Betänkande angående råvaruförsörjning, produktion och arbetarantal m. m. vid skogsindustrierna

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

Pi. STATENS O F F E N T L I G A UTREDNINGAR

1935:36

S O Cl A I D K P A R T E M E N T E T

BETANKANDE ANGÅENDE

RÅVARUFÖRSÖRJNING, PRODUKTION O C H A R B E T A R A N T A L M. M. VID SKOGSINDUSTRIERNA AVGIVET DEN 29 JULI 1935 AV

1933 ÅRS SKOGSINDUSTRISAKKUNNIGA

S T O C K H O L M 1 9

Statens offentliga utredningar 1935 Kronologisk

förteckning

1. Betänkande med förslag angående åtgärder för spann- 20. Grunder för kollektiv och individuell pensionsförsälj målsodlingens stödjande. Marcus. 134 s. Jo. ring. Beckman. (2), 24 s. H. 2. Betänkande med förslag rörande lån och årliga bidrag 21. Utredning angående införande av etl dagordningsinsl av statsmedel för främjande av bostadsförsörjning för lut m. m. Norsledt. 98 s. Ju. mindre bemedlade barnrika familjer jämte därtill hö22. Utredning och förslag rörande frågan om avgift fa rande utredningar. Beckman. 86*, 265 s. S. hemfån av böcker från bibliotek. Ilncggslröm. 59 s. E :!. Kortfattad framställning av organisationssakkunnigas betänkande med utredning och förslag rörande den 23. Betänkande med förslag 1:11 motorfordonsförord samhälleliga hjälpverksamhetens organisation m. m. ning och vägtrafiksladga m. m. Idun. 202 s. K. Beckman. 23 s. S. 24. Betänkande med förslag till ändrad organisation ai 1. Promemoria angående tillsynen över fastighetsregistreden statliga verksamheten för bekämpande av olovS ringen och fastighetsbildningen. Marcus. 70 s. Ju. införsel av spritdrycker ni. m Marcus. 193 s. Fi, 5. Förslag till ändrade bestämmelser rörande allmänna lag till nya avlönipgsbestämmeker för icke-ordj handlingars offentlighet. Norstedt. 7!) s. Ju. narie befattningshavare inom den allmänna civilföl 6. Arbelslöshelsulredningens belänkande. 2. Åtgärder valtningen. Marcus. 42 s. Fi. mot arbetslöshet. Norstedt, x, 338, 32* s. S. 7. Teknisk-ekonomiska utredningar rörande vägväsendet 26. Betänkande med förslag rörande det svenska natur skyddets organisation och statliga förvaltning. Upp Del 2. Broar, Uajggslröm. 130 s. K. sala, Almqvist & Wiksell. 197 s. E. 8. Betänkande med förslag angående åtgärder mot statsfientlig verksamhet. Idun. 406 s. Ju. 27. Betänkande med förslag till ändring i vissa delar a upphandlingsförordningen. Marcus. 55 s. Fi. 9. Betänkande med förslag till omorganisation av den högre skogsundervisningen. Pcréus. 161 s. J o . 28. Utredning med förslag om egnahemskonsulenter ho 10. Utredning och förslag angående rundradion i Sverige. hushållningssällskapen. Lindström. 88 s. Jo. Norstedt. 202 s. 13 kartor. K. 11. Belänkande med utredning och förslag angående inrät- '-'9. Betänkande angående husdjursförsöksvcrksnmhetens oi ganisation. Marcus. 75 s. Jo. tande av en statsvetenskaplig examen. Marcus. SO s. E. 12. Belänkande med förslag till förordning angående alt- 30. Berättelse över statens spannmålsnämnds verksamhe man automobiltrafik. Hxggström. 227 s. K. ni. ni. under år 1931. Marcus. 62 s. Jo. 13. Yttranden över preliminärt förslag till lagstiftning om 31. Betänkande med förslag till lag om domkapitel in. i avbrytande av havandeskap. Marcus. (4), 132, 68 s. Ju. Hseggström. 151 s. E. 11. Lagberedningens förslag till lag om skuldebrev m. m. '•',2. Jordbrukskreditutredningen. Betänkande med försj Norstedt, vj, 211 s. Ju. till förordning om jordbrukels kreditkassor m. il Marcus. 132 s. Jo. 13. Belänkande med förslag till lagstiftning om avbrytande av havandeskap. Marcus. 192 s. Ju. 33. Kungl. medicinalstyrelsens utlåtande och förslag anfl ende statsunderstödd dispensärverksamhet. Marcus 11' Konjunkturuppsvingets förlopp och orsaker 1932—1934. 52 s. S. Ilieggslröm. 106 s. Fi. 17. Yttrande och förslag rörande formulär för tjänstgö- 34. Betänkande med vissa synpunkter och förslag i fråj om den primära fastighetskredilen. Marcus. 91 s. Jl ringsbetyg som av länsstyrelserna utfärdas. Beckman. 16 s. S. 35. Betänkande och förslag rörande verksamheten vi skyddshemmen m. m. Förra delen. Skyddshemmen 18. Betänkande med förslag till lag om arbetsavtal. Idun. organisation m. m. Norsledt. 93 s. S. 220 s. S. 19. Kungl. medicinalstyrelsens utlåtande och förslag an- 36. Betänkande angående råvaruförsörjning, produktid och arbetarantal m. m. vid skogsindustrierna. Idun gående förebyggande mödra- och barnavård. Hsegg278 s. S. ström. 100 s. S.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, år tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsi bokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. stålens offentliga utredningars yttre a ordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1935:36 SOCIALDEPARTEMENTET

BETÄNKANDE ANGÅENDE

RÅVARUFÖRSÖRJNING, PRODUKTION OCH ARBETARANTAL M. M. VID SKOGSINDUSTRIERNA AVGIVET DEN 29 JULI 1935 AV

1933 ÅRS

SKOGSINDUSTRISAKKUNNIGA

Iduns tryckeri aktiebolag Esselte ab. Stockholm 417154

j^M^L

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid.

Skrivelse till Konungen Inledning

7 17

Storleken av de tillgängliga råvarutillgångarna för sågverks- och pappersmasseindustrierna samt de beräknade avverkningarna i olika landsdelar 19 Indelning av landet i flodområden 19 Skogstillståndet inom de olika flodområdena 20 Av 1931 års skogssakkunniga verkställd awerkningsberäkning 27 Den beräknade bruttoårsavverkningens fördelning på olika flodområden.. 29 Grunderna för avverkningsberäkningen 29 Avverkningens fördelning på olika virkessortiment 34 Sammanställning av den beräknade bruttoårsawerkningen 34 Jämförelse mellan den beräknade bruttoårsawerkningen och den årliga tillväxten 35 Årsavverkningens storlek efter avdrag för tekniska skador 38 Reduktion av den beräknade årsavverkningen för ej tillvaratagbart gagnvirke på grund av avsättningsförhållandena 40 Förbrukningen av virke till husbehov 43 Sammanställningen av den beräknade nettoårsawerkningen 45 Sågverks- och pappersmasseindustriernas lokala fördelning och produktion under de senare åren Storleken av produktionen enligt den officiella industristatistiken Den industriella konsumtionen av rundvirke Beräkningar med ledning av den officiella industristatistiken Beräkningar med ledning av den officiella flottningsstatistiken Jämförelse mellan flottgodset och den industriella konsumtionen... Jämförelse mellan flottgodset och den beräknade nettoårsawerkningen Import och export av rundvirke

48 48 52 52 56 60 64 69

Jämförelse mellan den beräknade nettoårsawerkningen av sägtimmer och massaved samt den industriella konsumtionen 71 Allmänna synpunkter 71 Speciella synpunkter på virkesbalanserna inom olika områden 77 Redovisningsområdenas gruppering 77 Redovisningsområdena nr 1—5. Nedre Torne älv m. fl. t. o. m. Pite älv m. fl 77 Redovisningsområdena nr 6—7. Byske älv m. fl. t. o. m. Skellefte älv 82 Redovisningsområdena nr 8—11. Rickleån m. fl. t. o. m. Mo och Gide älvar m. fl 85 Redovisningsområdet nr 12. Ångermanälven m. fl 88 Redovisningsområdena nr 13—14. Indalsälven t. o. m. Ljungan m. fl. 92 Redovisningsområdena nr 15—16. Delångersån m. fl. t. o. m. Ljusnan 95

4 Sid.

Redovisningsområdena nr 17—18. Gavleån m. fl. t. o. m. Dalälven Redovisningsområdena nr 19—21. Klarälven t. o. m . Byälven Redovisningsområdet nr 22. Övriga landet Redovisningsområdena nr 1—22. Hela riket Förläggningen av skogsindustrierna ur vissa ekonomiska och sociala synpunkter Ekonomiska synpunkter Råvarutillgången Sågverksindustrien Massaindustrien Sociala synpunkter Skogsindustriernas förläggning i förhållande till råvarutillgångarna

98 101 104 1°8 112 112 * * 1 ^ *;* 134

Arbetskraftätgången vid skogsavverkningarna och flottningarna samt vid skogsindustrierna Arbetskraftåtgången vid skogsavverkningarna och flottningarna 137 Tidigare verkställda utredningar ^ Arbetskraftåtgången vid flottningarna 142 Arbetskraftåtgången vid skogsindustrierna Ålaärder

för åstadkommande

av ökad stabilitet inom skogsindustrierna

Produktion och export Vissa synpunkter på skogsindustriernas framtidsutsikter Åtgärder i stabiliseringssyfte Förslag och rekommendationer Särskilt yttrande av herrar Ekman, Strindlund och Walks Särskilt Särskilt

yttrande av herr Ekman yttrande av herrar Strindlund

och Wallés

151 151 1«« 1 (-IQ

I64 165 i66

BILAGOR: 169 A. Skrivelse till Konungen ' B Den för Sveriges samtliga skogar beräknade årsavverkningens fördelning på olika flod- och länsområden av chefen för W. Trahns skogsbyrå, jägmästaren Arvid Modin 170 T , , . \ Inledning Redovisningsområden •" Från riksskogstaxeringsnämndens arkiverade handlingar sammanställt siffermaterial Grunderna för avverkningsberäkningen I?4 Beräknad årsavverkning ••• • Årsavverkningens fördelning på olika grovleksklasser efter toppdia. 180 metern Avdrag för skador *°" Tabellbilagor (1—56) C. Beräkning av virkesförbrukningen till husbehov inom de olika flodområdena.. 240 Statistisk beräkning av befolkningens fördelning på de olika flodom. , 240 radena • Förutsättningarna för beräkning av virkesatgangen ^ 243 Resultatet av beräkningarna. Förbrukningen av prima barrved

5 Sid.

D. De sannolika utsikterna i fråga om exporten av trävaror, pappersmassa och papper frän Sverige under de närmaste åren av docenten vid skogshögskolan, jägmästaren Th. Streyffert 245 Världsmarknaden för skogsprodukter med särskild hänsyn till de på längre sikt verksamma faktorerna 245 Allmän orientering 245 Världens barrskogstillgångar och deras belägenhet i förhållande till konsumtionscentra 246 Tendenser i världens virkesförbrukning 248 Jämförelse mellan tillväxt och förbrukning 252 Sammanfattning 255 Krisens inverkan och utsikterna för export av svenska skogsprodukter under de närmaste åren 256 Sågade trävaror 256 Handeln med sågade trävaror med särskild hänsyn till nuvarande och blivande konkurrensförhållanden 256 Allmän orientering 256 Sambandet mellan utvecklingen på olika marknader och avsättningen från skilda exportområden 257 Valutakursernas inverkan 259 Kristidens hinder för trävaruhandeln 260 Översikt av förskjutningar i export och import av sågade trävaror 260 Sveriges export av sågade trävaror till olika marknader under de senare åren 262 Konkurrensen från viktigare träexporterande länder 262 Centraleuropas träexportländer 262 Finland 263 Ryssland 264 Canada 265 Sveriges andel i trävaruexporten under de närmaste å r e n . . . 266 Sambandet mellan trävaruhandeln och den allmänna konjunkturutvecklingen 267 Sambandet mellan Sveriges trävaruexport och den allmänna konjunkturutvecklingen 268 Bestående konsekvenser för trävaruhandeln av krisen 269 Sammanfattning av synpunkter på förutsättningarna för exporten av sågade trävaror från Sverige under de närmaste åren 269 Pappersmassa och papper 270 Allmän orientering 270 Konkurrensläget för massa och papper 273 Internationella överenskommelser mellan producenterna av massa och papper 274 Hinder för den internationella handeln med massa och papper 274 Sveriges export av massa och papper till olika marknader. . 275 Sammanfattning av synpunkter på förutsättningarna för exporten av massa och papper från Sverige under de närmaste åren 275

Till

KONUNGEN.

Genom nådigt beslut den 20 juli 1933 uppdrog Kungl. Maj:t åt särskilda sakkunniga att inom socialdepartementet biträda med utredning, på sätt föredragande departementschefen angivit, rörande skogshushållningen och de industrier, som väsentligen erhålla sina råvaror ur skogen.

8 Såsom sakkunniga utsagos ledamoten av riksdagens första kammare, grosshandlaren D. Hansen, tillika ordförande, verkställande direktören hos Svenska trävaruexportföreningen J. L. Ekman, förtroendemannen hos Svenska sågverksindustriarbetareförbundet A. Lindberg, t. f. försäljningschefen hos domänstyrelsen K. O. Norlin, ledamoten av riksdagens andra kammare, hemmansägaren G. Strindlund och ledamoten av riksdagens första kammare, ekonomichefen J. G. Walles. Till sekreterare hos de sakkunniga, vilka antagit benämningen 1933 års skogsindustrisakkunniga, förordnade departementschefen den 29 augusti 1933 jägmästaren hos Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag M. Nordquist och till biträdande sekreterare den 31 december 1934 jägmästaren Th. Bseckström, Stockholm. Rörande innebörden av det åt de sakkunniga lämnade utredningsuppdraget anförde chefen för socialdepartementet enligt utdrag av statsrådsprotokollet för den 20 juli 1933 bland annat följande. »Under den gångna vintern har Kungl. Maj:t funnit förhållandena påkalla statens extra ordinära ingripanden för att hålla i gång skogsavverkningar och sågverksrörelsen inom vissa delar av landet. I ett stort antal fall ha emellertid framställningar från sågverksägare om stöd för driften vid deras verk av olika skäl icke ansetts kunna föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Med hänsyn icke minst till läget å arbetsmarknaden synes det vara ett allmänt intresse av stor betydelse att få klargjort, huruvida det är möjligt att för framtiden skapa större stabilitet i fråga om de arbetstillfällen, som kunna beredas medborgare, vilka för sin försörjning äro hänvisade till skogshushållningen eller till de industrier, som väsentligen erhålla sina råvaror ur skogen. Visserligen är det sant, att den hårda konkurrensen under rådande ekonomiska kris enligt sakens natur måste leda till att tekniskt icke moderna eller kapitalsvaga företag svårligen kunna bestå, men den utveckling, i vilken trävaruindustrin synes befinna sig, förefaller vara sådan, att en del av dessa verk icke heller vid stigande konjunktur synas utan vidare kunna återupptaga sin rörelse. Vissa verk hava den betydelse för de orter, i vilka de äro förlagda, att de flesta invånarna direkt eller indirekt äro för sin existens beroende av arbetstillgången vid verken. Nedläggandet av verken eller stillestånd vid dem åsamkar enskilda, kommuner och stat synnerligen tunga bördor. Den utredning, som enligt min mening bör komma till stånd, skulle avse att giva en uppfattning om storleken av den produktion av sågade trävaror och av pappersmassa, för vilken förutsättningar anses föreligga i vårt land under de närmaste åren, hur stora grupper av arbetare som med den beräknade produktionen kunna sysselsättas inom nämnda industrier samt den lämpliga lokala fördelningen av denna produktion ur såväl sociala

g som ekonomiska synpunkter. Utredningen bör vidare omfatta storleken av den erforderliga råvaruförsörjningen, behovet av arbetskraft för skogsavverkningarna samt avverkningarnas lämpliga fördelning på olika landsdelar. Slutligen bör utredningen söka klarlägga, vilka åtgärder som skulle vara oundgängliga för att återupptaga drift vid nedlagda sågverk, i vad mån verken måste moderniseras liksom också kostnaderna för de åtgärder, som anses nödvändiga.» Efter därom gjord framställning hava de sakkunniga den 28 september 1933 erhållit departementschefens bemyndigande att verkställa tvenne specialutredningar, nämligen dels en beräkning över årsavverkningens storlek, grundad på riksskogstaxeringens uppgifter, inom de olika flodområdena i Norrland, Dalarna och Värmland, vilken på de sakkunnigas uppdrag utförts av chefen för W. Trahns skogsbyrå, jägmästaren A. Modin, dels ock en utredning rörande sågverks- och pappersmasseindustriernas fördelning beträffande produktionens storlek och arbetareantalet under åren 1928—1932 inom samma flodområden, som verkställts av t. f. förste aktuarien i kommerskollegium K.-G. Nilsson. Slutligen hava de sakkunniga den 18 december 1933 erhållit departementschefens medgivande att verkställa särskild utredning rörande de sannolika utsikterna i fråga om storleken av exporten av trävaror och pappersmassa under de närmaste åren. Denna utredning har på de sakkunnigas uppdrag utförts av docenten vid skogshögskolan, jägmästaren Th. Streyffert. Under utredningsarbetets gång hava de sakkunniga den 24 oktober 1933 avgivit en skrivelse till Konungen angående principuppfattningen i fråga om besvarande av till de sakkunniga för avgivande av utlåtanden remitterade framställningar om lån eller subvention i och för upprätthållande av befintlig sågverksrörelse eller återupptagande av driften vid redan nedlagda verk (bil. A). Genom nådigt beslut den 23 mars 1934 anbefallde Kungl. Maj:t socialstyrelsen att efter samråd med de sakkunniga uppgöra plan för verkställande av en undersökning beträffande skogsbygdens arbets- och försörjningsproblem. I anledning härav hava överläggningar ägt rum mellan representanter för socialstyrelsen och de sakkunniga. Kungl. Maj:t uppdrog den 13 juli 1934 åt socialstyrelsen att i huvudsaklig överensstämmelse med den ingivna planen verkställa den ifrågavarande utredningen. I och för orientering angående frågor sammanhängande med rundvirkesbalanserna för de norrländska flodområdena hava de sakkunniga den 27 och 28 november 1934 haft överläggningar med ett antal skogsmän i ledande ställning i Norrland. Vidkommande förhållandena i virkesbalanshänseende för södra Sverige hava de sakkunniga avhållit ett sammanträde härom den 9 mars 1935 med ett antal länsjägmästare i denna del av landet.

10 Till följd av nådiga remisser hava de sakkunniga avgivit följande utlåtanden till Konungen: den 8 november 1933 i anledning av en framställning från styrelsen för Svenska Sågverksindustriarbetareförbundets avd. nr 183 angående statens övertagande av rörelsen vid Sävenäs sågverk; den 8 november 1933 i anledning av en framställning från Svenska Pappersindustriarbetareförbundets avd. nr 8 angående sågverksrörelsens utökande under arbetsåret 1933—1934 vid Clemensnäs sågverk; den 8 november 1933 i anledning av en framställning av en av kommunalfullmäktige i Alsens kommun tillsatt kommitté angående lån och subvention till Gunnarsviks sågverk och hyvleri; den 8 november 1933 i anledning av en framställning av herr Fredrik Andersson, Örnsköldsvik, avseende att staten medelst aktieteckning eller direkt understöd ville ställa lämpligt belopp till förfogande i och för sågverksrörelsens återupptagande vid Bodums sågverk; den 8 november 1933 i anledning av en framställning från f. d. inspektören G. A. Sollander och f. d. kassören G. Wallin angående legosågning vid Noraströms sågverk av sågtimmer från statens skogar; den 8 november 1933 i anledning av en framställning från Sundsvalls Trävaruaktiebolag angående understöd i och för möjliggörande av fortsatt drift vid Gustafshamns sågverk; den 8 november 1933 i anledning av en framställning från herr Hj. Edström, Glommersträsk, angående lån och subvention i och för fortsatt och utökad drift av den av sökanden drivna sågverks- och hyvlerirörelsen vid Glommersträsk; den 8 november 1933 i anledning av en framställning från Bure Aktiebolag angående bidrag till likvidering av inköpta skogseffekter till bolagets sågverk och trämassefabrik; den 8 november 1933 i anledning av en framställning från Svenska Sågverksindustriarbetareförbundets avd. nr 228 angående möjligheten av statens förvärv och igångsättande genom statens försorg av Brännfors sågverk; den 9 november 1933 i anledning av en framställning från herr Fredrik Andersson, Örnsköldsvik, angående lån för sågverksrörelsens återupptagande vid Bodums sågverk; den 10 november 1933 i anledning av en framställning från Mattmars Sågoch Hyvleriförening angående lån; den 15 november 1933 i anledning av en framställning från fru H. Berglund angående lån i och för återupptagande av sågverksrörelsen vid Älandsbro ångsåg; den 16 november 1933 i anledning av framställningar från kommunalnämnden i Sköns socken m. fl. angående återupptagande genom statens försorg av driften vid de s. k. Enhörningsverken; den 18 november 1933 i anledning av en framställning från disponenten E.

11 Hamrin, Bräcke, angående lån i och för återupptagande av driften vid Ytterå ångsåg; den 18 november 1933 i anledning av en framställning från herr Martin Frumerie angående lån och subvention i och för inköp och drivande av Gärdsta ångsåg; den 5 december 1933 i anledning av en framställning från Svenska Sågverksindustriarbetareförbundets avd. nr 184 angående undersökning av förutsättningarna för sågverksindustriens återupprättande vid Furuögrund; den 5 december 1933 i anledning av framställningar av stadsfullmäktige, Söderhamn, angående dels undersökning av sågverksdistriktet i Söderhamn, dels erhållande av hjälp av staten i och för återupptagande av driften vid Källskärs sågverk; den 6 december 1933 i anledning av en framställning från hemmansägaren A. G. Andersson m. fl. angående lån i och för igångsättande av Hökmora ångsåg; den 6 december 1933 i anledning av en framställning från Dorotea Träförening u. p. a. angående lån i och för inköp av och fortsatt drift vid Dorotea Nya Träförädlings Aktiebolags såg; den 8 december 1933 i anledning av en framställning från firman Sjulnäs Såg & Hyvleri angående lån och subvention; den 8 december 1933 i anledning av en framställning från firman Konsteruds & Hults Förenade Sågverk angående lån; den 8 december 1933 i anledning av en framställning från Backa Såg- & Tegelverks Aktiebolag angående lån i och för fortsatt uppehållande av företagets sågverksrörelse; den 8 december 1933 i anledning av en framställning från Bolaget E. K. O. Ernst Karlsson & C:o angående lån och subvention i och för återupptagande av driften vid företagets sågverk vid Eksåg; den 22 januari 1934 i anledning av en framställning från G. Rudström m. fl. angående lån och subvention i och för inköp av och fortsatt drift vid Säffle sågverk; den 23 januari 1934 i anledning av en framställning från Ygs Ångsåg P. Persson angående lån och subvention i och för driftens uppehållande vid firmans sågverk vid Yg; den 23 januari 1934 i anledning av en framställning från direktören Aug. Näslund, Bjärtrå, angående lån i och för fortsatt uppehållande av sågverksrörelsen vid Fjärdviks ångsåg samt för återupptagande av driften vid Stampuddens sågverk; den 24 januari 1934 i anledning av en framställning från Aktiebolaget Höglund & C:o angående lån i och för uppehållande av sågverksrörelsen vid bolagets sågverk vid Linghed; den 24 januari 1934 i anledning av en framställning från sågverksägaren

12 J. A. Svenningsson, Habo, angående lån och subvention i och för uppehållande av sökandens sågverksrörelse i Habo; den 24 januari 1934 i anledning av en framställning från E. R. Hedlunds Handels Aktiebolag angående lån i och för uppehållande och utökande av sågverksrörelsen vid företagets sågverk vid östanvik; den 24 januari 1934 i anledning av en framställning från Åmåls Sågverks Aktiebolag angående lån eller subvention; den 24 januari 1934 i anledning av en framställning från sågverks ägaren Elvin Karlsson angående lån och subvention i och för uppehållande av sågverksrörelsen vid Lerans ångsåg; den 24 januari 1934 i anledning av en framställning från Josef Johanssons Trävaruaffär, Aneby, angående lån och subvention i och för uppehållande av driften vid Aneby ångsåg; den 24 januari 1934 i anledning av en framställning från Aktiebolaget Tidaholms Trävaruindustri angående lån och subvention i och för uppehållande av driften vid företagets anläggningar i Tidaholm; den 1 mars 1934 i anledning av en framställning av hemmansägaren E. A. Lundström, Auktsjaur, angående lån och subvention; den 1 mars 1934 i anledning av en framställning av disponenten Erik Eriksson, Stockholm, angående lån i och för anläggning och drivande av ett hyvleri i Mora; den 11 april i anledning av en framställning från sågverksägaren S. E. Johansson, Jättendal, angående lån i och för uppehållande av sökandens trävarurörelse vid Möns sågverk och laggkärlsfabrik; den 11 april i anledning av en framställning från firman By ångsåg angående lån i och för uppehållande av firmans sågverksrörelse vid By; den 13 april i anledning av en framställning från Kalix Träindustriaktiebolag angående lån i och för uppehållande av företagets sågverks- och cellulosahantering vid Karlsborg; den 28 maj 1934 i anledning av en framställning från herr Fredrik Andersson, Örnsköldsvik, angående lån i och för återupptagande av sågverksrörelsen vid Bodums sågverk; den 28 maj 1934 i anledning av en framställning från förvaltaren M. Breijer, Östersund, och faktorn J. S. Eriksson, Tavnäs, angående lån i och för återupptagande av sågverksrörelsen vid Tavnäs sågverk; den 28 maj 1934 i anledning av en framställning från Högbergs Såg- & Kvarn Aktiebolag, Mockfjärd, angående lån i och för uppehållande av sågverksrörelsen vid Högbergets och Hedens sågverk; den 29 maj 1934 i anledning av en framställning från Sandhems Nya Trävaruaktiebolag, Sandhem, angående lån och subvention i och för uppehållande av träförädlingsverksamheten vid Sandhem; den 4 juni 1934 i anledning av en framställning från herr P. Engström, Karlstad, angående lån i och för uppförande av hyvleri m. m. vid Lyckorna;

18 den 4 juli 1934 i anledning av en framställning från Sandhems Nya Trävaruaktiebolag, Sandhem, angående utökandet av tidigare ansökt lån i och för uppehållande av träförädlingsverksamheten vid Sandhem; den 5 september 1934 i anledning av en framställning från herr Anders Sjödin, Gnarp, angående lån och subvention i och för modernisering av sökandens sågverksanläggning i Gnarps socken; den 5 september 1934 i anledning av en framställning från herrar J. Stark, Oscar Lund och Carl Ericsson, Mora, angående lån i och för övertagande och drivande av s. k. Siljanssågen i Mora socken; den 4 oktober 1934 i anledning av en framställning från Bro ångsågs Aktiebolag, Vansbro, angående lån i och för bolagets rekonstruktion eller ev. att staten ville teckna preferensaktier i bolaget; den 6 november 1934 i anledning av en framställning från sågägarna K. H. Hansson och Robert Johansson, Limedsforsen, angående lån att användas såsom rörelsekapital för sökandenas cirkelsågningsrörelse i Lima socken; den 7 november 1934 i anledning av en framställning från disponenterna O. Pehrson, K. J. Gustafsson och S. And. Hansson, Rättvik, om ett lån i och för övertagande och drivande av Lerdals sågverk i Rättvik; den 7 november 1934 i anledning av en framställning från Bro ångsågs Aktiebolag, Vansbro, angående lån i och för bolagets rekonstruktion; den 24 januari 1935 i anledning av en framställning från förvaltaren M. A. Persson m. fl., Järvsö, om ett lån i och för återupptagande av driften vid Båtbackens sågverk i Järvsö socken; den 24 januari 1935 i anledning av en framställning från forstmästaren T. Ekström, Simeå, angående lån i och för igångsättande av sågnings- och hyvlingsrörelse samt uppförande av torkugn vid Simeå ångsåg i Undersviks socken; den 24 januari 1935 i anledning av en framställning från sågägaren Karl Fredriksson, Svensby, angående lån i och för fortsatt uppehållande av den av honom bedrivna sågningsrörelsen i Västra Emterviks socken; den 24 januari 1935 i anledning av en framställning från sågverksägaren David Danielsson, Kallerö, angående lån såsom anläggningskapital för ett under uppförande varande sågverk i öregrund; den 26 april 1935 i anledning av en framställning från trävaruhandlaren Gotth. E. Burström, Brännfors, angående lån och subvention i och för uppförande av ett enramigt sågverk jämte hyvelanläggning i Byske socken; den 10 maj 1935 i anledning av en framställning från Kankbergs Hyvleri, Joh. Andersson, angående lån och subvention i och för fortsättande och utökande av driften vid Kankbergs såg och hyvleri i Jörns socken; den 18 maj 1935 i anledning av en framställning från sågägarna Axel Lagerström och Ivar Backman, Hammarstrand, Ragunda socken, angående lån

14 i och för uppehållande av den av sökandena bedrivna cirkelsågningen i Fors socken; den 29 juli 1935 i anledning av en framställning från Svenska Sågverksindustriarbetareförbundets avd. nr 184 angående återupptagandet av sågverksrörelsen vid Furnögrund. Till följd av remisser hava de sakkunniga avgivit följande yttranden till Statsrådet och Chefen för Kungl. Socialdepartementet: den 24 oktober 1933 i anledning av en framställning från Trävaruaktiebo laget N. Chr. Jensen, Karlstad, angående lån m. m.; den 17 november 1933 i anledning av en framställning från firma Koler Ångsåg, Skoglund & Westin, angående lån och subvention i och för fortsatt och utökad drift av sågverksrörelsen vid Koler ångsåg; den 18 november 1933 i anledning av en framställning från herr Einar Pettersson angående subvention för Nässlandssunds sågverk; den 18 november 1933 i anledning av en framställning från sågägaren K. L. Rosengren, Korsträsk, angående lån och subvention i och för sågverksdriftens uppehållande vid Korsträsks såg; den 18 november 1933 i anledning av en framställning från sågverksägaren H. Björck, Sävast, angående lån och subvention i och för uppehållande av sökandens sågverksrörelse; den 5 december 1933 i anledning av en framställning från herr E. A. Sundin, Lakaträsk, angående understöd i och för uppehållande av sökandens sågverksrörelse; den 6 december 1933 i anledning av en framställning från firman Trävarubyrån, M. Lundberg, Piteå, angående lån i och för utökande av trävarurörelsen vid firmans hyvlerianläggning i Piteå; den 6 december 1933 i anledning av en framställning från Brötjärna Såg & Kvarn, Olsson & C:o, angående lån och subvention i och för uppehållande av driften m. m. vid firmans såg; den 9 december 1933 i anledning av en framställning från disponenten J. R. Jakobsson m. fl., Säffle, angående lån och subvention; den 24 januari 1934 i anledning av en framställning från bröderna Carl och Emil Andersson, Hult, angående lån; den 1 mars 1934 i anledning av en framställning av firman Ernst J. Sällström & G:o, Råneå, angående lån och subvention i och för återupptagande av sågverksdriften vid Jämtösunds sågverk; den 1 mars 1934 i anledning av en framställning av trävaruhandlaren Carl Lundgren, Umeå, angående lån och subvention; den 1 mars 1934 i anledning av en framställning av sågverksägaren Algot Långström, Älvsbyn, angående lån och subvention;

15 den 1 mars 1934 i anledning av en framställning av herr N. J. Lindgren, Pålänge, angående lån; den 1 januari 1934 i anledning av en framställning av sågverksägaren Carl Eriksson, Fernviken, Korsnäs, angående lån och subvention i och för återupptagande och uppehållande av driften vid sågverken vid Fernviken och vid Ryggen; den 11 april i anledning av en framställning från herr Karl Lundström, Puottaure, angående lån och subvention; den 4 september 1934 i anledning av en framställning av hemmansägarna Rut Anders Jonsson och Jonas Tång, Skattungbyn, angående lån och subvention i och för uppehållande och utvidgande av sökandenas sågverksrörelse; den 5 september 1934 i anledning av en framställning av sågägaren Karl Brännare, Seskarö, angående subvention eller lån för gäldande av skuld till Haparanda sparbank; den 6 november 1934 i anledning av en framställning av firman Anna S. Pettersson, Luleå, angående lån till finansiering av kostnaderna för förflyttning av firmans sågverksrörelse; den 6 november 1934 i anledning av en framställning av herr A. J. Sahlin angående lån i och för inköp av Viksjöfors ångsåg vid Viksjöfors i Alfta socken; den 8 november 1934 i anledning av en framställning av herr N. J. Lindgren, Pålänge, Kalix, angående lån att användas såsom driftskapital för sökandens sågverksrörelse i Nederkalix och Karl Gustavs socknar; den 6 december 1934 i anledning av en framställning av herr A. J. Sahlin angående lån i och för inköp av Viksjöfors ångsåg vid Viksjöfors i Alfta socken; den 30 april 1935 med yttrande över av disponenten S. Boman med biträde av ingenjören Y. Sundblad verkställd utredning angående Kalix Träindustriaktiebolags ekonomiska ställning. Besvarandet av de till de sakkunniga för utlåtanden remitterade framställningarna om statshjälp i form av lån eller subvention ur de av riksdagen anslagna medlen till främjande av enskild företagsamhet har, på grund av den utredning som i varje särskilt fall måst verkställas, tagit en avsevärd del av de sakkunnigas tid i anspråk. Av behandlade remisser hava 24 tillstyrkts av de sakkunniga, avseende ett föreslaget sammanlagt lånebelopp på 2 645 000 kronor, varav till Kalix Träindustriaktiebolag 1 500 000 kronor. I intet fall har subvention av de sakkunniga tillstyrkts. Till de sakkunniga hava under utredningsarbetets gång dessutom överlämnats handlingar i ett antal ärenden, som äga samband med den anbefallda

16 utredningen, och hava de sakkunniga tagit dessa i övervägande vid fullgörandet av sitt uppdrag. Sedan de sakkunniga sålunda slutfört den åt dem anbefallda utredningen, få de sakkunniga härmed i underdånighet överlämna sitt betänkande i ärendet. Härigenom torde de remisser få anses besvarade, vilka icke föranlett särskilda utlåtanden. Stockholm den 29 juli 1935. Underdånigst D. HANSEN. J. L. EKMAN.

AUG. LINDBERG.

GERH. STRINDLUND.

KNUT O. NORLIN. J. G. WALLES. Magnus

Nordquist.

INLEDNING. I och för utförande av det åt de sakkunniga anbefallda utredningsuppdraget har i första hand ansetts erforderligt verkställa en jämförelse mellan å ena sidan de virkeskvantiteter, som under de närmaste åren vid uthållig avverkning beräknas kunna ställas till skogsindustriernas förfogande från vårt lands skogar och å andra sidan konsumtionen vid dessa skogsindustrier under de senare åren. Den beräknade avkastningen från skogarna har härvid, i enlighet med den skogliga terminologien, av de sakkunniga genomgående benämnts den beräknade årsavverkningen, då däremot konsumtionen avser det i verkligheten förbrukade virket. Den beräknade bruttoårsawerkningen i skogarna avser allt för avverkning beräknat virke av träd ned till 0 cm vid en höjd över marken av 1*3 m (brösthöjd). Den beräknade nettoårsawerkningen motsvaras däremot av det för skogsindustrierna under de angivna förutsättningarna tillgängliga gagnvirket av tall och gran ned till 3 m längd och 4 eng. tum i toppen. Samtliga siffersammanställningar rörande beräknad årsawerkning och konsumtion avse kubikmeter fast mått exkl. bark (fm3). Efter en med ledning av den verkställda riksskogstaxeringen av Sveriges skogar gjord utredning om storleken av de för skogsindustrierna tillgängliga råvarutillgångarna och årsawerkningskvantiteterna i olika landsdelar samt en sammanfattande översikt av sågverks- och pappersmasseindustriernas lokala fördelning och produktion under de senare åren hava av de sakkunniga ingående jämförelser verkställts å ena sidan mellan flottgodskvaniiteterna i landets allmänna flottleder under de senare åren och den beräknade nettoårsawerkningen av gagnvirke samt å den andra mellan den sålunda beräknade nettoårsawerkningen och den industriella konsumtionen. I sammanhang härmed har en sammanställning upprättats över storleken av importen och exporten av olika slags rundvirke. De sakkunniga hava härefter övergått att, i enlighet med de för utredningsarbetet gällande direktiven, verkställa utredning av skogsindustriernas förläggning, belyst ur vissa ekonomiska och sociala synpunkter, varvid jämväl frågan om en lämpligare förläggning av skogsindustrierna i förhållande till råvarutillgångarna blivit föremål för uttalande. 2 — 417154

18 I ändamål att i enlighet med direktiven erhålla en uppfattning om storleken av arbetskraftsbehovet vid skogsavverkningarna och flottningarna samt inom skogsindustrierna har särskild utredning verkställts rörande dessa förhållanden. Slutligen har frågan om de åtgärder, som enligt de sakkunnigas mening borde komma till stånd i och för åstadkommande av ökad stabilitet inom skogsindustrierna, varit föremål för övervägande. De sakkunniga övergå därefter att lämna redogörelse i detalj för de sålunda verkställda utredningarna.

Storleken av de tillgängliga råvarutillgångarna for sågverks- och pappersmasseindustrierna samt de beräknade avverkningarna i olika landsdelar. Indelning a v landet i

flodområden.

Genom den uppskattning av Sveriges skogstillgångar, som verkställdes under åren 1923—1929, och för vilken redogörelse lämnats av den för detta ändamål utsedda s. k. riksskogstaxeringsnämnden i sitt år 1932 utkomna betänkande (Statens offentliga utredningar 1932: 26), äger man en ingående kännedom om våra skogars tillstånd och avkastningsförmåga. Skogstillgångarna redovisas härvid dels för olika län och delar av län, dels vad beträffar Norrland samt Kopparbergs och Värmlands län även för olika flodområden. På grund av den dominerande betydelse, som flottlederna haft och alltjämt hava såsom det viktigaste och billigaste transportmedlet för råvarorna från våra skogar till skogsindustrierna, särskilt i Norrland, Dalarna och Värmland, har det enligt de sakkunnigas mening varit erforderligt, i och för möjliggörande av ett överblickande av de tillgängliga avverkningskvantiteterna för skogsindustrierna i skilda distrikt av landet, att med ledning av den uppdelning av virkestillgångarna på de olika flodområdena, som vid riksskogstaxeringen utförts i fråga om Norrland, Dalarna och Värmland, verkställa en beräkning av årsawerkningen i våra skogar fördelad på de skilda ådalarna eller grupperna av sådana. Denna beräkning måste av praktiska skäl ansluta sig till den uppdelning av landets skogsmark och virkestillgångar i berörda hänseende, som tidigare ägt r u m vid riksskogstaxeringens utförande på marken och slutliga bearbetning av taxeringsresultaten. I anslutning till denna indelning hava genom de sakkunnigas försorg särskilda utredningar verkställts för varje i omstående tab. 1 angivet område av landet, avseende dels storleken av de tillgängliga råvarukvantiteterna och den beräknade årsawerkningen därstädes, dels ock omfattningen av den skogsindustriella produktionen. Härvid har den vid riksskogslaxeringen använda indelningen i flodområden ordnats från norr till söder. Sådana redovisningsområden, som inrymma två eller flere älvar, hava i

de efterföljande tabellariska sammanställningarna rubricerats med det flodnamn, som i tabellen tryckts med kursiverad stil. Tab. 1. Landets indelning i flodområden. Nr

Namn

1. Nedre Torne älv och Keräsjoki. 2. övre Torne älv (ovan Tärendöbifurkationen), Sangisån och Kalix älv. 3. Tore älv, Vitan, Rdne älv och Altersundet. 4. Lule älv och Alan. 5. Ros- och Alleråarna, Pite och Lillpite älvar samt Rokån. 6. Jävreån, Åby, Byske och Kåge älvar. 7. Skellefle älv. 8. Bure älv, Mångby-, Kolaboda-, Rickle-, Dalkarls-, Sävar- och Tavelåarna. 9. Ume älv. 10. Hörneån, öre älv, Leduån och Lögde älv. 11. Husumån, Gide älv, Idbyån, Moälven och Nätraån.

Nr

Namn och Gådeån. 12. Ångermanälven 18. Indalsälven. 14. Selångersån och Ljungan. 15. Gnarps-, Harmångers-, Delångers-, Orange- och Norralaåarna. 16. Ljusnan. Hamrånge-, Teslebooch 17. Skärj-, Gau/e-åarna. 18. Dalälven. 19. Klarälven. 20. Norsälven. 21. Byälven. 22. övriga landet (omfattande den del av landet, som är belägen söder om ovannämnda flodområden).

De olika flodområdena äro inlagda på vidstående karta (fig. 1) gat område på kartan betecknar mark ovan barrskogsgränsen. S k o g s t i l l s t å n d e t i n o m de olika

Skug-

flodområdena.

Med ledning av riksskogstaxeringens material och i samband med den genom de sakkunnigas försorg verkställda avverkningsberäkningen hava följande tabellariska sammandrag upprättats för de skilda flodområdena, ävensom för övriga delen av landet, nämligen landarealens fördelning på olika ägoslag, exkl. fjäll (tab. 2), kubikmassan inom bark och dess fördelning på olika ägoslag och trädslag (tab. 3—4) samt tillväxten inom bark och dess fördelning på olika ägoslag och trädslag (tab. 5—6). Slutligen har en sammanställning verkställts av kubikmassan inom bark av tall och gran och dess fördelning på olika grovleksklasser (tab. 7). I arealsammandraget har Gotska Sandön icke medräknats. För Öland ingå endast uppgifter angående totalarealen och skogsmarksarealen men icke beträffande inägo- och impedimentarealerna. Summasiffrorna för hela riket överensstämma därför icke helt med detaljsiffrorna för de olika ägoslagen. Nu nämnda områden ingå ej heller i sammandragstabellerna rörande kubikmassa och tillväxt. Ägoslagsfördelningen i tab. 2 är i sin helhet upprättad med ledning av de vid riksskogstaxeringen utförda mätningarna och beräkningarna. I regel visar denna fördelning god överensstämmelse med den officiella statistikens siffror, men i vissa fall föreligga dock rätt avsevärda avvikelser. Det skulle bliva alltför omfattande att i detalj redogöra för tabellernas innehåll och i många fall endast bliva en upprepning av siffror, som utan

Riksskogsuxeringsnämnden IQV

A 8. K4HT0GBAFISKJI ISiT.T^TfT

Fig. 1. Karta över flodområdena.

22 Tab. 2. Landarealens fördelning på 1

i

8 Skogsproduktiv Ina gor

Skogsmark Nr

Redovisningsområde km5

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

% av landareal

km5

% av skogsprod. mark

Hagmark

km2

% av skogsprod. mark

280 312 353 377 316 315 241 626 390 330 409 877 925 474 504 689 384 1 627 430 488 574 40 464

2-7 1-8 6-0 30 3-2 5-1 3-2 10-3 2-4 5-4 5-2 3-5 5-3 4-1 9-9 4-1 8-4 6-5 7-4 14-1 19-1 31-7

6 420 11 573 3 626 8 290 7 450 4 477 5 230 4 140 12 262 4 298 5 969 18 727 12 379 9 050 3 888 12 522 3 367 18 321 4 303 2 482 2 038 61 304

14 99-8 67 99-4 23 99-4 27 99-7 49 99-3 23 99-5 27 99-5 50 98-8 97 99-2 26 99-4 42 99-3 131 99-3 127 99-0 85 99-1 54 98-6 85 99-3 74 97-9 514 97-3 46 98-9 84 96-7 52 97-5 88-5 8 001

0-2 0-6 0-6 0-3 0-7 0-5 0-5 1-2 0-8 0-6 0-7 0-7 1-0 0-9 1-4 0-7 21 2-7 11 3-3 2-5 11-5

Hela riket (exkl. Gotska Sandön) 51 385

14-6

222 116

95-8 | 9 698|

4-2

övriga landet (exkl. Gotska Sandön)...

Exkl. Öland

svårighet direkt kunna uppsökas i tabellerna. Vissa påtagliga resultat av dessa sammanställningar må dock här närmare framhållas, varvid det i detta sammanhang enligt de sakkunnigas mening torde vara tillräckligt att begränsa reflexionerna till några allmänna uttalanden om skogsförhållandena i de största flodområdena. Ängermanälvens och Dalälvens redovisningsområden äga de vidsträcktaste arealerna skogsproduktiv mark, nämligen respektive 1-89 och 1-88 milj. hektar (inkl. hagmark). Nästa storleksklass, varierande mellan 1-16 och 1-26 milj. hektar, omfattar Kalixälvens, Umeälvens, Indalsälvens och Ljusnans flodområden. Till en tredje storleksklass kunna Lule älv och Ljungan hänföras, omfattande vardera respektive 0-83 och 0-91 milj. hektar produktiv skogsmark. Det absolut virkesrikaste flodområdet är Dalälvens med närmare 121 milj. fm3, följt av Ångermanälvens redovisningsområde med inemit 114, Ljusnans med 80, Indalsälvens med 75 och Ume älvs med 71 milj. fm 3 . Det största tallförrådet, 63 milj. fm 3 eller 52 procent av totala viikestill-

23 olika ägoslag, exkl. fjäll. 9

10 |

| 20

Landareal inalles exkl. fjäll km2

Nr

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

Impediment

mark Myr

Summa % av km'

landareal

km'

% av landareal

km'

Summa

övriga

Berg % av landareal

km*

% av landareal

km'

% av landareal

6 011 18 858 12 506 9 135 3 942 12 607 3 441 18 835 4 349 2 566 2 090 69 305

63-1 65-7 61-3 67-1 75-9 72-2 69-2 69-1 75-7 70-8 77-1 74-8 71-2 79-3 77-7 75-3 75-1 75-0 74-2 74-1 69-6 53-7

3 430 5 529 1 876 3 307 1 873 1 368 2 034 1 109 3 455 1341 1 120 5 038 3 937 1 562 470 3 237 692 4 330 1 006 366 184 11 100

33-6 31-2 31-5 26-7 19-0 21-9 26-8 18-3 21-2 21-9 14-4 20-0 22-4 13-5 9-3 19-3 15-1 17-2 17-2 10-6 6-1 8-7

48 189 31 112 72 20 25 106 69 84 234 305 115 314 76 151 42 89 48 28 137 5 573

0-5 1-0 0-5 0-9 0-7 0-3 0-3 1-8 0-4 1'4 3-0 1-2 0-6 2-7 1-5 0-9 0-9 0-4 0-8 0-8 4-6 4-4

13 51 39 288 115 33 40 32 48 31 24 131 90 41 82 65 25 215 25 13 18 1543

i* • 34-2 0-3 32-5 0-7 1 946 32-7 2-3 3 707 29-9 1-2 2 060 20-9 0-5 1421 22-7 0-5 2 099 27-6 0-5 1247 20-6 0-3 3 572 21-9 0-5 1 456 23-8 0-3 1 378 17-7 0-5 5 474 21-7 0-5 4 142 23-5 0-4 1917 16-6 1-6 12-4 628 0-4 3 453 20-6 0-5 16-5 759 0-9 4 634 18-5 0-4 1079 18-4 0-4 11-8 407 0-6 11-3 339 1-2 18 216 14-3

10 205 17 721 5 948 12 401 9 875 6 236 7 597 6 063 16 321 6 110 7 798 25 209 17 573 11 526 5 074 16 749 4 584 25 096 5 858 3 461 3 003 129 147

231 814

65-7

58 364

16-6

7 868

12-2

2 962

0-9 69 194

353 555

6 434 11640 3 649 8 317 7 499 4 500

5 257 4 190 12 359 4 324

Exkl. Öland

0-1

Exkl. Öland Exkl. Öland

3 491 5 769

19-7

Exkl. Öland

gången, finner man i Dalälvens flodområde och de största grantillgångarna, 68 milj. fm 3 eller 60 procent av totala virkesförrådet, i Ångermanälvens redovisningsområde. Den per hektar virkesrikaste skogsmarken finnes i Gavleåns flodområde med 88-1 fm3, närmast följd av Byälvens med 80*4 fm3, Delångersåns med 77-1 fm3, Norsälvens med 76-0 fm 3 och Ljungans med 69-6 fm3. I fråga om den absoluta storleken per år av tillväxten kommer Dalälvens flodområde i första rummet med 3*5 4 milj. fm3, därnäst Ångermanälvens med 3-u milj. fm3, Ljusnans med 2-40 milj. fm3, Indalsälvens med 2"19 milj. fm3, Ljungans med 2"08 milj. fm 8 och Ume älvs med 1-67 milj. fm 3 . Den största talltillväxten återfinnes i Dalälvens flodområde med P68 milj. fm 3 och den största grantillväxten i Ångermanälvens redovisningsområde med 17 7 milj. fm 3 . Den högsta tillväxten per år och hektar skogsmark, 3-53 fm 3 , visar Byälvens flodområde. Hög absolut tillväxt per år och hektar uppvisa, jämte de båda andra flodområdena i Värmland, även Gavleåns, Delångersåns och Ljungans flodområden.

24 Tab. 3. Kubikmassa inom bark

I

6 I

Alla Nr

Redovisningsområde

Tall

Gran

Ejörk

övriga

ägo-

Summa

1 000 f m ' 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

M 15 16 17 18 19 20 21 22

Nedre Torne älv m. fl ö v r e Torne och Kalix älvar m. fl Råne älv m. fl Lule » » » Pite » J » Byske » » » Skellefte älv Rickleån m. fl Ume älv Lögde och ö r e älvar m. fl Mo och Gide älvar m. fl Ångermanälven m. fl Indalsälven Ljungan m. fl Delångersån ra. fl Ljusnan Gavleån m. fl Dalälven Klarälven Norsälven Byälven övriga landet Hela riket

9 251 7 602 22 872 15 569 8 477 5 881 22 204 11 384 25 049 8 946 11 090 8 150 12 998 7 796 10 283 10 253 32 258 26 229 9845 12 415 10 556 16 061 22 467 68 413 16 309 44 252 21 830 31 197 9 074 16 600 37 484 32 123 13 104 14416 62 788 48 386 10 938 15 232 5 501 11 290 4 605 9 860 194 243 173 806

6 543 9 335 3 426 5 617 3 632 2 652 3 090 3 542 11 764 5 469 5 761 19 560 12 021 9 192 3 716 8 869 3 019 7 949 2 844 2 316 2 003 55 314

845 807 520 691 419 199 235 339 1 196 1 089 1 464 3 531 2 138 3 036 1 544 1 838 721 1 644 405 628 638 36 801

573 226 595 861 | 187 634

24 241 48 583 18 304 39 896 38 046 22 091 24 119 24 417 71 447 28 818 33 842 113 971 74 720 65 255 30 934 80 314 31 260 120 767 29 419 19 735 17 106 460 164

60 728 1 417 449

Den i samband med avverkningsberäkningen verkställda fördelningen av kubikmassan av tall och gran på olika grovleksklasser (tab. 7) avser all barrskog å såväl skogsmark som impediment och inägor. Beräkningen har verkställts med uppdelning av tall, respektive gran i följande grovleksklasser, som ungefärligen torde motsvara förhållandena i storskogsbruket. Tall. Minst 6 eng. tum i topp.

Gran. Minst 8 eng. tum i topp.

4^—5 - 9

4—7*9

»

i

»

Resterande småvirke.

>

»

i

»

»

Resterande småvirke.

Vid den verkställda sortimentsutredningen har vidare den fordran uppställts, att rotstockar 6" i topp för tall och 8" i topp för gran skola vara minst 4 m (13i eng. fot) långa samt såväl rot- som toppstockar 4" i topp minst 3 m (98 eng. fot) långa. Uppdelningen av kubikmassan har skett rent teoretiskt med hjälp av s. k. sortimentstabeller, vilka för olika brösthöjdsdiametrar, höjder och formklasser i procent angiva huru stor del av trädets totala kubikmassa, som ligger nedanför en viss toppdiameter. Nå-

25 och dess fördelning på trädslag. |

|

|

|

U

s l a g Tall

G r a n Björk Övriga P r o c e n t

14 D ä r a v

på

Tall

Gran

|

i n ä g o r

|

och

Björk övriga S u m m a

1 000

|

|

|

| 21

i m p e d i m e n t Tall

fm3

Gran Björk Övriga

Nr

P r o c e n t

! 38-2 47-1 46-3 55-7 65-8 50-2 53-9 42a 45-1 34-1 31-2 19-7 21-8 33-5 29-3 46-7 41-9 52-0 37-2 27-9 26-9 42-2

31-3 32-0 32-1 28-5 23-5 36-9 32-3 42-0 36-7 43-1 47-5 60-0 59-2 47-8 53-7 40-0 46-1 40-0 51-8 57-2 57-7 37-8

27-0 19-2 18-7 14-1 9-6 12-0 12-8 14-5 16-5 19-0 17-0 17-2 16-1 14-1 12-0 11-0 9-7 6-6 9-6 11-7 11-7 12-0

40-5

42-0

13-2

3-5 1-7 2-9 1-7 11 0-9 1-0 1-4 1-7 3-8 4-3 31 2-9 4-6 5-0 2-3 2-3 1-4 1-4 3-2 3-7 80

739 243 1 603 823 630 236 1050 589 225 815 618 133 790 66 540 75 1 246 559 680 280 554 279 1 375 903 1 072 1 0 6 8 903 414 281 140 1 777 554 504 145 2 096 471 309 75 125 51 202 32 8 369 1 750

243 26 504 20 137 382 113 101 4 77 11 3 439 66 121 34 196 28 843 57 762 20 384 23 102 25 426 60 250 63 240 8 80 10 58 15 55 2 959 2 631

1 251 2 950 1 003 2 021 1 153 856 933 629 2 244 1 147 1 063 3 149 2 959 1 721 546 2 782 959 2 870 472 244 304 15 709

59-1 54-3 62-8 52-0 70-7 72-2 84-7 85-9 55-5 59-3 521 43-6 36-2 52-5 51-5 63-9 52-6 73-0 65-5 51-2 66-5 53-3

19-4 27-9 23-5 291 19-5 15-5 7-1 11-9 24-9 24-4 26-3 28-7 361 24-0 25-6 19-9 15-1 16-4 15-9 20-9 10-5 111

19-4 17-1 13-7 18-9 9-8 11-8 8-2 1-7 19-6 10-5 18-4 26-8 25-8 22-3 18-7 15-3 26-1 8-4 16-9 23-8 18-1 18-8

5-8 3-2 0-9 1-9 1-2 4-2 0-9 6-2 2-2 1-7 4-1 4-9 16-8

4-3

26 278 9 111

8 483 3 093

46 965

55-9

19-4

18-1

6-6

2-1 0-7

0-5 0-5

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

gon hänsyn har sålunda icke tagits till förekomsten av krökar, rötor och skador, varför de angivna kubikmassorna för exempelvis grovleksklasserna tall över 6" och gran över 8" ej kunna anses dugliga till sågtimmer i sin helhet. På grund av vissa beräkningstekniska skäl, vilka här förbigås, skulle en uppdelning av virkesförrådet i trängre klasser efter diametern vid brösthöjd giva ett något annorlunda resultat än det i tab. 7 framlagda. Detta förhållande är emellertid av mindre betydelse i jämförelse med de reduktioner för krökar, rötor och tekniska fel samt till husbehov avsett virke m. m., som måste vidtagas, innan resultaten lämpa sig för kalkyler angående nettokvantiteterna av olika sortiment för de träförädlande industrierna. Av siffrorna i tab. 7 framgår, att, om till timmer hänföres allt i tabellen redovisat tallvirke fr. o. m. 6" och granvirke fr. o. m. 8", vidare till sulfatved allt tallvirke 4—59 eng. tum i toppen och till sulfitved de i tabellen redovisade grantillgångarna 4—7*9 eng. tum, inom flodområdena talltimmerförrådet absolut sett är störst i Dalälven och därnäst i Ljusnan och Ume älv, under det att grantimmerförrådet är högst i Ångermanälvens redovisningsområde och därnäst i Dalälvens, Indalsälvens och Ljusnans flodområ-

26 Tab. 4. 1

Kubiknias.su inom bark på skogsproduktiv I

|

5 Skogsmark Nr

Redovisningsområde

Tall

Gran

|

och

Björk

|

hagmark

övriga

Summa

Tall

22 990 45 633 17 301 37 875 36 893 21 235 23 186 23 788 69 203 27 671 32 779 110 822 71 761 63 534 30 388 77 532 30 301 117 897 28 947 19 491 16 802 444 455

37-0 46-6 45-4 55-9 65-7 49-3 52-7 41-0 44-8 33'l 30-5 19-0 21-2 32-9 28-9 46-1 41-6 51-5 36-7 27-6 26-2 41-8

1 000 fm 3 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

Nedre Torne älv m. fl ö v r e Torne o. Kalix älvar ra. fl. Råne älv m. fl Lule » » » Pite » » » Byske » » » Skellefte älv Rickleån m. fl Ume älv Lögde och ö r e älvar m. fl.. . . Mo och Gide älvar m. fl Ångermanälven m. fl Indalsälven Ljungan m. fl Delångersån m. fl Ljusnan Gavleån m. fl Dalälven Klarälven Norsälven Byälven övriga landet Hela riket

8 512 7 359 21 269 14 746 7 847 5 645 21 154 10 795 24 234 8 721 10 472 8 017 12 208 7 730 9 743 10 178 31 012 25 670 9 165 12 135 10 002 15 782 21 092 67 510 15 237 43 184 20 927 30 783 8 793 16 460 35 707 31 569 12 600 14 271 60 692 47 915 10 629 15 157 5 376 11 239 9 828 4 403 185 874 172 056

6 300 819 8 831 787 3 289 520 5 235 691 3 519 419 195 2 551 235 3 013 336 3 531 11 325 1 196 5 348 1 023 5 565 1430 18 717 3 503 11 259 2 081 8 808 3016 3 614 1 521 8 443 1813 2 769 661 7 709 1 581 397 2 764 618 2 258 623 1 948 52 355 34 170

546 948 586 750 179 151

57 635 1370 484 39-9

den. Förrådet av sulfatved är högst i Dalälvens flodområde och därnäst i Ljusnan och Ume älv, vidare i Ljungans, övre Torne och Kalix älvar, Ångermanälvens och Piteälvens redovisningsområden. I fråga om förrådet av sulfitved dominerar Ångermanälvens redovisningsområde, närmast följt av Dalälven, Indalsälven och Ljusnan samt Ljungans redovisningsområde. För landet i sin helhet utgjorde enligt riksskogstaxeringen arealen skogsproduktiv mark (inkl. hagmark) 23-18 milj. hektar. Ståndskogen på all skogsmark i landet, inberäknat träd på impediment, uppgick vid uppskattningstillfällena till sammanlagt 1 417 milj. fm3, inom bark, varav 405 procent tall och 42o procent gran. Den årliga tillväxten hos skogskapitalet har av riksskogstaxeringsnämnden beräknats till 47*7 milj. fm 3 , varav å den egentliga skogsmarken 4 6 l milj. fm3. I genomsnitt för hela landet uppgick kubikmassan per hektar skogsmark till 59-1 fm 3 och tillväxten till 1-99 fm 3 . Den i det föregående lämnade sammanfattningen av skogstillståndet inom de olika flodområdena skulle givetvis kunna utökas med en mera detaljerad behandling av det i tab. 2—7 intagna siffermaterialet. De sakkunniga avstå emellertid i detta sammanhang härifrån. Dessa för våra

27 mark och dess fördelning på trädslag. |

| 10 |

27-4 19-4 19-0 13-8 9-5 12-0

42-8

130 14-8 16-4 19-3 17-0 16-9 15-7 13-9 11-9 10-9 9-1 6-5 9-5 11-6 11-6 11-8

Därav barrskog Inalles

1 000 fm 3

Procent

32-0 32-3 32-6 28-5 23-7 37-8 33-3 42-8 37-1 43-9 48-1 60-9 60-2 48-5 54-2 40-7 47-1 40-7 52-4 57-6 58-5 38-7

Inalles

3-6 1-7 3-0 1-8 1-1 0-9 1-0 1-4 1-7 3-7 4-4 3-2 2-9 4-7

50 2-3 2-2 1-3 1-4 3-2 3-7 7-7

4-2

22 990 45 546 17 275 37 858 36 893 21 218 23 155 23 747 68 994 27 638 32 723 110 608 71538 63 261 30 343 77 421 30 239 116 806 28 773 19 229 16 707 422 270

/o

15 871 69-0 35 948 78-9 13 475 78'0 31 932 84-3 32 955 89-3 18 472 87-1 19 907 86-0 19 880 83-7 56 614 8 2 1 21274 77-0 25 733 78-6 88 430 79-9 58 280 81-5 51 527 81-5 25 230 8 3 1 67 187 86-8 26 849 88-8 108 231 92-7 25 719 89-4 16 518 85-9 14 209 85-0 351 755 83-3

1 345 232 1 125 996

| 16 | 17

83-7

Därav barrskog

1000 fm 3

87 26 17

| 21

fm' per har

Hagmark

Skogsmark

Gran 1 Björkövriga

%

67 77-0 17 65-4 17 100-0

17 17 100-0 31 31 100-0 41 41 100-0 209 68 32-5 26 78-8 33 56 51 91-1 214 172 80-4 223 141 63-2 273 183 67-0 45 23 51-1 111 89 80-2 62 22 35-5 1 091 376 34-5 67 38-5 174 97 37-0 262 95 22 23-2 22 185 6 175 27-8

Skogs- Nr Skogs- Hag- mark mark mark o. hagmark 35-8 39-4 47-6 45-7 49-5 47-4 44-3 57-4 56-3 64-3 54-8 59-1 57-8 69-9 78-0 61-8 89-8 63-8 66-9 77-5 82-0 68-9

25 252 7 702 30-5 | 60-6

130 11-3 6-3 7-4 11-5 8-2 21-5 12-7 13-3 16-3 17-6 32-1 8-3 13-1 8-4 21-2 37-8 31-2 18-3 27-7

35-7 39-2 47-4 45-5 49-2 47-2 44-1 56-8 56-0 64-0 54-5 58-8 57-4 69-6 77-1 61-5 88-1 62-6 66-6 76-0 80-4 64-1

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

20-0 ' 59-1

skogsindustrier synnerligen betydelsefulla siffersammanställningar komma nämligen att ligga såsom grund för den i det efterföljande beräknade årsawerkningen på de olika redovisningsområdena och i detta sammanhang bliva föremål för mera ingående behandling. De ovan angivna kubikmassorna inrymma givetvis ej vid riksskogstaxeringen redovisad torrskog och vindfällen. Förekomsten av dylikt, huvudsakligen till husbehov användbart virke av tall och gran, från 10 cm och grövre vid brösthöjd, uppgick vid taxeringstillfällena för landet i sin helhet till 35-4 milj. fm3, varav i Norrland och Dalarna 33-0 milj. fm 3 samt i Norr- och Västerbottens lappmarker 14*5 milj. fm 3 . A v 1931 å r s s k o g s s a k k u n n i g a v e r k s t ä l l d a v v e r k n i n g s b e r ä k n i n g . De sakkunniga, som år 1931 tillkallades för att inom jordbruksdepartementet verkställa utredning och avgiva förslag rörande åtgärder för vinnande av ökad avsättning av inhemska skogsprodukter m. m. — 1931 års skogssakkunniga — uppdrogo år 1932 åt professorn vid Skogshögskolan Tor Jonson och chefen för W. Trahns skogsbyrå, jägmästaren Arvid Modin,

28 Tab. 5. Tillväxt inom bark och dess 5

8 A l l a Nr

Redovisningsområde

Tall

Gran

Björk

övriga

Nedre Torne älv m. fl ö v r e Torne o. Kalix älvar m.fl. Råne älv m. fl Lule » » t Pite i) » » Byske » » » Skellefte älv Rickleån m. fl Ume älv Lögde och ö r e älvar m. fl.. . Mo och Gide älvar m. fl Ångermanälven m. fl Indalsälven Ljungan m. fl Delångersån m. fl Ljusnan Gavleån m. fl Dalälven Klarälven Norsälven Byälven Övriga landet

265-4 592-4 277-2 594-2 553-1 346-3 332-2 327-7 757-4 270-4 259-0 624-1 497-9 667-9 277-4 1 110-9 445-3 1 680-4 391-0 180-9 170-5 7 535-6

Summa Tall

171-7 183-7 31-7 652-5 286-0 237-3 25-6 1 141-3 127-2 115-6 20-2 540-2 218-3 154-8 24-8 992-1 178-4 98-9 18-6 849'0 170-3 69-7 6-9 593-2 168-8 75-3 8-5 584-8 296-0 101-8 11-8 737-3 559-3 318-3 34-9 1 669-9 286-6 157-1 41-8 755-9 485-7 179-9 55-1 979-7 1773-5 578-4 133-8 3 109-8 1 250-8 362-2 79-3 2 190-2 960-9 329-0 123-0 2 080-8 569-0 140-5 65-4 1 052-3 932-7 282-6 74-9 2 4 0 1 - 1 512-2 117-1 32-0 1 106-6 1 426-3 349-0 86-6 3 542-3 562-0 111-3 23-2 1 087-5 462-7 102-7 40-3 786-6 443-1 1031 33-3 750-0 7 971-0 2 8 2 1 - 0 1 720-7 20 048-9

Hela riket 1 8 1 5 7 - 2 1 9 8 1 2 - 5

ä g o s l a g

1 000 fm3 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

|

6 989-9 2 692-4 47 652-0

Gran

Tillväxt2-87 2-59 3-27 2-68 2-21 3-12 2-56 3-19 2-35 2-75 2-45 2-78 3-05 3-06 306 2-96 3-40 2-68 3-58 3-29 3-70 3-88

2-26 1-83 2-16 1-92 2-02 209 2-17 2-89 2-13 2-31 3-02 2-59 2-83 3-08 3-43 2-90 3-55 2-95 3-69 4-10 4-49 4-59

3-33

att med ledning av riksskogstaxeringen utföra en avverkningsberäkning för landets samtliga skogar. För denna beräkning har lämnats en utförlig redogörelse i utredningsmännens år 1933 avgivna betänkande (Statens offentliga utredningar 1933:2). Vid utförande av denna avverkningsberäkning uppdelades skogarna — med bibehållande så långt möjligt av landets administrativa indelning — uti tolv särskilda zoner med i avseende på skogsmarksbonitet, skogstyp, vägnät och bebyggelse någorlunda likartade förhållanden. Avverkningsberäkningen avsåg vidare den totala virkeskvantitet, som under närmaste 10 å 20 år med iakttagande av god skogsvård men eljest utan någon större omläggning av dittills genomförd avverkningspolitik årligen kunde uttagas, varvid någon hänsyn icke togs till möjligheterna att finna lönande avsättning för virke av olika slag. Härvid angavs den totala årsawerkningen med fördelning på olika trädslag, dess ungefärliga uppdelning på olika grovleksklasser efter toppdiametern samt årsavverkningens storlek efter avdrag för den beräknade förekomsten av röta, krökar m. fl. felaktigheter hos virket. Den verkställda avverkningsberäkningen inrymde däremot ej vid riksskogstaxeringen redovisad torrskog och vindfällen.

|

M fördelning på trädslag samt tillväxtprocent. 10

|

|

|

15 D ä r a v B j ö r k Ö v r i g a S a m t l . Tall

|

16 på

|

inägor

| 18 |

19 |

och

i m p e d i m e n t

Gran Björk Övriga S u m m a Tall Gran

7-2 7-4 19-5 16-5 3-4 4-6 11-8 12-2 4-2 4-0 2-6 2-8 0-7 1-8 3-6 0-8 10-2 12-7 5-5 5-4 6-5 7-8 22-2 24-1 28-2 21-6 9-6 15-0 3-6 5-8 12-6 17-0 5-5 10-0 13-8 10-2 1-9 3-6 3-6 2-5 2-3 3-2 85-9 171-8

2-81 2-54 3-37 2-76 2-72 2-63 2-44 2-87 2-71 2-87 3-12 2-96 3-01 3-58 3-78 3-19 3-88 4-39 3-92 4-43 5-15 5-10

3-75 3-17 3-88 3-60 4-45 3-45 3-60 3-48 2-92 3-84 3-76 3-79 3-71 4-05 4-24 4-07 4-44 5-27 5-72 6-41 5-22 4-68

2-69 2-35 2-95 2-49 2-23 2-69 2-42 3-02 2-34 2-62 2-89 2-73 2-93 3-19 3-40 2-99 3-54 2-93 3-70 3-99 4-38 4-36

22-0 49-4 20-3 27-6 19-0 12-6 18-2 8-8 29-2 11-4 11-6 29-9 29-6 21-9 6-0 44-9 23-6 63-2 ll-l 4-5 6-7 3311

3-73

4-43

3-36

803-2 265-2 359-4

|

22 Björk Övriga Samtl.

23 Nr

Tillväxtprocent

1 000 fm»

procent

0-8 0-7

37-4 86-1 28-3 51-0 27-8 18-5 20-7 13-5 52-1 270 28-4 77-1 81-4 47-7 16-8 77-4 42-2 91-4 17-2 11-6 13-3 722-1

3-0 31 3-2 2-6 2-4 2-0 2-3 1-6 2-3 1-7 21 2-2 2-8 2-4 2-1 2-5 4-7 3-0 3-6 3-6 3-3 4-0

3-0 2-4 2-0 1-9 1-8 2-0 1-1 4-9 1-8 2-0 2-3 2-5 2-6 2-3 2-6 2-3 3-8 2-9 2-5 7-1 7-2 4-9

30 3-3 2-5 3-2 3-6 2-8 2-3 6-8 2-9 4-5 4-0 2-9 2-8 3-9 5-6 4-0 4-0 4-3 4-5 4-3 5-9 5-8

7-1 7-3 3-2 3-5 6-1 6-1 11-4 5-1 6-7 7-3 10-4 7-1 51

3-0 2-9 2-8 2-5 2-4 2-2 2-2 2-2 2-3 2-4 2-7 2-4 2-8 2-8 3-1 2-8 4-4 3-2 3-6 4-8 4-4 4-6

161-2 1589-0

2-9

4-2

5-2

3-4

0-5 0-3 4-7 2-5 0-9 2-0 1-2 1-4 2-9 3-1 4-2 0-6 1-0 1-1 133-3

3-1 3-4

11-7 10-1

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

Den sålunda beräknade årsawerkningen uppgick för hela landet till 490 milj. fm3, varav för den egentliga skogsmarken 47-4 milj. fm3. D e n b e r ä k n a d e b r u t t o å r s a v v e r k n i n g e n s f ö r d e l n i n g på o l i k a flodområden. Grunderna för awerkningsberäkningen. I det föregående har lämnats en kortfattad redogörelse för skogstillgångarna inom de olika flodområdena, ävensom för den avverkningsberäkning för landets samtliga skogar, uppdelad på tolv zoner, som utförts av 1931 års skogssakkunniga. I det efterföljande komma att framläggas resultaten av en omräkning av den sålunda utförda beräkningen av årsawerkningen, varvid denna uppdelats dels på de nämnda flodområdena, dels ock på den övriga delen av landet eller uti inalles 22 grupper (tab. 1). Den ifrågavarande avverkningsberäkningen har efter erhållet bemyndigande på de sakkunnigas uppdrag utförts av chefen för W. Trahns skogsbyrå, jägmästaren Arvid Modin. Såsom huvuddirektiv för omräkningen har gällt, att det tidigare framräknade årsawerkningsbeloppet för landet i sin

30 Tab. 6. Tillväxt inom bark på skogsproduktiv mad 3

6 S k o g s n a r k Redovisningsområde

Nr

Tall

Gran

Björk

övriga

och

h a g m a r l

Summa

Tall

1000 fms 1 2

övre Torne m . fl

3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

och

Kalix

L ö g d e o c h Ö r e ä l v a r m . fl. . . .

615-1

2-86

2-23

220-8 112-2 142-6 94-8 66-8 73-5 101-1 305-6 151-6 172-1 554-3 340-5 314-0 134-7 265-6 107-1 338-8 107-8 100-2 99-9 2 649-8

24-9 1 055-2 20-2 512-0 24-8 941-1 18-6 821-1 6-4 574-6 8-5 564-1 11-5 723-8 34-9 1 617-8 37-1 728-8 52-6 951-3 132-9 3 032-7 77-3 2 108-8 2 032-9 121.7 1 035-6 64-1 72-0 2 323-7 29-0 1 064-4 82-4 3 450-8 22-6 1 070-6 39-2 775-0 32-3 736-7 1 587-4 19 326-7

2-55 3-27 2-68 2-20 3-19 2-57 3-27 2-35 2-83 2-47 2-82 3-07 3-09 3-09 2-99 3-35 2-66 3-57 3-28 3-72 3-88

1-81 2-17 1-92 2 -00 2-09 2-17 2-87 214 2-32 3-04 2-59 2-83 3-09 3-43 2-91 3-55 2-95 3-70 4-09 4-52 4-58

6 630-3

2 531-3 4 6 062-8 !

3-17

3-33

243-4

164-3

176-5

543-0 257-0 566-6 533-5 333-7 314-0 318-8 728-2 259-0 247-5 594-2 468-3 646-0 271-4

266-5 122-6 207-1 174-2 167-7 168.1 292-4 549-1 281-1 479-1 1 751-3 1 222-7 951-2 565-4 920-1 506-7 1 412-4 560-2 459-1 440-8 7 885-0

17 354-1 19 547-1

1 066-0 421-6 1 617-2 380-0 176-5 163-7 7 204-5 Hela riket

Gran Til

30'9

älvar

Skellefte ä l v

9 1

helhet skulle uppdelas dels på de nämnda flodområdena, inalles 21 till antalet, dels ock på landet i övrigt å inalles sju s. k. länsområden, vilka senare skulle ansluta sig till den indelning av landet söder om Kopparbergs och Värmlands län, som skett vid den tidigare avverkningsberäkningen. Dessa senare länsområden hava i det efterföljande sammanförts till ett enda område, nr 22, övriga delen av landet. Då de sakkunniga icke haft något i princip att invända mot 1931 års skogssakkunnigas avverkningsberäkning, skulle enligt direktiven vid den nu verkställda omräkningen avverkningsberäkningen såsom sådan ansluta sig till den förra såväl beträffande tillämpliga detaljer vid beräkningarnas utförande som ock i fråga om slutresultatet å den beräknade årsawerkningen för landet i sin helhet. De sakkunniga hava ansett det erforderligt att lämna en kort rekapitulering av de för den tidigare avverkningsberäkningens utförande — och sålunda även för den nu utförda — gällande förutsättningarna men få beträffande detaljerna hänvisa till innehållet i bilagan B till detta betänkande. Beräkningarna skulle grundas på riksskogstaxeringens resultat och den

31 ich dess fördelning på trädslag samt tillväxtprocent. 10

11 B j ö r k Övriga

Samtliga

|

|

16 S k o

g s m a r k

H a g

Inalles

Därav barrskog

Inalles

100C fm 3

ä x t p r o c e ut

615-1

407-7

!

m a r

|

fm' pr har

k

Nr

%

1 0 0 0 fm 3

%

SkogsS k o g s - H a g - m a r k 0. hagmark mark mark

66-3

—

—

—

0-96

—

0-96

2-8 2-5 0-7

67-7 93-5 100-0

0-61 1-18 0-26 0-77 0-60 0-35 0-68 0-38 0-60 0-85 1-15 1-61 0-54 0-78 0-46 1-23 2-92 1-87 1-39 1-42

0-91 1-40 1-13 1-10 1-28 1-07 1-73 1-31 1-69 1-58 1-61 1-69 2-23 2-63 1-84 3-09 1-83 2-46 3-02 3-53 2-79

2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

1-35

1-99

2-80

3-77

2-68

2-50 3-41 2-72 2-70 2-62 2-44 2-86 2-70 2-84 3-09 2-96 3-02 3-57 3-73 3-15 3-87 4-39 3-90 4-44 5-13 5-06

3-16 3-88 3-59 4-45 3-28 3-60 3-42 2-92 3-63 3-68 3-79 3-71 4-04 4-21 3-97 4-38 5-21 5-69 6-35 5-18 4-f5

2-31 2-96 2-49 2-26 2-71 2-43 3-04 2-34 2-63 2-90 2-74 2-94 3-20 3-41 3-00 3-51 2-93 3-70 3-98 4-38 4-35

1 051-0 806-7 76-8 509-2 377-0 74-0 940-4 772-9 82-2 821-2 707-7 86-2 499-6 87-2 572-9 480-4 85-4 562-3 609-5 84-4 722-0 1611-2 1 275-0 79-1 539-5 74-1 727-9 724-4 76-4 948-7 2 336-5 77-3 3 021-7 1 683-3 80-4 2 094-2 2 019-3 1 5 8 7 - 5 78-6 1 032-7 835-5 80-9 2 317-1 1 981-2 85-5 1 060-9 927-6 87-4 3 387-7 3 007-7 88-8 935-4 88-5 1057-1 628-9 82-8 759-3 729-5 602-3 82-6 18 194-1 14 700-8 80-8

3-70

4-; 9

3-36

4 4 755-5 | 36 427-1

Därav barrskog

1-8 1-6 1-7 6-6 1-0 2-5 11-1 14-5 13-7 2-9 6-6 3-4 63-1 13-4 15-7 7-2 1 132-7

1-8 1-6 1-7 2-3 0-7 2-2 9-0 7-7 9-7 1-4 4-9 0-7 22-0 4-7 6-7 2-2 388-7

100-0 100-0 100-0 34-7 67-3 86-2 81-0 52-7 71-1 46-9 74-7 21-8 34-8 35-3 42-7 31-0 34-3

0-91 1-40 1-13 1-10 1-28 1-08 1-74 1-31 1-69 1-59 1-61 1-69 2-23 2-66 1-85 3-15 1-85 2-46 3-06 3-58 2-97

81-4 | 1 307-0

474-0

36-3 |

2-01

4-1 2-7 0-7

—

—

—

—

tidigare avverkningsberäkningen och avse att giva en uppfattning om storleken av de virkeskvantiteter av tall, gran och björk, som under närmaste 10 å 20 år med iakttagande av god skogsvård men eljest utan större omläggning av hittills genomförd avverkningspolitik borde årligen kunna uttagas ur våra skogar inom de olika flod- och länsområdena. För äldre åldersklasser har vid avverkningsberäkningen hänsyn tagits till den tidrymd, varunder dessa ansetts böra på ett eller annat sätt föryngringshuggas. Som regel har härvid förutsatts, att granen med dess högre värde på smsidimensionerna kommer att föryngringshuggas något tidigare än tallen samt lövträden, med undantag för ek och bok, något tidigare än granen. För de yngre åldersklasserna har däremot avverkningskvantiteten uteslutande beräknats med hänsyn till behovet av beståndsvårdande huggningar. Huvudproblemen vid verkställande av en avverkningsberäkning för större skogskomplex i Nordsverige sammanhänga dels med virkesförrådets abnorma sammansättning till följd av överskott av gammal skog, som det gäller att på kortare eller längre tid realisera, dels ock med de där flerstädes rådande ogynnsamma klimatiska förhållandena. Vid beräknin-

32 Tab. 7. Kubikmassa inom bark och dess fördelning I T

Nr

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 II 12 L3 14

15 [Ii

17 18 19 20 21 22

Redovisningsområde

a

7 l

I

l

Ii n g. t u m

i

Kubikmassa inalles 1 000 fm3 1000 fm3

%

1 000 fm3

%

2 567 5 416 2 256 4 857 5 357 2 710 3 125 2 924 7 282 2 495 2 515 5 369 4 193

Nedre Torne älv m. fl Övre Torne och Kalix älvar m. fl Råne älv m. fl Lule » » » Pite » » i Byske » » » Skellefte älv Rickleån m. fl Ume älv Lögde och Öre älvar m. fl Mo och Gide älvar m. fl Ångermanälven m. fl Indalsälven Ljungan m. fl Delångersån m. fl Ljusnan Gavleån m. fl Dalälven Klarälven Norsälven Byälven Övriga landet

9 251 22 872 8 477 22 204 25 049 11 090 12 998 10 283 32 258 9 845 10 556 22 467 16 309 21 830 9 074 37 484 13 104 62 788 10 938 5 501 4 605 194 243

2 737 6 197 2 916 6 078 5 970 3 522 3 463 3 523 8 936 3 222 2 789 6 297 5 696 7 258 2 295 9 795 3 651 18 367 3 598 1 568 1 420 49 200

29 27 34 27 24 32 27 34 28 33 26 28 35 33 25 26 28 29 33 28 31 25

2 204 8 876 3 433 15 450 3 204 1 650 1 422 49 713

28 24 27 22 21 24 24 29 22 25 24 24 26 26 24 24 26 25 29 30 31 26

Hela riket

573 226

158 498

142 629

5 611

garna har därför beaktats ej blott för den äldsta skogen erforderliga realisationstiden utan även det förhållandet, att vissa områden äro av skyddsskogsnatur, som framtvinga en mera försiktig hushållning. Även utanför dylika trakter tillkomma ofta svårigheter att erhålla föryngring, särskilt framträdande då den äldsta skogen, såsom fallet är i många höjdlägen, ligger samlad i stora komplex, varest en alltför forcerad avverkning skulle medföra påtagliga risker. För de mellansvenska och sydligare områdena med deras i regel någorlunda normalt sammansatta virkesförråd och goda klimatiska betingelser hava avverkningsberäkningarna i huvudsak kunnat utföras efter rent skogliga principer. Vid föreliggande beräkningar möta ytterligare speciella svårigheter, som man vid vanliga avverkningskalkyler icke alls eller åtminstone icke i samma mån har att räkna med. Dels tillhöra nämligen de skogar, för vilka avverkningen nu skall beräknas, olika slag av ägare, som kunna antagas i sitt skogsbruk representera olika skogsekonomiska hushållningsprinciper, dels inrymma de olika redovisningsområdena även eljest mycket stora skilj-

33 på grovleksklasser efter toppdiametern. 1

9 1

12 G

r a n

E n g. t u m i to PP

topp Kubikmassa inalles 1000 fm3

6— 1 000 fm"

%

3 947 11 259 3 305 11 269 13 722 4 858 6 410 3 836 16 040 4 128 5 252 10 801 6 420 8 961 4 575 18 813 6 020 28 971 4 136 2 283 1 763 95 330

43 49 39 51 55 44 49 37 50 42 50 48 39 41 51 50 46 46 38 42 38 49

272 099

0—

4—

Nr 8—

1 000 fm3

%

1 000 fm3

%

7 602 15 569 5 881 11 384 8 946 8 150 7 796 10 253 26 229 12 415 16 061 68 413 44 252 31 197 16 600 32 123 14 416 48 386 15 232 11 290 9 860 173 806

3 105 4 801 1 948 3 477 2 658 2 769 2 798 4 648 9 475 5 010 6 701 24 150 16 977 12 653 6 085 10 482 5 685 19 301 5 915 4 364 3 880 55 238

41 31 33 31 30 34 36 45 36 40 42 35 38 41 37 33 39 40 39 39 39 32

3 760 8 047 2 880 5 574 4 654 4 032 3 728 4 765 12 165 5 602 7 547 33 507 21 901 15 151 8 271 16 639 7 026 23 174 7 627 5 660 4 900 86 409

49 52 49 49 52 49 48 47 46 45 47 49 50 48 50 52 49 48 50 50 50 50

595 861

212 120

293 019

1000 fm3

%

4 589 1 803 1 813 10 756 5 374 3 393 2 244 5 002 1 705 5 911 1 690 1 266 1 080 32 159

10 17 18 20 18 17 16 8 18 15 11 16 12 11 13 15 12 12 11 11 11 18

90 722

2 721 1053 2 333 1 634 1349 1 270

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

aktigheter. Olikheterna på grund av den hittills bedrivna skogsskötselns varierande intensitet vålla även svårigheter framför allt vid gallringsutbytets beräknande. Å ena sidan har man att räkna med av ålder välvårdade skogsområden, varest väl sörjts för återväxten och där normalt gallringsutbyte kan påräknas, å andra sidan med vanskötta skogar med glesa och trasiga bestånd, där egentliga ungskogsgallringar knappast kunna ifrågakomma. Vidare förekomma skogsområden, varest rationella gallringar sedan längre tid upprepade gånger utförts, men också skogar, inom vilka dylika huggningar ännu knappast förekommit, och där sålunda en hopsparad gallringskvantitet finnes disponibel. Till de nuvarande möjligheterna att för virke av olika slag finna lönande avsättning har vid denna, liksom vid den tidigare avverkningsberäkningen, hänsyn icke tagits. De nu verkställda avverkningsberäkningarna inrymma ej vid riksskogstaxeringen redovisad torrskog och vindfällen.

3—417154

34 Avverkningens fördelning på olika virkessortiment. För att utröna den sålunda beräknade årsavverkningens fördelning på olika virkessortiment har genom de sakkunnigas försorg årsawerkningen av tall och gran uppdelats å grovleksklasser efter toppdiametern på följande sätt: Tall minst 6 eng. tum i topp 4—5'9 » » » » under 4 » » » » Gran minst 8 » » » » 4—7-9 » ». . » ? under 4 » » » » Björk minst 4 » » > » under 4 » » » » Vid uppdelningen på dessa grovleksklasser har för 4 tums virke av tall och gran, beträffande såväl rot- som toppstockar, fordrats en minimilängd av 3 m och för 6, respektive 8 tums virke en minimilängd av 4 m. För björken har vid denna uppdelning för 4 tums virke beräknats en minimilängd av 1 m. Eljest har uppdelningen skett utan hänsyn till de längder, i vilka träden vid aptering till gängse industrisortiment kunde beräknas bliva kapade. Vid verkställandet av årsavverkningens uppdelning på grovleksklasser har vidare byggts på det antagandet, att den beräknade avverkningen inom en viss åldersklass trädslagsvis skall uppvisa samma grovleksfördelning som förrådet inom klassen. Denna beräkningsmetod torde enligt de sakkunnigas mening giva till resultat ett något lägre avverkningsbelopp för sågtimmergrupperna än som i verkligheten kommer att utfalla, men de sakkunniga hava det oaktat ansett sig böra godtaga detta förfaringssätt icke minst med hänsyn till angelägenheten av att icke uppvisa för höga siffror på det beräknade utbytet av sågtimmer. Sammanställning av den beräknade bruttoårsawerkningen. Beräkningarna i detalj av årsawerkningen inom de olika områdena framgår av bilagan B till detta betänkande. En sammanställning av den beräknade, totala årsawerkningen, den s. k. bruttoårsawerkningen, inom de olika flodområdena och inom den övriga delen av landet återfinnes i tab. 8. Dessa årsawerkningsbelopp motsvara vid de angivna förutsättningarna bruttoawerkningskvantiteterna för de olika områdena, i vilka landet nu indelats. Av tabellen finner man, att i fråga om flodområdena Dalälven uppvisar den högsta årsawerkningen beträffande såväl talltimmer som sulfatved, i detta hänseende närmast följd av Ljusnans samt Ume älvs och Pite älvs redovisningsområden, medan däremot Ångermanälvens redovisningsområde är de övriga överlägset i fråga om storleken av den beräknade årsavverk-

35 ningen av grantimmer och sulfitved och som sådan närmast följd av Dalälvens, Ljusnans och Indalsälvens flodområden. Det i tab. 8 redovisade totala avverkningsbeloppet, 490 milj. fm3, överensstämmer, som var att vänta under de givna förutsättningarna, med den tidigare av 1931 års skogssakkunniga beräknade siffran på den årliga totalawerkningen i de svenska skogarna. De sakkunniga återkomma senare till de för de olika flodområdena uträknade årsavverkningsbeloppen på gagnvirke av tall och gran, avsett för skogsindustrierna, de s. k. nettoårsawerkningsbeloppen. Jämförelse mellan den beräknade b r u t t o å r s a w e r k n i n g e n och den årliga tillväxten. Den för ett större eller mindre skogskomplex beräknade årsawerkningen och för samma skogsområde uppnådda, verkliga årliga tillväxten visar överensstämmelse endast under förutsättning att skogens åldersfördelning är normal. Å ena sidan bör, så snart äldre skog ingår med större kvantitet än som normalt borde förefinnas, den beräknade årsawerkningen som regel överstiga den sammanlagda tillväxten per år, varigenom hushållningen genom en större eller mindre realisation av den äldre skogen mer eller mindre hastigt kan inriktas på erhållande av en ur kontinuerlig avkastningssynpunkt gynnsammare åldersfördelning. Å andra sidan måste årsawerkningen å sådana skogsområden, där den yngre skogen överväger, givetvis understiga den årliga tillväxten, varigenom automatiskt en del av tillväxten överhålles vid avverkningarnas uttagande i ändamål att bilda stommen för den fortsatta produktionen. De olika flodområdenas skogsgeografiska förhållanden i allmänhet bero helt naturligt närmast på deras mer eller mindre nordliga läge och relativa fördelning på olika höjdområden, och anhopningen av gammal och övermogen skog tilltager i regel med såväl avståndet från avsättningsorterna som höjdläget. Även en flyktig granskning av tab. 2 i bilagan B till detta betänkande, i vilken tabell intagits en sammanställning över skogens procentiska åldersklassfördelning inom de olika redovisningsområdena, giver vid handen, att en betydlig del av skogsmarken i de norrländska flodområdena alltjämt är bevuxen med mycket gammal skog, och som i många fall är äldre än som normalt borde finnas. Med hänsyn till svårigheterna, i synnerhet på grund av variationen i skogsförhållanden och höjdlägen, att för de olika floddalsområdena beräkna den genomsnittliga ideala mogenhetsåldern hos skogen, hava de sakkunniga icke ansett det möjligt att framlägga en detaljerad jämförelse mellan å ena sidan den enligt riksskogstaxeringen befintliga åldersklassfördelningen av skogen och å den andra den häremot för de olika flodområdena under förutsättning av uthålligt skogsbruk svarande ideala fördelningen av de olika åldersklasserna.

36 Tab. 8. Den beräknade totala årsawerkningen med uppdelning av tall, gran och björk på

T

Nr

Redovisningsområde

a

1 Eng. t u m i topp Summa 0—

4—

6 1000 II

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

Nedre Torne älv m. fl ö v r e Torne och Kalix älvar m. fl Råne älv m. fl Lule » » » Pite » » » Byske » » » Skellefte älv Rickleån m. fl Ume älv Lögde och ö r e älvar m. fl Mo och Gide älvar m. fl Ångermanälven m. fl Indalsälven Ljungan m. fl Delångersån m. fl Ljusnan Gavleån m. fl Dalälven Klarälven Norsälven Byälven övriga landet Hela riket

62-0 133-2 51-3 114-2 137-4 67-7 76-4 72-1 163-0 57-3 56-2 118-8 97-2 125-9 54-4 223-6 79-0 377-5 98-3 52-7 43-3 1 407-7

69-5 144-4 51-5 1175 149-7 70-6 84-4 77-8 164-9 58-8 64-1 132-0 97-3 131-0 61-5 246-5 86-1 400-3 111-2 63-9 50-0 1 668-4

3 669-2

4101-4 10 386-9 18 157-5

144 4 390-6 109-1 370-9 477-1 172-6 217-5 142-0 500-6 137-7 182-9 376-2 207-4 292-7 175-6 696-6 206-4 1 018-0 180-1 106-9 76-5 4 205-1

275-9 668-2 211-9 602-6 764-2 310-9 378-3 291-9 828-5 253-8 303-2 627-0 401-9 549-6 291-5 1 166-7 371-5 1795-8 389-6 223-5 169-8 7 281-2

Som redan antytts sammanhänger emellertid förhållandet mellan det beräknade, årliga awerkningsuttaget och tillväxtens storlek i första hand med skogens åldersfördelning. Den jämförelse mellan den för den produktiva skogsmarken beräknade bruttoårsawerkningen av tall och gran och motsvarande tillväxt ned till 0 cm i brösthöjd, som av de sakkunniga verkställts i tab. 9, måste följaktligen ses ur denna synpunkt. Det framgår av tabellens siffror, att den beräknade bruttoavverkningen i genomsnitt för tall och gran för flodområdena nästan genomgående i större eller mindre grad överstiger motsvarande tillväxt. Sålunda uppgår den beräknade årsawerkningen för Pite älvs redovisningsområde till 147 procent av tillväxten, för ö v r e Torne och Kalix älvar m. fl. till 139 procent, för Nedre Torne älv m. fl. till 125 procent och för Skellefte älv och Ume älv till respektive 123 och 119 procent o. s. v. Endast för Ljungans redovisningsområde samt Gavleåns och Byälvens understiger den nu beräknade avverkningen i någon högre grad motsvarande tillväxt. För Båne älvs redovisningsområde och Indalsälven utgör den beräknade årsawerkningen av tall och gran i bägge fallen 99 procent av den motsvarande årstillväxten.

37 nedanstående grovleksklasser efter toppdiametern, den s. k. bruttoårsawerkningen. 7

8 G

r

a

il

n

B

E n g. tum i topp

j

ö

r

4—

8—

87-1 136-8 50-2 85-8 74-3 70-6 68-2 119-9 202-9 108-3 154-2 586-9 413-2 306-4 169-3 311-5 143-4 453-5 205-8 156-5 137-6 1 642-6

144-9 2950 101-6 189-9 171-4 145-4 124-9 181-7 386-7 186-7 269-5 1172-8 727-0 526-1 328-3 654-7 249-3 795-5 337-9 259-9 215-5 3 569-0

30-6 100-0 37-8 81-9 60-4 49-5 44-8 35-6 1577 64-1 70-7 402-0 198-9 1312 104-4 220-8 72-3 242-8 81-1 62-6 51-0 1 660-2

5 685-0

11033-7

3 960-4

k

övriga Samtliga trädträdNr slag slag

Eng. t u m i topp

0—

0—

4—

262-6 531-8 189-6 357-6 306-1 265-5 237-9 337-2 747-3 359-1 494-4 2 161-7 1 339-1 963-7 602-0 1 187-0 465-0 1 491-8 624-8 479-0 404-1 6 871-8

114-8 159-2 58-5 93-7 61-6 45-7 52-3 62-7 194-0 92-3 76-9 287-1 188-9 127-9 49-7 127-1 40-8 114-8 49-5 41-7 36-4 882-3

134-6 177-5 65-9 99-9 67-8 52-3 56-6 74-7 201-2 101-2 124-8 391-9 252-5 208-8 103-6 228-7 82-4 162-1 82-4 66-8 45-9 1 838-9

249-4 336-7 124-4 193-6 129-4 98-0 108-9 137-4 395-2 193-5 201-7 679-0 441-4 336-7 153-3 355-8 123-2 276-9 131-9 108-5 82-3 2 721-2

14-0 46-2 43-2 59-8 142-0 87-0 126-2 74-0 85-3 34-0 62-0 18-9 27-9 31-5 1 625-3

20 679-1

2 957-9

4 620-5

7 578-4

2 629-1 49 044-1

fm 3

II

35-1 32-8 21-3 27-7 17-1 8-3 9-5

823-0 1 569-5 547-2 1 181-5 1 216-8 682-7 734-6 780-5 2 017-2 849-6 1 059-1 3 609-7 2 269-4 1-976-2 1 120-8 2 794-8 993-7 3 626-5 1 165-2 838-9 687-7 18 499-5

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

För landet söder om flodområdena, där de skogliga förhållandena måste betecknas såsom mera normala än i övriga Sverige, uppgår, som synes, den beräknade bruttoårsawerkningen för barrträden till 91 procent av motsvarande tillväxt. Betraktas förhållandet mellan den beräknade avverkningen och motsvarande tillväxt i fråga om de särskilda trädslagen, tall och gran för sig, framgår, hurusom, i fråga om de norrländska flodområdena, det beräknade uttaget av granskog på ett undantag när, Mo och Gide älvars redovisningsområde, beräknats relativt mycket kraftigare i förhållande till motsvarande tillväxt än beträffande tallen. Detta förhållande torde enligt de sakkunnigas mening hava sin orsak i den relativt större förekomsten av övermogen och skadad granskog, i synnerhet i Norr- och Västerbottens läns lappmarker, varemot tallen därstädes visar en något gynnsammare fördelning på mogenhetsklasser. Dessa i övre Norrland befintliga, relativt stora arealerna oväxtliga granskogar utgöras säkerligen i icke obetydlig grad av restbestånd efter de tidigare s. k. timmerblädningarna, varvid huvudsakligen den grövre skogen blev föremål för exploatering.

38 Tab. 9. Jämförelse mellan den för skogsproduktiv mark beräknade bruttoårsawerkningen av tall och gran och den motsvarande årliga tillväxten. Tall Nr

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

Redovisningsområde

Gran

Medeltal

Bruttoårsavverkning i procent av årlig tillväxt

Nedre Torne älv m. fl Övre Torne och Kalix älvar m. fl. Råne älv m. fl Lule » » » Pite » » » Byske » » » Skellefte älv Rickleån m. fl Ume älv Lögde och ö r e älvar m. fl Mo och Gide älvar m. fl Ångermanälven m. fl Indalsälven Ljungan m. fl Delångersån m. fl Ljusnan Gavleån m. fl Dalälven Klarälven Norsälven Byälven övriga landet Hela riket

105 115 76 101 139 88 113 87 109 91 116 99 80 81 104 105 85 107 100 124 99 97

155 190 149 164 172 156 140 114 133 125 101 122 107 100 106 127 91 105 111 104 91 86

125 139 99 118 147 111 123 100 119 108 106 116 99 92 105 115 88 106 107 109 94 91

102 För riket i sin helhet utgör den beräknade årsawerkningen i förhållande till tillväxten av tall i medeltal 100 procent eller lika med tillväxten och för gran i medeltal 104 procent samt för de båda trädslagen inalles 102 procent. Å r s a v v e r k n i n g e n s s t o r l e k e f t e r a v d r a g för t e k n i s k a s k a d o r . Den avgång från den beräknade bruttoårsawerkningen, som vid aptering till gängse sortiment föranledes av röta, krökar m. fl. tekniska felaktigheter, har av 1931 års skogssakkunniga beräknats till i tab. 10 angivna procenttal. Med hänsyn till de alltmera skärpta kvalitetsfordringarna på de för industrierna avsedda virkessortimenten hålla de sakkunniga för troligt, att, särskilt vad nordligaste Norrland och övre Dalarna beträffar, de av 1931 års skogssakkunniga tillämpade avdragstalen för tekniska skador i fråga om i synnerhet tallen snarare äro att betrakta såsom för låga än för höga. De sakkunniga hava dock på grund av de ytterligare korrektioner i sänkande riktning av de beräknade bruttoawerkningsbeloppen, som i annat sammanhang vidtagits, stannat för att tillämpa de tidigare använda avdragsprocenterna i oförändrat skick i fråga om de tekniska skadorna. Avdragsprocenternas storlek inom de olika redovisningsområdena har härvid beräknats med ledning av kubikmassorna å de skilda, i varje flodområde ingående länsdelarna.

39 Tab. 10. Av 1931 års skogssakkunniga använda avdragsprocenter för tekniska skador.

Nr

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Avdragsprocent

Redovisningsområde

Norr- och Västerbottens läns lappmarker Norr- och Västerbottens läns kustland Jämtlands län, Norra Dalarna Västernorrlands län Gävleborgs län, Södra Dalarna Värmlands län Örebro län, Västmanlands län Stockholms län, Uppsala län, Södermanlands l ä n . . . Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län Skaraborgs län, Östergötlands län Jönköpings län, Kalmar län, Kronobergs län Gotlands län, Blekinge län, Kristianstads län m. fl

Tall

Gran

Björk

9 6 7 6 5 5 4 4 6 6 5 6

15 9 12 9 7 5 8 8 8 8 7 6

35 25 25 20 18 11 14 15 10 12 12 10

Det i tab. 8 sammanställda utfallet av virke inom de olika grovleksklasserna, bruttoårsawerkningen, har sålunda beträffande det s. k. gagnvirket, d. v. s. den beräknade avverkningen av virke fr. o. m. 4 eng. tum i toppen, minskats med de i tab. 10 angivna avdragsprocenterna för de tekniska skadorna, varvid för de båda dimensionsklasserna gagnvirke av tall och gran enahanda procenttal för varje trädslag kommit till användning. Efter frånräkning av mot de beräknade skadorna inom de olika gagnvirkesklasserna svarande virkesbeloppen, har i tab. 11 en sammanställning upprättats, som angiver fördelningen av bruttoårsawerkningen av ståndskog av tall, gran och björk med särskild uppdelning på de olika gagnvirkesklasserna av den beräknade årsawerkningen av friskt virke. De sakkunniga, som varit medvetna om svårigheterna att fixera fullt exakta avdrag för de olika virkessortimenten, få i detta sammanhang understryka, att avdragsprocenterna för de båda virkessortimenten av ett och samma trädslag, särskilt i fråga om tallen, givetvis kunna variera. I regel äro de skogstekniska fordringarna högre beträffande sågtimmer än exempelvis i fråga om sulfatveden, och följaktligen skulle sålunda ett större avdragstal i berörda hänseende böra tillämpas på det förra virkessortimenlet än på det senare. Då de sakkunniga stannat för att använda samma avdragsprocenter för å ena sidan sågtimmer av tall och sulfatved och å den andra sågtimmer av gran och sulfitved, kan genom detta förfarande en förskjutning mellan de båda virkessortimenten av ett och samma trädslag inträffa, på så sätt, att en del virke, som nu redovisats såsom sågtimmer, i verkligheten apteras till massaved. Detta förhållande gäller, som nämnts, särskilt i fråga om gagnvirket av tall. Denna omständighet torde dock vara av förhållandevis ringa betydelse i jämförelse med den förskjutning i kvantiteterna sågtimmer och massavedsvirke, som i verkligheten äger rum genom variationen i fråga om dimensionsgränserna mellan de olika virkessortimenten.

40 Tab. 11. Den b e r ä k n a d e b r u t t o å r s a w e r k n i n g e n med uppdelning av tall, gra

I T

a

Beräknat friskt virke Nr

Redovisningsområde 4"—

6"—

S:a

I 1 1 Avdrag för skador

Under 4 " i Summi topp 100

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

Nedre Torne älv m. fl ö v r e Torne och Kalix älvar m. f l . . . . , Råne älv m. fl Lule » » » Pite » » » Byske » » » Skellefte älv Rickleån m. fl Ume älv Lögde och Öre älvar m. fl Mo och Gide älvar m. fl Ångermanälven m. fl Indalsälven Ljungan m. fl Delångersån m. fl Ljusnan Gavleån m. fl Dalälven Klarälven Norsälven Byälven övriga landet Hela

riket

65-2 135 3 200-5 13-4 361-6 495-7 39-3 1341 101-3 149-4 11-2 48-1 108-4 340-6 449-0 39-4 138-7 4395 578-2 48-6 160-3 226-2 17-0 65-9 78-3 279-2 200-9 22-7 73i 133-5 206-6 13-2 151-7 4590 54-8 610-7 54-8 127 7 182-5 14-0 59-8 170-3 230-1 16-9 123-0 350-3 473-3 34-9 90-7 193-2 20-8 283-9 1224 273-7 27-6 396-1 58-4 166-8 225-2 11-9 232-2 656-3 54-6 888-5 81-8 196-0 277-8 14-7 376-4 957-8 1 334-2 84-1 105-5 170-8 276-3 15-0 60-7 101-5 162-2 8-6 47-5 72-7 120-2 6-3 1 583-3 3 994-0 5 577-3 296-2

62-0 275133-2 66851-3 211114-2 602-i 137-4 76467-7 31076-4 37872-1 291-1 828-i 163-0 253-i 57-3 30311 56-2 627-' 118-8 40197-2 549125-9 29154-4 223-6 1 16679-0 37ll 377-5 1 79538998-3 223-j 52-7 1691 43-3 1 407-7 7 28ll

3 860-0 9 763-1 13 623-1

3 669-2 18157

865-2

Reduktion av den beräknade årsawerkningen för ej tillvaratagbart gagnvirke på grund av avsättningsförhållandena. Det har synts de sakkunniga angeläget att icke såsom slutgiltiga avverkningssiffror för de olika redovisningsområdena framlägga de i tab. 11 beräknade avverkningskvantiteterna för de olika virkessortimenten. De sakkunniga hava i stället ansett, att en ytterligare nedjustering av bruttoårsavverkningsbeloppen inom vissa områden är ofrånkomlig på grund av avsättningsförhållandena, betingade å ena sidan av det ekonomiska läget, i första hand priserna på skogsprodukterna och utdrivningskostnaderna, och som i vissa fall omöjliggöra avverkningens uttagande på avlägset och i drivningshänseende alltför ogynnsamt belägna områden, samt å den andra transportförhållandena, d. v. s. avsaknaden av utbyggda flottleder eller vägar eller andra förhållanden, vilka omöjliggöra uttagandet av på teoretisk väg uträknade avverkningsbelopp. I fråga om de ekonomiska förutsättningarna för uttagande av barrträdsgagnvirket eller det virke, som i övervägande grad avses för de egentliga skogsindustrierna, hava de sakkunniga ansett lämpligt anknyta utgångs-

41 ch björk på nedanstående grovleksklasser samt på friskt och skadat virke. 9

13 G r a n Beräknat friskt virke Avdrag Under 4" i för skador topp S:a 4" 8"

21 B j ö r k övriga TotalFriskt trädAvdrag Under summa virke slag Nr 4" i Summa för 4"— skador topp

m3 159-1 131-4 27-7 348-0 87-1 260-9 122-0 89-3 32-7 235-6 165-2 70-4 204-1 1514 52-7 171-7 128-6 43-1 148-0 109-3 38-7 197-7 165-3 32-4 469-5 334-3 135-2 219-7 1641 55-6 305-4 242-4 63-0 1 036-5 351-7 1 388-2 818-2 642-5 175 7 589-0 471-5 117-5 401-6 304-7 96-9 799-8 598-0 201-8 299-1 231-9 67-2 943-1 722-4 220-7 395-0 318-5 76-5 306-4 246-9 59-5 253-2 204-7 48-5 3 306-4 1536-0 4 842-4

262-6 loo-o 34-6 16-4 87-1 531-8 127-2 50-3 47-0 136-8 189-6 18-4 17-4 50-2 47-5 30-7 36-2 357-6 69-2 85-8 19-6 27-7 306-1 48-2 74-3 14-2 23-2 265-5 38-1 70-6 16-6 21-7 237-9 40-0 68-2 18-7 19-6 119-9 337-2 56-0 64-6 74-9 202-9 747-3 136-6 29-8 31-1 108-3 359-1 71-4 28-9 34-8 154-2 494-4 95-9 186-6 586-9 2 161-7 290-6 101-3 107-7 413-2 1 3391 191-3 61-2 68-3 306-4 45-4 963-7 163-4 31-1 169-3 18-8 602-0 84-8 75-7 311-5 1 187-0 183-5 45-2 22-5 143-4 14-8 465-0 67-6 95-2 453-5 1 491-8 130-2 31-9 24-0 205-8 10-5 624-8 71-9 16-1 156-5 7-3 479-0 59-5 13-3 137-6 5-0 404-1 40-9 386-8 1 642-6 6 871-8 1 614-9 224-0

10026-2 3 590-6 13 616-8 1 377-3 5 685-0 20 679-1 3 728-7

891-8

823-0 1 114-8 249-4 35-1 336-7 32-8 1 569-5 2 159-2 124-4 21-3 547-2 3 58-5 193-6 27-7 1 181-5 4 93-7 129-4 17-1 1 216-8 5 61-6 98-0 8-3 682-7 6 45-7 108-9 9-5 734-6 7 52-3 137-4 14-0 780-5 8 62-7 395-2 46-2 2 017-2 9 194-0 193-5 43-2 849-6 10 92-3 201-7 59-8 1 059-1 11 76-9 079-0 142-0 3 609-7 12 287-1 441-4 87-0 2 269-4 13 188-9 336-7 126-2 1 976-2 14 127-9 153-3 74-0 1 120-8 15 49-7 355-8 85-3 2 794-8 16 127-1 123-2 34-0 993-7 17 40-8 276-9 62-0 3 626-5 18 114-8 131-9 18-9 1 165-2 19 49-5 108-5 27-9 838-9 20 41-7 82-3 31-5 687-7 21 36-4 882-3 2 721-2 1 625-3 18 499-5 22 2 957-9 7 578-4 2 629-1 49 044-1

läget till de bruttopriser, avverknings- och transportkostnader samt allmänna drivningsomkostnader, som legat till grund för rotvärdenas uträkning vid 1933 års allmänna fastighetstaxering. De sakkunniga hava haft så mycket större anledning härtill, som det härvid framkomna medelprisläget för femårsperioden 1926/27—1930/31 i stort sett motsvaras av under åren 1934—1935 gällande priser på de olika virkessortimenten till skogsindustrierna. Med angivande av dessa utgångspunkter hava de sakkunniga i likalydande skrivelser till bl. a. domänstyrelsen, länsjägmästarna i Norrland, Dalarna och Värmland, vissa stiftsjägmästare samt ett större antal i enskild tjänst varande skogsmän i ledande ställning riktat en förfrågan om storleken av de avdragsprocenter för varje redovisningsområde, varmed de enligt av 1931 års skogssakkunniga angivna förutsättningar framräknade avverkningssiffrorna å de olika virkessortimenten och efter verkställda avdrag för tekniska skador böra minskas för att så nära som möjligt motsvara förhållandena i verkligheten under de angivna förutsättningarna. Såsom svar på dessa förfrågningar hava de sakkunniga fått mottaga inalles ett 100-tal uppgifter i berörda hänseende för de olika områdena.

42 Tab. 12. Medelprocenttal, vanned den beräknade årsawerkningen av friskt gagnvirke av tall och gran bör minskas för att motsvara de nuvarande förhållandena. Sortiment Nr

Redovisningsområde

Timmer

Sulfitved

Sulfatved

Procent

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

Nedre Torne älv m. fl ö v r e Torne och Kalix älvar m. fl Råne älv m. fl Lule » » » . Pite » » » Byske » » » Skellefte älv Rickleån m. fl Ume älv Lögde och ö r e älvar m. fl Mo och Gide älvar m. fl Ångermanälven m. fl Indalsälven Ljungan m. fl Delångersån m. fl Ljusnan Gavleån m. fl Dalälven Klarälven Norsälven Byälven övriga landet

8 6 7 3 3 2 2 0 0 0 0 1 1 1 0 0 2 4 2 2 2 0

8 8 12 6 7 3 3 0 2 1 1 3 5 4 0 1 3 1 4 4 6 0

45 35 40 18 25 15 15 4 6 5 3 5 16 12 0 4 4 10 8 8 10 0

En sammanställning av medeltalen av de sålunda inkomna uppgifterna giver ovanstående resultat (tab. 12). De sakkunniga hava visserligen funnit det vanskligt att kunna bedöma, i vilken grad de sålunda uträknade procenttalen, tillämpade på de teoretiskt uträknade avverkningssiffrorna, leda till resultat, som motsvaras av verkligheten, men hava dock — med hänsyn till den bl. a. av ett flertal uppgiftslämnare uttalade åsikten att en korrektion av det för skogsindustrierna tillgängliga gagnvirket i nu antydd riktning borde komma till stånd — i oförändrat skick lagt dessa i tab. 12 angivna avdragsprocenter till grund för den ytterligare justering nedåt, som de sakkunniga ansett erforderlig vidtaga för att bringa de beräknade bruttoårsawerkningsbeloppen av gagnvirke i bättre överensstämmelse med det i verkligheten rådande ekonomiska läget och transportförhållandena. Vidkommande de avdrag i bruttoawerkningskvantiteterna gagnvirke, som bliva en följd av att de teoretiskt uträknade avverkningsbeloppen på grund av olika anledningar för närvarande icke kunna tillvaratagas, synas orsakerna till detta förhållande främst vara av ekonomisk art, d. v. s. beroende på de rådande prislägena på dessa skogsprodukter. Givet är nämligen, att det för varje prisläge å de olika gagnvirkessortimenten finnes en gräns mellan å ena sidan den zon, inom vilken virke av olika slag

kan utdrivas med ekonomisk vinst eller i sämsta fall utan förlust, och å den andra, inom vilken zon avverkning av ett eller flere virkessortiment icke är ekonomiskt möjlig. En jämförelse mellan i tab. 12 angivna avdragsprocenttal för å ena sidan sulfitved och å den andra sulfatved, vilka sortiment enligt den upprättade avverkningsberäkningen omfatta samma minimidimensioner, bestyrker enligt de sakkunnigas mening detta förhållande. Med hänsyn till nu nämnda förhållanden hava de sakkunniga funnit det berättigat, att utöver den tidigare verkställda korrektionen av bruttoavverkningen för tekniska skador av olika slag i fråga om det alldeles övervägande antalet av flodområdena jämväl företaga en justering nedåt i avverkningsbeloppen för ej tillvaratagbart virke. Beträffande södra Sverige har en dylik justering icke ansetts erforderlig. F ö r b r u k n i n g e n a v v i r k e till h u s b e h o v . I ändamål att erhålla en i möjligaste mån fullständig uppfattning om storleken av den under de närmaste åren tillgängliga råvaran av tall och gran för skogsindustrierna, den s. k. nettoårsawerkningen, måste de beräknade bruttoawerkningsbeloppen för gagnvirket inom de olika flodområdena ytterligare justeras nedåt med hänsyn till de virkesbelopp, som av gagnvirket kan beräknas åtgå till husbehovsvirke. Vid den kalkyl över virkesåtgången till husbehov, som genom de sakkunnigas försorg upprättats, har samma förfaringssätt som tidigare tillämpats av 1931 års skogssakkunniga kommit till användning, och få de sakkunniga i fråga om detaljerna för dessa beräkningar hänvisa till bilagan C till detta betänkande. Vid dessa beräkningar har antagits, att det för landsbygden behövliga virket till byggnadsunderhåll härstammar direkt ur skogen eller från vid smärre sågar förädlat virke, vilket icke ingår i den officiella industristatistiken, men att de i sagda statistik redovisade sågverken däremot leverera virket för nybyggnader på landet samt allt byggnadsvirke till städerna. För dessa senare behov har därför icke upptagits någon särskild post sågat husbehovsvirke, enär detta virke ingår i industristatistiken. För pålar, spiror o. dyl. oförädlat virke, som före användningen ej undergår förädling vid sågverken, har beräknats 0'18 milj. fm 3 (exkl. bark) för konsumtion i städerna. Den nu beräknade husbehovsförbrukningen är sålunda att betrakta som det normala virkesbehovet för bränsle samt för underhåll av byggnadsbeståndet å landsbygden. Enligt de sakkunnigas mening äro beräkningar av nu ifrågavarande slag förenade med många vanskligheter. Landet är stort och förhållandena inom detsamma starkt varierande. Anspråken på bekvämlighet och trevnad m. m., vilka i viss mån bestämma virkesförbrukningens storlek, växla avsevärt för olika samhällsklasser, och benägenheten att spara eller slösa med virket beror mycket på den tillgängliga skogstillgången, vanor m. m. Husbehovsför-

44 Tab. 13. Förbrukningen till husbehov av barrträdsgagnvirke med beräknad fördelning på trädslag och sortiment. Gagnvirkets fördelning Nr

Gran

Tall

Redovisningsområde

4-_

6"—

4"__,

1 000 fm 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

Nedre Torne älv m. fl ö v r e Torne och Kalix älvar m. fl Råne älv m. fl Lule » » » Pite » » » Byske » » s Skellefte älv Rickleån m. fl Ume älv Lögde och ö r e älvar m. fl Mo och Gide älvar m. fl Ångermanälven m. fl Indalsälven Ljungan m. fl Delångersån m. fl Ljusnan Gavleån m. fl Dalälven Klarälven Norsälven Byälven övriga landet Hela riket

8"—

5-7 15-4

5-6 15-3 3-7 5-2 4-3 6-4 6-3 10-5 12-1 7-3 15-0 48-0 35-2 25-4 18-1 20-5 15-8 41-7 9-4 6-7

9-6 16-0 13-1 18-4 9-7 24-0 14-5 54-3 6-7 3-3 3-7 288-0

6-9 22-5 5-4 10-4 12-3 8-7 10-6 10-5 14-8 5-8 9-6 16-0 13-1 18-4 9-7 24-0 14-5 54-2 6-6 3-3 3-7 288-1

288-0

7-9 288-0

569-3

569-1

609-3

608-4

6-9 22-5 5-4 10-4 12-3 8-7 10-6 10-6 14-8 5-8

3-8

5-2 4-4 6-4 6-3 10-5 12-2 7-4 15-0 48-0 35-2 25-5 18-1 20-5 15-9 41-8 9-4 6-7 7-9

brukningen utgör därför enligt de sakkunnigas mening utan tvivel den mest svårberäkneliga posten i vår virkesstatistik. De sakkunniga finna det angeläget understryka, att beräkningarnas resultat måste ses mot bakgrunden av nu antydda förhållanden. Med hänsyn till tidigare verkställda uppskattningar av storleken av husbehovsvirket i vårt land, som visserligen inbördes lämnat mycket varierande resultat, måste enligt de sakkunnigas mening de i tab. 13 framlagda resultaten av beräkningarna över husbehovsförbrukningen av gagnvirke av tall och gran, ehuru i och för sig approximativa, dock sannolikt betraktas såsom minimital. Detta gäller särskilt för södra Sverige. Stora olikheter i sättet för uttagandet av husbehovsvirket förekomma även i olika landsdelar. I likhet med 1931 års skogssakkunniga hava de sakkunniga vid beräkningarnas utförande beaktat förekomsten av torrskog i de norra delarna av landet. Som närmare framgår av den i bilagan C till detta betänkande lämnade redogörelsen för beräkningarnas verkställande, har det vidare ansetts, att man i stort sett kan utgå från att konsumtionen av prima barrved icke nämnvärt inkräktar på de vid avverkningsberäkningen avgränsade virkessortimenten fr. o. m. 4 eng. tum i toppen. Detta torde enligt de

45 sakkunnigas mening med större säkerhet kunna sägas vara förhållandet inom Norrland, Dalarna och Värmland än i södra Sverige samt i högre grad i fråga om granvirket än i fråga om tallen. Det bör emellertid i detta sammanhang framhållas, att i vissa delar av landet, särskilt markerat i södra Sverige, utan tillräckligt god avsättning för massaved av olika slag samt i fråga om de smärre husbehovsskogarna virke av massavedsdimension faktiskt ofta för närvarande upparbetas till prima barrved, och gäller detta särskilt om till sulfatved dugligt virke. Denna användning till husbehovsändamål av gagnvirke är utan tvivel en minusfaktor av sådan betydelse i denna landsända, att det är av vikt att taga hänsyn till densamma vid bedömande av det redovisade råvaruöverskottet inom de sydligare delarna av vårt land. Sammanställning av den beräknade n e t t o å r s a w e r k n i n g e n . De verkställda avdragen från de beräknade bruttoårsawerkningsbeloppen av gagnvirke av tall och gran inom de olika områdena dels för tekniska skador, dels för ej tillvaratagbart virke, dels ock gagnvirket åbelöpande andelar av husbehovsvirket äro sammanställda i tab. 14. Man finner härav för landet i sin helhet, att 17*9 procent av den beräknade bruttoavverkningen av dessa virkessortiment av olika anledningar beräknas bliva undantagna för vidare förädling vid skogsindustrierna. För de egentliga flodområdena är motsvarande siffra 18-7 procent och för området söder om dessa 16*5 procent. Den relativt större avgången av gagnvirke till husbehov i södra Sverige uppväges inom flodområdena dels av det förhållandevis större avdraget därstädes för tekniska skador, dels ock av omöjligheten att i dessa delar av landet för närvarande ekonomiskt kunna tillgodogöra sig hela den beräknade avverkningen av friskt gagnvirke. Efter de sålunda verkställda avdragen från de beräknade bruttoårsawerkningsbeloppen få de sakkunniga framlägga följande sammanställning å nettoårsawerkningsbeloppen för de olika flodområdena och för övriga delen av landet (tab. 15). Den beräknade nettoårsawerkningen av gagnvirke av tall och gran uppgår i medeltal för hela riket till 82-1 procent av motsvarande bruttoawerkningsbelopp, varav för tall 4—5-9 eng. tum i toppen 732 procent och fr. o. m. 6 eng. tum i toppen 87-4 procent eller i medeltal för detta trädslag till 83"2 procent samt för gran 4—7-9 eng. tum i toppen 83"5 procent och fr. o. m. 8 eng. tum i toppen 73-4 procent eller i medeltal 812 procent. I runt tal en femtedel av den beräknade bruttoårsawerkningen av gagnvirke i våra skogar torde sålunda för närvarande icke stå till skogsindustriernas förfogande på grund av tekniska skador, omöjligheten av att tillvarataga virket och åtgången av gagnvirke till husbehov. Av de i tabellen intagna siffrorna på nettoårsawerkningsbeloppen av olika slags gagnvirke finner man liksom beträffande bruttoawerkningsbeloppen,

46 Tab. 14. Från den beräknade bruttoårsawerkningen avräknade gagnvirkesposte*r. Redovisningsområde

1 000 fm

Summa

3 Hela rike*

Nr 22

Nr 1—21 Avdragspost

% av % av % av brutto- 1 000 fm 3 brutto- 1 000 fm3 brutttoårsavårsavårsavveirkn. verkn. verkn.

1 559-5 671-8 1 204-0

8-5 3-6 6-6

683-0 0-0 1 152-1

6-1 0-0 10-4

2 242-5 671-8 2 356-1

7-6 2-3 8-0

3 435-3

18-7

1 835-1

16-5

5 270-4

17-9

att — om övriga landet undantages — talltimmerfångsten överväger i Dalälvens flodområde, närmast följt av Ljusnan, Ume älv och Piteälvens redovisningsområde. Vidkommande grantimmer dominerar Ångermanälvens redovisningsområde,

närmast

följt

av

Ljusnan,

Dalälven och Indalsälven.

I fråga om den beräknade å r s a w e r k n i n g e n av sulfatved kommer Dalälven i första rummet, därnäst Ljusnan, Ume älv och Ångermanälvens redovis-

Tab. 15. Den beräknade nettoårsawerkningen av industrivirke efter avdrag för tekniska skador, ej tillvaratagbart virke och husbehovsvirke. Gran

Tall Nr

Redovisningsområde

4"—

6"—

Summa

4"—

1 000 fm

8"—

Summa

29-0 1 64-7 2 övre Torne o. Kalix älvar m. fl. 23-5 3 78-5 4 91-7 5 47-3 6 56-0 7 59-6 8 127-8 9 46-3 10 Lögde och Öre älvar m. f l . . . . 48-4 11 100-8 12 63-1 13 89-3 14 48-7 15 198-9 16 64-0 17 284-5 18 90-4 19 52-5 20 39-0 21 1 295-3 22

117-6 317-4 88-8 320-0 414-0 148-4 186-3 123-0 444-2 121-9 160-7 330-8 178-2 252-6 157-1 632-3 177-6 865-3 160-8 96-2 67-5 3 705-9

115-2 146-6 224-6 382-1 112-3 74-8 398-5 150-1 505-7 136-4 195-7 118-4 242-3 99-7 182-6 154-8 572-0 315-4 168-2 155-1 2091 225-0 431-6 957-4 241-3 575-2 341-9 427-1 205-8 286-6 831-2 571-5 241-6 209-0 673-4 1 149-8 296-4 251-2 230-3 148-7 184-5 106-5 5 001-2 3 018-4

19-9 66-6 26-7 63-1 46-8 35-8 31-6 21-9 123-1 48-3 48-0 300-2 138-7 90-9 78-8 181-3 50-1 170-2 65-6 51-6 39-6 1 248-0

135-1 291-2 101-5 213-2 183-2 154-2 131-3 176-7 438-5 203-4 273-0 1 257-6 713-9 518-0 365-4 752-8 259-1 843-6 362-0 281-9 224-1 4 266-4

2 999-3

9 066-6

12 065-9 9 199-3

2 946-8

12 146-1

Hela

riket

ningsområde. Beträffande sulfitveden överväger Ångermanälven, varefter storleksordningen är följande, nämligen Dalälven, Indalsälven, Ljusnan samt Ljungans redovisningsområde. Anmärkningsvärt är det relativt stora gagnvirkesförrådet i området nr 22, d. v. s. i övriga landet. Av den beräknade nettoavverkningen av gagnvirke av tall och gran i sin helhet representerar denna del av landet icke mindre än 38-2 procent, varav för de båda tallgrupperna respektive 43-2 och 40-8 eller i medeltal 41*4 procent och för grangrupperna respektive 32-8 och 42-3 eller i medeltal 35*1 procent.

Sågverks- och pappersmasseindustriernas lokala fördelning och produktion under de senare åren. S t o r l e k e n a v p r o d u k t i o n e n e n l i g t d e n officiella industristatistiken. I ändamål att få en uppfattning om storleken av den nuvarande produktionen i fråga om sågverks- och pappersmasseindustrierna i olika landsdelar hava de sakkunniga efter därtill erhållet bemyndigande genom kommerskollegii försorg låtit verkställa en fördelning av den i industristatistiken redovisade produktionen dels under åren 1928—1932, dels ock under år 1933, av sågade trävaror och olika slag av pappersmassa på samma redovisningsområden eller grupper av flodområden, för vilka genom de sakkunnigas försorg avverkningsberäkningar verkställts (tab. 16—19). Beträffande sågverken redovisas i industristatistiken endast sådana förelag, som uppgivit en avsaluproduktion om minst 15 000 kronors värde eller en förädlingslön vid legosågning på minst 4 000 kronor eller som sysselsatt minst 10 arbetare. Smärre sågars produktion ingår följaktligen icke i de sammanställningar över sågverkens produktion, som av de sakkunniga utförts. Vid den tidigare verkställda beräkningen av husbehovsvirkets storlek har det för landsbygden behövliga byggnadsvirket av de sakkunniga liksom av 1931 års skogssakkunniga ansetts härstamma antingen direkt ur skogen eller ock från vid sådana smärre sågar förädlat virke, som icke ingår i den officiella industristatistiken. På grund härav torde den med ledning av industristatistiken av de sakkunniga i det efterföljande uträknade konsumtionen av sågtimmer i huvudsak ansluta sig till förhållandena i verkligheten. Endast den omständigheten att tillverkningen vid dessa smärre sågar i någon större utsträckning avsattes på exportmarknaderna skulle medföra en korrigering uppåt av den sålunda beräknade åtgången av sågtimmer, men det för landsbygden beräknade, sågade byggnadsvirket måste i så fall hämtas från sådana sågverk, som ingå i industristatistiken, varigenom kompensation, äger rum i berörda hänseende. I fråga om den för sågverken redovisade produktionen ingår i densamma sågade trävaror av furu och gran, bräd- och plankstump, takstickor och

49 Tab. 16. Produktionen av sågade trävaror (inkL småvirke och splittved) under åren 1928—1932 och 1933. Ar

Nr

Redovisningsområde

1932 Medeltal 1928 —1932

1 000 fm» 1 2

Nedre Torne älv m. fl ö v r e Torne och Kalix älvar

a 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

Lögde och ö r e älvar m. fl.. Mo och Gide älvar m. fl.. Ångermanälven m. fl

Hela riket

1-9

2-0

0-8

0-8

1-2

1-3

1-3

22-7 107-0 98-2 116-0 147-5 97-9 98-4 25-1 16-4 27-4 30-2 36-7 28-5 19-0 28-9 15-9 4-3 22-5 6-1 30-2 33-3 247-5 204-6 183-5 213-6 255-7 224-9 207-6 2-6 22-8 18-6 14-1 3-3 53-1 40-9 61-1 109-2 220 130-9 85-5 136-8 131-7 138-2 107-7 133-7 97-1 120-2 107-8 144-4 237-8 198-0 181-6 181-4 205-3 196-4 227-8 147-4 139-3 105-4 117-3 137-1 134-0 175-9 161-3 146-3 120-4 132-8 112-5 134-6 143-7 770-7 786-6 674-5 477-9 463-3 634-6 537-3 485-9 525-0 494-2 410-3 365-7 456-2 385-8 513-3 461-3 407-0 292-0 259-7 386-7 267-0 152-9 149-5 129-1 98-5 135-1 156-0 145-8 606-4 562-8 484-3 649-4 393-3 539-2 412-4 139-3 130-1 122-8 149-5 102-4 128-8 91-3 778-6 710-5 633-9 509-1 682-3 487-5 779-5 152-7 166-2 171-0 147-9 157-9 131-5 151-8 48-0 41-6 41-0 13-2 43-7 20-9 74-7 101-1 88-4 85-1 53-3 85-7 47-9 100-4 2 374-1 2191-2 1 937-1 1914-9 1569-2 1 997-3 1404-1 7 466-1 7 244-0 6 397-3 5 732-3 4 860-0 6 339-7 4 944-7

spjälved, läkter, ribbor, bräder o. d., sågade lådämnen och stav samt mot under rubriken »sågnings- och hyvlingslön» (legosågning) beräknade virkeskvantiteter. Hyvleriernas och lådfabrikernas produktion av hyvlat virke har för undvikande av dubbelräkning icke medräknats, då större delen av dessa tillverkningar torde ingå i de uti statistiken redovisade kvantiteterna ohyvlade varor. För vinnande av största möjliga fullständighet har hela produktionen av sågade produkter medtagits, alltså även sådan tillverkning som redovisats av med sågverk förenade företag, som i industristatistiken förts under annan industrigrupp (snickerifabriker o. d.). Vidkommande produktionssiffrorna för pappersmassefabrikerna har i princip samma tillvägagångssätt använts som i fråga om sågverken. Produktionen vid sådana pappersmassefabriker, som äro kombinerade med pappersbruk och pappfabriker, har givetvis även intagits i de upprättade sammanställningarna. Av tab. 16 framgår, att produktionen av sågade trävaror i fråga om de egentliga flodområdena i medeltal under åren 1928—1932 varit högst i Dalälvens flodområde, närmast följt av Ångermanälvens, Ljusnans, Indalsälvens, Ljungans, Pite älvs och Ume älvs redovisningsområden. Under år 4—417154

50 Tab. 17. Produktionen av mekanisk trämassa under åren 1928—1932 och 1933. Ar Nr

Redovisningsområde

1932 Medeltal 1928 —1932

1 000 torr ton 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

Nedre Torne älv m. fl.... Övre Torne och Kalix älvar m. fl Lule » » Pite » » Ryske » » Skellefte älv

i) » »

Lögde och ö r e älvar m. fl.. Mo och Gide älvar m. fl..

Hela

riket

14-1

13-7

15-1

12-6

10-3

13-1

18-2

15-0 16-0 1-2 38-6

12-8 23-8 11-9 64-4

12-9 19-7 14-4 32-9

12-9 17-6 133 32-9

12-9 17-1 14-6 33-4

13-3 18-9 ll-l 40-5

17-7 27-3 17-1 59-0

17-4 39-1 29-9 38-6 15-8 15-8

16-8 43-0 35-5 49-6 17-8 16-4

14-1 36-4 28-7 44-7 15-8 16-9

10-3 29-8 19-6 40-5 13-8 9-9

17-2 21-4 18-7 23-0 9-9 16-3

15-1 33-9 26-5 39-3 14-6 15-1

19-6 48-5 29-6 34-5 13-9 17-2

54-0 4-3 21-4 27-1 192-4

63-4 7-8 26-2 40-1 215-2

52-7 8-8 24-6 32-0 207-8

70-8 6-0 18-0 29-4 211-1

73-9 3-4 14-3 18-7 193-0

62-9 6-1 20-9 29-5 203-9

69-3 2-3 13-9 23-8 198-7

540-7

658-4

577-5

548-5

498-1

564-7

610-6|

1933 visar däremot Ångermanälvens redovisningsområde den högsta produktionen och närmast i ordning Dalälvens, Ljusnans, Indalsälvens, Ljungans, Pite älvs och Ume älvs redovisningsområden. Vidkommande produktionen av mekanisk massa (tab. 17) visar denna i medeltal under åren 1928—1932 den högsta siffran inom Dalälvens flodområde, närmast följt av Ume älvs, Ljungans, Ångermanälvens, Byälvens, Indalsälvens och Norsälvens redovisningsområden. Under 1933 var ordningsföljden beträffande denna produktion Dalälven, Ume älv, Ångermanälven, Ljungan, Indalsälven, Skellefte älv och Byälven. Produktionen av blekt sulfitmassa (tab. 18) inom flodområdena har i medeltal under femårsperioden 1928—1932 samt under år 1933 varit högst inom Klarälvens, Mo och Gide älvars samt Norsälvens redovisningsområden. I fråga om den oblekta sulfitmassan visar Ljungans redovisningsområde i medeltal under åren 1928—1932 den högsta produktionen samt därnäst Indalsälvens, Ångermanälvens, Dalälvens och Ljungans redovisningsområden. Under år 1933 uppnåddes den högsta produktionssiffran beträffande den oblekta sulfitmassan inom Ångermanälvens redovisningsområde samt därnäst inom Ljungans, Indalsälvens, Dalälvens och Ljusnans flodområden. Produktionen av blekt sulfatmassa under femårsperioden 1928—1932

51 har, som framgår av tab. 19, varit obetydlig, men år 1933 tiodubblades denna produktion med den alldeles övervägande delen av produktionen lokaliserad till Delångersåns och Gavleåns redovisningsområden i nu nämnd ordning. Beträffande produktionen av oblekt sulfatmassa visar denna inom de egentliga flodområdena under åren 1928—1932 den högsta siffran inom Ångermanälvens redovisningsområde och därnäst i Klarälvens samt Mo och Gide älvars, Ljusnans och Dalälvens flodområden. Under 1933 var storleksordningen beträffande produktionen av oblekt sulfatmassa följande: Indalsälvens, Ljusnans, Ångermanälvens, Klarälvens, Mo och Gide älvars samt Dalälvens flodområden. Det bör framhållas, att, enär produktionen av pappersmassa och i viss m å n även av trävaror under de båda åren 1928 och 1932 påverkats i sänkande riktning till följd av de under dessa år förekommande omfattande arbetsinställelserna vid ett flertal större verk, själva produktionsapparaten i verkligheten är större än vad som framgår av sammanställningarna över produktionens storlek under dessa år. Vid det övervägande antalet fabriker inom pappersmasseindustrien rådde nämligen stillestånd under något mera än tre månader år 1928 och under en tid av mellan fem och sex månader år 1932. Vid de större verken inom sågverksindustrien varade arbetsinställelsen under år 1928 i omkring två månader, och även under vissa tider av 1932 voro av samma anledning några av de större verken icke i gång. De med ledning av industristatistiken framräknade talen på produktionens storlek hava även under senare år rönt inflytande av frivilliga överenskommelser om driftsinskränkningar, som kommit till stånd inom de olika industrigrenarna. På grund av nu nämnda omständigheter följer, att en på industristatistiken grundad beräkning över produktionsapparatens storlek under de angivna åren i själva verket giver en något förminskad bild av de faktiska förhållandena. Otvivelaktigt är att särskilt inom sågverksindustrien utnyttjandet av den utbyggda produktionsapparaten under de senare åren skett förhållandevis lågt, och de variatoner i produktionens storlek beträffande sågade trävaror, som under de senare åren ägt rum, tyda på en icke ringa grad av elasticitet hos denna produktionsapparat. En av olika anledningar eventuellt betingad ökning av produktionen kan följaktligen inom ganska vida gränser tillgodoses av den nuvarande produktionsapparaten inom i synnerhet sågverksindustrien men även till en viss grad beträffande pappersmasseindustrien, i den mån betingelserna härför i övrigt föreligga. De förändringar i förhållandet mellan omfattningen av sågverks- och pappersmasseindustrierna, nämligen en gradvis skeende minskning av produktionen av sågade trävaror och motsvarande ökning av produktionen av pappersmassa, som betecknats såsom en utveckling från väster till öster, beroende på tendensens första framträdande i Norge och vidare fortsättning över Värmland, Dalarna och Norrland i vårt land till Finland,

52 Tab. 18.

Produktionen av

sulfitmassa

1928 Nr

Redovisningsområde blekt

oblekt

blekt

oblekt

blekt

oblekt 1

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

Nedre Torne älv m. fl. . . ö v r e Torne och Kalix älvar m. fl Råne älv m. fl Lule » » » Pite » » » Byske » » » Skellefte älv Rickleån m. fl Ume älv Lögde och ö r e älvar m. fl. Mo och Gide älvar m. fl. Ångermanälven m. fl Indalsälven Ljungan m. fl Delångersån m. fl Ljusnan Gavleån m. fl Dalälven Klarälven Norsälven Byälven Övriga landet Hela riket

19-8

9-4 38-3 10-1

28-8 16-4 96-5 102-3 100-4 30-6 78-9 37-1 75-3

26-4 18-9

27-4 12-3

18-9 12-4 22-0

4-8

9-9 61-1 13-8

28-6 15-2 138-1 141-1 142-5 43-9 94-9 52-1 99-8

15-0 6-0

48-6

17-3 188-0

71-1

24-9 228-9

60-4 15-8 1-5 73-5

126-2

802-9

182-7

1 049-7

182-1

30-2 18-6 140-3 139-1 150-2 45-8 94-5 52-6 98-4 21-8 212-2 1049-0

kunna även skönjas i de föreliggande sammanställningarna (tab. 16—19). Det framgår av tabellerna, att den totala tillverkningen av sågade trävaror visar tydlig tendens till nedgång under dessa år, under det att stark ökning skett i den sammanlagda produktionen av pappersmassa. Denna utveckling framgår ännu tydligare av de genom de sakkunnigas försorg upprättade sammanställningarna över den industriella konsumtionen av rundvirke. De sakkunniga återkomma senare härtill. D e n industriella k o n s u m t i o n e n a v r u n d v i r k e . Beräkningar med ledning av den officiella industristatistiken.

Då någon fullständig statistik varken föreligger rörande avverkningarnas omfattning eller virkesförbrukningens storlek för våra skogsindustrier, hava de sakkunniga varit nödsakade att genom egna beräkningar utröna storleken av gagnvirkesåtgången inom dessa industrier. De verkställda beräkningarna häröver ansluta sig till den tidigare av de sakkunniga verkställda lokala fördelningen av skogsindustrierna och avse likaledes åren 1928—1932 och 1933. Dessa år äro i detta sammanhang av särskilt intresse, därigenom

53 under åren 1928—1932 och 1933. Å r 1931

Medeltal 1928—1932

blekt

1933 Nr

oblekt

blekt

oblekt

blekt

oblekt

blekt

oblekt

—

—

—

—

—

—

—

—

— — — —

— — — — —

— — — — —— — — .—

—

— — — — — — — —

— — — —

— — — —. — — —

— — •—•

torr

•—•

— — —

0-3 8-3

— —

6-8

— — —

te n

21-7 14-7

—

24-6 16-8 94-1 108-9 117-5 41-7 66-0 44-5 80-2

41-7

——

5-8

— — —.

— •

— — •

—

16-0 18-8

—

25-5 13-8 78-6 59-2 72-2 24-5 58-0 30-4 77-5

0-1 21-4 - — •

—

4-7

— — —

22-1 15-4

—

27-5 16-1 109-5 110-1 116-6 37-3 78-5 43-3 86-2

50-6

— —

13-5

— — —

22-8 20-5 „ 23-3 13-8 125-6 110-6 120-6 47-4 79-8 43-7 109-0

6-0 54-8 15-6 6-8 74-6

— —

23-6 209-9

8-4 39-4 15-4 11-1 69-4

— —

22-5 188-0

8-7 50-8 14-1 3-9 67-5

— —

22-0 205-4

7-4 53-5 16-7 11-1 76-2

21-2 204-8

173-2

864-2

191-2

685-0

171-2

890-0

229-0

943-1

.—

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

att de illustrera virkeshanteringens storlek dels under de mera normala förhållandena under åren 1928—1930 och 1933, dels ock under krisåren 1931 och 1932. De sakkunnigas beräkningar över mot den redovisade industriella produktionen svarande åtgången av sågtimmer och massaved hava skett med ledning av den i tab. 16—19 för ifrågavarande år angivna industriella produktionen. I fråga om de åtgångstal, som kommit till användning vid uträkningarna av förbrukningen av sågtimmer och massaved inom respektive sågverksoch pappersmasseindustrierna, hava de sakkunniga i huvudsak utgått från de av 1931 års skogssakkunniga framlagda siffrorna häröver. Det bör framhållas, att av dessa sakkunniga angivna tal avse virkesåtgången apterat stamvirke, exkl. bark, som transporteras ut ur skogen i och för vidare förädling efter inmätning. För den beräknade sjunkningen hava för flodområdena nr 1—21 följande sjunkningsprocenter i genomsnitt beräknats, nämligen för sågtimmer 1, för sulfitved 2 och för sulfatved 3 procent. Vid uträkning av virkesåtgången för sulfitmassa har vidare hänsyn tagits till att tillverkningen av stark sulfitmassa överväger i flodområdena n r 1—21, då

54 Tab. 19. Produktionen av sulfatmassai

Nr

1928 Redovisningsområde blekt

oblekt

blekt

oblekt

blekt

oblekt 1 000

1 2 3 4 5 6 7 S 9 10 11 12 13 14 15

16 17 18 19 20 21 22

Nedre Torne älv m. fl. . . ö v r e Torne och Kalix älvar m. fl Råne älv m. fl Lule » » » Pite » » » Byske » » » Skellefte älv Rickleån m. fl Ume älv Lögde och Öre älvar m. fl Mo och Gide älvar m. fl. Ångermanälven m. fl Indalsälven Ljungan m. fl Delångersån m. fl Ljusnan Gavleån m. fl Dalälven Klarälven Norsälven Byälven Övriga landet Hela

riket

—

däremot den blekbara sulfitmassan dominerar i södra delen av landet. Vad angår åtgångstalen för sulfatmassan, har räknats med att 20 procent av den totala virkesåtgången i medeltal för landet i sin helhet utgöres av sågavfall, vilket ingår i sågverkens virkesförbrukning och varmed åtgångstalen för sulfatmassan minskats. Enligt av de skogsindustrisakkunniga i detta hänseende verkställd undersökning skulle sågningsproduktionen för varje redovisningsområde nr 1—21, där tillverkning av sulfatmassa under de senaste åren ägt rum, teoretiskt vara av tillräcklig storlek för täckande av denna anpart av sågverksavfall till sulfatfabrikationen, ehuru användningen härav starkt varierar dels i olika distrikt, dels under olika år. För den blekta sulfatmassan har särskilt åtgångstal icke uppgivits av 1931 års skogssakkunniga. De sakkunniga hava efter verkställd utredning härom stannat för att i fråga om denna massakvalitet beräkna ett 10 procent högre tal i jämförelse med virkesåtgången vid framställning av oblekt sulfatmassa. E n sammanställning över de sålunda av de sakkunniga för ifrågavarande ändamål använda åtgångstalen återfinnes i tab. 20. I detta sammanhang få de sakkunniga understryka, att rundvirkesåtgången per tillverkad enhet självfallet varierar vid olika verk, men de nu angivna åtgångstalen torde för när-

55 under åren 1928—1932 och 1933. Å r 1931

Medeltal 1928—1932

blekt

1933 Nr

oblekt

blekt

oblekt

blekt

oblekt

blekt

oblekt

—

—

—

—

—

—

—

—

— — — — —

15-4

— — —— — — — — — —

17-3

— — — — — — — — —

ll-l

—. — — — — — — — —

17-6

2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

t o r r

— •

— — — •

— 0-4

0-9

— 1-3

t (i n

— —

40-0

— — —

31-9

—

69-6 62-7 22-3 23-4 56-1 41-6 47-2 68-9

2-5 4-0 1-9

— •

—

23-8

— — —-

18-6

—

78-4 66-1 59-7

—

— —

33-2

— — —

27-3

—

61-8 70-1 30-4

ll-l 87-4 23-0 34-5 52-3

0-8 0-4 0-2

19-6 61-8 33-7 50-4 62-4

0-6

—

— 38-9

— — —

28-7

—

66-2 77-3 113-4

6-7 2-8 1-0

15-9 93-5 28-9 51-4 67-2

10-0

14-1 117-1

0-3

14-5 126-3

0-1

13-1 119-0

0-6

15-0 134-5

610-3

8-7

613-0

2-1

593-9

21-1

748-5

varande såsom stora medeltal betraktade med hänsyn till den nuvarande tillverkningstekniken enligt de sakkunnigas mening vara tillräckligt höga och följaktligen den med ledning av dessa tal beräknade virkesförbrukningen icke för lågt beräknad. I tab. 21—24 äro resultaten av de verkställda beräkningarna framlagda. Det är, som förut framhållits, att märka, att den beräknade kvantiteten sågtimmer motsvarar icke blott den tillverkning av sågade trävaror, som i industristatistiken redovisats direkt, utan även sådan tillverkning, som uppgivits av med sågverk förenade företag, och som i industristatistiken förts under annan industrigrupp. Däremot ingår ej det mot produktionen svarande sågtimret, som förädlas vid sådana smärre sågverk, som icke ingå i industristatistiken. Den häremot svarande timmermängden har inräknats i husbehovsvirket. När dessa siffror på den mot den träindustriella produktionen inom de olika flodområdena svarande åtgången av sågtimmer och massaved framlagts, hava de sakkunniga varit fullt medvetna om det förhållandet, att virkesanskaffningen till de olika verken i många fall icke är begränsad till just det flodområde, inom eller vid vilket respektive verk är beläget. Tvärt-

56 Tab. 20. Använda åtgångstal för omräkning m den industriella produktionen till rundvirke.

Tillverkning

Sågade trävaror (inkl. småvirke och splittved), per fm' Mekanisk

Redovisningsområde nr

Virkesåtgång fm' exkl. bark per enhet

1—21 22

1-96 1-94

1—21 22 1—21 22

1-45 1-42 2-90 2-84

1—21 22 1—21 22 1—21 22

6-70 6-57 2-93 2-99 5-85 5-98

1—21 22 1—21 22 1—21 22

4-95 4-80 2-26 2-18 4-50 4-36

trämassa, per ton.

Våt Våt Torr Torr Sulfilmassa,

per ton.

Torr blekt Torr blekt Våt oblekt Våt oblekt Torr oblekt Torr oblekt Sulfatmassa, Torr blekt Torr blekt Våt oblekt Våt oblekt Torr oblekt Torr oblekt

per ton.

om råder det kända förhållandet, att många industrier, särskilt de i mellersta Norrland belägna sågverken och pappersmassefabrikerna, hämta åtskilligt av den för driftens uppehållande erforderliga råvaran från främmande ådalar, huvudsakligen norrifrån. Betydande virkesmängder undergå i och för vidare förädling förflyttning från det ena flodområdet till det andra, och icke ringa mängder av virkesfångsten särskilt från de norr- och västerbottniska skogarna bogseras efter kusten till de söderut belägna verken. De sakkunniga hava emellertid ansett en uträkning av de inom varje flodområde befintliga träindustriernas virkesbehov erforderlig ur flere synpunkter, bl. a. i och för att kunna bedöma, huruvida en industriell överbyggnad eller motsatsen föreligger inom ett speciellt redovisningsområde eller en grupp av ådalar. I detta hänseende äro de framräknade talen på virkeskonsumtionen inom de olika flodområdena av största intresse. De sakkunniga återkomma härtill i det efterföljande. B e r ä k n i n g a r m e d l e d n i n g a v d e n officiella

flottningsstatistiken.

Den enligt industristatistiken redovisade produktionen vid sågverken och pappersmassefabrikerna härrör till övervägande del från virke, som till-

57 Tab. 21. Den industriella konsumtionen av sågtimmer under åren 1928—1932 och 1933. År Nr

Redovisningsområde

1932 Medeltal 1928 —1932

1 000 fm3 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

Nedre Torne älv m. fl.... ö v r e Torne och Kalix älvar m. fl Råne älv m. fl Lule » » » Pite » » » Byske » » » Skellefte älv Rickleån m. fl Ume älv Lögde och ö r e älvar m. fl.. Mo och Gide älvar m. fl.. Ångermanälven m. fl Indalsälven Ljungan m. fl Delångersån m. fl Ljusnan Gavleån m. fl Dalälven Klarälven Norsälven Byälven Övriga landet

3-7

3-8

1-6

1-6

2-4

227-4 289-1 44-5 191-8 209-7 59-1 72-0 55-8 49-1 32-1 65-2 59-2 31-3 56-6 8-4 440-7 406-9 401-1 485-0 359-5 104-1 6-6 80-2 27-6 5-1 268-2 167-5 258-1 256-6 119-7 270-8 222-8 283-0 190-3 211-0 466-0 355-8 446-5 355-4 388-1 289-0 206-6 229-9 344-7 273-1 286-8 260-2 220-4 316-1 235-9 936-8 908-1 1510-6 1541-8 1 322-0 804-2 716-7 952-3 1 029-1 968-7 572-4 509-1 1 006-1 904-1 797-8 252-9 193-1 285-7 299-6 293-0 949-2 770-8 1 272-8 1188-6 1163-2 240-6 200-7 293-1 273-0 255-0 1 527-8 1 526-0 1392-6 1 242-5 997-8 289-9 297-6 299-2 325-7 335-2 25-8 146-4 94-0 81-5 80-4 104-5 196-9 198-2 173-3 166-7 4 605-8 4 250-9 3 757-9 3 715-0 3 044-2

2-6

2-5

192-5 192-8 53-7 37-3 44-2 12-0 501-2 418-7 36-5 44-7 214-0 43-0 211-3 235-6 402-4 384-9 268-6 262-6 281-8 263-9 1 243-9 1 053-2 756-2 894-2 523-3 757-9 305-8 264-9 808-3 1056-9 178-9 252-5 1 337-3 955-5 257-7 309-5 40-9 85-6 93-9 167-9 3 874-7 2 724-1

Hela riket 14 586-0 14 154-2 12 559-8 11197-0 9 493-6 12 386-2 9 663-7

förts industrierna samma år, men på grund av att särskilt vid de större verken en icke obetydlig lagerbehållning av rundvirke praktiskt taget alltid förefinnes vid årsskiftena motsvaras förbrukningen av virke under respektive år icke exakt av virkestillförseln under motsvarande år. Ej heller förses industrien i Norrland, Dalarna och Värmland med virke uteslutande genom flottning, enär icke obetydliga mängder virke numera tillföras verken såväl per järnväg som genom direkt körning med häst eller bil. Vad södra Sveriges skogsindustrier beträffar överväga dessa senare transportmedel. P å grund av nu nämnda förhållanden kunna några exakta slutsatser icke dragas om industriens virkesförsörjning enligt flottningsstatistiken, men det har likväl synts de sakkunniga vara av intresse att med ledning av denna från och med år 1928 väsentligt utvidgade och detaljerade statistik även verkställa en bearbetning av detta material. F r å n och med nämnda år har det levererade flottgodset redovisats med fördelning på sågtimmer och s. k. småvirke. Till detta senare slag har hänförts allt flottgods, som icke utgjorts av sågtimmer. Småvirkesgruppen motsvaras praktiskt taget uteslutande av massaved av gran och sulfatved, då flottning av andra virkessortiment, kolved och props, under senare år en-

58 Tab. 22. Den industriella konsumtionen av trämasseved av gran under åren 1928—1932 och 1933. År Nr

Redovisningsområde

1 2

Nedre Torne älv m. fl.. . . ö v r e Torne och Kalix älvar m. fl

3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

40-8 Skellefte älv Lögde och ö r e älvar m. fl.. Mo och Gide älvar m. fl..

Hela riket

39-6

43-8

36-6

29-8

Medeltal 1928 —1932

38-1

52-7

51-4 37-6 37-3 38-5 37-4 37-0 43-4 212-4 143-0 178-0 183-9 211-8 229-4 157-1 169-6 152-6 124-4 122-4 152-1 106-8 76-3 171-2 117-3 95-5 186-8 95-5 96-9 111-9 136-4 161-6 176-4 167-6 146-1 149-0 168-7 476-8 281-5 250-3 285-0 183-3 410-1 278-8 875-6 739-1 926-5 932-3 636-9 522-0 677-7 732-9 721-1 897-2 928-3 694-1 400-7 685-3 895-7 827-2 850-5 528-0 699-0 1 009-6 1048-7 317-5 260-5 284-0 172-1 224-6 313-9 308-1 516-8 502-7 414-8 386-6 507-3 602-1 602-7 255-4 253-5 260-6 177-6 216-9 307-6 305-1 888-2 745-7 715-6 724-1 660-2 794-7 833-7 365-1 357-9 384-5 273-6 269-3 430-3 431-8 152-5 155-2 156-8 144-7 129-7 177-0 168-1 267-2 240-3 269-0 260-6 179-8 230-5 261-9 1990-2 2 446-9 2 341-8 2 344-6 2128-6 2 250-4 2 349-3 7117-0 9 280-7 9 037-6 7 812-6 6 737-6 7 996-9 8 886-7

dast ägt r u m i jämförelsevis mindre omfattning. I varje fall ingå dessa senare sortiment med förhållandevis så små virkesmassor i de totala flottningarna, att man i det efterföljande torde vara berättigad att i nu berörda hänseende bortse från desamma. De i flottningsstatistiken under vissa angivna huvudflodområden redovisade siffrorna på det till ägarna under åren 1928—1932 avlämnade flottgodset, uppdelat på sågtimmer och småvirke, har vid den nu verkställda bearbetningen hänförts till samma häremot svarande flodområden eller grupper härav, som kommit till användning vid den av de sakkunniga tidigare verkställda indelningen av Norrland, Dalarna och Värmland. Det i denna statistik under rubriken »övriga» flottleder redovisade flottgodset har med ledning av primäruppgifterna bearbetats på enahanda sätt. Besultatet av den sålunda verkställda bearbetningen, avseende förhållandena i medeltal under åren 1928—1932, finnes angivet i tab. 26. Av denna sammanställning finner man, att under femårsperioden 1928 —1932 i medeltal årligen till virkesägarna utsorterats 14-57 milj. kbm flottgods, varav å de redovisade flodområdena i Norrland, Dalarna och Värmland 14-01 milj., motsvarande för dessa 96 procent av det totala flottgod-

59 Tab. 23. Den Industriella konsumtionen av sulfatved av tall under åren 1928—1932 och 1933.1 År Nr

Redovisningsområde

1932 Medeltal 1928 —1932

1 000 fm 3 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

Nedre Torne älv m. fl.. . . Övre Torne och Kalix älvar m. fl

Byske » » » Skellefte älv Rickleån m. fl Lögde och Öre älvar m. fl.. Mo och Gide älvar m. fl..

—

—

.—

.—

—.

— —

30-5

72-5

69-2

77-8

50-0

79-1

—

—

—

—

.—

—

107-5

165-0

186-4

180-2

107-0

149-2

175-0

.——

— —

— —

.—. —

—.

— —

100-8

148-5

137-9

143-7

83-6

122-9

129-2

234-7 269-1 84-1

243-4 399-2 119-4

246-0 329-2 112-2

313-4 282-3 100-4

352-6 297-2 268-8

278-0 315-4 137-0

297-7 348-0 510-3

—

71-2 99-3 127-9 202-2 221-9

—

40-3 412-2 Hela riket

.

—

101-5 320-4 188-5 285-5 320-0

—

65-9 588-5

—.

112-4 325-1 150-5 277-5 316-5

—.

58-9 531-8

—

107-2 252-3 187-0 212-5 314-5

—

63-5 510-7

—

62-7 393-4 123-4 164-8 235-7

—.

121-2 420-5 163-6 245-3 307-2

58-8 519-1

67-4 589-1

.—

65-4 552-2

—

91-0 278-1 155-5 228-5 281-7

—

1971-2 2 976-3 2 856-9 2 736-9 2 784-6 2 665-2 3 453-6

set. I kubikmassehänseende överväger sågtimret i Norrbottensvattendragen, men i Västerbottens län råder nära nog jämställighet i fråga om de utflottade kvantiteterna av sågtimmer och småvirke. I Västernorrlands, Jämtlands, Gävleborgs och Kopparbergs län överväger i regel småvirket i flottgodset. I de redovisade Värmlandsflottlederna har småvirket under dessa år i medeltal uppgått till nära tre gånger så stor kubikmassa som sågtimret. För Norrland, Dalarna och Värmland liksom för landet i sin helhet utgör .-ågtimrets och småvirkets andelar i flottgodset i båda fallen i medeltal respektive 47 och 53 procent av den totala kubikmassan flottgods. De i flottningsstatistiken redovisade flottgodskvantiteterna inkludera vad Nedre Torne älv beträffar även flottgodset från finska sidan samt i fråga om Ångermanälven, Indalsälven, Dalälven och Klarälven virke från Norge. De sakkunniga hava verkställt särskild utredning rörande storleken från dessa främmande länder anmält flottgods. En sammanställning härav återfinnes i tab. 27. 1 Vid uträkningen av konsumtionen av sulfatved har här förutsatts, att rundvirkesandelen genomgående för samtliga redovisningsområden uppgått till 80 procent.

60 Tab. 24. Den industriella konsumtionen av sågtimmer, trämasseved av gran och sulfatved 1 medeltal under å r e n 1 9 2 8—19 3 2 . Massaved

Sågtimmer Nr

Redovisningsområde

Tall

Gran

S:ma

Tall

Gran

S:ma

Summa s:m

1 000 fm3 1 2 3 4 5 6 7 8 B lo il 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

0-5 2-1 Nedre Torne älv m. fl.... ö v r e Torne och Kalix älvar 14-7 177-8 m. fl 6-3 47-4 Råne älv m. fl 6-5 37-7 Lule » » 386-6 32-1 Pite i » 6-3 38-4 Byske » » 36-3 177-7 Skellefte älv 50-2 185-4 Rickleån m fl. 57-9 344-5 Ume älv 66-7 201-9 Lögde och ö r e älvar m. fl.. 59-1 204-8 Mo och Gide älvar m. fl.. 499-1 744-8 Ångermanälven m. fl 273-7 620-5 Indalsälven 299-2 458-7 Ljungan m. fl 109-9 155-0 Delångersån m. fl 358-9 698-0 Ljusnan 97-4 155-1 Gavleån m. fl 387-4 949-9 Dalälven 126-3 183-2 Klarälven 35-2 50-4 Norsälven 90-3 77-6 Byälven 2 282-5 1 592-2 övriga landet

2-6

2-6 192-5 53-7 44-2 418-7 44-7 214-0 235-6 402-4 268-6 263-9 1243 894 757-9 264-9 1 056-9 252-5 1337 309 85-6 167-9 3 874-7

50-0

50-0 38-1 149-2

122-9 278-0 315-4 137-0 91-0 278-1 155-5 228-5 281-7 58-8 519-1

38-5 183-9 122-4 117-3 161-6 281-5 739-1 721-1 827-2 260-5 502-7 253-5 745-7 357-9 155-2 240-3 2 250-4

38-1 149-2 38-5 183-9 122-4 240-2 161-6 559-5 1 054-5 858 827-2 351-5 780-8 409-0 974-2 639-6 155-2 299 2 769-5

242-5 53-7 82-3 567-9 83-2 397-9 358-0 642-6 430-2 823-4 2 298-4 1 752-3 1585-1 616-4 1 837-7 661-5 2311-5 949-1 240-8 467-0 6 644-2

Hela riket 8 005-3 4 380-9 12 386-2 2 665-2 7 996-9 10 662-1 23 048-3

Jämförelse mellan

flottgodset

och den industriella konsumtionen.

För att kunna verkställa en jämförelse mellan å ena sidan flottgodset och å andra sidan den av de sakkunniga beräknade industriella konsumtionen av sågtimmer och massaved i medeltal under åren 1928—1932 hava de i tab. 26 angivna, till ägarna avlämnade flottgodsmängderna i första hand justerats uppåt med 1 och 2-5 procent för respektive sågtimmer och småvirke, motsvarande den beräknade sjunkningen för de tvenne sortimentsgrupperna, varefter avdrag skett för sådant flottgods, som i medeltal under motsvarande femårsperiod anmälts från Finland och Norge. Resultatet av dessa räkneoperationer har sedermera sammanställts med den i tab. 24 av de sakkunniga uträknade industriella konsumtionen i medeltal under samma femårsperiod. Vid denna jämförelse har bortsetts från det förhållandet, att en mindre del av småvirket i flottgodset utgöres av virke under 4 eng. tum i toppen, samt att i gruppen småvirke i flottningsstatistiken även ingå smärre kvantiteter av andra sortiment än massaved av gran och sulfatved. Av siffrorna i tab. 28 finner man, att för norrbottensvattendragen flott-

61 Tab. 25. Den industriella konsumtionen av sågtimmer, trämasseved av gran och sulfatved under å r 1 9 3 3. Sågtimmer Nr

Redovisningsområde

Tall

Gran

Massaved S:ma

Tall

Gran

S:ma

Summa s:m

1 000 fm3 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

te 17 18 19 20 21 22

Nedre Torne älv m. fl.... 1-7 0-8 2-5 ö v r e Torne och Kalix älvar m. fl 180-0 12-8 192-8 Råne älv m. fl 37-3 37-3 Lule » » > 9 2-2 12-0 Pite » » » 471-0 501-2 30-2 Byske » » » 22-9 36-5 13-6 Skellefte älv 35-5 43-0 7-5 Rickleån m. fl 211-3 187-7 23-6 Ume älv 384-9 333-5 51-4 262-6 Lögde och ö r e älvar m. fl.. 193-1 69-5 281-8 Mo och Gide älvar m. fl.. 201-3 80-5 Ångermanälven m. fl 716-3 336-9 1 053-2 Indalsälven 520 756-2 235-7 Ljungan m. fl 206-2 523-3 317-1 Delångersån m. fl 305-8 180-7 125-1 808-3 Ljusnan 547-7 260-6 178-9 Gavleån m. fl 118-0 60-9 955-5 Dalälven 665-3 290-2 257-7 Klarälven 162-9 94-8 Norsälven 18-0 22-9 40-9 Byälven 48-6 93-9 45-3 övriga landet 1 664-3 1 059-8 2 734-1 Hela

riket 6 522-3 3141-4 9 663-7

2-5 79-1

79-1 52-7

175-0

129-2 297-7 348-0 510-3 121-2 420-5 163-6 245-3 307-2 67-4 589-1

51-4 212-4 169-6 171-2 136-4 476-8 875-6 732-9 895-7 317-5 516-8 255-4 888-2 365-1 152-5 267-2 2 349-3

52-7 175-0 51-4 212-4 169-6 300-4 136-4 774-5 1 223-6 1 243-2 895-7 438-7 937-3 419-0 1133-5 672-3 152-5 334-6 2 938-4

271-9 37-3 64-7 676-2 87-9 255-4 380-9 685-3 399-0 1 056-3 2 276-8 1 999-4 1419-0 744-5 1 745-6 597-9 2 089-0 930-0 193-4 428-5 5 662-5

3 453-6 8 886-7 12 340-3 22 004-0

godset i regel avsevärt överstiger den industriella konsumtionen av virke inom respektive flodområden såväl i fråga om sågtimmer som småvirke. En avsevärd del av det till dessa flottleder tillsläppta virket undergår förädling vid sydligare belägna verk. Ett undantag utgör dock Pite älvs redovisningsområde, där det flottade sågtimret endast uppgår till 61 procent av motsvarande industriella konsumtion i ådalen. Detta förhållande har sin orsak dels i att de stora sågverken vid Piteälvens mynning hämta åtskilligt av virkesfångsten från närliggande vattendrag, dels ock i den ganska omfattande inlandssågningen vid mindre anläggningar, som äger rum inom Piteälvens redovisningsområde. I fråga om västerbottensvattendragen är variationen mellan de olika flottlederna i berörda hänseende ojämnare än beträffande de norr därom belägna flodområdena. Man finner sålunda, att flottgodset i dessa vattendrag överstiger den industriella konsumtionen dels beträffande såväl sågtimret som småvirket i Byske och Time älvar, dels beträffande småvirket dessutom i Rickleån samt Lödge och ö r e älvar, under det att motsatt förhållande råder i de övriga flodområdena därstädes. I de västernorrländska flodområdena understiger flottgodset genomgående den inom de olika redovisningsområdena i medeltal

62 Tab. 26. Redovisat flottgods i medeltal per år under åren 1928—1932. Avlämnat till ägarna Nr

Redovisningsområde

Sågtimmer 1 000 st.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19' 20 21

Småvirke

Summa 1000 fm 3

1000 fm 3

1 000 st.

272-8

1 580-8

93-1

365-9

1-5

0-2

305-5 2 573-2 898-1 82-4 207-7 1 724-2 253-1 2 659-5 93-5 1251-2 154-5 1 865-6 101-0 2147-6 522-2 6 568-3 167-0 2 667-8 261-6 5 379-2 827-3 11702-4 580-7 8 234-3 645-0 6 488-9 147-1 2 806-8 798-2 15 628-4 56-2 2 276-2 751-4 16 199-1 202-0 7 292-3 116-4 3 787-5 54-5 2 620-3

197-6 66-6 131-2 203-4 87-1 127-9 140-0 469-7 169-7 405-5 860-5 746-7 614-0 175-3 907-7 98-2 943-2 522-7 264-7 188-6

503-1 149-0 338-9 456-5 180-6 282-4 241-0 991-9 336-7 667-1 1 687-8 1 327-4 1 259-0 322-4 1705-9 154-4 1 694-6 724-7 381-1 243-1

52-8 34-5 10-4 34-3 69-8 17-0 71-0 282-8 39-1 52-5 68-9 354-2 316-4 407-4 118-1 0-2 1168-1 107-8 58-8 67-7

7-3 6-5 1-5 5-8 7-1 1-1 6-0 28-7 3-5 4-9 7-2 43-4 40-7 33-0 10-4 0-0 90-6 9-0 4-7 5-2

Summa 1—21 32 682-0 6 600-1 106 351-7 7 413-4 14 013-5

3 333-3

316-8

Nedre Torne älv m. fl.... 1 154-4 Övre Torne och Kalix äl1438-4 376-4 1 034-4 1 190-6 442-4 725-6 Skellefte älv 507-8 2 312-3 794-0 Lögde och ö r e älvar m. fl.. Mo och Gide älvar m. fl.. 1367-5 4 668-8 2 936-7 3 083-5 631-9 4 010-6 380-5 3 403-0 1 089-4 770-2 By älven 363-6

1000 st.

1000 fm 3

560-9

888-9

52-2

riket 33 835-3 6 798-0 112 679-9 7 776-4|l4 574-4

4 222-2

369-0

övriga landet 1153-3 Hela

1000 fm 3

Kvarliggande i flottlederna

197-9

6 328-2

363-0

under åren 1928—1932 uträknade industriella konsumtionen av sågtimmer och massaved på ett undantag när, Mo och Gide älvar, där i fråga om sågtimret jämvikt råder mellan den industriella konsumtionen och flottgodset. Detta förhållande i fråga om de västernorrländska redovisningsområdena har sin huvudsakliga orsak i den stora tillförseln av virke till industrierna Tab. 27. Anmält flottgods från Finland och Norge i medeltal per år under åren 1928—1932. Sågtimmer Nr

1 12 13 18 19

Summa

Småvirke

Redovisningsområde

Nedre Torne älv m. fl. . . . Dalälven Summa

1 000 st.

1 000 fm

575-1 0-9 19-6 31-2 208-0 834-8

1 000 fm*

1 000 st.

1 000 fm

146-3 0-2 4-4 7-5 38-5

894-7 28-2 49-1 141-2 1 260-0

35-6 2-9 4-8 8-0 90-0

181-9 3-1 9-2 15-5 128-5

196-9

2 373-2

141-3

338-2

63 Tab. 28. Jämförelse mellan å ena sidan flottgodset (inkL sjunkning) samt å den andra den industriella konsumtionen av sågtimmer och massaved i medeltal under åren 1928—1932. Sågtimmer

Nr

Redovisningsområde

Massaved (småvirke)

Indu- FlottIndu- Flottstriell gods Flott striell gods koninkl. gods i koninkl. sum- sjunk- % av sum- sjunktion ning ind. tion ning kons. 3 1 000 fm 1 000 fm 3

Nedre Torne älv m. fl 2-6 ö v r e Torne och Kalix älvar m. fl 192 Råne älv m. fl. . . . 53 Lule » » «... 44 Pite » » «... 418 Byske » » » . . . 44 Skellefte älv 214> Rickleån m. fl 235-6 402-4 9 Ume älv 10 Lögde och ö r e älvar m. fl 268-6 11 Mo och Gide älvar m. fl 263-9 12 Ångermanälven m. fl 1 243-9 13 Indalsälven 894-2 11 Ljungan m. fl 757-9 15 Delångersån m. f l . . . . 264-9 10 Ljusnan 1 056-9 17 Gavleån m. fl 252-5 18 Dalälven 1337-3 19 Klarälven 309-5 20 Norsälven 85-6 21 Byälven 167-9

129-3 4 973

S u m m a

Indu- FlottFlott- striell gods gods i kon- inkl. % av sum- sjunktion ning ind. kons. 1 000 fm 3

59-8

2-6

Flottgods i % av ind. kons.

189-1

7 273

405 oo 353 140 232 71 117 200

242-5 511-0 53-7 151-5 82-3 344-3 567-9 464-1 83-2 183-6 397-9 287-1 358-0 245-6 642-6 1 008-8

211 282 418 82 221 72 69 157

308-5 83-3 209-8 255-6 94-4 156-0 102-1 527-4

160 155 475 61 211 73 43 131

168-7

63 161-6

173-9

430-2

342-6

264-2 835-4 582-1 651-5 148-6 806-1 56-7 751-5 165-5 117-6 55-0

100 559-5 67 1 054-5 65 858-1 86 827-2 56 351-5 76 780-8 22 409-0 56 974-2 53 639-6 137 155-2 33 299-1

415-7 879-1 760-6 629-4 179-7 930-4 100-7 958-7 445-8 271-3 193-3

74 823-4 83 2 298-4 89 1 752-3 76 1585-1 51 616-4 119 1 837-7 25 661-5 98 2 311-5 70 949-1 175 240-8 65 467-0

679.9 714-5 342-7 280-9 328-3 736-5 157-4 710-2 611-3 388-9 248-3

83 75 77 81 53 94 24 74 64 162 53

50-0

202-5 68-2 38-1 134-5 149-2 208-5 89-2 38-5 183-9 131-1 122-4 143-5 240-2 481-4

inom detta område från andra, norr om detsamma belägna flodområden. För flodområdena i övriga delar av landet understiger flottgodset genomgående den beräknade industriella konsumtionen, utom beträffande sågtimret och småvirket på Norsälven samt småvirket på Ljusnan. Inom dessa delar av landet tillföras industrierna icke obetydliga virkesmängder främst genom järnvägs- och biltransporter men även genom direkt framkörning med häst till verken. För hela landet utgör flottgodset i medeltal för ifrågavarande femårsperiod i procent av den totala industriella konsumtionen för sågtimmer 78 procent och för småvirke 96 procent eller i medeltal 87 procent. Dessa siffror äro en god illustration till belysning av flottningens betydelse för vårt lands skogsindustrier.

Jämförelse mellan flottgodset och den beräknade nettoårsawerkningen. I likhet med vad som skett beträffande den beräknade industriella konsumtionen av virke har även genom de sakkunnigas försorg en jämförelse verkställts mellan å ena sidan flottgodset av sågtimmer och småvirke i medeltal under åren 1928—1932, inkl. beräknad sjunkning, samt å den andra den beräknade nettoårsawerkningen av sågtimmer och massaved av tall och gran (tab. 29). Av siffrorna i denna tabell finner man i fråga om norrbottensvattendragen, att flottgodset i medeltal under dessa år genomgående understiger de beräknade nettoårsawerkningsbeloppen för respektive sortiment. Motsvarande gäller även för västerbottensvattendragen med undantag endast för småvirket på Ume älv. För de västernorrländska flodområdena däremot överstiger flottgodset av såväl sågtimmer som småvirke motsvarande nettoårsavverkningskvantiteter med undantag endast för småvirket på Ångermanälvens redovisningsområde, där flottgodset av detta sortiment i medeltal under åren 1928—1932 understiger den beräknade årsawerkningen. De högsta procenttalen flottgods i förhållande till den beräknade nettoavverkningen återfinnas i fråga om sågtimmer i Ljungans redovisningsområde och Indalsälven med respektive 190 och 184 procent samt beträffande småvirket i Mo och Gide älvars och Ljungans redovisningsområden samt Ljusnan, Indalsälven och Klarälven med respektive 152, 122, 121, 119 och 115 procent. De lägsta siffrorna beträffande sågtimret återfinnas i Gavleåns redovisningsområde, 25 procent, samt i Byske älvs flodområde och Byälven, båda med 51 procent. I fråga om småvirket uppvisa Gavleåns, Nedre Torne älvs, Byske älvs, Delångersåns och Lule älvs redovisningsområden de lägsta siffrorna eller respektive 37, 41, 54, 54 och 59 procent. Den totalt högsta flottningssiffran i förhållande till den av de sakkunniga beräknade nettoårsawerkningen uppvisa de västernorrländska flodområdena Ljungan m. fl., samt Indalsälven och Mo och Gide älvar m. fl. med respektive 149 och 141 procent, samt de lägsta, Gavleåns, Byske älvs och Delångersåns redovisningsområden med respektive 31, 52 och 57 procent.

65 Tab. 29. Jämförelse mellan å ena sidan flottgodset (inkl. sjunkning) samt å den andra den beräknade nettoårsavverkiiingen av sågtimmer och massaved i medeltal under åren 1928—1932. Massaved (småvirke)

Sågtimmer

Nr

Redovisningsområde

BeräkFlott- Flott- nad Flottgods gods i nettoinkl. % av årsav- inkl. sjunk- netto- verk- sjunkning årsav- ning ning verkning 1 000 fm3 1 000 fm 3

Beräknad nettoårsavverkning

Nedre Torne älv m. fl. 137-5 Övre Torne och Kalix 384-0 älvar m. fl 115-5 3 Råne älv m. fl 383-1 4 Lule » » » 460-8 5 Pite » » » 184-2 6 Byske » » » 217-9 7 Skellefte älv 144-9 8 Rickleån m. fl 567-3 9 LTme älv 10 Lögde och Öre älvar 170-2 m. fl 11 Mo o. Gide älvar m. fl. 208-7 12 Ångermanälven m. fl. 631-0 316-9 13 Indalsälven 343-5 14 Ljungan m. fl 15 Delångersån m. fl. .. . 235-9 813-6 16 Ljusnan 227-7 17 Gavleån m. fl 1035-5 18 Dalälven 226-4 19 Klarälven 147-8 20 Norsälven 107-1 21 Byälven 1 2

S u m m a

BeräkFlottFlott nad gods i netto- gods % av årsav- inkl. netto - verk- sjunkårsav- ning ning verkning 1 000 fm 3

Flottgods i % av nettoårsavverkning

189-1

129-3

144-2

59-8

308 83-3 209 255-6 94-4 156-0 102-1 527-4

80 72 55 55 51 72 70 93

289-3 98-3 228-6 228-1 165-7 155-7 214-4 443-2

202-5 68-2 134-5 208-5 89-2 131-1 143-5 481-4

70 673 69 213 59 611 91 688 54 349 84 373 67 359 109 1010

511-0 151-5 344-3 464-1 183-6 287-1 245-6 1 008-8

76 71 56 67 52 77 68 100

168-7 264-2 835-4 582-1 651 148-6 806-1 56-7 751-5 165-5 117-6 55-0

99 127 132 184 190 63 99 25 73 73 80 51

201-4 273-4 058-2 638-3 516-4 335-3 770-4 273-0 957-9 386-8 282-8 223-5

173-9 415-7 879-1 760-6 629-4 179-7 930-4 100-7 958-7 445-8 271-3 193-3

86 152 83 119 122 54 121 37 100 115 96 86

342-6 679-9 1714-5 1342-7 1 280-9 328-3 1 736-5 157-4 1 710-2 611-3 388-9 248-3

92 141 101 141 149 57 110 31 86 100 90 75

281-7

371 482 689 955 859 571 584 500 993 613 430 330

För att få en uppfattning om huru den av de sakkunniga beräknade nettoårsawerkningen av olika sortiment, timmer och massaved — vilken beräkning, såsom tidigare framhållits, utgår från en ur olika synpunkter lämpligt avvägd årsavverkning — överensstämmer med vad som under de senare åren i verkligheten uttagits inom de olika flodområdena hava genom de sakkunnigas försorg dels verkställts en jämförelse med vad som i medeltal tillsläppts flottlederna under åren 1928—1932, dels från domänstyrelsen och vissa skogsbolag införskaffats uppgifter beträffande fördelningen av deras avverkningskvantiteter under de senare åren. Emedan virke i stor utsträckning bogseras från ett redovisningsområde till förädlingsverk inom ett annat, kan nämligen den med ledning av konsumtionen beräknade virkesåtgången icke lämpa sig för en sådan jämförelse annat än för mycket stora områden. De sakkunniga hava även haft överläggningar angående de av dem gjorda beräkningarna i berörda hänseende med ett antal skogsmän vid ett för ändamålet hållet sammanträde, varvid 5—417154

66 dock endast förhållandena i norra Sverige, alltså inom de egentliga flodområdena, berördes. Vad fördelningen i olika sortiment av gagnvirket av gran beträffar hava några vägande invändningar mot de verkställda beräkningarna härvid ej lramförts. Beträffande tallvirket gjordes däremot gällande, att åtskilligt av den kvantitet, som vid de sakkunnigas kalkyler beräknats lämna sågtimmer, i verkligheten kommer att användas såsom sulfatved. Detta skulle särskilt vara fallet i övre Norrland, varest tekniska skador och kvistighet i icke ringa utsträckning förorsaka timrets nedklassificering till sulfatved, emedan försågning av dylikt sågtimmer för närvarande ej vore ekonomiskt lönande vid försäljning på export. När det med hänsyn till dessa förhållanden gällt att fixera huru stor del av den av de sakkunniga beräknade nettoårsawerkningen av talltimmer, som borde överföras till sulfatved, anfördes vid nämnda överläggning, att man i övre Norrland borde räkna med cirka 20 procents överföring samt med lägre procenttal längre söderut. Enligt de sakkunnigas mening kan dock en dylik huvudsakligen av konjunkturerna beroende och för exportindustrien måhända i och för sig för närvarande motiverad överföring knappast uppgå till denna storleksordning beträffande den av de sakkunniga redovisade nettoårsawerkningen av sågtimmer för ett helt redovisningsområde. Om man för Norrland och Dalarna i stort räknar med en sådan genomsnittöverföring av 10 procent, innebär detta, att den häremot beräknade sulfatvedsavverkningen skulle komma att ökas med 30 procent, emedan avverkningen av talltimmer i genomsnitt beräknats utgöra tre gånger så stor kvantitet som av sulfatved. De sakkunniga hava under utredningsarbetets gång noga övervägt, huruvida i de tidigare verkställda beräkningarna för de särskilda redovisningsområdena en överföring av viss del av talltimmerkvantiteten till sulfatvedsgruppen i enlighet härmed skulle behöva verkställas, men hava kommit till det resultatet, att en dylik mera schablonmässigt genomförd slutjustering av de för de olika redovisningsområdena uträknade nettoårsawerkningsbeloppen icke bör utföras i detta sammanhang. Orsakerna härtill hava varit följande. En verkställd jämförelse mellan den av de sakkunniga beräknade nettoårsawerkningen och det i verkligheten tillsläppta flottgodset (tab. 30) visar enligt de sakkunnigas mening god överensstämmelse mellan fördelningen av timmer och småvirke icke endast för de olika flodområdena sammanslagna utan även beträffande de enskilda redovisningsområdena. Då därtill kommer, att i gruppen småvirke i flottningsstatistiken även ingår en viss kvantitet massaved under 4 eng. tum i toppen, framgår av denna jämförelse, att andelen sågtimmer i den av de sakkunniga beräknade nettoårsawerkningen knappast kan sägas vara för hög. De sakkunniga hava i sammanhang härmed övervägt orsaken till att å

07 Tab. 30. Jämförelse mellan den procentiska fördelningen av sågtimmer och småvirke enligt den beräknade nettoårsawerkningen och tillsläppt flottgods i medeltal under åren 1928—1932.

Nr

1 2 3 4 5 6 7 8 9 lo 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

I

Enligt nettoårsavverkningen

Enligt flottningsstatistiken

Sågtimmer Massaved

Sågtimmer Småvirke

Redovisningsområde /o

%

%

%

Nedre Torne älv m. fl Övre Torne och Kalix älvar m. fl Råne älv m. fl Lule » » » Pite » » » Byske » » » Skellefte älv Rickleån m. fl Ume älv Lögde och Öre älvar m. fl Mo och Gide älvar m. fl Ångermanälven m. fl Indalsälven Ljungan m. fl Delångersån m. fl Ljusnan Gavleån m. fl Dalälven Klarälven Norsälven Byälven

49 57 54 62 67 52 58 40 56 46 43 37 33 40 41 51 45 52 37 34 32

51 43 46 38 33 48 42 60 44 54 57 63 67 60 59 49 55 48 63 66 68

68 60 55 61 55 51 54 42 52 49 39 49 43 51 45 47 36 44 27 30 22

32 40 45 39 45 49 46 58 48 51 61 51 57 49 55 53 64 56 73 70 78

Medeltal 1—14... » ul—18.... »i 1—21...

48 48 47

52 52 53

50 48 46

50 52 54

ena sidan det i verkligheten utflottade virket fördelar sig i god överensstämmelse med de sakkunnigas beräkningar angående nettoårsawerkningens sammansättning och å den andra uppgiften att sådant virke, som i de sakkunnigas kalkyler förts till timmer, i verkligheten delvis nedklassas till sulfatved. Detta förhållande k a n enligt de sakkunnigas mening icke bero på annat än att uttaget i verkligheten av talltimmer utgör relativt större andel i avverkningen än enligt de sakkunnigas beräkningar, men genom att en viss del av de mindre och kvalitativt sett sämre sågtimmerdimensionerna i verkligheten överföras till sulfatved sker utjämning, och överensstämmelse erhålles med de sakkunnigas fördelningsprocenter. De sakkunnigas avsikt är att använda sina beräkningar angående nettoårsawerkningen för jämförelser med vad som i verkligheten konsumerats under de senare åren. Härvid är att märka, att icke hela nettoawerkningen utdrives till flottleder utan rätt betydande mängder framforslas till förädlingsverken med tillhjälp av andra transportmedel, i synnerhet med lastbilar, och gäller detta särskilt beträffande sågtimmer till de mindre inlandsverken. Vid dessa sågverk försågas ofta timmer av lägre tumtal ä n 6 eng.

68 tum i toppen. Även sågtimmer av lägre kvalitet, som av kustverken skulle överföras till sulfatved, blir härvid föremål för försågning. Detta medför, att även sådant virke, som i de sakkunnigas beräkningar hänförts till massaved, i verkligheten delvis kommer att användas såsom sågtimmer. I den mån dessa verk äro redovisade i industristatistiken kommer den med ledning av produktionen av sågade varor beräknade konsumtionen av timmer att bliva något för högt beräknad. För ett helt redovisningsområde har man sålunda att räkna med å ena sidan att verken vid kusten överföra en del av den beräknade timmerkvantiteten till massaved, särskilt till sulfatved, samt å andra sidan att vid inlandsverken virke av massavedsdimensioner delvis förbrukas såsom timmer. Ett riktigt vägande av dessa tillgångs- och avgångsposter mot varandra möter givetvis stora svårigheter, och de sakkunniga hava ansett, att nödigt material för närvarande icke föreligger för verkställandet av en dylik beräkning. Med hänsyn härtill hava de sakkunniga kommit till det resultatet, att någon generell överföring av viss del av den beräknade nettoårsawerkningen av talltimmer till sulfatvedsgruppen icke bör vidtagas. Det bör dock i detta sammanhang påpekas, att det vid vissa speciella kalkyler kan vara erforderligt att taga hänsyn till huru den av de sakkunniga beräknade fördelningen av virkesfångsten på sågtimmer och massaved inom ett redovisningsområde kan behöva justeras med hänsyn till rådande lokala förhållanden, vilket förfarande dock förutsätter en synnerligen ingående kännedom om därstädes rådande dimensions- och kvalitetsgränser mellan de olika virkessortimenten. Det kan slutligen förtjäna att påpekas, att de olika sätten för beräkning av virkespriserna även påverka vad som vid aptering blir hänfört till ena eller andra sortimentet. Ävenså bör vid sådan justering hänsyn tagas till om avverkningarna beräknas komma att utföras i enlighet med de avverkningsprocenter inom olika åldersklasser, varpå de sakkunnigas utredning bygger. Det är sålunda möjligt, att den nya lagen beträffande lappmarksskogarna kommer att medföra, att timmerförrådet därstädes blir uttaget snabbare än som förutsatts vid de sakkunnigas beräkningar.

Import och export av rundvirke. I förhållande till omsättningen av rundvirke vid skogsindustrierna inom landet spelar importen och exporten av s. k. oarbetade trävaror en mycket underordnad roll. De sakkunniga hava dock ansett, att uppgifter om storleken av utrikeshandeln med sådana skogsprodukter, som närmast ingå i de tidigare upprättade sammanställningarna över tillgången och förbrukningen av sågtimmer och massaved av olika slag, för fullständighetens skull borde intagas i de sakkunnigas betänkande. De i berättelserna om rikets handel intagna statistiska sammanställningarna över importen och exporten av oarbetade trävaror av andra träslag än tall och gran hava följaktligen icke medtagits i de efterföljande tabellariska uppgifterna. En sammanställning över storleken av importen av oarbetade trävaror av tall och gran under åren 1928—1932 och 1933 återfinnes i tab. 31. En uppfattning om importkvantiteternas ringa betydelse i förhållande till den totala virkesomsättningen i landet erhålles, om medeltalssiffran å importen för femårsperioden 1928—1932 sättes i procent av å ena sidan den av de sakkunniga beräknade, totala nettoårsawerkningen av tall och gran (tab. 15) och å den andra den sammanlagda industriella konsumtionen av sågtimmer, trämasseved av gran och sulfatved under åren 1928—1932 (tab. 24). Man finner härvid, att importen av rundvirke under dessa år i medeltal icke uppgått till mera än 1-27 procent av den beräknade, totala nettoårsTab. 31. Importen av oarbetade trävaror av tall och gran under åren 1928—1932 och 1933. Timmer, mastträ och spiror

År

TelegrafPappersAndra Summa och telefonved minst 25 cm under 25 till stolpar i diam. 5 cm i diam. fm" fm 3 fm 3 fm3 fm3 fma

1928 1929 1930 1931 1932

37 556 24 209 38 366 65 994 13 115

229 779 202 789 152 794 208 568 135 946

s 7S8 1563 2 312 1650 278

as nm 103 049 139 725 67 064 69 746

227 48 226 950

306 351 331 610 333 245 343 502 220 035

Medeltal 1928—1932 1933

35 848 17 937

185 975 137 104

1 918

82 917 39 075

290 18

306 948 194 134

70 Tab. 32. Exporten av oarbetade trävaror av tall och gran under åren 1928—1932 och 1933. Timmer, mastträ och spiror År

Telegrafoch telefonminst 25 cm under 25 till stolpar 5 cm i diam. i diam. 3 3 fm 3 fm fm

Gruvstolpar

PappersAndra Summa ved

fm 3

fm 3

fm3

fm3

1928 1929 1930 1931 1932

42 430 22 228 9 160 3 106 587

142 720 172 988 138 326 63 468 41 374

13 929 25 847 14 719 25 435 34 547

628 998 647 947 488 758 273 301 325 924

324 628 301 861 75 904 30 206 7 912

213 1 152 918 229 1 171100 1511 728 378 1 644 397 160 2 615 412 959

Medeltal 1928—1932 1933

15 502 12 768

111775 117 083

22 896 10 644

472 986 394 985

148 102 31.824

1 242 1753

772 503 569 057

avverkningen och till 1-31 procent av den beräknade industriella konsumtionen av sågtimmer och massaved i medeltal under samma år. Den övervägande delen av importen har ägt rum från Norge, Finland och europeiska Sovjetunionen. Importen från Norge härrör till väsentlig del av rundvirke, som inflottas därifrån till svenska flottleder. Exportens storlek under åren 1928—1932 och 1933 framgår av tab. 32. Det största exportsortimentet utgöres av gruvstolpar (props), som till övervägande del härrör ur vid avverkningsberäkningen under gruppen tall, 4"—6", hänfört virke (sulfatved). I procent av å ena sidan den beräknade, totala nettoårsawerkningen av tall och gran (tab. 15) och å den andra den sammanlagda industriella konsumtionen av sågtimmer och massaved under åren 1928—1932 (tab. 24) har den totala exporten av rundvirke under dessa år i medeltal uppgått till blott respektive 3" 19 och 3-35 procent. Exporten av oarbetade trävaror av tall och gran har i medeltal under åren 1928—1932 överstigit motsvarande import med 465 555 fm 3 och år 1933 med 374 923 fm3, d. v. s. exporten har varit mera än dubbelt så stor som importen. Den övervägande orsaken härtill har varit exporten av gruvstolpar. Av gruppen timmer, mastträ och spiror föreligger i medeltal under femårsperioden 1928—1932 ett importöverskott på 94 596 fm 3 och av pappersved ett exportöverskott på 65 185 fm3. I fråga om pappersveden utgör dock medeltalssiffran på exportens storlek under åren 1928—1932 icke ett normalt uttryck för denna. Under åren 1933 och 1934 har exporten av detta virkessortiment högst avsevärt nedgått i förhållande till 1928—1932 års exportsiffror och uppgick under dessa båda senaste år till 31 824 fm 3 och 69 225 fm 3 . Med hänsyn till de förhållandevis små mängder rundvirke, varom här är fråga, och som av allt att döma i framtiden snarare komma att förete minskning än ökning, hava de sakkunniga ej ansett det erforderligt taga hänsyn till dessa virkeskvantiteter vid beräkningarna över de för skogsindustrierna tillgängliga virkessortimenten.

Jämförelse mellan den beräknade n e t t o å r s a w e r k n i n g e n av sågtimmer och massaved samt den industriella konsumtionen. Allmänna s y n p u n k t e r . Enligt de sakkunnigas mening är en direkt jämförelse mellan å ena sidan den beräknade nettoårsawerkningen av sågtimmer och massaved samt å den andra den redovisade industriella konsumtionen av dessa virkessortiment under de senare åren av stor betydelse för belysande av det åt de sakkunniga lämnade utredningsuppdraget. Först efter en ingående kännedom om virkesbalanserna för de större utflottningsområdena eller grupper av angränsande flodområden, blir det möjligt att kunna bilda sig en uppfattning om, huruvida sådana förhållanden föreligga beträffande tillgång och förbrukning av för skogsindustrierna avsedda virkesprodukter, som kunna giva anledning till särskilda uttalanden från de sakkunnigas sida. Innan de sakkunniga ingå på att med ledning av de för detta ändamål verkställda utredningarna redogöra för virkesbalanserna inom olika delar av vårt land, har det synts ändamålsenligt att ur mera allmän synpunkt överväga de faktorer, som kunna påverka dessa balanser. Vidkommande tillgångssidan i balanserna, d. v. s. de råvarukvantiteter, som enligt de verkställda beräkningarna äro tillgängliga för skogsindustrierna, få de sakkunniga erinra om, vad som tidigare anförts, nämligen att dessa beräkningar helt grundats på den under åren 1923—1929 verkställda riksskogstaxeringen av Sveriges skogar. Härvid taxerades bl. a. Kopparbergs län under år 1923, de fem norrlandslänen under åren 1924—1926 samt slutligen bl. a. Värmlands län år 1929. I vad mån sådana förändringar i virkesförrådet eller dess sammansättning inträtt efter tidpunkten för taxeringarnas utförande på marken, som vid beräkningarnas verkställande kunna föranleda högre eller lägre avverkningsbelopp, undandrager sig de sakkunnigas bedömande. Möjligen torde, särskilt vad beträffar Norrland, någon överavverkning i dimensions-

och kvalitetshänseende hava ägt rum under åren efter riksskogstaxeringens verkställande, åtminstone i fråga om förrådet av sågtimmer, men några större avvikelser från verkligheten, avseende de på basis av riksskogstaxeringens material uträknade avverkningsbeloppen, torde emellertid med hänsyn till nu nämnda förhållanden icke behöva befaras. I detta sammanhang få de sakkunniga föreslå, att en på lämpligt sätt utförd omtaxering av Sveriges skogar må komma till stånd inom en nära framtid. Endast härigenom kan det bliva möjligt i detalj få klarlagt de förändringar, som virkesförrådet och dess sammansättning undergått, sedan den första riksskogstaxeringen ägt rum. En dylik revision synes de sakkunniga i första hand böra företagas i de distrikt, där råvarutillgången enligt nu föreliggande beräkningar icke medgiver en avverkning av tillräcklig storlek för täckande av den beräknade konsumtionen. Som känt är, har alltifrån tiden för den egentliga skogslagstiftningens tillkomst, d. v. s. från början av 1900-talet, en fortskridande förbättring inträtt i det allmänna tillståndet beträffande vårt lands skogar, icke blott genom åtgärders vidtagande för reproduktionen och rationella genomhuggningar utan även genom beaktande i stor utsträckning av uthållighetskravet. Dessa förhållanden hava varit ägnade att öka skogsproduktionen på längre sikt. Under de senaste åren hava dessutom, icke minst genom statens av sociala skäl föranledda ingripanden, produktionsökande åtgärder, bestående i gallringshuggningar av senväxande ungskogar och överförande genom torrläggning av improduktiv mark till skogsproduktiv, kommit till utförande i stor omfattning, vilka med all sannolikhet om några årtionden skola komma att få till resultat en ökning i landets totala virkesproduktion, särskilt avseende skog av massavedsdimension. Visserligen variera dessa förhållanden i olika landsändar, och även om resultatet av de sålunda företagna åtgärderna kommer att visa sig tidigare i de södra delarna av landet och framför allt i sydligaste Sverige än i Norrland, torde dock dessa skogsvårdsarbeten i sinom tid bliva av stor betydelse för den framtida industriella virkesförsörjningen. Utgångsläget för den verkställda avverkningsberäkningen har, som tidigare framhållits, varit att beräkna den virkeskvantitet, som vid iakttagande av god skogsvård men eljest utan större omläggning av den under de senare åren förda avverkningspolitiken, borde årligen kunna uttagas under de närmaste 10 å 20 åren. Den kalkylerade årsawerkningen har sålunda beräknats inkludera icke blott slutavverkningar i de äldre bestånden utan även normalt utförda gallringar i den yngre skogen. För de allmänna skogarna liksom ock för de större skogsbolagens och godsens skogar kan hushållningen numera sägas vara inriktad på uthållighetsprincipen i avsevärt högre grad än under tidigare decennier, även om en icke oväsentlig sådan realisation av befintliga överåriga skogar alltjämt äger rum, särskilt i Norrland och Dalarna, som ur skoglig synpunkt måste anses befogad. Uthållighetsprincipen såsom sådan kan däremot ännu icke i samma

omfattning sägas reglera avverkningarnas uttagande på huvudparten av den stora gruppen skogar i enskild ägo, de s. k. bondeskogarna, vilka dock i stort medeltal enligt utförda beräkningar böra bidraga med ungefär hälften till den direkta virkesförsörjningen till våra skogsindustrier. Beträffande de i lappmarkerna belägna enskilda skogarna kan däremot virkesuttagen enligt den för dessa skogar gällande speciallagstiftningen i viss grad sägas vara inriktad på ransonering av virkesförråden i fråga om den avverkningsmogna skogen. Detta senare förhållande blir av icke oväsentlig betydelse för virkesförsörjningen i Norrland under de närmaste decennierna. Den faktor, som i mycket stor grad påverkar eller stimulerar avverkningsuttagen från bondeskogarna, är i första hand prisläget på skogsprodukterna. Omedelbart under eller strax efter en högkonjunktur ökas, som känt är, i regel avverkningarna på bondeskogarna. Vissa ansatser göras numera av skogsvårdsstyrelserna i avsikt att i någon mån kontinuerligt reglera det kvantitativa uttaget från dessa skogar, men det oaktat bliva avverkningarna från desamma under olika år beträffande de för skogsindustrierna avsedda virkeskvantiteterna ofta fluktuerande. Såsom en följd av dessa omständigheter måste alltid en på teoretisk väg uträknad årsawerkning, omfattande skogar av olika skogsägaregrupper — vare sig en dylik beräkning gäller ett större eller mindre skogsområde — bliva, om ej direkt en approximering, så dock i varje fall blott och bart en beräkning verkställd efter ett visst hushållningsprogram med ändamål att angiva storleksgraden av årsawerkningen eller ett eftersträvansvärt medeltal för det årliga uttaget under en tidsperiod. Det verkliga uttaget regleras nämligen av ett flertal för en avverkningsberäkning viktiga faktorer, som i detta sammanhang ej kunna siffermässigt belysas. Om de sakkunniga sålunda anse sig böra framhålla, att en på teoretisk väg verkställd avverkningsberäkning måhända endast i begränsad omfattning kan komma att utöva den önskvärda regulatorn på avverkningsuttagen inom t. ex. ett flodområde eller en grupp av flodområden, föreligga även andra förhållanden, som inverka på storleken av de enligt avverkningsberäkningen redovisade tillgängliga, särskilda virkessortimenten för skogsindustrierna, och som äro ägnade att försvåra den eftersträvade jämförelsen mellan balansernas kredit- och debetsidor. Det möter nämligen alltid vissa svårigheter till och med inom ett och samma område att riktigt beräkna utbytet i olika sortiment och dimensioner, och dessa svårigheter bliva ännu större, då det gäller en uppdelning i olika industrisortiment av en för hela landet verkställd avverkningsberäkning. De nu verkställda beräkningarna äro, som tidigare framhållits, gjorda under förutsättning dels att sulfatveden omfattar virke 4—5*9 eng. tum i toppen och massaveden av gran 4—7*9 eng. tum i toppen, dels att sågtimmer uttages av grövre dimensioner, d. v. s. för tall från och med 6 eng. tum i topp och för gran från och med 8 eng. tum i topp. Det råder emellertid en ganska stor rörlighet

beträffande dessa dimensionsgränser i landets olika delar. Sulfatveden uttages i vissa områden numera ned till 3 Va eng. tum i toppen och talltimret, i synnerhet vid förädling inne i landet, icke sällan ända ned till 5 tum och även därunder. Granmassaveden torde likaledes numera ofta uttagas från 3 tys eng. tum i toppen, i vissa fall ända ned till 2 % å 3 eng. tum, och dimensionsgränsen mellan detta sortiment och grantimret kommer ibland att ligga ända ned till 6 å 7 eng. tum, ibland vid 9 t. o. m. 10 eng. tum. En sänkning av massavedsdimensionen till att även omfatta virke under 4 eng. tum i toppen verkar givetvis ökande på de beräknade årsawerkningsbeloppen av dessa sortiment. En ökning i uttaget av granmassaved att även omfatta i nu föreliggande avverkningsberäkning ingående grantimmer av 8, eventuellt även av 9 eng. tums topp, verkar givetvis likaledes höjande på sulfitvedtillgången men sänkande på det enligt avverkningsberäkningen uttagbara grantimmerförrådet. Då de sakkunniga stannat vid att i sina kalkyler beräkna massaveden av såväl tall som gran från och med 4 eng. tum i toppen, har detta skett främst på grund av önskvärdheten ur jämförelsesynpunkt att så långt möjligt följa de tidigare, av 1931 års skogssakkunniga angivna beräkningsgrunderna men även ur den synpunkten att i möjligaste mån framlägga sådana beräkningsresultat, som icke med hänsyn till uttagbara minsta dimension skulle kunna betecknas såsom alltför optimistiska. En inbördes förskjutning kan emellertid alltid beräknas komma att äga rum mellan de olika sortimenten av ett och samma trädslag. Av naturliga skäl föreligga dock så stora svårigheter att verkställa några beräkningar häröver, att de sakkunniga, som tidigare framhållits, hava ansett sig helt böra avstå härifrån. I den mån det i avverkningsberäkningen såsom för närvarande ej tillvaratagbart redovisade virket till skogsindustrierna, som särskilt i fråga om sulfatveden för Norrlands vidkommande är av betydande mängd, kan i större eller mindre grad nyttiggöras samt i den mån utvecklingen inom å ena sidan transportväsendet och å den andra sidan barkningstekniken vid cellulosa- och trämassefabrikerna kan möjliggöra en användning vid dessa fabriker av allt klenare gallringsvirke, blir, även med beräkning av status quo i avkastningen från våra skogar, förhållandet mellan tillgången på och konsumtionen av virke till våra skogsindustrier, särskilt i Norrland och i synnerhet av massaved, gynnsammare än som framgår av de nu upprättade balanserna. Sålunda utvisar en genom de sakkunnigas försorg verkställd beräkning beträffande Västernorrlands län, att en sänkning av minimitumtalen på sulfitoch sulfatveden av 3 meters längd från 4 eng. tum i toppen ned till 3 eng. tum skulle giva till resultat en ökning av de tillgängliga kvantiteterna småvirke för massaindustrierna med cirka 25 procent. De sakkunniga vilja dock i detta sammanhang framhålla, att en icke obetydlig del av dessa små-

75 dimensioner, möjligen med undantag för övre Norrland, förbrukas såsom husbehovsbränsle. Utvecklingen i framtiden i fråga om skogsindustriernas råvaruförsörjning går enligt de sakkunnigas mening i riktning mot en ökning av produktionen av massaved, såväl absolut som relativt sett, och en kvantitativ minskning av produktionen av sågtimmerdimensioner. Denna tendens har redan gjort sig gällande, särskilt inom bondeskogsbruket, och kan även — under förutsättning av i fortsättningen bibehållet prisförhållande mellan sågtimmer och granmassaved —• förväntas bliva alltmera framträdande inom såväl statens som trävarubolagens skogsbruk. Vidkommande beräkningen av rundvirkesåtgången till skogsindustrierna få de sakkunniga erinra om, att de använda åtgångstalen vid omräkning av den enligt industristatistiken redovisade industriella konsumtionen till att avse rundvirke måste betraktas som stora medeltal. I den mån dels den tekniska utvecklingen inom skogsindustrierna, dels kvalitetsfordringarna på de färdiga varorna undergå förändringar, kunna dessa tal givetvis förändras. Beträffande särskilt den beräknade konsumtionen av sulfatved sammanhänger denna ytterst med möjligheterna att utnyttja sågavfallet vid sulfatmassetillverkning, vilket förhållande i sin tur beror av å ena sidan möjligheterna till kombinerad drift mellan sågverk och sulfatfabriker och å den andra transportförhållandena i allmänhet för sågavfallet. Utnyttjandet av sågavfallet till sulfatmassa vid de i större enheter koncentrerade industrierna i Norrland, Dalarna och Värmland varierar visserligen vid olika anläggningar och under olika år men sker dock därstädes i betydligt större grad än i södra Sverige, där sågavfallet endast mera i undantagsfall för närvarande undergår vidare förädling till sulfatmassa. Vid beräkningen av åtgången av rundvirke för framställning av sulfatmassa hava de sakkunniga i sina tidigare verkställda beräkningar genomgående utgått från att 80 procent av virkesbehovet skulle täckas av rundvirke och resterande 20 procent av sågavfall. En av de sakkunniga verkställd, ingående undersökning av sulfatvedskonsumtionen visar, att denna fördelning väl överensstämmer med verkliga förhållandet såsom medeltal för hela landet. Vid uppgörandet av de balanser för de olika redovisningsområdena eller grupper av sådana, som i det följande framläggas, hava de sakkunniga ansett lämpligt att anknyta dessa till vad som i verkligheten förbrukats av rundvirke vid framställningen av sulfatmassa. Åtgångstalen hava härvid ändrats med hänsyn härtill. Sådan justering har emellertid endast skett i de fall mera betydande avvikelser från de av de sakkunniga för hela landet uträknade medelprocenttalen av rundvirke och sågavfall förekommit. Nedanstående sammanställning visar resultatet av de sakkunnigas beräkningar i avrundade tal i fråga om andelen sågavfall av totala virkesförbrukningen vid sulfatmassefabrikationen under åren 1928—1932 och 1933.

Sågavfall

i procent av totala förbrukningen

av

Bedovisningsområde nr

Medeltal för åren 1928—1932

1—5 8—11 12 13—14 15—16 17—18 19—21 22

30 5 80 40 25 25 15 3

sulfatved. .

å

25 10 50 25 25 25 15 3

Omräkning av den tidigare för de olika redovisningsområdena beräknade åtgången av rundvirke för sulfatmasseframställningen med ledning av de ovan angivna procenttalen har i det efterföljande endast skett för områdena nr 1—5, 8—11, 12, 13—14 och 22 samt 1—14. Situationen i virkesbalanshänseende kan i allmänhet icke bedömas enbart med ledning av den verkliga konsumtionen av sågtimmer och massaved under endast ett eller annat år, utan i regel erfordras ett medeltal av denna för ett antal år i och för vinnande av ett tillfredsställande underlag för bedömande av huruvida det normala eller ideala årsawerkningsbeloppet för området i fråga uttagits eller ej. De sakkunniga hava därför beträffande konsumtionen ansett sig böra räkna med ett medeltal för femårsperioden 1928—1932. För belysande av utvecklingen hava även 1933 års konsumtionssiffror uträknats. I detta sammanhang få de sakkunniga understryka önskvärdheten av att en fortlöpande avverkningsstatistik med det snaraste må komma till stånd, avseende i första hand sådant rundvirke, som förbrukas av skogsindustrierna. De sakkunniga få i detta hänseende erinra om att såväl inom statens som å de flesta större enskilda skogsbruk avverkningsuttagen därstädes årligen sammanställas. F. o. m. år 1931 upptager formuläret för uppgifter till industristatistiken även de för de olika skogsindustrierna förbrukade virkeskvantiteterna, varigenom en hittills icke tillämpad möjlighet förefinnes att beräkna åtgången av industrivirke. Slutligen få de sakkunniga erinra om ett förslag till ordnande av en för hela landet avsedd avverkningsstatistik genom bearbetning av virkesdeklarationerna till skogsaccis, som av centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund avgivits den 17 mars år 1933.

77 Speciella s y n p u n k t e r p å v i r k e s b a l a n s e r n a i n o m olika o m r å d e n . Redovisningsområdenas gruppering. Vid övervägande av huru stora områden, bildade av en eller flera av de tidigare omnämnda redovisningsområdena, som borde läggas till grund för den efterföljande diskussionen av virkesbalanserna, hava de sakkunniga i första hand ansett, att dessa balansområden ur sannolikhetsberäkningssynpunkt icke borde vara av alltför ringa omfattning. Grundläggande beräkningar beträffande å ena sidan de tillgängliga råvarukvantiteterna för skogsindustrierna, d. v. s. nettoårsawerkningen, samt å den andra den industriella konsumtionen av rundvirke hava visserligen verkställts särskilt för de olika redovisningsområdena, men med hänsyn till den osäkerhet, som otvivelaktigt måste vidlåda beräkningar av ifrågavarande slag, hava de sakkunniga ansett ett sammanförande särskilt av de mindre redovisningsområdena till större enheter vara ägnat att avsevärt förminska de felkällor, som alltid måste vidlåda beräkningar av denna art. Sedan de sakkunniga övervägt de olika synpunkter av huvudsakligen skogsindustrieli men även av administrativ art, som kunna anses influera på ett i möjligaste mån allsidigt bedömande av virkesbalanserna, hava de sakkunniga slutligen stannat för nedanstående gruppindelning (tab. 33, fig. 2). Tab. 33. De olika redovisningsområdenas gruppering i virkesbalanshänseende (redogörelseområden). Nr

Redovisningsområde

Nr

Redovisningsområde

1 —5

Nedre Torne älv m. fl. t. o. m. Pitel 13 — 14 Indalsälven t. o. m. Ljungan m. fl. älv m. fl. 15—16 Delångersån m. fl. t. o. m. Ljusnan 6—7 Byske älv m. fl. t. o. m. Skellefte älv 17—18 Gavleån m. fl. t. o. m. Dalälven 8—11 Rickleån m. fl. t. o. m. Mo och Gide 19—21 Klarälven t. o. m. Byälven övriga landet älvar m. fl. 22 Ångermanälven m. fl. 1—22 Hela riket 1 12

Redovisningsområdena nr 1—5. Nedre Torne älv m. fl. t. o. m. Pite älv m. fl. Detta område innefattar större delen av Norrbottens län. Arealen produktiv skogsmark uppgår till 3 754 000 hektar, motsvarande omkring 16 procent av hela rikets areal av sådan mark. Den av de sakkunniga för redogörelseområdet i fråga beräknade bruttoårsawerkningen å den produktiva skogsmarken överstiger den motsvarande tillväxten för tall med 11 procent och för gran med 69 procent eller i medeltal för bägge trädslagen med 29 procent. Detta förhållande sammanhänger med det befintliga överskottet av övermogen skog, särskilt av gran. Det totala virkesförrådet av gagnvirke av tall och gran inom området uppgår enligt tidigare angivna förutsättningar till sammanlagt 97 milj. fm 3

Rik sskogstaxerin gsnamnden 1932 '0°

12*

14°

1B°

20°

22'

A.B. KARTOGRAFISKA INSTITUTET

Fig. 2. Karta över flodområdenas gruppering (redogörelseområden).

79 exkl. bark, motsvarande omkring 12 procent av landets totala förråd av gagnvirke. Gagnvirkesförrådet har beräknats fördela sig på trädslag och sortiment på följande sätt. timmer sulfatved

43-5 milj. fm 3 20*5 » » 64-0 milj. fm 3

timmer sulfitved

8*5 milj. fm 3 24-9 » j ^ 33-4 milj. fm 3

Gagnvirkesförrådet av tall utgör 15 procent av totala förrådet för hela riket, för gran blir motsvarande siffra blott 9 procent. Timmerförrådet uppgår enligt ovanstående till 52 milj. fm 3 och massavedsförrådet till omkring 45 milj. fm 3 . De sakkunniga vilja i detta sammanhang understryka vad som tidigare framhållits, nämligen att gränserna mellan de olika virkessortimenlen i praktiken äro varierande. Den beräknade bruttoårsawerkningen av gagnvirke, som närmare framgår av tab. 34, utgör i förhållande till motsvarande förråd för talltimmer 3*4 procent och för sulfatved 2-6 procent samt för grantimmer 3'7 procent och för sulfitved 3"6 procent. Den beräknade nettoårsavverkningens förhållande till konsumtionen enligt industristatistiken framgår i detalj av tab. 34 och ställer sig i sammandrag på följande sätt i 1 000 fm 3 . G r a n

T a l l Sulfatved 4"—

Sågtimmer 6"—

Summa

Sulfitved 4"—

Sågtimmer 8"—

Summa

Konsumtion, medeltal 1928—1932 » 1933

287 174 238

1258 652 700

1545 826 938

701 38 53

223 60 46

924 98 99

Överskott 1928 - 1 9 3 2

826 Uti ovanstående konsumtionssiffror ingår även från Finland importerat virke. Då denna virkeskvantitet numera är jämförelsevis ringa, har denna post ej fråndragits i sammanställningarna över virkesbalanserna. Beträffande konsumtionens förändringar inom detta redogörelseområde dels under åren 1928—1932, dels under år 1933 få de sakkunniga hänvisa till tab. 34. Som av de sakkunniga tidigare omnämnts, torde en del av det i den beräknade nettoårsawerkningen såsom sågtimmer redovisade virket på grund av dålig kvalitet behöva överföras till sulfatved. Detta skulle särskilt gälla i fråga om talltimmer. De sakkunniga anse sig på tidigare anförda skäl icke i stånd verkställa en exakt beräkning över storleken av en dylik överföring.

80 Tab. 34. Redovisningsområdena nr 1—5. Nedre Tall Beräknad årsavverkning exkl. bark

4" —

6" —

Gran

Summa

4" —

8" —

Summa

Summa s:m

1 000 fm 3 Bruttoårsavverkning..

..

532-6

1 492-1

2 024-7

902-8

310-7

1 213-5

3 238-2

tekniska skador ej tillvaratagbart... . husbehovsvirke

38-1 149-6 57-5

113-8 63-0 57-5

151-9 212-6 115-0

104-6 62-6 34-5

40-1 13-4 34-1

144-7 760 68-6

296-6 288-6 183-6

Summa

245-2

234-3

479-5

201-7

87-6

289-3

768-8

287-4

1 257-8

1 545-2

701-1

223-1

924-2

2 469-4

Avgående

poster:

Netloårsavverkning

Under antagande att överföringen till sulfatved för ifrågavarande område bör uppgå till 15 procent av den beräknade nettoårsawerkningen av talltimmer, skulle en dylik överföring motsvara en kvantitet sulfatved av cirka 189 000 fm 3 . Timmeröverskottet skulle på grund härav minskas från 769 000 fm 3 (606 000 + 163 000) till 580 000 fm3, men överskottet av sulfatved, som i medeltal under åren 1928—1932 uppgått till cirka 113 000 fm3, skulle i stället komma att ökas till 302 000 fm3. Inom ifrågavarande område finnas två sulfatfabriker. Produktionen uppgick i medeltal under åren 1928—1932 till 44 300 ton och år 1933 till 56 500 ton. Produktionskapaciteten uppgives år 1934 till 68 000 ton. Vid beräkning av konsumtionen av sulfatved har förutsatts, att i medeltal åren 1928—1932 30 procent av råvaran utgjorts av sågavfall och 70 procent av rundvirke, samt att för år 1933 sågavfallet uppgått till 25 procent av totala virkesförbrukningen. Inom området finnes ingen sulfitfabrik, men däremot ett träsliperi med en produktion i medeltal under åren 1928—1932 av 13 100 ton och år 1933 av 18 200 ton, allt torrberäknad massa. Produktionskapaciteten uppgives år 1934 till 22 500 ton. överskottet av sulfitved skulle följaktligen vara mycket betydande, nämligen icke mindre än 663 000 fm3, motsvarande en produktion av cirka 110 000 ton sulfitmassa. Vid Törefors finnes en fabrik för framställning av träfiberplattor, vartill förbrukas cirka 15 000 fm 3 virke. Råmaterialet utgöres i sin helhet av sågavfall. Den för området i fråga beräknade nettoårsawerkningen av gagnvirke samt kvantiteten flottgods och virkeskonsumtionen i medeltal under åren 1928—1932 framgår av följande sammanställning i 1 000 fm 8 .

81 Torne älv m. fl. t. o. m. Pite älv m. fl. Tall Årlig industriell konsumtion exkl. bark under nedanstående år

Sulfatved 1

Sågtimmer

Gran

Summa

Sulfito. trämasseved

Sågtimmer

Summa

Summa s:m

1 000 fms 1928 1929 1930 1931 1932

107-5 195-5 258-9 249-4 184-8

664-9 787-0 582-3 656-9 566-3

772-4 982-5 841-2 906-3 751-1

40-8 39-6 43-8 36-6 29-8

97-4 77-9 54-6 24-7 45-8

138-2 117-5 98-4 61-3 75-6

910-6 1 100-0 939-6 967-6 826-7

Medeltal

199-2 174-3 254-1 238-2

651-5

850/ 825-8 953-9 938-0

38-1

60-0

98-1

52-7

46-0

98-7

948-8 923-9 1 052-6

»

1933 1933 1

699-8

Vanlig stil. Rundvirke 80 procent av totala konsumtionen. Kursiv stil. » 70 » » » » 1928—1932. » » 75 » » » • 1933.

Nettoårsawerkning, sågtimmer 1 481, småvirke 988, summa 2 469 Flottgods, , 986, » 674, » 1660 Konsumtion, » 712, » 212, » 924 Mängden flottgods överstiger sålunda konsumtionen med 274 000 fm 3 timmer och 462 000 fm 3 småvirke men understiger nettoårsawerkningen med respektive 495 000 fm 3 och 314 000 fm 3 . Det har synts de sakkunniga vara av intresse att verkställa en uppskattning över huru mycket av den beräknade nettoårsawerkningen av sågtimmer, som i verkligheten uttages inom redogörelseområdet. Denna kalkyl har "PPgJorts under följande förutsättningar. De sakkunniga hava uppskattat den kvantitet sågtimmer, som tillföres redogörelseområdet från älvar utanför detsamma, till cirka 40 000 fm 3 i medeltal under åren 1928—1932. En verkställd uppskattning har vidare visat, att försågningen för export vid sådana smärre cirkelsågar av den storleksordningen, att tillverkningen borde hava redovisats i industristatistiken men som sannolikt ej ingått i densamma under ifrågavarande år, torde uppgå till högst 50 000 fm 3 . Vidare har beräknats, att den kvantitet timmer, som levereras till sydligare belägna distrikt utom redogörelseområdet under åren 1928—1932, i medeltal per år uppgått till 350 000 fm3. Slutligen har förutsatts, att den nuvarande försågningen inom området, sedan de under de senaste åren iståndsatta sågverken tagits i bruk, torde komma att ökas med 16 000 standards utöver tillverkningen under åren 1928—1932. Under nu angivna förutsättningar erhålles följande resultat. 6—417154

82 Redovisad konsumtion 1928—1932 Ej redovisad konsumtion Produktionsökning Leverans söderut

712 000 fms motsv. 78 000 standards 50 000 i t 5 500 » 190 000 »> » 21 000 » 104 500 standards 350 000 » » 38 000 t

Summa 1 302 000 fm* motsvarande Från andra områden erhållet timmer

40 000

»

»

Återstår 1 262 000 fm' motsvarande

142 500 standards 4 500

»

138 000 standards

Nettoårsawerkningen av sågtimmer har beräknats till 1 481 000 fm3. Med en avverkning av 1 262 000 fm 3 enligt ovanstående kalkyl skulle följaktligen endast finnas outnyttjat 219 000 fm 3 motsvarande cirka 22 000 standards. Under den antagna förutsättningen, att 15 procent av talltimmerkvantiteten enligt nettoårsawerkningen skulle behöva överföras till sulfatved, motsvarande 189 000 fm3, skulle det tidigare outnyttjade överskottet av sågtimmer försvinna. Under förutsättning dels att försågningen inom ifrågavarande område uppehälles vid cirka 100 000 standards, dels att leveransen söderut av sågtimmer motsvarar cirka 38 000 standards, skulle följaktligen sågtimmerförrådet helt utnyttjas i enlighet med de förutsättningar, som ligga till grund för beräkningen av nettoårsawerkningen. De sakkunniga få i detta sammanhang understryka, att produktionen av sågade trävaror redan under år 1933 visat ökning i förhållande till femårsmedeltalet under åren 1928—1932. Med normal drift på den för närvarande inom området befintliga produktionsapparaten torde redan nu kunna räknas med en möjlighet till ytterligare ökad produktion. Av småvirke, som ännu ej utnyttjas, finnas däremot stora reserver inom området. Detta sammanhänger med att gallringar och avverkning av klenare träd över huvud taget ännu ej nått upp till den kvantitet, som den av de sakkunniga beräknade nettoårsawerkningen förutsätter. Denna reserv av småvirke ökar ytterligare, särskilt vad sulfatveden beträffar, om de kvantiteter, som av de sakkunniga redovisats såsom för närvarande ej tillvaratagbara kunna bliva föremål för exploatering. Storleken av dessa kvantiteter framgår av tab. 34. Redovisningsområdena nr 6—7. Byske älv m. fl. t. o. m. Skellefte älv. Arealen produktiv skogsmark inom detta område uppgår till 976 000 hektar. Den för området beräknade bruttoårsawerkningen å den produktiva skogsmarken motsvarar för tall nära nog exakt tillväxten, men är för gran 48 procent högre. I medeltal för bägge trädslagen är den totalt beräknade bruttoårsawerkningen 17 procent högre än motsvarande tillväxt. Kubikmassan gagnvirke av tall och gran uppgår till 27 milj. fm 3 . Fördelningen på trädslag och sortiment är följande.

83 3

Tall:

timmer sulfatved

11*3 milj. fm 5*8 »

Gran.

timmer sulfitved

2-6 milj. fm 3 7"7 » 10-3 milj. fm 3

17-1 milj. fm 3

Tallen är här liksom i föregående redovisningsområde det dominerande trädslaget. Timmerförrådet uppgår enligt ovanstående till 13-9 milj. fm 3 och massavedsförrådet till 13-5 milj. fm 3 . Den beräknade bruttoårsawerkningen av gagnvirke, som närmare framgår av tab. 35, utgör i förhållande till gagnvirkesförrådet för talltimmer 3-5 procent, för sulfatved 2-7 procent samt för grantimmer 3-6 procent och för sulfitved 3-5 procent. Den beräknade nettoårsawerkningen i förhållande till konsumtionen enligt industristatistiken framgår i detalj av tab. 35 och ställer sig i sammandrag på följande sätt i 1 000 fm 3 . T a l l

Nettoårsavverkning Konsumtion, medeltal 1928—1932 • 1933 överskott 1928—1932 Underskott 1928—1932

G r a n

Sulfatved 4"—

Sågtimmer 6"—

Summa

Sulfitved 4"—

Sågtimmer 8"—

Summa

— —

335 216 58

438 216 58

218 222 264

67 43 21

285 265 285

—

—

—

—

—

24 4

Den för området i fråga beräknade nettoårsawerkningen av gagnvirke samt kvantiteten flottgods och virkeskonsumtionen i medeltal under åren 1928—1932 framgår av följande sammanställning i 1 000 fm 3 . Nettoårsavverkning, sågtimmer 402, småvirke 321, summa 723 Flottgods, » 250, » 220, > 470 Konsumtion, » 259, » 222, » 481 Kvantiteten flottgods av timmer och småvirke motsvarar sålunda praktiskt taget konsumtionen av dessa sortiment men uppgår endast till 60 å 70 procent av den beräknade nettoårsawerkningen. Inom redovisningsområdet finnes icke någon sulfatfabrik, varför hela den beräknade nettoårsawerkningen av sulfatved redovisas såsom överskott. En sulfitfabrik finnes inom området med en uppgiven produktionskapacitet år 1934 av 27 000 ton samt två sliperier, ett vid Byske älv med en produktionskapacitet år 1934 av 18 000 ton torr massa och ett vid Skellefte älv med en kapacitet av 28 000 ton torr massa. Produktionen har i medeltal under åren 1928—1932 uppgått till 22 100 ton sulfitmassa och 32 200 ton torr slipmassa. Är 1933 voro motsvarande produktionssiffror respektive 22 800 och 45 000 ton. Konsumtionen av sulfitved har, som framgår av sammanställningen här

^

•

84 Tab. 35.

Redovisningsområdena nr 6—7. Gran

Tall Beräknad årsavverkning exkl. bark

4" —

6" —

Byske

Summa

4" —

8" —

Summa

Summa s:m

1 000 fm3 155-0

390-1

545-1

270-3

94-3

364-6

909-7

tekniska skador ej t i l l v a r a t a g b a r t . . . .

10-8 21-6 19-3

28-9 7-2 19-3

39-7 28-8 38-6

32-4 7-1 12-7

12-5 1-7 12-7

44-9 8-8 25-4

84-6 37-6 64-0

Summa

51-7

55-4

107-1

52-2

26-9

79-1

186-2

103-3

334-7

438-0

218-1

67-4

285-5

723-5

Bruttoårsavverkning.... Avgående

poster:

Nettoårsavverkning

ovan, något överstigit den beräknade nettoårsawerkningen av detta sortiment. Inom detta redovisningsområde försiggår en betydande försågning vid mindre ram- och cirkelsågar inne i landet. En verkställd undersökning härom visar, att endast en ringa del av produktionen vid dessa verk ingår i industristatistiken. Den angivna storleken på konsumtionen av sågtimmer måste därför betecknas såsom för låg. Detta gäller i synnerhet för år 1933, då cirkelsågningen uppskattats till cirka 15 000 standards, motsvarande ungefär 150 000 fm 3 sågtimmer. Emedan vid dessa mindre sågar vanligen förädlas virke med mindre än 6 tums toppdiameter för tall och 8 tums för gran, tillgodogöras vid desamma sålunda icke endast sådant virke, som i nettoårsavverkningsberäkningen upptagits som timmer utan även virke av massavedsdimensioner. Av tab. 35 framgår, att timmerkonsumtionen inom området i fråga år 1933 nedgått till 79 000 fm 3 (58 000 + 21 000 fm 3 ). Detta förhållande sammanhänger med att Sävenäs sågverk med en uppgiven normal årsproduktion av 15 000 standards nedbrunnit i december år 1932 och sedermera ej återuppbyggts. Med hänsyn till den inom området i fråga befintliga, omfattande cirkelsågningen har det icke ansetts erforderligt att för detta redovisningsområde räkna med en överföring till sulfatved av i den beräknade nettoårsawerkningen såsom sågtimmer redovisat virke. Om för detta redovisningsområde konsumtionen i medeltal under åren 1928—1932 jämföres med den beräknade nettoårsawerkningen, erhålles såsom resultat ett överskott av sulfatved på cirka 100 000 fm 3 samt ett sågtimmeröverskott på 143 000 fm 3 (119 000 + 24 000 fm 3 ). Däremot synes ett mindre underskott förefinnas på sulfitved. För år 1933 översteg konsum-

85 älv m. fl. t. o. in. Skellefte älv. Gran

Tall Årlig industriell konsumtion exkl. bark under nedanstående år

Sulfatved

Sågtimmer

Summa

Sulfito. trämasseved

Sågtimmer

Summa

Summa s:m

1000 fm3 1928 1929 1930 1931 1932

—

279-5 315-6 237-4 144-4 103-2

279-5 315-6 237-4 144-4 103-2

200-5 266-4 249-2 215-3 180-6

58-7 56-6 46-8 29-7 21-6

259-2 i 323-0 296-0 245-0 202-2

538-7 638-6 533-4 389-4 305-4

—

216-0

216-0

222-4

42-7

265-1

481-1

58-4

58-4

263-8

21-1

284-9

343-3

tionen av sulfitved den beräknade nettoårsawerkningen med cirka 46 000 fm 3 . Som av de sakkunniga redan antytts, utnyttjas med säkerhet en icke oväsentlig del av det redovisade sågtimmeröverskottet i verkligheten vid sådana mindre sågverk, framför allt cirkelsågar, som icke ingå i industristatistiken. Resterande överskott av sågtimmer samt överskottet på småvirke från detta redovisningsområde levereras till angränsande redovisningsområden, varjämte smärre kvantiteter småvirke, i synnerhet av tall, uppkapas till props i och för export. Från Byske älv bogseras avsevärda mängder virke, särskilt sågtimmer norrut till Pite älvs redovisningsområde samt från Skellefte älv olika virkessortiment huvudsakligen till Bureå inom Rickleåns redovisningsområde ävensom till Ume älvs redovisningsområde. Samtidigt har till området i fråga såväl sågtimmer som sulfitved tillförts från de nordligare belägna redovisningsområdena. Förändringarna i detalj i virkeskonsumtionen under åren 1928—1932 samt under år 1933 inom ifrågavarande redovisningsområde framgår av tab. 35. Redovisningsområdena nr 8—11. Rickleån ni. fl. t. o. m. Mo och Gide älvar m. fl. Arealen produktiv skogsmark inom detta redovisningsområde uppgår till 2 688 000 hektar, motsvarande cirka 12 procent av landets totala skogsmarksareal. Den för området beräknade bruttoårsawerkningen å den produktiva skogsmarken överstiger motsvarande tillväxt för tall med 8 procent och för gran med 21 procent eller i medeltal för de båda trädslagen med 14 procent.

86 Kubikmassan gagnvirke av tall och gran uppgår till cirka 84 milj. fm 3 . Fördelningen på trädslag och sortiment är följande. Tall:

timmer sulfatved

29-3 milj. fm 3 15-2 » » 44-5 milj. fm 3

Gran:

timmer sulfitved

9-0 milj. fm 3 30-1 » 39-1 milj. fm 3

Gagnvirkesförrådet av tall är som synes även för detta område större än granförrådet. Timmerförrådet uppgår enligt ovanstående till 38-3 milj. fm 3 och massavedsförrådet till 45-3 milj. fm 3 . Den beräknade bruttoårsawerkningen, som närmare framgår av tab. 36, utgör i förhållande till motsvarande gagnvirkesförråd för talltimmer 3-3 procent och för sulfatved 2-4 procent samt för grantimmer 3-6 procent och för sulfitved 3-4 procent. Den för området i fråga beräknade nettoårsawerkningen i förhållande till konsumtionen enligt industristatistiken framgår i detalj av tab. 36 och ställer sig i sammandrag på följande sätt i 1 000 fm 3 . G r a n

T a l l Sulfatved 4"—

Sågtimmer 6"—

Summa

Sulfitved 4"—

Sågtimmer 8"—

Summa

Konsumtion, medeltal 1928—1932 t 1933

282 476 480

850 936 915

1132 1412 1395

850 683 954

241 234 225

1091 917 1 179

Överskott 1928—1932 Underskott 1928—1932

280 Den beräknade nettoårsawerkningen av gagnvirke samt kvantiteten flottgods och virkeskonsumtionen i medeltal under åren 1928—1932 framgår av följande sammanställning i 1 000 fm 3 . Nettoårsavverkning, sågtimmer 1 091, småvirke 1 132, summa 2 223 Flottgods, » 1062, » 1215, » 2 277 Konsumtion, * 1 170, 1 1 159, » 2 329 Inom detta område är cirkelsågningen icke så omfattande, att någon justering av ovannämnda konsumtionssiffror ansetts erforderlig på grund härav. Ovanstående sammanställning visar, att den totalt beräknade nettoårsawerkningen, flottgodskvantiteten och konsumtionen nära nog överensstämma för området i sin helhet. Inom västerbottensdelen av området överstiger emellertid nettoårsawerkningen avsevärt konsumtionen, under det att förhållandet är omvänt i västernorrlandsdelen. Inom området finnas tre sulfatfabriker, fyra sulfitfabriker och likaledes

87 fyra sliperier. Produktionen vid sulfatfabrikerna uppgick i medeltal under åren 1928—1932 till 89 100 ton och år 1933 till 94 900 ton. Produktionskapaciteten uppgives år 1934 till sammanlagt 116 000 ton. Vid sulfitfabrikerna tillverkades i medeltal under åren 1928—1932 80 500 ton och år 1933 108 200 ton. Den totala kapaciteten år 1934 uppgives till 133 500 ton. Vid sliperierna tillverkades i medeltal under ovannämnda femårsperiod 66 700 ton och år 1933 95 700 ton torrberäknad massa. Sliperiernas kapacitet uppgives år 1934 till 98 500 ton. Konsumtionen av sulfatved har uppgått till 476 000 fm 3 i medeltal under åren 1928—1932, varvid förutsatts, att denna kvantitet motsvarar 95 procent av sulfatvedsförbrukningen och att resterande 5 procent täckas av sågavfall. Därtill kommer att för framställning av träfiberplattor beräknas åtgå cirka 15 000 fm 3 av rundvirke av sulfatvedsdimensioner. Den sålunda beräknade bristen av sulfatved inom ifrågavarande område har av de sakkunniga i medeltal under åren 1928—1932 beräknats till 194 000 fm 3 per år. Vid dessa beräkningar har dock bortsetts från det förhållandet, att till sulfatved även användes virke av torrskog samt av mindre dimensioner än 4 tum i toppen. Därest på grund av dålig kvalitet hos tallsågtimret en överföring till sulfatved av 10 procent av den av de sakkunniga beräknade nettoårsawerkningen av sågtimmer i verkligheten anses äga rum, minskas ovannämnda brist på sulfatved med cirka 85 000 fm 3 . Sågavfallet inom området användes delvis för framställning av träfiberplattor. Enligt vad de sakkunniga inhämtat, torde sågavfallet i framtiden komma att användas i större utsträckning vid tillverkning av sulfatmassa än som varit fallet under åren 1928—1933. Av talltimmer har konsumtionen i medeltal under åren 1928—1932 överstigit den beräknade nettoårsawerkningen med 86 000 fm3, under det att för grantimmer ett överskott på cirka 7 000 fm 3 beräknats. Totala bristen på sågtimmer har sålunda under denna femårsperiod beräknats till omkring 80 000 fm 3 . Detta underskott ökas med 85 000 fm 3 till 165 000 fm3, om 10 procent av talltimret på sätt anförts i verkligheten överföres till sulfatved. Konsumtionen av sulfitved har i medeltal under åren 1928—1932 understigit den beräknade nettoårsawerkningen med 167 000 fm 3 men för år 1933 föreligger ett underskott på cirka 100 000 fm 3 . Förändringarna i detalj i konsumtionen av de olika virkessortimenten framgå av tab. 36. Det ifrågavarande redogörelseområdet tillföres virke från nordligare belägna distrikt men samtidigt sker avgång till sydligare belägna områden. Dessa kvantiteter äro dock relativt obetydliga i förhållande till totala förbrukningen inom området. Redogörelseområdet kan därför i stort sett sägas vara självförsörjande med en produktionsapparat, som väl motsvarar virkestillgången. Behovet av sulfatved inom området i fråga synes dock av de föreliggande beräkningarna att döma i framtiden bliva av sådan om-

88 Tab. 36. Redovisningsområdena nr 8—11. Rickleån Gran

Tall Beräknad årsavverkning exkl. bark

4" —

6" —

Summa

4" —

8" —

Summa

Summa s:m

1 000 fm3 365-6

963-2

1 328-8

1 024-6

328-1

1 352-7

2 681-5

ej tillvaratagbart... .

26-2 16-5 40-8

72-7 0-0 40-7

98-9 16-5 81-5

118-5 10-7 45-1

41-9 0-0 44-9

160-4 10-7 90-0

259-3 27-2 171-5

Summa

83-5

113-4

196-9

174-3

86-8

261-1

458-0

282-1

849-8

1 131-9

850-3

241-3

1 091-6

2 223-5

Bruttoårsavverkning.... Avgående

poster:

Nettoårsavverkning

fattning, att ett visst tillskott av dylikt virke från utanför området belägna flodområden bliver erforderligt. Förändringarna i detalj i konsumtionen av de olika virkessortimenten dels under åren 1928—1932, dels under år 1933, framgå i detalj av tab. 36. Redovisningsområdet nr 12. Ångermanälven m. fl. Arealen produktiv skogsmark inom detta redogörelseområde uppgår till 1 886 000 hektar. Den för området beräknade bruttoårsawerkningen å den produktiva skogsmarken uppgår för tall till nära nog samma belopp som den motsvarande tillväxten men är för gran 22 procent större än tillväxten. I medeltal för de båda trädslagen är den beräknade bruttoårsawerkningen 16 procent större än motsvarande tillväxt. Kubikmassan gagnvirke av tall och gran uppgår till 60 milj. fm3. Fördelningen på trädslag och sortiment är följande.

n:

timmer sulfalved

10-8 milj. fm 3 5-4 » » 16-2 milj. fm 3

timmer sulfitved

10-8 milj. fm 3 33-5 » > 44-3 milj. fm 3

Gagnvirkesförrådet av gran är som synes avsevärt större än tallförrådet. Timmerförrådet uppgår till 21-6 milj. fm3, varav hälften tall och hälften gran. Massavedsförrådet uppgår till 38-8 milj. fm 3 . Den beräknade bruttoårsawerkningen, som närmare framgår av tab. 37, utgör i förhållande till motsvarande förråd för tall timmer 3-5 procent och

89 m. fl. t. o. m. Mo och Gide älvar m. fl. Tall Årlig industriell konsumtion exkl. bark under nedanstående år

Sulfatved 1

Sågtimmer

Gran

Summa

Sulfito. trämasseved

Sågtimmer

Summa

Summa s:m

1 000 fm s 1928 1929 1930 1931 1932

335-5 391-9 383-9 457-1 436-2

1 078-7 1 048-0 903-9 854-2 797-9

1414-2 1 439-9 1 287-8 1 311-3 1 234-1

635-7 746-2 674-3 549-3 808-6

311-6 264-6 204-2 191-2 198-1

947-3 1 010-8 878-5 740-5 1 006-7

2 361-5 2 450-7 2 166-3 2 051-8 2 240-8

936-5

1337-4 1 412-6 1 342-5 1 395-9

682-8

234-0

916-8

1933 1933

400-9 476-1 426-9 480-3

954-0

225-0

1 179-0

2 254-2 2 329-4 2 521-5 2 574-9

915-6

Vanlig stil. Rundvirke 80 procent av totala konsumtionen. Kursiv stil. » 95 » » » » 1928- -1932. » » 90 i i » » 1933.

för sulfatved 2-5 procent samt för grantimmer 3-7 procent och för sulfitved 3-5 procent. Den för området i fråga beräknade nettoårsawerkningen i förhållande till konsumtionen enligt industristatistiken framgår i detalj av tab. 37 och ställer sig i sammandrag på följande sätt i 1 000 fm3. T a l l

G r a n

Sulfatved 4"—

Sågtimmer 6"—

Summa

Sulfitved 4"—

Sågtimmer 8"—

Nettoårsavverkning Konsumtion, medeltal 1928 — 1932 » år 1933

101 79 218

331 745 716

432 824 934

957 739 875

300 499 337

överskott 1 9 2 8 - 1 9 3 2 Underskott 1928 — 1932

22 414

1 257 1 238 1212 218

199 Summa

Den beräknade nettoårsawerkningen av gagnvirke samt mängden flottgods och virkeskonsumtionen i medeltal under åren 1928—1932 framgår av följande sammanställning i 1 000 fm3. Nettoårsavverkning, sågtimmer 631, småvirke 1 058, summa 1 689 Flottgods, » 835, » 879, » 1 714 Konsumtion, » 1 244, » 818, » 2 062 Mängden tillsläppt flottgods överstiger sålunda den beräknade nettoårsawerkningen för sågtimmer men understiger denna för småvirke. Summa

90 Tab. 37. Redovisningsområdet nr Gran

Tall Beräknad årsavverkning exkl. bark

4" —

6" —

Summa

4" —

8" —

Summa

Summa s:m

1 000 fm" ...

376-2

508-2

1 172-8

402-0

1 574-8

2 083-0

ej tillvaratagbart... .

9-0 6-2 16-0

25-9 3-5 16-0

34-9 9-7 32-0

136-3 31-1 48-0

50-3 3-5 48-0

186-6 34-6 96-0

221-5 44-3 128-0

Summa

31-2

45-4

76-6

215-4

101-8

317-2

393-8

100-8

330-8

431-6

957-4

300-2

1 257-6

1 689-2

Bruttoårsavverkning. Avgående

poster:

flottgods och nettoårsavverkning av samtliga virkessortiment visar god överensstämmelse. Konsumtionen av tallvirke, såväl beträffande sulfatveden som sågtimret, överstiger den beräknade nettoårsawerkningen av detta trädslag. Inom området finnas fyra sulfatfabriker, samtliga belägna vid Ångermanälvens mynning. Produktionen vid dessa uppgick i medeltal under åren 1928—1932 till 70 100 ton och år 1933 till 77 500 ton. Produktionskapaciteten uppgives år 1934 till 106 000 ton. Vid beräkningen av förbrukningen av sulfatved i ovanstående balans har förutsatts, att 80 procent av råvaran i medeltal under åren 1928—1932 utgjorts av sågavfall och 20 procent av rundvirke samt att konsumtionen under år 1933 vid sulfatfabrikerna i genomsnitt för området till lika delar utgjorts av rundvirke och sågavfall. I medeltal under åren 1928—1932 har ett överskott på sulfatved förefunnits, som år 1933 utbytts i ett underskott, uppgående till 117 000 fm 3 . Beträffande detta underskott är att märka, att sulfatveden vid avverkningsberäkningen endast beräknats bliva uttagen till 4 eng. tum i toppen. En genom de sakkunnigas försorg verkställd undersökning, avseende hela Västernorrlands län, utvisar, som redan omnämnts, att ett uttagande ned till 3 eng. tum i toppen skulle motsvara en ökning av den tillgängliga kvantiteten massaved på cirka 25 procent. Vidare är att märka att även sämre granved i viss utsträckning kommer till användning såsom sulfatved. Slutligen bör påpekas, att det stora behovet av sulfatved sannolikt medför ett uttagande till detta sortiment jämväl av härtill duglig torrskog samt av sådant tallvirke av sågtimmerdimensioner, som på grund av tekniska skador nedklassats såsom ej dugligt till sågtimmer.

91 12. Ångermanälven in. fl. Tall Årlig industriell konsumtion exkl. bark under nedanstående år

Sulfatved 1

Sågtimmer

Gran

Summa

Sulfito. trämasseved

Sågtimmer

Summa

Summa s:m

1000 fm3 1928 1929 1930 1931 1932

269-1 399-2 329-2 282-3 297-2

837-0 841-7 804-8 623-8 616-5

1 106-1 1 240-9 1 134-0 906-1 913-7

677-7 932-3 926-5 636-9 522-0

673-6 700-1 517-2 313-0 291-6

1351-3 1 632-4 1 443-7 949-9 813-6

2 457-4 2 873-3 2 577-7 1 856-0 1 727-3

744-8

1 060-2 823-7 1 064-3 933-8

739-1

499-1

1 238-2

1933 1933

315-4 78-9 348-0 217-5

875-6

336-9

1 212-5

2 298-4 2 061-9 2 27.6-8 2 146-3

716-3

Vanlig stil. Rundvirke 80 procent av totala konsumtionen. Kursiv stil. »

• •

20 50

» »

• i

» »

» »

1928—1932. 1933.

Nu anförda omständigheter giva till resultat, att det beräknade underskottet på sulfatved år 1933 inom ifrågavarande område i verkligheten är lägre än som av de sakkunniga uppgivits. Sammanlagda konsumtionen av sulfit- och sulfatved uppgick i medeltal under åren 1928—1932 till 818 000 fm 3 och år 1933 till 1 093 000 fm3, vilken senare siffra är nästan exakt lika med den beräknade nettoårsawerkningen av massaved av tall och gran, 1 058 000 fm 3 . Inom redogörelseområdet finnas fyra sulfitfabriker, av vilka dock en numera är nedlagd, samt tre sliperier. Produktionen av sulfitmassa uppgick i medeltal under åren 1928—1932 till 109 500 ton och år 1933 till 125 600 ton. Fabrikernas sammanlagda kapacitet uppgives år 1934 till 159 000 ton. Vid sliperierna producerades i medeltal under åren 1928—1932 33 900 ton och år 1933 48 500 ton. Kapaciteten uppgives för år 1934 till 57 000 ton, allt torrberäknad massa. Konsumtionen av sulfitved understeg i medeltal under åren 1928—1932 den beräknade nettoårsawerkningen med 218 000 fm 3 och år 1933 med 87 000 fm 3 . Enligt de sakkunnigas mening torde en icke obetydlig del av det sålunda redovisade överskottet av sulfitved undergå försågning i form av smäckert grantimmer. Beträffande konsumtionen av sågtimmer översteg denna i medeltal under åren 1928—1932 den beräknade nettoårsawerkningen med 613 000 fm 3 . Detta underskott utfylles bl. a. genom tillförsel från nordligare belägna

92 distrikt. Mängden flottgods av sågtimmer överstiger den beräknade nettoårsawerkningen med 200 000 fm 3 . Härtill kommer sådant sågtimmer, som icke flottas utan direkt framforslas till sågverken. Inom redogörelseområdet finnes en plywoodfabrik. Förbrukningen av virke härtill har icke inräknats i den tidigare redovisade konsumtionen av tallsågtimmer. De sakkunniga hava beträffande virkesbalanserna för Ångermanälvens redogörelseområde kommit till det resultatet, att området kan betecknas såsom självförsörjande beträffande sulfitved, men att försågningen därstädes för närvarande är avsevärt större, än som motsvaras av normal avkastning från skogstillgångarna inom området i fråga. Vidkommande förändringarna i detalj å virkeskonsumtionen under åren 1928—1932 samt under år 1933 framgå dessa av tab. 37.

Redovisningsområdena nr 13—14. Indalsälven t. o. m. Ljungan m. fl. Arealen produktiv skogsmark inom detta redogörelseområde uppgår till 2 164 000 hektar. Den för området beräknade bruttoårsawerkningen å den produktiva skogsmarken uppgår för tall till 19 procent mindre än tillväxten men för gran till 4 procent mera eller i medeltal 4 procent mindre än motsvarande tillväxt. Kubikmassan gagnvirke av tall och gran uppgår till 71 milj. fm 3 . Fördelningen på trädslag och sortiment är följande. timmer sulfatved

15-4 milj. fm 3 9-8 » » 25-2 milj. fm 3

timmer sulfitved

8-8 milj. fm 3 37-0 » » 45-3 milj. fm 3

Gagnvirkesförrådet av gran är som synes avsevärt större än tallförrådet men dominerar dock icke i samma utsträckning som inom Ångermanälvens redovisningsområde. Timmerförrådet uppgår till 24-2 milj. fm3, varav ungefär 2/3 tall och Va gran och massavedsförrådet till 46-8 milj. fm 3 . Den beräknade bruttoårsawerkningen, som närmare framgår av tab. 38, utgör i förhållande till motsvarande förråd för talltimmer 3-3 procent och för sulfatved 2-3 procent samt för grantimmer 3*8 procent och för sulfitved 3-4 procent. Den för området i fråga beräknade nettoårsawerkningen i förhållande till konsumtionen framgår i detalj av tab. 38 och ställer sig i sammandrag på följande sätt i 1 000 fm 3 .

9;J T a l l

Konsumtion, medeltal 1928—1932 » år 1933 Överskott 1928—1932 Underskott 1928—1932

G r a n

Sulfatved 4"—

Sågtimmer 6"—

Summa

Sulfitved 4" —

Sågtimmer 8"~

Summa

152 103 478

431 920 727

583 1023 1 205

1002 1548 1628

230 732 553

1232 2 280 2 181

49 489

1 048

49 Den beräknade nettoårsawerkningen av gagnvirke samt mängden flottgods och konsumtionen i medeltal under åren 1928—1932 framgår av följande sammanställning i 1 000 fm3. Nettoårsavverkning, sågtimmer 661, småvirke 1 154, summa 1 815 Flottgods, » 1 234, » 1390, » 2 624 Konsumtion, » 1652, » 1651,'- » 3 303 Flottgodsmängden överstiger sålunda beträffande såväl sågtimmer som massaved den beräknade nettoårsawerkningen men understiger däremot den verkliga konsumtionen. Inom området finnas för närvarande två sulfatfabriker, båda belägna norr om Sundsvall. Produktionen uppgick i medeltal under åren 1928—1932 till endast 30 500 ton, beroende på att endast den ena av fabrikerna var i gång under åren 1928—1931, men ökade under år 1933 till 113 400 ton. Produktionskapaciteten år 1934 vid de båda fabrikerna uppgives till sammanlagt 150 000 ton. Av sulfatved har i medeltal under åren 1928—1932 överskottet utgjort 49 000 fm3. För år 1933 har däremot uppstått ett beräknat underskott på 326 000 fm3. Den stora ökningen i konsumtionen av sulfatved inom detta område sammanhänger med tillkomsten av den stora sulfatfabriken vid Östrand. Sedd på längre sikt bör därför konsumtionssiffran för år 1933 betraktas såsom den normala för ifrågavarande område. Ovanstående beräkningar äro uppgjorda under förutsättning att i medeltal under åren 1928—1932 sulfatveden till 40 procent utgjorts av sågavfall och till 60 procent av rundvirke. För år 1933 voro motsvarande procenttal 25 och 75. Enligt vad de sakkunniga inhämtat, torde sågavfallet i framtiden komma att ingå med större andel vid sulfatmassetillverkningen inom detta redogörelseområde än som varit fallet år 1933. Underskottet av sulfatved kan i viss utsträckning utfyllas genom avverkning dels av för närvarande såsom ej tillvaratagbar beräknad avverkning (tab. 38), dels ock av sulfatved av klenare dimensioner än 4 tum i toppen. Utgående från den för Västernorrlands län beräknade siffran, 25 procent för ökningen av mängden småvirke vid uttagande av detta ned till 3 tum i topp, motsvarar denna sänkning av minimitoppdiametern en ökning av

94 Tab. 38. Redovisningsområdena nr Tall Beräknad årsavverkning exkl. bark

4" —

6" —

Gran

Summa

*"-

"~

Summa

Summa s:m

1 000 fm8 Brutloårsavverkning....

228-3

500-1

728-4

1 253-1

330-1

1 583-2

2 311-6

ej t i l l v a r a t a g b a r t . . . .

15-2 29-2 31-5

33-2 4-6 31-5

48-4 33-8 63-0

139-1 51-0 60-7

36-9 3-0 60-6

176-0 54-0 121-3

224-4 87-8 184-3

Summa

75-9

69-3

145-2

250-8

100-5

351-3

496-5

152-4

430-8

583-2

1 002-3

229-6

1 231-9

1815-1

Avgående

poster:

sulfatvedkvantiteten enligt den beräknade nettoårsawerkningen på 38 000 fm 3 . Enligt de sakkunnigas mening är det även möjligt, att en del av det virke, som i fråga om sågtimmer av tall avdragits för tekniska skador, kan utnyttjas som sulfatved. Även om vederbörlig hänsyn tages till nu nämnda omständigheter, hava de sakkunniga kommit till det resultatet, att sulfatvedstillgångarna inom redogörelseområdet icke kunna anses tillräckliga för den nuvarande produktionen av sulfatmassa, utan att man antingen får räkna med större avverkning i förhållande till den av de sakkunniga beräknade nettoårsawerkningen av sulfatved inom redogörelseområdet eller ock med tillskott från andra områden. Inom redogörelseområdet finnas åtta sulfitfabriker, varav två belägna inne i landet i Jämtland och de övriga invid Sundsvall. Driften vid den ena av fabrikerna i Jämtland har varit nedlagd sedan 1932. Produktionen uppgick i medeltal under åren 1928—1932 till 231 400 ton och år 1933 till 244 700 ton. Kapaciteten uppgives år 1934 till 318 000 ton. Inom redogörelseområdet finnas sju sliperier. Vid tre av dessa har någon drift ej förekommit från och med år 1932. Produktionen uppgick i medeltal under åren 1928—1932 till 65 800 ton och år 1933 till 64 100 ton, allt torrberäknad massa. Produktionskapaciteten vid de i gång varande verken uppgives för år 1934 till 86 000 ton. Konsumtionen av sulfitved har i medeltal under åren 1928—1932 överstigit den beräknade nettoårsawerkningen med 546 000 fm 3 och under år 1933 med 626 000 fm 3 . Det relativt stora underskottet på sulfit- och trämasseved för området i fråga kan i någon mån nedbringas dels genom avverkning av sulfitved mindre än 4 eng. tum i toppen, dels genom utnyttjande av för närvarande såsom ej tillvaratagbar redovisad avverkning av

95 13—14. Indalsälven t. o. m. Ljungan m. fl. Tall Årlig industriell konsumtion exkl. bark under nedanstående år

Sulfatved 1

Sågtimmer

Gran

Summa

Sulfito. trämasseved

Sågtimmer

Summa

Summa s:m

1 000 fm3 1928 1929 1930 1931 1932

84-1 119-4 112-2 100-4 268-8

998-6 1 127-1 1 002-3 756-5 714-1

1 082-7 1 246-5 1 114-5 856-9 982-9

1 384-3 1 937-9 1 945-8 1 544-6 928-8

959-8 806-1 764-2 620-1 511-7

2 344-1 2 744-0 2 710-0 2 164-7 1 440-5

3 426-8 3 990-5 3 824-5 3 021-6 2 423-4

919-7

1 056-7 1 022-5 1 237-0 1 205-1

1 548-3

732-4

2 280-7

1933 1933

137-0 102-s 510-3 478-4

1 628-6

552-8

2 181-4

3 337-4 3 303-2 3 418-4 3 386-5

726-7

Vanlig stil. Rundvirke 80 procent av totala konsumtionen. Kursiv stil. » 60 » » » » 1928—1932. » » 75 » » » » 1933.

sulfitved. Det nuvarande underskottet täckes bl. a. genom tillskott från andra distrikt. Konsumtionen av sågtimmer överstiger likaledes avsevärt den beräknade nettoårsawerkningen. Mot en beräknad nettoårsavverkning på 661 000 fm 3 svarar en konsumtion i medeltal under åren 1928—1932 på icke mindre än 1 652 000 fm 3 . Under år 1933 nedgick konsumtionen av sågtimmer till 1 280 000 fm 3 . Den stora bristen på sågtimmer utjämnas i någon mån genom tillskott från andra, huvudsakligen norr om distriktet belägna områden. Det ifrågavarande redogörelseområdet är sålunda icke på långt när självförsörjande vare sig beträffande timmer eller småvirke. Förändringarna i detalj beträffande konsumtionen av de olika virkessortimenten dels under åren 1928—1932, dels under år 1933 framgå av tab. 38. Redovisningsområdena nr 15—16. Delångersån m. 11. t. o. m. Ljusnan. Arealen produktiv skogsmark inom detta redogörelseområde uppgår till 1 655 000 hektar. Den av de sakkunniga beräknade bruttoårsawerkningen för området överstiger tillväxten för tall med 5 procent och för gran med 19 procent eller i medeltal för de båda trädslagen 12 procent. Kubikmassan gagnvirke av tall och gran uppgår till 67 milj. fm 3 . Fördelningen på trädslag och sortiment är följande. timmer 23*4 milj. fm 3 T .. sulfatved IM > » 34-5 milj. fm 3 „

timmer sulfitved

7-2 milj. fm 3 24-9 » » 32-i

m ±lj.

fm»

96 Tab. 39.

Redovisningsområdena n r 15—16. Gran

Tall

Summa

Beräknad årsavverkning exkl. bark

4" —

6" —

Summa

4" —

8" —

Summa

1 000 fm3 ...

308-0

872-2

1 180-2

325-2

1308-2

2 488-4

tekniska skador ej tillvaratagbart... . husbehovs virke

17-4 9-3 33-7

49-1 0-0 33-7

66-5 9-3 67-4

80-3 6-0 38-6

26-5 0-0 38-6

106-8 6-0 77-2

173-3 15-3 144-6

Summa

00-4

82-8

143-2

124-9

65-1

190-0

333-2

247-6

789-4

1 037-0

858-1

260-1

1 118-2

2 155-2

Bruttoårsavverkning. Avgående poster:

Nettoårsavverkning

Gagnvirkesförrådet av tall och gran är som synes ungefär av samma storleksordning. Timmerförrådet uppgår till 30-6 milj. fm 3 och det totala massavedsförrådet till 36-0 milj. fm3. Den beräknade bruttoårsawerkningen, som närmare framgår av tab. 39, utgör i förhållande till motsvarande förråd för talllimmer 3-7 procent och för sulfatved 2-8 procent samt för grantimmer 4-5 procent och för sulfitved 3-9 procent. Den för området i fråga beräknade nettoårsawerkningen i förhållande till konsumtionen framgår i detalj av tab. 39 och ställer sig i sammandrag på följande sätt i 1 000 fm 3 . G r a n

T a l l Sulfatved 4"—

Sågtimmer 6"—

Summa

Sulfitved 4"—

Sågtimmer 8"—

Summa

Konsumtion, medeltal 1928—1932 • år 1933

248 369 542

789 853 728

1037 1222 1270

858 763 834

260 469 386

1 118 1232 1220

överskott 1928—1932 Underskott 1928—1932

95 209

95 Den beräknade nettoårsawerkningen av gagnvirke samt mängden flottgods och virkeskonsumtionen i medeltal under åren 1928—1932 framgår av följande sammanställning i 1 000 fm 3 . Nettoårsavverkning, sågtimmer 1 049, småvirke 1 106, summa 2 155 Flottgods, » 955, » 1110, » 2 065 2 454 1322, 1132, Konsumtion,

Delångcrsån in. fl. t. o. m. Ljusnan. Tall Årlig industriell konsumtion exkl. bark under nedanstående år

Sulfatved 1

Sågtimmer

Gran

Summa

Sulfito. trämasseved

Sågtimmer

Summa

Summa s:m

1 000 fm3 1928 1929 1930 1931 1932

1933 1

170-4 421-8 437-5 359-4 456-2

976-2 933-2 965-0 746-1 644-3

1 146-6 1 355-0 1 402-5 1 105-5 1 100-5

731-9 910-9 915-9 698-9 558-7

582-3 555-0 431-2 456-0 319-6

1 314-2 1 465-9 1 347-1 1 154-9 878-3

2 460-8 2 820-9 2 749-6 2 260-4 1 978-8

369-1

853-0

1 222-1

763-3

468-8

1 232-1

2 454-2

541-7

728-4

1270-1

834-3

385-7

1 220-0

2 4901

Rundvirke 80 procent av totala konsumtionen.

I fråga om småvirket visar sålunda flottgodsmängden, den beräknade nettoårsawerkningen och konsumtionen god överensstämmelse. Beträffande sågtimret understiger däremot flottgodskvantiteten den beräknade nettoårsawerkningen, under det att konsumtionen av sågtimmer, beroende på förekomsten av inlandssågverk, i stället överstiger det redovisade flottgodset. Inom området finnas tre sulfatfabriker. Produktionen uppgick i medeltal under åren 1928—1932 till 82 000 ton och år 1933 till 119 400 ton. Produktionskapaciteten uppgives år 1934 till 143 000 ton. Konsumtionen av sulfatved översteg den beräknade nettoårsawerkningen med 121 000 fm 3 i medeltal under åren 1928—1932 och med 294 000 fm 3 år 1933. Sågtimmerkonsumtionen har samtidigt under år 1933 nedgått med 208 000 fm 3 i förhållande till medeltalet under åren 1928—1932. Enligt de beräkningsgrunder, för vilka de sakkunniga tidigare redogjort, motsvarar det beräknade tillskottet av sulfatved genom utnyttjande av avfall från sågverken en produktion av 23 800 ton år 1933, vartill skulle åtgå avfall från sågning av cirka 75 000 standards. Hela produktionen av sågvirke uppgick i medeltal under åren 1928—1932 till omkring 145 000 standards och år 1933 till 122 000 standards. På grund av att en betydande del av sågningsproduktionen äger rum vid mindre verk, delvis belägna inne i landet, är det enligt de sakkunnigas mening knappast möjligt räkna med att för närvarande någon nämnvärd reserv av outnyttjat sågavfall kan stå till förfogande. De sakkunniga få i delta sammanhang hänvisa till vad som tidigare anförts angående möjligheterna att utfylla eventuellt förekommande underskott på sulfatved genom uttagande av sådant virke dels till lägre tumtal än 4 tum, dels av skadat tallvirke av sågtimmerdimensioner, dels ock av torrskogsvirke. 7—417154

98 Inom redogörelseområdet finnas fyra sulfitfabriker. Produktionen uppgick i medeltal under åren 1928—1932 till 115 800 ton och år 1933 till 127 200 ton. Produktionskapaciteten uppgives för år 1934 till 158 000 ton. Vidare finnas tre sliperier. Produktionen vid dessa uppgick i medeltal under åren 1928—1932 till 29 700 ton och år 1933 till 31 100 ton. Produktionskapaciteten uppgives år 1934 till 39 000 torr ton. I medeltal under åren 1928—1932 har konsumtionen av sulfitved understigit den beräknade nettoårsawerkningen med 95 000 fm 3 och år 1933 med 24 000 fm 3 . Konsumtionen motsvaras sålunda mycket väl av den beräknade tillgången på sulfilved. Konsumtionen av sågtimmer har överstigit den beräknade nettoårsawerkningen i medeltal under åren 1928—1932 med 273 000 fm 3 men år 1933 med endast 65 000 fm 3 . Underskottet på detta sortiment är mest framträdande i fråga om grantimmer, vilket förhållande sammanhänger med att även grantimmer mindre än 8 tum i toppen undergår försågning, särskilt vid sågverken inne i landet. Inom redogörelseområdet finnas en plywoodfabrik samt en fabrik för tillverkning av träfiberplattor, varjämte ytterligare en dylik anläggning är under uppförande. Förbrukningen av plywoodvirke uppskattas till omkring 25 000 fm 3 . Denna kvantitet har icke inräknats i den tidigare redovisade konsumtionen av tallsågtimmer. Träfiberplattorna framställas huvudsakligen av sågavfall. Området är i stort sett självförsörjande beträffande både sågtimmer och småvirke. Från andra distrikt tillföras endast smärre kvantiteter, men däremot avgår såväl sågtimmer som massaved till angränsande distrikt. I förhållande till den totala konsumtionen inom distriktet äro dessa poster dock obetydliga. Den verkliga avverkningen är i förhållande till den beräknade nettoårsavverkningen för hög beträffande sulfatved och grantimmer, men i stort sett balansera konsumtionen och den beräknade nettoårsawerkningen i sin helhet inom detta område förhållandevis väl. Beträffande förändringarna i detalj i fråga om konsumtionen av de olika virkessortimenten dels under åren 1928—1932, dels under år 1933 få de sakkunniga hänvisa till tab. 39.

Redovisningsområdena nr 17—18. Gavleån m. fl. t. o. m. Dalälven. Arealen produktiv skogsmark inom detta redogörelseområde uppgår till 2 228 000 hektar. Den av de sakkunniga beräknade bruttoårsawerkningen överstiger den motsvarande tillväxten för tall med 3 procent och för gran med 1 procent eller i medeltal med 2 procent. Kubikmassan gagnvirke av tall och gran uppgår till 92 milj. fm 3 . Fördelningen på trädslag och sortiment är följande.

99 timmer sulfatved

35-0 milj. fm 3 18'9 » > 53-9 m i l j . f m »

timmer sulfitved

7*6 milj. fm 3 30-2 » » 37-3 m i l j .

fm3

Timmerförrådet uppgår sålunda till 42*6 milj. fm 3 och massavedsförrådet till 49-1 milj. fm3. Den beräknade bruttoårsawerkningen, som närmare framgår av tab. 40, utgör i förhållande till motsvarande förråd för talltimmer 3*5 procent och för sulfatved 2-6 procent samt för grantimmer 4 - l procent och för sulfitved 3-5 procent. Den för området i fråga beräknade nettoårsawerkningen i förhållande till konsumtionen framgår i detalj av tab. 40 och ställer sig i sammandrag på följande sätt i 1 000 fm 3 . G r a n

T a l l Sulfatved 4"—

Sågtimmer 6"—

Summa

Sulfitved 4"—

Sågtimmer 8"-

Summa

Konsumtion, medeltal 1928—1932 » 1933

349 384 409

1043 1 105 783

1392 1489 1192

882 999 1144

220 485 351

1 102 1484 1495

Överskott 1928—1932 Underskott 1928—1932

382 Den beräknade nettoårsawerkningen av gagnvirke samt mängden flottgods och virkeskonsumtionen i medeltal under åren 1928—1932 framgår av följande sammanställning i 1 000 fm 3 . Nettoårsavverkning, sågtimmer 1 263, småvirke 1 231, summa 2 494 Flottgods, » 808, » 1059, » 1867 Konsumtion, > 1590, » 1383, » 2 973 Mängden flottgods understiger sålunda både den beräknade nettoårsavverkningen och konsumtionen. Detta förhållande får sin huvudsakliga förklaring i att inom detta redogörelseområde finnes en betydande inlandsindustri, som i viss utsträckning tillföres virke genom direkt framforsling utan anlitande av flottled. Inom området finnas fyra sulfatfabriker. Produktionen utgjorde i medeltal under åren 1928—1932 85 300 ton och år 1933 89 800 ton. Produktionskapaciteten uppgives år 1934 till 109 000 ton. Konsumtionen av sulfatved har i medeltal under åren 1928—1932 överstigit den beräknade nettoårsavverkningen med 35 000 fm 3 och år 1933 med 60 000 fm 3 . Avfallet från sådana sågverk, som befinna sig i läge för avsättning av detsamma till sulfatfabrikerna inom området, utnyttjas i stort sett i enlighet med de sakkun-

100 Tab. 40. Redovisningsområdena nr 17—18. Gran

Tall Beräknad årsavverkning exkl. bark

4" —

6" —

Summa

4" —

8" —

Summa

Summa s:m

1 000 fm3 486-4

1 224-4

1 710-8

1 044-8

315-1

1 359-9

3 070-7

ej tillvaratagbart . . .

28-2 40-9 68-8

70-6 42-2 68-7

98-8 83-1 137-5

90-5 14-2 57-7

27-2 10-1 57-5

117-7 24-3 115-2

216-5 107-4 252-7

Summa

137-9

181-5

319-4

162-4

94-8

257-2

576-6

348-5

1 042-9

1391-4

882-4

220-3

1 102-7

2 494-1

Brulloårsavverkning.... Avgående

poster:

nigas beräkningar häröver. Det beräknade underskottet bör enligt de sakkunnigas mening kunna täckas genom uttagande av sulfatved dels av mindre toppdiameter än 4 tum, dels av bättre torrskog. Inom Dalälvens redogörelseområde finnas åtta sulfitfabriker. Produktionen vid dessa uppgick i medeltal under åren 1928—1932 till 138 200 ton och år 1933 till 160 100 ton. Produktionskapaciteten uppgives år 1934 till 198 000 ton. Av de inom området befintliga tre sliperierna drives numera endast ett. Produktionen har i medeltal under åren 1928—1932 uppgått till 62 900 ton torrberäknad massa och år 1933 till 69 300 ton. Kapaciteten uppgives före nedläggandet av tvenne mindre verk till 94 000 torr ton och därefter till 85 000 torr ton vid det kvarvarande sliperiet. Konsumtionen av sulfitved har även överstigit den beräknade neltoårsavverkningen, nämligen med 117 000 fm 3 i medeltal under åren 1928—1932 och med 262 000 fm 3 år 1933. Underskottet på sulfitved skulle i verkligheten kunna vara något större, emedan vid inlandssågverken även försågas grantimmer av lägre tumtal än 8 tum i toppen, men kompenseras dock genom uttagande av sulfitved till lägre topptumtal än 4 tum. Det för grantimret redovisade underskottet blir på grund av denna omständighet i verkligheten något mindre. Redogörelseområdet tillföres virke från de angränsande norr och söder om detsamma belägna skogsområdena, men samtidigt avgår massaved till det värmländska redogörelseområdet. Kvantiteten av tillförseln torde i stort genomsnitt överstiga avgången. Förändringarna i detalj i fråga om konsumtionen av de olika virkessortimenten vid skogsindustrierna dels under åren 1928—1932, dels under år 1933 framgå av tab. 40.

101 Gavleån ni. fl. t. o. m. Dalälven. Tall Årlig industriell konsumtion exkl. bark under nedanstående år

Sulfatved 1

Sågtimmer

Gran

Summa

Sulfito. trämasseved

Sågtimmer

Summa

Summa s:m

1*000 fm8 1928 1929 1930 1931 1932

1933 1

330-1 474-0 428-1 399-5 288-2

1 250-3 1 225-6 1 166-7 1 047-0 835-5

1 580-4 1 699-6 1 594-8 1 446-5 1 123-7

877-1 1 138-8 1 102-3 976-1 901-7

570-6 573-4 480-9 436-2 363-0

1 447-7 1 712-2 1 583-2 1 412-3 1 264-7

3 028-1 3 411-8 3 178-0 2 858-8 2 388-4

384-0

1 105-0

1 489-0

999-2

484-8

1 484-0

2 973-0

408-9

783-3

1 192-2

1 143-6

351-1

1 494-7

2 686-9

Rundvirke 80 procent av totala konsumtionen.

Redovisningsområdena nr 19—21. Klarälven t. o. m. Byälven.

Arealen produktiv skogsmark inom detta redogörelseområde uppgår till 901 000 hektar. Den av de sakkunniga beräknade bruttoårsawerkningen överstiger den motsvarande tillväxten för tall med 6 procent och för gran med 3 procent eller i medeltal med 4 procent. Kubikmassan gagnvirke av tall och gran uppgår till 37 milj. fm3. Fördelningen på trädslag och sortiment är följande.

„

timmer sulfatved

8-2 milj. fm 3 6-3 » » 14.6 m i l j ,

timmer sulfitved

4-0 milj. fm 3 18-2 > » 22-2 milj. fm 3

fms

Timmerförrådet uppgår sålunda till 12-2 milj. fm 3 och massavedsförrådet till 24*5 milj. fm 3 . Som framgår av ovanstående sammanställning dominerar granen inom detta område. Den beräknade bruttoårsawerkningen, som närmare framgår av tab. 41, utgör i förhållande till motsvarande förråd för talltimmer 4-4 procent och för sulfatved 3-6 procent samt för grantimmer 4-8 procent och för sulfitved 4-5 procent. Den för området i fråga beräknade nettoårsawerkningen i förhållande till konsumtionen framgår i detalj av tab. 41 och ställer sig i sammandrag på följande sätt i 1 000 fm3.

102 l a b . 4 1 . Redovisningsområdena Gran

Tall Beräknad årsavverkning exkl. bark

4" —

6" —

nr

Summa

A" —

8" —

Summa

Summa s:m

1 000 fm ! 225-1

363-5

588-6

813-3

194-7 1008-0

1 596-6

ej tillvaratagbart . . .

11-4 18-1 13-7

18-5 6-9 13-6

29-9 25-0 27-3

43-2 34-9 24-0

10-2 3-7 24-0

53-4 38-6 48-0

83-3 63-6 75-3

Summa

43-2

39-0

82-2

102-1

37-9

140-0

222-2

181-9

324-5

506-4

711-2

156-8

868-0

1 374-4

Brultoårsavverkning Avgående

poster:

Nettoårsavverkning

G r a n

T a l l

Konsumtion, medeltal 1928—1932 s 1933

Sulfatved 4"-

Sågtimmer 6"—

Summa

Sulfitved 4"—

Sågtimmer 8"—

Summa

182 341 375

324 296 229

506 637 604

711 754 785

157 267 163

868 1021 948

28 159

159 Den beräknade nettoårsawerkningen av gagnvirke samt mängden flottgods och virkeskonsumtionen i medeltal under åren 1928—1932 framgår av följande sammanställning i 1 000 fm 3 . Nettoårsavverkning, sågtimmer 481, småvirke 893, summa 1 374 Flottgods, » 338, » 910, » 1248 Konsumtion, » 563, » 1095, » 1658 I flottgodset är icke inräknat vad som tillföres Klarälven från Norge. Dessa kvantiteter uppgingo i medeltal 1928—1932 till cirka 39 000 fm 3 sågtimmer och 90 000 fm 3 småvirke. Inom området finnas fyra sulfatfabriker. Produktionen uppgick i medeltal under åren 1928—1932 till 75 700 ton och år 1933 till 83 200 ton. Produktionskapaciteten uppgives år 1934 till 93 000 ton. Konsumtionen av sulfatved har avsevärt överstigit den beräknade nettoårsawerkningen, nämligen i medeltal under åren 1928—1932 med 159 000 fm 3 och år 1933 med 193 000 fm3. Härvid är dock att märka, att sulfatveden inom redogörelseområdet i verkligheten uttages ända ned till 6 å 7 cm i topp, vilket förhållande avsevärt ökar sulfatvedstillgången av rundvirke.

103 19—21. Klarälven t. o. m. Byälven. Tall Årlig industriell konsumtion exkl. bark under nedanstående år

Sulfatved 1

Sågtimmer

Gran

Summa

Sulfito. trämasseved

Sågtimmer

Summa

Summa s:m

1 000 fm» 1928 1929 1930 1931 1932

1933 1

262-2 386-0 375-5 378-0 301-1

298-8 329-4 321-3 299-7 230-7

561-0 715-4 696-8 677-7 531-8

578-7 861-8 837-8 810-3 678-8

341-9 262-1 259-2 282-7 189-5

920-6 1 123-9 1 097-0 1 093-0 868-3

1 481-6 1 839-3 1 793-8 1 770-7 1 400-1

340-5

296-0

636-5

753-5

267-1

1 020-6

1 657-1

374-6

229-5

604-1

784-8

163-0

947-8

1551-9

Rundvirke 80 procent av totala konsumtionen.

Vidare måste tillägg ske för tillförseln per flottled av sulfatved från Norge. Icke obetydliga kvantiteter av sämre sulfitved torde dessutom komma till användning såsom sulfatved inom redogörelseområdet. Enligt av de sakkunniga verkställda beräkningar har det för sulfatmassetillverkningen inom området tillgängliga sågavfallet icke fullt täckt den beräknade andelen 20 procent. Antalet sulfitfabriker är inom redogörelseområdet åtta, och produktionen uppgick i medeltal under åren 1928—1932 till 90 800 ton och år 1933 till 102 500 ton. Produktionskapaciteten uppgives år 1934 till 155 000 ton. Produktionen vid sliperierna uppgick under åren 1928—1932 till i medeltal 56 500 ton och år 1933 till 40 000 torr ton. Produktionskapaciteten uppgives år 1934 till 59 400 ton. I medeltal under åren 1928—1932 har konsumtionen något överstigit den beräknade nettoårsawerkningen av sulfitved eller med 43 000 fm3. Om i balansen medräknas vad som tillföres området från Norge, blir situationen ännu gynnsammare. I detta sammanhang bör det enligt de sakkunnigas mening tagas i beräkning, att massaved från gränstrakterna mot Norge, särskilt av gran, icke sällan även exporteras till nämnda land. År 1933 uppgick denna export till 26 000 fm 3 . Sulfitveden uttages dock i regel ända ned till 8 cm eller något över 3 eng. tum i toppen, varigenom tillgången på sulfitved i förhållande till de sakkunnigas beräkningar i verkligheten bliver avsevärt större. Som tidigare omnämnts sammanhänger det relativt stora underskottet på grantimmer i förhällande till den beräknade nettoårsawerkningen på att virke av gran under 8 eng. tum i toppen även undergår försågning, särskilt vid de mindre sågverken. Den stora minskningen i konsumtionen av gran-

104 timmer år 1933, nämligen med nära 100 000 fm3, förtjänar att i detta sammanhang påpekas. Redogörelseområdet tillföres betydande mängder sulfit- och sulfatved huvudsakligen per järnväg från de utanför belägna områdena i mellersta Sverige, men samtidigt avgår i synnerhet sulfitved till området nr 22, d. v. s. övriga landet. Förändringarna i detalj i fråga om konsumtionen av de för skogsindustrierna avsedda virkessortimenten dels under åren 1928—1932, dels under år 1933 framgå av tab. 41. Redovisningsområdet nr 22. övriga landet. Arealen produktiv skogsmark inom detta område uppgår till 6 930 000 hektar, motsvarande cirka 30 procent av hela landets skogsmarksareal. Den av de sakkunniga för området i fråga beräknade bruttoårsawerkningen understiger den motsvarande tillväxten, nämligen för tall med 3 procent och för gran med 14 procent eller i medeltal med 9 procent. Kubikmassan gagnvirke av tall och gran har beräknats till 264 milj. fm3, eller cirka en tredjedel av totalsumman av motsvarande förråd för hela landet. Fördelningen på trädslag och sortiment är följande. timmer sulfatved

95-3 milj. fm 3 49-7 » » 145-0 milj. fm 3

timmer sulfitved

32-2 milj. fm 3 86-4 » ^_ 118-6 milj. fm 3

Timmerförrådet uppgår sålunda till 127-5 milj. fm 3 och massavedsförrådet till 136-1 milj. fm 3 . Den beräknade bruttoårsawerkningen, som närmare framgår av tab. 42, utgör i förhållande till motsvarande förråd för talltimmer 4-4 procent och för sulfatved 3-4 procent samt för grantimmer 5-2 procent och för sulfitved 4-1 procent. Den för området i fråga beräknade nettoårsawerkningen i förhållande till konsumtionen framgår i detalj av tab. 42 och ställer sig i sammandrag på följande sätt i 1 000 fm 3 . G r a n

T a l l

Konsumtion, medeltal 1928—1932 » år 1933 överskott 1 9 2 8 - 1932 Underskott 1928—1932

Sulfatved A"—

Sågtimmer 6"—

Summa

Sulfitved A"—

Sågtimmer 8"—

Summa

1295 649 736

3 706 2 283 1664

5 001 2 932 2 400

3 018 2 250 2 349

1248 1592 1 060

4 266 3 842 3 409

2 069

768 344

768 344

105 En jämförelse med de enligt flottningsstatistiken redovisade flottgodskvantiteterna är för ifrågavarande område av ringa intresse, enär den ojämförligt största delen av virket till skogsindustrierna tillföres dessa genom direkta transporter utan användande av flottleder. Den sammanlagda mängden flottgods uppgick i medeltal under åren 1928—1932 till endast 560 900 fm 3 . Inom området finnas fjorton sulfatfabriker. Produktionen uppgick i medeltal under åren 1928—1932 till 119 100 ton och år 1933 till 135 100 ton. Produktionskapaciteten uppgives för år 1934 till 182 000 ton. I omstående virkesbalans har förutsatts, att uteslutande rundvirke nyttjas vid tillverkningen av sulfatmassa. I verkligheten har vid vissa fabriker sågavfall kommit till användning, i medeltal för hela området dock endast motsvarande cirka 3 procent av totala förbrukningen av sulfatved. överskottet på sulfatved är, som av sammanställningen framgår, mycket betydande, men förbrukas i brist på annan mera lönande användning i stor utsträckning såsom prima barrved. I kusttrakterna upparbetas även motsvarande talldimensioner till props, varjämte det är ganska vanligt att virke ned till 5 tums lopp även undergår försågning. En ökad avsättning av virke av sulfatvedsdimensioner är å många trakter inom detta område önskvärd, särskilt som tillverkning av props ej är lönande på större avstånd från utskeppningshamnarna. Skogstillgångarna inom redogörelseområdet medgiva i och för sig en icke obetydlig utökning av sulfatmasseproduktionen inom området i fråga. Inom redogörelseområdet finnas 26 sulfitfabriker. Produktionen uppgick i medeltal under åren 1928—1932 till 272 900 ton och år 1933 till 281 000 ton. Produktionskapaciteten uppgives för år 1934 till 300 700 ton. Av sliperier finnas ett trettiotal. Produktionen uppgick i medeltal under åren 1928—1932 till 203 900 torr ton och år 1933 till 198 700 ton. Produktionskapaciteten vid dessa fabriker uppgives för år 1934 till 250 000 torr ton. Konsumtionen av sulfitved har i medeltal under åren 1928—1932 understigit den beräknade nettoårsawerkningen med icke mindre än 768 000 fm 3 . Härvid är emellertid att märka, att en betydande del av den beräknade sulfitvedskvantiteten i verkligheten förbrukas såsom sågtimmer. Det verkliga överskottet på sulfitved blir därför avsevärt mindre och i stället det för åren 1928—1932 beräknade underskottet på gransågtimmer lägre. Virke av sulfitvedsdimensioner förbrukas liksom i fråga om till sulfatved dugligt virke även i viss utsträckning såsom brännved, ehuru i mindre grad än beträffande tallvirke av motsvarande dimensioner. Konsumtionen av sågtimmer av gran och sulfitved uppgick i medeltal under åren 1928—1932 till 3 842 000 fm 3 . Den beräknade nettoårsawerkningen av motsvarande sortiment uppgår till 4 266 000 fm 3 . Den verkliga konsumtionen h a r sålunda endast med cirka 10 procent understigit den beräknade nettoårsawerkningen, vilket förhållande till stor del sammanhänger med de jämförelsevis goda priser, som varit rådande på sulfitveden under

106 Tab. 42. Gran

Tall Beräknad drsavverkning exkl. bark

4" —

6" —

Redovisningsområdet

Summa

4" —

Summa s:m

8" —

Summa

5 229-2 11 102-7

1 000 fm» 1 668-4

4 205-1

5 873-5

3 569-0

1 660-2

ej t i l l v a r a t a g b a r t . . . .

85-1 0-0 288-0

211-1 0-0 288-1

296-2 0-0 576-1

262-6 0-0 288-0

124-2 0-0 288-0

386-8 0-0 576-0

683-0 0-0 1 152-1

Summa

373-1

499-2

872-3

550-6

412-2

962-8

1 835-1

1 295-3

3 705-9

5 001-2

3 018-4

1 248-0

4 266-4

9 267-6

Brultoårsavverkning.... Avgående

poster:

denna femårsperiod, särskilt under de första åren. Avverkningarna hava därför med all sannolikhet i stor utsträckning förlagts till granbestånden. Redogörelseområdet tillföres sulfitved dels från Norrland, dels från Värmland. Samtidigt brukar massaved levereras huvudsakligen till närmast nordliga redogörelseområde. Den kvantitet, som tillföres området, torde dock med största sannolikhet överstiga, vad som avgår. Enligt den upprättade virkesbalansen föreligger ett anmärkningsvärt stort överskott av talltimmer (tab. 42). Konsumtionen skulle i medeltal under åren 1928—1932 understigit den beräknade nettoårsawerkningen med icke mindre än 1 423 000 fm3, och för år 1933 skulle det beräknade överskottet uppgått till 2 042 000 fm 3 . Under detta senare år skulle följaktligen icke ens hälften av den beräknade nettoårsawerkningen av talltimmer konsumerats. Under år 1928 skulle konsumtionen uppgått till 2 746 000 fm 3 och följaktligen med nära en halv miljon kubikmeter överstigit medeltalet för femårsperioden 1928—1932 samt uppgått till ungefär en miljon större kvantitet än under åren 1932 och 1933. Men även under det goda året 1928 skulle konsumtionen av talltimmer med 960 000 fm 3 understigit den beräknade nettoårsawerkningen. I södra Sverige sker försågningen, som redan nämnts, till övervägande del vid mindre verk. Produktionen vid dessa varierar i regel avsevärt från år till år. Det torde därför vara osäkert, om i verkligheten redovisning till industristatistiken skett i föreskriven omfattning. Härtill kommer att vid de sakkunnigas beräkningar förutsatts, att produktionen vid sådana sågverk, som icke äro av den storleksordningen att de skola redovisas i industristatistiken, endast skulle motsvara vad som åtgår till byggnadsunderhåll på landsbygden. De sakkunniga hava kommit till den uppfattningen, att pro-

107 nr 22. Övriga landet. Tall Årlig industriell konsumtion exkl. bark under nedanstående år

Sulfatved 1

Sågtimmer

Gran

Summa

Sulfito. trämasseved

Sågtimmer

Summa

Summa s:m

1 000 fm 3 1928 1929 1930 1931 1932

412-2 588-5 531-8 510-7 552-2

2 746-0 2 511-0 2 184-1 2 206-7 1 764-7

3 158-2 3 099-5 2 715-9 2 717-4 2 316-9

1 990-2 2 446-9 2 341-8 2 344-6 2 128-6

1 859-8 1 739-9 1 573-8 1 508-3 1 279-5

3 850-0 4 186-8 3 915-6 3 852-9 3 408-1

7 008-2 7 286-3 6 631-5 6 570-3 5 725-0

Medeltal

519-1 648-9 589-1 736-4

2 282-5

2 801-6 2 931-4 2 253-4 2 400-7

2 250-4

1 592-2

3 842-6

2 349-3

1 059-8

3 409-1

6 644-2 6 774-0 5 662-5 5 809-8

1933 1933 1

1 664-3

Vanlig stil. Rundvirke 80 procent av totala konsumtionen. Kursiv stil. » 100 » » » » 1928—1932. » • 100 » » » » 1933.

duktionen vid dessa mindre verk säkerligen är betydligt större än som motsvaras av detta byggnadsunderhåll. Att döma av de beräkningar, som de sakkunniga häröver verkställt, synes det som om omkring 20 procent av produktionen av sågvirke av furu ej blivit redovisade i det uppgjorda balanssammandraget. Denna siffra är emellertid mycket approximativ, och mera tillförlitligt material för en säkrare beräkning förefinnes icke. Medräknas vad som exporteras av runt och bilat virke av timmerdimensioner kommer man det oaktat icke upp till en kvantitet, som motsvarar den beräknade nettoårsawerkningen, utan det torde få anses sannolikt, att den verkliga avverkningen av virke av timmerdimensioner av furu under redovisningsåren icke skett i den omfattningen, som motsvarar den beräknade nettoårsawerkningen. Huru stor besparingen i verkligheten är, kan icke med säkerhet beräknas. Orsaken till att den verkliga avverkningen av sågtimmer ej ägt rum i större omfattning än som skett, torde i första hand sammanhänga med de relativt låga priserna på sågvarorna och därmed också på sågtimret, som varit gällande under senare år, vilka förhållanden varit ägnade att begränsa timmeruttagen ur skogarna. En ytterligare bidragande orsak torde varit de senaste årens dåliga vintrar, som på många håll ej möjliggjort utdrivning av sågtimmer i beräknad omfattning. Resultatet av sammanställningen för området nr 22 giver vid handen, att virkestillgångarna därstädes i och för sig kunna medgiva en utökning av produktionen av sulfatmassa, samt att tillgången och förbrukningen av

108 granmassaved balanserar ganska jämnt. Det konstaterade överskottet på furutimmer förorsakas sannolikt icke av inom området befintlig, för liten produktionsapparat utan torde sammanhänga med de dåliga konjunkturerna på trävarumarknaden under de senare åren. Redovisningsområdena nr 1—22. Hela riket. Arealen produktiv skogsmark för hela riket uppgår till 23 181 000 hektar. Den av de sakkunniga beräknade bruttoårsawerkningen för hela riket motsvarar för tall tillväxten men överstiger tillväxten med 4 procent för gran. I medeltal för båda trädslagen överstiger den beräknade bruttoårsawerkningen tillväxten med 2 procent. Kubikmassan gagnvirke av tall och gran uppgår till 798 milj. fm 3 . Fördelningen på trädslag och sortiment är följande. timmer sulfatved

272-1 milj. fm 3 142-6 » » 414-7 milj. fm 3

timmer sulfitved

90-7 milj. fm 3 293-0 » 3 8 3 . 7 m I I j . fm 3

Gagnvirkesförrådet av tall är som synes större än granförrådet. Timmerförrådet uppgår till 362-8 milj. fm 3 och totala massavedsförrådet till 435-6 milj. fm3. Den beräknade bruttoårsawerkningen, som närmare framgår av tab. 43, utgör i förhållande till motsvarande förråd för talltimmer 3-8 procent, för sulfatved 2-9 procent, för grantimmer 4*4 procent och för sulfitved 3-8 procent. Den beräknade nettoårsawerkningen av gagnvirke i förhållande till konsumtionen i hela riket framgår i detalj av tab. 43 och ställer sig i sammandrag på följande sätt i 1 000 fm 3 . G r a n

T a l l

Konsumtion, medeltal 1928-1932 » år 1933 överskott 1928—1932 Underskott 1928—1932 överskott år 1933 Underskott år 1933

Sulfatved 4"—

Sågtimmer 6"—

Summa

Sulfitved 4"-

Sågtimmer 8"-

Summa

2 999 2 665 3 454

9 067 8 005 6 522

12 066 10 670 9 976

9 199 7 997 8 887

2 947 4 381 3141

12 146 12 378 12 028

1 062

1202 1434

312 194

2 545 455

2 545 455

Av ovanstående sammanställning framgår, att sulfatvedskonsumtionen i medeltal för femårsperioden 1928—1932 understigit den beräknade netto-

109 årsawerkningen men år 1933 överstigit densamma. Beträffande sågtimmer av tall har konsumtionen understigit den beräknade nettoårsawerkningen icke endast i medeltal för ovannämnda femårsperiod utan även för år 1933 beroende huvudsakligen på det beräknade överskottet av detta sortiment i södra Sverige. De sakkunniga få hänvisa till vad i det föregående anförts angående överskottet av furutimmer i området nr 22, vilket icke torde vara så stort som beräkningarna utvisa. Konsumtionen av grantimmer har däremot överstigit den beräknade nettoårsawerkningen både i medeltal för femårsperioden och år 1933. I verkligheten torde underskottet icke varit så stort, enär den i de sakkunnigas beräkningar förutsatta gränsen, 8 tum i topp mellan grantimmer och sulfitved, måste betecknas såsom för hög som medeltal för landet i sin helhet. Konsumtionen av sulfitved har understigit den beräknade nettoårsawerkningen av detta sortiment både i medeltal för perioden 1928—1932 och, ehuru obetydligt, för år 1933. Hela virkeskonsumtionen av gran motsvarar i stort sett den beräknade nettoårsawerkningen härav både i medeltal för femårsperioden 1928—1932 och år 1933. De sakkunniga få i detta hänseende hänvisa till vad i det föregående anförts angående dels svårigheten att vid beräkningar av denna art bestämma gränsen mellan de olika virkessortimenten och den ändring beträffande tillgången på virke, som kan bliva en följd av ett uttagande av gagnvirke med mindre tumtal än som vid dessa beräkningar förutsatts, dels den osäkerhet beträffande den verkliga konsumtionen av sågtimmer, särskilt i södra Sverige, som torde vidlåda den statistik, på vilken de sakkunniga uppbyggt sina beräkningar. Produktionen av sulfatmassa har för hela landet i medeltal under åren 1928—1932 uppgått till 596 000 ton och under år 1933 till 769 600 ton. Fabrikernas produktionskapacitet uppgives för år 1934 till 970 000 ton. Produktionen av sulfitmassa har i medeltal under åren 1928—1932 uppgått till 1 061 200 ton och år 1933 till 1 172 100 ton, och produktionskapaciteten vid dessa fabriker uppgives år 1934 till 1 450 000 ton. Vid sliperierna uppgick produktionen i torrberäknad massa i medeltal under åren 1928—1932 till 564 700 ton och år 1933 till 610 600 ton. Kapaciteten uppgives för år 1934 till 750 000 ton. Slutligen bör påpekas, att de sakkunniga vid jämförelse mellan den beräknade nettoårsawerkningen samt konsumtionen av gagnvirke av tall och gran icke tagit hänsyn till importen och exporten av bilat och runt virke. Importen av rundvirke av tall och gran uppgick i medeltal under åren 1928—1932 till 307 000 fm 3 och år 1933 till 194 000 fm 3 (tab. 31). Exporten av bilat virke uppgick i medeltal under åren 1928—1932 till cirka 260 000 fm 3 och år 1933 till 103 000 fm3, motsvarande i runt tal respektive 370 000 och 147 000 fm 3 rundvirke exkl. bark. Exporten av oarbetat rundvirke uppgick i medeltal för nämnda femårsperiod till 772 500 fm 3 och år 1933 till 569 000 fm 3 (tab. 32). Exporten har följaktligen överstigit importen i rundvirke räknat

110 Tab. 43. Redovisningsområdena Gran

Tall Beräknad ärsavverkning exkl. bark

A" —

6" —

Summa

4" —

8" —

Summa

Summa s:m

1 000 fm3 Brutloårsavverkning. Avgående

...

4 101-4 10386-9 14 488-3 11033-7

3 960-4 14 994-1 29 482-4

poster:

tekniska skador ej tillvaratagbart... . husbehovsvirke

241-4 291-4 569-3

623-8 127-4 569-1

865-2 418-8 1 138-4

1 007-5 217-6 609-3

369-8 35-4 608-4

1 377-3 253-0 1 217-7

2 242-5 671-8 2 356-1

Summa

1 102-1

1 320-3

2 422-4

1 834-4

1 013-6

2 8480

5 270-4

2 999-3

9 066-6 12 065-9

9 199-3

2 946-8 12146-1 24 212-0

i medeltal under femårsperioden 1928—1932 med 836 000 fm 3 och år 1933 med 522 000 fm3. För riket i sin helhet har nettoårsawerkningen av gagnvirke beräknats uppgå till 24-2 milj. fm 3 (tab. 43). Exportkvantiteterna bilat och runt virke utöver importen motsvarar sålunda dels i medeltal för femårsperioden 1928—1932, dels ock för år 1933 endast respektive 3*5 och 2-1 procent av den beräknade nettoårsawerkningen av gagnvirke. Dessa kvantiteter virke äro därför utan större betydelse för beräkningarna rörande

Ill nr 1—22. Hela riket. Tall Årlig industriell konsumtion exkl. bark under nedanstående år

Sulfatved 1

Sågtimmer

Gran

Summa

Sulfito. trämasseved

Sågtimmer

Summa

Summa s:m

1 000 fm3 1928 1929 1930 1931 1932

1933 1

1 971-0 2 976-2 2 857-0 2 736-8 2 784-7

9 130-0 9 118-7 8 167-6 7 335-4 6 273-3

11 101-0 12 094-9 11024-6 10 072-2 9 058-0

7 116-9 9 280-9 9 037-5 7 812-5 6 737-6

5 455-7 5 035-7 4 3321 3 861-9 3 220-4

12 572-6 14316-6 13 369-6 11674-4 9 958-0

2 665-2

8 005-0

10 670-2

7 997-1

4 381-0

12 378-1 23 048-3

3 453-6

6 522-3

9 975-9 8 886-7

3 141-4

12 028-1 22 004-0

23 673-6 26411-5 24 394-2 21746-6 19 016-0

Rundvirke 80 procent av totala konsumtionen.

förhållandet mellan den beräknade nettoårsawerkningen och den industriella konsumtionen. Förändringarna i detalj i fråga om konsumtionen av sågtimmer och massaved för hela landet dels under åren 1928—1932, dels under år 1933 framgå av tab. 43.

Förläggningen av skogsindustrierna u r vissa ekonomiska och sociala synpunkter. Ekonomiska synpunkter. Råvarutillgången. Kostnaden för råvaran till skogsindustrierna, sågtimmer och massaved, utgör en mycket betydande del av priset på den färdiga produkten, sågvirke och massa. Med hänsyn härtill är det av stor betydelse, att industrierna ligga så till, att transportkostnaderna för virket ej bliva onödigt stora. I Norrland utgöra flottlederna det mest betydande transportmedlet för råvaran, och som dessutom industrierna till huvudsaklig del äro inriktade på export, har det varit mest naturligt att förädlingsverken kommit att bliva förlagda till älvmynningarna vid kusten. Det är först i Jämtland, som en inlandsindustri av någon större omfattning kommit till stånd, vilket förhållande haft sin förnämsta orsak i möjligheterna för export till och över Norge. I Dalarna är inlandsindustrien av förhållandevis ännu större omfattning, vilket torde sammanhänga med flottningsförhållandena samt på möjligheterna till utfrakt per järnväg dels till södra Sverige och Danmark, dels ock på export över Göteborg, varifrån skeppning sker året om, och varifrån en mångfald reguljära ångbåtslinjer utgå. I södra Sverige åter, varest flottlederna spela en underordnad roll, äro skogsindustrierna till övervägande del förlagda inne i landet. Den utredning, som de sakkunniga verkställt angående förhållandet mellan råvarutillgång och konsumtion inom olika områden, har bl. a. avsett att belysa den viktiga frågan om skogsindustriernas lämpliga förläggning ur råvarusynpunkt. Av den i det föregående lämnade redogörelsen för virkesbalanserna inom de olika redogörelseområdena, vilka balanser för år 1933 äro grafiskt framställda i fig. 3, framgår, att beträffande redogörelseområdet nr 1—5, Nedre Torne älv m. fl. till och med Pite älv m. fl., konsumtionen av samtliga virkessortiment understiger den beräknade nettoårsawerkningen. Inom redogörelseområdet nr 6—7, Byske älv m. fl. till och med Skellefte älv, förefinnes jämväl ett överskott på gagnvirke av tall, under det att i fråga om granen konsumtion och beräknad nettoårsavverkning ganska väl överensstämma. Inom området nr 8—11, Rickleån m. fl. till och med Mo och

113 Redovisning»- Flodområde

^

nmrnria

'

*

o

.

i

B

ö

i

Z

±

±

£ .

&

i

S

T 5 .. _-—

Fig. 3. Grafisk framställning av den beräknade nettoårsawerkningen (övre stapeln) och den industriella _ konsumtionen] under år 1933 av sågtimmer av tall och gran samt sulfit- och sulfatved (nedre stapeln). 8—417154

114 Gide älvar m. fl., balanserar konsumtion och beräknad nettoårsavverkning av tall och gran jämförelsevis väl. Inom redovisningsområdet nr 12, Ångermanälven m. fl., förefinnes underskott på tallvirke i förhållande till den beräknade nettoårsawerkningen, under det att konsumtion och nettoårsavverkning av gran ungefär motsvara varandra. Redogörelseområdet nr 13—14, Indalsälven till och med Ljungan m. fl., uppvisar ett betydande underskott på samtliga virkessortiment i förhållande till den beräknade nettoårsawerkningen. För de i mellersta Sverige belägna redogörelseområdena, nr 15—16, Delångersån m. fl. till och med Ljusnan, nr 17—18. Gavleån m. fl. till och med Dalälven, samt nr 19—21, Klarälven till och med Byälven, balansera konsumtion och beräknad nettoårsavverkning någorlunda väl. Inom området nr 22, övriga landet, varest förhållandena visa stora växlingar de olika länen emellan, förefinnes sammanlagt ett överskott av tallvirke i förhållande till den beräknade nettoårsawerkningen, under det att den redovisade konsumtionen och nettoårsawerkningen av gran motsvara varandra ganska väl. Inom flera av dessa redogörelseområden balansera sålunda virkestillgång och konsumtion tämligen väl. De största olikformigheterna förefinnas dels beträffande de nordligaste områdena, där konsumtionen är betydligt mindre än den beräknade nettoårsawerkningen, dels beträffande redogörelseområdena Ångermanälven samt Ljungan och Indalsälven, där förhållandena i stort sett äro de motsatta. Inom redovisningsområdena nr 1—14, det vill säga Norrland ned till och med Ljungan m. fl., transporteras avsevärda virkespartier genom havsflottning från norr till söder. De sakkunniga hava därför ansett det vara av intresse att närmare undersöka frågan om den lämpliga förläggningen av skogsindustrierna speciellt inom detta område, övriga områden äro på det hela taget mera självförsörjande, och som industrierna Sulfatved År

Medeltal

Redogörelseområde

1928—1932 S:a

S:a 1933 S:a

S:a

Sågtimmer

Sulfitved

Netto- Konsum- Netto- Konsum- Netto- Konsumårsavårsavårsavtion tion tion verkning verkning verkning

1—5 6—10

287 337

174 145

701 844

38 624

1481 1 284

712 1 165

1—10

1 545

2 765

1 877

11—14

2 185

2 569

1 500

3 160

1—14

3 730

3 231

4 265

5 037

1—5 6—10

287 337

238 145

701 844

53 741

1481 1 284

746 938

1—10

2 765

1 684

11—14

2 185

2 981

1 500

2 615

1—14

3 730

3 775

4 265

4 299

115 redan i stort sett äro utbyggda så, att de motsvara skogstillgångarna, hava de sakkunniga ej ansett erforderligt att mera ingående undersöka den lämpliga förläggningen av industrierna därstädes. I avsikt att undersöka råvaruförhållandena för området nr 1—14 har en uppdelning verkställts av detta område i tre grupper, den första omfattande områdena nr 1—5, det vill säga de älvar, som utmynna i Norrbottens län, den andra gruppen områdena nr 6—10 eller de flottleder, som utmynna i Västerbottens län, och slutligen den tredje gruppen, områdena nr 11—14, eller de flottleder, som utmynna i Västernorrlands län. En sammanställning över den beräknade nettoårsawerkningen och konsumtionen för dessa trenne grupper giver å föregående sida angivna resultat i 1 000 fm 3 , varvid den angivna förbrukningen av sulfatved av rundvirke korrigerats med hänsyn till den verkliga fördelningen av sulfatved på sågavfall och

randvirke. Av sammanställningen framgår, hurusom inom redovisningsområdena nr 1—5 och 6—10 konsumtionen under de angivna åren genomgående understiger den beräknade nettoårsawerkningen för samtliga virkessortiment, under det att förhållandet är det motsatta beträffande områdena nr 11—14. Den av de sakkunniga beräknade nettoårsawerkningen samt virkeskonsumtionen under år 1933 visar för hela området nr 1—14, som framgår av sammanställningen, god överensstämmelse såväl för timmer som för sulfitved, under det att konsumtionen av sulfatved varit större än den beräknade nettoårsawerkningen. För hela området framgå virkesbalanserna i detalj av tab. 44. Förhållandet mellan de verkliga avverkningarnas storlek i de tre områdena nr 1—5, 6—10 och 11—14 under de senare åren kan bedömas genom en jämförelse mellan mängderna utflottat virke. Fördenskull hava i nedanstående sammanställning flottgodskvantiteterna under de olika åren 1928— 1932 uträknats i procent av medeltalet för samma femårsperiod. Denna sammanställning visar, att flottgodsmängderna under dessa år i stort sett likformigt varierat inom de tre områdesgrupperna. Härav torde man kunna draga den slutsatsen, att de verkliga avverkningarna bedrivits i Redogörelseområde 1—5 År

Redogörelseområde 6—10

Redogörelseområde 11—14

Sågtimmer

Småvirke

Allt virke

Sågtimmer

Småvirke

Allt virke

Sågtimmer

Småvirke

Allt virke

%

%

%

/o

%

%

%

/o

%

1928 1929 1930 1931 1932

123 111 107 91 63

71 101 135 96 86

103 107 118 93 72

113 114 101 94 78

81 101 122 96 100

98 108 111 95 89

122 118 108 88 64

91 106 130 95 78

106 111 120 92 72

1928—1932

116 Tab. 44. Redovisningsområdena nr 1—14. Nedre Gran

Tall Beräknad årsavverkning exkl. bark

4" —

6" —

Summa

4" —

8" —

Summa

Summa s:m

1 000 fm s Brultoårsavverkning Avgående

1 413-5

3 721-7

5 135-2

4 623-6

1 465-2

6 088-8

11 224-0

99-3 223-1 165-1

274-5 78-3 165-0

373-8 301-4 330-1

530-9 162-5 201-0

181-7 21-6 200-3

712-6 184-1 401-3

1 086-4 485-5 731-4

487-5

517-8

1 005-3

894-4

403-6

1 298-0

2 303-3

926-0

3 203-9

4 129-9

3 729-2

1 061-6

4 790-8

8 920-7

poster:

tekniska skador ej tillvaratagbart husbehovsvirke Summa Nettoårsavverkning

likartad omfattning inom hela området nr 1—14, och att sålunda avs; ningsförhållandena under de ifrågavarande åren inom de angivna tre ( områdena på det hela taget varit desamma. Sågverksindustrien.

Sågverksindustriens omfattning under olika år kan lämpligen avläsas ur exportsiffrorna för sågat virke, och framgå dessa av tab. 45, angivande exportens storlek i 1 000 standards från olika skeppningsdistrikt (tullkammardistrikt) i Norrland dels under åren 1913, 1920 och 1922, dels under åren 1924—1933, dels under år 1934, varvid för jämförelse även totalsiffrorna på exporten från hela riket medtagits. Sammanlagda exporten av sågat virke från norrlandshamnarna har i medeltal för tioårsperioden 1924—1933 uppgått till 665 000 standards, motsvarande 71 procent av totalexporten för hela landet. Från enbart Härnösands och Sundsvalls distrikt har exporten under samma period uppgått till i medeltal 256 000 standards eller 27 procent av totalexporten för hela landet. F r å n samtliga norr därom belägna distrikt har exporten endast uppgått till 222 000 standards, motsvarande cirka 24 procent av den totala exporten. Som av tab. 45 framgår, har exporten av trävaror från Norrbotten efter h a n d undergått minskning, till vilket förhållande den minskade importen av sågtimmer från Finland bidragit. Storleken av denna import samt däremot svarande kvantitet sågat virke framgår av sammanställningen i tab. 46. En bidragande orsak till minskningen av sågningen i övre Norrland under tidigare år torde även varit svårigheten att rationellt utnyttja sågavfallet därstädes. Exporten har dock numera åter ökats. I tab. 47 äro leveranserna av sågtimmer från Norrbotten till förädlingsverk belägna söder om länet angivna.

117 Torne älv in. fl. t. o. in. Ljungan in. fl. Tall Årlig industriell konsumtion exkl. bark under nedanstående år

Sulfatved 1

Gran

Sågtimmer

Summa

' 1928 1929 1930 1931 1932

Medeltal

* 1933 1933 1

...

Sulfito. trämasseved

Sågtimmer

Summa

Summa s:m

1 000 fm3

796-1 1 105-9 1 084-1 1 089-2 1 187-0

3 858-8 4 119-5 3 530-5 3 035-9 2 798-1

4 654-9 5 225-4 4 614-6 4 125-1 3 985-1

2 939-0 3 922-5 3 839-7 2 982-6 2 469-8

2 101-1 1 905-3 1 587-0 1 178-7 1 068-8

5 040-1 5 827-8 5 426-7 4 161-3 3 538-6

9 695-0 11 053-2 10 041-3 8 286-4 7 523-7

1 052-5 857-0 1 539-3 1 430-3

3 468-5

4 521-0 4 325-6 4 656-1 4 547-1

3 230-7

1 568-1

4 798-8

3 774-7

1 181-8

4 956-5

9 319-8 9 124-3 9 612-6 9 503-6

3 116-8

Vanlig stil. Rundvirke 80 procent av totala konsumtionen. Kursiv stil. 65 1928—1932. 75 1933.

Av tab. 46 och 47 framgår, att medan importen av sågtimmer från Finland numera nedgått till en obetydlighet, hava leveranserna av timmer från länet till söderut belägna verk ej minskat i tillnärmelsevis samma omfattning under de år som redovisas i tabellen. Då den på grund av dessa förhållanden för norrbottensverken minskade timmerkvantiteten ej motsvarats av ökade avverkningar, har följden blivit minskad försågning. Vid sågverksindustriens utbyggnad i Härnösands- och Sundsvallsdistrikten, som ligger långt tillbaka i tiden, räknade man knappast med någon större tillförsel av sågtimmer från övre Norrland. Att så blivit förhållandet torde i huvudsak få anses varit en följd av den knapphet på råvara, som efter hand blivit rådande i mellersta Norrland på grund av den utbyggnad av sågverksindustrien, som ägde rum på 1890-talet. Härtill kommer, att grövre sågtimmer kunnat erhållas från Norr- och Västerbotten, samt att tallen är mera dominerande i skogarna i de nordligaste länen än i mellersta Norrland, varför det varit fördelaktigt att komplettera den egna timmerfångsten med det relativt grova furutimret från norra Sverige. Det exporterade sågvirkets procentiska fördelning på furu och gran från olika skeppningsdistrikt under senaste åren belyses av nedanstående sammanställning, av vilken framgår den relativt höga granprocenten sågvirke i mellersta Norrland. 1928 Skeppningsdistrikt

1932 Furu

Gran

Furu

Gran

Furu

Gran

Haparanda, Luleå, Piteå 86 Skellefteå, Umeå 76 Örnsköldsvik, Härnösand, Sundsvall 56

14 24

93 83

7 17

94 84

6 16

118 Tab. 45. Storleken av exporten av sågat virke i 1000

Skeppningsdistrikt

Piteå Summa Skellefteå Summa

Summa

5 26

6 34

11 28

40 11 28

55 10 38

42 8 30

51 54

50 56

54 64

41 61

61 74

54 62

161 178

128 117

31 147 143

23 134 141

29 137 139

23 114 130

45 81 108

22 79 71

31 72 95

35 84 84

41 81 80

37 82 68

Summa

187 Hela riket

1 027

906 Vid jämförelse mellan fördelarna och nackdelarna beträffande försågning av timmer från Norrbotten vid verk belägna dels inom nämnda län, dels söderut vid Härnösand och Sundsvall — varvid förutsatts likvärdighet i tekniskt hänseende — måste m a n taga hänsyn till å ena sidan merkostnaden för transporten av timret ned till nämnda sydligare distrikt och å andra sidan den billigare utfrakten därifrån för den färdiga varan samt slutligen de fördelar och olägenheter, som äro en följd av längre eller kortare skeppningstid. Vad först bogseringskostnaderna beträffar, vari även kostnaderna för flottTab. 46. Importen av sågtimmer från Finland till sågverken i Norrbotten.

Milj. flottningskubikfot

1913 1914 1919 1920 1921 1922 1923 1924

12-8 12-5 11.7 9-5 2.7 5-8 15-2 18.3

Motsvarande i 1 000 standards sågvirke 41 40 38 30 9 19 48 58

1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933

Milj. flottningskubikfot

Motsvarande i 1000 standards sågvirke

11-2 13-0 9-1 5-1 1.7 0-9 0-6 0-5 0-2

36 41 29 16 5 3 2 2 1

119 standards från de olika skeppningsdistrikten i Norrland. År Medeltal 1924 —1933

30 10 42

20 7 35

33 4 46

34 4 50

20 1 38

25 1 37

24 2 50

32 6 39

25 7 68

60 81

67 84

64 86

59 69

32 56

27 60

29 73

49 70

35 79

26 130 148

31 137 152

29 139 164

24 127 139

23 100 113

22 98 92

28 105 126

26 122 134

30 112 113

34 80 76

37 83 74

39 86 92

38 73 78

30 58 57

26 60 67

37 63 88

35 75 77

33 58 76

1 008

1 046

1 172

läggningen böra inräknas, variera dessa självfallet ganska mycket. De sakkunniga hava räknat med en medelkostnad av l 1 ^ öre per flottningskubikfot för själva flottläggningen med tillägg av Va öre för allmänna omkostnader, kätting, assurans m. m. eller sammanlagt 1% öre per flottningskubikfot. Härvid bör dock beaktas, att även om timmer skall förädlas inom Norrbotten bogsering i viss utsträckning förekommer till förädlingsverk, belägna vid andra älvmynningar. Numera brukar emellertid sådant virke bogseras i de buntar, som tillredas vid virkets utsortering. Kostnaden härför blir emellertid ganska låg och torde kunna beräknas motsvara cirka 1U öre per flottningskubikfot. Nettomerkostnaden för flottläggningen vid bogsering Tab. 47. Från Norrbotten levererat sågtimmer till sågverk belägna söder om länet. År

1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932

Milj. flottningsku- Motsvarande i 1 000 standards sågvirke bikfot 15-7 14-8 17-5 19-5 21-0 18-3 16-8 14-5 8-4

50 47 55 62 67 58 53 46 27

120 Tab. 48. Sammanställning över seglationstidens längd i nedanstående hamnar änder åren 1928—1934. Hamn

1934 Medeltal

215 235 224 248 262 302 365 365 302 365 306

196 225 220 241 253 310 312 310 319 344 270

Antal dygn Karlsborg (Kalix) Luleå Piteå Skellefteå Härnösand Sundsvall Gävle

180 208 197 222 231 255 270 271 261 306 256

188 218 215 235 247 258 275 268 281 322 257

198 236 234 266 279 365 265 265 365 365 276

202 217 221 228 241 258 275 270 307 338 249

184 226 226 242 251 366 366 366 366 347 274

208 235 226 248 262 365 365 365 353 365 275

söderut skulle sålunda bliva lVa öre. Kostnaden för själva bogseringen från övre Norrland till Härnösand—Sundsvall varierar givetvis beroende främst på tiden för bogseringen, bogseringens omfattning m. m. Dessa kostnader hava dock nedgått ganska betydligt under senare år. Vid kalkyler av föreliggande slag torde man därför böra räkna med en bogseringskostnad av endast 3Vé öre per flottningskubikfot. Sammanlagda merkostnaden för bogsering av sågtimmer från övre Norrland till Härnösand—Sundsvall kan sålunda beräknas uppgå till cirka i3U öre per flottningskubikfot. Med en nettoåtgång av 315 flottningskubikfot per standard, motsvarar sålunda merkostnaden för bogseringen i runt tal 15 kronor per standard. Fraktkostnaderna vid export av sågat virke från t. ex. Piteå i övre Norrland kan i stort genomsnitt uppskattas till 2 a 3 kronor högre per standard än från Härnösand—Sundsvall. Vidkommande seglationstidens längd i de viktigaste exporthamnarna i Norrland och Värmland framgår denna av sammanställningen i tab. 48, upprättad med ledning av infordrade uppgifter från respektive hamnmyndigheter. Seglationstiden har sålunda för Karlsborg (Kalix) i medeltal för de sju åren 1928—1934 uppgått till cirka 6Va månad och för Piteå till cirka l1]* månad samt för Härnösand—Sundsvall till omkring 10 månader. I stort sett skulle man sålunda kunna räkna med en skillnad i seglationstid för å ena sidan Norrbotten och å den andra Härnösand—Sundsvall på omkring 3 månader. Ett värdesättande av denna skillnad i pengar möter emellertid stora svårigheter. Den kortare skeppningstiden medför bl. a. ökade ränteutgifter. De sakkunniga hava uppskattat denna merkostnad, beräknad på hela årsproduktionen, till cirka 1 krona per standard. Härtill komma ökade brädgårdsutrymmen och beträffande lagring av hyvlat virke större lagerhus samt ökade brandförsäkringspremier. De sakkunniga hava uppskattat de

121 Tab. 49. Sågtimmerpriser i Norrland i öre per eng. kubikfot toppmått för 8 tnms furuvirke under åren 1910—1913, 1926—1930 och 1931—1933. År

Kalix älvs mynning

Ume älvs mynning

Indalsälven—Ljungan, nedre loppet

21 21 22 24

26 26 29 31

31 32 34 36

45 55 60 53 43

52 63 62 58 43

Ljungans 13:e distrikt 55 60 61 54 47

33 30 40

32 35 45

32 32 34

1910 1911 1912 1913 Medeltal 1926 1927 1928 1929 1930 Medeltal 1931 1932 1933 Medeltal

på grund härav förorsakade merkostnaderna till ungefär 2 kronor per standard. Förhållandet mellan kostnaderna vid förädling av sågtimmer från Norrbotten, å ena sidan vid verk, belägna inom nämnda län, samt å den andra i Härnösands- och Sundsvallsdistrikten ställer sig enligt nu angivna förutsättningar på följande sätt. Merkostnad

vid försågning

i

Norrbotten.

ö k a d fraktkostnad för sågvaran ö k a d e räntekostnader ö k a d e brädgårdskostnader med mera

2: 50 kr. per standard 1: » » » 2: — » » » Summa 5: 50 kr. per standard

Merkostnad

vid försågning

(Havsbogsering)

i

Härnösand—Sundsvall. 15: — kr. per standard.

Enligt dessa beräkningar skulle det. sålunda bliva i runt tal 9 å 10 kronor billigare per standard att förädla norrbottenstimret vid hemälvarna än i Härnösand—Sundsvall. Vid denna jämförelse måste emellertid även beaktas vissa fördelar och nackdelar, som bl. a. sammanhänga med de ökade möjligheterna till erhållande av bättre priser vid försäljningarna, som kunna bliva en följd av tidigare och längre skeppningstid, vilka dock äro svåra att värdesätta i penningar. Med ledning av domänstyrelsens statistik har en sammanställning upprättats, som visar timmerprisernas förändringar vid de angivna älvmyn-

122 ningarna i Norrland, avseende 8 tums sågtimmer av furu i öre per kubikfot toppmått (tab. 49). Av denna tabell framgår, att skillnaden i timmerpriserna för övre och mellersta Norrland var relativt större före kriget än sedermera, samt att differensen numera är jämförelsevis ringa. Man torde följaktligen kunna räkna med, att sågtimmer från Norrbotten numera i allmänhet ställer sig något dyrare vid verken söderut än virket från hemälvarna. De sakkunniga hava i det föregående påvisat, att med den produktion av sågade trävaror, som för närvarande förekommer inom området nr 1—5, det vill säga omfattande större delen av Norrbottens län, skogstillgångarna därstädes under de närmaste åren skulle kunna medgiva leveranser söderut av betydande kvantiteter sågtimmer. Detta torde även, ehuru i betydligt mindre omfattning, vara förhållandet beträffande området nr 6—10, omfattande större delen av Västerbottens län. Vidkommande priserna på de färdiga sågvarorna torde det vara obestridligt, att något högre priser i regel kunnat erhållas under tidigare år för sågvirke från mellersta Norrland än från verk i Överbotten. I detta sammanhang bör beaktas, att det sågvirke, som utfaller av norrbottenstimret, givetvis ej blir kvalitativt bättre, därför att detsamma undergår försågning vid sydligare belägna verk. Därtill kommer, att skillnaden i pris för tillverkningar från övre Norrland och från Härnösand—Sundsvall efter hand utjämnats. Om högre priser för norrbottensvirket uppnåtts vid skeppning från Sundsvallsdistriktet, beror detta vanligen på att det inblandats i en bättre produktion. De sakkunniga hålla före, att vid den jämförelse, varom här är fråga, det numera icke föreligger någon anledning att beräkna någon prisskillnad för tillverkningarna i övre och mellersta Norrland. I detta sammanhang vilja de sakkunniga påpeka, att de kvantiteter, domänstyrelsen kunnat disponera för försäljning söderut från sina skogar i Norrbotten, avsevärt minskats under de senare åren, beroende dels på den ökade försågningen vid statens egna sågverk, dels på virkesleveranserna till Kalixindustrien. Slutligen har en ökad tillverkning ägt rum vid de i enskild ägo befintliga sågarna. Därtill kommer, att den beräknade, totala nettoårsawerkningen av sågtimmer i övre Norrland ganska betydligt överstiger den motsvarande tillväxten, varför timmerförrådet, under förutsättning att den beräknade nettoårsawerkningen uttages, otvivelaktigt kommer att undergå minskning. I sammanhang med frågan om sågverksindustriens lokala förläggning måste ytterligare beaktas den utökning av klingsågningen, som ägt rum under senare år även i övre Norrland. Försågningen vid transportabla klingsågar har sedan gammalt bedrivits i södra Sverige, till stor del beroende på bristen på floltleder, varigenom det oftast ställt sig fördelaktigare att uppställa förädlingsverket så nära avverkningsplatsen som möjligt för nedbringande av transportkostnaden för sågtimret. Den färdiga sågvaran upp-

123 går nämligen ej till mera än i runt tal hälften av timrets verkliga kubik massa, och det sågade virket är dessutom på grund av sin större torrhetsgrad billigare att transportera än motsvarande kubikmassa rått timmer. I Norrland har klingsågningen däremot egentligen först tagit fart i och med lastbilstransporternas utveckling, det vill säga under det senaste decenniet. Fördelarna med klingsågningen torde vara att söka i lägre transportkostnader samt förhållandevis låga kostnader för räntor och amortering av anläggningar i jämförelse med vad som erfordras vid drift av större, fasta verk. Arbetslönerna torde dessutom i regel vara lägre vid dessa anläggningar än vid de avtalsbundna fasta sågverken. Omsättningen av virket bliver dessutom snabbare genom att timret hinner försågas och skeppas redan under våren och sommaren samma år som avverkningen, varigenom dessutom vissa lagerskador kunna undgås. Nackdelarna vid klingsågningen i jämförelse med ramsågningen bestå i större avfallsprocent och i att avfallet ej kan ekonomiskt utnyttjas på samma sätt som vid de större förädlingsverken. Dessutom blir virket ofta sämre sågat och betalas fördenskull i regel med lägre priser än ramsågade trävaror. En ytterligare olägenhet vid klingsågningen är det varierande dimensionsutfallet samt svårigheterna att på förhand beräkna detta. Produktionen vid klingsågarna har under de senaste åren visserligen varierat men i stort sett visat en fortgående ökning. Enligt av domänstyrelsen verkställd utredning har klingsågningen i de delar av övre Norrland, som omfatta de tre nordligaste överjägmästaredistrikten, det vill säga i huvudsak området ned till Ume älvs vattenområde, år 1933 uppgått till 26 000 standards, varav cirka 14 000 standards exporterats. För år 1934 voro motsvarande siffror 55 000 standards och 41 000 standards. Totala exporten av sågat virke från Haparanda, Luleå, Piteå och Skellefteå distrikt uppgick år 1933 till cirka 105 000 standards och 1934 till 135 000 standards. För hela landet har exporten av klingsågat virke år 1933 uppskattats till cirka 47 000 standards och år 1934 till 117 000 standards, motsvarande respektive cirka 5 och 13 procent av totalexporten under dessa år. Å de trakter, där timmerpriserna på grund av höga transportkostnader till de större sågverken äro låga, har klingsågningen, trots det ur nationalekonomisk synpunkt olämpliga i en förädling, som icke effektivt utnyttjar råvaran, givetvis en viss mission att fylla. Även där klingsågningen bedrives i konkurrens med större, ännu icke rationaliserade sågverk, kan densamma i vissa fall vara ekonomiskt berättigad. Vid direkt konkurrens om råvaran med större rationaliserade exportsågverk, och särskilt där avfallet kan rationellt utnyttjas, torde klingsågningen dock få anses vara av mera tillfällig karaktär. Massaindustrien. Massaindustriens utbyggnad i Norrland har, som framgår av tab. 50, skett i den ordningen, att de granförbrukande sulfitfabrikerna och slipe-

124 Tab. 50.

Tillverkning av slipmassa, sulfitmassa och nedanstående år.

År

Slipmassa

sulfatmassa

Sulfitmassa

Norrland

under

Sulfatmassa

1 000 torr ton 1900 1910.. 1920 1925 1929 1933

20 89 121 173 306 303

14 39 119 215 440 547

66 324 484 621 794 750

rierna först utbyggts. Sulfatmassetillverkningen har däremot i huvudsak tillkommit och utvecklats under senare år. De granförbrukande industrierna hava av naturliga skäl i första hand blivit förlagda till de mera granrika flodområdena. Sålunda uppgår förrådet av gagnvirke av sulfitvedsdimensioner, det vill säga granvirke av 4—7-9 tums topp, för de i Västernorrlands län utmynnande flottlederna inom Ångermanälvens flodområde till 33-5 milj. fm 3 samt inom Indalsälvens och Ljungans m. fl. redovisningsområden till 37-0 milj. fm 3 . Inom de särskilda, nordligare belägna redovisningsområdena förekommer tillnärmelsevis icke så stort massavedsförråd av gran. I det mest granrika av dessa, Ume älvs redovisningsområde, uppgår sulfitvedsförrådet blott till 12-2 milj. fm 3 . Härvid är att märka, att avverkning av klenare granvirke redan under en lång följd av år bedrivits inom de nämnda granrika områdena, varför det kan förutsättas, att förrådet jav sulfitved vid tiden för sulfitfabrikernas anläggning därstädes var ännu mera dominerande än som för närvarande är fallet. En ytterligare orsak till att massaindustrierna till så övervägande del blivit förlagda till Västernorrlands län torde även sammanhänga med att skogsbolagen därstädes äga en förhållandevis betydande del av skogsmarken inom ådalarna till de älvar, som utmynna inom nämnda län. Detta förhållande framgår av tab. 51. Beträffande utnyttjandet av de enskilda skogstillgångarna inom de två nordligaste länen bör i detta sammanhang beaktas, att dessa skogar varit underkastade annan lagstiftning än landets skogar i övrigt, vilket förhålTab. 51. Den produktiva skogsmarkens fördelning på olika skogsägaregrupper.

Område

Allmänna skogar

Bolagsskogar

Övriga skogar

Procent Norr- och Västerbottens läns lappmarker 9 » i » kustland Västernorrlands län Jämtlands län samt norra delen av Kopparbergs l ä n . . . Gävleborgs län och södra delen av Kopparbergs län.. Värmlands län

56 33 8 19 9 4

17 19 50 40 45 40

27 48 42 41 46 56

125 Tab. 52. Antal sliperier, sulfitfabriker och sulfatfabriker år 1921 och år 1934 samt deras produktionskapacitet i 1 000 torr ton. Redogörelseområde nr

1921 Sulfatfabriker

Sulfitfabriker

Sliperier 1934

1921 KapaKapaKapaKapaKapaKapaAntal Antal Antal Antal Antal Antal citet citet citet citet citet citet

1—5 6—7 8—11... , 12 13—14....

1 2 1 2 5

8 24 8 22 58

1 2 4 3 5

23 46 99 57 86

1 4 4 8

20 61 86 188

1 4 4 8

27 134 159 318

2 3 1

Summa

37 37 22

3 4 2

116 106 150

lande i viss mån försvårat säkerställandet av virkesfångsten och därmed på längre sikt virkesförsörjningen. Inom Norr- och Västerbottens kustland gäller dock från och med år 1925 samma skogslag för de enskilda skogarna därstädes som i övriga delar av landet. Från och med år 1934 hava de enskilda skogarna inom lappmarkerna med flera områden, de s. k. lappmarksskogarna, inordnats under en 10-årig speciallagstiftning, som torde vara avsedd att förmedla övergången till införandet av den allmänna skogsvårdslagen även beträffande dessa områden. I detta sammanhang få de sakkunniga erinra om, att domänstyrelsen, i egenskap av den största skogsägaren i övre Norrland, på sin tid indirekt lämnat sin medverkan till uppförandet av sliperier därstädes genom upprättande av fleråriga försäljningskontrakt på massaved. Sådana kontrakt upprättades under åren 1909—1914. I domänstyrelsens årsberättelse för år 1909 anföres härom bl. a. följande: »Då avsättningen från kronans skogar inom övre Norrland av mindre virkesdimensioner, lämpliga till pappersmasseved och props, icke under föregående år funnits annat än i mycket inskränkt omfattning, har domänstyrelsen låtit sig angeläget vara att på så sätt söka underlätta anläggande av trämassefabriker, att styrelsen efter genom allmän kungörelse infordrade köpeanbud med bolag eller personer, som varit betänkta på uppförande av dylika fabriker, ingått avtal om försäljning under visst antal år av en bestämd mängd virke lämpligt till pappersmasseved. I sådant avseende har upprättats kontrakt med Ytterstfors trävarubolag om köp av 25 000 kbm gran årligen under 5 år från kronoparker inom Pite, Åby och Byske flodområden. Ur försäljningsvillkoren må anföras, — att köparen tillförsäkrats rätt att vid avverkningstidens utgång förnya kontraktet på ungefär enahanda villkor, därest överenskommelse då kan träffas beträffande det pris, som under den nya 5-årsperioden skall erläggas. I huvudsak på samma villkor har avtal träffats dels med v. konsul Unander-Scharin i Umeå i fråga om 15 å 20 tusen kbm granvirke årligen från kronoparker inom Urnans och Vindelns flodområden samt dels med Baltiska Trävaruaktiebolaget och Tore Aktiebolag om 35 000

126 kbm tall- och granvirke årligen från kronoparker inom Lule och norr därom belägna älvars områden.» Enligt de sakkunnigas mening hava, huvudsakligen på grund av de relativt stora granförråden inom Västernorrlands län, sålunda de bästa betingelserna varit för handen därstädes för uppväxandet och utvecklingen av grankonsumerande industrier. Till en början grundades dessa uteslutande på förädling av det virke, som kunde erhållas från hemälvarna. De relativt goda konjunkturerna för sliperi- och sulfitmasseindustrierna ända fram till år 1930 ledde emellertid till en kraftig ökning av produktionen av massa inom hela området nr 1—14. Följande siffror, angivande antalet fabriker och produktionskapaciteten, belysa detta förhållande (tab. 52). Av tab. 52 framgår, att produktionsökningen av sulfitmassa från år 1921 till år 1934 i sin helhet berott på ökningen av kapaciteten vid redan befintliga fabriker. Detta torde sammanhänga därmed, att det av allt att döma ställt sig ekonomiskt fördelaktigare att öka produktionen genom rationalisering och utbyggnad av förutvarande fabriker i stället för genom nybyggnader. Enligt de sakkunnigas mening är det sannolikt, att man vid de efter hand verkställda utbyggnaderna av de huvudsakligen i Västernorrlands län belägna sulfitfabrikerna även räknat med möjligheten att erhålla erforderligt tillskott av virke från övre Norrland, varest ett överskott på sulfitved alltjämt förefinnes. Beträffande sliperierna inom ifrågavarande område uppgår ökningen av kapaciteten från 120 000 ton år 1921 till 311000 ton år 1934. Av denna ökning utgör cirka 95 000 ton produktion vid nya fabriker och resten produktionsökning vid förutvarande sliperier. För hela redogörelseområdet nr 1—14, Nedre Torne älv m. fl. till och med Ljungan m. fl., kommer man sålunda till det resultatet, att den ojämförligt största ökningen i produktionen vid de granförbrukande massaindustrierna skett genom utökad produktion vid äldre fabriker. Det har tidigare påpekats, att sulfatmassetillverkningen i stort sett är av yngre datum än sulfitindustrien. Tab. 52 visar, att antalet fabriker inom redogörelseområdet nr 1—14 år 1921 uppgick till endast sex med en produktionskapacitet av 96 000 ton men år 1934 till elva med en kapacitet av 440 000 ton. Produktionskapaciteten vid de fem nya sulfatfabrikerna inom området uppgår till cirka 200 000 ton. Kapaciteten vid de äldre fabrikerna har under åren 1921 till 1934 ungefär fördubblats. Orsaken till det snabba utbyggandet av sulfatindustrien torde i första hand berott på de relativt goda konjunkturerna på sulfatmarknaden, som räckte ända till år 1929 —1930. Vad beträffar de granförbrukande massaindustrierna kan det följaktligen ur virkesförsörjningssynpunkt anses förhållandevis naturligt, att dessa i huvudsak blivit förlagda till mellersta Norrland, varest de största grantill-

127 gångarna äro för handen. Däremot kan detta icke sägas vara fallet i fråga om den tallkonsumerande sulfatindustrien. Under det att avsättningen av klenare dimensioner av gran på grund av befintligheten i mellersta och södra Norrland av de granförbrukande massaindustrierna under de båda senaste årtiondena måste betecknas såsom jämförelsevis god i praktiskt taget hela Norrland, har det först under det senaste decenniet blivit möjligt att i någon större omfattning utföra beståndsvårdande gallringshuggningar även i sådana bestånd, där huvudsakligen sulfatved utfaller. Den upparbetning av klenare tallvirke till props, som tidigare ägt rum, har av flera orsaker icke på långt när kunnat ske i sådan omfattning, att densamma möjliggjort en rationell genomhuggning av Norrlands yngre tallskogar. Följden härav har blivit, att en viss besparing i virke uppkommit på grund av de sålunda eftersatta gallringarna i tallskogarna, och att på grund härav ett måhända i och för sig icke oväsentligt ökat uttag av sulfatved under de närmaste åren kan äga rum därstädes utan att det tillgängliga förrådet av sulfatved behöver anlitas hårdare för fyllande av det erforderliga behovet, än som enligt den av de sakkunniga beräknade nettoårsawerkningen förutsatts. Såvitt nu kan bedömas torde det dock i framtiden komma att visa sig erforderligt, i och för ett bibehållande av produktionen vid sulfatfabrikerna i mellersta och södra Norrland vid nuvarande storlek, att i större omfattning än hittills lita till det befintliga överskottet av sulfatved på andra håll. En utjämning av det för närvarande konstaterade underskottet på sulfatved i dessa delar av Norrland kan även i viss mån, som tidigare anförts, ske genom ett ökat utnyttjande av sågavfallet och genom uttagande av sulfatveden till lägre topptumtal än 4 engelska tum. Slutligen kan balansen för detta virkessortiment förbättras genom att till sulfatved använda klenare sågtimmer samt sådant timmer, som på grund av tekniska felaktigheter ej lämpar sig till försågning på export. Måhända är det ej heller uteslutet, att den tekniska utvecklingen inom sulfatmassefabrikationen kan leda till en minskning av virkesåtgången per tillverkad ton massa. De sakkunniga hava i det föregående sökt analysera orsakerna till att massaindustrierna, särskilt sulfitindustrien, till så övervägande grad blivit förlagda till Västernorrlands län. Sistnämnda industri har redan under de senare åren, på grund av de stora utbyggnaderna, måst hämta en icke ringa del av den erforderliga råvaran från övre Norrland, och vid framtida full produktion torde detta bliva fallet i än högre grad. Med hänsyn till den nuvarande kännedomen om skogstillgångarna hade det ur råvarusynpunkt varit naturligare, om denna industri i större omfattning förlagts längre norrut. De sakkunniga hava även för massaindustriens vidkommande verkställt en jämförelse mellan betingelserna å ena sidan vid förädling av norrbottensvirket vid verk i Norrbotten och å andra sidan i distriktet Härnösand—

128 Sundsvall. Merkostnaden för flottläggning och bogsering av massaved från övre Norrland till Härnösand—Sundsvall har sålunda beräknats till i runt tal 5 öre per flottningskubikfot, det vill säga V* öre högre än som beräknats för sågtimmer. Med en nettoåtgång av 190 kubikfot per ton sulfitmassa, motsvarar denna bogseringskostnad cirka 9:50 kronor per ton. Enligt de uppgifter beträffande sjöfrakterna på massan, som av de sakkunniga inhämtats, framgår, att man i stort sett ej behöver räkna med någon större fraktskillnad från verken i övre Norrland än från Härnösand —Sundsvall. Den egentliga skillnaden består i den större svårigheten för de i övre Norrland belägna fabrikerna att finna tillfredsställande fraktrum för mindre partier. Uppfrakterna av förnödenheter, av vilka stenkol är den mest betydande, ställa sig något högre till verk i övre Norrland än till distriktet Härnösand—Sundsvall, men differenserna i fraktkostnaderna bero till stor del på lossningsanordningarna. Merkostnaden i uppfrakt av förnödenheter synes ej kunna uppskattas till mera än 50 öre per ton massa. Beträffande skeppningstidens längd i de viktigaste exporthamnarna i Norrland och Värmland få de sakkunniga hänvisa till sammanställningen i tab. 48. De ökade ränteutgifter, som den cirka 3 månader kortare skeppningssäsongen i Norrbotten förorsakar, hava av de sakkunniga uppskattats till 1 krona per ton, räknat på hela årsproduktionen. Härtill komma de ökade kostnaderna för lagerhus, brandförsäkringar m. m., vilka av de sakkunniga under angivna förutsättningar uppskattats till 2 kronor per ton, likaledes räknat på hela årsproduktionen. De på grund av den kortare seglationstiden förorsakade indirekta olägenheterna, i första hand de därav betingade svårigheterna vid försäljningarna, torde vara av större betydelse än den ökning i ränteutgifterna och kostnaderna för ökade lagerutrymmen, som ovan värdesatts. I sitt utlåtande av den 2 mars 1934 angående kalixindustrien framhålla de särskilt tillkallade sakkunniga härom följande: »Om en cellulosafabrik i Norrbotten inom sin storleksklass är fullt konkurrensmässig med sydligare industrier beträffande produktionskostnaderna, har den däremot, åtminstone tills vidare, en påtaglig svårighet att räkna med vid försäljningen. Dess läge medger den icke att utnyttja linjetonnage eller att kombinera frakter med andra. Dessutom ligger den icke vid järnväg och är sålunda avskuren från vinterskeppningar över isfria hamnar. Fabriken kan alltså icke åtaga sig kontinuerliga leveranser av mindre partier utan måste basera sin försäljning på större poster, där givetvis priskonkurrensen är stor. Vad detta missförhållande ekonomiskt betyder på den totala försäljningssumman, kan icke med någon säkerhet beräknas; för en allt efter marknadsförhållandena växlande del av den försålda kvantiteten torde det betyda upp till 5 kronor per ton. Kristiden med den allmänna tendensen att i möjligaste mån minska lagerbehållningen hos köparna har givetvis skärpt denna olägenhet. Med

129 Tab. 53. ProdukUonen vid massafabrikerna i nedanstående län i medeltal under åren 1928—1932 och år 1933. Sulfitfabriker Län

Sulfatfabriker

Träsliperier

Produktion i 1 000 torr ton Medeltal 1928—1932

11-0

10-0

29-8 41-5 26-3 7-9

Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Örebro Summa

31-4 41-6 36-5 10-4

11-4 13-7 62-9 12-7 15-3 4-3

12-1 15-7 63-7 12-4 16-5 5-5

236-8

255-8

Medeltal 1928—1932 5.3 5-1 13-2 16-7 8-1 5-1

5-6 11-4 18-1 10-1 3-1

18-0

16-4

27-0

28-4

98-5

93-1

Medeltal 1928—1932

43-7

44-0

44-8 2-1 9-3 2-5

52-6 1-2 8-8 4-7

10-6 1-4

11-7 1-5

4-7 7-1 37-7 4-0 24-4 2-0

5-2 5-1 38-3 2-5 15-0 1-9

194-3

192-5

återgång till normala förhållanden samt — på längre sikt — i den mån pappersindustrien i importländerna successivt koncentreras på större tillverkningsenheter, kommer svårigheten att bli mindre kännbar.» De sakkunniga få i detta sammanhang påpeka, att de i nordliga Finland belägna massafabrikerna åtnjuta mycket förmånliga järnvägsfrakter för sin massa ned till för sjöfart öppen hamn i södra Finland, som, oavsett fraktnedsättningar, icke ens uppgå till hälften av motsvarande järnvägsfrakter i Sverige. Emedan i vårt land massafabrikerna i övre Norrland icke tillnärmelsevis kunna påräkna så låga järnvägsfrakter, bliva de härigenom i viss mån sämre ställda i konkurrenshänseende än de finska tillverkarna av massa. Såsom resultat av de sakkunnigas beräkningar rörande skillnaderna i kostnaderna vid förädling av massaveden från Norrbotten inom länet i jämförelse med i distriktet Härnösand—Sundsvall — under förutsättning av enahanda tillverkningskostnader i övrigt — synes ett saldo av 6 kronor per ton till förmån för förädling norrut erhållas frånsett förenämnda försäljningssvårigheter, förorsakade av den kortare skeppningstiden. Vad slutligen slipmasseindustrien beträffar är denna, som framgår av tab. 52, rätt omfattande i övre Norrland. För denna industri betyder råvarukostnaden förhållandevis mera än för sulfitindustrien, och veden har därför i större utsträckning hämtats från hemälvarna. De sakkunniga hava vid behandlingen av virkesbalanserna påvisat, att den beräknade nettoårsawerkningen och konsumtionen av sulfitved för området nr 1—14, det vill säga Norrland till och med Ljungan m. fl. i sin hel9—417154

130 het väl balanserar. Å andra sidan har med ledning av flottningsstatistiken beräknats, att den verkliga avverkningen av detta sortiment icke på långt när uppgått till den beräknade nettoårsawerkningens kvantitet inom det nordligaste redogörelseområdet nr 1—5, det vill säga i huvudsak Norrbottens län. Härav följer, att överavverkning av sulfitved måste förekomma i de sydligare redogörelseområdena. Under förutsättning att produktionen under den närmaste framtiden skall uppehållas vid nuvarande omfattning och överavverkning ej skall behöva förekomma, måste de i mellersta Norrland belägna fabrikerna sålunda i större utsträckning än hittills hämta sitt råvarubehov från annat håll. För områdena nr 6—7, 8—11 och 12, det vill säga Piteälvens till och med Ångermanälvens redovisningsområden, balansera den beräknade nettoårsawerkningen och konsumtionen av sulfitved någorlunda väl, men för området nr 13—14, Sundsvallsdistriktet, motsvaras konsumtionen av sulfitved, år 1933 uppgående till 1 629 000 fm3, av en beräknad nettoårsavverkning i hemälvarna av endast 1 002 000 fm3, det vill säga denna senare har endast beräknats motsvara cirka % av behovet. Beräkningsmässigt sett kan detta underskott täckas genom det konstaterade överskottet på sulfitved från området nr 1—5 men till en del genom ökad omsättning av grantimmerdimensioner till sulfitved. Beträffande området nr 22, södra delen av landet, hava de sakkunniga i det föregående framhållit, att skogstillgångarna därstädes skulle kunna medgiva en utökning av sulfatindustrien, under det att de granförbrukande industrierna, sliperier och sulfitfabriker, i stort sett konsumera den beräknade nettoårsawerkningen av granmassaved. I tab. 53 angives produktionen vid massaindustrierna inom vissa län inom området i fråga dels såsom medeltal för åren 1928—1932, dels för år 1933. Massafabrikerna därstädes äro i jämförelse med norrlandsfabrikerna i allmänhet små och ofta kombinerade med pappersbruk. Av tabellen framgår vidare, att sulfatmasseindustrien utgör en förhållandevis liten del av massaproduktionen därstädes. Tidigare hysta planer på byggande av nya sulfatfabriker inom detta område hava på grund av de vikande konjunkturerna på sulfatmarknaden måst ställas på framtiden. En ytterligare bidragande orsak härtill torde varit de svårigheter, som äro förknippade med en virkestillförsel av sådan storleksordning, att tillverkningen kan bedrivas vid en fabrik av tillräckligt stor kapacitet för erhållande av konkurrenskraftiga produktionskostnader. Sociala s y n p u n k t e r . För att få en uppfattning om skogsindustriernas betydelse ur folkförsörjningssynpunkt hava de sakkunniga med ledning av från kommerskollegium inhämtade uppgifter verkställt en sammanställning över antalet arbetare under åren 1928—1933 vid sågverk och massafabriker inom de egentliga flodområdena. Beträffande sågverken bör framhållas, att kom-

131 merskollegii statistik icke omfattar de mindre verken, det vill säga antingen sådana med mindre tillverkningsvärde än 15 000 kronor, eller ock som bedriva legosågning med mindre än 4 000 kronor i sågningslön eller som sysselsätta mindre än 10 arbetare. För södra Sverige, området nr 22, är produktionen vid sådana mindre sågverk, som icke ingå i denna statistik, så betydande, Tab. 54. Antal sågverksarbetare inom de olika rcdogörelseområdena under åren 1928 —1933 enligt kommerskoilegii statistik. Redogörelscområde nr

1—5 6—7 8—11 12 13—14 15—16 17—18 19—21

2 394 897 3 630 3 919 5 638 4 662 5 824 1 801

2 295 799 3 416 3 857 5 110 4 437 5 489 1 784

2 321 762 3 150 3 386 4 607 4 144 5 310 1 705

1 878 464 2 849 2 750 3 872 3 647 5 453 1 578

1 905 384 2 552 2 368 3 498 3 030 4 758 1 253

1 711 205 2 632 2 192 3 455 2 907 4 336 1 197

1—14 1—21

16 478 28 765

15 477 27 187

14 226 25 385

11 813 22 491

10 707 19 748

10 195 18 635

att en sammanställning avseende endast de redovisade verken icke blir tillräckligt belysande. På grund härav har detta område icke medtagits i detta sammanhang. De i industristatistiken redovisade massafabrikerna avse såväl sliperier som sulfit- och sulfatfabriker samt därmed kombinerade pappersbruk. Även för massafabrikerna avse de verkställda sammanställningarna endast de egentliga flodområdena, nr 1—21. Sammanställningen i tab. 54 visar, att antalet redovisade sågverksarbetare under åren 1928—1933 avsevärt nedgått år för år inom de olika redogörelseområdena. Storleken av denna nedgång belyses av tab. 55, angivande antalet arbetare under åren 1929—1933 i procent av antalet år 1928. Minskningen i antalet arbetare beror huvudsakligen på nedgången i proTab. 55. Antal sågverksarbetare inom olika rcdogörelseområden åren 1929—1933 i procent av antalet år 1928. Redogörelseområde nr

1—5 6—7 8—11 12 13—14 15—16 17—18 19—21

100 100 100 100 100 100 100 100

96 89 94 98 91 95 94 99

97 85 87 86 82 89 91 95

1—14 1—21

100 100

94 95

86 88

79 52 79 70 68 78 94 88

80 43 70 60 62 65 82 70

72 23 73 56 61 62 74 67

72 78

65 68

61 65

Proc ent av ant »let år 1921i

132 Tab. 56. Antal arbetare åren 1928—1933 vid massafabriker och därmed kombinerade pappersbruk inom olika redogörelseområden enligt kommerskollegii statistik. Redogörelseområde nr

1—5 6—7 8—11 12 13—14 15—16 17—18 19—21

446 701 2 269 2 686 3 647 1 910 2 816 2 393

619 690 2 268 2 738 3 727 2 341 2 890 2 580

561 669 2 383 2 514 3 653 2 315 2 920 2 769

539 577 2 203 2 272 3 440 2 153 2 844 2 500

494 541 2 110 1 982 3 349 2 109 2 766 2 411

488 620 2 054 1808 3 144 1 979 2 582 2 140

1—14 1—21

9 749 16 868

10 042 17 853

9 780 17 784

9 031 16 528

8 476 15 762

8 114 14 815

duktionen. Följande siffror, angivande sågverkens produktion under åren 1929—1933 i procent av produktionen år 1928, belysa detta förhållande. Redogörelseområde nr 1—14 1—21

100 100

101 99

86 88

71 75

65 65

72 70

Under det att produktionen vid sågverken under åren 1928—1933 för redogörelseområdet nr 1—14 nedgått till 72 procent och för området nr 1—21 till 70 procent av 1928 års produktionssiffror äro motsvarande tal för antalet sysselsatta arbetare respektive 61 och 65 procent av det redovisade arbetarantalet vid sågverken år 1928. Antalet under åren 1928—1933 vid massafabrikerna och de därmed kombinerade pappersbruken sysselsatta arbetare framgår av tab. 56. Av denna sammanställning framgår, att antalet arbetare visserligen något minskats under senare år, men dock icke tillnärmelsevis i sådan omfattning som inom sågverksindustrien. Samtidigt har dock produktionen vid dessa verk företett en betydande ökning. Tab. 57. Antal sågverks- och massafabriksarbetare år 1933 samt motsvarande antal arbetare per 1 000 invånare inom redogörelseområdet. Sågverksarbetare

Massafabriksarbetare

Summa

Antal sågverks- o. massafabriksarbet. per 1 000 inv.

1—5 6—7 8—11 12 13—14 15—16 17—18 19—21

1 711 205 2 632 2 192 3 455 2 907 4 336 1 197

488 620 2 054 1808 3 144 1 979 2 582 2 140

2 199 825 4 686 4 000 6 599 4 886 6 918 3 337

12 12 25 28 29 28 20 18

1—14 1—21

10 195 18 635

8 114 14 815

18 309 33 450

23 22

Redogörelseområde nr

133 Tab. 58. Erforderligt antal dagsverken för utdrivning in. in. av den beräknade nettoårsawerkningen av gagnvirke (enligt tab. 62). Redogörelseområde nr 1—5 6—7 8—11 12 13 14 15—16

Antal 1 000 Antal dagsdagsverken verken pr inv. 2 099 615 1 914 1554 1724 2 047

13 10 12 12 9 13

Redogörelseområde nr 17 19 22

Antal 1 000 Antal dagsdagsverken verken pr inv.

18 21 .

1—14 1—22

2 369 1 168 7 877

8 8 3

7 906 21367

11 5

Med ledning av tab. 54 och 56 har en sammanställning verkställts över totala antalet arbetare, som år 1933 voro sysselsatta vid sågverk och massafabriker inom de egentliga flodområdena (tab. 57). I denna har även intagits en beräkning över antalet vid ifrågavarande träindustrier sysselsatta arbetare per 1 000 invånare inom de olika redogörelseområdena. Av tabellen framgår, att antalet inom skogsindustrierna sysselsatta arbetare proportionsvis är störst inom redogörelseområdena nr 12—16, det vill säga från och med Ångermanälvens ned till och med Ljusnans flodområden. Anmärkningsvärt är det förhållandevis ringa antalet arbetare, som sysselsättas inom träindustrierna i övre Norrland. De sakkunniga hava i tab. 62 verkställt en beräkning över det antal dagsverken, som skulle erfordras för utdrivning och flottning av de kvantiteter virke, som enligt den verkställda beräkningen angående nettoårsavverkningen av gagnvirke under de närmaste 10 å 20 åren skulle kunna stå till skogsindustriernas förfogande. För att få en uppfattning om skogsarbetets betydelse ur folkförsörjningssynpunkt har i tab. 58 uträknats häremot svarande antal dagsverken per invånare å landsbygden inom de olika redogörelseområdena. Sammanställningen visar, som var att vänta, att skogsarbetet, under förutsättning att avverkningarna komma att uttagas i enlighet Tab. 59. Antal hjälpsökande arbetslösa 1 medeltal per år Inom nedanstående län under åren 1932—1934.

Län

Västerbottens Jämtlands Västernorrlands.... Värmlands

1934 Därav %av Hela ohjälpinv. antalet ta

Därav %av Hela ohjälpantalet inv. ta

Därav %av inv. ohjälpta

10 665 4 702 4 493 14 268 7 789 5 720 7 207

5-3 2-3 3-3 5-1 2-8 2-3 2-7

5 385 3 415 2 947 6 070 4 076 3 193 3 989

11800 6 240 5 724 17 025 10 661 9 202 9 755

5-8 3-0 4-2 6-1 3-8 3-7 3-6

5 005 3 707 3 130 5 276 4 569 4 700 4 378

5 986 3 692 2 405 11486 6 764 5 989 6 579

2-9 1-8 1-8 4-1 2-4 2-4 2-4

2 166 2 030 1 323 3 486 2 759 2 437 2 912

113 907

1-8

53 240

164 773

2-7

59 656

114 802

1-8

35 406

Hela antalet

134 Tab. 60. Antalet hjälpsökande arbetslösa i norrlandslänen under åren 1933 och 1934. Gävle- Västerborgs norrlands län län

Jämt-

År

lands län

Västerbottens län

Norrbottens län

Skogshushållning

1933 1934

2 568 1592

3 350 1 428

2 313 902

938 491

1 770 339

Träindustri

1933 1934 1933 1934

1 131 846 92 61

3 538 2 741 1 283 736

287 86 100 113

795 607 90 119

2 121 1 052 8 9

1933 1934

1 223 907

4 821 3 477

387 199

885 726

1933 1934

0-4 0-3

1-7 1-3

0-3 0-2

0-5 0-4

2 129 1 061 1-0 0-5

Massa- och pappersindustri Summa trä-, massa- och pappersindustri Procent av invånarantal

med den av de sakkunniga beräknade nettoårsawerkningen, är av relativt mycket större betydelse för folkförsörjningen i norra Sverige än i södra delarna av landet. En sammanställning över antalet hjälpsökande arbetslösa i medeltal per år under åren 1932—1934 inom de län, där de egentliga flodområdena äro belägna, återfinnes i tab. 59. Av tabellen framgår, att arbetslösheten, såväl absolut som relativt sett, varit störst inom Västernorrlands län samt större under år 1933 än under åren 1932 och 1934. Antalet hjälpta arbetslösa uppgick år 1934 i Västernorrlands län till 8 000 samt i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län till sammanlagt endast 6 564. Antalet i medeltal under året hjälpsökande arbetslösa inom yrkesgrupperna skogshushållning, träindustri samt massa- och pappersindustri inom norrlandslänen framgår av tab. 60, avseende åren 1933 och 1934. Sammanställningen visar, att även inom enbart skogsindustrierna arbetslösheten varit störst, såväl absolut som relativt, inom Västernorrlands län. S k o g s i n d u s t r i e r n a s f ö r l ä g g n i n g i f ö r h å l l a n d e till r å v a r u tillgångarna. Som av de sakkunnigas utredningar framgått, förefinnas i fråga om området nr 1—14, d. v. s. Norrland ned t. o. m. Ljungans flodområde, stora variationer inbördes i virkesförsörjningen för de särskilda redovisningsområdena. Sett i stora drag skulle sålunda föreligga ett virkesöverskott i förhållande till de f. n. utbyggda skogsindustrierna inom områdena för de älvar, som utmynna i Norr- och Västerbottens län, då däremot underskott på virke i förhållande till den industriella konsumtionen konstaterats i områdets södra delar. För hela området nr 1—14 föreligger likväl en i stora drag tämligen tillfredsställande virkesbalans. I Ljusnans, Dalälvens och de värmländska flodområdena, d. v. s. redovisningsområdena nr 15—21, råder i stort sett normalt förhållande beträf-

135 fande virkesförsörjningen från respektive egna ådalar, varför virkesbalanserna i dessa redovisningsområden icke torde påkalla ytterligare uttalanden från de sakkunnigas sida än som redan skett. Vidkommande området nr 22, d. v. s. de delar av Sydsverige, som äro belägna söder om de egentliga flodområdena, föreligger enligt de verkställda beräkningarna ett överskott på tallvirke av såväl sågtimmer som sulfatvedsdimensioner. Av de verkställda utredningarna framgår, att den nuvarande produktionsapparaten inom skogsindustrierna under de angivna förutsättningarna i stort sett och för landet i sin helhet kan betecknas som av tillräcklig storlek i förhållande till skogstillgångarna. Detta gäller i all synnerhet vid ett fullt utnyttjande av de industriella verkens totala kapacitet, som medgiver en utökning av den nuvarande skogsindustriella produktionen. I den mån kravet på lägsta möjliga transportkostnader för råvarorna till skogsindustrierna i framtiden kan komma att göra sig gällande i ännu högre grad än för närvarande, har man med all sannolikhet att räkna med, att deras inflytande på den totala produktionskostnaden kommer att beaktas vid bestämmandet av en industris lämpliga förläggning. Det är emellertid även ett flertal andra faktorer, som inverka härvid, bl. a. förädlingskostnadernas beroende av anläggningarnas storlek och fordran på driftskoncentration samt en lämplig kombination mellan olika industrier och möjligheten till råvaruförsörjning i viss omfattning från egna skogar. De sakkunniga hava vid ett mera allmänt övervägande av synpunkterna på skogsindustriernas förläggning inom området nr 1—14, d. v. s. Norrland ned t. o. m. Ljungans flodområde, kommit till följande resultat. I fråga om sågverksindustrien måste beaktas, att — enligt vad de sakkunniga under utredningsarbetets gång erfarit — sågverksindustrien i Norrbottens län på grund av såväl utförda och planerade rationaliseringar som pågående utbyggnader visar tendens till ökning, varigenom den tidigare beräknade tillgången på sågtimmer för förädling vid den söderut befintliga sågverksindustrien följaktligen icke torde kunna ställas till förfogande härför i den utsträckning, som ägt rum under de senaste åren, såvida skogstillgångarna ej skola anlitas hårdare än som enligt de sakkunnigas beräkningar förutsatts. Vad sulfatmassaindustrien beträffar äro de sakkunniga av den uppfattningen, att förläggningen av denna industri inom ifrågavarande redogörelseområde är förhållandevis tillfredsställande. Uteslutet är emellertid ej, att den framtida utvecklingen i fråga om såväl priset på sulfatved som utdrivningstekniken kan möjliggöra en ökning i uttaget av dylikt virke, nämligen av sådan sulfatved, särskilt i övre Norrland, som enligt de verkställda beräkningarna avräknats såsom ur ekonomisk synpunkt för närvarande ej tillvaratagbar.

136 De sakkunnigas utredningar hava vidare givit vid handen, att ett betydande överskott på granvirke av massavedsdimensioner förefinnes i Norrbottens län i förhållande till den nuvarande konsumtionen. Härvid får dock ej förbises den omständigheten, att en betydande del av de angivna nettoårsawerkningsbeloppen av granmassaved utgöres av exploatering av ett oväxtligt granvirkesförråd, på sätt närmare framgår av den föreliggande avverkningsberäkningen. Den relativt stora tillgången på granmassaved inom Norrbotten möjliggör likväl vid lämpligt konjunkturläge enligt de sakkunnigas mening en utbyggnad av den grankonsumerande industrien därstädes. Som av de sakkunniga tidigare framhållits, har arbetslöshetens omfattning i norrlandslänen under de senaste åren varit störst i Västernorrlands län, såväl absolut som i förhållande till folkmängden. Detta gäller såväl om arbetslösheten i sin helhet som inom sågverks- och massaindustrierna. Förhållandena i berörda hänseende äro redan av svårartad karaktär i industridistrikten. Någon ökning av arbetstillgången inom dessa industrier i Västernorrlands län torde, såvitt nu kan bedömas, icke vara att påräkna. I den mån en befarad minskning av råvarutillförseln till länets skogsindustrier norrifrån inträffar, kommer detta tvärtom att leda till ytterligare ökad arbetslöshet därstädes. På vilket sätt den sålunda överflödiga arbetskraften skall kunna beredas framtida, varaktig försörjning i produktivt arbete är enligt de sakkunnigas mening en fråga av sådan betydelse, att densamma förtjänar statsmakternas särskilda beaktande.

Arbetskraftåtgången vid skogsavverkningarna och ningarna samt vid skogsindustrierna.

flott-

Arbetskraftåtgången vid skogsavverkningarna och flottningarna. Tidigare verkställda utredningar. Enligt 1930 års folkräkning uppgick antalet arbetare, som bedrevo skogsoch flottningsarbete såsom huvudnäring, till inalles 81 000 personer, av vilka 66 000 kommo på Norrland, Dalarna och Värmland (tab. 61). Dessa siffror representera dock icke på långt när hela antalet arbetare, som beredas sysselsättning i skogarna. Skogsbrukets prägel av säsongnäring kommer siffran för totala antalet i skogsarbete tillfälligt sysselsatta att stiga mycket högt. Vid socialstyrelsens undersökning över skogsarbetarnas levnads- och arbetsförhållanden åren 1913—1914 beräknades antalet i Norrland, Dalarna och Värmland under avverkningssäsongen sysselsatta arbetare till inemot 150 000. 1 Härvid utgick man från siffror för de framflottade virkesmängderna nämnda år. Om man utgår från att proportionen mellan den erforderliga arbetskraften och virkesmängderna i flottlederna alltjämt vore densamma, skulle enligt av arbetslöshetsutredningen (Statens offentliga utredningar 1931:20) verkställd beräkning antalet inom nyss angivna område vintertid sysselsatta arbetare vid tiden omkring år 1930 hava uppgått till omkring 190 000. Härtill fogar arbetslöshetsutredningen den förklaringen, att då den under senare hälften av 1920-talet konstaterade ökningen av flottgodsets kubikmassa huvudsakligen uppkommit därigenom, att antalet smärre flottgods avsevärt ökat, och då avverkning och framforsling av klenare virke är mera arbetskrävande i förhållande till kubikmassan än grövre, borde med dessa förutsättningar antalet skogsarbetare vid denna tidpunkt varit ännu större. Den bl. a. härav föranledda ökningen torde emellertid, som arbetslöshetsutredningen framhållit, neutraliseras av det förhållandet, att avsevärda mängder massaved numera uttagas genom sommarhuggningar, vilket förhållande medfört en förlängning av huggnings1 Kungl. Socialstyrelsen: Skogsarbetarnas levnads- och arbetsförhållanden i Värmland, Dalarna och Norrland. Stockholm 1916.

138 Tab. 61. Antalet yrkesutövare inom yrkesgrupperna skogs- och flottnlngsarbetare enligt 1930 års folkräkning. Skogsarbetare

Flottningsarbetare

Summa

L ä n män Stockholms stad Stockholms län Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköping Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus. Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Summa

32 1 094 1 432 1 128 1 769 678 908 1 244 7 189 365 279 173 91 587 685 8 260 2 869 1 375 9 358 9 229 8 314 7 863 5 957 6 182 70 068

kvinnor

män

kvinnor

kvinnor

6 6 13 5 8 17

1 9 47 4 1 411 8 9 1001 1550 2 729 608 1449 1 623

32 1 098 1 553 1 133 1 780 730 981 1 267 7 189 365 279 174 100 634 689 9 671 2 877 1384 10 359 10 779 11043 8 471 7 406 7 805

7 9 13 5 8 17

10 738

80 806

4 121 5 11 52 73 23

10 2 1 3 15

10 2 1 3 15

säsongen och därmed även ett bättre utnyttjande av den till förfogande stående arbetskraften. Antalet skogsarbetare vintertid inom Norrlands, Dalarnas och Värmlands skogsområden skulle på ovannämnda grunder kunna uppskattas till omkring 190 000. Då skogsbruket dominerar i norra och mellersta Sverige, är arbetsmarknadsintresset i huvudsak knutet till delta område. Arbetet i skogarna i södra Sverige är icke på långt när så dominerande på arbetsmarknaden som i Norrland, Dalarna och Värmland. För dessa trakter gäller, att sedan utstämplingen av skogen ägt rum under sommaren, avverkningen och framforslingen av virket påbörjas, så snart marken möjliggör vinterkörslor, vilket mestadels inträffar i slutet av november eller början av december. Avverkningssäsongens längd beräknas för Norrland, Dalarna och Värmland i medeltal uppgå till 17 veckor eller 4 månader. Efter avverkningsarbetets slut inträder en vilopaus till islossningens början, då flottningsarbetet kan igångsättas. Denna arbetsperiod är till sin omfattning synnerligen växlande och kan stundom —• vid huvudvattendragens skiljeställen — sträcka sig långt fram på senhösten. Förutom utstämpling, drivning och flottning erbjuder skogshanteringen andra arbeten såsom skogsvårdande gallringar och röj-

139 ningar, dikningar och skogsodlingar, av vilka särskilt de senare i regel försiggå på våren och försommaren. För att få en ungefärlig uppfattning om det arbetskraftsbehov, som skogsbruket skapar, har arbetslöshetsutredningen i samarbete med 1928 års skogsvårdskommitté föranstaltat om en representativ undersökning rörande den ungefärliga arbetskraftåtgången i skogarna inom olika landsdelar och skogstyper samt under olika tider av året. De inhämtade uppgifterna, som närmast hänföra sig till åren 1925—1928, torde alltjämt få anses någorlunda representativa. Med ledning av denna undersökning har beräknats, att inom landet i sin helhet skulle krävas i genomsnitt omkring 185 000 skogsarbetare årligen, under förutsättning att arbetskraftsbehovet fördelade sig ungefär jämnt över hela året. På grund av skogsarbetets säsongkaraktär är emellertid behovet avsevärt större under vinterhalvåret än under sommarhalvåret. Under februari månad, då drivningarna hava sin största omfattning, har en skogsarbetarsiffra på 388 000 beräknats, medan september skulle uppvisa den lägsta siffran för någon månad under året, nämligen 84 000. För det skogsområde, som Norrland och Dalarna representera, har ett genomsnittligt årsbehov av 92 000 skogsarbetare beräknats med högsta antalet, 170 000, i februari och lägsta i oktober, 48 000. Därest hänsyn tages till att sistnämnda siffror icke omsluta Värmland, synes man kunna draga den slutsatsen, att resultaten av den representativa undersökningen bestyrka de i det föregående framlagda siffrorna på det nuvarande skogsarbetarantalet. I detta sammanhang bör vidare framhållas, att det under senaste årtiondet framträtt ett allt starkare behov av årsarbetare inom skogsbruket. Deima ökning synes icke hava medfört någon påtaglig minskning av arbetskraftsbehovet under vintersäsongen. Även om sommarhuggningar blivit vanligare och medfört viss överflyttning av vinterarbetet till sommartid, hava dock andra förhållanden verkat i riktning mot en ökning av arbetskraftsbehovet under vintern. Skogsbruket har sålunda, speciellt i Norrland, kommit att bereda ökade arbetstillfällen såväl för den del av befolkningen, som efterfrågar arbete i skogarna hela året, som för personer, särskilt inom jordbruket, som betrakta skogsarbete såsom ett fyllnadsarbete under den eljest arbetsfattiga vintern. I samma mån skogsbruket får en mera intensiv prägel, ökas emellertid arbetskraftsbehovet under sommarhalvåret, vilket medför, att sysselsättningen blir jämnare under olika tider av året. Under alla förhållanden framstår dock den till vintertiden förlagda avverkningssäsongen såsom den ur arbetsmarknadens synpunkt viktigaste, därför att den framkallar ett ökat behov av arbetskraft under den tid, då arbetsbrist eller minskad arbetstillgång över huvud taget är rådande inom flera andra verksamhetsgrenar. Skogsbrukets ökade efterfrågan på arbetskraft har tillgodosetts bl. a. av den arbetskraft, som jordbruket avlämnat. Uppkomsten av en förhål-

140 landevis stor skogsarbetarkår har emellertid i Bergslagen och landet söder därom i viss mån medfört konkurrens om skogsbrukets arbetstillfällen mellan denna och den jordbrukande befolkningen. Rörande frågan om varifrån skogsbruket under sin högsäsong hämtar det årliga tillskottet av tillfällighetsarbetare kunna upplysningar erhållas ur socialstyrelsens skogsarbetarundersökning åren 1913—1914 samt från den ovannämnda specialundersökningen rörande skogsbrukets arbetskraftsbehov. Större delen av den inom skogsbruket använda arbetskraften eller något över 60 procent uppgives rekryteras från den icke självägande skogs- och jordbruksarbetarklassen. Återstoden härstammade till huvudsaklig del från kategorien självägande, medan endast en mindre del tillhörde industri- och grovarbetarnas kategori. Denna fördelning är emellertid något olika i olika delar av landet, och såsom allmän regel torde gälla, att arbetskraften i regel rekryteras relativt mera ur de självägandes led ju längre norrut i landet man kommer. De självägandes andel av skogsarbetarstammen synes i stort sett äga tillämpning för tiden såväl före som efter kriget, även om man kunnat märka lokala tendenser både till ökning och minskning av de självägandes deltagande i skogsarbete. Beräkningar rörande den erforderliga arbetskraften inom skogsbruket hava utförts av 1931 års skogssakkunniga. Dessa avse endast grovarbetet och inkludera följaktligen icke de göromål, som handläggas av förvaltningsoch bevakningspersonalen. Vid utredningens genomförande hava särskilda beräkningar verkställts dels för avverknings- och därmed sammanhängande arbeten, såsom virkets flottning och utsortering, dels för vissa normala skogsvårdsåtgärder, vilka icke kunna hänföras till avverkningar eller till åtgärder av grundförbättrande natur, dels ock för åtgärder av sistnämnda slag. De av 1931 års skogssakkunniga utförda beräkningarna över arbetsåtgången vid avverkningarna hava visat, att arbetskraftåtgången för huggning och körning av gagnvirke i hög grad är betingad av den omfattning, i vilken barkning av virket sker, samt att skogsarbetarnas prestationsförmåga växlar i betydande grad för olika landsdelar och är väsentligt lägre inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker än inom Norrland i övrigt. Detta senare förhållande torde enligt de skogsindustrisakkunnigas mening i viss grad sammanhänga med skogsbeståndens större avverkningssvårighet därstädes samt beskaffenheten av avverkningsredskapen, men i fråga om dessa har dock i berörda landsdelar under de senaste åren en förbättring inträtt. I fråga om flottningen har utredningen givit till resultat en vida mindre variation i arbetsåtgången per flottad kubikenhet från övre, respektive nedre delarna av de olika flottledssystemen än som tidigare antagits. För uttagande av den beräknade årliga gagnvirkesavverkningen av såväl tall och gran som björk erfordras enligt 1931 års skogssakkunniga i Norrland och Dalarna 15*8 miljoner dagsverken, för landet söder om Dalarna 11-7 och för hela riket 27-5 miljoner dagsverken, motsvarande en genom-

141 snittlig arbetskraftåtgång för landet i sin helhet vid skogsavverkningarna och flottningarna av 0'9 dagsverken per fm 3 friskt gagnvirke. Enligt denna utredning torde man vidare i stort genomsnitt för den beräknade avverkningen av såväl gagnvirke som övrigt virke kunna räkna med att arbetskraftåtgången i mansdagsverken och avverkningen i fm 3 äro lika. Med hänsyn till den av socialstyrelsen efter samråd med de sakkunniga uppgjorda planen för en allsidig utredning rörande skogsbygdens arbetsoch försörjningsförhållanden och det av Kungl. Maj:t åt socialstyrelsen i anledning härav den 13 juli 1934 anbefallda utredningsuppdraget, hava de sakkunniga icke ansett det erforderligt att i detta sammanhang verkställa ytterligare utredningar rörande arbetskraflåtgången vid skogsavverkningarna. En av de sakkunniga verkställd approximativ fördelning av den av 1931 års skogssakkunniga beräknade arbetskraftåtgången för utdrivning, inklusive flottning och utsortering, på de olika redogörelseområdena vid avverkning av det för skogsindustrierna enligt den verkställda avverkningsberäkningen tillgängliga gagnvirket av tall och gran giver omstående resultat (tab. 62). Siffrorna i denna sammanställning äro uträknade under förutsättning av samma barkningsgrad för virket inom de olika flodområdena, som legat till grund för 1931 års skogssakkunnigas beräkningar, samt i övrigt under samma förutsättningar. Utvecklingen i fråga om virkets barkning kan vad skogsbruket inom flodområdena beträffar möjligen komma att leda till ökad barkning av virket, i första hand för att öka flytbarheten hos frodvuxet gallringsvirke. Å andra sidan kan teknikens fortsatta utveckling i fråga om trumbarkningen vid verken framdeles komma att medföra en minskad barkning i skogen av virket till skogsindustrierna. En tendens härtill har redan spårats i våra största flottleder, där under senare år förekomsten av obarkat virke visat relativ ökning. En betydelsefull rationalisering av körningarna på de medellånga och längre vägarna har under de senare åren kommit till stånd på grund av användningen i skogsbruket i allt större utsträckning av lastbilar. Vid de egentliga virkesdrivningarna till flottlederna inom Norrlands, Dalarnas och Värmlands skogsområden, där väglängderna i regel icke överstiga 5 å 6 km, motsvarande vid hästkörning två vändors väg, är det för närvarande ej möjligt för lastbilarna att med framgång konkurrera med hästkörningen. Å andra sidan har under de senaste åren betydande kvantiteter rundvirke, särskilt sågtimmer, utfraktats med lastbilar från skogarna förbi flottlederna direkt till sågverken, i synnerhet till inlandsverken, varjämte ett fruktbärande samarbete mellan flottningen och motorkörningen ofta kommit till stånd genom bilkörning av virke i stället för flottning i bivattendrag. I södra Sverige, där vägnätet är rikligare, hava lastbilskörningarna varit av utomordentlig betydelse för utnyttjandet av skogstillgångarna icke minst under de senaste årens mycket blida vintrar. Införandet av lastbilar vid transporterna av

142 Tab. 62. Arbetskraftåtgången! vid avverkning, flottning och utsortering av det för skogsindustrierna beräknade, tillgängliga gagnvirket av tall och gran. Arbetsåtgång Nr

Bedogörelseområde

per fm friskt summa pr år gagn virke 1 000 dagsverke dagsverken

1—5 6—7 8—11 12 13—14 1—14 15—16 17—18 19—21 22

Nedre Torne älv t. o. m. Pite älv m. fl Byske älv m. fl. t. o. m. Skellefte älv Rickleån m. fl. t. o. m. Mo och Gide älvar m. fl. Ångermanälven m. fl Indalsälven t. o. m. Ljungan m. fl , Nedre Torne älv m. fl. t. o. m. Ljungan m. fl... Delångersån m. fl. t. o. m. Ljusnan Gavleån m. fl. t. o. m. Dalälven Klarälven t. o. m. Byälven Övriga områden

0-85 0-85 0-86 0-92 0-95 0-9 0-95 0-95 0-95 0-85

2 099 615 1 914 1 554 1 724 7 906 2 047 2 369 1 168 7 877

1—22

Hela riket.

0-9

21 367

skogsprodukter innebär i själva verket i många trakter i vårt land en anmärkningsvärd rationalisering av skogstransporterna. Om sålunda åtskilliga faktorer av svårbestämd art torde komma att påverka storleken av den arbetskraft, som under de närmaste åren erfordras vid skogsavverkningarna, är det uppenbart, att man för dessa arbeten — under förutsättning av enahanda barkningsgrad, som förutsatts vid upprättandet av sammanställningen i tab. 62 — har att räkna med en viss förskjutning av det nuvarande arbetskraftsbehovet vid skogsavverkningarna från mellersta Norrland mot norr till Norrbottens och Västerbottens län. Den pågående realisationen av de överåriga skogarna i lappmarkerna torde i varje fall komma att bidraga till en ökning under de närmaste åren av den totala arbetskraftåtgången vid skogsavverkningarna inom Norrbottens och Västerbottens län. Även i södra delen av landet borde man enligt de sakkunnigas mening av allt att döma hava att emotse en ökning i den erforderliga arbetskraften vid skogsavverkningarna. Arbetskraftåtgången vid

flottningarna.

Det har synts de sakkunniga vara av intresse att med ledning av den officiella flottningsstatistiken verkställa en mera ingående undersökning över arbetskraftåtgången vid flottningarna än som tidigare ägt rum. Storleken av den vid de allmänna flottningarna sysselsatta arbetarpersonalen under åren 1928—1933, inkl. förmän, båtbesättningar m. m., men exkl. förvaltnings- och kontorspersonal, framgår av tab. 63, i vilka siffror samtliga arbetare, vare sig dessa varit sysselsatta vid det direkta flottningsarbetet eller vid sorterings- och buntningsarbetena, ingå. För jämförelse har även det under de olika åren tillsläppta flottgodset medtagits i sammanställningen, räknat i 1 000 fm3. Vidare har en uppdelning skett av den redovisade ar-

143 Tab. 63. Tillsläppt flottgods samt den sysselsatta arbetarpersonalens fördelning på utfloltnings- m. m. samt sorterings- oeh buntningsarbeten vid de allmänna flottlederna under åren 1928—1933.

År

1928 1929 1930 1931 1932 Medeltal 1928—1932 1933

Under Utflottnings arbete Sorterings- och året tillm. m. buntningsarbete släppt per summa per flottgods summa antal % 1000 % 1 000 1 000 fm 3 antal 3 arbetare fm arbetare fm3

Summa antal arbetare summa

%

per 1 000 fm3

15 845 15 573 17 212 13 347 11 165

39 126 40 966 41 949 37 880 32 654

85 86 86 86 85

2-47 2-63 2-44 2-84 2-92

6 843 6 926 6 956 6 406 5 781

15 14 14 14 15

0-43 0-45 0-40 0-48 0-52

45 969 47 892 48 905 44 286 38 435

100 100 100 100 100

2-90 3-08 2-84 3-32 3-44

14 628 11 343

38 515 32 376

85 86

2-63 2-85

6 582 5 300

15 14

0-45 0-47

45 097 37 676

100 100

3-08 3-32

betarpersonalen på arbetare, å ena sidan sysselsatta med själva utflottningen och övriga arbeten såsom underhålls- och flottledsarbeten och å den andra uteslutande med sortering och buntning sysselsatta personer. Av denna tabell framgår, att i genomsnitt under femårsperioden 1928—1932 i runt tal 85 procent av det totalt redovisade antalet arbetare varit sysselsatta med utflottnings- och övriga förekommande arbeten samt 15 procent av arbetarantalet vid sorteringarna och buntningarna. För år 1933 är motsvarande fördelning respektive 86 och 14 procent. Av tab. 63 framgår vidare, att antalet arbetare per 1 000 fm 3 tillsläppt flottgods under femårsperioden 1928—1932 på ett undantag när — år 1930 — visar ökning såväl beträffande själva utflottningsarbetet som i fråga om buntnings- och sorteringsarbetena. Av avgörande betydelse för utflottningens rationella bedrivande är i första hand storleken av de tillsläppta virkeskvantiteterna samt deras förhållande till vattentillgången, flottledernas utbyggnad samt virkets fördelning på de olika utflottningsdistrikten. Enligt 1931 års skogssakkunniga varierar dock, som redan nämnts, arbetskraftåtgången vid flottningarna vida mindre per kubikenhet räknat vid flottning från övre, respektive nedre delarna av de olika flottledssystemen än som tidigare antagits. Vad särskilt sorterings- och buntningsarbetena beträffar varierar arbetskraftåtgången bl. a. på grund av förändringarna under de olika åren av i flottgodset ingående andelar av sågtimmer och småvirke. Siffrorna i tab. 64 avse att giva en antydan om den allmänna utvecklingsgången i fråga om det till virkesägarna redovisade flottgodset beträffande detta förhållande. Flottningen är helt naturligt icke på långt när så arbetskrävande som huggningen och utkörningen av virket. Enligt socialstyrelsens tidigare omnämnda undersökning över skogsarbetarnas levnads- och arbetsförhållanden beräknades den år 1912 transporterade flottgodskvantiteten till 11*1 milj. fm 3 , vartill beräknades hava åtgått 1*7 milj. dagsverken för flottningens — och därmed sammanhängande arbeten — bedrivande. I runt tal mot-

144 Tab. 64. Den relativa fördelningen av till virkesägarna redovisat flottgods samt det genomsnittliga kubikinnehållet per flottgodsklamp under åren 1928—1933. Småvirke

Sågtimmer Å r

1928 1929 1930 1931 1932 1933

st.

fm

s

st.

fm

/o

%

/o

%

28-8 23-9 20-4 21-9 20-0 20-9

53-4 48-1 42-5 45-3 42-9 44-0

71-2 76-1 79-6 78-1 80-0 79-1

46-6 51-9 57-5 54-7 57-1 56-0

Genomsnittligt kubikinnehåll per klamp, fm3 O-1043 0-0999 0-0971 0-0969 0-0986 0-1030

svara dessa tal en arbetskraftåtgång vid flottningarna vid nämnda tidpunkt uppgående till 0*15 dagsverken per flottad fm 3 rundvirke. Enligt samma undersökning utgjorde år 1913 enligt uppgifter från 25 större flottningsföreningar i genomsnitt 41 dagsverken och 444 arbetstimmar per flottningsarbetare samt enligt uppgifter från 19 flottningsföreningar 79 dagsverken och 878 arbetstimmar vid sorteringsarbetena. I ändamål att få en uppfattning om den nuvarande arbetskraftåtgången per flottad fm 3 rundvirke hava de sakkunniga från 15 av landets större flottningsföreningar infordrat upplysningar angående arbetarantalet och arbetstiden vid flottningarna och virkesskiljningarna under åren 1932 och 1933. Efter bearbetning av de sålunda inkomna uppgifterna om dessa förhållanden hava de sakkunniga kommit till det resultatet, att arbetstiden per flottningsarbetare vid såväl flottningarna som virkessorteringarna avsevärt nedgått under åren efter den av socialstyrelsen häröver för år 1913 verkställda undersökningen. Under åren 1932 och 1933 voro flottningarna visserligen av mindre omfattning än under de närmast föregående och efterföljande åren men däremot av samma storleksordning som under åren 1912 —1913. I detta sammanhang må erinras om det kända förhållandet, att en avsevärd rationalisering av arbetet även ägt rum vid flottningarna och sorteringarna under de senaste årtiondena. Enligt de inkomna uppgifterna har arbetstiden vid flottningarna och skiljningarna under åren 1932 och 1933 i medeltal för samtliga uppgiftslämnare varit nedanstående, varvid arbetstiden beträffande flottningen av de uppgiftslämnande flottningsföreningarna var för sig angivits antingen i arbetstimmar eller i dagsverken. Som man finner, understiga dessa för åren 1932 och 1933 framkomna medeltalssiffror på arbetstidens längd vid flottningarna och sorteringarna avsevärt Sorteringen

Flottningen Å r

1932 1933

Antal arbetstimmar per arbetare

Antal arbetsdagar per arbetare

Antal arbetstimmar per arbetare

262 270

22 21

497 475

145 1913 års motsvarande siffror, och uppgå i medeltal till endast omkring hälften av dessa. Enligt av de sakkunniga verkställda ingående beräkningar uppgick i medeltal för landet i sin helhet under åren 1932 och 1933 arbetskraftåtgången per flottad fm 3 räknat vid själva flottningarna till 0-7 å 0-8 arbetstimmar samt vid sorteringarna och därmed sammanhängande arbeten till 0-2 å 0-3 arbetstimmar. Medräknas ytterligare arbetsåtgången vid underhållsmed flera arbeten i flottlederna, torde arbetskraftåtgången i medeltal vid samtliga flottningsarbeten i landet på goda grunder numera kunna uppskattas till i runt tal 0 - l dagsverke per framflottad och urskild fm 3 rundvirke. Den verkställda utredningen bestyrker sålunda, att flottningsarbetets rationalisering under de sista 20 åren varit av avsevärd omfattning. Arbetskraftåtgången vid skogsindustrierna. Till grund för undersökningen rörande arbetskraftåtgången för skogsindustrierna hava legat de uppgifter rörande arbetarantalet och antalet utgjorda arbetstimmar inom dessa industrier, som införskaffats av kommerskollegium, och som finnas publicerade i de officiella industriberättelserna. Beträffande sågverken och hyvlerierna redovisas i industristatistiken endast sådana företag, som uppgivit en avsaluproduktion om minst 15 000 kronors värde eller en förädlingslön vid legosågning på minst 4 000 kronor eller som sysselsatt minst 10 arbetare. De vid de smärre sågarna sysselsatta arbetarna ingå följaktligen icke i de efterföljande sammanställningarna. I industristatistiken är industrianläggningarnas arbetarpersonal uppdelad i två kategorier, nämligen å ena sidan sådana arbetare, som äro sysselsatta med den egentliga fabrikationen, och å andra sidan övriga arbetare, såsom maskinister och eldare, reparatörer, vaktpersonal m. fl. Vid den av de sakkunniga verkställda bearbetningen för erhållande av arbetskraftåtgången per tillverkad enhet inom de olika skogsindustrierna hava dessa båda arbetargrupper sammanslagits. Antalet vid sågverk, hyvlerier och pappersmassefabriker samt vid pappersbruk och pappfabriker redovisade arbetare och av dem utgjorda arbetstimmar under åren 1928—1933 framgå av tab. 65. Under det att antalet arbetare vid sågverken och hyvlerierna under dessa år visar jämn nedgång — 1933 års siffra uppgår endast till 65 procent av 1928 års — har arbetarantalet för såväl pappersmassefabrikerna som pappersbruken och pappfabrikerna hållit sig nära nog konstant, möjligen med någon tendens till sänkning av antalet arbetare vid pappersmassefabrikerna. Av i tab. 65 angivna arbetare vid sågverken redovisas i tab. 66 dels antalet brädgårdsarbetare, dels antalet sysselsatta med träkolstillverkning. Som av tabellen framgår, utgör antalet arbetare, sysselsatta med kolningar vid sågverken, en mycket ringa del av de vid sågverken totalt redo10—417154

146 Tab. 65. Antal arbetare och utgjorda arbetstimmar inom de olika skogsindustrierna under åren 1928—1933. Sågverk och hyvlerier

Pappersmassefabriker

Pappersbruk och pappfabriker

antal arbetare

arbetstim. 1 000 st.

antal arbetare

arbetstim. 1 000 st.

antal arbetare

arbetstim. 1 000 st.

46 665 44 145 41 332 37 667 32 574 30 354

81 278 79 042 71 317 63 032 52 856 50 498

21 648 22 755 22 373 20 967 19 819 18 992

40 588 52 677 49 624 42 362 33 937 41 103

14 016 14 206 13 972 14 246 14 068 13 852

29 223 32 357 30 208 31 102 29 794 31 057

Å r

1928 1929 1930 1931 1932 1933

visade arbetarna. Dessa kolningsarbeten äro numera i sysselsättningshänseende knappast längre av någon betydelse. Vid uträkningarna av arbetskraftåtgången per tillverkad enhet vid sågverken och hyvlerierna har kolningsarbelet därför ej ansetts behöva frånräknas. I tab. 65 redovisat antal arbetare inom de olika skogsindustrierna fördelar sig på de båda nämnda kategorierna arbetare samt på män, kvinnor och arbetare under 18 år på följande sätt (tab. 67—69). Från och med år 1931 har genomförts en mera systematisk uppdelning av arbetarna på nämnda båda kategorier, som förorsakat vissa skiljaktigheter i materialet i jämförelse med tidigare år. Som man finner av siffrorna i tab. 67—69, utgör kategorien övriga arbetare, som väntat var, en väsentligt större relativ andel av det totala arbetarantalet inom pappersmasse- och pappersfabrikerna än vid sågverken och hyvlerierna. Inom sågverksindustrien sysselsattes däremot ett förhåli landevis flerdubbelt större antal arbetare under 18 år. Den kvinnliga arbetskraften inom skogsindustrierna kommer praktiskt taget endast till användning vid pappersbruken, där isynnerhet sorteringsarbetena väl lämpa sig härför. En sammanställning över antalet arbetstimmar per år och arbetare i genomsnitt för de olika skogsindustrierna dels under år 1915, dels under Tab. 66. De vid sågverken och hyvlerierna under åren 1928—1933 med brädgårds- och kolningsarbete sysselsatta arbetarna.

Å r

1928 1929 1930 1931 1932 1933

Antal brädgårdsarbetare

Antal arbetare vid träkolstillverkning

summa

% av total

summa

% av total

9 354 8 969 8 652 8 284 7 584 7 696

20-0 20-3 20-9 22-0 23-3 25-4

727 744 673 450 377 357

0-16 0-17 0-16 0-12 0-12 0-12

147 Tab. 67. De vid sågverken och hyvlcrierna under åren 1928—1933 sysselsatta arbetarnas fördelning på den egentliga fabrikationen och övriga arbeten samt uppdelning på män, kvinnor och minderåriga. Arbetare vid fabrikationen män

År

kvinnor

därav under 18 år

inalles

därav under 18 år

1928 46 162 5 430 1929 43 645 5 040 1930 40 805 4 418 1931 36 254 3 625 1932 30 983 2 960 1933 28 801 2 692

93 75 68 60 35 29

30 21 18 15 9 11

inalles

Övriga arbetare

summa inalles

därav under 18 år

män !

nalles

kvinnor

därav under 18 år

46 255 5 460 410 43 720 5 061 425 40 873 4 436 459 36 314 3 640 1 343 31 018 2 969 1 550 28 830 2 703 1 509

8 15 18 65 53 G2

inalles

summa

därav under 18 år

inalles

därav under 18 år

—

410 425 459 1 353 1 556 1 524

8 15 18 65 53 62

10 6 15

Tab. 68. De vid pappersmasscfabrikerna under åren 1928—1933 sysselsatta arbetarnas fördelning på den egentliga fabrikationen och övriga arbeten samt uppdelning på män, kvinnor och minderåriga. Arbetare vid fabrikationen År

män inalles

kvinnor

därav under 18 år

inalles

687 669 568 277 229 236

24 37 39 14 11 21

1928 20 077 1929 21 087 1930 20 935 1931 15 643 1932 14 338 1933 13 401

Övriga arbetare

summa

därav under 18 år

1 1 1

inalles

därav under 18 år

20 101 21 124 20 974 15 657 14 349 13 422

687 669 568 278 230 237

män

kvinnor

inalles

därav under 18 år

inalles

1 544 1 629 1 394 5 289 5 453 5 551

96 75 84 187 167 193

3 2 5 21 17 19

summa

därav under 18 år

1 4 4

inalles

därav under 18 år

1 547 1 631 1399 5 310 5 470 5 570

96 75 85 187 171 197

Tab. 69. De vid pappersbruken och pappfabrikerna under åren 1928—1933 sysselsatta arbetarnas fördelning på egentliga fabrikationen och övriga arbeten samt uppdelning på män, kvinnor och minderåriga. Arbetare vid fabrikationen År

män . därav in. u,lder allés 1 18 år

1928 10 170 1929 10 164 1930 9 934 1931 8 035 1932 7 867 1933 7 805

533 488 452 380 337 301

kvinnor

Övriga arbetare

summa

män

kvinnor

inalles

därav under 18 år

inalles

därav under 18 år

inalles

därav under 18 år

inalles

1956 1 943 1 967 1 902 1 988 1 990

225 228 211 168 192 212

12 126 12 107 11 901 9 937 9 855 9 795

758 716 663 548 529 513

1 879 2 076 2 057 4 248 4 165 4 016

59 110 108 150 134 105

11 23 14 61 48 41

summa

därav under 18 år

inalles

därav under 18 år

4 3 10 7 1

1 890 2 099 2 071 4 309 4 213 4 057

59 114 111 160 141 106

åren 1928—1933 återfinnes i tab. 70. Det är givet att stora växlingar i berörda hänseenden kunna förekomma vid de olika verken. De betydande skillnaderna mellan å ena sidan 1915 års siffror på antalet arbetstimmar per

148 Tab. 70. Antal arbetstimmar per år och arbetare inom skogsindustrierna. Sågverk och hyvlerier

Å r

Pappersmassefabriker

Pappersbruk och pappfabriker

arbetstimmar per år och arbetare 1915 1928 1929 1930 1931 1932 1933

3 003 2 085 2 278 2 162 2 183 2 131 2 242

2 859 1 875 2 315 2 218 2 020 1 712 2 164

2 227 1 742 1 791 1725 1 673 1 623 1 664

år och arbetare och å den andra 1928—1933 års siffror har sin förnämsta orsak i åttatimmarsdagens införande under år 1920. Det slutliga resultatet av den bearbetning av uppgifterna i industristatistiken, som verkställts i avsikt att erhålla en uppfattning om det genomsnittliga antalet arbetstimmar under senare år per tillverkad enhet vid de olika skogsindustrierna, har framlagts i tab. 71. För jämförelse hava även motsvarande uppgifter medtagits för år 1915, år 1920 samt åren 1925—1927. Av tab. 71 finner man, att inom sågverksindustrien — oaktat en betydande ökning, relativt sett, av de ingående hyvlingskvantiteterna — antalet arbetstimmar per tillverkad enhet under åren 1915—1933 i genomsnitt för samtliga i industristatistiken redovisade sågverk nedgått med i runt tal en tredjedel och uppgick, som framgår av tabellen, under år 1933 till blott 7-60 arbetstimmar per tillverkad fm 3 mot 12-10 år 1915. Ännu större är minskningen i arbetskraftåtgången under dessa år vid pappersmassefabrikerna, nämligen till något mindre än hälften i medeltal för samtliga fabriker eller från 34-61 arbetstimmar per ton år 1915 till 16-04 år 1933 (tab. 71). För pappersmassefabrikerna är antalet arbetstimmar per tillverkad totalkvantiTah. 71. Antal arbetstimmar under olika år per tillverkad enhet vid skogsindustrierna. Sågverk och hyvlerier

1915 1920 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933

hyvlade trävaror i % av totalproduktion

per fm3

14-7 15-4 21-4 21-7 22-3 19-2 20-1 21-0 22-6 24-1 25-2

12-10 10-37 9-58 9-19 8-91 8-73 8-66 8-58 8-15 8-21 7-60

Pappersmassefabriker

mekanisk trämassa i % av per stan- totalproduktion dard

antal arbetstimmar

56-53 48-45 44-76 42-94 41-63 40-79 40-46 40-09 39-48 38-36 35-51

25-2 25-0 25-3 24-8 25-0 28-3 25-8 23-6 25-0 25-0 23-2

antal arbetstimmar

Pappersbruk och pappfabriker anLal arbetstimmar

per torr ton

tidningspapper i % av totalproduktion

per torr ton

34-61 34-93 24-82 24-33 22-61 21-37 20-74 20-2S 19-28 17-00 16-04

27-0 36-7 37-9 36-2 35-4 35-3 35-6 34-3 35-6 35-1 34-7

82-26 71-49 50-68 50-31 51-7 1 48-66 44-95 45-98 44-59 43-42 43-10

149 Tab. 72. Storleken av för omedelbar drift av maskiner och apparater använda drivkraften i effektiva hästkrafter under år 1915 och under åren 1928—1933.

Å r

1915 1928 1929 1930 1931 1932 1933

Pappersbruk och pappfabriker

Sågverk och hyvlerier

Pappersmassefabriker

summa effektiva hästkrafter

per 1 000 fm3

summa effektiva hästkrafter

per 1 000 ton

summa effektiva hästkrafter

per 1 000 ton

116 623 184 764 184 530 185 536 195 424 174 837 167 513

15 20 20 22 26 27 25

155 189 276 431 297 220 319 040 347 725 341 115 354 474

128 146 117 130 158 171 138

138 840 262 287 276 879 290 684 316 635 329 674 331 826

392 437 385 442 454 478 461

tet torr ton massa i medeltal för de olika åren beroende av den ingående proportionen dels av olika massaslag (mekanisk massa, sulfit- och sulfatmassa), dels av olika kvaliteter. Som framgår av tabellen, har under dessa år den ingående andelen av mekanisk trämassa hållit sig nära nog konstant. I fråga om pappersbruken och pappfabrikerna föreligger även i genomsnitt för hela industrien en avsevärd sänkning i det utgjorda antalet arbetstimmar per tillverkad ton, nämligen från 8226 arbetstimmar år 1915 till 4 3 i o timmar år 1933 (tab. 71). De sakkunniga få i detta sammanhang understryka, att rationaliseringen givetvis icke skett likformigt vid de olika verken, utan att stora variationer i berörda hänseende förefinnas. Under åren 1934 och 1935 har den mänskliga arbetskraften per tillverkad enhet inom skogsindustrierna ytterligare nedbringats genom fortsatta rationaliseringar, och gäller detta särskilt inom sågverksindustrien. Den rationalisering och mekanisering av driften vid våra skogsindustrier, som avspeglas i de nu angivna medeltalssiffrorna på arbetskraftåtgången, framgår även av ovanstående sammanställning, i vilken storleken av den för omedelbar drift av maskiner och apparater befintliga drivkraften inom ifrågavarande skogsindustrier uppgives dels för år 1915, dels för åren 1928— 1933 (tab. 72). Man finner, att den använda drivkraften per tillverkad enhet inom samtliga dessa industrier visar ökning i synnerhet i jämförelse med förhållandena under år 1915 men även och i icke ringa grad under åren 1928—1933. Under de senaste fem åren har den använda drivkraften per tillverkad enhet inom sågverksindustrien ökats med icke mindre än i runt tal 65 procent. Även inom pappersmassefabrikerna och pappersbruken föreligger, som framgår av siffrorna i tab. 72, i stort sett ökning i den använda drivkraften såväl i jämförelse med förhållandena år 1915 som under de senaste åren, även om vissa variationer i den redovisade drivkraften kunna spåras beträffande pappersmassefabrikerna, vilka torde sammanhänga med driftsinskränkningarna inom denna industri.

150 Av den verkställda utredningen torde framgå, att man, även under förutsättning av bibehållen total produktionsvolym vid skogsindustrierna, på grund av rationaliseringsåtgärderna icke har att påräkna någon ökning i arbetskraftsbehovet inom dessa industrier under de närmaste åren, utan att det fastmera torde kunna befaras en ytterligare nedgång i det erforderliga arbetarantalet. Vad pappersmasse- och pappersindustrierna beträffar torde en fortsatt rationalisering icke, i motsats till vad som ägt rum under de senare åren, i fortsättningen kunna kompenseras av en häremot svarande ökning i produktionen. Huru utkomstmöjligheter må kunna skapas för de arbetare, som sålunda kunna antagas bliva utestängda från sysselsättning inom skogsindustrierna, är en fråga, som torde ligga utom ramen för de sakkunnigas utredningsuppdrag.

Åtgärder för åstadkommande av ökad stabilitet inom skogsindustrierna. Produktion och export. Innan de sakkunniga ingå på spörsmålet om åtgärder i stabiliseringssyfte, torde det vara lämpligt att lämna en kortfattad redogörelse för skogsindustriernas utveckling under de senaste decennierna och för de sannolika framtidsutsikterna för dessa industrier. Den totala produktionen av sågade trävaror, olika slags pappersmassa samt papper och papp under de senaste decennierna framgår av nedanstående tabell, upprättad enligt kommerskollegii statistik (tab. 74). Av denna sammanställning framgår, att produktionen av sågade trävaror visserligen varierat rätt avsevärt under olika år men dock i stort sett icke undergått några katastrofala förändringar sedan lång tid tillbaka, ehuru utvecklingsgången —• en tendens till minskning av produktionen under de senaste åren — är påtaglig. Vad massa- och pappersindustrierna beträffar bör den betydande ökningen under de senaste decennierna beaktas. Produktionen av olika slags pappersmassa samt papper och papp inom Tab. 74. Produktionen av sågade trävaror, olika slags pappersmassa samt papper och papp i Sverige under nedanstående år.

Å r

1900 1905 1910 1913 1920 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933

Sågade trävaror

Sulfitmassa

Sulfatmassa

1 000 standards

1 000 ton

1 000 ton

1473 1286 1454 1479 1457 1318 1357 1 436 1601 1567 1423 1230 1081 1 161

146 268 551 705 769 963 1 056 1 124 929 1232 1 231 1037 876 1 182

42 71 124 155 205 322 394 455 441 666 639 612 622 770

Mekanisk träPapper och massa (torrpapp beräknad) 1 000 ton 1 000 ton 125 187 274 326 325 439 477 524 541 658 577 549 498 611

114 190 264 333 400 557 598 610 601 720 657 698 690 721

152 Tab. 75. Produktionen av olika slags pappersmassa samt papper och papp i Norrlandslänen under nedanstående år i 1000 ton.

Mekanisk massa.

Norrbottens län

Västerbottens län

9 7 10 14 10 18

18 35 32 41 113 78 121

39 46 48 56 68 60 67

Jämtlands län

GävleVästerborgs län norrlands (inkl. län Skutskär)

Summa

trä-

1900 1910 1913 1920 1925 1929 1932 1933

20 34 30 13 24

17 44 54 41 61 114 68 109

3 27 30 22 27 34 26 31

20 89 128 122 173 305 195 303

15 32 22 36 45 53 17 31

12 135 217 228 310 411 254 403

39 119 162 172 209 262 164 249

66 325 447 484 620 794 495 750

5 23 28 66 105 169 204 257

15 17 40 89 194 161 205

13 38 47 119 215 439 425 547

3 5 26 33 37 25 29

1 1 1 4 9 11 9 10

1 4 7 32 42 48 34 39

Sul/ilmassa. 1900 1910 1913 1920 1925 1929 1932 1933 Sulfalmassa. 1900 1910 1913 1920 1925 1929 1932 1933

43 41 56

2 13 21 33 19 29

Papper och papp 1900 1910 1913 1920 1925 1929 1932 1933

Norrlandslänen för vissa år samt deras andel av den totala tillverkningen i landet är angiven i tab. 75. Som av denna sammanställning framgår, har Norrlandslänens andel i produktionen av olika slags massa under dessa år efter hand ökats. Tillverkningen av papper och papp har däremot i Norrland varit jämförelsevis obetydlig och saknas helt i övre Norrland. Detta torde bl. a. sammanhänga med att papperstillverkning förutsätter kontinuerliga leveranser året om, vilket försvåras av den kortare skeppningstiden därstädes.

153 Tab. 76. Värdet av Sveriges export av skogsprodukter i genomsnitt under olika femårsperioder samt andelen i totala exportvärdet. Trävaror, oarbetade Pappersmassa, papper och papp och bearbetade

1896—1900 1901—1905 1906—1910 1911—1914 1915—1919 1920—1924 1925—1929 1930—1932

Summa

milj. kr.

% av totala exportvärdet

milj. kr.

% av totala exportvärdet

milj. kr.

% av totala exportvärdet

154 158 '• 164 | 189 i 313 343 296 ; 198

43 39 32 25 22 25 19 17

30 53 88 133 298 405 402 341

13 17 18 21 29 26 28

184 211 252 322 611 748 698 539

51 52 49 43 43 54 45 45

Våra skogsindustrier äro som bekant till alldeles övervägande del inriktade på export. Som närmare framgår av sammanställningen i tab. 76 ingå trävaror och olika slags pappersmassa samt papper och papp under de senare åren med i medeltal omkring 45 procent i värdet av landets totala export. Trävarornas andel har, som synes av tabellen, efter hand nedgått, under det att pappersmassa och papper i stället visat ökning. Beträffande exportens fördelning på olika länder få de sakkunniga hänvisa till sammanställningarna i bilagan D till detta betänkande. Vissa synpunkter på skogsindustriernas framtidsutsikter. På de sakkunnigas uppdrag har docenten Th. Streyffert upprättat en översikt av de sannolika utsikterna i fråga om exporten av trävaror, pappersmassa och papper under de närmaste åren, vilken återfinnes såsom bilagan D till detta betänkande. Uttalanden av denna art måste emellertid alltid, som även av Streyffert framhållits, bliva mycket osäkra på grund av svårigheterna dels att beräkna den sannolika framtida konsumtionen i importländerna, dels den andel i importen till dessa, som kan komma att läckas från vårt land. Beträffande sågverksindustrien — i den mån denna är inriktad på export — synas framtidsutsikterna icke vara sådana, att något mera betydande uppsving i förhållande till denna industris nuvarande omfattning skall kunna förväntas, detta sett i stort och med frånseende av de variationer i exportens storlek för olika år, som i regel förekomma inom varje exportindustri. Förbrukningen av virke på de marknader, som äro av betydelse för oss, synes nämligen icke vara i stigande utan torde snarare efter hand komma att undergå minskning, även om denna icke är särskilt påfallande. Samtidigt synes man hava anledning räkna med, att den nuvarande avverkningen av sågtimmer i vissa av de länder, som äro våra egentliga konkurrenter på trävaruexportens område, överstiger vad som vid uthålligt skogs-

154 bruk borde uttagas, varför timmeravverkningarna därstädes — under förutsättning att uthållighetskravet beaktas — i en framtid sannolikt måste minskas och därmed även sågproduktionen. De verkställda beräkningarna angående överavverkningens storlek i dessa länder äro emellertid i allmänhet rätt osäkra, och i varje fall synes någon minskning i konkurrenskraften på grund av nedsatt virkesförråd i konkurrentländerna icke vara att förvänta under de närmaste åren. Ett ytterligare osäkerhetsmoment för vår sågverksindustri har sedan ett tiotal år tillbaka varit och är alljämt den ryska konkurrensen. Rysslands export av sågvirke, räknat från landets nuvarande område, är numera uppe i något större kvantitet än före kriget och uppgår till drygt samma storleksordning som vår egen. Vad massaindustrierna beträffar framgår vidare av Streyfferts utredning, att man torde hava grundad anledning se mera optimistiskt på denna industris framtid i vårt land, än som är fallet beträffande sågverksindustrien. Den ökade efterfrågan, som man trott sig kunna påräkna för dessa industriers produkter, och som lett till en förhållandevis kraftig expansion, har under de gångna årens lågkonjunktur uteblivit. Då industrierna emellertid utbyggts med hänsyn till den påräknade större exporten, hava produktionsinskränkningar vid desamma därför måst vidtagas. Det kan emellertid förmodas, att, i den mån det allmänna konjunkturläget i importländerna förbättras, konsumtionen därstädes åter skall komma att stiga. På massamarknaderna intager vårt land en mycket mera dominerande ställning, än som är fallet beträffande det sågade virket. Av de europeiska ländernas sammanlagda export under åren 1930—1933 härrörde av sulfitoch sulfatmassa icke mindre än ungefär hälften från vårt land och av mekanisk trämassa ungefär en tredjedel samt av papper och papp i runt tal en femtedel. Våra största köpare av sulfit- och sulfatmassa äro U. S. A., England och Frankrike, dit respektive 47, 17 och 8 procent av Sveriges totalexport levererats i medeltal under de tre åren 1929, 1932 och 1933. Den mekaniska trämassan exporterades huvudsakligen till England och Frankrike, dit respektive 53 och 23 procent av totalexporten avsattes under dessa år. Vidkommande exporten av papper har denna hållit sig relativt konstant under senare år. Största delen av denna utgöres av tidningspapper, som har sin marknad över hela världen, främst U. S. A., och med mycket växlande avsättning på de olika marknaderna under olika år. Övrigt papper, huvudsakligen omslagspapper jämte smörpapper, avsattes på export framför allt till England. Av största betydelse vid bedömande av framlidsutsikterna i fråga om sulfit- och sulfatmasseindustrierna i vårt land är möjligheten till ökad självförsörjning i U. S. A., vår ojämförligt största avnämare. De bästa betingelserna för en utökning av sulfitindustrien därstädes synas förefinnas i de västra staterna, under det att den svenska exporten av massa huvudsakligen går till de östra staterna. För bedömande av våra konkurrensmöj-

155 ligheter på denna marknad torde i detta sammanhang böra påpekas, att fraktkostnaden för cellulosa från norrlandshamnar till U. S. A. för närvarande endast uppgår till omkring 16 kronor per ton, motsvarande cirka 12 procent av ett antaget pris på 135 kronor per ton. Den långa befraktningen fördyrar sålunda varan jämförelsevis obetydligt. Beträffande sulfatmassan åter förefaller det, som om en ökad konkurrens vore att påräkna från den uppväxande sulfatindustrien i sydstaterna. Därvid bör dock beaktas, att den svenska sulfatmassan är av överlägsen kvalitet, och att konsumtionen av denna massa av allt att döma företer tendens till ökning på grund av vidgade användningsområden. I all synnerhet i Finland men även i Ryssland hava massaindustrierna utbyggts ganska avsevärt under de senare åren. Dessa länder, särskilt Ryssland, äro dock stora exportörer av granpappersved, varför en ökning av den egna konsumtionen härav kan förväntas komma att verka minskande på pappersvedsexporten med därav följande ökat importbehov av massa i importländerna. Den störste importören av pappersved i Europa är Tyskland, vars import i medeltal under åren 1929—1932 uppgick till över 3 milj. fm 3 . Såsom jämförelse härmed kan vår egen konsumtion av granpappersved under motsvarande år uppgivas, vilken beräknats hava uppgått till i medeltal cirka 8 milj. fm 3 årligen. I vad mån en ökning av pappersindustrien kan komma till stånd i vårt land under de närmaste åren är under nuvarande förhållanden mycket svårt att avgöra. Importländerna söka nämligen alltmera gynna sin egen pappersindustri genom tullar och importrestriktioner till förmån för importen av massa. Det synes därför ovisst, om man kan räkna med någon nämnvärd utökning av pappersindustrien, såvida det icke blir fråga om specialtillverkningar.

Åtgärder i stabiliseringssyfte. Åtgärder för ernåendet av en ökad stabilitet inom skogsindustrierna kunna enligt de sakkunnigas mening givetvis icke avse ett fastslående av produktionsvolymen vid nuvarande omfattning och vid nu förefintliga verk. En minskning av produktionen vid vissa tidpunkter är med hänsyn till marknadsläget ofta nödvändig, och ett upprätthållande av densamma genom åtgärder från det allmännas sida skulle under sådana förhållanden icke vara berättigat, liksom ej heller åtgärder, som skulle verka hindrande på en möjlig produktionsökning. Däremot har det allmänna ett starkt intresse av, att de av konjunkturerna betingade växlingarna i produktionen ej bliva onödigt stora med därmed följande rubbningar i de av industrierna beroende försörjningsmöjligheterna för befolkningen. Minskning av produktionen vid vissa oekonomiskt arbetande verk eller nedläggandet av dessa kunna liksom

156 utvidgningar vid andra verk även vara ekonomiskt berättigade, huru svåra de sociala följderna av inskränkningen än kunna bliva. De dåliga konjunkturerna under åren 1931—1933, särskilt inom sågverksindustrien, hava påskyndat genomförandet av en omläggning av sågverksindustrien. Denna har i huvudsak bestått däri, att de mindre sågverken, i synnerhet de vid den norrländska kusten belägna, som icke varit förbundna med cellulosaindustri, och som i allmänhet icke visat sig livsdugliga i konkurrensen med sågverk kombinerade med massaindustri, måst nedläggas. Detta förhållande behöver dock icke betyda, att all sågverksdrift, som icke är kombinerad med cellulosatillverkning, är oekonomisk. Lokala förhållanden, såsom transportförhållandena för råvaran och den färdiga varan eller konsumtionsförhållandena i orten, kunna i och för sig härvid ofta vara utslagsgivande. En starkt bidragande orsak till de inträffade svårigheterna, speciellt för sågverksindustrien, är bl. a. alt söka i att vissa äldre verk, som visserligen vid anläggandet och under åtskilliga decennier av sin verksamhet i sin närhet hade tillgång till ett naturligt råvaruförsörjningsområde, numera på grund av nedgången i det förefintliga timmerbeståndet fått förutsättningen för denna sin råvaruanskaffning rubbad, särskilt sedan den tidigare importen av sågtimmer från Finland numera praktiskt taget upphört. På grund härav hava ett icke ringa antal dylika verk, som under de senaste decennierna varit hänvisade till att under hård konkurrens ofta både på avlägset belägna flottleder och till alltför höga priser tillgodose sitt råvarubehov, måst nedläggas. Såväl dessa omständigheter som även det förhållandet att man vid dessa sågverk icke mäktat åstadkomma en tidsenlig rationalisering och skapa större enheter, särskilt i förening med cellulosaindustri, hava enligt de sakkunnigas mening lett till, att såväl skogstekniska som ekonomiska förutsättningar saknas för ett återupptagande av driften vid många av de sålunda nedlagda sågverken. En ökad stabilisering av de för vårt land ur såväl ekonomiska som sociala synpunkter viktiga skogsindustrierna har emellertid varit och är alltjämt av synnerligen stor betydelse. Sådan stabilisering eftersträvas givetvis inom all produktiv verksamhet, men densamma är dock av synnerlig vikt i fråga om en för vår folkförsörjning så framträdande näringsgren som den ifrågavarande. Detta gäller särskilt för de mera skogsindustrielit betonade delarna av vårt land, d. v. s. större delen av Norrland, Dalarna och Värmland. I lika grad som frågans lösning är betydelsefull möta emellertid också särskilda svårigheter vid ernående av den eftersträvade stabiliseringen inom dessa industrier, beroende i främsta rummet på att skogens produkter i alldeles övervägande grad utgöras av exportvaror. Härav följer, att möjligheterna till en jämn avsättning av de färdiga varorna bliva starkt beroende på yttre förhållanden, som endast i viss mån kunna påverkas av åtgärder från vårt eget lands sida.

157 Den uppfattningen har ofta uttalats, att möjligheten till vinnande av ökad stabilitet i avsättningen av våra skogsprodukter vore att söka i åstadkommandet av nationella och internationella överenskommelser samt genom bildande av fasta nationella och internationella försäljningsorganisationer. Planer och försök i sådan riktning hava ock tid efter annan framkommit, men de hava antingen befunnits oframkomliga eller i de flesta fallen efter någon tids erfarenhet måst övergivas. Däremot består alltjämt internationellt samarbete av olika slag beträffande produktionens reglering och gemensam försäljningspolitik. Endast i vissa fall har det dock ansetts möjligt och önskvärt att i detta samarbete eftersträva bindande överenskommelser. För tillvaratagande av sina intressen har inom de olika skogsindustrierna var för sig bildats ett flertal sammanslutningar, vilkas verksamhet även är riktad utåt, nämligen Svenska trävaruexportföreningen, Svenska cellulosaföreningen, Svenska trämasseföreningen och Svenska pappersbruksföreningen. Enligt de sakkunnigas mening hava dessa föreningar var och en inom sitt område utfört ett mycket förtjänstfullt arbete dels genom upplysnings\erksamhet, varigenom företagen bliva i tillfälle att snabbt och noga följa försäljningarnas förlopp samt avsättningsmöjligheterna på de olika exportmarknaderna, dels genom skapande av inre sammanhållning. Men av lätt begripliga skäl är föreningarnas verksamhetssfär starkt begränsad. Planer och försök, som särskilt inom cellulosa- och trämasseföreningarna förts fram i syfte att var för sig på en hand sammanföra försäljningarna av cellulosa och trämassa, hava hittills dock icke kunnat genomföras. Däremot existerar inom kraftpappersindustrien sedan år 1932 en sammanslutning mellan de nordiska kraftpappersproducenterna, Scankraft, med säte i Stockholm. Vad trävaruindustrien beträffar torde man, enligt vad de sakkunniga hava sig bekant, med fog kunna göra det påståendet, att särskilda svårigheter föreligga för en mera omfattande koncentrering av försäljningarna, icke minst därför att avsluten inom trävaruhandeln, efter att tidigare vanligen hava skett i stora poster, efter hand kommit att bliva alltmera specialiserade för att kunna tillgodose olika importörers särskilda behov av dimensioner och kvaliteter. Nu antydda förhållanden äro i hög grad avgörande för omfattningen av den produktionsvolym, som under de närmaste åren kan upprätthållas inom våra skogsindustrier. En ytterligare lika viktig förutsättning för dessa industriers vidmakthållande och stabilisering är även, att desamma mäkta uppehålla sin konkurrenskraft gent emot andra exportländer genom erforderlig anpassning av produktionskostnaderna till rådande konjunkturlägen. De sakkunniga hålla också före, att de åtgärder för koncentration och rationalisering, som under de senaste åren genomförts inom skogsindustrierna, och som bl. a. lett till nedläggande av äldre, ej längre räntabla anläggningar — huru kännbara dessa åtgärder än varit för de anställda, samhällen och det allmänna, som därav berörts — dock såsom helhet

158 betraktade måste ses mot bakgrunden av nödvändigheten att uppnå denna konkurrenskraft. Vad beträffar försäljningarnas tekniska ordnande hålla de sakkunniga före, att skogsindustrierna själva med stöd av sina organisationer äro väl rustade att under vanliga förhållanden göra sig gällande utåt. De förfoga över en samlad erfarenhet och försäljningsteknisk skicklighet härför av stort värde. Naturligt är dock, att det i allmänhet och särskilt under de svårartade handelspolitiska förhållanden, som under senaste åren rått och ännu råda, statsmakternas bistånd blir behövligt, då från andra länders sida åtgärder vidtagas, som hindra det fria varuutbytet mellan länderna. Detta stöd har också, som känt är, från statsmyndigheternas sida beredvilligt lämnats, vilket, i förening med industriernas egna ansträngningar, varit väl ägnat att härutinnan tillvarataga och försvara industriens och därmed landets intressen, så långt detta under givna förutsättningar varit möjligt. Enligt de sakkunnigas mening är en fortsatt förtroendefull samverkan mellan statsmyndigheterna och industrierna med anpassning av åtgärderna efter förhållandena i varje särskilt fall, i förening med bevarad konkurrenskraft, jämväl i fortsättningen den säkraste vägen att så långt detta är möjligt stabilisera en jämn marknad för skogsindustriernas produkter. Där nedläggandet av sågverk ägt rum, har detta icke i alla fallen föranletts av koncentration och rationalisering, utan många sågverk, vilka fört en tynande tillvaro, hava varit nödsakade att upphöra med sin rörelse på grund av ekonomiskt sammanbrott, som icke sällan framkallats av efter krigsårens våldsamma kapitalförluster. Verkningarna härav för de anställda och kommunerna hava varit av sådan art, att statsmakterna av sociala skäl vid olika tillfällen och i synnerhet under de båda senaste åren funnit sig böra ingripa för stödjande och återupprättande av helt eller delvis nedlagda verk inom sågverksindustrien. Såsom exempel härpå kan nämnas den beviljade statshjälpen dels till sågverksrörelsens uppehållande i Norrbotten, dels ock till möjliggörande av en mjukare avveckling av driften vid de s. k. Enhörningsverken i Sundsvall m. fl. Till de relativt många ekonomiska sammanbrotten inom trävaruindustrien hava emellertid i inånga fall medverkat företagens ekonomiska dispositioner. Under krigsårens högkonjunktur och dyrtid anlades och påbyggdes sålunda en mängd industriella verk till kostnader, som icke på långt när motsvarade vad som rimligen under en normal konjunktur kunde förräntas. Erfarenheten har också givit vid handen, att, där icke vederbörande företagare allvarligt sökt eller förmått att med intjänta vinster nedskära kristidens värden på anläggningar och lager, detta haft till oundviklig följd stora förluster och ekonomisk katastrof för företagarna själva, ävensom förluster för förlagsgivande banker. De företag åter, som använt de goda konjunkturerna till en djupgående, ekonomisk konsolidering — vilket också särskilt inom den kombinerade sågverks- och cellulosaindustrien ägt rum —

159 hava icke blott förmått övervinna efterkrigsårens starka ekonomiska påfrestningar utan jämväl kunnat bedriva sin rörelse utan nämnvärda rubbningar för de anställda och det allmänna. De sakkunniga hålla före, att detta sistnämnda förhållande varit och alltjämt är av grundläggande betydelse för den framtida stabiliteten hos skogsindustrierna och deras förmåga att fylla sin stora uppgift för folkförsörjningen i vårt land. Det har därför enligt de sakkunnigas mening synts böra tagas under övervägande, huruvida icke från statsmakternas sida borde vidtagas åtgärder i syfte att stärka en sådan utveckling inom den industriella verksamheten i allmänhet genom att för aktiebolag meddela strängare föreskrifter än de nu gällande i fråga om nedskrivning av värden på anläggningar och lager samt om fondbildning, allt till förebyggande av oklok vinstutdelning. Detta spörsmål är givetvis av mycket grannlaga natur. Ett företag h a r exempelvis ett visst år icke möjlighet att, även med en mycket stark nedskärning av vinstutdelningen, göra sådana avskrivningar, som i medeltal skett under tidigare år, men dessa hava i stället varit av sådan storleksordning, att företaget det oaktat ser sig i stånd att, därest avskrivningarna för löpande året hållas nere, giva en måttlig utdelning till aktieägarna. Principen synes böra vara att vid årsslut med större vinster göra kraftigare avskrivningar eller avsättningar till fonder, för att vid årsslut med reducerade vinster i stället kunna lämna någon avkastning på investerat kapital. Spörsmålet är emellertid av så omfattande natur och står i så intimt samband med aktiebolagslagens bärande principer, att det lämpligen synes böra övervägas vid den utredning, som inom lagberedningen pågår med uppgift att avgiva förslag om revision av gällande aktiebolagslag. För de sakkunniga har syftet varit att väcka frågan, huruvida möjlighet finnes att i angivna hänseende åstadkomma en för de enskilda och det allmänna nyttig skärpning av lagstiftningen. De sakkunniga vilja i detta sammanhang framhålla betydelsen av, att avdrag i beskattningshänseende medgivas i sådan utsträckning, att dessa konsolideringssträvanden icke motverkas. Vidkommande råvaruförsörjningen bör vidare beaktas den försäljningspolitik, som skogsägarna och virkesleverantörerna kunna komma att tilllämpa. Den största försäljaren av rundvirke till skogsindustrierna är domänverket. Virket från kronoparkerna försäljes huvudsakligen dels vid de årliga kronoskogsauktionerna på hösten, dels genom anbud efter utannonsering. Fleråriga leveransavtal hava under de senaste åren endast förekommit efter särskilt åläggande och ingått såsom ett led i de företagna åtgärderna för ett återupptagande av rörelsen vid vissa trävaruindustrier, särskilt i övre Norrland. Avverkningarna på domänverkets skogar hava exkl. bark i medeltal under åren 1928—1932 beräknats uppgå till 4-4 milj. fm 3 och för år 1933 till 4-9 milj. fm 3 , motsvarande i gagnvirke av barrskog i medeltal under åren

160 1928—1932 3-6 milj. fm 3 och år 1933 4-3 milj. fm 3 . Till jämförelse kan uppgivas, att den sammanlagda konsumtionen av sågtimmer och pappersved i medeltal under åren 1928—1932 uppgick till 23-0 milj. fm 3 och år 1933 till 22-0 milj. fm 3 exkl. bark. Emedan statens skogar till övervägande del äro belägna i norra Sverige, komma de största avverkningsbeloppen på dessa landsdelar. I medeltal under åren 1928—1932 och år 1933 hava dessa uppgått till följande kvantiteter i 1 000 fm 3 inkl. bark. Medeltal under åren 1928—1932

År 1933

1 000 fm 3 Norrbottens län Västerbottens län Jämtlands och Västernorrlands län Gävleborgs och Kopparbergs län . Övriga delar av landet Hela riket

1431 1390 488 542 1 247

1 725 1576 463 521 1493

5 098

5 778

Övriga allmänna skogar, såsom ecklesiastika skogar och allmänningar av olika slag, äro även av förhållandevis stor betydelse för virkesförsörjningen av skogsindustrierna. Dessa skogar uppgå sammanlagt till i runt tal 951 000 hektar produktiv skogsmark, och försäljningarna från dessa skogar ske i stort sett efter enahanda grunder som i domänverket. De enskilda skogarna — frånsett dem som ägas av aktiebolag -— omfatta ungefär hälften av landets skogsmark, och avkastningen från desamma är därför av stor betydelse för industriernas virkesförsörjning. Vid inköp från enskilda virkesleverantörer hava avtal tidigare i allmänhet uppgjorts med varje särskild säljare. Under de senare åren hava emellertid i olika län bildats skogsägareföreningar, som i huvudsak hava till uppgift att tillvarataga medlemmarnas intressen vid försäljningar av rundvirke. Under länsföreningarna lyda vanligen mindre lokala sammanslutningar. Föreningarna arbeta dels som självständiga leverantörer, vilket hittills dock i huvudsak endast förekommit i fråga om vedleveranser, dels som försäljningsombud, varvid föreningarna sammanföra medlemmarnas virkespartier till större sådana, om vilka försäljningsavtal träffas, dock att föreningen som sådan icke ikläder sig några ekonomiska risker. Med medlemskap i vissa föreningar följer ovillkorlig skyldighet att försälja allt virke genom föreningen, men i de flesta är gången den, att medlemmarna få teckna sig för vissa bestämda leveranser, varom föreningen sedan underhandlar om försäljning. Dessa föreningar hava dock ännu i allmänhet ej uppnått sådan fasthet, att m a n närmare kan yttra sig om deras framtida betydelse såsom försäljningsorgan samt i vad mån deras försäljningspolitik kan komma att röna

161 inflytande på industriens råvaruförsörjning. Otänkbart är ej heller, att avtal om virkesleveranser i framtiden i större utsträckning än hittills kunna komma att slutas mellan köparna och säljarnas organisationer, vilket på vissa håll redan är förhållandet i vårt land. Av betydelse för skogsindustriernas stabilisering är att såväl staten som övriga skogsägare i landet så bedriva sin avverkningspolitik, att densamma, utan att eftersätta skogsägarens ekonomiska intressen, likväl underlättar och främjar industriens råvaruförsörjning. Den koncentration, som ägt rum inom landets skogsindustrier, och det nedläggande av sågverk, som de ekonomiska betingelserna av ena eller andra slaget föranlett under de gångna åren, hava enligt de sakkunnigas mening båda varit av sådan omfattning, att man icke under de närmaste åren torde hava att emotse något motsvarande. Detta omdöme, som givetvis avser konkurrenskraftiga företag, bygger dock på den förutsättningen, alt den nuvarande produktionsvolymen även i framtiden kan upprätthållas, vilket i sin ordning till övervägande del är beroende av såväl huru världsmarknaden för skogsindustriernas produkter kommer att utveckla sig som ock att konkurrensen från andra träexporterande länder icke blir alltför besvärande. Många av de i landets inre delar drivna sågverken hava stor betydelse för den lokala konsumtionen och folkförsörjningen i respektive orter. Den förmånliga ställning, som dessa verk intaga med hänsyn till såväl råvaruförsörjning och försäljningsmöjligheter som även i många fall lägre produktionskostnader, gör dem var i sin ort jämförelsevis mindre beroende av världsmarknadsläget och den inbördes konkurrensen. De hava en icke oväsentlig rent lokal uppgift att fylla och konkurrera föga med exportsågverken. I södra och mellersta delarna av Sveriges inland finnas dock relativt stora skogsområden, exempelvis i Bergslagen, där sågtimret i förädlat skick — med undantag för produktionen vid några större verk, som helt är inriktad på export — ej finner tillräcklig avsättning inom landet utan måste på järnväg, i pråmar eller på bägge sätten vidarebefordras till exportmarknaderna eller utskeppningshamn. De väsentligt högre transportkostnader, som sågverken därstädes få vidkännas, förorsaka, att de, i den m å n denna merkostnad icke utjämnas av lägre råvarukostnader, i konkurrenshänseende komma i en ganska ogynnsam ställning gentemot kustsågverken. Vad nu anförts om sågverksindustrien gäller givetvis i tillämpliga delar även om massaindus tri en. Det torde vara allmänt bekant, huru känslig trävaruindustrien av naturliga skäl måste sägas vara för ekonomiska kriser ute i världen, och ingen torde för närvarande vara i stånd förutsäga, när nästa kris ånyo kommer att sprida sina ödeläggande verkningar till vårt lands skogsindustrier. Statsmakterna hava nödgats genom betydande ekonomiska uppoffringar ingripa stödjande för de därav berörda befolkningsgrupperna och samhällena, vilket i åtskilliga fall skett genom direkta åtgärder för återupptagande av driften vid 11—417154

162 nedlagda sågverk. Erfarenheterna ur sociala synpunkter av de två senaste kriserna och den under de senare åren i viss omfattning genomförda koncentreringen hava enligt de sakkunnigas mening dock varit så kännbara för därav berörda befolkningsgrupper och för det allmänna, att man med fullt fog torde kunna ställa den frågan, huruvida det vid en framtida kris icke skulle kunna vara möjligt att i någon mån mildra verkningarna därav. De sakkunniga hålla före, att det icke blott är ett allmänt intresse utan jämväl ett intresse för industrien själv, att en sådan samverkan på ett tidigt stadium kommer till stånd mellan å ena sidan statsmakterna och de lokala myndigheterna samt å den andra företagarna själva, att de sociala verkningarna — på grund av rubbningar i produktionens upprätthållande — med hänsyn till dem, som därav äro beroende, så långt möjligt genom förebyggande åtgärder mildras. I sådant hänseende anse de sakkunniga, att företagarna genom sina organisationer eller enskilt frivilligt borde åtaga sig — eventuellt om så befinnes påkallat ålades — en anmälningsskyldighet till Kungl. Maj:t eller annan myndighet, som därtill av Kungl. Maj:t kan förordnas, att, där så utan olägenhet för företaget kunde ske, i möjligast god tid före den planerade åtgärdens verkställande anmäla sin avsikt att nedlägga eller i större omfattning inskränka sin verksamhet. Genom ett sådant förfarande kunde det för statsmakterna bliva möjligt att före rubbningen i fråga verkställa undersökning, huruvida och i vilken mån det kunde vara möjligt att i samförstånd med företaget och i samverkan med såväl detta som ock de lokala myndigheterna och arbetarna förebygga eller mildra verkningarna av de ifrågasatta åtgärderna. Givetvis får detta icke ske på sådant sätt, att eventuella åtgärder komme att menligt inverka på företagarens frihet att på ett för rörelsens fortsatta bedrivande ändamålsenligt sätt ekonomisera och planlägga sin verksamhet, men detta behöver icke heller enligt de sakkunnigas mening bliva fallet. Statsmakternas intresse av att industriens utveckling icke i något avseende hämmas är så uppenbar, att de åtgärder, som i förekommande fall från statsmakternas sida kunde komma att vidtagas, säkerligen komme att inriktas på främjandet av industriens fortsatta framgång. I detta syfte måste också känslan av ansvar hos företagarna mot de anställda och den bygd, i vilken industrien arbetar, även i fortsättningen påräknas. Vad nu sagts är visserligen icke något som enbart gäller om här berörda produktionsgrenar, men som tidigare framhållits intaga skogsindustrierna i många fall, särskilt i vissa landsdelar, en särställning ur folkförsörjningssynpunkt av den betydelse, att den sålunda av de sakkunniga ifrågasatta åtgärden helt visst måste anses påkallad.

Förslag och rekommendationer. De sakkunniga föreslå, att en på lämpligt sätt utförd omtaxering av Sveriges skogar må komma till stånd inom en nära framtid, avseende i första hand de distrikt, där råvarutillgången enligt de sakkunnigas beräkningar icke medgiver en avverkning av tillräcklig storlek för täckande av den beräknade konsumtionen. Vidare få de sakkunniga understryka önskvärdheten av, att en fortlöpande avverkningsstatistik med det snaraste må komma till stånd, avseende i första hand sådant rundvirke, som förbrukas av skogsindustrierna. De sakkunniga anse, att det bör tagas under övervägande vid den pågående utredningen om revision av gällande aktiebolagslag, huruvida strängare föreskrifter borde meddelas för aktiebolag än de nu gällande i fråga om nedskrivning av värden på anläggningar och lager samt om fondbildning. Vidare föreslå de sakkunniga, att företagarna inom skogsindustrierna genom sina organisationer eller enskilt frivilligt borde åtaga sig — eventuellt om så befinnes påkallat ålades — en anmälningsskyldighet till Kungl. Maj:t eller annan myndighet, som därtill av Kungl. Maj:t kan förordnas, att, där så utan olägenhet för företaget kan ske, i möjligast god tid före ett planerat nedläggande av verk eller i större omfattning inskränkande av verksamheten anmäla denna sin avsikt. Slutligen anse de sakkunniga, att frågan om beredande av varaktig försörjning i produktivt arbete åt den överflödiga arbetskraften inom industridistrikten i Västernorrlands län förtjänar statsmakternas särskilda beaktande.

Särskilt yttrande av herrar Ekman, Strindlund

och Walles.

Undertecknade hava icke kunnat biträda de sakkunnigas uttalande å sid. 136 beträffande överskottet av granvirke av sulfitvedsdimensioner i Norrbottens län. De sakkunniga uttala nämligen, att den relativt stora tillgången pa granmassaved inom Norrbotten möjliggör vid lämpligt konjunkturläge en utbyggnad av den grankonsumerande industrien därstädes. Det är emellertid enligt vårt förmenande icke enbart råvarans belägenhet i förhållande till industriens, som är avgörande för, varest råvaran bör förädlas, utan det är även andra faktorer, som inverka härpå, och varom de sakkunniga tidigare uttalat sig. Innan beräkningar föreligga över dessa faktorers inverkan på det ekonomiska resultatet av råvarans förädling inom den ena eller andra landsändan, anse vi det icke motiverat att göra något uttalande om möjligheten av att inom Norrbotten utbygga den granvirkeskonsumerande industrien för förädling av eventuellt uppstående överskott av granvirke av sulfitvedsdimensioner därstädes. Det stycke i de sakkunnigas utlåtande å sid. 136, som börjar med orden »De sakkunnigas utredningar hava vidare givil vid handen», och som slutar med orden »en utbyggnad av den grankonsumerande industrien därstädes», anse vi bort hava erhållit följande lydelse: De sakkunnigas utredningar hava vidare givit vid handen, att ett betydande överskott på granvirke av sulfitvedsdimensioner förefinnes i Norrbottens län, i förhållande till den nuvarande konsumtionen. Som av de upprättade virkesbalanserna för redogörelseområdet nr 1—14 framgår, motsvaras detta överskott av granmassaved dock i runt tal av underskottet inom de södra delarna av ifrågavarande område. Visserligen täckes detta underskott för närvarande endast till mindre del av granmassaved från Norrbotten, men utvecklingen torde dock, under förutsättning av en i framtiden bibehållen produktion vid de grankonsumerande massaindustrierna i andra delar av landet, gå i riktning mot en väsentlig ökning i efterfrågan på norrbottensgranen därstädes. Det bör ock beaktas, att den beräknade årsawerkningen av granvirke i övre Norrland betydligt överstiger den motsvarande tillväxten, nämligen för området nr 1—5 med icke mindre än 69 procent och

165 för området nr 6—7 med 48 procent, varför de angivna nettoårsawerkningsbeloppen av granmassaved i en framtid otvivelaktigt måste komma att undergå betydande minskning, i samma mån som exploateringen av det nuvarande överåriga granförrådet äger rum.

Särskilt yttrande av herr

Ekman.

Undertecknad, som i likhet med de sakkunniga anser att intet bör underlåtas för att om möjligt mildra de sociala olägenheterna vid industris nedläggande, har icke kunnat biträda förslaget om anmälningsskyldighet om sådant nedläggande, vare sig frivillig eller obligatorisk. Nedläggandet av en industri sker i allmänhet icke utan rent nödtvång efter föregående omsorgsfull prövning av alla på frågans avgörande inverkande ekonomiska och sociala faktorer. Åtgärder till förhindrande av ett sådant nedläggande och till upprätthållande av drift vid industriell anläggning, som efter omsorgsfull prövning visat sig vara icke ekonomisk, kunna icke på sikt avvärja de olägenheter i socialt hänseende, som av nedläggandet kunna bliva följden. En folkförsörjning av mera permanent slag, åstadkommen genom ett i ekonomiskt hänseende icke bärkraftigt industriföretag, vare sig det drives av stat, kommun eller enskild, är otänkbar. Huruvida de åtgärder, som statsmakterna vidtagit för återupptagandet av driften vid nedlagda sågverk, varit välbetänkta, därom äro meningarna delade. Ännu torde vara för tidigt att bedöma, huruvida genom dessa åtgärder säkerställts en fortsatt drift vid ifrågavarande sågverk eller om därmed endast vunnits en kort frist, innan de sociala olägenheterna på grund av en av förhållandena framtvingad ny nedläggelse av de ifrågasatta verken åter göra sig gällande. Även om det anses önskvärt, att det allmänna vidtager åtgärd, som temporärt minskar olägenheten av nedläggandet av ett industriföretag, och sådan åtgärd icke kan vidtagas av företaget ensamt, torde, därest företagaren icke anser anledning föreligga att bringa detta till det allmännas kännedom, det allmänna genom sina organ utan svårighet kunna taga initiativet, där så anses påkallat, till överläggning med industriidkaren om åtgärd i syfte att tillfälligtvis minska de sociala olägenheterna av nedläggandet. En planerad driftsnedläggelse vid en industriell anläggning blir snart allmänna samtalsämnet på platsen och bringas därigenom automatiskt till kommunala och andra myndigheters vetskap. Någon praktisk betydelse för åtgärders vidtagande i angivet syfte har anmälningsskyldigheten sålunda icke, men väl en del olägenheter. Den viktigaste betänkligheten mot anmälningsskyldigheten torde vara, att

166 industriens rörelsefrihet därigenom utan tvivel kommer att beskäras. Visserligen uttala de sakkunniga, att ett ingripande av det allmänna icke får ske på sådant sätt, att eventuella åtgärder komme att menligt inverka på företagarens frihet att på ett för rörelsens bedrivande ändamålsenligt sätt ekonomisera och planlägga sin verksamhet. Men sedan anmälan om det planerade nedläggandet gjorts till myndighet, torde väl därav även följa, att myndigheten tillerkänts befogenhet och därmed även ålagt sig skyldighet att ingripa. Vad händer om efter långa undersökningar det befinnes, att myndigheten och industriidkaren hava olika meningar om vad som bör göras? Om det allmänna har i sin hand att något bestämma, vad återstår då av industriidkarens rörelsefrihet? Är det allmänna berett att övertaga det ekonomiska ansvaret, eller med andra ord är meningen den, att det allmänna, stat eller kommun, skall bliva företagare genom att på ett eller annat sätt inträda såsom ägare av eller få dispositionsrätt till industrianläggningen? Det torde även kunna förväntas, att svaga industrier anse sig på grund av anmälningsskyldigheten hava rätt att påräkna det allmännas stöd genom erhållande av subventioner i en eller annan form till fortsättande av en rörelse, som eljest skulle nedläggas. Uppenbart är att sådana åtgärder ej kunna vara annat än till skada för industrien i dess helhet. Vad nu sagts äger i tillämpliga delar lika om ej större betydelse, när för ett industriföretag uppstår fråga om verksamhetens inskränkning. E n statens inblandning i sådant fall kan helt enkelt ej ske utan intrång på företagets rörelsefrihet. Härtill kommer att anmälningsskyldigheten skulle göras beroende av något så svävande som att inskränkningen vore avsedd att ske »i större omfattning». Det allmännas undersökning beträffande ett industriföretag kan även medföra den praktiska olägenheten, att detta icke på tid, som för företaget är lämpligast, kan genomföra en planerad industriell omorganisation. De ekonomiska olägenheterna för företaget och därmed för den bygd, inom vilken det ämnat fortsätta sin verksamhet, som kunna bliva en följd av en sådan försening, torde icke böra underskattas.

Särskilt yttrande av herrar Strindlund

och Walles.

I anslutning till den föreslagna anmälningsskyldigheten för ifrågavarande företagare vid planerad nedläggning eller inskränkning i större omfattning av verksamheten hava vi ansett, att de sakkunniga bort föreslå ordnandet av ett statligt informationsväsen för att bereda statsmakterna möjlighet att kontinuerligt följa produktionsförhållandena inom skogsindustrierna.

BILAGOR

Bilaga A.

Till KONUNGEN. Innan 1933 års skogsindustrisakkunniga gå att avgiva särskilda utlåtanden över till dem remitterade framställningar om erhållande av lån eller subvention för upprätthållande av befintlig sågverksrörelse eller återupptagande av driften vid redan nedlagda verk ur de av riksdagen beviljade anslagen till främjande av enskild företagsamhet, få de sakkunniga i underdånighet erinra om följande. I ändamål att — i enlighet med direktiven i statsrådsprotokollet för utredningsarbetets bedrivande — få en uppfattning dels om storleken av den produktion av sågade trävaror och pappersmassa, för vilken förutsättningar anses föreligga i vårt land under de närmaste åren, dels om fördelningen av denna produktion, dels slutligen om storleken av den tillgängliga råvarutillgången, hava de sakkunniga efter därtill erhållet tillstånd bland annat igångsatt speciella utredningar, ägnade dels att beträffande sågverks- och pappersmasseindustrierna belysa storleken av den i gång varande produktionsapparaten under senare år inom varje större ådalsområde i Norrland, Dalarna och Värmland och för den övriga delen av landet, dels att för samma områden med ledning av riksskogstaxeringens uppgifter verkställa beräkningar över den tillgängliga råvaran för nämnda industrier. Genom utförande av dessa specialutredningar förmena de sakkunniga, att det skall bliva dem möjligt att åtminstone i viss grad bedöma å ena sidan lämpligheten ur virkesförsörjningssynpunkt av trävaruindustriens nuvarande lokala förläggning, samt å den andra huruvida och i vad mån den nuvarande produktionsapparaten inom dessa industrier i förhållande till storleken av den beräknade exporten och inhemska konsumtionen kan anses tillgodose en för landet ur olika synpunkter lämplig produktionsstorlek och produktionskapacitet. I vad mån dessa utredningar eller förhållandena i övrigt under utredningsarbetets gång kunna komma att leda till förslag från de sakkunniga om åtgärder på längre sikt, vilka kunna anses påkallade för vinnande av det i direktiven angivna syftet, ävensom arten och omfattningen av dessa åtgärder, äro de sakkunniga på utredningsarbetets nuvarande stadium sålunda icke nu beredda att yttra sig om. Vad däremot beträffar vissa till Eders Kungl. Maj:t från kommuner, organisationer eller företagare ingivna underdåniga framställningar med anhållan om statens stöd antingen för vidmakthållande av befintlig verksamhet eller för återupptagande av redan nedlagd drift, komma de sakkunniga att i underdånighet avgiva anbefallda utlåtanden efter verkställd utredning för varje särskilt fall. Stockholm den 24 oktober 1933. Underdånigst D. HANSEN. J.

L.

EKMAN.

AUG. LINDBERG.

GERH. STRINDLUND.

K N U T O. J.

G.

NORLIN.

WALLES.

/ Magnus

Nordquist.

Bilaga B.

Den för Sveriges samtliga skogar beräknade årsavverkningens fördelning på olika flod- och länsområden. Av

Chefen för W. Trahns skogsbyrå, jägmästaren

Arvid

Modin.

Inledning. På uppdrag av 1931 års skogssakkunniga utarbetade professor Tor Jonson och undertecknad år 1932 på grundval av riksskogstaxeringen en avverkningsberäkning för Sveriges samtliga skogar. Därvid beräknades icke endast den totala årsawerkningen med uppdelning på olika trädslag utan även dess ungefärliga fördelning på olika grovleksklasser efter toppdiametern med avdrag för röta, krökar m. fl. felaktigheter. Arbetet utfördes under uppdelning av skogarna på följande redovisningsområden, som med hänsyn till de då föreliggande beräkningarna hade avgränsats, så att de med avseende på bonitet, skogstyp, vägnät och bebyggelse skulle bliva någorlunda likartade. 1. Norr- och Västerbottens läns lappmarker. 2. » » » » kustland. 3. Jämtlands län samt norra delen av Kopparbergs län (Särna—Idreområdet och norra Siljansområdet). 4. Västernorrlands län. 5. Gävleborgs län samt södra delen av Kopparbergs län (södra Siljansområdet och Falu—Säterområdet). 6. Värmlands län. 7. Örebro och Västmanlands län. 8. Uppsala, Stockholms och Södermanlands län. 9. Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län. 10. Skaraborgs och Östergötlands län. 11. Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län. 12. Hallands, Kristianstads, Malmöhus, Blekinge och Gollands län. I nedanstående utredning, som utförts på uppdrag av 1933 års skogsindustrisakkunniga, har jag enligt lämnade direktiv haft att för de nordligare delarna av landet så till vida omarbeta den år 1932 utförda avverkningsberäkningen, att redovisningen i stället komme att ske med uppdelning av skogarna på de av riksskogstaxeringsnämnden inom nyss nämnda landsdelar särskilt redovisade flodområdena. Årsawerkningen i sin helhet samt dess fördelning på olika grovleksklasser m. m. skulle därvid för varje flodområde beräknas efter de tidigare tillämpade grunderna. Efter komplettering för de sydligare delarna av landet med de för desamma år 1932 beräknade awerkningsbeloppen, varvid uppdelningen å länsområden skulle bibehållas, borde sålunda för riket i sin helhet slutsiffrorna bliva oförändrade. Till fullföljande av det mig lämnade uppdraget framlägger jag här nedan under bibehållande av samma rubriker som i 1932 års avverkningsberäkning först en

171 redogörelse för den nya uppdelningen på redovisningsområden jämte det siffermaterial, som för desamma ur riksskogstaxeringsnämndens betänkande eller dess arkiverade grundhandlingar kunnat sammanställas, varpå de utförda beräkningarna följa. De grunder, efter vilka årsawerkningen, dess fördelning i grovleksklasser m. m. år 1932 beräknades, har jag icke funnit nödvändigt att här fullständigt återupprepa, utan hänvisar jag i dessa avseenden till sid. 29 och följande i 1931 års skogssakkunnigas betänkande. F ö r det sätt, varpå de tidigare beräknade avverkningsbeloppen nu å de nya redovisningsområdena fördelats, redogör jag däremot mera ingående.

Redovisningsområden. De av riksskogstaxeringsnämnden redovisade flodområdena omfatta hela Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Jämtlands och Gävleborgs län, utom en mindre del av Jämtlands län, som avvattnas till Norge. Vidare omfatta dessa flodområden större delen av Kopparbergs och Värmlands län samt mindre delar av Västmanlands och Uppsala län. Genom uppdelningen på flodområden komma sålunda länsområdena nr 1—4 i 1932 års avverkningsberäkning att helt bortfalla. Av de återstående delarna av nr 5, Gävleborgs län och södra delen av Kopparbergs län, nr 6, Värmlands län, och nr 7, Örebro och Västmanlands län, har nu bildats ett nytt länsområde. Nr 8, Uppsala, Stockholms och Södermanlands län, har bibehållits, ehuru minskat med det område, som ingår i Dalälvens flodområde. De övriga länsområdena, nr 9—12, hava bibehållits oförändrade. Den nu anbefallda indelningen i redovisningsområden kommer sålunda, om riksskogstaxeringens flodområden grupperas från norr till söder, att te sig på nedanstående sätt. Sådana flodområden, som inrymma två eller flera älvar, komma i efterföljande tabeller att endast angivas med det flodnamn, som här nedan kursiverats. Flodområden. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21.

'Nedre Torne älv och Keräsjoki. övre Torne älv (ovan Tärendöbifurkationen), Sangisån och Kalix älv. Tore älv, Vitan, Rdne älv och Alstersundet. Lule älv och Alan. Ros- och Alteråarna, Pite och Lillpite älvar samt Rokån. Jävreån, Åby, Byske och Kåge älvar. Skellefte älv. Bure älv, Mångby-, Kolaboda-, Rickle-, Dalkarls-, Sävar- och Tavelåarna. Ume älv. Hörneån, öre älv, Leduån och Lögde älv. Husumån, Gide älv, Idbyån, Moälven och Nätraån. Ångermanälven och Gådeån. Indalsälven. Selångersån och Ljungan. Gnarps-, Harmångers-, Deldngers-, öränge- och Norralaåarna. Ljusnan. Skärj-, Hamrånge-, Testebo- och Gay/e-åarna. Dalälven. Klarälven. Norsälven. By älven.

172 Länsområden. 1 22. Å flodområden ej redovisade delar av Kopparbergs, Värmlands och Västmanlands län samt Örebro län. 23. Uppsala län förutom den del, som redovisats till Dalälven, samt Stockholms och Södermanlands län. 24. Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län. 25. Skaraborgs och Östergötlands län. 26. Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län. 27. Hallands, Kristianstads, Malmöhus, Blekinge och Gotlands län. 28. Jämtlands län till Norge.

Från riksskogstaxeringsnämndens arkiverade handlingar sammanställt siffermaterial. För den nu ifrågavarande utredningen har för varje nytt redovisningsområde erfordrats uppgift om areal, virkesförråd och tillväxt med fördelning på ägoslag, trädslag, bonitets- och åldersklasser. På grundval av dessa uppgifter har jag haft att beräkna årsawerkningen enligt de vid 1932 års awerkningsberäkning för de skilda trädslagen och åldersklasserna kalkylerade avverkningsprocenterna samt att uppdela densamma på grovleksklasser, vilket även skulle ske med utnyttjande av den tidigare för de skilda trädslagen och åldersklasserna funna procentuella fördelningen. De uppgifter om fördelningen på grovleksklasser vid brösthöjd, dessa grovleksklassers medeldiameter, medelbarktjocklek, medelhöjd m. m., som vid den förra utredningen lågo till grund för beräkningen av den nyssnämnda fördelningen på grovleksklasser efter toppdiametern, hava sålunda nu vid avverkningsberäkningen för de nya redovisningsområdena icke behövt sammanställas. Ovan nämnda procentserier för uträkningen av totalavverkningen och dess fördelning på olika grovleksklasser liksom också de procenter, efter vilka avdragen på grund av tekniska felaktigheter verkställdes, voro härledda för varje länsområde för sig, och uppvisade områdena sinsemellan avsevärda variationer. Flodområdena äro emellertid nästan undantagslöst belägna inom två eller flera skilda länsområden. Det har därför varit nödvändigt att bearbeta dessa flodområden med uppdelning på var och en av de därinom förekommande skilda länsdelarna. Därvid har jag dock kunnat anknyta arbetet till riksskogstaxeringsnämndens arbetsmetod. Sedan de nordligare delarna av landet uppdelats efter länsgränser samt gränser mellan olika flod- och höjdområden, varigenom ett mycket stort antal primärområden uppkomma, bearbetades nämligen vid riksskogstaxeringen varje sådant primärområde för sig. Genom sortering av dessa primärområden dels efter län, dels efter flod- och höjdområden kunde därefter sammandragssiffror för varje nyssnämnd kategori erhållas. I riksskogstaxeringsnämndens arkiverade handlingar hava sålunda i regel för vart och ett av de vid 1932 års avverkningsberäkning bildade länsområdena specialuppgifter för de däri ingående delarna av skilda flodområden kunnat återfinnas. Specialuppgifterna för dessa primärområden hava nu sammanställts, varefter årsawerkningen, grovleksfördelningen och skadeavdragen efter de för länsområdet i sin helhet gällande procentserierna uträknats för varje primärområde. Efter sammanläggning av primärområdena hava därefter alla summor avstämts mot de tidigare för länsområdet i sin helhet kalkylerade siffrorna. Efter denna avstämning hava slutligen samtliga primärområden sorterats på flodområden, varefter summor och medeltal för dessa uträknats. 1 Länsområdena nr 22—28 äro i betänkandet sammanförda till en grupp, övriga landet, som därstädes åsatts nr 22.

173 Siffermaterialet för de ovan nämnda primärområdena har jag icke ansett nödvändigt att här återgiva. De för redovisningsområdena i sin helhet sammanställda uppgifterna rörande markens, 1 virkesförrådets och tillväxtens fördelning på olika åldersklasser framläggas jämte de uträknade årsawerkningarna i bil. 1—28. Årsawerkningen, uppdelad på grovleksklasser efter loppdiametern, samt det på motsvarande grovleksklasser uppdelade virkesförrådet har redovisats i bil. 29—56. Beträffande det framlagda siffermaterialet bör följande framhållas. För de mindre flodområdena, särskilt i de nordligaste delarna av landet, varest avståndet mellan taxeringslinjerna uppgått till 2 mil, måste siffrorna såväl beträffande hela arealen prod, skogsmark, hela virkesförrådet och tillväxten som framför allt beträffande uppdelningen på trädslag, åldersklasser m. m. anses rätt osäkra. I detta avseende hänvisar jag till utredningen i riksskogstaxeringsnämndens betänkande, bil. C, Taxeringsförfarandets tillförlitlighet med hänsyn till linjeavståndet. Siffrorna rörande arealens, virkesförrådets och tillväxtens uppdelning på åldersklasser ha i riksskogstaxeringsnämndens bearbetningar och publikationer redovisats i skilda tabeller utan sammanställning och uträkning av de olika åldersklassernas genomsnittliga kubikmassa och tillväxt per har. Anledningen härtill har närmare utvecklats i 1932 års avverkningsberäkning, varför här endast i korthet bör framhållas, att vid de beräkningsmetoder, som vid riksskogstaxeringen kommit till användning, fröträd och restskog å hyggen blivit hänförda till den mot åldern svarande åldersklassen, oaktat marken redovisats såsom kal, och att det även i andra fall kunnat inträffa, att markens och virkesförrådets åldersredovisning icke överensstämma, varför en uträkning åldersklassvis av kubikmassa och tillväxt per har icke kan beräknas ge fullt riktiga siffror. Oaktat skiljaktigheterna de olika redovisningarna emellan gjordes dock vid 1932 års avverkningsberäkning en sammanställning därav, och såsom skäl därtill anfördes, att de uträknade värdena för kubikmassan och tillväxten per har inom olika åldersklasser trots bristfälligheterna dock gåve en viss översikt över förhållandena inom de skilda redovisningsområdena. Av samma skäl hava motsvarande sammanställningar, bil. 1—21, nu upprättats även för de nybildade redovisningsområden, som motsvara flodområdena. Därvid har en svårighet tillstött, som ifråga om lövträden minskar specialuppgifternas tillförlitlighet. I riksskogstaxeringsnämndens grundhandlingar för de primärområden, som motsvara skilda flodområden inom varje län, hava nämligen endast beträffande Klarälven, Byälven och Norsälven uppgifter om björkens och »övriga trädslags» åldersfördelning kunnat återfinnas. För övriga flodområden finnes beträffande dessa trädslag visserligen uppgift om totala virkesförrådet och totala tillväxten inom de skilda primärområdena men icke om åldersfördelningen. För en exakt utredning därom hade erfordrats att på nytt utsortera och bearbeta det insamlade provträdsmaterialet. Det betydande räknearbete, som därvid blivit nödvändigt, hade dock knappast stått i proportion till den nytta, som därmed för nu föreliggande syften vunnits. Björkens och »övriga trädslags» kubikmassa har därför för flodområdena i fråga nu endast helt approximativt åldersuppdelats, varvid uppdelningen för alla inom ett visst länsområde liggande flodområdesdelar skett efter den för länsområdet i sin helhet enligt 1932 års avverkningsberäkning gällande proportionen. Tillväxten inom de olika åldersklasserna har därefter för varje primärområde uträknats efter länsområdets motsvarande 1 Rubriken »skogsproduktiv mark» i dessa sammanställningar inrymmer såväl den egentliga skogsmarken som hagmarken.

174 medeltillväxtprocenter. Sedan primärområdena sorterats och summerats till flodområden, har slutligen den för nu ifrågavarande trädslag på ovan angivet sätt erhållna tillväxtsumman jämförts med dessa trädslags totala tillväxt inom området i fråga enligt uppgifterna i riksskogstaxeringsnämndens grundhandlingar, varefter skillnaden utproportionerats på de olika åldersklasserna så, att summan kommit att överensstämma med nyss nämnda uppgifter. De ökningar resp. minskningar, som därvid varit erforderliga, hålla sig i regel inom 5 °/o och överstiga endast undantagsvis 10 % av den först för varje flodområde uträknade tillväxten. Genom nyssnämnda jämkningar har emellertid för de olika åldersklasserna förhållandet mellan förråd och tillväxt godtyckligt rubbats. I bil. 1—18 har därför för björk och »övriga trädslag» den mot detta förhållande svarande tillväxtprocenten icke uträknats. Den ovan beskrivna summariska uppdelningen av björkens och »övriga trädslags» kubikmassa och tillväxt måste givetvis beräknas hava medfört vissa fel även i det virkesförråd och den tillväxt, som för trädslagen sammanlagt redovisats i de olika åldersklasserna, och sålunda även i för desamma uträknad medelkubikmassa per har, tillväxt per har och genomsnittlig tillväxtprocent. Då björkens och »övriga trädslags» kubikmassa i regel understiger 20 %> av den för alla trädslag sammanlagda, har jag dock ansett nyssnämnda slutresultat icke vara otillförlitligare än att desamma för en överblick över förhållandena inom de skilda flodområdena kunna vara av värde. Visserligen hade björken och »övriga trädslag» i den nu utförda utredningen kunnat helt uteslutas, men trots detaljresultatens osäkerhet har det dock efter samråd med de sakkunniga ansetts lämpligare att genom dessa trädslags medtagande vinna full anslutning till 1932 års avverkningsberäkning. Även i vissa andra än här ovan relaterade avseenden hava ofullständigheter i grundhandlingarna nödvändiggjort en del approximeringar och jämkningar, men dessa sakna praktisk betydelse och kunna därför här förbigås. För att underlätta en jämförelse i en del mer betydelsefulla avseenden de olika redovisningsområdena emellan har jag å efterföljande sidor sammanställt vidstående tabeller rörande den produktiva skogsmarkens fördelning på bonitets- och åldersklasser samt virkesförrådet per har i olika åldersklasser (tab. 1—3).

Grunderna för avverkningsberäkningen. Vid den år 1932 av professor Tor Jonson och undertecknad utförda avverkningsberäkningen gällde uppgiften att beräkna den virkeskvantitet, som vid iakttagande av god skogsvård men eljest utan större omläggning av dittills genomförd avverkningspolitik borde under närmaste 10 å 20 år årligen kunna uttagas. Den för de olika redovisningsområdena kalkylerade årsawerkningen bör sålunda anses motsvara det belopp, som vid genomförandet av rationella gallringar i alla åldrar och vid tillvaratagande även av de klenaste virkesdimensionerna av alla trädslag (exkl. stubbar och grenved) skulle komma att stå till förfogande. Enligt lämnade direktiv har jag nu endast haft att utreda, huru den år 1932 kalkylerade årsawerkningen kan beräknas fördela sig på de nya redovisningsområden, för vilka tidigare redogjorts. Under sådana förhållanden har jag, såsom redan tidigare nämnts, icke funnit nödvändigt att nu mer ingående återge de grunder, efter vilka 1932 års avverkningsbelopp uträknades. I korthet anser jag mig dock böra erinra om de många olika faktorer, som för varje åldersklass påverkat beräkningarna. För de nordligaste områdena måste så-

175 'Ta!>. 1.

Den s k o g s p r o d . m a r k e n s p r o c e n t i s k a fördelning på bon i tetsklasser. B o n i t e t s k l a s s

Nr

Redovisningsområde

I

II

III

IV

V

VI

Medelbonitet (ideal)

VII VIII

IX

13-1

8-7

2-23

7-2 1-0 5-3 2'6 0-3 1-5

2-19 2-54 2-13 2-31 2-53 2-43 2-67 2-52 2-86 2-86 2-79 2-88 3-06 3-58 2-86 3-49 3-07 3-58 4-02 4-35

p r o c e n t 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28

Nedre Torne älv m. fl.. Övre Torne och Kalix älvar m. fl Råne älv m. fl Lule » » Pite » » Byske » » Skellefte älv Rickleån m. fl Ume älv Lögde och ö r e älvar m. fl. Mo och Gide älvar m. fl... Ångermanälven m. fl Indalsälven Ljungan m. fl Delångersån m. fl Ljusnan Gavleån m. fl Dalälven Klarälven Norsälven Byälven Delar av Kopparbergs m. fl. län samt Örebro l ä n . . . Del av Uppsala län samt Stockholms och Södermanlands län Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län Skaraborgs och Östergötlands län Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län Hallands och Kristianstads m. fl. län Jämtlands län till Norge.. . Hela riket

0-2

2-7 19-8 28-5 27-0

1-2 17 1-5 26 1-2 12 0-1 1-4 16 0-6 4-2 19 0-2 4-2 21 5-2 28 0-5 5-4 29 1-5 1 3 1 28 0-2 7-7 38 0-3 8-7 33 0-6 9-1 39 1-1 13-4 13 0-1 4-0 31-0 41 0-4 4-1 11-6 24 0-4 3-8 23-2 48 0-2 2-0 17-2 31 1-4 8-7 25-0 21) 2-4 13-1 35-5 27 2-3 17-8 46-1 21

32-2 30-2 44-6 20-0 37-1 27-6 44-7 20-8 46-0 21-8 3 5 0 27-7 42-8 18-9 36'7 23-4 32-8 16-6 36-5 12-5 37-0 13-6 32-9 11-2 27-1 10-9 16-5 5-6 32-0 19-3 17-2 5-2 29-7 10-0 24-3 8-5 15-7 4-1 9-7 1-9

12-1 6-0 16-8 14-0 7-3 10 4 8 6 4 5 3 3-6 1-6 7-0 2-0 3-7 2-3 1-6 0-5

1-9 13-5 42-9 28-4

9-2

3-1

1-0

4-16

1-5 12-2 37-1 29-9 12-3

5-1

1-9

3-96

9-5 49-7 23-8 10-3

4-9

4-04

8-4

3-0

0-9

4-30

4-4 24-6 38-8 21-2

8-1

2-7

4-39

4-3 15-1

1-8 84-9

4-66 1-29

4-9 18-4 28-6 26-9 13-4

5-3

0-1

0-3 0-3 0l

0-7 0-1

1-8 16-9 46-8 22-1 0-2

1-3

6-0 27-6 3 5 1 15-7

0-1

0-7

8-2

2-8 0-8 2-0 3-2 0-7

1-5 2-6 0-1 0-1

1-7

l u n d a h ä n s y n t a g a s icke e n d a s t till r e n t s k o g l i g a f ö r h å l l a n d e n u t a n ä v e n till d e problem därstädes, som s a m m a n h ä n g a med virkesförrådets a b n o r m a sammansättn i n g till följd a v ö v e r s k o t t a v g a m m a l s k o g s a m t de flerstädes r å d a n d e m y c k e t o g y n n s a m m a k l i m a t i s k a f ö r h å l l a n d e n a . E f t e r ä g a r n a a n s å g o s v i d a r e för r i k e t i sin h e l h e t fyra o l i k a s k o g s k a t e g o r i e r b ö r a s ä r s k i l j a s , n ä m l i g e n a l l m ä n n a s k o g a r , b o l a g s s k o g a r , g o d s s a m t ö v r i g a s k o g a r , för v i l k a m å s t e f ö r u t s ä t t a s , a t t s k o g s b r u k e t s k u l l e k o m m a a t t d r i v a s efter o l i k a h u s h å l l n i n g s p r i n c i p e r . Å r s a w e r k n i n g e n i n o m d e o l i k a r e d o v i s n i n g s o m r å d e n a blev d ä r f ö r b e r o e n d e a v p r o p o r t i o n e n m e l l a n n y s s n ä m n d a k a t e g o r i e r . B e r ä k n i n g a r n a m å s t e d e s s u t o m l ä m p a s efter d e s t o r a s k i l j a k t i g h e t e r ä v e n i övrigt, s o m d e s k i l d a r e d o v i s n i n g s o m r å d e n a i n r y m d e . S o m e x e m p e l k u n n a f r a m h å l l a s de s t a r k a v ä x l i n g a r n a i b o n i t e t o c h b e s t å n d s u t v e e k l i n g p å g r u n d a v d e t g e o g r a f i s k a läget, o l i k h e t e r p å g r u n d av d e n h i t t i l l s v a r a n d e s k o g s -

176 T a b . 2.

Den s k o g s p r o d . m a r k e n s p r o c e n t i s k a fördelning på å l d e r s k l a s s e r . Å l d e r s k l a s s

Nr

Redovisningsområde

VI

VIIVIII

6-4 7-3 17-3 23-9 10-1 6-8 6-5 7-1 14-7 16-5 7-7 1-5 4-7 10-0 18-4 14-0 6-7 7-4 4-5 11-5 15-3 14-6 6-1 6-2 5-9 9-7 13-1 9-3 8-6 6-0 10-6 13-7 16-4 11-2 5-2 7-0 7-2 11-9 14-1 12-8 6-2 9-4 16-8 12-8 13-8 13-4 11-0 15-0 5'9 10-9 18-9 15-7 7-0 5-6 10-9 13-1 20-4 15-8 10-6 6-8 8-3 13-9 20-1 16-6 11-3 8-2 4-5 10-0 16-1 16-1 11-4 9-2 3-2 8-7 15-7 16-7 11-7 10-8 3-9 17-1 21-0 11-5 9-4 8-4 9-7 20-0 20-3 13-6 12-9 7-1 4-1 13-8 20-2 13-1 9-7 6-6 21-6 15-5 21-0 17-4 10-6 4-1 7-1 12-2 18-1 16-6 10-2 7-4 10-2 19-3 22-9 20-7 8-7 12-6 21-0 23-3 16-3 9-6 5-4 12-2 21-4 29-1 18-9 8-5 3-7

11 15 11 11 10 11 17 10 13 8 9 11 16 12 5 9 2 8 5 3 1

II

III

IV

IX

p r o c e n t 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23

24 25

26 27 28

Nedre Torne älv m. fl övre Torne och Kalix älvar m fl. Råne älv m. fl Lule » » Pite » » Byske » » Skellefte älv Rickleån m. fl Ume älv Lögde och Öre älvar m. f l . . . . Mo och Gide älvar m. fl Ångermanälven m. fl Indalsälven Ljungan m. fl Delångersån m. fl Ljusnan Gavleån m. fl Dalälven Klarälven Norsälven Byälven Delar av Kopparbergs, Värmlands och Västmanlands län samt Örebro l ä n . . . Del av Uppsala län samt Stockholms och Södermanlands län Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län Skaraborgs och Östergötlands Jönköpings, Kalmar och Kronobergs Hallands, Kristianstads m. fl. Jämtlands län till Norge Hela

riket

7-8

13-5 21-8 18-8 27-7 34-6 18-0 16-8 2-4 18-9 9-1 6-4 17-0 7-3 6-4 4-2 11-1 2-1 13-8 2-7 0-9

0-5

14-4 24-6 28-6 16-1

7-1

2-7

0-3

16-3 24-6 20-6 14-4 18-2 30-8 21-6 11-2 15-5 27-3 22-9 14-0 13-0 28-5 24-7 10-3 16-9 26-2 21-5 8-0

7-0 3-4 6-1 4-1 3-9

4-3 0-6 2-6 1-4 1-8

0-4

9-3 16-5 19-6 14-5

8-2

6-01

0-1 0-1 0-3 76-7 8-2

9-9

skötselns varierande intensitet samt skillnader på grund av skogsmarkens användn i n g ä v e n för a n d r a ä n d a m å l ä n r e n t s k o g s b r u k (egentlig s k o g s m a r k o c h » h a g a r » ) . F ö r v a r j e å l d e r s k l a s s e f t e r s t r ä v a d e s a t t b e d ö m a vilka f a k t o r e r , s o m k u n d e k o m m a a t t p å v e r k a a v k a s t n i n g e n , och de f r a m l a g d a siffrorna u t g j o r d e r e s u l t a t e t a v ett ö v e r v ä g a n d e av d e s s a f a k t o r e r s olika i n v e r k a n . D e p å så s ä t t för d e o l i k a t r ä d s l a g e n och å l d e r s k l a s s e r n a f u n n a a v v e r k n i n g s p r o c e n t e r n a k o m m o s å l u n d a a t t u t g ö r a g e n o m s n i t t s s i f f r o r u t a n giltighet för speciella s k o g s d o m ä n e r . F ö r d e t sätt, v a r p å d e n å r 1932 b e r ä k n a d e å r s a w e r k n i n g e n n u f ö r d e l a t s å flodområden, h a r redogörelse redan lämnats. Enligt d e n s a m m a h a r avverkningsberäkn i n g e n för varje f l o d o m r å d e s k e t t t r ä d s l a g s - o c h å l d e r s k l a s s v i s u n d e r u p p d e l n i n g a v a v v e r k n i n g e n p å i n o m olika l ä n s o m r å d e n f a l l a n d e d e l a r o c h m e d t i l l ä m p a n d e för v a r j e s å d a n del a v d e för l ä n s o m r å d e t i sin h e l h e t k a l k y l e r a d e a v v e r k n i n g s p r o c e n t e r n a . H ä n s y n h a r h ä r v i d s å l u n d a icke tagits till de o l i k h e t e r b e t r ä f f a n d e h ä r ovan nyss o m n ä m n d a faktorer, som skilda flodområden i n o m s a m m a länsområde k u n n a u p p v i s a . D e t t a i n n e b ä r givetvis e n viss svaghet, s ä r s k i l t b e t r ä f f a n d e l ä n s o m r å d e n m e d s t ö r r e geografisk u t s t r ä c k n i n g . Att n y s s n ä m n t f ö r f a r i n g s s ä t t d o c k valts, b e r o r dels p å d e t a v s e v ä r t ö k a d e a r b e t e , som en s p e c i a l u t r e d n i n g för varje

177 T a b . 3.

K u b i k m a s s a p e r h a r i olika å l d e r s k l a s s e r . Å l d e r s k l a s s

Nr

Redovisningsområde

II

III

IV

VI fm

24 25 26 27

VIIVIII

IX

a

Nedre Torne älv m. fl ö v r e Torne och Kalix älvar m. fl. Råne älv m. fl Lule » » Pite » » Byske » » Skellefte älv Rickleån m. fl Ume älv Lögde och öre älvar m. fl Mo och Gide älvar m. fl Ångermanälven m. fl Indalsälven Ljungan m. fl

3 5 9 5 7 6 4 8 5 6 23 24 23 26

16 17 25 22 20 29 18 44 19 31 38 39 43 53

31 36 66 50 61 63 50 82 60 82 69 66 65 125

62 67 102 85 59 108 91 85 126 89 84 79 89 136

73 54 69 49 56 58 54 50 99 106 70 68 77 110

54 45 66 56 79 68 57 117 66 113 81 75 65 72

Delångersån m. fl Ljusnan

26 18

75 43

120 88

132 120

126 103

139 911 102

Gavleån m. fl. Dalälven

45 38

87 59

146 79

178 107

209 94

203 891

Klarälven Norsälven Byälven Delar av Kopparbergs, Värmlands och Västmanlands län samt Örebro län Del av Uppsala län samt Stockholms och Södermanlands län

32 40 42

62 83 84

88 110 124

141 156 159

110 149 160

168 Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län Skaraborgs och Östergötlands » Jönköpings, Kalmar och Kronobergs » Hallands och Kristianstads m. fl. »

39 89 46 101 44 75 49 89

126 139 119 119

57 66 70 70 69 94 83 410 102 191 136 89 116 129

233 197 195 161 155

f l o d o m r å d e u n d e r n y t t ö v e r v ä g a n d e a v a l l a de f a k t o r e r , s o m d e t d ä r v i d enligt o v a n v a n t n ö d v ä n d i g t a t t o b s e r v e r a , s k u l l e h a v a m e d f ö r t , dels p å de s v å r i g h e t e r att e r h å l l a full a n s l u t n i n g till 1932 å r s r e s u l t a t , s o m eljest s k u l l e h a v a u p p s t å t t S e d a n a v v e r k n i n g s b e l o p p e n för varje f l o d o m r å d e s s k i l d a p r i m ä r o m r å d e n h o p s u m m e r a t s , h a r r e s u l t a t e t i n f ö r t s i bil. 1—21, v a r e f t e r de g e n o m s n i t t l i g a a v v e r k m n g s p r o c e n t e r n a d ä r å u t r ä k n a t s . Dessa p r o c e n t e r m o t s v a r a för varje t r ä d s l a g och å l d e r s k l a s s m e d k u b i k m a s s a n v ä g d a m e d e l t a l m e l l a n de i f l o d o m r å d e t i n g å e n d e skilda länsområdenas a w e r k n i n g s p r o c e n t e r . B e t r ä f f a n d e b j ö r k e n o c h »övriga t r ä d s l a g » e r i n r a r j a g o m , a t t d e n för l ä n s o m radena beräknade å r s a w e r k n i n g e n på grund av bristande åldersuppgifter endast k u n n a t helt a p p r o x i m a t i v t f ö r d e l a s p å f l o d o m r å d e n a n r 1 18. S l u t l i g e n e r i n r a r jag ä v e n d ä r o m , a t t d e t m y c k e t l å g a a v v e r k n i n g s b e l o p p e t för d e ä l d s t a å l d e r s k l a s s e r n a a v »övriga t r ä d s l a g » , d. v. s. a l l a t r ä d s l a g u t o m tall » r a n o c h b j ö r k , i n o m vissa s y d l i g a d i s t r i k t enligt 1932 å r s b e r ä k n i n g s a m m a n h ä n g d e d ä r m e d , a t t k u b i k m a s s a n i n o m dessa å l d e r s k l a s s e r till s t o r del u t g j o r d e s a v g a m m a l , g r o v ek, ofta a n v ä n d b a r e n d a s t till ved m e n v ä r d e f u l l u r n a t u r s y n p u n k t varfor m a n k u n d e f ö r u t s ä t t a , a t t d e n till h u v u d s a k l i g del f o r t f a r a n d e skulle k o m m a att sparas. 12—417154

178 Beräknad årsavverkning. B e t r ä f f a n d e d e t a l j r e s u l t a t e n vid de p å o v a n a n g i v e t s ä t t u t f ö r d a a v v e r k n i n g s b e r ä k n i n g a r n a h ä n v i s a s till bil. 1 - 2 8 o c h 2 9 - 5 6 . D e n s a m m a n l a g d a å r s a v v e r k n i n g e n s s t o r l e k f r a m g å r a v e f t e r f ö l j a n d e tabell (tab. 4 ) . T a b . 4.

Beräknad årsavverkning. Därav å skogsprod. mark

Skogsprod. mark samt inägor och imp. Nr

Redovisningsområde

Tall

Gran

Övriga

284 370 146 221 147 106 119 151 441

Tall

fm3

1 000 fm3

263 Nedre Torne älv m. fl. 276 Övre Torne och Kalix 531 668 älvar m. fl 212 189 Råne älv m. fl 603 357 Lule » » . .. 764 306 Pite » «... 266 311 Byske » » ... 378 238 Skellefte » 292 337 Rickleån m. fl 829 747 Ume älv Lögde och ö r e älvar 359 254 m. fl Mo och Gide älvar 494 303 m. fl 627 2 162 Ångermanälven m. fl. 402 1 339 Indalsälven 549 964 Ljungan m. fl 292 602 Delångersån m. fl. .. 1 167 1 187 Ljusnan 465 372 Gavleån m. fl 1 796 1 492 Dalälven 625 389 Klarälven 223 479 Norsälven 170 404 Byälven Delar av Kopparbergs m. fl. län samt Örebro l ä n . . 1 537 1917 23 Del av Uppsala län samt Stockholms och Södermanlands län 1 333 1 215 24 Göteborgs och Bohus 956 709 samt Älvsborgs län 25 Skaraborgs och Öster 914 1 409 götlands län Kalmar 26 Jönköpings, och Kronobergs län 1 670 1 3 1 1 27 Hallands och Kristian 560 621 stads m. fl. län . . . till 28 Jämtlands län 2 Norge

Per har

Inalles

Summa

Årsavverkning

Gran

% av förråd

1-2

3-5

1 569 1 479 518 547 1 181 1 121 1 217 1 184 657 683 708 735 762 780 2 017 1 951

1-3 1-4 1-3 1-6 1-5 1-3 1-8 1-6

2-9 2-5 2-7 31 2-8 2-9 2-8 2-6

3-4 3-2 3-1 3-4 3-3 31 3-3 2-8

1-9

2-6

2-9

262 821 528 463 227 441 157 339 151 137 114

1 059 3 610 2 269 1 976 1 121 2 795 994 3 627 1 165 839 688

027 513 177 923 103 709 961 540 149 829 676

1-7 1-9 1-7 2-1 2-8 2-1 2-8 1-9 2-G 3-2 3-2

2-9 2-8 2-5 2-5 3-2 31 2-8 2-9 3-6 4-1 3-7

3-1 3-2 30 3-1 3-6 3-7 3-2 3-1 4-1 4-2 4-1

4 091

4 004

2-7

3-3

3-6

3 120

2 988

3-8

3-9

2 093

2 012

2-4

4-3

4-4

2 960

2 864

3-1

3-9

4-1

1 158

4 139

3 937

2-2

3-7

3-9

2 095

2 039

2-4

3-9

4-9

0-8

3-8

49 045 47 4311 2-1

3-2

Hela riket 18 158| 20 679 10 208

Övriga

3-5

4-1

3-5

179 H u r den för skogsproduktiv mark beräknade årsawerkningen inom rikets olika delar förhåller sig till den vid riksskogstaxeringen beräknade årliga tillväxten, framgår a v nedanstående tablå, i vilken de olika redovisningsområdena sammanförts till fyra grupper, nämligen: A. De nordligaste flodområdena t. o. m. Öre älv eller redovisningsområdena

nr

B. övriga flodområden samt Jämtland till Norge eller redovisningsområdena nr 11—21 och 28. C. övriga delar av Svealand eller redovisningsområdena nr 22—23. D. Götaland eller redovisningsområdena nr 24—27. Tall

Gran

Björk

övriga

Summa

1 00 0 fm Avverkning Tillväxt Avverkning i % av tillväxt. Avverkning Tillväxt Avverkning i % av tillväxt. . Avverkning Tillväxt Avverkning i % av tillväxt. . Avverkning D Tillväxt Avverkning i % av tillväxt. . A—D Avverkning Tillväxt Avverkning i % av tillväxt. .

4 341 4 097 106

3 495 2 393 146

1 891 1445 131

251 218 115

9 978 8 153 122

6 028 6 053 100

10 081 9 269 109

2 766 2 535 109

734 726 101

19 609 18 583 106

21 Al 2 925 94

3105 3 565 87

778 864 90

362 391 93

6 992 7 745 90

4 213 4 280 98

3 696 4 320 86

1796 1 786 101

1 147 1 196 96

10 852 11582 94

17 329 17 355 100

20 377 19 547 104

7 231 6 630 109\

2 AU 2 531 99

47 431 46 063 103

Den for hela riket beräknade avverkningen överstiger enligt tablån här ovan den årliga tillväxten enligt riksskogstaxeringen med 3 °/o, varvid dock för grupperna A och B, som motsvara flodområdena, tillväxten överskrides med resp. 22 °/o och 6 % . Detta motväges dock av en viss besparing inom de båda sydligare grupperna. För enbart barrskogen uppgår den beräknade avverkningen till nedanstående procent av tillväxten. Grl,

PP A B ? 3

' Hela

c

D ••• "ket

1 2 1 o/0 105 » 90 » 92 » 1 0 2 o/0

Hur den för de enskilda redovisningsområdena beräknade årsawerkningen förhäller sig till den årliga tillväxten enligt riksskogstaxeringen, framgår av bil. 1—28. Den vid riksskogstaxeringen redovisade kvantiteten torrskog och vindfällen har vid beräkningarna här ovan icke medtagits. För hela riket uppgick kvantiteten dyhkt virke enligt 1932 års avverkningsberäkning till 35 354 000 fm3, varav 80 °/o mom Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län samt norra delen av Kopparbergs län. Torrskog och vindfällen under 10 cm vid brösthöjd och andra trädslag an tall och gran ingå icke i denna siffra, ej heller sådant grövre virke, som vid taxeringen ansågs odugligt till ved.

180 Årsavverkningens fördelning på olika grovleksklasser efter toppdiametern. Vid 1932 års avverkningsberäkning uppdelades årsawerkningen för tall, gran och björk på nedanstående grovleksklasser efter toppdiametern: Tall:

minst 6 eng. tum i topp. 4—5'9 » » » » under 4 » » » » Gran: minst 8 » » » » 4—7-9 » • * » under 4 » » » » Björk: minst 4 » » > » under 4 » » » »

Vid uppdelningen fordrades för 4 tums virke av tall och gran, beträffande såväl rot- som toppstockar, en minimilängd av 3 meter, för 6 resp. 8 tums virke en minimilängd av 4 meter. För björken fordrades för 4 tums virke en minimilängd av 1 meter. Eljest skedde uppdelningen utan hänsyn till de längder, i vilka träden vid aptering till gängse industrisortiment kunde beräknas bliva kapade. Uppdelningen på grovleksklasser byggdes på det antagandet, att avverkningen inom en viss åldersklass trädslagsvis skulle komma att visa samma grovleksfördelning som förrådet inom klassen. I första hand undersöktes därför, huru förrådet, med särskiljande av tall, gran och björk, inom varje åldersklass fördelade sig på de olika grovleksklasserna. Beträffande det sätt, varpå denna undersökning utfördes, hänvisar jag till 1932 års avverkningsberäkning. Efter den för förrådet funna procentuella fördelningen inom varje åldersklass uppdelades därefter även årsawerkningen. Ovan nämnda undersökningar och beräkningar utfördes särskilt för vart och ett av de år 1932 redovisade länsområdena. Vid de nu för flodområdena utförda beräkningarna har den tidigare funna grovleksfördelningen, såsom tidigare nämnts, på så sätt utnyttjats, att för alla inom ett visst länsområde liggande flodområdesdelar förråd och tillväxt trädslags- och åldersklassvis uppdelats på grovleksklasser efter de för länsområdet i sin helhet funna procentserierna. Därefter hava nyss nämnda primärområden sorterats och summerats till flodområden, varvid resultatet införts i bil. 29—56. Den därå uträknade procentuella grovleksfördelningen grundar sig sålunda icke på för flodområdena speciellt utförda grovleksundersökningar utan motsvarar, liksom avverkningsprocenterna, för varje trädslag och åldersklass med kubikmassan vägda medeltal mellan de i flodområdet ingående skilda länsområdenas procenter. Från bil. 29—56 hava slutsiffrorna för förrådets och avverkningens procentuella fördelning på grovleksklasser överförts till bil. 1—28. I tab. 5 å nästa sida har upprättats ett sammandrag över årsavverkningens beräknade fördelning på grovleksklasser, varvid dock vissa klasser sammanslagits. 1

Avdrag för skador. Den avgång från de olika grovleksklasserna, som röta, krökar m. fl. felaktigheter vid aptering till gängse sortiment kunna föranleda, beräknades vid 1932 års avverkningsberäkning till nedanstående procent av hela förrådet inom klasserna 4 tum och grövre i topp (tab. 6). 1 Den detaljerade fördelningen i olika sortiment av den beräknade årsawerkningen återfinnes såsom tab. 8 i betänkandet.

181 Tab. 5.

Årsavverkningens fördelning på grovleksklasser. Under Öv- I 4 " t . riga | Total+ g- träd-1 summa

Över 4 " i topp Nr

Redovisningsområde

Tall

Gran Björk Summa + bj. fm 3

1 000 Nedre Torne älv m. fl Övre Torne och Kalix älvar m. fl.. . Råne älv m. fl Lule » » Pite » » Byske » » Skellefte » Rickleån m. fl Ume älv Lögde och Öre älvar m. fl Mo och Gide älvar m. fl Åiigermanälven m. fl Indalsälven Ljungan m. fl Delångersån m. fl Ljusnan Gavleån m. fl Dalälven Klarälven Norsälven Byälven Delar av Kopparbergs, Värmlands och Västmanlands län samt Örebro län Del av Uppsala län samt Stockholms och Södermanlands län Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län Skaraborgs och Östergötlands län. . . Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län Hallands och Kristianstads m. fl. län Jämtlands län till Norge

214 176 535 395 161 139 488 272 627 231 243 195 302 170 220 217 666 544 197 251 247 340 508 1 575 305 926 424 657 237 433 943 875 292 322 1 418 1 039 291 419 171 322 126 267

134 177 66 100 68 52 56 75 201 101 125 392 252 209 104 229 82 162 83 67 46

524 1 107 366 860 926 490 528 512 1 411 549 712 2 475 1 483 1 290 774 2 047 696 2 619 793 560 439

264 429 160 294 274 184 197 254 560 258 287 993 699 560 273 662 264 946 353 251 218

35 33 21 27 17 9 10 14 46 43 60 142 87 126 74 86 34 62 19 28 31

2 795 994 3 627 1 165 839 688

1 198 1 329

2 809 1 117

4 091

1 118

2 346

3 120

534 1 191

721 747

191 312

1446 2 250

515 499

132 211

2 093 2 960

1 340 1012 491 439 2

567 239

2 919 1 169 2

873 382

347 544

—

—

4 139 2 095 2

823 1 569 547 1 181 1 217 683 735 780 2 017 850 1 059 3 610 2 269 1 976

1 121

Hela riket 14 489 14 994J 4 619| 34 102 12 12 313 313 2 630 630 49 045 1 Under rubriken övriga trädslag ingår bok för redovisningsområdet nr 27 (Hallands, 3 Kristianstads m. fl. län) med 315 800 fm . Tab. 6.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Avdragsprocenter tor tekniska skador.

Norr- och Västerbottens läns lappmarker » » » » kustland Jämtlands län samt norra Dalarna , Västernorrlands län Gävleborgs län samt södra Dalarna Värmlands län Örebro och Västmanlands län Uppsala, Stockholms och Södermanlands län Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs l ä n . . . . Skaraborgs och Östergötlands län Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län Hallands, Kristianstads m. fl. län

Tall

Gran

Björk

9 6 7 6 5 5 4 4 6 6 5 6

15 9 12 9 7 5 8 8 8 8 7 6

35 25 25 20 18 11 14 15 10 12 12 10

182 T a b . 7.

Å r s a v v e r k n i n g e n s fördelning på g r o v l e k s k l a s s e r s a m t på friskt och s k a d a t virke. Avdrag Under ÖvriA" i för ga Totaltopp skador träd- summa t. + g. t . + g. slag + bj. Gran Björk Summa + b j .

Beräknat friskt virke minst 4" i topp Nr

Redovisningsområde Tall

Nedre Torne älv m. fl övre Torne och Kalix älvar m. fl Råne älv m. fl Lule » » Pite » » Byske » Skellefte » Rickleån m. fl Ume älv Lögde och Öre älvar m. f l . . . Mo och Gide älvar m. f l . . . Ångermanälven m. fl Indalsälven Ljungan m. fl Delångersån m. fl Ljusnan Gavleån m. fl Dalälven Klarälven Norsälven Byälven Delar av Kopparbergs m. fl. län samt Örebro län Del av Uppsala län samt Stockholms och Söder manlands län Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län Skaraborgs och östergöt lands län Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län Hallands och Kristianstads m. fl. län Jämtlands län till Norge . .

1 0 00

fm3

496 348 149 122 449 236 578 204 226 172 279 148 206 198 611 470 183 220 230 305 473 1 388 284 818 396 589 225 402 888 800 278 299 1 335 943 276 395 162 307 120 253

127 48 69 48 38 40 56 136 71 96 291 191 164 85 184 67 130 72 59 41

971 319 754 830 436 467 460

429 160 294 274 184 197 254 560 258 287 993 699 560 273 662 264 946 353 251 218

33 21 27 17 9 10 14 46 43 60 142 87 126 74 86 34 62 19 28 31

1 569 547 1 181 1 217 683 735 780 2 017 850 1 059 3 610 2 269 1 976

743 528 414

136 47 106 96 54 61 52 194 75 81 323 190 141 62 175 52 211 50 32 25

1 146 1 236

2 626

1 117

4 091

1 074

2 186

3 120

1 337

2 093

1 120

2 082

2 960

2 713

4 139

462 2

—

—

—

—

2 095 2

1 217

474 631 2 152 1 293 1 149

712 1 872

644 2 408

3 624 13 618 3 728 30 970

1 121 2 795 994 3 627 1 165 839 688

3 132 12 313 2 630 49 045

D å de t e k n i s k a f e l a k t i g h e t e r n a s i n v e r k a n p å s o r t i m e n t s u t b y t e t ä r e n fråga, s o m hittills icke v a r i t f ö r e m å l för m e r a i n g å e n d e u n d e r s ö k n i n g a r , fixerades o m s t å ende skadeprocenter uppskattningsvis, varvid dock variationen de olika redovisn i n g s o m r å d e n a e m e l l a n b e r ä k n a t s m e d stöd av s k a d e f r e k v e n s e n å de v i d r i k s s k o g s taxeringen undersökta provträden. Vid de n u för f l o d o m r å d e n a v e r k s t ä l l d a b e r ä k n i n g a r n a h a r det länsvis b e r ä k n a d e utfallet i n o m de o l i k a g r o v l e k s k l a s s e r n a för varje l ä n s d e l m i n s k a t s m e d m o t svarande, h ä r ovan angivna procenttal, varefter länsdelarna s u m m e r a t s . Avdragets s t o r l e k h a r s å l u n d a blivit b e r o e n d e av k u b i k m a s s a n s s p r i d n i n g å de skilda, i varje f l o d o m r å d e i n g å e n d e l ä n s o m r å d e n a .

183 De år 1932 fixerade avdragsprocenterna gällde, såsom redan nämnts, hela förrådet inom grovleksklasserna 4 tum och däröver. Huru det för dessa klasser gemensamt uträknade avdraget kunde beräknas ålöpa de olika toppdimensionerna därinom, diskuterades icke. Vid de nu verkställda uträkningarna har emellertid någon skillnad mellan klassen minst 4 och klassen minst 6, respektive 8 tum i topp icke gjorts, utan båda hava minskats med trädslagets för länsområdet beräknade medelprocent. I tab. 7, sid. 182, har gjorts en sammanställning av de uträknade siffrorna, varvid dock nyssnämnda grovleksklasser sammanslagits. 1 Siffrorna i tabellen angiva den totala avverkningen, exkl. vid taxeringen befintliga torra och vindfällda träd, och dess fördelning på tall, gran och björk å ena samt övriga trädslag å andra sidan under särskiljande för de förstnämnda trädslagen av virke under och över 4 tum i topp samt friskt och skadat. Vid eventuella beräkningar rörande utbytet av gängse sortiment på grundval av de nu gjorda undersökningarna rörande fördelningen på grovleksklasser samt på friskt och skadat virke bör observeras, att de på grund av skador avdragna kvantiteterna i viss m å n kunna vara dugliga till sulfatved, brännved o. d. Slutligen bör erinras om, att avverkningskvantiteterna avse stamvirke exakt uppmätt under bark i rått tillstånd, samt att de inrymma även sådant »svinn» (»lump», klena toppar och stördimensioner, självgallring genom torka och vindfällen m. m.), som även vid den intensivaste skogsvård och de bästa avsättningsmöjligheter icke kan helt undvikas. 1 Den detaljerade fördelningen i olika sortiment av den beräknade årsawerkningen av friskt virke återfinnes såsom tab. 11 i betänkandet.

184 OHNOSOON»-r»i ©THirtMCNCNTHii

05 2

cc

*i

O

Ö

TH

CM CO TT

n

»o

TI

CM

O

TH

©Öib^CNCMTHTH

O

»i

irj • * n

©

«H

LO

LO CO t o

CM

CO

- *

lO

bO

T-H

TH

CM

CO

- ^

Tt*

TH

TH

CM

CO

Tf-

rjt

• * OS cc

tö tö - ^ CO CN i i

ii

« O) C4 r- CO a (D Ö Ö H r i i H Ö Ö

t. u

u •> « C 0. H3 £

a

H

»o i o «; co d

*5

00 C C M u

o O o

2 3

H

H

©

o

t»

n

!"*• CM

t** Oi

to

O

OO Ht 00

CS

-

ä *H

n © CO CO CO CM CO 00 CM GC

ca

-H

O

OO

TJ<

i

h

E '3

TH CM

TH

2 a

Q. CS

c8 •O

•O

a

H

C -2

H O D O H N r - t O O O

S

B DC

±j

N

OO

CO

CO

»ft

n

CO

TH

*•*

tO

CM CO

co T(i CM

ra co

OJ

©

CM

O M ffl H i]t M

I

£s

•*

Ös

ya oi

S c O, o r-

**,

a 5 t >> 5 *

•6

,-.

co a g i ii O i-H lO CO lO ii CO CN lO CO CO i-i "<*

"8*

B S B <A

© p o

i-< oo r> o i-i ii as © iQ rH

£ 3

T* ^ ^ CO "^

^

01 i

60-* CÖ

~H

co co oo uo to i> co TH

CM TH

^

to oo to O tO Tft

PQ O uO r- CN Oi 1> CN n

3 TH

TH CM

S

Z E * - 2 § C

THOCNTHOOiiOOiI> OOiir^THTr-TftCOtOcO HTjlTjHrtlOtDTCtNOO

i-, t ! >> ^ >-H > ~*~ H H i ' r > ' V r- LJ

H

H l PJ

c

CO

rCO

•ca "J 60,2 c a •a w £ iS •o —

©

c "2 0 0 OJ CM 'SS CN CÖ - *

c

© M co in i

^s SS

b » ^ '

H

g>

«5

:S

rH

IM CN I

ÖH

c

rl

QJ

©

ö.

•3!

CO

CO

(H aM b » xCsaS i- a «

W > ~ CÖ

— ..

•a

CO -fl

I» w - . r a w

c

c 4? •a o

f^ 1 * -

s •3 •a S co <u m • E

«c

«

t-

g '9 -« '2 B

•3 •o -o

a S « V

e-a a

c« u. ca tH —i > i i BC_*J_Q0 -Q :o CÖ T t l

rH

P-. -

-o

c*. rH US CO

g

r*

IH

ITH Oi uo 00 Tf CO CM io oo C M CM © in to

-

t - nä PC -tH

00 t ,

i lO 00 Oi "t Oi O CO © ••*• I> O O 00 to t^ CO Oi O i-< to T I CO

s 3 13

: co co oo • * -fl" • *

o

OO 50

C3

^

o WI ©

I

J»i

«1

^ T" ictf. i> t. O

oo Q

OOCntOtDMN CO Oi CN •<* O CN 1^

c^ - ^ 100 00 I

CO C O l r H l O

CM ^

I irt co oo r> r* no T P © a t- **

o o

C

Cl)

M

.s

-O

T-I

TH

> >

a n o te

CM Öi -A Tf ^ i

CM

CO

=»

— .7™ t ?

c j * j r J :

c

i ti

•5* > g

B

ä

QDte H

J H - ^ Ä I B V

•—'o o trj S G*- 1 Äfc«r , ^ 'E ™ Ä tiC t X - C

S —

r-

C W

C

ri£ H-

^

185 t-

•o "3

O

(O

OO 00

N

tC

COTiiöcÖCMCMATH

rH

CN

CD

00 CM

CO - j "

O

rn

CN

CO

CO CO

O

rH

rH

CO

CO CO

a

icO

> 3

cq CM 00

CO OS CO tH.

rH

HJ"

m

m

in

CO

oj

© t ö Tft CM CM TH ©

O

CO

t ^ O t M » H ( M t D O i i c b c Ö t Ö ^ C O C N C N T H

t-

t- «

„co co C CH J3.S

»

O

N 1 00

©

TH TH

«

M

N

TH T H ©

©

CO

a it

i f l H O K ' f ' O W ' *

HI

t-

-H

© t ^ - C i c M l Ö T H r i © Tf t o tO © © Tf © T l CM i TH TH TH

O

CO <N • *

CO OS «5

CM © Öl Tt< TH Ö

©

O

N

f

to

CO * o

•O

t-

OJ

rH

Ö

C--

CO

-rjl

c c iJl

O!

»O H

o

to

T3

a

CS

"O l O

a

r-

H

00 C

t-

in

CN

in

TH

OJ

TH

co CN

© o

oo c

H

© C O 0 0 © I O T H [ > I O CO X TJ" © -•<* l > O i

£g

H

£ « E CH J :

> -» " > ~*~ S S > > £ x

•5

£ C O © © C M " t f - < f 0 0 C N n © l O t-» © OO 0 0 Tft 0 0 Oi Oi © 00 oo CM ©

lO

-^

l>

©

HH

es C o os > o

»o" US • *

i

60^1 CO w

? CN

TJ £

_.

W I>

^

©

CM ^

TH

©

w co r> t o t> t> IJ 1

3 C/0

-H

r-

:C0 >

TH CM T H

g CN i>- co © o r>CO T H CO CO T H 0 0 00 lO Tf " * ©

^ ©

© © ©

rH

eo cc

OJ

Tf U0 CO CO lO CM i> T H © r- © © •^ i> co io Oi io

c3

•B w 7^3 co

coi>ioin©©iOTf

"El 8

1 CO

fe

-

r»

-* a tH * « CO

oo c

> > <

o, O

w5 5 »CO t -

CM

O

tn

i i cs

CO

S >1

C O » ä

c o -a 'co -o

CO

£ 00

>• " =

-rH -7- C/3 tn

V?

c - 3 : o -H icO oj CO C H-> 1 cS

CH

COl>0OI>©0000t>uO

a

0 0 XI B «M "3 -H B tn

H.

CÖ -H*

0 5 0 H r - K J | > i r ) N C O CM©t>^"©i>i>irSTH TH TH T H CM iTCOiO->0©iO'-H©CM TP©CNTHTH©r^©Tp

lO

«

t - -— cs o

tH

•O ~ C

U0 CO CM T H © © l> CM - * TJ4 © © oo © W CO CM T H CO 0 0

Z E >>

> 5 <£> i n O J • •gcNmrH

t j CO i n rH

O

j

w

C «

M

1 »

CO

c 0JD

>>

»H

:C0

CO

to B C ico C

-B a-g

E E O

•a »B B a

• n no T3 .

c ca o c

CO

•a o

sis

g p Es Ö

•Kl

_ ». -cl • < B o o U T .

O

CI4J

** fe

t, '°°.£. co 3 '00

186 I

© t - o i c o e o e o o i - H

I

© © © T f - c Ö C M * H i H

M I N I M I

05 O

T-

i

CM

CO

CO

CO

»i

CM

CO

lO

LO

©

LO

CO

CO

t -

00 CO

1-1

CM

©

i

CM

CO

^

LÖ

LÖ

CM

CO

CO

CO

H

CO

CO

^f

»2 B

I I •-rH CO H •^

©

»O n

CO

-

O

O

>

" ^ CO CN T H TH

O C O t H C M C M t O i i . i CS

©

©

©

^

C

Ö

C

N

C

N

T

r"

H

3 T-.

ti t " » CO B CH HB

CO

£

o

O

O

00 CO CO CM t -

l i

i i

CM CO T H T H

CO *0

CO t O CO OS

H

T I I I I I

©

o o

C

IH CO

00 O i CM • * CTs CO

"-}-

l i

LO I > CÖ 6

O

©

rH

iO CO »O ffl W O)

I—

O. O. 00

OI CO

CS

CM

rn

rH

•o

fi

a T#

o

o

o

»o t o

oo B

C H B J H t f l N l O N t O

s •* W

© C M O T l ^ - C M © ^ © CM " O 1 > CO CM CM CM

H"

rH

OO

OJ

("•

Ö

tH

£>

~ -> > > ^ + B

:c3 cs

4) r-,

© 4>

C ° QH

H

.

LO © CN ©

CM © © ©

"B

© ©

© I>

i CO " ^ lO 00 Oi ^ ^f © © [ > © © CO © CO T^ OO I >

£> 00 o

rH

H C O ( N H C N T >

t -

CS C

•<

CU Ä «H •M

o

rH

r>

,•<=>

>o

rH

Q T H

^

0 0 CO ICM CD | "O r H H H

,

.fe CO 0 0 TT r f •SÄ ICO >

SO

TH

•cs

B03

E- b,

cs

s

3 cs

c bi

H |

•8 tO

-* O

Gfl C - ^

to

i O

t-

00 " * i

O O

r -

(>

i ob

cs

-f M

•Or-.

3-

s

J3 CS

60 B -

eo-a

, l O CO

B B

[ CÖ CÖ

<S tH

•* s tH * H OJ

" * • H - HH. O N CM CM m

CO CO

> >

CM CÖ

t i

o. O

CO

tts

TB

c

oo«

ICO

B T3

JB

3 HJ

O

tH 60

.

Lf r3 ! S »

_H

t

-

,53 B E E • roB HOJI »),

•o C B tH co » «coÄ

a -g B ' •o 2

P H OJ

•o

tH co

CO C D

i -O .fe , 60S

B

C J C- CC O co T - H CO cp PH CO CO c;: SM CN T t cg

r*

CO HH t n tH I B H W B r~J ! ^ " .HH /*\ r•<-> j _ i

,_H i n

•—' ""^ »r> ••> . * ~ ' r—I »—I ^ ,

CO " B CO l O B (_, o3 t n . T - i r" 6 0 -M 6 0 HQ : Q Cl

w3 2

r - H > T* co

i - ^ ©

60 B B_ OJ B Kr

> —>

o

rt

:0 • i

CN w

-

T3

n

r-; CS cd + J

B

•sJ

i © T H © © CM 0 0 CO CO © CN T H © CO f CM © CO © 0 0 T H 0 0

i

" ^

a» . j » J ;o

>

TH CM

o

•TH

o

0 0 © CO LO Oi T H o o •** © © H © CM - ^ T r f CN ©

_

'60

CO B * CO l O * t n c3 t . " - i r*

bh © c-

- . 3 -CO 0 0 -H" r « r j .

CO ^

rH X

S1 o

co uo © 0 0 00 © o TH -H T f © CM m c o CO © 0 0 U 0 CO CM

B

OC^ti

W I

00 B OJ 1

,

0 0 irt

Ä' 'SBS B S E S 55 53 o

D o I

2 +j HB fe

• . ^S.

> a 9-a b

co

i j

187 i ' O cS

i. —

s o

B CO

o o tH

a. X ICO

l O C O C M O O C M O S l I

'

C ^ C Ö © T t C O C M T i T H

10 CO

t-

co

rH

CM

CO

CO

O

CO

0 ^

II II 1 II II OT 1 1 1 II 1 1 '21 fe 1 CO

00 -B B «S

CO

q

»1

0 tH OH

>

O rH

10 CO

5"

4H

o

t~

H

-t*

CM CO CO OS

OJ

'

^ H

©

-^

CO CM T H

©

rH

U J N - J I H H O O W

t-

^ ^ © ^ C Ö C N C M T H

CM

1 '

Ii ft,. tH CO

1 TH

TH

I

t-

•rf t,

—7-

JO • "

Oi

H.

t-

CO

r^

CO

iH

O

CM

CO

1<

in

m

0 CA

t-

»O

Hl

t-

-H

cn

©

rH

CM

CÖ

T *

-Or-

OJ

rH

rH

CO

Hl

1 -

O

rH

CM

CO

CO

CO

©9

00 O

10 Ö

rH

rH

CÖ CÖ

CO

rii

11 11

•a' co

«i

11 0

00 CM CN TH i i

©

' © n

t-neoiH.-fltH.ocN

'

© L Ö © I Ö I > L O C Ö C Ö © I > T p CM l O © I> T I CM n n TH

CO

1 1II 11 II

T H

:C0

*rH

tn OJ HB

CO

E S

a

3 C/3

tH CO

tH

>

CO

•d B 3

O

HHl

-i. tH lO

X :C0

E «»H

© © ©

m

>

'

H

1 OS CO CO HO •"* CO CO

'

TH ©

•rj. CM

©

-^

w

©

©

1 ^

0 .

•0

0 CO CN

00 00

CM rH

T -

O

OJ

0 CM

CM

t^

rH

t-

H.

WJ

O

CM

OJ

CD

CO

CO

OI

(M

CO

CM

TH

00 Hl

-H

•0

CD

in co

in m

CD CO

O CO

CO

<B /:

0 CO

OJ

-r

O

CÖ CD CM m

•b SM c-.

O

>o ©9 10

'

>

'

0 T-

_>

Q

4-1 CO

s "S

tr

0 tH

CO

I

1 Tt< CO >Q CO OS CO

CO

'

TH

CN c b OO l Ö t > CO CM L O CO T H

0 1

XI

1 CO

•rf OS tH 00

CO 00

A

—(

eg

OH

'

O

•CO

•o

HH

O. Ml

C

CO

1H

•a E

CO

TH

a

'

CO tH

I

N

ej

•*

'

T I T I

© LÖ O "^ © -^ CO CO CO T H CO L O

IH

O.

O

B

(O

co

i 1 •*

M •ca tH CO

0 01

O

co

6 CM

e CO 00 d

CQ

•3

I

t - O S C O C S O O O C O * - *

CO

'

©ÖTitÖ^cÖ'^-^'

«e

LO TH T H 1 0 T i TH

CN ©

H rH

»O

1--

CM

0-1

cö

in

ö

rH

CO

CO

1> CM

OJ O

l> IQ

CC

'

0 US

'

CO

CO

'ÖO

•a

tH :0

T i E0

|

H_J

0 tH

H

I I

X

O i TH r l

M

0 0 rH

O M T i TH

ft, ö

CJ

3 E

a.»

-

|

^ C O © I * C O L O T J * C O

1 S E

CO

I lO 1

© LO

•o'

© [>

CO

ta

I 1 ^

'tH

•o •cO tH tH lO H W CO

I CO CM LO LO r - CM 1> r H 1 CN n • * TJH © CO CO cn T i CN T i

•ti

1 LO l O 0 0 1 TH n 00 Tj* T H <H

© O O

ca

1 I

B co

| © 1 l>

tH

© T H 1 0 CM © r t - CO CO LO 0 0 © CO

US 05 (M

TH

10 O £ > Oi CM © ^ © T H CO © 0 0 CM LO 0 0 Oi © © TH

T p © C M T t - C O C N I > C 0 l O ^ m M i i o o co r > T I

O

co

lO

O

05 CO i-H

t>

CO

©

>

O

"

t »

CftH CO

E

C M > 1 ' l 1 L O , ^ © © T H I > TH T H T H T i CM

•Tji »O 1-H

O O rH C-

O

OT

O

M

O

C

H

O

H

Ö

I

O

TH

CM

T I

c

-0 •CO

.g ci 00 4

tn

C B

0DÄ

C3

B

,-H

aa in

0 co T3 —

s* 1

E

'

tn ~

l> ^

-< >

+

Ä

r—

K-H 1—1

>

3 KA

0 0 rH

OJ CO

te

CD 0 0 l > CM CM

CM C " I O CO I 1 CO rH rH M

cd C

i

3 KA

© O n

I |

S3

1 CJ J

t O CO

r f

r f

t f

CO

>

HJ

n

-4" CO I m TJI 1

CO t n 03 * > 6 0 H-!

00 HB O 0 O rH

00 CM rj.

1 O O

m 1

00 +•» CJ y 0 h

CÄ

It.

O

0.

.TH

10 H -r H

g r ) . CO CO ^ CM m CM

CM r H CM CM m

tn a

O ^ O TH

OJ

eö cö 1

tH 00

10 OJ H l CO

" "

->

HH

Hl

CM CÖ CÖ

M B

0 0

C J OJ CM rH TH CD

T-*

00 0 C B B .00 " B TH fi tH

0 0

>

fe r~

"03

O O

> O

r^

O ^

TH

•a •CO r H O J O t n CO HH CM

tn - i OO H O

T» CO

T-H

TH

C M CÖ

S>

PH O. ÖÖ E • -H O H O a ;

, O

H->

CO n

CM +-> V

3 E E

••0

"S «

1 I

. ^ ^ B ^ B - t H . ^

CO vi VJ

•CO

CO CO

1 |

-ö

4H

O

tH 00

0 0 CD ICN T K I CM rH rH

ÉlH

iA 0

CO

CO

> O tn

00 T *

rH CM

l O T j - G l C - i n h - i M i O T H C O © C M C M L O i C © C O

•M

00 CM

CD t > CM

C,

CO

T3

+ i -I! H

O

a 1

cn c0

K—'

tH

^

60 3

:C0 r>fe"1

O ©

( M m O C O O H N O r 60

t-t

rt CO

-2 v

O

1 i 1 m 111

•v? O^

C3

T-1

tH & w

•SÄ

rH |

u >~

©

TH

O

Z E >>

r>

0 TB

>CM

-

E

tH :0

>

t.'°

W1

00 00

B 3

£H

>

u •O

"

•Si

r - © o T I 00 co © ^ r > 1 co TJH i o H CM © " ^ CM LO ©

3 00

TQ

CM © LO © CM LO 0 0 - t f

t—i

«M

CO

tH

I 1

•C

l _ H

tH

r?

CO

0 3

co Ö

, 00 -rj7^ CO •CO

0^ cc

tH

ö

*- L B3 tH CO B CB i j CO -in a

VI

^

^

.

B

a

tH

[/)

C

"fi

CC

co 00 , B

"5 "3 3 •sS ? a Ä .2, .2 § a -fe g

r-J O

•^

2 g

00-O

h

B

tH

^ ^

»t-

» ^~ CD

« 2 co

B

B 6 c »PS •a B fc ico « £ e

COJ

1 -rj.

S « T H

- O ' O .fe *H tH 6 0 S CO O B HJ

S = i?

G tu

00 03

1 O

CD

+>2

rC

S3 s

cO ?:

, 00

2 « ««>

iCC

3ta

1 CO

ciö

HH n f i 00 . CO +-> Cfl 0 0 O 00 J J TB tH CO tH

oo.o 3 3 '55 -B < ' i, ^ CJ i ^B O 4 Ä -H

H

"

188 •O 03 Or•f-»

C

CM

M

TCO

'

H 3 S

E g

c

'

00 ©

H

-* ^ . a rf

x

o

o

CO CM i i

TH

CM

O t H - C O O O C M C O i l

CM

'

© © © r f C O C M l l T l T f TH

CM

FHCOCM-«*-tH.CO-*cO

rH

© © T H C M T I T I T H ©

rH

)

JH < M

CO

t

C O O C O C M t M O S O l ^

'

C M © c o t ^ c o i > r ^ o b LO TH © TH LO © ©

1 ^

i>

'

o

I T I I Ö © C Ö © © ©

OO TH

©

I

i

'

©

LO r f

n

CO CM - n

©

OS CO r f CM

t O - * 00 CM CO

CO

TH TH CM CM CM LO

|

e o - * « 0 © t - r ~ r - t D

'

ckoDOi'E.l^ihihcO CO l > LO CM I > r f i i i

I i | |

4J

s

ft,o

I 1

t-. «

ft..3 £ M

1 E E

a

| I

n

r-

io

CM n TH 1

© n CM ©

© in

r > © oo T i r f

© © LO r -

© ©

--I

CO

tH

i f l t N ^ O O O O O O l M © r f CO CO © i i r f L O © CM OO L O © 0 0 i i

T f c o CM ©

r~

3 lA

tH CO

CO 00

•o

_

'C

>

C B

©

• O •CO

b

tH TO

TO

iff

-M tH

| 1

1 © | n

1 CM 0 0 0 0 CO l O © 0 0 i i i © r - © © CO CO © © U0 r f CM

i

a CO

tH

O I

© CO r f l > 0 0 © r > -^f 0 0 CO CO CM

_y

a? E

<2 •» « S3

•o -2

•<

CO

rf

LO

iO

CO

i l

r t

-*

00 CS

Hl

©

TH

CM

CO

co

co

M

i l

OS

CM

tO

OO

T i

! - .

CO

CO

CO

'

©

HTH

CO

c

1 CO

TCO

CM

T i

(M

CO

rH

OO

CO

Cl

© ©

LO ©

© 00

LO CM CM

LO 00 ©

o

t-

OS

'

o

LO

O

0 CM

ca

" *

CN

CM

TH

>

ee 1-^

*4

tr> rH

0 tH

CO

BH

a CO

1 1

TH

•*

•CO

t-

OO CM H->

LO CN

© CO

LO CM

© n

CM TH

O

«->

rH

LO CM

CO LO

l > ©

tå OJ rH

•a

•3

1 -N

W3

OT OT ><5 e e

1 OS

•d

•TH

1—l

T* B>

a O1

CM

"0" CM

rH

CD CD

CO CO

o

ft.

CM

tr-

cs

ee

fi s 3 KA

&•

CO

CO

10 l > r f

rH Hl" IH.

'a 'co •a tH TO

EH

"

>

tH

tH CO

CTJ

i

tt > i

E

tH

TA

1-H

Q,

M

• C

<

0 0 rH

-

-J, •*

60 CO © LO TJ-

O O iH

00 CM rf in

CD CD H j i CM CM

33 i n | CM - * I I -O rH rH |

fi

|

O O

>

O O rH

I |

1 Cr

^

O

CÖ r j l

|

CO N

N

CO 60

t. CO •CÖ Vi ^

os CM

" 1 |1 | 1 c

IT-

[/O

fl T3 o © CM 0 0 o c T-.

a

B. •* <i3 CO •o ~ tH TO PH

T ^ .

c

u

•5 s CO - O T H

Öl —

o a H- CD O f 0110 HH fe

o 0

O H

>

fe r f T H LO CM CM LO

O O

1 1 oö © r f ~7~ ©

?! !A

" * • 00 O CM rH CM CD

ta CB r-

O

1c 1

i-H

Hfl

M

© r f

rH

H-l

o

r H O C D C D C D O O O O C D i n O T j u N D O O r - r - c o C O r - T f r ^ O i C O O H i M O

t-H r—<

6 c

00Ä B X • B vi

•*

1 oo1

OS

r-CO

CD m CM

ro tH 00

«

co CM r - © TH TH I O • M CM TH TH T f CM

n

©

TH

B eo 00 B

>

OT •* 1 au 1 1 0» > -TH o •*

•*

-*s.

C9

I O 0 0 C M © C 0 © C O T H LO © LO L O © L O 0 0

'

Ti T i

B .

OT H21 t»

00 CO

C79 SS CM

HH

3 OS

1>

l-H

rH

oo

CO

CQ

io

•n I O

C M i n 0 3 C 0 0 3 0 0 C D O r H rH r H CO

--il

1 TCO tH CO

tr.

rH OI I>»

11 1 1 1

B

c 3

(M

1 © 0 0 © CO © © CM | - n 0 0 CM CM r f CM © • n CM CO 0 0 l > r f ©

II III IV V VI VII-VIII IX +

ta>> O 'J

c>-

Kalm.

a * j

CO

CM

'

fi "3 M hi CO > >

tM

o

n

tH CO

•*

E © © ©

O

1 111111

n

«*H

»TH Vt CO

IO

«5

O

tH CO

CO

>

<

rH

o

u

TM T -

L Ö l > " i f » > T H I O CM

Tl

tH

1 1

to

t-

CO

CO tH

TQ

tn

00 CO

CS t o " ^ t o I

s

H

O

0 ©

•a

<C i c

© ©

iff

CO H

00 LO

s

t. TO TCO

1 CO H

•*

Förråd tall 6- 36 gran 8- 4 40 tall 4- 14 gran 4 björk i. övrigt S:i Avve tall ( gran i tall gran björk ' övrigt S:

3 OH

eo

L-,3

f

, , <X ?. O r H - 7 - l Z ) CD

•TH

HO tU

60 T3 B -cO u 'B B tH H TO tH « H 00

p <

CM CÖ CO

CO 00 l O CM CM CÖ

, , O - f

00 T CD

Anmärkning, Uppdelningen å srovleksklasser är gjord endast efter diametern utan annan hänsyn till längden än att för rotstocken fordrats en minimilängd av för 4" 3 m, för 6" och 8" 4 m. Avdrag för röta, krökar och andra felaktigheter har icke gjorts.

B

00 co

LO

0-7 %

> o

CO •Ö

B

00 CO to

tH

tco

«0

©

Hagmark

CO

to CO

TP

1 Trädslag och grovleksklasser

ft.

i

oo

tH CO

I

tH

TQ

»C CM

CS

H->

t-

U

"S 5" > d P

Hi tH

to TH

CO

CO

1 1 I I I I I I < *1 oo !5 1 1 I I 1 1 1 13 1

CD

•r.

slutenhet 0-65

a

Hi

d

tH

1-

o^

s

u o

t

CO

COrHCCcbCMCMrHrH rH

H*

Medelbonitet 2-31

4-» B

189 1 °O 1

•S3

CM O CM

C—

CO CO CM CM T I

9 1

•H

CD

CO

rH

o

rH

CM

CO

r f

rf

©9

3sS?

ro a OJ CO O

CM Oi O

© TH © CM T i

Hr»

d

B o

tH o.

CO

iff > p o 3

TCO

o tH B.

«

_^ * J — i oo

CO

1 TH »CO

.S

CM

tH

H

1 '

CO UD 00 CM CO o

—

tH

o

1 - H i n CÖ CÖ CM CM r^.

1 ° H (O M '

o •i ©

rf

fl

CM

CO CN CM TH

n

CN

W

H

iO

CA

O

CO

CO

eo

CM

Cl

co

in

LO

LO

te

•HH IT

ro

t-

CM

CO

CM

CÖ

rf

LO

iO

rH

CT

CO

cn

«H

CM

CO

CÖ

co

-^

OJ

CO

»1

O

CO

rf

oo

«M

<

H H

CO

II 1 1 I I 1 OT i 1M 2 1 1 1 1 I I I I 1aB ^

o

00 CM

t «

o. H B £

1 1

CO CD o

©

CO M

H

CO

i - * CM CO T I n

T I

rH

M I M M I

•o CO B

•o

TCO

tH

OO CO

^ H C . H C . r - K . t * .

E E M tH CO HQ

tH CO •B

a a

H->

X TCO

> P

I

© © T H r f © © T H © CO CO CM l > r f I > © T i TH

3 XA CO 00 'tH

O TH. tH TO

iff

1 1

tO OS CO O

CO CM r H

CO

00 B B i* tH

Hj. tH. TUS

O o o

> >

t— it— OO t— O

00 CM r f © I > CÖ T I n CM n

OS «0

1 1 ©

t - t - CM • « i * 00 - *

'

CO I > Oi cö 00 © 00 TH n CM CM T I CM CO

tH

t" t H « OJ o a ft. HB £

•o B 3 •O

•fl tH TO HH OO

i!

tH

«

00 t - o

^

n —

B

£

CT>

3 (A

co 6f> 'C

l > LO T i CO

| © |

© CO 00 00 00 r f CM © © LO © ©

C N r f © T H © r * . © © LO © © LO CO r f l > co TH TH L O oo © LO CM CO CM n 00 l >

1 1

oo © © CO ©

oo r^ CO n

©

oo

TH

>

iff

•o

CM CM.

oö TH

in CD

00 ©

© rf

s

ta

E © © ©

n

> H l CO

E 3

er.

t-

C»

CS

rH

>o

O

CM

T-,

©

rH

o

da

CO

H*

CO

O

O CM

CD CM

©

rf

IH.

00 CM

O

rX

eo

CO

CM

ob

cö

ob CM

CM LO

n in

OJ

1 OT OT O O rH

3 •a

HJ>

>o 09 OI HH

1 1 TH T I

| > © LO 0 0 TH CO LO CO o o © 1 > 0 0 CM I > © r f CM T H

t» SS i-H

rH ta

00 O tH

a S

»o

9>

TB

>o

| 00 O r j i 00 CO HH O 1 TH CM r~ CM oo r~ CM rH co r > l > t > CO 03

CO

tH O

rH CO CM LO Oi LO Oi 1 ^ ln> CO © 0 0 © CM 0 0 LO CM r f LO i - t ©

'co H

T I

r H r-t

©

rf

TH

CO

CT.

OJ CJ

CO

TCO > --H O t~l tn oc

CM

00 OI l> Ht<

B

00 3

w 1

00 CO

CO rji

o

rH

t-

CO

rH CM

O CM

CM 00

to CO •a B B 60 a

Ol

es

B "co T3 tH

CO

w B CU

iO 09 ro

g t > > l +1 00 0-1

"« "ni •o £

O

tt> r.

tH "i

tirH W 1 O

o

00 CO

CO

•T* OS

•3

rS

3 T-,

J/J

TH

>

tn' O

CM

a

tH 1—1

-5

CO

T*. tH TO

u

•—1

1 I

E S

O

H-

•CO • B

•#

© r f 0 0 t > LO LO T I © CM Oi © CO T I r f i O

1 I CM O LO CN © | | TH T i H

|

CO

CJ

oo

ca

2a ft. g

tH

o

CO

1 TB

OS

a

rH 00

1 ** H

CO

CO

op

O

M tH

iO

oo

CO

H.

O H C N H O O O

o

Cl

o t-

a

eo-3 e--H . B vi B r* ,—i oo 00 ,3. •a tH TO

o o

CM CO 00 B in r> l o CM rH

rH

CM COICM T 3 CM rH •CO t, , , rf . g CD 00 f

531 1 1

E

a

rf

a •_. .SP

HO

fe,

O O H->

<n t- i m -»t 1

^

COB

O

O

CO I rf m 1

iff

1 B CJ CO

o H.

c

•B »03 r H 0 3 l^r C- CO T * TH T-. TO

CM - * r f CO CM r f

a E-H

o T=>

rH

Areal skogs- Norproduktiv malmark yta Åldersklass

1 1 1 1 1 I sI I a1 rJ

rH

O CO CO

c*

£

o CO ©

T I

lO l > i

o o

rH

~o" O CO l > © r f © © r - 00 o TH CO © CO TH CO © >o C M HO» © O LO CM CO LO 00 K-1 CO

S

rf

s

r l HH

>

3 00

CO CO

o tH

ft.

B

TH —1

3-3 CO o

s

CO Ö

*H «J

TB

TB

OJ

B o

-H

M H

C/T

ö

i CO

s

tj iCC

OJ t 6,

B

, CO H. ~ ^ CO •CO

o-

iO CM

i O

o

S c;

C

»i

- . -H

tH

O O i-i

* < CM co i n CM CM i n

CB O

eo

CM

j

a

CÖ - r f

'

, 00 ö Hf T " CD

« C/j

CO

00 {J

B «

®

B

•*-*

CU

t o t o i -

tUD*Tj C <« fl tu.

"fl u

CM CÖ CÖ

^ =2

v

>

foÖ

CtJ

> • 1

o o

o a CD m oo O -g CMm TH

= H

t*

«

>

v

(H «-H 0)

O)

> > <

0 0 CO

T . CM CÖ

, , O r f j - a

oo T CD

ti

S i l a ^S

- 2 - g S o B o o . CO T - oo " c J2 • a c a « 5 = B S - H O 0 S « H 2 ' Q J r-s. a b TCO a -B B - CO ^ co co J B u 4Hl OO.B, OJ •B 9 0 ro *60 tH E TH B * S 60 tS CO *THJ ,HH CO Hl tH O S T . -~H B :C ) OO-O B V r>

a -^'

c>-

rH er-

o

3 3 03 3 3 cO T O t . 03 t H 03 t H --t T* T I HO H Cd J . TO

03 tH

1 CM 00 00 O CO CM rH CM 1 I I CM | 1

C O ^ C D O O - T H r f r H

301 S a 3 03 TO tH tH — . >

T*.

fr o tH 0 0 tn 00 •CO t f l

O CD CD CO CO

°

II

1.

I -1-

2-2--.

190 1 C- HO - ^ 00 O CM 00 ' oc T H © CO CO CM n

•§3 § a

Kl

OJ CJ O tH

CO

CJ

ra 3

H

%

tH OJ

OI

tH

eo t o

eo

OJ

<M

oo

n

0-1

1 © © rH

^f

ca

CM

i i

ri

SM

|

BH

I ° «. a

H

u. m

o

N

CO

0 0 CM ©

rf

CO CN T H

TH

HM

•^i r H OJ * -

«

1 1

E - •° 3 «S

©

tH cO

CO

B 3

»O

r-

D0

rt

CM

CO

CO

CO

09 LO

I—

O

CM

HM

O

0 T—1

CM

CÖ

rf

LÖ

©

LO

T.

^

H, CO

> p*

<

—

1 CO

»O

I~

»O

CJ

rH

10 TH

CM

CO

rf

rf

LO

OT

w

O

iO

I—

t—

©

r i

CM

CO

CO

CO

1 CC

—

CO

o

to

CJ

CO

©

TH

TH

CO

CO

CO

» 1

rH

CM T H

TH

©

•M

00 CM

TH

-->

O

© LO CO Oi CC Oi LO CM CM 0 0 CM 0 0 i O © 00

"3 :« M

„ 1 1

>

m © © ©

H

ö

os

'E

•»*

CM

CO TH

T*,

O

© TJI

CO 1>

»O

CN ©

r i © rH

©

CM CO T H ©

tO

TH

©

1 1

H)B|

CM oo CM

00 0

> B

> >

iO

O

©

O0

OJ CJ

t~

IO

CM l > © 1 > CO n CM T H

TH

I

O

O

M

CM

eo

eo

ö

H

CÖ

CN

r i

i i

©

0»

1 CO

Tf

CO

to

CM

n

CM

H^H

rH CO

n CM

I> n

CO

CO CM

O tH

to

-T*

CO

sSi

I H •CO

tr>

Tf

CM

O

to CO

O

•o B

CO

1 O B cO tH

'

H

[> © H

O. O

N

M

TH

rf

©

rf

N

m

B M

j

CM © CO 0 0 i i CO CM CM CM CO

1 •* i n c o c o o ' © [ i © tO i i

oo

t i CM 0 0 CM © rf

ob

eo

oo

CM

t-

to

TH

O

CN

oo

00 rH

© CO

© LO

0 OS 09 94

1 CO

O

CJ

CJ

r*

CO

CO

LO

© TH

© CM

CM CO

© r i rH

i-H © rH

10 TH TH

cq

o "CH T-H

0J

1 TCO tH CO

OS rH

a OJ 60 B B

'• 3B

tH IO

C

T . CO

-9

o

OJ

ra CU •8

ft. o

tH

H->

X

trt

JM tH CO

TQ

t. 00 •B B 3 •O •CO

tH tH TO TH TO

" .

CU J

1 E

cO

H «H

s s

©

! 1

0 0 © i-H r f I > CO r i I O © LO LO 0 0

| rf 1

rf r i

CO i-H CO CM ri n CM CO

CO 0 0 I N © © © 1 *°CO CM r - LO l > - 0 0 LO TH

CM CO CO © TH

(

'u

©

CM CO

CO CM CM »O

»

å

tH TO

© © ©

1 1

1> © rf

CM © CO n CM 0 0 LO CM CM T H

1 1 ©

H

r i i 00 r f r i © © © r f 0 0 LO Oi CM 0 0 0 0 r f CO n

I

| OO © CO LO CN LO I > | © © n © © CM I > CN OO 0 0 © © © r i

1 LO © CN CN © n CO CM CM LO © •n r- © n n

3 TH

CH

Areal skogs- Norproduktiv malmark yta

to

O^

c>-

M

E

TH

r i

TH

CN

CM 0 0 © © (N r i CO

o

rH

O 09 C•>

CO CO

OO

CO 10

o

OI

rf

rH

t^ © r l H

L O © L O © L O r f C M C M L O © 0 0 C M C O I > C M © C O 0 0 C M C O © l > © C O r f © 0 0

o

ri

E

HH

to OJ

CO

4-

~ K > t> ir* > •cö-3,

h l t—1

>

> -

E E 3

CA

c > i i1 •21 r

t-, KH

i^i -"I

3 KA

H

0 0 CD H . CM CO

rfl

^

CM CO

o

c-

i> in leo

o 3 ooS

Q o

CO to 'w

hi

Bi

• Ö CM •CO t| , . g CD CO

rH

ICO

>

ÉH

t60

i

u

iff

6 0 tn OJ

•* s 60 i3 a S .Sr-. o OJ •B - " tH TO

r f CO IO r f

1 |

d * t 03 TO i-,

O

Q c C

03 tH

5,

CO r f

IH

rH

TO PH

5 3

>

IH-T^OCC H Q TC O O

•O fl •CO CD 0 0 CD o

B

,

,

1 rf

3t2 tH TO

m O J 00 00 CO CM CM O 00 rH f- CO CD I r H CO 1 I ' B CM IrH rH 1 | B

4-T

W-r.

o

CO

tH

TH

O0 CM r j l l )

I |

fl

CB

CM

©

HO

-S

c

.« 0 B o B O

cu

fl "fl«3

i

s

O

C •-P er*

tu

i

r^

O TB

O H!

O

.S u eq a •cc sa

s

|

:

t . tn ICO

,

C/J

O O rH

,

, oo

S

O

"Cl* " 7 CO

C/J

—,

tn

vi

Ä

S,5,2"o3

CJ

T-

>

T f rM

iO

CM CÖ CÖ

> > <

;

i S

tiO

w

Tf

r -f

°0 ~r CD

CO

5§

-B "B . g HH t 60i= CO 0 B

-,

CM I * .

CM CM CÖ

C

HO

° å2 § a -g .5 s .°3 - .2 8 Br2 ° fl

H33 tn tH

tH * . OJ

«-=

oj t . g 0 0 <" B - H Vi HJ H-J -HT/3 CO -^ m B -—' B B B T S • O c a TCO B B B C T03 OJ B B -S * H Uj • B S • •^i * u CJ . (-1

oo-o B '3 B

H-l 00

- * 19

S

•OJ

'

.^

rH

A? 1 CO r f

n Sooioi

O ^ O t M O O HH CM CM i n

co T CD

> CO

60 O - £ CM i n v H tn HH w

i rf

BUS»

3>^

H

CO CO

« 3 « TO t COtHCO-H-r-.H' + 0 6 0 + J 6 0 - Q TO

> DH HTf O CM CM - r f

c:

eb B a 3 —

B OJ CJ

1 CH

.-> o

> O

2|l 1

0 O i-H

b

ft. t»

TH.

> TH

EH

> ri

1 a

1 1111111 1 ©

!Z! t-H

•a £

o o

CO 1 > r i r f CM © r i m

i-H

>

CD u 00 S o r H 0 TH 09 CM -MO

09 O

•3

-

-2

rH

B cO tH

IIs

T<

•o

CÖ"

-3 • •d

M

O -ni

CO

o

w !

CO 60

>

3 O

rH

iff ra i r*

H

1 1 TH

fl

tH

o

o o

.a

O

CO

>

ja B

-*

• B

tH

S

CO

t§

op

E

O

r—*

i>

eo rH

TCO

tH

tO i o

o

k*

M I M M I

tH

tO CO - ^

t O CO O

'tH

iff

P

CJ

M

csT ep

'tH IO

3 TH

O

tis

TCO

T*

rH

N

OO

4->

X

'

3 THH

• B

|H.

»-0

TH

OJ

1 **

E E tH

rtt. t/J

»O

rH

•B' H

CO

(Q

60 -B B -co ' B tn B tn -H T O t i -H

H.

o o

'

T-,

o

O

1 CO

TCO

CJ

H. IN

1 1 1 1 1 II 1 1 1 1 1 1 1 1 1aII

d

3o, iff > p o

X)

H TH

rH

S 2 H B

.

tic

^

T B < r = T 2 Ä CO i r l ' H 3 1-, 0

191 1

"3 —

'

00 CM C i

1 Ö

o3

Hl

CD CÖ CM CM r H

Ci

Hl

rH

o

s

4-»

1 1 11II 1 1 1 Hl

4-1

a

o

o O

CO

tH

B.

CJ

H-l

o

TCO

tH

* iff

II II 11 1 II

c

> o p

'

O

CM CO y-i

tO

O

C

t

B £

'

60S S"2 3 TÖ

03 OI

tH

' r i © CÖ CÖ CM CM r i

OI

>C0

CJ VJ CJ »O

1 w © r f CM CM r i r i

eo

tO

rH

1 ^ CM »O CM CM 0 0

to

ti

TH | >

LO

09 OI l >

rH

CC MO T * CM

iO

to

t-

to

to ©

CD

CO

|

H

'tH

1 TJH r H

UO

O

O

IO

CD

CD

'O

C:

O

O

CM

CO

rf

«o IO

>o

©

o •O

lO

1 O

MO

MO

CO

?

CM

»o -rf

'O

rH

o -rf

rf

CÖ

rH

O M

tH TO

iff

T»

O

"O

O

»O

»O

tO

«

CM

CÖ

rj>

T*

•

*

03 CO

II

OI

MO

t-

tO

O

rH

c-j

o

© co

00 r-

LO ©

CD CM rH

lO CO CM

m

*rf

e* co

TO

C3

CO

o

**n

II

i-t

l-t

o

n 00

CJ

CM © co

CM

tro

e

oo CM

oo rH

r - - . t - . t - -

O0

CD

t i

OS IO

IO rH

IO

CC

CN

fr

CS t » CM

4-

E

HH

r/J

s

TH

ICO tH CO

TQ

t .

^

HH OS

CO

>

rH

•O CO B

00"

II

0J

' r H C Ö ^ r - 6 © ©

r»

-3

CM

00 O

a "a M u

CO

s

O» CO rH

O tH 0.

CO

E o o o

:i 1

1 IN I

H

o

H I

S

^

•*

n

T T I

J

Ö

CM CO CM

1 B co

H

b

lÖ

II

| T

T-H LO 0

1 CJ

' r f t i I > CO i O ©

3 00

TCO

TJ.

O

<

' © CM CÖ CN r i CN LÖ

1 E E

tä

CO

HH.

rf

CO

B 3

O

CM

MO

fp

|

»

OJ co OH TB

tH OJ •B

|H-

TH

H

A

tH-

TH

CM

OJ"•TH

T*.

1 H

atH

CM

H

-sJ?

B OJ

l

OT

K

»*

cO

«)

©

CM r f

tH

•*

M

LO r f

N

CO i O

"tH

M

' cö t i © © ob ©

CM

O rH

•00

Hl

•B CO B

CS

|

00 O

'

0 0 LO © H TH 00 00 r f

© TH IO CM r f CM

00 CM r H © H n

CO CM I > r i CN r H

O O

tO

O-- t O

MO r H

1 TCO tH OJ

CM

o

BH

cs -

© CO

00 rH

t i CO

O

">*

MO

•O

O

CO

rf

CO

CO CO

03 CJ

n

rH

CM CN

vt CO

•o

a 00

CO

a

Hl 09 CO

m

1 CO

O l>09 iH

T?

09 CO

a a •B

tH TO HH TO

| |

|

1 00 r f r f

© n

rH

l r »

T J « E

CN L O © C» 0 0 0 0 LO n n

t a

1 CO

g

tH

| © r f r f r f l > © <fi I -TH r f © © CM r f ©

00 OO

rf

l O LO © r H r i CM r f CO CO LO

s

CO

TQ

© rf

IH ©9 OI

B <A

tH CO

Öp

B 3

| 1

H

| |

i O 0 0 0 0 CO I > i CO i CD n

n CO

rf H

'tH

> s O

•O •cO tH tH TO TH Vt

tH IO

iff

TM

1 1

© © ©

| oo r - © L O co i > CM I n © CM © © co r -

H

rf

©

©

iO

CO CM

1 B

|

tH

-«

©

LO CN LO

r> o . H o . rf

iO

| © | © n

M

rf

LO T H

n

CM CM

H H H H M W

en

S?

^ © C N C Ö c Ö r H L O © C M

•£ C

3 cÖ

•a "g E

2 °-

E

OT

M

©

©

©

T

H

I

>

©

©

0 0 © C O I > L O © C N C O © i l M O i O i O ' l ' C O i J '

rH

~ o cn HH

-* CO

W

CA

-23

eo rf

E

s 3 CO

o

Vt

T3

1 |

0, fa

i ° 10

N

iff

•« t? oo ,3

B

7J oo rf

•B

CD H f r f IO

1 S rrSf Sr f° °

o o

o c

03 t-

a oo r f - g CO I O

O i-*

O O rH

t- 00 CM r f

O O

1 CB O

B

(H

u

tH IO

H J

o fl, CL

tH

>

"

tH TO

60 i i

H3

TO

fl o

r f C3 r > CO CM CO

"a

O " ^ O rH

TH

S, HO

B 00 CJ O tH CM

ob £ a ci W-C

—co

o-f-p

H->

CD

CO

to CN

o +J OJ

H-i 0)

3 OJ

a

Ht

,

oo

•"sä

e> Cl

OJ

r.

~CJ

xs

o

C3

to

C

'B

^H

"öo -*

-5

Sr.

c

r!

Ca

M U

3 £

rf X

tH

60 «« -H H

r | OJ

o A

•

i

:

CO

Oi

, 00

0 0 JB

TO

rU

rH

>

cö •* 1

CO ^T? 0^ .w* -to 00 60-0 a -d * B -H B tH TM

IO CM

CO

<A

% a3 a ao -ä .2P ' B a iCO tH 03 tH - 1 T>

O O

4_*

rH

HJ

6 0 JB

H-l

CO © r f O CO rH co O

>

CM 00 I HO Hf |

5D

o

™ H-l

CO CM

C 00 LO | © CO

-B 5 3) 2:° > rn 60

H

O O

\Ä

a

•2

C O t H C D O O - T f r f r f

r-H

i-i;

B JTC 'B w

tH

o

CM r f

tH

O x*

H->

ai

w I B1

rH

© 00 © CM © CM © r f CM r f © © CM © r f © CM ©

C 0 0 0 0 0 0 0 r H O O M 0 T ( (

oS „

CO

T - "

00 Kr.

i M I n i i-.i oo

cb-

•Z B >>

T * M

Oi

*"* n I j

^ >

©

CM I >

O

vt 60

l>

I i

CO

t n - B CO O CO H H

rH 09 t a

O rH

o S op3

OT O OO

CM t > CO

CO C O I C M O 1 1 -O rH r H CM | •CO 1 1 1 . g CD 0 0 r f Hf Hf

tH

co OJ vt

tH

i>

T*

r

»—1

TB

•* 1

«-H

--8 o~ w 1 tn

a

• B

tH

•2

T H 3 H * .

J4

- a " >> > å

-B

© r i rf

tH OJ •O

CO 1—1

CO 00 CM

CM CÖ •fl-

I O

tn - H OJ

> > <

O t - tCM CM CÖ

?. C/J

o r f "T-

, , 00 O r f -7-

CD

CD

gjord endast efter diametern utan annan hänsyn till än att för en fordrats milängd av m., för 6" 4 m. ig för röta, och andra leter har rts.

il rH

| |

60 O

s ™. 3 ^ co b;

•B ° 60 „ B -^

«2

1 T -T

HH

-B 2 ?o « S CO 0

H U - g H

«tH

'-T

192 "COHH

"22

'

1 H.

O

O

'

O I l Ö CÖ CM CM r H

00 OO 00

rH

TH

1—

00 O)

t-

CO

1 1 1 1 1 1 Ö1l I I

o

ffl

tH

_> fa

0 1

OJ

OH

TCO

1 1M 1 II 1 1

B

3Ö

tH rJ X

o.

|

O

'

H

'

t, OJ

t - n CO E

'

0- J3«5

|

E E A |g OJ • B

H-l

X SCO

>

rH

O

rH

co OS

LÖ

r f CO CM r i

©

1 O

S.

CS

O

eo

n

OI

1 O

ii

^

e

UO

1 ©

1-*

CO

TH CM

O) Q

LfO

rH

O

CO CN r i

-*

O

XO CO TH 00

'

© ©

CÖ 0 0 © CÖ l Ö r H LO r f © rf © CO CM r f CO r i r H CM

|

cO OO 00

'tH

'

'

Ti

H

>

O

o o

m

©

O

CO t i

|

T-n ifO 00

t-

00 CO 00

CN T H

©

O

t-

•

CM r f rf

LO r f CO 0 0 n 0 0 CO n

©

I

O

CO rH

co

r-

rH

'

CM © CO ©

Oi n

rf ©

© l>

t i ©

'O

CD O

CJ CO

H

H

'

CO tH

t-

co

O

© ©

t

r-

' co CM © cö TH ©

"co

CO CO ©

fa

©

|> TH

CM r f

©

ri CN

© i i

© TH

iO LO T H CO

t .

FH

SS

A" B E fa 4= £ CO

1 |

| |

I

1 00 © l> | CO r f r f l > CO l >

E E

LO © © rH ©

rf

s

T^

IO co OJ

1 N

>

s <+H

tH IO

© © CM ©

© ©

© 0 0 Oi LO CO CM © 00 ©

rH © © rH rH

1 r f 00 © rH r i I CN CO ( N 0 0 r f n r f CM r H

a

OI

LO

OS

rf*

-f

OM

CO

CN

r-

co

m

CM

CO

00 I l

CM ©

n © ©

© CO r H CM

O 1

| [

CM CO CM r f

© © © LO © LO r H 0 0 i - i © CO CM r H CO r H

fa Areal skogs- Norproduktiv malmark yta

© t-.

1^

03 O

CN

CO

tO

©

Ö

CM

CO

CO

CO

t-

t-

rH

t-

co

O

rH

CM

CO

CO

O I

•o CS

CD

a J3

fa

A

«o

eo

CD

CO

rH

rH

l>

O CD rH

CO CD CN

© co CM

© rco

CO oo oo

"9 <3S rH

iO

^

t-

CO

rH

CM

-3"

CM

©

LO

rf

o

CO

OS HK

tH

CO

03 O0

WO

Ol

n

D

rH l>

Cl rH

l>

©

CO

S

r-

©

co

a 5 c

00 CO

CO

WO

iO

l> CM

O CD

© 00

I> LO r i

© oo CO

^i

TU

CO

rH

Tf*

-T

CD rf

fa f r

© LO

© r f

© iO rf

SM

3>

>

O

ep

CD

o

o

7H

•00 •B CO

> E B.

g

eo 00 CO • B

a M

9S r*

1 TCO tH 00

rf

a

o

OJ

<0

B CO 0 0

00 t

B a "3

cq

OI 0 0 I M I H

1 TH

T. cn

CM LO r f

© © ©

o

•B tH

© iO [> ©

© © r f CO CO r f

CM r f

CM

rH °

T.1 CM

O 1

O] 09

CD rH

O r»

vi CO

CO C D I O CM TH

—1 B OJ

CO

co

CJ

•o Ä

o Si

TCO

>

C

--H fa

O t-

>

Q o tH B .

o

•B tH IO

C O 0 0 l O l O © 0 0 © C O r H © C M r f C O r f © © © T f L O l > C 0 C O © 0 0 © © C 0 H

CM T i

r H CM

s» Ä NM

H

H

^

K-H

X

r i

r i

>

HH

CS tO 09 OI

tH

-•

CO CO

1^ o o CM r H CO

a o oo i oo o i i 1 •3

a

CN l

rH

|

t

© © i-H

rj.

rH

C

"B

£•„ " *

+J

OO

»i

B -S .SP ooioi;

r H

HH

| |

3 JJ

Z

B a 3

^ s

tH-r^r>

B

D O T B I O

H

O O

•c

O l r . H f UO

t,

H

H

00 A

0 0 CM O CM CM I O

t? TO

>

O

CO

cö CÖ |

TH

00 S3>-

> o ^- o o o

fa

« o

«

00 CB

»i

a -2 .S?

i.

o

o a r > CM rH O og CM l O CM - * 00

•03 CO CO 0 0 t , CO M* r H Sr TO

i

B

i

CO

O r f ~T~

O O rH

" 0 0

OJ TB

rH

CN

rH

a .co

CN

CÖ

CÖ

00 CO

-H

"B a

-H tn

m --o tH " H O 33

O i-H

CM CM CO

S 00

, , 0 0 ? . B rf ^ TO