Repartitionstalen för jordbruksfastighet utlåtande

V>NC

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1931:31

FINANSDEPARTEMENTET

REPARTITIONSTALEN FÖR

JORDRRUKSFASTIGHET UTLÅTANDE AVGIVET AV

1930 ÅRS

KOMMUNALSKATTEBEREDNING M. M.

S T O C K H O L M 1 9

S t a t e n s o f f e n t l i g a u t r e d n i n g a r 1931 Kronologisk

förteckning

1. S a m m a n d r a g av y t t r a n d e n över 1927 års prästlöne- 15. Provdebitering av fyr- och båkavgift samt sjöm regleringssakkunnigas b e t ä n k a n d e r ö r a n d e . nya husavgift. Marcus. 64 s. H. g r u n d e r för lagstiftningen om prästerskapets av- 16. Biktlinjer för v i n n a n d e av viss k o n c e n t r a t i o n löning ocli förvaltningen av den därtill anslagna det svenska fångvårdsväsendet. Av S. Hagströl egendomen. I d u n . 622 s. E . Marcus, v, 162 s. J u . 2. Utredning och förslag rörande läroböcker vid de 17. Utredning och förslag r ö r a n d e fortsättningssko organisation. Ha?ggström. 94 s. E . a l l m ä n n a l ä r o v e r k e n ocli m e d d e m jämförliga läro18. 1928 års l ö n e k o m m i t t é . B e t ä n k a n d e m e d förslag anstalter. Norstedt. 131 s. E . lönereglering för landsfogdar, lappfogdar och lai 3. Betänkande m e d förslag angående arbetslöshetens fiskaler m. m. Norstedt, vij, 324 s. F i . m o t v e r k a n d e g e n o m beredskapsarbeten. Norstedt. 19. Betänkande m e d förslag till lag m e d särskilda 81 s. S. s t ä m m e l s e r o m d e l n i n g av j o r d å l a n d e t i n o m 4. Utredning och förslag av frågorna om ytterligare delar av Kopparbergs län m. m. Marcus. 30 i n s k r ä n k n i n g a r i d e n n u v a r a n d e folkskoleseminarie4 bilagor. J u . organisationen s a m t om statens övertagande av de 20. A r b e t s l ö s h e t s u t r e d n i n g e n s b e t ä n k a n d e . 1. Arb utav landstingen och vissa städer upprätthållna smålöshetens omfattning, k a r a k t ä r och orsaker, skoleseminarierna m. m. Norstedt. (2), 215 s. E . stedt. xix, 554 s. S. 5. Utlåtande a n g å e n d e utförselbevissystemets verk- 21. Arbetslöshetsutredningens b e t ä n k a n d e . 1. Bila ningar m. m. Marcus. 25 s.. J o . band 1. Orsaker till arbetslöshet. Av G. Bagge. I 6. J o r d b r u k s u t r e d n i n g e n s betänkanden. 4. B e t ä n k a n d e ang. a r b e t s m a r k n a d e n och de faktorer, som angående å t g ä r d e r för fjäderfäskötselns främjande. stämma dess utveckling. Av G. Huss. Norstedt. Beckman vj, 109 s. J o . 149 s. = S. 7. J o r d b r u k s u t r e d n i n g e n s betänkanden. 5. Statistisk 22. 1930 års m i l i t ä r a v l ö n i n g s s a k k u n n i g a . Betänka översikt över det svenska j o r d b r u k e t s utveckling m e d förslag till a v l ö n i n g s b e s t ä m m e l s e r för och läge. Av E. Höijer. Marcus. 74 s. J o . ordinarie personal vid försvarsväsendet. Beckn 8. Ny v ä r m e l e d n i n g samt elektrisk belysningsanläggvj, 101 s. F ö . ning i Nationalmuseibyggnaden i Stockholm. Stat. 23. Betänkande och förslag angående anskaffning, Repr.-anst. 43 s. K. derhåll och drift av för tulltjänsten erforderlig f 9. Lagberedningens förslag ang. vissa internationella skaffningsmateriel. Marcus. 91 s. F l . rättsförhållanden. 3. Förslag till konvention mellan 24. B e t ä n k a n d e m e d förslag till h u v u d g r u n d e r för Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om decentraliserad förvaltning av prästlönejorden m e r k ä n n a n d e och verkställighet av domar, m. m. Idun. 200 s. E . Norstedt. 39 s. J u . 25. B e t ä n k a n d e m e d . förslag till p r ä s t l ö n e l a g m. 10. Betänkande m e d förslag till lag om vård av vissa Idun. 138 s. E . • skogar inom Västerbottens och Norrbottens läns 26. Betänkande m e d förslag angående vissa ändrin l a p p m a r k e r in. fl. områden. Marcus, iv, 398 s. J o . i riksdagens arbetsformer m. m. Beckman. 204 s. 11. Utredning m e d förslag angående p r e m i e r i n g av väl- 27. Betänkande och förslag r ö r a n d e åtgärder för höja; skötta m i n d r e skogsbruk. Haiggström. 66 s. J o . av säkerheten vid flygning. Beckman. 194 s. 12. 1928 års l ö n e k o m m i t t é . Betänkande med förslag till 28. Förslag till checklag m. m. Norstedt. 241 s. avlöningsreglemente för extra ordinarie och extra 29. Betänkande angående flygstyrelsens materielansk tjänstemän, t i l l h ö r a n d e den civila statsförvaltningen n i n g m. m. Marcus. 354 s. F ö . m. m. Norstedt, vj, 131 s. F l . 30. Normalbestämmelser för j ä r n k o n s t r u k t i o n e r 13. Utlåtande över u t k a s t till närings lag m. m. Marcus. byggnadsverk (järnbestämmelser). Beckman 76 s. 28 s. H. 31. Repartitionstalen för jordbruksfastighet. Mar< 14. Förslag till växellag m. m. Norstedt. 254 s. J u . 60 s. F i .

. . . n t t a # O ' n s a ' s l u d tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med felstil utgöra begynnel bokstäverna till det d e p a r t e m e n t , u n d e r vilket utredningen avgivits, t. ex. E . = ecklesiastikdepartementet — j o r d b r u k s d e p a r t e m e n t e t . Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga u t r e d n i n g a r s y t t r e o r d n i n g (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje d e p a r t e m e n t

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1 9 3 1 : 3 1 FINANSDEPARTEMENTET

RE P A R T I T I O N STÅLEN FÖR

JORDBRUKSFASTIGHET UTLÅTANDE AVGIVET AV

1930 ÅRS

KOMMUNALSKATTEBEREDNING M. M.

S T O C K H O L M 1931 ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

;«"«^

Till Herr Statsrådet

och Chefen för

Finansdepartementet.

I den skrivelse, nr 340, av 1930 års riksdag, som närmast föranlett tillsättandet av 1930 års kommunalskatteberedning, framhölls önskvärdheten av a t t vissa av 1928 års riksdag i skrivelse nr 344 påkallade utredn i n g a r rörande den kommunala beskattningen m å t t e utföras med den skyndsamhet, som med hänsyn till uppgifternas n a t u r och omfattning vore möjlig, och åberopade riksdagen härvid bevillningsutskottets utlåtande nr 36. I detta förordade utskottet, att det i motioner vid riksdagen väckta spörsmålet om sänkning av repartitionstalet för jordbruksfastighets jordbruksvärde från 0*06 till 0*05 borde särskilt undersökas i samband med den utredning, varom 1928 års riksdag gjort framställning. Med föranledande, bland annat, härav, anhöll beredningen i skrivelse den 1 november 1930 till Herr Statsrådet, att H e r r Statsrådet måtte utverka Kungl. Majrts bemyndigande för beredningen att verkställa undersökning rörande förskjutningen av den kommunala skattebördan mellan olika slag av beskattningsföremål dels vid en sänkning enbart av repartitionstalet för jordbruksfastighets jordbruksvärde från 0*06 till 0-os dels ock vid en dylik sänkning av samma repartitionstal tillika med en sänkning av repartitionstalet för jordbruksfastighets skogsvärde från 0*04 till 0'03, i båda fallen förenad med motsvarande ä n d r i n g beträffande det enligt 45 § kommunalskattelagen medgivna avdraget för vad som beskattats genom fastighetsskatt (procentavdraget). Undersökningen föreslogs skola särskilt avse 110 av beredningen utvalda kommuner samt gälla 1930 å r s t a x e r i n g a r och de kommunalutskylder, som uttaxerats på grundval därav.

4 I anledning av berörda skrivelse uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 7 november 1930 åt beredningens ledamöter Kuylenstierna och Lundevall samt dess sekreterare att verkställa undersökning rörande fördelningen av den kommunala skattebördan mellan olika slag av beskattningsföremål, varjämte Herr Statsrådet genom beslut samma dag bestämde, att den statistiska bearbetning av deklarationsmaterial, som för undersökningens verkställande funnes erforderlig, skulle avse de av beredningen föreslagna 110 kommunerna. Beredningen har låtit företaga jämväl andra statistiska undersökningar. Av förenämnda tre personer har utarbetats redogörelse för undersökningar rörande verkningarna av förslag till ändrade bestämmelser om repartitionstalen för jordbruksfastighet och till j ä m k n i n g av de skattefria avdragen vid den kommunala beskattningen. Därjämte h a r beredningens sekreterare utarbetat en historik rörande repartitionstalen för fastighet vid kommunalbeskattningen. Av nämnda historik inhämtas, bland annat, följande. Då med 1843 års sockenstämmoförordning för första gången vidtogs en mera utförlig reglering av den kommunala bidragsskyldigheten, föreskrevs, att kommunalutskylder skulle utgöras för hemman å landet efter mantalet, för fastighet i stad efter taxeringsvärdet samt i övrigt efter bevillningen enligt bevillningsförordningens a n d r a artikel (bevillning av lön, egendom, rörelse m. m.). Vid bestämmande av fyrktalen förutsattes, a t t de två förstnämnda slagen av beskattningsföremål skulle bliva i viss m å n starkare belastade än inkomst. Denna merbelastning, som i vederbörande riksdagsskrivelse motiverades därmed, »att sådana de kommunala angelägenheterna hittills visat sig, måste de anses huvudsakligen och allmännast, särdeles å landet, vara förenade med innehavandet av fastighet», anknöt, vad angår hemman å landet, till den ställning, mantalet av ålder intagit i avseende å de kommunala angelägenheterna. De år 1862 utfärdade kommunalförfattningarna bröto emellertid med grundsatsen, a t t hemman på landet och fastighet i stad borde i högre grad än a n d r a beskattningsföremål bidraga till de kommunala utskylderna. Grundvalen för utskylder till primärkommuner och landsting blev principiellt bevillningen. Enligt förordningen om kommunalstyrelse på landet skulle visserligen, vad hemmanen sinsemellan beträffade, kommunalutskylderna utgöras i förhållande till mantalet, men det samlade hemmantalet i kommunen skulle uppbära lika stor bråkdel av kommunalskatterna som av kommunens hela bevillning. Förarbetena till nämnda förordning samt förordningen om kommunalstyrelse i stad giva vid handen, a t t man ansett de skäl, som i fråga om p r i m ä r k o m m u n e r n a kunde föranleda vidgad bidragsskyldighet av fastighet, hava vunnit behörigt beaktande genom förefintligheten av bestämmelser, att, i händelse i lag eller allmän författning särskilda grunder för utgörandet av kommunalutskyl-

5 der funnes föreskrivna, dessa grunder skulle lända till efterrättelse. Bevillningen utgick vid denna tid på grundval av 1861 års bevillningsförordning. Förordningen, som innebar en omläggning av bevillningen, föreskrev att bevillningsavgift skulle erläggas för jordbruksfastighet med tre öre och för all annan fastighet med fem öre för 100 rdr av uppskattningsvärdet samt för inkomst av kapital och arbete med 1 % av inkomsten. I den av beredningens sekreterare utarbetade historiken hava berörts anledningarna till att bevillningen av jordbruksfastighet ej blev högre än den angivna, därvid bland annat vidrörts den betydelse, som i förevarande avseende må hava tillkommit grundskatterna. 1862 års bestämmelser, vilka, vad förhållandena å landet beträffade, torde h a v a medfört en icke obetydlig förskjutning av det kommunala skattetrycket till nackdel för, bland andra, löntagarna, undergingo emellertid ä n d r i n g a r redan år 1863. Ändringarna, som blott avsågo förordningen om kommunalstyrelse på landet, inneburo, dels att kommunalutskylderna skulle hemmanen emellan fördelas icke efter mantalet u t a n efter taxeringsvärdet, dels ock att jordbruksfastighet, evad den var i m a n t a l satt eller ej, skulle i förhållande till bevillningen skatta dubbelt mot a n d r a beskattningsföremål. Enligt ständernas beslut skulle nämligen jordbruksfastighet påföras en fyrk för 5 öre bevillning samt andra beskattningsföremål en fyrk för 10 öre bevillning. Initiativet till denna ökning av jordbruksfastighets skattebörda togs genom n å g r a motioner i prästeståndet, i vilka påtalades den förskjutning av det kommunala skattetrycket, som i följd av 1862 års bestämmelser ägt r u m till löntagarnas nackdel. Till stöd för yrkandena om en ändrad fördelning av detta skattetryck framdrogos olika argument. Yrkandena rönte i viss mån tillmötesgående från bondeståndets sida. Fyrktalet var nämligen grundval icke blott för skattskyldigheten u t a n även för rösträtten, och samma bestämmelser, som till jordbrukarnas fördel åstadkommit en förskjutning av det kommunala skattetrycket, hade också till deras nackdel medfört en rubbning av maktförhållandena inom kommunerna. Av debatten i bondeståndet framgår klart, vilken betydelse man där fäste vid sistnämnda omständighet. Sammanhanget mellan skattskyldighet och rösträtt kom till uttryck i vederbörande riksdagsskrivelse, då som motivering för den ant a g n a fyrktalssättningen åberopades: »Med avseende därå, att ägaren av den fasta jorden måste anses äga mera intresse för kommunens framtid, än ägaren av annan fastighet, löntagare eller rörelseidkare, bör även den förre i förhållande till de senare vidkännas en större andel i kommunalskatterna ävensom äga högre rösträtt vid kommunalfrågornas behandling; och enligt ständernas förmenande skulle förhållandet 5 till 10 närmast motsvara, vad billighet och rättvisa i detta fall krävde». 1863 års bestämmelser inneburo, att jordbruksfastighets taxeringsvärde skulle i förhållande till inkomst deltaga i utskylderna till kommunerna på landet i proportionen 0é06 till 1, d. v. s. att repartitionstalet för jord-

6 bruksfastighet skulle, vad n ä m n d a utskylder angår, utgöra 0-oc. I fråga om bevillningen tillades jordbruksfastighet detta repartitionstal först år 1892, då i samband med avskrivning av grundskatter och rustnings- och roteringsbesvär bevillningsavgiften för dylik fastighet höjdes från 3 till 6 öre per 100 kr. taxeringsvärde. Enligt vad vederbörande departementschef uttalade, förefanns för landskommunernas del ingen anledning att till följd av denna ändring av bevillningen r u b b a det gamla förhållandet mellan jordbruksfastighet och övriga beskattningsföremål. Höjningen av bevillningen av jordbruksfastighet föranledde däremot en motsvarande höjning av de utskylder, som utgjordes till landsting eller i stad för jordbruksfastighet. Repartitionstalet för sådan fastighet undergick därpå ä n d r i n g först genom 1928 års kommunalskattelag, vilken föreskrev, att repartitionstalet för jordbruksvärde skulle utgöra 0'06, för tomt- och industrivärde O-os samt för skogsvärde 0"04. Genom 1928 års kommunalskattelag fastställdes även de vid kommunalbeskattningen gällande skattefria avdragen till sin n u v a r a n d e storlek. F r å g a n om storleken av n ä m n d a a v d r a g har, enligt vad framgår av de direktiv, H e r r Statsrådet lämnat för beredningens arbete, ansetts äga visst samband med frågan om repartitionstalen. Rörande den tidigare utvecklingen av berörda a v d r a g tillåter sig beredningen hänvisa, förutom till riksdagstrycket från 1927 och 1928 års riksdagar, till den historiska redogörelse, som återfinnes i 1921 å r s kommunalskattekommittés betänkande, del I, å sid. 180 ff. Statistiska undersökningar.

Vid de statistiska undersökningarna rörande verkningarna av ifrågas a t t a ä n d r i n g a r av repartitionstalen för jordbruksfastighet har såsom alternativ I betecknats nedsättning av repartitionstalet för jordbruksvärde från 0*06 till 0"05 samt såsom alternativ I I nedsättning av repartitionstalet för jordbruksvärde från 0-06 till 0*05 och av repartitionstalet för skogsvärde från 0'04 till 0*03; allt i förening med motsvarande ä n d r i n g a r beträffande procentavdraget. Samtliga undersökningar h a v a gällt 1930 års taxer i n g a r och utskylder, som u t t a x e r a t s på grundval därav.

Ökning av utDe statistiska undersökningarna h a v a i första h a n d avsett att klardebiteringen lägga vid berörda alternativ inträdande förskjutningar av utdebiteringsper skattekrona i lands- satserna i landskommunerna (inkl. köpingar) för allmän kommunalskatt. kommunerna vid alterna- H ä r v i d h a r man gått fram på två vägar. tiva förslag Dels h a r för envar av samtliga landskommuner beräknats den utdebiom ändring av reparti- teringssats, som skulle bliva för handen, i händelse avseende allenast tionstalen. gjordes vid den vid alternativen inträdande minskningen av antalet fas-

tighetsskattekronor och icke vid den ökning av antalet inkomstskattekronor, som i verkligheten inträder såsom en följd av ändringen rörande rätten till procentavdrag. Totala antalet skattekronor för varje kommun

7 har sålunda minskats för beräknande av utdebiteringssatsen vid alternativ I med Ve av antalet fastighetsskattekronor för jordbruksvärde och för beräknande av utdebiteringssatsen vid alternativ I I ytterligare med 1 U av antalet fastighetsskattekronor för skogsvärde. Av berörda undersökning framgår den högsta förskjutning (i undersökningsredogörelsen benämnd maximal förskjutning) som — med utgångspunkt från 1930 års taxering — utdebiteringen per skattekrona i varje kommun kan undergå vid ifrågavarande alternativ. Därjämte har för de 110 särskilt utvalda kommunerna, representerande rikets samtliga län, förskjutningen av utdebiteringssatsen undersökts med hänsyn jämväl tagen till den ökning av antalet inkomstskattekronor, som enligt vad nyss framhållits blir en följd av procentavdragens minskning. För dessa kommuner har sålunda den verkliga förskjutningen ber ä k n a t s i stället för den maximala. Då den förstnämnda undersökningen (maximalundersökningen) omfattar jämväl berörda 110 kommuner, erbjuder en sammanställning av de båda undersökningarna ett särskilt intresse. H ä r v i d framgår nämligen, huru i nämnda kommuner — bland vilka n å g r a uppvisa de högsta maximala förskjutningarna enligt den samtliga kommuner omfattande undersökningen — den verkliga förskjutningen förhåller sig till den maximala. Såmedelst erhålles någon ledning för bedömande i allmänhet av i vad m å n de maximala förskjutn i n g a r n a behöva reduceras för att motsvara de verkliga, och sammanställningen blir sålunda av betydelse även vid avgörande av maximalundersökningens värde. Det ligger emellertid i öppen dag, a t t man blott med största försiktighet kan draga slutsatser från en kommun till annan eller a n d r a kommuner angående i vilken omfattning bortfallande fastighetsskattekronor ersättas av nytillkommande inkomstskattekronor. Förutsättningen för att vid något av alternativen dylik ersättning skall erhållas är beträffande den enskilde skattskyldige den, att nettointäkten av jordbruksfastighet, för vilken han utgör fastighetsskatt och åtnjuter procentavdrag, överskjuter procentavdraget vid respektive alternativ. Ur sikte får ej heller lämnas de skattefria avdragens inverkan; nämnda a v d r a g kunna helt eller delvis konsumera den ökning av den taxerade inkomsten, som kan inträda vid alternativen. Förhållandet mellan nettointäkt och procentavdrag är avhängigt av bland a n n a t fastighetens storlek, brukningsform (eget bruk eller arrende), förekomst av skogsavverkning m. m. I fråga om de skattefria avdragens påverkan är förefintligheten av biinkomster av betydelse. Undersökningarna rörande ändringarna av utdebiteringarna till allm ä n kommunalskatt per skattekrona hava avsett dels de utdebiteringssatser, som — u t a n hänsyn till möjligen förekommande understöd av skatteutjämningsmedel — upptagits i kommunernas stater, dels de utdebiteringssatser, som återstå efter avdrag av dylika understöd. För beräknande av förskjutningarna i sistnämnda utdebiteringssatser har, i fråga

8 om de kommuner, som innevarande å r erhållit understöd av skatteutjämningsmedel, uträknats, h u r u stora understöden skulle bliva, i händelse skatteunderlaget underginge den minskning, som beräknats i n t r ä d a vid alternativen. Vid nämnda u t r ä k n i n g a r h a r dock omräkning skett blott av de enligt vederbörliga skalor u t r ä k n a d e understöden, under det a t t de belopp, som därutöver tilldelats kommunerna, förutsatts förbliva oförändrade. Därefter har för nämnda kommuner u t r ä k n a t s den utdebitering per skattekrona, som vid gällande repartitionstal och vid repartitionstalen enligt alternativ I och alternativ I I skulle uppstå, om det belopp, som antagits motsvara utdebiteringsbehovet av allmän kommunalskatt, minskades med beloppet av understöd av skatteutjämningsmedel. Då berörda beräkningar måst begränsas till att gälla vissa kommuner samt vid desamma icke kunnat beaktas alla ä n d r i n g a r i fråga om understödens storlek, äro de resultat, som erhållits, blott ungefärliga. Vid nu berörda undersökningar har hänsyn ej tagits till skogsaccisens inverkan på utdebiteringssatserna. A n m ä r k a s bör emellertid, att då skattesatsen för skogsaccisen är beroende av utdebiteringen per skattekrona till allmän kommunalskatt under vissa förflutna år, en av ändrade repartitionstal föranledd höjning av utdebiteringssatsen för sistnämnda skatt medför en höjning jämväl av den framtida skattesatsen för skogsaccisen. Men en stegring av skogsaccisen betyder, a t t det belopp, som behöver utdebiteras genom allmän kommunalskatt, blir mindre. Ökningen av skattesatsen för skogsaccisen orsakar sålunda i sin tur en sänkning av utdebiteringssatsen för allmänna kommunalskatten. Vid bedömande av de beräknade förskjutningarna får avseende göras vid denna sänkning. lternativ i. Enligt maximalundersökningen, vid vilken ju förutsatts, att vid alternativen bortfallande fastighetsskattekronor icke bliva till någon del ersatta av nytillkommande inkomstskattekronor, i n t r ä d a vid alternativ I följande förskjutningar i de utdebiteringssatser rörande allmän kommunalskatt, som upptagits i landskommunernas stater. Utdebiteringen per skattekrona ökas för 1 519 kommuner eller 62-8 % av samtliga med 0*50 kr. eller därunder, för 754 kommuner eller 31*2 % av samtliga med 0#5i kr.— 1 kr., för 118 kommuner eller 4-9 % av samtliga med Toi kr.—l*so kr. samt för 17 kommuner eller 0*7 % av samtliga med V.i\ kr. eller däröver. Största förskjutningen, för Silte kommun i Gotlands län (utdeb. 16*80 kr.), uppgår till 2*17 kr. För 10 kommuner, som sakna jordbruksvärde, inträder icke någon ökning. I medeltal uppkommer för samtliga landskommuner en ökning av 0-45 kr.;* för landskommunerna i Götaland är siffran något högre (0'50 kr.), men i fråga om Svealand och Norrland lägre (0*35 kr. respektive 0*34 kr.). Högsta genomsnittliga ökningarna förete Gotlands, Skaraborgs 1

Utgörande liksom samtliga ifråga om förskjutningarna av utdebiteringssatserna omnämnda medeltal ovägt tal, d. v. s. hänsyn har icke tagits till olikheter rörande skatteunderlagets storlek.

9 och Hallands län. En undantagsställning intar Kopparbergs län med synnerligen låg genomsnittlig ökning. Den förskjutning, i kronor och öre räknad, som utdebiteringen per skattekrona undergår vid alternativ I, blir större ju högre utdebiteringssatsen är och ju större andel av samtliga skattekronor i kommunen skattekronorna för jordbruksvärde utgöra. E n fördelning av kommunerna efter dels utdebiteringssatsens höjd dels förskjutningens storlek utvisar också, att för kommuner med högre utdebitering i allmänhet inträder större ökning än för kommuner med lägre utdebitering. Av 239 kommuner med utdebitering per skattekrona av högst 5 kr. förete sålunda endast 4 ökning med mer än 0*50 kr., medan i fråga om de 41 kommuner, för vilka utdebiteringen är större än 15 kr., ökningen överstiger i 39 fall 0-50 kr. och i 22 fall 1 kr. Angives vid alternativ I inträdande maximal ökning av utdebiteringen per skattekrona i procent av samma utdebitering, övar däremot storleken av n ä m n d a utdebitering icke inflytande på storleken av berörda procentuella ökning. Denna utgör för 1120 landskommuner högst 5 %, för 1133 kommuner 5-oi—10 %, för 135 kommuner 10-oi—12 % samt för 20 kommuner 12*oi % eller däröver. Största ökningen företer Remmarlövs kommun i Malmöhus län (utdeb. 7 kr.) med 13 %. Genomsnittliga ökningen för samtliga landskommuner utgör 5-38 %. J ä m v ä l den procentuella ökningen är i genomsnitt större för kommunerna i Götaland än för komm u n e r n a i Svealand och Norrland. För Norrbottens län med dess höga utdebiteringssatser är den procentuella ökningen väsentligt mindre utpräglad än den i kronor och öre uttryckta. Tages hänsyn till den lindring av skattetrycket, som understöden av skatteutjämningsmedel medföra, bliva ökningarna givetvis mindre. Därest vid bestämmande av utdebiteringsbehovet nämnda understöd frånräknas, utgör den maximala ökningen för 1859 landskommuner eller 76-<) % av hela antalet högst 0'50 kr., för 538 kommuner eller 22-2 % av samtliga 0*5i kr.—1 kr. samt för 11 kommuner eller 0#5 % av samtliga l-oi kr. eller däröver. Största ökningen J/41 kr. inträffar för Skärstads kommun i Skaraborgs l ä n (utdeb. 11 kr.). Genomsnittliga ökningen enligt nu ifrågavar a n d e beräkningar är 0*35 kr. I procent räknad utgör ökningen för 1368 kommuner 5 % eller därunder, för 954 kommuner 5*oi—10 % samt för 86 kommuner 10-oi % eller däröver. Remmarlövs kommun har icke erhållit understöd av skatteutjämningsmedel, varför siffran 13 % icke antagits på grund av skatteutjämningen undergå reducering. I genomsnitt uppgår ökningen till 4'72 %. De angivna förskjutningarna hava, som nämnts, beräknats uppkomma under förutsättning, att ändring ej sker i fråga om inkomstskattekronornas antal. I verkligheten bliva därför förskjutningarna mindre utpräglade. För bedömande av i vad mån berörda förskjutningar kunna antagas bliva motsvarade av verkliga har för de 110 utvalda kommunerna

10 undersökts förhållandet mellan vid alternativ I tillkommande inkomstskattekronor och vid samma alternativ bortfallande fastighetsskattekronor. Det procenttal, som uttrycker angivna förhållande, varierar för n ä m n d a kommuner från 0-66 (Storsjö, J ä m t l a n d s län) till 65-62 (Sandvik, Jönköpings län) samt utgör i genomsnitt för samtliga kommunerna 23-33. Sistnämnda siffra betyder, att i fråga om berörda kommuner den maximala ökningen av utdebiteringssatsen reduceras med i genomsnitt ungefär 23 %. K o m m u n e r n a i Norrland uppvisa ett högre medeltal än komm u n e r n a i Svealand och Götaland. E n tendens till lägre siffror för de kommuner, d ä r i skatteunderlaget till övervägande del utgöres av jordbruksvärde, synes kunna urskiljas. Alternativ IL I fråga om alternativ I I uppvisar maximalundersökningen nedannämnda ä n d r i n g a r av de utdebiteringssatser för allmän kommunalskatt, som upptagits i landskommunernas stater. I 1152 kommuner eller 47-6 % av hela antalet inträder ökning av högst 0-so kr. per skattekrona, i 996 kommuner eller 41-2 % ökning av 0-5i kr.—1 kr., i 219 kommuner eller 9-i % ökning av l-oi kr.—1*50 kr. samt i 41 kommuner eller 1-7 % ökning över 1-50 kr. F ö r 10 kommuner uppstår icke någon ökning. Förskjutningen blir större ju högre utdebiteringssatsen är och ju större del bortfallande skattekronor för jordbruksvärde och skogsvärde utgöra av samtliga skattekronor. Största ökningen företer Storsjö kommun i J ä m t l a n d s län (utdeb. 20-67 kr.) med 3-5i kr. (jfr nedan), följd av två kommuner med ökning av resp. 2-45 kr. och 2'8i kr. Genomsnittliga ökningen för samtliga landskommuner är 0*56 kr. F ö r Svealand är medeltalet 0'48 kr., för Götaland 0-58 kr. samt för Norrland 0-58 kr. De olika landsdelarna av riket äro alltså i fråga om storleken av berörda ökning mera jämställda ä n vid alternativ I. Även i a n d r a avseenden innebär alternativ I I en utjämning av vid alternativ I föreliggande olikheter länen emellan i fråga om storleken av genomsnittlig ökning. Exempelvis för Värmlands län samt — i någon m å n — för Jönköpings och Kronobergs län ligga sålunda ökninga r n a vid alternativ I I mera i nivå med riksmedeltalet för samma alternativ ä n v a d fallet är i fråga om ökningarna vid alternativ I och riksmedeltalet för detta alternativ. Å a n d r a sidan medför alternativ I I för J ä m t l a n d s och Norrbottens län en m a r k e r a t hög genomsnittssiffra i fråga om ökningens storlek. De största genomsnittliga ökningarna vid altern a t i v I I inträffa för Gotlands, Norrbottens, J ä m t l a n d s , Skaraborgs och Hallands län. U t t r y c k t i procent av utdebiteringen per skattekrona utgör maximalökningen för 698 landskommuner högst 5 %, för 1393 kommuner 5-oi— 10 %, för 256 kommuner 10'oi—12 % samt för 61 kommuner 12*oi % eller däröver. Största ökningen h a r Storsjö kommun med 16-98 %. I genomsnitt för samtliga landskommuner inträder en ökning av 6-67 %. Enligt de beräkningar, vid vilka hänsyn tagits till sänkningen av utdebiteringen per skattekrona genom understöd av skatteutjämningsmedel,

11 utgör maximala ökningen för 1469 landskommuner eller 60*8 % av samtliga 0-50 kr. eller därunder, för 905 kommuner eller 37'4 % av samtliga 0*5i kr.— 1 kr., för 32 kommuner eller 1*3 % av samtliga l*oi kr—1-so kr. samt för 2 kommuner eller 0*i % av samtliga över 1-so kr. Genomsnittliga ökningen utgör 0-44 kr. J ä m v ä l enligt nämnda beräkningar inträffar största ökningen, 1-74 kr., för Storsjö kommun. För, bland andra, denna kommun har förskjutningen av utdebiteringssatsen undersökts med hänsyn j ä m v ä l tagen till uppkommande förändring av antalet inkomstskattekronor. Beaktas denna ändring, som för Storsjö är mycket obetydlig, utgör ökningen 1-73 kr. eller 12-76 % (vid alternativ I utgör ökningen under motsvarande förutsättningar 0-64 kr. eller 4-72 %). Den procentuella ökningen uppgår för 903 kommuner till högst 5 %, för I 330 kommuner till 5-oi— 10 % samt för 175 kommuner lO-oi % eller däröver. Genomsnittliga ökningen utgör 5-85 %. Beträffande de särskilt undersökta 110 kommunerna återkomma vid alternativ I I bortfallande fastighetsskattekronor för jordbruksvärde och skogsvärde i genomsnitt till 30*22 % i form av inkomstskattekronor. J ä m väl här föreligger högsta siffran, 83*12 %, för Sandviks kommun och lägsta, 0*47 %, för Storsjö kommun. E n jämförelse mellan utdebiteringssatserna vid alternativ I och utdebi- Alternativ II teringssatserna vid alternativ I I utvisar bland annat följande. dternativ6!. I fråga om 194 landskommuner, som sakna skogsvärde, medför alternativ I I icke någon förskjutning av utdebiteringssatsen vid alternativ I. Under förutsättning att förändring icke inträder i avseende å antalet inkomstskattekronor, uppkommer vid alternativ I I i förhållande till alternativ I ökning av de i landskommunernas stater upptagna utdebiteringssatserna med högst 0-io kr. för 1338 landskommuner eller 55-3 % av hela antalet, med O-ii kr.—0*25 kr. för 600 kommuner eller 24-8 % av samtliga, med 0*26 kr.— 0-50 kr. för 244 kommuner eller 10-i % av samtliga, med 0*5i kr.—111 kr. för 41 kommuner eller 1*7 % av samtliga samt med 2-2i kr. för en kommun (Storsjö). I genomsnitt för samtliga landskommuner utgör förskjutningen 0-n kr. För landskommunerna i Norrland utgör genomsnittliga ökningen 0-24 kr., medan medeltalen i fråga om Svealand och Götaland äro respektive 0-13 kr. och O-os kr. Största genomsnittliga ökningarna i n t r ä d a för J ä m t lands, Norrbottens och Värmlands län. De lägsta medeltalen uppvisa Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus samt Skaraborgs län. Då ifrågavarande förskjutning tenderar att bliva större, ju förhållandevis flera skattekronorna för skogsvärde äro, blir den mera u t p r ä g l a d i skogrika kommuner och landsdelar. Sättes berörda, vid alternativ I I inträdande ytterligare förskjutning av den år 1930 fastställda utdebiteringen per skattekrona i relation till nämnda utdebitering, utgör förskjutningen för 1129 kommuner högst 1 %, för 825 kommuner l-oi—3 %, för 216 kommuner 3-oi—5 % samt för 54 kommuner över 5 %. Genomsnittssiffran är 1-29 %.

12 Tages åter hänsyn till den lindring av skattetrycket, som skatteutjämningen medför, h a r ökningen beräknats utgöra för 1483 kommuner eller 61-3 % av samtliga högst 0-io kr., för 580 kommuner eller 24 % av samtliga O-ii kr.—0-25 kr., för 144 kommuner eller 6 % av samtliga 0-26 kr.—0-so kr. samt för 17 kommuner eller 0-7 % av samtliga 0'5i kr. eller däröver Storsjö kommun h a r jämväl enligt nu ifrågavarande beräkningar största ökningen med 1-09 kr. Genomsnittliga förskjutningen är 0-oo kr. Den procentuella ökningen utgör för 1247 kommuner högst 1 %, för 774 kommuner l-oi—3 %, för 163 kommuner 3-oi—5 % samt för 40 kommuner över 5 %. Genomsnittliga ökningen är 1-13 %. F ö r de särskilt undersökta kommunerna återkomma av de skattekronor för skogsvärde, som bortfalla vid alternativ I I , i genomsnitt 45-09 % i form av inkomstskattekronor. Skattebördans Förskjutningarna av utdebiteringssatsen giva ett uttryck för de förändförskjutning r i n g a r av skattebördan, som vid de olika alternativen uppstå för de skatti vissa lands-

rjr

.

kommuner skyldiga som icke utgöra fastighetsskatt för jordbruksfastighet eller åtmellan olika njuta procentavdrag för dylik fastighet. Den procentuella förskjutningen grupper av

, , , .

.

skattskyldiga a v utdebiteringssatsen motsvarar i fråga om n ä m n d a kategori skattskylvid alterna- diga den ökning av den allmänna kommunalskattens belopp, tagen i proom åndling c e n t a v samma belopp, som vid alternativen inträder. Beträffande åter de av reparti- skattskyldiga, som utgöra fastighetsskatt för jordbruksfastighet eller åtnjuta procentavdrag för sådan fastighet, är en ä n d r i n g av utdebiteringsbeträffande s a t s e n icke u t a n vidare signifikativ för en ä n d r i n g av skattebördan, då muner. no kom. ju i fråga om dessa skattskyldiga hänsyn även måste tagas till ändringen av antalet skattekronor. Beträffande de av beredningen utvalda 110 kommunerna har undersökts, i vad mån vid ifrågavarande alternativ ändringav skattebördan inträder å ena sidan för ägare och arrendatorer av jordbruksfastighet och å andra sidan för övriga skattskyldiga. I skattebördan för ägare och arrendatorer av jordbruksfastighet h a r därvid i n r ä k n a t s den skogsaccis, som utdebiterats på grundval av 1930 å r s virkestaxering. Hänsyn har icke tagits till understöden av skatteutjämningsmedel. Den minskning eller ökning av skattebördan, som k a n i n t r ä d a vid alternativen, har uttryckts i procent av samma skattebörda. I de angivna kommunerna varier a r den lättnad av skattebördan, som uppkommer för ägare och arrendatorer av jordbruksfastighet, från 0-29 % till 9*78 % vid alternativ I och från 0-45 % till 11-07 % vid alternativ I I . Den häremot svarande ökningen av skattebördan för »övriga skattskyldiga» d. v. s. de i ifrågavarande avseende jämställda grupperna av ägare av a n n a n fastighet och a n d r a skattskyldiga, växlar vid alternativ I från 0-8i % till 11*44 %, och vid alternativ I I från 1-62 % till 16-93 %. I genomsnitt för samtliga kommuner utgör lättnaden för jordbrukargruppen 2'84 % respektive 3*83 % och ökningen för »övriga skattskyldiga» 3-87 % respektive 5-22 %. Skattebördan för jordbrukargruppen utgör vid gällande repartitionstal genomsnittligen 57-67 % av den

13 samlade skattebördan. Tillämpas de funna medeltalen i de utvalda 110 landskommunerna på rikets samtliga landskommuner, d. v. s. antages det, att av skattebördan i samtliga landskommuner 57*67 % komma på ägare och brukare av jordbruksfastighet samt att vid de båda alternativen skattebördan för nämnda skattskyldiga undergår en genomsnittlig minskning av 2*84 % respektive 3*83 %, så inträder, eftersom totalbeloppet av allmän kommunalskatt och skogsaccis i landskommunerna utgör cirka 120 milj. kr., för ifrågavarande skattskyldiga en skattelättnad av cirka 2 milj. kr. vid alternativ I och av ytterligare cirka 3A milj. kr. vid alternativ I I . Det kan emellertid antagas, att de verkliga siffrorna bliva lägre än de sålunda kalkylerade. E n mera detaljerad undersökning rörande skattebördans fördelning och speciaiundervid alternativen inträdande förskjutningar av densamma har företagits tsr°ä^a\"febiö beträffande 10 kommuner. Dessa kommuner äro: Litslena i Uppsala län, kommuner. J ä r s t a d i Östergötlands län, Bottnaryd i Jönköpings län, Norra V r a m och Lyngby i Malmöhus län, Hålanda i Älvsborgs län, V a r v i Skaraborgs län, Ramnäs i Västmanlands län, Ramsjö i Gävleborgs län samt Ådalsliden i Västernorrlands län. Av de angivna kommunerna äro Litslena, Järstad, Lyngby och H å l a n d a utpräglade jordbrukskommuner samt Norra V r a m och V a r v blandade jordbruks- och industrikommuner. I Bottnaryd, Ramsjö och Ådalsliden är skogsvärdet jämförelsevis betydande; i Ramnäs utgöra n å g r a industriföretag viktiga beskattningsföremål. Vid ifrågavarande undersökning hava särskilts dels ägare och arrendatorer av jordbruksfastighet, dels ägare av annan fastighet, dels övriga skattskyldiga, men envar av dessa huvudgrupper har blivit föremål för en långt gående fördelning. Inom den förstnämnda gruppen hava sålunda urskilts ägare av jordbruksfastighet, som själva bruka sin fastighet, ägare av utarrenderad fastighet samt arrendatorer. Ägare av utarrenderad fastighet och arrendatorer hava åter fördelats med hänsyn till om fastighetsskatt för jordbruksfastighet blivit av dem utgjord eller ej. Samtliga undergrupper för ägare och arrendatorer av jordbruksfastighet hava uppdelats efter storleken av åkerarealen å respektive fastighet. Inom grupperna »ägare av a n n a n fastighet» och »övriga skattskyldiga» hava löntagare och rörelseidkare redovisats särskilt, varjämte i fråga om nämnda grupper fördelning av de skattskyldiga ägt r u m med hänsyn till storleken av till allmän kommunalskatt taxerad inkomst. För varje grupp har, bland annat, beräknats de procentuella förskjutningar, som skattebördan av allmän kommunalskatt och skogsaccis blir underkastad vid alternativ I och alternativ II. J ä m v ä l har angivits de absoluta skattebeloppen vid gällande repartitionstal och repartitionstalen vid berörda alternativ. Vissa tabeller hava uppgjorts för belysande av individuella fall. Undersökningen utvisar i fråga om alternativ I, bland annat, följande. Gruppen »ägare och arrendatorer av jordbruksfastighet» — tagen i sin hel-

14 het — erhåller i samtliga granskade kommuner lättnad av skattebördan, vilken lättnad varierar från 1-04 till 9-87 % och i genomsnitt för samtliga 10 kommuner utgör 3-2 %. Sistnämnda siffra innebär, att för ifrågavarande skattskyldiga en skattelindring av i medeltal 5-92 kr. uppstår. Lättnaden är något större, eller 3'9 %, för undergruppen »ägare av jordbruksfastighet med fastigheten under eget bruk». Anmärkningsvärt är, att för ägare av fastighet med åkerareal av t. o. m. 2 hektar minskning av skattebördan mestadels uppstår. I genomsnitt inträder för ifrågavarande fastighetsägare en lättnad av 3-5 %, motsvarande en skattenedsättning av i medeltal 1-40 kr.1 Jämväl för övriga klasser av skattskyldiga inom nämnda grupp lättas skattebördan, och lättnaden blir i allmänhet större ju större fastighetens åkerareal är. Utgör denna 2-1—10 hektar, uppgår skattelindringen i genomsnitt till 3-8 % eller 3-so kr. per skattskyldig; överskjuter arealen 10 men ej 30 hektar blir lättnaden 5-4 % eller per skattskyldig 11-91 kr. Ägare av fastighet med åkerareal av över 100 hektar erhålla en lättnad av i medeltal 8-6 %, innebärande för envar en skattenedsättning av c:a 29 kr. För arrendatorer, som utgöra fastighetsskatt, uppkommer en tämligen stor lindring av skattebördan, nämligen med 9*3 %. De ägare av jordbruksfastighet, som ej äro skattskyldiga för sina respektive fastigheter, erhålla däremot en med 6*6 % ökad skattebörda. Utgöres åter fastighetsskatten för den utarrenderade fastigheten av ägaren, inträder för denne en lättnad av i genomsnitt 5*3 %, medan arrendatorn får underkasta sig en skatteökning av 1*8 %. I fråga om andra skattskyldiga än ägare och brukare av fastighet ökas skattebördan med i genomsnitt 3-i %, eller 2*n kr. per skattskyldig. Ökningen varierar för de undersökta kommunerna från 0*86 % till 9*75 %. För 1 949 löntagare med taxerad inkomst av 1500 kr. eller därunder utgör skatteökningen i medeltal 1*27 kr. I de undersökta 10 kommunerna medför alternativ II vid jämförelse med alternativ I en minskning av skattebördan för gruppen »ägare och arrendatorer av jordbruksfastighet». Skattebördan enligt gällande repartitionstal lättas nämligen vid förstnämnda alternativ med i genomsnitt 4*7 %, eller 8*69 kr. per skattskyldig. Alternativ I I innebär i förhållande till alternativ I i allmänhet icke någon fördel för ägare av icke utarrenderade jordbruksfastigheter med åkerareal t. o. m. 2 hektar, då skogstillgången på dessa fastigheter mestadels är ringa. Vid jämförelse med skattebördan enligt gällande repartitionstal medför alternativ II dock en lättnad av i genomsnitt 2*6 %. Arrendatorer, vare sig de erlägga fastighetsskatt eller ej, få likaledes i allmänhet högre skattebörda vid alternativ II än vid alternativ I. Däremot är, såvitt de undersökta kommunerna angår, förstnämnda alternativ i allmänhet i viss mån fördelaktigt för hemmansägare och ägare av större bruk. I fråga om skogsfastigheter kan detta alternativ 1

För tre k o m m u n e r inträder dock genomsnittligen ökning.

15 förorsaka en betydlig skattenedsättning. Som exempel på verkningarna av alternativ I I kan anföras, att, medan för tolv skogsbolag i Ådalslidens kommun skattebördan sjunker från 28 620 kr. vid alternativ I till 28 427 kr. vid alternativ I I eller med 193 kr., så uppkommer för 4 dylika bolag i Ramsjö kommun en minskning från 20 941 kr. till 19 321 kr. eller med 1620 kr. I sistnämnda kommun ökas samtidigt skattebördan för 319 löntagare med taxerad inkomst av 1500 kr. eller därunder med tillhopa 786 kr., eller 2*46 kr. per person. Olikheten i bolagens ställning har, bland annat, sin g r u n d i avverkningsförhållandena. Vid alternativ I I undergår den skattebörda, som i ifrågavarande kommuner enligt gällande repartitionstal åvilar andra ä n ägare och brukare av fastighet, en ökning av i genomsnitt 4*6 % eller 3*20 kr. per skattskyldig. Inom beredningen hava jämväl i fråga om de 10 specialgranskade kom- Verkningarna sänkning munerna undersökts verkningarna av alternativ I i förening med viss av av repartijämkning av de skattefria avdragen. Sänkningen av repartitionstalet för tionstalet för jordbruksvärde har därvid kombinerats med å t t a alternativa förslag, be- jordbruksfastighets tecknade a)—h), till ändring av nämnda avdrag. 1 Ä n d r i n g a r n a hava in- jordbruksvärde från neburit, a t t skattskyldiga, vilkas beskattningsbara inkomster icke överstigit 0'06 till 0 06 visst lägre belopp, tillerkänts extra skattefria avdrag från de belopp, som i förening med vissa återstå sedan de skattefria avdragen enligt nuvarande regler ägt rum. jämkningar av Dessa extra avdrag hava följaktligen icke blivit föremål för s. k. bankning. de skattefria Vid undersökningen har hänsyn blott tagits till den skattebörda, som avdragen. representeras av allmän kommunalskatt. Skogsaccisen har följaktligen ej medräknats, vilket torde observeras vid jämförelse med i det föregående angivna siffror. Av undersökningen framgår, bland annat, följande. Medan beträffande ifrågavarande 10 kommuner medelutdebiteringen enligt 1930 års utdebiteringssatser är 11*43 kr. och vid alternativ I 12-03 kr., varierar den vid angivna jämkningar av de skattefria avdragen från 12-59 kr. (a) till 12-20 kr. (h). Gruppen »ägare och arrendatorer av jordbruksFörslagen innebära: E x t r a Till allmän kommunalskatt beskattningsbar inkomst, vid vilken extra skattefria avdrag tillkomma Kronor a) b) c) d) e) f) g) h)

högst 1 000 » 500 » 1 000 » 500 • 1 000 » 500 » l 000 » 500

Ortsgrupp I FamiljeGrundavdrag avdrag Kronor Kronor 40 40 40 40 30 30 20 20

20 20

a v d r a g Ortsgrupp II FamiljeGrundavdrag avdrag Kronor Kronor 20 20 20 20 20 20 20 20

20 20

16 fastighet» erhåller vid berörda jämkningar i genomsnitt fortfarande lättnad av skattebördan, ehuru skattelindringen blir mindre än vid enbart nedsättning av repartitionstalet för jordbruksvärde. Vid alternativ I utan jämkning av de skattefria avdragen utgör nämligen lättnaden i medeltal 3*5 %, medan den varierar från 1*3 % vid a) till 2*8 % vid h). F ö r ägare av icke utarrenderade fastigheter med åkerareal av t. o. m. 2 hektar utgör skattenedsättningen, därest de skattefria avdragen ej jämkas, 3*5 %, men, om dylik jämkning sker, 9*3 % vid a) och 4*6 % vid h). Är fastighetsarealen 2*1—10 hektar, uppgår u t a n jämkning av avdragen lättnaden till 4-i %, varemot vid jämkning av desamma skattelindringen växlar från 3-6 % till 3 %; överskjuter arealen 10 men ej 30 hektar är, u t a n jämkning av avdragen, skattenedsättningen 5-8 %, medan den vid a) utgör 2-7 % och vid h) 4-7 %. För ägare av fastighet med åkerareal av över 100 hektar utgör lättnaden 8*7 %, i händelse avdragen ej jämkas, men vid a)—h) 4-7—7-4 %. A n d r a skattskyldiga än ägare och brukare av fastighet erhålla vid alternativ I u t a n jämkning av de skattefria avdragen en skatteökning av 3-i % medan, om jämkning äger rum, ökningen växlar från 0-2 %(a) till 2-i % (h). Beträffande löntagare med taxerad inkomst av högst 1500 kr. uppkommer vid enbart sänkning av repartitionstalet för jordbruksvärde en ökning av skattebördan med 3-7 %, varemot, om jämkning sker av avdragen, skattelindring inträder, utgörande vid a) 7 % och vid h) 0-5 %. I fråga om löntagare med taxerad inkomst om 3 010 kr.—6 000 kr. utgör ökningen vid enbart sänkning av repartitionstalet 3-3 %, vid a) 7'i % och vid h) 4*3 %. Avkastning av F ö r tio landskommuner har undersökning vidtagits rörande avkastninfZtigZToch g e n a v Jordbruksfastighet och annan fastighet. Ifrågavarande kommuner, annan fastig- representerande olika typer, äro: Litslena i Uppsala län, J ä r s t a d i Östergötlands län, Bottnaryd i Jönköpings län, F u r u b y i Kronobergs län, Ysane i Blekinge län, Norra V r a m och Lyngby i Malmöhus län, H å l a n d a i Älvsborgs län, V a r v i Skaraborgs län och R a m n ä s i Västmanlands län. Enligt undersökningen uppgår i genomsnitt för ifrågavarande kommuner nettointäkten av jordbruksfastighet till 6*6 % av taxeringsvärdet. Högsta siffran utvisar Ysane kommun med 9*4 % och lägsta Norra V r a m med 3-i %. Nettointäkten av annan fastighet utgör däremot i medeltal 2-6 % av taxeringsvärdet och v a r i e r a r från 4-5 % i Ramnäs kommun till 0-2 % i N o r r a Vrams och V a r v s kommuner. Municipal- Utdebiteringssatserna för municipalsamhällena hava jämväl varit föreutskyider. m å l f ö r D e a k t a n d e . Förskjutning av berörda utdebiteringssatser inträder emellertid allenast för n å g r a få samhällen, och ökningen överstiger i intet fall O-oi kr.

17 Även beträffande landstingen hava beräkningar företagits rörande de Landstingsförskjutningar i utdebiteringssatserna som uppkomma vid alternativen. uts y Antages det att bortfallande fastighetsskattekronor icke till någon del återkomma i form av inkomstskattekronor, utgör förskjutningen i genomsnitt för samtliga landsting vid alternativ I 0*04 kr. och vid alternativ I I 0*06 kr. Vid förstnämnda alternativ inträder största förskjutningen, 0*07 kr., för Gotlands och Malmöhus län och lägsta 0*oi kr. för Stockholms län. Vid alternativ I I har Jämtlands län största ökningen med 0*12 kr. och Stockholms län alltfort den lägsta med 0*02 kr. Vad vägbeskattningen angår komma de ändrade repartitionstalen för fastighet ej a t t medföra någon ändring av beskattningsunderlaget i vad detta utgöres a v vägfyrk för fastighet. Genom procentavdragens minskninguppstår däremot någon ökning av beskattningen av jordbrukets inkomster. A t t u t r ä k n a den förskjutning av skattebördan över på jordbruksfastighet e r n a s ägare, som h ä r a v blir en följd, har beredningen ansett innebära en i förhållande till frågans ringa betydelse alltför vidlyftig uppgift.

vägskatt.

Vid. ovan angivna undersökningar rörande skatteutjämningsunderstö^Mdjrligt den h a v a beräkningar företagits rörande sammanlagda beloppet av dy- sjcatteutjämlika understöd vid alternativ I och vid alternativ I I . Enligt nämnda ningsmedel. beräkningar, vilkas värde är begränsat bland annat därigenom, a t t des a m m a dels allenast avsett de landskommuner som innevarande år erhållit dylikt understöd, dels hänfört sig till utdebiteringssatserna enligt maximalundersökningen, skulle det erforderliga bidraget av skatteutjämningsmedel för nämnda kommuner utgöra vid alternativ I 6 052 661 kr. och vid alternativ I I 6 201185 kr. Innevarande år har i understöd av skatteutjämningsmedel till landskommunerna utdelats 5 638 460 kr. P å grundval av de verkställda utredningarna har beredningen till Beredningen g r a n s k n i n g upptagit vissa synpunkter, som åberopats i den tidigare förda diskussionen rörande repartitionstalen för jordbruksfastighet. Söker m a n i historisk belysning klarlägga grunden till de gamla repartitionstalen 0*06 för jordbruksfastighet och 0-05 för a n n a n fastighet, vilka ä n n u bestå — avvikelserna beträffande skogsvärde samt tomt- och industrivärde innebära i verkligheten ej ett frångående av dessa repartitionstal u t a n en tillämpning av dem i särskilda fall i a n n a n form ä n den eljest vedertagna — så finner man, a t t denna grund är ganska oklar. Repartitionstalen för bevillningen och repartitionstalen fört kommuh nalskatten hava sålunda var sin särskilda historia. V a d bevillningen angår tillkom repartitionstalet 0*oe i utbyte mot repartitionstalet 0-03 i samband med grundskatternas avskrivning. Men går man än längre tillbaka, till tiden för tillkomsten av repartitionstalet 0*03, så förefaller det, som om grundskatternas befintlighet spelat en jäm2 — 312707.

18 förelsevis underordnad roll vid dess bestämmande. Man utgick i det kommittébetänkande, som låg till grund för diskussionen vid 1859—60 års riksdag, när denna fråga förevar, från likställighet för jordbruksfastighet och annan fastighet med repartitionstalet 0*04 för bådadera. Då det antogs, att annan fastighet i genomsnitt avkastade minst 5 % på taxeringsvärdena, höjde man emellertid vid riksdagen repartitionstalet för annan fastighet till O-os. Vad åter jordbruksfastighet angår väntade man i anledning av andra lagändringar en kraftig uppgång av taxeringsvärdena — vilken också kom till stånd — och detta i förening med några mera obestämda överväganden om jordbruksfastighetens gäldbundenhet och dess avkastning i förhållande till annan fastighet synes hava varit anledningen till att repartitionstalet för jordbruksfastighet sänktes till O-os, låt vara att förekomsten av grundskatterna möjligen varit en bidragande orsak till denna sänkning. I fråga om kommunalskatten var den gamla av intresseprincipen motiverade ståndpunkten, att all fastighetsinkomst skulle deltaga dubbelt mot annan inkomst. När repartitionstalen 0-os respektive 0*os fastställdes för bevillningen, tänkte man sig däremot likställighet för den kommunala beskattningen med bevillningen, vilken antogs svara mot inkomsten. Men detta genom 1862 års kommunalförordningar kungjorda beslut förorsakade så betydande omkastningar i den kommunala skattebördan ute i landet, att redan år 1863 efter motioner inom prästeståndet, under förnyat åberopande av intresseprincipen, siffran för jordbruksfastighet fördubblades, medan siffran för annan fastighet lämnades oförändrad. Detta skedde visserligen genom tre stånds beslut gentemot bondeståndet, men sistnämnda stånd biträdde dock ett förslag om att siffran 0-03 skulle höjas till 0-05, varigenom beträffande kommunalskatten likställighet för all fastighet skulle ernås. Att ändringen ej mötte starkare motstånd än som skedde måste tillskrivas den kommunala rösträttens anknytning till fyrktalssättningen, som förorsakade att med intresset att hålla skattetrycket nere konkurrerade intresset om det kommunala inflytandet. Beredningen finner det ej möjligt att av denna utveckling, vilken uppenbarligen delvis varit ett resultat av politiska maktförhållanden och kompromisser, utläsa någon fast grundval för de gällande repartitionstalen. De skäl, som på sin tid motiverade de nuvarande repartitionstalens tillkomst, synas sålunda ej vare sig kräva repartitionstalens bibehållande eller kunna med nämnvärd styrka åberopas för ändring av desamma. Den på beredningens föranstaltande verkställda statistiska utredningen synes innebära ett tillräckligt material för bedömande av frågan om de verkningar alternativt ifrågasatta ändringar av repartitionstalen skulle medföra. Att hela spörsmålets räckvidd ej bör skattas alltför högt, framgår med all önskvärd tydlighet därav, att den sammanlagda skatteminskning, som skulle uppstå för jordbrukarna, vid alternativ I torde kunna väntas understiga 2 milj. kr., och att den ytterligare minskningen vid al-

19 8

ternativ I I torde komma a t t understiga /4 milj. kr. Med samma belopp skulle skattebördan för a n d r a än innehavarna av jordbruksfastighet kunna tänkas höjd, därest ingen del av ökningen motvägdes av skatteutjämningsbidrag. Detta h i n d r a r ej, att i enskilda fall ändringen k a n komma a t t avse från de skattskyldigas synpunkt ej ringa belopp. I kommuner, där jordbruksfastigheterna representera en mindre del av beskattningsföremålen, kan skattelättnaden för dessas innehavare i vissa fall n ä r m a sig en sjättedel, medan i kommuner, där jordbruksfastigheterna påtagligen dominera, skatteökningen för övriga beskattningsföremål skulle kunn a tänkas bliva betydligt större. I praktiken visar det sig emellertid — härom bär den gjorda undersökningen vittnesbörd — att vid alternativ I i intet fall ändringen gör några påfallande höga utslag u t a n verkar relativt jämnt, under det att vid alternativ I I förskjutningen kan bliva betydande. Storsjö i J ä m t l a n d utgör i dylikt avseende ett beaktansvärt exempel. Verkningarna av de olika förslagen komma givetvis att mildras genom skatteutjämningsbidragen, därest de för dylika bidrag gällande skalor ej sänkas. De i n u gällande lagstiftning meddelade g r u n d e r n a för anskaffning av medel för dylika bidrag synas för övrigt kunna bereda tillgång till tillräckligt stort belopp för de ökade understöden. Det ligger i sakens natur, att de ifrågasatta ä n d r i n g a r n a skola åstadkomma, förskjutningar i skattebördan, dels mellan ägare av jordbruksfastighet å ena sidan och övriga skattskyldiga å a n d r a sidan dels mellan jordbrukarna inbördes. Dylika förskjutningar skulle i själva verket v a r a ä n d r i n g a r n a s syftemål. A t t skatten skulle ökas för, bland andra, mindre löntagare, ligger även i sakens natur. Det var ock att vänta, vad den verkställda utredningen bekräftat, a t t för ä g a r n a av de minsta jordbruksfastigheterna stundom ett liknande resultat skulle uppstå, då ofta för dem den i fastighetsbeskattningen liggande g a r a n t i n ej behöver tagas i anspråk, enär vederbörande kunna fullt utnyttja sina procentavdrag. Beredningen har emellertid tänkt sig, a t t mot en ändring av repartitionstalen kan göras den invändningen, att kommunalskattesystemet är ett odelbart helt, och att visst samband finnes mellan repartitionstalen för jordbruksfastighet och ortsavdragen. Dessa sistnämnda skulle med a n d r a ord hava fastställts från den utgångspunkten att repartitionstalet för jordbruksvärde vore 0*oe. Beredningen har fördenskull, på sätt av det föregående framgår, undersökt, huruvida ej utväg kunde finnas att u t a n ä n d r i n g av systemet för ortsavdragen åstadkomma sådan sänkning av beskattningsunderlaget för de minsta inkomsttagarna, att för dem sänkningen av repartitionstalet för jordbruksfastighet skulle i huvudsak neutraliseras. E t t dylikt resultat skulle enklast kunna ernås på det sätt, a t t för de inkomsttagare, som ha den minsta beskattningsbara inkomsten, denna ytterligare minskas med visst för alla lika belopp. Den komplikation, som h ä r a v skulle uppstå i själva taxeringsförfarandet, är obetydlig. De undersökningar beredningen företagit om verkningarna av

vissa olika förslag ådagalägga detta. Då jordbruksfastigheten representerar en mera avsevärd del av beskattningsunderlaget blott i kommuner inom ortsgrupperna I och I I , skulle ändringen k u n n a inskränkas att gälla blott dessa ortsgrupper. Såsom nyss antytts, skulle sänkningen av repartitionstalen för jordbruksfastighet medföra viss förskjutning i beskattningen även mellan ä g a r n a av jordbruksfastighet inbördes. H ä r bör först beaktas skillnaden mellan alternativ I och alternativ I I . Antages det förra, kominer de på' skogsvärdet belöpande skattekronornas a n t a l a t t förbli oförändrat, och resultatet blir för dessa en ökning av skatten, vilken logiskt sett är omotiverad, då alternativ I I innebär den följdriktiga utvecklingen av vad m a n åsyftat. För n ä r v a r a n d e har v å r t skattesystem, såsom nyss anförts, i princip repartitionstalet 0*06 för jordbruksfastighet och repartitionstalet 0-05 för annan fastighet. Alternativ I innebär (om skogsaccisen medräknas) repartitionstalet 0'06 för skogsvärde och repartitionstalet 0*05 för alla övriga värden, och alternativ I I innebär (under samma förutsättning) repartitionstalet 0*05 för alla värden. Det k a n nu sägas, att, om m a n sammanställer olika slag av skatter, även landstingsskatt m. m. å skogsvärde efter repartitionstalet 0-04 och gällande skogsaccis, man ej k a n v å g a det påståendet, att dessa i den praktiska tillämpningen representera exakt repartitionstalet 0-oo för skogsvärde. Vidare k a n det nog göras gällande, att i praktiken övergången från repartitionstalet 0-oe till 0*04 för skogsvärde snarast tedde sig som ett frångående av principen om repartitionstalet 0-06 för jordbruksfastighet, då den n y a skogsaccisens ställning i systemet ej uppfattades i enlighet med dess verkliga syfte u t a n denna ansågs som en fortsättning av den gamla skogsaccisen. Dessa förhållanden ändra emellertid intet i den principiella frågeställningen. Vidare bör beaktas den förskjutning i skattebördan till förmån för de skuldsatta jordbrukarna, som uppstår genom sänkning av repartitionstalen för jordbruksfastighet. A t t vinna en sådan har av dem, som förordat en dylik sänkning, anförts såsom ett av de främsta motiven för densamma. Det är uppenbart, a t t under en dålig konjunktur för jordbruket de skuldsatta jordbrukarna hava det sämsta läget, och det må därför anses naturligt, a t t just för n ä r v a r a n d e dessas i beskattningsavseende missgynnade ställning kommer i förgrunden såsom ett skäl för ändring av gällande beskattningsgrunder. Å andra sidan bör påpekas, a t t just den omständigheten att vid dålig jordbrukskonjunktur en särskilt kraftig g a r a n t i erfordras för att ej övriga inkomsttagare skola få för höga skatter åberopats som ett skäl för gällande garantiskattesystem med repartitionstalet 0*06. Den verkställda statistiska utredningen giver viss belysning i dylikt hänseende, då den avser ett för jordbruket jämförelsevis svagt inkomstår, nämligen 1929. Jämföres utredningen rörande detta års förhållanden med den utredning, som i 1928 års proposition nr 213 redovisas rörande 1925 års deklarationer av 1924 års inkomster, så lärer

knappast kunna påstås, att den förra pekar nämnvärt annorlunda än den senare. Ett studium av specialsiffrorna giva snarast vid handen, att förskjutningarna i olika riktningar ställa sig ungefär enahanda. Nu nämnda utredningar synas icke giva vid handen, att repartitionstalet 0*06 för jordbruksfastighets jordbruksvärde skulle vara ur garantisynpunkt erforderligt. I vad mån 1933 års allmänna fastighetstaxering, vilken tager sin början år 1932, kan komma att i och för sig åstadkomma en förskjutning av den nuvarande skattefördelningen, ligger givetvis utanför beredningens bedömande. Med all sannolikhet komma taxeringsvärdena på sina håll att sänkas, men möjligt är, att en mera betydande sänkning ej kommer att bliva genomgående, då fastighetstaxeringen lärer lida av viss ojämnhet, och en utjämning vid nästa taxering bör eftersträvas. Möjligen kan den av byråcheferna Höijer och Lindeberg verkställda utredningen rörande utfallet av 1928 års allmänna fastighetstaxering, vars resultat inom kort lärer vara att förvänta, giva någon ledning för bedömande av fastighetsvärdenas läge i de län, som förete särskilt höga kommunala utdebiteringssatser och för vilka den ifrågasatta ändringen av repartitionstalen sålunda kan väntas få relativt större betydelse. Det bör härvid ej förbises, att vid en större sänkning av taxeringsvärdena för jordbruksfastighet de i stället tillkommande inkomstskattekronorna kunna väntas bliva flera. Till belysning av frågan om det rätta förhållandet mellan repartitionstalen för jordbruksfastighet och för annan fastighet hava stundom anförts siffror rörande den avkastning, som dessa olika slag av fastighet genomsnittligt bereda sina ägare. De nu gjorda undersökningarna hava i inskränkt omfattning berört denna fråga och motsäga ej antagandet, att denna avkastning i förhållande till taxeringsvärdena är genomsnittligt större för jordbruksfastighet än för annan fastighet. Detta förhållande måste enligt vad jämväl tidigare framhållits till stor del anses bero därpå, att i inkomsten från de förra i betydande grad inneslutes avkastningen av jordägarens personliga arbete. Just sistnämnda förhållande kunde visserligen synas visa, att jordbruksfastighet skulle kunna tåla en starkare garanti, i det att den i beskattningen av annan fastighet inkluderade objektbeskattningen trots det lägre repartitionstalet i verkligheten vore större än den som innefattades i beskattningen av jordbruksfastighet. Men en dylik bevisföring vore ej bärande. De anförda siffrorna beteckna endast ett integrerande moment i ett större orsakssammanhang, nämligen huru de olika skatterna i verkligheten komma att träffa dem som till sist få bära skatterna. Härutinnan ställa sig förhållandena beträffande jordbruksfastighet och annan fastighet så olika, att man ej av avkastningssiffrorna kan draga några direkta slutsatser. Skatterna å annan fastighet framför allt i städerna anses nämligen kunna till stor del läggas in i hyrorna från denna och därigenom komma att i

22 betydande utsträckning bäras av hyresgästerna. E n motsvarande överv a k n i n g av skatterna å jordbruksfastighet anses i regel ej vara möjlig, då priserna på jordbrukets och skogsbrukets produkter normalt bestämmas av priserna på världsmarknaden. Att mera i detalj utveckla detta och därmed sammanhängande spörsmål har beredningen ansett innebära en i förhållande till de resultat, som skulle kunna vinnas, alltför kompliserad uppgift. Med det senast anförda har beredningen dock velat understryka, att de åberopade siffrorna måste användas med mycken försiktighet. Beredningen kommer självfallet att vid det definitiva ställningstagandet till de olika spörsmål, som falla inom beredningens uppdrag, för sin del anse sig fullt obunden av huruvida repartitionstalen för jordbruksfastighet nu bibehållas eller ändras. De lagändringar, som ifrågasatta ändringar med avseende på repartitionstal och a v d r a g skulle medföra, torde beröra endast 2, 45 och 50 §§ kommunalskattelagen, varjämte ett övergångsstadgande torde bliva erforderligt. Under åberopande av det här ovan anförda får beredningen för den åtgärd, vartill H e r r Statsrådet må finna anledning, överlämna dels förenämnda utredning rörande verkningarna av alternativa förslag till sänkning av repartitionstalen för jordbruksfastighet m. m. 1 dels ock den av beredningens sekreterare avfattade historiken rörande repartitionstalen för fastighet vid kommunalbeskattningen. Beredningen får tillika bifoga särskilda yttranden avgivna av dels h e r r a r Lyberg, Olsson och Sederholm dels herr Sköld. Stockholm den 31 oktober 1931. För 1930 års kommunalskatteberedning G. SEDERHOLM Eric

1 Ej befordrad sid. 35 ff.

till tiycket.

Thore.

Förkortad redogörelse rörande undersökningen återfinnes å

23 Särskilda yttranden: av herrar Lyberg, Olsson och Sederholm: Då tillräckligt material för bedömande av spörsmålet om ändrat repartitionstal för jordbruksfastighet numera föreligger, hava vi, med hänsyn till frågans beskaffenhet, ansett, att beredningen bort nu jämväl ingå i prövning av och för sin del intaga ståndpunkt till berörda fråga. av herr Sköld: Ehuru jag ansett, att anledning saknats att nu företaga en särskild utredning rörande sänkning av repartitionstalet för jordbruksfastighet och att denna utredning i stället bort hava företagits som ett led i beredningens utredning i dess helhet, förklarar jag mig kunna biträda beredningens beslut om utredningsresultatets framläggande.

Historik r ö r a n d e repartitionstalen för fastighet v i d beskattningen.

kommunal-

E n mera utförlig reglering av den kommunala bidragsskyldigheten ^^jjj^ vidtogs för första gången genom 1843 års sockenstämmoförordning. För- förordning. ordningen gällde hela riket utom Stockholms stad. Sockenstämmoförordningen fotade kommunalutskylderna formellt å rösträtten. I 10 § av förordningen stadgades nämligen, a t t alla avgifter, varom sockenstämma beslutade, skulle utgå efter den bestämda grunden för rösträtt å sockenstämma, såvida ej särskilt därom blivit stadgat eller särskild överenskommelse därom träffad. I 5 § gåvos regler angående rösträtten: »Rättighet a t t deltaga uti sockenstämmas överläggningar och beslut tillkommer en v a r ägare eller innehavare av skattlagd fastighet, samt arrendator eller brukare därav, såvida ägaren icke bor inom församlingen, eller i a n n a t fall sig d e n n a rättighet icke i kontraktet förbehållit, och därjämte alla andra socknens invånare, som innehava fabrik eller annat särskilt bebyggt verk och inr ä t t n i n g , samt dem, som njuta lön, driva hantverk eller idka a n n a n näring» och därför erlägga visst minimum av bevillning. Rösträtten beräknades efter hemmantalet, där sådant fanns åsätt, i a n n a t fall efter den bevillning, som erlades till staten på grund a v bevillningsförordningens I I artikel (avgift av lön, egendom och rörelse m. m.). Hemmantalet ställdes i relation till bevillningen på så sätt, a t t m a n för 10 rdrs bevillning röstade lika som för V* mantal o. s. v. F ö r fastighet i stad röstades emellertid efter fastighetsvärdet, därvid ett värde av 2 000 r d r s v a r a d e mot 10 rdrs bevillning. Bevillning efter bevillningsförordningens I I artikel utgjordes vid denna tid bland annat av ämbets- och tjänstemän med 3 % av lönen (utöver ett visst minimibelopp), av näringsidkare i städerna med 5 % a v inkomsten samt för fastighet å landet och i stad med 2 r d r för 1000 rdrs taxeringsvärde. Sockenstämmoförordningens bestämmelser innebära, att grunden för utskylderna utgjorde för hemman på landet hemmantalet, för fastighet i stad taxeringsvärdet och i andra fall bevillningen ävensom att en viss merbelastning lades å de två förstnämnda slagen a v beskattningsföremål. Vid 1840—41 års riksdag, då sockenstämmoförordningen förevar till behandling, hade vederbörande utskott föreslagit, a t t för samtliga beskattningsföremål bevillningen skulle utgöra grundvalen, men att, i förhållande till bevillningen fastighet skulle beskattas dubbelt mot lön och rörelse m. m. Utskottet anmärkte bland annat, att då föremålen för de komm u n a l a utgifterna måste i allmänhet anses till sin a r t v a r a enahanda med dem, varför statsbidragen utgingo, utskottet icke kunde tveka, att den såsom rättsenlig erkända grunden för statsbidragens fördelning (d. v. s.

26 bevillningen) även måste anses rättsenlig vid frågan om utgifter för kommunala behov. Utskottet fortsatte: »Vid tillämpningen av en sådan beräkningsgrund bör likväl t a g a s i betraktande det ostridigt övervägande intresset för de kommunala angelägenheterna, som måste anses v a r a förenat med innehavandet av fastighet, i jämförelse med det, m a n k a n förutsätta hos den, som endast tillfälligtvis, såsom tjänsteman eller näringsidkare ä r fästad vid ett samhälle, d ä r h a n mången gång endast fölen kort tid uppehåller sig. Det torde föga v a r a tänkbart att k u n n a fullkomligt noggrant efter detta intresse avmäta bidragen till de kommunala behoven, men för ett närmande därtill synas bidragen av fastigheterna åtminstone böra beräknas dubbelt högre än av lön och rörelse.» Utskottets förslag väckte opposition huvudsakligen däri, att hemmansä g a r n a skulle skatta (och rösta) efter bevillningen. Man åberopade, a t t hemmantalet sedan gammalt utgjort grund för kommunal delaktighet, ävensom den ojämnhet i taxeringsvärdena, som var för handen. Resultatet blev j u också, att mantalet bibehölls som delaktighetsgrund. Av riksdagshandlingarna framgår icke n ä r m a r e , vilka beräkningar som legat till grund för den a n t a g n a relationen mellan mantal och bevillning, vilken relation ju nödvändigtvis måste i viss mån v a r a godtycklig. Det utsäges emellertid icke, att meningen med densamma varit, att hemman på landet skulle belastas vare sig hårdare eller lindrigare än utskottet avsett. I fråga om det a n t a g n a förhållandet mellan bevillning och fastighetsvärde i stad synes icke heller någon n ä r m a r e motivering k u n n a återfinnas. Att principen om h å r d a r e beskattning av fastighet låg till grund för bestämmelserna, uttrycktes med tydlighet i riksdagsskrivelsen, varu t i det i överensstämmelse med den av utskottet utvecklade tankegången bland annat heter, att det icke bör förbises, »att, sådana de kommunala angelägenheterna hittills visat sig, måste de anses huvudsakligen och allmännast, särdeles å landet v a r a förenade med innehavandet av fastighet». »För dem», fortsätter skrivelsen, »som därförutan vistas inom ett samhälle, är verkan a v de anstalter, som vidtagas, beroende av vistelsens mer eller mindre långvarighet och därigenom, i m å n g a fall, snart övergående. Dessa anstalter k u n n a således icke för dem v a r a av samma vikt som för fastighetsinnehavarna, vilka därvid måste taga i betraktande ett för framtiden v a r a k t i g t bestående förhållande.» Därför ansåge rikets ständer fastigheterna böra fortfarande utgöra den huvudsakliga grunden för delaktighet i de kommunala angelägenheterna. I övrigt skulle denna delaktighet avmätas efter v a r s och ens bärgningsvillkor och förmåga att förvärva samt bero a v bevillningstaxeringen i ett förhållande till fastigheterna, därvid skulle iakttagas »den övervikt, som rikets ständer ansett dessa böra tillerkännas». Som ett omdöme om de a n t a g n a bestämmelserna har Rydin1 anfört, att då ett hemman (1 mantal) på denna tid kunde per medium skattas till 5 000 r d r taxeringsvärde, därför erlades 10 r d r i bevillning, så ingick det i kommunalskatt till ett belopp, som var fyra gånger större än a v annan inkomst (10 rdrs bevillning av a n n a n inkomst motsvarade ju V» mantal) och svarade stadsfastigheten för 2 V» gånger så stor kommunalskatt i förhållande till bevillningen som inkomstbevillningen (för stadsfastighet med exempelvis 2 000 rdrs taxeringsvärde, motsvarande vid 1 Reservationer vid skatteregleringskommitténs underdåniga utlåtande och förslag angående skatteförhållandena i riket, Sthlm 1882; sid. 325.

27 kommunal beskattningen en bevillning av 10 rdr, utgjordes ju bevillning med 4 r d r ) . Då emellertid skäl föret innas till det antagande, att jordbruksfastigheterna voro, kanske rätt avsevärt, undertaxerade och följaktligen bevillningen av desamma för låg, förelåg i fråga om kommunalbeskattningen måhända i realiteten icke en sådan merbelastning av hemmanen, som Rydin angivit. Det kan i detta sammanhang anmärkas, a t t principen att man för fastighet skulle, i förhållande till bevillningen, skatta mera än för a n n a n inkomst, på sina håll i debatten vann gillande u r den synpunkten, att, medan inkomsten av lön alltid beräknades efter ett kontrollabelt belopp, så vore fast egendom alltid taxerad lägre än som svarade mot den verkliga behållningen. Samtidigt med ständernas beslut angående sockenstämmoförordningen överlämnades till Kungl. Maj:t en skrivelse angående förändringar i fattigvårdslagstiftningen, däri föreslogs, att det särskilda tillskott, som utöver personliga avgifter och andra tillgängliga medel erfordrades för fattigvårdsutgifterna, skulle utgå efter den i 5 § sockenstämmoförordningen stadgade grund. Den i anledning av skrivelsen år 1847 utfärdade fattigvårdsförordningen innehöll en motsvarande bestämmelse. Vad folkskoleväsendet angår, gällde enligt 1842 års folkskolestadga, a t t sedan vissa personliga avgifter tagits i beräkning för bekostande av folkskollärares avlöning, övriga utgifter för folkskolan skulle utgöras efter allmänna bevillningens art. I I . Folkskolebyggnad skulle däremot bekostas genom bidrag efter samma grunder som för kyrkobyggnad (d. v. s. efter hemmantalet; dagsverken efter matlag). Berörda föreskrifter upphävdes icke av sockenstämmoförordningen. Ändring i 1843 års sockenstämmoförordning skedde 1857, därigenom a t t Ändring år V* m a n t a l bestämdes s v a r a mot ett bevillningsbelopp a v 8 r d r samt i stad i 8 5 7 * s°ckeil~ ett fastighetsvärde av 4 000 r d r mot ett bevillningsbelopp av 8 r d r o. s. v. 8 ( f l ™ ™ J r Orsaken till denna ändring låg i den nedsättning av allmänna bevillningen, som ägt r u m år 1855. Enligt den nämnda år utfärdade bevillningsförordningen skulle bevillning utgå av ämbets- och tjänstemän (utöver ett visst minimibelopp) med 1 % och av näringsidkare etc. i städer med 2 7> % av inkomsten samt för fastighet i stad och på landet med 1 r d r för 1000 rdrs taxeringsvärde. Då sålunda bevillningen för lön och rörelse sänktes, skulle, under antagande för kommunalbeskattningens del av oförändrad relation mellan hemmantal och fastighetsvärde å ena sid a n s a m t bevillning å den andra, följden bliva en ökad belastning av hemmanen och stadsfastigheterna. Saken påtalades vid 1856—58 års riksdag i ett par motioner i prästeståndet. Den ändring i relationen, som vidtogs, kompenserade icke, vad hemmanen angår, den av de angivna ä n d r i n g a r n a i bevillningsförordningen till hemmansägarnas disfavör uppkommande förskjutningen av den kommunala skattebördan. Vid riksdagen framställdes förslag om att bevillningen helt skulle utgöra grund för kommunalutskylderna, vilka förslag emellertid avböjdes av vederbörande utskott under åberopande av bland annat, a t t innehavaren av jord å landet eller fastighet i stad i sin berörda egenskap vore n ä r m a r e och , med s t a r k a r e band än de flesta andra medlemmar av en kommun fästad vid s a m m a kommun, samt att de av kommunen fattade beslut ofta kunde inverka till framtida ökning eller minskning i fastigheternas värde. Om fastighetsägaren härigenom bibehölle jämförelsevis större rösträtt än församlingens övriga medlemmar och följaktligen även i större m å n

28 än de måste bidraga till de gemensamma utgifterna, syntes detsamma utskottet ej sakna billighet eller v a r a utan gagn för samhället. 1862 års F ö r o r d n i n g a r n a 1862 om kommunalstyrelse på landet och i stad bröto kommunal- m&& <jen tidigare gällande grundsatsen, a t t hemman på landet och fastigorfattnmgar. j ^ • ^ ^ p r j n c i p i e i J t borde i högre g r a d än a n d r a beskattningsföremål bidraga till de kommunala utgifterna. Enligt förordningen om kommunalstyrelse p å landet skulle kommunalutskylderna utgöras för hemman efter mantalet samt för övriga beskattningsföremål efter bevillningen, d ä r v i d det samlade hemmantalet i kommunen skulle uppbära lika andel av komunalskatterna som a v hela bevillningen i socknen. Bestämmelserna utformades så, att kommunalutskylderna skulle utgå efter fyrktal, och åsattes varje helt m a n t a l 100 fyrkar, varjämte hundradelen av hela bevillningen av i mantal satt jord, delad med summan av kommunens förmedlade m a n t a l utgjorde det bevillningsbelopp, för vilket en fyrk borde åsättas övriga beskattningsföremål. — Av stadgandena följer, a t t hemman i samma kommun och med lika m a n t a l utgjorde lika höga kommunalutskylder. I städerna skulle utskylderna u t g ö r a s efter bevillningen. I såväl stad som land bibehölls sambandet mellan utskylder och rösträtt. Nu berörda bestämmelser återfinnas, ehuru med vissa formella avvikelser, i det förslag till kommunalförordningar, som av särskilt tillsatta kommitterade avlämnades vid 1859—60 å r s riksdag. I sin motivering till bestämmelserna framställa de kommitterade icke någon direkt kritik av principen om fastigheternas merbelastning. Kommitterade gå så tillväga, att, sedan en redogörelse för den historiska utvecklingen lämnats, diskuteras möjligheten av att låta bevillningen utgöra grund för kommunalbeskattningen, därvid påpekas en del mindre tillfredsställande förhållanden rörande bevillningen, men i allt fall anses, att d å ingen annan lämplig måttstock för kommunalutskyldernas utgörande vore tillfinnandes och särskild kommunal taxering icke vore önskvärd, bevillningen liksom tvingade sig till användning. H e m m a n e n sinsemellan skulle dock mantalet a v m ä t a delaktigheten. Det tillfogas slutligen, a t t det inom kommunerna på landsbygden gåves förhållanden, som icke tilläte oins k r ä n k t tillämpning av de allmänna grunderna för uttaxering av kommunalutskylder, nämligen de avgifter, som åsyftade befordrandet av ändamål, v a r a v n y t t a n och frukten egentligen tillfölle ä g a r n a och brukarna av jorden. Kommitterade hänvisa emellertid h ä r v i d till bland annat föreskriften i (senare) 60 §, att i händelse i lag eller allmän författning stadgats, att kommunalutskylder endast skulle u t g å av vissa beskattningsföremål eller att för deltagande i sådan utskyld a n d r a grunder skulle följas e t c , detta skulle lända till efterrättelse. — Av en viss betydelse för de kommitterades ståndpunkt h a r m å h ä n d a varit den grundåskådning, som — i a n n a t sammanhang — i betänkandet uttryckts så, att kommunerna vore a t t betrakta som integrerande delar av statsförvaltningens organism och att de gemensamma ändamål, för vilka de inom sig arbetade, måste tillika anses v a r a statsändamål. Den kompletterande hänvisningen till stadgandet i 60 § torde kunna tydas så, att de skäl, som kunde föranleda vidgad bidragsskyldighet av fastighet, vunnit behörigt beaktande genom förefintligheten av denna paragraf. Kommitterades förslag godtogs av vederbörande riksdagsutskott. Utskottet a n m ä r k t e bland annat, att svaret å frågan huruvida genom forsla-

29 get det förra förhållandet i avseende å bidragsskyldighet och röstvärde emellan innehavarna av den i mantal satta jorden och kommunens övriga medlemmar blivit i allmänhet rubbat, berodde på h u r högt eller lågt m a n kunde sätta ett mantals taxeringsvärde överhuvudtaget. Då emellertid enligt utskottets mening mantalets taxeringsvärde icke kunde sättas så högt, att relationen mellan jordbruksfastigheterna och a n d r a beskattningsföremål bleve densamma som förut, så följde därav, att de kommitterades förslag för den mantalssatta jordens innehavare medförde en ej obetydlig nedsättning av deras förra såväl skattskyldighet som röstvärde. Skulle, fortsatte utskottet, detta förhållande anses böra föranleda till någon jämkning, så torde dock, enligt utskottets tanke, icke v a r a skäl att därför rubba vad de kommitterade föreslagit, u t a n borde den rättelse, som tilläventyrs kunde finnas nödig, lämpligast sökas genom någon ä n d r i n g av bevillningsförordningen och i synnerhet dess föreskrifter om fast egendoms uppskattning. Det finge icke heller, anmärkte utskottet slutligen, lämnas oanmärkt, att den av de kommitterade sålunda föreslagna grund för kommunalutskyldernas fördelning icke vore ämnad a t t ovillkorligen lända till efterrättelse i alla förekommande fall u t a n endast i allmänhet, d. v. s. då icke l a g eller förordning uttryckligen stadgade en a n n a n grund eller ock en sådan särskild grund av kommunen själv bestämdes. Vid samma riksdag var fråga jämväl om revision av bevillningsförordningen och utfärdades år 1861 n y sådan. Enligt 1861 års förordningutgjordes bevillning för inkomst av kapital och arbete med 1 % samt för jordbruksfastighet med tre öre och för all annan fastighet med fem öre för 100 r d r av uppskattningsvärdet. Samtidigt med den sålunda vidtagna nedsättningen av fastighetsbevillningen gåvos emellertid ändrade föreskrifter rörande taxeringsförfarandet, i följd v a r a v taxeringsvärdena på jordbruksfastighet stego mångdubbelt (från cirka 400 miljoner r d r å r 1857 till cirka 1-8 miljarder r d r år 1862). Den totala bevillningen av jordbruksfastighet ökades från å r 1861 till år 1862, då den n y a bevillningsförordningens bestämmelser kommo i tilllämpning, med cirka 20 %. I övrigt höll sig bevillningen tämligen konstant. 1862 års bestämmelser torde hava inneburit, vad landsbygden beträffar, en ej så obetydlig förskjutning av det kommunala skattetrycket till nackdel för andra än dem, som utgjorde kommunalutskylder för jordbruksfastighet. Redan år 1863 vidtogos emellertid ändringar i bestämmelserna rörande Ändring år den kommunala skattskyldigheten, nämligen för såvitt fråga var om för- 186^ * K- Fhållandena på landet. Dessa ändringar inneburo dels a t t bevillningen ° ^ ° ^ " " | skulle utgöra yttersta grundval för kommunalutskylderna dels ock a t t landet. jordbruksfastighet, evad den var i mantal satt eller ej, skulle, i förhållande till bevillningen, skatta dubbelt mot andra beskattningsföremål. Antalet fyrkar beräknades så, a t t för jordbruksfastighet en fyrk påfördes för 5 öre bevillning samt för andra beskattningsföremål en fyrk för 10 öre bevillning. Med vad sålunda föreskrevs bröts med den gamla principen, a t t delaktigheten i kommunen skulle hemmanen sinsemellan bero av mantalet. Grunden till ändringen var givetvis den omständigheten, a t t s a m m a mantal svarade mot fastigheter av i realiteten högst olika valör. 1863 års regler betydde dessutom, som antytts, en ä n d r a d fördelning av den kommunala skattebördan. Upprinnelsen till denna ä n d r i n g låg

betecknande nog i några motioner i prästeståndet, I desamma påtalades den förskjutning av skattetrycket, som i följd av 1862 års bestämmelser ägt rum till löntagarens nackdel. I en motion yrkades, att då fattigvårdsavgifterna voro de, som i allmänhet mest tyngde på kommunens utgiftsstat, samt denna fattigvårdstunga härledde sig huvudsakligen från den med jordbruket och vid fabrikerna sysselsatta befolkningen och endast i ringa mån från tjänstemäns och kapitalisters hushåll, 6 % av fastighets taxeringsvärde skulle vid kommunalbeskattningen anses som behållen inkomst. I en annan motion hemställdes, att för jordbruksfastighet en fyrk skulle åsättas för 10 öre bevillning samt för andra beskattningsföremål en fyrk för 20 öre bevillning. Till stöd för den sålunda i förhållande till bevillningen dubbelt hårdare belastningen av jordbruksfastighet än av andra beskattningsföremål åberopade motionären sockenstämmoförordningens bestämmelser. Motionären uttalade om dessa, att i desamma låg rättvisa och billighet, både därför, att hemmansägarens skatt till staten blott till ringa del utgick efter bevillningen, vadan hans utskylder till kommunen borde till en del beräknas efter hans andra onera, och därför att han såsom ägare av den fasta jorden och således mera intresserad av kommunala angelägenheter borde vidkännas en högre andel i kommunalskatterna och äga högre rösträtt vid kommunalfrågornas behandling. Det är intressant att iakttaga, huru ur andra synpunkter dessa yrkanden rönte tillmötesgående från bondeståndets sida. Fyrktalet var ju nämligen grund även för rösträtten och samma bestämmelser, som till jordbrukarnas fördel åstadkommit en förskjutning av det kommunala skattetrycket, hade också till deras nackdel medfört en rubbning av maktförhållandena inom kommunen. Av debatten i bondeståndet framgår klart, vilken betydelse man fäste vid sistnämnda omständighet. En talare yttrade sålunda, att bland de mest framstående olägenheterna med de nuvarande bestämmelserna vore utan tvivel den, att de som ägde rösträtt efter annan beskattningsgrund än i mantal satt jord, erhållit så stor övervikt och inflytande vid frågornas avgörande, att de kunde helt och hållet överflygla alla jordbrukarna; och att de ej alltid oegennyttigt komme att begagna denna sin makt utan säkerligen komme att missbruka densamma kunde väl tagas för en nästan avgjord sak. En representant för Västerbotten omnämnde det missnöje, som uppkommit i hans ort därav att bruksoch sågverksägare överröstade alla övriga innebyggare inom kommunerna och helt och hållet handlade i sina egna intressen. Det är sannolikt, att det var dessa synpunkter — jämte måhända faran, att ett för bönderna allt för oförmånligt förslag skulle vinna de övriga ståndens bifall — som föranledde en ledamot av bondeståndet att i motsättning till i vederbörande utskott framställa yrkanden om än större belastning av jordbruksfastighet, föreslå utskottet den av detsamma förordade linjen, att jordbruksfastighet skulle påföras en fyrk för 6 öre bevillning samt andra beskattningsföremål en fyrk för 10 öre bevillning. Utskottet yttrade bl. a.: »Med avseende därå, att ägaren av den fasta jorden måste anses äga mera intresse för kommunens framtid, än ägare av annan fastighet, löntagare eller rörelseidkare, bör även den förre i förhållande till de senare vidkännas en större andel i kommunalskatterna ävensom äga högre rösträtt vid kommunalfrågornas behandling; och enligt utskottets förmenande skulle förhållandet av 6 till 10 närmast motsvara vad billighet och rättvisa i detta fall krävde; så att jordbruksfastighet, utan avseende å mantalssättning, komme att påföras 1 fyrk för 6 öre bevill-

31 ning och därunder samt annan fastighet, frälseränta och varje annat beskattningsföremål 1 fyrk för 10 öre bevillning och därunder». Av riksdagsbehandlingen framgår ej klart den n ä r m a r e grunden till den proportion mellan belastningen av jordbruksfastighet och andra beskattningsföremål, vid vilken utskottet stannat. Yttranden i debatten tyda emellertid på att, därest n å g r a teoretiska överväganden legat bakom vad måhända blott var en kompromiss, de gått i den riktningen, a t t avkastningen av jordbruksfastighet skulle vid kommunalbeskattningen beräknas som om den utgjorde 5 %. — Räknade man med denna avkastning, hade man a t t för 3 öre bevillning av jordbruksfastighet sätta samma fyrktal som för 5 öre bevillning av andra beskattningsföremål eller Va fyrk, m. a. o. 1 fyrk för 6 öre bevillning av jordbruksfastighet. Utskottets förslag vann emellertid icke ständernas bifall. Prästeståndet, varmed adeln och borgareståndet sedermera instämde, beslöt nämligen att för jordbruksfastighet räkna en fyrk för 5 öre bevillning. I förstnämnda stånd förefanns en kraftig opinion för än hårdare belastning av dylik fastighet. Som skäl för den angivna fyrktalssättningen åberopade man i stånden bland annat bestämmelserna i 1843 års sockenstämmoförordning, enligt vilka kommunalutskylderna skulle i förhållande till bevillningen vara dubbelt så stora för fastighet som för andra beskattningsföremål (jfr ovan), ävensom den större lätthet vid uträknandet densamma medförde. Åtskilligt meningsutbyte rörande storleken av avkastningen av jordbruksfastighet förekom i debatterna. — Bondeståndet godtog utskottets förslag. I riksdagsskrivelsen återfinnas bland annat de ovan citerade raderna ur utskottets utlåtande med den ändring" i siffrorna, som riksdagens beslut föranledde. De särskilda tillskotten för fattigvården grundades fortfarande på kom- Tillskott tUl munalutskylderna. Beträffande de tillskott till folkskoleväsendet, som ut- fattigvård och över personella avgifter och statsbidrag etc. erfordrades, föreskrevs år folkskola. 1876, a t t de skulle sammanskjutas efter de grunder, som gällde för kommunalutskylders utgörande. Med 1863 å r s bestämmelser hade fastslagits, att jordbruksfastighet skulle 1863 års i förhållande till inkomst bidraga till de kommunala utgifterna i propor- beslut i beiystionen 0-OG till 1, d. v. s. att repartitionstalet för jordbruksfastighet skulle "**0 ?v &r utgöra 0-06. I fråga om bevillningen infördes detta repartitionstal för jord- %$£***%? bruksfastighet först år 1892, då bevillningsavgiften för dylik fastighet bevillningen höjdes från 3 öre till 6 öre per 100 r d r s uppskattningsvärde. För bely- för jordbrukssande av innebörden av 1863 års beslut synes något n ä r m a r e böra beröras fastighet. denna höjning av jordbruksfastighetsbevillningen. Berörda höjning företogs i sammanhang med avskrivning av grundskatter jämte rustnings- och roteringsbesvär samt omorganisation av försvarsväsendet. Redan i en riksdagsskrivelse år 1873 i anledning av gjorda framställningar angående grundskatternas avskrivande — till grund för vilken skrivelse låg den s. k. kompromissen år 1873 rörande grundskatte- och försvarsfrågorna — hade en avskrivning av grundskatt e r n a satts i samband med en höjning av bevillningen för jordbruksfastighet, och samma ståndpunkt hade intagits av skatteregleringskommittén och kungl. propositioner rörande grundskatte- och försvarsfrågorna. I den vid 1892 års u r t i m a riksdag avlämnade proposition, som n ä r m a s t låg till g r u n d för den ifrågavarande ändringen av fastighetsbevillningen, an-

förde vederbörande departementschef, sedan han anmärkt, att bevillningen av fast egendom utgick för jordbruksfastighet med 3 öre och för annan fastighet med 5 öre för 100 kr. av taxeringsvärdet, till motivering för höjning av förstnämnda bevillningsavgift till 6 öre, att det redan av 1873 års riksdag uttalats och därefter alltid ansetts som en given följd av grundskatternas samt rustnings- och roteringsbesvärens avskrivande, att den undantagsställning, jordbruksfastighet sålunda dittills intagit, borde upphöra i sammanhang med avskrivningen och nämnda slag av fastighet följaktligen åsättas bevillning efter de för all annan fastighet gällande grunder. Departementschefen anförde vidare, att det påpekats som en väsentlig brist i bevillningslagstiftningen, att man, då man beskattat jordbruksfastigheten, ansett sig på samma gång beskatta själva jordbruksrörelsen, därvid förbiseende, att denna rörelse eller näring för sitt bedrivande förutsatte icke blott själva fastigheten, utan ett visst driftkapital i inventarier, kreatur m. m. och ett betydligt tillskott av arbete. Departementschefen uttalade vidare, att han ansåg det givet att, då jordbruksnäringen befriades från den av ålder å densamma vilande särskilda beskattning, sagda näring borde i fråga om bevillning till staten likställas med andra näringar och att därför den skattefrihet, som dittills åtnjutits för avkastningen av det i jordbruksrörelsen nedlagda kapital och arbete även borde upphöra. — Av den föreslagna bevillningsavgiften för 100 rdrs fastighetsvärde för jordbruksfastighet ansåg departementschefen 1 öre betyda skatt för avkastningen av i jordbruksrörelsen nedlagt kapital och arbete. Departementschefen utgick alltså i sin motivering därifrån, att den bevillning för jordbruksfastighet, uppgående till 3 öre per 100 rdrs uppskattningsvärde, som 1861 års bevillningsförordning föreskrev, innebar skattefrihet för avkastningen av det i själva jordbruksrörelsen nedlagda kapital och arbete. Vidare innehöll departementschefens anförande en antydan om, vad andra uttryckligen uttalat, att den sålunda förhandenvarande undantagsställningen för jordbruksfastighet berodde på tillvaron av grundskatter och andra å jordbruket vilande besvär. Hyste man denna åsikt om orsaken till den olika bevillningen för jordbruksfastighet och annan fastighet, låg nära till hands att anse grunden till den högre belastningen av jordbruksfastighet i fråga om kommunalutskylderna vara -den att, ehuruväl jordbruksfastighet borde av hänsyn till de grundskatter m. m., varmed den vore belastad, deltaga i utgörande av bevillningen till staten i lägre grad än andra beskattningsföremål, något sådant skäl för en lägre beskattning av jordbruksfastighet icke ägde rum inom kommunen, där inga grundskatter funnos. Utan att därmed avses att giva ett slutligt omdöme om innebörden av den angivna fastighetsbevillningen av 3 öre per 100 rdrs värde må i fråga om grundskatternas inverkan till antagandet av denna bevillningsavgift påpekas, bl. a., följande. Den s. k. bevillningskommittén, vars utlåtande låg till grund för 1861 års bevillningsförordning — om än kommittén föreslog en bevillning för all fastighet av 4 öre per 100 rdrs uppskattningsvärde — uppställde som princip, att bevillningen borde utgå med 1 % av behållna inkomsten. Beträffande inkomst av fast egendom anmärkte kommittén, att för denna skulle rätteligen lika avgift tagas av behållna inkomsten. Men, fortsatte kommittén, i anseende därtill, att de flesta fastighetsägare icke begagnade sådan bokföring, att deras behållna avkomst ens av dem själva med säkerhet kunde beräknas, antog kommittén, liksom

33 dittills skett, den behållna avkomsten i allmänhet v a r a 4 % av det uppskattade verkliga eller gångbara värdet, I enlighet härmed föreslogs bevillningen av (all) fast egendom till 4 öre per 100 r d r s taxeringsvärde. Vederbörande riksdagsutskott vid 1859—60 års riksdag, som ansåg att den nya beyillningsförordningen skulle upptaga en fastighetsbevillning av 3 respektive 5 öre, åberopade i fråga om bevillningen av jordbruksfastighet, att det synts utskottet lämpligast, att årliga avkomsten av jordbruksfastighet icke antoges till högre belopp än 3 % av det uppskattade värdet. Bland de skäl, som av utskottet anfördes för antagande av denna avkastning, angavs icke förekomsten av grundskatterna. 1 Debatten i stånden utvisar, a t t den föreslagna revisionen av fastighetstaxeringsförfarandet och d ä r a v väntad höjning av jordbruksfastigheternas taxeringsvärden inverkat till den låga bevillningen av dylik fastighet. Förefintligheten av grundskatterna framfördes i stånden av en eller a n n a n förespråkare för jordbruket som argument, men spelade i debatten icke någon förhärskande roll. I samband med grundskatternas avskrivande år 1S92 höjdes som nämnts Ändring i bevillningen av jordbruksfastighet från 3 till 6 öre för 100 kr. uppskatt- fyrktalsberäkningsvärde. Enligt vad departementschefen uttalade, förefanns emellertid ninf8eg0 *~ för landskommunernas del ingen anledning att till följd av ändringen r u b b a det gamla förhållandet mellan jordbruksfastighet och övriga beskattningsföremål. Då dock den ändrade bevillningen av jordbruksfastighet medförde, att fyrktalet kunde beräknas lika för alla beskattningsföremål, bestämdes, att i fråga om varje dylikt en fyrk skulle r ä k n a s för 10 öre bevillning. 1892 å r s beslut innebar en ändring jämväl beträffande beskattningen i stad av jordbruksfastighet samt i fråga om beskattningen av jordbruksfastighet med hänsyn till landstingen. I berörda avseenden hade utskylder för jordbruksfastighet utgått efter bevillningen för dylik fastighet, d. v. s. efter repartitionstalet 0*o?,, vilken siffra nu på grund av höjningen av bevillningen ändrades till 0*or>. I fråga om utvecklingen av landstingsbeskattningen hänvisas f. ö. till Kommunalförfattningssakkunnigas betänkande IV, sid. 164 ff. 1 Ur utskottets motivering må anföras följande: -Hittills hava jordbruksfastigheter ansetts i allmänhet avkasta 4 procent, och med nuvarande låga taxeringsvärden har en sådan beräkning visserligen icke varit för hög. Men (In det måste antagas att taxeringsvärdena hädanefter skola komma att betydligt stiga, har en jämkning i inkomstberäkningen ansetts påkallad, för att vid bevillningens utgörande bereda något avdrag för de kostnader, som med jordbruksnäringens bedrivande äro förenade, eller för det däri nedlagda förlagskapital. Ett annat skäl, som synes tala därför, att avkastningen av jordegendom icke bör beräknas allt för högt, kan hämtas frän den omständigheten, att dylik egendom i allmänhet förvärvas mindre i beräkning att å köpeskillingen erhålla en hög ränta, än för att av en redan förvärvad förmögenhet med trygghet kunna påräkna en stadigvarande om än måttligare inkomst. Med en tilltagande folkmängd bliva ock de mindre jordpossessionerna, vilka sammanräknade utgöra största jordrymden mer och mer eftersökta och vid deras inköp fästas ofta ännu mindre avseende vid den avkastning, de lämna, då köparens behov och önskan att förvärva egen bostad härvid huvudsakligen bestämma försäljningspriset. För städernas invånare är däremot behovet av egen gård icke på långt när så allmänt, som för landets. Tillfällen att mot hyra få bebo annans egendom i stad saknas i allmänhet icke. I följd härav rättar sig ock köpeskillingen för stadsfastighet i allmänhet mera efter den avkastning sådan egendom lämnar. Av alla dessa skäl har det synts utskottet lämpligast, att ärliga avkomsten av jordbruksfastighet icke antages till högre" belopp än 3 procent av det uppskattade värdet; men att för annan fastighet, i avseende varpå n u antydda förhållanden icke inträffa, densamma antages till 5 procent av uppskattningsvärdet.»

3 — 312707.

34 Nya regler Fyrktalsberäkningen upphävdes år 1909. N ä m n d a år stadgades, att ar 1909. kommunalutskylder skulle av en v a r skattskyldig utgöras i förhållande till hans inkomst, beräknad för jordbruksfastighet till 6 kr. och för a n n a n fastighet till 5 kr. för varje fulla 100 kr. av taxeringsvärdet, samt i fråga om inkomst av kapital och arbete till det beskattningsbara belopp, för vilket bevillning skulle erläggas till staten. Stockholm den 31 oktober 1931. Eric

Thore.

Utredning

r ö r a n d e v e r k n i n g a r n a av v i s s a förslag till repartitionstal för jordbruksfastighet m. m.

ändrade

P å grund av Kungl. Maj:ts beslut den 7 november 1930 har av undertecknad jämte landskamreraren A. Lundevall och t. f. assessorn E. Thore företagits utredning rörande verkningarna av dels en sänkning av repartitionstalet för jordbruksfastighets jordbruksvärde från 0-oe till 0*05 (alternativ I) dels ock en dylik sänkning av samma repartitionstal tillika med sänkning av repartitionstalet för jordbruksfastighets skogsvärde från 0*04 till 0*03 (alternativ II), i båda fallen förenad med motsvarande ändring beträffande det enligt 45 § kommunalskattelagen medgivna avdraget från inkomsten för vad som beskattats genom fastighetsskatt (procentavdraget). Utredningen h a r innefattat undersökning jämväl av verkningarna av en nedsättning av repartitionstalet för jordbruksvärde till 0-or> i förening med viss jämkning av de skattefria avdragen. Samtliga undersökningar hava avsett 1930 års taxeringar och de kommunalutskylder, som uttaxerats på grundval d ä r a v . Denna utredning, innefattande, förutom redogörelse för densamma, 17 delvis r ä t t omfattande tabeller, h a r a v 1930 års kommunalskatteberedning jämte skrivelse den 31 oktober 1931 överlämnats till statsrådet och chefen för finansdepartementet. Departementschefen har åt mig uppdragit att — för att underlätta utredningens utnyttjande — utarbeta en förkortad redogörelse rörande densamma, med tabeller upptagande det väsentligaste av undersökningens resultat och med en kortfattad kommentar, vilken emellertid i regel ej behövde medtaga sådana uppgifter, som återfinnas i kommunalskatteberedningens förenämnda skrivelse. Till följd h ä r a v h a r nedanstående redogörelse av mig utarbetats under samarbete med assessor Thore. Vid utredningen hava undersökts de förskjutningar, som utdebiterings- Förskjutning av utdebitesatserna för landskommunerna (inkl. köpingar) bliva underkastade vid be- ringssatserna rörda alternativ. Undersökning härom har verkställts efter två olika linjer. för landskomF ö r samtliga landskommuner i riket har undersökts h u r u stor förskjutning munerna vid skulle uppstå, därest repartitionstalen för jordbruksfastighet sänktes i en- alternativa lighet med de angivna alternativen, utan att någon ökning inträdde i in- förslag om ändring av komstskattekronornas antal på grund av ändrade procentavdrag (maximal repartitionsförskjutning). Denna utredning (maximalundersökningen) åsyftar att visa talen för de gränser, inom vilka en sänkning av repartitionstalen skulle komma att jordbruksverka — längre gående förskjutningar än de såmedelst beräknade skulle fastighet. för berörda år ej varit att befara. Beträffande 110 utvalda landskommuner, för vilka deklarationsmaterialet varit tillgängligt, hava förskjutn i n g a r n a av utdebiteringssatserna undersökts med hänsyn jämväl tagen till den ökning av antalet inkomstskattekronor, som blir en följd av den med fastighetsskattekronornas sänkning inträdande minskningen av det s. k. procentavdraget. Här är alltså fråga om de faktiska verkningarna

36 av ändrade repartitionstal. Undersökningarna hava avsett förskjutning a r n a dels i de utdebiteringssatser, som u t a n avseende å möjligen förekommande understöd a v skatteutjämningsmedel fastställts för landskommunerna, dels i de utdebiteringssatser, som skulle varit gällande, om dylika understöd upptagits i kommunernas stater som inkomst. Utdebiringen för både den borgerliga och kyrkliga kommunen h a r medräknats. Alternativ I.

Tabell 1 åskådliggör, bland annat, de maximala förskjutningarna i kronor vid alternativ I enligt de beräkningar, vid vilka hänsyn ej tagits till skatteutjämningsbidragen. De 17 kommuner, för vilka enligt berörda undersökning ökningen överskjuter l*so kr., äro följande: 1

K o m m u n

Utdeb. p e r skattekrona vid gäll. rep.-tal kr.

L ii n

Silte Sproge Sandby Falköpings östra ländsk. Ottravad Gårdby Hyringa Grimmared • Vallstena Orlunda Binneberg N o r r a Möckleby Sanne Bj ä r b y Nedertorneå Näs F r ö jel

16-80 19-50 16-80 14-05 15*80 17-50 13-30 14-io 15-60 12-4 2 13-20 15-0 0 14-90 14-2 0 40-3 5 14-oo 14'C 2

Gotlands

» Kalmar Skaraborgs

» Kalmar Skaraborgs Älvsborgs Gotlands Östergötlands Skaraborgs Kalmar Göteb.o.Bohus Skaraborgs Norrbottens Gotlands

Maximal ökning vid alt. I kr. 2-17 2-03 1-93 1-81 1-76 1-73 1*69 1-65 1-61 1-58 1-58

(1-86) 11-07)

r*8

1-5 G (1-37) 1"5G 1'55 (1-34) 1-53 1-5 2

Maximal ökning vid alt. I enl. de beräkningar, vid vilka hänsyn tagits till skatteutjämningsbidragen kr. 1*29 0-93 1*06 0-95 0-7 9 0-S9 0-9 0 0-77 0-S5 1-07 0-83 0-81 0-73 0-7 9 0-3 9 0-79 0-73

(1-10) (058)

(0-5 7) (0-33)

De maximala förskjutningar i kronor, som skulle uppstå vid alternativ I, därest förekommande understöd a v skatteutjämningsmedel upptagits som inkomst i kommunernas stater, framgå av följande sammanställning. År 1930 lastställd utdebiteringssats (utan skatteutjämning)

T. o. m. 5 kr. 5-01—10 » 1001—15 » 15-01— »

... ... ... ...

Antal kommuner, för vilka vid alt. I upps tår maximal ökning av utdebiteringen per skattekr )na med IT. o.m. 0 1 1 — 0-26 — 1 0 5 1 — 0*76 — 1-01—| 1-51 — j 0-10 | 0-25 0-50 I 0-75 1-50 2-00 l-oo kr. | kr. kr. kr. kr. 1 kr. kr.

2 8 I

91 198

-

-

82 410 67 6

60 738 182 16

1 4 : 343 i 81 12

— 76 17 5

1 8 1 2 i

11 Över 2 kr.

Summa kommuner

-

1 239 i 1774 ! 364 ! 41 i

—

2 418 1

Tages hänsyn till skatteutjämningsbidragen, inträffa de största maxim a l a förskjutningarna i följande kommuner: 1 1 F ö r de k o m m u n e r , beträffande vilka förskjutningarna av utdebiteringssatserna undersökts j ä m v ä l m e d h ä n s y n t a g e n till ä n d r i n g a v a n t a l e t i n k o m s t s k a t t e k r o n o r , h a r d e n ö k n i n g , s o m sålunda beräknats uppstå, anmärkts i n o m parentes.

37 ; Beräkningar utan hänsyn till skatteutjämningsbidragen Kommun

Hörsne med Bara Silte Högstena Ryd Hamra

Län

Utdeb. per Utdeb. per !,, . , ... . Maximal ökning skattekrona vid ^aximal okmng skattekrona vid ..,, . , i vid alt. I vid alt. 1 gall, rep.-tal | gäll. rep.-tal kr. kr. kr. kr.

Skaraborgs j Gotlands » Skaraborgs 1 Gotlands

Beräkningar med hänsyn till skatteutjämningsbidragen

11*00 11*40 16-80 ll'OO 14-00 11-0 o

1-41 1-84 2-17 1-28 1-14 Ml

i l-.su) (1-08)

11*00 11-40 13-34 11-00 14*00 11-00

1-41 134 1-29 1-23 1*14 IMI

(1*10) (1*0»)

Medelökningen för samtliga landskommuner utgör enligt de beräkningar, som taga hänsyn till skatteutjämningsbidragen, 0-35 kr. Motsvarande siffror äro i fråga om Svealand 0-29 kr., Götaland 0-40 kr. och Norrland 0->i kr. De största ökningarna förete Gotlands län (0-54 kr.), Skaraborgs län (0-49 kr.) och Hallands län (0-46 kr.). Västerbottens län utvisar minsta genomsnittliga ökningen eller 0*15 kr. De maximala procentuella förskjutningar av utdebiteringssatserna, som uppstå vid alternativ I, åskådliggöras av följande sammanställning. (De med vanlig stilsort återgivna siffrorna utvisa förskjutningar enligt de beräkningar, vid vilka hänsyn icke tagits till skatteutjämningsbidragen, medan siffrorna med kursiv stil angiva med hänsyn till nämnda bidrag ber ä k n a d e förskjutningar.) Antal kommuner, för vilka vid alt. 1 uppstår maximal procentuell ökning av utdebiteringen per skattekrona med i

0 T. o. m. 5 %

10 10

1 120 1368

5-01 —10 % 1 10-01 — 12 % ; Över 12 % 1 133 954

L35 76

20 10

Summa kommuner

2 418 2418

Enligt de beräkningar, som ej tagit hänsyn till understöden av skatteutjämningsmedel, uppgår den procentuella ökningen i medeltal för samtliga landskommuner till 5-38 %. Genomsnittssiffran är i fråga om Svealand 4-i8 %, Götaland 6*u % och Norrland 3*ir> %. Största ökningen har Remmarlövs kommun (utdeb. 7 kr.) i Malmöhus län med 13 %. Tages åter hänsyn till berörda skatteutjämningsunderstöd, utgör medelökningen för samtliga landskommuner 4*72 %. J ä m v ä l enligt nu ifrågavar a n d e beräkningar har Remmarlövs kommun största ökningen med 13 %. Rörande resultatet vid alternativ I av den mera ingående undersökning, som verkställts beträffande 110 utvalda landskommuner och som enligt det föregående för dessa kommuners vidkommande — till skillnad från maximalundersökningen — ger en bild av den verkliga betydelsen av den ifrågasatta sänkningen av repartitionstalet för jordbruksvärde, hänvisas till tabell 2. Kol. 8 i tabellen angiver i fråga om nämnda kommuner förhållandet mellan tillkommande inkomstskattekronor och bortfallande fastighetsskattekronor vid berörda alternativ. Tabell 1 ger jämväl en bild av de maximala ökningar i kronor av ut- Alternativ n. debiteringssatserna, som uppstå vid alternativ I I enligt de beräkningar,

38 vid vilka hänsyn ej tagits till skatteutjämningsbidragen. De största maxi mala förskjutningarna inträffa i följande kommuner: 1

K o m in u n

Utdeb. per skattekrona vid gäll. rep.-tal

Maximal ökning vid alt. 1

kr.

kr.

Storsjö Jämtlands Silte ; Gotlands Sproge » Fröjel » Sandby : Kalmar Nedertorneå j Norrbottens Ottravad Skaraborgs Norrlan da • Gotlands Vallstena » Karl Gustav * Älvsborgs Falköpings östra ländsk.; Skaraborgs Sanne Göt.o. Bohus Krogsered j Hallands Hyringa j Skaraborgs Ångarn ] Stockholms Hede ! Göt. o. Bobus

20-1! 7 1680 19-50 14*62 16-80 40-9^ 15-80 13-30 15-GO 18-10 14-0 5 14-9 0 15-oo 13*80 18-2 0 12-50

1-30 2-17 2-or, 1-52 1-98 1-65 1-70 1-81 1-ul 1-46 1-81 1-56 1-10 IT, 9 1-4 2 111

(1-2 9) (1*86)

(1-07) 11-84) (1-07) (1-28) (1-87) (0-34)

Maximal ökning Maximal ok- vid alr. 11 enl. de beräkningar, vid ning vid vilka hänsyn taalt. 11 gits till skatteutjämningsbidragen k r. kr. 3-51 2-4 5 2*81 1-95 1*98 1-90 1*89 1-8 7 1-st; 1-M 1-81 1*80 1-70 1-76 1-7 5 1-7 5

1-74 1-4 4 l-oo 0-91 1-06 0-4 S 0-8 5 Il l 0-9S 0-8 3 0-9 5 0-84 0-8 5 0-9 4 0-3 8 0-9 2

(9'60) (2-0 91

(1-071 (1-60) (Wc) (1-59) (1-60) (1*81)

(1-78) (1-28)

(0-68) (0-4 01 (0-8 0) (0-7 0) (0-68) iO-f.8)

Nedanstående sammanställning åskådliggör de maximala förskjutningar i kronor, som uppkomma vid alternativ I I enligt de beräkningar, vid vilka hänsyn tagits till understöden av skatteutjämningsmedel. ! Ar 1930 fastställd ,

Antal kommuner, för vilka vid alt. 11 uppstår maximal ökning &y utdebiteringen per skattekrona med

(ntan s k a t t a t iämning) 6 '

|T. ©. m. 0*11-1 0 * 2 6 - 0*61-1 0*76-1 1*01-1 V61° ' 1 0 i ° ' 2 5 1 O"50 0*75 1-00 t'60 , 8-00 kr. ; k r . i k r . ! k r . | k r . j k r . ! k r .

0 T. o. m . 5 k r . . . . 5-01—10 » ... 10-01 — 15 > ...j 15-01— » ... |

Över 2 kr.

Summa kommuner

2 8 — i —

72 141 | 5

81 i 246 21 i 4 :

77 \ 675 139 8

7 534 ' 152 j 16

153 34 9 j

17 12 \ 3 1

1 1

239 1774 364 i 41

21S !

32 !

2 418

Enligt sistnämnda beräkningar inträffa de största maximala ökningarna för följande kommuner: 1 Beräkningar utan hänsyn till skatteutjämningsbidragen 1-

t •

K o ni ni u n

La n i

Storsjö i Jämtlands Hörsne m e d Bara' Gotlands Silte i » Ryd Skaraborgs Skärstad ''• » Högstena

Skaraborgs

Se not ä sid. 2.

; Beräkningar med hänsyn till skatteutjämningsbidragen

j

Utdeb. per L , . , ... • L t d e b . per , .. , * . . M a x i m a l ökning . . . , . . Maximal ökning: skattekrona vid ! . , . . . . c<- skattekrona vid vid alt. 11 ..,, , , vid alt. 11 ..,, , , gall, rep.-tal gall, rep.-tal k-. kr. kr. kr. 20*67 11-40 16-80 14-00 ll-oo 10-50 11-00 9-9 0

3-51 1-58 2-45 1-44 1-4 2 1-26 1-23 1-19

(3-5 0) (2-09>

(1-08) (0-89)

18-56 11-40 13-S4 14-00 11*00 10-50 11-00 9»90

i

1-71 (1*78) j 1-58 1-44 (1*28) | 1'44 1*42 1-26 1-23 (1-0SI 1-19 (0-8 91

39 Tages hänsyn till skatteutjämningsbidragen, utgör ökningen i medeltal för samtliga landskommuner 0-44 kr. Genomsnittssiffran är i fråga om Svealand 0-39 kr., Götaland 0*47 kr. och Norrland 0\TT kr. De största medeltalen förete Gotlands län (0*64 kr.), Skaraborgs län (0*55 kr.), Östergötlands län (0*r,i kr.), Hallands län (0*so kr.) och J ä m t l a n d s län (0*49 kr.). Lägsta siffran utvisar Västerbottens län med en medelökning av 0*28 kr. De procentuella förskjutningarna vid alternativ I I i förhållande till utdebiteringssatsen vid gällande repartitionstal framgå av följande sammanställning. (Siffror med vanlig stilsort utvisa förskjutningar enligt beräkningar, vid vilka hänsyn ej tagits till skatteutjämningsbidragen; siffror med kursiv stil angiva med hänsyn till nämnda bidrag beräknade förskjutningar.) Antal kommuner, för vilka vid alt. 11 uppstår maximal procentuell ökning av utdebiteringen per skattekrona med T. o. ni

5%

501 — 1 0 %

1001—12%

Över 12 %

1393 1330

256 141

61 34

698 903

10 10

Summa kommuner

2 418 2418

Tages ej hänsyn till understöden av skatteutjämningsmedel, företer Storsjö kommun (utdeb. 20*(>7 kr.) i J ä m t l a n d s län största maximala ökningen med 16-98 % -1 därnäst följer Norra Ny kommun (utdeb. 6-so kr.) i V ä r m lands län med 14-85 %. 15 kommuner utvisa ökning med över 13 %. I medeltal för samtliga landskommuner uppkommer en ökning av 6-67 %. I genomsnitt uppgår ökningen beträffande Svealand till 5-77 %, Götaland 7*r.5 % och Norrland 5-58 %. Enligt de beräkningar, vid vilka hänsyn tagits till skatteutjämningsbidragen, inträffar största maximala ökningen, 14*85 %, för Norra Ny kommun. 7 kommuner förete ökning över 13 %. Genomsnittliga ökningen är

5-85

%.

I fråga om resultatet vid alternativ I I av den till 110 kommuner begränsade undersökningen hänvisas till tabell 2. Kol. 9 i tabellen anger i fråga om berörda kommuner förhållandet mellan tillkommande inkomstskattekronor och bortfallande fastighetsskattekronor (för jordbruksvärde ocli skogsvärde) vid nämnda alternativ. Nedanstående sammanställning åskådliggör storleken av de maximala Alternativ II ökningar i kronor av utdebiteringen por skattekrona, som tillkomma vid jämfört med alternativ I I i jämförelse med alternativ 1. (De med vanlig stilsort åter- a l t c r i i a t , v • givna siffrorna utvisa förskjutningarna utan hänsyn till skatteutjämningsbidragen, medan siffrorna med kursiv stil angiva med hänsyn till n ä m n d a bidrag beräknade förskjutningar.) Antal kommuner, för vilka vid alt, II i jämförelse med alt. I tillkommer ökning av utdebiteringen per skattekrona med T. o. m. ! 0-11— I 0-26— 0'61— I "0*76— j 1'01— I 1-51— I ^ 0 0-10 0-25 0-50 0-75 1-00 1-50 2'00 ' g fe kr. kr. kr. kr. kr. kr. j kr. i

I 1 1

• *I 1338 600

35 I 4

1 \

580 I

Summa kommuner

I 1

2 418 2418

Tages hänsyn till uppkommande ökning av antalet inkornstskattekronor. blir förskjutningen 16*93 %.

40 Enligt de beräkningar, vid vilka hänsyn ej tagits till skatteutjämningsbidragen, har vid alternativ I I i jämförelse med alternativ I Storsjö komm u n i J ä m t l a n d s län största m a x i m a l a ökningen med 2*2i k r / och Linsälls kommun (utdeb. 13*22 kr.) i s a m m a län den näst största med l*u kr, Storsjö kommun har jämväl den största procentuella ökningen, nämligen med 10-69 %, 8 kommuner förete ökning med över 8 %. Medeltalet för samtliga landskommuner ä r 0-n kr. Genomsnittsökningen är ifråga om Svealand 0*18 kr., Götaland 0-ns kr. och Norrland 0-24 kr. Tages hänsyn till understöden av skatteutjämningsmedel, utgör största, maximala ökningen vid alternativ I I i jämförelse med alternativ I Vw kr., inträffande för Storsjö kommun. Näst största ökningen har Bogens kommun (utdeb. 9*90 kr.) i Värmlands län med 0*96 kr. 2 Procentuellt sett företer vid ifrågavarande jämförelse Norra Ny kommun i Värmlands län största maximala ökningen med 10*59 %. 7 kommuner utvisa ökning med över 8 %. Genomsnittliga maximala ökningen för samtliga landskommuner är 0-09 kr. Medeltalet är beträffande Svealand OMO kr., Götaland 0*07 kr. och Norrland 0*16 kr. Skattebördans De förskjutningar av skattebördan, som alternativen medföra för olika fördelning i grupper av skattskyldiga, hava undersökts dels beträffande de 110 utvalda vissa landslandskommunerna dels, mera detaljerat, för 10 av dessa kommuner. kommuner mellan olika I fråga om var och en av de 110 kommunerna har företagits en fördelgrupper av ning av de skattskyldiga på två huvudgrupper, nämligen »ägare och arrenskattskyldiga datorer av jordbruksfastighet» och »övriga skattskyldiga» samt utrönts vid alternativa förslag de procentuella förskjutningar, som skattebördan för dessa grupper underom, sänkning går vid ifrågavarande alternativ (se tabell 2, kol. 10—19). Till skatteav reparti- bördan för »ägare och arrendatorer av jordbruksfastighet» har jämväl tionstalen för r ä k n a t s beloppet av den skogsaccis, som i respektive kommuner utdebitejordbruksrats på grundval av 1930 års virkestaxering. fastighet. Undersökning beträffande 110 kom-

För gruppen »ägare och arrendatorer av jordbruksfastighet» inträdande lättnad av skattebördan blir större ju mindre andel av hela skattebördan i kommunen uppbäres av n ä m n d a skattskyldiga och ju större minskningen av antalet skattekronor för gruppen är. Den procentuella ökningen av skattebördan för »övriga skattskyldiga» motsvarar exakt den procentuella förskjutningen av utdebiteringssatsen. Berörda ökning blir större ju större andel bortfallande fastighetsskattekronor utgöra av samtliga skattekronor i kommunen och ju färre bortfallande skattekronor återkomma i form av inkomstskattekronor. En av ändrade repartitionstal föranledd höjning av skatteutjämningsbidragen medför en ytterligare lättnad för gruppen »ägare och arrendatorer av jordbruksfastighet» och en minskning av skattestegringen för »övriga skattskyldiga». Medan den efter avräknande av nämnda bidrag uppkommande skatteökningen för sistnämnda grupp framgår av tabell 2 kol. 5—7, har den av a n g i v n a grund ytterligare tillkommande skattelättnaden för »ägare och arrendatorer av jordbruksfastighet» icke varit föremål för n ä r m a r e undersökning.

Undersökning Den mera detaljerade undersökningen rörande förskjutningarna av beträffande io skattebördan mellan olika skattskyldiga har avsett följande kommuner: kommuner.

1 Ökningen av antalet inkomstskattekronor är så obetydlig, att den verkliga förskjutningen för Storsjö blir lika med den maximala. a Med hänsyn tagen till uppkommande ändring av antalet inkornstskattekronor utgör förskjutningen för Bogen 0'7i kr.

41 Litslena i Uppsala län (Trögds härad), J ä r s t a d i Östergötlands län (Göstrings härad), Bottnaryd i Jönköpings län (Mo härad), N o r r a V r a m (Luggude härad) och Lyngby (Bara härad) i Malmöhus län, H å l a n d a i Älvsborgs län (Ale härad), Varv i Skaraborgs län (Vartofta härad), Kamnäs i Västmanlands län (Snevringe härad), Ramsjö i Gävleborgs län (Västra Hälsinglands domsagas tingslag) och Ådalsliden i Västernorrlands län (Barnsele och Resele tingslag). För belysande av ifrågavarande 10 kommuners allmänna k a r a k t ä r sammanställas här nedan uppgifter om ortsgrupp, folkmängd och beskattningsföremål.

1 Fastigbetsskattepliktig jordbruksfastighet år 1930

ir aI Volk° I ; Orts- mängd , gnipp 1 jam | Skogs1930 ! A k e >mark

Kommun

•

Hamnas Ramsjö Ådalsliden

I ...

11 1

Jordbruksvärde

Skogsvärde Summa

Till skogsaccis fastig- ink. skatt- år 1930 liet år beskatttaxerat 1930 ningsbar rotvärde

tusental tusental tusental tusental kr. kr. kr. kr.

uUom8t

kr.

kr.

9 6 8 | 2 771-6 2 732-5 2 392-0 602-6 2 994*6 185-4 3 8 5 j 654-8 811-6 271-6 851-5 39-9 37-8 1 0 0 3 11083-7 8 347-7 1 376-5 1 187-6 2 565-1 150*9 1 867 1 719-2 1 600-2 2 553-;! 168-6 2 721-9 1 340-7 912 1 589- s 2 0 o 2 511-6 5*5 2 517-1 206-3 917 842-0 4 335-6 1 085-0 359-6 1 445-6 99-n 426-0 393-t 534 453-5 477-7 24-2 361*1 2 504 1 784-8 14 841-5 1 779-2 1486-8 3 265-5 2 335-8 604-0 61 388-0 2 063-5 4 788-5 6 852-0 1819 241-s 2 776 1 233:1 38 228-c 2 346-:; 2 254*5 4 600-R 1 191-7

116 110 39 270 178 0 2 0 493 680 114 8 8 0 71020 64 780 957 2 7 0 313 050 532 0 2 0

28 600

j bar Litslena I I Järstad 1 B o t t n a r y d ... I N o r r a V r a m ': 1 Lyngby ! I Hålanda I Varv 1

Taxeringsvärde

1 Tax.- j År 1930 värde åltill kom-

liar

109 li)0 25 4 1 0

— 38 280 270 141 920 298 870 367 9 0 0

Vid ifrågavarande undersökning hava de skattskyldiga i berörda kommuner fördelats i ett stort antal grupper. Gruppindelningen framgår av tabell 3 a och tabell 3 b, vari de viktigaste undersökningsresultaten sammanställts. Vid gruppindelningen hava följts mera reella än formella grunder, så a t t exempelvis en löntagare, som jämväl ägt en mindre jordbruksfastighet, hänförts till löntagare o. s. v. Tabell 3 a utvisar för envar av de redovisade grupperna antal skattskyldiga (vartill r ä k n a t s samtliga ägare och brukare av fastighet samt övriga som i kommunen påförts beskattningsbar inkomst) ävensom procentuell förskjutning av skattebördan vid alternativ I och alternativ II. I skattebördan för ägare av fastighet har — förutom allmän kommunalskatt — inräknats skogsaccis, avseende å fastigheten avverkat virke, även om annan person är att anse som avverkare. Tabell 3 b upptager summasiffror och genomsnittssiffror för samtliga nu ifrågavarande kommuner. För de förekommande grupperna har angivits antal skattskyldiga, antal brukningsdelar i fråga om jordbruksfastighet, arealuppgifter rörande dylik fastighet hämtade från 1928 års fastighetstaxeringslängder, taxeringsvärden å jordbruksfastighet och annan fastighet samt beskattningsbar inkomst enligt 1930 års taxering, till skogsaccis t a x e r a t rotvärde enligt samma års virkestaxering, procentuell andel i skattebördan (allmän kommunalskatt och skogsaccis) vid gällande repartitionstal, alternativ I och alternativ II, procentuella förskjutningar av

42 skattebördan vid nämnda alternativ samt slutligen skattebördan i kronor vid gällande repartitionstal och vid ifrågavarande alternativ. — I kol. 4—8 av berörda tabell a n m ä r k t a uppgifter rörande jordbruksfastighet gälla, där vederbörande dels ä g a dels arrendera jordbruksfastighet, all den jordbruksfastighet i kommunen, som de skattskyldiga i respektive grupp äga eller arrendera. I en särskild tabell — tabell 3 c — hava angivits verkningarna av repar-' titionstalens sänkning för vissa enskilda skattskyldiga. De anförda exemplen få ej anses giva en bild av förhållandena i respektive kommuner i dess helhet, då de representerade typerna kunna ingå i en förhållandevis helt a n n a n omfattning i kommunerna än i exempelsamlingen. Förskjutning J ä m v ä l i fråga om municipalsamhällena hava de maximala förskjutav utdebite- ningarna av utdebiteringssatserna varit föremål för undersökning. De ringssatserna ändringar, som ifrågavarande alternativ medföra i fråga om nämnda utför municipalInom 60 av rikets 206 rausamliällen ocli debiteringssatser, äro synnerligen obetydliga. landstingsom- nicipalsamhällen finnes icke jordbruksfastighet. I 7 a n d r a samhällen h a r råden vid al- utdebitering av municipalutskylder å r 1930 icke förekommit. I övrigt internativa förträder ökning allenast vid alternativ I för 7 och vid alternativ I I för 8 slag om ändring av repar- municipalsamhällen; i intet fall överstiger denna ökning 0*oi kr. titionstalen Även beträffande landstingen hava de maximala förskjutningarna av utför jordbruks- debiteringssatserna undersökts. Förskjutningarna framgå av följande fastighet.

tabell.

Landstingsområden

Utdeb. per Ökning av utskattedebite r ingen krona vid gällande rep.-tal kr.

Stockholms läns Uppsala » Södermanland s » Östergötlands > Jönköpings » Kronobergs » Kalmar läns n o r r a s ö d r a » » Gotlands läns Blekinge » Kristianstads Malmöhus » Hallands » G ö t e b . o. B o h LIS

1-86 2-io 1-90 2-2 0

2-io 2-oo 2-86

Landstingsområden

gällande rep.-tal kr.

Alt, 1 Alt, 11 kr.

kr.

0-oi

00 2 0-04 0-04 0-07 O-OÖ 0-07 0-0 8 0-06 0-08 0-04 0-0 7 0-07

Älvsborgs läns Skaraborgs » Värmlands » Örebro » Västmanlands » Kopparbergs Gävleborgs » Västernorrlands » Jämtlands Västerbottens » Norrbottens »

O-oo 0-08

M e d e l t a l för s a m t l i g a landstingsområden

0-08 0*08 (J-0Ö 0.04 004 0'05

2-ÖO 2-4 7 2-54

f>©6

2-io 2-2 0 2-10

0-0 6 0-07 0-0 5

1-75

0-o::

0-0 7

O-o:*,

Utdeb. per Ökning av utskattedebiteringen krona vid Alt. 1 Alt. 11 kr.

kr.

2-8 4

0-08 006 0-0 4 0-03 0-0 3 0-0 3 O-ii.-; 0 03

3-o s n-2-.;

O-oo O-oo

004 0-07 0-07 004 0-04 0-06 0-0 5 0*06 0-12

3-16

0-03

0-0 5

2-28

0oi

0 00

1-90 2-10 2-40

2-o« 2-oo 2-io 2-oo

o-ii

Utredning Beträffande de 10 kommuner, för vilka vid de i det föregående omrörande verk- nämnda alternativen uppkommande förskjutningar av skattebördan för ningarna ar olika grupper av skattskyldiga varit föremål för närmare undersökning, ändrade har jämväl undersökts, vilka verkningar en ändring enligt alternativ I repartitionstal för jord- av repartitionstalen för jordbruksfastighet skulle medföra, därest nämnda bruksfastighet ändring kombinerades med viss jämkning av de skattefria avdragen. Ini förening alles hava i anslutning till inom kommunalskatteberedningen uttalade med viss jämkning av önskemål åtta olika förslag, betecknade a)—h), rörande dylik jämkning De föreslagna jämkningarna innebära, de skattefria varit föremål för undersökning. avdragen.

att skattskyldiga, vilkas beskattningsbara inkomst icke överstiger visst lägre belopp, skola, sedan de skattefria avdragen enligt kommunalskattelagens nuvarande regler å dem tillämpats, tillerkännas extra avdrag (som alltså icke äro föremål för s. k. »bankning»). Avdragen hava antagits ifrågakomma blott beträffande kommuner i ortsgrupperna I och I I . De olika förslagen till jämkning skilja sig från v a r a n d r a dels i fråga om det belopp av beskattningsbar inkomst, som skulle utgöra gräns uppåt för avdragens åtnjutande, dels rörande avdragens storlek. Berörda förslag rörande jämkning vid alternativ I av de skattefria avdragen framgå närmare av följande tablå. Ortsgrupp ill allmän kommunalskatt beskattningsbar inkomst, vid vilken extra avdrag tillkomina

Extra avdrag kr.

a) högst b) » c) d) » e) » 1) » g> » h) »

1 000 kr. 500 » 1 000 * 500 » 1000 » 500 » 1000 » 500 »

40 4° 40 il()

'

30 80 20 20

I

Tillkommande extra avdrag för hustru och varje barn kr. 20 20

Ortsgrupp Extra avdrag kr. 20 20 20 20 20 20 20 20

II

Tillkommande extra avdrag för hustru och varje barn kr. 20 20

Förenas alternativ I på sätt nu angivits med jämkning av de skattefria avdragen, blir utdebiteringen per skattekrona uppenbarligen större än vid alternativ I utan jämkning av avdragen. Skillnaden blir enligt sakens n a t u r i allmänhet störst enligt a) och minst enligt h). Den i förhållande till alternativ I utan jämkning av avdragen tillkommande ökningen av utdebiteringssatsen v a r i e r a r vid a) från 0-22 (Ramnäs) till 1*29 kr. (Varv) och vid h) från 0*o:> kr. (Ramnäs) till 0*;i2 kr. (Varv). I medeltal för ifrågavarande 10 kommuner utgör utdebiteringssatsen vid gällande grunder 11*4.-: kr., vid alternativ I utan jämkning av de skattefria avdragen 12*03 kr. samt vid a)—h) 12*59 kr.—12-ao kr. I övrigt hänvisas rörande verkningarna av en sänkning av repartitionstalet för jordbruksvärde i förening med .jämkning av de skattefria avdragen till tabellerna 4 a och 4 b. Tabell 4 a upptager i fråga om envar av berörda kommuner och för olika grupper av skattskyldiga beloppet av allmän kommunalskatt (skogsaccis ej inräknad) vid gällande repartitionstal, vid alternativ I u t a n jämkning av de skattefria avdragen och vid alternativ I i förening med dylik jämkning. De skattskyldiga hava uppdelats på »ägare och arrendatorer av jordbruksfastighet», »ägare av annan fastighet» och »övriga skattskyldiga», d. v. s. huvudgrupperna enligt den i tabellerna 3 a och 3 b berörda undersökningen för ifrågavarande 10 kommuner. Under de tal, som angiva beloppet av allmän kommunalskatt för gruppen »övriga skattskyldiga», hava med kursiv stil anmärkts sammanlagda beloppen av allmän kommunalskatt för i nämnda grupp ingående löntagare med taxerad inkomst av högst 1 500 kr.

44 Tabell 4 b upptager för de 10 kommunerna tillhopa en mera detaljerad fördelning av de skattskyldiga. Tabellen angiver för varje upptagen grupp beloppet av allmän kommunalskatt vid gällande repartitionstal, vid alternativ I u t a n jämkning a v de skattefria avdragen och vid alternativ I i förening med dylik jämkning enligt olika förslag ävensom procenttal, belysande vid n ä m n d a förslag uppkommande förskjutningar av skattebördan. Stockholm i november 1931. Carl W. U.

Kuylenstierna.

45 6,0 • «

c *» '3 "B

Vid I L alt. II S I «

; C h ö &. K Tf Tf ca B ^* ^ "V ^ - ^ r— ^j. u.. ~.j ^ •.^ —. ^o uu « j -3* - j * sij »o >w — v

&3 ^p u j u j

Vid

öböööööoooöööcooööööööööö 666

Summa

(M CO 35 « QO 1^ t- O! S lO l^ » l- O: OI J: (H C 31 CO CO O Orf300 lOOlM oco -—i Dl Dl Dl rf iOc cCD Cl <N

s alt. I oI » M

6ö6ö666ö6ööoö6ö666666666© 666

Över 2 kr.

I

I I I I I I I I I I I-* I I i - i CO CC CC ( M

l-öl— 2-00 k r .

I CO

A cc oc »~ H coinöi

H Q O t - i O i M ^ O O T i i ^ X C O l C v l t C X i M O O l C O O O i - i CO - ^ i i-H i—I CM i—1 i—I CM i-H H J l r^ r - t O H i—i t—I

?P 00 CO D l Ö CDl^CO

eo O O O M l ^ t - O O l - O O ^ C O T t l - J l O l - ^ C J i a - s r c M C C H CM i - i CC »O T CM CO D l • * UO O l H UO t - H r - i H H H i - < n

•ON N **H. t>*

CM CM CO CD . C t ^ CO CO O »C <X. >D Si 0 0 kC OS CO O l O CO O CM OS >D CMCOCMD1COD1CM—4rHTH05"r-,rfiCi-iCMOJCMi-iCMi—(

I-H o i co

to

CM t » i— <M CM » O CD H -T

t > C o C o »-I C» I Q »O

T H T f Q0 3 1 ^ ) © H I I

O . O CVS CV3 * « < ' I N ^ I C\J ^ ! CD

k©

T j i CO »O

-~H CO 0 0

<M LC; oc t~ o; o L-- co ^ ~- CD Tti co co co — CVJ c^ co oo 00 i—i -H. DI O

ooicco

oqn;i»(

CM

O IN

( C H ( M 1-1

t » " 0 TH.

©

CO CD i - i

O j 00

g

i-H

i—II—iCMi—i-H

11111*1 Summa

IN»

•*•

I II

02 »o cc i ^ *D co D> oo TT iso eo CD i - :o oo co D I ~ i T O OO — >-< ri enjH

0-26 — 0-50 k r .

sa rj* -•* *-<

CO t S C O N * c\j r>. ctj

( M c D a c c x t - i - i M c c i o i - c t - c c i M a M c o o i c o c o o O l O T-IOOOO-*CMOOOC75CO-*COOOOO—•CD00COCD»D»DCDCDCOCM H i - i i-H >-H r - l CM CM CM

000,01

QOJS

0 0 kO CM <—i >-< kO CO CO lO CO CM OJ "4* k O CO Od H

I

,

I

»fV

»

«S

ö s ^äT^tn-H 0 6 »"O C* CO "SH S i CM W C V Jt I>N « C i j - •»$, TS O*

I II I

I I O « I T f n | 1-1 »» l-H I i-H

I I 1.01 — 1-50 k r .

CM

O O O C I l - i - i l - C O I - O O r - C Ä i O t O O O — C O l ^ T i ' I CD 35 0 0 CM CD —. CM i— - # D l —I i - l CM CO l O O J - H • * CC H i—i I

oo

coon

<© 8» CM

i - l T f r-i COOlrH i-i

I 00 I N * N

0 0 00 OS •—i v * 00 C5 CO »o CO

T f l t » C O O j ÖO P ) t s * ( "SH »C3

C C C O X ^ C S r - t C M i H C M i M O ^ O O C M O T j i c O C Ä a i—i t ~ CM O J C 5 ^ 0 0 C l —« 0 0 D l CC CO r f i k O CO T * CM i-H i D O i i-H D l t ~ CO D l M D l —- i-H D l i-H r-t 0 D t - C O t t H »O

<CD ! > . O >«l O r C O ^ O o Ög CO fr»

t ~ •>* t - r~ i — i c o i n t ^ c f t C M f - o c o a i - H O f f i a i i ^ i O r - I O S ^ C M (M i H H H CO M r i CO C9 H l - l 5 1 CH CO H 51 H 5 1 H H

QO CO •<* I—. » « T}1-<#t> •"* i-H CM

c \ j - w * - ( ^ ob C© ( Q f « | »Ö «5 •%"

0C L - i-i D l >Q CO Q IQ D | Q cp ,Q CfJ f - -«ji ,-£> - f C i71 ,-H o CC TK CM Dl i—Ii—ii—Ii-li-H i—Ii—I H O J H H H i - I H i - I H

©5 00 D l CO l > » O i "*t! CO 51 - H

>H »H > i Oj 00 ^

CO CO i - t

I M S

i CVJ

g

**VJ OO

" 3 *H

.-T"? ,

C3

O fl» C3 C8 CC * J rt

"3

1M S-2 » f f

CO

O *z;

C3

S EP «> H 5 a a Äfe°

.2P

- ° flf->

S

^ B f l u - i S a a - S i H i ä C f j S c-, «ä «J •H *s a C a O « *H « « :0 ^ ^ :« 2 :cS O :d :9

C8 F 'OC-o o

. O..S

•w

J$

.3 g o i-5 >> /!*

ca "H *V

-o -J 4i — t 3 :Ä

»o o »o

B

46 G0 O

> rf

II

<!

+s —,

M

^

i 1—i

•a at o

O

•

rf

•a

"d

O

] I

2 cc "3

•_

-

0*C J

. >

=<! g—fl

•_, » > d

4 f CD t - D l

cs

>

to

H

*3 • • ~

. .

ta L

"0 >

rf £ B £

s

g :« *a to "3 rf 5 M H

5 bo

s

i

5tf>r~

, _ l

:: '~

' ?

rfl

Cl r-i '.O 05 CO 00 CO H l

rO

CO - i - i C i C

\J. L.O -H CO o

+++++

++++ + + + +

D l CC CO -rf ©

" * ^H © D l

H t - G5 l O CO 1 - i O o

L— **^ i C t -

CO D l - * D l i—

TH

ID rH - ^

MM

M I M

MM

O

rH -H

o

i H rH

-Hl CO O CC

H* 1 D l CC CC D l

o

~ i n rH

HI

o

iO 0)

t-

er

Q a CO O

V i -

05 C l Cl l -

Hl

ao c i o c.C5 ^ -

— I i O CC l D O CC CO CC CO D l

Cl

1 1

M i i

'

lO t -

Cl r l

i-H D l CC D l

cc

C5 rH

rH r-i

O

HMirHtJl

D l l > X CD »D D l r n - *

ci H I x a o »O C l Cf» CO . o

O c;

rH t - i - cc cc 05 - ? c

Cl rH -Hl CO H- CO o CO

L-

C

O

x - i * cc i * as CO CO CD CD t -

r~ o i —. co 1+1 l— 00 I D

X lD X

©

>D C - CO CD t -

O OC) OS © t O v D CC »O CD >D

L^ O CO C l r— CO CO CO

co ÖV ö q3

— ' CC X l D l O O l H H

as ^ f r n oo

• O H l H rH CO O I C CO H C l

L- rH o co c - H i O O C C C O

CC O l - CO C l C l i H C O

-r

CC O

© as as i—i cc

X M H - r J

c

»o as —i c^

O O

CD

«* Tt< a

as o o x co ->* CD - * CO -cf

co

t-

BO M l O A L- rH t - O

M l-

Cl

© - + I CO i O O CO CC CO CO O I

CS 00 " 0 rH L M 00 « 0 ) Cl

o

1-

O O

^3 W fc- • CA «

KO co

o r~ x co x - * D l CC CC Dl

co

ö

•rjl CD Tji CC - r t

rc

Cl O c i -#

M 1M:

1 CO .-< C- o l— CO CO »Ci

as © © 05 - +

c» -et oc

CO r f -rf X

Hi i-

"O CO CO HI i f CO ~. t- H l l£

CO 00 O iO C3 O

CO 05 C5 L— H l rH CO r -

L- rH CO CO

-H

CO l O v O i—1

3 5 D l i-H CD r l O C— CD CC t "

)C3 CO l O CC i f .

33 i O t - - + D CC CO CO CC t C5 CO CO 1 - t HICOCOCOCO

fj

oo

—I C l -H HO CO CO O rH CT5 L-

i -

•O

as a? X ~ f i+C^lrHi*i

X D l X CD

-ef i O CO CO " *

X D l O D l as DlCOCCCOrH

ucs co c:

co co H>

ur

CC i * * -ef t -

CODICOCCDI

--. ^

H

,r~ ~ i H O

!£

H

«

O

<

te c i - o C O O i O r H

—

CO

rH

CC O i O C l C5 CO O Cl

rH lO

t - C l CO C" CO CO CC rH

CO H- rH O CO C5 H l - •

ci

CO —' O - * CT iD-^cocDiO

H

t - D

W

O

CD CC r H l D

H l - H C O

ci

O 00

r -

-rr

i-

r.

^Jt C5 rH CO X CO C l 'O CO C

O

»o o

--o CO C l C5

0> rH i H —.

•r+irHcbifcb

i b x c c c c

-H

l-H

Dl

D l DS I O CD CC -rr, D l l-H

zo -~> -t rH oo er

lO OJ Ä CC 00 CO O» I-" 9* <0

CO H l 'O CO 55 C l H l -M t - CO

^H X O 35 CO »C CO CC rH O

i-l i O -H O

öcbccccoo

aoiooit-co

o c i O i - * c o

»O r~ j o aa

i—i

CO -Ch

Dl

rH t-

rH -ni H C CO CO CO c

rH L~ I-I i O t H< C l CO i O CC

Cl t-

Ö666Ö

ö o c oo

o o o c o

cccböi-^

CO

lO

Q

ID

r

ö b ö ö N 4 4 r © O O ©

Hl

te

^ J2

CO » O

1*1

C0C0 1 O 0 0 O »O CO H l C l C

'O H a ci

~ o o o o

?l W ci H

O -H

K if

- r j l QC CC

Dl

rH

Cl CC O C5

CO CD D l iO a

M O Hl l CO -Hl "O C i

oa

O iCC CO Hi H c i

rji IO r t a l.O -T 'O rH

O Cl

iO O H C l rH C l

o

C- H l

iCC 1 - iO

X

O O O ©

o o o o

r H L - O C 5 l C H L- O CO H

CO O iO Hi O O CM C l -H o

O -c

O CO o oa

O

CO o

cc

r-H X

O O i D C i C D l-H l-H

» D X L - - X

X

—i —

X

W ,-t t = ^H CJr-liOiH

i H — O CC O L— CO TO t - CO

K L^ ri W W X H I C O r H i r

KO OS b? t - t CO Cl -H rH 01

ic o <a -o CO -H rH -H

05 i - t - HOJ uo 1(5 _ l

Ö r H r H ©

O Ö H O Ö

Ö O Ö ^ H I - H

H

•^

CO CO rH 1 ' O • c: co o : co c i

Cl C l C l C l O l - -H CS C5 Cl

BO C* I O H 00 00 O Hl rH rH

6 6 6 6 6

6 6 6 ©

O H O I - Ö

30 C l —

l> 6 O t> rH rH

a

O lO

iO CO o CJ N C l

»b cb r - ~n

x

t - b i H* I>

^

o

X

0 5 1—i rH

H

rH r H

:C3

S4 c

^1 e

rf

•8*

«H _,

5O Eu i . oc

•o >

- ^(= s pä

o

O

O O ©

CO "O O H l C l C l -H CO

O

CC iO C5

O

o

o

o

© © 6 6

O © O O o cc »o o c° r r C T* x D I as as

»O C C l H-

O O O O O O O C I O O

O O O iO - J i C l i O t -

i—i cc

D l CO »O D l CD

i C X t " as

i-H r H

i-H i—

i—1 - H

rf 0:c

rOi ort -o - t

ä r - É

i ö f £ :0 IO

'

fl

a t

rö

fl :

rH

rf

fl P § l •g g t S>lrC<J r Q j - "C

orf l-^

O n r ; ta

©

r-

rH

:eä

cp

m TO 2 fl c rS £ S c

»sa *grS — a & 5 C

H

O O

:o3

a

O

-*™

cc o x

O O CO O

c N

—

H

O o

r*

O C O O

o o c o

o o o o o

CO CC l O

"T1 T"1 r*

V C L^ » D X CC -rp D l i-H

O l O »O -Hl O »O C5 O (M t*

* O Ol Cf

fl

:S

CO

i—'

fl

o

rH rH

TJH

6 6 6 Ö O

r H r H l-H

m

ci

T" ~? ' c f-1

L-

X

HI 01

£»l - * r d t - 0 d co t - co co t -

r H ^ H C C - * 1—1 1—1 1—1

© © rH ©

o o

H

II 1 1 II-! |

CO C- MO CC l l O C l r-

rj c, i H CO

1iO

t-

5 o 44

II 1II C-H

o o Cl l -

oo oo as o

, :rf « 2 -tj 3

M I M ci Cl

^ - O O O C

la

o *g • 3 5

C! IO — O CO H iO - H

Dl Dl — - *

ö cb cb cb r--

"*"

-—

O t-

CO

,.^ _J^ OL^ Q H I O

M

5 HI CO '-0 CO O Hl CC r H ©

- t ' c b »b - i *

— -—

5 MS

+ + + + + +-)" +

l O 00 CO r-

+++++

O H Cs O

B -l-S

O CO

O

T H O O I O O

J. SP-s

+++++ -Cl< - * CO • * r H

Hl

i O CC D l l O CO

t-

H

o -g •? -s

lO

CO CO r H CO UO H l CO C l

Cl

b D _ ,-H

c3

l-H

+++++

(M t - ••* -•# •M iO N CO

rH

- ^ ^ S f l jS 2 c rf 2

J" W

•a

i

CS ! - C0 -fli —1 CO

~

CO

'^i°°

rH rH

i - i + i - bjj

++++ +++++

r~ N

^3

Cl

-t* D l i-H CO

CO

Ä-8

L pro falla het

C ;.

I '

Ökniug vid alt. I

B

TS

O

C D - * D i ' *

cci-rit^-ö CO »O vD D

i

-

CO O

c tC

as HJI

t - 00 00 D i D l

C O l O l O r -

S

CC CO i O H9I l ^ l—

i—i as x

<Ji

»O - * D l 00 t -

" ' O ci

!

iC d

O CO rH .O C- CO CO rH

Hi Cl

i b d i H

3*4 C4 O OA • * l O

i—i x

* * ' CM rf i r l

° «JS _: i

kO CO CO

rH O

CO H * I CO O

CD T - l > " * 0 1

to a n

a

P*M

Hl >H O

•

<! ©«„!,J

rH

iir?cb

M I M

•ö

rf

X

-H 94

O'C

t - lO

rH

é

< ° *•*£ tu -* «!*-,*S *" =

>rf

t-

TIM

cc

rf

o a

+++++

H

o*g

•H

—. o o s a

H

++++ r H l O CO

to

Ag. o. arr. a v jordbruks-

II

o a

>

.a

» or H or H- * x

.1

j

a

d

Ag. 0. arr. av jordbruks-

'tO .9 cc -^

-H C l

X (C D J l

o -.-

M

JcP'o

X

0s

fc* t o

t/.

X

a» Ci, rcJ bo •- > . ^

!

g" cS S r g i» ! 2 t 0 S rH >

fl-^s xis4

rf :

: to :

-.dä

.2 ° 5 -7 te

1-5

:

fl :

to <ö - c i rO F

o t

. a

s -g g

t 3 X -5

47 t— .O

l CO

SO CO

Cl —

— —

01 ?i

c: H

CO CD X

CD

D

t > D O 15 LO IM

D

- f CD CC CM

++++

++++++++

+ + -f-(

i-H ?". T-f O l

i D l ^ - r f D l CC D l 50 CO

CC X

CO CO Ti

O rH

r-. cc c i 93 o »o , o 00

X

O l-

!H

CO —1

r-i C'

C. 0 1

CO CO CO 05 CO Cl o CO Cl CO H CO CO 01

— 05

a 1-

LCO

LCl

Cl 01

LO

O

cc c c O 31 03

CO H

Hl iO

-H

CO

-f t-

—i

X

X CO

r~i

rH

++++++++

JO

O

++

1-

X rH Cl Cl Hl IO O O C O t - C O r H C O X C l C ©

++++ +

1-

GN

T~\

>o -*

xxco-cfco>ccoco

»O Tf< C0 -Tt- L^

I M I

II II II

1 i i 1

•» -a cc

53 H

I O

i f -rf —'

rH

~ 'O

.-i X

i Cl

.Hl

C. CO

CO X

öl H<

II

O O

—i CC D l

CO i D CC i-H D l D l C ! CC

1 !

rH CO

r-i

-r>

CQ

-Hccasasioasc-.ee

X

lD X

i—

X

0 0 CO-

O CO

H

cc -H t ~ as D l CO CC D l

O CD CC OS O l D CC C-l -rf i D CC r H -rf CC D l CC

O —i l D CD l O c o i o - *

^-i

CO X D l O l > CD CC L -

DS CC CO O i O - r f CD X

CO J5 lÖ Cl l - t -

o

cT'ci

co

— ~.

c; cc

01 Cl

CO

-*

Hi

Cl CO

CO CO

C5 Hl

HI

Ifi Cl

c i iO co .r. r- o M »

HI

':o t -

O o

Hl

:: n

c:

O L-

CO

IO X

tCO

CO —1

H

x

d (0

00 CO

-T —1

r-l l^

CO

Cl

O CO X

-rf CC - r

m io cc -ef

ic

X

CO

'O

rH

o

co

as CO D l CC D l CC X DJ CC Ir^ -rf CO T * CC TT i d

i O -rf i D as as CO CC -rf D l Tf

1 - Dl CC l D

rt

.O

CC

1-

1-

_-.

X Hl

Cl CO

Hl IO

X X

O iD

D l t— CD -ef

CO

O CO

lO Cl

~4 -0 CO

O t - t - cc r - CO D l X CO D l »O CO i O CO i D - f

LO

CO Cl

o

co co

o

CO

t-

Hl

rH

Hl lO O

CO -H

CC l -

V. CO

iC rH

- T CO - r f l D

— rH

rH c-

cCl

X CC

T f i D -rf © CO CO i D t -

X O 1-- X i D l D CC - r f

Hi Cl

LCO

CO CO CC l O r H CO CO r H C O C l O C O - T O i O C l

as as I D cc

Cl lO

CO CO

O C C t - O t - O H l CC D l i C CD l D CO l D - r f

CO

o -# i> i—i as i c CD i CC -rf CC 00 »O CO t - co

1 1 CM — rH rH

i -

LCO

CO CO

Cl X

LO X

n

Cl

I"

M I M

Cl o

- f CO T f o

HI

rH

•H-

Cl •rfi

- * 0C

H I O t - i O r H C O l ^ i H C O r H O C O - n O O H

ci

l -

CO o

O Cl

t-

CO CO

c.

t - CC CC C -

X Cl

- f -er CO l D

i D CC l D - T

CO

co as cc CD

C5 LO

Cl o

O - H C O L - H - i H - H L -

CO

Cl M

l > 1—1 CC i O

Cl

10 O rH

^ f D l CC -rf

•O H L- x o rH CO CO CO Hl

iO

,o

—i

+++++ ++

»C -#

I D co I D as as

O

-H rH o

iO

M O

CO -H

CO C- l— iH

l -

n

*0 CO

co o co 'O c i t - co en CO C5 C5 CO lO Cl Cl X

l -

—t Si 0-\

1(0

-# CO

a s D l D l CC D l CO t » i - l CD t - H f CC - r f CC - r f l D

rH"ÖÖ CO 1 Cl X 1 - co

O © -rf CD

r-

35 i-l

Cl lO

oo en co r-

Cl CO

DS l D D l X O - f CC C l CO »O CO i—i -rf CC D l CO

Cl

O CO

C O O C 5 C O I O C 5 - H O

i -

r H 3S CC r H -rf -ef CC i D

CC O CD as D l CC CC D l Cl

•* —i

II II 1 M 1

X

CO

iO tO

C5 CO

as x - f co

H

Ci - r f CC I— »C CD l - CO

lO -H

Hl

co t -

M M

M M

M I M I

10 tO I H va iH »Q l - LCO Cl Cl CO t - rH C- CO

—i lO

Cl

r-

1 1

rn Hl

-rf - f CO i D

CC 1 - i D —i

"5 O

l CO

l -

CO

JO C-

+ + + + ++++++++

CO X

•^

O CO

++++ (M 01

O <>\

M I M

++++++++

O .O

O0 O

•O X

icc CO

+++4

CO 1-

r-i -H

O O

iC5 -Hl

C - - T - r f CO

CO CO CO O CO 1 - 1 - — CO CO -H 1 - 1 - Cl er. cc

iO b-

-H

O

co en -o co

X

CO

- f i D -+i Cl

M M

rH

H

t -

X

i -

i.

l -

-H

l -

)~

-rr -*

O IO

CO

O

-rf - f I - CO

l o

O -d

O

O X

X

00 CO

^-.

+++ +

i.O OO

L- rH

-r iO '* S3 i C O l CO " - t H V O C C - r - ^ O O o o

•^ CO o» oa »O O» CD CO

ci cc CO 00 —i c i

i D iO t - X

O

O

cc ,o

l - - f i C t -

r H -rf CC CO

-H : •o i -

rH

Cl CO

X 05

M I M M I

I M I JJ CO

X C-

t— CO

x r- Dl >D

O

O

Cl

iO

CO

iO

i—

L^ Hl X

Cl

O

rH

CC CC - r f D l - i f CO CO

CO CO

(M CO

H

o

LO

Cl

-H

o

Dl X CD r f

Hl

CC CD i D L~ i O Cl CM

cooasooas-rfo

t LO

rH t -

CO CO

o Cl

CO rH

Hl iO

X

D l as -rf LD l Dl CO D

lO CO

Cl CO

CM oo co -o i - Cl t - cc

lO Cl

IC X

H i O - H i O X H I i O C O i.O I O C5 C l LO rH CO CO

H t—

O Hl

t X

CO rH-

^

l > O US Dl t > t » SO t "

D l t— 3 S D l i—i CO X CD - r f CD X 'CO CO r -

OS CD

- H D l t - -rf l O -rf r f l O

-H D I as -H

i-H

CO D l CO CC l D t - »O -rf

t - X X CC - r f CO CC l D t - l O

l D

CD I D CC l D

coasoasasoioas

c- c i -H O

CO CO

O CO

X rH

H00

Cl Cl 05 O 90 t - I O t .

-0 «

CO H

—

CO H

lO i f

t - D l O t - X C C - H C cc »c cc rH cc cc D I cc CO O

3O

L- ire Cl OC

CO O

r-\ l -

Hl Cl

iC CO

Cl CO

L— -H

Cl Cl

»c cc — i+

H

r H CO - f —

l rH

'O O

tl -

CO —•

CO CO

-H Cl

l O

CO CO

CO X

l D -ref - f r H rH Dl rH rH

1 ^ l D CD O CO - H l-H CO

Dl

tiO

-< X

— Cl

Cl rH o o Cl , o JO t -

1 - Cl c CO O rH

00 X

-C O C~

Cl Cl

l-H - r f rH O

-H rH

.o Cl

LO l -

X O

X O

rH CO

© t - r H X O l l O O - f rH CC 1—1 CC

as D l O CD CD

O r H O i O C O O r H C O Cl Cl l CCO i O tCl

rH CO

C4 l -

O t-

Cl Hl

CO iO

O

©

©

©

CM O

Cl

LO CO

Dl rH

co co co -H co co co >o CO 00 iO CO C4 co

X 50

00 CO

Cl n

e

i-

ci

o

iO

Cl

CO

iO

© O O

C

O

©

O

O

©

O

i—IO

O O O

©

O

O O CD

0 0 0 © © © © 0

© © ©

rH rH

CO iCC

Cl -H

-H Hl

.Q CO

Cl CC

CO -H

rH CO

O rH

l CO

-H —i

O

r-

00 C0

Hl

•O

Cl

o o o c

©

-

HI

c i -n i r Cl CO o cc

co t~ o en co o

IO

o o

— co co

1 - 0 0 i-* o r H r-

o rH as i—i - f CD co as r H

x

O

CI

.—1 — H

i-H

H

CO t-

c o

CO CO

CO -H

Cl

Hl

O O O i O C Cl Cl L~ t-

© © © ©

O O ©

C

0 0 0 0 © © C D O

00 co i - er. CC l - co o CO Xi D l t -

iO t»

CO' o c 00 O. I -

X t- X

5 C

'. .-

11 CC

r-1

C5 iO

CO X

O Cl

O CO

l

O O

- * DS O C~ CO X

rH

r H

l-H

O i.O

O O C CO i O

.O rH

O O

O

C-iD rH -H

rH

LCO

IO

-H

t -

l -

Hl

CO lO

O

©

O ©

©

©

©

O CO

Cl l -

O Cl

H Hl

o

»o

Cl

CO

50 Cl

x © x x as

D l CO

r H

O

r H CO Cl

CO CO

O o

O o

»C -rf D l Dl

O -7-

O JO

X t—

co rH

o i-

f c

Hl CO

C^ -r+l rH rH

CO CD CC O

c:

CO -Hl

CD >D

O *

rH D l rH

«3

Hl Cl

05 1 -

Cl O Cl lO rH - H Cl l H I 0 0 C O C O H I C O C O C 1

rH D l rH . -

05 »O

Hi ri

H CO

x rH as c- as Dl Dl — — i CC - r f i—i D l

LrH

rH O

Ol CM

Hf X CC H f

-rf CC o cc as

© CD — X D l l O CC l D rH

CO Hl

i -

-TI

» rl » Cl CO Cl

r H

© as 1-1

**•

co CO

CO CO

CC' Hl

r-i 05

cc CO

05 O

:.; X

•#

CN

:o io

co -H

•O -H i(0 c-

O C N O O i O C O O C O C O Cl -H -*t rCO C5 C l Cl

rH

O

oi

n

i-

H

o

»O O

O O r H r H

H

H

O

"

O

O

Dl

C

O

O

rH

©

© © ©

© O i — l O O O r H ©

©

rH ©

rH

C

H

©

iO rH

05 I-

1L-

IO CO

l O

O CO

rH 00

CC CC

-" 1-

Cl X

05 Hl

iO Cd

CO rH

oo O cec H I

O O O C O i O C O C O X r H C l CO H l CCO C 5 O Cl

.O X

Hl X

Cl L~

H iH

c Cl

Hl

CO

O © ©

O

©66c

© © i - i O O O i - f ©

O

©

O

rH

C

O rH

c~ O

O O co o

O ci

O i-

o Li-

Cl O

CO

rH Hl

Hl Cl

1CC

O O

O —

CO O O O

O C 1 - cc

i—1 1-H

-TI

0 0 © - H - D O - H C H I O O t— CO O

X O - f 5C

• '

t— o

CD t - GO CO -rf D l 1*1 xO

Cl co o

ci

==;

'O Cl

rH

lOcoH-t

CD

CO i -

CC - T CD - r f

-rf I D l O -ef

o -H c i as as - f cc cc

CO i D i D •— o L~ c i t- H o D l X ICf -rf D l - H

CO H

(Bt-O00

M H H O lO CC CO T* D l -rf

CM

_

o o o o

O X O I O O CO - H CO CO CO

iO

c oH- r f a s c o x c o c o a ;

H

1 -

rH -H

O

(CO

o O

-t

© as © t -

rH

Ol

c

IO X m L-

O O LO CO o - t

O iO

—i

O iO

O O O C5 CO O

O

O

l -

O

r-

- H

I—1

i—1

rH

Cl

as »o x as •-

-rfrH-rJlti-DO-rfCD

3S X O CM

Dl

O iO

CO

-H

r H

X L-

LO

D l i—I

r-

r H

i-H

K^

_ ,

:0J

oa id rÖ O :Cä

a -2 rf .*3 :oS "3 -o ±j —' ,3 r5 to >1

ffi

a 1.2 1

a * H -ti cc •g PH ^ x cc

M

„

fl

«8

r* g) J5 ^ >r to,^ 5 ^ 5

-3

3"= rf "o o : 2 .£ = rf

CC

Ö ft

o

-

sa :o3

t 0

H **** fc H CB OC

r H

C ^CS r*S

'

•S -i • JCc, 3 M

pa.

O

" 3

r H

C-

a

•-•

4-a o co —e a rH

• .

^

- 3 CJ C3 t O

5 °

r ä r S ^ i S ' ^ CS

'•S *rP:-3 3 « .a fl r» pq J5

• " j b r H H l H © O

a S °

M

H

rf l - ^ l r H

-c;

. > :c • : © s. : TT! =•

M

s

å

^ S " l H :° O rH

^

-§ s g s -s c S S to g ^ T; J* :o 2 2 :o i

1 H MWO w

H

o o 00

bD^ocs

*S 3 -S o

48 O

rv

• H H

£ £ o

^

++

+++++

+++++

+ + + + + ++++

+ + -f 4-

r * -rf

»o co CM cc - f

H C O O C C H

• * 3 1 C l • * CM

CO r f -rf X

r f r f eb ad

UO <M

n CO

S

!

O Cl

CO

• g - * to =-i O 2 =2 H — = »-

O IQ

Ci L-

lO O

t O

t co

CO **M r— o i CO CO

Oi Ci

CO Hl

KO O

HO CO 1— H-

O O

H l C i CO t Hl rH

CS CC

1 U 1 1 1 I! 1 1 1 1i 1

o Cl

o (*N

o CO

CO CM CO © CC » O

tr~ •#

ic? t -

O o

O* i Q o o CC

LO

rH Cl

-r Hl

rH iO

• * IO

CO o j

M I N

cc OC

OO CO

rH 00

O IO

CO I -

SO iC. t- i—i

CO © -rf »C

++

-f-f-f+4-

+ + + + + + + + + + ++++

+++-T

Ol iH

Hl Cl

CC r f

1 1

OO C0

rH CO

O -H

O L-

00 Hl

rH CO

o Ci

Ci CO

r H CC CO c -

Ci CO

O rH

rH Ci CO CO

CO Hl

»O CO

H" Cl

-H CO

t o - t

OS CO

1 CO

C c-

Cl Hl

t - 00 CC © »C CM CO t ^ CC O)

l O

IC CO

C- « H CO CO C l

H iO

CM i-H CO OS r f I - CO CM CO t -

co t - © r f © i c to t - a t o

CO

00 C-

uO C l OO CO

CO CO

l O CM OS r f OS -rf ec CM r f CO

CC O <M r H r H

*H O

t —

-H- O CC C i

LO

Ci

Ci CO

Hl Hl

LO CN

IH l -

r f CM © ©

O

CM r f r f CO

O O

t - *

o Ci

o CO

r f CM CM »C

1 II 1 1 1 11 1 1 1 11 1 1 1 II O CO

co <M as ia as r f CC CM r f CO

L00

00 lO

Ct TP

rH CO as CO rH

1 II 1 1

CO IH

X © CO I C CO

Hl O

co co CM i c cc

oo o © as CO r f

> bo • o •*:

C i H

T-H CO - *

r H C3S CC r f

o *c

O CO

d

r f cc CO t— CC

CM CS

r» bO

rH uC

t - r-H , -

•*lSt»Tf

Gi r t

CC 00

$ i: o E i

O Hl

I 11II

1 1

•3 9 >

»O CO C i 00

00 t - • * B r f

-rH

s a

rH

r f t - r f OS iO

a. co

•g

• ? IC C l se

t»

+•

r |

O

cc i - cc x

Ci •Hl

G 3

OO - * ' X iO

O Hf

O0 C l OO » O

iO t -

Cl Cl

1 - 00 CO O 15 CM CC l ^ CO CM

iH CO

O O

HO

CO I M l rH

O CS

r H CC r H l— CC r f CM CO CC CO Ci CO

O O

CO CS

-Ji o o d CC

o -H

OtJiJiOOlMCO »c r^ cc co co TH

t -

CO t -

Ci rH

t— Cl

O L-

C l CO CO O

Ci Hl

O CO

00 l CO CS

H O

O rH O © cc »c co cc

LO —i

CM •C

Hi IQ

LiH

CO i O r H CO

O t iO CO CC CO

X r f X l~ l O CM i O t

CO uCt

Hi Ci

as x os t co -rf cc cc

O I C O 15 O r f CM co ec ec

O CN

— i C - H c-xi r f l— r f i O

as x as as CC -rf CO CC

r-T CO l -

co i-i

© r f O CM r f t— -r- i O

tiu g 2 ö >< b — r a * " O

r-4 - * t*N

o *C CO tO CO CI C l CO o t— i j j ö S S

** J O

O

-H l O C i

Cl

LO rH

W <D

S S ö ac_g

o g

. rj-c*

rH 00

P-S S P CÖH •~ - 5 u er: c EH.S ft 73 -3

es a

r f cb

r^S 1

b 0 _ KH

M a *2

4) U

.ti

-Hl H l LO t -

Hl

© © Ö ©

O

O

O O O ©

O

b "O 13

.£ S

©

b 2 a g t, J<

a es

, tcn

8 U eS •M C

s rÄ b

rH

©

M

a

o

© ©

o

©

C C Ö H Ö

© © © o

o

O

CO CO O O Ci O0 Cl O Ci o © © t - as as

C0 C i I -

O J i-H r H l >

O •O

t - O CO Hl O CO

O

Hl C i CO

o

as as i ^

X

t - X

o o o o LO co o o cc ås ås x

O

O Cl o

X

l ^ OS CM

©

•--;

rU!

O

o

CO CO CO O CO

•O Cl

M a .-2 O ' 5 «*

ta

>

©

o *s •• s ^ t - oo

-o es

©

**•

"3

u TJ M

i> rM

CO CO

rH ©

O i—I O i—l

C

O c F "3 M

o

© O O rH ©

i—I i—I © ©

O

© O O rH ©

O O O rH ©

©

©

O O

s-S xS I . USftSgi

O t-

o o CO rH

© cb x

o CS

O O ©

O Hl O CO O p

x CM

O O C i oo

cb cb L"- as ö

>

S c x Pq

OJ)

TJ

-l g-firS •J O r t 2 S ® > r ^ S © WiHtj

=5

: cc • f-

"c*© r3

^ O

>

^

CS

•3 £rS t a g

S bo

g .g ra cc! :o . s g X © r - K E H

o K O PH O

HR

rH

S CC

•a 5*2 SH

:c4 i j j

o x S r l M r *

Cä ocd

C

* rt

PH

<H) rH C-

-

CO O

O O

» C CM t -

CO rH

rf

LO

CO

CO L-

0O CC

>C r f

CO Cl

Ci IO

OI CI

HI O

•Hi rH

Hi

f " » l - t O

CO CO CO CM

CM CC CM

i O

»C

CO

rf

4-

rH

lO lO

CM CM

O

CO

CO

O f

CO H

CO CI

rH t -

+ + + 4-

4-4-4-4-

4-4- + +

4-4-4-

4-

4-

4-

Hl lO

HrH

CO LO

CO

HI

CO

HI

CO

LO

«M

trH

Ci Oi

CI Ci

CO L—

00 GO

CO CO

00 HI

CO

©

l O CO CM

H

rf

CM X

rf

CO CC CM r H

©

rf

O

rf

rf

CM

L00

CO iH

HI —1

LO

CO

CO O

Cl CI

iH r^

iO r-1

»O CM CM »O

1 1 1 1

1 11 1

O O

rH rH

o rH

Cl Ci

O Ci

1 11 1

CO 00

l H

TP

O

©

*•*

io

eo

w

oi

iO Ci

CM O

O CO

CO rH

CO r H

MM O O

CO GO

C00

f" »co

1 CO

CO CC

CO CO

•HI CO

CC

r f : CO CO > C

CM CM l-H

rH

i o i O co co

C C H l O H

H C C H

CC

»O

CM

4-4-4-4-

++++

4-4-4-4-

+ 4-4-4-

+ 4-4-4-

4-4-4-

4-

CO CC

I 00

O CO

id >o

HI 00

CO t-

»O |Q

lO HI

© CO

+ 4- 4CS

LO

—

i-H r H

O

•O

O

CO

CO

CO

Cl Ci

CO IC

CO t-

00 CS

iO Cl

o o

O CO

CO CI

00 Ci

-HI -*

HI

OO

r H CM r f CM i C CO CM CM

OS © rf rf

l O CO -rf r f

O rf

© rf

CM CM r f CC

c o t - o o i r f CM CM CM

X CO l O © CO CM » C CC

tCO

CO O

LiO

CO rH

CO O

00 O

LO CO

rf rf

© IC

rf rf

t O

CO -t

Cl iO

CO Cl

rH O

l O i C l l O CD

CO CM — ' CM iO l^ t - t -

r H CO - f CC l ^ - f

OS CO

CO CM CD CO r f t -

»C

CM CO

CC CO

O Cl

CS O

O Cl

C— O

CO O

Hi —1

O lO

O CM CC CM i O CC CM CM

X -f

O rf

CM CO rf rf

OS O CC r f

CM r H r f CO

co co x io rf CM Cl CM'

co CM »a cc

CO CO

HI Hl

CO O0

O LO

CM CO

CO

N

O 00

rH CS

H

Oi r-

rH 00

00 CO

CO

CO t > CO CO i O CM

rH CO

CC CO

Hi OO

oo Cl

lCO

Ci H

fcO -HI

Cl IO

© a s r f CC >Q »O > C »O

L— CO

CS Hi

00 t-

O CO

tt-

rH -H

Cl —1

Ci

CO 1 - i C r p CO r -

-^

M CO

CO r H CC CM

lO 00

-

1 1 1 iO O-l

C<0 O

IO Cl

n

LCi

CO 00

CO iO

iO O

r*

CC O

4-4-4-4-

O CO

.....

CI CO

CO -H

tHI

1 11 1

•

00 LO

CO O

++++ Ct-

-

O O

l O r f r H »O

HI 00

os os t - r-

Ci rH

rH 00

H iH

Ci CO

1 -HI

LO

LO l -

"0 Cl

© as c- x

H HI

rH CO

Ci rH

f CO

LO

CO Ci

O CO

l rH

CO 00

CD CO —1 - r f l O t - t - t -

Cl CO

rH CO

O O C C l O O

O iO

iO CO

id

as rf

O HI

c~

CS

Cl

t-

CC L^ CO CO »O CM

CC rf

OS

CO O

r-

CD

©

-*P rH

Ci CO

O 00

co

co

o

CO

CO

CO

— i CO r f CO t - r f

OS CO

CO CM CO r f

© t-

00 Cl

Cl 00

t -

U3

H CO

n eo

rn

-*

rf rf

rf

cc CO CO

OS iO

Cl

CM CO

• H C O l - t -

r H a s r - CO l O l O »O i O

CO 00

Cl lO

iO IO

LM

CO Ci

tHI

o

CO

o

LO rH

00 CO

X rf

r H CM r H CO CM CM

CD X r H CO r f CO r f r f

X X rH rH CO CO • * CO

O rf

i O CO CO CM CM CM

CD CM CM OS CO CM iO CM

cc i o cc C C i O CM

CM rf

X rf

CM rf

CO

1— —i

00 H-

iO -HI

t t -

eo US

ci

eo t -

rH

©

©

t-

rH

CO C-

tto

-* CS

LO 00

CM CO

co r- r-

o

1—1

t-

CO CD .o

sc 1 CC HI

lCO

Cl iO

CO rH

CO Ci

HI O

00 rH

Cl CO

CO r H X CD l O t D i O i O

CO Ci

-Ji Ci

CO Oi

CS rH

1 - CO i Q H r H i C CO r f C. Cl

iO lO

Cl CO

LO CO

Ci CO

CO N

lO O

-H x tX l O CO t— L— O CI

CO » C l O CO

»o Ci

Hi IO

CO I - CM t CM CO CO

o Cl

© O

OO O0

Ci HI

Hi O

as as cc x

>c x co x

rH rH

r H CM

CC

CM

L— Oi

SO ©

r-i C-

CO HI

O L—

t O

OO Cl

Ci Cl

CO CD

t— O

—i —I X co co i o

X co

OS r f CC CD K S I > t - l >

Hi Cl

00 00

CC lO

00 O

CO iO

CO iH

l HI

Cl HI

CO CM X O I CO r f

rH t>

X

lO t -

©

r H

1—i

t^ © X r f CO

O0 O

Ci HI

Cl t -

Cl CO

rH -HI

i— iQ

© CO

CO rH

CO r f CO r f

CO t-

Ci Cl

r. Cl

c CO

Cl Cl

t©

CO CO

O rc-

t - r f »O c c i—i c o

O CO

CD CM

CO CM

its Ci

rH CO

CO CO

CM C-

-O o

- * Cl

iO CO

eo

HI CO

CO Ci

rH

CO

©

CO CO X rf rf

O CC

X CO CM l O H l O

CO CM

O CM

OS

CM CC

CO -*

CO

o

OO

CM rH

CO CO

CO rH

-•* O

CO

lO

CO

CO rH

CO rH

CO

Cl

o»

GO O

OO CO

O H

l— Cl

Cl rH

L-

LO

eo C I

CI

co

Cl

rH

rH

O

CO eo

tCl

Cl IO

-Hl CO

rH o

eo

o

00 o

CO eo

©

©

©

O

©

O

©

©

O

©

O

©

©

©

O

©

O

©

©

©

o

o

o

I-

lO

IO

o

O Ci

HI O

00 CO

CO Ci

I Cl

CO CO

O C-

CO Cl

IO O

Cl O

LCi

LO LO

O r-i

1 CO

o Cl

o 00

O rH

O O

iO O

O

i—i OS O

X

X

C- -H

lO

©

CM CM

r H

r H

r H

CD CM X

t -

rH C-4

HI d

©

S5

Hl

O CO

lO Ci

Hi rH

1- 1 - X

r H

Cl

O X © cc

r H

CO

Hl

1—1

Cl

Ci

r H

rH

tO

CO

i-H

O

lO

iH

CO

Cl Hl

H Hl

IO CM

H H

Cl t-

CO lO

iH O

O» Cl

CO

rH

00 O

CO rH

Hl CO

tCl

©

O

©

O

©

O

r H

i—1

©

©

©

©

©

rH

©

»o

© H*

iO rH

O O

© Hl

O

O

O

t -

eo co

O O 00 CO

O

o

O O

O

o

O O

CD - r f X

CO

CD r f

1—1

l-H

l-H

Hl rH

t— Cl

Cl rH

© CO

©

©

©

O

o © © ©

O 1-

O iO

CO lO

O o

O

t-l-iOOSD

CO

1-H

O

-* Hl

O

l N

CO

t CD

r H

rj< a s

CO © CO © i—1 r H i—1 CM

i-H

O X cc >o i-H

l-H

O

co eo

t-

CM © -H rf

trH

: So •

s 2 S

:

-H

.

*v

'• '•

ö S

II : a : o

f l tO) ST : o - "OJ

r-S

a S^ rOeoO £ä :on S r S

oä o- > r-j S C! c-3 --jJC -j

i-i SH "g cS co

£ " 3 H r-H fl

b 4 — 312707

<S

« r-j

CO

Ö Ö rH CC

© Ö © © Cl OI

r-

rf

CO r H CO r-t r H

CO CO

©

o

co

X X CD X CM CM CC i O

CS Cl

CO

CO

iO CS

O

O

eo

O I -

C O t - r f t CO rH

©

en eo

_«

DCS

BK <rt -.a

fe.® s w

rQ

:o

.£.-a LH

B

i.

JSSHH

n

O

rW

-H r - H

U

<-c> :CO

•

« a :. S : S * o

:

rH

^

. :o "Ö :o "2 :0 "2

CCJ - H i

1 r-H H

^r-H H

C *H

j2 t H

Cd CO r-H r—1

~ - rr—I -H H->

&

s

O T

"

co : © » aä *& ~ "m! *& ~"äCÖ «*&1 O"I z

:s

>-• vu :ra

gH«1 ^ H

%.

a :

\n

Tabell 3 a. Verkningarna å olika grupper skattskyldiga av ändrade repartitionstal för jordbruks* Litslena • p

G

r

u

p

p

Järstad

fe 3

Procentuell förskjutning

B<) t t n a r y d

Procentuell förskjutning

P

pr

Alt. 1 i Alt, 11

Alt. I

rT

> a

Procentuell förskjuti ing

?r

Alt. 11

Norra

>• »

Vram

Procentuell förskjutning Alt. 1 | Alt. II

Alt. I | Alt. I I

I. Ä g a r e och a r r e n d a t o r e r av jord-| bruksfastighet. a. Äg. med fastigh. under eget bruk. Åkerareal — 2 har 6-85 5*31 2 4-1-JU + 3-47 6 -f-0-93 + 1-38 9 1 _ 13" is - 13-7 3 11-69 - 12-3 > 2 1 — 10 » 22 + 0-06 + 1-66 8 — 5 - 6 4 — 5'50 80 3' 5 4 4i o 3 13*51 — 13* » 1 0 - 1 — 30 » 22 — 4-54 — 3*08 4 — 8-50 — 8'82 8 4'7 7 5-2 8 11 — 5' 3 7 — 4-33 1 — 8*38 — 8*S8 ] » 3 0 - 1 — 50 » 5*7 8 6*96 » 50-1 — 100 ,: 11 — 7'55 - 6-S5 1 - 8 - 1 8 - 8-98 » 100.1— » 4 - 8 - 5 9 - 8*74 — — Skog-somr. o. div. omr. utan åkei 4 4-3-4 3 - 10-98 1 — 1-96 - 1 2 - 1 0 1 _ 3-2 2 - 18-3 Sammanlagt för a -374 76 — 5 93 21 - 7-36 7- 88 98 - 3'93 - 4r,i 8 - 12-4(1 - 13-6 b. Äg. med fastigh. utarr. 1. Äg., som ej erlägga fastigh.-skall 30 4-7-71 + 9-97 14 4-9-2 3 + 9-71 18 + 1-02 + 0*0 4 6 + 3-41 + 3*3 2. Ag., som erlägga fastigh.-skatt — — 1 — 7-94 - 9-io 1 + 2-3 5 + 3-78 — — — — Sammanlagt för b 30+ 7-TI 4- 9-9 7 15 4- 7'ss + 8-so 19 + 1-79 + 093 6 + 341 + 33 c. Arrendatorer. 1. Arr., som erlägga fastigh.-skatt Åkerareal —2 har 1 4-3*58 + 4*04 — — — — — — 22 —11-97 - 1 1 - 8 » 2-1—10 » . ... 7 - 1 - 9 5 - 0-38 1 - 8 - 9 7 - 8-57 20 — 6*88 — 6-09 29 —10*4 8 - 1 0 - 3 » 10-1—30 » ... 11 - 6 - 8 2 — 5-27 7 — 4-08 — 4*65 14 — 9-03 —11-26 20 —1 3 1 5 - 13-0 » 30-1 — 50 » 7 - 9 - 2 7 - 8-53 — — 2 —14-* 9 —12*93 3 — 7*54 - 7-3 — 5 0 1 — 100 > 5 - 9 - 1 2 - 8-61 2 - 8 - 3 7 - 8-88 — — 2 — 3-79 - 3-5 — 100-1— » 1 - 8 - 9 8 - 8-58 — — 3 —13-83 - 1 3 - 6 — — — — Sammanlagt 30-8-03 7-io 12 - 6 - 9 4 7-19 36 — 8-48 — 9*68 79 —10-54 - 10-3( 2. Arr., som ej erlägga fastigh.-sk. 1 4-9-23 + 9*71 1 + 2-86 + 4-4S — — — — — i Sammanlagt för c 301-8-03 7io 13 -6-78 70S 37 - 8-35 - 9-63 79 - 10-54 -10-3 d. Till gr. I hänförliga, som ansetts ej böra inordnas i förest. grupper. 896 — — 4 + 7-23 + 4 — 4'78 - 6-7 i — 11 + 1'BS + l-io S a m m a n l a g t för I 140 - 3 23 4 1 8 49 - 4 50 8-9! 4 7 4 165 - 1-04 - 1-86 97 - 8-28 därav Fys. pers 9-0' 3"25 95 _ 8'4 1 136 — 4'38 — 3-28 47 — 4-76 — 4" 9 5 161 2'24 4 4-3-7 6 - 9-4c 2 4-6-54 + 4*47 3 + 2-53 + 3-95 2 + 3-41 + 3-o( Föreningar m. m — — — — — — — — 1 Aktiebolag 13-S2 3-6 5 42 4- 7-03 + 10-24 21 + 9 28 + 9 7 1 39 + 2 6 8 4 2 5 14 + 2 27 -f- 2-5) 41 4-7-93 4-10-24 20 + 9*23 + 9-71 37 + 2-66 + 4 - 22 10 + 3-2 0 + 3-4 ( varav lönt. m. högst 1 500 kr. 10 4-7*93 + 10-2 4 5 + 9*23 + 9-71 5 + 2-80 + 4-4 8 1 + 3-4 1 + 3-01 1 + 7-93 + 10-24 — — — — — — Föreningar in. m 1 + 9-2 8 + 9*71 1 + 3-41 + 3'0< Aktiebolag 2 + y-8 6 + 4-48 2 + 1-99 + 2*24 — — — I I I . Övriga s k a t t s k y l d i g a . a. Löntagare. Tax. inkomst — 1 500 kr. 157 4-7-98 + 10-24 52 + 9-23 + 9-71 129 4- 2-86 + 4-4 8 211 + 3-3 7 + 3-6. 1 5 1 0 — 3 000 T, 7 4-7*93 + 10-24 3 + 9-23 + 9-71 S + 2*86 + 4-48 222 + 3-3 4 + 3-6S 3 010 — 6 000 » 3 4- 7*91 + 10-2 2 2 + 9-23 + 9-7 1 4 + 2'78 + 4'40 22 + 3-4 1 + 3'M över 6 000 » 5 + 3*41 + 3-6* |

z

+

Sammanlagt för a 167 -t- 7*93 + 10-34 57 + 933 + Rörelseidkare. Tax. inkomst — 1 500 kr. 4 4-7-93 f 10-24 5 + 9-23 + 1 5 1 0 — 3 000 » ] 4-7-93 4-10-24 — — 3 0 1 0 — 6 000 » över 6 000 » ] 4-7*76 4- 9-99 Sammanlagt för b 6 + 7-so + 10-06 5 + 933 + c. Andra än löntagare och rörelseidk. Tax. inkomst — 1 500 kr. 5 4-7-98 + 10-24 2 + 9-23 + 1 5 1 0 — 3 000 » 3 010 — 6 000 » över 6 000 » Sammanlagt för c 5 4" 7-9.3 + 10-34 2 + 9-33 + S a m m a n l a g t för I I I 178 4-7-91 4-10-21 64 + 9-23 + I därav Aktiebolag 1 4- 7-n.q -1- Ift-oJ

9-71 14l\+

2S4

b.

•

— • "

"

i

+ 4-47 460 + 3-36 +

—

8 + 2-86 + 4-4 8 1 + 2-86 + 4-48

4 + 3-41 + 8*81 1 + 3-41 + 3*ce

9-71

9 + 2-86 + 4-48

5 + 3-u +

3-ot

9-71

8 + 2*86 + 4-48 1 + 2-86 + 4*48

3 + 3-41 + 2 + 3-4 1 + 1 + 3-41 +

3-66 3-66 3-66

9-71 9 + 2-86 + 4'48 6 + 3 41 + 9 7 1 159 + 2-84 + 4 4 7 471 + 3 3 6 +

3-6t 361

9-71

—

—

—

-

-

minskning av nuv. skatt.

Etstighet kommunvis i 10 utvalda landskommuner. (+ = ökning, Lyngby r-

3 T.

ir

Procentuell förskjutning

Varv

Hill a n d a Procentuell förskjutning

*". i

Alt. 1

jr

pr

Alt. 1 Alt. II rr

r»

Alt. Il

Procentuell förskjutning

Procentuell

förskjutning

g

Alt. 1 j All. 11

Alt. I

•k

Alt. II

30 - 0 - 7 . - 0 - 7 2 46 - 6 * 6 1 — 6*69 32 — 7*6 5 - 7-63 3 - 8N>S - 8 * 6 4 o -8*46 -8-44

12 - 1 0 * 2 9 - 10-6 7 74 — 5-4 i - 6-7 0 6-7 2 — 7"21

_ —

— —

1+

1-79 - 1 6 * 7 6

4 -8*4« - 8 i i 77 -697 — 7oo 91 — 5'50 -

— —

-

703 16 -

4+

6-so +

7-6 2

—

—

—

4+

6so +

7-J

4+

2 - 8 - 4 6 - 8 - 4 4 25 - 8-49 - 8-51 6 - 7-io - 6-38 10 - 8 - 4 6 - 8 - 4 4 1 -8-13 - 8 - u — — — 2 - 8 - 4 6 — 8-44 — i 1 -11*00-10*32 1 -8*46 - 8 - 4 1 16 - 8 * 4 2 - 8 - 4 1 32 - 9-43 - 8-97 2 — 7-70 — 7*68 — — — 897 32 943 -8-38 ii- -840

—

17 + 9*85 + 9*87 1 -8-4 6 -8-44 18 + 4*19 + 4-21

>

4+

-

£ ! förskjutning

**

Alt, I

P*

xVlt. I I

5 Alt, I | Alt. II

3 - 0-15 gra s - 10-so\\ 44 - 4-79 8-92-17-79

3*94 +

— 3 94

Procentuell

H-

Procentuell förskjutning

1 + 4-06 + 4*28 1 - 15*9-8 - 15-3 7 12 8 - 7-03 - 6*S3 24 - 2-7 2 — 3-35 45 4! - 1 1 - 2 1 - 11-6 2 13 - 6*07 - 8*24 2 1 - 8-oo — 7-6 3 — _ — — 1 -12-7 2 -13-38 2 - 1 3 - 8 0 - 14-88 — 0

Ådalsliden

K a ni s j ö

Ka ni n ä s

•

t 1 2-

4-2&I -

+

r£ 28

16-43 60 -

3-oi

4 + 0-79 + 1-48 3 - 9-99 - 1 2 - 2 S 7 - 5-17 - 6-51

—

—

_ 52 - 7-16 -7-21 3 + 32 6 + 3 89 _ 9 87 - 1 0 08 120 55 - 6 53 - 6 55 130 - 8-26 - 3 68 25 50 - 6 - 5 7 - 6 - 5 8 126 - 3*3 6 - 3*61 21 — 11-36 - 1 1 - 4 7 112 4 + 3-75 - 7-2 2 4 + 3-37 + 2-25 3 3 -8-45 -8*48

0-81 2 44 -

—

—

0-92 -

9*41 14 + 1*62 + 2-59

1-54 -

6-31 260 -239

—

—

3 — 6-65; - 1 0 - 9 8 6-65 - 10-98 3-

1 - 1 1 - 9 0 - 17-32 25 - 6-25 — 6-98 — 1 - 1 3 * 0 0 - 1 3 * 2 1 18 - 5*4 2 - 5-9 2 — 1 -14-3 2 -16*17 — 3 -13*18 -13*15 1 - 13-2S - 1 3 * 1 0 1 - 1 2 - 8 2 - 17-18 — 1 - 1 5 - 7 6 — 15-44 — — — — 5 - 13*20 - 1 3 * 1 4 47 - 8-3 5 - 9*13 — — — — 17 + O-S 6 + 1-58 53 + Tu 53 + 5 -13-20 - 1 3 1 1 64 - 6-61 -

—

0*76 + 7-32 101 - 4 - 3 2 - 3 - 8 6 2-S9 1-27 132 - 3 - 1 1 - 4 * 7 5 2-99 — 3*8 4 12 — 1-99 —3-49 1 — 1*6 2 - 2 * 6 9 — —

4 -

— — — — — —

— — — — — —

— —

— —

—

-3-38

—

3 -2*65 -3*61 3 - 2-6-5 — 3'61

2 - 0 - 2 4 + 1-08

— — — —

— — — —

— — — —

2 - 0 - 2 4 + 1*08 3-19 + 11-62 51 + 1-83 + 2-94 3l9 + 11-62 53 + 1-63 + 2 80 2-90 -10-37 15 + 0l4 -0-46 8 1 0 331 - 1 * 2 9 - 2 08

223 4-49 120 6-22 — 7-17 113 1-3 2 + 1-74 1*82 3 — 1-0 3 -

1-98 315 - 2 - 2 6 — 3*14 9-3 9 2 — 3*84 - 2 * 9 1 l + 1*77 + 2-83 2-90 - 1 0 - 3 7 13 + 0-22 - 0 * 4 6

5 - 0*8 4 - 3-52 4 q - 2 * 0 1 — 1-99 — — —, — — -56 + 957 + 9 59 41 + 680 + 7-62 38 +• 3 55 + 3 4 5 75 + 0 86 + 1-58 68 + 3-21 + 1162 134 + 1 7 8 + 2-8S 53 + 9-5 2 + 9-55 40 + 21 + 9*35 + 9-87 6 + 1 + 9*85 + 9-87 1 + 9-85 + 9-S7 1 + 9*85 + 9*87 1 +

6-so + 7*62 34 + 4*0 6 + 6-so + 7*6 2 9 + 4-06 + 1 + 4*06 + — 2 + 4-oc + — _ 6-so + 7-6 2 1 + 2*86 +

63 + 9-79 + 9-S2 103 + 8 + 9-85 + 9*87 10 + 6 + 9-85 + 9*8 7 2 + 1 + 9-85 + 9*87 — 78 + 9-82 + 9-84 115 +

6-54 + 6*80 + 6*80 +

7-35 90 + 7*62 18 + 7*62 1+

4-03 + 4*06 + 4*06 +

—

—

6-6S +

7-49 109 +

—

9 + 8-50 + 8-5 2 1 + 9-47 + 9-50

3 + 4-S5 + 1 + 6-80 + 1 + 6-80 +

5-5 2 7-62 7-62

3+

i o + 8-71 + 8-73

5 +

7-14

3+

6-35 +

4-28 68 + 4-28 7+ 4-2 8 1+

0-86 + 0-86 + 0-86 +

1-58 1*5S 1-58

é-se

4 + 0*88 + 1-58

2-31

3-21 + 11-6 2 128 + 1*75 + 2-85 3-21 + 11-62 40 + 1-75 + 2-83 1 + 1-83 + 2*94 — — — 4 + 3-21 + 11-62 4 + 1*83 + 2-94 2 + 3-21 + 11-62 1 + 1-83 + 2-94

62 + 27 +

2+

0-8 6 +

1*58

—

4-2 5 414 + 4-28 254 + 4*28 33 + — 11 +

0*8 6 + 0-86 + 0-86 + 0-86 +

1-58 319 + 1-58 66 + 1-58 15 + 1-58 —

4-os +

4'2 6 712 +

0-86 +

1-58 400 +

—

4-2 8 14 + 8+

0-SG + 0-86 +

—

3 4" 0-86 +

3 + 3-21 + 11-62 13 + 1-83 + 2-94 5 + 3 - u + 11-51 2 + 1*83 + 2-94 2 + 3-21 + 11-62 2 + 1-83 + 2-94 3 + 1*8 3 + 2*94 1-5S — — — 1-58 10 + 3-i-i + 11-57 20 + 183 + 294

4*0 6 +

— 4o6 +

4-2., 25 +

086 f

3-18 + 11-58 311 + 3-21 + 11-62 63 + 3-21 + 11-62 13 + 1+ — —

1-83 + 2*94 1-83 + 2*94 1-83 + 2-94 1-83 + 2-94

3l9 + 11-60 388 + 1-S3 + 2-94

1-58 1-58

3 + 9-85 + 9*87 1 + 9-85 + 9-S7

8+

4-75 +

5*4 4

—

—

—

4 + 9'8 5 + 9-87 8 + 4-75 + 92 + 9-7Ö + 977 128 + 6 5 6 +

3'+ 4-06 +

544 3 + 7-36 1 1 5 + 1

4-06 + 405 +

4-28

3+

0-86 +

1-58

—•

—

—

—

7+ 1+

3-21 + 11*62 3-21 + 11*62

19 + 1*83 + 2-94 5 + 1-83 + 2-94

a+

Ost, +

1-58

8+

3-21 + 11-62 2d + 1'83 + 2'94

4-26 740 +

0 8 6i+

1-58 418 +

3-U + 11-60 432 + 1-83 + 294 1+1-88 + 2*94

1a

52T Tabell 3 b. Verkningarna

å olika g r u p p e r skattskyldiga av ändrade repartitionstal för jord-

P

P

J o r d b r u k s f a s t i g h e t 'Antal Taxeringsvärden Antal — Areal skattJordSumma bruk, SkogsSkogssky 1brukstax.nings-j Akcr varde värde värde mark tusental tusental tusental delar I , har kr. kr. kr. i har

I. Ä g a r e och a r r e n d a t o r e r a v jordbruksfastighet. Ägare med fastigheten under eget bruk. Åkerareal — 2 har 175 » 2*1— 10 » 442 » 10*1— 30 » 104 > 3 0 1 — 50 » 18 » 50-1 — 100 » 17 » 100-1— » 4 Skogsomr. ocli diverse områden utan åker 31 Sammanlagt för a 791 b. Ägare m-ed fastigheten utarrenderad. 1. Äg., som ej erlägga fastigh.-skatt 97 2. Ag., som erlägga fastigh.-skatt 12 Sammanlagt for b 109 c. Arrendatorer, 1. Arr., som erlägga fastigh.-skatt Åkerareal — 2 har 24 » 2 - 1 - 10 » 111 » 1 0 - 1 — 30 » 87 » 3 0 1 — 50 > 17 » 50-1 — 100 » 13 > 100-1— » 7 Sammanlagt 259 2. Arr., som ej erlägga fastigh.-skatt 125 Sammanlagt för c 384 d. Till grupp I hänförliga, som ansetts ej böra inordnas i förestående grupper 48 S a m m a n l a g t för I 1 3 3 2 därav Fys. pers 1276 Stat, kommun o. dyl 30 Föreningar m. m Aktiebolag 25 II Ä g a r e a v annan fastighet, s a m m a n l a g t 528 därav Fys. pers 493 varav löntag. med tax. ink. högst 1 500 kr. 130 Stat, kommun o. dyl. . 6 Föreningar m. m 17 Aktiebolag 12 III. Ö v r i g a skattskyldiga. a. Löntagare. Tax. inkomst — 1 5 0 0 kr 1 949 1 510—3 000 » 659 3010—6000 » 101 över 6 0 0 0 » 18 Sammanlagt för a 2 727 b. Rörelseidkare. Tax. inkomst — 1 5 0 0 kr 66 1 510—3000 » 20 3010—6000 » 5 över 6 0 0 0 » 7 Sammanlagt för b 98 c. Andra än löntagare och rörelseidkare. Tax. inkomst — 1 5 0 0 kr 61 1 5 1 0 — 3 000 » 10 3010—6000 > 1 över 6 000 » Sammanlagt för c 72\ S a m m a n l a g t för III 2 8971 därav Aktiebolag. 4 T o t a l s u m m a 4 757

175 229*7 5532 416-1 22-1 i 438-2 4 3 5 2 378*2 12 991-9 3 246-5 1 120-6 4 3 6 7 1 98 1 655*9 7 403-9 2 220*5 573-91 2 795-4 18 724-0 720*9 1 592*2 86- o' 806-9 15 1 042*8 919*6 698-7 58-41 978-0 2 350*0 253-0 129-0 31-4 284-4 31 22-3 16 234-6 456*0 1 949-5 2 405-5 774 6 4029 39 603 5 8232e 3 841-9 12075-5 91 2 383-9 12 147* l 103 2531o

1881-7 2 614-2 877*s 209*1 2 759-5 2823 s

210-3 96-7 307o

34-9 24 6392 111 8 3 1 396-0 16 626*6 13 840*5 7 1 005*2 254 4 542-4 125 681-7 379 5 224-1

16-9 637*9 1 099-1 215*0 259*9 18-7 2 247*6 935-9 3183 4

76*9 677*6 1 609-5 679-3 899-6 1 041-8 4 984*7 702-3 5 687-0

l-l 78-0 732*7 55*1 122-0 1 731-5 22-9 702-2 40-8 940-4 1*6 1 043*4 243-5 5 228-2 81-o 783-3 324-5 6 01T 5

47\ 3677-6

88 959-6

6085-9

6 7539

2188 16*1

1546 43-5 4-5

2614 23*6 0-9

13 4 2-0 0-3

2748 25-6

202-7

111*1

237-s!

lli

249*

10-8 12-o 4-o

8-2 14-9

34-5 29-0 4*i|

0-2 1-7

34-7 30-7 4-2

26 8

23-1

6T e\

5'o

18-7

n i ! 2-9

0'2

12*31 2*9

4-0 22 7

18*7 32-7

0*4 j 0-6-

19-1 34-s\

3'l!

0-2

3 4 103 7

02 28

2-oj 22*s 29-s

3\ 23

0-2 568

7-o 52-8;

o-i 2o

2 82+5 305-s 3130-3

1-2

69 6

$6\ 1076!

12 709 i 1 3 2 159 1 1 7 3 7 2 5 1 0 917 3 28 2 9 1 81

53 bruksfastighet i 10 utvalda landskommuner.

Sammanställning lör samtliga kommuner.

1 i förskjutn. Totala s k a t t e b ö r d a n (Allmän k oniimr; 1 anuei av loiaia i \vProcentuell n a l s k a t t och skogsaccis) skattebördan ( + = Annan | Beskatt- Skogsaccis- rroceiuueu . . .. , ökii , — = minskn.) i kronor p l i k t i g t 'fastighet, \ ningsbar skattebördan å i tax ink. (vid rotvärde vederb. Gällande Alt. I gällande fastigheter Alt. II varde Alt. I Alt . I I Gällande Alt . I Alt. 11 grunder grunder tusental rep.-tal) 0/ kr. kr. kr. kr. kr. kr. % % % %

37 280 185 500

3 560 100 990 57 220 16 880 2 270 730 125 060 306 710

l-39 8-65 4'50 114 1-15 0-2 6 3*19 20 28

1-34 8-3 2 4-26 1*08 l-04 0-2 4 3-21 19-49

1-35 8-2 4 4-2 3 F07 1'04 0-2 4 3* 0 2 19-19

62 080 3 790 65 870

6 61C 2 090 8 700

1*84 0*45 1-79

1-43 0-43 1'86

l-44 0-4 2 1'86

0-12 1-07 2-2 7 0-95 1*4 2 l-48 7'31 0-69

o-u

o-u

0-9 8 2-06 0-85 1-32 1-30 6'62 0-71 733

0*99 2-05 0-8 5 T32 1*81 6-6 3 0-73 7*3 6-

8-0 77-4 69-1 47-5

26 560 100 870 18 060 2 280 450

1-5 203-5 17i 14-0 31i

1-2

1-2 6-3

7-s 5121 7542

580 7 990 6 160 1410 8 540

__

24 680 34 490 59170

—

_

268 210 694 560 578 750 1009970

8oo 18 41 48-4 8 31-58 3-66

O-oo 270

290 870 224 580 25 830

—

2 773*6

15 610 50 680

_ _ —

634 220 717 530 290 910 167 870 1 810 530

—

40 960 32 330 21020 69 830 164140

5 3861 1531-7 239-7 850-6 230-2

18 870 14 200 2910

— _ — —

200 200

— —

Z

35 980 200 2 010650 26 230 6140 3 2 880 270 1010 440

13-24 11*60 6-2 9 0-8 5 1*14 0-4 9 3-6 s

17-79

46*93

30-14 3" 6 9

30-04 3-5 2

O-oo 13*10 11-81 (i'4 9 0-38 1-17 0-50 3'7 5

13-71 14-66 6-oi

O-oo 12*64 12-05 6-5 9 0-90 1-18 0*51 3-7 7

13*22 14-28 5-8 2 2-99 3631

3-0 5 37 43

13*96 14*84 6-10 3-0 7 37-9 7

0-56 0-3 7 0*48 1-3 7 273

0-58 0-89 0*4 4 ]-40 281

0*69 0-40 0-4 6 1-11 2-8 6

OJ 7 0-3 4 0-0 7

0*49 0-36 0-07

0-19 0-3 6 0*0 7

0-88

0-92

_

39 92

41-1(5

417 0-925

3-15

3-2 8

3-2 6

lOOoo

lOOoo

100*00

3-48

2-61

— 35 -- 48 43 — 4*70 — 5*33 — 6-07 — 9 - 0 6 — O*- 5 2 9 oi — — 8-74 — 8*59 — + 0*54 — 5 ' 5 0 — 391 — 5 - 3 5 -i- 6-64 + 7-19 — 5 3 0 — 6'44 + 3 64 + 3'7 6 -

11*46

11*46

7*59 — 7*78 — 9*40 2 2 — <-)• — — 9*98 — 9*80 — 7*40 —1 17*43 *85 — -53 —1 19*8 — 2 — 9-27 + 1-84 + 5*90 8-36 — 795 0-87

— 34 -25 17 — 4 * 7 1 — — 4*88 + 0 - 8 4 — 3*9 7 + 1-77 + 2 - 8 3 — 1-07 — 4-4 9 + 2-60 + 3 9 0 + 43-3l 37 + 5-03 4 + 2 - 1 2 + 6*4 + 3 - 1 0 + 43-16 + + -80 + 1-64 + 2-07 + 3* 7 0 + 5-52 4 . 2-6S + 4-oi + 8*81 + 4*83 + 2-2 3 + 2*80 + 3 i i + 4'60 + 4 ' 4 0 + 5-8 6 + 3-4 7 + 6-oo + 3*16 + 5" 7 7 + 1-87 •f 2*93 + 2'si + 429 + 3-8 7 + 4*9 2 + 3-0 4 + 4 - 1 9 ~t- 3 - 4 1 + 3*66 + 3-50 + 4 54 + 3 1 0 1 + 457 -f 1-99 + 3-07 i

7 050 43 847 22 826 5 761 5 816 1322 16190 102812

6 805 42168 21585 5 454 5 289 1208 16 278 98 787

6 866 41760 21441 5 443 5 292 1206 15 299 97307

6 804 2 284 9 088

7 256 2163 9 419

7 293 2 137 9 430

602 5 412 11 495 4 798 7 212 7 486 37 005 3 526 40 531

533 4 991 10 435 4 319 6 678 6 599 33 555 3 591 37146

533 5 001 10 415 4 328 6 676 6 623 33 576 3 734 37 310

93414 245845 160 120 18 578 7 67 140 58 793 31 819 4 287 5 794 2 480 18 700

92605 237 957 152 796 18 734 7 66 420 60372 32 891 4 464 5 917 2 557 19 007

90 227 234 274 152 302 17 840 7 64 125 61083 33 420 4 563 5 977 2 599 19 087

67 058 72 411 29 504 15128 184101

69 538 74 349 30 482 15 466 189 835

70 760 75 313 30 928 15 560 192561

2 816 1900 2185 6 966 13 867

2 940 1966 2 254 7 096 14 256

2 967 j 2 014 ! 2 311 i 7 170 14 462

2 377 1741 335

2 469 1794 346

2 494 1814 347

4 453 ' 4 609 202 421 208 700 3 620 3 692 507 059 507 029

4 655 211678 3 731 507 035

54 Tabell 3 c.

V e r k n i n g a r n a i a v s e e n d e p å e n s k i l d a s k a t t s k y l d i g a av o l i k a f ö r s l a g r ö r a n d e s ä n k n i n g av r e p a r t i t i o n s t a l e n f ö r j o r d b r u k s f a s t i g h e t . Till kommuAllmän komÄger nal inkomst munalskatt annan skatt fastigtaxe- beGälSumma het, skatt- lande tax.- rad ningstax.grunvärde värde ko in st bar inkomst der kr. kr. kr. kr. kr.

Äger eller brukar jordbruksfastighet Yrke 111. ni.

i Civilstånd, Jord! antal Areal, har — bruksbarn Skogs- värde Åker mark kr.

Skogsvärde kr.

10 Litslena. Uppsala län. iOrtsgrupp I.) Hemmansägare Hemmansägare Hemmansägare Hemmansägare Hemmansägare Stärbhus Hemmansägare Hemmansägare I lemmansägare Hemmansägare Hemmansägare (fastigheten ntarr. Arrend. erlägger fastigh .-skatt) Egendomsägare (fastigheten utarr. Arrend. erlägger fastigh.-skatt) Arrendator (erlägg. fastigh.-skatt) Arrendator (erlägg. fastigh.-skatt) Arrendator (erlägg. fastigh.-skatt) Arrendator (erlägg. fastigh.-skatt) Arrendator (erlägg. fastigh.-skatt) Frost LStenhuggare F. d. banvakt Dräng Banarbetare Kvarnarbetare Statdräng Statdräng Statdräng

g3 g g g3

1 3 10 3-6 19 13-6 46 39 60 57

15 24

16-7 51

4 000 5 600 10 200 3 600 15 200 12 800 35 000 27 900 40 200 46 000 15 200

4 000 6 000 10 200 3 600 15 200 2 900 15 700 3 500 38 500 27 900 40 200 46 000

15 900

1510 730 2150 940 1170

76 28 49 340 44 30 75 70 680 232 220 151 420 225 219

40 600

2 800 43 400

2 060 2 060 164

6 500

6 500

16-7

15 900

17 200

160 93

16-7

15 200

15 900

19-5

15 800

16 300

40 600

184 773 234 63 16 9 76 3 59 25

2 800 43 400

20 000 8 520 8 010 716 3 300 3 310 2 560 217 1000 1440 690 59 700 190 15 1500 100 8 1870 880 70 30 1200 2 1200 690 55 800 290 23

o g5 g

!

ff 4

Lyngby. Malmöhus län. (Ortsgrupp I.) Småbrukare Småbrukare Småbrukare F. d. arbetare Hemmansägare Hemmansägare Hemmansägare Hemmansägare Hemmansägare

g2 g6 o g 1

2 12 1 9 9 14 12 27-

— — — — — — — —

2 800 2 500 7 000 2 000 9 000 8 100 28 000 11400 18 000

2 800 1430 2 500 7 000 2 000 780 9 000 8100 1820 28 000 2 000 11400 18 000

134 22 20 61 56 140 38 40 78 72 180 97 100 244 223 99 97 157 143 680 123

55 Tabell 3 c.

(forts.) V e r k n i n g a r n a i a v s e e n d e p å e n s k i l d a s k a t t s k y l d i g a av o l i k a förslag r ö r a n d e s ä n k n i n g av r e p a r t i t i o n s t a l e n för Jordbruksfastighet. Till kommuAllmän komÄger nal inkomstmunalskatt annan skatt fastigGäl- j taxe- beSumma het, rad sk att- lande tax.tax.ningsgrun-l Alt. V Alt. IT värde in- bar in- der j värde komst komst kr. kr. kr. i kr. I kr. kr. kr.

Äger eller brukar jordbruksfastighet Civilstånd, Jordantal Areal, har bruksbarn SkogsÅker mark värde kr.

Yrke m. m.

Skogsvärde kr.

9 Hemmansägare i g 1 j Hemmansägare o Stärbhus (Arrend. erlägger fastigh.-skatt) — Arrendator (erlägg. fas- j tigh.-skatt) i o Arrendator (erlägg. fastigh.-skatt) | g Arrendator (erlägg. fas- I tigh.-skatt) g Arrendator (erlägg. fastigh.-skatt) Ig 4 Handlande j o Arbetare i ä Hemmadotter I o Snickare | g 1

Lertäktsarbetare

;g2

Tegelarbetare Statdräng Tjänarinna Stationsinspektor Statdräng

.•i g 3 j g 8 [ o !g !g

Ramsjö. Gävleborgs län. (Ortsgrupp II.) Torpare Snickare Hemmansägare

Hemmansägare I lemmansägare Hemmansägare Hemmansägare Arrendator (fast.-äg. utgör fastigh.-skatt) Arbetare (fastigh.-äg. utgör fastigh.-skatt) Arrendator (fastigh.-äg. utgör fastigh.-skatt).. Aktiebolag Fjärdingsman Bagare Skollärare Banvakt Skogsarbetare Skogsarbetare Dräng Arbetare Skomakare

592 667

542 611

542 611

19 400

39 000

39 000

64 000

64 000

142 200

142 200

47 76

68 000 76 700

68 000 76 700

66 000

56 000

8-5

19 400

14-5

o g ii g g * o

9 4 9-5

g6

s

21 10 46 a

g2 f?2 o o gl g3 o j

1 400 i 400

3 000 2 750 2 240 1 600 920 410 850 340 1240 290 1 290 230 1520 270 1320 170 820 310 3 020 2 270 1200 450

1 2 8 3 10 5

g2 g

Torpare I lemmansägare Hemmansägare

10 26 80 17 17 100 225

1440 1300 1550

630 60 980

33 28 80 30 220 116 39 125 72 210

5 700

2 030

2 000

1 590

2 000 3 300 6 800 1200 6 000 9 700 4 300 13100 14 900 7 000 1000 12 900 2100 6 200 10 800 13 600 17 800

2 000 3 300 8 000 6 000 14 000 28 000 8 000 15 000 17 000 31400

5 700 2 000

11000 11000 6 587 188 900 430 900 619 800

1410 830 1070

1237 1 133 1133 347 381 381 71 78 78 49 54 54 42 46 46 33 37 37 39 43 43 25 27 27 45 49 49 329 362 362 65 72 72

270 140 500

2 440 1870

33 28 82 26 227 108 34 129 69 205

36 30 88 28 245 103 36 139 65 205

104 107 116 2 394 2 308 2 092 5 000 1930 1120 115 119 128 2 010 1440 121 125 135 5 210 3 920 328 339 367 2 920 1630 137 141 152 1100 530 44 46 50 700 160 13 14 15 1100 200 17 17 19 1400 190 16 16 18 1000 430 36 37 40 2 050 1240

57 Tabell 4 a. V e r k n i n g a r n a å o l i k a g r u p p e r av s k a t t s k y l d i g a av ä n d r a t r e p a r t i t i o n s t a l för j o r d b r u k s v ä r d e i f ö r e n i n g m e d j ä m k n i n g av s k a t t e f r i a a v d r a g k o m m u n v i s i 10 utvalda landskommuner. Allmän

kommunalskatt,

kronor

Alt. I K o in in u n

Gällande! ... (u , tan ,

grunder

b)

jämkning

d)

g)

a v de

k)

skattefria avdragen)

2 Litslena .... Järstad Bottnaryd • Norra Vram lyngby Hålanda — Varv Ramnäs Ramsjö Ådalsliden •

16 402 7 402 19 902 22 501 23 899 13 889 4 958 21808 29 328 63 500

Ägare och arrendatorer av jordbruksfastighet. 15 854 16 357 16 351 16 252 16 2361 16 151 16 148 16 053 7 207 7 167 7 066 7 344 7 327 7 266 7 250 7 217 19 654 20 002 19 943 19 993 19 964 19 920 19 882 19 826 20 586 21219 20 926 20 939 20 784 20 849 20 729 20 761 22 341 23 058 22 992 22 966 22 894 22 812 22 761 22 646 13 398 13 826 13 799 13 792 13 771 13 696 13 674 13 591 4 469 4 761 4 684 4 661 4 618 4 612 4 580 4 562 21 197 21479 21308 21447 21325 21406 21299 21337 28 555 29 001 28 901 28 856 28 759 28 856 28 759 28 856 62 581 63 658 63 508 63 561 63 408 63 321 63 173 63 065

16 045 7 159 19 800 20 675 22 617 13 585 4 541 21274 28 759 62 965

Summa kr. 223 589 215 701 220 705 219 739 219 733 219 009 218 840 218 212 217 864 217 420

Litslena Järstad Bottnaryd • Norra Vram Lyngby Hålanda Varv Ramnäs Ramsjö Ådalsliden • Summa kr

1852 1084 2 261 10 607 3 305 1080 5 427 15 854 3 931 14 961

1850 1092 2 265 10 949 3 240 1075 5 664 16 216 3 914 15 004

Ägare av annan fastighet. 1852 1860 1859 1857 1094 1102 1103 1098 2 261 2 272 2 275 2 275 10 799 10 807 10 726 10 757 3 297 3 253 3 292 3 298 1089 1072 1091 1088 5 558 5 654 5 603 5 586 16 073 16 115 16 012 16 066 3 898 3 943 3 929 3 943 15 043 15 062 15 078 15 044

1859 1099 2 271 10 694 3 301 1086 5 545 15 978 3 929 15 047

1857 1093 2 268 10 708 3 298 1085 5 513 15 996 3 943 15 014

1856 1094 2 267 10 663 3 302 1085 5 504 15 944 3 929 15 016

58 783 60 362

61 269

60 809

60 775

60 660

1716 991 2 203 10 373 3 016 1011 5 241 15 727 3 809 14 696

60 954

60 981

Övriga skattskyldiga. (Kursiverade siffror utvisa skattebelopp för löntagare med taxerad inkomst av högst 1 500 kronor.)

Lilslena Järstad Bottnaryd

••••

Norra Vram Lyngby Hålanda Varv Ramnäs Ramsjö Ådalsliden

—

5 192 3156 2 651 1422 6 274 3593 49 861 10 049 13 049 7 070 6 424 2459 7 488 4 080 54 3 85 13 092 20 539 9 412 36 754 12 725

5 604 3405 2 895 1554 6 449 3 694 51 531 10 386 14 323 7 763 6 844 2 620 7 791 4 245 54 624 13198 21 197 9 712 37 438 12961

5 093 2855 2 608 1253 6112 3346 50 568 9 441 13 657 6 937 6 418 2110 7 263 3 693 54 006 12110 20 764 9158 36 319 11445

5 109 2 865 2 622 1256 6163 3366 51 039 9 621 13 728 7027 6 456 2122 7 347 3 743 54 323 12 496 20 890 9 268 36 421 11623

5 199 2962 2 673 1325 6 097 3 327 51021 9 560 13 701 6 980 6 438 2119 7 421 3825 54 121 12209 20 902 9 305 36 335 11512

5 209 2969 2 688 1330 6 145 3354 51250 9 778 13 768 7 069 6 468 2133 7 484 3873 54 386 12589 20 986 9 421 36 480 11705

5 299 3 072 2 727 1382 6 192 3 424 51 153 9 768 13 854 7173 6 540 2241 7 518 3934 54 304 12471 20 902 9 305 36 624 11880

5 309 3 079 2 740 1387 6 222 3441 51310 9 928 13 906 7 239 6 558 2250 7 563 3969 54 464 12 746 20 986 9 421 36 712 12018

5 402 5 407 3189 3186 2 792 2 785 1443 1441 6 277 6 297 3525 3514 51282 51371 9 977 10 079 14011 14 046 1371 7 416 6 642 6 658 2376 2369 7 610 7 639 4 062 4 040 54 415 54 543 12 717 12904 20 902 20 986 9 421 9 305 36 894 36 950 12334 12244

»02 417 208 696 202 808 204 098 203908 204 864 205 113 205 770 206 220 206689 67 058 69538 312707.

64 221 64 650

58 Tabell 4 b. Verkningarna å olika grupper av skattskyldiga av ändrat repartitionstal föi Sammanställning ioi

G

r

u

p

tVntal skattskyldiga

p

A 1 1 m ä n Alt. I (utan Gällande jämkning av de a) grunder skattefria avdragen)

k o m m u n a 1 ä k a t t

b)

c)

4)

I. Ägare o. arrendatorer av jordbr.-fastighet. a. Ägare med fastigh. under eget bruk.

175 442 104 18 17 4 31 791

6 963 41396 21468 5 354 5 772 1307 13 838 96 098

6 718 39 717 20 227 5 047 5 245 1193 13 926 92073

6 313 39 972 20 886 5 244 5 485 1245 14 425 93 570

6 418 39 916 20 808 5 220 5 461 1242 14 333 93398

6 545 40148 20 750 5 196 5 421 1232 14 242 93534

6 594 40 093 20 681 5 177 5 402 1 229 14 177 93353

97 12 109

6 660 2 234 8 894

7 112 2113 9 225

7 298 2 190 9 488

7 296 2177 9 473

7 242 2 167 9 409

7 241 2 157 9 398

24 111 87 17 13 7 259 125 384

602 5 412 11495 4 798 7 212 7 486 37 005 3 526 40 531

533 4 991 10 435 4 319 6 678 6 599 33 555 3 591 37146

526 4 951 10 708 4 516 6 973 6 866 34 540 3150 37 690

519 4 909 10 643 4 470 6 910 6 806 34 257 3 274 37 531

529 4 989 10 643 4 451 6 881 6 787 34 280 3 442 37 722

525 4 965 10 602 4 423 6 841 6 751 34107 3 489 37 596

48 1332

77 257

79 957

79 337

79 068

78 662

Sammanlagt för I

223 589

215 701

220 705

219 739

219 733

219 009

II. Ägare av annan fastighet, sammanlagt varav löntag. med tax. ink. av högst 1 5 0 0 k r .

528 130

58 783 4 287

60 362 4 464

61 269 3 890

60 999 3 936

61150 4 180

60 954 4 210

1949 659 101 18 2 727

67 058 72 411 29 504 15128 184101

69 538 74 349 30 482 15 466 189 835

62 348 74 065 31 599 15 979 183991

63 387 74 827 31306 15 797 185 317

63 124 74 943 31 226 15 804 185 097

64 221 75 103 31 040 15 690 186 054

66 20 5 7 98

2 816 1900 2185 6 962 13863

2 940 1966 2 254 7 092 14252

2 678 1960 2 340 7 346 14 324

2 715 1962 2 325 7 279 14 281

2 775 1986 2 314 7 267 14 342

2 808 1986 2 303 7 224 14 321

61 10 1

2 377 1741 335

2 469 1794 346

2 279 1856 358

2 298 1849 353

2 281 1835 353

2 310 1829 350

4 453

4 609

4 493

4 500

4 469

4 489

204 098

203 90S

204 864

2-i— i o » 1 0 - 1 — 30 » 3 0 1 — 50 » 50-1—100 » 100-1— » Skogsområden o. div. områden utan åker Sammanlagt för a ] b. Ägare med fastigheten utarrenderad. t. Ägare, som ej erlägga fastighetsskatt 2. Ägare, som erlägga fastighetsskatt... Sammanlagt för b c. Arrendatorer. 1. Arrendatorer. som erl. fastighetsskatt, i

2 - 1 — 10 1 0 - 1 — 30 3 0 1 — 50 50-1 — 100 1001—

» » » » »

1 ! i

Sammanlagt) 2. Arrendat. som ej erl. fastighetsskatt Sammanlagt för c | d. Till grupp I hänförliga, som ej böra inordnas i förestående

ansetts grupper

III. Övriga skattskyldiga. a. Löntagare. Tax. inkomst — 1 5 0 0 kr 1 5 1 0 — 3 000 » 3 0 1 0 — 6 000 » 6 010— » Sammanlagt för a b. Rörelseidkare. Tax. inkomst — 1 5 0 0 kr 1 5 1 0 — 3 000 » 3 0 1 0 — 6 000 » 6010— » Sammanlagt för b c. Andra än löntagare och rörelseidkare. Tax. inkomst — 1 5 0 0 kr. 1 5 1 0 — 3 000 » 3 0 1 0 — 6 000 » 6 010— » Sammmanlagt för c Sammanlagt för III

2 897

202 417

208 696

202 808

59 lordbruksvärde i förening med jämkning av skattefria avdrag i 10 utvalda landskommuner, samtliga k o m m u n e r . r o nc r i

e)

f)

b)

g)

6 579 6 614 6 619 6 645 40 044 39 988 39 932 39 891 20 625 20 567 20 488 20 452 5 123 5112 5 161 5147 5 378 5 366 5 333 5 32-1 1 213 1211 1221 1222 14 187 14 129 14 126 14 080 93196 93032 92 834 92 718

9 357

1 176 2143 9 319

9 313

7 213 2 156 9 369

7 212 2 145

7 171) 2 137

4 990 4 971 4 990 4 976 10 593 10 560 10 540 10 516 4 416 4 396 4 383 4 370 6 831 6 802 6 779 6 758 6 742 6 713 6 694 6 675 34 101 33 969 33 916 33 823 3 525 3 466 3 503 3 497 37 567 37 472 37 413 37 348

procent av nuvarande

d)

e)

g)

96-48 90-0 0 92-17 94-00 94-7 0 94-4 9 94-99 95-06 95-43 95-94 96-43| 96-4 2 96-9 9 96-85 96-7 3 96-oo 96-4 6 96*3 7 94-2 2 97-29J 96-93 96-66 96-33 96-07 95*80 95-44 95-27 94-2 7 97-951 97-50 97-05 96-69 96-40 9618 95-6 9 95-48 90*8 7 95*0 3 94-61 93-92 93*59 93-17 92*9 7 92-39 92-24 91-2 8 95-2 0 95-03 94-2 0 94-03 93-5 0 93-42 92-81 92-65 100-0 4 104-24 103- sä 102-9 2 102-4 5 102-5 2 102-10 102-08 101-7 5 964 8 96-si 96-60 9698 95-81 97-3.9 97-14 97 3 7 97i9

100 100 100

106-7 9 109-58 10955 108-74 108-7 2 108-30 108-2 9 107-75 107-7 5 94-58 98-03 97-45 97-oo 96-55 96*51 96-0 2 95-93 95-60 103-72 106-68 106-51 106-79 105-67 105-34 105 21 104-78 104-71

100 100 100 100 100 100 100 100 100

87-54 92*22 90-78 90*0 2

100 100 100 100 100 100 100

92*ÖO

88*15 90*68 101-84 91-65

87-38 86-21 91-48 90-71 93-15 92-59 94-12 93-16 96*6 9 95-81 91-72 90-92 93-34 92-5 7 89-3 4 92-86 9299 92-60

87-87 92-19 92-5 9 92*7 7 95-41 90*6 6 92-04 97*6 2 .9307

87-21 91-74 92-22 92-18 94-86 90-18 92-17 98-95 92-76

87*87 92-2 0 92-15 92-04 94-7 2 90-0 6 92-15 98-30 9269

87-5 4 91-85 91*87 91-62 94-3 2 89-0 7 91-80 99-3 5 92-4 5

8804 92-20 91-69 91-35 94-00 89-42 91-6 5 99*18 9231

87-71 91-94 91-48 91-08 93-7 0 89-17 91-40 99-9 7 9216

989 6 10242

101-63

101-28

100-76 100-82

100-3 7 100-30

999 7

218 840 218 212 217 864 217 420

100 100

96 4 7 98 71

97-95

97eo

60 981 60 809 60 775 60 660 4 245 4 267 4 310 4 323

100 100

102-69 104 23 103 7 7 104-03 103 69 103 7 4 103 45 103 39 10319 10413 90-7 4 91-81 97-5 1 98*2 0 99-02 99-53 100*54 100-84

65 478 66 164 66 749 74 922 74 693 141 Al 30 910 30 883 30 778 15 636 15 641 15 581 186 281 186 946 187 381 187 855

100 100 100 100 100

94*5 3 94-13 95*77 96-41 97-0 4 98-0 7 99*54 102-0 8 102-2 8 103-34 103-5 0 103*72 103-35 103-47 103-15 10323 103-31 107-10 106-u 105-84 105-21 105*2 8 104-7 7 104-0 7 104*3 2 102-23 105-03 104*4 2 104-47 103-7 2 103-9 7 103-3 6 103-39 102-9 9 103-u 99-94 100-66 100-64 101-06 101-18 101-65 101- 78 102 04

2 816 2 842 2 857 2 872 1 983 1982 1978 1979 2 292 2 287 2 281 2 301 7 227 7 191 7 181 7 158 14 327 14 307 14 304 14 289

100 100 100 100 100

104-40 95*10 96-41 98-5 5 99*7 2 100*0 0 100-92 101-46 101-99 103-4 7 10310 103-20 104-5 3 104-53 104*3 7 104*32 104-16 104-u 103-16 107-09 106-41 105-90 105-40 105-31 104-9 0 104-6 7 104-3 9 101-87 105-52 104*5 5 104-38 103*70 103-81 103-2 9 103-15 102-82 102-81 103-33 103-02 103-4 6 103-30 1 103-35 103-20 103-18 103-0 7

2 328 1 826

2 347 1821

2 371 1815

2 386 1812

100 100 100

103*8 7 95-88 96*68 95-96 97-is 97-94 98-7 4 99-7 5 100-38 103-0 4 106-61 106*2 0 105-4 0 105-0 5i 104-8 8 104*0 0j 104-25 104*08 103-2 8 106*8 7 105*3 7 105-37 104-48 104*7 8 104-18 ; 104-is 103*5 8

4 505

4 517

4 535

4 545

100 100

103-50

78 708

78 351

78298 Allmän kommunalskatt Alt. I (utan Gäll. jämkning grun- av det c) a) b) der skattefria avdragen)

64 650 74 839 31 063 15 729

205113 205 770 200 220 206 689

97-88

103-7 0 92*98

100-9 0 101-06

100-36

100-si

101'44 j 101-84 102-0 7

10310 100-19 100-83 100 74 1 101-21 101 33 101-66 10188 102-u

Innehållsförteckning. Sid.

Skrivelse till statsrådet och chefen för finansdepartementet

3 Historik rörande repartitionstalen för fastighet vid kommunalbeskattningen

25 Utredning rörande verkningarna av vissa förslag till ändrade repartitionstal för jordbruksfastighet m. m

S t a t e n s o f f e n t l i g a u t r e d n i n g a r 1931 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.) Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård. Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. Lagberedningens förslag ang. vissa internationella rätts- Betänkande med förslag till lag om vård av vissa skogar förhållanden. 3. Förslag till konvention mellan Sverige, inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker Danmark, Finland, Island och Norge om erkännande m. fi. områden. [10] och verkställighet av domar, m. in. [9] Utredning med förslag ang. premiering av välskötta Riktlinjer för vinnande av viss koncentration inom det mindre skogsbruk. [11] svenska fångvårdsväsendet. [16] Industri. Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. Ny värmeledning samt elektrisk belysningsanläggning i Nationalniuseibyggnaden i Stockholm. [8] 1928 års lönekommitté. Betänkande med förslag till avlöningsreglemente för extra ordinarie och extra tjän- .Normalbestämmelser för järnkonstruktioner till byggnadsverk (järnbestämmelser). [30] stemän, tillhörande den civila statsförvaltningen m. m. [12] 1928 ars lönekommitté. Betänkande med förslag till lönereglering för landsfogdar, lappfogdar och landsHandel och sjöfart. fiskaler in. m. [18] Betänkande och förslag ang. anskaffning, underhåll och Provdebitering av fyr- och båkavgift samt sjömanshusavgift. [15] drift av för tulltjänsten erforderlig fortskaffningsmateriel. [23] Betänkande med förslag ang. vissa ändringar i riksdagens arbetsformer m. m. [26] Kommunikationsväsen. Kommunalförvaltning.

Bank-, kredit- och penningväsen. Förslag till växellag ni. m. [14] Förslag till checklag m. m. [28]

Statens och kommunernas finansväsen. Utlåtande ang. utförselbevissystemets verkningar in. in. Repartitionstalen för jordbruksfastighet. [31] Politl.

Socialpolitik. Betänkande med förslag ang. arbetslöshetens motverkande genom beredskapsarbeten. [3| Arbetslöshetsutredningens betänkande. 1. Arbetslöshetens omfattning, karaktär och orsaker. [20] Arbetslöshetsutredningens betänkande. 1. Bilagor, band 1. Orsaker till arbetslöshet. P. M. ang. arbetsmarknaden och de faktorer, som bestämma dess utveckling. [21] Hälso- och sjukvård.

Försäkrings väsen. Kyrkoväsen. Undervisningsväsen, Andlig odling i övrigt. Sammandrag av yttranden över 1927 års prästlöneregleringssa k kunnigas betänkande rörande nya grunder för lagstiftningen om prästerskapets avlöning och förvaltningen av den därtill anslagna egendomen. [1] Utredning och förslag rörande läroböcker vid de allmänna läroverken och med dem jämförliga läroanstalter. [2] Utredning och förslag av frågorna om ytterligare inskränkningar i den nuvarande folkskoleseminarieorganisationen samt om statens övertagande av de utav landslingen och vissa städer upprätthållna småskoleseminarierna in. m. [4] Utredning och förslag rörande fortsättningsskolans organisation. [17] Betänkande ined förslag till huvudgrunder för en decentraliserad förvaltning av prästlönejorden m. m. [24] Betänkande med förslag till prästlönelag m. rn. [25]

Försvarsväsen. 1930 års militäravlöningssakkunniga. Betänkande med förslag till avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet. [22] Betänkande och förslag rörande .åtgärder för höjande av säkerheten vid flygning. [271 Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Hetänkande ang. flygstyrelsens materielanskaffning m. m. [29] Jordbruksutredningens betänkanden. 4. Betänkande ang. åtgärder för fjäderfäskötselns främjande. [6J. 5. Statistisk översikt över det svenska jordbrukets utveckling och läge. [7] Betänkande med förslag till lag med särskilda bestämUtrikes ärenden. Internationell rätt. melser om delning av jord å landet inom vissa delar av Kopparbergs län m. m. [19] Allmänt näringsväsen. Utlåtande över utkast till näringslag m. m. [13]

Isaac Marcus Boktr.-A.-B., Stockholm 1931