv. herren Biskopen S. Rudbechius Landzhoffdingen W.B Peter Cruss til om den saken medh begäran at den W.B herren wilie wara wår församblingh behiälpeligh at samma täckt igen bekomma, skole der aff något til cronan giörass, skole presten i Biussåss det giöra, til dess wij wijdare oss der om kunde hooss öffuerheten anhålla. Bijskopenss begäran haffuer then W.B. herren effter kommit som heredz domen lyder, ty wår S. kyrkioherde här Gabriel fik honom igen för rätten och brukade b: te tekt i 2 eller 3 åhr, och wij aff bärgade tekten åt honom, men at be:te tekt aldrigh war hanss enskijlte egendom fast dom breffuet så lyder lijka som det skole wara honom til dömpt, så kunne wij få många witnen der wppå, och kunna tryggeligen affleggia wår eedh der om, hwar det så fodrass. men huruledes och medh hwadh skiäll Oloff Larson W:t Bergmesteren samma täckt fick stella wij wthi ährlige och gode mänss ransakningh och betenkiende; wittne haffue wij der wppå at han haffuer kiöpt bemelte Skiörbakholen aff wår S. fordom kyrkioherde her Gabriel, som en witness skrifft lyder, aff Biusås then 15 Novemb 1657. Mattz Jöranson Länsman j kyrkioSexmännerna E [ r l i c h Andheson i Wästanbergh i verderPeder Ersson i Stängzlen Nilz Person i Karntäkt ] na Andhes Michelson i boderna Er[i]ch Bertilson i bagarffuet Bengt Larsson i Rexbo Oloff Mattz i Kulgäle Oloff Ersson i baggebo. G. J a g h wnderteknade bekänne och witterligit giör medh denna skrifft, at iagh haffuer wthtagit aff w:t Oloff Larson Bergmästaren åt S. Gabriel kyrkioherden i Biusåhs 2 tunnor salt wppå Skiärbackholen, som S. här Gabriel w:t Oloff Larsson försålt haffuer, hwadh mera S. här Gabriel skole haffua aff w:t Oloff Larson bleff inräknat på ett annet hemmen som Oloff Larson hade en deel wthi strax bredh wedh prestegården Holen benemdh som S. här Gabriel kiöpte igen aff Oloff Larsson w:t Bergmästaren at detta så sanfärdigt är wittner iagh medh mitt nampn här neden wnder, och kan ochså tryggeligen medh eedh bekräffta om der på så fodras Datum Biusåhs then 6 julij 1660. Jören Jöranson i Flobergh. H . Ädle och Welborne Herre, gunstige Herre och gynnare etc.

H.

Landzhöfding,

Högtährade

Wij kunne Welb: H, Landzhöfdingen eij Vnderlåta, Huruledes Kyrckioherden vti Biusås wellärde H : Peder Matthiae hafuer oss gifuit tilkenna, at it Torp Skärbakholen medh dess pertinentier, iempte en Tächt norr om Roo fiskiaretäckten benembd, som för thetta hafuer lydt til Biusås prestebord, skola nu för nogra åhr sedan ther ifrån wara olagligen komne; Torpet af bergmestaren Oluf Larsson vtan

231 Laga domb occuperat, men fiskiaretäckten af Sal. H. Gabriels sin anteccoris arfwingar ohemult försåld. Och såsom thetta synes wara twert emoot Lagen och Presterskapens Welfågne Privilegiers fempte punct, och oss dess förvtan så af Kongligh, som reductions Commissariens instruction och befalning, påkastas then åhugan, at förekomma så mycket Wårt embete tilstår, at icke Presterne vti dess wanlige intrader nogon orett tilfogas, eller Presteborden olagligen af stympas: Ty hafue Wij låtit igenomläsa the skääl, som ofuanbe:te Prestebord til thenna possessionen hafuer at framtee, och befinne thet Skärbakholen är til Biusås Prestebord af then Welborne Herren S. Jesper Andersson Cruus til Lundby och Edby, Donerat och skänckt til ewerdeligh egendomb åhr 1674, den 12 Sept. som Donations brefuet af samma dato thet vttryckeligare betyger. At och ofuanbe:te Skärbackholen ifrån Lusboo (:vnder huars rett Olof Larsson praetenderar sigh Skärbakholen possidera:) it serskilt hemman är, betygar Häradzdomen afsagd vti Lexand 1643, den 8 Decemb. vnder Landsdomarens Jngolf Perssons af samma Dato egen hand och Signete. Fiskiaretäckten skal efter Biusås Sochnemäns skriftelige berettelse, wara be:te Sochnemän för Kneckteholl lagligen tilfallen then the sedan samptligen af nijt til Gudz ord och sine Siälesöriares welfordran, hafua skänckt och förährat til sine kyrckioherdars Successive Vnderhold til ewerdelige tijder. Nu såsom af Vprepade skääl och documenter, ofuanbe:te Torp och Tächt lagligen höra och lyda til bem:te Prestebord och ther sittiandes pastorum nödtorftige nytta och vnderhold, så Wele Wij och thetta så mycket Wårt embete tilstår, befrämia vnderkastandes vti så motto Heela thenne Handelens beskaffenheet och Vthslagh til Welborne H . Landzhöfdingens och Rettens betenckiande medh then goda tilförsichten, att hwadh som olagligen kan ifrån be:te Prestebord wara afhändt, lagligen mötte restitueras, och nu sittiande kyrckioherde then skada honom kan tilfogat wara, refunderas, och han samt hans Successorer nu och vti framtijden widh ofuanbe:te welfågne Donationer blifua rettrådeligen handhafde. För denna och annan E. N:des godha affection emoot Wårt Stånd, finnas Wij altijdh igen til all ähra och tacksamheet redebogne. Och befale här medh H. Landzhöfdingen vti then Högstes beskydd til longligit welstånd. Aros. 25 M a r t g 1658. Welb: H. Landzhöfdingens Tienst willighe W. A. Olaus Lau[ren]tius. J. Resolution uppå Pastoris I I : r P e t r i Kumblaei, tillijka medh samptl. Biuussåhss Sochnemäns Insinuerade Supplication, de Dato Fahlu Konungzgårdh den den (!) 17 Februarij Anno 1663. Det hafwer bem:te I I : r Pastor tillijka medh sijne Sochnemänn mig föredragit huruleedes Sahl. I I : r Jesper Anderson Cruus skall uthi sin lifztijdh Ewärdeligen hafwa skiänkt under Biuussåhss Prästebordh een tächt Skärbäckholn ben:d beswärandes sig nu huru såsom fordom kyrckioheerden uthj ber:de Biuussåhs Sochn Sahl. II :r Gabriel skall hafwa bortsåldt samme kyrckiones tächt till Bergmästaren W:t Oloff Larson, Supplicerandes att dee den samma såsom kyrckiones, och icke kyrckioheerdens eenskijlte ägendomb på rättwijsans wägner måtte igen, under Prästebordet bekomma; Så alldenstund man för detta h a f : r pålagdt ber:de Bergmästare att opptee sijne documenter förmedelst hwilcke han förmeener sig wara berättigat till denne tächt, hwilcket doch ännu icke till någon ändskap kommet är, hwarföre måste Landzdomaren Well:t Magnus Peerson denne saaken wid nästkommande Laaga Ting företaga nogha skiärskådha och affdöma detta Observerandess att hwad som till pios usus förordnat är må därwidh förblifwa och såleedess Biuussåhss kyrckia komma till det hon kan wara berättigat, ut Supra. Lorentz Creutz.

232 K.

Skierbaggeholn uthi Biusås Sochn ståår infördt vthj Cronones 1662 åhrs Jordebook, för Tiugu daler Sölf:r Mynt, och Tu dagzwercken, som Oluff Lukassohn årl: gifwer, män Lusboo finnes intet nampn gifwit, vthj Biusåhs Sochns Jordebook, hwilket vnderteknad attesterer. Fahlun den 10 Decembris A:o 1664. Erich Prytz mpria Olof Larsson Bergmestares Skähl med hwilka han tänker at förswara Skärbaggehohlen. 1) Att Skärbaggeholen och Lusebo är ett hemman. 2) Att sahl. Wälb. H : r Johan Berndes skall hafwa skaffat honom donation opå Skerbaggeholen af drotning Christina lijka såsom vthi wederlag emot sin gårdh på Fahlun som för regulariteten skuldh ähr rubba der worden. 3) Att Skärbaggeholen och Lusebo skole för en Ränta wara i Jordboken opförde, nembl. 20 dkm:t och 2 dagswärken. 4) Alligerar han ett Cammar Archivi attestatum af den 17 Aprilis 1667 vnder hwadh Titul Skärbaggehohlen är i Chronones handlingar opfördt. Den av bergmästaren Olof Larsson åberopade av kammararkivet avgivna attest av den 17 april 1667 är av följande innehåll. Ransachningh om Skierbaggeholen och Lusebo huru och hwem dhe påföres i Cronones Jordeböcker i österdalerne och Biussåss: S: A:o 1620:4. Ähr förste åhret som denne Sochnen aff nampn Biussåhs införes tillförende alt in medh Åhl Sochn.Deruthj finnes detta Skierbarckholmen N : Oloff Lukasson Sår åhrl. 1 Span R : r Skattekoll — 13/A St. dagzw: 2. Torp Anders Olofsson ingen R : t a vthsatt A:o 1621:22:23:24 och 1625 fines inge Jordeböcker, A:o 1626:13 Skierbergzholen Olof Lukasson sår 1 Span Nybyggiare är intet skatlagdt mehr ähn till 2 dagzwercker. Torpp Anders Anders Olofsson Nybyggiare skatlagdt till 2 dagzwerken. A:o 1627 till och medh 1630 finns ingn Jordeb: A: 1631 Skierbergzholn Olof Lukasson, dagzwerke 2. Torpp Anders Olofsson dagzwerke 2. Cronan bådhe 50 tillförde behållit och icke till afkortningh fördt. A:o 1634:11 1 ,. me 1f30-fi I ^iia d h 1631 1641:12 fol. 19 , -if-Ao t samaledes A: 1644 fol. 158 Skierbaggeholen Olof Lukasson införes förste åhret således N : n i R : n dagzwerken 2 afradzpeng:r 20 D. Torpp Anders Olof son R : r dagzwerke 2 st. N B . Hwadh som är lagdt vnder Biussåhs Prestebordh finnes vthj 1613 års Bäckenskap en Copia på ett hem:n Kiöringzsorfwet be:d: Effter Kongl. Cam:r Collegj befalningh ähr vthj dess Cam:r Arch: ransakat h u r u såsom Lusebo och Skierbaggeholen i Cronones h a n d h r infördhe ähre på öster Rekarne och Biiussåhs Sochn belegne Så befinnes aff A:o 1620 åhrs Jordeböcker Oloff Lukasson hafwa åbodt Skierbaggeholn, och sådt åhrl. en Span och R : r Skattekohl 1 3 / 4 St. 2 dagzwerken, hwar hoos ståår well ett torp som afgår 2 dagz-

233 werkn, men kallas hwarken Lusebo el:r nembnes wedh något annat nampn A:o 1626: 636 och 1643. Sår Olof Lukasson i Skierbaggeholen 1 Span och kallas Nybyggiare, och är intet Skatlagdt mehr ähn till 2 dagzwerken, så och förve:te torp sammaledes till 2 dagzwercken, A:o 1644 ähr första åhret som Skierbaggeholn opföres för kopp:t 20 d. och 2 dagzwerken i åhrl:e Ränttan, doch torppet allenast sine förre wanhe 2 dagzwerkn A:o 1652 och vthj dhe senare åhrens Räch:r, så wäll som ännu föres detta Skierbaggeholn till afkortningh vnder Bergzfrälse på detta settet Nembhn Olof Larsson grufweskrifware widh stora Kopperberget niuter frit under Bergzfrälsetz wilkor ett Croneh:n i Buussåhs S. Lusebo i Skierbaggeholen dher på H.K.M:t d(r)åtnigh Christine breff Daterat Stockholm d. 31 Martj 1648 Således Datum Stockholm d. 17 April A:o 1667. L. S. S. E. Ur Bjursås

församlings

kyrkoarkiv.

Anno 1709 den 20 Augusti woro undertechnade i Biusåhs Sochns Prästegård sammankomne, i anledning af Högwälb:ne H : r Baronen och Vice Landzhöfdingens samt Vener: Consistorij förårdning, Och då företogz Husesijnen uti Sahl. Pastoris Änckias och I I : r Kijrckoherden H : r Johan Arhusianders egen närwaro, befinnandes Prästegårdz Husen med dhär tillhörige Egor och lägenheeter således som föllier. Huusen i Mangården Fäboderne wijdh Älgbärget äro nu som tillförne,; Jorden Prästbordet tillhörig, bestående af ingen Trades åker utan allenast tächtejord, är tämmelig wäll brukad Pastor H : r Johan Arhusiander till nöijes. Skogz parkar lijdande till Prästebordet äro Tränne nembl: n 1) Slättbärgz skogen är rörlagder, 2) Nordom Biussiön Brändan benämbd, emellan tvenne Åar belägen intet rörlagd. 3:e Wijdh fiällgrijcken bårtt om åhn, derest allmänningen är på den ene sijdan, såsom råmärckie, män på andre sijdan är intet råmärckie, Och kunde denne gången ingen skogzsijn blifwa, efter skogen intet opgången och rörlagd är. Hwarom Pastor Loci hoos högwälborne H : r Landzhöfdingen har att ödhmuckeligen sökia däth Landtmätaren måtte få ordre denne skog att afmätta och Rörläggia. Hwadh qwarnen som under Prästebordet hörer angår, så låfwade församlingen hedanefter som här tills hanne wijdh macht hålla, J o h : Bergh

Lars Silieström Erik Pärsson i Back gården Bom. Bengt Bengtson i gopa Bom. Ur Bjursås

församlings

kyrkoarkiv.

19. Rättvik och Bingsjö-Dådran. Angående tiden för Rättviks sockens första bebyggande äger man ingen närmare kännedom, emellertid omnämnes Rättvik 1 ) i början av 1300-talet, men trakten var tydligen redan tidigare uppodlad 2 ). Genom nådigt brev den 27 juni 1856 medgav Kungl. Maj:t, att vid dåvarande kyrkoherdens i Rättvik avgång Rättviks pastorat finge på det sätt delas, att dädanefter Rättviks moderförsamling och Boda kapellag komme att utgöra vardera ett särskilt pastorat. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har för prästerskapet i Rättviks församlings och BingsjöDådrans kapellförsamlings pastorat fastställts genom Kungl. Maj:ts resolution den 13 juli 1917 att äga tillämpning från och med den 1 maj 1918 till och med den 30 april 1938; och utgöres prästerskapet av kyrkoherde och två komministrar samt en ständig adjunkt. Genom samma resolution har förklarats, att Dådrans kapellag och Bingsjö kapellag, omfattande följande byar eller lägenheter nämligen Dådrans bruk, Lassesudden, Bingsjön, Dalstuga, Fagerudden, Getryggen, Flytåsen, Lassesåker, Holn, Myrvik och Finnbacka, skulle från och med den 1 maj 1918 utgöra en från Rättviks församling skild kapellförsamling, benämnd Bingsjö-Dådrans kapellförsamling.

Löneboställen. Enligt löneregleringsresolutionen är till prästerskapets avlöning anslagen, bland annat, avkomsten av kyrkoherdebostället 3/4 mantal krono Prästegården, komministersbostället 1/8 mantal krono Kapellansbordet och andre komministerns boställslägenhet i Rättviks socken. Kyrkoherdebostället. Till en den 19 mars 1631 hållen visitation i Rättviks församling upprättades på föranstaltande av biskopen Johannes Rudbeckius en förteckning 3 ), varav inhämtas, att prästbordet, benämnt Björknäs, blivit av »barnlöst folck tilgifruit»4). Boställets åkerareal uppskattades till 10 tunnland och dess höl ) I »Beskrivning över provinsen Dalarne» del. 1, l:sta bäftet, tryckt i Falun 1862, sid. 5 framhålles såsom sannolikt, att den i öster r ä t t inskjutande, en mil långa vik, som Siljan frän Stumsnäs i norr och Laknäs inom Leksand i söder bildade in emot Eättviks kyrka och Lerdals by, troligen givit Rättviks socken dess namn. *) Genom nådigt brev den 20 september 1553 medgavs, att Söderås bygdelag finge överflyttas från Leksands till Eättviks församling. Enahanda medgivande lämnades Stumsnäs by enligt nådigt brev den 6 december 1607. 3 ) Av denna förteckning finnas i Västerås domkapitels arkiv två varandra i det allra närmaste lika lydande exemplar, därav endast det ena blivit underskrivet. Bil. 1 och 2. 4 ) Något h e m m a n med n a m n e t Björknäs förekommer icke vare sig i jordeböcker eller »årliga räntan» för Eättviks socken. Då »årliga räntan» finnes från år 1539, har hemmanets upplåtelse till prästbord säkerligen skett tidigare.

235 avkastning till omkring 20 skrindor. Med avseende å fiske, »verkställe» och kvarnställe meddelades, att vid prästgården »funnes någre warp», att »Huffud werkeställe» vore beläget vid Hemån och att ett kvarnställe funnes vid bostället och ett annat vid Vinterån. Skog och mulbete vore av dålig beskaffenhet varjämte bostället hade ett 3 mil därifrån beläget fäbodställe vid Skallberget. I en jämlikt nådigt beslut den 31 augusti 1695 angående utarbetande av ett s. k. prästverk för Kopparbergs län upprättad, av kyrkoherden i Rättvik Andreas Tilla3us och komministern därstädes Olaus Dalekarlus samt klockaren Gudmund Andersson den 27 november 1695 underskriven handling 1 ) meddelas, bland annat, följande: Prästbordet berättades vara av socknens enskilda egendom »å ny o uptagit, och der till lagt». Det årliga utsädet beräknades till 6, 8 ä 10 tunnor. Ängsslogen med en därunder lydande mindre utjord vore merendels av svag och mager beskaffenhet. Mulbetet vore »ganska torr och ringa, livadan och eliest för pastore inrettat är ett lijtet fäbostelle 3 mihl utj skogen, derest boskapen måste underhållas öfver sommaren». Beträffande den i kyrkoherdeboställets område ingående fastigheten Sveden har inhämtats följande. I ett dombrev av den 8 december 1622 förmäles, hurusom efter medgivande av kyrkoherden i Rättvik Olaus Andrea? Dalekarlus hans broder komministern därstädes Daniel Andrea? Dalekarlus hade »upbrukat en täppa och en rödningzplats på Heden, nogot ifrån klåckargården, hwilken gemene man uppå hans ansökning hafwa tillsynt» 2 ). Enligt omförmälda dombrev skulle beinälde Daniel »få niuta och behålla» sagda täppa och röjningsplats »för ewärdelig oklandrad ägendomb, hälst emedan hwarken Prästbordet Bohlbyn eller klåckargården, ljda intet därigenom förfång eller meen». Vid ordinarie lagmansting i Österdalarne, hållet i Gagnefs sockenstuga den 5 oktober 1663, erhöll en son till förenämnde Daniel, Andreas Danielsson, konfirmation för sig, barn och arvingar på »mentionerade rödningzplats» »till ewärdelig lagfången egendom obehindrat at få behålla och bruka och plicht som lagförmå»3). I en till biskopen i Västerås år 1713 avlåten skrivelse hava kyrkoherden Tilleeus och åtskilliga församlingsbor — under framhållande, bland annat, hurusom Rättviks prästbord till skog och mark och alla sina »tilbehörigheter» långt före Olof Dalekarli och dess faders Andrea? tid »warit afsöndrat, uthstakat och med sten-rösien ifrån bonde-skogen aldeles afdelt» och förty »Olof aldrig kunnat macht äga uplåta denna Svedin Jorden, på Prästebordet belägen, til sin Sal. Broder H:r Daniel widare än uthi dess och dess hustrus lifstid, som det uppgrafwit, och til dess barn att niuta och besittia til dess kostnaden effter mätesmanna ordom återgullen blifwit» — klagat över omförmälda upplåtelse samt anhållit, att biskopen ville söka förmå de dåvarande innehavarne av jordägan Sveden att till Rättviks prästbord avstå samma *) Bil. 3. °) Med all sannolikhet fastigheten Sveden. *) Bil. 4.

236 jordäga men, om detta icke lyckades, föranstalta om lagliga åtgärders vidtagande i berörda syfte1). I anledning härav avgav dåvarande kyrkoherden i Älvdalen Daniel Svedelius 2 ) den 26 mars 1713 en förklaring av, med vad därå finnes tecknat, det innehåll bil. 6 utvisar. Genom köpeavhandling den 21 juli 17183) försålde sedermera kyrkoherden Svedelii stärbhusdelägare »emot Twå hundrade dr i plåtar, samt Twå hundrade dr nu denna Tiden gongbare så kallade Myntetecken (Gör tillsammans fyra hundrade dr kopp:mt) till Rättwijks församlings Prästebord jord ägan Sweden wid namn bestående efter refwen av 4 spanland opgräfwen åker, och en stoor hage ehr äng, innom hank och stöör, med de der till hörige huus». Sedan laga uppbud å den sålunda försålda jordägan skett den 8 december 1718, den 7 december 1719 och den 6 december 1720, meddelades av vederbörande häradsrätt den 5 december 1721 beslut rörande berörda fång på sätt bil. 8 och 9 utvisa. Samma dag blev i lagfartsprotokollet på församlingens begäran intaget ett av densamma gjort förklarande, att på sätt av bil. 9 inhämtas kaplansgården icke borde vara utesluten från ifrågavarande jordäga »med förbehold att igenom denna fasta socknen icke mötte betagas öfwer samma ägendom få hafwa och äga en fri disposition». I protokollet över en den 28 och 29 juli 1828 å Rättviks kyrkoherdeboställe hållen laga av- och tillträdes syn, upptages jordägan Sveden bland boställets tillhörigheter på följande sätt: Densamma vore belägen vid bostället inom rågången för brästbordets ägor. Hävden därå hade av prosten Tillasus blivit inlöst av kyrkoherden Näsman i Älvdalen med 400 daler kopparmynt, vilken summa enligt anmärkning i 1803 års syneinstrument av tillträdande till avträdande betalades. Rörande äganderätten till förut omförmälda fäbodställe Skallberget åberopas Stora Kopparbergs läns lagmansrätts laga kraftvunna dom den 5 juli 18234). Angående jordupplåtelser m. m. från bostället meddelas följande. Genom nådigt brev den 6 september 1879 medgavs, att till utvidgning av Rättviks församlings kyrkogård finge från kyrkoherdebostället för all framtid upplåtas ett område av 6 kvadratrevar 4 kvadratstänger 80 kvadratfot mot skyldighet för församlingen att till innehavaren av bostället såsom avgäld årligen erlägga lösen för 14 kubikfot 1 kanna spannmål, hälften råg och hälften korn, efter medelmarkegångspris. Genom nådigt brev den 9 mars 1883 medgav Kungl. Maj:t, att till färgeriidkaren Carl A. Schwartz finge för en köpeskilling av 1 000 kronor under *) Bil. 5. ) Namnet Svedelius är enligt Muncktells »"Westerås Stifts Herdaminne», del II, sid. 360 upptaget efter lägenheten Sveden. 3 ) Bil. 7. 4 ) Bil. 10. 2

237 full äganderätt upplåtas en kyrkoherdebostället tillhörig, vid Enån belägen och för färgerianläggning lämplig ägolott; och skulle köpeskillingen förvaltas och fruktbargöras såsom om kyrkokassas medel vore stadgat för att användas till inköp för kyrkoherdebostället av annan lämplig fastighet, när tillfälle därtill yppades, varemellertid boställshavaren skulle äga att, därest han så önskade, uppbära den å köpeskillingen inflytande ränta. Genom nådigt brev den 28 oktober 1892 förordnade Kungl. Maj:t, att ersättningsmedlen för från kyrkoherde-, skollärare- och komministerboställena i Rättviks församling för Falun—Rättvik—Mora järnväg exproprierad jord, utgörande för kyrkoherdebostället 7 427 kronor 14 öre jämte därå upplupen ränta av 761 kronor 37 öre, för skollärarebostället 764 kronor 26 öre jämte 93 kronor 93 öre i ränta och för komministersbostället 366 kronor 33 öre jämte därå upplupen ränta av 45 kronor 48 öre, skulle överlämnas till pastorsämbetet i Rättvik för att till dess tillfälle till inköp av passande jordlägenheter sig yppade förvaltas efter samma grund som för kyrkokassas medel vore vedertagen med rätt för vederbörande indelningshavare att uppbära å medlen redan upplupna och framdeles upplöpande räntor. Genom utslag den 27 juli 1900 har kungl. kammarkollegium på ansökning av Gävle—Dala järnvägsaktiebolag medgivit, att ett jordområde om 30 hektar 16 ar 50 kvadratmeter finge åt bolaget till nyttjande för en tid av 30 år, räknat från och med den 1 maj 1900, upplåtas mot viss årlig avgäld och övriga villkor. Genom utslag den 30 april 1901 meddelade kungl. kammarkollegium på besvär av Gävle—Dala järnvägsaktiebolag över Konungens befallningshavandes i Kopparbergs län utslag den 14 december 1900 beslut angående avgälden för sistnämnda jordavsöndring. Genom nådig resolution den 21 januari 1916 har Kungl. Maj:t godkänt, att från kyrkoherdebostället till Södra Dalarnes järn vägsaktiebolag avståtts 6 närmare angivna områden om tillhopa 2 hektar 22 ar för utvidgning av Rättviks järnvägsstation. Beträffande användningen av till kyrkorådet i Rättviks församling överlämnade ersättningsmedel, 7 000 kronor 81 öre, vilka skulle av kyrkorådet inlevereras till domkapitlet i Västerås, ville Kungl. Maj:t på därom av domkapitlet efter vederbörandes hörande gjord anmälan framdeles förordna. Genom nådigt brev den 20 oktober 1916 föreskrevs, att sistnämnda ersättningsmedel skulle överlämnas till kyrkorådet för att tills vidare, intill dess annorlunda kunde varda av Kungl. Maj:t bestämt, av kyrkorådet under församlingens ansvar förvaltas efter enahanda grunder, som beträffande förvaltvaltning av kyrkokassas medel vore vedertagna, med rätt för vederbörande boställshavare att uppbära å medlen under dåvarande löneregleringsperiod uppkommande ränta. Genom utslag den 12 februari 1920 medgav kungl. kammarkollegium på ansökning av »Rättviks kyrkliga ungdomskrets» att till byggnadstomt åt sökanden finge för tiden till den 14 mars 1970 mot årlig avgäld upplåtas ett närmare angivet jordområde av Rättviks kyrkoherdeboställe om 0,6 4 hektar.

238 Genom nådigt beslut den 26 november 1920 medgavs, att från kyrkoherdebostället finge för omläggning av landsvägen från vaktstugan norr om Rättviks kyrka förbi Lerdal och Dalkarlsbacken till Gärdebyn upplåtas närmare angivna markområden om tillhopa 1,44 6 5 hektar, under villkor att de väghållningsskyldiga därför ävensom för skada och intrång, som av vägomläggningen förorsakades, lämnade ersättning, som skulle utgå efter ty i lagen om expropriation den 12 maj 1917 stadgades och på de väghållnings skyldigas bekostnad till beloppet bestämmes av tre på närmare angivet sätt utsedda gode män. Tillika meddelade Kungl. Maj:t föreskrift angående disposition av inflytande ersättningsmedel. Genom beslut den 11 september 1922 medgav kungl. kammarkollegium på ansökning av Rättviks kommun, att tomt för en s. k. hembygdsgård med ett område om 1,2 5 hektar av kyrkoherdebostället finge av kommunen under nyttjanderätt innehavas, så länge området bleve för avsett ändamål använt och laga hinder icke mötte, under villkor, bland annat, att kommunen för området erlade på angivet sätt bestämd årlig avgäld. Genom beslut den 16 oktober 1922 har kungl. kammarkollegium på ansökning av Rättviks församling medgivit, att två särskilda, närmare angivna områden av kyrkoherdebostället om respektive 2,0540 och 0,0 6 hektar, avsedda det förra området till begravningsplats och för förskönande av den blivande begravningsplatsens närmaste omgivning och det senare området för beredande av lämplig inkörsväg till begravningsplatsen, finge för omförmälda ändamål till Rättviks församling upplåtas att av församlingen under nyttjanderätt innehavas, så länge områdena bleve för avsedda ändamål använda och laga hinder ej mötte, under villkor, bland andra, att på angivet sätt bestämd årlig avgäld eriades för områdena. Kyrkoherdebostället upptages i nu gällande 1825 års jordebok för Rättviks socken på sätt i förenämnda löneregleringsresolutionen förmäles. K o m m i n i s t e r s b o s t ä l l e t V8 m a n t a l K a p e l l a n s b o r d e t . Av förberörda förteckning av den 19 mars 1631 (bil. 1 och 2) inhämtas, att kaplansbordet hade åker till l/2 spannlands utsäde »förutom thet han haffuer sielf uptagit och egher». En vid »gamela åån» belägen äng, »fordom uptagen aff her Lars Cappelan», brukades dåmera av hans arvingar, vilka därför årligen lämnade en skrinda hö. Härförutom förmäles i förteckningen (bil. 1), att bostället hade ängsmark om 4 skrindors höavkastning. I förenämnda den 27 november 1695 dagtecknade uppgift (bil. 3) förmäles, att kaplansgården vore uppförd på en liten backe, benämnd Hökbacken. Boställets åkerjord, som vore av svag jordmån, belägen uppe vid »skogen ibland mossar och myror, der säden, så snart någon nattfrost om sommaren kommer aldeles affryser». Rörande kaplansbordet funnes inga dokument »utan församblingens älste beretta att sochnen vijdh vissa tijder ett stycke uppgräfvit hafva, som nu för tijden kunna vara till åhrl. uthsäde emot 14 el:r högst 15 fierd. i rog och korn tillhopa och dess utan besparadt så

239 mycket trädesjord, som om hösten kan besås med 2 fierd. rog». Slogen vore »mecta ringa som intet kan inbärgas öfver 4 småskrindor och ligger i sandig jord der våhrrloden åhrl. en stor deel afskär». Uti instrumentet över en den 13 maj 1734 förrättad husesyn vid kaplansbordet 1 ) inhämtas följande 2 ). Angående jordavsöndringar från bostället; se under kyrkoherdebostället. Bostället upptages i gällande 1825 års jordebok på sätt i omförmälda löneregleringsresolutionen förmäles. Andre

komministerns

boställslägenhet.

Rörande tillkomsten av detta boställe hänvisas till bil. 12 3).

Klockarbostället i Rättvik. I förberörda förteckning av den 19 mars 1631 (bil. 1 och 2) förmäles, att till klockarbordet funnes åker »til ett gott tröö» och ängsmark till 2 skrindor; och av ovannämnda handlingen av den 27 november 1695 (bil. 3) inhämtas, att en liten klockargård »är här vijd kyrkan med någre nödtorfftige huus som uppehälles af församlingen, iämte ett lijtet Klåckarebord merendelz af 3 fierdingars uthsäde och några små instängningar af slog till 4 eller 5 lass höö». Den 15 och 16 augusti 1768 förrättades laga husesyn å klockarbostället på sätt av bil. 13 närmare inhämtas 4 ). Angående jordavsöndringar, se under kyrkoherdebostället. Klockarbostället upptages i gällande 1825 års jordebok såsom Klockarebordet 1/16 mantal krono. I Kopparbergs läns lantmäterikontor har utarbetats följande *) Efter en den 15 juli 1789 timad eldsvåda, varvid kaplansgården nedbrann, gjorde församlingsborna framställning hos biskopen att få uppföra en ny bostad åt sin kaplan å jordlägenheten Sveden, varmed kaplansbordet syntes böra u t ö k a s : men blev berörda framställning icke bifallen. 2 ) Bil. 11. 3 ) Ansökningar om lagfart å detta fång hava genom Eättviks tingslags h ä r a d s r ä t t s särskilda beslut den 4 april och den 21 november 1921 förklarats vilande. *) I regeringsrådet G. Thulins »Utredning angående klockar-, organist- och kantors (kyrkosångar) befattningarna» (Avd. 3, tab. S sid. 247) anföres följande: »Den för de ecklesiastika boställena i Eättvik gemensamma, utskogen, däri klockarbostället har Vis, h a r fr. o. m. den 1 maj 1918 ställts u n d e r skogsstatens omedelbara vård och förvaltning, u t a n att bestämmelse om dispositionen av avkastningen meddelats.» (Se vidare Avd. 3, tab. B sid. 288 o. 289.) Genom nådigt brev den 9 december 1921 h a r numera boställshavaren förklarats berättigad att för tiden från och med den 1 maj 1918 tills vidare åtnjuta den n ä m n d a boställe tillkommande andel i behållna skogsavkastningen från utskogen.

»Memorial rörande ecklesiastika boställena inom Rättviks församlings och Bingsjö-Dådrans kapellförsamlings pastorat. Den vid uppläggande av jordregistret för Rättviks socken av länsstyrelsen upprättade förteckning enligt formulär K upptager följande ecklesiastika boställen inom socknen, nämligen: 3

Kyrkoherdebostället Komministerbostället Klockaregården

/4 mantal, /8 » och V]6 »

J

Berörda boställen hava i jordregistret uppförts på särskilda upplägg under benämningen Kyrkoherdebostället Nr 1 (R.Nr l 1 ), Komministerbostället Nr 1 (R.Nr l1) och Klockaregården Nr 1 (R.Nr l 1 ), respektive.

Kyrkoherdebostället. Detta boställe har fått sina ägor utbrutna och bestämda vid följande lantmäteriförrättningar. Är 1820 verkställdes reglering av gränserna omkring och i sammanhang därmed arealavmätning av de ecklesiastika boställena inom Rättviks socken. Enligt vid förrättningen upprättad ägobeskrivning innehöll kyrkoherdebostället följande arealer uti inrösningsjorden: Åker Äng Impediment

25.9475 hektar 33.9154 » 0.67H »

Vid år 1837 fastställt storskifte å fäbodestället Skallberget erhöll bostället 3.6 06 0 hektar ängsmark. Är 1841 verkställdes delning av den vid storskiftet å socknens skogsmark för de ecklesiastika boställena gemensamt utlagda hemskogen. Därvid utbröts åt kyrkoherdebostället under litt. A 159.6 7 37 hektar skogsmark och 3.74 0 9 hektar impediment. Är 1856 verkställdes ägoutbyte mellan bostället och hemmanet Sätra Nr 4 litt. D (41). Därvid ökades boställets areal med 0.56 61 hektar inrösningsjord

(slog). Enligt förestående utredning innehåller sålunda bostället följande arealer: Åker Äng Skogsmark Impediment

25.9475 hektar 38.0875 » 159.6737 » 4.4120 » Summa 228.120 7 hektar.

Dessutom äger bostället andel i vid storskiftet för de ecklesiastika boställena gemensamt utbruten fäbodeskog vid Skallberg, vilken i sin helhet innehåller 1098.7358 hektar.

241 Enligt jordregistret, har från bostället genom expropriation och avsöndring för alltid upplåtits 12.6 29 9 hektar.

Komministerbostället. Enligt beskrivningen till ovannämnda år 1820 verkställda gränsreglering och arealavmätning innehöll detta boställe 6.4 63 7 hektar åker och 7.528 2 hektar äng. Dessutom har bostället vid år 1837 fastställt storskifte å fäbodestället Skallberget erhållit 0.7 0 00 hektar ängsmark. Vid ovanberörda år 1841 verkställda delning å för socknens ecklesiastika boställen vid storskiftet gemensamt utlagda hemskog erhöll komministerbostället under litt. B 27.7215 hektar skogsmark och 1.6719 hektar impediment. Bostället innehåller således, enligt förestående utredning, följande arealer: Åker Äng Skogsmark Impediment

6.4637 hektar 8.2282 » 27.7216 » 1.6719 » Summa 44.085 3 hektar.

Dessutom äger bostället andel i ovanberörda fäbodeskog vid Skallberget, som vid storskifte å socknens skogsmark utbrutits för de ecklesiastika boställena gemensamt. Enligt jordregistret har från bostället exproprierats en areal av 0.4316 hektar inrösningsjord och hagmark.

Klockarbostället. Detta boställe innehåller enligt beskrivningen till ovannämnda år 1820 verkställda gränsreglering och arealavmätning 4.0418 hektar inrösningsjord. Denna inrösningsjord består, enligt samma beskrivning, dels av 3.98 01 hektar »tägter», dels av en »kålgård», utgörande 0.0617 hektar. Vid ovan berörda år 1841 verkställda delning av de ecklesiastika boställenas hemskog utbröts åt klockarbostället under litt. C 12.2017 hektar skogsmark och 0.200 5 hektar impedimenter. Bostället innehåller således följande arealer: Inrösningsjord Skogsmark Impediment

4.0418 hektar 12.2017 » O.2000 » Summa I6.4440 hektar.

Till bostället hör dessutom andel i vid storskiftet å socknens skogsmark för de ecklesiastika boställena gemensamt utlagd fäbodeskog vid Skallberget. Från bostället har exproprierats 0.45 62 hektar, varav enligt expropriationshandlingarna 0.4 30 0 hektar inrösningsjord och 0.02 6 2 hektar skogsmark. 1954 28

242 Andre komministerns boställslägenhet. Genom Kungl. Maj:ts resolution den 13 juli 1917 har förklarats, att Dådrans kapellag och Bingsjö kapellag skola från och med den 1 maj 1918 utgöra en från Rättviks församling skild kapellförsamling, benämnd Bingsjö-Dådrans kapellförsamling. Bostället har för denna kapellförsamling tillkommit genom avsöndring av följande lägenheter från nedanstående fastigheter: 1) Lägenheten Prästgårdstomten Nr 1, om 0.5 3 ir> hektar i areal, därav 0.1370 hektar åker, 0.394 6 hektar äng och impediment avsöndrad från en hemmansdel om 417.8 red. bandi, av hemmanet 433 36/8o red. bandland Bingsjö Nr 13 (litt. Ba och B b ; R.Nr 131). Lägenheten, vara fastställelse meddelats den 2 februari 1921, har i jordregistret införts under benämningen Bingsjö 133. 2) Lägenheten Prästgårdstomten Nr 2, om 0.169 0 hektar skogsmark i areal, avsöndrad från en vid klyvning år 1912 å hemmanet Bingsjö Nr 4 litt. D utbruten hemmansdel om 168.162 5 red. bandland litt. V I I D (R.Nr 14 n ). Avsöndringen, vara fastställelse meddelats den 2 februari 1921, har i jordregistret införts under benämningen Bingsjö 414. 3) Lägenheten Prästgårdstomten Nr 3, om 0.2 o4 o hektar skogsmark, avsöndrad från en vid berörda 1912 års hemmansklyvning utbruten hemmansdel om 462.06 2 5 red. bandland litt. V D (149). Fastställelse har meddelats å avsöndringen den 2 februari 1921. Avsöndringen är införd i jordregistret under benämningen Bingsjö 143. 4) Lägenheten Prästgårdstomten Nr 4, om 0.034 0 hektar ängsmark, avsöndrad från en hemmansdel om 533 75/80 red. bandland under hemmanet 65053/8o r e c ^ bandi. Bingsjö Nr 2 litt. B (21). Avsöndringen, vara fastställelse meddelats den 2 februari 1921, är i jordregistret införd under benämningen Bingsjö 28. 5) Lägenheten Prästgårdstomten Nr 5, om 0.1060 hektar ängsmark, avsöndrad från samma fastighet som ovannämnda lägenheten Prästgårdstomten Nr 3. Avsöndringen, vara fastställelse meddelats den 15 sept. 1921, är i jordregistret införd under benämningen Bingsjö 1415. Förestående 5 lägenheter innehålla tillsammans: Åker Äng och impediment Skogsmark

O.1370 hektar 0.5345 » 0.3730 » Summa Lo445 hektar.

Falun i länets lantmäterikontor den 25 februari 1926. Arthur Price assistent.»

243 URKUNDSBILAGOR. l. Then Christeliga Församling vthi Rättwijk i östre Dalerna Sampt hennes Stoorheet, Tienare, äghor, inkomst och vthgifft. ete. Anno D. 1631. Then 19 Martji Prästebord, aff barnlöst folck tilgiffuit, kallas för Biörcknääs. Åker till — 10 t: or E n g widh 20 schrindor — 20 Fiskewatn. någre warp wid Prästgården Werkestelle. Huffud Heemåån. Quarneställe wid prästbordet ett, thet 2 wid Winteråån.

werkeställe i

Mulebeet | e a C Vthjord. — 0 fäboställe widh skallberget 3 mijl öster. Kappelansbord. Åcker widh ett halffspan land — 1 / 2 föruthan thet hon haffuer sielf uptagit och egher Een wreet wid gamela åån fordom uptagen aff her Lars Cappelan brukas nu aff hans arffwingom och giffz ther aff een schrinda höö Eng til 4 schr Klockarebord Åker til ett gott tröö E n g til 2 schr:d Skogh mz andra Fiske mz andra Uthjord — 0 Ur Västerås

domkapitels

arkiv.

Ser. F. III.

17.

Then Christeligha Församling vthi Rettwijk i östre Dalarne Sampt hennes Stoorheet, Tienare, äghor, inkomst och vthgifft. etc. Anno D. 1631 the — 19. Martij. Prestebord, aff Barnlöst folk tilgift, kallas först Biörcknäs Åker till 10 tr. E n till 20 skrindor 20 Fiskewatn, någre warp wid Prestegården werkestelle. Hufudweerkstelle Heemånn. Quarneställe. wid Prestebordet itt thet andra widh Winteråen. TU- i i

MulebeetJ. j\ elackt Vthjord. — 0 fäboställe widh Skalberget 3 mijl öster. Kappelansbord. Åker widh itt halfft spanland — 1j2 föruthan thz han hafr sielf uptagit och ägher. E n wreet wed gaml. Åån, fordom uptagen af H . Lars Caplan brukas nu af hans arffwingom och giffz ther aff een skrinda Höö åhrligen.

244 Klockarebord Åker til ett gott tröö Eng til två skrindor Skogh mz andra Fiske mz andra Vthjord. — 0 Episcopus Johannes Rudbeckius m pr. Praepositus Olaus Dalek. Rettvic Pastor Notarius Olaus Achalij Sal. Cap. Not Under sexmennernes och kyrkiowerdernes bomerkie (Bomärken) Ur Västerås domkapitels

arkiv.

Ser. F. II.

5.

3.

Efter Kongl. Maij:ttz allranådigste förteckning som af Kongl. nåd. presterskapet föreskrifven blifvit, folier af underdånigste plicht en behörig specification, öfwer de vilkor, som näst Gud af höga öfverheten, nådigast anslagne äro till kyrckians och des betientes åhrl. underhåll utj Rättvijkz försambling och östredahlarne. 2. Prästebordet berättas vara af sochnens enskylte egendom å nyo uptagit, och der till lagt är af åthskilligt utsäde effter som hvar tredie Åhrs olijka trades åker, infaller a 6,8 el:r 10 tr. Ängeslogen der under med någon ringa tillydande uthjord är merndelz af svag och mager art. Muhlbeet är här ganska torr och ringa, hvadan och eliest för pastore inrettat är ett lijtet fäbostelle 3 mihl utj skogen, derest boskapen måste underhållas öfver sommaren. 11. Capellans gården är bijgd på en lijten backa, Hökbackan benämbd — 12. Åkrarna äro af svag jord som liggia up vijd skogen ibland mossar och myror, der säden så snart någon nattfrost om sommaren kommer, aldeles affryser, som i detta åhr och eliest offta tillförenne, rogen aldeles blifvin affrusin och kornet så skatt, att der af icke ett stycke bröd beredas kan, och finnas öfver capellans bordet inga documenter utan församblingens älste beretta att sochnen vijdh vissa tijder ett stycke upgrafvit hafva som nu för tijden kunna vara till åhrl. uthsäde emot 14 el:r högst 15 fierd. i rog och korn tillhopa och des utan bespardt så mycket trädesjord, som om hösten kan besåås med 2 fierd. rog. Slogen är mecta ringa som intet kan inbärgas öfver 4 småskrijndor och ligger i sandig jord der våhrfloden åhrl. en stor deel afskär. 13. En lijten klåckaregård är här vijd kyrkan med någre nödtorfftige huus som uppehälles af församblingen iämte ett lijtet klåckarebord merndelz af 3 fierd:s uthsäde och några små instängningar af slog till 4 el:r 5 lass höö. Ofvanstående specification, med underdånigste troplichtigheet, bevittna. Rättvijck d. 27 novemb. 1695. Andreas Tillaeus Pastor loci Olaus Dalekarlus Sacellanus. Gudmun Andersson klockare. Ur de i Västerås domkapitels arkiv förvarade primäruppgifterna till ett s. k. prästverk för Kopparbergs län. Ser F VI, sid. 287.

245 4.

N.B. Under Häradz Domen som uthgafz A:o 1622 d:n 10 Decembr. finnes denne Sal. I I : r Probstens mester Olof Dalecarli i Rättwjk egen händige underskrift Att detta så fäste och oryggeht wara skal, så stadfäste wj 24 Edsworne i Nämden Sochnenes älste och förmän, både på Wåre och gemen mans wägna med Sochnenes Signete här under Actum Rättwjk d:n 20 Martii A:o 1629 (L. S) Concordare vidi Georg Engvall Kongl. Maij:ttz till Swärje, min alldranådigste Konungz och H e r r e ; troskyldige Tienare och Assessor, i des Kongl. Giöta rjkes Håfrätt, sampt vice Lagman i Wä^smanne land Bärgz Lagen och Dahlarne. J a g Johan Gustafsson örnewinge till Högzboholm, flöda och hcde här med w i t t e r h t giör, at A:o 1663, d:n 5 octobr höltz ordinarie Lagmans Ting utj östredahlarne i Gagnefz Sochnestugu, Weder warande Cronones Befallningzman här sammastädes Wälbetrodde Johan Arwedsson med Nämbden, som i Protocollet fines. Insinuerade H : r Andreas Danielsson fordom Landz domarens Allbrecht Hanssons af Rättwjk d:n 8 decembr. A:o 1622 gifne bref förmälandes det hans Sal. fader H : r Daniel hade sig upbrukat en täppa och en rödningz platz på heden, nogot ifrån klåckargården, hwilken gemene man uppå hans ansökning hafwa till synt, Sal. I I : r Daniel skulle få niuta och behålla, för ewärdelig oklandrad ägendomb, hälst emedan hwarken Präste bolet Bohlbyn eller klackar gården, ljda intet därigenom förfång eller men därföre och efterty här på intet nu klandrades, ej heller skäligen skie kunnat kraft af detta, blifwer förberörde tillåtelse på mentionerade rödningz platz Confirmerat och Sal. I I : r Andersses Barn och arfwingar till ewärdelig lagfången egendom obehindrat at få behålla och bruka, och plicht som Lag förmå. Til yttermehra wisso detta på Lagmans Rättens wägnar under behörig verification Actum ut Supra J o h : Gustafsson örnewinge (L. S.) Cum vero suo originali Concordat Georg:Engvall Ex vidimato vidi O. Hellenius Ur de i Västerås domkapitels arkiv förvarade handlingar angående Rättviks pastorat, »Äldre handlingar 48 nr (1629—1828.)» 5. Högwijrdige H : r Fader och Biskop Wår Höggunstige förman och Herre! Utaf hoosgående observationer behagar högwijrdige H : r faderen och Biskopen gunstehn förnima huru obilligt I I : r Pastor uthi Elfdahlen söker at abalienera ifrån Prästeborclet här i Rättwijk en Jordäga Sveden kallad: l:mo Såsom Rättwijkz Prästebord til Skog och marek, och alla sine tilbehörigheter wida för Sal. Mester Olofz Dalekarli sampt dess Sal. faders H : r Andreae tid, warit afsöndrat uthstakat och med sten-rösien ifrån bonde-skogen aldeles afdelt blifwit. Altså har Sal. Mester Olof aldrig kunnat macht äga uplåta dene Svedie Jorden på Prästebordet belägen, til sin Sal. Broder H : r Daniel widare än uthi dess och dess hustrus lifztid, som det upgrafwit, och. til dess barn at niuta och besittia til dess kostnaden efter mätes manna ordom åter-gullen blifit, emot hwilken omkostnad åhrligen nijttan af Jorden Jämföras och beräknas måste; och det i kraft och förmogo af de klara ord som finnas införde uthi Kongl. Maij:ttz glorwijrdigst i åminnelse Sal. Konung Carl den X I Confirmation på Prästerskapetz Privilegier af åhr 1675 § I X : n o Så at den underskrift som han d. 10 Decembr. 1622 sin Broder förundt, omöijeligen sig widare sträckia kunnat än högst bem:te nådige förordning

246 tillåter. Af hwilkens tilstädielse doch Landzdomaren Albrectz, Hanssons gifne bref, på owettenhet om sakens sammanhang sig grunda sijnes. 2: do. Så hafa eij heller Sochnenes Nämbdemän på sin egen, mijcket mindre på hela Församblingens wägna ägt macht at bortskiänka någon del utaf ett af theras förfäder afdelt preste-bord, hwar på Kongl. Maij:tt sitt nådige bifall och Confirmation för Pastores gifwit. Tij sådana Präste-bord skola Prästerna, efter berörde Privilegiers § IV innehåld oförändrat, uthan andras praejudicio, niuta och behålla med alla thess tilhörige ägor och lägenheter, ehwadn namn the ock hafwa kunna, som anten uhrminnes häfd är på, eller af andra lagelige skiäl kunna bewisas ther til lijda. Therföre hade the nogot wellat gifa bemälte sin Siälesöriare I I : r Daniel, hade the skolat gifa honom af sin egen skog och marek. Faller således gåfwan af sig sielf, at den eij kan beständig wara, som deras försäkran af d. 20 Martii åhr 1629 lijder. 3:tio. Såsom gåfwan warit olagl. så befinnes och wederböranderne in för Häradz och Lagmans Rätterne temlb:n hafa bespart Sanningen, som l:mo föregifit det denne Jord-ägan warit belägen på hede-marken, der likwist den i Sanning hart in på kijrckian och präste-gården eij 2:ne muhsqwet-skott der ifrån ligger 2:do at denne Jord-ägans abalienation til ingen dehl skal skada kyrckian eller Prästebordet, der doch den är som en kärna mitt uti Prästebordz-ägorne, för kijrckian och Prästebordet, som wäl elliest nog ringa och litet är, så til åker som äng, alldeles omistelig, at både kijrckian och Prästebordet skulle taga af des abalienation, en alldeles obotel. skada så til sin bijgnad, som och andre uthwägar. Det hwar ock en af denne församblingz ledamöter skola weta at betijga. Utaf hwilka förwirringar Rätterne finnas alldeles förledde blifwit; Tij hade de Sal. herrar och domare förstådt, det denne Jorden warit belägen på Präste-bordet, så hart wid kijrckian och Präste-gården, dem til så stor praejudice och meen, aldrig hade the så missbrukat Kongl. Maij:tz lag och sine Embeten och gifit Confirmation uppå en så aldeles Olagel. och obillig begiäran och ansökning. 4:o At eij klander skiedt wid Lagmans Tinget, är förmodeligen kommit deraf, at det hållitz uti Gagnäf, hwaräst eij mehr än en af nämbden ifrån Rättwijk warit tilstädes, hwilken som sijnnas wil, hafr warit en ibland de spenderliga, som så giärna welat bortgifa det de sielfe eij ägt, efter han eij på församblingens, och dåwarande kijrckioherdens Sal. H : r Pet. Schottenii wägnar, hwilken eij någon Communication af ett sådant förehafvande haft klander och Jäf ingifit. 5:to H ä r af sijnnes nu häradz och Lagmans Confirmationerne, uti ett så olagel. procedere af sig sielf alldeles falla, hälst emedan de som denne Jorden bortgifwit, eij den samma ägt eller macht haft den at bortskiänka, Häradz och Lagmans Rätterne igenom osanne berättelser förledde blifit, och högst-bem:te Previlegiers V § liuseligen förmähler at ingen dom eller förlikning skall uthi sådant måhl någon kraft hafa med mindre Landzhöfdingen i orten och dom-Capitlet å Kongl. Maij:ttz wägnar instämde blifit, hwilka sig samma ägors lagl. förswar antaga skola. 6:to At Elfdahls-huset hit intill niutit usus fruetuum utaf denne Jorden, som til en wacker och ansenlig summa, på så lång tid, bestigit, aldeles under Prästebordetz af gifter och privilegier, är kommit af den Slächt och förbundskap Präste-husen emellan stedsse warit. Och at här på eij förr än förledne höstas är klandrat, då denne handelen uti Vener. Consistorio angafs, är der af kommit, <at man intet förr än förledne wåhras förstådt, det Elfdahls huset sökt at abalienera denne Jorden ifrån Prästebordet, då en hemlig af ref ning begiärtes, och man eij folier förrännu wetat det Elfdahls huset Häradz och Lagmans bref på denne Jorden utwärkat, efter de hit intil ingen Pastori i Rättwijk, af wederbörande, blifit Communicerte. 7:mo At H : r Pastor i Elfdahlen något skulle för denna Jordens afträdande, som förliudes, praetendera, sijnnes utaf hela Sakens sammanhang, aldeles orimel. hälst emedan Elfdahls huset som på en så ganska lång tid tillbaka nijttan af denne Jorden haft, wäl flere resor för uppgrafningsomkostnaden är betalt wordet. Såsom nu denne Jorden Sveden kallad, mitt uti Prästebordet belägen, för prästebordet så aldeles

247 omistel. är, hwilket igenom dess abalienation skulle taga en obotel. skada, tå kyrckian och Prästgården i brist och mangel af materialier til bijgnad och reparationer, förfalla; Så är til Högwijrdige H : r faderen och Biskopen wår ödmiuka böön och begiäran, det täckes högwijrdige H : r faderen och Biskopen gunstehn förmå H : r Pastor i Elfdahlen nu straxt godwilligt afstå denna Jorden, och i widrig händelse, der I I : r Pastor i Elfwedahl eij der til skulle beqwämas, högwijrdige I I : r faderen och Biskopen sig gunstehn denna Jord ägans Lägel, förswar påtaga täckes, der med hit intil så oförswarligen är förfarit, hvar wid Sochnen giärna drager lasten af rättegångz omkostnaden, til thess laga Slut i Saken blifr. Emot hwilken högwijrdige H : r faderens och Biskopens stora gunst wij stedsse förblife. Högwijrdige I I : r faderens och Biskopens På wåre egne och hela församblingens wägnar ödmiukaste Tienare Andreas Tillaeus P. et P. R. Erich Olsson Länsman K n u t Jöransson i Lisleskog (bom) Ollof Larsson i giällbin (bom) Matz Andersson i Wiken (bom) Erich Ersson i Alsarbin (bom) Mattz Ersson i Wiken (bom) Jöran Nilsson i Wiken (bom) Hans Ersson i Uthbij (bom) Hans Andersson i Giersiöö (bom) Jonas Jonsson (bom) Erich Hansson i Giärsiöö (bom) Ur de i Västerås domkapitels arkiv förvarade handlingar angående Rättviks pastorat, »Äldre handlingar 48 nr (1629—1828).»

Högwyrdigste Fader H : r Doctor, och Biskop; Högährewyrdigste och Höglärde Herrar, H : r Domprobste, Och Samtelige Venerandi Consistorii Assessorer. Utaf bifogade förklaring öfwer den inlagan, som H : r Probsten, och församlingen i Rättwijk emot mig något för detta hafwa ingifwit, behagade Eders Faderliga HögWyrdighet och Venerandum Consistorium höggunsteligen inhämta, hurusom iag aldrig understår mig någon del, som Prästbordet der sammastädes skulle tillhöra, obilligt abalienra, utan alenast et tårpställe, Sweden kallat, derest min Födelseort har warit, såsom min lagfångne och ärfteligen tillfalne egendom, tilbörligen förswara. 1) At Rättwijkz Prästebord, til skog och mark och alla sina tilbehörigheter, så wida, för Salig Mester Olofz Dalecarli, samt dess sal. Faders II :r Anders tid, warit afsöndrat, utstakat, och med stenrössior ifrån bondeskogen aldeles blifwit afdelt, kan man nogsamt twifla om, til dess fulla skähl och bewijs der til opgifwes: aldenstund det är witterligit, at en steenrösia något ofwanför detta torpstället Sweden, först blef lagd, uti Salig Probstens H : r Gustavi Elvii tid, nästan på det rum, der en hustro /: såsom ännu månge åldrige i församlingen torde minnas:/ af åskian, eller tordön blifwit ihiäl slagen: hwar til ock dombrefwen, som om samma tårp utgifne äro, synes gifwa witnes börd, i det de förmäla, at det ligger ingen bolby til meen och förfång, hwilket man intet hade haft behof at nämna, om Prästebordet då allareda warit rörlagt, och ifrån bondeskogen aldeles afdelt, icke häller är det troligit, at någon då fördristat sig af et sådant Prästebord en deel antingen afwittra, eller bortskiänka; Men i fall det så wore, så wet man ock det, at man ofta kan hafwa arff och ägendom in om en annars rå och rör, hwilken både lagen och förfarenheten sin ägare rättmäteligen tilägna, och ograverad lemna. Sedan anbelangande den mackt som Sal. Probsten Mester Olof haft, at oplåta denna röijningz-

248 platsen Sweden, til sin Salige Broder, min Farfader, H : r Daniel, så föregifwes det, at den intet widare kunnat sig sträckia, en som privilegierna för Prästborden, i den I X puncten med särdeles wilkor tillåta Hwarpå iag tiltror mig oförgripeligen kunna swara, at så som detta tårpet reda för 28 år sedan warit oprögt och besuttit för än bemelte privilegier blefwo först af H : s Maij:tt drotning Christina år 1650 utgifne, och sedan af Hans Maij:tt glorwyrdigst i åminnelse Konung Carl den X I allranådigst confirmerade, så kan ock förmodligen samma tårp intet dragas under den consideration, af Högstbem:te Kongl. Förordning, utan såsom en ägendom af heel annor natur wara der ifrå eximerad. Elliest förmäles det, at Landzdomarens Albräckt Hanssons gifne bref, af Salig Mester Olofz tilstädielse, på owettenhet om sakens sammanhang synes sig grunda, der likwist rättare sagt, helt contrarium här slutas kunde, nem:n, at den senares tilstädielse, af den förras bref snarare på bättre kunskap om saken hafwer sig grundat, emedan Landzdomares bref tilförene d. 20 Decembr. 1622 wardt utgifwit och Mester Olofz egen händige underskrift sedan den 20 martii 1629, påfölgde. 2) Såsom församlingens ledamöter i Rättwijk, så der, såsom annorstädes här i landzorten hafwa utan twifwel sielfwe i forna tider, af sin egen mark och allmänning sammanskutit och oprögt sit Prästbord, så hafwa de ock wederbörhn kunat äga den mackt, at af en sådan sin widtbegripne utmark wid Prästebordet, oplåta sin Lärare min Sal. Farfader, för des långlige twister, et litet tårpställe för sig och sina at opbruka och intaga, hälst då hwarken Prästbordet, bolbyn eller klåckargården derigenom kommo något at lida, så ock särdeles på den tiden, då ännu Prästeborden medelst den Kongl. Förordningen, som långt efter blef utgifwen, icke så woro priviligerade, kunnandes man i så måtto icke neka, at de då gifwit sin gåfwa, af sin egens skog och mark, och samma gåfwa äfwen uti det anseende, såsom laglig och beständig kan optagas emedan de wiste, at ingen Kongl. Lag dem sådant ännu kunde betaga eller förbiuda. Och hwar det annorlunda hade warit, at något inkast och äfwentyr i längden hade skedt at befruchta, så måtte då icke alenast Salige Probsten Mester Olof som i sin tid war en mycket klok och Högtberömd man, utan ock sielfwe Häradz och Lagmans Rätterna, /: såsom i saken bäst kunnige och myndige:/ hafwa underwijst allmogen der om, och förwägrat dem, at gifwa bort det de intet ägde: Men efter de sådant intet hafwa kunnat befara, hafwa de ock lemnat Församlingen sin behöriga Frijhet, och understådt sig des frijwillige gåfwa utan alt motstånd, at bifalla och Confirmera. 3.) At wederbörande, /: utan twifwel mine Salige Förfäder:/ in för Häradz och Lagmans Rätterna, tämmeligen hafwa besparat sanningen, kan, der man noga tilser, med föga sanning bestå. Ty 1.) Hwad Situationen beträffar, frågas här intet så just efter, huru när, eller fierran denna jorden har legat in til kyrkian och Prästgården, utan alenast namnes, at den har blifwit oprögd, på heden något ifrån Klåckargården, som ock sant är, derest för den tiden, utan all twifwel en hed el:r skogmark warit, den man får kalla hwad man wil, utwisandes ock förfarenheten på andra orter, at privatorum ägor undertiden på någon sida liggia nog när in til kyrkioerna och Prästgårdarna. Men at den samma jorden föregifwes liggia, så som en Kärna mitt uti Prästbordz ägorna, är et emot sielfwa förnuftet helt sträfwande ord, hwilket såsom man tala plägar: tämmeligen skiär uti wäxten; aldenstund det är ju allom för ögonen befindteligit, at Prästbordet til åker och äng helt och hållit är belägit, på östra och södra sidan om kyrkian, förutan twänne hagar eller stängningar som här op åt stöta och sträckia sig. Men denne Swedetäppan sluter sig med skog och mark på den norra sidan, hwilken ock aldrig warit refwad til eller under Prästbordet, mindre des afgående ränta der igenom förhögd, utan både förra, och senare förblifwit uti sit wanlige qvanto. Så kan man ock nu utaf detta föregifwande, så som af på fölgden, nogsamt skiönia, hwad rätta orsaken och opsåtet har warit der til at et stort och widt begripit swediefall nyl:n blifwit anlagdt, på wästra sidan nedanför denna jordtäppan, både kyrkian och Prästgården,

249 torde hända, til ingen ringa i längden afsaknad, uti åtskilliga materialiers anskaffande; n ä m h n på det man derigen samma täppa, in om Prästbordzägorna, med behändighet skulle kunna instängia och någorledz tilsluta; hwilket alt sammans en opartisk Syn- och domare widare anstår, at döma. 2.) At denna jordtäppan Sweden liggier hwarken Prästbordet bohlbyn, eller klåckargården til något förfång eller mehn, såsom i dombrefwen är infördt, och altså icke är för kyrkian och Prästbordet en omistelig del, det gifwer nu snart 200 åhrs förfarenhet nogsamt wid handen, i det hwarken kyrkian, gudi ähra! under sin kostsamma bygnad, eller Prästbordet af des särskilte häfd och besittiande, tagit någon den ringesta, mindre obotelig skada, eij heller hädanefter förmodehn taga kunde, der som enighet och inbördes fötroende, efter wår Christensdoms plicht blefwe idkat, och hwar och en wilie låta sig benöija med sin anslagne deel, der åter i widrig händelse, sällan el:r aldrig någon skog och mark skulle kunna tilräckia. För hwilka orsaker skull, man wil förhoppas inga förwirringar wara förelupna, eij hel:r Rätterna förledde, mycket mindre de Salige H e r r a r som domarna uthgifwit, Konungens lag och sina ämbeten i så måtto hafa misbrukat; Men der emot fins det beklageligit, at Rättwijkz församling, som efter wiss berättelse, här något tilförende låtit sig förmärkia, det wilie de oföränderhe förblifwa wid sine Salige förfäders wälfattade slut, nu likwist om sider/:af hwad tilfälle och orsak är mig okunnigt:/ kommit på de tankar, at trolöst ryggia och återkalla deras försäkran, bref och Sigill, och till den ändan wällia domarna, som der på finnas ogrundade der doch desse betyga, at der på aldrig skiäligen klandras kan Och Höga öfwerheten som domarämbeten ännu i dag under sit Wälde och förswar hafwa, sådant efter Lag lärer anse, och rättwijshn af döma, kunnandes de wäl äliest besinna at om de nu wilie låta bero med det som en gång så långt til bakars och lagligen blifwit slutit, och öfwerheten skulle behaga at widare befästa detta Tårpstället, Sweden med Skatträttighet, så kunde både Cronan, och de sielfwe för ränta der af någon nytta och fördel, och Prästbordet icke desto mindre, med sine wanlige ägor och fulla förmåner, så hädanefter som här till, utan brist och mangel, wara behållit; så ock i fall, om det skulle behöfwas hafwe på andre sidor så stort utrymme til utwidgande och förbättring, som emot samme t å r p : mer än fulleligen kunde swara och opgå. 4./ At Lagmans-Confirmationen utan klander och jäf uti Socknens fullmächtiges närwaro och bewistan år 1663 den 5 octob. Wid Gagnäfz Tingsställe är blefwen utwärkad, har ingalunda någon owettenhet om saken warit orsak, utan Sal. Kyrkioherdens H : r P e t r i Schottenii gunstige adfection emot min Sal.Fader som gärna förunte honom en sådan frijhet på sit lilla hemwist, och boställe, den han jämte Församlingen säkerhn wiste med sin Antecessoris Salig Mester Olofz samtyckio, i kraft af Häradzdom/:Såsom et Fundament til den senare:/ der in loco offentehn wara förwärfwad, och det långt tilförene, för än privilegierna för Prästeborden, blifwit publicerade, så ock derföre, utan något inspråk tilstadde min Sal. Fader at resa på samma ärende, til berrr.te Lagmans Ting och den saken til sit bästa, obehindrad afgöra. 5./ Alt derföre, kan man af detta, som förbemält är, ofelbart sluta, at här wid intet olagligit procedere är brukat, hwilket Häradz- och Lagmans Confirmationerne må kunna fälla och kullkasta, hälst och medan Församlingen uti sin egen ting haft mackt, at göra hwad de wilie, och skäligt pröfwa kunde; samt ock Rätterne eij heller genom osanna berättelser blifwit förledde, såsom nu bewijst är: Hwar til ock detta tilkommer, at ingen twist om kyrkio och Prästebordz ägorna på den tiden hade opkommit, som Lagmans domen kunde hindra, eij heller privilegierna, som til tiden mycket yngre warit än Häradzdomen, på hwilken den samma sig grundar, nu omsiker, efter en så långlig och oqvald häfd, det man hoppas, kunna kraftlös göra. 6./ At mine Salige Fäder af detta tårpstället hafwa åtniutit usum F r u c t u u m under frijhet för alla Crono utskijlder, och det utan twifwel i kraft af der om utgifne Häradz- och Lagmans domar, erkänner iag med diupaste Wyrdnad och tack-

250 samhet, emot Höga öfwerheten, sedan iag wet, at bemälte domar en och annan af de Befallningzhafwande i orten, efter handen blifwit kunnige och opwiste och wil äfwen tro, at sådant bör wara et wit ne til en rätt possiderad ägendom. Men kan doch här jämte icke obilligt beswära mig der öfwer, at nu sidst uti denne warande Probstens tid, något sällsamt och olagligen der med förfarit är, i det han mig med min Käre Syster,/: hälst efter Wår Sal. Moders frånfälle:/ all frij disposition om samma tårp, aldeles betagit hafwer, och uti det stället, förutan Wårt tilstånd, som possessionen der af ärft hafwa, opdragit des häfd til sina Adjunctos eller hielpe präster den ena efter den andre, som dertil ingen rätt ägat, hwilke hafwa sig der af märkehn förkofrat, och oss alenast med en nog ringa och åhrligen förminskad andel egenwilligt afspjisat: Hwarigenom också är skiedt, at ingen häller har wårdat sig om de förfalna husen, som der på en fordom fullbygd gård hafwe warit lemnade, utan häfdarne låtit all des öfriga delar och materialier,/: som wäl hade kunnat förwaras och komma til måtto:/ dels bortstjälas, dels ock til andras tienst bortföras; til ingen annor ända /: såsom nu likast synes:/ än at detta tårpstället omsider af sig sielft, likasom ett Wrak ifrån sin rätta ägare under anners Wåld måtte kunna förfalla. Älliest såsom i Inlagan förebäres, att en hemlig refning i förledne Wåår, så ock okunnighet, om dombrefwens långt för detta utwärkande, efter de ingen Pastori i Rättwijk blifwit communicerade, skal wara orsaken, til det klander och åtal som förts i höstas, och nu sedan är ingif:it så wil iag der på hafwa beswarat, at det först helt obilligt tillskrifwes mig det som kron-betienterne utan min begäran, förmodehii efter sina ordres, med ref ningen hafwa förrättat, och sedan at H : r Probsten i Rättwijk wisserhn kan erhindra sig sielf, at iag ofta, både förre och senare, har talat med honom om bemälte dombref, och wäl warit willig dem at framwisa: men han altid, utan at begära få se dem, gifwit det gen swar at de intet kunde giälla, hwilka bref och säkerhn såsom iag ingalunda twiflar, och nu enda besannat är, de förre Pastoribos i Rättwijk, därest den saken offentehn warit föredragen och afgiord, blifwit bekanta och oppenbare. 7.) Sidst och ändtehn, at iag med min K ä r r e Syster detta Tårp stället såsom Wårt arf och egit, efter et så olagligit procedere, som här med förelupit är. gärna sökier förswara, eller för dess afstående en skälig wedergällning praetenderar, kan mig ingen förtänkia, så länge iag af laga fång, och mina klara och anständige dombref finner mig der til befogad och hoppass dem till godo niuta. Men den fruchten som mine Salige fäder af samma tårp hijt in til hafwa opburit, kan mig nu näppeligen emot opbrukning kåstnaden komma at beräknas för den orsaken skull at denna ägendomen långt för privilegierna blifvit för skaffad och med lag och dom befästat; Så ock derföre at det icke alenast uti sig sielft fins orimligit, at en så långlig och utan jäf och qwahl lagfången häfd, med en blott afrekning skal kunna beslutas och afhändas; utan ock at sådant wil falla för mig och min Kiära Syster såsom en mycket swår och oförgätelig saknad, i det Wi Wår ägendom emot Dom bref och sigill så beklagehn mista och förlora skulle, hwilket iag en af de förre Salige Herrar Pastoribus i Rättwijk någonsin welat fordra eller påstå, utan alle hälre lemnat mine Sal. Fäder uti sin lagfångiie possession frie och oqwalde; eller ock med något betänkiande y t t r a t sig, til en förnöijelig handel om samma tårp; Såsom i synerhet H : r Probstens Salige Swärfader, fordom ährewyrdig Gustavus Elvius emot min Sal. Faders hus så wälsinnad war, då han med honom slöt et köp, der om, för Siuhundrade daler K : m t /: oansedt det sedan icke blef wärkställigt, såsom påfölgden witnar :/hwilket hoosföliande vidimerade copia, af des egenhändige skrifwelse omständehn kan utwisa. Och ehuru wäl inga hus utaf gården nu i dag såsom på den tiden finnas behålne, så är dock uti det stället siälfwa denna jordtäppan mera afrögd och wäl til en fierdedel sammanförd och förbättrad, at hon ännu sin goda betalning och in lösn synes wara wärdig. Härjämte kan iag ock ei underlåta at foga en vidimerad copia af Hans Excellences Kongl. Rådetz och Baronens Högwälborne H : r Jacob Reenstiernas Resolution,

251 gifwen i Stockholm den 4 Februarii i innewarande år, uti hwilken Häradz- och Lagmans domarne lemnas wid sin laga kraft, och iag erkännes för en rättmätig possessor af detta tårp stället Sweden, dragandes den säkra och ödmiukaste tilförsigten til Eders Faderliga HögWyrdighet och Venerandum Consistorium, at de äfwen lära gynna och wara mig behielpelige uti min rättwisa sak. Hwar emot iag u t i all wyrdnad städze förbiifwer. Eders Faderliga HögWyrdighetss och Vcnerandi Consistorii Älfdalz prästgärd den 26 Martii, 1713.

Allerödmiukaste och Hörsamste Tiänare Daniel Svedelius.

Copia. Resolutio. Remmitteras til Landz Contoiret i Fahlun, hwilket hafwer at förfoga den anstalt, det wid förestående nye refwens inrättande i Rättwijkz Sockn, Torpet Sweden kallat, måtte af wederbörandc Lag- och tilbörligen skattläggias, efter som det samma för en lång tid sedan af en widt begrepcn utmark är uptagit, och uti tilstånd försatt, at der af kan presteras Skatt och skuld; lemnandes det samma sedan, som för til nu warande possessorens, kyrkioherdens W r yrdige och Wällärde H : r Daniel Svedelii oklandrade ägendomb och possession, som des erhåldne så Häradz- som Lagmans Bref af d. 10 Decembr. 1622 och d. 5 octob. 1663, widare intyga. Stockholm d 4 Februarii 1713 I. Reenstierna Cum originali concordare testatur Georg Engvall. Ur de i Västerås domkapitels arkiv förvarade handlingar angående Rättviks pastorat. »Äldre handlingar 48 nr (1629—1828).»

För allom dem, som detta wårt öppna Bref ser, el:r händer förekomma, goreWj undertecknade här med witterligit, at wj af moget råd och betänckande, till att unfly alle widlöftige actioner, hafwa försolt, som wi ock i kraft af detta, här med uplåte och försällje, emot Twå hundrade D : r i plåtar, samt Twå Hundrade D : r nu denne tiden gongbare så kallade Myntetecken/: Gör tillsammans fyra hundrade D : r Kopp:t:/ till Rättwjkz församblingz Präste bord Jord ägan Sweden wid namn, bestående efter ref wen af 4 Spanland opgräfwen åker, och en stoor Hage el:r äng, innom hank och stöör, med de der till hörige huus. Hwilken jord äga uppå Lagl. gifne tillstond, utaf wår Sahl fader faders fader H . Daniell Andreae då warande Capellan i Rättwjk, är der samma städes afrögd, och upgrefwen, hwarpå wår Sahl. fader fader I I . Anders Danielis af A:o 1663 lagmans-Bref och Confirmation, till ewärdelig lag och wählfongne ägendom uthwärkat. Och såsom wi uthaf Rättwjkz försambling desse ofwannämbde fyra hundrade D : r Kopp:rt den första penningen med den sidsta richtigt unfånget upberit och emottagit hafwa; Så afhände Wi här med oss, wåre barn och efterkommande, födde och ofödde, nu och i tillkommande tider bemählte jord äga Sweden bestående utaf 4 Spanland opgräfwen fullgod åkerjord och Hagan el:r ängen, samt en korn lada, twenne hööbodar, och E t t Stålp härbärge, och detta alt sammans Rättwjkz Prästebord, till ewärdelig oklandradt wähl och lagfången ägendom, tillägne, och till yttermera wisso detta med wåre namns underskrifwande och wahnlige Signetens undersättande stadfäste, samt underskrefne gode

252 nian till wittnes tage. Hwilket skedde i Elfdahlz Prästegård åhr efter Christi Börd 1718 d. 21 J u l i i Uppå Theologiae Lectores. Westeråås och kyrkoherdens i Bade lund Her Magister Jacob öhrling samt Philosophiae Candidatens [Jppå mina egna och omyndiH. Jacob Svedelii wägnar ga barns wägnar Eric Nässnian Margareta Thermenia. Pastor — Elfdahlen. Efter begäran, till detta Köp Brefwetz desto mera bestyrkande undersätter wi såsom wittnen wåre egne händige Namn och Signeten som skedde Ut Supra Johan Lindgreen Matz Andersson Sacelanus i Elfdahlen Länszman A:o 1718 d. 8 Decembr. blef denna Köpeskrift opwjst wid Ordinarie Lagmans Tinget i Rättwjkz Socken, och den der uti försolgde ägendommen lagligl. opbuden 1 sta g. Jöns Nordenhielm A:o oj) b:

d. 7 Decembr. uppå Ordinarie HaradzTinget med förb:te socken 2 resan Johan Biörling

A:o 1720 d. 6 Decembr. uppå Ordinarie Häradz Tinget i Rättwjk opbud Herman Malmiin.

3 g.

Ur de i Västerås domkapitels arkiv förvarade handlingar angående Rättviks pastorat, »Äldre handlingar 48 nr. (1629—1828.)» 8.

Ähr efter Wår Herres och Frälsares Jesu Christi hugneliga födelse E t t Tusend Siu H u n d r a Tiugu E t t på den femte dag uti Decembris Månad, då iag Nils Malmsteen Auditeur och Vice Häradz höfding Ordinarie Häradz Ting höltz i Rättwjkz Socken och Lerdahlz Gästgifware Gård, närvarande Cronones Befallninzman Wählb:de Eric Norström; samt Edsworne Nämbden. Framwjste för Rätten Hög Ehre wördige hr Probsten och Kyrkoherden i Socknen Höglärde Magister Olof Kumblaeus E t t Köpe-Bref Daterat d. 21 Julii 1718 uthgifwet och underskrifwit uppå Theologiae Lectorens uti WTesteråås, och Kyrkoherdens i Badelund II. Mag. Jacob Ohrlingz, samt Philosophiae Candidatens H. Jacob Swedelii wägnar af Kyrkoherden i Elfdahlz försambling Högwällärd H. Mag: Eric Nässman och dygdesamma hustru Margareta Thermenia å egne och hennes omyndige Barns wägnar, hwaruthinnan förmähles, att de hafwa försolt till Rättwjkz församblingz Präste Gård emot Twå hundrade D:r Plåtar, och Tuå Hundrade st. den tiden gongbara så kallade Mynteteken, eller tillsammans 400 D:r Kopp:t Jordägan Sweden vid namn bestående af fyra Spanland op gräfwen full god åker jord, och en stoor Haga el:r äng innom hånck och stöör, med de der till hörige gambla huus, såsom en korn lada, twänne hööbodar, och E t t Stålp Härbärge, som för detta afledne Capellanen uti Rättwjkz försambling II. Anders Daniels och sedermera ofwanb:te des arfwingar, warit ägare af; Hwilka omrörde fyra hundrade D:r Kopp:t förbemälte Sälljare kände sig den sidsta penningen med den första till fullo nöje upburit och bekommet hafwa; och förty af hände hwartera sig samt sine arfwingar och efterkommande förberörde lägenheter i huus och Jord tillägnandes dem mer bemählte Rättwjkz församblingz Prästebord för en lag- och wählfången ägendom ewärdelig: warandes och samma lägenheter, lagbundne lagståndne, och med allan rätt fullfölgde, det de gode Män wittnade, som i nämbden sutto de der ock fasta här å woro, som

253 äro Olof Larsson i Gärdbyn, Curt Göransson i Lissleskog, Jonas Jonsson på östbiörkan, Pehr Matzsson i Wästbiörkan, Hans Olofsson i Boda, Jon Andersson i Wikarbyn, Olof Danielsson i Gärdbyn, Anders Andersson i Ofwanmyran, Anders Erichsson i Gliskärbyn, Jonas Matsson i Graf, Anders Olofsson i Gärdsiö, Erich Hansson ibid: Till yttermera wisso, och större stadfästelse, är detta med egen hand och waanligit Signete jemte Häradz Sigillet bekräftadt. Actum ut Supra På Häradsrättens wägnar Nils Malmsteen. (L S.) (L S) Ur de i Västerås domkapitels arkiv förvarade handlingar angående Rättviks pastorat. »Äldre handlingar 48 nr (1629—1828)». 9. Extract af Lagfarts protocollet hollet wed Rättwjkz Ord. WinterTing d. 5 Decemb 1721. Wid hwilket tillfälle Capitaine Wäll ädel H . Christ: F r e d : von Schiutz tillijka med Nämbden och en dehl af den närwarande Allmogen påminte att som denna ägendommen både af Kyrkan och Socknen tillika blifwet inköpt till församblingens Präste bord som Siälfwa köpeskriften inneholler, så skall altså Capellanzgården derifrån icke wara uthesluten, uthan äfwen der af böra niuta sin r ä t t och andehl, med förbehold att igenom denna fasta Socknen icke mötte betagas öfwer samma ägendom få hafwa och äga en fri disposition; hwilket fördenskull uppå begäran blef in protocollerat Ex protocollo På Häradz rättens wägnar Nils Malmsteen. Ur de i Västerås domkapitels arkiv förvarade handlingar angående Rättviks pastorat. »Äldre handlingar 48 nr. (1629—1828.)» 10. Stora Kopparbergs Läns Lagmans Rätts dom, uti en, wid Rättviks, och Ohre Socknars Tingslags Härads Rätt förewaren och afdömd, samt därifrån genom Wad til Lagmans Rätten inkommen twist, emellan Herr Contracts Prosten, Magister Anders Lindström i Rättvik, å den ena, och Skallbergs öfrige Fäbo-delägare, å den andra sidan, ömsom wädjande och Swarande, angående utaf H e r r Prosten Lindström redan år 1819, i grund af, ärhållen anwisning, wid den öfwer Skallbergs Fäbodemark werkställde Landtmätare-Förrättning, hos Härads Rätten, efter å nämnde Fäbodelägare uttagen och uti Rättvikz kyrka kungjord stämning, wäckt, samt sedan Ting efter annat fullföljd fråga, om uteslutande rätt till Fäbode-marken wid Skallberget, för Rättvikz kyrko-herde Boställe och de Prästers, som tjena wid kyrkan, med påstående därjämte att alla olaga inkräktningar dera och deribland de, som Dådrans Bruks Egare gjort utöfwer tillåtelsen i Contractet af den 8:de Maji 1805, på östra sidan om Ån, måtte till Fäbodelöten utläggas, samt att nyssnämde Fäbodelöt i alla händelser till begagnande endast anses tillhöra Innehafwarne af Prästebohlen, men alla andra, som med behörigen laga kraftwunna domar icke kunde visa sig äga någon rätt till delaktighet i Lötesgången och h u r u stort eller för hwilket antal Boskap den gälla kunde, därifrån owilkorligen utestängas; Uti hwilken twist, efter det wederbörande krono- och Consistorii Fullmägtige blifwit förordnade och uti Rättegången deltagit, Härads Rätten medelst Utslag af den 15:de November sisthdit År sig utlåtit: Att hwad först angeck det af H e r r Prostens wederparter

254 under Rättegången gjorde påstående, det herr Prosten måtte förpliktas, at edeligen besanna, att några, handlingar i Kyrkans eller hans wård icke funnos, som kunde uplysa deras påstådde rätt till delaktighet u t i Skallbergs Fäbodar; Så ansåg Härads rätten ett slikt påstående wara obefogdt, och pröfwade föthy skäligt, att det samma af slå, —Men beträffande därnest hufwudsaken; Då och enär frågan om kyrkoherde-Boställets och de wid kyrkan tjenande Prästers uteslutande r ä t t till Skallbergs Fäbodeställe wilie grundas hufwudsakligast på det Inventerings-Instrument, som blifwit uprättadt wid en år 1628 af Biskopen Rudbeckius då hållen Visitation i Rättvik, hwarå funnes antecknat, att berörde Fäbodeställe tillhörde kyrkoherde-Bostället, och de wid kyrkan tjenande Präster allena och ingen annan, hwars kraft och werkan å öfrige, Fäbo-delägarnes sida blifwit bestridd, ansåg Härads Rätten att på prövningen deraf berodde warken af alla de handlingar och bewis, som å wederdelo sidan blifwit företedde till bestyrkande af deras påstådde r ä t t ; att bibehållas wid sine innehafwande andelar u t i Fäbodeställe; Och ehuruwäl Fäbodestället Skallberget uti berörde Inventerings Instrument af den 3:dje Martii 1628 finnes wara uptagit såsom kyrkoherde-Bostället och wid kyrkan tjenande Präster allena tilhörande; Likwäl och då detsama wrore underskrifwit endast af Biskopen och då warande kyrkoherde i Rättvik, samt Consistorii Notarien, men icke syntes att någon utaf Församlingens Ledamöter därwid warit närwarande, eller at det af någon annan underskrifwit blifwit, funne altså Härads-rätten denna handling, såsom icke beledsagad af någre andra, hwarpå den sig skulle grunda, icke wara fullt bewisande för kyrkoherde Boställets och de wid kyrkan tjenande Prästers uteslutande r ä t t till nämnde Fäbodeställe emot de föregifwanden och påståenden, som å wederparternes sida blifwit framställde, hwadan derföre grunden för parternes ömsesidiga rättigheter borde, wid en ofullständig bewisning, af handlingarna sökas i de sannolika omständigheter och förhållanden, under hwilka detta Fäbodeställe blifwit först uptagit och begagnadt; därwid förekomme att uti dessa Orters Skogstracter, som icke woro emellan enskildte delade, utan af Byar gemensamt begagnades, enskiltes besittningar i en aflägsen forntid ännu mindre warit begränsade, hwaraf följde, att om än ett fäbodeställe wid Skallberget blifwit uptagit för kyrkoherde Boställets och de wid kyrkan tjenande Prästers räkning innan någon annan där haft något Fäbodeställe, och af desse ensamt blifwit begagnadt, detta Fäbodeställe likwäl från början icke innefattat hela den widsträckta tract, som nu anses höra till Skallbergets Fäbodelag, och efter Landtmätare protocollet för 1819 utgjorde Sex- till Åtta- Tusende tunneland, och således intet hinder mött för andra, att där bredewid, och i denna widsträckta mark, anlägga Fäbodeställen, hwilkas anläggande warit för kyrkoherde Boställets innehafware och öfrige Prästerskapet på ett så aflägset ställe, eller på öfwer trenne mils afstånd, lika nödwändigt, som nyttigt för att med desse tillkomne Fäbodeställens innehafwares gemensamma biträde kunna, dels afrödja skogen till beredande af Betesmark, dels freda kreaturen från odjuren; Och ehuru å dessa besittningar i Skallbergs Fäbodelag wäl icke kunde wisas någon handling, syntes dock ostridigt, att redan ifrån urminnes tid, andra, än kyrkoherden och Prästerne wid kyrkan, warit delägare uti Skallbergs Fäbodar, hwilkas rätt dels genom arf, dels köp, på god tro, öfwergått från det ena Slägtet till det andra, och genom urgammal häfd wunnit egenskap af äganderätt, hwilken utan afseende på anteckningen uti 1628 års Inventarium, måste wid sådant förhållande för gällande antagas; Men då detta å ena sidan antoges, måste och å den andra, enär utsträckningen af andras deltagande borde begränsas, bestämmas både antalet af dem, som således ägde urgammal häfd på andelar i Fäbodestället, och widden af deras anspråk, på det en gång all widare anledning till twist härom måtte blifwa undanröjd; Till grund hwarföre Härads Rätten redan den 16:de December 1780, uti då anhängige enahanda twist föreskrifwit, att nämligen undersökning skulle ske: l : o huru många Fäbode Interesenter då för tiden uti Präst-Fäbodarna Skallberget deltogo: 2:o med hwad rättighet en hwar af dem sådant inne-

255 hade, och med huru stort antal kreatur hwar och en, därstädes betade: 3:o hwad Intagor, uppodlingar och byggnader af Fäbo-delägarne der skedt: Och ändteligen 4:o tillgången på bete; •— hwilken så beskaffad undersökning jämwäl uti Augusti Månad 1782 blifwit werkställd, då följande Interessenter i Skallbergs Fäbodelag, utom Präste bohlens Innehafware, skola blifwit antecknade, och hwilka wisat sig dels genom arf och dels köp hafwa förwärfwat sig rätt till deras andelar med för hwar och en utsatt antal kreatur, som där betades, nämligen l : o Klockaren Forssdahl, 2:o Brask Eric Olsson, 3:o Lissgifwas Daniel Danielsson i Glist jerna, 4:o Börs Hans Jonsson på Nittsjö, 5:o Soldaten Per Olsson Göse i Backa, 6:0 Gös Hindrik Olsson i Backa, 7:o Corporalen H a n s Olsson Urwäders Enka i Lerdahl, 8:0 Pigan Gös Kerstin Olsdotter uti Backa, 9:o Systren Pigan Malin Olsdotter uti Backa, 10:o Kyrkowaktaren Anders Ersson Sparf i Backarne, 11 :o Börtas Olof Jonsson i Backarne, 12:o Lissel Hans Andersson på Born, 13:o pers Anders Jonsson i Backarne, 14:o Soldaten Matts Jonsson Lilja i Backarne, 15:o Börtas Eric Hansson på Wästerbjörkan, 16:o Börtas Eric Larsson, 17:o Soldaten Hans Mattsson Släggas Enka Marit Ols dotter i Backane, 18:o peras Olof Ersson i Backarne, 19:o Sand Carl Anderssons Enka Margta Ers dotter och 20: de Pigan Brita Hans dotter på Born; Hwarförutan befunna upodlingar blifwit uptagne för l : o Comminister Rathsman, 2:o Brask Eric Olsson i Backarne, 3:o Soldat Per Olsson Göse, 4:o Lissgifwas Daniel Danielsson i Glistjerna, 5:o Pigan Brita Hans dotter på Born, och 6:0 Anders Ersson Sparf; — Och aldenstund Härads Rätten ansåg dermed borde wara en gräns satt för alla widare inkräcktningar på Fäbodelagets område, och de köp samt afhandlingar hwarmedelst en eller flere af desse delägare sedan den tiden till andra afhändt sig, antingen till det hela eller till en del af sina då ägande andelar, eller de Arfslotter hwarigenom då ägande andel blifwit i underdelningen styckad, icke kunde medföra större rätt att begagna Fäbodestället, än i förhållande till den wid nämnde undersökning bestämda andelen, hwarifrån sedermera blefne delägares lott sig härledde; — Fördenskull pröfwade Härads Rätten rättwist att med alla deras skiljande wid sina uti meranämnde, Fäbodeställe Skallberget gjorda inkräcktningar, sedan ofwanberörde tid, hwilka då icke ägt eller wisat sig ega någon rätt till andel däruti, förklara endast och allenast ofwanupräknade delägare eller deras rätts lagliga innehafware för berättigade, att med kyrkoherde-bostället och de wid kyrkan tjenande Präster besittja och äga del uti Skallbergs Fäbodeställe efter den grund, som of wan stadgad funnes; J följd hwaraf Dådrans Bruksegare, utom det område, som tillhörde berörde Bruk efter de med Högwederbörligt tillstånd slutne afhandling emellan Kyrkoherde Boställets Innehafware, och honom, icke skulle ega någon annan rätt till delaktighet uti Fäbodestället, än dem han kunde hafwa sig lagligen förwärfwat af de i Fäbodelaget warande Interessenter wid 1782 års undersökning, utan förklarades så wäl han, som andre obehörige delägare pliktige att deras otillåtne och olofliga inkräcktningar afstå, och som borde ingå på de qwarblifwande delägarnes andelar för betes markens utwidgande; — Och tillkommer det den tillförordnade Landtmätaren för detta Skallbergs Fäbodeställets affattning och läggande å Charta samt reglerande af de laglige Egarnes rätt deruti, att efter den sålunda faststäldte grund derföre, eller 1782 års obestridde undersökning, efter bestämmande af Fäbodeställets hela område emellan delägarne, kyrkoherde Bostället i Rättvik och de wid kyrkan tjenande Prester, samt de upräknade då warande delägarne eller deras lagliga rätts innehafware, utstaka hwars och ens andel med åtföljande rätt till bete för deremot swarande antal kreatur; Men rättegångs kostnaderne, aktade Härads Rätten skjäligt förklara, det parterne i så beskaffad sak komme, att hwar för sig, utan ersättning, widkännas, deremot ej mindre Herr Prosten Lindström å egne tillika med de publique ombuden å kongl. Maij:ts och kronans samt Venerandi Consistorii wägnar, än ock Swaranderne, wädjat och hwaremot annan här skriftwäxlat samt äfwen wäl yrkat rättegångs kostnads ärsättning. Gifwen och afsagd å lagtima Lagmans Tinget med öfra Distriktet i Mora Strand den 5:te J u l i i 1828.

256 Lagmans Rätten har de i denna twist ingifne handlingar med hwad Parterna här ytterligare i saken, hwaremot annan anfört, i behörigt öfwerwägande tagit; — Men finner ej några skäl wara anförda, som kunna föranleda till ändring uti Härads Rättens motwädjade Utslag; — Hwilket således, såsom wäl grundat, Lagmans Rätten prof war rättwist, att till alla dess delar gilla och fastställa; dock warder Rättegångs kostnaden äfwen här wid Lagmans Rätten till följa af 21 Cap. 3 §. Rättegångs Balken de twistande emellan qvittad — År och dag som ofwan På Lagmans Rättens wägnar Carl W. Nyberg (Sigill) Emot denne dom hafwa H e r r Prosten Lindström samt Dådrans Bruksägare Herr Brukspatron Pehr Forsslind inom laga tid erlagt wad; hwadan altså dem, hwar för sig åligger, till fullföljande, af detsamma att, wid wadetalans förlust innan kl. 12 å fyrationde dagen, den oräknad, då domen föll, som blifwer den fjortonde (14) nästkommande Augusti, sjelfwe eller genom laga Ombud, twefaldt ingifwa sina Inlagor till Kongl. Maj:ts och Rikets Höglofl. Swea Hofrätt; tage och derwid hwardera en af 2:ne wederhäftige Män utgifwen löftesskrift, deruti de, en för bägge och bägge för en borga, för den kostnad och skada, som höglofl.kongl. HofRätten kan känna wädjanderne skyldige att sine wederparter gälda; men om wadet öfwergifwas will, böra wädjanderne sådant sine wederparter kungöra inom hälften af den tid, som till wadets fullföljande ofwan föreskrifwit är. Mora Strand den 7:de Julii 1823. På Lagmans Embetets wägnar Carl W. Nyberg Med Charterade originalet ord ifrån ord lika intyga: And. Lidman J.M.Carlstén Adj: Com.et r. Pastor fabriquer Ur de i Västerås domkapitels arkiv förvarande handlingar angående Rättviks pastorat, »Äldre handlingar 48 nr. (1629—1828.)»

11. Anno 1734 den 13 Maji, höltz Husesyn uppå Capellans gården i Rättwijks Sochn, — — — — — — — — — — — —• — — 32. Fäboställe är intet; Doch finnes af ett hållit Visitations Protocoll och inventarium på Prästgårdarne i Dahlarne af åhr 1628, underskrifwit af Sahl. Biskopen H : r Johan Rudbeckius, hwarest således är anfördt, som ord ifrån ord följer. Fäbodar bestälte af Sochnen till Prästebohlet och them som tiena wid Kyrkan, österom Siön liugaren, benmbd Skallberget, hörer them allena till och ingen annan. Nu synnes tillträdande Capellanen på hög och wederbörlig ort må ansökning giöra, eftter swagt muhlbete på hemlöten finnes, och the förre thes antecessorer sielfwa ägt fäboställen och icke behöfft detta tillslagna, eftterfråga. 33. Fiske är intet anslagit, utan brukas det med grannarne i Sillian. 34. Qwarn ställe är eij heller, utan betienar sig med Pastor, i den till Prästebordet anslagne qwarn i Winterån. 35. Skog, Brukas till all nödtorft! lika med Pastor utj den ansenlige till Prästebordet lydande och anslagne tract, derest både timmer och annan nödig fångskog finnes. 36. Åkeren wid detta CronoHemman, som i 6 särskilte hägnader är, kan bestå af ungefär 3 tunnors åhrliga utsäde, då tredie dehlen till trädz jord är afdragen, hwilken jord nu någorlunda brukad är.

257 Engen. 37. 1. Lågbro änget. 2 Storänget. 3 Lillänget alla for sig sielf liggande, kan bestå till hopa af ungefär 8 Skrinland, som och eij särdeles med Skog bewuxne äro, utan någorlunda af rögde. Ur Rättviks

församlings kyrkoarkiv. (Volymen »Rättvik med dess kapell 75»).

12.

»Köpebrev. Till Rättviks församling upplåta och försälja undertecknade härnedan omnämnda lägenheter avsedda att användas till byggnadstomt för uppförande av prästgård jämte utfartsväg därifrån. l : o / J a g Peckos Mats Matsson en från 417,8000 red. bandi, under N:o s. 2 litt Ba i Bingsjö by av Rättviks socken och Kopparbergs län avsöndrad lägenhet, i areal utgörande 0,5315 hektar, samt till läge och gränser angiven å bifogad karta, där området upptagits under ägofigur N:o 1; allt för en överenskommen och genom byte av ägor erhållen godtgörelse av Femhundra (500) kronor som härmed kvitteras. 2:o/ J a g Jones Olof Eriksson en från 168,1625 red. bandland under N:o 4 litt V I I i samma by avsöndrad lägenhet, i areal utgörande 0,16900 hektar, samt till läge och gränser angiven å bifogade karta, där området upptagits under ägofigur N : o 6; allt för en överenskommen och genom byte av ägor erhållen godtgörelse av Tvåhundra (200) kronor som härmed kvitteras. 3:o/ J a g Peckos Olof Hansson en från 462,0625 red. bandi, under N:o 4 litt VD i samma by avsöndrad lägenhet i areal utgörande 0,2040 hektar, samt till läge och gränser angivet å bifogade karta, där området upptagits under ägofigur N : o 3, samt dessutom en från samma jordetal och hemman avsöndrad lägenhet i areal utgörande 0,1060 hektar, samt till läge och gränser angiven å bifogade karta, där området upptagits under ägofigur N : r i s 4 och 5; allt för en överenskommen och genom byte av ägor erhållen godtgörelse av Tvåhundra (200) kronor som härmed kvitteras. 4:o/ J a g Per Höglund en från 533 75/80 red. bandland under N : o 2 litt B i samma by avsöndrad lägenhet i areal utgörande 0,0340 hektar samt till läge och gränser angiven å bifogade karta, där området upptagits under ägofigur N:o 2, allt för en överenskommen och till fullo betald köpesumma av Fyrahundra (400) Kronor som härmed kvitteras. Dessutom tillförsäkra vi köparen rätt att för all framtid färdas över hemmanet N : o 4 litt D gemensamma väg, å kartan upptagen under ägofigur N : o 7. Alltså avhända vi oss ovannämnda lägenheter, utan åtföljd av skogsmark och tillägnar dem köparen att genast tillträdas med full äganderätt. Bingsjö den 10 oktober 1919 Päckos M Matsson Jones Olof Eriksson Päckos Olof Hansson J. P. Höglund Bevittnas J. Heim Nygårds Per Hansson» Ur Rättviks 1954 28

kyrkoarkiv.

258 13. År 1768 den 15 och 16 Aug. förrättades af undertecknad Domhafwande, jemte Nämbdemännen ifrån Leksands Socken, — — — till följe af Rettwiks Härads rätts d. 4 Decbr. nästledet år meddelte utslag, Laga Huse-Syn å thet till Scholaemästare boställe anslagne klockarebord i Rettviks Socken och Kopparbergs Höfdingedöme, hwarwid sig instälte bostäls inne hafwaren H e r r Scholaemästaren wälärewördige och wällärde Johan Christopher Rathsmann och dess företrädare nu mera Herr Comministern wälärewördige och wällärde Carl Wadman, samt å Kongl. Maj:ts och Cronans wägnar. Expeditions Befallningsmannen wälbetrodde Martin Engman och å Ven. Consistorii wägnar Herr Adjuncten wördige och wällärde Anders Sjöberg, den förre efter Högwälborne H e r r Barons och Landshöfdingens Carl Cederströms ordres af den 18, och den sednare efter Högwör[d]ige Herr Doctorns och Biskopen Lars Benzellstiernas bref af den 26 J u l i i sidstledne; Äfwen och, å Sochknens wägnar, — — — — — — — — -— — — .— — — — Ägor. l : o En liten gammal kryddgård norr om Manngården och twänne af Herr Scholae Mästaren Rathsman inrättade kryddgårdar, den ena bakom bryggehuset, och den andra af utmarken intagne bredewid Sjön Siljan, med klant lafwar u t i om 6 snesland 3 bandlands widd. 2:o En kålgård utmed Klåckarbäcken ofwan och utom öster om bron; men någon Humlegård war icke anlagd. 3:o Åkern har af Länsmannen wälacktad Pehr Enborg samt Nemdemännen wälförståndige Mats Andersson i Lerdahl, Olof Andersson i Gjersse, Jon Jonson i Wikarbyn och Erik Danielsson i Grufriset, wid en d. 17 Octbr 1766 hållen besigtning, blifwit upmätt, bestående i följande: Midt emot Ammunitions boden på Södra sidan om wägen, tolf snesland 3 bandland, Trekanten emellan wägarne emot kohl huset, Säx Snesland; Åkren wid gården, östra delen ett Spanland twå Snesland, dito wästra delen sjutton snesland, dito nedanföre nyss nämda, 4 snesland; äfwen ock wid Capellet och Dambro backen, som Capels fjerdingen uptagit i Comministern Forsströms lifstid femton Snesland, tillsammans Tre Spanland, sexton Snesl. tre bandi.; hwilken mätning af Bostäls innehafwaren och samtel. Fullmägtige godkändes, warandes samma åker wäl häfdad; dock anmälte H e r r Scholaemästaren Rathsman, att den Lilla åker wreten wid nyåkers gatan, som altid skall hört klåckarebordet till, blifwit derifrån i sednare åren söndrad och af Prästebords innehafwaren nu nyttjades. Ny åker. Berättade H e r r Scholae Mästaren Rathsman sig hafwa af ganska oländig och stenig mark, med stor kostnad, till flere trackter uptaget uti en intill gamla åkren stötande och af utmarken instängd beteshage, hwilka tracter af synerätten besågs och af Nemden upmättes neml. en skift, sedan en gammal åkertrakt om 3 snesl. 6 bl. blifwit af dragen, till första diket 25 snesl, och till det andra 16 Snesl. 8 bl. — 41.8. På andra sidan om samma dike en trakt . 1 . 1. Litet längre i Nordwest hwarest berättas att en Smedja förut ståt 2. 6. Ther bortom up till Gärdes garden en nästan trekantig skift med ett dike igenom 12. —. Tillsammans 57 Snl. 5 bl. Med hwilken upodling herr Scholae Mästaren skall börjat höstetiden 1763, hwartill efter nu ingifwen bok och räkning, upgådt E t t tusende ett hundrade fyratio en daler 18 öre kopparmynt, begjärandes Herr Scholae Mästaren, at å en sådan upodling, njuta den besittnings frihet som kongl. Förordningar innehöllo; hwaremot krono och Consistorii samt Sockne fullmägtige ej hade att påminna, hälst de sednare ej kunde neka, att upodlingen i denne af utmarken intagne beteshage, af mycket stenig och obrukbar mark skjedt, till wedermäle hwaraf stora stenrösen, så innom som utom hägnades wore till finnandes.

259 4:o Ängen består af en trakt emellan Probst — Sweden och klockare bordets åkrar, hwarest kan bärgas ungefär ett Lass hö, therintill äfwen 5:o förberörde Hage stöter. 6:0 Gärdes gårdar äro: Gamle brukbare, utom dem, som finnas omkring Dambro backen . . . . 522 famn. Och bofällige 66 famn. samt af Herr Scholae Mästaren Rathsman å nyo inrättade 209 Tillsammans 797, famn:r 7:o Diken finnas der de tarfwas. 8:0 Skogen skall nyttjas med kyrkoherde och Capellans bords innehafwarne samfäldt, och wara från angräntsande Sockne boers af skild. 9:o Hwad fäbodar angår så berättade Herr Scholae Mästaren Rathsman, att han, i förhoppning att klockare bordet skulle äga del i Skall fäbodarne, på egen bekostnad år 1764 derstädes till upodling instängt och sedermera afhuggit en trakt om ungefär 5 Skrindlands widd samt år 1765 till nyes upsat ett fähus för 14 nöt och i nästledne J u n i i månad en hölada: Skolandes betet i berörde fäbodar nyttjas för 10. å Ellofwa nöt. 11: o E n Qwarn i Winterån, berättade Herr Scholae Mästaren Rathsman wara så wäl detta boställe, som kyrkoherde och Capellans-bordet tillhörig, och derföre af Herrar Prästerne samfäldt nyttjades; men något fiske är icke anslaget. Sedan synen sålunda war till ända bräkt, tog syne Rätten hwad derwid anfördt och påmint blifwit i öfwer wägande och afkunnade följande Utslag Widkommande de af H e r r Scholae Mästaren Rathsman i betes Hagen upodlade trakter om femtio sju Snesl. fem bandi., så emedan desamma finnas hafwa bestådt af ganska sten bunden mark till hwars upodlande derföre ansenlig kostnad upgådt; Ty kan Syne-Rätten ej betaga Rathsman dess barn och arfwingar, att efter konglige Majistäts nådige förklaring öfwer de tillförene utfärdade kongl. Förordningar, angående Kärrs och måsars samt annan oländig marks uptagande af den 12 Augusti 1752. § 4. therå fyratio års besittnings tid niuta, eller rättighet, att therom afhandling giöra i fall efterträdaren innom förenämde tid skulle wilja dess besittningsrätt sig förwärfwa, hwaremot ej heller hwarken krono och Consistorii el:r Sockne Fullmägtige haft att påminna. Beträffande i öfrigt den trak wid nyåkersgatan, som ifrån Klockare bordet skall blifwit söndrad och af Prästebords innehafwaren nu nyttjas, så må therom wid Härads Rätten lagligen utföras, hälst någon, till bewakande af Präste bordets Rätt, nu icke närwarande waret. År och dagar ofwan skrefne. På Syne- Rättens wägnar Johan Eric Dicander (L S) At denne afskrift är med Originalet Lika lydande intygar P . Å. Cedergreen Ad junctus Coram in i stri Ur de i Västerås domkapitels arkiv förvarade handlingar angående Rättviks pastorat. »Äldre handlingar 48 nr (1629—1828).»

20. Boda, Genom nådigt brev den 27 juni 1856 medgavs, att vid dåvarande kyrkoherdes avgång Rättviks pastorat finge på det sätt delas, att hädanefter Rättviks moderförsamling och Boda kapellag J ) komme att utgöra vardera ett särskilt pastorat. Av det nådiga brevet inhämtas, att kapellaget enligt protokollet över sockenstämma med Rättviks socken den 3 december 1854 till boställe åt den blivande kyrkoherden inköpt en så kallad besuttenhet sub nr 26 litt. B i Boda by, samt att församlingen åtagit sig att vid första nya roteringsjämkning befria denna besuttenhet från den roterings- och skattskyldighet, densamma då droge, genom fördelning därav på den övriga roterings- och skattskyldiga jorden; vidare inhämtas av samma nådiga brev, att Rättviks församling å sockenstämmor den 8 januari och den 23 juli 1854 i avseende å förut givet löfte att biträda vid prästgårdsbyggnad i Boda utfäst sig att för detta ändamål i ett för allt erlägga 1000 riksdaler riksgäldssedlar, så snart kapellaget inköpt gård och vore färdigt att densamma bebygga med villkor, att kapellaget icke förnyade förut gjort anspråk på delaktighet i Rättviks kyrka och prästboställen. Genom det nådiga brevet förordnades jämväl, att bostället för den blivande kyrkoherden i Boda skulle utgöras av den utav församlingen för ändamålet i Boda by inköpta besuttenhet, befriad, på sätt församlingen å sockenstämma den 3 december 1854 sig åtagit, från den rotering och skattskyldighet, som då funnits besuttenheten åsätt, samt att Boda församling, som emot det att Rättviks församling enligt åtagande till Boda församling lämnade i ett för allt 1000 riksdaler riksgäldssedlar för att användas till prästgårdsbyggnaden därstädes avstått sin rätt till andel i Rättviks sockens prästgårdshus och kyrka, skulle vara skyldig att i byggnadsarbeten därå fortfarande deltaga intill dess pastoratets delning trätt i verkställighet. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har för prästerskapet i Boda församlings pastorat fastställts genom Kungl Maj:ts resolution den 30 mars 1917 att äga tillämpning från och med den 1 maj 1918 till och med den 30 april 1938. I pastoratet finnes endast kyrkoherde. x ) Vid visitation i Eättviks socken, som den 24 februari 1618 hölls av dåvarande biskopen i Västerås Olaus Stephani Bellinus, träffades en överenskommelse, enligt vilken inbyggarne i Ovanheden av nämnda socken tillätos bygga ett kapell »ther som oss alle lägligast wara känn.» Denna överenskommelse stadfästes sedermera av biskopen Johannes Rudbeckius. Kapellet, som uppfördes under åren 1618—1623 byggdes av trä. E t t n y t t kapell uppfördes av kalksten åren 1847—1850 på ett kalkberg, benämnt Bodbacken. Boda utgör enligt kungl. brev den 26 oktober 1888 särskild jordebokssocken.

261 Löneboställe. Enligt löneregleringsresolutionen är till kyrkoherdens avlöning anslagen, bland annat, avkomsten av kyrkoherdebostället, angående vars inköp och lagfarande hänvisas till bil. 1. I Kopparbergs läns lantmäterikontor har utarbetats följande

»Memorial rörande ecklesiastika boställen inom Boda församlings pastorat. Den vid uppläggande av jordregister för Boda socken av vederbörande länsstyrelse upprättade förteckning enligt formulär K upptager endast ett ecklesiastikt boställe inom socknen, nämligen Kyrkoherdebostället. Detta boställe har i jordregistret uppförts på ett upplägg under benämningen Boda nr 26 (reg. nr 26 l ) och utgör enligt jordregistret en fastighet om 2044 1 / 80 bandi. red. jord av skattenatur. Yid tiden för det på statens bekostnad verkställda storskiftet, som påbörjades år 1828 och avslutades år 1840, bildade Rättvik och Boda socknar tillsammans ett pastorat, varvid Boda utgjorde kapellförsamling till moderförsamlingen Rättvik. Berörda socknar hava också undergått storskifte gemensamt. Genom nådigt brev den 27 juni 1856 medgavs, att vid dåvarande kyrkoherdes avgång Rättviks pastorat finge på det sätt delas, att därefter Rättviks moderförsamling och Boda kapellag kommer att utgöra vartdera ett särskilt pastorat och hade kapellaget den 3 december 1854 till bostället åt den blivande kyrkoherden inköpt en s. k. besuttenhet, sub nr 26 litt. B i Boda by. Ar 1875 avsöndrades Boda kapellförsamling från moderförsamlingen Rättvik för att utgöra eget pastorat. Enligt kungl. brev den 26 oktober 1888 utgör Boda en särskild jordebokssocken. Kyrkoherdebostället — eller hemmanet Boda nr. 26 litt. B — har fått sina ägor lagligen utbrutna dels vid det under åren 1828—1837 verkställda storskiftet å inägorna till Boda och Silverbergs byalag, dels vid år 1862 verkställd delning av hem- och utskogen till Östra Boda by samt dels vid år 1884 förrättad delning av Blåbergsåsens fäbodeskog, tillhörande Boda och Silverbergs byalag. Akt Boda 19. Vid storskiftet å inägojorden erhöll hemmanet N:o 26 litt. B för i revboken påförda 1345 6/so r e d . bandi, åker och 698 75/8o r e d . bandi, slog eller tillsammans 2044 Vso bandi. red. inägojord följande arealer och uppskattningsinnehåll:

262 , A Area1åker slog impediment Summa

2.8192 h e k t a r 6.2998 » 0.09 6 5 » 9.215 6 h e k t a r

Uppsk attningsinnehåll. I.016O h e k t a r 0.8688 » — 2.5093 h e k t a r .

Akt Boda 32. Vid å b o d e l n i n g e n år 1862 av hem- och u t s k o g e n till Ö s t r a B o d a b y erhöll h e m m a n e t , som då var »boställe för B o d a Capeils P r e d i k a n t » för 2044 Vso b a n d i . red. j o r d u n d e r litt. B följande arealer och u p p s k a t t ningsinnehåll: Areal. Uppskattnings. innehall. skogsmark 45.3665 h e k t a r 11.8448 h e k t a r Akt Boda 37. Å r 1884 v e r k s t ä l l d e s d e l n i n g av B l å b e r g s å s e n s fäbodeskog, t i l l h ö r a n d e B o d a och S i l v b e r g s byalag. D ä r v i d utb r ö t s å t K y r k o h e r d e b o s t ä l l e t för 2044 V80 red. b a n d i , u n d e r litt. C 76.8622 » 10.910472 1 S u m m a 122.2297 h e k t a r 22.7 5 48 hektar. D e s s u t o m h ö r till K y r k o h e r d e b o s t ä l l e t a n d e l i för B o d a och Silverbergs b y a r gjorda u n d a n t a g å h e m s k o g e n , i s k o g s u n d a n t a g vid b y n s a m t i Gäddtjärns-, Vattu- och S t o r m y r a r n e . Så vitt h ä r k u n n a t u t r e d a s , h a r ingen a v s ö n d r i n g gjorts från bostället. V i d d e n verkställda a r k i v u n d e r s ö k n i n g e n h a r inga a n d r a a k t e r r ö r a n d e k y r k o h e r d e b o s t ä l l e t påträffats än d e h ä r ovan o m n ä m n d a . F a l u n i l ä n e t s l a n t m ä t e r i k o n t o r den 27 o k t o b e r 1925. Arthur Price. Assistent.»

URKUNDSBILAGA. Af afskrift.

(Stämpel) Utdrag av lagfartsprotokollet hållet å lagtima tinget med Rätt^ 68. viks och Ore tingslag å tingsstället i Lerdal den 16 December 1854. S.D. För erhållande af Lagfart dera ingafs till Härads Rätten följande »Köpebref. Till Boda Capellsförsamling uplåter och försäljer vi undertecknade stärbhus delegare vår ärfda fastighet under N:o 26 och 59 Lärkas rote innehållande 2044 Vso dels Reducerade Bandi, åker och slog tillsammans samt allan åbyggnad i hemgården så väl som i fäboderne utan undantag det må vara mera eller mindre så väl som alla i Boets tillhöriga nyodlingar utom hvad magen Nygårds Jon Ersson i Ofvanmyra uppodladt sedan arfskiftets förrättande, som skall af Köparena särskilt öfverenskommas, samt allan boet tillhöriga skog och muhlbete att efter hemhult — alt att nu den 14 nästkommande Mars att tillträda, för en öfverkommen och till fullo erlagd köpesumma af Tretusendetvåhundrade (3200) End Rgs och som köpesumman är till fullo gulden så tillätes köparena att hos vederbörlig Domstol sig häröfver laga fasta söka försäkras Rättvik och Boda den 20 September

263 1854. Jöns Hans Olssons Enka Kerstin (bom) Andersdotter i Boda, mågarne Jöns Anders (bom) Hansson, Bränd Jon (bom) Hansson, Nygårds Jon (bom) Ersson och för omyndige sonen Anders Hansson genom förmyndare Olof Olsson i Boda. Köpeskillingen på Nygårds Jon Erssons nyodlingar 33 snesl. och 5 Bandi, med Etthundradetrettiofyra Rnd. Rgs. som härmed quitteras. Boda elen 10 Oktober 1854. Nygårds Jon(bom)Ersson i Ofvanmyran. På en gång närvarande vittnen, Soldaten A. Ersson Gök. Berg Gudmund Gudmundsson biigge i Ohre och Dahlbyn. Att alla säljarena äro rätte egare till föreskrifne fastighet enligt deras fäders och moders arf intygar. Mats Hansson i Westanå Olof Ersson i Anderåsen.» efter uppläsandet, hvaraf och sedan Härads Rätten inhemtat det förenämnde fastighet vore utaf Boda Capellförsamling ämnat till Boställe för de kyrkoherdar derstädes som framdeles komme att anställas i följd af Capellförsamlingens beslutade afskiljande från Rättviks socken med hvilken Boda under gemensam Pastor hitintills varit förenad, Härads Rätten pröfvade skäligt att uppå ofvanintagne fastighetsköp meddela nyssnämnde Capellförsamling upbud tillhanda Första Gången, —• dock med villkor att vid Lagfartens fortsättande styrkes det Jöns Anders Hanssons, Bränd Jon Hanssons och Nygårds Jon Erssons hustrur genom deras påskrifter å köpebrefvet godkänt den ifrågavarande försäljningen, till hvilken Härads Rätten i afseende på omyndige Anders Hanssons andel jemväl lemnade sitt samtycke, med afseende derpå att dels bibehållandet af hans egendoms anpart icke kunnat för myndlingen medföra besutenhet, dels fastigheten intygades av nämnden vara till sitt skäliga värde betald; och skulle bevis öfver den sålunda beviljade Lagfarten meddelas genom anteckning å Originalhandlingen och förmedelst serskilt Protocolls Utdrag. År och dag som ofvan. På Häradsrättens vägnar (Namn saknas) Från konceptprotokollet rätt utdraget; betygar Leksand den 28 Augusti 1914. På Domämbetets vägnar Carl-Isac Andersson Rätt afskrifvet, betygar Henrik Peterson Kyrkoherde. Åf afskrift,

(Stämpel) Utdrag af lagfartsprotokollet hållet vid lagtima tinget med Rätt§ 80. viks och Ore tingslag å tingsstället i Lerdal den 14 December 1855. S.D. Sedan Härads Rätten å nästlidne års Lagtima Ting den 16 December, meddelat, med vilkor Protokollet närmare förmäler, uppbud å köpeafhandling af den 20 September berörda år, derigenom Jöns Hans Olssons Enka Kjerstin Andersdotter i Boda samt hennes magar Jöns Anders Hansson, Bränd J o n Hansson och Nygårds Jon Ersson, tillika med hennes omyndige son Anders Hanssons förmyndare Olof Olsson i nämnde by upplåtet och försålt till Boda Capellförsamling för köpeskilling Tretusen Tvåhundra Rnd. Rgs. deras ärfda fastighet 2044 Vso dels reducerade bandland åker och slog under hemmanet N:o 26 i Boda och N:o 59 Lärkas rote med dertillhörande åbyggnad i hemgården och vid fäbodarne äfvensom nvodlingar, så fullföljdes nu efter erinran attbördsstämning blifvit till Tinget om förevarande fastighet utverkad, Lagfartsansökningen för vinnande af andra uppbudet; men enär Härads Rättens å förra Tinget meddelade föreskrift att köparene skulle vid Lagfartens fullföljd styrka att Anders Hanssons, Jon Hanssons samt Jon Erssons hustrur biträdt försäljningen, icke blifvit annorledes fullgjord än att Anders Hanssons hustru Margretha Hanselotter samt Jon Hanssons hustru Kjerstin Hansdotter medgifvit försäljningen samt i vittnens närvaro tecknat bevis derom å köpeafhandlingen utan att likväl sådant medgifvande från Jon Erssons hustru

264 kunde visas, aktade Härads Rätten skäligt förklara sig icke kunna ånyo uppbjuda köpet utan hänvisades köparne, derest de sig dertill befogade finna, att, efter stämning utföra talan emot vederbörande till deltagande i försäljningen, hvilket afsades, jemte tillkännagifvande att bevis öfver Lagfartens fullföljande skulle genom påskrift å köpebrefvet samt utdrag af Protokollet meddelas. Som ofvan. På Häradsrättens vägnar: Gustaf von Post F r å n konceptprotokollet rätt utdraget; betygar Leksand den 28 augusti 1914. På Domarämbetets vägnar: Carl-Isac Andersson Rätt afskrifvet, betygar Henrik Peterson Kyrkoherde. Af afskrift.

(Stämpel) Utdrag af lagfartsprotokollet, hållet vid lagtima tinget med Rättviks och Ore tingslag å tingsstället i Lerdal följande dagar år 1856.

Den 5 November § 76 S.D. Med anhållan om slutlig lagfart förevistes ånyo köpebref af den 20 September 1854, hvarigenom Jöns Hans Olssons Enka Kerstin Andersdotter i Boda jämte hennes magar Jöns Anders Hansson, Bränd Jon Hansson och Nygårds Jons Ersson, tillika med hennes omyndige sons Anders Hanssons förmyndare Olof Olsson i nämnde by för Tretusende Tvåhundrade R Rrs, till Boda Cpellförsamling sållt deras ärfda fastighet 2044 Vso bandland reducerad åker och slog under hemmanet N:o 26 i Boda och N : o 59 Lärkas rote med dertillhörande åbyggnad i hemgården och vid fäbodarne, äfvensom nyodlingar; och som dels jämlikt Härads Rättens vid meddelandet af första upbudet den 16 December 1854 gifna föreskrift det styrkts att, utom ofvannämnde säljare, äfven säljaren Bränd Jon Hanssons hustru Kerstin Hansdotter och Jöns Anders Hanssons hustru Margta Hansdotter i vittnens närvaro, undertecknat köpebrefvet och dels nu styrktes, till följe af Härads Rättens vid 1855 års Lagtima Ting fattade beslut — att Nygårds Jon Erssons hustru Anna Hansdotter jämväl godkänt försäljningen enligt följande köpehandlingen åtecknade tillägg: »Af förestående köpebref godkännes af Nygårds Jon Erssons hustru den 28 October 1856 Anna (bom) Hansdotter: Ofvanmyra intyga på en gång närvarande vittnen Pehrs Olaf (bom) Andersson i östbjörka, Haga Mats (bom) Andersson i Finnbacka» Alltså pröfvade Härads Rätten, då vidare hinder för slutlig lagfarts beviljande å förevarande köp icke förefans skäligt att dera meddela andra upbudet. Den 19 December. § 106 S.D. Meddelaele Härads Rätten laga fastedom å de köpeafhandlingar, hvilka här förut under §§ 76 i detta protokoll omförmäles. År och dagar som ofvan På Härads Rättens vägnar (Oläsligt namn) F r å n konceptprotokollet rätt utdraget; betygar Leksand den 28 Augusti 1914. På Domarämbetets vägnar: Carl-Isak Andersson Rätt afskrifvet, betygar Henrik Peterson Kyrkoherde.

21.

Orsa.

Orsa, 1 ) numera av Orsa församling och Skattunge kapellförsamling bestående pastorat, omnämnes redan under medeltiden och omfattade tidigare även Ore såsom annex. Genom nådigt brev den 28 januari 1607 förordnades emellertid, att Ore icke vidare skulle utgöra annex till Orsa utan bilda eget pastorat. Den del av Orsa socken, som utgjorde Hamra kapellag, överflyttades enligt nådigt brev den 3 april 1855 från Kopparbergs till Gävleborgs län. I sammanhang med fastställande av lönereglering för prästerskapet i Orsa pastorat med Skattunge 2 ) kapell förordades genom nådigt beslut den 5 oktober 1866, bland annat, att i stället för klockare- och skolprästbeställningen i Orsa församling en kapellpredikantstjänst skulle efter dåvarande kyrkoherdens och komministerns avgång inrättas inom Skattunge kapellag, samt att en femtedel av Orsa pastorsboställes jord borde vid då pågående storskifte inom församlingen utbytas mot annan i närheten av kapellkyrkan belägen mark för att användas till boställe åt kapellpredikanten, som tillika skulle vara lärare vid kapellagets kyrkskola. Enär ingen handling funnes, som utvisade vilka byar och lägenheter kapellförsamlingen omfattade, förklarade Kungl. Maj:t på därom av Orsa församling gjord underdånig ansökning i nådigt brev den 19 maj 1893, att området för Skattunge kapellförsamling skulle innefatta Fredshammars bruk samt byarna Skattungsbyn, Kallmora, Torsmo, Gravberg, Rutberg och Jogsel jämte det omförmälda å Skattungsbyns ägor utlagda kapellpredikantsbostället. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har för Orsa pastorat fastställts genom Kungl. Maj:t resolution den 23 septemher 1916 att äga tillämpning från och med den 1 maj 1917 till och med den 30 april 1937; och har genom samma resolution dels förordnats, att i sagda pastorat skulle från och med den 1 maj 1917 vara anställda kyrkoherde och två komministrar, av vilka den ene komministern skulle vara bosatt i Orsa och den andre i Skattunge kapellförsamling, dels ock förklarat, att kapellpredikanten skulle från och med den 1 maj 1917 benämnas komminister.

Löneboställen. Enligt löneregleringsresolutionen är till prästerskapets avlöning anslagen, bland annat, avkomsten av kyrkoherde- och komministerboställena samt kapellpredikantsbostället i Orsa socken. x ) I det på "Wahlström & Widstrands i Stockholm förlag utkomna arbetet »Sverige>, haft 40, sid. 108 anföres: »Namnet Orsa kommer af or (ur aur = grus), möjl. + os ( = åmynning) = Oråns, Ore älfs, mynning.» 2 ) I Hulphers Dagbok läses å sid. 156, att n a m n e t Skattunge härledde sig från Dalortens bebyggande av de gamla Skyterna och borde rätteligen vara Skyt- eller Skutunge. — Tiden för det ursprungliga kapellets uppförande vore obekant.

266 K y r k o h e r d e b o s t ä 11 e t. På biskopen Johannes Rudbeckii föranstaltande upprättades i början av 1600-talet förteckningar rörande församlingarna i Västerås stift. Dessa förteckningar, vilka voro avsedda att företes vid blivande visitationer inom församlingarna, voro synnerligen omfattande och innehöllo, bland annat, uppgift om de ecklesiastika boställenas ägor m. m. Av den för Orsa församling upprättade förteckningen, 1 ) vilken är daterat den 12 mars 1631, inhämtas, att prästbordet blivit »aff sochnen tillagt», att årliga utsädet å boställets åker »med Prästön» uppginge till omkring 6 tunnor, och att ängsmarken beräknades lämna en årlig höavkastning av omkring 20 lass. Bostället hade fiskevatten i »Unnån», eller »Uniåån», där örelax erhölles, 2 ) ett »werkestelle» i Sitala eller Sötala bäck, ett kvarnställe i Bjursås och ett annat sådant i Enån samt skog och mulbete tillsammans med Kyrkbyn. Kyrkoherden i Orsa Lars Elfvius inköpte åtskilliga myrängar »i Harpedahlen belägne, under Prästebordet i Orssa» på sätt av bil. 3 och 4 närmare inhämtas. Av en Orsa kyrkoarkiv tillhörig, varken dagtecknad eller underskriven handling (vol. O sid. 47) vilken angives utgöra »Appendix til Prästgården» inhämtas, att prästbordet hade följande »fiskevatten, nämligen (1) i »Rotenflod altopför», (2) i »Storälfwen», (3) i »Knäsiön 2 mil, norrifr. Kyrkian» och (4) i Ransiön mz bönde[rna]». Därjämte inhämtas, att prästbordet hade »Wärkställen i Roten, som socken håller», »2 Hästhagar en wid älfwen til nostusätern(?) den andra nedan förenärmast älfwen köpt af H. Lars.» ävensom »En tomt köpt af socken under Prästbordet.» Vidare lämnas i handlingen den upplysningen att fäbodarna vore år 1684 köpta av pastor Elfvius för 300 daler kopparmynt, och bestodo dessa av en fäbotäkt samt en linda med skog och mulbete, belägna 2 mil bort väst norr om kyrkan. Ä sid. 49 i samma volym redogöres för boställets åker- och ängsmark m. m. i en likaledes varken daterad eller underteknad handling sålunda: »Prästebordet Består av 6 åkrar 1. Västeråkern emellan Kyrkiobyen och Pästgården 2. Öster om porten 3 Stapulsåkern, 4 Kyrkioåkern söder om kyrkian, Noch på öhn 2 st. åkrar afstängde och där bredevidh någon biörkskog, samt äng. Äng söder om kyrkian 1. I Tranmyran 2. wästr om kyrkian i Bunk 3. Söder om kyrkian brunsängen kallad. 4 Norruth Köhlängen i Arpdalen 5. Öster i Skatungsbyen Prästtiägen. *) Av denna förteckning finnas i Västerås domkapitels arkiv två varandra i det allra n ä r m a s t e lika lydande exemplar, därav endast det ena blivit underskrivet. Bil. 1 och 2. I det närmaste likalydande förteckningar finnas av den 29 februari 1672 och den 18 juni 1683, därav extrakt finnas intagna i den Västerås domkapitels arkiv tillhöriga volymen ser. F VI sid. 326 och 339. 2 ) Genom beslut den 12 december 1691 utlät sig Orsa h ä r a d s r ä t t : »Alldenstund Laxfisket Uthi Vnnåhn förnimmes wara ett J n v e n t a r i u m til Prästeboblet, och fördenskuld, såsom en Cronogård tilhöriga lägenhet intet bör på något sätt praejudiceras och hindras. Alltså blef n u allmänt förbudit på hwarjehanda sätt bruka något fiskerij Utbi Stora Elfwen, neder om Vnåhn, den tiden Laxen stiger op, antingen med nättiande, byggiande eller ehwad fiskerij det häldst wara kan wed 40 m:r s:mt plicht.» Ur Orsa kyrkoarkiv vol. 0 sid. 30.

267 Piskiewatn i Unåhn och Enåhn. Item i Sitala bäck. Skog och mulbet tilhopa mäd kyrkiobyen. > Av en jämlikt nådigt beslut den 29 oktober 1695 angående utarbetande av ett s. k. prästverk för Kopparbergs län upprättad, av kyrkoherden Johan Elfvius den 27 december 1695 underskriven handling meddelas rörande kyrkoherdebostället de upplysningar, som inhämtas av bil. 5. Efter förordnande av landshövdingen i Kopparbergs län den 23 november 1698 verkställdes den 9 oktober 1699 en revningsförrättning å de ecklesiastika boställenas åker- och ängsmark på sätt av bil. 6 närmare framgår. Den 14, 15, 16, 18 och 19 september 1769 blev på grund av kungl. Svea hovrätts förordnande laga av- och tillträdes husesyn hållen å kyrkoherdebostället i Orsa; och upptages boställets kvarnar, fisken, kål-och kryddgård, humlegård och skog samt åker- och ängsmark ävensom fäbodar på sätt av bil. 7 inhämtas. Den 6 december 1889 utfärdade Kungl. M a j i nådigt brev angående disposition av skogsavkastningen å'kyrkoherde-, komministers-och kapellpredikantsboställena i Orsa församling. I detta ärende avgav kungl. kammarkollegium den 4 juli 1889 underdånigt utlåtande och anförde därvid, bland annat, följande: I jordeböckerna från 1600-talet förekomme angående de ecklesiastika boställena inom nämnda församling intet annat, än att dels i 1663 och 1664 årens jordeböcker »prestebodarne, ett fäbodställe, som pastor loci brukar», nämndes, dels i den s. k. reduktionsjordeboken av år 1685 omförmäldes, att prästoch kapellansboställena vore varken upprevade eller skattlagda. Ifrågavarande boställen vore upptagna till mantal och jordnatur först i 1725 års jordebok, där de vore antecknade såsom krono samt såsom utgörande, kyrkoherdebostället 3/8 mantal och kapellansbostället ' / „ mantal, vilka uppgifter i senare jordeböcker återfuunes. Kyrkoherdebostället hade jordboksränta sig åsätt, varemot komministersbostället vore fritt från ränta, kronotionde eller annan avgift. Angående boställenas tillkomst vore kungl. kollegium icke i tillfälle att meddela några upplysningar utöver dem, som i handlingarna innehölles, i avseende vara av kungl. kollegium anfördes, att anteckning om att kyrkoherdebostället ursprungligen sammanskjutits av socknemän förekomme i ett vid generalvisitation den 12 mars 1631 upprättat instrument samt upprepades i instrumenten över generalvisitationer den 29 februari 1672 och den 8 februari 1697. Angående boställets storlek förekomme i förstnämnda två instrument, att det ägde åker till vid pass sex tunnors utsäds samt äng till omkring 20 lass. Tillökning i boställets ägor hade sedermera vunnits dels genom köp eller gåvor av jord dels ock genom uppodlingar. Den jord som blivit till bostället inköpt eller skänkt, syntes emellertid utgöra allenast en obetydlig del av detsamma. Genom köp år 1673 hade en kyrkoherde i Orsa (Laurentius Petri Elfvius) förvärvat åt bostället 66 7 2 lassäng myrängar vid Harpedalen. Emellertid syntes av uttrycket »någon myrsloga», varmed samma ängar betecknades i den bland handlingarna befintliga specifikationen av den 27 december 1695 över förläningar och inkomster, anslagna till

268 Orsa kyrka och dess prästerskap, framgå, att detta område icke utgjort någon större areal. Av sistnämnda handling inhämtades jämväl, att en äng om tre skrindor, belägen vid kapellet Skattungebyn, blivit till prästbordet donerad genom testamente. Instrumentet angående generalvisitationen år 1697 angåve även, att bostället, vars åker fortfarande motsvarade 6 tunnors utsäde, dåmera hade äng till omkring 40 lass. I. senare tider hade kyrkoherdebostället av kyrkoherden Arborelius erhållit slog, uppgiven i handlingarna angående storskiftet i Orsa socken till 36 snesland 4.9 8 bandland reducerad jord, motsvarande enligt samma handlingar omkring 1/22 av boställets inägor. Den tillökning, som bostället vunnit genom uppodlingar, dem boställshavåren företagit, syntes vara av större betydenhet. Å bostället, som år 1761 uppgivits innehålla 26 tunnland 14 kappland gammal åkerjord samt 5 tunnland 25 V8 kappland myrjord, hade kyrkoherden Gezelius enligt mätningsinstrument den 28 juli 1767 uppodlat under åren från 1753 till och med 1766 en ägovidd av 530 snesland 1 bandland. I storskiftet hade bostället, kapellpredikantsbostället däri inbegripet, ingått med 800 snesland 8,6 8 bandland reducerad ingägojord, och hade därå belöpande skogsmark särskilt utlagts. Enligt uppgift av församlingen skulle utsädet å bostället oberäknat den del, som förlagts till Skattungebyn, utgöra 20 tunnor säd och 12 tunnor potatis. — Den omständigheten att kyrko- och komministersboställena i Orsa i likhet med en mängd andra, vilka i äldre tider bildats genom sammanskott av socknemännen, blivit mot slutet av 1600-talet eller i början av 1700-talet i jordeböckerna införda såsom krono, vore tvivelsutan ett uttryck för den uppfattningen, att någon församlingarnas privata rätt till samma boställen icke kunde anses förefinnas. Giltigheten av denna uppfattning torde ej kunna bestridas, då hänsyn toges därtill, att den institution, vars ändamål det ecklesiastika bostället skulle tjäna, icke egentligen vore den enskilda kyrkoförsamlingen utan svenska kyrkan överhuvud. Det förhållandet, att kyrkoherdebostället hade sig ränta åsätt kunde ej heller innebära, att detsamma vore av skatte natur, eller att skogavkastningen icke finge från bostället disponeras. I nu gällande 1825 års jordebok för Orsa socken upptages kyrkoherdebostället såsom 3/g mantal krono Prästegården. Från bostället hava följande jordavsöndringar m. m. ägt rum. Genom nådigt brev den 30 oktober 1855 medgav Kungl. Maj.t, att för utvidgning av Orsa kyrkogård finge från pastorsboställets närbelägna mark avsöndras 11 snesland, därför viss årlig avgäld skulle till kyrkoherden erläggas, intilldess tjänligt vederlag av Orsa sockens utmark vid blivande storskifte kunde bostället tilldelas. Genom nådigt brev den 31 januari 1891 medgav Kungl. Maj:t Orsa församling rätt att för anläggande av ny begravningsplats från bostället i den ordning nådiga förordningen angående jords och lägenhets avstående för allmänt behov den 14 april 1866 bestämde till sig lösa ett av lantmätare å

269 karta avfattat och beskrivet jordområde om 3 hektar 52 ar 60 kvadratmeter samt förordnade, att de medel, som inflöte i lösen för området, skulle överlämnas till församlingens kyrkoråd att förvaltas och disponeras på enahanda sätt, som angående en tredjedel av behållningen å försäljningsmedlen för extra avverkning å boställets skog blivit genom nådigt brev den 6 december 1889 bestämt. Genom nådigt beslut den 5 augusti 1892 fann Kungl. Maj:t gott godkänna föreslagen sträckning av järnväg från Mora' Noret till Orsa kyrkoby över Orsa kyrkoherde- och komministersboställen sådan järnvägens sträckning vore å upprättad plan utmärkt. Genom nådigt brev den 3 mars 1893 medgåvos Orsa socknemän rätt att i den ordning förenämnda kungl. förordningen den 14 april 1866 bestämde till sig lösa ett för beslutad vägomläggning erforderligt jordområde av boställets mark, å karta med beskrivning upptaget under beteckning »Allén till kyrkogården söder om Lillan» med en areal av 9 ar 22 kvadratmeter. Genom utslag den 15 december 1908 medgav kungl. kammarkollegium, att följande områden av kyrkoherdeboställets mark finge till begagnande under 49 år, räknat från och med den 1 maj 1908, mot i upprättade kontrakt överenskomna avgälder upplåtas, nämligen: till handelsfirman Bröderna Ohlsén i Orsa kyrkby eller dess rättsinnehavare 15.8 0 ar, till målarmästaren Olof Hedin i Orsa kyrkby eller hans rättsinnehavare 10.6 0 ar, till möbelhandlanden Carl August Pettersson i Orsa kyrkby eller hans rättsinnehavare 17.6 0 ar, till prostinnan Maria Boetius i Orsa kyrkby eller hennes rättsinnehavare 19.5 0 ar och till handelsfirman H. Lagergren & C:i i Orsa kyrkby eller dess rättsinnehavare 22. i o ar. Genom nådigt brev den 26 september 1913 medgav Kungl. Maj:t, att till utvidgning och ordnande av lekplan för »Kyrkbyns nya skolhus» finge från bostället emot årlig avgäld och under övriga villkor avsöndras ett område av 31 ar 55 kvadratmeter, däri inginge nyssnämnda till handelsfirman H. Lagergren & C:ni eller dess rättsinnehavare upplåtna område om 22.10 ar, att av församlingen under nyttjanderätt innehavas, så länge området användes för avsett ändamål och laga hinder ej mötte. Genom utslag den 3 november 1914 medgav kungl. kammarkollegium, att följande lägenheter å bostället finge under nedan angivna tider, till nedannämnda personer mot årliga avgälder upplåtas, nämligen: lägenheten Hagalund n:r 1 till Julia Larsson för tiden till den 14 mars 1947, lägenheten Hagalund n:r 2 till Martina Lindholm för tiden till den 14 mars 1957 och lägenheten Hagalund n:r 3 till Erik Pettersson och hans hustru Maria Kristina Wesby för tiden till den 14 mars 1962. Genom utslag den 26 februari 1920 medgav kungl. kammarkollegium, att ett jordområde om 725 kvadratmeter av Orsa kyrkoherdeboställe, kallat Magasinstomten, finge mot årlig avgäld och övriga villkor för tiden intill den 14 mars 1925 till byggnadstomt åt järnhandlanden Birger Olsson i Orsa upplåtas. Genom utslag den 26 juli 1920 medgav kungl. kammarkollegium, att två

270 jordområden av bostället finge mot årliga avgälder och övriga villkor intill den 14 mars 1967 upplåtas, det ena om 17 ar, benämnt Tallriset, till Ruth Gabrielsson och det andra om 15.6 ar, benämnt Morgården, till änkan Maria Karlsson. Genom utslag den 18 juli 1923 medgav kungl. kammarkollegium, att ett ; område av bostället om 0,8 o 5 hektar finge mot årlig avgäld och övriga villkor till Orsa församling upplåtas att av församlingen under nyttjanderätt innehavas till tomt för en blivande nybygggnad för Orsa kommunala mellanskola, så länge området bleve för avsett ändamål använt och laga hinder icke mötte. Komministersbostället. I förberörda förteckning av den 12 mars 1631 (bil. 1 och 2) meddelas, att kaplansbord icke funnes i Orsa utan endast ett »engestycke», vara kunde fås en skrinda hö. Enligt förenämnda såsom bil. 5 betecknade handling uppginge kaplansbordets åkerjord till knappt ett tunnland och dess ängsavkastning till 2 skrindlass hö. Härmed överensstämmer en i förut omförmälda i vol. O sid. 49 förekommande redogörelse lämnad uppgift. I instrumentet över den ovan åberopade revningsförrättningen å de ecklesiastika boställena i Orsa av den 9 oktober 1699 (bil. 6) redogöres för kaplansboställets åker- och ängsmark. Angående boställets tillkomst hänvisas till kungl. kollegii under kyrkoherdebostället omförmälda underdåniga utlåtande den 4 juli 1889. I 1825 års jordebok upptages komministersbostället såsom VIG mantal krono Capellansbordet. Angående jordavsöndringar från komministersbostället hänvisas till upplysningarna därutinnan under kyrkoherdebostället samt meddelas i övrigt, att Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 8 november 1912 medgivit, att ett till Orsa komministersboställe hörande område om 15.9 4 ar finge till de väghållningsskyldiga inom Orsa tingslags väghållningsdistrikt till förändrad sträckning och bredd av den så kallade Kung Gustafs väg från nordöstra hörnet av kyrkogården i Orsa kyrkoby till den förbi Orsa järnvägsstation ledande allmänna vägen för alltid upplåtas under villkor, att de väghållningsskyldiga därför lämnade ersättning, som skulle utgå efter ty i nådiga förordningen angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov den 14 april 1866 vore föreskrivet och till beloppet på närmare angivet sätt bestämdes. Kapellpredikantsbostället. Enligt nådigt brev den 11 oktober 1901 angående jordavsöndring från Skattunge kapellpredikantsboställe utgjordes omförmälda boställe av besuttenheten litt. A i Skattungbyn, som enligt vederbörande uppbördsförvaltnings uppgift under storskifte i Orsa socken år 1859—1884 uppkommit genom av-

271 söndring från församlingens kyrkoherdeboställe samt innehölle 61 kvadratrevar 89 kvadratstänger inägor och slog samt 302 hektar 17 ar hem- och utskog, motsvarande i reducerat tal 1601.7 4 bandland 1 ). Följande jordavsöndringar hava ägt rum från kapellpredikantsbostället. Genom sistnämnda nådiga brev har medgivits, att för utvidgning av Skattunge kapellförsamlings kyrkogård finge för alltid mot viss årlig avgäld och övriga villkor avsöndras ett söder om kyrkogården beläget å karta avfattat och beskrivet område om 33 ar 16 kvadratmeter. Genom nådigt brev den 26 september 1902 förordnades, att ett belopp å 75 kronor, som erlagts i lösen för jord, vilken för Dala—Hälsinglands järnvägsaktiebolags räkning tagits i anspråk från Skattunge kapellpredikantsboställe, skulle å bostället användas till nyodling eller förbättring av åkerjorden. Klockarbostället. I förberörda förteckning av den 12 mars 1631 (bil. 1 och 2) inhämtas, att klockarbostället utgjordes av sju små åkerstycken, beräknade till en halv spanns årligt utsäde 2). Ängsmark saknades. I Kopparbergs läns lantmäterikontor har utarbetats följande »Memorial rörande ecklesiastika boställen inom Orsa församlings och Skattunge kapellförsamlings pastorat. Den vid uppläggande av jordregistret för Orsa socken av länsstyrelsen upprättade förteckning enligt formulär K upptager följande ecklesiastika boställen inom socknen, nämligen: Kyrkoherdebostället, Komministerbostället, Klockarbostället och Kapellpredikantsbostället. Kyrkoherdebostället. Detta boställe har fått sina ägor utbrutna och bestämda dels vid storskiftet å inägorna till Orsa kyrby (fastställt år 1877), dels vid storskiftet å Orsa sockens skogsmark (fastställt å 1884). Vid storskiftet å inägorna erhöll bostället för i revboken upptagna 640 snesland 6.9 4 bandland red. jord under litt. A följande arealer: 1 Kapellpredikantsbostället bör således anses vara av samma n a t u r som kyrkoherdebostället. 2 Samma uppgift innehåller ovan åberopade den 27 december 1695 dagtecknade handling (bil. 5). Se regeringsrådet G. Thulins utredning angående »Klockar-, organist- och kantors (kyrkosångarehefattningarna», avd. 3, tab. B sid. 288 o. 289.

272 Tomter, åker och dylik Äng Impediment

18.1981 hektar 17.8993 » 9.0997 »

Vid storskiftet å skogsmarken erhöll bostället 1 230.5 70 6 hektar skogsmark och 223.8136 hektar impediment. Dessutom finnes inom boställets skogsområden enligt storskiftesbeskrivningen s. k. myrslogar, innehållande i areal 73.329 0 hektar. Kyrkoherdebostället innehåller således, oberäknat ovannämnda myrslogar, följande arealer: Tomter, åker och dylikt Äng Avrösningsjord Impedimenter

18.i981 hektar 17.8993 » 1 230.5706 » 232.9133 » Summa 1499.58 13 hektar.

Från bostället har, enligt jordregistret, till Falun—Rättvik—Mora järnvägsaktiebolag exproprierats ett område om 0.3 o o o hektar hagmark i areal.

Komministerbostället. I likhet med kyrkoherdebostället har komministerbostället fått sina ägor utbrutna och bestämda dels vid storskifte å inägorna till Kyrkbyns skifteslag, dels ock vid storskifte å Orsa sockens skogsmark. Vid storskiftet å inägorna erhöll bostället under litt. B för i revboken upptagna 120 snesland 8.9 4 bandland red. jord följande arealer: Tomter, åker och dylikt Äng Impedimenter

3.0095 hektar 3.1030 » 0,1437 »

Vid storskiftet å skogsmarken erhöll bostället under litt. K b 110.5 654 hektar skogsmark och 65.1883 hektar impediment. Komministerbostället innehåller således följande arealer: Tomter, åker och dylikt Äng Avrösningsjord Impedimenter

3.0095 hektar 3.1030 » 110.5654 » 65.332 0 » Summa 182.0 09 9 hektar.

Enligt jordregistret har från bostället exproprierats ett område om 0.116 o hektar inrösningsjord.

273 Klockarebostället. Detta boställe har fått sina ägor utbrutna dels vid ovannämnda år 1877 fastställda storskifte å inägorna till Kyrkbyns skifteslag, dels ock vid åbodelning åren 1884—1861 av skogsmarken till samma skifteslag. Vid storskiftet å inägorna erhöll bostället för i revboken upptagna 18 snesland 1 1:!/100 bandland red. jord under litt. A I följande arealer: Tomter, åker och dylikt Äng

0.3658 hektar 0.0044 »

Vid ovanberörda skogåbodelning erhöll bostället under litt. AI 39.3 82 0 hektar skogsmark och 1.7660 hektar impedirnent. Bostället innehåller således följande arealer: Tomter, åker och dylikt Äng Avrösningsjord ' Impediment

0.3658 hektar 0.0044 » 39.3820 » 1.7660 » Summa 41.5 182 hektar.

Kapellpredikantsbostället. Detta boställe har fått sina ägor utbrutna och bestämda dels vid storskifte å inägorna (fastställt år 1877) till Skattungbyns skifteslag, dels ock vid storskifte (fastställt år 1884) å Orsa sockens skogsmark. Vid storskiftet å inägorna erhöll bostället för i revboken upptagna 160 snesland 1.7 4 bandland red. jord följande arealer under litt. A: 4ker An § Impedimenter

5.4558 hektar 5.6100 , 1.6664 »

Vid storskiftet å skogsmarken erhöll bostället under litt. Wa 192.0124 hektar skogsmark och 85.8 576 » impediment. Dessutom finnas, enligt storskiftesbeskrivningen, inom boställets gränser s. k. myrslogar, innehållande 9.8818 hektar. Bostället innehåller således, enligt förestående utredning, oberäknat ovannämnda myrslogar, följande arealer: Åker § Skogsmark Impedimenter An

5.4 558 hektar 5.6100 » 192.0124 » 87.0139 Summa 290.0921 hektar.

Till bostället hör dessutom andel i vid storskiftet å inägorna avsatta allmänna platser. 1 9 5 4 28

1 8

274 Enligt jordregistret har från bostället exproprierats ett område om 0.3750 hektar skogsmark till Dala—Hälsinglands järnvägsaktiebolag. Beträffande ovannämnda, inom kyrkoherdebostället och kapellpredikantsbostället belägna s. k. myrslogar må antecknas följande. Av storskiftesprotokollet för den 1 augusti 1861 inhämtas: § 20. I afseende på Myrslogarne antogs, efter öfverläggning, följande af Styresmannen framställda förslag: l:o. Hvar och en jordegare som nu eger och innehar myrslogar, bibehålles i orubbad besittning af desamma till den tid och under de vilkor som detta förslag vidare bestämmer. 2:o. Myrslogarne utgå ur Skatten till Kongl. Maj:t och Kronan och den skatt hvarmed de förut kunna vara belagde, öfverflyttas på Socknens egenteliga Inrösningsjord. Skälen härför äro följande: Myrslogarnes Tegmätning, Refning och Uppskattning för utrönande af det reducerade Myrslogsbelopp hvarje delegare innehar, skulle blifva högst kostsamt och tidsödande, till följe af berörde slogars storlek, irreguliera form och aflägsna läge; Skifte å slogarne vore oudgängligt för att så vidt möjligt vore utskifta Myrslogen der Byskogen erhölles, och der detta ej lät sig göra uppföra honom såsom Subb till den jordegare inom hvars Skogsskifte den blefve belägen, hvarigenom kunde inträffa, att en by hade subbar i alla Socknens byar, till mycket krångel och oreda i Jordboken och vid skatternas utgörande: ock kunde ej heller skifte å Myrslogarne företagas förr än Skogsskiftet vore fullbordadt, och icke ens med någon fullständighet förr än Skogarne vore Äbodelade, hvilket såsom beroende af folkets fria vilja kanske ej någonsin blifver öfver alt verkstäldt, och under sådant förhållande skulle ny skatte reglerings verkställande och ny jordeboks upprättande kunna blifva uppskjutne oberäkneligt länge. Dessutom äro Myrslogarne af den Natur och beskaffenhet att åtminstone största delen af dem ej någonsin kunna anses som Inrösningsjord och derföre aldrig bordt såsom sådan, beskattas. Sluteligen kan i denna fråga tilläggas, att förr eller sednare måste större eller mindre del af dessa slogar till betesmark upplåtas, då genom den ökade befolkningen kreaturs antalet måste ökas och således de nu befintelige betesmarkerne blifva otillräckelige, äfvensom med säkerhet kan antagas, att jordegarna efter hand skola finna det vara mera uträkning att genom Myrors odling och vidsträcktare bruk af foderväxter på gamla åkern, förskaffa sig ett vida rikeligare och bättre foder, än det som från Myrslogarne erhålles. 3:o. Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den 17:de Augusti 1804, rörande Storskiftena i Dalarne föreskrifva: att om en obesutten del försäljes, skall Hufvudnummern eller den som eger Nummer i samma besuttenhet hafva förmånsrätt till köpet. Till följe häraf, och då Myrslogarne, ehuru ej i Skifteshandlingarne påförde hvarje särskild Jordegare, icke kunna annat än som obesutne, (enligt 1859 års Nådiga Kungörelse om förändrade föreskrifter i

275 afseende p å B e s u t t e n h e t s och skiftesväsendet i S t o r a K o p p a r b e r g s län), lösen u n d e r k a s t a d e h e m m a n s d e l a r , anses, skall, då n å g o n M y r s l o g s försäljn i n g efter Storskiftets slut eger rum, egaren till Skogen, h v a r å M y r s l o g e n är b e l ä g e n altid hafva f ö r m å n s r ä t t till köpet, och bör till H ä r a d s - R ä t t e n då U p p b u d och fasta b e g ä r e s , i n t y g gifvas af t v ä n n e (2) ojävige M ä n n a t t sälj a r e n s Slog ligger p å K ö p a r e n s skogsskifte. F ö r e n ä m n d e N å d i g e Bref och K u n g ö r e l s e föreskrifva äfven, a t t s e n a s t 2 0 : år efter Storskiftets slut, skall den O b e s u t t n e H e m m a n s e g a r e n v a r a s k y l d i g att till H u f v u d n u m m e r n i B e s u t t e n h e t e n afträda sin E g e n d o m e m o t d e n lösen som af M ä t i s m ä n b e s t ä m m e s , hvarföre, m e d ofvan a n t a g n e åsigt, a t t M y r s l o g a r n e äro o b e s u t t n e delar af d e n e g e n d o m å livars S k o g d e ligga, d e s a m m a efter de tjugu (20) å r e n s förlopp äro lösen u n d e r k a s t a d e . > F a l u n i l ä n e t s l a n t m ä t e r i k o n t o r den 26 februari 1926. Arthur Price Assistent.»

URKUNDSBILAGOR. l. Then Christeligha Församling vthi Orsa i öster Dalarna. Sampt hennes Stoorheet, Tienare, äghor, inkomst och vthgifft. etc. Anno D. 1631. then 12. Martij. Prästebord, aff sochnen tillagt. Åker mz Prästöön kan årligh såås widh pass sex tunnor — 6. Eng. wid pass til — — _ _ Fiskewatn. i Umåån, fåås örelax Werkestelle. i Sitala beck. Quarneställe. ett i Biussås, the 2 i Eenåån

_

_

20 lass

—

2 Mulebeet } ! h ° ° P m z ^ijrkebijn Uthjord —• 0. Kappelansbord. — 0 Uthan ett Engestijcke kan fåås en schrinda höö. Klockarebord. Åker. Siu små stijcker såås tilhopa en half spen huart åår Eng — 0. Episcopus Johannes Rudbeckius mpr Praepositus Olaus Dalek. Rettv. (oläsl) mpr Pastor Gudmundz Petri Notarius Olaus Achatij Salem. Cap. Not. Ur Västerås domkapitels

arkiv vol. II 3.

276 2. Then Christeligha Församling vthi Orsa i östre Dalerne. Sampt hennes Stoorheet, Tienare, äghor, inkomst och vthgifft. Anno D. 1631 Then. 12 Martji. Prästebord, aff sochnen tillagt. Åker såås huart åår wid pass 6 T mz Prästöön. Eng. widh pass til — — — _ _ _ ' _ _ • _ _ _ _ 20 Lass. Fiskewatn. j Umåån, fåår örelax. Werkestelle i Sötala Beck löper genom Prestengen Quarneställe. ett i Biussåås thet 2 i eenån Skogh 1 . , .. . Mulebeet./ ' h o o p m z Kijrkebije* Uthjord — 0. Kappelans bord — 0 u(t)han ett enge stycke. Kan fåås til en schrinda höö. Klockarebord. Äker. siu små styckr, såås tilhopa en half span huart åår. Eng — 0. Ur Västerås domkapitels

arkiv ser. F III

19.

3. A:o 1673 ähro nedantecknade Myr:ängier i Harpedahlen belägne, kiöpte under Prästebordet i Orssa af effterskrefne Personer, och uppbiudes på Orssa Ting A:o 1691 den 5. J a n u a r i j . Lassäng Betalning. Pengr D:r 10 1. Brunbäcks Lars Larss :n oc Jössa Cherstin på Holen 32 16 2. Balter Michill Halfvarss:n på Slettbergh 75*/» 3. Erich Jönss:n i Kyrckiobyn 1 5V« 4. Smeds Joen Jonss:n i Stembärg 4 iVi 5. Hans Ifwarss:n i Kyrckiobyn 2 2 12 6. Styf Hans 01ss:n i Hoole 34V* 38 7. Josa Pärs Lars Larss. i Lunden 10 8. Mars Erich Anderss: i Skattungbyn 1 5Vi 9. Mars Michils Lars i Lindor 5 31V« 4 10. P ä h r Michillss:n i Handsiö 77* 11. Anders Jönss:n i Skattungbyn 3 15 5 1 12. Jöns Pehrsson i Lundhe Att ofwanskrefne ängier således ähre wordne under prästebordet i Orssa af desse föreskrifne sälliare kiöpte, dhe dherföre sin richtige betahlning, af nämbden bewiljatz, niutit, och i Så måtto sig b:te ägor afhändt och under Prästebordet för En stadig och fast ägendomb kändt hafva bl if: t härmedh betygat af mig. Orssa tings ställe d. 5. J a n . Magnus Peersson 1690 Ur Orsa kyrkoarkiv volym O sid. 23.

277 4.

Anno 1693 d. 9 Decembris då Jagh Magnus Peersson Häradz höfdinge i Store Kopparbärgs och Säters Lähn sampt österdahlerne, Ordinarie Häradzting höllt i Orssa, medh b:e Sochns, Elfwedahls och Ore Sochners allmoge, närwarande LandzCammereraren H. Jochim Schutte, Befallningsmannen Wälb:dd Jacob Pigott sampt Nämbden. Kom för Rätten Kyrckioheerde i Orssa Ehrewyrdige och Högwällärde H. Lars Elfwius, skiähligen bewijsandes sigh hafwa kiöpt efterskrefne Myyrängier i Harpedahlen belägne, under Prästebordet i Orssa; nembl. Af Brunbäcks Lars Larsson och Jossa Chirstin på Holen Tijo Lass äng för Trettio och Twå d. km:t. Af Bällter Michel Halfwarsson på Slettbärg Sexton Lass äng för Siuttio och femb d. 16 ör km:t. Af Erich Jönsson i Kyrckiobyen Ett Lass äng för Femb d. 8 ör km:t. Af Smedz Jon Jonsson i Steenbärg E t t och ett half ft Lass äng för Fyra d. km:t. Än af Hans Ifwardsson i Kyrckiobyen Twå Lass äng för Twå d. km:t. Af Styf Hans Olofsson i Hoolen Tollf Lass äng för Trettio och fyra d. 8 ör km:t, Af Josa Pärs Lars Larsson i Lunden Tijo Lass äng för Trettio och Otta cl. km:t. Af Mars Erich Andersson i Skattungsbyen Ett Lassäng för Femb d. 8 ör km:t. Af Mars Michels Lars i Lindor Femb Lass äng för Trettio En d. 8 ör km:t. Af Pähr Michelsson i Handsiö Fyra Lass äng för Siu d. km:t och 8 ör. Af Anders Jönsson i Skattungbyen Tree Lass äng för Fembton d. km:t. Och af Jöns Pehrsson i Lunde Ett Lass äng för Femb d. km:t. Hwilka penningar förb: Sälljare kiände sig hwardehra den sidste medh den förste richtigt och till fullo nöije opbuhrit och bekommit hafwa och fördy afhände hwardehra sig och sina arfwingar förb: Myyränger, tillägnandes dhem under Orssa Sochns Prästbordh ewärdeligen, såsom en Lag och wällfången Egendomb, att brukas, niutas och behållas: Äre och Samma Myrängiar Lagbudne, Lagståndne och med allan rätt fullfölgde, det de gode Män wittnade som i Nämbdene sutho, de dher och fasta wore, som ähro Knijf Erich Jonsson på Klitten, Jfward Jfwardsson i Kåhrgiärde, Katt Erich Matzson i Weesa, Säbb Anders Andersson i Lindor, K a t t i Jon Matsson i Äwes bärg, Jöns Michelsson i Dahlen, Jöns Oils Jöns Jönsson i Orssa Kyrckiebyn, Jöns Gudmundson i östansiö, Henrich Olofsson i Slättbärg, Bällter Erich Michelsson i Slättbärg: Till yttermehra wisso och större stadfästelse under mitt nampn, hand och wanhlige Signete bekräftat. Actum ut Supra. Magnus Peersson (L. S.) Ur Orsa kyrkoarkiv. 5. Förläningar och Inkomster uti Orssa försambling som till Kijrckians och dess Tiänares vnderhåld anslagne äro och efter Kongl. Maij:ts allernådigste befallnings Daterat d. 29 Octob. sidstledne, underdånigst och noga böra Specificeras, såsom 1). Prästbord. Befinnes wara af Sochnen sammanskutit och beskaffat såsom dät i hoos fogade Extract af Församblingens Inventarier ifrån Åhr 1631 Specificerat är Nembhn att Prästebord är af Sochnen tillagt. Åker med Prästöön, kan årligen såås 6 tunnor. Det kan fördenskull all Prästbords åkeren bestiga till 12 el:r 13 T u n n : r s uthsäde med trades Åkeren inberäknat. Är alt sammans sandiord och skall åt minstonne wähl giödas hwart fiärde år, så framt Vtsädet ma sig någorlunda löna, då man giör sig förslag på hwart 15:te korn igen. Äng wid 40 skrindor eller lass. Är sandig och håål sloga. Hwar på en fiärde part af sochnen årligen på Pastoris kast giör ett dagzwärcke af

278 hwart Matlagh. A:o 1673 kiöptes till Prästebordet någon Mijrsloga, belägen i Harpdalen 3 mijl ifrån kijrkian. Fiskewatten i Vnåhn, fåås örlax och Eenän. Wärkstelle i Sitala Bäck Qwarnstelle 1 i Biusås och 2 st. i Enån Skog | Tilhopa mäd kijrckiobijn. Till Prästebordet är ingen wiss Skogz Tract, Mulbeet > utan Prästen får ett wedlas af af hwart Maatlag om året och haller Vtiord J fiärdingz tingz giästning. Präste stommar. Förutan Prästegården som är deelt emellan 7 / 8 af sochnen, som hafwa hwar sina huus, är Fäbodar belägna 3 mijl bort i mareken som sochnen har kiöpt under Prästebordet Capellans Bord, — — — äng till 2 skrindias.

Åker illa ett tunnland

Klåckare bord — — — såås årligen en half span Orsa d: 27 Decern b: An:o 1695

—

Äker sin små stijeken,

Johan Elfvius V. II. Minister Orsensis mpr. Ur Västerås

domkapitels

arkiv. ser. F VI sid. 335.

6. Anno 1699 cl. 9 Octob wpe Refadhe Preste Bolet i Orssa Sochen Jordhetalet Sue

Tiogl

Til gode Jord band

Nock wpå öna Vi

Sncss

6 12 4 6 6 1

6 5 8

12 16 13 13 17 4

1 8 4 6 1 2

3 6 8 7

Lass

Skijile

kmb

Lass

2 6

— —

-

—

1 2 1 1

Bränss E n g t

—

i

— — —

B 3

1 Til gode Enge

Engen

3 2 6 1

band

37 Engetalet

Tomt och Sloga Trane Myran Bomb Ona Skatone^e Engret

Spane „ ... : oness san i

hand

II

Nampeti wpå åcke:ii 1 Lade åckeren — l/i 2 warge gropes åckeren — s/4 3 Stapoless Åckeren — 2 /3... 4 Söder åckeren — V'2

Tiogl

Spane Säd

Skijde

i

kmb

—

I

1 1 2

10 i 10 6 6

8 1 i

273 Tiogl land

?il god e Jord

t a et

Jorde

Snus

Ii a nd

Tiogl land

Sues

Spane

band

Span land

Säd

Sues

Band

i

Caplans Bolet wij de g a l e n i P o t e n

4 8

5 8

1 5

6 6

1 Lass

Skijda

kmb

i

;

Engen 1 i Porten klockar Holmen

—

-

1 10

2 14

4 6 5

8 5 6

-

—

Klocka Jorden Söder åckern wäster ackern

— 1

2 3 4

8Vi

Ur Orsa kyrkoarkiv,

2VJ

volym O. N:r 55 och 56.

Ar 1769: then 14, 15, 16, 18 och 19 September, blef, tillfölje af Kongl. Maij:ts och Riksens Höglofl. Swea HofRätts Höggunstiga förordnande af then 9:de sidstledne Augustii, laga Af- och Tillträdes Husesyn hållen å Kyrkoherdebordet uti Orssa Sokn, af undertecknad Auditeur och följande Nämdeman från Mora Sokn, nämligen: Sticko Eric Matsson i Färnäs Hass Eric Matsson i utmeland, Tand Mats Larsson i wika, Hans Jons Lars Matsson i Noret, Bråmå Olof Jönsson och Per Nilsson på Sollerön, Hwarjemte till biträde antogs, eftter förthetta aflagd domare Ed, Gästgifwaren Eric Engeström. N:o 54. Sqvaltqvarnar tillhöra Prästebordet 2:ne stycken wid Enåströmmcn, av hwilka Ihen Södra r>V8 al: lång, 4:!/4 al: bred och 5Vs:al: hög, bör till taket förbättras, med nytt golf förses, och bron utan före lagas, warandcs thet Pastors skyldighet, at qwarnstenarne, med thertill hörige jernsmide, sielf anskaffa, men thet öfriga innanredet swara Sokneboerne före. Then Norra qwarnen fants wäl till wäggar och tak någorlunda behållen, men therstädes woro hwarcken stenar eller annat till behör till finnandes: Hwarföre thenne qwarn, bör af wederbörande i brukbart stånd sättas, utan försummelse. Dammarne till thesse qwarnar komma, såsom aldeles förlorade, at ombyggas, på thet wattnet, till qwarnarnes tienst må kunna innehållas, och eftter nödtorften nyttjas. N:o 55. Fisken Prästerbordet tillhörige, äro laxfisket i Imån, Idfisket uti E n å n och thessutan uti Skylthola Bäck och Orssa Siön. N:o 56. Kål- och Kryddegård utanför nya Caracters Byggningen uti några wäl skiötta och ansade qwarter anlagd; äfwen som N:o 57. Humlegården innom samma stängsel, fants med Ris och stänger försedd i behörigt godt stånd.

280 N:o 58. Skog till byggnad och gärdslefång, samt wedbrand, är för Prästebordet så mycket mer tillräckelig, som then i hela Soknen gemensamt nyttjas, och Pastor thessutan af församlingen undfår Stafrums wed, såsom en rättighet. N:o 59. Prästebordets gamla åker, utom the af Herr Probsten Gezelius i lifstiden giorde upodlingar, fants, eftter nu förrättad mätning, innehålla, nämligen: Tallrisåkern 127 Snesland 1: bandi., Biörckris åkern 53 Snesl:d 3Vi bandi., Herrbergsåkren 173 Snesl. 6 bandi., hwaraf dock 50. Snesl. blifwit uti Lindor lagt, warggropsåkern 174 Snesl. 8 bandi., Hedwallsåkern 131. Snesl. 3V2 bl., Stapuls åkern 123 Snesl. 7. bl., och Tranmyråkern 144. Snesl. 9 bl., tillsammans tijo Hundrade Tiugu åtta Snesland Åtta bandi. — — — — — — — — — . N : o 60. Ängen, som eftter nu wärckstäld upprefning, innehåller tillsammans 200 Tiogland, 8: Snesl: 5, bl., bestående, utom något litet hårdwall, merendels af så kallad här- och starrslog, — — — — — — — — — — — — — N:o 63. Fäbodar har Wästebordet tre mil härifrån belägne, hwilka till husen af Soknen underhållas, men för then ther warande ängens skiöttsel och giärdesgårdarnes wid magt hållande är Pastor sielf answarig; — — — — — — •— — _ Ur Orsa kyrkoarkiv.

22.

Ore.

I arbetet »Beskrifuing öfver provinsen Dalarne», I delen, IV häftet, tryckt i Falun år 1863, sid. 6 och 7, läses följande. När denna bygd först började befolkas, eller varav den härledde sitt namn vore icke med visshet känt. Med avseende å det senare sade Hiilphers i sin Dagbok »att det synes vara taget af det gamla göthiska ordet Aurt, Urt, som betyder en sten- och klippig ort, ty här finnas månge berg, moras och sterile jordmån», och tillade: »det är till märkande att socknens namn i gamla handlingar skrifves alltid Öret, Oreth eller Oredt.» Vidare anmärkte han att »Ora eller Ore å, som rinner härigenom, torde snarare hafva namn af socknen än socknen af henne.» 1 ) Det vore känt, att Orsa och Morakarlar länge i Orebygden haft sina fäbodar. Förmodligen hade den dock åtminstone varit befolkad i slutet av 1300-talet, ty den äldsta kyrkan troddes vara byggd omkring 1441 eller under Kristofers av Bajern tid. Hulphers antoge likväl att hon redan långt förut blivit uppförd. Av biskopen Erasmi Nicolai brev på 12 tnr spannmål till kyrkans reparation finner man ock att främsta gafveln år 1575 utfallit, vilket eljest icke gerna inom så kort tid varit med de gamlas byggnadsätt förenligt. Emellertid hade Ore i slutet av 1500-talet varit annex till Orsa med egen på stället sittande präst. Genom nådigt brev den 28 januari 1607 medgavs, att Ore finge hava egen kyrkoherde och följaktligen bilda eget pastorat. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har för Ore församlings pastorat fastställts genom Kungl. Maj:ts resolution den 19 maj 1917 att äga tillämpning från och med den 1 maj 1918 till och med den 30 april 1938; och har genom samma resolution förordnats, att i pastoratet skulle vara anställda kyrkoherde och komminister, vilka skulle beredas fri bostad genom upplåtelse av prästgård, på sätt i ecklesiastik boställsordning stadgades, för kyrkoherden å kyrkoherdebostället och för komministern å plats vid eller i närheten av Dalfors, som Kungl. Maj:t komme att framdeles bestämma.

Löneboställe. Enligt löneregleringsresolutionen är till prästerskapets avlöning anslagen, bland annat, avkomsten av kyrkoherdebostället 3/16 mantal krono Prästegården i Ore socken. ') Författaren anmärker h ä r e m o t : »Denna förmodan kan dock vara tvifvel underkastad. Månne icke både v a t t e n d r a g e t och socken kunnat få sitt namn af Oran, som är källan till Ore-å?»

282 Kyrkoherdefoostället. På biskopen Johannes Kudbeckii föranstaltande upprättades i början av 1600-talet förteckningar rörande församlingarna i Västerås stift. Dessa förteckningar, vilka voro avsedda att företes vid blivande visitationer inom församlingarna, voro synnerligen omfattande och innehöllo, bland annat, uppgift om de ecklesiastika boställenas ägor m. m. Av den för Ore församling upprättade förteckningen, därav i Västerås domkapitels arkiv finnas två särskilda exemplar, daterade, det ena den 16 mars 1631 och det andra den 17 mars samma år,1) inhämtas, att prästbordet blivit »aff sochnen tillagdt», att årliga utsädet å boställets åkerjord, som vore belägen dels vid kyrkan och dels i Östansjön uppginge till omkring 4 tunnor, och att ängsmarken, som utgjordes av Undängen, Viken, Stridbäcken och Östansjön, beräknades lämna en höavkastning av omkring 12 skrindor. Boställets fiskevatten utgjordes av två varp i sjön vid prästgården, därjämte hade bostället »Werkestelle» i Braxentjärn och kvarnställe i Undan. Boställets skogsmark vore belägen söder om »sjön». Vid prästgården funnes nästan intet mulbete; boställets fädbodställe vore beläget vid Sälian. Enligt ett i Västerås domkapitels arkiv befintliga extrakt av ett »inventarium om åker och äng», som uppgives vara skrivet år 1669 av dåvarande kyrkoherden i Ore pastorat Johannes Danielis Tunensis, utgjorde Ore »fordomdags» 47 mantal; vilka »alle tillhopa hafwa gifwit åker och eng till Prästebohlet». Därvid hade av 43 mantal gifvits 8 snesland åker av varje mantal eller tillhopa 344 snesland och därjämte ett skrindland äng av varje mantal eller således tillhopa 43 skrindland. De återstående 4 mantalen hade »tillhopa lagt till Prestebohlet både för åker och eng skrindeland 14». Summan av skrindlanden utgjorde alltså 57. Emellertid hade boställets invid Öresjön belägna ängsmark förminskats genom vårfloden. 2 I en jämlikt nådigt beslut den 31 augusti 1695 angående utarbetande av ett s. k. prästverk för Kopparbergs län upprättad, av kyrkoherden i Leksand prosten Laurentius Alstrin underskriven handling meddelas, bland annat, på sätt av bil. 4 framgår, att prästbordet bestode av 7 tunnland åker och ängsmark om en till 44 lass hö beräknad avkastning, vilket »alt är fordom af bönderne till prästbordet gifvet, som extractet af ett inventario uthviser.» Kyrkoherdebostället upptages i gällande 1825 års jordebok på sätt i förberörda löneregleringsresolutionen förmäles. Från bostället hava följande jordavsöndringar ägt rum. Genom nådigt brev den 16 december 1847 medgavs, att till plats för uppförande av skolhus och för skollärarens behov finge å kyrkoherdeboställets mellan kyrkan och det så kallade Vikänget belägna ägor mot årlig avgäld avsöndras högst ett halt tunnlands vidd. *) Endast det den 17 mars 1631 dagtecknade exemplaret är undertecknat. ) Bil. 3.

2 Bil. 1 och 2.

283 Genom nådigt brev den 22 januari 1898 medgavs, att till utvidgning av Ore församlings kyrkogård finge mot årlig avgäld från kyrkoherdebostället för alltid avsöndras ett till läge och gränser närmare angivet jordområde om 28 ar 80 kvadratmeter. Genom nådigt beslut den 15 juni 1923 har Kungl. Maj:t medgivit, att med uppförande av prästgård för komministern i Ore församling vid eller i närheten av Dalfors finge tills vidare anstå, samt anbefallt domkapitlet i Västerås att efter vederbärandes hörande skyndsamt till Kungl. Maj:t inkomma med utredning, huruvida och under vilka villkor prästgård för komministern må kunna anskaffas vid eller i närheten av Furudals järnvägsstation. I Kopparbergs läns lantmäterikontor har utarbetats följande:

»Memorial rörande ecklesiastika boställen inom Ore socken. I Kopparbergs läns lantmäterikontor finnas följande Pastorsbostället rörande förrättningsakter. Nr

7.

Bestämmandet av rågångarna omkring skogsmarken till Prästbordet i Ore socken, år 1803. » 19. Storskifte å inägorna till Kyrkoherdebostället, åren 1824—27. » 21. Transportkarta över Ore socken, åren 1824—27. » 22. Åbodelning av Salens fäbodeinägor tillhörande Pastorsbostället m. fl. åren 1825—27. 43. Delning av allmänna landsvägen inom socknen, år 1832. » 45. Uträkning och beskrivning av kölslogarna inom socknen, omkring år 1839. » 47. Storskiftesbyaclelning av Ore sockens skogsmark, åren 1838—45. 53. Uppmätning och avrösning av jord till skoltomt, avsöndrad från Pastorsbostället, år 1848. » 54. Skattläggning av samma skoltomt, år 1848. » 57. Transportkarta över Ore socken, årtal saknas. » 59. Byadelning samt gärdesgårdsdelning av Salens fäbodeskog tillhörande byarna Östansjö, Östanvik och Dalbyn, år 1852. » 60. Delning av stängselskyldighet för Pastorbostället, Dalbyn och Sunnanhed, år 1852. » 66. Skogsutbrytning och hägnadsdelning av Pastorsbostället och Dalbyn, år 1858. » 77. Indelning i snöplogslag av allmänna vägarna inom socknen, år 1868. » 162. Laga skifte å inrösningsjorden till Sunnanheds skifteslag, samt en del av avrösningsjorden jämte ägoutbyte mot Kyrkoherdebostället, Norrboda, Sörboda, Östansjö och Östanvik, åren 1885—1886.

284 Nr 226. Laga skifte å Arf vets inägor samt ägoutbyte mot Dalbyn och Pastorsbostället, åren 1891—93. » 283. Avsöndring från Kyrkoherdebostället för utvidgning av Ore församlings Nya begravningsplats, år 1897. » 339. Laga skifte å inrösningsjorden och en del av avrösningsjorden till Dalbyn, åren 1896 och 1902. Körande följande av dessa förrättningsakter bifogas utdrag ur därtill hörande protokoll och beskrivningar nämligen. Akt Nr 7 bil. Nr 1. » » 43 » » 2. » » 47 » » 3. » » 59 » » 4. » » 66 » » 5. » » 162 » » 6. » » 226 » »7. » » 339 » »8. I stommen till jordregistret för Ore socken, vilket icke ännu förklarats upjDlagt, är bostället upptaget under beteckningen Kyrkoherdebostället Nr 1, 3 /i6 mantal Krono, »gällande registernummer»: l 1 . Boställets areal utgör enligt storskifteshandlingarna (akterna N:ris 19, 45 och 47) samt ovannämnda ägoutbyten 5.7518 hektar tomt och åker 28.8 03 7 » äng 746.7689 » avrösningsjord 10.93 5 5 » impedimenter 4.7 9 7 7 » myrslogar Summa 797.0 576 hektar. Från bostället äro avsöndrade 0.246 8 hektar till skoltomt och 0.288 0 hektar till kyrkogård (akterna N:ris 53 och 283 härovan) i jordregisterstommen betecknade Kyrkoherdebostället respektive l 2 och l 3 . Arealerna av dessa avsöndringar ingå uti den för bostället ovan angivna arealen 797.05 7 6 hektar. Inom boställets gränser finnas dessutom följande till bostället icke hörande ägor: A hemägorna: samlingsplats vid kyrkan, ägofig. 767 grusplats » 763 och 768 slipstensbrott » 582 kvarnplatser » 583 och 584 med en sammanlagd areal av 8 tunnl. 20 kappl. eller 4.25 77 hektar, vid Uckerängama, väg som genom ägoutbyte akt Nr 162 tillagts Sunnan heds by, å fäbodeskoyen, 4 olika områden hörande till hemman i Dalbyns samt Östansjö och Östanviks skifteslag bestående av ängsmark. Vid nu angivna lantmäteriförrättningar behandlade frågor, som röra Kyrkoherdebostället, torde endast följande vara av betydelse att i detta ärende behöva särskilt anmärkas.

285 1) 1803 års rågångsförrättning avser endast en del av boställets nuvarande ägor. Huruvida bland andra det i hemskiftets nordvästra hörn, mellan Oresjön och Arvets by belägna området redan vid den tiden tillhörde bostället eller först vid storskiftet av inägorna år 1827 tillades detsamma framgår ej av här förvarade förrättningsakter. Inom 1803 års rågång kom även större delen av boställets nuvarande hemskog. Vid storskiftet av Ore sockens skogsmark (akt 47) inräknades detta skogsområde bland socknens övriga skogsmark men tilldelades därvid ånyo bostället tillsammans med annan mark. 2) Det enligt förrättningen (akt Nr 66) verkställda bytet av ägor mellan Kyrkoherdebostället och Dalbyn måste betraktas som en ren nullitet. Enligt från orten inhämtade upplysning har bytesförrättningen icke heller ansetts hava någon laga verkan, utan ifrågavarande ägor brukas alltjämt av samma ägare som före förrättningen. 3) Vid förrättningen (akt Nr 45) återfick Kyrkoherdebostället samma uppskattade belopp kölslogar, som det före delningen innehaft och äro dessa kölslogar helt belägna å fäbodeskogen, ägofig. 877—881. Kölskogarna hava beräknats motsvara 0.2 5 0 reducerade snesland inägojord, för vilket skattetal bostället vid storskiftet av socknens skogsmark (akt 47) även tilldelats andel. 4) Enligt handlingarna rörande storskiftet och avvittringen av Ore sockens skogsmark (akt 47) tilldelades kyrkoherdebostället andel i socknens skattlagda skogsmark för 446.7 2 reducerade snesland inägojord jämte andel f ö r i punkt 3 nämnda kölslogar. Däremot avsade sig bostället andel i den så kallade kronoallmänningen, vilken sedermera delades mellan övriga byar och hemman i socknen och skatteköptes. Andra ecklesiastika boställen än Kyrkoherdebostället finnas icke inom Ore socken. Falun i länets lantmäterikontor den 5 november 1925. Erik Bengtsson t. f. Överlantmätare.

Bil. Nr 1. Handlingar angående bestämmandet genom förening av rågångarne omkring skogsmarken till Prästbordet i Ore. Upprättade år 1803 av Carl Porath Carlsson. »Emellan oss undertecknade är angående Rågången emellan Ohre Prästbords Skog och angränsande Ohre Sockns marek, följande vänliga och friwilliga Förening träffad och sluten nembhn Kågången börjar wid Ohre Sjön thär Dalbyns gamla Båthus wäg i sjön nedkommer, och följer then samma, sådan Ingenieuren Poraths Charta honom utmärker efter, tills mitt för gamla Råtallen uti Skatas Hans Erssons stängsel wid Landswägen, hwaraf Stubben ännu qwarfinnes; går så ifrån thenna Stubbe Linea recta till Länsmans qwarn bron, också Katt-

28(5 qwarns Bron kallad; från hwilken Bro wägen till Dahlfors Bruk sedan utgjör Kåskillnad till Ruckvägen och så efter then samma neder till Ohre Sjön; men som Ruckwägen nu är förlagd, antages i stället deraf de Puncter, som In genieuren Poraths Charta utmärker. Likwäl medgifwes och förbehålles, at then Odlade Jord, som efter nu sål. bestämde o och öfwerenskomne Rågång, faller inom Präst Bordets Rå, men uti 1771; Åhrs Ref Bok öfwer Ohre Sockn finnes upptagen, för altid tillhörer then eller theras arfwingar, på hwilka hon uti berörde Ref Bok är uppförd och antecknad. Then sålunda af gjorde Rågång skall och nu wederbörligen rörläggas. Sålunda wara af gjordt och beslutit, Betygas med våra egenhändiga namns och Bomärkens undersättande i nedanstående vittnens närwaro. Ohre den 25:te Aug. 1803. A Prästbordets wägnar såsom under den 6:te nästhna Aug. tillförordnad Krone-fullmägtig Hans Fr. Norman Länsman i Ohre. och såsom Consistorii Fullmägtig, enl. Förordnande af den 9:de nästhne Augusti Joh. Norling Com. i Orsa. Såsom fullmägtige för Ohre Sockn, enl. Fullmagt af den 21:sta Augusti 1803 underskrifwa Nissar Jon (bom) Nilsson i Näset, Bond Eric (bom) Hansson i Sunnanhed genom Klackar Anders Matsson. Slunk Lars (bom) Ersson i Dahlbyn. Björk Hans (bom) Hansson och Arf Anders (bom) Hansson i Arf vet. Kyrkowärden Lars (bom) Ersson i Norrboda Eric (bom) Ersson i Östansiö. Såsom wittnen underskrifwa Carl Porath Carlsson Carl Gust. Falmehjelm J u t h Eric (bom) Andersson i Näset Nämndeman.

I likstämmighet med föregående Förening, samt til ödmjukt följe af Konungens respective Befallningskafwandes i Fahlun under den 26:te nästledne October meddelade höggunstige förordnande, är, efter föregången laga pålysning uti Ohre kyrka den uti Föreningen omförmälte Råskillnad, af undertecknade Förste Lantmätare uti Dalarne, afmätt, uppgången och röslagd uti Augusti månad År 1803. Rosen äro lagde på de ställen Chartan wisar med inmurade hjertstenar. Nära Ohre Sjön där Dalby gamla Båthus wäg till sjön nedkommer, och wid Länsmans qwarnbron, också Kattqwarns Bron kallad, lades Wisare rosen, på händelse wägen eller Bron framdeles skulle flyttas och försvinna. De öfrige Rösena utmärka både Rå-Linierna och de för Råskilnader antagne wägar. De med Lit:a A tecknade Inntagor, bestå af dels ouppodlad marek, dels nyare och gamlare åker, hwaraf enl. Föreningen det som uti 1771; års Ref-Bok är intagit, tillhörer Innehafwarena deraf, men resten Prästbordet. En åker om circa 81/a Snesland, liggande på Prästbordets mark, öster om Dalby gamla Båthus wäg, innehafwes af Lasses Hans Ersson i Dalbyn, men lades icke å Chartan all den marek, som berörde Rågång och Ohre Sjön innesluter, utgjör 181 tunl. 18 kappl. Sålunda wara förrättat och sig förhållande, betvgar; Ohre Prestgård den 27 aug. 1803. På Embets Wägnar Carl Porath Carlsson. Såsom wid Rösläggningen tillkallad nämndeman, underskrifwer J u t h Eric (bom) Andersson i Näset Nämndeman.

287 År 1804 å Leksands Tingslags Härads Ting Ingifwen,Upwist och stadfäst, på sätt protokollet innehåller. Ut Supra På Härads Rättens Wägnar Gustaf Sommelius.» Bestyrkes å tjänstens vägnar: Erik Bengtsson. Bil. Nr 2.

Utdrag av handlingar rörande delning av allmänna landsvägen i Ore socken. »År 1832 den 17 September inställde sig undertecknad Landtmätare i Ohre Socknestuga, — — — — — — — — — — — — — — § 10. I underhållskostnaden för Bron öfver Moldån, skall äfven Prästbordet hedanefter deltaga i en lika proportion som i den övriga Vägen. — Sålunda beslutadt intygar ut supra På Embetets vägnar A. W. Schultzberg. Förestående Protocoll är för oss upläst och varder härmed justeradt, samt till kraft såsom förening erkändt. datum som ofvan. På Kongl. Maj:ts och Kronans Wägnar: G. O. Krey J. J — — — Clason På V. Consistorii vägnar: N. A. Lindström C. R. Gagnerus Grels Eric Jönsson Påls Eric Ersson Pär Johan Väster Mats Matsson Blecko Hans Jonsson Hol Mats Andersson 01. Persson Laggar Eric Larsson Räfvå Jöns (bom.) Persson Lissel Anders (bom.) Ersson Erkännandet och egenhändiga underskriften betyga undertecknade. Supra And. Olsson i Yttermo Olof Olofsson i

Ut

§12. Rörande skiftesläggningen • — Doctorsgården i Dalbyn, fortsattes vägskiftesläggningen ned åt Prästgården, hvilken ock derefter erhåller sin andel i vägen. På Embetets vägnar A. W. Schultzberg» Bestyrkes å tjänstens vägnar: Erik Bengtsson

288 Bil. Nr 3.

Handlingar rörande Ore sockens skogsmarks storskiftesbyadelning. »År 1838 den 4 juli instälde sig undertecknad landmätare på Fuhrudahls Bruk uti Ohre socken och Stora kopparbergs Län, •— — — — — — Såsom hemskog för Pastors Bostället bestämdes den så kallade Lukuhol, utgörande en instängd skogstrakt emellan Boställets och Dahlbyns inägor, som förut tillhört Pastors Bostället; hvilket för öfrigt om möjligt vore skulle erhålla sitt återstående skogsbelopp å Sala fäbolöt, intill sina fäbodar. Sedan detta beslut blifvit fattadt, anmälte Dahlbyns fullmägtige, att de å egen och öfrige byamäns vägnar önskade få göra ett utbyte af hemskog med Pastors Bostället på det sätt, att Dahlbyn skulle erhålla en stor del af förutnämnde Lukuhol jemt med nya Kyrkogården, för att uppodla hela denna trakt till åker, hvartill marken i synnerhet för sitt frostfria läge ansågs vara särdeles tjenlig. Pastors Bostället skulle i utbyte bekomma lika mycket skogsmark efter reducerad beräkning, Öster intill Lukuhol vid Oresjön. — Detta förslag togs af Krono och Consistorii ombuden samt Boställsinnehafvaren i öfvervägande, och som Pastors Bostället ansågs icke kunna lida någon förlust vid ett sådant utbyte, häldst tillräckligt med odlingsbar mark skulle komma att återstå för Boställets möjliga behof; och en stor förmon härigenom kunde beredas Dahlbyns jordägare; blef detta utbyte beviljadt med det förbehåll, att den trakt af Lukuhol som sålunda kom att tillfalla Dahlbyn, skulle nästkommande Vår då marken blifvit bar, nogare utsynas och bestämmas; samt att den skogsmark som Pastors Bostället bekommer i utbyte, skall af Dahlbyns jordägare och på deras bekostnad för betets begagnande instängas med försvarlig gärdesgård; hvartill likväl gärdsel och stör efter den gärdesgård som tillhör Bostället, men genom utbytet blifver onödig; äfven skulle af byamännen få begagnas. — För den nya kyrkogården samt några utmål till qvarnar, slipstensbrott och grusgropar, beslöts att Pastors Bostället skulle tilldelas ersättning af Socknens samfälta Skogsmark, tillagdt den trakt som Bostället erhåller vid omförmäldte utbyte. 3:o) Rörande delningen af Krono Allmänningen fattades det beslut: att finnhemmanet Håfven skulle bekomma sin andel deraf nästintill och norr om sin uti ett sammanhang redan utbrutna hem- och utskog; hvarefter den kil av Allmänningen norr om Håfven som sedan återstår och är för socknemännen altför långt bort belägen och oåtkomlig, anses såsom Socknens samfälta tillhörighet och lemnas odelt; men den öfriga Allmänningen söder om Håfven kommer att delas på det sätt: att Näset först erhåller sitt belopp vid Orsa Sockenrå, samt dernäst Furudal och Tillhed; och derefter i följande ordning, nemligen: Arfvet, Dahlbyn, Östansjö och Östanvik, Sunnanhed, Norrboda, Sörboda, samt Dahlfors och Böhle närmast Woxna Sockenrå; derintill den på Brobo Fäboställe belöpande andel äfven skulle afdelas i det hörn som upkommer genom nyssnämnda sockenrå och södra allmänningsgränsen. Som så väl Herr Prosten Barcheus som Consistorii fullmägtig icke funno någon fördel för Pastorsbostället att lika med öfrige jordegare i socknen emot skattelösen deltaga i Krono allmänningen, beslöts fördenskull att nämnde boställe skulle uteslutas utur allmänningsdelningen, och dess andel således komma att fördelas på bruken och byarne.

289 A/skrift. Till Konungens Befallningshafvande i Stora Kopparbergs län. Efter i Ohre Socken af Nedan Siljans Fögderi, på Kongl. Maj:ts och Kronans bekostnad af vederbörande Landtmätare vid Allmänna Storskiftesverket i Länet, fulländat och af Konungens Befallningshafvande pröfvat och faststäldt Inägoskifte, samt derefter verkstäld skogsaffattning och sluteligen fulländad Skogs Charte-uträkning, får på befallning, till afvittring af så väl Kongl. Maj:ts och Kronans behållna mark som Socknens eller Skattemännens Skogsbehof, jag härmedelst äran inkomma med följande ödmjuka Förslag: Men innan jag skrider till utförande häraf, torde jag böra redogöra för de hufyudsakliga grunder som härvid stadgat så de speciella som mitt omdöme i denna väl med någon ledning af redan skiftade socknars afvittring, men likväl utan gifna bestämda föreskrifter, till nästan egen urskillning lemnade grannlaga och vigtiga åtgärd. Af Nås Sockens af Kongl. Maj :t Nådigt gillade Afvittringsförslag, har jag enligt föreskrift, sökt hämta grunder för det förslag jag nu går att afgifva; Likväl bör jag i förhand ödmjukast nämna, att, uti en ganska väsentlig omständighet, jag ansett mig föranlåten att skilja mig derifrån. Då varande Styresman för Afvittrings och Storskiftesverket, nu mera Secreteraren vid Kongl. General-Lantmäteri-Contoret och Riddaren af Kongl. Maj:ts Wasa Orden Herr Carl Porath Carlsson, har uti afgifvit Memorial till Konungens Befallningshafvande af den 7:de November 1805, såsom hufvudgrund för då föreslagne Afvittrings-åtgärder i Nås, fästat sig vid och antagit folkets urgamla skogshäfder, sådane som han efter både tillförlitliga och icke tillförlitliga uppgifter har kunnat utröna, utan att såsom hufvudsak så egentligen afse och betrakta deras Effectiva skogs-behof. Jag åter, som uti Ohres samhäfdade vidsträckta skogsmarker icke har fått mig uppgifvet några gränsor för urgamla häfder, emedan sådane väl för lötesrätten, ehuru nog obestämdt finnes, men alldeles icke för yxbörden, har trott mig rättare förfara, att så noga som möjligt söka utröna och bestämma skogsbehofvet, så väl för hvarje besuttenhet som efter beräkning deraf äfven för hela socknen, med antagande, att den skogsareal som der utöfver kan uppkomma, såsom öfverloppsmark är att anse och såsom sådan för Kongl. Maj:t och Kronan å tj enligt ställe bör af sättas eller af vittras. För öfrigt tror jag mig hafva uppfattat och vid Afvittringsförslaget för Ohre hafva följdt de för Nås stadgade grunder, sådane förenämnde Memorial af den 7 November 1805 innehåller, nemligen l:o Att beräkna Socknen i besuttenheter, 2:do Att bestämma samma besuttenheter efter det antal Kreatur, som i följd av Socknens Reducerade jordtal Effective kan födas, men icke efter hvad den tillfälligtvis föder; och har jag för utrönandet häraf utom af de upplysningar i denna del, som under Storskiftes-loppet af mig har sökts, uti Allmän Socknestämma den 25:te October sistledne år, efter ifrån hvarje by och hvarje Granne infordrade Kreaturs-förteckningar, hört Socknemännen mangrant, de der vid ett noggrant jemförande af Förteckningarne med jordtalen, bestämde antalet Kreatur för hela Socknen i likhet med den särskilda förteckning på Kreatur i Ohre jag har äran här bifoga. 3:o Som de Kreatur hvilka Socknen föder eller kan föda icke jemt uppgår för hvarje slag till det antal som för besuttenhets-beräkningen enligt Kongl. Brefven af den 9:de Februari 1802 och 17 Augusti 1804 i Nåder är föreskrifvit, utan det ena slaget öfverstiger och det andra understiger hvad som för en noga beräkning deraf erfordras, har jag för bestämmandet af Socknens Summa besuttenheter reducerat kreaturen till ett enda slag, nemligen Getter, efter det 1964 28

290 förhållande i utfordringsväg, som Socknemännen härom rådfrågade, med sin osvikliga erfarenhet funnit vara det rätta, nemligen att en Häst svarar mot 2 ä 3 Kor och en Ko emot 2:ne Ungnöt, 4 Får emot en Ko, samt 3 Getter emot 2:ne Får. Af det åberopade Memorialet för den 7 November 1805, rörande Nås Sockens Skogs-Afvittring, har jag såsom hufvud-princip för Ohre SkogsAfvittring ej funnit mera vara att hämta, utan får såsom en vidare förberedning till det ödmjuka förslag jag sluteligen får äran afgifva, öfver Socknen härmedelst lemna följande Summariska B e s k r i f n i n g: Ohre Socken består, enligt Utdrag från Häradsskrifvare-Contoret, af 7 203 / lu60 Hemman, indelad i 11 Soldat-Rotar: med 180 19/M Stafrum ved och 68 st. dagsverken i Hemmansränta. Äger en folkmängd, enligt sista årets Mantalsskrifning af 1933 personer. Består enligt sista Refven av 28,5 9 8 Snesland 8 3 / 1 0 Bandland Reducerad jord; Eller i utsträckt eller arealvidd, enligt Inägodelnings-Beskrifningarne', af 937 . Tunneland 5 Kappland Åkerjord och 3 353 Tunneland 11 7/8 Kappland Ängsmark, tillsammans 4 290 Tunneland 16 7/8 Kappland Inägor, Finnhemmanen härunder inbegripne, och inom hvilka inägor befinnes 2 490 Tunnland 16 7/8 Kappland oduglig eller såsom Impedimenta ansedd mark, bestående af backar, stenrösen, oduglige myror och instängde hagar, eller Summa Summarum 6 526 Tunnland 25 Kappland. I socknen finnas 2:ne Jernverk, Furudahl och Dahlfors. Det förra med 1 671 Sk Hammar skatt och 404 Sk Ämnesjerns smide, samt det senare med 1 825 Sk Hammarskatt, tillhopa 3 900 Sk:ds Hammar skatt, hvilka tillsammans årligen fordra omkring 10,660 Skrindor Kohl. Enligt Skogs-Charte-Beskrifningarne äger Socknen, inom dess ostridige och faststälde Rågångar: Skogsmark, som till sin beskaffenhet ganska mycket omväxlas, men består för det masta af trögväxt Mo- och Ljungmark, Skärberg och der skogen synes frodigast af mer eller mindre stenbunden mark, hvars återväxt-tid över hufvud ej kan beräknas under 120 år 153,336 Tunnl. 18 Kappl. Myror 17,742 » 5 V, » Wägar 247 » 11 Va » Watten 17,735 » \/2 » Inägor 6,526 » 25 Summa inom Socknens Rågångar 195,587 Tunnl. 29 Kappl. Boskaps-skötseln, som näst betjeningen vid Bruken, utgör folkets hufvudsakliga näring, är i förhållande till dess svaga ängsmark och inskränkta areal af Åkerjord, så uppdrifven, att enligt de säkra underrättelser, hvilka både under Storskiftesioppet som sedermera i sammankomster och Socknestämma har kunnat erhållas Skattemännen i Socknen, Finnhemmansägarne och Pastorsbostället oberäknade, föder eller rättare kan föda: 285 st. Hästar; 790 st. Kor; 346 st. Ungnöt; 1,696 st. Får och 2,425 st. Getter. Något vidare om denna Socken vet jag icke att beskrifva, utan får endast tillägga den kända sanningen, att folket, försatte i de mast knappa vilkor, likväl med boskapsskötsel och ansträngde skogsarbeten, nära sig jemt och nätt, men om de för ett mindre skogsutrymme skulle se sig hindrade att af Skogen hädanefter kunna njuta den näring som hitintills, så tvinar jag att de som Skattemän kunna bestå. — Bevisningen härföre, torde i den beskrifning jag här hafvit äran afgifva, ligga öppen och vara obestridelig.

291 Att Inägorne till en besuttenhet, utgörande icke fulla 3 Tunnland Åkerjord och circa 10 Tunneland ganska svag ängsmark, icke äro tillräcklige att frambringa näring för något öfver 6 personer, som likväl öfver hufvud tagit äro att beräkna på hvarje besuttenhet, torde vara öfverfiödigt att vidlöfligt demonstrera. — Jag skrider derföre till det sluteliga i detta mitt ödmjuka Afvittrings-förslag, och får i grund af den gjorda beskrifningen öfver Socknen, först äran uppgifva, att den i öfverensstämmelse med de uppgifne Kreaturen som där födas och det förhållande de i utfordringsväg till hvarannan äga, innehåller 314 n / 8 1 besuttenheter, dem jag på grund af det obestämda antal af fåren, som enligt åberopade Kongl. Brefven af den 9^' Februari 1802 och 7 ^ Augusti 1804 få variera emellan 2 och 3 på besuttenheten, här beräknas till jemna 315 besuttenheter. Tre Hundrade Femton hela besuttenheter är således enl. förr beskrifne grunder, hvad Skatte- och Frälse-jorden i Ohre Socken, oberäknat Finnhemmanen och Prästebordet rätteligen innehåller, och för hvilka ett rättvist skogsanslag i öfverensstämmelse med verkliga behofvet sökes. Att så precist träffa detta, att icke anmärkningar kunna möta, vågar jag icke vänta. Likväl hoppas jag af min nära 40-åriga erfarenhet såsom Landtmätare och 20åriga såsom jordbrukare i förening med min sanna öfvertygelse, att icke mycket hafva misstagit mig i den calcul jag häröfver sålunda får äran lemna. En besutten Bonde i Öhre, som i egendoms-storlek svarar mot Vs dels Hemmansägare i andra Län, behöfver till gårdfång, det vill säga byggnadsämnen, Stängsel omkring och emellan sine vid pass ägande 25 Spannland Inägor med vedbrand och till afbördande af sin ved-ränta, att årligen afverka minst 16 Kappland skogsmark, som med skogens bestånd efter uppgifna och icke för högt beräknade återväxt-tid af 120 år, fordrar en areal af 60 Tunnland. Af sine knappa 3 Tunnland Åkerjord och sine circa 10 Tunnland svag ängsmark hämtar han, oaktadt den bästa och omsorgsfullaste skötsel, icke näring för sitt 6 personer stora hushåll; den måste sökas genom betjening vid Bruken, såsom Körslor, dagsverken, men hufvudsakligast kohlning, hvartill så dess eget som Brukens behof gör honom förbunden, så vida han skall kunna reda sig ifrån skatter och äga någon Contant penning för främmande förnödenhetsvaror. Tvenne Milor om hvardera 16 a 17 Skrindor är hvad hvarje besuttenhet måste kohla, för att fylla ömsesidiga behof, sitt med penningar och Brukens med kohl. Hvarje sådan Mila fordrar säkerligen öfverhufvud tagit en areal af E t t Geometriskt Tunneland, eller 25? Tunneland för desse 2 ^ Milor, då med skogens framtida bestånd efter förr nämnda icke för högt beräknade återväxt-tid af 120 år, det för kohlskog till en besuttenhet erfordras 240 Tunnelund, eller med de för gårdfång föreslagne 60 d:o en sammanräknad Summa af 300 Tunneland. Hvilken Summa af 300 Tunneland Multiplicerad med Socknens 315 st. Besuttenheter, framter ett resultat för skattemännens skogsbehof af Nittiofyra Tusende Fem Hundrade Tunneland skogsmark, hvartill får föras Prästebordets skogsbehof, hvilket för sine något öfver 2j£ besuttenheter endast gärdfång är calculerad med runda 300 Tunneland, hvadan Socknens hela skogs-summa skulle bliva 94,800 Tunneland. Dessa 94,800 Tunneland föreslås att afröjas omkring och närmast Socknemännens häfder, på sätt den ifrån Skogs-Chartan i en mindre Scala transporterade ocli här ödmjukast bifogade Charta innehåller. Med afdrag af desse för Socknemännen föreslagne 94,800 Tunneland, ifrån Socknens hela Skogs-Summa 153,336 Tunneland 18 Kappland, skulle det alltså uppkomma 58,536 Tunneland 18 Kappland öfverloppsmark, å hvilken likväl måste föras de å samma mark belägne Finnhemmans-boers i Håfven

292 skogsbehof, för hvilka, ehuru icke uppgående till en besuttenhet, då jordtalet jemföres med Socknemännens, men i betraktande af de flere hushåll, icke mindre än 7, som å denna lilla jordegendom sig nära, och hvilka genom årliga Odlingar utvidga sina possessioner, jag tror mig skäligen så för desse treflige odlares som äfven Statens nytta böra tillstyrka ett högre skogsanslag af 536 Tunneland 18 Kappland, så att Kongl. Maj^ och Kronans behållna mark blef ve jemna 58,000 Tunneland. Å desse 58,000 Tunneland äro utom Finnhemmanen Håfven, äfven belägne Fäboställena Lillejberget, Brobo, Siffaståsen, Jönsesåsen, Svartesåsen, Arfåsen och Torpet Korsåsen, hvilka fäboställen och Torp nödvändigt måste hafva byggnads- och stängsel-ämnen samt vedbrand för samma fäbodar invid och omkring sine häfder hvilka skogsnödtorfter efter åboantalet jag beräknat för: Lillejberget med 120 Tunneland Brobo med 50 D:o Siffaståsen med 50 D:o Jönsesåsen med 330 D:o Svartesåsen med 360 D:o Arfåsen med 630 D:o Torpet Korsåsen med 630 D:o Summa = 1,900 Hvilka 1,900 Tunneland äro observerade och afdragne från de för Socknen projecterade 94,500 Tunneland, så att i fall detta ödmjuka förslag vunne bifall, och de för nämde fäboställen föreslagne 1,900 Tunneland blefvo utbrutne vid och omkring fäbo-ägorne, Kongl. Maj1,! och Kronans föreslagne 58,000 Tunneland ändå blefvo oförryckte. Eller för att vara ännu tydligare, så innefattar den för Socknen föreslagne skog Söder om skillnads-linien emellan den projecterade Krono-Allmänningen, en areal af 92,900 Tunneland, samt fyllnaden 1,900 Tunneland å sjelfva Krono-Allmänningen. För 2™: st. å den projecterade Kronoskogen belägne Nybyggen, Eijheden, och ett annat utan namn varande Nybygge, har jag icke kunnat föreslå någon skogsafsättning, emedan de äro utan skatt och nästan utan odlade ägor. Att här författa och öka förslaget med en Rågångs-beskrifning omkring desse för Kongl. Maj:t och Kronan föreslagne 58,000 Tunneland skogsmark, anser jag vara för tidigt, innan förslaget blifvit pröfvat, samt öfverflödigt då den ödmjukast bifogade Transport-Chartan så tydligt ger anvisning om den projecterade Kronoparkens läge och gränsor. Sluteligen anser jag mig böra vidröra en omständighet, hvilken står i så nära samband med den föreslagne afvittrings-åtgärden och hvilken är så vigtig för folkets sjelfbestånd och egendoms-rättens helgd. — Deras så kallade vagtslogar och lötesgränsor, hafva i afseende på cle förras obetydliga bredder, som icke kunnat affattas i så liten scala som Skogs-scalan, och de senares obestämde sträckningar icke vid affattningen blifvit observerade. Så vagtslogarne som lötestrakterna ligga både inom den skogsvidd som för Socknemännen är föreslagen, som äfven inom de för Kongl. MajL och Kronan föreslagne 58,000 Tunneland. Bibehållandet af så väl vagtslogarne som lötesrätten å dertill förr begagnade trakter, är för folket af högsta vigt, och skulle medföra mångens undergång om en förändring härutinnan genom afvittringen eller afträdandet af yxbörden skulle äga rum. — Att förekomma någons lidande i båda dessa fall, får jag ödmjukast tillstyrka att ehvar gränsen emellan Socknemännens skatteskogar och Kongl. Maj1!, och Kronans mark än må blifva, Socknemännen böra blifva bibehållne vid deras urgamla lötesrättigheter och af ålder begagnade vagtslogar.

293 För Kongl. MajL och Kronan eller den som möjligen kan blifva innehafvare af dess Höga Rätt, medföra desse aqvisitioner ingen serdeles nytta och synas icke vara till men för begagnandet af Yxbörden eller sjelfva skogen, men mistningen deraf för mången som dem innehafva under Lagligen förvärfvad rätt, skulle möjligen kunna medföra deras upphörande att vara skattemän. — Edshult den 28 Januari 1830. E: Liunggren.

Avskrift. S a m m a n d r a g af Afgifne och i Allmän Socknestämma med Ohre socknemän den 25:te October 1829 granskade och rättade uppgifter, på de Kreatur Socknemännen derstädes för närvarande föder, eller efter sine jordtal rätteligen kunna föda.

Furudahl, utan uppgift, men kreatursbeloppet bestämdt efter jordtalet, jemfördt med Näsets by, hvars Uppgift af Socknemännen ansågs för fullkorn ligt tillförlitelig Dahlfors efter uppgift, men rättad efter Näsets byamäns godkände uppgift Dahlbyn dito dito Arfvet dito dito Wiken >» Östanvik och Östansjö Norrboda dito Sörboda » Tillhed Näset » Sunnanhed » Böhle Summa

Hästar.

Kor.

Unirnöt.

Får.

Getter.

22 63 19 3 54 14 15 4 34 33 10

60 175 55 8 150 39 42 9 93 90 28

27 77 24 4 66 17 18 4 41 38 12

130 370 117 19 317 86 91 20 202 194 62

185 535 167 25 458 122 129 26 286 279 88

2 425

Att förestående Kreaturs-Förteckning i möjligaste närmaste måtto öfverensstämmer med verkliga förhållandet, så vidt det under Storskiftesloppet har kunnat utrönas och vid den härom hållne Socknestämma har kunnat Controlleras. Betygar På Embetets vägnar E. Liunggren. Vidimeras: P. de Laval.» Bestyrkes å tjänstens vägnar: Erik Bengtsson

294 Bil. Nr 4. Handlingar rörande Salens fäbodeskog tillhörande byarna Östansjö, Östanvik och Dalbyn, i Ore socken. »År 1852 den 27 September mstälde sig undertecknad Commissions Landtmätare i Ore Sockenstuga af Stora Kopparbergs Län och Nedan Siljans § :;Vid Chartans företeende befans det Pastors Boställets andel i denna fäbod vid förut skedt skifte wore utbruten och att således endast den för Östansjö och Östanvik samt Dalbyn nu warande samfälligheten skulle utbrytas § •<•

Efter werkstäldt skogsskifte skulle stängselskyldigheten fördelas inom Sählens hela fäbodelag hwarvid till Grund antages det reducerade skogsbelopp som hela fäboden äger, jämfördt med det, som innehålles uti de derintill gränsande skogsskiften af fäbode och Utskogar, den dervid fäbodelaget åbelöpande andel sammanlagd med de skiljolinier som upkomma de särskilda byalagen och Pastors bostället emellan, skola sammanlagde åter fördelas efter reduceradt Tunnlandtal emellan fäbodelagets Byar. § & Emellan Pastors Bostället och Dalbyn utgöres uti skogsmarken stängselskyldigheten efter reducerade skogsinnehållet af de emot hvarandra gränsandes skiften, med undantag af någre nyodlingar, h varvid stängsel vitsord tillf orene icke ägt rum, hvilka odlingar Dalbyn tillhörige numera utgöra stängsel som för Inägor, dock med bibehållande af de förut upförde gärdesgårdarne. Den öfriga gränsen emellan Pastors Boställets skogsmark och Dalby Inägor fredas allena af dem som innehafva Ägor. § GUti de så kallade Uckerängarne yrkar Boställs Innehafvaren, det måtte han blifva befriad från de utgårdar' som ej gränsa dess där ägande skifte, emot det att han håller stängsel omkring hela dess skifte där den erfordras, Sunnanheds Byamän bestrida detta under påstående, att alla delägarne inom denna By böra deltaga, uti den yttre hägnaden, åberopande en af dem förut öfverenskommen delning, men hvartill ingen handling kunde företes, anseende dessutom att alla skifteslinier innom denna slog icke borde uti delningen inbegripas. Undertecknad förrättningsman får, med åberopande af 2 § uti 5 Cap. Byggningsbalken förklara dess tanke och förstånd om denna § rätta mening wara, det äger Boställs Innehafvaren då han ensam omgärdar sitt skifte i förr omnämnde Uckerängar, han äfven må vara befriad från alt deltagande i öfrige utgårdar omkring andra delägares skiften uti denna slog. Gode männen yrka att enligt 6 § uti Kongl. Maj:ts Nådiga förordning angående stängselskyldigheten af d. 9 febr. 1802, må förfaras. — Delägarna tillsades att sammanträde kl. 4 efm. för att justera detta Protocoll. — Vidare war ingenting att anmärka. Den med ofvanskrifne' beslut missnöjde äger att enligt Kongl. förordningen af den 31 Mars 1803, §§ o 13, 14 och 15 sine beswär hos Konungens Befallningshafvande anmäla. År och dag som föreskrifvet står På Embetets Wägnar J. Hardy

295 Förestående Protocoll är för oss uppläst och warder härmed justeradt, och äro vi underrättade att den med ofwanstående öfwerenskommelser och beslut missnöjde, äger att sine beswär sist innom fjorton dagar hos Konungens Befallningshafwande anmäla. Ore som ofwan. C. W. Carlsson. G. W. Barcheus C. J. Ekeroth kyrkoberde.

M. V. Consistorii Fullm.

Lars knuts Gud mund Ersson

På Kongl. Maj:ts o. Kronans vägnar.

Ollas pers Hans (bom) Hansson i Dahlbyn

Ren Jöns Jönsson (bom.) i Östansjö Erkännandet och egenhändiga underskrifterne intyga undertecknade Gode män Timas Erik Hansson i Dahlbyn Lissel Anders Andersson i Sörboda.

Den 22 October

§8. Wid gärdesgårdsdelningen emellan Pastors Bostället och Dahlbyn war ingenting å någondera sidan att anmärka, och Dahlby Byamäns begäran att ifrån grinden vid vägen till Dahlby Säther och vidare emot Wikängen få förflytta gärdesgården öster om vägen bifalles af Boställs Innehafvaren Herr Kyrkoherden Carlsson. Ehuru Sunnanheds Byamän icke voro närvarande vid justeringen af Protocollet för förra sammanträdesdagen, ej eller nu tillstädes ehuru genom Kungörelse af den 3:dje, denna Månad kallade, så anser sig undertecknad icke förhindra att fatta beslut och derefter göra fördelning af deras stängselskyldighet emot Pastors Bostället uti de så kallade Uckerängarne, hvadan fördelning kommer att ske efter delningsgrunden som nu är: för Sunnanhed 3075 Snesland 9 % 0 Bandi, och för Pastors Bostället 446 Snesland 2 2/10 Bandi, och hvarvid den för stängning ifrågasatta längden af 1681 al. fördelas på Sunnanhed med 1468 alnar och för Pastors Bostället 213 alnar som tages från Uckerån och vidare emot wästra roset. På Embetes Wägnar J. Hardy.» Bestyrkes å tjänstens vägnar: Erik Bengtsson

296 Bil. Nr 5. »Att den i enlighet härmed verkstälda skiftesåtgärd å skogen mellan Dalbyn och Ore Prästbord icke blifvit jemlikt den meddelade beswärsanwisningen öfwerklagad betygar Falun i Landskansliet den 19 Febr. 1859. P. de Laval. Handlingar rörande Skogsutbrytning och Hägnadsdelning emellan Ohre Pastors Boställe och Dahlby By uti Ohre Socken, Nedan Siljans Fögderi och Stora Kopparbergs Län; Upprättad år 1858 af Dan. Kjellin. År 1858.den 16 Augusti infann sig undertecknad vice Commissions Landtmätare i Ohre sockenstuga, för att, till följe af Konungens Befallningshafvandes här nedan intagna förordnande bestämma hägnadsdelning emellan Ohre Pastors boställe och Dahlby By inom Ohre socken, äfvensom att utur Pastors boställets hemskog utbryta 2:ne Tunnland och 18 Kappland skogsmark, hvilka såsom undantag i och för 2:ne gamla Qvarnplatser, enl. beskrifningen öfver Ohre Sockens skog, befinnes vara bemäldte byamän tillagde och hade efter ett i laga tid och ordning till denna dagens Landtmäteri sammanträde blifvit kallade sig nu infunnit: Från Pastors Bostället Herr F. A. Carlsson enl. fullmakt. Från Dahlby By. Timmas Eric Hansson, Haga Anders Andersson och Olas Pers Hans Hansson samt för Furudahls egendom i Dahlby Herr Brukspatron W. Clason. Såsom Krono och Konsistorieombud voro närvarande Herr Kronofogden Evensson och Pastor adjunkten R. Hwasser — såsom Gode män voro närvarande Skägg Mats Hansson i Vestanå och Säbb Anders Jonsson i Öfre Gjerse. — Gode männen hade aflagt föreskrifven Ed.

§3. För Hägnads delningens bestämmande beslöts att socknens fastställda Skogskarta skulle ligga till grund och äskades af delägarna icke någon gradering å marken på hvilken gärdesgården skall uppföras, utan skall Pastors Bostället och Dahlbyn taga hvardera hälften af gärdesgården i rågången emellan nämnda lägenheter, men der grind förekommer skall don motsvara sextio alnar gärdesgård och Lid 30 alnar.

§4Öfverenskoms och beslöts att Pastors Boställets innehafvare tager all sin åbelöpande stängsel i en sträckning från Ohre sjön till hörn roset i vester och sedan derifrån öfver Ändån tills Dahlby By möter, som sedan tager stängseln med dera befintliga grindar tills Arfvets ägor möta vid Wikängarne. §5. Pastor C. Carlssons ombud förklarade att hägnadsdelningen endast skulle verkställas omkring hemskogen och icke sträcka sig till fäbodar och utskogar. §6. Angående utbrytningen af de förut nämnda Qvarnplatserna öfverenskoms och beslöts; att Dahlby byamän skulle lemna till Pastors-Bostället sine vid Ändån utbrutna undantag, och af Pastors Bostället få vederlag vid Östra rågången emellan nämnde Boställe och Dahlby by.

297 Parterna ansågo ingen gradering af Qvarnplatserna vara af nöden, utan skulle Dahlby Byamän för de Två Tunnland och 18 Kappland areal, som de vid Ändån mista, erhålla 2 Tunnl. 18 Kappl. areal vid Boställets östra rågång. Ohre Sockenstuga som ofvan På Embets vägnar Dan. Kjellin. Förestående protokoll är för oss uppläst och hvarder härmed justeradt och erkändt. I. Evensson. H. W. Clason Krono fogde och F. A. Carlsson Kronans ombud. T i m a s E H k H a n g S Q n { Dahlbyn Richard Hwasser Haga Anders Andersson Consistorie ombud. Ollas Pers Hans Hansson. Justeringens riktighet intyga: Mats Hansson i Västanå. Anders Ionsson i Öfra Gersse i Rättvik. Den 18 Augusti.

§9. De 2 Tunnland och 18 Kappland skogsmark, hvilka Dahlby byamän erhållit i vederlag för de åt Pastorsbostället Afträdda och vid Ändån belägna Qvarnplatserna äro afprickade å Stora Skogskartan öfver Ohre socken å figuren N:o 590. §12. Något vidare förekom icke denna gång, utan förklarades förrättningen afslutad, och förkunnades att den med densamma missnöjd är, eger klander anföra hos Konungens Befallningshavande i Länet inom fjorton dagar, om han dertill finner sig befogad. Afskrift av detta protocoll och öfriga till förrättningen hörande handlingar skola, enl. öfverenskommelse förvaras i Prostgården. Är och Dag som ofvan. På Embetets vägnar Dan. Kjellin. Förestående Protocoll är för oss uppläst och varder härmed justeradt och erkändt och tillerkänna vi de i detsamma intagne öfverenskommelser och beslut kraft och verkan af Landtmäteriföreningar. Rickard Hwasser F. A. Carlsson Consistorie Ombud.

Tomas Erik Hansson.

Å Furudahls Bruks vägnar A. Holmgren Haga Anders Andersson. Erkännandet och egenhändige underskrifterne intyga undertecknade Gode män Matts Hansson i Wästanå Anders Ionsson i Öfra Gerse. — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — .— —» Bestyrkes å tjänstens vägnar: Erik Bengtsson

298 Bil. Nr 6. Handlingar rörande laga skifte å inrösningsjorden till Sunnanheds skifteslag samt en del av avrösningsjorden jämte ägoutbyte mot Kyrkoherdebostället m. fl., allt i Ore socken. »Protokoll, rörande laga skifte å hela inrösningsj or den jemte en del af afrösningsjorden till Sunnanheds by i Öre socken och Kopparbergs län, hållet vid landtmäterisammanträde i Skolhuset i ofvannämnda by den fjerde Maj 1885.

Protokoll, — — — — — — — — — — — — hållet vid landtmäterisammanträde derstädes den 28 September 1885.

§ 16. Härefter företogs justering af rågångarna mellan Sunnanheds by å ena sidan och Ore Kyrkoherdeboställe, Norrboda, Sörboda, Dalbyn samt Östansjö och Östanvik å andra sidan, hvarvid befans, att gränsen mot Kyrkoherdeboställets slogmark å Uckerängen öfverensstämde med å ömse sidor förevisade kartor, men var igenväxt till största delen, och som delegarne i Sunnanhed yrkade att genom egoutbyte komma i besittning af körväg öfver nämnda äng, för att obehindrat kunna färdas till och från sina egor vester om Ore sjön och Uckerån, och då Kyrkoherde C. E. Widegren för sin del lemnade bifall till detta deras yrkande, beslutades, att, till dess denna fråga blifvit i laga ordning af gjord, uppskjuta med nämnda rågångsutstakning, helst som Kyrkoherdebostället utefter samma rågång skulle undfå vederlag för af trädd mark till omnämnda körväg; — —-% — — - — — — — — — År och dag som ofvan På Embetets vägnar: Daniel Kjellin Kommissions-landtmätare.

Förestående protokoll är för oss uppläst och varder härigenom justeradt och godkändt. Sunnanhed den 3 Oktober 1885. Eric Löf. Lissel Hans Hansson Protokoll, — — — — — — — — — hållet vid i laga tid och ordning utlyst landtmäterisammanträde i Sunnanheds bys skolhus i Ore socken den 17 Maj 1886.

§30. Det i förrättningsprotokollet af den 28 September 1885 af Sunnanheds byamän gjorda yrkandet om egoutbyte med Pastorsbostället, för erhållande af en körväg öfver nämnda boställes ängsmark vid Uckerån, för att obe-

299 hindrat kunna färdas till och från egna egor vester om Ore sjön, medgafs nu af Konsistorieombudet, och hvarom äfven ingicks förening, (se bil. D.) Dag och ställe som ofvan På Embetets vägnar: Daniel Kjellin Kommissionslaiidtmätare

gm. O. Bergström Tjenstemedhjelpare

Godkännes. Daniel Kjellin. Förestående protokoll varder härigenom justeradt och godkändt. E. Löf Olof Dunder Anders Sundén C. E. Widegren Olaspers Erik Hansson

Bil. D. Förening Vid landtmäterisammanträde nedanstående dag, rörande egoutbyte mellan Sunnanheds by å ena sidan, samt Ore sockens pastorsboställe och Dalbyn å den andra, hafva vi dervid närvarande delegare och rågrannar öfverenskommit och beslutat. 1:6) Att Pastorsbostället af står mark till Sunnanheds by för anläggande af en 6 meter bred körväg öfver boställets ängsmark vid Uckerån och erhålla vederlag utefter rågången mellan meranämnda boställes och Sunnanheds egor vester om Ore sjön. Vägens sträskning skall blifva som den å kartan finnes utmärkt. 2:o) Att någon gärdesgårdsrätning mellan Sunnanheds vester om sjön omnämnda egor och Dalbyns skiftade skogsmark ej skall ega rum, på grund af i 30 § förrättningsprotokollet af nedanstående dag angifna orsaker. Sunnanhed den 17 Maj 1886. Erik Löf Olof Dunder Anders Sundén C. E. Widegren Olaspers Erik Hansson. Egenhändiga namnteckningarna bevittnas af undertecknade gode män E. R. Thunberg Eric Gök. Protokoll, — — — den 1 December 1886.

§47. Sedan det i 30 § förrättningsprotokollet af den 17 Maj detta år omnämnda egoutbytet mellan ofvannämnda lägenheter blifvit å kartan uträknadt och å marken utstakadt, tillspordes intressenterna om någon af dem yrkade det förrättningsmännen skulle verkställa några värderingar med deraf härledande liqvider till följd af egoutbytet, hvarpå svarades nej, och hvarom synes i (Bil. F 2 ).

300 Bil.

F\

Förening. Vid landtmäterisammanträde nedannämnda dag, rörande laga skiftet i Sunnanhed i sammanhang med egoutbyte mellan sagda by och Öre sockens Pastorsboställe, hafva vi dervid närvarande intressenter öfverenskommit och beslutat. l:o) Att inga värderingar med deraf härledande liqvider skall ega rum samt 2:o) Att tillträdet af den genom egoutbytet de olika lägenheterna tillkommande marken skall ske denna dag. Ore den 1 December 1886. C. E. Widegren För Sunnanheds byamän: Erik Brun Egenhändiga namnteckningarna bevittnas af undertecknade gode män. E. R. Thunberg. Eric Gök. §49. För Pastorsbostället skulle Kyrkoherde Widegren emottaga och qvittera afskrift af alla förrättningshandlingarna rörande egoutbytet. Då något vidare ej anfördes för intagande i protokollet förklarades egoutbytesförrättningen afslutad med tillkännagifvande, att den med densamma missnöjd är, eger klander dera anföra hos Ordföranden i Rättviks och Ore Tingslags Egodelningsrätt, på sätt i 129 § Kongl. skiftesstadgan omförmäles, inom sextio dagar räknadt från den 4 i denna månad, inom hvilken tid handlingarna komma att till Koncistorieombudet öfverlämnas. Dag och ställe som ofvan Godkännes. På Embetets vägnar: Daniel Kjellin Daniel Kjellin Kommissionslandtmätare

gm. O. Bergström Tjänstemedhjelpare

Förestående protokoll varder härigenom justeradt, som ofvan. C. E. Widegren För Sunnanheds byamän: Eric Brun Egenhändiga namnteckningarna bevittnas af undertecknade gode män. E. R. Thunberg Eric Gök.» Bestyrkes å tjänstens vägnar: Erik Bengtsson

301 Bil. Nr 7. Handlingar rörande laga skifte å inägorna till Årfvets by samt ägoutbyte mot Dalbyn och pastorsbostället, allt i Ore socken. »Protokoll, angående begär dt lagskifte å inrösningsj or den till Arfvets skifteslag i Ore socken och Kopparbergs län, hållet vid landtmäterisammanträde i Arfvets by den 9 November 1891. År 1892 den 1 Augusti. § 19Vid egomätningen hade utrönts att rågångarna mellan skifteslagets inrösnings jord å ena sidan och Ore pastorsboställes, Dalbyns m. fl. skifteslags egor å den andra icke voro så bestämda, som i lag föreskrifves och hade på grund deraf förrättningsmannen, jemlikt föreskriften uti 45 § i Skiftesstadgan, genom behörigt kungörande, till detta sammanträde kallat jemväl vederbörande rågrannar. Samtliga närvarande intressenter godkände kallelserna i fråga och förklarade sig, på tillfrågan, vara till sammanträdet behörigen kallade. § 22. Förrättningsmannen förklarade härefter att rågångsutstakningen genast skulle i gode männens och jordegarnes närvaro företagas. På Embetets vägnar: B. Mogensen. vice kommissions landtmätare.

§ 24 a. Dag och ställe som ofvan. Sedan förestående var skrifvet begåfvo sig förrättningsmännen åtföljde af en del af intressenterne ut på marken, hvarvid rågången mellan Ore Pastorsboställe och Arfvets by å marken utstakades i enlighet dels med faststälda storskiftes kartan och dels i enlighet med häfdvunna och å ömse sidor godkända märken. Den mark som kunde komma i fråga att utbytas mellan Arfvets by och pastorsbostället i fråga besigtigades och graderades hvarvid å den bättre jorden åsattes graden 1 samt å den sämre i förhållande till dess godhet och naturliga beskaffenhet 1, 8, 5. Endast inrösningsjord kunde komma i fråga att i bytet ingå. — — — — — — — — — — — — År 1892 den 8:de Augusti. §27. Sedan rågången mellan Arfvets inegor å ena sidan och Ore pastors boställe å den andra blifvit behörigen utstakad och å marken bestämd samt å karta lagd, föredrogs frågan om egoutbyte mellan Arfvets by och pastorsbostället och träffades härvid följande förening. Bil. S.

302 Bil. S. Förening. Vid Landtmäteri sammanträde, som börjats den l:sta i denna månad och fortsattes under denna dag, angående bestämmande af rågångarna omkring inrösnings jorden till Arfvets by i Ore socken och Kopparbergs län är under samråd med förrättningsmännen följande förening träffad: Då rågången mellan förenämnde Arfvets inrösningsjord å ena sidan och Ore Pastorsboställe å den andra går i flera böjningar och derigenom försvårar å ömse sidor egornas ändamålsenliga skötsel, besluta vi, att egoutbyte mellan Arf vet och pastors bostället på så sätt skall verkställas: att till Arfvet hörande egor under N:ris 13 och 14 skall utbytas mot till pastorsbostället hörande egor under n:ris 1, 2, 3 o. s. v. allt å företedda konceptkartan till pågående laga skiftet å Arfvets inrösningsjord. Arfvet och Ore den 8 Augusti 1892. Henrik Peterson, Rustas Eric Ersson. Konsistorie ombud.

Axel Söderlund E. R. Thunberg Arf Erik Ersson Blecko Hans Ersson Olof Qwist Blecko E. Ersson Erik Engberg Anders Wester Johan Lindqvist Att samtliga närvarande jordegare egenhändigt undertecknat sina namn, intyga: som ofvan. Eric Gök O. Björling Gode män.

§28. Med anledning af det sålunda beslutade egoutbytet upprättade förrättningsmannen egoutbytes beskrifning, hvarefter egoutbytet, sedan provisionelt förslag till detsamma för delegarna behörigen utvisats, definitivt å kartan uträknades, hvarefter den genom egoutbytet bestämda rågången behörigen i gode männens och parternas närvaro å marken utstakades och rörlades samt upprättades öfver rågången särskild rågångs- och rösebeskrifning. § 32. Förrättningen angående utstakningen af rågången mellan Arfvets och pastorsbostället förklarades afslutad hvaremot sammanträdet för fortsättande af bestämmandet af öfriga rågångar omkring Arfvets inrösningsjord samt för pågående laga skiftets fortsättande skulle fortsättas morgondagen kl. 7 f. m. Vidare förekom ej. Som Ofvan. På Embetets vägnar: B. Mogensen. vice kommissions landtmätar-i.

Förestående protokoll för den l:sta och den 8 dennes varder härmed, sedan det för oss behörigen upplästs justeradt. Som ofvan. Henrik Peterson, Blecko Hans Ersson Johan Lindqvist Tomas Eric Ersson Samtliga närvarande jordegares underskrifter betyga närvarande gode män. Som ofvan. O. Björling Eric Gök.» Bestyrkes å tjänstens vägnar: Erik Bengtsson

303 Bil. Nr 8. Handlingar rörande laga skifte å inrösningsj orden och en del af afrösningsjorden till Dalbyn i Ore socken. »Protokoll hållet vid landtmäterisammanträde nedannämnda dagar i och för verkställande af laga skifte å inrösningsjorden jämte för lämpligt skifte å denna erforderlig del af afrösningsjorden till Dalbyns skifteslag i Ore socken och Kopparbergs län. Är 1896 den 6 Juli i ofvannämnda bys skolhus. §24. Protokoll, hållet vid särskildt sammanträde i Dalsbyn i Ore socken skolhus nedannämnda dag i och för bestämmande af rågångarne omkring de i laga skiftet ingående egorna. År 1897 den 27 juli. § 27. Samtlige rågångarne omkring Dalbyns ifrågavarande egor utom rågången mot Ore pastors boställes mark, förklarades vara icke allenast till alla delar ostridiga utan jämväl i föreskrifven ordning bestämde och rörlagde, och skulle för den skull ingen vidare åtgärd angående dessa rågångar nu verkställas. Bestämmandet af rågången emot förenämnda pastorsboställes egor skulle deremot genast företagas. § 28. Före sammanträdet hade parterna åt undertecknad förrättningsman, öfverlämnat följande kartor nämh: l:o En karta öfver råskilmaden emellan en del af Ohre prestebords ägor och Ore sockens angränsande mark, upprättad år 1803 af Carl Porath Carlsson; 2:o E n karta öfver skogen till Ore prestgård, upprättad vid skogsindelning år 1869 af E. W. Collén och 3:o En af förste landtmätaren J. de Laval ritad kalkerkopia af 1848—49 års 'laga skiftes' karta öfver Dalbyns i Ore socken hemskog.

Ingen af förenämnda kartor öfverensstämde fullständigt med marken och ansågs endast den sistnämnda kartan, såsom varande en kopia af fastställda storskifteskartan, ega vitsord att tjena till grund för bestämmandet å rågången i fråga. Och hade undertecknad förrättningsman, med biträde af tjenste medhjälparen Johan A. Pettersson under gårdagen å nu upprättade laga skifteskartan öfver Dalbyns inrösningsjord intransporterat rågången från förenämnda 1848—49 års karta. §30. Sedan rågången med ledning dels af nämnde 1848 — 49 års karta och dels af sådana gränsmärken, som af parterna på båda sidor godkändes, på marken för vederbörande parter blifvit utstakad och rörlagd, förklarade samtlige parterne sig till alla delar nöjde med rågången, sådan den på marken så-

304 lunda blifvit bestämd, och inlades densamma därför i enlighet dermed på den nu upprättade lagaskifteskartan öfver Dalbyns inrösningsjord. §31. Rågångs- och rösebeskrifning öfver den sålunda bestämda rågången upprättades och tecknade parterne dera, sedan den i behörig ordning för dem blifvit uppläst, sitt godkännande. Bil. 8. §32. Beträffande kostnaderna för bestämmandet af rågången i fråga, hvilka kostnader beräknades skola belöpa sig till följande arfvode åt förrättningsmannen 67 kronor 20 öre ersättning åt godemännen 9 » och handtlangningskostnad 10 » 50 » eller tillsammans 86 kronor 70 öre, beslutade förrättningsmännen, att de skulle gäldas med ena hälften af Dalbyns skifteslag och med andra hälften af Ore pastorsboställe. Samtliga kostnaderna skulle, enl. parternas enhälliga beslut, intagas i förrättningsmannens arfvodesräkning, hvilken skulle öfverlämnas åt hemmansägaren Rustas Jon Ersson. § 33. Undertecknad, förrättningsman, tillkännagaf, att den mellan parterna träffade föreningen till rågångens bestämmande skulle i föreskrifven ordning till Härads Rätten ingifvas för att i dess protokoll till framtida säkerhet intagas. Dalbyn och Ore den 27 juli 1897. På Embetets vägnar: B. Mogensen kommissionslandtmätare.

Förestående protokoll, som för oss behörigen blifvit uppläst, varder härmed justeradt och godkändt. Ore sockenstuga den 28 juli 1897. Justeradt den 28 juli 1897. Henrik Pettersson. Olaspers Erik Hansson. Egenhändiga namnteckningarna, att ingen anmärkning framställts mot protokollet, som till alla delar är öfverensstämmande med förhandlingarna, betyga närvarande godemän. Som ofvan. E. Karlsson Bengts A. Andersson.» Bestyrkes å tjänstens vägnar: Erik Bengtsson

305 URKUNDSBILAGOR. i. Then Christeligha Församling vthi Ohredt i östre Dalerna. Sampt hennes Stoorheet, Tienare aghor, inkomst och vthgifft. etc. Anno D. 1631 Then 17 Martji. Prästebord, aff sochnen tillagdt, Äker. Såås widh fijra tun — 4 både här wid kyrkian och östansiön Eng. i Undengen, Wijken och Strijdbecken östan siön wid p. 12 schrd. Fiskewatn. Tu warp i Siön wid Prästegården 2. Werkestelle. i Braxentiiirnn 1. Quarnställe i IJndåån. Skogh. Sunnan Siön. Mulebeet, henna nästan intet, Vthjord. Fäboställe wid Sälian. Kappelansbord. — 0 Klockarebord. — 0 Episcopus Johannes Rudbeckius mpr Praepositus Olaus Dalek Dettv. ensis Pastor Israel Andreae Notarius Olaus Achatij Salem. Cap. Not, Länsmennens och Sexmennens Boomerken Namnen stå förre. Bomärken. Ur Västerås

domkapitels

arkiv ser. F II,

5.

2. Then Christeliga Församling vhti Oredt i östre Dalerna. Sampt hennes Stoorheet, Tiernare, äghor, inkomst och vthgifft, etc. Anno D. 1631 Then 16 Martji. Prästebord, aff sochnen tillagt Åker. wid pass fyra tunnor 4 både här wid kijrckian och i östansiö Eng. i Undengen, Wijken och Strijdbecken östan Siön alz w 12 schrijndor Fiskewatn. Tu warp widh Präst. 2 i siön Werkestelle. i Braxentiärenn 1 — Quarnställe i IJndåån ett — 1 — Skogh Sunnan siön Mulebeet, hema nästan intet — 0 — Vthjord. Fäboställe wid Sälian Kappelansbord — 0. Klockarebord —• 0. Ur Västerås domkapitels 1 9 5 4 28

arkiv ser. F III

18. 20

306 3. Extract af itt Inventario om Åker och Äng. Effter en gammal skrift befins här uppå Ohre hafwa fordomdagz warit 47. mantal, tå alle tillhopa hafwa gifwit åker och eng till Prästebohlet. The Fijratijo och Tree mantal hafwa erlagt till Prästebohlet hwar sitt 3. snesland thet belöper sig i en summa 344. snedsland. och hwar then sedan itt slcrijndeland eng af thesse 43. mantal. Summa 43. Men the. andra fijra mantalen hafwa tillhopa lagt till Prestebohlet både för åker och eng skrijndeland 14. Altså blifwer summan till skrijndeland — 57 Dock är thetta achtandes, att the eng som liggia in moot Ohre siön och hart in moth stranden, the hwart åhr af taga och förminskas, aldenstund när wårfloden som kommer, och ijsen sampt med wågen drifs af wädret in uppå engen, så förturer och sköllier watnet mijckit bort af then platz som närmast ähr thet wij nogsamt förfarit hafwer och sielfwa landet till fijllest vthwijsar. Altså blifwer nu intet så månge skrindeland, som fordom angifne och vptecknade ähre. — Detta Inventarium är skrefwit af sahl. Prosten Johannes Dan. Tunensi åhr 1669 och sedan öfwersedt och verificeradt af sahl. Doct. Nicolas Rudbeckio åhr 1672 tå general visitation holts i Orhe. Att desse afskrifftev äre lijka lijdande med originalerne wittnar Laurentius Alstrin Ur Västerås domkapitels

arkiv tillhöriga

ser. F VI sid. 283.

4. I följe af Hans Kongl. Maij:tz allernådigste befallning angående dhe förläningar, som prästerskapet samt kyrckior, scholar etc. af kongelig nåde i underhöll åthniuta, inlefvereras allerunderdånigst från Lexandz probsterij denne berättelse. Ohretz försambling. 6. Prästebordet består af 7 tunland åker och eng till 44 lass hö alt är fordom af bönderne till prästebordet gifvet, som extractet af ett inventario uthviser sub. ht, 0. Laurentius Alstrin Präpositus Lexandensis. Ur primäruppgifterna till ett prästverk för Västerås stift, förvarade i Västerås domkyrkoarkiv ser. F. VI. sid. 255 om 259.

23.

Mora.

Mora J) är en urgammal Dalabygd, som omkring år 1500 omfattade större delen av Övre Österdalarne, nämligen även Sollerön, Våmhus, Vänjan och Älvdalen 2). Om tiden för Mora sockens första bebyggande äger man ingen närmare kännedom, men socknen är utan tvivel äldst bland de övre Dalsocknarne, liksom den ock alltid ansetts vara den förnämligaste inom det s. k. Övre Dallaget. Hulphers uppger i sin Dagbok såsom säkert att kyrkan varit byggd redan i 13:de seklet. Antagligt är dock, att den långt förut varit uppförd, ock att socknen blivit befolkad åtminstone kort efter kristendomens införande i Sverige. Anmärkningsvärt är emellertid, att inga skriftliga urkunder rörande dessa äldre förhållanden finnas för en så betydande församling som Mora. De enda fragment, som därom ännu ur gamla handlingar kunna samlas, omförmäler Muncktell i »Westerås Stifts Herdaminne», och dessa inskränka sig till ett par enstaka fakta, nämligen att Nicolaus Margaretae var »Curatus in Mora 1339» och Matthias »I kon. Kristophers första regimentstid». Då Mora av ålder omfattat även Malung, Lima, Älvdalen, Vänjan och Sofia Magdalena socknar med tillsammanlagt mer än 80 kvadratmils yta, hade socken sålunda ursprungligen inneslutit en större areal än kanske någon av åtminstone södra och mellersta Sveriges socknar. Tid efter annan hade dock nyssnämnda väldiga områden blivit avsöndrade från detta onaturligt stora pastorat. När Malung och Lima avskildes, vore icke bekant, men sannolikt skedde det antingen i senare hälften av 1300-talet eller förra hälften av 1400-talet, ty 1476 funnes »Canutus» antecknad såsom »curatus i Malung», som då var eget pastorat med Lima såsom annex. Därnäst avsöndrades Älvdalen 1575, Vänjan 1607 och slutligen Sofia Magdalena 17753). Genom nådigt brev den 6 augusti 1859 medgavs, att Våmhus kapellförsamling finge vid kyrkoherdens och övriga dåvarande ordinarie ecklesiastika tjänstemäns i Mora pastorat avgång från sina beställningar skiljas från moderförsamlingen och utgöra ett särskilt pastorat. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har för Mora pastorat fastställts genom Kungl. Maj:ts resolution den 20 juli 1917; och utgöres prästerskapet enligt samma resolution av kyrkoherde och två komministrar 4). v ) Hulphers anför i sin Dagbok å sidan 174: >Mora bemärker skog. H ä r förmenes, at der Kyrkan blifwit anlagd, skall fordom warit en stor skog, hwilket nog är sannolikt>. *) Arbetet »Sverige», haft. 40, sid. 10a. 3 ) »Beskrivning över provinsen Dalarne», II delen, III häftet, tryckt i Falun år 18(30, sid. 9, 10 och 11. 4 ) Enligt berörda löneregleringsvesolution förordnades jämväl, att förutvarande klockarprästen i pastoratet skulle från och med den 1 maj 1918 benämnas komminister och äga åtnjuta med komministerstjänst därstädes enligt den i den nådiga resolutionen intagna lönereglering förenade löneförmåner.

308 Löneboställen. Enligt löneregleringsresolutionen är till prästerskapets avlöning anslagen, bland annat, avkomsten av kyrkoherdebostället 1 mantal krono Prästegården, komministersbostället 7 8 mantal krono Kapellansbordet och, tills vidare och intill dess annorlunda kunde varda bestämt, klockarprästbostället l/ia mantal krono Klockarebordet.

Kyrkoherdebostället. Av ett vid laga ting i Mora socken den 16 december 1595 handlagt mål framgår, att prästbord då funnits i Mora församling, och att fäbodar på socknemännens bekostnad blivit lagda under prästbordet l ). På biskopen Johannes Kudbeckii föranstaltande upprättades i början av 1600-talet förteckningar rörande församlingarna i Västerås stift. Dessa förteckningar, vilka voro avsedda att företes vid blivande visitationer inom församlingarna, voro synnerligen omfattande och innehöllo bland annat, uppgift om de ecklesiastika boställenas ägor m. m. Av den för Mora församling upprättade förteckningen, vilken är daterad den 10 mars 1631, då sannolikt visitation hållits inom församlingen, inhämtas, att prästbordet blivit »tilllagdt» av socknen, att åkerarealen uppginge till 10 tunnland och att ängsmarken, som beräknats lämna en höavkastning av omkring 30 sommarlass, utgjordes av följande under titeln »Utjord» upptagna ängar, nämligen: Prästeholmen, Prästängen i Nusnäs, ängen i Färnäs, Håmängen och Härängen. Prästbordet hade även ett notvarp i Saxviken, »werkstelle» i Bodan och kvarnställe i Hemulaån. Skog och mulbete hade prästbordet tillsammans med Morkarlbyn 2). Av protokoll, hållet vid laga ting med Mora, Vänjans och Älvdalens socknar den 3 december 1635 :i) inhämtas, att Morkarla, Österbygge, Solebygge och Vika sextungar år 1634 av Norrebygge sextung köpt ängar, belägna vid Böjesjö fäbodar, jämte tomter omkring fähusen därsammastädes »at ligga under Mora sockens prästbords fäbodar»; och skulle Norrebygge sextung för ifrågavarande fäbodar hava i jord och reda penningar uppburit 458 daler kopparmynt. Huru den år 1634 sålunda skedda försäljningen, vilken jämväl av vederbörande lagmansrätt i augusti 1642 fastställdes 4), närmare tillgått, inhämtas av bil. 5. En i Mora kyrkoarkiv befintlig handling, som angives vara ett utdrag av visitationsförteckningar intill år 1644, innehåller samma uppgifter rörande prästbordet som 1631 års förteckning, dock med det tillägg, att prästbordets åker uppskattats till 9 1/2 öresland. Den 4 juni 1661 upprättades ett inventarium över Mora prästgård 5), enligt vilket utsädet till prästbordets mellan Västangården och Östangården för*) Bil. 1. •) Bil. 2. 3 ) Bil. 3. 4 ) Bil. 4. 5 ) Bil. 6.

309 delade åkerjord beräknats utgöra 24 tunnor. I Västangården funnos följande åkrar, nämligen Kyrkoåkern om 21 tjegland 8 snesland och Husåkern om 26 tjegland 5 snesland samt i Östangården följande åkrar, Laduåkern om 14 tjegland, Kölneåkern om 20 tjegland 9 snesland. Kålgårdsåkern om 28 tjegland 5 snesland och Österåkern om 15 tjegland 9 snesland. Den sammanlagda åkerarealen utgjorde sålunda 127 tjegland 6 snesland ! ). För prästbordets ängar och fisken m. m. redovisas i förenämnda inventariet av år 1661. (Bil. 6.) I en i Mora kyrkoarkiv förvarad förteckning av år 16832) återupprepas den förut meddelade uppgiften, att prästbordet vore av socknen tillagt. Åkerarealen uppgives dåmera till 127 tjegland 9 snesland 4 bandland, varjämte höavkastningen fortfarande avgives utgöra 30 lass. Ängarna, vilka liksom i 1631 års förteckning redovisas under titeln »utjord», uppgivas vara följande: Prästholmen, Härängen, Holmängen, Slätsandängen, Sjöbotten, Gödslan, Bunk, en ren i Nusahorn, Gotholmen, Färnäsängen, Nusnäs, Vikaängen och myrslog vid (oläsligt). I en jämlikt nådigt beslut den 31 augusti 1695 angående utarbetande av ett s. k. prästverk för Kopparbergs län upprättad, av kyrkoherden Jacob Boethius och komministern Olaus Strandh den 21 december 1695 underskriven handling meddelas, bland annat, följande :!): Prästbordet vore i forna tider av socknen sammanskjutet och givet till 10 tunnors utsäde »män nu dänne tiden excolerat» till 127 tjegland 6 snesland 4 bandland, dock allt svag sandjord, som behövde mycken hävd och kostsamt bruk för att den skulle kunna giva avkastning. Höavkastningen utgjorde 30 ä 40 sommarlass årligen, stundom mer, stundom mindre, »män mycket svag och svår slog, emädan man skal kosta til 3, 4, 5 ä 6 dal kopp:mt äller des värde, uppå hvart lass, innan man kan däd som sig bör inberga: i synnerhet ifrån fäbodarna, hvilka år 1634 af soknen tilköpte äro». Vid en under den 8—12 och den 14 augusti 1769 förrättad husesyn å Mora församlings prästbord 4 ) upptogs boställets åkerjord på följande sätt: Stappulls- och Husåkrarne, dåmera sammanlagda och benämnda Stappulsåkern, innehållande 39 tjegland 7 snesland 2 bandland, Varggropsåkern, innehållande 14 tjegland, Badstuvuåkern, innehållande 17 tjegland 4 snes1 ) Vid en å berörda inventarium anteckningsvis omnämnd, på dåvarande pastorns i församlingen föranstaltande den 3 oktober 1671 verkställd revning beräknades prästbordets åkerareal utgöra 127 tjegland 9 snesland 4 handland. Hulphers meddelar i sin Dagbok å sid. 88 och 89 följande. Vid jämkningsreven brubrukades en s t å n g av 6 alnars längd, som, i kors lagd, utgjorde 1 bandland. Tio sådana utgjorde 1 snesland och 20 snesland eller 200 bandland utgjorde 1 spannland, vilket innehölle 7,200 kvadratalnar. E t t kist- eller tjegland vore hälften därav, så att 2 kistland eller tjegland utgjorde 1 spannland. Enligt anteckning i den i kammararkivet förvarade s. k. Sandbergska samlingen, del Y, sid. 3181 1/2, motsvarar 1 17/i8 spannland 1 tunnland och 1 spannland således 18 /M tunnland. — Förutom i Mora socken förekomme kist- eller tjegland i följande socknar: Bjursås, Ål, Leksand, Rättvik, Orsa, Älvdalen och Vänjan. — P å 10 snesland skulle utsås en trö eller en kista säd. 2

) B i l . 7. •) B i l . 8. 4 ) B i l . 9.

310 land 5 bandland, samt Öster- och Storåkrarne, dåmera sammanlagda under namn av Österåkern, innehållande 41 tjegland 5 snesland 6 bandland. Prästbordets åkerjord hade sålunda undergått minskning och utgjorde sammanlagt 112 tjegland 7 snesland 3 handland. Ängsmarken redovisas på sätt i instrumentet över husesynen närmare framgår. (Bil. 9.) Från kyrkoherdebostället hava följande jordavsöndringar ägt rum: Genom uådigt brev den 24 april 1868 förordnades, bland annat, att från pastorsbostället i Mora skulle avsöndras, dels såsom ersättning för Våmhus församlings andel uti de ecklesiastika boställena i Mora 4 tunnland och dels till utvidgning av klockarprästbostället i Mora 1 tunnland 15,068 kappland reducerad jord, samt att den till förmån för Våmhus församling avsöndrade jorden finge av Mora socknemän disponeras, med villkor att de till Våmhus församling såsom ersättning därför erlade en summa för en gång av tretusen riksdaler. 1 ) År 1871 verkställdes utbrytning av omförmälda två jordområden, därvid det förra området avskildes från Stapelåkern, Tingshusplatsen. Klockaråkern och boställets gårdstomt med en sammanlagd areal av 9 tunnland 24.4 kappland åker 28.2 kappland äng och 28.9 kappland impediment, varjämte det sålunda utbrutna området tilldelades motsvarande andel av pastorsboställets skog. Genom nådigt brev den 18 augusti 1892 har Kungl. Maj:t medgivit, att ett område om 1 hektar 5 ar 80 kvadratmeter finge från kyrkoherdebostället till plats för nytt folkskolehus för Strandens skolområde jämte skolträdgård m. m. upplåtas, med villkor att Mora församling till boställshavaren såsom avgäld årligen erlade lösen för 11 hektoliter 90 liter spannmål, hälften råg och hälften korn efter medelmarkegångspris. Genom nådigt brev den 30 september 1904 har Kungl. Maj:t förordnat, att ersättningsbeloppen för den mark, som för Mora-Älvdalens järnvägs räkning tagits i anspråk från de ecklesiastika boställena i Mora församling, utgörande för kyrkoherdebostället 19,364 kronor, för komministersbostället 809 kronor 50 öre och för skol- och klockarprästboställena 10,434 krono 30 öre, skulle överlämnas till Mora församling, för att vart belopp för sig, tillsvidare och intilldess Kungl. Maj:t annorlunda förordnade, under församlingens ansvar av dess kyrkoråd förvaltas efter enahanda grund, som för förvaltning av kyrkokassas medel vore vedertagen, samt att vederbörande indelningshavare skulle äga att uppbära å de respektive kapitalbeloppen redan upplupna och framdeles upplöpande räntemedel. Genom nådigt brev den 23 juli 1909 har Kungl. Maj:t medgivit, att från Mora kyrkoherdeboställe finge till tomt för Mora sam skolas skolhusbyggnad avsöndras ett jordområde om 24 ar 60 kvadratmeter att av samskolan emot viss årlig avgäld, som komme att av Konungens befallningshavande i länet x ) Genom Kungl. Maj:ts dom den 25 september 1915 förklarades den sålunda u t b r u t n a och av Mora socknemän inlösta delen av bostället skola med äganderätt tillhöra socknemännen.

311 bestämmes, under nyttjanderätt innehavas så länge området bleve för avsett ändamål av samskolan använt och laga hinder ej mötte. Genom nådigt brev den 8 oktober 1909 har Kungl. Maj:t föreskrivit, att ersättningen för mark, snm för omläggning av allmänna vägen mellan Mora nya komministersgård och Utmeland tagits i anspråk från kyrkoherde- och komministersboställena i Mora, utgörande för kyrkoherdebostället 1,785 kronor för ett område om 14.15 ar och för komministersbostället 855 kronor för ett område om 9.5 o ar, skulle förvaltas och disponeras på samma sätt, som i förberörda nådiga brevet den 30 september 1904 förordnats. Genom nådigt brev den 1 februari 1924 har Kungl. Maj:t medgivit, att det Mora kyrkoherdeboställe vid storskiftet tilldelade, inom Morastrands köping belägna landområde vid Siljan, som å en av lantmären N. O. Areskogh år 1917 från äldre kartor sammansatt karta begränsats av linjen a—b—c—d— e—f—g—h—i—k—a, innehållande 10.46 hektar, med undantag likväl av den därinom belägna del av den s. k. Tingsnäsudden, som genom länsstyrelsens utslag den 1 oktober 1923 blivit såsom naturminnesmärke fridlyst, utgörande 1 hektar 28 ar, finge för framtida utvidgning av Mora järnvägsstation samt för beredande av upplagsplats därstädes avstås till statens järnvägar mot ersättning, som skulle utgå efter vad i lagen om expropriation den 12 maj 1917 vore föreskrivet och på kungl. järnvägsstyrelsens bekostnad till beloppet bestämmas av tre gode män, av vilka vederbörande länsstyrelse och domkapitel, å ena, samt kungl. järnvägsstyrelsen, å andra sidan, var för sig, skulle utse en och domaren i orten den tredje. Mora kyrkoherdeboställe finnes först infört i den s. k. reduktionsjordeboken av år 1685, I denna jordebok upptages bostället utan angiven natur och utan åsätt mantal. I 1725 års jordebok redovisas bostället såsom »Prästegården» 1 mantal krono. Och på enahanda sätt upptages bostället i 1825 års jordebok, vilhen är den för Mora socken senast upprättade. Jämlikt kungl. kammarkollegii beslut den 5 mars 1907 utgör bostället 676r7100oo ni an tal, därav 2 23 " /ioooo mantal belöper å boställets inom Morastrands köping belägna område och *54a/ioooo mantal å dess återstående utom köpingen belägna del. K o m m i n i s t e r s b o s t ä l l et. Den under kyrkoherdebostället omförmälda förteckningen av den 10 mars 1631 (bil. 2), är den äldsta påträffade urkund, som innehåller någon upplysning angående komministersbostället. Däri förmäles, att kaplansbordet hade ett spannland åkerjord och ängsmark, som beräknades lämna ett lass hö i avkastning. Av ett rörande komministersbostället upprättat odaterat inventarium 1 ) inhämtas, att till kaplansbordet hörde dels en emellan Präståkern och Tingsnäsåkern belägen liten vret om vid pass en tunnas utsäde, vilken år 1637 tillkommit genom uppodling av en myra, dels den s. k. Bodeåkern om 5 l

) Bil. 10.

312 tunnors utsäde, vilken Morkarleby- och Litslebyborna donerat kaplanen Georgius Canuti Moraeus 1 ) »och hans Successoribus», dels ock en uti IsundaNäs belägen äng om 9 tjegland 2 snesland, som Vinäsborna till evärdelig egendom givit samme kaplan och hans efterträdare. Vid lagmansting i Tuna socken den 17 och 18 september 1667 företeddes dels två Mora tingsrätts resolutioner av den 12 september 1666, enligt vilka samtliga ägarne till Budåkrarna, på en eller två när, vilka för eget bruk ville behålla sina andelar däri, till kaplanen i Mora herr Jöran upplåtit de övriga åkrarna »at bruka så mycket honom behagar», dels ock en av »några länsmän» den »5 september» hållen »ransakning utöfver någon jord, som tilförende för öde är upförd, Oc när ved des upläsande, om Jsunda Näs blef nämdt, bestående af 9 Tegland oc 2 Snesland, hafva intresserade Winäsboerne samtlige, som däd tilförende brukat hafva, fasthäller af stått samma, oc underlagdt Capellanens bordh bruk och häfd evärdeligen». — Lagmansrätten förklarade, att vid de sålunda gjorda upplåtelserna skulle »oföränderligen förblifva». I förenämnda under kyrkoherdebostället omförmälda förteckning av år 1683 (bil. 7) uppgives, att komministersbostället hade dels en liten vret vid skolan, dels en vret vid Ösmor och dels Sebbenboåkern, belägen vid »nya åkern». E t t den 3 juni 1695 upprättat inventarium över komministersbostället 2 ) angiver dess ägor sålunda. En öster om Präståkern belägen vret, innehållande omkring ett tunnland; Budåkern, belägen vid älven, av svag jordmån, den minskades årligen genom älvens inverkan, samt en äng, belägen i Isunda Näs och en äng i Utmeland på utrenarna, bestående av 3 tjegland, »een stor på sjöbotn och två små». I förberörda för det s. k. präst verket för Kopparbergs län upprättade handling (bil. 8) förmäles beträffande komministersbostället följande: »Capellansbord är här intet annat än (1) et åkerstycke som fordom Capelian sal. H. Olof Henrici, med Pastoris lof oc tilstånd år 1632, af en ohrukad skogsmark äller myra, östan om Kyrkioherdens åker, uptagit til et tunland. (2) Någre lindor vid älfven kallat Budåkren, Däm äganderna för des magerhet, oc älfvens årliga afskärande år 1666 godvilligt ifrån sig gifvit, intet mächtandes praestera utlagorna, som härads oc lagmans attester oc domar betyga. Sås nu vid pass en tn:na årligen, män hvart firde år måste åkren hvila. se lit. (3) En uti Jsunda belägen äfven för des magerhet af åhoerne skänkt til Capellanen, om 3 sommarlas hö, se tings attest lit.» Angående boställets andel i Sandängarne; se bil. 12. Beträffande jordavsöndringar från komministersbostället hänvisas till vad därutinnan meddelats under kyrkoherdebostället. Komministersbostället har liksom kyrkoherdebostället i jordeböckerna först påträffats i reduktionsjordeboken, där detsamma upptagits såsom »Cappel1 2

) H a n blev komminister i Mora år 1653. ) Bil. 11.

313 lansbordh». I 1725 och 1825 års jordeböcker är bostället redovisat såsom V8 mantal krono. Jämlikt kungl. kammarkollegii förberörda beslut den 5 mars 1907 utgör bostället 1MS / looao mantal, därav 48%0(100 mantal belöper å dess inom köpingsområdet belägna område och 983/100oo mantal a dess återstående utom köriingen belägna del. K l o c k a r p r ä s t b o s t ä l l e t. Enligt ett år 1666 upprättat inventarium rörande Mora klockargård hade bostället ett emellan kyrkan och klockargården beläget åkerstycke. x) I ett den 2 februari 1670 upprättat inventarium över Mora skola förmäles, hurusom en invid skolgården belägen liten vret, som kunde besås med 2 fjärdingar, förut brukats av en klockare Johan Israelsson men under dennes livstid övergått till kaplanen Moraeus. Vreten, »på intet thera Inventario inskriven», blev »på detta åhret» genom kyrkoherdens och socknemännens »godtfinnande» lagd under skolan. 2) I förberörda inventarium av år 1683 förmäles, att klockarbordet hade en emellan kyrkan och klockaråkern belägen åker om 5 snesland. (Bil. 7). Enligt ett den 3 juni 1695 upprättat inventarium över Mora klockargård innehade bostället 3 emellan Kyrkogatan och Stranden belägna små åkrar. Jämväl tillhörde bostället en liten humlegård väster och en kålgård öster om porten. :{ ) Av de i och för upprättande av förberörda prästverk rörande Kopparbergs län avgivna primäruppgifter inhämtas beträffande klockarbordet, att det bestode av 3 emellan kyrkan och klockaregården belägna åkerstycken om 10 fjärdingars utsäde med en årlig avkastning av 4 ä 5 tunnor. E t t åkerstycke, som klockaren fordom brukat, vilket enligt en gammal annotation i kyrkoboken förmenades hava lytt under klockarbordet, hade av kyrkoherden Elav Skragge förlänats skolmästaren. 4 ) Angående boställets andel i Sandängarne; se bil. 12. Rörande jordavsöndringar från klockarprästbostället hänvisas till vad därutinnan meddelats under kyrkoherdebostället. Detta boställe upptages liksom de övriga ecklesiastika boställena inom Mora församling först i reduktionsjordeboken, där det införts under benämningen: »Klockarebordh». I jordeböckerna för åren 1725 och 1825 redovisas bostället såsom 1/16 mantal krono. Jämlikt kungl. kammarkollegii beslut den 5 mars 1907 utgör bostället 709/ioooo mantal, därav 249/ioooo mantal belöper å 1

) Bil. 13. ) Bil. 14. Skolmästare- och klockarprästsj-sslorna voro förut tidvis förenade. Enligt regeringsrådet G. Thulins utredning angående »Klockar-, organist- och kantors(kyrkosångar)befattningarna» avd. 3. tab. S, sid. 247, har bestämmelse ej meddelats, huru "stor del av skolrnästar'klockarpräst,)bostället, som skall disponeras för klockaren. Utskogen Bösjön vore enligt samma utredning gemensam för de ecklesiastika boställena i Mora. (Se vidare Thulin, t a b . B sid. 290-292). 8 ) Bil. 15. 4 ) Bil. 16—17. 2

314 boställets inom köpingsområdet belägna del och återstående 4,iu/i„(,oo mantal å boställets inom Mora socken belägna område. I Kopparbergs läns lantmäterikontor har rörande de ecklesiastika boställena i Mora pastorat verkställts följande lantmäteriutredning:

»Memorial rörande de ecklesiastika boställena inom Mora församlings pastorat. Vid undersökning i Kopparbergs läns lantmäterikontors arkiv har rörande de ecklesiastika boställena inom Mora församling inhämtats följande. Enligt 1825 års jordebok för Kopparbergs län utgöras sagda boställen av 1 mantal Prästgården N:o 1, % mantal Capeils Bordet N:o 1 samt V,6 mantal Klockare Bordet N:o 1, samtliga hemman av krononatur. Nuvarande Våmhus socken har utgjort en del av Mora jordebokssocken samt tillsammans med sistnämnda socken bildat ett pastorat, Mora och Våmhus församlingars pastorat. Enligt av storskiftesstyresmannen Adde år 1895 utgivna »Anteckningar rörande Storskiftes- och Afvittringsverket i Dalarna m. m.» blev Våmhus kapellförsamling »åren 1861—65 — avsöndrad.» Våmhus socken utgör numera eget pastorat. I nådiga brevet den 24 april 1868 till Konungens Befallningshavande angående lönereglering för prästerskapet i Mora och Våmhus församlingars pastorat m. m. lämnades särskilda föreskrifter om Våmhus församlings avskiljande från Mora kyrkosocken. Nu ifrågavarande boställen, som ligga inom Mora socken, hava erhållit sina ägoområden lagligen utbrutna vid det under åren 1839—1859 på statsverkets bekostnad verkställda storskiftet å såväl inägor som skogsmark tillhörande dåvarande Mora socken. Storskiftet å inägorna samt fäbodregleringen företogs i trenne avdelningar, omfattande Östbygge fjärding, Västbygge och Morkarlby fjärding samt Våmhus kapellag och Bonas by. Inom varje avdelning skedde förut indelning i skiftes- eller byalag, inom vilka storskifte var för sig verkställdes och fastställdes. Några beskrivningar eller protokoll över de verkställda byadelningarna finnas icke i härvarande arkiv. I protokollet rörande den sedermera verkställda storskiftesbyadelningen av skogsmarken finnes dock intagna en del anteckningar rörande byadelningen av inägorna. Bland annat finnes en av storskiftesstyresmannen C. Settercpiist den 10 maj 1847 upprättad »Pro Memoria för Bydelningen i Mora», vilken innehåller bland annat följande: »4:o Kyrkogårdens och Eclesiastik boställena regleras, hvartill publike fullmägtige kallas. Härwid eller förut efterses noga hvilka af boställenas egor äro refwacle och införde i Kefboken eller hwilka, som äro orefvade; i närvaro af boställenas fullmägtig.» De ecklesiastika boställena, vilka äro belägna inom Västbygge och Morkarlby fjärding, synas vid förberörda skifteslagsindelning å inägorna hava sammanslagits till ett gemensamt skifteslag eller byalag.

315 Mellan boställena synes år 1847 en ägoreglering hava verkställts. Rörande nämnda reglering innehåller ett i förberörda arkivakt intaget protokoll vid lantmäterisammanträde den 7 juni 1847 rörande »kyrkogårdens utvidgning jämte reglering av ecklesiastika boställena», varvid voro närvarande förutom sockenombud även krono- och konsistorieombud, bland annat följande:

»§ 1Den nuvarande kyrkogården, hållande i vidd 1 Tunnl. beslöts skulle utvidgas mot norr och väster med i l/2 tunnl. så att hela kyrkogården komme att upptaga en rymd av 2 \/2 Tunnland. §2. Till ersättning, så väl för den åkerjord, som af Pastors Bostället till Kyrkogårdens utvidgning åtginge som ock för återstoden af den väster om vägen till Badstugsbacks Färjan belägne, Pastors Bostället tillhörige åker, beslöts skulle tagas af den mellan Boställets Ega, Bastuåkern och Landsvägen belägne så kallade Klockarnas kitt. §3. Scholmästare Boställets vid Capellansgården belägne åker skulle såsom för läget mera passande, tillfalla Comminister Bostället, hvaremot detta sednare skulle till ersättning lemna den västra till Bostället hörande åker och fyllnad af den därnäst belägne, — — — — — — — — — — — —

§ 4Den vid Tingshuset belägne Scholmästare Bostället tillhörige Kålgårds Täppa, samt platsen der nämnde Boställes Lada står uppå skulle äfven tillfalla Comminister Bostället, och ersättning derföre till Scholmästaren lemnas af den i ofvannämnda § Comminister Bostället tillhörige åker, hvaremot Platsen der Boden öfver Källaren står, jämte platserno för Wedbod och Afträdeshus ansågos tillhöra Tingshuset.» Den sålunda beslutade ägoregleringen finnes beskriven i akten rörande år 1848 verkställt storskifte av inägorna tillhörande Morkarlby, Lisselby och Strandens skifteslag. Särskild karta över det byalag, som bildades av de ecklesiastika boställena upprättades icke, utan äro ägorna upptagna å en karta med följande rubrik: »Karta öfver Inegorne till Morkarlby, Lisselby och Stranden och Eclesiastique Boställena samt Christineberg uti Stora Kopparbergs Län, Ofvan Siljans Fögderi och Mora Socken. På Kongl. Maj:ts och Kronans bekostnad afmätte åren 1842, 43 och 1844 af de vid allmänna Storskiftesverket tjenstgörande Landtmätare, Bygränsorne bestämdes år 1847 af C. Setterqvist, A. Steffenburg, T. Ericsson. Åbodelningen verkställdes år 1848 af J. de Laval. > I handlingarna till sagda karta finnes en »Charte Beskrifning öfver Eclesiastique Boställenas Inegor uti Mora Socken, Reglerade vid Socknens allmänna Storskifte år 1847.»

316 Beskrivningen ifråga redovisar de ägor som efter regleringen tillhöra »Pastorsbostället i Mora», »Scholmästar eller Klockare Bostället i Mora» samt »Comminister Bostället i Mora», och finnes i beskrivningen över pastorsbostället följande anteckning: »Förut innehafde Egor, som ej undergått Refning, äro antagna till delningsgrund och utgöra — — .» Förutom de ägor, som ingått i förenämnda ägoreglering och hvilka ägor finnas upptagna på nyssnämnda karta, redovisas i beskrivningen »Kyrkogårdens utvidgning i Mora», »Prästön tillhörig Pastors Bostället», »Comministers Slog i Sandängen», »Pastors Boställets Slog i Sandänget», Pastors Boställets orefvade Slog på Sandängen», samt »Hagen tillhörig Comminister och Scholmästare Boställena». Därjämte finnes i akten en »Chartae Beskrifning» öfver »Fäbostället Bölsjö», som en enligt anteckning skall tillhöra pastorsbostället. I nyssnämnda beskrivning över »Pastors Boställets orefvade Slog — — — — — —» finnes antecknat: »Tillkommer från Östbygge Fjerdingen» slogmark med ett uppskattningsinnehåll av 2,485 kappl. Det har här icke kunnat utredas, vilket ägoområde motsvarar sistnämnda uppskattade ägor i Östbygge fjärding. Beträffande ovannämnda skolmästare- och komministerboställena gemensamt tillhöriga hage innehåller protokollet för den 17 juni 1847 följande: »För reglering och bestämmande af Capellans och Scholmästare Boställenas lötesrätt, instäldte sig efter kallelse och derom utfärdad kungörelse Consistorie ombud för Eclesiastique Boställena härstädes vice Pastorn Herr H. E. Wedholm samt innehafvaren af Capellans Bostället Herr Comminister F. Falk, jemte för de byar och fäbodar uti Vestbygge och Morkarlby fjerdingars skifteslag i allmän Sockenstämma valde fullmägtige. Då Capellans och Scholmästare Boställena saknade instängde beteshagar för sina kreatur, yrkade såväl Consistorie fullmägtig som innehafvaren af Capellans Bostället att så väl Capellans- som Scholmästare Boställena skulle blifva bibehållne vid den lötesrätt som de af ålder nyttjat uppå Morkarlby och Lisselby hemlöt; hvilket likväl af nämnda byars fullmägtige bestriddes med påstående att Boställena ingen laglig rätt egde till bete på deras hemlöt, ehuru sådant hittills opåtalt fått ega rum; utan yrkade byfullmägtige att Capellans och Scholmästare Boställena borde lika med andra jordegare erhålla lötesrätt för sina kreatur i något passande fäboställe — — — — blef sluteligen efter någon öfverläggning härom af byfullmägtige öfverenskommit att en större trakt på östra udden af Sandängarne skulle af skifteslagets samfälta mark afsättas såsom hage eller fäboställe, hvaruti Capellans Bostället skulle ega lötesrätt för Två-tredjedelar och Scholmästare Bostället för E n tredjedel, hvaremot alla Boställenas anspråk på lötesrätt å byarnas utmark hädanefter skulle försvinna. Härmed förklarade sig Consistorii Ombudet Herr v. Pastor Wedholm samt innehafvaren af Capellans Bostället Herr Comminister Falk nöjde; och blef tillfölje häraf gränsen för den afsatte trakten på Chartan öfver Sandängarne närmare bestämd och uppritad, hvarefter fullmägtige begärte att få uppgift på innehållet af den slog som

317 skifteslaget k o m m e r a t t tillsläppa, hvilket efter s k e d d u t r ä k n i n g b e f a n n s utgöra 2528/iooo k a p p l a n d r e d u c e r a d slog; och skulle Ö s t b y g g e fjerding s a m t V å m h u s C a p e l l s l a g enligt u t i allmän s o c k e n s t ä m m a fattat b e s l u t , e r s ä t t a V e s t b y g g e och M o r k a r l b y fjerdingar för d e n n a slog efter d e n a n d e l som p å dem belöper — — — — .» E n l i g t m e r a n ä m n d a b e s k r i v n i n g a r omfatta de ecklesiastika b o s t ä l l e n a tills a m m a n s följande inägoarealer: a)

Pastorsbostället: Areal

åker slog impediment vatten

b) Skolmästare

eller

Uppskattning

17.706G h e k t a r 34.0464 » 2.9742 O.0186 »

7.4299 h e k t a r 1.1540 » — — »

S u m m a 54.74 5 7 h e k t a r

8.5 83 9 h e k t a r .

klockarbostället: Areal

åker Slog impediment Summa

Uppskattning

2.2770 h e k t a r 0.3024 » 0.2545 »

0.7769 h e k t a r 0.0299 » — »

2.83 39 h e k t a r

0.8o68 h e k t a r .

I d e s s a a r e a l e r i n g å r icke den a n d e l */,, s o m S k o l m ä s t a r e b o s t ä l l e t till s a m m a n s m e d K o m m i n i s t e r b o s t ä l l e t äger i d e m g e m e n s a m t t i l l h ö r i g hage, u t g ö r a n d e 13.9 3 94 h e k t a r slog, u p p s k a t t a d e till 0.38 5 9 h e k t a r s a m t 70.484 0 h e k t a r i m p e d i m e n t e r , och b e r ä k n a s h ä r a v å b e l ö p a s k o l m ä s t a r e b o s t ä l l e t omk r i n g 4.4 8 48 h e k t a r slog i areal u p p s k a t t a d e till O.1286 h e k t a r s a m t o m k r i n g 23.49 4 7 h e k t a r i m p e d i m e n t e r . c)

Komministerbostället: Areal

åker Slog impedimenter Summa

Uppskattning

3.3985 h e k t a r 1.6908 » 2.5438 »

1.4455 h e k t a r 0.0873 » — »

7.6331 h e k t a r

1.5328 h e k t a r .

I d e s s a ä g o v i d d e r är icke i n r ä k n a d d e n a n d e l i n y s s n ä m n d a skolmästaroch k o m m i n i s t e r b o s t ä l l e t g e m e n s a m t t i l l h ö r i g a h a g e , varav b e r ä k n a s å b e l ö p a k o m m i n i s t e r b o s t ä l l e t 9.4 546 h e k t a r slog i areal u p p s k a t t a t till O.2073 h e k t a r s a m t 46.98 93 h e k t a r i m p e d i m e n t e r . Beträffande b l a n d i n ä g o r n a b e l ä g n a i m p e d i m e n t e r blev vid b y a d e l n i n g e n å s k o g s m a r k e n b e s t ä m t , a t t »endast de s k o g s b a c k a r u t i i n e g o r n e s o m inneh å l l a e t t T u n n e l a n d s vidd och derutöfver, s k u l l e ingå i s k o g s b e r ä k n i n g och blifva g r a d e r a d e ; m e n alla s m ä r r e b a c k a r u n d e r ett T u n n l a n d , skulle a n s e s s å s o m odugliga; äfvensom de b a c k a r hvilka ä r o b e l ä g n a i å k e r g ä r d e n skulle

318 lämnas utan grad, ehuru de kunna öfverstiga ett Tunnlands vidd». Arealerna av de impedimenter, vilka på grund av förenämnda bestämmelse medtagits i nämnda skogsdelning äro icke inräknade i ovan angivna arealer. Vid byadelningen av skogsmarken erhöll »»Pastors Bostället»» under beteckningen litt. P för 660 snesl. O.22 bandi. red. jord en ägolott, som innehåller: Areal

skogsmark odugl. berg och mossar vatten

Uppskattning

1758.4827 hektar 99.4571 hektar 140.9528 » — » 64.2517 — » Summa 1 963.6 8 7 2 hektar 99.4 6 71 hektar.

Till Komministerbostället utbröts för 151 snesl. 1.7 2 handh red. jord en ägolott betecknad med litt. Q, vilken innehåller: Areal

skogsmark odugl. berg och mossar vatten

Uppskattning

426.0637 hektar 22.7808 hektar 9.1788 » •— » 4.8594 » — » Summa

440.1019 hektar 22.7808 hektar.

Skolmästarbostället erhöll för 63 snesl. 5.5 6 bandi. red. jord, en ägolott betecknad med litt. R, som innehåller: Areal

skogsmark odugl. berg och mossar vatten

141.4773 hektar 0.9873 » 0. o 7 71 , » Summa 142.5417 hektar

Uppskattning

9.5753 hektar — » •— » 9.5 7 5 3 hektar.

Enligt delningsbeskrivningen finnas inom den pastorsbostället tillagda skogsmarken s. k. myrslogar med en sammanlagd areal av 25 tunnland 29 kappland, motsvarande 12.78 8 6 hektar. Frågan om äganderätten till dessa liksom övriga inom Mora socken belägna myrslogar, vilka spridda ängslägenheter vid storskiftet innehades av skilda jordägare ej blott från Mora socken utan även från andra socknar, torde ej vara fullt utredd. Från storskifteshandlingarna har emellertid om desamma inhämtats följande. Vid år 1851 den 7 juli av storskiftestyresmannen hållet sammanträde med fullmäktige från de olika byarna inom Mora socken företogs till behandling frågan huru med de å socknens skogsmark befintliga myrslogar skulle förfaras. Av protokollet vid berörda sammanträde har inhämtats bl. a. följande: »Dessa slogars belägenhet är sådant att det är omöjligt så verkställa den blifvande skogsdelningen att hvarje Bys skogsskifte omfattar så stort belopp af myrslog som Byamännen innehaft, ja vid berörde Delning kanske till och

319 med så kan inträffa, att den By som hafvit de masta myrslogarna icke, i anseende till dess fäbodeställens belägenhet, får någon myrsloga inom sitt byskogs skifte och följaktligen ännu mera sannolikt att, om skogarna blifva emellan hvarje åbo skiftade, åboen ej kan inom sitt skogsskifte bekomma sitt förut innehafda belopp af ofta nämnda slogar. Vidare må anföras att om desse slogar skulle i skifte gå, wore nödvändigt, för utrönande af hvarje delegares reducerade häfd eller innehafd, att desamma tegmättes eller refwades och graderades, men detta skulle i anseende till berörda slogars storlek irreguliera form och aflägsna läge medföra otroligt mycken tid och kostnad, ja den sednare på många ställen sannolikt upgående till myrslogens hela värde, och ändock vunnes med detta onerösa arbete, ej något annat än erhållande af en mängd obesutna nummer hvilkas nuvarande egare bodde i andra byar än hufvudnumren och flere mils af stånd från denne.» Vid sammanträdet antogs enhälligt av närvarande byfullmäktige ett av förrättningsmannen uppgjort förslag rörande myrslogarnas behandling. Enligt förslaget skulle myrslogarna, ehuru ej i skifteshandlingarna påförda »hwarje serskildt jordägare», betraktas »som obesutne hemmans nummer till den egendom å hvilken skog de äro belägne». Varje ägare till myrslog skulle under en tid av 20 år efter storskiftets avslutande få bibehållas vid sina myrslogar, men efter denna tids förlopp vara skyldig att till »Hufvud Numren i besutenheten afträda sin egendom emot, den lösen, som af mätisman bestämmes». Ävenledes föreskrevs i förslaget att, därest efter storskiftets slut myrslog skulle försäljas, ägaren till den skogsmark, vara myrslogen vore belägen, ägde förmånsrätt till köpet. För undvikande av tvist om gränsskillnaden mellan myrslogen och den besutenhet, till vilken kringliggande skogsmark hörde, bestämdes att för varje myrslog skulle vid graderingen beräknas »dess behof af skog till vedbrand under slottertiden, hersevirke och stängfång för den händelse att framdeles afstängning kunde komma att äga rum, hvilket skogsbehof af Landtmätaren på kartan afprickas omkring myrslogen med raka och reguliera gränsor som för afrösning och afstängning äro beqwäme, och hvilken skog under namn af myrslogsskog blifwer med myrslogen oåtskiljaktligen förenad». Enligt protokollet beslöts jämväl, att hos Konungens Befallningshavande anhålla det Konungens Befallningsbavande ville hos Kungl. Maj:t göra underdånig hemställan »huruvida ej lösningstiden för myrslogarna finge utsträckas till 50 år efter storskiftets slut». I storskiftesprotokollet för den 4 augusti 1856 finnes följande anteckning rörande myrslogarna: »Sedan Östbygge fjerdingsboers till Konungens Befallningshafvande i Länet ingifne Besvärs skrift över den inom Socknen verkstälde Gradering af skogsmarken, och sättet för Vaktslogarnes beräkning vid skiftet inom de olika sockendelarne blifvit uppläst, äfvensom Sockenstämmo protocollet af den 16 September 1855, företogs till behandling: — — —

320 _2:o) Frågan om det olika sättet för Myr- el. Vaktslogarnes beräkning inom Ostbygge fjerding och den öfriga delen af Socknen. Förrättningsmannen tillkännagaf, att sedan Uträkning av socknens skogsmark nu skett, det visat sig, att såvida det i 2 § af protocollet för den 7 Juli 1851 bestämde Skogsanslag skulle tillerkännas myrslogarne inom Westbygge fjerding, sedan denna fjerding erhållit lika mycket red. skog p:r Besutenhet som redan blifvit Östbygge fjerding tilldelad, blott circa 90 Tunl. af Socknens reducerade skogsbelopp skulle blifva öfrigt, hvarföre och då tillgången ej medgåfve något skogsanslag till Myrslogarne, beslut nu borde fattas som med dem borde förfaras. Östbygge boerne, åberopande en af Konungens Befallningshafvande rörande Waktslogarnes beräkning i skiftet inom Mora faststäld Instruction, yrkade att denna måtte följas inom öfrige socknedelen såsom inom denna fjerding skett, uppgifvande sig i annat fall komma att lida förlust, då en del af deras så beskaffade slogar äro graderade som Inegor och en del som skog, då Westbyggarne deremot få behålla sina slogar utan grad. Westbygge fjerdings boer yrkade deremot att protocollet af den 7 Juli 1851 måtte blifwa gällande, dock så att ingen skog skulle vaktslogarne tilldelas, hvilkas egare enl. fleres påstående skulle, mot ersättning som Godemän egde bestämma, få taga vedbrand under slåttertiden, herseverke och Stängfång af Skogstegen inom livars område Slogen vore belägen, men enl. andra såsom Director Svedelii, häradsskrifvare Bergs Inspector Ratsman, att det skulle bero på frivillig öfverenskommelse, huruvida Skogseffecter finge af Skogstegen för sagde ändamål användas. Som det icke lyckades forrättniiigsmanneii att sammanjemka de olika meningarne i dessa tvenne Tvistefrågor, kommer utlåtande af Honom till Konungens Befallningshafvande att afgifvas, för erhållande af Dess Utslag.» Rörande ovannämnda av byfullmäktige den 7 juli 1851 fattade beslut innehåller ett i storskifteshandlingarna intaget av Konungens Befallningshavande den 30 augusti 1856 meddelat utslag bl. a. följande: » emedan ohägnade myrslogar icke någonstädes inom Mora socken blifwit såsom skattdragande inegor wid skiftet behandlade, utan såväl på östra som westra sidan ansedde såsom utmark eller oduglig mark samt fråga om fångskogstilldelning för desamma på westra sidan förfallit i saknad af dertill af sedd Kongl. Maj: t och Kronan förbehållen öfverloppsmark, så att annan olikhet i behandlingen af myrslogarne inom de serskildte socknedelarne nu mera icke förekommer, än som är en följd dels af socknemännens genom befullmägtigade Ombud den 7 Juli 1851 träffade och bland dem jemväl af Skeri Olof Olsson och Pers Anders Ersson undertecknade öfverenskommelse om myrslogarnes behandling, dels ock af Graderingsmännens i öfverensstämmelse derated vidtagne samt på grund af hwad härofvan finnes anfördt, lagakraftvunnen åtgärd, att ifrågavarande egor till något wärde såsom inegor icke upptaga och jemväl såsom impedimenter å skogsmarken anse; Ty och som socknemännen i allmänhet genom ofvan omförmäldte öfverenskommelse ådagalagt sig, emot hvad sökanclerne nu yttrat, hafva vunnit öfvertygelse

321 om den större ändamålsenligheten af de ohägnade myrslogarnes nyssberörde behandling än såsom vid skiftet i Östbygge fjerding derom beslutades samt Konungens Befallningshafvande med godkännande af berörda åsigt i afgifvet underdånigt utlåtande hemställt att Kongl. Maj:t i nåder måtte utfärda allmän föreskrift i öfverensstämmelse dermed om myrslogarnes behandling under de allmänna storskiftesförrättningarne, alltså, och enär sökanderne, enligt hwad styresmannen sig utlåtit, efter nu mera vunnen upplysning om skogstillgångarne inom socknen, komma att på westra sidan undfå en skogstilldelning af några hundra reducerade Tunnland i areal uppgående till flere tusen tunnland, så att den ifrågaställde förändrade behandlingen af myrslogarne om den ännu vore möjlig att vidtaga, för omförmäldte ändamål icke erfordras, finner Landshöfdinge Embetet sig jemväl till sökandernes anspråk i denna del icke kunna bifall lemna; Anseende wid sådan sakens utgång Landshöfdinge Embetet hwad sökanderne yttrat om olika beskattning och om åtgärder, som för afhjelpande deraf, förmentes böra vidtagas m. m. något vidare utlåtande eller annan åtgärd nu icke erfordra.» I storskifteshandlingarna återfinnes emellertid icke något Kungl. Maj:ts utslag med föreskrifter rörande myrslogarna. Ej heller ha i berörda handlingar anträffats några anteckningar rörande dylikt utslag. I beskrivningen över byadelningen av skogsmarken hava de inom Västbygge fjärding belägna myrslogarna redovisats på det sätt, att myrslogarna upptagits utan gradvärde och således utan uppskattningsinnehåll samt redovisats beträffande arealen i en särskild för myrslog i beskrivningen anordnad kolumn bland skogsmarken till det skifteslag, varinom myrslogen är belägen. Någon förteckning över myrslogarnas brukare finnes icke bland här förvarade storskifteshandlingar. De ägoområden, som enligt ovanberörda 1851 års förslag rörande myrslogarna skulle såsom skogsanslag till myrslogarna avsättas, hava blivit å skogskartorna utmärkta samt åsatta särskilda ägofigursnummer. I delningsbeskrivningen över såväl bya- som åbodelningarna hava dessa områden inräknats i de skogsbelopp, som enligt delningsgrunden åbelöper den ägolott, varinom områdena äro belägna. I det i början av detta memorial berörda nådiga brevet till Konungens befallningshavande den 24 april 1868 förordnades, utom annat, att från pastorsbostället i Mora skulle avsöndras för att av Mora socknemän disponeras 'dels såsom ersättning för Våmhus församlings andel uti de ecklesiastika boställena i Mora Fyra Tunnland och dels till utvidgning af klockarprästbostället i Mora Ett tunnland 15.0 6 8 kappland reducerad jord samt ecklesiastika boställenas egor i sammanhang dermed ordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den utaf vice KommissionsLantmätaren Kaptenen C. H. Friberger för ändamålet upprättade karta jemte beskrifning — — —

1954 28

322 På grund av dessa bestämmelser verkställdes under år 1871 en förrättning, som avsåg reglering av inägor och skogsmark, tillhörande de ecklesiastika boställena inom Mora socken. Regleringen omfattade samtliga de vid förenämnda storskiften till de ecklesiastika boställena utbrutna ägor, varjämte utöver dessa ägor i såväl ägo- som delningsbeskrivningen vid förrättningen i kolumnen för impedimenta redovisas vissa ängar och sjöar (bl. a. Bösjön), vilka såvitt storskifteshandlingarna utvisa, icke blivit vid storskiftet tillagda boställena. Sammanlagda arealen myrslog, impedimenter och vatten på skogsmarken utgör sålunda enligt storskifteshandlingarna 473 tunnland 6 kappland, under det att samma areal enligt förenämnda beskrivningar vid ägoregleringen utgör 643 tunnl. 14.4 kappl. Mora socken erhöll av pastorsbostället andel i inägor och skogsmark för 4 tunnl. red. jord och av samma boställe utbröts för 1 tunnl. 15.0 6 8 kappl. en ägolott till Klockarbostället. De vid 'regleringen' utlagda ägolotterna tilldelades följande arealer och uppskattningsinnehåll: Litt. A.

Pastorsbostället. Areal

åker äng avrösningsjord impedimenter

10.7415 hektar 34.0049 » 1273.2303 » 331.5004 » Summa 1649.47 71 hektar

Uppskattning-

4.7806 hektar 1.1582 » 68.5712 » — 74.4650 hektar.

I förestående impedimentsumma ingår bl. a. förut omnämnde myrslogar om 12.78 86 hektar i areal samt Bösjön med en areal av 74.82 9 7 hektar. Litt. B.

Komministersbostället. Areal

åker äng avrösningsjord impedimenter

Litt.

C.

Summa

3.6731 hektar 8.4754 » 369.6658 » 50,0886 » 431.902 9 hektar

Summa

2.2785 hektar 4.6578 » 178.0290 » 26.8807 » 211.84 6 5 hektar

Uppskattning

1.4748 hektar 0.2511 » 20.ii50 » — 21.84 0 9 hektar.

Skolmästarebostället. Areal

åker äng avrösningsjord impedimenter

Uppskattning

0.8065 hektar 0.1290 » 10.9029 » — 11.8 38 4 hektar.

323 Litt.

Ca.

Klockarprästbostället. Areal

Uppskattning

1.8990 hektar 2.3957 » 217.0999 » 20.9708 »

0.7223 hektar 0.0681 » 9.2121 » —

Summa

242.3 6 54 hektar

IO.0025 hektar.

Areal

Uppskattning

Summa

4.8192 hektar 0.4350 » 288.3876 » 28.1673 » 321.8091 hektar

1.9186 hektar 0.0559 » 23.0126 » •— 24.9 871 hektar.

åker äng avrösningsjord impedimenter

Litt. D.

Mora socken.

åker äng avrösningsjord impedimenter

I beskrivningen upptages även ett mindre område under ägofigurnummer la, utgörande i areal 1.8 kappland eller O.0201 hektar, vilket angives vara 'Allmän plats som antagligen tillhör Mora socken'. Handlingarna angiva icke vilket skattetal envar av de utlagda ägolotterna motsvarar. A förrättningsakten tillhörande karta finnes följande bevis: 'N:o 2. År 1872 den 20:de April, vid sammanträde med Mora, Sofia Magdalena och Wenjans tingslags Ägodelningsrätt, blef den på grund af Kongl. Brefvet den 24 April 1868 verkställda omreglering av Mora Sockens ecklesiastika boställen af Ägodelningsrätten fastställd; betygar, På Ägodelningsrättens vägnar Rudolf Bosaeus.' I nådigt brev den 7 mars 1902 medgavs, att Morastrands municipalsamhälle skulle under vissa villkor få bilda egen kommun eller köping, benämnd Morastrand. Såsom villkor föreskrevs bl. a., att de i området ingående fastighetsdelarna skulle 'der så icke redan må hafva skett, hvar för sig åsättas mantal eller på annat behörigt sätt för alltid afsöndras De fastighetsdelar, som äro belägna inom köpingsområdet, hava i allmänhet genom avsöndringar, som fastställts genom Konungens befallningshavandes resolution den 11 mars 1903, frånskiljts den övriga delen av resp. stamfastigheter. Den del av ovanberörda genom den år 1872 fastställda regleringen utbrutna Mora socken tillhöriga hemmanet litt. D om 4 tunnl. red. jord, som är belägen inom köpingsområdet, har sålunda genom nämnda resolution fastställts såsom avsöndring under hemmanet och benämnes i fastställeseresolutionen Morastrand nr 133 om en areal av 11 tunnl. 17 Va kappl. Beträffande de ecklesiastika boställena innehåller fastställeseresolutionen den 11 mars 1903 följande: 'Hvad åter omnämnda andelar af de ecklesiastika boställena angå tillkommer det icke K. B. att i den ordning, frågan

324 om dessa andelars afskiljande från öfriga boställsjorden blifvit väckt, sig för närvarande derom yttra.' I den här förvarade akten rörande nämnda avsöndringar finnes en av förste lantmätaren A. Lejdström verkställd utredning med uppgifter om bl. a. arealer och beräknade jordtal för de fastigheter, som beröras av köpingsområdet, samt arealerna av de inom nämnda område belägna delar av resp. fastighet. Enligt denna utredning innehålla de inom köpingsområdet belägna delarna av de ecklesiastika boställena följande arealer och uppskattningsinnehåll : Litt. A Pastorsbostället » B Komministerbostället » C Skolmästarbostället » Ca Klockarbostället

Areal

Uppskattning

28.0177 hektar 5.9870 » 3.4987 » 2.8169 »

4.9260 hektar 1.49 i i » 0.8068 » 0.7260 »

Uppgifter om boställenas skattetal saknas i utredningen. Enligt Konungens Befallningshavandes utslag den 31 maj 1906 'angående fördelning af de åt ecklesiastikstaten anslagna boställens inom Mora socken skattetal mellan å ena sidan Mora strands blifvande köping för därinom belägna, boställena tillhöriga ägor och å den andra sidan öfriga delen af Mora nuvarande kommun för den utom köpingsområdet belägna hoställsmark;' skall dåvarande kommissionslantmätaren O. Bergström efter vederbörligt förordnande med biträde av godemän hava upprättat ett förslag till skattefördelning. Akten rörande nämnda skattefördelningsförslag finnes emellertid icke i härvarande arkiv. Enligt Kungl. Kammarkollegii efter prövning av ovanberörda Konungens Befallningshavandes utslag rörande skattefördelningen den 5 mars meddelat beslut skall 'efter det de i kronans handlingar för ecklesiastikstatens ifrågavarande egendomar upptagna skattetal om tillhopa 1 3 / i a mantal blifvit jämkade till de mantalsbelopp, som i nedanstående tabell finnas för hvarje fastighet utförda i den hopsummerade sista kolumnen, dessa skattetal ytterligare i mån som fastigheternas ägor falla inom eller utom det blifvande köpingsområdet fördelas sålunda: Inom köpingsområdet

kyrkoherdebostället komministerbostället skolmästarebostället klockareprästbostället Mora sockens hemman Summa

Utom köpingsområdet

q imma

TTFWTT mantal T'otrhr mantal TMOÖ mantal rfooo mantal T7TO~OIT mantal TVTTVO mantal

TWU^ mantal T^WÖ mantal riHHhr mantal TVTMT mantal TOO^TF mantal i o U o mantal xiHnnf mantal TTMTOT> mantal TtnfirV mantal T2ÖWTT mantal 7 i oWft mantal 1TVWÖ~ mantal. = 13/ie mantal.' Falun i länets lantmäterikontor den 8 juli 1924. Axel Ericson assistent.»

325 URKUNDSBILAGOR. 1. Anno 1595 thenn 16 decembr halts lagha tingh i Mora soken • Kom P . Oluffsson i Kråkebärgh och talade till Här Oluff kyrkeherde urn the fäbodar, som inbygda äre på hanns egor, tå vart affsagt, at äffter at sama fäbodar uore bygde hele soknen till goda och lagde under prestebordet, då skulle hele soknen fylla honom sinn skada upp, och icke niute allén skadan ensamben Ur Dalarnes domböcker

I

1591—1599.

2. Then Christeligha Församling vthi Mora uthi öster Dalarna Sampt hennes Stoorheet, Tienare, äghor, inkomst och vthgifft etc. Anno D. 1631 then 10. Martij. Prästebord, aff Sochnen tillagd. Åker. til tijo tönneland Eng. widh pass sommarlass trettijo Fiskewatn. itt notewarp i Saxewik Werkestelle. i Bodhåen. Qvarneställe. i hemula åå. Skogh. Mulebeet. i hoop mz morkarebyn. Vthjord. 1. prästeholmen. 2 prästengen i Nusnäs. 3. Eng i Färnäs 4. i håmenge i härenge. Kappelans bord. Åker til itt spanneland. Eng til itt lass. Klockarebord. Äker. Såås til tree spänn Eng. 0. Skogh. 0. Fiske. 0. Vthjord. 0.

10 t : r 30

1 t. 1 sp.

Episcopus. Johannes Rudbeckius mpp Praepositus. Olaus A. Dalek. Rettvic mpr Pastor. Petrus Jonae mpria Notarius. Olaus Ach. Salem. Cap. Not. Ur Västerås

domkapitels

arkiv.

Ser. F. II 4-

3. Ähr 1635 den 3 Decemb: När J a g Ingolph Pedersson tilförordnet Lagförare i Koppar och J e m Bergzlagen sampt österdahlarne, ordinarie Ting hölt med almogen af Mora, Wenian och Elfwedaals Sochnar, i Mora Sochnestufwa, närwarandes Erlig och wälförståndig Anders Jöransson tilskicka befalningzman öfwer österdalerne sampt Nembden Lars Pedersson i Nusnäs, Jsrael Olofsson utmedland, Anders Erichsson i östnor, Erich Nilsson på Soil, Michel Matsson i Womus, Olof

326 Erichsson i Morkarlby, Anders Erichsson i wijka, Matz Larsson utmeland, Hans Mårtensson i watnäs, Hindrich Larsson i Morkarlbyn, Lars Pedersson i Krukeberg, Erich Pedersson i Elfwedalen. Tå berättade de gode Män i Nämbden sutte att Morkarla östebygge, Solebygge och wijka Sextungor, hade köpt Engier af Norre bygge Sextung wid Böijesiö fäbodar belägne, med tompter kring om fähusen der sammestädes, at ligga under Mora Sochns prestebordz fäbodar, för hwilka fäboder be:te Norrebygge Sextung skulle hafwa upburit af de andra be:te Sextungar, både i Jord och reda penningar, fyra hundrade femptijo och otta daler, begärandes att detta köp måtte skriffteligen författat blifwa, och för Rätta stadfästat, och emedan Norrebygge Sextungz boerne tilstode och friwilligen bekände sig samma jord och penningar redeligen hafwa fått, kunde Sochnen denne wittnesskrifft och bewijs icke förwägras, detta deras giorde köp och Contract till widare Stadfestelse. Till wisso bekräffte wij undertechnade med wåre händer och Signete sampt Sochnens. Actum Anno Die et Loco ut supra. L:S: LS: LS. P a r : Mor. Anders Ingolph Pedersson. Jöransson Ur Västerås domkapitels arkiv. 4. Hennes Kongl: Maij:tts till Swerige etc. Min Allernådigste Drottningz underdånige tienare, och H : G : N : Riks Drottzens H e r r Pär Brahes grefwes till Wijsingzborg etc. tilförordnade vice Lagman öfwer Wässmanneland, Bergzlagen och dalarne J a g Johan Gustafsson til Högz—giärde och Heedha, giör witterligit, att åhr effter Christi Börd Sextonhundrade fyretijo och på thet Andra, den (lakun) Augusti tå iag rätta Lagmans Ting hölt uti Mora Sochnestufwo, med menige almogen af dess Tingzlag. öfwerwarande Landzdomaren Jngolph Pärsson och Befalningzmannen Anders Jöransson. Ibland andre ärender, som ther förrättades och afdömdes, framlades LandzDomarens Wälbe:te Jngolph Pärssons, af Mora Sochnestufwo utgifne Bref daterat den 3 Decembris Anno 1635. förmälandes huru Morkarla östbygge, Solebygge och Wijka Sextungar, hade köpt Engiar af Norrebygge Sextung wid böijesiö fäbodar belägne, med tompter kring om fähusen dersammastädes, at ligga under Mora Sochens Prestebordz fäbodar, för hwilka fäbodar be:te Norrebygges Sextung skulle hafwa upburit af the andra be:te Sextungar, både i jord och reda pengr: fyrahundrade femtijo och otta daler kpp:mt. Hwilket köp och fastebref på Tinget öfwerliudt upläsit blef, och ingen ther emot insager hade, som sådant klandrade, eller på något sätt åtala kunne, hwarföre begärades til mera trygghet Lagmans wanlige Confirmation, hwilket eij förwägras kunne, effter ther med lagligen handlat war, utan dömdes gilt krafftigt och godt, stadigt til at stånda, och aldrig återgånga, så att föreschr:ne rätte lagfågne Engiar, under förbe:de Mora Sochns Prästebord, til ewärdelige tider, nyttias, brukas och behållas skole, utan all klander och åtal, wed booth för Lagmans dombruth, som lag förmäler. Och effter som befantz at Wåmes Boerne, sedan be:te köp giordt är, sig inträngt hafwa, in på förbe:de Prästebolz fäbodar med theras Boskap, Sättes wijte, at så offta sådant ytterligare sker, skal botas fyretijo mark godt mynt, för hwart huushåld, Cronones ensak. Desse woro Nämbdenm: af Wängiem, Oluf Swensson i Wengiems by, af Elfwedalen Nils: Ericsson i öster Mökläng, af Orssa Lars Joensson i Korgärde, Jöns Jönsson i Stackmora, Olof Michelsson i Wijborg, Lars Jonsson i Stenberg, Michel Jöransson i Kyrkeby, af Ore, Erich Nilsson i Boderne, af Malung Erich Olsson i öijebeck, af Lijma Lars Erichsson i Längstrand. Til mera bekräfftelse stadfäster iag detta bref med egen hand och insegel. Actum Anno Die Loco ut superius. Iohan Gustafsson manup: Ur Västerås domkapitels arkiv.

a{ Thesse effterskrefnc gode Män i Womes och i Bones, som hafwe såldt sine b{ Enger under fäfot til Prestefäbodarne Böije SiösBodarne benämd til ewerdelige Egor, som de gode Män i hwar Sättung hafwer kiöpt, som i fäste bref wet widare förmäles, åhret 1634. öster Bygge Sättung. Färnäs. c{ Half ward Nilsson i Womes såldt l1/* lass Enge på store myran och l x / 2 lass Enge wid granes becken, och E t t lass Enge wid tyske klingan upburit — 20 daler. Halfward Larsson såldt 2 lass Enge upburit — 10 daler. *&{ Jon Olofsson i Färnäs såldt 1/2 lass Enge för 10 »$>, d{ ligga wid öretiärnan. Noret. Halfward Nilsson såldt 2 lass Enge wid skura 10 daler. Sebbes Anna såldt 2 1 / 2 lass Enge. Olof Halfwardsson såldt 2 lass Enge 10 dal. Nusnäs. Jöns Swensson i Bones såldt 1 / 2 lass Enge wid Öretiärnan. Lasse Halfwardsson såldt 3 lass Enge upburit 15 dal. Halfward Nilsson upburit 5 daler, korn 1 trö. Per Andersson såldt 2 lass Enge upburit 10 daler.

el f{ g{

Barkalås. Stores Olof såldt 1 lass Enge. Matz Matsson i Bonas såldt 2 lass Enge. h{ Swen Olofsson såldt 2 lass Enge, upburit 4Va trö korn penningar 3Va i$ Halfward Nilsson såldt 2 lass Enge upburit penningar 14 tfil Lijar 2 stycken. Summa l32 x / 2 daler.

i

| l

Morkara Sättung. Morkara Byn. Erich Halfwardsson } ^> .,, ^ , -^ -r> TT ^J• i } -Bones salt 1 lass Enge Per Halfwardsson Hans Ersson i Womes såldt 2 lass Enge Förse Erich såldt 1 lass Enge wid Granes becken Per Swensson \ „ , , . „ , -,-, •nJ . j > saldt 2 lass Enge l er Andersson J Backe Per Anders Knutsson \ såldt 1 lass Enge Per Hansson Oxeberg. Matz Persson såldt 2 1 / 2 lass Enge wid Svvelteberg Boris Jon i Bonas såldt 5 lass Enge Gopzhus Jon Olsson i Bonas såldt l x / 2 lass Enge Erich Larsson i Bones såldt 1 lass Enge Erich Halfwardsson såldt 1 lass Enge Halfward Nilsson upburit för husen Korn 1 trö 12 öre peng.

328 Sälja Becke Jon såldt 1 lass Enge Tyske Per såldt U/2 lass Enge Per Hansson såldt 1 lass Enge Kråkeberg Ryttare Olof såldt U/2 lass Enge Matz Matsson såldt l1/2 lass Enge Ryttare Olof såldt 1 lass Enge, upburit 11 7$., Korn 1 trö liggandes wid granesbecken. östernoret n{ Forsse Olof 4 lass Enge wid Barkabodzbecken Stores Olof såldt 1 lass Enge Simus Elin 2 lass Enge Summa 165 daler. kl 1{ m{

Wijka Sättung Erich Matsson i Bones såldt 1 lass Enge ( Jöns Swensson såldt 1 lass Enge wid Granes becken Moral Erich såldt 1 lass Enge Lasse Halfwardsson 2 lass Enge o{ Becke Jöns Persson såldt 2 lass Enge wid Granes becken Erich Larsson i Bones 2 lass Enge wid Granes becken Bytt med Jsrael Olofsson i utmedland fick igen i Bones Tomptesloga E t t lass Enge. Utmedland Per Jonsson 1 T j T v r 1 rJones saldt 6 lass Lnge ö Lunde Ingeborg | Olof Swensson såldt 2 lass Enge Finsse Matz såldt 1 lass Enge Summa 90 daler. Solbygge Sättung [ Backe Nils p < Knubbe Per >såldt 2 lass Enge Knubbe Marit J j Biörs Anders i F e m e s såldt 2 lass Enge wid Granesbecken och på store 1 I myran Anders Seskesson såldt 4 lass Enge r{ Michel Matsson såldt 2 lass Enge wid Böije Krok Summa 50 daler Summa Summarum 437 x / 2 daler.

4 Diuse Per med twå andra fingo Anno 1647, finge tilhopa 15 daler för Enge som de klandra uppå at öfwergedt. H w a r t lass Enge kostat 5 daler. q J Med de 15 dalerna som nu nylige på dette datum utgafz löper all Summan \452Vz daler. NB. Utom föreskrefne Document af samma innehåll finnes än 2 andra Exemplar, alla 3, som synnes med en hand skrefne; men doch något olika wid de signerade ställen, Såsom a) står i ett af de andra: Thesse effterskrefne gode Män, som byggia och bo i Womes och i Bones etc.

329 b) i et: til Preste bodarne benämd Böijesiö, som de gode män etc. i det andra: til Prestebodarne benämd Böijesiös bodarne til ewerdeliga egor, man effter man, som de gode Män i Mora Sochn, i hwar Sättung köpt hafwer, som i fastebrefwet etc: c) i et står: Halfward Nilsson såldt U/ 2 lass etc: nembl: ordet i Womes utelemiiat, såsom ock på et annat ställe efwen skedt. *) ordet såldt finnes i det ena utsat i det andra utelemnat et contra på åtskillige ställen. d) de orden: ligga wid öretiärnan, finnes icke i de andra Exemplaren. e) de orden, upburit 15 daler, finnas intet i de andra. f) i ett står så: Halfward Nilsson hafwer upburit 5 daler och 2 trö Korn. g) denna står i begge de andra Exemplaren framför Jöns Swensson, och finnes i ingentera de orden: upburit 10 daler. h) i et är icke det ordet Korn utsatt, utan allenast U/ 2 trö, penningar etc. i det andra står, men lärer fattatz bleck i pennan: upburit Korn U/ 2 trö, 3X\2 7$ penningar. i) desse 3:ne finnas intet nämde i de andra Exemplaren, utan står i det stället i det ena, fååse Olof 1 lass Enge wid Prestekällan. i det andra: forsse Olof — 1 lass Enge. k) i et står: Ryttare Olof såldt U/ 2 lass Enge wid Barkamyran. 1) i begge står: Matz Matsson såldt U/2 lass Enge wid Prestekällan. m) i det ena står: Ryttare Olof upburit 11 7$ penngar 1 trö Korn för 1 lass Enge, wid granesbecken. i det andra: Ryttare Olof 11 7$ penngar 1 trö Korn w: granesbecken. n) i de andra finnes icke de orden: wid barke bodz becken. o) i et står: Jöns persson i Kumblenäs etc. p) i begge de andra står allenast så: Backe Nils i Womes, såldt 2 lass Enge. q) i et finnes icke de orden: wid granesbecken och på store myran. r) i et finnes icke the ord: wid böije Krok. s) desse 3 rader finnes intet i de andra Exemplaren. S) desse 2 rader finnas ock icke, men i det stället på et desse ord. Summa på En game 89 lass Enge. Bekänner iag mig Lasse Larsson fierdingzman i Morkarefierdingen, at iag hafwer lefwerera desse Effterskrefne gode Men i Womes peningar för deras Engar, som de hafwa sålt til Preste fäbodarne liggandes, Item hafwer wij bydt E t lass Enge med forsse Olof i Womes och gifwit honom E t lass Enge igen liggiandes i Womes. —• Desse Effterskrefne hafwa wij kiöpt Engar af, af Erich halfwardson och Per halfwardsson E t lass Enge liggandes — — — och hafwer upburit peningar fem daler. Item af Hans Ersson i Kumblenäs hafwer såldt tu lass Enger liggiandes och hafwer upburit tijo daler, Item köpt af forsse Erich Et lass Enge liggandes wid granes becken, och hafwer upburit fem daler peningar, Item af Per Swensson och Per Andersson köpt tu lass Enge liggandes och hafwer upburit tijo daler, och bekänne wij redeligen hafwe upburit, att så i sanning är sättie wij, här under wåre bomärkier. Datum Mora åhret 1634. Ur Västerås domkapitels arkiv. 6. Inventarium Uthi Mohra Prästegärd åhr 1661 Den 4 J u n i i . A. Mangården C. Kyrkieherdens Åker Uth Sade tiuge fyra tunnor, tunnan afskoren j Såtanett.

330 a) Wästangården 1. Kyrkieåkern i Wäster jempte medh tornett, i Nord till Elfuen, j Söder till kyrkian, j öster till näste åker, holler 21 tiegez=Land 8 Snesland 2. Huusåkern till Nord Elfuen, till Söder Kyrkiogatun, till Wäster Kyrkio åkren, till öster Prästegården, holler Nordan=zReen 13 Tiege Land, Sunnanz=zReen 13 Tie ge Land, 5 Snesse La/nd. b) östangården 1. Ladhu—Åkren till Nord Elfwen, till Söder och öster Allmangatan, till Nordöst Bonde åkren, som skils medh en giärsgårdh, i wäster huusåkren och Ladugården, holler nordanReen 10 Tiäge L Sunnan Reen 4 Tiäge L. 2. K ö l n e = å k r e n j Nord almangatan, j öster näste åker, j Söder Hästehagan, j wäster almangatun. holler 20 tiäge Land, 9 Sness L. 3. Kåålgårdsrz:åkren i Nordh Bondeåkrar afskilde medh Reen och gärdsgårdh j öster österåkren, i Söder hästhagan j wäster Köln—åkren. holler ÖstanReen 12 TiägelL 3 SnessL. Westan Reen 16 Tiäge L 2 Sness L. 4. öster—åkren i Nord ösenholsgärds, i öster Cappelans Wreeten, j Söder Hästehagan, i Wäster Kåålgårdsåkren. holler ofwan Dijket 5 Tiäge L. 6 Sness L. Wästan Dijket 10 Tiäge L. 3 Sness L. N.B. Åkern lätt warande Pastor Reefwa, den 3 Octobris A:o 1671, då Knechte=zRefwen gick öfwer heela Sochnen hollandes Pastor före wara nyttigt weeta åkrens Wijdd. Summa åker, 127 Tiäge L. 9 SnessL. 1+ bd. D. Enghier. Skrijnd 1. I Fär-näss, 2 tiägar 3 Las Ängh, 1 Hööladho. 2. I Nuus—Näs, tiägar, Las Engh, 1 Hööladho. 3. Bytesholmen mitt emillan Seol- och Kyrckian å 1 / 2 skrind Engh, ingen Ladhe. Skrijnd 4. Gootholmen, tiägar, 6 las- Engh 1 Ilölade giord af Särna Stugun j Prästegården. På Södre Sijdan om Nyy Elfwen. Skrijnd 5. Giötslen, 2 tiägar, 1 1 / 2 Las Engh, 1 Höölade. 6. Bunck, 3 Tiägar 1 1 / 2 Las Engh, Ingen lado, ligger på Sandängen, på Nordre Sijdan Där Ny Elfuen faller uth j Nord Elfwen. 7. Siööbotten på Sand Engen j Nordost emoott Orsa Siön tiägar. Skrijnd 7 Lass Eng, 1 Hölado, 2 tiägar 8. Slätt Sandängen mitt på Sandengen in emoot gamble Elfuen. 1 höölado. 5 Skrijnd=Eng item En lijten Tiägh Wäst Wijdh Elfuen 9. Prästeholmen emillan Elfuen och Hemuleåhn, straxt Nordh om Kyrckian å 12 Skrijnd Lass Engh, Hölador fyra st. Adde: Eng, En tiägh in uppå näst 1iggiande Moohrkarlaholme. 10. Härd Engien, emillan Hemhuus och Sellia, tiägar 8 st. Lass Engh 2. En hölado. 11. H o o m = s i v e Holme Engien wijd Elfuen straxt ofvanföre Längleds, 2 holmar och wijdh Ladhun tiägar 1 i/2 Lass Engh. En hölado. 12. Myre Slogh på Mohrkarla skogen wijdh Selliebeck, tiägar 5 Skrijnd Lass Engh. ingen ladu.

331 Skrijnd 13. I Wijka, tiägar, 1 / 2 Lass Engh, een hölado. 14. Stranden wijdh Hohns=Elfwen j Hästzrzåkren 1 Skrijnd—Eng. är lagdt til hästhagan. E. Mull. beet. I hoop medh Mohrkarlarne Hästhaagha. Emellan Fräste—åkrarna och Saxewijk på Stranden begynnandess på Wäster wijdh Prästegåden, och sträcker sigh up emillan tings gärde och NorsrrrElfuen, alt in till Reenen som löper wästan effter af åkren nedh till Elfwen, lijten Nedan före Säbbengroop. Rådh emillan benv.te Tingsgärds och Hästehage Stranden uthwijser gamble gärdsgårde ställen up i Backan. F. Fiske—ställe. Nu tillförordnatt Straxt ofwan före Nye Elfuemunnen, Sedaji thett andra wijdh ösenhool, af Elfuens tillökningh wardt förstordt. Kattifske=Ställe, wijdh Prästeholmen, Straxt ofwan före Baadhstugu backan. Item Böije—Siön wijdh Präste=:fäbodarne. G. Präste=rfäbodarna. Wijdh Böije=zSiön, af Sochne männerne Sampteligen inkiöpt A:o 1634. I. Fäboda täckteen af Sochnen dels inkiöpt, och Sedan af Pastoribus uthwidgadh och förbättradh. I I . Huus — — — — — — — — — — — — — — — — — — — I I I . Prästebodarnes fiskie uthi Böijesiön och åhn, medh fiskiehuusett obehindratt, jtem j breds Kiernen Norruth, och ett lijtett fiskiehuus i åhn, item i Rude Kiernen wästerut. IV. The öfrige Engier och täckter till fää beet kiöpte, och anslagne, finnas i kiöpebreuett anteknade. På huilken löött ingen må hafua macht, uthan Pastoris Loff och tillsäijelse medh någon Booskap inträda, är och wärt at ransaka, om icke näste liggiande teckter äre i uprättade kiööp inneslutne och Präste Eghorne tillagde. Ur Mora

kyrkoarkiv.

7.

Then Christeliga Försambling uthi Mora i öster dalarne sampt hennes Storheet, Tienare, ägor, inkomst och uthgifft etc. Anno d. 1683. Prästebord aff Socknen tillagt. Åker 127 tjegl. 9 snesl. 4 bandi. Eng Vidh pass 30 lass. 1 V .r 1i x > tillhopa med Morkarlbyborne. Mulbete J Uthjord 1. Prestholmen 2. Herängen 3. Holmänge 4. Slätsandängen 5. Sjöbotn 6. Gödslan 7. Bunk 8. En ren i Nusahom 9. Gotholmen 10. Färnäsängen 11. Nusnäs 12. Vijkaängen 13. Myrslog vijd (oläsligt). Kapellans bord. En liten vret vijd Scholan 2. En vret vid (oläsligt) ösnor 3. Vid nya åkern och heter Sebbenbo åkern. Klockarebord. Emellan kyrkan och klockaråkern Äker: om 5 snesl. pass —(oläsligt). Ur Mora kyrkoarkiv.

332 8.

Mora kyrkios uti österdalarna oc des tiänares jnkomster, utaf H:s Kongl. Maij:t i nåder förlähnte. 4. Prästebordet är i forna tider af soknen sammanskutit oc gifvit til tio tannors utsäde; män nu dänne tiden excolerat oc upbrukat til ethundrade tiugu oc sii tiägland, 6 snesland, 4 bandi, doch alt svag sandjord, som behöfver mycken hifd, oc kostsamt bruk, där hon bära skal; sås äfter dänna landsens sed tre år å slag, äller 3 fjärdedelar af hela åkren, när machten så tilsäger, at göda däd fiärde stycket, som i trade legat, blir 17 äller 18 t n : r om året hvar af kan väntas när god årsväxt vil vara än 90 a 100 t n : r mycket sällan mer, som oftast mindre, äffter som sandjorden i torra år mycket sviksam är, så at min antecessor som socknemännerna veta berätta på 2 a 3 år å rad under tiden, äi väl fått utsädet igän, hvilket ock Gudh bättre i dätta år med vårseden händt oc skedt är. Höbord kan här vara til 30 a 40 sommarlas, stundom mer oc stundom mindre; män mycket svag oc svår slog, emädan man skal kosta til 3, 4, 5 å 6 dal kcpp:mt äller des värde, uppå hvart lass, innan man kan däd som sig bör inberga: i synnerhet ifrån fäbodarna, hvilka år 1634 af soknen tilköpte äro, se litt B. C. 6. Capellans bord är här intet annat än (1) et åkerstycke som fordom capellan sal. h. Olof Henrici, med Pastoris lof oc tilstånd år 1632, af en obrukad skogsmark äller myra, östan om kyrkioherdens åker uptagit til et tunland (2) Någre lindor vid älfven kallat Budåkren, däm äganderna för des magerhet, oc älfvens årliga afskärande år 1666 godvilligt ifrån sig gifvit, intet mächtandes praestera utlagorna, som härads oc lagmans attester oc domar betyga. Sås nu vid pass en t n : n a årligen, män hvart fiärde år måste åkren hvila se lit (3) En uti Isunda belägen äfven för des magerhet af åboerne skänkt til capellanen, om 3 sommarlas hö se tings attesten lit. 7. Klockarebord består af tre åkerstycken belägne emellan kyrkian oc klockaregården, om tio fiärdingars utsäde in allis: män kan sås årl. allenast 5 a 6 fi:r. En vret om 2 fi:s utsäde är utaf fordom kyrkioherden oc prosten här i Mora, sal. mag. Elof Skragge, ifrån klockarbordet, däd han fördom dags förmenes tilhördt, äffter gambla inventarii lydelse lit. mäd församblingens vetskap oc samtycke förlänt til scholemästaren. At föregående specification oc förtekning rätt opsatt är, äfftersom på taxe- oc gärde pänningama ingen försköning niutes attestere vi här mäd egenhändigt af Mora den 21 Decemb. år 1695. Jacobus Boetius Olaus A. Strandh pastor Mor Mohrens sacell. mpria. mpria. Ur Västerås domkapitels

arkiv, ser. F, VI, sid. 315.

9. Utdrag af husesyn instrumentet uppå Mora sockens Prästebord År 1769 d. 8, 9, 10, 11, 12 och 14 Augusti. Äker och Äng. Efter nämndens upmätning, består Prästebordets åker och äng i följande lägenheter: Åker Stappuls och Husåkrarne, äro nu sammanlagde under namn af Stappuls åkren, innehållande 39 Tiegl. 7 Snesl. 2 Bnl.

333 Varggropsåkren 14 .— Badstufvu åkren 17 — 4 » 5 » öster och Stor åkrarne numera sammanlagde, under namn af österåkren 41 •— 5 » 6 » Tillsammans E t t hundrade tolf tjegland, sju snesland, tre bandland. Ang Tiegl. 1 åmänget Ladutegen och någre små Hollmar

6.6.— 2.9.2

hwaräst någon afrödning å widebuskar tarfwas och kan bättras med fem dagzwerken. 2. I Åränget Tegen längst upp 1.6.2 en Teg 1.5.7 en teg 1.5._ en dito 2.3.en dito 1.8.3 en dito . . . 1.2.5 en dito 1.1.7 en dito 7.3 3. På Prästholmen hwaraf åtskillige trakter äro med buskar bewäxte, och kunna afrödjas med aderton dagswerken warandes äfwen någre sandåsar, som hwarken blifwit upmätte eller någon afrödning synes förtjena D:o en teg derstädes på Nabban 4. I Sandängarne: Så kallade Sjöbottn 43.1.— E n teg wäster om Ladan 5.1 En dito dernäst 1.7.8 En dito 8.1 Wid Bunk, Ladutegen 3.3.4 En teg söder om ladan —.7.-— En dito i wäster 1.2.8 Wid Slättänget ladutegen 14.3.8 En teg norr om ladan 1.6.4 En dito 5.6.5 Til någre skog lupne trakters afrödning erfordras tre dagswrerken och finnes äfwen någre sandåsar som ei blifvit upmätte, och synes theras afrödning ei löna mödan. 5. I Prästänge: Tegen öfwerst i änget —.4.8 Tegen dernäst —.7.8 En teg 2.-4 Ladutegen 2.7.5 En teg i söder 5.2 En teg dernäst 1.—5 Til afrödning erfordras tio dagswerken warandes här äfwen en torr och odugelig ås, som ei blifwit uppmätt.

11. 68.

2.

73.

7.

Snesl

Bl.

6. I Färnäs änget: Ladutegen En teg norr om ladan

5.4.? 6.1.-

och erfordras till afrödning fyra dagswerken. 7. Then så kallade Bytes Hollmen i sjön Silljan warandes större delen af samma hollme ei upmätt, såsom bestående af obrukbar och skoglupen mark. 8. På Gotholmen twenne tegar, neml. Ladutegen 19.4.5 och en norr om ladan 5.5.6

Tiegl.

Snesl.

5.

25.

Til afrödning erfordras, ett dagswerke och är en sanddel ei upmätt. 9. I Giödsla äger Prästebordet trenne tegar, den wästra sträckande sig i söder och norr och den östra, som sträcker sig ifrån Wäster till Gödsel wiken på så kallade Årfalls slogen 3 tiegl. 3 Bl., warandes wid wästra ändan 48^2 al., och den östra 22^2 alnar bred, om hwars rätta storlek någon twist, enligit härads Rättens utslag af d. 11 December 1760, emellan Fjerdings männen Lars Mattsson i Noret och Holknekt Matts Andersson i Bergkarlås, å samtel. sine byamäns wägnar, å ena sidan, samt H e r r Probsten Wallenius, å then andra, sig yppat, i thy, at the förra ny jemk- och delning i Allmännings slogen Giödslan äskat, så at Nohre, Barkarlås, Färnäs och Prästebordet deruti måtte undfå hwar sin fierdedel. Och som Herr Kyrkoherden Holmqvists, wid besigtningen å denne sloga, närwarande ombud Herr Mag. Samuel Gezelius åtnöjdes thermed, at Prästebordet finge sin fierdedel fullt ut, hwaremot Krono- och Consistorii fullmägtige ei hade något at påminna, hwarjemte Fjerdingsmännen Lars Mattsson i Noret och Mats Andersson i Bergkarlås samt Nemdeman Stiko Erik Mattsson, Fjerdingsmannen Bugo Matts Andersson och Bengts Erik Mattsson i Färnäs, dels såsom innehafvare af den nästgräntsande slogen dels å sine byamäns wägnar, thertil samtykte; Altså lät Syne Rätten thervid bero, och blef derföre en fierdedel åt Präste bordet upmätt, hvarigenom denne teg fick någon mera bredd och nu rätteligen innehåller 10. I Wika en teg på Sjöbottn om E n myrteg på Rämyran, som bergås hwart annat år, tå thär blifwer ett Lass hö, 12. Hereberges tomten bak före Flygelbygningen Summa

Bl.

1.

8V, 9.

225 G.

Beteshage. Belägen wid siön neder om Badstufwu och österåkrarne, sträckande sig ifrån Stenkistorne til Norsälfwen med en Krok på östra ändan emot Norsgärdet och är med litet skog beväxt —• — — — — — — — — — — — — — År och dagar ofvan skrifne På Syne Rättens wägnar Joh. Er. Dicander (Sig.) Ur Mora kyrkoarkiv.

335 10. 1. Inventarium till Capplanen föruthan Huusen ähr ock en Lijthen vreeth emillan P r e s t o och Tingsnääsåkren liggiandes, Uthi S. M. Pädhers tijd, Anno 1637 af en Myra upgrafwen, Håller Uthsäde pass 1. tunna. 2. Item ähr och Boode åkren, håller Uthsäde 5 tunnor. Capplanen tillfallen. Then rette Eganderna i Moorkarla= och Litsleby själfwiliandes ifrån sigh gifwit hafwa i det Nyia Elfwen åhrligen bortskar stora stycken, föll dem altså för suårt svara till Uthlagor och Soldath, huar före the honom quitterade, och ähr ther på gijfwit tå warandes Caplan Georgio Mohraeo och hans Successoribus. Anno 1666, Tings—men Anno 1667 LaagMans—doom; begynthe derföre be:te Georgius Moraeus A:o G68 samma Boode åkren häfda och bruka, alla Gjärdslegårdarna förfärdiga — 3. Item: Een Engh Uthj Isunda Nääs belägen, håller Nijo kiägeland och 2 Snesse Land af Vijnääs boerne ifrån sigh gijfwen till offtabe:te Capplan och hans Successoribus till Ewerdeligh egendoom, ther på ähr och både T i n g s = och LaaghMansdoem Anno 1666, och 1667, gijfwen. Ur Mora kyrkoai'kiv. 11. Inventarium öfver Mora Capellansgård optecknad A:o 1695 den 3 J u n i i . Åker

I. En vret östan om präståkern vijd pass ett tunnland. I I . Boodheåkern vijd älfven svag jord, minskas åhrligen och bortskjäres af älfven. I I I . Äng uti Isunda Nääs belägen • • IV. Äng uti Utmedland på utreenarni bestående af 3 tjegar, een stor på Sjöbotn och två små. — — — — — — — — — — — •— — — Ur Mora

kyrkoarkiv.

12. Utslag ang:de skattfrihet å Sandängarne för Komministers- och Skolmästare boställena i Mora socken af Stora Kopparbergs län. Kongl. Maj:ts och Rikets Kammarkollegii Utslag uppå de besvär Mora socknemän i Stora Kopparbergs Län anfört deröfver, att sedan klaganderne å sockenstämma den 25 Mars 1849 beslutat, att Comministers- och Skolmästareboställena i Socknen skulle deltaga i sockneskatten för den del af Sandängarne, som i stället för fäbodar blifvit vid verkställdt storskifte dem tillagd; men Komministern Fr. Falk och Skolmästaren A. Forssberg hos KBef :de i Länet öfverklagat detta sockenstämmobeslut, emedan deras boställen förut varit berättigade till skattefritt bete ä socknens gemensamma utmark, hvadan den mark, som, ehuru af skattenatur, blifvit i utbyte härför dem anslagen, jemväl borde från skatt befrias; har Landsh.Emb:t, efter det klaganderne och Styresmannen för storskiftesverket i Länet, Förste Landtmätaren C. Setterqvist, blifvit i ämnet hörde, genom Utslag den 25 Oktober 1850 sig utlåtit, att som uplyst och medgifvet vore, att Kapellans- och Skolmästare boställena från äldre tider oqvaldt brukat lötning å Morkarlby och Lisseby byalags utmark, utan att derföre deltaga i skatt, samt vid derom under storskiftesförrättningen d. 17 J u n i 1847 i vederb:s närvaro hållit sammanträde, boställenas lötesrätt, ehuru under yrkande' att den borde åtnjutas i något fäbodeställe, jemväl blifvit af vederbörande byfullmäktige okänd, måste boställsinnehafvarne följagtl. anses berättigade att enahanda förmån fortfarande tillgodonjuta, samt den trakt i Sandängarne, hvarom fråga vore och hvilken blifvit Kapellansoch Skolmästare boställena i utbyte emot ofvannämnde lötning tillslagen, med dess

336 reducerade innehåll 25 28/iooo kappland afföras från socknens inegobelopp och sockneskatten på det öfriga reducerade jordtalet af socknens skattskyldiga jord fördelas, hvarjemte ifrågavarande mark med ett refningsinnehåll af 28 tunne7 6/iooo kappland vid blifvande skogstilldelning inom socknen borde för Kapellansoch Skolmästareboställena komma i behörig beräkning; uti hvilket beslut klaganderne sökt ändring, hvaröfver Komministern Falk och Skolmästaren Forssberg sig förklarat samt L E : t e t med utlåtande inkommit, derefter klaganderne lemnats tillfälle att påminnelser i målet afgifva, utan att de deraf sig begagnat: Gifvet i Stockholm den 20 april 1852. Kongl. Kammar Collegium har låtit handlingarne i detta mål sig föredragas och prof var skäligt att, med af slag å besvären, L E : tets Utslag fastställa; och skola klaganderne ersätta förklaranderne lösen för detta Kongl. Collegii Utslag med 2 R B:ko; hvilket etc. Den missnöjde etc. (1759 års Förordning — 4 månader — Eklesiastik dep:tet.) Munthe Norberg Falkman /Hassell Carlmark Ur kungl.

kammarkollegii

registratur.

13. Inventarium på Mohra klåckare=gård såsom han ähr till behåll P r Anno 1662 Uthi Maio — — — — — — — — — — — — — — — — Anno 1666. Åkren. En styck emillan kyrckan och klockaregården heel illa suttit. En deel lengst till öster ligger i linda — — — — — — — — — — — — Ur Mora

kyrkoarkiv.

14. Mora Scholas Inventarium såsom thäth befans A. 1670 den 2 Februari. I I . Åker. E n liten vret hardt vidh Scholgården nordanför, som kan besås med 2 fiärdingar, hvilken är brukad först af Johan Israelson klockare och i hans lifstid kommen till Capellanen Sal. H : r Göran Moraeus men på intetthera Inventario inskrifven; blef på detta åhret igenom kyrkioherdens och socknemännernas godtfinnande lagd under Scholen. Ur Mora kyrkoarkiv.

15. Inventarium öfver Mora klockaregård optecknad den 3 J u n i i A:o 1695. Åker. Trenne små åkrar emellan kyrkiogatan och Stranden — — — — Jemväl låtit stängia en lijten humelgård väster och en kohlgård öster om porten. Ur Mora

kyrkoarkiv.

337 16. I I I . Klockarens i Mora jnkomst. 1. Af klockarbordet, som består af 3 åkerstycken om 10 fiärdingars utsäde emellan kyrkian oc klockaregården belägne. Et åkerstycke des utan som klockaren fordom brukat, oc förmenes hafva lydt til klockarebordet, äffter en gammal annotation uti kyrkioboken lit E är utaf sal. prosten oc kyrkioherden mag. Elavo Skragge förlänt til scholmästaren, Däd jag nu hafver kan kasta af sig vid pass 4 a 5 t n : r om året. Mora den 28 october a:o 1695. Jacobus Boet i us past, morens mpria. Olaus Andreae Strand Sacell. Mohrens mpria. Jöns Erichsson, klockare i Mora. Ur de i Västerås domkapitel förvarade primäruppgifterna till ett prästverk för Kopparbergs län, ser. F, VI, sid. 301. 17. Scholemästarens i Mora årlige inkomst 2. Hafver sochnen tillijka medh sal. m:r Eloff Skragge bevilliat til scholen en liten åker å 2 fiärdingars utsäde, liggiande hardt in til scholestufvan, som fölliande af copierade adtest vijsar: Copia. Tillstå och betyge här med vij undertecknade at vj, utaf vår fordom kyrkioheerdes sal. m:r Eloff Skragges inrådande, hafva, åhr 1671, gifvit till vår schola en liten vret där hardt in till belägen, som kan besås med 2 fiärdingar, scholemästaren härsammastädes at bruka sig till måtta. Till visso med våra nampn och bomärken, uppå samptel. sochnemännernas vägnar Matz Erichson ländzman i Mora s:n Margret Matz Larsson nämdeman v (bom.) Lars Andersson kyrkiovärd (bom.) Ericus Emelius Paedogogus sch. Mor. dänne copia mäd originalet vara lika lydande attesterar Jacobus Boetius past. Mor. mpria. Ur de i Västerås domkapitel förvarade primäruppgifterna till ett prästverk för Kopparbergs län, ser. F, VI, sid. 307.

1954 28

24. Yåmhus. Våmhus utgjorde tidigare ett kapellag under Mora församling. Dess första av trä uppförda kapell byggdes år 1636 och var beläget något sydligare än det nuvarande, som grundlades på 1780-talet och fullbordades år 1794 *). Med anledning av en utav rikets ständer vid 1850—1851 års riksdag gjord underdånig framställning erhöll Västerås stifts konsistorium nådig befallning att vidtaga åtgärder till delning av de pastorat inom stiftet, där sådant för själavårdens behöriga skötande kunde vara av behovet påkallat. I sammanhang med förekommen fråga om delning av flera andra stiftets pastorat, vilka ansetts vara för stora, anmälde konsistoriet i underdånig skrivelse den 16 november 1853, att å sockenstämma, som på konsistorii föranstaltande blivit hållen med Mora moderförsamling och Våmhus kapellag den 4 april 1852, kapellagets invånare tillkännagivit sin önskan att få skiljas från Mora och utgöra eget pastorat, helst med tillägg av Bonas by, emedan det eljest bleve svårt att bestämma gränslinjen socknarne emellan och nämnda by hade åtskilliga fäbodar gemensamma med Våmhus. Vid sockenstämma den 26 februari 1854 åtog sig kapellaget att icke allenast uppbygga prästgård med ett nöjaktigt karaktärshus, stall, ladugård och övriga uthus efter behovet utan även anskaffa ett prästbord, vara, jämte användande av viss kvantitet till prästerskapet i Mora från kapellförsamlingen då utgående halm och hö, borde kunna födas en häst och minst fem kor. Genom nådigt brev den 6 augusti 1859 fann Kungl. Maj:t — som av kungl. kammarkollegii den 13 oktober 1857 i ämnet avgivna underdåniga utlåtande inhämtat, att Våmhus kapellag utgjordes av följande byar och lägenheter, nämligen: Kumbelnäs, Vidbäcken, Myran, Västra Storbyn, Östra Storbyn, Limbäck, Hojen, Moren, Björkvassen, Heden, Bäck, Indor och Våmhus tullmjölkvarn, — gott i nåder medgiva, att Våmhus kapellförsamling finge vid kyrkoherdens och övriga dåvarande ordinarie ecklesiastika tjänstemäns i Mora pastorat avgång från sina beställningar skiljas från moderförsamlingen och utgöra ett särskilt pastorat, varjämte Kungl. Maj:t i nåder förordnade, bland annat, att Våmhus församling, med befrielse från skyldigheten att efter avsöndringen deltaga i kyrko- och prästgårdsbyggnad i Mora, skulle före avskiljandet från nämnda församling, åt sin blivande kyrkoherde anskaffa boställe av den beskaffenhet, som vid sockenstämman den 26 februari 1854 blivit utfäst. Vid Våmhus församlings underdåniga framställning att Bonas by skulle förläggas från Mora till Våmhus fann Kungl. Maj:t icke skäl fästa nådigt avseende 2 ). Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har för Våmhus pastorat fastställts genom Kungl. Maj:ts J

) »Beskrivning över provinsen Dalarne». II delen, III häftet, tryckt i Falun 18G6, sid. 113) Ur det i kungl. kammarkollegii samling av nådiga brev förvarade kungl. brevet den 6 augusti 1859 angående delning av Mora pastorat. 2

339 resolution den 1 juni 1917, att äga tillämpning från och med den 1 maj 1918 till och med den 30 april 1938. I pastoratet finnes endast kyrkoherde.

Löneboställe. Enligt löneregleringsresolutionen äro till kyrkoherdens avlöning anslagna, bland annat, avkomsten av kyrkoherdebostället i Våmhus socken samt, tillsvidare och intilldess annorlunda kunde varda i laga ordning bestämt, räntan å Våmhus församlings pastorsboställskassa. K y r k o h e r d e b o s t ä 11 e t. Våmhus församling inköpte till boställe åt kyrkoherden enligt köpebrev dels den 16 april 1863 för 771 riksdaler 75 öre riksmynt fastigheten n:r 6 litt. Fa i Limbäcks by, innehållande 145 bandland åkerjord, 5 bandland slog och gårdsplats om 74 */4 bandland med därå varande åbyggnad jämte tillhörande skog och betesmark 1 ), dels ock den 8 juni 1864 för 1,700 riksdaler riksmynt 19 T8¥8Ö°IT reducerade kappland åker och 1 y?,-3,^ kappland slog under n:r 6 litt. F i samma by, 61 bandlancl nyodling i Indnäs fäbodar, 86 snesland 5 bandland nyodling i Tndtjärnänget i Limbäck och 25 bandland »odugligt i fly ten» med därtill hörande skog och betesmark samt åbyggnad 2 ), varefter vederbörande häradsrätt den 21 juni 1866 å nämnda två fång utfärdade särskilda fastebrev för Våmhus församling 3 ). I sammanhang med fastställande av upprättat förslag till lönereglering för prästerskapet i Mora och Våmhus församlingars pastorat den 24 april 1868 förordnades, bland annat, att från pastorsbostället i Mora skulle avsöndras såsom ersättning för Våmhus församlings andel i de ecklesiastika boställena i Mora 4 tunnland reducerad jord, samt att den till förmån för Våmhus församling sålunda avsöndrade jorden finge av Mora socknemän disponeras, med villkor att de till Våmhus församling såsom ersättning därför erlade en summa för en gång av 3,000 riksdaler 4 ). Genom köpebrev den 28 augusti 1903 inköpte »Våmhus församling och kommun för 10 kronor en vid laga åbodelning av Limbäcks och Höjens skifteslags undantagsmarker år 1903 säljarne tilldelad andel i Intjärnsmyran, utgörande ett inägoskifte av omkring 4 ar, å karta och ägobeskrivning betecknat såsom ägofigur n:r 812—814 samt bestående av åker- och odlingsland, hörande till hemmanet n:r 13 litt. N i Limbäcks och Höjens skifteslag 3 ). I förteckningen över kyrkoarkivet angives fastigheten vara inköpt till prästgård. Genom beslut den 26 april 1876 föreskrev domkapitlet i Västerås, att skillnaden mellan ovan omförmälda belopp, 3,000 riksdaler, som Mora socknemän utbetalat till Våmhus församling såsom ersättning för dess andel i de ecklesiastika boställena i Mora, och vad Våmhus församling utgivit för inköp l ) Bil. i. *) Bil. 2. 3

) Bil. 3 o c h 4.

) Bil. 5.

) B i l . 6.

340 av mark till kyrkoherdebostället, vilket skillnadsbelopp under benämningen pastorsboställskassan dittills förvaltats av församlingens pastor, skulle intill dess fonden kunde komma att för sitt ändamål användas, förvaltas på samma sätt som de till kyrkokassan hörande medel, dock med rätt för vederbörande pastor att tillgodonjuta den från kassan årligen fallande ränta 1). Då Våmhus församling erhållit full ersättning för den av församlingen till kyrkoherdeboställe inköpta jord, måste denna anses vara av samma natur, som den från Mora kyrkoherdeboställe avsöndrade jorden, för vilken omförmälda ersättning erhållits. I Kopparbergs läns lantmäterikontor har angående bostället verkställts följande lantmäteriutredning. »Våmhus socken har ursprungligen utgjort en del av Mora jordebokssocken och tillsammans med sistnämnda socken bildat ett pastorat, Mora och Våmhus församlingars pastorat. Kyrkoherdebostället i Våmhus socken torde dock icke hava någon del i marken till de ecklesiastika hemmanen i Mora socken. Innehållet i nådiga brevet den 24 april 1868 angående reglering av de ecklesiastika boställena i Mora och Våmhus församlingar tycks visa, att Våmhus skulle avstå sin andel i Mora ecklesiastika hemman mot en penningersättning, för vilken kyrkoherdeboställe inom Våmhus socken skulle inköpas. Jämlikt eder skrivelse skulle Våmhus församling enligt köpebrev av den 16 april 1863 hava förvärvat 'fastigheten n:r 6 litt. Fa' i Limbäcks by innehållande vissa angivna arealer i åker, slog och gårdsplats jämte skog och betesmark. Hemmanet Limbäck sub n:r 6 litt. Fa om 17.908 kappl. red. jord har tillkommit vid allmänna storskiftet. Hemmanets alla utbrutna ägor hava varit föremål för klyvning, som anslutats den 5 september 1905. Därvid tillskiftades Våmhus pastorsboställe för ett jordtal om 4.3 4 7 red. kappl. av hemmanet under beteckningen FaUI följande ägor. Tomter, åker o. d äng

0.3820 hektar 0.0186 » Summa inrösningsjord

avrösningsjord impedimenter J

0.4 o o 5 hektar

13.5300 » ö.noo » Totalsumma 19.04 0 5 hektar

) Bil. 7. Enligt nådigt brev den 5 juli 1912 hade dåvarande kyrkoherden i Våmhus anfört: Alltsedan särskild kyrkoherde för Våmhus församling första gången tillsattes eller år 1869 hade denne brukat de av Våmhus församling inköpta fastigheterna n:r 6 litt. F och sub 6 litt. F a i Limbäcks by. Dessa fastigheter utgjorde icke fullt 1 tunnland, ehuru det boställe, som församlingen hade att anskaffa åt sin kyrkoherde, borde omfatta 4 tunnland. Vad som fattades utgjorde 3 tunnland o snesland 4.15 bandland inägojord med därtill hörande skog och skogsmark. I ersättning för bristande j o r d åtnjöte pastor i Våmhus årligen 16 skeppund hö och 16 skeppund halm, men någon ersättning för bristande skog hade veterligen aldrig kommit i fråga. Den av församlingen inköpta jorden upptages å Limbäcks bys laga skifteskarta av år 1860—62 under litt. F och Fa.

341 De pastorsbostället sålunda tilldelade ägorna utgöra av tre åker- och ängsskiften, ett hemskogsskifte och tre fäbode- och utskogsskiften. Såvitt här kunnat utredas hör sålunda till kyrkoherdebostället icke hela hemmanet sub n:r 6 litt. Fa utan endast berörda hemmansdel litt. Fa III om 4.3 4 7 red. kappl. F a s t i g h e t e n n:r 6 litt. F i L i m b ä c k s by, vilken V å m h u s församling förvärvat enligt k ö p e b r e v d e n 8 j u n i 1864, är i d e n t i s k m e d d e t h e m m a n L i m bäck n:r 6 litt. F , s o m tillkom vid storskiftet åren 1848—49 å L i m b ä c k s och H ö j e n s b y a r s i n ä g o r och h a r e t t j o r d t a l av 20.973 k a p p l a n d r e d . j o r d . Vid b e r ö r d a storskifte å i n ä g o r n a erhöll n u ifrågavarande h e m m a n u t i : 1) H e m i n ä g o r n a äker äng impediment

1.0074 h e k t a r 0.3718 » O.2221 » S u m m a 1.6013 h e k t a r .

2) i n ä g o r n a vid fäbodstället I n d o n ä s åker äng impediment

0.0740 h e k t a r 0.0694 » O.0031 » S u m m a 0.146 5 h e k t a r .

3) i n ä g o r n a vid fäbodstället D a l e n äng

0.0293 h e k t a r

eller t i l l s a m m a n s åker äng impediment

1.0814 h e k t a r 0.4 705 » O.2252 » S u m m a 1.7 771 h e k t a r .

Vid å r e n 1860—62 förrättad å b o d e l n i n g av h e m skog till L i m b ä c k s b y s a m t fäbodeskog vid fäbode ställena I n d o n ä s och D a l e n erhöll s a m m a h e m m a n litt. F följande a r e a l e r : h e m skog skogsmark impediment

5.2296 h e k t a r 0.2 4 6 8 S u m m a 5.47 64 h e k t a r

fäbodeskog vid I n d o n ä s skogsmark impediment

21.7653 h e k t a r 5.3992 » S u m m a 27.1645 h e k t a r

fäbodeskog vid D a l e n skogsmark impediment

34.7 87 0 h e k t a r 0.0164 » S u m m a 34.8 0 24 h e k t a r

342 eller tillsammans skogsmark impediment

61.7819 hektar 5.66 14 > Summa 67.44 3 3 hektar.

Förestående skogsmark är utlagd i 4 ägoskiften. Hemmanet Limbäck n:r 6 litt F har vidare vid år 1878 verkställd åbodelning av Tvärrymdalens utskog för sitt jordtal tilldelats: skogsmark impediment

12.5731 hektar 2.2 981 » Summa 14.8712 hektar.

Vid åren 1899—1903 verkställd delning av samfällda undantagsmarker tillhörande Limbäck och Höjens skiftenslag hava boställshemmanen Limbäck n:r 6 litt. F och sub n:r 6 litt. Fa m erhållit var sina andelar. Limbäck n:r 6 litt. F fick andel för sitt jordtal samt därutöver för '75 % af odlade 14.4117 ar i uppskattning'. Sålunda utbrutna ägor bilda 4 ägoskiften och innehålla: åker odlingsmark

0.1450 hektar 0.4940 Summa inrösningsjord 0.6 39 0 hektar.

avrösningsjord

3.055o » Totalsumma 3.6 94 0 hektar.

Hemmansdelen sub n:r 6 litt. FaUI fick andel för sitt jordtal med åker 0.06io hektar odlingsmark O.0150 » Summa inrösningsjord 0.07 6 0 hektar avrösningsjord 0.4560 » Totalsumma 0.532o hektar. Hemmanet Limbäck n:r 6 litt. F och hemmansdelen sub n:r 6 litt. Fa hava slutligen vid en år 1891 verkställd delning av skogsundantag vid fäbodestället Indonäs erhållit ett gemensamt skifte innehållande: skogsmark impediment

1.1402 hektar 0.0030 » Summa I.1432 hektar.

Här förvarade akter visa icke, att hemmanet n:r 6 litt. F eller hemmansdelen sub n:r 6 litt. FaUI vid verkställda skiften fått åt sig utbrutna andra ägor än de, som ovan redovisats. Till fastigheterna höra emellertid, utöver ovan redovisade ägor, andelar i vissa vid de verkställda skiftesförrättningarna för gemensamt behov avsatta undantag. Falun i länets lantmäterikontor den 9 december 1924. Harald Malmberg.»

343 URKUNDSBILAGOR. i. Köpebref. Undertecknad auktjons förrättare gör härmed vetterligt att vid den frivilliga auktjon å gården N:o 6, Litt F a i Limbäcks by Mora Socken och Wåmhus Capellslag hvilken, på egarens der till, Bonden Gullo Eric Hanssons begäran blifvit af mig denna dag förrättad stannade fjärdingsmannen Hans Eric Matsson (för Wåmhus Capelslag gemensamt till prostgård) för högsta anbudet dera Sjuhundrasjultjoen riksdaler (771) rdr 75 öre Riksmynt följande egendom Nemligen en stuga, ett stall, en Lada, ett Herrbre, ett fähus, ett foderhus, en sidbod vid ladan, ett mindre lider, samt t/10 del i Källaren på gården, jemte gårdsplats innehållande 74 Vi handland, ett åkerstycke norr om kyrkan 96 band ett åkerstycke vid gården 49 bandland samt 5 bandland slog vid gårdsskiftet jemte åbelöpande skog och betesmark alt i areal, Och som denna köpesumma 771 rdr 75 öre Rmt är till fullo qvitterad, altså afhänder jag bemälte Gullo Eric Hansson och hans H u s t r u samt deras arfvingar ofvannämnde egendom och tillegne densamma köparen att å Wåmhus Capels lags vägnar ined full eganderätt genast tillträdas och för Capels lagets behof disponeras. Wåmhus den 16 april 1863. P . Bäckström auktjons förrättare Ofvanstående salubref erkännes till alla dess delar af undertecknad, egande Köparen att å Capels lagets vägnar härå behörig Lagfart Söka. Dag som ofvan. Gullo Eric Hansson Hustrun Carin ers doter (Sigill) På en gäng närvarande Wittnen Kräng Anders (bom) Erson Beck Olof Andersson att den å andra sidan stående egendom är Säljarens rätta arf efter sina för åldrar, och husen, af honom uppbygda Betygar. Wåmhus den 16 april 1863. Krång Anders (bom) Erson Beck Olof Andersson Medgifver Köpet såsom innehafvare af Lösnings rätten Grym Anders (bom) Erson Vittnen som ofvan Martis Olof Andersson § 86. År 1865 den 16:dc Mars, ä Mora Lagtima Ting, meddelades härå Första Uppbudet; betygar På Härads Rättens vägnar: Rudolf Bosaeus. § 52. Är 1865 den 23 September, å Mora Lagtima llöstc Ting, meddelades härå Andra Uppbudet; betygar På Härads Rättens vägnar: Nils Leijonflycht § 21. Är 1866 den 13 Mars, ä Mora Lagtima Wår Ting, meddelades härå Tredje Uppbudet; betygar På Härads Rättens vägnar: Rudolf Bosaeus. N : o 21. År 1866 den 21 :a J u n i , å Mora Lagtima Wår Ting, meddelades å omstående köp laga fastedom; betygar På Härads Rättens vägnar: Rudolf Bosaeus. Ur Våmhus kyrkoarkiv.

344 2.

Till Wåmhus Kapell församling uplåter och försäljer undertecknade härmedelst emot en redan till fullo upburen och härmed qvitterad köpesumma ettusen Sjuhundra Riksdaler Riksmynt, för att till ett blifvande pastors boställe användas följande egendom Nemligen en stuga med mur, ett stall, ett Herrbre, en Lada med trösk, ett afträde, en fähusbod och ett fähus i Limbäcks by, En stuga, en foderbod, en Lada och ett och ett fähus i indnäs fäbodar, alt med tomter och gårdsplatser. 19,880 reducerade kapi. åker och 1,093 reducerade kapi- slog Enligt kartebeskrifning N:o 6 Litt F i Limbäcks by, jemte åtföljande skog och betesmark, äfvensom 61 bandland Nyodling i nygärdet i indnäs fäbodar, samt 86 snesland 5 bandland nyodling i Jndtjernenget i Limbek areal, 25 bandland areal odugligt i flyten, som ofvannämde Köpare eller kapellförsamling eger att nu genast till träda och efter eget för godtfinnande disponera som all annan dess lag fågna egendom samt dera behörig Lagfart söka, försäkras Wåmhus och Limbäck den 8 J u n i 1864. Säger 1,700 rdr Rmt. Enkan Garsås Mait (bom) Larsdotter Wittnen Christijan Christofferson Son Hans Andersson och Myr Lars (bom) Andersson dotter Carin Andersdotter genom i Bonas Stam Eric Matsson förmyndare att ofvanstående egendom är Säljarenas rätta arf efter deras föräldrar Betygar dag som ofvan Spärr Eric Ersson Lassis A. Ersson i Kumbelnäs i Bonas ^ § 90. Är 1865 den 16:de Mars, ä Mora Lagtima Wår Ting, meddelades härå Första Uppbudet; betygar På Härads Rättens vägnar: Rudolf Bosaeus § 54. Är 1865 den 23 September, å Mora Lagtima Höste Ting, meddelades härå Andra Uppbudet; betygar På Härads Rättens vägnar: Nils Leijonflycht § 23. År 1866 den 13 Mars, å Mora Lagtima Wår Ting, meddelades härå Tredje Uppbudet; betygar På Härads Rättens vägnar: Rudolf Bosaeus. N:o 23. Är 1866 den 21 :a J u n i , å Mora Lagtima Wår Ting, meddelades å omstående Köp laga fastedom; betygar På Härads Rättens vägnar: Rudolf Bosaeus. Ur Våmhus kyrkoarkiv. 3.

Mora, Sophia Magdalena och Venjans Tingslags Härads Rätt i öster Dalarnes Domsaga Gör veterligt: Att aldenstund hos Domstolen till fastedömande förekommit bevittnade afhandlingen den 16 april 1863 hvarigenom fjerdingsmannen Stam E r i c Matsson i Wåmhus för Wåmhus kapellsförsamlings räkning för sjuhundrasjuttioen (771) riksdaler 75 öre riksmynt af Gullo Eric Hansson och hustrun Carin Ersdotter

345 ä frivillig auktion inköpt följande fastigheter, ett åkerstycke norr om kyrkan 96 bandland, ett åkerstycke vid gården 49 bandland och 5 bandi, slog vid gårdsskiftet samt gårdsplats om 74 XU bandland, allt i areal med dera varande åbyggnad af en stuga, ett stall, en lada, ett herrbre, ett fähus, ett foderhus, en sidbo vid ladan, ett mindre lider och 1 / 10 i källaren på gårdeh, jemte till egendomen hörande skog och betesmark; och Upbud blifvit härå meddelade den 16 Mars och den 23 september 1865 samt den 13 Mars 1866, samt kungörelse om berörde afhandling varit upläst uti Tingslagets kyrkor och anslagen å Rättens dörr, utan att något klander härutinnan inom den numera förflutna laga ståndstiden försports, fördenskull och i öfverensstämmelse med hvad Lagfarts protokollet för nedanstående dag under nu pågående Lagtima Ting, med förenämnde Tingslag anvisar, fann Härads Rätten skäligt genom detta öppna Fastebref förklara, det skulle Wåmhus Kapellsförsamling uti eganderätten till ofvanomförmälte egendom åtnjuta den säkerhet, som med Lag om fasta å jord är förenlig. Mora å Tingstället den 21 :a J u n i 1866. På Härads Rättens vägnar. Rudolf Bosaeus (Sigill) (Sigill) Ur Våmhus

kyrkoarkiv.

4.

Mora, Sophia Magdalena och Venjans Tingslags Härads Rätt i öster Dalarnes Domsaga Gör Veterligt: Att aldenstund hos Domstolen till fastedömande förekommit bevittnade afhandlingen den 8 J u n i 1864, hvarigenom Wåmhus Kapellsförsamling för ett tusen sjuhundra (1,700) riksdaler riksmynt af Enkan Garsås Mait Larsdotter och hennes omyndiga barn, sonen Hans och dottern Karin, genom deras Förmyndare Stam Eric Matsson, inköpt följande fastigheter, neml. 19 880/iooo reducerade kappland åker samt 1 03/iooo reducerade kappland slog under N:o 6 Litt J i Limbäck, 61 bandi, nyodling i Indnäs fäbodar, 86 snesland 5 bandland Nyodling i Indtjemsänget i Limbäck och 25 bandland areal »odugligt i flyten» med dertill hörande skog och betesmark samt åbyggnad; och Upbud blifvit härå meddelade den 16 Mars och den 28 September 1865 samt den 13 Mars 1866 samt kungörelse om berörde afhandling varit upläst uti Tingslagets kyrkor och anslagen å Rättens dörr, utan att något klander härutinnan inom den numera förflutna laga ståndstiden försports, fördenskull och i öfverensstämmelse med hvad Lagfarts protokollet för nedanstående dag under nu pågående Lagtima Ting med förenämnde Tingslag anvisar, fann Härads Rätten skäligt genom detta öppna Fastebref förklara, det skulle Wåmhus Kapells församling uti eganderätten till ofvanomförmälte egendom åtnjuta den säkerhet, som med Lag om fasta å jord är förenlig Mora å Tingstället den 21 :a J u n i 1866 På Härads Rättens vägnar. Rudolf Bosaeus (Sigill) (Sigill) Ur Våmhus

kyrkoarkiv.

346 5. Ang:de lönereglering för presterskapet i Mora och Wåmhus församlingars pastorater m. m. Carl» etc. Wår ynnest etc. Wid underdånig föredragning af särskilda utaf vederbörande nämnd upprättade förslag till lönereglering för presterskapet i Mora och Wåmhus församlingars pastorater af Westerås stift och »Stora Kopparbergs län, äfvensom i sammanhang dermed af dels en utaf nämnda församlingar gjord underdånig framställning i fråga om reglering af de ecklesiastika boställena derstädes och dels en utaf stiftets consistorium insänd ansökning af Wåmhus församling, att kyrkoherde derstädes måtte få tillsättas utan afvaktan af nuvarande komministers i Mora pastorat afgång, — —- — — — — — — — — — — — — — - — — — — hafve Wi i anledning af de upprättade löneregleringsförslagen meddelat nådiga resolutioner af den lydelse hosföljande två afskrifter utvisa, hvarjemte Wi funnit godt i nåder förordna: att från pastorsbostället i Mora skall af söndras, dels såsom ersättning för Wåmhus församlings andel uti de ecklesiastika boställena i Mora fyra tunnland — — — att den till förmån för Wåmhus församling af söndrade jorden må af Mora socknemän disponeras, med vilkor att de till Wåmhus församling såsom ersättning därför erlägga en summa för en gång af tretusen riksdaler; att Wåmhus församling skall så fort ske kan anskaffa och bebygga kyrkoherdeboställe af beskaffenhet, som uti nådiga brefvet den 6 augusti 1859 föreskrifvcs, att kyrkoherde i Wåmhus församling skall ofördröjligen tillsättas, samt att sistnämnda församling skall åt kyrkoherden anskaffa lämplig bostad intilldess pastorsbostället kan varda färdigt att till honom upplåtas. Hvilket Wi etc. Stockholms slott den 24 april 1868. CARL / F . F. Carlson Ur kungl.

kammarkollegii

samling

av nådiga

brev.

6. Köpebref. Undertecknade upplåta och försälja härigenom till Wåmhus församling och kommun den oss genom laga åbodelning af Limbäcks och Höjens skifteslags undantagsmarker år 1903 tilldelade andelen i Intjernsmyran, hvilken vid sagda skiftesförrättning påförts undertecknad. Alfred Bäckström, nemligen ett inegoskiftc å ofvannämnda myrmark, å karta och egobeskrifning betecknadt med egofig. 812—814, bestående af åker och odlingsland, innehållande i areal omkring 4 ar, hörande till hemmanet n:o 13 Litt N i Limbäcks och Höjens skifteslag Wåmhus socken, beläget bredvid och söder om det inegoskifte å ofvan skrifna myrmark, som vid omförmälda skiftesförrättning tilldelats Wåmhus kyrkoherdeboställe, för en köpesumma af Tio (10) kronor, och som köpeskillingen är till fullo betald, alltså afhända vi oss bemälda jordområde samt tillegna det samma med full eganderätt åt Wåmhus församling att nu genast tillträda och oqvalt för all framtid såsom dess välförvärfvade egendom besitta. Wåmhus och Limbäck den 28 Augusti 1903 C. O. Hallengren, Erica Hallengren, Er. Allfr. Bäckström På en gång Närvarande Wittnen Martis A. Olsson Johan Löf Ur Våmhus kyrkoarkiv.

347 7. Avskrift av Kungl. Maj:ts nådiga brev till Kungl. Maj:ts befallningshavande i Kopparbergs län, ang. disposition av ränteavkastningen å den s. k. pastorsboställskassan i Våmhus församling. Gustaf o. s. v. Vår ynnest o. s. v. Genom nådigt brev den 6 augusti 1859 medgavs, att Våmhus församling finge vid angiven tid skiljas från Mora församling och utgöra eget pastorat, i sammanhang varmed förordnades, bland annat, att Våmhus församling skulle före skiljandet från Mora församling åt sin blivande kyrkoherde anskaffa boställe av närmare angiven beskaffenhet. Sedan Våmhus församling för berörda ändamål genom särskilda köpebrev den 16 april 1863 och den 8 juni 1864 för ett sammanlagt belopp av 2,471 riksdaler 75 öre riksmynt inköpt två fastigheter förordnades i sammanhang med fastställande av lönereglering för prästerskapet i Mora och Våmhus församlingars pastorat genom nådigt brev den 24 april 1868, bland annat, att från pastorsbostället i Mora skulle såsom ersättning för Våmhus församlings andel i de ecklesiastika boställena i Mora avsöndras viss jord, samt att den sålunda avsöndrade jorden finge av Mora socknemän disponeras med villkor, att de till Våmhus församling såsom ersättning därför erlade en summa för en gång av 3,000 riksdaler. Genom beslut den 26 april 1876 har domkapitlet i Västerås föreskrivit, att skillnaden mellan sistberörda belopp och vad Våmhus församling utgivit för inköp av mark till kyrkoherdeboställe, vilket skillnadsbelopp under benämningen pastorsboställskassan dittills förvaltats av församlingens pastor, skulle intill dess fonden kunde komma att för sitt ändamål användas, förvaltas på samma sätt som de till kyrkokassau hörande medel, dock med rätt för vederbörande pastor att tillgodonjuta den från kassan årligen fallande ränta. Stockholms slott den 29 juni 1917 G USTAF /A. E. M. Ericsson Från del i kungl. ecklesiastikdepartementet

förvarade

konceplel.

25. Äh dalen. Älvdalen hörde ursprungligen till Mora, varifrån området befolkats; troligen år 1586 avskildes socknen från Mora J). Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har för Älvdalens församlings pastorat fastställts genom Kungl. Maj:ts resolution den 28 april 1916 att äga tillämpning från och med den 1 maj 1917 till och med den 30 april 1937. I pastoratet äro anställda kyrkoherde och två komministrar.

Löneboställen. Enligt löneregleringsresolutionen är till prästerskapets avlöning anslagen, bland annat, avkomsten av kyrkoherdebostället 3/16 mantal krono Prästebordet och komministersbostället 1/16 matal krono Kapellansbordet i Älvdalens socken. I löneregleringsresolutionen har förordnats, bland annat, att fri bostad skulle genom upplåtelse av prästgård, på sätt i eklesiastik boställsordning stadgades, beredas den i närheten av Äsens kapell bosatta komministern å plats, som Kungl. Maj:t komme att framdeles bestämma. Körande tillkomsten av de ecklesiastika boställena i Älvdalens pastorat har Älvdalens församling i och för rättegång angående bättre rätt till samma boställen föranstaltat om en på de i Älvdalens kyrkoarkiv befintliga handlingar grundad utredning, som i avskrift ställts till ecklesiastika boställsutredningens förfogande och är av följande innehåll: »Pro memoria angående tillkomsten och naturen av de ecklesiastika boställena i Älvdalens församling. Enligt biskop Petrus Benedikti bref, utfärdat vid biskopsvisitation i Älfdalens socknelag af Mora pastorat den 22 februari 1586, då Älfdalen afskildes till eget pastorat, hade Älfdalens socknemän enligt åtagande uppbyggt prästgård, samt därtill af sin egen jord sammanskjutit för ett kyrkoherdeboställe tillräckliga ägor i åker och äng, hvilket, bland annat, utgjort förutsättning för att Älfdalen skulle få bli eget pastorat. Det på berörda sätt bildade prästbordet, som emellertid icke synts vara tillräckligt för sitt ändamål — enligt Kungl. bref den 21 april 1638 erhöll kyrkoherden anslag af vederlagsspannmål 'för dess prästbords ringa ägor skull' — har sedermera genom tid efter annan skedda köp, gåfvor och byte blifvit tillökt. Dessa tillökningar äro, såvidt för mig tillgängliga handlingar därom lämna upplysning, följande: 1. 4 lass myräng i Horrboren — ? —, som enligt en odaterad köpehandling, hvarå uppbud beviljats den 25 november 1669, den 6 december ') Ur arbetet »Sverige» på Wahlströms & Widstrands förlag.

349 1671 och den 7 december 1672, Evertsbergs byamän inköpt till prästbordet för 36 daler kopparmynt; 2. myräng i Västbyggebäcken, som socknemännen enligt afhandling den 25 juni 1648, hvarå uppbud meddelats den 18 december 1648, den 13 februari 1650 och den 20 januari 1651, inköpt till prästbordet för 32 tolfter liar; 3. ängen Marsmyran vid Västbyggebäcken, som socknemännen enligt sockenstämmoprotokoll den 16 september 1650 inköpt för 8 tolf ter liar för att tilläggas prästbordet; 4. hemmanet Matsgården i Östermyckeläng, som socknemännen enligt afhandling den 24 augusti och den 21 september 1665 inköpt för 330 daler kopparmynt såsom tillökning till kyrkoherde- och kaplansboställena, å hvilket köp laga fasta meddelats den 14 december 1668; 5. vid Bosselberg den norra gården och den norra takten, som socknemännen enligt köpebref den 9 december 1683, hvarå uppbud meddelats den 11 december 1683, den 10 december 1684 och den 13 januari 1686, inköpt för 250 daler kopparmynt till fäbodställe under prästgården; 6. en 'sloga' vid södra prästkålgården och en 'stängning' på den gamla prästhagen, som kyrkoherden Lars Elvius i Orsa den 12 december 1693 förmält sig år 1689 hafva sålt under prästbordet i Älfdalen för 8 tolfter liar; 7. ett åkergärd tillbytt prästbordet och 9 snesland åker, aflåtna till detsamma emot det socknemännen uppodlat motsvarande areal åt aflåtaren, hvilket godkänts vid visitation den 3 juni 1700; 8. vid visitation den 20 januari 1713 erhöll kyrkoherden till evärdlig egendom i ersättning för å prästbordet verkställd uppodling en 6 tjeg land eller 3 spann säd en till prästbordet tidigare testamenterad åker af omkring 1 tjegland — 1 tunnland synes hafva utgjort 4 tjegland —; 9. 2 tjegland åker, som enligt en år 1686 upprättad förteckning öfver prästbordets ägor tillfallit detsamma såsom böter; 10. ett fäbodställe, som församlingen enligt protokoll vid biskopsvisitation den 24 juni 1763 inköpt till kaplansbostället. Prästbordet synes sålunda hufvudsakligen hafva utgjorts af dels de år 1586 af socknemännen tillskjutna ägorna, som varit själfva grundstommen till detsamma, dels det af socknemännen inköpta hemmanet Matsgården i Östermyckeläng och dels de likaledes af socknemännen inköpta fäbodställena. Någon upplysning om de till prästbordet upplåtna jordägornas storlek lämna i allmänhet icke ofvanberörda handlingar, och då namnen på de olika ägoområdena under tidernas lopp synes hafva växlat samt ägoutbyten jämväl under hand företagits, kan icke genom jämförande granskning af dessa handlingar med den vid storskiftet upprättade refboken bestämdt påvisas, att de nu omtalade jordägorna äro identiska med de i refboken såsom af kyrkoherde- och komministersboställena häfdade upptagna. Att så emellertid är fallet med de hufvudsakligaste ägorna är uppenbart. I refboken upptages nämligen kyrkoherdeboställets ägor dels i Kyrkbyn, tydligen motsvarande den år 1586 tillskjutna grundstommen, och dels i Östermyckeläng.

350 Ägorna i Östermyckeläng äro det af socknemännen inköpta hemmanet Matsgården därstädes. Boställena redovisas i jordeböckerna först från och med år 1725, i hvilket års jordebok de hvar för sig upptagas såsom särskilda jordeboksenheter af krononatur, kyrkoherdebostället med 3/i6 mantal och kaplansbostället med Yia mantal, hvaremot för boställena i motsats mot fallet är med övriga hemman i socknen intet jordatal i spannland angifvits. Någon skattläggning synes boställena icke hafva undergått. De ecklesiastika boställenas jordeboksföring under krono titel torde icke hafva grundats på utredning om boställenas tillkomst utan bero på de bestämmelser — kammarkollegii cirkulär den 8 juni och den 31 augusti 1686 — som meddelats angående sättet för desammas införande i jordeböckerna. Af den jordnatur, hvarmed ett boställe upptages i jordeboken, kan man sålunda ej alltid sluta sig till dess ursprungliga natur, liksom ej heller till sättet för dess tillkomst. Kammarkollegium har ock i underdånigt utlåtande den 16 april 1892 i fråga om förslag till förnyad förordning angående hushållningen med de allmänna skogarna i riket uttalat, att ett ecklesiastikt boställe kan i jordeboken förekomma under kronotitel, ehuru det bevisligen, helt och hållet eller till någon del, donerats af enskild eller samman skjutits eller inköpts af menighet. Det har icke kunnat utrönas, att kronan på något sätt bidragit till bildandet af de ecklesiastika boställena i Älfdalen. Tvärtom synes den omständigheten, att kyrkoherden 'för ett prästbords augment' — uttrycket förekommer i en af kyrkoherden den 30 oktober 1695 lämnad uppgift å sina löneinkomster — genom kungl. brefvet den 21 april 1638 bekommit 10 tunnor vederlagsspannmål af kronan, som pastor sedermera åtnjutit åtminstone inpå 1800-talet, tyda på, att kronan icke haft någon jord att afstå till berörda ändamål. Såvidt af jordböckerna framgår, har icke heller i Älfdalen — frånsedt nu ifrågavarande boställen — funnits någon jord af krononatur. Stockholm den 5 februari 1916. Enligt uppdrag Harald Skoglund e. arkivarie i Kungl. kammarkoll.» Ovanberörda rättegång blev slutligen avgjord genom kungl. Svea hovrätts dom den 7 april 1922'). Genom nådigt brev den 26 oktober 1917 fann Kungl. Maj:t gott att såsom plats för bostad åt den i närheten av Åsens kapell bosatte komministern under närmare angivna villkor godkänna ett å hemmanet n:r 41 i Åsen beläget, änkan Grav Anna Olsdotter tillhörigt inägoskifte om 22 kvadratrevar 40 kvadratstänger, som församlingen beslutit förvärva och för ändamålet upplåta. ») Bil. 1.

351 URKUNDSBILAGA. i. Kungl. Maj:ts och Rikets Svea Hovrätts dom i ett från Älvdals tingslags Häradsrätt efter vad fullföljt mål mellan Kungl. Maj:t och Kronan, i Kungl. Hovrätten kärande, samt Älvdalens församling, svarande, angående bättre rätt till fast egendom med mera; given och utfärdad i Stockholm den 7 april 1922. Av handlingarna i målet har inhämtats: Församlingen har efter stämning å Kronan vid Häradsrätten yrkat, att enär församlingen vore ägare av de inom Älvdalens socken belägna ecklesiastika boställena 3 /io mantal Prästbordet och 1 /i 6 mantal Kappelansbordet, men dessa hemman likväl vore i Kronans jordebok upptagna under kronotitel, Häradsrätten måtte dels förklara församlingen äga bättre rätt än Kronan till bemälda hemman dels ock föreskriva, att desamma skulle i jordeboken omföras från kronotitel till skattetitel. Kronan har bestritt församlingens talan under förmälan, att ifrågakomna boställen vore att anse såsom självständiga stiftelser, för vilka Kronan vore legal representant. Församlingen har i anledning därav framställt yrkande, att församlingen måtte varda förklarad äga bättre rätt till boställena än uppgivna stiftelser. Häradsrätten, varest parterna fordrat ersättning för sina rättegångskostnader, har genom utslag den 2 juli 1920 utlåtit sig, såvitt nu är i fråga: Enär Kronan icke för egen del gjort anspråk på äganderätt till boställena i fråga, samt församlingen i allt fall måste anses hava styrkt sin åtkomst till samma boställen, förty prövade Häradsrätten skäligt på så sätt bifalla den av församlingen i målet förda talan, att församlingen förklarades vara framför Kronan ägare till berörda boställen, och skulle dessa boställen i jordeboken omföras från kronojord till skattejord, varjämte Kronan förpliktades ersätta församlingens kostnader i målet med fyratusen kronor. I Häradsrättens ovanupptagna utslag har Kronan sökt ändring, som av församlingen bestritts. Parterna å öme sidor hava framställt anspråk på gottgörelse för kostnaderna å målet härstädes.

K u n g l . H o v r ä 11 e n har tagit målet i övervägande; och enär församlingen genom den i målet förebragta utredningen måste anses hava styrkt äganderätt till ifrågavarande boställen, prövar Kungl. Hovrätten lagligt fastställa Häradsrättens utslag i vad därigenom församlingen förklarats vara framför Kronan ägare av samma boställen, varemot och enär det icke tillkommer domstol att lämna föreskrift angående anteckning i Kronans jordebok, Häradsrättens utslag, i vad detsamma innefattar yttrande i sådant hänseende, undanröjes. Uti Häradsrättens utslag beträffande rättegångskostnaderna finner Kungl. Hovrätten ej skäl göra ändring; skolande Kronan gottgöra församlingen dess kostnader å målet härstädes med etthundrafemtio kronor jämte vad församlingen visar sig hava erlagt för Kungl. Hovrättens dom. Talan mot denna dom må av parterna hos Kungl. Maj:t fullföljas genom revisionsansökning; och har part, som vill söka revision, att före klockan tolv å trettionde dagen härefter, eller den 8 maj 1922, skriftligen hos Kungl. Hovrätten anmäla missnöje. Vill församlingen söka revision, åligger det församlingen tillika att vid missnöjesanmälan foga Konungens Befallningshavandes bevis om nedsättning av ej allenast fullföljdsavgift, etthundrafemtio kronor, utan ock enahanda

352 belopp till säkerhet för den kostnadsersättning, som Kungl. Maj:t kan komma att tillerkänna motpart. Kan församlingen icke förete bevis om nedsättning av båda dessa belopp, skall församlingen vid sin missnöjesanmälan foga sådant intyg, som i 30 kapitlet 22 § rättegångsbalken sägs. Att emot Kungl. Hovrättens dom fullfölja talan allenast beträffande rättegångskostnad är icke tillåtet. Rätt avskrivet; betygar Stockholm och Kungl. Hovrättens arkiv den 11 december 1925. Ex officio: K. W. Lundberg.

26. Sollerön. I arbetet Beskrifning öfver provinsen Dalarne» I I delen, I I häftet, tryckt i Falun 1866, sid. 5, läses följande. Sollerön, såsom denna församling kallades, medan den ännu utgjorde ett med Mora sammanhängande kapellag, eller Sofia Magdalena, såsom den benämndes, då den därifrån avsöndrades till eget pastorat, bestode dels av en i Siljans nordvästra ända belägen ö (Sollerön eller Solon), dels av en betydlig areal fastland på dess västra strand emellan Mora och Leksand. Å sid. 7 o. f. i samma arbete anföres vidare: Då Sollerön från urminnes tid ända till slutet av 1700-talet utgjort ett med Mora sammanhängande kapellag, vore dess första uppodling och befolkande inhöljda i samma ovisshetens mörker, som den gamla moderförsamlingens. Man visste, att Mora ägde både kyrka och präst åtminstone i början av 12:te århundradet, men enligt Hiilphers hade en sägen varit gängse, att man på Sollerön haft kapell redan innan moderkyrkan byggdes. Det kapell, som funnits på Hiilphers tid och utvidgats år 1730, skulle enligt inventariiprotokoll av år 1661 först i början av 1500-talet blivit uppfört och då fått namnet S:t Laurentii kapell. Kapellaget sökte förgäves tid efter annan att få avskiljas från Mora till egen församling. I början av 1770-talet upptogs frågan ånyo, men möttes som vanligt av inkast och svårigheter från moderförsamlingens sida. 1 ) Den 8 mars 1775 medgav Kungl. Maj:t, att kapellaget finge avsöndras från Mora till eget pastorat under namn av Sofia Magdalena efter dåvarande drottningen. 2 ) Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har för Solleröns församlings pastorat fastställts genom Kungl. Maj:ts resolution den 3 mars 1916 att äga tillämpning från och med den 1 maj 1917 till och med den 30 april 1937. I pastoratet finnes endast kyrkoherde. J ) Det sades att under den pågående tvisten härom en så svår nordlig storm u p p s t å t t ett år på 4:de stora böndagen, att varken stora eller små båtar k u n n a t sattas u t i sjön från Sollerön, och att således ingen därifrån funnit lägenhet att bevista den p å b u d n a gudstjänsten i Mora. Då varande pastor skulle av detta allmänna uteblivande tagit sig anledning att låta pliktfälla hela kapellaget, som väl erlagt de ålagda böterna, men ock i denna för ansökningens framgång gynnsamma omständighet funnit ytterligare stöd och bevisning. vSid. 8 i åberopade arbetet.) Namnet Sollerön, på Moramål »Soldi», förekomme också som namn på öar i Amungen. N". Barken, Vässman ooh Kättbosjön, ehuru då i formen »Solln». Överallt är Solln den största eller mest framträdande ön, omgiven av en mängd små. En gammal folketymologi förbunde ordet med sol. (Sid. 101 o. 102 i förut åberopade arbetet »Sverige».) 2 ) I den nådiga resolutionen föreskrevs tillika, att därest kapellaget framdeles ej såge sig i stånd av egna medel utan något biträde av Kungl. Maj:t och kronan underhålla sin egen kyrkoherde, kapellaget då skulle återförenas med Mora och därvid allt återställas på förra foten.

19 54 28

354 Löneboställe. Enligt löneregleringsresolutionen är till kyrkoherdens avlöning anslagen bland annat, avkomsten av kyrkoherdebostället. Kyrkoherdebostället. Rörande boställets tillkomst inhämtas av en i Solleröns kyrkoarkiv förvarad urkund 1 ) följande. I enlighet med ett av Solleröns socknemän den 10 oktober 1776 fattat beslut skulle varje sockneman för varje daler kopparmynt, han utgjorde skatt, till prästbordet lämna ett bandland åker. Ägare av ny uppodlingsjord måste emellertid till bostället av varje tegland lämna 2 bandland, »så at när på detta sätt af hela soknen blifwit sammanskutit blef helu prästbordets åker 2 Tunl. 3 Tegh 5 snesl. 3x,'j bandi.» Denna vore belägen dels i de så kallade Oxalindor sydost ifrån kyrkan, av vilken jord pastor ensam vore ägare, dels i Sinarvet väster om prästgården, dels i Stora Delgärde och dels i Nygärde. Till höbord vore anslagna 4 tunnland 4 tegland 9 snesland 2 1 / 2 bandland av »bättre och sämre», vartill varje soldatrotes intressenter utgjorde 2 tegland 41/-, bandland, varav det masta och bästa vore beläget i den s. k. Prästängen. Resten »sämre sloga» utgjordes av »5 skrijndor i Skålvik, 1 Dito vid Skålviks vägen, 2:ne Dito vid Byrtjärn och 2:ne Dito på Hästbotnen». Visitation hölls i Sofia Magdalena församling den 1 april 1781; och inhämtas av det därvid förda protokoll, 2 ) att till prästbordet blivit »för evärdeliga tider» anslagna 22 tjegland 4 snesland bxl2 bandland åkerjord, som tillsammans kunde besås med »9 tunnor och 3 ottingar». Till äng vore avdelade 29 skrindland eller 141/2 lass sloge. »Dess utom var församlingen omtänkt, att så fort de hunne och förmågan ville tillåta, förse sin pastor med et försvarligit fäbodeställe, jämte tägt och nödig åbyggnad.» Av instrumentet över en den 21 och 22 maj 1783 förrättad hägnadsdelning, 3 ) berörande prästbordets mark, inhämtas, att de ägor som omförmäldes i förberörda såsom bil. 1 betecknade urkund utgjorde föremål för ifrågavarande förrättning, och att sockneboarna till kyrkoherdebordet avstått samma ägor »i åker och äng». Genom salubrev den 12 april 1791 försålde avskedade trumslagaren Johan Olsson Holmström för 6 riksdaler 31 skillingar 10 runstycken till »Sophia Magdalena socknebor till sommarfäbodställe åt Pastor, all sin egendom bestående uti sloga i så kallade Selens Fäbodar på Sollerö skogen». Å berörda fång meddelades fastebrev den 14 mars 1801.4) Uti instrumentet över en den 7 februari 1802 hållen visitation i Solleröns församling 5 ) upptages bland prästbordets tillhörigheter en söder om ») Bil. i. ) Bil. 2. ) Bil. 3. -^ Bil. 4. 5 ) Bil. 5. 2 3

355 Smedsbo belägen beteshage, som synes hava tillkommit prästbordet genom överenskommelse mellan kyrkoherden och församlingen. Enligt köpebrev den 22 december 1802 försålde Arnus Olof Olsson för en riksdaler 8 skillingar 4 runstycken till »soknens prestebord» en liten »neder i Herr Kyrkoherdens Kryddgård wid och omkring bemälte Her Kyrkoherdens Badstufwa» belägen slogtrakt. J ) Av protokollet över en den 27 maj 1806 skedd inventering i församlingen 2 ) inhämtas, bland annat, att prästbordet, som vid dess tillträde år 1783 av kyrkoherden Henric Ericsson utom slogarna vore indelt i 4 särskilda åkrar och en gröds- eller kryddgårdstomt samt bestode av 22 tjegland 4 snesland 5 7 2 bandland åkerjord, under hans tjänstetid tillökats med omkring 9 tjegland dylik jord. I nådigt brev den 12 oktober 1883 angående underdåniga besvär i fråga om disposition av skogsavkastningen å kyrkoherdebostället i Solleröns församling 3 ) har Kungl. Maj:t utlåtit sig, att genom företedda handlingar samt av vederbörande myndigheters meddelade upplysningar blivit utrett, att ifrågavarande boställe tillkommit dels genom socknemännens sammanskott av jord, dels genom enskilda köpeavtal eller överenskommelser, samt att skogstillgång erhållits vid storskiftet efter samma måttstock som för annan socknens jord. I Kopparbergs läns lantmäterikontor har upprättats följande

»Memorial rörande ecklesiastika boställen inom Sollerö socken. Inom Sollerö socken finnes endast ett ecklesiastikt boställe. Detta boställe, förut benämnt Kyrkoherde- eller Pastorsbostället, har på grund av Kungl. Kammarkollegii beslut den 19 december 1916 införts i jordregistret under benämningen Sollerö prästgård n:r 1. Sollerö har ursprungligen utgjort kapellförsamling under Mora, varifrån den avskildes till eget pastorat år 1775 under namn av Maria Magdalena. Kyrkoherdebostället har tillkommit före storskiftet dels genom socknemännens sammanskott av jord, dels genom enskilda köpeavtal eller överenskommelser. Boställets inägor äro belägna inom Häradsarvets, Bråmåbo och Gruddbo byar. Å storskiftesinägokartorna till berörda byar återfinnas boställets ägor under beteckningen litt. A (rött). Vid storskiftet å inägorna, som verkställdes under åren 1839—1843, erhöll 'Pastorbostället på Sollerön' för innehavda, genom stångrev bestämda ägor: Åker 3.5280 hektar Slog 8.9582 » Impediment 5.6 3 07 » Summa 18.HG9 hektar inägojord. i) Bil. 6. 2 ) Bil. 7. s ) Bil. 8.

356 D e s s u t o m h a r b o s t ä l l e t en hage om 4.76 6 8 h e k t a r i n o m B r å m å b o by s a m t en å k e r om 0.15 74 h e k t a r i n o m G r u d d b o by. Ä r 1848 fastställdes storskiftesbyadelningen å s o c k n e n s s k o g s m a r k . Därvid u t b r ö t s åt P a s t o r b o s t ä l l e t u n d e r litt. H för 1928.6 2 r e d u c e r a d e b a n d l a n d 62.6520 h e k t a r i n r ö s n i n g s j o r d . V i d d e l n i n g år 1858 av u t m a r k e n å S o l l e r ö n e r h ö l l P a s t o r b o s t ä l l e t för 1 928.6 2 red. b a n d i . 2.3 2 63 » » S u m m a 64.9 783 h e k t a r i n r ö s n i n g s j o r d . Till bostället h ö r d e s s u t o m skogsundantag därstädes.

fäbodeskog

vid

Södra

Salen s a m t andel i

F a l u n i l ä n e t s l a n t m ä t e r i k o n t o r den 12 n o v e m b e r 1925. Arthur Price assistent.»

URKUNDSBILAGOR. 1. At för hvarje daler K o p a n t hvarje sokneman utgorde skatt skulle lemnas till prästbordet E t t bandland åker; men den som var ägare af ny upodlingsjorc möste lemna härtill af hwarje Tegland 2 band:ld, så at när på detta sätt af hela soknen blifwit sammanskutit blef hela Prästbords åker 2 Tunl: 3 Tegl: 5 Snesl: 3V2 bandi:, hwilken dels är belägen i de så kallade Oxalindor sudost ifrån Kyrkan der Pastor nu är allena del ägare och hägnas med 200:de famnar gärdesgård: dels i Sinarfwet vester om Prästg:n belägit omringas med — 71 fam:r gärdesg:rd NB. 11 deraf utgör Us del mellan gärdsg:d dels i St: Delgärde omgifwes med 158 fam:r gitrdesg: och dels i Nygärde omgifwes med 38 fam:r gärdesg: N B 8 f. till södra millang:n. Till höbord anslogs 4 Tunnl :d 4 Tegl: 9 Snesl :d 21l2 Bandi: af bättre och sämre; hwartill hwarje Knekt Rotes Interessenter utgorde 2 Tegl: 4 1I6 dels bandi:, hwaraf det masta och bästa är belägit i den så kallade Prästängen, som hägnas med 506 fam:r gärdesg. Resten sämre sloga till 5 skryndor i Skålvik. 1 Dito vid Skålviks vägen. 2:ne Dito vid Byrtjärn och 2:ne Dito på Hästbotnen; men för dessa slogar har Prästbordet ingen känning af gärdesgårdar. Hwad gärdesgårdar dessutom vidkomma har P r ä s t g : n vid manngården 83 fam:r, så at likväl Prästebordets gärdesg:r utgöra nu r ä t t e h n 1064 och 1 al:n; och att detta afgjordes af socknemännen den 10 Oktober 1776, således året efter åtskiljandet från Mora och i öfverensstämmelse med Nådiga Brefvet den 8 Maj 1775, som under Litt. A bifogas och föreskrifver, »det Sollerö Capells Lag må få blifwa afskildt ifrån Moderförsamlingen Mora, och med sin serskilda Pastor förses, under det uttryckliga willkor, att derest Capells Laget framdeles ej ser sig i stånd att af egna medel utan något biträde af Kongl. Maj:t och Cronan sin egen Kyrkoherde underhålla, det samma då skall återförenas med Mora och derwid allt, återställas på förra foten», hvaraf synes, att denna församlings existens ifrån dess första början uteslutande berodde på dess egen förmåga, att antingen af egna medel underhålla sin Kyrkoherde eller återfalla som Kapell till Mora. Stora Kopparbergs Länsstyrelses Utslag, infördt under Litt B, upplyser, att, på derom af denna församling gjord ansökning om andel i vin- och byggnadstid an-

357 tingen af Kronans behållna Krono tionde eller från Mora kyrka, nämde begäran på grund af ifrågavarande Kongl. Bref icke kunnat bifallas. Denna förmån saknar Sofia Magdalena församling fortfarande ännu. Af bilagan Litt C. inhemtas, att .socknemännens beslut af den 10 Oktober 1776 blifvit en verklighet derigenom, att 22 Tjegland, 4 Snesland, y1/* handland åkerjord, samt 29 Skrindland eller 141/2 lass land sloga då var till prestbordet samladt. Den med Litt. I betecknade Original bilagan upplyser, att egendomen, hvaromkring hägnat, enligt syneförrättning, skulle hållas, utgjorde samma egor, som till namnet äro beskrifna i den förut omnämda urkunden, samt att »Sockneboerne af stått dessa ägor i åker och äng». Bilagan Litt. F angifver, att socknemännen anslagit till bostället en hage, - som vid Storskiftet år 1842 uppmätt befunnits innehålla 9 tunland och 21 kapland. Uti bilagan Litt. G förekommer, att kyrkoherden llenric Ericsson under sin tjenstgöringstid genom rödjningar och nyodlingar så förökat egendomen, att den från att vid hans tillträde vara 22 Tjegland, 4 Snesland, 51/» bandland, vid hans afträdande befanns utgöra 31 Tjegland, 3 Snesland och 2XI2 bandland, hvilken tillökning af 9 Tjegland emellan 22 och 31 han till Prestbordet skänkte. Slutligen innehålla bilagan Litt. H tydligt att Prestbordet är »af församlingens egen skattejord» tillkommet. Det är med stöd af dessa handlingar jag vägat föra klagan öfver Eders Kongl. Maj:ts Skogs Styrelses beslut, med underdånig anhållan, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i Nåder nämda beslut till all dess kraft och verkan undanrödja. Då handlingarna i denna sak på ett otvetydigt sätt och på det kraftigaste tala för, att Sofia Magdalena sockens ecklesiastika boställe är bildadt, dels af församlingens enskilda egendom, dels genom donation af framledne Kyrkoherden llenric Ericsson, dristar jag desslikes i djupaste underdånighet frambära, det täcktes Eders Kongl. Maj:t i nåder förklara, att, med upphäfvande af Eders Kongl. Maj:t Skogsstyrelses Resolution af den 13 December 1880 i hvad den rörer inskränkning af skogens afkastning för innehafvare af Sofia Magdalena sockens kyrkoherdeboställe, här icke äro att tillämpa de föreskrifter, som äro gällande för boställs skogar, tilldelade boställen af krono natur. Med djupaste undersåtliga vördnat, trohet och nit framhärdar Stormäktigste Allernådigste Konung! Eders Kongl. Maj:ts Underdånigste, tropligtigste tjenare och undersåte L. Dalin. Ur Solleröns

kyrkoarkiv.

2.

Ar 1.781 den 1 Apr. eller 5:te Söndagen i fastan, blef af Kongl. Hof-Predikanten och Prosten Högärewördige och Plöglärde H e r r Magister Anders Svedelius i Mora, efter ordentlig förut skedd kungörelse å Predike stolen, Special Visitation hållen i Sophia Magdalena Församling — — — — — — — — — — — — — 29:o Til Prästebord war för ewerdeliga tider anslagit 22. Tjegl. 4 Snesland, 5x/i bandland åker-jord, som tilsammans kan besås med 9 Tunnor och 3 ottingar. Til äng war af delt 29 skrindland eller 141/2 Lass-sloga. Des utom war Församlingen omtänkt, at, så fort de hunno och förmågan wilie tillåta, förse sin Pastor

358 med et förswarligit Fäbodeställe, jemte Tägt och nödig åbyggnad. Emellertid finge han nu hela sommaren, åt sin Boskap nyttja betet in på ön. Anders Svedelius Fast:et Praepos. Morens: Johan Svedelius Kyrkoherde i Elfvedalen Eric E : Sernander Pad. Leksl:

Joh. Gustaf

Wfetlind

Samuel Gezdius Loco Notani Ur Solleröns

kyrkoarkiv.

3.

Litt. I. År 1783 den 21 och 22 Maii, hafwa undertecknade, til följe af Lofl. Härads Rättens förordnande, under den 6 Marti i sidstl: infunnit sig i Sophia Magdalena Församlings Prästegård, för at undersöka hwarest gärdesgårdarne kunna och böra inrättas omkring the til Kyrkoherde bordet af Sokneboerne afstådde ägor i åker och äng — — — — — — — — — — — — — — — — — — — 1 :o Oxalindor — — — — — — — — — — — — — — — — 2:o Sinarf — — — — — — — — — — — — — — — — — — 3:o Stora Delgerd — — — — — — — — — — — — — — — — — 4:o Nygärde — — — — — — — — — — — — — — — — — — Prästängen — — — — — — — — — — — — — — — — — — Sålunda wara förrättadt, betyga år och dag ofwanskrifne E. Morell Krono Länsman Hansjons Lars (Bom) Matsson i Noret, nemdeman. Ur Solleröns

kyrkoarkiv.

Litt D. Kongl. Maj:ts Min Allernådigste Konungs och Herres Trotjenare och Häradshöfding öfwer Säthers Län och österDalarna Jag Gustaf Sommelius Gör witterligt: at år efter wår Herres och Frälsares nåderika födelse Et Tusende, på det åttahundrade och första den fjortonde dagen i Martii månad, då jag för Rätta satt; och — Lagtima Ting hölt med Mora, Sophia Magdalena, Wenjans och Särna socknar, uti Mora sockenstufwa, företeddes ett bewittnadt salubref if den 12 aprill 1791 å Sollerön, hwarigenom afskjedade Trumslagaren Johan Olsson Holmström för undfångne Sex Riksdaler trettjo en skillingar tjo runst:kn försåldt till Sophia Magdalena sockenboer, till sommarfäbodeställe ät Pastor, all sin egendom bestående uti sloga i så kallade Selens Fäbodar på Sollerö skogen; Och emedan Upbud därå skjedt den 20 Februarii 1799, den 20 Februarii 1800 och den 3:dje i denna månad, samt laga ståndstiden nu wid tingets slut klanderfritt tilländalupit; ty och på därom gjord anhållan pröfwar HäradsRättcn skjäligt föreneinde fastighet

359 them och dess arfwingar såsom annan sin wälfångna egendom till ewerdelig ägo tillärkjänna. Och förthy äger Sophia Magdalena sockenboer at därmed oqwalt styra och råda, utan hinder eller anspråk af någon invid Laga both för Häradshöfdinge Dombrott, Häröfwer wore til witnen de gode Män och Kattens Ledamöter som i Domboken anteknade äro. Til yttermera wisso warder detta med mit egenhändiga Namn och wanliga Signete bekräftad!. År och Dag som ofwanskrifwit står. På Härads Rättens wägnar Gustaf Sommelius Sigill Likheten med originalet intyga: J o h ; Edvard Berg E. Andersson. (Kronolänsman) Folkskollärare. Ur Solleröns kyrkoarkiv. 5. År 1802 d. 7:de februari eller kyndelsmässodagen blef, efter i laglig tid skedd pålysning, Special Visitation hållen uti Sophia Magdalena församling.

1 Skälig betes Hage söder om Smedsbo, genom H:r Kyrkoherdens vänliga öfverenskommelse med Församlingen, för everldeliga tider. Namnunderskrifter. Ur de i Västerås domkapitels arkiv förvarade handlingar angående Solleröns pastorat.

6. Lill.

E.

Som iag af moget betänkande uplåter och försäljer Soknens Prestebord den lilla slogtrakt neder i Herr Kyrkoherdens Kryddgård, wid och omkring bemälte Her Kyrkoherdens Badstufwa för en öfwer enskommen och til fullo uppburen kijöpe summa af En Riksdaller Åtta skillingar 4 rnst; hwarföre iag af änder mig och de mina efter-kommandom all rätt och tallan, samt försäkrar soknen at ädanefter frit och obehindrat nytija och bruka til en fast och ewärdelig ägendom, som iag ined mitt nammnns och bokmärkes undersättande försäkrar. Sollerön den 22 December 1802 Armis Olof (Bom) Olsson wittnar Likheten med originalet intyga: J o h ; Edvard Berg E. Andersson (Kronolänsman) Folkskollärare. Ur Solleröns kyrkoarkiv.

360 7. Til åtlydnad af Max: Ven: Consistorii ärade skrifvelse afad. 1 April sist!: ne, at hålla Inventering uti Sophiac Magdalena Församling, samt ytterligare anmodan af d. 13 Maji, at den samma företaga så snart Adjunctus Ministerii Alex: E m : öhman apledt fullkomlig säkerhet, at kunna emottaga Curam Ecclesiae et Arariorum, samt Prästbordet och Pastoralier, hvilken säkerhet Max:Ven: Consistorium uti sistnämde skrifvelse behagat godkänna; altså förrättade undertecknad Contracts Prost, efter befallning biträdd af underskrefne Notarie samma inventering d. 27 Maji 1806, Präst

Bordel

2:do Uplästes följande af Herr Kyrkoherden Ericsson inlämnade dietamen. Wördsamt Memorial, inlämnat vid Inventeringen i Sophiae Magdalena kyrka d. 27 Maji 1806. Församlingens Prästbord, som, utom slogarne är indclt i fyra särskildta åkrar, och en Gärds eller kryddgårds tomt, bestod, vid mitt tilträde ar 1783 af 22 Tjegland, 4 Snesland och 5XI2 bandi: Åkerjord efter stäng, som genom mångfalldiga stenrösen, stenbundna renar och fast stenar var sönderstyckat, har nu under min besittning däraf, genom en del rosens bort- och hop- körande, stenbundna renars upgräfvande, och en stor del af fasta stenarnas söndersprängande, uppgräfvande och bortkörande, icke allenast blifvit innom mindre stängfall förokat til 26 Tjegland, 9 Snesland 5 bandi:, utan äfven til bruk och körning mycket förbättrat, i ty at åkerjorden blifvit djupare och at man nu kan i en åka, kjöra ifrån ena ändan af åkern til den andra, utan at behöfva vända mer än en gång, i del ställd man, vid mitt tilträde, behöfde vända flera gångor pä en sådan sträcka, hvilket fordrade mera både tid och möda, så väl för kjörkarlen. som för dragaren, och fans då uti ingen åker ett enda dike, hvilka dock nu uti min tid blifvit upptagne, där de synts nödvändigast behöfvas. Af sidländt och stenbunden, samt med mosstufvor beväxt mark, som ej bär sä mycket gräs at det betalte bärgnings mödan, hade, genom dikning och gräfning, til åkerjord, som nu i circulation brukas, blifvit uparbetat, i kryddgården, eller gårdstomten, 2 Tjegland 3 Snesland jämte en stenbunden backe i höstas, som, genom djup gräfning, lerblandning och starkt gödande tilreddes til Pepparrots land, och blefvo tre sängar satte därmed, men 2 de öfrige äro ännu osatte i brist på rötter at sätta, dock böra de genast besättas i anseende til den myckna spillning som på dem blifvit lagd; Och i Prästbords ängen 2 Tjegland, 2 1 / s bandland, sä at hela Prästbordets jord, som nu brukas, dels til åker, dels til Linda, betar af 31 Tjegland, 3 Snesland, xl2 bandland utom ofvannämde Pepparrots land. Och har således Prestbordet, på min dryge bekostnad, vunnit en tilökning i Åkerjord af nära 9 Tjegland, och föröfrigt alla buskar och tufvor i sistnämde iing borthugne, icke blott på den gamla ängen, utan äfven på de trackter, som genom gärdesgårdarnes rättande och minskande från onödiga krokar, af utmarken blifvit til den samma inlagde; utom nödige diken i denna äng, äro ock rennelar uptagne, så at folket, som skola bärga densamma, nu kunna slippa, at, såsom förr, pulsa i vattnet til knäs, utan at på nära håll, hafva en plats at torka hö på i våta somrar. På en del af desse ofvan omrörde förbättringar har jag icke allenast laga syne-bevis, utan äfven i Loflige Härads Rättens utlåtande, Henric Erisson 3:tio Som Socknens fullmägtige genast med tacksamhet erkände sanfärdigheten af H e r r Kyrkoherden Ericssons upläste Memorial; så förklarade Herr Kyrkoherden, at han, af kärleks prof til en Församling, hvars Herde Han i 24 år varit, skänckte til Prästbordet alla efter närnde Memorial gorde upodlingar och förbättringar å

361 Prästbordets åker och äng, samt omkostningen med Husens flyttande til bättre beqvämlighet och utsigt vid Gården, och äfvenledes sine egne öfverflödige gärdes gårdar omkring Ladu- och Wedgården; — — — — — — — — — — — — — Således vara förrättad! intyga är och dag ofvan skrefne Anders Svedelius Th. D:r past, et p. Morens et Contr. llenric Ericsson Krång Lars Pehrsson N : M : Buspers Göran Andersson Krång Danil Olson Jugen Jons Olson Bos Lars Andersson

Alex. Em. öhman

Busper Anders Jönsson Mars Jöns Ersson Amus Anders Nilsson Mattz Lars Nilsso[nl Buslars Nills Nillson Bos Pehr Pehrsson L. Waxén Loc: Notar. Ur Solleröns

kyrkoarkiv.

Oscar etc. Wår ynnest etc. — — — Wi hafve låtit handlingarna i detta mål Oss föredragas, Och dä genom företedda handlingar samt af vederbörande myndigheters meddelade upplysningar blifvit utredt, att ifrågavarande kyrkoherdeboställe tillkommit dels genom socknemännens sammanskott af jord, dels genom enskilda köpeaftal eller öfverenskommelser, samt att skogstillgång erhållits vid storskiftet efter samma måttstock som för annan socknens jord, vid hvilket förhållande boställsskogens ifrågavarande afkastning författningsenligt ej må till annat ändamål, än dermed ursprungligen varit afsedt, användas, halve WI funnit skäligt att, med ändring af Skogsstyrelsens resolution den 13 December 1880 och beslut den 12 J u n i 1882 i hvad dessa beslut innefatta föreskrifter om användandet af skogsafkastningen annorledes än (ill boställets och församlingens byggnadsskyldiges behof, i nåder förordna, att behållna inkomsten af redan verkställd eller under indelningsperioden blifvande extra afverkning ä boställsskogen skall, efter afdrag af kostnader för skogens indelning och skötsel, öfverlemnas till kyrkorådet för i ut i lidess tillfälle till inköp af passande jordlägenhet eller frälseräntor sig yppar, förvaltas efter samma grund som för kyrkokassors medel är vedertagen, med rättighet för indelningshafvåren att under tiden åtnjuta upplöpandc ränta å de inflytande medlen. Hvilket WI Eder till kännedom och vederbörandes förständigande härigenom meddele, jemte det Utslag för klaganden utfärdas och skrifvelse i ämnet afgår till Wår Domänstyrelse. Stockholms Slott den 12 Oktober 1883. OSCAR /C. G. Hammarskjöld ang. besvär i fråga om disposition af skogsafkastningen å kyrkoherdebostället i Sofia Magdalena församling. Ur kungl.

kammarkollegii

samling

av kungl.

brev.

27.

Venjan.

Av arbetet: »Beskrivning öfver provinsen Dalarne», I I delen, I häftet, tryckt i Falun 1865, sid. 6 och 7 inhämtas rörande Ven jan s socken följande. Socknens namn hade man velat härleda antingen från den genom socknen framflytande Vanan eller från det gamla ordet venja, som betydde frodiga betesmarker. Båda kunde hava skäl för sig. Den senare härledningen skulle då hava avseende på den vidsträckta floddal, som Vanan mot sitt utlopp i Venjanssjön bildade, och som förmodades hava burit en ymnig gräsväxt medan den ännu legat i sitt ouppodlade tillstånd. Långt :illbaka i tiden omfattade Venjan en del av Mora sockens utskog. Morafolk hade efter hand fått kännedom om de goda betesmarkerna särdeles norr om nämnda sjö samt där anlagt fäbodar och med avseende å markens lämplighet börjat upptaga och småningom utvidga odlingar på den kring Vanan sig utbredande slätten. Vid vilken tid detta skett, visste man icke, n e n att dessa fäbodar redan under katolska tiden blivit förvandlade till fasta bostäder för en från Morkarlby utflyttad befolkning, kände man med visshet. — Av ett bland kyrkans handlingar förvarat och av konung Karl IX utfärdat brev, daterat Säter den 19 december 1607 J), funne man, att Venjaisbyn, såsom bygden på Venjanssjöns norra strand då kallades, samma år avsöndrats från Mora och blivit eget pastorat med på stället sittande kyrkoherde. Genom nådigt brev den 12 december 16082) förordnades, att de söder om Venjanssjön belägna byarna Kettilboda (Kettbo) och Givunda skulle avsöndras från Mora och jämte Öje by i Malung läggas till Yenjan. Aret därpå eller 1609 återgick emellertid Öje till Malung, dit byi ännu hörde. Dessa anordningar stadfästades ytterligare av konung Gustaf II Adolf genom nådigt brev den 28 januari 16243). Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har för Venjans pastorat fastställts genom Kungl. Maj:ts resolution den 12 maj 1917 att gälla från och med den 1 maj 1918 till och med den 30 april 1938; och utgöres prästerskapet i pastoratet enligt samma resolution av kyrkoherde och komminister, vilken senare skulle vara bosatt i Landbobyn å plats, som Kungl. Maj:t komme att framdeles bestämma.

Löneboställe. Genom löneregleringsresolutionen är till prästerskapets avlöning anslagen, bland annat, avkomsten av kyrkoherdebostället. x

) B i l . 1. ) B i l . 2. 3 ) Bil. 3. 2

363 Kyrkoherdebostället. Genom ovannämnda nådiga brevet den 19 december 1607 (bil. 1) förordnades, att bönderna i Venjansbyns bygdelag skulle åt prästen i Venjan »upbygga honom på en läglig platz en stufwu, et wistehuus et stegerhuus, en korn- och en höölada, et fähuus; såsom ock hielpa uprödia honom till Slog och Åker effter som lägligheten kan medgifwa så at han kan blifwa behållen derpå». I förberörda nådiga brevet den 12 december 1608 (bil. 2) förmäles, »at effter uti Wenjans by Sockn i Österdalarna är ringa ägor til Prästebordet och synnerligen med Eng; Derföre så hafwe wij af Gunst och Nåde undt och effterlåtit, som wij ock nu med detta wårt öpne Bref mine och effterlåte, at den Allmenningen, som emellan Mora Sochn och der är, må här effter brukas under samma Prästebord till Eng 1 )». I början av 1600-talet upprättades på biskopen Johannes Rudbeckii föranstaltande förteckningar rörande församlingarna i Västerås stift. Dessa förteckningar, vilka voro avsedda att företes vid blivande visitationer inom församlingarna, voro synnerligen omfattande och innehöllo, bland annat, uppgift om de ecklesiastika boställenas ägor m. m. — Av den för Venjans församling upprättade förteckningen, vilken tillkommit år 16212), inhämtas, att prästbordet blivit »aff sochnen tillagdt», att dess åker kunde besås med omkring 3 tunnor och att bostället hade ängsmark, som lämnade en årlig höavkastning av vid pass 6 lass »och ther till någre myrslogar i skogen.» Prästbordet hade därjämte skog och mulbete i »store skogen medh dhe andre» ävensom en såsom utj ord redovisad »myreslogh på Rogsiöskogen kiöpt aff Morekarlarne för sextio dhr anno 1629 3 ). Åren 1631 och 1642 upprättades särskilda med förenämnda i huvudsak likalydande förteckningar av innehåll bil. 5 och 6 närmare utvisa. Uti instrumentet över en den 14 oktober 1682 skedd uppmätning av prästbordets åkerjord redogöres för samma jord på sätt av bil. 7 närmare framgår. Vid den 12 december 1682 hållet laga ting i Morkarlebyn med allmogen i Mora och Vonians socknar förevar tvist angående bättre rätt dels till mark och hus i den s. k. Tannsjö- eller Tandsjötäkten och dels till röjningar, belägna vid gränsen mellan Venjans och Lima socknar. I denna sak utlät sig häradsrätten genom dom samma dag sålunda: »Hwadh sahl. H. Matzes (kyrkoherden Matthias Olai Lexandensis) Enkia och arfwingar bewijsa fasta på uthj hans nampn uthaf denne strijdige Tansiötächten sampt dhess fäbode x ) Härav framgår, att vid tiden för utfärdandet av berörda nådiga brev prästbord redan funnits i Venjans socken. Av protokollet över den 28 j u n i 1764 hållen visitation i Venjans församling inhämtas, att pastor »wid den nu för h ä n d e r warande L a n d t m ä t a r e förrättningen» med åberopande av nådiga brevet den 12 december 1608 framställt anspråk på att allmänningen emellan Mora och Venjan skulle tillfalla prästbordet. — Av visitationsprotokollet framgår, att den genom det nådiga brevet gjorda upplåtelsen dåmera varit föremål för tvist. 2 ) Bil. 4. 3 ) Sistnämnda anteckning har uppenbarligen tillkommit efter förteckningens upprättande.

364 huus, det till står inthet Rätten att taga ifrån dhem uthan Sochnen må sökia dhem dher om lagligen vid högre Rätt om dhem så behagar. Men hwadh deel dhe inthet kunna wisa fastebref på håller Rätten skiähligt at dhe sådant till Prästebohlet afstå, Hwadh dhe Kodningar widkommer som Leijmaboerne in på Wenians Sochns mark optagit hafwa förr än bägge dhesse Sochnar med wisse råer blefwe skilde, och, sedan Weniansboerne in på dheres Sochne mark hafwa optagit, det håller Rätten så före att sådant måtte komma det gemene bästa till uthi Sochnen och icke under någons enskyllte förswar, och således Sochnen äga macht at disponera dher om till dess gagn och bästa, så frampt sahl. H. Matzes Enkia och arfwingar icke hafwa tillförende förmått sig domb dherpå; dock så at Sochnen betahler förbexle Enkia och arfwingar hwadh sahl. H. Matz kan hafwa dher på kostat med oprödiande och ophäfdande effter godha mäns ompröfwande, hwilka Kodningar sedan skola höra Prästebohlet till 1 ). Efter vederbörligt förordnande ägde syn och rannsakning rum den 2 juni 1684 rörande fäbodarna vid Tansjön m. m. på sätt framgår av bil. 9. Löneregleringskonventionen för pastor i Venjan den 26 april 1687 lämnade jämväl upplysning om sättet för prästbordets tillkomst genom föreskriften i dess 6:te punkt att två »längst bort belägna byar» (Kettilbo och Gävunda) skulle till pastor årligen giva 8 lass hö, så väl i stället för dagsverken som ock i anseende därtill att »de intet contribuerat till prästerskapet». Vid laga ting den 14 december 1688 gjorde Venjansborna — under framhållande att de »icke allenast hade gifuit till prästebohlets förbättrande 2 snesl. jordh hvardera, uthan och en kiöhlsloga af ungefähr 24 lass höö årligen, som dhe hvart åhr af bärga och framföra åth kyrckioherden» — framställning, att »Gefvande- och Kittilsboboerne», vilka till prästbordsjorden »als intet hafva contribuerat», måtte förpliktas betala utlagorna för den jord, Venjansborna sålunda givit till prästbord. Saken lämnades av häradsrätten »till vijdare öfverläggning 2 )». I en jämlikt nådigt beslut den 31 augusti 1695 angående utarbetande av ett s. k. prästverk för Kopparbergs län upprättad, av pastor i Venjan Andreas Hellenius den 23 oktober 1695 underskriven handling redogöres för kyrkoherdebostället på följande sätt: »Prästebordet är af Sochnen, när de fingo sin egen här boendes präst, sammanskutet af bara torra sandiord till 24 tiägland, der på kan uthsädet blifwa stundom 3 t:r stundom något meer efter som trädet kan falla till hvart 5:te åhr; och blifver merendels samma åker besådd med blandsäd, som mast är der till tienligh och dugeligh. — Höbordet är så ganska swagt och älendigt, beståendes af bara kärrotte och siuka myreslogen, och kan blifwa till 12 ä 14 lass efter som åhrswäxten kan wara, hwilken sloga med största beswär, omak och omkåstnad kan afslåås, och om winteren heemföras.» Vid en den 19 september 1714 hållen allmän sockenstämma med Venjans allmoge uppläto socknemännen till prästbordet, på sätt närmare framgår av bil. 11, 9 små lindor med därtill lydande »hagtiegar». x 3

) Bil. 8. ) Bil. 10.

365 Angående lagfart å sistberörda fång, se bil. 12. Enligt inventarium av den 31 januari 1697 och visitationsprotokoll av den 28 juni 1764 hade pastor kvarnställe i Krägga å. Av kyrkoherden i Venjan Hans Lindblad företagen uppodling uppmättes den 19 oktober 1784, på sätt av bil. 13 närmare inhämtas. Samma uppodling, vilken lämnats såsom säkerhet för en Lindblads skuld till Venjans kyrkokassa, inlöstes efter Lindblads död av Venjans kyrka och skulle disponeras, såsom av bil. 14 framgår. Venjans kyrkoherdeboställe upptages i nu gällande 1825 års jordebok såsom Prästebordet Va mantal krono. I Kopparbergs läns lantmäterikontor har utarbetats följande

»Memorial rörande ecklesiastika boställen inom Vänjans socken. Den vid uppläggande av jordregistret för Vänjans socken av vederbörande länsstyrelse upprättade förteckning enligt formulär K upptager endast ett ecklesiastikt boställe inom socknen, nämligen Kyrkoherdebostället. Detta boställe har i jordregistret uppförts på ett upplägg under benämningen Vänjans kyrkoherdeboställe Nr 1 (reg. nr l1) och utgör enligt jordregistret en fastighet om 205,346 kappland reducerad inägojord. Vänjans socken har fordom utgjort en del av Mora socken. Genom ett kungligt brev av år 1607 avsöndrades emellertid byarna på Vänjanssjöns norra strand till ett eget pastorat, vilket året därpå tillökades med de söder om samma sjö belägna trakterna. Kyrkoherdebostället har fått sitt ägoområde bestämt vid följande lantmäteriförrättningar. Vid är 1854 verkställt storskifte å inägorna i socknen erhöll bostället för i revboken upptagna 249 snesl. 0.4 5 bandi, reducerad jord inägor dels i Västbygge by, dels ock i Tansjö fäbodar. Berörda i byn belägna ägor hava ingått i ett åren 1905—1910 verkställt och år 1913 fastställt laga skifte å alla ägorna till Västbygge skifteslag. Vid detta laga skifte erhöll bostället under litt. A med innehavet till delningsgrund följande ägor, utlagda i 3 skiften: Tomter, åker och dylikt Ang och odlingsmark Impediment

4.7240 hektar 23.0850 » O.i900 »

Ovannämnda, vid 1854 års storskifte utbrutna ägor i fäbodestället Tansjö innehålla 5.29 13 hektar äng och 2.14 89 hektar impediment. Aren 1858—59 verkställdes storskifte å Vänjans sockens skogsmark. Storskiftet fastställdes år 1862. Därvid utbröts under litt. E åt bostället

366 1) hagar och backar bland inägorna samt stängfång vid Näsänget, tillsammans utgörande 7.8068 har avrösn. jord 2) hemskog om 230.8589 » > och 43.4 104 har imp. 3) fäbodeskog * 491.5218 » » > 620.4109 » » Summa 730.1865 » » » 663.82 18 » »» Dessutom finnas inom boställets skogsområden enligt byadelningsbeskrivningen s. k. myrslogar. Arealen av dessa myrslogar utgör 114.6190 hektar. Vid det år 1870 fastställda storskiftet å Lima sockens inägor upprättades bland annat 'Beskrivning till kartan över graderade slogar inom Lima socken, tillhöriga litt. Y, Wenjans Pastorsboställe' och har å nämnda karta tecknats: 'Desse slogar äro tilldelta Wenjans Pastorsboställe'. Enligt berörda beskrivning innehålla dessa slogar 27 revar 61 stänger eller 2.433 8 hektar. Vid storskiftet byarne emellan av Lima sockens skogsmark, fastställt år 1871, erhöll bostället för berörda slogar i Lima socken särskild skogsmark under litt. Y. Denna ägolott innehåller i areal enligt storskifteshandlingarna avrösningsjord 31.3574 hektar impediment (berg, myr och vatten) 11.9799 » Dessutom finnas inom ägolottens gränser 13.5 22 5 hektar myrslogar. Enligt Kungl. kammarkollegii beslut den 6 mars 1919 skola dessa, inom Lima socken belägna, med litt. Y betecknade åbolotter redovisas i jordregistret för Vänjans socken såsom ett åbolotten Vänjans kyrkoherdeboställe tillhörande fäbodeställe. Enligt förestående utredning innehåller ifrågavarande boställe, förutom inom dess gränser belägna myrslogar, följande arealer: Tomt, åker och dylikt Äng (slog) Skogsmark Impediment

4.7240 hektar 30.8101 » 761.5439 » 678.11 o i » Summa 1475.2181 hektar.

Beträffande ovanberörda inom boställets ägoområden belägna myrslogar må antecknas följande. Vid det allmänna storskiftet å Vänjans socken åren 1852—62 överenskoms vid sammanträde den 22 augusti 1855, att 'hvar och en bibehålies vid sin nu innehavande slog orubbad uti 50 år efter storskiftets slut'. Man tycks vidare hava beslutat att, ehuru av nådiga brevet den 17 augusti 1804 torde framgå, att myrslogar, vilka ansågos likställda med obesutna hemmansdelar, skulle inlösas efter 20 år, socknen hos Kungl. Maj:t borde anhålla, att lösningsrätten å myrslogarna finge utsträckas till 50 år efter storskiftets slut.

367 H u r u v i d a dylik f r a m s t ä l l n i n g gjorts, kan h ä r ej u t r e d a s . N å g o n i n l ö s n i n g av d e å b o s t ä l l e t s s k o g s m a r k b e l ä g n a m y r s l o g a r tycks, så vitt h ä r k u n n a t u t r e d a s , ej hava s k e t t . T i l l b e l y s n i n g av frågan om s a m m a m y r s l o g a r m å vidare a n t e c k n a s , a t t laga skifte åren 1905—1910 övergått V ä s t b y g g e b y s skogsmark, till vilket skifteslag b o s t ä l l e t h ö r . Vid d e t t a laga skifte, u t i vilket b o s t ä l l e t s skogsm a r k ej m e d t o g s , b e t r a k t a d e s m y r s l o g a r n a i n o m skifteslaget i övrigt s å s o m t i l l h ö r a n d e de h e m m a n , i n o m vilka d e lågo. I fråga om m y r s l o g a r n a i n o m L i m a socken h a r K u n g l . Maj:t i n å d i g t b r e v den 8 april 1870 g o d k ä n t 'att varje j o r d e g a r e , som i n n e h a d e m y r s l o g a r p å skogsmark, vilken g e n o m skiftet tillfaller a n n a n m å t t e b i b e h å l l a s i o r u b b a d b e s i t t n i n g deraf i n o m tjugu år efter storskiftets slut, m e n derefter vara s k y l d i g a t t af s k o g s m a r k e n s egare taga lösen efter m ä t i s m a n n a o r d o m ' . S å v i t t h ä r k u n n a t u t r e d a s , h a r dylik i n l ö s n i n g ej s k e t t i fråga om m y r s l o g a r n a i n o m b o s t ä l l e t s s k o g s m a r k i L i m a socken. F a l u n i l ä n e t s l a n t m ä t e r i k o n t o r d e n 23 februari 1926. Arthur Price assistent.»

URKUNDSBILAGOR. 1. Wij Carl den Nionde med Gudz Nåde Swerjes, Giöthes, Wändes, Finnars, Carelers, Lappars i Norrlanden, de Ca janers och Esters i Lifland Konung: Giöre witterligit, at efter Wij hafwa förnummedt at uti Mora Sochn är et Bygdelag, som kallas Wenjans byn, wid pass fyratio Bönder, som bo Sex store Mihl ifrån Kyrckian, och få sällan eller aldrig höre Gudz Ord. Derföre efter wij af Gud Alzmächtig äre förordnade till en Regerande Konung och öfwerhet öfwer detta Konunga Riket Swerje, så bör oss icke allenast uti timmelig måtto sökie wåre undersåtares gagn och wälfärd, det wij efter wår yttersta förmögenhet och bäste förstånd, som Gud oss gifwit hafwer, giöre wele; utan ock jämväl det som förnämligast är hielpe och befordre till deras ewiga Siäls Salighetz wälfärd, så mycket oss kan stå till giörande, och Gud will gifwa sin Anda och Nåde till. Derföre medhan för:te Bygdelag sällan eller få resor få höra Gudz ord, så hafwa wij stadgat och ordinerat at de efter denna dag skole hafwa deras egen kyrkioherde, och skall han blifwa besitten och boendes hos dem, och underwisa dem i Gudz ords sanne, rene och oförfalskade lärdom, grundat uppå Propheternas och Apostlarnas skrift utan all Menskelig updichtad påfund och bijlärdom. Och wele wi försörja för:te Predikant med et nödtorftigt underhåld der han sin födo i för:te Bygdelag upbygga honom på en läglig platz en stufwu, et wist-huus, et stegerdiuus, en Korn- och en höölada, et fähuus; såsom ock hielpa uprödia honom till Slog och Åker efter som lägligheten kan medgif:a så at han kan blifwa behållen derpå. Annat underhåld skall han utaf oss, som tillf orene är förmält, bekomma, så att han för fattigdom skull icke skall nödgas at öfwergifwa för:bte Församling. Wij wele ock hafwa förährat för:te Bygdelag tu skippund Koppar till en Klocka, så at de kunna der af förnimma när som han achtar hålla Tidegårdar och förkunna Gudz Ord, och utdela Herrans Nattward. Deslikast wele wij ock hwar lägenheten kan finnas, at der kan uptages flere hemman utaf Åålmarken, sko^ och skiul, så skole de samma som det giöre wele, hafwa Sex Åhrs

368 frihet som deras arbete der nederlägga wele, och sedan efter måtteligheten skattläggias, och ewärdehn ni ute för deras och deras Barns Arf och egit till ewärdeliga Ägor. Och efter det, at den Predikant, som i Mora nu är, hafwer haft för:te Bygdelag till för:te Mora Kyrckio; Så förbiude wi honom här efter intet befatta sig med för:te Wenjans by, aldenstund han dess förutan nog hafwa at beställa med den församling, som honom betrodd är. Befalle fördenskull wår Ståthållare Carl Bonde, wår fougde Jöns Danielsson och Hederlig och wällärd wår tro undersåte och Superintendent Mester Olof Erici, at de så ordinera och läge, såsom detta wårt bref lyder och innehåller; Som är först at för:te Mester Olof tilskickar en wällärd Man, som är deras Siälsörjare och Kyrckioherde. Den näst wår Ståthållare Carl Bonde och wår Befallningzman Jöns Danielsson at de håller för:te Bygdelag till, at de uppbyggia så många huus, och uprödia så mycken Åker och Slog som måst möjehtt wara kan, der för:te Kyrckioherde kan hafwa sit huus och hemwist. De tu skippund Koppar skall ock förb:te wår Ståthållare Carl Bonde utan någon gensäjelsse för:te wåra undersåtare uti för:te Bygdelag bekomma låta, efter som wij ock et särdeles brev tillskrif :t hafwe. Gifwit och skrifwit på wår Gård i Säter d:n 19 Decembris Åhr 1007. CAROLUS. Ur Västerås

domkapitels

arkiv rörande Venjans

pastorat.

2. Wij Carl den Nionde, med Gudz Nåde Swerjes, Giöthes, Wändes, Finnars, Carelers, Lappars i Norrlanden de Cajaners och Esters i Lifland K o n u n g ; Giöre witterligit, at efter uti Wenjans by Sochn i österdalarna är ringa ägor till Prästebordet och synnerhn med E n g ; derföre så hafwe wij af Gunst och Nåde undt och efterlåtit, som wij ock nu med detta wårt öpne Bref unne och efterlåte, at den Allmenningen, som emellan Mora Sochn och der är, må härefter brukas under samma Prästebord til Eng. J lika måtto, efter der är ock ringa Mantahl i Sochnen, derföre så wele wi at desse efterskrefne Tre Byar, emellan för:te öster- och Wäster dalarna liggiandes, som äro öjes by, Kiettilboda, och Giäfande, mage efter denna dag liggia med all deras Rättigheter till för:te Wenjans by Sochn. Förbiude fördenskull här med wåre Befallningzman samt fougter i för:te Dalar, som nu äro, eller ock här efter förordnade blifwa, at tillfoga förete Wenjans By Sochns Boar här emot hinder eller förfång i någon måtto. Der alle, som för wår skuld wele och skolla giöra och låta, mage weta sig at efterrätta. Af Stockholm d:n 12 Decembris Åhr 1008. CAROLUS. Olof Olofsson. Ur Västerås

domkapitels

arkiv rörande

Venjans

pastorat.

3.

Wij Gustaf Adolph med Gudz Nåde, Swerjes, Giöthes och Wändes Konung, Storfurste till Finland, Hertig uti Estland och Carelen, Herre utöfwer Ingermanland; Giöre witterligit, at oss wår undersåte och Kyrckioherde uti Wenjan Ährlig och wällärd Carolus Laurentii uti underdånighet hafwer praesenteret et wår älskel: Högt:de Sal. Herrfåders, Högberöml. i Åminnelsse, Konung Carls bref, daterat Stockholm d:n 12 Decembr: Åhr 1008, på en Allmänning, hwilken Högt:de K. K. M : t t under Prästebordet lagt hafwer. Desslikess Tre Byar, Nernhn öijess by, Kiettelboda och Giäfwande, at de under samma Wenjans Sochn liggia och lyda skole med all deras Präst-Rättighet, så wäl som ock wår der å gifne Confirmation, daterat Stockholm d:n 20 J u n j 1013, och der hos ödmiukehn bedit om wår Confirmation. Så hafwe wij fördenskull af Gunst och Nåde, såsom ock på det at för-

369 samlingen der sammastädz med Gudz Ord må försörgd warda och deras Siälesörjare underhållen, nådigst undt, confirmeret och stadfäst högstbrte wår Älskel. K. Herrfaders, så wäl som wårt eget confirmations Bref uti Alle sine puncter och artikler, undantagandess den By, öjes by, hwilken här efter der under icke liggia skall. Förbiude fördenskull allom dem som oss med hörsamhet och lydno förplichtade äro at giöra el:r tillfoga be:te Carolo Laurentji här emot hinder el:r inpass i någon måtto. Datum Malungz Prästegård d:n 28 Januar. 1024. GUSTAVUS A D O L P H U S . Uf Västerås domkapitels

arkiv rörande Venjans

pastorat.

Then christeliga försambling uthi Wenian i östredalerne, sampt hennes tienare, egor, inkompst och utgifft anno d. 1021. Prestebool aff sochnen tillagdt Åker kan såås vidt tre tr Engh vidh pass sex lass — 0 och ther till någre myrslogar i skogen. Skoogh och mulebeet store skogen medh dhe andre Uthiordh 0 itt myreslogh på Rogsiöskogen kiöpt aff Morekarlarne för sextio dhr—OOdhr. anno 1029.

3 Ur Venjans

kyrkoarkiv.

5. Then Christeligha Församling vthi Wenjan i östra Dalarne. Sampt hennes Stoorheet, Tienare, äghor, inkomst och vthgifft. etc. Anno D. 1031.—2 Martij. Prästebord, aff Sochnen tillagdt Åker. Såås til tree tunnor — 3 Eng. till sex lass 0 och ther til någre mijreslogh i skogen Fiskewatn. i Åån och siön mz andre Werkestelle. — 0. Quarneställe. Becken wid Stickeheeden Skogh Mulebeet. i [ Ht°°re s k o g e n m z \ andre Vthjord. — 0. ett Mijreslogh penn Kappelansbord Klockarebord Stommor

på Råghsiö skogen kiöpt aff Morekarlarne för sextio d :r 00. — 0 — 0 — 0

Episcopus Johannes Rudbeckius mp Praepositus Olaus Rettvicensis Pastor Israel Andreae Rettw. Notarius Olaus Achatij Salem. Cap. not. Ur Västerås 1954 28

domkapitels

handlingar

ser. F. 24

370 6. Then Christeligha Församling vthi Wenian i östredalerna Sampt hennes Stoorheet, Tienare, äghor, inkomst och vthgifft. etc. Anno D. 1042 then 18 Februarij förbätrat å prox: visit, thet som antecknat är. Prästebord, aff Sochnen tillagdt Åker. Kan såås wedh — 3 t : r nu tilladt 100 snesland Anno 1040 Eng. sex lass och thertil någhre Mijrslogher af Kettilbo och geffwande ladhes til A:o 040 — 4 lass Hårdewaldz slogh och 4 lass Mijreslogh medh andra Werkestelle. 0 Quarneställe. — 0 ?r k °. g v \ Store Skogen medh andre Mulebeet. f Vthjord. E t t Mijreslogh på Roghsiöö skoghen köpt aff Morekarlarna för 00 D:r A:o 029. Ur Västerås domkapitels

handlingar.

7. Åkren till prästbordhet lydande oprefwat d. 14 Octob. A:o 1082 1.) Uti Lostlz gärdhe: E t t stycke å 5 3 2.) Uti Pär Matts gärdhe 2 stycken (1) dhen Wästeråkren å 0 (2) dhen österåkren å 8 7 3.) Uti Jugas gärdhe 2 stycken (1) dhen wästeråkren å 0 7 (2) dhen österåkren å 15 8 4.) Uti Norr Larls gärde 2 stycken (1) dhen nörre åkren å 20 (2) dhen södre åkren å 56 2 5.) Uti Söder Larlsgärde 2 stycken (1) dhen wästeråkren å 31 (2) dhen öster eller herbergz åkren å . . 20 0.) Bredewih och kringhom prästgårdhen å 01 2 Anno 1683 d. 18 Februarij öfwer sågs ofvanstående inventarium dome(sticum) och befans så wara som omtalat är. Gustavus Elvius Ur Västerås domkapitels arkiv rörande Venjans pastorat. 8. Anno 1682 den 12 decembris på laga ting i Mohrkarlebyn medh allmogen af Mohra och Wenian sochnar, sampt Särna, Jdre och Hedhe bygdelag, närvarande befallningsmannen välb:dde Gustaf Toilet, häradsskrifvåren v ä l h t Johan Plantin, sampt nämbdhen etc. Wenians sochns lensman Lars Sigfredsson angaf huru såsom fordom pastoris dher sammastädes sahl, H. Matthiae Enkia och arfvingar sökia till at uthstängia dhess prästebohl ifrån den del af Tannsiötächten sampt dhess fäbodar, som han förmehente med all rätt höra under prästebohlet, och till at bevijsa sådant ingaf han

371 en skrifftelig relation dheröfver, verificerat af dhem med nampn och bomärkien, som sine deelar uthi ofvanbe:de Tannsiötächten såldt hafva såsom Lars Peer och Jon Larssöner, hvilka hafva betygat dhe förbe :de sina andelar uthi Tannsiötächten sampt fäbodehusen till den ändan hafva förundt sahl. kyrkieherden II. Matz att sådant skulle höra prästebohlet och icke honom enskylt, till 14:dr k m : t t skulle dhe dherföre hafva, men eij mehr än 8:dr bekommit uthaf då varande lensman sahl. 11. Matzes hustrus broder, sahl. Nils Carlsson, som han af Jfvard Bondesson hade opburit och till sochnenes tarfvor skulle användas. Boen Nils Olaffsson och Matz Nilsson i Weinans byen hafva gjordt en sådan berättelse om dhe och med nampn och bomärkien hafva underskrifvit at dheras sahl. föräldrar Olof Nilsson och Nils Matzsson ägde en .del i Tannsiötächten, som sahl. kyrkieherden H . Matz ungefehr för 30 ahr sädan skall dhem med trug aftagit, effter som och heela byen skall hållit med honom i den mehningen, at det skulle blifva prästebohls ägor och icke II. Matzes egne och skall fuller H. Matz Iofvat dhem dherföre 10:dr km:t, men dhe icke mehr än 8:dr bekommit. Förb:de Olof Nilsson skall dä varit kyrkoväriande, men blifvit af sahl. II. Matz af sätter, dherföre at han förnekade honom sin deel i tächten. Lijni Jon Andersson och K n u t Andersson hafva onder dheras nampn och bomärkien en sådan berättelse skriffteligen låtit författa, at deras sal. morfader Litter Olof Nilsson hade fäbodar både uttij Sääl och ved Tannsiön, sahl. II. Matzes antecessor och svärfader sahl. II. Carl hade allenast fäbodar i Sääl och när beeten i Sääl fattades om sommaren för sahl. H . Carls boskap, så skall Litter Olof hafva tagit prästeboskapen till sine fäbodar vid Tannsiön dher ymnigheet var. Och när således sahl. II. Carl fick insteg dher skall han hafva kiöpt half va stugun och half va stegerhuset af be:de Litter Olof, iämwäll sjelf låtit sig opsättia ett fähus, sampt opbruka någon deel, hvilken hans arfvingar tillijka medh de kiöpte och opbygde husen sedan efter honom ärfde. Och alldenstundh sahl. II. Matz för dhen godhe lägenheten skuldh skall fattat behag till böndernes ägor dher uthi Tänsjötächten, som dhe hade dher opbrukat, altså skall han hafva trängt dhem dherifrån ehvad dhe ville eller eiij, såsom ofvanbe:de Lijn Jon Andersson och hans broder K n u t berättade dheras fader sahl. Anders Larsson och morbroder Peer Olofsson vara skiedt, hvilka hvardhera skola hafva dher ägt ett lass sloga, öster om fäbodehusen, sampt med halfva stugun och halfva stegerhuset emot sahl. H . Carl, såsom ofvan förmählt ähr, och altsammans uthan sahl. H. Matz dhem if råntagit uthan någon ringesta penning eller penningsvärde, som dem aldrig förr än nu i nästledne sommars skall af sahl. II. Matzes arfvingar igen tillbudne varit, då de hörde at be:de arfvingar ville behålla sådant för dheras eget och dhe dherföre ville hafva sine slogar sampt huus igen, icke förr annat, kunnandes tänkia än at sådant allt skulle höra prästebohlet och ingaledes sahl. H. Matz till såsom hans eget. Och at en gatu skall tillförende varit stängd emillan dheras tächt och den deel sahl. H . Matz har tagit fasta på, hvilken gata sahl. II. Matz skall förslagit och alltihoop under en tächt lagdt, begiärandcs at samma dheras deel måtte under prästebohlet försvaras dijt han aldraförst ähr tagen och ägnad. Jon Erichssons, Erich Olofssons, Erich Hanssons, Anders Larsson och Nils Carlssons i Weinan skriffteligen relation under dheras nampn och bomärkien om Tansiotächtens situation var denne at be:de Tansiötächt skall liggia nästan mitt uthi dhe myrslogar som komme prästebohlet till, hvilka myrslogar pastor slår hvart annat åhr, det ena åhret de slogar som ähre söder om be:de tächt och det andra åhret dhe som ähre norr om tächten. Och den som äger fäbodar i Tansiötächten hafver ingen annan uthväg uthan han måste med boskapen gå vall uth med pastoris myrslogar och altså off ta på dhem beetar. Och att sail. Matzes arfvingar hafver dheras myrslogar öster om Tansiötächten, dher ingen beet ähr eller boskapen gå kan, emedan dher ähr bahra siuka måssen, Skall och pastor ingen uthväg och lägenhet hafva med sin boskap om sommaren, hvar han icke får fäbodar i Tansiötächten, dher som prästebohlets äng eller sloga ähr. Sidst berätta lensmannen Lars Sigfredsson, Jon Ericksson, Erik Olofsson, Erich Hansson, Nils

372 Carlsson, Anders Larsson och Lars Andersson under dheras nampn och bonärkien, at när synen och råskildnaden skedde emillan Wenian och Lijma sochnar hafver hvardera opgiordt röd(n)inger in på hvar annan, dhem hvardera fick behålla som inom dheras rågång var och det som innom Wenian sochn kom skall ännt kallas rödningen. Widh förbe:de rödning skole och Lijmaboerna hafva hafft sin blaster och dher ett litet hässiegolf optagit. Alt detta skall sahl. H. Matz tagit åt sig och vid det lilla hässiegolfvet /:eller halfva lassängiet:/ skall han hafva än opröiiat ett lassängie vid pass, hvilket allt hans arfvingar ännu villia kiänna åt sig, dleröfver sochnen begierer tingsrättens omdöme. H ä r emot framgåfvos mehrbe:te sahl. 11. Matthiae enkia och arfvingar några bref och fasta såsom särdeles ett köpebref daterat Weinan den 8 januarij A:o 1053 lydandes att sahl. H. Matz hade liöpt af Peer, Jon och Lars Larsöner i Wenians byen dheras andeelar i Tansiöfäbode tächten för 14 dr km:tt, hvilket. den 12 januarij 1055 var tridie resan å tinget cpbudit, såsom annotationen dher uthanpå uthvijste. Förbe:de Lars Larsson invände sig och dhe andra tvenne nembl. Peer odi Jon, inthet hafva i den mehningen såldt dheras delar i Tansiötächten, at sahl. H. Matz skulle behålla dhem för sin egendomb, uthan det skulle lyda prästebohlet t i l . Och ehuruväll han sampt dhe andra två skulle hafva i betalning 14:dr km:t.t så hide dhe lickväll icke mehr dher på opburit än 8 d:r km:tt. Utaf då varande lensman sahl. Nils Carlsson som var sahl. H. Matthiae effterlåtne enkias broder, dhem han hade inne hoos sig uthaf dhe penningar, som Jfvarcl Bondesson hade uthlagdt, för det han skulle slippa soldaten /: såsom detti också be:de Jfvärds broder Tord Bondesson nu bevittnade:/ och han mehnte komma sochnen till men icke sahl. H. Matz. Sedan framlade sahl. H . Matzes arfvingar ett tingsrättens fasta af den 13 februarij A:o 1050 af innehåldh at sahl. H . Matthiaes hade kiöpt af Olof Nilsson om Nils Matzsson i Weinan en tächt väster i Tannsiön, sampt ett gammalt fäähuus lör sädh och penningar inalles beräknat till 10 d:r knv.tt. Lensmannen Lårs Sigfridsson å sochnens vägnar replicerar Tansioötäckteii liggia så godt om mitt uthj dhe slogar, som kommo prästebohle till, och höll för obilligt att sahl. H . Matzes arfvingar skulle, emoth dheras opsåth, som dheras dealar på inthet annat sätt skola hafva afstådt uthi Tansiötächten och fäbodarne, än at dhe skulle lyda prästebolet till och icke kyrkioherden enskijllt, villia dhem sig tdlägna, ty hvar hans sochnemän icke hade hafft dhe tankar åt sådane af sahl. K. Matz kiöpte och tillgrepne ägor uthi Tansiötächten och fäbodehuus skulle eväideligen lyda prästebohlet till, så hade dhe icke häller rödiat vägen och bygdt broar dijt, åt sahl. H . Matz mindre gjordt dher något dagsarbete på fäbodehusens reparatim, som han sade skiedt vara. Jon Andersson i Wenians byen protesterade hårdt emot sahl. H. Matzes arfvingar om sin del i Tansiötächten, säijandes hvarken hans fader eller sine svågrar, icke häller dheras barn hafva dher på nutit en halföre eller dhess värde och dherföre begiärade at få sin andel igen. Uthi denne saak blef så afstgdt, at hvadh sahl. H . Matzes enkia och arfvingar bevijsa fasta på uthj hans nampa uthai denne strijdige Tansiötächten sampt dhess fäbode huus, det tillstår inthet rätten att taga ifrån dhem, uthan sochnen må sökia dhem dher om lagligen vid högre rätt om dhem så behagar. Men hvadh deel dhe intet kunna visa fastebref pé håller rätten skiähligt, at dhe sådant till prästebohlet afstå. Hvadh dhe rödningar vidkommer, som Leijmaboerne in på Wenians sochns mark optagit hafva, förr än bägge dhesse sochnar med visse råer blefve skilde och sedan Weniansboerne tillfälle så väll som Lijmaboerne det Weinansboerne in på dheras sochnemark hafva optagit, det håller rätten så före, att sådant måtte komma det gemene bästa till uthi sochnen och icke under någons enskyllte försvar och således sochnen äga macht at disponera dher om till dess gagn och bästa, så frampt sahl. H. Matzes enkia och arfvingar icke hafva tillförende förmått sigh domb dherpå, dock så at sochnen betahlar förbe:de enkia och arfvingar hvadh sahl. TT. Matz kan hafva dher på kostat med oprodiande

373 och ophäfdande effter godha mäns ompröfvande, hvilka rödningar sedan skola höra prästebohlet till. Till visso under min egen handh, nampn och vahnligc signete. Actum ut supra. Magnus Peersson (Sigill) Ur Venjans kyrkoarkiv. 9. Anno 1084 dhen 2 J u n i i woro wij wndertechnadhe kalladhe och aff W ä l h t t Befallningsmannen förordnadhe på en syyn och ransakningh widh Tändsiön om dhe fäbodar, sampt dher til lydande techt och muulbeet som tvistas om emellan Sal. I I : r Matz arfvingar och Wenians Sochen; antingen sådant skall lyda wnder prästebordet eller intet. Så hafwa wij i folier af Häradz Tings domen gifven i Mohra A:o 1082 d. 12 Decemb. samtoch af dhe skääl som dher å begge sijdor framwijstes, detta ärendet på bäste sättet som skee kunde skärskodat och ransakat, som här effter föllier. 1.) Först kunde wij intet annat förmärckia än at Tänsiö fäbodarne woro bygde på en allmenningh wnder Sochnen och prästbordet lydande, när inn emoot Tänsiö holmen, dher som Rååstenen wprättat är emellan Wenian och Lijma Sochen; dher af slutandes att Sochnen eger dhet samma fääboo stellet, och således ingen annan må dher byggia och boo, än som Sochnens warandhe präst och Sielesöriarn, för huilken ordsack twifwels wthan Sochnebönderne, som dher fordomdagz hafft sitt. arf, hafwa måst wijka wndan och gifwa S. kyrckioherden H : r Matz dher bättre inrymme och bequemligare lägenheet för sin booskap. 2.) Jfrån desse Tändsio fäbodar till Misk å becken, eller dhen skogen som Sal. H : r Matz kiöpt af Mora karlarne och dherpå fastebref taget är intet wäl een fierde dels mijl, och dher emellan en stoor stygg kööl som aldeles är onyttig och åbråkelig, och för den skull, samma Skogz råå effter fastebrefvetz anledningh, omöijeligen kunna strecka sigh in til Tänsiötechten. 3.) Wthi Tändsiötechten befinnes en deel som Joon Eerssons och Erics Larssons förfäder hafva egdt, belägen söder i tächten rundt kring om husen, på huilken S. I I : r Matz arfvingar intet kunde bewijsa något fäste bref taget, och för den orsack samma tächte deel egenteligen och medh rätta höra och lyda wnder Prästbordet, som dher och berättas wara dher til anslagen; på huilken tächte deel gifves Sochnen godt låf och Tillståndh att wpbyggia åth sin präst nödtofftiga huus, huilket dhe och strax loretogo. Ther emoot pröfwas skäligit, att Sochnen måtte wedergälla och betala dhe 14 dhr penge som skriffteligen bewijses S. her Matz hafwa på husen och Tcchtcn wthgifwit. 4.) Twänne dhe stora Wäster fäähusen bewijstes och wara Sochnens och lyda til prästbordet, men den omkostnat som Sal. her Matz giordt på dhet ena fäähuset som han kullrifwit och wpbygdt och wphögdt nya stackar synes swara emot dhet timber och bräden, som Sal. her Matz taget af Sochnens gambla stufwa, när han för sigh wpbygdc den nya, wthi huilken Sochnen ingen deel ansöker. 5.) Muulbeten och fääbolöten som boskapen nyttia måste, är på åfwanbe:te allmenningh och mästedelen rundt kring om prästens sloga, dherföre finer wij oskäligit att Sal. her Matz arfwingar skola dhen sin booskap trängia prästen, utan dhe samme sampt andra flere, billigt dher ifrån alldeles stengde blifwa, på dhet icke Sochnens kyrckioherde måtte taga någon märkeligh och oboteligh skada, när slogan och hööbolet af mycken booskap kunde nedertrampas, och dher till medh muulbeten myckit knäpper blifwa. 0.) Dhen omkåstnat som S. mher Matz anlagt på Rönningen, så hafwer Sochnen nöiachteligeu till arfwingarna afbetalt nembl, 12 dhr K.m:tt huilket och här medh för godl ärkennes och bekräfftas.

374 Sålunda med all flijt och sanningh wara ransakat, skärskodat och slutit pä åfwan skrefne dagh wittne wij medh wåre nampn och boomerken. Dat. Wenians Prästegårdh Swän Erichson Anders Joensou d. 3 J u n i i A:o 1084 ifrån Mohra och östifrån Elfdaal nohret. och dyysbergh (bom) (bom) Ur Västerås domkapitels

arkiv rörande Venjans

pastorat.

10. 1688 den 1,'/ december Veniansboerne tillstälte rätten, om icke Gävande och Kittilsboboerne ähre skyldige att här effter hielpa dem betahla uthlagorne för dhen jord dhe till prästebordet hafva gifvit, dher uthi dhe doch tillförende als intet hafva contribuerat. Gäfvandeboerne invände dher emot (1) att för än sal. hr. Mats blef dheras kyrckioherde giorde dhe 4 lass höö till prästen, men sedan hr. Mats kom dijt och blef pastor ökte dhe 4 lass till emot dhe 2 snesl. jord hvarhera af dhe andre sochnemännerne skiänkte till prästebohlet, dhem dhe åhrl. hafva u t h g i f å t och både kyrckioherden och de andre socknemännerne alt sedan varit benögde med dherför förmehna dhe så mycket mehra kunna befrijas för någre uthlagor här effter och få blifva vid dhet som gammalt har varit. Veniansboerne refererade sig på en resolution soldater angående, att sådant skulle ransakas och jämkas öfver heela sochnen, och dher hoos förmählte att Kittillsbo och Gefvandeboerne hafva reetat dem till att proponera detta, medan dhe icke vehlat blifva vid den gamble ordningen och uthgiöra dhe 3 soldater, som dhe af gl. tijdh hafva varit vahne, uthan åstadkommit dhenne jämkningen, dherföre sökte dhe detta emot dhem igen. Omsijder begärade Veniansboerne allenast resolution uti den frågan om Gefvandeoch Kittilsboboerne icke måtte förplichtas till att hielpa dem för dhen jord dhe (Veniansboerne) hade gifvit till Venians prästebohl, hälst effter de (Veniansboerne) icke allenast hade gifv:t till prästebohlets förbättrande 2 snesl. jordh hvardhera, uthan och en kiöhlsloga af ungefähr 24 lass höö årligen, som dhe hvart åhr af bärga och framföra åth kyrckioherden. Uthi dhenna sak kunde rätten dhenna gång intet determiners, uthan lembnade henne till vijdare öfverläggning. Ur Öslerdalarnes domböcker. 11. Anno 1714 d. 19 septembris då en allmän sochnestämma höltz med samtel. allmogen i Wenians församblingh, månde v. lenssman och sochnens sexmän sampt menige allmoge enhälleligen uplåta gifva och afstå som en evärdelig egendom till prästebordet i Wenian 9 st. små lindor med dertill lydande hagtiegar, hvilka långlige tijder tillbaka hvarken varit brukade eller refvade, näml. Lind vtj. 1 Grangärdet 1 2 öster om baken 1 3 östergärdet 1 4 Wästergärdet fl 5 östergärdet (1 0 öster om backen Norrg. 1 7 öster om bäcken 1 8 Lasskittan 1

375 Hvilket undertecknade med nampn och bomärken enhällel. i sanning på allmogens vägnar i Wenian vittna och betyga. Actum ut supra. Erich Pärson Anders Larson Erich Larson länsman länsman (bom) P ä r s Olson Mas Olson Erich Erson (bom) (bom) (bom) Af skriftens likhet med originalet, intyga: E. Bråte. L. Mertens. Rätt afskrifvet intyga: A. Lindblad R. Johanson. Ur Venjans kyrkoarkiv. 12. Anno 1728 d. 10 decembris blef allmänt laga häradsting hollet med Mohra, Venjan och Serna tingslag uti Mohra sochn och Utmeland, viedervarande ut in protocollo. Vid en sochnestämma hafva samtel. allmogen i Wänjans församling d. 19 septembris 1714, af ett ödeshemman derstädes, till evärdelig ägo enhälligen afträdt åt prestebordet nije stycken små lijndor med dertill lydande slogtegar, för hvilken ägendom sochnen sig vid den åhr 1717 hollne jordrefven åtagit skatt, öfver denna afhandling och jordfång begiärade nu varande kyrckoherden i Venjan, högvällärde h : r Nicolaus Cartlin, rättens stadfästelse, hvilken honom i så måtto meddelades, det skall åfvan berörde jord i anseende till den beviste och erkiende gåfvan lijkmätigt 1 cap. jordab:n för Wänjans sochnemäns åtahl framhärdigt höra prästebordet till, men som det angifves, att några Mohra socknemän tillförene varit åt jorden ägare, så finner rätten det med kongl. förordningar enligit, det skall denna ägendom, till desto större tryggo och hinder af första innehafvarenas klander, ofenteligen opbiudas och under en allmän lagfart gå, innan rätten kan deruppå bevilja mot bördemännerna fasta och tingskiötning. Och hvad vidkommer ett af h : r kyrckioherdens sahl. svärfader af utmarcken instängt och upbrukat ange, nyänge kalladt, och en hästhaga vid kveken belägen; så kan rätten emot 32 cap. jorda b:le och kongl. skogsordningen ingen stadfästelse deröfver bevilja, innan bevijs uti allmän sochnestämma skaffes på samtelige dehlägandernes i allmänningen bijfall härtill. Actum ut supra. På Häradsrättens vägnar Johan Funck Anno 1728 d. 10 december på allmänt laga häradsting med Mohra tingslag blefvo underskrefne lindor och slogtegar obudne l:sta gången Johan Funck A:o 1729 d. 10 december opb. 2:dra resan. Johan Biörlingh Här öf:r års några Mohra boor fattning bevilliat ut in protocollo Kyrckioherden i Wänian. Af skriftens likhet med originalet, intyga: E. Bråte L. Mertens R ä t t afskrifvet intyga: R. Johanson A. Lindblad. Ur Venjans kyrkoarkiv.

376 13. Ar 1784 den 19:de Octob:r War underteknade på begäran och uppmätte Kijrkoherdens Wälährewördige och Höglärde Herr Magist: Hans Lindblads, Härstädes uppodlade intaga Lindmijran benämd, hwilken wid slutad mätning innehölt Tiugunjo Tiegland 2 Snesl. 7 bandi. el. 292 Snesl. 7 bandi, utsträckt Jord efter stång; des nu warande beskaffenhet till sielfwa Jordmonen, är dels sämre och bättre sand, med blandning af rnijrJord och Lerart el. så kallad pipa el. pipsand med lera blandat, hwilken Jord till hela des widd nu brukas dels till åker. dels till äng, och som Y\ enjans Elfwen stänger denne intaga på ena el. östra sidan, så innehåller allenast gärdes gården deromkring på andra sidan wid wester, och på bägge ändar tilsammans 207 famnars längd, en nij lada är äfwen wäggsatt i denna intaga, till grödans inbergande, des belägenhet till wägens längd ifrån Prästegården, är allenast gent fram öfwer Herrbrä Karls och Jugas gärden 1475 alnar. Wid reviderandet af Räkningen som Hl. Kijrkiherden hållit, öfwer kostnaden till denne intagas uppodlande, befants summan stiga till 2997 Dr 10 öre kop:mt el. 100 Rdr 25 sk. 4 rst. Specie. At sålunda wara förrättadt och befunnit, betijgas af Wenjan ut supra. Aron II oilman C:A:J:0 krono Länsman Mats (Bom.) Matson Nämdeman Ur Västerås domkapitels arkiv. 14. Den Christeliga Guds Församling i Wenjan önskas Nåd och Frid af Gudi wårom Fader och Herranom Jesu Christo! Enligt det beslut som edre Fullmägtige i min närwaro d. 13 sidstl. Novembr. widtogo i anseende till kyrkans fordran i Ail. Kyrkoherden Lindblads gäldbundna bo, dels att göra betalningen af kyrkans hela fordran, i ett fattigt Stärbhus mera möijelig, dels att undwika beswär och kostnad wid en annars förestående Concurs-twist, att 1500 Dr k:mt, eller Åttatije Tre Rdr 10 Schhr Sp: skulle å Stärbhusets kyrkoskuld afskrifwas emot Inlösn af nya upodlingen, Lindmyran kallad, på sätt, att kyrkan altid skulle njuta skäligt interesse af bemälte Summa, samt brukat och nyttjandet af samma upodling updragas Pastor i Församlingen till förbättring af Prästbordet emot samma Intressets ärläggande; Så har jag icke allenast haft tillfälle att inhämta eder tillkommande kyrkoherdes fullkomliga ja och samtycke, utan ock i ödmjukhet understält målet till Max. Vener. Consistorii Gunstiga ompröfwande, hwarpå under 12 i denna månad sådan Resolution lika gunstigt blifvit utfärdad, som här ord ifrån ord följer. Hwad Herr Prostens proposition angår, hwarmed icke allenast Församlingens samtelige Ledamöter utan ock designatus Pastor förklarat sig fullkomligen nögde, att Stärbhusets ägande och till kyrkans säkerhet pantsatte upodling, Lindmyran kallad måtte för 1500 Dr /Femton hundrade Dahler/ k:mt få af kyrkan inlösas, och för dess beständige ägendom på det sättet anses, att Pastorerne emot dess fullkomliga brukande borde till kyrkan betala interesse för nämde Summa med Fem proCent; finner Consistorium sig därmed så wida nögdt, att tillkommande Pastor enligt dess redan för klarade åstundan, må emot Fem proCents erläggande till kyrkan denna upodling nyttja och bruka. Dock, som Consistorium icke kan ålägga alla tillkommande Pstorer i denna Församling att för ewärdeliga tider i dessa wilkor ingå, ehuru deras bifall dertill af

377 den häraf tillflytande nyttan och förmonen skäligen kan förmodas; sä kommer denna upodling emot ofwannämde wilkor att först de blifwande Pastorer ärbjudas, men i fall någon Pastor finnas skulle, som detta tillbud ej wilie antaga, bör denna mijra antingen till någon annan på de för kyrkan förmånligaste wilkor bort Arrenderas eller ock för kyrkans räkning försäljas. Som jag nu i detta mål will wara försäkrad, att hafwa handlat till Församlingens goda nöje, och kyrkans bästa, må detta beslut i Allmän Sockne stämma uppläsas och wederbörligen underskrifwas. Mora d. 24 Decembr. 1780. Anders Svedelius P. et Praepos. Contr. Med förenämde och af Max. Ven. Consistorio stadfästade wilkor är undertecknad til alla delar nögd, som försäkrar Orsa d. 1 J a n : 1787. Anders Berglöf Design. Pastor i Venjan. Med denna tagne författning, angående Lindmyran äro ock wi undertecknade aldeles nöjde, och gifwe dertill wårt bifall och samtycke. Wenjan d. 21 J a n u a r i 1787. Brita Elisabet Breitholtz Afl:ne Kyrkoh. Lindblads Enka. (Sigill) Gustaf Lindblad. Med föregående afhandling och dess stadfästelse äro wi undertecknade å församlingens wägnar til fullo nöjde; dock med det förbehåll, att kyrkans föreståndare och Sochneb:n i allmänhet ifrån widare och alt answar för framtiden warda befriade. På Kyrkans och församlingens wägnar Aron Hellman Matts (bom) Mattsson kronolänsmans och och hemmans brukare. Soil Nils (bom) Nilsson Kyrkowärdar. Bunsu Carl (bom) Carlsson Jugas Carl (bom) Carlsson Kari Daniel (bom) Mattsson Ur Västerd domkapitels arkiv.

28.

Särna.

Särna x) var redan under medeltiden en egen socken och lydde då under Hamars stift i Norge 2). Socknen intogs den 22 mars 1644 av en till 200 man uppgående flock dalkarlar från Mora, Venjan och Älvdalen under anförande av kaplanen i Älvdalens församling Daniel Buschovius. Särnaborna, vilka därvid lära blivit omringade, övergingo till svenska kronan utan ringaste motstånd 3). Genom den i not. 1 omförmälda nådiga resolutionen den 24 december 1645 (bil. 1) förordnades, att ifrågavarande trakt, som utgjordes av Särna, Idre och Hede bygdelag, skulle tillhöra Älvdalens församling, men i nådigt brev den 12 december 1651 (bil. 2) förklarades bygdelaget skola bilda ett eget pastorat. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har för Särna församlings pastorat fastställts genom Kungl. Maj:ts resolution den 12 maj 1917 att äga tillämpning från och med den 1 maj 1918 till och med den 30 april 1938; och finnes i pastoratet endast kyrkoherde.

Löneboställe. Enligt löneregleringsresolutionen är till kyrkoherdens avlöning anslagen, bland annat, avkomsten av kyrkoherdebostället. Kyrkoherdebostället. I ovannämnda nådiga resolutionen den 24 december 1645 förmäles, hurusom »Hennes Kongl. Maij:t will och nådigest hafwa åfwankte Bygdelagh igenskänckt och gifwit dee Fijra CronoJordar eller Täppor som berättas, skole tilförende hafwa hört till deres bördh: Hwilke Fijre Täppor H. K. M:tt will dem förwnna, att bruka quitt och frij för de Fyra Rijkzdaler, som de här till där af åhrligen gifwit och erlagt hafwa». Svenska riksrådets protokoll för den 23 juli 1649 uppgiver en av anledningarna till att allmogen i Särna och Idre hellre önskade tillhöra Sverige än Danmark vara, att Kungl. Maj:t, »när de kåmmo först under Sveriges chrono, beneficerat them mädh gårdar och någon slik legenheet». I omförmälda nådiga brevet den 12 december 1651 föreskrevs, förutom x ) Enligt Hiilphers Dagbok sid. 225 skall socknen hava fått sitt n a m n av den därstädes belägna sjön, som av dess sandbotten erhållit n a m n e t Sar-, Sär- eller Sandsjön. Särnabygden uppgives i nådig resolution den 24 december 1645 (bil. 1) »fordom hafue hört, lydt och legat under Sveriges Crono». 2 ) »Arbetet Sverige», utgivet på Wahlströms & Widstrands förlag, haft. 40, sid. 114. 3 ) Enligt i not. 1 omnämnda nådiga resolutionen den 24 december 1645 skall Särna bygdelag genom fredsfördraget med Danmark vara »cederat» till svenska kronan. N å g o n avträdelse av Särna från dansk sida lärer emellertid ej omnämnas i Brömsebrofreden (1645). Först genom 1751 års gränsreglering kan trakten sägas hava blivit formligt tillerkänd svenska kronan. (»Nordisk Familjebok.»)

379 att Särnabygden skulle bilda eget pastorat, att en prästgård skulle av »åhörarne» uppbyggas »och der til förordnas the Croneiorder som widh Serna by belägne ähre». Landshövdingen Erik Fleming utfärdade den 25 januari 1654 på av pastor i Särna och allmogen därstädes ingivna besvär en resolution vars 5:te punkt hade följande lydelse: »Så ehuru väl Konungh Maij:tt för detta hafuer provisionaliter Särna almoge efTterlåtit fyra cronones uthjordher för afgåendhe skatt och skuldh till att häfda och bruuka, helst emedan dee till Elfdals socken och kyrckia lagdhe voro, lijkväll effter Konungh Maij:ts av konungh försorgh om derass timeliga och efviga välfärdh hafver till Särna förordnat en viss predikandt och till dess bättre accomoditet under prestebordet sedherm era schiänckt och giffvit alle 4 crone uthjordher i Särna, Idre och Hedlie ähre belägne; hvarföre såsom i anseendhe Guds helige nampns ähre och församblingens upkomst som förmedelst prestens dagelige bijvånande och lähra her med mera än af en och annan privat nytta söckias känn; altså stadgass her med att kyrckioherden effter Konungh Maj:ts nådige förordning behåller dee tree cronejorderne under prestebordet, undantagandes alle huusen behåller landsmannen, som jorden bebygdt hafver, och den fierde uthj orden behåller det fattige blinde folket i deras lifstidh, den deel dhe besittia, men sedan effter förbem:de personers dödh faller jorden under prästebordet i genn, medh mindre så, att almogen desse cronejordher villa befordra och skaffa kyrckioherden igen nödtorfftig foodher; ängh och hvad han till sine creaturs underholdh tarfvar, och behöfver» x). ! ) Särna, Hede och Idre bygdelag finnas först införda i 1674 års jordebok, däri omförmälda fyra fastigheter upptagas pä följande sätt: inom Särnaby »Torssägorne Croneägor \ Pastor Loci Ii. Erich Wallenius Backgården Een Dehl Crone Ägor) Under Pastoratet;» inom Hedeby »Westgården Crono Ägor som Pastor Loci Her Erich Walenius besitter för Rdr l» inom Idre »Bossägor Påhl Knutzson Erich Knutzson [ Utgör Rdr Vs P e r Cnutz Enkia | I Bosägor CronoJ o r d h som Pastor Loci Her Erich Walenius besitter Under P a s t o r a t e t för Vs Rdr.» Härjämte upptages inom Särnaby »Backgården Back Erich Persson tillsammans Oluf Halfwardsson Uthgiöra 1 Bdr» Jöns Halfwardsson Peer Jonsson Vid ett den 12 december 1694 hållet sammanträde på ordinarie, häradstinget med allmogen i Mora, Venjan och Särna upplystes, att i Särna socken funnes allenast tre byar, nämligen Särna, Hede och Idre samt att pastor innehade, 1 hemman i Särna eller 1 rdr fritt under prästbordet, Va gård i Hede, som rantade 1/a rdr och Va gård i Idre eller Va rdr, vilka 2 halva gårdar eller räntor jämväl synas hava frinjutits. I jordeböckerna från och med den för år 1725 upptagas samtliga hemman inom Särna bygdelag under skatte titel.

380 Vid år 1680 hållen visitation i Särna upprättades den 20 september inventarium över kyrkans och prästbordets tillhörigheter, därvid redovisades för prästbordets mark, m. m. på sätt bil. 3 utvisar 1 .) Är 1683 upprättades ånyo en förteckning, däri redogöres för prästbordet, på sätt av bil. 5 närmare inhämtas. Jämlikt nådigt beslut den 31 augusti 1695 skulle ett s. k. prästverk eller stiftsbok upprättas för Kopparbergs län. Med all sannolikhet på grund därav har kyrkoherden i Mora Jacob Boethius lämnat en uppgift rörande Särna 2 ) därav inhämtas, bland annat, följande: Prästbordet i Särna bestode av fyra kronojordar, två vid Särna, e n å Heden och en vid Idre med underlydande skog, äng och fiske. Åkern vid Idre låge oftast i linda. Å boställets åker kunde sås vid pass 3 tunnor årligen, varav kunde goda år väntas en skörd av högst 6 a 7 tunnor »swag sädh». »Utaf Privatis» vore ock »til kyrkiorna» given någon jord, som för det dåvarande jämväl brukades under prästbordet, nämligen omkring 4 tjägland vid Särna och omkring 3 tjägland vid Idre. I ett år 1736 upprättat inventarium, varmed i det närmaste överensstämma inventarier av åren 1757, 1759 och 1763 redovisas för prästbordet på sätt av bil. 7 närmare framgår. Är 1749 ägde ett jordbyte rum emellan prästbordets samt två socknebor tillhörig mark, såsom framgår av bil. 8. I nådigt brev den 31 december 1915 meddelade Kungl. Maj:t beslut angående disposition av skogsavkastningen vid Särna kyrkoherdeboställe. Kungl. kammarkollegium avgav i detta ärende den 4 november 1915 underdånigt utlåtande och anförde därvid, bland annat, följande. Vad till en början beträffande frågan om naturen av de till ifrågavarande kyrkoherdeboställe ursprungligen anslagna jordarna funne kungl. kollegium nådiga resolutionen den 24 maj 1645 rörande de omförmälda fyra kronotäpporna i Särna ej ens 1 ) Genom köpebrev den 12 juni 1653 försålde Lars Joensson i Skogsgården med sin h u s t r u s medgivande till Kärna kyrka ett ängsstycke, b e n ä m n t Kyrkonäset (bil. 4), vilket efter å köpebrevet skedd anteckning skulle ligga under prästgården. Börande denna äng, vilken emellertid icke finnes upptagen i de över boställets mark upprättade inventarier förmäles i protokollet över en den 24 juli 1763 hållen sockenstämma i Särna följande. Sedan vid den 29 nästförutgångne juni av biskopen Lars Benzelstierna förrättad generalvisitation i Särna församling anmärkts, att omförmälda äng. Kyrkonäset, »och några åkerstycken» funnits uti inventarieförteckningarna uppförda såsom kyrkan tillhöriga men likväl icke av henne innehades utan brukades av pastorerna såsom en prästbordet tillhörig egendom, hade anhållan gjorts, att församlingen till vinnande av säkerhet och reda i framtiden ville förskaffa sig upplysning härom och sedermera u n d e r r ä t t a konsistorium om resultatet därav. Av sådan anledning hade dåvarande kyrkoherden J o n a s Hesselins företagit undersökning i berörda avseende samt därefter upplyst, bland annat, att ifrågavarande äng år 1653 blivit med kyrkans penningar köpt av Lars i Skog för 2 trö korn och en sättung, men att socknen skulle »betala dessa penningar till kyrkan igen», varav en del enligt anteckning å köpebrevet blivit betald, samt tillika u t t a l a t den mening, att berörda jordar kommit till prästbordet »såsom en skänk' af Församlingen och blivit sedermera brukade och innehafda af de der boende Pastores såsom en urminnes häfd», mot vilken mening församlingen icke haft något att invända, under framhållande därjämte, att densamma icke visste att meddela något, »som kunde tiäna til b ä t t r e upplysning uti denna sak». 2 ) Bil. 6.

381 i och för sig lämna något hållbart stöd åt det i ärendet gjorda påståendet, att den däri givna förklaringen avsåge en avhändelse till skatte av kronoegendomarna i fråga. Vad däri utsädes vore allenast, att de tillförne »berättas» hava hört till bygdelagets »bördh», att de »igenskänktes» bygdelaget, samt att frihet förunnades bygdelaget från den dittills utgivna årliga räntan. Uttrycket »bördh» torde emellertid icke, vad 1600-talets språkbruk vidkomme, kunna utan vidare anses liktydigt med skatte- eller skattemanarätt, och syntes en dylik betydelse av ordet i förevarande fall så mycket mindre sannolik som kronojordarna upplåtits icke åt någon eller några enskilda bönder utan samfiilt till en menighet. Såsom belysande för den ifrågavarande förläningens natur av upplåtelse med nyttjanderätt under skattefrihet torde ock, på visst sätt, kunna anses en i en samma dag utfärdad, kungl. kollegii underdåniga utlåtande vidlagd utredningspromemoria *) åberopad nådig resolution på den jämtländska allmogens besvär, vari Kungl. Maj:t till rätte bördsmän återskänkte jordar och odalhemman, vartill de under den danska tiden förlorat sin skattebörd, dock mot utgörande för framtiden av viss bestämd årlig ränta. Avgörande betydelse för tolkningen av ovan förstnämnda nådiga resolution den 24 maj 1645 torde dock få tilläggas, å ena sidan, det i ärendet åberopade nådiga brevet den 12 december 1651, vari Kungl. Maj:t funnit sig oförhindrad anslå jordarna till pastorsboställe i den då nybildade kyrkoförsamlingen samt, å andra sidan, landshövdingen Erik Flemings resolution den 25 januari 1654, vari karaktären av 1645 års förläning, såsom en upplåtelse tillsvidare av en avgiftsfri nyttjanderätt, yttermera bestyrktes. Vad sålunda i ärendet förekommit funne kungl. kollegium giva vid handen, att kyrkoherdebostället, i den mån däri inginge nämnda jordar, borde anses vara av krono natur. Kungl. Maj:t, som genom det nådiga brevet tillerkände boställshavaren tre fjärdedelar av den behållna ordinarie skogsavkastningen vid bostället, omfattade den av kungl. kollegium uttalade åsikt angående de fyra jordarnas natur. I nu gällande 1825 års jordebok upptagas de till kyrkoherdeboställe i Särna anslagna fyra jordar inom respektive under titel »Skatte hemman» redovisade byar, med anteckning tillika om deras ecklesiastika natur, varjämte bostället i »Summan på Serna Sokens Hemmantal» upptages under »Krono hemman» såsom Prästebordet om Vi6 mantal. Följande jordupplåtelser från Särna kyrkoherdeboställe hava ägt rum. Genom nådigt brev den 29 oktober 1867 medgav Kungl. Maj:t, att erforderlig jord till plats för ny kyrka och kyrkogård samt tomt för ett skolhus finge från bostället utan avgäld avsöndras, dock med förbindelse att låta den avsöndrade jorden — vilken i ett av häradshövdingeämbetet den 18 augusti x ) Omförmälda promemoria, som u t a r b e t a t s av dåvarande notarien i ämbetsverket C. H. Schildt, vilken kom till den åsikt, att hela bostället vore av skatte natur, återfinnes i den uti riksarkivet förvarade akten till Kungl. Maj:ts berörda nådiga brev den 31 december 1915.

382 1856 upprättat syneprotokoll uppgivits hava blivit av församlingen skänkt åt pastor såsom tillökning i hans därförinnan innehavande boställsjord — behörigen å karta avfatta och beskriva samt med laga stängsel allt framgent förse. Genom nådigt brev den 8 december 1905 medgav Kungl. Maj:t, att för utvidgning av församlingens begravningsplats ett norr och nordväst om nya kyrkogården beläget ägoområde om 9 ar 24 kvadratmeter finge från bostället för alltid avsöndras mot årlig avgäld. I Kopparbergs läns lantmäterikontor har utarbetats följande

Memorial rörande ecklesiastika boställena inom Särna sockens pastorat. Den vid uppläggandet av jordregistret för Särna socken av länsstyrelsen upprättade förteckning enligt Formulär K upptager endast ett ecklesiastikt boställe inom socknen, nämligen Kyrkoherdebostället, '/ia mantal. Detta boställe har i jordregistret uppförts på ett upplägg under benämningen Kyrkobyn N:o 1 (litt. A) (K. Nr l1) och utgör enligt jordregistret en fastighet om 128 snesland l.oo bandland red. jord. Berörda fastighet har fått sina ägor utbrutna och bestämda dels vid storskifte å inägorna (fastställt år 1890) dels vid byadelning å avrösningsjorden (fast. år 1894) inom Särna socken och Idre kapellag. Vid storskiftet å inägorna erhöll bostället för 128 snesland 1 bandland reducerad inägojord inom Särna kyrkoby följande arealer: Åker Äng Impediment

2.5449 hektar 15.9863 »» 1.7119 Summa 20.34 81 hektar.

Vid byadelningen å skogsmarken erhöll bostället för 128 snesland och 0.0 6 bandland red. jord följande arealer: Skogsmark Impediment

873.8189 hektar 246.2718 »» Summa 1,120.09o7 hektar.

Dessutom finnes inom boställets ägor s. k. myrslogar innehållande 47.2 6 27 hektar. Enligt förestående innehåller iåledes ifrågavarande boställe, förutom inom dess gränser belägna myrslogar, följande arealer: Åker Äng Skogsmark Impediment

2.5449 hektar 15.9863 » 873.8189 » 247.9 83 7 » Summa 1,140.3 38 8 hektar.

383 Beträffande o v a n b e r ö r d a i n o m b o s t ä l l e t s ä g o o m r å d e b e l ä g n a m y r s l o g a r så a n t e c k n a s följande. V i d storskiftet å S ä r n a s o c k e n åren 1880—94 ö v e r e n s k o m m o s a k ä g a r n a vid s a m m a n t r ä d e d e n 15 j u n i 1888 a t t »Myrslogarne b e h a n d l a s s o m i m p e d i m e n t . H v a r o c h en j o r d e g a r e , s o m n u eger och i n n e h a r myrslogar, b i b e h å l l e s i o r u b b a d b e s i t t n i n g af d e s a m m a intill d e s s tjugu år förflutit från den dag S t o r s k i l t e s - och Afvittrings- f ö r r ä t t n i n g e n i sin h e l h e t blifvit fastställd, hvarefter egaren till skogen, d e r a m y r s l o g e n är belägen, eger r ä t t att d e n s a m m a i n l ö s a till det p r i s , s o m av b e h ö r i g e n u t s e d d a m ä t i s m ä n b e s t ä m m e s . Vill efter Storskiftets och Afvittringens slut, m e n i n n a n u t g å n g e n af d e 20 åren, innehafvaren af s å d a n m y r s l o g d e n s a m m a försälja, vare inDehafvåren skyldig a t t h e m b j u d a m y r s l o g e n åt s k o g s e g a r e n » . H u r u v i d a dylik i n l ö s n i n g s k e t t i fråga om m y r s l o g a r n e i n o m k y r k o h e r d e b o s t ä l l e t kan ej h ä r u t r e d a s . F a l u n i l ä n e t s l a n t m ä t e r i k o n t o r d e n 23 februari 1926. Arthur Price assistent.»

URKUNDSBILAGOR. i. Kongl. Maij:ts nådige resolution och förklaring på de ährender, som Menige Allmoge j Serna, Idre och Hede, igenom deres Uthskickade och Fullmechtige Underdånigst hafue låtit Kongl. Maij:t föredraga. Actum Stockholm den 24 December Anno 1645. All den stundh åfwanbe:te Bygdelagh, som fordom hafwer hört, lydt och legat Under Sweriges Crono, är förmedelst Gudz nådige skickelsse, och thed Fredzfordragh som j deeta jnnewarande åhr, är oprättat och stadfäst emillan desse Nordiske Riken, Swerige och Danmarck, nu är till Hennes Kongl. Maij:tt och Sweriges Crono cederat, och effter sielffwe Fredsfördragets lydelse ordentligen jnrympt, till en ewärdelig opåtalt egendom, medh all andeligh och Werldsligh iurisdiction,. höghet, rätt och rättigheet, och menige allmoge j be:te Bygdelag, hafwer widh jnrymbningen af Landet, afflagdt emot H. K. M:t och dess effterkommande Sweriges Konungar och Crono deres lifflige huldt och troheets Eedh, och nu sålunda ähre wordne H : s K. M:tz Eedsworne Laglige undersåter. Hwarföre såssom II. K. M:t drager nu icke mindre till dem än andre sine trogne Undersåter ett gott förtroende, att de och deras barn och effterkommande altijdh och j alla måtto, warde effter deres Eedh, plicht och högste skylddigheet sigh emot H . K. M:t dess effterkommande Sweriges Konungar och Crono, förhållandes såsom redelige, trogne och hörsamme undersåtare ägnar och bör, och deres Fredzplicht dem tillbiuder. Altså och emädan åfwanbe:te Bygdelaghs inbyggiere och Allmoge hafwe af färdat till Kungl. Maj:t een af deres inedell Peder Erichsson be:d [och dem] fullmächtigh giordt, icke allenast deres anliggiande H . K. M:t åå allés de[res] wägn[ar]. Underdånigest att föredraga, uthan och ytterligare försäkra Hennes Kongl. Maj:tt om deres samptlige trooheet, lydno, hörsamheet och rättrådighet uthi alla måtto. Dy hafuer TT. K. Maj:t låtit dem komme

384 för sigh, deres Ehrende, och sedan skrifftelige 1 ) Inlago, medh nåde förmärckt och öfwer]agdt, så wida närvarandes tidz läg[en]het thet hafwer medgifvit, och andre Rijkzens wårdande ährender tillåta kunnadt, och sigh der på Nådigest welat förklara som föllier. Till dedh Första, Effter som II:s K. M:t nu af Serna, Idre och Hede Bygdelags Uthskickade är föredragit och berättad att uthi Serna inthet skall wara mehra än Tiugu gårdar, hwilka altjdh skola hafwa wnder det danske Regementet warit frij för knechtskriffningen, och nu wnderdånigst anhålle och bejäre at och här effter få niuta samma frijheet. Så hafwe H. K. M:t denne deres wnderdånige begäran medh nåder optagit, bewilliat och effterlåtit, att dee denne saak, mage niuta samma wthskriffningz frijhet, som de för detta nutit hafwe, så länge de sigh såsom trogne och hörsamme wndersåtare sigh emot H : s Kongl. Maij:ttz och Sweriges Crono förhålla. Till thedh Andra Hennes Kongl. Maij:th will och nådigest hafwa åfwanb:te Bygdelagh igenskänckt och gifwit dee Fijra CronoJorder eller Täppor som berättas, skole tilförende hafwa hört till deres bördh: Hwilke Fijre Täppor H . K. M:tt will dem förwnna, att bruka quitt och frij för de Fyra Rijkzdaler, som de här till där af åhrligen gifwit och erlagt hafwa. Till thedh Tridie, Effter de närmast liggia Elffuedalens Församblingh och nu anhålla och begäre, att få blifwa och lyda der Under; Så ähr hennes Kongl. Maij:th där medh wääl tilfridz, och Nådigest effterlåter, att ofwanbemelte Bygdelagh må häreffter, wthan någons hinder eller meen, lyda och ligga wnder Ellfwedalen och der sin Gudztienst hålla. [Uthi alt öfrigit will Hennes Kongl. Maj:tt låta sigh wara sine samptelige Undersåters i] Serna Eire och Hede Bygdelagh [wälfärdh wara uthi all nåde befalat och dem altijdh som en nådigh och Christeligh öfwerheet regera och tractera] 1 ) uthi den otwiffwelachtige Nådige tilförsicht, att samptlige jnbyggiarne j åfwanbemelte Bygdelagh, sampt deres barn och effterkommande, warde effter deres Eedzplicht altijdh sådant erkennandes emot Hennes Kongl. Maj:tt och Sweriges Crono, Uthi all underdånig troheet, lydno och hörsamheet. Till yttermehra wisso, hafwe wij detta medh wår egen hand vnderskriffwit, och witterligen låtit sättia wårt secret här nedan före, Actum ut supra. CHRISTINA (Sigill) /Nils Rungell mpr. Från originalet

i Särna, i Uppsala landsarkiv

förvarade,

kyrkoarkiv.

2. Wij Christina etc. Giöre witterligit, at effter som Serna bygd widh Nordske gräntzen ytterst vthi Dalarne belägen ähre för någen run tijdh sedhan ifrån Norige under Oss och Sweriges Chrono lagd worden, Och såsom wij nu förnimme ifrå sielf wa moderkyrckian Elfuedalen så widt af lägen, att åboerne dersammastädes för den långa och besvärlige kyrkiovägen skuld fast siällan kunne komma vthi Gudz församblingh tillstädes der sin skylldige Gudztienst att förrätta, sine barn döpa och christna, sine siuka medh Herrans Nattward besökia, och sine döda begraffwa låta, med huadh mehra, som till Gudztiensten och een christeligh ordningh kräffwies och behöfwes. Hwarföre och på det att förbe:te wåre Undersåtare uthi Serna boende icke mage till deres andelige wälfärdh och Sahligheetz medel försummade blifva, Ty befinne wij nådigt och nyttigt, effter som wij ock härmedh stadge och förordne, l ) Hämtat ur en i riksregistraturet intagen nåd. resolution rörande Jämtland jämväl av den 24 dec. 1645, vilken resolution i berörda del är ordagrant likalydande med nåd. resolutionen rörande Särna.

385 att der widh Serna hereffter en särskild församblingh och Prästegield wara och förblifua, och till den ände een Prästegårdh Vpbyggies skall af åhörarne, och der till förordnas the Croneiorder som widh Serna by belägne ähre, wele och nådigst, att Biskopen der i Stiff tet een sådan Prästman dijt förordnar som der till ähr tienligh och qvalificerad, Och på det han sin ombetrodde tiänst deste bättre må kunna förestå; hwar före bestå wij honom till Löhn och Underhold Femtijo Tunnor spannemåhl reen sädh och af Mora kyrkio herberge där i Dalarne åhrligen oafkortadt att niuta och bekomma, jempte all rättigheet i Tijende ock annat, som åhörerne der i Landzorten till deres Siälesöriere ähre wahne och plichtige att uthgiöra, skall och församblingen der i Sernabygd, sigh till wijnhåll bekomma åhrligen af bem:te kyrkioherberge Fyra Tonner spannemåhl. H ä r alle, som vederböre sigh hafwe att effterrätta. Datum. Stockholm den 12 Decembris Anno 1651. CHRISTINA (Sigill) /J.Wijnbladh. Ur Särna kyrkoarkiv.

I n:r 1.

3. Inventarium i Präste:gården I I I . Åker och Engh ell:r Mijrar. Uthaf dhe T:nne Crone :jorder, som af Serenittima Regia Majestats nådigst förunte ähre till präste:bordet af hvilka Crone:jorder T:nne äre belägne i Särne, nembhn en ifrån Back:gården, den andra Torsegorne benembde. dhen 3:dje ligger i heedhen. 1.) Åkrar under Torsengdens Crone:jordh, ähre Six och heeta, som föllier: Krookåkren Lingmåls tröön twenne, Kungsgerde, stengslen twenne åkrar. 2.) Åkrar under back:gårdz Cronejordh ähre Sex, och heeta, som föllier: Bussåkren, Spjken, Rumpa, Nijlande, Stoor:hoolen, Kålgårdzåkren. 3.) Åkrar under Cronjorden å heedhen, ähre 10 och */i och heeta, som föllier: Wästombäcken twenne; en stoor, en Ijten: Högstuguåkeren, Bastu:åkeren, Stallsåkeren, Sporåkeren, Lindan i berget, en Ijten åker dher brede vijdh, qvarenleedh, Qvarenlindon. 4.) E t t åker stijckie vidh prästgården nijligen upptagit af Församblingen sielf. Ängiar ell:r Mijror, effter här inga Engen äre. 1. ) Wijdh Lång: tiernan half:parten moot Back Karlarna. 2. ) Krabbnuset. 3. ) Skrackunäset 4. ) Malmbäcken 5. ) Uthi Backan en 4: de dehl öfveråt 6. 1 Strååflööta. 7.;) Blast:dijken 8-,> Röör Mijran 9.;) Håfvals tiernan. io.;) Skogznäset. i i . ; Bråssön i2.; Klåckarnäset. i3.; Wäst wijdh Siöan halfparten moot Jon Larson och Oluf Jö i4.; öster källan dito. 1954 28

386 15.) Nyysätran. 16.) öst wijdh Siöan. 17.) Bååla 18.) Bäckian. 19.) Stååhmijra. 20.) Rennar:Myran. 21.) Stuupsiön. IV. Fääbodar: 1. Åsen fäbowall, lööthen och Hambnen är tillagd af Särna:Män. Men Huusen ähre upprettade af Idres och Hedhe:Män, och ähre effterfölliande huus: Steger:huus, Miölk:bodh, Fähuus twenne, Hölada den är dock uppbygc af alla tree bygdelagen. 2.) Fiääten, fäboställe, bygdt af Särna och Hede:karlane medh effterfölliande huus: Miölk:bodh, Fähuus. NB, Pastor sielf kostadhe 6 dagzwärcken på dhesse Fäbodar medh maat och Löhn. V. Qwarn till Prästbordet i en åå ben:dh Skyn; qwarn:stelle och damer, äre betalte och kiöpte till everdeligh ega under Prästebordet af Särna: Hedhe: om Idres Männ, så och huuset uppbygt medh dheras omkostnadh, medh annat tillhörigt. VI. Fiskie. 1.) Uthj Särna, Wäst wijdh Bånne:siöön ihop medh Jön Larsson och Oluf Jönsson och sedan wijdh öre:siön, är Prästens enskylte fiskie och lagdt undhei Prestebordet af all mann i Särna allenast. 2.) På hedhen är fiskie effter Cronojordhen upp i fallen en halfpart emoot botol folket och heemgården, heeter: 2:ne Rösiöar, 2:ne, Harrsjöar, Ghet och Marksjöar, tills:s 3 och 2:ne ganska små så att tillsrs blir det Nije (9) st: Sjöar Röösiön, Geetsiön, Marcksiön. Jtem hijt om Fiället ben:dh Niuup:Siön; om winteren leer: och Swart:siöar; och Uthj alla fiskedelarne halfpart men vthj Sijk och Sijlsiön altsammans cm Sommaren, men om Wintern laakfiske helpart. V I L Skogh. 1.) På begge sidhor om Fuhlun ifrån Grönsåsen och Wäst under fiället. belägen upp om Åån. dhenne Stigh hörer Särna till 2.) På hedhen under Cronjorden dhen skogh, som ligger kringh om Nuup:Siön, så som han kan sträcka sigh. Ur Särna kyrkoarkiv.

Bekenner iagh Larss Joensson i skogzgården uthi (Ser)na församling boendhes, migh haffua aff itt godt rådh och wälbetäncht modh, sampt medh minne Hustrus samtyckio och bewilliandhe såldt och wplåtit Kyrckionne ibidem, itt Engiestycket, Kyrckionäset benämdt, för tw tröö sädh eller sex daler Kopp:mynt, ther.ne sädh eller peng:r haffuer iagh aff förbemälte Kyrckio, för een nöijachtigh del fullkomligh betalning wpburidt. Affhändher för then skull offuanbemälte Engestycke n i g h och minom arffwingom, och then samma tillägnar Kyrckiorne till Ewerdeligh egendom. Och på thet thetta kopp emillan migh och Kyrckian skall theste stadigare ocli fastare warda för een och annan, wthan alt klander tager iag här till wnderskriffne troowärdighe personer till wittne. Actum Serna dhen 12. J u n i j 1653. Ericus Michaelis Symbalinus Lars Joensson p. t. pastor S Ernensium (bomärke) Johannes Danielis Tunensis Rector N — —- •— stiz in Ohre M.p.

387. Dänna slogh ähre Sännemänn plichtige betala Kyrkian före och läggia under prestegården. Ähr här uppå betalt igien til Kyrkian aff Bötetz pgr dem oluff brechtzson på II11 dem (2 dir Kopp:mt) för otijdig Sengelag mz fästerqvinna, utgaff. Ur Särna

kyrkoarkiv.

Then Christeliga Försambling vthi Särna i östradalarne Sampt hennes Storheet, Tienare, ägor, inkomst och vhtgifft, etc. Anno D. 1683. Kyrckiogård. wacker Kyrckiobord. — 0 Prästebord, aff 2 Cronjorder i Särna neml. backjorden och Lars ägor. Åker. och 1 på Heden. Eng. mast myrslog Fiskiewatn. 1. Bonnesiön. 2 öresiön, 3 Rösiön getsiön 4 marksiön, 5 niupsiön 6. leer och swartsiöar. halfparten i sill och siksiön alt om sommarn om wintren halfpart i laksiön. Werckestelle. Qwarnstalle. Skogh. på begge sidor om F u h l u n och på heden kring niupsiön. Mulebeet. — 0. 0 höllnar Vthjord. finnes i det skrefne inventario vara tillgifwit. Episcopus. Carolus Carlsson Praepositus. Gustavus Elvius Pastor. Gudmundus A. Floraeus Notarius. Ericus Telleus. Ur Särna

kyrkoarkiv.

6. Hans Kongl. Maij:tz i Nåder förlänte Underhåld för Särna och Idre Kyrkor och dess Tiänare. 3. Prästebordet i Särna består af fyra Cronjorder, twänne widh Särna, en å Hedhen och en widh Idre belägne med skog äng och fiskie där underlydande, men åkren wid Idre ligger mast i linder. kan sås wid pass 3 t : r årligen, och där af wäntas när gode åhr äro högst 6 a 7 t n : r swag sädh. 4. Utaf Privatis är ock någon jord til kyrkiorna gifwen som nu ock brukas under Prästebordet, nämbl. under Särna 4 tiägland, och under Idre tre tiägh ohngefne. Om denne åker så wäl som Prästebordet dess beskaffenhet och tillhorigheeter, skog, äng fiskie och fiskiewatn etc. är alt nogare Specificerat och anteknat uti sidst håldne Special Visitations Inventario. Utaf Kyrkioherdens i Särna ankomne bref oc berättelser är dänna opsats rätt utdragen oc afskrifven vitnar Jacobus Boetius Pastor Morens mpr Ur Särna

kyrkoarkiv.

388 7. Serna Kyrkas Inventarium Uprättadt A:o 1736 Närwarande Inventarium i Prästegården Åkrar utaf the trenne Cronogårdar, som af Hans Kongl. Maij:t allernådigst förundte äro till Prästebord, äro 2:ne belägne i Särna, n e m h n den första Backgården med Skog, och fiskie til till tredieparten; den andre Torsägorne benämd, den tredie ligger i Hede. 1.) Åkrarna under Torsägas Cronojord äro 4 st. och heta som följer: Kiokåkren Lingmåls tröön twenne, Kungsgärdet och Stängslan 3 st. åkrar. 2.) Åkrar under Backgårdens Cronojord äro 6 och heta som följer Buusåkren, Spiken, Rumpa, Nylandet, Stoorholen, Kålgårdsåkren. 3.) Åkrar under Cronojorden å Heden äro 10 1 / 2 , och heta som följer Wästan bäcken twänne, en stor, en liten; Högstufwu åkr. Badstuåkren, Stallåkren, Sporåkren, Lindan, Berget. En liten åker bredewid, qwarneled, qwarnelindan. Åkrar gifne til kyrckian 1.) Jfrån Haraldsängden en åker å 5 Snesl. ligger i Stängslen fremst i seder. 2.) J f r å n Backgården, å 4 Snesl. ligger straxt nedanför Backgården. 3.) Jfrån Skogsgården en åker, å 2 Snesl. och 8 Bandi, ligger straxt öster å Hehlen. 4.) Jfrån Nygården en åker å 8 Snesl. ligger wid Prästegården wästan bäcken. 5.) Jfrån Måg gården, å 3 Snesl. och 4 bandi, ligger wid Måg gården. 6.) Jfrån Pehr Jöns i Hede en åker, å 8 Snesl. och 4 Bandi., ligger wid Fängiärdet, och kallas Jon Erichssons kyrckiomähling. 7.) Jfrån Hans Andersgården åker, å 3 Snesl. och 3 Bandi, belägen å Kungzgiärdet. 8.) Jfrån J o n Pehrsson på Heden en åker, å 5 Snesl. och 5*/i Bandi, den är bydt ifrån Heden til Serna, och är belägen på Tiärdahls hohlen. 9.) E t t åkerstycke wid Prestegården, n i j h n uptagit af Sochn. Ängiar och Myxslog. 1.) Wid Långtiernan halfpart emot Backa Karlarna 2.) Krabbnäset tilhopa med Lars Jfwarsson. 3.) Skråknäset tilhopa med Backjugan. 4.) Malmbäcken tilhopa med Jons och Olof Halfward Sönner. 5.) Bäckiarna 4: de dehlen öfwerst, desutan en dehl kiöpt för 2 Rdr kyrckans penningar. 6.) Stråflöta lBegge desse slogar äro af fögo wärde, och effter nogare ransak7.) Blästdika J ning aldrig af Pastore Loci inbärgade. 8.) Rörmyran tilhopa med Lars Jfwarsson. 9.) Höfwåldstiärnan, äfwen tilhopa med Jfwarfolcket 10.) Skogs näset. 11.) Baras ön. 12.) Klåckarnäset 13.) Wäster wid Siöarna halfparten emot Jon Larsson och Olof Jonsson 14.) österkiällan Dito 15.) Nysätran. 16.) öster wid Biöarna 17.) Bala är til Prästebordet bydt för Sicksiön til behagelig tid, men Sicksiön hörer till Prestebordet.

389 • 1 8 . ) Bäckiarna. . 1 9 . ) Ståhlmyran. 20.) Rennarmyran eller ytterst wid tiärnan 21.) Niupsiön, half parten emot Bolags folcket och Hemgården 22.) En liten Skogmyra til ett halfft lass höö, Sandhedslöten benämd gifwen af dem uti gården. 23.) Wid Sälldre, en trediepart emot Back Karlarna. Fiskie. 3.) Uti Serna west wid Bonosiön ihop med Jon Larss: och Olof Jonsson 2.) Wid öresiön Prestens enskylte fiskie, wid fäbodarna west i åsen 3.) Effter nya Skogzdelningen hörer Båhlsiön til halfparten Pastoratet til tillika med Back Karlarna. 4.) P å Heden är fiskie effter Cronojorden en halfpart emot Botolphs folcket och Hemgården nembl. u t i Rhösiön, Getsiön, Marcksiön, item: hitom fiellen i Niupsiön, Bomsiön, Swartsiön, i alla dessa fiskiedalar halfparten; men i Sijksiön och sijlsiön altsammans om Sommaren, men om Wintren i Lakfisket halfparten. 5.) Såssom skogen Giljeåarna emellan är Pastoratets enskylte; så hörer ef wen wel Höhlen i F u h l u n dertil. Skog. 1.) P å begge sidor om Fuhlun emellan Gielje åarna hörer Pastoratet enskylt til. 2.) På denne sidan om Fuhlun interesserar uti Skogen Pastoratet til halfparten med Back Karlarna. 3.) P å Heden under Cronojorden, som är Pastoratet tilhörig, äger Pastor halfparten med westgårdzkarlarne och är samma Skog belägen wester ut på begge sidor om Fuhlun. Fäbodar. 1.) Wäster i Åhsen äro 2:ne fäbowallar hardt wid hwarandra, på den ena wallen håller Sochnen Stegerhuus, Miölckbod, ett fähuus och en lada som behöfwer förbättras. 2.) På andra wallen nu förtiden Sochnen alla husen wid macht, huilka äro, en Hölada, ett nytt Stegerhus miölckbod och ett fähuus. 3.) Fiätterens fäbodar äro nu förtiden intet brukeha emedan the af föga wärde äro, och är allenast Prästebordet tilhörigt en liten dehl, som är merendehls med skog öfwerwäxter. 4.) Långtierna Fäbodar, som bestå allenast af ett Eldhuus och en Miölckbod, äro belägne Norr uth ifrån Serna och brukas allenast i ofvedstider, Men hwad det inpass wid detta fiibodstället widkommer, så wet nu warande kyrckioherde intet utaf; dock förmenes wara skiedt, af Skogs Karlarna. Ur Särna

kyrkoarkiv.

8. Anno 1749 d: 27 Aug. woro wi undertecknade tilstädes såsom wittnen til det lilla jordabyte, som emellan kyrckio Herden i Särna Herr Jonas Hesselius, samt Dannemännen Olof Israelsson och Håkan Svensson afskiedat wardt. Och ehuru man af Prästebordets ägor icke äger at bortbyta och föryttra dock som det pröfwades för Prästbordets ägor bättre och före delacktigare, samt beqwämligare å ömse sidor at bruka; ty ingingo Ofwannämbde män ett sådant byte, at i stället för den så kallade port åkren & grafwen, skall hädaneffter ewärdeligen de 2: ne åkrar belägne söder om

390 gården, såsom en ständig Häfd brukas & nyttias, hwilcka 2:i1e åkerstycker komma at instängas uti den wid prästgården belägne bastugu åkren. Dess utan blef ock graf åkren til prästebordets förrdel förökat til nogon del, alt effter de råmärlen, som samma dag til allés effterrättelse lagde blefwo. År & dag, som förr skrifwit står Pähr Ersson Läns man Olof Pährsson Olof Olsson nämdeman Ur Särna

kyrkoarkiv.

29. Idre. Idre utgjorde tidigare en del av Särna socken, vilken under medeltiden lydde under Hamars stift i Norge. x) Socknen intogs den 22 mars 1644 av en till 200 man uppgående flock dalkarlar från Mora, Venjan och Älvdalen under anförande av kaplanen i Älvdalens församling Daniel Buschovius. Särnaborna, vilka därvid blivit omringade, övergingo till svenska kronan utan ringaste motstånd. 2) Genom den i not 1 omförmälda nådiga resolutionen den 24 december 1645 förordnades, att ifrågavarande trakt, som utgjordes av Särna, Idre och Hede bygdelag, skulle tillhöra Älvdalens församling, men i nådigt brev den 12 december 1651 (bil. 2, sid. 384 o. 385) förklarades bygdelaget skola bilda ett eget pastorat. Genom Kungl. Maj:ts på lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 grundade resolution den 12 maj 1917 angående lönereglering för prästerskapet i Idre pastorat förordnades, att Idre kapellförsamling 3) skulle från och med den 1 maj 1918 avskiljas från Särna församlings och Idre kapellförsamlings dåvarande pastorat för att utgöra ett eget pastorat med endast kyrkoherde. Enligt samma resolution, vilken äger tillämpning från och med den 1 maj 1918 till och med den 30 april 1938, skall kyrkoherdens avlöning gäldas med, bland annat, avkomsten av dåvarande kapellpredikantsbostället i Idre socken. 4 ) Kapellpredikantsbostället. I ovannämnda nådiga resolutionen den 24 december 1645 förmäles, hurusom »Hennes Kongl. Maij:t will och nådigest hafwa åfwanb:te Bygdelagh igenskänckt och gifwit dee Fijra CronoJordar eller Täppor som berättas, skole tilförende hafwa hört till deres bördh: Hwilke Fijre Täppor H. K. M:tt will dem förwnna, att bruka quitt och frij för de Fyra Rijkzdaler, som de här till där af åhrligen gifwit och erlagt hafwa.» *) »Arbetet Sverige», utgivet på Wahlströms & Widstrands förlag, haft. 40, sid. 114. Särnabygden upgives i nådig resolution den 24 december 1645 (bil. 1, sid. 383 o. 384 »fordom hafue hört, lydt och legat under Sweriges Crono». 2 ) Enligt i not 1 omnämnda nådiga resolutionen den 24 december 1645 skall Särna bygdelag genom fredsfördraget med Danmark vara »cederat» till svenska kronan. Någon avträdelse av Särna från dansk sida lärer emellertid ej omnämnas i Brömsebrofreden (1645). Först genom 1751 års gränsreglering kan trakten sägas hava blivit formligt tillerkänd svenska kronan. (»Nordisk familjebok».) 3 ) Genom nådigt brev den 23 mars 1844 biföll Kungl. Maj:t gjord framställning, att skolmästaren i Särna m å t t e få sin bostad vid Idre kyrka och, med bibehållande av sin skolmästarebefattning, tillika i egenskap av predikant vid Idre kapell bestrida alla prästerliga göromål inom kapellet. 4 ) Jämlikt kungl. brev den 6 augusti 1915 skulle Idre socken utbrytas från Särna och u p p t a g a s i jordeboken.

392 Svenska riksrådets protokoll för den 23 juli 1649 uppgiver en av anledningarna till att allmogen i Särna och Idre hellre önskade tillhöra Sverige än Danmark vara att Kungl. Maj:t, »när de kåmmo först under Sveriges chrono, beneficerat them mädh gårdar och någon slik legenheet». I omförmälda nådiga brevet den 12 december 1651 föreskrevs, förutom att Särnabygden skulle bilda eget pastorat, att en prästgård skulle av åhörarne uppbyggas »och der till förordnas the Croneiorder som widh Serna by belägne ähre». Landshövdingen Erik Fleming utfärdade den 25 januari 1654 på av pastor i Särna och allmogen därstädes ingivna besvär en resolution, vars 5:te punkt hade följande lydelse: »Så ehuru väl Konungh Maij:tt för detta hafuer provisionaliter Särna almoge effterlåtit fyra cronones uthjordher för afgåendhe skatt och skuldh till att häfda och bruuka, helst emedan dee till Elfdals socken och kyrckia lagdhe voro, lijkväll effter Konungh Maij:ts af konungh försorgh om derass timeliga och efviga välfärdh hafver till Särna förordnat en viss predikandt och till dess bättre accomoditet under prestebordet sedherm era schiänckt och giffvit alle 4 crone uthjordher i Särna, Idre och Hedhe ähre belägne; hvarföre såsom i anseendhe Guds helige nampns ähre och församblingens upkomst som förmedelst prestens dageliga bijvånande och lähra her med mera än af en och annan privat nytta söckias känn; altså stadgass her med att kyrckioherden effter Konungh Maij:ts nådige förordning behåller dee tree cronejorderne under prestebordet, undantagandes alle huusen behåller landsmannen, som jorden bebygdt hafver, och den fierde uthjorden behåller det fattige blinde folket i deras lifstidh, den deel dhe besittia, men sedan effter förbem:de personers dödh faller jorden under prästebordet i genn, medh mindre så, att almogen desse cronejordher villa befordra och skaffa kyrckioherden igen nödtorfftige foodher; ängh och hvad han till sine creaturs underhold tarfvar, och behöfver.» *) Vid år 1680 hållen visitation i Särna upprättades den 20 september inventarium rörande Idre kyrka och »Prästgården å Idre», därvid redovisades för prästgårdens mark m. m. på sätt bil. 1 utvisar. Jämlikt nådigt beslut den 31 augusti 1695 skulle ett s. k. prästverk eller stiftsbok upprättas för Kopparbergs län. Med all sannolikhet på grund därav har kyrkoherden i Mora Jacob Boethius lämnat en uppgift rörande Särna 2 ), därav inhämtas, bland annat, följande: Prästbordet i Särna bestode av fyra kronojordar, två vid Särna, en å Heden och en vid Idre med underlydande skog, äng och fiske. Åkern vid Idre låg oftast i linda. Å boställets åker kunde sås vid pass 3 tunnor årligen, varav kunde goda år väntas en skörd av högst 6 ä 7 tunnor »svag sädh». Utaf »Privatis» vore ock »til kyrkiorna> given någon jord, som för det dåvarande jämväl brukades under prästbordet, nämligen omkring 4 tjägland vid Särna och omkring 3 tjägland vid Idre. I ett år 1736 upprättat inventarium redovisas för Idre prästgård på sätt av bil. 2 inhämtas. ») Se not 1 sid. 379. ) Se bil. 6 sid. 387.

393 Den 11 juli 1737 hölls visitation uti Idre, varvid det nästföregående årets inventarium översågs samt gjordes den anteckning rörande jorden, som av bil. 3 inhämtas. E t t år 1757 upprättat inventarium över den till Idre prästgård hörande jord m. m., varmed inventarier, upprättade åren 1759 och 1763 överensstämma, är i berörda del av det innehåll, bil. 4 utvisar. I nådigt brev den 14 oktober 1914 meddelade Kungl. Maj:t beslut angående disposition av skogen till Idre kapellpredikantsboställe. Kungl. kammarkollegium avgav i detta ärende den 19 maj 1914 underdånigt utlåtande och anförde därvid, bland annat, följande. Grundstommen till Idre kapellpredikantsboställe torde utgöras av en utav de fyra kronojordar, som genom nådiga breven den 24 december 1645 och den 12 december 1651 blivit upplåtna till Särna för bildande av egen församling. Denna kronojord torde vara identisk med såväl den i vid kollegii utlåtande fogat jordeboksutdrag omnämnda fastigheten Bossägor n:r 4 som den i jämväl samma utlåtande bilagda utdrag av taxeringslängden för Särna socken upptagna fastigheten Idrebyn n:r 11. Sedermera syntes nyodlingar för boställets räkning hava verkställts dels av enskilda församlingsbor, dels ock av vederbörande boställshavare. Dessa nyodlingar måste enligt nådiga förklaringarna den 17 juli 1747 och den 12 augusti 1752 anses vara av samma natur som bostället i övrigt. Det i sagda utdrag av taxeringslängden upptagna Foskros n:r 2 torde hava uppkommit genom berörda nyodlingar. Vad anginge av boställshavaren åberopat »Inventarium wijdh Idres kyrka i Österdahlarna funnit den 20 septemb. Anno 1680 i Keverendi Praepositi D:ni Gustavi Elvii Visitation», varav skulle framgå, att en del jordar skänkts till kyrkan torde samma urkund få tillmätas mindre betydelse, då några gåvobrev å sagda jordar ej kunnat framvisas. Däremot hade boställshavaren vederbörligen styrkt, att »Idre prestboställe» genom köpeavhandling den 5 januari 1857 av pastor K. Karlen för 200 riksdaler banko tillhandlat sig en från Bräcke Per Pålsson inköpt egendom. Den del av bostället, som motsvarade sistnämnda egendom, utgjorde alltså Idre kapellförsamlings enskilda tillhörighet. Beträffande storleken av sagda egendom lämnade handlingarna icke någon upplysning, dock torde med avseende å den därför erlagda, för dåvarande tid alldeles icke obetydliga köpeskilling få antagas att samma egendom till sin storlek och beskaffenhet i övrigt varit jämförelsevis avsevärd. I nådigt brev den 31 december 1915 meddelade Kungl. Maj:t beslut angående disposition av skogsavkastningen vid Särna kyrkoherdeboställe. Kungl. kammarkollegium avgav i detta ärende den 4 november 1915 underdånigt utlåtande och anförde därvid, bland annat, följande1). I nu gällande 1825 års jordebok upptagas de till kyrkoherdeboställe i Särna anslagna fyra jordar vid respektive under titel »Skatte hemman» *) Se sid. 380 o. 381.

394 redovisade byar, med anteckning tillika om deras ecklesiastika natur, varjämte bostället i »Summan på Serna Sokens Hemmantal» upptages under »Krono hemman» såsom Prästebordet om Vie mantal. I detta skatietal ingår givetvis förutvarande kaplansbostället uti Idre. I Kopparbergs län lantmäterikontor har utarbetats följande »Memorial rörande ecklesiastikt boställe inom Idre sockens pastorat. Idre har tidigare utgjort kapellförsamling under Särna pastorat, men avskiljdes på grund av Kungl. Maj:ts resolution den 12 maj 1917 från Särna pastorat för att från och med den 1 maj 1918 utgöra eget pastorat med endast kyrkoherde. Enligt samma resolution skulle kyrkoherdens avlöning gäldas med, bland annat, avkomsten av dåvarande kapellpredikantsbostället i Idre socken. Kapellpredikantsbostället i Idre socken omfattar ägor inom såväl Idre som Foskros skifteslag. Vid storskifte å inägorna till Idre skifteslag (fastställt år 1890) utbröts åt bostället under litt. L för innehavda 43 snesland 8.3 7 bandland red. jord följande arealer: Åker 1.3073 hektar Äng 5.2098 » Impediment 0.6207 » Summa 7.1378 hektar. Vid storskiftet och avvittringen å avrösningsjorden till Särna socken och Idre kapellag (fastställt år 1894) erhöll bostället under litt. Pa för 43 snesland 8.64 bandland red. jord följande arealer: Avrösningsjord Impedimenter

147.19 87 hektar 23.9 950 » Summa 171.193 7 hektar.

Dessutom finnas inom boställets skogsområde enligt storskiftesbeskrivningen s. k. myrslogar, innehållande i areal 10.0 5 80 hektar. Bostället omfattar sålunda, förutom ovan nämnda myrslogar, följande arealer inom Idre skifteslag: Åker Äng Avrösningsjord Impedimenter

1.3073 hektar 5.2098 » 147.19 87 » 24.6157 » Summa 178.3315 hektar.

Vid storskifte å inägorna till Foskros skifteslag erhöll kapellpredikantsbostället ägor för dels 12 snesland 6.8 7 bandland innehavd red. jord enligt revboken, dels ock för 10 snesland 2.0 8 bandland red. jord, som enligt rev-

395 boken tillhörde pastor E. Åren, men på grund av vid storskiftet träffad förening 'rubbats' från pastor E. Åren till bostället. Bostället erhöll sålunda ägor för sammanlagt 22 snesland 8.9 5 bandland red. jord. Dessa ägor utbrötos under litt. B och omfatta enligt storskiftesbeskrivningen följande arealer: Äng 5.8489 hektar Impediment 0.6391 » Vid storskiftet och avvittringen å skogsmarken till Särna socken med Idre kapellag erhöll bostället för 22 snesland 8.9 5 bandland under litt Qa följande arealer: Avrösningsjord 103.4824 hektar Impediment 12.0415 » Bostället arealer:

erhöll

alltså vid berörda

Äng Avrösningsjord Impediment

storskifte

inom Foskros

följande

5.8489 hektar 103.4824 » 12.6806 » Summa 122.0119 hektar.

Enligt förestående utredning omfattar bostället, förutom därinom belägna myrslogar, följande arealer inom Idre och Foskros skifteslag: Åker Äng Avrösningsjord Impedimenter

1.3073 hektar 11.0587 » 250.6811 » 37.2963 » Summa 300.34 34 hektar.

Beträffande ovanberörda, inom boställets ägoområde belägna myrslogar, må antecknas följande. Vid storskiftet å Särna socken med Idre kapellag åren 1880—94 överenskommo sakägarna vid sammanträde den 15 juni 1888, att 'Myrslogarne behandlas som impediment. Hvar och en jordegare, som nu eger och innehar myrslogar, bibehålles i orubbad besittning af desamma intill dess tjugu år förflutit från den dag Storskiftes- och Afvittringsförrättningen i sin helhet blifvit fastställd, hvarefter egaren till skogen, dera myrslogen är belägen, eger rätt att densamma inlösa till det pris, som af behörigen utsedda mätismän bestämmes. Vill efter Storskiftets och Afvittringens slut, men innan utgången af de 20 åren, innehafvaren av sådan myrslog densamma försälja vare innehafvaren skyldig att hembjuda myrslogen åt skogsegaren'. Huruvida dylik inlösning skett i fråga om myrslogarne inom Idre kapellpredikantsboställe kan ej här utredas. Falun i länets lantmäterikontor den 24 februari 1926. Arthur Price assistent.»

396 URKUNDSBILAGOR. l. Inventarium i Prästegården å Idre. I L Åker, Engh, Skogh och Fiske: Aff Kongl. Maij:tz ähr förunt till Präste:bordet dhen Crone:jordh som på Idre Ähr belägen, nembhn Skogz:Gården medh Åker, Engh, Skogh och Fijske och Biuurtompten som af ålder till samma Skogzgårdh legat haf:r A:o 1651. Doch är bemälte Skogzgårdh icke väll itt hälft hemman emoot båssegorne emedan en sijster:part ähr dher ifrån, hwilken brukkas af dhem, som boo på stredhen ell:r fram i gården, Håkan Olssons arfwingar. Ur Särna

kyrkoarkiv.

2. Jnventarium wid Idre Capell. Åker. 1.) 14 st. Lindor, som ifrån uhrminnes tid hafwa legat obrukade, och allenast slagits gräs der uppå. Ängiar. 1.) Ängiar äro följande: Prästnäset wid Foskroos åen, E t t stycke myrslog wid Prästegården, 2: ne ängar, som kallas utängar, af 2: ne Lador. Wahlnings tiernan, samt någre slog stycken ut wid Wägan. Fiskie 1.) J Wottnan halfparten emot en dehl af the andra bylagarne. Jämwel ut the närmaste Siöar der omkring. 2.) J Foskroselfwen, hörer också fisket samt Biurfisket Prestebordet til, till några wissa dehlar, neml. til en half dehl med Skogsägarn. 3.) J Norrfiellet är jemwel fiskie Pastoratet tilhörigt. Skog. 1.) Skog tilkommer Pastoratet uti den så kallade VVotten skogen tillika med andra Interessenter. 2.) Wid Foskroos ån på westra sidan skog til en halfpart, och sedan på den östra sidan jemwel halfparten. Ur Särna

kyrkoarkiv.

3. 7.) Prästegård wid J d r e bestående af följande hus. 8.) Jord till Prästebordet. Wid J d r e by befants 14 st. fast lindar, liggande ibland Böndernas åker här och ther. Utöknade, bärande allenast litet gräs. Äng och slog som och befants kunde intet besiktigas, emedan then ärh ganska longt bort i marken. Ur Särna

kyrkoarkiv.

397 4. Idre kyrkas Inventarium upprättat år 1757. Åker 14 st: lindor, som ifrån urminnes tid hafwa legat obrukade, men til en del nu redan på 6 års tid, af nuwarande Pastore upodlade, och hafwa burit wälsignat både rog & korn; til hwilkas widare upbruk ett fähus af honom på egen bekostnad är upbygt, ther 7 nöt gemenhn hållas wintertid. Ängar 1.) Ängar äro följande: Prästnäset wid Foskros ån, belägit 5 mil frå Särna och 2 frå Idre, kan til Prästebordets stora beqwämlighet bytas emot 2:ne åkerlindor hardt wid Prästgården, när Wahlingstiernan och ifrå Prästebordet afstås. 2.) 2 ängar, som kallas utängar, med sina 2:ne lador. 3.) nogra slogstycken ut wid wegan. oberäknad den myrsloge, som skogen åtföljer. Fiske. 1.) J Wottnan halfparten emot en del av de andra bylagarena. 2.) J Foskros älfwen hörer också fisket, samt Bäfwerfisket Prestebordet til, en halfpart eller half del med Skogsägnen. 3.) J Norrfiället är jämwäl Pastoratet tilhörigt. Skog. 1.) Tilkommer Pastoratet uti den så kallade Wottenskogen, tillika med andra interessenter. 2.) Wid Foskrosån halfparten både på östra och Wästra sidorne. Ur Särna

kyrkoarkiv.

30. Stora Tuna och Amsberg. Enligt prosten Magnus Sahlstedts år 1743 utgivna arbete »Stora Tuna Minnesdöme» skall Stora Tuna socken hava varit bebodd redan under hedna tiden; och ansågs densamma såsom en av de äldsta socknarna i Dalarne ! ). Under tidernas lopp har det till det ursprungliga pastoratet hörande området avsevärt förminskats. Sålunda har från detsamma avsöndrats Bäsna by till Gagnef år 1600, Dalsby fjärding samt en del av Solberbo och Silvbergs fjärdingar till Säter åren 1636 och 1642 samt Milsbo och Kårtilla byar år 1638 till Torsång 2 ), varjämte det till nuvarande Aspeboda församling hörande område, som förut lytt under Stora Tuna, i början av 1600-talet avskilts till särskilt gäll. Svärdsjö pastorat synes ävenledes hava uppstått ur Stora Tuna 3 ). Slutligen hörde Gustavs och Silvbergs församlingar tidigare såsom kapellag till Stora Tuna pastorat men avskildes därifrån till särskilda gäll, Gustavs församling enligt nådigt brev den 8 maj 1775 och Silvbergs församling enligt nådigt brev den 19 april 18614). I pastoratet äro anställda förutom kyrkoherde, fyra komministrar, av vilka den ene skall vara bosatt i Stora Tuna, den andre i närheten av det s. k. Väster Tuna kapell, den tredje i närheten av Kvarnsvedens pappersbruk och den fjärde vid Borlänge-Domnarvet, varjämte kyrkoherden biträdes av ständig adjunkt, bosatt vid Borlänge-Domnarvet. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har för detta pastorat fastställts genom Kungl. Maj:ts resolution den 23 september 1916 att äga tillämpning från och med den 1 maj 1917 till och med den 30 april 1937. Löneboställen. Enligt berörda löneregleringsresolution är till prästerskapets avlöning anslagen, bland annat, avkomsten av kyrkoherdebostället 1 mantal krono Prästgården jämte 5/8 mantal krono Tingsgården n:r 1 med underlydande i Stora Tuna, Gustavs och Torsångs socknar, komministersbostället ! / 4 mantal krono Buskåker och komministersbostället i Norr Amsberg i Stora Tuna socken; varande tillika i resolutionen stadgat, att fri bostad skulle beredas kyrkoherden och komministrarne genom upplåtelse av prästgård på sätt i ecklesiastik boställsordning stadgades, för kyrkoherden å kyrkoherdebostället, för komministern i Stora Tuna å komministersbostället Buskåker samt för en 1

) Anförda arbete sid. 49 o. f. ) Hulphers Dagbok sid. 79. s ) Sablstedt sid. 65. *) Genom nådigt brev den 29 december 1871 förordnades, att Vallmora och Billingsnäs byar — med u n d a n t a g av lägenheten F i n n h y t t a n — ävensom kaptensbostället Brusala och lägenheten Brusbro skulle skiljas från Stora Tuna och förläggas till Aspeboda socken. 2

399 var av komministrarna i Västra Tuna, Kvarnsveden och Borlänge-Domnarvet å plats, som Kungl. Maj:t framdeles komme att bestämma. Kyrkoherdebostället. Uti en i och för visitation i Tuna församling upprättad, den 5 februari 1634 daterad förteckning, innehållande, bland annat, uppgift å de ecklesiastika boställenas ägor m. m. *), förekommer beträffande prästbordet följande uppgifter: »Åker. Det eena året 14 det andra 12 tunnor, Eng "Wijd pass 32 skrjndor aff presteg. och Tingzgården. Quarnställe Frossbrunn Skogh. I Sooklint och hesthaga wid Forsbacka. Mulebeet — O uthan een lijten kohaga.» Av en jämlikt nådigt beslut den 31 augusti 1695 angående utarbetande av ett s. k. prästverk för Kopparbergs län upprättad, av kyrkoherden Petrus Gangius den 22 november samma år underskriven handling 2) inhämtas, att prästbordet »af uhrminnes tijder varit, men ingen efterrättelse finnes huru det tilkommit», samt att detsamma för det dåvarande bestode av fyra åkrar om tillhopa 15 tunnors utsäde samt två takter vid bostället, en liten tomt vid gården, en äng benämnd »Nohrbergzäng», belägen 3/i mil från prästgården, tre tegar i Rogmyran om tillhopa 6—8 sommarlass och sex tegar i Långnäs inemot Torsångs socken om två vinterlass hö samt en hästhage på andra sidan om Forsbacka. Tegarna i Långnäs och Rågmyran uppgivas i den omförmälda handlingen hava blivit donerade till prästbordet. Rörande ovan omförmälda hemmanet Tingsgården har inhämtats följande. Tingsgården upptages i den första i kammararkivet förvarade jordebok (årliga räntan) för Dalarne av år 1538 och redovisas däri bland hemman, som endast utgjorde s. k. skogsskatt. I 1539 och 1540 års jordeböcker upptages Tingsgården bland hemman, som förutom »skatten och fordringen» jämväl erlade »afrad» 3). Vid hemmanet finnes i jordeböckerna från åren 1542 och 1543 anteckning därom, att detsamma vore kungsgård, och i 1544 års jordebok är vid Tingsgården antecknat, att fogdarna och svennerna, när de kommo till socknen, i Tingsgården plägade hava »theras wist». För hemmanet utgjordes dåmera skatt med endast -l öre i avråd. I jordeböckerna för åren 1562 och 1563 samt 1569—1574 upptages Tingsgården under titel »kronolandbor». För år 1575 finnas två särskilda jordeböcker för Tuna socken, i den ena upptages Tingsgården fortfarande under »kronolandbor» och i den andra, som är en s. k. skattläggningsjordebok, bland »kyrckielandbor» samt med anteckning tillika, att hemmanet innehades av »Her Oluff kircke hrr i Tuna». I de efterföljande jordeböckerna för åren 1576—1578 1 ) I Västerås domkapitels arkiv finnes i ser. F II och F III två särskilda exemplar av berörda handling, av i huvudsak samma innehåll, varav det ena exemplaret (Bil. 1), är underskrivet, men ej det andra. Bland Tuna kyrkoarkivs handlingar finnes ett inventarium av år 1623, vari beträffande prästbordet endast meddelas, att höavkastningen »af Prestebool och Tingzgården» utgjorde vid pass 32 skrindor, samt att skog och mulbete funnes i »Sooklint och en hestehaga bortom Prestbolet». 2 ) B i l . 2. 3 ) H ä r uppgives även, att Busktäkten lydde under Tingsgården.

400 upptages emellertid Tingsgården såväl som övriga år 1575 under »kyrkolandbönder» redovisade hemman under »kronolandbor», därvid likväl i jordeboken för år 1576 vid Tingsgården finnes antecknat »arf och eget», vilket synes tyda på, att det icke varit så alldeles klart med hemmanets natur. I 1579 års jordebok finnes hemmanet för första gången infört under »skatte bönder», och samtidigt försvinner den i hemmanets ränta ingående persedeln avradsjärn. Den Tingsgården i övrigt åsatta ränta frinjöts på grund av det hemmanet åliggande onus att hålla borgläger. Hemmanet, som i 1605 års jordebok finnes redovisat såsom 5/8 skattehemman, infördes i 1639 års jordebok åter såsom kronohemman jämte anteckning att detsamma vore lagt under prästbordet. I 1663 års jordebok, däri Tingsgården fortfarande upptages såsom ett kronohemman, finnes antecknat att »pastor loci» innehade hemmanet emot skyldighet att hålla tingsgästning. I 1685 års jordebok (den s. k. reduktionsjordeboken) finnes följande annotation: »Detta kronohemman ähr Arrenderat under Thuna Pastorat d. 3 Sept. 1613 emot 10 d. S. M:tz ährläggiande för Tingzgiestningz hållningen skull och dee som Resa på Cronones Ärenden» 1 ). Hemmanet redovisas jämväl i de följande jordeböckerna såsom ett kronohemman om 5 /8 mantal. Såsom ovan nämnts finnes i skattläggningsjordeboken för år 1575 vid hemmanet Tingsgården antecknat, att densamma innehades av »Her Oluff kircke H r r i Tuna», varmed åsyftas kyrkoherden i Tuna Olaus Canuti Helsingius. Samma anteckning finnes även i de närmaste följande årens jordeböcker; och det torde sålunda få antagas, att bemälde kyrkoherde varit landbo å hemmanet. Detta antagande vinner stöd av ett nådigt brev den 10 mars 15782) däri meddelas, bland annat, att Tingsgården »för några år sedan» nedbrunnit, och att Kungl. Maj:t till underlättande av gårdens återuppbyggande beviljat nämnde kyrkoherde tre års frihet från alla årliga utskylder av Tingsgården. I åtskilliga äldre handlingar, däribland nådigt brev den 20 mars 16383), uppgives, att ett jordbyte skulle, på sätt i ett kungl. brev av den 1 mars 15784) förmäles, hava ägt rum emellan kronan och kyrkoherden Oluf Canuti, därvid kyrkoherden emot ett honom tillhörigt hemman Vallby 5 ) i S:t Ilians socken tillbytt sig hemmanen Tingsgården och Harehyttan, båda i Tuna socken. I ett nådigt brev av den 12 juni 15886), däri Tuna socknebor anföra vissa klagomål emot sin kyrkoherde Oluf Canuti, förmäles, bland annat, att sockneborna köpt Tingsgården och årligen därför till kronan utgjort utskylder. Kyrkoherden och socknemännen ingingo emellertid förlikning, på sätt inhämtas av en handling, dagtecknad Bartolomeidag (den 24 augusti) 15887), enligt vilken förlikning kyrkoherden skulle till socknen återlämna de två gårdar, (Tingsgården och Harehyttan) ») Bil. 3. ) Bil. 4. 8 ) Bil. 5. 4 ) D e t t a nådiga brev har icke varken i riksregistraturet eller annorstädes kunnat anträffas. 5 ) N å g o t hemman med detta namn finnes icke upptaget i S:t Ilians socken. 6 ) Bil. 6. 7 ) Bil. 7. a

401 som han sig tillbytt, för så vitt han icke ville med socknens ja och samtycke »för en skälig betalningh» behålla samma gårdar. På ansökning av kyrkoherden Oluf Canuti son Israel Olufson resolverade häradsrätten vid laga ting i Tuna genom dom den 15 juni 1632, »att aldenstund s. her Oluf hafver uthi förb:te förlijkningzbrefz krafft afhändt sig Tingzgården, och honom Thuna sochn vid efvärdelig tilegnat, hvilket han näpligen giordt hade, om han med någon rätt hade kunnat honom behålla. På hvilken häfd och possession Thunaboerne hafva bekommet H. K. M:tz vår allernådigste konungz confirmation dy ähr det skiäligit och rätt, att Tingzgården blifver, som han i rum tijdh varet hafver under Thuna prästebord, och Israel och hans med arfvingar söke H. K. M:t om Vallby eller dess vederlag».1) Under 1700-talet gjordes upprepade försök att i rättegångs väg f rånhända prästbordet besittningsrätten till Tingsgården 2 ), men då dessa blevo utan resultat, kom det så småningom att anses såsom fastslaget, att Tingsgården hörde under prästbordet; och torde Tingsgården numera på grund av urminnes hävd kunna anses ingå i det Tuna prästbord tillhörande område. Uti instrumentet över en den 15 och följande dagar i juni 1725 förrättad syn å prästbordet i Tuna lämnas de uppgifter rörande prästbordets åker och ängsmark m. m., som närmare framgå av bil. 12. Instrumentet över en i oktober 1739 verkställd besiktning å prästborden i Tuna 3 ) upptager kyrkoherdeboställets åker till de i 1725 års instrument omförmälda arealer, varjämte tillkommit några krydd- och kålgårdstomter, innehållande omkring 15 snesland. I detta instrument har vidare arealen för kohagen uppgivits till 14 spannland 13 snesland samt för hästhagen vid Gunnarsbotäkten till 78 spannland, varjämte såsom ytterligare ängsmark tillkommit åtskilliga teg- och ängesslogar i Norrbergs äng vid Amsberg, om sammanlagt 75 spannland 14 snesland. — De till bostället hörande särskilda områdena av åker och äng synas sedermera icke hava undergått några väsentliga förändringar, dock att hästhagen vid Gunnarsbotäkten, som i 1739 års instrument upptages såsom innehållande en areal av 78 spannland, uti ett husesyneinstrument av den 17 juni 1811 angives innehålla allenast 32 spannland 14 snesland. På vad sätt och av vilken anledning denna minskning ägt rum har ej kunnat utrönas. Vid ekonomisk besiktning den 14 september 1880 redogjordes för bostället på sätt framgår av bil. 14. Genom nådigt brev den 19 januari 1912 medgavs, att ett jordområde om 60 ar 50 kvadratmeter finge från kyrkoherdebostället i Stora Tuna församling 1 mantal krono Prästgården för utvidgning av församlingens kyrkogård ») Bil. 8. Genom förenämnda nådiga brevet den 20 mars 1638 (bil. 5) erhöllo kyrkoherden Oluf Canuti arvingar i vederlag för h e m m a n e t Vallby kronohemmanen 3/i mantal Flynna och 74 mantal Klosterbyn i Husby socken. a ) Se bil. 9, 10 och 11. 3 ) Bil. 13. 1954 28

402 till församlingen upplåtas att av församlingen under nyttjanderätt innehavas, så länge området för det avsedda ändamålet användes och laga hinder ej mötte, under villkor, bland andra, att årlig avgäld därför erlades. Genom nådigt brev den 7 augusti 1919, medgav Kungl. Maj:t att för begravningsplatsens utvidgning finge från kyrkoherdebostället till församlingen på enahanda sätt och under samma villkor, som i näst föregående nådiga brev finnes bestämt, upplåtas ett område om 1.6 0 hektar. Kyrkoherdebostället finnes i gällande 1825 års jordebok upptaget på sätt i löneregleringsresolutionen förmäles. Kyrkoherdeboställets

fäbodar.

Rörande dessa hänvisas till bil. 2, 15 och 16. K o m m i n i s t e r s b o s t ä l l e t l/é m a n t a l B u s k å k e r . Enligt köpebrev den 1 maj 1650x) tillhandlade sig dåvarande kaj länen i Tuna Johannes Matthiae Tozaraeus av Johan Larson i Romme m. fl. för 30 daler kopparmynt »en linda vid pass en trö sädh i Roms-ängen belägen»2). Den 5 november 1652 meddelade häradsrätten fasta å berörda köp 8 ). Denna linda kom sedermera att tilläggas kaplansbordet. P å rad sätt detta skett, har emellertid icke kunnat utrönas. 4 ) Genom ett den 21 maj 1660 utfärdat köpebrev försålde kyrkoherden i Vika Nicolai Svenonis efterlämnade änka Elisabeth Erichsdotter i Grufby för 400 daler kopparmynt till Tuna kyrka »den jordh uthi norre Rome som hennes förre sahl. man vällärde h:r Hans Matthiae fordom capellan här i Tuna sig hadhe tillbydt af h. Karin i Tröne, emot den jordh han i förb:e Tröne ägdt hade och dehr å gifne fastebreff den 13 octob. 1648 vijdare uthvijser 5 ). Denna i Norr Rome belägna jord utgjorde, på sätt ett för kyrkan den 4 november 16636) meddelat fastebrev närmare utvisar, dels »det norra åhrssädet», bestående av sju särskilda åkerstycken om tillhopa 4 spannland 3 snesland 1 bandland, dels det »andra åhrsädet», bestående av åtta särskilda åkerstycken om tillhopa 3 spannland 8 snesland, dels ock följande ängsmark: »en täppa närmast Wråå» om 48 snesland; »en slogha öster om Anders Matzons i Nygården hästehage» om 26 snesland, samt »nedan om åkern emot Holm» två lindor, den ena om 10 och den andra om 6 snesland. Den sammanlagda arealen av den sålunda till kyrkan försålda jorden utgjorde sålunda 8 spannland 1 snesland 9 bandland åker och 4 spannland 10 snesland ängsmark 7 ). ») Bil. 17. *) En trö = Ve t u n n a (enl. Hulphers Dagbok sid. 120). •') Bil. 18. 4 ) »Tuna Minne» sid. 79. ,. '•>) Detta fastebrev återfinnes ej i de uti riksarkivet förvarande domboksrenovationerna. 6 ) B i l 19 7 ) Genom nådigt brev den 9 april 1695 (bil. 20) beviljades skattefrihet för två tunnland åker som för kyrkans medel till kaplansbord inköpts från skattehemmanet * mantal Matts Jönsson i Norr-Eome, varest i jordeböckerna anteckning om det nådiga brevet ag A ™ r i m ä r u p p g i f t e r n a till förberörda s. k. prästverk (bil. 21) synes framgå, att skattefriheten avsåg hela dåvarande komministersbostället Buskåker.

403 x

I instrumentet över en den 11 oktober 1729 ) förrättad husesyn å den Buskåkers kaplansgård tillhörande jord upptagas ovan omförmälda ägoområden. Den vid Vrå belägna täppan och Sloghagen öster om Anders Matssons hästhage redovisas därvid med samma arealer som i fastebrevet av år 1663, varemot »norra åhrsädet» angives till en areal av 3 spannland 17 snesland 4 bandland och »andra åhrsädet» till en areal av 3 spannland 11 snesland 3 bandland eller tillhopa 7 spannland 8 snesland 7 bandland. De två ovanberörda lindorna upptagas uti instrumentet med en sammanlagd areal av 14 snesland 5 bandland. Utom omförmälda jord upptages i syneinstrumentet dels två lindor om tillhopa 18 snesland, dels »En liten täppa vid Präståkern ved Hede> om 2 spannland 14 snesland dels ock i »Romsenget» belägna sjutton täppor och tegar om tillhopa 9 spannland 3 snesland 4 bandland 2). — Ovan omförmälda, av kaplanen Hans Matthiae inköpta täppa om en trö synes ingå bland nämnda, i Romsänget belägna jord. — Härjämte redovisas i instrumentet för boställets skogsmark. Enligt instrumentet över en den 5 september 1881 förrättad av- och tillträdessyn vid komministersbostället utgjorde den till bostället hörande jord 18 tunnland 24.2 kappland i areal. Genom utslag den 15 augusti 1922 medgav kungl. kammarkollegium, att från komministersbostället Buskåker finge till Stora Tuna församling för skoländamål upplåtas ett närmare angivet område om 1.4150 hektar att av församlingen under nyttjanderätt innehavas, så länge området för avsett ändamål användes och laga hinder ej mötte, under villkor i övrigt, bland andra, att församlingen för området erlade på angivet sätt bestämd årlig avgäld. I nu gällande 1825 års jordebok upptages under krono titel »Cappellans Bord. Utom Bro» såsom 3/i„ mantal. Komministersbostället i Norr

Amsberg.

I bil. 1 meddelas, att såsom kaplansbord »nyttias gropen på Kyrkiobordet» 3). En skogsdel »vidh Tvärfallet» tilldömdes detta boställe vid den 7 maj 1684 hållet ordinarie ting i Tuna såsom bil. 23 utvisar. Av primäruppgifterna till prästverket för Kopparbergs län (bil. 21) inhämtas, att kaplansbordet Gropen utgjordes av dels en liten takt, vara man kunde erhålla 7 ä 8 sommarlass hö, dels en »uppå skarpa sandheden» belägen liten täppa, soin kunde besås med en spann säd, »af sochnen förundt», och dels ett litet stycke av »Romåkren» om en fjärdings utsäde, »hvilket är tagit, som sägs af Buskåkers caplansbord». 1

) Bil. 22. ) När och på vad sätt denna jord tillagts bostället har icke kunnat utrönas. 3 ) Av »Västerås stifts herdaminne» inhämtas, att Johannes P e t r i Wallensis, vilken angives hava år 1608 varit kap]an i Tnna, år 1614 flyttat »till b ä t t r e bostället Gropen». 2

404 I skrivelse till landshövdingen i Kopparbergs län baron N. Gripmhielm anhöll kaplanen å bostället Gropen Petrus Arfzling »att få niuta under capellans bordet här j Thuna Dragsweden j Nybofiärdingen som giä*tgif:n j Naglarby tillförende brukat, men sedermera sig ifrånsagt». I beslut den 22 april 1702 utlät sig landshövdingen »Interimswijss blifwer supplicanten jmmiterad vthi Dragsweden, till dess wijdare resolution ankommer cock att fahrdagh observeras effter lagh> x). Under oktober 1739 hölls husesyn å kaplansbordet Gropen, därvid redogjordes för boställets ägor på sätt av bil. 24 närmare inhämtas. Genom nådig resolution den 8 februari 1781 fann Kungl. Maj:t gott bifalla ett av Tuna församling å allmän sockenstämma fattat beslut, att den genom komministern Anders Brundelii död lediga kaplanssysslan icke vidare skulle tillsättas utan i stället inrättas en klockarprästbefattning med åliggande för befattningens innehavare att fullgöra såväl klockarsysslan som den förutvarande kaplanens åligganden, med rätt för klockarprästen att åtnjuta klockarlönen och den förre kaplanens avlöning samt såsom boställe hnehava halva klockarbostället 2 ) och kaplansbordet Gropen, med där varanle gård och tillhörigheter. Till förste klockarpräst antogs utan förslag dåvarande klockarens son Olof Kihlberg, vilken under den tid han innehade nämnda befattning utarrenderade lägenheten Dragsveden till kyrkoherden i Gustavs församling Göran Ericsson. Sedan Kihlberg emellertid i april 1791 mlts till kaplan i Tuna, gjorde hans efterträdare i tjänsten E. Wesström cch sistnämnda församling hos Konungens befallningshavande anspråk pi lägenheten Dragsveden såsom belägen inom Gustavs socken. Genom utslag den 5 oktober 1798, som av kungl. kammarkollegium efter däremot anförda besvär genom utslag den 17 oktober 1799 fastställdes, ogillade Konungens befallningshavande den gjorda framställningen, Kungl. Maj:t, vare st underdåniga besvär anfördes över kungl. kollegii utslag utlät sig genom nådig resolution den 4 juni 1802 bl. a., sålunda: Ehuruväl i anledning av den år 1702 kaplanen i Tuna interimsvis lämnade immission i kronoänget Dra^sveden, Kungl. Maj:t funne samma lägenhet vara utav sådan beskaffenhet, att den kunde av kronan disponeras; likväl och alldenstund Dragsveden i stöd av berörda immission, och då annat förordnande ej emellankommit, alltsedan åtföljt kaplansbordet Gropen och Kungl. Maj:t genom nådig resolution den 8 februari 1781 förklarat, att detta boställe med tillhörigheter skulle inner ) Angående denna lägenhet verkställdes av kammararkivarien en den 8 januari 1793 dagtecknad undersökning, enligt vilken lägenheten vore identisk med ett under »kronojord» i »årliga räntan» för år 1637 upptaget, Storsveden benämnt, i Långehage beläget 'ängsstycke med en ränta av ett skeppund stångjärn. I de efterföljande jordtböckerna upptages lägenheten näst efter »skattetorpare«. (Kammararkivets koncepter 1792—1793 fol. 773.) I jordeböokerna från ock med år 1702 finnes anteckning därom, att lägenheten vore underlagd kaplansbordet i Tuna sockens Ovanbrodel. 2 ) Klockarbostället i Tuna, som i jordeboken upptages till Vs mantal krono synes hava uppdelats emellan kaplansbostället och klockarprästbostället. Med anledning d&rav torde nuvarande komministersbostället Buskåker som i jordeboken upptages såsom s/is mantal, i löneregleringsresolutionen angivits utgöra Vi mantal. I en skrivelse den 9 oktober 1794 hade nämligen dåvarande prosten N. Thenstedt i T u n a uppgjort ett projekt till dylik fördelning, mot vilken domkapitlet förklarade sig icke hava något att påminna. H u r u denna fråga slutligen avgjorts, h a r icke k u n n a t utredas.

405 hävas av den i kaplanens ställe tillförordnade klockarprästen, i anledning varav den först tillsatte klockarprästen Kihlberg ägt lika rätt som den förre kaplanen till besittningen av Dragsveden, vilken Kihlberg emot betingat ärligt arrende till prosten Ericsson upplåtit; fördenskull och som Wessström, då han efter Kihlberg sökte sysslan, billigtvis räknat på samma rättigheter, som företrädaren innehaft, och även fullmakt å sysslan med ty åtföljande förmåner erhållit; Alltså och då prosten Ericssons saknad av prästbol så mycket mindre kunde berättiga honom till besittning av Dragsveden, som Kungl. Maj:t, då Gustavs församling erhöll tillstånd att skiljas från Tuna, uttryckligen föreskrivit Gustavs socknebor det villkor, att av egna medel underhålla sin pastor, och förändringen med kaplanssysslorna i Tuna efter Gustavs församlings skiljande därifrån icke kunde medföra någon rätt för den sednares pastor att undfå en lägenhet den Tuna prästerskap i längre tid innehaft och den prosten Ericsson endast som arrendator nyttjat och brukat, prövade Kungl. Maj:t i nåder skäligt upphäva Konungens befallningshavandes och kungl. kollegii överklagade utslag samt däremot förklara, att kronoänget Dragsveden skulle överlämnas åt klockarprästen Wessström till bruk och nyttjande så länge han denna tjänst innehade, varefter Kungl. Maj:t uppå därom av vederbörande skeende anmälan ville i nåder sig yttra, huru med dispositionen av samma lägenhet skulle förhållas. Sedan Wesström blivit till annan tjänst befordrad, gjorde såväl Tuna som Gustavs församling underdåniga framställningar angående disposition av lägenheten Dragsveden. Genom nådigt brev den 12 oktober 1810 fann Kungl. Maj:t gott förordna, att kronoängen Dragsveden, som en längre tid varit till kyrkoväsendet anslagen, skulle få tills vidare nyttjas av Gustavs församling emot varande skatt av ett skeppund järn, åliggande därvid vederbörande att tillse, det denna lägenhet bleve vederbörligen hävdad samt avkastningen använd till kyrkans behov och särdeles till uppköp av det nödiga kommunionvin. I nu gällande 1825 års jordebok upptages under krono titel: ^Capellans Bord» — »Ofvan Bro» såsom 3/16 mantal. Genom löneregleringsresolutionen för Stora Tuna församling med Amsbergs kapell den 22 september 1866 föreskrevs, att i stället för klockarprästtjänsten i Stora Tuna, vilken efter dåvarande innehavarens avgång skulle indragas, en ny komministerstjänst skulle inom Amundsbergs eller Amsbergs kapellag inrättas, samt förordnades, att komministern i Amsberg skulle erhålla det boställe, församlingen skulle genom utbyte eller försäljning av klockarprästbostället för honom anskaffa. På grund av Stora Tuna kyrkostämmas beslut den 20 augusti 1871 hölls offentlig auktion den 9 nästdärpåföljde december, varvid försåldes dels till Stora Tuna socken för 7,860 rdr rmt klockarprästbostället Gropen, innehållande 3 tunnland 28 239/iooo kappland i areal jämte tillhörande skog- och utmark, dels ock till komministern i Amsberg L. J. Leksell för 105 rdr rmt den till ifrågavarande boställe hörande lägenheten Häggenäs om 5 616/10oo

406 kappland reducerad ängsjord eller 1 tunnland 15 kappland i areal jämväl med åbelöpande andel i skog. Redan före försäljningen av klockarprästbostället hade emellertid Stora Tuna församling förvärvat jord till boställe åt komministern i Amsberg, nämligen dels enligt köpebrev den 13 mars 1871 ') 1 tunnland 11,274 kappland reducerad jord med tillhörande skog och åbyggnader under n:r 9 litt. I i Norr Amsbergs by för 1,800 rdr rmt dels enligt bytes brev den 29 maj 1871 2) andel i nämnda fastighets gårdsskifte om 15 reducerade kappland emot 2 208/iooo kappland reducerad jord av samma fastighet, dels enligt köpebrev den 3 juni 18713) 875/iooo kappland reducerad jord jämte tillhörande skog och utmark av omförmälda fastighet jämte åbyggnader för 475 rdr rmt och dels enligt köpebrev den 20 juni 1871 4 ) 2 500/10oo kappland reducerad jord under sub. n:r 10 litt. K l i Norr Amsberg med åtföljande skog och utmark för 75 rdr rmt. Efter av komministern Leksell hos Konungens befallningshavande därom gjord framställning ålade Konungens befallningshavande genom utslag den 24 april 1876, som vunnit laga kraft, Stora Tuna socknemän att — då klockarprästbostället innehållit ett sammanlagt jordetal av 4 tunnland 1 885/iooo kappland, men den av Stora Tuna socknemän till komministersboställe i Amsberg förvärvade jord endast utgjorde 1 tunnland 7 ;i49 1000 kappland reducerad jord med åtföljande skog — antingen, genom anskaffande av jord till lämpligt läge och beskaffenhet, utvidga komministersboställets ägoområde till motsvarigt vederlag för de ägor, som tillhörde den forna klockarprästtjänstens boställslägenhet, eller ett sammanlagt reducerat jordetal av 4 tunnland 1885/100o kappland inägor av åker och ängsmark med åtföljande skog till det uppskattningsinnehåll, som berörde boställslägenhet tillhörde, eller ock, därest hinder för anskaffande av lämpligt belägen jord till fyllnad i felande jordetalet mötte, tillhandahålla boställshavaren in natura eller medelst erläggande av lösen efter årligt markegångspris spannmål, kreatursfoder och bränsle till myckenhet, som motsvarade behållna avkastningen av det felande jordetalet, denna avkastning bestämd efter de grunder, varom, därest vederbörande icke träffade godvillig, i laga ordning fastställd överenskommelse, Konungens befallningshavande ville på särskild framställning genom utslag förordna. Härjämte anbefalldes Stora Tuna socknemän att hos Konungens befallningshavande göra framställning om förordnande för lantmätare att verkställa förrättning för beräknande av det jordetal, som socknemännen utöver den redan anskaffade jorden hade att till det nya bostället ytterligare anslå. Sådan förrättning började den 11 september 1877; och enligt av vederbörande lantmätare den 17 september 1877 verkställd uträkning utgjorde ifrågavarande brist, som borde av socknemännen fyllas, 2 tunnland 10 919/iooo kappland inrösningsjord i uppskattning. Om ifrågavarande brist sedermera blivit fylld, har av tillgängliga handlingar och begärda upplysningar icke kunnat utredas. !) Bil. 25. ) Bil. 26. ) Bil. 27. 4 ) Bil. 28.

2 3

407 Klockarbostället1). Av bil. 1 inhämtas, att i Tuna församling funnits ett klockarbord 2) med åker till 1 l/2 tunnas utsäde och ängsmark — den s. k. Norbergsängen — av en till omkring 2 skrindor uppskattad höavkastning. Enligt förberörda primäruppgifter till ett prästverk för Kopparbergs län (bil. 21) bestod klockarbordet av två små tomter »utmedh gården» om tillhopa ungefär 3 tunnland sandblandad medelmåttig jord. I instrumentet över ovannämnda under oktober 1739 verkställda husesyn å de ecklestiastika boställena i Tuna redogöres för klockarbostället, på sätt av bil. 29 inhämtas. I redogörelsen för komministersbostället i Norr Amsberg har framhållits, att klockarbostället syntes, enligt Stora Tuna församlings å sockenstämma fattade beslut, som i vad anginge kaplansbostället Gropen blivit av Kungl. Maj:t genom nådig resolution den 8 februari 1781 fastställt, hava blivit emellan sistnämnda boställe, vilket enligt sagda nådiga resolution skulle bliva boställe för en blivande klockarpräst i Tuna, och kaplansbostället Buskåker fördelat. I löneregleringsresolutionen för Stora Tuna församling med Amsbergs kapell den 22 september 1866 föreskrevs, såsom förut nämnts, att i stället för klockarprästen, vilken tjänst efter dåvarande innehavarens avgång skulle indragas, en ny komministerstjänst skulle inom Amsbergs kapellag inrättas, samt att komministern i Amsberg skulle erhålla det boställe, församlingen genom utbyte eller försäljning av klockarprästbostället skulle för honom anskaffa, Vid härefter den 9 december 1871 å offentlig auktion skedd försäljning av kapellpredikantsbostället Gropen med tillhörande lägenheten Häggenäs (möjligen motsvarande halva klockarbostället) inköpte Stora Tuna församling bostället Gropen. Av instrument över den 4 oktober 1916 förrättad ekonomisk, besiktning å skolgården eller skolmästaretomten i Stora Tuna inhämtas, att vid organisten och klockaren Carl Erik Ståhlbergs tillträde av sin tjänst församlingens organist- och klockarboställe utgjorts av dåvarande klockarbostället Gropen, men att detta boställe på framställning av Ståhlberg genom beslut av kyrkostämman den 2 maj 1877 utbytts mot den så kallade skolgården eller skohnästaretomten om 19,355 kappland reducerad inägojord, som upplåtits till Ståhlberg under hans tjänstetid mot villkor, att boställshavaren skulle årligen erlägga en avgift av 30 kronor till församlingen, som skulle vara skyldig underhålla bostället i likhet med övriga ecklesiastika boställen. Efter Ståhlbergs död den 31 maj 1912 avträddes bostället den 1 maj 1914 till Stora Tuna församling. ') Enligt nådiga löneregleringsresolutionen för Stora T u n a med Amsbergs kapell den 22 september 1866 skulle Stora Tuna församling vara skyldig att efter klockarprästtjänstens indragning avlöna särskild klockare. 2 ) Se vidare Thulins utredning ang. klockarbefattningarna m. m. avd. 3, Tab. B, sid. 292 och 293.

408 Genom nådigt brev den 18 november 1921 har Kungl. Maj:t medgivit att från klockar- och organistbostället, den s. k. skolgården eller sk<olnästaretomteti, finge till tomt för kyrkvaktmästarbostad avsöndras och till Stora Tuna församling upplåtas ett närmare angivet område om 24 ar a t t av församlingen emot årlig avgäld och övriga villkor under nyttjanderätt innehavas, så länge området för avsett ändamål användes och laga hinder ej mötte. Klockarbostället redovisas i nu gällande 1825 års jordebok såsom , 8 mantal krono. I Kopparbergs läns lantmäterikontor har utarbetats följande:

»Memorial rörande ecklesiastika boställen inom Stora Tuna socken. Enligt här förvarade skiftesakter torde inom socknen finnas filjande fastigheter av ecklesiastik natur, eller: Pastorsbostället, Tingsgården, Förste komministerbostället, Klockarebostället, Kyrkskoletomten, Sockentomten och Komministerbostället i Amsberg. Rörande dessa boställen har av här förvarade akter inhämtats föhande. Pastorsbostället. Tuna socken är av gammalt delad i tvenne delar eller Utombrodelen och Ovanbrodelen. Pastorsbostället ligger såväl i Utombro- som Ovanbrodelen. Detsamma har fått sina inägoområden inom Utombrodelen utbrutna vid storskifte år 1843 (fastställt år 1848) å inägorna till Pastors- och 2:dre Komministerbostället, kronolägenheten Tingsgården samt Skolmästare- Organistoch Sockentomten. Bostället erhöll då för 2,598 snesland 7 2/10 bandland under litt. A följande ägor: Åker Äng och hagmark

42.5590 hektar 21.5910 » Summa 64.1500 hektar.

År 1866 verkställdes ägoutbyte emellan Pastors- Klockare- och Prästboställena samt socknen tillhörig mark. Ägoutbytet fastställdes samma år. Härigenom minskades Pastorsboställets åker med 0.0 88 0 hektar, under det att dess ängsmark ökades med 0.07 55 hektar. Åren 1838—1863 verkställdes storskiftesbydelning å avrösningsjorden till Utombrodelen av Stora Tuna socken. Skiftet fastställdes år 1864. Därvid utbröts åt Pastorsbostället för 65 tunnl. 17,609 kappl. red. jord och åt Soc-

409 kentomten för 2,030 kappl. red. jord gemensamt under litt. D 67.2 8 30 hektar hemskog och 34.3905 hektar fäbodeskog eller tillsammans 101.6735 hektar avrösningsjord. Till Pastorsbostället hör, som ovan nämnts, ägor även inom Ovanbrodelen. Dessa ägor hava blivit utbrutna dels vid storskiftet å inägorna till Hytting och Äselby skifteslag, dels vid storskiftet å inägorna till Övermora med flera byars skifteslag, dels ock vid bydelning av Ovanbrodelens skogsmark. Samtliga dessa skiften hava fastställts år 1841. Vid förstnämnda storskifte å Hytting och Åselby skifteslag erhöll bostället under litt. X följande ägor: Åker i byn Slog i Prostbodarne

3.0159 hektar 1.9746 » Summa 4.9905 hektar.

Vid storskiftet å Övermora med flera byars skifteslag erhöll bostället under litt. X följande ägor: Åker Äng Skogsmark Impediment

5.9508 hektar 10.2471 » 0.5 7 o 8 O.ioso » Summa 16.8 76 7 hektar.

Vid bydelningen av Ovanbrodelens skogsmark erhöll Pastorsbostället under litt. Qq: Slog omkring Prostbodarne 91.586 1 hektar Impediment 0.2916 » Summa 91.8777 hektar. Förutom ovanberörda ägor synes till bostället höra en äga inom Torsångs socken. Å en här förvarad karta över ett åren 1861—1862 verkställt och år 1864 fastställt laga skifte å alla ägorna till Kårtylla by i Torsångs socken finnes nämligen upptaget ett ägoskifte, som är beläget å ett smalt näs, det s. k. Långnäset, mellan Kårtyllasjön och Dalälven. Enligt påskrift å kartan tillhör detta ägoskifte »Stora Tuna Pastorsboställe». Södra delen av ägoskiftet i fråga återfinnes även å kartan över storskiftet å inägorna till Övre Tosarby med flera byar i Gustafs socken. Denna del tillhör enligt påskrift å kartan 'Tuna pastorsboställe». Handlingarna till berörda skiften lämna ej någon upplysning om ägoskiftets areal. Enligt här verkställd arealuträkning har emellertid området i fråga beräknats innehålla omkring 1.7 5 hektar. Tingsgården. I protokollet till storskiftesbyadelningen av inägor och skogsmark inom Ovanbrodelen av Stora Tuna socken uppgives i 82 § bland annat »att en icke obetydlig del af Pastorsbostället, under namn af Tingsgården och Hästhagen efter gammalt tillhört Ofvanbro».

410 Tingsgården har fått sina ägoområden bestämda genom följande skiftesförrättningar. Vid förut nämnda storskifte å inägorna till Pastorsbostället, Tingsgården med flera fastigheter utbröts åt »Krono Lägenheten Tingsgården» för 203 snesland 7 T/io bandland reducerad jord, följande ägor: Åker 3.8721 hektar Äng 0.9102 » Hagmark 0.6353 » Summa 5.3176 hektar. Vid storskiftesbydelningen av avrösningsjorden till Utombrodelen erhöll Kronolägenheten Tingsgården för 5 tunnl. 4.4 7 7 kappl. reducerad jord under litt. Da. dels 4.2639 hektar hemskog dels 7.5 3 43 » fäbodeskog, tillsamman 11.7 9 82 hektar avrösningsjordSåvitt här kunnat utredas, omfattar Tingsgården ej några andra ägor. Förste komministerbostället. Vid storskifte åren 1843—1845, fastställt år 1848, å inägorna till Buskåkers by, utbröts en åbolott för 397 snesl. 9 bandi. red. jord till »l:ste Komminister Bostället» under litt. G. Bostället erhöll därvid följande ägor: Åker Äng Hagmark

7.9 3 08 hektar 0.7929 » 0.5353 Summa 9.2590 hektar.

Vid storskiftesbydelningen av avrösningsj orden till Utombrodelen erhöll »Första Komminister Bostället» för 10 tunnl. 1.174 kappl. red. jord under litt. E, dels 6.9420 hektar hemskog dels 21.8240 hektar fäbodeskog eller tillsammans 28.766 0 hektar avrösningsjord. Till detta boställe har, såvitt här kunnat utredas, inga andra ägor än de ovan nämnda blivit genom skifte utbrutna. Klockarebostället. Bostället har fått sina ägoområden lagligen utbrutna dels vid storskifte å inägorna år 1843, dels vid storskiftesbydelning åren 1838—1863 å avrösningsj orden till Utombrodelen. Vid storskifte å inägorna erhöll bostället för 23 snesland 98/10 bandi. red. jord under litt. D »Skolmästaretomten», följande ägor: Åker Äng

0.4859 hektar 0.2329 » Summa 0.7 188 hektar.

Vid storskiftesbydelning å skogsmarken erhöll bostället för 19.37 2 red. kappl. under litt. G »Skolmästarebostället» 0.92 8 7 hektar avrösningsjord.

411 Kyrkskoletomten. Denna fastighet har fått sina ägoområden bestämda vid samma förrättningar som näst föregående. Sålunda erhöll fastigheten vid 1843 års storskifte å inägorna för 17 snesl. 3.5 bandi, under litt. E »Orgilnistomten», följande ägor: Åker Äng

0.2098 hektar 0.2761 » Summa 0.4859 hektar.

Vid storskiftesbydelningen åren 1838—1863 erhöll fastigheten för 14.0 2 2 kappl. red. jord under litt. H, »Orgelnisttomten», 0.8963 hektar avrösningsjord. Sockentomten. Denna fastighet har fått sina inägor utbrutna vid ovannämnda år 1843 verkställda storskifte. Därvid erhöll fastigheten för 2 snesl. 5.2 bandi. red. jord under litt. F, >Socken Tomten», 0.14 17 hektar åker. Åren 1838—1863 förrättades storskiftesbydelning å avrösningsj orden till Utombrodelen i Stora Tuna socken. Därvid utbröts åt Pastorsbostället för 65 tunnl. 17.60 9 kappl. oc-h Sockentomten för 2.0 3 0 kappl. red. jord en gemensam skogsägolott under litt. D, utgörande 101.6 7 3 5 hektar avrösningsjord. Komministerbostället i Norr Amsberg. Detta boställe upptages i förteckningen enligt formulär K till jordregistret under benämningen Amsbergs Kapellpredikantboställe och angives enligt sagda förteckning omfatta »1 tunnl. 28.H5 kappl. red. jord utan litter» och »3.4 2 0 kappl. red. jord under Norr Amsberg nr 10 litt. K». Av här förvarade akter har rörande detta boställe inhämtats följande. År 1877 verkställdes, efter vederbörligt förordnande, en förrättning, som avsåg att »utreda och bestämma, hvad de redan anskaffade egorna till Amsbergs Kapellans boställe innehålla i reduceradt jordtal jemlikt sådan gradering, som förra Klockareprästbostället i Stora Tuna Socken egor, vid verkställda storskiftesförrättningen undergått, samt hvad Socknemännen skola därutöver anskaffa och till den nya boställslägenheten anslå». Av en i förrättningshandlingarna intagen beskrivning framgår dels, att komminister bostället i Amsberg fått sig anslaget: »Av besutenheten N:o 9 litt. I i Norr Amsberg» 2.6 707 hektar inrösningsjord och av »besutenheten sub 10 L:a Kb i Norr Amsberg» 0.09 18 hektar inrösningsjord, dels ock att den »brist, som af Stora Tuna socken skulle anskaffas och ytterligare anslås till Kapellans bostället i Amsberg» utgjorde 2 tunnl. 10.9 4 9 kappl. red. jord. Är 1879 verkställdes av kommissionslantmätaren D. Kjellin efter förordnande en förrättning, som avsåg att »verkställa utredning af hvad Stora Tuna sockenmän årligen böra lemna innehafvaren af Amsbergs Komministerboställe för den jord och skog, som ännu kan fattas i nämnda boställe». Resul-

412 tåtet av berörda utredning blev enligt § 3 förrättningsprotokollet »Och få förrättningsmännen för den skull föreslå, att ersättningen t:ll innehafvaren af Amsbergs Komministerboställe, för bristande jord och slog, bör årligen utgå med tjuguåtta kronor för ett reduceradt eller uppskattadt tunnland inrösningsjord däri äfven inbegripet ersättning för bristande skog, varande denna ersättning den högsta förrättningsmännen kunna föreslå, efter inhämtandet af de upplysningar och tagen kännedom i övrigt om jordvärclerna i socknen, som står dem till buds». Huruvida detta beslut, som ej godkändes av boställsinnehavaren, sedermera fastställdes eller ej, ha: av här förvarade akter ej kunnat utredas. Åren 1904—1905 verkställdes i samband med annan förrättning delning av skogsmarken till hemmanet Norr Amsberg nr 9 litt. I. Därvid erhöll Komministergården för 1 tunnl. 12.123 kappl. red. inägojord under litt. I 6, två skiften: Mardalsskogsskiftet Amsbergshedsskogsskiftet

2.4 i hektar avrösningsjord 2.25 » » Summa 4.6 6 hektar avrösningsjord.

Inägorna till boställets del av hemmanet Amsberg nr 9 litt. I hava icke blivit genom laga delning utbrutna. Enligt ovan åberopade 1877 års förrättning skola de emellertid innehålla 2.6 707 hektar. Under åren 1907—1908 förrättades klyvning å alla ägorna till hemmanet nr 10 litt. K, sub nr 10 litt. Ka, subsub nr 10 litt. Kb och nr 12 litt. M inom Norr Amsbergs by. Vid denna förrättning utbröts två ägolotter åt »Komministergården i Amsberg», den ena under litt. K6 »för andel i hemmanet nr 10 för 4.3 5 0 kappland red. inägojord» och den andra under litt. Kb2 för andel i hemmanet sub sub nr 10 för 7.180 kappland red. inägojord» Ägolotten litt. K6 erhöll vid berörda klyvning: Åker Äng Avrösningsjord

0.29io hektar 0.0570 » 0.4220 Summa 0.7700 hektar.

Till ägolotten litt. Kb2 utbröts vid ifrågavarande klyvning: Åker

0.3860 hektar

Äng

0.1550 Avrösningsjord

»

0.70io Summa I..2420 hektar.

Åren 1923—1924 verkställdes ägoutbyte emellan samfälld mark tillhörig Norr Amsbergs by å ena sidan och mark tillhörig Amsbergs Komministerboställe å andra sidan. Av beskrivningen till detta ägoutbyte frångår att »Komministerboställets nr 9 litt. I Norr Amsberg och nr 10 litt. Kb 2 Norr Amsberg areal och uppskattningsinnehåll förblivit oförändrade».

413 I n o m S t o r a T u n a socken h a r v i d a r e funnits ett a n d r a k o m m i n i s t e r b o s t ä l l e , kallat G r o p e n . D å d e t t a j ä m t e d ä r t i l l h ö r a n d e l ä g e n h e t e n H ä g g e n ä s emellertid r e d a n år 1871 försålts, h a r r e d o g ö r e l s e för d e t s a m m a ej i n t a g i t s h ä r . F a l u n i l ä n e t s l a n t m ä t e r i k o n t o r den 14 n o v e m b e r 1925. Arthur Price assistent.»

URKUNDSBILAGOR. i. Then Christeliga Församling vthi Tuna widh Koparbergz laghen Sampt hennes Stoorheet, Tienare, äghor, inkomst och vthgifft, etc. Anno D. 1634 then 5 Febr. Prästebord aff Åker. widh 14 tö-or årlighen Eng. widh 32 skrindor aff prästebordet och Tingzgården Fiskevatn. — warit — nw — 0 Werkestelle. — 0 Quarneställe. i Fross brwn. Skogh. —• Soldint, och hästhaghe widh forsbacka Mulbete. 0. uthan en kohage lite. Vthjord. — 0 Kappelansbord nyttias gropen på Kyrkiobordet Klockarbord. Äker. til — IV2 tönna hwart år Eng. widh 2 skrinnor i Norbergz eng Skogh. — 0. — Fiske. — 0. — Vthjord. — 0. Stommor. Tingzgårdh en tiidh long nyttiat för Tingzgestningen. Episcopus Johan Rudh. mpr Praepositus. Pastor Samuel Mahnenius p. u p. Tunensis Notarius. Simon Benedich Arb. consist, aros. Decans mpr Ur Västerås

domkapitels

arkiv F

II.

2. Af Hans Kongl. Maij:ttz högst beprijselige nåde emot Herrans huus, och des ordz tienare, åtniuter Tuna kiörkio til åhrlig inkomst och des församblingz kioörkioherde sig til underhåld, det som här nedan före i diupesta underdånighet, effter Kongl. May:ttz nådige befallning, upsättes.

414 V. Prästbordet, som af uhrminnes tijder varit, men ingen effterrättelse finnes huru det tilkommit, är af Kongl. Mayrtt aldranådigst frijkalladt för ätaal af reduction, genom des kongl. bref gif:it i Kongzöhr d. 25 martii åhr 1684, det samma består 1) i fyra åkrar, af hvilka tvenne brukas om åhret, den ena til vintersäd, den andra om våhren. Där på såås ut 15 tunnor i rog, korn, bland, och kaster af sig effter som åhrsväxten är, ungefär 110 a 120 tunnor. I I ) Ängiar äre, 1) tvenne takter vid prästbordet, bestående af mager sand jord hvardera af en medel måttig lada. När ymnigt regn faller, och Gud förlänar värman, blifa de fulle. Men i detta åhr, för den besvärliga kiölden, äre dhe intet halfva. En liten tompt är och strax vid gården. 2) är en äng 3/4 mijhl ifrån prästgården up i sochnen belägen, kallas Nolirbergzäng, där har pastor sine lottor och delar ibland böndren, består af tvenne lador, en större och den andra mindre. 3) I Rogmyran äre 3 tegar pastori tildelte, som synes, äro de gifne til prästbordet af christmilde menniskior: den ena består af idel tufvor och lönar föga mödan at slå. På andra sijdan 2 delar i en myra, och mycket elak slog, alle tilhopa om 6 a 8 vängnar eller sommarlass. 4) På Långnääs uti sochnen in emot Torssång äre 6 tegar ibland böndrens, af mager jord som synes och gifne af benäget folk, om 2 vinterlass höö. 5) en hästhaga belägen på andra sijdan om Forsbaeka. E t t lijtet torpställe Noran benämndt, ligger långt up i socknen, det hafva de förra pastores brukat til fäbodar. Men som det var vijda afläget och ingen synnerlig beet för boskapen, har socknen kiöpt ett annat fäboställe, anno 1637 af en som bodt i Mohrberget, Mattz Finne benämnd, där har iag med min egen bekostnad låtit uprödia en takt som kan gifva i god åhr, en lada om 4 a 5 vinterskrindor. Hvadh som här ofvanföre antechnadt står, och af Konglighe Maijestetz högtbeprijseligh nådhe kiörkian och kiörkioherden i Tuna åthniuta, betygar, med underdånigste vyrdnadh och tacksamhet. Petrus Gangius P. och pr Tunens. mp. Tuna den 22 novembr. A:o 1695. Ur Västerås domkapitels arkiv ser. F VT. 3.

Vij Gustaf Adolp[h] etc. Göre vitterligitt, att effter menige man uthi Thuna sockn, hafve genum theres utskickade, hafft theres budh her hoss Oss, och uthi underdånighet gifvet tilkenne, at the hafve på någre åhr bruket och haft under socknen och kyrken en gårdh i för:de Thuna kyrkieby liggendes, hvilken the föregifva, vare köpt för någre framledne åhr seden til en almennelig gestgifvere gårdh socknen til beste, så att then ther opå bodde, skulle hysse och herbergere chronones utskickade tiänare, såsom och emott tage all tingz gästningh som ther åhrligen två gånger förefaller, och är samma gårdh nu lagder under kyrkieherden der sammastedes at brukes medh den beskeedh, att han i den staden åther gestningen skal vedhertaga. Och nu ödmiukeligen begeret att the för:de gårdh, så hedhen effter, som och här til under samma vilkor niute och behålle mage. Så hafve Vij uthi så måtto theres ödmiuke begeren nådigesth ahnsedt, och af gunst så vijdt bevilliedh undt och effterlathet, som Vij och nu her med unne bevillie och efterlathe för:te Thuna män samma tingzgårdh, niuta bruka och behålle mage obehindrade, doch medh the vilkor och förordh, att aldenstundh husen ähre opå stompnen förfallne,

415 och aldeles nederrutne, må socknen dem då framdeles oprette och byggie, och sedhan utgöre Oss och chronan all åhrlig och sedhvanligh rennta som plager der af utgöres. Och gör Oss då lijka anthen the då gården bruka under prestebolet heller icke, allenasth the sedhen hålle hussen som oprettede varda, väll vidh macht och ingalunda dem förfallo latha. Der Vårt cammerådh etc. hafve sig effterrette icke görandes för:de Thuna män opå för:de heman hinder eller förfång i någre måtto. Aff Stockholm dew 3 septembris åhr 1613. GUSTAVUS A D O L P H U S (L. S.) Carl Jönss:n Ur Tuna

kyrkoarkiv.

4.

En Copia på Her Oluffz fijhett i tuna Sochn Vij Johann then tredie med gudz Nåde Sueriges götis och wendes etc. konung görre witter Ii gitt at effter thet wij haffue för nummitt, att harahyttan ähr förrött och hyttan öde, och thet heman tingzgården benempd utij tuna Sochn i bergzlagen, bleff för någre år sedan affbrendt, så at ther vtinnan alt sedann haffuer ingen bott, och åkren obrukatt, så opå thet för:de heman mötte bliffue wpbygd och komma i bruk igen. Derföre haffue wij aff gunst och Nåde wndt och effterlåtet, som Wij och nu her med wnne och effther late thenne wår tro wndersåte och kijrkeherde i för:de Tuna Sochn her Oluff Canutij thrij års frijheter på alle ärlige vtskijlder som aff för:de harahijtan och tingzgården bör vtgöras, ther wåre Cammarerare fougter befalningzmen och alle Andre weta sig effter rette, icke görandes för:de her Oluff her emott något hinder, Schriffuitt på wårt Konglige slott Stockholm, then 10 Martij Anno etc. 1578. vdij wårt Regementz tid på thet Tijonde. Ur 1579 års i kammararkivet

förvarade

räkenskap

n:r 2.

5. Wij Christina medh Gudz nåde Sveriges, Giöthes och Vändes uthkoraadhe drottuingh och arffurstinna, storfurstinna till Finlandh, hertiginna uthi Estlandh och Oarelen, fröken uthöfver Ingermanelandh; Giöre, vitterligit, att oss vår troo tienare och fiscal ehrligh förståndigh Israel Olsson underdånigst, så på sine egne, som sine medarfvingars vägnar, andragit hafva, att, ändoch saligh konungh Johan /:höglofligh i åminnelse:/ förmedelz ett jordebythe medh hans fadher sal. h : r Oluf Canuti fordom pastor uthi Tuna Sochn, honom otta öres landh crone jordh nembl. fyra uthi Tingzgården och fyra uthi Haarehyttan i samma sochn, hafver tilslagit och inrymma låtit, emot halfelofft:e öreslandh hanss skattejordh uthi Wallby i Sancte I Ilians sochn vijd Västeråås belägen, som han cronan till vederlagh afträdde effter som högste:belte s. konungh Johans breff dhen förste martij A:o 1578 daterat i bookstafven uthwijser, så ähre lijkväl bådhe Tingzgården och Haarehyttan be:lte Israel Olsson och hans syskone sedan ifrån gogne aff dhen orsack, att Tuna försambling sig sijdermehra, vår högtährade s. h : r fadhers /:glorvyrdigst i åminnelse:/ breff uppå be:mte Tingzgårdh, under prästebordhet att niuta, förvärfvat, och landzhöfdingen, edell och välbördigh Petter Kruse Haarhyttan under freises frijheet kiöpt hafver. Hvarföre förbe :lte Israel Olsson om vederlag i stadhen igen underdånigst anhollit hafver. Hvilken hans underdånige begäran, vij för billigh achte och för dhen skull af ynnest och nådhe un dt och effterlåtit, som vij och medh dhetta vårt öpne breff, emot föreskref:ne skatteiordh Vallby unne och effterlåte honom dhesse vare och cronones hemman i Husseby sochn uthi öster bergzlagen belägne, nembhn Flynna trijfierdedels hemman och ett fierdendelz hemman Klosterbyn dher

416 uppå Matz Pärsson boendes ähr, att han dhem såsom sin rätte skatteiordh och arff niuta och behölla skall; doch så, att han och hanss effterkommandhe skole vara förplichtadhe åhrligen dher af uthgiöra oss och cronan, eller dhen samma hemman på nogot sätt är eller kan blifva bebrefvat, dhen ränta och rättigheet som dher af uthgåå böör bådhe i visse och ovisse pertzedler. Dher alle som dhetta angåår, vette sig att effterrätta, icke görandes be:lte Israel Olufsson eller hanss arfvingar här emot hinder eller förfongh i nogon motto nu eller i framtijdhen. Till yttermehra visso, är dhetta med vårt secret och vare sampt Sveriges rijkes respective förmyndares och regering/, underskrifft bekräfftat. Datum Stockholm d. 20 Martii 1638. (L. S.) Gabriel Oxenstierna Jacobus Delagardie Claas Flemming Gustaffzsson S. r. marsk i r.amiralens S. R. drottz. mp ställe mpria Axel Oxenstierna Gabriel Oxenstierna frijherre S. r. cantzlere till Mörby och Lindholm mp. S. r. skattmästare mpria. Att denne copia är lijka lydande medh sielfva originalet det attestera undertechnade. Jochim Schutte Hans Huml. Ur Tuna kyrkoarkiv. 6. Vij Johan then trijdie etc. Göre vetterligitt att thesse Vare undersåther, Halffuardh Erichsson i Selnäss, Lass Andersson i Kortilla, Oluff Swensson i Hyttinge och Anders Olsson i Telnebecken haffve varitt här för Oss och på hele Tuna sochnens vägne klagett på theris kyrckeherde her Oluff Canuti förstt för thett att han haffver förhindrett them att sökie Oss så väl som andre Vare undersåther udi samme bergzlagh um undsättningh på spannmåll, på thett att han tesste dyrere måtte få sällie sin spannmåll uth ibland them. — — — — •— H a n skall och genom sin listige slindheet haffve undergått theris kyrrkie en gård Gropen benempd, som ther under aff ålder legett haffver. Sammaledes och bytt sigh en gårdh till undan sochnen benempd Tingzgården, och giffvitt Oss en nidherruthin gårdh igen benempd Valby, hvilken Tingzgårdh the i för:ne Tuna sochn haffve kiöptt sigh till, och åhrligen giordtt Oss ther uthskylder utaff. Theröffver the sigh högeligen haffve beklagett, och förtehnskuld ödhmiukeligen begäredt att the måtte bliffve aff medh offte:de ber Oluff och få en annan kyrckeherde. Så efter förrne uthsände icke haffve någott försegledtt besked medh sigh under sochnens jnsegell eller elliestt, och för:de theris vederpartt ber Oluff icke ähr här tillstädes som kan svare till thett som the i så måtte haffve honom tillagtt. Therföre haffve vij på thenne tijdh icke kunnett göre någott annnedtt till saaken, uthan så beslutitt, att när Vij i tilkommande hööstt /:om Gudh vill:/ äre kompne till Stockholm, skole the aff offte:de Tuna sochn haffve tesse för:de theris uthskickede eller andre fulmechtige tijt medh förseglede breff och bevijs om för:de ärender och annedtt huadh de medh rätte haffv emott för:de sin kyrckeherde, ther och han på samme tijdh skall vare förplichtadtt att möthe och svare them för Oss, eller Vårtt elskelige rijkz rådh som då hooss Oss kunne tilstädes vare till all then veil som the haffve honom tiltal[l]. Hvilkitt Vij till svar på samme ährender thenne gång haffve giffve latidtt. Ther och bägge partterne skole sigh efterrätte, vidh Vår onadhe och straff tilgörendes. Schriffvitt på Vårt slott Stägeborg then 12 junij anno etc. 88. Under Vårt kong:e insegle. (L. S.) Ur Tuna kyrkoarkiv.

417 7. Allom them som tättia breff hender förre. Bekanniss vij epters:ne Oloff Knutzsonn Jacob Näas, och Malkär Jönsonn att haffve varitt öffver enn förlikningh emillan her Olof i Tuna och the gode männ, som voro förski[clhade aff Tuna sochn til K u n n u n g M a t t : t t emott ber Oloff att the i så måtto voro förlichtte och öffver enss på hele sochnenes vängne att epter her Oloff tilförrende förtörnett hade sochnen mädh thvå gårder som han hade bytt sig til undan sochnen h a r t t vid kyrkiann att the två gårder med huss och iord skall her Oloff leffverere sochnen igänn uthan om han vill samma gårder behålla skall han dem haffve med hela sochnenes ja och samtyckie för en skälig betalningh och förlikningh och epter thänne dagh aldrigh mer befatte sigh medh och aldeles medh sådanna vilkor och förord, skulle her Oloff bliffve deres kyrkieheerde lijka såsom tilförende. Loffvade och her Oloff att ville tinne sochnänn mädh al tilbörligh tienstt villia och vänskap, så att the honnom utij ingien motto skulle haffva nogott skylle och på thenne för:ne ord och meningh bliffva tå både parterna öffver enss förlichtte och gode vänner på hele sochnenes vängnä att hvar ovenskap och oenigheett som tilförrende haffver varit sochnänn och her Oloff emillann skulle nu vare en afftalätt och förlicktt sack dogh icke dthess minndre att när som her Oloff skuulle komma heem skall han och utij lijke mötte mädh al venskap och vänskapttz täcken late sig finne emott the gode männ och danna quinnor såssom hemme äro mäd al tilbörlig vänskap. Hvilke the gode männ som voro emott här Oloff och utlloffvade gärna ville hielpa til att al oenigheett och ovänskap skulle komme in en god vänskap igänn så at her Oloff mäd all kärlig och vänskap skulle umgå mäd Tuno bönder. Och Tune bönnder med honnom att ingien parthenn skulle haffva thänn andra nogott att skylla. Till thess visse tryckie vij vare insigiller samptt med her Oloffz såssom giffvit är S. Bartolomeij dagh anno etc. 88. (L. S.)

(L. S.)

(L. S.)

(L. S.) Ur Tuna

kyrkoarkiv.

8. Åhr 1632 den 15 junij blef laga ting hållet i Thuna sochnestufva Tå framträdde för rätta ehrlig och förståndig Israel Olufson skrifftlig tillkenna gifvandes, at salig och högloflig i åminnelse Konung Johan hade uthaf hans fader S. her Oluf Canuti fordom kyrckieherde i Thuna sochn, förbytt ett skattehemman b:t Vallby beläget [i] Västerås ståthållaredöme, i Tuhundrats herede, och sanckt Ilians sochn och honom till vederlag igen gifvet tvänne gårdar i Thuna s. Tingsgården och Harehyttan be:de såsom högstb:de II. K. M:ts derpå gifne bytesbref, daterat den 1 martii åhr 1578 innehåller. Nu besvärer sig Israel Olufson, att Vallby hemman hafver ifrån be:te dato varet, som det och ähn blifvet besittitt och brukat för cronogods och Harehyttan hafver ståthållaren edhel och välb. Peter Cruse köpt uthaf H . K. M:t allés vår nådigste nu regerande Konung under frällse; och Tingsgården, som han och hans medarfvingar derföre till vederlag hafva borde, blifver han och the icke mechtige, uthan han är lagder under Thuna prästebord. Dertil svarar en bonde på hela församlingens vägna be:d Hans Hinderson i Västansjö, at Tunaboerne hafva sielfve köpt tingsgården och lagt honom under prästebordet, kyrckieherden til hielp och undsättning, at uppehålla the åtskillige store giästningar med, som Tuna sochn åhrligen tilfalla. Och när man frågade efter köpebrefvet, dermed the måtte bevijsa sig samma gård köpt hafva? svarade Hans Hinderson, att s. her Oluf, som en tijd long var i krakeel och oenighet med sijne sochnemän Thunaboerne, hade på den tijd hafft nyklarne til sochnenes kista hender emellan, derinne köpebrefvet och flere sochnenes documenter förvahrade vore, och 1 9 5 4 28

418 menar fördenskull misstäckeligit vara, att han dem samma köpebref skal afhändt hafva, hvilket doch är obevijst. Derhos framläggie Tunaboerne ett salig och högloflig i åminnelse Konung Johans bref, daterat Stekeborg 12 junij åhr 1588, innehållandes, att Tingsgården ähr af Tunaboerne köpt och under prästebordet lagder, som förb:t ähr. 1 samma bref införas någre beskyldningspuncter, för hvilka Thunaboerne s. ber Oluf klagelig ahngifvet hafva och efter her Oluf då icke var i Stockholm tilstädes och dem til svars, blefve be:te bägge stridige parter framdeles derhen citerede att saken kunde dem emellan utförd och sliten blifva. Ähn framlägger Tunaboerne et annat s. och högl. Konung Johans bref, dateret Ubsala 23 augusti 1588, förmälandes at h. Oluf och Tuna försambling äre förlijkte, deruthi och be:te stridige parter, vid peen och straff tilgörandes, förmanas till enighet och emot hvarannan christeligit förhållande. Dereffter inläggia Tunaboerne een af ber Oluf [utgifven] förlijkningsskrifft, dateret Stockholm Bartholomej [dag, 1588,] innehållandes att her Oluf skulle lefverera Tingsgården ifrån sig under Thuna försambling igen, och aldrig mehre bruka honom uthan sochnenes ja och samtyckio för skiälig betalning och förlijkning. Denne förlijkningsskrifft hafver icke allenast her Oluf sielf uthan och Oluf Knutsson på den tijdh bärgsöfverste Jacob Rääf och Melcher Jönsson, ståthållare på Ubsala slott, som öfver förlijkningen varit hafva, med deras signeter bekräftigatt. Yterligare framläggie Thunaboerne ett II. K. M:ts allés vår nådigste nu regerande Konungs bref, dateret Stockholm [ l ] 3 septemb. åhr 1613, deruthi II. K. M:t allernådigst confirmerer häfden på Tingsgården under Thuna prästebord til giästnings uppehållande som förb:t ähr och att Tunaboerne skole hålla gården vid macht med huus och byggningar, görandes H. K. M:t och cronan skatt och rättighet deraf. Detta ährendet blef effter nämbdenes eenhällelige beslut och mehning således afdömdt, att aldenstund salig her Oluf hafver uthi förb:te förlijkningsbrefs krafft afhändt sig Tingsgården och honom Thuna sochn efvärdeligen tilegnat, hvilket han näpligen giordt hade, om han med någon rätt hade kunnat honom behålla. På hvilken häfd och possession Thunaboerne hafva H. K. M:ts allés vår nådigste Konungs confirmation. Dy ähr det skiäligitt och rätt att Tingsgården blifver, som han i rum tijd varit hafver, under Thuna prästebord, och Israel och hans medarfvingar söke II. K. M:t om Vallby eller dess vederlag. Heremot appellerade Israel Olufsson i rattan tijdh. Yterligere begärer Israel Olufson af Thuna försambling. 1. Först vedergiällning för det hans fader s. her Oluf hade i 38 åhr uppehållit giästning för sochnen, den han hvart åhr värderer til penningar 100 daler och löper in summa 3800 daler. Dertil svara Thunaboerne, att h. Oluf haf :r hafft Tingsgården frij under prästebordet för samma giästning, och sochnen hafver giordt utlagorne deraf, bådhe kohl och åhrlige penningar tije daler, hvilket och Hans Caspersson tillförende heredsskrifvare betyger, ifrå åhr 1604 och alt hertil skedt vara. Och seija Thunaboerne yterligare, at om her Oluf hade något hafft derföre till fordran af dem, hade han det i sine lifstijd icke försu[mmat] hälst emedan han var i oenighet med sochnen. Men Israel att hans fader haf:r giort utlagorne af Tingsgården och ingen frijheet för giästningen nutett; så effter det nu icke kan bevijsas, blef saken til vijdere besked uphäfven. 2. Fordrar Israel af Thuneboerne för byggningar, som hans fader der i prästegården med egen maat, ööl och annan umkostnadt hafver upsättia låtett, betalning penningar 300 daler. The svara sig hafva i prästegården sielfva hållet deres laga huus och byggningar vidmacht. Och her Oluf hade der aldrig ett huus upsätia låtet, som han med någon rätt kan fordra betalning före. Uthan hafver så illa vid macht hållet sijne huus, att man för regn icke kunde i dem säker och omolesterat vara, när Samuel hans

419 successor dijt kom, och om the med tilbörlig huusesyn hade velat fullfölgt, skulle ber Olufs arfvingar näpligen hafva kunnat undvijka penningestraff för huusröte, det the seija sig med inventario kunna bevijsa. Så effter välbrte Samuel, som inventarium hafver i förvahring, icke ähr tilstädes, kan icke denna ringa rätten nu tildöma Israel Olufsson samma obevijste byggnings betalning. 3. Fordrar Israel af sochnen betalning för en grundvaal under qvarnen och för qvarnhuset, som hans fader skal hafva funderat och upsättia låtet vid Thuna prästebord, derpå han någre hundrade dagsvärken skal ahnvändt hafva. Dertil svarar på hela församblingens vägna en 70 åhrs gammal man be:d Jacob Biörnson i Boda, att på samma ställe hafver varit qvarn och qvarnegrundvaal af ålder, förr ähn her Olof kom til Thuna; blef fördenskull afsagt, att om her Oluf hade något kostat på att hålla qvarnen med dess tilbehör vid macht, hade han och sielf en god tijdh hafft gagn deraf och Thunaboerne ähre honom derföre ingen betalning plichtige. — — — — — — — — — , Ur Kopparbergs

läns

domböcker.

0. Anno 1702 den 21 aprilis hölts laga ting med Tuna sochn i Hesse. Probsten och kyrkioherden uti Tuna försambling erevördige och högvällärde mag. Pehr Gangius upsteg för rätten och berättade, huru såsom han nu jämte ven: consistorii Aros, affärdade fullmächtige lectoren vid gymnasium i Vesteråhs erevyrdige och höglärde mag. Petrus Hagelberg vore sinnad till följe af krono befallningzmans välb:de Hans Gahns på cronones vägnar utfärdade stämning, att stånda honom till svars angående den praetention Crono- eller Tingz gården, i Kyrkiobyen, den han jämväl häfdar, befallningzman förmenar rätteligen böra tillkomma uti Tuna prästebords ägor, öfver hvilken strid och dehlo att undersökas högvälborne h : r baron och landzhöfdingen samma ärende för detta till tingzrätten skall remitterat, insinuerandes fördenskull bemälte befallningzman hans excellens h : r baron och landzhöfdingens ordres af d. 20 martij sistförvekne, med befallning, att ehuruväl häradz rätten för detta igenom ett dess protocolli extract sig skall yttrat, att honom icke skulle synas vilia anstå att tahla för Tingzgården och prästebordet tilljka: likvähl emedan han om bägge desse cronolägenheters beskaffenhet, rätt och rättigheter ägde bästa kundskapen, skulle likväl han till näst instundande eller nu påstående ting låta instämma alla vedergående fullmechtige och interesserade i saken, och näst det han om en viss termin till undersökandet här af med häradzhöfdingen öfverlagt, taga berörde lägenheters rätt i acht och försvar, och emedan sådant alt hvad det laglige inkallandet vidkomme, till följe af samma bref och ordres, nu vore i acht tagit, altså till ärhållande af Tingsgårdens oförkortade ägor anhölt han igenom dess skriftelige memorial: att emedan crono hemmanet Tingzgården för tijden är blandat tillsammans med prästegårdzägorne utgiör efter jordeboken 22 d:r 13 ./. sm:ts ränta, och är opfördt för 10 spanhd utsäde och 12 lass iing behållen och reducerad jord, dy anhåller han att den måtte af häradzrätten och landtmätaren, till Tingzgården enskijlt och för sig sielf i proportion af räntan jämlijkt skattläggningz methoden återlagd och raserad blifva. Förmenandes. 2:o Att med så mycket större skiähl detta skall påstås, som bägge gårdarnas ägor äro af krono natur, och dess utan med ett denne rättens protocolli extract af dato d. 15 maij 1696 ärskiönies, att icke alle Tingzgårdens ägor af gammalt nu där under brukas, utan en dehl där af uti prästegårdzens voro inblandat, hvilken egenvillige disposition han begiärer måtte rättas, emedan i annor händelse af en sådan häfd och inkräcktning stode i framtijden att befahra prästegårdzens påstående af ägande rätt där till; anhåller ock 3:o att enär detta föregångit är, det måtte Tuna prästebord i anledning af landtmätarens Charta och afsattz till dess ägor skattlagt blifva.

420 Näst öfvergifven fullmacht af ven:consistorio i Vesterås daterad d. 10 aprilis innevarande åhr i förmågo af hvilken lector primarius theologiae därsammastädes erevöridige och höglärde mag. Pehr Hagelberg är vorden constituerad och utsedd å välbemälte consistorii vägnar uti detta måhl prästebordets rätt att bevaka, insinuerade han personligen, effter ärhållen part af cronobefallningzmans ingifne skrifvelse, sin förklaring och påminnelser puncte vijs med följande mening i bookstafven så fattade. l:o Anhåller han å consistorii vägnar att Tingzgården måtte så hädan effter som här tills öfver 90 åhrs tijd skiedt är, oförryckt få brukas under prästebordet, emot den vanlige där af gående räntan richtige ärläggande, och det i förmågo af glorvyrdigest i åminnelse konung Gustaf Adolphi där å gifne försäkringzbref dat. Stockholm d. 3 sept. åhr 1613, hvarpå jämväl häradzrätten sin domb skall grundat 1632 d. 15 junij, då sahl. h : r Olof Canuti arfvingar sökt samma gård att återvinna. 2:o Men i fall skildnaden änteligen skulle giöras emellan prästebordz och Tingzgårdzägorne, som påstås, att då observeras måtte det Tingzgården allenast bestått af 4 öreslands jord; som drottning Christinae bref åhr 1638 d. 20 martij skall utvisa, eller som den nu upviste jordeboken innehåller 10 spanland, hvilka förmodas kunna igenfinnas i den så kallade Tingztächten. Men hvad scholaestugu täppan vidkommer så lärer den samma så mycket mindre lydt under Tingzgården, som den uti sahl. kyrkoherdens h : r Olof Canuti tijd varit en lekeplatz för scholaebarnen, emedan scholan då blifvit hållen uti Buskåker, men sedermera skall den samma blifvit lagd under prästebordz åkren, som där närmast intill belägen var; och där i händelse den lydt under Tingzgården, så hade då varande crono befallningzman, som på Kongl. Maij:tts och crononos jordägor då bordt hafva inseende eij häller h : r Olof lembnat den för fäfot och ohägnat, aldenstund han dessutan sökt af prästebordet och kyrkiovallen att inkräckta sig under Tingzgården /: som han för sin särskilte ägendom velat sig tillkänna:/ det honom med rätta icke tillkom, eller där under lyda kunnat, hvaröfver sochnemännen allaredo uti konung Johans tijd åhr 1588 sig besvärat, j lijka måtto skall icke häller Norbärgz äng samt Råmyran hafva lydt under Tingzgården som föregifves af orsak att jordägorne utom och ofvan bron ingen gemenskap äga med hvarandra, icke häller böra eller komma att sammanblandas, hvartill allegerades för ett skiähl och praejudicatum baronen och lagmannens högvälborne h : r Hans Rålambs d. 29 julij 1699 emellan sahl. bergzfiscalen Erich Uddlingz äncka och crono befallningzmannen välbde Hans Gahn jämte flere interessenter utfärdade domb, förmenandes således att bemälte ängestycken af uhrminnes tijder lydt under prästebordet, och varit där till testamenterade utjorder, hvilket icke allenast vid detta utan åtskillige andre prästebord skall finnas i slijke händelse skiedt vara. 3:o J fall någon eljest tahlade där på, att h : r probsten i denne församblingen nu förtijden intet håller tingzgiästningen, till hvilken ända sochnemännen sielfva skall begiärdt att Tingzgården under prästebordet läggias måtte, ehuruwähl Hans Högstsahl. Maij:tt Konung Gustaf Adolph det uti sitt bref icke uptagit, utan allenast nämner att Hans Maij:tt och cronan skall giöra lijka hvem gården brukar emot åhrlig och sedvanlig ränta; så skall detta alt vara skiedt effter hans exelhs h : r baron och landzhöfd:ns Gripenhielms giorde förordning, hvarmed då vederbörande varit tillfrids. Sist och för det 4:o Anhåller erevyrdige magister Hagelberg å ven. consistorii vägnar, att få så vähl part af landtmätarens uprefning, som af rättens här öfver håldne ransakning innan något vijdare sluut i saaken giöres,. såsom ock att närvarande nämden och allmogens på tillfrågan giorde utlåtelse det ingen af dem minnes, att emellan Tingzgårdz och prästebordz ägorne någon afskildnad varit, måtte observeras och antecknas, som det ock här med skiedde. Sedan parterne å bägge si j dor, som företahlt är deras påminnelser till rätten i detta måhl öfvergifvit och de giordt afträdde, var fuller rätten i tancka dem ytterligare förekalla. Men såsom ven.

421 consistorii fulhnächtig magist:r Hagelberg så berättades allaredan vara bortrest, dy lät rätten där med anstå, jmedlertid inkom hans exelhce h : r baron och landzhöfdingen och giorde där utinnan sådant sluut, som resolutionen utvisar. J förmågo af Kongl. Maj:ts utfärdade resolutioner, afskiedade hans exelhce hög välborne h : r baronen och landzhöfdingen att hvad Tuna Tingzgård beträffar, om hvilken nu prästegården i Tuna till ägornes afsöndring är stridande, bör och skall städse här effter i anseende till den kongl. disposition där öfver för detta giord är, blifva och lyda till Tuna prästebord, emot 16 1/4 stigar kohl 8 dagsvärcken, städiepenningar 3 d:r 16 ./. sm:t, 600 st. afradzjärn, jämte alle andre extra ord. utgiffter årligen, dock skall och bör icke desto mindre samma Tingzgård till dess ägor ifrån prästebordets blifva utbrutne och af söndrade, änskiönt att de bägge äro af crono natur och egenskap. Detta vara uthur afledne h : r häradzhöfdingens Johan Komstedz concept protocoll rätt extraherat, betygar Johan Biörlingh Ur Tuna kyrkoarkiv. 10. Enskilta besvär ifrån Stora Tuna vid Riksdagen i Stockholm, åhr 1726. Om en til Tuna prästbord anhängig gjord appertinence, benämd Tingzgården, bestående i fordom tid af 4 öres el:r som thet nu heter 16 spannlandz jord, har tid effter annan, men serdeles vid åhren 1702 och 1719 varit något klander; i thy at cronbetienterna, som i sochnen bodt, förment sig så snart som prästbordets innehafvare, emot then af berörda hemans ägor utgående afgifft och ränta kunna af samma Tingzgårdz egendom niuta fördehl, hälst, som thet igenom konunga brefven och the laggiltigaste documenter synes bevisligt, at mer berörda Tingzgårdzegendom sochnen och ej prästbordet egentel. tilhörig är; emedan sochnen then samma kiöpt och vilkorlig effter sitt godtfinnande then samma åt prästbordets innehafvare förunnat thet altså sochnen kan friligen återkalla när skiähl ther til vara kunna. Hvar emot til bibehollande af prästbordets rätt tienar til sanfärdig uplysning om saksens rätta sammanhang nämbl. 1. Sedan åhr 1578 har sahl. konung Johan, igenom bytesbref d. 1 martii til varande Tuna pastorem Olaum Canuti, som thes enskilta egendom afhändt förbemälta Tingzgärds heman emot ett skattehemman, Vallby i Vesterås lähn men icke thesto mindre. 2. H a r högbemälte konung åhr 1588, igenom kiöpebref aflemnat egendoms rätten af samma Tingzgård, til samtel. Tuna sochn Männ; hvilka thenna lägenheten, N B kiöpt at läggia then under prästbordet; ther med at skaffa för the ågående stränga gästningar liksom ett vederlag eller ärsättning, Och ehuru 3. Sahl Olai Canuti arfvingar tid effter annan giordt på Tingzgården, som sitt arf och egit, praetension, är doch ett original förliknings document af åhr 1588 Bartholomei dag gifvit i Upsala, af sochn: männerna produceradt, ther i herr Olof all enskilt egendoms rett sig afsagt, och til sochnen afstått. Hvar på jemväl tingsrätten åhr 1632 sin dom emot herr Olofs son Israel Olofson grundat och giordt honom samma praetension förlustig hvaraf berörde Israel är föranlåten at söka, för thet bortgångna Vallby ett annat vederlag, som ock honom, af drottning Christina åhr 1638, genom öppet bref, i Huseby sochn är beviljat. Och ther med N B är all tvist emellan sochnen och herr Olofs arfvingar slutad.

422 4. 1613 är åter af sochnen hos Hans Sahl Majestät K. Gustaf Adolph ansökt om confirmation på Tingzgårdz egendomen; som ock beviljad är, under följande vilkor; 1) at gården med tillydande ägor och åbygda hus måtte vid macht hollas 2) skiälig ränta och afgifft til cronan aflemnas 3) prästbordet, med Hans Majestäts nådiga velbehag, så snart som någon annan tilhöra; sedan med kyrckoherden så af skedat vore, at han then åhrliga tings gästningen sig åtaga gitte. Hvar til dock konunga brefvet honom ei stranger, utan vilkorligt lemnar. 5) Ther effter tillika med then förflutna tiden berör. Tingsgård nu öfver 115 åhr prästbordet tillyd[t] hafver. Varande nu af giften theraf faststelder till cronan. Ärende pengar 30 d. (?) til sochnen N B i förmågo af •— contribution effter hemmanet 3 d:r 26 ./. och ehuru 6) I salig landzhöfding Gripenhielms tid å färde varit, at en äge:skilnad emillan prästbordet och offta berörda Tingzgård anstellas skulle, har doch sådant ej kommit til någon värckställighet. Hvilket ock eji heller hädan effter lärer behof vas; så vida som appertinencie:retten, i förmågo, så af resolution på prästernas besvär åhr 1719 § 16, som förnyade privilegierna, åhr 1723 § 5 hädan effter emot alt inspråk och intrång, orubbelig står, och bibehollen varder. Ur Tuna

kyrkoarkiv.

11. Högvördigste och vidtberömde herr doctor och biskop, högvördige och vidtberömd herr doctor och domprobst så ock högärevördige och höglärde herrar max. vener consistorii assessores! Till ödmjukaste åtlydnad af högvördigste herr doctorns och biskopens samt max ven consistorii höggunstiga befallning har jag i möjligaste måtto sökt förskaffa mig nödig upplysning om de skäl och omständigheter, hvarigenom Stora Tuna prästebords rättighet til den så kallade Tingsgården bekräftes och stadfästes. Ibland handlingarne i kyrkan rörande denna sak, igenfinnas inga andra, än de, som sal. probsten Sahlstedt i Tuna minnes-döme anfört, utom tingsrättens protocoll af d. 21 apr. 1702 samt sal. probsten Dahlborgs inlaga til häradsrätten d. 26 octobr. 1719, som nu i vidimerade afskrifter medfölja, af hvilka documenter tydligast inhämtas med hvad skäl nyttjande rättigheten til tingsgården för detta blifvit både bestridd och försvarad. I de gamla general visitations protocoller och husesyns instrumenter, som alt ifrån förra seculi början härstädes finnas upptages altid den nämde egendomen såsom hörande under prästebordet. Vid 1623 års besigtning, under titel kyrkobol, nämnas Vallen Tingzgården och Gropen, och då ängarne därstädes uppräknas, omtalas Tingsgården såsom nyttjad til slog. De ålderstegne sokneboer, som jag i detta mål frågat, hafva enhälligt svarat, det i deras lifstid sagde egendom stendigt varit brukad af pastor i församlingen och att de af sine förfäder hört, att äfven så skedt i fordna tider. Då nu Tingsgården af urminnes häfd och efter soknens egen begäran blifvit genom flere kongl. resolutioner samt landhöfdingars och domares laga kraftvunne utslag vid prästebordet bibehållen, har, efter min oförgripeliga tanka, saken bort vara i max: vener: consistorio anmäld och laga fullmägtig för prästebordet förordnad, att bivista den sokne stämma, som år 1767 d. 30 aug. blef hållen; ty då en enfaldig allmoge eij fullkomligen blir underrättad om sakens hela sammanhang, och tillika en älskad och i soknestugan närvarande domares interesse därunder berodde, är eij underligt, att sådane förhastade beslut gjöras. Herr comministern

423 Brundelius, som vid då varande vacance hade curam ecclesiae berättar, att han om samma soknestämma eij hade någon kundskap föran den redan var hållen. Besynnerligt äfven, att högädle herr häradshöfdingen Mallmin uti sin sidsta inlaga til högvälborne herr baron och landshöfdingen nämner, att om hans begäran bifölles, så kommer Tingsgården just att nyttjas til det ändamål, som allmogen med dess arrenderande påsyftat, n e m h n att vara häradshöfdingen til understöd vid tingshållningen, i brist af boställe; då likväl både i äldre och sednare resolutioner och handlingar ett sådant ändamål med denna egendoms bort-arrenderande eij med ett enda ord namnes; men väl i häradsrättens dom af år 1632, att Tunaboerna hafva kjöpt Tingsgården och lagt honom under prästebordet, kyrkoherden til hjelp och undsättning, att uppehålla de stora gästningar med, som Tuna sokn årligen tilfalla, och synes däraf nogsamt, att de då varit mer omtänkte, att hjelpa sin pastor, som saknar vederlags spann-mål, än att de ensamme i en så stor jurisdiction, skulle lemna häradshöfdingen understöd vid tingshållningen, då de, liksom andre, årligen betala tingsgästningspenningar. Hafva åter Tuna församlings innevånare eij kjöpt tingsgården, utan allenast arrenderat honom af Kongl. Maij:t och kronan, som herr häradshöfdingen af högst sal. Hans Maij:ts konung Carl X I : t e s resolution af år 1697 vill sluta, tyckes där af följa, att som deras vunna arrende-rättighet verkeligen år 1697 var transporterad på prästebords innehafvaren blef ock nytjande rättigheten af denne egendom genom högst be:mte kongl. resolution för prästebordet stadfästad, och föran sokneboerna nu ånyo kunna transportera arrende-rättigheten pä nogon anan, bör rätta ägaren, n e m h n Hans Kongl. Maij:t och kronan därtil lemna samtycke. ^ Då herr häradshöfdingen nämner, att prästebords innehafvaren lemnat honom tio dahl. s:rmt i så kalladt arrende, gjöres därvid den erindran, att desse penningar allenast nu de sidsta åren blifvit emottagne af välbem:te herr häradshöfdinge sjelf; men altid varit tilforene uppburne och qvitterade af den, som i församlingen hållit tingsgästningen, och att det således eij kan kallas nogodt arrende, som tilkommer sjelf va domhafvanden i orten, utan är en öfverenskommen och stadfäst utgift til den, som å-tager sig tingsgästningen, att pastor med den eij må blifva betungad; men att herr häradshöfdingen nu uppbär dessa medel, af orsak, att han sjelf besörjer om tingsgästningen, kan icke gjöra den omtalte afgiften af anan beskaffenhet, än nu nämdt är. Skulle Tingsgården dragas undan prästbordet, så blefvo tilkommande pastores i Tuna i dubbel afseende lidande, emedan de icke allenast moste sakna en förmohn som deras företrädare ägt, utan de skulle ock se en stor del af det egendteliga prästbordet utsatt för en nästan ständig ohägn. Orsaken är denna: Längs efter Tingsgårds egendomen ligger en prästebordet tilhörig äng, som kallas Grop-täkten. Emellan dessa ägor löper en bäck hvilken om sommaren är så smal och grund, att boskapen utan svårighet vadar däröfver. Detta kan eij förekommas genom stängsel: ty om våhren, ofta äfven om hösten stiger vattnet i den nämde bäcken så högt, att, i anseende til de låga stränderna, inga gärdesgårdar där kunna blifva stående. Detta kan genom nogon besigtning in loco fullkomligen utrönas, då ock lär finnas, att Tingsgårds egendomen liksom af sjelf va naturen är ämnad ihop med prästebordet, men kommer han under nogon anans nyttjande blir ohägn och andra olägenheter den säkraste påföljd utom det, att det lär blifva nog svårt, om icke omöijligt, att utbryta den gamla och egenteligast så kallade Tingsgården och dess tilhörigheter ifrån prästebordets egna ägor. Detta är, hvad jag nu i hast kunnat anföra såsom tjenande til nogon upplysning i det förevarande målet. Skulle framdeles nogra flere skäl uppdagas, vill jag straxt, om så befälles därom lemna underrättelse til den, som varder förordnad till fullmägtig.

424 Af de äldsta jordböcker, som finnas vid lands contoiret i Fahlun torde ock nogon upplysning i denna sak kunna inhämtas. Med djupaste vördnad framhärdar. Högvördigste och vidtberömde herr doctorns och biskopens samt Maxime venerandi consistorii Aldra ödmjukaste tjenare Stora Tuna d. 27 nov. 1775. Johan Fahlcrantz. Ur äldre liandlingar (lösa) rörande Stora Tuna 1632—1833 (i Domkapitlets i Västerås arkiv). 12. Anno 1725 den 15 et seqq junij, blef til folie, af högvälborne herr baron och landzhöfdingens Peter Danckwardtz skrifftelige förordning af den 3 ejusdem ock ven: consistorii bref til ährev: herr kyrckieherden Matthias Ramzelius, under den 26 passato, syn och besichtning företagen, öfver prästebordet, här i Tuna församling, som nu nyligen probsten högährev: och höglärde herr magister Magnus Sahlstedt, tilträdt på följande sätt u t i fru probstinnan Anna Kock Dahlborgz närvaro, såsom nu afträdande, genom undertecknade: Kyrckeherde-bord af: Åker: 1 Scholestugu täppan, som ligger emellan Hede och Buskåker, är sex och tiugu spansäde el. 13 tönsäde. Befans vara våhr-sådder, med vår-säd, men utaf den anstalt, som fru probstinnan Dahlborg giort, medelst 2: ne åhrs bruk å rad, fans åkern vara så deteriorerad och med qvicktågor öfverlupen, at allenast, en trediedel af åhrsväxten, skattades för behållen, och de öfriga två trediedelarna, ganska svåger. 2. Åkern emellan prästgården och Heede, som nu är rog-sådder håller två och trättio spanland och 4 snessland, el. 16 tönland och 4 snesshd men utaf ovårdsamt anstalt med åkerbruket och rogsåningen, befans rogen vara så försvagad, at allenast en 3: die del der af kunde räknas för behållen. 3. Åkern emellan kyrckian och Buskåker, tre och trättio spanland och 2 fiärdingzland el:r 16 tönland och 6 fiärdingzland ligger nu i trade. 4. Kyrcke-åkern, väster om prästgården, norr om kyrckian är tiugu och et spanland el. 10^2 t ö n h d denna åkern ligger äfven i trade denna åkerns gärdzlegård är duglig 480 medelmåttig 140 tilsamman 620 famnar. Äng 1. Tingz gårdz täckten 33 spanland; 2 Groptäckten är 23 spanland. Befinnes till en del våhrsådder ungefär en tunna. — — — — — — — •— — — — — — — — — — 3 Stortäckten är tre och tiugu spanland. 4 Tompten öster om stallgården el. grästompten håller trij spanland och 3 fierdingzland. — — — — — — — — — — — — •— — — — 5 E n koohaga neder vid åen ligger emellan Hede och Kyrckieåkern Ut-ängiar: I Hyttingz ängarna äro 4 tegar 1. Toof tegen närmast Hyttingz gatan är 5 Spanhd. 2. E n liten teeg dernäst half ft anat spanhd. 3. På andra sidan om myran äro 7 spanland. 4. Norr i Rogmyran emot Miällga ägorna 3 spanl.

425 Mulbete En hästhaga ligger vid Gunnarsbo täckten. Långnäset. Emellan älfven oc[h] Kårtilla siön, äro några tegar, som gif:a 6 el. 7 sommarlass, Långnäset kallade, och äro 6 stycken, hålla effter refstång tilhopa 140 snesl. och 6 bandi. Skog: 1 uti Hässebärget, utom broen nedanför Sooklinten är prästbordz skogen af följande beskaffenhet. På norra sidan äro 2:ne rosen, nästan ända rätt til källan. På östra sidan, går man i f : n källan til en stor steen som har sin skärfva på sig, och så til roset, vid öfra hörnet; derif :n väst sunnan til stora källan, och til roset dernäst, och så ända fram til öfversta tvärröset. Sen går man effter stora vintervägen, på västra sidan om skogen, ända utföre til det råå som står i norra skogtegens hörn, och tå är skogen omgången. Om åvärckan der å vide syningz instrum: 1725 in junio. Landet håller effter snöre 205 spanland. 2. Baggbackez= el skogen norr i bodarna, of :an broen, samma skog befantz effter syn och besigtning, äfven vara behållen, bestående merendels af gran, hvar af och något kan vara d u g h i t til timber, nederst i skogen vid vintervägen var en åvärckan af ungefär 30 stycken träen, som synnes varit tienh.e till takved, men elliest fans ingen besynerlig åvärckan. Fäbodar. 1 vid Flobergit, som elliest kallas Norberget, funnes de af denna beskaffenhet. 2: dra fäbo-stället Vid Noran, berättes af utskickade syningzmän vara aldeles nederrött och förderfvat. 12. Som af hufudboken uttryckeligen skiönies at i Forssbacka sqvaltqvarn skall probstbordet äga rättighet till 1 1 / 2 dygn uti hvar 3:die vecka: så anhöllt h h : r probsten at han i nyttiande af samma rättighet med sochnemännerna biträde med det forderligaste må försättias. Höltz at vederbörande desse dygns nyttiare fiärdingzman Johan Andersson i Ofandal och Johan Hansson i Utandal tilsäjas måtte, sig hoos hhr. probsten med första anmäla och anten nyttiandet ifrån sig lemna el:r skäligt accord ingå som och sedermera skedt är 14. Om såg-dygn i Hälla sågqvarnen, ther til prästbordet skall rättighet hafva, varder ahmännel. talat ty anhöll likaledes then tilträdande hh:r probsten mag:r Sahlstedt, at therutinnan någon viss grund anlägges, at man til oqvalt nyttiande kan behörige tillgång hafva. Genom invånarena i täckt gafz effterrättelse, at rättighet till nyttiande för probstarne, salige herr Gangius och Dahlborgh härkommit af en frivillig grannarnas effterlåtelse; förklarande sig ther jämte eij hädan effter, vilja the vanliga sågdygnens ytterligare till godo niutande, then nyss tillträdde h h : r probsten förneka, så vida han ther med sig betiänt finner. Stora Tuna probstegård d. 22 junii 1725. Magn. Sahlstedt m. fl. namn. Ur Tuna

kyrkoarkiv.

426 13. 1739, in octobri, förehades besichtning öfver präste- och klåckare borden i Stora Tuna, hvilka befunnes till åbyggnad, jordägor, skog, och fiske, samt inventarier, som följer. Kiörkoherde bordet. 11) Jordägor (a) åker som effter anskrifningen i hufvud boken bl: 28 berättes för åhr 1663 vara af vederbörande då varande Hedemora länsman uprefvader, thet ock jämväl sednaste husesyns instrumentet intagit är, befinnes för närvarande tijd vara af beskaffenhet som följer. 1. Skolstugutäppan emellan Hede och Buskåker, till 26 spanland mästadels af sandjord i möjeligaste måtton väl brukader så ock försvarligen hängnader 2) Hedeåkren till 32 spanland och 4 snesland mästadels af stark lera, lika så väl brukader och hägnader 3) Buskåkren mitt och gent emot kiörkan 33 spanland och två fierdingzland, dels af sand och lätt jord, dehls af lera, åt Hede sidan bestående, väl häfdader och eij långe sedan till nyes omstängder 4) Kyrkåkren 21 spanland af någorlunda god lättjord, väl brukader, och mästadels till nyes omgiärdader. H i t föres 5) en kryddgårdztomt; nederst i thenne kiörkoåkeren, åt åh: sidan belägen, som nu är uprefvader och håller 4 snesland, väl hållen och om stängder, Item 6) en kåhlgårdztomt nedanför vedbaken nu upslagen och håller 10 snesland; lika så väl hållen och giärdader 7) Två små lust och kryddgårdz tomter närmast in till våningzhusen till söder hvaraf then större håller 1 snesland och 4 bandland väl hållna och dels med giärdzle gård dels med staket och planck värk omgif:na (b) Anges jord, som dock på bergz vis till skiff tes varder upbruten och besådder, samt sedan i linda lagd, befinnes lika så af omständigheter som följer. N:o 1 tingzgården, effter förenämda gamla ref ningen skall hålla 33 spanland, är, effter innehafvarens tillträde på öfra lindorna hel och hållen upbruten samt giödder och sådder, samt nu sedermera i linda lagd; men do [c] k redan för des svaga jord måhn skull, börjar vara måsluppen; then samma är ock med en mellan gård om skogzbacken till bäcken omgifven, at brukas till sommarbete för hästarna. Elljest är hängnaden till Hesse sidan på the tillkommande och af delta giärdzlegårdz stycken försvarlig N:o 2 Groptäckten skall vara 23 spanland af någorlunda god jordmåhn näst för nu varande pastoris et praepositi äntrade upbruten, till hängn åt Timgatan väl hållen, men then till capellansbordet vettande halfva öfra mellan giärdsle gården som igenom låttagning på kiörkoherde bordet ankommit fordrar om stängning 3) Stor eller Gårdztäckten, bestående af 23 spanland är mästadels i förflutne åkren upbruten giödd och sådder samt i linda lagd och altså nu någorlunda fruchtbärande, försvarligen och till större delen till nyes hängnad. 4) stalltomten, åt Hedeåkren belägen skall varit effter förr och gamlare refningen 3 spanland och 3 fierdingzland som ock nu är å nyone upslagen och befunnes af lika storleck. Then samma är jämväl till några ställen uppbruten och omlagad men elljest af then från alla sidor tillflytande giödningz väskan mast jämt väl fruchtbärande 5) Kohagen neder om Hedeåkren åt åh:sidan brukas till sommarbete för några kor; iir med ehnbuskar mast på högden men med ålder neder åth vattnet mycket beväxt, och altså gifver slätt och klent bete, then samma är och till högderna å alla sidor till miälgfall svåra benägen; hvilket så med soknens tillhielp som med jnnehafvarens försorg tijd effter annan är i all giörlig måtto bemött, hvaraf thett åt kåhlgårdzsidan synes hafva stadnat; men dock står Hedeåkren änn i äfventyr, genom berörda jord och miälgfall att åhrligen blifva förminskad, hvarföre then ock med samnad hand änn lärer behöfva något tillräckeligt motvärn. Thenne betes hagan är och nu uprefvader och befinnes af 14 spanland och 13 snesland (c) Utägor 1) en beteshästhaga in vid Gunnarsbo tächten är upslagen och hållande nittio åtta spanland, är till en tract om 13 spanland så förr som effter närvarande pastoris och praepositi äntrade afrögder

427 så ock i thetta åhr jämväl till någon del afhuggen, men elljest nog skogväxter och af mager jordmohn. Then samma är effter innehafvårens ankomst öf :r alt omgiärdadh dock för närvarande tijd befinnes hängnaden till ena hälften aldeles och till then andra någorlunda svars god. N:o 2 Fäbovallen i Morberget till prästbordet kiöpt /: Se hufvud boken bl. 28:/ består af någorlunda godt muhlbete thett ock genom en så kallad general fäbosyn för åhr 1722 skall vara till sina gräntzor från the nästliggande afskildt, hvar på dock behörigt document eij kunnat igenfås. Så medförer jämväl samma fäboställe en tächt, hvilken nu är uprefvad och håller 252 snesland, then samma ock åhrligen är af then fallande giödningen skifftetals väl omlagder och nu redan mast andra gången öfverfaren, förthenskull väl gräsbärande. Giärdzslegården är över alt till nyes upfärdad och mästadels svarsgod nu för tijden befunnen. Änn lyda här till 2:ne hagar then ena mindre och then andra större, som brukas till bete, varande then större något skogväxter, så ock till större delen väl hängnader, men behöfver neder åth västersidan att omgiärdas, then samma håller 120 snesland, men then mindre är afrögd och väl stängder; håller 23 snesland, åbyggnaden med våningz, fä och stall, samt ladbyggnader äro förr anmärckta. 3) Fäbovallen i Nohran, som förr varit ett torpställe med tillhörige både skogz och tächte land, har i sin omkrets temeliga godt muhlbete, som dock af näst gräntzande både insokne och utsoknens Gagnefs fäbolagare nog påträngt varder, och altså behöfver till sina rätta gräntzor fastställas. Thes utan har thet nu för tiden sig tillydande en tächt, som jämväl är uprefvader och håller 218 snesland och 4 bl:d som under Hälffta bruk, eller emot afrattz afgifft eij kommit att blifva här tills så väl omlagad, som then hädan effter förmodas att komma i bättre skick, sedan boskap ifrån prästbordet jämvähl therstädes hålles: är ock till stängning till någon dehl svars god, men behöfver ännu en ansenlig förbättring. En annor tächt /:ty the nämnas två i hufvud boken bl. 29:/ som skall varit tillydande, är anten en hängnad som med brätt giärdzlegård förr varit omgifven på hit sidan ått siöändan belägen och qvarntächten kallad, then dock sedermehra har förfallit och marken till lötgång brukader; eller om then varit, som orden i hufvudboken låta, på andra sidan om siön, lär then vara en tract å berörde andra sidan som sig med sten rösior änn utvisar och nu skogluppen är, then och blifvit till utmark och lötegång utlagder och nu för tijden af åtskilliga fäbolagare nyttiader. Tracten med skogen måste altså nödvändigt prästbordet tillhöra. 4) Teg och anges slog utj Hyttingz ängarna och then så kallade Råmyran är effter sitt för anskrefna jord tal nu å nyone bepröfvader och befunnen vara sexton och halfft spanland samma tegar äro effter innehafvarens äntrade satta under Hälffta bruk hvar vid dock anstalt giord är att the måtte effter hand upbrytas och omlagas, hvilkett jämväl med delachtighet i kostnaden skiedt är; hängnaden som kommer på berörda Hälffta brukares ansvar är någon förbättring behöfvande. 5) Teg: och ängesslog i Norbergz äng vid Amsbergz belägen, är nu behörigen uprefvader och från gräntztegarna afskilder; varande then första slogen Tufänget som håller 296 snesland 8 bl:d Goslätten then andra 1014 snesland, hvilka tijd efter annan äro upbrutna och upgiödda och till linda lagda: Morenges tegen then tredie, håller 90 snesland, vid Häggnäset, äro 6 tegar som göra 114 snesland och 5 banland. Wällshagztegen står under något tvifvelsmål och bör altså närmare undersökas och af skiljas. På thessa tegar äro 2: ne lador then ena vid Goslätten mast förfallen ; then andra vid Häggnäset nästan äfven så, giärdslegård nu till 15 famnar åt söder Amsbergz gatan vidmackthållen. 6) Långnästegarna i Nybofierdingen äro uprefvade till 140 snesland och bestå i 6 tegar; varande vattn eng af svag jord mohn; en ny uplagad hölada hörer här till. I I I Skogz låtterna utan och åfvan siön äro till sin belägenhet bekanta så och then förra till storleken förr i hufvud boken och husesyns instrumentet anskrefven, men then sednare nu uppslagen och befunnen till 372 snesland. Thes utom äro the rålagda och från gräntze skogz tracterna af skilda. The haf :a ock till prästebordetz tarf så med timber som nödtorfftig kåhlning blif :t brukade, men dock utan ödning och äro än i längden tillräckeliga.

428 _ IV Fiske utom i åhn /: emot hvars ofredande tingz förbud till kiörkians acta ligger:/ finnes i Norrbergz äng i then ther till prästebordz tegarna stötande siön, som dock nu ganska sällan är nyttiad. Men thet som hufvudboken förmäler vid Tylla vara prästebordet tillhörigt, lär föga vara värdt att effter fråga, mindre att nyttia och bruka. Ur Tuna

kyrkoarkiv.

14. Protokoll, hållet vid ekonomisk besigtning å Stora Tuna sockens kyrkoherdeboställe den 14 september 1880. S. D. Sedan undertecknad t. f. kronofogde, genom länsstyrelsens skrifvelse den 14 sistlidne april blifvit förordnad att innevarande år förrätta ekonomisk besigtning å kyrkoherdebostället i St. Tuna socken hade denna förrättning blifvit utsatt till denna dag kl. 11 f. m., och infunno sig, förutom undertecknad, biträdd av nämndemännen, — — — — — — — — — . . . såsom ombud för St. Tuna socknemän, nämndemännen •— — — — — • — och såsom vederbörligen förordnadt konsistorie ombud herr kyrkoherden S. C. Wahlbäck från Gustafs, hvarjemte boställsinnehafvaren kontraktsprosten, herr teol. dr. E. Morén var tillstädes. Boställsinnehafvaren företedde af boställshandlingarne instrument öfver af- och tillträdessyn den 19 och 20 oktober 1837 och d:o d:o den 23 maj 1870 emellan dr. T. M. af Ekenstams sterbhusdelegare afträdare, och dr. E. Morén, tillträdare, samt instrument öfver ekonomisk besigtning den 30 j u n i 1875. Det antecknas att boställsinnehafvaren sjelf brukade boställets jordegendom sedan den 1 maj 1879 och att denna utgör: a)

Pastorsbostället åker äng hagmark

b)

Tingsgården äker äng hagmark

Häggenäs i Amsberg åker äng hagmark impedimenta dels och, följande, å befintliga kartor icke upptagne egor:

tunnl. 86 26 17

kappl. 6,8 2,3 21,3

7 1 1

27 27 2,7

12 20 1 »

1 24 5 7

c)

d) e) f)

Ilyttingmyran cirka sex slogtägter i Kårtylla by af Torsångs socken, samt 2: ne större skogslotter

8 Dessutom skulle bostället ega l1/» dygn i Lisselqvarnen vid Forsbacka, hvarom dock inga andra underrättelser kunde vinnas än hvad som antecknats i 1870 års syneinstrument. Herr doctor Morén anmärkte att i 1837 års syneinstrument omnämnts såsom tillhörande bostället, en lägenhet »Markustorpet, beläget nära sjön Noran, omkring 2 mil från kyrkan», Huruvida denna lägenhet nu tillhörde bostället, önskade innehafvaren få upplyst och menade sockenombuden att vid storskiftet inom socknen

429 denna lägenhet blifvit utbytt mot annan jord, som enligt vederbörlig karta och beskrifning nu tillhör egendomen. Å synemänns vägnar H . F . Cederberg Till bevis varder härmed meddeladt att något missnöje mot förestående beslut icke blifvit anmäldt före förrättningens afslutande. St. Tuna den 14 september 1880. Ex officio H . F . Cederberg Ur Västerås domkapitels

arkiv rörande Stora Tuna

församling.

15. 1642 den 25 8bris hölts laga ting i Tuna sochnestufvu — — — — — — — — —• — — — —• — —• — den 26 octobr Continuerates tinget Blef afsagdt att sochnen skall betala till Söte Lasse finne i Noran för hans torp till fääbodestelle under prestebohlet kpp 100 dh., der medh skall han vijka ifrån sochnen både medh hustru och barn, så snart före bliffver. Ur Österdalarnes dombok 161^1—1642. 16. ödmjukaste memorial. Till vördsam åtlydnad för det genom protocolls utdrag af den 22 sistledne martii från maxime venerandi consistorium, mig anbefallte updrag, at inkomma med de underrättelser jag kunde hafva eller förskaffa mig, rörande förhållandet och nu varande tillståndet med en Tuna kyrkoherde boställe af ållder tillhörande betydlig lägenhet Marcus Torp kallad; får jag för det första anholla om öfverseende af det dröjsmål som uppstått vid hörsammandet af denna befallning; herrörande utom af vanliga embetsgöromål, af den tid som åtgått vid en talrik nattvards ungdoms undervisning och beredande at första gången begå den Heliga Nattvarden som ej förr medhanns än 7:de sond: efter Trinit: af en sedermera tillstötande opasslighet, och änteligen af behofvet at till nödiga uplysningars vinnande genomsöka gamla handlingar och documenter. Efter hvad jag kunnat inhämta är förhållandet med Marcus-torp följande: l : m o Redan för 1642 var förbemälte torp med tillhöriga jord och skogs ägor till präst fäbodar anslagit: lössen 100 D : r af kyrkan eller socknen derföre erlagd och besittningen deraf sedermera okränkt, som finnes af et synings document af år 1664 och et dylikt 1739, hvarom talas i framledne herr prosten Sahlstedts Tuna Minna pag. 74. Den tiden var lägenheten utsatt till arrende, dock med förbehöll af lötgångens begagnande för prästebordet. 2:o Uti 1758 års husesyns instrument vid framledne prosten Rabenii tillträde af Tuna pastorat; anföres Noran eller Marcustorp, utgörande en täckt af 10 spannland (5 tunnland) 18 snesland och 4 bandland och betydlig skog, med åbyggnad af stuga, bod, fähus och källare, allt bort arrenderadt emot 36 D : r K:nit jemte underhållsskjddighet af husen och förbud emot kohlning. 3:o Uti 1768 års husesyns instrument vid framledne doctor Sernanders tillträde, namnes Marcus-torp eller Noran på samma sätt, och var äfven då bort arrenderadt. 4:o Äfven uti 1777 års hus och boställs syne instrument anföres Noran som T u n a prostegårds fäboställe: men försvinner. 5:o Alldeles uti den husesyn som 1797 blef af framledne herr lagman Sommelius

430 på herr prosten Thenstedts begäran hållen, och som detta document egenteligen lades till grund vid den syne förrättning som hölls 1811 vid mitt tillträde af pastoratet, och jag då saknat tillfälle at emottaga och genomgå gamla handlingar, blef vid sistnämde tillfälle ej fråga om Noran hvars tillvarelse och belägenhet var mig okändt: 6:te 1803 den 5 October ingecks emellan landshöfdingen m. m. friherre Joh af Nordin och framlidne herr prosten Thenstedt et arrende contract om Noran eller Marcus-torp emot 3 r. 16 ss. banco som af den förstnämde skulle till Tuna prästebords innehafvare lemnas, hvaremot landshöfdingen Nordin skulle denna lägenhet begagna vid sin förestående masugns och bruksbyggnad, som äfven skett, fastän anläggningarne i anseende till upkommen tvist med Fahlu bergslag och en del Tuna socknemän ej hunnit sin fullbordan, längre än at mjöl och såg qvarn der skola vara inrättade. Emedlertid lär skogen deromkring vara i det masta medtagen. Sjelfva arrende contractet, som jag funnit bland gamla handlingar får äran öfversända. Om herr prosten Thenstedt deraf njutit någon fördel är mig okändt, jag har under min besittningstid ingen ting för eller af Noran bekommit. 7: de At det varit landshöfdingen m:m: J o h : af Nordins tanke at för alltid skill ja Noran från prästebordet, synes af dess hos följande egenhändiga concept, till den afsägelse hvarmed herr prosten Thenstedt skulle emot 3 r. 16 ss. banco årligen frånsäga sig och sina efterträdare besittningsrätten af Noran eller Marcus-torp. Om denna öfverenskommelse blifvit verkligen träffad, och af vederbörande sanctionerad känner jag icke. 9:o Detta är allt hvad jag rörande Noran eller Marcus-torpet har mig bekant och kunnat samla upplysningar om. På stället, som 2 mil aflägset, och med svår väg dit, har jag ej varit: och emedan närmare fäbodar prästebordet tillhörige finnas, har Marcus-torp på longliga tider ej blifvit begagnat, ehuru ostridigt, efter min tancke, besittningsrätt däröfver tillkommer pastor i Tuna. St: Tuna d. 13 J u l i i (1812?) C. Norberg. Ur Västerås domkapitels

arkiv rörande Stora Tuna

pastorat.

17. Bekenne vij oss Johan Larson, Hans Jacobson, Malin La[rs]dotter j Romme och K n u t Larson j Ärby at vij haffve med vår hustrurs ja och samtyckio sålt och uplåtit vällärde h. Han. caplan i Tuna sochn en linda vidh pass ett trösädh i Romsängen belägen för trettijo dr enkel kopparmynt, hvilka 30 dr vij be [ken] oss den första medh den sista penningh haffva upburit dherför affhende vij oss samme linda och tillställe vällärde h. Han[s] at nyttia och bruka för sin välfångne egendom, och giffve hon [om] loff att taga fast ther uppå enär honom täckes, at dhetta vå[rt] köp så i vänligheet afflöpit ähr, bekräffte vij dhet medh våfrt] sampt andre godhe mäns nampn och bomerkien datum Ro[me] maij anno 1650. Johan (bom) Larson Hans (bom) Jacobson K n u t (bom) Larson j Romme i Romme i Årby Malin Larsdotter Samuel Erici Tunensis i Romme ibid. paedag Pär Nilssonn (mpria) (L. S.) a tergo opb. 1. g. 9 nov. 1650 2. g. 7 junij 1651 3. g. 31 octob. 1651 confirm, d. 5 Obris 1652. Ur Stora Tuna kyrkoarkiv.

431 18. Anno 1652 den 5 novembr då jagh Bengt Hansson landtzdomare i Bergzlagen och österdalerne lag och ting hölt uthj Tuna sochnestugu, vedervarande befallningsmennerne väl:de Jacop Knutzon och Johan Arfvedsson, medh flere godhe män och nembden. Lät praesentera i rätten capellanen vyrdige och vällr:de h:r Hanss een köpeskrift dat. Rome d. 1 maij A:o 1650. Förmählandess huru såssom han hafver till sig handlat, och kiöpt af Johan Larsson, Hanss Jacopsson, och Malin Larssdotter i Rome, sampt K n u t h Larsson i Åreby een linda i Romsängen belegen hållandess vidh pass ett tröösädhe. Och dem derföhre giffvit trettijo d:r enkelt km:t hvilcka 30 d:r dee känna sigh, till fult nöijo opburit och anammat hafva. Afhende derföhre sigh och sine arfvingar förbe:te jordedeel, tillegnandess den välbe:te h : r Hanss, hanss k. hustru barn och efterkommande arfvingar för een oqvalld väl och lagfangen egendomb. Denne jordedeel vara lagfriden och stånden vitna efterschr:ne godhe män som i rätten såtho och voro der åth fasta Jöran Knutzon i Hönssarfve, Olof Ericksson vedh färjan, K n u t h Olofsson i Skomsarby, Hans Jöransson i Fröstboo, Larss Ericksson i Kopparslagaregården, Matz Jörensson i Bälterboo, Erick Jöransson i Rome, Jönss Danielsson i Nystecht, Larss Andersson i Häss. Jönss Jonsson i Bomssarfve, Johan Olofsson i Backa Jacop Hansson i Vestansiöö. Deste till mehra visso sätter iag min hand och signet här under actum ut supra (L. S.) Bengt Hanss [on] (m. p.) Ur Stora Tuna

kyrkoarkiv.

19. Åhr effter Gudz bördh ett tusendh sexhundrade på det sextiijonde tridie, den fierde dagh i novembris månadh då jagh Magnus Peersson landzdomare uthöfver bergslagen och österdahlerne laga tingh hölt i Tuna sochnestugu, vedervarandes befallningsmännen velhe Johan Arfvedsson och vellrt Hanss Mårtensson sampt nämbdhen etc. Dätt uthi rätten insinuera ehrevördige och höglärde m:r Nicolaus Rudbeckius pastor uthi Tuna sampt praepositus uthöfver dhess district, ett kiöpebref uthgifvit af fordom kyrckieherdens i Wijka sahl. h : r Nicolai Svenonis effterlåtne enkia H . Elisabet Erichsdotter i Grufby daterat dhersammastädes den 21 maij 1660, af innehåld huru såsom hon hade såldt och oplåtit till Tuna kyrkia den jordh uthi norre Rome som hennes förre sahl. man vällärde h : r Hans Matthiae fordom capelian här i Tuna sig hadhe tillbydt af h. K a r i n i Tröne, emot den jordh han i förb:e Tröne ägdt hade och dher å gifne fastebreff den 13 octob. 1648 vijdare uthvijser; hvilken jordh uthi förb:de norre Rome består af undertecknade åkerstycken nembl. uthi det ena och norre åhrssädet ett stycke om tiugufyra snessh, det andre stycket om siutton snessh ett bandi, tridie st. fjorton snessl., fierde stycket fem snessh femte st. tolff snessl. sex bandi., siette st. fem snessl. tu bandi, siunde st. fem snesl. tu bandi. Uthi det andre åhrssäde ett stycke om tiugusiu snessl. annat stycke om tree snessh, tridie st. om tree och ett halftt snessl. fierde om fem snessl. fempte om siu snessh, siette om tretton snessl. tre bandi, siunde om tolff snessl. och dett ottonde om otta snessl. Item en täppa närmast Wråå om fyratiijootta snessl. Än en sloghaga öster om Anders Matzsons i Nygården hästehaga om tiugosex snessl. Noch lindeslog nedan om åkren emot Holm en lind om tiijo snessl. och en lind om sex snessl. All dhenne jorden hafver förb:de h. Elisabet Erichsdotter såldt för fyrahundradhe d a h r enkelt kopparmynt, hvilka 400 d a h r hon och tillstodh sigh den sidste penning med den första nöjaehteligen hafva opburit, och fördy afhände sig och sine arfvingar, så födde som ofödde, all dhenne föresch. jordh, tillägnandes den Tuna kyrkia nu och evärdeligen aldeles oqvaldt och oklandrat att tillhöra; lå-

432 tändes hans ehrevörd:t praepositus och pastor tunensium och dhess districtus begära här å ett laga fasta, Och såsom man effter ransaken, befan dhenne jordh vara r ä t t afling., dhessföruthan inthet klander eller åtahl på offtab:de jordh var, ty dömbde iag medh nämbden detta köp effter 9 cap. jordb:l fast att stånda och aldrig återgånga, vider 3 dr för häredzdomqvahl. Dhesse tolff edsvorne man sutho i rätten och voro här åt fasta Jöran Anders i Grufkarby, Erich Jörensson i Rome Mårten Mårtensson i Svärdsiö, Larss Erichsson i Kopparslagaregården, Jöns Jonsson i Bomansarfve, Jören Peerss:n i Sebbenarfvebyen Johan Olsson i Backa, Larss Andersson i Hasse, Jönss Erichsson i G. bergärde, Jacob Hansson i Västansiö, Anders Knutzson i Sprakzköp och Larss Mårtensson i Tierna. Dhess till mehra visso och större stadfästelsse under mitt nampn och vahnlige signete. Actum ut supra Magnus Peersson (mp) (L. S.) Ur Stora Tuna kyrkoarkiv. 20. 1695 den 9 april. Til landshöfdingen Gripenhielm at 2: ne tunnland åker skola lämbnas Capellanen i Tuna fridt för utlagorna. Carl etc. Wår ynnest etc. etc. Troman etc. etc. Wij see af Eder underdånige skrifwelse daterad d. 2 hujus, så wäl som af den därhos gående Häradsrättens ransakning d. d. 13 Ianuarii 1670: hurusom wij redan 1668 hafwa remitterat til dåwarande landshöfdinges undersökning Tuna sockns allmoges underdånige anhållande om utlagornes efftergifft af twänne tunnlands åker, som de för kyrckians medell til Capellans bord därsammastädes hafwa upkiöpt och ehuruwäl Capellanerne hwar effter annan, sedan berörde wår remiss blef utfärdad, hafwa innehållit hos sig utlagorne däraf, i underdånig förmodan, att blifwa därföre i Nåder förskonte ock befrijade; så kan dock ingen special resolution eller befrijelse därå upwijsas, utan anhåller fördenskuld nu warande Capellanen i Thuna Oloff Kolbeck underdånigst det wij i Nåder täcktes befrija ock förskona honom för berörde utlagor som effter landsbokhållarens Jochim Schuttes uträkning sig in allés belöpa til 7 d:r 7 ./. 8: sölf:r mynt, hemställandes J sådant wårt nådigste wälbehag underdånigst nu som wij icke allenast wele hafwa effter gifwit hwad härtils af Capellanerne är blifwit innehållit af berörde utlagor, sedan förberörde twänne tunnlands åker blef af kyrckian upkiöpt til Capellansbord, utan ock nådigst förundt och effterlåtit, at så wäl nu warande Capellan som des Antecessorer i ämbetet jämbwäl härefter ock alt framgient för berörde utlagors erläggiande däraf aldeles skole wara frijkallade; altså hafwen J at ställa Eder detsamma til hörsam rätelse ock wij befalle etc. etc. CAROLUS. Ur riksregistraturet. 21. Ur primäruppgifterna till ett prästverk för Västerås, förvarade i Västerås domkapitel. Buskåkers capellans bord uthi Tuhna sockn beståhr däd eene århet af halfannen tunnas uthsäde, däd andre åhret något mindre, dåck största dehlen bland, äng ther till lydande kan bestijga till 8 el. 9 sommarlass höö, störste dehlen myrhöö så kallat. Uthlagorne som borde för samme jord uthgifvas, äro aller nådigst af Hans Kongl.

433 May:t efftergifne såsom högvehlborne hr baron och landshöfdingens hr N. Gripenhielms ordre till befallningzmennen å orten uthwijsa. Olaus Kohlbeck. Sacell. Tunens. Caplansbord i Gröpa. 1. En lijten täckt på hvilken man kan få höö 7 eller 8 sommarlass, som åhren äre till. 2. En lijten täppa uppå skarpa sandheden, som kan medh en span sädh såås, af sochnen förundt. 3. E t t lijtet styckie i Romåkren af en fierdingz utsäde hvilket är tagit, som sägz, af Buskåkers caplansbord. Petrus Arfzlind Sacell uti Tuna. Klåckarebordet i Tuna: Består af tvänne små tombtar utmädh gården ungefähr tre tunneland i hopa: Medelmåttig jordh sandblandat. Ingell Hanson Klackar i Tuna. Ur Västerås

domkapitels

arkiv.

22. Åhr 1729 d:n 11 octob. I anledning af höga landzhöfdinge embete i Fahlun af d:n 9 junij samma åhr til crono befallningzman h : r Samuel Ugla aflåtne remiss, så och ven, consistorii arosiensis genom notarien h:r mag:r Lind af d:r 27 maij til h : r probsten mag:r Sahlstedt aflemnade fulmagt, som i landzcantzeliet är qvar behållen, kommo uti Buskåkers capellansgård, som effter sal h : r Olof Kollbeckii änkas afträde til den tillträdande capellanen h : r Olof Librander, skulle genom laga husesyn til inventeras tilstädes berörde crono befallningzmans Samuel Ugla och h : r probsten Magnus Sahlstedt, samt å sal. h : r Olof Kollbeckii änkas vägnar dess måg h : r Petrus Damberg, så och h : r Olof Librander, tillika med kyrkiovärden Johan Carlsson i Hofgården och nemdeman Olof Andersson i Svärdsiö; tå berörde huse och prästegårdz syn företogz och afgjordes som här nedanföre styckevis och särskilt följer, n e m h n Sielfva prästgården Jorden Jord som capellans bordet i Buskåker tillyder hvilken i tillträdande h : r Libranders närvaru af nemdemannen Olof Andersson i Svärdsiö är uprefvad, och med hufvud boken fol. 180 och 181 bör collationeras, är belägen som följer: I thet norra åhrssädet. 1. Stycket 2. Stycket 3. Stycket 4. Stycket 5. Stycket 6. Stycket 7. Stycket

21 sl:d 4 bl:d 17 s h d 5 bl:d 12 sl:d 5 bl:d 5 s h d 5 bl:d 11 s h d 1 b h d 3 shd 6 bhd 5 shd 8 bhd Uti thet andra åhrssädet befans

1. Stycket till 2. Stycket 3. Stycket 1954 28

24 s h d 3 shd 3 Va s h d 28

434 4. Dito 5. Dito 6. Dito 7. Dito 8. Dito

5 shd 4 b h d 7 shd 2 b h d 10 shd 6 b h d 11 shd 6 b h d 6 shd

Ängesjorden 1. En täppa närmast Wrå om 48 shd 2. Uti Hästhagan 26 shd 3. Nedan om åkern emot Holm 6 shd 4. Noch en linda om 8 shd 5 b h d 5. En dito om 9 shd 6. Än en om 9 shd 7. En liten täppa vid Präståkern ved Hede om . . 54 shd Uti Romsenget befans 1. Korptäppan till 56 shd 4 bl :d 2. Tegen dito 21 shd 3. Dito 18 shd 4 b h d 4. Dito 34 shd 4 b h d 5. Dito U shd 6. Dito 7 si:d 8 bl:d 7. Dito 4 shd 4 bhd 8. Dito 1 shd 5 b h d 9. Dito 2 shd 4 b h d 10. Dito 3 shd 4 b h d 11. Dito 6 shd 12. Dito 3 shd 2 b h d 13. Dito 3 shd 2 b h d 14. Dito 1 shd 3 b h d 15. Dito 2 shd 4 b h d 16. Dito Ned i Kiärret 3 shd 3 b h d 17. Dito Ned på Kiärret i Lyckon 3 shd 3 b h d Hvilka sidsta 2: ne tegar, effter undersökningz instrumentet som på crono befallningz mans h:r Samuel Uglas anordning, af länzman Johan Nilsson och flere goda männ, under dato d:n 10 aug. 1730, thet och ibland kyrkans documenter class V I I n:o 23 förvarat finnes, är uprettat ifrån Johan Johansson i Sör Romme olaga intäckt, til capellans bordet äro återlagda och för en rättmätig appertinence e h r tillydenhet erkända. Sammaledes är en täppa på Heden som effter hufvud bokens anledning fol. 180 för 70 d:r af kyrckans medel til capellans bordet är kiöpter och sedermer genom rett nu nemde Johan Johanssons olaga tilgrep är en tid vorden afhänd och abalienerad; hvilken i förmågo af förberörda förrettningz instrument igen til capellansbordet äfven är restituerad Skougen. 1. Första skougz tracten i Gethällsberge, som capellansbordet tilhörer är belägen som följer I norrut til Bergbygge skougen 90 famnar I öster norr till dito 40 famnar I öster norr dito till Skinnar arfvingarne 74 famnar I väster til Lars Anders 60 famnar Förbem:te skoug befans ock vara väl behållen, bestående af gran och tall, samt ingen åvärkan, therå befunnen på 4 åhr skedd vara 2. Andra skougz tracten som Hemskoug kallas, heter och Tallholmen hemma i berget, har följande belägenhet, nemhn skiljer sig

435 från then ena frälsebotn på från then andra på från Hinders botn på från Päärs botn på från Erich Mickelssons botn på från Lars Anderssons botn på

38 f : r 4g f : r UQ f :r 52 f-r 82 f. 88 f.

Doch kommer här vid at achtas thet i ofvanstående förra skougz tract Joh. Johansson i Norr Romme eger med capellansbordet inne Ve del och i then s e d n aan_ re äga Erich Matsson, Anders Ersson och Erich Mickelsson emot prästebordet Vs del, samt 1 prästbordetz 2 / 3 delar til kommer Johan Johansson äfven något drygare än Ve del. Sålunda vara synt och befunnit attestera ut supra, å cronones samt å v e n e r comist_ y r embetetz vägnar M Sahlstedt P • n gK 1. Petrus Dambergh Johan Carlson

(oläsl) olaus

Librander

Olof Andersson i Svärdskiö Nämdemen. Ur Stora Tuna

kyrkoarkiv.

23. Anno 1684 den 6 maij hölts ordinarie häradsting i Tuna sochnestugu —p Den 7 maij continuerade tinget Skogsdeelen vidh Tvärfallet, på denne sijdan emillan åhn och vintervägen ifrån den gamble Tvärfalls sågen löpandes och mitt öfver den lissle thron, som lensmannen Mats Knutsson i Åssleby, nämbdemannen Michel Andersson, kyrkiovärianden Matthias Hansson i Åssleby och Peer Matsson i Kiölfvenäs hafve uthsedt, ögnat och tillkändt capellansbohlet i Gropen samt Fagerstad hemman hälfften dheraf hvardhera, alldenstund förberörde hemman ingen fångskog eller vedebrand tillförende hafva hafft blef nu uthan någons åtahl tilldömbdt förb:de capellansbohl och Fagerstadh hemman, at deeles till hälfften emillan. — — — - _ — - _ _ _ Ur Kopparbergs och Näsgårds läns samt Säters och Tuna s:rs domb. VII 1682—1684. 24. Första caplansbordet Gropen. Som sedan åhr 1695 den 2 l ( ? ) ingen ordentlig husesyn på detta prästbordet blifvit hållen, så har man en ansenlig förändring från then tjden at förmoda: hvarföre och then nu förevarande besigtningen effter därvarande tidz beskaffenhet sig vil lämpa och till å byggnaden jordägor med mera befinnes som följer. I I jordägor: 1) Täckten nedan om gården bestående af 11 spanland 6 bl. löös mulljord, försvarl. brukader och gärdader 2) ett litet åkerstycke i Norromme åkern gint öf:r landzvägen emot Glasmästargården, torr sandjord 4 snessl. 7 bandi. 3) en fyrkantig täppa väster om berörde gård är lagd i linda för qvicktågors öf ^ l ö pande håller 1 spanh 8 snessh 4 b. 4) uti Nybof :n et äng Dragsveden kallat ligger vid älfven, har och en Ijten slogholma i älfven. 2: ne utgamla lador har jnnehafarn emottagit och af grunden oplaga, emedan de hade snart sagt hvarken tak el. golff. Desutan dit satt 2: ne nya hööhuus af egna medel. Håller effter stång 20 spanland 13 snessl. e h r 413 snessl :d.

436 I I I Skogen ligger vid Sniöberget of an Baggbo, sträcker sig if :r Lilla Troen op til Tvärfals ann el. qvarnarna söder om vintervägen, hörer hälfften Fagersta hemmanet till som fastebrevet af åhr 1684 d. 7 maiji, utvisar. Originalet finnes i Fagersta. Ut supra Magn. Sahlstedt (m. fl. namn) Ur Stora Tuna kyrkoarkiv. 25. Köpebref. Wi, Brita Stina Ekengren och Maria Sofia Ekengren uplåta och försälja härmedelst till Stora Tuna församling den oss tillhöriga fasta egendom uti Norr Amsbergs by af Stora Tuna Socken och Stora Kopparbergs Län under N : o 9 L:a I, innehållande E t t Tunneland 11,274 kappeland reducerad jord med tillhörande skog och åbyggnader, emot en öfvernskommen och betingad köpeskilling stor E t t Tusen Ättahundrade /: 1,800:/ Riksdaler Riksmynt, och som vi denna köpeskilling tillfullo bekommit: alltså af hände vi oss och våra arfvingar berörde fastighet med allt hvad dertill hörer, af ållder lydt och lagligen tillvinnas kan, och tillegne densamma Stora Tuna Socken att genast tillträda samt evärdeligen ega och besitta; hafvande, till yttermera wisso häraf, vi detta Köpebref uti nedanstående vittnens närvaro, egenhändigt undertecknat, som skedde i Norr Amsberg den 13 Mars 1871. Brita Stina (bom) Ekengren Maria Sophia (bom) Ekengren På en gång närvarande wittnen Oscar Mellgren Anders Andersson i Amsberg. Ur Stora Tuna kyrkoarkiv. 26. Undertecknad Klack J a n Andersson bortbyter min andel af Gårdsskiftet till N:o 9 Littra I i Norr Amsberg om Femton och (?) kappland Reducerad jord till Stora Tuna Socken att begagnas som prästboställe i Norr Amsberg emot Tjugutvå och 208/1,000 kappland äfven reducerad jord af samma besutenhet beläget i Lisselåkern, anseende vi oaktadt jordtalens olika innehåll af samma värdi, till följe hvaraf detta byte skall stå fast så vida icke laga Hemman klyfning ifråga kommer, förklarande jag mig med detta byte fullkomligt nöjd Stora Tuna den 29 Maj 1871. Klack J a n (bom) Andersson i Norr Amsberg Med detta byta förklarar äfven vi oss nöjda som ofvan å Stora Tuna Sockens vägnar enligt fullmakt Fr. Sundwallson Eric Jansson i Sör Romme. Wittna Anders Andersson i Amsberg Oscar Mellgren Ur Stora Tuna kyrkoarkiv. 27. Köpebref. Undertecknad upplåter och försäljer till Stora Tuna Församling 875/1,000 kappland Reducerad Jord, jemte dertillhörande skog och utmark af Besuttenheten N:o 9 Litt I i Norr Amsberg jemte all mig tillhörande åbyggnad bestående af E t t Boningshus om 2: ne Rum med förstuga, 2 / 3 delar i en Trösk lada med lider, E t t Stall

437 med vindar och Portlider och en skulle derintill, en Källare med bod öfver, samt hälften uti ett Fähus och hälften uti en Stolpbod, med Samma rätt jag de samma innehar, för en öfverenskommen och qvitterad köpesumma af Fyrahundrasjuttiofem (475) Riksdaler Riksmynt, att, nu genast tillträda, äga och besitta såsom all annan dess välfångna Egendom. Falun den 3 J u n i i 1871. J. Th. Björlin Egenhändiga underskriften intyga på en gång närvarande wittnen C. J. Ekeroth Johan Andersson i Ofvandal. Ur Stora Tuna kyrkoarkiv. 28. Emot en tillfullo uppburen och härigenom qvitterad köpesumma af Sjuttiofäm Riksdaler Riksmynt förseljer vi härigenom till Stora Tuna Församling Två och Fämhundra E t t tusen dels kappland reducerad jord under subb N : o 10 Littera Kb i Norr Amsberg belägen å kapellsåkern söder om egovägen att begagnas till byggnadstomt åt kommenistergården i Amsberg, hvilken fastighet med åtföljande skog och utmark församlingen eger att genast tillträda samt dermed styra råda och lagfara försäkras St. Tuna och Amsberg den 20:de juni 1871. S:a 15 Rdr R:mt Holback Eric (bom) Isacsson och dess H u s t r u Anna (bom) Ersdotter i Norr Amsberg På en gång närvarande wittnen C. W. Wikman i Amsberg N. G. Gren. Ur Stora Tuna kyrkoarkiv. 29. Klockarebordet. Effter en 1733 d:n 28 september ordänteligen vid klockarebordets nu varande jnnehafvares Eric Hammarströms tillträde, hållen husesyn, har man at följa then anledning och ordning som i thet theröfver fattade syningz jnstrumentet förekomma. Hvarföre anmärkes. — — — — — — — — — — — — — — I I Jordägor n:o 1 öfra tiächten som nu är uprefvad och håller 4 spanland och 8 banland välbrukader och gärdzlegården alt omkring nyss upstängd. N : o 2 nedra eller gårdz tächten håller 2 spanland och 8 snesland äfven i lika god häfd samt försvarliga gärdzlegårdar. N:o 3 Kåhlgården uprefvader håller 2 snesland och 5 bandland äfven nyss kringstängd N : o 4 kryddegårdztomten håller 3 snesland och 5 bandland, äfven väl med full god giärdslegård. N:o 5 en liten humlegård. Ängesslog N:o 1. En trekantig teg i Norrbärgzäng som framdeles bör uprefvas och afskiljas. En lada där tillhörig till stome och värcke behållen, men taket som mast hvart år måst omlagas, är underkastad det äfventyr, at thet af the thäromkring varande fiskare afrifves och fördärfves, hvarå någon bot sökas bör. Gärdzlegårdz skotan som skall lyda därtill är i förledet åhr omlagader. N : o 2 Frostbrunshagen bestående näst af slagg och kiällsegor beväxt med ålder och biörck är jemväl omkring hägnad och brukas till sommarbete. I I I Skog ingen I V Qvarnställe i Frostbrun, theraf med the andre kyrckobetienter till femtedelen kan betienas i proportion hvaraf jemväl kåstnad till nytt qvarns hus af innehafvaren använd vorden är thermed nyttiandet är brukbart giordt. Ut supra Magn. Sahlstedt (m. fl. namn.) Ur Stora Tuna kyrkoarkiv.

31. Silvberg.) Med anledning av rikets ständers vid 1850—1851 årens riksdag gjorda underdåniga framställning erhöll Västerås stifts konsistorium nådig befallning att vidtaga åtgärder för utrönande, vilka pastorat inom stiftet borde i anseende till deras vidsträckthet och folkmängd för själavårdens behöriga handhavande ifrågakomma att undergå delning. I underdånig skrivelse den 16 november 1853 anmälde bemälda konsistorium, att vid allmän i berörda avseende med Stora Tuna pastorat den 23 maj 1852 hållen sockenstämma Nikolai eller Silvbergs till nämnda pastorat lydande kapellförsamling, som hade egen nybyggd kyrka, anhållit att vid näst inträffande kyrkoherdeledighet inom pastoratet få därifrån skiljas för att utgöra ett eget gäll. Genom nådigt brev den 19 april 1861 medgav Kungl. Maj:t, att vid angivna kyrkoherdeledighet och sedan vid berörda kyrkoherdebeställning nådåren tillända-gått, Nikolai eller Silvbergs kapellförsamling finge från Stora Tuna pastorat avskiljas och under namn av Silvbergs pastorat bilda särskilt gäll. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har för Silvbergs församlings pastorat fastställts genom Kungl. Maj:ts resolution den 17 mars 1916 att äga tillämpning från och med den 1 maj 1917 till och med den 30 april 1937. I pastoratet finnes endast kyrkoherde. Enligt löneregleringsresolutionen är till kyrkoherdens avlöning tillsvidare och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnade, anslagen räntan å den med anledning av nådigt brev den 22 september 1866 uppkomna så kallade pastorsboställsfonden. Härjämte har i samma nådiga resolution förordnats, att fri bostad skulle beredas kyrkoherden genom upplåtelse av prästgård, på sätt i ecklesiastik boställsordning stadgades, å kyrkoherdens boställslägenhet. Vid stämmor med Silvbergs kapellag den 31 december 1854 och den 12 april 1857 beslöto kapellsborna att åt blivande kyrkoherden anslå utom gårds- och byggnadsplats till trädgårds- och planteringsland ett tunnland och till bete 15 tunnland skogsmark i areal, som kapellaget skulle under blivande storskifte gemensamt avsätta. Till bostad förbunde sig kapellaget uppföra närmare angivna byggnader. I ovanberörda nådiga brevet den 19 april 1861 förordnades, bland annat, att åt blivande kyrkoherden i Silvbergs församling skulle anskaffas och tillhandahållas sådan boställslägenhet med åbyggnad, skogsmark och hägnad, vartill församlingen vid förenämnda stämmor den 31 december 1854 och den 12 april 1857 utfäst sig, och vara byggnads- samt underhållsskyldighet l ) Enligt kungl. brev den 26 oktober 1888 skola de till Silvbergs församling h ö r a n d e hemman och lägenheter u t b r y t a s ur Stora Tuna socken ock i jordeboken upptagas såsom en särskild socken, benämnd Silvberg.

439 enligt lag ålåge församlingen, samt att den av de båda prästerliga beställningarna i Stora Tuna pastorat, komministers- eller klockarprästbefattningen, som först bleve ledig, skulle, efter innehavarens avgång, och efter det därvid tilläventyrs beviljade nådar tilländalupit, indragas och det samma beställning tillhöriga boställe till Silvbergs församling överlämnas såsom ersättning för församlingens andel i prästerskapets boställsjord i Stora Tuna, dock att, om sådan ledighet inträffade innan Silvberg blivit från moderförsamlingen avskild, den ledigblivna beställningen finge genom vikarie uppehållas tilldess församlingarnas delning försiggått; och skulle därefter det den indragna beställningen tillhöriga boställe, vars natur skulle övergå till kronoskatte, genom Konungens befallningshavandes och konsistorii försorg å offentlig auktion försäljas samt därför inflytande köpeskilling användas till inköp av annan för utvidgning av Silvbergs församlings pastorsboställe lämpligt belägen jord, som erhölle kronoboställes natur och friheter, på sätt särskilt skulle bliva reglerat. Om detta jordinköp skulle bemälde ämbetsmyndigheter äga att vid sig erbjudande tillfälle gå i författning och förslag därtill uppgöra samt, efter det Silvbergs församling lämnats tillfälle att över förslaget sig yttra, underställa detsamma Kungl. Maj:ts nådiga prövning. Genom nådigt brev berörda den 22 september 1866 har Kungl. Maj:t i sammanhang med fastställande av lönereglering för kyrkoherden i Silvbergs pastorat funnit gott i nåder föreskriva, att — i stället för ovanberörda i nådiga brevet den 19 april 1861 omförmälda försäljning av komministerseller klockarprästbostället i Stora Tuna och köpeskillingens användande till inköp av annan, för utvidgning av Silvbergs församlings pastorsboställe lämpligt belägen jord — Stora Tuna församling skulle, enligt dess åtagande, åligga att, när pastoratsdelningen trädde i verkställighet, till Silvbergs församling utbetala en summa av 5,000 rdr att, i den ordning ovanberörda nådiga beslut innehölle, användas till nyssnämnda ändamål. I Kopparbergs läns lantmäterikontor har utarbetats följande.

»Memorial rörande ecklesiastika bostället i Silfbergs socken. I den vid uppläggande av jordregistret för Silfbergs socken av vederbörande häradsskrivare upprättade förteckningen enligt formulär K finnes endast upptaget ett ecklesiastikt hemman eller Pastorsbostället. I fråga om den inägojord, som kan tillhöra detta boställe, har någon utredning härstädes ej kunnat vinnas, enär någon akt därom icke blivit hit redovisad. Beträffande boställets skogsmark har undersökning givit vid handen, att densamma i samband med storskiftet å avrösningsjorden till Utombrodelen i Stora Tuna socken med Silfbergs och Gustafs socknar, verkställt åren 1838—47 och 1861—63, under litt. I blivit vederbörligen utbruten. Boställets sålunda utbrutna skogsmark innehåller enligt skiftesbeskrivningen en areal av 25.66 99 hektar.

440 Bostället synes i samband med förenämnda storskifte hava bildats på sådant sätt, att för samtliga fastigheter i Silfbergs socken avsatts en gemensamhet med ändamål att därav bilda ett boställe åt pastorn och synas hemmanen hava till samfälligheten tillsläppt mark i proportion till sitt jordtal. Bostället är i jordregistret på grund av Konungens befallningshavandes beslut den 24 augusti 1915 upptaget under benämningen Pastorsbostället nr 1. Någon ytterligare utredning rörande detta boställe har med ledning av härstädes förvarade akter icke kunnat vinnas. Falun i länets lantmäterikontor den 16 februari 1926. K. W. Wolffelt e. assistent.»

32. Säters stads- ocli landsförsamlingar. I nådigt brev den 9 juni 1626 J) förklarade konung Gustaf I I Adolf det vara hans vilja, att vid »sätra» 2 ) skulle »Funderas och byggias een stadh och sijnnerligen jempte andre Borgare och handwärker besettias med kopparsmeder och kopparsmelter, som koppar kunna vthslåå och gohr göra». Genom kungl. brev den 8 maj 1642 tilldelades Säter stadsprivilegier. Till kyrkobyggnaden i Säter anslogs enligt nådigt brev den 8 februari 1630 »alt det Inventarium Qvicht och dödt som här widh Sättra gårdh ähr, desslikes all den gambla Järnredskap som haffuer hördt till det gambla Mijntet här wid Sättra» 3). Säters socken 4 ) har utvidgats genom avskiljande av åtskilliga byar och hemman från Tuna, Hedemora och Stora Skedvi socknar 5 ). Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har för Säters stads- och landsförsamlingars pastorat fastställts genom Kungl. Maj:ts resolution den 17 juni 1921 att äga tillämpning från och med den 1 maj 1922 till och med den 30 april 1942. I pastoratet äro anställda kyrkoherde och en komminister.

Löneboställeii. Enligt löneregleringsresolutionen är till prästerskapets avlöning anslagen, bland annat, avkomsten av kyrkoherde- och komministersboställena. Kyrkoherdebostället. Landshövdingen i Kopparbergs län Peter Kruse tillkännagav i brev den 14 juni 1629 6) att till prästbord i Säter »af Hans Maij:ts och gårdsens äghor 7 ) wid Hålldammens grund och båtten» upplåtits 6 tunnland jord till åker och så mycket äng, som därtill behövdes. Samma åker- och ängsmark torde åsyftas i drottning Kristinas förmyndarregerings nådiga brev den 1 decemJ

) Bil. 1. ) Sätra eller Sättra gård var det forna n a m n e t på Säters kungsgård. Hulphers anför i sin Dagbok å sid. 496: »Namnet förmenes wara tagit af Sätrar eller Sätur, som betyder Fäbodar, och hafwa m å n g a sådana häromkring i forna tider blifwit anlagde af de nära belägne äldre Sokneboer, som på denna orten haft sin Boskapsbet. Många sådana platser nyttjas ännu intill siön Ljustern.» — »Förr än staden anlades, h a r denna t r a k t legat till Dalsby Capells-lag i Tuna.» 3 ) Kyrkan uppfördes under åren 1635—1637 på samma plats, där en 1628 byggd klockstapel förut stod. (Ur arbetet »Sverige» häftet 40, sid. 69.) *) Socknen förekommer först i 1642 års jordebok, men de i densamma ingående fastigheter redovisas därförut såsom tillhörande »Dalsby fjärding», vilken år 1636 utbröts från Tuna socken. 5 ) Se bil. 2—6. 6 ) B i l . 7. 7 ) Härmed avses Säters kungsgårds ägor. 2

442 ber 1635 x). Emellertid synes prästbordet icke kommit i åtnjutande av den sålunda upplåtna marken, med anledning varav Kungl. Maj:t på därom gjord underdånig framställning genom nådig resolution den 13 juni 1648, punkt 1, anbefallde landshövdingen föranstalta om verkställighet av berörda upplåtelse 2 ). Av punkt 2 i sagda nådiga resolution den 13 juni 1648 inhämtas, att Kungl. Maj:t till prästbordet ytterligare upplåtit en skogsäng, benämnd Valen. Vid laga ting med allmogen i Säters socken den 22 maj 1661 handlades frågor om, jämte annat, berörda upplåtelser, på sätt av bil. 10 inhämtas. Ar 1682 lät reduktionskommissionen verkställa vissa undersökningar rörande Säters kungsgård, varvid prästbordets ägor jämväl berördes •). I en jämlikt nådigt beslut den 31 augusti 1695 angående utarbetande av ett s. k. prästverk för Kopparbergs län upprättad, av kyrkoherden Samuel Terserus och komministern Johannes Schedvinus den 30 november samma år underskiven handling redogöres för kyrkoherdebostället på sätt av bil. 12 inhämtas. Vid den 8 oktober 1739 hållet prosteting i Säter besiktigades de ecklesiastika boställena i pastoratet; och upptogs därvid kyrkoherdeboställets mark såsom bil. 13 utvisar. Genom särskilda avhandlingar den 12 oktober 1907 träffades avtal dels emellan dåvarande innehavare av klockarbostället i Säters stads- och landsförsamlingar och vederbörande boställsarrendator, å ena, samt Säters stad, å andra sidan, varigenom av boställets jord för framdragande av ett järnvägsspår till staden överlämnats ett närmare angivet område om tillhopa 2 ar 15 kvadratmeter, mot det att staden i utbyte lämnade till bostället ett lika stort område av sin donationsjord, dels ock mellan dåvarande innehavaren av kyrkoherdebostället i nämnda församlingar och vederbörande boställsarrendatorer, å ena, samt Säters stad, å andra sidan, varigenom staden i utbyte mot 68 kvadratmeter av sin donationsjord för nyssberörda ändamål bekommit en lika stor areal av kyrkoherdeboställets mark. Genom nådigt brev den 5 februari 1909 fann Kungl. Maj:t gott medgiva, att omförmälda jordbyten finge äga rum, under villkor att Säters stad bestrede samtliga med bytena förenade kostnader. Komministersbostället. I ovan omförmälda, av kyrkoherden Samuel Terserus och komministern Johannes Schedvinus den 30 november 1695 underskrivna handling uppgives till kaplansbordet höra gård och tomt i staden samt »I Heråkern ett stycke bara sand jord och mast odudlig 6 snessland. Linda ibidem af samma qualitet 1 tunland. J åkergierdet ett tunneland åker af god sand mylla ibidem ett stycke engesland af ett tunnelandz vidd» 4). x

) Bil. 8. ) Bil. 9. 3 ) Bil. 11. 4 ) Bil. 14. 2

443 Den 22 september 1731 hölls husesyn å komministersbostället på sätt av bil. 15 närmare framgår; och i instrumentet över ovannämnda den 8 oktober 1739 förrättade prosteting redogöres för boställets jord såsom av bil. 13 inhämtas. Klockarbordet. Körande detta boställe hänvisas till bil. 15 och 16. Se vidare Thulins Utredning angående Klockarbefattningarna afd. 3, Tab. B, sid. 292 och 293. Angående ett jordbyte med staden; se under kyrkoherdebostället. I Kopparbergs läns landtmäterikontor har utarbetats följande

»Memorial rörande de ecklesiastika boställena inom Säters stads- och landsförsamlingar. Samtliga till Säters stads- och landsförsamling hörande ecklesiastika boställen synes vara belägna å mark tillhörande Säters stad. Fastighetsregister för staden är ännu icke upplagt, varför upplysningar därifrån ej kunnat erhållas. Av de i lantmäterikontoret förvarade akter, vilka beröra här ifrågavarande boställen, har emellertid inhämtats följande: Kyrkoherdebostället. Den första och enda lantmäteriförrättning, varigenom kyrkoherdebostället fått ägor lagligen utbrutna, synes vara den å Säters stads inrösningsjord åren 1847—55 verkställda skiftesjämkningen. Vid denna förrättning medtogs emellertid endast en del av boställets ägor, huvudsakligen åkerjord, och då handlingarna rörande 'jämkningen' äro så oöverskådligt uppsatta att största svårighet möter vid utredning om vad som vid förrättningen förekom, torde från sagda akt hämtade uppgifter vara alltför otillförlitliga och knapphändiga för att lämna någon upplysning om boställets ägor. Ar 1854 företogs på begäran av Säters stad en uppmätning av kyrkoherdeboställets ägor och upprättades i samband därmed beskrivning över desamma. Sedermera hava boställets ägogränser varit föremål för jämkningar i samband med upprättande av stadsplan 1876 — 77, vid rågångsreglering år 1871, vid framdragande av Södra Dalarnes järnväg samt vid rågångsutstakning år 1910. Slutligen har på begäran av magistraten i Säter ny uppmätning av till bostället hörande mark i och för arrendevärdering år 1922 verkställts och i samband därmed upprättats beskrivning över boställets ägor. Av sagda beskrivning framgår, att kyrkoherdeboställets ägor, på sätt de vid förrättningen av vederbörande uppgivits, innehålla: 7 skilda skiften, benämnda Prästgården (tomt), Hemtäkten, Havregärdet, Sandåkern, Skinnbo, Malmbergsängen och Storvåln, omfattande i areal tillsammans:

444 Tomter och dyl Åker Slog och backar Hagmark Impediment

1.3740 hektar 33.4500 » 1.7460 •» 40.6550 » L2301 » Summa 78.45 51 hektar.

De bägge arealavmätningskartorna av 1854 och 1922 överensstämma i huvudsak med varandra, men vid ingendera förrättningen har någoi: gränsbestämning företagits eller protokoll förts, vadan det icke av desamma framgår att de avsett att behandla boställets samtliga ägor. Komministerbostället. Detta boställe synes ha ingått i 1847—55 års skiftesjämkning med endast en obetydlig del av sina ägor. Ar 1922 företogs emellertid på magistratens i Säter begäran uppmätning av boställets ägor och upprättades över den därvid upprättade kartan jämväl beskrivning. Av denna beskrivning framgår, att de uppmätta ägorna, fördelade på 4 skiften, benämnda Tomten nr. 100 i Säters stad, Åkergärdet, Sandåkern och Hage i Bergbacken, innehålla följande arealer: Tomter och dyl Åker Slog och backar Impedimenter

0.2610 hektar 3.9000 » 6.5060 » 0.1660 > Summa 10.833 0 hektar.

Huruvida dessa ägor äro samtliga till bostället hörande, framgår ej av akten. Så torde icke vara fallet, i det att enligt akten rörande laga skifte å Säters sockens skogar, verkställt åren 1845—1863, till bostället hör ett ängsområde, kallat 'Comministerboställets Enge', med en redovisad areal av 8 tunnland 4.5 kappland eller 4.0186 hektar. Området återfinnes å laga skifteskartan, beläget invid gränsen mot Gustafs socken, 3 km. norr om sjön Björkan. Detta område har emellertid icke medtagits vid ovannämnda 1922 års avfattning. Klockarebostället. I handlingarna rörande 1847—55 års skiftesjämkning å inrösningsjorden till Säters stad finnes i delningsbeskrivningen antecknat rörande detta boställe : 'Orgelnistgården: ingått i skiftet med 15 - j * ^ kappland reduceradt, erhållit därföre följande ägor: å l:sta Kartadelen Herråkern — — — — — — — —

445 S u m m a Åker » Äng Afgått igen. a n d e l i u n d a n t . till v ä g Långtomten åker

Areal 8.5 k a p p l . 1.2

Uppskattning. 7.998 k a p p l . 0.341 » 0.077 »

Areal 6.7 kappl.

Uppskattning. 6.700 kappl."

Vid förrättningen synes sålunda ha utbrutits följande ägoarealer: Åker Äng

0.2345 hektar 0.0185 > Summa

0.2 53 0 hektar.

I övrigt finnes ingen akt å länets lantmäterikontor, från vilken upplysning rörande klockarebostället kan vinnas. Falun i länets lantmäterikontor den 11 februari 1926. K. W. Wolffelt e. assistent.»

URKUNDSBILAGOK. Stockholm

den 9 juni 1626.

Wij Gustaf Adolph etc. Giöre witterligit att effter detta wij wele att wid sätra skall Funderas oeh byggias een stadh och sijnnerligen jempte andre Borgare och handwärker [besettias] med kopparsmeder och kopparsmelter som koppar kunna vthslåå och gohr giöra, Och sig af samma handawärker effter wår befallningh der hafwa begefwit, sin Borgerliga och handwärkz närigh der sökia och jdka. Så på dett de nogot wisst mage hafwa att efftergå huru de sig vthi be:te Embeter skole förehålla, hafwe wij nådigest vthi befallning gifwit wåår troman och ståthållare öfwer sättra och dess hhän Edell och welbördig Petter Chruse till Knullerstadh och Marcus hagenberger Invånare här i Stockholm och ållderman öfwer alle koppersmeder, att de dem een skrå och Ordningh föreskrifwa skole effter hwilken dee sigh regulera och rätta skole in till des och så lenge oss gifz lägenheet den att öfwersee och ratificera. Wij befalle fördenskull alle koppersmeder och koppersmeltere och koppar gåår makare, att de sig rätta effter be:te skråå och Ordningh såsom och bewise dem all tillbörlig höörsamheet och hijdno, hwad som hälst kan lända oss Rijket och etc. Ur

riksregistraturet.

2. Christina med Gudz Nåde Sweriges Giöthes och Wändes utkorade drottning etc. etc. Wår ynnest och Nådige benägenhet med Gud alsmächtig tilförene. Wj wele Eder H : r Biskop och samtelige Consistoriales utj Wästerås nådeligen icke förhålla, at såssom wj äre utj förfarenhet komne at några församblingar och Sochnar här utj wårt konungarike äre så store och widtbegrepne, och en dehl af wåre undersåtare så långt ifrån sine Sochnekyrckior boendes äre, at de sällan och utan sin stora olägen-

446 het och beswär af långe och mödosamme wägar icke kunna komma tilsamnans utj kyrckan, där förrätta sin gudztienst, och låta sig informeras och underrittas om sin salighetz wäg och stycker; och däremot äre åter månge församblingar til mantalet så små och ringa, at kyrkioherdernas wilckor och lägenhet ganska swig är, så framt de af oss och Cronan med särdeles underhåld icke blifwa hulpne och understödde. Ty hafwe wj fast wid alla samqwämer och Riksdagar af den åaåga och försorg wj hafwa dragit, h u r u som sådant bäst och beqwämligast kunde s:å till at botha och af hielpa, med Bisperne, superintendenterne och Clericiet härom öfwerlagt, såssom J twifwelsutan weta Eder at påminna, och då för godt och rådsamt ehrachtat, at låta dels fördela bem:te Församblingar, som så stora äre cch widtbegrepne, utj twänne eller flera Pastorat och Sochnar, effter som med lem kan wara beskaffat till, dels ock förlägga de byar, som så långt och fiärran aflägen äro ifrån deras hufwudkörkior til andre giäld och Sochnar, som de närmare mgränsa kunna. Och aldenstund vare undersåtare, som bygga och bo wid och omkring Säther utj Tuna Hedemora och Skiedwj Sochnar, hafwa en lång wäg, til deras Sochnekyrckior och fast närmare äre belägne Säther Såssom utj Tuna Sochn öster Silfbergz fierdingen Sundzbo, Solberbo, bofastbo och Sigfridzhyttan. Utj hedemora Sochn Kynikhyttan Geparhyttan, Hollmo, Pershyttan, Norbyhyttan, Giilckarby, Wästanå, Wikmanshyttan bya, tiärna, Heden och Pungmakarbo. Så ock i Skiedwj Sochn, Hellebo med Bisbergzhyttan Klackebo och Kolarbo. Därföre hafve wj så ansedt, at wåre undersåthare wid Säther, hafwa icke utan deras stora kostnad opbygt en kyrckia, och at församblingen sammastädes mäckta liten, ringa och oförmögen är, både at hålla kyrckian wid macht såssom ock sin kyrckioherd) tilbörl. försörja, och at bem:te församlingar, Tuna, Hedemora och Skiedwxj däremot äre så öfwerflödigt stora, att desse byar, utan någon deras kiännelige afsaknad, bortmistas kunna, welat Eder härmed nådigst påläggia och i befallning gifwa, det J den förordning giöra, at bem:te byar mage till Säthers försambling lagde, cch ifrån de andre församblingar afsöndrade warda, på det de så mycket bättre kunr.a blifwa utj deras salighetz stycker opwachtade, intet achtandes hwad wederstånd Eder af kyrckioherdarne till äfwentyrs härutinnan kan mötha, före hållandes dem, at de för en liten inkomst icke Gudz församling opbyggelse förhindra, som i sådan måtto märckeligen kan blifwa befordrad. Dhet wj Eder till effterrättelse icke vela förhålla. Gud Eder nådel. befallandes af Stockholm d. 15. Maij 1641. Pehr Brahe grefwe till Wisings borg S. R. drots. Axel Oxenstierna S. R. Cantzler

Herman Wrangel i Riks marskens ställe.

Carl GyJlenhielm Riks ammiral Gabriel Oxenstierna S. R. Skattmästare. Ur Västerås

domkapitds

arkiv.

Christina etc. Wår ynnest etc. Det hafwa för oss, så nu på denne wäl öfwerståndne Riksdag, h:r Biskop Doctor Olof Laurentj, som offta tilförende, wåre undersåtare Samtel. Borgerskapet utj Säthers Stad, sig underdånigst beswärat, at de äro af ftst ringa och oförmöget Mantahl, och fördenskull ibland andra difficulteter dem try;ka, icke förmå, den där upprättade stadz körckio, eller sin kyrckioherde tilbörligen wid macht hålla och försörja; N u hafwa wj fuller warit på åtskillige medel betänckte, hwarigenom och på hwad sätt bem:te wåre undersåthare härutinnan skulle bäst stå at hielpa. Men såssom wj för de månge och åtskillige beswär som oss och Cronan äfwen wid denne tid omwickla, icke kunne se någon närmare wäg til bem:te Stad och församblingz undsättning, än denne, som wj intet erachte oskiälig, att

447 några Byar af Hedemora och Tuna Församblingar, hwilcke Sochnar dess förutan äro af ymnogt mantal, och den af saknaden wäl kunna tåhla, dragas ifrån bem:te pastorater och förläggas till Säthers Församblingar. Altså hafwe wj Eder sådant welat Notificera, med nådig befallning, at J Communicere den saken med landzhöfdingen Johan Berndes, hwilcken wj om det samma härjämte tilskrifwit hafwe, och med honom där hän Cooperere, at detta wårt gottfinnande och förordning må blifwa giord wärckställig, enkannerlig af de hemman och Byar, som befinnas ligga Säthers Försambling närmare, än Hedemora och Thuna mage dit förläggas, och ifrån de förre af söndras, därmed bem:te Stadz Jnwånare mage så mycket bättre utj deras Salighetz stycken kunna opwachtade, körckan wid macht hållen och Pastor därsammastädz nödtorff tel igen försorgd blifwa. Detta wj Eder i Nåder recominendere. Befallandes Eder Gud alsmächtig synnerl. och Nådeligen. Stockholm d. 31 octobr A:o 1650. CHRISTINA Ur Västerås domkapitels arkiv. 4. Kongl. Maij:ttz Resolution och förklaringh öf:r Säters Stadz på Rijkzdagen genom dess fullmächtige Borgmestaren Ehrling och förståndig A:on Grooth underdånigst giorde ansökiande; gifwen Stockholm d: 6. Februarij 1683. Emedan det är för detta billigt och skiäligt funnit at några byar skulle läggias till Säters Kyrcka och försambling, ifrån nästliggiande Sochnar, såssom de där ågifne Kongl. bref till Biskopen i Wästeråss af d. 15 Maij 1641, och d. 3 1 : Octobris 1650 omstendeligen innehålla, och bem:te Stadh klagar att ofwanb:te bref äro ännu icke alldeles wärckstälte, utan af hwariehanda moståndh hindrade och tillbakasatte; Warandes aff de i Kongl. brefwen Specificerade byar allenast någre fåå deres kyrckia tillagde, hwaraf beklageligen händer att dehras Gudzhuus igenom församblingens ringheet och Machtlössheet icke allenast eij kan till sin fullkombligheet bringas, utan och förfaller: Ty är Kongl. M:tz nådige willie, att Biskopen, dijt denne säcken nådigst remitteres sig angeläget skall låta wara ofwanb:te Kongl. brefz innehåld, såssom woro dhe å nyo här medh till honom itererade, på dhet giörligst och forderligaste att werkstella. Kongl. M:t förblif:r Staden och dass fullmäktige medh Kongl. Nåde och ynnest bewågen Actum ut snpra CAROhUS (h. S.) Samuel Akerhielm. Ur Västerås domkapitels

arkiv.

5. Carl etc. Wår ynnest och nådige benägenheet medh Gudh Alzmechtigh, Tro Undersåthe och Biskop, Wij hafwe så wäll uthur Edert Underdånige breff som den der hoossfogade Ransakningen nådigst sedt och intagit huru dhet är beskaffat medh Säters församblings Underdånige förslag och ansökande, at få någre byar, ifrån dhe nast omliggande Socknar, hemmora, Thuna och Siedwij, som wij d. 27 Aprilis sidstledne till Edert Undersökiande nådigst monde remittera; Och aldenstund en sådan förändring, synes först förorsaka någon irring och oenigheet Sochnerne emillan, iemwähl upwäcka klagan hoos dem som således twingas ifrån sin gamla kyrckia, dher dheras förfäder och släckt ligga begrafne, dhen dhe och mycket påkåstadt, och en stor dehl bygdt sig Capell, Warandes at befahra det andre Soch-

448 ner äfwen wäll lare taga tillfälle i Underdånighet at sökia lijka sådant om dhe få see, at dhet går Säters Försambling ann, Aldenstund mast alle Sochnar der oppe, i synnerheet dhe som någodt store ähro, finnas af den beskaffenheet at dess byar till en dehl liggia närmare andre kyrckior ähn sine egne; hwilka skähl och motiver som J med andre flere andragen äre af den wicht och Consideration at Wij hölle mycket betänckeligit en sådan Sochnernes söndring och skillnad at tillåta, och bijfalle altderföre alldeles Edhert Underdånige Sentiment, och hwad som Åhr 1632 widh dhen då uthj detta ährendet anställte Commisionen ähr wordet godtfunnit, Neml. at sådanne förslag och ansökningar, böra såssom orijmblige oskiählige och olydelige ansees och förkastas, hwilcket J kunne wederbörande weta låta och dem förmana at dhe sigh hörsambligen häreffter rätta, och inthet falla oss wijdare med någon ansökning häruthinnan beswärlige, efftersom Wij ingalunda häruthinnan någon ändring tillåtandes war de; hwilcket Wij Jembwähl hafwe gifwit Wår Landzhöfdinge dher i orthen tillkänna med nådig befallning, at han jembwäll dem denne Wår nådige willie weta låter. Hwilcket länder Eder till Nådigst swar och Wij befalle Eder Gudh Alzmechtigh Nådeligen. Datum Stockholm d. 26 Januarij 1684. CAROLUS (Oläsl.) Ur Västerås domkapitels arkiv. 6.

Kort förteckning om Säters Församblingz begynnelse och stoorleek. Dahlzbyfierdingen har tillförende warit vnder Tuhna hafwe och der hielpt byggia kijrkian och hafft sina bänkerum och lägerställen der såwäl som Tuhnaboerne. Dhenne fierdingen ähr A. 1636 på framfarne Konungars glorwördigst i åminnelsse, behagh lagdt till sehrskilt Försambling, den på Säters Konungzgårdz ägor opbygdt een kyrkia af Steen 62 a långh och 36 a breedh förvthan Sacrastijan, som nu kallas Säters kyrkia och försambling, till hwilcken kyrkias wid macht hållande effter Kongl. Regeringens bref af Åhr 1641 allenast af kringliggiande Sochnar fölliande Byar ähre lagde nembl. Ifrån Tuhna Salberbo byn 2 mantahl Boofastbo Sigfridz hyttan Marken Ifrån Hedemora, Pungmakerbo Heeden Jessåh Ifrån Skädwij Kohlerbo. af alla dhesse ofwannemb:de Byar och den lilla Staden Säter, hwarvthi ähr allenast 51 borgare och 10 änkior, beståår heela församblingen. Mantalilen i Sochnen ähre så stoora att dhe Vthgiöra till Cronan vngefähr 606 stiger kohl åhrl. ränta. Kyrkiogården omkring kyrkian ähr 558 a h r långh. Af den fuchtigheet som opgår af den Sumpige landmon, kyrkian ähr bygdh på, tager biälkerne som i Pelerne ähre fastade skada och murkna som Hans Högwijrd:t H . Biskopen sielf i ögonsicht tagit, fördenskull behöfwes reparation elliest befahres hwalfwet som af Trää ähr giordt skadas och förderfwas. Sacrastijan ähr och så skadadh att dhen å nyo behöfwer opbyggias. 2 bänkrader i kyrkian på både sijdor vthmed muren såwäl som Predikestolen behöfwa och repareras föruthom kijrkiobalkerne att täckia minst halfwa kyrkiotaaket på Söder Sijdan och annan reparation som eij kan Specificeras. (Saknar underskrift) Ur Västerås domkapitels arkiv.

449 7. Kongl. Maij:t til Swerige Allés wår Nådigeste Herre och Konungz underdånige och troplichtige tienare och tillförordnat Ståthållare öfwer Säther och Nääs gårds lähn. J a g Petter Krussen til Ornäs, bekiänner, och här med kunnigdt och witterligit giör, at hafwa uppå Hans Kongl. Majest:ts min allernådigste konung och Herres Nådiga och gunstiga behag, Så ock munteliga befaldning til widare ratification och stadfästelse lagdt under Nya kyrckan Wällärde H e r r Oloff Moraeo, nu warande Predikant, uppå hans ödmiuke och flitige anhållande, samt ock hans Successoribus och efterkommande till ett Prästebohl och nödtorfftig uppehälle af Hans Maij:t och gårdzens äghor wid Hålldammens grund och båtten belägen Sex Tunneland Jord til åker, och så mycken ängh som här till behöfwes, förbiudandes med detta mitt underskrefne bref alfwarligen, at ingen ware ho han will, skal häremot något förfång giöra, eller något hinder införa, eller om Sommartid släppa sina Södher, ehwad namn the hälst hafwa, uppå bem:te Prästebohl och kyrkiones ägor, then thet giör och warder thermed beslagen, Så och god witten öfwertygas, skall pantas, och gifwa så offta han igenkommer dubbelt för kyrckiones Saak. och skola samma penningar anwändas til kyrckiones oppbyggelse och förbättring. Af Säther gård den 14 J u n j A:o 1629. Peter Krusse (L. S.) Ur Västerås domkapitels arkiv. 8. öpet bref opå någon Åker och Eng Vnder Prästebolet Vti Säter. Wij Christina etc. Giöre witterligitt, att effter såsom S. K. M:tt wår elskelige kiäre Her fader (glorwyrdigst j Åminnelsse) nådigst hafwe gifuit Landzhöffdingen öfwer Kopparbergzslagen och österdalerne, Edel och Wälb. Petter Kruse till Ornäs och Knullerstadh tillstånd, att opröija af ödemark någon åker innan Konungsgårdzens ägor widh Sätter, och den Vnder Prästebolet sammastädes leggia låta, hwilket han på si negen bekostnadh effterkommit hafwer, och således tolff Spanneland optagit, der till medh tiugu Lass Engh som han lagligen igen wunnit hafwer, och nu Vnderdånigst anhåller om Confirmation; Altså wele wij her medh effterlåta, att be:te tolff Spanneland Åker, och tiugu lass Äng, mage ännu Vnder samma Prästebool häffdas och brukas, till wår wijdare ratification, widh wår myndige Åhr och angående Regeringh etc. Stockholm den 1 December 1635. C G. O. J. D. C. F . P . S. G. B. O. /N. N. Ur riksregistraturet. 9. Kongl. Maij:tz Nådige Resolution och förklaringh opå dee Puncter och Postulater som kyrkioheerden i Säter, wällärde H : r Måns Andreae, så på heele Församblingens där i Säter, som sine egne wägnar, Vnderdånigst hafwer öfwerlefwerera och Kongl. Maij:tt föredraga låtit. Stockholm d. 13 J u n i 1648. !•) Kongl. Maij:tt hafwer Nådigst förstådt samptlige Församblingen i Säter Vnderdånige begiäran, att blifwa mechtigh den Åkren, hwilken Kongl. Maij:ttz Her fader, glorwyrdigst i Åminnelse hafwer gifwit under Säters kiörckio till ett Prästebohl; Men kyrckioherden lijckwäl samma Åker alt här till inthet n u t i t : Och 1954 28

450 efftersom Kongl. Maij:tt Nådigst will, att Staden sådan Hans K. Maij:ti Salige Herfaders gåfwa wärkeligen skall må åthniuta, och der emoot icke något förnähr skee: Hwarföre hafwer Kongl. Maijrtt nu låtit afgå dess expresse order och befallningh till Landzhöfdingen där i Lähnet, att han ber:de Kongl. Maij:1z Salige Her faders benådning ställer i execution, och låter kyrkian berörde åker inrymma, och till Kongl. Maij:tz wijdare förklaringh framdeles roligen niuta. 2.) Effter som till Säters Prästebohl skall wara ringa Ängh, dy will och Kongh Maij:tt Nådigst hafwa till wijdare förordningh och disposition frambdele.1-. effterlåtit och lagdt Vnder be:te Säters Prästebohl den Skogz Engen Wålen, så frampt be:de Ängh tillförenne icke är Säters by till dess enskijlte ägor bebrefwit, eller och andre kunne hafwa der någon skäligh praetention opå. 6.) Hennes Kongl. Maij:tt effterlåter elliest be:te kyrkioherde H : r Måns Andreae dee små platzer, som han af ödesmarek och på egen bekostnad! där wid Säter uptagit hafwer, och på Kongl. Maij:tz och Cronones grundh och mark belägne ähre, så att han dem skall må roligen och oqwaldt niuta och possidera, till wår wijdare förordningh framdeeles. Actum ut supra. /N. Tungeli. Ur

riksregis:raturet.

10. Anno 1661 den 21 maij blef laga tingh hållet uthi Sätter med allmogen af Säthers sochn — — — — — — — — — — — —Den 22 maij continuerades tinget. — — — — — — — — —Kyrkieheerden i Säther framtedde Drotning Christinae resolution öf:r någre puncter han andragit haf :r, dat. Stockholm d. 13 junij 1648, hvarutinnan Hennes Maij:t uthi förste puncten förmäler hafva låtit afgå ordre och befallning till landshöfdingen här i lähnet at han skulle ställa Hennes M:ts sahl. Herr Faders, glorvördigest i åminnelse, bref uthi execution och låta kyrkian här i Säther inrymmas den åker, som högstb:te sahl. Kongl. M:t h a f : r under prästebordet skänckt, och är samma åker 1) Hafregärdet, håller åker 8 tunnelandh, eng 4 lass, 2) Skinnbo, åker 2 3 / 8 tunnelandh och eng 4 lass, 3) Sandåkren 4 5 / 8 tunnel. — Uthi andre punchten förunnes prästebohlet skogsängen Våhlen, så frampt ingen annan dheiå h a f : r någon skählig pretention; och berättade nämbden at vedh laga ting sedermehre ähr effterransaket om staden eller någon annan hade dherå något at tahla, men ähr ingen funnen. Uthi den siette och sidste puncten efterlåtes b:e kyrkieherde dhe små platser som han af ödesmark och på egen bekostnad optagit haffver, som är först en haga, håller, effter lantmätarens afrijtning 1642, 3 tunneland, hvarest kyrkieherden också en ny gårdh har begynt byggia förr än han hade bekommit dhenne resolution, men ett stycke dheraf säijer sochnen sig hafva uthlagd 500 d. kmt opå till Peer Jonsson, som det aldraförst opröjdt hade, för sitt af trade; Item en hästhage som pastor af konungzgårdzägorne instängd! haf:r, bevijstes intet hvars tillståndh han hade dheropå, var ej heller någon hans fullkomblige ombudsman tillstädes som härom hade kundskap; nämbden viste icke heller berätta, om han dher till hade någons tillståndh eller eij. Om detta sampt om Malmbergs engie befalltes länsman säija pastori at han lefverer in sine skähl till morgens, men detta blef eij effterkommit. — — — — — — — — — — — — — — Ur Kopparbergs o. Näsgårds läns sam1 Säters o. Tuna s:nars dombok. II 16-JO—1663.

451 11. Utdrag ur handlingar rörande »Reducerade Kungsgårdar.» Högwälborne Herre Kongl. Maij:tz Råd och President. Så och Högwälborne Wälborne Edhle och Wälbördige Herrar öfwer Reductions wärket förordnade Commissarier samptl. Dhen Kongl. Commissionen hafwer Jempte dhess skrifwelse af d. 1 Februarij sidstledne behagadt mig dhe Ransaakningar tillbakars sända, hwilka förleden höstas under ordinarie Häradztingen, om dhe här uthi mitt höfdingedöme oppteknade konungzgärdar, håldne ähre; begärandes Kongl. Commissionen, att J a g fördhenskull^wille låta dhem igen omskrifwas, och effter ofwanbe:te dhess bref så inrättas, att Kongl. Commissionen med så mycket större säkerheet sijne Resolutioner dher uppå kunde fundera, Jämbwähl att J a g så mycket möijeligit wore, måtte sielf samme ransakningar bijwista. Extraheradt af Hans Mårtenssons 1568 års Räkenskaap. Sätra Gårdz tillhörigheeter Åkrar Såddes om Hösten Anno 66 och om wåhren Anno 67 till A:o 68 åhrs opbördh. Hwete—1 span Dhe Egor hwar uthaf emotstående Ränta fallen Roug—4 pund ähr, berättades af nämbden eenhälleligen, att dher 1 Korn—7 p:d l /» sp. uppå är icke allenast staden till een dhel bygder Erter—1 Sp. uthan och körkian med Prästegården. Hafra—2 p:d U/ 2 sp. det som Staden schattar före är Hwad som sedan dher uthom är, skattar staII. M:t för behållet. den till een dhel före effter Kongl. Maij:tz bref lit. F. F. een dhel är och under Gouwert Silentz Donation begrijpen; een dhel och under Prästebordet lagder, och till Scholen något Doneradt. Dhet som staden innehafwer bestijger sig effter landzbookhållarens opptekning till — 39 3 / 4 tunhd dher af Silentz Erfwingar, efter ett a part bref bruka 2 tunhd och föres åhrligen uthi räkningarne af, dhem till goda. det som är gifwet ad pios usus, Körkians dhel frågades fuller noga effter, men blif:r der wedh. wijste ingen att säija huru stoor dhen wore. Hwarom eij heller något beskeed skulle kunna hafwas, hwarken uthi körkian eller hoos körkioherden, efftersom bref wen, hwilka dher uppå warit, i körkioherdens H. Måns tijd skulle wara förkomne.

Ängiar Stoorewadhen 6 Winterlass. Om Prestgården haar detta så blir det der wedh så lenge II. M:t behagar: Är det och bönderne i wederlag moth schaden af opdemningen: Så blijr det och effter fastan B. b.

Wijd dhet nampnet kändes ingen uthan Stoorwåhlen, som nu ligger under Prästebordet, och mentes skohla wara dhet samma. Dhe bref som dher oppå warit gifne, äre tillijka med dhe flere, som här frammanföre förmählt ähr, bortkomne. Af samme stoore wåhlen äre 8 Spansäde, enär dhen Cronan tillhörde, nämningz Mansbookarlarne till-

452 slagne, emot dhen skada som dhe af konstdammen i Sördahl uppå sijne Engiar tagit hafwa. som lit. B. b. uthwijser. Malmbergz Äng 1 Winterlass. ligger under Prästebordet blef: der wedh som förr är noterat. Dhenne ligger under Prästebordet; är nu oppSkinnboda E n g 11 Winterlass. opföres, men blir vnder Preste- brukad till åker, men af Siön bortskölgd, som gården så lengeH. M. behagar. säijes, wähl till trijdiedehlen. Förblifwandes i dher öfrige Dhen Kongl. Commissionens Fahlu Kongzgård d. 2 Maij A:o 1682.

Tiänstberedwillige Gustaf Duwall.

Effterskrefne Lägenheeter Skattas wara Sätra Konungz Gårdhz i Kopparbergz Lähn eenskylte Tillhörigheeter. Nembhn Åkrarna. Den dehlen som Staden Skattar före blifwer Hans Maij:tt förbehållen men hwadh Silentz Erfwingar innehafwa formedelst Donation derom warder a part resolverat, och dhet öfrige såssom är gifwet ad pios usus, blifwer dher widh till H:s Ma:tz wijdare förordningh — — — — — — — — — — — — — — — — Ängiar Stoorwadhen, ähr dhen under Prästegården, så blifwer hon dher wid så lenge Hans Maij:t behaghar, har bönderne den i wederlagh emoot skadhan af Opdembningen, så niuta dhe dhen effter Fastan. Malmbergz Eng som ligger under Prestebordet, blifwer dher widh så lenge H : s M:t behagar Skinboda ängh blifwer vnder Prästeg:den så lenge Hans M:t behagar. D. 9 Aug. 1682 afsendt. Ur i kungl. kammararkivet förvarade »Akter Kungsgårdar och Kungsladugårdar».

angående Del. I.

12. Effter Hans Kongl. Maij:tz vår allernådigste konungz befallning, gifves om pastoris aflöning vijd Säther, sampt dess prästebohl fölliande specification, jämpte vidimerade copior af verificationer och kongl. breef sampt om capellans och klockare bohl etc. Sedan som glorvördigast i åminnelse sahl. k. Gustaf Adolph i begynnelsen af detta seculo hade här sitt Kongl. Mijnt begyntes omsider denne församblingen, blif:a sin egen som förr var ett capell till Tuna, då Hans Kongl. Maij:t icke allenast gaf loff att byggia korka, utan och contribuerade vackre medel till dess byggnad, som kongl. bref vet daterat a:o 1630 vijsar

453 Men förr än som denne församblingen fick sin egen körkoherde, var här een bruukz predikant, till hvilkens underhold högst sahl Hans Maij:t a:o 1629 skänkte 6 tunneland jord, som nu kallas Hafvergärdet och är excolerat till 8 tunland skogen afröijd, att på det öfrige växer nogot höö. Denne åkren kallades för Damåkren, emedan håll damen som nu är flyttiad opp till siön Liusteren, då var där nedre gent emot denne åkren som sees af chartorne, och elliest än är i mannminne. Samma åhr 1629 tillgafz så mycket äng, som där tillbehöfves, hvilken äng är belägen å denne sijdan och strömen vijd siön Liusteren, å samme äng står nu prästegården, bestående af 2 tompter och en tächt, i hvilken tächt pastores hvar effter annan åker optagit till någre tunland. Detta var den förste donation som salig k. Gustaf Adolph gifvit haf:r till prästebol. Hvilket med fölljande vidimerade copia, af ståthållarens sahl. Peter Kruses breff å kongl. befallning gifvit, nogare see låter som nedan före med föllier N. 1. Icke långt därefter blef slutit af kongl. behag och stadfästelse att här skulle blifva sin egen försambling och körkoherde, och då förbätrades prästebohlet med tilläggning af något mehra åker, såsom med Landåkren vijd det gamble capellet belägen om 4 5 / 8 tunland sampt Skinnarbo åkren, som i förstone eij var mehr än vijd pass U/2 tunland, men sedan af den första pastore sahl. her Måns Coriandro af mark och moo opbrukat att där nu är 3 tunland. Ehuruvähl sedan högst salig Kongl. Maij:tz dödh mellan kom fick pastor detta tillslagne prästebohl icke i allo niuta till dess omsider a:o 1648 hennes Maij:tz sahl. drotning Christinae nådige resolution ankom, att pastor skulle värkel. åtnjuta all den åker, som hennes sahl. herr fader k Gustaf Adolpf donerat hade, hvilket sees kan af här nedanföre vijdimerade copia N. 2. Elliest finnes till prästebolet ingen mehra åker, allenast 2 små täppor, den ena belägen mellan strömen och prästegården tillförene för kåhltäppa brukad d. andra mellan Skinnarbo åkren och prästegården, hvardera såås med een 1 / 2 span sädh. Hvilka täppor d. första körkoherden med Hennes Maij:t tillåtelse optagit haf:r, som sees af bem:te resolutions sidste punct N 2 som och copialiter föll jer införd. Så att in allés kan pastor här i Säther nu å h r h n hafva 13 t:rs uthsäde dock icke alt rent uthan öf:r helfften såås med hafra för jordenes svagheet skull. Så att altsedan bem:te sahl drotning Christinae resolution ankom, hvilken här finnes in originali, har pastor värkel. och roligen nutit bem:te åker och prästebohl: och är nu richtig afdelning giord emellan kongzgårdz ägorne och dhet som staden och prästerskapet är tillslagit, som chartorne och afrijtningerne här förvarade, nogsampt k l a r h n vijsa. Äng finnes här fölljande till prästebohlet först Malmbergzenget, vijd Betzbergz grufvaan belägit om 20 lass strax därvijd vählen effter drot Christ. 2 punct i bem:te resolution sampt een haga uth med Skinnarboo åkren, och dhe 2 tompter vijd prästegården belägne, så att in allés kan pastor här hafva eng till 50 sommarlass. Een hästhaga lyder och här till strax vijd prästegården belägen. Ur Västerås domkapitels

arkiv.

13. 1739. Octobr. 8 När Probste Ting i Saether wederbörligen hållit blef, är ock besichtning öfwer Präste- och Klåckare Borden therstädes företagne, hwilcka äro befundne af beskaffenhet som följer. Kyrkioherde bordet. Effter then anledning och ordning, som Husesyns Instrumentet de dato d. 5. Octobr. åhr 1725 medförer hwars af skrifft till ven: Consistorii archivum, förr lärer wara afsänd, befinnes wara at anmärcka.

454 I I . Jord ägor: Åker l:o Hafwergiärdet eller dam-åkren, till 5 a 6 Tunneland, af blandat lätt jord, wäl häfdader, samt med diken och stängzel förswarligen försedd; warande under H : r Kyrckioherdens tid en förbättring af uptagor till 21/i tunneland af honom åstadkommen. Med 120 fambnar giärdsegård, emot Burhagen är ock Prästebordet nu sedermera wordet beswärat, som eij förr warit til last eller answar; 2:o Skindbo-giärdet til 2 tunneland af bättre och sämbre jordmolin, med By optago till 1/i tunneland förbättrat, och eljest wäl häfdat, och omgiärdat. 3. Sandåkren til 4 tunneland af Sandjord, äfwen af Prästbordz nu warande innehafware, med 1 / 4 tunnas uptaga förbättrad, och eljest med Stens uptagande och af förande ansenligen påkåstad; wäl häfdader, och stängder. 4. SkindboTäppan af 3 fierdingars utsäde, Sandblanda jord, nu til linda igenlagd, och wäl tilhäfd och stängsel hållen. Ängies jorden N:o 1. Skindboänget Tof-jord, dock något från Skogwäxt afrögder, wäl stängder. 2.) Gårdstächten effter hand upbruten, men nu til linda igenlagd, mästadels förbättrader, men dock änn med någon mosswäxt beswärat. 3.) Beteshagen af Sumpig marek, föga nyttig, dock förswarligen stängd, 4.) Tomterna hemkring gården, wäl ansada, och omgiärdada. 5.) Malmbergz änget, af Sandig landmohn, är satt under hälffta bruk, som behöfwer bättre inseende både till häfd och stängssel. 6.) Stora Wåhlen af tufvig och wåt landmohn med nya uptagor förbättrad, dock till stängsel illa wårdat. I I I . Skogz låtter inga andra, än the som i ängarnas backar kunna finnas at tilgå. Capellans

Bordet.

I I . Jordägorne, 1. Capellans Wreten, wid Ofwangårdarne, af swag Sandjord, dock effter förut gångna upbrytningar wäl häfdader, samt till nyes med 240 famnars giärdslegård omstängder, och från andra tillägor afskilder, hwarföre Capellans bordet nu warande Jnnehafware II :r Jöns Wallwik will wara utan answar, såssom af egen påkåstnad inrättad. 2 öfra Wreten i åkergierdet dels til åker uptagen, dels till lindor lagd, af åtskillig jordmohn, wäl häfdader och giärdader. 3.) Nedra Wreten, til sloga igenlagd, wäl stängder. 4.) Backefäboda Tächten af Stenig landmohn, til hälfftenbruk, utsatt hwarwid behöfwes både til häfd och stängssel nogare inseende och tilhållande at eij thenne Prästebordztillägan må i wanrycht aldeles falla. 5.) Twänne Små tompter hemma wid gården nog sumpige, men upbrutna och till åker lagda. Att thenna ofwanstående jorden är effter berörde Husesyns instruments berättelse ordenteligen uprefwad och till Spann och Snesland beräcknad, som ther är at närmare se. I I I . Skog ingen utan små Buskar i Hägnadernas. Klåckare

Bordet.

I I . Jord ägorne, som bestå i åkerdelar, så i thet öfra som stora åkergiärdet, ungefähr til 2^2 Tunneland, samt en Wret wid Siön liusteren, och en annan wid Jönshyttan, äro af Rummets närwarande innehafware ganska wäl håldne och genom ansenlig påkåstnad förbättrade, så ock förswarligen stängde. Magn. Sahlstedt Castenius Dahlstedt P. et P . T : Pastor Saetherensis

455 På Magistratens wägnar Alex öhman Erich Norbergh Lars Giöransson i Pungmakarbo. Hans Anderson på Heden. P ä r Johansson i Ofwangården Johan Ersson wid grufwa Lars Carlsson i Dalsbyn J a n Andersson i Nämsmansbo Johan Hansson i Bofastbo. Ur Västerås domkapitels

arkiv.

14. Capellans bord och löön uthi Säter. Gård och tompt i staden. I Heråkeren ett stycke bara sand jord och mast odugelig 6 snees land. Linda ibidem af samma qualitet 1 tunland. J åkergierdet ett tunneland åker af god sand mylla ibidem ett stycke engesland af ett tunnelandz vidd. Klåckarbord uthi Säter. E n bygningz tompt i staden obebygd. E t t en[ges]stycke i åkergierde af 1 och 3 / 4 tunlandz vidd, upmätit anno 1688 af Samuel Frigelio. af Säther d. 30 novemb. 1695. Samuel Terserus Johannes Schedvinus loci pastor sacell. Säterens. mpria

Christoff Hansson

Ur Västerås

domkapitels

arkiv.

15. Anno 1731 d. 22 Septembris blef til föllje af Höga Landz höfdinge Embetetz skrifweise til Befallningzman Wälbetrodde Samuel Ugla under d. 10 hujus och Venerandi Consistorii bref til kyrckoherden Höglärde H : r Mag. Casten Dahlstedt dat. d. 12 sidsthe Maji, uppå Capellanen Wällärde Jöns Wallwiks anhållan, som för ett åhr sedan sysslan anträdde, denne husesyn hållen öfwer bemälte Capellansbord i Säthers Stad belägit, med thertil lydande ägendomb i Sochnen; Hwarwid och innan förrättningen företogz, frågades, hwad documenter e h r Husesyns Instrumenter mage finnas til anledning af thenne Syns utgiörande; Thertil Capellanen swarade, sig ingen kunskap härom äga, utan allenast hwad kyrckans Copie Bok såsom then sidste 1699 skulle gifwa någon redighet til; Men befans icke så tillåteligen, som wid slika tillfällen wara borde, hälst som ingen wisshets gafz, hwilcken then hållit eller förrättat; Ty företogz altså förrättningen sålunda: Jord. I Capellanswreten wid Åfwangårdarna befinnes Rågsäde 33 Snesl. Åker; till Wåhr: Sade 17 SI. 4: bl. Sloglinda 50 — E t t Stycke som Eric Thunberg brukat 4: 8. Dito Thunberg rågsådt i en lijckia — 6. Giärdzlegården til denne jord finnes 15 fambnar medelmåttig.

456 Åker gierdet. Ofwan Wretlinda dito Åker som war sådd i Wåhras Swag linda Rågårdar medelmåttige 105 f. dito behåldne 16 d:o

22 15 24

— — 6.

24 26 6.

— — 6.

Nedan Wreten. Åker Backslog dito en lind Fullkomlig giärdzlegård 43 f. Capellanen til nyo stängt 76 —

Tomptarne 3:ne st. r wid Capellansbordet belägne, hållande tillsammans 12 SI. 9V2 bl. stående å then ene ett Stolpherberge, som Refkarlen Anders Erson ditsatt med afhe Capelianens H : r Hans Hoffmans tillåtelse. Hästhagan är in qvästione, som handelsman Ekman en tid bebrukat, och lärer nu wid Ord:e Tinget, som instundar, sluteligen afgiöras: hållandes giärdzlegårdarne om then samma 500 famb. medelmåttige. Backfäboarne hålla effter refstång 16 Sph 13 SI. bestående större delen af stenig och med små skog bewäxt land; dock kan gå en tract, ther Ladan står, wara til twå e h r högst tre Skrindors slogland. Ladan är aldeles til tak med dörar förlorad, samt i wäggarna felande 4 st:n stockar på gaf lame, och 1 dito på långwäggen til Syll, samt en därnäst. Gärdzlegårdarne theromkring äro 409 f:r aldeles odugelige. Sålunda wara synt, besicktigat och befunnit, betyga af Säthers Stad ut supra Castenius Dahlstedt S. E. Ugla. På Sochnens wägnar Hans Erson i Uggelbo Hans Anderson på Heden Anders Anderson i Wålänge Erich Olson i Knutzbo. Nämbdemän At detta är lika lydande med sitt original attesteras Säther d. 13 Octob. 1739. J : H : Biörkander Elof Terserus. Ur Västerås

domkapitels

arkiv.

33.

Gustav.J)

Genom nådig resolution den 8 maj 1775 medgav Kungl. Maj:t, att Gustavs kapellag 2 ) finge avsöndras från Tuna församling för att bilda ett särskilt pastorat, varefter en av Gustavs församlingsbor träffad förening angående avlöningen till deras blivande pastor av Kungl. Maj:t genom nådig resolution den 22 januari 1776 fastställdes. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har för Gustavs församlings pastorat fastställts genom Kungl. Maj:ts resolution den 6 oktober 1916 att äga tillämpning från och med den 1 maj 1918 till och med den 30 april 1938. I pastoratet finnes endast kyrkoherde, vilken enligt sistnämnda resolution skulle beredas fri bostad genom upplåtelse av prästgård å kyrkoherdebostället, på sätt i ecklesiastik boställsordning stadgades.

Kyrkoherdebostället. Enligt vederbörande synerätts protokoll den 7 maj 17783) ansågs en Anders Nilsson i Backa och Johan Matsson i Bnbacka gemensamt tillhörig plats, Anders Hans tomt benämnd, belägen vid Mora vägskäl ej långt från Gustavs kyrka och innehållande 13 snesland i areal, vara lämplig för uppförande av en tillämnad prästgård åt kyrkoherden i församlingen; och förenade sig dåvarande kyrkoherden Eric Reuterwall, samt närvarande ståndspersoner och fullmäktige för Gustavs församling enhälligt att till byggnadsplats för prästgården antaga omförmälda tomt. Då synerätten därefter den 12 maj 1778 ånyo sammanträdde, inlämnade församlingens fullmäktige en av ovanbemälde Nilsson och Matsson undertecknad handling, däri de samtyckte till tomtens upplåtande till plats för prästgård, emot det att de därför erhöllo fullt vederlag av jord igen och i övrigt höllos skadeslösa. Härefter avgav synerätten betänkande i ärendet och fann skäligt att till alla delar samtycka till den träffade föreningen. Synerättens beslut skulle dock underställas Konungens befallningshavandes utlåtande. Rörande kronoängen Dragsveden, vilken allt sedan år 1702 åtföljt kaplansbostället, sedermera klockarprästbostället Gropen i Tuna församling, meddelas i kungl. brev den 12 oktober 1810 angående tillåtelse för Gustavs församling att till kyrkans behov få nyttja nämnda lägenhet följande upp1 ) Församlingen är uppkallad efter konung Gustav III. Enligt kungl. brev den 26 oktober 1888 skola de till Gustavs församling hörande hemman och lägenheter utbrytas u r Stora Tuna socken och i jordeboken u p p t a g a s såsom en särskild socken, benämnd Gustav. 2 ) Gustavs församling motsvaras av Enbacka förutvarande kapellag. s ) Förvaras i Gustavs kyrkoarkiv.

458 gifter. Så väl Stora Tuna som Gustavs församlingar gjorde, var för sig, underdåniga ansökningar att till bruk och nyttjande få sig Dragsveden överlämnad, Tuna församling i avsikt att lägenheten finge därefter såsom dittills åtfölja klockarprästtjänsten, och Gustavs församling för att av lägenhetens avkomst erhålla dittills saknade medel till kommunionsvins anskaffande. I ärendet avgav kungl. kammarkollegium den 7 augusti 1810 underdånigt utlåtande och anförde därvid, bland annat, följande. Lägenheten Dragsveden hade allt sedan år 1702 åtföljt kaplansbostället Gropen i Tuna socken. Sådant hade emellertid icke grundat sig på något annat förordnande än att berörda lägenhet genom dåvarande landshövdingens resolution den 22 april 1702 blivit interimsvis upplåten åt kaplanen Arfslind, till dess vidare resolution kunde ankomma. Sedermera hade icke genom någon kungl. resolution blivit bekräftat, varken att lägenheten skulle för all framtid åtfölja Gropen eller att den på annat sätt skulle för alltid anses såsom ecklesiastik lägenhet. Emellertid förklarades vid en år 1802 emellan klockarprästen i Stora Tuna Eric Wesström och kyrkoherden i Gustavs församling Göran Ericsson uppkommen tvist rörande besittningen av utängen Dragsveden genom nådig resolution den 14 juni 1802, att lägenheten vore av sådan beskaffenhet, att densamma kunde av kronan disponeras, samt att vid bemälde klockarprästs avgång komme att i nåder förordnas, huru med lägenheten borde förfaras. Kungl. kollegium hölle för sin del i underdånighet före, att varken Tuna eller Gustavs församling eller någondera församlingens prästerskap hade någon rättighet till kronolägenheten, utan att den, sedan Wesström blivit till annan syssla befordrad, hemfallit till kronans fria disposition; och ansåge kungl. kollegium i likhet med Konungens befallninghavande, att för den händelse Kungl. Maj:t skulle i nåder täckas överlåta lägenheten till någondera av församlingarna, Gustavs församling — som förut varit kapell under Tuna, och vid skilsmässan därifrån icke fått behålla någon del av den till Tuna pastorat anslagna vin- och byggningssäd, men vid regleringen av inkomsterna för dess pastor åtagit sig vida större avgifter än vad Stora Tuna och övriga församlingar inom Kopparbergs län i detta avseende droge, — vore långt mer i behov av ifrågavarande lägenhet än klockarprästen i Tuna. Genom berörda nådiga brevet den 12 oktober 1810 fann Kungl. Maj:t med avseende å vad så väl kungl. kollegium som konungens befallningshavande till förmån för Gustavs församling anfört gott förordna, det skulle kronoängen Dragsveden, som en längre tid varit till kyrkoväsendet anslagen, få tills vidare emot dåvarande skatt av ett skeppund järn nyttjas av Gustavs församling; och skulle det åligga vederbörande att tillse, det denna lägenhet bleve vederligen hävdad samt dess avkastning använd till kyrkans behov och särdeles till uppköp av nödigt kommunionvin. I Kopparbergs läns lantmäterikontor har utarbetats följande

»Memorial rörande de ecklesiastika boställena inom Gustavs socken. I den vid uppläggande av jordregistret för Gustavs socken av Konungens befallninghavande upprättade förteckningen enligt formulär K namnes endast ett ecklesiastikt boställe, nämligen Pastorsbostället, och angives i samma förteckning jordtalet för detta boställe till 1 tunnland 22.7 44 kappland reducerad jord av krononatur. Med ledning av å lantmäterikontoret förvarade akter och kartor har det icke varit möjligt att bestämma vidden eller belägenheten av de ägor, som tillhöra bostället. Av handlingarna till ett år 1880 verkställt och den 6 maj 1881 fastställt ägoutbyte emellan 'Prestgården och Littera Ca i Enbacka' framgår, att till bostället hörde dels en mindre äga benämnd Kapellstomten belägen mitt emot kyrkan i vägskälet mellan vägarna till St. Skedvi, St. Tuna och Säter, dels ock tomtplatsen för själva prästgården å nuvarande platsen vid vägskälet till Mora by. Vid nämnda ägoutbyte avstod bostället till Jan Petter Matsson ovannämnda kapellstonit innehållande i areal enligt byteshandlingen 2 revar 66 stänger eller i nytt mått 0.2 346 hektar och erhöll i vederlag av Matsson utökning å nordöstra sidan om tomtplatsen med 1 rev 60 stänger eller 0.1410 hektar. Av handlingarna framgår icke den ursprungliga tomtplatsens areal, men har densamma efter företagen uträkning å den handlingen bifogade kartan kunnat bestämmas till c:a 0.3 640 hektar. Arealen av boställets tomtplats skulle sålunda efter ägoutbytet ha uppgått till c:a 0.506 0 hektar. Det förefaller emellertid som om å denna äga ensam icke kunde vila ett så stort jordtal som 1 tunnland 22.7 74 kappland reducerad jord. Var boställets eventuellt övriga inägor äro belägna har härstädes icke kunnat utrönas. Vid uren 1861 — 63 verkställt storskifte å skogsmarken till St. Tuna, Utombrodelen, Gustavs och Silfbergs socknar utlades under litt. P p en ägolott för Gustavs pastorsboställe. Denna lott har emellertid tillskiftats andel i skogsmark för 3 tunnland 4.31 o kappland reducerad jord utan att någon förklaring i akten lämnats rörande uppkomsten av detta jordtal. Den skogsmark, som därvid utlades åt bostället, innehåller 4.8 9 02 hektar och är belägen öster om Naglarby fäbodar och norr om Färjeby fäbodar. Kronolägenheten Dragsveden, vilken lägenhet genom nådigt brev den 12 oktober 1810 uppläts till kyrkans behov i Gustavs socken, har, vad angår dess inägor, visserligen icke ingått i något skifte eller annan laga lantmäteriförrättning, varigenom dess gränser bestämts, men vid en i samband med ovanberörda storskifte företagen uppmätning och gradering, för utrönande av det reducerade jordtal, för vilket lägenheten ägde bekomma andel i den oskiftade skogsmarken, befanns lägenhetens inägor utgöra i areal 9 tunn-

460 land 18.7 kappland eller 4.7313 hektar åker och 3 tunnland 25.9 kappland eller 1.8805 hektar äng, sammanlagt 6.6118 hektar i areal. Vid ovannämnda 1861—63 års storskifte tillskiftades lägenheten Dragsveden för ett jordtal om 3 tunnland 23.2 8 0 kappland under litt. Oo skogsmark till en areal av 12 tunnland l.o kappland eller 5.9 392 hektar, belägen norr om och invid kyrkoherdeboställets ovan omnämnda skogsskifte. Falun i länets lantmäterikontor den 9 februari 1926. K. W. Wolffelt e. assistent.»

34. Falu Kristine och Kopparbergs församlingar. Den urgamla Dalatrakt, som benämnes Kopparberget, lärer intill 1300-talets senare hälft till någon del hava lytt under Stora Tuna och till större delen under Torsångs socken *) men därefter vunnit självständighet i kyrkligt avseende. Kopparberget uppgives nämligen hava omkring år 1357 avskilts ifrån Torsång och erhållit sin egen kyrkopräst 2 ). Inom den sålunda bildade Kopparbergs socken funnos ursprungligen fyra särskilda kapell 3 ). E t t av dessa var beläget vid Kämparvet, varest därjämte skall hava funnits begravningsplats och prästgård. — År 1593 lärer kyrkoherden Johannes Michaelis Cuprimontanus, kallad herr Hans i Kämparvet, hava bebott denna prästgård, vilken emellertid sedermera flyttats till Falu gruva, där byggningen inreddes till bergmästarbostad. — E t t annat av omförmälda kapell var beläget på en bergshöjd i skogen emellan Aspeboda och Kopparberget. Detta kapell skall ännu, sedan en del av Aspebodabygden år 1604 skilts från Stora Tuna och lagts till Kopparberget, hava varit i bruk. Emellertid uppfördes år 1609 i det gamla kapellets ställe *) I E. H a m m a r s t r ö m s år 1789 utkomna arbete: »Äldre och nyare märkvärdigheter vid Stora Kopparberget», II samlingen, sid. 3, läses följande: »Kopparbergs socken, belägen i Stora Kopparbergs Län och Dalarne, och i anseende til Kyrko-Staten u n d e r Vesterås Biskops-Döme, h a r i början lydt til en del under St. Tuna, och til större delen u n d e r Torsång». Ytterligare stöd härför, så vitt angår Torsångs socken, kan hämtas dels av prosten M. A. Sahlstedts år 1743 utgivna arbete om Stora Tuna, vari å sid. 21 förmäles, att Torsång skall »med sin vrgamla Kyrcka och therefter inrettada Sockn-kretz, ofelbart stora Falu och Kopparbergs Engdar, med al then T r a k t som t h e r emellan löper, vnder sig begripit», dels ock av följande i H a m m a r s t r ö m s omförmälda arbete å sid. 5 och 6 i nyssnämnda samling gjorda u t t a l a n d e : »Ehuru osäkert det kan wara, n ä r och på hwad tid Kopparberget aldraförst blifwit påfunnit och F a l u orten börjat at bebos, wet m a n dock med tämmelig wisshet, at hela denna trakten i fordna tider legat under Torsång, som efter all liknelse äfwen är den äldsta Soknen här i negden *). Denna ehuru n u för tiden til sin omkrets ganska ringa och obetydliga Sockn h a r likwäl af ålder warit ganska widsträkt**) och innefattat ej allenast någon del af Tuna, Wika, Sundborn och Swerdsjö, u t a n ock hela Kopparberget, hvartil såsom et hufwudbewis kan anföras det Köp- och Bytes Bref, som Biskop P e d e r Elofsson i Vesterås utgifwit på Feringön år 1288, deruti han säger sig uplåtit til sin dotter Son, Nils Christinae Son, en 8:de del uti Kopparberget, kalladt TiskasjÖberget i Torsånger Sockn, men samma egendom igenbekommit emot b y t e af Fröslunda och Hasselbäcks H e m m a n i H a r a k e r ; F ö r u t a n åtskillige andra Köp- och Fäste Bref af år 1262, 1357, 1386, 1400, 1405, hwilka bestyrka at H e m m a n e n Noret, Hojen, Stenbjörnarfwet, Holingsarfwet, Digertäkten, Östborn och Carlborn fordom legat u n d e r Torsång». *) »Torsång och Åhl förmenas i allmenhet wara de äldsta Kyrko-Socknar i Dalarne». **) »Icke allenast alt intil Olof Sköt Konungs tid, u t a n ock lång tid derefter woro h ä r i Biket, hwarken afmätte eller gränslagde Socknar eller Församlingar, ej heller på wissa orter ständigt wistande Pastores, u t a n de Christna Lärare, som då för tiden inkommo från England, H a m b u r g och Bremen, predikade hwarom annan och hwar de kommo åt eller hwar de fingo lof och lägenhet til. Det war aldraförst på 1100:de talet eller u n d e r K. Inge Stenkilssons Regering, då Häraderne blefwo indelte uti wissa Socknar, och det för m e r a ordnings skull emellan Prästerskapet. Desse Socknar blefwo likwäl i början icke så noga reglerade, at j u deras gränsor kunde både utwidgas och förminskas». 2 ) H a m m a r s t r ö m : n saml. sid. 16. s ) H a m m a r s t r ö m : II saml. sid. 17, IV saml. sid. 24 och I saml. sid. 191 och 192.

462 en kyrka i Aspeboda, kallad Helge Ands kapell ! ). Det tredje av kapellen lärer hava stått invid en klippa på Nedre Gammelberget, och det fjärde kapellet berättas hava haft sin ursprungliga plats öster om Kopparbergs kyrka på den så kallade Kapellsbacken bredvid gamla vägen till Sundborn men sedermera blivit flyttat intill nämnda kyrka 2 ). Byggnaden lärer sedermera under benämning Gillestugan 3) hava använts jämväl för andra än rent kyrkliga ändamål. Beträffande tiden för tillkomsten av den äldre av de båda kyrkorna i Falu stad, Kopparbergs kyrka, föreligga olika, varandra i hög grad motsägande uppgifter. Under det att sålunda å sid. 44 av det i maj 1912 utkomna 39 häftet av arbetet »Sverige > meddelas, att kyrkan skall hava lett sina anor från 1100- eller 1200-talet, lämnar däremot ett i september 1680 upprättat inventarium rörande Kopparbergs kyrka 4 ) följande uppgift: »Sielfwa kyrkan opbygdh och Wigder, Närwarandes fämb Biskopar Anno 1471. 5:te Sond: efter 13:de Dagen >. — Orden från och med »Anno» äro synbarligen tillskrivna efter inventariets tillkomst. — Samma dag utfärdades av ärkebiskopen Jacob Ulfsson och fyra lydbiskopar ett å latin avfattat avlatsbrev för »Capellet vid Kopparberget» 5 ). Med avseende härå och beträffande Kopparbergs kyrkas ålder gör Hammarström å sid. 19 i I I saml. följande uttalande 6). 1 ) Abr. Hiilphers Dagbok: sid. 339 och visitationsprotokoll den 31 j a n u a r i 1616. Aspeboda i Uppsala landsarkiv förvarade arkiv. L. I: 1). 2 ) H a m m a r s t r ö m : II saml. sid. 18 och IV saml. sid. 24. 3 ) H a m m a r s t r ö m : II saml. sid. 18. 4 ) Kristine församlings kyrkoarkiv ser. N n:r 1. & ) H a m m a r s t r ö m : II saml. sid. 24. Det å latin avfattade brevet är dagtecknat »Feria quinta infra octavas Epiphaniae Domini», vilket översatts med: »Femte Söndagen efter Trettondagen». Detta synes dock vara felaktigt. Rätta översättningen enligt handböcker i ämnet torde vara: torsdagen inom veckan 6—13 j a n u a r i 1471 eller den 10 j a n u a r i 1471. °) »Stora Kopparbergslagens gamla Kyrka, belägen inom Faln Stads Territorium, ungefärligen en fjerdedels mil ifrån Grufwan och et stycke wäg norr om Stadens nya eller Christinae Kyrka, wid de fordom kallade Capells-backarne, n u Norra kyrkobacken, är efter all sannolikhet mycket gammal, och härledes des ålder i allmenhet til Påfwedöms S e d e r n a , undantagande den del, som åren 1685 och 1686 på östra gafweln blifwit tilbygJ, och de förändringar, som hon i detta Seculum undergått. Uti Kyrkans Handlingar har någon i senare tider anteknat, at hon skal wara upbygd i slutet af 15:de Seculum eller 1471, samt inwigder, i närwaro af fem Biskopar samma år den 5 Söndagen efter Trettondagen. Hwilken anmärkning härrör deraf, at man orätt förstådt det Aflats-bref, som Archie* Biskopen Jacob Ulfsson med fyra andra Biskopar under tvistandet i Arboga år 1471 utfärdat för Kopparbergs Capell, däruti likwäl handlas hwarken om Kyrkans byggnads eller inwignings år; men hwaremot et äldre Bref uttryckligen wisar at hennes ålder går längre tilbakars. Se Mor. Saml. Literae datae A:o 1434 in Templo Cuprimontis. Man lenmar altså heklre deras mening sit goda wärde, som holla före, at denna Kyrka och det Capell som stått brede wid gamla wägen til Sundborn äro et och det samma, at byggnaden i förstone måtte warit tämmeligen liten och oansenlig, men sedan wid Församlingens tiltagande, blifwit flera resor utwidgad, til des den omsider wunnit det utseende och storlek, den nu äger. Kunde denna up gift ledas i bewis, så blefwe sedermera ingen swårighet at upfinna kyrkans ålder. Uti den berättelse, som framledne Riks-Rådet och Praesidenten i Kongl. Bergs-Collegium Herr Eric Flemming aflemnat, då h a n år 1659 war här wid Kopparberget uppe på Grufstugan, omtalas et P e r g a m e n t Bref på Latin, som en Påfwe ifrån Rom författadt, uti hwilket beskrifwes så wäl Grufwans begynnelse och denna Ortens första beboende, som ock et Capell, som på samma Påwes befallning här blifwit upbygdt år 1350*) och kallas uti Brefwet Capella Cuprimontana **). Detta bref har en Kyrkoherde i Nora och Linde, som tilförene warit Capelian wid Kopparberget, fördt med sig härifrån

463 Inom Kopparbergs socken hade tidigt uppstått en handelsplats, som anses hava givit den vid densamma framflytande ån namnet Falån; och benämndes efter ån handelsplatsen med samma namn, vilket i äldsta tid skrevs omväxlande Falån eller Falan, men användes senare skrivsättet Falon eller Falone för att sedermera övergå till Falun x). Handelsplatsens område utvidgades i samma mån som dess folkmängd tillväxte; och erhöll platsen slutligen stadsprivilegier 2 ). Efter uppkomsten av Falu stad, som allt fortfarande i kyrkligt hänseende tillhörde Kopparbergs socken, började den enda inom församlingen befintliga kyrkan visa sig vara otillräcklig; och uppstod i anledning härav redan under konung Gustaf I I Adolfs regeringstid tanken på att uppföra en ny kyrka i staden 3 ). Drottning Kristina meddelade sedermera enligt nådigt och är sedan icke kommit til r ä t t a mera; så framt det icke, såsom Prosten Ekman holler före, har warit Originalet til det ofwannämnda Aflats-brefwet, hwilket dock hwarken til åratalet eller Auctorens n a m n eller innehollet med Herr Riks-Rådets berättelse öfwerensstämmer. Utom denna berättelse h a r man hwarken af Documenter eller andra anledningar k u n n a t framte något bewis eller minnesmärke til någon hwarken äldre eller nyare kyrkobyggnad wid Kopparberget, undantagande då år 1644 Stadskyrkan anlades: til följe häraf och som af säkra bewis äfwen är oemotsäjeligt, at Kopparbergs-församling r e d a n på 1300:de talet hade sin egen Kyrko-Präst, så tyckes äfwen följa, at kyrkans byggnads och fundations tid bör kunna föras til medlet af 14 Seculum eller til omkring år 1350». *) »Påfwe på denna tiden war Clemens den 6:te — — —». **) »Samma K y r k a som 1434 kallas Templum Cuprimontis blir år 1471 äfwen kallad Capella Cuprimontana, hwarför icke Sacellum?» 1 ) I Johannes E. Moraeuii år 1757 utgivna arbete: »Dissertatio historico metallica, de Cuprimontis Falunae oeconomia prisca metallica» läses härom i § 8, lydande i översättning sålunda: »Det är åtskilliga meningar, hvarifrån namnet Falun har sin uprinnelse. Om Auctor skal utlåta sig härwid, så holler han snarast med dem, hwilka hänleda det af de bekanta orden Fahl och A. De gamle plägade wid sina namngifningar ofta hafwa afseende på tilgränsande wattn, äfwen ock sågo de efter, om där blifwit någon handel idkad på samma ort. Hwad Falun angår, så är troligt, at där wid ån, för de m å n g a behof och nödtorfter skul, warit tilförsel af allehanda waror til salu, och det långt innan några Stads-Privilegier någonsin woro wanlige. Denne marknad lärer blifwit hollen wid det så kallade HellsingTorget, hwarföre och den delen af Staden besynnerligen kallas Falun.» H a m m a r s t r ö m : I saml. sid. 46. Hulphers skriver i sin Dagbok å sid. 342 angående namnet Falun följande: »Namnet h a r i förra tider blifwit olika skrifwit, såsom Faahlan, Falone, Fahlån, Fahlund, Fahlu, Kopparbergs-Fahlan m. m. Förmenes wara tagit af Fåle, (Campus) et öppet fält, eller af Fal, (Venalis) falka och köpa, samt A, (Amnis) emedan här i fordna tider Avarit en märkelig handelsplats och bygde-lag wid Kopparbergs Grufwa. och den framrinnande ström, m. m.» 2 ) Stadens anläggning var påtänkt av konung Karl IX, vilken för densamma den 7 j a n u a r i 1608 utfärdade privilegier, upptagna i 13 särskilda punkter. Emellertid finnas i en uti riksarkivet förvarad, enligt Kungl. Maj:ts befallning den 22 februari 1G3G tillkommen samling stadsprivilegier dels nya av samma regent den 20 januari 1609 utfärdade privilegier för Falu stad, upptagande förutom omförmälda 13 imnkter därjämte 3 nya sådana, och dels på konung Gustaf II Adolfs befallning utarbetade, 57 särskilda punkter omfattande, privilegier för staden, vilka emellertid sakna årtal och datum, varjämte finnes å handlingen antecknat, att densamma ej blivit underskriven. Förmodligen har denna handling tillkommit år 1623. Drottning Kristinas förmyndarregering utfärdade härefter den 30 oktober 1641 provisoriska rätt knapphändiga privilegier för Falun, därvid tillika utlovades, att mera omfattande privilegier för staden framdeles skulle efter förnyad behandling av ärendet meddelas. P å därom sedermera framställd begäran konfirmerade bemälda drottning den 27 februari 1646 de av förmyndarregeringen utfärdade privilegierna »provisionaliter», men de utlovade nya privilegierna torde aldrig hava kommit till stånd. Slutligen konfirmerade konung Karl X I genom nådigt brev den 15 april 1676 »de staden förut meddelade privilegierna». 3 ) Hammarström anför därom å sid. 5 i III saml.: »Första anledning til denne KyrkeByggnad gaf K o n u n g Gustaf Adolph, som, då h a n år 1624 benådade Faluboerne med Stads Privilegier*), äfven förut såg, det orten skulle innan kort så förkofra sig, at Folket med tiden onöjeligen skulle få rum uti den Gamla Kyrkan, fördenskul tilstyrkte Borgerskapet

464 beslut den 8 december 1635 tillstånd till den sålunda påtänkta nya kyrkans byggnad 1). Kyrkobyggnaden lärer hava påbörjats år 1644. Med anledning av framställd begäran om understöd till samma byggnad medgav drottningen i nådig resolution den 25 februari 1642, att den i Falu närhet belägna s. k. täktekarlsjorden 2) finge »under bergsfrälse och frihet» efter värdering från kronan inlösas och de medel, som för jorden inflöte, användas till kyrkobyggnaden. Utom de sammanskott, som till kyrkobyggnaden därjämte ägde rum i orten, inflöto avsevärda tillskott från Stockholm, dit, enligt vad i Hiilphers Dagbok å sid. 364 förmäles, stambok sändes. Kyrkan, som enligt samma författare lärer hava blivit invigd adventssöndagen år 16553), uppkallades efter drottning Kristina. Ar 1663 väcktes inom Kopparbergs församling fråga om densammas avsöndring ifrån »Nykyrko församlingen», men något beslut med anledning därav synes dock ej vara känt. Tidpunkten för tillkomsten av Kristine församling kan icke med bestämdhet angivas, dock talas i ett kyrkorådsprotokoll av den 31 maj 1666 om »de båda församlingarna», varjämte förekommer i en uti Kristine kyrkoarkiv förvarad volym: »Handlingar rörande Presterskapets löner och prestgårdarne 1730—1811», en handling med rubrik: »Then Christeliga Församling uthi Fahlu Nya Kyrckian. Sampt hennes Storheet, Tienare, ägor, inkomst och uthgifft, etc. Anno D. 1684 d. 29 Maj», vilket synes utmärka, att åtminstone vid denna tidpunkt den nya församlingen eller Köpmans och Handtwärks Gillene at b y g g a sig en egen Kyrka, den han lofwade, at framdeles Gudi til ära, Guds ord och Församling til förmering, med särdeles rättigheter wilja Priviligiera. Äfwen som H a n ock til Byggnings plats och Kyrkogård sjelf i nåder behagade utse och föreslå Dess Trotjenares och Befallningsmans wid Kopparberget Nils Birgerssons gård på Åsen.» *) Åsyftar uppenbarligen innehållet i § 51 av förutnämnda under Konung Gustaf II Adolfs regeringstid uppsatta privilegier för Falun. Å sid. 4 i sistnämnda samling y t t r a r H a m m a r s t r ö m : »År 1635 har Hennes Maj:t inlöst Befallningsman Nils Birgerssons Gård på Åsen till Kyrkans grundplats.» 1 ) H ä r o m y t t r a r H a m m a r s t r ö m å sid. 6 i III saml. följande: »Emedlertid och under det at Staden bygdes; för det at då Folk ifrån alla orter i Riket satte sig här ned at bo och drifwa borgerlig handel och handtering, och det begynte uti den Gamla Kyrkan blifwa sådan trängsel, at de ej fingo rum utan måste hoptals stå utanföre och på Kyrko-gården, funno Bergslaget och Staden sig nödsakade, att genom sine Fullmägtige wid 1635 års Riksdag hos Kongl. Regeringen i underdånighet anholla om tilstånd til en ny Kyrkobyggnad, och at, til dess den kunde nå sin fullbordan, få bortföra och til Gudstjensts-rum inreda den stora Kors-byggningen wid Gamla Herrgården eller B o m s Hytte-gård. (Se Landshöfdingen wälb. Pet. Kruses i Kongl. rächne K a m m a r e n inlefwererade Fråge-Puncter den 10 Junii, och det deruppå följande H e n n e s Maj:ts Nådigste Tilstädjelse Bref den 8 Dec. 1635).» 2 ) Den för den oinlösta i Kopparbergs, Aspeboda, Vika och Sundborns socknar belägna täktekarlsjorden inflytande r ä n t a n tilldelades även och allt framgent den nya kyrkan. Rörande täktekarlsjorden anför H a m m a r s t r ö m å sid. 86 i I I I saml. följande: »Hwad som med den så kallade Täktekarlsjorden förstås, kan närmare intagas af Kon. Magni Smeks Privilegier för St. Kopparbergsmännerne af år 1347, där hwar ock en, som gör Intagor i Skogen, Swedjar, Rödjer och sätter up hus, tillätes at blifwa innehafware deraf, u t a n all afrad til förra Jordäganden, allenast de förmådde arbeta i Grufwan och göra hjelp til K o n u n g e n s bruk, hwilket Privilegium äfwen skulle sträcka sig til deras efterkommande. E n sådan förmån hafwa lockat många til sådena intagningar. Derigenom hafwa flera int ä g t e r upkommit; och tyckes orsaken til n a m n e t täktekarlsjord ligga i sjelfwa sättet til des upkomst; efter som efter gammalt sätt at tala, intaka, sades i stället för intaga och i n t ä k t i stället för intägt, hwadan ock ägarena af denna jord kallades Täktekarlar.» »(Se Lundströms Afh. om Bergsfrälse p. 13.)» 3 ) Enl. H a m m a r s t r ö m : III saml. sid. 16 skall k y r k a n vara invigd den 22 nov. 1650.

465 ! ansetts bildad. Den 7 juni 1741 uppstod inom kyrkorådet fråga, vilkendera kyrkan skulle anses för moder- eller huvudkyrka, därvid enhälligt beslöts, att »bägge Församlingarne skulle anses lika och hafwa enahanda rättighet» 1 ). En minskning av Kopparbergs församling ägde rum år 1746, så till vida att då Aspeboda bygdelag, som från tiden omkring år 1609 med 2/3 av sitt område tillhört Kopparbergs församling och med tya därav Torsångs församling, genom nådigt brev den 10 december 1746 förordnades skola i sin helhet vara annexförsamling under Torsång. Beträffande omfattningen av Kristine och Kopparbergs församlingar meddelar kungl. kammarkollegium i ett den 6 maj 1890 avgivet underdånigt utlåtande i ett av Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 13 juni s. å. avgjort ärende angående jordavsöndring från kyrkoherde- och förste komministerboställena i Falun, att omförmälda båda församlingar tillsammans bildade Falu pastorat och innefattade, Kristine församling en del av Falu stad och Kopparbergs församling dels återstoden av staden eller stadsdelarne Östanfors, Norra Kyrkbacken, Hanrö, Gruvan och Ingarvet samt Gamleberget, dels ock Kopparbergs socken, som på alla sidor omslöte staden. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har för Falu Kristine och Kopparbergs församlingars pastorat fastställts genom Kungl. Maj:ts resolution den 23 april 1926 att tilllämpas från och med den 1 maj 1926 till och med den 30 april 1946, dock att, därest nådigt beslut angående ändring av den kyrkliga indelningen och organisationen beträffande pastoratet under nämnda tid bleve meddelat, samma lönereglering ej skulle gälla längre än till dess sådant beslut ginge i verkställighet. I pastoratet skola från och med den 1 maj 1926 vara anställda kyrkoherde och tre komministrar.

Löneboställen. Enligt löneregleringsresolutionen är till prästerskapets avlöning anslagen, bland annat, dels avkomsten av kyrkoherdebostället Åsbo med tillhörande områden i Kopparbergs socken och Falu stad ävensom de till komministersboställena hörande lägenheter i Falu stad, allt i den mån dessa fastigheter icke i stadgad ordning upplåtas till prästgårdar, dels ock räntan å försäljningsmedel för mark, som försålts från kyrkoherdebostället och andra komministersbostället. Kyrkoherdebostället. I Västerås domkapitels arkiv förvaras på biskopen Johannes Rudbeckii föranstaltande tillkomna förteckningar rörande församlingarna inom stiftet. Dessa förteckningar, vilkas rubrik har följande lydelse: »Then Christeligha Församling vthi (plats för församlingens namn) Sampt hennes Stoorhet, Tienare, äghor, inkomst och vthgifft. etc. Anno D.», och vilka voro avsedda l

) H a m m a r s t r ö m : II saml. sid. 126.

1954 28

3Q

466 att företes vid biskopsvisitationer inom församlingarna, äro synnerligen omfattande och innehålla, bland annat, uppgift om de ecklesiastika boställenas tillhörigheter i ägor och byggnader. Ifrågavarande förteckning eller »vice matricula» rörande Kopparbergs församling 1 ) är daterad den 7 februari 1634, då biskopsvisitation förmodligen hållits i församlingen, och undertecknad av »Episcopus» Johannes Kudbeckius, »Propositus» Samuel Matthias Malmenius i Tuna, »Pastor» Laurentius Nicolai Blackstadius och »Notarius» Adolphus Elai Terserus. Enligt denna förteckning, som torde vara den äldsta befintliga urkund rörande prästborden i Kopparbergs församling, utgjordes det av kyrkoherden innehavda prästbordet av dels en »widh gamle prästegården» belägen åker, vilken emellertid vore »aff röök och slagg förderffuad» dels följande ängsmark »Tåteckten och Lallare», varest kunde årligen fås vid pass 30 skrindor hö, dels och utjorden »Store Rijsöen». Prästbordet, som saknade skog och mulbete, hade därjämte »quarneställe och hyttestelle i gruffuebecken». I Stora Kopparbergs bergslags aktiebolags bibliotek förvaras ett maskinskrivet arbete: »Handlingar om Stora Kopparberget», författat av komministern E. Hammarström, i vilket arbete förmäles, bland annat, följande: Gamla prästgården på Prästtäkten 2), som blivit uppbyggd i början av reformationstiden eller uti pastor Michael Erici tid 3), och efter honom, som varit pastor vid Kopparberget i 50 år, kallades Gamla herrgården eller gammal herres gård, utgjorde en bland de större trakter i staden. När staden sedermera reglerades, hade Hanröbygden på Prästtäkten indelats i tre kvarter, nämligen: Hanrö, Gamla herrgården — platsen där själva prästgården varit belägen — och Prästtäkten. Prästtäkten, där ock gamla Prästhyttan 4), av vilken kyrkoherdarna tillförene njutit inkomst, varit belägen, hade med alla dess tilliggande ägor enl. Kungl. brev den 31 mars 1627 blivit av konung Gustav I I Adolf »förlänt» till prästbordet ä). Sedan dessa ägor av gruv- och roströk så fördärvats, att kyrkoherden icke vidare hade något gagn därav, inlöste församlingen år 1626 för 24 skeppund koppar eller 1,200 daler en annan nära intill kyrkan belägen gård, som kyrkoherden Jonas Germundi Palma år 1625, efter det han året därförut skilts från kyrkoherdeämbetet, till nyes och för egen räkning låtit uppföra 6). Med avseende å Prästtäkten och den av kyrkoherden Palma uppförda prästgården förmäles i ovannämnda nådiga brevet den 31 mars 1627 föl2 ) Benämningen å den väster om ån ungefär mitt emot n u v a r a n d e prästgården belägna plats, där den ursprungliga prästgården i Kopparbergs församling varit belägen. 3 ) Han erhöll begärt avsked från kyrkoherdeämbetet år 1578. *) Av kvrkoherden Ericus Olavi Anthelius Angermannus, som den 1 maj 1604 tillträdde kyrkoherdeämbetet i Kopparbergs församling, upprättades samma år det första inventariet över Drastffården och däri förekommer följande anteckning: »Samma åhr ^1604) bleei Aasboo B i W e n l a - d t ifrån T u n a och till Koparberget, Hwilke til sigh toghe Prestegårds Hijttan att opbijggia, hwilken och opbijgdes om Hösten 1604.» Ur Kopparbergs kyrkoarkiv, L 1. »N:r 1 Kyrkans Räkenskaper 1604—1630.» 5 j Bil. 2. 6 ) H a m m a r s t r ö m : IV saml. sid. 30.

467 l

jande ): Kyrkoherden Magister Lars (Laurentius Nicolaus Blackstadius) hade måst »för bättre läglighet skull» begiva sig ifrån den »Gambia Kyrkoherde gården på Falun», sedan tillfälle beretts honom att bo närmare kyrkan. På det att för den orsakens skull någon gammal hävd eller »Kyrkoherderättighet» icke skulle i någon måtto bliva honom mera än hans »Antecessores förkortat», hade Kungl. Maj:t »honom Nådigast confirmerat, undt och efterlåtit, att samma gamla Grund med thes ägor och Tächter skal höra och lyda under bemälte Kyrkoherde, efter som tillförende want är, till at anamma theraf Tomptören 2), såsom ock the ägor bruka och häfda». För den händelse emellertid »Bergsmännerna samma gård och ägor, anten allesammans eller en dehl av the tre Prästetächter, försålde», skulle de vara förpliktade antingen att giva kyrkoherden vederlag »annorstädes igen eller ock anwända till Prestebohlet, så många penningar, som the för samma Tächter bekomma kunna». Av instrumentet över en den 28 april 1637 hållen förrättning rörande hemmanet Åsbo i Kopparbergs socken 3) inhämtas, att dåmera varit ifrågasatt att inköpa nämnda hemman, »hvilket välbetrodde och högachtade Peter von Benningen fordom fougde af cronan hafver blifvit föraret». Vidare förmäles i samma handling, att beträffande hemmanet »de 24 Kopparbergs sochens eldste på gemeene Bergslagens vegner stå i ett venligit accord med välbe:te Peter». Avsikten med köpet vore att lägga hemmanet »under prestebolet för rååkoppar 35 skppd, till hvilken summa att opfylla skola och annvendas 15 eller 16 skppd för någre platser intagne och opbygde af gamble prestebolet (prästetächten b:d) af grufve och roströök nestan förskembde, så att de nu hvarken grääs eller säd bärige; ithem för en lijten teckt strax hos kyrkian belägen». Körande hemmanet Åsbo har vidare inhämtats följande: I de uti kammararkivet förvarade räkenskaper redovisas hemmanet från mitten av 1500-talet såsom ett Kungl. Maj:t tillhörigt förutvarande prebendehemman under följande varierande benämningar: Store Åseboda, Storegården i Åsbo, Storegården vid Aseboda, Storegården i Åsboda och Store Åsbo, varjämte i räkenskaperna från början av 1600-talet Peter eller Petter von Benningen uppgives vara innehavare eller landbo å hemmanet. Genom nådigt brev den 27 oktober 1618 donerades hemmanet med en därtill hörande hytta till Peter von Benningen, därvid tillika förklarades, att hemmanet skulle ikläda sig bergfrälse natur 4 ). Hemmanet utarrenderades därefter under några år av von Benningen till gruvskrivaren Jöran Larsson, varpå detsamma »i någre samfelite åhr» var mot avråd upplåtet till Kopparbergs församling med rätt för dess kyrkoherde att tillgodogöra sig hemv ) Detta nådiga brev har i ett nedan åberopat köpebrev av den 20 april 1640 å en tomt m. m. av P r ä s t t ä k t e n felaktigt ansetts utvisa, att nämnda fastighet upplåtits av konung Gustav II Adolf. 2 ) Bil. 3. 3 ) Bil. 4. 4 ) Bil. 5.

468 manets höavkastning x ). Enligt köpebrev den 30 september 1642 försålde sedermera bergslagets 24 äldste å församlingens vägnar med vederbörandet tillstånd förenämnda åt kyrkoherden upplåtna hytta vid Prästtäkten för 20 skeppund råkoppar för beredande av medel till »Åhsebo hemmans lössen under Prestebordet» *). Borgmästare och råd i Falu stad meddelade den 20 juni 1648 fastebrev å detta köp 2). Magistraten i Falun inköpte sedermera den 10 februari 1643 hemmanet Åsbo av von Benningen för 35 skeppund råkoppar »under Fahlu stadh och Prästebordet sammestedz» :J), vilket köp därefter genom nådigt brev den 29 mars 1647 fastställdes 4 ). Den till hemmanet hörande hytta medföljde dock ej i köpet. Hemmanet torde hava betalats med köpeskillingen för Prästhyttan, 20 skeppund råkoppar, och återstående 15 skeppund med influtna köpeskillingar för tomter m. m., som enligt medgivandet i förenämnda nådiga brevet den 31 mars 1627 försålts från Prästtäkten. Följande två köpebrev rörande dylika försäljningar hava anträffats 5). I en till magistraten i Falun ingiven, den 24 juli 1656 dagtecknad skrift c ) anförde kyrkoherden Petrus Jona3 å ämbetets vägnar, bland annat, följande. Prästtäkten, som av ålder lytt och legat under »Gamla Kyrkan och Kyrkoherde-Gården» och vilken takt hävdats av hans antecessorer, vore redan före Jona3 tillträde av kyrkoherdeämbetet »in totum undan bemälte Präste-Gårdh kommen» 7). Då emellertid allenast en del av Prästtäkten vore »gången till Åhsbo Tächts inlösen», hade den övriga delen därav bort vara »Kyrkoherdegården til Tomtörens anammande behållen>. Det vore ock den »Loflige Magistraten icke okunnigt huru såsom Lallare, så wäl uti mine Antecessorers tid, som nu en god tid sedan jag hitkom, har legat under Prästegården, men nu förbytt uti Buske ofwan Warpan belägit; hwad proportion uti eller emellan desse Hemman kan wara, ställes den Loflige Magistraten at eftertänka och döma om». Jonae anhöll slutligen, att magistraten »flitwänligen» »behagade sig å desse ährender resolvera» 8). Med anledning av de sålunda anförda klagomålen utläto sig borgmästare och råd den 7 oktober 1656 9) ordagrant sålunda: »Til första Punct swaras, att Mester Pedher Pastor hafwer bekommit wederlagh Buska benämbdh ofwan Wärpan emoot Lallare, hwilcket aldrigh hafwer kommit Borgmästare och Kådh til nytto, uthan Sal: Landzhöffdingen Herr Johan Berendes, sådant stält till Stadssens uthwidgande, och dher Pastor förmener sigh något I detta fall wara för när skedt, hafwer han orsak sigh icke öfwer Borg') Bil. 6. ) B i l . 7. 3 ) Bil. 8. 4 ) Bil. 9. r ') Bil. 10 och 11. c ) Bil. 12. 7 ) P e t r u s Jonse var kyrkoherde i Kopparbergs församling från 1641 till 1663. 8 ) Angående samma sak förekommer i kyrkorådets protokoll för den 31 maj 1666 föl j a n d e : se bil. 13. 9 ) Bil. 14. 2

469 mästare och Kådh beswära, uthan sökia högha Öfwerheten, emedan sådant byte ähr aff Sal. Herr Johan Berendes skedt. Hwad dhe andra Tompterne I Stadhen belangar, så kan Kyrikieherden icke heller medh foogh sigh öfwer Borgm:re och Kådh beswära, ty een deel dheraff ähr til hans och hans effterkommande Successorum nytta försåldt, och I stället köpt eett sköönt och wälbelägit hemman, som han åhrligen brukar, och een deel är reda til Prästebordet I hans egen närwaro och Contentemente lagde, och dher ännu något orichtigt kunne finnas, hafwer en Borgmästare samt Thomas Christersson och Kyrkkiowärderne sigh tilbudit att willie rätta, allenast att hem: te Kyrckiokerdhe sammankallar dhem medh några ålderstegne Män, som kunnat berätta, hwar gamble Prästeägors skildnadh hafwa warit, dhet han nogsampt weet således offta wara afftaalt. •:> I en den 29 maj 1684 upprättad förteckning av enahanda beskaffenhet som förut åberopade av år 1634 J) upptagas följande fastigheter såsom tillhörande prästbordet, nämligen: en stor kryddgård, Åsbotäkten, Tåtäkten, Busktäkten ovan sjön Varpan, gamla prästgårdstomten och Risön varjämte förmäles, att kvarnstället bortkommit under kyrkoherden Petrus Jona3 tid. Genom nådigt brev den 31 augusti 1695 meddelades föreskrift om upprättande av ett s. k. prästverk för Kopparbergs län; och anbefalldes i sammanhang därmed kyrkoherdarna i länet att inkomma med uppgifter å de dem på lön anslagna fastigheter. Sådan uppgift avlämnades av kyrkoherden Olof Ekman den 30 november 1695 2 ; och är samma uppgift, så vitt angår de pastor anslagna fastigheter, av följande lydelse: »Pastor hafver en gård uthi staden att boo uthij, som församblingen köpt: en tächt, Åsbo benämbd, som till pass består af 10 el]er 12 spanland jord, där till äro inga ägor uthom hank och stöör, jngen hytta: såsom donationsbrefvet lyder; donerat af sahl. konung Gustaf till Petter Benningen, som thet försåldt till staden, såsom lit. A et B utvijsa. Noch en tächt öster å bergzlag. Buskarfvet benämd som brukas till beteshaga med litet skog uthom hank och stöör, där om finnas inga documenter, uthan förmenas at drotning Christina den gifvit i stället för Prästtächten där på en stoor deel af staden bygd är och ännu behåller thet namnet Noch en liten tomt vid gl. kyrkian där på prästgården förr stådt. En beteshaga vid Varggården af föga värde. E n öö i siön Kun vid namn Risöhn, af små skog och fall med steen, om hvilken inga documenter finnas. > Hammarström meddelar å sid. 174 i I I I samlingen, att Christoffer Depkens gård på Åsen år 1666 blivit inlöst till prostgård. Sedan byggnaden efter en år 1739 verkställd ombyggnad år 1761 härjats av vådelcl vid en staden övergången eldsvåda, hade samma byggnad blivit ersatt med ett under åren 1764—1770 uppfört stenhus. En mitt emot prästgården öster om Åsgatan belägen stor kryddgård tillhörde prästbordet. Beträffande fastigheterna Lallarve eller Lallarvet och Buska har inhämtats följande. Ett hemman med namnet Labarvet eller Labbarvet, uppenbarligen ') Bil. 15. *) Bil. 16.

470 identiskt med Lallarvet, och ett hemman Buske eller Buska, båda i Kopparbergs socken, finnas upptagna i den i kammararkivet förvarade serien »Arf och eget» bland de hemman, som under 1550- och 1560-talen redovisats såsom tillhöriga Kungl. Maj:t. Hemmanen upptagas under titeln: prebendelandbor, vilket utmärker, att desamma förut varit prebendehemman. I de i nämnda arviv jämväl befintliga jordeböcker eller »årliga räntan» under senare hälften av 1500- och början av 1600-talet redovisas hemmanen, under 1500-talet såsom kronohemman och under 1600-talet bland indragna prebendehemman. Då Lallarvet upptages i förenämnda förteckningen av år 1634, har hemmanet således före det året upplåtits till prästbordet. Såsom ovan nämnts har fastigheten under landshövdingen Berendes tid x) blivit utbytt mot Buska eller Busktäkten. Lallarvet redovisas icke heller i förenämnda därefter år 1684 upprättade förteckning över prästbordets fastigheter men däremot Busktäkten. Den av kyrkoherden Ekman år 1695 lämnade uppgiften att drottning Kristina förmenades hava givit Busktäkten i utbyte mot Prästtäkten — vilken senare fastighet icke upptages i förteckningen av år 1634 och i följd därav torde få anses hava redan då faktiskt frångått prästbordet — lärer böra tolkas så, att Lallarvet lämnats i utbyte mot jord, tillhörande Prästtäkten. Å en av Melchior Ekström år 1735 verkställd geometrisk avmätning med tillhörande beskrivning över gränserna omkring »den bergsfrälseskog samt de inägor, som tillhöra Falu Prästbord» finnes Busktäkten utmärkt med litt. L. Samma område finnes å Jac. Steffenburgs år 1829 upprättade karta över kyrkoherdeboställets inägor och skog ovan sjön Varpan betecknat med n:r 23 och angivet utgöra 9 tunnland 20 kappland. Rörande Tåtäkten, som senast upptages i 1684 års förteckning men icke i uppgiften av år 1695, har någon upplysning icke kunnat erhållas 2). Det kan ju vara möjligt, att lägenheten gått i utbyte mot den först i 1695 års uppgift omtalade, prästbordet tillhöriga lilla tomt vid gamla kyrkan. Vidkommande Risön har inhämtats följande: I en i kungl. lantmäteristyrelsens arkiv befintlig äldre karta över norra delen av sjön Runn upptages såväl nämnda ö med däromkring liggande mindre öar som ock de norrut och öster om nämnda ögrupp belägna holmar och öar. De väster om ögruppen befintliga öarna tillhöra ett hemman Främby eller Främmandeby i Kopparbergs socken, vilket ursprungligen varit ett gammalt bergsmanshemman, som emellertid år 1682 reducerades till kronan, varefter hemmanet, vilket år 1752 skatteköptes, i jordeböckerna upptages såsom Främmandeby kungsgård 3 ). Risön och den sydväst därom belägna Tjuvön ävensom de ') H a n var landshövding i Kopparbergs län åren 1641 — 1651. ) I årliga r ä n t a n omnämnes ett bergsfrälsehemman med n a m n e t »Tåå». ) Med avseende å hemmanet Främmandeby anförde riksens ständers kommission i en uti skatteköpsärendet befintlig underdånig skrivelse av den 18 november 1740. bland annat, följande: »Wid den ransakning som framledne Landshöfdingen Gustaf DuvaLt åhr 1682 i orten hållit och sedan till Kongl. Reductions-Commission öfwersändt, ang.de åtskillige 2 s

471 österut från Risön belägna holmar och öar till ett sammanlagt antal av 14 upptagas i en den 1 oktober 1696 hållen häradsrannsakning i Vika socken såsom tillhörande denna socken samt redovisas i de därefter upprättade jordeböcker t. o. m. den för år 1825 såsom självständiga fastigheter i Vika socken, utan angivande av lägenheternas natur, innehavare eller disposition. *) Vidkommande lägenheten Varggårdstäkten har icke anträffats någon upplysning angående tiden och sättet för dess upplåtande till prästbordet. 2 ) Sannolikt har jämväl denna lägenhet inköpts med försäljningsmedel för från Prästtäkten försåld jord. Följande prästbordet tillhöriga fastigheter, nämligen Åsbo inägor jämte en takt vid Varggården om 20 tunnland 2,9 kappland åker och ängsmark samt 26 tunnland 26 kappland skogsmark, Åsbo skog å Nedre Jungfruberget om 32 tunnland 3,6 kappland, Åsbo skog ovan sjön Varpan (Busktäkten med omgivande skogsmark) om 18,7 kappland åker och ängsmark samt 198 tunnland 28,2 kappland skogsmark ävensom Stora och Lilla Risöarne (Stora Risön och Fagerön) om 55 tunnland 16 kappland skogsmark äro enligt Gustaf Liunggrens år 1858 upprättade karta över Falu stad belägna utom stadens jurisdiktion. Rörande tillkomsten av det ursprungliga prästbordet Prästtäkten har någon utredning icke kunnat åstadkommas. Dock torde böra framhållas, att där jordupplåtelse ägt rum från kronan, och i all synnerhet då det upplåtna området varit av så stor omfattning som i förevarande fall är händelsen 3), kronans handlingar pläga innehålla upplysning härom. Den omständigheten att i nu berörda hänseendet all upplysning saknas, talar för antagandet, att Prästtäkten tillkommit på samma sätt som flertalet av de före reformationstiden eller vid dess början uppkomna boställen, nämligen genom upplåtelse av församlingsbor. hemmans och lägenheters rätta natur och beskaffenhet der i länet, hafwa någre gamble Pergamentsskrifter och förenings bref blifwit producerade, hwilcka RiksFöreståndaren H. Sten Sture redan åhr 1492 Conflrmerat, och hwarmed wilie wisas, at Främmandeby Gård den tyden warit private Personers Egendom; Och när härom i Räkenskaperne blifwit underssökt, är äfwen af 1542 Åhrs Cronans Jordebok, som är den älsta n u befintlige för Kopparbergslagen, inhämtat at bennte Främandby den tyden warit Bergsmanshemman, och äfwen derefter intill åhr 1552, då det under afkortningen blifwit afskrifwit, och uti Jordeboken eller Åhrlige R ä n t a n deraf annoterat, at det då war fritt och Sätegårdh, hwarpå en Herre Byggning till Kongl. May:ts behof blifwit upsatt, och således är oftanämde Främdby ifrån Bergsmans H e m m a n uteslutit, samt Kongl. Maij:t och Cronan därföre Räkenskap giord uti 5. åhrs tijd, nämligen ifrån sistnämde 1552 till 1556, inclusive.» 1 ) Nordost om Risön eller Stora Risön ligger en liten ö, som å äldre kartor benämnes Lilla Risön, och sydost därom är jämväl belägen en mindre ö med samma namn. Dessa båda mindre öar, av vilka den förra numera erhållit namnet Fagerön, anses tillhöra prästbordet. Vid i början av IsOO-talet förrättad rågångsreglering mellan Kopparbergs och Vika socknar drogs gränsen, så att den sydost om Stora Risön belägna Lilla Risön föll inom Vika sockens område men Tjuvön, Stora Risön och Fagerön inom området för Kopparbergs socken. — Stora och Lilla Risön omnämnas ej i nedan intagna, av Kopparbergs läns lantmäterikontor verkställda utredning rörande nu ifrågavarande boställen, förmodligen av den anledning att i lantmäterikontoret icke finnes någon karta, som upptager Risöarna såsom en prästbordets tillhörighet. 2 ) N a m n e t skrives i äldre handlingar Vargården. 3 ) Områdets storlek framgår av Liunggrens ovannämnda karta, där detsamma finnes betecknat med bokstäverna N, O och P.

472 De prästbordet nu tillhöriga, såväl inom som utom stadsområdet belägna fastigheter, med undantag av öarna i sjön Runn, synas, såsom av det föregående framgår, hava tillkommit på sådant sätt, att de måste anses våra av samma natur som Prästtäkten. Vid inköpet av den nuvarande prästgårdstomten torde emellertid hava använts, förutom köpeskillingar för försåld jord från Prästtäkten, jämväl tillskott av församlingsborna. Då utredningen föranleder till antagande, att kronan icke ägt andra i norra delen av sjön Runn belägna öar än dem som genom reduktionen av Främmandeby kungsgård tillföll kronan, synes det sannolikt, att Risön tillkommit prästbordet på samma sätt som Prästtäkten eller möjligen inköpts med försäljningsmedel för därifrån försåld jord. K o m m in i s t e r s b o s t ä 11 e n a. Genom nådigt brev den 6 januari 1612 upplät konung Gustaf I I Adolf »till Capelans gårdh en lithen Tächt i en Stenbacke kringh om Klåckere Stapelen belegen» »Att niuthe och beholle oss till behagelig tidh». ') Av den förut åberopade förteckningen av år 1634 (bil. 1) inhämtas, att kaplansbostället utgjordes av »klockstapuls teckten» med en beräknad höavkastning av 5 skrindor. Kopparbergs kyrkas sexmän lära av kaplanen i Kopparbergs församling Israel Svenonis Columbus 2) hava köpt en honom tillhörig på Kyrkobacken belägen gård till kaplansgård, å vilken gård den 4 juli 1643 meddelades fastebrev 3). I ovannämnda förteckningen av år 1684 (bil. 15) meddelas, att kaplansbordet utgjordes av två små tomter, »En till hvardera Gården». Enligt Hammarströms ovannämnda »Handlingar rör. Stora Kopparberget» inlöste Kopparbergs församling år 1692 en del av fastigheten Lundtäkten 4) till kaplansboställe, och dess förste innehavare var kaplanen Johannes Petrseus 5). Av förberörda primäruppgifterna till ett prästverk för Västerås stift av år 1695 (bil. 16) inhämtas, att »Then förre» kaplanen hade till boställsgård en av »församlingens» medel inköpt gård i staden ävensom en liten stenig takt vid gamla kyrkans klockstapel. »Then andre» kaplanen hade till boställe en gård i staden med en tillhörande liten tomt, som församlingen »nyligen» köpt av Anton Trotzigs arvingar. Handlanden A. Theels halva gård med tillydande kryddgård inlöstes år l ) Bil. 17. ") Kaplan åren 1625—1636, då han blev den första pastorn i Sundborn. :i ) H a m m a r s t r ö m : IV saml. sid. 102. 4 ) B o m s hyttegård reducerades år 1682 till kronan. Enligt reduktionshaudlingarna utgjordes fastigheten av följande takter: Bornstäkten, Benikarstäkten och »Lunde tächten, hwilken till stadzens uthwidgande ähr Donerad, och störste delen bebygd». Förmodligen var det en del av sistnämnda takt, som till kaplansboställe inköptes av Kopparbergs församling. I »årliga räntan» av Kopparbergs socken för år 1559 upptages en gård med n a m n e t Lunden jämte anteckning: »Danaarf effter en gamull käringh, som inge erffumgr hade efftr sig, ther undr ligger en eng om 16 las». Det kan också tänkas, att det inköpta området motsvarar omförmälda äng. 5 ) H a m m a r s t r ö m : IV saml. sid. 126.

473 1784 till kaplansboställe i stället för den därbredvid liggande, år 1749 inköpta l) och år 1761 nedbrunna forna kaplansgården 2). K l o c k a r - o c h o r g a n i s t b o s t ä l l e n a 3). I 1634 års förteckning uppgives, att klockarbordet endast utgjordes av en omkring klockargården belägen takt, vara kunde beräknas en till 6 skrindor uppgående höavkastning (bil. 1). 1695 års uppgift förmäler, att klockaren vid gamla kyrkan hade en liten gård och en stenig tomt (bil. 16). År 1708 inlöstes en kassören Sam. Zachrisson tillhörig gård i Lallarvet med tillydande två tomter om 13/32 kappland till klockargård 4 ). Till klockaregården uppgivas höra en takt och en hage, utgörande tillsammans 2 tunnland 16 kappland. Organisten vid gamla kyrkan nyttjar en takt vid Hälla om ungefär 2 1 / 2 spannland bergfrälsejord med tillydande skogslott, som församlingen inköpt°). Jordupplåtelser från ovannämnda boställen. Genom nådigt brev den 11 mars 1881 medgavs Falu stad att för anordnande av en mindre stadspark, avsedd förnämligast till lekplats för barn, vartill medel blivit av änkefru Maria Kronberg donerade, för 2,000 kronor inköpa en kyrkoherden på lön anslagen, inom staden mellan Ås-, Nybrooch Trotzgatorna samt enskild person tillhörig tomt belägen kålgård om 40,232 kvadratfot. Köpeskillingen skulle överlämnas till pastorsämbetet i Falun för att, intill dess tillfälle till inköp av passande jordlägenhet eller frälseränta yppade sig, förvaltas efter samma grunder som för kyrkokassas medel vore gällande, med rättighet för vederbörande indelningshavare att under tiden uppbära den inflytande räntan. Genom nådigt brev den 17 februari 1882 medgavs, att från andre komministersbostället finge för en gatuanläggning avsöndras 9,786 kvadratfot jord mot ett pris av 5 öre kvadratfoten. Köpeskillingen skulle disponers på sätt i ovannämnda nådiga brevet den 11 mars 1881 förmäles. Genom nådigt brev den 13 juni 1890 medgavs att — efter det Kopparbergs socken nödgats till Falu—Rättviks järnvägsaktiebolag för järnvägsanläggning avstå sin jämväl till folkskole- och tingslokal begagnade sockenstuga med tillhörande tomt — för erhållande av lämplig plats till nya byggnader för de ändamål, den avträdda sockenstugan tjänat, finge avsöndras dels från kyrkoherdebostället ett inom Falu stads område sydost om Kopparbergs kyrka beläget, å ett av kommissionslantmätaren Daniel Kjellin gjort utdrag av A. Ehrnströms år 1815 upprättade karta över stadens ägor 1 ) Förmodligen bokbindaremästaren J o h a n Eeks gård på Övra Åsen bredvid rektorsgården, om vars inköp förmäles i protokollet över ett den 5 december 1749 hållet sammanträde i Kopparbergs kyrka med »bägge församblingarnas Kyrkio Råd och Åldste». Kopparbergs kyrkoarkiv L. I. n:r 1 A. sid. 84—87. 2 ) H a m m a r s t r ö m : III saml. sid. 174. 3 ) Se Thulins utredning ang. klockarbefattningarna afd. 3, T a b . B, sid. 294 och 295. 4 ) H a m m a r s t r ö m : III saml. sid. 174. 5 ) H a m m a r s t r ö m : II saml. sid. 111 och 112. Se även bil. 18 och 19.

474 under n:r 107 och 107 a upptaget jordområde, innehållande enligt Kjellins uträkning 1 tunnland 15. i kappland men enligt en av bemälde Ehrnström den 29 augusti 1815 uppgjord beskrivning över stadens ägor 1 tunnland 17 kappland, dels ock från förste komministersbostället en omedelbart intill sagda jordområde belägen, å omförmälda karteutdrag under n:r 106 och 106 a jämväl upptagen äga, utgörande enligt Kjellins uträkning omkring 2 tunnland 13 kappland men enligt Ehrnströms beskrivning 2 tunnland 15 V2 kappland, allt mot utgörande av årliga avgäldsbelopp, vilka skulle till boställshavarne erläggas för områdena i fråga med de belopp, som av Konungens befallningshavande i länet efter magistratens i Falun hörande skulle bestämmas i spannmål, hälften korn och hälften havre, att lösas med penningar efter markegångspris, dock att avgälden ej finge understiga, för avsöndringen från kyrkoherdebostället 17.913 hektoliter och för avsöndringen från förste komministersbostället 14.8 hektoliter. Genom utslag den 10 oktober 1892 har Konungens befallningshavande — jämte meddelande att de avsöndrade jordområdena innehölle: från kyrkoherdebostället avsöndrad mark 63 ar 11 kvadratmeter areal inrösningsjord, uppskattade till enahanda belopp, samt 16 ar 16 kvadratmeter areal avrösningsjord, uppskattade till 80.8 0 kvadratmeter, och från förste komministersbostället avsöndrad mark 42 ar 37 kvadratmeter areal inrösningsjord, uppskattade till 28 ar 24.fi 7 kvadratmeter, samt 80 ar 71 kvadratmeter areal avrösningsjord, uppskattade till 4 ar 3.5 5 kvadratmeter — fastställt den avgäld, som skulle för samma jordområden årligen av Kopparbergs socknemän till boställshavarne utgöras, för kyrkoherdebostället till 17.9 13 hektoliter spannmål, hälften korn och hälften havre, och för förste komministersbostället till 14.8 hektoliter, hälften korn och hälften havre, som skulle av socknemännen lösas efter medelmarkegångspris. I länets lantmäterikontor har verkställts följande på de i lantmäterikontorets arkiv förvarade akter grundade utredning rörande den ifrågavarande boställen tillhöriga jord: »De ägoområden som tillhöra Falu pastorsboställe samt klockarebostället inom pastoratet äro belägna dels inom Falu stads område, dels inom olika byar och skifteslag i Kopparbergs socken. Den äldsta i härvarande arkiv förvarade akt, som berör pastorsbostället, är akten rörande en av Melchior Ekström år 1735 på landshövdingeämbetets befallning verkställd geometrisk avmätning med tillhörande beskrivning över gränserna omkring den bergfrälseskog samt de inägor, som tillhöra Falu prästbord. Akten lämnar ingen upplysning om ägornas arealer. Ovannämnda ägor hava åren 1829—30 varit föremål för en förrättning, som avsåg att »uppgå Rågångarne samt affatta och å Charta lägga de till Kyrkoherde Bostället i Fahlu stad och Kopparbergs socken hörande ägor och skog, belägne ofvan sjön Varpan». Vid förrättningen ifråga blevo rågångarna uppstakade och röslagda samt beskrivning däröver upprättad.

475 Enligt den vid förrättningen upprättade »Uträknings Beskrifning» utgöra ägorna i areal 68 tunnl. 19.7 kappl. inrösningsjord samt 130 tunnl. 27.2 kappl. avrösningsjord. Inrösningsj orden består av ett par mindre åkertäppor om tillsammans 18.7 kappl. i areal, samt i övrigt av betes- och slogland. Vid åren 1917—23 förrättat laga skifte å alla ägorna tillhörande Bäckehagen m. fl. egendomars och byars skifteslag i Kopparbergs socken hava berörda ägor ingått i delningen, varvid desamma angivits tillhöra dels Övre Hedens dels Hagheds by, samt redovisats i följande tvenne ägolotter nämligen : N:o 383 X 16 Q, Övre Heden, Falu kyrkoherdeboställes s. k. Åsbo utskog på Heden, 7.835 9 hektar reducerad bergfrälsejord, som innehaves av Kyrkoherden Teologie Doktorn Gunnar Ekström, samt N:o 384 X 27 R, Haghed, Falu kyrkoherdeboställes s. k. Åsbo utskog på Heden, 0.0457 hektar reducerad bergfrälsejord, som innehaves av Kyrkoherden Teologie Doktorn Gunnar Ekström. Förstnämnda ägolotten utgöres enligt delningsbeskrivningen av: Äng Avrösningsjord Impedimenter

0.0050 hektar uppskattade till O.0002 hektar 97.5775 » » » 54.8497 » 1.6370 » Summa 99.2 195 hektar uppskattade till 54.84 9 9 hektar.

Den senare ägolotten består av Äng Avrösningsj ord Summa

0.0130 hektar uppskattade till O.0004 hektar 0.473 5 > » 0.317 3 » 0.48 6 5 hektar uppskattade till 0.317 7 hektar.

Här ovan berörda ägor, som sålunda utgöra en del av Falu kyrkoherdeboställe, hava icke senare varit föremål för någon skiftesförrättning. År 1807 verkställdes på grund av länsstyrelsens förordnande uppmätning av prästbordets inägor vid Åsbo, Varggården och Norra kyrkobacken. Enligt beskrivningen över kartan innehålla de sålunda uppmätta ägorna en areal av 21 tunnl. 9 7 / 8 kappl. lindjord eller åker samt 27 tunnl. 2 5 / 8 kappl. hagar och backar, motsvarande i nya ytmåttet 10.5190 hektar åker samt 13.3690 hektar hagar och backar. Förberörda prästbordet tillhörande ägoområde vid Åsbo har år 1858 ingått i ägoutbyte med bergfrälseegendomen Carlberg, vilket ägoutbyte fastställts den 22/i 1859. Genom detta ägoutbyte har prästbordets areal av hagar och backar minskats med 4.6 kappl. eller O.0710 hektar och utgör sålunda efter ägoutbytet arealen av hagar och backar 13.2 980 hektar. Åren 1842—45 verkställdes laga skifte å en del av Nedre Jungfrubergets skog, hörande till Nedre Heden, Carlberg, Åsbo, Hästberg och Hökviken. Delningsgrunden vid skiftet var innehavda jordtalet i spannland och snesland enligt 1811 års extra roteringslängd, och erhöll Pastorsbostället sin

476 andel i skogsmarken utbruten för 24 spannland l l l / 4 snesland i en ägolott, vilken betecknades med »litt B, N:o 2 Åsbo Pastors Boställe», samt innehåller en areal av 32 tunnl. 3.6 kappl. eller 15.8523 hektar samt ett uppskattningsinnehåll av 20 tunnl. 20.4 3 0 kappl. eller 10.1882 hektar. Ar 1842 förrättades delning av en skogstrakt, tillhörande bergfrähseegendomen Nedre Varggården i Kopparbergs socken. Vid förrättningen erhöll varje delägare andel i skogsmarken i förhållande till innehavda åkerarealen, och utbröts bl. a. för 1723 bandland åker till »Pastorsbostället i Fahlun» en ägolott, vilken betecknades med litt. C samt innehåller enligt delningsbeskrivningen en areal av 6 tunnl. 2 9 / l 0 kappl. eller 3.00 6 6 hektar samt ett uppskattningsinnehåll av 6 tunnl. 2.9 4 2 kappl. eller 3.00 7 2 hektar. Någon akt rörande delning av bergfrälseegendomen Nedre Varggårdens inägor finnes icke i härvarande arkiv, men synes en del av egendomens ägor hava blivit uppmätta och kartlagda. Samtliga här ovan omnämnda förrättningar beröra huvudsakligen den del av pastorsbostället, som är belägen inom Kopparbergs socken. Beträffande den del av bostället som är belägen inom Falu stads område har inhämtats följande. I härvarande arkiv finnes förvarad kopia av en »Geometrisk Charta öfver Fahlun Stad med dess jurisdiction så väl som alla dhe Bergs Frälse Hemman, som äro belägne omkring bem:te Stad Intill Sundborns Vika och Aspeboda Sochne-Råskilnacler med alla dhe ägor Skog och flere Lägenheter som till samma Hemman höra uti Stora Kopparbergs Lähn och Sochn». Kartan är upprättad på Kungl. Bergskollegii befallning åren 1717—28 av Gilius Schroder samt Magnus Boselh Någon särskild beskrivning över kartan finnes icke, men har å kartan på de olika ägofigurerna antecknats markens beskaffenhet o. d., varjämte för en del ägoområden ägarens namn angivits. Av de vid ovanberörda 1807 års uppmätning av prästbordets mark kartlagda områdena återfinnas på kartan tvenne områden nämligen inägoskiftet vid Åsbo samt skiftet vid Nedre Varggården. 1 Det förra skiftet benämnes å kartan »Åhsbo täckt» och »Ahsbo hagen», det senare skiftet kallas »Prästmyran». Å förberörda 1807 års karta upptagna område å Norra kyrkbacken finnes icke särskilt utmärkt på 1717 års karta, ej heller finnes å kartan någon anteckning om att pastorsbostället skulle vara ägare till markområde å Norra kyrkbacken. Å sistnämnda karta finnes å ett ägoområde vid Nybo, Kopparbergs socken, antecknat »Klackar hagen, der och hvar bevuxen med små Tall och Gran». Detta område, som på grund av nämnda anteckning skulle kunna tänkas tillhöra klockarbostället i Falun, har ingått i det åren 1889—93 förrättade laga skiftet å Korsgårdens skifteslag, men framgår icke av handlingarna, att området ifråga eller annat område inom skifteslaget vid tiden för skiftet eller eventuellt tidigare skulle hava tillhört nämnda boställe. Därjämte finnes å kartan för ett område beläget ovanför nvssberörda »Åsbo tächt», antecknat »Klackar-tächten» samt »Klåckare Täciits Hage», vilka områden torde tillhöra bergfrälseegendomen Klockartägt.

477 Någon karta över sistnämnda egendom finnes emellertid icke i härvarande arkiv. En del tomter inom den planlagda delen av staden väster om Falu-ån skola enligt anteckningar på 1717 års karta benämnas »Präst tächten», men enligt vad senare verkställda uppmätningar och beskrivningar över staden utvisa, torde denna benämning icke innebära, att området ifråga tillhör pastorsbostället, men synes namnet Prästtägten utgöra namnet på ett kvarter i staden. Av här förvarade akter framgår emellertid icke, huruvida området ifråga tidigare eller före nyssnämnda kartors och beskrivningars upprättande tillhört pastorsbostället. En i reniissakten intagen kartskiss åtecknad L l : 1, upptager ett ägoområde benämnt »Klåckställarens Tächt». Nämnda område har icke kunnat återfinnas å meranämnda 1717 års karta men synes vara beläget inom ett område, som å kartan angives utgöra »Morbygdens tächter». Sistberörda ägoområde har ej heller kunnat återfinnas i någon annan av lantmäterikontorets akter. I härvarande arkiv finnes en år 1761 av lantmätarne N. Kiellström och Abr. Sjölin upprättad karta över Falu stad samt en samma år av nämnda lantmätare i och för reglering av tomter och kvarter inom staden upprättad förteckning över stadens tomter och deras ägare, ävensom en beskrivning över den verkställda regleringen. Akten innehåller emellertid icke någon närmare redogörelse över de ecklesiastika boställenas ägoområden inom staden. Åren 1777—1782 har av lantmätaren N. Kiellström och Henr. Hilleström på grund av Landshövdingeämbetets förordnande verkställts rågångsuppstakning omkring Falu stads ägor (Territorium judiciale) samt avfattning av de ägor »som emellan staden och den }rttre omkretsen kunna vara belägne». Akten rörande nämnda förrättning innehåller dels en beskrivning över varje jordägares markområde utom stadens vall eller det område, som omfattar själva den bebyggda delen av staden enligt en av lantmätare Thomas Christersson år 1664 däröver upprättad karta, dels en »Förteckning på Gårdsägarena och deras Gårdar i Fahlu stad». E t t sammandrag av förenämnda beskrivning upptager under rubriken Embetsjord följande

478 Lindjord

Beteshagar och Backar

Slog

Tunnl.

Kappl.

Tunnl.

6 17.i

—

Kappl.

Tunnl.

Kappl.

i

15|

Doctorn och Probsten Herr P e h r Rector Scholae Magist:r Brandberg Comministern J o h a n Ereljus Comministern Gabriel Norderlind... Hospitals Prädikant Tortén Hospit. Bokhåll. och Klock. J u s t u s Andersson Klockaren Anders Lundborg

—

2 161 26

2 2

18H Tillsammans utgör förenämnda ägor 7

QIS

25 I de ägor om 2 tunnl. 6 kappl. lindjord i areal samt 2 tunnl. 15-| kappl. beteshagar och backar, som innehaves av prosten Brunnmark, ingår det på ovan omförmälda 1807 års karta upptagna området på Norra Kyrkobacken med en areal av 1 tunnl. 17 kappl. under det att återstoden av ägorna utgöres av den del av kyrkoherdeboställets ägoområde vid Åsbo, som faller inom området för Falu stad. Den i akten intagna förteckning på gårdsägarna inom staden upptager bl. a. Gamla tomtetalet

Nummer Nummer på qvar- pa gårdarne teren Öfre Åsen..

6 Lallarfvet.. NorrKyrkobacken ...

Smedtägten

10 Rector Scholae och Capellansgården

\ Dito

12 8

/ Probstgården D:to trägården litt. a på qv. N:o 5 mitt emot

3 Klockare gården

3 Klockaregården innehåller med Gårdsplatsen och tomten theromkring 2 tunnl. 4 3/s kappl. utföres till gårdsplats

22 Capellansgården

Nya tomtetalet

1 1

Qvadrat al:r

12,840

11 11

11,800 6,850 10,022

i

3,500

» 3

1,913 5,850

Enligt ovanstående förteckning omfattar sålunda pastorsbostället, vari även inräknats komministergårdarna samt rektorsbostaden en areal av 47,362 kvadratalnar motsvarande 1.6 698 hektar. Klockaregården omfattar enligt ovanstående dels 2 tunnl. 4 3 / 8 kappl. gårdsplats på Norra Kyrkobacken, dels gårdstomt i Lallarvet om 3,500 kvadratalnar eller tillsammans i nya ytmåttet 1.1782

hektar.

479 År 1815 verkställdes på grund av landshövdingeämbetets förordnande av lantmätare A. Ehrnström en skattläggning av de inom Falu stads rågångar belägna ägor. Den vid förrättningen upprättade »Förteckning på den uppskattade jord hvarje Egare nu har inom Falu Stads Territorium » upptager bl. a. Figurernas kännetecken på 1782 års Charta

Egarenas och Egornas N a m n

Värde

i

3 Tun.

Kap.

Tun.

Kap.

Tun.

Kap.

Hemmansdelar Decimaler

4 B

15J

—

Lindjord och sloga

H a g a r och Backar samt Nya odlingar

Reducerat jordetal

af Åsbo Prostens 36 a 36 b 107

ämbetsjord

af en H a g e dervid... En Lindjord Tomt vid Gamla Kyrk-

i 3 i 90

i

— 0.883

16|

—

12.250 20.138

.0191

—

Hospitalet 49 6

En stenig täppa på Kyrkbacken på Nyréns Charta, en lind W r e t i Lalarfvet

3f

—

— —

12^

—

-

—

°4

—

—

—

.0043

—

12.800 2.250

—

—

.0143

—

1.987 Klåckarens vid Gamla kyrkan Ämbetsjord 54

66 Lindjord på Kyrkbacken sedan 4 3A kapi. afgådt till Gårdsplats En stening Hage ...

1 40

—

—

Comministrarnas Ämbetsjord 106 P q

En Hage vid Gamla Kyrkan till en del nyligen odlad Tomt vid Capellansgården En vret ibidem

1 4 0 2

fi

2.100 19.575

9 "20

—

16|

23.C62

.0225

480 Den jord som enligt beskrivningen över 1777 — 82 års förrättning innehaves av Klockaren Anders Lundberg och som uppgives vara ämbetsjord finnes icke upptagen i här ovan omförmälda förteckning. Sammandrag. Av ovan lämnade utredning framgår att Pastorsbostället vid olika skiftesförrättningar samt annorledes, varom närmare besked icke kunnat av härstädes förvarade akter erhållas, kommit att tilläggas nedannämnda ägoarealer samt uppskattningsinnehåll: Inrösningsjord Areal

Avrösningsjord

Uppskattn.

Areal

Imp. i

Uppskattn.

H a r ' ar Har

ar

a) Vid laga skifte åren 1917—23 å Bäckehagen m. fl — 1 b) innehåll enligt 1807 års ägoavfattning — 23,8880 hektar, som genom ägoutbyte år 1859 minskats med 0.0710 hektar till 23 81 c) vid delning åren 1842-45 av Nedre Jungfrubergets skogsmark d) vid delning år 1842 av skogsmark tillhörande bergfrälseegendomen Nedre Varggården e) innehåll enligt 1777-82 års förr ä t t n i n g rörande ägoavfattning av Falu 1 66 stads ä g o r . f) innehåll enligt 1815 års skattläggningshandlingar 9 tunnl. 4 47 2\ kappl. eller Summa

Pastorsboställets hektar.

kvm. H a r

nr

— -

kvm-

kvm. H a r

ar

kvm. Har

ar

kvm.

-

— —

— — —

— — —

— — — — — — — — -

_

— —

— - | - | 116 90 99 - | 1 63 70 totala areal utgör sålunda enligt ovanstående 148.6305

24 Ar 1892 verkställdes uppstakning av rågångarna omkring de till pastorsoch komministerboställena hörande områden invid Kopparbergs kyrka, vilka områden motsvara de å kartan tillhörande 1815 års skattläggningshandlingar med N:ris 106 och 107 betecknade områden, vilka enligt Kungl. Kammar-

481 kollegii medgivande blivit från Falu Pastorsboställe till Kopparbergs församling upplåtna. Enligt i förrättningsakten intagen beskrivning utgöra områdena ifråga tillsammans i areal 2,02 3 5 hektar. Till Klockarebostället synes höra följande ägor: a) enligt 1777—82 års förrättning rörande ägoavfattning av Falu stads ägor, inrösningsjord i areal 1 . 1 7 8 2 hektar b) enligt 1815 års skattläggningshandlingar, inrösningsjord 4 tunnland 26 kappland eller 2,3757 » Vid åren 1831—32 verkställd delning av en skogstrakt i Övre Jungfruberget har till Organist- och Klockarebostället för 2 spannland 10 snesland i durchtåg utbrutits en ägolott, vilken betecknats med litt. B samt tillagts en ägoareal av 14 tunnland, 8.7 kappland eller 7.0 5 43 hektar motsvarande ett uppskattningsinnehåll av 14 tunnland 8.7u kappl. eller 7.054 5 hektar. Sammandrag. Klockareboställets areal utgör sålunda enligt ovanstående Inrösningsjord Avrösningsjord eller tillsammans

3.553 9 hektar 7.0543 » 10.6082 hektar.

Falun i länslantmäterikontoret den 4 april 1924. Werner Nordenstedt.»

URKUNDSBILAGOR. i. Then Christeligha Församling vthi eller widh koparberghet. Sampt hennes Stoorheet, Tienare, äghor, inkomst och vthgifft. etc. Anno D. 1634. then 7. Febr. Prästebord, aff Åker. widh gamle prästegården aff röök och slagg förderffuad. Eng. Tåtecken och lallare kan fås widh — 30. skrindor höö. Fiskewatn. -— 0. Werkestelle. — 0. Quarneställe. och hijttestelle i gruffuebeken. Skogh. — ingen. Mulebeet. — inthet. Vthjord. store rijsöen. Kappelansbord. klockestapuls teckten til — 5 skrindor höö Klockarebord.

1 Åker. —• 0.

Eng. teckt kring klockaregården til 6. skrindor höö Skogh. — 0. 1954 28

1 81

482 Fiske. — 0. Vthjord. — 0. Stommor. Prästegård. Episcopus. Johannes R. ep:us mpp Praepositus. Samuel M. praepos. Tunensis Pastor. Laurentius Nicolaj Blackstadius mp Notarius. Adolphus Elaj Terserus. Ur Västerås

domkapitels

arkiv, ser. F III

fol. 21.

2. Wi Gustaf Adolph med Guds Nåde, Sweriges, Giöthes och Wändes Konung, m. m. Göre witterligit, at efter det Wår Tro-undersåte och Kyrkoherde här uti Staden, Wiillärde Mäster Lars, hafwer måst för bättre läglighet skull begifwa sig ifrån den Gambia Kyrkoherde gården på Falun. Står och närmare intil Kyrkan, at boo, hwarföre på det honom icke för den orsaken skull, uti någor måtto, någon gammal häfd eller Kyrkoherde rättighet icke skal blifwa honom mera än hans Anteccessores förkortat, ty hafwe Wi härmed honom Nådigast confirmerat, undt och efterlåtit, at samma gamla Grund med thes ägor och Tächter skal höra och lyda under bemälte Kyrkoherde, efter som tilförene want är, til at anamma theraf Tomptören, såsom ock the ägor bruka och häfda, där ock så händer at Bergsmännerna samma gård och ägor, anten allesammans eller en dehl af the tre Prästetächter, försålde, då skola de wara förpliktade, antingen at gifwa Kyrkoherden wederlag annorstädes igen eller ock anwända til Prestebohlet, så många penningar, som the för samma Tächter bekomma kunna, hwarutöfwer Wår Ståthållare skal hålla hand, dher hwar i sin stad som detta widkommer hafwe sig efterrätta. Af Kopparberget den 31 Martii A:o 1627. GUSTAVUS A D O L P H U S . (L. S.) Ur Hammarström: I samlingen, sid. 129. En avskrift av samma nåd. brev förvaras i Kristine

kyrkoarkiv.

3. Den 28 juni 1614. Kom Mester Olof Kijrkeherden 1 ) och gaf tilkenna huru månge som hygge in på Prästebolsens eghor och tächt, och vart nu afsagt at the som ther på bygge skole göra Kijrkeherden tomptörer der af effter mätemäns ordom. Ur domboksrenovationerna i riksarkivet. 1602—161^2 (fol. 550). 4. 1637 Den 28 Aprilis war J a g Jngolff Pedersson tillförordnat Lagförare i Bergslagen och östre dalarne, med Effter:ne gode män, som förledne 25 Aprilis på Laga Ting wijd grufwan, uthi welbördig Landzhoffdingens Peter Kruses och Fougdens Peder Hanssons närwaru blef bewilliat; af nembden Mårten Larsson i Grufwerijs, M. Lodwich på Åsen, Peder Matsson i (namnet oläsligt), Erich Månsson i Ullwijken, Per Hansson i Fremanby, Matz Mattsson på Gambleberget, Jöran Nilsson i Nor, K n u t Knutsson i Vargården af Rådet, Jöran Zederitz; af l ) Magister Ericus Olavi Anthelius, angermannus. Från 17 mars 1604 kyrkoh. i Kopparberget. (Hammarström saml. IV pag. 26.J

483 Kyrckiones Sexmän, Hans Steensson på Främmesbacka, Matz Olufsson i Korsgården; att Skatta Asebo heman hwilcket wälbetrodde och högacktade Peter von Beningen fordom Fougde af Cronan h a f : r blifwit förärat; det han sedan Ehrlig och Förståndig J ö r a n Larsson Grufweskrifware i någre åhr för afrad uplåtit h a f : r ; Om hwilcket heman de 24 Kopparbergs Sochns Eldsta på gemeene Bergz lagens wegnar stå i ett wenligit Accord med wälbe:te Peter (allenast H : n s K. M:tz Drotningens och de Nådige och welborne herrars Regeringens Confirmation desidereras) att läggia under Prestebolet för Råå Koppar 35 Skiepp:tt, till hwilcken Summa att opfylla skole och annwendas 15 eller 16 Skiepp:tt för någre Platzer intagne och opbygde af gamble Prestebolet (Prestetäckten b:d) af Grufwe och Rost Röök nestan förskembde, så att de äro hwarcken grääs eller Säd bärige; Jthem för en lijten Teckt strax hos Kyrckian belägen, och wore till samma heman effter:ne huus; een lijten Stufwa af gammallt timber opsatt, med Skorsteen 1 aln long ofwan taket, utan fönster och spjeld, E t t lofft med 2 undre och 2 öf:e rum med elakt taak; nedan rummen utan dörar. Een lijten gammall bod med elakt taak, knuter och (oläsligt ord), utan dör. Een gammall elak höö ladu med elaka knuter och taak utan dör; Een gammall kornladu hwilcken följer 1 gammallt lijder, utan dörar, med elaka taak, weggiarne på 3 sijdor illa farne, undantagandes den westre; Een lijten Källare utan hwalf eller taak. Een Stufwu och 1 fäähus flutte sin kos hwilckas rum allenast syntes. 3 Spänne sade Jord wijd pass war allenast plögde men icke någon gödning hefdade. hoos denne Skattning war och wijrdige och wällerde M. Lars Kijrckioheerden; men Jöran Larsson endock han war tillsagd comparerade icke. Ur Kopparbergslagens, Säters och Näsgårds läns samt Österdalarnes i Uppsala landsarkiv förvarade dombok för år 1637. 5. Wij Gustaf Adolph med Gudz Nåde, Sweriges, Giötes och Wändes Konung, Stoorfurste till Finland, Hertig utj Estland och Carelen, H e r r e öfwer Ingermanland. Giöre wetterligit, at wij af ynnest och Nåde, så och för trogen och rättrådig tienst, som wår troo Undersåte Peter von Beningen icke allenast /Christelig och högloflig i hugkommelse/ wår Salige käre H e r fader Konung Carl hafwer giordt och bewist, Uthan och för den trooheet och serdeles wälwilligheet wij af honom hafwe förnummit, hwilket han och ytterligare sig emot oss utj all sin lijfztijd att göra ödmiukeligen hafwer tilbudit, Nådeligen hafwa skänkt och gifwit, som wij och utj detta wårt öpne brefs krafft nådeligen skänke och gifwe honom och hans effterkommande Brystarfwingar en wår och Cronones gård i Kopparbärgz Sochn belägen, Store Ässboo benemd, med sampt en Cronones hytta dher under, ränta tilsamman koppar Tålf lisepund, till ewärdelig Egendom, aldeles under dhen frijheet och wilkohr, som andre dhersammestädz boende Bergzmän deras sielfägande hemman och ägor bruka och innehafwa. Dock skal han och hans effterkommande brystarfwingar wara förplichtade effter 1604 åhrs giorde Rijkz beslut och afsked, när någon förändring i regementet skeer, hoos tåwarande H e r r e om widare Confirmation uppå denne wår nådige tillåtelse och gåfwa ödmiukeligen at ansökia, aldeles på det sätt, som utj för:de besluut widlyfftigt är förafskedat, wed det poen, at han denne wår nådiga gåfwa skal hafwa förwärkat. Afhände fördenskul oss och Cronan för:de Stora Åssbo gård, med alle dess tillydande ägor, närby och fierre belägne, inga Undantagne som der til af ålder lydt och legat hafwa och tilägne den för:de Peter von Beningen och hans ächte Brystarfwingar till ewärdelig ägendom, at besittia, bruka och behålla. Förbiude och här med alle, som oss med hörsamheet och lydno förplichtade äro, at göra först:ne Peter von Beningen eller hans Brystarfwingar här emoot hinder eller förfång i någon måtto Wij befale och wåre Cammererare at dhe för richtigheet skul utj tilkommande tijder, ifrån detta wårt gåfwo-

484 brefs dato, förb:de Stora Åssbo gård, utj wåre och Cronones ärlige jordeböcker, icke ytterligare för Crono, uthan för Skatte eller för sielfwe ägor skrifwa och insättia låta. Actum Stockholm den Tiugu Siunde Octobris Åhr effter Christi födelse Ettussend Sex Hundrat på det Adortonde. GUSTAF A D O L P H . Ur primäruppgifterna

till ett prästverk

för Kopparbergs

län (fol.

2^1).

6. Wij efterschriffne aff dhe 24 Bergzlagets elste, Erick Anderson i Halsare, Mårten Larson i Gruffwerijs, Peder Jönsson på Åhsen, M:r Ludwich Otto, Peder Matson i Kårare, J ö r a n Nilson i Noor, Peder Hanson i Frembij, K n u t Knutsson i WTargården, Mats Olofsson i Kårsgården, Mats Matson i Gambleberget, Erick Månson i Alewijken, Botolf Hanson på Fahlun Giöre wetterligit att effter som wij på wåre och hela församblingens wegnar her wijd Kopparberget boende, äre skijlldige att oprätta och wijd macht hälla wårt Prestebord som aff rösteröck är förderffwat, med nödhtorfftige egor Och fördenskull i någre samf elite Ähr för Aff rad måst leija en Crono Tächt Åsebo be:d den Kijrkieherden åhrligen haffwer slagit och bergat; Men såsom her i församblingen är mijckit fattigt folck som aff sådan åhrlig legho hafwa tijckts sig finna beswärade, och lijckwell gerna såghe dhet Prestebordet retteligen wore försorgdt: Dij hafwe dhe sig omtänckt på hwad sätt sådant bäst wore till att remediera, och der om giffwit oss sitt betenkande tillkienna, att dem sij nes rådheligit den H i j t t a n som kijrkieherden åhrligen haffwer affrad aff, och kallas prestehijttan mate försellias, och dess lössen så wijda den kan förslå, leggas till Åhsebo hemmans lössen under Prestebordet; hwilket råd såsom wij icke haffwa kunnat ogilla, uthan skiäligt ehrachtet, så haffwe wij till dess bettre befordran, och fullkommelige beslut, förmådt wår Nådigste höghe Öffwerheeth, så well som den Ehrowördige Herrens Biskopen Doctor Johanh Rudbechij, och samptlige Capithelet i Westeråhs, sampt och wår kijrkioherdeh wördige och höglerde M:r Peter Jonae, tillstånd och samptijckie der uppå att försellia samma hijtta, med all des lägenheet och frijheet som der till af Ållder lijdt och legat haffwer till dhe Ehrlige gode dannemän Lass Ingellson på Fahlun och Hans Erikson på Åhsen för rå koppar Tiugu Skepp:d Och såsom samma 20 skp:d rå koppar är aff be:te gode. dannemän oss fullkommeligen leffwererat worden och betalt, allt så försäckre wij dem. att bliffwa fäste wijd kiöpet och hijttan, der med stijra och råda såsom deras lagfågne egendomb för sig och alle sine effterkommander. Detta och her hoos achtandes, att der så hende det Chronan (aff hwad Orsaak dhet ske kunnat) täcktes hemmanet frambdeles igenkalla undan Prestebordet, och kiöpet ginge tillbaker, då förplichte wij oss på hela församblingens wegner bet:te gode dannemän sin koppar igen owägerligen att betala. Till mera wisshet att detta således aff oss slutit, giordt och enhelleligen bewilliat och samtijckt är, och nu så well som i framtijden bliffwa och hållas skall, haffwe wij detta på Gruffwestugun låtit för Menigheeten upläsas, och med underskriffwande på Bergslagets wegner och secret, ratificera och bekreffta. Dat: Fahlun den 30. Septembris Åhr 1642. (Sigill)

(Sigill) Mårten Larson i Grufwerijs. (Sigill) Per Matsson i Kärarre.

(Sigill) Erik Anderson i Halsare. Ludewich på Hen

(Sigill) Petrus Jonae Ecch Cup. past. mpp. (Sigill) P ä r Jonson på Åsen. Otto mpp.

(Sigill) Matz Olsson i Korssgården. Jöran Nilson i Norr.

(Sigill) Peder Hanson i Fremdebij. (Sigill) Matz Matzon pä gamberget. (Sigill) K n u t Knutsson egen handh.

(Sigill) Botolff Hansson. (Sigill) Erich Månsson i Alhuiken. Melchr Jost på Hedhen eghen handh. Ur Kristine

kyrkoarkiv;

0 n:r 3.

Wij Borgmästare och Rådh i Fahlu Stadh, göre witterligitt, att, tå wij åhr ett Tusende Sexhundrade fyratijo och åtta, den Tivgonde J u n i j , allmenna Rådstugv höllom uthi Hans Kongl: Maij:tz Troo Mans och Adsessoris uthi Rijksens General Bergsämbete, sampt öfwerborgMästares i Fahlu Stadh, Wälbe:d Henrich Teets närwarelse, framlade för Oss Erlig och Wälförsichtig Hanss Erichson Rådman på Åsen boendess ett köpebreff dat: Fahlun den 30 Septemb. år 1642 aff Kyrkioherden Wördig: m:r Peder, sampt Tretton af dhe Tivgv fyra Bergzlags älste och Föreståndare, underschrefft iempte Bergzlagz insegell, med deres wanlige signeter bekreftat; lydandes huru såsom the oppå heele församblingens wegner hafwa warit omtenkte att oprätta och wid macht hålla Prästebordet, hwilkess förr tillydde ägor aff roströök förderfuat war, fördenskuld för godt funnet och effterlåtet blifwit att annat dogeligit och wälbelägit hemman N:bgen: Åsebodh i staden köpa, och der under leggia, till hwilkess lössn the haffua med den Stormechtigste Herres och Konungs, Konung Gustaf Adolphs, den Andre och Stores, glorwyrdigst i åminnelsen effterlåtelse, som der å gifne breff åhr 1627 d. 31 Martij dat: Kopparbergitt förmäler, sampt den ährewördige Herrens Biskop Johannis Rudbeekij i Wästeråhrs, så wäl som wälb:e Kyrkioherdes och hele församblingens tilstånd och fulla samtyckio, försåldt Prästehyttan, wid gamble präste tekten belegen (aff hwilken Kyrkioherderne wore förre waane afradh ophempta) till wälförsichtige och förständige Hans Erichson på Åsen och Lars Jngellson på Fahlun för Raakopper Tivgv Skipp:dh med all dess lägenheet och frijheet, som der till aff ålder lydt och legatt hafwer. Hwilke 20 Skpdh: emedan bergslags föreståndare bekenne sig aff wähbe gode män hafwa fulleligen upburit och till samma hemmans lössn anwändt; ty hafwa the försäkradt them fäste wid köpet och hyttan blifwa, der med styra och råda, såsom sin lagfågne egendom för sig och alle sine effterkommande. Men uthi all fall, så frampt något klander kunde oppå be:e igen köpte hemman aff Chronan inkastas, framdeles, aff hwarjehanda orsaak, och derigenom hyttan igenfordras, skulle desse 20 Skippdh tillbaka lefwereras aff wederböranderne, såsom alt detta med mehra och widlöffteligare sjelfwa originalbrefwen formaliter uthwijsa och förmäla. Begerte nu mehra fördenskuld förbe:e Hans Erichson, wij till åminnelsen welle låta detta uthi Stadsens Tenkebook antekna, och att publicum instrumentum till större säkerheet meddela, effter han och dhe tillhörige fatalia juris i acht tagit och igenom gådt hafwer; låten bemehe heela hytta och all tillijdande legenheet (emedan han den andre delen aff Lars Ingelson och hans arfwingar köpt hafwer, som köpebref wet dat: Fahlun Pet, Pauli dag åhr 1645 och der oppå Fastebref wet den 2 Octob. samma åhr gefwet vthwijsar) allmenneligen tillfyllest opbiuda etc. Hwariore wij hans laglige begäran, här med hafwa welat effterkomma och så wäl detta närwarandes wårt öpna bref effter J o r d B : 6 cap. uppå be:e köp meddela; som honom och alla hans effterkommande försäkradt hafwa, för rätte och skälige orsaker, wid all dhen frijheet och rättigheet uthi Watn, Ström, Strömsafrad eller annan afgäld, vtan någons åwerkan, beschwär, meen, eller förhindrande, stadigt och fast

486 att förblifwa så her effter som af ålder, förmedelst konungzlighe der å gefne bref. warit hafwer, hwilke ofwan be:e församblingens föreståndare, merb:t Hans Erichson öfwergefwet hafwr. Hwar öfwer wij och wåra successores hand hafwa welle. Detta till större krafft och wissheet, hafwe wij låtet Stadsens publicqe secret her nedan vnder wetterligen settia, sampt å wåre wegner underschrifwa, gefwet och schrefwet på rum, åhr och tijdh som ofwan be:t ähr. (Sigill.) Oppå Borgm:es och Rådhz sampt Embtes wegner Johan D. Bosaeus. Ur Kristine

kyrkoarkiv;

0 n:r 3.

8.

Bekänner jag mig Petter von Benningen för mig och mina Arfwingar, med thetta mitt gifna Kiöpebref at iag af en frij wilje och wälberådde mode med min käre I hustrus och samptelige Barns goda jaa och samtyckio, hafwer såldt och uplåtit som I iag och i thetta brefs Krafft uplåter och säljer till Magistraten i F a h l u Stad och I Församblingen dhersammastädes under Prästebordet mitt hemman Åssboo benembd, I hwilket hemman mig Salig och Glorwyrdigst hoos Gud i Konung Gustaf Adolph den I andre och store, af ynnest och Nåde för min långlig tienst skänckt och gifwit hafwer, som H : K : M:ttz bref Dat, Stockholm d. 27. Octob. åhr 1618 dher på uthgifwen uthwijsar, hwilke bref iag them och här med öfwerdrager för Råå koppar Trettijo och Femb Skeppund, hwilka förb:te 35 S'S, koppar bekenner iag mig i fulla nöije j upburit och bekommit hafwer; Afhänder förthenskuld be:te hemman Åssboo med all thess tilliggiande ägor, Närby och fierran som tilligger och med rätta ther til liggia bör, ifrån mig och mina Arfwingar, och tilägnar thet Ofwanbe:te Fahlu Stadz Magistraten och Kopparbergz församblingh under Prästebordet fritt niuta, bruka och behålla effter theras godtyckio som theras wälfågne ägendom. At thetta kiöpet J af mig och mine Arfwingar obråtzligen och oryggeligen hållas skal, hafwer iag I thetta kiöpebref med egen. hand underskrifwit; och med mitt Wanlige Signete be- j kräfftat, och til mehra stadfästelse, hafwer iag begärat at effterskrefne gode Män, som är min Måg W ä h t Gärdt Lårman Borg och Bergmästare, och BefalningzMannen w:tt Samuel Josephsson Engelkroon, til Witne underskrifwa och jempte mig med sina Signeter försegla wele Datum Fahlu Stadh den 10 Februarij 1643. (L. S.) Peter von Benningen Gert Lårman Samuel Engelkroon (L. S.) (L. S.) witne. witner Ur primäruppgifterna

till ett prästverk

för Kopparb.

län (fol. 21f8).

9. öpet breef för Fahlu på ett hemman Assbo be:dh thet att niuta vnder Prästebordet samma städz. Wij Christina etc. Giöre witterligit att oss hafuer wåre trogne vndersåtere Borg- ! mästare och rådh i wår stadh Fahlu vnderdånigst praesenterat ett wår högstährade sahl. käre her faders (glorwerdigst i åminnellse) breef daterat Stockholm den 27 \ octobris åhr 1618 hwaruthinnan framledne Petter von Beningen vnder Bergs frälses frijheet och wilckor Ewerdeligen skiänckes och gifwes en Cronones gårdh i Kopperbergz sochn Åhssbo be:dh hwilken gårdh bem:te Stadz Magistrat sedermehra och åhr 1643 den 10 Feb. af honom Petter von Beningen vnder Fahlu stadh

i

487 och Präsetbordet sammestedz, för 35 skep:dh råkopper, handlat och till ewerdeligh egendomb kiöpt hafuer: vnderdånigst nu hoos oss anhållandes om wår nådige ratification, stadfäst och bekräfftellse på be:te kiöp och gårdh. Denne wåre vndersåteres och Magistratz i Fahlu stadh Vnderdånige begäran, hafwe wij medh nåder förmärckt, och i anseende, att dee samme gårdh till stadzens och des Prästebordz nytta och gangn kiöpt hafua, welat ratificera, confirmera och bekräffta, effter som wij här medh och i detta wårt öpne breefs krafft ratificere samma kiöp, och confirmere och bekräffte bem:te gårdh stoore Åhssbo, medh alle der till lydande ägor och lägenheeter när och fiärran, som af ålder der till legat hafua, nu liggia eller lagligen tilwinnes kunna, vnder Fahlu stadh, och der till Prästebordet sammastädes medh Bergs frällses frijheet och wilckor, att liggia och lijda till ewerdeligh oklandrat egendomb. H ä r alle etc. Christina. Ur riksregistraturet

d. 29 mars 1647 (fol.

535).

10. För alle dee ährlige Män som denne wår skrifft för kommer see äller höra läsas Bekenne wij oss kiörkiones sexmän sampt och gemene Man wedh kopparbärget, hafua medh kyrkioherdes M:r Lars, Rådh och samtycke, såldt och Uplåtit Ehrligh och förståndigh Man Jöns Påuelsson på Prestechten een Tompt medh kåhl gårdh der samma städes deer han sielf på bygdt hafuer, och är belägen emillan eller brede wed Nils Andersson och Arendt Janssons gårdar, för Råå koppar Eet skepp: Huilcken koppar wij af Jöns Påuelsson redeligen upburit och bekommit hafua, och till kyrkiones beste anwendt som Rächningen derom förmela, Aldenstund EL K. Maij:t saligh hoos Gudh Konungh Gustaff Adolff den andre och stora Prestetächten der som den Gamble Prestegården war bygdt upå medh all des till liggiande ägor nådeligen till Prestebordet skengt hafuer, som H. K. Maij:ts Breff datirt d. 31 Martii A:o 1627 utwisar, och effter denne presttächten af Gruff och Röströk skembt er, att kyrkioherden ingen gagn der af hade, och den Nya Prestegården på en lägeliger ort närmare kyrkian bygder er, Der för af hände wij samma Tompt och kåhlgårdh i från församling och prestebordet och tillegne dedh Jöns Påuelsson och hans retta arffuingar till att niuta bruka och behålla till ewerdelighe egor, att detta så skedt och af handlat är, Bekreffte wij med Bergslagens Singnet here under. Datum Fahlun den 20 Aprilis Åhr 1640. Kyrkiones Sexmän sampt gemene Man wed Kopparbärget. Concordem vidi Peer Erichsson i Grufrijset.

Praesent. på Fahlu Rådhus den 14. Octobris A:o 1684 Attestat Pet. S. Bee . . . . Ur E. Hammarström,

»Handlingar

rör. St.

Kopparberget».

11. Anno 1647: dhen J u n i j : 15. Oppå Fahlu Rådstugu, Nährwarandes —

^—

Andhers Persson Smelltare på Prästetechten wardt bewiliat Stadzens breff på en Gårdh och Kohlgårdztompt på Prästetechten, som Borg M:r Jöran Zederits

488 hafwer på Kyrkiones wägnar såldt honom för 8. LQ ofrj koppar, hwilken tompt ähr laghbudhen, laghståndhen, och ingen dher på qwallt eller klandrath.

Anno 1647 dhen Augustij: 17. Oppå Fahlu Rådstugu, Nährwarandhess Anders Persson Smelltare på Prästetechten bewilliades Fäste breff på den Tompten som han af Kyrckian inlöst hafwer för 8.Z/tb koppar, och effter reformationen fåt större tompt till, för hwilken han skall gifwa 4.jL'tttill, men när Reggert Skute karll vthlägger 4. Lrlåk skall han få en tredie deel af samma tompt. doch(?) skall stå Reggert frit till Mor messan vthläggia be:te 4. IJTZ men dher daett icke skeer, att Reggert till be:te tijdh icke vthlägger, då skall Anders den vthläggia och hela Tompten få beholla. Ur Falu rådhusrätts

i Uppsala landsarkiv

förvarade

dombok.

12. Til Falu Stads Magistrat angående kyrkans Tomter. Såsom mig efter min Ämbetes plicht tilkommer, at draga för Kyrkones och Präste-Gårdens lagliga Ägor och tillägor tidig försorg; ty är ock jag förorsakat at angifwa för den loflige Magistraten desse efterföljande ehrender, begäraades han wilie mig uti dem handen räcka och adsistera. Prästerskapet är af Kongl. Maj:t Nådigst /som den Lofl. Magistraten icke okunnigt är/ Privilligerat, det de må sina Präste-Gårdar i Städer och på Landet, med alle des tilhörige ägor och lägenheter, ehwad namn de hafwa kunna, som antingen urminnes häfd är på, eller ock af andra lagliga skiäl kunna bewisas där til lyda, til sit husbehof, skiäligen och lagligen bruka och häfda, til watn och å landet, utan andras praejudicio: hwarföre emedan Prästetägten af ålder har lydt och legat under Gamla Kyrkan ock Kyrkoherde-Gården, hwilken Tägt mina Antecessorer hafwa häfdat och häfda låtit; men nu mast för och sedan jag hitkom, är hon in totum undan bemälte Präste-Gårdh kommen; där likwäl allenast en del däraf är gången til Ahsbo Tächts inlösen, och den öfriga delen borde wara Kyrkoherdegården til Tomtörens anammande behållen, som sådant ock uti bemälte Privilegier befalles, at ingen skal hafwa magt eller sig fördrista at bortsälja några rätta Prästägor, eller dem under någon praetext klandra, qwälja eller afhända. Eljest är och Gamla Kyrkiones enskilta Tomter, utan des Föreståndares åtspordan, minne eller wettskap, til en hop, dhem nu påboo och innehafwa, tildelte, det som är aldeles Kongl. Maj:ts wilja och behag emotsträfwigt. Det är ock den Loflige Magistraten icke okunnigt huru såsom Lallare, så wäl uti mine Antecessorers tid, som nu en god tid sedan jag hitkom, har legat under Prästegården, men nu förbytt uti Buske ofwan Warpan belägit; hwad proportion uti eller emellan desse Hemman kan wara, ställes der. Loflige Magistraten at eftertänka och dömma om. Begärer altså jag at den Loflige Magistraten flitwänligen Efter som honom och uti merbemälte Privilegier biudes och befalles; at Borgmästare och Råd i Städerna, samt andre som wederböra skola å wåra wägnar holla hand öfwer alt detta; icke tilstädjandes at Prästerskapet häremot tilfogas något praejudicium, öfwerwåld, orätt och despect uti sine Ämbeten, H u u s , Ägor och Inkomster. H a n behagade sig å desse ährender resolvera, at iag må det uti Kyrkones bok inskrifwa; på det iag må synas hafwa efterfråga; det mit Ämbete fordrar, och således wara förswarad för Mine Högtärade förmän; och at

489 mina Suceessores /där Gud så behagar/ måga se hwad i saken tilgiordt är: och ware den Loflige Magistraten här med Gudi befallat af deras tjenstwillige Petro Jonae. Helsingo. Fahlun den 24 Julii 1656. Ur Hammarström: IV saml. sid. 1^6 o. lf.7.

Anno d:ni 1666, den 31 Maij woro medh praeside tilsammans, Bärghmestare Hans Philip, Bårghmestare Anders Bencktson, Rådman Eric Pederson, Rådman Hans Larson, Oloff Ionson på Backa, och begge kyrkiorss kyrkiowärder, tå efterfölliandhe saker afhandladess. 4.) Proponeradhe pastor huruledes honom aff en och annan är anledning gifvin, att efterfrågha, huruledess Prästetäkten, är ifrån prästegårdhen kummin, item Lallare i Buske förväxlat flere tompter i östenfåhrs, och vidh g. skolan medh Prestöön eller Rijsön bårtkumne, på thett att där pastoratet inttet hadhe igenom dett bytett bekommitt sitt fulla nöije, eller ty wordhe någott förnär giordt, boott här vppå kundhe skaffas, och pastoratet komma till sitt igen, eller när Magistraten hadhe låtitt see sin fulmacht sådant att göra och vthvist pastori igenom detta byte wara fulgiordt, dem som sådant föregifwa, att pastori skulle hafva skedt för när, måtte munnen igenståppas. Föregaff och pastor sigh hafva fått tillfälle här om att tala aff Kongl. Revisions collegij breff till H : s Höghwyrd. Episcopus, att inquirera om alle the tompter hwilka äre prästebordh, kyrkior, scholer eller Hospitaler afhändadhe. Item aff sin antecessoris h. m. Petri protestations skrift öfverlefvererat Magistraten, som alt inter acta finnes, i hwilken han protesterar emott slika byten: Item aff mångas taall hvilka föregifva att Busche är icke tiendhe delen wärdt mött Lallare. Item bytett emillen Prästehyttan, Prästtäkten och Åsboo etc. Och dett att man icke måtte haffva orsak att besvära högste öfverheten här om, och alt misförstånd emillan pastoren och Magistraten måtte kunna ophäfvas. Rh Thett wore skäligt, att där pastori i sådane byten vore för när skedt, eller vndan pastoratett någott tagit och lagdt till stadhen, hwar aff stadhen hafwer sin vnderhåld eller tomptören, att pastoratett finge sin refusion, och skulle här om talas vidare på rådhstuffun och grufrätten, item Thomas Christoffer son och andre hwilken saken är bekant, efter hälgedagarne, allenast Pastori behagadhe ingifva i t t memorial, så skall thett fuller blifva vttslagh i saken. 5.) Om Prästqvarnen, antingen han skulle sällias, eller på hvadh sätt han skall handhaffves, och förbyttias, emedhn pastor skall hetas haffva qvare, och ingen gang af henne, mehr förtrett än nytta, ty när en tagher nyckelen sin koos, så är den bårta i så många weckor, och man wett inthet hwem som brukar qvarnen, en annan går fuller till och slår låsett ifrån, som nu nyligen är skedt, sedhan får man inthett watn att mala, åftare än the som haffva hytan den östom till ligger will vnna vatn, och synes mechta illa wara giordt att när man sålde prästhyttan man icke såldhe qvarnen. Rh Synes fuller bäst och tryggast wara att qvarnen och des stelle sällies, vprättas sedhan itt vist contract aff begge församblingarna och pastori vnderskrifvith att pastor får fritt mala sin mald om åhret vppå stads eller Skenas qvarn, de quibus etiam post festine plure. Ur Kristine

kyrkoarkiv

K. Ill

n:r 6, sid.

29—31.

490 14. Anno 1656 dhen 7. Octobris, på Fahlu Rådhus, Närwarande Hans Nådhe Wälborne Landzhöfdingen H e r r Lorentz C:eutz, öfwerborgmestaren Wälb:digh Henrich Teet, Borgmästaren W ä h t t Gerdt Lorman, Borgmästaren W ä h t t Johan Otto, medh Rådhet. Hans Nådh Herr Landzhöffdingen, framladhe Kyrckioherdens Wördige Mester Pedhers Memorial, hwar uppå Borgmästare och Rådh sigh således förklara. 1.) Til första Punct swaras, att Mester Pedher Pastor hafwer bekommk wederlagh Buska benämbdh ofwan Wärpan emoot Lallare, hwilcket aldrigh hafver kommit Borgmästare och Rådh til nytto, uthan Sal: Landzhöffdingen Herr Johan Berendes, sådant stält till Stadssens uthwidgande, och dher Pastor förmeaer sigh något I detta fall wara för när skedt, hafwer han orsak sigh icke öfwer Borgmästare och Rådh beswära, uthan sökia högha öfwerheten, emedan sådant Dyte ähr aff Sal. H e r r Johan Berendes skedt. Hwadh dhe andra Tompterne I Stadhen belangar, så kan Kyrckioherden icke heller medh foogh sigh öfwer Borgm:re och Rådh beswära, ty een deel dheraff ähr til hans och hans effterkommande Successorum nytta försåldt, och I stället köpt eett sköönt och wälbelägit hemman, som han åhrligen brukar, och een deel är reda til Prästebordet I hans egen närwaro och Contentement lagde, och dher ännu något orichtigt kunne finnas, hafwer en Borgmästare sampt Thomas Christersson och Kyrckiowärderne sigh tilbudit a.t willia rätta, allenast att bem:te Kyrckioherdhe sammankaller dhem medh några ålderstegne Män, som kunna berätta, hwar gamble Prästeägors skildnadh hafwa warit, dhet han nogsampt weet således offta wara afftaalt. I n fidem Protocolli Lorentz Franck J u n i o r mpp Ur Kristine

kyrkoarkiv;

0 n:r 3.

15. »Handlingar rörande Presterskapets löner och prestgårdarne 1730—1811.» Lit. B. »Then Christeliga Försambling uthi Fahlu Nya Kyrckian. Sampt hennes Storheet, Tienare, ägor, inkomst och uthgifft, etc. Anno D. 1684 d. 29 Maj. Hemman eller Gårdar.» Prästebord, aff Åker Een Kryddegård stoor. Eng Åsbo tächten tåtechten Busktächten ofwan Warpa. Prästegårdztompten Qvarnställe bortkommit j Sahl. M : r Pers Helsi tidh Uthjord. Rijsöhn. Kappellans Bord 2 små Tompter E n till hwardera Gårdhen. Ur Kristine

hyn;oarkiv.

491 16. Såsom Hans Kongl. Maij:tt nådigast befalt at prästerskapet skal ingifva utförlig berättelse på alt hvad the vid theras embeten til förläning af höga öfverheten åtniuta, med behörige verificationer och erhåldne kongl. breef; ty till underdånig hörsamhet varder som följer af Fahlu prästeskap, af pastoratet och sacellanierne berätta. Pastor hafver en. gård u t h i staden att boo uthj som församblingen köpt: en tächt, Åsbo benämbd, som till pass består af 10 eller 12 spanland jord, där till äro inga ägor uthom hank och stöör, jngen h y t t a : såsom donations bref vet lyder, donerat af sahl. konung Gustaf till Petter Benningen, som thet försåldt till staden såsom lit A et B ut vij sa. Noch en tächt, öster å bergzlag, Buskarfvet benämd som brukas till beteshaga med litet skog uthom hank och stöör, där om finnas inga documenter, uthan förmenas at drotning Christina den gifvit i stället för Prästtächten, där på en stoor deel af staden bygd är och ännu behåller thet namnet. Noch en lijten tomt vid gl. kyrkian där på prästgården förr stådt. En beteshaga vid Varggården af föga värde. E n öö i siön Run vid namn Risöhn, af små skog och full med steen, om hvilken inga documenter finnas. Capellanerna hafva som följer: Then förre hafver gård uthj staden at boo uthj, som är köpt af församlingens medel till capellans gård, item en liten stenig tächt vid gl. kyrkians klockstapel belägen, hvar om lit D. Then andre capellanen hafver en gård, med en lijten tomt thär till at boo uthj som försambl. köpt nyhh af sahl Antonii Trotzigz arfvingar. hvartdera hafva af Bergzlagetz stat vid grufvan penningalön till 800 d:r kopp:mt. Capellan i Aspeboda hafver af höga öfverheten förlähnt till capellans bord några span säd jord här och t h ä r i församlingen belägne som medföljande kongl. bref copialiter utvijsar jtem. en haga Prästbodarna vid namn en mihl ifrån kyrkian belägen. Klockaren vid gamble kyrkian hafver en liten gård och en stenig tomt. Fahlun d. 30 novembris anno 1695. Oloff Ekman past i Fahlun. Ur primäruppgifterna till ett prästverk för Kopparb. län, förvarade i Västerås domkyrkoarkiv. (Pag. 2^3.) 17. öppet Bref för Kopparbergzmännerne att optaga en Tächt widh Kyrkian dersammestedes och opbygge der en gårdh till Deres Cappelan. Datum Nykiöpingh elen 6 J a n u a r y 1612. Wij Gustaf Adolph Giöre witterligiit det wåre trogne Undersåthar och Kopparbergzmän widh Kopparberget, som hijt till Rijkzdagen hafwue warrit fullmechtige giorde, hafwue wthj All Underdånigheet af oss begiärat att wij nådigs:tt wnde dem till. Capelans gårdh en lithen Tächt i en Stenbacke kringh om Klåckere Stapelen belegen, Hwilken deras ödhmiuke begiäran wij hafwue ahnseedt och gunsteligen Undt och efterläthet som wij och nu medh dette wårtt öpne Bref Unne och efterlathe dem samma Techt till deras Cappelan, Att niuthe och beholle oss till behageligh tidt. Der wår Ståtthollere och Fugdte der öfwer hafue sigh efter rätte. Datum ut Supra. Ur riksregistraturet för år 1612, januari—juni. (Fol. 12.)

492 18. Åhr 1753 d. 13 Decembr, efter tidig derom skedd kundgiörelse å predikstolarne, börjades Lagtima Häradsting med Orsa, Eifvedahls och Ohre Soknar uti Orssa Kyrkoby, närvarande Expeditions Befallningsmannen Anders Wallman och § 78. Å Fahlu Crono-Hospitals, såsom framledne Crono Befallningsman E r i c harssons Enkas hustru Magdalena Fernströms närmaste arfwingars rätts innehafware, wägnar, hade Landsfiscalen Wälb:te Johan Gestrin låtit inkalla Fahlu gl. Kyrkas respective H e r r a r Förmän och föreståndare, tillika med Organisten Wäl:t Carl Hasselgren, under påstående, at som, genom thet af bemt:e hustru Fernström i lifstiden giorde Testamentariska förordnande, dermedelst hon til Organist Boställe wid berörde Kyrka updragit hela sin uti östanfors belägne gård, skulle wara mera gifwit, än Lag säger, thet måtte altså samma Testamente efter Lag rättas och thet emot lag gifne komma Hospitalet til godo. Wid företagandet af detta mål ingaf Landsfiskalen Gestrin, å Kyrkans Föreståndares wägnar, utdrag af KyrkoRådets Protocoll hollit d. 7. Octobr sidsthe, dermedelst desse åtnögdes med Rättens slut, om den skulle finna Eric Larssons Enka ej ägt magt efter StadsRätt, bortgifwa hela gården, utan allenast hälften; Men Organisten Hasselgren lät skriftel. andraga, at then i thetta mål honom tilstälte stemning ej skulle wara, hwarken af Domaren egenhändigt underskrifwen,' eller såsom en afskrift behörigen bewittnac, hwarförutan Landsfiscalen Gestrin skulle af hustru Fernström i lifstiden blifwit utnämd, at befordra hennes Testamentariske förordnande om des qwarlåtenskap, til fullbordan och derjemte warit upteckningsman i Sterbhuset, som derföre skulle tjena honom til wittne i denne sak, och således ej skulle kunna föra en stridig talan emot gifwarens yttersta wilja, antingen hon gifwit bort mer, än lag säger, eller icke, hwilket äfwen skulle höra til then domstols afgiörande hwarunder egendomen är belägen, men ej där den döde bodt, så wida nu ej twist wore om Testamentets rätta förstånd eller något sådant arf, som i Orssa finnes, med hwad mera X Cap: 2 § R ä t t : B . omförmäler; J anseende til hwilket alt Hasselgren undandrog sig något i detta mål swara, och med samma förbehöll erindrade, at hustru Fernströin skulle efterlemnat sig så mycken lös egendom i Orssa och fast i Fahlun, at then stege långt öfwer thenne omtwistade gårds wärde, deraf fattighuset kunde få sir. ersättning i stället, och således församlingen, jemte honom blifwa wid sitt erhollne Testamente bibehollne: Efter erhollen del häraf anförde Landsfiscalen Gestrin, at hwad stemningen widkomme, så skulle Hasselgren erkänt sig fått thensamma i laga tid, samt, enär han åberopades til witne i någon omständighet, då kunde sig ifrån saken afholla, men hwad domstolen anginge, förmodade han, at thet åberopade X Cap: 2 § R ä t t : B. hwad arf och Testamente widkommer, är tydeligit och klart, at målet hithörer, hwarföre ock Hasselgren nu skulle böra swara. HäradsRätten Beslöt. Som Organisten Hasselgren widgår sig i rattan tid fått stemningen uti afskrift, ehuru den ej warit bewittnad och den nu af Rätten godkännes, samt 2 § X Cap: R ä t t : B. förmår, at twist om then dödas yttersta wilja bör afgiöras, där den döda bodt; altså kan ock Hasselgren emot stemningens olaglighet och domstolen giorde inwändningar ej bifallas, utan åligger thet nu Hasselgren swara. Sedan thetta war afsagt, förekom Expeditions Befallningsman Wälbetrodde Anders Wallman, och, i anledning af nu upwist bref af d. 6 i denne Månad ifrån Organisten Hasselgren, förklarade, å hans wägnar, emot samma Utslag missnöje, hwarföre Härads Rätten med thetta mål denne resan ej kunde widare fortfara. På HäradsRättens wägnar, Pehr Sernander. /Sigill./ Ur Kopparbergs läns domböcker

fur år 1753.

493 19. ^ Åhr 1754 d. 16. Decembris, eftter förut derom skiedd behörig Kundgiörelse, börjades Lagtima HäradsTing med Orsa, Ohre och Eifvedahls Sochnar uti Orsa Kyrckoby, närwarande § 37. Uti den wid sidstl. Ting d. 13. Decembr förledit åhr anhängig giorde Sak af Fahlu Crono Hospitals Ombuds man LandsFiscalen Wälbetrodde Johan Gestrin, emot Fahlu Gamla Kyrckas Herr Förmän och föreståndare, samt Organisten Wälachtad Carl Hasselgren, angående, at det af Crono Befallningsmannen Eric Larssons Enka, H u s t r u Magdalena Fernström d. 28. J u n i i 1750 giorde Testamente, hwarmedelst hon updragit hela sin gård uti östanfors och Fahlu Stad till Organisten uti Gambia Kyrckan, för ett boställe, måtte behörigen ändras och efter Lag rättas, så wida Hospitalet woro innehafware af hennes närmaste Arfwingars rätt, instälte sig nu Lands Fiscalen Gestrin och anhölt om slut, hälst Orgnisten Hasselgren ej fulfölgt sitt förklarade missnöje mot Härads Rättens utslag af ofwannämnde dato, rörande målets uptagande här wid domstolen, och åberopade sig det wid förra Tinget ingifne utdrag af Kyrckorådets Protocoll, hwar i de hemstälte denne Sak till Härads Rättens slut, samt, som denne egendom skulle lyda under Stadsrätt, och efter Stadsrätt ej mera skulle kunna bortgifwas än hälften, så påstod han ock det Hospitalet måtte tilärkännas den öfrige hälften; af denne till Organistboställe testamenterade gård; H ä r wid lät Hasselgren ingifwa en skrift, deri han äfwen Saken HäradsRättens Utslag underställer, som skulle wara af den beskaffenhet, at den ej rörde honom enskilt, utan thess Syssla, och at han derföre ej hade af nöden uti någon Rättegång sig inlåta, utan låta sådant ankomma på Kyrckorådets och församblingens besörjande, och anhölt om Tillgift för böter för sitt förklarade men ej fulföljgde Missnöje, efter han, som om Rätegång woro okunnig, dertill af andra blifwit förledder.

•

Utslag Som all fast Egendom, efter Lag så blifwer ansedd, som den är belägen, antingen i Staden eller på landet, så at fastigheter i Staden wid förefallande tilfällen af arfskiften och Testamenten, anses efter Stadsrätt, ehuru Personerne som dem äga bo på landet och lyda under landsrätt. Altså finner ock HäradsRätten, i förmågo af 5. §. 17. Cap. Ärfd. B. skiäligit, så wida H u s t r u Fernström ej ägt någre barn och bröstarfwingar, som henne öfwerlefwat, det hon ej ägt magt at bortgifwa mehrän hälften af denne Gård, så at den öfrige hälften, Hospitalet såsom hennes närmaste Erfwingars rättsinnehafware tilärkännes, och will Rätten, i anseende till härwid warande omständigheter, Hasselgren denne resan från plikt förskona för des giorde obefogade inwändning. På HäradsRättens wägnar Pehr Sernander. /Sigill./ Ur Kopparbergs

läns domböcker

för år 1754.

35. Stora Skedvi. Stora Skedvi eller Skedvi såsom socknen tidigare benämndes omtalas' redan under medeltiden såsom egen socken 1 ). Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöring den 9 december 1910 har för Stora Skedvi pastorat fastställts genom Kungl. Maj:ts resolution den 21 maj 1920 att äga tillämpning från och m e l den 1 maj 1921 till och med den 30 april 1941. I pastoratet finnes enligt samma resolution endast kyrkoherde.

Löneboställen. Enligt löneregleringsresolutionen är till kyrkoherdens avlöning anslagen, bland annat, avkomsten av kyrkoherdebostället och förutvarande komministersbostället i socknen. Kyrkoherdebostället. På biskopen Johannes Rudbeckii föranstaltande upprättades i början av 1600-talet förteckningar rörande församlingarna i Västerås stift. Dessa förteckningar, vilka voro avsedda att företes vid blivande visitationer inom församlingarna, voro synnerligen omfattande och innehöllo, bland annat, uppgift om cle ecklesiastika boställenas ägor m. m. Av den för Skedvi församling upprättade förteckningen 2 ), vilken är daterad den 3 februari 1634, då sannolikt visitation hållits inom församlingen, inhämtas, att kyrkoherdeboställets åkerjord utgjordes av dels gammal sådan till 12 tunnors årligt utsäde och dels ny av pastor upptagen åker till ett årligt utsäde av 10 tunnor. Vidare inhämtas av berörda handling, att boställets på åtskilliga platser belägna ängsmark lämnade en till 30 skrindor uppskattad hoavkastning, att bostället hade fiskevatten i Prästebäcken 3 ), kvarnställe vid Hisiehyttan 4 ), ringa mulbete samt en i ovan omförmälda åkerjord om 12 tunnors utsäde inberäknad genom s. k. »själagåvor» uppkommen utjord. På sätt av bil. 5 inhämtas, ägde år 1643 ett jordbyte rum emellan kyrkoherdebostället och kyrkobybornas ägor. I en jämlikt nådigt beslut den 31 augusti 1695 angående utarbetande av ett s. k. prästverk för Kopparbergs län upprättad, av kyrkoherden i Skedvi J ) Eörande namnet Skedvi anför Hulphers i sin Dagbok: »Skedwi Sockn, som ock kallas Stora Skedwi. h a r namn af Skeid eller Skede, (spatium, skilnad,) och Wid (Syha, skog,) hwartill Sokne-Sigillet, som wiser Elfwen med tre skogs-tracter, de bägge Solne-delar, Ofwan- och Utan-Skog, så ock Kyrkans belägenhet i skilnaden deraf, gifwa nog bewis, fast orten nu icke är så skogrik, som den fordom warit.» 2 ) Bil. 1. 3\ gy.. 2. *) Kvarnplatsen torde sedermera vara u t b y t t mot annan sådan såsom framgir av bil. 3 och 4.

495 1

Laurentius Schult underskriven, icke dagtecknad handling ) förmäles, att på själva prästbordet, som det av »gamla tider varit», kunde årligen utsås 12 tunnor ren spannmål, och att därjämte »dhe förre pastores» på egen bekostnad till åker upptagit en del »onyttig ängh», som icke varit synnerligen bärande. Jämväl förmäles, att ingen jord tillfallit prästerna genom testamente, men att däremot två åkerstycken, som av »urminnes tider» hört till prästbordet, förmenades »af barnlöst folck vara till sittian[de] pastorem förärade». Vid en den 24 augusti 1735 hållen generalvisitation i Skedvi församling anbefalldes upprättande av en förteckning på, bland annat, präst- och klockarbordens ägor. Med anledning härav uppgjordes en av, förutom andra, dåvarande prästerskapet i Skedvi den 7 december 1735 underskriven handling, vari kyrkoherdeboställets ägor redovisas, på sätt bil. 7 utvisar. Såsom av bil. 8 inhämtas, tilldömdes kyrkoherdebostället genom utslag vid laga ting i Skedvi socken den 21 oktober 1782 en i sjön Stora Bönvattnet belägen ö. I nu gällande 1825 års jordebok för Stora Skedvi socken upptages prästbordet utan angiven jordnatur. Jämväl upptages däri dels fäbodstället Drängsarvet i Ovanskogs fjärding såsom underlydande Prästbordet dels ock 2 mjölkvarnar i Askhyttan, som nyttjades av Arhytte, Bofjärdings, Prästgårds och Nybergsborna, samt tre dylika kvarna i Hijenshyttebäcken, av vilka en vore förstörd, och de övriga brukades av »Pastor Loci» och Hijenshjrtteborna. Komministersbostället. Av förberörda förteckning den 3 februari 1634 (bil. 1) inhämtas, att särskilt kaplansboställe icke funnes, utan användes därtill halva klockarbostället. I en kungl. resolution av år 1675, bil. 9, inhämtas, att Skedvi socken inköpt »Cnut Benchtz mantal j Landa», som för många år sedan för skattevrak tillfallit kronan, och därefter upplåtit samma fastighet till kaplansbord. Enligt kammarkollegii brev till landshövdingen i Kopparbergs län den 3 maj 16952) hade Kungl. Maj:t den 9 nästförutgångna april resolverat, att kaplanerna skulle befrias från skyldighet att utgöra räntorna för sistnämnda fastighet. Den 12 oktober 1695 lämnade dåvarande kaplanen i Skedvi Johannes Schult föreskriven uppgift till förut omförmälda prästverk, på sätt inhämtas av bil. 11. I ovan omförmälda förteckningen av den 7 december 1735 redogöres för kaplansbostället, såsom av bil. 7 närmare framgår. Beträffande komministersbostället har jämväl ett jordbyte ägt rum, på sätt inhämtas av bil. 12. Genom köpebrev under år 1850 inköpte Skedvi församling lägenheten J

) Bil. 6. ) Bil. 10.

496 Prästbäcken eller Bäckegården och anslog densamma såsom tillökning till komministersbostället 1 ). I 1825 års jordebok upptages det av församlingen inköpta hemmanet i Landa såsom 7 4 mantal Landa n:r 8 av skatte natur. Klockarbostället. I förteckningen av den 3 februari 1634 redogöres för detta boställe, på sätt av bil. 1 inhämtas. Till prästverket lämnades uppgift angående klockarbostället av organisten och klockaren Johan Hedman, såsom av bil. 13 framgår. I förteckningen av den 7 december 1735 lämnas redogörelse för klockarbostället, på sätt bil. 7 närmare utvisar. Se vidare Thulins utredning angående klockarbefattningarna avd. 3. Tab. B, sid. 294 och 295. Omförmälda jordebok upptager klockarbostället utan angiven jordnatur. I Kopparbergs läns lantmäterikontor har utarbetats följande

»Memorial rörande de ecklesiastika boställena inom Stora Skedvi socken. I den vid uppläggande av jordregistret för Stora Skedvi socken av Konungens befallningshavande upprättade förteckningen enligt formulär K äro upptagna följande ecklesiastika boställen: Prästgården l 1 /* mantal, Kyrkoherdeboställe, y Kaplansgården 5/ie ' > Komministerboställe samt 6 Skolgården /ie * > Klockarboställe. Kyrkoherdebostället, i jordregistret uppfört under benämningen kyrkoherdebostället nr 1, har fått en del inägor utbrutna vid tvenne åren 1816 och 1820 respektive verkställda storskiften, omfattande, det förra, ägorna öster om älven och det senare, ägor belägna sydväst om älven, vid vilka skiften till bostället utbröts ägor till en sammanlagd areal av 172 tunnland 2.918 kappland ellev 84.9529 hektar. Förutom dessa ägor synes bostället jämväl av ålder innehaft den så kallade Tvärhandshagen, vilken äga emellertid icke intogs i något av förenämnda skiften. Att denna äga dock hör till bostället framgår bland annat av protokollet till det 1850—1857 verkställda laga skiftet å Piparbo med flera byars skifteslag, då vid sammanträde den 26 maj 1856 vid fråga om ägoutbyte mot boställets ägor antecknats följande: »Boställsinnehafvaren före viste nu en av Abr. Sjölin år 1765 upprättad karta öfver Boställets skog, som väl utvisade gränsen mot själva skogen lika ined den af Landtmätaren upprättade kartan öfver Piparbo skifteslag, men upptog icke den hage, Tvärhandshagen, som Bostället äger, sträckande sig från Piparbo vägen ned till Floddiket i myran, men förklarade på tillfrågan samtliga an*) Detta köpebrev h a r icke kunnat anskaffas.

497 gränsande, att gärdesgården, sådan den är stängd omkring hagen och på kartan av skiftesmannen upptagen, alltid ansetts som ostridig råskillnad» — Ifrågavarande hage finnes närmare beskriven i akten rörande år 1875 verkställd delning av kyrkoherdeboställets med fleras utskog, i vilket sammanhang det varit nödvändigt att känna uppskattningsinnehållet av boställets samtliga inägor i och för bestämmandet av det andelstal, för vilket bostället skulle undfå del i nyssberörda utskog. Enligt den då verkställda uträkningen innehåller den så kallade Tvärhandshagen 11 tunnl. 8.100 kappland eller 5.5 55 1 hektar i areal. Vid förenämnda 1850—1857 årens laga skifte å Piparbo med flera byars skifteslag verkställdes ägoutbyte emellan skifteslaget och bostället, varvid boställets ägoareal minskades med 16.2 kappland eller O.2499 hektar. Vid åren 1864-1870 verkställt laga skifte å Öfver Säthras med flera byars skifteslag ingick bostället på nytt i ägoutbyte, därvid boställets ägoareal minskades med O.1772 hektar. På grund av det ovanstående skulle sålunda kyrkoherdeboställets inägojord innehålla en areal av 90.08 09 hektar. Huru denna areal fördelar sig i åker, tomter, äng och hagmark har i de här åberopade handlingarna icke kunnat utrönas. Beträffande boställets skogsmark synes densamma utgöras av ett hem- och ett utskogsskifte. Vid en år 1765 förrättad avfattning och rågångsutstakning kring kyrkoherdeboställets hemskog befanns denna innehålla i areal 70 tunnl. 30y i 6 kappland eller 35.0193 hektar. Vid^ delning av utskogen till kyrkoherde- och komministerboställena med flera år 1875 påfördes kyrkoherdebostället under litt. A ett utskogsskifte innehållande i areal 148 tunnl. 11.4 kappland eller 73.23 6 2 hektar. Boställets skogsmark utgör sålunda tillsammans IO8.2555 hektar. Komministerbostället, i jordregistret uppfört under benämningen Kaplansbostället nr 1, synes ha fått huvuddelen av sina inägor utbrutna vid ovannämnda storskiften år 1816 och år 1820, varvid till bostället utlades, vid förra skiftet under litt. B och vid det senare under litt. Fb, ägor om tillhopa 26 tunnl. 30.4 7 0 kappland eller 13.3 05 0 hektar i areal. Förutom de inägor, vilka utbrutits vid ovannämnda storskiften, äger bostället den så kallade Grisbäckshagen, vilket framgår av handlingarna rörande ovanberörda 1875 års skogsdelning, däri arealen av sagda hage angives vara 6 0.6618 hektar. På grund av det ovanstående innehåller alltså bostället 13.96 68 hektar inägojord i areal. Huru denna summa fördelar sig på skilda slag av inrösningsjord har emellertid av handlingarna i lantmäterikontoret icke varit möjligt att utreda. Komministerboställets skogsmark har utbrutits vid tvenne skilda förrättningar, dels år 1827, då bostället tillskiftades hemskog i ett skifte invid ovannämnda så kallade Grisbäckshagen till en areal av 2.2631 hektar, dels ock år 1875, därvid bostället erhöll utskog till en areal av 15.7845 hektar. Boställets sammanlagda skogsareal utgör 18.04 7 6 hektar. 1951 28

498 Genom köp under år 1850 förvärvade församlingen vissa ägor tillhörande hemmanet i Prästbäcken eller Bäckagården och möjligen även annat hemman att tilläggas komministerbostället, varefter det sålunda utökade bo- j stället ingick i tvenne särskilda ägoutbyten, nämligen år 1870 i samband med laga skifte å Öfver Säthra med flera byars skifteslag och år 1877 i samband med laga skifte å Forssa och Landa byar. Dessa ägoutbyten torde emellertid mycket obetydligt ha berört det ursprungliga boställets ägor utan huvudsakligen de senare eller år 1850 förvärvade ägorna. Någon uppgift rörande storleken eller belägenheten av dessa senare ägor kan med ledning av i lantmäterikontoret befintliga akter icke vinnas. Klockarbostället, i jordregistret benämnt Klockarbostället nr 1, har fått sina ägor utbrutna vid ovannämnda bägge storskiften år 1816 och 1820. Vid förra skiftet utbröts under litt. C och vid det senare under litt. Fe ägor till ifrågavarande boställe till en sammanlagd areal av 6 tunnl. 21.516 kappland eller 3.2 938 hektar. Vid ägoutbyte år 1870 i samband med laga skiftet å Öfver Säthra med I flera byars skifteslag bortbyttes boställets skifte i så kallade Klåfsängen I mot ett jämngott skifte i så kallade Storsveden. Bytet medförde en minskning i boställets areal av 0.2 900 hektar, vadan således arealen av boställets inägojord nu utgör 3.00 3 8 hektar. Huru denna areal uppdelas i olika slag av inrösningsjord framgår icke av delningsakterna. Vid ovannämnda 1827 års hemskogsdelning och 1875 års utskogsdelning erhöll klockarebostället hemskog under litt. Z och utskog under litt. C till en areal av respektive 0.4517 och 5.6 84 9 hektar. Vid i samband med laga skifte å Forssa och Landa byar år 1877 företaget ägoutbyte förändrades gränserna å klockareboställets hemskogsskifte och minskades dess areal med 0.0 044 hektar i areal. Sammanlagda arealen | av boställets skogsmark utgör sålunda 6.1322 hektar. Ytterligare utredning än den ovan lämnande rörande ifrågavarande trenne boställen kan icke erhållas i länets lantmäterikontor. Falun i länets lantmäterikontor den 9 februari 1926. K. W. Wolffelt e. assistent.»

URKUNDSBILAGOR. 1. Then Christeligha Församling vthi Skädhwi i Jern Bergzlaghen. Sampt hennes Stoorheet, Tienare, äghor, inkomst och vthgifft. etc. Anno D. 1634: then 3. Februaij. Prästebord, aff Åker. gammal til 12 tr sädh än pastor nij uptaghit til 10 tr årlig Eng. til 30 skrijnnor på åtskillighe orter, pastor för sig ther til verkställt

_

499 Fiskewatn. i prästebecke Werkestelle. — 0. Qvarneställe. widh Hijsiehijttan Skogh. platt ingen. Mnlebeet. ringa. Uthjord. — 0 uthan siälegåffor inreknat i the 12 tönner sädh Kappelans bord — 0 — uthan halffparten medh klockaren. Klockarebord. Äker. itt år såås 5 tr thet andr 2 tr Eng. til 5 skrijndor — Skogh. — 0. Fiske — 0. Vthjord. en wreet twert öffr Elffuen såss — 3 tr. Episcopus. Johannes Rudbeckius Praepositus. Pastor. Ericns Holstenius Notarius. Adolphus Elaj. Ur Västerås domkapitels

arkiv, ser. F.

II.

År 1628 d. 10 J u l j när jag Torbiörn Engelbrechsson hölt laga Ting med menige allmoge i Skedwi Sochnestugu, i Ståthållarens närwaro Edle och Wälbördig Peter Kruse, til Kullerstad och Ornäs samt Befallingz mannens Ehrlig och Wälachtad Gerdt Lärman ibland alla andra saker, kom för rätten den wijrdige mannen, Mäster Eric Hollstenius Kijrkoherden uti Skedwi, och tiltalade Nils Jöransson, Sahl Herr Lars Måg i Skedwi, efter et fiske Prästebäcken benämdt, såssom hafwer legat under Skedwj Prästebord, öfwer E t t hundrade åhr, som gamle ålderstegne Edsworne män i rätten, Erik i Pinkebo, och Hans i Krukebo witnade. Och efter Sahl H e r r Lars, emedan han war Capelian i Skedwi, köpte sig et äng, beläget utmed sidan om bäcken, och Präste-bordz ägorne äre på andra sidan; derföre wilie han sig intränga i hälft fisket med Sahl Herr Hans, såssom på then tiden war Kijrkoherde, ther öfwer en Häradz syn höltz, och wardt förb:de fiske synt under Prästebordet. Detta ärendet skötz til Nämdens skerskådan, the ther efter noga och flitig ransakan, funno förb:de fiske wara uhrminnes häfd, under Skedwi Prästebord. Hwarföre the gode män i rätten, efter thet första Cap: i Jorda-Balken, dömde samma fiske, fast och stadigt under Präste-bordet til ewärdelig egendom. Förbiudandes någon här på åtala, wid hwars och ens 3 7$ för Häradz höfdingz dombrist. Desse efterskrefne gode Män sutto i Nämden och äre fäste å Erik Pehrsson i Sätra Anders Pehrsson i Stockebro, Erik Olofsson i Pinkebo, Lars Nilsson i Fäggeby. Olof Mattsson på Erikshyttan, Mickel Jörsson i Anstad, Olof Hindersson i Nennora, Pehr Simonsson i (oläsl.) munsbo, Simon Hansson i Upbo, Lars Eriksson i Rasbo, Hans i Krukbo, Jöran Pehrsson i Fäggeby. Till detta brefz widare stadfästelse, trycker iag mitt Signete här nedanföre. Datum Loco ut Supra. (L. S.) Ur Västerås

domkapitels

arkiv rörande Stora

Skedvi.

500 3. Anno 1686 d. 3 maij vardt ordinarie häreds ting hållit i Skädvij sochnestugu Den 4 maij continuerade tinget —- — — —• — — — — — — — — — — j Oppå fordom lensmannens sahl. Johan Jörenssons på flijenshyttan samptl. I arfvingers vägnar gaf fordom capellanens uthi Afvestafors sahl. h. Eric Hijsings effterlåtne enkia h. Anna Bilents tillkiänna huru såsom hennes sahl. mans för- I fäder hade af en godh villia förundt dåvarande kyrkieherden, h : r Lars b:d, at låta strax nedanför gården på hennes sahl. svärfaders ägor opsättia en sqvalteqvarn,den han sampt alle dhe andre hans successorer hafva brukat, allenast hennes svåger nuvarande pastor m. Andreas Nortman nu på 16 åhrs tijd icke hafft af henne något gagn, emedan dess damm icke giärna länge står widh lag, uthan som offtast skiärs, innom hvilken tijdh icke heller ringaste reparation antingen på dammen eller qvarnhuset ähr giord, såsom sochnemännen sielfva tillstode och bekiände, så att alt nu skall vara förfallit; och all denstund hon sade sijg icke längre kunna ombätra qvarnstället, dy begiärede hon at sochnenes förmän ville låta taga qvarnhuset sin koö^och försee prästebohlet med någon annan qvarnstadh, så at hon får rummet och stället ledigt. Till at bevijsa samma qvarnställe icke höra prästebohlet till opvijste hon en skrifft så lydandes; Ähr vitterligit at iag underteknad hafver fått för inventario för mig en vattuqvarn vidh Hijsshyttan på Jören Peerssons arfvingars ägor satt, som hörer till präsetbohlet, hvilken iag nu brukar såsom mina antecessorer och förra kyrkieherdar för mig brukat hafva, medh theras godhe villie och vetskap som vidkommer. Så sant vara vittner min egen hand, sampt den vyrd. herrens m. Samuels egen hand, provestens, som häröfver vittne ähr. Actum Schädvij d. 10 april 1627. Samuel Malmonius. Ericus Holstenius Tunensis. pastor Schedviensis. Dhenne öfverb:te qvarn haf :r och iag för mig bekommit pro inventario. d. 2 april a:o 1649. Petrus Olof Dalec. past. Sched. På detta sätt och Condition haf:r och iag ofvanb:te qvarn brukat som mine antecessorer. Actum Hijsshyttan den 19 aug. 1662. Johannes Gezelius. Kyrkieherden m. Andreas Nortman såväll som sochnenes förmän hade icke stort emot förb:de schrifft eller välb:de enkias begiäran at säija, men tyckte likväll at häfden var gammal och långlig för prästebohlet, doch disputerade dhe icke heller emot enkian, uthan på kyrkieherdens påminnelse begynte sochnenes förmän rådslå och öfverläggia hvar dhe skulle få något beqvämt qvarnställe igen för prästebohlet, dherom dhe vijdere en annan gång lofvade rådgiöra, Detta ähr effter begiäran till protocolls fördt. Ur Kopparbergs och Näsgårds läns samt Säters och Tuna S:rs domb. VIII 1685—1686. 4. Anno 1689 den 17 octobris hölts ordinarie häradsting i Skädvij sochnestugu, Dhen 18 octobris continuerade tinget — — — — — —- — — •— — — — Opå pastoris m. Laurentii Holenij proposition att sochnen måtte vara förtänkt att förfärdiga prästebohlsqvarnen, som uthi inventario ähr opfördh. resolverade sigh allmogen att kiöpa den nye qvarnen vidh Efrikehyttan af dhem som den hafver opbygdt, så att kyrkieherden kan dheruthi få tre fiärdedelar och den ene fiärdedeelen blifver behållen för en som altijdh kan hafva acht och skiötsel om qvarnen; '

_

501 I hvilka tre fiärdeparter uthi samme nye qvarn sedan altijdh skole lyda under prästeI bohlet och kyrkieherden siälf den vid macht hålla, sedan han den frij och färdig [har emottagit. — — — — — — — — . . , , Ur Kopparbergs

läns och Tuna S:ns domb. I.

1687—1689.

5. • 1643 den 23 9bris hölts laga ting i Skedvij sochnestufvu Framkom pastor vyrdige och vällerde hr. Christopher Martini Schilling, och begärade att Kyrckionbyboerne, hvilcka liggia i åkerskiffte medh prestebolet, ville unna honom, att han kunde fåå all sin åker till prestebolet på en sijda för sig sielf och uthi een hump eller stycke; han ville hellre gifva åt hvariom och enom af dem igen något meera ut för mindre, på det han åkern till prestebole sedan dess bättre kan häfda och bruka; härtill samtyckte Kyrckiobyboerne, hvarföre blef afsagdt, att landsmannen tillkommande våhr, så snart åkern blif:r baar och ref vas kan, skall taga refkarlen medh sig och refva dem emellan. — — — — — .— Ur Kopparbergs, Säters och Näsgårds läns samt Ö. Dalarnes domb. IV 1643—1645. 6.

Till underdånigst föllje af H a n s Kongl. Maij:ttz allernådigste villie och befallningh att alla des troplichtige undersåtare af presterskapet redeligen skola upgifva hvad höga öfverheten dhem vid deras ämbeten till underhåll förlänt, är fölljande antecknat, angående Skedevij i Kopparbergz-lagen beläget. 1. På sielfva prästebordet som ded af gambla tider varit, kan åhrligen utsåås tolf tunnor rehn spannmåhl; des uthan hafva dhe förre pastores med egen bekostnad till äker uptagit en dhel onyttig ängh som icke är synnerlig bärande; föruthan ded att all åkren j detta åhr icke varit fruchtsam, för dhen ovanliga kiölden och sällsamma väderleken, som giort på säden stoor skada. Äng prästebordet tillhörigh är väl något till vidden, men torr och skarp. 2. Särdeles stompn prästebordet tillhörig är här ingen, uthan som ded af långliga tider varit, så är ded ännu till tunn- e h r spanlandh. 7. Capellansbord är i denna församblingen inthet; capellanen har allenast en liten jordedehl till 3 / 4 tunlandz utsäde j en byy straxt vid kyrkian, hvar på Hans K. Maij:tt af k. nådh nyligen förunt honom friheet. 8. Klockarebordet bruka capellanen och klockaren tillsamman, och såå hvardera åhrligen, l 1 ^ tn. 13. Kongl. bref som skola bevisa och betyga qvo jure och under hvad titell pastoris sin tillslagne dhel nutit och än niuta finnas här i kyrkian inga, som dock tillförenne till en stoor dhel funnitz, men äre förkomne, på hvad sätt veet ingen; dock lofva förre pastorum anhöriga med all flit villia dher effter ibland andre qvarlåtne documenter och skriffter sökia, och i Huset bringa, så vida någonsin giörligit är. I lika måtto är ei heller något igenom testamente presterna tillfallit, allenast tvänne åkerstycken, som af uhrminnes tider hört till prästebordet, och förmenas af barnlöst folck vara till sittian[de] pastoren förärade. — — — Att detta alt i sanning sig så hafwer, så wida man effter noga undersökiande kunnat få underrättelse om, attesterar här med. Laurentius Schult P . Schedw. Ur Västerås domkapitels a,rkiv rörande Stora Skedvi.

502 7.

Förteckning på den Christel. Schedvie församlings och des kijrkas Betjänter, Preste- och Klåckare Bordens ägor, samt alla i Kijrkan befintelige stijcken, til ödmiukaste följe af Högwördige Biskopens Herr Doctor And: Kalsenii, wid general visitationen d. 24 sidstl. Aug. gifne befallning, författad och underskrifwen d. 7 Decemb: år 1735. Preste-Bordets Ägor, bestående i Åker, wester om Elfwen: 3 små gärden, tilsammans ungefär 6 t:s utsäde. Denna åker uptages och åter igenlägges, at der med förbättra hö-bordet, öster om Elfwen: Ladutomten, til utsäde ungefär 2t:r Riestycket, så kallat efter en Ria som der på bygdes år 1659, hwilken är långosedan nederrifwen 3 t:r Wrångstycket ofwan wägen 1 t:a Siäla-gofwan I1/» t : a Om detta åkerstycket har framledne Kijrkoherden Schilling infört en annotation i Copie Boken, så lydande: A:o 1645 d. 25 Febr. inlades et gammalt Pergaments bref uppå Siäla-gofwan om 5 Spannland, u t i Kijrkans Kista daterat 1413. Samma bref är ,nu intet mera i behålcl, icke eller kan man nu utså mer på detta stycket än 1U2 t. råg. Landa-stycket I t;a Wrången 3 t:r Denna åker är i Sade, när den följande ligger i trade, nemhn 5 Lilla Kijrko-Åkern •• • t:r Wrången 4 t:r Äng wäster om Elfwen Carl-Änget gif:r hö ungefär winterskrindor 2 st. 2 Tyff dalen » Prest-Becken och Westan-Becksmyran tilsammans 1 4 Nes-änget 10 * 8 Stubb-Swedet » öster om Elwen Twer-anden wid Hyenshyttan 1 Smedsmyran h Swadet i stora Wrången el. Wrångtomten 2 Fiske-Wattn: En Bäck, kallad Präst-Bäcken, wester om Elfwen, hwarpå Preste-Bordet äger icke allenast uhrminnes hefd, utan ock Tings Rättens dom af år 1628 d. 16 Julii, som finnes i Kijrkans Copie Bok. År 1610 d. 20 Apr. är ock detta Fisket Preste-Bordet tildömt i anseende til den då redan warande gamla hefden, hwilket finnes af et utdrag utur en gammal dom-Bok. Qwarn har preste-Bordet i gamla tider haft wid Hyenshyttan, som ses af gen. visitations Protocollet, hållit d. 6 J u n i i år 1684 § 15, och § 3 d. 7 Ejusd. Skog belägen på Kijrko-berget, war illa medfaren redan år 1704, som synes af general wisitations Protocollet, hållit samma år d. 25 Jan. och des 13 §. Blef uprefwad cl. 2 Martii år 1722, och befans hålla 165 Spannland 7 snesland. Samma år d. 7 Maji utgaf den lofl. Härads-Rätten et allmänt Förbud wid 40 ?$)S:mts wite, at ingen förutan rätta wederbörande, må göra någon åwerkan på denna Skogen. Mule-bete: en stor Hage, wester om Elfwen. wid Stubb-Swedet, samt en liten Swed utan för nest-änget.

503 Ut-jord el. FäBostelle. Utaf Copie Boken finnes, at Sal. Kijrkoherden Schilling, för 4 Rdr köpt et Fäbostelle med hus och der til liggande Ängestycke, som kallades Wrängs-Arfs Fäboderne, och fått der på Lagmans Rättens Resolution af d. 28 Julii 1643. Samme Fäbostelle brukar nu comminister Herr Schultzberg doch med föga nytta; emedan Boskapen kan der eij hafwa bete öfwer 3 weckors tid. Capellans Bordets Ägor, bestående i Åker: en half del af Klåckare Bordet om 1 t:a och 3 f:s utsäde, det ena året, belägen i Landa Åkern. Det andra året allenast 5 fierdingars utsäde, i KyrkoBy Åkern. D:o til Capellans Bordets förbättring, är ock, för lång tid sedan, inköpt litet jord ifrån Landa By, til 6 fierdingars utsäde årligen, bestående i 12 små stycken som sås det ena året och 8 det andra, af hwilka et stycke är beläget i Kyrko-By Åkern. Denna jorden kallas Cnut Bengtssons Mantal, lyder under Knechtehållet, och har Comministern derföre, sedan år 1733, betalt nästan dubbelt högre skatt än tillförene, dock hoppas man nu, at samma skatt lärer blifwa på någon annan jord transporterad. Äng, bestående ef wen uti en half del af Klåckare-Bordet: wester om Elfwen: 1 Teg i litzel Änget, som ligger när til hands, ock kan gifwa, wid god åhrswext, 3 små winter-lass hö. item, 1 Teg i Stens-Bäcken, i Stygg-dalen, i Mörkweden, wid en liten bäck, och i Risänget, som alla äro långt ifrån belägne, och bära ungefär 3 kärror hö tilsammans. Des utan hörer til den, under Capellans Bordet, af Landa köpte jorden, följande äng, nemhn 2 Tegar i Grossmåsen, wester om Elfwen, hwar af kan inbärgas 5 el. högst 6 kärror hö. item 3 Tegar i juster-Ängarna, 1 i Wester Bäcks myran, 1 i Lass Olles wret, och 1 en långbäcken, som mästedels är myrslog, och kan, i wåta år, intet bergås. Til denna jorden hörer ock en liten Teg, uti Johan Hanssons i KyrkoByn, in emot Gethelle gård, belägen wret, hwar af man kan få 2 kärror hö. Skog En del af udden wid Tryl-ämnets Siön. Til Cnut Bengtssons Mantal borde ock wara skog, på Landa och Kyrko-Bergen ; men är uthuggen. Klåckare Bordets Ägor: Åker: det ena året uti Landa Åkern, 1 t:a 3 f :s utsäde, det andra året i KyrkoBy Åkern 5 fierdings-utsäde. Äng: Helften i litzel Änget, StensBäcken (Stensbäcken), Styggedalen, Mörkweds tegen och Ris-Änget, som göra tillsammans ungefär 4 winter skrindor hö. Ur Västerås

domkapitels

arkiv rörande Stora

Skedvi.

Är 1782 den 21 October förrättades Laga Härads Ting med Skjedwie Sockn å Uppbo Gästgifwaregärd; Närwarande, som domboken utwisar. S:D: Utslag: Allden stund Mats Pehrsson i Swartwiken sielf upgifwit och erkändt icke allenast at den omtwistade öö i Stora Lönwattnet, hwarcken warit någon Swartwiks hemmanet urminnes tilhörighet eller någon tid derunder blifwit skattlagd, utan ock at hans hustrus Moderfader Johan Göransson i lifstiden hwilcken deraf först satt sig

504 i besittning sedermera den samma til nu mera aflidne Mats Abrahamsson i Stenwerckan för Sex dahler kopparmynt försålt; Wid hwilcka så beskaffade omständigheter hwarcken någon bördes- eller lösningstalan Mats Pehrsson tilkomma kan; fördenskull och som han icke eller gittat wisa sig wara innehafware af ofwanbemälte Mats Abrahamssons och hans arfwingars föregifne rätt til ofwanbeiörde öö, pröfwar Härads Rätten skjäligt förklara, at Mats Pehrsson til sin anstalt* talan i detta mål warit aldeles obefogad, på hwilken grund Prästebordet warder wil bruket och nyttjandet af oftaberörde öö bibehållen så länge och intil dess den ssmma af den som dertil lagligen kan wisa sig äga bättre rättighet, derifrån med skjäl wunnen warder; Och skall Mats Pehrsson ärsätta H e r r Probsten Hartzells rättegångs kostnad med En Riksdahler Specie; men ifrån plickt för rättegångs missbruk warder Mats Pehrsson, såsom enfaldig denne gången förskont. Hwilcket den 22 October för Parterne afsades. Tid och ort ofwanskrifne. P å Härads Rättens vägnar Olof Fallsten At Matts Pehrsson emot detta utslag vädjat under Lagmans Rätten länder härigenom til efterrättelse. På Embetes vägnar Fallsten. Ur Västerås domkapitels arkiv rörande Stora Skedvi. 9. Skiedvij sochns underdånige och ödmiuke besvärs puncter 6.) Effter och utj Schedvj sochn intet cappellanbord är, som för cronones uthskylder befrijas, eij heller socknen nu för fattigdomb, mächtar capellan så försörja, dessuthan han iu j nöd och armod sigh uppehålla måste hafver allenast en lijten huus af prästebordet att sittia uppå, och sedan en jordedehl utj ett cronones mantahl, benämbd Cnut Benchtz mantal j Landa, hvilcken jordedehl allenast åhrligen rantar 5V2 stijgar kåhl 8 dagzvärken, och är för skattvrak cronan för många åhr sedan tillfallen, sedan aff socknen inkiöpt till cappellansbord men uthlagorna måste han åhrligen derföre giöra, supplicerar till Hans Kong. Maij:tt allmogen underdånigst, Hans Kongl. Maij:tt allernådigst tächtes samma jordedehl undei cappellansbord donera och för the få uthlagors ährläggiande förskona, som och på rijkzdagen 1672 allernådigst bleff resolverat under 7 punct der hoos skrifftel.g Hans Kongl. Maij:tz prästerskapet gifne reslution 12 punct 1675. Ur allmogens besvär 1680 för Kopparbergs län 1, Kopparbergs fögd. (riksark.) 10. Till Nils Gripenhielm at cappellanerne uthi Skädwij bliJwa frije för räntornes betalda n do. Högwälborne baron och landshöfdinge h:r Nils Gripenhielm; såssom Hans Kongl. Maij:t wår allernådigste konung i nåder har behagat den 9 aprilis sidstled.ie resolvera at cappellanerne i Skiedwij sochn uthi Stoora Kopparbergs lähn skohla blij befrijade för räntornes uthgiörande af den jordedehlen, som församhingen i mangell af annan lägenheet har inlöst till cappellansbohl uthi K n u t h Matsons mantahl i Landa, bestijgandes sig allenast till 51/* stijg kåhl och 8 dagiwärken; altså har collegium funnit nödigt at gifwa h : r landshöfdingen part af beme.te Hans

505 Maij :ts nådige resolution, medh begiäran det honom behagade giöra den anstalt, hwarigenom ofwanbemelte cappellaner må niuta detsamma wärkeligen till godo, dock så at för denne benådningen först betahles charta sigillata och Wadstena krigzmanshuus rättigheeten, lijkmätigt Hans Kongl. Maij:tz nådige placat och förordningar, befalle etc. Stockholm Fabian Wrede C. E. Gyllenstierna H. Billingsch. P . Schn. A. v. Groth. H. Fleming Hans Pahl. S. Eenhielm Ur kungl.

kammarkollegii

registr.

d. 3 maj 1695.

11. Specification på dhen löhn som migh ring. capellan här i Skedvij försambling ähr aff Gudh och höge öfverheten tidslägen är och består i effterskrefne pertzedler. 1. Dhen donation som H : s Kongl:e Majstät aff högh kongeligh nådh har i innevarandhe åhr 1695 till capelans bordh benådhat, ähr åhrligen 3/« tunlandz uthsäde. Item halfva klockarbordet som af ålder ähr capellanen tilslagit, ähr åhrligen IV2 tunlandz uthsäde. Ängh som här til hörer ähr vidh pass 5 sommarlass höö. 2. Dhen löhn iagh aff socknen upbär ähr vidh pass 30 t : r spanmåhl en stor deel der af består i hafra och blandsädh. Detta således i sanningh vara attesterar Joh. Sch. Dat. Skedvij capellans gårdh sacellanus Schedvij d. 12 octob. a:o 1695 Ur Västerås domkapitels arkiv rörande Stora

Skedvi.

12. År 1755 then 20 September blef effter höga Landshöfdinge Ämbetets samt Ven. Consistorii förordnande, nedannämde jordbyte uti åker och äng, öfwerens kommit och slutit uppå Capellans bordet i Schedvie Sochn, med nästgränsande grannar, effter förutgången syn och besichtning. Jordetal Åker Capellans bordet afstådt til Stafs Daniel Danielsson i Kijrckobijn ett stijcke i Kijrckobij åkern E t t stijcke bredewid grinden emellan åkrarna til Göran Hansson och h:o Catharina i Hellbo, samt Eric Matsson i Landa, innehållande E t t stijcke på sand i samma åker afstådt til h:o Margta Jacobs dotter i

Jordetal Spl. Snl. bl.

Spl. Snl. b).

1 2

6 Åker Undfådt uti wedergällning ett stycke i Landa åkren på wästra sidan om wägen — Theremot af them undfådt theras stijcken in til Capellans bordets förra så kallade storstijcke stötande och tillhopa hållande . . . .

1 H

8 Hon theremot lemnet sitt, som stöter in till Capellans

506 Jordetal Spl.| Snl. | b\.

Jordetal Spl.lSnl.) bl. Ett stijcke på sand lemnat til Anders Larsson : Landa, håller Än Anders Larsson fådt thet lilla smala stijcket i Forssa åkern wid sin badstugu, samt af smala longstijcket i bemälte åker på öfra ändan, tilsammans Uti yttre Landa åkren til Johan Andersson Pipare af smala longstijcket . . . . 1.3 så at Capellans bordet på nedersta ändan har af thetta stijcke i behåld siu snesl. 4 bandi. Kråkstijcket 1.9 Käflingen brede wid ren _ 1. 8 Va Käflingen wid swin tomten 2. 5Va Til Mats Matsson i Landa lilla Kiäflingen i samma åker 8V« slogan för ändan 4 fijrkanten 1. 5 1 / Käflingen ibm på andra sidan om wägen . . . . 1. 6. Johan Matsson ibm på sand fådt ett stijcke om . . Eric Hansson ibm på sand fått ett stijcke af

Therföre af honom fådt af smala longstijcket på 4-1- ändan, nedan om thet som förr hörer Capellansbordet til Häremot gifwit then öfriga delen af smala longstijcket uti Landa åkren, så at hela stijcket nu tilhör Capellans bordet

I

i

Piparen återgifwit hela sin del af stora Kiäll stijcket, op uti åkeren til wägen, och liggande nedan för Capellans bordets gamla dehl i samma stijcke hållande

Theremot Mats gifwit förutan hela sitt stijke, äfwen klubb Enkians skifft, begge liggande intil stora Kiällstijcket, håller tilhopa 4 Therföre gifwit ett stijcke 4| 9

Theremot gifwit stijcke igen om

ett

Änges Jord i Til soldaten Eric Nilsson halföre . . •

Stängslen. Han theremot lemnat brede wid Capellans bordets förra stijcke

Uti Lisselänge på andra sidan om elfwen, innehållande 10 Spl. 5 Snesl. 6 bandi, äger Capellans och Klockare borden hälften hwartera, äfwen uti Stensbäcken, hwilket ligger något öfwer en fierde dehls wäg från elfwen, och är 11 Spl. 1 Snesl. 2 bandi. Herr Vice Pastoren och Comministern Pehr Schultzberg proponerade, om icke til undgående af onödiga gierdesgårdars hållande, som til hwars och ens mera beqwämlighet, ägorne enligit Kongl. förordningen af d. 15 Julii 1752 kunde sammanläggas, på thet sättet, at Capellans bordet fick hela Lisselänget, och Klockare bordet hela Stens bäcken, tå the 15 Snesl. 6 bl., som Stensbäcken innehåller mer än Lisselänget, så wäl som thet på Capellans bordets andel ther befintelige fähus med foderrum ofwan på, anses såsom någon ersättning för Stensbacks

507 längre aflägsenhet från Kijrkan; Men som Organisten Sahlstedt intet wilie lemna härtil sitt bifall, så sijnes wara bäst at härmed hafwes anstånd til Organist och Klockare sijslan blir ledig, tå thetta bijte beqwämligast torde kunna för sig gå, och Capcllan undfå thenna lilla förmohn, under Vacancen och innan som sijslan' med någon annan karl blir besatt; hwilket doch i ödmiukhet underställes höga wederbörandes höggunstiga ompröfwan- och godtfinnande. Åhr och dag, som förr skrifwit står. Effter Höga Landshöfdinge Ämbetets befallning Såsom Vener:Consistorii C. Halldin fullmächtige Carl G: Strömseli L:m: Johan Runquist. Eric Johansson i Guldsmedsbo Eric Andersson i öfwersätra. Thenne afskrift wara lika lydande med original skriften intygar Petrus Torslwnd. (Jöran (bom) Hansson i Ilällbo Eric (bom) Mattsson i Landa. Daniel Danielsson i Kyrckiobyn Mattss Mattsson Pigg. ibid. Johan (bom) Andersson Pipare i Landa. Joh. (bom) Mattsson ibid. Eric (bom) Nilsson Halföre i Landa Eric (bom) Hansson ibid. Anders (bom) Larsson ibid. J a n (bom) Hansson Enka Margetha (bom) Jacobs d:r Catarina i Hällbo uti Hyenshytte. Anna (bom) Hans dotter Klubbens enka i landa. Ur Västerås

domkapitels

arkiv rörande Stora

Skedvi.

13. Effter Hans Kongl. Maijrttz vår allernådigste konungs och herres befallning, — — —. haffver iag ringeste persohn här under upptecknad! den rättigheet som både organisten och klåckaren här i församblingen aff ålder varit tillslagit nembl. och för dhet sidsta hvadh klockarbordet anbelangar, så är dhet långt för detta dehlt och bytt emellan capellanen och klåckaren, så att dhe nu hvartera vijd pass aff åkren kan haffva åhrligen 1 tunnass uthsäde, såledess här i församblingen medh organist- och klåckarlönen vara beskaffat, attesterar Johan Hedman organist och klåckare i Skedvij försambling. Ur Västerås

domkapitels

arkiv rörande Stora

Skedvi.

36. Svärdsjö och Svartnäs. Det område, som numera utgöres av Svärdsjö församling, synes under medeltiden, hava uppodlats av byamän från Torsångs och Tuna församlingar Efter att en tid hava legat under moderförsamlingarna kom emellertid det nyodlade området redan tidigt under medeltiden att utgöra ett eget gäll 1 ). Till Svärdsjö pastorat hörde tidigare Sundborns och Envikens församlingar. Sagda församlingar utbrötos sedermera därifrån, Sundborn år 1636 och Enviken enligt kungl. brev den 6 november 1857. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 fastställdes för prästerskapet i Svärdsjö församlings med Svartnäs kapellags pastorat genom nådig resolution den 23 september 1916 att gälla från och med den 1 maj 1917 till och med den 30 april 1937. I pastoratet skola från och med den 1 maj 1917 vara anställda kyrkoherde och två komministrar, av vilka den ene komministern skall vara bosatt i Svärdsjö och den andre i Svartnäs.

Löneboställen. Enligt löneregleringsresolutionen är till prästerskapets avlöning anslagen, förutom annat, avkomsten av kyrkoherdebostället och komministersbostället i Svärdsjö socken ävensom ersättningsmedel för vattenkraft, som från kyrkodierdebostället upplåtits i Borgärdesströmmen. Kyrkohedebostället. Bostället anträffas första gången i 1587 års jordebok för Svärdsjö socken, där det finnes infört i slutet av socknen såsom »Prestebolet;, utan angiven jordnatur; och har bostället påförts viss ränta 2 ). Bostället, som i 1725 års jordebok upptagits bland kronohemman utan åsätt mantal, har därefter i jordeböckerna alltjämt redovisats på nämnda sätt, senast i nu gällande 1825 års jordebok, där det förekommer under benämning Prestebordet. Sedan kungl. kammarkollegium efter av landshövdingen N. Gripenhielm gjord hemställan den 1 oktober 1698 medgivit, att enär de ordinarie lantmätarna icke hunne utföra den anbefallda upprevningen och skattläggningen l ) Hiilphers Dagbok s. 456. Sahlstedt: Tuna Minne s. 21 och 65. Enligt den av Sahlstedt givna relationen skall Svärdsjö by i Stora Tuna församling hava sträckt sm lotgång in i nuvarande Svärdsjö socken och där först haft fäbodar, sedan »ordentliga boningshem», vadan sålunda där uppstått en Tunakoloni, som en tid »sällat sig till s m stammoder» och sedermera bildat »särskilt kyrcko-geld». Enligt en relation från början av 1700-talet skall församlingen till en början hava bestått av allenast en by, som emellertid uppgives snart »hafva sig till 20 stora och högt skattade byar förökat». Se kyrkans gamla brev och dokument 1700-1738 i Svärdsjö kyrkoarkiv. ») I 1618, 1619 och 1624 års jordeböcker upptages en prästman, »herr Mickill», såsom innehavare av prästbordet. Denne är uppenbarligen identisk med Michael Miachaehs, som nämnda år var kyrkoherde i församlingen. Se Västerås stifts herdaminne II, s. 452.

509 av prästborden i hövdingedömet, berörda mätning finge verkställas av edsvurna revkarlar, förrättades den 8 augusti 1699 dylik revning av bostället 1 ), som efter vederbörlig reduktion till god jord befanns innehålla 48 spannland, varav efter i orten bruklig skattläggningsmetod 12 spannland lades till »sade», 12 spannland till »trade» samt 24 spannland till äng. Vid nämnda förrättning upptogs bostället såsom ett kronohemman om 3 4 mantal samt åsattes viss ränta. Av vad ovan anförts rörande boställets redovisning i jordeböckerna framgår, att hänsyn icke tagits till det vid berörda skattläggning fastställda skattetalet, vilket synes hava berott därpå att skattläggningen icke blivit av kungl. kammarkollegium fastställd. Uti en i och för visitation i Svärdsjö församling utarbetad den 9 februari 1634 daterad förteckning, s. k. vice matricula 2 ), förekommer beträffande prästbordet följande uppgifter: »Prästebord åker till 16 t:r årligen. Eng till 15 bergzskrijndor. Quarneställe vijd Sebbetäkt. Skogh eelaak. Mulebeet elaak.» I en jämlikt nådigt beslut den 31 augusti 1695 angående utarbetande av ett s. k. prästverk för Kopparbergs län upprättad, den 22 oktober 1695 dagtecknad handling, meddelas 3 ), att till prästbordet hörde åker till 12 tunnors utsäde och äng till 30 lass hö 4 ). Beträffande tillkomsten av prästbordet har någon upplysning icke stått att vinna. I nyssnämnda uppgifter till prästverket framhålles, att »huru stort sielfva prästbohlet i sig sieljt är och huruledes engiarna, som på tijo åtskilliga stellen vid byjarna uti socknen äro der til komne vet ingen vist beretta, eij heller finnes några documenter der på». I en den 10 juli 1704 dagtecknad handling 5 ), enligt vilken Lingheds m. fl. byamän till kyrkoherden i församlingen avstått viss skogsmark, angives prästbordet såsom »cronohemmanet, dett Kongl. Maij:tt och Cronan allernådigst lembnadt till kiyrkioherdesäte här i Svärdsiöö s:n». Likaså upptages bostället i ovannämnda revningsinstrument såsom varande av krono natur 6 ). I 1685 års s. k. reduktionsjordebok upptages bland oskattlagda lägenheter en holme »Jacobsholmen» med anteckning: »Ligger under Prästebordet till Killingbeet»; och har densamma på nämnda sätt alltjämt redovisats i senare jordeböcker. Om tiden när och sättet hur denna holme tillagts prästebordet föreligga inga uppgifter. Efter det kyrkoherden i Svärdsjö hos landshövdingen gjort framställning därom att prästbordet, som vore i saknad av nödig skogsmark, måtte få dylik sig tillagd vid blivande skogsdelning, anbefallde landshövdingen i skri») Bil. i. ) Se visitationshandlingar 1631 — 1642. Domkapitlets i Västerås arkiv. 3 ) I Domkapitlets i Västerås arkiv. 4 ) Ängarna uppgivas ligga »här och där i byjarne uthi socknen mycket vidt kringspridda, j a monga af dhem en mijl från prästgården». 5 ) B i l . 2. c ) Av revningsinstrumentet framgår, att bostället haft sina ägor spridda på 16 olika ställen, vilken omständighet emellertid synes tyda på, att bostället tillkommit genom donation av enskilda, då det ej funnes anledning antaga, att kronan ägt jord på så m å n g a ställen. 2

510 velse den 21 maj 17041) vederbörande befallningsman att under förestående skogsdelning i socknen tillvarataga prästbordets intressen och tillse, att detsamma bleve försett med nödig skog. I följd härav och då kyrkoherdebostället borde »icke mindre än andre hemman niuta sin tillbörlige skoug och uthrymme» hava Lingheds, Böhle, Isala, Österby, Östansjö, Kyrkeby och Borgärdets byamän genom en den 10 juli 1704 dagtecknad avhandling 2 ) till kyrkoherden i Svärdsjö församling »afstådt och dertill frijvilleligen lembnat» omkring 706 tunnland av nämnda byars oskiftade skogsmark. Såsom villkor vid upplåtelsen betingade sig byamännen bl. a., att med hänsyn till vad de till prästbordet avstått deras »grannar i byen» icke måtte förvägra dem begagna annan till respektive byar hörande skogsmark, »intill dess en jämkning öfver socknen byarne emellan kunde för sigh gå»; och förklarade sig Konungens befallningshavande i resolution den 10 augusti 1704^) på det sätt stadfästa nämnda förbehåll, att byamännen hänvisades till sockne- eller byallmänningarne, intill dess en jämkning över hela socknen kunde komma att verkställas, då även ovannämnda byar skulle »bliva äccomoderade med en proportionerat ersättning emot dhe parker dhe nu till prästebordet avstådt hafva». Enligt beskrivningen till en år 1704 över ifrågavarande skogsmark upprättad samt år 1776 vederbörligen fastställd karta fanns å prästbordet »intett mehr sielfägande skogh än allenast Sandheeden Lit. A med någon tråånwäxt skogh på, innehållande 16 tunnl. 3 fj. •/• kanh». Ifrågavarande skogstrakt, som sålunda synes av ålder hava tillhört prästbordet och som numera benämnes »Parken» är belägen vid Svärdsjön i omedelbar närhet av Svärdsjö kyrka. Sedan genom förberörda avhandling (bil. 2) till prästbordet avståtts åtskilliga skogstrakter, nämligen av Lingheds byamän 211 tunnland 6.4 kanland, av Isala och Böhle byamän 255 tunnland 3 fjärdingsland 6.2 kanland samt av Borgärdets, Kyrkeby, Östansjö och Österby byamän tillhopa 239 tunnland 9 fjärdingsland 8.8 kanland, kom den sammanlagda arealen av prästbordets skog att uppgå till 722 tunnland 2 fjärdingsland 3 3 / 1 3 kanland. År 1825 uppstod tvist mellan kyrkoherden i Svärdsjö och innehavaren av det s. k. Slånghemmanet i Linghed, i anledning därav att de sistnämnda anlagt tvenne »kohlbottnar» å den skogsmark Lingheds byamän år 1704 till prästbordet avstått. Under denna rättegång yrkade krono- och konsistorieombuden, att den trakt, å vilken kolbottnarna anlagts och som enligt 1704 års vederbörligen fastställda karta tillhörde prästbordet, måtte fråndömas Slånghemmanet. Under rättegången upplystes emellertid, att genom Konungens befallningshavandes resolution den 5 september 1705 dåvarande innehavaren av Slånghemmanet, på den grund att hemmanet till följd av avvittringen till prästbordet gått miste om all sin skog, förklarats berättigad att av de kolbottenland, som Lingheds by till prästbordet avstått och vilka x 2 3

) Kopparbergs landskanslis registratur, (hos landsarkivet i Uppsala). ) Bil. 2. ) Bil. 3.

511 uppgivits hava uppgått till ett antal av fjorton, varda bibehållen vid tvenne kolbottenland, av vilka han ock genast kommit i besittning och vilka Slånghemmanets ägare allt sedermera begagnat; varjämte stadgats att prästbordet på annat ställe skulle få ersättning för vad sålunda avginge. Under hänvisning därtill förklarade vederbörande häradsrätt genom utslag den 7 december 1831, som blivit av lagmansrätten den 30 juli 1832 fastställt, att Slånghemmanet icke kunde »skiljas från en sådan rättighet», men emedan storleken av berörda två bottenland icke kunnat utrönas, stadgade domstolarna, att av den skog Lingheds byamän till prästbordet avstått skulle i överensstämmelse med 1705 års resolution för Slånghemmanets ägare avsättas och utbrytas två fjortondelar. Sedan krono- och konsistoriefullmäktige under åberopande av berörda utslag till häradsrätten instämt samtliga byamän i Linghed med yrkande att i enlighet med Konungens befallningshavandes ovannämnda resolution prästbordet av Lingheds bys samfällda skog måtte njuta ersättning för de två fjortondelar eller två bottenland, som blivit Slånghemmanet tilldömda, förklarade häradsrätten genom utslag den 3 december 1833, att enär ersättningsskyldighet i berörda hänseende måste antagas vila på hela Lingheds by, prästbordet vid blivande shogsdelning skulle av Lingheds bys skog undfå fullt vederlag för vad prästbordet till Slånghemmanet avstått 1 ). Vid socknen åren 1849—1863 övergånget storskifte tilldelades pastorsbostället — förutom myrslogar till areal av 1.7 2 76 har och impediment till areal av 15.5176 har — skogsmark till en areal av 707.07 89 har 2 ). Ar 1893 gjorde kyrkoherden i Svärdsjö under åberopande av, bland annat, ovan omförmälda avhandling ansökning, att då det genom avhandlingen upplåtna skogsområdet, vilket givetvis vore av samma natur som de hemman, från vilka det upplåtits, eller skatte, måste vid det förhållande att detsamma icke kunnat bostället frånhändas, ingå bland den skog, vilken vid det socknen övergångna storskiftet tillagts bostället, och då sålunda åtminstone hälften av boställets skogsmark vore av skatte natur, Kungl. Maj:t måtte förklara sökanden berättigad att bekomma hela avkastningen av boställsskogen, eller, alternativt viss andel därav. Sedan emellertid kungl. kammarkollegium i avgivet utlåtande den 19 juli 1895 anfört, att varken omförmälda överlåtelsehandling eller av sökanden i övrigt åberopade omständigheter vore av beskaffenhet att förringa giltigheten av de skäl, på grund av vilka kungl. kollegium i ett förut avgivet utlåtande 3 ) funnit sig böra avx

) Serie I 1751—1833 i Svärdsjö kyrkoarkiv. ) I storskifteshandlingarna hava n å g r a uppgifter icke anträffats vare sig rörande det nyssomförmälda vederlaget eller rörande den ersättning, som enligt Konungens befallningshavandes resolution den 10 augusti 1704 skulle tillkomma Lingheds m. fl. b y a m ä n . I sitt ifrågavarande den 15 december 1891 avgivna utlåtande hade kollegium dels instämt med Konungens befallningshavande, som anfört, att enär annat förhållande icke blivit ådagalagt, boställets inägojord måste anses vara av krononatur samt att enligt vad verkställd utredning givit vid handen bostället vid storskiftet icke tilldelats m e r a skogsmark än som åbelöpt boställets inägor, vid vilket förhållande skogsmarken j ä m v ä l måste anses vara av krononatur, dels ock anfört, att av kungl. kollegium förvarade handlingar icke gåve anledning till annat antagande än att inägojorden vore av krononatur. Ifrågavarande överlåtelsehandling synes i överensstämmelse med förste lantmätaren Widmarks av 2

512 styrka bifall till av sökanden då i enahanda syfte gjord framställning, förklarade sig Kungl. Maj:t den 21 september 1895 icke finna skäl bifalla ansökningen l). Beträffande viss till bostället hörande mark, däribland jämväl den, vara en gruva benämnd Sjögruvan är belägen uppkom år 1914 tvist mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt Sjögruve bolag, å andra sidan. Vid storskifte, som åren 1857 och 1858 förrättats å inägorna till Borgärdets by hade bestämts att kyrkoherdebostället skulle bibehållas vid den mark, vara Sjögruvan vore belägen och som förut innehafts av bostället. Vid skiftet hade bostället för denna mark, som utgjordes av, bland annat, 3 snesland 6.3c bandland åker tilldelats 4 kappland åker ävensom 3 tunnland 19 kappland impediment. Därefter hade vid den 10 mars 1869 fastställd åbodelning å den till samma by hörande skogsmarken, ehuru i förrättningsprotokollet antecknats »Sjögruvebolagets jord egentl. tillhör socknens pastorsboställe», Sjögruvebolaget för 3 snesland 6.3 6 bandland inrösningsjord av skogsmarken erhållit 3 tunnland 17.5 kappland. Då omförmälda områden av inägor och skogsmark sålunda rätteligen tillhörde berörda boställe, men bolaget, som vore ägare av Sjögruvan bestritt detta förhållande, yrkades att Kungl. Maj:t och Kronan såsom innehavare av bostället måtte förklaras äga bättre rätt än bolaget till områdena samt bolaget förpliktas att genast till boställshavarens fria disposition avträda desamma i den mån de icke fölle inom det för Sjögruvan utlagda utmål. I målet har häradsrätten genom utslag den 30 juni 1915, som blivit av kungl. Svea hovrätt genom laga kraftvunnen dom den 7 juli 1916 fastställt, utlåtit sig, att enär Sjögruvebolaget icke ådagalagt något förhållande, på grund varav bolaget förvärvat äganderätt till vare sig den mark vara Sjögruvan vore belägen och som av ålder tillhört kyrkoherdebostället och vid Borgärdets by övergånget storskifte tillagts nämnda boställe eller till den skogsmark, som vid åbodelning å Borgärdets bys skog utlagts för omförmälda kyrkoherdebostället tillhöriga mark, prövade häradsrätten rättvist förklara Kungl. Maj:t och kronan för kyrkoherdebostället äga bättre rätt än bolaget till ifrågavarande områden, varjämte bolaget förpliktades att genast till boställshavarens fria disposition avträda den del av den omtvistade marken, som icke fölle inom det för gruvan utlagda utmål 2). Bostället äger sedan gammalt andel i vattenkraften i den s. k. Borgärdesströmmen för en numera förfallen »skvaltkvarn» benämnd Prästkvarnen. Sedan J. H. Munktells pappersfabriksaktiebolag av häradsrätten genom utslag den 14 juli 1905 erhållit tillstånd till anläggning av en dammbyggnad för tillgodogörande av nämnda vattenkraft mot det att bolaget för boställets andel däri till bostället utgåve årlig ersättning, som till beloppet skulle av kungl. domänstyrelsen biträdda uppfattning icke utgöra något gåvo- eller donationsbrev u t a n »endast angiva att en sämjevis uppgjord utbrytning av mark från samfälld skog kommit till stånd till törmån för en delägare däruti, eller innehavaren av kyrkoherdebostället». !) Bil. 4. 2 ) Se akten till kungl. Svea hovrätts dom 678/1916 i kungl. hovrättens arkiv.

513 skiljemän bestämmas, fastställdes den till bostället utgående ersättning till 75 kronor för år 1). Vid en den 22 maj 1646 hållen av häradsrätten den 28 september samma år vederbörligen fastställd syn för uppgående av rågångarna mellan Böhle och Isala byar, å ena, samt Lingheds by, å andra sidan, tillerkändes Enviks byamän rätt att behålla dem förut tillkommande fäbodeplats å de s. k. Enviksfäbodarne (även kallade Långfäbodarne) belägna å Svartnäs allmänning; men därjämte tillerkändes även prästbordsinnehavaren rätt att därstädes upprätta sig en fäbodeplats 2). Ar 1741 uppkom tvist mellan Enviksborna och prästbordet angående rätta sträckningen av respektive andelar i Långfäbodarne, och fastställdes gränslinjerna genom en mellan parterna träffad, av häradsrätten den 12 oktober nämnda år fastställd förening. Sedan kort därefter tvist angående råskillnaderna uppstått mellan Enviks fäbodelägare, å ena, samt »Falu Stora Kopparbergslag» såsom ägare av Svartnäs bruk samt åtskilliga åborättsinnehanare, å andra sidan, träffades den 5 september 1758 förening mellan parterna, vilken fastställdes av lagmansrätten genom synedom den 6 i samma månad, varigenom prästbordet vann någon tillökning i sitt innehav av fäbodmark 3). K o m m i n i s t e r s b o s t ä 11 e t i S v ä r d s j ö. Av ovan omförmälda den 9 februari 1634 dagtecknade »vicematricula» inhämtas att något kaplansbord då ej fanns i församlingen, varemot till klockarbordet uppgives höra åker till 2 tunnors utsäde samt äng till 6 »bergzmansskrijndor». Emellertid synes — att döma av i och för visitation den 1 juni 1684 lämnade uppgifter — 4 ) mot slutet av 1600-talet kaplanen hava fått övertaga brukandet av klockarbordet, vilket sålunda i själva verket kom att utgöra kaplansboställe, medan klockaren som i en handling, dagtecknad den 30 november 1695 samt innehållande uppgifter rörande prästerskapet i församlingen tillkommande förmåner 5 ), uttryckligen uppgives icke hava eget boställe, erhöll sin bostad i samma gård som kaplanen. Häremot synes visserligen strida att i sistnämnda handling kaplanen uppgives såsom boställe åtnjuta »en lijten vreet till åker och eng uppå hvilcken alenast kan såås en rog». Emellertid torde sannolikt en förväxling här hava ägt rum, i det *) Boställshavaren, som förmenade, att ersättningen bestämts till för lågt belopp, anhöll hos Konungens befallningshavande om föranstaltande av en lagenlig uppskattning av värdet å boställets andel i vattenkraften, varefter Konungens befallningshavande hänsköt frågan till kungl. kammarkollegium, som beslöt att handlingarna skulle överlämnas till advokatfiska]sämbetet för tillvaratagande av boställets rätt. Ämbetet förklarade sig emellertid i skrivelse den 25 oktober 1912 på anförda grunder icke böra vidtaga några åtgärder i ärendet. Se kammaradvokatfiskalskontorets arkiv, akt nr 255 år 1910. 2 ) Se handlingar angående prästgården m. m. 1646—1687 i kyrkans arkiv. — I ett häradsrättsprotokoll den 24 september 1794 (avskrift i kyrkans arkiv) omnämnes »den fäbodelöt, som af Enviksboarne för längre tid sedan till Svärdsjö prestebords evärldeliga ego blifvit skiänckt». N å g r a handlingar till bestyrkande av den uppgivna donationen hava emellertid icke k u n n a t anträffas. s ) Se handlingar angående prästgården m. m. i kvrkoarkivet. 4 5

) Bil. 5. ) B i l . 6.

1954 28

514 såsom kaplansboställe betecknats det ursprungliga klockarbordet, som kommit att brukas av kaplanen. Förklaringen till de olika uppgifterna rörande storleken av till bostället hörande åker och äng torde sannolikt vara att söka däri, att — såsom framgår av de år 1684 J) avgivna uppgifterna — en del av åkern kommit att läggas till äng. Ifrågavarande boställe, om vars tillkomst någon upplysning ej stått att vinna, finnes första gången infört i 1685 års jordebok såsom »Capellansbordet», varjämte såsom särskilt boställe införts »Klockarebordet», båda boställena utan åsatta mantal eller angiven jordnatur, samt med gemensam anteckning för samtliga boställen: »Besittes och bebos af nu för tijden warande kyrckioherde, capellan samt klåckare.» Sedan de två sistnämnda boställena i likhet med kyrkoherdebostället i 1725 års jordebok upptagits såsom krono, hava de sedan alltjämt redovisats i jordeböckerna på nämnda sätt. Då emellertid, såsom av det anförda framgår, klockaren sedan slutet av 1600talet icke kommit i åtnjutande av det ursprungliga klockarebordet, som i stället anslagits åt kaplanen, synes införandet av klockarebordet såsom särskild jordeboksenhet varit oegentligt ävensom den ifrågavarande anteckningen vara felaktig, såvitt klockaren angår. Sedan kyrkoherden Eric Moraenius på 1750-talet å kyrkoherdeboställets mark upptagit en nyodling till en areal av 4 spanland 7 snesland 2 \'2 bandland, beslöt församlingen å sockenstämma den 22 mars 1766 efter dåvarande komministern Lars Lidmans hemställan att till förbättrande av det obetydliga kaplansbordet inlösa berörda nyodling och förklarade såväl församlingen som innehavaren av kyrkoherdebostället sig icke hava något emot att nyodlingen allt framgent komme att förbliva under kaplansbostället. Efter det ärendet underställts häradsrättens prövning samt häradsrätten den 27 mars 1766 förklarat sig icke hava något mot beslutet att erinra men förmenat saken närmast höra under Konungens befallningshavandes samt domkapitlets i Västerås avgörande 2 ), gjordes år 1791 av dåvarande komministern Petter Löfdahl hos Konungens befallningshavande ansökning, bland annat, därom, att ifrågavarande nyodling måtte av komministern för all framtid få innehavas och nyttjas 3). Konungens befallningshavande infordrade yttrande i ärendet från domkapitlet, som i avgivet utlåtande 4 ) avstyrkte den gjorda framställningen. Något utlåtande i ärendet synes därefter aldrig blivit av Konungens befallningshavande avgivet, sannolikt emedan sökanden med hänsyn till domkapitlets avstyrkande återtagit sin ansökan. Vid sådant förhållande lärer få antagas att ifrågavarande nyodling återfallit till kyrkoherdebostället efter utgången av de t. o. m. år 1797 för nyodlingen föreslagna frihetsåren, av vilka komministern efter den skedda upplåtelsen kommit i åtnjutande. ) A3U..

2 O.

) Svärdsjö häradsrätts dombok för den 27 mars 1766. ) K o n u n g e n s befallningshavandes memorial den 3 maj 1791, (bland 1791 års brevkoncepter, förvarade hos landsarkivet i Uppsala;. 4 ) Domkapitlet i Västerås protokoll för den 7 maj 1791. 3

515 Vid det socknen övergångna storskiftet tilldelades kaplansbostället för 270.539 snesland jord inägomark till areal av 9 tunnland 4.8 kappland, därav 8 tunnland åker. H u r u ökningen i boställets jordinnehav tillkommit, har ej kunnat utrönas.

URKUNDSBILAGOR. i. Fol. 44. Anno 1699 den 8 augustii hafva undertecknade refvat prästegårds ägorna i Sverdsiö socken, i följe af hans excellences högvälborne herr baron ock landshöfdingen Nills Gripenhielms ordre af den 23 november 1698 ock befunnit dem af effter följande beskaffenhet, nembligen. Behållit Jordetahl till skatteläggning.

Norråkren hölt in allés efter refven 18 spanh, hvaraf pröfvades afslag förmedelst den mycket sandige dehlen 1 spanh 15 snesland, blir sedan behållit Sveden som hölt in allés 10 spanh 14 snesl. 4 banland svag jord, reducerade till god jord Västeråkers ange vid Vallensbro hölt, svag sandig lindjord 7 spanh 6 snesl. hvaraf slås 4 stenger för en, Myran dersammastädes nedanföre mycket siuk innehåller 7 spanh 4 snesl. som beräknas för god jord 1. Gnasta ange med beväxt busk skog håller tillsammans 21 spanh hvaraf för skogen afslås 9 spanh, de öfrige 12 spanh af tufvog siuken svag jord, som intet till åker npbrukas kan, ock beräknas för god jord E n täppa innom cappellans bords ägorne instängt består af 19 snesl. svag jord som blifver reducerad . . . . Prästbordänge med der öfver beväxt busk skog besteg till 35 spanh 4 snesl. hvaraf beräknas för skogen 12 spanh 4 snesl. de öfrige 22 spanh 16 snesl. af bruk ock tufvig myre slog anslås till god jord Litsle ange i Sveden befans af 15 spanl. vidd med skog, hvarföre afslogs 5 spanl. de öfrige räknat för god jord till Trädesåkern vid klåckstapulen innehåller god jord . . . . Dito öster sidan om vägen Arnboenget 1 spanh 13 snesl. reducerad till Dito Backe ange 1 spanl. 10 snesl., afslogs till Enget vid Ramsvallen buskskog 1 spanl. reducerad till Lööfenget sammaledes buskskog 1 spanh reducerad till Tofta eller Sandenget beräknas för god jord L u n g ock Värcke änget tillhopa Bro enget beräknad till god jord Summa

Spanl.

Snesl.

banl.

—

0 <>

—

.2

—

—

___

2 11

2 10

—

10 10 5 5 5 10 5

48 I —

— — —

•

—

7 8 — — — — — — —

516 Behållit Jordetahl till skatteläggning. Spanl.

Snesl.

banl.

Emotstående behåldne ock till god jord reducerade, bestigande till 48 spanl. in allés, slåes mitt i tu effter den här å orten brukelige praxen vid skattläggningarne. Utaf den ena delen giörs hälften till sade .. 12 den andra hälften till trade 12 — -— den andra hälften slås till äng 24 — L 48 — Hvaraf ligen

efter

uträkningen

belöper åhrligen nemb-

Krono hemman 3 / 4 Räntor 19 stigr 2 korg:r kohl å 3 f 14. 20. 13 1/2 dagsvereken å 6 ./ 2 17. Extraordinarie räntor 19 stig. 2 korg:r skiutsfärdspenningar å 4 ./. 2 14. — Kungsgårds hielp 1 5. 8 Grufhielp 1 20. — Förhögningen 19 stig:r 2 korg:r kohl a 2 2 / 3 ./ 1 20. — 1 31. — 13 / 2 dagsvercke å 4 ./ i"" S:a 25. 31. 8 Föregående af refkarlarne hvar uti sin socken uprefvade prästebohl, äre icke allenast på de ordinarie tingställen nämbden ock närvarande allmoge föredragne, utan ock således skattade, som hvart ock ett för sig här framföre utvisar, hvilcket attesterar Sandberg den 17 martij 1702. Johan Kronstedt Ur »Svärdsjö inventarier m. m.» i kyrkans arkiv.

2. Till hörsammeste lydno effter hans excelhs högvälb. h : r baron och landzhöfdingens utgifne resolutioner såssom och i skyldigste betrachtande att cronohemmanet dett Kongl. Maij:tt och cronan allernådigst lembnadt till kiprkioherde säte här i Svärdsiöö s:n böör icke mindre än andre hemman niuta sin tillbörlige skoug och uthrymme hafva vij underskrefne byeboer som nästbelägne, nu afstådt och der till frijvilleligen lembnadt fölljande skougz parcquer, nembhn Aff Lingzheedz byens oskiffta skogh närmest in till Böhles rågången 211 t h d 6 2 / 5 kl:d. Af Isahla och Böhles oskiffta skog närmast intill hingzheedz skougzråå 255 t h d 3 f:d 6 V Ö k h d , af Borgerdz kiörkebyens, östansiö, ö h n och österby oskiffta skog nedan om vägen emellan Borgerdes och östansiö 161 t h d 2 f. 5 2 / 5 kanhd, af östansiöö, österbyen och öhns skoug op om bem:te vägh 78 tunl. 7 f. 3 2 / 5 kanhd. Detta uthvijses tydel:n, så af dhe råå och röhr nu blefvo opsatte, såssom och af dhe öfver desse skougz trachter fattade chartor. Hafvandes oss härvidh praecaverat och förbehållit, såssom

517 l:o) att få bruka till vår nytta dett huggster vij till detta pä ofvanmälte parcquer hafva huggit till kohlning och annat och dher qvara ligger, men mehra hygge vehle och skole vij icke dher giöra. 2:o) Skall oss ingaledz förvägrat blifva att hädaneffter som här till niuta för vår boskap och söder muhlbeten in uppå desse skougztrachter som vij nu afstådt effter som vanligit varit obehindrade, hälst som vij effterlåte prästebordetz creatur dess frije lötegång som tillförende på våra marcker. 3:o) Att såssom en eller annan af hvarje byen vij här till närmast hafft mistat vare skougz vister och således härigenom måst afstå hvad vij tillförende bruckat dett må här effter våra grannar i byen icke få oss förvägra sökja våra näringzmedell till hvarjehanda tarfver af skougen å andra ställen, in till des en jembkning öfver socknen byarne emellan kan för sigh gå, då desse byar kommer att åthniuta effter hvar sina uthlagor proportionaliter fullkomlig ersättning, emot dhet vij nu till cronohemmanet prästebordet afstådt, detta alt till vijdare stadfästelse, vij underdånödmiukehn underkaste högbem:te hans excelhce högvälborne h : r baron och landzhöfdingen, sampt dhen högdt:de tingzrätten med underdån ödmiuk böön och anhållan att vij uthj desse 3:ne förbehåldz puncter mage vinna bijfall, och sedan således altsammans lagl. confirmeradt datum Svärdsiö d. 10 julij a:o 1704. På Linghedzboernes Johan (bom) Olofsson lnämbde Olof (bom) Hansson jmän Johan Hansson fier (bom) dingzman

vägnar Johan (bom) Andersson Johan (bom) Johansson Johan (bom) Joensson, Hans Mattsson

Uppå Böhle och Isahla boernes vägnar Johan Erichsson Jöns Andersson Johan Jönsson (bom) (bom) (bom) And:s Jönsson Erich Anderss:n (bom) (bom) För östansiö och Österbyboernes vägnar Jacob Pärson Hans Erichsson Per Erichsson Pehr Hansson Räf (bom) (bom) (bom) Uppå Kiörkebyboernes vägnar Per Hansson, Erich Hansson, Olof Andersson (bom) (bom) (bom) Uppå Borgerdesboernes vägnar Johan Olofsson Jöran Hansson (bom) (bom) Olof Hansson (bom) nämbdeman. Undertechnade som effter ordres denne förrättningen afgiort, vittne således vara aflupit, som ofvan före sees. Actum ut supra Carl Ekman And:s Nielsson (sup) (L. S.) (L. S.) Per Erichsson Erich Olofsson Hans Danielsson på (bom) Bengzheeden i Ar (bom) nebo i (bom) Gråsahla nämbdemän. Efter

originalet i »liandlingar angående prästgården 1646—1687» i kyrkans arkiv.

518 3.

Sedan som hinghedz Böhles, Isahle- östansiö- och Österbyboerne, sampt Kyrkiobys och Borgärdzboerne utj Svärdsiö sochn utj ett d. 10 nästledne julj uprättat och underskrifvit instrument, uppå mitt skrifftelige föreställande berömligen hafva afstådt af deras byeskogar visse skogztracter till prästebordet dersammastädcs, som här tills med ingen skog varit försedt, hafva dhe sig praecaverat och förbehållit, l : o att få bruka till sin nytta det hugster dhe på dhe således af stadde parkerne hafva huggit till kohlning och annat och der qvara ligger, men hädaneffter af säja dhe sig vijdare kohl derpå hugga 2:o att dem ingaledz må förvägrat blifva at hädaneffter som härtills för sin boskap och söder niuta mulbete inpå desse skogztracter som dhe nu afstådt, hälst som dhe effterlåta prästebordetz ereatur dess frija lötegång som tillförenne på deras marker. 3:o att såsom desse till prästebordet närmast belägne byar nu afstådt en dehl af sine latter som förbemält är, så anhålla dhe at deras grannar i byn icke må få lof at vägra dem sökia sine nähringz medell till hvarjehanda tarfver i skogen på andra ställen intill dess en jämkning öfver sochnen byarne emellan kan för sig gå, altså har iag hvad den 1 och 2 puncten anbelangar, dem härigenom såsom mycket skiählige och billige, aldeles vellat confirmera och stadfästa, och jämbväll, berörande den tredie förbehålds puncten, så vijda mitt samtycke gifva vellat, som någre sochne- eller bye allmeningzparker finnas at tillgå, hvaraf desse fritt tillstånd hafva sig at betiäna, till dess en jämkning öfver hela sochne skogen kan komma at värkställas, då äfven desse byar skohle blifva accommoderade med en proportionerat ersättning emot dhe parker dhe nu till prästebordet afstådt hafva. Till visso under min hand och signete Fahlu kongz g. d. 10 augusti a:o 1704. Uppå dragande kall och embetes vägnar N. Gripenhielm (h. S.) /Germundh Folchenc Efter

originalet

i »handlingar

angående prästgården»

i kyrkans

arkiv.

4. Till Kongl. Maj:ts och rikets kammarkollegium. Fol. 119. Sedan kongl. domänstyrelsen genom resolution den 27 september 1886 till efterrättelse för en tid af tio år, räknadt från den 1 maj 1884, faststält interimsskogshushållningsplan för kyrkoherdebostället i Svärdsjö församling af Kopparbergs län och dervid, jemte förklarande, att skogen skulle bibehållas under bevakning och skötsel af boställshaf våren, beträffande dispositionen utaf af kastningen från boställsskogen, hvilken senare enligt indelningshandlingarne sknllc utgöra tillhopa 768,16 hektar, föreskrifvit, att boställshafvaren skulle, under den tid nämnda hushållningsplan egde tillämpning, åtnjuta hälften af influtna försäljningsmedel för den del af den årliga ordinarie afverkningen, enligt planen beräknad till 264,8 famnar eller 693,06 kubikmeter, som ej användes för boställets till 67 famnar eller 175,34 kubikmeter uppskattade årliga virkesbehof eller för församlingens behof af virke för byggnad och reparation af kyrka och prestgård, för hvilket ändamål fyra hundra timmerträd förklarats skola reserveras, sedan dock af berörda försäljningsmedel först godtgjorts kostnaderna för försäljningen äfvensom för skogens skötsel och indelning; att återstående behållning af den ordinarie afverkningen skulle ingå till presterskapets löneregleringsfond; samt att inflytande försäljningsmedel för den u t i indelningsplanen upptagna extra afverkning omfattande 6,904 träd, tjenliga till sågtimmer, och virke till 160 stigar kol, skulle tillfalla de ecklesiastika boställenas skogsfond; så och efter det innehafvaren af före-

519 nämnda boställe, kyrkoherden C. V. Nylén, hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, att hela afkastningen af boställsskogen, med undantag af hvad som erfordrades för socknemännens behof till byggnad och underhåll af kyrka och prestgård, måtte, likasom de för redan verkstäld virkesförsäljning influtna medel, tillerkännas boställshafvaren, men Kongl. Maj:t enligt nådigt bref den 26 mars 1892 icke funnit skäl bifalla berörda ansökning, har bemälte Kylen uti en till Kongl. Maj:t ingifven ny skrift, med företeende af, bland annat, bestyrkt afskrift utaf en den 10 juli 1704 dagtecknad handling, hvarigenom Lingheds, Böle, Isala, österby, östansjö, Kyrkeby och Borggärdets byamän till kyrkoherden i Svärdsjö församling »afstått och lemnat» omkring 706 tunnland af nämnda byars oskiftade skogsmark, i underdånighet anhållit, att, då berörda skogsområde, hvilket gifvetvis vore af samma natur som de hemman, från hvilka det upplåtits, eller skatte, måste vid det förhållande, att detsamma, enligt sökandens förmenande, icke kunnat bostället f rånhändas, ingå bland den skog, hvilken, i areal utgörande tillhopa 768,16 hektar, vid det socknen öfvergångna år 1859 afslutade storskifte tillagts bostället, och då sålunda åtminstone omkring hälften af boställets skogsmark vore af skattenatur, samt dertill komme att åtskilliga andra af sökande åberopade omständigheter skulle gifva vid handen, att jemväl den öfriga delen av boställsskogen med undantag för någon mindre del deraf, »Parken» kallad, som ej inginge i hushållningsplanen, vore skatte, Kongl. Maj:t numera måtte förklara sökanden berättigad att bekomma hela afkastningen af boställsskogen äfvensom de för verkstäld virkesförsäljning redan influtna medel eller, derest denna framställning icke heller nu skulle vinna nådigt bifall, Kongl. Maj:t åtminstone måtte tillerkänna boställshafvaren enahanda andelar af berörda skogsafkastning och försäljningsmedel, som Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 6 december 1889 tillagt innehafvaren af Orsa kyrkoherdeboställe i afseende å afkastningen af den till detsamma hörande skog. Efter härå erhållen nådig remiss håfven I infordrat underdåniga yttranden i ärendet dels från Svärdsjö församlings kyrkostämma, hvilken instämt uti den underdåniga ansökningen, dels från domkapitlet i Vesterås och Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Kopparbergs län, hvilka sammanstämmande ansett sökanden hafva ådagalagt, att åtminstone omkring hälften af den till bostället hörande skog vore af skatte natur, och på grund deraf hemställt, att derest boställshafvaren ej skulle komma att tillerkännas hela afkastningen af skogen, sökandes alternativt framstälda begäran att få tillgodonjuta viss andel deraf måtte vinna nådigt bifall, dels ock från domänstyrelsen, hvilken, med öfverlemnande af ej mindre förste landtmätaren C. O. Widmarks än äfven vederbörande skogsförvaltnings yttranden i ärendet, förmält sig i öfverensstämmelse med den uppfattning förste landtmätaren Widmark jemväl uttalat, anse den af sökanden åberopade afhandling icke utgöra något gåfvo- eller donationsbref utan endast angifva att en sämjevis uppgjord utbrytning af mark från samfäld skog kommit till stånd till förmån för en delegare deruti eller innehafvaren af kyrkoherdebostället, hvadan och då af handlingarne i öfrigt icke kunde anses vara styrkt, att någon del af boställets inegor blifvit af enskild eller menighet donerad eller till bostället inköpt, styrelsen i underdånighet hemstält, att den nu föreliggande framställningen icke måtte föranleda till ändring uti det af Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 26 mars 1892 meddelade beslut, hvarigenom sökandens så i enahanda syfte gjorda underdåniga ansökning, enligt hvad förberördt är, förklarats icke kunna bifallas — och håfven I, med öfverlemnande af samtliga till ärendet hörande handlingar, den 19 sistlidne juli deri afgifvit eget underdånigt utlåtande, dervid I, med tillkännagifvande, att, enligt hvad I inhemtat, domänstyrelsen genom resolution den 29 december 1893 till efterrättelse för en tid af 20 år, räknadt från den 1 maj 1894, faststält skogshushållningsplan för ifrågavarande boställe, för egen del i underdånighet anfört, att, då hvarken den af sökanden företedda öfverlåtelse handling eller de af honom i öfrigt åberopade omständigheter enligt Edert förmenande vore af beskaffenhet att för-

520 ringa giltigheten af de skäl, på grund af hvilka I uti Edert den 15 december 1891 afgifna underdåniga utlåtande funnit Eder böra afstyrka nådigt bifall till den af sökanden då i enahanda syfte gjorda underdåniga framställning, I hemstälden att nu ifrågavarande ansökning icke måtte föranleda till någon Kongl. Maj:ts vidare åtgärd. Vid föredragning af detta ärende har Kongl. Maj:t icke funnit skäl ifrågavarande ansökning bifalla. Hvilket jag, på nådigste befallning, skolat Eder till kännedom och vederbörandes förständigande härigenom meddela, jemte det den vid handlingarna fogade karta härhos öfverlemnas för att vederbörande tillställas. Stockholm den 21 september 1895. F. Holmquist. Ef ler originalet

hos kungl.

kammarkollegium.

5. Then Christeliga försambling uthi Swerdsiö sampt hennes Storheet / Tienare / ägor, inkomst och uthgifft etc Anno D. 1684 1 J u n i i . Prästebord aff Äker 16 Tnr fordom men stundom ligr til lindor samt efter ortens beskaffenhet. Eng till 30 lass, Fiskie watn i siön uthmed. Qwarneställe vid Säbbetechten Skogh elaak i Sveden. Mulebeet Eelaak Kappelansbord — 0 « Klockarebord brukar capellan Åker till 2 t : n r E n g lindor stundom af åkeren Skogh — 0 Fiske alment Uthjord — 0 Ur »Svärdsjö

inventarier

m. m.» i kyrkans

arkiv.

6.

Effter Hans Kongl. Maij:tz vår allernådigste konungs och herres sidst ankomne breff af den 29 octob. nästförleden, hvilcken tillijka medh ven.consistorii skrifvelse af den 10 novemb. hijt til Svärdsiö prästgårdh den 23 nov. mig inhendigades, angående H : s Kongl. Maij:tz allernådigste svar, hvadh förnemligast borde förstås genom det ordet förläningar, som prästerskapet skulle noga uptekna sig vidh sine embetes uthförande åhrligen åthniuta, nembl. sielf ve prästebohlet, prästestommen, kiörckioherbergen, vederlag, tertials tijonde, frijheet på taxan, capellans bordh och annat iämpte klåckarebordh och dhen löhn dhee åthniute, sampt prosttunnor, vijnhållet, måhl och dambspan, medh mehra som dhe upbära under hvadh titel dhet vara må, så vil iag så nu som medh den förra min ingifne upsatz af den 22 octob. effter min underdånigste plicht och skyldighet på dhet nogaste upsättia, hvadh prästerskapet och kiörckiones betiänte här vijdh Svärdsiö pastorat åhrligen vidh sina embetes förrättande af uhrminnes tijder effter gamble praxin varit vahne at åthniuta.

521 l:o) Åthniuter pastor prästebohlet som består af tväggiehanda slagz åkerjordh, tradesjord till sin tunnelandh, men tächtejordh til fem tunneland, hvilken stundom laggies igen och stundom tages up, effter som pastor kan hafva råd til den samma at göda och häfda. — — Til eng som hörer under prästbohlet åthniuter pastor tijo cngesstycken som på athskilhge stallen i sochnen äro mycket vid kringspridde, hvaraf han åhrligen kan insambla trettijo lassh höö doch mestedels myhrehöö. 2:o) Jngen präststom är här til Svärdsiö pastoratet Capellanen här i Svärdsiö åthniuter Boställe til nödtorfftig boning sampt en lijten vreet til åker och eng, uppå hvilcken allenast kan såås een tunna rog. Klåckaren har sin boning i samma gårdh medh capellanen men ingen åker och eng, — — — — — Detta är som uppå II:s K. M:ts min allernådigste konungz och herres vilia och befallning iag nu tillijka medh det förrige om de förläningar som prästerskapet vidh sina embetes utförande vidh Svärdsiö församblingh allranådigst åthniuta, kan hafva til at berätta, men inga verificationer eller kongl. bref finness här vijdh körckian, hvarcken på siälfva prästebohlet och des tillhörige ägor, • eller på caplansbolet och vreeten som der til hörer, hvilcket utaf undersåtligst plicht och skyldigheet här medh aller underdånigst insinuerar. Hans Kongl. Maij:tz min allernådigste konungz och herres troplichtigste undersåte J. Sevallius Sverdsiö prästgård den 30 novemb. 1695. Efter

originalet

i Domkapitlets

i Vesterås

arkiv.

37. Enviken. En viken utgjorde tidigare kapellförsamling under Svärdsjö pastorat samt erhöll eget kapell år 1671. Efter alltsedan början av 1700-talet upprepade framställningar att bekomma egen präst, bakom vilka ofta märktes strävan att erhålla skilmässa från moderkyrkan, och sedan Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 14 november 1848 förordnat, att Envikens kapellförsamling skulle hava egen på stället boende predikant, fann Kungl. Maj:t slutligen genom nådigt brev den 6 november 1857 *) gott besluta, att Svärdsjö församling och Envikens kapellförsamling skulle från varandra skiljas, varjämte föreskrevs, att tillsättning av kyrkoherde i Enviken skulle äga rum, så snart komministern i Svärdsjö samt innehavaren av kapellpredikantstjänsten i Enviken avgått, vilken sistnämnda tjänst därefter komme att indragas. 2 ) Utbrytningen ägde rum den 1 maj 1864, då den förste kyrkoherden tillträdde sin tjänst. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 fastställdes för prästerskapet i detta pastorat genom Kungl. Maj:ts resolution den 7 april 1916 att äga tillämpning från och med den 1 maj 1917 till och med den 30 april 1937. I pastoratet är anställd allenast kyrkoherde. Enligt löneregleringsresolutionen är till prästerskapets avlöning anslagen, bland annat, avkomsten av kyrkoherdebostället i församlingen.

Kyrkoherdebostället. Vid uppgörande år 1849 av lönereglering för den då tillträdande kapellpredikanten anslogs till boställe åt honom så mycket jord, att därå skulle kunna födas en häst, fem kor och några småkreatur, varjämte kapellborna förbundo sig att, intill dess detta bleve verkställt, giva honom årligen kontant 123 rdr 16 sk. b:o. Denna jord skulle vid det samma år påbörjade storskiftet i Svärdsjö av kapellbornas samfällda jord utbrytas 3). Kapellpredikanten kom även att under hela tiden intill kapellpredikantsbefattningens indragning i sammanhang med skilsmässa från Svärdsjö uppbära nämnda belopp, emedan storskiftet under nämnda tid icke hunnit framskrida så långt att jorden kunnat utbrytas. Vid storskiftet ansågos 12 tunnland reducerad jord erforderliga för att därå skulle kunna framfödas ovannämnda antal kreatur, vadan berörda jordareal kan anses hava varit anslagen åt kapellpredikanten såsom boställsjord, ehuru han ej kommit i åtnjutande av densamma. 2 ) Fullmakt å kapellpredikantsbefattningen utfärdades den 4 juni 1849 för August helm Starnberg, vilken blev den ende kapellpredikanten i församlingen. 3 ) Se sockenstämmoprotokollet den 5 april 1857 i Envikens kyrkoarkiv.

523 l

Vid sockenstämman den 9 september 1855 med Envikens kapellag ) framlade kommitterade för uppgörande av förslag till verkställande av föreslagen delning av Svärdsjö församling dylikt förslag, enligt vilket, bland annat, till boställsjord åt den blivande kyrkoherden i Envikens församling borde anslås 18 tunnland i reducerat jordetal av den närmast intill dåvarande kapellpredikantens boställe belägna jord vid Rönndalen samt dessutom fäbodställe, betesmark och skog i förhållande till jordtalet, varjämte kapellaget skulle åtaga sig den skatt och rotering, som därå kunde belöpa sig. Emellertid uttryckte kommitterade som sin mening, att kapellet av moderförsamlingens pastorsboställes jord borde kunna erhålla 6 tunnland fullgod jord till fyllnad åt sitt pastorsboställe, enär kapellborna icke utan alltför kännbar uppoffring av dem enskilt tillhörig jord kunde avstå mera än de 12 tunnland, vilka varit avsedda att utbrytas till boställe åt kapellpredikanten. Sockenstämman uppställde i enlighet härmed såsom vilkor för bifall till den ifrågavarande regleringen, bland annat, att den föreslagna upplåtelsen av 6 tunnland reducerad jord från moderförsamlingens pastorsboställe bleve bifallen. Sedan Svärdsjö församling vid sockenstämma den 23 september 1855 2) förklarat sig för sin del icke hava något att invända mot den ifrågasatta upplåtelsen, förklarade Kungl. Maj:t genom ovannämnda nådiga brev den 6 november 1857, att blivande kyrkoherden skulle, på sätt vid omförmälda sockenstämmor blivit beslutat, åtnjuta såsom boställsjord 18 tunnland reducerad jord av den närmast intill dåvarande kapellpredikantens bostad i byn Rönndalen belägna jord, däruti inberäknat sex tunnland reducerad jord av Svärdsjö sockens kyrkoherdeboställe, varjämte kyrkoherden skulle åtnjuta fäbodställe, betesmark och skog i förhållande till jordtalet. Enligt en vid åren 1857 och 1858 förrättat storskifte upprättad delningsbeskring över inägorna till Klockarnas by med Rotbo fäbodeställe, som jämväl upptager till Envikens blivande pastorsboställe hörande mark, erhöll nämnda boställe dels under Litt. E. för den av Svärdsjö pastorsboställe upplåtna jorden i åker 8 tunnland 9.7 kappland, motsvarande i uppskattning 5 tunnland 11.576 kappland, i äng 12 tunnland 13.2 kappland, motsvarande i uppskattning 20.4 2 4 kappland samt i skogsmark och impediment 9 tunnland 30 kappland, dels ock under litt. I. för den av kapellaget under storskiftet avsatta jorden 3) i åker 15 tunnland 21.4 kappland i areal, motsvarande i uppskattning 10 tunnland 5.190 kappland, i äng 3 tunnland 18.2 kappland, motsvarande i uppskattning 1 tunnland 8.5 51 kappland samt i skogsmark och impediment 3 tunnland 0.5 kappland. Bostället finns icke antecknat i gällande jordebok.

') Bil. 2. 2 ) Svärdsjö sockenstämmoprotokoll; i Svärdsjö kyrkoarkiv. *) Efter a v d r a g av för anläggande av ny kyrkogård jämlikt nåd. brev den 6 augusti 1880 avsöndrad mark: i åker 1 tunnland 2.6 kappland i areal, motsvarande 17.997 kappland i uppskattning, samt i äng 6.3 kappland i areal, motsvarande 0.262 kappland i uppskattning.

524 URKUNDSBILAGOR. l. Till Kammar collegium angående delning af Svärdsjö pastorat. OSCAR etc. Wår ynnest etc. Sedan med anledning af rikets ständers uti skrifwelse den 19 mars 1851 gjorda underdåniga framställning rörande delning af alltför stora pastorat, Wi i nåder öfwerlemnat handläggningen af denna fråga till consistorierna i de serskilda stiften, samt consistorium i Westerås efter ärendets beredning genom öfwerläggningar inom wederbörande församlingar, hos Oss u t i underdånig skrifwelse den 16 november 1853 uppgifwit de pastorat i Westerås stift, hwilkas delning syntes wara af omständigheterna påkallad; så hafwe Wi, som wid underdånig föredragning häraf funnit, bland andra, Swärdsjö pastorat böra ifrågakomma att delas, genom nådig remiss den 9 december samma år anbefallt Eder att, efter wederbörandes hörande, angående nämnda pastoratsdelning afgifwa underdånigt utlåtande. E n ä r de i nåder remitterade handlingarne utwisade, att af de till Swärdsjö pastorat hörande Swartnäs och Enwiks capellförsamlingar den förra wisserligen företrädeswis önskade och behöfde skiljas från moderförsamlingen, men icke tilltroddes kunna åstadkomma hwarken de löneförmåner för kyrkoherden eller de bidrag till fattigwårdskostnaden som erfordrades, i händelse capellaget förwandlades till serskildt pastorat, hwaremot Enwiks capellförsamling både önskade utgöra ett eget gäll och ansåge sig kunna tillwägabringa hwad dertill fordrades, så hafveu I till underdånigt fullgörande af Wår nådiga föreskrift låtit rörande den ifrågaställda delningen höra Enwiks och Swärdsjö församlingar samt pastors embetet derstädes, äfwen som infordrat underdåniga yttranden af kronofogden i orten, stiftets consistorium och Wår befallningshafwande i Stora Kopparbergs län, samt dermed jemte öfriga till målet hörande handlingar och eget utlåtande, under den 5 sistlidne maj till Oss i underdånighet inkommit; Och hafwe Wi af handlingarne inhemtat — — — — — — — — — — — — — — — — — — — att församlingen till boställe åt kyrkoherden föreslagit dels 12 tunnland reducerad jord, som wid nu pågående storskifte enligt förut fattadt beslut, warit afsedda att utbrytas till boställe åt capellpredikanten, och hwarå capellboerne wilie bereda den skattefrihet som tilkommer ecclesiastika boställen, genom att på sig fördela denna jords utskylder, och dels 6 tunnland reducerad jord af Swärdsjö kyrkoherdeboställe, hwilka wid storskiftet kunde utbrytas och läggas i sammanhang med de förstnämnda hwarförutom kyrkoherden skulle tillkomma fäbodställe, betesmark och skog i förhållande till jordetalet; — att å detta sammanlagda jordområde, hwilket borde sammandragas omkring capellpredikantens nuwarande bostad i Rönndahlen, skulle kunna framfödas 2 hästar, 6 eller 7 kor, äfwensom möjligen några småkreatur; — att prestbohlet skulle bestå af capellpredikantens nuwarande bostad med nödiga uthus, och byggas och underhållas af församlingen enligt lag; — att Swärdsjö församling, å sockenstämma den 23 september 1855 bifallit den föreslagna utbrytningen af jord från kyrkoherdebostället derstädes, samt medgifwit att capellaget, som anses utgöra en fjerdedel af pastoratet, må af socknens gemensamma fattigcassa 4170 rd, samt donations medel, 200 rd allt banco, utbekomma en fjerdedel af det belopp, hwaraf cassorna bestå då afsöndringen werkställes, och likaledes af den åt församlingen anslagna win och byggnadssäd, 12 tunnor kronotiondespannemål, en fjerdedel eller tre tunnor årligen; hwaremot Swärdsjö sockens kyrkocassa skulle oförminskad bibehållas åt moderförsamlingen, som ensam finge widkännas kyrkans byggnad och underhåll; samt att i afseende på prestgårdsbyggnad den öfwerenskommelse träffats, att Swärdsjö moderförsamling skulle emottaga kyrkoherdebo-

525 stället derstädes, till framtida byggnad och underhållande i det skick det befinnes, emot det att Enwiks capellag för befrielsen derifrån genast erlägger till moderförsamlingen en summa af 500 rd. banco, — . . Wid underdånig föredragning af detta ärende hafwe Wi, med afseende å hwad sålunda förekommit, funnit godt i nåder tillåta, att Enwiks capellförsamling må skiljas från Swärdsjö samt utgöra ett serskildt consistorielt pastorat; för tillwägabringande hwaraf följande föreskrifter skola lända till efterrättelse; l:o) Blifwande kyrkoherde i Enwiks nya pastorat åtnjuter på sätt wid sockenstämmor den 9 och 23 september 1855 blifwit beslutadt, såsom boställsjord aderton tunnland i reduceradt jordetal af den närmast omkring nuvarande capellpredikantens bostad i byn Rönndahlen belägna jord, deruti inberäknad sex tunnland reducerad jord af Swärdsjö sockens kyrkoherdeboställe, hwarjemte kyrkoherden tilldelas fäbodställe, betesmark och skog i förhållande till jordetalet; åliggande Enwiks församling att på sig fördela och answara för den skatt och rotering, som belöper sig på den till kyrkoherdebostället anslagna jorden; 2: o) Å prestgården, hwilken får samma läge, som capellpredikantens nuwarande bostad, uppförer församlingen nödiga hus, med hwilkas nybyggnad och underhållsskyldighet för framtiden förhålles såsom i Swärdsjö församling, med afseende på denna församlings åtagande af byggnad och underhåll af husen å kyrkoherdebostället derstädes hittills warit vanligt — — — . 4:o) Af Swärdsjö gemensamma fattigcassa och donationsmedel utbekommer Enwiks församling en fjerdedel af det belopp, hwaraf cassorna bestå, då pastorats af söndringen werkställes; samt likaledes en fjerdedel årligen af den åt Swärdsjö kyrka nu anslagna win- och byggnadssäd; 5:o) Swärdsjö sockens kyrkocassa bibehålies oförminskad åt moderförsamlingen, som framdeles ensam widkännes byggnad och underhåll af sin kyrka. 6:o) För frikallelse från skyldighet att wid ny kyrkoherdes tillträde af Swärdsjö pastorat deltaga i prestgårdens iståndsättande, erlägger Enwiks församling till moderförsamlingen i ett för allt femhundra riksdaler banco; 7: o) Tillsättning af kyrkoherde i Enwiks församling eger rum så snart comministern i Swärdsjö samt capellpredikanten i Enwik afgått; och bör den först ledigbhfna af dessa befattningar, intill dess ledighet af den andra jemwäl inträffat, bestridas genom vicarie, hwilken under tiden får uppbära hela den med tjensten förenade lön; kommande, sedan tillsättning af kyrkoherde i Enwik egt rum capellpredikantstjensten derstädes att indragas, samt comministers befattningen i Swärdsjö att i behörig ordning tillsättas; — • . Hwilket allt Wi Eder till kännedom och wederbörandes förständigande härigenom meddele jemte det Wi late nådig skrifwelse i ämnet jemwäl till consistorium i Westerås afgå; och befalle Wi etc. Stockholms slott den 6 november 1857. Under Hans Maj:ts min allernådigste konungs och herres sjukdom CARL / b . A. An jon. Ur kungl.

kammarkollegii

samling

av kungl.

brev.

2. Protocoll, hållit i allmän sockenstämma med Enviks capellslag af Svärdsjö församling den 9 september 1855. Sedan Kongl. Maj:t uti nådig remiss till dess och rikets kammar-collegium af d. 9 dec. 1853. funnit Svärdsjö pastorat i Vesterås stift böra ifrågakomma att delas,

526 och handlingarne i målet blifvit genom Konungens Befallningshafvande i St. Kopparbergs län till pastorsembetet remitterade i ändamål att af Enviks capellsbor, hvilka i allmän sockenstämma i Svärdsjö d. 14 mars 1852 begärt, att Enviks capellslag måtte från Svärdsjö moderförsamling få afskiljas och utgöra eget pastorat, inhemta fullständigt förslag till besagde delnings verkställande, så hade Enviks capellsbor i sockenstämma derstädes den 15 sistl. april utsett vissa committerade, hvilka fingo i uppdrag att uppgöra besagde förslag, hvilket nu af dem blifvit till pastorsembetet öfverlemnadt, och sockenstämma af berörde embete i laga tid till i dag utlyst till föredragning af detta förslag, hvarvid undertecknad jemte en framställning af det vigtiga ämnet för sockenstämman, uppmanade de talrikt församlade capellsboerne, att noga öfverväga såväl fördelarne för dem att få utgöra en egen församling och ha sin pastor boende ibland sig, som ock de oundgängliga kostnader och andra olägenheter, som måste uppkomma, då urgamla förhållanden rubbas och omändras, och derföre med varsam klokhet i dag fatta beslut, hvilka komma att verka icke ensamt på det nu lefvande slägtet utan äfven på kommande slägter. Ofvan bemälte af committerade uppgjorda förslag intages här så lydande: Sedan Enviks capellförsamling af Kongl. Maij:t i nåder tillåtits att, efter skilljande från Svärdsjö moderförsamling, få utgöra eget pastorat; och befallning gifvits att capellförsamlingen skulle inkomma med fullständigt förslag om sättet för sådant särskiljande; har capellförsamlingen i allmän sockenstämma d. 15 sistl. april åt underteknade, committerade, uppdragit att detta förslag upprätta; och hafva vi till följe häraf efter hållne sammanträden stannat vid följande grunder för ifrågavarande delning, hvilka vi till capellboernes pröfning härmed öfverlemna: Till boställsjord anslås 18 tunnl. i reduceradt jordetal af den närmast omkring nuvarande prestgården belägna jord vid Rönndalen, samt dessutom fäboställe, betesmark och skog i förhållande till jordtalet; äfvensom capellförsamlingen åtager sig den skatt och rotering, som dera kan belöpa sig. 3:tio) Af moderförsamlingens pastorsboställes jord, som har det betydliga omfånget af 136 tunnl. 12 kappl., för närvarande uppskattat till 52 tunnl. 11 kappl. reducerad jord bör capellet kunna erhålla, efter rubbning, som beqvämligen kan ske vid nu pågående storskifte, till Rönndalen, omkring 6 tunnl. fullgod jord till fyllnad åt sitt pastorsboställe, enär capellboerne icke utan altför kännbar uppoffring kunna afstå hela beloppet af dem enskildt nu tillhörande jord. Enviken d. 15 augusti 1855 L. I. Wedholm A. W. Hoffstedt. Heds Jon Ersson i Hedgårdarne, Bergs Eric Olsson i Marnas, 01 (Bom) Marks Anders Olsson i Ytter Tänger, Näs J a n Ersson i Klackarnas, (Bom) Jons Jan Ersson i Enviken. Sexmän Eric Erson i öfver Tänger. (Bom) Ofvanstående förslag föredrogs nu punktvis, och beslöto capellsboerne, som följer: Första punkten: De i denna punkt föreslagna löneförmåner förbundo sig capellsboerne att årligen till sin pastor utgöra på följande vilkor: c) att den i 3:dje punkten föreslagna jordafsöndring af 6 tunnl. red. jord från moderförsamlingens pastors bohh bifallés; och hvarom capellesboerne nu ville hos Kongl. Maij:t i underdånighet bönfalla; emedan de anse ogörligt, att af deras inskränkta och torftiga egor kunna till pastorsbohl afstå mera än 12 tunnl. red. jord. Men då tredje, fjerde och femte punkterna röra frågor, hvilka endast i förening med moderförsamlingen kunna afgöras; beslöts, att någre fullmäktige af capellslaget

527 skulle utses, att 14 dagar till i dag den 23 september inställa sig vid den sockenstamma, som då i denna sak kommer att hållas vid moderkyrkan, för att söka i vänlighet med moderförsamlingen öfverenskomma om dessa punkter; och utsågs härtill h. inspector Hoffstedt på Svartnäs; In fidem Carl Liljennmark. Uppläst och justeradt den 16 sept. 1855 intyga Per Ols Olof Persson i Hedgården Jon Danielsson i Kålsänggården Fågel Anders Ersson i Enviken. Ur Envike7is

kyrkoarkiv.

38. Sundborn. Det område, som nu upptages av Sundborns församling, har i äldre tider hört under Svärdsjö. Sedan år 1620 en kyjrka blivit anlagd i Sundborn, anställdes därstädes en kaplan år 1623 l ). År 1636 erhöll Sundborn egen kyrkoherde. Församlingens egenskap av självständigt pastorat bekräftades genom drottning Kristinas nådiga brev den 27 februari 1646 2). Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har fastställts för prästerskapet i detta pastorat genom Kungl. Maj:ts resolution den 7 april 1916 att tillämpas från och med den 1 maj 1917 till och med den 30 april 1937. I pastoratet är anställd allenast kyrkoherde.

Löneboställe. Enligt löneregleringsresolutionen är till kyrkoherdens avlöning anslagen, bland annat, avkomsten av kyrkoherdebostället i Sundborn. Genom nådigt brev den 19 december 1622 upplät konung Gustaf I I Adolf ett kronohemman i Hobborns by till prästbord i Sundborn 3 ). Bostället tillträddes följande år av den nyutnämnde kaplanen 4 ). Upplåtelsen stadfästes genom drottning Kristinas ovannämnda nådiga brev. Omförmälda fastighet, vilken sedan slutet av 1500-talet varit införd i jordeböckerna för Svärdsjö socken under »kronolandbor», upptages i 1631 års jordebok bland kronohemman samt åsattes i 1684 års jordebok 17 8 mantal. Därefter har fastigheten alltjämt redovisats med nämnda natur och mantal samt upptages i nu gällande 1825 års jordebok bland kronohemman såsom 1 Vg mantal Hobborn n:r 1. Vid en den 29 och 30 maj 1651 av biskopen Olavus Laurelius hållen visitation 5) överenskoms, att en takt, benämnd Pedersarvet (eller Persarvet), vilken lytt under Svärdsjö pastorsboställe, skulle läggas till prästbordet i Sundborn, så att pastor i Svärdsjö »intet skulle vijdare praetendera någon rättigheet ther på». Rörande denna takt intygades å ett den 6 januari 1667 hållet prosteting 6 ), »att den såsom uhrminnes häffdh haf:r altijd lagat, lydt och hört fordom till Sverdsiö pastorat och prestebord och aldrigh nogon tijdh till nogon privatz persons arffteliga egendom». I åtskilliga äldre handlingar finnes Pedersarvet angivet såsom kappelansbord, tydligen på den grund att detsamma varit anslaget åt den i Sundborn l

) H u l p h e r s : Dagbok sid. 448. -) Sundborns kyrkoarkiv: I 8, dokument n-.r 12. s ) Bil. 1. *) Sundborns kyrkoarkiv. I 8, dokument n:r 2 och 3. 6) B:o I. 8, » n:r 13. «) D:o I. 8, » n-.r 17.

529 före församlingens skiljande från Svärdsjö anställde kaplanen. Pedersarvet finnes icke särskilt redovisat i jordeböckerna. Den 29 maj 1669 förrättades revning av prästbordets jord *), som utgjordes av dels själva gårdstäkten om 27 spannland 6 snesland uppbrukad jord och 11 snesland slog, dels en täppa, benämnd Högsveden, innehållande 6 spannland obrukad jord, och en liten lycka om 2 spannland likaledes obrukad jord, dels ock en holme, innehållande 6 spannland 2 snesland obrukad jord. Den nyss omförmälda täppan Högsveden finnes i en den 26 oktober 1752 daterad revningshandling angiven såsom belägen »vid Prestgården». Vad beträffar den till prästbordet hörande holmen är denna tydligen densamma som den ännu under bostället hörande Prästholmen i Sundbornsån. Denna tillhörde emellertid år 1669 icke i sin helhet prästbordet, enär detsamma kort därefter förvärvade ytterligare jord å samma holme. Eftersom jorden i Persarvet icke omnämndes i den relaterade revningen, torde denna endast hava avsett den av kronan upplåtna jorden i Hobborn. Genom köpebrev den 13 januari 16782) förvärvade kyrkoherden Olof Hellenii änka av Jöran Jäpesson viss jord å Prästholmen om sammanlagt 1 spannland 16 snesland, nämligen en teg om 10 snesland vid Hovbornsgatan samt »på andra sijdan om bäcken vidh Ladorne» 1 spannland något brukad jord och 6 snesland obrukad tuvejord. Ifrågavarande köp transporterades av änkan Hellenius å »kiyrkiones föreståndare», varefter fasta å köpet meddelades prästbordet den 27 juni 16813). Återstoden av boställets egendom å Prästholmen tillkom genom gåvobrev den 4 juli 1682, vari givaren Hans Erikson Bränder förklarade sig förära och giva till Guds församling och dess gudstjänsts i Sundborns socken gudeliga vidmakthållande de jordägor på Prästholmen, som voro belägna inom och »kringom» de ägor, som prästbordet allaredan därsammastädes tillkom 4). A husesyn den 7 oktober 1752 överenskoms om utbyte av en prästbordet tillhörig »afsides uti Hobborn» belägen lind om 11 snesland 8 bandland, som uppgivits vara av skatte natur, mot en skattelind om 11 snesland 2 l / a bandland, tillhörande sockenskräddaren Göran Göransson och belägen »bredevid Prestebordets giärdslegård» 5 ). Bytet godkändes av domkapitlet den 20 maj 1753, varefter bytesavhandlingen undertecknades den 6 februari 1754. Närmare upplysningar rörande boställsjordens omfattning på 1700-talet lämnas i instrumenten rörande tvenne revningsförrättningar den 26 oktober 1752 samt den 19 och 20 september 1786 6). Boställets i Hobborn belägna jord utgjorde enligt 1752 års revning: v ) Bil. 2. *) Bil. 3. 3 4

) B i l . 4. ) B i l . 5.

b 6

) »Ur åtskilliga protokoll 1734—1821». I: 12 i Sundborns kyrkoarkiv. ) Handlingarna i kyrkans arkiv. I: 12.

1954 28

530 Höksveden vid prästgården 2 spannland 1 snesland 9 bandland Kalvtäppan ibidem 1 » 1 » Stycket ovan gården 3 » 14 » 6 Rogträdet (ovan ladugården till Hyttnäsägorna) 5 » 8 » Stycket nedan gården 14 » 3 » 4 Skattejord i Hobbornstäkten 11 » Summa 26 spannland 19 snesland 9 bandland. Vid 1786 års revning bestod samma jord av följande ägor, vilka angåvos vara »försvarligen hävdade»: Höksveden Gamla gårdstäkten Västra trädesåkern Östra trädesåkern

4 spannland 15 snesland 6 bandland 8 » 11 8 » 19 » 6 :> 7 » IQ » ° Summa 29 spannland 16 snesland 8 bandland.

Ökningen av den odlade jorden i Höksveden (med 2 spannland 13 snesland 7 bandland) ansågs vid 1786 års revning bero på uppodling som kyrkoherden Anders Sundius utfört. Den övriga jorden, vilken under tiden 1752 —1786 fått sin indelning ändrad, företedde jämväl en mindre ökning (nämligen av 3 snesland 2 bandland), vilken ansågs bero därpå, att gamla kryddgården, humlegården och gårdsplatsen blivit lagda till Västra trädesåkern — en förändring som tydligen stått i samband med det åren 1766—67 verkställda uppförandet av ny prästgård i »hagen ofvanföre» den gamla gårdsplatsen 1). Vad särskilt angår den vid 1752 års revningsförrättning omförmälda skattejorden om 11 snesland säges i 1786 års instrument, att den blivit »förbytt»; det torde alltså vara att antaga, att med denna skattejord åsyftas de 11 snesland 8 bandland lindjord, vilka, såsom förut nämnts, bortbyttes år 1752. Enligt en av O. C. Noréns år 1852 över boställets inägojord upprättad, dock ej vederbörligen fastställd karta upptages den ifrågavarande boställsjorden i Hobborn sålunda: Gårdstägten Höksveden Täppan

24 spannland 15 snesland 1 bandland 4 » 18 » 1 — » 6 » — Summa 29 spannland 19 snesland 2 bandland.

Den sammanlagda arealen stämmer sålunda ganska väl med den i 1786 års revningsinstrument upptagna. Jorden i Persarvet angavs vid 1752 års revning utgöra 5 spannland 14 snesland 1 bandland, vid 1786 års revning däremot 6 spannland 6 snesland, J ) Se »protocollen rörande byggenskap vid prest- och klockaregårdarne m. m.» i Sundborns kyrkoarkiv samt protokoll över av- och tillträdessyn den 19 och 20 september 1786 i Västerås domkapitels arkiv.

531 varav dock 3 spannland 14 snesland utgjorde »alldeles skoglupen mark, som förut varit nyttjad till åker och äng», men som blivit under kyrkoherden Sundms tid vanhävdad. I ovannämnda år 1852 upprättade karta har Persarvsjordens areal uppgivits till 12 spannland. Den avsevärda ökningen har enligt uppgift från prästerskapet tillkommit genom nyodling, men hava handlingar härom ej påträffats. Jorden å Prestholmen — d. v. s. den från enskilda förvärvade skattejorden ) - utgjorde år 1752 6 spannland 10 snesland. År 1786 var motsvarande siffra 6 spannland 16 snesland; dessutom medräknades vid 1786 års revning även viss jord om 2 spannland 2 snesland, som »utav forclno» varit nyttjad till åker men dåmera var tuvbeväxt och mosslupen och som ansågs böra ånyo till åker upplöjas. Den sammanlagda arealen av Prestholmsjorden var alltså 8 spannland 18 snesland enligt 1786 års revning. Enligt 1852 års karta uppgår inägojorden å Prestholmen till 11 spannland 8 snesland 8 bandland. Ifrågavarande jord uppvisar alltså en ökning av 2 spannland 10 snesland 8 handland, vilken torde härröra från verkställd nyodling. Möjligen har en del av denna verkställts å från kronan upplåtna 6 spannland 2 snesland; och skulle sålunda, därest så varit fallet, en del av boställets inägojord å Holmen vara av krono natur. Tillfyllestgörande utredning uti ifrågavarande hänseende har emellertid ej kunnat åstadkommas Förutom angivna områden upptager 1852 års karta såsom till bostället hörande JJyrau Hunsmyran Kryddgården Kålgården

8 spannland 8 snesland 2 bandland 2 » 0 » 5 1 1 » 6 » » 6 » 8 » Summa 11 spannland 17 snesland 1 bandland.

Sammanlagda arealen av boställets inägor utgör sålunda enligt ifrågavarande karta 65 spannland 5 snesland 1 bandland. Sistnämnda fyra områden utgöras av nyodlingar. Nyodlingen å Myran eller Hagsmyran verkställdes i början av 1800-talet av kyrkoherden Johan Erelms, som genom häradsrättens utslag den 3 december 1801 erhållit rätt att uppodla området i fråga mot åtnjutande av 50 frihetsår. Därvid angavs nyodlingens areal till 8 spannland 11 snesland 2 ). Enligt protokoll över ekonomisk besiktning å bostället år 1849 tillföll nyodlingen från och med nämnda år dåvarande boställshavaren. Vid en i augusti 1732 förrättad delning å Hobborns och Boda byars skogar tilldelades prästbordet dels det norr om de båda byarnas inägor belägna Bodaberget dels ock den s. k. Alderbrotrakten, belägen västerut, mellan Björnmyran och gränsen mot Kopparbergs socken. J) Då revningen endast omfattade inägojorden, kom däri icke att ingå från kronan uppPP låtna 6 spannland 2 snesland, vilka torde hava räknats till utmarken. land 19Tn^andÖIeL?d°ina°n"iSka b e r i k t a i l * » å b o s t ä l l e t h a r ™^» » P P ^ S till 9 spann-

532 E t t med anledning av denna delning framställt yrkande om rätt för Gallsjön att njuta del i Hobborns och Boda skogsmark godkändes av häradsrätten i Sundborns socken genom utslag den 19 september 1735, vari häradsrätten förklarade, att Gallsjön för denna skogsmark, uppgående till 4 spannland 15 snesland, ägde avgärda bys rätt x ). Utslaget överklagades av prästbordets representanter, men lagmansrätten fastställde den 17 september 1737 häradsrättens utslag 2). Den huvudsakliga delen av bostället i övrigt tillkommande utmark utgöres av dess andel i Korsa eller Sundborns allmänning, därav bostället vid åren 1828-30 verkställd delning för 1 7 8 mantal erhållit 492 tunnland 15.3 kappland i areal samt i uppskattning 151 tunnland 12.7 5 5 kappland. Enligt en av jägmästaren G. Fellenius i samband med skogens indelning till ordnad hushållning år 1891 upprättad karta jämte tillhörande beskrivning uppgår boställets utmark, frånräknat impedimenter, till en areal av sammanlagt 395.6 7 hektar, därav 31.8 8 hektar räknats till Bodabergsskiftet samt 83.7 2 hektar till Aldersbroskiftet. Enligt nådigt brev den 1 december 1882 angående disposition av skogsavkastningen å Sundborns kyrkoherdeboställe har Kungl. Maj:t ansett utrönt, att en femtedel av boställets jord tillkommit genom inköp av församlingen och donation av enskild person, i följd varav även en femtedel av utmarken syntes böra anses såsom icke tillhörande kronan samt på grund härav, bland annat, tillerkänt boställshavaren en femtedel av boställets ordinarie och extra skogsavkastning 3).

Klockarbostället. Till klockaren synas ursprungligen hava varit anslagna »några små tompter kring kiörkian belägne», vilka uppgivas hava blivit skänkta av »gudfrucktigt och hedersamt folk ad pios usus vijd den tijd kiörkian bygdes» 4 ). Uti en den 21 januari 1652 dagtecknad handling förklarar biskop Olaus Laurelius, att vid den 29 maj 1651 hållen visitation å »cappelans lägen1

) Sundborns kyrkoarkiv I: 8. ) D:o ) Till grund för detta beslut låg kungl. kammarkollegii utlåtande den 3 augusti 1882, däri meddelats, att bostället bestode av l-.o) kronohemmanet 1 Vs mantal n:r 1 Hobboren, innehållande enligt kyrkoherden Petterssons uppgift 31 spannland inägojord; 2:o) förra kaplansbostället Persarvet om 12 spannland och 3-.o) Holmen eller Prästholmen, vara den nuvarande beteshagen om 6 spannland 2 snesland av ålder tillhört bostället, men församlingen den 13 j a n u a r i 1678 av kyrkoherden Olaus Hellenii änka Karin Bengtsdotter inköpt 1 spannland 16 snesland och Hans Eriksson Bränder den 4 juli 1682 skänkt omkring 9 spannland 12 snesland 8 bandland. så att de köpta och skänkta andelarna innehöllo tillsammans 11 spannland 8 snesland 8 bandland inägojord och hela bostället omkring 60 spannland 10 snesland 8 bandland. — Av berörda uppgifter torde framgå, att av Hobbornsjorden medtagits Gårdstäkten, Höksveden, Täppan, Kryddgården och Kålgården, enligt 1852 års karta innehållande något över 31 spannland, samt att inägojorden till Persarvet och Holmen upptagits till i nämnda karta angivna arealer. Därjämte har, ehuru oegentligt, medtagits de från kronan upplåtna 6 spannland 2 snesland, vilka av ålder utgjort boställets beteshage å Holmen och tillika med övrig boställets utmark ställts under skogsstatens vård och förvaltning. — I det föregående har framhållits möjligheten av a t t en mindre del av boställets inägojord å Holmen jämväl kunde vara av krono natur. 4 ) Se visitatlonsprotokoll av år 1688 i Sundborns kyrkoarkiv, L I: 1. 2 3

533 h e e t e n i S u n d b o r n b e f a n s a t t den var ringa, blef f ö r t h e n s k u l l afskeedh giordt, a t k l o c k a r e b o l e t , s a m t k l o c k a r e r e n t a n av socknen, skulle h o n o m till f ö r b ä t t r i n g h i n r y m m a s o c h tilldeelas n ä s t k o m m a n d e å h r 1652» 1 ). E m e l l e r t i d s y n e s d e t t a b e s l u t aldrig h a v a g å t t i verkställighet. I en jämlikt n å d i g t b e s l u t d e n 31 a u g u s t i 1695 a n g å e n d e u t a r b e t a n d e av e t t s. k. p r ä s t v e r k för K o p p a r b e r g s län u p p r ä t t a d , av k y r k o h e r d e n i f ö r s a m l i n g e n A n d r e a s S a h l s t r ö m d e n 23 n o v e m b e r n ä m n d a år u n d e r t e c k n a d h a n d l i n g h e t e r d e t nämligen, b l a n d a n n a t : »Klockaregård är fuller m e d 3 s m å t ä p p o r h å l l a n d e s tillhopa e t t s p a n s a d e vijd pas, alt af gudfrucktigt folk d e r till långö s e d a n t e s t a m e n t e r a t och skänckt». D e s s a o m r å d e n t o r d e vara ident i s k a m e d d e ovan o m f ö r m ä l d a k r i n g k y r k a n b e l ä g n a » t o m t e r n a » . S e d a n e t t av d e s s a o m r å d e n år 1775 av församlingen t a g i t s i a n s p r å k för kyrkovallen, erhöll k l o c k a r e n s å s o m e r s ä t t n i n g härför en vret om 13 s n e s l a n d 7 bandland2). G e n o m en mellan f ö r s a m l i n g e n och i n s p e k t ö r e n F r . R i c h m a n d e n 25 maj 1821 u p p r ä t t a d b y t e s a v h a n d l i n g erhöll församlingen m o t u p p l å t a n d e till R i c h m a n av en lycka, i n n e h å l l a n d e 16 snesland, s a m t e r l ä g g a n d e av viss mellangift ett o m r å d e o m 1 s p a n n l a n d 4 snesland, vilket »från n u och framdeles skulle u p p l å t a s till S u n d b o r n s församlings o r g a n i s t e r m a n efter man

URKUNDSBILAGOR. l. Vij Gustaf Adolph etc. Giöre vitterligitt att Vij af gunsth och nåde hafve undt och efterlathet, såsom Vij och nu her medh unne och efterlåthe Vare undersåther uthi Sunborn ett Vårt och Cronones hemman Åbren be:d till prästebordh under dhen kyrkian som dhe af nyio opbygt haffve, aldeles såsom andre präster har uthi n j k e t deres stompner niutha bruke och beholle. Förbiude fördenskuldh Vart cammerrådh, ståtthollare, befallningzman, sampt alle andre som för Vår skull vele och skole giöre och låthe att tilfoga bem:te Vår undersåthe her emoott något hinduer eller mehn i någor måtto. H ä r dhe och alle hvar i sin stadh hafve sig efterratte. Aff Fahlan dhen 19 decembris och 1622. GUSTAVUS ADOLPHIJS. Efter originalet

i Sundborns

kyrkoarkiv

I 8, nr 1.

2. • A w a t v i d e n -2JJ m a i ; i 1 6 6 ° u P r e f f v a d e s s prestebordet på Sundborn så i brukat som i obr(u)kat jord af Jöran Jöranzson länsman, med varandess Johan Matzson to(lfman) och. befantz i alt som i brukat eller obrukat som efterföllier. Sielfva tächten upb(rukat) 27 span landh och 6 snes landh des för uthan een liten toof backa vidh kier(n) ladan oreffvat och intet af värde, dock uti dhe 27 sp. landh och 1

) Sundborns kyrkoarkiv, I: 8 dokument n:r 13. ) Se sockenstämmoprotokoll 1736—1800 i S u n d b o r n s kyrkoarkiv. ) I protokoll över ekonomisk besiktning å klockarbostället den 23 augusti 1859 uppgives att till bostället hörde 1 spannland 10 snesland bergsfrälsejord, varemot i protokoll över den 4 oktober 1869 hållen besiktning arealen uppgives till 2 spannland 2

534 6 sn. landh inr(ak)nat gårdztompten så til man gården som fägården hållandess 11 sneslandh. Ther hooss een täppa Höghsveden benemd obrukat jord så myra som toofbacka, hållandes 6 span landh; såsom och een liten lyckia, hållandess 2 span landh obrukat jordh. Een hålme til prästebordet håller 6 span sädh och 2 snes landh, alt obrukat jordh. Detta sä sant med högsta flijt och samveet vara giordt och reffvat, som vij i sanningh bekänna och ville bcståå vitnar vij underskrefne med nampn och bomärke. Actum ut supra. Jöran (bom) Jöranson ländzman i S u n d b . . . . Johan (bom) Matson pä Sundboren. Efter

originalet

i Sundborns

kyrkoarkiv.

3.

Såssom den sahlige fordom ehrevördige kyrkioherden h : r Olofz Hellenius haf:r anno 1675 accorderat och slutet medh h:u Brijta Christopherss dotter ifrån Hanröö, nu sahl. hooss Gudh, om någon bonde jord belegen på Prästholmen; af hvilken jord een teegh som håller tijio snesslandh är belegen vijdh Hofborss gatan. Item på andra sjdan om bäcken vijdh ladorne, 20 snesslandh något lijtet brukat jordh, noch sex snessland obrukat toofvelandh: och den sahl. hustrun der på hafver effter begäran opburit siuttijo och een dahler kopp:r m : t t så hafver och iagh undertechnadh såsom den rätte arfvingen på samme jord efter begäran bekommit content fiorton dahler. Thy bekänner iagh migh undertechnadh och här medh vitterligit giör att iagh medh berådt modh hafver uplåtit och såldt samma jord till den sahlige ehrevördige herrens effterlåtne enckia h:u Carin Bengtzdotter för dhe ofvanskrefne 85 dahler kopp:mt, hvilka penningar vij med fult nöje hafve upburet till godli betalning den sidste med den förste. Afhänder fördenskull migh och alle dese mine effterkommande arfvinger samma jiord och tillägnar den ofvanbem:te sahl. herr Olofz effterlåtne högt bedröfde enckia att effter sin egen villia nyttia häfda och bruka till een väl fångd oqvald egendomb. Dette så i sanning vara vittnar och betyger iagh med min egen handh och boomärckie datum Sundbors prästgård den 13 januarij 1678. Jöran Jäpesson (bom) Test. A. Hellenius. Scriptus Olaus Forselius Jöran Jöranson läntsman vittnar (bom) A tergo. Ved 1 opb. d. 9 nov. 1678 afsades at detta skall inlösses till prästebohl emedhan prästebohlet hafver det öfriga. 2 g. d. 14 julij 1679. Vedh 3 opb. d. 15 decemb. 1679 berättades denna jordh vara inlöst till prästebohlet. Jnff. till fasta d. 27 junij 1681. Efter originalet i Sundborns kyrkoarkiv. 4. Fastebrev den 27 juni 1681 å viss jord å Prästholmen. Åhr effter Gudz bördh sextonhundrade på det ottatijonde första den tiugo siunde dagh uthj junii månadh, den tijdh jagh Magnus Persson, landzdomare i Bergslagen och öster Dahlerne laga ting höllt i Sundborns sochne stugu, närvarande befall-

535 ningzmannen välb:de Jacob Berg sampt nämbden. Då inlades uthj rätten af kyrkiones föreståndare en schrifft daterat Sundborns prästegårdh den 13 januarij 1678, under då varande coadjutoris h. Andred Hellenij, och lensmannens Jören Jörenssons i Korgtächten egenhendige nampn till vittnes, hvaruthi Jören Jäppesson tillstår och bekiänner at såsom för detta kyrkieheerden här vidh Sundborn sahl. herr Olaus Hellenius a:o 1675 handlade medh sahl. hustro Brita Christophersdotter om någon bondejordh på Prästholmen, dher af en tegh om tiijo snessl. vidh Hofborns gatan ähr belägen, och på andra sijdan om bäcken vidh ladorne tiugo snessl:d något brukat, sampt obrukat tufvejordh sex snesshd för siuttiijo en d a h r kopp.m:t, som han betygar henne effter egen begiäran richtigt hafva opbuhrit, så tillstodh och han, såsom rätta arfvingen och bördemannen, at hafva till en fullkomblig förnöjning på samma kiöp bekommit af förb:de sahl. pastoris effterlefverska dygdesamma matrona hustro Karin Benchtzdotter fiorton d a h r kopp. m:t, så at han i alla måtto dher medh ähr tillfredzställter. Dhesse ofvan förmählte ottatiijofem d a h r kopp. m:t kiände sig åter mehrbem:te hustro Karin Benchtzdotter af kyrkiones föreståndare den sidste penning med dhen förste nöjachteligen hafva opbuhrit, och fördy afhände sigh oTvannämbde jordh på Prästholmen dher den andra prästebohlsjorden ähr belägen, tillägnandes den prästebohlet för en evärdeligh oqvaldh och oklandrat egendomb. Och såsom här medh allt lagligen ähr tillgångit, jorden å 3 häradz ting opbuden och dher effter lagstånden vorden, altså dömbdes detta kiöp effter 10 cap. jord blk stadigt och fast at stånda. Effterskrefne sutho i nämbdene som här åt fasta vore, nembl. Christopher Hansson på Backa, Johan Johansson på hille Ptijsholen, Jöns Erichsson på Carlbom, Johan Matzson på Sundborn, Christopher Månsson på Sundborn, Jöran harsson i hilletächt, Jacob Erichsson i Kohlbergsbo, Hans Snihlsson i Ramsnäs och Johan Matzson i önssgiärde. Till yttermehra visso och större stadfästelse ähr detta medh min egenhandh, nampn och vahnlige signete bekräfftat. Actum ut supra. Magnus Peersson (h. S.) mp Efter

originalet

i Sundborns

kyrkoarkiv.

Med denne min öpne skrifft giör jag Hans Erickson Bränder allom som nu lefva, och effterkommande evärdeligen kunnigt och vitterligit, mig af en frij och otvungen god villja, til Gudz helige nampns och ähras vyrdnad, förmedelst hrr assessorns u t i kongl. bergscollegio välb: hrr Johan Otto Silfwerströms underhandling och befordran hafva til evärdelig tijd oigenkalleligen förährat och gifvit, såsom jag här med och i detta mit öpne brefs krafft förährar och gifver til Gudz försambling och des Gudztiänst i Sundbohrs socken gudelige vidmacht hollande, de jordägor, som äre belägne på Holmen, kallat, inom och kringom dhe ägor, som prästebolet allereda där sammestädes tilkommer, med des tillydande och hörige lägenheter, hvilke jag effter min sal. fader ärfft och lagligen handfat hafver. Så at jag här med af säger mig, min k. hustru barn och arfvingar, födde eller ofödde, slecht och bördemän, minner eller fiärmer, allan den rätt jag och de här til, til samme egendom hafft och nyttiat hafva. Tilägnandes den bem:te Sundbohrs försambling til ofvanbem:te nytta at äga, bruka och besittia, för utan alt qval, klander och hinder nu och i alla effterkommande tider. Med detta här iempte förord, at desse ägor ennkannerligen skola blifva använde effter mitt ofvanbem:te upsåt, och välb:ne h r r assessorens Silfwerströms såsom socknens patrons disposition och förordnande, at icke nu eller i framtiden något där af eller alt må komma uti någras privats händer, arff eller egendom. Til yttermehra visso och stadfästelse sätter iag mit egit namp(n) och signete här under, såsom och begiärer, at välb:ne hrr assessorn Johan Otto Silfwer-

536 ström, sampt hans vördighet kyrckioherden i Sundbohrn h r r Johan Hedenius med v:tt Christofer Hansson på Backa, v:tt Johan Johansson på Rijsholn, velie såsom trogne vitne(n) och denne min giorde förordning närvarande åhördt hafva, med hand och signeten effterkommande til åminnelse och säkerhet bekräffta. Datum Gyttenäs den fier(de) dagen i juli månad, åhr effter Gudz sohns Jesu Christi börd ett tusende sexhundrade på det ottationde och andra. H. E. Bränder Johan Oloff Silfwerström (L. S.) (L. S.) mp. Johannes Hedenius pastor 1. t. Sundborgens Johan Johansson på Rijshohlen (b. S.) A tergo: H . E. Branders bref på någon jord på Holmen skiänkt prästebordet. Efter originalet i Sundborns kyrkoarkiv.

39. Torsång. Torsång 1 ) tillhör den allra äldsta kulturbygden i Dalarne och innefattade under medeltiden avsevärt större areal än nu. Till socknen hörde länge trakten kring Kopparberget, västra delen av Sundborn, varjämte även Svärdsjö koloniserades därifrån 2 ). Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har för Torsångs församlings pastorat fastställts genom Kungl. Maj:ts resolution den 19 november 1920 att äga tillämpning från och med den 1 maj 1921 till och med den 30 april 1941. I pastoratet finnes endast kyrkoherde.

Löneboställe. Enligt löneregleringsresolutionen är till kyrkoherdens avlöning anslagen bland annat, avkomsten av kyrkoherdebostället i Torsångs socken. K y r k o h e r d e b o s t ä 11 e t. iskopen

Johanii

iJut. ^ e s Rudbeckii föranstaltande upprättades i början av lbUO-talet forteckningar rörande församlingarna i Västerås stift. Dessa förteckningar, vilka voro avsedda att företes vid blivande visitationer inom församlingarna, voro synnerligen omfattande och innehöllo, bland annat uppgift om de ecklesiastika boställenas ägor m. m. Av den för Torsångs församling upprättade förteckningen 3 ), vilken är daterad den 5 februari 1634 då sannolikt visitation hållits inom församlingen, inhämtas, att prästbordets ') Beträffande namnet Torsång anföres i Hulphers Dagbok sid. 484 föliande- »Namnet tyckes med gl fwa at denna orten kan räknas ibland de först bebodde; ty af Thor s Z Hedendomen dyrkades för en Afgud, är den utan twifwel kallad Thöresanler I S m l a S m a M e l e s ka eemeaan Ä n boknen Sokttn al Ä Dal-Elfwen ^ Ä och^ sjön^ Runn ^ til större ° » ^ p L delen omgifwes » Ä t t å sfS£ ) Arbetet »Sverige», Wahlströms & Widstrands förlag, sid. 59 I Eric Hammarströms arbete Äldre och nyare märkvärdigheter vid Stora Kopparberget å r l l T o g e n ' Sld> 1 6 U P P g i V 6 S T ° r S å n g S k y r k a s å l d e r k u n n a för.8 till t i d e ^ S t e * g Enligt Johannes Rudbeckii attestation den 9 mars 1641 och Aspeboda församlings un derdåniga skrivelse år1 1735 tillhörde Aspeboda bygdelag från ta 1 6 0 9 " StiU % k ^ 0 1

p i ^ r Z e C ^ ä

^ ^ ^

^ ^ ^ - ^

^KoPParbergs och till v f Torsång

effendoml,V« Ä n räknades bygdelaget i viss mån såsom en särskild församling. Det ffÄdiaynÄatt. " " ^ A s P e b o d a ^ s a m l i n g hörde under Kopparberget ocn en del därav under Torsångs pastorat fortbestod till dess genom nådigt brev den 10 Ä l S f t att Aspeboda i sin helhet skulle iftgöra annexirsamHng t 11 fiärdinf" av" fiS^SÄ-nST ^ ? 6 f e b m a r i 1 6 3 8 ( B i h J> »rordnades, att de två Nybo tlllhorand Torsån|s socken e hemmanen Milsbo och Kårtylla skulle överflyttas till h n i S TPb f n d . m . « d0 f a s 6t s J t ä U a J l 5d e a vM alönereglering för prästerskapet i Torsångs och AspeAsPebo da o?!, t ^ S S / ™r s a m 'l l a r j : f c g e n ° m n å d i g t b r e v d * n 1 8 november 1810, att årsamlin^ar nvJÄn i° ^ * ^ efter dåvarande komministrarnas i samma lörsamlmgar avgång var for sig utgöra ett särskilt gäll. s ) Bil. 2.

538 åkerjord lämnade en avkastning det ena året av 14 tunnor och det andra av 16, och att dess ängsmark avkastade omkring 30 s. k. bergsmansskrindor hö årligen. Prästbordet hade även gott fiskevatten, ett emellan Kerna och Dalälven beläget »werkestelle», liten skog och inhägnad betesmark. I en jämlikt nådigt beslut den 31 augusti 1695 angående utarbetande av ett s. k. prästverk för Kopparbergs län upprättad, av kyrkoherden Andreas Arhusiander den 28 november samma år underskriven handling redogöres för prästbordet, på sätt av bil. 3 närmare framgår. Vid ordinarie ting i Torsång den 5 juni 1697 ingavs en förteckning på prästgårdsägorna, av innehåll bil. 4 utvisar. Genom nådigt brev den 13 april 1849 fann Kungl. Maj:t gott fastställa ägoutbyte mellan Torsångs församling och kyrkoherdebostället i församlingen, varigenom församlingen mot vederlag av 2 1 / 2 kappland utav socknen gemensamt tillhörig jord, upptagen under litt. U å upprättad karta, skulle från kyrkoherdebostäilets mark erhålla en den gamla skoltomten tillgränsande jordrymd av 4 kapplands vidd, erforderlig till byggnadsplats för uppförande av nytt skolhus och sockenstuga. Genom nådigt brev den 12 januari 1856 medgav Kungl. Maj:t, att en jordrymd av 2,260 kvadratalnar av boställets jord finge mot en gottgörelse av 66 rdr 32 skillingar banko, som skulle i likhet med kyrkans medel förvaltas, avsöndras och till utvidgning av Torsångs församlings kyrkogård användas. Förra

komministersbostället

i

Torsång.

I förberörda förteckning av den 5 februari 1634 (bil. 2) meddelas, att kaplansbordet utgjordes av två vretar 1 ). Sedermera anslogs till kaplansbord hemmanet Tylla 2 ) i Torsångs socken, rörande vilket inhämtats följande. Genom nådigt brev den 2 mars 16463) upplät drottning Kristina på behaglig tid nämnda hemman till barberaren Lorentz Franck i Falun. Denne försålde emellertid hemmanet omkring år 1655 till Torsångs socknemän, vilka sammanskjutit 300 daler kopparmynt för inköp av hemmanet till kaplansbord. Jämlikt landshövdingen Jesper Krusebjörns »befaldnmgzsedel» den 7 april 1659 underlades därefter hemmanet kaplansbordet »till des det kongl. reductions collegium sigh här öfwer gunsteligen förklarar». Genom reduktionskollegii beslut den 1 december 16854) anbefalldes landshövdingen att till kronan indraga hemmanet, »där icke besagde cappelan sedermehra Kongl. Maij:ts allernådigste bref på hemmanet till cappelans bordh har erhållit». Genom nådig resolution den 3 augusti 16865) medgavs, att hemmanet Tylla finge »alt stadigt till capellans bord, som det här J

) Dessa synas hava antagits utgöra avsöndring från kyrkoherdebostället. ) D e t t a hemman redovisas i »årliga räntan» och de äldre jordeböckerna såsom ett kyrkohemman. s ) Bil. 5. 4 ) Bil. 6. 5 ) Bil. 7. 2

539 till warit hafwer brukas och behållas;» och inrymdes kaplanen i hemmanet genom kungl. kammarkollegii imissionsbrev den 8 augusti 1686 och landshövdingens order av den 28 augusti samma år. I en för upprättande av ett prästverk för Kopparbergs län av kaplanen i Torsång A. Walman avlämnad, den 27 november 1695 dagtecknad handling redogöres för kaplansbordet, på sätt av bil. 8 framgår. Nu gällande 1825 års jordebok för Torsångs socken upptager ifrågavarande hemman såsom % mantal skatte Tylla n:r 10 med anteckning »Under lagdt Torsångs S:ns kapellans bord enl. kammar Rådet Jesper Krusbjörns Bref af den 7 april 1659.» Genom förberörda nådiga brevet den 18 november 1870 förordnades jämväl, att från komministersbostället i Torsångs församling skulle avsöndras vad till boställe åt en klockare erfordrades, varom Konungens befallningshavande på församlingens framställning ägde förordna. Genom utslag den 4 april 1883 förordnade Konungens befallningshavande, att från det Torsångs komministerboställe tillhörande område — innehållande enligt en av lantmätaren A. Ehrnström år 1807 upprättad karta med beskrivning över kyrkoherde- och kommisterboställena i Torsångs socken 43 tunnland 15.6 kappland i areal — skulle avsöndras och till klockarboställe i socknen användas de å ovannämnda karta under litt. a, b, c, d, e, f, i, k, m, n^ o, p och s upptagna ägor av olika slag, omfattande tillhopa 23 tunnland 16.7 kappland med därå uppförda, komministersbostället tillhöriga åbyggnader, ävensom att med klockarbostället skulle förenas, ej mindre den a nyssnämnda karta och beskrivning under litt. P anmärkta s. k. »Kyrkovret» ') än även komministersboställets andel i holmen »Prästön» 2 ) i sjön Runn, bägge för att under klockarbostället nyttjas med samma rätt, som komministern i Torsång dem förut innehaft; kommande såsom följd därav hemmanet i övrigt eller den återstående delen av komministersbostället, vilken jämlikt nådiga brevet den 18 november 1870 skulle i författningsenlig ordning utarrenderas, att utgöras av de å ovannämnda karta och beskrivning under litt. g, h, e, q och r upptagna ägor om tillsammans 19 tunnland 30,9 kappland. Detta utslag, varöver prosten M. Erlandsson i underdånighet besvärade sig, underställdes Kungl. Maj:ts prövning, varefter Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 24 juli 1885 utlät sig sålunda. Enär församlingen icke begärt ifrågavarande kyrkovrets läggande till klockarbostället, och denna vret så mycket mindre syntes vara för klockarbostället behövlig som församlingen i avgiven förklaring över besvären anhållit att få använda densamma till utvidgning av församlingens kyrkogård och anläggande av en skolträdgård, alltså funne Kungl. Maj:t skäligt, med fastställande av underställda och överklagade utslaget i övriga delar, förklara nämnda vret icke skola ingå bland de ägor, varav klockarbostättet borde utgöras. Tillika hade J ) Nämnda vret, som å 1807 års års karta över kyrkoherde- och komministersboställena upptages såsom tillhörande kyrkoherdebostället, har enligt prosten P. Gangius brev till biskopen i Västerås den 6 juli 1686 brukats till komministersbostället. 2 ) Upptages i 1825 års jordebok såsom tillhörande prästbordet.

540 Kungl. Maj:t funnit församlingens anhållan om kyrkovretens användande för ovanberörda ändamål icke på det sätt densamma blivit väckt till någon Kungl. Maj:ts åtgärd föranleda samt prosten Erlandssons i besvären gjorda yrkande, vilket innefattade fråga om bättre rätt till kyrkovreten, böra av domstol och ej i administrativ väg avgöras. Då hinder mötte för föreskriven utarrendering av komministersbostället, medgav Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 20 mars 1891, att bostället finge å offentlig auktion försäljas. Genom nådigt brev den 1 april 1892 godkände Kungl. Maj:t en för bostället å auktion erbjuden köpeskilling av 1,300 kronor, som enligt nådigt brev den 4 november 1892 ingått till prästerskapets löneregleringsfond, numera kyrkofonden. Å en år 1645 upprättad karta över hemmanet Ytter Skomsarby i Tuna socken upptages såsom Torsångs kaplansbord tillhöriga två täppor, de numera s. k. Asplundshagen och Skomsarbyvreten; om tiden när och sättet huru dessa ägor tillkommit bostället saknas upplysning. Klockarbostället. Med avseende härå hänvisas till bil. 2 och 8 samt vad under förra komministersbostället därutinnan anförts. Se för övrigt Thulins utredning angående klockarebefattningarna avd. 3, Tab. B, sid. 294—297. I Kopparbergs läns landtmäterikontor har utarbetats följande »Memorial rörande de ecklesiastika boställena i Torsångs socken. I den vid uppläggande av jordregistret för Torsångs socken av Konungens befallningshavande upprättade förteckningen enligt formulär K äro upptagna följande ecklesiastika boställen eller: Pastorsbostället, 1 13/32 mantal och Klockarbostället, 23 tunnlund 16.7 o o kappland. Pastors- eller Kyrkoherdebostället. Detta boställe har icke ingått i skifte eller annan laga landtmäteriförrättning varigenom dess gränser blivit bestämda. Enligt en år 1807 verkställd avfattning av ägorna till kyrkoherde- och komministerboställena i Torsångs socken och däröver upprättad beskrivning innehöll kyrkoherdebostället emellertid nedanstående ägoarealer: åker äng skogsmark

32.9 5 58 hektar 31.1323 » 85.0159 » Summa 149.104o hektar.

541 Vid ägoutbyte, fastställt den 18 maj 1858, emellan kyrkohedebostället, kommmisterbostället och Burgrefgården avstod kyrkoherdebostället till Korsnäs Sågverks Aktiebolag av fngsmark kommimsterboställets ängsmark och erhöll i vederlag av Korsnäs Sågverks Aktiebolag åker

0.9873 hektar och till O.02.J1 » i areal

av

0.0167 hektar °-^3* »

1 0 ., „ 1.2419 » ang 1.8120 » i areal. Vid ett år 1877 den 5 november fastställt ägoutbyte emellan kyrkoherdebostället och Inspektören N. Ekström avstod bostället åker

a

\a^g;-: " och fack 1 vederlag härför

och i areal

av åker

O.2221 » och 0.3288 » i areal Av det ovanstående framgår att kyrkoherdebostället efter ovannämnda förrättningar består av följande ägovidder: av

äng

åker

34.4 081 hektar 31.9495 » 85.0159

än

S skogsmark

Summa 151.3 68 5 hektar. Klockarbostället. I jordregistret benämnes detta boställe Tylla nr 60 (litt. I I I M) Vid ovannämnda år 1807 företagna arealavmätning av bland annat dåvarande kommimsterboställets ägor uppgavs detta boställe innehålla i areal tomt och åker äng (slog) hagar och backar »tog

11.2044 hektar 1.4501 » 7.7179 » 1.0953

»

Summa 21.4677 hektar förutom den s. k. Prätsön i sjön Kunn, vara någon areal ej angivits. Genom nådigt brev den 18 november 1870 och Konungens befallningshavandes utslag den 4 april 1883 förordnades, att av förenämnda komministerbostallets ägor vissa å 1807 års karta närmare bestämda områden skulle avsondras att anslås till klockaren i församlingen, nämligen: tomt och åker än

48395 Sl

g ( <>g) hagar och backar Sk °g

hektar

1.3653 » 4.8115 » 1.0953 , Summa 11.6U6 hektar

542 i areal jämte ovannämnda s. k. Prästön i sjön Runn, varjämte på grund av nådigt brev den 20 mars 1891 återstoden av förra komministerbostället försålts till enskild person. Det på förenämnda sätt bildade klockarbostället ingick med samtliga sina ägor i det åren 1914—1(5 Tylla by övergångna laga skiftet, som fastställdes den 30 december 1916. Vid detta skifte bestämdes genom förening den 27 februari 1915 delägarna emellan »att Klockarebostället av krononatur och lägenheterna Kiltäppan och Slicktäppan av frälsenatur, som tillsammans utgöra f. d. Komministerbostället, och vilka icke äga något mot övriga hemman jämförbart skaftetal, skola vid skiftet tilldelas ägor efter sitt i hävdeförteckningen antecknade uppskattade innehav samt deltaga i beslutade gemensamma undantag och erhålla del i samtliga förutvarande samfälligheter, med undantag av samfälld skogsmark, som enbart tillkommer skattejorden, allt i mån av sitt uppskattningsinnehåll jämfört med hela skifteslagets uppskattningsinnehåll». På grundvalen av denna förening tillskiftades sålunda klockarbostället under litt. I I I M ägor i fem skiften med nedanstående innehåll i areal: Tomt och åker Ängsmark

4.8983 hektar 5.1305 »

Odlingsmark Avrösningsjord Impedimenter

1.6680 » 17.1970 » 2.i88o » Summa 31,0818 hektar.

Ytterligare upplysningar rörande här ifrågavarande boställen hava i detta kontors arkiv icke kunnat vinnas. Falun i länets lantmäterikontor den 9 februari 1926. K. W. Wolffelt e. assistent.»

IRKUNDSBILAGOR. l. Vij Christina etc. Giöre vitter!igitt, att emedan Vij förnimme dedt biskopen i Västeråhs vyrdige och höglärde doctor Johan Rudbeckius, hafver effter noga ransakning, tillijka med landzhöfdingen velbÖrdig Tetter Cruse etc.: det att almogen utthj Torssånger sochen aff det ringa mantall intet för må att holla deres kyrkia och prestegårdz byggningar vedh macht för godt och skäligett befunnit at transportera dee tvenne, nembligen JMillesbo och Korthella i Nybo fierdingen belegen, ifrån Tuna till Torssånger sochen och forsåmblingh, effter som deråh biskops gifne breff daterat Viisteråhss den — 12 septembris a:o 1030, dedh medh mehra uth visar, alltså hafve Vij nu effter serdeles gunst och nådhe att på församblingens i Torssanger underdånige anhollande samma breff velat confirmera, så att ofvan be:te tvenne byar Miilesbo och Korthella effter denne dag och allt framgent skolie höra och hjgga till Torssangers forsåmblingh, jemväl och vara dee besvär och betingningar, som dee andre aff almogen dersammastz underkastadhe ähro, befalle för den skuldh

543 Vara undersåttere uthi samma byar, att dhee uthgiöra att sin kiörkioherde dee utskylder, ratt och rättigheeter, som dee effter kyrkioåhrdningen, rickzens ressesser och en gamall plägsedh plichtige ähre, der dee som väll som alle andre dette angår vette horsammeligen sig att effterrätta, Till yttermera visso ähr detta medh Vårdt secret, och Vare sampt Sverigis rijkes respective förmyndares och regierningz undersknfft bekrafftat, Datum Stockholm den 20 februarij 1038. (L. S.) Gabriel Oxenstierna Jacobus Delagardie Carl Gvldenjielm S r drotzedt. S. r. marsk. S. r. ammirah Axel Oxenstierna Gabriel Oxenstierna S. r. cantzlähr. Frijherre till Morby och hindholm. S. r. skattmästare. Ur Kopparbergs

läns kopiebok

VI.

2. Then Christeligha Församling vthi Torsånger uthi Kopparbergs laghcn Sampt hennes Stoorheet, Tienare, äghor, inkomst och vthgifft. etc. Anno D. 1634 then 5 Febr. Prästebord, aff Äker. thet ena året 14 tönnor thet andra 10 tijnnor. Eng. widh 30 bergzmans skrijnd. Fiskewatn. godt. Werkestelle. emillan Kerna och elfuen Quarnställe — 0. Skogh. lithen Mulebeet. instengdt. Vthjord. — 0. Kappelansbord. twå wretar then tridie behåller ferjekaren. Klockarebord — 0. hpiscopus. Johannes Rudb. Praepositus. Pastor Samuel Malminius P. Toreus. Notarius. Carolus Johannis mpr. Ur Västerås

domkapitels

arkiv. Ser. F

II.

3. Högvyrdige Fadher i Kriste-, högtährade Her Biskop. 1.) Ähr här i församblingen till pastoris underhåll, ett kåsteligit prästebohl, som väl icke oprefet är hvarken i min eller mina antecessorers tijd, det mig eller androm vitterligit är til sin vidd och qvantitet, utan sådant som til åkren besåås kan åhrligen medh 15 eller 10 tunnors utsäde, gifvandes sedan af sig välsignelse och frukt, effter som Gud åhrsväxten förläner af högdenne, åtskilligt, nu mehra och nu mindre. Och hvad äng och hööbohl anbelangar, är dän medelmåttig god, synnerligen dän som kringstängd är, att uppehålla när Gud växten gifver 20 eller 30 nööt större och smärre, sampt tvänne st:n hester. Än är här ock til vedbrand och fångskog itt vackert land som kallas llffbärget, hart när intil prästebohlet nordan til, när thet

544 tilbörligen rijktet blif:r och ifrån ovännerna bevakat, såsom ok en tämmelig stoor haga til boskaps beet om sommaren. j Uppå dänna kongliga förläning, som uthan tvifvel myckit gammal mån [de] vara, finnes här inga uttryckeliga breff; uthan ähre väl i det kongl. arehivo regni visserligen til finnandes. I I I . Ähr här ett vederlag som man kallar till pastoris underhöll förlänat, o[chj aff gl. konung Gustaff glorvyrdigst i åminnelse donerat, emot någre hemman i Sunnanööby belägne, hvilka fordom ähre kallade stomnär eller kyrkilandbönder, och sedan i gl. konung Gustafz tijd till cronan revocerade. Breff här om utförligen är här icke tillfinnande uthan i en gammal kyrckibook är med några radar opteknadt af fordom pastore loci sahl. her Carolo Johannis om den beskaffenheten anmälandes här om skola finnes högstsahh g. konung Gustafz breff daterat på Gripsholm dän 9 (6?) julij 1547. Såsom här om vidare berättes giordes både skrifftelig och muntelig inför sahl. her landzhöfdingen Gustaff Duwall A. 1081. Då som om vederlagen hoos alla pastores noga ransakning höltz. Min högvyrdige faders och her biskops sampt v. consist, tiiinst skyldighe Andreas Arhusiander. Torsångrens p.

(h. S.) Aff Torsångers prästegård d. 28 nov. a. 1095.

,. .. ,. _ . Ur Västerås domkapitels arkiv rörande lorsangs församling. Serien F. VI. sid. 213.

Anno 101)7 d. 5 junii hölts ordinarie ting i Torsångs sochnestugu — — — — Inlefrerade uthi rätten kyrkioheerden h. Anders Hellenius en förteckning pa prästegårdsägorne fölgiandes, väster om allmänne vägen som löper ifrån stoore elfven åth kopparberget 1) uthi Skomsarby ägorne 10 åthskilhge teeger kallas Jungfrutegerne, 2) bredewidh allmänna vägen söder om prästegården en stoor akervret 3) åth Skomsarbymyran en stoor åker sträckiandes sig till Groophagen, 4) nordan om åkergiärdet en engh som kallas Grophagen, bestående af tufve andh och mitt uthi någon myrsloga, hvilken engh sträcker sig till Ufbergsgnnden, hafvandes angräntsande eng på västre sijdan, det som gruffogden vidh Fahlun äger; men pa norra sijdan Simon Knutssons engh i Skomsarby. öster om allmanna vägen ar 1) prästegårdsskogen på Ufbärget, hvilken begynner vidh Uf bergsgrin den och sträcker sig uthmedh allmänna vägen bortom mijhlstenen in moth Storsteens by, dher ett råå är lagdt vidh vägen, och sedan derifrån ända fram i sion Dernäst i) alnen stoor hage sunnan till, som brukas till muhlbeet. 3) en slogetächt som tilförende varit opbrukadher till linder men nu uthökadt, 4) Sedan ligger stoora akergiardet, 5) slogevreet, som består af uthmagra linder, 0) en vattusloge som löper tvärt ofver tiärn åth Spångbroen neder till elfven intill kyrkian, sedan bortom Drottnmgbroen intill Prästbroen. 7) förfråger sig pastor om klåckarevreten dher bredhevidh belägen icke borde höra prästebordet till. Dhetta ähr effter h^ns^yrdigheetsj)egiaran till protocolls föhrt. — — Ur Kopparbergs

läns och Tuna s:ns domb. IV.

1697—1698.

545 5. Wij Christina medh gudz nådhe, Sweriges, Giötes och Wändes Vthkoradhe Drottningh och Arffurstinna, etc. Giöre witterligit, att wij af gunst och nådhe, på Breefwisares wår trootienares och Bardberares i wår stadh Fahlu, horentz Francks Underdånige ansökiandhe, i anseendhe, af hans trogne och flijtige tiänst, hafwa Undt och effterlåtit, effter som wij här medh och i detta wårt öpne Brefs krafft, vnne och effterlåte, honom I t t wårtt och Cronones hemman i Torssånger sochn, ben:dt Tylla, at qwitt och fritt, för alle afgåendhe wisse och owisse Uthlagor, /: D e V n d a n tagne, som Expresse till krigs Vthförandet, på lagdhe och bewilliandhe ähre :/ oss till Behageligh tijdh att niuta, bruka och behålla, här wåre Rikz Cammerrådh, Cammarerc fougtar och Befallningzman, sampt alle andre dhet weder kommer' hafwe sigh att effterrätta, icke giörandes be:te M:r horentz Fra[n]ck, här emot,' hinder, meen eller förfångh, i någon måtto, till ijttermehra wisso, hafwe wij detta med egen hand Vnderskrifwit, och Wårt Secret, Witterligen her nedan före sättia låtit, Datum Fahlu stadh dhen 2 Martij 1046. CHRISTINA. Ur Västerås

domkapitels arkiv och primäruppgifterna till ett prästverk för Kopparbergs län.

Till landzhöfdingen h : r Gustaff Duvall angående h:r Lorentz Francs hem:n Tillä i Torsångh s:n n:o 232. Högwelborne h : r Landzhöfdinge Gustaff Duvall; såssom dhet befinnes barberaren Lorentz Franc hafwa under lifztijdz frijheet hafft hemmanet Tillä i Torsångs sochn utj Kopparbergz lähn, hwilket han sedermehra har utan kongl. consens försåldt till cappellans bordh i samma sochn under hwilken titul det ännu utj 1083 åhrs jordebook afföres. Men som nu alla donationer blifwa till Kongl. Maij:tt och cronan indragne, att ståå till Kongl. Maijrtz frije disposition; altså behagade h : r landzhöfdingen bemälte Tillä hemman nu genast till Kongl. Maij:tt och cronan återkalla, där icke besagde cappelan sedermehra Kongl. Maij:ts allernådigste bref på hemmanet till cappelansbordh, har ehrhållit, och befalle etc, På Kongl, reductions collegij weg:r And. Torstensson Axel Sal. De la Gardie Christop Gyllenstierna Fabian Wrede Hindrich Dankvart Daniel Petter Tilas Franc / J . Thöresson. Ur reduktions

kollegii registratur

för den 1 december

1685.

Resolution för Torsångers försambling angående cronehemmanet Tilleby Kongl. May:tz Nådige resolution och förklaring uppå dess trogne vndersåtares samtel. allmogens af Tårsångers sochn och församblings underdånige giorde ansökning, angående cronehemmanet i Tijlleby gifwen. Kongl. Maij:tt finner wäll at Dess öfwer reductions wärket förordnade commission har hafft fog att förklara ofwanber:de cronehmmanet i Tilleby under Kongl. 1954 28

546 Maij:tt och cronan hälst effter det af begynnelssen befinnes af Hennes May:tt drot. Christina wara donerat till en bardberare i Fahlun Lorentz Franck ehuruwall han det sedermehra till capellans bord wed ofwanber:de försambling försåldt hafwa; jcke dess mindre såsom Kongl. May:tt i nåder behiärtar denne Torsångers församblingz mycket ringa wilckor jämwiill at densamme hemmanet för reda medel köpt och det således till pias causas anwändt hafwer; altså will Kongl. Mayrtt af gunst och nåde här med och i krafft af detta unna och effterlåta Torsångers försambling att mehrbem:te hemman i Tijlleby må att stadigt till capellans bord, som det har till warit hafwer brukas och behållas, befaller fördenskull Dess cammar collegium statscontoiret, samt landzhöfdingen därå orten jämte alle andre som wederbore, att ställa sig denne Dess benådning till effterrättelsse, och till föllie der aff låtha bem:te hemman oreducerat nu och framdeles förblifwa wjd capellansbordet hwartill det en gång wäll och christeligen ähr förordnat. Datum ut supra. CAROLUS J. Bergenhielm. Ur riksregistraturet

. . . • , « ±- ,oot> for den S augusti lo8b.

Förteckningh uppå cappellanens i Torgzångh sochen inkompst, som han formedelst Kongl. Maij:ttz aUernådigeste benådnmgh, a h r h n af Kongl. Maij.tt och cronan åtniuter; opsatt i föllie af höghvälb:ne h:r baron och landzhofdmgens, sampt högvyrdige consistorij ankombne bref Nembhn 1 ) Cappelanss bordet, som i förmågo af dråttning Christinae bref d. 2 mart.., ,040 sampt sedermera Kongl. confirmation d. 3 augustij 1686i der till ahr donerat; bestående af 9 spanlandh i sade och trade tillhopa, hvars pa for slagz vijss mycket å^kilHgt kan falla, men särdeles som Gudh bättre förflutne åhren v a n t mycket ag S r s ^ i x t , har knapt något hunnet öfver b ä r f arelönnen sedan den afdxagen varet, lijkväll oppsätties här inalles det som -ler högst kunat fallet 21 a 22 t.i snannemåhl å h r h n och stundom mindre. o 2 ) H ö o b o r d h e t till sama gårdh ähr och myket ringa som eij heller till något vist Ut

3 T s k o u ^ är der till alss ingen utan allt måste kiöpas både till stängningh och

VOdebraildh

-

Khu-karlöönen som i förmågo af högvälb:ne h : r landzhöfdingens och högvyrdige h : r biskopens d. 18 april 1087 haldne commission ähr blefven förundt capellanen att oppbära, hvaremoth han sedan sielf håller eller löner en person som tienstcn förrättar, beståår al fölliande Nembhn ... 1 } En liten jorde del! i Tijllaby af sahl. camma rådet h : r Jesper Krusbiörn dijth .kcinod ä skaUe grundh, bestående af ett spanla[n]d som capellanen brukar, och dtr emoth gifver alle åhrlige uth skylder till Kongl. Maij:tt och cronan. SålTdes cfetta vara r ä t t e h n opsatt bevijt,nass medh mitt eget nampn. Tårssångz cappelans gårdh d. 27 nove,ub:r A:o 1695 ^ ^ ^ ^ ^ ibid. Ur Västerås domkapitels

arkiv rörande Torsångs församling

sid. 221

40. vispeboda. 1 Aspeboda fanns redan under medeltiden ett kapell 1 ). Trakten räknades intill början av 1600-talet såsom i kyrkligt avseende tillhörande Tuna för samling»). Ar 1609 anlades ett nytt kapell 3 ), och ungefär samtidigt synes avskiljandet från Tuna hava ägt rum *). Aspeboda bygdelag tillhörde därefter till »/« Kopparbergs och till % Torsångs pastorat •'). Emeller- tid räknades bygdelaget i viss mån såsom en särskild församling. I ett visitationsprotokoll av år 1623 finnas föreskrifter rörande avlöning åt klockaren därstädes °). Av de tre kaplaner, som i början av 1600talet funnos i Stora Kopparbergs pastorat, synes en hava haft sin tjänstgöring förlagd till Aspeboda 7), ehuru det först var från år 1661 som vederbörande kaplan var bosatt därstädes 8). Det egendomliga förhållandet, att en del av församlingen hörde under Kopparbergs och en del under Torsångs pastorat iortbestod dock, till dess genom nådigt brev den 10 december 1746 förordnades, att Aspeboda i sin helhet skulle vara annexförsamling under Torsång Genom kungl. brev den 18 november 1870 förordnades, att Aspeboda församling skulle vid dåvarande komministrarnas i Torsång och Aspeboda avgång skiljas från Torsångs pastorat och bilda ett eget gäll 9 ) Denna reglering gick i verkställighet år 1882. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har fastställts för prästerskapet i pastoratet genom Kungl Maj:ts resolution den 19 november 1920 att äga tillämpning från och med den 1 maj 1921 till och med den 30 april 1941. I pastoratet är anställd allenast kyrkoherde. Enligt löneregleringsresolutionen är till prästerskapets avlöning anslagen bland annat, avkomsten av kyrkoherdebostället i Aspeboda socken I0 ). DärJj Sahlstedt: Tuna minne, s. 64; H a m m a r s t r ö m : Stora Kopparberget II delen, s 17 ) I jordebockerna t. o. m. år 1615 finnas hemmanen i Aspeboda-taakten u p p t a g n a u n d e r Kopparbergs socken men med följande specialrubrik: »Thenne eftherfne S t z m e n n äh • under Kopperbergett och giöre deres kyrkiotiendh till för schrefne Tuna s o c h n e Seder mera upptagas de under Kopparbergs socken u t a n särskild rubrik J be Hulphers Dagbok s. 339 samt visitationsprotokoll den 31 Jjanuari 1(516 D (kyrkans arkiv L I : 1 , Uppsala landsarkiv). '»rkAni> 2 e n l i g t Hanimarström (St. Kopparberget I I : 17), skulle detta ha skett år 1601 ) *e biskop Johannes Rudbeckii attestatum den 9 m a r s 1641 och Aspeboda församlings underdåniga skrivelse år 1735 (i akten till Västerås konsistorii und. skrivelse 1 "«/ 736 i riksarkivet). " » o « o u. /., K O D , 8 ) K y r k a n s arkiv L 1:1. 7 ) Se Muncktell: Vesterås stifts herdaminne. II s. 490. 8 ) Se samma arbete. II s. 535. socken1'1^ Ö

kUngL

breV

d6n

0 k t

°bei

d, .Sg ä U a n nsla r en lönereglering ha a

1S88

UtgÖr

As

P e b o d a församling egen jordeboks-

\JllZ J\ 'v' v a r enligt kungl. brev den 24 mars 1876 till kyrko2 Z Z T * ° J 7 avkomsten av s t o m h e m m a n e t 1 mantal Karleby i Slöta p a s t o r a t av Skaraborgs lan. Denna avlöningstillgång ingår jämlikt § 3 mom. 3 av k g i n om kyrkoiond den 9 december 1919 till nämnda foncb

548 jämte äger kyrkoherden att såsom särskild förmån utöver lönen oavkortat uppbära avkomsten av en på grund av testamente den 16 mars 1779 och den 31 december 1789 av bergsmannen Anders Janssons änka Catarina Hansdotter samt nådigt brev den 4 oktober 1907 bildad fond av aktier och försäljningsmedel för aktier i Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag. Genom brev den 10 september 1661 J ) förordnade biskop Olavus Laurelius, att eftersom församlingen erhållit en egen själasörjare, vilken borde hava »sin vissa boning och hemvist», klockarebordet i Aspeboda med alla dess lägenheter i hus och jord skulle »predikanten herr Johan 2) ovägerligen inrymmas» och att klockaren skulle »medh fogeligheet och beskedeligh tacksamhet för sin giorda tienst ther ifrå nu straxt utan lenger förhalnmgh bortfiyttia». Klockaregården, belägen i Lilla Aspeboda, intill kyrkan, upplåts sålunda till prästgård 3 ). Huru Aspeboda klockareboställe tillkommit har ej kunnat utredas. P å sockenstämma den 4 september 16644) beslöts, att Erik Olofsson på Skogen skulle giva till kyrkan av sin fasta egendom »dhet som kallas Prästebodarna på Skoghen belägit» för »dhe aderton rixdaler in specie, medh jnteresset, hvilcka penningar han aff kyrckians medell annammadhe a:o 1641». »Tå han Erich Olofzson uthlofvadhe villia reesa till Stockholm, att uthvärcka confirmation och fastbreff på det hemman högha öfTerheeten nådigst dhenna försambling lofvadt och tillsagdt till prestebordh» 5) men »medh oförrättadt saak tillbaka kom». Fasta härå meddelades den 28 april 1671. Närmare uppgifter rörande Prästbodarnas läge hava ej anträffats. Möjligen utgöra de samma jord som en sedermera under bostället brukad beteshage »Prästänget eller beteshagen längst norr om Nedra Skog», vilken försåldes 1772 6). Den 19 juni 1675 inköpte församlingen för 700 daler kopparmynt en söder om prästgården belägen takt, kallad Kantakten 7). Pasta å detta köp meddelades den 22 juni 1680. Boställets i Lilla Aspeboda belägna ägor upptagas i ett syneinstrument den 26 juni 17668). Här omnämnes bland ägorna »Scholaetomten, fyra sneshd». Samma tomt är det tydligen, som å en år 1807 upprättad karta över bostället 9 ) beteckas med litt. c och i beskrivningen angives såsom »Skoltomt» med en areal av 3,5 kappland. Denna tomt var belägen omedell ) Bil. l. *) J o h a n n e s Elfvius. , . s ) Själva klockaregården finnes ännu kvar och utgör nedre våningen av prästgården (se T h u l i n : Utredning angående klockarbefatttingarna, avd. 3, s. 313). *) Bil. 2. 5 ) Jfr allmogens i Aspeboda underdåniga skrivelse den S mars 1641 v Aspeboda kyrkas h a n d l i n g a r I, kyrkans arkiv). 6 ) Se sid. 552 och 553. 7 ) Denna takt. som tidvis synes varit anslagen åt klockaren, ehuru den brukades av komministern (se härom häradsrättens protokoll den 23 december 1881, § 43), betecknas a en år 1807 upprättad karta över bostället med litfc. m och n (se syneinstrument den 28 april 1882, bland Prästbolets handlingar II, uti kyrkans arkiv). 8 ) Bil. 3. 9 ) K a r t b o k L : 18 i Kungl. lantmäteristyrelsens arkiv.

549 bart nordväst om boställets gårdstomt. Av kartan till ett åren 1906—11 förrättat laga skifte över Lilla Aspeboda med flera byars skifteslag framgår, att boställets ägor sedermera utvidgats väster om den gamla skoltomten! Härmed torde böra sammanställas en vid laga av- och tillträdessyn den 28 april 1882 gjord anteckning, att till bostället hörde en »under senare år» inköpt takt om cirka 2 spannland jord, till vilken icke några äganderättshandlingar funnes. Den gamla skoltomten skulle alltså hava utvidgats gennom köp under senare tid. En norr om kyrkan belägen höjd, kallad Kyrkberget, har enligt socken stämmoprotokoll den 23 september 1855 av ålder tillhört bostället, ehuru den icke upptagits å 1807 års karta. Den uppmättes och kartlades av lantmätaren Carl Egnell år 1858. Om tiden när och sättet hur detta område tillkommit bostället föreligga inga uppgifter. Bostället hade av gammalt för sin jord i Lilla Aspeboda del i byns gemensamma skogsmark. Denna var till sin huvudsakliga del belägen öster om byns ägor, varjämte till byn även hörde en mindre skogstrakt, belägen västerut, intill gränsen mot Tuna socken. Dessa båda skogsområden delades 1731, varvid å den större skogstrakten utlades ett skifte såsom »Prästebordetz tillika med des interessenters lått» och å den mindre tvä lotter under litt. D såsom »prästebordetz till lika med dess interessenters skogz låtter». Vid en den 30 oktober 1752 verkställd delning av dessa tre lotter erhöll bostället efter ett skattetal av 3 spannland 1 snesland, skogsmark i ett skifte »ovan Kapellsberget» (mom den större och östligare av Lilla Aspeboda båda skogsområden). Å 1807 års karta över bostället upptogs denna lott såsom >Capellansboställets bergslott på Lilla Aspeboda mark». A konceptet till sistnämnda karta upptogs jämväl under litt. G en uthuggen skogstrakt nära kapellansgården. Denna skogstrakt medtogs dock ej å originalkartan. Vid en år 188:5 hållen lantmäteriförrättning för utredande av äganderätten till detta skifte hänvisades boställshavaren att, då bostället ej innehade skogslotten, göra sina anspråk å densamma gällande genom stämning till vederbörlig domstol. Då emellertid inga andra handlingar än ovannämnda konceptkarta anträffats, som styrka boställets rätt, och ingen heller kunnat bestämt intyga, att bostället någonsin hävdat ifrågavarande skogslott, har frågan ej kunnat avgöras. Vid det åren 1906—11 förrättade laga skiftet å Lilla Aspeboda mer flera byars skifteslag räknades trakten icke till boställets ägor. Genom kungl. brev den 13 december 1672 ») anslogs till boställsjord åt komministern i Aspeboda ett område i Ljusdals by »till 5 skeppund och 18 lispunds värde», vilken jord tillfallit kronan såsom ersättning för gruveavrad av Måns Classon 2). Genom ett nytt kungl. brev den 27 februari 1674 3) tillladesjsapellansbordet ytterligare viss dylik s. k. avradsjord, nämligen' dels x

) Bil. 4.

1673 f p S S S J R S 0 1 ! inTadeä T d f n T j ° r d g e i V ° m l ^ s h ö v d i n g e n s ordres den 18 november Ib id 3 ^rrastbolets handlingar I, kyrkans arkiv). ) Bil. 5.

550 3 spannland 11 snesland bergsfrälse och 2 spannland 5 snesland 3 bandland bondejord i Vallmora (i Tuna socken), dels 1 spannland 17 snesland jord i Saxlindan, dels 3 spannland 5 snesland jord i Björkarsbo, dels ock hus och jord i Stråtenbo, före detta tillhöriga Daniel Hindersson. Dessa donationer bekräftades genom kungl. resolution den 26 mars 1675 x) dock beträffande jorden i Stråtenbo, som av kronans avradsinspektor blivit bortsåld 2), endast såtillvida, som »Vij och crolman nu vidh denne tijden deraf någon nytta eller afkombst hafva kunnom». Någon jord i Stråtenbo synes icke hava tillfallit bostället, Ej heller har kunnat utredas, huruvida någon jord i Ljusdal tillfallit bostället i enlighet med 1672 års donation. Vad angår jorden i Björkarsbo, befanns densamma på 1700-talet hava frångått prästbordet. I ett synerättsutslag den 26 juni 1766, anbefalldes nämligen boställshavaren att till konsistorium anmäla, att nämnda jord då var »ifrån prästebordet skingrad» och att upplysning ej kunnat lämnas, »om then af prästebordets förra innehavare blivit nyttjad»; och skulle det ankomma på konsistorium att besluta, huruvida rättegång för ifrågavarande jords återvinnande skulle anställas eller ej. Det har ej kunnat utrönas, om några åtgärder med anledning härav blivit vidtagna. Genom testamente den 26 juli 17213) donerade bergsmannen Hans Nilsson och hans hustru Kerstin Olofsdotter i Ljusdal sin gård och fasta egendom till prästbordet i Aspeboda. Sedan efter Hans Nilssons död tvist uppstått om tolkningen av nämnda testamente, ingicks den 5 juni 1722 4) inför häradsrätten den förlikning, att Hans Nilssons enka till sin mans arvingar skulle lämna de hus samt den jord och tillydande skog, som H a n s Nilsson på sin broderslott efter föräldrarna erhållit, men att gåvan till prästbordet i övrigt skulle bliva beståndande. Pasta å den skänkta egendomen meddelades den 5 juni 1727. Enligt 1766 års ovannämnda syneinstrument bestod ifrågavarande jord dels av 3 spannland 1 snesland 1 bandland lindjord i Gunnarsbo dammtäkt, dels också av följande områden i Ljusdal: 3 spannland 17 snesland 5 bandland lindjord i Långtäppan, 13 spannland 8 bandland lindjord i Hans Nils' gårdstäkt, 4 snesland 4 bandland myrsva likaledes i Hans Nils' takt, en orevad myra och två små humlegårdar i samma takt, vidare Igeltjärnsänget samt ytterligare »en hage i Ljusdal.» Vid en år 1741 förrättad delning å Nedre och Övre Ljusdals bergsfrälseskog beräknades boställets jordatal i Ljusdals by till 10 spannland ^ s n e s land. Genom delningen erhöll bostället två skogsskiften, vilka å 1807 årskarta över bostället betecknats, utskogsskiftet med litt. E och hemskogsskiftet med litt. F. En å hemskogsskiftet belägen, bostället ej tillhörig hage, kallad »Carl Jans nya hage» synes tidigare hava brukats av prästen, men blev den vid en år 1888 verkställd lantmäteriförrättning från boställets skog avrösad, och antecknades med anledning härav vid en år 1892 å bo*) Bil. 6. ) Se Ecclesiastica för Torsangs socken, riksarkivet. ) Bil. 7. 4 ) Bil. 8.

:1

551 stället förrättad laga av- och tillträdessyn, att denna hage numera ej hävddades av pastor, men att tvist rörande äganderätten till densamma yppats. Vid 1906—1911 års laga skifte ansågs den icke tillhöra bostället. För sin andel i Gunnarsbo dammtäkt erhöll bostället vid en år 1754 förrättad delning 1 ) a Gunnarsbo bergsfrälseskog ett skifte, beläget vid den s. k. Kuiimyran. Boställets jordtal i Gunnarsbo angavs härvid till 2 spannland 15 snesland. Efter beslut på sockenstämma den 1 juli 1733 försålde församlingen å offentlig auktion den 3 november samma år för 876 daler kopparmynt 2 ) vissa å den genom Hans Nilssons ovannämnda testamente bostället tillhöriga jorden i Ljusdal belägna hus. Av denna summa har enligt ovannämnda 1766 års syneinstrument 600 daler 10 öre kopparmynt använts till inköp av jord inom Hans Nils' takt i Ljusdals by nämligen dels enligt köpebrev den 27 april 1757 för 300 daler kopparmynt viss i köpebrevet närmare angiven jord om tillsammans 2 spannland 18 snesland 8 x/2 bandland med därtill hörande skog, vara fasta meddelades den 3 juni 1762 8), dels enligt köpebrev den 21 september 1757 för 49 daler kopparmynt tvenne myrtegar om tillhopa 19 snesland 6 handland, dels ock av Olof Andersson i Gruvriset för 240 daler kopparmynt*) 1/.2 spannland jord. Uppbud å de båda sistnämnda köpen meddelades den 29 oktober 1766 samt den 1 juni och den 2 oktober 1767 5). Enär bostället genom Hans Nilssons testamente erhållit betydande ägor i Ljusdal och Gunnarsbo, strävade man efter att genom lämpliga byten och försäljningar få boställsjorden alltmera koncentrerad i dessa byar. Den jord, som för detta ändamål ansågs lämpligast att avstå från, var helt naturligt de avlägset belägna områden i Vallmora och Saxlindan, vilka tillagts bostället genom 1674 års kungliga donation. Genom ett den 10 april 1757 ingånget byte avstod bostället tvenne detsamma tillhöriga lägenheter i Vallmora, benämnda Gubbtäkten och Kohuden, om tillsammans 4 spannland 4 snesland 7 bandland »skattejord med tillhörig odelt skog», mot viss jord i Ljusdals by, nämligen 17 snesland 8 handland i Kusens täppa, 2 spannland 2 snesland 3 bandland i Långtäppan, 19 snesland i Hans Nils' gårdstäkt, 12 snesland 9 handland i Hagtäppan, en slogmyra om 10 snesland, en kolgård om 1 snesland och en humlegård om 4 bandland, »alltsammans bergsfrälse jord med tillhörig skog vid Ljusdal». Fasta å detta byte meddelades den 29 oktober 1767. Av en den 2 maj 1759 verkställd undersökning 6) angående ifrågavarande jordabyte fram) A en år 1730 vid delning av ifrågavarande skog upprättad karta upptages icke n å c o t skifte tillhörande bostället. 2 ) Se Prästbolets handlingar I, sid. 273 o. f. 3 .) I fastebrevet angives ifrågavarande j o r d såsom h. o. h. belägen inom H a n s Nils' takt. Genom ett byte den 21 september 1757 hade bostället avstått 5 snesland 8 bandland lind,lord i »Kolmätare Karins täppa», vilken jord bostället förvärvat genom köpebrevet den 27 april s. å., och i stället erhållit lika mycket jord i Hans Nils' takt. 4 j Något köpebrev å denna jord synes ej hava utfärdats. 5 ) Fasta å dessa köp synes ej hava meddelats. Lagfartsprotokollen hava eenomeåtts t. o. m. ar 1775. ° ° 6 ) Prästbolets handlingar I. kyrkans arkiv.

552 går, att den av bostället avträdda jorden utgjorde all detsamma tillhörigjord i Vallmora by. Den bostället donerade jorden i Vallmora utgjorde emellertid, såsom ovan nämnts, 5 spannland 16 snesland 3 bandland x), varav 3 spannland 11 snesland bergsfrälse och 2 spannland 5 snesland 3 bandland bondejord. Huru de övriga 1 spannland 11 snesland 6 bandland hava frångått bostället, har ej kunnat utredas. Den skog, som tillkom bostället för den sålunda förvärvade jorden i Kusens täppa och Långtäppan, utgjorde enligt en den 8 oktober 1756 förrättad skogsdelning 2 ) av två skiften, det ena »emellan prästebordet och Mäster Nylinds takten» och det andra »emellan Pålltäkten och Johan Ingels hage». Det sistnämnda skiftet, som ej upptages å 1807 års karta över bostället, avrösades och kartlades år 1896 av vice kommissionslantmätaren Oscar Bladin. Vid syneförrättning den 12 juni 1770 beslöts, att från bostället skulle försäljas följande jord: Prästänget; jorden i Saxlindan 3 ); jorden i Kusens täppa i Ljusdal; 12 snesland 1 bandland jord i Nedra Hagtäppan i Ljusdal; samt 2 snesland 2 bandland jord i Gunnarsbo hustomt. De bostället genom dessa försäljningar tillkommande medlen utgjorde för Prästänget 500 daler kopparmynt, för jorden i Saxlindan 325 daler kopparmynt, för jorden i Kusens täppa 240 daler kopparmynt, för jorden i Nedra Hagtäppan 75 daler kopparmynt och för jorden i Gunnarsbo hustomt 40 daler kopparmynt 4 ). De sålunda influtna medlen jämte återstoden — 275 daler 22 öre kopparmynt — av försäljningssumman för de år 1733 försålda husen i Ljusdal användes till inköp av ytterligare jord i Ljusdal och Gunnarsbo. Avtal härom hade redan året förut avslutats av boställshavaren komminister Gustaf Schedvin, nämligen dels genom köpebrev den 22 maj 1769 angående förvärv av 3 spannland 10 snesland 5 bandland av den s. k. Dammtäkten i Gunnarsbo »jämte orevade backar, sidlänt slogland samt myr och vass slog nedan vid åhen, med tillydande skog, väg och durchtogzafgift för 2 spanland och 16 snesland» 5 ), dels också genom köpebrev den 23 maj s. å. angående förvärv av en beteshage i Ljusdal, kallad Frånses hage, jämte en del av J

) Enligt en av häradsrätten den 7 juli 1679 fastställd rannsakning innehöll bergsfrälsejorden i Vallmora 2 spannland 11 snesland 5 bandland och bondejorden därstädes 2 spannland 14 snesland 5 bandland eller tillsammans 5 spannland 6 snesland. 2 ) Prästbolets handlingar I, kyrkans arkiv. 8 ) Genom ett år 1712 ingånget byte hade bostället avstått sin jord i Saxlindan mot 1 spannland 17 snesland jord i Vallmora (se häradsrättens dombok den 7 september 1725). Detta byte hade antagligen återgått. 4 ) Fasta å P r ä s t ä n g e t meddelades köparen den 26 maj 1774. Av lagfartsprotokollet framgår, att köpet avslutats den 10 mars 1772 och att köpesumman utgjort 500 daler kopparmynt, ej, såsom vid synen den 12 juni 1770 avsetts, blott 380 daler. — I övrigt hava salubrev å de försålda områdena icke kunnat återfinnas. Lagfartsprotokollen hava genomgåtts t. o. m. år 1775. 5 ) Enligt ovannämnda syneinstrument den 12 juni 1770 innehöll den inköpta jorden i Gunnarsbo 3 spannland 10 snesland o bandland god lindjord, 6 snesland 5 bandland sidlänt skog samt 9 snesland 5 bandland slog och betesbackar, »vartill följer utskog samt i dammen en stor och fördelachtig fräkenskiörd».

553 säljarens därintill belägna skogslott. Köpesumman för jorden i Gunnarsbo utgjorde 1,075 daler kopparmynt, för jorden i Ljusdal 260 daler kopparmynt. Dessa köp synades vid den nyssnämnda syneförrättningen den 12 juni 1770 och blevo jämte ett vid nämnda tillfälle ingånget byte, varigenom bostället avstod 1 spannland lindjord i Övre Hagtäppan i Ljusdal mot 1 spannland i Hans Nils' takt i samma by, fastställda av domkapitlet den 22 augusti 1770 och av Konungens befallningshavande den 20 september 1771. Fasta härå meddelades den 27 maj 1774. — Av syneförrättningen framgår att Frånses hage avsågs att utgöra ersättning för det försålda Prästänget. Vid ovannämnda år 1807 verkställda lantmäteriförrättning å bostället utbröts och tilldelades detsamma skog i ett skifte för den inköpta jorden i Gunnarsbo damintäkt efter ett skattetal av 2 spannland 16 snesland. Ar 1906 anhöll kyrkoherden i Aspeboda, i en till kungl. domänstyrelsen ställd ansökan, att vissa genom försäljning av virkesöverskott från boställets skog i Ljusdal influtna medel måtte i sin helhet tillerkännas honom, enär ifrågavarande virke avverkats ä, en skogstrakt, som tillhörde bostället på grund av Hans Nilssons och hans hustrus testamente av år 1721. Sedan domänstyrelsen underställt frågan Kungl. Maj:ts nådiga prövning, införskaffades underdåniga utlåtanden i ärendet av kungl. lantmäteri styrelsen och kungl. kammarkollegium. I sitt den 4 mars 1909 avgivna underdåniga utlåtande lämnade kungl. lantmäteristyrelsen en utförlig utredning rörande vilken jord som tillhörde bostället och huru densamma tillkommit. Kungl. kammarkollegium stödde sig i sitt den 19 januari 1911 avgivna underdåniga utlåtande på den av kungl. lantmäteristyrelsen förebragta utredningen, dock med den avvikelsen, att kungl. kollegium icke fann kungl. lantmäteristyrelsens antagande, att Aspeboda gamla klockarboställe samt området Prästänget blivit donerade av enskilda församlingsmedlemmar, vara i någon mån styrkt. På grund härav uttalade kungl. kammarkollegium den uppfattningen, att 44 procent av boställets jord vore att anse såsom av enskilda donerad samt hemställde därför, att boställshavaren måtte tillerkännas dels 44 procent av den ifrågavarande försäljningssumman oavkortade, dels även hälften av det återstående beloppet. Genom nådigt brev den 2 juni 1911 beslöt Kungl. Maj:t i enlighet med kungl. kammarkollegii hemställan. Den uppfattning rörande boställsjordens tillkomst, som sålunda kom att ligga till grund för nämnda nådiga brev, innebar, att denna jord tänktes uppdelad i följande huvudgrupper: A r e a l Tunnland Kappland

Boställsjorden före 1675. Gårdstäkten i Lilla Aspeboda (inklusive Källtäkten) Kapellsbacken Kapellsbergslotten på Lilla Aspeboda mark Kyrkberget Frånses hage i Ljusdal (inköpt i stället för det bostället förut tillhöriga Prästänget)

9 .— 17 4

15.2 24.1 8. o 12.2

6 37

1.2 28.7

554 A r e a l

Jord, tillhörande bostället pa grund av 1675 års donation. Tvä lotter i Ljusdals skog, utlagda vid 1756 års skogsdelning för den jord i Kusens täppa och Längtäppan. som är 1757 avstods till prästbordet i utbyte mot den donerade jorden i Vallmora a /a av den år 1769 inköpta jorden i Gunnarsbo dammtäkt 3 /a av det till samma jord hörande skogsskiftet Av Hans Nilsson testamenterad jord. Igeltjärnsänget Utskogslotten i Ljusdal Hemskogslotten i Ljusdal Den av Hans Nilsson testamenterade jorden i Gunnarsbo dammtäkt Det till samma jord hörande skogsskiftet vid Runmyran Jord, tillkommen dels genom Hans Nilsso7is testamente, dels genom do7iatio7i av andra församlingsmedleimnar. •/a av den år 1769 inköpta jorden i Gunnarsbo dammtäkt 8 /5 av det till samma jord hörande skogsskiftet •_ Jord, tillkommen dels ge7iom 1675 års donation, dels genom Hans Nilssons testamente. Långtäkten i Ljusdal Hans Nils' takt i Ljusdal Summa summarum

Tunnland

Kappland

3 1 o 8

18.7 10.7 10.2 7.«i

9 22 8

14.5 18.0 6. o

1 6 4S

18.8 29. o 21.8

— 2 3

28.5 (h8 3.3

3 18 21

11. J 9.» 2ho

18.

Då i kungl. lantmäteristyrelsens här relaterade utredning 2/ä a v den inköpta jorden i Gunnarsbo uppgivits hava tillkommit genom enskildas testamenten och donationer, har detta beräkningssätt grundats därpå, att av köpeskillingen för denna jord ungefär 2/5 ansetts motsvara medel, som influtit dels genom försäljning av viss utav Hans Nilsson testamenterad jord, dels också av det överskott som uppstått å försäljningssumman för Prästänget, sedan denna summa delvis använts till inköp av Frånses hage. Då kungl. kammarkollegium i sitt nyssnämnda underdåniga utlåtande såsom ogrundad avvisade kungl. lantmäteristyrelsens åsikt, att Prästänget tillkommit genom enskild donation, borde jämväl rättelse hava vidtagits i uppgiften om att den jord i Gunnarsbo, till vars inköpande Prästängets försäljningsmedel använts, vore tillkommen på grund av enskild donation. Då köpesumman för Frånses hage utgjorde 260 kronor och försäljningssumman för Prästänget

555 500 kronor, bör den del av den senare summan, som återstått för att användas till inköp av jord i Gunnarsbo, utgjort 240 kronor. Dessutom användes till samma inköp 640 kronor, som influtit genom försäljning av jord, tillkommen genom kungl. donation (Saxlindan, Kusens täppa, Nedre Hagtäppan). Då av hela köpesumman för jorden i Gunnarsbo, 1,075 kronor, alltså 240 kronor influtit genom försäljning av gammal boställsjord och 640 kronor genom försäljning av kunglig donationsjord, blir den del av köpesumman, som får anses tillkommen genom testamente, endast 195 kronor. Enligt beskrivningen till 1807 års karta utgjorde ytvidden av all boställets jord i Gunnarsbo dammtäkt 5 tunnland 5.1 kappland eller 5.IG tunnland. Härav utgjorde den av Hans Nilsson år 1721 testamenterade jorden 3 spannland 1 snesland 1 bandland eller 1.5 3 tunnland, alltså 3 ,0 av all jorden i damm takten. De återstående 70 procenten av nämnda jord skulle alltså utgöra den år 1769 köpta Gunnarsboj orden. Av denna köpta jord skulle då, enligt vad som ovan anfördes, något mindre än en femtedel anses tillkommen genom testamente. A andra sidan är att märka, att Källtäkten inräknats i den av gammalt bestående boställsjorden, ehuru den inköpts av församlingen 1675. Dess areal uppgavs i beskrivningen till 1807 års karta utgöra 6 tunnland 18.6

kappland. Vidare bör anmärkas, beträffande jorden i Långtäkten och Hans Nils' takt, att kungl. lantmäteristyrelsen icke ansett det möjligt att utreda, huru stora delar tillkommit genom Hans Nilssons testamente, och att till följd härav kungl. kammarkollegium i sitt utlåtande icke medräknade någon del av denna jord bland den genom enskildas dispositioner tillkomna — detta ehuru större delen av nämnda jord synes böra anses vara av Hans Nilsson testamenterad. Den jord i Långtäppan i Ljusdal, som tillföll bostället genom Hans Nilssons testamente, utgjorde 3 spannland 17 snesland 5 handland, och den jord i samma täppa, som bostället förvärvade genom utbyte mot Vallmorajorden, utgjorde 2 spannland 2 snesland 3 bandland. Då Långtäppan lärer vara samma område som Långtäkten — dennas areal, 3 tunnland 11.3 kappland, motsvarar ju ungefär summan av de uppgivna ägorna i Långtäppan — skulle det alltså anses utrett, huru stor del av denna som tillkommit genom kunglig donation. Vad beträffar Hans Nils' takt äro uppgifterna mindre fullständiga, i det att de icke avse skogsmarken. Rörande inrösningsjorden inom nämnda takt är det emellertid upplyst, att 13 spannland 5 snesland 2 handland testamenterats av Hans Nilsson och att cirka 4 1 / 2 spannland köpts för medel, som influtit genom försäljning av hus å den testamenterade jorden. Såsom tillkomna genom Hans Nilssons testamente skulle alltså anses cirka 17 3/4 spannland (eller något över 4 hektar) inrösningsjord. Genom byte mot den av kronan donerade Vallmorajorden har däremot bostället endast erhållit 19 snesland inom Hans Nils' takt, eller, för den händelse vissa i 1757 års bytesbrev angivna smärre markområden skulle vara att hänföra hit, på sin höjd 1 Va spannland. Antagligen torde emellertid till kronodonationsjorden jämväl böra hänföras det spannland jord, som bostället förvärvade år 1770 genom

556 utbyte mot ett spannland i Övre Hagtäppan i Ljusdal, enär det icke är känt, att bostället på annat sätt än genom byte med Vallmorajorden förvärvat jord i Hagtäppan. Slutligen föreligger även möjlighet, att viss jord inom Hans Nils' takt utgör återstoden av den av kronan år 1672 donerade jorden i Ljusdal. Då inrösningsj orden i Hans Nils' takt vid senaste laga skiftet uppgivits hava en ytvidd av cirka 5 V2 hektar, skulle på grund av det anförda man kunna anse 4/5 av samma jord såsom testamenterad. De av kungl. lantmäteristyrelsen lämnade uppgifter, vilka kommo att ligga till grund för bestämmelserna i kungl. brevet den 2 juni 1911, voro i så avseende ofullständiga, att de särskilda delarna av boställsjorden endast angåvos till sin areal, utan att någon upplysning lämnades rörande områdenas karaktär av inrösnings- eller avrösningsjord eller rörande deras uppskattningsinnehåll. Hävdeförteckningen till det åren 1906—1911 förrättade laga skiftet å Ljusdals, Lilla Aspeboda, Gunnarsbo med flera byars skifteslag lämnar emellertid upplysning härutinnan. Av denna hävdeförteckning framgår, att boställets inrösningsjord bestått av följande områden: större delen av gårdstäkten i Lilla Aspeboda, en mindre del av Kyrkberget, större delen av Hans Nils' takt, hela Långtäkten samt jorden i Gunnarsbo dammtäkt. Inrösningsjordens sammanlagda areal utgjorde 14.43 3 0 hektar och dess uppskattningsinnehåll 6.3822 hektar. Avrösningsjordens sammanlagda areal utgjorde 51.4304 hektar och dess uppskattningsinnehåll 25.94 8 3 hektar. Boställsj ordens uppskattningsinnehåll fördelade sig på de särskilda områdena på följande sätt.

Boställsj orden före 1670-talet. Den gamla gårdstäkten i Lilla Aspeboda ... Kapellsbergslotten på Lilla Aspeboda utmark Kyrkberget Frånses hage i Ljusdal Va av den köpta jorden i Gunnarsbo Inköpta 1769 dammtäkt > i stället för < Va av det till samma jord hörande skogs- Prästänget skiftet Summa

Jord, tillhörande bostället på grund av 1670-talets kungl. donation. Vj av Hans Nils' takt i Ljusdal V20 a v Långtäkten i Ljusdal (tillkomna genom utbyte mot Vallmorajorden) Två lotter i Ljusdals skog, utlagda vid 1756 års skogsdelning för den jord i Kusens täppa och Långtäppan, som bostället erhållit i utbyte mot Vallmorajorden...

Uppskattningsinnehåll (i hektarj Inrösnings- Avrösningsjord jord 0.8645 3.3661 0.2 8 G 9

0.8038 2.9322

0.1388 0.3367

I.2902

—

—

557 3/

- av den köpta jorden i Gunnarsbo dammtäkt •'• - av det till samma jord hörande skogsskiftet

0.4166 Summa

— l.oioa 2.3 7 24

Summa

0.2928 0.29 28

0.8399 0.8399

Jord, tillkommen ge7iom Hans Nilssons testamente. */a a v Hans Nils' takt i Ljusdal ,3 /oo av Långtäkten i Ljusdal Igeltjärnsänget Utskogslotten i Ljusdal Hemskogslotten i Ljusdal Den testamenterade jorden i Gunnarsbo dammtäkt Det till samma jord hörande skogsskiftet vid Runmyran Va av den högsta jorden i Gunnarsbo dammtäkt V.-, av det till samma jord hörande skogsskiftet Summa Summa summarum

2.59 1 o 0.4590 •— — — O.2990 — 0.13 88 — 3.4878 6.3822

1.6166 — 3.0 94 8 5.879 9 2.9427

Jord, inköpt 1675. KälltäkteB

1.42 6 5 — 0.3 36 7 15.9483 25.94 8 3

Beräknat i procent skulle sålunda på de särskilda kategorierna belöpa följande andelar: Procent av Inrösnings- Avrösningsjord en jorden

Boställsjorden före 1670-talet Jord tillhörande bostället på grund av 1670-talets kungl. donationer Jord, inköpt 1675 Jord, tillkommen genom Hans Nilssons testamente Summa

20 5 55 100

9 3 59 100

Genom nyss nämnda, åren 1906 — 1911 förrättade och den 29 maj 1912 fastställda laga skifte fick bostället all sin jord samlad i två skiften, hemskiftet och utskiftet, av vilka det förra ungefärligen motsvarar gårdstäkten i Lilla Aspeboda (inklusive Källtäkten), under det att det senare är beläget längre västerut, invid gränsen till Stora Tuna socken och bland annat innefattar större delen av boställets gamla jord i Hans Nils' takt och Frånses hage. Vid skiftet angavs bostället såsom yiroooö mantal bergsfrälse Prästgården. Den bostället tillagda jorden innehöll ägoslag till nedan angivna ytvidd:

(har)

Uppskattningsinnehåll (har)

10.9230 2.6910

6.3803 0.0655

Summa inrösningsjord 13.6140

6.44 5 8

Areal

Tomter, åker och dylikt Äng

558 Avrösningsjord Impedimenter

53.o04o 0.4375 Totalsumma 67.05 5 5

25.33 9 0 — 31.7 84s

I jordeboken förekommer bostället icke. I jordregistret upptages det såsom n:r 16, t g y ^ f t mantal Lilla Aspeboda n:r 33 litt. 2 F. Genom testamente den 31 december 1789 förordnade bergsmannen Anders Janssons änka Catharina Hansdotter, att en henne tillhörig fjärdepart i Stora Kopparbergs gruva skulle, sedan änkan Hansdotter och en hennes släkting avlidit, tillfalla »prästebordet i Aspeboda evärdeligen», och skulle den sittjande presten man effter man så som förbättring på sin lön — — åhrligen uppbära revenien af denna samma». Ifrågavarande fjärdepart blev enligt beslut å Stora Kopparbergs gruverätt den 8 oktober 1803 uppförd i parttalsboken såsom tillhörig x\speboda komministersboställe. Berörda fjärdepart har enligt kungl. brev den 31 januari 1891 överlåtits till Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag mot erhållande av åtta aktier i nämnda bolag. Sedan bolagets styrelse den 19 februari 1907 inbjudit delägarna i bolaget att teckna 2,400 nya aktier i bolaget med rätt för delägarna att för innehavande fyra aktier teckna en ny aktie, förordnade Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 27 mars 1907 att teckningsrätten till de två nya aktier i bolaget, som tillkomme bostället att teckna, skulle försäljas. Av de härför inflytande medel, 1,973 kronor, samt de ovan omnämnda åtta aktierna har enligt kungl. brev den 4 oktober 1907 bildats en under kyrkorådets förvaltning stående fond, varav boställshavaren äger att uppbära den årliga avkastningen. I ersättning för mark, som för anläggning av Falun—Västerdalarnas järnväg exproprierats från bostället, har lämnats ett belopp av 433 kronor 40 öre, vilket belopp enligt kungl. brev den 16 februari 1906 förvaltas av kyrkorådet och varav räntan enligt löneregleringsresolutionen ingår bland pastoratets prästerliga avlöningstillgångar. Vid laga skifte åren 1906 — 1911 tillerkändes bostället i ersättning för mistad ståndskog 6,319 kronor 62 öre. Jämväl rörande denna summa har i löneregleringsresolutionen bestämts, att räntan å densamma skall användas till prästerskapets i pastoratet avlöning.

URKUNDSBILAOOR. l. Efter som för någon tijdh sedhan tå »visitation höltz uthi Aspeboda, befanss högnödigt vara, att tijt förordnadz enn siälesöriare, som dageligen vistadez ther hooss them, på thet heela församblingen unga och gambla kunna sålunda blifva vel och fliteligen öfvat uthi sina Christendoms stycken, såsom och hafva ther för handen, som all annor vederbörligh tienst, ther sammastädes ordenteligen och i rettan tijdh kunne förretta, och thet omsider ther till kommit ähr att enn redeligh och troghen predikandt tijt förskickadt ähr, tv mötte och be:te siälesöriare hafva sin vissa boning och hemvist, hvarutöfver vij och tillförenne tvenne reesor hafva på-

559 mint, och sidst consistorij breff ther ;i gifvidt, emoot hvilckedt ingen insagu skulle medh retta hafva varit inkastat. Blifver nu förthenskul pä nytt stadgat och befalat, att klockarebordet i Aspeboo medh alla sina lägenheeter i huuss och jordh, skal predikanten her Johan ovägerligen inrymas, och klockaren medh fogeligheet och beakedeligh taeksamheetn för sin giorda tienst, ther ifrå nu strax uthan lenger förhalningh bortflyttia. H ä r effter alla som vederbör veeta sigh att skicka och efftcrretta. Datum Vesterååss den 10 septembris 1661. Olavus Laurelius. hpiseopus Arosiensis Av avskrift '•'••

i kyrkans handlingar L 1: 1. (Uppsala landsark.)

2.

Anno 1664 dhen 4 septembris d:nica B. trinitatis hölt/. sochnestämma, uthi dhen höghvördighe herrenss kyrckioheerdens mr Johans Rudbeckij, sampt lians vyrdigheets kyrckioheerdenss uthi Torsånger; kyrckiovärdernes, sochnenes förmänss och uthi hela församblingens närvarelss: Tå bleff för affskeedat och slutit. 4. Framträdde Erich Olofzson på Skoghen jnnliiggiandes enn supplication, dher uthi han begiärar villia undslippa att betala kyrckian dhe aderton rixdaler in specie, medh jnteresset, hvilcka penningar han aff kyrckians modell annammadhe a:o 1641. Tå han Erich Olofzson uthlofvadhe villia reesa till Stockholm, att uthvärcka confirmation och fastbreff på det hemman högha öfferheeten nådigst dhenna försambling lofvadt och tillsagd! till prestebordh och emädan Erich Olofzson dhetta ombetrodde ährende försummelighen, otrolighen och icke som sig bordhe expedieradhe uthan medh oförrättadt saak tillbaka kom, ty bleff honom pålagt att oemootsäijeligen kyrckian sin nöjaehtige betalning, bådhe i capital som jnteresse, tillställa: alt therföre Erich Olofzson aff sin fasta eghendom (emedan lösören intet finnes) dhet som kallas Prästebodarna på Skoghen belägit heelt och hållidt, kyrckian till nöjachtigh betalning tillställte, för capital och jnteresse, att kyrckian dhe samma Prästebodar till evärdeligh eghendom behålla häffda och bruka skall, så att ingen aff hanss arfvingar, släkt, grannar eller creditorer skola hafva någon tijdh mehr ther å något att klandra eller igenlösa, ia icke dhen ringesta praetension giöra. Bleff och dhetta Erich Olofsson gratis och aff nådher låffvadt och tillsagdt, att jnteresset skulle blifva honom räknadt såsom ett testamente hijt till kyrckian, altså tå Gud täckes honom hädan kalla skall han få klockor och hedcrl. legherstadh uthan legho. Ur originalet

i kyrkans

arkiv

L I: 7. (Uppsala

landsark.)

3.

År 1766 den 26 junii, förrättades, i anledning af vällofl. landshöfdinge embetets den 18 april sidstl. til domhafvanden ankomne skrifvelse, laga af- och tilträdes husesyn uppå cappellansbordet i Aspeboda sokn, — —- — — — — — — — Jordägor En kryddgård. En kohlgärd. En takt til prästegården med lindjord tu spanl. tretton snesland otta bandland. En hage bredevid.

560 E n rågtomt, neder om cappellans backen, innehållande femb snesl. sex bandland. Scholastomten fyra snesl :d. Fäbodar äro inga, men på Nedra Skog är en betesmark, som tilhörer priistebordet och stänges efter öfverens kommande af nedra skogsboeme. Fiske fins icke. Qvarn ej heller. Skattejorden uti Valmora om ett spanhd 3 snesl. tre bandi, i skatt, är tillika med kornladan, sedan sidsta synen, cappellans bordet til hända bytt til Liusdal. Then af afh bergsman Anders Nilsson i Liusdal testamenterade egendomen, består af följande, nemligen Långtäppa lindjord tre spanhd, siutton snesl. femb bandland, gårdstäkten lindjord tretton spanland otta bandi., myrsva fyra snesland fyra bandland, men myran nedanför gården är ej refvad. En hage i Liusdahh Jgeltjers änget; är sedan sidsta synen omkringstängdt och nyttjas til beteshage. Tvenne små humlegårdar, hafva väl varit vid gården, men äro lagde til tägten. Damsäkten u t i Gunnarsbo, lindjord tre spl., ett snesl. ett bandi., samt en lada. Tvenne skogslotter för Liusdalsjorden, äro liggande ofvanför ägorne. En skogslott för Dams takten ligger vid Runmyran prästegårds skogen och förenämde skogslotter är afrösad, och vidare beskrifves u t i herr landtmätaren Ekströms theröfver författade charta. Och må denne skog icke vidare än til nödig vedebrand och gårdsfång nyttjas eller angripas. Dessutan hörer til cappellans bordet, enligit högst salig i åminnelse konung Carl den X I : e s donations bref, uti Saxlinden ett spanh, siutton snesl. bergs frälse jord som u t i högst berörde donations bref, namnes böra tilkomma cappellans bordet; i Biörkarsbo, hvaraf en vid namn Jsrael Larsson förut ägare varit, innehafves nu icke af cappellans bordet; och berättade herr comministern Schedvin, at han ej viste hvem af samma jord vore i besittning, icke heller, h u r u vida den någon sin vitterligen blifvit nyttjad af cappellans bordets förra innehafvare. Utaf de ottahundrade siuttjosex dahl. kopparmynt, hvarföre comministern Pomp i lifstiden blifvit pålagd at visa redo, är til cappellans bordet inkiöpt af Mats Matsson i Bomsarfvet, Tuna sokn, enligit kiöpebref af den 21 september 1757, tiugu snesl. myr jord i Hans Nils gårds takt i hiusdal, för tiugufemb dahl. d:o af hustru Elisabet Eriksdotter i Ryckepung nio snesl., sex bandi, myrjord i berörde takt för tiugufyra dahl., dito af kålmäter Karin, efter kiöpebref den 27 april 1757, jord i samma takt för trehundrade dahl., hvarjemte blifvit utgifvit i charta sigillata til berörde kiöpebref en dahl. 5 ./., då för trenne upbud två dahl. otta öre, för fastebevillning 24 öre, för fastebrefvet sex dahler samt för chartan til det samma en dahl. 5 ./.; äfven ock är utbetalt til Olof Andersson i Grufriset på ett hälft spanland jord i Hans Nils gårdstäkt i Liusdal tvåhundrade fyratjo dahl. så at ännu hos Pomps sterbhus innestår tuhundrade siuttjofemb dahl. 22 ./. kopparmynt, —- — — Men förbemälte Olof Andersson i Grufriset nu närvarande förklarade, at han för ofvannämde ett hälft spanl. jord i Hans Nils gårdstäkt, vore nögd med de tuhundradefyratjo d a h h r kopp:rmt, som han dera undfådt, så at samma jord skulle, såsom til cappellans bordet försåld, anses, med förbehåll, at han en där stående gammal kornlada kunde få af hämta; hvaremot krono- och consistorii fullmägtige ej hade något at påminna. Vidare anmälte herr comministern Schedvin, at bergs nemdemannen välaktad Eggert Hansson Eggertz skal hafva ungefär ett spanland jord i Hans Nils takt, som hörer prästebordet til, och prästbordet deremot af Eggertz ungefär lika mycket i hagtäppan; hvarföre Schedvin tykte bäst vara, at, efter föregången upmätning och reducering, sammanbytning skje mate, thertil Eggertz samtyckte, och hvaremot krono- och consistorii fullmägtige ej heller hade något at påminna, så framt prästebordet undfår fullt för gen-

561 fullo. Hvarjemte herr comministern Schedvin i öfrigit hemstäldte, om icke prästebordets hage på Nedra Skogs betesmark, såsom för prästebordet onödig och aflägse, kunde antingen få försäljas, och någon annan jord i stället inkiöpas eller ock beqvämligit byte derom giöras. Hvaröfver krono- och consistorii fullmägtige sig yttrade, at så vida de ej viste, hvad jord cappellans bordet i stället för berörde hage kunde undfå, och något ifrån prästebordet genom kiöp förmodeligen ej finge skingras; så kunde bemälte fullmägtige til herr comministerns hemställande i den omständigheten icke samtycka. På syne rättens vägnar. Gustaf Mallmin. (b, S.) Ur originalet

i kyrkans

arkiv. Prästbolets

handlingar

I.

4.

_ Carl medh Gudz nådhe. Vår ynnest och nådige benägenheet medh Gudh alzmechtig, oss hafver trooman och landzhöfdinge Aspebo forsåmblingh i underdånigheet tillkännagifvet, huru såsom theras siäle söriare, uthan att blifva försedd medh ett cappelansbordh i anseende till dhe ringa ägor och lägenheet dervid vara skall, icke nödtorffteligen kan sigh ehrnähra och försöria, föreslåendes oss någon jordh uthi hiusdahl by, och till 5 skepp :d och 18 lissp:dh värde, som oss för grufve afradh af en Måns Classon ben:dh skall vara tillfallen, och kyrkian för des nähra belägenheet skull, mycket vähl kommer till pass, ty hafve vij i betrachtande till ofvan taldhe skiähl, för gott funnit dhem dher medh i nåder att villfahra, medh nådigh villia och befallningh, att i dhen samma församblingen immittera och uplåta till vår vijdare ratification och godtfinnande, varandes vij i nåder icke obenägne, dher något vijdare kunde upsökias af sådana ägor som till samma kappelans bohl vore tienlige, att benåda dhem dher medh, när dhe oss dher öfver ansökiandes varde, hvilket oss länder till nådigt behagh. Och vij befalle edher Gudh alzmechtigh nådeligen. Af Stockholm den 13 december 1672. Uppå högst bem:te hans Kongl. Maijrtt HEDEVIGH EhEONORA. Per Brahe Pontus Fredrich De la Gardie Sv. rijksdråtz i rijksmarschens ställe Gustaf Otto Stenbok Sv. rijksadmiral horentz Creutz Sten Bielke i rijkscantzler stelle Sv. rijks skattmästare Ur Aspeboda

kyrkoarkiv.

5. Carl medh Guds nådhe etc. Wår ynnest och nådige benägenhet medh Gudh alsmechtigh etc. Vij hafve troman och landzhöfdingh bekommit edhert bref dhärutinnan itillkiennagifven en ringa lägenhet för Aspebo forsåmblingh till en capellans underhåldh ånyo hafva öpnat sigh förmedhelst någon afradsjordh, som dhär i dheras sochn ännu finnes och församblingen vähl till pass komma kundhe; medh underdånigh begieran dhet vij i anseendhe af berördhe prestbords ringa lägenhet sampt vår för dhetta dhem gifne förtröstningh nådigst techtes dhär till förunna och efterlåta samma afradzjordh/: som på bijfogat lista författas :/ dy hafvom vij i betenkiandhe af åfvantalde skiähl för gått funnit dhem dherutinnan at villfara, medh nådigh villia och befallningh dhet i dhen samma församblingen immiteren 1951 28

OR

562 och upplåthen; Eftersom vij och sedhan uthi itt bref villiom dhem nådigst vår confirmation på dhet förre så vähl som dhetta medhdela. Hvarmedh vij befalle edher Gudh alsmechtigh nådelighen. Datum Stockholm dhen 27 februarij 1674. CAROLUS. Underskrefne jordh hörer till åfvanhögstbem:de konglige bref. Anno 1670 d. 16 maij blef cronan tillskattat för grufve afradh hus och jordh af efterskrefne bergzmän nembl: Af Anders Erichsson i Vahlmora bergzfrelses jordh 3 spanlandh 11 sneslandh a 80 d:r, bondejord 2 spanlandh 5 snesland 3 bandland a 40 d:r dito hus för 25 d:r kopp:mt Af Daniel Hindersson Stråtenbo hus och jord för 1 skiepp:dh 16 lispundh 17 marker ofrij. koppar. Af Johan Pedhersson i Saxlinden 1 spanlandh 17 sneslandh emot 1 skiepp:dh 1 lispundh 6 mark ofrij. koppar. 1671 af Israel Hansson i Biörkasbo 3 spanlandh 5 sneslandh emoth ofrij koppar 1 skiepp:dh 17 lispundh. Dhetta så sant vara betygar iagh undertecknadh cronones afradsbetiente medh eghen hand. Fahlun d. 19 nov. 1673. Christopher Cruus. Dhesse copier vara lijka lydandes medh sielfve originalerne vittnar jagh undertecknadh Jöns Classon Vallvijk Ur Aspeboda

kyrkoarkiv.

Vij Carl etc. Giöre vitterligit at aldenstund vare troo undersåtare i Asspebos försambling och Stoore Kopparbergzlagen, Oss underdånigst hafve framvijst, tvenne Vare för detta gifne nådige särskildte donationer, hvarmed Vij till ett cappellansbordh utj förbem:te försambling nådigst förundt och skiänkt hafva någre jorde ägor, som Oss och chronan för grufve afrad tillfaldne vore, bediandes Oss underdånigst, at Vij denne Vår tvenne gångor serskilt ertedde konungzlige benådning utj ett breef confirmera, och således dem om detta deras capellans underhåldh till everdelige tijder nådigst försäkra ville: fördenskuldh hafve Vij bem:te Vare för detta utgifne tvenne breef öfversee låtit, och såsom Vij befinne att anno 1672 den 13 december utj Vare omyndige åhr, Vare och Vårt rijkcs respective förmyndare och regering hafve å Vare vägnar till cappellanens rikeli gare underhål dh gifvet någon iord utj Liusdahl by till fem skeppundz och aderton liss® värde, som Oss och chronan för grufve afrad af een Måns Classon benämbd var heemfallen, desslickest at Vij sielfve den 27 februarij anno 1674 uppå Vår troo mans och landzhöfdingz angifvande, hafve till förbem:te cappellans bordh skänkt och gifvit i Vahlmora bergz frälsseiord trij spanland, elfva snesslandh, bondejordh två spanland fem sneesland som för detta Anders Erichsson ägde. j Stråtemboo huus och jordh för detta Daniel Hindersson tillhörigt, j Saxlinden een spanland siutton snäsland som för detta Johan Pedersson tilkom. j Biörkasboo trij spanlandh fem snesland hvarutinnan Israel harsson tillförende var äganden, hvilka bemelte iord och ägor Oss och chronan alla för grufve afrad tillskattade varit hafva. Altså hafve Vij af kongl. nåder och af den serdeles nijth hvar med Vij Gudz nampnz ähra, och Vare undersåtares godhe undervissning i Gudz fruktan och des rätta kundskap vela befordrat hafva, skänkt, såsom Vij och i detta Vårt öpne breefs krafft skänkiom och confirmerom till cappellans bordetz i Aspeboos försambling everdehga agen-

563 dom, allan den jordh som förbemelt är, och utj Vare förrige breef införde ähro undantagandes Stråtenboo, hvarmed någon förändring förregången är, och hvilken Vij af nåder så vijda cappellan bordet underläggie, som Vij och crohnan nu vidh denne tijden deraf någon nytta eller afkombst hafva kunnom. Vij befalle altså Vart cammarcollegmm landzhöfdingar och befaldningzmän, och allom som detta angår eller angå kan, att dhe den anstalt giöre, så at denne Vår donation och benådning, icke allenast till vyrkelig execution befordrat, utan och utj sin fulla k r a t t t at stadigt utan någons men eller intrång erhållen varder. Att denna således Vår nådige villie är, des till yttermehra vissheet hafve Vij detta med egen handh undersknfvit, och med Vårt kongl. secret bekräffta låtitt. Datum Stockholm d. 26 martij a:o 1675. CAROhUS. w n *> - L Coyet. Continuation pa cappellansbordet i Aspeboo. Efter originalet i kyrkans arkiv, Prästebolets handlingar I. 7.

Vij underskrefne; iag Hans Nilson och iag Chierstin Olofsdotter giöre här med vitterhgit, at emedan den högste Guden icke hafver behagat under vårt ächtenskap oss med hfz arfvingar välsigna, och vij förthenskull utan barn i sinom tid och efter hans nådiga vilja och kallelse komma at hädanskiljas, ty hafva vij med god vilja och berådt mode fattat och slutit at i krafft så vähl ther af, som then oss emellan upsatte och af vederbörande underskrefne testamentz skrifft efter vår död, vår gård och fasta egendomb till prästebord uti Aspeboda försambling skiänkia gifva och förähra, så at ingen af vår slächt och anhörige, eho den och vara må skall äga macht något inkast eller klander vid bemälte vårt giorda vählbehag och slut giöra, hvar till de så mycket mindre fog och skiähl hafva kunna som vij under vårt ächtenskap sielfva oss förskaffat och värfdt berörde gård och fasta egendomb, undantagandes hvad som effter ärfda balken kommer at observeras, och i vår giorda testamentz skrifft oss emellan anfördt finnes, doch så at thenna vår utfästade lofven icke förr må vinna sin fullbordan, än vij bägge igenom then timmeliga döden blifva hädanskilda. Hvilket alt vij till större säkerhet villjom hafva med bägge våra nampns underskrifvande stadfästat, som skiedde i Liusdahl och Aspeboda sochn d. 26 julii anno 1721. Hans Nilsson.

Kersti Ohls doter.

Såssom säkra vitnen här vid at således är öfverens kommit och slutit hafva ock undertechnade sina nampn opfördt och effter begäran denna testamentz skrifften underskrifvit i hiusdahl d. 26 julii anno 1721. Andreas Ihrstadius Sacellanus in Aspeboda. Pehr Månsson. Frans Johanson på Räfbackan. Anno 1721 d. 8 september på laga ting med Kopparbergz och Aspebo sochner blef denne testamenterlige förordning u t h i rätten präsenterad som ock uplästes, samt i protocollet in fattades, jämte den påminnelse, som afhne bärgzmannens Albrecht Albrechtsons änckia hustru Elisabeth Nilsdotter där emot giöra sökte, ut in protocollo. Johan Biörlingh. Efter

originalet

i kyrkans

arkiv. Prästbolets

handlingar

1.

564 8.

Anno 1722 d. 5 junij, höltz ordinarie häradz ting med Stora Kopparbergz och Aspeboda tingzlag, uthi Fahlu stad. Vidervarande ut in actis. Afledne bergzmannens Hans Nillssons i Liusdahl, samptelige arftagare å sidan, å den ena, samt bem:te Hans Nillssons änckia hustru Kierstin Olofzdotter i Liusdahl å den andra sidan voro tvistige om ett testamente som mehr bem:te Hans Nillsson i lifztiden, tillijka med ofvanber:de hans effterlefverska hustru Kierstin Olofzdotter, ett barnelöst hionelagh, /: för u t a n ett testamentum reciprocum de sins emellan giordt d. 18 april 1706 confirmerat å laga ting d. 16 maii 1707 :/ yttermehra d. 26 julij 1721 skriffteligen uthi vittnens närvaro upprätta låtit, dher med de förklara, gifva och testamentera effter begges deras dödh, sin gård och fasta ägendomb, såsom varande deras förvärf och aflinge, till prästebord i Aspeboda försambling, undantagande hvad effter Iagh om arf i slijkt måhl, kommer att observeras, och den förra testamentzskrifften medgifver; hvartill och så kommit åtahl på ett jordebyte som änckian ingådt med bergzmannen Lars Ersson Moverare d. 25 augusti nästledne, der vid arfvingarne skohla finna sig förfördehlade, genom mellangifft i penningar 200 d:r km:t. • Doch ändteligen emedan parterne å både sidor, uppå rättens föreställande, hälst åstundade att denna rättegångz tvist måtte genom en vänlig förening, med minsta omkåstnad och besvär, samt hinder och tidsens uthdrägt, kunna fogeligen bijläggias och af ställas; vardt effter något inbördes samtahl samt plägad conference med probsten högährevördige och höglärde h. magister Erich Biörck dock under ven: consistorii vidare godtkiännande, en sådan förlijkning samtycht och sluten, samt och medelst inbördes handsträckning för rätten faststäld: att änckian hustru Kierstin Olofzdotter näst kommande höst, godvilligt ifrån sig lembnar och afstår till sine mans arfvingar, de huus, jord och tillydande skogh eller skogzland, som offta bemälte hennes man Hans Nillsson på sin broderslått effter föräldrarne, rätteligen arffångit och nu i behåld finnes effter inventarii lydelse och medgifft; samt och dessutan till och med de 200 d:r km:t som han i mellangifft fångit på jordebytet med Lars Erichsson Moverare, lofvar gifva och tillställa arfvingarne alldrasidst näst kommande hööst 100 d. km:t så att penninge summan blir 300 d. dito mynt då sedan änckian hustru Kierstin är och blifver alldeles frij och oqvald för sine mans arfvingars och deras effterkommandes anspråk och klander på något mehra arf, vare sig i löst eller fast bördlösn, eller hvad annat mera åtahl skulle kunna påfinnas eller giöras; allenast hvad grufve- och hyttedehlarne med dess tillhörigheter angår, behåller och inuter änckian dem i sin lifztidh, men effter hennes dödh, falla de så vähl Hans Nillssons som hustru Kierstin Olofzdotters arfvingar till arfz effter lag; hvarföre och i föllje häraf gåfvan och testamentet till capellans bordet i Aspeboda, på all den öfrige ägendomen, samt dess tillhörigheter i \kto och torro, med gård och huus för fast och stadug ärkiännes, evärdeligen att stånda, men aldrig återgångna; derföre och alla ofvanbem:te arfvingar sig i försvar och hemul ställa, så att ingen arfvinge mehra i närmare eller fiermare leed detta klandra skohla. Doch förbehålles brödrens Carl Nillssons arfvingar deras andehl i huustompterne; hvilcket alt fördenskull uppå parternes egen begiäran och åthnöije till laga krafft styrckio, och beständigheet i dombboken infattades och confirmerades. Blifvandes till fasta ägendomens afskilljande lijkmätigt denne domb, och inventarii innehåld, förordnande bergz- och nämbdemännen välachtade Petter Danielsson och Samuel Aspedahl. Actum ut supra. På häradz rättens vägnar Johan Biörlingh.

565 Anno 1724 d. 2 junij på Kopparbärgz och Aspeboda ordin. Ting, opbödz effter denne dombs innehåld framledne bergzmannens Hans Nillsons i Liusdahl och dess hustrus Christin Ohlsdotter till Aspeboda cappellans bold för testamenterade ägendomb . . l i s t a g:n Eod: a:o d. 7 sept: opb 2:dra resan A:o 1726 d. 3 junij opb 3:die sinn. Johan Biörlingh. ^ Anno 1727 d. 5 junii är uppå den i hosgående dom förmälte fasta ägendom, som lik mätigt afledne bergzmannens Hans Nilssons i Liusdahl testamente af d. 26 julii 1721 är skiänkt till Aspeboda sokns cappellans bord, fasta, vid ordinarie häradstinget med Kopparbergz och Aspeboda soknar, beviljad, närvarande ut in protocollo, testor Johan Funck. Ur originalet

i kyrkans arkiv.

Prästbolets

handlingar

I.

41. Vika och Hosjö. Vika 1 ) är liksom Torsång en mycket gammal församling. Kyrkoherde fanns nämligen därstädes redan under mitten av 1300-talet. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har för Vika församlings och Hosjö kapellförsamlings pastorat fastställts genom Kungl. Maj:ts resolution den 21 december 1917 att äga tillämpning från och med den 1 maj 1919 till och med den 30 april 1939; och utgöres prästerskapet i pastoratet enligt samma resolution av kyrkoherde och en komminister.

Löneboställen. Enligt löneregleringsresolutionen är till prästerskapets avlöning anslagen, bland annat, avkomsten av kyrkoherdebostället och lägenheten Lund i Vika socken samt komministerbostället i Hosjö socken. Kyrkoherdebostället. P å biskopen Johannes Rudbeckii föranstaltande upprättades i början av 1600-talet förteckningar rörande församlingarna i Västerås stift. Dessa förteckningar, vilka voro avsedda att företes vid blivande visitationer inom församlingarna, voro synnerligen omfattande och innehöllo, bland annat, uppgift om de ecklesiastika boställenas ägor m. m. Av den för Vika församling upprättade förteckningen, vilken ar daterad den 11 februari 16342), då sannolikt visitation hållits inom församlingen, inhämtas, att prästbordet hade åker till 12 tunnors utsäde och ängsmark till en höavkastning av 60 ä 70 lass. Vidare inhämtas av berörda förteckning, att bostället hade tämligen gott fiskevatten gemensamt med andra, »werkeställe» tillhopa med byamännen, andel i kvarnställe och dåligt mulbete. I en uti Vika församlings kyrkoarkiv förvarad, icke dagtecknad handling, som emellertid torde hava tillkommit emellan åren 1634—1671, redogöres för prästbordet på sätt av bil. 2 närmare framgår. I en jämlikt nådigt beslut den 31 augusti 1695 angående utarbetande av ett s. k. prästverk för Kopparbergs län upprättad, av kyrkoherden i Vika Johannes Elfvius den 23 november 1695 underskriven handling anföres beträffande kyrkoherdebostället följande 3). Skattläggning av bostället ägde rum den 31 juli 1699 på sätt närmare framgår av bil 7. *) Hiilphers anför i sin Dagbok: »Socknens namn är förmodligen tagit af belägenheten vid Sjön Runn, som här utskjuter med flere wikar.» 2 ) Bil 1. 3

) Bil. 3.

567 Lägenheten Lund. Denna lägenhet anträffas första gången i »årliga räntan> av år 1631 (n:r 7 fol. 329), däri under överskrift: »Aff Wijka Sochn effter reffwen Tillökt 1628», bland andra fastigheter, förekominer: »Jörenn Niellssonn i lundh, koll — 4 stig:r.» Fastigheten redovisas därefter i »årliga räntan» bland jord av skatte natur. I kyrkotiondelängderna upptages lägenheten från och med år 1664 till och med år 1672. Av ett protokoll, hållet vid laga ting i Vika den 2 oktober 1676*) inhämtas följande. Borgmästaren i Falun Bengt Hansson hade mot »ett sitt hemman Lundh b:dt» tillbytt sig »ett uthängie, som hörde prästbolet till, Busktächten b:dt» (jämför bil. 2). Vid tinget företeddes dels en attest av den 29 augusti 1671, enligt vilken omförmälda fastigheter jämlikt »aftal på prosttinget S. Jacobi dag» upprevats och befunnits innehålla de arealer, som attesten närmare utvisade, dels en kopia av protokoll, hållet i Vika sockenstuga den 23 juni 1672, då jämväl visitation i Vika församling i biskopen Nicolai Rudbeckii närvaro hållits, i vilket protokoll nämnda jordbyte beröres samt framställning till biskopen göres därom, att han vid tillstundande riksdag ville söka åstadkomma skattefrihet »på dhe 4 stigar kohl, som åhrligen böre uthgifvas för Lunds hemman»; dels »ett instrument under sochnens sigill den 23 juni 1672 oprättat öfver detta byte, dheruthi samptl. sochnens inbyggiare kiänne b:de byte godt, och voro dhermed aldeles benögde, alldenstundh Lundh ähr i häfdande och annat mehra än dubbelt så godt som Busketächten och ligger tillhopa med ett annat ängie som prästebohlet tillkommer; men Busktächten dheremot, aldeles ohäfdat och föga annat än en beteshaga, ligger i allmänne vägen och lijcler af resande folk stoor ohägn, så at prästebohlet dheraf ringa nytta hafft hafver»; dels ock biskopen Rudbeckii »stadfästelse på b:de byte daterat Västeråhs den 3 septemb. 1672»2). Beträffande lägenheten Busktägten, vilken synes vara samma fastighet som i äldre mantalslängder och nedan omförmälda handlingar omväxlande skrives: »Bodetächtan», »Butächten», »Buutechten», »Budetechten», »Buddetächten» och »Burtechten», har inhämtats följande. Tidigast har denna lägenhet anträffats i den uti kammararkivet förvarade »årliga räntan» för år 1539, däri lägenheten »Buddeteckten» med »Henrick Fine» såsom innehavare upptages bland »Tecktekarla», som »göra jnthz mett Bönderne vtan aleneste skatten ( | öre) och therz Dagsvercher till Kopergruffwen». Jämte det lägenheten allt fortfarande upptages i »årliga räntan», redovisas densamma jämväl i serien »arf och eget», i vilken den först förekommer år 1556, däri lägenheten upptages sålunda: »Bodetächtan R 3 ) Kopper 1 L S Koll 7 stigar», jämte anteckning: »Köpe godz». I motsvarande »årliga ränta» för år 1557 benämnes lägenheten »Buddetecten». Vid lägenheten i 1559 års motsvarande »årliga ränta» finnes tecknat: »Wår N: Herres köpev

) Bil 8. j Se även bil. 9, 10 och 11. s ; F r å n och med år 1557 utgör lägenhetens r ä n t a endast 1 L S avradskoppar.

568 godz för 100 mr aff Oloff Rull x ) Anno 1546»2). I »årliga räntan» av »Kungl. Maj:ts arf och eget» för år 1607 finnes anteckning därom, att räntan för »Mårthenn ij Buddestächtenn.» — 1 Z/a koppar — ökats med 7 LS. Enligt Konung Gustaf I I Adolfs nådiga brev den 19 december 1622 (bil. 12) försträckte »Erik Masson ij gamblegården» Kungl. Maj:t och kronan 8 skeppund råkoppar, varemot kronan lämnade honom i underpant »ett Vårdt och Cronanss Hemman Vthi Knifwa och Wika Sochen Liggiandes Budertächten be:t medh dess åhrlige afradh och "Uthlagor»3). Genom Kungl. förmyndarregeringens brev den 16 augusti 1643 medgavs därefter, att åtskilliga bergsmän, som försträckt kronan koppar och såsom pant erhållit vissa »kronotäckter», däribland »Buddtächtan», finge dessa lägenheter »effter een billigh och rättmätig wärderingh, som wår Landshöfdinge öfwer Kopparbergslagen der öfwer giöra skall, sigh fullkombligen tillhandla och Under Bergsfrelse frijhet niuta». 4 ) I början av sistnämnda Kungl. brev åberopas Kungl. förmyndarregeringens brev den 25 februari 1642, vari regeringen, med anledning av Falu stads vid samma års riksdag ingivna besvärspunkter, förordnade, att täcktekarlsjord skulle få lösas till bergsfrälse 5) och de därför inflytande lösesummorna användas till Falu nya kyrkobyggning (Kristine kyrka). I redovisningen över »partalsindelningen» vid Falu gruva upptages för »bootechtenn» till och med år 1627 Mårten Eriksson men därefter Erik Matsson. Jordeböcker för Kopparbergs län finnas från och med år 1632; Vika socken finnes emellertid först införd i 1638 års jordebok. I jordeböckerna är till en början all jord av bergsfrälse natur utesluten. På grund av en utav kungl. kammarkollegium den 20 december 1662 utfärdad instruktion för dess »Bookhollere» intogos i jordeböckema från och med år 1663 socknevis upprättade förteckningar över bergsfrälset i Kopparbergs län. I dessa förteckningar vilka upphörde med år 1683, upptages »Buutechten» under »Gammalt Bergsfrälse» med borgmästaren Bengt Hanson såsom innehavare redan år 1663. H u r u lägenheten Busktägten kommit att tillhöra Vika kyrkoherdeboställe har icke kunnat utredas. Förutom uppgiften i bil. 2, som upptager lägenheten bland boställets ängar, har icke anträffats någon handling, tydande på att densamma användes för ecklesiastikt ändamål. Först i 1724 års mantalslängd för Vika socken infördes jämte »Buurtäckt» lägenheten »Buskteckt». Vid en den 24 augusti 1689 hållen förrättning upprevades lägenheterna Lunds och Busktägtens ägor på sätt framgår av bil. 14. I bil. 2 upptages bland ängar, förutom lägenheten Busktägt, jämväl en lägenhet, benämnd Stentägten. Med anledning av gjord framställning om x

) H a n var under åren 1533—1538 fogde i Tuna, resp. Näsgårds län. ) Motsvarande anteckning finnes i »årliga räntan» för år 1560. ) I 1630 års räkning för avradskopparen redovisas för 8 skeppund råkoppar, som Erik Matzon i »Budtächten» på grund av detta nådiga brev inlevererat. 4 ) Bil. 13 och 14. (Kopparräkningen 1643 och riksregistr. 1643.) 5 ) Angående bergsfrälsenaturen hänvisas till kungl. kammarkollegii tredje arkivkontors memorial den 3 december 1915 angående tillkomsten av hemman, vilka i jordeböckerna upptagits såsom bergsfrälse eller såsom Silvbergs torpare. 2

569 skogsavkastning från denna lägenhet har kungl. kammarkollegium i underdånigt utlåtande den 5 august 1925 anfört, bland annat, följande. »Det torde få anses visat, att under Vika kyrkoherdeboställe år 1432 donerats av enskild man ett ängsstycke vid Smedsarvet inom nuvarande Skedvi socken för att prästerna i Vika skulle hålla själamässor för donator och hans släkt. 1 ) Detta ängsstycke i Smedsarvet har sedermera enligt en häradsdom av år 1583 2) utbytts mot en äng vid Stentägten i Vika socken. Vid avvittringen och storskiftet inom Vika socken hava för det under kyrkoherdebostället lydande hemmanet Lund utlagts mark i två skiften, det ena vid Stentägt, det andra vid Lundtjärn. Utredning salmas, i vad mån den hemmanet Lund sålunda vid storskiftet tilldelade marken vid Stentägt är identisk med den Vika kyrkoherdeboställe donerade ängen vid Stentägt. Väl kan möjligen antagas, att i hemmanet Lunds ägor vid Stentägt ingår den donerade ängen, men enär vid storskiftet varje jordägares mark sammanfördes i möjligaste måtto, finnes anledning ifrågasätta, huruvida ej hemmanet Lunds nuvarande ägor vid Stentägt motsvara ej blott den donerade ängen vid Stentägt utan även andra till kyrkoherdebostället eller hemmanet Lund före storskiftet brukade men därvid frångångna ängar eller åkrar. Härför talar, bland annat, den omständigheten, att, — enligt vad sökanden uppgivit i en framställning rörande skogsavkastningen från det egentliga kyrkoherdebostället m. m., över vilken framställning kollegium jämväl avgiver underdånigt utlåtande denna dag — till kyrkoherdebostället förr hört åkrar eller ängar, som numera lyda under andra fastigheter och sålunda kunna antagas hava vid storskiftet av kyrkoherdebostället lämnats i utbyte mot annan, bostället vid storskiftet tilldelad inrösningsjord. Då sålunda ej för närvarande finnes utrett, och enligt vad överlantmätaren upplyst ej i lantmäterikontoret kan utredas, i vad mån hemmanet Lund vid storskiftet tilldelade inägorna vid Stentägt motsvara den donerade ängen vid Stentägt, saknas ock möjlighet att angiva hur mycket av den hemmanet Lund vid storskiftet tilldelade skogsmarken, som bör anses hemmanet tilldelad för den donerade ängen vid Stentägt.» I jordeböckerna för Vika socken allt ifrån äldsta tid upptages en skattlagd utjord under prästbordet. Densamma synes emellertid redan år 1644 hava ansetts vara obefintlig. Vid prosteting i Vika församling den 1 oktober 1739 hölls ekonomisk besiktning; och redovisas kyrkoherdebostället i det därvid förda protokoll på sätt bil. 22 utvisar. Ar 1752 övergick jämkningsrev Vika socken och redovisades därvid prästbordets ägor såsom av bil. 23 framgår. Enligt kungl. brev den 19 mars 1880 medgavs, att till utvidgning av Vika församlings kyrkogård och till folkskoleträdgård finge emot årlig avgäld från kyrkoherdebostället avsöndras 7 kvadratrevar 25 kvadratstänger. *) Bil. 16, 17, 18, 19 och 20. ) Bil. 21.

570 Komministersbostället. I förberörda förteckning (bil. 1) förmäles, att kaplansbordet utgjordes av ett litet »stijcke» i en prästbordet tillhörig äng. I en för utarbetande av förberörda prästverk för Kopparbergs län den 23 november 1695 upprättad, av komministern Erik Todenius underskriven handling redogöres för kaplansbostället på sätt av bil. 24 närmare framgår. Genom salubrev den 26 augusti 1751 försålde bokhållaren Hans Hedman och hans hustru till uppgivna personer för 600 daler kopparmynt dem tillhöriga lägenheterna Skarpgärdet och Badstuvutomten, vilka inköpts till »at föröka capellansbordet och comministri bättre utkomst». 1 ) Beträffande komministersboställets ägor hänvisas till bil. 22. Genom nådigt brev den 22 januari 1892, bil. 26, har Kungl. Maj:t meddelat slutliga bestämmelser angående försäljning av Vika komministersboställe ävensom lämnat föreskrifter om bildande av Hosjö komministersboställe. Klockarbostället. I förberörda förteckning bil. 1 förmäles, att detta boställe utgjordes av två åkervretar och att detsamma hade skog och fiske gemensamt med andra. Vid laga ting med allmogen i Vika socken den 15 maj 1673 klagades, på sätt av bil. 27 närmare framgår, däröver, att en bostället tillhörig äng skulle hava bortgivits av klockaren Göran Larsson. I övrigt hänvisas rörande klockarbostället till vad därom förmäles under komministerbostället samt i Thulins utredning angående klockarbefattningarna avd. 3, sid. 313 och 314. I Kopparbergs läns lantmäterikontor har utarbetats följande

»Memorial rörande ecklesiastika boställen inom Vika socken. Enligt den vid uppläggandet av jordregistret för Vika socken av Konungens befallningshavande upprättade förteckningen enligt formulär K finnas inom Vika socken följande 3 ecklesiastika boställen, nämligen: 1) Pastorsbostället 1 1 / 1 6 mantal, 2) Kyrkoherdebostället 7 tunnland 16.7 2 1 kappland reducerad jord samt 3) Komministerbostället inom Hosjö kapellförsamling. Med bibehållande av sålunda i K-förteckningen använda benämningar såsom rubriker lämnas här nedan redogörelse för vad som vid undersökning i länets lantmäterikontor inhämtats om sagda fastigheter. 1) Pastorsbostället, som i jordregistret benämnes Kyrkoherdebostället n:r 1 litt. F, 1 Vie mantal, har fått sina inägor utbrutna vid det åren 1830—33 verkställda storskiftet å inägorna till skattejorden i Vika socken. Därvid utbröts under ovannämnda beteckning för 40 tunnland 19.54 8 kappland reducerad jord för bostället en ägolott med följande arealer: l

) Bil. 25.

571 er

4* Ang (slog och backar) Impedimenter

25.8935 hektar 4.7687 » O.1215 »

Summa 30.783 7 hektar. Vid år 1909 verkställd delning av avrösningsjorden till kyrkoherde- och f. d. komministerboställena i Vika socken utbröts till kyrkoherdebostället en ägolott under litt. F med en areal av 102.52 9 5 hektar. Enligt ovanstående innehåller sålunda bostället: 4ker Äng (slog och backar) Avrösningsjord Impedimenter

25.8935 hektar 4.7687 » 102.5295 » O.1215 » Summa 133.3132 hektar. 2) Kyrkoherdebostället. Denna fastighet är i jordregistret benämnd Lund n.r 3 litt. C och har fått sina inägor utbrutna vid det åren 1830—33 verkställda storskiftet å inägorna till skattejorden i Vika, därvid under beteckningen Lund n:r 3 litt. C, Kyrkoherdebostället, för 7 tunnland 16.721 kappland reducerad jord utbröts en ägolott med följande arealer: Aker

Äng (slog och backar) Impedimenter

7.6361 hektar 9.1094 » 2.2 6 58 »

Summa 19.0H3 hektar. Vid år 1836 verkställd åbodelning av skogsmarken till Lunds skifteslag erhöll bostället under n:r 3 litt. C följande arealer: Hagar i sammanhang med inägorna Utskog

8.7356 hektar 9.3639 »

Summa 18.0995 hektar. Dessutom äger detta hemman andel i den s. k. utskogen Kilen, vilken andel vid år 1864 förrättad delning under litt. C utbrutits med en sammanlagd areal av 5.0708 hektar. På grund av ovanstående innehar detta hemman följande ägoarealer: Åker

7.G361 hektar

Äng

»

Avrösningsjord Impedimenter

23.1708 2.2058

» »

Summa 42.1816 hektar. 3) Komministerbostättet inom Hosjö kapellförsamling. I äldre tider var komministerbostället beläget i moderförsamlingen i Kyrkobyn strax invid kyrkan. Detta boställe hade ursprungligen varit klockareboställe och av mindre omfattning, men utvidgades, sedan det övergått till att vara komministerboställe, bland annat därigenom, att det s. k. Herrgardet av åtskilliga jordägare i Vika bortskänktes att ingå i boställets ägovidd, vilket framgår av protokollet till en år 1755 företagen avfattning av »Wika Capelans Bord».

572 Vid åren 1830—33 verkställt storskifte å inägorna och år 1909 företagen skogsåbodelning påfördes förra komministerbostället under litt. G för ett skattetal om 15/MO mantal eller 7 tunnland 9.572 kappland reducerad jord följande ägoarealer: Tomt, åker o. d 8.6812 hektar Äng 2.9118 » Avrösningsjord 18.8296 » Impedimenter 0.0173 » Summa 30.3899 hektar. Sedan genom nådigt brev den 22 januari 1922 Kungl. Maj:t lämnat bestämmelser angående försäljning av ovanberörda komministerboställe och jämväl lämnat föreskrifter angående bildandet av komministerboställe inom kapellförsamlingen, försåldes förstnämnda boställe och inköptes ägor från skilda fastigheter och jordägare i Hosjö. De ägor, vilka sålunda inköpts, finnas närmare redovisade å en av S. Lindstedt år 1886 upprättad karta. Efter jämförelse med denna karta har kunnat utrönas, att samtliga ovan omförmälda till boställe inom kapellförsamlingen inköpta ägor sedermera ingått i två särskilda laga skiften, det ena verkställt åren 1911—17 och omfattande ägorna till Lönnemossa m. fl. bergfrälseegendomars skifteslag, det andra verkställt åren 1915—17 och omfattande Lilla Näs och Myrbo skifteslag. Vid förstnämnda skiftet utbröts till bostället under litt. N, följande ägoarealer: Tomt, å k e r ö , d 7.2015 hektar Äng 4.8600 » Impedimenter 0.0650 » Summa 12.12 65 hektar. Denna ägolott är i jordregistret uppförd såsom särskild fastighet under benämningen Hosjö komministerboställe n:r 1. Vid det sist nämnda laga skiftet utbröts åt bostället under litt. C följande

ägor: Tomt, åker o. d Avrösningsjord

2.2108 hektar 19.3 7 90 » Summa 21.58 9 8 hektar. Denna ägolott är i jordregistret uppförd under benämningen Näs Lilla n:r 3. Boställets sammanlagda ägosummor bliva: Tomter, åker o. d. 9.4123 hektar Äng

4.8600 Avrösningsjord Impedimenter

»

19.3790 » 0.0650 » Total-summa 33.7163 hektar. Falun i länets lantmäterikontor den 9 februari 1926. K. W. Wolffelt e. assistents

573 URKUXDSBILAGOR. i. Then Christeligha Församling vthi Wika i Bergslaghen Sampt hennes Stoorheet, Tienare, äghor, inkomst och vthgifft. etc. Anno D. 1634 then 11. Febr. Prästebord, aff Åker. — 12 t : r E n g . Till 60 eller 70 lass. Fiskewatn. aliment Timligit Werkestelle. Till hopa mz bijmen: Qvarneställe. een deel. Skogh — 0 Mulebeet. — elakt Vthjord — 0 Kappelansbord. et lite stijcke uthi een engh af Prestebord. Klockarebord. Äker wretar — 2 Eng — 0 Skogh. ailment Fiske, aliment Vthjord. — 0 Episcopus Joh. Rudb. Praepositus Samuel Malmenius Pastor Nicolaus Svenonis Notarius, Adolphus Eloi Ur Västerås domkapitels

arkiv, ser. F II.

2. Prestegårdsens Jnventarium uthi Wijka Prästegårds åcker och ängg, skogh och fijskevatn. Prestebordet i Vijka till åker och äng sombligsteds ligger i teegskifte med bönderna i Kyrkijobyn och är af Kyrkijobysens egor een fiärde deell och en fiärdedeells fiärdedeell, och är till uthsädhe 12 tunnor; dock näär det refvadess fanns eij mera än 10 t:or uthsädhe. Men ängiarna liggia en part för sigh siälfva och en part i teegskiftom. ' 1. Busktächten 2. Norberssarffvet v „•„ 3. Stiibbröö i 1. Uthi Fornäset 4. Soorgarde , 1 2 Uthi Myckellmyra T 5. Stensstächten j 3 uthi Nidängian . 6. Fläck I 4 Uthi Kalfven Fijskevatn till prestebordet är i genien medh andra i Vijkasiön och Runden, men i synnerhet i Bytiärnan och Verkan; thersammastädess egher pastor med grannarna, efter som han egher i åkren. Qvarnställe lydher till prestegården medh bönderna uthi een strömqvarn i Kniffva och kommer pastori till 2 dygn hvar tridie vicko.

574 Skogh är ingen särskild till prestebordet mere än Räfsnääset och fångskogh till eengiarna, såsom och ther gamble prestegårds kållningar varit hafver i Biörkbergit och vidh Kniffva Stighen. Muulbett till prestebordet ringa; fääbodar inga; uthjordh inga. Till kaplansgården är ingen synnerligh jord, mera än et litet stycke tagit af prestebordet uthi Fläk liggiandess och en liten täppa inlagd söder om Gramssengie. Inventarium — 0. Till klåckargården äro 2 vrethar. Inventarium — 0. Efter en icke underskriven handling i kyrkans arkiv. 3.

Till underdånigst föllie af Hans Kongl. Maij:ttz Wår Alldranådigst Konungz gifne befallningh; hafwer iagh Församblingen så mycket möijligst kunnat ske vpfördt then Löhn som Pastor i Wijka försambling af Kongl. Maij:tts och Cronan åhrligen i Nåder åthniuter. 1. Wijka Prestegårdz Jordägor, i Åkrar och Ängiar, små Teppor uth medh Prestegården, Och Skogh. 1. Äkrer till Nije vnderstundom Tije Tunnors vthsäde, sedan iagh i min tijdh, i öfre- och Nedre- giärden låtit vppbryta gambla Linder, som i långlige tijder igienlegat, obrukade, och nästan vtan frucht. Och då Gud Wälsignar åhrswäxten, kan man hafwa af Åkren å h r h n 46 T u : r in allés, medh Rogh, Korn och Hafra. Humbla, af en hummelgårdz-Tompt som ligger till Prestebordet, twå <tb, och någre marker åhrligen. Ängiar. 1. Norbt-ärffwet, gifwer af sigh i godh tijdh; Tije skrindor, eller lass höö. 2. Stubberöö, gif :r af sigh 12 Skrindor, då Gudh ymnige åhr förläner: Män då Gud straffar mz misswäxt, föga mehr än halfparten så mijcket. 3. Gramsänget, för min Ankomst brukadt, och iagh än brukar thet till hästhaga, i brist af beetzmarck för Arbetz Creaturn. 4. Fleck, gifwer och af sigh Twå skrindor. 5. Steenfänget, gifwer och av sigh Twå skrindor. 6. Lundh, hwilket vti mine Antecessorers tijdh blifwet bijtt till Prestebordet af Sal. Borgmästarn Bencht Hanson wid Fahlun för ett gammalt Prestebordz Ängie, Busktächten benämbd. Äfwan nämbde Hemman Lund, gif:r fuller å h r h n af sigh Tije skrindor höö och 5 T:or sädh; Män iagh måste åhrl. föruthan annan omkostnadh, sedan iagh hijt kom uthgiöra Therföre Skatt och Vthlagor till Cronan, jn allés Tiugufijra d:r K o p p a n t . 7. Sörgierdet, gifwer åhrl. vti god tijd af sigh Nije Skrindor. 8. E t t Skogz ängie, beläget på andra sijdan Wijka Sundet, mast med skogh öf:rwäxt: Hwilket iagh af godh willie förundt på behageligh tijdh, Caplanen, som till Caplans-bordet jngen vthmarck hafwer. 9. Twå små Jordtegar wijdh Sörbo-bijen; Nembhn Drikorna och Klokarhålet, giör tillhopa om åhret, Een Skrinda höö. 10. Hwass och fiske vtj Kijrekiobij-Tiärn, en fierde och Sextondedeehl i proportion af Prestebordz Åkren. 11. Skoug vthom hägnader, en fierde och Sextonde-dhel emoth åkren swarande; Prestebordet medh snöret tillrefwat. 12. Några små Täppor straxt wid Prestegården. 13. Stoor Presthagan i Näset som låg vnder fäfooth då iagh hijt ankom, och iagh medh min omkostnadh låtit kringstängian. Denne Christelige Församblingz Äldste, widh åthskillige Jnqvisitioner, så widh

575 Visitationer, som elliest andre tillfällen då om Prestebordz Ägor, Åker etc. blifwit effterfrågat huru dhe tillkomne? The då stadigt blifwit widh den berättelse och dhe af sine förfäder hört, att Prestebordz Åkrar, Ängier etc. af bemälte gamble förfäder i Fohrna tijder här bodt, tillgifne 2 W e d e r h a g h. Wederlagh Sexton Tunnor, af hwilka Capellan får åtta Tunnor till Wijka Pastoratet donerat af Glorwijrdigast i åminnelse Konung Johan den Tredie, som högstbem:te Konungz bref datera Stekeborgz Slott d. 20 Nov: 1572, klarligen Vtwijsar. Och sijnes nästan som skulle åfwanben:de Wederlagh wara gifwen till wederkentzsell emot några hemman, som warit donerade till Prestebordet, men sedan komne till Cronan; Såsom ett hemman Uthanheda 1 ) benämdt, som tillförnde lijdt till Prestebordet i Wijka och thertill gifwit af en gammal Bergzman vti Knijfwa och Wijka Sochn, wid nampn, Erik Benchtson, som märckias kan af hans testamentz bref, daterat Knifwa A:o 1528 om wårfrudagh Annuciationis. Thetta sijnnes och lijkmätigt af glorwijrdigst i åminnelse Konungh Gustafs then förstes bref Om Wederhagh, på Gripzholms Slått d. 9 J u l i j Anno 1547 (se bil. 4). Dat. Wijka 23 Novembris 1695. Dalekarlo Monta . . . . Wijka:

Johanne P . Elfwio Pastore jn

(Sigill) Detta alt, som i denne skrift ahnmält oc författat ähr, till verification, att så j sanning beskaffat, sättje wij h ä r = under wåre nampn och bomärken. Länssman Anders Hansson (bom) Nämbdenännerna på Rankhijttan Carl Ersson J litzlbo (bom) Hans Jöransson (bom) J Rehnsbyen Gustaf Hansson (bom) på strandh. 4. Wij Gustaf med Gudz nåde Sweriges, Giöthes och Wändes Konung etc. tilbiuda eder wåre trogne undersåtare Andelige och Werdzlige, Frijborne Frälses män, Prästmän, kiöp stads män; skattbönder, handbönder och menige allmoge, som bijgga och boo uti Swerige, synnerligen uti Småland, Calmar Lähn och Öland, wår gunst och nåde tilförende. Käre undersåtare, oss är tilwettandes wordet hurulunda af en part af eder, sälsamt snack och tal är upkommit, för then förwandlingen skull som J ) Beträffande hemmanet Utanhede har inhämtats följande: Enligt gåvobrev den 25 mars (Vårfrudag annunciationis) 1528 donerade Eric Benctson i Kniva honom tillhöriga hemmanet »Utanhedha» till »Wijka Kirkes prästebool». (Bil. 4 och 5.) Av de i kammararkivet befintliga jordeböcker (»Ärliga räntan») upptages hemmanet Utanhede först i den för år 1539, däri hemmanet jämte andra upptages under följande överskrift: »Thenna ept:na Tecktekarla lades först i joor för markegeld, men tilförene giorde there Dagswerke till Gruff wen» etc. I »årliga räntan» för år 1540 samt 1542 och följande år t. o. m. 1546 finnes följande antecknat vid hemmanet: »Ligger för 9 spanneland. Per Screddare gör häär aff I Mark 2—3 öre. Skatt — 12 (i öre) penn. Holler en häst.» I »årliga räntan» för år 1547 finnes vid hemmanet antecknat: »Gör thr aff Kirckone I affradt — 8 mr.» I »årliga räntan» för år 1548 är sistnämnda anteckning utbytt mot följande: »Giör hand wor Kerre N. Herre i Affradt — 8 m.» I 1549 års »årliga ränta» finnes denna anteckning vid hemmanet: »Lågh han till förende und:r kyr: gör i affradtt — 8 mr.» I »årliga räntan» för åren 1550—1556 finnes ingen dylik anteckning vid hemmanet och för åren 1557—1568 saknas »årlig ränta» för Vika socken. I »årliga räntan» för år 1569 och följande år t. o. m. 1575 redovisas hemmanet Utanhede under »Kyrkolandbönder». Men från och med år 1576 är hemmanet uppdelat i två fastigheter, som båda redovisas såsom kronohemman.

576 wij låtit giöra med kiörckioprästerna här uti Riket, i thet wij hafwe låtit kiännat wid theras Landbönder och wederlagt them fijllest igen af kiyrckiotionden, så at mången wid then mening warit hafwe, at med sådan förwandling skulle Prästerskapet förswagade och förlagde blifwa etc. Så på thet i wåre undersåtare, Andelige och werldzlige, mage wetta och förnimma, för hwad orsak skull wij samma förwandling giort hafwe, wele wij korteligen här med gifwa eder tilkiänna, på thet ingen skall tänckia eller tro, at wij ther igenom någons förderf söka, eller Prädiko Embetet förläggia wele, och hafwer sig Prästerskapett i then mattorn, som och i sannig eder witterligit är, at Sochneprästerne och kiyrckian hafwe hafft någre Landbönder under sig men til hwad nytta och gagn, så wäl theres egne som Sweriges Cronos wägnar hafwer och wäl funnit sig j förty samma Präste- och kiyrckio Landboer, hafwa ganska ringa förswar kunna hafft af Präster ne utan hwar man /: snarest sagt:/ hafwer pantat och öfwerfallit them lika som the icke hade warit Sweriges undersåtare så wäl som andre, och welat them i mångahanda måtto, som här til skiedt är, beswära och förtunga, både med olaga gästningar, Skiutzningar och andre pålagor, och förthenskul och som man och wäl för ögonen, at mästeparten af samma Präste- och Kiyrkiohemman äre så godt som förlagde, obygde och illa häfdade, Rijket til ingen ringa skada om hwilcket och en part af kiyrckie- och Präste Landboer sig offta beklagat hafwa, och bägge sielfwa begiärat, at the måtte komma under Cronone igen, och icke i så måtto förtungade blifwa, ther the intet förswar hade, eller förswarat wara kunne etc. Såssom och mästeparten af Prästerne, hafwa icke sielfwa hafft någon synnerlig fördeel af samme Landbönder; hwarcken med lydno, hörsamhet eller theras Rättigheter, thet the och offta kärt och beklagat hafwe, och effter nog tilförmodandes är, at hwar samme Landboer, skulle så länge hafwa blifwit utan förswar them the sig fulleliga efterrätta och tilhålla kunde, och i så måtto af alle man förtungade och beswärade /: som sagt är tå skulle en part af them förderf wade och aldeles godsen ödelagde blifwa :/ therföre hafwe wij och, pä wårt Konungslige Embetes wägnar, tänckt til saken i så måtto som nu skiedt är. Dock på thet t h e gode Män kiyrckioprästerne skulle ingen deel afkortas eller mista, utan så wäl här efter som här til wid macht blifwa, hafwe wij allestädes låtit biuda och befalla, at them åter i then stad full wedergällning af Tionden emot thet the miste skie skulle; Och besynnerligen uti Sweriges Lag och kiyrckie balcken klarligen förmält är att Prästerne böra lefwa och hafwa sitt uppehälle af Tionden, som icke otillbörligit är, så hoppas oss näst Guds hielp, at ther the gode Män Prästerne wele sielfwa betänckia sig r ä t t uti saken, tå är them nu intet borta, och wore icke förthenskull icke för nöden, at the giorde ther så mycket af, som wij förnimma en part giöra, och låta sig höra, at wij förläggia och förderfwa alle Prästerne: thet doch icke lofligit är eller wara skall. Ty wij äre ju så wäl och ännu ijttermera än någon annan tillsammans willige och benägne, at hålla the gode Män Prästerne wid macht, som sig wäl hålla och skicka, nu så wäl här effter, som dock tilförenne warit hafwer. Biudandes och förmanandes therföre Eder wåre undersåtare allesammans, at ther någon wrångwijs menniskia lekt eller lärd wilie annorlunda uttyda saken eller wända oss then olämpa til, at wij skole wara tilsinnes, at förläggia Prästerne, så sätter hwarcken tro eller lofwen till: Skall sig och aldrig uti sanning befinnas: Och til äfwentyrs, then som sådant utgiuter ibland eder, mene hwarcken oss, eder eller Riket troligen ther med. Therföre tage eder til wahra för sådant lösachtigt taal och snack, och sätter tro och lijt til hwad som wij Eder i thenna eller andra saker underwisa och förgifwa låta, så hoppas oss Eder wälgåendes warder i ena måtto och andra. Och på thet Clerekerne ju med ingen skiähl eller tilbörligit torfwa sig til at beklaga, så hafwe wij Gunsteligen undt och efterlåtit at the mage behålla the dagswärcke: som hos förben:de Landboer falla pläga, lika som the tilförende hafft hafwa. Sammalunda mage the och niuta och behålla the Stompner som ^ wid kiyrckiorne wara kunna, med all then deel och rättighet ther af gåå kan åhrligen, ther i käre Undersåtare Eder efterrätta wilie. Och ther sådant eder annorledes

on ingifwit warder, at i tå sielfwe weta swara til saken, hwad som rätt och tilbörligit ar. Eder Gudj befallandes. Datum af wårt Slott Gripsholm then 9 Iulj Anno 1547. Under wårt Secret (b. S.) Ur Västerås domkapitels

arkiv rörande Hedemora

pastorat.

5. Alle the dandemän thetta breef händer förekomma, bekännes iag Erich Bengtson i Knifwom i Wijka Sochn, at iag i mine wähhnaeht medh frijdt wilkor och förtanktom håg, hafrer gifwet till Wijka Kirkes prästebool, et mit aflinge godz 1iggiandess i förb:da Sochn, som heter Uthanheeda, med sådana förord och skiähl at m m hustru Gertrudh om Gud will hennes lifz timma förlängia länger än mig' at hon skall thet hafwa i wäria, ock opbära afrad uthaf så länge hon lefwer Ock sedan skall ther tillhöra och liggia under prästebohlet at min siäl, mines hustrus ok barns, thess likes ok mine föräldrars Siählar måtte ther niuta till saligheet, l h a ar min willie ok sista bud, ok som annat att hwilke dandemän brukere är i Wijka, som thetta godz skall hafwa i wärio, at han skall wara beplichtat på mine wägnar ok mmas-föräldra at fälla årliga 11 wig:r och 11 mässor uthan allan torsumman och glömsko, äpter så är skikkat, tå afhänder iak mik ok minom äpter kommandom förb:da godz, ok tilägnar föreskrefna prästerbool til äwärda äga med alle the t d ägor ther under liggia. Ok särdeles iak ikke will at thenne gifft skall upbrrjtas eller någon tijdh rijggias. Till thes ijttrare förwarning sätter Jak. iad:re Erik Bengtsson och min magar Marqvard Olson ok Ulff Carlson wår lnwigle(l) för thetta breef, som skrifwit är, arom äpter Gudz bijrd M . D . X X V I I I om Wårfrudag annunciationis. Att denna Copia är lijka lijdandess med sitt original, som en student, Skarjn b:nd fordt med sig ifrån dårpt A:o 1693 och till mig i prästmötet uthi Westeråhs samma åhr lefrera månde, at till Wijka upskaffa, Attesterar Sam: Elfving ~ . . Past: Garpb: Cum originah concordare, vidi Johan P. Elfwius Dalekarl:Pastor jn Wijka. Etiam vidi Erichus Todenius Cacel ibm. Ur Vika kyrkoarkiv. I Diplomatarium Dalekarlicum (del. I sid. 125) förekommer en avskrift av samma gåvobrev (Bil. 6) däri årtalet uppgives vara 1478. 6.

1478 d. 25 mars. Förre dala-fogden Erik Bengtssons i Knifva gåfvobref på egendomen Utanhed i Vika socken till prestebordet derstädes. Copia. Alle the dandhemän thetta breff hender förekomma, bekaenner jak eric Benctson i Knifwom i Vika sochn, at iag i mine välmakt med fridh vilkor och förtänktom hugh, haffer giffvit til Vika korkas prestebohl eth mit aflinge gods liggande i forrda sokn, som heter Utanhedha med sådana förord och skäl, ät min hustru Gertrud, om Gud vill hennes liffsthima förlänghia länger än mig, at hon skal thet hafva i värio ock upbära afrad utaf, så länge hon lefver. Ok sedan skal thet til1954 88

o7

57S höra ok liggia under prästebooleth, at min siäl mines hustrus och barns täslikes ok mine föräldrars, siälar måtte thet åtniuta til salighet. Thå är min villie ok sista budh, ok förmanar at hvilken dandemän kyrkeherre är i Vika, som thetta gods skal haffa i värio, at han skal vara beplichtad på mina vägnar och mina föräldra at hålla åhrliga 11 vigilias ok 11 messor 1 ) utan alla försumman ok glömsko, äpter så är förskikkath. Tha aff händer jak mik ok minom äpterkommandom för: da gods ok tilägnar förscrifne prästabool, til aevärdelica ägho med alla the tilägher ther under ligger. Ok serdeles jak ikke vil, at thenne giifft skal opbr y tas äller naghon tijd ryggias. Til thes yttermere forvarning sätter jak för:de Erik Benctson, mine mååghar Marquard Olsson ok Ulff Karlsson vare insigle for thetta breff, som scriffit är, ååren äpter Guds byrd 1478 om varfrudag annunciationis. MCDLXXVIII Ur Diplomatarium Dalekarlicum, del. I sid. 125. 7. Vika

Sochn.

Vika sochens prestegårds ref och skattläggning den 31 julii a:o 1699. Efter special refningslängd innehåller prästegårdsägorne inalles nembhen Spl. Trädesåker 44 Tomt och lindjord 28 Busk tof anges och myrslog 40 S:a 113 Afkortningar och af slag 42 Behållern jord 71 Ofvanstående 71 spl. behållen jord fördehlas efter vanligheten vid skattläggningarne på följande sätt, nembhen Till sade Till trade Till äng S:a Cronohemman 1 Vi» Rantar 28: 3 /s korg kohl å 3 16 \U dagv. å 6 öre Extraordnarie räntan 28: -Vs k. skjutsferdspenningar å 4 ./. . . 28: Va k. förhög. å 2 «/i ./ 16 l/« dagsv. förhög. å 4 9 /s ./ kongsgårdshjelp Grufvehielp Summa

Snl. 6 3 18 7 7 —

Bl.

—

!7 17 35 71

15 15 10

^

d. 21 3

./. 2 1

p. 6 12

3 2

16 10

9 22

n

28 1 35

») I en annan copia i H. S. pag. 63 står XI vigdier och XI mässor. I brädden står tecknat: »Små variantes lectiones harum literarum kunna sees i bonsai Copiae Bok». , , . » ... . , i_ • x> i> * (Utttr en på von Engeströmska bibliotheket i Stockholm befintlig copiebok m tolio. å rvggen tecknad med n:r 16 och benämnd: »Afskrifter af Gamla pergam.bref»).

Spl.

Snl.

Bl.

8 13

"Vika sochens cappellansbords skattläggning den 18 aug. 1699. Efter refven innehåller lindjord Dito Kohlvikstäppan Summa Afkortning

....'.

Behållit till skattläggning

1 17

1 1

Till sade Till trade Till äng

G il /i 6il 1 /,, 12:2V 2

d.

./. 19

Spl. 9 2

Snl. 10 7

11 5

17 7

10 Q

d. 1 —

./. 31 9

p. 9 18

Extra ordinarie räntan 2:2 Vir. k. skjutsferdspenning. å 4 öre . . . . — 2:2 9/i6 k. förhögning a 2 2/s öre —1 5/s dagsv. förhögning å 4 2 / 3 — Kongsgårdshielp — Grufvehielp —

10 7 7 3 6

13V2 1 14

löVa

Cronohemman Rantar

/52

2 korg kohl å 3 1$ U dagsv. å 6 ./

12:— 1 : 12

1 Extra ordinarie räntan 2 k. skjutsferdspenning. a 4 ./ 2: — 2 förhögning å 2 2/a ./ 1:8 V* dagsv. förhög. å 4 2 / 3 •/ 1:4 Kongsgårdhielp —:16 Vika sochens klåckarebords aug. 1699.

skattläggning den 18

hindjord Buskslog S:a Afkortning Behållen jord till skattläggning Till trade Till sade Till äng Cronohemman Rantar 2: 2 Vi8 k. kohl å 3 » p 1 5 / 8 dagsv. å 6 ./

1:12:5 1:12:5 3: 5 : _

Bl. __

l

/s.

Summa

8.

Ur Vika

kyrkoarkiv.

580 8.

Anno 1676 den 2 octobris vardt laga ting hållet i Vijka sochnestugu — — — Borgmestaren i Fahlun viilb:de Bencht Hansson opviste någre documenter angående det frijvillige byte han för någon tidh sedan har giordt medh prästebohlet, hvilket han hade opdragit ett sitt hemman, Lundh b:dt, och bekommit igen ett uthängie, som hörde prästbohlet till, Busktächten b:dt, begiärandes at dhe inteknas och han å b:de byte rättens stadfastelsse bekomma måtte. Och voro documenterne dhesse, nembl: 1.) En attest af dåvarande lensman Jöran Hansson i Reensby, Anders Håkensson i Lönmåsse, Mårten Matsson i ö s t a n t i ä m e och Jöran Jönsson i Haga, den 29 aug. 1671 uthgifven, af innehåldh at dhe effter aftahl på prosttinget S. Jacobi dag hafva oprefvat bägge förb:de ägor och pröfvat hvilketdhera bättre eller sämbre skulle vara, dhe dher hafva funnit Lundh hålla 51 spl. 10 snessh, värderat till 20 D. Sp., en hästehage om 52 d. 16 öre och huus för 90 d. Kmt., föruthan dhertill lydande skog och uthängar, som intet värderade blefvo, och belöper sig till 1178 d. kmt. — Busktächten haf:r hållit 45 spl. a 25 d:r spld:et och stijger till 1125 d.. men inge flere uthägor dhertill, och ligger prästebohlet mehr till skada än gagns. mitt i allmänne vägen, dher af det Iijder mycken ohägn af Rombobönder resande. 2.) E n copia af det protocoll som den 23 junij 1672 uthi Wijka sochnestugu på visitationen samma gång uthi hans högvörd:et biskopens sahl. d. Nicolai Rudbeckij närvaro ähr hållen, af 7 puncter beståendes, den förste och andra i synnerheet omrörandes detta byte, särdeles att då aftahlt haf:r varit det sochnemännen skulle ställa ett breff till sahl. biskopen, med påminnelse at han effter tillsägelse ville fordra frijheet hoos höga öfverheeten vidh då tillstundande rijksdag på dhe 4 stiger kohl, som århligen böre uthgifvas för Lunds hemman: Och at bytesbrefvet på förb:de förbytte ägor skulle med sochnenes sigill ratificeras. 3.) E t t instrument under sochnenes sigill den 23 junij 1672 oprättat öfver detta byte, dheruthi samptl. sochnens inbyggiare kiänne b:de byte godt, och voro dhermed aldeles benögde, alldenstundh Lundh ähr i häfdande och annat mehra än dubbelt så godt som Busketächten och ligger tillhopa med ett annat ängie som prästebohlet tillkommer; men Busktächten dheremot aldeles ohäfdat och föga annat än en beteshaga, ligger i allmänne vägen och Iijder af resande folk stoor ohägn, så at prästebohlet dheraf ringa nytta hafft hafver. Allenast förbehåller sig sochnen, at dhe små uthlagor, som på borgmesterens hemman Lundh lagde ähre icke komma sochnen till last, uthan kyrkieheerden (som mehra än dubbelt så godt igen bekommit hafver) dher före svarar,* dhertill kyrkieheerden h. Herman Malmenius också haf :r bejakat. 4.) Hans högvörd:t biskopen sahl. doctor Nicolai Rudbeckij stadfastelsse pä b:de byte daterat Västeråhs den 3 septemb. 1672 effter den assecuration som borgmesteren hafver gifvit dom Capitlet ibm. at villia stå prästebohlet i rätta hemuldh och hålla det fritt och skadelöst; hvilket inedh mehra af borgmesterens skrifftelige inlagde obligation skulle uthvijsts; doch under dhe conditioner som af vederböhranderne i bokstafven uthtryckies. Detta byte blef confirmerat — — — — — Ur Kopparbergs och Näsgåi'ds läns samt Säter och Tuna socknars domb. V. 1673—1677. 9. Anno 1672 den 23 J u n i j höltz allmen sochnestämbna uthi Wijka sochnestugu, närvarandes kyrkioherden med sochnens förmän och menige män etc. Och ibland andra ährender der förrättades, tilspordes samptl. sochnens invåhnare, huru dem behagade det byte, som borgmestarn vah.t Bengt Hanson haf:r den 14

581 martij uthi h : r biskopens högvyrdige och höglärde h:r doctoris Nicolai Rudbeckij närvara uppå har varande visitation giordt med prästebordet ij så måtto, att borgmest :n gaf til prästebordet ett sitt hemman Lundh och fick igen een uthiordh Buskteckten benamndt, der til dhe samptlige svarade, att dhe til samma bvtte väll beiaka ville och voro aldeles benögde, emedan borgmest:rs hemman Lundh är i hafdande och annat mehra än dubbelt så godt som Buskteckten och ligger bemälte Lundh tilhopa med ett annat ange, som prästebordet äger; men Busktäckten der emoot aldeles ohafdat och föga annat än een betzhaga, ligger i allmenne vägen, och hjder af resande folck mycken ohägn, att prästebordet dher af ringa nytta hafft hafver; alenast vill sochnen haf:a sigh dhet förbehållit, att dhe små uthlagor som pa borgmestarens hemman Lundh lagde ähre, icke komma sochnen til last, uthan kyrkioherden /: som mehra än dubbelt så gåt igen bekommit hafver:/ på sig tager at svara fore der til kyrkioherden och beiakade, hvarföre vij, som bem:t är, til detta byte medh godh skiähl beiaka kunde, och til mehra vijsso och säkerheet, sättia vij vitterhgen, med var villia och goda samptyckio sochnens signete här under datum ut supra. ( L S.) Vidimus Oloff Larss • ^ T^.. Cjreorg Korssner Ur Vika kyrkoarkiv. 10. Stormechtigeste Konungh, allernådigeste Herre. E : r Kongl. Maij:t låter på det underdånigast iag förnima, huru som iac förledne ahr hahr ingat medh Wijka försambling, eett Jordebyte ij så måtto at iag gaf til dess prastebordh eet mit hemman Lundh be:dt, der ij Wijka sochn belägit, och igen bekom een uthiord prästebordet tillhörig, Busketeckten ved nampn, som både sochnens attest har bijfogat folier, att iagh prästebordet dubbelt så godh egendomb igengifvit hafver, såsom och h : r biskopens och consistorij uthi Wästeråås beiakelse der pa hahr som och des medfölliande attestatum uthvisar. Och emedan samma uthiord, prastebordet tillhörig, är een ohäfdat marek och behöfver een stoor omkastnad, for alin hon kan sig löna, och iag befruchtar, der iag henne förbättra hinder, hon tor mig eller mina ij framtijden klandras kan, bönfaller till E-rs Maij:t: pa det underdånigast iag, at E:rs Maij:t techtes detta vårt jordebyte med des nådige hand confirmera och stadfästa, och förblif :r på det allerunderdånigast iag E : r s Kongl. Maij:tz Underdånigste undersåtare Bengt Hansson mp. Ur Vika

kyrkoarkiv.

11. Then christelige läsaren helsso. Giöres vitter]igit, at emedan borgmestaren vidh Fahlun vählbeträdde Bengt Hansson ar sinnat giöra it jordebyte medh prästebordet i Wijka i så måtto, at han et uthinrlTl \ W ^ " W r h t a r g i f v a t U P ^ l s t ^ o r d e t och igenbekomma en uthmrdh Buskteckten benämbd, hvar til kyrkioherden och församblingen skriffteligen hafva beiakat af orsack, at prästebordet ther igenom blifver een godh del förbättrat och borgmestaren assecurerat domcapitlet at vela ståå prästebordet i retta hemold och hälla thet i alla måtto för alt klander och efftertahl alldeles frijt och skadelost, som detta med mehra tilseendes ähr af hans skrifftelige inlagde obliga-

582 tion. Ty confirmeres och stadfästes samma jordebyte som lagligit, thet fullgilt nu och i framtijdhen hollas skall, doch under the conditioner, som af vederböranderne i bookstafuen uthtryckiass. Till yttermehra visso är detta med concictonj vanlige sigill ratificerat. Actum Vesteråås d. 3 Septemb: A:o 1672 Nicolaus Rudbeckius Eps. Aros. (L. S.) Vidimeras Oloff harss Georg Körssner. Ur Vika kyrkoarkiv. 12. Wij Gustaff Adolph Giöre witterligitt att denne Vår tro Vndersåte och bergzman vijd kåpperbergett Erik Masson ij gamblegården hafuer på Vår nådige begiäran försträgt oss och Cronan 8 Skipp:dh Råå kappar der emott hafue Vrj ]Sadhehghen effterlåtit honom Vthi Under pandt ett Vårdt och Cronanss Hemman Vthi K n i i u a och Wijka Sochen Liggiandess Budertächten be:t medh dess Åhrlighe alradh och Vtlaghor som der af Vtgå böör fritt att behålla sä länge och till dess honnom be:te 8 skipp-dh igen blifue lefureratt och så snardt dett skett är skall han afträda forbenämdt Budetächten och dett Vnder oss och Cronan igen förbinda fördenskull Vårdt Cammarrådh Ståthållare Cammererare och alle andre som for Var skull skolla giöra och låta att tilfoghe be:te Erik Masson någhott hinder meen eller förfångh ij någhon måtto till dess han eller hanss arfuingar förbemalte 8 skipp:dh igen bekåmmitt hafuer af Vår Stadh F a h l u n den 19 Decemb. A:o 1622. Ur Kopparbergs läns räkning över av radskoppar en år 1633. 13. Underpant Effter:ne Hemman äre aff S:K:M:tz förpandtade till åtskillige^Bergzmän Som förra åhrs afkortninger förmäla, och åhr 1643 denn 16 Augusti] af den Kongl. Regeringenn effter låtet Fahlu Stadh, dem sigh at tilhanadla, och der med blifua Samma Hemann fullkommeligit Bergzfrellsse, Copian af Brefuet finness Heer Wed Rechningenn Vid. N:o — 2 3%. Nembl. Skpp. Erich Matsonn

Buddtächtan Ur Kopparbergs

läns räkning

över avradskopparen

år 16A3.

14. öpet bref för Bergsmännerne uthj Fahlu Stadh på Chroneteckteckterne sigh att tillhandla effter en skiälig wardering och m u t a dem Under Bergs frälse frijheet. Wij Christina etc. Giöre witterligit, att såsom wij den 25 februarij uthi nästförledne åhr hafwe af särdeles betänckiande nådigt bewilhat och effterlåtit ware trogne Undersåtare och Bergsmän i Fahlu Stadh boendes att fa kiopa under Bergs frälse och frijheet, dänn täncktekarls Jordh som dher finnes emot een skiahgh wärderingh: Altså och emedan där och finnes någre Chronetäckter som for detta ähre till Bergsmannen för koppar förpantade, och nu af dem Pantwijss besittias. Hwarföre hafwe wij och, uthj betrachtandhe att panten skall stiga något högre an som Chronetächterne kunne wärdh wahra, och wij dess föruthan fornimme oss ingen nytta af dem hafwa, så länge Bergsmännen dem pant wijss bruka och possidera for

583 godt anseedt och uådigest resolverat och bewilliat, att Bergsmännen som bem:to Chronetachter sigh (ill pantat hafue, mage dem effter een billigh och rättmätig wardermgh, som war Landzhöfdinge ofuer Kopperbergslagen der öfwer giöra skall sigh fullkombhgen tillhandla och Under Bergs frelse fijheet niuta. H ä r wår Rijkz skatt mästare och CainmarRådh sampt Landzhöfdinge och fleere som wederböre hafwe sigh att effterrätta. Till ijttermehra wijsso etc P B. C. C. II. L. F. A. O. G. O. Ur riksregistraturet

för år 1648.

15. Anno 168!) d. 24 augusti vore vij underteknade effter högvvrdige biskopens och venerandi consistorii ordres, i prästemötett anno 1688 d. 7 septemb. uthgifne, hoos hans ehrevyrdigheet h:r kyrkioherden Johann Petri Elfvius att besichtiga Lunds hemmanet, tree fierdings väg ifrån kyrkian belägen, och gambla prästegårdshemmanet Busktechten, som liger strax vijdh Ferneviken vid pass en fierdings väg ifrån kyrckan, och beggie uprefvade och befunnes dhe af sådan beskaffenheet som effter toljer, dhed vij med våra nampns underskrifvande betyga. Lundh Linjord af lanbonden Olof Larsson utaf backar uptagen hölt 1 spl. 6 snesl. 1 bl Lind-jord tillförenne upbrukat, dock af landbonden giödt, hölt 5 spl 18 si 4 bl B Ackslogh 4 spl. 18 sh - ' 5™a ; 8logh 3 spl. 13 si. 2 bl. Angiet holt j __ _ 9Betsbackar .'.'!•'•' ~7 spl. 15 si. 5 bl. Summan 50 spl. 11 si. 2 bl. Skattningen. All lindjord å trettio, dir. Späntandet 216 dir 24 öre Ängiesjorden a tålf dir spanlandet 324 dir. " Backslogh med daldar och myran a femton dahlr. spanlandet.. 128 dir. 13 öre Bergsbackarna in allés femptio dir 50 $\x — Ha an * ..'.'.'.'.'.'.'. 80 dir! Summan Husen hvilka ähr af landboen opbygde och dess skattningh. 1.) En stufva med bodh och lider 2.) Ett fähus 3.) En kornlada med lider 4.) Ett privat rum 5.) Ett stall !!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 6.) En lada uthi techten

799 dir

Summan

260 dir.

T, , . , Uusktechtcns uprevande och de^s skattningh. Slogsland med jorden uthi hagan. Beetsbackar uthi hagan

noch

5: —

100 dir 20 dir! 70 dir r> J I ' 25 dir! 40 dir'

Summan 1059 dahlr. 5 öre 19 jpj 14 s j

'.'.'.'.'.'.'.*.

l7pi

bl

6 sh

-

Tächten ^nd.i™\, Ogiodd åker Slogsland och beetsbackar ^rsl°8'll1 Skogsbackar

16 spl. 17 si. 6 bl. 3 M> 2 sp] 1 5 gl 8

Summan

spL

sL

bL

12 spl. 15 sh -, s p ] > ? s L g b L 63 spl. 11 si. 5 bl.

584 Skattningen. Lindjorden a 00 dahlr spl Myrskogen a 30 dir. spl Ogiöd åker a 40 dir. spl Skogsland och betesbackar in allés Hagan 20 dir. spanlandet Summan

1011 dir. 26 öre. ^82 dir. 16 oro. HO d l r - 20 ore. 100 » 420 dir. 6 öre 2025 dir. 4 öre.

Carl Carlsson i Knifva och gl. gle. Hans Jörnsson i Refnsby. Anders Hansson, länsman. Hans Carlsson på Heden. Gabriel Johansson i Ryltekiebyen. Denna förskrefne copia Lundh och Busktächten angående vara enig ordh ifrån ordh medh sielfva origenalet a t t : r Carlbohm. Efter bestyrkt afskrift i Vika kyrkoarkiv. 16. Alla the theta breff se eller höra läsas helsum vi Niclis Niclisson ymsum oc Elin Laurensa allum vitterlikit vara sva effterkommandum sum nu närvarandum at vi med mene samtykkio godhum vilia oc beradno modhe unt oc giffvit havum ena halvö täckt liggiande a lindane sum kallas Smidsarff under pha bolit i Vikum til äverdelika ägho med sva furskäll at hr Ragvaldir sum nu är ther kirkioh:re oc alle äffterkommande ther samma stads kirkioh:ra skulu oc plichtoge ära et sinne hvart aar hälla ena vigilias oc messo for oss oc vara forälra oc barna siäla oc alla cstna siäla oc ther med skulu alle sva the äffter kommande kirkiohra i Vikum sum thän ther nu är styra oc radha förnde halvö takt Smidsarffu:t sik til nytto oc gagns til äverdelikm tima. Oc kännums vi oss hava opburit 1 fat iärn af h:ra Ragvaldir forndum til vängaffuo och fästepenning. Til mera visso oc högre förvarningh bedhums vi hedherlika manna incigle hängdas for theta breff til vittnisbördh sva sum är h : r a Conradus Mus Kirkioh:ra i Husby oc h:ra P e t h : m kirkioh:ras i Skädhvi, medhan vi eig sielfve incigle havum, Giffuit Husby arum epter Gudhs bördh M C D X X X pä andro arens tridhia synedag epter pascha. ( I , S.) (L- S.) Vara lijka lydande med originalet betyga Pehr Schultzberg Georg Schotte. v. pastor Sundbornensis. In loco pastoris Vikensis. Efter bestyrkt avskrift i Vika kyrkoarkiv. 17. 1643 den 18 maii hölts laga ting i Vijka sochnestufvu, Befallningsmannen sampt pastor loci her Nils Svenonis frågade nembden, om de vijste kyrckioheerden hafva någon utiordh, som icke gå utlagor af; hvarföre effter cammarens besvär her Nils åhrligen påföres l>/i dir.? Svarades att de icke vijste her Nils hafva någon utiordh, utan att der haf :r i s. hr. Christophers tid varit een haga till prestebolet, som för hade legat till Utanheedh, som fordom h a f : r varit praebentegods, men att hr. Nils aldrig h a f : r hafft samma haga. Ur Kopparbergs!., Säters och Näsgårds läns samt ö. Dalarnes domb. IV. 1643—1645.

585 18. Uppå Vijka heradz tingh, som höltz den 20 decembris 1644 berättade befallningsmannen att honom föhres i räkningh, någon lijten ut jordh som skulle liggia till prestebordett utj Vijka s. der af fordras honom utlagor, så vittne vij att vij icke vette, någon utjordh liggia under prestbordett, eij heller hafve vij någon tijdh hördh eller förnummett af deeförre befallningsmän som förre varitt hafve, att dee om sådana utiordh någon tijdh hafva varit besvärade eller krafde. Theet vij häradz nämbdh under häradz signete befallningsmannen till vittnes bördh, att bem:te hemman utj bem:te åhren, hafver varitt öde, och att vij icke vete någon ut jordh under prestebordet vitna och betyga. Datum Vijka s. ut supra. (L. S.) Ur Kopparbergs läns kopiebok. VI. 19. Anno 1668 den 8 junij blef laga ting hållet på Strand med allmogen af Vijka sochn —• — — — — — •— — — — — — — — — — — — — — — Den 9 junij continuerade tinget — —• — — — — — — — — — — — V:tde Zachris Unesson angaf huru såsom Kongl. cammarrevision d. 6 febr. nästled ne haf:r honom pålagdt at ingiva förklaring öf :r en uthiord som uthi hans befallnings tijdh i St. Kopparbergs lähn i jordeboken är opfördh under Vijka prästhordh och föregifvits intet var till, dherföre dhess ränta l 1 ^ ?$ koppar åhrligen afkortes, begärandes nämbdens vitnesbördh om dhem kunnigt ähr hvarest dhenne uth jorden är? Hvartill nämbden svarade at dhe inthet veta uthaf ur sådan uthjord och at dhenne afkortning i månge åhr dher på är skedd och ännu åhrligen skeer — — — — — — — — — — — — — — — — . Ur Kopparbergs och Näsgårds läns samt Säters och Tuna srnars domb. IV. 1668—1672. 20. Anno 1697 den 12 maij hölts ordinarie häradstingh i Vijka socknestugu Resolverades uppå hans ehrevyrdigheets kyrckioheerden h : r Johan Elwij inlefvererade memorial sålunda — •— — — —• —• — — — — — — — — — 3.) Haar ock tingsrätten tillförenne sagdt sin mening om den 9 puncten, angående jordbytet emellan prästebordet och commissarien Frederich Zachriaesson att dar vijdh desidereras höga vederbörandes tillståndh och ordres om een sådan ransakning som Kongl. Maij:ts nådige påbudh lijkmätigh ähr. 4.) Den uthjorden som efter inventariumet borde lyda till prästebordet, men intet skall finnas igän iblandh dhes ägor, blef nu noga ransakat och frågat; men var ingen som viste gifva någon underrättelsse dherom, uthan förmente Hans Carlsson att dhet skulle vara Fornäesängen som capellanen h : r Erich brukar, eller Stentächten — — — — —• — — —• — — — — — — — — — — — Ur Kopparbergs

läns och Tuna s:us domb. IV

1697—1608.

21. Bekennes jagh Lass Jesperss til Lindöö herrasdom haffvandes i Bergslagen och Dalarnar, att tå jagh lagting hölt i Vicka, som var then 4 decemb. anno tusendhe femhundra attatyo try, kom för migh och nemden her Daniel, kyrkeherde i Vika, och Mas Benctss i Klingsboda och til kennegoffuo, att the hade giordt ett jordeskiffte sigh emillan i så måtto att Mas Benctss fasta uplett her Daniel ett angh,

586 som lyda skal under prestebordett, benmpt Stentecktan, liggiandes i förnemde Vicka på Bräthen till everdeligh ega och her Daniel fasta uplett Mas Benctss ett annat angh benmpt Smittecten liggiande i Skedvi sochn, som tilförende lydhe Vicka preste . . . de til, lika måtto til everdeligh ega, och nu tilstädes voro här för retta och bistodo hvarannan samma skiffte til everdeligh ega i våto och torro, tå dömde jagh sampt the tolff thetta skiffte stadicht och fast obråtsligh hållas vidh hvars try marker för min herrasdom, thesse 12 äro fäste och i nemden sato, Las Olss i Folkrebyn, Israel Jönss i Strandh, Mas Janss i Andrakobyn, Anders Hanss i Fd, Mas Janss i Strandh, Hindric Jönss i Kyrkebyn, Martin Pålls i Strandh, Hans ? i Renbyn, Hans Jönss i önske, Halffvar K n u ? Siffrid Olss på Marken, Martin Matts i Drengarffve, til visso under mitt sighnett, schrifvit år och da ut supra Sigill. Att ofvanstående 4 handlingar äro rätteligen afskrifna, så vidt det sig låtit göra, intygas ex officio. Uppsala landsarkiv den 8 febr. 1907. G. O. Berg Arkivarie. Efter bestyrkt avskrift i Vika kyrkoarkiv. 22.

1739 October 1 vid thet tilfället at vederbörligit probsteting i Vijka församling hållit blef, företogs jämväl en oecnomisk besichtning öfver bägge prästborden i närvaro af sochnens landsman som chronobetient, som af höga landshöfdingeämbetet thertil blifvit förordnad, så ock af nedanskrefne sochenmän; tå samma förrättning stadnade i sådant göromål som följer. Kiörkoherdebordet. 3:o) Åkerjorden. I kiörkobyåkrcn 13 mindre och större skifften, i Mellanåkren 17 stycken, hvilka närmare komma til sina namn vid uprefningen som ä n t e h n nödig pröfvas, at specificeras; thesse åkerstycken befinnas af blandad jordmohn doch vähl brukade samt väl med stängsel förvarade. Ängesjorden. Söhre giärde, god jord nyss mästadelen uphäfdad, med stängsel väl bevarad. Gramsängen en beteshaga med godt bete och doch til en dehl med bofällig giärdslegård omgifven. Stubbarfvet, god hårdvall mästadels väl upbrukad och vähl stängd. Norlsänge mästadels nybruk, doch god jord samt en tilhörig haga, välstängt. Fläckänge obrukadt och tufjord, doch god jord. Prästänge i Fohrnäs til betesmark brukelig. En teg i Kalfven äfven och prästebordet tilhörig. Ängeslog: E n slogteg vid Gränkärn, d:o en stubbteg vid Klåckarehålet; än en dehl i en beteshaga vid Söhrbo, kiörkotompten och Djuptompten svag sandjord, väl hägnade, item Kornladtompten och Kåhl gårdstomten väl både stängde och hägnade. Badstugutomten liten, men doch hägnader. Krydd- och hummelgården väl håldna; än en liten kryddtäppa af fägården intagen. Förutom thesse hembelägne ägor än et prästebordshemman Lund benämt, som af landbo brukas, skattejord väl ansadt med nödig åbyggnad. 4: o) Skogslotter 3 stycken, som til prästbordet äro af skilda. 5:o) Fiskie så uti omliggande siön som vid bron i the ther varande värkar prästbordet jämväl tilhörigt. Capellansbordet. 2.) Jordägorne. Tächtjorden, utan åker, som doch på Bergsvijk upbrytes och såes, och sedan til slog til skifftes igenläggas.

587 Storåkern, svag jord, väl häfdad och hägnad. En haga ther tilhörig af sandjord, doch hägnader. Littzelåkern för sig sielf jämväl belägen, svag jord, doch väl hägnad och brukad. Fläckänge, tufjord, god landmohn doch aldeles obrukad. Trätäppan, tufjord, doch brukader och stängder. Dahlvijks- eller Klåckarmyran, en eller annan slogteg. Stugubacken svag sandjord. Stegerstomten af samma slag. En liten humlegård, med kryddgårdstäppa vähl ansade. 3.) Skogslått vid Knektbo mästadels uthuggen. 4.) Fiskie i omliggande siön, samt i the til Bron hörande värckar. Efter originalet

i Vika

kyrkoarkiv.

23.

Anno 1752 tå jämnkningsreef öfvergick Vijka sochns skattejord, uprefvades ock, effter then ädle och högtährade synerättens resolution af d. 14 innevarande Vijka prästebord tillydande ägor och reducerades på sätt som följer.

Norbergsänget ibidem ibidem ibidem ibidem ibidem ... Stubbsarvet ibidem ibidem ibidem Sörgärdet Gramsänge ibidem ibidem, skogväxt Diuptomten Kyrckietomten Kornladutointen Kåhlgårdstomten Kiölntomten Fläck. J Stappelsåkern, kijhlen.. Storbyfiata Stappelsstycket ibidem Ofra Stappelsstycket Benstycket söder om vägen » norr om vägen ' Talls tycket ... . Kijhlen vid Klåckarebacken Storflata ibidem ibidem Hufvudråstycket D:o det lilla D:o vid Hedgrinden.. Biörckfiata Enholm Alderbacken I milla åkern Kroklåtten

St.

V.

Spl.

S.

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

1 6 1

1 1

Va Ve Vs 1 i "4

Ve i 2 1

! i

•i

Ve i/s

Va Va Va 1 i

T I

t i

Ve Vs Va Va i i

s Va

1 1 12 1 1 14 1 3 4 9 1 2

3 5 1 1 1 1 2 2

Vs Ve Va

v<

i '2 1 l

1 Ve f

10 8 13 10 16 7

B.

S.

B.

Spl.

1 3 6 10

6 1 6

6 5 2 18 4 5 2 6 19 5 5 9 13 11 4 6 18

6 3 5

10 11 14 13 2 14 15 14

Spl.

16 14

17 1 2

5 5 4 5 6 4

6 7

15 5 2 18 4 5 2

2 3 5

5 5

1 2

4 7 9 3 1 4 5 8 8 1 7 4 i \

9 S.

B.

3 10 3 4 1 10 8 5 4

10 17 13 3 8 14 9 4 2 11 3 19 12 14 11 3 8 3 9 13 1 10 4 3 14 7 3 17

3V3 72/e

n 3Ve 31 4Ve P/e 5 o 2.V 2" 7-J 8" 6 3 /i

5 IVa 9 O O

H 3Ve 3 5 97a 41 Ve 3}

81 2

588 St. Hufvudråstycket emot Drängsarfs st Dräng-sarfssrrindstvcket lieenstycket ibm Slaggflata Stor Sand Lilla Sand Holstycket Storholstycket ... Storstenstycket Lilla stenstycket Hufvudråst. mot Kärnst. Kiärnstycket Lilla Kiärnstycket vid renen ibidem Utmosan näst Varc - stuga ibidem Stora utmosstycket ibm Reenstycket ibidem D:o utmosan ibidem d:o Stor utmoslinden ibidem ibidem ibidem den mindre Stenstäckten vid Hola; innehållandes ibidem ined skog beväxt Klåckerholet ibidem En teeg i Kalven En teeg i Grankiärnsmyran En haga i Fornäset En d.o vid Sörbo En d:o i Norbergs ange Skattehemmanet Lund, gårdstäckt Ibidem ibidem ibidem ibidem Vreten Milla vreten Nedersta vreten Hagan

V.

Spl.

1 1

1 T

2 2

I •2

Vs Ve i

Ve

1 1

_!_

j_ 1

i ii

Vs Ve Vs VlO 1

J

i'r,

Va Ve Ve

7 7 9 18 13 18 8 6 5 5 8 17 11 1 8 3 17 4 5

5 7 4 4 7 8

Spl.

S.

B.

Spl.

i 2 7 5

Va

3 5 4 1

i 4

Vs 1 4 i/s

<

4 4 6 2 2

Vi

Va i/s

i/e

Ve

3 13 4 9 17 6 4 8 12 2 4 8 3 2

— 8

9 4

2 6

-

—

!i —

2 4

12 12

'i

12 4 19 9

4 4 5 4

37 166

Summa

7} 6 2 ,e 3 8 3 9.1 7Va 5 6Ve 6Ve 3Va 8

^

— 5

8 5 6*/a |

1 I 1

6 13 6 5 3 8 6 18

—

_ _

— —

8 5 6 31

1 8 11 7 1

—

2 1 1

•4

81 7~ 2 9 2Vs

5 4

13 B.

1 1

-

,0

V/e

S.

—

5 4

4 7 19 2 12 8

i Vio Va Va

i 4

B.

i

Va

S.

1 1V« 5 6 3 /4

;

Vika d. 25 sept. 1752 Petrus Nassenius. — Erik Larsson.

Carl Pehrsson. — Joh. Nassenius.

Efter

originalet

i Vika

kyrkoarkiv.

24. Förtechning på dhen löhn, som Capellanen i Vijka åhrl. niuter sä för capellans som klockaretiensten.

589 Jord til capellansbord, allenast två täppor som man kan få höö aff, stundom 0 och stundom 4 hopar, lijtet mindre och lijtet mehr som åhrsväxten är. Jord til klockarebord äre två små tächter, bestående mehrendelss aff sandiord, som man kan få några hopar höö aff, när dhe igen lagde äre: men upbrukade, kan uthsäås een tunna sädh och något dher öfver, meer eller mindr som häfden är, och som capellans bordet föga är, är klockarbordet iempte löhnen capellanen tilslagen, och hans dreng eller een annan tienligh man förrättar så klockare tiensten, dhen capellanen löhnar. Kring om capellansgården är een sandbacke som man kan så lijtet vårsädh på. Een myra belägen i Dalvijk, som man kan få några hopar myyrhöö aff. Eric us Todenius Wijka den 23 novembris 1095. Hwilket Församblingens förmän bewitna. (Underskrifter.) Ur Västerås domkapitels

arkiv rörande Vika

pastorat.

25. Kongl:e Maij:ts troplichtigste tienare och häradshöfdinge öfver Stora Kopparbergslagen, Saethcrs lähn och österdalarne, jag Pehr Sernander giör härmed vetterhgit, at åhr efter vår Herres och frällsares nåderika börd ettusende siuhundrade och på thet fembtiondefierde, then 19:de dagen i april månad tå jag för rätta satt och laga ting hölt med Vika sockn uti Strand giestgifvaregård, nervarande i domboken antecknade, företeddes en bevittnad saluskrift af den 26:te augustii 1751, dermedelst bokhållaren välbetrodde Hans Hedman och des hustro madame Anna M. Liiidelia på Andrakebyn erkänna sig til medicinae doctoren ädel och högachtad herr Samuel Nauclér emot sextijo dahl. k:rmt, rådmannen välb:de Eggert Lundström emot ett hundrade tiugu dahl., bergsfogden välbetrodde Anders Lundström emot tretjo dahl., rådmannen välbetrodde Lars Ersson emot sextjo dahl., afh rådmannen Daniel Ströms enka madame Helena Bränder emot tolf dahl., bergsmannen välachtad Carl Östberg emot sextjo dahl., afI. bergsmannen Måns Hans enka på Hellsingbom Anna Månsdotter emot tiugufyra dahl., bergsmannen välachtad Eggert Christophersson Nohrstedt emot tretjo dahl., bergsmannen välachtad Eric Hansson på Dammen emot aderton dahl., bergsmannen välachtad Måns Månsson i Lönnermåssa emot tiugufyra dahl., Hendric Köller på Gringsbo emot aderton dahl, anscultanten uti Kongl. Maij:ts och riksens höglofl. bergs-Collegio Olof Nauclér och Pehr Moraeus, then förre emot sextjo och then senare emot tretjo dahl., och bergsmannen välachtad Anders Trotzig emot fembtjofyra dahl., tilsammans sexhundrade dahl., alt kopparmynt, hafva försåldt begges deras odal fasta egendom Skarpgiärdet och Badstufvutomten kallade, med den deri stående lada, det förra styckad ifrån Andrakeby bohlestaden och det senare en tilhörighet af så kallade Organisthemmanet, som genom skipte med herr comministern Sundén blifvit lagdt intil Skarpgiärdet, hvarvid dock säljarena giordt följande förbehöll, l:o) at enskilt få behålla hela fisket uti Kyrkobytiern med de öfrige denne egendom åtföljande förmoner, samt fri väg genom hägnaden til och ifrån fiskevatnet jemte vist ställe til ökstad, 2:o) under detta kiöp all härtill hörande skog ei vara begrepen, utan följa hvarje bohlstad oskiljaktig åt, samt 3:o) skulle vid nästa jembkningsref, hvartil säljarena svarade för de af denne jord gående utskyllder, utlagorne blifva til de öfrige skatteboernas inberäknade; men på den händelsen kiöparena genom transport afstode egendomen til capellansbordet härstädes och någon ref innan h. comministern Sundéns afflyttning ifrån sin innehafvande beställning ei skulle försiggå, skulle tilträdande comministern sielf åtaga sig skatten och den antingen utgiöra eller befrielse derifrån söka bäst han gittade; hvarå nu ansökts om stadfästelse och fasta dervid kiöparena genom en af dem undertecknad skrift til rätten tilkännagofvo, at de inköpt denne egendom at föröka capellansbordet och comministri bättre ut-

590 komst och afstodo med förenemde villkor all sin rätt dertil samt denne egendom sig afhände och den upläto under capellansbordet, som dera skulle få vinna skiöt och fastebref, dock at socknen nästa jemkningsref skulle derföre åtaga sig skatten, i vidrigit fall förbehöllo de sig denne egendom återfå. Och alldenstund med denna egendom så är förfarit som lagen i 4:de capitlet jorda bl. biuder, så at den trenne resor blifvit upbuden 1751 den 26 aug., 1752 den 27 martii och 1753 den 12 aprilis och innom lagaståndstiden ei något klander dera försport blifvit; ty dömdes ock denne afhandling för fast til alla delar för kiöparena, som det försålde således sedan til capellansbordet med förberörde vilkor afstådt, dera ei eller någon qval giöra må hädanåt vid sine femb dahl. silf:ts both för häradshöfdinge dombrut. Desse efterskrefne sutto i nemden. Aron Bergman, Carl Nassenius, Johan Nassenius, Eric Cort, Daniel Hansson, Israel Israelsson och Johan Todenius. Till yttermera visso varder detta med mitt namn, häradets och mitt vanliga signet bekräftat. Åhr och dag som förr skrifvit står. På häradsrättens vägnar: Pehr Sernander. (2 sig.) Til at jemte de öfrige sine socknemän, som i fastebrefvet nemnes, visa sin redebogenhet til cappellansbordets förbättring, hafver bergsmannen välaktad Eric Hansson Bränder i Räfsarfvet betalt detta fastebrefs inlösen, som honom til hedersam åminnelse härmed til effterrättelse lemnas. På embetes vägnar: Pehr Sernander. Efter originalet i Vika kyrkoarkiv. 26.

Ang. m. m.

försäljning

af

komministerbostället

i

Vika

församling

Oscar etc. Wår ynnest etc. Sedan Kongl. Maj:t genom nådig resolution den 23 april 1869 angående lönereglering för presterskapet i Wika församlings pastorat med Hosjö kapell förordnat, att komministern i pastoratet skulle förflyttas till Hosjö kapellförsamling, derest denna åtoge sig att åt komministern anskaffa lämplig bostad med planteringsland, och att i sådan händelse komministersbostället i Wika församling skulle i författningsenlig ordning utarrenderas och afkomsten deraf tillfalla komministern; samt på grund häraf åt komministern blifvit inom Hosjö församling anskaffadt boställe, å hvilket komministern numera vore bosatt; så och efter det Wika och Hosjö församlingar hos Oss i underdånighet anhållit, att komministersbostället i Wika måtte få försäljas och köpeskillingen användas till anskaffande i närheten af komministerns nuvarande bostad af jord till fullt motsvarande storlek och godhet som komministersboställets samt till stöd för ansökningen åberopat, bland annat, instrumentet öfver en af kommissionslandtmätaren S. Lindstedt med biträde af två gode män den 29 maj 1886 verkstäld uppskattning af såväl sistnämnda boställes egoområde som ock den jord hvilken vore af sedd att läggas till det nya bostället, utvisande, att sistberörda jord uppskattats till sammanlagd! 10 tunnland, 16,772 kappland åker 19,390 kappland äng, 39 tunnland, 9,8 kappland skogmark samt 2 tunnland 26 kappland impediment och gamla komministersbostället till 6 tunnland 25,323 kappland åker 25,130 kappland äng 6 tunnland 22 B/s kappland skogsmark samt 1 Va kappland impediment, hvarjemte af ansökningshandlingarne inhemtades, att en icke oväsentlig del af den jord, hvaraf det nya bostället skulle bildas, till hörde Hosjö församlings skolkassa, hafve Wi genom nådigt bref den 29 juli 1887 medgifvit, att, sedan Hosjö. församling dels beredt sin

591 skolkassa full godtgörelse för omförmälda jord genom vederlag som af Oss godkändes, dels inköpt, der sådant icke redan skett, den jord, som i öfrigt, enligt Lindstedts uppskattningsinstrument, borde utläggas till det nya bostället, dels ock försett detsamma med erforderliga uthus, Vika kommnistersboställe finge till bestridande af kostnaderna derför, försäljas mot den köpeskilling som kunde varda af Oss godkänd. Uti en till Oss ingifven skrift hafva nu Vika och Hosjö församlingar anhållit om godkännande af de åtgärder, som vidtagits för att bringa ifrågavarande köp till verkställighet, och dervid, hvad först beträffade det af Oss föreskrifna vilkor i fråga om beredande åt Hosjö skolkassa af godtgörelse genom vederlag för den kassan tillhöriga jord, som tages i anspråk för det nya komministersbostället, anfört, att vederlag för samma jord icke, äfven med betydligt penningeuppoffring, kunde åstadkommas genom annan väl belägen, till storlek och godhet jemförlig jord, att, jemlikt beslut vid kyrkostämma med Hosjö församling, köpeskillingen för skolkassans ifrågavarande jord blifvit bestämd till 4000 kronor i följd hvaraf och då arrendet för denna jord under en följd af år utgjort 150 kronor, skolkassan om berörda anbud blefve godkändt komme att genom en efter 5 procent beräknad ränta å köpeskillingen beredas större inkomst än hvad arrendet lemnade; samt att, på sätt jemväl inhemtades af ett handlingarne bilagdt protokoll öfver en af kronofogden i Falu fögderi med biträde af en byggmästare och två nämndemän den 6 december 1887 å såväl det gamla komministersbostället i Vika som det tillämnade nya i Hosjö hållen syne och värderingsförrättning, förberörda köpeskilling med 800 kronor öfverstege det av värderingsmännen å jorden satta värde, hemställande församlingarne med hänsyn till hvad sålunda blifvit anfördt att såsom gottgörelse för omförmälda jord, hvilken å den af Lindstedt upprättade karta med dertill hörande beskrifning betecknats med n:ris 21, 22, 22 V«—40 Vi och i areal innehölle 9 tunnland 21,1 kappland åker i godhet uppskattade till 5 tunnland 20,330 kappland, samt 2 tunnland 13,5 kappland äng, i godhet uppskattad till 18,050 kappland, förutom 6 tunnland 26,1 kappland skogsmark och 3 kappland impediment, måtte godkännas den derför erhållna försäljningssumman 4000 kronor mot vilkor att på sätt Hosjö församling jemväl åtagit sig nämnda församling ansvarade ej mindre för sagda kapitals framtida bestånd än äfven för räntan å samma belopp efter fem för hundrade om året. Beträffande det föreskrifna inköpet af jord utöfver den som från skolkassan förvärfvats, hafva sökandena andragit, att Hosjö församling för nämnda ändamål inköpt dels såsom äfven stryktes af handlingarna bilagd, bestyrkt afskrift af en den 21 mars 1888 upprättad köpeafhandling af komministern F . W. Åström emot en köpeskilling af 1000 kronor hans andel i den så kallade Åsbotägten, innehållande i areal 1 tunnland 7,2 kappland åker och 8 tunnland 15,2 kappland skog, dels — på sätt jemväl framginge af handlingarne bifogad, styrkt afskrift af Vika, Knifva och Hosjö tingslags häradsrätts dera utfärdade lagfartsbevis —- af enkan Sara Greta Bergström emot en köpesumma af 1,600 kronor 6 spannland 1 snesland 2 Va bandland bergsfrälsejord i Åsbotägten samt 3 snesland 3 bandland derstädes, Slogpussen kallad, »med skog och tillhörigheter», dels ock — enligt hvad utvisades af en vid handlingarna fogad, bestyrkt afskrift af en den 16 april 1888 upprättad köpeafhandling — af J. O. H u l t mot en köpesumma af 1,800 kronor från honom tillhöriga egendomen Lönnemossa ett jordområde, innehållande i areal 3 tunnland 16 kappland åker samt 6,7 kappland slog och utgörande i skatt 3 spannland; hvarjemte sökanden uppgifvit sig hafva för samma ändamål inköpt en gårdstomt om 21 kappland, å Lindstedts karta betecknad med n : r 22 VaI fråga om det tredje af de utaf Oss bestämda vilkor för försäljning af Wika komministersboställe, eller Hosjö komministersboställes förseende med erforderliga uthus, hafva sökandena förmält att, på sätt förenämnda syne och värderings instrument angåfve, de å bostället befintliga uthus hvilka af Hosjö församling för kort

592 tid sedan blifvit uppförda befunne sig i gott stånd och egde lämplig inredning samt ansåges fullt motsvara behofvet. Widkommande å andra sidan den köpeskilling, som kunde erhållas för Vika komministersboställe, hafva sökandena jemte förmälan att nämnda boställe, enligt ansökningen bilagda utdrag ur 1887 års taxeringslängd för Vika socken, åsatts ett värde af 5,700 kronor samt vid förutnämnda värderingsförrättning uppskattats till högst 5,200 kronor tillkännagifvit, att de vid gemensam kyrkostämma den 30 december 1887 antagit ett af komministern F . W. Åström gjordt erbjudande att för 7,500 kronor tillhandla sig nämnda boställe, hvarom köpekontrakt äfven blifvit med Åström upprättadt. Efter nådig remiss håfven I öfver berörda underdåniga framställning dels hört Vika och Hosjö församlingars skolråd, kronofogden i Falu fögderi, domkapitlet i Vesterås samt Wår befallningshafvande i Kopparbergs län, hvilka samtliga tillstyrkt bifall till den underdåniga framställningen, dels ock, efter det I vid granskning af de till ärendet hörande handlingar inhemtat, att i fråga om den jord hvaraf, utöfver den Hosjö skolkassa förut tillhöriga, det nya komministersbostället borde bildas, sökandena väl styrkt sig hafva af J. O. H u l t köpt ett jordområde om 3 spannland kalladt Svartmyran och å kartebeskrifningen upptaget under punkten 4:o) samt betecknadt med egofigurerna n:ris 19 till och med 34, äfvensom att sökandena genom köpebref af komministern F . W. Åström visat åtkomst till de i beskrifningen under punkten 3:o) upptagna med litt. C betecknade hemskogs- och utskogsskiften, men deremot icke angifvit, huruvida eller på grund af hvilken åtkomst eganderätt till de under punkten 2:o) upptagna med litt D betecknade hemskogs och utskogsskiften tillkomme sökandena, eller visat åtkomst till gårdstomten, figur n : r 22Va under samma punkt från sökandena infordradt upplysning i fråga om eganderätten till sistberörda skogsskiften och gårdstomt samt tillika, enär, vidkommande de under punkten 3:o upptagna, med n:is 1 till och med 8 betecknade egofigurer om tillhopa 4 tunnland 14,5 kappland åker, 1,7 kappland skogsmark samt 2,7 kappland impediment, befunnits att sökandena, enligt förut berörda köpebref af F . W. Åström, från denne köpt 1 tunnland 7,2 kappland åker i Åsbotägten likasom ock att Hosjö församling af Sara Bergström inköpt tillhopa 6 spannland 4 snesland 5,5 bandland jord i Åsbotägten med skog och tillhörigheter men summan af 1 tunnland 7,2 kappland samt 6 spannland 4 snesland 5,5 bandland icke jemt motsvarade den areal, som i beskrifningen angifvits för ifrågavarande egofigurer n:ris 1—8, jemväl i afseende på åtkomsten till sistberörda egofigurer från sökandena infordrat närmare upplysning och utredning; och håfven I med anledning häraf från sökandena bekommit ej mindre en bestyrkt afskrift af ett utaf Wika, Knifva och Hosjö tingslags häradsrätt den 22 mars 1878 utfärdadt lagfartsbevis, utvisande att Hosjö kapellförsamling då erhållit lagfart å ett spannland 10 snesland mark i areal å Sandheden invid Lännemossa tegelbruk, som kapellförsamlingen tillhandlat sig mot en köpeskilling af 250 kronor, än äfven en till Oss stäld underdånig skrift, deri sökandena, jemte förmälan att nämnda jordområde motsvarade den i kartebeskrifningen med n : r 22Va betecknade samt såsom gårdstomt och trädgård angifna egofiguren, anfört, att, hvad vidkomme de i kartebeskrifningen under punkten 2:o upptagna, med litt D. betecknade hemskogs och utskogsskiften, dessa tillhörde den jord i Åsbo, som inköpts från Sara Bergström, samt, beträffande den bristande öfverensstämmelsen mellan de åberopade åtkomsthandlingarna och kartebeskrifningen angående de under punkten 3:o upptagna med n:ris 1—8 betecknade egofigurer, att förklaringen dertill vore att söka i det förhållande, att Hosjö bergsfrälsejord aldrig undergått laga skifte, i följd hvaraf och då i de flesta fall ej heller på annat sätt bestämd kännedom erhållits om arealen af den jord, som gått i köp mellan enskilde vid dylika aftal endast ett ungefärligt angifvande af området förekommit, och hade äfven vederbörande häradsrätt vid lagfarts beviljande dermed låtit sig nöja.

593 Uti eget den 4 november 1891 afgifvet underdånigt utlåtande håfven I, då med hänsyn till hvad i ärendet förekommit sökandena måste anses hafva behörigen styrkt sin åtkomst till den jord, som jemte Hosjö skolkassas enligt Lindstedts uppskattningsinstrument skulle bilda det nya komministersbostället, och hvilken jord, enligt företedda gravationsbevis, icke besvärades af någon inteckning, samt tillika ej mindre de af Oss för försäljning af Vika komministersboställe i öfrigt föreskrifna vilkor syntes hafva blifvit af sökandena nöjaktigt fullgjorda än äfven den för sistnämnda boställe erbjudna köpeskilling fullt motsvarande dess värde, tillstyrkt nådigt bifall till den underdåniga framställningen. Vid föredragning af detta ärende hafve Wi, med bifall till ifrågavarande ansökning och i öfverensstämmelse med hvad I hemställt, funnit godt förordna, att den af sökandena inköpta jord, som å kartebeskrifningen finnes upptagen under punkterna 2:o, 3:o, och 4:o och i areal innehåller 18 tunnland 8,6 kappland åker, 2 tunnland 20,2 kappland äng, 39 tunnland 9,8 kappland skogsmark och 2 tunnland 26 kappland impediment skall utgöra boställe för komministern i Hosjö församling, äfvensom, med godkännande af de å nämnda boställe uppförda uthus, förklara, dels att såsom godtgörelse för den jord, sökandena förvärfvat af Hosjö skolkassa, godkännes den derför erhållna köpeskilling 4000 kronor, mot vilkor att Hosjö församling ansvarar ej mindre för sagda kapitals framtida bestånd än äfven för räntan å samma belopp efter fem för hundrade om året, dels ock att Vika komministersboställe får försäljas för 7,500 kronor samt försäljningsmedlen af sökandena disponeras. Hvilket Wi Eder till kännedom och vederbörandes förständigande härigenom meddele; låtande den till ärendet hörande karta härhos återsända för att vederbörande tillställas. Stockholms slott den 22 januari 1892 OSCAR Från kungl.

kammarkollegii

/G. F . Gilljam. samling av kungl. brev.

27. Anno 1673 den 15 maij vardt laga ting hållet på Strandh med allmogen av Vijka sochn — — — — —. — — — . Den 16 maij continuerade tinget — — — —• — — •—. ^Capellanen h : r Peer Thermaenius lätt angifva, huru såsom ett Engie skall för någre åhr sedan vara kommit ifrån Klåckarebohlet, om hvilket Svan Larsson i Torsångs Dehlvijk denne berättelse effter påfordran giorde, at gamble klåckaren sahl. Jöran Larsson skall hafva gifvit sahl. Anders Matsson i Rensby een b:de Engiestycke, för det han skulle hålla grinden vidh macht vidh Ränsoretächten emillan Simons tächt och myran, och skall (såsom Hans Matsson i Dehlvijk heets föregifva) hafva bortbytt b:e Engestycke till förberörde Hans Matsson. Och såsom både grinden och vägen nu aldeles skole vara förslagne, altså begärede II :r Peer att Engestegen måtte komma under Klåckarebohlet igen, dedan han ähr tagen. Blef resolverat att Hans Matsson i Dehlvijk skall i denne saak stämmas till näste laga ting. 1 ) Ur Kopparbergs och Näsgårds läns saint Säter och Tuna s:ns domb. V. 1673—1677. i) Något ärende angående denna sak förekom ej vid detta ting, så vitt de i riksarkivet förvarade domboksrenovationer utvisa.

1954 28

42. Hedemora stads- och landsförsamlingar. Muncktell förmäler i sitt arbete »Westerås Stifts Herdaminne», att kyrkoherdar redan under 1200-talet funnits i Hedemora, nämligen Paulus Arvidi, Johannes Brynolphi och Canutus Alberti. I det å Wahlström & Widstrands förlag utgivna arbetet »Sverige» framhålles i häftet 40 å sid. 76, att någon bestämd uppgift över Hedemora kyrkas ålder icke funnes x). Hulphers och Uggla (Petrus Uggla: »De praefectura Naesgardensi Dalekarliae», Ups. 1734) uttala emellertid den förmodan, att kyrkans första byggnad skulle hava ägt rum under 13:de århundradet, vilket skulle sammanfalla med den sannolika tiden för bergsbrukets första uppblomstring i orten. Liksom kyrkans ålder icke är med visshet känd, saknar man även säker kännedom om tiden, från vilken församlingsbildningen inom Hedemora pastorat förskriver sig. Pastoratet hade i äldre tider en större omfattning än för närvarande. Därifrån avskildes nämligen genom konung Karl IX:s brev den 28 oktober 1607 byarne Olshyttan, Vikhyttan och Hojen, vilka skulle — jämte några andra byar som dock sedermera återfördes till Hedemora socken — tillika med byar från Folkärna och Husby socknar bilda Garpenbergs församling. Vidare avskildes från pastoratet under mitten av 1600-talet byarna Pungmakarbo, Heden och Gessån, vilka överflyttades till Säters landsförsamling. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har för Hedemora stads- och landsförsamlingars pastorat fastställts genom Kungl. Maj:ts resolution den 7 september 1920 att äga tillämpning från och med den 1 maj 1921 till och med den 30 april 1941; och utgöres prästerskapet i pastoratet enligt samma resolution av kyrkoherde och två komministrar. l ) I det sist åberopade arbetet anföres vidare: Vad n a m n e t beträffade, som i äldre handlingar ofta skreves Henemora, Henamora e. d. ansåge prof. Noreen (Sveriges Ortnamn, Gleerupska bibi. Geografien sid. 13, Spridda studier II, sid. 88), att det betydde »de hednes mor» (moras, sank skogsmark), »alltså ursprungligen väl de mer eller mindre oländiga skogsmarker, dit de sista hedningarna drogo sig u n d a n för de öfvermäktiga kristna». Eljest hade allmänt antagits, att namnet hade att göra med ordet hed, ej med heden, hednisk. Angående denna sak förekommer i Hulphers »Dagbok» å sid. 518: »Namnet hnnes i gamla handlingar olika anfördt, såsom Hennemor, Heden- och Hedimor m. m. Derom äro flera gissningar, men tyckes nog likt, at orten fordom warit skogrik, och därefter blivit nämnd. Hwarföre ävven Konung J o h a n III år 1589 lemnat staden uti wapen en gran.» (»Någre wilja derivera Hed av den ifrån Hedna tid märkelig Långheden. Hed betyder eljest i gamla språket en wild skog, (Ver. Index.) lika som Mor bemärker dels skog, dels et bergaktigt och wid watn beläget land,»)

595 Löneboställen. Enligt löneregleringsresolutionen är till prästerskapets avlöning anslagen, bland annat, avkomsten av kyrkoherdebostället och komministersboställena' i pastoratet. Kyrkoherdebostället. På biskopen Johannes Rudbeckii föranstaltande upprättades i början av 1600-talet förteckningar rörande församlingarna i Västerås stift. Dessa förteckningar, vilka voro avsedda att företes vid blivande visitationer inom församlingarna, voro synnerligen omfattande och innehöllo, bland annat, uppgift om de ecklesiastika boställenas ägor m. m. Av den för Hedemora pastorat upprättade förteckningen, vilken är daterad den 12 februari 1634, då sannolikt visitation hållits i Hedemora, inhämtas, att prästbordets åker lämnade en till 10 a 11 tunnor uppgående årlig avkastning, vilken emellertid torde i framtiden bliva något minskad, under det att ängsmarken, vars årliga hoavkastning beräknades utgöra 60 skrindor, i stället syntes komma att ökas. I övrigt redogöres för prästbordet i berörda förteckning, som förekommer i två särskilda varandra något olika exemplar, därav endast det ena är försett med underskrifter, på sätt bil. 1 och 2 närmare utvisa. I omförmälda förteckning uppgives, att till prästbordet icke hörde någon utjord. Emellertid förekommer i en uti kammararkivet förvarad serie »förlanmgsregister» för år 1596 uppgift därom, att en utjord, benämnd Skaffesta ar lo45 fråndomts ett skattehemman — vilket namnes icke — och underlagts Hedemora prästbord, se bil. 3. Var utjorden Skaffesta varit belägen, och huru harmed i övrigt förhåller sig, har ej kunnat utredas. Under åren 1607-1660 upplätos från prästbordet antingen genom köp eller byte mot annan jord ett större antal tomter, vilka numera ingå i den nordväst om kyrkan belägna delen av Hedemora stad. Beträffande denna upplåtelse ävensom sättet för de influtna köpeskillingarnas disposition m. m hänvisas till bil. 4 och 5. I en Hedemora kyrkoarkiv tillhörig, den 25 maj 1663 dagtecknad handling redogöres för Hedemora prästbords ägor, på sätt av bil. 6 närmare inhämtas. Genom nådigt beslut den 31 augusti 1695 anbefalldes utarbetande av ett s. k. prästverk för Kopparbergs län. Dåvarande kyrkoherden i Hedemora pastorat Gabriel Holstenius avgav med anledning härav en redogörelse för Hedemora kyrkoherdeboställe av innehåll, bil. 8 angiver. Vid ^ en Hedemora stad den 2 maj 1754 övergången eldsvåda nedbrann prästgården, vilken då var belägen å det område som sedermera benämndes »Alménska o trädgården» och numera motsvaras av tomterna n:r 133 a, b, c, d och e vid Asgatan. Den 3 maj 1755 hölls å Hedemora rådstuga i närvaro av dels ombud för landshövdingen i Falun och domkapitlet i Västerås dels ock magistraten i Hedemora sammanträde, till vilket kallats fullmäktige för såväl stads- som landsförsamlingen. Av det därvid förda protokoll, bil. 14, inhämtas, att an-

596 stalter redan då vidtagits för prästgårdens förflyttning till ett för ändamålet upplåtet område av Munkbo by, ävensom att emellan församlingarnas ombud träffats överenskommelse, att landsförsamlingen skulle åtaga sig uppföra prästgårdsbyggnaden medan staden skulle till densamma utbetala ett belopp av 700 daler kopparmynt, och lämnade därjämte stadsförsamlingen sitt bifall till, att dnn förra prästgårdstomten finge försäljas »samt at hwad therföre ärhållas kunde äfwen skulle komma landsförsamlingen wid thenne bygnad til hielp och understöd». I en till domkapitlet inkommen, den 14 augusti 1787 uppläst handling, innefattande redogörelse för förloppet av en den 16—19 juli sagda år hållen husesyn å Hedemora prästbord, inhämtas, bland annat, att ägaren av platsen för den nya prästgården Anders Olsson i vederlag för den upplåtna marken fordrat att antingen bliva gottgjord med 6 daler kopparmynt för snesland räknat eller ock av den s. k. Prästbordsåkern erhålla ett lika stort område som det från Munkbo avsöndrade. Det senare alternativet beviljades, »hwarföre till Anders Olsson uppmättes stång mot stång ett åkerstycke in wid kyrkobalken norr om kyrkan, hwilket stycke jämwäl befinnes wara aftaget på stadens Charta, under Namn af Munckbojord». I sammanhang med reglering av allmänna platser i staden ägde på förslag av magistraten särskilda jordbyten i början av 1800-talet rum, dels emellan 2b|- kappland av en till förra prästgårdsområdet hörande betestomt och en lika stor, rådmannen Joh. Eric Allmén tillhörig, intill prästbordets mark belägen äga, kallad Körvreten, och dels emellan »övrige 19 \ kappland» av samma betestomt och en annan Allmén jämväl tillhörig tomt, kallad Hönsaretägten. Kyrkoherdebostället upptages i 1825 års jordebok för Hedemora socken under »kronohemman». Av handlingar, rörande prästerskapets i Västerås stift år 1719 anförda besvär inhämtas, att dåvarande vice pastorn i Hedemora klagat däröver, att »förleden sommars någon tract ifrån prästbordet» vore tagen tillkyrkogårdens utvidgande l). Konungens befallningshavande i Kopparbergs län hade till Kungl. Maj:ts nådiga stadsfästelse överlämnat en av vice kommissionslantmätaren H. Bellander, enligt bifogad karta med tillhörande beskrivningar, år 1849 uppgjord plan för reglering av de i staden Hedemora avbrända tomter, ävensom för ett därav påkallat ägoutbyte mellan kyrkoherdebostället och staden, varigenom för tomtregleringen till följd av läget erforderlig jord av samma boställes mark, utgörande en areal av 3 tunnland 26.5 kappland, uppskattad till 3 tunnland 11.744 kappland, skulle därtill avlämnas, mot vederlag i annan, å de så kallade Brunnsjöåkrarne belägen, staden tillhörig jord, innefattande en areal av 3 tunnland 22.4 kappland, uppskattad till 3 tunnland 11.717 kappland, vilket senare jordområde, ehuru 27100o kappland mindre än det, vilket kyrkoherdebostället komme att avträda, likväl blivit av tillförordnade allmänna ombud och boställshavaren efter förutgången gradering såsom fullt l

) Angående denna sak h a r något vidare icke k u n n a t i n h ä m t a s .

597 genfullo ansett. Genom nådigt brev den 8 september 1852 fann Kungl. Maj:t, som till efterrättelse fastställt den för omförmälda tomtreglering upprättade karta, jämväl gott bifalla det i sammanhang därmed mellan staden och kyrkoherdebostället föreslagna ägoutbyte. Genom nådigt brev den 28 augusti 1885 har Kungl. Maj:t funnit gott medgiva, att från kyrkoherdeboställets i närheten av stadens folkskolehus belägen mark finge till skolträdgård avsöndras ett jordområde om 1 tunnland 2.4 kappland med villkor, bland annat, att lämpligt belägen jord, i värde fullt motsvarande den avsöndrade jorden, av stadsförsamlingen tillades bostället, eller ock i händelse jord av passande läge och beskaffenhet icke av församlingen anskaffades, att årlig avgäld, motsvarande den minskning i avkastning, som bostället genom avsöndringen tillskyndades, av Konungens befallningshavande fastställdes att till boställshavaren utgöras. Genom nådigt brev den 14 augusti 1891 fann Kungl. Maj:t gott medgiva, att för anläggning av ett avloppsdike från kyrkogården och densammas utvidgning finge från kyrkoherdebostället för alltid avsöndras ett område av 86.7 2 ar, med villkor, att Konungens befallningshavande tillsåge, att lämpligt belägen jord, i värde fullt motsvarande den avsöndrade jorden, av församlingarna tillades bostället, eller ock, i händelse jord av passande läge och beskaffenhet icke av församlingarna anskaffades, att närmare bestämd årlig avgäld av församlingarna till boställshavaren erlades. Genom nådigt brev den 18 augusti 1911 medgavs, att från kyrkoherdebostället finge avsöndras en för tingshus erforderlig tomtplats om 42.5 ar att av Hedemora tingslagsbor under nyttjanderätt innehavas, så länge området bleve för avsedda ändamålet använt och laga hinder ej mötte, under villkor i övrigt, bland annat, att på angivet sätt bestämd årlig avgäld av tingslagsborna till boställshavaren utgjordes. Genom nådigt brev den 18 januari 1918 medgavs, att från kyrkoherdebostället finge för utvidgning av församlingarnas kyrkogård upplåtas jordområden om tillhopa 2,375o hektar att av församlingarna under nyttjanderätt innehavas, så länge områdena bleve för avsett ändamål använda och laga hinder ej mötte, samt under villkor i övrigt, bland annat, att församlingarna årligen erlade på angivet sätt bestämd avgäld för områdena. Genom nådigt brev berörda den 18 januari 1918 medgavs jämväl, att från kyrkoherdebostället finge för plats till sockenstuga avsöndras ett jordområde om 39 ar 50 kvadratmeter till Hedemora borgerliga kommun att av kommunen under nyttjanderätt innehavas, så länge området bleve för avsett ändamål använt och laga hinder ej mötte, under villkor i övrigt, bland annat, att kommunen årligen erlade på angivet sätt bestämd avgäld för området. Genom nådigt brev den 15 november 1918 medgav Kungl. Maj:t på en av stadsfullmäktige i Hedemora gjord underdånig ansökning dels att, bland annan, i Hedemora socken belägen jord nämligen de åt förste och andre komministrarna anslagna boställena samt de delar av kyrkoherdobostället och församlingarnas klockarboställe, vilka vore upptagna å en av distriktslantmätaren E. Ekstedt i två blad den 27 november 1917 upprättad karta, finge från och med år 1919 i judiciellt, administrativt, kommunalt och ecklesiastikt hän-

598 seende med Hedemora stad och stadsförsamling införlivas, dels ock att från samma tidpunkt finge, bland andra, följande till staden hörande jordområden, nämligen Örängarna, Gräsuddarna och Arängarna i berörda avseenden överflyttas från Hedemora stadsförsamling och stad till Hedemora landsförsamling och socken. Genom nådigt brev den 16 juli 1920 medgav Kungl. Maj:t att ett till 2 hektar 35 ar uppgående område av kyrkoherdebostället finge för utvidgning av kyrkogården till Hedemors stads- och landsförsamlingar upplåtas att av församlingarna under nyttjanderätt innehavas, så länge området bleve för avsett ändamål använt och laga hinder ej mötte, under villkor, bland andra, att församlingarna för området årligen erlade på angivet sätt bestämd avgäld. I nådigt brev den 25 november 1921 har Kungl. Maj:t emellertid förklarat, att den genom sistnämnda nådiga brevet den 16 juli 1920 medgivna markupplåtelse skulle avse allenast de å en åberopad karta med »åkerjord n:r 1» och »sluttande ängsmark n:r 2» betecknande ägofigurer om tillhopa 1.66 hektar. Komministersboställena. I och för utarbetandet av förut omförmälda prästverk för Kopparbergs län avgåvo de båda dåvarande komministrarna i Hedemora redogörelser för de av dem innehavda boställen, på sätt av bil. 15 och 16 inhämtas 1). Klockarbostället. Av förberörda förteckning, bil. 1 och 2, inhämtas, att klockarbordet hade åkerjord av en till 3 »spänn» uppgående årlig avkastning och ängsmark till en årlig höavkastning av 3 skrindor. I en handling, förmodligen av år 1663, redogöres för klockarbordets ägor på sätt av bil. 17 inhämtas, varjämte uppgifterna till prästverket lämna de upplysningar om klockarbordet, som bil. 18 och 19 innehålla 2 ). I övrigt hänvisas till Thulins Utredning angående klockarbefattningarna, avd. 3, Tab. B, sid. 298 och 299. Klockarbostället upptages i 1825 års jordebok liksom kyrkoherdebostället under »kronohemman». I Kopparbergs läns lantmäterikontor har utarbetats följande

»Memorial rörande de ecklesiastika boställena inom Hedemora stads- och land sför samling. I den vid uppläggande av jordregistret för Hedemora socken av Konungens befallningshavande upprättade förteckningen enligt formulär K äro upptagna följande ecklesiastika boställen: *) Andre komministerstjänsten torde hava tillkommit år 1654. *) En klockarbostället tillhörig åker skulle enligt biskopen Olaus Laurelii skrivelse den 6 december 1654, bil. 20, tilldelas de båda kaplanerna i Hedemora. Klockaren synes emel. lertid icke h a v a velat avstå sin åker, i följd varav emellan h o n o m och kaplanerna angående åkern uppstodo långvariga tvister, som torde hava avslutats med landshövdingens resolution den 16 maj 1724, bil. 21.

599 Prästgården nr 1, 1 mantal, Kyrkoherdeboställe, Komministergården »/16 » , Komministerboställe, 2:dra Komministersbostället Vi6 » > och Klockargården i/18 mantal, Organistboställe. Vid undersökning i länets lantmäterikontor har beträffande dessa boställen följande inhämtats. Prästgården

n r 1.

Detta boställe, som utgör kyrkoherdens i församlingen löneboställe, är i jordregistret uppfört under ovanstående benämning, och uppgives detsamma utgöra 1 mantal krono under allmän disposition. Ar 1820 företogs uppmätning av samtliga till bostället hörande ägor. Därvid befanns att bostället hade ägor i 7 skiften, nämligen Gårdsskiftet Fårtomten, Kyrkskiftet, Prästudden, Örängsskiftet, Morängen och Sätran, innehållande tillhopa 129 tunnl. 7 13/16 kappland eller 63.8014 hektar. Av dessa ägor hade Örängsskiftet tillagts bostället vid storskifte åren 1800—02 å Harare bys inägor och Örängarna. Huru övriga skiften tillkommit bostället har icke med ledning av här förvarade akter kunnat utredas. Den vid mätningsförrättningen upprättade kartan fastställdes av Hedemora tingslags häradsrätt den 18 oktober 1821. Åren 1867—71 verkställdes uppmätning av till Hedemora stad hörande inrösningsjord, varvid även samtliga ecklesiastika boställen uppmättes och kartlades. Kyrkoherdebostället, vars ägor å kartan betecknats med litt. P, skulle enligt kartan med tillhörande beskrivning bestå av 8 skiften, nämligen Moränget, Gussarvsåkern, Proståkern, Kötomten och Prosthagen, de fyra sistnämnda motsvarande vad som å 1820 års karta benämnts Kyrkskiftet, Laduplats, Brunnsjöåkern, Norrbyvreten, Sätra ängarna, Gräsuddarna och Örängarna. Den sammanlagda arealen av dessa skiften utgör enligt beskrivningen 70.62 64 hektar. Vid jämförelse mellan de båda kartorna har iakttagits: att Morängsskiftet å de olika kartorna har upptagits i det närmaste lika, att ovannämnda med Gussarvsåkern m. fl. betecknade skifte, som vid 1820 års mätning benämndes Kyrkskiftet, sedan sistnämnda mätning undergått avsevärd förändring, i det att särskilt av området norr om kyrkan stora delar fråntagits bostället, ävensom att gränserna omkring skiftet i övrigt på flera ställen undergått mindre ändringar, att det synes ovisst huruvida det med Laduplats vid senaste mätningen betecknade område vid 1820 års mätning ansetts tillhöra gårdsskiftet eller ej, att Brunnsjöåkern helt saknas å 1820 års karta, att Fårtomten vid den senare mätningen icke medtagits, att Norrbyvreten, som synes motsvara 1820 års Gårdsskifte, blivit avsevärt utökad och undergått gränsförändring, att Gräsuddarne eller Prästuddarne sedan 1820 års mätning högst avsevärt utökats, ehuru det tillkomna området synes utgöras av sjöslog, som intagits av Dalälven, samt

600 att skiftena Sätra och Örängarna rätt väl motsvara varandra vid de båda mätningstillfällena till såväl areal som gränssträckning. Olikheterna vid de bägga mätningarna i fråga om Kyrkskiftet, Fårtomten, Gårdsskiftet och Norrby vreten synas ha uppkommit vid en år 1842 verkställd förrättning, avseende ägoutbyte emellan pastorsbostället och hemmanet Munkbo, men enär nämnda förrättning redovisats hit endast med ett kortfattat protokoll, har bekräftelse å denna förmodan ej kunnat erhållas. A kartan till 1867—71 årens mätningsförrättning finnes tecknat bevis därom att kartan blivit vid magistraten uppvisad den 26 augusti 1871 och till framtida efterrättelse fastställd. Sedan genom nådigt brev den 15 november 1918 bestämts att viss del av boställets ägor skulle i judiciellt, administrativt, kommunalt och ecklesiastikt hänseende med Hedemora stad införlivas ävensom att vissa boställets ägor inom stadens område skulle överflyttas till landsförsamlingen, och då det ansågs erforderligt, att i fråga om areal och beteckning m. m. kunna karaktärisera de sålunda åtskilda områdena, företogs år 1920 en till sådant ändamål syftande mantalssättningsförrättning, vilken av länsstyrelsen i Kopparbergs län fastställdes den 10 juni 1920. Vid förrättningen upprättades ny karta, som jämlikt anteckning i förrättningsprotokollet tillkommit på sådant sätt, att beträffande Gräsuddarna, Örängarna och Sätran kopia tagits av 1820 års karta, samt att beträffande övriga skiften 1867—71 årens karta kopierats i alla delar. Vid jämförelse emellan den sålunda upprättade kartan och de till grund för densamma bestämda, har bemärkts, att det angivna förfaringssättet iakttagits i alla delar utom vad beträffar den ovan omnämnda Laduplatsen, innehållande enligt 1867—71 årens akt 2.7 3 ar i areal, vilket område helt uteslutits vid mantalssättningsförrättningen, utan att i protokollet någon förklaring härtill kan återfinnas. I fråga om bestämmandet av gränsen emellan den jord, som skulle med staden införlivas, och den, som skulle överflyttas till landsförsamlingen, skulle vid förrättningen följas en år 1917 upprättad karta, utvisande de inkorporerade områdena. Förrättningen fullföljdes sedermera på sådant sätt, att de till staden införlivade områdena betecknades litt. Aa och åsattes 31 /ioo mantal. Dessa områden voro: Gårdsskiftet med en areal av Södra delen av Kyrkskiftet Norra » » »

3.3970 hektar 4.9300 » 4.82 8 0 » Summa 13.155 0 hektar.

Ytterligare bestämdes att till den inkorporerade delen av boställets ägor skulle höra boställets andel i inom stadens gränser belägna samfälligheter, vatten m. m. Återstoden av boställets ägor, som vid förrättningen betecknades litt. Ab och åsattes 69/10o mantal, består av följande skiften:

601 Kyrkoskiftet (återstoden) Moränget Gräsuddarne Örängarna Sätran

5.7 92 0 hektar i areal 3.7940 » » » 9.6000 » » » 4.0540 » » » 27.4000 » » » Summa 50.6 40 0 hektar i areal.

Till denna del av bostället skulle jämväl höra alla boställets andelar i utom staden belägna samfälligheter m. m. H u r u ovannämnda summa fördelar sig på skilda slag av inrösningsjord och annan jord framgår ej av förrättningshandlingarna. Bland de allmänningar, varom ovan antytts, torde särskilt böra nämnas ett till Hedemora stad hörande skogsområde, benämnt Brunsjöberget. Området har helt uteslutits vid 1867—71 årens mätning, ehuru det ligger helt instängt av övriga stadens ägor. Anledningen till att området icke kartlades i samband med övriga ägor tillhörande staden, torde vara den, att detsamma betraktades såsom en samfällighet. Emellertid finnes i härvarande arkiv en åren 1814—15 upprättad akt rörande delning av sagda område. Därav inhämtas, bland annat, att hela skogstrakten omfattar en arel av 194.3 750 hektar samt att vid delningen utlagts lotter till bland andra boställsinnehavarne men ej till de ecklesiastika boställena. Vid förrättningen, som icke synes ha fastställts, finnes i protokollet ingen anteckning om, vare sig vilka som vid protokollets författande närvarit eller huru i övrigt med boställenas andelar i delningsföremålet förhöll sig. Angående boställets eventuella andel i 'Hedemora sockens 1 allmänning' har ur en härstädes förvarad åren 1818—19 upprättad akt rörande verkställd arealavmätning av nämnda allmänning inhämtats följande. Sedan vid sammanträde den 28 juni 1819 åtskilliga andra spörsmål behandlats, bland annat rågångsfrågan, upptogs frågan om den s. k. Kyrkholmen, 'vilken uppgavs vara belägen mellan sjön Stora Dyllingen och Jungfruhamns Måssen sträckande sig i norr emot Jungfruhamns kärn och Prästhytte fäbodar, som sockneombuden förmodade icke vara en kyrkans tillhörighet ehuru den bär namn av Kyrkholmen'. Sedan de i laga ordning kallade krono- och konsistorieombuden förklarat sig icke kunna utan föregående undersökning svara i frågan, uppsköts dess behandling till nästföljande sammanträde, därvid i protokollet antecknades följande: 'Den 14 juli, efter föregången kungörelse instälte sig i Socknestugan förr i Protokollet antecknade Consistorie, Krono och Sockenfullmäktige för att höras öfver den del av Socken-Allmänningen, som förmodas tillhöra Hedemora Kyrka, som hvarvid Consistorie och Kronofullmäktigarne anmälte, att de under förfluten tid trodt sig erhålla Donationsbrevet för att däraf upplysa rätta förhållandet om Kyrkans andel af Allmänningen, som icke ståt at återfås, men att af Kyrkans öfriga handlingar, såsom vid hållne visitationer och inventeringar Kyrkholmen på allmänningen belägen funnits såsom en kyrkans egendom vara uptagen, äfven som däraf uplyser att, de förmåner

602 som af den samma kunnat härflyta tillfallit kyrkan, utan att någon annan däröfver haft disposition än pastor i församlingen, så ansågo de detta för så talande skäl, att den så kallade Kyrkholmen varit en kyrkans enskilte egendom, som med Sockenallmänningen icke haft någon gemenskap, att det svårligen lärer kunna bestridas, att under en lång tid således förhållit sig är, hvad Sockn ef ullmäktigerna medgåfvo, äfven som, att ehuru eganderättshandlingar icke kunna företes de ansågo frågan härom på anförda skäl, vara af så gemensam fördelaktig beskaffenhet, att de icke ville nu mera göra egende Katten för Kyrkan stridig som tillsammans under kyrkans disposition gör 55 tunnl. 20 kappl. likväl med det förbehåll af församlingen att, vid skeende kyrkobyggnader, dugligt virke för dess behof bör af Kyrkoholm tagas, livarmed vederbörande å ömse sidor sig nögde förklarade.' Huruvida sålunda omtalade område skall anses tillhöra kyrkan eller bostället eller bägge, eller huruvida endast dispositionsrätt därå avses, framgår icke av akten. Ej heller får man någon klarhet i frågan huruvida vare sig pastorsbostället eller de andra ecklesiastika boställena kunna anses äga andel i den övriga delen av sockenallmänningen. Den så kallade Kyrkoholmens areal är i nytt mått 27.4 5 93 hektar och hela allmänningens 386.1506 hektar. Å kartan är tecknat fastställelsebevis. Till sist förtjänar omnämnas att i beskrivningen till en åren 1877—78 upprättad karta över Hedemora stadsplan antecknats, att av kyrkoherdeboställets ägor sammanlagt 0.1763 hektar mot arrendeavgift brukades under tomterna nr 68, 72 och 73 belägna i kvarteret Kipan. Vid jämförelse emellan stadsplanekartan och den karta, som vid mantalssättningsförrättningen upprättades, har befunnits, att å sistnämnda karta icke ingår här åsyftade områden inom kvarteret Kipan. Komministergården. I jordregistret är detta boställe uppfört under benämningen Komministergården nr 1. Mantalet uppgives till Vie o c n jordnaturen krono under allmän disposition. Bostället lär utgöra förste komministerns i församlingen löneboställe. Enligt ovannämnda 1867—71 årens mätningsförrättning utgöres detta boställe av tre skiften betecknade med litt. K och benämnda Tomtskiftet, Norrbyvreten och Moränget, innehållande sammanlagt i areal 2.6216 hektar, som torde bestå av enbart åker och tomtmark. I frågan rörande boställets rätt till andel i Hedemora sockens allmänning och Hedemora stads skog, Brunsjöberget, hänvisas till vad ovan sagts rörande Prästgården. I Kungl. Maj:ts brev den 15 november 1918 bestämdes, att hela fastigheten skulle överflyttas till Hedemora stad. 2 : d r a K o m m i n i s t e r b o s t.ä l i e t. Detta boställe är i jord registret uppfört under benämningen Komministergården nr 2, 1/16 mantal krono under allmän disposition. Enligt nyssnämnda nådiga brev är hela fastigheten överflyttad till Hede-

603 mora stad. I akten till mätningsförrättningen av åren 1867—71, därvid boställets ägor betecknades med litt. Kc, angives detsamma bestå av ett skifte, benämnt Bjusvreten och innehålla i areal 0.96 70 hektar så gott som uteslutande åkerjord. I fråga om boställets rätt till andel i Hedemora sockens allmänning och Hedemora stads skog, Brunnsjöberget, hänvisas till vad ovan sagts rörande Prästgården. Klockargården. Frågan om sättet för boställets uppförande i jordregistret är beroende på Kungl. kammarkollegii prövning. Anledningen till att denna fråga underställts Kammarkollegii prövning synes vara följande: Klockargårdens ursprungliga ägor äro liksom övriga inom församlingen belägna ecklesiastika boställen uppmätta vid ovan omnämnda åren 1867—71 verkställda mätningsförrättning. Vid denna mätning befanns bostället bestå av två skiften, å kartan betecknade med litt. Kb, nämligen Gussarvsåkern och Moränget, innehållande tillsammans 5.o441 hektar. Bostället har även fått en äga utbruten vid laga skifte, fastställt år 1884 å Jälkarbyns m. fl. byars skifteslag. Denna äga har i jordregistret uppförts under benämningen Jälkarbyn nr 14 (litt. N), och uppgives bestå av följande ägor: Åker Äng Impediment

1.4571 hektar 0.1543 » O.0141 » Summa

1.6255 hektar.

Sedan Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 15 november 1918 förordnat att av boställets ägor viss del skulle införlivas med Hedemora stad och viss del överflyttas till socknen, verkställdes år 1920 en mantalsfördelning å hemmanet Klockaregården nr 1, avseende att fördela hemmanets mantal mellan de sålunda åtskilda delarna. Denna förrättning fastställdes av Länsstyrelsen den 10 juni 1920. Vid förrättningen har man sammanslagit boställets samtliga ägor eller litt. Kb i Hedemora stad och litt. N i Jälkarby, vilka tillsamman ansetts utgöra V18 mantal. Genom sammanslagningen ha svårigheter uppstått vid införandet av mantalsfördelningen i jordregistret. Angående boställets rätt till andel i Hedemora sockens allmänning och Hedemora stads skog, Brunnsjöberget, hänvisas till vad om dessa samiälligheter ovan nämnts under Prästgården nr 1. Ytterligare utredning rörande dessa boställen har härstädes ej kunnat förebringas. Falun i länets lantmäterikontor den 27 februari 1926. K. W. Wolffelt e. assistent.»

604 URKUNDSBILAGOR. l. Then Christeligha Församling vthi Hedemora staadh och Sochn Sampt hennes Stoorheet, Tienare, äghor, inkomst och vthgifft. etc. Anno D. 1634. Denn 12 Februarij. Prästebord, aff Åker. itt år — 10 t : r itt år 11 t : r doch sedhn minskat och eng igengiffuit Eng. Till •—• 60 schrijnndor. Fiskewatn. ailment Werkestelle. — 0 Quarneställe. wijd brunna broo. Mulebeet } a l l m e n t Vthjord. — 0. Kappelansbord. Klockarebord. Åker. till 3 spen hwart åhr Eng. till 3 skrijndor. Skogh. — allmenn Fiske. •— allmennt Vthjord. — 0. Johannes Rudbeckius Andreas Erici p. Hed.

Episcopus Praepos. Pastor Notarius

Adolphus Elai Terser. Ur Västerås domkapitels

arkiv, ser. F

II.

2. Then Christeligha Församling vthi Hedhemora Sampt hennes Stoorheet, Tienare, äghor, inkomst och vthgifft. etc. Anno D. 1634. then 12. Febr. Prästebord, aff Åker. thz eena året, 10, thz 2, 11 t : r något deraf för minskass och cngcn öökess Eng. till 60 schrijndor. Fiskewatn. allment Werkestelle. — 0 Quarnställe wijd brunna bron. Skogh. 1 .. Mulebeet. ) a l l m e n t Vthjord. — 0 Kappelansbord — 0 Klockarebord Åker. till 3 Spen hwart åhr Eng. till 3 schrijndor. Skogh. — allment Fiske, almennt Vthjord. — 0

Ur Västerås domkapitels

arkiv, ser. F

III.

605 3. Her Erich kijrckeheerde i Heedemora, hafuer till Vnderholdh efter K o n : Mat:s Breff Datum thenn 31 janu: Annoh 1583 Spannemåll — 6 pundh Löper — 30 d a h r Ar lagt Under kijrckioprestebordet som dömdes ifrån ett skatteheman Annoh 1545 Vtiordh — 1 N. Skaffesta Renter. Spänne :11 — 4 spen Löper — 2 1 / 2 d a h r Ur det i kammararkivet förvarade förläningsregistret över Uppland, Norrland, Västmanland och Dalarne, för år 1596, fol. 123. 4. Antekning på thed, som igenom Reffning ifrån prästebordett är kommit, Och dubbelt igen huad i stället är restituerat, ifrån A:o 1607 in til nu.

Anno 1660 den 10 Septemb. woro effterskrefne tompter, som af prästeägorne kombne äro, refuade af oss underteknade igenom refkarlen Anders Hansson länsman Nembl. Desse säijes wara betalte Snes. band Lars Pehrsons 7. 3 betalt på grässuddarna i thu tegar den ena löper Söder om gräsudde berget håller 14 snesland. den andre norr om Grässuddebergit löper i Baakabrächt hooss flyn, håller 7 snessland Summan 21 — Pehr Erichssons 19. 7 Betalt uthi åker af S. her Oluff Jons i Grängie, belägin nedhan för prästeåkeren, håller 25 snessland Item u t h i äng på grässuddarna, öster om prästeladhan till Påtz nordan om diupet i Hambre håller 14 snessl. Johan Suensson 12 Betalt på grässuddarna Nordost om prestladan, håller 17 snessland, 7 band. Noch 4 snessland 6 bandi, u t h i Samma tegh. Simon Erichsson 10 Betalt i åker, som ligger Nor om präståkern, och nu brukas in medh prestbordet, håller — 20 Snessland. Olof Matsson 13 betalt på grässuddarne u t h i en teeg som löper ifrån Wijksbyn öster om ladan, löper twert öf:r ifrån Berge N o r r i Elffuen Wijdh östra på Hambra tegarna, håller på bredden effter Reeffstalagen 6 st. 2 qw. gl. Olof Olofssons 9 3 Betalt uthi Russbo åkern, för Stalgård, Bastugu och Stolpehus tompt.

606 Anders Erichsson

21 Håkan Anderson

6 Betalt i Ruussbooåkeren Nor om Norre prest wreten.

Johan Jöeransson

—

Betalt på grässuddarna aff Gussarfz Jorden u t h i tegarne, tillhopa medh Sten Brynil Ehrson och h a n g Oloff Oloffson.

Cnut Hansson

8.

4.

Suen Skinnares

9.

2.

Sal. Mest:r Anders tompt . .

15.

5.

Betalt på grässuddarne aff Gussarffzjorden uthi tegarne medh Johan Jörans. vidi ib: Betalt på grässuddarne aff Gussarffz Jorden u t h i tegarne medh Johan Jörans. Vide ibi. Betalt uthi åker 20 snessland nedhe om präståkeren i thed Norre giärdet. 5 sness. och 5 band. N.

Präste kålgården som klåckaren brukar

18.

8.

Christopher koppar badställe

Betalt af Erich Pärsons Hemman i Ruussbootegarne på grässuddarna ytterst på Söderst — 8 snessland. Item E n tegh Norr om ladan löper uthmedh Elffuen, håller 22 snessland Noch i åker 5 snessland och 6 bandland ligger i klockaråkeren. Noch itt stijck iord om 12 dr belägin i Sandwreten vijd prästgården.

Betalt på grässuddarna en teeg om 18 Snessland, 3 bandi. •— 3 st. 2 qw. bred, är samma teg, löper nidher i siön.

Slagares

Niklaus Krukomakare

10.

4.

Erich Pederson

19.

—

Pehr Andersson

18.

—

bergmest:r Joh. Larsson . . . .

18.

31/2

Desse äro obetalte. Hans Johansson

11.

6 Betalt medh itt Skippund stångjärn till kyrkan i S. M. Anderss. tijdh när kyrkiotornet tiänades. Skall wara betalt i En teeg om 10 stäng bred wijdh Grässudde wijken, män pröffues om han gör tillfyllest, effter tegen är mesta elack. Betalt i E n g på grässuddarne 12 snessland noch wijd klockargården i åker, om itt hälft spanland. Men såsom then ligger olägligit löster thed igen medh 15 dr. jtem leffuererade för 4 1 / 2 snessland — 7 — dr. är så alt betalt. Betalt i åker belegin wijdh klockaregården i klockartomten. Betalt på grässuddarne i bland Ruusbotegarne uthi twå tegar, huardera 4 stäng, bred. 17 I X :b 1661. låffuit betala till nest kom Påhlsmessa — 18 — dr efft:r then war en odugligh tompt ok elendig prestefly. N . H ä r på betalt 8 dr. den 14 Novemb. 76.

607 G. Organistens

6.

—

Betalt medh 10 snessland en teeg på grässudd berget, Söder uth om berget. Rester och betalt med pgr.

K l u u t härs

5.

4t

Afräknat uthi kyrkioräkningen för oblater itt åhr.

Jngell Gulsmedh

5.

5.i.

Säges betalt wara uthi tompten nedher om präståkern, skall pröfuas.

V. Olof Olofsson

25.

2.!.

Sal. Mest:r Hellenij

28.

Hospitaels P e h r Joensson Skinnares . .

9.

6.

3.

5.

Betalt uthi åker nidher om thed norra prästegälet, 42 Snessland emoth 21 uthi tompten. Resten är Betalt then 14 November 1661. medh Contant pgr. Tolff dr kopp:pr. 5.>• Betalt then 14 Novemb. 1661 uthi pgr. nembhgh åttatijofyra dr. koppar.

Carl Hindersson af Sal:Joen Carlsson betalt den 8 Novemb. 1673. Erich Joensson ropare . . . .

3.

5.

Olof Wägares

6.

—

Hans Skreddare betalt

7.

—

Truls Andersson

11.

4 Christopher kopparslagares Humblegårdh

3.

4 x / 22

Jöeren Andersson Carten

4 Pehr Matsson Anders glassmäst:e Matzon Illias Smedh

10 7.

6 2

—

Truls Anderssons bad och tompt obetalt för — 15 dr.

—

7 Skolmäst:e gården 2: ne Herbergesrum wid Skolmäst:e gården

Skinnaren betalar 3 snes. 6 b. H ä r på betalt then 13 I X :b 1661 4 dr. kopp. resten 6^2 dr är och betalt. N. alt betalt. H ä r på haffuer harss Joensson Skinnare betalt 7 dr. den 15 Novemb. 1676, rest 3 dr. 16 öre. Betalt i åker i Ruusboåkern nedhan om thed Nore prästegälet •— 18 snessland. 4 Snessland säjes wara betalte, huilkit bewises Men 3 betalas nembl, af, låfuat till tåmmos messa 1661. N. 6 Snessland äre betalte nidhan uthi Ruussboåkeren J t e m 3 snessland betalt i Sandåkern, niderst i kijlen wijdh Almänwägen, Söder om prestegården. Anno 1676, 20 octob. betalte Jonas Rassmusson humblejorden och gaff 10 dr. 8 öre. 1676, 19 octob. betalte hustru Britta på J ö r a n Anderssons Cartens Huustompt 13 dr. 6 öre. Betalt heller Bytt i kaplansgården. Betalt then 28 Octob. 1661 medh tiuguen dr. koppgr och 16 öre. Betalt then 28 Octob. 1661 medh trettijo dr. koppgr. H ä r på betalt till Pålsmessa 1662 Siu dr koppgr och 16 öre. N B dhe andre 7 dr. 16 öre ähro och betalte 1676, 19 octob. Betalte i thed ena vide Oloff Oloffs. thed andre vide Borg. gatu Lars.

608 Någre Badstugu rum bijgde aff Hesthagan och en Kollgård. Jtem ett ladurum af lilla åkeren. Summa oppå föreskrefne tompter effter hållen ref 20 S L 13 Snl blifwer P - 9 bldDet wij underteknade med wäre nampn contestere actum ut supra Nicolaus Rudbeckius Johan Larsson Peder Erichs. mp. Wynian. Rådmän. Prep. et p. Hedern. Cons. R. Hed. x\nders Olofsson Anders Hanson Schåtman lensman Civil. Hed. Not. Anders Andersson i Beltarbo Tolffman. Såsom aff hela församblingen beleffuat och slutet är, att the prästegårdz tompter, som intet tillförende medh någon lägligh Jord i åker eller Eng refunderade äre, skulle medh contante penningemedhel betalas till kyrkioherden, ok han pgr uthi sin tijdh brukar, heller läghligh Jord, therföre till prästbordet köper: Altså bekenner iagh migh underteknat haffuer in till dato, nemblighn then 4 April 1663 upburit, att effter min egin handz antekning och specification på nestföregående pag. eller Nembligh: E t t hundrade Nijotijo och E n dr koppgr 8 öre. Huilke iagh och till Hans E h r Wördighet M. Olaum Erici Schult, tillbörlighen leffuerera will och skall. Nicolaus Rudbeckius mpria Denna ofwan bemälte summa nemligh itt hundradhe Nijetijo och 1 dhr k. m. 8 öre, hafwer iagh undertecknad utaf Hans Ährewyrdigheet Dr. Nicolao Rudbeck. min antecessor upburit, och her medh honom qvitterar. Datum Hedern, dhen 9 April 1663. Olaus E. Schult. Emedan dhet var ganska nödigt at en Säthes stuga bleff aff nijo upsatt i prästegården, den nu ähr belegen söder uth, in mot trägården. Tij ähr aff for:de penningar (191 dhr) tagne till timbermännernas aflöning 80 dhr. huilka bem:te 80 dhr. afkortas aff ofwan bemelte hemman. Detta vittne oc bevillie wij underskrefne på Stadzens oc Sochnenes wägnar. Ähr 1667 den 11 J a n u a r i j . Johan Andersson Anders Hanson Länsmann. Anders Olson i Nible Erich Jonnson kyrckoverd. A:o 1667 in April roothuggo dalkarl, aff bäcken oc Mijran i Säthra, dherföre dhe effter contractet upboro 57 dr k m huilka bem:te fämtijo siu dhr. togos aff ofvanb:te inventarij pngr. Detta attestere oc Samtyckio Wij underskrefne actum ut supra Johan Anderss. Anders Hanson Länsman Anders Olsson Kiörkiovärd. Anno 1672, Item aff desse Inventarij penninger; kiöptess af Sal. Mag. Olavi Schultz enckia åth Säthess Stugan i Trägården itt bord, medh Skiöttningh och låda Vnder, å 12 dhr. item een gröön sängh ibid, å 10 dhr, A o: 1671, tempore Autum nolj

609 Sum: 22 dhr. I t e m af samma penningar, till itt lass för brödboden 5 dhr. E t t lass för Contorett 2 dhr. Item till qwarnestenarneess afbetallningh 25 dhr, 8 öre ähro altså offwanbemelte summa 191 dhr. 8 öre, skiäligt all uthlagd, 1672, hwilkett Wittna och samtyckie Vndertecknade: Olavus Skragge Hedern. p. et. p. Anderss (sig,) Hansson Lensman. Anno 1677, Vpfodrade Bergmestare och rådh, några tomptepenningar, som borgarna woro än skijlldige på dhe tompter dhe hadhe ifrån prästgården, nemblig: fijra tijo fem dhr och några öre dhen af ähr uthgiffwitt åth dem som afrögde ängztegarne på öreengiarna, som woro öffwerwexta medh Skogh, tijo dhr till drickesspenningar, item åth dem som höggo på gräässvddarna tijo dhr, örengiarna afhögg wiggessfierdingen, Grässvddarna Wijka fierdingen om hösten eodem Anno. Item kiöptess af samma penningar, twenne Spijsshellor, een åth Bookstugan och een åth drengestugan, för tijo dhr, begge tillsamman, hwilcka Spijsshellor höra ewerdeligh prestegården till desse 10 dhr för Spijsshellorna, refunderadess, sedan af^böthesspenningarna, nembl: 10 dhr. kiöpt 4 paar Järnhengzlor åth Bodstugun 1678, giffwitt för dhem 3 dhr, af samma penninge Summa. Till dem som Vpreffuade tegarna på gräässWddarne Till glaassmestaren, som bijgde fenstren i prästegården, dem tiuffwarna hafua sönderbrutitt för den gambla kiörckioporten, som togs till prestegården Till dem som reffuade tegarna i örängiarne 1651 om hösten 2 dhr dher till lagde, facit 47 dhr. Ur Hedemora

9 dhr. 3 JJ^ 6 dhr 6 dhr

kyrkoarkiv.

Kyrkiostadgar Åthskildige Så aff H a n s Högh W : t t Biskopen vthi Visitatione Episcopati Som, elliest af församlingen belefuade. A:o 1660 den 4 J u n y , tå then Högwördige Herren och Biskopen D. Olavus Laurelius visiteradhe, uthj Hedemora, höltz ransachningh uthaf wisse uthskickadhe och här undertechnadhe Män, Om alle bådhe bebygdhe och obebygde Tompter, som Vnder Prästebordet kompne ähro, och huru dhe ähro refunderadhe, huilken ransachning här under anteknadt ähr. Wart och tå om samme ährendhe sålundha belefuat och slutat som efterfölgier. Nembhn 1. Att alle bebygde Tompter, för huilka ännu intet wederlagh gifuit ähr, skole efter Kongl. breff, innom åhr och dagh, medh iempngådt wärde, uthj Närbelägen godh Jordh, Prästebordet öfuerandtwardas. 2. Att alle obebygde platzer, hällst the som in uthj prästegårdzhagan liggia, skulle lagligen till Prästebordet åtherkallas och igengifues, efter som the icke kunne mistes, ey heller uthj så nährbelegen ordt kunne förbytas. 3. Att alle bref och documenter på huar och en förbytt tompt aff Prästebordet, skulle af copieres, I kyrkiones Matricula införes och förwarat wardha. At thenna ransakningen och slutet vti min närwaro giord är betyger iagh Olavus Laureljus Eps Aros. 1954 54

610 Copia af Hans Excelhtz Rijkz Rådz H . Lorentz Creutz bref till Borgmestare och Rådh i Hedmora om Execution på Hans HöghW:ttz H. Biskopens nestföregående Visitations Sluth. Ehrb. och Wellach. Borgmest. och rådh, godh Wenner. J a g h kan, nest Vänligh halsen medh Gudh Alzmächtigh Eder här medh icke förhålla, huruledes hans W. kyrkioherden i Hedemora Nyligast migh berettat h a f : r m. m. decision och doom, som H. Ährke-Bispen skall wijd sidsthåldne visiterande af then 4 J u n i j 1660 uthgifuit hafwa och någre kyrkiotompter däruthi Stadhen angår Huarföre, såsom man förmodar, att sädan uppå godhe och wiktighe skäl funderat är, och således tillbörligt är att then uppå en wederbörligh Execution föllier; dy är till Borgmestare och Rådh, här medh min begäran, att the wijdh kyrkioherdens påfordring uthi en tillbörligh execution ställa alt, huadh Bispens decision af ofuanbemälte dato lijkmätigt är; befallandes then uthi the öfrige under Guds milderika beskyd Wenlighen Af Affuestad den 26 Apr. 1661. Borgmest. och Rådh Wäl:te W. Lorentz Creutz Vidi et Scripsi Nicol. Rudbeck. Ur IIedemora kyrkoarkiv. 6. Prästebord, Gård, och Jnventarium Prästebord Åker behållin effter refningen thed ena åhret om 11, thed andra om 9 tönnors uthsäde. E n koo och hästhagha nedher i Daalen strax wijdh prästegården, myckit rubbat, och deels är nu intet wedergullit, eft:r konungligh bref valor och krafft. Äng på fyra åthskillige orter Såsom 1. prästsättran, såsom wäster ifrån prästgården på andra sijdan om Norrby siön kan giffua höö 2. Uthi öörängiarna 1 ) 3. på gräässuddarna 1 ) 4. Uthi Moorängien Fiskewatn allmänt, män i synnerheet trenne kattseställen i Norby siön wijd prästsätran. Quarneställe wijdh brunna broo, män qvarnen nu något ofärdigh Skoogh och Muulbet allmänt Gärdzgårdarna större delen förfalne och elacka. Lador i prästsätran 2 stycken så tämligha på gräässuddarna en på öörängiarna Thetta Jnventarium är öf:rsedt medh förbettringen och så funnitz som thed i Bookstaffuen fattat är Anno 1663 then 25 Maj. Nicolaus Rudb. Olaus E. Schult mp. mpria Anders Hanson Länsman . (bom.) Ur Hedemora kyrkoarkiv. J

) Eedan år 1603 ägde en förrättning rum rörande dessa ängsmarker, på sätt bil. 7 utvisar.

611 7.

Anno 1603 then 7. augusti tå woro thenne Kjrkionnes Förmän i örängerne och på Grääsudderne och ransakade the ehngher som lijdde til Presteghorna, Först Matz Person, Anders Andersson och Jöran Guldsmedh i Hedhemora bij, Matz Olufsson i Jngewallzbijnnig, Anders Olufsson i Wijkbijen, Anders Larson i Bruna, Pedher Hanson och Pedher Michelsson i Hambre, Så war i örengeme wth wijdh eluen — elz — 19 Teeghar, 6 neer om Ladhun, och then siunde som Ladhun står uppå, Jtem på wester sijdha — 5 Teeghar, och på Södher sijdhen — 7 Teeghar Jtem på Grässuderna — 18 Teeghar — 2 liggie på Draghet — 6 liggie i råå medh Hambre borne, En ligger i råå medh Wijkaborne, war wedhergullit aff Jsbiörs heman af Jngemars Eng. Jtem — 9 Teeghar liggia i Råådh medh Nibbele kårarna, och Russeborna; Jtem och — 2 Teeghar liggie til Råådz medh Anders Larson i Brunna och äro lagde wnder Klockarebordet, huilke teeghar inthet tilförenne haffuer leghet wnder Prestebordet. Till wisso wnder Kijrkioheerdens signete, sampt the godhe mäns boomerke. (Bomärken.) Ur Västerås domkapitels

arkiv, ser. F VI.

8.

Förteckning på ded som af Konglig Maiestetz höga nåde, kyrkian, hospitalet, och kyrkioherden, samt kyrkiovärderna och skrifwaren, uti Hedemor [al til underhåld niuta: Kyrkioherden bekommer vederlag 24 ton:r af cronotijondherberget, gifvit af sal. höglofl. i åminnelse konung Carl I X : d e des kongl. bref folier här hos af a:o 1595 d. 30 octobr. N : o 1 til underhold, som der står, emedan prästebordet så ringa vart, sedan myckin åker borttogz til staden at byggias uppå 1 ), och nu öfrigt besåås dedh ena åhret allenast med 8 ton:r, ded andra med 5 ton:r Om prästebordz äghor finnes här inga bref och skriffter, utan effter de gamblas berättelse, samt ägornes situation och belägenhet, kunna de intet annat see och sluta, än de äro af församblingen, effter handen gifne i gambla tijder, förr än kyrkian bygdes, (hvilken står uthom staden så at aldeles ingen gård är bygd på södre sijdan om henne, utan åkren tager immediate der vid,) och då var här allenast et capell, livars grundvahl ännu finnes här på åsen, hart vid prästegården. N ä r kyrkian bygdes, sattes hon mit på präst- åkern, så at rundt omkring henne på alla sidor var åker, ded de gamble betyga; men sedan togz hela västra delen af samma präståker, en stor tract til stadz byggnad, som nu är heel bebygd, och kallas ded qvarteret af staden, Åkren, och lefva ännu de som det minnas til en deel skedt vara. Ängierna belangande, (som uti bästa åhrs tijden kunna gifva 40 lass, men elliest gemenl. allenast 30 lass) äro ganska åtskilligt kringspridde ifrån hvar andre, å öster, väst och narr ifrå staden, somlige liggia teg om teg medh stadsens (hvilka gofvo sina tegar för någon åker de intogo) item med böndrens tegar. Des utan är *) Samma åsikt uttalas jämväl i en av kyrkoherden i Hedemora Andreas Sandel den 23 februari 1723 till kontraktsprosten Jacob Moell med anledning av uppkommen fråga om indragning av vederlagsspannmålen avlåten skrivelse, bil. 9. Emellertid framgår av såväl det i berörda skrivelse åsyftade kungl. brev, bil. 10, som därmed överensstämmande kungl. breven den 31 jan. 1583, bil. 11, och den 30 oktober 1595, bd. 12, att ifrågavarande vederlagsspannmål vore tilldelad kyrkoherden icke såsom ersättning för den kyrkoherdebostället till stadens bebyggande frångångna jord, vilken jordupplåtelse på sätt framgår av bil. 4 först senare ägde rum, utan i följd av den »gästning» av konungens tjänare, varav bostället vore betungat. Eörande omförmälda vederlagsspannmål innehåller bil. 13 en mera omfattande utredning.

612 et ange Säter benämd, belägit på stenig ort och torra backar ibland, af två små lador, säges vara gifvit (ell. köpt) af gammalt barnlöst folk, der varit en torpestufva, synes än tecken effter spijsen, och källaren, samt et litet åkerstycke; men intet bref finnes, som eij heller ännu här brukas at gifva skrifft på sådana gofvor, i thy, at de ängestegar som äro förbytte uti den åkerdelen som stadzfolket bebohr, hafva icke allenast inge bref om sig här lembnade, utan ok tilförende eij varit en tijd opteknade i kyrkioboken, förr än någre åhr der effter, lät en pastor dem i kyrkioboken opteckna, på ded de kunde igenfinnas, som så mycket ihoopblandade voro med andras äghor. Dat. Hedemora d. 27 nov. An. 1695

Gabriel Holstenius p. p. Hedern. Ur Västerås domkapitels arkiv, ser. F VI.

Herren H : e Probsten Högähre wyrdige och Höglärde H . Mag. Jacob Moell Stockholm. Högäre wyrdige och Höglärde H . Probst Min Högtäh:de H . Broder. Utaf Mk. Broders bref, som iag i går bekom, ser iag att H, Landshöfdingen är sinnad at indraga the Wederlag, som fått namn af Behagelig tijdz förläning, och therföre begiärer Mk. Broder vnder rättelse af mig om Hedemora Wederlagz beskaffenhet. J a g finner af en kyrkiobok vti Sahl. Probsten Scragges tijd, en berättelse at thetta Hedemora Wederlag warit gifwit til Hedemora Prästbord af K. Sigismundo för Prestebordetz Svaghet skull; Orden i bemälte kyrkiobok lyda sålunda: Wederlag 24 tunnor vtaf kyrkiohärberget for Prästegårdsens Svaghet skull, hvilketz vtsäde det ena åhret är allenast 4 tunnor och thet andra 6 1 / 2 tunna. Sahl. konung Sigismundi Donations bref ther på finnes här afcopierat. H ä r af iag sluter at thetta W^ederlag intet kan komma vnder namn af Behagelig tijdz förläning, emedan thet war gifvit för Prästegårdsens swaghet skull. At Prästebordet blifvit försvagat menar iag haf :r kommit ther af, at Staden är nu til en stor dehl bygd på Prästebordetz jord, och at k. Sigismundus til wedergällning haf:r förårdnat samme 24 t:r. Thet skulle ske en stor vplysning i Saken om man komme öf:r Sigismundi Bref. Probst: Scragge skrif:r wel at samme bref ther på finnes här afcopierat, men thet har iag intet kunnat fått igen. Vtan tvif :1 lärer thetta bref finnas igen i Archivo, iag ville giärna bestå betalningen, om iag kunde få en afskrift ther på. Hwad iag här effter kan få någon vplysning om bem:te Wederlagz beskaffenhet, skal iag låta Mk Broder få wetta. Brefvet til h. Carlbom sände iag til Erichzdahl, men förstår at h. Carlbom intet war hemma vtan warit h ä r på Påsthuset wid Påstens ankomst och therpå strax rest til By och således mistade han bref wet. Tör hända at hans kiäresta antingen swarer ther på e l h r strax sänder thet til h. Carlbom .(oläsl.) önskas til allsköns welmågo förbi :r Min högtäh: h. Broders Hedern: d: 23 feb: Hörsammaste tienare 1723. Andreas Sandel P . S. Ther Mh. Broder finge förnimma at Hedemora Wederlag komme til at indragas, beder iag tiensth, at Mk Broder står ther emot tilswars kan säkert wetta om thet är ibland then, som äro af behaglig tijdz förläning elhr intet. Ur Västerås domkapitels

arkiv rörande Hedemora

pastorat.

613 10. J o h a n thenn Tridie, medh Gudz nåde Swerigis Göthes och Wendes Konung, Storfurste till Findlandh Carelen, Ingermannelandh och Solenskj petin vdj Rijdzland, och öffwer de Ester vdi Lijfflandh, H e r t i g etc. Wij Lathe tigh förstå Thomes Simonsson, att Wij aff ynnest och nåde, Så ock ef ft her thenne Wår vndersåthe her Walerian Laurentj kijrkherde vdj Henemora, är besittendes widh en stor Landzwegh och haffwer mijckin tillsökningh och gestningh aff Wåre tienere, Derföre haffwe wij vndt och efftherlatidt honom i thette åhr till hielp och vnderhold fem pundh Spannemåll aff Tijendenn i för:de Henemora kijrkeherberger Befale tig förthenskuldh att dw Lather honom samme Spannemåll bekomme, när han der vpå fordrer, Ther tw haffe tigh effther rette. Schriffwitt på Wårt Kong.e slott Stockholm thenn 21 Decembris Anno etc. 81. Vdi Wår regementz tijdh på thz fiortonde. SIGISMUNDUS D. F . Ur den i kammararkivet förvarade räkenskapen för Dalarne år 1582 n:r 8. 11. Wij Johan then tridie medh Gudz nåde Suerigis Göthes och W^endes etc. Konungh Storfurste till Finlandh, Carelen Ingermanlandh och Solenschij Pethijn i Rijdzlandh och öffuer de Ester i Lijfflandh etc. Hertigh. Göre witterligit att effter thett wij förnimme att thenne wår troo undersåthe H e r Wallerian Laurentij Kijrkieherde vthi Henemora sitter vthi eenn stoor almenne wägh, och haffuer stoor tillsöckningh aff wåre vndersåtter och tienere. Dherföre haffue wij aff ijnnest och nådhe vndt och effterlåtitt honom årlighen fijre pund spannemååll aff Tijenden i kijrkieherbergett vid förbenemde Henemora. Ther wåre Cammererer sampt wår Fougte ther samma städes och alle andre som för wåre skull wele och skulle göre och låthe må the vete sigh effterrätte, icke görendes for:de her Wallerian her emott någhott hinder eller förfångh Schriffuid på wårtt Kong.e slott Stocholm then 31 Ianuarij anno etc. 83 vdi wår Regementz tijdh på thett femtonde pro cancellarius Erichus Sparre Ur den i kammararkivet förvarade räkenskapen för Dalarne år 1587 n:r 2. 12. W I CARL med Gudz Nåde, Sweriges, Rijkes Arffurste och Förståndar. Hertig till Sudermanneland, Nerike och Wärmeland. Och Wij Effterschrefne Sweriges Rijkes Rådh; Giöre Witterligit, att effter dhet Prästerskapet wijdh Westeråås Dombkyrkio och dhes Capitel, hafwe högeligen dher öfwer beklagadt, att dhe icke bekomme dhen deel, them uthaf högloflig ihågkommelsse Wår Käre H e r r Broder, så ock Nådigste Konung och herre, Fordomb Sweriges Konung, til åhrligit Underhåld hafwer warit effterlåtit, uthan är af Fougder och andre them förhållit, och the nu senast, medan K. Maijtt til Swerige och Påhlen, wår kiäre herr Broder och Nådigste Konung war här i Rijket, icke för Hans Kongl. Maij:ttz hastige bortreesande, sådan stadfästelse på dheras uppehälle i synnerheet, såsom them lijkwähl uthi H a n s Kongl. Maij:ttz Cröhning, och jembwähl tilförende sampteligen förtröstadt och tilsagdt war; Dherföre, på dhet Wår Gudztienst och Prediko Embetet effter H a n s K. Maij:ttz löffte, ther så wähl som annorstädes, må hållas wijd macht, hafwe Wij

614 på thet högb:te Kongl. Maij:ttz wägnar och Nådige behagh låtit giöra för them thenne effterschrefne Förordning, såsom här för hwar och en serdeles föllier, Nembligen Kyrkioherden uthi Hedermohra, skall åhrligen bekomme th(et) Underhåld Sex pund spannemåhl af tijenden uthi Hedemohra. Biude fördenskull, och på högb:te Kongl. Maijrttz wägnar, befågne Konung Maij:ttz befallningsMän och Fougder, att the uthan all eenskyllan låta förbe:de prästerskap och Hospitaler åhrligen bekomma för:ne Vnderhåld, såsom dhet här för Hwar och en förtechnadt står, Jcke giörandes här emodht något meen e h r förfång, så frampt dhe thet theras ägit icke och widerläggia skole. Ther hwar och en må weta sig aldeles effterrätta. Skrifwit uthi Suderkiöping d. 30 Octob. Åhr 1595. CAROLUS. Nicolaus Gyllenstierna Claus Bielke

Steen Baneer Ture Bielke

Göstaf Baneer Erich Sparre Jöran Påsse

Originalet finnes inte här i försambl:n utan i Consistorio, dock detta af Kyrkians Copiebok afskrifwit Gabriel Holstenius past. Hedern. Ur Västerås domkapitels arkiv, ser, F VI. 13. ödmjukt Memorial Angående 24 Tunnor Wederlags Spannemål, som kyrkoherdarne uti Hedemora stad och Lands församhr i gamla Tider varit förunte. Förmedelst en hos kongl. Majestets Allernådigst insinuerad Suppliqve har H e r r LandsHöfdingen Wennerstedt gjort then frågan, om icke the till Hedemora Pastorat Personelt för thetta förlänte 24 T:r Spannemål nu må indragas, och Hörarnna vid Fahlu Schola, och Hospitalet H ä r samma städes tilldelas; hvilken förfrågan Hans kongl. Majestet remitterat i Nåder till Thess och Riksens Cammar Collegii samt Stats Contoirets Underdåniga Utlåtelse. Daterad Stockholm d. 20 October 1745. Höglolf. kongl. Collegium hafver åter Hög gunstigast den 6 nästpåfoljande November Behagat remittera thenna Saken till Herr Camererare Röding: Men som nu varande Prosten och kyrkoherden vid Hedemora Stad Herr Magister Petrus Ugla, efter ärhållen Del theraf, och till genom läsande fått intaga alla the Skjäl, hvarmed WälBemälte H e r r Lands Höfdinge velat styrka Hans kongl. Majestet till thenna Ändring; Så inkommer Bemälte H : r Prost och kyrkoherde med en Aller ödmjuk Böneskrift till Höglofl. kongl. Collegierne, som blifvit den 18 April näst för vekne Präsenterad, Anförandes åtskillige Bevis och skjäl å Sin Sida, till Befästande af Thess R ä t t ; Thessutom åberopar Sig Acta Duplica vid samma Werket till Bestyrkande af thesse 24 T : r Spannemål Qvestionis, ifrån Äldre Tider såsom en Årlig Lön och Underhåll, och ej såsom Gratjal, Präste Bordet efter följa, med mera, som Sjelfva Supliqwen vid löftigt innehåller, torde fördenskull vara nödig upläsas. Lefve ochså i then Säkra förtröstan, hvarom then ock Aldreödmjukast Anhåller at Kongl: kongl. Collegierne täcktes thenna hos Hans kongl. Majestet i thetta mål till thet Bästa anmäla, och i Nåder Honom bibehålla innom thess Rätt och förmohn, som Thess Antecessores snart i 200 år till sin Årliga Lön och Underhåll Besuttit. — Thenne Ansökning hafve Högloff. Kongl. Collegierne Höggunstigast behagat remittera låta till H : r Camereraren Röding, och sedan mig at efterse Beskaffenheten. Till ödmjukast följe och efterlefnad häraf hafver jag som nogast genomgått the gamla här befindtelige Handlingar, och i Synnerhet hvad Kopparbergs Län Be-

615 träffar funnit Aldraförst år 1578 thet Kongl. Majestet hafve Efterlåtit Herr Anders 1578. kyrkoherde i Hedemora till Underhåll efter konung Eric den 14: des Bref Daterat Upsala den 2 febr: 1564, fol. 54. 8 pund Spannemål gjör 32 T:or Likaledes afföres 8 S® Spannemål efter konung Johan den 3:djes Bref Daterat År 1579 Stockholm den 2 J a n u a r i 32 T : r Är Enahanda Beskaffenhet 32 Tunnor. år 1580 Finnes ingen Spannemål hvarken till Wederlag eller Underhåll för thenne år 1581 Sochn. — Hafver kongl. Majestet Gunsteligen efterlåtit H e r r Wallrian kyrkoherde i Hede- år 1582 mora sochn till Hjelp allenast thetta Året efter Han är uti en stor Allmän Wäg, och hafve mycken Gästning af kongl. Majestets Tjenare som resa af och an förmäles Brefvet af d. 21 Dec: 1581. — 5 #iS Spannemål 20 T:or. Hafver Kongl. Majestet Gunstel. Undt och Efterlåtit then Wallrian kyrkoherde år 1583 till hjelp och Underhåll efter H a n hafver stor gästning, som läses utur Brefvet Dateradt d. 31 1583 ibland Westmanlands Handlingarne — 4 S<& Spannemål 16 T:or. — Eljest finnes ingen Wederlags Spannemål vara afförd. —• Är Spannemål Hedemora Socken påförd till Wederlag, men till Underhåll på1584. föres kyrkoherden thärstädes 16 Tunnor. Likaledes afföres — 32 Tunnor. 1586. 1587 Finnes intet Någon kyrkoTijonde Räkning e h r Längder. 1588 Påföres kyrkoherden i Hedemora Allenast till Underhåll 16 T:or. 1589. Den 9 J a n u a r i Hafver konung Johan den 3:dje anbefalt Lasse Bagge, at låta H : r 1590. Wallrian kyrkoherde i Hedemora bekomma 2 delarne af Sitt Underhåll, läses fol. 56, och therefter Afföres i Räkenskaperne 6 S® Spannemål 24 T:r. — Afföres till Underhåll enl. kongl. Majestets Bref den 9 J a n . 1590 — 24 T:r. 1591. Afföres Presternas Wederlag och Underhåll såsom the årligen Äre Wane at 1592. Utbekomma. 16 T:or. Påföres Under Titel Underhåll, nembl. H u s t r u Susanna kyrkoherdens H u s t r u 1593. i Hedemora hafve bekommit efter Furstens Bref dater: d. 3 April 1593 fol. 57 och 58. 24 T:or som utgjör 6 S® korn. — Än hafver then Bekommit, som Thenno resterade för år 1592. 2 #"&' Råg 8 T:or . Påföres till Underhål 6^2 SU Spannemål, som är 26 T:or. 1594. Påföres H e r r Eric uti Hedemora till Wederlag efter Glorwyrdigst i Åminne 1595. konung Carls da varande Arffurstes förordnande den 20 Mars läses fol. 59 — Yttermera har Högstbemälte konung altså ibland Wii öfrige af Presterskapet utnemndt kyrkoherden i Hedemora thet H a n skall årligen Bekomma till Underhåll Sex pund Spannemål af Tijonden uti förrberörde Hedemora, som thet enda vid Ansökningen Allegerade Brefvet daterat den 30 October 1595 nogsamt intygar, hvaraf en Copia bland Acterne här finnes. 24 T:r. Är ingen räkenskap för Näsgårds Lähn inkommen. — 1596. Påföres H e r r Eric i Hedemora till Wederlag 5 Svt 20 T:or. 1597. Påföres D:o till Wederlag 6 S® Spannemål 24 T:or. 1598. Påföres Sammaledes thenne Sochn till Wederlag 24 T:or. 1612. enl. räkenskaperne Års LandsBok fol. 20. D:o Års LandsBok fol. 64. D:o Års Lands Bok fol. 69. D:o Års LandsBok fol. 98. D:o Års Lands Bok påföres kyrkoherden forene — 24 T:or.

48 T:or. I

-. fiör>'

24 T:or. 24 T:or 24 T:or 24 T:or i Hedemora till Wederlag såsom till-

1640. 1649. 1666. 1680. 1692.

616 1696. 2 april.

1687.

1691. 1696.

Finnes ibland gamla Undersökningarne till kongl. Reductions Commission Afl. Camereraren Drysell hafve ingifvet ett Sådant Betänkande: — Aldenstund alla the Bref, som i föregående Undersökning nemnes och fundne Äro, innehålla thesse 24 T:or vara gifne till Prostens Underhåll, och icke till Gästning, som the påropade Bref ven 1582 och 1583 års räkningar skola innehålla, hvilka Bref dock intet igenfundne Äro; Altför then senare tycker mig Obegripeligen, at thesse 24 T:or för thenna gången hafve ifrån Reductionen frikallade, och lemnade Prosten med the Willkor, som kungl. Majestets Bref dater. d. 4 Mars fol. 640 i siste Delen läses, at Assessor Flemming öfversåg Presternas Wederlag för Westmanlands Arbete, som Camereraren Drysell uprättat, hvilket ock den 2 April blifvit med flere approberadt, som är annoteradt i margin på sjelfva Undersökningen, angående Kopparbergs Län N : r 29. Den 19 Decemb. har Hans kongl. Majestet genom thess Nådiges Bref till kongl. Reductions Commission velat af särdeles kongl. Nåd låta Presterskapet uti thess så kallade Wederlags Spannemålen, sedan then, som för Gästning finnes varit förlänt, indragen är, hvarmed och efterräkningar uphörer. Läses utur kongl. Bref Boken fol. 31. — D. 4 Martii Är til kongl. Reductions Commissionen Hans kongl. Majestets nådige förklaring ytterligare thär öfver ankommen, at thet skall förblifva vid Ofvanhögst Berörde Resolution af den 19 Dec. 1687. Läses i kongl. Bref Boken fol. 152. Den 6 April hafver kongl. Reductions Commission låtit affärda till Hans kongl. Majestet en Underdånig vidlöftig Berättelse angående Presternes Wederlag och thess Benefecein tillika med ett Summariskt Extract på Presetrnes Wederlag att åtskillige Provencier, och thäribland Westerås och Kopparbergs Lähnen, som igenfinnes at läsa från fol. 2142 till och med 2159 uti 1696 års Registraturs första Dehl Underställandes H a n s kongl. Majestets Allernådigste Wälbehag i Underdånighet, om icke thette äfven må lemnas till kungl. CammarCollegii afgjörande. Samma År den 17 October finnes uti kongl. Bref Boken under fol. 350 H a n s kongl. Majestets Nådige Svar häröfver vara aflemnadt så lydande: fol. 355. — Sedan och hvad för the Anden vidkommer 1579 års Ordning, huru thess Samme kan tagas till ett rätt och säkert fundament vid Undersökandet om Wederlags Spannemålen eller icke, så Apportera Wi härutinnan Edert Underdåniga Betänkande, at nembl. samma Ordning, som Origtig Befunnen, icke bör tagas till ett r ä t t och säkert Fundament, så att then Spannemål, som thär är Upförd statueras vara ett r ä t t Wederlag af sådan Natur, som konung Gustaf then l : s t e thet Utgaf, utan Bör thes Wederlag, som intet har sitt Fundament uti HögstBemälte konungs Regements tid, och uti 1547 — 1548 — 1549 och 1560 års räkenskaper såsom Wederlag emot Bortmist Landtgille samt Af Säd, ej eller njuta namn af Wederlag, fast the än stå på ofvanbemälte 1579 års Ordning, utan böra the anses, och häreffter i räkenskaperne afföras, såsom blotta förläningar på Behagelig Tid, the thär altid stå under vår fria Disposition. — Hafvandes I till vårt Kammar Collegium at upgifva en förteckning på the Wederlag, hvilka Pastores få behålla, samt hvilka hädanefter under Behagelig tid Hvilken u t i Räkenskaperna skola afföras, med thet meTa som läses fol. 356. — Sedermera till Underdånigst följe af Högst Berörde 1696 års kongl. Bref är väl Presterskapets Wederlags Spannemål blifven uti Räkenskaperna Afförd under Titul af Förläningar på Behagelig tid, men emedan intet kongl. Reductions Commission ej heller kongl. Collegium, efter mer Högst Berörde kongl. Brefs gifne Anledning har igenom the till Orterne Affärdade förteckningar åren 1702, 1704, 1705 och 1706 Upgifvit thesse 24 T:or Spannemål Qvestionis ibland the öfrige som då till Cronan indroges, ty skulle obegripeligen synas, thett kongl. Reductions Commission år 1696 den 2 April faststälte Resolution blifvit orubbad, i Synnerhet, som alla kyrkoherdar, hvar efter annan uti Hedemora församling fritt och obehindrade efter theras LandsHöfdingarnes Disposition, och vederbörandes Qvittencer theras Wederlags Spannemål årligen åtnjutit. Hvilket dock Höglofl. kongl. Collegii och

617 kongl. Stats Contoirets Höggunstige ompröfvan och öfvervägande, samt godtfinnan de Aller ödmjukast underställes. Stockholm d. 10 J u n i i 1746. Johan Colling. Ur Västerås

domkapitels

arkiv rörande Hedemora

pastorat.

14. År 1755 den 3 Maii infunno sig på Rådstufwun i Hedemora stad på Landshöfdingens och Riddarens högwälborne herr Carl Gust. Wennerstedts wägnar Lands Secreteraren Gustaf Edman samt uppå Wennerandi Consistorii wägnar Probsten i Folkierne Magister Johan Wulf uti nedanförmälte ärende: Hos Wälbemelte herr Landshöfdinge och Riddare hafwa Hedemora Landtförsamlings ledamöter den 4 Februarii sistledne med skriftelig ansökning inkommit, hwaru t i n n a n är wordet andragit, huru som sedan det beslutit och faststält blifwit, at Prästegården, som wid then staden olyckeligen öfwergångne branden blifwit hel och hållen i aska lagd, skulle på annat lämpligit ställe utom staden byggas, och tienlig plats dertil på Munkbo bys ägor med wederbörandes minne utsedd, samt med någon byggnad där städes redan början giord; Så skall then förre Prestegårds tomten numera icke kunna wara Prestebordet til någon nytta, till hwilkens försäljande under offenteligit utrop förden skull om lof och tillstånd anhålla. Och som högwälborne herr Landshöfdingen och Riddaren efter öfwerläggande och härom föregången brefwäxling med Vennerando Consistorio förordnat sammanträde i detta måhl emellan Landt- och Stads församlingen uti thess och Vennerandi Consistorii till then ändan utsedde Fullmäcktiges öfwer waru, och tid thertill som i dag beramat, samt wederbörande kundgöra låtit, Altså församlade sig nu i närwaru af Magistraten på Rådstufwun Stadsens Befullmäcktigade til thenne sammankomst. Handelsmännen Lars P . Hedendahl och Eric Hult, Casseuren Isac Tallberg, krämaren Eric Berg, Garfwaren Isac Walström, Sämskmakaren Anders Schubert, Snickaren Petter Norman, Handelsman Anders Norman och Johan Andersson i Gussarfwet. Af Landtförsamlingen, Ifrån Rås fiärdingen Erick Anderson på diörkhyttan, J f r å n Finsta fierdingen Lars Andersson i N o r r h y t t a n ; J f r å n Wigges fiärdingen Per Persson i Wälby och ifrån Wika fierdingen Anders Larsson i Bältarbo. Häradshöfdingen i orten Ädel och Högacktad H e r r Magnus Johan Lundh, wid detta tilfället äfwen närwarande. J början androgo wäl Stadsens deputerade, at Prästegårdens anläggande och återupbyggande p a en ny tomt och plats skulle långt kostsammare falla än på then förra gårdstomten, ther the gamla grundvakar nyttias kunde jemte the behållne och Conserverade källare hwarföre påstodts, at landtförsamlingen ensamme måtte stå för kostnaden, thär then wilie gå ifrån gl: stället; dock likwäl och sedan herr Landshöfdingens och Riddarens samt Consistorii Fullmäcktige förestält, at hwad byggningz stället anginge, kunde i anseende hwad dertill redan åtgiort wore, eij annorlunda anses än för ett redan afslutit ärende, och at til theras göromål wid detta tilfälle eij mehra hörda, än at inhämta Stads- och Landt församlingens gemensamma yttrande angående ansökningen, som blifwit giord om then gamla Prästegårds tomtens försäljande; Så kommo bägge församlingens närwarande ledamöter och fullmäcktige änteligen effter något samtal öfwerens, at Landt församlingen åtager sig at upbygga Prästegården för kyrkoherden å thet ställe utom staden therföre utsedd blifwit, och för then andel Staden t h e r u t i borde taga utbetalas i penningar Sjuhundrade d a h h r kopparmynt, och gaf Stadsförsamlingen tberhos sitt bifall til then förra gådstomtens försäljande, samt at hwad therföre

618 ärhållas kunde, äfwen skulle komma landtförsamlingen wid thenne bygnad til hielp och understöd; Hwarmed samtelige förklarade sig till alla delar nögda. År och dag som förr skrifwit står. Såsom härwid förordnad FullSåsom Wenerandi Consismäcktig på Herr Landshöftorii Fullmäcktig dingens och Riddarens wägnar Johan Wulff Gustaf Edman Pr. & P . i FolkKerna Ur Hedemora kyrkoarkiv. 15. Till hörsampt föllie aff Kongl. Maij:ttz allernådigste befallning, angående capellanernes opgifvende, af dhes åhrlige löhn och opbörd, de dato 31 augusti och innevahrande åhr 1695 öfverlefvereres dhetta u t h i diupeste underdånighet, aff undertechnad comminstro uthi Hedemohra: 1. Åboor iag ordinarie capellansgården successive effter sahl. h. Erick Kijl, hvilken gård uthom stadzens jurisdiction, är bygd på sochne församblingens grund och bottn, af Munckboo ägorne och Finnsta fierding, att således iag som mijne antecessorer är frij för baakungns penningar sampt accijs af bryggning och slacht. Samma capellans gård bebygges af sochnen, allenast 2 huus som är källeren med dher öfver en lijten kammer sampt fäähuuset, hålles vijdh macht af staden. 2. H a r d t vijdh capellansgården, är en lijten åkertäppa, om ett fierdingzland, men kan eij bähra någen fruchtbahr sädh, effter dhen ligger öfverst på sandååsen. 3. Till capellansbord är allenast ett ange stycke kallat Mohrängz vreten, hållandes femb halfspanland, som vijd min antecessoris tijdh, af vahnrycht och ohägne, var så fördärfvadt att på förste och andre åhret, iag inthet kunde få mehr än 2: kärror höö, men nu af mig kringstängd och hägned, att vijdh gode höö åhr, kan bärges 5 å 6 kärror; samme Mohrängz vreet e h r ängestycke, har man noga effterfrågat, hvadh åhr och tijdh sampt af hvem dhet härbracht, eller quo titulo sacellanus har dhet samma att niuta, hvilket ock genom lähnsmannen Olouff Joensson Lundbladh, förleden sundagz som var dominicam X X I I trinit uthi allmenn sochnestugu, monde effterransakas, men ingen fans, som kunde någon närmare underrättelse lämbna; uthan dhe ålderstegne och sochnennes äldste gissendes till som skulle samme Mohrängz vreter, så min som dhen andre, hvilken min medh collega, niuter, att på en tijdh, af någon välbehållen sochne man, til capellanernes usus, frijvilliogt doneradt och skänckt vara, och dhet i fohrne tijder, förr än dhe begge tracter Gussarffwett och Ruusboo, blefve adjungerade och lagde til Hedemora stadh, effter samma vreter, liggia såsom mitt uthi e h r altihoop medh dheras ägor; och uthom dhetta ängestycket, som doch ligger mächta sijdländt och af si j des från capellansgården, har iag eij att sättia så mycket som en kåhlplanta på; uthan nu på ellffva åhrs tijdh, sedan iagh til Hedemohra kom, måst åhrligen läija migh kåhlgårdzplatz, af stadzens invåhnare och borgerskap. Petro Petrino Torpensi (L. S.) Ur Västerås domkapitels

arkiv, ser. F

VI.

16. I Jesu nampn. Til underdånigst föllie aff Kongl. Maj:ttz allernådigste befallning, gifven den 31 aug. 1695. Angående en antekning om prästerskapets belöning aff Kongl. Maj:tt och cronan; är detta i eenfälligste och högst troplichtig sanning a:o 1695 den 28 novembris uppsatt aff underteknad Comministro i Hedemora.

619 Såsom iag här ingen capellans gård niuter uthan måste sielff aff min egen medel hålla mig; och ändoch ther til med all uthgifft /Tac eo expensa communia/ som staden tillhör tet baakungs penningar, accis aff brygg- slacht- och boskaps penningar, vedetull vara till yttersta undergifven. Altså veet iag intet, synnerlig effter nu sidste Kongl. May:ttz allernådigste befallning, at upteckna änsom en vreet hållandes 4 halffspanland, Mohrängs vreeten be:nd, är något mindre än den der breede ved belägne vreet, den min medarbetare vällärde her Peder Torpensis brukar. Om hvilka vretar ofta bemälte her Peder Torpensis vijd löfftigare skrifver. Scripsit Hedemora ut supra Ericus Norenius. Ur Västerås

domkapitels

arkiv, ser. F

VI.

17. Klockarebord, Gård, och Jventarium 1. klockarebordet består 1. Uthi Åkeren, på östre sijdan om gården belägin, om tre span uthsäde hwart åhr. 2. Uthi Äng. på öörängierna 3 st. teegar. En teeg i åhrängiarna. E n teeg i Finnsta ängiarna. 3. En lijten kryddgård Wäster om gården. Ur Hedemora

kyrkoarkiv.

18. J föllie effter Kongl. Maij:ttz allernådigste förordningh lemnes dhenne korta relation om klåckarens löön sampt klåckarbordetz beskaffenheet uthj Hedemora nembl. 1. Klåckarebordh aff åker ett och half ft tunlands uthsädhe åhrligen. 2. Sammaledes ängh en teegh i Finstaängiarna å I1/» lass. Een teegh i Åhrängiarna å 1 lass. 1 Tree små teegar i örängiarna å / 2 lass. Hvillka engestegar seijes aff dhe älldste i församblingen vara förährade till klåckarens underhåldh men inga breff e h r documenter dher på finnes. Om klåckarbordet som består aff IV2 tunlandh åker finnes eij hellre några documenter, utan i allmen sochnestemma seija dhe älldsta vara aff sochnen till klåckarebordh förährt och oprögdt. Johan Wilhelmson Klåckare i Hedemora. Ur Västerås

domkapitels

arkiv, ser. F

VI.

19. Anno 1695 d. 20 octobris inkom uti almen socknestämbning uti Hedemora soknestugu klåckaren ehrlig och förståndig Johan Velamsson och förfrågade om någon af socknemännerne kunna draga sig til minnes huru sig kan förveta medh dhen lilla åker och eng som hörer til denna sockens klåckare lägenhet, effter som intet

620 document nu vid handen finnes som uti sådant kan gifva uplyssning uti saaken, hvar til dhe älsta uti socknen sålunda svarade, att sielffva åkeren som beståår aff ett och halfft Tunnelandhz utsäde åhrligen ähr ifrån Nibble och Hälla byar förährade til kiörkian för klåckarn sammaledes en tegh ängh uti Finsta engarne som åhrl. kastar af sig ett och halfft lass höö uti Åhrengarne en tegh ett lass uti öhrengiärne 3 st. tegar til halfft lass alt summan på höö bliffver tree lass hvilka engztegar ähro och aff godt folk förährade til dhes lägenhet dher dhe goda män sade sig medh goda skiäll kunna bevisa. Sålunda vara dheras bekiännelsse attesterar effter begiäran datum Hedmora d. 26 octob: 1695. O. Lundbladh länzman (L. S.) Ur Västerås domkapitels arkiv, ser. F VI. 20. Den lofliga Guds församling u t i Hedemora önskom wi af Gudi wälsignelse! Och låtom härmed wänligen förnimma, oss hafwa Collegialiter tagit i betänkande, hwad för ett ändligt utslag och skäligt afsked kunna göras om Capellanernas och Klockarens Lön uti Eder församling; så emedan twänne wällärde personer äro förordnade till Eder i stället för en, som ther sammastädes en lång tid tjent hafwer, och njutit allena dero Lön, som nu emellan twänne skall skiftas, ty är det skäligt och wårt förriga på åthskilliga tider gjorda förslag likmätigt, att Predikanternas Lön blifver förbättrad af den delen, som Klockaren härtill uppburit hafwer: Wi hafwom fördenskull så aftalt uti wårt Consistorio med Eder utskickade W. Rådman Peder Andersson, att klockaren behåller sig till Lön och uppehälle the twänne ringaste fjerdingarne af Socknen, och sin wanliga uppbörd af Staden, såsom och sjelfwa husen wid Klockarebolet till sin enskilda råning. Men the bägge Presterna till förbättring på sin Lön the andre Twå större fjerdingarna af Socknen, med all then rättighet, som både Capellanen och klockaren härtill ther af njutit och bekommit hafwer, såsom ock then åkern, som klockaren brukat, sådt och skurit hafwer. Och försörjer församlingen them begge med fri hemwist och nödtorftig hus och gårdar att bo uti. Hwar nu någon insago af en e h r annan häremot kan göras och inkastas, så bör then sig till rättelse thetta besinna, att wi icke hafwem fått parterna till ett richtigt samtal om thenna förordning, hwilket lägligt hade kunnat ske näst förledne mårmessa, hwar the som wederbör hade låtit sig därom wårda Wi hoppas förthenskull, att thenna wår mening skall icke wara någon till förfång och präjudik, utan grundat på goda skäl och i synnerhet thet conferentz, som med Eder wälbemälte utskickade här utöfwer hållen är. Befallen Eder samteligen u t i Gudi hand till all andelig och timlig wälfärd. — Af Westerås den 6 Decemb. anno 1654 (L. S.)

Olawus Laurelius Eps Arossiensis Lika lydande med Originalet, intyga Hedemora 22 augusti 1826. N. Callerholm Ex vidimato vidimas S. Wijkmans. H:dem

Abr. Netzel Olof Fredr. Wahlin.

Ur Västerås

domkapitels

arkiv rörande Hedemora

pastorat.

621 21. Resolution emellan Capellanerne i Hedemora Wijrdige Herrar Daniel Hasselberg och Gabriel Holstenius å ena sampt klåckaren Elof Hedenstrand å andra sidan, angående klåckaretiensten anslagne ägendomb, af hwilcken dhe förra påstå en uthbrijtning av twå tredie delarne. gifven Fahlu kungsgård d: 16 Maii 1724. Såsom föregifwande af någon deel utaf den ägendom, som ifrån gambla tider klåckaretiensten i Hedemora är Worden anslagen, eij competerar min eller Venerandi Consistorii mijndighet, och än mindre den nu Tienstgörande klåckarens samtijcke, utan endast Kongl. Maij:ttz; Så skall hemmanet så mijcket mera wara oskingrat, intill dess den af Högstbem:e Hans Kongl. Maij:tt anbefalte commissionen öfwer Prästerskapetz opbörd och rättighet winner sin fullbordan, då ock detta måhl kan under ^närmare under Sökning tagas, och derom en underdånig berättelsse insändas, som så wäl församblingens innom staden som i Socknen ledamöters hoos mig ingifne Suppliquer en Sådan hemmanetz och klåckare ägornes sönderklijfning aldeles will bestrida och emotstå ut Supra. P . Danckwardt. Ur Västerås domkapitels

arkiv rörande Hedemora

pastorat.

43. Husby och Stjärnsund. I det år 1899 utkomna arbetet: »Husby socken i Dalarne förr och nu» anföres beträffande Husby 1 ) sockens ålder. »Om tiden för socknens första bebyggande kan något med visshet ej uppgivas. Men att odlingen uti denna del af Dalarne, som utgör de gamles Järnbärarland, är äldre än kristendomen, medgifves allmänt.» Muncktell uppgiver i »Vesterås Stifts Hedaminne», att en kyrkoherde, Brynolphus Canuti, funnits i Husby redan i slutet av 1100-talet. Socknen hade i äldre tid en större omfattning än för närvarande. Vid bildandet av Garpenbergs församling, varom föreskrift meddelades i nådigt brev den 28 oktober 1607, överflyttades nämligen från Husby till Garpenberg följande åtta byar: Hummelbo, Söfringsbo, Villberga, Junkarbo, Dormsjö, Kettsbo, Hälsingbo och Ingelsbo. Genom nådigt brev den 26 februari 1909 har Kungl. Maj:t förordnat, bland annat, att av de till den s. k. skogsbygden av Flinö fjärding och Rörshytte fjärding, med undantag av dess västra del, hörande fastigheter, utom Nordvikens och Låndshyttans fäbodskogar samt Rosendal, skulle, utan rubbning i då bestående kommunala förhållanden, från och med den 1 maj 1909 bildas en särskild kapellförsamling, benämnd Stjärnsund. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har för Husby församlings och Stjärnsunds kapellförsamlings pastorat fastställts genom Kungl. Maj:ts resolution den 25 maj 1917 att äga tillämpning från och med den 1 maj 1918 till och med den 30 april 1938; och utgöres prästerskapet enligt samma resolution av kyrkoherde och två komministrar.

Löneboställen. Enligt löneregleringsresolutionen är till prästerskapets avlöning anslagen, bland annat, avkomsten av kyrkoherdebostället Prästebordet och komministersbostället i Husby socken samt räntan å en på grund av nådigt brev den 24 mars 1882 bildad fond av försäljningsmedel för jord, som jämlikt nådigt brev den 8 november 1867 utbrutits från kyrkoherdebostället. I samma löneregleringsresolution föreskrives tillika, att fri bostad skulle beredas kyrkoherden och komministrarna genom upplåtelse av prästgård, på sätt i ecklesiastik boställsordning stadgades, för kyrkoherden å kyrkoherdebostället, för komministern i Husby å plats i Långshyttans brukssamhälle, vilken plats Kungl. Maj:t ville framdeles bestämma, samt för komministern i Sjärnsund å en åt honom i närheten av kyrkan i Stjärnsund upplåten boställslägenhet. ^ Angående namnets betydelse y t t r a r Hulphers i sin Dagbok, att detsamma vore samm a n s a t t av orden »husa» och »bä, by,» av vilka det förra betydde bygga och det senare villa, gård; således ett bebyggt hemman.

623 Kyrkoherdebostället. P å biskopen Johannes Rudbeckii föranstaltande upprättades i början av 1600-talet förteckningar rörande församlingarna i Västerås stift. Dessa förteckningar, vilka voro avsedda att företes vid blivande visitationer inom församlingarna, voro synnerligen omfattande och innehöllo, bland annat, uppgift om de ecklesiastika boställenas ägor m. m. Av den för Husby församling upprättade förteckningen, bil. 1, vilken är daterad den 8 februari 1635, då sannolikt visitation hållits inom församlingen, inhämtas, att boställets åkerjord utgjorde omkring 13 tunnland, medan avkastningen av ängsmarken l) uppginge till omkring 130 sommarlass hö. I övrigt redogöres för bostället på sätt omförmälda förteckning utvisar. Rörande tillkomsten av prästbordet inhämtas av en utav kyrkoherden och länsmannen i Husby avgiven den 7 februari 1692 av landshövdingen infordrad upplysning rörande Husby kyrka, att »kyrkioheerde och klåckarebordets rätta grund sammankommen är i forna tijder igenom christmilde och gudfruchtige människiors gifmildheet.» (Bil. 3.) I nådigt beslut den 31 augusti 1695 meddelades föreskrift om utarbetande av ett s. k. prästverk för Kopparbergs län. Med anledning härav tillkom rörande kyrkoherdebostället en av kyrkoherden i Husby Daniel Danielis Lindbergius och adjunkten därstädes Georgius Diczelius utarbetad, den 27 november 1695 dagtecknad utredning av innehåll bil. 4 angiver. Vid denna utredning synes jämväl hava fogats en uppgift om prästerskapets och klockarens inkomst, av, bland annat, följande innehåll. (Bil. 5.) Rörande storleken av prästbordets åker och ängsmark redogöres i en den 30 maj 1699 dagtecknad handling, på sätt bil. 6 utvisar 2). Med avseende å frågan huruvida till Husby kyrkoherdeboställe hör någon skogsmark, må anföras följande. I protokollet över en den 23 juli 1699 förrättad visitation i Husby församling meddelas på given anledning, att till prästbordet då icke hörde någon skog. Protokollet över en den 27 juni 1738 hållen husesyn i Husby prästgård innehåller bland annat: »Skog till Prästbordet, berättas utaf inventarierna skola wara en tract wid willingen, men säges knapt hinna till gärdzlefång;» och i ett visitationsprotokoll av år 1770 anföres i dess 5:te punkt, att ingen egen jord vore kyrkan tillslagen, allenast någon skog, som kyrkan samfällt med prästbordet ägde. Fråga angående kyrkoherdeboställets rätt till andel i den s. k. Husby sockenallmänning avgjordes av Husby tingslags häradsrätt genom dom vid urtima ting den 9 augusti 1797 på sätt av bil. 9 närmare framgår. Sedan vid biskopsvisitation den 22 juni 1889 anmärkts, att ifrågavarande skogstrakt å äldre och nyare kartor funnits antecknad såsom Husby präst') I ängsmarken synes hava ingått Prästebodaänget och Bogärdet, varom en i Husby kyrkoarkiv förvarad handling lämnar de upplysningar, som inhämtas av bil. 2. 2 ) En vret, benämnd Färjekarlsvreten, innehållande 72 snesland i areal, synes hava frångått prästbordet, enligt vad av bil. 7 tyckes framgå. Enligt vad bil. 8 utvisar, synes jämväl jord i övrigt hava obehörigen avhänts prästbordet.

624 bords skog, vilken i gamla handlingar omtalades och till sitt läge noga beskreves, utan att dock varken pastor eller kyrkan åtnjöte inkomsten därav, anbefallde visitator, biskop G. Billing, anställande av undersökning, huru därmed förhölle sig. Med anledning härav ingåvos till Västerås domkapitel i bestyrkta avskrifter dels instrument över en av lantmätare den 14 oktober 1811 företagen mätning å alla till Husby kyrkoherdeboställe hörande ägor, vari omnämndes att bostället ägde rätt till skogsfång å kyrkoskogen belägen mellan Fullen och Edskesjöarne, dels ock häradsrättens förberörda dom den 9 augusti 1797. Med bifogande av dessa bägge avskrifter anhöll domkapitlet i skrivelse till kungl. domänstyrelsen den 19 mars 1891, att Kungl. styrelsen måtte förordna om upprättande av hushållningsplan för omförmälda s. k. kyrkoskog ävensom vidtaga åtgärder till förhindrande av olaga avverkning å skogen. Sedan med anledning därav kungl. domänstyrelsen den 6 april 1891 förordnat skogstjänsteman att upprätta förslag till dylik hushållningsplan, anförde Husby församling underdåniga besvär över styrelsens berörda beslut, under bestridande att ifrågavarande skogstrakt vore att anse såsom något annat än en kommunen tillhörig allmänningsskog, till vilken socknen sålunda ensam hade ägande- och dispositionsrätt. Genom nådigt brev den 1 juni 1894 anbefalldes kungl. kammarkollegium uppdraga åt dess advokatfiskalsämbete att å kronans vägnar mot församlingen anställa rättegång i syfte att få ifrågavarande skogstrakt förklarad för boställsjord samt församlingen förpliktad att till vederbörandes disposition avträda densamma, och förklarades tillika frågan om skogstraktens indelning till ordnad hushållning skola vila, intill dess rättegången blivit slutligen avgjord. Denna rättegång avgjordes genom häradsrättens den 12 juni 1897 meddelade utslag (bil. 10), vilket fastställdes av kungl. Svea hovrätt genom dom den 14 november 1898 och av Kungl. Maj:t genom dom den 5 juli 1900. Såsom belysande för frågan huruvida till kyrkoherdebostället hör någon fäbodmark hänvisas till bil. 11, 12, 13 och 14. Kyrkoherdebostället upptages i 1825 års jordebok för Husby socken under »kronohemman». Genom nådigt brev den 18 oktober 1836 medgavs, att för utvidgning av Husby församlings kyrkogård finge avsöndras ett hälft tunnland åkerjord från kyrkoherdebostället, därför ersättning av församlingen skulle tilldelas blivande kyrkoherdar med en tunna råg årligen. Genom förberörda nådiga brevet den 8 november 1867 bestämdes i sammanhang med fastställande av lönereglering för prästerskapet i Husby pastorat, att ytterligare en komminister därstädes med bostad vid eller i grannskapet av Stjärnsunds bruk skulle, efter dåvarande kyrkoherdens och komministerns avgång, anställas, ävensom att för beredande av boställe åt denne komminister en sjättedel, företrädesvis sådan jord, som för det senare bo-

625 ställets innehavare lättast kunde undvaras, skulle av kyrkoherdeboställets ägoområde avsöndras och försäljas samt för köpesumman anskaffas annan i grannskapet av Stjärnsund belägen jord. Genom nådigt brev den 22 juni 1899 medgav Kungl. Maj:t, att ett angivet område om 5,263 kvadratmeter finge mot närmare bestämd årlig avgäld för utvidgning av församlingens kyrkogård för alltid upplåtas från kyrkoherdebostället. Komministersbostället i Husby. I bil. 1 omförmäles, hurusom annat kaplansboställe i Husby icke funnes än en tomt »relicta»1), som beboddes av sacellanen. För upprättandet av förenämnda prästverk avgåvos beträffande kaplansbordet de upplysningar, som bil. 4 och 5 innehålla. Genom köpehandling den 11 september 1770 (bil. 15) försålde länsmannen Israel Sandberg med sin hustrus samtycke deras vid Husby kyrka belägna egendom till Husby församling att upplåtas till kaplansbostället 2 ). Enligt köpehandling den 31 oktober 1860 (bil. 16) försålde bruksägaren H. F. Lagergren till Husby församling ett av honom inköpt hemman Färjebo, med undantag av därifrån förut frånsålda 21 kappland. Ytterligare 2 kappland synas hava blivit från hemmanet förut upplåtna (Bil. 17). Å fånget meddelades fasta för Husby församling den 16 juni 18623). Genom nådigt brev den 9 augusti 1918 godkände Kungl. Maj:t ett av Husby församling enligt köpehandling den 9 oktober 1917 till plats för prästgård åt komministern i Husby av Klosters aktiebolag inköpt område om 2 tunnland av hemmanet n:r 1 litt. A i Nord vikens by. K o m m i n i s t e r s b o s t ä l l e t vid S t j ä r n s u n d . Såsom redan anförts bestämdes i ovannämnda nådiga brevet den 8 november 1867, att en andre komminister skulle anställas i pastoratet med bostad vid eller i grannskapet av Stjärnsunds bruk, varest boställe skulle åt honom beredas för försäljningsmedel för från kyrkoherdebostället försåld jord. Genom jämväl förut omnämnda nådiga brevet den 24 mars 1882 medgav Kungl. Maj:t, att vad som av köpeskillingen för den kyrkoherdebostället frånbrutna delen kunde bliva övrigt efter inköp av erbjuden bostadstomt med planteringsland vid Stjärnsunds bruk finge såsom kyrkokassas medel förvaltas och fruktbargöras samt andre komminister tillsvidare därav upp') Utan utstakade gränser. ) I protokollet över en den 5 oktober 1793 hållen hussyn å Husby kaplansboställe upplyses, »at ifrån äldre tider något Boställe för Capellanen h ä r vid Församlingen icke warit, til dess enligt Sockenstämmo Protocollet den 19 aug. 1770 L ä n s m a n Sandbergs gård och hemman därtil blifwit af Sockneboerne inköpt » 3 ) I förenämnda arbetet »Husby socken i Dalarne förr och nu» läses å sid 103 följande: Till bostad åt komministern hade m a n redan för något år sedan på präståkern börjat uppföra en byggning, som likväl ej varit inredd år 1770. Den flyttades sedan in p å den köpta boställsjorden, m e n inredningen tycktes h a v a gått mycket långsamt, ty den hade ej varit fullt färdig år 1776. Då detta bostäUe emellertid ansetts v a r a otillräckligt, hade m a n år 1855 beslutit inköpa Färjebo egendom i Smedby och lägga därtdl, mot det att komministern avstode sin r ä t t till hö av församlingen och den till gamla bostället hörande s. k. Buskvreten i Sundfiske. 2

1954 28

626 bära räntan, dock att församlingen skulle vara skyldig att, så snart tillfälle sig yppade, för medlen inköpa passande jord eller frälseränta, som skulle tillgodokomma komministern. Vid särskilda auktioner den 15 och 31 oktober 1883 försåldes omförmälda sjättedel av kyrkoherdebostället för beredande av boställe åt komministern vid Stjärnsund. (Bil. 18.) Klosters aktiebolag upplät sedermera enligt avhandling den 27 oktober 1890 (bil. 19) till boställe åt sistnämnde komminister ett av skogsmark och inrösningsjord bestående område om 3 tunnland 301/2 kappland eller 1.9 5142 hektar 1 ) . Klockarbostället. Beträffande klockarbostället hänvisas till bil. 1, 3, 4 och 5. Åren 1671 och 1841 ägde jordbyten rum mellan klockarbostället och annan tillhörig jord. (Bil. 20 och 21). Vid laga ting med Husby socken den 3 juni 1660 beviljades klockarboställets innehavare rätt att till mulbete använda viss mark. (Bil. 22.) Se vidare Thulins utredning angående klockarbefattningarna, avd. 3, Tab. B, sid. 298—390. Klockarbostället upptages i 1825 års jordebok liksom kyrkoherdebostället under »kronohemman». Genom nådigt brev den 19 november 1875 medgavs, att till plats för en skolhusbyggnad jämte planteringsland för Smedby skolrotes räkning finge från klockarbostället avsöndras ett halt tunnland jord, kallat Beronii tomt, emot det att i utbyte lämnades bostället annan jämngod, bostället angränsande jord efter gradering. Efter det kungl. kammarkollegium erhållit kännedom därom, att vid lantmäteriförrättning den 30 juli 1879 för verkställande av nyssnämnda byte tagits i anspråk av boställets ägor 2.5 7 kvadratrev jord, uppskattad till 1.998 6 kvadratrev, men i vederlag tilldelats bostället endast hälften så mycket jord efter uppskattning med 99.9 3 kvadratstänger, tillstyrkte kungl. kollegium att för den jord, varför vederlag icke blivit lämnat, på visst sätt bestämd årlig avgäld borde utgöras. Genom nådigt brev den 26 augusti 1881 biföll Kungl. Maj:t vad kungl. kollegium sålunda tillstyrkt. *) Rörande komministersbostället vid Stjärnsund anföres å sid. 103 i det förut åberopade arbetet: »Husby socken i Dalarne förr och nu» följande: »Andre komministern vid Sjärnsund har därstädes boningshus och nödiga u t h u s , hvdka uppfördes 1883, samt trädgårdsoch planteringsland invid bostaden, taxeringsvärderadt till 5.000 kronor. Enligt kungl. brefvet den 8 nov. 1867 skulle boställe till andre komministern anskaffas p å det sätt, att en sjättedel af kyrkoherdebostället försåldes och för de därigenom inflytande medlen inköptes jord vid eller i n ä r h e t e n af Stjärnsund. Men då det visade sig, att detta ej läte göra sig vid tiden för boställets anskaffande, tillät kungl. maj:t på församlingens ansökning, att de influtna medlen finge på säkert sätt placeras och andre komministern u p p b ä r a r ä n t a n däraf. Af denna anledning försåldes å offentlig auktion den 15 okt. 1883 en sjättedel af Husby kyrkoherdeboställe, utgörande därifrån afsöndrad jord i Djusa, Flinssundet och en del af Bodarne för resp. 890, 1,380 och 3,230 kr. eller tillsammans 5,500 kr. hvilka medel sedan förvaltats af kyrkstämman u n d e r n a m n af 'Stjärnsunds komministerboställes fond'. Vid 1897 års slut var fondens behållning 5,644: 58 kr.»

627 Genom nådigt brev den 20 januari 1905 medgav Kungl. Maj:t, att klockarboställets hela behållna ordinarie skogsavkastning, evad densamma redan uppkommit eller framdeles under indelningsperioden kunde uppstå, skulle tillfalla vederbörande boställshavare. I detta ärende avgav kungl. kammarkollegium den 13 december 1904 underdånigt utlåtande och förklarade därvid sig anse att vitsord borde tillerkännas en i ärendet, på en i kyrkoarkivet förvarad handling av den 7 februari 1692 (se bil. 3) grundad uppgift, att bostället blivit för sitt ändamål av enskilda donerat. Genom länsstyrelsens i Falun utslag den 7 juli 1923 medgavs, att från klockarbostället finge under en tid av 50 år från den 14 mars 1923 mot viss årlig avgäld åt Husby sockens sparbank upplåtas trå närmare angivna områden om respektive O.0900 och 0.0380 hektar eller tillhopa 0.1280 hektar. I Kopparbergs läns lantmäterikontor har utarbetats följande

»Memorial rörande de ecklesiastika boställena inom Husby och Stjärnsund. I den vid uppläggande av jordregistret för Husby socken av vederbörande häradsskrivare upprättade förteckningen enligt formulär K äro upptagna följande ecklesiastika boställen: Prästgården nr 1, Pastorsboställe, Smedby nr 18, Komministerboställe och Smedby nr 16, Klockarboställe. Vid undersökning i länets lantmäterikontor har om dessa boställen följande inhämtats. Prästgården nr 1, som i jordregistret erhållit enahanda beteckning, har utgjort kyrkoherdens löneboställe. Boställets ägor uppmättes och kartlades år 1811, varvid, såsom framgår av den vid avfattningen upprättade kartebeskrivningen, den sammanlagda ägoarealen utgjorde 165 tunnl. 9.2 5 0 kappl. eller 81.5951 hektar. Boställets ägor synas ha varit fördelade på fem skilda skiften, varav ett skifte låg inom Djusa och tvenne skiften inom Hanåkers m. fl. byars gränser. Agoskiftet inom Djusa by finnes redovisat i handlingarna till det år 1870 fastställda laga skiftet inom samma by, varvid boställets ägor icke synas ha undergått någon förändring. Aren 1864—67 verkställdes laga skifte å inägorna till Hanåkers by, vilket skifte sedermera ändrades och slutligen fastställdes år 1869. Av handlingar och karta till detta skifte framgår, att ett ägoutbyte med bl. a. kyrkoherdebostället i sammanhang med skiftet ägt rum, på så sätt att bostället i utbyte mot sina bägge skiften erhållit ett enda. Vid ägoutbytet minskades boställets ägoareal med 2.2 514 hektar. Sedan genom nådigt brev den 8 november 1867 bestämts, att Ve av kyrkoherdeboställets jord skulle från bostället avskiljas och försäljas i och för

628 att möjliggöra inköp av boställe till komministern i Stjärnsund, företogs år 1881 laga utbrytning av den till försäljning avsedda delen, i vilket sammanhang ett mindre ägoutbyte med angränsande hemmanet Lundbo förekom. Såväl utbrytningsförrättningen som ägoutbytet fastställdes den 10 mars 1882. Vid utbrytningsförrättningen åsattes det sålunda minskade bostället :i5/4s mantal och tilldelades detsamma följande ägoarealer: Åker, tomter och dylikt Äri«

Odlingsmark Avrösningsjord Impedimenter

38.3895 hektar 3.6498

»

13.4566 » 9.2145 » 0.6493 » Summa 65.3 59 7 hektar.

Någon akt rörande upplåtande eller avsöndring av mark tillhörande bostället, för att enligt nådiga brevet den 22 juni 1899 användas till utvidgning av kyrkogården, finnes icke i härvarande arkiv. Någon skogsmark utöver ovannämnda, i sammanhang med inägorna förekommande, s}*nes enligt jordregistret icke tillhöra bostället. Vid förrättning för uppmätning åren 1753—56 av Husby sockens allmänning, benämndes emellertid viss skogslott 'Husby Prästbords Skog'. Denna skogstrakt har sedermera år 1830 varit föremål för ny uppmätning och gränsbestämning, vilken senare fastställts den 28 april 1831. Gränserna upptogos därvid på enahanda sätt som vid 1753—56 årens uppmätning. Arealen för bemälda skogslott utgör enligt beskrivningen till den senaste mätningen och efter iakttagande av ett år 1850 verkställt ägoutbyte: skogsmark impedimenter

370.9909 hektar 8.3689 » Summa 379.3598 hektar.

Efter rättegång emellan Husby församling, å ena sidan och Kungl. Maj:t och Kronan, å den andra, har genom Kungl. Maj:ts dom den 5 juli 1900 avgjorts, att ovannämnda skogstrakt icke är att betrakta såsom en boställets tillhörighet, utan såsom en församlingen tillhörande samfällighet, därå emellertid bostället äger tillgodonjuta nödigt behov av virke. Vid den åren 1796 påbörjade delningen av Husby allmänningsskog uppstod tvist om huruvida vid förrättningen skogsmark skulle tillskiftas bostället. Efter en på den grund väckt rättegång återupptogs förrättningen 1803 och finnes i protokollet antecknat, att förberörda tvist genom Kungl. Maj:ts dom den 25 febr. 1803 avgjorts. Vid delningen, som år 1814 fördes till slut, tilldelades kyrkoherdebostället ingen skogsmark av sockenallmänningen. Komministerbostället i Husby. Till detta boställe höra två skilda hemman, bägge tillhörande Smedby by, i jordregistret upptagna å var sitt upplägg såsom Smedby nr 18 (litt. P och nr 19 (litt. Pa).

629 Smedby nr 18, som jämväl benämnes komministerboställe och angives utgöra 85/832 mantal, synes motsvara vad av ålder tillhört bostället eller vad som genom köp av år 1770 därtill upplåtits. Hemmanet har vid laga skifte å Smedby inägor och hemskog, vilket skifte fastställdes den 24 nov. 1870, utbrutits under litt. P med följande ägoarealer: tomter, åker och dylikt äng och odlingsmark avrösningsjord

1.7639 hektar 0.0026 » 14.6517 » Summa 16.4182 hektar.

Genom köpeavhandling den 31 oktober 1860 inköpte församlingen det så kallade Färjebo hemman i Smedby by att sammanslås med ovanberörda boställe. De vid detta köp upplåtna ägorna i byn finnas särskilt redovisade i hävdeförteckningen till ovannämnda lagaskiftesakt. Vid skiftet utlades under litt. Pa och benämningen Färjebo komministergård för en skatt av 17 skillingar 9 runstycken soldatårspenningar följande ägoarealer: tomter, åker och dylikt äng och odlingsmark avrösningsjord

7.8650 hektar 1.4580 » 22.8895 » Summa 32.2126 hektar.

Enligt de till grund för fastighetsböckerna upprättade längderna skulle berörda så kallade Färjebo hemman ränta i skatt 15 skillingar 9 runstycken, därav skulle komma på jorden i Smedby 15 skillingar 4 2 / 8 runst. samt på Örlaxbo fäbodar, Finnbergsvreten och Flatuvreten 4 6 / 8 runst. Varav den avsevärda skillnaden i skatt emellan uppgifterna i skifteshandlingarna och ovannämnda fastighetslängder beror, har icke kunnat utrönas. Andelen i Örlaxbo fäbodar synes icke vara lagligen utbruten. Vad beträffar de omnämnda Finnbergs- och Flatuvretarna så torde dessa icke inrymmas inom Smedby bys gränser och sålunda icke heller vara inräknade i ovannämnda arealer. Det har kunnat utrönas, att Finnbergsvreten är belägen inom Sundfiske by och att vid 1865—69 årens laga skifte å denna by såsom ägare till en trakt med detta namn och innehållande en areal av 2.8 07 7 hektar i skifteshandlingarna angivits 'Comministerbostället'. Ägan har vid sistnämnda skifte utbytts, varvid bostället i vederlag erhållit det så kallade Räfboänget, innehållande i areal 2.89 3 2 hektar. Den så kallade Flatuvreten har icke kunnat återfinnas. Bostället torde hava andel i Husby sockenallmänning. Andelen torde dock icke vara lagligen utbruten. I akten till ovannämnda delning av allmänningsskogen, vilken därvid skiftades i så kallade fäbodelag, återfinnes bland delägare i Fagerås fäbodelag, 'Cappelans Bohlet'. Bostället synes ha tillgodoräknats andel i fäbodelaget dels med andelstalet 3 10 / 16 korgar kol för Smedby-jorden, dels med andelstalet 1 stig 2 s korgar kol för 'utjordarne'. Om dessa utjordar ha några upplysningar ej kunnat erhållas.

630 Då allmänningsclelningen fastställdes år 1811, torde den andel däri, som enligt ovanstående påfördes bostället, få anses såsom en tillydenhet till boställets tidigast förvärvade jord i Smedby eller den, som ovan benämnts Smedby nr 18 litt. P. Att bostället jämväl måste äga andel i allmänningen för sitt hemman Smedby nr 19 litt. Pa, lärer framgå därav, att vid allmänningsdelningen en lott utlagts för Örlax fäbodelag, vari sistnämnda hemman, enligt vad ovan antytts, äger del. Då emellertid akten till allmänningsdelningen endast upptager namnen å de vid tiden för denssmmas upprättande förefintliga delägarna och avsevärd tid därefter förflöt, innan bostället förvärvade ifrågavarande hemman, har icke kunnat avgöras, hur stor andel i stigar och korgar kol av allmänningsskogen rätteligen tillyder hemmanet Smedby nr 19. Någon akt rörande inköp av mark från hemmanet nr 1 litt. A i Nordvikens by till prästgård för komministern i Husby finnes icke hit redovisad. Klockarebostället. Detta boställe är i jordregistret upptaget under benämningen Smedby nr 16 (litt. O). Skattetalet är angivet till 1 / 4 mantal. Vid det år 1870 fastställda laga skiftet å Smedby inägor och hemskog fick bostället sina ägor utbrutna under beteckningen litt, O, Organistboställe, med följande ägoarealer: tomter, åker och dylikt äng, odlingsmark avrösningsj ord

9.0735 hektar 2.3422 » 27.3447 »•> Summa 38.7 6 04 hektar.

Förutom ovanstående ägor, som ligga inom Smedby skifteslag, torde emellertid till bostället höra ägor belägna inom andra byar. Vid laga skiften å byarna Hanåker, Vikarbyn och Sundfiske, vilka skiften verkställdes åren 1864—67, företogos vissa ägoutbyten dels emellan dessa byar, dels emellan byarna och de tre boställena i Husby. Ägoutbytena äro närmare beskrivna i akten rörande laga skiftet i Hanåker, men framgår icke av densamma till vilka byar dessa boställenas utj ordar höra. Emellertid framgår av ägoutbytesbeskrivningen, att klockarebostället i vederlag för 5.6100 hektar inrösningsjord fördelad på fem skiften, benämnda respektive Norrviken, Buskvreten, Stabergs fly, Flinsundet och Saxviken, erhållit ägor i två skiften benämnda Uddarne eller Nyhagarne och Saxviken med en sammanlagd areal av 6.02 78 hektar. H u r u denna ägosumma fördelas i särskilda slag av inrösningsjord undandrar sig bedömande. Förutom här ovan omnämnda ägor synes klockarbostället jämväl äga andel i Husby sockenallmänning. I akten rörande den år 1811 fastställda delningen av Husby sockenallmänning finnes bland delägarne i Fagerås fäbodelag upptaget 'klockare Bohlet'. Dess andel i fäbodelaget angives beräknad efter ett skattetal för Smedby jorden av 4 stigar 2.3 korgar kol och för utjordarna av 2 stigar 1.7 korgar kol. Genom nådigt brev den 19 november 1875 meddelades tillstånd till avsöndring av viss mark från bostället, avsett

631 till s k o l h u s p l a t s , m o t d e t a t t b o s t ä l l e t e r h ö l l e vederlag i a n n a n j ä m n g o d m a r k . M e d a n l e d n i n g h ä r a v företogs m e d h e m m a n e t S m e d b y litt. B ägou t b y t e , som fastställdes d e n 12 m a r s 1880. G e n o m ä g o u t b y t e t m i n s k a d e s b o s t ä l l e t s areal i i n r ö s n i n g s j o r d e n m e d 0.03 8 8 h e k t a r . Komminister b ostället

vid

Stjärnsund.

S e d a n , enligt vad h ä r ovan u n d e r P r ä s t g å r d e n anförts, vissa ä g o r från s i s t n ä m n d a boställe försålts i och för m ö j l i g g ö r a n d e av i n k ö p av m a r k till b o s t ä l l e åt k o m m i n i s t e r n i S t j ä r n s u n d , förvärvade församlingen g e n o m köpeh a n d l i n g d e n 27 o k t o b e r 1890 n y t t j a n d e r ä t t e n för evärdlig tid å visst jordo m r å d e , beläget i n ä r h e t e n av S t j ä r n s u n d s kapell. E n ä r n å g o n a k t r ö r a n d e d e t t a j o r d k ö p icke r e d o v i s a t s hit, h a r u t r e d n i n g r ö r a n d e ifrågavarande m a r k s b e l ä g e n h e t m. m. icke k u n n a t verkställas. F a l u n i l ä n e t s l a n t m ä t e r i k o n t o r d e n 16 f e b r u a r i 1926. K. W . Wolffelt. e. assistent.»

URKUNDSBILAGOR. 1. Then Christeligha Församling vthi Husebij i Nedher jernbergzlaghe Sampt hennes Stoorheet, Tienare, äghor, inkomst och vthgifft. etc. Anno D. 1635. then 8. Februari. Prästebord, aff Åker. widh 13. tönneland Eng. widh hundrat och 30 soorlass [sommarlass] Fiskewatn. ee —- wijk i prästesiön föruthan alment Werkestelle. 0 utha kastestor ibid. Quarneställe. — 0 Skogh — 0 uthan fäbowallen widh rörse Mulebeet. ee — liten lööt widh prästesiön Vthjord. — 0 Kappelansbord. — 0 uthan ee — tompt Relicta sacell. boor på Klockarebord. Åker. widh — 4 tönnor Eng. til — 8 winter skrinor. Skogh. almänn mz Smedhby Fiske, mz the andra i byen Vthjord. — 0. Episcopus Johannes Rudb. mpr Praepositus. Andreas Ericj p. H mpr Pastor. Jonas Columbo Notarius Mansias And. Consist. Aro. Xst. Sexmän — — — — — — — — — — —. — — — boomerkie. Ur Västerås domkapitels arkiv, ser. F.

— II.

632 Matricula ecclesiae Husbyensis distincta ternionibus sex ct Congesta a:o 1632 xic. å mag. Jona Columbo p. t. loci pastore. Cap. 6. Om Prästeboda ange och Bo giärdet, som nu höra prästebordet til, en berättelse. Prästebodaänget, hafver fordom hördt Olof Glunt, en jämte til och är honom gifvit af Smedbyggarne derföre at han för Smedbyggiarne gick u t för en knecht emot riksens fiender, på det hans hustru måtte der bo, om han borta blefve. När nu förb:te Olof Glunt borto blef, och hans änkia barnlös död, förärades förbenämnde Prästeboda til prästebolet af Smedbyggiarne. Af Bogiärdet är ett litet stycke ofvan till bytt prästebordet til af Smedbyggiarne långe sedan, och Smedbyggiarne hafva fått igen ett äng, Säljemyran benämd, uti sal. h. Nils 1 ) Wargs tid, hvilcket hans fader för honom sagt hafver. Detta berättade Anders Andersson fierdingsmannen i Smedby för mig undertechnade d. 3 novemb. A:o 1639. Jonas Columbus P . H. Ur Husby kyrkoarkiv. 3. Till hörsammest följe af hans excelltz högvälb. h : r landshöfdingens nådige befalning, är denne berättelsen om Huseby kyrkia i Bergslagen, Nääsgårds lähn och Kopparbergs höfdingedöme, at hon står på kyrkioheerde och klåckarebordets rätta grund, hvilken sammankommen ähr i forna tijder igenom christmilde och gudfruchtige människiors gifmildheet, som uti dhe tijder hrukeligit vahrit, dhe der testamenterat effter rådh och ämbne, it stycke landh, såsom hvar behagat, som sedan till itt vist rumm, at vahra, såsom nu ähr, förbydt och nederlagt. Sålunda med kyrkiogrunden beskaffatt hafve vij hördt våhre förfäder och dhe församblingens ellsta för sanning referera. Actum Huseby kyrkia den 7 febr. a:o 1692. Daniel hindbergius A. Bengtsson Past. Husb. hensmann /L. S./ / L S./ Carl Persson i Myckelby. Mårten Andersson i Bengtsbo. Kyrkiovärder. Johan Mårtensson i Berga Pehr Johansson i Mykelby Mats Ersson i Rörie österbyn Johan Larsson i Nohlvijk Mats Stephansson i Yternesie H a n s Persson i Stigboda Nämbndemänn. Lars Persson i Längbyn Anders Ingbrechtsson i Diusa Per Andersson i Sundfiskie Anders Larsson i Vikebyn Anders Hansson på Åsen Mats Göransson i Svijne. Ur Husby l

) Kyrkoherden i Husby Nicolaus, tillträdde pastoratet år 1541?

kyrkoarkiv.

633 4. Förtechning på det underhåld som af Kongl. Maij:ttz nåde, Kyrkian, Pastor, Capellan, Klåckaren, Kiyrkio Warden och Häradzskrifwaren uthi Huseby åhrligen åthniuta. Prestebordet består af 12 tunnors uthsäde det ena åhret och det andra 10, Eng der til lydande 130 sommar lass. Till Capellan är intet mer än en täppa å 31 snessland giör SUto halfspanland. J t e m en kåhlgård å 4 1 / 2 snessland. Klåckarebordet består af 3*/2 tunnors uthsäde årligen, Eng der till 8 Winterlass. J n g e n weet här annat, än icke Prestebordet, Klåckarebordet med den täppa och kåhlgård som Capellan hafwer, består af christmilde Menniskors gåfwor, som för detta uthi S. H : r landshöfdingen Gustaf Du wallz tijd, der om berättelse uthi Cantzliet är inlefverat. Loco Beat: P. A. P : m Husby = Dni Danielii Lindbergh Verificerar Georg: Diczelii Adjuntz loc. Datum Huseby prestg. d 27 Novembr. 1695. Ur Västerås domkapitels arkiv, ser. F

VI.

5. Kyrkioherdens inkomst uthi Huseby. Prästgården med nödtorfftiga huus hålles vijd magt af sochnen. Prestebordz åkren är sandjord, och består af 12 tunnors uthsäde åhrligen. E n g der tillydande bestiger sig ungefär till 130 sommarlass. Fiskie vatten Prestsiön. Skoug ingen. Mulebet en lijten löt åt högsta bet för tvenne kor om sommar. Documenter på kyrkian och prestebordet hafva här varit med munkestijhl skrefne, något mer än för 30 åhr sedan hvilka uthviste fundationem templi ad mariam nobilissam de Nääs gård effter hvars nampn ännu finnes härad secret och kyrkian kallad Maria? kyrkia. Men huru de är förkomne veet man intet. — — — Nomine vidua? beat: pastoris — — — (L. S.) Georgius Diczelius — —• — Adjunctus loci. Comministri inkomst i Huuseby sochn och beet bergzlagen. Capellans eller rättare sagdt v. d. comministri bordh är uthi Huuseby sochn intet, utan allenast en lijten tompt eller täppa in vijdh kyrkian tagen af prestebordhet så och en lijten kååhlgårdh dhenne a 5 snesl. dhen förra å 31 sneslandh giör tilhoopa 3 6 / 10 deehlz halfspann landh. Dhetta verificerar jag medh egen handh och secret. P e t r u s Forselus v. d. comminister in Huusaby montanop. (L. S.)

634 Klockarens inkompst i Husseby som der hoos är organist ibid. I. Klockarbord, som beståer af en gård ved kyrkian med nödige huus: Åkern ligger tillskifftes med Smedieby boerne och består af ett halfft hemman; jorden som är sompt sand och sompt lehra besåes med 3 Vs tunna. Engen der till bestiger sig till 8 vinter skrijndor. Skoug har han med Smediebyboerne effter björken, och fiskie vatn i anhörige siögar. Daniel Husselius mpria org. och klockare. Ur Västerås

domkapitels

arkiv.

6. Beef uppå Husby Godh jordh Tunl. Spl.

Snl.

prestebords

åker och

Summa på jordctalet

Svag jordh

Medelmåtts: Tunl. | Spl.

ängh.

Snl.

Öfre åkeren... Ytre åkeren...

15 S:a

15 Tunl. Spl.

-

Snl.

Tunl.

14 13

28 Spl. ; Snl.

Anges sloug. 1 14 24

17 18 15

Borde vara 4 tunl. äng till h v e r t tunl. åker i sade och trade som giorde 112 tunl. 1 spl. men hinner intet till alt så desidereras till lydnaden

6fi

10 S:a

112 Rofvetäppan, sidländh och våtachtig Boderne skogog, sidlendt, sveäng Bogiärdet, skogog, sveäng Stortegen, i skifft med Stines och Sundfiskie byar, skogog siöäng S:a 46 tunl. — 10 snl.

H u s b y d. 30 m a i j a : o 1699 A. Bengtsson Johan Mårtensson i Bärga nämbndemaun. M a t z H ä m m i n g s s o n i A m s h y t t a n reef k a r l .

Ur Husby

kyrkoarkiv.

Anno 1708 d. 18 Maij hölts allment laga ting med Husby sockens allmoga i Dufåker. Den så kallade Färijekarlsvreten, så godt som inne uti präståkren belägen hafver för detta länsman välachtad Anders Bengtsson i Hanåker oprefva låtit, och befunnit densamma innehålla 72 snesl., hvilken uti fordom pastoris sahl. mag. Jonae Columbi lifstid skall vara effterlåten åt en qvinna, som opammat hans barn och sedan med en färijkarl gifft blef, at nyttia och bruuka i sin lifstid, men sedan behållen af dess successorer, prästebordet till afsaknad och förminskning. Ty reserverade såvähl bemälte Anders Bengtsson, som nämbden och sochnemännerne prästebordet al dess

635 tilständiga rätt till samma vret. Hvilket i domboken intagit och antecknadt vardt. Actum ut supra. På häradsrättens vägnar Ex protocollo tradidit Jonas Boetius Lindebolun. Ur Husby

kyrkoarkiv.

8.

Anno 1720 d. 4 octobris hölts ord. ting med Husby sochn uti Dufåker, närvarande ut in actis. Ilppå samtel. sochnemännernes vägnar berättade väl:t Anders Bengtsson, genom en i rätten inlagd skrifft, huru som Husby sochns almoge en och annan tid gort påminnelse om de jordelägenheter, belägna vid Husby kyrkja up åt landsvägen och den så kallade Skinnarbacken, hvilka effter trovärdige och gamla mäns berättelse skola för visso hört och höra under prästebordets hemman, neml. 1) Capellanstäppan; 2) Färjevreten. 3) Per Israels kålgård, den sal. h : r P e h r Forsselius lägel, til Prästegårdsägorne återvunnit, 4) afl.ne organistens Oluf Hanssons kålgårdsland, som framl. kyrkjoherden mag:r Jonas Columbus skal hafva honom förunt, 5) färjekarlen Anders Jonssons kålgård, hvilcka alla skole befinnas inom prästebordets tilhörige staquet och afrösade rålinea. Och ehuruväl merb:te anges och kålgårdsplatser blifvit på behagel. tid af de förra kyrkjoherdar förunte, så at nuvarande kyrkjoherden hr. professoren magister Holstenius kunde hafva fog dem återkalla, skal likväl bem. probst och kyrkjoherde hafva utlåtit sig at vilja unna dem, som desse lägenheter innehafva, på behagelig tid at nyttja, dock utan ringaste praejudice af prästebordets och de effterkommandes rätt och rättighet; hvilcken socknemännernes gorde reservation rätten fant skäligt at låta effter begäran uti domboken inkomma. Actum ut Supra. På häradsrättens vägnar Reinh. Riidkerz. (Sig.) Ur Husby kyrkoarkiv. 9. Utdrag af Husby sockens härads urtima tingsrätts dom den 9:de augusti 1797. Herr prosten Iverus gaf derpå tillkänna, det socknemännen gemensamt öfverenskommit att för kyrkans och kyrkoherdeboställets räkning afsätta en viss skogspark, hvilken äfven redan vore utstakad, så att herr prosten förmente att vid den tillernade allmänningsdelningen fråga om densamma ej skulle kunna upkomma; det enda herr prosten altså nu ansåg nödigt, vore att få något närmare utsatt boställsinnehafvarens rätt att af samma skog sig begagna, hvilken han likväl ej yrkade måtte sträckas längre än till boställsinnehafvarens husbehof. De närvarande sockneboer så väl som deras fullmägtige herr vice häradshöfdingen Dufva och herr vice häradshöfdingen Mallmin anförde dervid, att den skogstract, som på ingenieuren Vallelii charta af år 1755 och 1756 finnes tecknad med Husby prästebords skog, egenteligen blifvit afsatt ej mindre till socknens behof, i händelse någre allmänna byggnader skulle förefalla, än för prästebordets förnödenheter, i hvilken egenskap de ock yrkade, att samma skogspark skulle förblifva; dock vore den så tillräcklig, att prästebords innehafvarens husbehof derutaf beqvämligen kunde bestridas, hvilket sochnemännen aldrig velat sätta i fråga, men förbehöllo sig endast att till afsalu något derifrån ej hämtas må.

636 Herr adjuncten Wahlström ingaf derpå ett så lydande anförande: »Såsom tillförordnad consistorii fullmägtig till bevakande af kyrko- och prästegårds skog vid detta urtima häradsting får jag i ödmjukhet följande till protocollet anföra: Alldenstund socknemännen beslutit att sins emellan sockenallmänningen dela, så förbehålles att ingen af den kyrkan eller prästegården tillslagne skog måtte till delning tagas, utan blifva bibehållne vid de rättigheter dem af ålder förut varit tillerkände; att kyrkoherden eger frihet att af skogen taga till nödigt gårdsfång, vare sig timmer, gärdsel eller stör med mera; och när byggnader och reparationer företagas, må ej sochnemännen vara förmente till nödige behof materialier hämta, så snart hvad lag stadgar och Kongl. Maij:ts circulairbref af den 1 februarii 1738 10 § förordnar blir observeradt, och då skogens tillgångar det medgifva, hvilket likväl förut bör af utsedde sochnemän vara bestyrkt, på det misshushållning med skogens medtagande må undvikas. Smedby den 9:de aug. 1797. Isac Wahlström.» Utslag. Beträffande således kyrkoherdebostället, så hafva boställsinnehafvaren och socknemännen med hvarandra derutinnan instämt, att en särskild park för kyrkobyggnad och andre socknens slike gemensamme förnödenheter, ej mindre än för kyrkoherdebordets och dess innehafvares behof, blifvit den öfrige skogen frånskild, samt öfverenskommit att samma skogspark, på sätt lag och författningar enligt vara kan men ej annorledes, skall ålitas, hvilket ock med consistorii fulhnägtigens herr adjuncten Wahlströms betänkande och påstående är öfverensstämmande; hvarföre ock häradsrätten finner att, då prästbordets rättighet till skog på sådant sätt redan utstakad och förvarad blifvit, densamma vid allmänningsdelningen ej kan komma i fråga, eller å de grunder häradsrätten derföre kommer att fastställa, i någor måtto beror. Tid och ort ofvanskrefne. På häradsrättens vägnar P. Östling. Tillägg af samma dom. Slutligen inlemnade ock herr kronobefallningsmannen Koersner ett skrifteligt påstående, lydande som följer: »Uti förevarande tvist, rörande Husby sochneallmännings delning, får jag såsom tillförordnad kronoboställsfullmägtig andraga, att, hvad skattehemmansägarne anfört det boställenas soldatehåll blifvit på sochnen inrefvadt samt att boställena för deras hemman ej vore med någre utskylder besvärade, och i följe deraf bestridt boställerne få del i allmänningen: så är det en ren osanning att sochnen utgjör soldathåll för boställerne, hvilka äro reducerade kyrko- och klostergods, och efter författningarne ifrån soldathåll befriade, såsom af annan natur; varandes äfven boställerne med ränta och utskylder graverade, så väl som skattehemmanen och dessutom föreskrifver 1793 års Kongl. skogsförordning tydeligen i 2 § att alla som i socknen bo, utan afseende på personer, stånd och värde samt ägendomarnes natur, skola del i allmänningen njuta och 3 § uti l:sta puncten uti nyssnämnde förordning tillägger boställshafvare framför skattemän rätt till allmänningens nyttjande; hvarföre jag å kronoboställernas vägnar påstår att alla inom Husby socken belägne kronoboställen skola vid allmänningsdelningen undfå sin del deri efter skatt och öretal, och det till följe af lag, 16 cap. 1 § byggningabalken 1752 års boställsförordning, 2, 3, 8 och 9:de §§ uti Kongl. Maij:ts nådiga förordning om skogarne i riket af den 10:de december 1793, samt de flere utkomne Kongl, författningar. P. Koersner.

637 Utslag. Och hvad först angår den till domstolens profiling komne fråga huruvida de inom Husby socken belägne krono boställen kunna vara berättigade till delagtighet uti den nu omtvistade skogen, Husby socknealhnänning kallad; så ehuruväl å samtelige skattejordägarnes vägnar, till bestridande af en slik desse kronoboställens rättighet, är vordet andraget, att det soldatehåll samma boställen af ålder utgjort, samt den skatt och ränta deraf utgått, i sednare tider blifvit på de öfrige socknemännens jord, eller skattehemmanen i socknen inrefvad; likväl och som ett slikt föregifvande ej k u n n a t med någre skäl och bevis beledsagas, utan deremot kronofullmägtigen herr kronobefallningsmannen Koersner uplyst att de hemman, som till boställen blifvit anslagne, af fordne varit kyrko- och klostergods samt andre lägenheter af krono natur, hvilka för soldatehåll altid varit befriade, och dessutom ostridigt är att annan ränta och utskylder på desse krono boställen lika med de öfrige hemmanen i socknen är beräknad; altså och då 2 § uti 1793 års Kongl. skogsordning förmår att vid nyttjande af härads och sochne allmänningar, sochnemännen imellan afseende å personernes stånd och egendomarnes natur ej hafvas må, och 3 § uti berörde Kongl. författning bjuder att boställsinnehafvare, militaire, civile och präster, som å sine boställen ej hafva skogstillgång äro till utsyning af allmänningarne framför andre berättigade; finner häradsrätten, så väl med anledning deraf, som i stöd af 16 cap. 1 § byggningsbalken, skäligt förklara, det böra samtelige i socknen varande boställen, utom kyrkoherdebordet, för hvilket annan författning är vidtagen och hvarom särskildt utlåtande meddelas skall, anses och beräknas vid skogsdelningen lika med andre hemman, på det sätt och efter den grund längre fram derföre stadgadt varder. Ur Husby

kyrkoarkiv.

10. Vid lagtima ting den 12 j u n i 1897 afkunnade häradsrätten följande utslag: »Enär af under rättegången företedda och åberopade handlingar framgår, att •den i målet afsedda, gemenligen med namnet prästbordsskogen benämda skogstrakt, hvilken ligger emellan och till större delen af sin omkrets begränsas af sjöarne Edsken och Fullen, blifvit, innan delning af Husby sockens gemensamma skog företogs, och kronoallmänningen därifrån utbröts, af socknemännen afskild från den gemensamma skogen och afsatt till en särskild till gränserna noga bestämd park, afsedd, enligt hvad ett häradsrättens laga kraftvunnet utslag af den 10 augusti 1797 jämte andra i saken åberopade handlingar gifva vid handen, ej mindre för kyrkobyggnad och andra socknens gemensamma förnödenheter, än äfven att lämna innehafvaren af pastorsbostället, hvilket boställe ostridigt är af krononatur, nödig tillgång till boställets behof af virke, och då berörda s. k. prästebordsskog, livars ursprung från Husby sockens allmänning kan spåras äfven af skogstraktens belägenhet, ity att, medan den till endast en helt obetydlig del af sin omkrets efter en rak gränslinje stöter emot den år 1703 afrösade kronoallmänningen, den till hela sin öfriga i flera bukter gående omkrets inskjuter emellan sockenallmänningen och Västerbyns från den gemensamma skogen intagna byskog samt ofvannämnda tvänne sjöar, så mycket mindre lärer få antagas hafva varit ämnad till boställsskog under kyrkoherdebordet, utan fastmera afsatts såsom en socknens allmänning i inskränktare mening med pastor förbehållen r ä t t att därifrån taga virke till boställets behof, som skogen ifråga aldrig veterligen stått under pastors förvaltning, utan så långt tillbaka som säkra underrättelser om densamma stått att finna och i alla händelser under minst tvåhundra år oafbrutet varit under församlingens besittning och förvaltning; alltså och som sålunda ifrågavarande s. k. prästebordsskog, såvidt utrönas kunnat, är att anse såsom från Husby sockens allmänning afsatt och församlingen samma skogstrakt i så lång tid okvald och ohindrad besutit och nyttjat

638 att till stöd för församlingens äganderättsanspråk urminnes häfd torde föreligga, samt då den omständigheten, att skogstrakten i äldre och yngre kartor och handlingar benämnes med uttrycket prästebordsskog, kyrkoskog och andra liknande namn, icke lärer, då man tager i betraktande det dubbla ändamålet med skogstraktens afsättande, få tilläggas sådan betydelse, att skogstrakten därför bör anses såsom boställsskog till pastorsbostället, och kär. icke häller eljes visat, att kyrkoherdebordet till skogstrakten äger bättre rätt än församlingen, prof var häradsrätten lagligt ogilla kungl. maj:ts och kronans i målet förda talan om skyldighet för Husby församling att till innehafvarens af pastorsbostället disposition afträda meranämnda skogstrakt; finnande emellertid rätten parterna böra i anseende till sakens beskaffenhet, hvar sina kostnader å rättegången själfva vidkännas, vid hvilket förhållande kostnaderna för den vid målets handläggning tillkallade uthäradsnämndens inställelse, uppgående till sammanlagdt 405 kr. 30 öre, skola gäldas af parterna gemensamt, med hälften af dem hvardera». Ur kungl.

Svea hovrätts

renovationer.

11. A:o 1688 d. 25, 26 maij hölts laga ting i Huseby sochnestugu, närvarande befälningsmannen välbetrodde Hanss Huhl sampt eedsvorne nembden. Lähnsm:n v:tt Anders Bengtzon i Glanssvijken androg, att här under prestebordet lyda inge visse fääboder; uthan pastorerne hafve här och dhär om sommartijderne intingat sine creatur til bethees i sochnemännens fääboder, effter som mgen beqväm lägenheet kunnat opspöriess, dher fääboder kundhe uptagass_ för kyrkioherderne. Nu hafver lähnsmannen och någre gode män medh honom vijd dhet soldaterefven i förleden höst öfver sochnen gick, funnit östan om Stigsbo på almenningen och in emot sochneskildnadhen, som är 2 mijhl här ifrån kyrkian, en plats på Kungsberg liggiande, dher som lägenhet till beeth finnes, och en gl. slogh vijd Kungsbergs tiärn, som Erich Pärson i Stigsbo brukat för någor åhr, men öde lenmat för fäätramp skul, och särdeles effter slogen är icke synnerlig godh och engien skogväxt. Af dhetta förslag och tancka, lähnsmannen och sadhe engen icke blifvit under knechterefven intagen, Dhenne plats och ödelemnadh slogh begäradhe lähnsmannen att opdragass mötte under prestebordet, dhenne pastoren och dhess successorer til nytta. H a n s Pärsson i Stigsbo tyckte här igenom skohla blifva noget trongt i lööthen, effter Torsåckerne sträckia medh sin löötgong öfver denne marken, eliest och skola tahla på dhenne tracten, såsom dhe vilia dhär hafva sin röörgong fram, altså förmeente säkrast och nyttigast vara, att sochnelinean blifver först uthgongen. Nembden och sochnemännen tyckte dhenne orthen skicka sig som lägligast til fääbolägenhet under prestebordet, och såge gärna att dhen dijt under inrymbdes. Resol:des att sochne råålinean bör uthgååss, och så vijda som ingen sedan mötte finnass, som sig skiähligen här emot läggia kan, så opdrages orten till fääbolägenheet under prestebordhet, pastorerne til en understödh i beeten om sommartijdherne. Actum ut supra. Ex protocollo På tingsrättenss vägnar Johan Norlindh Concordare vidimus Petrus Forselius. Dan Husselius. Ur Husby kyrkoarkiv.

639 12. Välb:e befallningsman Anders Vistman. Det hafver för mig Huusby sochns allmoge igenom dess utskickade fullmäcktige opvijsa låtit tvenne extracter af tingsprotocollet, som dhersammastädes i förledne åhrs maij månad hållit är, förmählande at östan om Stijgsboo på allmänningen inemot sochneskilhiaden ligger en plats på Kungsberg, som kunde vara tiänlig till fäboställe för prästebordet, efftersom der finnes lägenhet till beet, och en gammal slog vijd Kungsbergstiärn, som Erich Persson i Stijgsbo brukat för någre åhr, men ödelambnat för fätramp skull, och särdeles derföre at slogen icke är synnerlig god och ängen skog växt; men effter Tårsåker s:n i Gästrijkeland på samma tract åtahl giör, villiandes der hafva sin rörgång fram, hvarigenom Hussbyboerne förmehna sig praejudiceras, som dhe och öfver Tårsåkersboernes åvärkan inöfvar sochnerågången mycket klaga; ty anhåller allmogen i ödmiukhet at råålinien särdeles emellan Glansetäcktsråå till Svart-Tiärnebergsraa opgås måtte. ISIu såsom iag anmodat högvälborne h. landshöfdingen i Gefle, at landtmätaren dersammastädes måtte beordras at tillijka med någre flere gode männ å Tårsåkers s:ns sijda komma Eder d. 8 julij nästkommande vijd den tvistige platsen till mötes; altså befalles Eder härmed, at jämbvähl Eder då med lähnsman i Huusby och tvenne nämbdemän tijdigt dersammastädes till ofvantalde förrättning inställa, och om bem:te plats finnes liggia innom Huusby råå, så opiates densamma pastorerne till fäbolägenheet under prästebordet, så vijda ingen finnes som sig deremot skähligen lägga kan. Gudi befallat. Fahlu kongsg. d. 5 junij 1689. Oppå dragande kall och embetes vägnar Gustaf Duwall /Gärhardh Lohrman P . S. Landtmätaren haar och fått ordres härom. Ur Husby kyrkoarkiv. 13. A:o 1690 d. 22 och 23 september hölts laga ting med Huseby sockens allmoge uti sochenstugun. Närvarande befallningsman välb:de Anders Vistman samt eedsvorne nembden. Länsmannen välachtad Anders Bengtson i Flijna utvijste med itt extract af protocollet hållit d. 25, 26 maij 1688 hvad som då proponerat och aftalat blifvit, angående en fäbolägenhet, som prästebordet begiärades uti Kongsberget, och sade han Erik Persson i Stigsbo, som där för detta eegt fäbodar, sig nu begifvit lägenheten til at afstå så åt nu varande pastoren som dess successorer på prestebordet. Fördenskul Erich Person förekallades, hvilken sielf in för rätten tilstod och bekiände at hafua gifvit här til sitt samtyckie och frij a bevillning, ty han har ändå annan lägenhet för sig behållen. Altderföre här med inskrefs denne utsedde orten uti Siöänget vid Kongsbergstiärn at blifva och lyda för en fäbolägenhet under prästebordet nu och framgeent. Til visso under min hand och sigill. Actum som ofvan förmält finnes. Ex protocollo På tingsrättens vägnar Johan Nohrlindh (L. S.) Ur Husby kyrkoarkiv. 14. Husby häradsrätts utslag uppå den af kyrkoherden välärevördige och höglärde herr magister Eric Norberg emot h ä r s Jansson i Galenbo til detta ting instämde

640 sak angående herr kyrkoherden å Prästebordets vägnar emot den senare gjorde påstående at til följe af en den 18:de januarii 1683 utfallen lagmansrättens dom som förklarar det torp eller hemman Lars Jansson uti Galenbo nu innehafver för fäbodar under Husby prästegård, få berörde torp eller hemman uti besittning taga emot då utsatt ersättning för byggnad och rödjning, hvilket h ä r s Jansson bestridt och påstådt sig dervid blifva bibehållen; hvarvid äfven krono och Consistorii fullmägtige sig instält och hörde blifvit, af sagt uppå Smedby gästgif varegård den 24: de september 1766. Af de å ömse sidor ingifne skrifter och handlingar har häradsrätten om denna sak sig underrättad giordt och inhämtat, hurusom år 1666 den 12 October ransakning och undersökning vid Husby häradsrätt hållen blifvit öfver Mats Persson vid Hisken på allmänningen upbygde torp, då det befunnits at han femton år förut skall utan socknens eller någon dess inbyggares tilstånd bygt berörde torp, och at dess ägor icke eller giorde tilfyllest för et fierdedels hem, så at det kunde skattläggas, i anseende hvartill och som det blifvit klagat, at det^ vore soknen til skada genom skogens onyttiga förödande, så har nämnden dertil jakat, at de efter gode mäns mäts ord af soknens medel skulle betala honom för sitt torp, hvilket sedan evärdeligen skulle blifva fäbodar under prästbordet. År 1669 den 15 maii har häradsskrifvåren Johan Persson Mordus vid tinget frågat nämnden och allmogen uti Husby sokn, om någre lägenheter och torp funnos pä allmänningen så upbrukade, at de efter Kongl: ordinantier skiäligen kunde skattläggas, då ibland andra lägenheter af nämden blifvit upgifvit Mats Perssons torp vid Hisken, hvilket prästebordet tilkomme, och efter föregången dom derunder til fäbodar vore lagt. Sedermera har år 1682 den 13 maii länsmannen uti Husby Anders Ekman uppå soknens vägnar tiltalat såväl Mats Persson som en vid namn Hindrik Larsson Dahlström, som emot skötsel för Mats Persson och dess hustru til dödedagar tilaccorderat sig dess torp vid Hisken, Nordanåker kallat, som til fäbodar under prästebordet vore lagt, och hvarföre dåvarande kyrkoherden at tilfridsställa Mats Persson, som varit blind, förut åtagit sig at honom til dödedagar föda; och har då länsman påtalt, at detta torp som först år 1674 den 22 junii på Mats Perssons trägna anhållande samt soknens och nämdens bejakande för tre stigar kohl blifvit skattlagt måtte enligit 1666 års dom prästebordet underläggas och orsaken hvarföre berörde dom icke blifvit fullgiord med Mats Perssons utlösande af länsman angifvit vara skjedt för medellösa skull och de svåra tider derpå infallit; eljest skulle soknemännen haft nogare upsigt med Mats at han icke fått så framfara i skogen såsom tilförene, efter han ock för ålderdoms skull icke förmått taga omkring sig såsom förut och alt för thy, så länge ingen utsoknes lagt sig uti handel med Mats om torpet, skola de väl kunnat tåla at han suttit der qvar, efter han ingen märkelig skada på skogen giordt. Eljest skall öfver detta torp såväl 1669 den 15:de maii som 1670 den 4:de October blifvit ransakat om det icke skulle kunna skattläggas, men efter soknemännen hafva befruktat för något yttermera skogs ödande såväl som derföre at det icke giorde tilfyllest för et fierdedels hemman, så har det icke kommit under någon skatt förr än år 1674, i annor händelse skall det väl efter skogsordningarne blifvit utdömt, så framt icke socknemännen skall ernat det til prästebords fäbodar. öfver detta länsmannens andragande har tingsrätten förberörde år 1682 den 13:de maii resolverat, at emedan detta torp redan år 1666 vore dömt at lösas utaf soknen ifrån Mats under prästebordet för fäbodar, så kunde tingsrätten sådant icke förändra, utan såsom torpet vore på socknens allmänning uptagits af Mats Persson, hvilken der icke mera ägde än bara stubberättigheten, som då til salu komma skulle, oansedt han den flere resor såldt, men kiöpet åter upslagit, så kände rätten soknen närmast til des lösen efter gode opartiske mäns skattning, hvartil sex utsokne män äfven förordnade blifvit at den 16:de derpå följande maii förrätta som äfven för sig gått och jorden blifvit skattad till 182 dir 13 öre och husen til 100 dir kop:mt.

641 öfver detta utslag har Dahlström vid vällofl. lagmansrätten besvär den 18 j a n u a r i i 1683 anfört, hvilken r ä t t häradsrättens ofvanberörde dom approberat och gillat; hvarefter merberörde Nordanåker eller Hyskins torp skulle til fäbodar under prästebordet då och framdeles blifva förbehållit, men icke någon enskilt i synnerhet ägendomligen tillägnas, som lagmansrättens dom lyder. H ä r u p p å har herr häradshöfdingen Jonas Boetius Lindebom i lifstiden till Husby häradsting år 1704 låtit instämma hustru Margareta Olofsdotters gamla soldaten Hans Flygares varande hustrus uti förra giftet med afledne Erik Matsson, som varit Gain Mats Perssons son aflade barn angående inlösen af torpet Nolanåker vid Eskien eller Galnebo kallat, så vida herr häradshöfdingen igenom handel och slut med Per Algutsson och Mats Andersson i Linsa äfven innehade så väl all den praetention Samuel Matsson i Räfbo för gamla Mats Perssons skiötande igenom dem vunnit som framledne kyrkoherdens herr Daniel Lindbergii enkas rättighets restgiörandes in allés 234 dir 20 öre kop:mt och ifall svaranderne icke godvilligt skulle beqväma sig til lösen för sin del, vore herr häradshöfdingen nögd at återtaga sina pengar så framt det skedde intra fatalia; underställandes likväl rätten om icke han vore befogad denna lilla lägenhet Nolanåker at inlösa til et fäboställe under hemmanet Räfbo, som eljest af ringa förmoner uti mulbete, åker och äng bestodo, och begärte emedlertid at å de inhandlade andelar uti torpet vinna lagfart. Denne inlösen har hustru Margta Olsdotter å sine barns vägnar bestridt, samt påstått at emot the af herr häradshöfdingen utlagde pengar få samma andelar inbörda. Härunder har då påmint blifvit, at detta torp skulle stå uti ovisshet, antingen det för stubberättighet eller skatte borde anses, hafvande soknemännen förbehållit sig at detta torp på sokneallmänningen belägit få til fäboställe inlösa, dock uti herr häradshöfdingens frihet först lämnat, at såsom en ägare af Räfbo och således för sokneman at anse, torpet inlösa til fäbolägenhet under Räfbo. öfver detta h : r häradshövdingens påstående har rätten genom utslag af den 20:de maii 1704 sig yttrat, at upbud och lagfart öfver hvad h : r häradshöfdingen uti Nordanåkers fäbolägenhet redan inlöst och sig förvärfvat, så mycket häldre kunde beviljas, som h : r häradshöfdingen erhållit soknemännens samtycke at niuta soknsrätt till dess behållande och lösen under hemmanet Räfboda, och der hustru Margta eller dess son Johan Persson skulle förmena sig någon förmon genom börd eller röjselrätt tilfalla, så hade de att sin rätt dertil lagligen bevaka och utföra; derpå har väl hustru Margta å sine barns vägnar i kyrkan deponerat 204 dir 10 öre kop:mt enligit kronobefallningsman Anders Carlbaums dera lämnade bevis under den 16 juli 1704, men tvenne år derefter har herr häradshöfdingen Lindebom enligit kiöpebref, som finnes vara utgifvit i vitnens närvaro den 17 junii 1706 af Per Algutsson i Svinöö, Mats Andersson i hinsa å sin hustru Margta Matsdotters vägnar, Anna Olofsdotter samt Jon och Olof Jonssönner i Fullen inhandlat deras arfsrätt af hus och jord uti Nordanåkers torpet vid siön Edsken efter deras afledne fader och farfader Mats Pedersson derstädes för 294 dir 24 4/s öre kopp:mt å hvilket kiöp första upbudet den 2 October derpå följande beviljat blifvit. Sedermera har herr häradshöfdingen Lindbom den 31 december 1715 genom salubref för 569 dir 11 4 / 5 öre kopp:mt updragit och försålt til Johan Ersson i Galnebo all sm förvärfvade och vundne rättighet til merberörde torp, hvilken kiöpare enligit kiöpebrefvets lydelse dess förutan ägt sin del efter fadren Erik Matsson ograverad, hvars anpart skall varit lika stor med Per Algutssons i Svinöö stiufbarns arfsrätt! Sedan desse handlingar upläste blifvit anförde herr kyrkoherden Magister Norberg at til följe af förberörde lagmansrättens dom af år 1683 med de flere förut fallne, funne han sig föranlåten at efter behörigt instämmande af Lars Jansson dess mnehafvande torp återfordra, yrkandes vidare h : r kyrkoherden utan afseende på 1704 års häradsrättens dom likafult sitt uti stämningen giorde påstående, emedan hvad då och sedermera förelupit förmentes vara olagligit och at soknemännen icke skola ägt magt at ändra eller återkalla det beslut, som tilförene här1954 2S

642 utinnan vore giordt, eller betaga prästebordet den rättighet det genom domar vunnit, viljandes herr kyrkoherden icke undandraga sig at til Kongl. Maij:t och kronan erlägga den skatt, som torpet nu vore ålagt, så snart det til fäbodar åt prästebordet inrymdes. Uti detta påstående har såväl länsmannen välachtad Israel Sandberg, hvilken efter ordres af den 8 och 9:de i denna månad Kongl. Maij:ts och kronones samt prästebordets rätt at bevaka sig instält, som ock å venerandi consistorii vägnar scholaemästaren uti Skedvi h : r magister Johan Hedelius enligit förordnande af den 11 sistledne martii med herr kyrkoherden aldeles giordt et och enahanda yrkande, tilläggandes magister Hedelius at 1704 års dom borde så mycket mindre prästebordet härutinnan i vägen ligga som consistorium thervid icke finnes hafva blifvit hördt. Å svarandens vägnar är af dess laga ombud notarien Anders Sörman anfört, at Mats Persson uti 1666 års dom namnes varit svarandens Lars Janssons faders faderfader och att dennes arfvingar barn efter barn omtvistade ägendom altsedan oqvalt nyttjat, och hvad de å vederdelosidan åberopade domar beträffade, så vore de genom 1704 års dom häfne, hälst soknemännen, som förut ärnat Galenbo til fäboställe åt prästebordet genom inlösen först och främst deraf aldrig giordt något alfvare ej eller den minsta lösen erlagt utan tvärtom år 1704 denne sin för prästebordet förut projecterade rätt ändrat och återkallat, derigenom at de samma rättighet å h : r häradshöfdingen Lindbom öfverdragit, hvartil kommo, at fastigheten nu u t i innehafvårens hand vore skattlagd til fem stigar en 9/ie dels korg kohl i årlig ränta enl:t mantalsboken som upvist blifvit, och i anseende härtil, sedan denne ägendom undergått en sådan märkelig förändring genom tillökning och skattläggning, förmodade sig svaranden böra dervid blifva bibehållen och försvarad; hvilket alt häradsrätten uti öfvervägande tagit. Och aldenstund utom det at prästebordet aldrig varit i besittning eller innehaft omtvistade torp, så finnes sedan hvad åren 1666, 1682 och 1683 som ofvanberörde handlingar innehålla dervid förelupit, detta torp den ändring hafva undergått, at detsamma ej allenast genom häradsrättens utslag af den 20 maii 1704 blifvit herr häradshöfdingen Boetius Lindebom emot lösen tildömt, hvarefter han kiöpebref och lagfart sig dera förvärfvat, utan ock har välbemälte häradshöfdinge torpet genom salubref af den 31 december 1715 för 569 dir 11 2 /» öre kopp:mt åter til svarandens fader J a n Ersson öfverlåtit och försålt, efter hvilket det sonen Lars Jansson tillfallit, som detsamma nu innehafver och efter den dera långt för detta gångne jämkningsref i soknen, derföre utgör fem stigar 1 9/ie korg i årlig kohlskatt, samt således derpå äger full besittning; fördenskull och vid så fatta skiäl och omständigheter håller tingsrätten betänkeligit at frånkänna Lars Jansson oftanämnde af dess förfäder ifrån ris och rot uptagne, samt af dem såväl som honom upodlade och genom den i orten vanlige skattläggning eller jämkningsref til mer än full besittning upnående torp och hemman, utan pröfvar skiäligt och billigt honom Lars Jansson dervid bibehålla. År och dag som förr skrifvit står. På tingsrättens vägnar Er. Brandberg Å Husby s:ns prestebords vägnar har kyrckioherden herr magister Norberg emot föregående utslag under vällofl. lagmansrätten 1 ) vädiat, betygar, på ämbetes vägnar, Er. Brandberg. x ) Målet förevar vid Kopparbergs läns lagmansrätt Husby socken, den 25 aug. 1767; och enär kyrkoherden Norberg då avlidit, beslöt lagmansrätten att saken skulle vila till dess Husby församling blivit försedd med ny pastor, som »själv kunde denna sak bevaka». Någon anmälan synes därefter icke hava ägt rum vid lagmansrätten. Ur Husby kyrkoarkiv.

643 15. År 1770 d. 21 oktobr var allmän sockenstämma, närvarande, kyrkoherden, herr häradsbokhållaren Wall, länsman Rossbeck samt menige allmogen.' S. D. Sedan protocollerne af den 19 aug. och 9 september voro justerade och godkända upläste kyrkoherden det af länsman Sandberg och hans hustru undfångna köpebrefvet på deras egendom till kappelansboställe af detta innehåll: J a g Israel Sandberg med min kära hustrus samtycke och vilja gör härmed kunnigt det vi i kraft häraf uplåta och försälja till Husby församlings innevånare vår här vid Husby kyrka belägna egendom som rantar enl. 1738 års jordebok två stigar 2 3/i6 korgar kohl, och det emot en stadgad summa i contante penningar tretusende daler kopparmynt. Och emedan vi denna köpesumma af 3000 dr k:mt riktigt och till fullo bekommit, som härigenom qvitterad varder, och dessutom fått eftergift på den vid 1765 års Husby socke magazins räkning yppade och mig till betalning påförda balance af femtiotvå tunnor, 5 fjerdingar, 3Va kappar spannemål; ty af hända vi oss ofvanstående egendom och densamma tillegna Husby församlings innevånare att så för oss som våra barn och efterkommande såsom en valfången egendom i åbyggnader, jord, skog och mark med allt hvad härtill hörer samt lagligen tillvinnas kan utan undantag oqvalt och efter godtycke nyttja, bruka eller disponera. Till yttermera visso bekräfta vi detta med våra namn och signete, samt i nedanstående vitnens närvaro, som skedde i Husby och Smedby den 11 septembr 1770 Israel Sandberg. Helena Diczelia (L S ) Till vitne Sven H. Wall. — And. Matsson i Rörshyttan Nämndeman. ' R ä t t afskrifvet betygar ex officio Husby 3/3 1884.

K n u t Alin. v. pastor. Ur Husby

kyrkoarkiv.

16. _ Utdrag af lagfartsprotokollet hållet å lagtima vårtinget med Husby socken uti tingshuset vid Smedby den 4 j u n i år 1861. N:o 41 S. D. Med anhållan om lagfart ingafs ett så lydande köpebref: »Undertecknad Lagergren upplåter och försäljer till Husby församling det af mig inköpta hemman, Färjebo, som rantar 24 skillingar 9Vs runstycken u t i soldatearspenriingar i N : o 63, Borgs rote, med hus, jord och skog med undantag af de förut at gårdstomten och af den intill densamma belägna mark försålde 21 kappland egovidd med kallare och brunn, hvarföre tomtören skola årligen, med fyra riksdaler riksmynt betalas till Husby församlings kommunalkassa. __ Och öfverlemnas nu denna egendom i det skick den befinnes till Husby försam! \ n g »t* derofver styra och råda, såsom sin laglige tillhörighet, emot en betingad köpeskilling af femtusen sexhundrade riksdaler riksmynt, som härmed qvitteras förbindande jag mig till hemul enligt lag. Tillträdet räknas från d. 14 mars innevarande ar. Klosters bruk den 31 oktober 1860. Harald F . Lagergren. Egenhändiga underskriften intyga R E ^ - Arnberg n A . S. Källström.» litter uppläsande häraf; och som medelst fastebref af den 24 december 1855 styrktes säljarens eganderätt till försålda fastigheten, pröfvade häradsrätten skäligt a detta kop meddela första uppbudet. År och dag som ofvaan. På häradsrättens vägnar. G. E. Rydberg. Ur Husby kyrkoarkiv.

644 17. E n ä r som vällofl. härads rätten lämnar sitt bifall, att omyndige Anders Gustaf Gustafsson i Färjebo, får försälja sitt efter sine aflid. fader Gustaf Olsson tillfallne fastighets arf, enligt salu bref af den 24 mars 1851. Till Anders Andersson i Färjebo, så att lagfart och fasta dera erhålles hvarefter tillförsäkras Änder Gustaf Gustafsson att undfå, på Färjebo tillhörige skogslott, uti Skinnarbacken efter anvisning omkring två kappland ägo vidd till stuguplats och bostad, att för sig och efterkommande nyttia och besitta, som sin laglige och välfångne egendom försäkras — Klosters bruk den 10 november 1855. Harald F. hagergren. Ur Husby kyrkoarkiv. 18. Protokoll hållet vid auktion inför kyrkorådet å den sjettedel af pastorsbostället i Husby socken, som från nämnde boställe af sond rats i och för beredande af boställe åt komminister vid Stjernsund den 15 oktober 1883. Sedan kungörelsen om auktionen blifvit uppläst tillkännagafs för spekulanterna: att de åbyggnader, hägnader och jordsamlingar som nu finnas å den till försäljning utbjudna jorden ej medföljde köpet; att, utom de onera som n u vidlåda pastorsbostället, den del som nu komme att försäljas skall, i förhållande till sin skatt, bidraga till presterskapets och kyrkobetjeningens aflöning; att försäljningen skulle ske i uppslag, hvarförutom de i kungörelsen om auktionen bestämda betalningsvilkor, tillträdestid m. m. skall lända till efterrättelse. Härefter företogs utropet a) af 1. skiftet i Bodarne, 4 t u n h d 10 k p h d åker, hvarå anbud ej erhölls, b) af 2. d:o -i d:o -2 16 d:o likalades utan anbud, c) af 3. d:o i • d:o 2 21 d:o och 8 t u n h d 21 k p h d odlingsmark, för hvilket skifte organisten E. Engström stadnade vid högsta anbudet 1000 kronor. d) af alla tre skiftena i Bodarne tillsammans, hvarvid kronolänsman Axel Olofsson stadnade för högsta anbudet, 2600 kronor, e) af Prestänget i Djusa: för hvilket högsta anbudet af gaf s af Olars Matts Gustaf Andersson i Djusa med 890 kronor. f) af egan i Flinsundet: dervid högsta anbudet 1070 kronor af gaf s af organisten E. Engström; och blef hvarje af ofvannämnde anbud med klubbslag fästadt. Härefter sammanträdde kyrkorådet för att pröfva de afgifne anbuden och blef efter sammanträdets slut för närvarande spekulanter tillkännegifvet att kyrkorådet antagit Olars Matts Gustaf Anderssons i Djusa anbud å Prästänget i Djusa, men ej funnit skäl antaga något af de öfriga anbuden; hvadan Bodarne och Flinsundet skulle utbjudas å ny auktion den 31 innevarande månad. Som ofvan G. W. Hanngren. af kyrkorådet utsedd auktionsförrättare. Protokoll hållet vid auktion inför kyrkorådet å osålda delar af den sjettedel af pastorsbostället i Husby socken som från bostället afsöndrats i och för beredande af boställe åt komminister vid Stjernsund, den 31 oktober 1883. Sedan kungörelse blifvit uppläst och samma tillkännagifvanden som vid auktionen den 15 dennes egt rum företogs utrop hvarvid för a) 1. skiftet i Bodarne, agronomen A. E. Hanngren bjöd 600 kronor b) 2 — » — i D:o Jans Joh. Jansson Starbäcksbo d:o 400 kronor c) 3 . — » — i d:o samma man bjöd 1280 kronor

645 d) alla tre skiftena i d:o örjas Gustaf Gustafsson i Sundfiske stadnade för högsta anbudet 3110 kronor; e) egan i Flinsundet, högsta anbudet afgafs af Mjölnars Joh. Andersson i Wikarbyn med 1380 kronor; och blef hvarje af ofvannämnde anbud med klubbslag fästadt. Kyrkorådet höll härefter sammanträde för pröfning af de afgifna anbuden och då örjas Gustaf Gustafsson i Sundfiske derunder erbjöd sig höja sitt anbud å Bodarne med 120 kronor, eller till 3230 kronor, blef efter sammanträdets slut tillkännagifvit att kyrkorådet antagit örjas Gustafs Gustafssons anbud, 3230 kronor, för den afsöndrade delen af Bodarne och Mjölnar Johan Anderssons anbud 1380 kronor för egan i Flinsundet som Ofvan G. W. Hanngren. Af kyrkorådet utsedd auktionsförrättare. Ur Husby

kyrkoarkiv.

19. Öfverlåtelsekontrakt å mark från Klosters aktiebolag till Stjernsunds komministerboställe. Klosters aktiebolag upplåter härmed till boställe åt den vid Stjernsunds kyrka anstälde komministern med full och everdelig nyttjanderätt ett egoområde, områden af herr kommissions landtmätaren C. G. Andersson år 1886 upprättade kartan öfver Klosters aktiebolags till Stjernsunds kyrka donerade mark finnes noggrant angifvet och till arealen utgör Tre (3) tunnland och trettio och ett hälft (SO1^) kappland — 1,95142 hektar skogsmark och inrösningsjord, på nedanstående vilkor: 1. Den vid Stjernsunds kyrka anstälde komministern, så snart han efter i lag och författning gällande stadgar och förskrifter blifvit tillsatt, eger öfver sagda område fritt råda och förfoga, dock ej annorlunda än för innehafvare af pastorsboställen i allmänhet är stadgadt. 2. Under intet vilkor får någon del af berörde egovidd upplåtas till andra byggnader eller ändamål, hvilka icke stå i omedelbart sammanhang med här afsedda boställe åt prestman, tjenstgörande vid Stjernsunds kyrka. 3. Den strandrätt med thy åtföljande rättigheten, som enligt lag nu tillkommer eller framdeles kan tilldömas sagda egoområde, skall fortfarande, och utan något som helst intrång, af Klosters aktiebolag obestritt innehafvas och disponeras, och på dess rättsinnehafvare öfverflyttas. 4. Bolaget fritager sig och sine rättsinnehafvare från all stängselskyldighet omkring nu upplåtna tomtareal likasom från allt ansvar för möjligen dera skeende skada af i kringliggande hagar betande kreatur. Stjernsund den 27 oktober 1890. För Klosters Aktiebolag. Martin Nisser. _ År 1891 den 18 mars å lagtima Vårtinget med Husby tingslag blef denna handling till framtida säkerhet samt den kraft och verkan lag förmår, uti häradsrättens dombok intagen; betygar På häradsrättens vägnar: Th. Callerholm. Ur Husby kyrkoarkiv. 20. Anno 1671 den 6 octobris blef laga ting hållet i Hussby — — -_ —

____

Den 7 octobris continuerade tinget •— — — — Confirmerades och stadfästades det jordebyte som sochnenes lensman, kyrkiones sexmän och kyrkioväriander A:o 1665 dn 8 octobris medh Anders Ekman i Ekevallen samt organisten Olof Hansson giordt hafva på detta sättet, at sochnens

646 och kyrkiones förmän hafva gifvit Anders Ekman dhe sin ängestegar klåckarebohlet tillhörige emillan Ekebroen och Nils Benchtssons täppa belägne, sträckandes sig både öster, väster, noor och söder, den skoggångne myran, som sträcker sig sammaledes härunder förståendes, hvilka 7 engestegar hölle 174 snessh, jämväll och dhe 39 snessl. 7 bandi, jordh vid Ekevallen belägne, som dhe sig af organisten Olof Hansson sig tillbytt hade emot 39 snessl. 7 bandi, jordh i Noossavijksvreten vidh svijnessiön; dher emot haf:a dhe bekommit af Anders Ekman igen till klåckarebohlet sin engestegar i Solvijken belägne vidh Flijnessiön, hardt vidh dhe andra klåckarebohlsägorne, som sträckia sig i längden öster och väster, hållandes tillhopa 213 snessl. 7 bandi. •— •— — — — — — •— — — • ~ Ur Kopparbergs och Näsgårds läns samt Säters och Tuna S:rs domb. IV 1668—1672. 21. År 1841 den 18:de October instäldte sig underskrifven Commissionslandtmätare vid Flatvreten i Husby socken för att emellan innehafvaren af organistbostället herr Nils Söderström och Erkis Anders Andersson i Hanåker förrätta jordbyte, hvarvid, sedan man var kommen till stället, det befants, att Erkis Anders Andersson var innehafvare af en myrteg, som låg aldeles inom organistboställets vret, hvarigenom en mycket lång mellangärdesgård förordsakades, hvarföre parterne öfvenskommo det ifrån hörnet emellan Anders Jans Eric Jansson i Vikarby vret vid Flatgatsgrinden och derifrån neder emot cappelansbordets vret utbryta och tilldela Erkis Anders Andersson lika mycken jord af boställets vret under n:ro 4, som Erkis Anders Andersson till bostället under n:ro 5 afstådt och detta utan all gradering; detta göromål företogs och af lopp som chartan det närmare utviser, Sålunda vara värkstäldt, år och dag som ofvan. På embetets vägnar G. Z:son Sahlberg Med förestående byte förklara vi oss nöjde ut supra N. Söderström Såsom förmyndare för Erkis Anders Andersson Boställsinnehafvare. J a n (bom) Ersson i Västerby. Underskrifterne bevittna G. Z:son Sahlberg. Joh. Lundeborg. Ur Husby kyrkoarkiv. 22. Anno 1660 den 2 junij vardt laga tingh hållet i Husby sochns sochnestugu — — Den 3 junij continuerades med tinget —• •— —• • — Olof Hansson organisten i Huusby angaf sin ringa lägenheet han hafver vid klåckarebordet dher han sitter på, at han icke äger någon uthväg till muhlbeete åt sin boskap eij heller kan han trängia sigh in på någors annors ägor och dher vijd opväckia träta och oenigheet, dy begiärade han uthaf rätten att honom måtte effterlåtas sökia u t h på store allmänningen, föreslåendes ett ställe norden för Hiskens kalf eller östnorden för Åhlängsåhn in moth Gästrike råån. Nämbden och gemene man tillspordes om sådant skulle skee någons ägor för när eller om b:e organist uthan någons förfång kunde dher hafva sin boskap; hvartill både nämbden och allmogen svarade detta väll kunna uthan någon annans praeiuditz tillåtas, hvarföre bevilliades honom dher att hafva sin boskap och opsättia någre fäboder som han nödigest kan behöfva, men ingalunda vijdere dher något byggia, ^ förbehållandes sigh b:te organist eller hans arfvingar en skählig refusion opå dher använde arbete, dher hans successoor på klåckarebordet framdeles effter hans dödh sökte någon pretension opå samma fäbodställe. •—• • Ur Kopparbergs och Näsgårds läns samt Säters och Tuna socknars domb. II 1660—1663.

44. Folkärna. Folkärna omnämnes som egen socken redan tidigt under medeltiden *). 1 Muncktells »Westerås stifts herdaminne» omnämnes en kyrkoherde i Kolkärna församling, Laurentius, som förekomme i ett köpebrev av år 1358. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har för Folkärna församlings pastorat fastställts genom Kungl. Maj:ts resolution den 8 mars 1918 att äga tillämpning från och med den 1 maj 1919 till och med den 30 april 1939. Prästerskapet i pastoratet utgöres av kyrkoherde och komminister.

Löneboställen. Enligt löneregleringsresolutionen är till prästerskapets avlöning anslagen, bland annat, avkomsten av kyrkoherdebostället Prästebordet och komministersbostället Klockarebordet i Folkärna socken. Kyrkoherdebostället. P å biskopen Johannes Kudbeckii föranstaltande upprättades i början av 1600-talet förteckningar rörande församlingarna i Västerås stift. Dessa förteckningar, vilka voro avsedda att företes vid blivande visitationer inom församlingarna, voro synnerligen omfattande och innehöllo, bland annat, uppgift om de ecklesiastika boställenas ägor m. m. Av den för Folkärna församling upprättade förteckningen, vilken är daterad den 15 februari 1635, då sannolikt visitation hållits inom församlingen, inhämtas, att det till boställets åkerjord erforderliga utsäde uppginge till 10 tunnor, vartill komme 2 tunnors utsäde till en, förmodligen av dåvarande kyrkoherden Petrus Michaelis Wessmannus för åkerjordens utökning inköpt vret, att ängsmarken lämnade en till 40 lass eller något därutöver uppgående höavkastning, samt att bostället hade ett som utjord redovisat torpställe, benämnt Buskbo. I övrigt redogöres för bostället på sätt av bil. 1 närmare framgår. I en jämlikt nådigt beslut den 31 augusti 1695 angående utarbetande av ett s. k. prästverk för Kopparbergs län upprättad, av kyrkoherden Andreas Hesselius i Folkärna underskriven handling redogöres på sätt bil. 2 närmare utvisar. Någon upplysning om boställets ängs- och skogsmark lämnas icke i berörda handling. Angående den lilla jorddel i ett uti Jäderbyn beläget hemman som i handlingen uppgives tillhöra bostället, har icke påträffats någon upplysning, så vida ej de förhållanden, som åsyftas i de såsom bil. 3 och 4 angivna handlingar, hava avseende därå. *) Ur arbetet »Sverige» på Wahlström & Widstrands förlag.

648 År 1682 den 17 maj ägde ett jordbyte rum mellan kyrkoherdebostället och annan jord på sätt bil. 5 utvisar. I 1825 års jordebok upptages kyrkoherdebostället, med det i löneregleringsresolutionen angivna namn, under kronohemman såsom oskattlagt. Genom nådigt brev den 14 oktober 1864 medgavs, att till anskaffande av planteringsland för församlingens folkskola finge från komministersbostället utbytas ett tunnland eller 5 kvadratrevar 60 kvadratstänger mot jord dels från Jäders by, dels från kyrkoherdebostället, vilket senare för avstående av 3 kvadratrevar 20 kvadratstänger likaledes skulle från Jäders by erhålla ersättning, allt på sätt en av lantmätare upprättad karta med beskrivning närmare utvisade. Genom nådigt brev den 1 juni 1917 har medgivits, att ett jordområde om 98 ar 70 kvadratmeter finge från kyrkoherdebostället för utvidgning av kyrkogården i Folkärna församling till församlingen upplåtas att av densamma emot viss årlig avgäld och övriga villkor under nyttjanderätt innehavas, så länge området bleve för avsett ändamål använt och laga hinder ej mötte. Komministersbostället. Av ett den 16 oktober 1675 utfärdat fastebrev (bil. 6) inhämtas, hurusom Folkärna församling i maj månad år 1653 av Gert Depken på Heden inköpt en lägenhet, benämnd Kiset, att användas till boställe åt komministern i Folkärna. Enligt av komministern Jacobus Monthelius i och för prästverkets upprättande avgiven uppgift, (bil. 7) brukade kaplanen kaplans- och klockarborden tillhopa. Rörande kaplansbordet hänvisas till denna bilaga och beträffande klockarbordet till (bil. 1). Se vidare Thulins utredning angående klockarbefattningarna. Avd. 3, sid. 314. Av Folkärna häradsrätts protokoll över laga ting, hållet den 10 maj 1706 (bil. 8) inhämtas jämväl, att kaplansbordet delvis utgjordes av klockarbordet. I samma handling meddelas även upplysning angående kaplansbordets rätt till skog och mulbete. I 1825 års jordebok för Folkärna socken upptages klockarbostället under kronohemman. Angående jordbyte, se under kyrkoherdebostället. I Kopparbergs läns lantmäterikontor har utarbetats följande

»Memorial rörande de ecklesiastika boställena inom Folkärna socken. I den vid uppläggande av jordregistret för Folkärna socken av Konungens befallningshavande upprättade förteckningen enligt formulär K äro upptagna följande två ecklesiastika boställen:

649 Prästgården nr 1, Komministergården nr 1,

1 Vs mantal, Kyrkoherdeboställe, och V4 » Komministerboställe.

Vid undersökning i länets lantmäterikontor har beträffande dessa boställen följande inhämtats. P r ä s t g å r d e n n r 1. I jordregistret är detta boställe uppfört under benämningen Prästgården nr 1 såsom krono under allmän disposition. Mantalet, som uppgives vara 1 1/s, är enligt anteckning i jordregistret hämtat ur ovannämnda K-förteckning. Vid en år 1798 företagen uppmätning av prästgårdens samtliga ägor befanns bostället innehålla följande ägoarealer: Åker Äng Backar och hagar

24.2023 hektar 37.42 6 8 » 64.9960 » Summa 126.62 51 hektar.

I förenämnda summa äro under rubriken ängsmark inräknade 4 särskilda skiften i den så kallade Dalkarlsmyran, innehållande tillsammans 5 tunnl. 1 kappl. eller 2.48 3 7 hektar. Vid laga skifte å Dalkarlsmyran, som fastställdes år 1845 den 7 april, ingick jämväl bostället i vad beträffar dess andel i nämnda myr i skiftet och fick sin andel utbruten under litt. G i ett enda skifte, innehållande i areal 6 tunnl. 20.1 kappland eller 3.2 72 0 hektar. Boställets ägovälde blev sålunda i följd av skiftet ökat i ängsmark med 0.7 88 3 hektar. Vid åren 1861—62 verkställt laga skifte å Bengtsbo by synes en del av Darlkarlsmyran däri ha intagits, bland annat boställets hela skifte. Boställets andel utlades vid skiftet i det hela på samma plats men undergick en mindre förskjutning. Den nya lotten innehöll i areal: Åker

0.19 83 hektar

Äng

2.84 6 5

»

Summa 3.0 44 8 hektar. Sistnämnda skifte medförde sålunda för bostället en ökning av 0.1983 hektar av dess åkerareal men en minskning av 0.42 5 5 hektar i ängsmarken. Skiftet fastställdes år 1863 den 3 juni. Ytterligare har boställets ägovidd förändrats vid ägoutbyte med Jäders by i samband med storskifte därstädes åren 1816—17. Bostället synes därvid ha berörts endast i fråga om sin ängsmark, vilken minskades med 0.28 5 8 hektar. Åren 1849—50 verkställdes laga skifte å byn Lund, varvid ägoutbyte med prästgården ägde rum. Härvid bortbyttes den bostället tillhörande så kallade Norrängen, varemot i vederlag bostället erhöll en Lunds bys äga, benämnd Sjöänget. Bytet medförde en ökning i boställets ovan redovisade ängsareal av 1.58 74 hektar. Skiftet fastställdes den 17 oktober 1851.

650 Sedan Kolkärna församling från angränsande hemman inom Lunds by inköpt l/a tunnl. jord i och för utvidgning av kyrkogården och i anledning därav beslutat om ombyggnad av kyrkogårdsmuren, ansågs erforderligt att räta rågångarne även i den del dessa berörde prästgården. I anledning därav företogs år 1853 utstakning av gränserna omkring kyrkogården, varvid jämväl bostället avstod 4V2 kappland åkerjord mot vederlag av dels %o kappland av gamla kyrkogården, vid förrättningen betraktad såsom impediment, dels en ersättning i penningar, avsedd att utgå antingen till församlingen i ett för allt med 28 riksdaler 6 skillingar banco eller till boställsinnehavaren med en mot nämnda summa svarande årlig ränta. Förrättningen blev av Folkare häradsrätt fastställd den 17 oktober 1855. Genom densamma minskades boställets åkerareal med 0.0 6 94 hektar åker, varemot impedimentarealen ökades med 0.0 0 93 hektar. Ytterligare torde detta boställes gränser hava ändrats i sammanhang med det åren 1853—55 verkställda laga skiftet å Jäders bys ägor. I protokollet till denna skiftesförrättning finnes antecknat följande: 'Mot boställena rätas rågången från sydöstra hörnet av Lunds norräng öfver Cappelans gärde, Kyrkoherdegården drängstugugärde, Jäders norräng och Kråkskogvretarne fram mot Lundsvägen i Kyrkoherdeboställets Kalftäppa.' Efter protokollet finnes följande fastställelsebevis 'År 1855 den 31 December meddelades af Folkare Härads Egodelnings Katt stadfästelse af Laga skiftet af egorna till Jäders By; hvarjemte Härads Katten stadfästade den i sammanhang med skiftet upprättade kartan öfver Folkare Pastors- och Komministerboställe, betygar Erik v. Stockenström'. Då motsvarande bevis endast i vad det berör skiftet å Jäders by åter finnes å skifteskartan och boställenas ägor å densamma medtagits endast i den del desamma övergått till Jäders by, synes en särskild karta över boställena vid förrättningen hava upprättats ehuru någon sådan icke hit redovisats. Det framgår ej av förrättningsakten vilka ägovidder, som gått i byte, men torde de åtminstone beträffande prästgården ha varit av obetydlig omfattning. Om man frånser från sistnämnda ägoutbyte, som sålunda icke i siffror närmare kan angivas, skulle boställets ägoarealer efter övriga byten och gränsregleringar bli följande: Åker, tomter och dylikt Äng Avrösningsjord Impedimenter

24.3312 hektar 39.0912 »» 64.9960 » 0.0093 » Summa 128.42 7 7 hektar.

K o m m i n i s t e r b o s t ä l l e t n r 1. Bostället är i jordregistret uppfört under ovanstående benämning. Mantalet, som angives vara hämtat ur ovannämnda K-förteckning, uppgives till V4 mantal och jordnaturen krono under allmän disposition.

651 I samband med ovannämnda år 1798 verkställda uppmätning av kyrkoherdebostället företogs jämväl uppmätning av komministerbostället. Därvid befanns sistnämnda boställe innehålla följande ägoarealer: Åker Äng Backar och hagar Summa

5.8 04 3 hektar 1.1917 » 2.7710 » 9.7 670 hektar.

Efter beskrivningen av boställets ägor finnes i akten antecknat följande: 'Anmerkes at Capelans Bordet ligger med dess skogslotter på Jäders Byamarken, och finnes till dess vidd vid skogmätning därstädes Charterad. Likaledes innehar detta Caplans Bord en äng å Weddarsbo marken, hvilken vid storskiftsdelningen derstädes blifvit fråntagen, såsom detta Präst Bords ostridiga tillhörighet'. Den i anmärkningen åsyftade mätningsförrättningen synes icke ha redovisats till lantmäterikontoret. Skogslotten torde dock sannolikt vara identisk med den hage, som vid ovannämnda år 1851 fastställda laga skifte å Lunds bys inägor och hemskog, ingick i ägoutbyte med skifteslaget. Ägoutbytet medförde ingen förändring i boställets skogsareal. Det omnämnda storskiftet å Weddarsbo har blivit redovisat till lantmäterikontoret och synes detsamma ha ägt rum år 1793 och fastställts den 23 april 1794. Såsom ovan nämnts ingick boställets äng visserligen icke i delningen, men å kartan finnes vid Jularboån inritat ett med gärdesgårdar omgärdat område, vara påtecknats 'Utbys äng', samt siffrorna 7—24. Siffrorna synes avse att visa ägans areal, 7 tunnland 24 kappland eller 3.82 5 8 hektar. Ätt området är identiskt med boställets äga i Weddarsbo, framgår av kartan till 1855 års laga skifte å Jäders by, där området lätt igenkännes ehuru med något rätade gränser och varest detsamma tydligt uppgives tillhöra bostället. På samma förhållande pekar även ett hit översänt utdrag av 1688 års storskifteskarta å Weddarsbo, vilken förvaras i Kungl. lantmäteristyrelsens arkiv. I samband med förenämnda 1855 års laga skifte å Jäders by företogs uppmätning av viss komministerbostället tillhörande skogsmark, ävensom ägoutbyte mellan boställets skogsmark och byns ägor. Någon beskrivning över ägoutbytet finnes ej i skiftesakten, men däremot uppgift om den till bostället hörande skogslottens areal. Bland de uppräknade ägor, vilka, utan att ingå i skiftet, dock äro belägna inom dess rågångar, märkes sålunda 'Comministergårdens skog' 25 tunnland 18 kappland eller i nytt mått 12.6189 hektar. Enligt vad ovan anförts skulle boställets ägor innehålla följande arealer. Åker Äng Skogsmark

5.8 04 3 hektar 5.737 5 » 15.3899 » Summa 26.9 317 hektar.

652 I fråga o m d e n n a arealuppgift b ö r dock a n m ä r k a s , d e l s a t t däri i n g å r a r e a l e n av W e d d a r s b o - ä n g e n , v a r o m u p p g i f t e n enligt o v a n s t å e n d e icke g r u n d a r sig p å n å g o n p å t a g l i g i f ö r r ä t t n i n g s h a n d l i n g a r n a f ö r e k o m m a n d e siffra, dels a t t av d e å b e r o p a d e a k t e r n a icke framgår, att till b o s t ä l l e t h ö r e n d a s t d e n skogslott, s o m r e d o v i s a t s vid laga skifte å J ä d e r s by. O r d a l y d e l s e n i d e n u n d e r b e s k r i v n i n g e n av b o s t ä l l e t s ä g o r f ö r e k o m m a n d e a n m ä r k n i n g e n i a k t e n till 1798 å r s u p p m ä t n i n g s f ö r r ä t t n i n g ger vid h a n d e n , a t t b o s t ä l l e t skulle h a m e r än en skogslott. N å g o n y t t e r l i g a r e u t r e d n i n g d ä r o m h a r emellertid h ä r icke k u n n a t förebringas. F a l u n i l ä n e t s l a n t m ä t e r i k o n t o r d e n 20 februari 1926. K. W . Wolffelt e. assistent.»

URKUNDSBILAGOR. 1. Then Christeligha Församling vthi Folkerna i Nedher Bergzlaghen, Sampt hennes Stoorheet, Tienare, äghor, inkomst och vthgifft. etc. Anno D. 1635. then 15. Februarii. Prästebord, aff Äker. ut sädh till — 10 t : r Sedan aff D:r Petro tilökt 2 t:r Eng. Till — 40 lass eller någhot öfwer Fiskiewatn. Temmeligh godt Werkestelle Quarneställe Skogh — • alt in till Ferian mz Konungzgården

}•

Vthjord. Buskeboo et torpstelle Kappelansbord — 0 Klockarebord. Åker. E n tunna hwart åår Eng. Skogh. alment mz Land och Jäder Fiske, alment i siöön Vthjord. 0 Episcopus. Joh. Rudbeckius Praepositus, Andreas Erici p. Hed. Pastor. Petrus Michaelis Notarius Matthias Ant: Akbakis 6 mäns boomerk. Ur Västerås

domkapitels

arkiv, ser.

FII.

653 2. Folckerna Kyrckias åhrliga inkomst och underhåld af Kongl. Maj:t och Cronan: Pastoris åhrliga underhåld af Kongl. Maj:t och Cronan: Wederlagh, för Stombn 16 tunnor Spanmåhl. Prestebord af åker, 10 tunnors utsäde, ängh, skogh, Utjord, ett äng uti Buskebo. En lijten jordedeel u t i ett bondehemman i Jäderby. Prestgården bygger och wijd macht håller församblingen. Inga gambla bref och documenter, som angå kyrckian och prestebordet, finnes u t i Folckerna Kyrkia. Andreas Hesselius P. F . Ur Västerås

domkapitels

arkiv,

ser. F VI.

3. Anno 1661 den 25 junij blef laga tingh hållet i Brunbäck medh allmogen af Folkärna, Grytnäs, By och Garpenbergs sochner Den 26 junij continuerades tinget — — — —• — — — — — — — — — Kyrkieheerden i Folkiärna väll:de h : r Niels besvärade sig högeligen dher öfver at han inthet muhlbete h a f : r för sin boskap under prästebohlet, begiärandes dherföre af rätten och samptelige sochnens inbyggiare at dhe ville uthsee honom en plats dher han om sommaren kunde hafva dhem och till hans och hans successorers nytta dhensamma förunnas till fäboställe. Effter betänkiande och öfverläggiande föreslogs den platsen brede ved Buskebo engie som lyder till prästebohlet och af ålder dher under legat haf :r förr än någon dherom kring begynt att byggia, beläget på andre sidan om Bäsuinge, hvarest kyrkioherden blef effterlåtit at hafve sine fäbodher, hvilke och sochnen uthlofvade at opbyggia, dhe ochså sedan altijdh stadigt skohle lyda och liggia under prästebordet. Ur Kopparbergs och Näsgårds läns samt Säters och Tuna socknars domb. II 1660—1663. 4. Anno 1665 den 16 octobris vardt laga ting i Brunbäck hållet med allmogen af Folkärna, Grytnäs, Byy och Garpenbers sochner — — — — — — •— — — Den 17 octobris continuerade tinget — — — — — — — — — — — —• Emillan kyrkieheerden h : r Niels Flodarus i Folkärna och Jädersboerne, blef afsagdt, at h : r Niels skall effter den proportion han äger i engiet uthi förb:de Jäder ochså hafva dher sin boskapsbeet. Hvad elliest det besvär vidkommer, som Jädersboerne föredrogo, att dhe måste giöra uthlagorne för det engiet som ähr gifvit under prästebordet. — — — — — —• — — — — — — — — — — — Ur Kopparbergs

och Näsgårds län samt Säter och Tuna s:rs domb. III 1664—1667.

654 5. Anno 1682 den 17 maij blef laga ting hållit i Brunbäck med Folkiärna, Grytnäs, By och Garpenbergs sochners allmoge — — — — — — — •— — — — Dhen 18 maij continuerade tinget — •—• •— — — •— — — — — — — Uthi effterschrefne bohlbyars som ähre Nohr, Leigde, Berke Rosserfve, h u n d h och Gamblegården det byte, som Jacob Eskilssons i Buskebo svärmoders fader J ö r a n Richsson i Buskebo hade giordt med dåvarande kyrkieheerden i Folkärna sahl. h. Ingemar om en rödning, b:de kyrkieherde bätter tillhanda belägen och Jöran hade af bohlbyernas uthmark optagit, måtte ophäfvas, prästebohlet få Prästerödningen igen och bohlbyarne få kiännas vidh den andra rödningen, emedan Jacob skall giöra dhem mycken skada, förtreet och förfång på allehanda sätt, blef således afsagdt, at ofvannämbde bohlbyer skola låta värkställiga det som a:o 1662 d. 25 apr. af tingsrätten ähr dömbdt och sedermehra d. 16 octob. 1663 af lagmansrätten stadfästat, om Buskebos rörläggiande effter dess ålagde skatt, och hvar Jacob Eskilsson antingen dher emot eller emot förb:de domar sig förseer, på hvariehanda sätt det hälst skie kan, stånde dherföre effter lag dhess tillbörlige plikt. Ur Kopparbergs och Näsgårds läns samt Säters och Tuna s:nrs domb. VII 1682—1684.

6.

A:o 1675 d. 16 oct. Då iag Magnus Persson Landzdomare i bergzlagen och öster dalarne, laga ting hölt i Brunbäck med Fållkärna, Grytnäs, By och Garpenbergz Sochnars allmoge, närwarande befallningzmannen Wälb:de Nils Hansson, häradz skrifwaren W ä h t t Anders Bengtzson samt nämnden. Kommo för Rätten Länsmannen i Fållkärna Ehrlig och förståndig man Per Ingemarsson i Bäckeby med Kyrkiones föreståndare i ber:e Fållkärna, skiäligen bewijsandes, hurusåsom förben:de försambl. A:o 1653 uti Maji Månad hade kiöpt af Gerdt Depken på heden, en Jordedehl Rijset benämd utmed Capellans bohlet belägit, tillijka med någre huus därsammastädes, att nyttias under Capellans bohlet och honom derföre gifwit Sexhundrade femtijo d: kopp:t, hwilka penningar bem:te Gerdt Depken d. 19 J u n i i A:o 1672 har till stått sig nögachtl. haf :a oppburit. Och på det förberörde Fållkärna Capellansbohl skulle wara dess säkrare uti possessionen, hafwa Kyrkiones Sexmän /: som hwarken hafwa kunnat nå kiöpebref häröf :r, eller skriffteht quittobref på de erlagde penningar /: låtit med laga oppbud förfara med samma jord och huus, första resan d. 26 oct. 1672, andra gången d. 6 Maji 1673 och tridie sinne d. 15 oct. samma åhr, då Jäders boerne förmedelst Johan Matzon ibidem inkastade klander uti samma kiöp, begärandes att få bem:te Rijset inlösa, det dem och effterlåtit är med de willkor, som protocollet, samma tijd hållit, widare uthwijsar, dock innan Rijset skulle blifwa lagståndit, hwilket förb:de Jäders boer intet hafwa effterkommit. Hwarföre såsom hermed alt l a g h n är till wärka gångit, Rijset både lagbudit, lagståndit och med allan R ä t t är fullfölgdt; Ty dömdes offtabem:de Rijset med dess tillhörige huus och andre tillydande lägenheter, ehwad nampn de hälst hafwa kunna under Fållkärna sochns Capellansbohl, för en lagoch wälfången, stadig, fast samt opåtald egendomb ewärdel: att förblifwa. Effterskrefne suto i nämnden: Anders Mårtensson i Grönwall, Anders Knutzson i Wästansiö, Per Månsson i Åkersbyen, Johan Ersson i Nygården, Erik Persson i Strandhmora, Jöran Olsson i Stusshyttan, Anders Ersson i Säfringzbo, heonardt Persson i Utsund, Anders Jönsson i Fors, Olof Andersson i Jönwijken, Lars Jansson i Forne-

655 by och Per Ersson i Jularbo. Till yttermera wisso och större stadfästelse är detta med min egen hand, nampn och wTanlige signete bekräfftat. Actum ut Supra. Magnus Persson (L. S.) Cum originali concordare vidi N. Wallwijk Ur Västerås

domkapitels

arkiv rörande Folkärna

pastorat.

7. Uthi Folkärna sochn är Cappelansbord 1 ti. åhrligen til uthsäde, och dher til lijten och svagh äng, som försambl. kiöpt a:o 1653 af sahl. Gerdt Depken vidh Nya Krogh på hångheeden, då han här i Folkärna bodde, hvilka ägor han til sigh handlat ifrån bohlbyn Jäder, här strax brede vidh belägen, utan skogh och uthvägar dher til. Klockarebord 1 / 2 ti. åhrl. med en lijten tompt til hööbord, men ingen skogh eller uthvägar dher under. H a r legat här til af ålder och uhrminnes. Dhetta capellans och klockarebord, brukar capellanen tilhopa, och dher emot, som och af inkomsten af församblingen, underhåller dhen som klockare tiensten förrättar. Jacobus Monthelius S. Folk. Ur Västerås domkapitels

arkiv, ser. F

VI.

8.

Anno 1706 d. 10 Maji, då Ordinarie Laga Ting hölts med Folkierna Sochns Allmoge i Gästgifware gården Brunbäck, närwarande de gode män, som, ut in protocollo antechnade stå. Beklagade sig Capellanen Wällärde H r Gustav Eltström, öfwer den olägenhet han derigenom lider, at til Capellans bohlet, som nu består af det gambla Klåckarebordet, och det sedermera tilkiöpte Torpet Rijset, å Jäders bohlstad liggiande, han med bohl byn ingen tilgång i skogen til gärde-fång eller wede-brand nyttia får, som honom altså orsak gifwit, samptel. ber:de Jäders bye interessenter derom at instämma, hwilka /: förutan Pastorum Sal. mag: Hesselii och Sal. H r Monthelii änkior, dock igenom inlefwererad skrifft /: närwarande föreburo, at til den Wret, som samtel. Jäders bye interessenterne allenast för 50 dahl. Kopp:mt 60 åhr sedan, såldt och uplåtit åt sal. Gerdt Depken, hwilken den samma uphäfdat, samt sedermera åt Församlingen til Capellans bohl försåldt, skal med desto mindre skiähl någon dehl eller rättighet i Bye skogen kunna fordras, som Jäders skog fast ringa, och emellan byelagarena dehlter är, jämwäl de i samfälte 60 åhr utlagorna för ber:de Wret giordt hafwa, menandes altså rymligare, at hela Sochnen förskiuter til Capellans wedebrand och gärdefång effter nödtorfften. Resolutio. Aldenstund Kyrckiones Matrikel och gl. inwentarier ifrån åhr 1635 utwijsa, Klåckarebordet den tiden stå antecknadt för skog allmänt med Jäder och hund, warandes nu mera af stadgande Rågången samma byar emellan, klart at aftaga, det Klåckarebordets ägor genom Rågången slutas in på Jäders sidan, och öfwer skillnaden med Lund inga ägor sammanstötande hafwer, men owist ifrån hwilket hemman eller Mantahl det sit första uhrsprung tagit. Der til med ock Rijset, som jemte Klåckarebordet gör det nu warande Capellans Sätet, uttryckeligen af Faste-brefwet de A:o 1675 d. 16 octobris befinnes såldt wara ifrån Jäder, och dömbdt under Capellans bordet, med alla tillydande lägenheter, hwaribland skog och muhlbete förstås begrepen, warandes klare handz Lagen i det 40 Cap. Bygg. B. item cap: 28 § 6 Bygg. B. L. L. Kongl. Maij:tts Rescript til dess Göta HofRätt

656 d. 2 Sept: 1689 enligit, at af gärde hemman niuta med sine bohlbyar skog, och igenom skipte derifrån icke stängias, utan fast mera wid sådan händelse äfwen niuta sin nödtorfftiga och behöriga tildehlning. Fördenskul kan ock i detta fall Rätten intet annat afsäga än Capellans bordet i proportion effter hela dess Jordetahl, bör niuta skog och muhlbete med Jäders byn; Men som det äntå lärer litet förslå för det ringa ämne af skog, som til sielfwa Bohlbyn är, och i thy dess tildehlning föga mer lärer spijsa än til Gärdefång, Altså är i det öfrige ingen annan tilgång, än Sochenmännen Wedebrand under stödia, hwar om med dem i allmän Sochnstämma ett wist betingas och föraffskiedas kan. Actum ut Supra. På Härads Rättens Wägnar Jonas Boethius Lindebom. Ur Västerås domkapitels

arkiv rörande Folkärna

pastorat.

45. By. By ]) omtalas som egen socken på 1300-talet 2 ). I Muncktells »Westerås stifts herdaminne »> omnämnes kyrkoherden i By Waltherus såsom död år 1335 och kyrkoherden därstädes Holgerus såsom »fasteman till ett jordaköp i Grytnäs 1353.» Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har för By församlings pastorat fastställts genom Kungl. Maj:ts resolution den 12 april 1918 att äga tillämpning från och med den 1 maj 1919 till och med den 30 april 1939. Prästerskapet i pastoratet utgöres av kyrkoherde och komminister.

Löneboställen. Enligt löneregleringsresolutionen är till prästerskapets avlöning anslagen, bland annat, avkomsten av dels kyrkoherdebostället Prästebordet av krono natur med därunder brukade hemmanet Via mantal krono Blidbo nr 1 och övriga underlydande ägor, dels de så kallade klockarvretarna med underlydande i By socken efter avdrag av vad som funnes därav böra utgå såsom avgäld till klockaren i församlingen, dels ock tills vidare och intill dess annorlunda kunde varda i laga ordning bestämt, komministersbostället 7/s mantal skatte Åkerbyn n:r 2. I löneregleringsresolutionen bestämdes vidare, att fri bostad skulle beredas kyrkoherden och komministern genom upplåtelse av prästgård på sätt i ecklesiastik boställsordning stadgades, för kyrkoherden å kyrkoherdebostället och för komministern å dennes boställslägenhet i Horndal. Kyrkoherdebostället. På biskopen Johannes Rudbeckii föranstaltande upprättades i början av 1600-talet förteckningar rörande församlingarna i Västerås stift. Dessa förteckningar, vilka voro avsedda att företes vid blivande visitationer inom församlingarna, voro synnerligen omfattande och innehöllo, bland annat, uppgift om de ecklesiastika boställenas ägor m. m. Av den för By församling upprättade förteckningen, vilken är daterad den 17 februari 1635, då sannolikt visitation hållits inom församlingen, inhämtas, att prästbordets åkerjord uppginge till vidpass 12 tunnland, att dess ängsmark lämnade en höavkastning av vidpass 30 lass »för än Skinnarbodammen begyntes», samt att bol ) Hulphers anför i sin Dagbok å sid. 552: »Namnet medgifwer, at orten länge warit bebodd». 3 '; Ur arbetet »Sverige» på Wahlström & "Widstrands förlag.

1954 28

658 stället därjämte hade ett torp, benämnt Blidbo, 1 ) som nyttjades till äng, och en »ett stycke, nordan rossösiön» belägen äng. I övrigt hänvisas beträffande prästbordet till bil. 1. Vid laga ting med allmogen i Folkärna, Grytnäs, By och Garpenberg tvistades om en äng, benämnd Gnäte, vilken låge under By prästbord. Genom häradsrättens beslut tilldömdes berörda äng prästbordet. (Bil. 2.) I två jämlikt nådigt beslut den 31 augusti 1695 angående utarbetande av ett s. k. prästverk för Kopparbergs län upprättade, av kyrkoherden Jacobus Myclinus underskrivna handlingar meddelas, på sätt av bil. 3 och 4 närmare inhämtas, att prästbordets årliga utsäde uppginge till 12 tunnor, att ängsmarkens årliga avkastning uppginge till 40 vinterlass, att bostället hade en utjord eller ängsröjning, kallad Blidbo, därför i skatt årligen utgjordes 2 stigar kol och skjutsfärdspenningar, och att en fjärdedel av en härd i »en bondehammar smedia» hörde till prästbordet. I 1825 års jordebok för By socken upptages prästbordet under kronohemman. Genom nådigt brev den 10 mars 1893 medgavs att från kyrkoherdebostället finge för anläggande av ny begravningsplats med därtill ledande väg mot viss årlig avgäld avsöndras ett område om en hektar 65 ar. Komministersbostället. Detta boställe utgöres av det i 1825 års jordebok under kronohemman upptagna Klockarbordet (i löneregleringsresolutionen »Klockarvretarna») och under skattetitel upptagna hemmanet 7/s mantal Äkerbyn n:r 2. Rörande Klockarbordet hänvisas till bil. 1, 5 och 6 samt Thulins utredning angående klockarbefattningarna, avd. 3, Tab. B, sid. 300 och 301. Beträffande hemmanet Äkerbyn åberopas bil. 5, 6, 7 och 8. Angående sistnämnda hemman inhämtas av Muncktells Herdaminne, del. 3 sid. 75 och 76, att kyrkoherden i By Andreas Petri Arbogensis år 1643, efter löfte om 8 tunnor säd årligen av efterträdaren, avflyttade till sin gård i Åkersbyn, där han dog 1648. Åkerbyn var således kyrkoherden Andreas enskilda tillhörighet. Huru hemmanet sedermera kommit uti assessorn i bergskollegii rikskammarrådet Isac Cronströms (före adlandet Kock) ägo, har ej kunnat inhämtas. Enligt Hiilphers Dagbok sid. 555 donerades hemmanet såsom tillökning å kaplansbostället av bemälde Cronström år 1672. I kronotiondelängderna för By socken finnes samma hemman med sacellanen i By såsom innehavare för första gången infört år 1674. Genom nådigt brev den 13 februari 1880 biföll Kungl. Maj:t kungl. domänstyrelsens förslag, att, då bostället vore av enskild person donerat, boställshavaren måtte få fritt disponera över den husbehovet överskjutande virkes*) Blidbo upptages i den tidigaste jordeboken för Kopparbergs län, av år 1632. såsom ett kronotorp med pastor Andreas såsom innehavare. Angående dess upplåtande till kyrkoherdeboställe har icke anträffats någon upplysning.

659 avkastningen mot skyldighet att ombesörja och bekosta skogens bevakning och skötsel samt ersätta förskjutna skogsindelningskostnader. I Kopparbergs läns lantmäterikontor har utarbetats följande

»Memorial rörande de ecklesiastika boställena inom By socken. I den vid uppläggande av jordregistret för By socken av Konungens befallningshavande upprättade förteckningen enligt formulär K äro upptagna följande två ecklesiastika boställen: Prostgården 11/« mantal, Kyrkoherdeboställe, och Kaplansgården Åkersbyn Nr. 4, 28 skill. V- rst.l Tr . . . , T-rn

,

,

CK rr,oort

± t

( K o m m i n i s t e r boställe.

Klockarvreten 5o</bo2 mantal. J Vid undersökning i länets lantmäterikontor har beträffande dessa boställen följande inhämtats. Prostgården. Detta boställe har i jordregistret upptagits under ovannämnda från K — förteckningen hämtade namn med däri uppgivna 1 1/i mantal och såsom krono. I övrigt har i härvarande arkiv ingen akt påträffats, som kunnat lämna upplysning om storleken eller belägenheten av boställets ägor. I en samling i Kungl. lantmäteristyrelsens arkiv gjorda utdrag av akter och kartor rörande skilda slag av lantmäteriförrättningar å mestadels bostället angränsande byar och hemman har visserligen iakttagits, dels att i samband med nämnda förrättningar eller annan del av boställets gränser blivit genom ägoutbyte ändrad eller på annat sätt bestämd, dels ock att å kartorna till meromnämnda förrättningsakter stundom vissa bostället tillhörande ägor inmärkts. Någon uppgift om areal eller om boställets övriga ägor har dock i intet fall stått att erhålla. Kaplansgården. Detta boställe finnes i jordregistret uppfört såsom tvenne hemman eller Klockarvreten nr. 1, 557/382 mantal utan angiven jordnatur och Åkersbyn nr. 4 (litt. D), 28 skillingar 1/2 rst., även benämnt Komministerboställe, utan angiven jordnatur. Beträffande ägorna till det förstnämnda hemmanet, Klockarvreten nr. 1, har någon utredning ej kunnat åstadkommas. I fråga om hemmanet Åkersbyn nr. 4 har i här förvarade akter följande inhämtats. Vid ett den 30 december 1847 fastställt laga skifte å Åkersbyns inägor och hemskog utlades till komministerbostället under litt. D för 28 skillingar Va runstycke soldatårspenningar i skatt följande ägoarealer:

660 Åker Äng Avrösningsjord

8.8178 hektar 3.0884 » 6.7152 Summa 18.6214 hektar.

Till fastigheten hör andel i byns allmänna undantag, varibland märkes ett soldattorp, vilket vid laga skiftet avsattes såsom för byamännen gemensamt. Vid år 1865 den 19 juni fastställt laga skifte å skogsmarken till Äkersbyn utbröts till komministerbostället under litt. C skogsmark i två skiften med en sammanlagd areal av 220.02 5 3 hektar. Emellertid hade vid skiftet å inägor och hemskog en avsevärd skogstrakt, belägen intill inägorna, avsatts såsom samfälld för delägarne i Äkersbyn. Fråga om delning av nämnda samfällighet väcktes år 1884. Delningen genomfördes på sådant sätt, att hela samfälligheten, som var belägen intill det s. k. Grönsinka-hemmanet eller Åkersbyn litt. A, påfördes nämnda hemman, under det att hemmanet litt. A å skilda platser i inägorna samt å sitt utskogsskifte avstod mark till en myckenhet, som i uppskattningsinnehåll ansågs motsvara summan av övriga delägares andelar i samfälligheten, varefter dessa delägare sig emellan skiftade nämnda områden. Sålunda erhöll bostället för sin andel i berörda samfällighet ett stycke skogsmark, innehållande i areal 1.0620 hektar, beläget intill boställets förut tilldelade utskogsskifte. Delningsförrättningen fastställdes år 1885 den 14 december. I enlighet med det anförda skulle sålunda hemmanet Äkersbyn nr. 4 innehålla följande ägor: Åker

8.8178 hektar

Äng

Avrösningsjord

,

3.0 8 84

»

227.8025 » Summa 239.7 0 87 hektar.

Ytterligare utredning rörande här ifrågavarande boställen har med ledning av i lantmäterikontoret förvarade akter icke kunnat förebringas. Falun i länets lantmäterikontor den 22 februari 1926. K. W. Wolffelt e. assistent.»

661 URKUNDSBILAGOR. 1. Then Christeligha Församling uthi Byy i nedher Bergzlaghen. Sampt hennes Stoorheet, Tienare, äghor, inkomst och vthgifft, etc. Anno D. 1635. then 17. Febr. Prästebord aff Äker. widh 12 tönneland. Eng. widh 30 lass för än skinnarboodammen begijntes. Fiskewatn. i dammen ee — egen gäll. Werkestelle. Temlight nw disputeras. Qwarneställe. — i smedje dammen. Skogh. — nödhtorfftigh mz grannarna. Mulebeet. — Sammaledss. Vthjord. itt Torp til eng bliiboo benemdt. An eng itt stijcke nordan rossösiön. Kappelansbord. Klockarebord. Äker. til fem spänn bådhe åren. Eng. lite til 3 lass förderffat aff skinnarboenge. Fiske. — til ee — kattesta i åån. Vthjord. — 0 Episcopus. Johannes Rudbeck. Praepositus. Andreas Erici past. Hed. Pastor. Andreas Petri. Notarius. Matthias Ant: Alzbeckius. säxmän boomerk. Ur Västerås domkapitels

arkiv, ser. F

II.

2.

Anno 1660 den 30 maij vardt ordin, tingh hållet i Brunbäck medh allmogen aff Folkärna, Grytnäs, By och Garpenberg — — — — •— •— — — .—. — — — — den 31 maij continuerades tinget •— •— — Lars Andersson i Näckebäck fullmächtigtt af sin herre och huusbonde velb. Beniamin Chroneborg inlade i rätten en schrifft af välb:e Chroneborg schrifvin, uthi hvilken förmeentes att det gamble engie Gnäthe b:cl, som under Byy sochns prästebord ligger skall med rätta tillkomma Näckebäck och för månge åhr sedan vara ifrån Näckebäck kommet och såldt för 1 tunna spannemåhl. Kyrkioherdens vörd och väll:de h. Erichs uthi Byy fullmechtig Peer Andersson i Fullestadh insinuerade deremot en schrifft af b:de kyrkioheerde sampt lensmannen på dheras egne så väl som alle sochnemännens vägnar underskrifven af d. 29 maij 1660, hvaruthinnan dhe föregifva at samma ängie hafver af ålders tijdh legat under prästebordet och ingen kan veta berätta när eller på hvad sätt hon är dher under kommen, med hvad mehra som samme schrifft uthvijser. Det frågades fördenskuldh nämbden och heele allmogen om någon viste eller kunde minnas samma eng hafva någonsin varit ifrån prästebordet, eller och kunde berätta på hvad sätt hon vore dhijt kommen, svarade dhe sampteliga att dhe aldrig hafve vist samma engie hafva varit dher ifrån. Så

662 emedan såsom dher är uhrminnes häfdh kommen opå dy dömbdes samme engie under prestebordet stadigt och oqualt att liggia effter den 1 kap. jorde.b. L. L. Men hvad belanger det att härs Andersson i Näckebäck säger än mehra vara till samma engie tillagdt och intaget af Näckebäcks ägor, skall godhe män sådant syyna och ransaka och till näste ting veta dher om berättelse giöra. — — — — — —• Ur Kopparbergs och Näsgårds läns samt Säters och Tuna socknars domböcker II, 1660—1663. 3.

Bykyrckians åhrliga inkompst och underhåld af Kongl. Maij:t och cronan. 3) Prästebordet består af 12 tunnors uthsäde åhrligen effter gambel inventarium: eeng 40 vinterlas; uthjord eller en engzröning kallat Blijbo derföre skattas åhrligen 2 stijgar kohl och skiutzfälzpenningar der på: prästgården bygger och håller sochn vijd macht, som det uti uhrminnetz tijder skedt är: skog till vedbrand ganska ringa, men fångskog till giersell och stör fins intet. 4) E n fierdedehl uthaf en härd uti en bondehammar smedia lyder till prästegården. Inga gambla bref och documenter finnes uti Byy kyrkia som angå kyrkian och prästgården. Jacobus Myelinius. P . B. Ur Västerås domkapitels

arkiv, ser. F VI.

4. Pastoris inkomst i Byy Försambling. Prästebordet sägz wara af 12 t : r Uthsäde hwart åhr: men för swaga anger är något lagdt till Slogtompter, gifwes upsatz till 60 t:r, stundom mehr och stundom mindre. Äng 40 Winterlass. Der under förstås en uthjord eller Ängzrödning kallat Blyboo: derföre Åhrligen skattas 2 stijger Kohl och Skiutzfärdz Penniugar der på. Prästgården bygger och håller Sochnen wid macht, som det af uhrminnes tijder skedt ähr, och på sista Commission bejakat och stadfäst. Een fierdedehl uthi en Härd i en Hammarsmidia kommer Prästegården till jämpte bönderna, som de öfrige dehlarna äga, men ingen llyttedehl ligger under Prästegården. J n g a g. breff och Documenter finnas i Byy Kyrkia angående Byy Kyrkia eller prästebord. Datum Byy d. 26. Octob. A: 1695. Jacobus Moklinius. P . B. mpria. Ur Västerås domkapitels

arkiv rörande By

pastorat.

5. Till capellanners uiidherholl uti By försambling är detta som effterfollier. 1. En tunnas uthsädh om åhret uti 3 små vreter belägit, in om honck och stöör, uthan någon mulbeet och skog, medh en lijten eng belägen vidh Näckenbek. 1 ) *) Jämför bil. 2.

663 2. Är och en hemmandel i Åkerssbyy belägen aff sal. herren Jsac Cronström förährat till capellanens underhool, der inan kan såå 3 spän om åhret, men så långt afflegse at inan kan icke det sielff bruka, uthan bekommer allenast derföre 12 dr. k.m:tt om åhret, elliest ligger det för all skatt och uthlagor uthi alla perzedler som en annan bondhe. Detta således vara attesterar iag undertechnader Johannes E. Beckius. Minist. ibid. Ur Västerås domkapitels

arkiv. ser. F

VI.

6. En kort specifikation å Capellans Lönen i Byy Forsåmblingh. 3) En Eng belägen Skrijnda Höö.

wedh Näckebek huar aff man kan bekomma En

brädda

7) Är och En Hemmandeel i Åkerssbyy belägen som Sal. H : r Cronström till Caplans Vnderhool för ährat haff:r, men är så långt och affsides belägen så at Caplan kan föga nytta den aff haffua, eller ligger det för all Skatt och Vthlagor lijka som en bonde Vti alle persedlen bekommer der förre allenast 12 d:r om åhret. Datum 24. Octob. A:o 1695. Johannes Beckius. mpria Ur Västerås domkapitels

arkiv rörande By

pastorat.

7.

Högwyrdige Fader och Biskop, Ehrwyrdige och Höglärde Herrar, venerand. Consist. Adsessorcs. Såsom iagh uti ehrfarenheet kommen är, huru Inspect. Wählb. Eric Reitz stort wåldzwerck på Oappellan wyrdige och wällärde ller Johan bedrifwit, i dhet han bortarrenderat Cappellans Hemmanet åkerssbyn, utan föregången laga process och domb, hwilcket är en grof gärningh: altså föranlåtes iag Högw. Her Biskopen och Ven. Con. sådant tillkennagifwa, och om dess beskaffenheet uthreda och förständiga, på dhet sådant Insp. olagliga procedere må i tijdh hemmat blifwa, och Cappellan H e r Johan uti sin förra possession sättias, till dess laga ting blifwer, tå Inspectoren för sådan sin oskähl, kan stemmass, och effter lag for wåldwerckan plichta. Anno 1672 Kyndermiissotijden förärtes detta hemmanet af Sahl, Assess. Isaac Cronström under Cappellansgården, mast i anseende för dhet skadestånd Cappellans Enget wid Näckenbeck tager, af Her Cronströms Jern som ther landsättes. T etta fördes till Protok. på visitation i by 1672 1 ) pra?sente Epo B. Mem. Doct. Nicolao Rudbeckio, och lärer finnass inter Acta Consist, af förnembde åhr, jemwäl tå på Inventario fört. Som yterligare blef confirmerat på Commission i Hussby som wid senste wåhretijdh skedde. Att Her Reitz nu will tillägna sig dess disposition, *1 I protokollet finnes ingen anteckning härom.

664 och wara tillsynessman huru det skötes och brukass, weet iag eij någon lag eller huus Syyns ordningen thet medgifwa; utan effter lag bör Cronones fogde tillika med twenne af nemden och kyrckiones Sexmän tillsee, huru prästgårdar hållas wid macht. Om tetta Hemmanet ifrån Cappellansbordet blifwer afhendt, nödgass Cappellan sedan köpa både fångskog och weedbrand, sampt foder för sin Creatur. Tetta lärer hela församblingen mycket, gärna wilia för Ven. Consist, föredraga, men en dhel för owenskap somlige för skuldh haat och afwund, dierfwass intet tala derom, förn iag i förstonne theras desiderium föredrager, och om the åthniuta V. Consist, handräckning, lärer tå skee dhet Cappellan blifwer wid sin rätt Solloungerad, och wid hemmanet bijbehållen. Ilwarpå iag Ven. Consist, gunstige swar tillbaka medh Her Johan förewentar. Och i öfrigt näst troget anbefallande uti Gudz beskydd, blifwer, Norrby d. 20 Julii 1687. Högwyrd. Fad. Biskopens och Samptel. Ven. Con. Adsessor; Tienstödmiukeste Eric Holenius. 1 ) Ur Västerås domkapitels

arkiv rörande By

pastorat.

8. Högädla och Högvälborna F r u . [Cronström] Det erkänner med skyldig vördnad och tacksägelse församlingen i By den goda bevågenhet, som högvälborna frun i så motto vist, att högvälborna frun till dess kapellans underhåll ett hemman uti Åkersbyn förärt och donerat har; men såsom kapellanen besvärar sig så öfver mulbetet och ved skog, hvilket han omöjligen kan af Åkersbyn njuta efter det så långt afläget är från kyrkan, der han bor, såsom ock deröfver att han till klockarebordet ingen hästhage hafver, der han likväl för vissa händelser med sockenbud nödvändigt bör hafva en häst vid handen om sommaren. Åkersbyhemmanet kan ock intet försvarligen brukas med mindre en bonde derpå stadigt blifver sittande, som det kan sköta. Ty är till högvälborna frun vår tjenstödmjuka begäran, efter som en bonde i Vestanbäck vid namn Anders Ersson, som der eger ett litet hemman om 2 stigar (korg) kåhl här hardt vid kyrkan, tillbjuder sig der högvälborna frun så skulle vilja behaga byta och upplåta till kapellanen sin hemmandel der vid kyrkan belägen, om han kan få deremot halfva det donerade hemmanet i Äkersbyn, viljandes han för den andra halfdelcn gifva skälig afrad åt kapellanen eller den som högvälborna frun det förlänandes varder samt för allt hvad han kålar till högvälborna fruns tjenst; det täcktes högvälborna frun gunstigast tillstädja med bemälte Anders Ersson hemman vexla, så kunde kapellanen bättre förmåner och nytta derigenom hafva icke allenast med mulbete utan med vedskog, som nu för tiden och på denna orten är nog svårt efter. Äkersby halfva hemmanet kan fuller vara något större, men som det tillförene blifvit vanskött, så att en stor del af åkern för långliga tider ligger i fastlinda, men detta i Vestanbäck deremot väl häfdadt är, så att det med den af utmark upptagna åkren väl lärer gå upp emot halfva Åkersby hemmanets utsäde, och har derhos en liten hytt- och smedjedel samt qvarn och dessutom mäkta väl för hand beläget är, synes klart, att der detta genom högvälborna fruns gunstiga tillåtelse kommer att tillbytas, högvälborna fruns välmenta och hedervärda donation märkeligen blifver förbättradt och förmehradt, afvakte härpå högvälborna fruns gunstige svar och till* l

) Förmodligen son till komministern med samma namn och bergmästare i ^y.

665 stånd och förblifver högvälborna fruns tjenstödmjukaste tjenare. På församlingens i By vägnar: Jakob Moell 1 ) Anders Aborre. Olof Johnsson Länsman. och Olof Larsson i Ingborgbo. Kyrkovärdar. Församlingens sexmän Olof Mattsson i Fullstad, Olof Larsson i Djup, Erik Andersson i Grååsbo, Per Andersson i Ingborgbo, Jakob Andersson i Fornby, Erik Jonsson i Rossberga, Erik Ingolfsson i Storbyn. (L. S. B.) Med dess original, som vid Horndal finnes, lika intyga Gustaf Christiernin, Carl Fr. Kröningssverd. Rätt afskrifvet intyga P. J. Sundsten. Joh. Westholm. Ur By J

j Blev kyrkoherde i By 1702.

kyrkoarkiv.

46. Garpenberg. Uti inledningen till det år 1914 utgivna arbetet: »Garpenbergs socken i Dalarne» av Oliver Haglund läses följande: »Första gången Garpenberg 1 ) tydligen namnes är år 1481, då ting hölls å 'Garpaberget'. Från 1486 finnes ett intyg om köp i Garpenberg. 1496 var laga ting på Garpenberg och under 1500-talet förekommer detta namn ofta, särskilt under Gustaf I:s tid, och 1556 fanns en fogde 'Hans Eriksson på Garpaberget'. Under denna tid förekomma äfven namn på flera nuvarande byar, hvilka dock då alla hörde endera till Folkärna, Hedemora eller Husby. Först genom Karl IX:s bref af 28 okt. 16072) bestämdes, hvilka byar af nyssnämnda socknar skulle afskiljas för att bilda egen församling.» — »WTibberbo, Wijbberbodha, Wipperboda tyckes hafva blifvit afglömt, men var tydligen äfven med vid af skiljandet, emedan gränsen blef tagen efter älfven.» — »Af i detta bref nämnda byar hafva 'Trolleboda, Söderbo och Vibberboda' återförenats med Hedemora under Gustaf I I Adolf 1613. I ett gammalt inventarium från 1696 kallas socknen Garberg, men senare alltid Garpenberg.» Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har för Garpenbergs församlings pastorat fastställts genom Kungl. Maj:ts resolution den 14 april 1916 att gälla från och med den 1 maj 1917 till och med den 30 april 1937; och finnes i pastoratet enligt samma resolution endast kyrkoherde.

Löneboställe. Enligt löneregleringsresolutionen är till kyrkoherdens avlöning anslagen, bland annat, avkomsten av kyrkoherdebostället. Kyrkoherdebostället. Genom nådigt brev den 9 december 1579;{) medgav konung Johan III, att > thenne Vår undersåte ber Andres Benedicte 4) må ock skall så vel udi J ) Beträffande n a m n e t Garpenberg anför Hiilphers fl sid. 40 i sin Dagbok följande: »Namnet är taget af Tyskarna, som i förre tider, till Jern-warkens uphjelpande, i Riket inkommo, och blefwo kallade Garpar. Det säges, at dessa, tillika med några Hedemora boer, en tid gemensamt b r u t i t Grufworna hwilka dock förut woro bekanta, under namn af H e d e m o r a Grufwor.» 2 ) Bil. 1. Hulphers anför vidare fl sid. 47. »Garpenbergs Sockn består af 4 Fjerdingar. nemlig e n : Garpenbergs. Hedemora, H u s b y och Folkerna. I början woro h ä r allenast 4 Byar: Finnhytta, Bafwals-Åsunds och Bolfs-hytta, samt Back-gården, som då utgjorde et Capellslag u n d e r Hedemora.» 3 ) Bil. 2. 4 ) Av nåd. brev den 28 mars 1571, (Dalarnes handlingar i kammararkivet 1571 n:r 2 och 8, 1573 n:r 12) inhämtas, att före bemälde »Anders» en kaplan för Garpenbergslagen med n a m n e t Arvidus Bendicti, vilken på grund av sjukdom synes varit oförmögen att tjänstgöra, av kronan åtnjutit underhåll med V» läst spannmål och »till en behageligh tijdh» en i H u s b y socken belägen t ä g t med namnet Eret.

667 thette åhr så och framdeles lijcke som thelförenne bekomme thett underholdh udi spannemåll -l- lesth och torppit som Vij honom tliil årligt uppehälle nådig:t effterlåtith haffve effter Vij ännu vele bruke honom att uppeholle gudztiensten ther i cappellet ved Garpeberget» *). Av Garpenbergs gårds i kammararkivet förvarade räkenskaper framgår, att den i nyssnämnda nådiga brev med ordet »torppit» åsyftade lägenhet utgör en av gårdens i räkenskaperna upptagna »Engiar», nämligen »Bergz engz techten». I omförmälda räkenskaper för 1583 med flere år finnes nämligen vid denna äng anteckning, att densamma brukades av kaplanen vid Garpenberg. Bergsängstägten förekommer emellertid icke bland de i 1604 och följande års räkenskap för gården redovisade ängar, men i slutet av 1605 års »årliga ränta» för »Garppebergzlagen» upptages däremot under »Garpebergz gårdz Egor» »Presteborde sår 4 sp Engh 10 las.» Genom nådigt brev den 27 december 1600 eller 1610 2) anslogos 16 tunnor spannmål årligen till kyrkoherden vid Garpenberg, vilken donation stadfästes genom nådigt brev den 18 oktober 1613 3). På biskopen Johannes Rudbeckii föranstaltande upprättades i början av 1600-talet förteckningar rörande församlingarna i Västerås stift. Dessa förteckningar, vilka voro avsedda att företes vid blivande visitationer inom församlingarna, voro synnerligen omfattande och innehöllo, bland annat, uppgift om de ecklesiastika boställenas ägor m. m. Av den för Garpenbergs församling upprättade förteckningen, vilken är daterad den 11 februari 1635, då sannolikt visitation hållits inom församlingen, inhämtas, att prästbordet skall vara »aff S. H . Johan köpt af Sochnen» 4), att det årliga utsädet utgjorde 1 tunna och att ängsmarken avkastade omkring 30 skrindor hö. I övrigt meddelas däri de upplysningar angående prästbordet, som bil. 5 utvisar. I dylika uti Garpenbergs kyrkoarkiv förvarade förteckningar av den 10 juni 1684 och den 14 december 1696 (bil. 6) saknas den i förteckningen av den 11 februari 1635 befintliga anteckningen rörande prästbordets tillkomst. 1 en av kyrkoherden i Garpenberg Laurentius Nicolai den 7 april 1638 underskriven handling, benämnd »Gambia mäns berättelse om Bärgsängh, Garppebergs prestegårdh» (tramsumt därav bil. 7) uppgives, att Bergsäng skulle blivit inköpt för av »gamla garpebergsmän» sammanskjutna penningar. Något belägg för riktigheten av denna uppgift har icke under forskningen anträffats, såvida icke den i 1635 års förteckning förekommande anteckningen om prästbordets tillkomst syftar därpå. En den 27 november 1679 upprättat inventarium redogör för prästbordets ägor på sätt av bil. 8 inhämtas. *) Att kaplanen underhölls av kronan, framgår jämväl av därom gjorda anteckningar i åtskilliga »räkenskaper» för »Garpe Bergslagen». Den i >räkenskap» förtir 1579 (Dalaines handlingar n:r 3) sålunda gjorda anteckning bar följande lydelse: »Ved Garpebergs cappel ähr icke n o g o n kyrkeprest besittin u t a n K. M. håller ther en capellan benembd h:r And:s». 2 Bil. 3. s ) Bd. 4. *J »S. H. J o h a n (Salig Herr Johan)» åsyftar uppenbarligen Garpenbergs första kyrkoherde Laurentius Johannis Wikaeus, vilken kom till Garpenberg år 1603 och den 20 oktober 1624 drunknade i Gruvsjön.

ms I en jämlikt nådigt beslut den 31 augusti 1695 angående utarbetande av ett s. k. prästverk för Kopparbergs län den 25 oktober 1695 upprättad, av kyrkoherden Samuel Elfwing och komministern Petrus Wangström underskriven handling redogöres för prästbordet på sätt bil. 9 utvisar. Uppkommen fråga angående disposition av skogsavkastningen vid Garpenbergs kyrkoherdeboställe avgjordes genom nådigt brev den 4 september 1891. I detta ärende avgav kungl. kammarkollegium den 10 juli 1891 infordrat underdånigt utlåtande, (bil. 10) som, bland annat, innehåller utredning angående kyrkoherdeboställets tillkomst. Kyrkoherdebostället upptages i 1825 års jordebok för Garpenbergs socken under »kronohemman». Genom nådigt brev den 18 september 1908 medgavs, att från kyrkoherdebostället finge till plats för nytt skolhus till Garpenbergs församling emot närmare bestämd årlig avgäld upplåtas ett angivet område om 66.6 ar att under nyttjanderätt innehavas. Genom utslag den 22 december 1909 medgav kungl. kammarkollegium, att ett närmare angivet område om 465 kvadratmeter av ky-rkoherdebostället finge på 49 år från den 1 maj 1910 till J. A. Myrberg mot viss årlig avgäld och övriga villkor upplåtas. Genom utslag den 4 oktober 1921 medgav kungl. kammarkollegium, att ett närmare angivet område om 4,750 kvadratmeter av kyrkoherdebostället finge för tiden intill den 14 mars 1942 åt Stora Långviks gruvaktiebolag till upplagsplats för malm till nyttjande upplåtas mot viss årlig avgäld och övriga villkor. Klockarbo stället. Rörande detta boställe hänvisas till bil. 5, 6 och 9. Närmare upplysningar angående förvärvandet av en del utav hemmanet Kuppgärden till klockarboställe inhämtas av bil. 11 och 12. Av bil. 9 inhämtas, att klockarsysslan redan år 1695 innehafts av kaplanen, vilket förhållande fortgått, till dess kaijlansbefattningeii genom nådigt brev den 10 februari 1813 indrogs, varefter såväl klockar- som kaplansbefattningen uppehållits av kyrkoherden. Se vidare Thulins utredning angående klockarbefattningarna. Avd. 3 Tab. B, sid. 300 och 301. Klockarbostället upptages icke särskilt i 1825 års jordebok. I Kopparbergs läns lantmäterikontor har utarbetats föijande

»Memorial rörande de ecklesiastika boställena inom Garpenbergs socken. I den vid uppläggande av jordregistret för Garpenbergs socken av Konungens befallningshavande upprättade förteckningen enligt formulär K finnes upptaget endast ett ecklesiastikt boställe nämligen Prästgårde7i, 5/16 mantal, kyrkolierdcb os t alle.

669 Detta boställe är i jordregistret uppfört under benämningen Prästgärden nr. 1. Mantalsuppgiften är överensstämmande med ovannämnda och jordnaturen angives vara krono. Boställets ägor hava blivit uppmätta år 1851, i vilket sammanhang jämväl dess rågångar reglerats och bestämts. Jämlikt beskrivningen till den vid mätningen upprättade kartan innehåller bostället följande ägoarealer: Åker och tomt Äng Hagar Skog Impediment

7.6486 hektar 30.t;:8s » 63.65K; » 182.0954 » 58.7 7 84 » Summa 342.74 7 8 hektar.

A kartan finnes tecknat följande fastställelsebevis: »År 1852 den 23 April, å laga ting med Folkare Härad blev denna förrättning till fastställelse anmäld och såsom icke öfverklagad, lagakraftvunnen förklarad, Betygar på Härads Rättens vägnar: Tli. Callerholni». I sammanhang med rägångsregleringen omkring boställets ägor företogos en del ägoutbyten. Av särskilt intresse torde vara det byte, varigenom den så kallade Konstvreten under »Cappelansbordet» utbyttes mot annan mark intill »Cappelansbordets» övriga ägor, sträckande sig dessa från Gruvsjön upp till Kuppdammen. Dessa ägor, ävensom ett å kartan förekommande skogsskifte äro belägna i gränsen emot Kuppgärdens ägor, under det att övriga till prästgärden redovisade ägor äro belägna å annat håll och i ett sammanhang. I beskrivningen kan man även särskilja dessa ägor under rubriken »Comministerhagen» eller »Kupptägten» och »Comministerskogen», under det att å andra ställen i beskrivningen ordet »prostgårds»- synes särskilja vad som ansågs tillhöra kyrkoherdebostället. Det torde sålunda vara mycket sannolikt, att de ägor, vilka i beskrivningen till ifrågavarande förrättning betecknats med »Comministerhagen» eller dylikt och vilka synbarligen ä marken äro skilda från övriga prästgårdens ägor, motsvaras av de ägor, som är 1641 av församlingen inköptes från Kuppgården för att utgöra Garpenbergs klockarbord och vilka i köpebrevet uppgivas utgöra »en Siätte del i Koppargårdz hemmanet». Ytterligare belägg pä detta antagande erhålles vid studiet av en del äldre akter, vari de bada boställena omnämnas. Sålunda finnes i härvarande arkiv en är 1738 upprättad akt rörande avfattning av en till »Cappellans bostället» hörande vret motsvarande just ovan omtalade »Konstvreten», till skillnad frän en år 1732 upprättad akt rörande uppmätning samt rösläggning av rågången emellan »Garpenbergs Prästgärds skog» och kronotorpet Wacktarbo, vilken akt tydligen avser en rågång till den äga, som av ålder utgjort kyrkoherdebostället. Ä kartan till är 1813 verkställda storskiftet ä Kuppgården återfinnes öster om och invid det i skiftet intagna området en utritad gård med påskrift »Cappelansgården» och motsvaras den plats, vara gården utritats, av det skifte, som i 1851 års beskrivning benämnes »Comministerhagen».

670 Sammanlagda arealen av ägorna till det gamla kaplansbostället, även benämnt klockarbostället, har efter utdrag ur 1851 års beskrivning befunnits utgöra: Åker och tomt 1.6887 hektar Äng 13.0824 » Skog 25.3844 » Impediment 0.9504 Summa 41.00 69 hektar. Sistnämnda summa utgör sålunda en del av ovannämnda för båda boställena sammanlagda arealsumma. I samband med byggande av järnväg emellan Garpenbergs station och Garpenbergs kyrkoby med bispär till Garpenbergs koppargruva exproprierades, enligt en åren 1907—09 upprättad akt rörande den mark, som av sagda järnvägar berördes, från bostället följande arealer: Inrösningsjord Avrösningsjord Impedimenter Summa

0.1970 hektar 0.4520 » O.006O O.0550 hektar.

Denna jord synes vara belägen å den mark, som, enligt vad ovan sagts, skulle tillhöra klockarbostället. Ytterligare upplysningar rörande Garpenbergs boställen ha med ledning av här förvarade akter icke kunnat vinnas. Falun i länets lantmäterikontor den 1 mars 1926. K. W. Wolffelt e. assistent.»

URKUNDSBILAGOR. l. Wij Carl Then Nionde, medh Gudz nåde, Swergies Göthes etc: Konung, Giöre witterligit att efter wij wele hafua här een försambling för sigh wijdh Garpberget och här achta om Gudh will lifuet och hellssan förläner låta byggia een Kyrckia, Så hafue wij för thenskulld, lagt her til detta Capell, desse efterskrefne Byar af Hedemora, Folckerna och Huseby Sochn, hälst medhan dee Elliest doch pläga sökia hijt och hafua läng wägh till deres egen egen SochnKyrckia, som är i först af Hedemora Sochn, ölzhyttan, Wijkzhyttan, Högen, Tiälebodha, Trölleboda, Eenwijken och Söderboo, Aff Follckerna Sochn, Fänisiöö, Ytterstabening, Pedersboo, Pålsbygningh, Keensboo och Årängien, Aff Huseby Sochn Humblebodha, Söfringzbodha, Willeberga, Junckerbodha, Dormsiö, Kietilsbodha, Hellsingboo och Jngellsboo att the här efter skola liggia hijt till Capellet wijdh Garpberget Under här Lars Johannis, som nu är här Predikant och den som efter honom kan komma och inthz mehra swara till dee Kyrckioheerdar, som äro anthen i Hedemora, Follckerna eller Huseby Sochnar, förbiude förthenskull allmogen på forb:de optecknade hemman, att här efter någott swara dee Kyrckioheerdar de här till haft hafua, Uthan den som här är eller komma känn. Aff Garpberget then 28 Octobris A:o 1607. CAROLUS Ur Västerås domkapitels arkiv rörande Garpenbergs församling.

671 2.

Vij Johan then tredie medh Gudz nåde etc. Vår gunst tilförenne etc. Må thu vcthe Möns Häliesson at Vij gunstiligom haffve undt och effterlåtet thenne Vår undersåte her Andres Benedicte må ock skall så vel udi thette åhr så och framdeles lijcke som thelförenne bekomme thett underholdh udi spannemåll 1 / 2 lesth och torppit som Vij honom thil årlig uppehälle nådigt effterlåti[t]h haffve effter Vij ännu vele bruke honom att uppeholle godztieniesten ther i cappellet ved Garpeberget. Befale tig förthenskuldh her med ad thu låther för:de Vår undersåtte bekomme samme spaiinenials underholdh enär han ther på fördrenndes varder. Ther med sker thet som Oss är behageligit och thu haffver tig effter rätte. Schriffvid på Vår gårdh Kungdzöör thenn 9 decembris anno [15]79 udi Vår regementz tiidh på thett tolffte. Ur i kammararkivet förvarade Dalarnes handlingar, 1579: 3. 3.

Wij Carl den Nijonde medh Gudz nåde, Suerigis, Göthis, Wändis, Finnars, Carelers, happers i Norlanden de Cayaners och Esthers i hijfland etc. Konungh. Giöre witterligit, Att efter Kyrckieheerden wedh Garpebergett hafwer ringe lägenheet att hielpe sigh med, Derföre hafwe wij nådigest vndt och effter lathett honom, såsom wij och nu med dette Wårt öpne bref, nådigest vnne och effter lathe att han åhrligen må bekomma sexton tunnor Spannemåhl af oförläntte kyrcketijenden vthj Nederbärgzlagen, Wij hafwe och desslijkes effterlathett att the till deeres kyrckie mage åhrligen bekomme sex tunnor Spannemåhl, till Wijnkorn och Bygningz sädh af Tijenden som der faller. Befale fördenskuld wår tijende Fougde, att han både Prästen och kyrckien för:ne Spannemåhl åhrligen bekomme lather, Der hwar och een weet sigh efter rätte. Af Örebro den 27 Decembris Åhr 16 . 0 CAROhUS (Sigill) And: Bureus för Prästen w[ed]h Garpeberget A tergo: Prästen wedh Garpebärget, Vidimeras med anmärkning, att orden »sexton» och »sex» med svartare bläck och grövre stil, troligen konungens egen, ifyllts i tomrum, som lämnats öppna vid brevets utskrivning, och att årtalets tredje siffra, som ej är säkert liislig, närmast synes varit en nolla, ehuru brevet ej kan hava utfärdats år 1600. Uppsala i landsarkivet den 5 dec. 1925 Ex officio Josef Sandström. Ur Garpenbergs kyrkoarkiv. 4.

Wij Gustaf Adolph medh Gudz nåde Sweriges, Götes och Wändes vthkorade Konung och Arfurste, Storfurste till Finland, Hertigh till Estland och Wästmanland. Göre wetterligit, att efter som Wår /: Salige käre Herfadher, Christeligh och höglofligh i åminnelse :/ hafuer förordnat, att här widh Garpebärgz bruuk, skall wara seerdeles Prästegieldh och Kyrkioherde för sigh, som Folket skall förkunna Gudz ordh opå The tidher som sådant bör för hender hafuas, och lagdt någre Byiar i från Hedemora, Folkarre och Husseby Sochnar, till samme Prästegieldh, Hafuer och honom till Vnderhåldh vndt och effterlathet åhrligen att bekomma Sexton tunnor Spanmåll, Item bebrefuat Kyrkian till Bygning, Win och oblater, Sex tunnor Span: 11 Szå wele och wij af gunst och nåde hafue vndt och efterlathet, såsom och nu medh dette Wårt öpne bref Vnne efterlathe och Confirmere samma hög:te Wår

672 salige käre Herfadhers bref; så att samma byar som vthi brefuet för:te stå af Hedemora, Folkerre och Ilusseby Sochner, där till lagde, må härefter och liggie till förbe:te Prästegieldh medh des rättighetter Såsom och att han som Kyrkiohierdhe nu är eller framdeeles dijt kommer må behålla de Sexton tunnor Span:ll sampt Kyrkian till Bygning, Wijn och oblater, Sex tunnor som för:t är. Biude och befale fördenskulldh hermedh alle Vndersåthcr som till för:te Prästegieldh lydhe att de opå wåre wägne deres Kyrkioherdhe och rätte Sielesörgere, åhrligen lathe bekomma, huadh honom efter Kyrkiordningen och gammal godh sedwenio bör att hafua. Wij befale och hermedh Fougten att han åhrligen vthan all genseyelse lather bekomma Prästen och Kyrkian Spanmålen som för:t är. Där Cammerådh, Cammererere och Fougdenn nu är eller härefter kommer: wäthe sigh att efterrätta. Aff Garpebergz Gårdh den 18 Octob. Åhr 1613. GUSTAVUS A D O L P H U S Sigill. Oloff Olofzson A tergo: H K Mtz fulmacht på 16 t : r spände mall aff Kyrk Vidimeras Uppsala i landsarkivet den 5 / « 1925 ex officio Josef Sandström Ur Garpenbergs

kyrkoarkiv.

5. Then Christelighe Församling vthi Garpeberghet i Nedher Bergzlaghen Sampt hennes Stoorheet, Tienare, äghor, inkomst och vthgifft. etc. Anno D. 1635 then 11. Febr. Prästebord, aff S : H : John köpt af Sochnen Äker. Till 1 tunna hwart Åhr att vttså Eng. wijdh pass 30 skrijndor. Fiskewatn. allmänt Werkestelle. becken wijdh Prästeg: Quarnställe. Mulebeet

}

Vthjord. — 0 Kappelans bord. — 0 Klockarebord. een täckt tillköpt aff Sochn för 6 skepp, jern — Åker. — till een Span. Eng. Wijdh pass Tijo skrindor Skogh. Till hopa mz sin granne Fiske gemens mz andra Vthjord. Episcopus. Johannes Rudb. Praepositus Andreas Erici p. Hed. Pastor Laurentio Nicolai Notarius Matthias Ant: Alib. Consist, n. Sexmäns nampn (bom.) Ur Västerås

domkapitels

arkiv,

ser.

FII.

673 6. Then christeliga försambling uthi Garpebergs försambling sampt hennes storheet, tienare, ägor, inkomst och uthgifft etc. Anno D. 1684 d. 10 junii Kyrckiobord der socknestugun står. Prästebord aff Åker 5 tunl. E n g c. 10 lass. Fiskievatn med dhe andre Verckestelle — 0 Qvarneställe. Vattnet afdämt til grufvans behof emot någon försambling refusion. Skogh. God ålagd. Mulebeet. God. Uthjord — 0. Kappelansbord — 0. Klockarebord Ve i Kuppgårdshemmanet köpt af försambl. a:o 1641. Äker — 0. Eng 1 Skogh > tillika med dhe andre.

Fiskie J D:o D:o 1696 d. 14 december. Kyrckiobord der sochnestugan står Prästebord aff Åker 5 tunnland i linda lagd E n g till 10 lass Fiskievatn med de andra. Verckestelle —• 0. Qvarnestelle. Vatn afdämt till grufvan. Skogh. Mulebeet godh Uthjord. Kappelansbord. 0. Klockarebord 1 / 0 i Kupgårshemmanet kiöpt af församlingen åhr 1641. Åker Eng j Skogh > tillijka med de andre. Fiskie J Uthjord Ur Garpenbergs

kyrkoarkiv.

7. Gambia mäns berättelse om Bärgs ängh, Garppebergs prestegårdh. 1) För 120 åhr sedan åtte en biskop thet hemmanet, hvilcken och ther hade sijn egen grufva in vidh tektegården, som af allom kallas Biskopsgrufvan in till thenna dagh. H a n hafver ganska myckit silfver och koppar ther brukat, såsom gambla stora slaggvarppen nogsampt vitna. H a n s iordägor och skogs utvägar hafva strecht sigh ifrå Biskopsgrufvan in till Långviksbroen, sedan therifrå in åt Svartfiellesiön intill Pålsbäningssiön. Sedan therifrån och ginast åt Komosesiön och mitt millan nämbde siögar sägs hafva fordom ståndit itt gammalt röse, hvilcket nu inthet fins. Sedan in till Botbeningsdamsiön i bäckiamunnen ther som Komosebeck utlöper. 1954 28

674 Sedan ifrå then bäckiamun ginast åt Biskopsgrufvan igen, även såsom Botbänings kyrckievägh strecker sigh. 3) När then påveska religionen vardt förlagdt, så blef och för:de biskop Casseradh och Bergsängh tagitt under cronan, tilltess gambla garpebergsmän hafva gunsteligen fått lof af höga öfverhethen at sammanskiuta en vijs summa penningar och köpa samma hemman til sitt prestebordh, hvilcket och så skedt ähr, doch ähr h. öfverhetens bref therom genom prestehyth[en] [för]kommit. Sedan hafva^ eftherskrefne prester bodt ther i Bergzängh hvar efter annan: s. her Anderss ifrå Årsunda bodde ther 3 åhr intill sin döödh, s. her Erich i långan tidh, s. her Lars Johannis bodde ther öfver tiugu åhr intill sin hastiga dödh, her Israel bodde ther i fäm åhr etc. Och ingen hafver man någon tidh hördt at klandra eller plundra thess utvägar och urminnes häfd, uthaan allenast en man och sedan några som af hans ingefvande hafva orolighet i sinnet insupit, såsom hela landsändanom kunnigt ä [ h r ] . Ytterligare beskeedh om Bergsängs utvägar sampt tess råå och röör hafva väll varit i förtiden vidh handh, både höga öfverhetenes privilegium ther uppå, Synebref etc., men the ähro af vägen kompne och uthi okunnoghet, endels tå s. her Lars Johannis oförmodeligen then 20 octobris anno 1624 dödde, eendels tå breef och andra saker flottes u t h u r gambla capellet. Item vällärde her Israel Andrae hölt laaga syn theruppå, s. velb. juncker Otto Hindrich Schmitt skref synebref, undersatte sijn handh och secret sampt laagkallade goda mäns nampn och bomercken. I thet samma upkom en skadeligh våådeldh i s. junckers stugu, som upbrände alla hans register, böcker och skrifter. Samma tidh boflotte väll:de her Israel up i Dalarna. Altså kom och thet synebref af vägen. Till beslut bekände och vitnade edle velb. her Carl Bonde, at hans nådh hafver sielf skärskodat och sedt, at Garppebergs prestegårdh ähr omlagdh medh råå och röör, thet hörde hela thet höglofliga bergsämbetet sampt många cronones högbetrodde befallningsm[än], hvilcket skedde i Hedemora prestegårdh then 7 aprilis 1638. At sant ähr vitnar iagh medh egendh handh underskrifvi[n]. Laurentius Nicolai. Past. Garpeberg Ur Garpenbergs kyrkoarkiv.

Tunl. Snesl. Banl. Uthi öfver- eller Litsletächten som kallas in allés alla åcker stycken 1 '• 3: o: Gambia krydegårdstäppan som 1679 uppkiördes till åcker och kallas Qvarnstycket —: 4: : Gambia gårdsstycket östergården upkiördt till åcker 1678 . . —: 8: 2: Neder uti stora siötächten en lijten vreth som kallas Caplandsvreten —: 25: 5: E n lijten täppa som kallas Långstycket —: 7: 5: Noch en lijten vreth, kallas Mellan- eller Storvreten, belägen ved vintervägen till kyrckian —: 30 Humblegårdsstycket ved Slagvarpet —: 4 Siövreten ved Grufviken —: 23 Noch ett lijtet stycke in vijd Grufvutächtegården e h r Stenvarpet; kallas Finvreten —: 5: — E n ny krydegård på backan ved stolpherberget, uptagen med pastoris bekostnat 1678 6: — Summa 3 t: eland 1 spanl. 3 fj:

675 Äng består uti förberörde Lilltächt och nedre Siö- e h r Stortächt är berächnat i Lands jordebocken a 10 lass äng, låter sigh afslå som hon blifver med rödiande hållen till och slåterkarlarna ähro med stenslogh vane, ähre begrepne ifrån Grufvutächtebråten ved Biskopsgrufvan nordaneffter, sedan i nordväst up i Nygårdstächtegården, och så alt nedre siön i Vachtare håhlet söder åth alt inom hank och stör. Hagar. 1) Hästehagan som kallas Stora hagan väster om bem:te tächt, sträcker sig sunnan effter ifrån Vachtarbovijken och så i väster når up åth Nygårdstächtebackan. 2) En lijten nordan prästegården emellan vattengrafven, kallas Koohagan, skarp och tor. Skough. Skogens beskaffenheet och till sitt angrep sees af pag. 24, togs 1677 uti julio i ögonsicht, då han befans vara något afhuggen på södre sijdan åth Rothfallet, item öfver ifrå Vachtarbo åth store Hvillmohren till Bootbenningsdamsiön afsvediader, item backom Nygårdsberget. Fiskevatn i Grufsiön och andra små insiöar betienas af dem som först kommer. Om qvarnstället ved prästegården har pastor och sochnemännen bedit hr. probsten befalla mag. Georg Gezelius giöra berättelse, med hvad vilkor, förord och minne och naturliga strömfåhr, ähr uti hans tijd af sahl. assess:n Funck uthom sochnens vethskap till grufvans behof afstält och afdömt. Actum Garpenberg d. 27 novembr 1679. Actum Garpenbergs prostegard d. 4 maij 1697. And. Carlbohm Adreas Hesselius P . Folck. Ur Garpenbergs

kyrkoarkiv.

9. Till Underdånigste föllie af Kongl. Maijs:tz allernådigste befallning, gifwin Kongsöhr d. 31 Aug: 1695 angående en noga antechning, af det underhåld och belöhning, som Kyrkian, Pastor, Kapellan och Klåckarne i Gahrpebergh, af Kongl: Nåde, åhrl: af Hans Kongl: Maijs:tt och Cronan, upbähra och åtniuta, är detta i Enfaldigste och högst Tro:plichtigste sanning upsatt, A:o 1695 d. 25 Octobris. 3:tio Niuter och Pastor Prästebordet (Bärgsängh) utan utskyld och afgifft, Åkern är 4 Spanland, mycket Swag, Stenig och af Bärgs—sega W å t = l ä n d i g Jord, derföre åk sällan gien—gif:r utsäden: Slog e h r äng är Skarp och Stenig bestående af E n tächt wijd Prästegården: äre 10 lass som af Jordeboken sees. J forna tjder hafwa Prästerne föhrdt stort bärgs bruk här i Bärgsäng, som af des g h a både Sölfw— och Kappar Slagg—warp märkes och älliest berättas. 4:to Prästegårdsbygnaden hafwer Sochnen sig påtagit 1610 och 1687 sees af N-o 6 och 7. Kapellanen bör på Klåckarbordet (emedan han åk låter k l å c k a r = t i e n s t e n förwalta) hwilket Sochnemännerne köpt af Elin Erichsd:r i Rutbo och är 1/7 af g:la Kuppegårdshemmanet, gifwit derföre 2 Skp:d och 12 L® Stångjärn, samt Tiugufemb d:r kopparm:t som fäste bref wet af landsdomaren, Jngolf Pärsson, af d. 4 J u n j 1641 i folKerna S:n Stufwa gifwit, utwijsar, här af görs åhrl. utlagor, är wijd pass 8 lass äng och fögo åk:r. 5:to. Kapellans upbörd af Sochnen sees N : o 4. 10. Datum Gahrpeberg ut Supra Samuel Elfwingh Pastor P e t r u s Wangström Sac. (L- S.) ( L . S. Ur Västerås domkapitels arkiv rörande Garpenbergs pastorat.

676 10. 1891 den 10 Juli. Till Konungen, und:st, ang. disposition af skogsafkastningen vid kyrkoherdebostället i Garpenbergs pastorat af Kopparbergs län. Hos E K M : t hafva kyrkoherden S. G. Palén, såsom innehafvare af kyrkoherdebostället i Garpenbergs församlings pastorat af Kopparbergs län, och nämnda församling i und:het anfört besvär deröfver, att, sedan Skogsstyrelsen genom resolutioner dels den 19 J u l i 1875, med fastställande för 20 år, räknadt från och med den 1 Maj 1875, af skogshushållningsplan för bostället, dervid årliga virkesafkastningen uppskattats till 74,5 famnar och boställets årliga virkesbehof till omkring 68 famnar, förklarat, bland annat, att skogs- och hagmarken skulle bibehållas under boställshafvarens bevakning och skötsel, samt att, för den händelse öfverskott af skogsafkastningen utöfver husbehofvet skulle uppstå och de medel, som genom försäljning i laga ordning af öf verskottet inf lote, ej i sin helhet erfordrades till betäckande af omkostnaderna för skogens och hagarnes skötsel, Skogsstyrelsen ville, efter anmälan af vederbörande, vidtaga åtgärd för dispositionen af dervid uppkommande behållning, dels ock den 4 Maj 1880, på derom gjord framställning, tillerkänt boställshafvaren hälften af behållna skogsafkastningen vid bostället; så ock efter det Palén hos Domänstyrelsen anhållit, bland annat, att, enär bostället, enligt en ansökningen i afskrift bifogad handling från år 1638, innefattande »Gambia mäns berättelse om Bärgs Ängh, Garppebergs prestegårdh», vore af församlingen inköpt till prestbord, och presterskapets löneregleringsfond således icke, emot § 9 mom. 1 af förordningen angående allmänt ordnande af presterskapets inkomster den 11 J u l i 1862, borde, såsom dittills skett, få njuta någon del af boställets behållna afkastning, denna, såväl för framtiden som i den mån den efter redan verkställda försäljningar ännu icke disponerats, måtte odeladt tillfalla boställshafvaren, till stöd för hvilket yrkande jemväl åberopats § 4 i presterskapets privilegier den 16 Oktober 1723 äfvensom det förhållande, att, enligt syneprotokoll från äldre tider, pastor med vederbörligt tillstånd försålt skog från bostället, hvartill ytterligare komme, att ifrågavarande kyrkoherdebeställning vore i förhållande till folkmängden den, med ett undantag lägst aflönade inom Vesterås stift; har Domänstyrelsen, efter inhemtande af yttrande af vederbörande jägmästare och skogsinspektör äfvensom församlingen, Domkapitlet i Vesterås och Landsh. Emb:tet i länet, genom resolution den 21 J u l i 1885 sig utlåtit, bland annat, att då det icke tillkommer Styrelsen att afgöra, huruvida åberopade handlingar innefattade laglig bevisning derom, att bostället blifvit af församlingen för längre tid tillbaka inköpt och således utgjorde dess egendom, samt i allt fall Skogsstyrelsens resolution den 4 Maj 1880 icke blifvit i laga ordning öfverklagad, funne Domänstyrelsen Paléns framställning om förändrade bestämmelser rörande dispositionen af den behållna skogsafkastningen från bostället icke förtjena afseende; öfver hvilka besvär Domänstyrelsen, jemlikt erhållen nåd. remiss, inhemtat und. yttranden ej mindre af vederbörande skogstjenstemän än äfven af Domkapitlet och E K M : t s Bfde samt dermed jämte eget und. utlåtande till E K M : t inkommit. Sedan E K M : t genom nåd. remiss den 30 J a n u a r i 1886 anbefalt jemväl Kammar Collegium att i detta ärende afgifva und. utlåtande, har Collegium låtit i Kammararkivet verkställa undersökning rörande tillkomsten af ifrågavarande boställe; Och har Collegium af berörda undersökning, i afseende å hvilken hänvisas till bilagda memorial med dertill hörande handlingar, inhemtat, bland annat, att genom nåd. bref den 9 December 1579 till kapellansboställe i Garpenbergs församling blifvit anvisadt ett torp under Garpenbergs Kungsgård, hvilket i 1583 års kronoräkenskaper benämnes Bergsängstägten och på enahanda sätt upptages i räkenskaperna intill år 1605, då det under berörda Kungsgårds egor förekommer med benämningen Prestbordet; att, sedan Garpenbergs bruksförsamling, på sätt af Kongl. Brefvet den 18

677 Oktober 1613 inhemtas, blifvit ett särskildt pastorat, kyrkoherden derstädes synes hafva fått förenämnda kapellansboställe sig upplåtet, men kapellanen deremot, enligt hvad remisshandlingarna bilagdt protokoll öfver en inom församlingen den 10 J u n i 1684 hållen generalvisitation utvisar, hafva disponerat klockarebordet inom församlingen, angående hvilket boställes tillkomst upplysning emellertid ej kunnat vinnas; samt att i jordeböckerna från och med år 1865 till och med år 1794 inom Garpenbergs socken upptagas såväl kyrkoherde- som kapellansbord, båda såsom oskattlagda, införda efter kronohemman. Derjemte får Collegium i u n d : t meddela, att i här förvarade jordeböcker efter år 1794 sagde boställen äro uptagna under kronoegendomar; att genom nåd. rsolution den 10 Februari 1813 kapellanstjensten i församlingen blifvit indragen och kapellanens lön anslagen åt kyrkoherden, hvilken derefter synes hafva disponerat båda förenämnda prestboställen; att dessa, hvilka i samtliga jordeböcker förekomma såsom oskattlagda, deremot äro enligt bevillningstaxeringslängderna uppskattade till visst mantal och upptagas i 1813 års taxeringslängd med tillsammans 3/ie mantal, sedermera med 152/s32 mantal och slutligen med 5 /i 6 mantal; att detta sistnämnda skattetal ock öfverensstämmer med en år 1809 i Kopparbergs läns landskontor upprättad förteckning å presternas löneförmåner, enligt hvilken kyrkoherdebostället ansetts motsvara x / 4 och klockarebolet '/le mantal; att genom K M : t s resolution den 11 Oktober 1866 lönereglering blifvit faststäld för kyrkoherden i Garpenbergs församlings pastorat; samt att bemälde kyrkoherdes inkomster af pastoratet hafva för år 1800, enligt samma års bevillningstaxeringslängd, uppskattats till 2,550 kronor, hvartill kommer afkastningen af bostället, hvilket senare åsatts ett värde af 5,800 kronor. Hvad vidkommer den till stöd för klagandernas yrkande åberopade »Gambia mäns berättelse om Bärgs Ahng» och huruledes ifrågavarande prestebord skulle hafva blifvit af församlingen ifrån Kronan inköpt, synes denna uppgift, såsom grundad endast ä andras berättelser, ej kunna tillerkännas något synnerligt vitsord; hvaremot större vigt torde kunna tilläggas protokollet öfver ofvannämnda, den 10 J u n i 1684 af biskopen jemte öfriga vederbörande hållna generalvisitation inom församlingen, uti hvilket protokoll uppgifves, att klockarebordet, hvilket, på sätt förut är nämndt, utgör en del af nuvarande kyrkoherdebostället, skulle år 1641 hafva blifvit af församlingen inköpt. E n ä r emellertid köpebrefvet härom ej kunnat igenfinnas, och ej heller det uppgifna förhållandet på annat sätt bekräftas, lärer nyssnämnda handling icke i förevarande fråga ega afgörande betydelse; vid hvilket förhållande och då visadt är, att Bergsängstägten blifvit ifrån Kronans egendom upplåten till kapellansboställe, och såväl detta som klockarebordet ingenstädes i jordeböckerna upptagas under annan än krono natur, tillräckligt bindande skäl ej synas Collegium hafva förekommit till stöd för det antagande, att de i fråga om de ecklesiastika boställen i allmänhet gällande föreskrifter icke skulle vara på ifrågavarande kyrkoherdeboställe tillämpliga, i följd hvaraf Collegium får i und:t hemställa, att de und. besvären icke måtte vinna nåd. afseende. Den nåd. remissen bifogas härjämte. Stockholm den etc. Rydin Nehrman Thulin /Körner Ur kungl. kammarkollegii arkiv. 11. N:o 5. Ähr effter Cristj bördh 1641 d. 4 J u n : , hölt iagh Jngolf Päderson Landz domare i Bergz Lagen och Österdalarna Laga ting i Folckerna Sochnestufwa med Allmogen aff samma sochn, sampt aff By, Grytnäs och Garpenberget, närwarandes Landz höfdingen Edle och Wälbördig Petter Kruus till Knullerstad och Ornääs befalningzmännerna W:de Gert Lårman, och Jöns Nilson, och Nembden.

678 Då kommo för rätta Kiörckiones Sexmän ifrån Garpenberget, med bref och Sigill bewijsändes huru the haf :a Kiöpt en Siätte del i Kåppargårdz hemmanet till Garpenbergz Klåckarebord, aff h. Elin Erichzdotter i Rudheboda, hennes fäderes, medh hennes mans samtyckio, för stång jern 2 skepp:d 12 lissp., så och redopeningar 25 d a h r Kapp M : t än i förlijkning 5 d a h r samma Mynt hwilcka 2 skepp:d 12 Lissp:d och 30 d a h r förskrefne H . w Elin Kände sigh till fulla nöid den sidsta pening medh den första, upburit och annammat haf :a, till en fullkomlig betalning; affhändade då derföre sigh och sinom effterkommande arfwingom samma Siettedeelz hemman och alt hvad som aff ålder der till legat haf:er, eller ännu tillwinnas kan, och det tillägnade Garpenbergz Kiörckio och Sochn till Klåckarbord, till en stadig och fast Egendom, med det [atj giöra och låta, dikia bruka och häffda aldeles effter sinom egnom wilia, ähr och denna hemmansdeel Lagbudin och ståndin, hwarföre detta kiöp lagligen för rätta bleff Ratificerat och stadfäst och der ått ähr fasta och witne, effterskreffne gode män som då i Nembden såtto, aff Bysochn Nilz Erichson i Forneby etc. Till yttermera wisso att så i sanning ähr, trycker iagh här under mitt signett iempte mitt underskreffne nampn. Actum u t supra. Actum suis originalibus concordare. Jngolf Person (L. S.) Vidimeras Samuel Elfwingh Petrus Wangström Past, i Gahrpb: v. D. Minist. Ur Västerås domkapitels

arkiv, ser. F

VI.

12. Den 9 maij [1639] höltz laga tingh i Folckerne sochnestufva med allmogen der sammastädes sampt By Grytenääs och Garpenbergz sochner, närvarandes Opb. 1. På gemene mans vegnar i Garpenbergz sochn Ve i Koppegåls heman som skall läggias till klockaregården, såldt af h. Elin i Rutebo för stångjern 2 skepp :dh 12 L® och kopper penningar 25 dr. Den 2 november [1639] continuerates tinget med samma nembdemän som i förgår, Opb. 2. Ve i Koppergårdzhemanet till Garpebergz klockarebord, Elin Erichzdotterz i Rutebo, för stångjern 2 skepp:dh 12 L^ kopper penninger 30 dr. Den 17 junij [1640] höltz laga tingh på Garpebergz gårdh medh allmogen af samma sochn, sampt af By, Grytnääs och Folckerne sochner, närvarandes Opb. 3. Ve i Koppergårdz hemanet Elian Erichzdotters i Ruteboda, för stångjern 2 skepp :dh 12 L® kop. penger 25 dr. Den 4 junij [1641] stodh tingh i Folckerne sochnestufva, medh allmogen af samma sochn, sampt af By, Grytnääs och Garpeberget, närvarandes — •— — — — Bevilliades fast på Ve i Koppergårdz hemanet Elin Erichzdotters i Ruteboda hennes fäderne, som hon hafver såldt till Garpebergz klockarebool för stångjern 2 skipp:dh 12 L®, reede k. pennig:r 25 dr. så frampt rette borde män det icke inlöst innan den 17 huius, på hvilcken dagh det blifwer lagståndet. Dat. 1 Maij 1639 under pastoris her Laurentij Nicolai hand och signet sexmännernes boomerken. Ur Härads m. fl. rätters domböcker för Kopparbergs län 1636, 1639—41. (Riksark.)

47. Grytnäs. Grytnäs 1 ) omtalas som egen socken på 1300-talet2). Socknen var före 1606 annex inom Folkärna pastorat men avskildes nämnda år därifrån för att bilda eget gäll. Förutvarande kaplanen Jonas Olai Orre Helsingius blev den förste kyrkoherden i Grytnäs. Avesta församling, som tidigare tillsammans med Grytnäs bildat ett pastorat, avskildes därifrån till särskilt gäll enligt nådigt brev den 1 maj 1891. Denna pastoratsdelning gick i verkställighet den 1 maj 1919. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har för Grytnäs församlings pastorat fastställts genom Kungl. Maj:ts resolution den 16 maj 1918 att äga tillämpning från och med den 1 maj 1919 till och med den 30 april 1939. I pastoratet är endast anställd k}"rkoherde.

Löneboställen. Enligt löneregleringsresolutionen är till kyrkoherdens avlöning anslagen, bland annat, avkomsten av kyrkoherdebostället Prästebordet med underlydande och förra komministersbostället Klockarebordet i Grytnäs socken eller, vad sistnämnda boställe beträffade, ränta å försäljningsmedel för bostället till den del Kungl. Maj:t kunde komma att bestämma. Kyrkoherdebostället. Medan Grytnäs församling ännu var annex inom Folkärna pastorat, upplåts enligt kungl. brev den 6 april 1593 (bil. 1) torpet Hede i Grytnäs socken till kyrkoherden Ingemar Olai »att bruka och beholla» under Folkärna prästbord till behaglig tid. I konung Gustaf I I Adolfs nådiga brev den 8 mars 1615 (bil. 2) anföres, »att Prästebordet vthi Grytnääs sochn icke kan blifva behållit med mindre dedt Torpet Hede, som een Tydli derunder hafver warit för ländt 3 ) måtte stedes der vnderlagdt blifve». Med anledning härav underlades detta torp prästbordet »till een behagelig tijdh». På biskopen Johannes Rudbeckii föranstaltande upprättades i början av 1600-talet förteckningar rörande församlingarna i Västerås stift. Dessa förteckningar, vilka voro avsedda att företes vid blivande visitationer inom församlingarna, voro synnerligen omfattande och innehöllo, bland annat, uppgift om de ecklesiastika boställenas ägor m. m. Av den för Grytnäs för*) Hiilphers anför i sin Dagbok å sid. 34: »Soknen lärer hafwa fått n a m n av Gryt, på Ängelska Grut, på gammal Swenska Griot, som betyder sabulum, arena, sand. W i säge nu Grus, fast ock Gryt brukas om de sandparticlar, hwaraf wåre så kallade sandstenar bestå.» 2 ) Ur arbetet »Sverige» på Wahlström & W i d s t r a n d s förlag. 3 ) Torde syfta på kungl. brevet den 6 april 1593.

680 samling upprättade förteckningen, vilken är daterad den 12 februari 1635, då sannolikt visitation hållits inom församlingen, inhämtas, att prästbordet, som till större delen donerats av konungen, bestode av 5 öresland, som beräknades avkasta 4 x / 2 tunnor spannmål samt en till 12 lass uppskattad höavkastning'). I övrigt redovisas däri för prästbordet, på sätt bil. 3 utvisar. Förberörda donation konfirmerades av drottning Kristina genom nådigt brev den 5 mars 1646 (bil. 4), därvid omförmälda lägenhet förklarades för »en ewärdeligh egendom» under Grytnäs prästbord. Vid laga ting med allmogen i Folkärna och Grytnäs med flera socknar den 11 oktober 1661 gjorde kyrkoherden i Grytnäs Olof Moraeus framställning om avvittring av de spridda prästbordsägorna i avsikt att fä dem sammandragna i en lott. Häradsrätten vidtog åtgärd i berörda syfte på sätt av bil. 5 närmare inhämtas. I en jämlikt nådigt beslut den 31 augusti 1695 angående utarbetande av ett s. k. prästverk för Kopparbergs län upprättad, av kyrkoherden i Grytnäs Andreas Gilberg den 10 november 1695 underskriven handling redovisas för prästbordet på sätt bil. 6 utvisar. Den 3 juli 1697 ägde en förrättning rum i Grytnäs prästgärd, därvid prästbordets ägor beskrevos. (Se bil. 7.) Enligt landshövdingens i Falun order den 23 november 1698 verkställdes revning och skattläggning av Grytnäs prästbord såsom av bil. 8 inhämtas. Vid en den 20 augusti 1706 hållen syn å prästbordet redogjordes för dess jord på sätt bil. 9 utvisar. Av instrumentet över en den 29 september 1735 hållen visitation i Grytnäs inhämtas följande. Kyrkoherden hade med samtycke av socknens äldste bortbytt från präståkern »et litet olägligt jordestycke» till soldaten Göran Modig och av honom i stället bekommit »ett för prästegärden mycket beqvämligare» stycke jord. Detta besannades av de närvarande äldsta och befanns jämväl »af de omständigheter, som i sockenstuguprotokollet af d. 20 October 1734 äro införde, att prästebordsägorne eij av detta bytet äro förvärrade». P ä grund därav beviljades samma byte. Av protokoll, hållet vid generalvisitation i Grytnäs och Avesta församlingar den 30 maj 1764 inhämtas, bland annat, att prästbordet vore storskiftat i enlighet med en av ingenjören Lars Waldin den 2 november 1758 upprättad kartebeskrivning, samt att en äng, Missmyran, vari prästbordet vore delägare, redan år 1706 varit föremål för tvist, som »för 2 ä 3 åhr sedan blifvit förnyad vid existerad qvaestion om gränseskilnaden mellan Folkierna och Grytnäs socknar». Tvisten om denna äng, som innehades och nyttjades av nämnda socknar, vore dåmera icke avgjord. Härjämte torde böra omnämnas dels att rågången omkring prästboställets skog uppgåtts den 18 oktober 1781, dels ock att vid förrättning den 10 *) A n n a n donation av konungen till Grytnäs prästbord än torpet Hede, som i berörda förteckning redovisas såsom en utjord, har icke anträffats; och torde uppgiften att prästbordes vore »aff K o n u n g e n mast giffit» åsyfta n ä m n d a donation.

681 augusti 1788 verkställts delning av den s. k. Rutbo mosse, varvid alla delägarna berättigades erhålla lika stora delar, nämligen 1 tunnland 14 snesland till varje delägare. Kyrkoherden och komministern fingo härvid var sitt skifte. I 1825 års jordebok för Grytnäs socken upptages under »kronohemman» dels ovannämnda lägenheten Heden såsom U2 mantal Heden Joen Pastor n:r 1 jämte anteckning, att densamma vore donerad under Grytnäs prästbord enligt kungl. brev den 8 mars 1615, dels ock Prästebordet. Genom nådigt brev den 22 december 1841 medgavs, att från kyrkoherdebostället i Grytnäs pastorat utmark finge till begagnande av församlingens skolmästare och klockare avsöndras ett område om 2 tunnland, därför kungl. kammarkollegium genom beslut den 15 september 1842 fastställt viss årlig avgäld. Genom nådigt beslut den 31 mars 1922 medgav Kungl. Maj:t, att för beredande av erforderligt markområde för en pumpstation för Avesta stads vattenledningsverk ett till kyrkoherdebostället Prästebordet med därunder lydande hemmanet l / 2 mantal Heden n:r 1 i Grytnäs socken hörande, närmare angivet område om 1.2900 hektar finge till Avesta stad avstås emot ersättning, som skulle utgå i enlighet med lagen om expropriation den 12 maj 1917. Angående dispositionen av ersättningsmedlen har kungl. kammarkollegium förordnat genom beslut den 17 april 1923. Förra komministersbostället Klockarbordet. Den tidigaste upplysning om Klockarbordet erhålles i förberörda förteckning, bil. 3. Till prästverket lämnades under november 1695 av dåvarande kaplanen i Grytnäs Daniel Lahlin uppgift, att vid Grytnäs icke funnes något kaplansbord och att klockarbordet, vars årliga utsäde utgjorde 1 '/2 tunna och höavkastning 5 sommarlass, brukades av kaplanen. (Se bil. 10.) Kaplanen Lahlin från trädde emellertid klockarbostället redan år 1699 på sätt närmare framgår av bil. 11. Rörande klockarbostället hänvisas i övrigt till förberörda protokollet över en i Grytnäs och Avesta den 30 maj 1764 hållen generalvisitation. Kaplanen synes sedermera åter hava tillträtt klockarbordet, vars ägor även funnes upptagna i kartebeskrivningen över storskiftesdelningen. Komministern hade sedan dess uppodlat 5 tunnland jord. Rörande ägorna vore inga tvister förutom beträffande boställets andel i Missmyran. I övrigt åberopas Thulins utredning angående klockarbefattningarna, avd. 3, sid. 314. Klockarbordet upptages i 1825 års jordebok för Grytnäs socken under »kronohemman». Genom Kungl. Maj:ts resolution den 11 december 1868 fastställdes lönereglering för prästerskapet i Grytnäs och Avesta församlingars dåvarande

682 pastorat att äga tillämpning under en tid av femtio är från och med den 1 maj 1869, därvid, bland annat, förklarades, att komministerstjänsten i Grytnäs församling skulle, vid dåvarande innehavarens, C. L. Karlins, avgång indragas. I detta ärende avgav kungl. kammarkollegium den 19 maj 1868 infordrat underdånigt utlåtande och anförde därvid, bland annat, följande: Ehuru komministersbostället vore ett gammalt klockarebol, vilket syntes därav att, utom kaplansbordet i Avesta, jordeboken ej upptoge andra ecklesiastika boställen i Grytnäs socken än ett prästbol och ett klockarebol, torde likväl detta boställe, som av ålder varit till prästerskapets avlöning anslaget, icke böra detsamma fränhändas, för att till främmande behov användas, utan framgent bibehållas såsom ett prästerskapets löningshemman, vilket skulle utarrenderas på sätt och i den ordning, nådiga brevet den 11 juli 1861 föreskreve; och hemställde kungl. kollegium, att samma arrende måtte tilläggas kyrkoherdelönen. Genom nådigt brev den 21 februari 1873 förklarade Kungl. Maj:t, att ifrågavarande boställe skulle i författningsenlig ordning utarrenderas och arrendeloppet tillfalla kyrkoherden i Grytnäs pastorat. Sedan komministern Karlin den 1 maj 1873 avträtt bostället, förordnades genom förberörda nådiga brevet den 1 maj 1891, att kyrkoherden i Grytnäs pastorat, vilken fortfarande skulle innehava kyrkoherdebostället, skulle uppbära arrendebeloppet för indragna komministersbostället i Grytnäs. Genom nådigt brev den 14 juli 1916 föreskrev Kungl. Maj:t att berörda boställe skulle i befintligt skick genom Konungens befallningshavandes i Kopparbergs län försorg å offentlig, i vederbörlig ordning kungjord auktion försäljas till den högstbjudande, med iakttagande att högsta anbudets antaglighet skulle av Konungens befallningshavande underställas Kungl. Maj:ts nådiga prövning; och skulle det åligga Konungens befallningshavande att i sammanhang med dylik underställning avgiva förslag till köpeskillingens förvaltning och användning. Sedan ett vid auktion ä ifrågavarande boställe den 26 mars 1917 avgivet anbud enligt nådigt beslut den 9 november 1917 ej av Kungl. Maj:t antagits, har Kungl. Maj:t enligt nådigt beslut den 23 maj 1919 godkänt ett vid den 19 februari 1918 förnyad auktion å bostället avgivet anbud å 14,700 kronor. Tillika har Kungl. Maj:t föreskrivit, att försäljningsmedlen skulle överlämnas till Grytnäs församlings kyrkoråd att förvaltas på sätt i fråga om förvaltning av kyrkokassas medel vore vedertaget, samt att avkomsten därav skulle ingå bland pastoratets lönetillgångar. I Kopparbergs läns lantmäterikontor har utarbetats följande

»Memorial rörande de ecklesiastika boställena inom Grytnäs socken. I den vid uppläggande av jordregistret för Grytnäs socken av Konungens befallningshavande upprättade förteckningen enligt formulär K äro upptagna följande ecklesiastika boställen:

683 13

Prästgården nr. 1, /lfi mantal Kyrkoherdeboställe och Kaplansgården nr. 1, 1 / 8 » Komministerboställe. Vid undersökning i länets lantmäterikontor har beträffande dessa boställen följande inhämtats: P r ä s t g å r d e n n r . 1. Bostället, som är kyrkoherdens i församlingen löneboställe, är i jordregistret uppfört under benämningen Prästgården nr. 1 och angives utgöra 13 /16 mantal. Uppgift om jordnatur saknas. Vid åren 1858—60 verkställd arealavmätning av samtliga boställets ägor har detsamma befunnits innehålla följande ägor: Tomter, åker och dyl Äng Odlingsmark '. Avrösningsjord Impedimenter

16.6492 hektar 12.4665 » 22.2328 » 92.0394 » 1.5250 » Summa 144.9129 hektar.

I samband med förenämnda uppmätning verkställdes reglering av rågångarna omkring boställets ägor, vara meddelades fastställelse år 1861 den 3 april. Rågångsregleringen, som jämväl torde ha inneburit avsevärda ägoutbyten, finnes, i den del densamma berör Kyrkobyn, närmare beskriven i akten rörande laga skifte ä sistnämnda by. Detta laga skifte fastställdes den 9 december 1864. Kaplansgården

n r . 1.

Detta boställe benämnes även i jordregistret Kaplansgården nr. 1 och uppgives detsamma utgöra Vs mantal. Uppgift om jordnatur saknas. Vid åren 1858—60 verkställd arealavmätning har bostället befunnits innehålla följande ägor: Tomter, åker och dyl Ang Odlingsmark Impedimenter

10.2723 hektar 3.3604 » 13.86 90 » 0.6770 » Summa 28.1787 hektar.

I samband med boställets uppmätning verkställdes rågångsreglering och ägoutbyte med Kyrkobyn. Rågångsregleringen fastställdes den 3 april 1861. Agoutbytet finnes närmare beskrivet i akten rörande laga skifte å Kyrkbyn, varom ovan under Prästgården nämnts. Ytterligare uppgifter rörande dessa boställen ha med ledning av här förvarade akter ej kunnat erhållas. Falun i länets lantmäterikontor den 18 februari 1926. K. W. Wolffelt. e. assistent.»

684 URKUNDSBILAGOR, öppet Breff för Her Ingemar Olauj i Folckerne att beholle ett Torpp vthi Gryt Sochn Heda benemdt. Datum Gripzholm denn 6 Aprilis. Åhr 1593. Wij, Karl medh Gudz Nåde, Sweriges Rijkes arfurste, Hertig till Södermannland, Näriche och Wermeland. Göre wetterligitt, att efter dhed ringa ägor äre till Folckerne Prestegård, och denne her Ingemar Olaj bor wedh en stor gestwägh. Derföre hafue wij på K. M:tt i Pålen wår Elskelige Käre her broders behagh Undt och efterlådhit förbe:de her Ingemar Olaj ett Torp Heda benemdt Liggiandes vdhi Gryth Sochn, att bruka och beholla under Prestebordet till behagligh tijdh, frijtt för alla udhlagor. Der emot skal han uara förplichtad att förbettra hemmanedt medh huus, Åker, Eng och annadt, efter den Lägenheet der till wara kan, så frampt han icke skal gifua tilbaka alt dhed hann af förbe:de Torp bekommit hafuer. Der Cammar Rådh, Cammererer, Fougdter och andra hafua sigh efter rätta. Datum ut supra. Ur riksregistraturet. 2. Wij Gustaff Adolfph medh Gwdtz nåde Swerigess Giötess och Wendes Konungh och Arff Furste Stoor Furste till Finlandh, hertig till Estlandh och Wesmanlandh. Giör witterligit att effter wij förnimma att Prästebordet vthi Grytnääs sochn icke kan blifva behållit med mindre dedt Torpet Hede, som een Tydli dervndher hafver warit för ländt måtte stedes der vnderlagdt blifve derföre så hafve vij aff gunst och nådhe vndt och effterlåtit, som wij och hermed vnne och nådigst effterlåthe att förb:te torp med alle sine vtlagor rättigheeter och egendomb qwitt och frijtt vnder samma Prästebordh liggia och lijda schall oss till een behagelig tijdh der alle som för wår schuld schole giöra och låtha, mage wetha sig effterrätha, icke görandes herpå någon något hinder eller förfång i några måtto aff Garpenberget den 8 Martj åhr 1615. GUSTAVUS A D O L P H U S (L. S.) Cantzlie Secretet n:r 2 Niels Hanson Vidimus 20 Aug. 1662. Johan Lagerchrona Daniel Plan. Ur reduktionskollegii

i kamararkivet

förvarade

akt n:r 312.

3.

Then Christeligha Församling vthi Grijtnääss i Wäsmanneland, eller Dalarna Sampt hennes Stoorheet, Tienare, äghor, inkomst och vthgifft. etc. Anno D. 1635 then 12 februari. Prästebord, aff Konungen mast giffit Åker. 5 öresland, fåås — 4 1 / 2 T:na Eng. Till — 12 Lass Fiskewatn. lithet om wåren i bäcken Werkestelle. ther sammastädes

685 Quarnestelle. i åån off wan kijrkian Mulebeet. } a l m e n t Vthjord E t t torp Hedha be:d aff S. K. tilgiffuit. Kappelansbord. Klockarebord Åker. Eng. Skogh Fiske. Vthjord.

--

--

5 spenn 6 lass Alment • lithet i bäcken 0

Episcopus Johannes Rudbeckius Praepositus. Andreas Erici p. Hed wp Pastor. Notarius Matthias And. Alzbeckius. Ur Västerås

domkapitels

arkiv, ser. F

II.

Donation på ett Chronetorp Heden be:dt att liggia vnder Prestebohlet i Grytnääs. Wij Christina etc. Göre witterligit, att oss hafwe wåre vndersåthare, samptlige Almogen i Grytnääs Sochns forsåmblingh vnderdånigst praesenterat ett wår Högstährade sahl. Käre H e r faders (: glorwördigst i åminnelse:) breff, daterat Garpebärget den 8 Martij åhr 1615. Hwar vthinnan det Cronetorpet Heden be:dt vnder Prästebohlet sammastädes till behageligh tijdh effterlåtes och förvnnes; vnderdånigst oss ahnsökiandes att wij samma torp än widare, där vnder icke allenast confirmera, vthan samma wår sahl. H e r faders benådningh så wijda förbättra wele, att det. vnder bem:te Prästebordh ewärdeligen må blifwa donerat och bebrefwat. Detta deres ödmiuke ansökiande hafwe wij medh nåder förmärcht och fördenskul welat vnna och donera, efftersom wij här medh och i detta wårt öpne brefs krafft nådigst. vnne skäncke och donere ofwanbem:te torp Hede vnder samma Grytnääs Församblingz Prästebordh, att det där till för en ewärdeligh egendom, nu och i tillkommande tijder höra och lijda måå och skall. H ä r wårt Rickz och Cammerrådh etc. Till vttermehra wisso. etc. CHRISTINA. Ur riksregistraturet

för den 5 mars 1646.

5. Anno 1661 den 11 octob. hölts laga tingh medh allmogen af Folkärna, Grytnäs, By och Garpenbergs sochner — — — — — — — — — —• — — — —• — Den 12 octob. contiunerades tinget — — —• — — — — — — — — — — Kyrkieheerden i Grytnäs väll:de h : r Olof androgh för rätten sin begäran at alldenstund prästebords ägorne liggia så teegevijs ihoop med Kyrkiebyboerne och han gierna skulle hafva prästebordsägorne för sig sielfva afvittrade, han då kunde få byta och iämka dhem tillhopa uthi en lott på det han dhess bättre måtte bruka och häfda dhem; blef afsagdt at befallningsmannen v:te Jonas Jönsson iempte justitiarien v:e Erich Erlandsoon sampt flere godhe män med reefkarlar biuda till at

686 iemka kyrkieherden sampt interessenterne uthi Kyrkiebyn tillhopa på det bästa sättet och sidst den 24 octob. nästkommande — •— — — — — —• — — — — Ur Kopparbergs och Näsgårds län samt Säters och Tuna socknars dombok. II. 1660—1663. 6.

Pastoris uthi Gryttnäss och Avestad undherhåld af Kongl. Maij:t aller nådigst förlänt. Prästbolet effter församblingenss berättelse består af 4 1 / 2 öreslandz uthsäde, hvar till är äng, skog och een litn haga till betz haga. P å tildelningss torpet Heede som under prästebolet donerat ähr, och består af V2 halfft crone följer vidimerat copia af Kongl. Maij :t Dråttningz Christinae bref. Inga kongl. documenter eller bref har man kunnat finna, hvarken om vederlag tertials tijonde, prästebohlet, eller kyrkianss vijn och bygningss säd. Gryttnäss dhen 10 novemb. 1695. Anderes Gilberg. Ur Västerås domkapitels

arkiv, ser. F

VI.

7.

A:o 1697 d. 3 julij inventerades Gryttnäs prästegårdh till kyrkioherden ehrevyrdige och vällärdhe hr Anders Gillberg Å c k e r och eng. Åckren ähr belägen uthi :ne giärden till skiff tes med Kyrckiobyboerne, och fans uthi dett öfre järdet up åth grinden på begge sijdor om Brunbäcksvägen stora tracter som hr kyrkioherden Gihlberg låtit skogen afrödia och endehls redan till åcker upbrukat och dhen andra täncker effter handen på lijka sätt att nytta och upbruka. Uthi dhet västra giärdet äfven väll grässlindor uptagit till åcker, som dhertill icke förr varit brukade, dijken uthi bägge åckrarna voro alla igenfallne, uthsädet blifver allenast på ett förslag här infördt, till dess sochnerefven kommer, som innan kort lärer blifva i värcket anstäldh, då man rätteligen kan införa åckrens storlek samt och uthsädet proportionera, sedan refstången öfver godt. Dock imedlertijdh effter hr kyrckioherdens berättelse undgefähr till 6 t : r i höst och vårsäd hvartdera åhret uthsåås skall. Hede änget benämdt, liggiandes söder ifrån byn, som under tijden brukas till slog och iblandh till såå hafre uppå, är med ny kringstängd giärdslegårdh af hr. kyrckioherden Gihlberg. När Gudh vällsigner mareken med ymnig åhrsvext, ehuru väll jordemon ähr svag, förväntas dheraf 3 sommarlass höö. Åssboänget ähr belägit söder ifrån prästegården uth ved stora elfven och stöter till en stor masa öster uth ifrån dhe andra byägorna. Bemälte äng är mycket tufvig och skoglupen af medelmåttig stor granskog, som hr. kyrckioherden tillsade sig villia afrödia, effter ängen dheraf tager skadha. Uthi samma äng, när godh åhrsvext blifver, förväntas dher 10 sommarlass höö. Uthi bem:te ange neder åth elfven är en ny höölada väll förvarat med taak och dess behör — — — — — — —

687 Vanänget öster ifrån prästegården är liggiandes skifft om skifft med Kyrckiobyboerne, ähr et slät vatn enge jempte några skogsbackar, som och fins duglia sombliga åhr att slåå, och när åhrsvexten blifver ymnig förräntas dheraf 16 lass höö. Dhertill ähr 3:ne höölador, åth Hyttebäcken på udden 1 / 2 :va ladan, på andra sijdan om åhn ved skougsbacken näst östansiö hela dhen ladan och dhen sidsta längre bordt ståendes allenast dher uthi V* dehl. Nock en gammal lada som är rörlorat lada allenast helfften dheraf. Upsiön ett ängie benämdt liggiandes ofvan Afvedsta flotbroo, varuthinnan prästebordet hafver sin dehl skifft om skifft med kyrckiobyboerne, ähr ett godt slät och vällbehållit ängie. — — •— — — — •—• —- — —• •— — — — — — — — Åhrsvexten dher af undgefähr 18 lass höö, Berättadhes ved denna besichning, att en teg som liggiandes ähr inuthi sahl. Arfved Essbiörss vreth ofvan prästebordstegen, som vill sträcka sig up till vägen åth elfven, skall till en dehl vara såld af sahl. kyrckioherden gamble hr. Oluf Moraeo ifrån prästebordet, varom änckian söckias skall och hon upvijser af hvem kiöpet skiedt ähr och huruledes han i possessionen sitter af samma dehl. En grässtompt i Kyrckiobyn näst intill hr. Sviklings gårdh, som löper alt neder till åhn. E n hästhaga med mycken små skoug och stubbar besatt ähr belägen väster ifrån prästegården bredeved vägen, som löper åth Avedstad flåtbroo, var omkring ähr en ny giärdslegårdh stängd innevarandhe åhr med ny hånck och merendehls nytt roo. Skogen. Prästebords tillhörige skoug tager sin begynnelse ved Skräddarebo giärdslegårds hörn, dherifrån åth Knipkohlsbacken öfver Ingevalsvägen, derest ett stenröse ähr upsat, dherifrån ända linierätt till Rijssmåslaggen, derest och et steenröse ähr lagdt som skillier Skräddarboskogen ifrån prästebords. (Denna bem:te rålinia berättadhe nämbden skall vara upgången och röslagder af fordom befallningsman sahl. Pehr Larsson Gahm, varöfver Skräddareboerne klagadhe sig vara dher medh alt för när skiedt och ville upvijsa en annan skillnat, som skall varit dhem och prästebordet alla tijder emellan, men fans dherhoos inga skiähl, eij heller sådana märken vara af dhem upvijsta som kunde ehrkienas vara upsatta till den ändan att vijsa någon skilnat; alt dherföre lembnas vedh föromröde rålinia till dess klarare uplysning skier.) Ifrån Rijsmåsan sträcker skogen sig alt neder till Kyrckioby gambla rödningar på samma sijdan. Sedan på andra sijdan sträcker han sig alt jämpte vägen åth Avedsta flotbroo och neder till landsvägen ifrån Hedemora som löper till Afvedsta tvär dt öfver stora landsvägen åt Brunbäck. Uthi bem:te skoug på bådhe si j dor om rödningsvägen alt åfvan omkring älfvaklinten fans vara tämmeligit vedhygge af sahl. kyrkioherden hr Oluf Moraeus giordh och samma ved till Afvedsta försålldt, så väll som uthom denne tract fans dher och var uthi grönmaror vara uthblädat och äfvenväll till stafrumsved huggit och bortsåldt som berättades. Helliest fans ännu till prästebordet dher vara tämlig hvacker ung skoug, dock ibland små timmerskoug behållen som isynnerhet alt ved vägen åth Afvedstadh och sedan ytterst uth åth Brunbäcksvägen, dher skogen fants vara väll behållen. Således vara besichtigat etc. Ur Grytnäs kyrkoarkiv. 8. Effter hans nåde baronens och landshöfdingens högvälborne hr. Nils Gripenhielms skrifftel. ordres af Fahlu kongsgård den 23 novembris 1698 äre understående prästecappelans- och klåckaregårdar med dess tillhörige ägor på följande sätt refvade och effter skattläggningsmethoden skattlagde n:n.

Behålht jordetahl

Jordetahl Spl. Grytnäs prästebord. Åker Uthi södra åkren tillsammans refvat jord . Dito åker Dito åker Nyplog dersammastädes Uthi norra åkren tillsammans refvat Dito åker Dito åker Nyplog dersammastädes

Snl.

Spl.

bl:d

Snl.

17 13 15 12

God jord Reduceras till Vs reduc. till Vä reduc. till Vs

17 16 5 4

5 10 11 17

God jord reduc. till Vs reduc. till Vs reduc. tid V3

5 15 10 5

bl.

S:a Ä n g och slogtomptar En tompt nedanför'prästegården, brukas allen a s t till betestompt... Noch en slogtompt Åsboenget, dehlen till prästebordet håller ... Uthi Vaknan tillkomma detta prästebord Uthi Upsiön sammaledes

12 19

reduc. till Vs 13 reduc. till Vs

32 13

reduc. tdl Vs reduc. till Vs S:a

Ar öfver p å ä n g e n 11 spannl. 15 snesl. 2 bandbd tages för 2 dehlar till åker 7 spl. 16 snesl. 8 bandbd... gl. åkerjorden S:a

3 6

reduceras till V*

18 12

13 19

18 Ängen Gl. ängen S:a

18 Hälfften häraf till trade och den andra till sade blijr så åhrbt u t s ä d e . Cronohemman 3 /s:dehl Uthsäde — 6j- spanl.

10 6

Ängen

18 Räntor Städjepenning — 12 öre 10 stig. 2\ korg kohl å 2 dir 3 | dagsverken å 6 '/• T i l l d e t t a p r ä s t e b o r d f i n s n ö d t o f f t i g f å n g s k o g t i l l g ä r d s e l och v e d e b r a n d s a m p t ock n å g o n s m å t i m m e r s k o g , l i t e t fiskie i V a k n a n , m e d e l m å t t i g m u h l b e t e . S å l e d e s G r y t n ä s p r ä s t e b o r d e t v a r a refvat, j o r d e n s k a t t a d t och r e d u c e r a t , s a m t r ä n t a n d e r e f f t e r u t h r ä k n a d t , a t t e s t e r a vij med v a r e n a m n s u n d e r s k r i f v a n d e af G r y t n ä s d e n 9 s e p t e m b e r 1699. And. Carlbohm. Bengt

(bom) Andersson i Wästerbo.

Nämbdemän H a n s Mattsson i Nybyen.

L. Folkern. Anders Eliansson i österbyen. N e m b d e m a n och r e f k a r l .

689 Föregående vara med originalskattläggnings- och refningsinstrumentet lika lydande. Betygar Fahlu landscontoir den 5 novembr. 1723. Johan Dahlbeck. Ur Grytnäs

kyrkoarkiv.

9. I föllie af Kongl. Maij:ts kyrkiolag hölts husesyn i Grytnäs prästgård, då högvördige hr. biskopen doct. Carl Carlsson introducerade kyrkioherden härsammastädes ehrevördige hr. Johan Biurberg a:o 1706 d. 20 augusti. Å k e r. I södra gärdet effter ågångne refven a:o 1699, sex spanland 6 snesland 8 bandi., nyplog 12 snesl. 4 bandi. — I norra giärdet 8 spanhd 6 snesl. 6 bandi. —, nyplog dersammastädes 17 snesl. 6 bandi., vählförståendes till prästebordet allena, undantagandes den åker hemmanet Hede tillhörer, som är ett särskildt och för sin vissa ränta och jordetahl i jordeboken infört hemman, men sedermehra prästebordet underlagt. Åkrens häfd hvad angår så är den i framhne pastoris sahl. h. Gillberghs lifstijd vähl hållen, brukad och gödd i både gärderne skog för, åkertegarnes ändar afröd och landet opplöst till åker af nyo, 6 Vs tunnelands begrep, som nembdeman Pehr Hansson på Hyttan och sexmannen Anders Olufsson i Kyrkiobyen, hvilka landet mätit och refvat betyga. Ängen består l:o) uti een tompt nedanför prästegården 12 snesl., 2:o) een slogtompt om 19 snesl. 3 bandi. — 3:o) I Åsboenget 8 spanland prästebordet tillhörige, 4:o) 1 Vahnåänget 32 spanland. 5:o) I Opsiöänget 13 spanland 19 snesl. Åsboenget beläget söder ifrån prästegården ut med stora älfven stöter till een stoor massa öster uth ifrån dhe andra byägorne, var tillförne nog skoglupen, men afrögd och rothuggen till een stor dehl i pastoris sahl. hr. Gillbergs lifstijd och med hans bekostnad till 30 d:r kmt. eller mehr. I samma äng neder åth älfven een höölada med tak och annat tillbehör vähl förvaradh. Vahnänget öster ifrån prästegården beläget, brukas skifft om skifft med kyrkebyboerne mehrendehls slätt, doch derjempte några skogsbackar med framhne pastoris sahl. hr. Gillbergs kostnad till större dehlen afrögde. I detta ange Va lada emoth grannarne på udden åth Hyttebäcken; een hel lada på andra sijdan om åen vijd skogsbacken näst östanbyen, V* dehl uti een annan längre bortt stående och helfften uti een gl. förlorad. Opsiöänget ofvan Avesta flåtbro beläget nyttias sammaledes skifft om skifft med kyrkiebyboerne, slätt och består dels af hårdvall dehls starvall, therutinnan een lada prästebordet tillhörig. Een hästehaga belägen väster ifrån prästegården bredhvijd vägen som löper åth Avesta, tämmeligen skogvuxen, dock på några ställen afrögd. — — — — Skogen. Prästebordet tillhörig tager sin begynnelse vijd Skräddarbo gärdesgårds hörn, sträckandes derifrån åt Knipkåhlsbacken öfver Ingevaldsbovägen, der ett steenrösa står, tädan ända linierätt till Rijsmosslaggen, der äfven ett steenröse ligger. Vijdare neder till Kyrkieby gl:a rödningar på samma sijda, men å andra sijdan sträcker han jempte Avesta vägen alt neder till stora landsvägen, som kommer ifrån Hedemohra och löper åth Avesta. Denna skog är på båda sijdor om rödningsvägen alt ofvan omkring Ulfvaklinten af fordom pastore hr. Olao Mareo tämmeha afhuggen till stafrumsved afförd och sålld till Afvestad. Äfven och uthom förbe:de tract någodt hvarjestädes utbläd till stafrumsved, föryttrad ved Avesta bruuk, dock fins 1 9 5 4 28

690 ännu till prästebordet t ä m m e h n vacker ungskog och ibland små timberskog, än skönt sochnemännen till prästebordets behof n y h n i sahl. h. Anders Gillbergs lifstijd den största uthletat till köhlnan och 2:ne logeladors bygnad, varandes nu den behållnaste att finnas uthmed Avesta vägen och ytterst åth Brunbäksvägen; dock här icke förgätandes att sahl. kyrkioherden Gillberg äfven vähl någon vedh hugga och försällia låtit, men eij till stort antahl, uthan sparsamh.n nog skogen handterat, vårdat och skiött. Actum Grytnäs prästegård ut supra. Carl Carlsson Jonas B. Lindebohm Under befall :n Carlbohms opasslighet N. Wellvijk. Olaus Ernström. Jean Biurberg. Ur Grytnäs

kyrkoarkiv.

10. Capellans inkomst uti Grytnäs försambl. Capellansbord vid Grytnäs intet, uthan klåckarebordet brukas af capellan som sår 1 V2 t u : n a uthsädhe. E n g til samma klåckarbord 5 sommarlass. Grytnäs cl. novemb. 1695. Daniel Lahlin. Ur Västerås domkapitels

arkiv, ser. F

VI.

11. Anno 1699 d. 23 aprilis tå effter hållen gudstjenst undertecknad med de flere Grytnäs församlings ledamöter insteg u t i socknestugan thersammastädes, at bivista den pålysta allmänna socknestämman, frånsade sig, ibland andra för händer varande ärenden, capellanen h. Daniel Lahlin klockarebordet, som han in til samma tid brukat hade, aldeles frivilligt, otvungen och olåckad, förebärande endast och allena, at han intet förmådde och stode ut med at bruka och tilbörligen skiöta både det och sitt egit skattehemman Smedsarfve, anbjudandes sjelfkrafd at afstå förbem:te klåckarebord åt Gabriel Persson i Kyrkebyen, hvilken kyrkoherden med församlingen fördenskull och af sådant tilfälle nämde och satte till klockare, låfvandes honom i lön tre kannor säd af hvart matlag, jämte klåckarebordets nyttjande, som h. Daniel Lahlin honom villigt opdrog, utan det ringaste mig vetterliget förbehåld; och ehuru sällsynt mig föreföll, at h. Daniel ville afstå ett hemman, som han hade åtskilliga friheter vid, både af utlagor och soldat, samt i stället hällre tilträda sit enskylta och alla besvär underkastade skattehemman, blef dock, efter han lät sig finna både glad och förnögd dervid, likasom hade han derigenom en märkelig tung börda och svårt ansvar undsluppit, klockarebordet uppå sådant aftal och dess ändteliga ödesmål at afböija, cl. 24 aprilis eller dagen näst effter socknestämman inventerat ifrån h. Daniel til Gabriel Persson i sådant tilstånd at åkren då på ett års tid emot all vanlighet obrukad och ogjödd legat, som deröfver då upprättadt hos mig liggande instrument med mera utvisar. Hvilken disposition dock annars icke uttydas kan, eller bör och må, än aldeles utan dess praejudice som framdeles kommer at suecedera h. Daniel i tjensten, emedan som intet annat capellansbord i denna socknen är och h. Daniel för sig allena detta opsagt, men icke rätt och macht ägde detsamma at opsäga in perpetuum sin effterkommande i tjensten til meen och förfång. Therpå trädde Gabriel Persson til possessionen af merberörde klockare- eller capellansbord, legde det och i några år bort åt länsman Johan Girss, men sedermera

691 åter brukat det någon tid sjelf. Til visso at således i sanning med hemmanets opsäijande af h. Daniel Lahlin och Gabriel Perssons tilträde förelopp, betygas under mitt nampn, egen hand och signete; kunnande på anmodan icke förvägra deröfver denna attest ifrån mig at lemna. Avestafors d. 19 novembris 1704. Jonas Boetius Lindebohm (L. S.) Ex actis rätteligen utdragit, betygar Joh. Schroder Ven. cons. Aros. not. Ur Grytnäs kyrkoarkiv.

48. Avesta. Avesta x) omnämnes redan år 1383, då Bo Jonsson Grip fick del i gården och forsen. År 1642 flyttades det förut i Säter belägna kopparmyntverket till Avesta, där ända till 1831 allt kopparmynt präglades. 1641 erhöll Avesta stadsprivilegier, som dock år 1686 upphävdes 2). Avesta 3 ) församling, som tidigare tillsammans med Grytnäs bildat ett pastorat, avskildes därifrån till särskilt gäll enligt nådigt brev den 1 maj 1891. Denna pastoratsdelning gick i verkställighet den 1 maj 1919. Lönereglering jämlikt lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 har för Avesta församlings pastorat fastställts genom Kungl. Maj:ts resolution den 16 maj 1918 att äga tillämpning från och med den 1 maj 1919 till och med den 30 april 1939. I pastoratet äro anställda kyrkoherde och komminister.

Löneboställe. Enligt löneregleringsresolutionen är till prästerskapets avlöning anslagen, bland annat, avkomsten av komministersbostället 1/16 mantal krono Johansbo n:r 1 Avesta socken, I löneregleringsresolutionen föreskrevs tillika, att fri bostad skulle beredas kyrkoherden och komministern genom upplåtelse av prästgård, på sätt i ecklesiastik boställsordning stadgades, för kyrkoherden å komministersbostället och för komministern a plats, som Kungl. Maj:t komme att framdeles bestämma. Komministersbostället. Till Kaplanens i Avesta underhåll lärer Isac Cronström hava testamenterat ett hemman i Djeknehyttan. (Bil. 2.) Genom nådigt brev den 26 juni 1691 meddelades bestämmelser om upplåtande av kronohemmanet Johansbo i Grytnäs socken till kaplansbord vid Avesta. (Bil. 1.) I en jämlikt nådigt beslut den 31 augusti 1695 angående utarbetande av ett s. k. prästverk för Kopparbergs län upprättad, av kaplanen i Avesta D. Wesslingh den 24 november 1695 underskriven handling redovisas för kaplansbordet på sätt bil. 2 utvisar. x

) Hiilphers anför i sin Dagbok å sid. 13: »Awestad Crono-Bruk är beläget uti Grytnäs Sockn. in Avid Dal-Elfwen, som der framlöper, igenom et lågländigt och däldigt Land, och h a r n a m n af den otwanföre belägne Awads-wiken*), hwarest i fordna tider warit en Hammar-Smedja, och någre Sqwalt-Qwarnar, Djekne-hytte boerne tillhörige.» *) »Awads-wikens n a m n tagit af gamla Götiska ordet Ahva, som betyder flod.» 2 ) Ur arbetet »Sverige» pä Wahlström & W i d s t r a n d s förlag. 3 ) Avesta blev egen socken genom nådigt brev den 26 oktober 1888 och åtnjuter jämlikt nådig resolution den 28 februari 1919 stadsrättigheter från och med den 1 april s. å.

693 Genom ett kungl. kammarkollegii brev av den 4 februari 1698, bil. 3, anbefallés landshövdingen i Falun att låta inrymma kaplanen i berörda hemmanet Johansbo. Genom beslut den 7 december 1739 medgav kungl. kammarkollegium, på sätt av bil. 4 framgår, att viss del av kaplansbostället finge utbytas mot annan jord. Johansbo upptages i 1825 års jordebok för Grytnäs socken såsom 7 lfi mantal krono J o h a n s b o Per Larsson n:r 1 med anteckning, bland annat, att besittningsrätten donerats kaplansbordet i Avesta genom omförmälda kungl. brevet den 26 juni 1691. Genom nådigt beslut den 31 december 1920 har förordnats, att prästgård åt komministern i Avesta pastorat skulle förläggas å angivet område av komministersbostället i enlighet med de närmare föreskrifter, som av vederbörande synerätt kunde komma att meddelas. Genom nådigt beslut den 30 september 1921 har Kungl. Maj:t meddelat bestämmelser angående försäljning av komministersbostället med visst undantag. I detta ärende avgav kungl. kammarkollegium den 11 november 1919 infordrat underdånigt utlåtande och anförde därvid, bland annat, följande: Komministersbostället utgjordes av två särskilda delar, den ena Avesta komministersgård Johansbo om 5 skillingar 11.7 runstycken och den andra Avesta komministersboställes kronoskattehemman, det s. k. kyrkhemmet *), om 12 skillingar 2.4 runstycken i skatt. Enligt den för Avesta köping gällande stadsplan vore hela Johansbo och delar av kyrkohemmanet belägna inom området för stadsplanen. Vid å bostället den 10 september 1918 hållen husesyn hade till prästgård av Johansbo avsatts ett område om 2.6 9 84 hektar, utgörande hela kvarteret Jonsbo samt den del av kvarteret Gäddan, som tillhörde komministersgården, ävensom den norr om Jonsbo belägna Åparken. Vad därefter återstode av hemmanen hade uppdelats i sex olika lotter, nämligen kyrkhemmanet i fem lotter, betecknade med litt. a—e och i areal innehållande sammanlagt 33.3 9 37 hektar samt återstående del av komministersgården i en lott om 5.8 6 73 hektar. Såsom saluvärde å samtliga lotter jämte vissa därtill hörande byggnader hade värderingsmännen föreslagit ett belopp av tillhopa 115,980 kronor. — Kungl. Maj:ts förberörda resolution den 16 maj 1918 upptoge komministersbostället såsom y i 6 mantal krono Johansbo n:r 1. Någon upplysning om att jämväl det s. k. kyrkhemmanet utgjorde del av komministersbostället syntes sålunda ej hava varit tillgänglig i löneregleringsärendet. Denna omständighet torde emellertid icke föranleda någon tvekan, att såväl hemmanet Johansbo som kyrkhemmanet utgjorde avlöningstillgång i pastoratet. — Vad anginge ovan omförmälda, vid husesyn avsatta område om 2.6 9 84 hektar torde, såsom framginge av kungl. kollegii den 11 november 1919 avgivna underdåniga utlåtande i ärendet rörande plats för prästgård åt komministern i Avesta pastorat, området i fråga vara avsett till prästgårdar åt såväl kyrkoherde som komminister i pastoratet. — *) Förmodlingen den av assessorn Isac Cronström testamenterade hemmansdelen.

694 Genom förberörda nådiga brevet den 30 september 1921 har Kungl. Maj:t — som genom omförmälda nådiga beslutet den 31 december 1920 förordnat, att prästgård åt komministern i Avesta pastorat skulle förläggas till ovanberörda, enligt vad förut nämnts jämväl till prästgård för kyrkoherden avsedda område om 2.6 9 84 hektar av komministersbostället — funnit gott medgiva, att sagda boställe och det s. k. kyrkhemmet, med undantag dels i vad anginge det förra av nyssnämnda, till prästgårdar bestämda område, dels beträffande det senare av ett till tomt för församlingshem avsett område om 0.43 0 0 hektar, om vars upplåtande mot årlig avgäld församlingen ägde att inkomma med särskild underdånig framställning, dels ock vidkommande såväl komministersbostället som kyrkohemmanet av den eventuellt tillkommande rätt till andel i vatten och grund i Avesta Stor- och Lillfors i Dalälven, finge mot köpeskilling, som skulle utgå efter vad i gällande lag om expropriation vore föreskrivet och på köparens bekostnad till beloppet bestämmas av tre på angivet sätt bestämda gode män till Avesta stad försäljas, under villkor att staden av ifrågavarande mark ej avyttrade några områden, innan erforderlig revision och utvidgning av stadsplanen ävensom särskilda byggnadsbestämmelser för områdena av Kungl. Maj:t fastställts; skolande Avesta stad bestrida lagfarts- och övriga med köpet förenade särskilda kostnader; och hade länsstyrelsen i Falun att verkställa försäljningen genom avslutande av köpekontrakt och, efter det köpeskilling blivit behörigen erlagd och ovanberörda villkor uppfyllda, utfärdande av köpebrev. Tillika har Kungl. Maj:t funnit gott förordna, att köpeskillingsmedlen, vilka skulle inlevereras till länsstyrelsen, skulle överlämnas till Avesta församlings k}^rkoråd för att förvaltas och disponeras enligt bestämmelserna i 19 § 3 mom. och 22 § lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910 ävensom lagen om kyrkofond samma dag. Klockarb o ställe. Med avseende härå hänvisas till bil. 2. Se vidare Thulins utredning angående klockarbefattningarna, avd. 3, Tab. B, sid. 302 och 303. I Kopparbergs läns lantmäterikontor har utarbetats följande »Memorial rörande de ecklesiastika boställena inom Avesta. Genom Kungl. Maj:ts nådiga brev den 28 februari 1919 beviljades stadsrättigheter för förutvarande köpingen Avesta. Avesta stad torde i sig innesluta det område, som före köpingsbildandet den 3 november 1905 utgjorde Avesta socken. Enligt den till grund för fastighetsboken upprättade längden för Avesta socken funnos inom socknens eller numera stadens gränser tvenne ecklesiastika boställen, nämligen komministerbostället och klockarebostället. Om dessa boställen har vid undersökning i länets lantmäterikontor följande inhämtats.

695 K o m m i n i s t o r b o s t ä 1 ] e t. Enligt ovannämnda längd skulle detta boställe bestå av tvenne skilda hemman nämligen komministerboställets kyrkohemman och Johansbo komministergård. Båda dessa hemman ha erhållit samtliga sina ägor utbrutna vid det år 1871 fastställda laga skiftet ä Djeknehytterotarnas skifteslag. »Avesta Komministergård, Johansbo, i jordeboken antecknat för Via m a n " tal krono, med jord motsvarande 5 skillingar 11.7 runstycken i soldatårspenningar» erhöll vid sagda laga skifte följande ägoarealer: Tomter, åker och dylikt Äng Impedimenter Summa

7.5520 hektar Loin » 0.0 02 6 » 8.5 6 57 hektar.

I delningsbeskrivningen till laga skiftet finnes efter uppgiften rörande boställets sammanlagda areal antecknat följande: »Enligt Kungl. Svea Hof. Rätts dom af den 15 December 1820 äger innehafvaren af Avesta Komministerboställe den rättighet och förmån att från Bjurfors Bruks skog inom Grytnäs socken hämta vedbrand och nödigt stängselfång.» För »Avesta Komministerboställes Kronoskattehemman, Kyrkohemmanet kalladt, utgörande andel i Erik Lars mantal med 12 skillingar 2.4 runstycken soldatårspenningar i skatt» utlades vid skiftet under litt. F följande ägor: Tomter, åker och dylikt Ang Olingsmark Avrösningsjord Impedimenter Summa

14.33 17 hektar 2.6145 » 11.0780 » 5.3640 » 0.0053 33.3935 hektar.

Efter beskrivningen av detta hemmans ägor finnes i delningsbeskrivningen till skiftet antecknat följande: »Kyrkohemmanet äger rättighet begagna väg till sitt Rönningsskifte från Myrgatan öfver Nybyns skifte. På sätt § 47 i Protokollet omförmäler har Johansbo Komministergård till Kyrkohemmanet afstått all sin avrösningsjord 37.0 7 07 uppskattade qvadratref mot vederlag af 5.29 58 uppskattade qvadratref inrösningsjord.» Siffrorna motsvara i nytt mått respektive 3.2 6 79 och 0.466 8 hektar. Den § i skiftesprotokollet, vartill ovan hänvisats, innefattar ett uppräknande av samtliga ägolotters belägenhet m. m. på sätt den vid tillfället för protokollets författande förevisade skiftesplanen utvisade och anger desslikes de utbyten av inägojord mot skogsmark och omvänt, som genom skiftesplanens genomförande skulle bliva en oundviklig följd. I egenskap av delägare i Djeknehytterotarnas skifteslag torde de båda

696 till komministerbostället hörande hemmanen äga andel i skifteslagets samfällda mark och andra nyttigheter, varibland märkas Dalälven. Klockarebostället. Jämväl detta boställe har fått ägor utbrutna vid ovannämnda laga skifte å Djeknehytterotarnas skifteslag. Under litt. T har sålunda för »Avesta församlings Klockare-, Orgelnist- och Skollärareboställe med 3.1 runstycken soldatårspenningar i skatt» utbrutits följande ägor: Tomter, åker och dylikt Äng

0.3 83 5 hektar 0.3S43 » Summa 0.7 6 78 hektar.

Jämväl detta hemman torde äga samma rättigheter i skifteslagets samfälligheter, som ovan omnämnts beträffande komministerbostället. Emellertid hör till klockarebostället ägor även i den så kallade Avesta t viste jord. Denna jord, som uteslöts vid förut omnämnda laga skiftet å Djeknehytterotarna, har sedermera undergått laga skifte, som fastställts år 1900 den 10 december. Vid sistnämnda laga skifte utlades till Avesta sockens klockareboställe under n:r 17 litt. N. för 3 skillingar 8.4 runstycken soldatårspenningar ägor i två skiften innehållande tillsammans 1.5 9 20 hektar bestående av enbart åker. I akten rörande ifrågavarande laga skifte finnes antecknat, att i det skattetal, som för bostället angivits, är inräknat 9.2 runstycken för jord, som blivit exproprierad för Södra Dalarnas järnväg. Den mark, som för sagda ändamål före skiftet å tvistejorden från bostället exproprierats, utgör enligt de härstädes förvarade expropriationshandlingarna i areal 10.7 kvadratrevar eller 0.943 2 hektar. Här ovan meddelade uppgifter rörande de ecklesiastika boställena i Avesta torde motsvara vad som med ledning av i härvarande arkiv förvarade akter står att vinna. Emellertid lärer för Avesta stad numera vara fastställd stadsplan, av vilken samtliga boställen i större eller mindre omfattning beröras. I vad mån i samband därmed delar av till boställena hörande markområden utlagts till gator eller andra allmänna platser eller boställenas ägogränser eljest förändrats har icke här kunnat utredas. Falun i länets lantmäterikontor den 17 februari 1926. K. W. Wolffelt e. assistent.»

697 URKUNDSBILAGOR, 1. Till Landzh. Duwall? Swar om Johansbo att det blifwer Capellans bohl i Afwestad. Carl med Guds Nåde Swäriges Giötes och Wändes Konung, StorFurste till Finland, Hertig uthj Skåne, Estland, Lifland, Carelen, Brehmen, Werden, Stetin, Pommern, Cassuben och Warden, Furste till Riigen, herre öfwer Jngermanland och Wissmar; Så och Pfaltz Grefve wid Rhein i Beijern, till Gulich, Clewe och Brehm härtig; Wår ynnest och Nådiga Benägenheet med Gud Altzmächtig Troo Man och handzhöfdinge. Wij see af Eder underdånige skrifwelse daterad d. 23 hujus, hurusom Församblingen i Avestad underdånigst anhåller om boställe för deras Cappellan till föllie af Wår Nådige förordning daterad d. 6 Martij 1689 för Cappellanerne i gemeen, föreslåendes dhertill en lijten gård straxt wid Avestad belägen Johansboo benembd, hwilken ibland annat Oss är tillskattad för 666 dahl. 21 Vs •/• Silf:mt i afbethalning för framledne Fogdens P ä r Larsson Gams skuld, berättandes J fuller att där i Orten intet finnes något lägeligare hemman till Cappellans bohl än äfwen detta Johansboo, Men emedan för detta lustitiarien wid Avestad Stephan Nordin A:o 1688 har tagit samma lägenheet till Kiöp för 666 dahl. 21 1/3 ./. Silfwermynt och derpå strax effter accord bethalt halfwe penningarne Nembl. Trehundrade Trettio Tree 1 / 3 dahl. Silf:mt, warandes han nu sedan Stadzwäsendet wid Avestad är blifwit upphäfwit och han sin tienst i Orten har måst quittera, oförmögen de resterande 333 1j3 d a h h r Silf:mt att bethala, hwarföre han och anhåller om sine uthlagde penningars restitution: Ty hemställe J Wårt Nådigste behag och godtfinnande om icke Oss i Nåder skulle behaga att samtyckia till ofwan bemelte församblingz underdånige ansökiande och på den händelsen låta bemelte Steffan Nordin ofwanbem:te dess uthlagde penningar åter bethalas. Heruppå länder Eder till Nådigt swar att som Wij i Nåder wele hafwa offtabem:e försambling gratificerat uthj detta deras ansökiande, Så låta Wij och AVåre ordres afgå till Wårt Statscontoir att detsamma skall förnöija bem:te Staffan Nordin dess uthlagde Treehundrade Trettio Tree Va dels d a h h r Silf:mt, haf wändes J fördenskuld därsammastädes att giöra vidare påminnelse om bem:te ärende så att bem:te lägenhet må sedan kunna anslås bem:te försambling till Cappellansbohl. Hwarmed Wij befalle Eder Gud Altzmächtig Nådel. Stockholm d. 26 J u n i j 1691. CAROLUS. C. Piper. Ur Avesta kyrkoarkiv,

sid. 130.

2. I ödmiuckt och hörsamt följe af högvyrdige fadrens biskopens sampt v. consist, ankomne bref och befalning öfver sendes denne opsatz. 2) Till underhåld och boställe för capellanen, är allernådigst donerat af H : n s Kongl. Maij:t en gård benämd Johansbo med des egor, hvarest kan utsås, det ena åhret l : t a det andra åhret 1: 2 f. och höö inbergas till fem vinterlass. 3) Af fordom camar-rådet den högädle (nu hoos Gud salig) h : r Isac Cronström 1 ), är i testamente 2 ) gifvit en heman dehl i Dieken hyttan af 3 t:s utsäde, och äng *) Assessor i Bergskollegium och Eikskammarråd, hette före adlandet Kock. för2 myntet i Avesta. Född 1620, död 1679. ) Något testamente ej anträffat.

Direktör

698 til fiorton vinterlass. Men såsom åkerjorden är mycket svag å denna orten ty kunna begge hemandehlarna åhrligen eij mehra importera än »fiorton» tunnor. 4) Klåckarn u t i denne församblingen har intet klåckarebohl utan brukar allenast en lijten slog vret och en lijten kåhlgård förärte af en gl. gästgifvare änckia ad pios usus. Johansbo d. 24 nov. 1695. I). Wesslingh. v. d. minist. in Awestad. Ur Wästerås domkapitels arkiv rörande Avesta. 3.

Till Nils Gripenhielm immission för cappellanen wedh Afwesta på ett boställe. Högwälborne baron och landzhöfdinge h : r Nils Gripenhielm; uthur h:r landzhöfdingens meddehlte swar daterat den 17 augusti 1692 som sedermehra giorde iteration 1693 inhämptade man fuller underrättelse utj hwadh häradh och sochen hemmanet Jonsbo som högst sahl. Hans Kongl. Maij:tt i nåder förlähnt cappellanen i Afwesta till booställe, belägit war nembl. uthi Nääs gårds lähn och Grytnäs sochen; men wid effterseende i cronones jordebook, fans eij sådant hemmans nampn uthan nu först uthi 1695 åhrs inkomne jordebook förnimmes berörde hemman Jonsboo specificerat blifwa medh nampn och ränta under Diekne hyttan, och med sådan annotation, att det är exeqverat från fougden Pehr Larson Gam, och sedan af högst sahl. Kongl. Maij:tt allernådigst förlähnt till cappellans bohl i Afwesta, dock räntan under Strömmen; altså har collegium i anseende der till eij kunnat förr ännu meddehla dess immission, och dij här igenom af h : r landzhöfdingen begiära welat. honom behagade låta inrymma cappellanen i berörde hemman Jonsbo att niuta dhe räntor, Kongl. Maijrtt cappellanerne nådigst förunner, sedan wederbörande capellan ehrlagt behörigt charta sigillata, sampt Wadstena krigsmans huus rättigheten i föllie af kongl. förordningar, så wijda dee icke under Strömmen effter jordebookz annotationen äro graverade, eller h : r landzhöfdingen något annaat derwid har att påminna till Kongl. Maij:tz tiensts bewakande; låtandes cappellanen ifrån sig gifwaa een sådan revers, det will och skall han swara till knechtehållet, och till den ändan hålla en laggill drängh på gården, hwilken revers h : r landzhöfdingen behagade låta läggias ad acta wid landzcontoiret der att förwaras, dess uthan behagade h : r landzhöfdingen wederbörande kyrkioherde Kongl. Maij:tz nådige resolution till rättelse weta låta, att i fall kyrkioherden understode sig att korta för cappellanen den dehl, som han plichtigh är att gifwa honom, så skall han wara sitt pastorat förlustigh, hwarmedh etc. Stockholm. F . Wrede. O. E. Gyllenst:na H . Bill. P. Schn. A. v. Gr. H. Flem. H. Pahh Sam. Eenhielm. Ur kungl, kammarkollegii registratur för 4 februari 1698. 4.

N : o 22. Til h : r landshöfdingen Lindcreutz angående byte med en del af capelans jorden i Awesta. Wälborne landshöfdinge h:r Albrect Lindcreutz. Genom skrifwelse af d:n 2 februarii 1738 har då warande landshöfdingen i F a h l u n h : r baron Reuterholm kongl. collegio wid handen gifwit hurusom casseuren wid Awesta cronobruk Gustaf Bergström, som sig tilhandlat en stor dehl af Kryhlbo hemman, och therpå ei kunnat få härads rättens fasta effter som 3 Va korg kohlränta felas honom i full besittning,

699 hafwer åhr 1735 hos h : r landshöfdingen anhållit, at honom måtte uplåtas de 210 snesland 4 bandland jord om 3 Va korg kohlränta uti Kryhlbo hemman och Follkierna sockn, som är en tilhörighet under cappelans bordet uti Grytnäs sockn wid Awesta Johansbo benämdt, antingen at få sig tilbyta emot så mycken eller jämgod jord, belägen wid Awesta eller inwid cappelans bordets ägor, eller ock at få lösa samma jord för penningar på thet han må komma til hel besittning i Krylbo; och sedan h : r landshöfdingen öfwer detta jorde byte hört alla wederbörande och Folkare häradsrätt jämwäl genom dom af d:n 16 april 1736 förklarat at den jord i Kryhlbo, som nyttiades under cappelans bordet Johansbo, skulle läggas til sin förre bohlstad, dock emot lösen, och consistorium i Westeråhs äfwen samtyckte h : r landshöfdingens project at det bäst woro, om cappelans bordet finge jord i wederlag för den fråndömde jorden i Krylbo; så har h : r landshöfdingen låtit jnterims cronofogden Christopher Karl med wederbörlig nämd, uti consistorii fullmäcktiges, och flere wederbörandes närwaro förrätta en behörig syn och skattning så wäl öfwer den jord som casseuren Bergström byta söker, som den jord hwilken han i wederlag upgifwit i anledning hwaraf befunnits at cappelans jorden i Kryhlbo består i sämre och bättre jord af 210 snesland 4 banland som i ordinarie utlagor årligen utgiöra 5 d:r 3 ./. kp:t, och i extra ordinarie dito, såsom soldate utgiffter och det mera nästan lika mycket, hwarföre denne jord i anseende til dess beskaffenhet blifwit reducerad til 31 snesland 4 Via banland god jord, däremot har casseur Bergströms upgifne wederlagsjord i then så kallade Diäkne hytte rötan wid Awesta til 63 snesland och 4 banland blifwit uprefwat bestående uti 2 wretar som ränta i ett för alt årligen til bruket 2 d:r 8 ./. kop:t och wid skattningen blifwit äfwen reducerad til 31 snesland och 7 banland, så at thenne jord i Awesta således bestiger til 2 15/ie banland mera, än then förre jorden i Kryhlbo, hwilket öfwerskott jämwäl Bergström godwilligt afstått. Och som capellans bordet igenom detta byte icke allenast får fult genfullo utan ock theraf har följande formohner såsom l:o At i stället för de små jordlappar, som thet tilförene ägt i Kryhlbo, som är i en annan sockn, hwilka jnnehafwaren ei utan olägenhet kunnat skiöta, härigenom undfår jord, som ligger inwid the öfrige capellans bordets ägor wid Awesta 2:o Är vederlags jorden soldate fri, hwarmed och the therwid hängande beswär then förre är betungad. Och 3:o sielfwa utlagorne mindre än the för Kryhlbo jorden utgiöras, altså har h : r landshöfdingen Reuterholm för sin deel ei funnit något hindra, at ju thetta byte, hwarmed alla wederbörande å ömse sidor äro nögde, må effter häradsrättens laga krafft wundne iitslag, gå för sig; Dock skal h : r landshöfdingen sit skrifftelige tilstånd härtil ei k u n n a t utgifwa förr än han fått förnimma, om kongl. collegium därwid hade något at påminna hwarom han anhåller at blifwa underrättad med mera. Kongl. collegium har fördenskul alt sådant i behörigt öfwerwägande tagit, och af actis befunnit at den jord som det til capellansbord wid Awesta åhr 1691 enligit Hans Kongl. Maij:ts nådige bref af d:n 26 junii samma år anslagne cronohemmanet Johansbo i Grytnäs sockn innehafwer uti Kryhlbo hemman i Folkierna sockn, heland, blifwit igenom häradsrättens dom af d:n 16 april 1736 tilerkänd sin förre stående effter den därå skiedde refning och skattning af 31 snesland och 4 Vie banbohlstad Krylbo hemman, hwaremot capellans bordet Johansbo effter wederbörandes begifwande, och consistorii i Westeråhs därtil gifne samtycke undfår fult wederlag i jord, uti Diäkne hytte rötan wid Avestad, ut med sielfwa capellans bordets ägor, bestående af 31 snesland och 7 banland med mindre ränta och widhängande utgiffter än den förre jorden i Krylbo, som kneckte beswäret är underkastad; och aldenstund detta begärte jordebyte således för capellans bordet är fördehlacktigt och Kongl. Maij:t och cronan därigenom intet afgår; altså ock i anseende til desse och flere af landshöfdinge Reuterholm andragne omständigheter har kongl. collegium wid detta jordebytet intet at påminna, utan gifwer därtil sit bifall och samtycke, hwilket kongl. collegium h : r N. N. härmedelst welat förständiga med begäran, honom behagade lemna wederbörande behörig part häraf, och så föranstalta at capellans

700 bords jnnehafwaren kommer i besitning af den jord i Dieknehytte rötan i Afwesta, som i wederlag är updragen, och Bergström däremot får tilträda den förre capellans jorden i Krylbo; hörandes capellanen i Afwesta sedermera af ofwannämde jord, som dess boställe tillägges, den däraf gående räntan 2 d:r 8 ./. kp:t til bruket å h r h n betala. Och Wi befalle etc. etc. G. Palmfeldt. C. v. Groth. C. J. Piper. P . Drufwa. C. G. Rålamb. F. J. Leyonmark. A. Röding. Ur kungl.

kammarkollegii

registratur

för den 7/i2 1739.

TABELLBILAGA

703 2

3 |

i

|

B Boställshavare

Socknens namn

*)

Namn

O

1.

Norrbärke. Norrbärke

1 Prästgården

enligt

Mantal

gällande

!

jorde' bok

Vi

*)

»

2 Prästgården

::

»

1 Kapellans-

Vie

:

o

s

t

ä

l

l

e

t

/16

Krono

Taxeringsvärde Tillkomst, såvida uppgift därom lämnats

En del av prästboidet Sr enligt traditionen donerad av en »gammal piga» i Västansjö, troligen under 1620-talet, då Norrbärke ännu utgjorde annex till Söderbärke.

Skatte Inlöst av socknemännen omkring år 1650 »till förbättring av prästens villkor».

))

gården

s

Natur tzi

0 3

;t:\

t!

år 1928 å jordbruksfastighet kronor

annan fastighet kronor

J

) 10,700 3)f 45,000 ) 11,600 2 ) 83,100 2

(skogsv.)

*)f 2,200 >) f 9,700 ) 12,000

) 1,100 4 )fl5,000 ) 5,300

Inköpt vid skilda tillfällen och anslagen till komministersboställc av församlingen.

(skogsv.) x

) t 2,900

2. Söderbärke.

*)

Söderbärke

#)

»

Krono

1 Prästgården

1 Kapellans-

Vn Skatte

/i

Upplysningar saknas utom beträffande ängsmarken, som uppgives vara »giffuin någhot aff hvar by».

V 42.700 3) 35,000 j 68.700 2 ) 336,000 2

(skogsv.) gården federb. befattningshavare

„

Donerad av riksrådet greve H. Cedercrantz genom gåvobrev den 5 november 1754. 1 en häradsrättsdom den 17 augusti 1649 förklarades, att då den åker och äng, som låge till klockarbordet, tagits av Kyrkbyns ägor, klockarbordet ägde åtnjuta skog till hustorv och mulbete såsom avgärda by. — Genom en av Söderbärke häradsrätt den 9 juni 1917 meddelad dom förklarades, att klockarbostiillcts besittning av Tegelåkern och Tegeludden skulle fortfara. — Genom Kungl. Maj:ts dom den 21 mars 1918 har Kyrkudden om 1 tunnl. 31.7 kappl. förklarats utgöra boställsjord åt klockaren. Se i övrigt Thulins utredning ang. kloekarbefattningarna, avd. 3 , Tab. B, sid. 284

Klockare-

bostället

») 11,400 *) 10,500 ») 1,200 2 ) 7,700 (skogsv.)

och 285. 3. Malingsbo.

*)

Malingsbo

^edcrb. befatt ningshavare

»

x

Skatte Ursprungligen anslaget av Malingsbo bruks-

7 Malingsbo

— Klockarebostället

s

) 8,600 3) 10,000

ägare till boställe åt brukspredikanten. p]nligt av kyrkoherden Ludvig Fahlström meddelad uppgift skall bostället ingå i det för kronans räkning enligt nådigt brev den 26 maj 1899 inköpta hemmanet Vs mantal Bengtstorp i Malingsbo socken.

(Kyrkoherdebostället)

—

—

Se Thulins ningama, 287.

utredning an£. klockarbefattavd. 3, Tab. B, sid. 286 och

) Arrend. skattsk. — 2) Kyrkof. skattsk. — 3) Kyrkoh. skattsk. — 4) Kommin. skattsk. — t Smedjebackens köping

(04 1

1 3

4. Grangärde och Grängesberg.

*)

Grangärde

*)

x ) 38,900 :i) 32,000 ) ) 2.000 1695 underskriven handling meddelas föl- 2) 6 ) 7,000 jande: »Prästbordet är aff församblingen 2)°) 33,500 uptagit och tillhopa skutit, dock ej någon (skogsv.) skriftel. berättelse h ä r om, uthen som gambla män berätta sig hördt af sine förfäder».

1 Prästgården

av kyrkoherden Laurentius Fahlander v« Krono 1 ienGrangärde med flere den 27 november

1 Kapellans-

Vs

»

I

—

—

Se Thulins utredning ang. kloekarbefattningarna, avd. 3 , sid. 3 1 3 .

Skatte

Enligt köpebrev den 1 december 1842 försålde bruksidkaren Lars Jacob Boethius i Persbo till Ludvika församling för en köpeskilling av 8,100 r d r rgs »en egendom Hammarfallet kallad, belägen vid Marnas by i Norrberkes socken, utgörande tre trettiotvåendels (3/s2) hemman uti Nils Nils zli mantal i nämnda by, med tillhörande», och tillägnades enligt köpebrevet egendomen Ludvika församlingsbor »till doras pastors boställe». A berörda fång utfärdade Norrbärke häradsrätt fastebrev den 2 0 januari 1862.

gården

»

— (Klockarebostället)

5.

Ludvika.

*)

Ludvika f

*)

1 Marnas

3/

3»

(Ludvika kyrkoherdebostället)

»

(Kyrkoherdebostället)

"

— Komministers- —

en den 29 oktober 1 6 9 5 upprättad, i Västerås domkapitels arkiv förvarad specifikation över kyrkans, prästerskapets och klockarens årliga villkor i Grangärde församling förmäles, att kaplansbordet till en del upptagits av prästbordets och till en del av Kyrkobyns utmark.

l 5

l

) 20.200 *) 15,000

: 5.400 3) 55,000 2 )200 2 j 1,600 (skogsv.)

; 1,400 ) 9,300 (skogsv.) 2

—

—

) 13,000

gården

6. Säfsnäs.

*)

Säfsnäs

— Kyrkoherdebostället

U

/ l 9 8 Skatte

Gravendals och Fredriksbergs bruk uppgives hava inköpt och till prästbord i församlingen donerat »Erik Ols hemmanet i Säfsby» och därstädes uppbyggt prästgård. Då Säfsnäs år 1798 utbröts från Nås pastorat, blev det sålunda inköpta prästbordet kyrkoherdeboställe i det nya pastoratet.

—

Av en den LO juni 1768 upprättad beskrivning till karta av samma år över Gravendals, Strömsdals. Fredriksbergs, Annefors och Ulricebergs manufaktur- och

ft

i

Vederb. befattningshavare

»

— Klockarebostället

»)800 ») 2,800 2 ) 2,500 2 ) 12,500 (skogsv.)

) 9,00(j

x ) Arrend. skattsk. — 2) Kyrkof. skattsk. — 3) Kyrkoh. skattsk. — 4) Kommin. skattsk. — 5) Stensbo fäbodstälk — 6) Grangärde eckl. boställen. — f Erhöll stadsrättigheter beträffande visst område genom kungl. brev den 13 dec 1918 att tillämpas från och med den 1 jan. 1919. — ff Kungl. kammarkollegium har i underd. uti. den 17 okt. 188! i ärende angående disposition av skogsavkastningen vid Säfsnäs kyrkoherdeboställe meddelat, att bostället, vilket föru varit komministersboställe och icke förekomme i jordeboken, ansåges utgöra 14/i»8 mantal av skattenatur.

705 1

| 3 !

järnverk underlydande skogar inhämtas, att klockarebostället vore av dåvarande klockaren Josua Björnram »ånyo» upptaget. Se i övrigt Thulins utredning ang. kleckarbefattningarna, avd. 3 , Tab. B, sid. 286 och 287. 7.

*)

Flöda. Flöda

—

Kyrkoherdebostället

x

en av kyrkoherden i Flöda församling Laurentius Dicander och kyrkovärdarna därstädes den 27 november 1 6 9 5 underskriven handling meddelas följande: »Prestebordet ähr af församblingen uptagit och sammanskutit, som åldrige män här veta at berätta, men intet skriftel. finnes h ä r om».

) 7,200 3) 22,000 ) 5,800 2 ) 30,200 (skogsv.)

Skatte I en av kyrkoherden i Nås lsach Browallius underskriven handling meddelas följande: »Prästbordet är (dock utan skrifftelig, men effter gamble mäns berättelse) af socknen sammanskutet».

) 31,300 3) 24,000 ) 24,800 2) 2,000 2 ) 134,400 (skogsv.)

Skatte I

) 18,000 ) 13,800 2 ) 68,800 (skogsv.)

») 6,400 ) 6,200 J ) 22,000 (skogsv.)

8. Nås. Nås

*)

Kyrkoherdebostället

13 tai

Kyrkoherdebostället

VlO

9. Järna. Järna

*)

»

— (Klockare-

—

bostället) 10.

Äppelbo.

*)

Äppelbo

fl

Kapellansgården (Kyrkoherdebostället) Salen t

Se

en av kyrkoherden i Nås lsach Browallius underskriven handling meddelas under »Jerna sochn» följande: » 1 . Capellansbord af församblingen sammangiort och af torra sandbacken uptagit».

x

) 25,000

2 Thulins utredning ang. klockarbcfattningarna, avd. 3 , sid. 3 1 3 .

I en av kyrkoherden i Nås lsach Browallius underskriven handling meddelas under »Äppelbo sockn» följande: »Capellans bord af sochnen hopaslaget».

) 15,000

2 VIG X

11.

Malung och Tyngsjö.

*)

Malung

Kyrkoherdebostället

/8

ff

Skatte Av en på biskopen Johannes Kudheckii för*) 31,800 ») 27,000 2 anstaltande upprättad, den 2 3 februari ) 44,400 4) 13,000 1631 daterad förteckning rörande Ma- *) 161,700 lungs församling inhämtas, att prästbor- (skogsv.) det blivit »aff sochnen gifuit». I en av kyrkoherden i Malung Georgius Salinus den 3 december 1 6 9 5 underskriven handling meddelas, att prästbordet, både till åker och äng, sammanskjutits och givits av församlingen.

l ) Arrend. skattsk. — 2) Kyrkof. skattsk. —- 3) Kyrkoh. skattsk. — 4) Vederb. stärbhus skattsk. — f Se lantmäteritredningen. —- ff Kungl. kammarkollegium avgav den 29 dec. 1881 underd. uti. i ärende rörande disposition av skogsavastningen vid Malungs kyrkoherdeboställe och meddelade däri, att bostället, som ansåges utgöra 3/s mantal av skatteatur, ej förekomme i jordeboken.

*)

12. N

)

Malung (forts.)

Komministersbostället

Tyngsjö kapellförsaml.

Kapellpredikantsboställe

Skatte

Enligt en av kyrkoherden Salinus den 3 december 1695 underskriven handling har församlingen till kaplansbord sammanskjutit åker och äng. Jämlikt kungl. brev den 20 mars 1858 och den 21 oktober 1859 hava utanordnats 4,500 r d r rmt för inköp av egendomen Orrudden till boställe åt kapcllpredikanten i Tyngsjö.

>) 7,000 •) 11.600 2 ) 32,000 (skogsv.) J )700 ) 2,300

(skogsv.) i) 3 0 0

Lima. Lima

13.

Transtrand.

*)

Transtrand

Kyrkoherdebostället

Vie

Skatte

ft

Av en på biskopen Johannes Rudbeckii föranstaltande upprättad, den 27 februari 1631 daterad förteckning rörande Lima församling inhämtas, att prästbordet blivit »aff socknen tillagdt». I en av kyrkoherden i Lima Johannes Sernander den 5 december 1695 underskriven handling meddelas, att prästbordet är »af församblingen tillgifet eller uptagit på torra sanden eller skarpa steenbackar».

Kyrkoherdebostället, som tidigare utgjorde kaplansboställe i Lima pastorat, har enligt meddelad uppgift av kyrkoherden därstädes Paulus Hermanni av Transtrands församling inköpts år 1635.

Kyrkoherdebostället

») 12,300 2 ) 9,200 ) 39,700

(skogsv.)

i

) 4,ooo;

) 8,400: ) 27,300:

(skogsv.) |

14. Leksand och Djura. Leksand

Prästegården (Kyrkoherdeboställe)

Krono

1 sistnämnda handling anföres vidare: »Capellans bord är här intet, dock häfdar capellanen af prästebordet 4Va tunland åker i uthsäde».

Kapellansbordet (Komministersboställe)

*)

Skolmästargården

I en av kyrkoherden i Leksand Laurentius Alstrin underskriven handling meddelas, att prästbordet »säijes vara af församblingen i gambla tjder gifvet och tillsammans skutit».

*) 15,000; ) 13,100! ) 62,400|

2 2

(skogsv.) i

l 7

) ) 8,000! 1 ) 1.000; 2 ) 1,900 2 ) 6,300

(skogsv.) l 7

Av ett sockenstämmoprotokoll den 6 sep- ) )*)2,000i 2 tember 1705 inhämtas, att kyrkoherden ) 1,100 2 Lars Siljeström till skolmästaren upplåtit ) 7,000' två små vretar, vardera om 3 fjärdingars (skogsv.) x 7 utsäde. ) ) 7,800'

Vl6

fff

Kapellpredikantsbostället (Djura)

Inköpt för försäljningsmedel för jord, som enligt kungl. brev den 18 maj 1866 utbrutits från Leksands kyrkoherdeboställe.

Klockarebordet

Se Thulins utredning ang. klockarbefattningarna, avd. 3, Tab. B, sid. 286 och 287.

») 5,400 ) 1,800 ) 9,500

2 2

(skogsv.) Vederb. befattningshavare

Krono

*) Arrend. skattsk. — 2y Kyrkof. skattsk. — 3 ) Kyrkoh. skattsk. — 4 ) Kommin. skattsk. — 5 ) Kapellpredik. skatts! — 6 ) Kyrkof. i Lima skattsk. — 7 ) Municipalsamh. — 8 ) Komministerbost. — f Enligt kungl. kammarkollegii und. uti. da 29 dec. 1 8 8 1 ansågs bostället sedan äldre tider utgöra Vie mantal av skatte natur, — f f Kyrkoherdebostället upptages i bilag till 1858 års jordeboksförändringsextrakt såsom VIG mantal av skatte natur. — f f f 1 skrivelse till Konungens befallnings! i Kopparbergs län den 1 1 dec. 1917 förordnade kungl. kammarkollegium, att skolmästarbostället skulle i jordeboken upp tagas bland kronoegendomar under allmän disposition, boställen, såsom Vi6 mantal Skolmästargården nr 1 med antecknin att det disponerades såsom löneboställe för prästerskapet i Leksands pastorat.

707 I 3 15.

Siljansnäs.

*)

i Siljansnäs

16.

Kyrkoherdebostället

Genom nådigt brev den 18 maj 1866 förordnades, att från pastorsbostället i Leksand med underlydande skulle utbrytas så mycket jord, som i förhållande till rotetalet motsvarade Näsbyggefjärdingens andel i samma boställe, på det att genom utbyte eller försäljning av samma jord kyrkoherdeboställe i Siljansnäs församling skulle kunna anskaffas. Kyrkoherdebostället i Siljansnäs har i enlighet härmed tillkommit. Härjämte har Siljansnäs församling enligt köpebrev den 2 februari 1895 till pastorsboställe inköpt 58 snesland, 5.2 bandland.

») 23,000 3) 15,000 2 ) 4,900 2 ) 24,900 (skogsv.)

Gagnef och Mockfjärd. (iagnef

Priistbordet

1 j Krono i Ingen uppgift.

1 ) 68,400; 3) 20,000 ») 16,000! 2/-)20,000 2 ) 46,000;

(skogsv.)

ä 6

) )200,000!

Klockarebord (Komministersboställe)

) 1,800 '») 900

Se Thulins utredning ang. kloekarbefattningarna, avd. 3, sid. 3 1 3 .

) 8,000

(skogsv.)

!) 11.300 2 ) 2.000 *) 7,500 (skogsv.) Mockfjärd

17. Ål

Kapellpredikantsbostället

Genom nådigt brev den 2 oktober 1857 förordnades, bland annat, att till anskaffande av kapellpredikantsboställe i Mockfjärd kaplansbostället i Gagnef skulle oförminskat försäljas och i stället inköpas i Mockfjärd beläget boställe åt kapellpredikanten. I ett den 1 november 1695 avgivet yttrande anför dåvarande kaplanen i Gagnef Matthias Hedström: »Hwad Capellans-bordet i Gagnef anbelangar, så är thet af församblingen förlänt».

V 3,000 «) 10,000 ) 1,500 -) 4,400 (skogsv.)

I

3 ) 35,200 ) 22,000 2 ) 8,400 2 ) 58,000, (skogsv.) j

2 Al.

— ! Prästegärden f

en av kyrkoherden i Leksand prosten Laurentius Alstrin jämligt nådigt beslut den 31 augusti 1695 utfärdad handling meddelas, att till prästbord i Leksand voro dels av socknen givet 2 tunnland jord till utsäde, dels av enskild person testamenterat åker till Ve tunnas utsäde och dels av drottning Kristina genom

v

v ) Arrend. skattsk. — 3 ) Kyrkof. skattsk. — 3 ) Kyrkoh. skattsk. — 4 ) Kummin, skattsk. — 5 ) Prästkvarnen i Gråda'ersen med vattenrätt. — °) Stopforsens vattenrätt. — f Enl. löner, resol. den 21 okt. 1870 indrogs dåvarande komminittraturen och föreskrevs i samband därmed, att församlingen, som ägde disponera det åt komministern dittills upplåtna doekarbolet, vore skyldig att avlöna klockare. Enl. nåd. brev den 29 maj 1896 medgav Kungl. Maj:t, att bostället finge orsäljas. Enl. kungl. brev den 5 febr. 1897 undantogs från försäljningen 0.6220 har för skoländamål; återstoden (23.9622 lar) försåldes för 13,200 kr. Någon bestämmelse huru stor del därav skulle betraktas såsom ersättning för klockarbolet lar ej meddelats.

708 1

j 3 !

|

nådigt brev den 6 mars 1640 till »behageligh tidh» upplåtet ett kronohemman Sörby (Storbyn nr 2).

1 j

Al (fort^.

18.

Bjursås.

*)

Bjursås

19.

(Klockarbord)

— Prästegården

Vi

Krono

Se

Thulins utredning ang. klockarbcfattningarna, avd. 3, Tab. B, sid. 286 och 287.

I

en av kyrkoherden i Leksand prosten Laurentius Alstrin jämlikt nådigt beslut den 3 1 augusti 1695 utfärdad handling meddelas, att prästbordet utgjordes av »ett bondehemman och skattegård, såsom kongl. brefvet vid handen gifver». (Härmed åsyftas uppenbarligen ett kungl. brev av den 12 november 1613 [bil. 2 sid. 215], varigenom ett hemman Bjursås i socknen med samma namn av kronan emot vederlag av kronohemmanet Sörby i Äls socken [Storbyn nr 2] förvärvats och upplåtits till prästbord i Bjursås).

V 15,000 3) 10,000 V &) 200 2 ) 12.900 2 ) 98100 (skogsv.)

Rättvik och

Bingsjö-Dådran. *) Rättvik

*)

»

*)

»

Vederb. befattningshavare

»

Prästegården

/4

Krono

Kapellansbordet

Vs

»

Enl. en på föranstaltande av biskopen Jo») 36.100 3) 20,000 hannes Rudbeckius till visitation i Rättvik *) 6,300 2 den 19 mars 1631 upprättad förteckning ) 45,000 hade prästbordet, benämnt Björknäs, (skogsv.) 2 6 blivit av »barnlöst folck tilgiffuit». — I ) ) 23,800 2 6 en av kyrkoherden i Rättvik Andreas ) )135,500 Tillaeus och komministern därstädes Olaus (skogsv.) Dalekarlus samt kloekaren Gudmund Andersson den 27 november 1695 underskriven handling meddelas, att prästbordet berättades vara av socknens enskilda egendom »å nyo uptagit, och der til lagt». Uppgift saknas.

V 4,400 4) 10,000 ) 1,400 2 ) 6,600

(skogsv.)

—

nistersbost.

|

20.

*)

— Andre kommi- — (Klockareboställef

Se Thulins ningarna, 289.

Vl6

—

Inköpt av Rättviks församling enligt köpebrev den 10 oktober 1919. (Bil. 12). utredning ang. klockarbefattavd. 3, Tab. B, sid. 2 8 8 och

) 15,000

7 )600 ) 1,900

(skogsv.) 7

) 9,500

Boda. Boda

— Kyrkoherdebostället f

__

Enl. protokoll över stämma med Rättviks socken den 3 december 1854 hade Boda från Rättvik till eget pastorat år 1876 utbrutna kapellag till boställe åt kyrkoherden i det blivande pastoratet inköpt

V 7,600 3) 10,500 2 ) 2,000 2 ) 9,400 (skogsv.)

l ) Arrend. skattsk. — 2 ) Kyrkof. skattsk. — 3 ) Kyrkoh. skattsk. — 4 ) Kommin. skattsk. — 6 ) Fjällgrycksbo. - j ) De eckl. boställenas gemensamma utskog. — 7) Vederb. befattningsh. skattsk. — f Rättviks församling skulle enligj åtagande till Boda församling, som avstått sin rätt till andel i Rättviks sockens prästgårdshus och kyrka, lämna i ett föl allt 1,000 r d r rgs för att användas till prästgårdsbyggnaden därstädes.

en s. k. besuttenhet sub. nr 26 litt. B i Boda by, som på församlingens åtagande skulle frigöras från rotcrings- och skattskyldighet. I nåd. brev d. 27 juni 1856 förordnades, att den inköpta fastigheten skulle utgöra kyrkoherdeboställe i Boda

pastorat. 21. Orsa och Skattunge. *)

Orsa

Prästegården

Krono

I en den 12 mars 1631 daterad på biskopen Johannes Rudbeckii föranstaltande upprättad förteckning uppgives prästbordet, med inberäknandc av den s.k.Prästön, hava blivit »aff socknen tillagt». — På sätt av bil. 3 och 4 (sid. 276 och 277) närmare inhämtas inköptes år 1673 av kyrkoherden i Orsa Lars Elfvius åtskilliga i Harpedalen belägna myrängar, vilka underlades prästbordet. — Av en Orsa kyrkoarkiv tillhörig handling inhämtas, bland annat, att de prästbordet tillhöriga fäbodar, bestående av en fäbotäkt samt en linda med skog och mulbete, år 1684 inköpts av pastor Elfvius för 300 dir kopmt. — I en av kyrkoherden Johan Elfvius jämlikt nåd. beslut den 29 oktober 1695 utfärdad, den 27 december s. å. underskriven handling uppgives prästbordet »wara af Sochnen sammanskutit». — I den 4 juli 1889 avgivet und. uti. ang. disposition av skogsavkastningen vid kyrkoherde- och komministersboställena i Orsa tager kungl. kammarkollegium för givet, att nämnda boställen bildats genom sammanskott av socknemännen.

; 5 ) 11,100 S ) B )35,000 x ) 12,000 / ) 1 8 . 5 0 0 2 ) 24,100 6 ) 9,700 2 ) 156,100 (skogsv.)

*)

Capellansbordet (Komministersboställe)

Se kungl. kollegii under kyrkoherdebostället omförmälda und. uti.

*) 6 ) 1,900 *) 6 )25.000 J ) 2 0 0 5 ) 7 )10,000 2 ) 2.700 2 ) 19,100

*)

Kapellpredikantsbostället (Skattungbyn

Bostället har enl. vederb. uppbördsförvaltnings uppgift under storskiftet i Orsa åren 1859—1884 uppkommit genom avsöndring från kyrkoherdebostället.

) 4,400 ) 4,500 2 ) 27,000 (skogsv.)

Klo ckarebostället

Se Thulins utredning ang. klockarbefattningarna. avd. 3, Tab. B. sid. 288 och 289.

Vederb. befattningshavare 222.

x

) 16,000

8 9

) )300 2 )700 ) 4,900 (skogsv 2

Ore.

Ore

Prästegården

Krono ; Av en på biskopen Johannes Rudbeckii föranstaltande under år 1631 upprättad förteckning inhämtas, att prästbordet blivit »aff sochnen tillagdt». — E n l . en av kyrkoherden i Leksand prosten Laurentius I Alstrin jämlikt nåd. beslut den 31 aug.

') 16,700 s ) 12,000 ) 18,800 2 ) 108,400 (skogsv.) 2

l ) Au-rend. skattsk. — -) Kyrkof. skattsk. — s ) Kyrkoh. skattsk. — 4 ) Kommin. skattsk. — 5) Municipalsamh. — ) Orsa Ikyrkoråd för arrenderade tomter å kyrkoh. bostället. — 7 j Orsa kyrkoråd för arrenderade tomter å kommin.-bostället. — 8 ) Vederb. befattningsh. skattsk. — 9) Skolmästarebostället.

1695 upprättad handling bestod prästbordet av 7 tunnl. åker och ängsmark om en till 44 lass hö beräknad avkastning, vilket »alt är fordom af bönderne till prästbordet gifvet». 23.

•)

Mora. Mora

Vederb. befattningshavare 24.

—

Prästegården

Krono

2 E n l . en genom biskopen Johannes Rudbeckii ) 9.500 ') 5 )30,000 2 föranstaltande den 10 mars 1631 upp) 43,000 l ) 5 )l 5,000 rättad förteckning hade prästbordet blivit (utskog 2 »tillagdt» av socknen. — Av protokoll ) 5,500 2 vid laga ting med Mora m. fl. socknar ) 25,400 den 3 dec. 1635 inhämtas, att Morkarla, (hemskog) Österbygge, Solebygge och Vika sextungar 6 ) 7 ) 2,100 år 1634 av Norrebygge sextung köpt 6 ) 7 ) 2,600 ängar, belägna vid Böjesjö fäbodar, jämte (skogsv.) tomter omkring fähusen därsammastädes »at liggia under Mora sockens prästbords fäbodar», därför Norrebygge sextung skulle hava i jord och reda penningar uppburit 4 5 8 daler kopparmynt. Av en jämlikt nåd. beslut den 31 aug. 1695 upprättad, av kyrkoherden Jacob Boethius och komministern Olaus Strandh den 21 dec. s. å. underskriven handling inhämtas, att prästbordet vore i forna tider av socknen sammanskjutet och givet till 10 tunnors utsäde »män nu dänne tiden excolerat» till 127 tjogland 6 snesland 4 bandland.

Kapellansbordet (Komministersboställe)

Av ett odaterat inventarium framgår, att åtskillig jord donerats till bostället. Jfr bil. 8 och 10 (sid. 332 och 335).

Klockarprästbostället f

Se bil. 8 och Thulins utredning ang. klockarbefattningarna, avd. 3. Tab. B, sid. 290-292.

2 ) 6.500 l ; 5 )20,000i ) 28,100 1 ) 5 ) 4 , 0 0 0 |

) 2,600 4)5) 18,000 ) 12,500 } r ')4,000| (skogsv.) 2

Skolmästarebostället

2 ) 3,000 ! ) 12,700, (skogsv.) i

Kyrkoherdebostället

Våmhus församling inköpte till boställe åt V 900 2 kyrkoherden enl. särskilda köpebrev dels ) 1,400 2 den 16 april 1863 för 7 7 1 rdr 75 öre ) 7,000 rmt fastigheten nr 6 litt. Fa i Limbäcks (skogsv."! I v by, dels ock den 8 juni 1864 för 1,700 r d r rmt fastighet under nr 6 litt. F i samma by jämte annan fastighet. — 1 sammanhang med fastställande av upprättat förslag till lönereglering för prästerskapet i Mora och Våmhus församlingars pastorat den 24 april 1868 förordnades, bland annat, att från pastorsbostället i Mora skulle såsom ersättning för Våmhus församlings andel i de ecklesiastika boställena i Mora avsöndras 4 tunnl. reducerad

2 Våmhus. Våmhus

3,000

J ) Arrend. skattsk. — 2 ) Kyrkof. skattsk. — *) Kyrkoh. skattsk. — 4 ) Kommin. skattsk. — 5 ) Morastrands köping. — 6 ) »Mora eckl. boställens hagmarker. (De s. k. Sandängarne m. m.).» — 7) Mora eckl. boställens hagmarker. — | f Prästerlig avlöningstillgång tills vidare och intill dess annorlunda kan varda av Kungl. Maj:t bestämt.

jord, som finge av Mora socknemän disponeras, under villkor att de till Våmhus församling såsom ersättning därför erlade en summa för en gång av 3,000 rdr rmt. — Genom beslut den 26 april 1876 föreskrev domkapitlet i Västerås, att skillnaden mellan sistnämnda belopp och vad Våmhus församling utgivit för inköp av mark till kyrkoherdebostället skulle under benämning pastorsboställskassan förvaltas på samma sätt som de till kyrkokassan hörande medel. — Sedermera inköpte Våmhus församling och kommun genom köpebrev den 28 aug. 1903 för 10 k r . ett inägoskifte i Intjärnsmyran, hörande till hemmanet nr 13 litt. N i Limbäcks och Höjens skifteslag, att användas till prästgård. 25.

Ä l v d a l e n och Evertsberg.

*1

Älvdalen

*)

26.

Sollerön.

*)

Sollerön

Prästebordet f Vis

Kapellansbordet f

Via

Kyrkoherdebostället

—

Krono

»

—

Enl. biskopen Petrus Benedicti brev, utfardat vid biskopsvisitation i Älvdalens socknelag av Mora pastorat den 22 februari 1586, då Älvdalen avskildes till eget pastorat, hade Älvdalens socknemän enligt åtagande uppbyggt prästgård samt därtill av sin egen jord sammanskjutit för ett kyrkoherdeboställe tillräckliga ägor åker och äng. Sedermera inköptes av socknemiinnen enligt avhandling den 24 och den 21 sept. 1665 hemmanet Matsgården i Östermyckeläng för att tillläggas prästbordet ävensom fäbodeställen. Torde ingå i den mark, borna anskaffats.

som av sockne-

Bostället har tillkommit genom samnianskott av Solleröns soeknemän i enlighet med sockenstämmobeslut den 10 okt. 1776. — Genom salubrev den 12 april 1791 förvärvades ett fäbodställe åt pastor, varjämte enligt köpebrev den 22 dee. 1802 till »socknens prestebord» inköptes en närmare angiven »slogtrakt». — I nåd. brev den 12 okt. 1883 i fråga om disposition av skogsavkastningen å bostället anföres, att genom företedda handlingar och vederbörande myndigheters upplysningar blivit utrett, att bostället tillkommit dels genom socknemännens sammanskott, dels genom enskilda köpeavtal eller överenskommelser, varjämte skogstillgång erhållits vid storskiftet efter samma måttstock som för annan socknens jord.

») 18,400 ) 10,000 2 ) 64,500

) 18,000

2 J

) 3,400 *) 12,000 ) 3,100 ») 22,000 (skogsv. 2

») 5,000 3) 16,000 ) 4,200 2 ) 18,600 (skogsv.) 2

*) Arrend. skattsk. —• 2 ) Kyrkof. skattsk. — 3 ) Kyrkoh. skattsk. — 4 ) Kommin. skattsk. — f Älvdals tingslags h ä r a d s r ä t t har genom utslag den 2 juli 1920, vilket i nu ifrågavarande del av kungl. Svea hovrätt fastställts i dom den 7 april 1922, som vunnit laga kraft, förklarat Älvdals församling vara framför kronan ägare till kyrkoherde- och komministersiboställena i Älvdals pastorat.

27.

Venjan.

*)

Venjan

Prästebordet

Krono

Av en på biskopen Johannes Rudbeckii föranstaltande år 1621 upprättad förteckning inhämtas, att prästbordet blivit »aff socknen tillagdt». Jämväl åren 1631 och 1642 upprättade förteckningar av enahanda innehåll finnas. — I en av pastor i Venjan Andreas Hellenius jämlikt nådigt beslut den 31 aug. 1695 upprättad, den 23 okt. 1695 undertecknad handling förmäles. att »Prästbordet är af Sochnen, när de fingo sin egen här boendes präst, sammanskutet». Vid sockenstämma den 19 sept. 1714 uppläto socknemännen till prästbordet 9 små lindor med därtill lydande »hagticgar».

1 ' 5,200 3) 12,000 ) 11,000 2 ) 42,600 (skogsv.^ 2

Komministers boställe i Landbobyn 28.

Särna.

*)

Särna

29. *)

*) 10,500

Präst cbordet f

/1G

Krono

Genom drottning Kristinas nådiga resolution den 24 dec. 1645 upplätos fyra »Cronojordar eller Täppor» till Särna bygdelag, varefter i nådigt brev den 2 3 juli 1651 föreskrevs, att en prästgård skulle av »åhörarne» uppbyggas i Särnabygdens nybildade pastorat »och der till förordnas the Croneiorder som widh Serna by belägne ähre». — Enligt en jämlikt nådigt beslut den 3 1 aug. 1695 utfärdad, av kyrkoherden i Mora Jacob Boethius underskriven handling bestod prästbordet i Särna av fyra kronojordar, två vid Särna, en å Heden och on vid Idre, med underIvdande skog, äng och fiske.

l ) 3,100 ) 16,400 2 ) 83,900 (skogsv.)

Genom köpeavhandling den 5 jan. 1857 hade »Idre prestboställe» av pastor K. Karlen för 200 rdr bko tillhandlat sig en från Bräcke Per Pålsson inköpt egendom. (Se kungl. kammarkollegii und. utlåtande den 19 maj 1914 ang. disposition av skogen till Idre kapellpredikantsboställe.) I övrigt hänvisas till vad ovan under Särna anförts.

) 1,800 ) 2,800 2 ) 19,100 (skogsv.)

Uppgift saknas. I en jämlikt nåd. beslut den 31 aug. 1695 upprättad, av kyrkoherden i Stora Tuna Petrus Gangius den 22 nov. samma år underskriven handling meddelas emellertid, att i Prästgården ingående tre tegar i Rogmyran och sex tegar i Långnäs vore donerade av enskilde.

x 8

17,000

2 Idre.

Idre

Kyrkoherde bostället (förutvarande Idre kapell predikantsboställe)

12,000

30. Stora Tuna och A m s b e r g . #\

Stora Tuna

Prästgården

Krono

) ) 2,700 ') °) 2,000 7 ) 30,000

*) 6 ) 6,900 2 ) 7,500 2 ) 21,500

1 ) Arrend. skattsk. — 2 ) Kyrkof. skattsk. — 3 ) Kyrkoh. skattsk. — 4 ) Kommin. skattsk. — 5 ) St. Tuna församl. skattsk. — 6 ) Domnarvets municipalsamhälle. — 7 ) Kyrkorådet skattsk. — 8 ) Hyttingsmyran. — f En del därav utgöres numera av Idre kyrkoherdeboställe.

713 1

3 Stora Tuna (forts.)

1 Tingsgården

i 8

Krono

Av de rörande Tingsgården föreliggande uppgifter framgår ej, vilken natur hemmanet bör anses äga.

V 51,500

*)

n

— Buskåker

v<

»

Uppgift saknas om, att bostället till någon del upplåtits från kronan.

*)

>>

— Cappelans

/l6

)>

Boställets natur har ej kunnat utredas.

Vederb. befattningshavare

»

—

—

Se Thulins utredning ang. klockarbefattningarna, avd. 3, Tab. B, sid. 292 o. 2 9 3 .

*)

»

Bord ovan Bro

— Klockarbostället

— Komministers- — i

—

bostället i Amsberg

9 V 6,300 12) 15,000 2 )900 2 ) 3,000 (skogsv.)

—

/ 5 ) 10,000

\")

Genom löneregleringsresolutionen för Stora Tuna församling med Amsbergs kapell den 22 sept. 1866 förordnades, att i stället för klockarprästtjänsten i Stora Tuna, vilken efter dåvarande innehavarens avgång skulle indragas, en ny komministerstjänst skullo inom Amundsbergs eller Amsbergs kapellag inrättas, samt föreskrevs, att komministern i Amsberg skulle erhålla det boställe, församlingen hade att genom utbyte eller försäljning av klockarprästbostället för honom anskaffa. Under år 1871 verkställdes berörda föreskrift.

) 2,300 6)7)15,500

Bostället synes hava bildats i saraband med storskifte inom Stora Tuna sockens utombrodel med Silvbergs och Gustavs socknar, åren 1838—1847 och 1 8 6 1 — 1 8 6 3 , därvid för samtliga fastigheter i Silvbergs socken avsatts en gemensamhet med ändamål att därav skulle bildas ett boställe åt pastor (jämför kungl. breven den 19 april 1 8 6 1 och den 22 sept. 1866).

) 1,100 ) 3,600 (skogsv.)

Bostället är tillkommet genom upplåtelse från kronan jämlikt landshövdingen Peter Kruses brev den 14 juni 1629, drottning Kristinas förmyndarregerings nåd. brev den 1 dee. 1 6 3 5 och nåd. resolution den 13 juni 1648, punkterna 1 och 2.

V 18,300 3) 24,000 J ) 1,300 (skogsv.) x 8 ) ) 7,400 V 8) 600 (skogsv.)

31. Silvberg (Nikolai).

*)

Silvberg

1 Pastorsbostället

») 8,500

32. Säters stadsoch landsförsamlingar.

*)

Säters stad

Kyrkoherdebostället

*)

)>

— Komministers-

Vederb. befattningshavare

—

Uppgift saknas.

bostället

»

— Klockarbostället

l ) 2,500 4) 18,000 ) ) 500

9 10

—

—

Se Thulins utredning ang. klockarbefattningarna, avd. 3, Tab. B, sid. 292 o. 2 9 3 .

!)700 x )500 (skogsv.)

u

) 7,600

J ) Arrend. skattsk. — 2) Kyrkof. skattsk. — 3) Kyrkoh. skattsk. — 4) Kommin. skattsk. — 5) Organistgården. — ') St. Tuna församl. skattsk. — 7) Användes till barnhem. — 8) Storvålen. — 9) »Säters komministerboställe» skattsk. — 10) Skogsmark i St. Skedvi. — " ) Säters kyrkoråd skattsk. — 12) Kvrkorådet skattsk.

714 1

33.

| 3 |

i

j

9 Gustav.

*) 1 Gustav

; •— Kyrkoherdebostället f

—

—

•

—

Bostället är år 1778 anskaffat av Gustavs församling.

) 16,500

34. Falu stads Kristine och Stora Kopparbergs församlingar.

#'

Stora Kopparberg

*

Falu stad

*.

»

Kyrkoherdebostället

Har icke tillkommit genom upplåtelse från kronan.

l s

) ) 10,900 3) 75,000 l )«) 2,700 7 ) 8 ) 5,000 *) °) 6,600 2 9 ) ) 31,100 (skogsv.) 4

—

—

Upplåtet genom nåd. brev den 6 jan. 1612.

»

—

—

Inköpt av Kopparbergs församling.

— •')12>31,000

Se Thulins utredning ang. kloekarbefättningarna, avd. 3 , Tab. B, sid. 294 o. 295.

2A

—

Vederb. Stora Kopparbefattborg ningshavare

36.

—

— Konuninistersboställeff Klockarbostället

)'°)36,700 ) )25,200

8 u

100 8)13)40,000 )500

(skogsv.)

Stora Skedvi.

'"')

St, Skedvi

*)

»

Uppgift därom saknas.

Kyrkoherdebostället

x

) 37,800 3) 21,300 2 ) 4,400 *) 28,000 (skogsv.)

8 Landa kommi- Vi nistersboställe

Skatte

2 ^900 M) 8,000 ) 3,500

Inköpt av församlingen enl. Kungl. Maj:ts resolution av år 1675 punkt 6.

(skogsv.)

V 15j 8,800 Vederb. befattningshavarc

»

36.

Svärdsjö och Svartnäs.

*)

Svärdsjö

:::

»

Klockarbostället

Uppgift saknas. Se Thulins utredning ang. klockarbefattningarna, avd. 3 , Tab. B, sid. 294 o. 295.

(Vie)

Prästebordet

Krono

Uppgift därom saknas. Av ett den 10 juli 1701 upprättat revningsinstrument framgår, att kyrkoherdebostället haft sina ägor spridda på 16 olika ställen; denna omständighet synes tyda på, att bostället tillkommit genom donation av enskilda. Uppgift därom saknas.

Capellansbordet f f f

) 13,500 3) 27,500 ) 74,300

(skogsv.) l

) 23,100

2 ) 2,100 ) 15,800

) 6,000

(skogsv.) x l

(Klockarboställe)

~

Se

) 1,800 ) 1,700

Thulins utredning ang. klockarbefattningarna, avd. 3 , sid. 3 1 3 .

*) Arrend. o skattsk. — *) Kyrkof. skattsk. — 3) Kyrkoh. skattsk. — 4) Kommin. skattsk. — 5) Hälla, Åsbo. — ) Varggården, Åsbo. — 7) Pastorsexpedition. Bevillningsfri för 5,000 kr. — 8) Falu stad. — 9) Jungfruberget, Heden, Fagerön, Risön och Varggården. — w^, Kv. Trotzgården. — ") Falu stads, Kristine och Stora Kopparbergs församlingars tomt i kv. Trotzgården. — 12) Vid Åsgatan. — 13) Vederb. befattningshavare skattsk. — 14) Stora Skedvi kyrkoråd skattsk. — lb) Prästbäcken. — f Genom nåd. brev den 12 okt. 1810 har medgivits, att kronoängen Dragsveden tillsvidare finge av Gustavs församling för kyrkans behov användas. — ff Beläget vid Klockarestapeln. — fff I bostället torde ingå förutvarande klockarbostället. 6

715 1

37.

inviken.

*)

Inviken

38.

Sundborn.

*)

(•undborn

|

|

•

!

i Kyrkoherdebostället

Upplåtet av Envikens församling och till en mindre del från Svärdsjö pastorsboställc.

V 10,100 3) 16,500 2 ) 13,400 2 ) 63,300 (skogsv.)

1 Hobborn

Vederb. befattningshavare

lVs

Krono

Ett kronohemman i Hobborns by, upplåtet genom nåd. brev den 19 dec. 1622. Därjämte har jord, utgörande Ve av hela bostället, tillkommit genom inköp av församlingen och donation av enskild person.

Klockarbostället

Uppgives vara skänkt vid tiden för kyrkans byggnad av »gudfrucktigt och hedersamt folk». Se Thulins utredning ang. klockarbefattningarna, avd. 3, Tab. B, sid. 294 o. 2 9 5 .

39.

Torsång.

#)

Torsång

Kyrkoherdebostället

Uppgift saknas.

Vederb. befattningsli a vare

»

Klockarbostället

Utgöres till större delen av jord, som upplåtits från förra komministersbostället i Torsång, vars huvudsakliga del utgöres av det till kaplansboställe av församlingen inköpta hemmanet Tylla, som i 1825 års jordebok redovisas såsom lU mantal Tylla nr 10 av skatte natur. Se för övrigt Thulins utredning ang. klockarbefattningarna, avd. 3, Tab. B, sid. 294 -297.

40.

Aspeboda.

*)

Aspeboda

Kyrkoherdebostället

V 15,400 3) 12,000 ») 14,400 2 ) 61,300 (skogsv.)

) 45,000 3) 20,000 2 j 5,200 2 ) 24,600 (skogsv.) 1

2 ) 300 ; 1,000

(skogsv.) 4

) 4,700

•

Tillkommet dels genom upplåtelser från kronan och dels genom donationer av enskilde.

») 5,300 ) 1,300 ) 3,900

2 2

(skogsv.)

' ) 5 ; 8,000

41.

Vika och Hosjö.

*)

Vika

(Klockarboställe)

Se Thulins utredning antr. klockarbefattningarna, avd. 3, sid. 3 1 3 .

Kyrkoherdebostället

Enligt 1695 års uppgift till prästverket skola prästbordets åkrar, ängar etc. blivit av »gamble förfäder, i F o h m a tijder här bodt, tillgifne».

») 4,100 3) 26,0001 ; 19,400

(skogsv.)

») 28,000 ) ) 1,100 ) ; 4,900

2 6

2 6

(skogsv.)

i

c

V ) 7,800 *) Arrend. skattsk. Lspeboda. — 6 ) Lund.

s

) Kyrkof. skattsk.

) Kyrkoh. skattsk. — *) Vederb. befattningshavare skattsk. — 5 ) Lilla

716 Vika

v forts.)

Tillkommit genom försäljning av komministersbostället i Vika, f) som till större delen torde hava inköpts av församlingen genom köpebrev den 26 aug. 1751 och i övrigt utgöres av dels upplåtelse av jord från kyrkoherdebostället och dels förutvarande klockarbostället, som redan tidigt innehades av komministern i Vika. Se vidare Thulins utredning ang. klockarbefattningarna, avd. 3 , sid. 3 1 3 o. 314.

Komministersbostället i Hosjö

15,000

») 12,000 2 )600 2 ) 1,700 (skogsv.)

42. H e d e m o r a ! s t a d s - och l a n d s församlingar. *)

Hedemora socken

Kyrkoherdebostället

Krono

Enligt likaledes år 1695 lämnad dylik uppgift skola de boställena tillhöriga s. k. Morängsvretarna »af någon välbehållen sochne man, til capellanernes usus, frijvilliogt doneradt och skänckt vara. och dhet i fohrne tijder, förr än dhe begge tracter Gussarffwett och Ruusboo, blefve adjungerade och lagde til Hedemora I stadh».

Komministersboställena

Vederb. befattningshavare

l ) 17,700 3 ) 5 )38,400 Enligt 1695 års uppgift till ett prästverk 2 )700 för Västerås stift skola prästgårdens ägor 2 ) 2,400 »effter de gamblas berättelse, samt ägornas situation och belägenhet» vara av (skogsv.) församlingen »effter handen gifne i gambla ») *'} 12.100 tijder, förr än kyrkian bygdes». 1

) 5 ) 1,600 l m 3 , 6 0 0 ) ) 1,000

l 5

Klockarbostället

Krono

1 jämväl år 1695 lämnad uppgift säges, att »sielffva åkeren som består aff ett och halfft Tunnelands utsäde åhrligen ähr ifrån Nibble och Hälla byar förährade til kiörkian för klåckaren sammaledes en tegh ängh uti Finsta engarne som åhrl. kastar af sig ett och halfft lass höö uti Ährengarne en tegh ett lass uti Öhrengiärne 3 st. tegar til halfft lass att summan på höö bliffver tree lass, hvilka engztegar ähro och aff godt folk förährade». Se vidare Thulins utredning ang. klockarbefattningarna, avd. 3, Tab. B, sid. 298 o. 299.

l 6 ) ) 2,100 <6) 20,100

Prästebordet

Krono

Enligt av kyrkohorden i Husby till prästverket för Kopparbergs län den 27 nov. 1695 lämnade uppgifter har prästbordet tillkommit genom »christmilde menniskors gåfwor».

») 38,600 2 ) 1,100 2 ) 5,500 (skogsv.)

Uppgives vara tillkommet på samma sätt som kvrkoherdebostället.

V 18,200 *) 13,000 2 ) 2,800 2 ) 14,500 (skogsv.)

4 3 . Husby och Stjärnsund. Husbv

Komministers bostället i Husbv

) 22.500

4 5 *) Arrend. skattsk. — 2 ) Kyrkof. skattsk. — 3 ) Kyrkoh. skattsk. — ) Kommin. skattsk. — ) Hedemora stad. ) Jälkarbyn, Hedemora socken. — f Genom kungl. brev den 22 jan. 1892 godkändes försäljningen, som ägde rum grund av kungl. brev den 29 juli 1887.

t \ i

liusln

forts.

Komministersbostället i Stjärnsund

4 Enligt kungl. brev den 24 mars 1882 skulle , Va av kyrkoherdebostället få försäljas för beredande av boställe at komministern i Stjärnsund. Försäljning ägde rum vid '• auktioner den 15 o. 3 1 okt. 1883. — I Klosters aktiebolag upplät sedermera en- ; ligt avhandling den 27 okt. 1890 till | boställe åt komministern ett av skogs-' mark och inrösningsjord bestående område om 3 tunnl. 30V» kappl. eller 1.9B142

10.000;

hektar. Vederb.

»

Klockarboställel

befattningshavare 44.

Folkärna.

*

Polkärna

- -

Prästebordef

Krono

Uppgives vara tillkommet på samma sätt som kyrkoherdebostället. Se i övrigt Thulins utredning ang. klockarbeiättningarna. avd. 3, Tab. B, sid. 2 9 8 — 3 0 1 .

Krono

Dppgiff

l

saknae

, 37.600 2

1 3^300

V 19,100 skogsv.!

45.

Klockarbordet [(Komminister! boställe

Utgöres av Klockarbordet och en av församlingen i maj 1653 av Gert Depken inköpt, i Jäders by belägen lägenhet, benämnd Riset. Se för övrigt Thulins utredning ang. klockarbefattningarna, avd. 3, sid! 31,4,

Präs tebordet

Uppgift saknas.

7,500 500 1,900

2 3

10,000

skogsv.':

By.

tiv

1 1

24,800 °) 2,100 ) 3,600 l ) 16,500

15,000

l 7

) ) 2,4001 2.900

1 s

Blidbo Utgöres av klockarbordet och hemmanet Vs ) •'>: 10,600! ' 16,000! 10 mantal skatte Äkersbyn n-.r 2, som av O ) 2,400 2 ) 8,300 assessorn Isak Cronström år 1672 för2 ärades »under Cappellansgården». - Se i ) 45,400 övrigt Thulins utredning ang. klockar- .skogsv. befattningarna, avd. 3 , Tab. 1>. sid. 300 o. 3 0 1 .

Komministers

bostället

4G.

Garpenberg.

*

! ( Garpenberg

skattsk.

Kyrkoherdebostället

\ rrend. skattsk. — c Näckenbäck m.

1954 2:8

Kyrkof. skattsk. Blidbo.

K>;

Enligt den på biskopens Johannes Rudbeckii , föranstaltande den 11 febr. 1635 upprättade förteckningen är prästgården av | kyrkoherden i Garpenberg »Herr J o h a n » ! (Laurentius Johannis Wikceus), »köpt af j Sochnen». Frän år 1813. då kommini-1 stershefattningen indrogs, innehade kyrko- : herden jämväl det till komministern upplåtna klockarbostället, som av socknen år 1641 inköpts. — Se vidare Thulins j utredning antr. klockarbefattningarna. avd. 3. Tab. B. sid. 300 o. 3 0 1 .

« 10,700 3 17,000 -11,900 2 90,600 skogsv.)

s ) Kyrkoh. skattsk. — * Kommin. skattsk. — 9 10 'i Vatebo. Akersbvn. Klockarvreten.

Folkärna pastorat

7 is

47.

Grytnäs.

'

Grytnäs

:

Prästebordef Heden

Klockarbordet (Boställe ii förutvarande! komministern)

48.

1 Krono ! Uppgift saknas. »

»

: Upplåtet genom kungl. brey den 6 april 1593 och den 8 mars 1615. som konfirmerades genom kungl. brev den 5 mars 1646.

19,400 '" 15.000

*) 4,300 •) 22,400 skogsv.

Har brukats såsom boställe av kaplanen. — Se för övrigt Thulins utredning aug. klockarbefattningarna, avd. 3, sid. 314.

Avesta. Avesta stad

Johansbo ; komministersboställe 1

Upplåtet genom ^kungl. brev den 26 juni 1691. Dossutom är ett skattehemman upplåtet av direktören för myntet i Avesta [sac f'ronström.

! Klockarboställe

Se Thulins utredning ang. klockarbeiättningarna, avd. 3, Tab. B, sid. 302 o. 303. Summa

Därav skogsvärde

3 5

) )32,00l )28.000

lc

4,741,3001,714,001 2.810.900^

1 B Arrend. skattsk. - 3 ; Kyrkof. skattsk. - Kyrkoh. skattsk. — ' Kommin. skattsk. Kvrkoherdebost. " Komministersbost. - - 7 ) Häri ingår del» med ett värde av 75,100 kr. — därav 21.500 kr. skogsvärde —- värde klockarboställen, dels ock med ett värde av 200,000 kr. Gagnefs kyrkoherdeboställe tillhörig vattenrätt i Stopforsen. s ) Häri ingår dels med ett värde av 57,600 kr. värde å klockarboställen. dela ock med ett värde av 20.000 kv. Gagnel kyrkoherdeboställe tillhöriga »Prästkvarn» i Grådaforsen med vattenrätt.

*) Bostället disponeras i enlighet med bestämmelserna i lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 ded 1910 och ecklesiastik boställeordning av samma dag.

Statens offentliga utredningar 1929 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen. 1

Allmän lagstiftning,

Statsförfattning.

ltjittskipning.

Fångvård.

Vattenviiscn.

Allmän statsförvaltning

Skogsbruk.

Bergsbruk.

Industri.

KommunalförTal tning.

Handel ocli sjöfart.

Statens och kommunernas llnansviisen.

Kom ni II u i ka t i onsv ii sen. Betänkande och förslag ang. vissa ekonomiska spörsmål berörande enskilda järnvägar. [2]

1'oliti.

Bank-, kredit- oeli peiiiiingriisen.

Socialpolitik. Svenska aktiebolags balansräkningar åren 1911—1925. [i]

Försiikringsviisen. Betänkande och förslag ang. tryggande av hos enskild arbetsgivare anställd personals rutt till utläst pension. [3]

Hälso- och sjukvård.

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt.

Allmänt näringsväsen.

Försvnrsväscn. Förenkling av organisationen å flottans stationer ni. in. Vissa byggnadsarbeten m. m. vid flottans station i Stockholm. (Supplement till del 8. Lokalfrågor.) [1]

Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Redogörelse för de ecklesiastika boställena. C. Kopparbergs län, [6]

Utrikes ärenden.

S t o c k h o l m , K. L. Beckmans Boktr., 1929. 1954 28

Internationell rätt.