Statistiska undersökningar samt kostnadsberäkningar. [D. 1]

National Library of Sweden

)enna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS O F F E N T L I G A UTREDNINGAR 1930: 15 SOCIAL, D E P A R T E M E N T E T

1928 ÅRS PENSIONSFÖRSÅKRINGSKOMMITTÉ OCH

ORGANISATIONSSAKKUNNIGA

STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR SAMT

KOSTNADSBERÄKNINGAR

LM

S T O C K H O L M 1 9

Statens offentliga utredningar 1930 K r o n o l o g i s k 1. Jordbruksntredningens betänkanden. 1. Betänkande angående åtgärder för vete- och rågmarknadens stödjande. Beckman. 76 s. Jo. 2. Jordbruksntredningens betänkanden. 2. Betänkande angående jordbrukets kreditförhållanden. Beckman, viij, 170 s. J o . 3. Skydd för äldre kulturföremål. Idun. 191 s. H. 4. Jordbruksutredningens betänkanden. 3. Betänkande angående vissa åtgärder för mejerihanteringens och smörexportens befrämjande. Beckman, viij, 129 s. 11 pl. J o . 5. Förslag till vissa ändringar i vallagen för skyddande av partibeteckningar. Norstedt. (4), 38 s. J u . 6. Gränsen för Sveriges territorialvatten. Åv Torsten Gihl. Norstedt. 312 s. U. 7. Betänkande med förslag till lotsförordning samt andra författningar och föreskrifter rörande lotsverket. Marcus, xvj, 365 s. H. 8. Domänverkets omfattning, uppgifter och organisation. Tiden. 333 s. 1 karta. Fi.

f ö r t e c k n i n g 9. Betänkande med förslag angående ordnande av den lägre , lantbruksnndervisningen. Marcus. 727 s. J o . 10. Utredning och förslag beträffande åtgärder för ökad användning av svenska lantbruksprodukter vid allmänna inrättningar m. m. Marcus. 21 s. 3 tab. J o . 11. Utkast till lagbestämmelser om befraktning. Norstedt. 154 s. J u . 12. Utredning rörande Sveriges försvarspolitiska läge samt behov av försvarskrafter. Beckman, vij, 325 s. Fö. 13. Utredning angående kommunalförvaltningens ordnande i städerna efter processreformens genomförande. Marcus. 250 s. S. 14. Utredning och förslag rörande praktiska bildningslinjcr på realskolans åldersstadium. Norstedt. 327 s. K. 15. 1928 års pensionsförsäkringskommitté och orgainisationssakkunniga. Statistiska undersökningar samt kostnadsberäkningar. Norstedt. 402 s. S.

Aum. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1930:15

SOCIALDEPARTEMENTET

1928 ÅRS PENSIONSFÖRSÄKRINGSKOMMITTÉ OCH

ORGANISATIONSSAKKUNNIGA

STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR SAMT

KOSTNADSBERÄKNINGAR • Li>]

STOCKHOLM 1930 KUNGL. BOKTRYCKERIET.

P. A. NORSTEDT & SÖNER

3 INNEHALLSFÖRTECKNING. Skrivelse till Konungen

Sid. ^3

Inledande anmärkningar Undersökning-ar rörande den nuvarande pensionsförsäkringen 1. Det allmännas kostnader för pensionsförsäkringen

jc 17 17

Pensionstillägg, understöd och barntillägg s. 18. — Sjukvårdande verksamhet s. 19. — Statens förvaltningskostnader s. 20. — Kommunernas förvaltningskostnader s. 20. — Kommunernas kostnader på grund av uraktlåten grundavgiftsbetalning s. 22. 2. Nytillkommande invalida pensionstagares fördelning efter kön, civilstånd, ålder, yrke och inkomster Fördelning på kön och civilstånd s. 24. — Åldersfördelning s. 25. — Yrkesfördelning s. 28. — Åldersfördelning inom olika yrken s. 30. — Fördelning på inkomstgrupper och dyrorter s. 31. — Pensionstagarnas medelårsinkomst s. 33. — Inkomstens beskaffenhet s. 34. — Vissa inkomstslag s. 35.

3. Pensionstagarnas ställning till fattigvården Undersökningens omfattning s. 38. — Omfattningen av pensionsförsäkringens och fattigvårdens gemensamma klientel s. 41. — Undersökningens representativitet s. 42. — Pensionstagare med understöd av fattigvården: Fördelning på kön och civilstånd s. 43. — Understödets beskaffenhet s. 44. — Orsakerna till understödsbehovet s. 44. Förhållandet till fattigvården vid sökandet av pension s. 46. — Fattigvårdsunderstödets värde s. 47. — Värdet av nödtorftig försörjning s. 49. — Har höjningen av pensionstillägget inverkat på fattigvården? s. 50. — Pensionstagare utan understöd av fattigvården s. 54.

4. Kommunala pensionstillskott och sjukvårdsbidrag Inledning s. 58. — Omfattningen av lagens tillämpning s. 61. — Principer för utdelandet av pensionstillskott s. 61.

5. De försäkrades

inkomstfördelning

a. U n d e r s ö k n i n g

rörande

m. m.

. . •

d e försäkrades fördelning efter i n k o m s t , ålder, kön

OGh civilstånd på grundval av 1926 års pensionsavgifter

67 De försäkrades fördelning efter inkomst m. m. s. 68. — Genomsnittsvärden av påförda och erlagda avgifter s. 71. — Restantierna under olika år s. 74.

b. Jämförande undersökning rörande lönearbetarnas fördelning efter taxerad inkomst och årlig arbetsförtjänst på grundval av olycksfallsförsäkringens material

7g

Taxerad inkomst och arbetsförtjänst enligt olycksfallsförsäkringslagen s. 77. — Arbetsförtjänst enligt olycksfallsförsäkringslagen inom olika yrkesgrupper och åldrar s. 81. 6. Avgiftspensionernas storlek med nuvarande pensionsavgifter Genomsnittspensioner för olika civilstånd s. 83. — Genomsnittspensioner för olika dyrortsområden s. 84. — Pensionernas fördelning efter storlek s. 84. — Sammanfattning s. 88.

7. Akta makars avgiftspensionering Kvinnoföreningarnas skrivelse s. 89. — Förutsättning för beräkningarna s. 89. — Fördelning av gifta män efter halva inkomsten s. 90. — Försäkringsavgifter enligt kvinnoföreningarnas förslag s. 92. — Pensionernas storlek enligt kvinnoföreningarnas förslag s. 95.

4 Invaliditets orsakerna Den relativa betydelsen av varje invaliditetsorsak inom olika åldersgrupper s. 98.— Den relativa betydelsen av olika invaliditetsorsaker inom hela materialet s. 100. — Den relativa betydelsen av olika invaliditetsorsaker inom varje åldersgrupp s. 104. — Invaliditetsorsakernas relativa betydelse med hänsyn tagen till folkmängden s. 104 — Särskild bearbetning för vissa ålderssjukdomar s. 104. — Invaliditetsorsakerna med hansyn tagen till kön, civilstånd och olika kommungrupper s. 108. — Invaliditetsorsakerna med hänsyn tagen till vederbörandes yrke s. 110.

Sid. 97

Befolkningsstatistiska och försäkringstekniska undersökningar

1. Den allmänna befolkningsdödligheten och dess fördelning på olika dödsorsaker .

113 Dödlighetens avtagande under de senaste decennierna s. 113. - Undersökning av den allmänna dödligheten under perioden 1921-25 s. 114. - Orsakerna till dödlighetens nedgång s. 117. — Den nya dödlighetstabellen s. 119. 125 Befolkningens framtida åldersfördelning Befolkningens hittillsvarande åldersfördelning s. 125. - Nativitetens och dödlighetens utvecklinli Sverige s. 127. — Verkningarna av nativitetens och dödlighetens utveckling s 130 —Befolkningstillväxteller befolkningsminsknings. 130. -Nativitetsutvecklingen i andra länder s. 131. — Olika utgångspunkter för beräkning av den framtida åldersfördelningen s 132. — Tidigare undersökningar rörande den framtida befolkningen s. lå<k. — Nu utförd undersökning s. 136. - Antaganden rörande nativitet, dödlighet och emigration s. 137. — Vissa numeriska relationer s. 138. — Gången av beräkningarna s. 141. — Resultatet av beräkningarna s. 141. 146 3. Invaliditetsrisken ' * * * *, Ålderdomsförsäkringskommitténs invaliditetsantaganden s. 146. — Hava A. F K:s invaliditetsantaganden bekräftats av erfarenheten? s. 147 - Kunna invahditetssannolikheter för den svenska befolkningen härledas ur pensionsförsäkringens material? s. 147 — Materialet för undersökningen s. 148. - Härledning av mvahditetssannolikheter or kvinnor s. 151. — Härledning av invahditetssannolikheter för man s. 161. — Jamforebse mellan hela antalet årligen nytillkommande invalider enligt beräkning och antalet nytillkommande invalider med pensionstillägg eller understöd s 168. — Jämförelse med ålderdomsförsäkringskommitténs invaliditetssannolikheter s. 171. 174 4. Invaliddödligheten _. 5 Grundtabeller för invaliditetsoch ålderdomsförsäkring • • • • 6. Jämförelse mellan storleken av försäkringsavgifter m. m. enligt ålderdomsförsäkringskommitténs och pensionsförsäkringskommitténs beräkningsgrunder Uö

2 Kostnadsberäkningar för olika försäkringssystem 1

Olika system för invaliditetsoch ålderdomsförsäkring Premiereservsystem s. 183. - Kapitaltäckningssystem s. 184 ^iJ^QgBgjton s 184 — Försäkringsavgifternas storlek mom ohka system s. 186. — bondens storleK inom olika system s. 188. - Fondens tillväxthastighet s. 195. - Eventuell fondermg vid ett fördelningssystem s. 197. . . -.. 2. Kostnadsberäkningar a. F ö r b e r e d a n d e u n d e r s ö k n i n g a r Inkomstfördelningen inom den aktiva befolkningen s. 199 - Fördelningen av aktova och invalider inom befolkningen s. 201. - Antal årligen nytillkommande mvahder s. 208. b . B e r ä k n i n g a r avseende fördelnings- och kapitaltäckningssystemen Försäkringens utgiftssida Årlig kostnad vid ett fördelningssystem s. 209. — Årlig kostnad vid ett kapitaltäckningssystem s. 210. F ö r s ä k r i n g e n s inkomstsida Grundavgifter och tilläggsavgifter s. 213. — Det allmännas bidrag s. 218. c. B e r ä k n i n g a r avseende premiereservsystemet

182 182

5 Det allmännas utgifter för sociala ändamål Tabeller

Sid. 230 233

1 m. Män. Dödlighets- och livräntetabell. Räntefot: 4 % 234 1 k. Kvinnor. D:o 237 2 m. Män. Dödlighetskoefficienter för invalider 240 2 k. Kvinnor. D:o 242 3 m. Män. %e]+* 244 3 k. Kvinnor. D:o 246 € 4 m. Män. D[x]+t Räntefot: 4 % 248 4 k. Kvinnor. D:o 250 5 m. Män. ^JVtä+t Räntefot: 4 % 252 5 k. Kvinnor. D:o 254 6 m. Män. *«[«]+* Räntefot: 4 % 256 6 k. Kvinnor. D:o 258 7 m. Män. Aktivitetstabell 260 7 k. Kvinnor. D:o 264 8 m. Män. Aktivitetstabell från och med 71 år 268 8 k. Kvinnor. D:o 269 9 m. Män. Grundtabell för aktiva. Räntefot: 4 % 270 9 k. Kvinnor. D:o 272 10 m. Män. Värden för aktiva av olika invalid- och åldersräntor. Räntefot: 4 % 274 10 k. Kvinnor. D:o 278 l i m . Beräknat antal män i 1000-tal inom befolkningen vid utgången av i tabellen angivna kalenderår. (Fördelning på 5-årsklasser) 282 l i k . Beräknat antal kvinnor i 1000-tal inom befolkningen vid utgången av i tabellen angivna kalenderår. (Fördelning på 5-årsklasser) 284 12. Outjämnade dödsrisker i °/o<- för 5-årsperioden 1921—25 286 13. Antal dödsfall inom olika åldersklasser under perioderna 1911—15 och 1921—25, fördelade efter dödsorsak 287 14. Män. De försäkrades fördelning efter taxerad inkomst inom olika åldersklasser . . . 294 15. D:o. Relativa tal 295 16. Kvinnor. De försäkrades fördelning efter taxerad inkomst inom olika åldersklasser . 296 17. D:o. Relativa tal 297 18. De försäkrades fördelning efter taxerad inkomst inom ohka dyrortsområden . . . . 298 19. D:o. Relativa tal 299 20. Ej gifta män. De försäkrades fördelning efter storleken av påförda och erlagda avgifter inom olika åldersklasser 300 21. D:o. Relativa tal 301 22. Gifta män. De försäkrades fördelning efter storleken av påförda och erlagda avgifter inom olika åldersklasser 302 23. D:o. ]Relativa tal 303 24. Ej gifta kvinnor. De försäkrades fördelning efter storleken av påförda och erlagda avgifter inom ohka åldersklasser 304 25. D:o. Relativa tal 305 26. Gifta kvinnor. De försäkrades fördelning efter storleken av påförda och erlagda avgifter inom olika åldersklasser 306 27. D:o. Relativa tal 307 28. Män. De försäkrades fördelning efter storleken av påförda och erlagda avgifter inom olika dyrortsområden 308 29. D:o. Relativa tal 309 30. Kvinnor. De försäkrades fördelning efter storleken av påförda och erlagda avgifter inom olika dyrortsområden 310 31. D:o. Relativa tal 311

Sid. 32. Fördelning efter taxerad inkomst av avgiftspåförda personer inom olika åldersklasser, beräknad på grundval av 1926 års pensionsförsäkringsavgifter 33. Inkomstsummor i milj. kronor för avgiftspåförda personer inom olika inkomstintervall, beräknade på grundval av 1926 års pensionsförsäkringsavgifter 34. Män. Nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd i olika åldrar åren

312 313

314 1921—25 316 35. Kvinnor. D:o 36. Antal invalider med pensionstillägg eller understöd vid 1929 års ingång enligt dessförinnan utfärdade pensionsbrev 318 37. Ej gifta män. Fördelning på inkomstgrupper av första halvåret 1928 nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd 319 320 38. Ej gifta kvinnor. D:o 32 39. Gifta män. D:o J 6ÅZ 40. Gifta kvinnor. D:o 323 41. Hela materialet. D:o 42. Antal första halvåret 1928 nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd med inkomst av olika slag ^"* 43. Relativa antalet första halvåret 1928 nytillkomna invalider med pensionstillägg eller 325 understöd med inkomst av olika slag 44. Antal första halvåret 1928 nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd inom olika kommungrupper med fördelning efter kön och civilstånd på yrkesgrupper 326 45. Män. Antal första halvåret 1928 nytillkomna invalider med pensionstillägg eller under328 stöd, fördelade efter åldersgrupp och invaliditetsorsak 329 46. Kvinnor. D: 47. Män. Procentisk fördelning på åldersgrupper av första halvåret 1928 på grund av olika invaliditetsorsaker nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd . 330 331 48. Kvinnor. D: 49. Män. Procentisk fördelning efter invaliditetsorsak av första halvåret 1928 inom olika åldersgrupper nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd 332 333 50. Kvinnor. D:o 51. Män. Antal första halvåret 1928 nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd på 100 000 män inom olika åldersgrupper med fördelning efter invaliditets33 orsak * 52. Kvinnor. Antal första halvåret 1928 nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd på 100 000 kvinnor inom ohka åldersgrupper med fördelning efter invaliditetsorsak 53. Antal första halvåret 1928 nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd inom olika kön och civilstånd, fördelade efter invaliditetsorsak. I. Stockholm och

Göteborg

33 J|

337 54. D:o. I I . Övriga städer 338 55. D:o. I I I . Landsbygd 339 56. D:o. IV. Hela riket 57. Män. Antal första halvåret 1928 nytillkomna invalider med pensionstillägg eller under3 stöd inom vissa yrken, fördelade efter invaliditetsorsak 40 58. Kvinnor. D:o 341 59. Antal första halvåret 1928 nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd inom vissa yrkesgrupper fördelade efter ålder, kön och civilstånd 342 60. Omfattning i fråga om antal kommuner och folkmängd av undersökning angående pensionstagarnas ställning till fattigvården ^å 345 61. Pensionstagarnas ställning till fattigvården år 1928 • 62. Antal pensionstagare med understöd av fattigvården år 1928, fördelade på kön, civil34 stånd och olika kommungrupper ' 63. Antal pensionstagare med understöd av fattigvården år 1928, fördelade på ohka

7 kommungrupper efter understödets beskaffenhet 64. Antal år 1928 varaktigt fattigvårdsunderstödda pensionstagare, fördelade på kön, civilstånd och olika kommungrupper efter understödets beskaffenhet 65. Antal år 1928 fattigvårdsunderstödda pensionstagare, fördelade efter orsakerna till understödsbehovet 66. År 1928 fattigvårdsunderstödda pensionstagares ställning till fattigvården vid sökandet av pension 67. Medelvärdet i kronor per person och år av den fattigvård, som under år 1927 utgått till i sina hem varaktigt understödda vuxna personer utan tillhörande barn . . . . 68. Antal år 1928 varaktigt fattigvårdsunderstödda pensionstagare utan tillhörande barn samt medelbelopp för dessa av pension, fattigvård och »egen inkomst» 69. Män. Fördelning efter den årliga arbetsförtjänstens storlek av lönearbetare, som under år 1926 drabbats av olycksfall i arbete 70. Kvinnor. D:o 71. Fördelning efter den årliga arbetsförtjänstens storlek av lönearbetare med en taxerad inkomst under 600 kronor 72. Fördelning efter den årliga arbetsförtjänstens storlek av lönearbetare med en taxerad inkomst av 600—1 199 kronor 73. Fördelning efter den årliga arbetsförtjänstens storlek av lönearbetare med en taxerad inkomst av 1 200—1 799 kronor 74. Pensionsavgifter åren 1914—1927 75. Städernas kostnader för pensionsförsäkringen år 1928 76. Landskommunernas kostnader för pensionsförsäkringen år 1928 77. Landskommunernas nettokostnad år 1928 på grund av uraktlåten grundavgiftsbetalning i % av påfört grundavgiftsbelopp 78. Statens nettoutgifter för sociala ändamål under budgetåren 1924/25—1928/29 samt år 1913, inordnade under resp. huvudtitlar 79. Statens nettoutgifter för sociala ändamål under budgetåren 1924/25—1928/29 samt år 1913, sammanställda efter ändamålets art 80. Statens, landstingens och kommunernas utgifter för sociala ändamål under åren 1924— 1928 samt 1913 Bilagor Bil. 1. Förteckning över kommuner, som utvalts för undersökning angående pensionstagarnas ställning till fattigvården Bil. 2. Frågeformulär för undersökning angående pensionstagarnas ställning till fattigvården Bil. 3. Frågeformulär för undersökning angående kommunernas kostnader för pensionsförsäkringen

Sid. 348 349 350 351 352 353 371 372 373 374 375 376 378 379 380 381 382 384 389 389 399 401

Texttabeller. Undersökningar rörande den nuvarande pensionsförsäkringen. 1. Det allmännas kostnader för pensionsförsäkringen. Ti. Kostnader för pensionstillägg, understöd och barntillägg T2. Kostnader för den sjukvårdande verksamheten T3. Statens förvaltningskostnader för pensionsförsäkringen T4. Kommunernas kostnader år 1928 på grund av uraktlåten grundavgiftsbetalning

. . .

2. Nytillkommande invalida pensionstagares] fördelning efter kön, civilstånd, ålder, yrke och inkomster. T5. Antal första halvåret 1928 nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd, fördelade jå kön, civilstånd och kommungrupper T6. Fördelning på kön och åldersgrupper av första halvåret 1928 och år 1918 nytillkomna invalider ned pensionstillägg eller understöd

19 20 21 23

24 25

8 Sid. T7. Procentisk fördelning på yrkesgrupper av första halvåret 1928 nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd T8. Fördelning efter ställning som företagare eller anställd av första halvåret 1928 nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd T9. Jämförelse mellan antal personer enligt 1920 års folkräkning och antal första halvåret 1928 nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd inom olika yrkesgrupper TIO. Relativa antalet första halvåret 1928 nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd med en årsinkomst under 50 kronor T i l . Procentisk fördelning på inkomstklasser åren 1915, 1920 och 1928 av nytillkomna, ej gifta invalider med pensionstillägg eller understöd T12. Årsinkomst i medeltal för första halvåret 1928 nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd T13. Medelårsinkomst åren 1915, 1920 och 1928 för nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd T14. Relativa antalet första halvåret 1928 nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd med inkomst av ohka slag, fördelade efter kön, civilstånd och kommungrupp T15. Antal första halvåret 1928 nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd med inkomst av kapital samt kapitalinkomstens storlek T16. Antal första halvåret 1928 nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd med inkomst av vissa slag samt inkomstens storlek 3. Pensionstagarnas

ställning

till

28 29 30 32 33 33 34 35 36 37

fattigvården.

T17. Antal för undersökning rörande pensionstagarnas ställning till fattigvården utvalda kommuner och däri ingående folkmängd T18. Pensionstagarnas ställning till fattigvården år 1928 T19. Beräknat antal pensionstagare och direkt fattigvårdsunderstödda personer år 1928. Hela riket T20. Pensionsförsäkringens och fattigvårdens hjälpklientel under år 1928 T21. Direkt fattigvårdsunderstödda personer år 1928 enligt beräkning grundad på kommitténs utredning och år 1927 enligt den officiella fattigvårdsstatistiken T22. Procentisk fördelning på kön och civilstånd av år 1928 varaktigt fattigvårdsunderstödda pensionstagare T23. Procentisk fördelning efter understödets beskaffenhet av år 1928 varaktigt fattigvårdsunderstödda pensionstagare av olika kön och civilstånd T24. Procentisk fördelning av år 1928 varaktigt fattigvårdsunderstödda pensionstagare efter orsaken till understödsbehovet T25. Procentisk fördelning av år 1928 varaktigt fattigvårdsunderstödda pensionstagare med hänsyn till deras förhållande till fattigvården, då pension söktes T26. Fattigvårdsunderstödets värde år 1928 i kronor per månad för varaktgt understödda pensionstagare T27. Fattigvårdsunderstödets värde år 1927 i kronor per månad för varaktigt understödda personer T28. Tablå, utvisande förhållandet år 1928 för olika pensionstagaregrupper mellan dels summan av pension, fattigvård och egen inkomst, dels ock enbart beloppet av åtnjuten fattigvård T29. Pensionstagare med och utan fattigvård år 1928, fördelade efter den tidpunkt, från vilken pension utgår T30. År 1928 icke fattigvårdsunderstödda pensionstagares förhållande till fittigvården vid den tidpunkt, då pension söktes T31. Ohka slag av inkomst vid sidan av pensionen för pensionstagare utai understöd av fattigvården år 1928 T32. Uppgifter angående år 1928 icke fattigvårdsunderstödda pensionstagares behov av understöd av allmänna medel

39 40 41 42 43 44 45 46 46 47 48

52 o3 54 55 56

9 Sid. T33. Värdet i kronor per person och år av den fattigvård, som ansetts erforderlig år 1928 för vissa pensionstagare, därest de ej uppburit pension

4. Kommunala pensionstillskott och sjukvårdsbidrag. T34. Antal personer år 1927 med kommunala pensionstillskott och sjukvårdsbidrag i procent av samthga understödstagare samt antal fattigvårdssamhällen, inom vilka dylika understöd utdelats, länsvis T35. Antal utsända frågeskrivelser samt antal ej besvarade dylika

59 60

5. De försäkrades inkomstfördelning m. m. T36. De försäkrades procentuella fördelning på ohka avgifts- resp. inkomstklasser år 1926 T37. Antal avgiftsbefriade personer i procent av samtliga personer inom ohka åldersklasser år 1926 T38. De försäkrades procentuella fördelning efter civilstånd inom ohka dyrortsområden år 1926 T39. Män. Genomsnittligt värde i kronor av påförda och erlagda avgifter inom ohka dyrortsområden år 1926 T40. Kvinnor. D:o T41. Relativ storlek av påförda och erlagda avgifter inom olika dyrortsområden år 1926 . . T42. Män. Genomsnittligt värde i kronor av påförda och erlagda avgifter inom ohka åldersklasser år 1926 T43. Kvinnor." D:o T44. Genomsnittligt erlagd avgift i kronor inom ohka avgiftsklasser år 1926 T45. Beloppet av påförda och erlagda grund- och tilläggsavgifter inom ohka dyrortsområden åren 1926 och 1927 T46. Pensionsavgifter och restantieprocent åren 1914—1927 T47. Män. Procentuell fördelning efter storleken av den årliga arbetsförtjänsten enligt olycksfallsförsäkringslagen av under år 1926 skadade arbetare T48. Kvinnor. D:o T49. Skadade manliga arbetares fördelning efter taxerad inkomst och årlig arbetsförtjänst enligt olycksfallsförsäkring8lagen T50. Fördelning efter arbetsförtjänstens storlek av under år 1926 skadade manliga arbetare med en arbetsförtjänst enligt olycksfallsförsäkringslagen av 2 400 kronor och däröver T51. Beräknad medelarbetsförtjänst inom ohka yrkesgrupper och åldrar för manliga arbetare, som under år 1926 träffats av olycksfall i arbete 6. Avgiftspensionernas storlek med nuvarande pensionsavgifter. T52. Antal promille av avgiftspliktiga män inom olika åldersklasser med en taxerad inkomst under angivna inkomstgränser

T53. Påförd pensionsavgift för män tillhörando olika inkomstskikt T54. Antal promille av avgiftspliktiga ej gifta kvinnor inom ohka åldersklasser med en taxerad inkomst under angivna inkomstgränser T55. Påförd pensionsavgift för ej gifta kvinnor tillhörande olika inkomstskikt T56. Peasionärernfis fördelning efter avgiftspensionens storlek, sedan den nuvarande pensionsförsäkringen trätt i full funktion 7. Akta makars avgiftspensionering. T57. Gifta män. Beräknad relativ fördelning efter taxerad inkomst i olika åldersklasser . . T58. Gifta män. Beräknad relativ fördelning efter halva den taxerade inkomsten i olika åldersklasser T59. Ändring av äkta makars pensionsavgifter vid övergång från nuvarande anordning till den av kvinnoföreningarna föreslagna 8.

Invaliditetsorsakerna. T60. Procentisk fördelning på åldersgrupper av invaliditetsfall åren 1928 och 1918, förorsakade av vissa sjukdomar

69 70 70

71 72 72 73 73 74 75 76 78 73 80 82 82

86 87 87 88 92 90 94

10 Sid. T61. Invaliditetsorsakernas relativa betydelse åren 1928 och 1918 101 T62. De viktigaste invahditetsorsakernas procentuella andel i antalet invaliditetsfall inom olika åldersgrupper åren 1928 och 1918 • • 1°2 T63. Antal på grund av vissa ålderssjukdomar första halvåret 1928 nytillkomna invalider 108 i åldrarna 60—74 år T64. Procentisk fördelning efter invaliditetsorsak av undersökta pensionsfall år 1928 för varje kön och civilstånd inom olika kommunslag 109 T65. Procentisk fördelning efter invaliditetsorsak av undersökta pensionsfall år 1928 inom vissa yrkesgrupper

Befolkningsstatistiska och försäkringstekniska undersökningar. 1. Den allmänna befolkningsdödligheten och dess fördelning på olika dödsorsaker. T66. Dödsrisk i promille under olika tidsperioder efter år 1880 för vart 10:e åldersår . . . . 114 T67. Antal döda i olika åldrar på 1000 av medelfolkmängden i samma åldrar under perioderna 115 1911—1915 och 1921—1925 T68. Jämförelse mellan dödligheten i olika åldrar under perioderna 1911—15 och 1921—25 116 T69. Dödsriskens procentuella minskning (—) resp. ökning ( + ) under de 10 år, som närmast föregå de i tabellen angivna perioderna T70. Män. Förändringarna i antalet dödsfall på 1 000 av medelfolkmängden inom olika åldersklasser från perioden 1911—15 till perioden 1921—25, fördelade på olika dödsi

. . . . . . . . .

orsaker T71. Kvinnor. D:o • • T72. Män. Antal dödsfall på 1 000 av medelfolkmängden inom ohka åldersklasser under perioden 1921—25, fördelade på olika dödsorsaker T73. Kvinnor. D:o T74. Jämförelse mellan Å. F . K:s och P. F. K:s dödlighetstabeller 2. Befolkningens framtida åldersfördelning. T75. Den svenska befolkningens storlek efter 1750 vid utgången av i tabellen angivna kålenj o

l^u

I22 J|3 1^4

lob

derar T76. Antal levande födda samt antal döda i genomsnitt per år under ohka 5-årspenoder under tiden 1841—1925 T77. Antal levande födda under vart och ett av åren 1906—1928 • • • T78. Antal barnaföderskor i procent av samtliga kvinnor i motsvarande åldersklass från och med år 1911 T79. Beräknad framtida befolkning i 1 000-tal 3. Invaliditetsrisken. T80. Invahditetssannolikheter i promille enligt olika tabeller T81. Kvinnor. Landsbygden. Nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd första halvåret 1928, fördelade efter inkomst inom olika åldersklasser T82. Kvinnor. Städer. D:o . T83. Antal under första halvåret 1928 nytillkomna kvinnliga invalider med pensionstillägg eller understöd i promille av motsvarande medelfolkmängd 1 •

T84. Invahditetssannolikheter för kvinnor T85. Män. Landsbygden. Nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd första halvåret 1928, fördelade efter inkomst inom olika åldersklasser T86. Män. Städer. D:o •" " '11' ' T87. Antal under första halvåret 1928 nytillkomna manliga invalider med pensionstillägg eller understöd inom yrkesgrupperna jordbruk, skogsbruk, industri och hantverk samt folkmängd inom samma grupper enligt 1920 års folkräkning T88. Invaliditetssannolikheter för män

^8

14iJ

155 156 I57 159

162 ^

1°4

11 T89. Jämförelse mellan hela antalet årligen nytillkommande invalider enligt beräkning och antalet årligen nytillkommande invalider med pensionstillägg eller understöd under perioden 1921—25 171 T90. Jämförelse mellan Å. F. K:s invaliditetssannolikheter, reducerade med hänsyn till dödligheten under första halvåret efter invaliditetens inträdande, och P. F. K:s invahditetssannolikheter 172 4.

Invaliddödligheten. T91. Jämförelse mellan Å. F. K:s och P. F. K:s invaliddödlighet

6. Jämförelse mellan storleken av försäkringsavgifter m. m. enligt ålderdomsförsäkringskommitténs och pensionsförsäkringskommitténs beräkningsgrunder. T92. Värdet för en aktiv person av en invalid- och åldersränta av 1 krona enligt Å. F. K:s och P. F. K:s beräkningsgrunder. Räntefot 4 % 179 T93. Årlig premie för en aktiv person för en invalid- och åldersränta av 100 kronor enligt Å. F. K:s och P. F. K:s beräkningsgrunder. Räntefot 4 % 181

Kostnadsberäkningar för olika försäkringssystem. 1. Olika system för invaliditets- och ålderdomsförsäkring. T94. Fondens slutliga storlek i miljarder kronor under olika antaganden i avseende på antal försäkrade och pensionsbeloppets storlek 2.

193 Kostnadsberäkningar. T95. Antal avgiftspåförda personer inom olika inkomstklasser enligt 1926 års avgifter . . . 200 T96. Beräknad inkomstsumma i miljoner kronor för avgiftspåförda personer inom olika inkomstklasser enligt 1926 års avgifter 201 T97. Relativa antal aktiva och invalider samt årligen nytillkommande invalider i olika åldrar 202 T98. Förhållandet mellan antalet invalider och samtliga personer inom olika åldersklasser mellan 16 och 67 år 203 T99. Beräknat antal invalider i 100-tal inom befolkningen vid olika tidpunkter mellan 16 och 67 år 204 T100. Beräknat antal aktiva, förtidsinvalider och åldringar i 1 000-tal inom befolkningen vid utgången av angivna kalenderår 206 T101. Värdet av en kontinuerlig invalidränta av storleken 1 krona, utgående från invaliditetens början till 67 år 207 T102. Kvoten mellan sammanlagda kapitalvärdet av inom ohka åldersklasser årligen nytillkommande invalidräntor av storleken 1 krona från invaliditetens början till 67 år och antalet personer inom samma åldersklass 208 T103. Årlig kostnad i miljoner kronor. (Fördelningssystem) 209 T104. Årlig kostnad i miljoner kronor. (Kapitaltäckningssystem) 212 T105. Jämförelse mellan fördelnings- och kapitaltäckningssystemets kostnader 212 T106. Beräknat belopp i miljoner kronor av grund- och tilläggsavgifter, som under olika alternativ i avseende på storleken av grundavgift och avgiftsprocent skulle hava påförts år 1926 214 T107. Beräknat belopp av påförda grund- och tilläggsavgifter i miljoner kronor för olika alternativ i avseende på grundavgiften och en avgiftsprocent = 1 216 T108. Beräknat belopp av påförda grund- och tilläggsavgifter i miljoner kronor för olika alternativ i avseende på grundavgiften och en avgiftsprocent = 1.5 217 T109. Storleken av den mot olika försäkringsavgifter svarande invalid- och ålderspensionen. (Fördelningssystem) 218 TI 10. Erforderligt bidrag från det allmänna för täckande av kostnaderna för en pension av 300 resp. 400 kronor. (Invaliditets- och ålderdomsförsäkring: Fördelningssystem) . . 219 T i l l . Erforderligt bidrag från det allmänna för täckande av kostnaderna för en pension av 300 resp. 400 kronor. (Invaliditets- och ålderdomsförsäkring: Kapitaltäckningssystem) 220

12 TI 12. Beräkning av genomsnittlig försäkringsavgift i olika 5-årsklasser. (Grundavgift = 9 223 kronor; avgiftsprocent = 1) TI 13. Genomsnittlig storlek i kronor av den försäkringsavgift, som beräknats komma att påföras i ohka åldrar. (Grundavgift = 9 kronor; avgiftsprocent = 1 resp. 1.5) . . . . 224 TI 14. Män. Beräknad storlek i kronor av vissa invalid- och ålderspensioner. (Grundavgift 227 9 kronor; avgiftsprocent = 1 resp. 1.5) 228 T l l ö . Kvinnor. D:o

Figurer. Fig. 1. Första halvåret 1928 och år 1918 nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd. Antal kvinnor på 100 män » 2—10. Antal första halvåret 1928 nytillkomna manliga och kvinnliga invalider med pensionstillägg eller understöd på 100 000 män resp. kvinnor inom motsvarande åldersgrupp » 2. Invaliditetsorsak: reumatiska och andra artriter > , 3. » tuberkulösa lungsjukdomar » 4. » sinnessjukdomar » 5. » klaffel (vit. org. cordis) i) 6. » icke tuberkulösa lungsjukdomar D 7. )> neurastenier och neuroser » 8. » idioti , 9. » organiska hjärn- och ryggmärgssjukdomar » 10. » traumatiska defekter m. m. hos stödje- och rörelseorganen » 11. Antal levande födda i promille av medelfolkmängden åren 1906—1928 » 12. Befolkningens fördelning på 5-årsklasser åren 1900 och 1925 samt beräknad åldersfördelning åren 1950, 1975 och 2000 » 13. Kvinnor. Förhållandet mellan hela antalet nytillkommande invalider enligt beräkning och antalet nytillkomna invahder med pensionstillägg eller understöd » 14. Män. D:o » 15. Män. Hela antalet i genomsnitt årligen nytillkommande invahder under perioden 1921— 25 enligt beräkning och genomsnittliga antalet årligen nytillkomna invalider under samma period med pensionstillägg eller understöd »> 16. Kvinnor. D:o > 17. Män. Relativa antalet kvarlevande, aktiva och invalider i ohka åldrar » 18. Kvinnor. D:o

L7

105 105 1"5 1°6 106 107 10 7 107 107 129 145

158 10 °

1«° *j? 205

Till

KONUNGEN.

1928 års pensionsförsäkringskommitté har låtit verkställa vissa undersökningar angående den nuvarande pensionsförsäkringen och dess förhållande till fattigvården, angående befolkningsrörelsen och invaliditeten samt på dessa

14 undersökningsresultat grundat kostnadsberäkningar för invaliditets- och ålderdomsförsäkring enligt olika försäkringstekniska system. Genom organisationssakkunnigas försorg har utarbetats en utredning angående det allmännas utgifter för sociala ändamål. Under gemensamma överläggningar inom kommittén och de sakkunniga har man enats om, att det skulle väsentligt underlätta det fortsatta arbetet, om dessa utredningar redan nu finge tryckas. Tillika har det ansetts vara av stort värde, att den intresserade allmänheten på ett tidigt stadium får del av de förutsättningar, från vilka man numera torde ha att utgå, då det gäller att ordna invaliditets- och ålderdomsförsäkringen jämte därmed sammanhängande frågor. Sedan i anledning härav kommittén och organisationssakkunniga anhållit om tillstånd att omedelbart trycka ovan angivna undersökningar såsom en första del av de anbefallda utredningarna, har Kungl. Maj:t genom beslut den 4 april 1930 bifallit denna framställning, och få kommittén och organisationssakkunniga härmed överlämna föreliggande statistiska undersökningar samt kostnadsberäkningar. Stockholm den 18 juni 1930. Underdånigst S.

LINNÉR

HUGO ELLIOT

BERNH. ERIKSSON

SVEN JOHANSSON

OTTO JÄRTE

GUSTAV MÖLLER

PETRUS NILSSON

P. NILSSON

SVEN OLSSON

E. PHRAGMÉN

JOHAN WIDÉN

ANNA ÅBERGSSON

ANDERS ANDERSON

GÖSTA BAGGE

OSCAR CARLSTRÖM

G. H. VON KOCH

O. A.

Åkesson

T. Askelöf

15 INLEDANDE

ANMÄRKNINGAR.

I föreliggande publikation har icke intagits någon redogörelse för den nuvarande lagstiftningen om allmän pensionsförsäkring. Till underlättande av förståelsen av vissa av de utförda undersökningarna skall dock här i korthet erinras om de viktigaste bestämmelserna beträffande storleken av pensionsavgifter och däremot svarande avgiftspensioner samt rörande pensionstillägg och understöd. Varje avgiftspliktig person påföres grundavgift med 3 kronor. Därutöver påföres den, som enligt förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt taxeras till en inkomst av lägst 600 kronor, tilläggsavgift med 2—30 kronor, alltefter den taxerade inkomstens storlek sålunda: Taxerat inkomstbelopp Kronor 600— 799 800—1199 1200—2 999 3 000-4 999 5 000-6 999 7 000—9 999 10 000 och däröver

-

Tilläggsavgift Kronor 2 5 10 15 20 25 30

Vid varaktig oförmåga till arbete (invaliditet), dock senast från 67 års ålder, utgår en årlig pension beräknad till vissa procent av erlagda avgifter. Ifrågavarande procenttal, som äro olika för män och kvinnor och även variera med hänsyjn till den ålder, vid vilken avgiften påförts, framgå av följande översikt. A erlagfd avgift, som påförts i en ålder av 16—19 år 20-24 > 25-29 > 30-34 » 35—44 > 45 ~M > 55—66 >

utgår pension med för man för kvinna 70 % 56 % 60 » 48 » 50 > 40 > 40 > 32 > 30 , 24 > 20 > 16 » 15 , 12 ,

16 Utöver pension på grund av erlagda avgifter (s. k. avgiftspension) utgår till pensionstagare, som är till arbete varaktigt oförmögen och vilkens årsinkomst ej uppgår för man till 425 och för kvinna till 400 kronor, ett av allmänna medel bekostat pensionstillägg. Pensionstillägget utgör för år räknat för man 225 och för kvinna 210 kronor med avdrag av sex tiondelar av det belopp, varmed pensionstagarens årsinkomst må överstiga 50 kronor. Därest vederbörande har att försörja barn eller adoptivbarn under 15 år, utgår under i lagen angivna förutsättningar särskilt pensionstillägg, högst 102 kronor, för varje dylikt barn. Invalid person, för vilken avgifter till erhållande av pension icke blivit erlagda, äger erhålla understöd under samma villkor och till samma belopp, som gälla i fråga om pensionstilläggen. Såväl i fråga om avgiftspensionerna som med avseende å storleken av pensionstillägg och understöd jämte barntillägg gälla ännu i viss utsträckning äldre lagbestämmelser, vilka återfinnas i särskild lag om övergångsbestämmelser till pensionsförsäkringslagen. Det må nämnas, att pensionstillägg eller understöd år 1930 fortfarande utgår enligt tidigare gällande och ofördelaktigare grunder (med högst 150 kronor för man och 140 kronor för kvinna) till omkring hälften av samtliga personer med dylika förmåner. Beträffande numreringen av tabellerna märkes, att samtliga texttabeller betecknats med ett T framför numret, ex. tab. T 68, medan tabellerna i tabellbilagan betecknats enbart med ett löpande nummer, ex. tab. 68. Här må jämväl förutskickas, att de i det följande använda uttrycken »Ej gifta män» och »Ej gifta kvinnor» avse såväl ogifta som förut gifta, d. v. s. änklingar och änkor samt frånskilda.

UNDERSÖKNINGAR RÖRANDE DEN NUVARANDE PENSIONSFÖRSÄKRINGEN. 1. Det allmännas kostnader for pensionsförsäkringen. Pensionsförsäkringens inkomster utgöras av pensionsavgifter, vilka ingå till pensionsförsäkringsfonden, räntor och utdelningar m. m. å fondens medel samt bidrag av staten, landstingen och kommunerna. Utgifterna utgöras av utbetalade pensioner, restituerade pensionsavgifter, kostnader för den sjukvårdande verksamheten samt förvaltningskostnader. En överblick över pensionsförsäkringens ekonomi lämnas i nedanstående sammanställning rörande inkomster och utgifter under budgetåret 1928/1929. Inkomster. l

Ingående fond den /i 1928 Pensionsavgifter: obligatoriska frivilliga Räntor och utdelningar m. m Bidrag från staten » » landsting och kommuner

kr. 402 609 200 » 25128 900 » 797 600 » 20 590 500 » 40171 500 > 13 656 600 Summa kronor 502 954 300

Utgifter. Avgiftspensioner Pensionstillägg, understöd och barntillägg Restituerade pensionsavgifter Sjukvårdande verksamhet Förvaltningskostnader: Pensionsstyrelsens Pensionsförsäkringsfondens Kommunernas Utgående fond den 3 % 1929

kr.

> » »

3 6 00 000 50 950000 49 000 1510 000

» 1 861 500 » 97 600 » 916 600 » 443 969 600 Summa kronor 502 954 300:

2—293115

18 Av ovanstående utgiftsposter belasta avgiftspensioner, vari inräknats pensioner på grund av frivilliga avgifter, 1 restituerade pensionsavgifter och fondens förvaltningskostnader enbart pensionsförsäkringsfonden. Kostnaderna för pensionstillägg, understöd och barntillägg bestridas till 3 /4 av staten och till återstående V* a v vederbörande landsting och kommuner med hälften vardera. Den sjukvårdande verksamheten bekostas till en mindre del, 100 000 kr., av statsmedel och i övrigt av fondmedel. Beträffande pensionsstyrelsens förvaltningskostnader må nämnas, att den del därav, som hänför sig till pensionsstyrelsens bestyr med fondförvaltningen, fr. o. m. budgetåret 1923/1924 ersattes med fondmedel. Denna ersättning har t. o. m. budgetåret 1928/1929 utgått med 50 000 kr. pr år och har för budgetåret 1929/1930 fastställts till 65 000 kr. I den ovan lämnade sammanställningen ingår ifrågavarande belopp i posten pensionsförsäkringsfondens förvaltningskostnader men ej i pensionsstyrelsens. Genom brev den 22 juni 1928 angående särskilda bestämmelser rörande den i 34 § av lagen om allmän pensionsförsäkring omförmälda, på frivilliga avgifter grundade försäkringen har vidare Kungl. Maj :t bestämt, att av det belopp, varmed de för en person under ett kalenderår erlagda avgifterna sammanlagt överstiga 100 kronor, 3 procent skola utgå såsom bidrag till bestridande av omkostnaderna för den frivilliga försäkringen samt att bidraget för varje år skall tillgodoföras det anslag som är eller må bliva anvisat till pensionsstyrelsens verksamhet m. m. På grund härav inlevererade pensionsstyrelsen den 29 juni 1929 från pensionsförsäkringsfonden till statskontoret ett belopp av kr. 8 1 6 1 : 2 3 , utgörande sådant förvaltningsbidrag, belöpande på år 1928 erlagda avgifter till den frivilliga försäkringen. Nämnda belopp ingår likaledes i fondens förvaltningskostnader men ej i pensionsstyrelsens. I övrigt bestridas pensionsstyrelsens förvaltningskostnader av statsmedel. Det i tabellen angivna kostnadsbeloppet för ifrågavarande ändamål utgör statens nettokostnad. Kommunernas förvaltningskostnader bäras helt av kommunerna själva. Det allmännas kostnader för pensionsförsäkringen hänföra sig sålunda till följande ändamål: 1) Pensionstillägg, understöd och barn tillägg. 2) Den sjukvårdande verksamheten. 3) Pensionsförsäkringens administration. Härtill komma vissa kommunala kostnader på grund av den kommunerna åliggande ansvarigheten gentemot pensionsförsäkringsfonden för grundavgifter, som icke erläggas av de avgiftspliktiga själva. Med avseende på kostnaderna för pensionstillägg, understöd och barntillägg lämnas i tab. T 1 en sammanställning rörande dessa kostnader från verksamhetens början med fördelning på staten, landstingen och kommunerna. Så1

Från statens bidrag till dylika pensioner (för år 1928 kr. 280) har helt bortsetts.

19 som kostnad för statsverket ha däri medräknats de belopp, som under åren 1917—20 utgått av för ändamålet anvisade fondmedel (c:a 27.5 milj. kronor), ävensom de belopp, som under åren 1921—27 förskotterats av pensionsförsäkringsfonden. Beträffande dessa förskott må nämnas, att statens skuld till fonden på grund av dylika förskott den 30/6 1929 uppgick till kr. 20 674 385: 58. Tab. T 1. Kostnader för pensionstillägg-, understöd och barntillägg. Kostnad År resp. budgetår

staten

landsting kommuner Tusental

1914 . . . . 1915 . . . . 1916 . . . . 1917. . . . 1918 . . . . 1919 . . . . 1920. . . . 1921 . . . . 1922 . . . . Vi—3% 1923 1923/1924 . 1924/1925 . 1925/1926 . 1926/1927 . 1927/1928 . 1928/1929 .

fö

1230 3 260 11350 12 420 12 640 12 820 13 800 22 660 24 050 13150 26 990 28 060 31 540 33 710 36 700 38 210

Sammanlagd kostnad

kronor

193 503

217 577

1744 1896 1,918 1940 2 082 3 413 3 612 1971 4 040 4186 4 687 5 000 5 436 5 650

2 036 2 244 2 302 2 340 2 518 4147 4 408 2 409 4 960 5164 5 823 6 240 6 804 7 090

1640 4340 15130 16560 16 860 17100 18400 30220 32070 17 530 35990 37 410 42050 44950 48940 50950

Kostnaderna för den sjukvårdande verksamheten, vilken tog sin början år sjukvårdande 1915, be§tr§dos under de första åren (1915—20) uteslutande med stats- verksamhet. medel. Enligt en år 1920 uppgjord plan skulle kostnaderna därefter delas mellan staten och pensionsförsäkringsfonden med hänsyn tagen till det intresse å ena sidan staten och å andra sidan fonden kunde anses hava däruti, att genom ifrågavarande verksamhet skulle inbesparas kostnader för pensionstillägg och understöd resp. avgiftspensioner. Staten skulle sålunda fortfarande bära större delen av kostnaderna, men fondens andel skulle undan för undan växa i samband med den successiva ökningen av de på erlagda avgifter grundade avgiftspensionerna. Med hänsyn till rådande statsfinansiella svårigheter begränsades emellertid sedermera på förslag av kommittén för socialförsäkringens organisation statens bidrag till ifrågavarande verksamhet till 100 000 kr. om året. Kostnadena fr. o. m. år 1915 för den sjukvårdande verksamheten återgivas i tab. T 2 mjd fördelning på staten och pensionsförsäkringsfonden.

20 T a b . T 2.

Kostnader för den sjuk v å r d a n d e v e r k s a m h e t e n . Kostnad för

År resp. budgetår

staten

fonden

T u s e n t a l

1915 . . . . 1916 . . . . 1917 . . . . 1918 . . . . 1919 . . . . 1920 . . . . 1921 . . . .

k r o n o r

498.1 626.8

626.8 590.2

672.0 Vi— % 1923

1923/1924 . .

1924/1925 . .

1925/1926 . .

1926/1927 . .

1 096.0

1927/1928 . .

1 265.5

1928/1929 . .

1 410.0

1922 . . . . s

Statens förvaltningskostnader.

Sammanlagd kostnad

Vad angår av pensionsförsäkringen föranledda förvaltningskostnader bestridas dessa, såsom förut berörts, delvis av staten och delvis av kommunerna. Staten bekostar (med förut nämnda inskränkningar) pensionsstyrelsens förvaltningskostnader, däri inberäknat kostnaderna för ombudsinstitutionen samt ersättningar till häradsskrivarna för upprättandet av pensionsförteckningarna och till postverket för bestyret med pensionsutbetalningarna. Kommunerna ha att svara för kostnaderna för pensionsnämndsarbetet och för arbetet med debitering, uppbörd och redovisning av pensionsgrundavgifterna. Statens ifrågavarande kostnader meddelas i tab. T 3. Förutom däri nämnda förvaltningsuppgifter ombesörjas av statliga myndigheter påföringen av pensionsavgifterna samt debitering, uppbörd och redovisning av tilläggavsgifterna. I vad mån dessa uppgifter åsamka staten kostnader, torde det dock ej vara möjligt att närmare klarlägga, då bestyret härmed utan särskild ersättning uppdragits åt redan före pensionsförsäkringens införande existerande organ, taxeringsnämnder och kronouppbördsmyndigheter.

Kommunernas Beträffande kommunernas kostnader för pensionsförsäkringens administraförvaitnings- ^on föreligger ingen fortlöpande statistik. Kommittén för socialförsäkringens organisation beräknade på sin tid efter verkställd utredning, att kostnaderna för pensionsnämndernas verksamhet för år 1919 belöpte sig till 543 000 kr. samt att kommunernas kostnader för samma år för debitering, uppbörd och redovisning av pensionsavgifter uppgingo till 644 000 kr.

21 Tab. T 3. Statens förvaltningskostnader för pensionsförsäkringen. Statens förvaltningskostnader i tusental kronor för pensionsstyrelsen

År reBp. budgetår

bruttokostnad

för ombudsinstitutionen

ersättning av netto- arvo- resefondme- kostnad den ersättningar del

Samma

för ersättning för ersättning Summa till till kosthäradspost- nader skriverket varna

n 045.1

n 386.9

1920 J

1 045.1 68.6 1 S86.9 64.9 1 607.4 93.6

2 338.7

l 607.4

»1 505.8

4 374.9

1 627.1 Vi—87« 1923 . . . . 1923/1924 »1194.0 1924/1925 '1 209.4 1925/1926 n 256.1 1926/1927 n 264.0

1927/1928 1928/1929

1 505.8 93.3 1 374.9 84.4 627.1 38.4

!

1 214.0 79.9 1 225.8 89.3

n 275.8

»141.0

1 718.1

l

1 261.3 89.3

»135.0

1861.5 |

l 319.5

Pensionsfö,rsäkringskommittén har nu genom vederbörande länsstyrelser infordrat uppgifter från samtliga kommuner i riket rörande bl. a. deras kostnader under år 1928 för här ifrågavarande ändamål. Den därvid använda uppgiftsblanketten finnes återgiven i bil. 3. De utsända blanketterna hava återkommit besvarade från alla kommuner utom 6. Då den sammanlagda folkmängden i dessa kommuner uppgår till endast 3 392 personer, kunna de felande uppgifterna givetvis icke nämnvärt inverka på undersökningsresultaten. Av den verkställda utredningen framgår, att kostnaderna för pensionsnämndernas verksamhet nämnda år uppgått till i runt tal för städerna 175 000 kr. och för landsbygden 375 000 kr. eller inalles c:a 550 000 kr., alltså i det närmaste samma belopp, som det av organisationskommittén för år 1919 beräknade beloppet. Kommunernas kostnader för debitering, uppbörd och redovisning av grund1 2

Exkl. hyreskostnader för förvaltningslokaler. Approximativt.

22 avgifter uppgingo för år 1928 till för städerna c:a 110 000 kr. 1 och för landsbygden c:a 260 000 kr. Med hänsyn till att här ifrågavarande kostnader som regel icke hållas särskilda från kommunens övriga kostnader av liknande art, måste emellertid de angivna beloppen anses beräknade rent uppskattningsvis. Kommunernas Med avseende på kommunernas kostnader på grund av uraktlåten grundavkostnader giftsbetalning från de försäkrades sida må erinras därom, att enligt 14 § penuraktlåten sionsförsäkringslagen kommun är skyldig att till pensionsförsäkringsfonden grundavgifts- r e ^ o v i s a QQ^ inbetala ett belopp motsvarande grundavgifter, som icke blivit av de avgiftspliktiga erlagda före utgången av juni månad året efter det år, under vilket de påförts. För sålunda utlagda belopp äger kommunen fordran hos vederbörande avgiftspliktiga. De belopp, som kommunerna på grund av nyssnämnda bestämmelse haft att inbetala till pensionsförsäkringsfonden, hava enligt de i pensionsstyrelsens årsberättelser lämnade redovisningarna uppgått till för år 1914 1915 1916 . . . : 1917 1918 1919 1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927

tusental kr. 1 515.6 1 527.3 1554.5 1 544.2 1481.1 • . . 1345.4 1452.5 1 904.6 1916.1 1851.5 1 742.3 1 611.7 1 560.7 1 495.0

i % av påfört belopp 16 15.7 15.9 15.5 14.8 13.3 14.1 18.3 18.1 17.3 16.2 14.8 14.2 13.5

I fråga om huru stor del av dessa belopp, kommunerna sedermera lyckats genom indrivning återfå, har hittills icke verkställts någon närmare undersökning. För att erhålla svar på frågan om kommunernas nettoutgifter av nu förevarande art har kommittén införskaffat uppgifter rörande dels storleken av de belopp, kommunerna vid slutredovisning av 1927 års grundavgifter haft att jämlikt förut omförmälda stadgande i 14 § pensionsförsäkringslagen inbetala till pensionsförsäkringsfonden, dels huru mycket som därav sedermera influtit intill 1928 års utgång, dels ock huru stor del av de belopp, som kommunerna tidigare måst för år före år 1927 inbetala, som influtit under år 1928. (Jfr den förut omnämnda, i bil. 3 återgivna uppgiftsblanketten, punkt I I I . ) 1 I denna summa ingår för Stockholms vidkommande endsat stadens kostnad, 8 000 kr., för pensionsavgiftsförteckningen, enär det ansetts omöjligt att ens approximativt beräkna huru stor del av uppbördskostnaderna, som äro att hänföra till bestyret med grundavgifterna.

23 Kommittén har därvid utgått från det antagandet, att indrivningen av ej erlagda grundavgifter i stort sett förlöper lika år från år, så att beloppet av under år 1928 indrivna grundavgifter för år 1926 och tidigare år kan anses motsvara hela det belopp, som under år 1929 kan komma att indrivas av restförda grundavgifter för år 1927 och tidigare år. Resultatet av den verkställda undersökningen återgives i tab. T 4. Tab. T 4. Kommunernas kostnader år 1928 på grund av uraktlåten grundavgiftsbetalning. Städer

Landsbygd

Hela riket

T u s (3 n t a 1 k i• o n o r Vid slutredovisning av 1927 års grundavgifter utlagt Härav inflöt sedermera intill 1928 års utgång . . . . Under år 1928 indrivna avgifter för år före år 1927 . Nettokostnad

937.1 318.5 106.4 512.2

1005.2 Sett ur kommunernas synpunkt uppgår den verkliga restantieprocenten enligt denna utredning till för städerna 14.0, för landsbygden 6.7 och för hela riket 9.1 %.

Den med avseende på kommunernas kostnader för pensionsnämndsarbetet, debitering, uppbörd och redovisning av grundavgifter samt resterande grundavgifter verkställda utredningen redovisas med fördelning på olika län i tab. 75 och 76. Såsom av den använda uppgiftsblanketten (bil. 3) punkt I och I I framgår, var det kommitténs avsikt att söka erhålla kostnadsspecifikation på olika detaljer av pensionsnämndsarbetet och uppbördsarbetet. Vid materialets granskning visade det sig emellertid, att det i stor utsträckning icke varit möjligt för uppgiftslämnarnA, att meddela dylik specifikation, varför endast den totala siffran för ifrågavarande kostnader kunnat erhållas. Beträffande landskommunernas nettokostnader på grund av uraktlåten grundavgiftsbetalning meddelas i tab. 77 — med fördelning länsvis av kommunerna efter förhärskande näringsgrenar 1 — ifrågavarande kostnad i % av påfört grundavgiftsbalopp. Detta procenttal, vilket som nyss nämnts för landsbygden i dess helhet utgjorde 6.7, uppgick, såsom av tabellen framgår, till för jordbrukskommuier 2.6, för skogskommuner 12.6, för blandade kommuner 5.7 samt för industr- och övriga kommuner 9.1. l Härvid har följts dei av statistiska centralbyrån för vissa delar av fattigvårdsstatistiken använda kommungruppenngw.

2. Nytillkommande invalida pensionstagares fordelning efter kön, civilstånd, ålder, yrke och inkomster. På grundval av primäruppgifter, hämtade ur pensionsstyrelsens pensionsansökningsmaterial, har verkställts utredning rörande nytillkomna invalida pensionstagares fördelning efter kön, civilstånd, ålder, yrke och inkomst. Undersökningen, för vars resultat redogörelse lämnas här nedan, omfattar de pensionstagare, vilkas ansökningar om pension inkommit till pensionsstyrelsen under första halvåret 1928 och resulterat i nyutfärdade pensionstillägg eller understöd. De i undersökningen ingående pensionstagarnas fördelning på kön och civilstånd återgives i tab. T 5, i vilken materialet jämväl uppdelats på tre kommungrupper, nämligen »Stockholm och Göteborg», »övriga städer» samt »landsbygd». Tab. T 5. Antal första halvåret 1928 nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd, fördelade på kön, civilstånd och kommungrupper. Stockholm o. Göteborg Män: TCi pift.a Gifta . . .

Kvinnor:

Övriga städer

3579 4367

2 694 3 477 6171 2.93 4 423 2 793 7 216

6 702 3407 10109

358 299

527 591

Inalles

1118 I °/oo av hela antalet män

2.08 894 199

Ej gifta Gifta .

Landsbygd Hela riket

7946 2.66

Inalles

1385 415 1800

] '. %o av hela antalet kvinnor

inalles

1750 I °< oo av motsvarande folkmängd

2 918 2.39

13387 3.21

18055 2.97

Män och kvinnor

Av de 18 055 personer, som undersökningen omfattar, äro 7 946 män och 10 109 kvinnor, vilket innebär att på 100 män komma 127 kvinnor. Om antalen pensionerade män och kvinnor sättas i relation till hela antalet män resp. kvinnor i ålder över 15 år, erhåller man, att på 1 000 män över nämnda ålder pensionerats 3.62, medan motsvarande tal för kvinnorna blir 4.35. Om hänsyn sålunda tages till vederbörande folkmängdssiffror, blir förhållandet mellan antalet pensionerade män och kvinnor 100: 120. Motsvarande jämförelsetal för olika kommunslag kan ej erhållas, då härför erforderlig fördelning av befolkningen på olika åldrar icke finnes verkställd.

25 Uträknas ifrågavarande tal med hänsyn tagen till hela antalet män och kvinnor — alltså inkl. barn under 15 år — blir förhållandet mellan antalet pensionerade män och kvinnor för Stockholm och Göteborg » övriga städer » landsbygden » hela riket

100:137 100 :141 100 : 119 100: 123.

Antalet nytillkomna pensionstagare satt i relation till folkmängden är på landsbygden för männen nära 50 och för kvinnorna c:a 25 % högre än i städerna. Någon nämnvärd skillnad i nu förevarande hänseende mellan å ena sidan Stockholm och Göteborg och å andra sidan övriga städer föreligger icke. De undersökta pensionstagarnas fördelning på olika åldersgrupper fram- Åldersförgår av tab. T 6. För jämförelse med förhållandena ett tidigare år hava i delning. tabellen införts motsvarande uppgifter, hämtade ur en år 1920 inom pensionsstyrelsen av med. dr. G. Kahlmeter verkställd undersökning rörande invaliditetsorsaker inom olika åldrar, vilken undersökning baserades på ansökningar om pension, som inkommit till pensionsstyrelsen år 1918 och som resulterat i nybeviljade pensionstillägg eller understöd. Denna undersökning omfattade sammanlagt 14 607 personer, 5 538 män och 9 069 kvinnor. Resultatet av undersökning*en har av dr. Kahlmeter framlagts i Acta Medica Scandinavica band 59. Tab. T 6. Fördelning på kön och åldersgrupper av första halvåret 1928 och år 1918 nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd. 1928 års material Åldersgrupp

Män Antal

1918 års material

Kvinnor

Män

Kvinnor

%

Antal

%

Antal

%

Antal

%

15—19 år

2(8

5.5 2.4

20—24 > 25—29 > 30—34 >

35—39 »

45—49 »

50-54

»

55-59 > 60—64 »

65—69 »

2 403

3 835

2 566

4 520

70 år o. däröver

2 491

2 370

7 946

5 538

40—44 »

.

Summa

26 I 1918 års undersökning konstaterades till en början, att antalet pensionerade män förhöll sig till antalet pensionerade kvinnor som 1: 1.6 och efter omräkning med hänsyn tagen till folkmängdssiffrorna för män och kvinnor över 15 år som 1: 1.5. Motsvarande tal enligt 1928 års undersökning äro 1: 1.3 resp. 1: 1.2, vilket innebär en betydande nedgång av den år 1918 föreliggande »överinvaliditeten» bland kvinnorna, ett förhållande, som framgått jämväl av andra av kommittén verkställda undersökningar. Hur förhållandet mellan antalet pensionerade män och kvinnor inom olika åldersgrupper, med hänsyn tagen till folkmängdssiffrorna inom respektive grupper, ställer sig enligt de båda undersökningarna återgives här nedan. Enligt 1928 års material

Åldersgrupp

Enligt 1918 års material

100: 98

20—24

100: 93

100: 96

25—29

100: 91

100: 88

30—34

100: 69

100: 90

35-39

100: 76

100:144

40—44

100:111

100:120

45-49

100:116

100:159

50—54

100:139

100:190

55-59

100:156

100 :217

60-64

100:148

100:205

65—69 70 år och däröver

100:133

100 :146

100: 75

100: 57

15—19 år . . .

Huru här ifrågavarande förhållande gestaltar sig enligt de båda undersökningarna redovisas grafiskt i fig. 1 å sid. 27. Den procentiska fördelningen på olika åldersgrupper av män och kvinnor enligt 1918 års material var följande. Före 45 år

45—54 år

55-64 år

65-69 år

70 år 0. däröver

27.1 Summa

Ur denna sammanställning framgick, att, medan bland männen gruppen 55 —64 år, den »presenila åldern», var endast något större än gruppen »före 45 år» och »över 70 år», den förstnämnda gruppen bland kvinnorna var nära tre gånger så stor som gruppen »före 45 år» och mer än 4 gånger så stor som gruppen »över 70 år». Med stöd bland annat härav konstaterades följande: kvinnorna visa i förhållande till männen, förutom en absolut överinvaliditet i samtliga åldrar mellan 40 och 69 år, en tendens till förtidig invaliditet.

27 Första halvåret 1928 och år 1918 nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd. Antal kvinnor på 100 män. 1928 års material; __ 1918 års material.

/

/

/

l

\ \ \ \ \ \ \

/ i i i

i

i

i

i t

^

\ \ \l » i

60-64

6S-69

i

i \ / / / / /

\

\

i

i

i

\ ii \

/

*

L ^ •* —t

50 IS-19

50-24

25-29

30-3* 35-39

40-44

45-49

50-54

5S-S9

70 ALOER.

OCH MERA

Fig. 1. Ur 1928 ån material erhålles följande procentiska fördelning på de ovan angivna åldersgrupperna. Före 45 4 5 - 5 4 år år Män

. . .

Kvinnor

. . .

55—64 år

65-69 år

70 år o. däröver Summa

100 Ovanstående siffror giva vid handen, att en förskjutning ägt rum till förmån för kvinmrna jämväl i fråga om den förtidiga invaliditeten. Samma tendens, som koistaterades vid 1918 års undersökning, kvarstår dock alltjämt fastän betydlirt mindre utpräglad.

28 Siffrorna för åldersgruppen »70 år och däröver» äro anmärkningsvärt höga enligt den senare undersökningen i jämförelse med den förra. Förklaringen härtill torde emellertid till väsentlig mån vara att söka däri, att vid 1918 års undersökning voro uteslutna personer, som erhållit pension enligt »1915 års lag», d. v. s. bland annat alla personer, födda före år 1847 och alltså år 1918 fyllda 72 år eller mera. Yrkesfördelning.

I tab. 44 redovisas de undersökta pensionstagarna med fördelning på kön. civilstånd och yrkesgrupper. Yrkesgrupperingen har valts i så nära anslutning som möjligt till den officiella yrkesstatistiken. En särskild yrkesgrupp, som ej återfinnes i nämnda statistik, har emellertid måst införas, gruppen »Diversearbetare». Det förekommer nämligen mycket ofta, att de pensionsTab. T 7. Procentisk fördelning på yrkesgrupper av första halvåret 1928 nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd. Stockholm o. Övriga städer Göteborg Y r k e s g r u p p

Landsbygd

Hela riket

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

%

%

%

%

%

%

%

%

Jordbruk och boskapsskötsel: Ägare och brukare av jord Anställda

0.5 2.7

4.5 6.5

0.2 0.2

32.9 19.3

1.9 2.0

26.2 16.1

1.4 1.5

Fiske

—

—

—

_

0.1 2.9

o.o

—

—

0.4 Skogsbruk:

Funktionärer Arbetare . .

Z.

0.1 0.2

Industri:

Företagare . . Funktionärer . Arbetare . . .

1.7 22.2

0.7 3.9

0.3 1.5 22.4

0.1 4.9

2.1 16.0

0.6 0.6

2.8 13.6

0.1 0.4

3.9 3.3

2.8 2.1

1.8 1.3

0.3 7.6 24.2

2.6 1.7 0.4 5.8

Hantverk: Handel:

Företagare Arbetare . . Företagare . . . Anställda . . .

Samfärdsel:

Företagare Anställda

Diversearbetare Fria yrken Husligt arbete: Husmödrar i jordbruk Övriga husmödrar Anställda . . . . Annan

verksamhet: Företagare Anställda

Utan angivet

yrke Summa

1.6 7.7

0.5 55.1 15.7

0.8 2.9

1.2 3.2

0.1 3.8 0.0 0.2 11.1 1.5 7.0 0.9 0.4

0.0 0.8 0.0 0.2 0.3 0.2

0.1 1.6

1.7 2.5 20.4 48.3 13.5

0.2 0.5

0.5 1.0

0.6 1.4 6.4

0.1 1.2

3.1 58.0 12.9 1.3 1.5 5.7

0.1 0.4 1.1

— 1.6 2.1 6.6 100

6.4 100

0.1 0.5 13.6 1.8 8.7 1.4 0.8 0.2 2.7 12.3

0.1 1.9 0.1 0.3 0.8 0.6 0.0 1.6 3.9 15.2 50.7 13.6

sökandes yrke betecknas på detta sätt, då fråga är om personer, som icke varit mera stadigvarande anknutna till visst yrke utan varit sysselsatta än inom ett och än inom ett annat verksamhetsområde. Att i detta sammanhang inrangera sådana personer i någon särskild yrkesgrupp har ej varit möjligt.

29 Med ledning av den i tab. 44 lämnade redovisningen angående pensionstagarnas yrken har verkställts den i tab. T 7 meddelade sammanställningen rörande den procentiska fördelningen på olika yrkesgrupper för män och kvinnor. Av denna sammanställning framgår, att bland män i städerna de största yrkesgrupperna äro diversearbetare, omfattande i Stockholm och Göteborg 24.2 och i övriga städer 21.2 % av hela antalet pensionerade män, industriarbetare med resp. 22.2 och 22.4 samt arbetare i hantverk med resp. 16.0 och 13.6 %. På landsbygden dominerar för männen huvudgruppen jordbruk och boskapsskötsel, som ensam omfattar 52.2 % av hela antalet pensionerade män (ägare och brukare av jord 32.9 % och anställda 19.3 %). Industriarbetare omfatta här 11.1 %, diversearbetare 9.4% och arbetare i hantverk 7.0 %. För kvinnorna är gruppen husligt arbete den absolut övervägande såväl i städerna som på landsbygden. Den omfattar i Stockholm och Göteborg.71.3 %, i övriga städer 74.0 % och på landsbygden 82.2 % av motsvarande antal pensionerade kvinnor. Av de anförda procenttalen hänföra sig till undergruppen anställda resp. 15.7, 12.9 och 13.5. Bland de övriga, mindre omfattande grupperna må nämnas gruppen fria yrken med resp. 7.7, 7.2 och 2.5 % samt industriarbeten-skor med resp. 3.9, 4.9 och 0.8 %. I fråga om proportionen mellan företagare och anställda lämnas i tab. T 8 vissa uppgifter. Hela gruppen diversearbetare har därvid hänförts till anställda och gruppen fria yrken till företagare. Tab. T 8. Fördelning efter ställning som företagare eller anställd av första halvåret 1928 nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd. Stockholm o. Övriga städer Göteborg Antal

%

Antal

Landsbygd

Hela riket

%

Antal

%

Antal

%

Män. Företagare . Anställda .

2 448

2 738

3 331

4 702

59.2 Utan angivet yrke

100 Summa Kvinnor. Företagare . Anställda

2 087

20.6 Husmödrar

4 955

6 661

65.9 Utan angivet yrke

7 216

100 Summa

Bland männen hänföra sig sålunda 34.4 % till gruppen företagare, huvudsakligen i jcrdbruk (26.2 %), och 59.2 % till gruppen anställda. Bland kvimorna utgör den förra gruppen 6.7 och den senare 20.6 %. 65.9 %

30 av kvinnorna tillhöra gruppen husmödrar (15.2 % husmödrar i jordbruk och 50.7 % övriga husmödrar). Av stort intresse skulle givetvis vara, om man kunde erhålla jämförelsetal mellan antalet pensionerade och hela antalet personer inom olika yrkesgrupper. Den senast verkställda fördelningen av befolkningen på olika yrken hänför sig emellertid till år 1920, vidare undandrar sig frågan, huruvida likartade grunder tillämpats vid angivandet av vederbörandes yrke för yrkesstatistiken och vid ansökan om pension, ett närmare bedömande, varjämte den i här förevarande undersökning medtagna yrkesgruppen diversearbetare, vilken i den officiella yrkesstatistiken är uppdelad på övriga grupper, verkar förryckande; allt omständigheter, som omöjliggöra att erhålla tillförlitliga relationstal av ifrågavarande art. Med stor reservation återgives dock i tab. T 9 den sammanställning angående berörda förhållande, som det varit möjligt att erhålla. Tab. T 9. Jämförelse mellan antal personer enligt 1920 års folkräkning och antal första halvåret 1928 nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd inom olika yrkesgrupper. K v i n n o r

Män Y r k e s g r u p p

Jordbruk och boskapsskötsel: Ägare och brukare av jord . Anställda

Fiske Skogsbruk:

och hantverk:

Handel:

Företagare Anställda .

345 617 370 186 15 468 6 285 70173

Funktionärer Arbetare . .

Industri

Hela antalet (enl. 1920 års folkräkning)

Företagare . Funktionärer Arbetare . .

Samfärdsel Fria yrken Husligt arbete: Husmödrar i jordbruk Övriga husmödrar . . Anställda

60 435 41041 554 082 42 363 83137 135 713 81131

3119 Nytillkomna invalider Antal

2 085 1282

84 5 233 145 40 1771

113 66 226 247 4

6.0 3.5 5.4 0.8 3.3 2.4 1.0 3.2 2.7 0.8 1.7 3.0 1.3

Hela antalet (enl. 1920 års folkräkning)

37 234 210 402 2 917 21 48 10094 8 677 133 912 18 962 73 258 17 858 63 638 352 153 592 495 191 239

Nytillkomna invalider Antal

°/oo

138 156

3.7 0.7 (47.6)

11 11 217

1.1 1.3 1.6

4.4 0.8

61 4 395 1532 5129 1377

0.2 6.2 4.4 8.6 7.2

Inom de mera omfattande yrkesgrupperna hava de undersökta pensionstagarÅldersfördelning inom olika yrken. na fördelats efter ålder på 5-årsgrupper. Resultatet av denna uppdelning återgives i tab. 59. Den sålunda verkställda fördelningen av de undersökta pensionstagarna på ålders- och yrkesgrupper torde först i kombination med uppgifter angående hela antalet personer inom motsvarande ålder och yrke kunna läggas till grund

31 för några slutsatser. Fördelningen har dock medtagits här med hänsyn till att jämförelsematerial eventuellt kan erhållas, sedan bearbetning verkställts av materialet till 1930 års folkräkning. Med avseen.de på den till grund för beräkningen av pensionstilläggets belopp Fördelning fastställda årsinkomsten hava de undersökta pensionstagarna efter årsinkom- På inkomststens storlek uppdelats i nio inkomstklasser med 50-kronorsintervall, sålunda ^ T ^ ^ 0—49 kr.. 50—99 kr. etc. ' Fördelning har samtidigt verkställts på följande olika kommungrupper: Stockholm oclh Göteborg, övriga städer, uppdelade i tre dyrortsgrupper, samt landsbygd, likaledes med uppdelning i tre dyrortsgrupper. För dyrortsgrupperingen har dä.rvid följts skattegrupperingens indelning. Dock hava grupperna I I och IV enligt skattegrupperingen icke medtagits som särskilda grupper utan uppdelats på övriga grupper, vilket skett huvudsakligen på grund av materialets jämförelsevis ringa omfattning. Under antagande att riksindex fixeras till 1 000, motsvara de fem skattegrupperna följande intervall: I II III IV V

t. o. m. 925 926—1050 1 051—1175 1176—1 300 1 301 och däröver.

Dyrortsgrupp 1 i här förevarande undersökning omfattar skattegrupperingens grupp I samt den del av grupp I I , som svarar mot index 926—1 000. Dyrortsgrupp 2 omfattar återstoden av skattegrupp I I , hela grupp I I I samt den del av grupp IV, som svarar mot index 1 176—1 225. Dyrortsgrupp 3 omfattar samtliga kommuner, för vilka index ligger över 1225. Resultaten av de gjorda sammanställningarna redovisas för varje kön och civilstånd samt för materialet i dess helhet i tab. 37—41. I dessa har jämväl uträknats den relativa fördelningen av pensionstagarna på de olika inkomstgrupperna ävensom pensionstagarnas medelårsinkomst. Av materialet i dess helhet omfattar den lägsta inkomstgruppen med årsinkomst 0—49 kr. större del än någon annan grupp, nämligen 5 360 pensionstagare eller 29.7 % av samtliga. För olika kön, civilstånd och kommungrupper ställer sig emellertid ifrågavarande procenttal väsentligt olika, såsom framgår av tab. T 10. Talen för de ej gifta pensionstagarna äro sålunda avsevärt högre än för de gifta. Landsbygden uppvisar lägre siffror än gruppen »övriga städer» utom inom dyrortsgrupp 3, vilket sistnämnda förhållande dock torde kunna sammanhänga med att ett så ringa antal pensionstagare (181) representera nämnda dyrortsgrupp å landsbygden. Högst äro siffrorna för städerna Stockholm och Göteborg. Av tab. 37—41 framgår, att ifrågavarande inkomstgrupp genomgående är

32 Tab. T 10. Relativa antalet första halvåret 1928 nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd med en årsinkomst under 50 kronor. Ej gifta Ej gifta kvinnor män

Stockholm och Göteborg Övriga städer i: dyrortsgrupp 1 . . . 2. . . 3. . . Landsbygd, tillhörande: dyrortsgrupp 1 . . . 2. . . 3. . . Hela riket

Gifta män

Gifta kvinnor

Inalles

%

%

%

%

%

46.4 63.4 63.0

33.0 42.3 51.2

31.5 25.8 26.5

20.7 26.1 35.9

32.8 40.6 45.5

37.3 52.6 68.5

30.5 42.0 66.3

11.0 15.0 30.8

10.8 17.3 33.3

22.6 32.3 54.7 29.7

den största med undantag för gifta pensionstagare i dyrortsgrupperna 1 och 2 av landsbygden, för vilka de närmast högre inkomstgrupperna — i dyrortsgrupp 1 t. o. m. gruppen 200—249 kr. — äro större än den lägsta gruppen med maximum inom någon av grupperna 50—99 och 100—149 kr. I övrigt hänvisas till den i tabellerna lämnade detaljerade redovisningen av här berörda förhållanden. Jämförelse Av intresse kan vara att här göra en jämförelse med resultaten av en tidigare mellan åren - n o i n pe nsionsstyrelsen verkställd undersökning rörande pensionstagarnas inS S i s s . komstförhållanden, vilken undersökning omfattade 13 317 pensionstagare, vilkas pensionsansökningar inkommit till pensionsstyrelsen under första halvåret 1915, och 9 155 pensionstagare, vilkas ansökningar inkommit under andra halvåret 1920. Jämförelsen måste dock begränsas till icke gifta pensionstagare, enär inkomstsammanställningarna för de gifta vid den tidigare undersökningen verkställdes individuellt för vardera maken, under det att vid behandlingen av 1928 års material gifta pensionstagares inkomst i överensstämmelse med pensionsförsäkringslagen satts till hälften av makarnas gemensamma årsinkomst. Jämförelsen kan vidare ej sträcka sig längre än till 300 kronors årsinkomst, vilket belopp tidigare utgjorde gränsen för rätt till pensionstillägg. Den procentiska fördelningen av icke gifta pensionstagare på inkomstgrupper enligt de olika undersökningarna återgives i tab. Til. Inkomstgruppen 0—49 kr. företer en fortgående kraftig ökning och gruppen 50—99 kr. en liknande minskning. Gruppen 100—149 kr. har minskats för männen, medan den för kvinnorna hållit sig ungefär konstant. Siffrorna för nästa grupp, 150—199 kr., äro ungefär lika för alla tre åren med undantag för landsbygdssiffrorna, som för år 1915 äro väsentligt lägre än för åren 1920 och 1928. Den högsta gruppen, 200—300 kr., företer slutligen en fortgående ökning.

33 Tab. T 11. Procentisk fördelning på inkomstklasser åren 1915, 1920 och 1928 av nytillkomna, ej gifta invalider med pensionstillägg eller understöd.

Ej gifta 11915 Städer {1920 1928 11915 Landsbygd U920

Städer

42.4 64.6 70.6 31.8 36.4 42.3

31.0 10.9 6.6 38.8 22.2 15.8

17.5 43.7 49.7 25.8 j 30.1 30.1 33.8

54.2 26.8 16.8 51.0 33.4 21.9

Inalles

16.8 11.8 8.2

7.1 6.4 6.6

2.7 6.8 8.0

100 100 100

19.7 17.8 14.9

7.6 13.9 12.9

2.2 9.7 14.1

100 100 100

18.6 14.4 15.5

7.4 8.7 8.5

2.3 6.4 9.5

100 100 100

18.2 19.4 19.0

3.9 11.5 12.2

1.1 5.6 13.1

100 100

kvinnor.

11915 ^1920 11928

(1915 | Landabygd {1920

I

50—99 100-149 150—19S 2 0 0 - 3 0 0 kr. kr. kr. kr.

män.

(1928

Ej gifta

0—49 kr.

[1928

100 1

Medelårsinkomsten för s a m t l i g a undersökta pensionstagare u p p g å r , såsom av Pensionstab. 41 f r a m g å r , till 113 k r . F ö r olika kön, civilstånd och k o m m u n g r u p p e r ^"'Jre h a v a motsvarande belopp sammanförts i tab. T12. inkomst' Tab. T 12. Årsinkomst i medeltal för första halvåret 1928 nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd. Ej gifta Ej gifta kvinnor

Stockholm och Göteborg Övriga städer i: dyrortsgrupp 1 . . . 2 . 3

Landsbyed, tillhörantie: dyrortsgrupp 1 .. . 2 , . . 3 , . .

Hela riket

Gifta män

Gifta kvinnor

Inalles

kr. 42

kr. 74

kr. 123

kr. 98

kr. 79

76 74

111 89 75

119 119 124

142 127 104

112 96 90

105 75 61 89

104 77 46 94

146 137 120 140

150 133 118

125 103 75 113

6Q

142 I denna tablå återspegla sig samma förhållanden som i den förut meddelade rörande det relativa antalet pensionstagare med inkomst under 50 kr. I vad mån skiljaktigheterna mellan de olika kommungrupperna motsvaras av en faktiskt förefintlig olikhet i inkomsthänseende, vilken i så fall närmast torde vara att söka i det förhållandet, att inkomst i form av bostadsförmån och andra naturaförmåner är vanligare på billigare än på dyrare ort, eller äro utslag av en kanske omedveten tendens att söka motverka pensionsförsäkringens brist på anpassning efter levnadskostnadernas olika höjd på olika orter, torde svårligen kunna klarläggas. 3—293115

34 Jämförelse mellan åren 1915, 1920 och 1928.

Tab. T13. Medelårsinkomst åren 1915, 1920 och 1928 för nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd.

Städer Landsbygd

1915 1920 1928 11915 . U920 . (1928 .

Ej gifta män

Ej gifta kvinnor

Gifta män

Gifta kvinnor

58 46 57 70 82 100

75 62 82 70 81 99

85 121 99 112 145

82 85 116 110 113 148

E n jämförelse med den förut n ä m n d a inkomstundersökningen för åren 1915 och 1920 lämnas i tab. T 13. Vid bedömandet av d ä r i meddelade siffror m å s t e i h å g k o m m a s , a t t inkomstgränsen för r ä t t till pensionstillägg år 1928 v a r för m a n 425 och för kvinna 400 kronor och de t i d i g a r e åren resp. 300 och 283 ( å r 1915 280) kronor. Inkomstens beskaffenhet.

Med avseende p å de olika inkomstkällor, v a r u r p e n s i o n s t a g a r n a s inkomster h ä r f l y t a , meddelas i tab. 42 — med fördelning p å män och kvinnor s a m t olika i n k o m s t g r u p p e r — a n t a l e t pensionstagare med inkomst av följande s l a g : av f a s t i g h e t ; av b o s t a d s f ö r m å n ; av u n d a n t a g ; av lönearbete; av rörelse eller y r k e ; av k a p i t a l ; av pension, l i v r ä n t a m. m . ; av fond, s j u k k a s s a m. m . ; av annan ink o m s t k ä l l a . I tab. 43 h a r med s a m m a fördelning u t r ä k n a t s a n t a l e t pensionst a g a r e med inkomst av visst s l a g i procent av hela a n t a l e t inom vederbörande

grupp. Av sistnämnda tabell framgår, att den oftast förekommande inkomstkategorien för såväl män som kvinnor är bostadsförmån, som åtnjöts av 45.2 % av männen och 41.7 % av kvinnorna. Därefter följa: inkomst av lönearbete med resp 37 9 och 35.8 %, inkomst av kapital med resp. 23.2 och 27.6 % samt inkomst av fastighet med resp. 24.4 och 20.0 %. Övriga inkomstslag förekomma, såsom tabellen utvisar, jämförelsevis sällan. Vad de olika inkomstgrupperna beträffar, äro - bortsett frän den lägsta gruppen — förhållandena i stort sett lika som för materialet i dess helhet. Mt undantag härifrån utgör inkomsten av pension, livränta m. m., som foreter en kraftig stegring från den lägsta till de högsta inkomstgrupperna. 1 gruppen 350—399 kr. åtnjuta 28 % av pensionstagarna inkomst av nu berört slag. i m jämn ehuru ej så kraftig stegring efter inkomstgrupp utvisa även siffrorna for inkomst av undantag. Någon påtaglig olikhet mellan könen i förevarande avseende kan ej utläsas ur de nu återgivna resultaten. o . Rätt väsentliga olikheter föreligga emellertid med avseende pa inkomstens sammansättning inom olika kommunslag och även om hänsyn tages till pensionstagarnas civilstånd. För att belysa detta har med ledning av ur primarmaterialet erhållna, här ej återgivna grundtabeller uträknats i tab. T 14 sammanställda uppgifter, till vilka hänvisas.

35 Tab. T 1 4 . Relativa antalet första h a l v å r e t 1928 n y t i l l k o m n a invalider med pensionst i l l ä g g e l l e r u n d e r s t ö d med i n k o m s t av olika slag, fördelade efter kön, civilstånd och kommungrupp. Antal pensionstagare med inkomst av bofastig- stads- undan- löne- rörelse het förtag arbete eller yrke mån

tal

fond, pension, sjuk- annan inlivränta komstkälla

i % av hela antalet inom vederbörande grupp Stockholm och Ej gifta män

Göteborg. 0.6

6.1 15.3

0.6 Ej gifta män

9.1 10.2

»

> > kvinnor Gifta män »

kvinnor Inalles Övriga >

städer.

kvinnor

Gifta män >

kvinnor Inalles

0.1 Landtbygd. Ej gifta män

>

32.4 P

kvinnor

Gifta män »

kvinnor Inalles

Hela Ej gifta män *

>

0.6 0.8

riket.

kvinnor

Gifta män >

kvinnor Inalles

•63.2

0.6 Beträffande vissa slag av inkomst hava mera ingående undersökningar verkställts, nämligen i fråga om kapitalinkomst, pension från förutvarande arbetsgivare, sjukkasseunderstöd samt understöd från fond eller stiftelse.

Vissa inkomstsla

9-

Beträffande inkomst av kapital, som enligt det föregående åtnjöts av 25.6 % Inkomst av ka ital av samtliga pensionstagare, har sålunda utarbetats sammanställningen i tab. P T15, avsedd att belysa frågan om kapitalets storlek.

36 Tab. T15. Antal första halvåret 1928 nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd med inkomst av kapital samt kapitalinkomstens storlek. Inkomst av kapital, kronor Inalles 100—199

0-99

300 kr. o. däröver

200-299

KapiKapiKapiKapiKapitalin- Antal talin- Antal talin- Antal talin- Autal talinAntal komst i komst i komst i komst i komst i per- medel- per- medel per- medel- per- medel- per- medelsoner tal, tal, tal, tal, tal, kr. kr. kr. kr. kr. Stockholm

och Göteborg. 15

Ej gifta män »

»

kvinnor . . . .

Gifta män Inalles

>

kvinnor

. . . .

Gifta män »

27.5 36.5

30 100

2 6 1

städer.

Ej gifta män >

% 70.7 Övriga

•> kvinnor

kvinnor Inalles

% 66.3

15 95 18 16 144 25.4

54 10

102 10

328 Landsbygd. 151 287 139 120 697 18.2

137.9 132.8

79 14

133.1 136.0

16 160

34.8 Inalles 3 504 75.7

35.1 Inalles 2 965 % 77.3

38.7 Ej gifta män

»

Ej gifta män »

>

kvinnor

. . . .

Gifta män >

kvinnor

Hela »

11 0.3

1357 953 853 3833 327.4

80.3 74.4 53.0 52.4 65.2

riket.

kvinnor

Gifta män >

kvinnor

Kapitalavkastningen

utgjorde

887 136.0

239.1 233.0 19 224.5 19 226.9 210 233.4

138.5 163 132.0 141 132.8

i

59 113

medeltal

för

53.6 52.8

965 30 0.6

samtliga

4631 100

pensionstagare

med sådan inkomst 67.9 kr., vilket efter 4 % räntefot motsvarar ett kapitalbelopp å c:a 1 700 kr.

F ö r något mer än 3 / 4 av samtliga uppgick avkastningen i medel-

37 Tab. T16. Antal första halvåret 1928 nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd med inkomst av vissa slag samt inkomstens storlek. Pension från arbetsgivare

Sjukkasseunderstöd

MedelAntal Antal personer belopp personer kr. Stockholm och Göteborg. Män Kvinnor Inalles % av hela antalet pensionstagare

Understöd från fond eller stiftelse

Medel- Antal Medelbelopp personer belopp kr. kr.

224.9 225.3 225.2

63 50 113 6.5

155.3 141.9 149.4

53 87 140 4.8

217.7 220.1 219.2

70 56

108.7 111.5 109.9

6 72 78 2.7

123.7 84.3 87.3

289 362 651 4.9

161.0 139.1 148.9

185 95 280 2.1

99.0 80.9 928

23 43 66 0.5

41.1 67.6 58.3

364 503 867 4.8

173.2 162.4 166.9

318 201 519 2.9

112.3 104.6 109.3

37 169 206 1.1

71.1 98.1 93.3

54 76 4.3

54 62 3.5

117.9 140.9 138.0

Övriga städer. Kvinnor Inalles

% av hela antalet pensionstagare

126 4.3

Landsbygd Kvinnor e£ av

Inalles hela antalet pensionstagare Hela

Män

riket.

. .

Kvinnor Inalles

% av hela antalet pensionstagare

t a l till endast 38.6 kr., m o t s v a r a n d e ej fullt 1 000 kronors k a p i t a l . F ö r de ogifta p e n s i o n s t a g a r n a m o t s v a r a r k a p i t a l a v k a s t n i n g e n i genomsnitt c : a 2 000 och för de g i f t a i medeltal c.-a 1 300 eller för båda m a k a r n a g e m e n s a m t c:a 2 600 kronors k a p i t a l . \ För övriga ovan nämnda inkomstslag har med hänsyn till materialets ringa inkomst av omfattning uppdelning verkställts endast på kön och kommungrupper. Resul- arbetsgivaretäten återgivas i tab. T16. . Pension, R e l a t i v a antalet p e n s i o n s t a g a r e med inkomst i form a v pension från förutvar a n d e arbetsgivare ä r l ä g s t i Stockholm och Göteborg och h ö g s t p å landsbygden, medan förhållandet ä r det m o t s a t t a i f r å g a om övriga a v de angivna inkomstkategorierna. Sammanställningen i tab. T16 h a r verkställts n ä r m a s t för a t t i någon m å n söka belysa de ekonomiska v e r k n i n g a r n a a v ett eventuellt tillmötesgående a v

derstöd, ^tiftefsT

38 det många gånger framställda önskemålet om en sådan ändring av pensionsförsäkringslagen, att inkomst av här ifrågavarande art icke skulle medräknas i det inkomstbelopp, som lägges till grund för fastställandet av storleken av pensionstillägg och understöd. _ o ' Vad då först angår pension från förutvarande arbetsgivare, sa uppburo enligt tablån 4.8 % av samtliga de undersökta pensionstagarna sådan pension med i medeltal kr. 166.9 per år. Om man antager, att dessa siffror gälla for pensionstagarbeståndet i dess helhet, skulle ett slopande av bestämmelsen, att arbetsgivarpension skall räknas som inkomst i pensionsförsäkringslagens mening medföra en ökad kostnad för nu utgående pensionstillägg och understöd a lägst c-a 1 000 000 och högst något över 1 500 000 kr. för år, beroende på i vad man arbetsgivarpensionen faller inom eller utom den avdragsfna mkomstgransen a 50 kr Huru stor kostnadsökningen skulle bliva, därigenom att personer som uppbära arbetsgivarpensioner och nu på grund av för hög inkomst äro uteslutna från rätt till pensionstillägg, genom den ifrågasatta ändringen skulle erhålla dylikt kan givetvis ej bedömas med ledning av här föreliggande material. I fråga om sjukkasseunderstöd erhåller man på samma sätt en ärlig k o s t n a d s n ökning för nu utgående pensionstillägg och understöd å lägst något over 250 000 och högst nära 500 000 kr. För understöd från fond eller stiftelse bliva motsvarande belopp resp. c:a 100 000 och c:a 200 000 kr.

3. Pensionstagarnas ställning till fattigvården. Undersök- I syfte att undersöka i vilken utsträckning utgående pensioner enligt penningens om- s i 0 nsförsäkringslagen kompletteras med fattigvård har verkställts den utredfattning. ^ Vid utredningen har följts £ftf ^ ^ r e d o g 5 r e l s e i ä m n a s här nedan. den indelning av landets kommuner, som kommit till användning i den officiella fattigvårdsstatistiken, i olika grupper med hänsyn till förharskande näringsgrenar. Utredningen, som förnämligast av kostnadsskäl utförts enligt den representativa undersökningsmetoden, var från början avsedd att omfatta städerna Stockholm, Göteborg och Malmö, cirka 20 % av övriga städer och cirka 15 % av landsbygden. Efter huvudsakligen siffertekniska och geografiska grunder utvaldes for undersökningen — förutom de tre nämnda städerna — i tab. T 17 angivna antal kommuner av olika slag. Att representationen inom grupperna 3 och 4 av städerna gjorts mera omfattande beror därpå, att det enligt 20 ^-regeln verkställda urvalet sedermera utökades med städerna Norrköping (tillhörande grupp 3) och Eskilstuna (tillhörande grupp 4 ) .

39 Tab. T17. Antal för undersökning rörande pensionstagarnas ställning- till fattigvården utvalda kommuner och däri ingående folkmängd. Antal utvalda kommuner

% av hela antalet kommuner i gruppen

Folkmängd Vi 1928

% av folkmängden i samtliga kommuner i gruppen

Städer. G-rupp 1 (indttstribef.

< 40 % av folkm.) .

»

2 (

»

40—50 % »

» ).

67 982

>

3 (

>

50—60 % »

» ).

4 (

» 60 % o. däröver >

> ).

126 030 69172

>

5 4 25

327 302

29.6 Jordbrukskommuner

114 630

14.7 Skogs-

29 585

257 863

240 459 642537

15.4 Inalles

44.3 Landsbygd. t

Blandade > Industri- och övriga kommuner

. . . . Inalles

15.8 F ö r t e c k n i n g över de för undersökningen u t v a l d a k o m m u n e r n a återfinnes i bil. 1. Med ledning a v hos pensionsstyrelsen förda register över p e n s i o n s t a g a r n a u p p r ä t t a d e s d ä r e f t e r en särskild blankett för varje person i de för undersökningen u t v a l d a k o m m u n e r n a — utom Stockholm och Göteborg 1 •— som u n d e r år 1928 u p p b a r pensionstillägg eller understöd. Å blanketten, som finnes återgiven i bil. 2, voro u p p s t ä l l d a vissa frågor, avsedda a t t b e s v a r a s a v vederbörande pensionsnämndsordförande och fattigvårdsstyrelses ordförande. Bet r ä f f a n d e dessa f r å g o r hänvisas till blanketten. D e u t s ä n d a b l a n k e t t e r n a hava ej återkommit från 3 j o r d b r u k s k o m m u n e r , 4 blandade kommuner, 3 industri- och övriga kommuner, 1 stad inom g r u p p 1 och 1 stad inom g r u p p 2. A v de till Malmö u t s ä n d a blanketterna, 3 037 st., h a v a b l a n k e t t e r n a (238 st.) för ett av pensionsdistrikten ej återkommit. B e t r ä f f a n d e N o r r k ö p i n g s stad, vilken är u p p d e l a d p å 6 pensionsdistrikt, mötte svårigheter a t t erhålla de utsända frågeformulären besvarade, v a r f ö r överenskommelse t r ä f f a d e s , a t t u p p g i f t s l ä m n a n d e t skulle i n s k r ä n k a s till a t t avse endast v a r femte blankett. F r å n ett a v pensionsdistrikten i staden h a v a emellertid det o a k t a t inga uppgifter erhållits. S a m t l i g a de från ett a n n a t pensionsdistrikt i n k o m n a uppgifterna avse personer, som erhållit pension först under något av åren 1927 och — huvudsakligen — 1928, varför u p p g i f t e r n a icke k u n n a anses representativa för pensionstagarbeståndet i dess helhet inom n ä m n d a distrikt. P å g r u n d av dessa omständigheter h a r m a t e r i a l e t för N o r r k ö p i n g s stad ansetts icke lämpligen böra bearbetas t i l l s a m m a n s med det i öv1

Se anm. sid. 399.

40 rigt införskaffade materialet. På varje punkt i redogörelsen här nedan, där Norrköpingsmaterialet kunnat bearbetas, angives emellertid det erhållna resultatet i särskild not. För en jordbrukskommun har materialet befunnits helt och för en blandad kommun delvis oanvändbart. Omfattningen i fråga om antal kommuner och motsvarande folkmängd av det bearbetade materialet framgår av tab. 60, vari för landsbygden specifikation lämnats länsvis. Bland övriga städer tillhörande grupp 3 har medtagits Malmö, för vilken stad materialet delvis bearbetats tillsammans med det övriga materialet inom nämnda grupp. För städerna Stockholm och Göteborg har undersökningen endast omfattat de pensionstagare, som under år 1928 samtidigt med pensionstillägg eller understöd uppburit understöd av fattigvården. Materialet har för dessa städer bearbetats särskilt för varje stad. Det bearbetade materialet omfattar — bortsett från Norrköping — uppgifter från Stockholm för 8 974, från Göteborg för 5 251 samt från övriga delar av landet för 50 269 eller inalles 64 494 pensionstagare.

Tab. T18.

Pensionstagarnas ställning t i l l fattigvården år 1928. Antal pensionstagare Antal av med understöd av fattig- fattigvården i % av vården direkt hela hela antalet i % av underfolkstödda antalet direkt fatmäng- personer pensions- tigvårdsuntagare derstödda den

Antal pensionstagare Kommungrupp

med

utan

understöd av fattigvården

12 225 21199 5 275 10 526

4.6 4.6

24 310 12 163

5 251 1630

3 037

5 780

36.9 43.2 28.2

894 873 1382 1301

1251 1465 1369 1485

2145 2 338 2 751 2 786

3.6 3.8 4.2 4.0

2 670 2 451 3 821 4170

41.7 37.3 50.2 46.7

33.5 35.6 36.2 31.2

6 629

2 801

10 435

8974 Övriga > > ,

S:a

städer: 2 32 4

Landsbygd: 380 Blandade

»

Industri- o. övr. kommuner . .

3 539 12 859 16 398 3 396 8 040 11436

1 I det från Malmö inkomna materialet fattas, som förut nämnts, uppgifter från ett pensionsdistrikt. De här angivna talen avse dock hela staden och hava erhållits efter approximation med ledning av de inkomna uppgifterna. 2 För Norrköping utgjorde antalet pensionstagare 4.4 % av folkmängden. Av de pensionstagare, för vilka uppgifter erhållits, uppburo 50.2 % jämväl fattigvård.

41 Tab. T 19. Beräknat antal pensionstagare och direkt fattigvårdsunderstödda personer år 1928. Hela riket. Antal av Antal pensionstagare med understöd av fattigvården fattigvården i % av i % av direkt hela hela antalet underfolkantalet direkt fatstödda mängpersoner pensions- tigvårdsunden tagare derstödda

Antal pensionstagare Kommungrupp

med I utan understöd av fattigvården

S:a

Städer. Stockholm Göteborg . Malmö . .

8 974

Övriga: Grupp 1

12 225 21199 5 275 10526

24 310

5 251

5 780

3.6 3.8 4.2 4.0

41.7 37.3 50.2 46.7

33.5 35.6 36.2 31.2

13 553 12 968 18 730 9 413 96917

> >

2 3

>

4 538 4 619 6 774 2 937

Samtliga städer

34 723

Landsbygd. Jordbrukskommuner Skogs> Blandade > Industri- o. övr. kommuner

. .

Landsbygd inalles Hela riket

3 037 6 350 10 888 7 751 12 370 6 711 13 485 3 352 6 289 43071 77 794

10 678 47 350 58 028 2 452 7174 9 626 23 912 86 884 110 796 21910 51871 73 781 58952 193279 252231 936751236350 330025

8 097

53 844

67 322

38.1 Materialet har till en början uppdelats i två huvudgrupper, pensionstagare Omfattningen meddela, pensionstagare utan understöd av fattigvården år 1928. Såsom fat- ZsålrlnTns tigvårdsunderstödda hava därvid även räknats pensionstagare med kommunalt °och faWg"pensionstillskott. vårdens För landsbygdens vidkommande redovisas resultaten av denna uppdelning ^kliertT" lansvis i tab. 61. För att belysa frågan, i vad mån hjälpklientelen hos pensionsnamnderna och fångvårdsstyrelserna sammanfalla, ha i dessa tabeller medtagits uppgifter angående hela antalet av fattigvården under år 1928 direkt understödda personer i de kommuner, som omfattas av den verkställda undersökningen. Vidare ha i tabellerna uträknats vissa relationstal, nämligen antal pensionstagare i procent av folkmängden samt antal pensionstagare med understöd av fattigvården i procent av dels hela antalet pensionstagare och dels hela antalet direkt fattigvårdsunderstödda personer. För städerna lämnas motsvarande uppgifter i tab. T18, i vilken jämväl medtagits slutsiffrorna för landsbygdens olika kommungrupper. För att erhålla tal, gällande befolkningen i dess helhet, hava talen i tab. T 18 för de representativt behandlade kommungrupperna omräknats med hänsyn tagen till det verkställda urvalets omfattning, vilken omräkning resulterat i den i tab. T19 lämnade sammanställningen.

42 Av tab. T 19 framgår, att antalet pensionstagare under år 1928 uppgick till för städerna 4.0 %, för landsbygden 6.1 % och för riket i dess helhet 5 . 4 * av folkmängden. Den högsta procentsiffran, 7.4, uppvisar gruppen jordbrukskommuner. , , Av samtliga pensionstagare uppburo 28.4 % eller något mer än U understöd av fattigvården. Ifrågavarande siffra är för städerna 44.6 och för landsbygden 23.4 %. I fråga om landsbygden är antalet pensionstagare med iattigvårdsunderstöd, satt i relation till hela antalet pensionstagare, lägst mom gruppen jordbrukskommuner (18-4 %) och högst inom gruppen industri- och övriga kommuner (29.7 °/°). _ I sista kolumnen av tab. T 19 har angivits antalet pensionstagare med lattigvårdsunderstöd i procent av hela antalet direkt fattigvårdsunderstödda. Detta relationstal uppgår till för städerna 35.8, för landsbygden 39.5 och för riket i dess helhet 38.1 %, vilket innebär att något mer än V, av samtliga av fattigvården direkt understödda personer uppbär pensionstillägg eller understöd För att klarare åskådliggöra i vad mån pensionsförsäkringens och fattigvårdens klientel sammanfalla, har med ledning av uppgifterna i tab. 1 19 uppf ö r t s tab T 20. I denna hava samtliga städer sammanförts till en grupp, enar någon bestämd tendens icke kan utläsas ur de för olika grupper av städer erhållna resultaten. Tab. T 20. Pensionsförsäkringens och fattigvårdens hjälpklientel under år 1928. Understödstagare pensionsPnbart oensions- både »aae pensions enbart pensions f ö r s ä knngen o. försäkringen tigvården fat

Städer Landsbygd. Jordbrukskommuner . . . . Skogs> . . . • Blandade » • • • • Industri och övr. kommuner Landsbygd inalles Hela riket

bart fattig. v 8 r den Vämen

Summa antal

antal

antal

antal

tillhörande

43 071

34 723

47 350 7174 86 884 51871 193279

70.3 47.0 61.7 43.5

10 678 2 452 23 912 21910

15.9 16.0 17.0 18.4

100 100

13.8 37.0 21.3 38.1 26.4

67 357 15271 140 728 119193

9 329 5 645 29 932 45 412 90318

152 512

100 100

56.4 49.0

109 100

De erhållna resultaten i fråga om antal pensionstagare och antal direkt fat-

Undersökningens repre- tigvårdsunderstödda personer kunna läggas till grund för ett bedömande av sentativitet. frågan i vad mån den verkställda undersökningen kan anses representativ.

Enligt pensionsstyrelsens årsberättelse för år 1928 uppgick antalet personer med pensionstillägg och understöd vid slutet av ar-1928i till 309 3bU. Antalet under år 1928 upphörda pensionstillägg och understöd var 25 017. Hela antalet personer, som under år 1928 uppburit pensionstillägg eller understöd, uppgår alltså till 334 377. Från detta antal avviker det ovan pa

43 Tab. T 21. Direkt fattigvårdsunderstödda personer år 1928 enligt beräkning grundad på kommitténs utredning och år 1927 enligt den officiella fattigvårdsstatistiken. Antal personer med direkt understöd av fattigvården

Stockholm Göteborg Malmö Övriga städer: Grupp 1 » 2 » 3 > 4 Landsbygd. Jordbrukskommuner Skogs> Blandade » Industri- och övriga kommuner Hela riket

år 1928 enligt kommitténs utredning

år 1927 enligt den officiella statistiken

24 310 12163 5 780 13 553 12 968 18 730 9 413

20118 13 493 5 729 12 499 15 651 17 356 9 035

20 007 8 097 53844 67 322 246187

19 628 8 590 50 786 62 501 235386

g r u n d v a l a v den verkställda undersökningen b e r ä k n a d e a n t a l e t pensionstagare c:a 330 000, med 1 7 4 %. I f r å g a om antalet direkt f a t t i g v å r d s u n d e r s t ö d d a personer föreligga i den officiella s t a t i s t i k e n ännu i n g a u p p g i f t e r avseende å r 1928. I tab. T 21 lämnas emellertid en jämförelse mellan resultaten av de n u gjorda b e r ä k n i n g a r n a och 1927 å r s f a t t i g v å r d s s t a t i s t i k . Den r e l a t i v t största avvikelsen förekommer i f r å g a om Stockholm, för vilken emellertid u p p g i f t angående u n d e r å r 1928 f a t t i g v å r d s u n d e r s t ö d d a personer ä r h ä m t a d d i r e k t u r p r i m ä r m a t e r i a l e t till den officiella f a t t i g v å r d s s t a t i s t i k e n .

F ö r 28 877 pensionstagare med understöd av f a t t i g v å r d e n h a v a de inkomna Pensionsu p p g i f t e r n a u n d e r k a s t a t s n ä r m a r e bearbetning. I vissa av de efterföljande sam- ta9a™ med +-n • i iTi • understöd av m a n s t a l l n i n g a r n a h a v a meddelats relationstal avseende s a m t l i g a städer, hela fattigvården. landsbygden och hela riket. Dessa t a l u t g ö r a v ä g d a medeltal och h a v a erhållits efter u p p r ä k n i n g i proportion till urvalets o m f a t t n i n g av de absoluta talen för varje särskild k o m m u n g r u p p . D e fattigvårdsunderstödda p e n s i o n s t a g a r n a s fördelning p å kön och civilFördelning stånd f r a m g å r a v tab. 62, efter vilken för de v a r a k t i g t understödda u t r ä k n a t s civilstånd. *Li2w den i tab. T 22 meddelade procentiska fördelningen p å kön och civilstånd. A v hela antalet pensionstagare med v a r a k t i g t understöd av f a t t i g v å r d e n utgöres en jämförelsevis mindre del a v gifta personer ( f r å n 16.1 % i övriga städer: g r u p p 3 till 25.6 % i G ö t e b o r g ) . D e icke gifta kvinnorna ut-

44 Tab. T 22. Procentisk fördelning på kön och civilstånd av år 192!8 varaktigt fattigvårdsunderstödda pensionstagare. Kommungrupp

Ej gifta män

Ogifta kvinnor

Förut gifta kvinnor

Gifta män

Gifta kvinnor

Summa

Stockholm Göteborg övriga städer: Grupp 1 > 2 31 » 4 Samtliga städer

22.2 20.9

28.6 25.0

27.8 28.5

12.3 14.5

9.1 11.1

100 100

23.2 20.4 21.0 18.2 21.3

27.4 26.6 24.9 16.3 25.7

32.5 36.8 38.0 41.7 33.2

11.1 10.8 10.9 13.7 12.1

5.8 5.4 5.2 10.1 7.7

100 100 100 100 100

Landsbygd: Jordbrukskommuner . . Skogs» . . Blandade » . . Industri o. övr. kommuner Landsbygd inalles

29.9 38.7 27.4 24.0 27.1

25.6 20.0 23.7 19.5 22.3

28.2 19.1 29.3 34.6 30.7

10.0 12.8 12.1 13.3 12.2

6.3 9.4 7.5 8.6 7.7

100 100 100 100 100

Hela riket

göra inom de olika kommungrupperna -—- bortsett från gruppen skogskommuner — mer än hälften (53.0—63.4 %) av hela antalet. Det bör emellertid anmärkas, att man icke känner fördelningen på kön och civilstånd för pensionstagarebeståndet i dess helhet. Arten av det fattigvårdsunderstöd pensionstagarna emottagit framgår av Understödets be- tab. 63, i vilken pensionstagarna inom de olika kommungrupperna fördelats skaffenhet.

efter understödets beskaffenhet, varvid tillämpats samma uppdelning som i den officiella fattigvårdsstatistiken. I tab. 64 lämnas en liknande men mindre specificerad redovisning för de varaktigt understödda pensionstagarna med hänsyn tagen jämväl till vederbörandes kön och civilstånd. Efter sistnämnda tabell hava uträknats i tab. T 23 återgivna relationstal. Av denna sammanställning framgår, att de vanligaste understödsformerna äro understöd i hemmet och vård å fattigvårdsanstalt. I fråga om gifta pensionstagare är — bortsett från Stockholm — hemunderstöd den enda understödsform, som förekommer i större utsträckning, vilket även gäller beträffande förut gifta kvinnor i Göteborg och övriga städer. I övrigt hänvisas till den lämnade sammanställningen.

Orsakerna Orsakerna till understödsbehovet för de fattigvårdsunderstödda pensionsSlJHO&Ilt tagarna redovisas i tab. 65 med fördelning på kön och kommungrupper. Av stödsbehovet. tabellen framgår, att de enda i nämnvärd utsträckning förekommande orsakerna äro sjukdom och otillräcklig arbetsförmåga, vilka tillsammans omfatta 96.4 % av hela materialet. Den relativa fördelningen på olika orsaker av de varaktigt understödda framgår av tab. T 24. 1

För Norrköping äro ifrågavarande procenttal resp. 17.8, 22.2, 40.0, 12.2 och 7.8, motsvarande de absoluta talen 41, 51, 92, 28 och 18 eller inalles 230.

45 Tab. T 23.

P r o c e n t i s k fördelning efter understödets beskaffenhet av år 1928 varaktigt fattigvårdsunderstödda pensionstagare av olika kön och civilstånd. Ej gifta

Kommungrupp och art av understöd

Stockholm. Intagna på fattigvårdsanstalt eller arbetshem . . > > sjukvårdsanstalt Utackorderade

Ogifta Förut gifta kvin nor kvinnor

Gifta kvin- Summa nor

Gifta män

27.0 17.1

0.5 I mindre fattigstugor boende eller hemunderstödda . På annat eller på mer än ett sätt understödda . . .

1.8 48.6 5.5

Summa

1C0.0

0.1 Göteborg. Intagna på fattigvårdsanstalt eller arbetshem . . J

y sjukvårdsanstalt

Utackorderade

0.0 I mindre fattigstugor boende eller hemunderstödda .

90.8 På annat eller på mer än ett sätt understödda

.

5.7 Summa

100.0 Övriga städer.1 Intagna på fattigvårdsanstalt eller arbetshem . . .

> » sjukvårdsanstalt Utackorderade

11.

0.2 I mindre fattigstugor boende eller hemunderstödda . På annat eller på mer än ett sätt understödda . .

5.8 Summa

6.3 100.0

100.0 Landsbygd. Intagna på fattigvårdsanstalt eller arbetshem . . .

4.9 0.3 69.5

> » sjukvårdsanstalt Utackorderade . .

4.6 I mindre fattigstugor boende eller hemunderstödda .

59.9 3.0 100.0

På annat eter på nier än ett sätt understödda

. .

3.3 Summa

, . , P e från Norrköping redovisade, fattigvårdsunderstödda pensionstagarna fördela sig efter understodets beskatenhet sålunda: Intagna på fattigvårdsanstalt » > sjukvårdsanstalt Hemunderstödda På mer än ett sätt understödda Summa

Antal 32 17 154 27

13.9 7.4 67.0 .11.7

%

46 Tab. T 24.

Procentisk fördelning av år 1928 varaktigt fattigvårdsunderstödda pensionstagare efter orsaken t i l l understödsbehovet.

Kön och kommungrupp

Sjukdom

Otillräcklig arbetsförmåga

Andra orsaker

Flera orsaker

Summa

2.7 2.5

100 100

Stockholm

. .

Män . . Kvinnor

41.2 32.1

54.5 64.9

1.6 0.5

Göteborg

. .

Män . . Kvinnor

70.0 57.9

26.4 36.7

3.6 5.4

Övriga

städer1

Män . . Kvinnor Män . . Kvinnor

59.1 50.6

39.9 48.2 51.3 59.3

0.6 0.9 0.7 1.0

Landsbygd

.

•{ •{

{

45.4 37.3

100 100 0.4 0.3

100 100

2.6 2.4

100 100

Av de 2 056 pensionstagarna med tillfälligt understöd av fattigvården hänföra sig resp. 60.2, 30.3, 8.0 och 1.5 % till de i tab. T 24 upptagna orsaksgrupperna. FörhållanPunkt A 9 i det utsända frågeformuläret avsåg att klarlägga, i vilken utti tår/en" sträckning de fattigvårdsunderstödda pensionstagarna åtnjutit fattigvård även vid9sökandet vid den tidpunkt, då de sökte pension. Resultatet av bearbetningen av de på av pension. d e n n a p u n k t lämnade svaren redovisas i tab. 66. d6

Tab. T 25. Procentisk fördelning av år 1928 varaktigt fattigvårdsunderstödda pensionstagare med hänsyn till deras förhållande till fattigvården, då pension söktes. Antal varaktigt fattigvårdsunderstödda pensionstagare för J a n f- ej åtnju- vilka S tände fråga A9 av varaktig tillfällig ej besva- Summa rats fattigvård då pension söktes åtnjutande

e

v e t 8la

K o m m u n g r u p p

i procent av hela antalet Stockholm . . Göteborg . . . Övriga städer. Grupp 1 . . >

> »

. .

32 . . 4 . .

64.4 34.8

4.6 4.4

0.1 0.2

30.3 60.5

0.6 0.1

100 100

49.8 58.2 59.7 58.8 55.5

4.2 1.0 6.2 4.3 4.3

0.6 0.1 0.5 0.3 0.3

39.4 40.3 33.3 34.7 38.6

6.0 0.4 0.3 1.9 1.3

100 100 100 100 100

Samtliga städer Landsbygd. 100 5.6 51.9 1.4 6.8 34.3 Jordbrukskommuner 43.4 100 6.0 18.8 0.9 30.9 Skogskommuner 51.2 100 4.0 6.5 0.7 37.6 Blandade kommuner 45.5 100 4.2 7.8 1.5 41.0 Industrikommuner och övriga . . . . 48.9 100 4.4 11 7.5 38.1 Landsbygd inalles 100 3.3 45.0 0.8 6.3 44.6 Hela riket I de från Norrköping erhållna uppgifterna förekomma som understöds orsaker endast sjukdom 72.0 och och otillräcklig arbetsförmåga med för män resp. 72.5 och 27.5 och för kvinnor resp. 28.0 % av hela antalet fall. .3, —. * För Norrköping äro ifrågavarande relationstal resp. 70.0, 1.7,

47 Tab. T 26. Fattigvårdsunderstödets värde år 1928 i kronor per månad för varaktigt understödda pensionstagare. Understödets Intagna på fattig- Intagna vårdsan- på sjukstalt (el. vårdsarbetsanstalt hem)

Kommungrupp

beskaffenhet

I mindre fattigPå annat På mer Utackorän ett stugor el. derade i sina hem sätt un- sätt understödda derstödda underst

Pensionstagare utan tillhörande barn. Stockholm Göteborg Övriga städer: Dyrortsgrupp 1

66. is

45.00 52.12 30.00

16.04 23.55 23.99

39.58 42.90 49.84

36.88 41.53 40.36 102.29

44.61 59.42 70.63

47.30 44.20 32.67

33.91 31.14 41.17

13.37 16.23 23.62

18.26 25.99

29.90 33.19 40.69

Landsibygd inalles

33.71 Hela riket

13.95 18.64

,

39.94 62.27 85.30

Samtliga städer Landsbygd: Dyrortsgrupp

80.55 38.22

43.37 Pensionstagare med tillhörande bairn. Stockholm

. . .

Göteborg

. . . .

94.29 Övriga städer: Dyrortsgrupp 1 2

37.56 Landsbygd: Dyrortsgrupp

38.23 36.86 45.85

27.01 22.36 27.32

37.80 51.08

F ö r 11 343 av de 26 821 v a r a k t i g t och för 1 250 av de 2 056 tillfälligt fattigvårdsunderstödda p e n s i o n s t a g a r n a eller för resp. 42.3 och 60.8 % h a r behovet a v fattigvård i n s t ä l l t sig först p å en senare t i d p u n k t än den, då pensionen söktes. I f r å g a v a r a n d e relationstal v a r i e r a r r ä t t väsentligt för olika k o m m u n g r u p p e r , såsom f r a m g å r av tab. T 25 avseende de v a r a k t i g t understödda. Med ledning av de under p u n k t e r n a A 5 och 8 å f r å g e f o r m u l ä r e t l ä m n a d e Fattigvårdsu p p g i f t e r n a angående a n t a l understödsmånader och understödsbelopp h a r fä understödets de v a r a k t i g t fattigvårdsunderstödda pensionstagarna u t r ä k n a t s understödets För Norrköping: * 56.15.

57.14.

22.50.

41.96.

48 värde per månad, varvid de ifrågavarande pensionstagarna uppdelats — förutom på olika kommungrupper — på understödstagare med och utan tillhörande barn och inom var och en av dessa grupper efter understödets beskaffenhet. Med avseende på kommungrupperingen har härvid, med hänsyn till det samband, som bör förefinnas mellan understödsbeloppens storlek och levnadskostnadernas höjd på olika orter, använts den uppdelning av landets kommuner i tre dyrortsgrupper, för vilken redogörelse lämnats å sid. 31. Resultatet av den sålunda verkställda bearbetningen återgives i tab. T 26. För jämförelse med de understödsbelopp, som i genomsnitt utgå till fattigvårdsklientelet i dess helhet meddelas i tab. T 27 vissa uppgifter rörande värdet av utgivet fattigvårdsunderstöd, hämtade ur den officiella fattigvårdsstatistiken för år 1927. Tab. T 27. Fattigvårdsunderstödets värde år 1927 i kronor per månad för varaktigt understödda personer.

Äldre personer

utan

tillhörande

Intagna på Intagna på Utackorfattigsjukvårdsderade vårdsananstalt stalt

I mindre fattigstugor el. i sina hem understödda

30.80 24.05 14.72

barn.

Samtliga städer

63.04 65.74

47.70 44.64

Landsbygden .

28.58 33.43

Samtliga städer

—

Landsbygden .

28.02 Stockholm

. .

Äldre personer Stockholm

med tillhörande

barn. 39.98

. .

36.70 28.19

Vad angår de hemunderstödda, den grupp, som i förevarande sammanhang tilldrager sig det största intresset, synes fattigvårdsunderstödet för pensionstagare vara av ungefär samma storleksordning, som för samtliga understödda äldre personer. För att på denna punkt erhålla en jämförelse, grundad på material av samma omfattning, mellan de understödsbelopp, som enligt kommitténs utredning utgå till varaktigt hemunderstödda pensionstagare utan minderåriga barn och de belopp, som överhuvud taget utgå till av fattigvården i sina hem varaktigt understödda vuxna personer utan tillhörande barn, har för kommitténs räkning- verkställts en särskild bearbetning av den del av materialet till 1927 års officiella fattigvårdsstatistik, som hänför sig till de kommuner, som ingå i kommitténs undersökning. Resultatet av denna bearbetning återfinnes i tab. 67 med fördelning länsvis efter den ovan använda dyrortsgrupperingen. I tabellen hava jämväl införts medelbeloppen för de oli-

49 ka länen av ifrågavarande understöd enligt kommitténs utredning. Värdet av dessa understöd inom olika dyrortsområden återfinnes i den i annat sammanhang (se nedan!) upprättade tab. 68. Jämförelsen ger vid handen, att understödsbeloppen för pensionstagare i stort sett sammanfalla med medelbeloppen för samtliga fattigvårdsunderstödda. För de på fattigvårds- eller sjukvårdsanstalt intagna är förhållandet i stort sett likartat, vilket givetvis beror på att de redovisade understödsbeloppen i samtliga fall avse brutto vårdkostnaden. Anmärkningsvärt synes emellertid vara, att understödet för de i Stockholm på sjukvårdsanstalt intagna enligt kommitténs utredning värderats till kr. 145.34 per månad, under det att motsvarande belopp enligt 1927 års fattigvårdsstatistik uppgår till endast kr. 47.70, Anledningen till denna stora skiljaktighet är emellertid den, att samtliga understödstagare, som vårdas på stadens egna sjukvårdsanstalter, icke redovisas i den officiella fattigvårdsstatistiken utan i stället belasta hälsovårdsnämndens stat. Vad slutligen de utackorderade angår visar kommitténs utredning i fråga om städerna väsentligt högre belopp än fattigvårdsstatistiken, varvid hänsyn emellertid bör tagas till det mycket ringa antalet utackorderade pensionstagare (i Stockholm 156 och i samtliga övriga undersökta städer 16). Vad ovan framhållits avser endast understödstagare utan tillhörande barn, enär kommitténs material med avseende på personer med tillhörande barn är så begränsat, att de för dem beräknade understödsvärdena måste anses i mycket stor utsträckning bero på tillfälligheter. I syfte att — i den mån det är möjligt med ledning av det föreliggande Värdet av undersökningsmaterialet — belysa den synnerligen betydelsefulla frågan om ™ ö ^°. r Ä forsorjnmg kostnaden för nödtorftig försörjning har verkställts en särskild, mera ingående bearbetning av materialet i vad det avser i sina hem varaktigt fattigvårdsunderstödda pensionstagare utan tillhörande barn. Resultatet av denna bearbetning redovisas i tab. 68. I fråga om landsbygden innehåller denna tabell redovisning länsvis med fördelning på olika kommungrupper såväl enligt den i fattigvårdsstatistiken tillämpade uppdelningen av kommunerna efter förhärskande näringsgrenar som enligt den här ovan använda dyrortsgrupperingen. Motsvarande uppdelning, dock ej länsvis, har tillämpats även i fråga om »övriga städer». För Stockholm och Göteborg hava resultaten redovisats var för sig. För varje kommungrupp hava pensionstagarna uppdelats i tre grupper efter den tid, från vilken de tillerkänts pension. Den första gruppen omfattar personer, som erhållit pension från tid före år 1922 och för vilka pensionstillägg^ eller understöd utgår med högst för man 150 och för kvinna 140 kronor per år. Till den tredje gruppen hava hänförts alla, som erhållit pension från tid efter 31/12 1924, och vilka praktiskt taget utan undantag uppbära pensionstillägg enligt nu gällande bestämmelser, d. v. s. med högst för man 225 och för kvinna 210 kronor per år. Mellangruppen utgöres av personer, som till4—293115

50 erkänts pension från tid under åren 1922—1924, och för vilka man icke vet, enligt vilka av här nämnda grunder pensionstillägget beräknats. För var och en av de redovisade grupperna innehåller tab. 68 uppgifter om antalet i denna del av undersökningen ingående pensionstagare, medelbeloppen per år av den pension och den fattigvård dessa uppbära samt ett beräknat värde av den »egna årsinkomst», som motsvarar medelpensionsbeloppet. Summan av pension, fattigvård och »egen inkomst», som utförts i tabellens sista kolumn, borde ungefärligen motsvara värdet av nödtorftig försörjning. Av tab. 68 framgår, att ifrågavarande summa uppgår till i Stockholm 653, Göteborg 492 och övriga städer 1 508 kronor. Om övriga städer i likhet med vad fallet är i fattigvårdsstatistiken uppdelas i fyra grupper efter industribefolkningens relativa storlek, erhållas för de olika grupperna beloppen 457, 533, 528 och 481 kronor. För övriga städer uppdelade på de tre dyrortsgrupperna äro beloppen resp. 402, 510 och 515 kronor. I fråga om landsbygden uppgår beloppet till för jordbrukskommuner 364, för skogskommuner 391, för blandade kommuner 358 och för industri- och övriga kommuner 405 samt för landsbygden i dess helhet 381 kronor. Efter dyrortsgruppering av kommunerna blir motsvarande belopp inom dyrortsgrupp 1: 372, dyrortsgrupp 2: 420 och dyrortsgrupp 3: 523 kronor. Dyrortsgrupperingen utvisar alltså både för landsbygd och städer de lägsta siffrorna i dyrortsgrupp 1 och de högsta i grupp 3. Någon bestämd tendens i här förevarande avseende torde däremot ej kunna utläsas ur de genom uppdelning av kommunerna efter förhärskande näringsgrenar erhållna resultaten. Samma förhållande gäller i fråga om de för de olika länen erhållna resultaten — uppdelningen av kommunerna efter näringsgrenar ger intet utslag i viss riktning vid en jämförelse emellan de olika grupperna, medan dyrortsgrupperingen praktiskt taget genomgående lämnar högre kostnadssiffror inom högre dyrortsgrupp. De på sina håll rätt avsevärda variationer, som förekomma mellan de olika länen, torde främst få tillskrivas materialets ringa omfattning. Har höjEn granskning av siffrorna för de inom varje kommungrupp redovisade penningen av s i 0 nstagargrupperna ger vid handen, att summan av pension, fattigvård och P S yä gg°entSii-~ »egen inkomst» — bortsett från vissa i 1 årsredovisningen ingående grupper, inverkat på o m ^ a representationen är ytterst liten — är lägst för personer med pension fatUgvar- f r å n ^ f . . ^ ^ i m ^ h ö g g t ^ ^ g o m e r M l l i t p e n sion efter år 1924. För mellangruppen, d. v. s. dem, som erhållit pension från tid under åren 1922— 1924, måste självfallet stor osäkerhet vidlåda det beräknade beloppet av den egna inkomsten, enär man icke känner de grunder, enligt vi.ka pensionstillägget beräknats för dessa. Denna grupp har därför lämnats ir räkningen i nu förevarande sammanhang. Ifrågavarande summa uppgår för nämnda grupper peasionstagare inom olika kommungrupper till följande belopp: 1

För Norrköping 510 kr.

51 Stockholm Göteborg Övriga städer, grupp 1

resp. 624 och 682 kr. > 473 • 530 » 429 504

504 576 497 583 449 506 500 • 578

Samtliga städer Jordbrukskommuner Skogskommuner Blandade kommuner Industri- och övriga kommuner Landsbygd inalles Hela riket

> > > > > »

449 346 375 • 434 338 432 373 : 462 354 > 451 403 i 514

Att den i summan ingående delposten pension skall vara högst för dem, som erhållit pension från tid efter år 1924, ligger i sakens natur med hänsyn till den gruppering av pensionstagarna, som verkställts. Med avseende på beloppet av åtnjuten fattigvård åter hade man måhända haft anledning förvänta, att detta skulle vara lägre för nämnda pensionstagargrupp än för dem, som erhållit pension från tid före år 1922. För städerna Stockholm och Göteborg samt övriga städer inom grupperna 1, 2 och 4 är även fattigvårdsbeloppet något lägre för personer med pensionstillägg utgående enligt nu gällande grunder än för övriga pensionstagare. Inom grupp 3 av övriga städer åter är förhållandet det motsatta och för landsbygdens vidkommande utvisa slutsiffrorna för samtliga län inadles, att jämväl fattigvårdsbeloppet i genomsnitt är högre för den förra än dera senare gruppen pensionstagare utom inom skogskommunerna. För att närmare belysa här berörda förhållanden meddelas i tab. T 28 för var och en av d<e i tab. 68 redovisade grupperna av kommuner, fördelade efter förhärskande näringsgrenar, huru mycket i procent räknat dels summan av pension, fattigvård och egen inkomst dels ock enbart beloppet av åtnjuten fattigvård ligger högre resp. lägre för understödstagare med pension från tid efter år 1924 än för dem, som åtnjuta pension från tid före år 1922. I tabellen angivas dessutom vederbörande antal i undersökningen ingående pensionstagare. Detta anted är, såsom av tabellen framgår, vad länsredovisningen angår, på många punkter så ytterst ringa, att resultaten på dessa punkter måste anses åskådliggöra, huru förhållandena gestalta sig i ett fåtal individuella fall och icke i genomsnitt. Undersökningen såsom helhet, torde dock få anses giva vid handen, att för landsbygdens vidkommande den genomförda höjningen av pensionstillägget icke i genomsnitt resulterat i lägre fattigvårdsunderstöd i de fall, då dylikt understöd alltjämt är erforderligt, och att beträffande städerna minskningen av det av fattigvården lämnade understödet icke står i proportion till pensionstilläggets ökning. För ett riktigt bedömande av detta förhållande skulle emellertid erfordras en undersökning jämväl rörande bl. a. det genomsnittliga beloppet av den fattigvård, som utgår till icke pensionstagare, med hänsyn tagen till den tid, från vilken de kommit i åtnjutande av fattigvård. 1

För Norrköpin? resp. 480 och 546 kr.

o M

<»

rt

•N

fl O

be

a rt

m S O

P.

rt 60

e s

go •d en » A CP be •O

i—i

fl

39 «r-

r^

<D

s «fl a> fl Ä Ä °cS

fl

r-

br

fl

r»

cs

si P» bi) a

CS © 9

-r*

a

xt a « 0 a

a

.i a ia °

fl fl CO

^

1—1

fl rH

c

t» pH

h as a

fl a• a • rt

-P

rt

s

a

sä ev iA -a CJ

O

o ge

i.

^H

fl»

t u

m 00

H

<3

4> TS ^H

M

a

fl a a0

a

.M

©

CO S>D O

a ^^ tu

M

-^ fl e»

fl bi) o Ä

:p

4-

9 T3

S eS ee > • • * - '

s •a

.fl SS

H

>TO CM

H

•

rfl

ei H

o o

ti

Tti

Is

Ss

cE os

so*

£. CM

OS CM H

»C tH

+ + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + + +

4- 4-+

+

N t D ^ o - * a c ! W c o ^ « j c o o c n c x ) i n o a > c o - * o a o H j o

CM

^3 , _ | ^

j ^ . co t H -s}i

W H - * H T ( ( C M H ? C I O H I O O O C I I H C M C O

CTSCO

O

r - C O 00 "•# C"-CM O -H CM -H CO

-* »O O CM CO

^COtDCN^COCOiOTjlHCMCO^COOiO 'tH r H CM COCMtH rH H M H (N

+ 4-4-4-1+

I++I

l + l 1 I+ + +I + I+

+

CO CM —1 t C CO O CM O N N t C t O C O C n M N H Q p ^ H W a M CM CO CM CM —1 Tf< CM -CMCOCM tH TH rH rHCMCMCMtHCOrHCO

;* CM

+ + + 4+ + +

+

+ + + + + + + + + + + + + + ++

2^

CM

CM 0

C5

astocor^cotooco-^^toocotOrHCM-rjiasasgsocncreas COCOCOXNOCMHiOCCiCOOlCOiOHOHCD^OiCCOCflQO r l H H H iH tH H H C M H tH tH H

O

^ i OS

CM

iH

—-X

os r H O CO tO l O H H

«j» CO CO tH 0 rH

I I

1 1 I 1 1

.CO ^1 f '

+

a

P<

icoiococooo

i os to CM en t o • * i o r- no •>* CM O CO -*r o o

lO

1 H - * C « H H

rH

CO CM

" * CM rH l C CO CO

Ö »-t

as

O 1

t O O C O - ^ CM t - - t > - t ~ » - * rH i d t o CO-* 1 O r H O CM CO •<#CT5r H t o CO 50 I i O rH CM IT- CO CO CO t o CM I O CM !>• CM t - "tf CO OS t o O r H rH CM O

I 1

rH CM 05

»H rH rH

COOTrHC^COCM05r--COI>rHrH'rJirHCOaiCOCMCMCMI^-l>-rHr}i COlO <££• Tt<CO r H CM-H CM r H r H r H CM r H CO CM I — t O t H

4+ + + + + M

+ M + + + I I M I +

i n t ^ CM as-H rH x i Tt< r^-* CM HO -*i CM CO iO f-x

12 ~5 ^

1 CO CM . H CO OS CM t H CM r H r H CM • * CO t o

HJ

« CM

+ + I + +

_+

o CM to co CM o CM t ^ o rH o - H as as

go

i

i

CM CM

+ + + + + + + 1 + + + + + + 4- + + + + + + + + +

. £• CO*-'

p, +

+

O.

as i c o o t - C M - r j i rH i n !>• CM co rH co co r^ o - *

CM<M

C JS 0) i—I

: 0 OS =w r-X

1 O O O CM O CO CM CO t H CO O t > CM O •<* H O t O CO GO CO CJS O r H CO->*lCOCOCMiOCM COCMCM^^COCO-rHCMtHtMCMCM-HC^CMvO

1—1

von £<M

1 1

CO

rH

CM

i n as co cc co t -

TH CM

os

CM

O

CM

S

50 CM 5g a?

t o as t - o o ••* i i to to CM I O o co t o co r- as o to as i o co -o to CM rH CO l > l>> CO CO rH

fl J2

i i

r - iT5 uO i d CM CM Tji O •>* CO " * CO CO r-i CO CO ^ rH rH

w

1 1 1 M 1 1 I I 1 I I I I 1-2 1 I ^ ^ S g j S ^ S M +

II II

1 +,1

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Ig 1 I S S ^ 0 ^ S I I +

I + + + + +

«3 e, , p.

T

irH.o^toco^ § 11 flo §

Is

i . i i r i i i i i i u i i r i

a><M

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 IS 1 I g ^ r ^ ^ r H ^ S M

•rji to 0 co co as as CM • * rH CM co - * co i >

°

u cd

£2

ns

ofl

a>

co

+ + + + 1 + 1 | + 4 + | + + | 1 | + + + 1 -+ 1 + +

<D r H <rH r-X

a

ge • i

COOS'JlWH'^COXCOHiHtON^liflh'^tCOISHOCnTMj CO x > c o CM -rjl CM CM tO t—1 CM CM rH »-< i—( 1—1 T—( 1O r H

£,as

£2

r-

fl fl <fl

»fl

a> a

fl a a 0 M m M

fl M r<2 M O t-5

ti

-*H

-^JiCO

tD-^iCO rH

+ + + I + I +

H l O H

CCiOl^ rH

H «

• CM i f t CM

+ 4-+I+ + +

CO CM-H r t i CM CM

-^iCSCM

1 1

1 '

»•

1+

to 0 0 as co CM »0 co rH -rt< co -<n to t o co -*COCM-^i

1 1 1 1 1 1 H

' '

+

CM CM 1 1 1 • —x r H

+ + + +I+ + + + + +I+ + +

++

CO " * CM t > - * • * »£5 rH • * -H OS rH CO CM i£5

1 vO r H

1 1

1 |

|

1 OS

^ 4 ^ I I

+ I

|

S + o ^CO

rH

bl

£,OS CD

- H rH

r-l

t^i>cocotoioasin-<*irH-o>-rjiotoGO-*iot^| CM-^CMCO-^i

t H r H CM CO r-1 i f i •<*!

CM

i 1 1

l

l

i

1 »*

1 1

!

JM

3 Övriga städer . .

CS

|

..-1 °&

Samtliga län

•xVt

rt

Stockholm . . . Göteborg . . . .

te

,

rt

Stockholms län Uppsala > Södermanlands » Östergötlands > Jönköpings » Kronobergs > Kalmar > Gotlands > Blekinge > Kristianstads > Malmöhus > Hallands » Göteb. 0. Bohus » Älvsborgs > Skaraborgs > Värmlands > Örebro > Västmanlands > Kopparbergs > Gävleborgs > Västernorrlands > Jämtlands > Västerbottens > Norrbottens >

r-

• * J

-4J

» . o <»H - P >•

pension + fattigvård + egen inkomst

fl fl a a

CD

u m

, H

Ant. pers. Procentisk ökn. Ant. pers. Procentisk ökn. Ant. pers. Procentisk ökn. Ant. pers. Procentisk ökn. Ant. pers. med penmed penmed penmed penmed pen( + ) eller ( + ) eller (4 ) eller ( + ) eller sion från minskn. (—) av sion från minskn. ( — ) av sion från minskn. ( — ) av sion från minskn. (—) av sion från tid tid tid tid tid pension enpension pension enpension en-f fattig- bart 4- fattig+ fattig- bart + fattig- bart före vård + fatvård + vård + fatvård + fat1922 egen in- tigegen inegen in- tigegen in- tigkomst vård komst komst vård komst vård

TS

Procentisk ökn. ( + ) eller minskn. (—) av

53 Tab. T 29.

Pensionstagare med och utan fattigvård år 1928, fördelade efter tidpunkt, från vilken pension utgår.

den

Pensionstagare med pension utgående från tidpunkt under åren

Städer. Övriga städer grupp 1: Pensionstagare med fattigvård y utan >

1914—1921

1922—1924

1925-1928

Antal

Antal

Antal

462 494

48. a 51.7

147 248

37.2 62.8

285 509

35.9 64.1

Summa

47.4 52.6

158 323

32.8 67.2

269 647

29.4 70.6

Summa

446 495 941

61.3 38.7

577 599 1176

49.1 50.9

976 1225 2201

44.3 55.7

Summa

1332 841 2173 492 445

52.5 47.5

41.7 58.3

Summa

100 54.6 45.4

Summa

2 732 2 275 5007

Övriga städer grupp 2: Pensionstagare med fattigvård > utan > Övriga städer grupp 3: Pensionstagare med fattigvård y utan > Övriga städer grupp 4: Pensionstagare med fattigvård » utan > Samtliga övriga städer: Pensionstagare med fattigvård » utan >

!

283 305 588

48.1 51.9 100

526 735 1261

44.1 55.9

2 056 3116

39.8 60.2

100 I,

1165 1475 2640

1046 2 903

26.5 73.5

179 1352

270 2 374

10.2 89.8

11.7 88.3 100

197 344

36.4 63.6

72 226

2134 4 774

100 Landsbygd. Jordbrukskommuner: Pensionstagare med fattigvård * utan > Summa Skogskommuner: Pensionstagare med fattigvård » utan »

111 542

17.0 83.0

30.9 69.1

518 2 630

16.5 83.5

776 5 455

12.5 87.5

1669 2 752

37.8 62.2

630 1853

25.4 74.6

Summa

1097 3 435 4 532

24.2 75.8 100

31.9 68.1

1399 6 061

18.8 81.2

2 254 11806

16.0 84.0

Summa

5 046 10 773 15819

100 I

7 460

100 Summa

Summa Industri- och övriga kommuner: Pensionstagare med fattigvård , 9 utan > Hela landsbygden: Pensionstagare med fattigvård » utan > 2

46.6.

24.2 75.8 100

Blandade kommuner: Pensionstagare med fattigvård y utan >

För Norrköping: » 57.6.

44.4.

54 I syfte att ytterligare — i den mån det är möjligt med ledning av det föreliggande materialet — belysa, huruvida och i vad mån höjningen av pensionstillägget haft någon inverkan på fattigvården, hava de i undersökningen ingående pensionstagarna, uppdelade på pensionstagare med och utan understöd av fattigvården, fördelats på förut nämnda 3 grupper efter den tidpunkt, från vilken de erhållit pension. Resultatet av denna bearbetning återgives i tab. T 29. Städerna Stockholm och Göteborg hava icke kunnat medtagas i denna sammanställning, enär undersökningen för deras vidkommande, som förut nämnts, icke omfattat pensionstagare utan understöd av fattigvården. Av tab. T 29 framgår, att relativa antalet pensionstagare med understöd av fattigvården genomgående för samtliga kommungrupper är avsevärt mycket lägre för dem, som erhållit pension under åren 1925—1928, än för dem som pensionerats under åren 1914—1921 enligt tidigare gällande och ofördelaktigare grunder. Nedgången är särskilt stark i fråga om landsbygden. Inom tre av de redovisade kommungrupperna har ifrågavarande relativa antal minskats med mer än hälften. Pensions- Denna del av undersökningen, som icke omfattar städerna Stockholm och tagare utan a ö t e b o r g har såsom av bil. 2. framgår, avsett att belysa tre olika spörsunderstod av fattigvården. ^

^ ^

' ^

^ ^

. ^ f a t ti g vårdsunderstbdda pensionstagares förhållande till fattigvården vid den tidpunkt, då pension söktes. Då pension söktes, utgick Fråga B 1 ej besvarad

tillfällig

varaktig

fattigvård Städer. Antal fall I % av hela antalet . . Landsbygd. Jordbrukskommuner. Antal fall I % av hela antalet . . Skogskommuner. Antal fall . . . . I % av hela antalet Blandade kommuner. Antal fall I % av hela antalet Industri- och övriga kommuner. Antal fall I % av hela antalet Landsbygd inalles. Antal fall I % av hela antalet För Norrköping: J 2.1. 2 1.2. s 95.5.

1.2.

685 10.0

173 *2.5

230 * 3.3

5 3778 84.2

32 0.5

58 0.9

6 092 91,9

447 6.1

15 1.3

72 6.5

991 89.1

34 3.1

107 0.8

243 1.9

11825 92.0

684 5.3

113 1.4

178 2.2

7 288 90.7

461 5.7

267 0.9

551 1.9

26196 91.5

1626 5.7

55 Tab. T 31.

Olika slag av inkomst vid sidan av pensionen för pensionstagare utan understöd av fattigvården år 1928. Förutom pension har vederbörande åtnjutit Fråga vissa flera av in- B 2 ej hjälp innatusoldatförut hjälp hjälp arbets- pennämnda av komst beav an- av ar- komst raförinbetsav kamåner sion inoskyl- av svarad höriga annat givare pital (fastig- komst o. d. komstda slag het) slag

Städer. Antal fall 3187 x I % av hela antalet . 46.4

187 2.7

780 11.4

4 Landsbygd. Jordbrukskommuner. Antal fall 2 476 128 885 1.9 13.4 I % av hela antalet . 37.4 Skogskommuner. Antal fall 603 52 9 0.8 4.7 I % av hela antalet . 54.2 Blandade kommuner. Antal fall 5 232 224 1612 12.5 1.7 I % av hela antalet . . 40.7 Industri- och övriga kommuner. Antal fall 3 670 467 747 I % av hela antalet . 45.6 5.8 9.3 Landsbygd inalles. AntaI f all 11 981 828 3 296 I % av hela antalet . 41.8 2.9 11.5

45 0.7

328 4.8

16 0.2

439 6.4

55 »0.8

110 1719 1.6 10 25.0

93 1.4

431 6.5

77 1.2

583 8.8

42 0.6

9 0.8

58 5.2

4 0.4

34 3.1

15 1.3

163 1.3

573 4.5

105 0.8

702 5.4

110 0.9

59 0.5

55 0.7

153 1.9

56 0.7

467 5.8

30 0.4

136 2 259 1.7 28.1

242 1786 0.8 6.2

197 0.7

224 8 551 0.8 29.9

320 1215 1.1 4.3

29 0.4

1885 28.4 328 29.5 4 079 31.7

m å l , dels de i f r å g a v a r a n d e pensionstagarnas ställning till f a t t i g v å r d e n vid den t i d p u n k t , då de sökte pension ( f r å g a n B l ) , dels p å v a d s ä t t de erhållit de medel, som utöver pensionen och den egna inkomsten eventuellt erfordr a t s för deras försörjning ( f r å g a n B 2 ) , dels ock h u r u v i d a och i vilken u t s t r ä c k n i n g vederbörande sannolikt skulle h a v a kommit a t t anlita f a t t i g v å r d e n , därest de ej u p p b u r i t pension ( f r å g a n B 3 ) . B e t r ä f f a n d e den s i s t n ä m n d a f r å g a n må n ä m n a s , a t t den medtogs i formuläret med stor tvekan, enär det a n s å g s v a r a förenat med stora s v å r i g h e t e r för u p p g i f t s l ä m n a r n a a t t bedöma, h u r u förhållandena skulle ha g e s t a l t a t sig för vederbörande under förhållanden, avvikande från de f a k t i s k t föreliggande. Beträffande hela nu förevarande del a v utredningen, d. v . s. s a m t l i g a frågor som avse p e n s i o n s t a g a r e u t a n understöd av fattigvården, torde för övrigt största försiktighet v a r a av nöden, då det gäller a t t med ledning a v utredningsresultaten söka bilda sig en u p p f a t t n i n g om de undersökta förhållandena. V a d först f r å g a n B l a n g å r bör m a n m å h ä n d a r ä k n a med, a t t ett större För Norrköping: » 64.1. 2 3.3.

5.8.

—.

1.7.

0.4.

4.1. 8 1.2.

2.5.

16.9.

56 Tab. T 32. Uppgifter angående år 1928 icke fattigvårdsunderstödda pensionstagares behov av understöd av allmänna medel. Fall, då fattigvård ansetts erforderlig, om pension ej utgått

Fall, då fattigFråga vård Därav Summa I medel- ansetts B 3 ej med an- angivna tal per Hela ej er- besvarad antalet givande belopp person forderlig av fall kr. kr. belopp Städer.

3 555 - 51.8

486 068

3 006 45.3

628 9.5

122 029

372 33.5

54 4.8

5 949 46.2

5 664 998 801

5 777 45.0

1133 8.8

3 860 48.0

3 646

644 995

3 251 40.4

929 11.6

13 490 47.1

12 748 2 251 894

12 406 43.3

2 744 9.6

2180 31.7

390 246

Jordbrnkskommuner. Antal fall I % av hela antalet

2 995 45.2

2 761

Skogskommuner. Antal fall I % av hela antalet

686 61.7

677 Blandade kommuner. Antal fall I % av hela antalet

2 I % av hela antalet

1131 16.5

4 Landsbygd.

Industrioch övriga Antal fall Landsbygd Antal fall

kommuner.

inalles.

antal pensionstagare åtnjutit fattigvård vid tiden för pensionens sökande än som framgår av de erhållna svaren. Om en person erhållit pension för ett flertal år sedan och därefter ej behövt anlita fattigvården, är det givetvis många gånger — särskilt om flyttning till annan kommun sedermera ägt rum — mycket svårt och kanske omöjligt för vederbörande att utröna, om fattigvård utgått, då pension söktes. Och mången gång torde väl ett nekande svar å frågan B 1 ha lämnats utan närmare efterforskningar. Fråga B 2 har i regel missförståtts så, att svaret innehållit uppgift om arten av vederbörandes egen inkomst i stället för upplysning, huruvida pensionen och nämnda inkomst varit tillräckliga för vederbörandes försörjning. Vad slutligen första delen av fråga B 3 angår har densamma i vissa kommuner så gott som undantagslöst besvarats jakande och i andra åter lika regelbundet nekande. I fall av jakande svar har i mycket stor utsträckning såsom mått på den fattigvård, som skulle hava erfordrats, om pension ej utgått, uppgivits just pensionsbeloppet avrundat åt ena eller andra hållet. För Norrköping: » 151.

28.9.

57.0.

14.1.

57 Tab. T 33. V ä r d e t i k r o n o r p e r person och å r av den f a t t i g v å r d , som ansetts e r f o r d e r l i g å r 1928 för Tissa p e n s i o n s t a g a r e , därest de ej u p p b u r i t pension.

Dyrortsgrupp 1

Dyrortsgrupp 2

Dyrortsgrupp 3

212 Inalles

><.•:••

Stockholms

. . . .

Uppsala

188 173

Södermanlaods . .

161 Östergötlands

. . .

Jönköpings

142 Kronobergs

162 Kalmar

172 Gotlands

157 Blekinge

163 Kristianstads . . . .

223 Malmöhus

157 Hallands

164 176

Göteborgs och Bohus

185 Älvsborgs

190 Skaraborgs Värmlands

. . . . .

Örebro

164 Västmanlands

. . .

236 Kopparbergs

. . . .

154 Gävleborgs

. . . . .

164 236 164

157 164

Västernorrlaads . .

159 Jämtlands

. . . . .

Västerbottens

. . . .

142 Norrbottens

. .

182 Inalles Städe

171 178

174 R e s u l t a t e t a v b e a r b e t n i n g e n a v s v a r e n å f r å g a B 1 f r a m l ä g g e s i tab. T 30. A v denna framgår, a t t antalet pensionstagare utan fattigvård- då pensionen söktes u p p g å r t i l l i s t ä d e r n a 8 4 . 2 % o c h å l a n d s b y g d e n 91.5 % a v h e l a a n t a l e t e j f a t t i g v å r d s u n d e r s t ö d d a p e n s i o n s t a g a r e . F ö r r e s p . 10.0 % o c h 5.7 % h a r f r å g a n B 1 ej b e s v a r a t s . A n t a l e t v a r a k t i g t r e s p . t i l l f ä l l i g t u n d e r s t ö d d a u p p g å r t i l l för s t ä d e r n a 2.5 och 3.3 s a m t f ö r l a n d s b y g d e n 0.9 o c h 1.9 %. I tab. T 31 r e d o v i s a s r e s u l t a t e t a v b e a r b e t n i n g e n a v d e å f r å g a B 2 l ä m n a d e s v a r e n . F r å g a n h a r , s å s o m a v t a b e l l e n f r a m g å r , l ä m n a t s o b e s v a r a d i 25.0 % a v s a m t l i g a f a l l i f r å g a o m s t ä d e r n a o c h i 29.9 % a v f a l l e n b e t r ä f f a n d e l a n d s b y g den.

58 Hjälp av anhöriga åtnjöts av i städerna 46.4 och å landsbygden 41.8 X av samtliga ifrågavarande pensionstagare. I något över 11 % av samtliga iall har uppgivits, att vederbörande innehade kapital. I vad mån ka pita förbrukning ägde rum kan dock ej avgöras med ledning av svaren. I övrigt hänvisas till tabellen. . -, = Tab T 32 utgör ett slutsammandrag av resultatet av bearbetningen av de pa fråga B 3 lämnade svaren. För städerna har uppgivits, att 31.7 % av samtliga ifrågavarande pensionstagare skulle erhållit fattigvård, om de ej hatt pension. För landsbygden är motsvarande siffra 47.1 %. I resp. 16.5 och 9.6 % av samtliga fall har emellertid frågan lämnats obesvarad. Vad slutligen angår beloppet av den fattigvård, som i förekommande fall ansetts erforderlig, om pension ej utgått, utvisar tab. T 32 att det i medeltal för person och år uppgår till för städerna 182 och för landsbygden i dess helhet I teTT33 lämnas uppgifter om ifrågavarande medelbelopp för de olika länen med fördelning efter den dyrortsgruppering av kommunerna, som använts vid föreliggande undersökning.

4t. Kommunala pensionstillskott och sjukvårdsbidrag. Inledning.

Vid 1918 års riksdag antogs - i samband med behandlingen av frågan om ny lag om fattigvården - en särskild lag om kommunala pensionstillskott och sjukvårdsbidrag. , Rörande den utsträckning, i vilken kommunerna begagnat sig av dem genom nämnda lag medgiven rätt att meddela understöd utan fattigvårds karaktär, kunna vissa upplysningar erhållas ur statistiska centralbyråns ärliga redogörelser för fattigvården i riket. I de av fattigvårdsstyrelserna lämnade primäruppgifterna till fattigvårdsstatistiken skall nämligen varje understodstegare redovisas, vare sig han erhållit egentligt fattigvårdsunderstod eller kommunalt pensionstillskott eller sjukvårdsbidrag, med angivande for var och en, vilken form av understöd som utgått. . Under åren 1923—1927 utgingo enligt dessa uppgifter kommunala pensionstillskott och sjukvårdsbidrag till följande antal personer: Ar 1923 , 1924 , 1925 , 1926 , 1927

Pensionstillskott

S j ukvår dsbidrag

^969

1(

>275

10932 11279

121 60

°

59 Tab. T 34. Antal personer år 1927 med kommunala pensionstillskott och sjukvårdsbidrag i procent av samtliga understad stagar e samt antal fattigvårdssamhällen, inom vilka dylika understöd utdelats, länsvis. Pensionstillskott L ä n

Sjukvårdsbidrag

LandsStäder Lands- Städer bygd bygd

% Stockholms stad

%

%

%

Antalet fattigvårdssamhällen i vilka utdelats pensionstillskott Lb.

0.2 Uppsala län

6.0 Södermanlands län

0.1 Östergötlands län

0.2 Jönköpings län

0.0 Kronobergs län

2 Kalmar län

0.2 0.0 2.0

Lb.

St.

1 2

0.5 Stockholms län

0.6 St.

sjukvårdsbidrag

6 3

4 3

1 1

7 13

Gotlands län

1 Blekinge län

2 Kristianstads län Malmöhus län . . . .

3 Hallands län . . Göteborgs och Bohus län

. . . .

3 1

1 Alvsborgs län

1 Skaraborgs län .

1 Värmlands län Örebro län .

5 Västmanlands län

1 Kopparbergs län

1 Gävleborgs län .

2 Västernorrlands län

2 Jämtlands län

5 Västerbottens län

7.4 Norrbottens län Samtliga län

0.1 0.1

26 Antalet personer, som under år 1927 erhållit kommunala pensionstillskott och isjukvårdsbidrag, uppgick sålunda till resp. 11 279 1 och 600, motsvarande resp. endast 3.4 och 0.2 % av hela antalet understödstagare. Härtill komma 363 personer, som under året erhållit både fattigvårdsunderstöd och pensionstillskott eller sjukvårdsbidrag, vilka emellertid i fattigvårdsstatistiken hänförts till personer med egentligt fattigvårdsunderstöd. 1

Därav i Stockholm 5 795 och Göteborg 2 812.

60 Ur 1927 års fattigvårdsstatistik har vidare hämtats den i tab. T 34 återgivna sammanställningen. Till denna sammanställning knytes i den statistiska berättelsen den anmärkningen, att i riket som helhet betraktat utdelningen av kommunala pensionstillskott och sjukvårdsbidrag nått en mycket begränsad omfattning. Endast på landsbygden i Uppsala län samt i de båda städerna Stockholm och Göteborg spela pensionstillskotten någon nämnvärd roll vid sidan av det egentliga fattigvårdsunderstödet. Det torde emellertid i detta sammanhang böra framhållas, att det höga relationstalet för Uppsala läns landsbygd helt och hållet beror på förhållandena inom en enda kommun, nämligen Älvkarleby. Den löpande officiella statistikens redogörelser för fattigvården äro sålunda avsedda att lämna upplysning angående omfattningen av ifrågavarande lags tillämpning. Någon utredning angående de principer, som lagts till grund för tillämpningen i de kommuner, som infört anordningen med kommunala pensionstillskott och sjukvårdsbidrag, har däremot hittills icke blivit verkställd. Fattigvårdssamhället äger att inom i lagen angivna gränser bestämma de grunder, som för beviljande av pensionstillskott och sjukvårdsbidrag böra av fattigvårdsstyrelsen iakttagas, och ankommer det, därest sådant bestämmande ej skett, på fattigvårdsstyrelsen att bevilja pensionstillskott och sjukvårdsbidrag i den mån styrelsen prövar nödigt. För att erhålla upplysning i nu ifrågavarande avseende har pensionsförsäkringskommittén med ledning av från statistiska centralbyrån erhållna uppgifter tillskrivit samtliga kommuner, som enligt uppgift i de statistiska redogörelserna för fattigvården under år 1927 utdelat pensionstillskott och sjukvårdsbidrag. För resultaten av den på detta sätt erhållna utredningen redogöres i det följande. Undersökningens omfattning i fråga om antal kommuner samt i vilken utsträckning de utsända frågeskrivelserna trots påminnelser lämnats obesvarade framgår av tab. T 35. Tab. T 36. Antal utsända frågeskrivelser samt antal ej besvarade dylika.

Kommuner, i vilka enligt uppgift utdelats

både pensionstillskott och sjukvårdsbidrag enbart pensionstillskott >

sjukvårdsbidrag pensionstillskott, inalles sjukvårdsbidrag,

» Samtliga

Antal utsända frågeskrivelser Städer

Landsbygd

16 18 10 34 26 44

29 99 103 128 132 231

S:a

Antal ej besvarade skrivelser Städer

Landsbygd

S:a

117 113

61 En första granskning av de inkomna svaren har givit vid handen, att anord- Omfattningen ningen med kommunala pensionstillskott och sjukvårdsbidrag förekommer i be- °J..,affe.ns tydligt mindre utsträckning än som framgått, av de till statistiska centralby- ' ampn"'9' rån lämnade uppgifterna. Det har sålunda visat sig, att i ett rätt stort antal fall dessa uppgifter tillkommit därigenom att vederbörande uppgiftslämnare av rent missförstånd ifyllt de kolumner i den för fattigvårdsstatistiken upprättade redogörelseblanketten, som avse kommunala pensionstillskott och sjukvårdsbidrag. I ett antal andra fall förefaller det av svaren att döma troligt, a t t dylikt missförstånd förelegat, ehuru det ej kan med säkerhet avgöras, att så varit fallet. Det förstnämnda förhållandet föreligger för 4 städer och 21 landskommuner i fråga om pensionstillskott och för 44 landskommuner i fråga om sjukvårdsbidrag, det sistnämnda för 8 landskommuner i fråga om pensionstillskott samt för 1 stad och 26 landskommuner i fråga om sjukvårdsbidrag. Av de kommuner, som besvarat kommitténs frågeskrivelse i ämnet, hava alltså, såvitt efter de inkomna svaren kan hållas för troligt, under år 1927 endast 29 städer och 89 landskommuner tillämpat anordningen med pensionstillskott samt 25 städer och 54 landskommuner anordningen med sjukvårdsbidrag. Dock kan det, särskilt i fråga om sjukvårdsbidrag, finnas även andra kommuner än de tillfrågade, som beslutat tillämpa anordningen, ehuru detta ej kommit till synes i den statistiska redogörelsen för fattigvården, beroende på att något understöd av ifrågavarande slag ej utgått under det redogörelseår, 1927, till vilket den verkställda undersökningen hänför sig. För de fall då särskilda grunder utöver de i lagen angivna tillämpas i fråga Principer för om beviljandet a v pensionstillskott, reclogöres här nedan. Utbetalningen &Y delandet av pensionstillskotten verkställes i regel av fattigvårdsstyrelsen i samma ordning """ZT"' som fattigvardsunderstöd. Då annat utbetalningssätt förekommer, har detta särskilt angivits. Städer. Stockholm. Med undantag för sådana pensionstagare, som hava egna medel eller forsorjningspliktiga anhöriga, vilka anses kunna bidraga till kostnaderna, samt for anstaltsvårdade sinnessjuka och sinnesslöa lämnas all den hjälp pensionstagarna äro i behov av i form av pensionstillskott. De på anstalt vårdade Pensionstagarna, vilkas pension fattigvårdsnämnden tillgodogör sig, erhålla per ar räknat förutom vården ett kontant belopp, som uppgår till 80 kronor för a ålderdomshemmen och liknande anstalter intagna och 40 kr. för pensionstagare å försörjningsinrättningen och därmed likställda anstalter. Osthammar. Pensionstillskott utgår med högst 20 kronor per månad. Om denna hjälp visar sig otillräcklig, utgår i stället fattigvårdsunderstöd. Jönköping. Pensionstillskott tilldelas endast därtill värdiga personer vilka antingen hela sitt liv vistats i staden eller under minst tio år före det, under vilket de fyllt 60 år, varit bosatta där. Från erhållande av dylikt tillskott äro uteslutna personer, vilkas hemmavarande vuxna barn föra ett oordentligt eller sedeslöst leverne eller ock på grund av lättja ligga sina föräldrar till last, samt

62 personer, som sammanbo med andra, skylda eller oskylda, vilka, föra ett lättjefullt, oordentligt eller sedeslöst leverne. I syfte att möjliggöra för en speciell kategori av stadens f. d. befattningshavare och deras änkor att erhålla kommunalt pensionstillskott hava dessa allmänna bestämmelser under år 1928 kompletterats med följande stadgande: »I fråga om personer, som under minst 5 år i följd, innan kommunalt pensionstillskott tilldelats dem, varit i stadens tjänst men icke äro berättigade till pension från Jönköpings stads pensions- samt änke- och pupillkassa ävensom i fråga om änkor efter sådana personer, skall annat villkor ej gälla, utöver vad lagen om kommunala pensionstillskott stadgar, än att de föra en oförvitlig vandel. För utrönande av det fattigvårdsbehov, som i lagen om kommunala pensionstillskott och sjukvårdsbidrag angives såsom villkor för tilldelande av pensionstillskott, må styrelsen åtnöjas med den utredning, som av pensionsnämnd verkställts för tilldelande av pensionstillägg eller understöd enligt lagen om allmän pensionsförsäkring. . # Kommunalt pensionstillskott till förutvarande befattningshavare i stadens tjänst ävensom till änka efter sådan må utgå med sådant belopp, att detta tillsammans med högsta pensionstillägg eller understöd, som kan erhållas trän allmänna pensionsförsäkringen, uppgår till högst 800 kronor för man och 000 kronor för kvinna.» *:m.» + Kristianstad. För erhållande av pensionstillskott erfordras att hava tillhört samhället i minst 5 år. Pensionstillskott utgår ej till »sådana pensionstagare, som hava försörjningspliktiga anförvanter, vilka äro i stånd till och bora bidraga till pensionärernas underhåll, ej heller sådana, som icke visat sig därav förtjänta eller å vilka fattigvårdslagen prövats böra tillämpas». Pensionstillskotten utbetalas genom drätselkammarens försorg, utom i de fall då vederbörande själva önska erhålla utbetalningen genom fattigvården Hässleholm. Ifrågavarande understödsform användes, om ett belopp av lö 20, undantagsvis 25 kronor, per månad är tillräckligt. Malmö. Pensionstillskott tilldelas »företrädesvis sådana ålderstigna, som efter långt och hederligt arbete äro ur stånd att genom eget förvarv trygga sm utkomst». -, T .. i •+ Lund. För erhållande av pensionstillskott fordras, att vederbörande varit mantalsskriven i staden de senaste två åren samt att eventuellt förefintligt kapital icke överstiger 500 kronor. Pensionstillskott utgår med högst 200 kronor per år och utbetalas kvartalsvis medelst postanvisning. Ansökning om pensionstillskott avfattas på fastställt formulär. Innan fattigvårdsstyrelsen meddelar beslut i dylikt ärende, underställes det pensionsnämndens ordförande för granskning. Landskrona. Då en pensionstagare måste anlita kommunen, tilldelas han till en början pensionstillskott. Ökas sedermera understödsbehovet, lämnas fattigvårdsunderstöd. . o Eslöv. Understöd i hemmet av varaktig natur, som t. o. m. ar l\)Zö tinaelats pensionstagare och som därefter utgått till dem, som vid 1923 års slut

63 erhållit sådant understöd, hava utgått i form av pensionstillskott. Nya pensionstillskott hava icke beviljats efter utgången av nämnda år. Halmstad. Pensionstillskott tilldelas endast personer, som under minst 10 år före uppnådd pensionsålder varit bosatta i staden. Uteslutna äro vidare personer, som förut åtnjuta fattigunderstöd, personer, vilkas vuxna barn äga förmåga att bidraga till sina föräldrars underhåll, personer, vilkas hemmavarande vuxna barn på grund av lättja eller oordentlighet ligga sina föräldrar till last, samt personer, som sammanbo med andra, vilka föra ett lättjefullt eller oordentligt levnadssätt. Kungsbacka. Pensionstillskott utgår årligen med 10 kronor per kvartal till högst 17 pensionstagare. Göteborg. Pensionstillskott förekommer endast inom den öppna fattigvården och beviljas i första hand sådana pensionstagare, som ej förut åtnjuta understöd av fattigvården. Om så befinnes lämpligt kan dock på framställning även den som är fattigvårdstagare erhålla pensionstillskott i stället för fattigvård. Tillskotten utbetalas mot särskilda kvitton, liknande dem, som användas för utkvittering av pension från pensionsförsäkringen. Örebro har begagnat sig av anordningen med kommunala pensionstillskott så, att stadsfullmäktige i vissa fall — genom särskilt beslut för varje fall •— avseende f. cl. arbetare i stadens tjänst och änkor efter dylika, vilka icke i vanlig ordning kunnat erhålla pension från staden, bemyndigat fattigvårdsstyrelsen att till dem utbetala kommunalt pensionstillskott med så stort belopp, att sunoiman av folkpension och pensionstillskott uppgår till det belopp, som staden avsett att tillförsäkra dem. Lindesberg. För erhållande av pensionstillskott fordras, att vederbörande har egen bostad och kan sköta sig själv. Västerås. På förslag av fattigvårdsstyrelsen beslöto stadsfullmäktige år 1925, att kommunalt pensionstillskott skulle beredas f. d. i stadens tjänst under längre tid direkt anställda arbetare, som icke kunde erhålla tjänstepension, men enligt lagen om, kommunala pensionstillskott och sjukvårdsbidrag vore behöriga till dylikt tillskott. Sedermera har emellertid pensionsstyrelsen indragit ifrågavarande personer tillerkänd pension, enär styrelsen ansett, att det på dylikt sätt beviljade pensionstillskottet vore att anse såsom inkomst i pensionsförsäkringslagens mening. Med anledning härav hava bestämmelserna om pensionstillskott givits en sådan allmännare avfattning, att pensionstillskott kan beredas personer, som av fattigvårdsstyrelsen prövas vara förtjänta därav. Ludvika. Pensionstillskott lämnas såsom utfyllnad av folkpensionen intill det belopp, som inom fattigvården beräknats utgöra existensminimum. Ytterligare hjälp vid tillfällig nödställdhet, sjukdom etc. lämnas i form av fattigvård. Hudiksvall. Pensionstillskott lämnas endast åt personer, som icke äro i behov av varaktigt understöd. Skellefteå. Pensionstillskott lämnas vid tillfälligt behov av understöd, då ett mindre belopp är tillräckligt att avhjälpa behovet.

64 Boden. Pensionstillskott lämnas huvudsakligen till sådana pensionstagare, som kunna beräknas reda sig med ett fixerat kontant belopp per månad och som under sin krafts dagar skött sig väl samt finna fattigvårdsunderstöd motbjudande. Landskommuner. Söderfors socken, Uppsala län. Enligt fastställt »reglemente för utgivande av kommunalt pensionstillskott» må dylikt tillskott »i allmänhet icke beviljas den, vars sammanlagda årliga inkomst uppgår till för man 450 kronor, för kvinna 400 kronor eller däröver». Ekeby socken, Östergötlands län. Pensionstillskott tilldelas endast yngre pensionstagare. Västra Vrams socken, Kristianstads län. Pensionstillskott lämnas sådana pensionstagare, som »ej gärna mottaga fattigunderstöd, ha egen bostad eller äro i tillfälle ordna sådan billigt samt äro i tillfälle sköta sig själva». Björnekulla socken, Kristianstads län. All den hjälp, som medellösa pensionstagare behöva för sitt nödtorftiga underhåll, utgår i form av pensionstillskott. Södra Vrams socken, Malmöhus län. Pensionstillskott tilldelas i första hand sådana pensionstagare, »om vilka det är känt, att de på grund av gamla fördomar blygas vädja till fattigvården för sin existens». Trollenäs socken, Malmöhus län. Äldre pensionstagare, som endast åtnjuta understöd i form av bränsle, erhålla denna hjälp såsom pensionstillskott. Kävlinge socken, Malmöhus län. Pensionstillskott utgår med i regel 120 kronor till äkta makar och 80 kronor till ensam person, som »dels icke åtnjutit fattigvård och dels varit arbetsamma och skötsamma». Stävie socken, Malmöhus län. Fattigvårdsstyrelsen utväljer de mest behövande bland pensionstagarna och fördelar bland dem i proportion efter deras sammanlagda inkomst för ändamålet tillgängliga medel, som utgöras av hundskattemedlen, vilka kommunen ställt till förfogande. Genarvs socken, Malmöhus län. Pensionstillskott har tilldelats vissa personer med pension enligt övergångsbestämmelserna till pensionsförsäkringslagen med belopp ungefär motsvarande skillnaden i pension enligt »nya» och »gamla» lagen. Grönby socken, Malmöhus län. Pensionsnämnden tillställer ^ i början av året fattigvårdsstyrelsen förslag å personer, som anses böra erhålla pensionstillskott, vilket förslag i stort sett följes. Ljungs socken, Göteborgs och Bohus län. Pensionstillskott har, då understödsbehov av tillfällig art förelegat, tilldelats personer, som sökt undvika att falla fattigvården till last. Skålleruds socken, Älvsborgs län. Pensionstillskott har utdelats till personer, »som varit i behov av fattigvård, men hellre lidit nöd än begärt fattigvårdsunderstöd». Kinnarumma socken, Älvsborgs län. För erhållande av pensionstillskott

65 fordras att minst fem år före understödsbehovets uppkomst hava vistats i kommunen. Rackeby socken, Skaraborgs län. Anledningen till att pensionstillskott infördes var, att vissa pensionstagare »ej kunde förmås taga emot fattigvårdsunderstöd, då de genom mottagandet av understöd fruktade, att fattigvårdsstyrelsen skulle lägga beslag på det lilla de möjligen skulle efterlämna vid sitt frånfälle». Fared» socken, Skaraborgs län. Pensionstillskott utgår endast till personer, som äga egen bostad och som behöva endast ett mindre understöd i form av ved och mjölk. Grava socken, Värmlands län. Pensionstillskott beviljas, då vårdbehovet beräknas bliva varaktigt och någorlunda konstant samt kunna avhjälpas med belopp från 5 till högst 15 kronor per månad, och samtidigt förutsättningar föreligga, att fattigvårdsstyrelsen icke behöver närmare övervaka och leda vården. Nora socken, Örebro län. Pensionstillskott har beviljats endast i ett speciellt fall, nämligen såsom, form för pensionering av en f. d. arbetare. Kolbäcks socken, Västmanlands län. Pensionstillskott tilldelas endast personer, som under längre tid bott och verkat inom kommunen och vilkas nödläge kan anses vara oförvållat. Husby socken, Kopparbergs län. Pensionstillskott utdelas till jul och midsommar till pensionstagare, som icke vilja mottaga hjälp av fattigvården. Ludvika socken, Kopparbergs län. Pensionstillskott beviljas endast om hjälpbehovet per månad icke överstiger 10 kronor för ensam person och 15 kronor för äkta makar. Lima socken, Kopparbergs län. Pensionstillskott tilldelas endast varaktigt understödsbehövande pensionstagare, som »haft sin livsgärning inom kommunen». österfämebo socken, Gävleborgs län. Pensionstillskott utdelas i första hand till »personer, vars fattigvårdsbehov kan anses någorlunda likartat för en längre tid framåt», om endast mindre belopp erfordras. Hamvrånge socken, Gävleborgs län. Pensionstillskott beviljas i första hand person, »som haft anställning inom kommunen och gjort sig känd för hederlig vandel samt varit i små omständigheter men för försynt att begära hjälp av kommunen». Rengsjö socken, Gävleborgs län. Pensionstillskott utgår endast, om hjälpbehovet icke överstiger 150 kronor per år. Torps socken, Västernorrlands län. För erhållande av pensionstillskott erfordras att hava varit bosatt inom kommunen de senaste tre åren. Tillskottet får icke överstiga % av det belopp, som i motsvarande fall skulle utgå i form av fattigvård. Timrå socken, Västernorrlands län. Pensionstillskott lämnas i regel till pensionstagare i behov av fattigvård och med belopp så att summan av egen inkomst, pension och pensionstillskott uppgår till visst fastställt existensmini5—293115

QQ

mum. Ansökan om tillskott ingives till pensionsnämnden, som yttrar sig i ärendet och därefter överlämnar det till fattigvårdsstyrelsen för avgörande. Bjärtrå socken, Västernorrlands län. För erhållande av pensionstillskott erfordras att hava vistats inom kommunen de senaste 5 åren. I gällande reglemente angående pensionstillskott, stadgas vidare, att vederbörande för att anses vara i behov av fattigvård ej får, förutom värde av hyresfri^ bostad och folkpension, äga större årlig inkomst i penningar eller naturaförmåner än 300 kronor och egendom till högre värde än 1 200 kronor, vari ej inräknas nödiga säng- och gångkläder. Pensionstillskott utgår med högst för man 150 och för kvinna 140 kronor per år. Resele socken, Västernorrlands län. Pensionstillskott användes såsom tillfälligt understöd till pensionstagare, som ogärna vilja anlita fattigvården. Ullångers socken, Västernorrlands län, har infört pensionstillskott, enär »fattigvårdsstyrelsen erfor, att en del gamla medellösa personer, som bodde i en mindre stuga, stundom voro nära svältgränsen och levde i de största umbäranden men tyvärr vägrade emottaga erbjudet understöd under benämningen fattigvård». Håsjö socken, Jämtlands län, har likaledes i ett par fall lämnat pensionstillskott på grund av vederbörandes »motvilja att mottaga fattighjälp». Häggenås socken, Jämtlands län. Även här användes pensionstillskott, då vederbörande »ogärna vilja ligga fattigvården till last». Ström* socken, Jämtlands län. Pensionstillskott kan erhållas av varje pensionstagare, som de senaste 10 åren vistats inom socknen och som, förutom hyresfri bostad och folkpension, ej äger »större inkomst i penningar eller naturaförmåner än 100 kronor och egendom till högre värde än 400 kronor, däri ej inräknat nödiga säng- och gångkläder». Pensionstillskott utgår med högst för man 125 och för kvinna 110 kronor per år. Frösöns socken, Jämtlands län. Enda inskränkningen enligt bestämmelserna om rätt till pensionstillskott är, att vederbörande, förutom hyresfri bostad och folkpension, ej får äga större årlig inkomst i penningar och naturaförmåner än 500 kronor. Pensionstillskott utgår med högst för man 300 och för kvinna 280 kronor per år. Hörnefors socken, Västerbottens län. För ändamålet tillgängliga medel, 2 000 kronor, fördelas av fattigvårdsstyrelsen i samråd med pensionsnämnden såsom tillfälligt understöd åt de mest behövande. Pensionstagare i behov av regelbundet månads- eller kvartalsunderstöd erhålla ej pensionstillskott. I fråga om kommunalt sjukvårdsbidrag förekomma praktiskt taget inga särskilda bestämmelser utöver de i lagen fastställda, vilket givetvis sammanhänger med att denna understödsform redan i lagen begränsats till att avse endast bestridande, gemensamt med pensionsstyrelsen, av kostnader för åtgärder till förebyggande eller hävande av arbetsoförmåga.

5. De försäkrades inkomstfördelning: m. m. a. Undersökning rörande de försäkrades fördelning efter inkomst, ålder, kön och civilstånd på grundval av 1926 års pensionsavgifter. Till belysning av de försäkrades avgiftsbetalning och inkomstfördelning m m . har kommittén låtit verkställa en utredning rörande 1926 års pensionsavgifter, vilken utförts inom pensionsstyrelsens statistiska byrå. Primäruppgifterna hava utgjorts av de anteckningar rörande ifrågavarande avgifter, som med ledning av pensionsavgiftsförteckningarna införts i pensionsstyrelsens stora register över de försäkrade. Ifrågavarande register över personer i avgiftspliktig ålder är uppställt i s. k. kortordningsdistnkt, i regel innehållande 2 500 ä 4 000 kort. I varje distrikt inga oftast flera kommuner. Med undantag för stockholmskorten stå männens och kvinnornas kort var för sig, ordnade efter födelseår och månad samt, där sa befunnits lämpligt, även efter datum. Stockholmsregistret är däremot ordnat efter adress. Undersökningen har icke omfattat samtliga i 1926 års förteckningar upptagna personer, vilkas antal uppgår till cirka 3 905 400, utan inskränkts till omkring en femtedel härav. Uttagningen från registret av de kort, som ingå i undersökningen, har i huvudsak skett på följande sätt. Korten i varje kortlada (cirka 2 500 st.) ha pressats samman med händerna, varefter ett kautschukband lagts om samtliga kort. Därefter ha med tillhjälp av en graderad linjal skiljekort insatts i kortlådorna på ett avstånd från varandra av omväxlande 4 cm, 1 cm, 4 cm etc, varigenom erhållits kortbuntar av omväxlande 4 och 1 cm:s tjocklek. Vid uppmätning av följande kortlåda har hänsyn tagits till överskjutande del av dylik kortbunt. För varje län ha korten sålunda uppmätts i en följd. Bearbetningen av materialet har begränsats till 1 cm-buntarna. For Stockholm och för vissa andra kommuner har av särskilda skäl ett annat förfaringssätt tillämpats, enligt vilket undersökningsmaterialet begränsats till var femte sida i avgiftsförteckningarna. På detta sätt har undersökningen kommit att omfatta inalles 791 600 personer. Vid bearbetningen har materialet uppdelats på olika dyrortsområden enligt skattegrupperingens indelning. Dock har härvid grupp I I enligt skattegrupperingen icke medtagits såsom särskild grupp utan uppdelats på grupperna I och Under antagande att riksindex fixeras till 1000, motsvara de fem skattegrupperna följande intervall:

68 Index j

t. o. m. 925 '

n

926-1050 1051-1175

m IV

1176-1300

y

. . . 1301 ock däröver.

Vid uppdelningen av grupp I I har den del, som svarar mot index 926—1 000, förts till grupp I och återstoden till grupp I I I . I de fall, där en del av ett kortordningsdistrikt tillhör dyrortsgrupp I och återstoden dyrortsgrupp I I I , har i de ursprungliga tabellsammanställningar, som uppgjorts inom pensionsstyrelsen, distriktet i fråga erhållit dyrortsbeteckningen I + H L En summarisk undersökning har visat, att omkring 65 % av korten i den sålunda bildade gruppen I + I I I tillhöra grupp I och återstoden alltså grupp I I I . På grund härav har i de sammandragssiffror för hela riket, som lämnas i det följande, gruppen I + I I I uppdelats på så sätt, att 65 % hänförts till grupp I och 35 % till grupp I I I . De antalssiffror, som erhållits på grundval av de uttagna korten, vilka såsom ovan nämnts motsvara ungefär en femtedel av hela materialet, måste — för åstadkommande av totalsiffror för riket — multipliceras med vissa faktorer, som befunnits utgöra för dyrortsområde

I och I I I

4.9118 4.9723 5.0582

IV V

Att den tillämpade representativa metoden kan anses ge fullt tillfredsställande resultat framgår ur följande jämförelse mellan vissa av undersökningens resultat och förut kända. Antal personer Påförda grundavgifter Erlagda

>

Enligt 1926 års förteckningar

Enligt undersökningen

3 905400 10 977 700 kr.

3 905 900 10 984 500 kr.

9417100 >

9420300 Påförda tilläggsavgifter

15 645100 »

15 628100 >

Erlagda

13 324 200 >

13 306 400 >

>

,

De försäkUndersökningsmaterialet har inom kommittén gjorts till föremål för bearbetrades fördel- n i n g a r i 0 lika avseenden. Resultatet härav har sammanställts i tab. 14—31, "Zons? varvid samtliga tabeller å vänstra sidan av ett uppslag avse absoluta och å m. m. högra sidan relativa tal. o Tab. 14—17 ange för olika åldrar de försäkrades fördelning pa olika avgifts- eller inkomstklasser. Med inkomst avses den taxerade inkomsten. Materialet för de skilda civilstånden har hållits isär. Vad männen beträffar hava ej gifta män (inkl. änklingar och frånskilda) och gifta män dessutom samman-

69 förts till en gemensam tabell. Med hänsyn till att de gifta kvinnornas fördelning på olika avgiftsklasser av naturliga skäl icke kommer att ge ett uttryck för dessa kvinnors ekonomiska ställning, vilket däremot kan anses vara fallet beträffande de ej gifta kvinnorna, har det icke ansetts motiverat att verkställa en motsvarande sammanslagning för kvinnorna. De olika avgifts- eller inkomstklasserna hava i tabellrubrikerna markerats dels med en beteckning sådan som exempelvis 3 + 15, där 3 representerar grundavgiften och 15 tilläggsavgiften, dels med angivande av den taxerade inkomsten. Ur tab. 15 och 17 framgår de försäkrades procentuella fördelning på olika inkomstklasser för olika civilstånd och inom olika åldrar. E t t sammandrag av inkomstfördelningen för de olika civilstånden har återgivits i tab. T 36. Tab. T 36. De försäkrades procentuella fördelning på olika avgifts- resp. inkomstklasser år 1926. Ej gifta män

Gifta män

Ej gifta kvinnor

Gifta kvinnor

%

%

%

% 95.59

3 Under

600 .

3 + 5

600— 799 .

52.60 15.14

3 + 8

800—1199 .

3 + 10

1200—2 999 .

2.06 0.36

3 + 15

3 000—4 999 .

3 + 20

5 000—6 999 .

1.95 0.44

3 + 25

7 000—9 999 .

3 + 30

10 000 och mera Summa

0.09 0.05

lOO.oo

100.00 Särskilt anmärkningsvärd är de gifta kvinnornas anhopning i 3-kronorsklassen — en naturlig följd av gällande lagbestämmelser. Såsom synes äro nära 96 % av samtliga gifta kvinnor påförda endast 3 kronor. Motsvarande siffra för de ej gifta kvinnorna är 52.6 %. Ur tab. 14 och 16 framgår även antalet från pensionsavgift befriade personer. Dessa utgöras i huvudsak dels av statsanställda med ordinarie tjänst dels av invalider. Deras antal i procent av samtliga personer finnes angivet i tab. T 37. Tab. 18 och 19 utvisa de försäkrades fördelning efter civilstånd och inkomst inom olika dyrortsområden. Medräknas även de avgiftsbefriade, uppgår antalet personer till: inom dyrortsområde

I

Antal 2 185 176

55.95 Hl

21.30 IV V

514 399 374 341

13.17 Summa 3 905 861

%

70 Tab. T 37. Antal avgiftsbefriade personer i procent av samtliga personer inom olika åldersklasser år 1926.

Å l d e r s k l a s s

16 Ej gifta män

Gifta män

Ej gifta kvinnor

Gifta kvinnor

%

%

%

%

30 34 35 39

40 44 45 49

50 55

" 9.51

54 59

Fördelningen efter civilstånd gestaltar sig i någon mån olika inom de olika dyrortsområdena, såsom närmare framgår ur tab. T 38. Tab. T 38. De försäkrades procentuella fördelning efter civilstånd inom olika dyrortsområden år 1926. D y r o r t s o m r å d e

I III IV v Tillsammans

Ej gifta män

Gifta män

Ej gifta kvinnor

Gifta kvinnor

Summa

24.78 24.73 24.27 22.71 24.50

100.00 100.00 100.00 100.00

De största variationerna förete de ej gifta kvinnorna, vilka utgöra en relativt allt större del av befolkningen ju högre upp i dyrortsskalan man kommer. Inom dyrortsområdet I utgöra de knappast 25 % av befolkningen i avgiftspliktig ålder men över 33 % av nämnda befolkning i området V, vilket i huvudsak oinfattar Stockholm med förorter. Denna förskjutning torde i huvudsak bero på rekryteringen av hembiträdesbefattningarna samt av kontors- och andra biträdesplatser i ämbetsverk och affärsvärlden, som föranleder en stark strömning av ej gifta kvinnor från landsorten och särskilt till huvudstaden. Det är givetvis huvudsakligen i fördelningen efter inkomst som motsatsen mellan de olika dyrortsområdena framträder. Medan exempelvis av de ej gifta kvinnorna endast 5.6 % uppvisa en taxerad inkomst mellan 1 200 och 3 000 kronor inom dyrortsområdet I, uppgår motsvarande siffra inom området V till 44.4 %.

71 Under det att samtliga hittills behandlade tabeller endast avsett de försäkrades fördelning efter påförda avgifter, angiva de följande tabellerna även i vilken utsträckning avgifterna crlagts. Dessa tabeller möjliggöra en beräkning av restantiernas storlek för olika civilstånd, åldrar, dyrortsområden och avgiftsklasser. Anmärkas må emellertid, att i de här återgivna tabellerna någon fördelning efter ålder inom olika dyrortsområden icke genomförts, även om primärtabellerna tillåta en dylik fördelning. Tab. 20—31 angiva för varje särskild avgiftsklass huru många personer inom olika åldrar och dyrortsområden som hava betalt hela avgiften, ingenting, endast grundavgiften eller endast tilläggsavgiften samt den relativa fördelningen av antalen på ifrågavarande fyra kategorier. Dessa för belysning av avgiftsbetalningen betydelsefulla uppgifter skola behandlas något mera ingående i det följande. Bland förhållanden, som framträda redan vid en flyktig blick på de nu ifrågavarande tabellerna, må bl. a. nämnas, att den relativa förekomsten av personer, som betalt hela den påförda avgiften, sjunker från dyrortsområdet I till området V. Denna systematiska gång är särskilt framträdande för avgiftsklasserna 13 och 18 kronor. Anmärkningsvärt dålig gestaltar sig avgiftsbetalningen i de lägre avgiftsklasserna å dyrare orter. Även framträder ett tydligt samband mellan åldern och avgiftsbetalningen, som i regel fullgöres bättre ju äldre vederbörande är. Ur tabellerna hava framräknats vissa genomsnittstal, ägnade att i olika avseenden belysa avgiftsbetalningen. Vid härledningen av dessa hava använts tabellerna med relativa tal, alltså tab. 21, 23 etc. Den i dessa tabeller förekommande avrundningen har möjligen medfört någon mindre och för nu ifrågavarande ändamål betydelselös förskjutning av de erhållna genomsnittstalen, vilka sammanförts i tab. T 39—T 44. I tab. T 39 och T 40 har angivits det genomsnittliga värdet av påförda och erlagda avgifter inom olika dyrortsområden, dels för män och dels för kvinnor. Tab. T 39. Män. Genomsnittligt värde i kronor av påförda och erlagda avgifter inom olika dyrortsområden år 1926. Ej gifta män

Gifta män

Samtliga män

Dyrortsområde Påförd avgift I III

Erlagd avgift

%

Påförd avgift

Erlagd avgift

y

11.61 Påförd avgift

Erlagd avgift

83 78

%

IV

9.98 V

85 Tillsammans

72 Tab. 1 40. Kvinnor. Genomsnittligt värde i kronor av påförda och erlagda avgifter inom olika dyrortsområden år 1926. Gifta kvinnor

Ej gifta kvinnor Dyrortsområde

Påförd avgift

Erlagd avgift

%

5.io

84 I III IV

v

6.04 Tillsammans

Påförd avgift

Erlagd avgift

%

3.11 3.34 3.80

4.74 3.38

Den i genomsnitt påförda avgiften utgör för ej gifta män 7.67 kronor, för gifta män 12.41 kronor, för ej gifta kvinnor 6.04 kronor och för gifta kvinnor 3.38 kronor, medan den genomsnittligt erlagda avgiften uppgår till 6.00, 11.18, 5.10 och 3.01 resp. Ur de i tab. T 39 och T 40 anförda procentsiffrörna framgår det förut anmärkta förhållandet, att avgiftsbetalningen fullgöres relativt sämre för dyrare orter än för billiga — en omständighet, som medför ett försvagande av pensionsförsäkringens effektivitet på dessa dyrare orter. Av den påförda avgiften erlägges sålunda av ej gifta män i dyrortsområdet I 85 % men i området V endast 67 %. Motsvarande siffror äro för gifta män 94 och 83 %, för ej gifta kvinnor 90 och 79 % samt för gifta kvinnor 94 och 81 %. För att närmare belysa skiljaktigheterna mellan olika dyrortsområden i nu förevarande avseende har utarbetats den i tab. T 41 återgivna sammanställningen. Här har den genomsnittliga storleken av såväl den påförda som erlagda avgiften i lägsta dyrortsområde betecknats med 100 för varje särskilt civilstånd, varefter motsvarande avgifter i övriga dyrortsområden angivits i relation härtill. Tabellen lämnar således icke någon upplysning om förhållandet mellan de olika civilståndens avgifter. Tab. T 41. Relativ storlek av påförda och erlagda avgifter inom olika dyrortsområden år 1926. Ej gifta män Dyrortsområde

Gifta män

Ej gifta kvinnor

Gifta kvinnor

Påförd avgift

Erlagd avgift

Påförd avgift

Erlagd avgift

Påförd avgift

Erlagd avgift

Påförd avgift

Erlagd avgift

151 184

124 IV

172 V

211 Såsom framgår ur denna tabell förete de påförda avgifterna, vilka — bortsett från grundavgiften — äro beroende på de försäkrades taxerade inkomst, en

73 Tab. T 42. Män.

Genomsnittligt värde i kronor av påförda och erlagda avgifter inom olika åldersklasser år 1926. Ej gifta män

Gifta män

Samtliga mär i

Åldersklasser Påförd avgift

Erland avgift

16—19

25—29

5.29 7.03

8.58 9.89

7.15 9.11

81 74

20-24

30-34

11.38 12.35

35-39

79 79

40—44

45-49

50-54

55-59

60-64

6.oo

90 78

65—66 Tillsammans

% Påförd avgift

Erlagd avgift

% Påförd avgift

Erlagd avgift

%

9.69 11.24

12.53 12.56

92 92

Tab. T 43. Kvinnor. Genomsnittligt värde i kronor av påförda och erlagda avgifter inom olika åldersklasser år 1926. Ej gifta kvinnor

Gifta kvinnor

i

Åldersklasser Påförd avgift

Erlagd avgift

%

Påförd avgift

Erlagd avgift

% 76

16—19

20—24

25—29

30—34

81 85

3.45 3.49 3.44

35—39

40—44

45—49

50—54

91 91

3.31 3.26

55—59

60—64

65-66

5.io

2.99 3.01

89 Tillsammans

b e t y d l i g t s t a r k a r e ökning än de e r l a g d a avgifterna vid övergång från lägre till högre d y r o r t s o m r å d e n . S å l u n d a är för ej gifta män den p å f ö r d a avgiften i dyrortsområdet V 82 % högre än inom området I ; för gifta män ä r m o t s v a r a n d e siffra 73 %, för ej gifta kvinnor 111 % och för gifta kvinnor 52 %. Ser m a n å t e r p å de i genomsnitt erlagda avgifterna bli motsvarande procenttal för ej gifta

74 män 43 % (i st. f. 82 %), för gifta män 53 % (i st. f. 73 %), för ej gifta kvinnor 84 % (i st. f. 111 %) och för gifta kvinnor 32 % (i st. f. 52 %). I tab. T 42 och T 43 lämnas en sammanställning av de genomsnittliga värdena av påförda och erlagda avgifter inom olika åldrar, särskilt för varje civilstånd. Ur dessa tabeller framgår, att avgiftsbetalningen fullgöres allt bättre med stigande ålder. Dock utvisar den lägsta åldersklassen 16—19 år för de civilstånd, som helt dominera denna klass, nämligen ej gifta män och ej gifta kvinnor, en bättre avgiftsbetalning än de närmast följande åldersklasserna. Detta förhållande beror förmodligen därpå, att avgiftsbetalningen för personer i dessa åldrar i betydande utsträckning fullgöres av vederbörandes föräldrar. Slutligen har i tab. T 44 lämnats en sammanställning av den i genomsnitt erlagda avgiften inom olika avgiftsklasser. Beträffande dessa klasser gäller, att avgiftsbetalningen i stort sett fullföljes bättre vid högre avgifter än vid lägre, oaktat man möjligen kunde vänta ett motsatt förhållande, på grund av att de högre avgiftsklasserna äro relativt mera talrikt förekommande inom dyrorterna, vilka — såsom tidigare framhållits — uppvisa en sämre avgiftsbetalning än de billigare områdena av landet. Verkningarna av detta förhållande kompenseras emellertid därav, att de högre åldersklasserna, som i regel representera de högre avgifterna, uppvisa en bättre avgiftsbetalning än de lägre åldersklasserna. Tab. T 44. Genomsnittligt erlagd avgift i kronor inom olika avgiftsklasser år 1926. Ej gifta kvinnor

Gifta kvinnor

Ej gifta män

Gifta män

Samtliga män

Erlagd avgift

%

Erlagd avgift

%

Erlagd avgift

%

Erlagd avgift

%

3+2

3+5

3 + 10

3 + 15

3 + 20

3 + 25

3 + 30

81 87 80 84 97 99 99 100 84

Avgiftsklasser

Samtliga

Erlagd avgift

%

2.69 3.94 6.28

31.94 3.oi

79 78

97 Jlestantierna Samtliga i den föregående redogörelsen lämnade uppgifter avse 1926 års under olika pensionsavgifter. Kommittén har emellertid låtit verkställa en bearbetning även i avseende på 1927 års avgifter, som dock måst inskränkas till en fördelning på de olika dyrortsområdena av påförda och erlagda avgiftsbelopp. Resultatet härav har sammanställts i tab. T 45, varvid såsom jämförelse angivits motsvarande data rörande 1926 års avgifter.

Tö Tab. T 45.

Beloppet av påförda och erlagda grund- och tilläggsavgifter inom olika dyrortsområden åren 1926 och 1927. Dyrortsområd e

Hela riket

I

III

IV

V

År 1926. Påförda grundavgifter i 1 000-tal kronor . Erlagda > > > . Restantieprocent

6 252 5 710 8.7

2 300 1864 19.0

1406 1075 23.5

1020 768 24.7

10 978 9 417 14.2

Påförda tilläggsavgifter i 1 000-tal kronor Erlagda > > > Restantieprocent

6 587 5 967 9.4

3 477 2 924 15.9

2 888 2 320 19.7

2 693 2113 21.5

15 645 13 324 14.8

5 777

4 294

3 713

26 623

4 788 17.1

3 395 20.9

2 881 22 741 22.4 14.6

6 250 5 740 8.2

2 351 1932 17.8

1420 1114 21.5

1058 797 24.7

11079 9583 13.5

6 643 6 063 8.7

3 554 3 042 14-4

2 913 2 408 17-3

2 791 2 207 20-9

15 901 13 720 13-7

5 905

4 333

3 849

26 980

4 974 15.8

3 522 18.7

3 004 22.0

23 303 13.6

Påförda grund- och tilläggsavgifter i 1000-tal kronor 12 839 Erlagda grund- och tilläggsavgifter i 1 OOO-tal kronor 11677 9.1 Restantieprocent Ar 1927. Påförda grundavgifter i 1 000-tal kronor . Erlagda > > > Restantieprocent Påförda tilläggsavgifter i 1000-tal kronor Erlagda » > , Restantieprocent

Påförda grund- och tilläggsavgifter i 1000-tal kronor 12893 Erlagda grund- och tilläggsavgifter i 1000-tal kronor 11803 Restantieprocent 8.5

Såsom synes visar restantieprocenten, som för riket i dess helhet sjönk från 14.6 till 13.6 %, en genomgående minskning för samtliga dyrortsområden. Dock är minskningen ganska obetydlig inom dyrortsområdet V. Då det kan vara av värde att erhålla en överblick av restantiernas utveckling under de år pensionsförsäkringen varit i kraft, har i tab. 74 lämnats en sammanställning av såväl påförda som erlagda grund- och tilläggsavgifter under vart och ett av åren 1914—1927, fördelade på städer och landsbygd. Restantieprocenten har angivits för såväl grund- som tilläggsavgifter och för båda avgifterna tillsammans särskilt för städer och särskilt för landsbygden. I tab. T 46 ha sammanförts beloppen av påförda grund- och tilläggsavgifter i miljoner kronor för vart och ett av nämnda år ävensom restantieprocenten dels för grundavgifter och tilläggsavgifter var för sig, dels för båda avgifterna tillsammans. De betydande växlingar, som beloppet av påförda tilläggsavgifter varit underkastat, härröra dels från de starka variationerna i penningvärdet, dels av ändrade lagbestämmelser rörande tilläggsavgifterna och deras förhållande till den taxerade inkomsten.

76 Tab. T 46. Pensionsavgifter och restantieprocent åren 1914—1927. Påförda avgifter i milj. kronor

År

Restantieprocenl för samtliga avgifter

Grundavgifter

Tilläggsavgifter

Summa

grundavgifter

tilläggsavgifter

1914 1315 .

14.3 14.3 14.2 13.3 12.7

5.61 6.09 7.30

11.7 12.1

11.65 14.80

14.1 18.3

14.67 14.83

18.1 17.3

10.68 10.75

27.73 25.35

22.0 19.0

10.88 10.98

15.64 15.90

14.6 13.6

1924 1925 1926 1927

11.08 Utvecklingen av restantieprocenten kan i stort sett sägas ha följt konjunkturväxlingarna. I avseende på förhållandet mellan restantieprocenten för grund- och för tilläggsavgifterna kan man urskilja trenne olika perioder. Den första omfattar åren 1914—1919 och karakteriseras därav, att restantieprocenten för grundavgifterna är betydligt större än för tilläggsavgifterna. Under nästa period, motsvarande åren 1920—1922, har ett omvänt förhållande inträtt, i det restantieprocenten för grundavgifterna är mindre än för tilläggsavgifterna. Den tredje perioden, omfattande åren 1923—1927, karakteriseras slutligen därav, att restantieprocenten är ungefär lika stor för båda slagen av avgifter.

b. Jämförande undersökning rörande lönearbetarnas fördelning efter taxerad inkomst och årlig arbetsförtjänst på grundval av olycksfallsförsäkringens material. Vad tidigare framhållits angående de försäkrades fördelning på olika inkomstklasser avsåg uteslutande fördelning efter den taxerade inkomsten, vilken ligger till grund för pensionsavgifterna. För lönearbetarnas grupp erbjuder det material, som åvägabringas genom den obligatoriska olycksfallsförsäkringen, möjlighet att i viss utsträckning undersöka fördelningen även efter storleken av den arbetsförtjänst, som ligger till grund för ersättningarna enligt olycksfallsförsäkringslagen. Uppgifterna rörande ifrågavarande arbetsförtjän-

77 ster lämnas av vederbörande arbetsgivare i samband med anmälan om inträffade olycksfall. Ifrågavarande material erbjuder därjämte i vissa fall möjlighet till direkt Taxerad injämförelse mellan den taxerade inkomsten och arbetsförtjänsten enligt olycks- k?"Ist °^..ar~ pur-

i

-

i

ci-i

•

r>

i

(

.

i

i

oetsfortjanst

tallstörsäknngslagen. Sjukpenningen under de 35 första dagarna efter olycks- enligt olycksfallet bestämdes nämligen före ingången av år 1929 efter storleken av den fa/lsfSrsäksenast påförda pensionsavgiften, medan sjukpenningen efter 35 :e dagen bestämdes på grund av vederbörandes arbetsförtjänst, uppskattad enligt olycksfallsförsäkringslagen. I sådana fall, där den skadade varit försäkrad jämväl under den s. k. karenstiden (de 35 första dagarna) och sjuktiden varat mer än 35 dagar, föreligger alltså uppgift rörande både pensionsavgift (taxerad inkomst) och arbetsförtjänst i olycksfallsförsäkringslagens mening. Sjukpenning under de 35 första dagarna utgick med a) 1 krona, om den skadade var påförd en pensionsavgift av 3 kronor eller om pensionsavgift ej påförts, b) 1.25 kronor, om pensionsavgiften utgjorde 5 kronor, c) 1.75 kronor, om pensionsavgiften utgjorde 8 kronor, d) 2.50 kronor, om pensionsavgiften utgjorde 13 kronor, samt den inkomst, på grund varav pensionsavgiften påförts, ej uppgick till 1 800 kronor, e) 3.50 kronor, om pensionsavgiften utgjorde 13 kronor eller mera, samt den inkomst, på grund varav pensionsavgiften påförts, uppgick till 1 800 kronor eller mera. Sambandet mellan sjukpenningen under de 35 första dagarna efter olycksfallet, pensionsavgift och taxerad inkomst framgår av följande sammanställning : Sjukpenning 1 krona 1.25 kr 1.75 > 2.50 » 3.50 >

Pensionsavgift 3 kr. eller ingen avgift 5 > 8 » 13 > 13 i eller mera

Taxerad inkomst Under 600 kr. 600— 799 > 800—1199 > 120O—1799 » 1800 kr. och däröver

Undersökningen av olycksfallsmaterialet, vilket ställts till förfogande av riksförsäkringsanstalten, har utförts för år 1926 — alltså samma år som undersökningen av pensionsavgifterna avsåg. År 1926 inträffade hos enskilda arbetsgivare 68 091 olycksfall, av vilka 13 935 föranledde sjukpenning efter 35 :e dagen. För samtliga dessa olycksfall, av vilka 12 568 avsågo män och 1 367 kvinnor, föreligger uppgift om storleken av den årliga arbetsförtjänsten enligt olycksfallsförsäkringslagen. Resultatet av en verkställd fördelning efter ifrågavarande arbetsförtjänst har sammanställts i tab. 69 för manliga och i tab. 70 för kvinnliga arbetare. Då det olycksfallsstatistiska material, som härrör från större arbetsgivare (med 5 eller flera arbetare), föreligger yrkesgrupperat, har vid fördelningen efter arbetsförtjänst i detta fall de större yrkesgrupperna hållits isär. Med hänsyn till de under år 1926 gällande bestämmelserna hava alla de fall, där arbetsförtjänsten översti-

Tö

Tab. T 47. Män. Procentuell fördelning efter storleken av den årliga arbetsförtjänsten enligt olycksfallsförsäkringslagen av under år 1926 skadade arbetare. Arbetsförtjänst enligt olycksfallsförsäkringslagen Kr.

Arbetare hos mindre övrig byggn.- han- sam- övrig arbetsdel färdsel verks. givare ind. verks.

Arbetare hos större arbetsgivare inom jord- skogs- stenind. bruk bruk

mek. ind.

800—1100

. . . .

1200—1500

. . . .

1600—1900

. . . .

2 0 0 0 - 2 300 . . . .

2 400 och däröver . .

11 Summa

100 Under 800

Tab. T 48. Kvinnor. Procentuell fördelning efter storleken av den årliga arbetsförtjänsten enligt olycksfallsförsäkringslagen av under år 1926 skadade arbetare. Arbetare hos större arbetsgivare inom

Arbetsförtjänst enligt olycksfallsförsäkringslagen jordbruk

Kr.

mek. ind.

övrig ind.

6 Under 800 800—1100

20 72

1200-1500

1600-1900

2 0 0 0 - 2 300 2 400 och däröver Summa

22 15

hushåll handel och likn. 11

21 11

övrig verks. 8 16 18

Arbetare hos mindre arbetsgivare 15 55 23

8 16

34 100

1 100

git 2 400 kronor, måst sammanföras till en grupp. En sammanfattning av de båda nämnda tabellerna lämnas i tab. T 47 och T 48. Vid bedömande av de i dessa tabeller återgivna fördelningssiffrorna bör observeras, att de för vissa yrkesgrupper måst härledas ur ett relativt litet material. I stort sett torde dock ifrågavarande tabeller ge en ungefärlig bild av fördelningen efter storleken av den arbetsförtjänst, som ligger till grund lör bestämmande av ersättningarna enligt olycksfallsförsäkringslagen. Av de ovan nämnda 13 935 olycksfall, som föranlett sjukpenning efter 35 :e dagen efter olycksfallet, omfattades 9 916 av karensförsäkring, varigenom för dessa kännedom erhållits rörande storleken av den sjukpenning, som utgått för de 35 första dagarna och sålunda även kännedom om den taxerade inkomsten. Av ifrågavarande 9 916 personer erhöllo 3 023 en sjukpenning av 3.50 kronor. Då man beträffande dessa personer endast vet, att den taxerade inkomsten överstigit 1 800 kronor, hava de icke medtagits i den följande undersökningen, som

79 avser att jämföra arbetsförtjänst och taxerad inkomst. De återstående utgöra 6 893. Utav dessa voro år 1926 — alltså det år olycksfallet inträffade — 644 antingen 16 å r och därunder eller 68 år och däröver. Dessa personer hade sålunda i regel antingen ännu icke blivit påförda någon pensionsavgift eller också avsåg den senast påförda pensionsavgiften en period, som låg minst 2 år tillbaka i tiden. För dessa personer ägnar sig sålunda icke storleken av sjukpenningen under karenstiden för några slutsatser rörande den taxerade inkomsten vid tiden för olycksfallet. Sedan även dessa 644 personer lindantagits, kvarstå 6 249, beträffande vilka man känner dels den senast påförda pensionsavgiften och sålunda den taxerade inkomsten, dels den årliga arbetsförtjänst, som ligger till grund för bestämmande av sjukpenning enligt olycksfallsförsäkringslagen fr. o. m. 36 :e dagen efter olycksfallet. Nämnda 6 249 skadade personer fördela sig på följande sätt på män och kvinnor samt på större och mindre arbetsgivare.

Män

Kvinnor

Hos större arbetsgivare 4 995 .

Hos mindre arbetsgivare 648 .

H

bumma 5 643 QQQ

Fördelningen efter taxerad inkomst framgår ur följande sammanställnino. Taxerad inkomst Under 600 kr 600-1199 y 1200-1799 ,

Män 1571 ; ; ;

lbQ7

2505 Kvinnor 35^ m

116 De hos större arbetsgivare anställda manliga arbetarna hava även för den nu ifrågavarande undersökningen uppdelats på olika yrkesgrupper. För var och en av dessa yrkesgrupper har en uppdelning verkställts dels efter taxerad inkomst, dels efter storleken av arbetsförtjänsten enligt olycksfallsförsäkringslagen. Resultatet härav finnes sammanställt i tab. 71—73. Tab. 71 avser arbetare med en taxerad inkomst under 600 kronor, tab. 72 arbetare med en taxerad inkomst från 600 till 1 200 och tab. 73 arbetare med en taxerad inkomst från 1 200 till 1 800 kronor. Ur dessa tabeller framgår, att en högst betydande skillnad förefinnes mellan storleken av arbetsförtjänsten enligt olycksfallsförsäkringslagen och storleken av den taxerade inkomsten. För att lättare kunna överblicka de erhållna resultaten har i tab. T 49 lämnats ett sammandrag av ifrågavarande tabeller, i den mån de avse manliga arbetare. I tabellen hava de grupper markerats med fetstil, för vilka den taxerade inkomsten och den årliga arbetsförtjänsten enligt olycksfallsförsäkringen motsvara varandra. Av de 1 571 manliga arbetare, för vilka den taxerade inkomsten understiger 600 kronor, uppvisa endast 12 en årlig arbetsförtjänst under samma gräns. De övriga fördela sig sålunda, att för 365 uppgivits en årlig arbetsförtjänst mellan 600 och 1 200 kr., för 716 en arbetsförtjänst mellan 1 200 och 1 800 kr., för 273 en arbetsförtjänst mellan 1 800 och 2 400 kr. och för

80 Tab. T 49.

Skadade manliga arbetares fördelning efter taxerad inkomst och årlig arbetsförtjänst enligt olycksfallsförsäkringslagen.

Årlig arbetsförtjänst enligt olycksfallsförsäkringslagen

Antal arbetare med vidstående årliga arbetsförtjänst och en taxerad inkomst av under 600 kr.

600—1 200 kr.

Summa

1 200—1800 kr. 1

1200 »

5 241

1800 •

2 442

1 800

2 400 >

105 1567

2 505

12 Under 600 kr

Summa

återstående 205 en arbetsförtjänst över 2 400 kronor. Något mindre utpräglad blir spänningen mellan taxerad inkomst och arbetsförtjänst för de två övriga grupperna, som uppvisa en taxerad inkomst mellan 600 och 1 200 kronor samt mellan 1 200 och 1 800 kronor. Då det gäller att bedöma skiljaktigheten mellan dessa båda olika mätare av vederbörandes inkomstförhållanden, är det av största vikt att ej förbise vissa omständigheter, av vilka de mest betydelsefulla skola anföras här. Till en början må erinras om, att den taxerade inkomsten och den årliga arbetsförtjänsten icke avse fullt samma period. Då den taxerade inkomsten hänför sig till kalenderåret för den senast påförda pensionsavgiften, kommer för olycksfall, som inträffade under år 1926, den taxerade inkomsten i en del fall (sannolikt omkring hälften) att avse år 1924, i en del fall år 1925. Den årliga arbetsförtjänsten hänför sig däremot till det år, som närmast föregår olycksfallet. För olycksfall, som inträffade under år 1926, kommer sålunda den årliga arbetsförtjänsten att i genomsnitt avse sista halvåret 1925 och första halvåret 1926 — alltså en senare period än den taxerade inkomsten avser. Det är emellertid att märka, att lönenivån icke undergick någon nämnvärd förändring under åren 1924—26, vadan alltså tidsförskjutningen mellan den period, som den årliga arbetsförtjänsten avser, och den period, till vilken den taxerade inkomsten är att hänföra, är relativt betydelselös som förklaring till den påvisade olikheten. Vissa förhållanden medföra, att den taxerade inkomsten blir lägre än den årliga arbetsförtjänsten enligt olycksfallsförsäkringslagen. Sålunda måste för erhållande av den taxerade inkomsten ur den verkliga avdrag verkställas, av vilka de viktigaste torde vara avdragen för kommunalutskylder och försäkringsavgifter. För de inkomster, som här närmast komma i fråga, torde dessa avdrag dock icke uppgå till avsevärdare belopp. Av större betydelse torde förmodligen den omständigheten vara, att vid bestämmande av den årliga arbetsförtjänsten enligt olycksfallsförsäkringslagen hänsyn tagits till perioder av exempelvis sjukdom eller arbetslöshet, varunder vederbörande varit utan

arbetsförtjänst — ett förhållande, som kommer att öka storleken av den enligt olycksfallsförsäkringslagen beräknade arbetsförtjänsten i förhållande till den verkliga inkomsten och därmed även i förhållande till den taxerade. För lärlingar och för personer i övrigt, som för yrkesutbildning utföra arbete för annans räkning, komma ersättningarna i händelse av olycksfall att baseras på högre arbetsförtjänster än som i regel utgått. A andra sidan finnas även faktorer, som bidraga till en höjning av den taxerade inkomsten i förhållande till arbetsförtjänsten. Som exempel härpå må nämnas inkomst av förmögenhet eller inkomst av annan art än på grund av arbete. Skulle den skadade haft inkomst på grund av tillfälligt övertidsarbete, tages icke heller hänsyn härtill vid bestämmande av arbetsförtjänsten. Dylika inkomster kunna däremot väntas medföra en ökning av den taxerade inkomsten. Att kvantitativt uppskatta dessa olika faktorers inverkan torde knappast låta sig göra. Av allt att döma synas de icke räcka till att förklara skillnaden enligt tab. 71—73 mellan storleken av den arbetsförtjänst, som ligger till grund för ersättningar enligt den obligatoriska olycksfallsförsäkringen, och storleken av den taxerade inkomst, som kommer att vara bestämmande för avgiftspensionerna enligt den allmänna pensionsförsäkringen. Vid fördelningen av de skadade efter storleken av den årliga arbetsförtjänst, Arbetsförsom lagts till grund för skadeersättningarnas bestämmande, ha på grund av tjänst enligt olycksfallsolycksfallsförsäkringslagens maximeringsbestämmelser samtliga arbetare med försäkringsen årlig arbetsförtjänst av 2 400 kronor och däröver måst hänföras till samma lagen inom olika yrkesgrupp. Det har emellertid ansetts önskvärt att erhålla en ytterligare upp- grupper och å/drar. delning av ifrågavarande grupp. För detta ändamål hava de 4 539 skadeanmälningar, som enligt tab. 69 avsågo skadade manliga arbetare med en arbetsförtjänst av 2 400 kronor och däröver, genomgåtts och anteckning verkställts rörande arbetsförtjänstens storlek i alla de fall, där upplysning härom kunde erhållas ur skadeanmälan. På detta sätt har arbetsförtjänsten kunnat bestämmas i 2 492 fall, motsvarande 55 % av samtliga. Med hänsyn till det relativt ringa antalet fall har någon motsvarande undersökning icke utförts beträffande kvinnliga arbetare. I följande översikt lämnas en fördelning av materialet på de olika yrkesgrupperna. . . . . ., , . Arbetare hos större arbetsgivare inom: jordbruk skogsbruk stenindustri mekanisk industri övrig, industri byggnadsverksamhet handel samfärdsel övrig verksamhet Arbetare hos mindre arbetsgivare 6—293115

Antal skadade arbe- Antal fall, där tare med en arbets- arbetsförtjänförtjänst av 2 400 sten kunnat kronor eller däröver fastställas 37 15 5g 24 jgg 98 1Q88 704 1229 746 ° 510 241 259 126 ' 394 335 285 124 210 79 Summa 4 539 2492

I % 41 41 58 65 61 47 49 48 44 38 55

82 Tab. T 50. Fördelning efter arbetsförtjänstens storlek av under år 1926 skadade manl i g a arbetare med en arbetsförtjänst e n l i g t olycksfallsförsäkringslagen av 2 400 kronor och däröver.

1 Arbetare

hos

större

arbetsgivare

inom

Arbetare

1 Årlig arbetsförtjänst Kr.

jord- skogs- stenind. bruk bruk

mek. ind.

övrig byggn.- han- sam- övrig ind. verks. del färdsel verks. 23

arbetsgivare

25 99

2 500—2 900 . . .

100 334

3 0 0 0 - 3 400 . .

40 33

3 500—3 900 . .

4 000—4 400 . .

— — — — — — —

— — — —

—

1 4

—

—

2 1

—

—

4 1

— — —

— — — —

— 24

—

2 1 704 | 746

— — —

126 1

2 400 . . . .

4 500—4 900 . . 5 000—5 400 . . 5 500—5 900 . . 6 000—6 400 . . 6 500—6 900 . . 7 000-7 400. . 7 500 och däröver Sum m i

1 15

335 124

79 Tab. T 51. Beräknad medelarbetsförtjänst inom olika yrkesgrupper och åldrar för manl i g a arbetare, som under år 1926 träffats av olycksfall i arbete. 67 år Under 18-19 20-24 25-29 30-39 40-49 50-59 60-66 och år år år år år år 18 år år däröver

Arbetare hos större arbetsgivare inom: Jordbruk. . . •{Meddar'b.fortj.'kr. Skogsbruk . . -{Medelarb.for'tj.'kr. Stenindustri

. -{Medelarb.fortj.'kr.

Mek. industri. • {Meddar'b.fortj.'kr. Övrig industri

. {Medelarb.for'tj.'kr.

Byggn.verksamhet{ M ° d a elar - b fö;tj; k ; Handel

{Medelarb.fortj.'kr.

Samfärdsel. . •{Meddar'b.fortj.'kr. Övrig v e r k s a m h e t ^ ^ föftj; k r Arbetare hos min-fAntal . . . . . dre arbetsgivare . \Medelarb.förtj. kr.

56 98 205 178 164 117 89 49 57 891 1110 1210 1393 1478 1434 1573 1374 1011 40 74 205 167 324 254 176 102 76 942 1239 1337 1449 1601 1640 1616 1359 1118 22 63 69 143 136 111 54 18 27 1041 1689 1691 1971 2199 2121 2139 1879 1309 49 90 197 239 429 375 260 133 122 1054 1536 2 222 2 496 2 870 2 790 2 709 2 280 1876 103 132 280 327 630 511 385 258 178 997 1447 1893 2 297 2 656 2 661 2 451 2 278 1982 23 85 62 110 244 252 137 18 10 940 2 089 1924 2 478 2 723 2 915 2 969 2 595 1513 6 30 70 84 81 38 38 27 21 2133 838 1537 2121 3 200 3 060 3130 2 870 2 617 30 87 76 147 211 261 201 27 16 1144 1515 1942 2 712 2 935 3151 3 037 2 816 2 723 23 44 55 98 111 33 20 12 10 900 1083 1785 2 867 3 650 3 709 3193 3 559 2 343 85 133 330 227 334 291 218 121 201 953 906 1132 1 427 1584 1877 1784 1606 1264

83 De fall, där arbetsförtjänsten kunnat fastställas, ha i tab. T 50 fördelats efter arbetsförtjänstens storlek för varje särskild yrkesgrupp. Ifrågavarande tabell torde icke vara i behov av någon kommentar. Med ledning av det föreliggande materialet har även verkställts en beräkning av medelarbetsförtjänsten i olika åldrar för manliga arbetare inom olika yrkesgrupper. Resultatet härav har sammanställts i tab. T 51. Inom var och en av de angivna yrkesgrupperna har materialet sorterats efter den skadades ålder vid tidpunkten för olycksfallet och därefter sammanförts i lämpliga åldersgrupper. Såsom synes företer den årliga arbetsförtjänsten ett intimt samband med vederbörandes ålder. Gången i de erhållna siffrorna är i regel ganska jämn, särskilt för yrkesgrupper, som icke omfatta ett alltför ringa material.

6. Avgiftspensionernas storlek med nuvarande pensionsavgifter. Den föregående redogörelsen för avgiftsbetalningen inom den nuvarande pen- Genomsnittssionsförsäkringen utvisade bl. a, storleken av de avgifter, som i genomsnitt er- Pe»j>>°™r**r lagts inom olika åldrar och civilstånd. Under antagande av att inkomstfördel- °''stånd!' ningen för personer i avgiftspliktig ålder och sålunda även fördelningen på olika avgiftsklasser under de närmaste decennierna kommer att motsvara förhållandena under år 1926, vilket år redogörelsen avsåg, kan den genomsnittliga storleken av de kommande avgiftspensionerna beräknas. En sådan beräkning har genomförts. Härvid har dock bortsetts från fall av förtidsinvaliditet, varjämte antagits, att de försäkrade vid uppnående av 67 års ålder varit i tillfälle att erlägga avgifter från 16 år och därvid i olika åldrar erlagt en avgift svarande mot genomsnittsavgiften för motsvarande ålder enligt 1926 års erfarenhet. De genomsnittspensioner, som svara mot ifrågavarande avgifter, komma att ställa sig olika för män och kvinnor och olika för ej gifta och gifta. Beräkningen av genomsnittspensionen för gifta har genomförts under tre d i k a alternativ, nämligen att vederbörande varit gift från resp. 20, 25 och 30 års ålder. För avgifter, som erlagts före giftermålet, har för beräkningen genomsnittsvärdena för ej gifta använts. Följande resultat ha erhållits. Genomsnittlig avgiftspension från 67 års Ej gifta man Gifta män: gifta från 20 års ålder > * 25 > » * - 30 » > w. Ej gifta kvinnor Gifta kvinnoT: gifta från 20 års ålder . . . . . . . . . . » » 25 » » » > 30 » »

kronor

155 149 143 74 40 45 50

> , , , 1 , »

Skulle invaliditet inträffa före 67 års ålder, komma pensionerna att utgå med lägre belopp än som framgå ur ovanstående översikt.

84 Genomsnitts- Då de i genomsnitt erlagda avgifterna gestalta sig olika inom olika dyrortsJJSJ^jCjiE områden, komma även de resulterande avgiftspensionerna att variera. För en ° områden, fullständig beräkning av dessa kräves kännedom om huru genomsnittsavgiften varierar med åldern inom varje särskilt område. Då detta icke omedelbart framgår ur den i föregående avdelning verkställda bearbetningen, har beräkningen härav grundats på antagandet att genomsnittspensionerna inom de olika dyrortsområdena äro proportionella mot storleken av de avgifter, som i genomsnitt erläggas i varje dylikt område. Härvid har erhållits följande resultat, vilket i stort sett torde få anses motsvara de verkliga förhållandena. Dyrortsområde I III IV V

'v ; '

Beräknad genomsnittspension i kronor från 67 år Ej gifta Gifta Ej gifta Gifta män män kvinnor kvinnor 106 132 61 44 114 154 73 43 134 178 92 47 152 202 112 58

Det erinras om att samtliga ovan angivna pensionsbelopp beräknats under förutsättning att restantieprocenten även i fortsättningen kommer att hålla sig på samma nivå som under år 1926. I anslutning härtill må framhållas, att även om avgiftsbetalningen med ett förbättrat uppbördssystem kommer att fullgöras bättre än nu är fallet, kan detta dock icke medföra någon avsevärdare höjning av pensionerna. Som exempel må nämnas, att om samtliga påförda avgifter erlades fullständigt — ett antagande, som givetvis icke kommer att realiseras — skulle detta för ej gifta män endast förorsaka en höjning av pensionen från 114 till 144 kronor, för gifta män (gifta sedan 25 års ålder) från 149 till 173 kronor och för ej gifta kvinnor från 74 till 87 kronor.

Pensionernas Då samtliga ovan angivna belopp äro genomsnittsvärden, komma en del pene^ttefstoflek sionstagare att erhålla lägre, en del högre pensioner. Med hänsyn till att det ' ansetts vara av värde att erhålla en föreställning om de blivande pensionernas fördelning efter storleken, ha i sådant syfte vissa beräkningar utförts. Då man emellertid ej känner, huru inkomstförhållandena och därmed även avgifterna för de försäkrade växla från det ena året till det andra, kan endast en ungefärlig uppskattning verkställas, som genomförts å ena sidan för samtliga män och å andra sidan för ej gifta kvinnor. Eftersom de gifta kvinnorna med mycket få undantag endast betala grundavgiften, har för dem någon fördelning efter avgiftspensionernas storlek icke ansetts erforderlig. För genomförandet av beräkningen har gjorts följande antagande rörande de försäkrades inkomstförhållanden i olika åldersklasser. Den avgiftspliktiga manliga befolkningen inom varje särskild 5-årsklass tankes uppdelad i 10 lika stora grupper, som må betecknas med talen 1, 2, 3 etc. . . . 10, varvid grupp 1 antages omfatta personer med de lägsta inkomsterna, grupp 2 de därefter följande o. s. v. Vidare har antagits, att — då en avgiftspliktig person passerar från en 5-årsklass till nästa — ordningsnumret på den inkomstgrupp han till-

85 hör kommer att bli oförändrat. E t t dylikt antagande innebär givetvis icke, att vederbörandes inkomst kommer att förbli oförändrad med växlande ålder 1 samma man som befolkningens genomsnittsinkomst varierar från den ena åldersklassen till den andra, kommer även genomsnittsinkomsten för de olika inkomstgrupperna att variera. Uppenbarligen komma flera personer, som vid olika tider växla inkomstgrupp icke att kunna inpassas i det sålunda antagna schemat för inkomstfördelningen' Dessa växlingar ske emellertid än i ena än i andra riktningen, varigenom verkningarna i avseende på pensionernas storlek delvis komma att utjämnas Med utgångspunkt från fördelningssiffrorna för män i tab. 15 ha till en början harletts de i tab. T 52 sammanställda uppgifterna, vilka utvisa huru många promille av avgiftspliktiga män inom olika åldersklasser, som hava en taxerad inkomst under de i tabellen angivna inkomstgränserna 600 kronor 800 kro nor etc. Tab. T 52. Antal promille av avgiftspliktiga män inom olika åldersklasser med en taxerad inkomst under angivna inkomstgränser.

P a grundval av denna fördelningstabell kan omedelbart angivas vilka pensionsavgifter, som motsvara de inkomster, som markera gränserna mellan de ovan definierade inkomstgrupperna 1 - 1 0 . En person, som åtnjuter en inkomst av sådan storlek, att exempelvis fyra tiondelar eller 400 °/oo av befolkningen åtnjuta lägre inkomst, kommer enligt tab T 52 att i åldern 1 6 - 1 9 'år ha en inkomst under 600 kronor, i åldern 2 0 - 2 4 år en inkomst mellan 600 och 800 kronor, 1 åldern 2 5 - 2 9 år en inkomst mellan 800 och 1 200 kronor, i åldern från fU * U o c h med 59 ar en inkomst mellan 1 200 och 3 000 kronor o. s v och sålunda empaförd avgift i nu nämnda åldersklasser av resp. 3, 5, 8 och 13 kronor. 1 de bada följande åldersklasserna 6 0 - 6 4 år och 6 5 - 6 6 år kommer vederbörandes inkomst att ligga mellan 800 och 1 200 kronor och avgiften sålunda att utgöra 8 kronor. Pa samma sätt har avgiften i olika åldersklasser bestämts

86 Tab. T 53. Påförd pensionsavgift för män tillhörande olika inkomstskikt. Påförd pensionsavgift för män, beträffande vilka en lägre taxerad inkomst åtnjutes av nedan angivna autal promille av samtliga avgiftsphkt.ga man Ålder 400 °/oo

500 °/oo

600 °/oo

700 °/oo

800 °/oo

16—19 .

20—24 .

3 8 13 13 13 13 13 13 13 13 13

5 8 13 13 13 13 13 13 13 13 13

5 13 13 13 18 18 18 13 13 13 13

8 13 13 18 18 18 18 18 18 18 18 |

100 °/oo

300 °/oo

25-29 .

30—34

35—39

40—44

45-49

50--51

55—59

13 13

60—64

65-66

etc. åtnjuta lägre inkomst, även för dem, för vilka exempelvis 500 ' 0 0 j 600 °/oo Resultatet härav finnes sammanställt i tab T 53. Sedan på sätt, som framgår ur tab. T 53, storleken av de påförda avgifterna för personer tillhörande angivna inkomstskikt erhållits, hava motsvarande pensionsbelopp beräknats enligt bestämmelserna i 6 § i pensionsförsäkringslagen De sålunda erhållna pensionsbeloppen hava därefter reducerats med hansyn till att de erlagda avgifterna äro mindre än de påförda Til ledning for denna reducering erinras om att de i genomsnitt för män i olika åldrar påförda avgifterna som återfinnas i tab. T 42, motsvaras av en genomsnittlig pension av 162.24 kronor, medan den mot de erlagda avgifterna svarande pensionen utgör i genomsnitt 136.70 kronor eller 84 % härav. Vid beräkningen av de genomsnittliga pensionerna ur uppgifterna i tab. T 53 har därför i överensstämmelse harmed antagits, att desamma utgöra 84 % av de pensioner, som svara mot storleken av de påförda avgifterna. Härvid har icke någon hänsyn tagits ti 1 den omständigheten, att förhållandet mellan storleken av erlagda och påförda avgilter varierar något inom olika inkomstklasser. Resultatet av räkningarna har sammanställts i följande översikt. Antal procent av befolkningen med lägre inkomst än som svarar mot angivna pensionsbelopp 10 % . . . 20 y . . . 30 y . . • 40 > . • • 50 y . . • 60 » . • • 70 » . . . 80 » . . . 90 » . . .

Storleken av genomsnittspensioner för män, beträffande vilka en lägre inkomst under premiebetalningstiden åtnjutes av så stor del av befolkningen, som angives genom vidstående procenttal

43 kronor 73 90 128 139 151 155 185 212

87 Detta resultat kan även uttryckas så, att 7ie av samtliga manliga pensionärer, som varit i tillfälle att erlägga avgift under hela åldersintervallet 16—66 år, kommer att få en pension, som är mindre än 43 kronor; för nästa tiondel av pensionärerna kommer pensionen att ligga mellan 43 och 73 kronor, o. s. v. För de ej gifta kvinnorna har gjorts en liknande beräkning. Resultaten hava sammanställts i tab. T 54 och T 55, vilka bilda en fullständig motsvarighet till de båda föregående tabellerna. Tab. T 54. Antal promille av avgiftspliktiga ej gifta kvinnor inom olika åldersklasser med en taxerad inkomst under angivna inkomstgränser. Antal pro mille me d en taxerad inkomst unde r Å l d e r 600 kr.

800 k,

825 434

920 670 552

35—39 40—44

357 384 406

45—49 50—54

445 514

55—59 60—64 65—66

16—19 20—24 25—29 . . .

•

3000 kr.

5 000 kr.

7 000 kr.

10000 kr.

1000 1000

859 734

999 996

1000 1000

996 994

679 701

943 932

968 972

766 809

30-34

1200 kr.

999 998

Tab. T 55. Påförd pensionsavgift för ej gifta kvinnor tillhörande olika inkomstskikt.

Ålder

Påförd pensionsavgift för ej gifta kvinnor, beträffande vilka en lägre taxerad inkomst åtnjutes av nedan angivna antal promille av samtliga avgiftspliktiga ej gifta kvinnor 100 °/oo

300 °/oo

%0

16-19 . . . 20—24 .

25-29. 30—34 .

3 5

35—39 .

40-44 .

45—49 .

50-54 .

55—59 .

60-64 .

3 3

3 3

65-66 .

700 °/oo

5 5

8 8

13 13

5 5

13 13

3 3

%0

800 °/oo

900 7oo

88 På samma sätt som tidigare skett för männen har även för de ej gifta kvinnorna beräknats storleken av pensioner, svarande mot de olika inkomstnivåer, som representeras av var och en av kolumnerna i tab. T 55. Då med ledning av uppgifterna i tab. T 43 den mot påförda avgifter svarande genomsnittspensionen för samtliga ej gifta kvinnor beräknats uppgå till 87.36 kronor och genomsnittspensionen, svarande mot erlagda avgifter, till 74.39 kronor eller 85 % härav, har för ej gifta kvinnor denna reduktionsfaktor tillämpats i stället för 84 %, som kom till användning vid beräkning av männens genomsnittspensioner. Resultatet av räkningarna för kvinnornas vidkommande återfinnes i tab. T 56. SammanJ_ tab. T 56 betecknar grupp 1 den tiondel av pensionärerna, som uppvisar de fattning. l ä g s t a p e n s i o n e r n a > g r u p p 2 nästa tiondel o. s. v. Den övre gränsen för pensionernas storlek, som i tabellen markerats med fetstil, utgör 564.30 kronor för män och 451.44 kronor för kvinnor. Denna gräns uppnås dock endast av dem, som från sitt 16 :e till sitt 66 :e år varit påförda 33 kronor årligen och under alla dessa år även erlagt denna avgift. Dylika fall förekomma givetvis ytterst sällan och sakna uppenbarligen varje betydelse för bedömande av pensionsförsäkringens effektivitet. Tab. T 56. Pensionärernas fördelning efter avgiftspensionens storlek, sedan den nuvarande pensionsförsäkringen trätt i full funktion. (Fall av förtidsinvaliditet ej medtagna.) P e n s i o n e i is G r u p p grupp omfattar V"» av pensionärerna) (Varje

Ej gifta kvinnor kr.

Män kr.

under 43

43— 73

73— 90

90—128

128—139

139—151

151—155

155-185

185—212

212—564.30

storlek

| >

under 35

I 35— 43 43— 51 5 1 - 70 70— 98 98—118 118—136 136—451.44

Sedan den nuvarande pensionsförsäkringen en gång trätt i full funktion kommer, bortsett från fall av förtidsinvaliditet och med reservation för den osakerhet, som måste vidlåda beräkningar av denna art, en tiondel av de manliga pensionärerna att erhålla en avgiftspension understigande 43 kronor, för en tiondel kommer avgiftspensionerna att ligga mellan 43 och 73 kronor, för nästa tiondel mellan 73 och 90 kronor o. s. v. För icke mindre än hälften av de manliga pensionärerna skulle pensionen komma att understiga 139 kronor och för sju tion-

89 delar 155 kronor. Endast en tiondel av de manliga pensionärerna komma att erhålla en pension, vars belopp överstiger 212 kronor per år. För de ej gifta kvinnorna komma pensionsförmånerna i form av avgiftspension att bliva ännu knappare. Tre tiondelar av dessa kvinnor komma sålunda icke upp till en avgiftspension av 35 kronor. För hälften kommer pensionen att understiga 51 kronor och för sju tiondelar 98 kronor. Endast en tiondel av de ej gifta kvinnorna komma i besittning av en avgiftspension överstigande 136 kronor. Någon beräkning av pensionernas fördelning efter storlek för de gifta kvinnorna torde sakna intresse, då för dem i regel endast grundavgift erlägges, och har därför såsom tidigare framhållits icke genomförts. Sammanföras samtliga kvinnor, skulle fördelningen efter avgiftspensionernas storlek komma att förskjutas mot ännu mindre pensionsbelopp än som förekomma för de ej gifta kvinnorna.

7. Äkta makars avgiftspensionering. I skrivelse till Konungen den 31 december 1926 från kvinnoföreningarnas Kvinnoförarbetsutskott, vilken skrivelse remitterats till kommittén, yrkas bl. a sådan om- enjn?arnas läggning av den nuvarande pensionsförsäkringen, att äkta makars pensionsavgifter grundas på hälften av makarnas gemensamma inkomst och påföras man och hustru med lika belopp. P å grund härav har verkställts en beräkning av storleken av de avgiftspen- Förutsättning sioner, som skulle komma att utgå, därest försäkringsavgifter påfördes i en- för beråklighet med nämnda förslag. ningarna. Att exakt genomföra en dylik beräkning med ledning av förefintliga uppgifter rörande inkomstfördelningen är ej möjligt. Ur tabellerna över avgiftsbetalningen tab. 14—17 känner man visserligen fördelningen efter taxerad inkomst för såväl gifta män som gifta kvinnor. Ur dessa uppgifter kan man dock ej härleda fördelningen efter den sammanlagda (eller hälften av den sammanlagda) inkomsten, alldenstund man icke känner det samband, som tilläventyrs kan finnas mellan de båda makarnas inkomster var för sig. Då emellertid de gifta kvinnornas inkomster i genomsnitt äro mycket obetydliga (96 % av de gifta kvinnorna hava sålunda inkomster under 600 kronor, 2 % inkomster mellan 600 och 1 200 kronor och endast 2 % inkomster över 1 200 kronor), har vid beräkningen helt bortsetts från den del av makarnas gemensamma taxerade inkomst, som härrör från hustrun. Härigenom kommer man visserligen till något för låga pensionsavgifter och därmed också till något lägre pensioner än de verkliga. Avvikelserna måste dock vara ganska obetydliga. För att med den sålunda gjorda inskränkningen kunna genomföra beräk-

90 ningarna kräves kännedom om de gifta männens fördelning efter halva inkomsten. Enligt tab. 15 gestaltar sig inkomstfördelningen för 10 000 gifta män på följande sätt Inkomstklass 1 2 3 4 5 6 7

Taxerad inkomst

Antal'

Under 600 kronor 600— 799 800—1199 1 200—2 999 3 0 0 0 - 4 999 5 000—6 999 7 000—9 999 10 000 kronor och däröver

1 190 375 1506 4H78 1364 317 172 198 Summa 10000

Halveras samtliga inkomster, kommer givetvis fördelningen efter dessa halva inkomster att bliva en annan än den här återgivna fördelningen. Sålunda komma samtliga inkomsttagare mellan 600 och 1 200 kronor att hänföras till lägsta inkomstklassen. Av inkomsttagarna i klassen 1 200—3 000 kronor komma de, vilkas inkomster ligga mellan 1 200 och 1 600 kronor och sålunda halva inkomsten mellan 600 och 800 kronor, att hänföras till andra inkomstklassen. Inkomsttagare mellan 1 600 och 2 400 kronor komma att hänföras till inkomstklass 3, inkomsttagare mellan 2 400 och 6 000 kronor till inkomstklass 4, inkomsttagare mellan 6 000 och 10 000 till klass 5, inkomsttagare mellan 10 000 och 14 000 till klass 6, inkomsttagare mellan 14 000 och 20 000 till klass 7 och inkomsttagare över 20 000 till klass 8. Fördelning av För att sålunda erhålla fördelningen efter de gifta männens halverade inaV efte?aha7van komster, erfordras kännedom om antalet personer även mellan andra inkomstinkomsten. gränser än dem, som framgår ur den lämnade översikten. För beräkningen härav har tillämpats en interpolationsformel, som kommit till användning i annat sammanhang, och för vilken redogöres å sid. 199. Resultatet av beräkningarna har sammanställts i följande översiktGifta män, fördelade efter storleken av hela och halva inkomsten.

Under 600 kronor

Beräknat antal personer 3 071

6 0 0 - 799

»

.2199

Beräknat Hela inkomsten

antal personer 1190 375

Under 600 kronor 600— 799

Halva inkomsten

800— 1 199

800-1199

>

1 200— 1599

1200—2 999

»

2 267

1 600— 2 399

3 000—4 999

»

2 4 0 0 - 2 999

5 000—6 999

>

3 0 0 0 - 4 999

7 000—9 999

>

5 000— 5 999

196 . . . . 121 . . . . 172 . . . . 90 . . . . 51 . . . . 57 Summa 10000

6 000— 6 999 7 000— 9 999 10 0 0 0 - 1 3 999

»

. •

14 0 0 0 - 1 9 999

>

. .

20 000 kronor och däröver

10 000 kronor och däröver

51 57 Summa 10 000

91 Inkomstklasserna vid fördelningen efter halva inkomsten hava valts så, att de fullständigt motsvara den nuvarande pensionsförsäkringens avgiftsklasser. Då det kan vara av intresse att jämföra fördelningen efter halva inkomsten för gifta män med fördelningen efter hela den taxerade inkomsten för ej gifta män, har en sådan jämförelse verkställts och givit följande resultat. Gifta män fördelade efter halva inkomsten

Ej gifta män fördelade efter hela inkomsten 3 480

y

3 071 . . . . . . . • . . 2199 . . . . 1972

1200—2 999

>

. . . .

2 267

2 408

3 000—4 999

y

. . . .

5 000—6 999

>

. . . .

7 000—9 999

»

. . . .

57 Summa 10000

600— 799

»

800—1199

1415 2181

29 Fördelningssiffrorna uppvisa det något egendomliga förhållandet, att de gifta männen fördela sig efter halva inkomsten på ungefär samma sätt som de ej gifta männen fördela sig efter hela inkomsten. Beräknar man huru stor pensionsavgift som i genomsnitt skulle komma att påföras de gifta männen, om halva inkomsten lades till grund för avgiftspåföringen, erhålles ett belopp av 7.61 kronor, medan den genomsnittligt påförda avgiften för ej gifta män uppgår till 7.67 kronor — alltså ungefär samma belopp. Då de gifta männen betala i genomsnitt 90 % av påförda avgifter, medan de ej gifta betala endast 78 %, skulle den i genomsnitt erlagda avgift, som beräknas efter de gifta männens halva inkomst, komma att uppgå till 6.85 kronor, medan den genomsnittligt erlagda avgiften för ej gifta män skulle uppgå till 5.98 kronor. Då sålunda de gifta männen — även om endast halva inkomsten lägges till grund för avgiftspåföringen — skulle komma att betala i genomsnitt högre avgifter än de ej gifta männen, skulle man kunna vänta, att de gifta männens genomsnittspensioner även i detta fall skulle bli större än de ej gifta männens. Denna slutsats kan dock vara felaktig, beroende därpå, att man ej tagit hänsyn till avgifternas storlek inom olika åldrar. För de ej gifta männen utgöres den lägsta inkomstklassen huvudsakligen av personer inom lägre åldrar; för de gifta männen åter kommer med halverad inkomst den lägsta inkomstklassen i relativt stor utsträckning att rekryteras av personer i medelåldern — ett förhållande som bidrager till att minska storleken av den gifte mannens pension i förhållande till den pension, vartill den ej gifte mannen är berättigad. Då sistnämnda spörsmål är av betydelse för bedömande av lämpligheten av det här ifrågasatta förfarandet för bestämmande av gifta mäns och kvinnors pensionsavgifter och avgiftspensioner, skall undersökas, huru fördelningen efter halva inkomsten gestaltar sig för gifta män inom olika åldersklasser. Då förekomsten av gifta män under 25 år är relativt ringa, begränsas ifrågavarande undersökning till åldrar över 25 år.

92 Tab. T 57. Gifta män.

Beräknad relativ fördelning efter taxerad inkomst i olika åldersklasser.

Taxerad inkomst kr.

25—29 30—34 35—39 40—44 45—49 5 0 - 5 4 5 5 - 5 9 6 0 - 6 4 65—66 år år år år år år år år år

880 982 887 1004 1085 1212 1406 1977 2 510 Under 600 472 349 281 282 361 461 625 631 265 600— 799 2 086 1373 1 251 1436 1555 1791 1667 1277 1681 800— 1199 2 749 2 366 2 222 2 201 2161 2193 2 082 1926 1751 1 200— 1 599 2 062 2 041 2 043 2 055 2 015 1980 1867 1669 1495 1 600— 2 399 610 721 753 764 714 671 579 511 753 2 400— 2 999 794 1009 1468 1585 935 1594 1546 1345 1191 3 000— 4 999 192 241 140 80 251 234 198 172 120 5 000— 5 999 114 93 79 34 101 127 6 000— 6 999 143 155 148 149 25 180 7 000— 9 999 110 237 222 180 120 203 74 10000—13 999 10 45 89 108 119 110 86 105 14 000—19 999 3 56 48 20 45 58 71 64 73 84 76 20 000 och mera . . . . 1 12 40 87 85 118 57 Summa 10000 10000 10000 10000 10000 10000 10000 10000 10000

R e s u l t a t e t av utförda b e r ä k n i n g a r h a r s a m m a n s t ä l l t s i tab. T 57. Med tillhjälp av de sålunda beräknade fördelningssiffrorna erhålles omedelb a r t fördelningen efter halva inkomsten å de i pensionsförsäkringslagen angivna inkomstklasserna, vilken fördelning h a r det utseende, som f r a m g å r ur tab. T 58. Gifta män.

Beräknad relativ fördelning efter halva den taxerade inkomsten i olika åldersklasser.

Hälften av den taxerade inkomsten kr.

25—29 30—34 35—39 40—44 45—49 50—54 55—59 60—64 6 5 - 6 6 år år år år år år år år år

Tab. T 58.

Under 600

3 438

2 903

2 636

2 520

2 644

3 422

4 283

4 932

2 082

1926 1669

2 749 2 041

2 366

2 222

2 201

3 009 2193

2 062

2 043

2 055

2 381

2 579

2 609

2 015 2 533

2 257

1867 2034

3 000—4 999

1699 59

5 0 0 0 - 6 999

7 000—9 999 10 000 och mera

600— 799 800—1199 1 200—2 999

1495 1425

84 76 118 85 87 Summa 10 000 10000 10 000 10000 10000 10 000 10000 10 000 10 000 . . . .

57 FörsäkringsUndersöker man med ledning av den sålunda erhållna fördelningstabellen Mnnoftrtnm- v ^ k a pensionsavgifter, som i genomsnitt skulle komma a t t påföras gifta män, garnas för- s ä r s k i l t för deras egen och särskilt för h u s t r u n s pension, kommer man till de i slag.

93 följande översikt angivna beloppen. Till jämförelse har även angivits den genomsnittligt påförda avgiften för ej gifta män, vilken avgift beräknats på grundval av hela den taxerade inkomsten.

25-29 30—34 35—39

Genomsnittl. påförd avgift dels för mannen dels för hustrun Kr. 6.39 7.38 7.97

Genomsnittl. påförd avgift för ej gifta män Kr. 9.11 9.83 10.10

40-44 45—49 50—54 55-59

8.20 8.20 7.77 7.58

10.34 10.48 10.i9

6.80 6.32

8.98 8.59

Ålder i år

°-64 65—66

9-79

Härav framgår, att den mot halva inkomsten svarande avgift, som skulle komina att påföras gifta män resp. gifta kvinnor för deras egen pension, skulle utgöra knappast 80 % av den avgift, som de ej gifta männen skulle ha att erlägga för sin pension. Antager man, att restantierna komma att uppgå till relativt samma storlek som framgår ur tab. T 42, skulle de genomsnittligt erlagda avgifterna kunna beräknas till följande belopp. Gifta män Ålder i år

16-19

resp. gifta kvinnor. Storleken av den på halva inkomsten baserade avgift, som beräknas komma att i genomsnitt erläggas Kr. _

„ . .». E

man 3 9lfta Genomsnittligt erlagd avgift baserad på hela den taxerade inkomsten Kr. 3.66

20-24

_

25-29

5.2 4

30—34

35-39

7 96

40—44

7.4 6

8 .13

45-49

50-54

7. 1 5

8J34

55—59

7. 1 3

8. 3 6

60—64 65-66

6.32 6.00

7.77 7.70

Då det kan vara av intresse att se, huru makarnas pensionsavgifter skulle komma att förändras i olika inkomstlägen vid en övergång från det nuvarande systemet till det föreslagna, har utarbetats den i tab. T 59 återgivna sammanställningen. Det förutsattes där, att hustrun icke själv är taxerad för inkomst.

94 Tab. T 59. Ändring av äkta makars pensionsavgifter vid övergång från nuvarande anordning till den av kvinnoföreningarna föreslagna.

Mannens inkomst

Mannens avgift minskas

Hustruns avgift ökas

Kr. från Under 600 600—

. .

799 . .

800— 1199 . . 1 200— 1 599 . . 1 600— 2 399 . . 2 400— 2 999 . . 3 000— 4 999 . . 5 000— 5 999 . . 6 000— 6 999 . . 7 000— 9 999 . . 10 000—13 999 . . 14 000—19 999 . . 20 000 och däröver

till

Oförändr. 3 kr.

5 3 kr. 3 8 5 13 8 13 Oföränd r. 13 kr. 13 18 13 23 18 23 18 28 23 33 28 33 Oföränd r. 33 kr.

från

till

Ökning ( + ) resp. minsk- Procentuell ning ( —) av ökning, resp. makarnas sammanlagda minskn. avgifter Kr. 0

0 Oförändr. 3 kr. i

-

i

-

3 3 3 3 3 3 3 3 3 3

-

-

-

-

+ 10

+ 62

+

+ 24

+ 10

+ 38

+

+ 16

+ 10

+ 28

+ 20

+ 56

+ 30

+ 83

Som synes skulle den föreslagna anordningen medföra en väsentlig minskning av makarnas sammanlagda avgifter vid lägre inkomster och först vid en taxerad inkomst överstigande 2 400 kronor en höjning av den sammanlagda avgiften. Härvid har då antagits, att relationen mellan avgiften och den inkomst, varpå avgiften grundas, skulle vara densamma som nu, vilket förslaget synes förutsätta. Inom vissa inkomstintervall skulle avgifterna komma att undergå betydande förskjutningar. För en taxerad inkomst mellan exempelvis 1 200 och 1 600 kronor skulle den sammanlagda avgiften bli 38 % mindre än nu, mellan 1 600 och 2 400 kronor lika med den nuvarande, mellan 2 400 och 3 000 kronor 62 % större. Genom en lämplig förändring av förslaget torde emellertid dylika kastningar kunna undvikas. I stort sett torde man kunna vänta, att ett genomförande av kvinnoföreningarnas förslag i ovan berörda avseenden skulle komma att som allmänt resultat medföra en viss försämring av mannens och hustruns sammanlagda avgiftspension, beroende dels därpå, att det sammanlagda beloppet av de enligt detta förslag inflytande pensionsavgifterna kominer att något minskas, dels därpå, att en större del av dessa avgifter komma att tillgodoföras kvinnorna, för vilka en viss avgift resulterar i lägre pension än för männen. Sistnämnda omständighet sammanhänger därmed, att kvinnornas dödlighet antagits lägre och invaliditetsrisk högre än männens.

95 Med utgångspunkt från de avgifter, som beräknas komma att i genomsnitt Pensionernas erläggas, och som återfinnas i översikten å sid. 93, har den däremot svarande stoflek enligt pensionen beräknats. Denna beräkning har för gifta personer genomförts un- garnaslörsla der tvenne alternativ i avseende på giftermålsåldern, nämligen dels 25 år dels 330 år. För avgifter, som erläggas före giftermålet, har tillämpats genomsnittsvärdena för ej gifta. Vidare har förutsatts, att var och en varit i tillfälle att erlägga den för olika åldrar beräknade genomsnittsavgiften från 16 till och med 66 år. Slutligen har antagits samma ålder för man och hustru. Med tillämpning av de i 6 § i pensionsförsäkringslagen angivna procentsatserna erhållas följande genomsnittspensioner från 67 år. Genomsnittspension från 67 år 114 \^T

Ej gifta män Gifta män: gift sedan 25 års ålder »

>

30 >

>

105 Ej gifta kvinnor

74 Gifta kvinnor: gift sedan 25 års ålder >

>

30 >

»

77 78

Läggas nu gällande bestämmelser till grund för beräkning av pensionsavgifterna för äkta makar erhållas de genomsnittliga avgiftspensioner, som angivits å sid. 83. Dessa voro för män gifta sedan 25 års ålder 149 kronor, för män gifta sedan 30 års ålder 143 kronor, för kvinnor gifta sedan 25 års ålder 45 kronor och för kvinnor gifta sedan 30 års ålder 50 kronor. Därest avgifterna för gift man och gift kvinna baserades på hälften av mannens inkomst, skulle sålunda genomsnittspensionen för män gifta sedan 25 års ålder reduceras från 149 till 100 kronor och för män gifta sedan 30 års ålder från 143 till 105 kronor. För kvinnor gifta sedan 25 års ålder skulle genomsnittspensionen komma att höjas från 45 till 77 kronor och för kvinnor gifta sedan 30 års ålder från 50 till 78 kronor. För ett sedan 25 års ålder gift par, där båda kontrahenterna vore berättigade till genomsnittspensionen, skulle enligt nu gällande bestämmelser den sammanlagda pensionen uppgå till 194 kronor och, därest vardera makens pension beräknades på grundval av mannens halva inkomst, till 177 kronor. Här skulle alltså inträda en försämring av 17 kronor. Därest hustrun fölle ifrån, skulle den genomsnittspension av 149 kronor, vartill en gift man enligt nuvarande bestämmelser och tidigare angivna förutsättningar vore berättigad, reduceras till 100 kronor, en försämring alltså av 49 kronor. Fölle åter mannen ifrån, skulle hustruns pension, vars genomsnittsvärde enligt nu gällande bestämmelser skulle uppgå till 45 kronor, komma att höjas till 77 kronor, och alltså förbättras med 32 kronor. Som sammanfattning av ovanstående torde sålunda kunna sägas, att en förändring av nu gällande bestämmelser till överensstämmelse med vad som före-

96 slagits i den från kvinnoföreningarnas arbetsutskott ingivna skrivelsen skulle — utan en samtidig höjning av avgifterna — i flertalet fall medföra försämning i pensionsförmånerna, i en del fall åter en viss förbättring. Tages hänsyn även till den andra punkten i kvinnoföreningarnas önskemål, nämligen gemensamma grunder i avseende på dödlighet och invaliditetsrisk för båda könen, kommer resultatet att bli en ytterligare sänkning av männens pensionsförmåner och en motsvarande höjning av kvinnornas, så att män och kvinnor för samma avgift erhålla samma avgiftspension. En ungefärlig uppfattning om de ekonomiska verkningarna av ett införande av samma dödlighets- och invaliditetsantaganden för män och kvinnor kan man få genom att beräkna pensionernas storlek under antagande att de i 6 § i pensionsförsäkringslagen angivna, för män och kvinnor olika, procentsatserna utbytas mot dessa procentsatsers medeltal. Vid dessa beräkningar har antagits en äktenskapsålder av 25 år för såväl män som kvinnor. Resultatet av räkningarna har sammanställts i följande översikt, varest såsom jämförelse angivits genomsnittspensionerna dels enligt nu gällande bestämmelser, dels under förutsättning att dessa bestämmelser kompletteras enbart med kvinnoföreningarnas förslag att pensionsavgiften för äkta makar baseras på hälften av makarnas gemensamma inkomst, dels under förutsättning att de nuvarande bestämmelserna ändras enbart på så sätt, att samma grunder beträffande invaliditet och dödlighet införas för båda könen, dels under förutsättning att de nuvarande bestämmelserna ändras i båda dessa avseenden, vilket alternativ torde motsvara kvinnoföreningarnas förslag i dess helhet. Genomsnittlig avgiftspension i kronor från 67 år. Olika grunder för män och kvinnor i avseende på dödlighet och invaliditet »»Mtf Nu gällande kvinnobestämmelser föreningarnas försla_ Ej gift man 114 Gift man: gift sedan 25 års ålder. . 149

114 100

Samma grunder för män och kvinnor i avseende på dödlighet och invaliditet Enligt I övrigt v 6 k ™n°n_ „ ä l l a n d e m ^reningarnas b estänimelser 103 134

103 Ej gift kvinna

84 Gift kvinna: gift sedan 25 års ålder

87 De anförda siffrorna torde icke kräva någon ytterligare kommentar.

8. Invaliditetsorsakerna. Vid den genomgång av pensionsansökningar, inkomma till pensionsstyrelsen under första halvåret 1928, som verkställts för utredning angående nytillkommande pensionstagares fördelning efter kön, civilstånd, ålder, yrke och inkomster (se sid. 24), hava uppgifter inhämtats jämväl för belysande av olika invalididetsorsakers betydelse såväl över huvud taget som med hänsyn tagen till kön, ålder, yrke m. m. Denna fråga faller visserligen något vid sidan av de övriga spörsmål, som ingå i här föreliggande publikation, men då en utredning av frågan ansetts önskvärd, särskilt med hänsyn till pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet, har den av kostnads- och arbetstekniska skäl verkställts i samband med och på grundval av samma material som nyssnämnda utredning angående nytillkommande pensionstagares fördelning efter kön, civilstånd etc. Beträffande invaliditetsorsakerna och deras fördelning på olika åldersgrupper verkställdes, såsom förut å sid. 25 omnämnts, år 1920 inom pensionsstyrelsen av med. dr. G. Kahlmeter en undersökning, baserad på ansökningar om pension, som inkommit till pensionsstyrelsen under år 1918 och som resulterat i nybeviljade pensionstillägg och understöd. Vid den nu verkställda undersökningen har för uppdelningen på olika invaliditetsorsaker använts samma schema som vid ovannämnda tidigare utförda undersökning, nämligen följande: I Hjärt- och kärlsjukdomar: 1) klaffel (vit.org.), 2) myocardit och cardioscleros, 3) varicer och bensår, 4) andra hjärt- och kärlsjukdomar. II Lungsjukdomar: 1) tuberkulösa, 2) icke tuberkulösa. I I I Mag- och tarmsjukdomar.

IV Bråck V VI VII

Gallvägs- och leversjukdomar. Urinvägarnas sjukdomar. Nervsystemets sjukdomar: 1) organiska hjärn- och ryggmärgssjukdomar, 2) neuralgier och neuriter (utom ischias), 3) ischias, 4) neurastenier och neuroser, 5) epilepsi, 6) a) sinnessjukdomar, b) idioti, 7) andra nervsystemets sjukdomar.

7—293115

98 VIII

Konstitutionella sjukdomar. 1) allmän svaghet och anämi, 2) körteltuberkulos och scrofulos, 3) diabetes, 4) struma och Morb. Basedow, 5) blodsjukdomar, 6) andra konstitutionella sjukdomar. IX Stödje- och rörelseorganens defekter, sjukdomar, deformiteter och funktionsrubbningar: A medfödda, B förvärvade, 1) mekaniska, statiska, 2) traumatiska, 3) efter ben- och ledgångssjukdomar, a) ben- och ledgångstuberkulos, b) rachitis, c) reumatiska och andra artriter, 4) efter sjukdomar i nervsystemet (inkl. muskelsjukdomar), a) icke spastiska (poliomyelit o. dyl.), b) spastiska. X Ögonsjukdomar: 1) genom sjukdom förvärvade, 2) genom traumata förvärvade. XI Öronsjukdomar: 1) genom sjukdom förvärvade, 2) genom traumata förvärvade. X I I Kvinnliga genitalias sjukdomar. XIII Hudsjukdomar. XIV Ålderdomssvaghet. XV Andra sjukdomar.

Fördelningen av det nu undersökta materialet (7 946 män och 10 109 kvinnor) på kön och åldersgrupper efter de olika invaliditetsorsakerna redovisas i tab. 45 och 46. I tab. 47 och 48 redovisas den procentiska fördelningen efter åldersgrupper av undersökta invalida män resp. kvinnor för varje invaliditetsorsak och i tab. 49 och 50 den procentiska fördelningen efter invaliditetsorsak av män resp. kvinnor inom varje åldersgrupp. I den efterföljande redogörelsen för denna del av undersökningen har, för underlättandet av en jämförelse med 1918 års undersökning, i huvudsak följts den i Acta Medica lämnade redogörelsen för sistnämnda undersökning, ur vilken visst jämförelsematerial återgivits. Den relativa Den procentiska fördelningen på olika åldersgrupper för varje invaliditetsbetydelsen av o r g a k e n l i g t 192g ^rs material återfinnes, som nyss nämnts, i tab 47 och 48. mr e te tsorsaa'k " För jämförelse med 1918 års undersökning återgivas i tab. T 60 siffrorna eninom olika åldersgrupper.

99 Tab. T 60. Procentisk fördelning på åldersgrupper av invaliditetsfall åren 1928 och 1918, förorsakade av vissa sjukdomar.

Invaliditetsorsak

(Män 1928 1:1 Klaffel 1 1918 (vit. org.) )Kv. 1928 l 1918

Å 1 d c r s g r u p p Hela antalet 15— 20— 2 5 - 3 0 - 3 5 - 4 0 - 4 5 - 50— 55— 6 0 - 6 5 - 70 S:a fall 19 24 29 34 39 44 49 54 59 64 69 år o år är år år år år år år år år år mera 29E 3.7 12C 15.C 436 1.2 22S 5.7

I: 2 Myocar- (Män 1928 742 1918 842 dit o. cardio- 1 |Kv. 1928 1038 scleros. l 1918 1313

6.1 2.6 3.C 2.2

2.C 8.S 1.4 3.1

3.7 6.7 1.8 4.0

3.4 5.0 2.5 4.8

4.4 4.1 3.4 4.0

6.4 6.8 6.5 16.6 26.8 13.6 100 4.1 6.7 10.0 14.2 21.7 1.7 100 3.4 8.0 9.7 19.3 37.6 8.7 100 8.8 14.9 14.0 18.4 19.7 0.4 100

— — — — 0.3

0.3 0.1 0.1 0.2

0.5 0.4 0.6 0.7

1.9 3.9 13.5 49.2 30.7 100 1.7 5.3 16.1 63.2 13.1 100 1.7 5.6 17.9 54.8 19.2 100 2.3 10.6 20.0 60.3 5.6 100

0.1 0.1

(Män 1928 II: 1 Lung- 1 1918 tuberkulos. i Kv. 1928 l 1918

500 7.2 18.0 15.8 16.0 435 19.3 17.7 12.0 12.2 476 11.5 22.7 16.6 10.9 417 20.6 19.2 12.7 6.7

8.4 8.3 5.7 7.9

7.4 6.7 8.2 4.3

6.2 5.5 6.1 4.1

6.4 6.4 3.2 5.3

4.6 6.4 4.4 7.5

4.8 1.8 4.4 4.3

0.8 100 1WP 0.4 100 0.2 100

VII: 4 Neu- (Män 1928 1918 rastenier och 1 JKv. 1928 '< neuroser. l 1918

126 0.8 5.6 5.6 18 — — 5.6 440 0.2 1.4 1.4 99 — 1.0 1.0

8.7 20.6 21.4

— 5.6 — — 11.1 33.3 11.1 27.7 2.5 4.3 6.6 7.0 13.4 17.9 17.3 24.8 — 3.0 3.0 11.1 21.2 23.3 21.2 13.2

3.2 100 5.6 100 3.2 100 2.0 100

(Män 1928 Epi- 1 1918 |Kv. 1928 ( 1918

54 22.2 14.8 9.3 52 42.3 7.7 1.9 67 19.3 23.8 11.9 66 30.3 6.1 10.6

9.3 5.8 7.5 7.6

1.8 14.8 7.7 5.8 7.5 4.5 6.1 6.1

100 1.9 100 1.5 100 100

398 4.0 8.5 15.3 14.6 12.1 14.6 8.3 6.3 6.5 3.0 4.8 159 8.2 10.7 16.3 13.8 8.8 2.5 10.1 5.7 9.4 5.7 6.3 359 2.2 5.3 12.3 10.3 8.9 9.6 9.2 11.4 8.4 8.9 10.0 181 11.1 5.5 8.3 7.7 12.2 7.2 8.8 8.8 11.6 10.5 7.2

2.0 100 2.5 100 3.6 100 l.l 100

309 36.3 22.3 IO.O 144 71.5 2.1 2.8 258 34.1 18.2 13.5 108 57.4 3.7 2.8

3.9 0.7 2.7 0.9

100 100 0.4 100 100

6.2 1.5 3.8 9.4 6.6 5.3 3.3 10.0

4.6 9.2 6.1 12.3 6.2 10.8 10.8 3.8 9.4 7.5 5.7 3.8 5.7 5.7 1.3 13.2 9.2 6.6 11.8 6.6 13.2 8.3 1.7 11.7 13.3 11.7 6.7 8.3

4.6 100 1.9 100 3.9 100 100

0.4 1.3 0.5 0.6

0.7 1.0 1.0 1.0

VII: 5 lepsi.

(Män 1928 VII: 6 a Sin- i 1918 nessjukdomar. |Kv. 1928 l 1918 VII: 6 b Idioti.

(Män 1928 1918 IKv. 1928 [ 1918

IX-.B3& Ben- [Män 1928 1918 och ledgångs- 1 Kv. 1928 tuberkulos. 1918

65 20.0 7.7 53 24.5 18.8 76 11.8 10.5 60 20.0 5.0

IX:B3ci2e«- [Män 1928 899 0.2 1918 398 1.0 matiska och 1 andra artriter. Kv. 1928 1346 0.5 1918 933 0.4 Män 1928 XIV Ålder1918 domssvaghet. Kv. 1928 1918

2111 2170 2 602 3 916|

0.2 0.3 0.5 0.3

4.2 4.1 5.4 4.6

0.2 0.5 0.6 1.2

3.7 3.8

5.5 9.7 — 4.5 7.6 4.5

5.2 0.7 7.0 6.5

2.9 4.9 4.3 1.9

1.2 2.0 1.4 1.6

— — — — — 0.0 — — — — 0.0

0.0 0.1

5.6 5.8 7.5 7.6

2.9 4.1 3.9 4.6

3.6 2.5 3.0 3.8

7.4 3.8 4.5 9.0

2.9 2.8 3.5 8.3

5.6 3.8 7.5 4.6

5.5 5.6 3.1 7.4

4.4 3.7 5.9 7.2

3.9 0.7 3.9 1.9

3.3 7.4 15.6 49.2 18.0 100 3.3 8.0 21.6 53.0 5.5 100 5.1 10.6 18.1 47.6 11.1 100 6.2 15.6 25.0 41.7 2.6 100

0.1 0.6 0.0 0.0 0.3| 0.8

0.1 1.0 23.4 75.5 100 1.8 6.9 62.8 27.8 100 0.8 2.4 36.5 60.8 100 4.3 13.9 68.7 11.9 100

ligt båda undersökningarna för de sjukdomar, som i detta sammanhang särskilt omnämnts i redogörelsen för den tidigare undersökningen. Av tab. T 60 framgår, att den relativa fördelningen på åldersgrupper

100 av invaliditetsfall, förorsakade av de angivna sjukdomarna — bortsett från en del större eller mindre ojämnheter, som säkerligen bero på det undersökta materialets jämförelsevis ringa omfattning — i stort sett är likartad enligt de båda undersökningarna. Beträffande de sjukdomar, som äro mera talrikt representerade inom de yngre årsklasserna — lungtuberkulos, epilepsi, sinnessjukdomar, idioti — torde man dock kunna utläsa en tydlig förskjutning från den lägsta åldersgruppen till de närmast högre. För de inom de högsta åldersgrupperna talrikast representerade sjukdomarna — och särskilt inom grupperna »myocardit och cardioscleros» samt »ålderdomssvaghet» — synes en liknande förskjutning mot högre invaliditetsålder hava ägt rum. I detta sammanhang måste dock ihågkommas den förut å sid. 28 omnämnda begränsningen av 1918 års material inom den högsta åldersgruppen. Den relativa Tab. 49 (för män) och 50 (för kvinnor) belysa de olika invaliditetsorsabetydelsen w k relativa betydelse såväl inom materialet i dess helhet som för varje olika invalidi-

tetsorsaker åldersgrupp. inom hela Ålderdomssvaghet och den därmed nära sammanfallande sjukdomsgruppen »myocardit och cardioscleros» omfatta tillsammans 36 % av hela materialet. Motsvarande siffra enligt 1918 års material var 56.3 %, alltså väsentligt, högre. Skillnaden torde dock i verkligheten ej vara fullt så stor. Till gruppen »andra hjärt- och kärlsjukdomar» ( I 4) hava nämligen vid 1928 års undersökning hänförts icke mindre än 7.5 % av hela materialet (603 män och 758 kvinnor), under det att vid 1918 års undersökning denna sjukdomsrubrik kom till användning endast beträffande 1 man och 3 kvinnor. Denna stora skiljaktighet torde ej kunna förklaras på annat sätt, än att klassificeringen av invaliditetsorsaken på denna punkt skett efter olika principer vid de båda undersökningarna. Att det även i de till gruppen I 4 hänförda fallen är fråga om ren åldersinvaliditet framgår även av fallens procentiska fördelning på åldersgrupper, vilken i det närmaste sammanfaller med motsvarande fördelning inom grupp I 2. I tab. T 61 lämnas en närmare jämförelse mellan resultaten av 1928 och 1918 års undersökningar med avseende på samtliga de undersökta fallens procentiska fördelning på olika invaliditetsorsaker. Bortsett från de rena ålderssjukdomarna intager reumatismen 1928 liksom 1918 den främsta platsen bland invaliditetsorsakerna. Till gruppen »reumatiska och andra artriter» ha nämligen av 1928 års material hänförts icke mindre än 12.4 % (2 245 fall) av hela antalet undersökta fall (1918: 9.1°/ och 1 331 fall). Ökningen från 1918 till 1928 hänför sig till båda könen, men är något starkare bland männen än bland kvinnorna, Nästa grupp är, likaledes enligt båda undersökningarna, de tuberkulösa lungsjukdomarna, som år 1928 varit invaliditetsorsak i 5.4 % (976 fall) av hela antalet invaliditetsfall mot 5.8 % (852 fall) år 1918. Den relativa nedgången inom denna grupp hänför sig uteslutande till männen (6.3 % år 1928 mot 7.9 % år 1918). Bland övriga sjukdomar må särskilt nämnas följande, som förete anmärkningsvärd ökning såsom invalidiserande faktorer från år 1918 till år 1928:

101 T a b . T 61. I n v a l i d i t e t s o r s a k e r n a s r e l a t i v a betydelse å r e n 1928 och 1918. 1928 års material

1918 års material

Hela materialet

Män

Kv.

Hela materialet

Män

Kv.

XIV + I: 2 Ålderdomssvaghet + myocardit och cardioscleros IX B: o c Reumatiska och andra artriter

10.3 I: 4

Andra hjärt- och kärlsjukdomar

o.o

0.0 II: 1

Tuberkulösa lungsjukdomar Sinnessjukdomar Klaffel (vit.org.)

2.3 I n v a l i d i t e t s o r s a k

VII: 6 a I i I: 1 ! II: 2 ! VII: 4 | VII: 6 b i VII: 1 i IX: B 2 XV III X: 1 VI VIII: 1 I: 3

Icke tuberkulösa lungsjukdomar

. .

. . . .

Neurastenier oeh neuroser Idioti

19 Org. hjärn- och ryggmärgssjukdomar . . Traumatiska defekter i stödje- och rörelseorganen

1.5 Andra sjukdomar

0.3 Mag- och tarmsjukdomar

3.4 Genom sjukdom förvärvade ögonsjukdomar

1.9 Urinvägarnas sjukdomar

1.1 0.7

Allmän svaghet och anämi

0.1 Varicer och bensår

0.7 IX: B 3 a Ben- och ledgångstuberkulos IV

Bråck

0.3 VII: 5

Epilepsi

0.7 VIII: 3

0.2 Diabetes

0.2 IX: B 4 a Poliomyelit o. dyl

0.3 VII: 3

0.2 Ischias

VIII: 4

Struma och Morb. Basedow

VII: 7 VIII: 6 V IX: A

Andra nervsystemets sjukdomar

XII

0.1 Andra konstitutionella sjukdomar

0.1 Gallvägs- och leversjukdomar

. . . .

Medfödda defekter i stödje- och rörelse organeu Kvinnliga genitalias sjukdomar Övriga orsaker . . . . . . . .

0.2 0.9

sinnessjukdomar, som ökat från 2.3 % år 1918 till 4.2 % år 1928 (i absoluta tal 340 resp. 757); neurastenier och neuroser, vilka'ökat från 0.8 % år 1918 till 3.1 % år 1928 (117 resp. 566);

102 Tab. T 62.

De viktigaste invaliditetsorsakernas procentuella andel i antalet invaliditetsfall inom olika åldersgrupper åren 1928 och 191S.

Åldersgrupp och invaliditetsorsak

1928 års material

1918 års material

Hela materialet

Kv.

Hela materialet

Män

%

15—19 år. 38.8

28.5 Tuberkulösa lungsjukdomar

60.6 VII: 6 b

Idioti

2.7 VII: 6 a

Sinnessjukdomar

10.4 I: 1

Klaffel

3.1 II: 1

25—29 år. Tuberkulösa lungsjukdomar

45.3 VII: 6 a

Sinnessjukdomar

17.7 VII: 6 b

Idioti

3.0 II: 1

30-34 år. Tuberkulösa lungsjukdomar

34.2 Sinnessjukdomar

24.8 Idioti

31.1 22.1 8.4

35—39 år. Sinnessjukdomar Tuberkulösa lungsjukdomar

23.1 19.9

9.8 8.7 6.1 5.8

11.6 12.3

7.5 5.7

22.2 18.3 8.0 7.2 6.7

30.6 19.5

15.1 17.4

7.9 21.7 1.4

14.8 13.5 12.3

14.8 12.2

13.1 9.4

10.7 11.4

7.3 VII: 6 3 II: 1

Idioti Tuberkulösa lungsjukdomar

II: 1

20—2i

VII: 6 a VII: 6 b

VII: 6 a II: 1 VII: 6 b VII: 4 I: 1 XI: B 3 c

år.

.

Idioti Neurastenier och neuroser . . Klaffel Reumatiska och andra artriter

5.7 5.2

16.2 5.0

40—44 år. VII: 6 a

Sinnessjukdomar

II: 1

Tuberkulösa lungsjukdomar

VII: 4

Neurastenier och neuroser . .

.

IX: B 3 c Reumatiska och andra artriter Klaffel I: 1 45—49 år. IX: B 3 c Reumatiska och andra artriter Sinnessjukdomar VII: 6 a Tuberkulösa lungsjukdomar II: 1 Neurastenier och neuroser VII: 4 I: 1

Klaffel

. . . .

j i

15.1 14.2

103 Tab. T 62 (forts.). De viktigaste invaliditetsorsakernas procentuella andel i antalet invaliditetsfall inom olika åldersgrupper åren 1928 och 1918.

Åldersgrupp och invaliditetsorsak

1928 års material

1918 års material

Hela materialet

Män

Kv.

Hela materialet

%

%

11-0

%

50—54 å<: IX: B 3 c Reumatiska och andra artriter VII: 4 Neurastenier och neuroser VII: 6 a Sinnessjukdomar

Män

Kv.

% 15.1

I: 1

Klaffel

8.3 II: 1

Tuberkulösa lungsjukdomar

16.7 35.0

55—59 år. IX: B 3 c Reumatiska och andra artriter XIV + I: 2 Ålderdomssvaghet + myocardit och cardioscleros VII: 4 Neurastenier och neuroser II: 2

Icke tuberkulösa lungsjukdomar

. . . .

3.5 I: 1

Klaffel

3.7 VII: 6 a

Sinnessjukdomar

43.8 2.6 0.3

6.6 6.0

16.2 6.5 3.5

XIV + 1: 2 Ålderdomssvaghet + myocardit och cardioscleros

75.9 8.4

73.8 IX: B 3 c Reumatiska och andra artriter

8.6 XIV + 1 : 2 Ålderdomssvaghet + myocardit och cardioscleros

75.2 6.3

88.3 IX: B 3 c Reumatiska och andra artriter

60—64 år. IX: B 3 c Reumatiska och andra artriter XIV + I: 2 Ålderdomssvaghet + myocardit och cardioscleros I: 1 Klaffel VII: 4 Neurastenier och neuroser 65-69

70 år och

2.7 1.3

år.

däröver.

. . . .

idioti, som ökat från 1.7 % år 1918 till 3.1 % år 1928 (252 resp. 567); samt allmän svaghet och wiämi, som ökat från 0.4 % år 1918 till 1.4 % år 1928 (63 resp. 255). Ökning förete även klaffel (från 2.4 till 4.1 %) och icke tuberkulösa lungsjukdomar (från 2.5 till 3.4 %). Minskning åter föreligger, utom beträffande ålderssjukdomar och lungtuberkulos, i fråga om mag- och tarmsjukdomar, som nedgått från 3.3 % år 1918 till 1.8 % år 1928 (från 475 till 319).

104 Den relativa Vad slutligen angår de olika invaliditetsorsakernas relativa betydelse inom flika'Sinnvalf- varje åldersgrupp hänvisas till tab. 49 och 50, varjämte beträffande de viktiditetsorsaker g a s t e sjukdomarna en jämförelse mellan 1928 och 1918 års undersökning läm-

b

inom varje åldersgrupp.

• . , rp r-o °- *• "^-

n a s x ia

Till den däri meddelade sammanställningen må i korthet framhållas följande. I 1928 års material intager idiotin inom den lägsta åldersgruppen den främsta platsen bland invaliditetsorsakerna och kvarstår såsom en invalidiserande faktor av väsentlig betydelse t, o. m. åldersgruppen 35—39 år. Vid 1918 års undersökning åter spelade denna sjukdom mera avsevärd roll endast inom den lägsta åldersgruppen, där den utgjorde den näst största invaliditetsorsaken. Lungtuberkulosen intog år 1918 den främsta platsen i åldrarna 15—44 år och andra platsen i åldrarna 45—54 år. I jämförelse med 1918 års siffror tyda 1928 års siffror på en avsevärt minskad betydelse av lungtuberkulosen såsom invaliditetsorsak. Inom åldersgruppen 15—19 år kommer den först i andra rummet, likaså inom åldrarna 35—44 år för att därefter ytterligare minska i betydelse i förhållande till övriga sjukdomar. Praktiskt taget för samtliga åldersgrupper äro de relativa siffrorna för lungtuberkulosen lägre för år 1928 än för år 1918. Sinnessjukdomarna åter förete en stark ökning och komma år 1928 i första rummet inom åldrarna 35—44 år, i andra rummet inom åldersgrupperna 25— 29 år, 30—34 år och 45—59 år samt i tredje rummet inom åldersgrupperna 20 —24 och 50—54 år. De reumatiska sjukdomarna slutligen börja att spela nämnvärd roll först inom åldersgruppen 35—39 år. Fr. o. m. åldersgruppen 45—49 år är denna invaliditetsorsak den viktigaste, bortsett från de rena ålderssjukdomarna inom de två högsta åldersgrupperna, Invaliditets- M ed avseende på de olika invaliditetsorsakernas relativa betydelse med hänorsakernas s y n tagen jämväl till folkmängden har i tab. 51 (för män) och tab. 52 (för tydHhemed kvinnor) för varje invaliditetsorsak och åldersgrupp uträknats antalet^ i unhänsyn tagen dersökningen ingående män resp. kvinnor på 100 000 inom vederbörande åldersmängdln grupp. I fråga om de viktigaste invaliditetsorsakerna redovisas resultatet grafiskt i fig. 2—10 å sid. 105—107. 1 s fte att bel sa Särskild y y frågan, i vilken utsträckning och vid vilken ålder ren ålbearbetning dersinvaliditet förekommer, har materialet i fråga om ålderssjukdomar av störåldrerfsjuk- re betydelse underkastats särskild bearbetning med uppdelning på varje åldomar. dersår för åldrarna 60—74 år. Till sådana ålderssjukdomar kunna förutom XIV, ålderdomssvaghet, hänföras grupp I : 2, myocardit och cardioscleros, och — i det föreliggande materialet — grupp I : 4, andra hjärt- och kärlsjukdomar, ävensom i viss mån grupp I X : B 3 c, reumatiska och andra artriter. Resultaten av bearbetningen återgivas i tab. T 63. Högsta antalet såväl för män som för kvinnor förekommer inom den med 68 år betecknade åldern, vilken omfattar personer, födda år 1860. Om hänsyn tages till den tid, som förfly-

to to

M8

fl .

© Ä n "

a 5 § O

H .5

a to ?

Antal S

2 •§ S3

^

.3 o > a

1 § ° S3 —i

* p -

ea

>•

to JxJ

—^ •v..

——.—^— • — „

*«»

*^ ^ ?**—

—s \ \ i i

1i i

Antal

09 ©

A

M

to > •53 © " -©

S 3

11 S3 — CS

;as ••©

O

§ fi i

1s

-9 ©

.

"£.2 Ä

?. \ i

© a

i

% eS *P to*

1 — 1 — ]

s

:—-» 1

1 X

*.!x

V

l

©

f

"i

-1

\1

—1

I

!

s

1 h

r

/i

|

i Antal

3 a

•5

i

3>

a

/i i—«—

!

i

il

i *>

: a

f;

i;

%t

i>

<3

<

>

"v

: N \

•s 09

a a*

©

.

'

t;

— ,

©

a

OS

i. 08

s*

sn

•*»

©

c3 i

.SP S g 1 5 = ~ a

* ~*b

© o a © a

A

oS >•

o

P t

.—«

-f

•*s

to*

i

a a

"*-- ••«..«.

i

a

v i

""**- "*«„ %

S 9

*

\

-*J

! 1

^ \

fc»> a

$

Sr—f GO

1 1

<r

s

!

1 2

o

s

#

s

\ a

&

i

• " ' »

bo

tn

Oj Xx

J

2 a — 03 oS P-

go CD O T3 •Q O m TI

2 "* e 3

—

J

\:

£ a-? *"* t M ' o a» J*

\

" •

•s s s a a* r a°

©

S "33

j

- Y/-#'> : / • —H- 5 V * \

to to

•S So •J3 o

108 Tab. T 63. Antal på grund av vissa ålderssjukdomar första halvåret 1928 nytillkomna invalider i åldrarna 60—74 år. Antal

Invaliditetsorsak (se sid. 97)

Å 1 derså r

Under 60 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 och däröver. . . Summa

Invaliditetsorsak (se sid. 97)

S:a

1:2

1:4 IX: B 3c XIV

49 8 17 18 33 24 36 40 73 142 74 55 33 34 29 22 55 742

29 7 12 16 15 32 24 31 72 151 55 38 22 23 19 12 45 603

155 14 27 23 31 45 53 45 97 164 83 41 36 24 18 15 28 899

A n t a 1 k v in n o r

m ä n

1:2

84 50 15 16 30 21 38 31 41 20 62 42 53 50 61 67 145 100 221 203 89 53 55 24 43 18 27 21 22 12 9 12 40 21 758 2111 4 355 1038

3 2 — 5 8 6 16 22 77 219 159 186 187 165 169 141 746

236 31 56 62 87 107 129 138 319 676 371 320 278 246 235 190 874

S:a

1:4 IX: B 3 c XIV

46 61 51 62 82 76 138 273 71 46 26 30 9 8 30

9 456 60 5 4 101 10 140 19 181 24 190 39 224 48 252 157 540 425 1122 280 493 213 338 210 297 155 233 146 189 119 148 739 830

313 24 |

5 744

ter från en pensionsansöknings ingivande till pensionsnämnden till dess ankomst till pensionsstyrelsen, erhåller man för ifrågavarande personer en genomsnittsålder vid tiden för pensionens sökande av 67V2 år. Vid bedömandet av siffrorna i tab. T 63 måste ihågkommas, att de ekonomiska villkoren för rätt till pensionstillägg mången gång medföra, att invaliditetsfall komma till synes i pensionsstyrelsens material först på en senare tidpunkt än den, då invaliditeten inträffat.

I

Invaliditets- I tab. 53—56 redovisas för de olika kommungrupperna Stockholm och orsakerna Göteborg, övriga städer samt landsbygd och för riket i dess helhet antal på tagen tfll kön, grund av olika invaliditetsorsaker inträffade pensionsfall för varje kön och cicMlstånd och ö s t a n d . Beträffande de viktigaste invaliditetsorsakernas relativa betydelse mungrupper, har ur dessa tabeller uträknats den i tab T 64 lämnade sammanställningen. • Av denna framgår, att relationstalen för de gifta äro förhållandevis större än för de ogifta i fråga om sådana sjukdomar, som oftare förekomma inom de högre åldrarna, ett förhållande, som helt naturligt beror på den högre genomsnittsåldern bland de gifta än de ogifta. Hit höra, förutom grupp X I V ålder-

109 Tab. T 64.

Procentisk fördelning efter invaliditetsorsak av undersökta pensionsfall år 1928 for varje kön och civilstånd inom olika kommunslag.

Invaliditetsorsak (se sid. 97)

Ej Stockholm o. Övriga I Göteborg städer

gift Landsbygd

Gift Hela riket

Stockholm o. Övriga Göteborg städer

Landsbygd

Män. I: 1 . . .

.

1.7 I: 2 . . .

.

2.2 13.7

11.0 9.4

4.7 I: 4 . . .

.

8.8 II: 1 . . .

.

.

3.7 II: 2 . . .

4.4 III

2.0 VII: 1 . . . .

2.8 VII: 4 . . . .

1.9 VII:

6 a . . .

2.9 VII:

6 b . . .

1.5 0.2

. .

5.0 B3 c . .

14.0 IX: B 2 IIX:

X: 1 . . .

.

XIV Övriga . . . . Summa

—

1.9 28.2

100 Kvinnor. I: 1 I: 2

11.6 I: 4

7.5 II: 1

1.7 II: 2

6.8 1.9

2.7 III

2.9 VII: 1

1.0 VII: 4

1.0 VII: 6 a

2.4 1.4

1.8 4.2

1.4 VII: 6 b

1.3 0.1

—

IX: B 2

1.2 IX: B 3 c

15.5 X: 1 XIV Övriga Summa

100 Hela riket

110 domssvaghet, grupperna I hjärt- och kärlsjukdomar, I I : 2 icke tuberkulösa lungsjukdomar, I I I mag- och tarmsjukdomar samt I X : B 3 c reumatiska och andra artriter. Beträffande de i yngre ålder oftare uppträdande sjukdomarna (grupperna I I : 1 lungtuberkulos, V I I : 6 a sinnessjukdomar och V I I : 6 b idioti) är förhållandet det motsatta. Att skillnaden här är ännu starkare, beror givetvis på att dessa sjukdomar i stor utsträckning utgöra hinder för äktenskaps ingående. Grupp V I I : 4 neurastenier och neuroser visar trots med åldern stigande frekvens högre siffror för ogifta än för gifta. En jämförelse mellan siffrorna för de olika kommungrupperna ger vid handen, att lungtuberkulos i fråga om män har sin största relativa betydelse som invalidiserande faktor i Stockholm och Göteborg och sin minsta på landsbygden. Beträffande kvinnorna åter synes en svag motsatt tendens kunna utläsas. Någon uppdelning av landsbygden, vilket givetvis kunnat vara av ett visst intresse, exempelvis för att belysa förhållandena i Norrland i jämförelse med övriga delar av landet, har på grund av materialets ringa omfattning ansetts icke böra komma i fråga. De reumatiska sjukdomarna utvisa genomgående de högsta siffrorna för landsbygden och de lägsta för Stockholm och Göteborg. Invaliditets- För att undersöka, om och i vad mån vederbörandes yrke kan anses hava nåorsakerna g.Qn betydelse i fråga om de olika invaliditetsorsakernas frekvens, hava i tab. 57 tagen till för män och tab. 58 för kvinnor för vissa yrkesgrupper sammanförts antavederbörandes i e ^ inträffade pensionsfall med fördelning på de olika invaliditetsorsakerna. I tabellerna hava ej medtagits sådana yrkesgrupper, inom vilka antalet pensionsfall varit ytterst ringa. Antalet från denna del av undersökningen uteslutna fall uppgår till för män 118 och för kvinnor 103. Med ledning av tab. 57 och 58 har i tab. T 65 för var och en av de medtagna yrkesgrupperna uträknats de undersökta fallens procentiska fördelning efter invaliditetsorsak. Med avseende på de näst ålderdomssvaghet (grupp X I V + 1:2 och 4) vanligaste invaliditetsorsakerna, nämligen reumatiska sjukdomar (grupp IX : B 3 c) och lungtuberkulos (grupp I I : 1) må i korthet framhållas1 följande. I fråga om reumatismen förekomma för män de högsta relativa talen inom yrkesgrupperna anställda i jordbruk, ägare och brukare av jord samt skogsarbetare med 15.6 % inom den förstnämnda gruppen och 13.7 % inom de båda övriga grupperna mot en medeltalssiffra för samtliga män å 11.3 "/«. Siffror mera avsevärt understigande medeltalet uppvisa, förutom gruppen »utan angivet yrke», grupperna handelsanställda och fria yrkesutövare, båda med 6.1 %. Gruppen industriarbetare kommer något under medeltalet med' siffran 9.2 %. För kvinnor har reumatismen sin största relativa betydelse inom gruppen ägare och brukare av jord, 18.8 %, och gruppen diversearbetare, 17.8 %, siffror som väsentligt överstiga medeltalet för samtliga kvinnor, 13.3 %. De lägsta siffrorna förekomma — fortfarande bortsett från gruppen »utan angivet yrke»

Ill Tab. T 65. Procentisk fördelning efter invaliditetsorsak av undersökta pensionsfall år 1928 inom vissa yrkesgrupper. I n v a l

i d i t e t s o T8 a k (se sid. 97)

Yrkesgrupp

1:1 1:2 1:4 II: 1 III: 2 III VII VII VII VII IX: IX: X: 1 XIV Öv- S:a 4 6 a 6 b B 2 B3c riga

i Män. Jordbruk och bo1 skapsskötsel : Ägare och brukare 3.3 9.7 Anställda . . . . 3.8 9.3 5.9 10.7 ! Fiske j Skogsbruk: Arbetare 6.4 11.2

8.9 8.0 8.3 8.6

2.5 7.1

3.5 1.6 3.2 1.3 — 4.8 1.2 8.6 4.3 0.4 i 9.6 5.6 1.0

2.2 3.0

Industri: Arbetare 3.6 10.1 6.0 Hantverk: Företagare . . . 5.7 10.0 10.0 2.2 Arbetare . . . . 3.3 13.2 8.7 4.3 Handel: Företagare 2.7 10.6 9.7 5.3 Anställda 1.5 6.1 4.6 22.7 Samfärdsel: Anställda . . . . 3.3 9.9 6.1 14.1 Diversearbetare . 4.6 9.8 8.1 7.4 Fria yrken . . . 4.5 5.7 6.5 8.5 Ann an verksamhet: Anställda . . . . 0.9 5.3 8.9 9.8 Utan angivet yrke 3.3 0.2 1.0 7.1 Samtliga män 3.7 9.3 7.6 6.3

1.3 2.1

— 2.4

1.3 5.9 1.2

1.2 11.9

4.7 13.7 3.2 9.2

2.9 1.4 3.5 1.0 3.5 — 3.0 —

5.0 3.3 4.4 4.6

5.0 4.3 0.9 3.9 1.8 5.3 1.5 13.6

0.7 0.7

2.2 10.0 3.0 8.1

3.5 4.6

5.2 0.9

4.2 10.4

4.3 2.0

4.1 0.8

2.0 2.4

3.5 11.8 3.7 6.1

4.5 0.9

2.0 0.2

3.9 3.4

3.8 1.2

Kvinnor. Jordbruk och boskapsskötsel : Ägare och brukare 5.1 10.9 10.1 — 0.7 2.2 Anställda . . . . 7.1 12.2 5.8 3.2 2.6 3.9 1.3 Industri: Arbetare 5.8 7.4 4.2 18.4 3.7 2.1 2.1 Handel: Företagare 3.6 7.1 8.3 2.3 3.6 1.2 3.6 Anställda 8.2 3.3 3.3 37.7 — — — Diversearbetare . 2.5 14.8 8.6 3.7 3.1 1.8 0.6 Fria yrken . . . 4.3 8.8 7.0 7.3 5.0 1.5 1.8 Husligt arbete: Husmödrar i jordbruk 4.8 9.1 7.0 1.8 2.8 2.4 1.5 Övriga husmödrar 4.3 12.1 9.2 1.5 3.6 2.4 1.8 Anställda . . . . 4.5 9.7 5.5 10.5 2.8 2.3 2.7 Annan verksamhet: Anställda . . . . 2.1 13.4 5.2 13.4 1.0 — 3.1 Utan angivet yrke 2.7 0.7 0.6 15.2 0.4 0.7 1.9 Samtliga kvinnor | 4.3 10.3 7.5 4.7| 8.1 2.2 1.9

0.3 3.2

3.2 13.7 3.2 15.6

9.7 6.1

1.7 36.6 10.2 100 2.3 21.0 11.0 100 1.2 36.8 13.2 100 1.3 17.2 7.6 100 1.8 27.4 10.5 100 4.3 20.7 15.6 100 2.3 31.0 12.8 100 2.7 31.8 9.0 100 1.5 19.7 9.0 100 2.4 21.7 10.0 100 1.5 23.9 9.3 100 0.8 32.0 14.4 100

4.5 0.9 1.2 10.1 42.9

6.2 11.6

3.2 11.3

2.2 4.5

5.1 5.8

1.5 1.9

2.9 18.8 4.5 14.8 1.6 8.9

1.2 6.6

3.6 3.3

__ 1.2 11.9 — 4.9 9.8

2.5 17.8

1.0 10.4

26.8 13.7 100 1.3 17.4 13.7 100 1.0 18.4 12.3 100 1.2 38.0 13.2 100 13.1 9.8 100 14.1 15.7 100 3.5 18.2 17.8 100

3.2 3.9 6.2

1.3 1.4 7.6

0.2 0.2 1.8

2.2 14.2 1.4 14.7 2.1 12.3

0.9 37.3 11.3 100 1.4 29.3 12.8 100 1.5 17.3 13.2 100

4.1 8.8 — 1.0 8.3 4.1 11.7 30.2 0.4 4.5 4.4 3.6 2.6| 1.6 13.3

3.1 25.9 11.1 100 2.1 1.6 23.3 100 1.4 25.8 13.3 100

0.9 25.9 10.8 100 2.4 20.2 100 1.9 26.5 113 100 2.7

112 — inom grupperna i annan verksamhet anställda med 8.3 % och industriarbetare med 8.9 %. . ... . Med avseende på lungtuberkulosen äro för män de relativa talen högst inom grupperna handelsanställda med 22.7 *, i samfärdsel anställda med 14 1 % i annan verksamhet anställda med 9.8 % och industriarbetare med 9.6 %. Medeltalet för samtliga män uppgår till 6.3 %. De enda yrkesgrupper med mera väsentligt lägre relationstal äro företagare inom hantverk med 2.2 % samt ägare och brukare av jord med 2.5 %. Även för kvinnorna, vilkas medeltalssiffra uppgår till 4.7 %, uppvisar gruppen handelsanställda den högsta siffran, 37.7 %. Därefter följa grupperna industriarbetare med 18.4 %, utan angivet yrke med 15.2 %, i annan verksamhet anställda med 13.4 % och i husligt arbete anställda med 10.5 %. Inom gruppen kvinnliga ägare och brukare av jord har icke något av de undersökta invaliditetsfallen förorsakats av lungtuberkulos. Även för husmödrar ligga de relativa talen, 1.5 och 1.8 %, markerat under medeltalet för samtliga kvinnor I övrigt hänvisas till den ovan lämnade sammanställningen, varvid dock torde böra anmärkas, att - såsom framgår av de i tab. 57 och 58 meddelade absoluta talen - representationen inom en hel del av de medtagna yrkesgrupperna är så ringa, att resultaten på flera punkter måste anses bero pa tillfälligheter.

113 BEFOLKNINGSSTATISTISKA OCH FÖRSÄKRINGSTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR. 1. Den allmänna befolkningsdödligheten och dess fördelning på olika dödsorsaker. Då presidenten Lindstedt genomförde sina kostnadsberäkningar för den nuvarande pensionsförsäkringen, voro dödlighetssiffror för den svenska befolkningen kända endast till och med år 1907. Med ledning av de för tidigare perioder erhållna dödlighetstabellerna härledde han en hypotetisk dödlighet, som beräknades komma att motsvara förhållandena under årtiondet 1911—20, vilken dödlighet lades till grund för beräkningarna. Nu uppstår frågan, huruvida denna av ålderdomsförsäkringskommittén antagna hypotetiska dödlighet kan anses erbjuda tillräcklig säkerhet för beräkningar, som avse framtiden. För bedömande av detta spörsmål skall till en början lämnas en översikt av dödlighetens utveckling under de senare årtiondena. Den sista period, för vilken dödlighetstabeller föreligga, är årtiondet 1911— Dödlighetens 20. Då emellertid — på grund av spanska sjukans härjningar — dödlighets- J J ^ J J ^ V siffrorna för denna period såsom helhet förete ett ytterst onormalt förlopp, naste decenn,erna skall vid jämförelse med de tidigare årtiondena i stället väljas femårsperioden 1911—15, vilket är den senaste period med normala dödlighetsförhållanden, för vilken dödlighetstabeller finnas utarbetade. Såsom framgår av tab. T 66 har dödligheten i stort sett avtagit under den tidrymd siffrorna avse — från och med 1880-talet till och med perioden 1911 —15. Endast 20-årsåldern uppvisar en på det hela taget oförändrad dödlighet. Vidare framgår, att kvinnornas dödlighet — på ett par undantag när — är lägre än männens. Ålderdomsförsäkringskommitténs hypotetiska dödlighet, som återfinnes under rubriken »Hyp.», visar i stort sett en relativt god överensstämmelse med dödligheten under perioden 1911—15. I de lägsta åldrarna har dock den verkliga dödligheten under denna period underskridit den hypotetiska. För de högre åldrarna är den hypotetiska dödligheten däremot alltjämt något lägre än den verkliga. Skulle efter perioden 1911—15 dödligheten hava ytterligare avtagit, kan man tydligen befara, att ålderdomsförsäkringskommitténs dödlighetstabell icke 8— 293115

114 Tab. T 66. Dödsrisk i promille under olika tidsperioder efter år 1880 för vart 10:e åldersår. K

M ä n Å l d e r

0 10 20 40

. . . . . . .

v

i

n

i

o r

1881 —90

1891 —00

1901 —10

1911 —15

Hyp.

1881 -90

1891 -00

1901 -10

1911 —15

Hyp.

65.0 3.1

• 6.5

60 70

238.0 j 241.0 i 225.0

erbjuder tillräcklig säkerhet. Ett dylikt avtagande av dödligheten är emellertid redan konstaterat. Enligt av statistiska centralbyrån gjorda sammanställningar av antalet döda i olika åldrar på 1 000 av medelfolkmängden för båda könen sammantagna förete särskilt de lägre åldrarna en starkt avtagande dödlighet, såsom närmare framgår av tab. T 67, som utvisar antalet döda i olika åldrar på 1 000 av medelfolkmängden i samma åldrar under de båda perioderna 1911—15 och 1921—25. Särskilt anmärkningsvärd är åldern 20—25 år, som — i motsats till vad tidigare varit fallet — uppvisar en betydligt reducerad dödlighet. En direkt jämförelse mellan de anförda dödlighetssiffrorna för perioden 1921—25 och ålderdomsförsäkringskommitténs hypotetiska dödlighet är ej möjlig, med hänsyn till att endast genomsnittssiffror för 5-årsklasser existera, vartill' kommer, att för nämnda period någon uppdelning på män och kvinnor icke föreligger. De erhållna siffrorna giva dock vid handen, att dödligheten i åldrar upp till cirka 50 år synes redan hava underskridit den hypotetiska dödligheten. Försiktigheten synes därför bjuda att icke längre basera kostnadsberäkningarna på ålderdomsförsäkringskommitténs dödlighetstabell. Det gäller alltså att ersätta denna tabell med en annan, vid vars beräkning hänsyn tagits till dödlighetens starka nedgång under de senare åren. Då enligt vad som under år 1929 inhämtats från statistiska centralbyrån nåavd7n°al"-9 gon dödlighetsundersökning från ämbetsverkets sida icke torde vara att f örmänna dödlig- v ä n t a f ö r r ä n e r f a r e n h e t e n föreligger samlad för hela perioden 1921—1930, har pl"ioUde7r genom kommitténs försorg en dylik undersökning verkställts för perioden 1921 1921-25. _ 2 5 > ifrågavarande undersökning, för vilken erforderligt material erhållits från statistiska centralbyrån, har utförts särskilt för män och särskilt för kvin-

115 Tab. T 67. Antal döda i olika åldrar på 1000 av medelfolkmängden i samma åldrar under perioderna 1911—15 och 1921—25.

Å l d e r

i

Antal döda på 1 000 av medelfolkmängden

år

1911—15

1921—25

Procentuell minskning

0-5

5—10

: 10-15

15-20

; 20—25

23 20

! 25-30

: 30-35

35—40

40-45

j 45—50

8.5 11.0

; 50—55

55-60

9.5 13.4

60—65

21.5 33.2

19.9 31.0

53.9 88.4

50.0 83.8

7 5

65—70 70—75 75-80 80 år och däröver

9 7 7

nor. Däremot har någon uppdelning på landsbygd och städer eller på olika civilstånd icke företagits. Dödsrisken för en z-åring, som betecknas med qx, har härvid beräknats ur formeln 7} 1921-1925

2x =

5Jf,1921-1925 + |D X 1 9 2 1 - 1 ^ 5 ' varest Dx ~ betecknar samtliga under 5-årsperioden 1921—1925 avlidna i åldern x till x + 1 år och Mxim~im medelfolkmängden i samma ålder under 5-årsperioden i fråga. För en 0-åring har dödsrisken (q0) beräknats av formeln mi mb

j\ ^0

1^,1921—1925

1921—1925 j _ x'1920 _

t

ril925'

där jpi92i-i925 betecknar antalet levande födda under 5-årsperioden 1921—1925 De angivna formlerna äro i stort sett desamma som statistiska centralbyrån tillämpar vid sina dödlighetsundersökningar. Resultatet av beräkningarna har sammanställts i tab. 12. Någon utjämning av de i nämnda tabell återgivna risksiffrorna har icke verkställts.

116 Tab. T 68. Jämförelse mellan dödligheten i olika åldrar under perioderna 1911—15 och 1921-25. K

M ä n Å l d e r

i

å

r

Dödsrisk i °/oo

Minsk-

v

i

n

n

Dödsrisk i °/oo

ning i %

1911-15

1921—25

o r Minskning i %

1911—15

1921—25

0 10

26 24

6.79 10.78

24 22

50 60 70 80 90

7 10

o

Till belysning av dödlighetens nedgång från perioden 1911—15 till perioden 1921—25 har i tab. T 68 gjorts en sammanställning av dödsriskerna för vart 10 :e åldersår under de båda perioderna. De i tabellen angivna procenttalen utvisa vilken betydande minskning av dödligheten som ägt rum under de 10 år, som i genomsnitt förflutit mellan de båda perioderna 1911—15 och 1921—25. Starkast är denna minskning i åldrarna 10—40 år, där den för båda könen växlar mellan 20 och 30 %. De högre åldrarnas dödlighet, som hållit sig något mera stabil, företer dock särskilt för männen en icke oväsentlig nedgång. För att lättare kunna överblicka dödlighetens utveckling har i tab. T 69 för olika perioder från början av 1880-talet till år 1925 angivits med huru många procent dödligheten avtagit resp. tilltagit under de 10 år, som närmast föregå var och en av de angivna perioderna. För exempelvis män i 20-årsåldern avtog som synes dödsrisken från 1870-talet till 1880-talet med 3 %, ökades, från 1880-talet till 1890-talet med 6 %, avtog under den följande 10-årsperioden med 1 % för att under de 10 år, som förflutit från perioden 1911—15 till 1921 —25, avtaga med 23 %. Vad utvecklingen av dödsrisken för kvinnor beträffar förete siffrorna i denna ålder ett liknande förlopp. Som allmänt omdöme kan sägas, att — bortsett från de högre åldrarna — nedgången i dödligheten i vårt land från åren 1911—15 till 1921—-25 varit starkare än under någon annan 10-årsperiod under de sista 50 åren och förmodligen även tidigare. Den föreliggande undersökningen har företagits i syfte att erhålla en dödlighetstabell, som kunde anses lämplig att läggas till grund för kommitténs kostnadsberäkningar, och som därför såvitt möjligt borde fastställas med hänsyn till dödlighetens sannolika utveckling under den närmaste framtiden. För

117 Tab. T 69. Dödsriskens procentuella minskning ( - ) resp. ökning ( + ) under de 10 år, som närmast föregå de i tabellen angivna perioderna.

att om möjligt erhålla några hållpunkter för bedömande av sistnämnda spörsmål, har det synts lämpligt att något närmare ingå på frågan om de eventuella orsakerna till dödlighetens starka nedgång under den senaste tiden. Till en början må då framhållas, att minskningen av emigrationen, varige- Orsakerna till nom den relativa förekomsten inom landet av livskraftiga personer, möjligen dödlighetens kan ha ökats, icke kan i någon nämnvärd grad förklara den starka minsknin- nedgång. gen av dödligheten. Emigrationsminskningen efter år 1914 kan möjligen ha medfört, att för vartdera könet var och en av 5-årsklasserna 20—25, 25—30 och 30—35 år under perioden 1921—25 räknade i runt tal högst 10 000 personer mera, än om emigrationen fortgått i samma utsträckning som före 1914. Gör man nu det ytterlighetsantagandet, att inga dödsfall alls inträffat bland dessa 10 000 personer under perioden 1921—25, skulle den genomsnittliga dödsrisken i åldrarna 20—35 härigenom ha nedgått med i runt tal endast omkring 4 % från perioden 1 9 1 1 - 1 5 till 1 9 2 1 - 2 5 . Antager man åter, att dödligheten bland de nämnda 10 000 talen uppginge till trefjärdedelar av den allmänna befolkningsdödligheten i motsvarande åldersklasser, vilket möjligen kan betraktas som ett rimligt antagande, skulle den genomsnittliga dödligheten ha reducerats med endast cirka 1 %. Då nu dödligheten i åldrarna 20—35 år sjunkit med i runt tal 25 % under den angivna 10-årsperioden, kan i varje fall endast en mycket obetydlig del härav skrivas på den minskade emigrationens konto. En annan tänkbar förklaringsgrund till den ovanligt låga dödligheten under perioden 1921—25 kan möjligen vara att söka i spanska sjukans härjningar under år 1918. Om man nämligen antager, att spanska sjukan medfört en utgallring av de svagare individerna, vilket emellertid enligt rådande uppfattning icke är fallet, skulle den naturliga följden bli en minskad dödlighet under de närmast följande åren. Vore denna förklaringsgrund riktig, kunde man möjligen vänta en ny stegring av dödligheten, sedan de nämnda verkningarna av spanska sjukan upphört.

118 En mera fullständig belysning av förevarande spörsmål torde enklast kunna vinnas genom ett studium av olika dödsorsakers andel i den samlade dödsrisken dels under perioden 1911—15, dels under perioden 1921—25. Härigenom erhålles klarhet rörande frågan huru stor del av minskningen i dödligheten som kommer på de skilda dödsorsakernas konto. För detta ändamål har i tab. 13 för vart och ett av åren 1911—15 och 1921 —25 särskilt för män och särskilt för kvinnor sammanställts antalet dödsfall, fördelade på olika dödsorsaker inom de åldersintervall, som den officiella statistiken över dödsorsakerna upptager. Härvid har grupp IV, som omfattar infektionssjukdomar, uppdelats på infektionssjukdomar exklusive tuberkulos och tuberkulos enbart. Dessutom har grupp X V I I , svulster, uppdelats pa kratta samt sarkom jämte svulster av andra slag. För flera av dödsorsakerna kan man konstatera betydande förskjutningar icke endast i absoluta antalet dödsfall utan även i antalet dödsfall på 1 milj. av medelfolkmängden inom vederbörande åldersklass. I vad mån dessa forskjutningar äro reella eller beroende på ändrad diagnosticermg torde svårligen kunna avgöras. Beträffande exempelvis ålderssjukdomar (grupp I I ) uppgick för män över 70 år antalet dödsfall på 1 milj. av medelfolkmängden till 40 888 under perioden 1911—15 men till endast 33 495 under perioden 1 9 2 1 - 2 5 , således en minskning med 18 %. För cirkulationsorganens sjukdomar (grupp X) däremot uppgingo motsvarande antal till 15 157 resp. 21 498, således en ökning med 42 %. Den förskjutning, som ägt rum mellan dessa båda grupper, torde förmodligen i huvudsak bero på ändrad diagnosticering. E t t annat förhållande, som ej bör förbises vid en jämförelse mellan siifrorna för perioden 1911—15 och 1921—25, är den betydande minskning, som agt rum i antalet dödsfall på grund av okända dödsorsaker. Under den första perioden uppgick nämnda antal till 10 597 för män och 11110 för kvinnor, under den senare till 5 452 för män och 5 554 för kvinnor. Antalet dödsfall, där dödsorsaken ej var känd, hade sålunda sjunkit från 21 707 till 11006 eller till omkring hälften. . Denna minskning av siffrorna för okända dödsorsaker måste självfallet i motsvarande mån öka siffrorna för de kända dödsorsakerna. Huru denna ökning, som endast är skenbar, fördelar sig på de olika dödsorsakerna kan däremot icke med bestämdhet fastställas. Vissa hållpunkter föi- bedömande av detta spörsmål torde dock finnas. Såsom synes ur tab. 13 komimer beträffande okända dödsorsaker den ojämförligt största delen av minskningen pa de lägsta och högsta åldersgrupperna. Det synes under sådana förhållanden sannolikt, att nedgången i den högsta åldersgruppen till icke ringa del avser dödsfall på grund av kräfta och rubbningar i cirkulationsorganen, bl. a av det skalet att dessa orsaksgrupper förete högre siffror i den högsta a dersk assen under den senare perioden. Vad åter minskningen i den lägsta åldersklassen för okända dödsorsaker beträffar, är denna otvivelaktigt att nanlora till sådana dödsorsaker, som uppvisa en särskilt hög dödlighet under de törsta levnadsåren, bland vilka i detta sammanhang infektionssjukdomar och andningsorganens'sjukdomar torde nämnas i första rummet. _ Med reservation för den osäkerhet, som följer av ovan omnämnda forhal-

119 landen ger tab. 13 upplysning rörande dödligheten inom olika åldrar på grund av olika dödsorsaker, dels för perioden 1911—15, dels för perioden 1921—25. Vissa dödsorsaker karakteriseras av en allmän nedgång i samtliga åldrar. Så är fallet med tuberkulosen, vars betydelse som dödsorsak sjunkit med 20 a 30 % inom hela åldersskalan, med undantag för åldersintervallet 20—30 år för män och 60—70 år för kvinnor, där minskningen är något mindre. En annan av de mera betydelsefulla dödsorsakerna, nämligen andningsorganens sjukdomar, har likaledes starkt avtagit i samtliga åldersgrupper. Minskningen uppgår här till icke mindre än 30 a 40 %. För infektionssjukdomarna (exklusive tuberkulos) konstateras även en mycket stark nedgång men endast för de lägre åldrarna, vilket förmodligen torde sammanhänga med svängningar i epidemiologiskt hänseende. För att lättare kunna överblicka, huru stor del av förändringarna i dödsrisken, som kommer på de olika dödsorsakernas del, har i tab. T 70 för män och tab. T 71 för kvinnor gjorts en sammanställning av minskningen resp. ökningen av antalet dödsfall på 1 000 av medelfolkmängden inom de olika åldersklasserna för varje särskild dödsorsak. Ur dessa tabeller framgår, att den betydande nedgång av dödligheten, som ägt rum, till väsentlig del härrör från tuberkulosens sjunkande betydelse som dödsorsak. För män finner man sålunda, att av dödlighetsminskningen mellan 15 och 50 år kommer mellan en tredjedel och hälften på tuberkulosens konto. För kvinnor är nedgången av dödligheten i tuberkulos ännu större. Som exempel må härvid nämnas, att medan dödsrisken för kvinnor i åldern 30—40 år nedgick 1.286 0/00, var nedgången i dödlighet enbart på grund av tuberkulos 0.836 %„, eller omkring två tredjedelar av hela dödlighetsminskningen. Slutligen har i tab. T 72 för män och tab. T 73 för kvinnor lämnats en sammanställning av dödsrisken i °/oo under perioden 1921—25 fördelad på olika dödsorsaker. För varje särskild åldersklass har i dessa tabeller angivits dels den sammanlagda dödsrisken i °/oo, dels huru stor del härav som kommer på varje särskild dödsorsak. Man finner här — trots den betydande nedgång, som ägt rum beträffande tuberkulosdödligheten — att tuberkulosen alltjämt är den dominerande dödsorsaken i samtliga åldersklasser från 5 till 50 år för såväl män som kvinnor. Först i åldersklassen 50—60 år överflyglas tuberkulosen såsom dödsorsak av kräftan. I den följande 10-årsklassen 60—70 år dominera cirkulationsorganens sjukdomar och i åldrar över 70 år — såsom helt naturligt är — ålderssjukdomarna. Någon ytterligare kommentar till de olika dödsorsakerna skall icke här lämnas.

Den översikt, som givits, jävar på intet sätt antagandet att en fortsatt ned- Den nya dod ging av dödligheten under den närmaste tiden är både möjlig och sannolik, // 5 ,Ae / ^ fa6e/ framför allt på grund av den omständigheten att tuberkulosen, som alltjämt är den dominerande dödsorsaken upp till 50-årsåldern, befinner sig i rask tillbakagång. Då det gäller konstruera en dödlighetstabell, avsedd för framtida

120 CM

OM

M to

co

CM

co

u ö

ö

I

I +

:£p

•a

»ft -H

ö

I

+

CO TO

I + "9 O

© CO 1^

c

H

(15

SO

CM

"9 00

I

CM O

+

I o Ö

O

+ ö

ö O

CO

00 TO iH

CM O O

O

-> ©

O

+

o ©

T-X

O

t>o

Oi

I +

cp

cs co "9

eo lO O

iö -< O

Ö © Ö O

ö

+

!

I

Oi

CO

H

O

d *-. o l-H

o*(

S3 Ml

1 ©tO an fl fl

•H*

I +

t0

g

fli ^ O

I I I

*ft

*0

+

I

I

+ +

. *

CO

H-

o

o

O

I

+

o in

OM en

lO vQ

-o eS be

—x - #

O

fl S3 o

©

©

©

I

I

70S

s

o

I

I

CM ift

CM

rH

to TO

O

O

O

O

O

O

+

I

I

I

+

I

O

C; 00

CO CM —I

CM

—X

©

©

I +

OJ

09 CM

fl. ev

—I CM

t)

©O"©"

©

©

©

I

+

I

+

-fl fl

I

oo 00

© o

I

-*°« O

I CM

TO O

•*( ©

03 O CM

I

©

©

t>>

«6 CN

TO CM

I

I TO O -<r

o O

N O «)

I + I

+

I

co

i»

O

O

+

I

© O

tO »H "*

I

OO

c

I

©

-r

I

oo

TO

CM

~-

o

»o CM

CM U9

m CM

i-~ CM

r-l

© o

©

I

+

I

©

+

I CO

"'SJÖ

I

I

-H

co

oo

t-»

rH

O

© © rH Ö

©

o

© o

+

+

1 + 1

I

©

o

I

I

+

eo

OJ

os

"C CV

fl. ®H-

et

•o

!

I

a o

TJ

Q

ö 00

a

+ I

o

t-X

ei

a o -ö

i» B O C3 B

m

.fl "C

fl

PH

H^l B

rK

a3

o>

.2 <P fl Ö

w

a .2

fcl

-Hl

.,-.

n > c«

B o Hl ©

11 M

H

!>t:M

.a e -H .9

H " ^

B

c

s

a M

3 53^ Cä r»

S?

W

00 SSO

O

n

S SHO O K

ta

CS

-sä

o rö

UI

a .

a 2 J4

T3

cä •^

^ c>

2 -rX

t-1 M ö

•?

•^

..er!

«TH

p

x %* x

1H

+

I

©

v, a

r « kl

J3 N

O

•i

-"!

+ I

gg cs

re

©

en TO oc »ra

© © o

I

+ I

> -. re

ex>

fl fa

O

©

a a

•2 O rB

fl fl u fl

I

O»

o

i

•o©

2 *-

I

t"

C5

x-x

T-

ö

+

O

I

c»

1 + 1

I

x-x

I

co

I +

I

Z>

»o

© Ö ©

CM

CM

t^

O ©

I

tO

1H

w

O

00 O

n

©

I

H

©

© O O»

O

"9

co TO

I

*

CM TO CM

i» CM

C75

i-l !M

M

o d d © «-i e i-t I + I I I .

ö ö ö o o © © ©

O

•i

TO OM

f*

u

k » e8«w

JOS

O C5

K3

I

ee ><9

O ©

+

CM CM

TO

© ' © © © ' © © © © © © © ° * > | | + | I I | I I + I I I"

"3

HH

I

-H

Ö

TO

O O

09 I

CM »9

CO

09 Os

©

Ö Ö Ö Ö Ö Ö Ö Ö Ö Ö Ö Ö Ö

+

CO TO

O

—I

1 1 1

— tft «-<

-fl! rM Ö

I + + + I

i--,

© ö

O

XTi © H Ö

-tf

00 00

O

O —' CO rH

+

©

:0

t~ "-< O Ö

O i - * < G O > f t » f t T O T O a 0 \a »o

+ lC}

Ioo H Ö

I

I +

ö

O

co

— o H Ö

CM

O O O O O

CO •^

-o c

M »ft

!-^

HH

+

ia

~ts

tu

:cS

g als B

<

eS

CS

T

r—1

te Al B B M -o o B

M

H

P

s

* * Ea > £ "

X *

*

K

122 93

i—t Ol

CM CO

CO

©

•»H H

©

©

©

©

H

rH

-fl-

00 CD

TO TO

»ft TO

TO C73 O» —H

CO

TO

»ft TO

rji

Ö

Ö

CO

O

H

W

GO

00 CO TO SM C-l

t~ l~

H

o

H

©

°03

fl.

-H

Ö

H

i

M

rH

s

Ö

a rH

)

<35 r

O

O

H

N

i N « CM CM

CO ©

oo

o

O

i O ! O i CD CM 0 > rH © © —> - H ©

O H « m Cft TO OS OO C5 CM I - CO T-i rH © ©

'

©

©

©

O)

©

-fl

•H

CM TO

ö

ni

I oc«

©

o«S

tM

©

©

CO

SM SM

SM C73

fl» Oi

w

r-l

e»

oo

CM

CO CM o

HJI

CO

©

O

O

©

©

SM

CO CM ©

CM l~ ©

0 0 TO OO - H »ft t ~ r.~ © oq

Ö

©

©

.o ©

©

©

©

©

»O CO Ol

co no 9*

O O CM

CO O

©

©

o

©

©

oc

©

••"i

© © < © © © © © © o

<N ©

©

•*

a>

TO

SM

in o

CM

©

tt9 o

©

o

co

r H CM ©

oo

eo w fli o i

© T O O O T O C O — I O C O T O H ( D I N

©

1^ —1

.o Cl

CO •H

©

©

O

O

O

©

©

on

_ _,

»a

CO CM

" *

©

" *

©

»ft

CM

©

©

© © " © ' © © © © s o

»ft

-*

S3

-A C

= AS

©

a

co

S_ CD

00 in ©

a

-Ö 93 : © T5 "Ö EC

-^

00 TO

©

Ö

Ö

l»ft ©

© rH rH

©

©

©

©

—<

© © ©

»O

© © © © © ©

tn ©

©

©

O

i^.

i|

o

-5 £

t-l

cs

oo

rrj

Tj

Ol TO

IN TO

CO « »ft t—

©

©

O

©

rH

i^ TJI

co \Q

© L~

»ft 00

©

©

© IM

en Hj< ©

S M o o TO t © SM »O TO ©

O

O

rH

o

GO

a 'm

bl) B B m

©

H O

ri OC

B Al

«•§ M

rfl

00 f-H CS

M TS B

8 —; 3rM o H

bD »A

5 •" °

r r j OJ A l ^ P M

fl

a

'o? g

2a .52 s ^

H

cS

c3

t-l

a

'rH

.9

Al

>>

»

HH

EH rt W

m '< w 1-1 HH

d

t> r\

•> ^

fc

J-t t>

DQ

O

a x x

HH HH ^""1 V — I

S 3

. 3 éC

re-5 -i£ A

a s

a

s p a^ •A B

H 3 w H t-l

k

>

X •4

:cS

B9 C/J

ej r—1

r >

r— 1—

Ss

>

t-x CO

ca. cs -ö B

> :re Al

O

123 *d

I 1 o o 1 1

l oä

CA

.ft

©

CO

-fl ©

d

©

_ »ft _

T3

1 ocs © 5

©

fl o 60 B

<* 1

T-X

©

©

© 00

_^

os

-r

»ft

©

CO

CO

—i

O

o ..o

©

1 ort ©

a •> CS

© ©

o

fl!

PH

"*"4 ,°J «*H

© CO

1 M

° 3 .5 ~ O

fl iS ® 3 OD-fl

ad «

©

CO ©

© © CM

^

©

t-

©

© © rH

© t ©

CM -rf GM

uft

©

©

oo t -

-fl © -rf

>ft

© CO

i-

r H

©

©

©

©

©

Cl

—1

O

ift - t ©

©

IO

O l

os

eo

*•*

0-1

-rf!

ao

CM

Ol

©

CO 00 ©

t ^ t ^ •XI

X © ©

©

r H

O

r H

©

©

1 1

0 O CO

OS 00 CO

Ol t ^ ©

CO "f! X

^

• ft

00 -T!

0-1 -H

»o

©

©

©

©

rv co ©

CO © -rf

© © CM

1 CO 04

© 0-1 GM

©

—1

©

o

CM

©

©

O

©

©

©

©

©

©

©

©

. >ft 0-1

O OO tH

t~ -H rH

CO CO rH

-H GM ©

© © ©

O

©

©

©

©

©

©

© -f

-T" © ©

fr»©»ft ©

© ©

©

^

•fll O*

Qi

H< -<f

É SM

* I

©

-r

-H X Ol

© ©

»ft

01 TO_, ^

SM 00 CM

o

—

CO U9

-v rH

©

©

©

!—1

©

©

©

1 1

TO

SM

»O

_

O

©

t^ O

>*

SM

©

X ©

©

©

*•"'

©

©

O

©

,_,

Ift

-* fl*© ©

©

_, 1 •fl* 1

ort

»O

N

© © CM

©

o

I «3 ©

|

o O

SM -t! 0-1 r-l

rH

CO

©

©

01 ©

^

© SM [~

© 1^.

00 OS CO

O

T—1

AS

_^

O CO

X

c^

©

co © CO iH

©

1 ort ©

©

t". O

©

© ©

•

Ti O

cS

-T

-f Ol

Ol

Ol

co

©

©

©

O

»-">

© »o

rM

en 00

3S

©

a

-a a

__,

© t Ift

O

©

:cr>

H3

l ~ x-^

• * CO

1 CO CO

©

„

SM

1 -

.ft

©

-»

»ft

©

©

o S».

_

_ •*

O

CM

©

O

O o

©

^ s

-- o

©

1 oX 1

©

o ©

TI uft

-*

i -

rH

©

©

CO

»O -t! ©

©

o ©

t ~ [rH

O

o

O

—1

O

SM

©

0-1 ©

rH

SM

p

O

to

©

CO

©

©

*>•*

©

SM

©

©

«*

X

t>

<*

Ift

©

©

©

©

©

-r O

. —

—i

-TT rH

1^ O0 ©

©

CO CO -H

l ^

a o

©

1 O

©

—i

©

©

O

©

©

©

©

©

©

©

©

t ^ SM —1

© rH

CO l ~ ©

X -f! ©

1 o

©

©

o

©

©

©

©

©

©

~

©

(M

oo

©

o

00 rH

-rfi rH

©

©

©

O

en X

t^

TO

SO

-a :o "Ö

re B <

00 I

-H

1 ort ©

© T 1 »H | ocs

O

©

o

TO1 .

©

o

©

©

CA

O CO

©

O

©

-H

,

1 SM S-l ©

©

SM

3A>

r i

"•*

1 1

©

x o

©

1 TO T*

EO

OI

t>

© -H

© ©

X

©

©

©

O

©

CO

>ft

-fl

© TT! rH

©

o

o

rH

©

1 CN

—© z> z:

© -Ti

-v

t ©

©

CO

o

—©

o

3 OS

t»

-fl1 —. © CO

©

o-

©

-t* ©

© ©

©

©

©

o ©'

-rf 1 ©

-rfl

1 Ol

©

©

1 O

©

O

»ft

•* _

© 0-1

*""

•H

-c

rfl

:©

Al

a

2 .A2

©

©

a £ M

-H

M =<3 JZ; ee

O

^

>>

H

rt

pg«a

HH

X

»J

SM 00

CO

rH

©

r H T-H

S

.2

a»

B *2 S P .„ a "S

O

©

©

CS

T}

H

a 3 2

W H H

©

d

£? >»

-a

#a

_,

rt

-g

>H

W M ro f> "3

"

X

X

O

«s

124 användning, bjuder försiktigheten därför att välja dödligheten något lägre än som motsvarar perioden 1921—25. Sannolikt torde dock dödligheten under den kommande 10-årsperioden icke komma att avtaga med samma hastighet som under den sist förflutna. Till stöd härför talar bl. a. det förhållandet, att under den sista delen av 5-årsperioden 1921—25 en tydlig stagnation i detta avseende gjort sig gällande. Vid konstruktion av den nya hypotetiska dödlighetstabellen har följande schematiska förfaringssätt kommit till användning. Dödligheten har för varje åldersår bestämts så, att skillnaden mellan dödligheten under perioden 1921 —25 och ifrågavarande hypotetiska dödlighet blivit hälften så stor som skillnaden mellan dödligheten under perioden 1911—15 och dödligheten under perioden 1921—25. De sålunda erhållna värdena på dödsrisken hava underkastats en grafisk utjämning. Resultatet finnes sammanställt i tab. 1 m för män och tab. 1 k för kvinnor, där även kvantiterna lx, Dx, Nx, Nx och a x återgivits. För den erhållna dödlighetstabellen skall i det följande användas benämTab. T 14. Jämförelse mellan Å.F.Kts och P.F.K:s dödlighetstabeller. Kvinnor

Män Ålder

Dödsrisk i %o

Minskning (—) resp. ökning ( + ) i %

Dödsrisk i °/<x>

Minskning i (—) resp. ökning ( + ) : i%

Å.FK.

P.F.K.

-26

-56

-44

-30

-30

-26

-30

-30 -59 -55 -45 -28 -31 -38

-32

-32

-32

45 50 55

-29

-30 -21

10-0

-23

-

-12

-

-

1 0 0

• + + -

3 3 1 4

+

1 A.F.K.

P.F.K.

0 5

15 20

3.0 6.0

30 35

60 65

-

70 75

-

+

80 85

-

-

-

-

~ 2

125 ningen pensionsförsäkringskommitténs (P.F.K:s) dödlighetstabell och för ålderdomsförsäkringskommitténs (Å.F.K :s) dödlighetstabell. För belysning av i vad mån den erhållna dödlighetstabellen avviker från . ,f ? , ! h a i l tah- T Vh g j o r t s e n sammanställning av dödsrisksiffrorna i /oo enligt de båda tabellerna för vart 5 :e åldersår. Såsom framgår ur denna tabell, uppvisar den nya dödlighetstabellen väsentligt lägre dödlighet än den av Å.F.K. tillämpade. Detta gäller för män upp till en ålder av 55 år och för kvinnor upp till 45 år. För åldrar över 45 år har mannens dödlighet avtagit starkare än kvinnornas, vilket innebär, att den skillnad mellan männens och kvinnornas dödsrisk, som tidigare funnits, numera Haller pa att alltmera utplånas. Kvinnornas underdödlighet i förhållande till mannen ar sålunda för åldrar över 50 år enligt den nu erhållna tabellen endast omkring hälften så stor som enligt Å.F.K :s dödlighetstabell.

2. Befolkningens framtida åldersfördelning. Storleken av den belastning, som en ålderdomsförsäkring medför för de aktiva åldrarna, måste i väsentlig grad bliva beroende av åldersfördelningen mom befolkningen. J u flera åldringar, som finnas i förhållande till antalet aktiva personer, ju större blir belastningen och tvärtom. Med hänsyn till de betydande förskjutningar, som under senare tid ägt rum i avseende på de demografiska faktorer, som äro utslagsgivande för åldersfördelningen, nämigen nativitet och dödlighet, har det synts påkallat att något närmare belysa dessa spörsmål och särskilt frågan om den åldersfördelning inom befolkningen, som kan väntas framgå, därest de nuvarande nativitets- och dödlighetslörhallandena komma att fortfara. ' ™ / \ b Ö i J r S k a 1 1 l ä m n a s e n k°rt översikt över de växlingar i avseende Befolkninaens pa åldersfördelningen, som ägt rum under föregående decennier. För detta hittiiislaZ andama har i tab. T 75 för vart tionde kalenderår fr. o. m. 1750 gjorts en samtdéfnZl' manstailning av antalet personer inom den svenska befolkningen, fördelade pa de tre åldersklasserna 0 - 1 5 år, 1 5 - 6 5 år samt 65 år och däröver. Ur de relativa siffrorna framgår, att fördelningen på dessa tre åldersgrupper Hållit sig i stort sett konstant ända fram till 1880-talet. Den lägsta åldersgruppen representerar ungefär en tredjedel av befolkningen, de två övriga grupperna tillsammans omkring två tredjedelar. Relationen mellan folkmängden i de produktiva åldrarna 1 5 - 6 5 år och i åldrar över 65 år framgår ur sista kolumnen, där för varje decennium angivits huru många invånare mellan 10—bö ar som komma på varje invånare över 65 år. Denna talserie uppvis a r ' t r a m t i l l 1880 på varje person över 65 år genomgående 11 å 12 personer mellan 15 och 65 år.

126 Tab. T 75. Den svenska befolkningens storlek efter 1750 vid utgånren av i tabellen angivna kalenderår. På 1 000 invånare

Antal personer i tusental Ar

65 år o:h mera

Antal invånare i åldern 15—65 år på varje invånare över 65 år

0—15 år

15—65 år

65 år och mera

Summa

0-15 år

15-65 år

..2

10.30 11.35

2 043

2 347

2 396

2 585

2 888

3 483

1810 1820 1830 1840 1850 I860 1870

756 835 1024 1054 1147 1293 1420

1517 1610 1711 1935 2168 2 366 2 522

123 140 153 150 168 201 227

3 860 4169

2 809

4 566

2 824

4 785

19C0 1910 1920

1666 1751 1729

3 040 3 305 3 679

430 466 496

5136 5 522 5 904

324 317 293

Under 1880-talet sker en b e t y d a n d e omändring, i det a t t nämnda relationstal plötsligt sjunker till cirka t r e fjärdedelar av det t i d i g a r e värdet. Orsaken härtill är att söka dels i den decimering av de a k t i v a å l d r a r n a , som emigrationen under 1880-talet föranledde, dels i den s t a r k a absoluta ökning av den högsta åldersgruppen, som s a m t i d i g t ägde rum, och som i själva verket ar den k r a l tigaste som någonsin förekommit. F ö r a t t l ä t t a r e k u n n a överblicka de absoluta f ö r ä n d r i n g a r n a av folkmängden h a r i följande översikt l ä m n a t s en s a m m a n s t ä l l n i n g av dessa f ö r ä n d r i n g a r från mitten av 1800-talet. Ökning av folkmängden inom olika åldersgrupper under perioden 1850-1920. Över 65 år 15—65 år Period 0—15 år 33 000 198 000 1850-60 146 000 26 000 156 000 1860-70 127 000 42 000 287 000 68 000 1870—80 99 000 15 000 105 000 1880—90 62 000 216 000 73 000 1890—00 36 000 265 000 85 000 1900—10 30 000 374 000 1910-20 - 22000 70 000 410000 190 000 1920-30 (appr.)

127 Ur denna översikt framgår, att antalet personer i åldrar över 65 år ökades under 1880-talet med icke mindre än 99 000, medan ökningen av de aktiva åldrarna inskränkte sig till blott 15 000 personer mot en ökning under det närmast föregående årtiondet av 287 000. Genomsnittliga antalet emigranter uppgick också under 1880-talet till cirka 38 000 per år mot cirka 15 000 under 1870-talet. Den nedgång i förhållandet mellan antalet personer i aktiva åldrar och antalet åldringar (över 65 år), som ägde rum under 1880-talet, har sedan icke efterträtts av någon nämnvärd höjning. Vid 1920 års slut funnos sålunda på varje person över 65 år endast 7.4 personer mellan 15 och 65 år. Ur ålderdomsförsäkringens synpunkt innebär detta, att försörjningsbördan för varje åldring numera fördelas på något över 7 personer under det att motsvarande försörjningsbörda före 1880-talet skulle kunnat fördelas på 11 ä 12 personer. Härvid har icke någon hänsyn tagits till förändringarna, i den aktiva befolkningens ekonomiska standard, varigenom svårigheten att bära en viss försörjningsbörda kan gestalta sig olika vid olika tider. Det i detta sammanhang mest anmärkningsvärda beträffande siffrorna i Nativitetens ovanstående tablå är, att tillväxten av den lägsta åldersgruppen upphört och °?h. dödli3' övergått i minskning. Från att antalet personer i åldern 0—15 år ökades vecktin^i Sveri med 85 000 under årtiondet 1900—10, minskades samma åldersgrupp under 9^ det följande årtiondet med 22 000 personer. Denna minskning har sedan fortsatt ytterligare. Vid utgången av år 1925 uppgick antalet personer i åldern 0—15 år till 1 651 000 och utgjorde sålunda 78 000 mindre än år 1920, då motsvarande antal uppgick till 1 729 000. Åren efter 1925 karakteriseras av en ytterligare minskning av åldersgruppen 0—15 år, vilken vid utgången av 1930 torde komma att räkna cirka 190 000 personer mindre än vid utgången av 1920. Särskilt betecknande för utvecklingen under de senare åren är det sätt, varpå befolkningen inom de yngre åldersklasserna fördela sig efter ålder. Av befolkningen under 15 år vid utgången av år 1925 kommo sålunda mellan

0 och

fir

534 000

»

> 10 >

550 000,

»

> 15 »

567 000.

Trots den minskning av årskullarna, som dödligheten föranleder, funnos sålunda vid utgången av år 1925 flera personer i åldern 10—15 år än i åldern 5—10 år, och denna åldersklass räknade i sin ordning flera individer än åldersklassen 0—5 år. Nu nämnda förhållande är tydligen en verkan av den starka nedgång i nativiteten, som ägt rum, framför allt under de senare åren. Samtidigt med att nativiteten avtagit har under de senaste decennierna dödligheten starkt förbättrats såsom närmare framgår ur tab. T 76, varest en översikt lämnas av nativitetens och dödlighetens utveckling under 5-årsperioder från början av 1840-talet.

128 Tab. T 76. Antal levande födda samt antal döda i genomsnitt per år under olika 5-årsperioder under tiden 1841—1925. I %o av medelfolkmängden

Antal levande födda

Antal döda

100 843

104 822

70 991

77 045

125 647

80 966

21.7 21.7

1861 65 L866 70 1871 75

132 556

78 912

123 658

85 554

131 033

136 427

135 206

80 710

136 434

77 610

17.5 16.4

132 575

80 267

26.9 P e r i o d

1891 95 .

• •

Levande födda

Döda

135 170

136 198

80 740

137 483

77 367

16.1 15.5 14.3

1911-15

129 700

78 865

122 887

84 433

114 690

72 244

1896 00 1901 05 1906 1916

20 Som synes företer talserien för antalet födda i %0 av medelfolkmängden ett oavbrutet men dock relativt långsamt fallande ända sedan 1870-talet fram till perioden 1906—10, från vilken tid avtagandet skett vida snabbare. Även dödligheten har i stort sett befunnit sig i ständigt avtagande under samma period, endast avbrutet av ett par höjningar, av vilka den under 5-årsperioclen 1916 —20 härrörde från spanska sjukans härjningar. Nativitetens starka avtagande, särskilt under de sista 20 åren, påkallar en närmare redogörelse för detta fenomen, som icke endast är utmärkande för vårt land, utan gäller även för andra länder. I tab. T 77 har sammanställts hela antalet levande födda ävensom detta antal i %„ av medelfolkmängden för varje särskilt år från och med 1906. Nedgången är synnerligen stark. Antalet levande födda, som under 5-årsperioden 1906—10 höll sig mellan 135 000 och 140 000, sjönk under krigsåren 1914—19 från cirka 130 000 till omkring 115 000 för att under år 1920 plötsligt stiga till nära 139 000 och därefter börja en ny nedgång ännu starkare än den förra. År 1927 sjönk antalet levande födda under 100 000, vilken siffra icke underskridits sedan år 1847, då emellertid folkmängden i landet var föga mer än hälften av den nuvarande. Den starka stegringen av födelserna år 1920 sammanhänger tydligen med fredsslutet och den i samband därmed betydligt stegrade äktenskapsfrekvensen.

129 Tab. T 77. Antal levande födda under vart och ett av åren 1906—1928. Å r

Antal le- I°/ooavmedel-l vande födda folkmängden 1

t

Antal le- I%o av medelvande födda folkmängden

r

%

%

1906 1907 1908 1909 1910

136 620 136 793 138 874 139 505 135 625

25.7 25.5 25.7 25.6 24.7

1921 1922 1923 1924 1925

1911 1912 1913 1914 1915

132 977 132 868 130 200 129 458 122 997

24.0 23.8 23.2 22.9 21.6

1926 1927 1928

1916 1917 1918 1919 1920

121 679 120 855 117 955 115 193 138 753

21.2 20.9 20.3 19.8 23.6

•

127 723 116 946 113 435 109 055 106 292

21.5 19.6 18.9 18.1 17.6

102 368 97 847 97 595

16.9 16.1 16.0

Förändringen i födelsetalet under perioden 1906—28 har återgivits i följande grafiska framställning.

7.. 26 24 t»

y.

20 18 16

14 IS 10

8 6 4-

2 1906 08 1910 12

|4

18 1920 22 24 2 6 28 ÄR.

Fig. 11. Antal levande födda i promille av medelfolkmängden åren 1906—1928.

Det framgår ur densamma, att det ökade antalet födsler under åren 1920 och 1921 i stort sett endast kompenserar den starka nedgången under åren 1915—19. Om ej kriget funnits, kunde man möjligen väntat, att nedgången i födelsesiffran under åren 1914—22 i stället följt den streckade linjen. År 1928 innebär som synes i viss mån ett avbrytande av den tidigare ut9—293115

130 vecklingen, i det att nämnda år antalet födsler blott föga understiger föregående års siffra. Huruvida detta brott på kurvan är en ren tillfällighet eller början till en uppåtgående rörelse, kan man givetvis icke ännu säga. Av intresse är emellertid, att ifrågavarande fenomen givit sig till känna innu något starkare i andra länders födelsesiffror, och kan därför möjligen betraktas som ett utslag av de förbättrade ekonomiska förhållandena. 1 Verkningarna Nativitetens och dödlighetens utveckling under de senaste decennierna iomav nativite- m e r a t t m e dföra en betydande förskjutning i befolkningens åldersfördelning. %he°tCensdut- Den fortgående ökningen av medellivslängden medför nämligen en allt starveckling. ^are besättning av de högre åldersklasserna, samtidigt med att de yigsta åldrarna — och till följd därav så småningom även de aktiva åldersklasserna — komma att bliva allt svagare besatta till följd av den minskade nativiteten. Denna utveckling kommer dessutom att ytterligare skärpas därigenom, att de aktiva åldrarna i den svenska befolkningen äro för närvarande särskilt starkt besatta. I detta sammanhang må även framhållas, att de ovan anförda nativitetssiffrorna icke ge en fullständig bild av fruktsamhetens nedgång, som närmast mätes genom förhållandet mellan antalet barnafödelser och antalet kvinnor i fruktsamhetsåldern. Nu visar det sig, att nämnda förhållande nedgått med 38.5 % från år 1911 till år 1928, medan antalet födda i förhållmde till hela folkmängden nedgått med endast 32.5 % under samma period. Den verkliga fruktsamhetsminskningen är sålunda större än som framgår ur de anförda födelsetalen eller antalet födda i °/oo av medelfolkmängden. Befolknings- En jämförelse mellan födelse- och dödstalen giva vid handen, att de lörra tillväxt eller ä n n u ä r 0 h ö g r e ä n a e senare. Detta får emellertid icke tolkas sa, att be:olk'min'Sg: ningstillväxten - bortsett från emigration och immigration - på grund härav skulle vara säkerställd. Efter hand som de svaga kullarna frän de senare åren komma upp i 20—40-årsåldern, kommer — om den nuvarande fraktsamheten icke stiger — antalet födda i %. av befolkningen att väsentligt sjunka samtidigt med att antalet dödsfall kommer att öka, beroende på den allt starkare besättningen av de högre åldersklasserna. E t t enkelt sätt att undersöka, huruvida den nuvarande nativiteten och dödligheten komma att resultera i fortsatt befolkningstillväxt eller icke, är att beräkna det s. k. nettoreproduktionstalet, som kan definieras såsom det antal flickor, som — under rådande dödlighets- och fruktsamhetsforhållanden — 1 000 nyfödda flickor under sitt återstående liv komma att ge upphov till. För detta ändamål beräknar man huru många av exempelvis 1 000 nyfödda flickor, som under nuvarande dödlighetsförhållanden komma att passera genom de olika åren i fruktsamhetsperioden. Med utgångspunkt från rådande fruktsamhet beräknas därefter huru många nya flickor, som härunder komma att födas. A r detta antal (nettoreproduktionstalet) större än 1 000, blir resultatet tillväxt av befolkningen, är det mindre än 1 000 blir resultatet befolknmgsminskning. -T-i^igTpreliminära siffror, som föreligga för 1929, har antalet levande födda nedgått till 92 615, motsvarande endast 15.2 °/oo av medelfolkmängden.

131 Som exempel på en dylik räkning må väljas år 1924. Gången av räkningen framgår ur följande översikt.

Å l d e r

Beräknat antal kvarlevande i olika 5-årsklasser av 1000 nyfödda flickor

Antal barnaföder. Beräknat antal skor i % av samt- blivande barnaliga kvinnor enföderskor i olika ligt erfarenheten åldrar bland 1 000 från år 1924 under år 1924 % födda flickor

15—20

4 607

20-25

4 532

25-30

4 446

30-35

4 363

4 277

4 069

35—40

• . .

40-45 45-50

.

23 Summa

2121 På 1 000 under år 1924 födda flickor .skulle sålunda enligt, de fruktsamhetsoch dödlighetsförhållanden, som i stort sett voro rådande år 1924, under deras livstid komma 2 121 förlossningar. Enligt erfarenheten från åren 1920—24 komma på 10 000 barnaföderskor i genomsnitt 4 810 levande födda flickor, och alltså på ett beräknat antal av 2 121 barnaföderskor 1 020 flickor. Härav framgår sålunda, att ännu år 1924 hade fruktsamheten ej sjunkit lägre än att — om denna fruktsamhet blivit bestående en generation framåt — 1 000 under år 1924 födda flickor skulle under sitt återstående liv ge upphov till 1 020 nya flickor och resultatet härav alltså bliva en obetydlig ökning av befolkningen. Men redan med 1925 års fruktsamhetssiffror skulle reproduktionstalet sjunka till 985 och enligt nativitetsförhållandena år 1928 till 876. Detta innebär, att en föregående generation skulle reproducera sig själv till knappast 88 procent och befolkningsminskningen alltså framgå som en oundviklig följd. _ Den nedgång i nativiteten, som framträtt i vårt land under de senare år- Nativitetstiondena har, såsom tidigare framhållits, gjort sig gällande även i andra län- utvecklingen i der. Till belysning av den allmänna förskjutning på hithörande områden, som mdra länderägt rum, skall lämnas en kortfattad sammanställning av reproduktionstalets förändringar inom några av de europeiska länderna. De angivna värdena hava hämtats från ett nyligen utkommet arbete: »The Balance of Births and Deaths»,1 vari meddelats resultaten av en allmän inventering av nativitets- och dödlighetsförhållandena i olika länder. Första delen av ifrågavarande arbete avser förhållandena i norra och västra Europa. I Finland uppgick reproduktionstalet under perioden 1881—90 till 1 485 och under perioden 1901—10 till 1 433, men föll under perioden 1921—25 till 1 146. Enligt en approximativ beräkning torde det år 1926 hava uppgått till 1 090. RobeHR^Kucz

T l Institute

J i-

°f Economics

of the Brookings

Institution

1928.

Författare:

132 I Sverige uppgick reproduktionstalet ännu under perioden 1901—10 till 1 455 och hade hållit sig på ungefär samma höjd ända sedan början av 1800talet. För perioden 1816—40 uppgick det sålunda till 1 343. För perioden 1911—15 hade nämnda tal minskat till 1 288 och för perioden 1916—20 till 1 111 men steg därefter ånyo under åren 1921—22 på grund av den hastigt avtagande dödligheten till 1 137. För år 1926 beräknades reproduktionstalet enligt uppgift i förevarande publikation till cirka 950. I Danmark steg reproduktionstalet från 1 463 under perioden 1885—94 till 1524 under perioden 1901—05. År 1916 hade det sjunkit till 1097 och år 1927 till omkring 1 030. Tyskland hade trots en mycket hög dödlighet ett reproduktionstal, som under de tre 10-årsperioderna 1881—90, 1891—1900 och 1901—10 uppgick till respektive 1 448, 1 512 och 1 480. År 1925 hade det gått ned till 937 och år 1926 till cirka 890. För år 1927 har beräknats ett värde av 830. I England och Wales nedgick reproduktionstalet under åren 1921—26 från 1 087 till 880 och torde för år 1927 hava uppgått till endast 820. I Frankrike uppgick reproduktionstalet redan under perioden 1898—1903 till endast 979. Trots fortskridande nedgång av dödligheten sjönk reproduktionstalet till ett genomsnittsvärde av 930 för perioden 1908—13, för att under krigsåren sjunka under 600. Åren 1 9 2 0 - 2 1 steg det till 994 och har sedan ånyo sjunkit till omkring 940 år 1926 och beräknas till omkring 910 ar 1927. För norra och västra Europa betraktat såsom helhet har reproduktionstalet år 1926 beräknats till omkring 930, vilket visar att nativiteten för nämnda delar av Europa icke är tillräckligt hög för att den nuvarande befolkningens numerär skall kunna upprätthållas för framtiden. Detta innebär givetvis icke, att vi omedelbart ha att motse sjunkande befolkningssiffror, men väl att framtida befolkningsminskning är oundviklig, därest icke en ändring? i nativitetsförhållandena skulle inträda. Den framtida åldersfördelningen kommer att bestämmas genom samverkan av nativitet, dödlighet, emigration och immigration. Dessa faktorer påverkas i sin ordning av olika förhållanden, vilkas utveckling man saknar möjlighet att närmare kunna bedöma. Någon egentlig beräkning av huru den framtida åldersfördelningen i verkligheten kommer att gestalta sig är därför icke möjlig och detta gäller särskilt de åldersklasser, som komma att rekryteras av personer, födda efter nuvarande tidpunkt. Beräkningarna rörande den framtida åldersfördelningen måste därför inskränkas till att besvara frågan huru denna fördelning kommer att te sig under vissa bestämda antaganden rörande de faktorer, som äro bestämmande för densamma. Olika utVid valet av utgångspunkt för dylika beräkningar erbjuda sig i stort sett gångspunkter t r e 0 i i k a alternativ, för vilka här i korthet skall redogöras. av'db!näkfrnam Alternativ 1. En väg, som kunde tänkas komma i fråga, vore att gå ut tida ålders- if r a n någon s. k. tillväxtlag för befolkningen exempelvis av den art, som ior en fördelningen. ^ fa s e d a n f r a m s t ä l l t s a v den amerikanske biologen Raymond Pearl. Denne har på grundval av vissa biologiska undersökningar ansett sig kunna härleda en

133 formel för en befolknings tillväxt. Denna formel är så beskaffad, att om man kände befolkningens numerär vid tre olika tidpunkter, skilda från varandra av en något större tidrymd, exempelvis 50 år, skulle man genom en enkel räkning kunna bestämma antalet individer inom befolkningen vid en framtida tidpunkt. Sedan befolkningens numerär är bekant, kan man därefter med utgångspunkt från visst antagande rörande dödligheten beräkna åldersfördelningen. Ifrågavarande tillväxtlag har under senare år tilldragit sig åtskillig uppmärksamhet. Den har sålunda bl. a. ingående diskuterats inom Royal Statistical Society i London. Det kan visserligen ej bestridas, att befolkningen i en del länder särskilt har framhållits England med Wales, Frankrike och Förenta staterna — ganska nära anslutit sig till den utvecklingskurva, som följer av ifrågavarande lag. För andra länders befolkning är någon anpassning däremot icke möjlig. E t t exempel härpå erbjuder Schweiz. Vid förarbetena till det nyligen framlagda förslaget till ålderdomsförsäkring i nämnda land förelåg för den schweiziska kommittén samma problem som här — att erhålla någon föreställning om den framtida åldersfördelningen. Försök gjordes att anpassa den ovan nämnda »lagen» på schweiziska förhållanden, men detta lyckades ej. För vårt lands vidkommande har en liknande undersökning utförts men även här med negativt resultat. I själva verket ger »lagen» i fråga nästan vilket värde som helst på den svenska befolkningens framtida numerär, beroende på huru man väljer de tre tidpunkter, på vilkas befolkningssiffror räkningarna baseras. Att under sådana förhållanden välja nämnda »lag» som utgångspunkt för en uppskattning av den framtida åldersfördelningen inom den svenska befolkningen är givetvis uteslutet. Alternativ 2. En annan metod, som för övrigt kommit till användning vid beräkningarna för den schweiziska ålderdomsförsäkringen, vore att med ledning av olika synpunkter göra något plausibelt antagande om befolkningens storlek t. ex. 50 eller 100 år härefter och beträffande förloppet av den kurva, som representerar befolkningens utveckling under den mellanliggande perioden. Vid de nämnda schweiziska beräkningarna antogs, att befolkningen i Schweiz, som år 1927 räknade 3 880 000 personer, skulle med hänsyn till ekonomiska, geografiska och sociala förhållanden icke komma att växa över ett antal av 5 miljoner. Vidare antogs, att detta antal skulle vara uppnått år 2000, och att befolkningstillväxten under de närmaste åren skulle fortgå relativt hastigt men därefter så småningom allt långsammare, så att befolkningen år 2000 skulle övergå till stationär. Under antagande att samma dödlighet som för närvarande råder inom den schweiziska befolkningen skulle komma att bli rådande även för framtiden, beräknades därefter huru många personer, som årligen måste födas (eller inträda i 20-årsåldern) för att befolkningen skulle komma att växa på sätt som antagits. Härmed voro alla de element klara, som krävdes för beräkning av den framtida åldersfördelningen. Nu nämnda i Schweiz tillämpade metod företer den egendomligheten, att nativitetens storlek framkommer som ett räkneresultat från det gjorda antagan-

134 det om befolkningens storlek år 2000 och antagandena rörande dödligheten. Självfallet måste antagandet om befolkningens framtida storlek vara ytterst osäkert. Gör man på denna punkt ett annat antagande, t. ex. 4.5 eller 5.5 miljoner, blir också den framtida åldersfördelningen en annan. Då förslaget till ålderdomsförsäkring i Schweiz är byggt på fördelningssystemet, kommer just åldersfördelningen inom befolkningen att bli bestämmande för de erforderliga avgifternas storlek. Under sådana förhållanden synes det vara av vikt att ej beräkna åldersfördelningen under antaganden, vilka resultera i lägre avgifter än som skulle visa sig erforderliga, därest den nuvarande nativiteten komme att bestå någon avsevärd tid framåt. Alternativ 3. Slutligen skulle man, och denna väg synes ligga närmast till hands, såsom utgångspunkt för beräkningen av den framtida åldersfördelningen kunna göra ett visst antagande rörande nativiteten. Med utgångspunkt från ett 'dylikt antagande samt ett antagande rörande dödligheten inom olika åldrar kan man beräkna antalet personer i olika åldersklasser vid olika tidpunkter. Dessutom måste här liksom i de föregående alternativen ett antagande göras rörande emigration och immigration. Tidigare un- Undersökningar rörande den framtida befolkningen i vårt land ha tidigare dersökningar u tförts bl. a. av professor Sven Wicksell, huvudsakligen i syfte att belysa de r framt1dadbe- rent kvantitativa relationer, som existera mellan de olika elementen i befolkfolkningen. n ing s r örelsen och befolkningstillståndet. Hans undersökningar rörande denna fråga finnas publicerade i Ekonomisk tidskrift 1926. Dessutom har professor Harald Cramér i sin uppsats om Besparingskommittén och pensionsförsäkringen utfört liknande beräkningar, fast under delvis andra förutsättningar. Dessa undersökningar äro samtliga utförda i överensstämmelse med den ovan under alternativ 3 angivna metoden. En kortfattad redogörelse för resultaten av Wicksells och Cramérs undersökningar lämnas nedan. I viss mån likartade undersökningar ha även utförts beträffande andra länders befolkning. Av dessa må bl. a. nämnas de av Bowley (Economic Journal, juni 1924) och Greenwood (Metron, sept. 1925) för den engelska befolkningen verkställda beräkningarna samt beträffande den tyska befolkningen en i Statistisches Reichsamt år 1925 genomförd undersökning. Professor Wicksell har utfört sina undersökningar under olika antaganden beträffande nativitet och dödlighet. I avseende på nativiteten gör han 5 olika antaganden, I—V, av följande innehåll. I : Antalet levande födda antages sjunka från 115 000 årligen 1921—25 till 100 000 årligen från och med år 1930. (Detta antagande gjordes närmast för att få en motsvarighet till Bowleys undersökningar beträffande Englands befolkning, vilka även baserades på antagandet om konstant absolut nativitet.) I I : Antalet levande födda antages sjunka från 115 000 årligen 1921—25 till 86 000 årligen under perioden 1970—75, varefter antalet födda antages hålla sig konstant.

135 I I I : Fruktsamheten, definierad såsom antalet födda i °/00 av befolkningen mellan 20—50 år, antages långsamt sjunka till 30 %0 år 1955 och därefter hålla sig konstant. I V : Fruktsamheten antages sjunka till 37.9 %0 år 1955 och därefter hålla sig konstant. V : Fruktsamheten antages sjunka till 45 %0 år 1930 och därefter hålla sig konstant. I avseende på dödligheten göras följande två antaganden: A : Dödligheten antages motsvara den allmänna befolkningsdödligheten åren 1911—15 (den sista period, för vilken dödlighetssiffror förelågo, då Wicksell utförde sina beräkningar). B : Dödligheten antages så småningom sjunka de närmaste hundra åren, så att den efter denna tidrymd för varje särskild ålder är lika många procent lägre än den nuvarande dödligheten som denna understiger dödligheten för 100 år sedan (egentligen dödligheten under perioden 1816—1840). Nativitetsantagandena kombineras med dödlighetsantagandena på 5 olika sätt nämligen I A, I I B, I I I B, IV B och V B, varest exempelvis I A betyder, att nativitetsantagandet I kombinerats med dödlighetsantagandet A. Vid sina räkningar har WTicksell bortsett från verkningarna av emigration och immigration. Resultatet av Wicksells undersökningar äro beträffande åldersfördelningen publicerade på 5-årsgrupper och utförda för vart 10 :e år t. o. m. 1970. Enligt de fem olika alternativen skulle på varje individ över 65 år komma följande antal mellan 15 och 65 år. År

1920 1930 19 *0 195 0 196 0 197 0

I A 7.40 7.46 7.55 6.67 5.68 4 69

II B 7.40 7.19 7.05 6.11 5.02 3.96

III B 7.40 7.19 7.05 6.11 5.02 3.96

IV B 7.40 7.19 7.05 6.20 5.27 4.35

V B 7.40 7.19 7.05 6.34 5.57 4.79

Gemensamt för samtliga hypoteser är, att antalet personer i de aktiva åldersklasserna 15—65 år blir så småningom allt mindre i förhållande till antalet personer i åldersklasserna över 65 år. Medan det år 1920 på varje individ över 65 år kom 7.4 individer mellan 15 och 65 år, växlar detta förhållande år 1970 mellan cirka 4.0 och 4.8 beroende på vilket nativitetsantagande, som lagts till grund för räkningarna. Professor Cramér har såsom utgångspunkt för sina beräkningar antagit, att inom varje kön för sig antalet individer i åldern 0—5 år alltid kommer att stå i samma proportion till antalet kvinnor i åldern 20—40 år som för närvarande, vilket i stort sett innebär, att fruktsamheten antages bliva oförändrad. Dödligheten inom olika åldrar antages överensstämma med ålderdomsförsäkringskommitténs dödlighetstabell. I likhet med Wicksell har även Cramér bortsett från emigration och immigration. Då Cramér haft ett annat syfte med sina

136 beräkningar än Wicksell, har han icke publicerat resultaten så att de äro direkt jämförbara med Wicksells. Till belysning av de resultat, vartill Cramér kommit, angives i följande översikt antalet avgiftspliktiga och pensionärer vart 10 :e år under perioden 1925—85. Till pensionärerna räknas dels personer, som bliva invalider mellan 16 och 67 år, dels samtliga över 67 år. •

.„, , „ , , Avgiftsphktiga

T. . Pensionärer i

Ar

i 3 ooo-tal

1000-tal

3 758 4 088 4 265 4 390 4 417 4 380 4 385

737 816 916 1046 1189 1296 1300

1925 1935 1945 1955 I960 1975 1985

Antal avgiftsJ? varie

n1iktitra

p l

^JnärJ 5.10 5.01 4.66 4.20 3.71 3.38 3.37

Även här upprepas samma förhållande, i det att antalet aktiva avtager i förhållande till antalet invalider och åldringar. Nu utförd För erhållande av en lämplig utgångspunkt för beräkningarna av den frarnuadersökning. t - ^ a åldersfördelningen har till en början gjorts en sammanställning av fruktsamhetens utveckling sedan år 1911. Såsom mått på fruktsamheten har härvid tjänat antal barnaföderskor i olika åldersklasser i procent av samtliga kvinnor i motsvarande åldrar. De erhållna procenttalen finnas angivna i tab. T 78. Tab. T 78. Antal barnaföderskor i procent av samtliga kvinnor i motsvarande åldersklass från och med år 1911. Antal barnaföderskor i % av samtliga kvinnor i åldern Å r 25—30

30—35

35—40

40—45

45—50

15—50

15—20

20-25

%

%

%

%

%

%

%

%

16.72 16.49 15.74 15.44

13.90 13.46 13.03 12.43

7.21 7.17 6.83 6.79

0.90 0.88 0.78 0.73

9.95 9.85 9.58 9.44

1911 1912 1913 1914

1.91 1.98 1.92 2.04

11.62 11.70 11.47 11.27

17.08 16.66 16.26 16.06

1915 1917 1918 1919

1.84 1.65 1.64 1.51 1.43

10.45 10.30 10.11 9.89 9.86

15.08 14.82 14.61 14.25 14.04

14.44 14.28 13.77 13.50 13.00

11.86 11.39 11.19 10.81 10.19

6.37 6.18 6.01 5.80 5.15

0.77 0.74 0.75 0.74 0.65

8.87 8.67 8.48 8.23 7.92

1920 1921 1922 1923 1924

2.20 2.03 1.83 1.72 1.28

12.23 11.21 9.79 9.43 9.01

16.25 14.89 13.51 13.09 12.36

14.93 13.42 12.35 11.91 11.81

11.63 10.60 9.63 9.24 8.80

5.99 5 44 5.03 4.78 4.54

0.72 0.68 0.64 0.59 0.57

9.39 8.56 7.74 7.43 7.06

.

(6.82) " (6.49) (6.14) (6.06)

1925 1926 1927 1928

•

•

137 De anförda siffrorna tillåta en överblick av fruktsamhetens nedgång inom varje särskild åldersklass. Störst har minskningen varit i åldrar över 35 år, där densamma från 1911 till 1924 (det sista år, för vilket siffror förelågo, då denna sammanställning gjordes) utgjorde 37 %. I åldern 30—35 år var motsvarande siffra 29 %, i åldern 25—30 år 28 % och i åldern 20—25 år 22 %. I den lägsta åldersklassen 15—20 år var minskningen större eller 33 %, vilket tycks bero på ett särskilt lågt fruktsamhetstal just för år 1924. Den betydande ökningen av fruktsamheten år 1920, som redan tidigare omnämnts, gör sig gällande inom alla åldersklasser, dock kraftigast inom de lägsta och i stort sett allt svagare med stigande ålder. I sista kolumnen av tabellen har angivits antal barnaföderskor i % av samtliga kvinnor mellan 15 och 50 år. Från 1911 till 1924 har denna siffra sjunkit från i runt tal 10 till 7 %. När dessa räkningar utfördes, förelågo uppgifter om barnaföderskornas åldersfördelning icke senare än för år 1924. Då det emellertid var önskvärt att kunna fortsätta talserien i sista kolumnen även för de följande åren fram till och med år 1928, har uppställts en formel för beräkning av nämnda procenttal, vilken formel förutsätter kännedom om dels hela antalet kvinnor i åldern 15—50 år under varje särskilt kalenderår, dels antalet under året levande födda. Kallas antalet under ett kalenderår levande födda för b och antalet kvinnor i åldern 15—50 år för n, så blir — med en synnerligen god approximation — antalet barnaföderskor i % av samtliga kvinnor i åldern 15—50 år 100.97 X - . n Hela antalet kvinnor i åldern 15—50 år har erhållits genom framräkning av motsvarande siffror för 1925, och då hela antalet levande födda barn är känt t. o. m. 1928, hava de i sista kolumnen angivna talen för 1925—28 kunnat beräknas. Som kontroll på formelns användbarhet har den även tilllämpats för beräkning av motsvarande procenttal för åren 1921—24, varvid erhållits resp. 8.55, 7.72, 7.44 och 7.05 %, medan de verkliga värdena utgöra 8.56, 7.74, 7.43 och 7.06 %. Som synes är överensstämmelsen så gott som fullständig. Det må även nämnas, att sedan numera erforderliga uppgifter föreligga rörande antalet barnaföderskor år 1925, visar det sig att antalet barnaföderskor nämnda år uppgick till 6.82 % av antalet kvinnor i åldern 15—50 år, vilket är identiskt samma siffra som erhölls med tillhjälp av den anförda formeln. Man torde därför kunna antaga, att även de för åren 1926—28 beräknade procenttalen nöjaktigt motsvara verkligheten. Som synes förete dessa tal en fallande serie ända fram till 1928, varvid dock siffran för sistnämnda år, som uppgick till 6.06 %, är endast obetydligt lägre än för 1927, där den utgjorde 6.14 %. Vid beräkningarna rörande den framtida åldersfördelningen har antagits, Antaganden att den nuvarande fruktsamheten kommer att kvarstå i stort sett oförändrad, Vltet^ d^Hgl vilket enligt det föregående innebär, att antalet barnaföderskor skulle utgöra het och emigration.

138 6.1 % av samtliga kvinnor mellan 15 och 50 år. A t t nu säga, i vad mån detta antagande kan komma att motsvara verkligheten, är självfallet icke möjligt. Den enda uppgift, som beräkningen avser att fylla, är att konstatera vilken åldersfördelning som kommer att uppstå, om den nuvarande fruktsamheten blir oförändrad en längre tid framåt. Det må i detta sammanhang erinras om, att betydande delar av den svenska befolkningen för närvarande uppvisa ett reproduktionstal, som väsentligt understiger genomsnittet för landet i dess helhet, vilket för närvarande torde uppgå till omkring 830. Sålunda utgör reproduktionstalet för Stockholm endast omkring hälften av nämnda genomsnittssiffra. Beträffande dödligheten har för vart och ett av de båda könen antagits den hypotetiska dödlighet, som lagts till grund även för kommitténs övriga beräkningar och som återfinnes i tab. 1 m och 1 k. Vid räkningarna har slutligen bortsetts från såväl emigration som immigration. Effekten härav är ju för närvarande ganska ringa och utan tvivel föreligger en viss möjlighet för att det nuvarande emigrationsöverskottet kan komma att övergå i ett immigrationsöverskott, efter hand som de aktiva åldersklasserna bliva allt svagare besatta. Vissa nume- Vid beräkningarna har såsom utgångspunkt valts åldersfördelningen vid "'tioner'*' ut9&n9en a v år 1925 särskilt för män och särskilt för kvinnor. I enlighet med det för räkningarna tillämpade schemat är det därför av betydelse att — om antalet kvinnor i åldern 15—50 år är känt — med lätthet kunna beräkna huru många av de under året födda barnen, som kvarleva vid årets slut. Sistnämnda antal är beroende av ett flertal omständigheter, såsom exempelvis det antagna fruktsamhetstalet, dödligheten under olika delar av första levnadsåret, frekvensen av flerbörder m. m. Följande beteckningar införas: n= antalet kvinnor i åldern 15—50 år; k= förhållandet mellan antalet barnaföderskor och antalet kvinnor i åldern 15—50 år; gx resp. / i = förhållandet mellan antalet under ett kalenderår levande födda gossar resp. flickor och antalet barnaföderskor; g, resp. /!»= förhållandet mellan antalet vid kalenderårets slut kvaf le vände gossar resp. flickor och antalet under kalenderåret levande födda gossar resp. flickor. Med de sålunda införda beteckningarna kommer antalet vid kalenderårets slut kvarlevande av de under året födda att utgöra: gossar flickor

kgxgjn W\Un

Kvantiteten k motsvarar det antagna fruktsamhetstalet 6.1 % och är således t = 0.061. Med hänsyn till att uppgift om antalet barnaföderskor under år 1925 ännu icke förelåg, då dessa räkningar utfördes, hava kvantiteterna #i och fx bestämts ur erfarenheten från perioden 1920—24. För denna period var

139 antalet barnaföderskor » levande födda gossar > f » flickor varav följer 311686 ACAnc ^ = 61T7I3 = 0 - 5 0 9 5 294 226 rt . . fN

611 713, 311 686, 294 226,

Kvantiteterna g2 och f2 hava bestämts ur erfarenheten från femårsperioden 1921—25. För denna period var antalet levande födda gossar » > » flickor härav vid kalenderårets slut kvarlevande gossar och kvarlevande flickor

294 883 278 568 280 816 268 299

varav följer _280816_ ^ " 2 9 4 883

3 Av de under året födda flickorna kvarleva sålunda vid årets slut en större del (96.31 %) än av gossarna (95.23 %), ett förhållande som beror på lägre dödlighet bland flickorna. Det är tydligt, att en förbättrad dödlighet under första levnadsåret kommer att medföra en ökning av g2 och f2. Då den dödlighet, som lagts till grund för beräkningen av den framtida befolkningen, är lägre än dödligheten under perioden 1921—25, som varit bestämmande för de här angivna värdena på g2 och f2, skall undersökas vilken effekt den minskade dödligheten kan ha på värdet av dessa båda kvantiteter. För detta ändamål antages dödligheten under första kalenderåret kunna approximativt framställas genom uttrycket a

P'-b + x' där x = åldern uttryckt i år (0 g x sS 1). Konstanterna a och b bestämmas lämpligen ur följande villkor: l:o. medelåldern vid dödsfall under första levnadsåret = m, vilken kvantitet framgår ur den officiella dödlighetsstatistiken och har ett värde ungefär = 0.3, 2 :o. sannolikheten för en 0-åring att dö före 1 års ålder = q0, vars värde framgår ur tabellerna över den allmänna dödligheten. x

) För perioden 1921—25 erhålles gl = 0.5090 och / , = 0.4808.

140 Under dessa förutsättningar kunna g2 och f2 framställas såsom funktioner av q0 och m. Man erhåller den enkla relationen g2 resp. f2 = 1 — q0 (1 — m). Vid beräkningen av g2, användes q0- och m-värdena för män och vid beräkning av f2 motsvarande värden för kvinnor. För prövning av i vad mån den antagna formen för f.ix under 1 :a levnadsåret lämpligen kan användas som ett uttryck för dödligheten under denna period, skall en jämförelse göras mellan å ena sidan de på grund av detta antagande beräknade värdena på g2 och f2, och å andra sidan de verkliga värdena på dessa kvantiteter enligt den officiella statistiken. Jämförelsen har verkställts för årtiondena 1901—10 och 1911—20 och givit följande resultat. 9i

U

Beräknat värde

Verkligt värde

Beräknat Tärde

Verkligt värde

1901—10

1911—20

10 Överensstämmelsen är som synes fullständig för årtiondet 1901—10. För perioden 1911—20 uppträda vissa avvikelser mellan de beräknade och verkliga värdena på g2 och f2, vilka avvikelser dock icke uppgå till mer än 0.6 resp. 1.9 %0 av det verkliga värdet. För bestämmande av de värden på g2 och f2, som lämpligen böra användas vid beräkningen av den framtida åldersfördelningen, må till en början erinras om den hittillsvarande utvecklingen av m och q0, som framgår ur följande översikt. M ä n

K v i n n o r

Period

m

q0

m

q0

1891—1900

0.092 0.0760

1901—1910

1911—1920

?

(0.0596)

?

(0.0458)

1931—1940 enligt P. F. K:s dödlighet

Vilket värde som m kan komma att antaga under 1930-talet (motsvarande P.F.K :s hypotetiska dödlighet, som i ovanstående översikt angivits inom parentes) kan ej med bestämdhet sägas. Dock torde man kunna vänta ett m-värde mellan gränserna 0.27 och 0.25 för män och mellan gränserna 0.28 och 0.26 för kvinnor. De motsvarande värdena på g2 och f2 framgå ur följande sammanställning. M ä n Kvinnor m - 0.27 m - 0.25 m = 0.28 m = 0.26 1-m 0.73 0.75 0.72 0.74 q0 q0(l-m) g2 resp. / 2

0.0596 0.0435 0.9565

0.0596 0.0447 0.9553

0.458 0.0330 0.9670

0.0458 0.0339 0.9661

141 Som synes medför även en rätt avsevärd förändring av m en blott obetydlig förändring av g2 och f2. Då ett lägre värde på g2 och f2 kommer att vid oförändrad fruktsamhet medföra en ur ålderdomsförsörjningssynpunkt oförmånligare åldersfördelning, skall för tiden fr. o. m. år 1930 och senare antagas de lägre värdena g2 =0.955 och ft = 0.966. För tiden före 1930 skall tillämpas de å sid. 123 angivna värdena g2 = 0.9523 och f2 = 0.9631. Härmed äro värdena på de reduktionsfaktorer, som behövas för räkningarna, bestämda. Vid de följande beräkningarna har först härletts den framtida åldersfördel- Gången av ningen för den kvinnliga befolkningen för vart femte år under perioden 1925 beräk™9ar—2025. Som utgångspunkt valdes åldersfördelningen för år 1925. För beräkning av antalet personer i åldern 0—1 år vid utgången av exempelvis år 1930 måste först beräknas antalet kvinnor samma år i åldern 15—50 år, vilket antal erhölls genom framräkning av den del av den kvinnliga befolkningen, som år 1925 befann sig i åldern 10—45 år. Genom att därefter multiplicera antalet kvinnor i åldern 15—50 år med faktorn UUk, som enligt de angivna värdena beräknas uppgå till 0.02834 fr. o. m. år 1930, erhölls antalet flickor i åldern 0—1 år vid utgången av nämnda kalenderår. Medelst en liknande räkneoperation bestämdes antalet flickor i åldern 0—1 år vid utgången av 1935. Vid utgången av de mellanliggande åren 1931—34 bestämdes motsvarande antal genom liniär interpolation mellan åren 1930 och 1935. Var och en av dessa nya kullar framräknades sedan till utgången av år 1935, varefter samma räkneoperationer upprepade för den nya 5-årsperioden o. s. v. Resultatet av beräkningarna finnes sammanställt i tab. 11 m för män och Resultatet av beräktab. 11 k för kvinnor, där antalet män och kvinnor inom de olika 5-årsklas- ningarna. serna angivits for vart femte år från och med 1925 till och med 2025. Härvid hava samtliga antalssiffror efter beräkningarnas genomförande avrundats till hela 1 000-tal. Diagonalt över tabellerna har en trappformig linje dragits. De siffror, som befinna sig under denna linje, hava beräknats endast på grundval av det antagande rörande dödligheten, för vilket tidigare redogjorts. Beräkningen av siffrorna ovanför ifrågavarande linje har däremot måst grundas även på det gjorda nativitetsantagandet. Siffrorna under linjen äro på grund härav betydligt säkrare än de övriga. I tab. T 79 har gjorts en sammanfattning av de viktigare resultat, som framgått ur de verkställda beräkningarna. Vad till en början beträffar hela befolkningen, som år 1925 omfattade 6 054 000 individer, kommer densamma enligt de antaganden, som ligga till grund för räkningarna, att tillsvidare växa och nå sitt maximum omkring

142 Tab. T 79. Beräknad framtida befolkning i 1000-tal. Kvinnor

M ä n

År

0-15 15-65 över år 65 år år n2 n,

0—15 15-65 över år 65 år år

n,

»i

237 7.99 809 1977 1930 . . . 782 2 019 256 7.89 753 2 073 1935 . . . 738 2135 265 8.06 712 2165 1940. . . 714 2 218 283 7.84 689 2 230 1945. . . 724 2 249 308 7.30 698 2 245 1950 . . . 726 2 275 333 6.83 700 2255 1955. . . 718 2 293 360 6.37 692 2 254 1960. . . 703 2298 388 5.92 678 2 244 1965 . . . 685 2 281 422 5.41 661 2 217 1970. . . 667 2 241 460 4.87 643 2174 1975 . . . 650 2180 503 4.33 627 2115 637 2 122 526 4.03 614 2 059 1980 . . 627 2 068 631 3.89 605 2 007 1985 . . 617 2 021 523 3.86 596 1962 1990. . 607 1997 490 4.08 585 1940 1995 . . 595 1968 467 4.21 574 1911 2000. . 582 1932 456 4.24 562 1876 2005. . 570 1893 451 4.20 550 1838 2010 . . 558 1853 449 4.13 539 1800 2015 . . 547 1815 445 4.08 528 1762 2020. . 537 1778 437 4.07 518 1726 2025 . . 1925. . . 842

n3

n2 n3

Antal

Antal jvinnor

Män Kvinnor S:a

På. 1000 män

295 6.70 2 973 315 6.58 3 057 321 6.74 3138 333 6.70 3 215 354 6.34 3 281 377 5.98 3 334 407 5.54 3 371 436 5.15 3389 466 4.76 3 388 498 4.37 3 368 530 3.99 3 333 546 3.77 3 285 547 3.67 3 226 536 3.66 3161 503 3.86 3 094 479 3.99 3 030 468 4.01 2 970 463 3.97 2 914 460 3.91 2 860 456 3.86 2 807 449 3.84 2 752

3 081 3141

6 054 1036 6198 1027

3198 6 336 1019 3 252 6 467 1012 3 297 6 578 1005 3 332

6 666

3 353

6 724

3 358 6 747 3 344 6 732 3 315 6 683 3 272 6 605 3 219

6 504

6 385

3 094

6 255

3 028 6122 2 964 5 994 2 906 5 876 5 765 5 659 2 746 5 553 2 693 5 445

2 851 2 799

999 995 991 987 984 982 980 979 979 979 978 978 978 979 978 979

1960, då den skulle komma att räkna något mer än 6.7 miljoner personer, för att därefter börja avtaga. Följer man i tab. T 79 befolkningssiffrorna för de olika åhtirsklamma 0—15, 15 65 och över 65 år, lägger man genast märke till att den lägsta åldersklassen såväl för män som kvinnor karakteriseras av ett så gott som kontinuerligt avtagande under hela den föreliggande perioden. Åldersgruppen 15—65 år befinner sig däremot till en början i stigande, för män till år 1960 och för kvinnor till år 1950, varefter även denna åldersklass börjar avtaga. Den högsta åldersklassen — över 65 år — stiger för såväl män som kvinnor ända fram till 1985, då den nuvarande låga nativiteten börjar göra sig gällande även inom Vad beträffar förhållandet

mellan antalet personer i de aktiva åldrarna och

antalet åldringar kan detta avläsas ur sifferserierna under rubriken - \

Talen

i dessa kolumner angiva, huru många personer i åldern 15—65 år som komma

143 på varje person över 65 år. Man finner, att dessa tal äro genomgående högre för män än för kvinnor. Till en början — t. o. m. år 1935 — äro de cirka 20 % högre, men sedan blir den relativa skillnaden mellan dem så småningom allt mindre, slutligen endast 5 a 6 %. Till jämförelse med de i sista kolumnen i tab. T 75 återgivna kvoterna, som ange förhållandet mellan samtliga personer i åldrarna 15—65 år (män och kvinnor sammantagna) och antalet personer över 65 år, har i följande översikt även sammanställts motsvarande kvoter för vart 10 :e år fr. o. m. 1830. Ar

Antal personer i åldern 15—b5 år på varje person över 65 år

Ar

Beräknat antal personer i åldern 15—65 år på varje person över 65 år

1930 . . .

1850 I860 1870

12.90 11.77 ll.ii

1950 I960 1970

7.22 6.38

1890 1900

7.67 7.07

1990 2000

1910 1920

7.09 7.42

2010 2020

5.51 4.61 3.90 3.76 4.10 4.08 3.97

Som synes har ifrågavarande förhållande alltsedan 1890 hållit sig något över 7, vilket värde torde komma att bibehållas i stort sett oförändrat fram på 1940-talet. Därefter börjar kvoten i fråga att avtaga och sjunka till omkring 4, vilket värde under de gjorda förutsättningarna i avseende på nativitet, dödlighet och emigration kan väntas vara uppnått i slutet av 1970-talet. Det må uttryckligen framhållas, att även om nativiteten skulle bli större än som antagits, kan iman ej vänta, att i framtiden antalet personer i aktiv ålder skall bli lika stort i förhållande till antalet åldringar som nu. Antager man exempelvis en nativitet, som är tillräckligt stor att förhindra befolkningsminskning, kommer den ifrågavarande kvoten för båda könen tillsammantagna att bli av storleken 4.60. I sista kolumnen av tab. T 79 har angivits antal kvinnor på 1 000 män. Det kvinnoöverskott, som för närvarande förefinnes, kommer så småningom att försvinna och efterträdas av ett underskott. År 1925 funnos 1 036 kvinnor på 1000 män. År 1935 uppvisar proportionen 1 0 1 9 : 1 0 0 0 . I slutet av 1940talet torde man kunna vänta lika många kvinnor som män. Därefter sjunker antalet kvinnor ytterligare i förhållande till antalet män, för att fram mot slutet av detta århundrade hava reducerats till cirka 978 kvinnor på 1 000 män. Denna förskjutning mellan antalet män och kvinnor inom befolkningen, som är oberoende av de nativitetsantaganden, varpå räkningarna baserats, beror i själva verket på den ökning av männens medellivslängd i förhållande till kvinnornas, som ägt rum under de senaste decennierna.

144 För ett närmare studium av de beräknade förskjutningarna av befolkningens numerär inom de olika åldersklasserna hänvisas till tab. 11 m och 11 k. En blick exempelvis på 5-årsgruppen 65—70 år, som år 1925 omfattade cirka 91 000 män, ger vid handen en mycket kraftig tillväxt. Ifrågavarande grupp skulle sålunda år 1975 komma att omfatta cirka 191 000 personer, eller mer än det dubbla mot nu. Denna tillväxt torde kunna betraktas som ganska sannolik, då den ej influerats av några nativitetsantaganden och torde endast kunna i nämnvärd grad förryckas genom starka rubbningar i dödligheten eller en betydande in- eller utvandring. För kvinnorna skulle samma åldersklass från år 1925 till år 1975 komma att ökas från 108 000 till 190 000. I syfte att underlätta en överblick över de förskjutningar i avseende på åldersfördelningen, som vårt lands befolkning enligt de gjorda antagandena skulle komma att undergå, har i fig. 12 lämnats en grafisk framställning över befolkningens åldersfördelning åren 1900, 1925, 1950, 1975 och 2000. Var och en av de grova horisontella linjerna representerar antalet personer inom en viss 5årsklass. Den del av dessa linjer, som befinner sig till höger om figurens mittlinje, representerar antalet män och den del, som befinner sig till vänster om mittlinjen, antalet kvinnor. Karakteristiskt för åldersfördelningen år 1900 är figurens ständiga avsmalnande uppåt. Den kraftiga inskränkningen särskilt i åldern 30—35 år härrör från emigrationen under 1880-talet. Åldersfördelningen år 1925 företer däremot ett helt annat utseende, närmast karakteriserat av inskärningen vid basen, förorsakad av den minskade nativiteten. Den starkt besatta 5-årsklassen 15—20 år härrör från de kraftiga kullarna åren 1906—10. Efter hand komma dessa kullar upp i allt högre åldersklasser. År 1950 befinna de sig i åldern 40—45 år, vilken åldersklass nämnda kalenderår är särskilt talrikt representerad, år 1975 i åldern 65—70 år o. s. v. Ur den grafiska framställningen framgår tydligt, vilken stark förskjutning åldersfördelningen kommer att undergå, därest de antaganden, som ligga till grund för beräkningarna, skulle motsvaras av verkligheten. En jämförelse mellan de båda figurer, som representera åldersfördelningen år 1900 och 2000, är i detta avseende belysande. Medan år 1900 åldersklassen 0—5 &r omfattade i runt tal 300 000 män och 300 000 kvinnor, omfattade åldersklassen 55— 60 år endast omkring en tredjedel härav. År 2000 skulle däremot dessa båda åldersklasser — och även samtliga mellanliggande — komma att vara ungefär lika starkt representerade, vardera omfattande i runt tal 200 000 män och 200 000 kvinnor.

10—293115

=

Ä

s

s

3. Invaliditetsrisken. hderdomsför- I de av presidenten Lindstedt för ålderdomsförsäkringskomnii ten verkställda säkringskom- k o s t n adsberäkningarna erinras om att de tabeller över invaliditetssannolikheten, liditetsanta- * som omfatta större grupper av befolkningen och som företrädesvis kommit till ganden. användning vid beräkningar av liknande natur, voro i huvudsak följande: ^ 1 Den av Behm uppgjorda tabell, som användes för de beräkningar, pa vilka den tyska invalidförsäkringen först grundades, och vilken jämväl begagnades vid de svenska utredningarna till 1895 och 1898 års regeringsförslag. 2 Den Zimmermannska tabellen beträffande den vid tyska järnvägar anställda personalen utom tågpersonalen, vilken tabell begagnats vid uppgörandet av det österrikiska förslaget. 3 Den på grund av erfarenheten från den tyska invaliditetslagens verkningar under åren 1895—97 beräknade tabellen, vilken tjänat som grundval för den norska ålderdomsförsäkringskommitténs förslag ävensom för arbeten av den danska kommittén. 4. Motsvarande tabell enligt den tyska erfarenheten 1900—OJ. 5. Tabeller dels för män och dels för kvinnor, vartdera könet särskilt, härledda ur den tyska erfarenheten under åren 1906—08. Till jämförelse meddelas i följande från Lindstedts kostnadsberäkningar hämtade tablå invaliditetssannolikheterna i %. enligt nämnda tabeller for vart femte levnadsår från och med 35 till och med 65 år. Tab. T 80. Inyaliditetssannolikheter i promille enligt olika tabeller. Tyska invalidförsäkringen Ålder

Behm

°/oo 35

3.1 Zimmermann

°/oo 2.2 3.8

1906—08 1895-97

1900-02

°/oo 2.6

°/oo 4.3

7.0 Män

Kvinnor

°/oo

°/oo 5.8

3.0 4.0 6.2

7.5 10.3 16.6

20.6 43.8

30.9 68.0

87.0 De i tablån meddelade talen, som icke torde kräva någon särskild kommentar, angiva huru många av 1 000 aktiva personer vid de anförda åldrarna, som i genomsnitt bli invalider under loppet av ett år. Samtliga uppgifterna avse tysk erfarenhet.

147 Vid övervägande av spörsmålet om beräkningsgrunder för den allmänna pensionsförsäkringen i vårt land framhöll Lindstedt, att det kunde sättas i fråga, huruvida någon av de anförda invaliditetstabellerna borde utan vidare tillämpas å svenska förhållanden. I samband härmed erinrades om att dödligheten inom Sveriges befolkning, åtminstone för åldrar över 40 år, vore väsentligt lägre än inom Tysklands. Att på grund härav draga den slutsatsen, att även invaliditetsförhållandena skulle gestalta sig gynnsammare i vårt land än i Tyskland, syntes emellertid ej tillrådligt. Sålunda uppvisade den kvinnliga befolkningen högre invaliditetsrisk än den manliga, oaktat dödligheten bland kvinnorna vore lägre än bland männen. Då tillräckliga skäl icke syntes föreligga att antaga invaliditetsförhållandena i vårt land vare sig väsentligt gynnsammare eller ogynnsammare än i Tyskland, ansågs all nödig försiktighet vara iakttagen, om till grund för beräkningarna lades någon av de mest betryggande bland de ovan nämnda tabellerna. Valet föll på de tabeller, som grundade sig på den tyska erfarenheten under åren 1906—08, varigenom man även erhöll möjlighet att verkställa erforderliga beräkningar under hänsynstagande till olikheten i riskförhållandena för män och kvinnor. Den fråga, som i första hand inställer sig, är, huruvida de av ålderdomsför- Hava Å.FXs säkringskommittén tillämpade invaliditetstabellerna motsvarat förhållandena i '"^'ditetsvårt land. Vissa uppskattningar, som under senare år verkställts med bekräftåttlv ledning av pensionsstyrelsens erfarenhet, ha visat, att ifrågavarande tabel- erfarenheten? ler — särskilt beträffande kvinnorna — givit ett avsevärt större antal invalider i åldrar under 67 år än som faktiskt förekommit och sålunda varit behäftade med en betydande säkerhetsmarginal i fråga om dessa åldrar. Förklaringen till att den beräknade risken visat sig högre än den verkliga kan måhända delvis vara att söka i den omständigheten, att de använda tabellerna motsvara erfarenheten från en invaliditetsförsäkring, vars klientel — såsom fallet är i Tyskland — utgöres av enbart lönarbetare, för vilka invaliditetsrisken möjligen är högre än för befolkningen i dess helhet. De jämförelser, som hos oss hittills verkställts mellan det verkliga antalet Kunna invalilnvahder och det med ledning av ålderdomsförsäkringskommitténs tabeller be- ditetssannoräknade, tillåta emellertid icke några slutsatser rörande invaliditetsriskens 'fenTvenlla storlek för olika åldrar. Det har för övrigt ifrågasatts, huruvida pensionsför- befolkningen säkringens material över huvud kan användas som grundval för härledning av ptnstntförlnvaliditetssannolikheter för den svenska befolkningen, då materialet i fråga säkringens av naturliga skäl är och måste vara behäftat med vissa bristfälligheter. Or- material? sakerna till dessa bristfälligheter äro i huvudsak följande. Eftersom avgiftspensionernas storlek äro beroende av antalet och storleken av de försäkringsavgifter, som den försäkrade varit i tillfälle att erlägga före invaliditetens inträdande, komma avgiftspensionerna under en följd av år efter försäkringens införande att i det stora flertalet fall uppgå till endast obetydliga belopp — ett förhållande, som otvivelaktigt medför, att ett betydande antal

148 invalider underlåter att göra ansökan om pension, försåvitt deras inkomster äro så stora, att de icke äro berättigade till pensionstillägg. Skulle inkomsten däremot understiga den härför fastställda gränsen (425 kronor för män och 400 kronor för kvinnor) blir förhållandet ett annat, i det att vederbörande invalid får ett direkt ekonomiskt intresse av att ansöka om pension. En särställning intaga härvid de gifta kvinnorna. De avgiftspensioner, som dessa vid inträdande invaliditet kunna ha förvärvat, äro i regel försvinnande. Då härtill kommer, att pensionstillägg eller understöd icke utgår, om makarnas sammanlagda inkomst överstiger 825 kronor, måste följden bliva den, att endast en ringa bråkdel av invaliditetsfallen bland gifta kvinnor kommer till pensionsstyrelsens kännedom. Man torde sålunda kunna antaga, att pensionsstyrelsen — för åldrar under g7 år — i stort sett endast får kännedom om invalider, som äro berättigade till pensionstillägg eller understöd. Detta antagande bekräftas också ur tillgängligt siffermaterial. Under åren 1921—23 började sålunda pensionstillägg eller understöd att utgå till resp. 6 086, 5 .355 och 5 256 manliga invalider under 67 år, medan i motsvarande ålder endast 198, 208 och 200 personer resp. började att uppbära enbart avgiftspension. Ännu starkare var kontrasten för de kvinnliga invaliderna. Pensionstillägg eller understöd började att under ifrågavarande år utgå till resp. 10 204, 7 954 och 7 499 under 67 år, medan antalet med enbart avgiftspension inskränkte sig till resp. 10, 40 och 53. Av det anförda framgår, att ett direkt utnyttjande av pensionsförsäkringens nuvarande material för beräkning av invaliditets risken inom olika åldrar skulle föra till invaliditetssannolikheter, vilka äro avgjort för låga, och som på grund härav icke skulle kunna läggas till grund för några kostnadsberäkningar för framtiden. Endast försåvitt det visar sig möjligt att med tillfredsställande säkerhet uppskatta, huru stor del av samtliga nyblivna invalider inom olika åldrar, som icke komma till pensionsstyrelsens kännedom, kan det föreliggande materialet utnyttjas för härledande av invaliditetssannolikheter. I det följande skall redogöras för ett förfaringssätt, som tillämpats för en uppskattning av antalet dylika »okända» invalider inom olika åldrar och de resultat, som härvid erhållits. Dessförinnan skall lämnas en redogörelse för det primärmaterial; §om legat till grund för undersökningen, samt för vissa anmärkningsvärda förhållanden beträffande materialet i fråga. Materialet för Undersökningen har inskränkts till 5-årsperioden 1921—25 och avser samtundersöknin- j . g a i nva ii<ier, s o m fran någon tidpunkt under dessa år börjat uppbära pensionstillägg eller understöd. För perioden i fråga föreligger materialet i viss mån bearbetat inom pensionsstyrelsen i så måtto, att de för varje år nytillkomna invaliderna fördelats efter födelseår. För tiden före 1921 föreligger ingen dylik uppdelning av invalidmaterialet. För 1926 och följande år saknas ännu siffror. Materialet från ifrågavarande period är visserligen i någon mån heterogent ur den synpunkten, att de nya bestämmelserna rörande inkomstgräns och maxi-

149 0

och

?Q9o n I ' f TT^'^ ^derstöd trädde i kraft med ingången av år 1^2 Detta förhållande har dock visat sig vara av så underordnad betydelse ior den föreliggande undersökningen, att några korrektioner härför icke anbringats. I tab 34 och 35 lämnas en sammanställning av materialet, fördelat efter kon och ålder, för vart och ett av de olika kalenderåren. Åldern har erhållits såsom skillnaden mellan det år, under vilket pensionstillägg eller unders öd började utgå, och födelseåret. I tabellerna har därjämte för varje särskilt a dersar angivits summan av antalet invalider för hela 5-årsperioden samt medelfolkmängden för perioden, likaledes för varje särskilt åldersår. Sista kolumnen innehåller antalet invalider i %0 av medelfolkmängden. Dessa siffror hälla sig i stort sett konstanta - mellan 1 och 2 %0 - u p p till en ålder av cirka 45 år. Därefter vidtager en anmärkningsvärt jämn ökning av siltrorna till 67 ar, där de för män uppgå till 81 och för kvinnor till 118 %„ Av personer i 67-årsåldern erhålla sålunda var 12 :e man och var 8:e kvinna pensionstillägg eller understöd. Över 67 år börja siffrorna åter att avtaga, vilket givetvis icke får tolkas sa, att risken för att bliva invalid skulle bliva mindre vid högre ålder I de högsta åldrarna utgöra nämligen de aktiva - ur vilka invaliderna frame r e k t i v t obet dli l^.^„\en y £ del av hela befolkningen, vilket förklarar, att forhallandet mellan antalet nytillkomna invalider och samtliga personer i dessa åldrar kommer att avtaga med stigande ålder. Det relativt stora antalet invalider i 15-årsåldern får sin förklaring därav att invaliditeten för en väsentlig del av dessa inträtt vid tidigare åldrar Promillesiffrorna för kvinnor visa vid en närmare granskning det skenbart egendomliga förloppet, att de förete en tydligt avtagande tendens från 20-arsaldern fram till 30- å 35-årsåldern. Medan sålunda dessa siffror från 2 0 - 2 4 ar utgöra resp. 1.43, 1.54, 1.41, 1.34 och 1.40 V uppgå de från 3 0 - 3 4 år till endast 1.14. 1.04, 1.16, 1.09 och 1.32 %.. Att invaliditetsrisken skulle bliva lägre vid högre ålder synes a priori osannolikt. Den omnämnda minskningen av siffrorna i förevarande åldersintervall får sin naturliga förklaring av den omständigheten, att det övervägande antalet invalider bland gifta kvinnor icke ansöka om pension, då de på grund av marinens inkomst ej kunna erhålla pensionstillägg eller understöd. En jämförelse mellan promillesiffrorna för män och kvinnor visar en ganska god överensstämmelse upp till 45-årsåldern, varefter siffrorna bliva större för kvinnor an för män upp till omkring 67 års ålder. För högre åldrar blir förhållandet omvänt. Sistnämnda omständighet behöver emellertid icke innebära, att invaliditetsrisken för åldrar över 67 år skulle vara större för män an for kvinnor. Att promillesiffrorna för män är större kan nämligen bero darpa, att antalet aktiva män i de högsta åldersklasserna är större än antalet aktiva kvinnor, varigenom antalet årligen nytillkommande manliga invalider kan vara större, även om invaliditetsrisken för män är lägre. Vad ovan framhållits har närmast anförts till orientering i det siffermaterial, som ligger till grund för undersökningen, och till förebyggande av orik-

150 tiga slutsatser beträffande vissa punkter. En grafisk framställning av de båda serierna av promilletal har lämnats i fig. 15 för män och fig. 16 for kvinnor Ifrågavarande figurer, som återfinnas å sid. 1 6 8 - 1 6 9 hava i annat sammanhang (sid. 168) gjorts till föremål för en mera ingående kommentar. I anslutning till det anförda må erinras om att dessa tal som ange antalet nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd iVoo av befolkningen i olika åldersklasser, icke äro att betrakta som mvahditetssannolikUter och detta på grund av följande tvenne omständigheter. För det forsa avse talen i fråga icke samtliga invalider utan endast sådana, vilka kommit till pensionsstyrelsens kännedom och äro berättigade till pensionstillägg e ler understöd. För det andra ange de anförda promilletalen förhallandet mellan antalet • nytillkomna invalider och hela befolkningen i motsvarande åldersklass och icke förhållandet mellan antalet invalider och det antal aktiva personer ur vilka invaliderna i fråga hava framgått. Båda dessa omständigheter med ora att de härledda promilletalen äro för låga som mått pa invaliditetssannolikheten. Den sistnämnda omständigheten spelar givetvis störst roll i högre åldrar men är av relativt underordnad betydelse i lägre åldrar, där huvudmassan av befolkningen utgöres av aktiva personer. Det må i detta sammanhang även framhållas, att de härledda promilletalen bekräfta, att de av ålderdomsförsäkringskommittén använda, pa tysk erfarenhet grundade, invaliditetssannolikheterna äro i genomsnitt högre an som svarar mot forhållandena i vårt land. Detta framgår på ett enkelt satt av följande Resonemang. P å grnndval av ålderdomsförs&kringskommriténs rnvahdrtets- och S X t s a n t a g a n d e n har konstruerats en överlevelse- och aktivite tstabell angivande huru många av 100 000 aktiva 2<Uringar, som leva kvar ,i olika.åldrar och huru många av dessa kvarlevande, som alltjämt aro aktiva. Tabellen återfinnes i kommftténs betänkande del I I sid. 34». Från nämnda tabell hava hämtats de i följande tablå för vissa åldrar återgivna värdena Härvid betecknas ählern med i, hela antalet kvarlevande med l, och antalet aktiva med l,.

20 30 40 50 60 65 70 75 76 77 78 79 80

100 000 94B79 89 036 82 305 72 288 • 65 075 55 363 42 699 39 924 37 049 34 085 31051 27 946

100 000 93 879 87 613 78 370 59107 40 835 19 737 5711 4 028 2 688 1668 938 456

1.000 1.005 1.016 1.050 1.223 1.594 2.805 7.477 9.912 13.783 20.435 33.103 61.285

100 000 94 681 89 088 82 945 74 582 68183 59 289 47 339 44 451 41384 38197 34 950 31700

100 000 93 353 84 744 73 069 49 826 30 388 14003 4 211 2 985 2 000 1246 705 347

1.000 1.014 1.051 1.135 1.497 2.244 4.234 11.242 14.891 20.692 30.656 49.574 91.354

151 I tablån har för de angivna åldrarna även beräknats kvoten lx:alx eller förhållandet mellan samtliga kvarlevande och antalet kvarlevande aktiva. Denna kvot är som synes genomgående större för kvinnor än för män, beroende på att för kvinnorna antagits högre invaliditetsrisk än för männen, varigenom antalet kvarlevande aktiva kvinnor blir mindre än antalet kvarlevande aktiva män. Om man nu multiplicerar promilletalen i sista kolumnen av tab. 34 och 35 med kvoten lx: alx för motsvarande åldrar, erhållas vissa tal, som approximativt ange antalet nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd i °/oo av antalet aktiva personer i motsvarande åldrar. Resultatet av denna multiplikation har sammanställts i följande översikt. Ålder

Män

Kvinnor

0/

0/

°/oo

°/oo

4.1 21.7

1 375

1 305

De erhådlna promilletalen förete en ständig ökning med stigande ålder och växa till och med över 1 000, angivande att det under ett år skulle tillkomma flera invalider än hela det antal aktiva personer, från vilkas krets invaliderna hava utgått — ett resultat, som uppenbarligen är orimligt. Härav kan den slutsatsen dragas, att de kvoter \x \ %., med vilka promilletalen i tab. 34 och 35 multipliceras, måste för högre åldrar vara för stora och alltså alx, eller antalet kvarlevande aktiva personer, för litet i förhållande till lx eller samtliga kvarlevande personer. Den omständigheten, att \ visat sig för litet, innebär emellertid att de av ålderdomsförsäkringskommittén tillämpade invaliditetssannolikheterna varit för höga. Det har här bortsetts från verkningarna av kommitténs dödlighetsantaganden, vilket emellertid icke medför någon ändring i det erhållna resultatet. Tidigare har framhållits, att pensionsstyrelsen — för åldrar under 67 år — Härledning av i stort sett endast får kännedom om de invalider, som äro berättigade till pen- sannolikheter sionstillägg eller understöd. För att kunna beräkna invaliditetssannolikheter för kvinnor. kräves emellertid kännedom om samtliga invaliditetsfall. Presidenten Lindstedt uppskattade i sina kostnadsberäkningar för pensionsförsäkringen (Å. F . K:s betänkande del I I ) antalet invalider med pensions-

152 tillägg eller understöd för män till 33.7 % och för kvinnor till 52.0 % av hela antalet manliga resp. kvinnliga invalider. Dessa procenttal avsågo emellertid åldrar över 60 år och kunna ej utan vidare tillämpas för lägre åldrar, då förhållandet mellan antalet invalider med pensionstillägg eller understöd och samtliga invalider otvivelaktigt gestaltar sig avsevärt olika i olika åldersklasser. Den uppgift, som sålunda om möjligt i första hand bör lösas, är att uppskatta antalet nytillkommande invalider, som icke komma till pensionsstyrelsens kännedom eller — annorlunda uttryckt — att bestämma storleken av en faktor, varmed det från pensionsstyrelsens erfarenhet kända antalet inva.ider med pensionstillägg eller understöd i olika åldrar skall multipliceras, föl att hela antalet invalider skall erhållas. Bestämmandet av en dylik faktor naste visserligen bli förknippat med en viss osäkerhet, men någon annan väg fö: utnyttjande av pensionsstyrelsens erfarenhet torde icke finnas. Problemet angreps från olika sidor, till en början dock utan framgång. Bland annat företogs en jämförande undersökning av hela antalet invalider med pensionstillägg eller understöd vid olika tidpunkter för att med ledning härav och under användning av ett extrapolationsförfarande få kännedom om antalet dylika invalider i relation till folkmängden i olika åldrar sedan relativ jämvikt inträtt, men icke heller denna väg visade sig framkomlig. Då emellertid fördelningen efter ålder för de invalider, som för närvarande uppbära pensionstilllägg eller understöd, kan vara av betydelse för andra frågors bedömande, återgives i tab. 36 en inom pensionsstyrelsen utarbetad åldersfördelning avseende 1929 års ingång. Det förfaringssätt, som slutligen kom till användning, gestaltar sig nägot olika för män och kvinnor. För de kvinnliga invalidernas del visade det sig, att man kunde grunda metoden på olikheten i de ogifta och gifta kvinnornas ställning beträffande rätt till pensionstillägg eller understöd. För den ogifta kvinna, som blir invalid, är rätten till pensionstillägg beroende av hennes egen inkomst, för den gifta kvinnan är i det övervägandet flertalet fall mannens inkomst avgörande. Då en ogift kvinna drabbas av invaliditet, torde invaliditeten i regel innebära inkomstens försvinnande, eller i varje fall en minskning av inkomsten till belopp av så oansenliga proportioner, att dessa inkomstbelopp mycket sällan avstänga vederbörande från rätt till pensionstillägg eller understöd. På grund härav synes man kunna räkna med att de ogifta kvinnliga invaliderna i det övervägande flertalet fall även ansöka om pension och sålunda komma till pensionsstyrelsens kännedom. Om man nu kunde antaga dels att de ej gifta kvinnliga invalider, som ansökt om pension, omfatta praktiskt taget alla invalider bland ej gifta kvinnor och dels att invaliditetsrisken för de gifta kvinnorna är lika stor som invaliditetsrisken för de ej gifta, vore problemet att beräkna invaliditetssannolikheten vid olika åldrar i stort sett löst för kvinnornas vidkommande. Man behövde i så fall till en början närmast bestämma huru många av de i tab. 35 upptagna kvinnliga invaliderna som voro ej gifta, då pensionstillägget eller understödet började utgå, och sätta dessa antal i relation till medelfolkmängden av ej gifta kvinnor vid olika åldrar. Denna väg är emellertid av arbetstekniska och ekono-

153 miska skäl praktiskt taget stängd. Det kortregister över pensionstagarna, som lämpligen skulle komma till användning för ett arbete av denna art, saknar nämligen uppgift om civilståndet, och en komplettering av registret på denna punkt har ansetts kräva alltför stora kostnader. Med tillhjälp av den undersökning rörande de under första halvåret 1928 nytillkomna invaliderna med pensionstillägg eller understöd, som pensionsförsäkringskommittén för andra ändamål verkställt, har det emellertid blivit möjligt att bestämma de kvinnliga invalidernas fördelning på olika civilstånd. Då nämnda undersökning omfattar endast ett halvt års material, måste givetvis säkerheten i de erhållna resultaten bliva mindre, än om det varit möjligt att för detta ändamål utnyttja hela materialet från åren 1921—25. Fördelningen av de kvinnliga invaliderna enligt 1928 års material på ej gifta och gifta framgår ur följande tablå, varest siffrorna för landsbygden och städerna hållits isär. Till ej gifta räknas även änkor och frånskilda. Kvinnliga invalider med pensionstillägg eller understöd första halvåret 1928. Ålder

Landsbygden Städerna Gifta Ej gifta Gifta Ej gifta S - g2 I 201 0 42 %?r d 5 362 0 125 ™-*l 16 212 2 91 $-** 81 276 9 126 268 ™~fA 525 29 240 ^-64 428 488 85 264 %Tm 1169 1526 257 861 7 °793 803 223 522 Såsom synes dominera de ej gifta invaliderna fullständigt. För att erhålla en föreställning om den relativa fördelningen av ej gifta och gifta invalider måste antalssiffrorna i denna översikt sättas i relation till medelfolkmängden inom de angivna åldersklasserna. Då folkmängden icke fördelats på civilstånd inom olika åldrar för senare tidpunkt än utgången av 1920, har en hypotetisk fördelning härletts för 1925 års slut, som är den sista tidpunkt, för vilken åldersfördelning föreligger. Osäkerheten i de erhållna befolkningssiffrorna torde för den nu ifrågavarande undersökningen sakna varje betydelse. Ävenledes torde man kunna bortse från den omständigheten, att befolkningssiffrorna hänföra sig till utgången av 1925 och invalidsiffrorna till första halvåret 1928. För landsbygden erhöllos följande siffror. Gifta k v i n n o r Ej g i f t a k v i n n o r Alder inBeräknad Beräknad IQ_ folkmängd 20~29 30Z39

2JZ2Q

g-}* gMS ST" S7 0T 6 9 ~

I *

i?

81 Jog 428 lig 793

««!?! rj} 415

167 468 ,125 268 52 534 ?9 860 42 004

* 0.04

0.48 2.14 8.15 29.33 18.88

valider

fol™mångd

201 362

192 953 203 488

276 525 488 1526 803

62129 57 698 34 289 36 662 93 976

1.04 1.78

444 <Uo 14.23 II 62 8 54

154 För städerna framgår fördelningen av följande tablå. Gifta Ålder 15_19

20_29 30_39 4O-49! 50_59 6 0 _ 6 4 ! '. 65_69 70_

Invahder 0 0 2 9 29 85 257 223

kvinnor Beräknad o/oo del. d folkmäng 566 • 55 562 • 99020 • 78 355 0.11 49 618 0.58 17 816 4.77 U638 22.08 10 470 21.30

Ej Tn

** vaUder

42 125 91 126 240 264 861 522

gifta kvinnor Beräknad medel°/« folkmängd 88367 0.48 139276 0.90 65439 1.39 48 261 2.61 42 546 5.64 22 226 11.88 20 534 41.93 39 227 13.31

I ovanstående översikter har för varje särskild åldersklass beräknats, huru många promille av medelfolkmängden, som de under första halvåret 1928 nytillkomna invaliderna med pensionstillägg eller understöd utgöra. Då sålunda materialet, som ligger till grund för dessa sammanställningar, omfattar endast ett halvt år, äro ifrågavarande promilletal icke jämförbara med tidigare angivna utan avsedda endast för inbördes jämförelser. ' Såsom synes bekräfta de erhållna promilletalen det tidigare gjorda antagandet, att invaliderna bland ej gifta kvinnor komma i åtnjutande av pensionstillägg i betydligt större utsträckning än invaliderna bland de gifta kvinnorna. De nämnda promilletalen förtjäna även i annat avseende en närmare uppmärksamhet. Inskränker man sig till åldrar över 40 år, för vilka materialet ej är alltför knapphändigt, och uttrycker promilletalen för de gifta kvinnorna i procent av promilletalen för de ej gifta erhålles följande resultat. Ålder

Landsbygd %

Städer %

40-49 50-59 60-64 65-69 70 och däröver

11 24 57 70 221

4 10 40 53 160

Den ökning av procenttalen med växande ålder, som här framträder, är otvivelaktigt en följd av den omständigheten, att vid högre åldrar mannens inkomstförhållanden mera sällan utgöra hinder för hustru, som blivit invalid, att erhålla pensionstillägg eller understöd. Men detta förhållande kan dock ej förklara, att i åldrar över 70 år procenttalen överstiga 100 såväl för landsbygd som städer. Även om mannens inkomst icke i något fall i denna högsta åldersklass utgjorde hinder för hustrun att erhålla pensionstillägg eller understöd, kan denna omständighet icke medföra, att relativa antalet nytillkommande invalider bland de gifta kvinnorna är större än motsvarande relativa antal for de ej gifta kvinnorna. Att de ej gifta kvinnorna i de högsta åldrarna skulle

155 Tab. T 81. Kvinnor. Landsbygden. Nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd första halvåret 1928, fördelade efter inkomst inom olika åldersklasser. Under 20 år

20—29 år

30—39 år

40—49 år

50-59 år

60-64 år

Under 50 50— 99

100—149

53 33

150—199

200—249

250—299

— — —

—

—

803 I n k o m s t

65-69 70 år år och mera

Kr. Ej gifta

kvinno-r

300-349 350—399 Samma Gifta

287 374 374

139 143

kvinnor

Under 50

—

50— 99

—

100—149 150 199

— — — — — —

12 14

— — — —

38 41

15 11

99 52

137 174

112 49

—

31 18

—

249 . . .

• . .

300—349 Summa

befinna sig på (m högre ekonomisk standard än de gifta kvinnorna och därför i större utsträckning vara utestängda från rätten till pensionstillägg torde få anses osannolikt. Den här framhållna egendomligheten synes däremot kunna på ett enkelt sätt förklaras, om man antager, att invaliditetsrisken i yngre ålder i själva verket är större för de ej gifta än för de gifta kvinnorna — ett antagande, som av skilda orsaker synes naturligt. Den högre invaliditetsrisken bland de ej gifta kvinnorna skulle nämligen få till följd, att de vid högre åldrar kvarlevande aktiva kvinnorna skulle utgöra en relativt större del av de gifta än av de ej gifta, varav följer att samma förhållande skulle komma att äga rum även beträffande antalet nytillkommande invalider. För att närmare kunna bedöma, i vilken utsträckning med hänsyn till inkomstförhållandena ej gifta kvinnor vid inträdande invaliditet äro berättigade till pensionstillägg eller understöd, kräves kännedom om det sätt, varpå ifrågavarande invalider fördela sig efter storleken av den inkomst de åtnjuta efter invaliditetens inträdande. Visar det sig, att fördelningen efter inkomst är sådan, att huvudmassan av invaliderna sakna inkomst eller uppvisa endast obetydliga inkomstbelopp, utgör detta ett stöd för antagandet att endast ytterst

156 Tab. T 82. Kvinnor. Städer. Nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd första halvåret 1928, fördelade efter inkomst inom olika åldersklasser. Inkomst Kr. Ej gifta Under 50 50— 99 100—149 150—199 200—249 250—299 300—349 350—399

Under 20 år

20—29 år

30-39 år

40—49 år

50-59 år

60-64 år

114 7 1

74 7 6 2 1

87 17 10 6 4 1 1 — 126

111 39 42 16 16 6 8 2 240

115 52 46 24 7 10 6 4 264

303 156 168 85 62 35 35 17 861

212 81 58 47 39 22 48 15 522

4 3 — 1 — — — 1 9

12 6 5 2 1 — 3 — 29

28 18 13 8 5 9 3 1 85

80 63 36 25 16 16 14 7 257

68 34 29 30 22 18 17 5 223

65—69 70 år år och mera

kvinnor

Summa Gifta kvinnor Under 50 50— 99 100—149 150-199 200-249 250—299 300-349 350—399 Summa

1 1 1 125

1 91

få invalider bland ej gifta kvinnor å t n j u t a en så hög inkomst, a t t de p å g r u n d h ä r a v icke äro b e r ä t t i g a d e till pensionstillägg och sålunda sakna a n l e d n i n g g ö r a ansökan om pension. F ö r k l a r l ä g g a n d e av dessa spörsmål h a r företagits en bearbetning a v materialet, avseende pensionstagare första h a l v å r e t 1928, varvid dessa inom olika å l d e r s g r u p p e r fördelats efter inkomstens storlek. F ö r e v a r a n d e böårbetning h a r v e r k s t ä l l t s , innan p r i m ä r m a t e r i a l e t förelåg komplett, varfcir a n t a l e t invalider, som o m f a t t a s a v denna undersökning ( 1 0 0 3 0 ) , ä r något mindre än det antal, som ingick i undersökningen rörande invaliditetsorsakerna m. m . ( 1 0 1 0 9 ) , för vilken redogörelse tidigare l ä m n a t s . R e s u l t a t e t a v föreliggande u n d e r s ö k n i n g finnes sammanfört i tab. T 81 och T 82, av vilka tab. T 81 avser landsbygden och tab. T 82 städerna. E n blick p å dessa tabeller ger omedelbart vid handen, a t t — bortsett från de h ö g s t a å l d r a r n a — inkomstfördelningen för de ej gifta kvinnorna ä r sådan, a t t de fall, där inkomsten överstiger 400 kronor, m å s t e v a r a y t t e r s t få. S å l u n d a hade — för a t t t a g a ett exempel — av 362 pensionstagare från l a n d s b y g d e n mellan 20 och 29 å r 291 en inkomst u n d e r s t i g a n d e 50 kronor, 42 en i n k o m s t mellan 50 och 100 kronor, 11 en inkomst mellan 100 och 150, 12 en i n k o m s t mellan

157 150 och 200, 4 en inkomst mellan 200 och 250, 1 en inkomst mellan 250 och 300 samt slutligen 1 en inkomst mellan 300 och 350 kronor. Nu torde man visserligen kunna vänta, att en och annan invalid med inkomster, som närma sig 400 kronor, icke ansöker om pension på grund av det ringa pensionstillägg eller understöd, som i dylikt fall erhålles. På grund av den starka koncentrationen till de lägsta inkomstgrupperna torde dock antalet dylika invalider, relativt vara ytterst ringa. De högsta åldersklasserna förete en något annan fördelningstyp. Här äro nämligen de högre inkomstgrupperna representerade i relativt större utsträckning. Med hänsyn såväl härtill som på grund av vissa andra skäl skall undersökningen av invaliditetsrisken icke utsträckas till dessa åldrar. På grund av de synpunkter, som i det föregående anförts och den bekräftelse dessa synpunkter erhållit genom föreliggande material, har den följande beräkningen av invaliditetssannolikheter för kvinnor ansetts kunna baseras på antagandet att praktiskt taget samtliga invalider bland ej gifta kvinnor komma till pensionsstyrelsens kännedom, och att sålunda det statistiska materialet i det stora hela är komplett beträffande denna grupp. Antagandet i fråga innebär givetvis ett visst fel, i det att man bortser från de ej gifta kvinnliga invalider, som antingen på grund av sin inkomst icke äro berättigade till pensionstillägg eller understöd eller av annan orsak underlåta att göra ansökan om pension. Det fel, som sålunda begås, torde emellertid helt kompenseras genom ett annat antagande, nämligen att invaliditets risken för de gifta kvinnorna är lika stor som för de ej gifta. Av skäl, som delvis framgått ur det föreliggande materialet, torde detta antagande innebära en icke oväsentlig säkerhetsmarginal. Med användning av de å sid. 153—154 återgivna översikterna erhållas för åldrarna 15—64 år de i tab. T 83 sammanställda promillesiffrorna dels för samtliga kvinnliga invalider, dels för ej gifta. För jämförelsens skull hållas landsbygd och städer isär. Tab. T 83. Antal under första halvåret 1928 nytillkomna kvinnliga invalider med pensionstillägs eller understöd i promille av motsvarande medelfolkmängd. L a n d s b y g d

S t ä d e r

Å l d e r

15-19 20—29 ] 30—39 40—49 50—59 60—64

Samtliga invalider

Ej gifta

°/oo

°/oo

Kvot

Samtliga invalider

Ej gifta

°/oo

°/oo

Kvot

0.65 0.57

1.07 2.92

1.39 2.61 5.64 11.88

2.44 2.44 1.93 1.36

158 Under rubriken »Kvot» har angivits förhållandet mellan promilletalen för ej gifta och samtliga kvinnliga invalider. Detta tal är med hänsyn till de gjorda antagandena ingenting annat än den faktor, med vilken antalet invalider, som kommit till pensionsstyrelsens kännedom, skall multipliceras för att hela antalet invalider skall erhållas. Ifrågavarande faktor stiger till en början med åldern och når sitt högsta värde mellan 30 och 50 år, varefter den ånyo börjar avtaga. Denna variation med åldern, som upprepas för både landsbygd och städer, förklaras till väsentlig del genom bestämmelserna rörande de gifta kvinnornas pensionstillägg. En viss olikhet mellan landsbygd och städer förefinnes, i det att den ifrågavarande faktorn är — bortsett från den lägsta och högsta åldersgruppen — något större för landsbygden än för städerna; i åldersgruppen 20—29 år och 50—59 år cirka 10 % och i intervallet 30—49 år cirka 20 % större. Sammanslås materialet för hela landet erhållas för de olika åldersgrupperna följande kvoter: 15—19 år 20—29 » 30—39 > . . • 40—49 > 50—59 » 60—64 >

1-00 I- 47 2.76 2.64 I- 98 1-33

Då dessa kvoter äro att betrakta som medelvärden för de angivna åldersgrupperna, har på sätt som framgår ur fig. 13 dragits en kurva, avvägd så, K /

/ *—

—^

M U

/

/

^_

p

r

X•

\

\

/

<v

l,« 0.1

»0

15 Fig 13-14

»0

«0 feSAR

•5

tO

«5

^0

»5

ta

«5 K%.

Fig. 14. Män. Fig. 13. Kvinnor. Förhållandet mellan hela antalet nytillkommande invalider enligt beräkning och antalet nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd.

att den ger samma resultat beträffande hela antalet invalider inom ifrågavarande åldersgrupper, som om de erhållna medelvärdena tillämpats. Värdet av den sökta kvoten kx för varje särskilt åldersår har därefter erhållits genom direkt avläsning av kurvan. De sålunda erhållna värdena finnas sammanställda i tab. T 84.

159 Tab. T 84. Invaliditetssannolikheter för kvinnor.

Å l d e r X

15 6 7 8 9 20 1 2 3 4 25 6 7 8 9 30 1 2 3 4 35 6 7 8 9 40 1 2 3 4 45 6 7 8 9 50 1 2 3 4 55 6 7 8 9 60 1 2 3 4

kx

A

•;

a

%0

°/oo 1.30 1.38 1.33 1.39 1.43

1.000 1.000 1.000 1.000 1.000

1.30 1.38 1.33 1.39 1.43

1.000 1.000 1.001 1.001 1.002 1.002 1.003 1.003 1.004 1.005

1.57 1.85 1.69 1.74 1.96 2.04 2.12 2.15 2.48 2.36

1.005 1.006 1.007 1.008 1.009

2.75 2.72 3.15 3.07 3.86

1.010 1.011 1.012 1.013 1.015

3.42 3.87 4.14 4.25 4.09

1.016 1.018 1.020 1.025 1.025

4.16 4.15 4.63 4.36 5.18 5.08 5.90 7.03 7.51 7.96

1.0 1.0 1.0 1.0 1.0 l.i 1.2 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.8 1.9 2.1 2.4 2.6 2.7 2.8 2.9 2.9 2.9 2.8 2.8 2.8 2.8 2.7 2.7 2.7 2.7 2.6 2.6 2.6 2.6 2.5

1.30 1.38 1.33 1.39 1.43 1.43 1.54 1.41 1.34 1.40 1.36 1.32 1.19 1.30 1.12 1.14 1.04 1.16 1.09 1.32 1.17 1.32 1.46 1.50 1.44 1.46 1.51 1.68 1.58 1.87 1.90 2.20 2.61 2.78 3.05

2.5 2.4 2.3 2.2 2.1 2.0 1.9 1.8 1.7 1.6 1.4 1.4 1.3 1.3 1.3

3.64 3.98 4.40 4.80 5.65 6.07 7.05 8.26 9.73 12.13 14.52 17.36 18.72 21.60 25.61

1.57 1.85 1.69 1.74 1.96 2.04 2.11 2.14 2.47 2.35 2.74 2.70 3.13 3.05 3.83 3.39 3.83 4.09 4.20 4.03 4.09 4.08 4.54 4.27 5.05 4.94 5.72 6.79 7.23 7.62 9.10 9.55 10.12 10.56 11.86 12.14 13.40 14.87 16.54 19.41 20.33 24.30 24.34 28.08 33.29

lx

ix %o

1.028 1.031 1.035 1.039 1.044 1.050 1.057 1.065 1.075 1.086 1.100 1.115 1.135 1.159 1.188 1.223 1.267 1.322 1.393 1.481

9.56 10.09 10.78 11.35 12.88 13.35 14.94 16.88 19.17 23.06 24.86 30.79 32.18 39.12 49.30

160 Genom att med kx multiplicera talen i sista kolumnen i tab. 35, vilka ange antalet invalider med pensionstillägg eller understöd i %„ av befolkningen i respektive åldrar och i tab. T 84 betecknas med /x, erhålles hela antalet nytillkommande kvinnliga invalider i °/00 av befolkningen (i'x). Invaliditetssannolikheten mätes emellertid genom förhållandet mellan antalet nytillkomna invalider i ett visst åldersår och antalet aktiva personer i samma ålder. För att ur talen i'x erhålla motsvarande invaliditetssannolikhet ix måste i'x multipliceras med förhållandet mellan samtliga personer i en viss ålder och antalet aktiva personer i samma ålder. Detta förhållande är för de lägre åldrarna praktiskt taget = 1 men växer så småningom med stigande ålder, allteftersom antalet aktiva personer avtager. Det verkliga värdet av ifrågavarande förhållande känner man icke, då antalet aktiva i olika åldrar ej är bekant. i Då det emellertid visar sig, att de invaliditetssannolikheter för kvinnor, som framgå ur förevarande undersökning, komma att för åldrar över cirka 4.5 år understiga ålderdomsförsäkringskommitténs invaliditetssannolikheter för män, befinner man sig på säkra sidan, om som mått på förhållandet mellan samtliga personer och aktiva personer i samma ålder väljes kvoten lx: alx enligt de av Lindstedt uppgjorda tabellerna för män. Denna kvot har återgivits i tab. T 84. Genom multiplikation av i'x med lx:alx erhållas de i samma tabell återgivna invaliditetssannolikheterna ix, angivande antalet nytillkomna invalider i %0 av antalet aktiva personer i olika åldrar upp till och med 64 år. Den avtagande tendens i promilletalen i tab. 35 för åldrar från 20 till 35 år, som tidigare har framhållits, är helt eliminerad i de erhållna invaliditetssannolikheterna ix. Såsom var att vänta framträder en viss oregelbundenhet i gången av ifrågavarande talserie varför de erhållna värdena på invaliditetssannolikheterna hava underkastats en grafisk utjämning genom en kurva, som i görligaste mån ansluter sig till värdena i fråga. Kurvan har dock dragits något i överkant, särskilt mellan 40 och 45 år, i vilket åldersintervall en viss avtagande tendens visar sig i de värden, som direkt framgått ur räkningarna; De utjämnade värdena, som återfinnas i sista kolumnen av tab. T 84, och vilka äro att anse som resultatet av den föreliggande undersökningen rörande kvinnornas invaliditetsrisk, hava avlästs direkt från den dragna kurvan. Den vid undersökningen tillämpade metoden tillåter icke ett bestämmande av invaliditetssannolikheter för högre åldrar. För detta ändamål har använts följande mera summariska förfaringssätt. Då värdet av invaliditetssannolikheten vid de högsta åldrarna, exempelvis över 75 år, spelar en relativt unj derordnad roll ur kostnadssynpunkt med hänsyn till det ringa antal aktiva personer, som förekomma i dessa åldersklasser, ha invaliditetssannolikheterna fr. o. m. 75 års ålder antagits motsvara ålderdomsförsäkringskommitténs tabell. För de mellanliggande åldrarna, alltså fr. o. m. 65 t. o. m. 74 år, hava invaliditetssannolikheterna erhållits genom en fortsättning av kurvorna för åldrar under 65 ar och över 74 år. De på detta sätt konstruerade risksiffrorna finnas sammanställda i följande översikt.

161 Invaliditetssannolikhet för kvinnor

Ålder

i

lider

Invaliditetssannolikhet för kvinnor i °/<x>

/oo

65 66 67 68 69

62.0 74.5 88 102 116

75 76 77 78 79

237 270 312 365 436

70 71 72 73 74

132 149 167 187 210

80 81 82 83

521 633 760 905

Den metod, som kommit till användning vid härledning av invaliditetssan- Härledning av nohkheter för kvinnor, kan icke i oförändrad form användas, då fråga är om invaUfetsmännens invaliditetsrisk, även om man kan vänta, att antalet invalider med "Trmän pensionstillägg eller understöd bland ej gifta män utgör en större del av hela antalet ej gifta manliga invalider än vad fallet är beträffande de gifta männen. Denna förmodan bekräftas ock av tillgängligt material, såsom framgår ur följande tablå, där siffrorna hava härletts på samma sätt som i motsvarande tablåer för kvinnor sid. 153. Här liksom beträffande kvinnorna har materialet från den av pensionsförsäkringskommittén verkställda utredningen rörande de under första halvåret 1928 nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd kommit till användning, varvid dock materialet från landsbygd och städer sammanförts.

Gifta män

Ej gifta män

Å l d e r Invalider

15—19 20—29

. . . .

Beräknad medelfolkmängd

%o

Invalider

Beräknad medelfolkmängd

%o

Kvoten mellan promilletalen för ej gifta och samtliga

294 983

93 600

409 164

30—39

268 260

40—49

261 510

73 654

50—59

54 645

60—64

80 544

28 015

1.31 Såsom synes framträder i promillesiffrorna en betydande skillnad mellan gifta och ej gifta. Skillnaden är dock mindre utpräglad än för kvinnorna. Att antalet invalider med pensionstillägg eller understöd i %, av medelfolkmangden är större för de ej gifta männen än för de gifta kan till viss del 11—293115

162 Tab T 85. Män. Landsbygden. Nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd Törsta halvåret 1928, fördelade efter inkomst inom olika åldersklasser. 70 år 65—69 år och mera

Under 20 år

20—29 år

30—39 år

40—49 år

50—59 år

60—64 år

Under 50

50— 99

138 18

51 40

110 106

100—149

150—199

200—249

—

20 14

113 87

250-299

300—349

— — —

— —

—

— —

—

—

2 621

4 781

123 264

123 216

Inkomst kr.

Ej gifta

män.

350-399 400 och mera . . . . Summa

152 137 147

Gifta män. Under 50 50— 99

100—149 150-199

29 28

18 5

57 13

50 28

1 1264

2 1152

200—249 250—299 300—349 350—399 400 och mera . . . . Summa

— — — — — —

— — — —

—

—

—

2 165

1 2

11 4 8 2

bero därpå, att invaliditetsrisken är större för de ej gifta männen, men torde huvudsakligen vara att tillskriva den omständigheten att inkomsterna för de ej gifta männen äro i genomsnitt lägre, så att dessa vid inträdande invaliditet komma i större utsträckning än de gifta att vara berättigade till pensionstilllägg eller understöd. Till belysning av sistnämnda fråga har i tab. T 85 och T 86, av vilka den förra avser landsbygden och den senare städerna, sammanställts resultatet av en undersökning, som vidtagits för att utröna, huru de gifta och ej gifta manliga invaliderna fördela sig efter inkomstens storlek. Tabellerna utgöra en fullständig motsvarighet till tab. T 81 och T 82 för kvinnor. Samma olikhet beträffande inkomstfördelningen, som framträdde mellan åe gifta och ej gifta kvinnorna i åldrar upp till 65 år, gör sig i stort sett gällande även beträffande männen. Om man, liksom beträffande kvinnorna, kunde förutsätta att invalider med pensionstillägg eller understöd bland ej gifta män omfattade praktiskt taget samtliga ej gifta manliga invalider, skulle man kunna få en ungefärlig föreställning om hela antalet manliga invalider genom samma metod, som använ-

163 des vid beräkningen av invaliditetsrisken för kvinnor i olika åldrar. Då man emellertid beträffande de ej gifta manliga invaliderna måste antaga, att ett relativt större antal åtnjuter inkomster, som utestänga från rätten till pensionstillägg eller understöd, saknas stöd för ett dylikt antagande. Antalet invalider, som skulle erhållas genom ifrågavarande metod, torde sannolikt bliva för lågt, även om det begångna felet i viss utsträckning kompenseras därav, att invaliditetsrisken för ej gifta män förmodligen är större än för gifta. Utan att i den fortsatta undersökningen tillämpa det nu beskrivna förfaringssättet har i följande översikt lämnats en sammanställning av de båda erhållna kvotserierna. Alder

Kvinnor l.oo

15—19 20-29 30-39 40-49 50—59 60-64

Män 1.00 1.18 1.92 2.13 1.80 1.31

;...; : . . . : : :

2*76 2.64 i 98 1:33

Såsom synes äro kvoterna för män i regel mindre än motsvarande kvoter för kvinnor och uppnå sitt maximum först vid en något senare ålder. Tab. T 86. Män. Städer. Nytillkomna invalider med pensionstillägg eller understöd första halvåret 1928, fördelade efter inkomst inom olika åldersklasser. Inkomst kr. Ej gifta Under 50

Under 20 år

20—29 år

30-39 år

40—49 år

50—59 år

60-64 år

män.

50— 99 100—149

150-199

200—249

250—299

4 1

300—349 350—399

20 11

400 och mera. . . Summa Gifta

65-69 70 år år och mera

1 60

16 4 7

män.

Under 50 50— 99 100—149

150—199

200—249 •

250—299 300—349 . .

. . . .

350-399

400 och mera . . . . Summa

164 Förutsättningen för att den för kvinnorna tillämpade metoden skall i sina huvuddrag kunna tillämpas för bestämmandet av invaliditetsrisken för män är att man skall kunna avskilja en grupp bland männen, för vilken med tillbörlig säkerhet kan antagas, att invaliditetens inträdande kommer i det övervägande flertalet fall att innebära en reducering av inkomsten till så litet belopp, att rätt till pensionstillägg eller understöd erhålles. En sådan grupp torde lönearbetarna utgöra. Det är även att förmoda att, om man inskränker sig till de ej gifta manliga lönearbetarna, antalet fall, där vederbörande på grund av inkomst efter invaliditetens inträdande skulle vara utestängd från pensionstillägg eller understöd, torde bliva ytterst få. Vid fördelningen av de manliga invaliderna på arbetare och anställda å ena sidan samt företagare å andra sidan har endast materialet för grupperna jordbruk, skogsbruk samt industri och hantverk utnyttjats. Orsaken härtill är dels den, att dessa grupper äro dominerande, dels att en uppdelning av befolkningen — för att erhålla jämförelsetal — mellan anställda och företagare icke är möjlig att fullständigt genomföra för övriga yrkesgrupper. Tab. T 87. Antal under första kalvåret 1928 nytillkomna mauliga invalider med pensionstillägg eller understöd inom yrkesgrupperna jordbruk, skogsbruk, industri och hantverk samt folkmängd inom samma grupper enligt 1920 års folkräkning. Gifta män

Ej gifta män Företagare

Ålder

Invalider

20—29 30 39 40 49 50—59 60 64

Invalider

Lönearbetare

Företagare

Folkmängd

Invalider

Folkmängd

Invalider

; Folk1 mängd

0 5

2 16 581

0 14

56 944

3 847

198 383

258 888

20 394

115 052

32 725

25 64

73 711

16 681

93 831

93 392

15 232

64 661

7 592

9 707

170 396

205 552

60 Summa

Folkmängd

Lönearbetare

21944 I tab. T 87 har gjorts en sammanställning av materialet från de tre nämnda yrkesgrupperna. Till jämförelse med antalet invalider, vilket hänför sig till första halvåret 1928, hava även befolkningssiffrorna anförts. Dessa avse emellertid tidpunkten för sista folkräkningen, eller utgången av år 1920. A t t söka närmare uppskatta förevarande befolkningssiffror för samma period, som invaliduppgifterna avse, är knappast möjligt och torde icke heller vara erforderligt för nu ifrågavarande ändamål. Beträffande antalet invalider i promille av folkmängden är det att vänta, att gruppen ej gifta arbetare skall uppvisa de högsta siffrorna, därefter gifta arbetare, ogifta företagare och sist gifta företagare. Detta antagande bekräftas också i stort sett av promillesiffrorna i följande tablå, där siffror dock icke angivits för grupper av alltför ringa omfattning.

165 Antalet manliga invalider med pensionstillägg eller understöd första halvåret 1928 i °/00 av folkmängden år 1920 inom grupperna jordbruk, skogsbruk, industri och hantverk. Åldersgrupp

15-19 20-29 30-39 40—49 50—59 60—64

Ej gifta arbetare 7oo 0.13 0.84 1.95 2.76 5.45 11.33

Gifta arbetare <7oo

Ej gifta företagare

Gifta företagare

°/oo

°/oo

0.69 0.95 2.55 9.3 4

0.64 0.96 2.10 7.90

0.34 0.68 1.59 5.42

^ Då antalet invalider endast avser ett halvt år och ej hänför sig till samma tidpunkt som folkmängden, kunna de i förevarande översikt angivna promilletalen endast tjäna som mätare av den relativa invalidfrekvensen bland de grupper, som siffrorna avse. Trots det relativt ringa materialet förete de erhållna promilletalen en jämn gång både med hänsyn till stigande ålder och stigande ekonomisk standard. Den senare torde otvivelaktigt vara i genomsnitt lägst för den ej gifte lönearbetaren och högst för den gifte företagaren. Anmärkningsvärd är den betydande skillnad, som föreligger mellan siffrorna för ej gifta och gifta arbetare, en skillnad som torde bero dels därpå, att invaliditetsrisken är större för ej gifta arbetare än för gifta, dels därpå, att den ej gifte arbetarens inkomst efter invaliditetens inträdande i regel är mindre än den gifte arbetarens, varigenom han i större utsträckning kommer att bliva berättigad till pensionstillägg eller understöd. P å grund av de resultat, som framgått ur det föregående, har för beräkning av invaliditetsrisken för män antagits dels att ej gifta lönearbetare, som träffas av invaliditet, äro berättigade till pensionstillägg eller understöd och därför även i praktiskt samtliga fall göra ansökan om pension, Ms att invaliditetsrisken för samtliga gifta män är i genomsnitt lika stor som för ej gifta manliga lönearbetare. Det sistnämnda av dessa antaganden innebär sannolikt en betydande säkerhetsmarginal, som mer än väl torde kompensera den osäkerhet, som det förstnämnda antagandet möjligen kan innebära. Ur dessa båda antaganden följer, att hela antalet årligen nytillkommande invalider bland män kan beräknas genom att multiplicera antalet nytillkommande invalider i olika åldersgrupper med pensionstillägg eller understöd med kvoten mellan å ena sidan antalet invalider bland ogifta manliga lönearbetare i °/oo av samtliga ogifta manliga lönearbetare och å andra samtliga manliga invalider med pensionstillägg eller understöd i °/00 av medelfolkmängden. Denna kvot har följande värden 15—19 år 20—29 > 30-39 » 40—49 > 50—59 > 60—64 »

l.oo 1.20 2.15 2.51 2.25 1.47

166 Tab. T 88. Invalidit etssannoli kheter fö r man. Ålder X

15 6 7 8 9 20 2 4 25 6 8. 9 30 1 2 3 4 35 6. 7 8 9 40 . . 1 2 3 4 45 6 7 8 9 50 1 2 4 55 6 7 8. 9 60 1 3

•

tx

lx

%x

(Graf, utjämn.)

°/oo 1.40 1.47 1.42 1.35 1.51

°/oo

1.000 1.000 1.000 1.000 1.000

1.58 1.47 1.64 1.56 1.67

1.000 1.000 1.001 1.001 1.002

1.58 1.47 1.64 1.56 1.67

1.6 1.7 1.8 1.9 2.0

1.64 1.67 1.50 1.54 1.59

1.97 2.04 1.95 2.16 2.54

1.002 1.003 1.003 1.004 1.005

1.97 2.05 1.96 2.17 2.55

2.1 2.2 2.3 2.4 2.6

1.7 1.8 2.0 2.1 2.2

1.51 1.54 1.36 1.54 1.32

2.57 2.77 2.72 3.23 2.90

1.005 1.006 1.007 1.008 1.009

2.58 2.79 2.74 3.26 2.93

2.7 2.8 3.0 3.1 3.3

2.2 2.3 2.4 2.4 2.4

1.44 1.52 1.65 1.77 1.56

3.17 3.50 3.96 4.25 3.74

1.010 1.011 1.012 1.013 1.015

3.20 3.54 4.01 4.31 3.80

2.5 2.5 2.5 2.5 2.5 2.5 2.5 25 2.5 2.5

1.47 1.71 1.77 1.82 1.84 1.74 2.05 2.06 2.25 2.19

3.68 4.28 4.42 4.56 4.60

1.016 1.018 1.020 1.022 1.025

3.74 4.36 4.51 4.65 4.72

4.35 5.12 5.15 5.62 5.48

1.028 1.081 1.035 1.039 1.044

4.47 5.28 5.33 5.84 5.72

3.4 3.6 3.7 3.9 4.1 4.3 4.6 4.7 5.0 5.2 5.5 5.8 6.1 6.4 6.8

2.5 2.4 2.4 2.4 2.4

2.63 2.72 3.33 3.37 3.58

1.050 1.057 1.065 1.075 1.086

6.91 6.90 8.51 8.70 9.33

7.3 7.8 8.3 9.0 9.8

2.3 2.2 2.2 2.1 2.0

4.39 4.47 5.31 5.87 6.98

6.58 6.53 7.99 8.09 8.59 10.10 9.83 11.68 12.33 13.96

1.100 1.115 1.135 1.159 1.188

11.11 10.96 13.26 14.29 16.58

10.8 11.9 13.2 14.7 16.5

1.8 1.6 1.5 1.4 1.4

8.83 10.36 12.03 14.28 15.9 4

15.89 16.58 18.04 19.99 22.32

1.223 1.267 1.322 1.393 1 1.481

19.43 21.01 23.85 27.85 33.06

18.8 21.5 24.8 29.0 34.5

kx

fi'x

i'x

°/oo 1.40 1.47 1.42 1.35 1.51

°/oo

1.0 1.0 1.0 1.0 1.0

1.40 1.47 1.42 1.35 1.51

1.0 1.0 1.1 1.1 1.1

1.58 1.47 1.49 1.42 1.52

1.2 1.3 1.3 1.4 1.6

tx

1.4 1.4 1.4 1.5 1.5

167 Förevarande kvoter ha beräknats ur materialet för de använda yrkesgrupperna — jordbruk, skogsbruk, industri och hantverk. Då sålunda endast materialet för vissa yrkesgrupper kunnat användas för denna del av undersökningen, kan man möjligen befara, att övriga yrkesgrupper skulle kunna ge andra värden. Att det dock knappast kan vara tal om någon större avvikelse framgår av den omständigheten, att motsvarande kvot mellan promilletalen för ej gifta män och samtliga män har ungefär samma värde för de använda yrkesgrupperna som för samtliga grupper. I analogi med det förfaringssätt, som tillämpades för kvinnorna, har i fig. 14 (sid. 158) de erhållna kvoterna grafiskt återgivits, varefter en kurva dragits på sätt som framgår ur figuren, vilken kurva antages representera förhållandet mellan samtliga nytillkomna invalider och antalet invalider med pensionstillägg eller understöd i olika åldrar. Kurvan ligger, såsom var att vänta, lägre än kurvan för kvinnor i fig. 13, vilket också torde få anses helt naturligt, med hänsyn till det betydande antal gifta kvinnliga invalider, som på grund av mannens inkomst icke kunna erhålla pensionstillägg eller understöd. Värdena för olika åldrar hava avlästs direkt ur kurvan. De sålunda erhållna värdena hava därefter utnyttjats för härledande av invaliditetssannolikheter för män på identiskt samma sätt som beträffande kvinnorna. För det härvid tillämpade förfaringssättet har en närmare redogörelse lämnats å sid. 160. De utförda räkneoperationerna framgå ur tab. T 88. Även här har för kvoten lx : % tillämpats de av Lindstedt för män givna värdena, vilket innebär en viss säkerhetsmarginal. De erhållna värdena för invaliditetssannohkheterna (ix) hava liksom beträffande motsvarande värden för kvinnorna underkastats en grafisk utjämning. Resultatet härav har sammanställts i sista kolumnen i tab. T 88. Enligt samma summariska metod, som tillämpats i avseende på kvinnorna, har slutligen verkställts en bestämning av invaliditetsrisken för åldrar från och med 65 år, varvid erhållits följande värden. Ålder 65 66 67 68 69

Invaliditetssannolikhet per män i °/oo 42.5 54.0 69 85 1U2

^lder 75 76 77 78 79

Invaliditets sannolikhet per män i o/o,, 237 270 312 365 436

168 Med utgångspunkt från de i föreliggande undersökning erhållna invaliditetsJämförelse mellan hela sannolikheterna i olika åldrar och med användning av de värden på invalidantalet årligen nytill- dödligheten, för vilka redogöras i nästa avdelning, har verkställts en beräkkommande ning av relativa antalet aktiva och invalider inom befolkningen i olika åldrar. invalider enligt beräk- Resultatet av dessa beräkningar har återgivits i tab. 7m för män och tab. 7k ning och för kvinnor. På grundval av dessa tabeller har därefter beräknats hela antalet antalet nytillinvalider i genomsnitt per år under 5-årsperioden 1921—25. kommande nytillkommande invalider medDessa antal hava grafiskt återgivits i de heldragna kurvorna i fig. 15 för män pensionstillägg eller och fig. 16 för kvinnor. Till jämförelse härmed representerar de streckade understöd. kurvorna antalet nytillkommande invalider med pensionstillägg eller understöd per år under samma 5-årsperiod. Förloppet av de båda kurvorna erbjuder åtskilligt av intresse. Vad den heldragna kurvan beträffar konstateras till en början, att den når sitt maximum för män vid en ålder av 70 år och för kvinnor vid en ålder mellan 67 och 68 år. Kurvan uppnår O-linjen vid åldern 83 år, därmed angivande, att det över denna ålder icke skulle tillkomma några nya invalider. Skälet härtill är, a t t det enligt de gjorda invaliditetsantagandena icke kommer att finnas några aktiva personer över nämnda åldersgräns. ANTAL 1500 1400

I u

K

1300 I I I < I *

1200 1100

_p

1000 I I

> »

•

J

J

/ »

^

»

\

.1

P_X_K

1\

700 X

L N

/

\

500 400

_^s

/

^A s

^ V-

5-

4»

60 G2

70 H

7b

8E

86 ÅK

Fig. 15. Män. Hela antalet i genomsnitt årligen nytillkommande invalider under peirioden 1921—25 enligt beräkning (heldragen linje) och genomsnittliga antalet årligen nytillkomma invalider under samma period med pensionstillägg eller understöd (streckad linje).

169 Vad åter beträffar den streckade kurvan, vilken representerar antalet årligen nytillkommande invalider berättigade till pensionstillägg eller understöd, hade man kunnat vänta, att denna kurva, som representerar endast en del av samtliga invalider, skulle i hela åldersskalan ligga under den heldragna. Så är visserligen fallet i lägre åldrar upp til 66 år för män och 65 år för kvinnor. Kring 67-års åldern går emellertid den streckade kurvan för såväl män som kvinnor upp i en spets, som särskilt beträffande kvinnorna höjer sig betydligt över den heldragna kurvan. Det torde få betraktas såsom uteslutet, att denna starka ansvällning av antalet nytillkommande invalider med pensionstillägg 2400

* \

•i

'l I 1

2)00

|:

soeo

i ,

i i

•

i

i i

1700 1600

i

i

i

i i

i i

i

i

1500 1200 1100

rooo

soo soo i

\T

\\

£.00

\\

/

,'

40O

\

/

SOO

, ... .--- ,.'

200 100

\

A

y

' ^v *- — _

4S

76 IS

84- 8 6

88 AR

i a 8 ' * OK K v i n n o r - **ela a n talet i genomsnitt årligen nytillkommande invalider under perioden 1921—25 enligt beräkning (heldragen linje) och genomsnittliga antalet årligen nytillkomna invalider under samma period med pensionstillägg eller understöd (streckad linje).

170 eller understöd är ett uttryck för de verkliga invaliditets förhållandena, vid ifrågavarande ålder. För en del av dessa personer har invaliditeten förmodligen inträtt tidigare och därmed även rätten till pensionstillägg eller understöd, fast bestämmelserna rörande 67-års åldern har medfört, att ansökan om pension blivit uppskjuten. För andra av personerna i fråga har invaliditeten sannolikt ännu icke inträtt vid 67 år, varför dessa först vid en senare tidpunkt skulle varit berättigade till pensionstillägg eller understöd. En närmare granskning av den streckade kurvans förlopp i åldrar över 60 år lämnar för övrigt — särskilt beträffande kvinnorna — en direkt antydan om riktigheten av vad ovan framhållits. Man finner nämligen vid 61 år ett brott på kurvan, varigenom denna för de närmast följande åren sänkts till en lägre nivå än som torde motsvara de verkliga invaliditetsförhållandena. E t t liknande förlopp, fast betydligt svagare, återfinner man hos den streckade kurvan för män. Här kommer dock detta avbrott först vid en ålder av 63 år. Vidare må framhållas, att den betydande avvikelse, som förefinnes mellan ^ den heldragna och streckade kurvan vid 70 och närmast följande år, tyder på en liknande förskjutning i riktning mot 67-års åldern. Det torde nämligen få betraktas som ganska osannolikt, att de exempelvis i 72-års åldern nytillkommande kvinnliga invaliderna endast till föga mer än hälften skulle vara berättigade till pensionstillägg eller understöd. Den starka anhopning kring 67-års åldern, som de streckade kurvorna förete, torde sålunda otvivelaktigt hava förorsakats genom pensionsförsäkringslagens bestämmelser angående en pensionsålder av 67 år, oaktat dessa bestämmelser avse endast avgiftspension och hava intet att skaffa med frågan om rätt till pensionstillägg eller understöd. Ur de båda figurerna framgår vidare, att den streckade kurvan ligger över den heldragna även i de allra högsta åldrarna. Detta förhållande synes helt naturligt och torde kunna förklaras därav, att de personer, som först vid en ålder av över 80 år börjat uppbära pension, till stor del drabbats av invaliditet tidigare men på grund av sina inkomstförhållanden icke förrän vid denna sena ålder blivit berättigade till pensionstillägg eller understöd. I tab. T 89 ha för åldern 20—90 år lämnats ett sammandrag av de siffror, som ligga till grund för de grafiska framställningarna i fig. 15 och 16. Ifrågavarande siffror, som äro att anse såsom genomsnittssiffror för perioden 1921—25, avse dels hela antalet årligen nytillkommande invalider enligt beräkning, grundad på de ovan härledda invaliditetssannolikheterna, dels antalet årligen nytillkommande invalider med pensionstillägg eller understöd. För varje 5-årsklass har angivits huru många procent av hela det beräknade antalet nytillkommande invalider, som erhållit pensionstillägg eller understöd. Dessa procenttal motsvara i stort sett inverterade värdet av de kvoter, som återgivits å sid. 158 för kvinnor och å sid. 165 för män. Av skäl, som ovan framhållits, sakna ifrågavarande procenttal reell betydelse i åldrar omkring 67 år. Upp till 65-års åldern torde de däremot i stort sett motsvara de verkliga förhållandena. Man finner, att av de i åldern 20—25 år nytillkommande invaliderna skulle

171 Tab. X 89. Jämförelse mellan hela antalet årligen nytillkommande invalider enligt beräkning och antalet årligen nytillkommande invalider med pensionstillägg eller understöd under perioden 1921—25. M ä n

Åldersklass

K v i n n o r

Antal årligen Antal årligen Beräknat nytillkomBeräknat nytillkomantal årligen mande invaantal årligen mande invaw n2 2 nytillkomlider med nytillkomlider med mande inva- pensions- i % av mande inva- pensions- i % av lider tillägg eller lider tillägg eller nx »1 understöd understöd n, n.

n2

20—25 25—30 30—35 35—40 40—45 45—50 50—55 55—60 60—65 65—70 70—75 75-80 80—85 85—90

469 529 597 687 773 887 993 1423 2 296 4189 4 513 1885 164 Tillsammans

393 363 297 300 292 314 395 635 1296 4 412 3 044 1394 448 104 13687

n2

84 69 50 44 38 35 40 45 56 105 67 74

462 540 632 745 878 1099 1380 2 049 3 492 5 364 4 359 1699 160

368 297 249 276 291 404 621 1162 2 435 6 813 2 642 1088 395 121 17162

80 55 39 37 33 37 45 57 70 127 61 64

75 1

för män 84 % och för kvinnor 80 % vara berättigade till pensionstillägg eller understöd. I följande åldersklass, 25—30 år, hava dessa procenttal sjunkit till 69 % för män och 55 % för kvinnor och i den därpå följande till 50 % för män och 39 % för kvinnor. För männen börjar efter uppnådda 50 år ifrågavarande procenttal att åter stiga. Samma förhållande inträder för kvinnorna fem år tidigare. Nämnda gång i procenttalen sammanhänger otvivelaktigt med ändringen av de ekonomiska förhållandena med åldern. Att ifrågavarande procenttal för kvinnliga invalider äro i åldrar upp till åldersklassen 40—45 år lägre än motsvarande procenttal för män beror — såsom redan tidigare framhållits — därpå, att i desna åldrar praktiskt samtliga invalider bland gifta kvinnor äro uteslutna från rätt till pensionstillägg eller understöd på grund av mannens inkomst. Ålderdomsförsäkringskommitténs invaliditetssannolikheter äro icke direkt Jämförelse jämförbara med de i föreliggande undersökning erhållna, alldenstund de förra med åldejrhänföra sig till tidpunkten för invaliditetens början och de senare till den tid- rtgftommHpunkt, då pension börjar utgå, vilket i regel infaller något senare. Vid en järn- téns invaliditetssannolikheter.

172 förelse mellan de båda serierna av invaliditetssannolikheter böra därför Å.F.K :s värden reduceras med hänsyn till dödligheten under den tidsperiod, som ^i genomsnitt förflyter från invaliditetens inträdande tills pension börjar utgå. Denna tidsperiod, vars längd man ej närmare känner, har ansetts kunna uppskattas till sex månader. En dylik reduktion av Å.F.K :s invaliditetssannolikheter ger till resultat de värden, som återfinnas i tab. T 90, varest även de i förevarande undersökning erhållna invaliditets sannolikheterna sammanställts för vart femte åldersår under rubriken P.F.K., varjämte slutligen angivits med huru många procent de senare överskjuta de förra. Tab. T 90. Jämförelse mellan Å.F.K:s invaliditetssannolikheter, redocerade med hänsyn till dödligheten under första halvåret efter invaliditetens inträdande, och P.F.K:s invaliditetssannolikheter. K v i n n o i

Män Å l d e r

20 25 30 35 40 45 50 55 60

Å.F.K.

P.F.K.

°/oo

°/oo

1.6 P.F.K. i % av Å.F.K.

Å.FK.

P.F.K.

°/oo

%o

P.F.K. i % av Å.F.K.

1.2 1.9 2.4 3.3 5.3

40.9 88.7

18.8 42.5

Enligt vad som framgår ur denna tabell har den föreliggande undersökningen givit till resultat, att invaliditeten bland den manliga befolkningen skulle i åldrar upp till 45 år vara större än som framgår ur Å.F.K:s antaganden. För högre åldrar är däremot förhållandet omvänt. För 60-årsåldern antyder sålunda den gjorda undersökningen en invaliditet bland männen, som knappast uppgår till hälften (46 %) av ålderdomsförsäkringskommitténs. Vad den kvinnliga befolkningen beträffar visar undersökningen genomgående lägre invaliditet än som tidigare antagits. I åldern 30—50 år utgör den cirka två tredjedelar och därefter mindre än hälften av ålderdomsförsäkringskommitténs (38 % vid 60 å r ) . För 65 år blir procentsiffran återigen större (59 %), vilket sammanhänger därmed att enligt Å.F.K. kvinnornas invaliditetsrisk mellan 60 och 70 år visar en relativt obetydlig ökning. För jämförelse med Å.F.K :s invaliditetssannolikheter har även verkställts en beräkning av antalet invalider inom befolkningen mellan 16 och 67 år vid utgången av år 1930 enligt den för nämnda tidpunkt beräknade åldersfördelningen

173 (se tab. lim och 11 k). Resultatet av dessa beräkningar, vilka beträffande Å.F.K :s antaganden baserats på uppgifterna i tab. 8 m och 8 k i nämnda kommittés betänkande del I I och beträffande P.F.K :s antaganden på uppgifterna i tab. 7 m och 7 k i nu föreliggande publikation, framgår av följande sammanställning. Beräknat antal invalider mellan 16 och 67 år vid utgången av år 1930 enligt Män Kvinnor

Å.F.K. 87 000 188000 Tillsammans 275 000

P.F.K. 86 000 123000 209 000

Antalet manliga invalider i åldern 16—67 år är sålunda praktiskt taget detsamma enligt Å.F.K :s och P.F.K :s antaganden, medan antalet kvinnliga invalider är ungefär 65,000 eller 35 % mindre enligt de nu härledda grunderna. Slutligen har i följande tablå gjorts en sammanställning av kvinnornas invaliditetsrisk i förhållande till männens dels enligt Å.F.K :s invaliditetssannolikheter, reducerade med hänsyn till dödligheten under det första halvåret efter invaliditetens inträdande, dels enligt de nu beräknade sannolikheterna. lu., Ålder

20 25 30 35 40 45 50 55 60 65

Kvinnornas invaliditetsrisk i % av männens enligt Å.F.K:s reduce.. •, B „ F P F K : S yarden rade värden 125 100 192 100 221 100 217 100 209 105 181 113 163 127 159 131 161 135 119 146

Såsom framgår ur dessa siffror har — beträffande förhållandet mellan männens och kvinnornas invaliditetsrisk — den nu verkställda undersökningen kommit till ett resultat, som icke obetydligt avviker från Å.F.K :s på tysk erfarenhet grundade antaganden. Sålunda har för de yngre åldrarna — uppåt 40årsåldern — icke någon olikhet mellan männens och kvinnornas invaliditetsrisk kunnat påvisas. Från 40-årsåldern visar sig kvinnornas invaliditetsrisk tilltaga hastigare än männens, så att densamma vid en ålder av 65 år överstiger männens med 46 %. I stort sett torde man kunna säga att olikheten mellan männens och kvinnornas invaliditetsrisk är enligt den föreliggande undersökningen mindre utpräglad än som framgick ur Å.F.K :s tabeller.

- 4. Invaliddödligheten. De tabeller över invaliddödligheten, som tillämpades vid ålderdomsförsäkringskommitténs kostnadsberäkningar, voro — liksom invaliditetsantagandena — baserade på erfarenheterna från den tyska invaliditetsförsäkringen. Med hänsyn till att den allmänna svenska dödligheten är betydligt lägre än den allmänna dödligheten i Tyskland företogs en reducering av de tyska siffrorna efter en av presidenten Lindstedt angiven metod. De härvid erhållna tabellerna uppvisa liksom de tyska en selektionsperiod av 11 år, vilket innebär, att dödligheten bland invaliderna under de 11 första åren efter invaliditetens inträdande antagits vara beroende av såväl åldern som den tid, som förflutit från invaliditetens början. Under loppet av år 1929 har en tjänsteman hos pensionsstyrelsen, fil. lic. B. Wingborg, utfört en bearbetning av styrelsens erfarenheter rörande dödligheten bland de invalider, som uppburit pension från någon tidpunkt under åren 1921—25, vilkas antal uppgick till 70 965 män och 88136 kvinnor. Undersökningen har på vissa punkter utförts i samråd med kommittén, varvid ansetts lämpligt inskränka selektionsperioden till 5 år. Då förevarande undersökning publicerats i annat sammanhang 1 erfordras icke någon redogörelse för dess olika detaljer. Resultatet har sammanställts i tab. 2 m för män och tab. 2 k för kvinnor. Här har för olika åldrar angivits sannolikheten att dö under l:a, 2:a, 3:e, 4:e och 5:e året efter invaliditetens inträdande samt även dödssannolikheten sedan mer än 5 år förflutit efter nämnda tidpunkt. I syfte att erhålla anslutning till de dödssannolikheter för åldrar över 70 år, som framgått ur undersökningen rörande den allmänna befolkningsdödligheten, ha vidtagits ett par smärre justeringar av de i den nu föreliggande undersökningen erhållna dödssannolikheterna för dessa åldrar. För att erhålla en jämförelse mellan de nu härledda tabellerna för invaliddödligheten och de av ålderdomsförsäkringskommittén tillämpade har i tah. T 91 gjorts en sammanställning av sannolikheten att dö under 1 :a, 5 :e och 10 :e året efter invaliditetens inträdande dels enligt Å.F.K :s och dels enligt P.F.K :s tabeller. Åldern vid invaliditetens inträdande har antagits till resp. 20, 30, 40, 50 och 60 år. Jämförelsen har verkställts särskilt för män och särskilt för kvinnor. Uppgifterna i tabellen ge omedelbart vid handen, att dödligheten under l:a året efter invaliditetens inträdande är särskilt i högre åldrar betydligt mindre enligt P.F.K :s tabell. Däremot blir förhållandet omvänt, då längre tid förflutit efter invaliditetens början. Här uppvisar P.F.K :s tabell en icke oväsentligt högre dödlighet än som framgår ur Å.F.K :s dödlighetsantaganden. 1

Nordisk aktuarietidskrift, haft. 2, 1930.

175 Tab. T 9 1 . Jämförelse mellan ÅJF.K:s och P.F.K:s Invaliddödlighet.

Ålder vid invaliditetens inträdande

Sannolikheten att dö under loppet av nedan angivna antal år efter invaliditetens inträdande l:a året A.F.K. P.F.K

Män. 20 . . 30 . . 40 . . 50 . . 60 . . . Kvinnor 20 . . . 30 . . . 40 . . . 50 . . . 60 . . .

°/oo

5:e året

10:e året

A.F.K.

P.F.K

Å.F.K.

P.F.K

/00

°/oo

%o

°/oo 52.7

/oo

u

5. Grundtabeller for invaliditets- och ålderdomsförsäkring. De grundtabeller, som av kommittén använts vid de försäkringstekniska beräkningarna, hava sammanförts i tab. 1—10. E t t m eller ett k efter tabellnumret anger, a t t tabellen i fråga avser män resp. kvinnor. Vid tabellernas uppställning, för vilken i det följande en kortfattad redogörelse lämnas, har i huvudsak följts samma plan, som tillämpades av presidenten Lindstedt i ålderdomsförsäkringskommitténs betänkande, del I I . Tab. lm och 1 k. Värdena av qx, lx, Dx, Nx, Nx och a*. I fråga om bestämmandet av dödsrisken qx hänvisas till undersökningen av den allmänna befolkningsdödligheten sid. 113. Vid tabuleringen av lx har såsom utgångspunkt valts l20 — 100 000. Kvantiteten Nx har beräknats såsom aritmetiska mediet mellan Nx och Nx+i. Tab. 2 m och 2 k. Dödlighetskoefficienter ,'g,M+< för invalider, härledda på grundval av pensionsstyrelsens material från perioden 1921—25. I motsats till den 11-åriga selektion, som användes av Lindstedt, har slutdödligheten här antagits inträda redan 5 år efter invaliditetens början. Då dödssannolikheten för invalider antagits övergå i den allmänna dödligheten vid 76 års ålder för män och 73 år för kvinnor, hava dessa tabeller icke framförts

176 längre än till och med 75 år. E n närmare redogörelse för härledningen av nu ifrågavarande dödssannolikheter återfinnes å sid. 174. Tab. 3 m och 3 k. Kvantiteterna %x]+t eller de relativa antalen kvarlevande i olika åldrar t år efter invaliditetens inträdande. Med hänsyn till det sätt, varpå invaliddödligheten antagits övergå i den allmänna dödligheten, har som utgångspunkt för beräkningen av dessa kvantiteter valts för män '^6 = ^76 och för kvinnor . . . %ln = l73 Tab. 4 m och 4 k. De diskonterade värdena *D[*]+< a v d e i föregående tabeller angivna kvantiteterna ([*]+*. Tab. 5 m och 5 k. De för beräkning av livräntevärden erforderliga kvantiteterna *iV[X]+<. Tab. 6 m och 6 k. Livräntevärdena %#+%, beräknade ur talen i tab. 4 och 5 enligt formeln ta a

M+' —

%N

M+* ^ •Ufrl+t

Tab. 7 m och 7 k. Aktivitetstabeller för åldrar till och med 70 år. Med utgångspunkt från antagandet lu = alu samt med användning av de i undersökningen över invaliditetsrisken erhållna invaliditetssannolikheterna ix och de i tab. 2 m och 2 k återgivna dödssannolikheterna för invalider har beräknats antalet årligen nytillkommande invalider i olika åldrar (Jx), antalet härav kvarlevande vissa år efter invaliditetens inträde, samtliga kvarlevande invalider i olika åldersklasser {Qx) och antalet kvarlevande aktiva i olika åldrar {%). En grafisk framställning av lx, X och Qx har återgivits i fig. 17 för män och fig. 18 för kvinnor (sid. 205). Tab. 8 m och 8 k. Aktivitetstabeller för åldrar från och med 71 år. Då enligt tab. 2 m och 2 k dödssannolikheten för invalider fr. o. m. 71 års ålder är oberoende av den tid, som förflutit från invaliditetens början, har beräkningen av aktivitetsordningen för motsvarande åldrar kunnat förenklas på sätt som framgår ur tabellen. Tab. 9 m och 9 k. Grundtabeller för aktiva, innehållande kvantiteterna ä Dx, aNx, aNx, aäx, a ä? } för p = 65, 67 och 70 samt de inverterade värdena av aDx, varvid äNx bestämts som aritmetiska mediet mellan aNx och aJSFx+1. a äx betecknar värdet för en aktiv person i åldern x år av en kontinuerlig livränta, utgående så länge vederbörande är aktiv. a p) äx betecknar värdet för en aktiv person i åldern x år av en kontinuerlig livränta, utgående så länge vederbörande är aktiv, dock högst till åldern p år. De nu nämnda livräntevärdena hava beräknats ur .«, = _ Tab. 10 m och 10 k.

och

^ > - _ _ * .

Dessa tabeller innehålla dels de för beräkning av

177 olika slag av invalidräntor för en nu aktiv person erforderliga kvantiteterna Yx, Yxp\ Zx och Zxp) för p = 65, 67 och 70 år, dels vissa livräntevärden, betecknade med symbolerna aiäx, aiä{xp\ a^äx och ai^äx. De nämnda kvantiteterna ha följande betydelse: Yx = ix.<a[x+iyvl.aDx Zx = ZYX. Vid beräkning av Yxp) skall i uttrycket för Yx den kontinuerliga livräntan 'ä^+i] ersättas med värdet av en invalidränta utgående endast till åldern p. I syfte att underlätta de numeriska räkningarna har det sålunda erhållna uttrycket för Yxp) reducerats till formen Yip) *= Y För ^ + 1 ] har använts uttrycket J ( % + 1 ] + l'iV"M+1). Zxp) är bestämd ur relationen Z^ = ZY[p). ai äx betecknar värdet för en aktiv person i åldern x år av en kontinuerlig livränta, utgående från invaliditetens början under den återstående livstiden. at p ä betecknar värdet för en aktiv person i åldern x år av en kontinuerlig livränta, utgående från invaliditetens början så länge vederbörande lever, dock högst till åldern p år. •^ä* betecknar värdet för en aktiv person i åldern x år av en kontinuerlig livränta, utgående från en ålder av p år under den återstående livstiden, oberoende av huruvida vederbörande vid åldern p är aktiv eller invalid. <**>äx betecknar värdet för en aktiv person i åldern x år av en kontinuerlig livränta, utgående från invaliditetens början, dock senast från åldern p, under den återstående livstiden. Ur dessa definitioner följer, att ai p) äx

+ <*p>äx = *Wtf, .

De olika livräntevärdena hava beräknats ur formlerna ai

äx =

zx

a

Dx' z p) aiä(j» = ax Dx' <Kp)n i*

x

ai(p)ä

=

z x - Z -r aNP ( p) x

a

Dx

a

zx + NP a

D

12—293115

178 Uppdelningen av livräntorna på tiden före och efter en viss ålder p, som antagits till resp. 65, 67 och 70 år, har företagits i syfte a t t kunna verkställa erforderliga kostnadsberäkningar särskilt för invaliditets- och särskilt för ålderdomsförsäkringen. Vid dessa beräkningar antages invaliditetsförsäkringen bestrida ersättningarna från invaliditetens inträdande till åldern p, varefter ålderdomsförsäkringen tankes inträda, oberoende av huruvida den försäkrade redan före p års ålder uppburit invalidränta eller passerar nämnda ålder såsom aktiv.

6. Jämförelse mellan storleken av forsäkringsavgifter m. m. enligt ålderdomsförsäkringskommitténs och pensionsförsäkringskommitténs beräkningsgrunder. De nya grundtabeller, som härletts för pensionsförsäkringskommitténs kostnadsberäkningar, uppvisa i genomsnitt lägre invaliditetsrisk, lägre invaliddödlighet och lägre befolkningsdödlighet än ålderdomsförsäkringskommitténs tabeller. En sänkning av invaliditetsrisken kommer att medföra minskade försäkringsavgifter, medan en sänkning av dödligheten kommer att för en pensionsförsäkring medföra ökade avgifter. Huruvida alltså de nya grunderna rörande invaliditets- och dödlighetsförhållandena komma att tillsammans resultera i högre eller lägre försäkringsavgifter kan därför icke avgöras utan en särskild undersökning. Det erinras om att vid kostnadsundersökningar, som utförts för kommitténs räkning, invaliditets- och ålderdomsförsäkringen hållits isär. Detta var däremot icke fallet beträffande Å.F.K :s kostnadsberäkningar, som avsågo den sammanlagda kostnaden för båda dessa försäkringsgrenar. Jämförelsen har därför inskränkts till att gälla denna sammanlagda kostnad. Till en början skall angivas värdet för en aktiv person i viss ålder av en livränta av storleken 1 krona, utgående från invaliditetens början, dock senast från 67 år, dels enligt Å.F.K :s, dels enligt P.F.K :s beräkningsgrunder. Ifrågavarande värde motsvarar det belopp, som en aktiv person skulle betala för att tillförsäkra sig en livränta av nu nämnd art. Jämförelsen framgår ur tab. T 92. # En blick på tabellen ger vid handen, att P.F.K :s beräkningsgrunder ge något högre livräntevärden för män i lägre åldrar upptill 30 ä 35 år, men för åldrar därutöver i stort sett lägre värden. För kvinnor ge P.F.K :s grunder däremot genomgående lägre värden än de av Å.F.K. tillämpade.

179 Tab. T 92. Värdet för en aktiv person av en invalid- och åldersränta av 1 krona enligt Å. F. K:s och P. F. K:s beräkningsgrunder. Räntefot 4 %. Värdet för en aktiv person av en livränta av 1 krona, utgående från invaliditetens början, dock senast från 67 år, enligt Å l d e r Å. F. K:s beräkningsgrunder Män

Kvinnor

P. F. K:s beräkningsgrunder Män

Kvinnor 1.661

20 25

3.87Ö

3.149 3.688

8.597 Till belysning av de föreliggande skiljaktigheterna angives i följande översikt det antal procent, varmed livräntevärdena enligt de nya beräkningsgrunderna överskjuta resp. understiga Å.F.K :s livräntevärden. Al der

16 20 25 30 35 40 45. 50. 55. 60. 65.

Antal procent, varmed livräntevärdena enligt P. F. K:s grunder överstiga ( + ) resp. understiga (—) livräntevärdena enligt Å. F. K:s grunder för män kvinnor . . . . • • • •

%

%

+ 13.3 + 10.1 5.9 2.4 1.0 4.2 6.9

- 12.5 - 15.0 -17.7 - 18.6 - 18.6 -18.6 -18.3 -17.5 -15.2 - 9.6

5.1 0.9

-

1.4 Ur tab. T 92 framgår vidare, att den betydande skillnad, som förefanns mellan hvrantevärdena för män och kvinnor enligt Å.F.K :s beräkningsgrunder, har avsevårt reducerats enligt de nya grunderna. Ännu tydligare framgår detta ur följande tablå, varest angivits, med hur många procent livräntevärdena för kvinnor överstiga livräntevärdena för män dels enligt Å.F.K :s dels enligt P.F.K :s grunder.

180 Ålder

Antal procent, varmed kvinnornas livräntevärden överatiga männens enligt Å. F. K:s grunder P. F. K:s grunder % *

16 20

498 499

J** J!

25 30 »'.:..:'.'. 40

«•* 44.8 39.6 34.5 29.2 24.0 18 3 11.7

}M 15.1 i4.7 14-2 13.4 u.« ?' 6 6.4

50::: 55 60 65

Livräntevärdena i tab. T 92 angiva, huru stora engångsbelopp som behöva erläggas av aktiva män och kvinnor inom olika åldrar för att tillförsäkra vederbörande en invalid- och åldersränta av storleken 1 krona. Till komplettering härav har i tab. T 93 angivits, huru stor årlig försäkringsavgift som behöver erläggas under den tid vederbörande är aktiv, dock högst till 67 ar, tor en liknande ränta av storleken 100 kronor. o , Den omständigheten att tab. T 93 fortsatts ända upp till en ålder av 65 ar innebär givetvis icke någon tanke på att äldre personer skulle kunna belastas med premier av den storlek, som skulle bliva erforderlig, därest varje särskild årsklass skulle bära sin egen pensioneringskostnad. Egentligen är det närmast de lägre åldrarna, för vilka jämförelsen har intresse i förevarande fall. Jämför man den årliga premien för män och kvinnor enligt Å.F.K :s och P F K:s grunder, visar det sig, att kvinnornas premie enligt Å.F.K:s grunder blir för dem, som inträda i försäkringen vid 16 års ålder, 53 % större än for män, medan motsvarande siffra enligt P.F.K :s grunder endast uppgår till ICi o/

I anslutning härtill torde ett förtydligande vara på sin plats. Det synes måhända egendomligt, att kvinnornas premier enligt Å.F.K :s grunder skulle överskjuta männens med mer än 50 %, då man erinrar sig att — for samma avgift för män och kvinnor — männens pensioner skulle överstiga kvinnornas med endast 30 % enligt Å.F.K:s förslag. Enligt ifrågavarande förslag skulle nämligen männens pensioner uppgå till 30 och kvinnornas till 23 % av summan av de erlagda pensionsavgifterna. . Här är emellertid att märka, att pensionen vid den ovan verkställda jamlorelsen mellan Å.F.K :s och P.F.K :s beräkningsgrunder antages utgå med samma belopp, oberoende av när försäkringsfallet inträffar. Sa var ej fallet i Å F K - s förslag, där man räknade med en pension, vars belopp vaxte med försäkringstiden. Med ett dylikt system kommer skillnaden mellan männens och kvinnornas försäkringsavgifter ej att bli så utpräglad. Någon beräkning med ledning av P.F.K :s grunder har icke verkställts för detta fall. Presidenten Lindstedt beräknade emellertid, att enligt Å.F.K:s dödlighets- och invali-

181 Tab. T 93. Årlig premie för en aktiv person för en invalid- och åldersränta av 100 kronor enligt i . F. K:s och P. F. K:s beräkningsgrunder. Räntefot 4 %.

Ålder, då premie börjar erläggas

Ärlig premie i kronor, att erläggas av en aktiv person så länge vederbörande är aktiv, dock högst till 67 år, för en livränta av 100 kronor från invaliditetens inträdande, dock senast från 67 år, enligt Å. F. K:s beräkningsgrunder Män

Kvinnor

P. F. K:s beräkningsgrunder Män

Kvinnor

25 30

40 45

55 60

ditetsantaganden och en räntefot av 3.5 %, kvinnornas försäkringsavgifter skulle överstiga männens med cirka 50 %, om full pension utginge, oberoende av vid vilken tid försäkringsfallet inträffade, men med endast 30 %, om pensionens belopp växte med försäkringstiden på sätt som föreslogs av ålderdomsförsäkringskommittén. Skulle man sålunda tillämpa samma anordning som kommit till användning inom vår nuvarande pensionsförsäkring och alltså låta pensionsbeloppet växa med hänsyn till det antal avgifter som erlagts, skulle skillnaden mellan männens och kvinnornas avgifter bli ännu mindre än som framgår ur tab. T 93.

KOSTNADSBERÄKNINGAR FÖR OLIKA FÖRSÄKRINGSSYSTEM. 1

OUka system för Invaliditets- och ålderdomsförsäkring.

Den följande redogörelsen för olika, system för invaliditets- oeh ålderdomsförsäkring har till syfte att lämna en kortfattad beskrivning av de olika systemtyperna ur försäkringsteknisk synpnnkt, att angiva storleken av de försäkringsavgifter, som i ena eller andra fallet bliva erforderliga och att bestämma den ungefärliga storleken av den fond, som kommer att bildas, därest det ena eller andra systemet skulle komma till användning Vid dessa beräkningar har till en början ingen hansyn tagits till bidrag från det allmänna utan förutsattes att pensionerna helt bestridas av de forsäkrades avgifter. Samtliga beräkningar hava genomforts särskilt for man oeh sä kilt för kvinnor och baserats på skilda inva iditets- och dodhghetsTntaganden för de båda könen, utan att kommittén därför tagit ^ d p u n k t till frågan huruvida gemensamma eller olika beräkningsgrunder bora tillämpas. Framhållas må även, att man i den föreliggande redogörelsen helt bortsett från nationalekonomiska synpunkter på fonderingsproblemet, vilket sporsmål kommittén kommer att upptaga i annat sammanhang.

De system, som kunna komma till användning vid genomförande av en invaliditets- och ålderdomsförsäkring, äro i stort sett av tvenne olika slag, namligen å ena sidan system med fmdermg av försäkringsavgifterna i större eller mindre utsträckning, och å andra sidan system utan iytik fonäenng. Redan från början må erinras om att frågan om fonderingen g e s t a l t a r s i g helt annorlunda inom en pensionsförsäkring med o o K 9 a ( o m i anslutning frun vissa befolkningsgrupper än beträffande en försäkring som b y « « ^ ^ tio anslutning. I senare fallet måste försäkringsmrättmngen alltid aga ta 11g i : : a t sånan storlek, att de tillsammans med värdet av kommande f o r s a t ringsavgifter motsvara värdet av försäkringsinrättningens förpliktelser. Da den S ä k r a d e uppnår pensionsåldern upphör emellertid ^ b e t e ^ g e n . Vid denna tidpunkt måste därför försäkringsmrättmngen förfoga over tillräckliga medel för bestridandet av kostnader för vederbörandes pensionering under hans återstående livstid. A t t för sådant ändamål tillämpa ett system,

183 där utgående pensioner direkt bestridas ur samtidigt inflytande försäkringsavgifter, är icke möjligt, alldenstund anslutningen till försäkringen kan upphöra och därmed även avgiftsbetalningen, varigenom försäkringsinrättningen kan bliva urståndsatt att vidare fullgöra sina förpliktelser. Härav framgår, att fondering är nödvändig inom varje på frivillig anslutning byggd pensionsförsäkring. Vid en obligatorisk försäkring kan man däremot räkna med att försäkringsavgifter alltid skola inflyta, och då dessa avgifter kunna till sin storlek avvägas så, att de bliva tillräckliga för bestridande av utgående pensioner, följer härav, att fondering icke med nödvändighet erfordras inom en obligatorisk försäkring. En helt annan fråga är huruvida av lämplighetsskäl fondering av avgifterna likväl bör äga rum även inom en försäkring av denna art. De fonderingssystem., som hittills tillämpats inom socialförsäkringen, äro i stort sett av tvenne olika slag, för vilka i det följande skola användas benämningarna premiereservsystem och kapitaltäckningssystem. Premiereserv'systemet karakteriseras därav, att fonderingen för de försäk- Premiereservrade äger rum redan under vederbörandes premiebetalningstid. Innebörden av system. ett dylikt system, som närmast motsvarar den privata försäkringens teknik, torde enklast kunna klargöras genom ett exempel. Det antages, att ett antal personer, exempelvis i 20-årsåldern, träffa avtal om pensionsförsäkring med en försäkringsinrättning, varigenom personerna i fråga tillförsäkras en viss pension från exempelvis 65 års ålder mot erläggande av en bestämd årlig avgift. De årliga avgifterna fonderas, varigenom den uppkomna fonden erhåller tillskott dels i form av avgifter, dels i form av ränteinkomster. Det antages vidare, att ingen återbetalning av erlagda avgifter äger rum för dem, som avlida före uppnåendet av pensionsåldern. Härigenom komma dessa avgifter jämte å dem belöpande ränta att tillföras fonden för de kvarlevande. Då 45 år förflutit efter försäkringsavtalets ingående och de av förevarande försäkringstagare, som ännu befinna sig i livet, sålunda uppnått 65 års ålder, bör, därest de vid avgifternas beräkning gjorda antagandena beträffande dödlighet och räntefot motsvarats av verkligheten, finnas en så stor fond, att densamma jämte framtida ränteinkomster är tillräcklig för bestridande av de utlovade pensionerna. Det inom vår nuvarande allmänna pensionsförsäkring tillämpade fonderingssystemet är, om man bortser från pensionstillägg och understöd, ett utpräglat premiereservsystem, i det att den fond, som kräves för finansiering av de försäkrades invalid- och ålderspensioner, uppbygges redan under den tid, då de försäkrade befinna sig i avgiftspliktig ålder. I anslutning härtill må framhållas, att man inom ett premiereservsystem kan tillämpa olika förfaringssätt för bestämmande av de pensioner, som svara mot vissa erlagda avgifter. Inom den nuvarande pensionsförsäkringen betraktas varje erlagd avgift såsom en engångsavgift för en viss delpension, vars storlek är beroende dels av den erlagda avgiftens storlek, dels av den försäkrades ålder vid tidpunkten för avgiftens erläggande. J u flera avgifter av viss stor-

184 lek som den försäkrade varit i tillfälle att erlägga före försäkringsfallets inträffande, ju större blir också pensionen. Inträffar försäkringsfallet vid tidig ålder, alltså innan den försäkrade varit i tillfälle att under någon längre tid erlägga avgifter, kommer med ett dylikt system pensionen att utgå med ett relativt obetydligt belopp och blir därför också av ringa betydelse för vederbörande pensionär. Man kan emellertid — i överensstämmelse med ett förfaringssätt, som brukar användas inom privatförsäkringens olika områden — även ordna försäkringen så, att pensionen utgår med samma belopp oberoende av tidpunkten för försäkringsfallets inträffande, varigenom ökad trygghet för den försäkrade åstadkommes. Den risk, som de försäkrade enligt nu gällande anordning äro utsatta för, nämligen att drabbas av förtidsinvaliditet och därvid komma i åtnjutande av en blott obetydlig pension, skulle i ett system med ett av försäkringstiden oberoende pensionsbelopp komma att utjämnas genom försäkringen. Det ligger i sakens natur, att en ökning av pensionsförmånerna vid de tidigare inträdande försäkringsfallen kommer — under i övrigt oförändrade förhållanden — att kräva högre försäkringsavgifter. Kapitaltäck- Till skillnad från premiereservsystemet skall kapitaltäckningssystemet mngssystem. karakteriseras såsom ett system, där fondavsättningen äger rum i samband med försäkringsfallets inträffande. Därest ett dylikt system kommit till användning inom vår allmänna pensionsförsäkring, skulle detta sålunda ha inneburit, att fondavsättning endast skett efter hand som de försäkrade blivit invalider eller uppnått 67 års ålder. Vid försäkringsfallets inträffande skulle hava fonderats ett så stort belopp, att detsamma, enligt gjorda antaganden rörande dödlighet och räntefot, kunde antagas tillräckligt för pensioneringens bestridande under vederbörandes återstående livstid. Medan premiereservsystemet, såsom ovan framhållits, tillämpas inom vår invaliditets- och ålderdomsförsäkring, har kapitaltäckningssystemet kommit till användning inom den obligatoriska olycksfallsförsäkringen. Vid finansieringen av ersättningarna på grund av olycksfall i arbete tillämpas nämligen den principen, att premierna skola vara så avvägda, att de kunna förväntas täcka samtliga ersättningar på grund av olycksfall, som inträffa under det år premierna i fråga avse. Då invaliditets- och vissa dödsfallsersättningar utgå i form av livräntor, avsattes därför ur premieinkomsten för året ett kapital, som enligt antagna beräkningsgrunder är tillräckligt stort för finansiering av de invalid- och efterlevandelivräntor, som föranletts av olycksfall under samma år. Fördelnings- I motsats till vad fallet är inom de ovan beskrivna fonderingssystemen, system. m e n a n vilka olika övergångsformer kunna tänkas, kan inom en obligatorisk pensionsförsäkring finansieringen av pensionerna även ske utan fondering på så sätt, att de för en viss period — exempelvis ett år — utgående pensionerna bestridas genom de på samma period belöpande försäkringsavgifterna, varvid dessa avgifter avvägas så, att de bliva tillräckliga för ändamålet. För ett dylikt system som mest torde vara känt under namnet »Umlageverfahren»,

185 skall i det följande användas beteckningen fördelningssystem, även om denna benämning icke helt täcker begreppet i fråga. Fördelningssystemet har i viss utsträckning kommit till användning bl. a. inom den tyska olycksfallsförsäkringen, där de på grund av olycksfall i arbete utgående ersättningarna, däribland även invalidlivräntorna, finansieras av de efter hand inflytande premierna. En sådan anordning medför, att de erforderliga premierna komma att bli underkastade en jämn stegring under en längre följd av år efter försäkringens införande. För varje år skall nämligen utbetalas icke endast invalidräntor till under året nytillkomna invalider utan också till dem, som blivit invalider på grund av olycksfall under föregående år. Därest i stället för det nu tillämpade kapitaltäckningssystemet fördelningssystemet skulle hava kommit till användning inom den svenska olycksfallsförsäkringen, skulle detta under de första åren hava medfört lägre men senare högre försäkringsavgifter än som erfordras enligt nu gällande system.

De olika försäkringssystemen kunna även karakteriseras med hänsyn till sättet för försäkringens ikraftträdande. Önskar man, att varje aktiv person skall betala avgifter, som efter försäkringstekniska grunder motsvara värdet av vederbörandes invalid- och ålderdomspension, är premiereservsystemet den naturliga lösningen, vare sig man tillämpar en anordning, där pensionens storlek gores beroende av det antal avgifter, som den försäkrade varit i tillfälle att erlägga före försäkringsfallets inträffande, eller man fixerar pensionen till ett bestämt av försäkringstiden oberoende belopp. Detta system kommer emellertid att vara behäftat med den svagheten, att det utesluter icke endast de vid försäkringens ikraftträdande levande invaliderna och åldringarna utan lämnar i stort sett även den levande aktiva generationens pensionsfråga olöst. De avgifter, som skulle krävas av personer tillhörande nämnda generation, skulle nämligen — särskilt för dem, som vid försäkringens införande uppnått högre ålder — bliva alltför betungande, såsom också framgår ur följande översikt. Ålder vid försäkringens

Årlig avgift i % av pensionen1 Män 5.1 8.7 16.5 35.6 118.2

Kvinnor 5.4 9.3 17.3 37.4 122.7

Den som vid försäkringens början är exempelvis 50 år skulle behöva betala cirka 36 % av pensionen i årsavgift. Vid ännu högre åldrar blir den erforderliga årsavgiften ännu mycket större. En fullständig lösning av pensionsfrågan i överensstämmelse med premiereservsystemets principer kan sålunda icke genomföras för andra än dem, som vid försäkringens införande tillhöra de yngre åldersklasserna. Om man vill bereda full pension åt samtliga personer, som vid försäkringens införande ännu ej träffats av invaliditet eller uppnått pensions1

Dessa avgifter äro beräknade enligt P. F. K:s grunder, för vilka redogjorts å sid. 175.

186 åldern, är det således nödvändigt finansiera pensionerna på annat sätt än genom avgifter, beräknade med hänsyn till vederbörandes ålder. Avgifterna måste fördelas så, att bördan för de högre åldrarna lättas. Detta kan ske bl. a. på så sätt, att det varje år i försäkringsavgifter uttages ett belopp, svarande mot kapitalvärdet av pensionerna till de personer, som under året blivit invalider eller uppnått pensionsåldern, vilken lösning i själva verket innebär genomförandet av ett rent kapitaltäckningssystem. Därest försäkringsavgiften härvid fixeras till ett bestämt belopp oberoende av ålder, skulle de äldre åldersklasserna erhålla lägre och de yngre åldersklasserna högre försäkringsavgift än som skulle komma i fråga vid ett rent premiereservsystem, karakteriserat på ovan angivet sätt. För dem, som vid försäkringens införande befinna sig i högre ålder, komima försäkringens prestationer därför att överstiga värdet av vederbörandes försäkringsavgifter. För de yngre åldersklasserna och för fram^ tida generationer av försäkrade blir förhållandet däremot omvänt, i det att för dem värdet av försäkringens prestationer kommer att understiga värdet av försäkringsavgifterna. Under det att kapitaltäckningssystemet — i den betydelse ordet här har fått — medger full pension för samtliga, som över huvud varit i tillfälle att erlägga försäkringsavgift, utesluter detta system alla, som redan vid försäkringens införande äro invalider eller inträtt i pensionsåldern, önskar man, att även dessa personer, som sålunda icke någon gång varit i tillfälle att erlägga försäkringsavgifter, skola få del av försäkringens prestationer, måste de härför erforderliga medlen uttagas genom förhöjda avgifter från den aktiva befolkningen. Man kan, därest man anser lämpligt att även för ett dylikt system bibehålla ordet försäkring, säga, att försäkringen i detta fall trätt i full funktion redan från tidpunkten för dess införande. Det säger sig dock självt, att med ett dylikt system — som närmast motsvarar vad ovan kallats fördelningssystemet — har skillnaden mellan försäkring och understöd till stor del utjämnats. Medan fördelningssystemet låter invaliditets- och ålderdomsförsäkringen träda i full funktion omedelbart vid dess införande, kommer vid ett kapitaltäckningssystem det fulla ikraftträdandet av en dylik försäkring att äga rum, då den årsklass av befolkningen hunnit dö ut, som vid försäkringens införande befann sig i en ålder av 67 år och vid ett premiereservsystem i en ålder av 16 år, d. v. s. omkring 30 resp. 80 år efter försäkringens införande. Med utgångspunkt från vad ovan anförts beträffande sambandet mellan de olika systemen och sättet för försäkringens ikraftträdande kan — tillämpade på en obligatorisk invaliditets- och ålderdomsförsäkring — premiereservsystemet sägas innebära, att varje generation sörjer för sin egen pensionering, medan fördelningssystemet innebär, att den levande aktiva generationen sörjer för den samtidigt levande generationen av invalider och åldringar. Kapitaltäckningssystemet kan från samma utgångspunkt karakteriseras såsom en mellanform mellan de båda övriga systemen. Försäkrings- Vid en jämförelse mellan de olika försäkringssystemen ur ekonomisk synsToflekTnom P U I l k t i n s t ä l l e r s i g til1 e n början frågan om storleken av de försäkringsavgifter, olika system.

187 som i ena eller andra fallet erfordras. Såsom en första orientering beträffande detta spörsmål har verkställts en beräkning av den årliga försäkringsavgift, som kräves för en pension av 100 kronor, utgående från invaliditetens inträdande — dock senast från 67 års ålder — och så länge vederbörande lever. Såsom grundval för räkningarna hava tjänat de antaganden rörande invaliditetsrisk, allmän befolkningsdödlighet och dödlighet bland invaliderna, för vilka redogjorts i annat sammanhang, samt en räntefot av 4 %. Det har vidare antagits, att var och en inträder i försäkringen vid 16 års ålder och erlägger avgifter, så länge vederbörande är aktiv, dock högst till 67 år. Vid de nu ifrågavarande beräkningarna har bortsetts från den nuvarande åldersfördelningen inom befolkningen och de framtida förskjutningar, som denna kommer att undergå, och hänsyn tagits endast till den relativa åldersfördelning för aktiva och invalider, som framgår ur tab. 7m och 7k, och sorn beräknats på grundval av de gjorda invaliditets- och dödlighetsantagandena. Det har vidare förutsatts, att i händelse av ett premiereservsystem full pension (100 kronor) skall erhållas endast av dem, som vid försäkringens införande äro 16 år eller därunder. Vid kapitaltäckningssystemet antages full pension utgå till samtliga, för vilka försäkringsfallet inträffar efter försäkringens införande, d. v. s. för samtliga, som först efter nämnda tidpunkt bliva invalider eller uppnå 67 års ålder. Vid fördelningssystemet åter har antagits, att full pension utgår till samtliga invalider och åldringar från tidpunkten för försäkringens införande, oberoende av om invaliditet inträtt eller 67-årsgränsen passerats före nämnda tidpunkt. Resultatet av räkningarna har sammanställts i följande översikt. System Premiereservsystem

. . .

Kapitaltäckningssystem Fördelningssystem

.

. . . .

Årlig avgift från 16 år för en pension av 100 kr. Män Kvinnor 7.25 kr. 8.42 kr. 18.46 » 21.03 » 24.82 > 28.50 »

Avgiften i premiereservsystemet antages motsvara en inträdesålder i försäkringen av 16 år. För de båda övriga systemen antages försäkringsavgiften utgå med samma belopp för alla aktiva från och med 16 till och med 66 år oberoende a v åldern. Försäkringsavgifterna bliva såsom synes lägst vid ett premiereservsystem och högst vid ett fördelningssystem — ett helt naturligt förhållande med hänsyn till den olika snabbhet varmed försäkringen antages träda i full verksamhet. För undvikande av missförstånd må emellertid uttryckligen framhållas, att samtliga system komma att medföra lika stora årliga kostnader, sedan de en gång trätt i full funktion. Dessa kostnader komma emellertid vid premiereserv- och kapitaltäckningssystemen att delvis bestridas på annat sätt än genom avgifter. Medan vid fördelningssystemet samtliga kostnader täckas direkt genom de uttagna försäkringsavgifterna, kommer nämligen vid premiereservsystemet huvuddelen av kostnaderna att bestridas genom ränteavkastningen å

188 den bildade fonden. Vad kapitaltäckningssystemet beträffar kommer även här en icke ringa del av kostnaderna att åvägabringas genom fondens avkastning, fast icke i samma utsträckning som vid ett premiereservsystem. Då försäkringsavgiften i ett premiereservsystem utgör endast cirka 29 % av försäkringsavgiften i ett fördelningssystem, kan man härav draga den slutsatsen, att vid ett premiereservsystem cirka 29 % av samtliga kostnader för en invaliditets- och ålderdomsförsäkring, sedan densamma trätt i full funktion, komma att bestridas genom de försäkrades avgifter och återstoden eller 71 % genom ränteavkastningen å fonden. Av motsvarande skäl komma vid ett kapitaltäckningssystem omkring 74 % av kostnaderna att bestridas genom försäkringsavgifter och 26 % genom räntor. Vid de ovan genomförda beräkningarna hava invaliditets- och ålderdomsförsäkringen sammanförts, varför de erhållna försäkringsavgifterna avse båda dessa försäkringsgrenar sammantagna. I följande översikt har storleken av de erforderliga försäkringsavgifterna för en invaliditets- och ålderspension av 100 kronor angivits särskilt för invaliditets- och särskilt för ålderdomsförsäkringen. Härvid har förutsatts, att pension utgår från invaliditetsförsäkringen från invaliditetens inträdande till 67 år, varefter ålderdomsförsäkringen inträder, oberoende av huruvida den försäkrade passerar 67-årsgränsen som invalid eller aktiv. Årlig försäkringsavgift för en pension ny 100 kronor. Försäkringssystem

Invaliditetsförsäkring Män Kvinnor Premiereservsystemet 3.11 kr. 4.02 kr. Kapitaltäckningssystemet . . . 4.24 > 5.74 > Fördelningssystemet 5.75 > 7.85 >

Alderdomsförsäkring Män Kvinnor 4.14 kr. 4.40 kr. 14.22 > 15.29 > 19.07 » 20.65 >

Ur denna sammanställning framgår, att relationen mellan de olika systemens försäkringsavgifter gestaltar sig avsevärt olika för invaliditets- och ålderdomsförsäkringen. Sålunda utgör vid ett premiereservsystem avgiften för invaliditetsförsäkringen något mer än hälften och för ålderdomsförsäkringen omkring en femtedel av motsvarande avgift vid ett fördelningssystem. För invaliditetsförsäkringens del innebär detta, att kostnaderna för försäkringen, sedan denna trätt i full funktion, komma till något mindre än hälften att bestridas av fondens ränteavkastning, medan däremot ålderdomsförsäkringens kostnader till icke mindre än omkring fyra femtedelar täckas på denna väg. Av de anförda siffrorna följer vidare, att premiereservsystemet kräver större fond än kapitaltäckningssystemet, alldenstund vid det förra systemet en större del av kostnaderna komma att bestridas genom fondens avkastning än vid det senare. Fondens Fondens storlek inom olika system kommer att bli beroende av flera olika storlek inom faktorer såsom pensionens genomsnittliga storlek, antal försäkrade i olika åldoh a sys em. ^ ^ invaliditets- och dödlighetsförhållandena bland de försäkrade, räntefoten m. m. De följande beräkningarna rörande fondutvecklingen hava till en början

189 genomförts under antagande av en invaliditets- och ålderspension av 1 krona. Beträffande antalet försäkrade och deras åldersfördelning hava — liksom beträffande försäkringsavgifterna — räkningarna baserats på de uppgifter rörande aktiva och invalider inom olika åldrar, som framgå ur tab. 7m för män och tab. 7k för kvinnor. Detta innebär, att det varje år skulle inträda 100 000 män och 100 000 kvinnor i 20-årsåldern, och att dessa personer därefter skulle komma att dö ut antingen som aktiva eller som invalider i överensstämmelse med de dödlighetsantaganden, som lagts till grund vid härledningen av ifrågavarande tabeller. Under de sålunda gjorda antagandena kommer fonden så småningom att uppnå ett jämviktsläge, vilket kommer att inträffa viss tid efter försäkringens införande, olika för premiereserv- och kapitaltäckningssystemet och olika även i fråga om invaliditets- och ålderdomsförsäkringen. I verkligheten kommer givetvis en dylik jämvikt icke någonsin att helt uppnås, beroende bl. a. därpå, att befolkningen i verkligheten aldrig blir helt stationär. I detta sammanhang skall dock bortses från de förskjutningar i resultaten av beräkningarna, som kunna uppstå härigenom. Då fonden enligt de gjorda antagandena uppnått sitt jämviktsläge, komma fondens utgifter och inkomster att år från år bliva lika stora och sålunda sammanlagda beloppet av de under året utgående pensionerna lika med summan av inflytande försäkringsavgifter och fondens ränteavkastning. Betecknas summan av pensionerna under ett år med P och summan av försäkringsavgifterna med A, måste skillnaden mellan dessa eller beloppet P—A täckas genom räntor. Under förutsättning av en räntefot av 4 % behöves alltså en fond F, som är 25 gånger det erforderliga räntebeloppet och alltså F =

(P—A).

Till denna formel för beräkning av fonden i jämviktsläge må knytas följande anmärkningar. Såsom synes kommer fonden att bliva, mindre ju större A är i förhållande till P, d. v. s. ju större avgiftssumman är i förhållande till den årliga pensionssumman. Om A är lika med P, blir F = 0, vilket närmast motsvarar fördelningssystemet och är ett uttryck för det självklara förhållandet, att fonden är obehövlig, om avgifterna äro tillräckliga för bestridande av samtliga pensioner. Ur formeln framgår även, att den inom ett premiereservsystem erforderliga fonden kommer att bliva olika stor, därest avgifterna fördelas på olika sätt med hänsyn till åldern. Tänker man sig exempelvis en koncentration av avgiftsbetalningen i huvudsak till de lägre åldrarna, kunna premierna sättas lägre med oförändrad pension. En sådan anordning medför emellertid, att en större fondbildning blir erforderlig, alldenstund A kommer att bliva mindre i förhållande till P . Sättas premierna i relation till vederbörandes inkomst, torde detta komma att medföra en koncentration av premiebetalningen till högre åldrar, varav följer en större premie i förhållande till pensionen än i förra fallet och därmed en minskad fondbildning. För beräkning av den slutliga fondens storlek under de gjorda antagandena kräves enligt ovanstående formel kännedom om dels den årliga pensionssumman

190 P och dels den årliga avgiftssumman A, sedan försäkringen t r ä t t i full funktion. Då pensionen antagits utgöra 1 krona, erhålles den årliga pensionssumman ur antalet pensionärer, vilket antal framgår ur tab. 7m och 7k, och utgör Män

Kvinnor

Antal personer över 67 år

822 201

877 075

Antal invalider mellan 16 och 67 år

247 704

333 464

Det erinras om att ifrågavarande tabeller äro uppbyggda på ett antal av 100 000 män och 100 000 kvinnor i 20-årsåldern, vilket för nämnda åldersklass motsvarar nästan en fördubbling av den svenska befolkningen. Då antalet aktiva personer mellan 16 och 67 år enligt samma tabeller uppgår till 4 310 674 män och 4 247 880 kvinnor, erhålles med användning av de i tablån sid. 188 angivna försäkringsavgifterna för 1 kronas pension följande årliga avgiftssummor, avrundade till närmaste 1 000-tal kronor. Män

Kvinnor

invaliditetsförsäkring

134 000 kr.

171 000 kr.

ålderdoms

178 000 >

187 000 »

Premiereservsystem: >

Kapitaltäckningssystem: invaliditetsförsäkring

183 000 >

244 000 >

ålderdoms

613 000 >

650000 >

>

Härmed äro de för fondens beräkning erforderliga kvantiteterna givna. Beräkningen för de olika systemen och försäkringsgrenarna framgår närmare ur följande sammanställningar. I dessa hava även angivits vissa relationstal, nämligen dels förhållandet mellan fondens storlek och den årliga pensionssumman, dels förhållandet mellan fonden och den årliga avgiftssumman, dels ock i vilken utsträckning de utgående pensionerna täckas av försäkringsavgifter och i vilken utsträckning de täckas av räntor. Liksom beträffande försäkringsavgifterna hava även pensionerna avrundats till hela 1 000-tal kronor. Premierescrvsystem: invaliditetsförsäkring. Summa pensioner ä 1 krona >

försäkringsavgifter

Män

Kvinnor

248 000 kr.

333 000 kr.

134 000 »

171000 »

Erforderliga räntor

114 000 >

162 000 >

Fond

2850000 >

4050000 »

Förhållandet mellan fond och pensionssumma . >

>

>

» avgiftssumma

.

23.7 Avgifter i % av pensionssumman

54 %

51 %

Eäntor

46»

49 >

>> >

>

191 Premiereservsystem: ålderdomsförsäkring. Summa pensioner ä 1 krona > försäkringsavgifter Erforderliga räntor Fond

Förhällandet mellan fond och pensionssnmma . » » » > avgiftssumma Avgifter i % av pensionssumman Räntor > > > >

.

Män 822 000 kr. 178 000 » 644 000 »

Kvinnor 877 000 kr. 187 000 > 690 000 >

16100000 » 19.6

17 250000 » 19.7

90.4 22 % 7g ,

92.2 21% 79 >

Kapitaltäckningssystem: invaliditetsförsäkring. Män 248 000 kr. 183 000 > 65 000 > Fond • • 1625000 > Förhållandet mellan fond och pensionssnmma . 6 . 6

Kvinnor 333 000 kr. 244000 > 89 000 > 2225000 » 67

Summa pensioner ä 1 krona » försäkringsavgifter Erforderliga räntor

» » » » avgiftssumma Avgifter i % av pensionssumman Räntor

>> >

.

>

8.9 74 ^

9.1 73 %

26 >

27 >

Kapitaltäckningssystem: ålderdomsförsäkring. Summa pensioner ä 1 krona » försäkringsavgifter Erforderliga räntor Fond

Förhållandet mellan fond och pensionssumma . * > > > avgiftssumma Avgifter i % av pensionssumman Räntor

>> >

>

.

Män 822 000 kr. 613 000 > 209 000 * 5 225000 » 6.4

Kvinnor 877 000 kr. 650 000 > 227 000 > 5 675 000 > 6.5

8.6 75%

8.7 74*

2b%

26*

Någon kommentar till dessa översikter torde knappast vara erforderlig. Följande må dock framhållas. För den antagna pensionen av 1 krona kräves under de gjorda förutsättningarna, som bl. a. innehöllo antagandet att båda könen vore lika talrikt representerade i 20-årsåldern, genomgående något större fond för kvinnor än för män, vilket närmare framgår ur siffrorna i följande sammanställning. . Premiereservsystem:

Fondens relativa storlek Män Kvinnor

invaliditetsförsäkring

ålderdoms

>

Kapitaltäckningssystem: invaliditetsförsäkring

ålderdoms

»

192 Fondens relativa storlek vid premiereserv- och kapitaltäckningssystemet dels för invaliditets-, dels för ålderdomsförsäkringen och dels för båda försäkringsgrenarna sammanförda framgår närmare ur följande översikt. Härvid har fondens storlek vid premiereservsystemet betecknats med 100. Fondens relativa storlek Män Kvinnor Båda könen Invaliditetsförsäkring: premiereservsystem kapitaltäckningssystem

100 57

100 55

100 56

Ålderdomsförsäkring: premiereservsystem kapitaltäckningssystem

100 32

100 33

100 33

Invaliditets- och ålderdomsförsäkring: premiereservsystem kapitaltäckningssystem

100 36

100 37

100 37

Såsom synes kräver under de gjorda förutsättningarna kapitaltäckningssystemet vid en invaliditetsförsäkring en fond, som utgör 56 % av fonden vid ett premiereservsystem. Ännu större blir kontrasten mellan de båda systemen vid en ålderdomsförsäkring, där fondbildningen för ett kapitaltäckningssystem kommer att reduceras till blott 33 % av den för premiereservsystemet erforderliga. För invaliditets- och ålderdomsförsäkringen betraktad som helhet blir motsvarande siffra 37 %. Slutligen har i följande översikt angivits huru stor del av den samlade fondbildningen som kommer på invaliditetsförsäkringen och huru stor del som kommer på ålderdomsförsäkringen dels vid premiereserv-, dels vid kapitaltäckningssystemet. Män Premiereservsystem: Invaliditets- och ålderdomsförsäkring . . 100 Invaliditetsförsäkring 15 Ålderdomsförsäkring 85 Kapitaltäckningssystem: Invaliditets- och ålderdomsförsäkring . . 100 Invaliditetsförsäkring 24 Ålderdomsförsäkring 76

Kvinnor Båda könen 100 19 81

100 17 83

100 28 72

100 26 74

För båda könen sammantagna kommer sålunda vid premiereservsystemet 17 % av fondbildningen på invaliditetsförsäkringen och 83 % på ålderdomsförsäkringen; vid kapitaltäckningssystemet bliva motsvarande siffror 26 och 74 %. De å sid. 180 och 181 sammanställda översikterna äro såsom tidigare framhållits härledda under antagandet av en befolkning i 20-årsåldern på 100 000 män och lika många kvinnor, samt en årlig pension av 1 krona utgående från

193 invaliditetens början, dock senast från 67 års ålder. För en ungefärlig beräkning av fondens absoluta storlek under de givna förutsättningarna i avseende å invahditetsrisk och dödlighetsförhållanden kräves alltså kännedom om det verkliga antalet personer inom vår befolkning i 20-årsåldern samt pensionens genomsnittliga storlek. Vid utgången av år 1930 torde man i vårt land kunna räkna med cirka 59 000 man och 56 000 kvinnor mellan 20 och 21 år. Nämnda antal kommer så småningom att avtaga, allteftersom de allt svagare årskullarna uppnå denna ålder Da den årskull, som föddes år 1928, kommer upp i 20-årsåldern, torde man' om man bortser från emigrationen, kunna räkna med cirka 45 000 män och 43 000 kvinnor. För att erhålla en ungefärlig uppfattning av den blivande fondens slutliga storlek vid tillämpning av olika försäkringssystem ha beräkningarna genomförts under tvenne olika antaganden rörande antalet personer i 20-arsaldern, nämligen dels 50 000 män och 48 000 kvinnor, dels 45 000 män och 43 000 kvinnor, varvid bortsetts från de s. k. perpetuella invaliderna. Beträffande pensionen har antagits ett genomsnittsbelopp av dels 300, dels 400 kronoHela kostnaden antages fortfarande blivit täckt genom avgifter och fondavkastning. Med dessa utgångspunkter hava de i tab. T 94 angivna fondbeloppen erhållits. Tab. T 94. Fondens slutliga storlek i miljarder kronor under olika antaganden i av seende på antal försäkrade och pensionsbeloppets storlek. Antal personer i 20-årsåldern: 50 000 män och 48 000 kvinnor Pension 300 kr.

Premiereservsystem. Invaliditetsförsäkring: Män Kvinnor

' Tillsammans

Ålderdomsförsäkring: Män Kvinnor

'.'.'.'. Tillsammans

Kapitaltäckningssystem. Invaliditetsförsäkring: Män Kvinnor Tillsammans Alderdomsförääkring: Män Kvinnor

] Tillsammans

13—293115

Pension 400 kr.

Antal personer i 20-årsåldern: 45 000 män och 43 000 kvinnor Pension 300 kr.

Pension 400 kr.

Miljarder kronor. 0.43 0.58

0.57 0.78

0.38 0.52

0.51 0.70

2.42 2.48

3.22 3.31

2.17 2.22

2.90 2.97

0.24 0.32

0.32 0.43

0.22 0.29

0.29 0.38

0.78 0.82

1.04 1.09

0.71 0.73

0.94 0.98

194 Räknar man med en genomsnittspension av 400 kronor för såväl män som kvinnor och ett antal 20-åringar av 50 000 män och 48 000 kvinnor, skulle fonden i ett premiereservsystem komma att uppgå till 1.35 miljarder kronor för invaliditetsförsäkringen och till 6.53 miljarder kronor för ålderdomsförsäkringen eller sammanlagt till i runt tal nära 8 miljarder kronor. I ett kapitaltäckningssystem skulle under samma förutsättningar fonden nå en storlek av bortåt 3 miljarder kronor. En ökning eller minskning av pensionen med i genomsnitt 100 kronor skulle sålunda komma att medföra en motsvarande ökning eller minskning av fonden med omkring 2 miljarder kronor i ett premiereservsystem och med cirka 3/4 miljard kronor i ett kapitaltäckningssystem. Det må i detta sammanhang ytterligare betonas, att de verkställda beräkningarna rörande fondutvecklingen förutsätta, att försäkringsavgifterna erläggas med lika stort belopp årligen under hela premiebetalningstiden. Därest försäkringsavgifterna bestämmas i relation till inkomsten torde, av skäl som tidigare framhållits, en något mindre fondbildning bliva erforderlig. För att undersöka vilken effekt i avseende på fondbildningen som skulle erhållas, därest avgifterna sattes i relation till vederbörandes inkomst i stället för att utgå med samma belopp under hela premiebetalningstiden har beträffande premiereservsystemet en beräkning av fondens slutliga storlek genomförts för det fall, att försäkringsavgifterna utgå med en för alla lika grundavgift av 9 kronor och en tilläggsavgift, varierande med inkomsten på så sätt, att grundavgiften jämte tilläggsavgiften vid inkomster över 900 kronor utgör 1 % av den taxerade inkomsten. Under förutsättning att 1926 års inkomstförhållanden läggas till grund för beräkningarna och under antagande av en befolkning i 20-årsåldern av 100 000 män och lika många kvinnor, skulle den årliga avgiftssumman komma att uppgå till 67.8 miljoner kronor för män och 38.1 miljoner kronor för kvinnor, vilka avgiftssummor beräknats ur de erlagda avgifter, som återgivits i tab. T114 och T115, samt antalet aktiva i åldrar mellan 16 och 67 år enligt tab. 7m och 7k. Därest ifrågavarande avgifter komma enbart invaliditetsförsäkringen till godo, skulle de i ett premiereservsystem kunna täcka kostnaderna för en invalidpension av i genomsnitt 447 kronor för män och 218 kronor för kvinnor. Skulle de åter tillföras enbart ålderdomsförsäkringen, bleve ålderspensionen i genomsnitt 335 kronor för män och 199 kronor för kvinnor. (För härledning av dessa pensionsbelopp m. m. hänvisas till sid. 222 och följande.) Med användning av de sålunda angivna värdena och under de förutsättningar, som ligga till grund för ovan genomförda fondberäkningar, hava följande översikter sammanställts. Premiereservsystem: invaliditetsförsäkring. (Försäkringsavgift: grundavgift = 9 kr.; avgiftsprocent = 1.) Män Antal pensionärer o • Summa pensioner > försäkringsavgifter

247 704 **' , v r t 110 7 mili. kr. XXKJ -' m - > - Ä1# 67 8 » "

Kvinnor 333 464 72.7 milj. kr. J

>

>

195 Män Erforderliga räntor

42 9 milj

Fond

Förhållandet mellan fond och pensionssumma 1

1072 9.7

,

Kvinnor kr

>

M

g miJ.

865 11 o

» » > avgiftssumma Avgifter i % av pensionssumman

15.8 61 #

22 7 52*

Räntor

39»

48 >

» * »

»

^

»

,

Premiereservsystem: ålderdomsförsäkring. (Försäkringsavgift: grundavgift = 9 kr.; avgiftsprocent = 1.) Antal pensionärer

Män 822 201

Kvinnor 877 075

Summa pensioner försäkringsavgifter Erforderliga räntor

275.4 milj. kr. , , 67,8 207.6 > >

174.5 milj. kr. 38.1 » » m A > >

Fond

Förhållandet mellan fond och pensionssnmma

5190 18.8

* > » > avgiftssumma Avgifter i % av pensionssumnian

76.6 25*

89.5 22*

Räntor

75»

78 >

»s *

>

>

>

3410 19 5

»

>

En jämförelse med motsvarande översikter å sid. 190 och 191 visar att fonden 1 nu förevarande fall kommer att bli något mindre i förhållande till såväl pensionssumman som avgiftssumman. Omräknas ovanstående siffror att motsvara en befolkning i 20-årsåldern av 50 000 män och 48 000 kvinnor och en pension av 400 kronor, erhålles en sammanlagd fond för invalidförsäkringen av 1.24 miljarder kronor och för ålderdomsförsäkringen av 6.39 miljarder mot respektive 1.35 och 6.53 miljarder kronor enligt tab. T 94. Ersättandet av en lika ärlig avgift med en avgift, som varierar med inkomsten på sätt som ovan antagits, kommer sålunda att nedbringa den slutliga fonden med endast omkring 6 procent. Beräknas minskningen särskilt för män och särskilt för kvinnor erhaJles 5 resp. 1 %. 1 U V a 6 ^ . f - f r a m g å r ' a t t ålderdomsförsäkringen kräver en betydligt star- Fondens tiftkare iondbildmng an invaliditetsförsäkringen enligt-såväl premiereserv- som "äxthastighet. kapitaltäckningssystemet. Med hänsyn härtill har för ålderdomsförsäkringen verkställts en undersökning av fondens tillväxthastighet olika tider efter försäkringens införande. Härigenom erhålles även en föreställning om storleken av det kapital, som varje år behöver nyplaceras. Den verkställda beräkningen är baserad på följande förutsättningar. Till en början har antagits, att försäkringen avser en befolkning med 50 000 män och 48 000 kvinnor i 20-årsåldern, och att åldersfördelningen inom ifrågavarande befolkning är densamma som framgår ur tab. 1m för män och Ik för kvinnor. Pensionen, som tankes utgå från 67 års ålder, antages utgöra 400 kronor årligen. Beträffande premiereservsystemet antages vidare, att alla ak-

196 tiva personer, som vid försäkringens införande befinna sig i åldern 1 7 - 6 6 år erlägga samma premie som för en aktiv 16-åring motsvarar en pension tv 400 kronor från 67 år, varvid pensionen för dessa personer kommer att utgå med lägre belopp, vars storlek är beroende av åldern vid inträdet i försäkringen. Resultatet av räkningarna, som på vissa punkter genomförts med anvindande av approximativa metoder, har sammanställts i följande översikt. Antal år efter försäkringens Antal är ° ™ r M " £ a K n n S

Fondens ökning i milj. kronor per år ( E n b a r t ålderdomsförsäkring) Premiereserv- Kapitaltäckningssystem system 75 227 78 211 81 194 84 178 86 162 89 146 92 132 95 H8 97 105 100 92 113 45

'

3 4 5'

' ' ' ' 6 7* ' ' ' 8* ' ' " 9" ' . .

10 15'

20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75

134 140 141

i35

119 '

49 23 8

2 —

Ur denna översikt framgår, att fondutvecklingen gestaltar sig högst olika inom premiereserv- och kapitaltäckningssystemet. Vid det förra systemet okas fondens tillväxthastighet så småningom och uppnår sitt största varde 30 a 35 år efter försäkringens införande, medan i kapitaltäckningssystemet tillväxthastigheten är störst vid försäkringens början, varefter den avtar för att efter cirka 30 år helt upphöra. Vid premiereservsystemet pågar fondens tillväxt ytterligare omkring 45 år och upphör först cirka 75 år efter försäkringens införande. Mellan 9 och 10 år efter försäkringens införande är fondens tillväxt per år lika stor för båda systemjen. Under de förutsättningar, som ligga till grund för beräkningen, skulle vid premiereservsystemet den starkaste tillväxten per år komma att uppgå till

197 omkring 140 miljoner kronor, medan vid kapitaltäckningssystemet ökningen per år vid försäkringens början betydligt överstiger 200 miljoner kronor, och är vid denna tidpunkt omkring tre gånger så stor som vid premiereservsystemet. Tack vare den längre tillväxttiden kommer dock fonden vid premiereservsystemet att bli ungefär tre gånger så stor som vid kapitaltäckningssystemet. De erhållna värdena och storleken av fondens årliga ökning vid olika tidpunkter efter försäkringens införande gälla icke utan vidare för den nuvarande svenska befolkningen. För närvarande (år 1930) utgör nämligen antalet personer i 67-årsåldern endast ungefär två tredjedelar av det antal, som ligger till grund för beräkningarna, varför den årliga ökningen av fonden vid ett kapitaltäckningssystem, tillämpat på den nuvarande befolkningen i vårt land, kan uppskattas till cirka två tredjedelar av de i ovanstående översikt angivna beloppen. Därest ett premiereservsystem med en genomsnittlig ålderspension av 400 kronor skulle komma till användning, torde man, med hänsyn till att antalet aktiva personer i åldern 16—67 år inom den nuvarande befolkningen är ungefär 90 % av det antal, som motsvarar förutsättningarna för den verkställda beräkningen, även kunna uppskatta fondens ökning till i runt tal 90 % av de belopp, som! översikten utvisar, i varje fall under de närmaste åren. Då här ovan angivits storleken av de försäkringsavgifter, som under vissa förutsättningar skulle erfordras för en viss pension enligt premiereservsystem eller kapitaltäckningssystem, må erinras om, att dessa avgifter icke innefatta pensionering av andra än dem, som vid premiereservsystemets införande ännu icke uppnått 17 års ålder, resp. vid kapitaltäckningssystemets införande icke äro invalider eller ännu icke uppnått 67 års ålder. För pensionering av de utanför beräkningarna fallande grupperna tillkomma således ytterligare kostnader, som ej behandlas i detta sammanhang. Såsom framhållits i redogörelsen för de olika system!, som kunna tänkas Eventuell komma till användning inom en invaliditets- och ålderdomsförsäkring ka- fonder'n9 "d rakteriserades fördelningssystemet därav, att samtliga under året utgå- nlngs%1ttm. ende pensioner täcktes genom! de på samma år belöpande avgifterna. Härav följer, att ingen fondering skulle komma att äga rum. För att avgifterna i ett dylikt system skola kunna hållas oförändrade år från år kräves, att förhållandet mellan antalet avgiftsbetalare och pensionärer är konstant'. Denna förutsättning kommer emellertid icke att vara uppfylld beträffande den framtida befolkningen i vårt land. Såsom uppvisats under behandlingen av frågan om den framtida åldersfördelningen, kommer så småningom antalet åldringar att starkt tilltaga i förhållande till antalet aktiva. Resultatet härav blir, att ett fördelningssystem, kommer att kräva en fortgående stegring av försäkringsavgifterna, därest pensionerna icke skola reduceras. Sålunda skulle, under förutsättning att antalet aktiva, invalider och åldringar under de närmaste decennierna uppgår till vad som uppgivits i tab. T100, genomsnittsavgiften per aktiv behöva utgå med följande procenttal av pensionsbeloppet.

198 , Ar

Beräknad avgift i ett fördelningssystem i % a v pensionen från invaliditetens början Män Kvinnor.

15.8 %

20.1 %

16.2 >

20.4 >

17.2 »

21.4 >

1950 1960 1970

18-3 » 20.8 » 24.4 »

22.7 » 25.8 » 29.5 %

1 9 80

28.2 » 29.4 »

32.8 » 33.5 »

1990 Det kan under sådana förhållanden vara av intresse att erinra om möjligheten att behålla försäkringsavgiften konstant genom att införa en fondering av tillräcklig omfattning för att kompensera verkningarna av den allt ogynnsammare åldersfördelningen. En sådan anordning skulle leda till försäkringsavgifter som vore högre än som erfordrades under den närmaste tiden, varvid överskottet skulle fonderas. Försäkringsavgifterna skulle därvid avpassas sa, att desamma jämte fondens ränteavkastning vore tillräckliga för att bestrida pensionerna även för framtiden. För att vinna detta syfte skulle man — under de förutsättningar som ligga till grund för dessa beräkningar - behöva införa en genomsnittlig avgift, som för män uppginge till ungefär 20.5 % och för kvinnor till ungefär 25 % av pensionen. Med en genomsnittspension av 400 kronor för såväl män som kvinnor skulle den för ändamålet bildade fonden komma att uppgå till cirka 3 miljarder kronor. Fondbildningen skulle sålunda i detta fall bli av ungefär samma storhetsordning som i kapitaltäckningssystemet.

2. Kostnadsberäkningar. I föreliggande avdelning skall redogöras för vissa beräkningar, utförda i syfte att bestämma storleken av de kostnader, som vid olika tidpunkter årligen skulle krävas för att bereda vissa i det följande närmare angivna grupper av befolkningen dels invalidpension från invaliditetens inträdande till 67 ar (invaliditetsförsäkring), dels ålderspension från 67 års ålder (ålderdomsforsakring).

o

j

' Beräkningarna hava genomförts i anslutning till vad som i föregående avdelning betecknats såsom fördelningssystem och kapitaltäckningssystem och sålunda verkställts under olika förutsättningar i avseende på försäkringens fulla ikraftträdande. . 1 1 Vid beräkningarna har man utgått från vissa bestämda pensionsbelopp, som antagits utgå utan hänsyn till vederbörandes ekonomiska förhållanden varvid beräknats huru stor årlig kostnad som dessa pensioner komma att medtora vid

199 olika tidpunkter under de närmaste 50 a 60 åren. Nästa steg har varit att — under olika förutsättningar beträffande storleken av de försäkrades avgifter — undersöka, huru mycket som kan beräknas inflyta i form av dylika avgifter. Skillnaden mellan pensionskostnaderna å den ena och avgifterna å den andra sidan anger det belopp, som skulle få uttagas i form av bidrag från det allmänna. Även storleken av dessa bidrag har angivits. Utom nu nämnda beräkningar har även verkställts en undersökning i anslutning till premiereservsystemets teknik för att utröna, huru stora invalid- och ålderspensioner som kunna finansieras genom avgifter, avvägda på visst sätt i förhållande till de försäkrades taxerade inkomst.

a) Förberedande undersökningar. Då vissa av de följande beräkningarna förutsätta kännedom om inkomstför- Inkomstdelningen inom den avgiftsbetalande delen av befolkningen, har denna fråga ^ " S " behandlats först. Som utgångspunkt har härvid valts den inkomstfördelning, aktiva befolkningen som framgick ur bearbetningen av 1926 års pensionsförsäkringsavgifter, och som finnes sammanställd i tab. 14 och 16. Ifrågavarande inkomstfördelning gäller givetvis endast för de personer inom befolkningen, som påförts avgifter enligt pensionsförsäkringslagen, men icke de grupper, som äro undantagna från avgiftsplikt, såsom exempelvis ordinarie statstjänstemän. Det har emellertid bortsetts härifrån och antagits, att den erhållna inkomstfördelningen gäller för samtliga aktiva personer inom befolkningen mellan 16 och 67 år. De nämnda fördelningstabellerna upptaga följande grupper: under 600 kr., 600—799, 800—1199, 1 200—2-999, 3 000—4 999, 5 000—6 999, 7 000—9 999 samt 10 000 kronor och däröver, varje grupp motsvarande en av pensionsförsäkringens avgiftsklasser. Med hänsyn till att beräkningen av det belopp, som kan väntas inflyta i form av försäkringsavgifter, skall genomföras under antagande av en grundavgift av resp. 6, 9, 12 och 15 kronor och en sammanlagd avgift av resp. 1 och 1.5 % av den taxerade inkomsten, erfordras kännedom om inkomstfördelningen även mellan andra gränser än de angivna. Inkomstklassen 800—1 199 behöver sålunda uppdelas på klasserna 800—899, 900—999 och 1 000—1 199, inkomstklassen 1 200—2 999 kronor på klasserna 1 200—1 499 och 1 500—2 999 kronor. För denna uppdelning på mindre inkomstintervall har antagits, att inkomstfördelningen inom de ovan angivna intervallen kan framställas genom en interpolationsformel av utseendet N =x^

y

där x är en viss inkomst, y antalet personer med inkomst större än x, N och c vissa konstanter, av vilka c har ett värde, som ofta är av storhetsordningen 1.5.

200 Den nu angivna interpolationsformeln, som är känd under namnet P&retos lag, bör endast betraktas såsom en approximation till den verkliga fördelningen, men en approximation, som inom ej allt för breda inkomstintervall ger en ganska god bild härav. För beräkning av antalet personer i intervallen 1 200—1 499 och 1 500—2 999 kronor, då man känner antalet personer med en inkomst fr. o. m. 1 20) och fr. o. m. 3 000 kronor, har först beräknats det c-värde, som svarar mot fördelningen för hela intervallet 1 200—2 999 kronor. Härefter erhålles direkt ur den angivna formeln antalet personer med en inkomst över 1 500 kronor och sålunda även antalet personer inom intervallen 1 200—1 499 och 1 500—2 999 kronor. Om man med xt och xk betecknar två inkomstgränser, där xt < xk ock med y{ resp. yk antalet personer med en inkomst större än xt resp. xk, så erhålles för c uttrycket c =

log Vi - log Vk log.-c* —logar,'

För de följande beräkningarna behöver man även känna den sammanlagda inkomstsumman mellan två inkomstgränser. Även denna har beräknats med användning av förevarande interpolationsformel. Betecknar man nämligen med F summan av alla inkomster mellan xt och xk, så är F-

c-1

(Xitfi — xkyk).

Med^ tillhjälp av den ovan framställda metoden och de i tab. 14 och 16 återgivna fördelningssiffrorna har den inkomstfördelning för de olika civilstånden Tab. T 95. Antal avgiftspåförda personer inom olika inkomstklasser enligt 1926 års avgifter. Antal avgiftspåförda personer Inkomstklass Ej gifta män

Gifta män

Ej gifta kvinnor

Gifta kvinnor

Samtliga

Under 600 600—799

331 622

99 205

516 978

134 825

148 806

852 396 5 783

1800201 320 709

800—899 900—999

75 076

49 537

3 299

167 103

55 793

36 474

128 060

1000—1199

76 945

53 269

49 943

2 669 4 064

Kronor

184 221

1 200—1499

103 777

149 312

73 022

7 497

333 608

1500—2 999-

125 605

257 583

3 000—4 999

36 402

113 766

19 204

10857 3 234

5 0 0 0 - 8 999

6 895

26 404

4 364

38 483

7 000—9 999

14 328

19 764

10000, och därutöver . . .

2 762

952 807

650 891724

21665 Samtliga

16 517 833994

982 983

172 606

201 Tab. T 96. Beräknad inkomstsumma i miljoner kronor för avgiftspåförda personer inom olika inkomstklasser enligt 1926 års avgifter. Sammanlagd taxerad inkomst i miljoner kronor Inkomstklass Ej gifta män

Gifta män

milj. kr.

600—799 800—899

Kronor

900—999

,

1 000—1199

Gifta kvinnor

Samtliga

milj. kr.

Ej gifta kvinnor milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

1200-1499

1 500—2 999

5 000—6 99:) 7 000—9 999

. . . .

259.97 Samtliga med taxerad inkomst över 600 kronor

1 767.66

10 000, och däröver

erhållits, som för varje särskild åldersklass sammanställts i tab. 32. De beräknade inkomstsummorna hava återgivits i tab. 33, likaledes för olika åldersklasser. För inkomstsummorna inom den högsta inkomstklassen, 10 000 kronor och däröver, hava emellertid ej angivits de belopp, som framgå av de ovan utvecklade formlerna, då det torde få anses uteslutet, att försäkringsavgifter skulle komma att beräknas på grundval av så höga inkomster. För denna inkomstklass har i stället antagits en inkomstsumma, som svarar mot en genomsnittsinkomst av 12 000 kronor. E t t sammandrag av tab. 32 och 33 har lämnats i tab. T 95 och T 96, varest för varje civilstånd angivits dels antalet avgiftspåförda personer, dels inkomstsumman inom de olika inkomstklasserna. Den beräkning av den framtida åldersfördelningen, som tidigare verkställts, Fördelningen avsåg befolkningen i dess helhet. För bedömande av försäkringens utgiftssida a v ak.tiva.och enligt olika försäkringssystem måste man även känna såväl hela antalet inva- 'ZVlkningeT lider inom olika åldrar som årligen nytillkomna invalider. Då försäkringsavgifter skola erläggas endast av de aktiva, kräves dessutom kännedom om deras antal vid de tidpunkter, för vilka kostnadsberäkningarna skola genomföras. På grund av dessa och andra tidigare berörda omständigheter har med utgångspunkt från de härledda invaliditetssannolikheterna för olika åldrar och tabellerna rörande invaliddödligheten (tab. 2 m och 2 k) verkställts en beräkning av antalet aktiva och invalider i olika åldrar inom en befolkning, vars olika årsklasser uppvisa en genomsnittsdödlighet, motsvarande den hypotetiska dödlighet, som framgår ur tab. 1 m för män och tab. 2 k för kvinnor.

202 Tab. T 97. Relativa antal aktiva och invalider samt årligen nytillkommande invalider i olika åldrar.

Ålder

«*

x 15 6 7 20 1 2 3 4 25 6 7 30 1 2 3 4 35 6 7 40 1 2 3 4 45 6 7 50 1 2 3 4 55 6 7 60 1 2 3 4 65 6 7

K v i n n o r

M ä n

101554 101554 101341 101 213 101078 100 844 100765 100438 99982 100402 99494 100000 98 984 99 580 98 462 99152 97 938 98 726 97 412 98301 96 885 97 878 96 366 97 467 95 846 97 058 95 334 96 660 96 273 94 829 94323 95 898 93 817 95 524 93 318 95161 92 809 94 799 92 301 94439 91782 94080 93 713 91254 90 708 93338 90153 92 955 89 572 92 555 88 975 92148 88363 91733 87 728 91302 87 069 90855 86 381 90392 85 672 89 913 89 409 84 925 88 881 84143 88330 83 328 87 747 82 471 81558 87124 86 453 80 575 85 735 79 526 84 963 78 406 77 205 84139 83 256 75 912 82 307 74 509 73 001 81295 80 214 71373 79 059 69 614 77 818 67 703 76 487 65 615 75 064 63339 73 548 60 857 71930 58134 70 211 55132 68378 51753 66 429 47 898

J.

X

142 101412 101412 0.0014 142 101189 101061 14 128 14 141 100936 100702 234 15 151 100653 100326 327 99 918 15 150 100341 420 159 100000 99 486 506 0.0016 17 168 99 640 99 029 596 18 177 99 261 98 548 690 19 186 98 874 98053 788 20 195 98 488 97 553 889 203 98104 97 051 993 0.0021 22 212 97 731 96 553 1101 23 220 97 360 96 052 1212 24 229 97 000 95 557 1326 26 247 96 641 95 056 1444 255 96 283 94 543 1575 0.0027 263 95 927 94026 28 1707 280 95 572 93 506 30 1843 288 95 209 92 964 31 1990 305 94838 92 410 33 2138 312 94 459 91835 2 298 0.0034 36 329 94072 91249 2 459 93 686 90 652 37 336 2 630 39 352 93 293 90036 2 802 92 883 89384 41 367 2 983 383 92 465 88 715 3173 0.0043 398 92 040 88 030 45 3 370 91598 87 312 412 47 3 574 91140 86 561 435 50 3 786 449 90 666 85 780 52 4 011 90176 84 962 471 4 241 0.0055 89 671 84108 493 58 4 484 89142 83 204 513 61 4738 88 580 82 242 533 64 5 002 87 987 81219 561 68 5 276 87 362 80128 595 5 566 0.0073 628 86 698 78 957 78 5 878 660 85 996 77 711 83 6 209 85 256 76 394 706 90 6 557 84 472 74988 98 757 6 934 820 83 644 73 500 7 344 0.0108 887 82 766 71913 119 7 798 964 81839 70215 132 8294 147 1049 80 857 68389 8 841 165 1149 79 814 66 418 9 445 78 705 64 272 10115 0.0188 1273 77 524 61941 215 1411 10 872 76 260 59 398 248 1571 11725 74 910 56 567 290 1765 12 691 345 2 006 73 472 53 410 13 796 15 079 0.0425 2 343 71929 49844 70 282 45 892 540 2 795 16 625 68 504 41581 18 531

Q.

K 0.0014

14 128 234 14 327 15 423 15 514 0.0016 17 611 18 713 19 821 20 935 1053 0.0021 22 1178 23 1308 24 1443 26 1585 1740 0.0027 28 1901 30 2 066 31 2 245 33 2 428 0.0034 2 624 36 2 823 38 3 034 41 3 257 43 3 499 0.0045 3 750 48 4 010 51 4 286 54 4 579 58 4886 0.0062 5 214 67 5 563 72 5 938 78 6 338 85 6 768 0.0093 7 234 101 7 741 109 8 285 119 8 862 129 9 484 10144 0.0141 156 10 853 174 11624 195 12 468 222 13 396 14 433 0.0253 290 15 583 345 16 862 415 18343 510 20062 22 085 0.0620 745 24390 26 923

J

x 142 141 141 150 150 159 168 177 186 195 204 212 221 229 247 255 263 281 288 305 312 328 344 369 384 399 423 445 467 498 527 564 599 641 690 745 797 847 909 967 1036 1122 1222 1334 1474 1626 1796 2049 2 348 2 724 3090 3419

203 Resultatet av dessa räkningar finnes återgivet i tab. 7 m och 7 k. Därjämte har i tab. T 97 lämnats ett sammandrag av ifrågavarande tabeller. I den befolkning av män och kvinnor, vartill räkningarna ansluta sig, har antalet 20åringar antagits utgöra 100 000. De i tab. T 97 förekommande beteckningarna ha följande betydelse: lx antalet kvarlevande vid åldern x år, "lx » aktiva bland dessa, Qx > invalider, ix •» invaliditetssannolikhet vid åldern x år, Jx » årligen nytillkommande invalider i åldern x år. En grafisk framställning av lx, % och Qx har återgivits i fig. 17 för män och fig. 18 för kvinnor (sid. 205). Med ledning av de i tabellen meddelade antalssiffrorna har såväl hela antalet kvarlevande som antalet invalider inom varje särskild årsklass beräknats såsom aritmetiska mediet mellan de för varje helt år angivna antalen. Efter sammanförande i större grupper hava erhållits de i tab. T 98 meddelade uppgifterna. Tab. T 98. Förhållandet mellan antalet invalider och samtliga personer inom olika åldersklasser mellan 16 och 67 år. M ä n

K v i n n

Åldersklass

16—18 18—20 20—25 25-30 30—35 35—40 40—45 45—50 50-55 55—60 60—65 65—67

o r

h

Qx

Qs-h

*.

Qx

Qx'-lx

202 132 200 785 494 697 484 345 474 912 465 675 455 312 442 886 426 480 403 411 371 043 136 698

461 837 3 712 6 367 9 614 13 608 18 448 24 403 32 034 43108 61682 33 430

201 856 200 667 495 315 485 926 476 917 467 397 456 764 444 149 427 925 406 451 377 482 140 499

461 843 3 863 6 911 10 822 15 800 22 242 30 830 43 062 60 628 89108 48 894

0.0042 0.0075 0.0131 0.0202 0.0292 0.0405 0.0551 0.0751 0.1069 0.1662 0.2446

0.0042 0.0078 0.0142 0.0227 0.0338 0.0487 0.0694 0.1000 0.1492 0.2361 0.3480

Under rubriken Qx: h har angivits förhållandet mellan antalet invalider inom varje särskild åldersklass och hela antalet personer inom åldersklassen ifråga. Med användning av dessa kvoter har antalet invalider i åldrarna 16— 67 beräknats för vart och ett av de kalenderår, för vilka kostnadsberäkningar genomförts. För detta ändamål utvaldes till en början kalenderåren 1930, 1935, 1940 och 1945, beträffande vilka åldersfördelningen i stort sett kunde beräknas utan några antaganden rörande nativiteten. Då emellertid den starka förskjutningen mellan antalet åldringar och antalet personer i de produktiva åld-

204 Tab. T 99. Beräknat antal invalider i 100-tal inom befolkningen vid olika tidpunkter i åldrar mellan 16 och 67 år.

Ålder

Qx

Beräknat antal invalider i 100-tal inom befolk ningen vid åtgången av år 1930

2 4

2 16

Män. 16—18

2 4

18—20

20—25

17 29

25—30 30-35

20 36

16 29

35—40

47 60

40—45

108 131

99 119

45-50

50-55

115 151

55—60

60-65

65-67

278 174

19 36

4 17

47 79

3 27

Kvinnor. 16—18 18—20 20—25 25—30 30—35 35—40 40-45

39 58 79 104

4 20 38 61 84

.57

111 144

100 140 196

117 168

164 214

188 304

503 258

470 268

390 244

45-50

50—55 55—60

0.1006 0.1492

165 209

60—65

65-67

137 175

47 70

rårna kan väntas inträda först vid en senare tidpunkt än 1945, har det synts vara av betydelse att kostnadsberäkningar genomföras även för tidpunkter i en mera avlägsen framtid. De resultat, som framgå ur dessa senare räkningar, få givetvis icke tillmätas större betydelse än de förtjäna. De äro möjliga, men man vet därför icke, om förhållandena komma att gestalta sig så, att dessa räkneresultat även komma att motsvara verkligheten. Med dessa reservationer ha kostnadsberäkningar genomförts även för åren 1950, 1960, 1970, 1980 och 1990. Vid nu ifrågavarande beräkningar har såsom utgångspunkt valts den åldersfördelning inom befolkningen, som framgår ur tab. 11 m och 11 k. Genom

iE

"ll"lilll' > M oö

fl fre8 fl

u

9 O*, -—' <B 'O . «8

«8 aj g

g

S

g

2 I

S

% 3

S

S

i

o

o

o

o

»

S

£;S

?

S

o

o

o

a

T

Z

„

e3 o3 M M •— o

°

—1 (D O i_

08 -fl

/

/

.fl fr-

g i

•nTlT

•2 a _ fl Ä fl

•

M

i

t^

(Jl

£ fl

ei

s

M

1v t//— — 1/ /

«

/ 1

j

8 S

S

O

o

o

O

ö

o

o

=

§

g

g

£

g"

£

o o 3

°ej S

o 3 £

go 3

gS s

go §

206 Tab. T 100. Beräknat antal aktiva, förtidsinvalider och åldringar i 1000-tal inom befolkningen vid utgången av angivna kalenderår. Antil persoier i 1 0X)-tal övei 67 år

16—18 år

18—67 år

Snmma

Antal invalider i 1 000tal i åldern 16—67 år

2 024

2 002

2 053

2 072

2 089

2 043

2 031

1919 1985

2 086

2 017

124 131 141 150 158 170 174 164 151

2 025

Antal aktiva i 1 COO-tal i åldern Tidpunkt

Män.

Kvinnor. 1930 1935 1940 1945

106 101 88

2 019

2 001

2 093

2 030

277 285 300 320 371 424 469 466

att multiplicera antalet personer inom olika åldersklasser med de kvoter Qx • h, som framgå ur tab. T 98, och som antagas oförändrade för alla de år undersökningen omfattar, har erhållits det beräknade antalet invalider inom motsvarande klass. Resultatet av dessa beräkningar har sammanställts i tab. T 99 särskilt för män och särskilt för kvinnor. Vid beräkningen av antalet invalider genom multiplikation av befolkningssiffrorna i olika åldrar med kvoten Qx:lx, har ingen hänsyn tagits till de personer, som varit invalider redan som barn, eller de s. k. perpetuella invaliderna. I talen Qx ingå nämligen endast sådana personer, som blivit invalider efter uppnådda 15 år. Något tillförlitligt material för uppskattning av antalet perpetuella invalider föreligger icke. Presidenten Lindstedt uppskattade dem till ungefär 1 % av befolkningen vid 15 år och antog därjämte, att befolkningen även i högre åldrar skulle till 1 % bestå av dylika personer — en siffra, som torde vara på säkra sidan, framför allt på grund därav, att dödligheten i denna befolkningsgrupp helt säkert är väsentligt större än genomsnittsdödligheten. Med

207 Tab. T 101. Värdet av en kontinuerlig invalidränta av storleken 1 krona, utgående från invaliditetens början till 67 år. Dr]

Ålder vid invaliditetens inträdande Män

1Ålder vid invaliditetens inträdande

Kvinnor

Män

Kvinnor 11.548

7 8 . . .• 9

1 0

1 1

1 2 3 4

25 6 7 8 9 30 1 2 3 4 35 6 7 8 9

3 4

45 6 7 8 9

8 482

50 1

pi

3 4

fi

60 1

«>

65 6

1.736 0.862

1.718 0.817

hänsyn härtill, och då övriga element, som ingå i räkningen, såsom exempelvis den framtida dödligheten och nativiteten, av helt naturliga skäl äro behäftade med en icke ringa osäkerhet, synes det opåkallat, att här anbringa en korrektion för att eliminera verkan av det fel, som införes genom de perpetuella invaliderna. P å grundval av uppgifterna i tab. 11 m och 11 k samt tab. T 99 har härletts antalet aktiva i åldern 16—67 år, antalet invalider i samma åldersintervall samt

208 antalet åldringar över 67 år, vilka uppgifter sammanförts i tab. T 100. Härvid hava de aktiva uppdelats på två grupper, nämligen 16—18 och 18—67 år, därest det skulle visa sig önskvärt att verkställa beräkningar för olika alternativ beträffande avgifterna i den lägsta åldersgruppen. Antal årligen För beräkning av kostnaderna för en invaliditets försäkring i enlighet med nytillkom- kapitaltäckningssystemet kräves kännedom om antalet under ett år nytillkomin^ålider. mande invalider samt om värdet av en livränta från invaliditetens början till den ålder invaliditets försäkringen upphör och ålderdomsförsäkringen vidtager, vilken ålder här antagits till 67 år. Ifrågavarande livräntevärden, som beräknats av de i tab. 4 och 5 angivna kvantiteterna *Dixi+t 0 C Q *-W[*]+* finnas sammanställda i tab. T 101. Såsom synes äro dessa livräntevärden av ungefär samma storlek för alla åldrar upp till 45 a 50 år, ett förhållande som sammanhänger därmed, att dödligheten under den första tiden efter invaliditetens inträdande är större i lägre åldrar än i högre. De i tab. T 101 angivna livräntevärdena hava multiplicerats med Jx eller antalet i varje särskilt åldersår årligen nytillkommande invalider enligt tab. T 97. Dessa produkter hava summerats för de olika 5-årsklasserna, varefter ifrågavarande summor dividerats med hela antalet personer i varje dylik klass. De sålunda erhållna kvoterna, vilka sammanställts i tab. T 102, komma att användas vid vissa beräkningar rörande invaliditetsförsäkringen, för vilka senare skall redogöras. Tab. T102. Kvoten mellan sammanlagda kapitalvärdet av inom olika åldersklasser årligen nytillkommande invalidräntor av storleken 1 krona från invaliditetens början till 67 år och antalet personer inom samma åldersklass. Åldersklass

Män

Kvinnor

b) Beräkningar avseende fördelnings- och kapital täckningssystem en. Försäkringens utgiftsida. Samtliga följande beräkningar hava genomförts för män och kvinnor särskilt. Därjämte har det ansetts lämpligt behandla fördelningssystemet och kapitaltäckningssystemet, var för sig. Slutligen har invaliditets- och ålderdomsförsäkringen genomgående hållits i sär. Den årliga kostnaden vid ett fördelnings system beror dels på antalet pen- Årlig kostnad sionarer dels pa den årliga pensionens eller livräntans genomsnittliga belopp. fördelningsAntalet livräntetagare vid olika tidpunkter framgår ur tab. T 100, varur de i system. tab. T 103 och T 104 angivna kostnadssiffrorna beräknats för 5 olika alternativ i avseende på pensionernas storlek, nämligen 100, 300, 400, 500 och 600 kronor. Tab. T 103. Årlig kostnad i miljoner kronor. (Fördelningssystem.)

A

r

Invaliditetsforsäkringens årliga kostnader för en genomsnittlig pension av

Ålderdomsförsäkringens årliga kostnader för en genomsnittlig pension av

100 kr.

300 kr.

100 kr.

300 kr.

400 kr.

500 kr.

65 68 72 78 84 98 116 134 136

86 90 96 104 112 131 155 179 181

108 113 120 130 141 164 194 224 226

400 kr.

500 kr.

600 kr.

600 kr.

Män. 1930 1935 1940

32.7 38.7

130 136 143 155 169 196 232

269 271

Kvinnor.

280 Såsom tabellen utvisar, är det högst betydande belopp, som skulle erfordras, därest samtliga invalider mellan 16 och 67 år och samtliga personer över 67 år 14—203115

210 tilldelades pensioner av i tabellen angiven storlek. Om pensionsbeloppet vore i genomsnitt 400 kronor för både män och kvinnor, skulle den årliga kostnaden i miljoner kronor uppgå till i följande översikt angivna belopp. Årlig kostnad i miljoner kronor för en pension av 400 kronor. . InvaliditetsÅlderdomsTillsammans Ax försäkringen försäkringen 1930 85 193 278 1935 . . . . 90 201 291 40 97 210 307 19 104 224 328 1945 ' 1950 . . . 109 240 349 '"'.'.'. 119 279 398 1960 123 325 448 1970 116 367 483 198o 106 367 473 19 90 [ \ Med h ä n s y n till den osäkerhet, som a v n a t u r l i g a skäl måste vidlåda ir.validitetsantagandena, torde kostnaderna för invaliditetsförsäkringen få be:raktas såsom mera osäkra än för ålderdomsförsäkringen. V a d kostnadssiffroma för en mera avlägsen framtid beträffar, erinras om vad tidigare anförts (sid. 2 0 4 ) . Årlig kostnad Den årliga kostnaden vid ett kapitaltäckningssystem antages motsvara kart* .ett pitalvärdet av livräntorna till samtliga personer, som under å r e t bliva invalider täcknings- eller u p p n å 67 å r s ålder. system. Beträffande ålderdoms försäkring en måste man således kanna dels nuru många personer som varje år uppnå 67 år, dels kapitalvärdet av ^en livränta av 1 krona från nämnda ålder. Antalet personer, som under ett år inträda i 67-årsåldern har för såväl män som kvinnor beräknats uppgå till 20.3 % av samtliga personer i 5-årsklassen 65—70 år. Kapitalvärdet av en kontinuerlig livränta av 1 krona från 67 år utgör enligt P.F.K:s grunder 9.230 för män och 9.485 för kvinnor. Med ledning härav och med utnyttjande av uppgifterna i tab. 11 m och 11 k ha de i följande översikt sammanställda antals- och kostnadssiffrorna beräknats.

r

1930 1935

1940 1945 ' 1950 I960* ' ' 1970 ' 1980 1990 '

Antal personer i 1000-tal, som beräkn as passera 67-års gränsen nnder vart och ett av de angivna kalenderåren, Män 19.5 18 7 .21.5 . . 24.0 25.4 29.4 . .35.5 37.4 .34.5

Kvinnor 22.9 21.5 23.5 26.2 27.8 31.9 36.3 37.4 34.3

Sammanlagt kapitalvärde i 1 000tal kronor av 1 kronas livränta från 67 år till samtliga personer, som under vart och ett av angivna kalenderår uppnå nämnda ålder. Män 180.0 172.6 198.4 221.5 234.4 271.4 327.7 345.2 318.4

Kvinnor 2172 203.9 222.9 248.5 263.7 302.6 344.3 354.7 325.3

211 Vad åter invaliditetsförsäkringen beträffar, har det sammanlagda kapitalvärdet av livräntor till de under ett visst år nytillkommande invaliderna erhållits genom att multiplicera antalet personer inom olika 5-årsklasser av befolkningen motsvarande år enligt tab. 11 m och 11 k med de i tab. T 102 anförda talen och därefter addera dessa produkter. Resultatet av denna räkning finnes sammanställt i följande översikt.

År 1930 1935 1940 1945 1950 1960 1970

1980 1"0

Sammanlagda kapitalvärdet i 1 000-tal kronor av 1 kronas invalidränta från invaliditetens inträdande 67 år för samtliga under vart och ett av angivna kalenderår nytillkommande invalider. Män Kvinnor 73.3 101.5 79.1 108.2 84.4 114.5 88.7 119.6 92.5 123.8 98.0 128.4 97.7 126.3 91.6 117.9 86.2 lll.l

tlw

Härmed föreligga alla de data, som krävas för upprättande av tab. T 104, vilken är att anse som en kostnadstabell för kapitaltäckningssystemet av samma art som tab. T 103 för fördelningssystemet. Såsom helt naturligt var att vänta, kommer kostnaden vid ett kapitaltäckningssystem att bliva lägre än vid ett fördelningssystem I förra fallet bliva — såsom förut framhållits — endast de, för vilka invaliditeten inträtt eller pensionsåldern uppnåtts efter försäkringens införande, berättigade till försäkringens prestationer, medan i senare fallet invalidränta och ålderspension redan från början utgå till samtliga invalider och åldringar. Förhållandet mellan kostnaderna vid de båda systemen kan fås genom jämförelse mellan uppgifterna i tab. T 103 och T 104 och framgår närmare ur tab. T 105. Ur sammanställningen i denna tabell framgår, att medan fördelningssystemet — vad invaliditetsförsäkringen för män beträffar — skulle medföra 19 % högre kostnader än kapitaltäckningssystemet år 1930, skulle skillnaden ha stigit till omkring det dubbla eller 36 % år 1970, därest befolkningsutvecklingen gestaltade sig på sätt som antagits. Motsvarande siffror för kvinnor äro 22 och 38 %. För övrigt förete de i tabellen återgivna talserierna för invaliditetsförsäkringen en betydligt jämnare gång än motsvarande talserier för ålderdomsförsäkringen — ett förhållande, som förklaras därav, att kostnaderna för ålderdomsförsäkringen variera med antalet personer, som under året uppnår 67 års ålder, yilket antal kan vara underkastat ganska betydande växlingar från det ena året till det andra. Att fördelningssystemet beträffande ålderdomsförsäkringen är särskilt dyrt i förhållande till kapitaltäckningssystemet exempelvis år 1935 sammanhänger därmed, att de personer, som nämnda år komma att ingå i 67-årsåldern bliva relativt få — en verkan av 1880-talets starka emigration.

212 Tab. T 104. Årlig kostnad i miljoner kronor. (Kapitaltäckningssystem.) Ålderdomsförsäkringens årliga kostnader för en genomsnittlig pension av

Invaliditetsförsäkringens årliga kostnader för en genomsnittlig pension av 100 kr.

300 kr.

kr.

500 kr.

600 kr.

100 kr.

300 kr.

400 kr.

500 kr.

600 kr.

90 87 99 111 117 136 164 173 159

108 104 119 133 140 163 197 207 191

109 102 112 124 132 152 172 178 163

130 122 134 149 158 182 206 213 195

400 Män.

72 69 79 89 94 108 131 138 127

65 61 67 74 79 91 103 107 98

87 82 89 99 106 121 138 142 130

1930 1935

27 28 29 29

36 37 39 39

Kvinnor.

Tab. T 105. Jämförelse mellan fördelnings- och kapitaltäckningssystemets kostnader. Antal procent, varmed kostnaderna för fördelningssystemet överskjuter kostnaderna för kapitaltäckningssystemet Invaliditetsförsäkring

1930 . 1935 . 1940 1945 1950 1960 1970 1980 1990

Ålderdomsförsäkring

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

19 19 21 22 25 30 36 36 35

22 21 24 25 27 33 38 39 36

20 31 21 17 20 21 18 30 42

24 36 28 21 21 22 23 32 43

213 Försäkringens inkomstsida. Efter den föregående sammanställningen av kostnaderna för invaliditets- och Grundavgifter ålderdomsförsäkring enligt fördelnings- och kapitaltäckningssystemen skall i ooh frSg?*" denna avdelning undersökas, huru stor premieinkomst som kan påräknas un- " ^ "^ der olika antaganden rörande försäkringsavgifternas storlek. Denna beräkning skall genomföras för samma tidpunkter som beträffande försäkringens utgiftssida. Försäkringsavgifterna hava härvid antagits utgå i form av en grundavgift och en tilläggsavgift. För grundavgiften har tillämpats fyra olika alternativ nämligen 6, 9, 12 och 15 kronor per år. Beträffande åter tilläggsavgiften hava rakningarna genomförts under två olika antaganden, nämligen att grundavgiften tillsammans med tilläggsavgiften utgör dels 1 % dels 1.5 % av den taxerade inkomsten, dock utan någon reduktion av grundavgiften, därest denna ensam skulle komma att utgöra mer än 1 resp. 1.5 % av inkomsten. Även om befogade anmärkningar kunna framställas mot att den taxerade inkomsten lägges till grund för bestämmande av ens någon del av försäkringsavgiften for gifta kvinnor, ha räkningarna likväl genomförts under de angivna i örutsättningarna. Den inkomst, vid vilken tilläggsavgift börjar utgå, beror — på sätt som framgår ur följande översikt - dels på storleken av den antagna grundavgiften, dels pa den avgiftsprocent, som tillämpas.

Grund-

Storleken av den taxerade inkomst vid vilken tilläggsavgift börjar utgå, därest avgiftsprocenten fastställes till

aVgift

1 %

1.5 %

600 kr. 900 , 1200 > 1500 ,

600 kr. 600 , 800 > 1000 »

9 12 15

Det föreligger sålunda beträffande grund- och tilläggsavgifterna 8 olika alternativ* För en avgiftsprocent av 1.5 och en grundavgift av 6 kronor skulle tilläggsavgiften egentligen börja utgå vid en taxerad inkomst av 400 kronor. Här har dock 600 kronor antagits såsom lägsta gräns. • J B e l t n n f i a n d e kiwmgtfördelningen hänvisas till vad därom tidigare anförts Å i l ° C h m n e h å U e t { tah- 32 o c h 33. Med ledning av de i nämnda tabeller meddelade uppgifterna har först beräknats sammanlagda beloppet av de grundoch^ tilläggsavgifter, som skulle hava påförts varje särskild 5-årsklass bland de ar 1926 avgiftspåförda personerna, därest de 8 olika alternativ, för vilka ovan redogjorts, skulle hava tillämpats. För alla åldersklasserna sammantagna hava erhållits de i tab. T106 angivna summorna, som sålunda avse åldrarna 16—67 ar. Inskränkes avgiftsbetalningen till åldrarna 18—67 år, skulle

214 Tab. T106. Beräknat belopp i miljoner kronor av grund- och tilläggsavgifter, som under olika alternativ i avseende på storleken av grundavgift och avgiftsprocent skulle hava påförts år 1926. Avgiftsprocent = 1

Avgiftsprocent ='1.1

Grundavgifter milj. kr.

Tilläggsavgifter milj. kr.

Grundavgifter milj. kr.

Tilläggsavgifter milj. kr.

6 kr

32-09

9 » 12 >

15 »

6 kr

9 »

5.92 4.66 3.76

Grundavgift

Män.

21.44 Kvinnor.

12 »

22. &0

15 >

grundavgifterna komma att minskas med 6 a 7 procent, och tilläggsavgifterna med i runt tal cirka en halv procent. I anslutning till tab. T 106 må erinras om ett par förhållanden, som — även om de äro självklara — lätt torde kunna förbises. Sammanlagda summan av de påförda avgifterna för män uppgår för de olika alternativen i avseende pa grundavgiftens storlek och för de båda antagna procentsatserna till följande belopp. Beloppet av påförda avgifter för män för en tilläggsprocent av 1%

Grundavgift 6 kr

l b

29.40 milj. kr.

%

42.81 milj. kr.

,

>

,

»

,

»

>

En ökning av grundavgiften från 6 till 15 kronor skulle således for man medföra en ökning av den påförda avgiftssumman med endast cirka 7.4 milj. kronor, eller 25 %, om avgiftsprocenten är 1, och med cirka 5.0 milj. kronor, eller 12 °/o, vid en avgiftsprocent av 1.5. Ökningen av grundavgifterna kompenseras sålunda till större delen genom tilläggsavgifternas minskning. I viss mån annorlunda gestaltar sig detta förhållande i fråga om kvinnorna. Här komma de påförda grund- och tilläggsavgifterna att uppgå till följande belopp.

215 Grundavgift 6 kr 9 12

15 Beloppet av påförda avgifter för kvinnor för en tilläggsprocent av 1^ 15 Ä

» »

15.20 milj. kr. 19.65 > 24.54 >

18.68 milj. kr. 22.79 » 27.16 »

»

>

En ökning av grundavgiften från 6 till 15 kronor kommer sålunda här att medföra en ökning av den påförda avgiftssumman med 14.5 resp. 13.2 milj. kronor, eller med cirka 95 resp. 71 %. Orsaken till att grundavgifternas storlek kommer att bli utslagsgivande för avgiftspåföringen beträffande kvinnorna är huvudsakligen beroende på det låga beloppet av de gifta kvinnornas taxerade inkomst. Sedan fördelningen på 5-årsklasser av påförda grund- och tilläggsavgifter erhållits för år 1926 för vart och ett av de 8 olika alternativen i avseende på grundavgiftens storlek och avgiftsprocenten, hava genom multiplikation av nämnda fördelningssiffror med förhållandet mellan å ena sidan motsvarande antal aktiva under åren 1930, 1935 etc. och å andra sidan antalet avgiftspåförda år 1926 upprättats liknande tabeller för den aktiva befolkningen mellan 16 och 67 år för vart och ett av åren 1930, 1935 . . 1990. Härvid har antagits, att inkomstfördelningen för denna aktiva befolkning (inklusive de grupper, som för närvarande äro undantagna från den allmänna pensionsförsäkringen', såsom statstjänstemän m. fl.) är analog med inkomstfördelningen för den avgiftspåförda delen av befolkningen år 1926. E t t sammandrag av dessa inkomstberäkningar, i vad de avse beloppet av påförda grund- och tilläggsavgifter för alla åldrar sammantagna, har återgivits i tab. T 107 och T 108. Den förra tabellen motsvarar antagandet om en avgiftsprocent = 1 , den senare en avgiftsprocent = 1.5. Dessa tabeller torde knappast behöva någon kommentar. Ändringen av de påförda grund- och tilläggsavgifterna från den ena tidpunkten till den andra beror på de beräknade förskjutningarna i befolkningens numerär. Att grund- och tilläggsavgifternas belopp undergå även inbördes förskjutningar härrör från olikheter i åldersfördelningen. En utökning ay antalet personer i åldersklasser, som uppvisa en högre inkomst, kommer nämligen att höja den genomsnittliga inkomsten och därmed även tilläggsavgifternas sammanlagda belopp i förhållande till grundavgifterna. Hela det påförda avgiftsbeloppet kan emellertid ej beräknas inflyta. Att med ledning av hittillsvarande erfarenhet kunna draga några slutsatser rörande de framtida restantierna är icke möjligt bl. a. av den grund, att restantiernas storlek visat sig nära sammanhänga med konjunktursvängningarna. Härtill kommer, att man saknar möjlighet att bedöma, vilka verkningar som en mera betydande höjning av försäkringsavgifterna kan få i avseende på restantiernas relativa belopp. En omorganisation av uppbördsväsendet kan medföra

216 Tab. T107. Beräknat belopp av påförda grund- och tilläggsavgifter i miljoner kronor för olika alternativ i avseende på grundavgiften och en avgiftsprocent = 1. Grundavgiftens storlek

1950 Grundavgifter . . . Tilläggsavgifter . .

24.8 37.7

20.4 Summa

38.6 Grundavgifter . . .

20.9 40.4

15.9 Män.

15 Summa

20.1 39.4

Grundavgifter . . . Tilläggsavgifter . .

24.3 14.4

16.7 Summa

15.2 38.4

Grundavgifter . . . Tilläggsavgifter . .

12.6 Summa

41.6 Grundavgifter . . .

11.0 Tilläggsavgifter

. .

4.0 Summa

15.0 Grundavgifter . . .

18.9 3.3

19.0 Tilläggsavgifter . . Summa

19.5 Grundavgifter . . . Tilläggsavgifter . . Snmma

24.3 2.2

2.4 27.4

25.1 2.5

24.3 Grundavgifter . . .

27.6 Tilläggsavgifter . . Summa

1.7 32.1

1.9 32.3

29.3 Tilläggsavgifter

. .

19.1 Kvinnor.

vissa ändringar härutinnan, som icke heller äro åtkomliga för en närmare uppskattning. Under sådana förhållanden har det synts lämpligt genomföra beräkningarna under antagande av i stort sett samma restantieprocent som gällde år 1926 utan någon hänsyn till den mindre förbättring, som visade sig beträffande inbetalningen av 1927 års avgifter.

217 Tab. T108. Beräknat belopp av påförda grund- och tilläggsavgifter i miljoner kronor för olika alternativ i avseende på grundavgiften och en avgiftsprocent = 1.5. Grundavgiftens storlek

! Män.

15 Grundavgifter . . .

. .

13.0 43.5

13.1 Tilläggsavgifter

38.8 Summa

40.4 52.6

50.4 Grundavgifter . . .

17.4 Tilläggsavgifter

. .

34.2 Summa

37.6 56.8

51.6 Grundavgifter . . .

25.6 Tilläggsavgifter

. .

24.4 31.1

29.8 Summa

33.5 59.5

53.0 Grundavgifter . . .

29.0 Tilläggsavgifter

. .

26.1 Summa

28.7 60.7

23.2 Kvinnor.

12 Grundavgifter . . .

11.6 Tilläggsavgifter . .

11.0 7.4

Summa

18.4 Grundavgifter . . .

6.6 24.9

6.3 Summa

6.7 25.5

18.8 6.8

. .

18.9 6.9

19.0 Tilläggsavgifter

6.0 22.6

Grundavgifter . . .

22.1 4.8

Summa

5.1 29.4

24.4 5.3

25.3 5.5

25.1 Tilläggsavgifter . .

. . .

31.6 4.5

30.4 4.1

31.3 Tilläggsavgifter . .

4.5 35.9

4.4 Summa

4.5 36.1 1 36.1

4.0 31.6

Grundavgifter

4.3 35.6 j

Resultatet av inbetalningen av 1926 års avgifter framgår ur följande översikt. Erlagda pensionsförsäkringsavgifter i % av påförda avgifter år 1926. Mä

n hinnor

Grundavgifter 84.9 86.6 Tillsammans 85.2

Tilläggsavgifter 85.3 84.8

Tillsammans 85.2 85.9

218 Som synes uppgå de erlagda avgifterna till i runt tal 85 % av de påförda. Enligt de sammanställningar, som tidigare meddelats å sid. 71 och följande, varierade procentsatsen framför allt med vederbörandes civilstånd men även med åldern. Det föreligger dock knappast anledning att taga någon hänsyn härtill, då man ej vet hur förhållandena kunna komma att gestalta sig för framtiden. Vid räkningarna har därför antagits, att 85 % av de påförda avgifterna komma att erläggas. Ifrågavarande procentsats har tillämpats för båda könen och för såväl grundavgifter som tilläggsavgifter. Det allmännas Genom att sammanställa de beräknade utgifterna för försäkringen enligt bidrag. Q j i k a s y s t e m m e d beloppet av de försäkringsavgifter, som under olika förutsättningar beräknats inflyta, erhålles storleken av det belopp, som det allmänna skulle behöva tillskjuta för att utgifterna skola täckas. Innan en dylik sammanställning göres skall först angivas, huru stora pensioner som kunna Tab. T109. Storleken av den mot olika försäkringsavgifter svarande invalid- och ålderspensionen. (Fördelningssystem.) Den årliga pensionens storlek i kronor, om avgiftsprocenten = 1.5 och grundavgiften

avgiftsprocenten = 1 och grundavgiften

År

6 kr.

9 kr. 12 kr. 15 kr. 6 kr.

9 kr.

12 kr. 15 kr.

Män. 1930

1940 1945 1950

132 I960

44 Kvinnor.

.

219 Tab. T110. Erforderligt bidrag från det allmänna för täckande av kostnaderna för en pension av 300 resp. 400 kronor. (Invaliditets- och ålderdomsförsäkring: Fördelningssystem.) Det allmännas årliga bidrag i miljoner kronor, om pensionen = 300 kr. och grundavgiften

pensionen = 400 kr. ochgrundavgiften

6 kr.

6 kr.

9 kr.

12 kr. 15 kr.

Män. 1930 1935 1940 1945 1950 1960 1970 1980 1990

Avgiftsprocent

9 kr.

12 kr.

15 kr.

= 1.

64 67 72 79 86 103 124 141 142

62 65 71 78 85 101 122 140 140

60 63 68 75 82 99 120 138 138

57 60 65 72 79 96 117 135 136

94 99 106 116 125 149 176 198 198

92 97 105 115 124 147 174 197 196

90 95 102 112 121 145 172 195 194

87 92 99 109 118 142 169 192 192

104 108 114 120 128 147 165 177 172

100 104 109 116 124 143 161 173 168

95 99 105 111 119 139 156 168 164

91 95 100 107 115 134 152 164 160

144 149 156 165 176 201 226 241 233

140 145 151 161 172 197 222 237 229

135 140 147 156 167 193 217 232 225

131 136 142 152 163 188 213 228 221

80 84 91 100 109 132 160 183 183

79 83 89 99 107 131 158 182 182

77 81 87 97 106 129 156 180 180

137 142 148 158 169 194 219 234 227

133 138 144 154 165 190 215 230 223

129 134 140 149 160 185 210 226 219

Kvinnor. 1930 1935 1940 1945 1950 1960 1970 1980 1990

Män. 1930 1935 1940 1945 1950 1960 1970 1980 1990

Avgiftsprocent = 1. 5. 51 54 58 64 71 87 109 127 128

50 52 57 63 70 86 108 126 127

49 51 55 62 68 85 106 125 126

104 123 124

81 86 92 101 110 133 161 184 184

101 105 110 117 125 144 162 174 169

97 101 106 113 121 140 158 170 166

93 97 102 109 117 136 154 166 162

89 93 98 104 112 131 149 162 158

141 146 152 162 173 198 223 238 230

47 49 53 60 67

83 Kvinnor. 1930 1935 1940 1945 1950 1960 1970 1980 1990

220 Tab. T 111. Erforderligt bidrag från det allmänna för täckande av kostnaderna för en pension av 300 resp. 400 kronor. (Invaliditets- och ålderdomsförsäkring: Kapitaltäckningssystem.) Det allmännas årliga bidrag i miljoner kronor, om pensionen = 300 kr. och grundavgiften 6 kr.

9 kr.

12 kr.

6 kr.

Avgiftsprocent

Män. 1930 1935 1940 1945 1950 1960 1970 1980 1990

15 kr.

pensionen = 400 kr. och grnndavgiften 9 kr.

12 kr.

15 kr.

= 1.

49 47 53 62 65 77 95 101 92

47 45 52 61 64 75 93 100 90

45 43 49 58 61 73 91 98 88

42 40 46 55 58 70 88 95 86

74 72 82 93 98 114 138 144 132

72 70 81 92 97 112 136 143 130

70 68 78 89 94 110 134 141 128

67 65 75 86 91 107 131 138 126

83 79 87 95 101 114 127 129 118

79 75 82 91 97 110 123 125 114

74 70 78 86 92 106 118 120 110

70 66 73 82 88 101 114 116 106

115 111 121 132 141 157 174 176 161

111 107 116 128 137 153 170 172 157

106 102 112 123 132 149 165 167 153

102 98 107 119 128 144 161 163 149

57 54 63

Kvinnor. 1930 1935 1940 1945 1950 1960 1970 1980 1990

Avgiftsprocent

Män. 1930 1935 1940 1945 1950 1960 1970 . . 1980 1990 . .

= 1.5.

36 34 39 47 50 61 80 87 78

35 32 38 46 49 60 79 86 77

34 31 36 45 47 59 77 85 76

32 29 34 43 46 57 75 83 74

61 59 68 78 83 98 123 130 118

60 57 67 77 82 97 122 129 117

59 56 65 76 80 96 120 128 116

80 76 83 92 98 111 124 126 115

76 72 79 88 94 107 120 122 112

72 68 75 84 90 103 116 118 108

68 64 71 79 85 98 111 114 104

112 108 117 129 138 154 171 173 158

108 104 113 125 134 150 167 169 155

104 100 109 121 130 146 163 165 151

74 ! 79 i

94 118 126 114

Kvinnor. 1930 1935 1940 1945 1950 1960 1970 1980 1990

100 96 105 J 116 !

125 141 158 ! 161 j 147 !

221 bestridas enbart med tillhjälp av de inflytande avgifterna. Som exempel väljes fördelningssystemet. Då avgifterna avse såväl invaliditets- som ålderdomsförsäkringen, sammanslås båda dessa försäkringar. Män och kvinnor hållas däremot såsom tidigare i sär. Resultatet av denna beräkning finnes sammanställt i tab. T 109, som utvisar storleken av den mot olika försäkringsavgifter svarande invalid- och ålderspensionen. Det är närmast två förhållanden, som falla i ögonen, vid en blick på denna tabell. Först och främst den betydande skillnaden mellan männens och kvinnornas pensioner, oaktat avgifterna utmätts efter samma grunder. Denna helt naturliga omständighet härrör givetvis därav, att den del av avgiften, som är beroende på den taxerade inkomsten, är relativt obetydlig för kvinnor. Ännu starkare hade kontrasten framträtt, om de gifta kvinnorna redovisats särskilt. E t t annat härmed sammanhängande förhållande är den ringa ökning kvinnornas pensioner undergå vid en höjning av avgiftsprocenten. Vid en grundavgift av 6 kronor höjes männens pension enligt siffrorna för 1930 från 89 till 130 kronor — alltså med cirka 46 % — om avgiftsprocenten höjes från 1 till 1.5. För kvinnorna kommer med samma grundavgift pensionen att höjas från 34 till 42 kronor, alltså med endast cirka 24 %. Skulle grundavgiften hava fastställts till 15 kronor, kommer en höjning av avgiftsprocenten från 1 till 1.5 att öka männens pensioner från 111 till 145 kronor, alltså med 31 %, och kvinnornas från 67 till 71 kronor eller endast 6 %. Det bidrag från det allmänna, som under olika förutsättningar skulle krävas för att tillsammans med försäkringsavgifterna täcka försäkringens kostnader, har sammanställts i tab. T110 och T 111. Vardera tabellen upptager två olika alternativ i avseende på pensionens storlek, nämligen 300 och 400 kronor för en avgiftsprocent av 1 resp. 1.5. Härav kan sedan genom en enkel räkning de erforderliga bidragens storlek även för andra pensionsbelopp erhållas. I båda tabellerna upptagas samtliga alternativ i avseende på grundavgiftens storlek, nämligen 6, 9, 12 och 15 kronor. Tab. T 110 anger bidragens storlek i händelse av ett fördelningssystem och tab. T. 111 vid ett kapitaltäckningssystem. De i denna del gjorda beräkningarna angående kostnaderna för invaliditetsoch ålderdomsförsäkring dels enligt fördelnings- dels enligt kapitaltäckningssystemet vila på den förutsättningen, att pensionerna utgå med visst belopp, oberoende av pensionärernas ekonomiska omständigheter. Enligt gällande lag om pensionsförsäkring däremot undergå pensionstilläggen och understöden minskning eller bortfalla helt på grund av viss inkomst, varjämte personer över 67 år erhålla rätt till pensionstillägg eller understöd allenast under förutsättning att de äro arbetsinvalider. En jämförelse mellan de av pensionsförsäkringskommittén beräknade kostnaderna och exempelvis de belopp, som i budgeten för^ 1930—31 beviljats för pensionstillägg och understöd, visar en betydande skillnad, och den väsentligaste anledningen härtill är otvivelaktigt den hänsyn till individens ekonomiska behov, som enligt vad nyss påpekats skall ta-

222 gas på grund av gällande föreskrifter, under det att nämnda omständigheter lämnats åsido i kommitténs här återgivna beräkningar. Det kan således antagas, att dylika avdragsregler hava stor betydelse för försäkringens ekonomi. E t t fullständigt klarläggande av frågan om olika inkomstgränsers och avdragsreglers betydelse ur ekonomisk synpunkt förutsätter egentligen kännedom om det sätt, varpå invalider och åldringar fördela sig efter inkomstens storlek. En utredning av detta spörsmål är emellertid förenad med mycket stora svårigheter och kan i varje fall icke framläggas för närvarande, utan haj kommittén i detta sammanhang allenast velat rikta uppmärksamheten på frågan.

c) Beräkningar avseende premiereservsystemet. Kostnadsberäkningarna för premiereservsystemet hava verkställts från delvis andra utgångspunkter än som kommit till användning vid de föregående beräkningarna, vilka avsågo fördelnings- och kapitaltäckningssystemen. Syftemålet med nu föreliggande undersökning har varit att bestämma storleken av de pensionsbelopp, som försäkringstekniskt motsvara avgifter, utgående i viss relation till vederbörandes taxerade inkomst. Beträffande försäkringsavgifterna har till en början antagits, att desamma utgå dels i form av en grundavgift av 9 kronor, dels i form av en tilläggsavgift fastställd så, att den tillsammans med grundavgiften utgör 1 % av den taxerade inkomsten. Därjämte hava beräkningar genomförts för det fall, att avgiftsprocenten utgör 1.5 % av den taxerade inkomsten för åldrar upp till och med 35 år och därefter kontinuerligt avtager från 1.5 till 1 % i åldersintervallet 36—45 år, varefter den från och med 46 år ånyo antages utgöra 1 %. Räkningarna hava genomförts särskilt för invaliditetsförsäkringen och särskilt för ålderdomsförsäkringen samt för män och kvinnor var för sig. Vid beräkningen av storleken av de invalid- och ålderspensioner, som svara mot avgifter av nämnd storlek, har antagits, dels att avgifterna komma uteslutande invaliditetsförsäkringen till del, dels att de användas uteslutande för ålderdomsförsäkringen och dels att de komma båda dessa försäkringsgrenar till godo och sålunda användas för bestridande av pension från invaliditetens början, dock senast från 67 år. För genomförandet av beräkningarna har det först gällt att bestämma genomsnittsavgiften i olika åldrar enligt ovan angivna förutsättningar. Det härvid tillämpade förfaringssättet framgår ur tab. T 112. Uppgifterna i andra kolumnen rörande antalet avgiftspåförda med en taxerad inkomst under 900 kronor hava erhållits från tab. 32. Motsvarande avgiftssumma, som återfinnes i 3 :e kolumnen, har erhållits genom multiplikation av antalet avgiftspåförda med 9. För beräkning av avgiftssumman för personer med en taxerad inkomst över 900 kronor ha utnyttjats uppgifterna i tab. 33 rörande den sammanlagda inkomsten inom olika inkomstintervall. Med kännedom om hela antalet avgiftspåförda personer inom olika åldersklasser, som framgår ur tab. 14 och 16, har

223 därefter den genomsnittliga försäkringsavgiften för varje 5-årsklass erhållits. Dessa genomsnittsavgifter för olika 5-årsklasser hava slutligen utjämnats genom en kontinuerligt dragen kurva. En liknande beräkning har genomförts för det fall, att avgiftsprocenten fastställts till 1.5 i åldrar upp till och med 35 år. Tab. T 112. Beräkning av genomsnittlig försäkringsavgift i olika 5-årsklasser. (Grundavgift = 9 kronor; avgiftsprocent = 1.)

Åldersklass

Antal av- Avgiftssumma i miljogiftspå- ner kronor för persoförda med ner med en inkomst en inkomst under 900 under över kronor 900 kr. 900 kr.

Avgiftssumma i miljoner kronor

GenomSamtliga snittlig avgiftspå- försäkförda ringsavgift kr.

Män. 16—19 20—24 25—29 30—34 35-39 40—44 45-49 50—54 55—59 60—64 65-66

. . . .

. . . .

206 731 155 973 82 670 52 592 40 428 33 787 31120 31364 28069 35 758 12 722

0.3639 0.3041

2.6323 1.9796

2.2615 2.9812

238 693 266 070 229 773 198 574 178 393 162 084 145 972 131500 102 698 102 063 30981

9.47 11.20 14.78 18.82 21.76 23.00 23.46 22.16 21.74 19.89 18.16

Kvinnor. 16—19 20—24 . . . . 25—29 . . . . 30—34 35-39 . . . 40-44 . . . 45—49 . . . . 50—54 . . . . 55—59 . . . 60—64 . . . . 65-66 . . .

214 493 201199 175 894 172 235 165 358 151680 137 209 124 598 98 966 102 768 32 399

2.6275 2.4668

1.4882 1.3651

0.6112 0.5599

0.4359 0.3591

0.8907 0.9249 0.2916 |

0.3413 0.1044

1.9260 1.7504 1.5573 1.2498 1.2662 0.3960

226 024 261 691 232 560 210 986 196 488 178 415 159 975 142 873 113163 116 038 36 494

9.20 10.04 10.61 10.60 10.68 10.79 10.94 10.90 11.04 10.91 10.85

Resultatet av dessa beräkningar, som sålunda utvisa den genomsnittliga storleken i olika åldrar av den avgift, som skulle komma att påföras de försäkrade, har sammanställts i tab. T 113. Liksom vid undersökningarna rörande fördelnings- och kapitaltäckningssy-

224 Tab. T113.

Genomsnittlig storlek i kronor av den försäkringsavgift, komma att påföras i olika åldrar. (Grundavgift » 9 kronor; avgiftsprocent = 1 resp. 1.5.)

Avgiftsprocent = 1

Avgiftsprocent = 1.5 *

Avgiftsprocent

som beräknats

Ålde

Ålder Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

25.

21.80 21.50

16 7

2 3

6.

7 .

12.80 12.60

8.

9.

30.

10.90 10.90

1 .

2.

3.

18.80 18.50

4.

35.

6.

12.20 T;

1 För åldrar över 45 år tillämpas endast en avgiftsprocent = 1.

225 stemen har även här antagits, att de erlagda avgifterna komma a t t i genomsnitt utgöra 85 % av de påförda. Beräkningen i övrigt av de invalid- och ålderspensioner, som svara mot de sålunda beräknade avgifterna har verkställts på sätt, som nedan angives. Följande beteckningar införas: b. storleken av den avgift, som i genomsnitt erlägges av en r a r i n g "ä(67)- (bx) värdet för en aktiv person i åldern x av de avgifter, som komma att erläggas under den tid vederbörande är aktiv, dock högst till ö 67 a r ; If

storleken av den invalidpension från invaliditetens början till 67 ar, som svarar mot de erlagda avgifterna bx;

Pf

storleken av den ålderspension från 67 år, som svarar mot de erlagda avgifterna bx\ storleken av den invalid- och ålderspension från invaliditetens inträdande, dock senast från 67 år, som svarar mot de erlagda avgifterna bx.

Px

De sålunda införda kvantiteterna hava beräknats u r följande relationer x

\ *•>

aj\ JJx

'

x "

at-(67) x

'

p» = °C"fe) *

a (67)-

'

ux

a

äf\bx)

p,=

ai(67)U:1

där

^•w-i['Ärw+-jfäÄ)i

och

a

K7\ox)

= l. • °DX + bx+1.°Dx+1 + . . . + & „ . 'Bu

ai

Värdena av äf\ ««% och ai^äx framgå ur tab. 10 m och 10 k. Eftersom <*W)a

vilkas betydelse angivits å sid. 177

_ ai-W) a(67)x — wx -fUx

erhålles ur uttrycken för P (1) , P ( 2 ) och Px p d ) . p(2)

P =

*

x

T

p^+iw x

'

x

vilken formel använts som kontroll på de genomförda räkningarna. 15—293115.

226 Resultatet av räkningarna har sammanställts i tab. T 114 för män och i tab. T 115 för kvinnor. Beträffande tabellernas uppställning och innehåll må följande framhållas. Under rubriken bx hava angivits de avgifter, som antagas komma att i genomsnitt erläggas under olika åldersår. Ifrågavarande avgifter utgöra 85 % av de belopp, som återfinnas i tab. T 113. Tabellen upptager dessutom under rubrikerna pa), pm 0 ch Px de invalid- och ålderspensioner, som försäkringstekniskt motsvara nämnda avgifter. Avgifter och pensionsbelopp hava angivits för vart och ett av de båda ovan omnämnda alternativen rörande avgiftsprocentens storlek, alltså dels för en avgiftsprocent = 1 under hela premiebetalningstiden dels för en avgiftsprocent = 1.5 i åldern 16—35 år och därefter kontinuerligt sjunkande från 1.5 till 1 % under åldersintervallet 36— 45 år. Av särskilt intresse är att se, huru stora pensioner som kunna beredas genom en försäkring av nu ifrågavarande art, sedan densamma trätt i full funktion, med de försäkringsavgifter som ovan angivits och närmre framgå ur tab. T 114 och T 115. Man finner ur nämnda tabeller för en inträdesålder av 16 år följande pensionsvärden. Avgiftsprocent = 1 i-j Åu In v.- oct InvalidAldersålderspension pension pension kr. kr. kr.

Avgiftsprocent Invalidpension

Ålderspension

kr.

Män

kr. 416

Kvinnor

: 1.5 Inv.- och ålderspension kr. 238 116

Detta innebär sålunda, att om de avgifter, som beräknas komma att erläggas under olika åldersår, användas uteslutande för bestridande av invalidpensioner från invaliditetens inträdande till 67 år, skulle dessa pensioner med en avgiftsprocent = 1 kunna bestämmas till 447 kronor för män och 218 kronor för kvinnor, samt med en avgiftsprocent = 1 . 5 till 554 kronor för män och 244 kronor för kvinnor. Skulle nämnda försäkringsavgifter användas enbart för ålderspensioner, skulle dessa med en avgiftsprocent = 1 kunna fastställas till 335 kronor för män och 199 kronor för kvinnor, och med en avgiftsprocent = 1.5 till 416 kronor för män och 222 kronor för kvinnor. Skulle slutligen avgifterna i fråga användas för bestridande av en pension från invaliditetens inträdande, dock senast från 67 år, skulle denna pension kunna fastställas till 192 kronor för män och 104 kronor för kvinnor resp. 238 kronor för män och 116 kronor för kvinnor. De nu nämnda pensionerna komma i fråga endast för personer, som vid försäkringens införande ännu icke överskridit 16 års ålder. För personer, som vid nämnda tidpunkt uppnått högre ålder, komma pensionerna att utgå med reducerade belopp. För att lättare kunna överblicka pensionsbeloppens förändringar med stigande inträdesålder har i översikten sid. 229 sammanställts pensionernas storlek dels för män och dels för kvinnor för några olika inträdesåldrar och de båda olika alternativen rörande avgiftsprocenten.

227 Tab. T114.

Män.

B e r ä k n a d s t o r l e k i k r o n o r av vissa invalid- och å l d e r s p e n s i o n e r . (Grundavgift = 9 kronor; avgiftsprocent = 1 resp. 1.5.)

30 1 2 3 4

14.70 15.45 16.05 16.70 17.25

385.6 379.7 373.0 366.5 359.3

207.7 198.1 188.5 178.9 169.5

35 6 7

17.80 18.25 18.55 18.85 19.05

352.3 344.6 337.2 329.3 321.7

160.2 151.0 142.0 133.3 124.8

135.0 130.2 125.2 120.2 115.2 110.1 105.0 99.9 94.9 89.9

40 1 2 3 4

19.20 19.40 19.55 19.70 19.90

314.0 306.3 298.7 291.0 283.7

116.7 108.9 101.3 94.1 87.0

85.1 80.3 75.7 71.1 66.6

45 6 7

20.00 20.05 20.05 20.00 19.65 19.20 18.85 18.75 18.70 18.65

275.8 268.6 260.7 253.2 245.9

80.3 73.8 67.7 61.8 56.3

62.2 57.9 53.7 49.7 45.8

239.1 232.9 227.2 221.7 216.3

51.1 46.3 41.7 37.4 33.4

211.2 206.7 202.4 198.8 196.0

29.5 25.9 22.4 19.2 16.1

194.8 196.4 202.6 213.7 233.9

13.4 10.8 8.5 6.4 4.4

42.1 38.6 35.3 32.0 28.9 25.9 23.0 20.2 17.5 14.9 12.5 10.3 8.2 6.2 4.4

266.7 307.0

2.6 0.9

2.6 0.9

50 1 2 3 4 55 6 7 8 9 60 1 2 3 4 65 6 1 2

18.60 18.60 18.55 18.55 18.10 17.40 16.80 16.30 16.00 15.70 15.50 15.35

21.10 22.25 23.30 24.25 25.10

462.1 450.5 437.5 424.4 410.0

25.90 25.70 25.30 24.85 24.25

395.4 380.2 365.9 351.7 338.6

23.60 22.90 22.25 21.50 20.80 20.25

326.0 314.2 303.4 293.3 284.5 275.9

315.7 302.7 289.5 276.1 262.6

195.0 188.8 182.5 175.8 168.8

248.9 235.1 221.2 207.2 193.4 179.8 166.6 154.1 142.4 131.4 121.2 111.7 102.9 94.8 87.3

161.8 154.5 146.9 139.2 131.4 123.6 115.8 108.4 101.4 94.6

62.2 Se anm. sid. 224. Den erlagda avgiften har beräknats utgöra 85 % av den påförda enligt tab. T113.

88.4 82.4 76.8 71.6 66.8

228 Tab. T 115. Kvinnor. Beräknad storlek i kronor av vissa invalid- och ålderspensioner. (Grundavgift = 9 kronor; avgiftsprocent = 1 resp. 1.5.) Avgiftsprocent — 1.5 *

Avgiftsprocent = 1 Ålder (as)

2 Erl. avgift bx

][nv.-nen- Ald.-pen- Tnv.o.åld.-T

sion p(D

sion p(2)

X

X

7.65 7.70 7.75 7.85

218.2 212.2 206.3 200.6

20 1 2 3

8.10 8.35 8.60 8.80 8.95

194.8 189.2 183.7 178.1 172.6

198.9 190.3 182.1 174.0 166.2 158.5 150.8 143.4 136.0

9.oo 9.oo 9.00 9.00 9.oo

167.3 162.1 157.3 152.5 148.0

129.0 122.2 115.7 109.5 103.6

104.1 100.3 96.7 93.2 89.7 86.2 82.8 79.4 76.1 72.8 69.7 66.7 63.8 60.9

9.00 9.oo 9.oo 9.00 9.05 9.05 9.10 9.io 9.io 9.10

143.7 139.6 135.7 131.9 128.3

98.0 92.5 87.3 82.4 77.6

124.7 121.1 117.8 114.6 111.5

40 1 2 3 4 45 6 7 8 . . . . 9 50 1 . . . . 2 3 4 55 6 7 8 9 60 1 . . . . 2 . . . . 3 . . . . 4 . . . .

9.15 9.20 9.20 9.20 9.20

108.5 105.5 102.7 99.9 97.2

9.25 9.25 9.25 9.25 9.25 9.25 9.30 9.30 9.30 9.30

9.30 9.25 9.25 9.25 9.25

94.6 92.2 89.9 87.7 85.6 83.8 82.2 80.6 79.3 78.0 77.0 76.0 75.2 74.8 74.8 75.4 76.9 79.4 83.8 92.2

65 . . . . 6 . . . .

9.20 9.20

108.9 131.4

16 7 8

e:::::

?8 9 30 1 2 3 4 35 6 7 8 9

1 2

9.35 9.35 9.35 9.35 9.30

Se anm. sid. 224. Se anm. sid. 227.

.

pension

bx

X

' :[nv.-pen- Ud.-pcn- Inv.o.åld.sion siou pension p(2) pH) X

X

222.5 213.4 204.7 195.8

9.30 9.80 10.25 10.60 10.80

244.1 238.0 231.9 225.8 219.2 212.6 205.8 198.8 191.8

10.90 10.95 10.95 10.90 10.70

185.0 178.3 172.0 165.7 159.8

58.2 55.6 53.1 50.7 48.4

10.60 10.55 10.50 10.50 10.45

154.3 149.1 144.1 139.1 134.5

73.1 68.8 64.6 60.6 56.8

46.1 43.9 41.7 39.6 37.6

10.45 10.35 10.25 10.05 9.95

53.1 49.6 46.3 43.1 40.1 37.2 34.4 31.7 29.2 26.8 24.5 22.4 20.3 18.4 16.5 14.7 13.0 11.4 9.9 8.5 7.2 5.9 4.7 3:e 2.5 1.5 0.5

35.7 33.8 31.9 30.1 28.4

9.85 9.75 9.60 9.50 9.35

26.7 25.0 23.4 21.9 20.4 19.0 17.6 16.2 14.9 13.6 12.4 11.1 9.9 8.8 7.6 6.6 5.5 4.5 3.4 2.5 1.5 0.5

129.8 125.4 121.2 117.1 113.4 109.9 106.4 103.2 100.2 97.3 94.6

8.00 8.10 8.35 8.75

187.1 178.0 169.0 160.1 151.2 142.6 134.4 126.5 119.0 111.9 105.2 98.8 92.7 86.9 ! 81.4 ! 76.2 71.2 66.4 62.0 57.8 53.8 50.0 46.5 43.2 40.1 37.2

116.4 112.5 108.7 104.9 100.9 96.9 92.8 88.7 84.6 80.6 76.6 72.9 69.3 65.8 62.6 59.4 56.4 53.5 50.7 48.0 45.4 42.9 40.5 38.3 36.1 34.0 32.1 30.2 28.4 26.7

229 Inträdesålder

Avgiftsprocent = 1 InvalidÅlders- Inv.- och

Avgiftsprocent = 1.51 InvalidÅlders- Inv.pension pension pensi

pension

pension

pension

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

Män. 16 . . 20 . . 30 . . 40. . 50. . 60 . . 65. .

447 431 386 314 239 195 267

335 299 208 117 51 13 3

192 177 135 85 42 12 3

554 540 462 326 239 195 267

416 374 249 121 51 13 3

238 221 162 88 42 12 3

Kvinnor. 16 . . 20 . . 30. . 40. . 50. . 60. . 65. .

218 195 144 109 84 75 109

199 166 98 53 25 7 2

104 90 58 36 19 7 2

244 219 154 110 84 75 109

222 187 105 54 25 7 2

116 101 63 36 19 7 2

Såsom var att vänta kommer ålderspensionen och även den sammanlagda invaliditets- och ålderspensionen att starkt avtaga med stigande inträdesålder. Däremot kommer en invalidpension utgående från invaliditetens inträdande till en viss ålder — i föreliggande fall 67 år — icke att röna så stark påverkan av åldern vid inträdet. Sistnämnda förhållande gäller särskilt för män. Oaktat försäkringsavgifterna beräknats enligt samma grunder för män och för kvinnor, komma kvinnornas pensioner att bliva väsentligt lägre än männens — ett naturligt förhållande med hänsyn till den obetydliga roll, som tillläggsavgiften kommer att spela särskilt för de gifta kvinnorna. Då den större avgiftsprocenten icke tillämpas för högre åldrar än 45 år, komma självfallet pensionsbeloppen för samtliga högre inträdesåldrar att bli desamma som vid en avgiftsprocent = 1. Se anm. sid. 224.

DET ALLMÄNNAS UTGIFTER FÖR SOCIALA ÄNDAMÅL. Såsom sociala ändamål, i den bemärkelse föreliggande undersökning avser, äro att räkna alla former av samhällelig hjälp- och skyddsverksamhet till förmån för ekonomiskt eller sanitärt hjälpbehövande samhällsmedlemmar. Undersökningen omfattar sålunda ej endast den sociala försäkrings- och understödsverksamheten samt andra inrättningar med rent socialpolitiskt syfte, utan även samhällets hälso- och sjukvård med undantag allenast av de institutioner av sistnämnda slag, som stå direkt i den akademiska undervisningens tjänst. Givetvis måste i en del fall en viss tveksamhet göra sig gällande, huruvida visst ändamål skall betecknas såsom socialt i här förevarande avseende. Exempelvis kunde å ena sidan ifrågasättas att — i motsats till vad som skett — medtaga kostnaderna för bekämpande av spritsmuggling, kontroll över rusdryckshandeln och biografbyrån. Och å andra sidan kan det måhända göras gällande, att vissa medtagna poster ej bort inrymmas i de gjorda sammanställningarna. Den ram, som här givits åt undersökningen, har emellertid ansetts såsom den för ändamålet lämpligaste. Såsom material för undersökningen har, vad statsverket angår, i främsta rummet anlitats riksräkenskapsverkets budgetredovisningar och för kommunernas samt landstingens vidkommande den kommunala f inans statistiken. ^ I vissa fall, där denna statistik ej öppnat möjlighet för erforderlig specificering av utgiftsposterna, har som komplettering använts tillgänglig specialstatistik (t. ex. för arbetsförmedling och sjukkasseväsen). Undersökningen omfattar den senaste femårsperioden samt, för jämförelse med förkrigstiden, år 1913. För statsverket finnes fullständig redovisning för de fem senaste budgetåren, d. v. s. 1924/5—1928/9. Kommunalstatistiken föreligger däremot i fråga om landskommunerna endast t. o. m. år 1927, för städerna och landstingen däremot t. o. m. 1928. Undersökningen har här begränsats till kalenderåren 1924—1928 (för landskommunerna 1927), vilka vid sammanställningen av stats- och kommunalutgifterna betecknats såsom motsvarande budgetåren 1924/5,1925/6, 1926/7, 1927/8 och 1928/9. I fråga om såväl statsverket som kommunerna måste man vid en undersökning av här ifrågavarande slag skilja mellan brutto- och nettoutgifter. I de statliga budgetredovisningarna är denna åtskillnad konsekvent genomförd. För varje utgiftspost angives här såväl det totala utgiftsbeloppet (bruttoutgift) som den genom avdrag av influtna uppbördsmedel erhållna nettoutgiften. I kommunalstatistiken är denna specifikation ej lika fullständigt genomförd. Be-

231 räkning av nettoutgifterna medgives i allmänhet blott för de stora huvudgrupperna av utgifter (hälso- och sjukvård, undervisning e t c ) , ej för de särskilda underavdelningarna, och för tiden före 1918 saknas helt beräkning av nettoutgifterna. För jämförelseåret 1913 kunna sålunda endast bruttosiffror angivas. P å grund av materialets ofullständiga specificering ha vissa utgiftsposter endast kunnat approximativt beräknas. Approximationerna ha, där så varit möjligt, företagits efter samråd med sakkunniga representanter för resp. förvaltningsgrenar. Det enda fall, där de sålunda ungefärligen beräknade beloppen varit av någon större betydelse, gäller statsutgifterna för dyrtidstillägg, resekostnader, expenser m. m., vilka med budgetredovisningens nuvarande uppställning icke kunna exakt uppdelas på de särskilda förvaltningsgrenarna, utan uppskattats med ledning av dels vissa inom riksräkenskapsverket verkställda beräkningar rörande sagda utgifters fördelning på olika förvaltningsgrenar under budgetåret 1928/9, dels en inom socialstyrelsen utarbetad statistik över statstjänstemännens löner och dyrtidstillägg år 1924. Undersökningens resultat ha sammanställts i tre tabeller, av vilka den första, tab. 78, innefattar en översikt av statens nettoutgifter för olika sociala ändamål, inordnade under resp. huvudtitlar, och den andra, tab. 79, samma utgifter, sammanställda efter ändamålets art, medan den tredje, tab. 80, utvisar statens, landstingens och kommunernas såväl brutto- som nettoutgifter. De statliga utgiftsposter, som ej ha någon motsvarighet i de kommunala utgiftsstaterna och ej heller förete någon mera avsevärd skiljaktighet mellan bruttooch nettosiffror, äro i tab. 80 sammanförda till en samlingsgrupp, motsvarande den i kommunalstatistiken förekommande rubriken »övriga sociala ändamål». Till den i sistnämnda tabell lämnade redovisningen må anmärkas följande: Arbetsförmedling: Uppgifterna om de kommunala utgifterna åren 1924 1928 avse endast städerna. Landskommunernas utgifter, som i de flesta fall torde inskränka sig till tillhandahållande av vissa lokaler, äro redovisade bland »övriga sociala ändamål». Uppgifterna om landstingens och kommunernas utgifter år 1913 äro hämtade ur arbetsförmedlingsstatistiken. Arbetslöshetens bekämpande: Rörande kommunernas utgifter äro uppgifter ej tillgängliga annat än för förra halvåret 1924, då dessa kostnader enligt arbetslöshetskommissionens tioårsberättelse (1914—1924) utgjorde brutto 4 630 332 och netto 4 317 600 kr. I den kommunala finansstatistiken äro de kontanta understöden redovisade bland utgifter för fattigvård eller »övriga sociala ändamål», medan nödhjälpsarbetena sammanförts med kommunala arbeten i övrigt. Sjukförsäkring: Uppgifterna om kommunernas utgifter hänföra sig till en mom socialstyrelsen verkställd specialundersökning för åren 1925—27. I kommunalstatistiken äro bidragen hänförda till »övriga sociala ändamål».

232 Pensionsförsäkring: De för 1913 redovisade statsutgifterna avse avsättningen till arbetarförsäkringsfonden, vilken sedermera överförts till pensionsförsäkringsfonden. Alkoholistvård: Enär kommunalstatistiken för 1924 och 1925 ej lämnar uppgift om kommunernas särskilda inkomster i samband med alkoholistvården, äro uppgifterna om nettokostnaderna för dessa år endast approximerade. Uppgifterna om hithörande kommunala utgifter torde i övrigt vara ganska ofullständiga, då kostnaderna i åtskilliga fall synas ha påförts fattigvården. — Uppgiften om statsutgifterna 1913 gäller de av Kungl. Maj:t disponerade brännvinsförsäljningsmedlen. Fattigvård och barnavård: De statliga barnavårdsutgifter, som avse andra ändamål än skyddsuppfostran, äro hänförda till fattigvården. — Kommunernas barnavårdskostnader äro före 1926 redovisade dels under fattigvården, dels bland utgifter för undervisningen. Landstingens barnavårdsanstalter äro likaså före 1926 redovisade bland uppfostringsanstalterna, vilket medför, att nettokostnaderna för dessa anstalter ej kunnat specificeras. Hälso- och sjukvård: Uppgifter om nettobelopp lämnas i landstings- och kommunalstatistiken endast för de samlade hälso- och sjukvårdsutgifterna. För de speciella vårdgrenarna kunna följaktligen endast femiioomkostnaderna angivas. För landskommunerna lämnas ej heller någon specifikation av bruttoutgifterna för olika slag av vårdanstalter. Lasarett, hospital m. m.: Enär landstingens och kommunernas vårdanstalter för sinnessjuka i flertalet fall äro förenade med lasaretten, ha jämväl de jämförelsevis obetydliga statsutgifterna för lasarett m. m. sammanslagits med utgifterna för sinnesjukvården. Sinnesslöa och epileptiker: Landstingens omkostnader, vilka i finansstatistiken redovisas under rubriken »Undervisning», äro ej inräknade i den förut angivna totalsumman för hälso- och sjukvård. Kroniskt sjuka: Kommunernas utgifter för denna vårdform ingå, liksom landstingens före 1926, under rubriken »Lasarett, hospital m. m.». V anförevård, Abnormundervisning: Landstingens och kommunernas omkostnader kunna ej särskiljas från övriga utgifter för undervisningsändamål.

T A B E L L E R

Tab. 1 m. Män. Dödlighets- och

«x

Bx

Nx

Nx

ax

111 655

111 655

2 431 282

2 375 454

105 000

100 961

2 319 627

2 269 146

103 992

2 218 666

2 170 593

103 586

92 088

2 122 520

2 076 476

103 317

88 316

2 030 432

1 986 274

103 110

84 749

1 942 116

1899 742

102 935

1 857 367

1816 692

102 781

1776 016

1 736 964

102 637

74 996

1 697 911

1 660 413

102 493

72 010

1 622 915

1 586 910

102 350

1 550 905

1 516 333

102 196

66 384

1 481 761

1448 569

102 043

63 736

1 415 377

1 383 509

1351 641

1 321045

101 727

58 745

1 290 449

1 261076

101 554

56 389

1231 704

1203 510

1175 315

1148 262

1121 208

1 095 262

1069 317

1 044 447

21.498 21.395

101 341 101078 100 765

54107 51891 49 740

100 402

47 655

1019 577

995 750

100 000

45 639

971 922

949 102

21.296 21.197

99 580

43 699

926 283

904 434

882 584

861 665

98 726

40 056

840 746

820 718

98 301

38 349

800 690

781 516

97 878

36 716

762 341

743 983

97 467

725 625

708 048

97 058

33 661

690 470

673 640

96 660

32 234

656 809

640 692

96 273

30 870

624 575

609 140

95 898

29 567

593 705

578 922

95 524

28 319

564 138

549 979

535 819

522 256

94 799

25 984

508 693

495 701

94 439

24 890

482 709

470 264 1

235 livräntetabell. Räntefot: 4 %. qx i %o

lx

Dx

N.

NT

94 080

23 841

457 819

445 898

93 713

22 835

433 978

422 560

93 338

400 208

92 955

389 274

378 804

92 555

20 049

368 333

358 308

92 148

348 284

338 688

18 372

329 091

319 905

40 1

17 582

310 719

301 928

90 855

16 823

293 137

284 726

90 392

16 094

276 314

268 267

17.169 16.905

89 913

15 393

260 220

252 524

6 7

89 409

14 718

244 827

237 468

88 881

14 068

230 109

223 075

88 330

13 443

216 041

209 320

87 747

12 841

202 598

196 178

12 259

189 757

183 628

1 2 3 4

86 453

177 498

171 650

85 735

165 801

160 224

84 963

10 628

154 647

149 333

144 019

138 959

55 6

83 256

9 629.0

133 899.2

129 084.7

82 307

9 153.1

124 270.2

119 693.6

13.906 13.577

8 692.9

110 770.6

80 214

8 247.4

106 424.2

102 300.5

79 059

7 816.0

98 176.8

94 268.8

77 818

7 397.4

90 360.8

86 662.1

76 487

6 991.2

82 963.4

79 467.8

12.215 11.867

75 064

6 597.3

75 972.2

73 548

69 374.9

72 673.6 66 267.2

6 215.4 5 844.9

63 159.5

60 237.0

26.1 28.5 31.0 33.6 36.6

70 211

5 485.8

57 314.6

54 571.7

68 378

5 137.1

51 828.8

49 260.2

6 7

66 429

4 798.7

46 691.7

44 292.4

64 370

4 471.1

41 893.0

39 657.4

62 207

4 154.7

37 421.9

35 344.6

9.370 9.007

236 Tab. 1 m. (forts). Män. Dödlighets- och livräntetalbell. Räntefot: 4 % Qx

X

2 Nx

59 930

3 848.6

33 267.2

31 342.9

57 533

3 552.6

27 642.3

54 990

3 264.9

25 866.0

24 233.6

52 284

2 984.9

22 601.1

21 108.6

18 259.8

40.0 49.2 54.8

3 Nx

lx

1 Bx

i °/oo

ax

49 419

2 712.8

19 616.2

46 419

2 450.2

16 903.4

15 678.3

14 453.2

13 354.2

12 255.1

11 276.3

10 297.5

9 432.6

5.953 5.654

7 .. 8

43 309

2 198.1 1 957.6

40113 36 864

1 729.8

33 583

1 515.3

8 567.7

7 810.0

80 1

30 292

1 314.2

7 052.4

6 395.3

27 051

1 128.4

5 738.2

5 174.0

23 886

4 609.84

3 4

20 829

3 651.75

3 250.08

17 913

2 848.42

2 516.27

2 184.12

12 593

1 643.74

1 427.85

10 251

1 042.98

6 316

4 769

1 2

3 500

2 496

7 8

6 7 8

1 2 3 4

• • •

550 600 1000

6 2

237 Dödlighets- och livräntetabell. Räntefot: 4 %. Qx i %o

lx

Dx

TV ± y

X

Nx

&x

109 508

109 508

2 433181

2 378 427

104 493

100 474

2 323 673

2 273 436

103 720

95 895

2 223 199

2 175 252

103 378

2127 304

2 081 352

103 151

2 035 401

1 991 314

102 965

84 630

1 947 227

1 904 912

102 800

1 862 597

1 821 975

102 656

78 010

1 781 353

1 742 348

102 523

74 913

1 703 343

1 665 886

102 390

1 628 430

1 592 461

102 257

69 081

1 556 492

1 521 952

102 114

66 331

1 487 411

1 454 246

22.424 22.315

101 961

63 684

1 421 080

1 389 238

101 798

1 357 396

1 326 828

101 615

58 680

1 296 259

1 266 919

101 412

56 311

1 209 424

54 026

1181 268

1154 255

100 936

1127 242

1101 333

100 653

49 685

1 050 582

100 341

47 626

1 025 739

1 001 926

100 COO

45 639

978 113

955 294

99 640

43 725

932 474

910 612

99 261

888 749

867 807

98 874

846 865

826 807

98 488

38 422

806 749

787 538

36 800

768 327

749 927

97 731

35 250

731 527

713 902

97 360

33 766

696 277

679 394

97 000

32 347

862 511

646 338

96 641

30 988

630 164

614 670

96 283

29 686

599 176

584 333

95 927

28 439

569 490

555 270

95 572

27 244

541 051

527 429

95 209

26 096

513 807

500 759

19.689 1

94 838

24 995

487 711

475 214

Tab. 1 k. (forts).

Kvinnor.

Dödlighets-

lx

Dx

Nx

Nx

a.r

4.1 4.1 4.2 4.4 4.5

94 459

23 937

462 716

450 748

94 072

22 922

438 779

427 318

93 686

415 857

404 882

93 293

393 907

383 398

18.946 18.741

92 883

372 889

362 829

18.5S3

4.6 4.8 5.0 5.2 5.4

92 465

19 259

352 769

343 140

92 040

18 434

333 510

324 293

315 076

306 256

17 639 16 876

297 437

288 999

90 666

280 561

272 490

5.6 5.9 6.3 6.7 7.1

15 438

264 418

256 699

89 671

14 761

248 980

234 219

227 164

88 580

13 481

220 109

213 368

87 987

12 876

206 628

200 190

7.6 8.1 8.6 9.2 9.8

87 362

12 293

193 752

187 606

86 698

175 594

169 729

164 135

15.470 15.171

10 665

158 541

84 472

147 876

153 208 142 796

83 644

9 673.9 9 204.2

137 715.5 128041.6

132 878.6

123 439.5 114 461.9

13.911 13.580

85 996 85 256

11.2 12.0

82 766 81839

8 751.0

118 837.4

12.9 13.9

80 857 79 814

8 313.5 7 890.7

105 929.6

101 772.9

97 827.6

15.0 16.3

78 705

7 481.7

93 882.2

90 141.4

86 400.5 79 314.5

82 857.5

75 963.3

72 612.1

69 446.8

11.470 11.102

17.7 19.2

77 524 76 260 74 910

7 086.0 6 702.4 6 330.5

73 472

5 970.2

66 281.6

63 296.5

22.9 25.3

71929 70 282

5 620.0

60 311.4

57 501.4

52 051.4

46 937.0 42 150.0

9.985 9.613

37 681.4

27.9 30.6

68 504

4 948.6

54 691.4 49411.3

66 593

64 555

4 625.5 4 311.5

44 462.7 39 837.2

5 280.1

239 och livräntetabell.

Räntefot: 4 %. Qx

Dx

i °/oo 70 1 2 3 4

Nx

Nx

62 392

4 006.8

35 525.7

33 522.3

3 710.9

31 518.9

29 663.4

8.494 8.122

57 662

3 423.6

27 808.0

26 096.2

55 056

3 143.2

24 384.4

22 812.8

52 265

2 869.1

21 241.2

19 806.6

49 312

2 602.9

18 372.1

17 070.6

46 225

2 346.1

15 769.2

14 596.2

43 026

2 099.7

13 423.1

12 373.2

39 722

1 863.9

11 323.4

10 391.4

36 338

1 639.6

9 459.5

8 639.7

32 904

1 427.5

7 106.2

29 482

1 229.9

6 392.4

5 777.4

26 092

1 046.6

5 162.5

4 639.2

22 778

3 676.59

19 612

3 237.33

2 873.68

16 651

2 510.02

2 213.14

6 7

13 937

1 677.33

1 249.32

9 279

7 368

5 725

4 334

3.060 2.907

2 290

95 6

2.401 2.190 2.083

31.168 17.968

1.966 1.816

0.0423 1 1.000

240 Tab. 2 m. Män. DödlighetsSannolikhet att dö under loppet av Ålder vid invaliditetens inträdande

2:a

l:a

3:e

4:e

M

året efter invaliditetens inträdande

M

'ffw

J

'?M + 1 1 '#[*] + 2

*«M + 3

{

Dödsäannolik]let, sedan invali dit eten varat mer än 5 år

Q{x] + i (

<<2x + 5

Ålder dödlighetens inträdande X + 5

°/oo

°/oo

°/oo

°/oo

°/oo

°/no

15 16 17

79.9 78.0

20 21

20 21

43.1 41.9 40.8

132.2 127.7

48.8 47.7

26 27

23 24

172.1 169.4

92.5 90.7

35.8 35.3

33 34 35 36

26 27 28

164.0 161.3 158.7

31 32

112.8 110.7

79.6 78.2

34.9 34.6

55.1 54.4

41.1 40.8

40.5 40.2

40 41 42

108.7 106.8

33 34

145.2 142.5

35 36

137.1 134.4

101.1 99.2

53.8 53.2

131.7 129.0

34.1 34.2

47 48

49.6 49.3

1 39.6

37 38

koefficienter för invalider. . DÖds " sannolikhet, sedan

Sannolikhet att dö under loppet av Ålder vid invaliditetens inträdande

l:a

2:a

3:e

4:e

5:e

året efter invaliditetens inträdande

[*]

'<?[*]

%

Q[x] +1\ lQ[x] + 2 j *Q[x] + 3 lQ[x] + 4

°/oo

°/oo

81.5 79.8

°/oo

iuvaliditeten varat mer än 5 år l

Qx + 5

Ålder £ , . V å S nt \ .A }. -

t°?hellgens" \ !ntr/"

dande

x + 5

°/oo

°/oo

°/oo

48.5 48.1

39.6 39.6

36.3 36.7

52 53

40.8 41.7

60 61

43.6 44.2

80.6 77.9

47.0 47.1

54.7 54.1

62 63

51.9 51.4

47.7 47.9

48.3 !

66 67

48.7 j

48.0 49.3

51.1 52.5 54.8 !

52.4 52.2

52.0 51.4 51.7

50.9 52.5

74 Fv9 7 «'«'•«

F.A a xJI.O

e.i n OI.O

67 68 69 70

16—293115

|

242 Tab. 2 k. Krinnor. Dödlighets^ Sannolikhet att dö under loppet :IV Ålder vid invaliditetens inträdande

l:a

2:a

4:e

3:e

5:e

året efter invaliditetens inträdande

M

%']

%n +1

*<?[*] + 2

°/oo

°/oo

°/oo

{

Q[x] + 3

68.6 66.0

50.1 48.5

20 21

137.7 132.3

126.9 121.7

89.9 86.3

63.6 61.2

168.6 X + 5

°/oo

191.1 183.4

% +6

199.0 Q[x-] + 4

°'oo

°/oo

101.2 97.4

15 16

l

DödsÅlder sannolik- vid slutnet, sedan dödliginvalidi;eten varat hetens inträmer än dande 5 år

75.9 72.6

63.7 61.0

121.5 115.6

35.7 34.7

31.1 30.4

33.9 33.0

58.6 56.3

35 36

27.1 26.9

48.8 47.4

31.1 30.5 30.0

90.9 86.9

29.7 29.3

56.4 54.7

34.1 33.6

29.1 28.9 28.7

26.6 26.5 26.5

39.1 38.4

32.5 32.2

26.5 26.6 28.7

48 49

38 39 40 41 42 43 44

71.1 68.6 66.3 64.1 62.0 60.0 58.1

48.8 47.6 46.4

28.5 28.4

46 47

koefficienter för invalider. Sannolikhet att dö under loppet av Ålder vid invaliditetens inträdande

l:a

2:a

3:e

4:e

5:e

året efter invaliditetens inträdande

[*]

l

Qw

%

l

Q[x] + 3

Q[x] + 3

%

Q[x] + 4

DödsÅlder sannolikhet, sedan vid slutdödliginvaliditeten varat hetens inträmer än dande 5 år X + 5

%

Qx + 5

|

»/oo

°/oo

°/00

%0

°/oo

%o

31.1 30.9

54 55 56

59 60

64 65

38.0 40.0 42.4 46.0 50.7

Tab. 3 m. Män.

M

\x]

*7 fr[ar] + l

'ta + 2

*[«] + 3

*7 »•[ar] + 4

''x + 5

405 582

466 871 443 434 421 883 402 012 383 640

416 578

387 001

366 606

397 351

369 775

350 805

481 713

419 090

379 528

353 796

336 106

458 558

363 000

338 933

322 393

325 068

309 562

9 30 1 2 3 4

15 6 7

880 020

709 560

605 751

496 935

825 652

667 953

511 048

776 065

629 932

540 734

484 390

447 479

8 9

• • • 730 701

595 083

512 248

459 896

425 679

689 174

563 124

486 033

437 332

651 045

533 727

461 940

506 676

439 693

1 2 3 4

616 019

526 328

437 168

382 304

347 629

25 6 7 8 9

500 788

417 307

365 853