Utredning och förslag angående fortsatt förstatligande av kommunala mellanskolor

V0M0<

= tdCjFE National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1939:16 ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

UTREDNING OCH FÖRSLAG ANGÅENDE

FORTSATT FÖRSTATLIGANDE AV K O M M U N A L A MELLANSKOLOR AVGIVNA AV FÖR NÄMNDA ÄNDAMÅL TILLKALLAD SAKKUNNIG

—

B

—

i

^

•

S T O C K H O L M 1 9

Statens offentliga utredningar 1939 Kronologisk f ö r t e c k n i n g 1. Betänkande angående grunder för intagning av enskild väg till allmänt underhåll ävensom angående statsbidrag till enskilda vägar. Svenska Tryckeri a.-b. 59 s. K. 2. Utredning och förslag rörande plats i Stockholms skärgård för förläggning av Stockholms örlogsbas. Beckman. 30, 87 s. 6 kartor. F ö . 3. Betänkande med förslag till taxa för befordring av gods m. m. å statens järnvägar. Beckman. 206 s. K. 4. Svensk namnbok till vägledning vid val av nya släktnamn. Lund, Blom. v, 106 s. J u . 5. Betänkande angående revision av tjänsteförteckningen i vad avser statens affärsdrivande verk. Norstedt. 163 s. F i . 6. Underlättandet av kvinnornas arbete i de mindre lanthemmen. Kihlström. 126 s. J o . 7. Betänkande angående justitiekanslerns, justitieombudsmannens och militieombudsmaunens allmänna ämbets8tällning m. m. Norstedt. 128 s. J u . 8. Betänkande med förslag till exporttariffer. Beckman. 20 s. K.

9. 1937 års landsfiskals- och stadsfiskalsutredning. Be-; tänkande med förslag till omorganisation av lands-' fiskals- och stadsfiskalsbefattningarna m. m. Norstedt.; 341 s. J u . 10 1936 års lönekommitté. Betänkande med förslag till' militärt icke-ordinariereglemente. Marcus. 130 s. F i . j 11 Betänkande och förelag rörande befrämjande av avsättningen av den svenska stenindustriens produkter.< Idun. 319 s. H . 12. Betänkande rörande industriellt utnyttjande av halm.j Hseggström. 125 s. J o . 13. Rationaliseringsutredningens betänkande. D e l l . Motiv och förslag. Marcus. 257 s. S. 14. Rationaliseringsutredningens betänkande. Del 2. Verk-j ställda undersökningar. Marcus. 550 s. S. 15. Hembiträdesutredningens betänkande. 2. Betänkande! med förslag till lag om reglering av anställnings- och i arbetsförhållandena inom det husliga arbetet. Hsegg-j ström. 194 s. S. 16. Utredning och förslag angående fortsatt förstatligande i av kommunala mellanskolor. Hsoggström. x, 157 s. E .

A n m . Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

1939:16

ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

UTREDNING OCH FÖRSLAG ANGÅENDE

FORTSATT FÖRSTATLIGANDE AV K O M M U N A L A MELLANSKOLOR AVGIVNA AV FÖR NÄMNDA ÄNDAMÅL TILLKALLAD SAKKUNNIG

STOCKHOLM IVAR

II,EGGSTRÖMS

1 939

BOKTRYCKERI

391418 A.B.

III

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. Skrivelse till Statsrådet och Chefen för kungl. ecklesiastikdepartementet VII Tidigare förslag och u t t a l a n d e n i frågan om förstatligande av k o m m u n a l a mellanskolor 1 Allmänna synpunkter; grunder för ett fortsatt förstatligande av k o m m u n a l a mellanskolor 12 D e olika k o m m u n a l a mellanskolorna 32 Stockholms stad 32 Stockholms kommunala mellanskolor 32 Stockholms län 35 Solna kommunala mellanskola 35 Stocksunds kommunala mellanskola 39 Nynäshamns kommunala mellanskola 49 Spånga kommunala mellanskola 42 Östhammars kommunala mellanskola 43 Sammanfattning beträffande de kommunala mellanskolorna i Stockholms län 45 Uppsala län 46 Tierps kommunala mellanskola 46 Södermanlands län 48 Malmköpings kommunala mellanskola 48 Gnesta kommunala mellanskola 50 Flens kommunala mellanskola 52 Sammanfattning beträffande de kommunala mellanskolorna i Södermanlands län . . . . 52 Östergötlands län 53 Åtvidabergs kommunala mellanskola 53 Skänninge kommunala mellanskola 55 Norrköpings kommunala mellanskola 57 Valdemarsviks kommunala mellanskola 59 Finspångs kommunala mellanskola 61 Sammanfattning beträffande de kommunala mellanskolorna i Östergötlands län 63 Jönköpings län 64 Hyltebruks kommunala mellanskola 64 Kronobergs län 66 Strömsnäsbruks kommunala mellanskola 66 Alvesta kommunala mellanskola 67 Älmhults kommunala mellanskola 69 Sammanfattning beträffande de kommunala mellanskolorna i Kronobergs län 72 Kalmar län 72 Nybro kommunala mellanskola 72 Torsås kommunala mellanskola 74Emmaboda kommunala mellanskola 75 Sammanfattning beträffande de kommunala mellanskolorna i Kalmar län 76 Gotlands län 77 Slite kommunala mellanskola 77

Sid. Kristianstads län Örkelljunga kommunala mellanskola

79 79

Malmöhus län Malmö kommunala mellanskola Höörs kommunala mellanskola Svalövs kommunala mellanskola Lunds kommunala mellanskola Vellinge kommunala mellanskola Sammanfattning beträffande de kommunala mellanskolorna i Malmöhus län

80 80 83 84 86 89 90

Hallands län Kungsbacka kommunala mellanskola

91 91

Göteborgs och Bohus län Göteborgs kommunala mellanskola Mölndals kommunala mellanskola Kungälvs kommunala mellanskola Sammanfattning beträffande de kommunala mellanskolorna i Göteborgs och Bohus län

92 92 94 96 98

Älfsborgs län Lilla Edets kommunala mellanskola Melleruds kommunala mellanskola Kinna kommunala mellanskola Sammanfattning beträffande de kommunala mellanskolorna i Älfsborgs län

98 98 100 joi J02

Skaraborgs län Hjo kommunala mellanskola Karlsborgs kommunala mellanskola Sammanfattning beträffande de kommunala mellanskolorna i Skaraborgs län

103 103 104 \QQ

Värmlands län Skoghalls kommunala mellanskola Torsby kommunala mellanskola Munkfors kommunala mellanskola Molkoms kommunala mellanskola Årjängs kommunala mellanskola Sammanfattning beträffande de kommunala mellanskolorna i Värmlands län

106 106 108 109 110 Hl H2

Örebro län Lindesbergs kommunala mellanskola Nora kommunala mellanskola Kopparbergs kommunala mellanskola Sammanfattning beträffande de kommunala mellanskolorna i Örebro län

1 ig H3 H4 H5 Jlg

Västmanlands län Västanfors kommunala mellanskola Norbergs kommunala mellanskola Sammanfattning beträffande de kommunala mellanskolorna i Västmanlands län

Hy 117 119 120

Kopparbergs län Orsa kommunala mellanskola Norrbärke kommunala mellanskola Säters kommunala mellanskola Rättviks kommunala mellanskola Sammanfattning beträffande de kommunala mellanskolorna i Kopparbergs län

120 120 121 123 ; . . . 124 125

v Sid. Gävleborgs län 126 Storviks kommunala mellanskola 126 Hofors kommunala mellanskola 128 Sammanfattning beträffande de kommunala mellanskolorna i Gävleborgs län 129 Jämtlands län 130 Bräcke kommunala mellanskola 130 Västerbottens län 131 Lycksele kommunala mellanskola 131 | Kostnadsberäkningar 134 i Sammanfattning 136 Hemställan 141 Bilaga I. Antal invånare per statlig läroanstalt och klassavdelning å realskolestadiet dels enligt n u v a r a n d e förhållanden dels enligt förslaget om statsövertagande av ett antal k o m m u n a l a mellanskolor 144 Bilaga I I . De olika mellanskolekommunernas folkmängd, utdebitering m. m 146

Till Herr Statsrådet

och Chefen för Kungl.

Ecklesiastikdepartementet.

Genom nådigt beslut den 10 juni 1938 bemyndigades Herr Statsrådet att tillkalla en sakkunnig för att inom ecklesiastikdepartementet verkställa utredning och avgiva förslag rörande frågan om fortsatt förstatligande av kommunala mellanskolor. I det yttrande till statsrådsprotokollet, varmed Herr Statsrådet motiverade sin hemställan om sagda bemyndigande, anförde Herr Statsrådet bland annat följande: »Genom den av 1927 års riksdag beslutade omorganisationen av det högre skolväsendet ombildades ett stort antal kommunala mellanskolor till statliga läroanstalter. Riksdagen anförde i sin skrivelse nr 262/1927, att riksdagen, vid bedömandet av spörsmålet vilka skolor som skulle ifrågakomma till ombildning, tagit i betraktande samtliga de synpunkter, som enligt riksdagens förmenande borde anläggas på denna fråga. Hänsyn borde härvid, yttrade riksdagen, tagas till vederbörande samhälles allmänna struktur, folkmängd, förefintligheten av allmänt läroverk i närheten eller å samma ort, vederbörande samhälles ekonomi, skolornas fördelning över hela riket, utrymmet i statsläroverken i skolans närhet samt skolans lärjungeantal och ålder. I de städer, där redan allmänna statsläroverk funnes, d. v. s. Stockholm, Norrköping, Malmö, Lund och Göteborg, hade riksdagen icke funnit skäl föreligga att, åtminstone för det dåvarande, föreslå ett statsövertagande av därvarande kommunala mellanskolor. Med beaktande av nämnda synpunkter hade riksdagen kommit till den uppfattningen, att det antal kommunala mellanskolor, vilka borde ifrågakomma till förstatligande, borde bestämmas till 54. Dessa skolor skulle enligt riksdagens beslut förstatligas successivt och i olika repriser. Ombildningen av nämnda 54 kommunala mellanskolor till statsläroverk är numera slutförd. År 1927 funnos i riket 87 kommunala mellanskolor. 33 sådana skolor bibehöllos alltså såsom kommunala läroanstalter. Sedan dess har organisationen vuxit ut, så att den numera omfattar 53 kommunala mellanskolor. Beträffande ett stort antal av dessa hava vederbörande kommuner hos Kungl. Maj:t vid olika tillfällen anhållit om skolornas förstatligande, och framställningar i ämnet hava jämväl inkommit från olika av frågan intresserade sammanslutningar. Skolöverstyrelsen, som haft att yttra sig över de inkomna framställningarna, har i skrivelse den 9 mars 1936 anfört, att frågan, huruvida och i vilken utsträckning ett statsövertagande av de kommunala mellanskolorna

VIII

ytterligare skulle ske, borde i sin helhet bliva föremål för närmare utred- I ning. Denna utredning hade överstyrelsen icke möjlighet att inom rimlig i tid verkställa utan att eftersätta sina löpande och ordinarie arbetsuppgif- i ter, och överstyrelsen hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredningen. Även frågorna om den kommunala mellanskolans och det kommunala gymnasiets ställning inom skolorganisationen och därmed sammanhängande spörsmål borde i enlighet med vad av överstyrelsen i skrivelsen anförts bliva föremål för utredning. I den till 1938 års riksdag avlåtna statsverkspropositionen framlade Kungl. Maj:t under punkten 110 i bilagan åttonde huvudtiteln förslag om förstatligande av kommunala mellanskolan i Ljusdal. Vid anmälan av denna fråga anförde jag, att en ombildning av nämnda skola till samrealskola icke syntes föregripa en eventuell utredning rörande förstatligande av kommunala mellanskolor. Riksdagen biföll berörda förslag. I anledning av en inom riksdagen väckt motion om förstatligande jämväl av kommunala mellanskolan i Älmhult uttalade emellertid riksdagen under punkten 105 av sin skrivelse nr 8 önskvärdheten av att Kungl. Maj:t, i samband med en undersökning rörande i vad mån och på vad sätt den statliga skolverksamheten borde utsträckas till orter, där kommunala mellanskolor för närvarande vore upprättade, toge under omprövning, huruvida icke jämväl kommunala mellanskolan i Älmhult borde ombildas till statlig realskola, och för riksdagen framlade det förslag, som kunde framgå som resultat av en sådan undersökning. De förhållanden, som lågo till grund för 1927 års riksdags överväganden i fråga om förstatligandet av kommunala mellanskolor, hava sedan dess i | åtskilliga hänseenden ändrats. Beträffande flera av de befintliga kommunala mellanskolorna torde numera kunna åberopas sådana omständigheter, som synas hava för 1927 års riksdag utgjort skäl till förstatligande. Det är j därför icke ägnat att väcka förvåning, om vederbörande kommuner finna I billighetsskäl tala för att staten, i konsekvens med vad som skedde år 1927, övertager även dessa läroanstalter. Å andra sidan är det såväl av statsfinansiella skäl som med hänsyn till frågan om vårt skolsystems framtida utveckling påkallat, att statsmakterna här framgå med försiktighet. En ingående undersökning och ett noggrant övervägande av de enskilda fallen, liksom ock dessas inställande och betraktande i deras principiella sammanhang tarvas, innan man skrider vidare på statsövertagandets väg. Tillväxten av skolor med övervägande teoretiskt studiemål har under de sista tio åren varit betydande och skett i viss mån planlöst, väsentligen bestämt av den lokala efterfrågan. Man torde hava anledning ställa det spörsmålet, om staten bör alltfort uppmuntra och medverka i en sådan utveckling. Det förefaller mig sålunda befogat, att frågan om fortsatt förstatligande av kommunala mellanskolor göres till föremål för särskild utredning. Vid

IX utredningen bör beaktas vad jag här anfört. Såvitt skäl därtill äro, må till behandling upptagas jämväl de av överstyrelsen berörda frågorna om den kommunala mellanskolans och det kommunala gymnasiets ställning inom skolorganisationen och därmed sammanhängande spörsmål. Av övriga omständigheter, som äro av betydelse vid frågans bedömande, vill jag särskilt fästa uppmärksamheten på vikten av att de i den statliga läroverksorganisationen ingående läroanstalterna på ett lämpligt sätt fördelas mellan olika landsdelar.» Den 15 juni 1938 tillkallade Herr Statsrådet undertecknad Knös såsom sakkunnig för ifrågavarande ändamål. Den 27 september 1938 uppdrog Herr Statsrådet åt t. f. förste kanslisekreteraren i ecklesiastikdepartementet Georg Zacharias Topelius att som sekreterare biträda den sakkunnige vid den ifrågavarande utredningen. Vid uppgörande av kostnadsberäkningar har den sakkunnige biträtts av notarien hos skolöverstyrelsen K. H. N. Michaélsson. Tabellen II avseende de olika mellanskolekommunernas folkmängd och ekonomiska förhållanden samt tablån å sid. 16—17 hava uppgjorts av amanuensen i statistiska centralbyrån J. F. Bredal-Bauer. I övrigt grunda sig de i utredningen åberopade uppgifterna rörande elevantal och de olika skolorna berörande förhållanden på uppgifter från vederbörande rektorsämbeten. Till den sakkunnige hava av Kungl. Maj:t överlämnats för att tagas i övervägande vid fullgörande av ifrågavarande uppdrag 1) en den 23 oktober 1930 dagtecknad, till Kungl. Maj:t ställd skrivelse från styrelsen för Solna kommunala mellanskola angående åtgärder för skolans förstatligande, över vilken framställning yttranden avgivits av skolöverstyrelsen den 1 december 1930 samt länsstyrelsen i Stockholms län den 29 januari 1938; 2) till Kungl. Maj:t ställda framställningar från vederbörande kommunala myndigheter om åtgärder för förstatligande av de kommunala mellanskolorna i Hjo, Karlsborg, Mölndal, Lindesberg, Nora, Skoghall, Strömsnäsbruk, Nybro, Älmhult och Solna ävensom en till Kungl. Maj:t ställd framställning från kommittén för bevakning av de icke förstatligade kommunala mellanskolornas intressen angående utredning angående fortsatt förstatligande av kommunala mellanskolor, över vilka framställningar skolöverstyrelsen avgivit yttrande den 9 mars 1936; 3) en till Kungl. Maj:t ställd den 20 april 1936 dagtecknad framställning från de kommunala mellanskolornas lärarförening angående utredning i fråga om fortsatt förstatligande av kommunala mellanskolor; 4) en till Kungl. Maj:t ställd skrivelse från kyrkoherden K. J. E. Källstrand m. fl. angående statens övertagande av den kommunala mellanskolan i Älmhult, över vilken framställning skolöverstyrelsen avgivit utlåtande av den 15 mars 1937; samt

X 5) en den 14 oktober 1938 dagtecknad skrivelse från centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening med anhållan, att styrelsen måtte under den förevarande utredningen angående de kommunala mellanskolornas förstatligande sättas i tillfälle att genom en representant få framföra sina synpunkter i ärendet. Sistnämnda anhållan är gjord under förutsättning att utredningen skulle komma att omfatta förändring i de nya statsrealskolornas eller de kvarvarande kommunala mellanskolornas ställning till folkskolan. Då, såsom framgår av betänkandet, jag icke funnit skäl föreligga att ingå på denna fråga, har jag saknat anledning att till Herr Statsrådet framlägga sådant förslag, som skulle föranledas av centralstyrelsens nämnda skrivelse. Sedan utredningsarbetet avslutats, får jag härmed vördsamt till Herr Statsrådet överlämna utredning och förslag angående fortsatt förstatligande av kommunala mellanskolor. Stockholm den 15 juni 1939. BÖRJE KNÖS. / Georg Z. Tcypelius.

1 Tidigare förslag och uttalanden i frågan om förstatligande av kommunala mellanskolor. Den kommunala mellanskolan upprättades efter beslut av riksdagen 1909 i huvudsakligt syfte att tillgodose mindre städers och stadsliknande samhällens behov av en skolform, som kunde meddela en allmänt medborgerlig bildning och vars genomgående medförde kompetens till vissa befattningar i statens eller enskild tjänst. Denna skolform vann tidigt en allmän anslutning, och tack vare ekonomiskt stöd av såväl stat som kommun erhöll den en sådan utbredning, att vid tidpunkten för skolkommissionens utredningsarbeten kommunala mellanskolor funnos i 66 samhällen i landet. 1918 års skolkommission utgick i sitt förslag till den nya läroverksorganisationen från den uppfattningen, att de dåvarande kommunala mellanskolorna i regel borde ombildas till allmänna läroverk. Med avseende på de grundsatser, som vid ett dylikt urval borde tillämpas, ansåg kommissionen, att givetvis i främsta rummet de mest besökta skolorna borde ifrågakomma till ombildning. Kommissionen förmenade, att ett genomsnittligt lärjungeantal av minst 64 under den tid, vederbörande skola varit i verksamhet, normalt borde uppställas såsom villkor för dylik ombildning. Emellertid höll kommissionen före, att även hänsyn av annan art måste tagas, t. ex. ortens läge i landet, förefintligheten av andra läroverk i omedelbart grannskap o. s. v. Kommissionen hyste den uppfattningen, att bildningsanstalter av den karaktär, varom nu vore fråga, icke utan starkt tvingande skäl borde förvägras samhällen, som önskade komma i åtnjutande av sådana. Endast undantagsvis hade kommissionen därför ansett sig förhindrad att förorda statsövertagande av de kommunala mellanskolor, som vore i verksamhet 1922, och jämväl i fråga om åtskilliga av de fyrklassiga högre folkskolor, som vid nämnda tidpunkt kunde förutses inom en nära framtid övergå till mellanskolor, hade kommissionens prövning utfallit i enahanda riktning. Till kommissionens med utgångspunkt från denna allmänna åskådning framlagda specialförslag återkommer jag i det följande. I sitt utlåtande den 14 november 1923 över skolkommissionens förslag sade sig skolöverstyrelsen dela kommissionens uppfattning, att man, för

att en statsrealskola å en ort skulle upprättas, måste kräva, att skolan i hade att påräkna ett ej alltför ringa, jämförelsevis konstant lärjungeantal. Överstyrelsen uttalade sig för den uppfattningen, att en skola för att bliva statsrealskola måtte för fyra klasser kunna påräkna ett jämförelsevis konstant lärjungeantal på åtminstone 60. Enligt överstyrelsens mening borde kommunala mellanskolor med realskolexamen fortfarande finnas, och möjlighet borde beredas att efter statlig prövning av förutsättningarna och på av statsmakterna fastställda villkor upprätta nya sådana skolor. Det låge vidare i sakens natur, att dessa skolor i stor utsträckning komme att övergå till statsskolor, fastän det knappast kunde förutsättas, att de alla skulle komma att förstatligas. I den vid utlåtandet fogade reservationen av läroverksavdelningens ledamöter förklarade sig dessa böra intaga en i förhållande till överstyrelsens majoritet avvikande ställning i avseende å grunderna för läroverksorganisationen. Reservanterna kunde för sin del icke tillstyrka, att staten övertoge det högre skolväsendet i den utsträckning, som kommissionen föreslagit. De ansågo dock från olika synpunkter önskvärt, att en del av de kommunala mellanskolorna förändrades till statsskolor med bibehållande av organisationen som mellanskolor. I propositionen nr 116 till 1927 års riksdag förklarade sig departementschefen ense med skolkommissionen så långt, att det icke kunde anses rimligt, att historiska skäl skulle vara ensamt avgörande, huruvida behovet av realskolutbildning å en viss ort skulle tillgodoses genom ett allmänt läroverk eller genom en kommunal mellanskola. Men å andra sidan kunde staten icke gärna å vilken ort som helst och för hur litet lärjungeantal som helst ikläda sig de ekonomiska uppoffringar, som inrättande av en statens realskola innebure. Den enda rimliga ordningen ansåg departementschefen vara, att å de j orter, där lärjungeantalet uppnådde en mera betydande siffra, en statens egen läroanstalt för realskolestadiet vore av förhållandena påkallad. Å de orter åter, där anslutningen till förefintlig skolform hade en mindre om- j fattning, vore man hänvisad att taga kommunens ekonomiska medverkan i anspråk i vidare mån än som vore nödvändigt å de förstnämnda orterna. Denna normerande huvudsynpunkt kunde dock icke få vara allena avgörande. Redan förefintliga utbildningsmöjligheter inom en ort eller dess närmare grannskap måste uppmärksammas vid övervägandet. Ä andra sidan kunde en orts isolerade läge eller frånvaron av motsvarande utbildningsmöjligheter inom det närmare grannskapet göra det försvarligt, att man i någon mån jämkade på kraven, när det gällde statsläroverkens fördelning. För bedömande av frågan, i vilken utsträckning nya statsläroverk kunde anses sakligt motiverade ur de angivna synpunkterna, ansåg departementschefen det vara nödvändigt att först söka uppnå en allmän

i norm för statens förpliktelser att å en viss ort tillhandahålla statlig realskola, där sådan icke funnes inrättad. Skolkommissionen hade i detta avseende uppställt såsom regel, att för statsövertagande av en kommunal mellanskola borde gälla, att skolan under den period, varunder den varit i verksamhet, skulle kunna uppvisa ett genomsnittligt lärjungeantal av minst 64. Beträffande detta villkor ansåg departementschefen ofrånkomligt att förutsätta rätt betydande jämkningar i två olika avseenden. Den nämnda siffran var efter hans mening för låg. Redan vid övervägandena i samband med 1904 års läroverksreform krävde man för anordnande av en statssamskola ett antal lärjungar av 120 i sex klasser eller omkring 20 lärjungar i varje klass. Tillämpat på en fyrklassig realskola, skulle detta innebära ett lägsta antal av 80 lärjungar, räknat for hela skolan. Den omständigheten, att man i vår tid ägde tillgång till den organisationsform, som den kommunala mellanskolan utgjorde, syntes till fullo berättiga, att anspråken nu ställdes något högre. Departementschefen ansåg ett genomsnittligt lärjungeantal överstigande 100 såsom skäligt. Han kunde vidare icke finna berättigat att för olika skolor i beräkningen medtaga ett växlande antal år, allt efter som skolan existerat en längre eller en kortare period. Man måste nödvändigtvis söka åvägabringa en enhetlig beräkningsgrund även i detta avseende, som medgåve en fullt hållbar jämförelse mellan olika skolor. Som en naturlig utgångspunkt i tiden erbjöde sig härvid det år, då enligt riksdagens beslut fristen för cle tidigare statsunderstödda enskilda samskolorna utlöpte, nämligen år 1920. Departementschefen ansåg alltså, att en mellanskola, för att kunna ifrågakomma till ombildning till allmänt läroverk borde hava varit i verksamhet år 1920 samt under läsåren 1920—1921 till och med 1926—1927 haft ett genomsnittligt lärjungeantal överstigande 100. Vid den fortsatta prövningen framdeles borde dock en annan utgångspunkt i tiden kunna komma i betraktande. Såsom en oeftergivlig förutsättning för att nya läroverk skulle upprättas måste givetvis uppställas det kravet, att vederbörande kommun underkastade sig de villkor och bestämmelser, som i sådant avseende kunde komma att föreskrivas. I detta hänseende åsyftade departementschefen icke att föreslå någon annan förändring i de föreskrifter, som hittills gällt, än att i fråga om nyupprättade läroverk vederbörande kommuns förpliktelser borde utsträckas att omfatta jämväl kostnaderna för anskaffande och underhåll av inredning och möbelutrustning inom lärorum och gymnastiksal. Det angivna kravet i fråga om lärjungeantalet fylldes av ej mindre än 30 av rikets dåvarande 87 kommunala mellanskolor, fördelade på 14 olika län. På grund av det statsfinansiella läget vore det, framhåller de-

partementschefen, icke möjligt att förstatliga ett så betydande antal skolor. En stark begränsning av antalet vore alltså ofrånkomlig. Det vore tänkbart att låta elevanslutningen bliva företrädesvis avgörande och sålunda i främsta rummet föreslå till statsövertagande de skolor, som under den nämnda perioden visat den starkaste utvecklingen. Departementschefen kunde emellertid icke finna, att man på denna väg skulle uppnå en med hänsyn till olika ortsförhållanden rättvis fördelning av de nya statsläroverken. Det syntes nämligen uppenbart, att skilda landsdelars behov borde i möjligaste mån tillgodoses. Vidare vore det naturligt, att tillgången på redan förefintliga läroverk å samma ort eller i grannskapet, skolans ålder m. fl. dylika hänsyn skulle komma i betraktande. Och givetvis kunde vid övervägandet icke den omständigheten förbises, att flera av de ifrågavarande skolorna under senare år visat ett avsevärt reducerat lärjungeantal. Med utgångspunkt från vad nu anförts ansåg departementschefen skäligt att till en början utesluta mellanskola i stad, där allmänt läroverk redan funnes. Vidare fann han sig icke kunna i första hand ifrågasätta upprättande av mer än ett statsläroverk i vart och ett av de län, där mellanskolor, vilka i övrigt fylla de uppställda villkoren, vore i verksamhet. En granskning av de föreliggande förhållandena hade givit till resultat, att 13 kommunala mellanskolor i främsta rummet borde komma under omprövning, när det gällde ombildning till allmänna läroverk. Av förut angivna skäl kunde departementschefen emellertid icke föreslå, att ett beslut om övertagande av samtliga de nämnda skolorna av riksdagen då fattades. Han inskränkte sig därför till att framställa förslag om successiv ombildning av 7 skolor, under förhoppning om att förhållandena snarast skulle möjliggöra ett fullföljande av ombildningsverket, så att de återstående av de nämnda orterna utan alltför stort dröjsmål måtte komma i åtnjutande av de förmåner, som realskolans organisation erbjöde. Motionsvis framlades ett avsevärt antal yrkanden om förstatligande | av kommunala mellanskolor. De flesta avsågo statsövertagande av särskil- i da mellanskolor. Förslag av mera principiell innebörd framkomma i tre motioner. I en (I: 238) föreslogs ett successivt ombildande av 64 mellanskolor, därvid motionären utgått från ett minimiantal lärjungar av om- j kring 64 men även låtit andra synpunkter än de rent siffermässiga göra sig gällande. I de två andra motionerna (1:254 och 11:417) hemställdes, att som villkor för statsövertagande skulle fordras, att skolan varit erkänd som kommunal mellanskola år 1922, att medeltalet lärjungar höstterminerna 1922—1926 uppgått till minst 80 samt att lärjungeantalet höstterminen 1926 likaledes utgjorde minst 80. Av särskilda skäl hade även mellanskolan i Nederkalix medtagits, ehuru den ej uppfyllde sistnämnda villkor. Antalet av de skolor, som i dessa sistnämnda motioner föreslogos att övertagas av staten, var 44.

5 I sin skrivelse den 2 juni 1927 (nr 262) framhöll riksdagen vikten av att kommunala mellanskolor bleve i väsentligt större utsträckning än Kungl. Maj:ts förslag avsåge ombildade till statliga läroanstalter. Med hänsyn till den betydelse, riksdagen tillmätte denna fråga, hade riksdagen ägnat densamma en ingående prövning och sökt framlägga ett förslag, som stode i överensstämmelse med den allmänna åskådning, åt vilken riksdagen i annat sammanhang i skrivelsen givit uttryck. Vid bedömande av spörsmålet vilka skolor skulle ifrågakomma till ombildning, hade riksdagen tagit i betraktande samtliga de synpunkter, som enligt riksdagens förmenande borde anläggas på denna fråga. Hänsyn borde härvid tagas till vederbörande samhälles allmänna struktur, folkmängd, förefintligheten av allmänt läroverk i närheten eller å samma ort, vederbörande samhälles ekonomi, skolornas fördelning över hela riket, utrymmet i statsläroverken i skolans närhet samt skolans lärjungeantal och ålder. Samtliga dessa faktorer hade riksdagen beaktat i varje särskilt fall. I de städer, där redan allmänna statsläroverk funnes, d. v. s. Stockholm, Norrköping, Malmö, Lund och Göteborg, hade riksdagen icke funnit skäl föreligga att, åtminstone för det dåvarande, föreslå ett statsövertagande av därvarande kommunala mellanskolor. Med beaktande av sålunda anförda synpunkter hade riksdagen kommit till den uppfattningen, att det antal kommunala mellanskolor, som syntes böra ifrågakomma till förstatligande, borde bestämmas till 54. Givetvis skulle ett dylikt statsövertagande ske successivt och i olika repriser. Vid 1930 års riksdag väcktes motionsvis (1:141 och II: 309) förslag med begäran hos Kungl. Maj:t om utredning snarast möjligt beträffande ett eventuellt förstatligande av de kvarvarande kommunala mellanskolorna. I motionen 1:141 utvecklades närmare skillnaden mellan realskolekommuner och mellanskolekommuner i avseende på utgifterna för skolan, vilken skillnad än mer markerades, om man toge i betraktande, att de nuvarande mellanskolorna i mycket stor utsträckning ägdes av kommuner med liten folkmängd och med mindre ekonomisk bärkraft. Vidare erinrades, att i de flesta skolor elevantalet utgjordes till stor del av barn från främmande skoldistrikt. Mellanskolekommunen finge sålunda bära avsevärda utgifter för andra kommuners barn. Men mellanskolans arbetsuppgift vore av mera allmän natur. Den vore numera direkt anknuten nedåt till folkskolan och uppåt till gymnasiet och vore sålunda ett betydelsefullt led i vårt skolväsen. Genom 1927 års skolreform hade statsmakterna ävenledes i betydande utsträckning sanktionerat principen, att skolväsendet vore en hela landets angelägenhet, vars utgifter borde bestridas av staten. Då de icke förstatligade kommunala mellanskolorna på samma sätt som statens realskolor fyllde ett betydelsefullt behov, borde det vara

med rättvisa och billighet överensstämmande, att de enskilda kommu- < ner, på vilkas initiativ dessa skolor tillkommit, finge sina kostnader i möj- j ligaste mån lättade. Det sålunda motionsvis framställda förslaget avstyrktes av statsutskottet. I sitt utlåtande i ämnet erinrade utskottet, att 1927 års reform beträffande de kommunala mellanskolorna icke kommit längre än halvvägs och att verkningarna av densamma i olika hänseenden icke på åtskilliga år komme att bliva klart och i full utsträckning skönjbara. Under sådana förhållanden fann utskottet det ej vara tillrådligt att redan då vidtaga åtgärder för ett fortskridande på denna väg. Härmed ville utskottet icke hava sagt, att ej möjligen de synpunkter, som av riksdagen lades till grund för urvalet av de kommunala mellanskolor, vilka enligt riksdagens beslut skulle ombildas till statsläroverk, skulle kunna åberopas jämväl i fråga om vissa av de kvarvarande kommunala mellanskolorna. Men utskottet ansåge, att detta spörsmål vore för tidigt väckt. Man borde enligt utskottets mening ytterligare någon tid avvakta resultaten av de år 1927 beslutade åtgärderna, då erfarenheten kunde lämna säkrare hållpunkter för frågans bedömande. Riksdagen avslog de ifrågavarande motionerna. Vid skilda tillfällen hava olika kommuner hos Kungl. Maj:t anhållit om förstatligande av sina kommunala mellanskolor. I samtliga dessa fall har skolöverstyrelsen yttrat sig och beträffande några funnit skäl, beträffande andra icke skäl föreligga för ett förstatligande. Emellertid framhöll skolöverstyrelsen redan i skrivelse den 19 februari 1984 i anledning av framställning om statsövertagande av två kommunala mellanskolor, att en ytterligare utsträckning av den statliga skolverksamheten till orter, där för närvarande kommunal mellanskola vore upprättad, icke syntes böra ske på framställning allenast av en särskild skola, utan i samband med en allmän prövning efter enhetliga grunder av behovet för hela den ifrågavarande gruppen av skolor. En i sådant syfte verkställd prövning borde sålunda söka avgöra, vilka av de existerande kommunala mellanskolorna kunde anses berättigade och bäst fyllde förutsättningarna för en ombildning till statliga realskolor. I februari 1936 ingick en för bevakande av de kommunala mellanskolornas rättigheter tillsatt kommitté till Kungl. Maj:t med anhållan om en utredning beträffande fortsatt förstatligande av kommunala mellanskolor eller, därest en sådan utredning icke kunde komma till stånd, om åtgärder för att dessa skolor genom ökade statsbidrag i ekonomiskt hänseende och även i övrigt måtte bliva mera jämställda med statens läroverk. I skrivelsen erinras, att ett stort antal representanter for landets icke förstatligade kommunala mellanskolor vid ett i Stockholm i januari

1930 samlat möte uttalat sitt missnöje med skolreformen av år 1927 i avseende å de snäva gränserna för förstatligandet av kommunala mellanskolor och som sin mening angivit, att staten borde utsträcka förstatligandet vida längre än vad hittills skett. Skulle icke statsmakterna inom rimlig tid anse sig kunna besluta om fortsatt förstatligande av kommunala mellanskolor, ansåg mötet det vara av nöden, att riksdagen genom höjning av statsbidragen åt dessa skolor lättade bördan för deras moderkommuner. Kommittén erinrade vidare, att Kungl. Maj:t 1933 fastställt ny stadga för kommunala mellanskolor, varigenom dessa beträffande de allmänna grunderna för undervisningen, undervisningsämnen, undervisningsplan, timplan, lärotider, metodiska anvisningar, läro- och läseböckers införande, intagning av lärjungar, flyttningsbestämmelser, realexamen och i andra väsentliga stycken bragts till full överensstämmelse med vad som i motsvarande delar gällde för statens allmänna läroverk. Därtill hade mellanskolestadgan beträffande rektor och lärares kompetens och tillsättande närmare anpassats efter fordringarna för motsvarande tjänster vid statens läroverk. Kungl. Maj:t hade sålunda genom den nya stadgan ställt samma fordringar på arbetet och dess resultat i den kommunala mellanskolan som i motsvarande statsläroverk. De båda skolformerna hade häri jämställts. Den rörelsefrihet, som föregående stadga lämnade de kommunala mellanskolorna, hade helt eliminerats. Inom det ekonomiska området vore emellertid skillnaden mellan de båda skolformerna påfallande. De kommunala mellanskolorna bekostades till stor del av sin moderkommun. Staten avlastade på denna ett tungt ekonomiskt ansvar. Genom att staten numera övertagit folkskollärarnas löner och det väsentliga av kostnaderna för folkskolebyggnaders uppförande m. m. hade, praktiskt sett, folkskolan blivit en statens skola. Vid de flesta kommunala mellanskolor mottoges barn från andra skoldistrikt än skolans eget. I många fall utgjordes flertalet barn i skolorna av sådana, som tillhörde främmande skolkommuner. Det gåves många exempel på att hälften, ända till 2 / 3 av eleverna vore hemmahörande i annat skolområde. Mellanskolekommunerna finge sålunda bära avsevärda utgifter för andra kommuners barn. De kommunala mellanskolorna vore därför icke en skolkommunens enskilda ekonomiska angelägenhet. En utjämning av bördorna genom ett förstatligande syntes även på denna grund vara berättigad. Kommittén framhöll vidare, att terminsavgifterna vid de kommunala mellanskolorna i regel vore högre än vid samrealskolorna, ett förhållande som fördyrade skolgången för barnen i mellanskolorna. Det vore även lättare för en mindre bemedlad lärjunge vid en statens skola att erhålla nedsättning av terminsavgiften eller befrielse därifrån än en lärjunge vid en kommunal mellanskola, där kommunens representanter i terminsavgifts2

nämnden givetvis såge till, att inkomsten från terminsavgifter inom ramen av stadgans bestämmelser bleve så stor som möjligt. De fördelar, som vunnes, om den kommunala mellanskolan ersattes med en statlig samrealskola, vore främst av ekonomisk natur. Staten bekostade alla de förstatligade skolornas utgifter för lärarlöner, arvoden åt läkare, bibliotekarie m. m., under det att kommunen tillhandahöll erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor. Därjämte skulle kommunen i förekommande fall tillhandahålla sådan från mellanskolan till läroverket överflyttad ordinarie lärare, som icke ägde behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk, bostad och bränsle eller ersättning därför. Beträffande skyldigheten för kommunen att hålla skollokaler jämte utrustning inträdde genom ett förstatligande ingen lättnad för kommunen. Tvärtom torde en del kommuner se sig nödsakade att bygga nya skolhus eller utöka de nuvarande genom ombyggnad. I fråga om hyresersättning åt rektor bibehölles kommunens skyldigheter, om skolan förstatligades. Däremot skulle de dryga kostnader, som kommunen för närvarande hade i hyresersättningar åt de ordinarie lärarna, väsentligen lättas genom förstatligandet. Kommittén beräknade, att en mellanskolekommun hade en utgift av minst 8 800 kronor mer än en samskolekommun.

Sedan vederbörande kommunala myndigheter å 11 orter anhållit antingen om vederbörande skolors förstatligande eller om utredning i ämnet, avgav skolöverstyrelsen den 9 mars 1936 utlåtande i frågan. Överstyrelsen sade sig icke vara beredd att göra något uttalande, huruvida eller i vilken utsträckning ett fortsatt förstatligande av kommunala mellanskolor nu borde äga rum. Men överstyrelsen hade dock kommit till den uppfattningen, att i fråga om vissa av de nuvarande kommunala mellanskolorna lika stora skäl syntes föreligga för ett förstatligande som de, vilka kunde göras gällande i fråga om åtskilliga av de enligt 1927 års riksdags beslut statsövertagna skolorna. Å andra sidan hade ännu endast kort tid för- ! flutit, sedan berörda förhållanden reglerats, och en tids anstånd kunde med hänsyn härtill också anses motiverat. Överstyrelsen fann i förevarande läge det ligga närmast till hands, att Kungl. Maj:t läte verkställa en särskild utredning av denna fråga. Härvid borde särskilt de omständigheter beaktas, som framhöllos såsom grundläggande av 1927 års riksdag. En synpunkt, som jämväl borde beaktas, vore i vad mån en kommunal mellanskola företrädesvis tillgodosåge en enskild kommuns behov eller den i större utsträckning tillgodosåge behovet av realskoleutbildning för lärjungar från andra orter. Till förefintligheten eller icke å en ort av ändamålsenliga och tillfredsställande lokaler liksom i allmänhet till de upp-

9 off ringar, vilka en kommun underkastat sig för den hittillsvarande mellanskolan, syntes också i vissa fall hänsyn böra tagas. Ä andra sidan ansåg överstyrelsen det kunna sättas i fråga, huruvida samma behov av den kommunala mellanskolans organisationsform alltjämt förelåge som det, som gjorde sig gällande vid tiden för denna skolforms tillkomst. De statliga läroverken erbjöde numera möjligheter till alldeles samma studiegång, och några skillnader mellan dessa läroverk och de kommunala mellanskolorna förekomme icke längre i fråga om omfattning och anordning av undervisningen i de olika ämnena. Mellanskolan vore en kommunal och realskolan en statlig läroanstalt, och de därav betingade olikheterna berörde, frånsett de ekonomiska förhållandena, framför allt frågan om tillsättning av rektor och lärare och dessas kompetens. I väsentliga avseenden kunde det sägas, att den kommunala mellanskolan numera stode i samma förhållande till realskolan som det kommunala gymnasiet till det statliga gymnasiet. Det skulle därför även kunna bliva fråga om ett större jämställande av de kommunala gymnasierna och de kommunala mellanskolorna i fråga om deras allmänna ställning inom undervisningsväsendet. Överstyrelsen erinrade om vissa nyupprättade kommunala gymnasier • ävensom att planer på upprättande av dylika vore å bane på ett tiotal platser i landet. Här uppställde sig vissa problem, bl. a. den grundläggande frågan om lämpligheten av inrättande i större skala av dylika gymnasier, om de förutsättningar och betingelser, som borde vara för handen för upprättande av sådana läroanstalter, samt om deras ställning i olika avseenden inom skolorganisationen. Bland omständigheter, som därvid borde särskilt uppmärksammas, kunde nämnas vissa av de förhållanden, vilka borde beaktas, då det gällde förstatligande av kommunala mellanskolor, vidare frågorna om rektorernas kompetens och tillsättning, om förutsättningarna för statsbidrag och dettas lämpliga avvägning m. m. Dessa problem, som vore av omedelbar aktualitet, vore av den art, att en närmare utredning av desamma måste anses påkallad. Överstyrelsen föreslog alltså, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa en utredning ej mindre av frågan, huruvida och eventuellt i vilken utsträckning ett fortsatt förstatligande av kommunala mellanskolor borde komma till stånd, än även av frågorna om den kommunala mellanskolans och det kommunala gymnasiets ställning inom skolorganisationen och därmed sammanhängande spörsmål. Vidare kan erinras därom, att skolöverstyrelsen, med anledning av framställning rörande Ljusdals kommunala mellanskolas förstatligande, i skrivelse den 28 oktober 1937 ånyo framhållit önskvärdheten av en utredning i ämnet, ävensom att riksdagen, i anledning av väckta motioner rörande förstatligande av den kommunala mellanskolan i Älmhult, i skri-

10 velse den 80 april 1938, nr 8, uttalat sig i samma riktning. Jag tillåter mig hänvisa till det statsrådsprotokoll, som låg till grund för bemyndigandet för departementschefen att tillkalla en sakkunnig för frågans utredning. Slutligen må erinras om två vid 1938 års riksdag väckta likalydande motioner (I: 266 och II: 394), däri yrkades, att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t hemställa dels om en utredning snarast möjligt beträffande ett fortsatt förstatligande av de kommunala mellanskolorna, dels ock, i avvaktan på denna utredning, om en fördelning av statsbidragen på sätt i motionen föreslagits, så att de mindre kommunala mellanskolorna erhölle högre statsbidrag än vad Kungl. Maj:t i propositionen nr 230 angående lönereglering för lärare vid dylika skolor föreslagit. I motionerna erinrades, bland annat, att intresset för fortsatt skolbildning åt landsbygdens barn drivit många relativt små landskommuner med ringa skatteunderlag att påtaga sig ekonomiska bördor för att skaffa icke blott det egna utan även främmande skoldistrikts barn möjlighet till fortsatt skolbildning. Mellanskolekommunerna finge sålunda bära avsevärda utgifter för andra kommuners barn. Man kunde därför icke med fog påstå att de kommunala mellanskolorna vore en skolkommunens enskilda angelägenhet. En utjämning av bördorna genom ett förstatligande syntes även på denna grund vara berättigad. En annan omständighet, som motiverade en snar utredning av mellanskolornas förstatligande, vore det steg till skolväsendets förstatligande, som riksdagen åren 1935 och 1937 tagit, varigenom staten övertagit folkskollärarnas löner och det väsentliga av kostnaderna för folkskolebyggnaders uppförande m. m. Praktiskt taget hade folkskolan genom riksdagsbesluten i fråga blivit en statens skola. Då de kommunala mellanskolorna bland de icke statliga skolorna intoge en särställning, som i arbetsuppgift och examensrätt fullt jämställde dem med de statliga realskolorna, borde tiden nu vara kommen för en begäran från riksdagens sida om utredning om ett ytterligare förstatligande av skolorna i fråga. •

Det påpekades i motionerna vidare, att under förutsättning att staten betalade 3 / 4 av de kommunala mellanskolornas lönekostnader, åtskilliga av de kommuner, som för närvarande underhölle dylika skolor, efter den föreslagna löneregleringens genomförande komme att få vidkännas ökade, i vissa fall avsevärt ökade kostnader. Detta vore så mycket mer att beklaga, som i allmänhet de kommuner, som hölle kommunal mellanskola, vore ekonomiskt mindre bärkraftiga. Då tendensen numera vore den, att j riksdagen sökte lätta de ekonomiska bördorna för landsbygdens kommuner med avseende på deras utgifter för skolväsendet, och då därtill de kommunala mellanskolorna kunde sägas intaga en särställning bland de till lönereglering föreslagna skolformerna, vore det berättigat, att en för de mindre kommunala mellanskolorna mera gynnsam fördelning av statsbidragen än vad Kungl. Maj:t föreslagit måtte av riksdagen beslutas.

11 Som fördelningsgrund för statsbidragen åt de kommunala mellanskolorna i samband med löneregleringen föreslogs i motionerna, att statsbidrag måtte utgå åt varje sådan skola till hela avlöningen åt rektor och tre ordinarie ämneslärare samt med 50 procent av avlöningen åt samtliga övriga lärare. Dyrtidstillägg borde utgå enligt Kungl. Maj:ts förslag. Riksdagen framhöll i sin skrivelse, nr 339, att ett genomförande av Kungl. Maj:ts förslag kunde komma att medföra ökade utgifter för huvudi männen för sådana kommunala mellanskolor, vilka visserligen på grund av sin geografiska belägenhet hade ett ringa antal elever men som det oaktat kunde vara av stor betydelse för den bygd, där skolan var belägen. Med hänsyn till de starka skäl, som i övrigt talade för grundprinciperna i det av Kungl. Maj:t föreslagna statsbidragssystemet, ansåg sig emellertid riksdagen icke böra av nämnda anledning ifrågasätta någon jämkning i statsbidragsgrunderna. Däremot fann riksdagen skäl föreligga för en undersökning av möjligheterna och lämpligheten av att i särskilt ömmande fall tillerkänna extra understöd åt skolor av angiven art i syfte att underlätta deras avveckling utan särskilda kostnader för kommunerna.

12 Allmänna synpunkter; grunder för ett fortsatt förstatligande av kommunala mellanskolor.

Någon skillnad i avseende å omfattningen och anordningen av undervisningen mellan de kommunala mellanskolorna och statens fyraåriga realskolor föreligger numera icke. Studieplanen är densamma, likaså i stort sett lärarkompetensen, och arbetsresultatet vitsordas ävenledes vara detsamma, kontrollerat som det är av en för båda skolformerna likvärdig realexamen. Det kan därför, såsom skolöverstyrelsen erinrat i sitt ovanberörda utlåtande av den 9 mars 1936 sättas i fråga, huruvida samma behov av den kommunala mellanskolans organisationsform förefinnes som det, som gjorde sig gällande vid tiden för denna skolforms tillkomst. Ett nekande svar på denna fråga skulle till sin konsekvens innebära, att staten helt övertoge all den undervisning, som är avsedd att lämnas på realskolans stadium, d. v. s. att staten ej endast övertoge samtliga nuvarande kommunala mellanskolor utan även i framtiden upprättade realskolor på de orter, där enligt nuvarande ordning kommunala mellanskolor pläga tillkomma. Den sistnämnda skolan såsom självständig skolform skulle helt upphöra. Den kommunala mellanskolan utvecklas numera nästan undantagslöst j ur den fyraåriga högre folkskolan. Denna sistnämnda skolform framväxer | ofta och organiseras i syfte att få skolan efter en viss tid omlagd till kommunal mellanskola och ej sällan även med sikte på möjligheten av ett framtida statsövertagande. I praktiken är den kommunala mellanskolan en j övergångsform, som giver tillfälle att under en viss tidsperiod pröva förutsättningarna för lämpligheten av en dylik »kommunal realskola» och behovet av densamma på en viss ort. Visar skolan sig fylla behovet och motsvara de krav, som på densamma uppställas, torde i princip ej föreligga någon anledning, varför icke densamma, såsom fyllande samma ändamål som en statsrealskola, bör övertagas av staten. Det allmänna skolväsendet betraktas numera som en statens angelägenhet, och folkskolan har, om ej formellt så dock i realiteten, mer och mer övergått att bliva en statsskola. Utgår man sålunda från den uppfattningen, att den kommunala mellanskolan numera endast är en särskild organisationsform, vilken tjänar som övergångsform i utvecklingen fyraårig högre folkskola — statsrealskola, torde kunna övervägas, huruvida någon anledning att bibehålla denna

13 särskilda skolform föreligger och huruvida icke en fyraårig högre folkskola, som fyller en realskolas förutsättningar och behov, skulle kunna direkt övergå till statsrealskola. Givetvis skulle på en sådan högre folkskola samma fordringar uppställas som på en kommunal mellanskola, vilken nu ifrågasattes till förstatligande, framför allt en ej för knappt tillmätt prövningstid, varunder skolan varit i verksamhet med de examens- och andra rättigheter, som nu tillkomma mellanskolan. Den kommunala mellanskolans försvinnande ur vårt skolväsen innebär på intet sätt ett berövande av ett samhälles möjligheter av tillgång till en utbildningsanstalt utöver folkskolan eller ett. lamslående av en berättigad och naturlig skolutveckling. En fyraårig högre folkskola med realexamensrätt fyller tvivelsutan samma funktion. Men den kommunala mellanskolan synes såsom sådan nu hava fyllt sin historiska uppgift. Det ligger emellertid i sakens natur, att man, även med godkännande av nyss angivna allmänna betraktelsesätt, icke nu kan skrida till ett förstatligande av samtliga för närvarande existerande kommunala mellanskolor. Vid dessa skolors tillkomst har prövningen måhända icke varit lika noggrann som den, vilken skulle hava tillämpats, om det gällt upprättande av en statlig realskola. I det till grund för utredningsuppdraget liggande yttrandet till statsrådsprotokollet framhåller departementschefen, att det vore såväl av statsfinansiella skäl som med hänsyn till frågan om vårt skolsystems framtida utveckling påkallat, att statsmakterna framginge med försiktighet, då det gällde statens övertagande av de kommunala mellanskolorna, till följd varav han anbefaller en kasuistisk prövningsmetod. I det följande kommer också att föreslås förstatligande av ett visst antal mellanskolor. Andra kunna av olika skäl icke nu förordas till statsövertagande utan böra fortbestå i sin nuvarande organisationsform — eventuellt under namn av förslagsvis »kommunala realskolor» — men några nya kommunala mellanskolor synes i anslutning till det ovan sagda icke böra upprättas. En särställning intaga de kommunala mellanskolorna i de städer, där statliga realskolor redan finnas, d. v. s. de kommunala mellanskolorna i Stockholm, Norrköping, Lund, Malmö och Göteborg. Skolkommissionen hade på sin tid föreslagit, att i Norrköping den kommunala mellanskolan måtte ombildas till en gossrealskola och mellanskolan i Malmö till en samrealskola. Vid tiden för avgivande av kommitténs betänkande funnos inga kommunala mellanskolor i Stockholm, Lund eller Göteborg. För Stockholms vidkommande hade kommissionen med hänsyn till det betydande antal lärjungar, som då undervisades i stadens högre folkskola för allmänt medborgerlig bildning — motsvarande stadens nuvarande två kommunala mellanskolor — funnit fyra samrealskolor erforderliga. Beträffan-

14 de Lund., där då en högre folkskola fanns, hade kommissionen, i betraktande av svårigheten att överblicka skolväsendets utveckling i staden, ansett försiktigheten bjuda att icke då förorda upprättandet av eventuellt behövlig realskola. Frågan borde med ledning av ökad erfarenhet upptagas till förnyat övervägande. I Göteborg, där enligt kommissionens mening en av de två realskolorna borde ombildas till ett högre gossläroverk, föreslog kommissionen två samrealskolor, av vilka en sålunda skulle ny upprättas. I skolpropositionen till 1927 års riksdag — vid tidpunkten för denna propositions avlämnande hade kommunala mellanskolor inrättats i samtliga ovannämnda städer — ansåg departementschefen, vid bedömande av vilka mellanskolor som borde ombildas till samrealskolor, skäligt att »till en början» utesluta mellanskola i stad, där allmänt läroverk redan funnes. I sin skrivelse i ämnet framhåller riksdagen, att riksdagen i de städer, där redan allmänna statsläroverk funnes, d. v. s. Stockholm, Norrköping, Malmö, Lund och Göteborg, icke funnit skäl föreligga att, »åtminstone för närvarande», föreslå ett statsövertagande av därvarande kommunala mellanskolor. Mellanskolorna i de städer, där statliga realskolor finnas, äro i regel föremål för särskild uppmärksamhet från vederbörande kommunala myndigheters sida. Det kommunala intresset tager sig ofta uttryck i anslag till fri skolmateriel, stipendier och en del sociala anordningar, såsom skoltandvård, skolfrukostar m. m. Det har anförts, att detta intresse, som vidmakthålles genom de befogenheter skolstyrelsen äger i avseende å skolans ledning och särskilt genom de möjligheter styrelsen med sin utnämningsrätt av lärare äger att förvärva de bästa lärarkrafter, kan tänkas komma att försvinna eller väsentligt minskas, därest skolan övergår till en statens | realskola. Några skäl synas näppeligen föreligga, varför mellanskolorna i nämnda städer, vilka skolor fylla ett faktiskt föreliggande behov och härutinnan ersätta statliga realskolor, alltjämt skola intaga en särställning, då det gäller bedömande i vilken utsträckning nämnda skolforms övertagande av staten bör ske. Det kommunala intresse, som nu förefinnes, torde få förutsättas även framdeles komma kommunens barn till godo i en eventuellt förstatligad skola, och goda lärarkrafter äro lika väl behövliga vid skolor å mindre orter som i de stora städerna. Därest någon av angivna städer icke önskar, att dess skola nu övertages av staten, är det givetvis kommunen obetaget att göra denna sin uppfattning gällande, men principiellt sett synas de ifrågavarande skolorna böra, då fråga är om statens övertagande av de kommunala mellanskolorna, komma till omprövning i samma ordning och efter enahanda grunder som i fråga om övriga kommunala mellanskolor.

15 För frågans bedömande är i första rummet av intresse att se, i vilken utsträckning staten har med statliga läroverk tillgodosett olika landsdelars behov. »Skolornas fördelning över hela riket», var en av de punkter, som enligt 1927 års riksdags mening borde i förevarande avseende komma i betraktande. I det uttalande till statsrådsprotokollet, som ligger till grund för det nu föreliggande utredningsuppdraget, har departementschefen också erinrat, hurusom tillväxten av skolor med övervägande teoretiskt studiemål under de sista tio åren varit betydande och skett i viss mån planlöst, väsentligen bestämt av den lokala efterfrågan; departementschefen har särskilt fäst uppmärksamheten på vikten av att de i den statliga läroverksorganisationen ingående läroanstalterna på ett lämpligt sätt fördelas mellan olika landsdelar. En bild i detta hänseende giver å nästa sida intagna tablå över de teoretiska läroanstalternas fördelning på rikets län m. m. den 1 januari 1938. Av denna tablå framgår, att fördelningen av statsläroverk på de olika länen ter sig rätt ojämn. Det bör ligga i det allmännas intresse att söka på ett rättvisare sätt med hänsyn till befolkningsförhållandena fördela de olika statliga läroanstalterna. Hänsyn komma också att tagas härtill i det följande vid bedömande av de olika mellanskolornas förstatligande. Prövningen har lett till, att i vissa landsändar, som äro relativt väl tillgodosedda med statliga läroanstalter, åtskilliga kommunala mellanskolor ej ansetts nu kunna förordas till förstatligande, ehuru de i övrigt måhända kunna befinnas fylla kraven på ett statsövertagande. I andra trakter åter, där de statliga skolorna äro mindre talrika, hava mellanskolor föreslagits till förstatligande, då de befunnits fylla ett faktiskt behov, om de också icke i allo ännu kunna anses motsvara de förutsättningar, som härutinnan böra uppställas. Resultatet av prövningen från nu angivna synpunkter framgår av tablån Bilaga I. Vid bedömande i varje särskilt fall av frågan om statsövertagande av en kommunal mellanskola är det givet, att frågan om dess lärjungeantal först framställer sig. Elevantalet avspeglar skolans verksamhet och det behov den fyller å en viss ort. Skolkommissionen hade, som nämnts, i detta avseende uppställt såsom regel, att för statsövertagande av en kommunal mellanskola borde gälla, att skolan under den period, varunder den varit i verksamhet, skulle kunna uppvisa ett genomsnittligt lärjungeantal av minst 64. Skolöverstyrelsen uttalade sig för ett »jämförelsevis konstant lärjungeantal på åtminstone 60» utan att närmare angiva själva beräkningsgrunden, och i 1927 års skolproposition ansåg departementschefen, att en mellanskola för att ifrågakomma till förstatligande borde under läsåren 1920—1927 haft ett genomsnittligt lärjungeantal överstigande 100.

16 De teoretiska läroanstalternas fördelnin Folkmängd Vi 1938

Län

Befolkningsrörelsen p å l 000 av medelfolkmftngden år 1936

Folkökningen under år 1937*)

ÖverAntal skott Folkökfödda*) ning*) (absolut)

Antal barn i skolåldern den 30 /« 1935**)

På 1 000 av medelfolkmängden

Absolut antal

Per 1 000 avmedelfolkmängden

Stockholms stad

556 954

41 306

77.9 Stockholms län

273 702

34 136

17 711

127.5 Uppsala län

138 726

1.28 - 0 . 5 0 -

190 128

23 878

126.6 Östergötlands län

- 0.10

39 356

126.1 Jönköpings län

238 082

29 893

126.8 133.8

Södermanlands län

....

Kronobergs län

152 941

-5.27 -

20 718

Kalmar län

230 230

- 3.23 -

30 469

131.3 Gotlands län

58 066

1.34 -

7 697

132.6 Blekinge län

145 067

-4.15 -

19 796

34 312

137.9 Kristianstads län

247 963

-1.35

Malmöhus län

523 407

2 054

63 619

122.8 Hallands län

152 106

0.30 -

19 875

130.5 Göteborgs och Bohus län

476 800

55 599

40 309

-

Älvsborgs län

324 545

5.58 Skaraborgs län

238 540 - 0 . 2 9

-5.17

- 1034

128.6 Värmlands län

270 967

-2.70

- 1590

35 614

130.3 Örebro län

219 800 - 0 . 3 1

25 882

118.3 Västmanlands län

164 452

124.3 Kopparbergs län

247 407

- 1.89 - 1075

127.3 Gävleborgs län

278 772

-4.23

- 1184

38 554

137.2 Västernorrlands län

279 993

• 1.49 - 1691

146.1 Jämtlands län

19 794

136 763

4.54 Västerbottens län

217 156

34 764

162.6 Norrbottens län

209 974

34 773

168.0 Hela riket 6 284 722 |

17 834

2.84 792138

*) Underskott resp. minskning utmärkt med

Inräknat barn inskrivningsskyldiga först vid

lå rikets län ni. m. den 1 januari 1938. Antal in vä per statlig anstalt 1/i

Statsunders tödda högre goss- och samskolor

a •

55 695

—

—

—

54 740

—

—

—

—

— —

2 I 10

—

—

11 C —• rH

H3 O

13 to m 4) o

Ig

:0 3 ^->

O)

Statsunders enskilda nu skolor

4) Ö OO

69 363

47 532

— —

— — —

—

52 030

J5 u a o

Ji o

§1

s

S <*>

H ö g r e folkskolor

g "o

1 S3

aa

° US

M S

Allmänna

O 4)

PrakYrkestiska bemellanstämda skolor

—

—

— —

—

—

3 1

3 1

— —

—

—

—

—

—

34 012

—

l

76 471

—

38 372

— —

58 066

•

36 267

—

1 1

35 423

—

— —

34 894

—

38 027

—

—

—

—

59 600

7 5

—

54 091

— —

1 2

3 2

—

— —

34 077

—

— —

—

31a

—

— —

—

—

l

l

43 960

41113 35 344 55 754

— —

' 1

— I

55 999 68 382

— — —

—

— —

L08 578

—

—

29 996

—

45 874

terminens början.

—

I 18

1 2 2"

1 2

—

3 i 6

— —

—

—

—

—

—

—

—

—

• —

1 A n m ä r k n i n g a r F ö r ä n d r i n g a r fr. o. m. l/i 1938

1 Västra realskolan i Göteborg bar sedermera ombildats till högre läroverk. 2 Ljusdals kommunala mellanskola har sedermera ombildats till samrealskola (vid en av samrealskolorna i Gävleborgs län finnes ett statsunderstött gymnasium). 3

Kungsholms elementarskola för flickor och Kungsholms läroverk för flickor hava sedermera sammanslagits till en högre flickskola. * Eksjö högre flickskola har sedermera nedlagts. 5

Fyra högre flickskolor i Göteborg hava sedermera ombildats till en kommunal flickskola. 0 Söderhamns högre flickskola har sedermera ombildats till kommunal flickskola. 7 Kommunala mellanskolor i Molkom och Årjäng hava sedermera tillkommit. 8

En kommunal mellanskola i Hofors har sedermera tillkommit, varemot kommunala mellanskolan i Ljusdal ombildats till samrealskola. 9 En högre folkskola i Sollentuna har sedermera tillkommit. 10 Högre folkskolan i Flen har sedermera ombildats till kommunal mellanskola. 11

12 Högre folkskolor i Gislaved och Smålandsstenar hava sedermera tillkommit.

Högre folkskolor i Grästorp och i Töreboda hava sedermera tillkommit. Högre folkskolorna i Molkom och Årjäng hava sedermera ombildats till kommunala mellanskolor. 11 En högre folkskola i Hällefors har sedermera tillkommit. 15 En högre folkskola i Edsbyn har sedermera tillkommit, varemot högre folkskolan i Hofors ombildats till kommunal mellanskola. 18 En högre folkskola i Hoting har sedermera tillkommit. 17 En högre folkskola i Överkal ix har sedermera tillkommit. 18 En linje vid praktiska mellanskolan i Örebro har sedermera tillkommit. 13

18 Sistnämnda siffra torde få anses väl hög. Att erinra är, att höstterminen 1938 ej mindre än 16 statliga realskolor hade ett lärjungeantal, som understeg 100. Fyra realskolor hade ett elevantal av 80 och därunder, nämligen skolorna i Vaxholm, Borgholm, Lysekil och Askersund. De tre förstnämnda ' av dessa hava utvecklats ur kommunala mellanskolor, och särskilda skäl | ansågos föreligga för deras förstatligande. Det förefaller rimligt att såsom regel uppställa krav på ett antal lärjungar av 20 i varje klass, vilket skulle, tillämpat på en fyrklassig realskola, innebära ett lägsta antal av 80 lärjungar, räknat för hela skolan. Det är samma beräkningsgrund, som kom till användning vid skapandet av statssamskolorna i samband med 1904 års läroverksreform. 1909 års läroverkskommitté ansåg nämligen, att ett lägre läroverk, som då i fem klasser hade omkring 100 lärjungar, borde helt och hållet på statens bekostnad utvidgas till sexklassiga realskolor, för vilka beräknades ett elevantal av 120. För att förstatligas skulle alltså en mellanskola böra fylla kravet på ett genomsnittligt elevantal av minst 80 ävensom på ett antal av likaledes minst 80 elever sistlidna hösttermin. Denna regel bör emellertid icke uppställas som ett oeftergivligt villkor, och särskilda förhållanden, ej minst hänsynen till de statliga skolornas fördelning över riket, kunna i vissa fall motivera en avvikelse från densamma. Jag återkommer i det följande härtill vid prövning av de olika skolorna. Med sistnämnda beräkningsgrund sammanhänger givetvis frågan om den tid, för vilken sagda medeltal bör beräknas. Skolkommissionen hade räknat med den period, varunder skolan såsom sådan varit i verksamhet, medan departementschefen 1927 räknat med, att skolan existerat 1920, och förty kalkylerat med det genomsnittliga lärjungeantalet under senaste sjuårsperiod. Försiktigheten torde bjuda att nu ställa kravet något högre än i 1927 års skolproposition. Det genomsnittliga lärjungeantalet synes i regel böra beräknas efter senaste tioårsperiod d. v. s. läsåren 1929—1938. Även här kunna särskilda förhållanden påkalla undantag, därvid bland annat hänsyn bör tagas till frekvensen i den skolform, i regel högre folkskola, som omedelbart föregått den kommunala mellanskolan. I avseende å lärjungeantalet hänvisar jag till vidstående tablå och återkommer i detalj till varje skola i det följande. Frågan om skolans ålder som kommunal mellanskola är givetvis av betydelse vid prövning av skälen för eller emot dess förstatligande. I 1927 års skolproposition utgick departementschefen från år 1920, då fristen för de tidigare statsunderstödda enskilda samskolorna utlöpte. Någon motsvarande utgångspunkt föreligger icke nu. En ort, som under ett avsevärt antal år haft en utbildningsanstalt av nu ifrågavarande slag och som för

19 De kommunala mellanskolornas lärjungeantal under senaste tioårsperiod. Antal lärjungar i kommunala mellanskolan höstterminen

Kommunal U 083

o. a,

mellanskola

Stockholm norra > södra Solna Stocksund . . . . Nynäshamn . . . Spånga Östhammar . . . Tierp Malmköping

. .

Gnesta Flen Åtvidaberg . . . Skänninge . . . . Norrköping . . . Valdemarsvik . . Finspång Hyltebruk . . . Strömsnäsbruk

Emmaboda •• Slite Örkelljunga . . . Malmö

Lund Vellinge Kungsbacka . . .

—• ti

a os 4)

S

Föregående skolform 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 S i 2

1919-22 högre folkskola. 696 691 693 706 772 831 824 792 751 715 1923 1926 delades mellanskolan 342 363 374 407 476 549 628 717 729 736 i två skolor. 1923 1919-22 högre folkskola. 175 179 189 194 214 224 220 216 211 205 1925 1921-24 högre folkskola. 97 107 103 95 103 103 106 98 92 91 1927 1915—26 högre folkskola. 72 66 63 84 98 97 101 92 86 97 1932 1928-31 högre folkskola. — — — 146 168 179 180 178 182 199 70 66 65 1936 1927-36 högre folkskola. 1920 1916-20 enskild mellan- 65 71 92 88 100 95 91 92 92 87 skola. 1914 1875-1913 högre folk- 79 79 82 82 86 74 66 74 60 68 skola. 1923 1919-22 högre folkskola. 59 68 65 71 69 71 81 80 79 85 1939 1933-1938 högre folk- — -— " " skola. 86 95 102 90 91 74 1918 1909-17 högre folkskola. 51 60 74 72 1920 Äldre skolformer. 1914-20 49 57 64 74 82 93 88 91 77 82 högre folkskola. 1921 1910-20 högre folkskola. 178 194 211 251 245 250 252 235 238 236 1922 1918-21 högre folkskola. 57 61 60 69 71 69 70 74 70 85 1931 1917-30 högre folkskola. — — 79 82 91 105 101 108 101 112 110 1938 1934-37 högre folkskola. — •1924 1920-23 högre folkskola. 60 63 55 56 61 64 79 79 71 79 1927 1920-26 högre folkskola. 81 93 124 135 129 143 135 129 145 132 1927 1923-26 högre folkskola. 74 81 85 110 118 120 126 132 134 159 1912 1903—12 enskild samskola. 57 60 55 63 76 94 90 86 99 95 1919 1915--18 högre folkskola. 72 86 96 91 92 87 94 102 99 90 1934 1926-33 högre folkskola. — — — — — 68 60 71 78 81 57 57 60 63 1935 1922-34 högre folkskola. 1924 1920-23 högre folkskola. 49 55 68 77 86 92 92 85 79 72 1910 1870-talet-1910 Malmö 533 542 539 558 567 574 593 578 588 583 borgarskola. 1913 1890-talet-1912 enskild 68 76 81 74 78 70 68 86 92 105 samskola. 1923 1918—21 privat samskola, 114 126 137 146 166 151 156 146 140 156 1921-23 högre folkskola. 1926 1912-26 högre folkskola. 102 104 105 102 103 142 160 158 159 184 1931 1927-31 högre folkskola. — — 63 67 76 73 71 80 78 77 1926 Pedagogi — privat sam- 84 81 93 98 113 113 112 114 115 119 skola. 1920-25 högre folkskola.

747 532 203 100 86 176 67 87 75 73

80 76 229 69 97 110 67 125 114 78 91 72 59 76 566 80 144 132 73 104

20 Ti 05

Kommunal mellanskola

(-. ocä

Föregående skolform

P Göteborg

Antal lärjungar i kommunala mellan skolan höstterminen

. . . . 1925 1920-25 s. k. »allmän linje», omfattande 4-årig överbyggnad på folkskolan. Mölndal 1927 1824-72 Götiska förb:s skola. 1872-80 kommunal realskola. 1881— 1927 högre folkskola. Kungälv . . . . 1936 1809-93 pedagogi. 1905 —34 komm. samskola. 1934-35 högre folkskola. Lilla Edet . . . 1923 1919-22 högre folkskola. Mellerud . . . . 1927 1920-27 högre folkskola. Kinna 1935 1930-34 högre folkskola. Hjo 1912 Pedagogi. 1893-1912 Hjo samskola. Karlsborg . . . . 1923 1 9 2 0 - 2 3 högre folkskola, Skoghall . . . . 1922 1918-21 högre folkskola. Torsby 1926 1907-20 Torsby privata samskola. 1921—26 Fryksände högre folksk. Munkfors . . . . 1932 1926-32 högre folkskola. Molkom 1938 1934-37 högre folkskola. Årjäng 1938 1935—38 högre folkskola. Lindesberg . . . 1920 Pedagogi. 1893-1920 Lindesbergs samskola. 1920 Pedagogi. 1905-20 Nora samskola. Kopparberg . . . 1928 1890-1924 privat samskola. 1924-27 högre folkskola. Västanfors . . . 1922 1917-21 högre folkskola. Norberg 1937 1920-37 högre folkskola. Orsa 1918 1913-18 högre folkskola. Norrbärke . . . 1921 1918-21 högre folkskola. Säter 1935 Pedagogi — privat samskola. 1913—35 högre folkskola. Rättvik 1937 1931—36 högre folkskola. Storvik 1924 1920-23 högre folkskola. 1938 (1920) 1934-38 högre folkskola. Bräcke 1935 1931—34 högre folkskola. Lycksele . . . . 1932 1929-32 högre folkskola.

~ '"

sT3 11

1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938

il %2—

723 805 874 931 993 1050 1078 1085 1018 1 020 958

89 101 115 112

55 58

59 66

63 75

72 90

85 94

96 120 93 73

53 43 76

54 59 84

62 71 75 86 102 112 81 93 98

84 112 97

89 100 106

94 111

—

145 117

107 121 89 84

108 122 97 73

109 112 89 70

85 97 92 72

90 86 111

83 87 108

77 101 120

74 89 97

— — — 118 152 162 167 167 163 158 155 — — — — — — — — — 102 102 — — — — 82 82 63

96 106

124 102

99 117

88 102 106

87 47

99 116 132 150 52 64 70 70

149 75

141 81

134 83 100

76 55 123 81 94

74 91 61 58 118 125 79 70 86 93

93 120 136

84 107

86 85 97 112 78 78

115 85

115 96

104 101

87 105 118 87

~

~

21 densammas vidmakthållande och utveckling gjort betydande uppoffringar, kan givetvis med visst fog kräva, att dess skola övertages av staten. En dylik hänsyn får emellertid icke drivas för långt, och liksom i fråga om elevantalet bör även i avseende å skolans ålder en viss gräns uppställas. Vad som framför allt bör beaktas är, att en mellanskola under en viss ej för kort tidsperiod bestått såsom sådan och visat sig fylla ett verkligt behov i den trakt, där den är belägen. Beträffande omfattningen av denna tidsperiod kunna givetvis meningarna vara delade. Det kan synas skäligt, att man härvid räknar med samma antal år som i fråga om elevantalet, d. v. s. en period av tio år, vilket skulle innebära, att en kommunal mellanskola bör i regel hava varit i verksamhet såsom sådan från och med 1929 för att kunna komma i betraktande till förstatligande. Lika litet som i fråga om ett konstant elevantal bör emellertid nämnda år fastslås som en regel, utan även här kunna särskilda förhållanden föranleda undantag, därvid, frånsett hänsynen till de statliga läroanstalternas fördelning över riket, även bör i förekommande fall tagas i betraktande den skolform, som föregått den kommunala mellanskolan. Vederbörande samhälles struktur och folkmängd samt ekonomiska förhållanden angåvos av riksdagen 1927 såsom grunder vid frågan om mellanskolornas förstatligande. I fråga om folkmängd och ekonomiska förhållanden hänvisas till tablån Bilaga II. Frågan om samhällets struktur kommer att i erforderlig mån beröras vid behandlingen av varje skola i det följande. Att här uppställa några bestämda regler torde näppeligen låta sig göra. En synpunkt, som ävenledes förtjänar vederbörligt beaktande, är förefintligheten av andra läroanstalter å orten eller i grannskapet, utrymmet i närmaste statsläroverk, avståndet dit och över huvud skolortens läge ur kommunikationssynpunkt, allt förhållanden, som departementschefen och riksdagen 1927 ansågo böra komma under omprövning vid bedömande av frågan om ett fortsatt förstatligande av de kommunala mellanskolorna. I allmänhet torde man böra utgå från den uppfattningen, att då närmaste statsläroverk uppnått och bibehåller en viss storleksordning, skäl kunna förefinnas för ett statsövertagande av en kommunal mellanskola, som i övrigt kan synas fylla förutsättningarna härför. I 1927 års skolproposition framhöll departementschefen i annat sammanhang, att när ett läroverk räknade ett lärjungeantal av omkring 600, den gräns normalt syntes vara nådd, då betingelser för anordnande av ytterligare ett statsläroverk å orten vore för handen. Givetvis får icke denna siffra, som tager sikte allenast på de högre läroverken, schematiseras. För mellanskolornas vidkommande gäller det att bedöma storleken av närmast liggande statliga realskola och tillse, huruvida denna är fullbelagd eller icke, arbetar

22 Antalet lärjungar från kommuner utanför den egentliga (procentsiffrorna utom i fråga om Stock1929 Kommunal mellanskola

1933 Relä Relä Rel Relation till tion till tion till tion till Abso- elev- Abso- elev- Abso- elev- Abso- elev- Absolut tal anta- lut tal anta- lut tal anta- lut tal anta lut tal let let let let

% Stockholm norra

0 Solna

1 Stocksund

31 68

>

södra .

Nynäshamn

....

5 Spånga Östhammar Tierp

70 Malmköping

42 Åtvidaberg

13 Skänninge

....

Gnesta Flen

Norrköping

11 Valdemarsvik . . .

64 66 18 53

Finspång Hyltebruk Strömsnäsbruk . . .

20 Alvesta Älmhult

58 Nybro

19 Torsås

67 Emmaboda Slite 10

25 Malmö

1 Höör

18 Svalöv

73 Lund

67 Örkelljunga

....

Vellinge Kungsbacka

37 Göteborg

....

2 Mölndal

'2

25 3 19 123 4 54 42 13 5

23 skolkommunen under höstterminerna senaste tioårsperiod holmsskolorna avrundade till jämna tal). 1934

Absolut tal

1938 RelaRelaRelation till tion till tion till AbsoAbsoAbsoelev- lut tal elev- lut tal elev- lut tal elevantaantaantaantalet let let let

Relation till

%

%

%

Absolut tal

Därav boende i hemmet

RelaDärav tion till inacelevkordeantarade let

%

%

—

—

—

—

—

—

24 1929 Kommunal mellanskola

Absolut tal

1933 RelaRelaRelaRelaRelation till tion till tion till tion till tion till AbsoAbso- elev- Abso- elev- Abso- elevelevelevlut tal anta- lut tal antaanta- lut tal anta- lut tal antalet let let let let

%

%

%

%

%

Kungälv Lilla Edet

55 Mellerud

72 Hjo

25 Karlsborg

15 Skoghall

21 Torsby

39 Munkfors

39 Molkom Lindesberg

39 Nora

52 Kopparberg

50 11 17

....

12 Orsa

25 Norrbärke

5 Västanfors Norberg

Säter 44

72 Hofors

72 53

60 Bräcke Lycksele

7 Rättvik Storvik

23 35

med ett större eller mindre antal parallellavdelningar och över huvud äger lokala förutsättningar att mottaga ett ökat antal elever. Men ej heller den omständigheten att en statsrealskola äger möjlighet att absorbera en närliggande mellanskola bör hindra densammas eventuella förstatligande. Här spela kommunikationsförhållanden och ortens läge ävensom skolkommunens redan nedlagda kostnader för mellanskolan en betydande roll. Även om eleverna från en viss ort, där kommunal mellanskola är belägen, kunna tänkas hava möjlighet att besöka en ej allt för avlägset liggande statsrealskola, är detta ej alltid fallet med de mellansko-

25 1935

1934 Absolut tal

1938 RelaRelaRelaRelation till tion till tion till tion till AbsoAbsoAbsoelevelevelevelevlut tal anta- lut tal antaanta- lut tal antalet let let let

%

% 33

% 45

% 51

RelaDärav tion till inacelevkordeantarade let

Absolut tal

Därav boende i hemmet

% 55

—

-

— 20

—

—

—

—

54 8

—

—

lans elever, som komma från den kringliggande landsbygden. Dessa hava ibland en alltför lång väg till närmaste järnvägsstation för att en järnvägsresa efter en ofta lång landsvägsfärd skall kunna räknas till det rimliga. Hänsyn har därför i det följande i väsentlig utsträckning tagits till en mellanskolas betydelse för en kringliggande landsbygd. Några bestämda regler kunna givetvis i detta avseende icke angivas. Jag hänvisar till ovanstående tablå över antalet lärjungar från kommuner utanför den egentliga skolkommunen och återkommer till dessa synpunkter vid behandlingen av varje särskild mellanskola.

26 Även om i något fall skäl skulle kunna anföras att för en till förstatligande föreslagen kommunal mellanskola ifrågasätta en annan organisationsform än den hittillsvarande, d. v. s. en femklassig parallellinje vid sidan av en förutvarande fyraårig eller måhända en utvidgning av skolan i dess helhet från fyrklassig till femklassig, har jag ansett dylika frågor ligga vid sidan av det mig givna uppdraget och förty icke funnit mig böra ingå på desamma. Däremot har jag ansett mig böra i vissa fall peka på önskvärdheten att vid åtskilliga skolor s. k. praktiska linjer må anordnas. I vissa fall hava önskemål härutinnan framkommit från vederbörande rektorsämbetens sida. Några bestämda förslag i detta hänseende har jag icke ansett mig böra framlägga, då det synes mig böra i första hand ankomma på skolornas styrelser och de lokala myndigheterna att mera i detalj precisera de önskemål och behov, som härutinnan kunna vara på olika orter de mest framträdande. På en ort kan en handelslinje befinnas nyttig, på en annan en teknisk linje, på andra åter måhända bådadera, och då kostnaden för dessa linjer i form av undervisningslokaler och materielutrustning falla på kommunerna, torde vederbörande ortsmyndigheter böra i främsta rummet taga dessa synpunkter i betraktande. Jag har begränsat mig att framhålla önskemålet av dylika linjer, då skäl därtill synts föreligga. I stadgan för kommunala mellanskolor föreskrives, att undervisningen i skolorna skall vara avgiftsfri, såvida ej i visst fall på grund av särskilda undantagsförhållanden annorlunda bestämmes i skolans reglemente. I praktiken förhåller det sig så, att endast sju skolor bereda samtliga elever fri skolgång. I flertalet skolor upptagas terminsavgifter till växlande belopp, och i vissa skolor upptagas sådana avgifter endast av elever från främmande kommuner. Jag hänvisar till vidstående tablå. Här föreligger sålunda en skiljaktighet mellan mellanskolorna och statsläroverken, vilken förtjänar att uppmärksammas i samband med frågan om skolornas förstatligande. Skulle terminsavgifterna vid statsläroverken komma att bortfalla, föreligger ingen anledning att närmare ingå på denna fråga, alldenstund de förstatligade mellanskolorna skulle komma att härutinnan följa samma regler som statsläroverken. Skulle åter terminsavgifterna vid statsläroverken bibehållas, skulle en olikhet föreligga mellan å ena sidan läroverken och de förstatligade mellanskolor, vilka hava terminsavgifter, samt å den andra de eventuellt förstatligade mellanskolor, vilka bereda sina elever helt eller delvis fri skolgång. Till undvikande av denna olikhet kan den anordningen tänkas, att de kommuner — vare sig det är fråga om vederbörande skolkommun eller vederbörande elevers olika hemkommuner — som önska för sina elever bibehålla den fria skolgången,

27 Förekomsten av terminsavgifter vid de kommunala mellanskolorna 1929—1938. Kommunala mellanskolor

För skolkommunens elever

För elever från främmande kommuner

Inga. Stockholm norra Inga. Inga. » södra Inga. 50 kr. i samtliga klasser. Inga. Solna 75 kr. i samtliga klasser. Inga. Stocksund 50 kr. i samtliga klasser. Inga. Nynäshamn 1932—38: 40 kr. i samtliga klasser, 1932—38: 50 kr. i samtliga klasser, Spånga utom för elever från Järfälla, som dock 25 kr. för sådana elever, som betala samma avgifter som skolhava utgift för resor till skolan. kommunens elever. 1935—38: 90 kr. i samtliga klasser. 1935—38: Samma avgifter som för skolkommunens elever. Tierp 1920—29: 100 kr. i samtliga klasser. Samma avgifter som för skolkommunens elever. 1930—38: 75 kr. i samtliga klasser. Malmköping . . . Kl. I: 30 kr., kl. II: 40 kr., kl. III: 55 Samma avgifter som för skolkommunens elever. kr., kl. IV: 75 kr. Samma avgifter som för skolkommu50 kr. i samtliga klasser. nens elever.

—

Flen Åtvidaberg

Skänninge Norrköping Valdermarsvik

Kl. I: 0, kl. II: 1929—30: 40 kr., 1931 —38: 0, kl. III—IV: 60 kr. 40 kr. i samtliga klasser. Inga. . . 40 kr. i samtliga klasser.

1931—38: Inga. 1938: 15 kr. i samtliga klasser. Strömsnäsbruk . . Kl. I: 20 kr., kl. II: 30 kr., kl. i n : 40 kr., kl. IV: 50 kr. 30 kr. i samtliga klasser. Alvesta Kl. I: 40 kr., kl. II: 45 k r , kl. III: Älmhult 50 k r , kl. IV: 55 kr. Kl. I: 50 k r , kl. II: 55 k r , kl. III: Nybro 60 k r , kl. IV: 70 kr. Kl. I: 40 k r , kl. II: 50 k r , kl. I I I Torsås —IV: 60 kr.

Kl. I: 20 k r , kl. I I : 1929—30: 60 kr. 1931—38: 20 k r , kl. III—IV: 80 kr. 60 kr. i samtliga klasser. Inga. Samma avgifter som för skolkommunens elever. . 1931—38: 60 kr. i samtliga klasser. 1938: 30 kr. i samtliga klasser. Kl. I: 30 k r , kl. II: 45 k r , kl. III: 60 k r , kl. IV: 75 kr. 75 kr. i samtliga klasser. Kl. I: 60 k r , kl. II: 70 k r , kl. III: 80 k r , kl. IV: 90 kr. Samma avgifter som för skolkommunens elever. Kl. I: 50 k r , kl. II: 60 k r , kl. III— IV: 70 kr. 1934—37: 45 kr. i samtliga klasser. 1938 50 » »

Emmaboda

1934—38: 25 kr. i samtliga klasser.

Slite Örkelljunga

1935—38: 25 kr. i samtliga klasser. 1935—38: Inga. 1929—33: kl. I—II: 0, kl. III—IV: 1929—33: kl. I: 0, kl. II—IV: 50 k r , 40 kr. 1934—38: 50 kr. i samtliga klasser. 1934—38: kl. I: 0, kl. II—IV: 40 kr.

Malmö

Inga.

Inga.

28 Kommunala mellanskolor Höör

Lund

Vellinge Kungsbacka Göteborg

Kungälv Lilla Edet Mellerud

För skolkommunens elever

För elever från främmande kommuner

Kl. I: 50 k r , kl. II: 60 k r , kl. III: 70 k r , kl. IV: 80 kr. Kl. I: 50 k r , kl. II: 55 k r , kl. III: 60 k r , kl. IV: 65 kr. Inga.

Samma avgifter som för skolkommunens elever. Kl. I: 70 k r , kl. I I : 75 k r , kl. III: 80 k r , k l , IV: 85 kr. 1929—32: 25 kr. i samtliga klasser. 1933—38: 25 kr. i samtliga klasser för manliga elever. 1931—38: Kl. I: 65 k r , kl. II: 70 k r . kl. III: 75 k r , kl. IV: 80 kr. 75 kr. i samtliga klasser. Inga. Inga. 25 kr. för termin som ersättning för fria läroböcker och fri materiel. 1936—38: 75 kr. i samtliga klasser. 100 kr. i samtliga klasser. 50 kr. i samtliga klasser. 1935—39: 75 kr. i samtliga klasser. Samma avgifter som för skolkommunens elever. 50 kr. i samtliga klasser. 1929—31: Inga. 1932—38: 50 kr. i samtliga klasser. 25 kr. i samtliga klasser. 1932—38: 40 kr. i samtliga klasser. 1938: samma avgifter som för skolkommunens elever. 1938: samma avgifter som för skolkommunens elever. 1929—31: 90 kr. i samtliga klasser. 1931—38: 60 » » Samma avgifter som för skolkommunens elever. 90 kr. i samtliga klasser. 50 kr. i samtliga klasser. 1937—38: Inga. Samma avgifter som för skolkommunens elever. Samma avgifter som för skolkommunens elever. 1936 38: kl. I: 25 k r , kl. II—IV: 40 kr. 1937—38: Samma avgifter som för skolkommunens elever. 75 kr. i alla klasser. 1938: Inga. 1935—38: Samma avgifter som för skolkommunens elever. 1929—31: 40 kr. i samtliga klasser. 1934—38: 20 » »

1931—38: Kl. I: 45 k r , kl. II: 50 k r . kl. III: 55 k r , kl. IV: 60 kr. . . . . 25 kr. i samtliga klasser.. Inga. Inga. Fri materiel och fria läroböcker.

Hjo

1936—39: 50 kr. i samtliga klasser. 25 kr. i samtliga klasser. 30 kr. i samtliga klasser. 1935—39: 50 kr. i samtliga klasser. 50 la-, i samtliga klasser.

Karlsborg Skoghall

30 kr. i samtliga klasser. Inga.

Torsby Molkom

20 kr. i samtliga klasser. 1932—38: Inga. 1938: 50 kr. i samtliga klasser.

Årjäng

1938: 50 kr. i samtliga klasser.

Lindesberg

Kopparberg Västanfors Norberg Orsa

1929—31: 60 kr. i samtliga klasser. 1931—38: 40 » » Kl. I: 40 k r , kl. II: 45 k r , kl. III: 50 k r , kl. IV: 60 kr. 60 kr. i samtliga klasser. Kl. I—II: 10 k r , kl. III—IV: 15 kr. 1937—38: Inga. 50 kr. i samtliga klasser.

Norrbärke

Kl. I—II: 40 k r , kl. III—IV: 50 kr.

Säter Rättvik

1936—38: kl. I: 0, kl. II: 1936: 20 k r . 1937—38: 10 k r , kl. III—IV: 20 kr. 1937—38: 50 kr. i samtliga klasser.

Hofors Bräcke

Inga. 1938: Inga. 1935—38: 50 kr. i samtliga klasser.

Nora

1932—38: 20 » »

29 åtoge sig att till de eventuellt förstatligade mellanskolorna inbetala vad eljest skolat i terminsavgifter inflyta. För att förenkla beräkningen i förevarande hänseende kan ifrågasättas, att i dylikt fall vederbörande kommun inbetalar per elev ett belopp motsvarande den genomsnittliga terminsavgiften per lärjunge vid de fristående realskolorna i riket närmast föregående läsår. Enligt från skolöverstyrelsen mottagen uppgift, utgjorde den genomsnittliga avgiften till statsverket vid dessa skolor höstterminen 1937 9.29 kronor och vårterminen 1938 9.17 kronor samt motsvarande avgift till läro; verkens kassor höstterminen 1937 22.73 kronor och vårterminen 1938 22.79 kronor. Sammanlagda avgifterna till statsverket och läroverkskassorna utgjorde alltså läsåret 1937—1938 i medeltal per lärjunge vid de fristående realskolorna 63.98 kronor. I de fall, då vid de mellanskolor, som nu föreslås till förstatligande, terminsavgifter utgå till lägre belopp, än som motsvara det nyssnämnda medeltalet, kan ifrågasättas, att vederbörande kommuner, i den mån de önska bibehålla denna lägre avgift, tillskjuta skillnaden mellan denna och det förut angivna medeltalet. Vidare torde vara att uppmärksamma, hurusom vid nästan samtliga kommunala mellanskolor ett större eller mindre antal elever komma från kommuner utanför den egentliga skolkommunen. I detta avseende hänvisas till förut åberopade tablå över frekvensen av de från främmande kommuner kommande lärjungarna. Den egentliga skolkommunen har följaktligen kommit att i avsevärd utsträckning betungas med utgifter för ett ändamål utanför kommunens egentliga intresseområde. Visserligen kan detta sägas bliva i någon mån kompenserat dels genom fördelen för vederbörande kommun att inom sig äga en institution av kommunal mellanskolas betydelse, dels ock genom de i vissa fall högre terminsavgifter, som avkrävas eleverna från kommunen utanför skolkommunen. Men kvar står dock det faktum, att en kommun, ibland under tryckande ekonomiska villkor, underhåller en läroanstalt, som är öppen ej endast för dess egna barn utan även i mån av möjlighet för barn från vilken kommun som helst i riket. Skulle mellanskolan komma att förstatligas, torde bestämmelserna i läroverksstadgans 44 och 45 §§ i fråga om läroverkets lärjungeområde komma att tillämpas. I de fall, då en mellanskola icke skulle komma att övertagas av staten, kan ifrågasättas skäligheten av att, under den tid den är verksam såsom sådan, bereda vederbörande skolkommun någon lättnad i dess utgifter för skolan. Detta torde kunna ske genom att staten till kommunen årligen betalar ett visst belopp för varje lärjunge, boende utanför den egentliga skolkommunen. Storleken av detta belopp kan givetvis diskuteras. Förslagsvis ifrågasattes en summa av 100 kronor för läsår för varje sådan lärjunge.

30 Tanken är icke ny. Redan skolkommissionen föreslog på sin tid (Betänkande I: 1 sid. 178 ff) att kommun, i vilken realskola eller flickskola var ] belägen, skulle äga rätt att för lärjunge i någon av dessa skolor, som tillhörde annan kommun, av denna kommun uppbära en ur synpunkten av läroverkskommunens kostnader för vederbörande lärjunges undervisningskälig ersättning. Sagda ersättning, då uppskattad till 60 kronor för läsår, skulle fastställas med detta belopp för hela riket. Mot förslaget i denna del avgåvo vissa av kommissionens ledamöter en reservation, där de dock erkände det berättigade i en dylik ersättning i de fall, då lärjungar från grannkommuner hade sina hem så nära läroverket, att de kunde bevista dess undervisning utan att bosätta sig i läroverkskommunen under terminerna. Vidare må erinras, att i den ovanberörda motionen II: 394 vid 1938 års riksdag framhölls, hurusom mellanskolekommuner finge bära avsevärda utgifter för andra kommuners barn, och riksdagen fann skäl föreligga för en undersökning av möjligheten och lämpligheten av att i särskilt ömmande fall tillerkänna extra understöd åt skolor, som visserligen på grund av sin geografiska belägenhet hade ett ringa antal elever men som det oaktat kunde vara av stor betydelse för den bygd, där skolan vore belägen, i syfte att underlätta deras avveckling utan särskilda kostnader för kommunen. Ett understöd till själva skolkommunerna synes enklast kunna beredas genom att på angivet sätt ett statsbidrag till dem utgår för elever från främmande skoldistrikt. Att därvid göra en skillnad mellan sådana lärjungar, som resa fram och åter dagligen mellan skolan och sina hem, och sådana, som äro inackorderade i skolkommunen, synes näppeligen erforderligt. Med allt mer och mer utvecklade kommunikationsförbindelser tenderar antalet av de inackorderade eleverna att successivt minska. Genom ett dylikt särskilt statsbidrag skulle någon rubbning av de utav riksdagen så sent som 1938 fastställda grunderna för statsbidrag ej ske. För avveckling av någon skola av nu angiven beskaffenhet synas för närvarande skäl icke föreligga. Skulle fråga härom i en framtid uppkomma, torde i det särskilda fallet en prövning böra ske, i vilken utsträckning statsbidrag bör utgå till vederbörande kommun för att underlätta en eventuell avveckling av skolan. •

Vid åtskilliga kommunala mellanskolor utgå nu vissa av vederbörande kommun lämnade förmåner till lärarpersonalen i form av personliga lönetillägg och personliga pensionstillägg. Givetvis böra de lärare vid eventuellt förstatligade mellanskolor, som äro i åtnjutande av dessa förmåner, icke genom statens övertagande av skolorna komma i en sämre ställning, och det synes billigt, att dessa lärare av vederbörande kommuner

31 tillförsäkras att bibehålla sagda förmåner i den utsträckning, att de icke bliva ekonomiskt lidande genom skolornas förstatligande. Slutligen må framhållas, att, såsom hittills varit fallet, som fordran för en mellanskolas förstatligande bör uppställas, att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning samt bostad åt rektor eller motsvarande kostnadsersättning. Härjämte torde kommunen böra förpliktas att, i den mån sådant efter prövning av skolöverstyrelsen befinnes erforderligt, bestrida ett engångsanslag till täckande av kostnaderna för komplettering av undervisningsmaterielen och utvidgning av biblioteket. I avseende å tidpunkten för statens övertagande av kommunala mellanskolor beslöt 1927 års riksdag, att ett antal dåvarande mellanskolor skulle förstatligas successivt och i olika repriser. Även nu synes förstatligandet böra ske successivt med en klass varje år. Ett statsövertagande i olika repriser, som skedde genom sagda års riksdagsbeslut, kan måhända av statsfinansiella skäl vara betingat, men i allt fall har jag ansett mig sakna anledning att för detta ändamål nu vidtaga en gradering av skolorna.

32 De olika kommunala mellanskolorna. Stockholms stad. Stockholms kommunala

mellanskolor.

Höstterminen 1919 upprättades i Stockholm en högre folkskola för allmänt medborgerlig bildning, vilken skola från och med den 1 januari 1923 ombildades till kommunal mellanskola. Sistnämnda skola delades den 1 juli 1936 i två skolor, de nuvarande norra och södra kommunala mellanskolorna. Såsom förut erinrats, hade skolkommissionen på sin tid, med hänsyn tagen till den då förefintliga högre folkskolans lärjungeantal, ansett fyra samrealskolor i Stockholm erforderliga. För närvarande finnas i huvudstaden åtta högre läroverk, därav fem för gossar (latinläroverket å Norrmalm, realläroverket å Norrmalm, läroverken å Södermalm och Östermalm samt nya elementarskolan), ett för flickor och två samläroverk (läroverken å Kungsholmen samt i Bromma), av vilka det förstnämndas realskola endast är avsett för gossar, samt två realskolor, båda för gossar (Vasa och Katarina realskolor). Härjämte finnas fem statsunderstödda högre goss- och samskolor samt 17 statsunderstödda enskilda flickskolor. Frånsett sistnämnda enskilda skolor, finnas för den teoretiska undervisningen för flickor på realskolstadiet endast två statliga realskolor, nämligen den, som ingår i det högre flickläroverket och den, som ingår i högre läroverket i Bromma. Lärjungeantalet i de nuvarande mellanskolorna har under senaste tioårsperiod varit betydande. Medeltalet har varit för den norra skolan 747 och för den södra 532. Antalet elever från främmande kommuner har utgjort en försvinnande bråkdel av det totala lärjungeantalet, beroende därpå, att lärjungar från skolområdet enligt skolans reglemente äga företräde och att inträdessökande från andra orter endast i undantagsfall kunnat intagas. Båda skolorna hade höstterminen 1938 en var 24 klassavdelningar, fördelade med sex på en var av de fyra klasserna. Samtliga statliga realskolor i Stockholm äro fullt belagda — om man bortser från de fyrklassiga realskolorna vid Södermalms läroverk, nya elementarskolan och läroverket i Bromma, i vilka realskolor klassernas elevantal höstterminen 1938 i allmänhet icke uppgick till den maximalt föreskrivna siffran av 35. Elevantalet utgjorde höstterminen 1938:

33 vid högre latinläroverket å Norrmalm » högre realläroverket å Norrmalm » högre allmänna läroverket å Östermalm » högre allmänna läroverket å Södermalm » högre allmänna läroverket å Kungsholmen » högre allmänna läroverket i Bromma » högre allmänna läroverket för flickor » nya elementarskolan » Vasa realskola » Katarina realskola

784 648 824 945 715 1 077 692 473 625 551

Några möjligheter för de statliga läroverken i huvudstaden a t t i större utsträckning mottaga ytterligare elever på realskolestadiet lära icke föreligga. Årligen avvisas av platsbrist stora skaror inträdessökande. Den södra kommunala mellanskolan är till sin huvudsakliga del inrymd i egen byggnad, vilken togs i bruk höstterminen 1926. E n avdelning av skolan med fyra klassavdelningar är förlagd till folkskolehus i Enskede. E n a h a n d a är förhållandet vid norra kommunala mellanskolan, som disponerar egen byggnad å Kungsholmen och har en filial med fyra klassavdelningar förlagd till folkskolehus i Bromma. N å g r a nybyggnader för skolornas huvudavdelningar torde icke erfordras. Huruvida nybyggnad skulle bliva behövlig för de till Enskede och Bromma förlagda avdelningarna, har ansetts få bero på den framtida utvecklingen. M e d dessa avdelningars nuvarande omfattning torde sådan nybyggnad icke vara erforderlig. Statens och kommunens utgifter för skolorna ävensom den kommunala utdebiteringen framgå av tablån Bilaga I I . D e kommunala mellanskolorna i Stockholm synas väl fylla alla de förutsättningar, som rimligen kunna uppställas på mellanskolor, vilka i första hand böra ifrågakomma till förstatligande. Dessa eventuellt förstatligade skolor — förslagsvis kallade Högalids—Enskede realskola och Kungsholmens—Bromma realskola — böra givetvis organiseras som samrealskolor. Huruvida vid de nya samrealskolorna särskilda s. k. inbyggda praktiska utbildningslinjer böra anordnas, är en fråga, som ej bör förbises i samband med spörsmålet om deras förstatligande. Stockholm äger visserligen redan i sina praktiska mellanskolor för handelsundervisning, för teknisk utbildning och för huslig utbildning anstalter, som kunna glädja sig åt en talrik elevtillströmning och som fylla ett föreliggande behov på detta område. Emellertid torde erinras, a t t styrelsen för de kommunala mellanskolorna i Stockholm i skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 mars 1936 hemställt om medgivande a t t differentierad handelslinje m å t t e inrättas vid skolorna från och med höstterminen 1936 enligt närmare angiven timplan. I skrivelsen framhölls, bland annat, a t t skolorna i stor utsträckning besökts av lärjungar, vilka efter avslutad skolgång ägnat sig å t handels-

yrken och annan praktisk verksamhet, att synnerligen många bland de med realexamen avgångna lärjungarna genomginge någon specialkurs för att sedan fortsätta i handels- eller annan praktisk verksamhet, samt att goda skäl förelåge att under skolgången bereda dessa tillfälle till ifråga- j varande utbildning. Skolöverstyrelsen tillstyrkte framställningen i utlå- | tände den 18 maj 1936 i så måtto, att vid skolorna måtte försöksvis få anordnas en handelslinje såsom inbyggd praktisk utbildningslinje. Sedan styrelsen för Stockholms stads handelsmellanskola inlagt vissa gensagor mot det framställda förslaget och överstyrelsen den 11 juli 1936 avgivit förnyat utlåtande i ärendet, och då frågan icke hunnit avgöras i tid före höstterminens början, återkallade styrelsen för mellanskolorna sin ansökning. Att vid så stora skolor som de kommunala mellanskolorna i Stockholm behov föreligger att differentiera undervisningen, förefaller helt naturligt. Då ett stort antal elever vid mellanskolorna för sin kommande verksamhet behöva en för handels- och kontorsarbete mera specialiserad kurs, synes med fullt fog kunna ifrågasättas, att, såsom förut föreslagits, en handelslinje kommer till stånd vid en var av dessa skolor i samband med deras eventuella förstatligande. Stockholm äger för närvarande tio statliga läroverk med höstterminen 1938 149 klassavdelningar å realskolestadiet, innebärande en befolkningskvot av 55 695 per läroverk och 3 738 per klassavdelning å realskolestadiet. Med de två kommunala mellanskolornas förstatligande skulle antalet statsläroverk uppgå till tolv, och befolkningskvoten skulle bli 46 413 per läroverk och 2 827 per klassavdelning å realskolestadiet. I av- I seende å befolkningskvot per statsläroverk kommer Stockholm alltjämt j att intaga en i förhållande till flertalet län mindre gynnad ställning. De många klassavdelningarnas antal medför dock, att denna neutraliseras till i huvudstadens favör. Några terminsavgifter utgå icke vid mellanskolorna i Stockholm. Därest terminsavgifterna vid statsläroverken skola fortfarande utgå och därest Stockholms stad önskar bibehålla den vid skolorna nu förekommande anordningen med full befrielse från alla dylika avgifter, lärer, såsom förut angivits, kunna ifrågasättas, att staden åtager sig att till statsverket och till skolornas kassor inbetala vad eljest skulle inflyta i dylika avgifter från elever boende i Stockholm. I betraktande av de fördelar, skolornas förstatligande skulle erbjuda för staden, synes ett dylikt anslag från stadens sida fullt skäligt. Grunderna för beräkningen av ett dylikt anslag hava i det föregående förslagsvis angivits. För det till 1 451 beräknade elevantalet vid de nuvarande mellanskolorna höstterminen 1938 skulle ett eventuellt kommunalt anslag för året 1939—1940 hava uppgått till i runt tal 92 800 kronor, fördelat med 91 800 kronor på Stockholms stad (1 435 elever) och

35 1 000 kronor på övriga hemkommuner (16 elever). Möjligt är, att efter ett eventuellt förstatligande av skolorna tillströmningen av elever från Stockholm angränsande kommuner — det s. k. Stor-Stockholm — kommer att ökas. Nyss angivna siffror skulle i så fall komma att mer eller mindre bliva föremål för jämkning. Stockholms län. Solna kommunala mellanskola. Den kommunala mellanskolan i Solna har utvecklats från där förutvarande högre folkskola, vilken började sin verksamhet höstterminen 1919. Denna blev erkänd som kommunal mellanskola, räknat från och med den 1 januari 1923. I sitt 1923 avgivna betänkande framhöll skolkommissionen, att såväl lärjungeantalet i den högre folkskolan i Solna som samhällets folkmängd och betydelse kunde anses motivera, att en statsskola där upprättades, därest utvecklingen av en eventuellt ur skolan framgående mellanskola skulle fortgå i samma riktning som dittills, samt föreslog, att vid den slutliga omprövningen av läroverksorganisationens gestaltning å de olika orterna behovet av en realskola måtte bliva föremål för särskilt övervägande beträffande Solna. I den ovanberörda motionen nr I: 238 till 1927 års riksdag erinrades, att medeltalet elever i skolan under åren 1923—1926 varit 168, och skolan upptogs bland de mellanskolor, som enligt motionens förslag borde ifrågakomma till förstatligande. Styrelsen för Solna kommunala mellanskola gjorde emellertid omedelbart därefter en framställning till Kungl. Maj:t om skolans förstatligande, vilken framställning avstyrktes av skolöverstyrelsen den 27 februari 1928 och enligt beslut av Kungl. Maj:t den 16 mars samma år icke föranledde någon Kungl. Maj:ts åtgärd. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 23 oktober 1930 upprepade styrelsen denna framställning. Enligt bifogat protokollsutdrag framhölls, bland annat, att av de i Stockholms norra förorter förlagda mellanskolorna, nämligen de i Solna och Spånga och den till förstatligande beslutade skolan i Sundbyberg, den förstnämnda då företedde den största elevtillströmningen, samt att ett stort antal godkända inträdessökande hösten 1930 måst avvisas bland annat på grund av brist på skollokaler. I sitt utlåtande i frågan den 1 december 1930 berörde skolöverstyrelsen frågan om en gemensam läroverksbyggnad för skolorna i Solna och Sundbyberg och framförde, under förutsättning av en positiv lösning av denna fråga, spörsmålet om en sammanslagning av de båda skolorna, vilket innebure ett statsövertagande av mellanskolan i Solna. Förhandlingar mellan de kommunala myndigheterna i Solna och Sundbyberg gåvo emellertid vid handen, att bland annat med hänsyn till olika

meningar om skolbyggnadens läge förutsättningar för en gemensam samrealskola icke förefunnos. I skrivelse till Kungl. Maj:t av den 15 maj 1935 upprepade styrelsen för mellanskolan i Solna sin framställning om skolans förstatligande. Elevtillströmningen hade alltjämt ökat och därmed även kommunens utgifter för skolan. Lärjungeantalet i Solna kommunala mellanskola har under senaste tioårsperiod företett en relativt jämn ökning. Medeltalet har varit 203, och skolan är för närvarande i fråga om elevantal den största av de i Stockholms norra förorter belägna skolorna av realskolekaraktär. Höstterminen 1938 utgjorde elevantalet 205. Parallellavdelningar funnos denna termin i samtliga klasser utom den högsta. Antalet elever från andra kommuner har varit skäligen ringa, de sista åren hava inga sådana elever förekommit, beroende givetvis på det stora antalet inträdessökande från Solna kommun. Några andra utbildningsanstalter utöver folkskolstadiet finnas icke inom Solna. En yrkesskola säges vara planerad. Närmaste läroverksort är Stockholm, och kommunikationsförhållandena dit äro goda. Såsom ovan framhållits, äga stockholmsläroverken icke möjlighet att i större utsträckning mottaga ett ökat elevantal på realskolstadiet. Samrealskolan i Sundbyberg uppvisar ett elevantal — senaste hösttermin 88 — som sålunda väsentligt understiger mellanskolans i Solna, och dess klasser äro icke fullbesatta. Mellanskolan saknar egen byggnad och disponerar goda lokaler i ett av kommunens folkskolehus. Där äro jämväl vissa folkskoleklasser inrymda, som dock beräknas komma att flytta, sedan nya folkskolebyggnader inom andra delar av kommunen blivit iordningställda. Frågan om en tillbyggnad till den av mellanskolan nu disponerade byggnaden, vilken efter folkskoleklassernas bortflyttande skulle helt övertagas av mellanskolan, har länge varit aktuell, och ett eventuellt förstatligande av skolan anses komma att påskynda denna frågas lösning. Särskilt har behovet av en större samlingssal gjort sig gällande. Terminsavgifter upptagas icke av elever, vilkas målsmän betala skatt i Solna. Övriga elever hava betalat 50 kronor med halv avgift för mindre bemedlade. Skolan är belägen i Råsunda municipalsamhälle. Dess folkmängd har under senaste tioårsperiod hållit sig tämligen konstant med en rätt betydande ökning 1938. Efter vad som upplysts, hade vid 1937 års början en livlig byggnadsverksamhet igångsatts, vilket förhållande väntas komma att uppvisa en ytterligare ökning av folkmängden. Solna kommun omfattar emellertid även de betydande municipalsamhällena Hagalund, Nya Huvudsta och Lilla Alby. Även andra delar av

socknen äro bebyggda som villasamhällen eller förstäder till Stockholm. Frånsett ett flertal handelsträdgårdar, en del smärre industrier, stenhuggerier, mekaniska verkstäder, tekniska fabriker m. fl., äro till Råsunda ; förlagda Stockholms spårvägars reparationsverkstad och hallar samt Svensk Filmindustris »filmstad». Vid Frösundavik ligger Svea ingenjörkårs kaserner; huvuddelen av Signalregementet är likaledes förlagd hit. Med ut| flyttningen av den större delen av Stockholms garnison till Järvafältet beräknas en ökad bebyggelse komma till stånd och därmed ett stort antal j familjer bosätta sig inom kommunen eller i dess omedelbara närhet. Statens och kommunens utgifter för skolan framgå av tablån Bilaga I I . Den kommunala utdebiteringen kan betecknas såsom medelhög. Solna kommunala mellanskola, vilken som sådan ägt bestånd i 15 år och uppvisar ett betydande elevantal, fyller tvivelsutan ett behov å den ort, där den är belägen, och är utan tvekan förtjänt att komma i åtanke till förstatligande. Såsom förut erinrats, har frågan om en sammanslagning av skolan med motsvarande skolform i Sundbyberg 1930 varit föremål för dryftande men då avvisats. Elevantalet vid realskolan i Sundbyberg har på grund av närheten till mellanskolorna i Solna och Spånga icke varit högt. I motsats till andra skolor, som hava ett relativt stort rekryteringsområde, har skolan i Sundbyberg varit begränsad till elever från Sundbybergs stad. Elevantalet under sista tioårsperiod framgår av nedanstående: 1929: 1930: 1931: 1932: 1933:

71 70 77 83 98

1934: 1935: 1936: 1937: 1938:

103 97 93 100 88

Det kan vara att befara, att efter tillkomsten 1938 av en högre folkskola i Sollentuna elevantalet kan komma att ytterligare sjunka. Ej heller samrealskolan i Sundbyberg disponerar eget skolhus utan förhyr lokaler; dock föreligger förslag om en nybyggnad för skolan. Tanken på en sammanslagning av den relativt fåtaligt besökta samrealskolan i Sundbyberg med en eventuellt förstatligad betydligt mera frekventerad samrealskola i Solna ligger tvivelsutan nära. Den omständigheten att frågan så sent som 1930 avvisats bör icke hindra, att den tages upp till förnyat övervägande, helst utvecklingen under de senaste åren måhända skapat andra förutsättningar för dess bedömande. Den nuvarande skolbyggnaden i Solna, som är väl belägen för eleverna från Solna kommun, anses ligga mindre väl till för lärjungar från Sundbyberg, och uppförande av ett nytt skolhus i Solna

vid gränsen till Sundbyberg, som skulle få ett för eleverna från sistnämnda stad relativt tillfredsställande läge, skulle för Solna kommun medföra betydande kostnader, samtidigt som en dylik byggnad anses bliva för flertalet barn från Solna alltför avlägset belägen. Att erinra är vidare, att invånarantalet i Sundbyberg ej uppgår till hälften av motsvarande antal i Solna. Att hava två statliga realskolor liggande så nära varandra synes från statens synpunkt med hänsyn till skolorganisationens utbredning i landet näppeligen försvarligt. Det synes, vid prövning av samtliga på frågan inverkande förhållanden — såväl stats- och kommunalfinansiella som skolorganisatoriska skäl — att den rationellaste lösningen vore, om en sammanslagning av skolorna komme till stånd och att en samrealskola bleve förlagd till Solna. Antingen skulle denna förläggas till den av Solna mellanskola nu disponerade byggnaden. Avståndet till denna för elever från Sundbyberg är icke större än vad många elever vid andra mellanskolor eller realskolor i landet få vidkännas. Ett genomförande av denna tanke nödvändiggör givetvis för Solna kommun att snarast upptaga frågan om de i den av mellanskolan nu disponerade byggnaden kvarvarande folkskoleklassernas bortflyttning och om en tillbyggnad till samma hus. Eller också skulle en nybyggnad uppföras på en annan plats, närmare gränsen mot Sundbyberg. Kostnaderna skulle i så fall eventuellt på lämpligt sätt fördelas mellan Sundbybergs stad och Solna kommun. Det förefaller, som om det förra alternativet vore att ur kostnadssynpunkt föredraga. I allt fall ankommer på vederbörande kommunala myndigheter att i första hand överenskomma om den lämpligaste förläggningen av en gemensam samrealskola. Efter vad under hand meddelats, har sedan länge frågan om inrättande av en särskild handelslinje vid mellanskolan i Solna varit under behandling. Med hänsyn till att de efter slutad skolgång avgångna eleverna i stor utsträckning ägna sig åt kontorsutbildning eller erhålla kontorsplatser — vissa år omkring 40 procent och under hela sista tioårsperioden omkring 35 procent — synes det fullt rimligt, att en särskild handelslinje kommer till stånd vid en eventuell samrealskola i Solna, och synes frågan härom böra i samband med skolans förstatligande upptagas till prövning av de kommunala myndigheterna. Skulle vid ett förstatligande av skolan principen om terminsavgifter vid läroverken alltjämt äga tillämpning, lärer kunna ifrågasättas, huruvida Solna kommun, därest kommunen önskar bereda sina barn samma fria skolgång som hittills, vill åtaga sig att täcka vad i dylika avgifter skulle hava influtit. Enligt förut angiven beräkningsgrund skulle, med utgångspunkt från elevantalet höstterminen 1938 — 205 elever — ett eventuellt kommunalt anslag för ändamålet hava för läsåret 1939—1940 uppgått till omkring 13 100 kronor.

39 Stocksunds kommunala mellanskola. I Stocksunds köping fanns från och med höstterminen 1921 en högre folkskola, vilken blev, räknat från och med den 1 januari 1925, erkänd som kommunal mellanskola. I fråga om Stocksunds högre folkskola anförde på sin tid skolkommissionen, att densamma vid tidpunkten för avgivandet av kommissionens betänkande icke erhållit en sådan anslutning, att man med någon större grad av visshet kunde påräkna ett skäligt lärjungeantal i en eventuell realskola. I den ovannämnda motionen nr I: 238 till 1927 års riksdag upptogs ej heller Stocksunds kommunala mellanskola bland de skolor, som ansågos böra ifrågakomma till förstatligande, därvid framhölls, att skolan visserligen hade ett stort lärjungeantal — 1925: 93 och 1926: 100 — men då ännu ej ägt bestånd i två år. Lärjungeantalet i den nuvarande mellanskolan har i stort sett hållit sig tämligen konstant med en viss tendens till nedgång de sista åren. Medeltalet har varit 100 och elevantalet höstterminen 1938 utgjorde 91. Några parallellavdelningar hava icke förekommit vid skolan. Antalet elever från kommuner utanför det egentliga skolområdet har under samma period ej oväsentligt nedgått, från 17 till 5 procent. Höstterminen 1938 utgjorde dessa fem, vilka samtliga bodde i sina hem. Några andra teoretiska eller praktiska utbildningsanstalter utöver folkskolstadiet finnas icke i Stocksund. Köpingen är till större delen bebyggd med villor och delad i två typiska villasamhällen, det egentliga Stocksund och Mörby. Närmaste läroverksort är Stockholm, och förbindelserna dit äro goda. Läroverken i Stockholm erbjuda emellertid, såsom förut antytts, icke möjlighet att i större utsträckning mottaga elever å realskolstadiet. Kommunala mellanskolan disponerar nu av folkskolan i Stocksund för ändamålet förhyrda lokaler. Enligt vad upplyst blivit, pågår för närvarande utredning om inkorporering av vissa områden av Danderyds socken (Inverness och Sikreno, där livlig byggnadsverksamhet råder) och man förväntade, att dessa områden inom en snar framtid skulle komma att införlivas med köpingen. Om och när så skedde, skulle sannolikt Stocksunds folkskola småningom själv behöva de till mellanskolan uthyrda lokalerna. Man räknar även med, att i så fall antalet inträdessökande till mellanskolan skulle komma att ökas och att på grund härav frågan om ny- och tillbyggnad för denna skola skulle inom en snar framtid aktualiseras. Byggnadsfrågan skulle, anses det, bliva ännu mera brännande, om skolan bleve förstatligad, enär då ytterligare inträdessökande kunde förväntas från närliggande, växande samhällen inom Danderyds församling (Nora, Klingsta m. fl.), måhända även från Djursholm. Skolan saknade för närvarande vissa lokaler, t. ex. bön- och skrivsal, biblioteksrum och 4

därest vid ett förstatligande krav på sådana uppställdes, bleve en nybyggnad oundgänglig. Den kommunala mellanskolan i Stocksund har under de gångna åren I kunnat fylla behovet av fortsatt skolgång på realskolestadiet för skoldistriktets egna barn, men detta anses snart icke längre vara möjligt utan parallellavdelningar i de lägre klasserna. Skulle skolan dessutom böra bereda plats för barn från närliggande skoldistrikt, anser skolans rektor en utvidgning av skolan än mer av nöden och ifrågasätter, om icke en sådan utveckling vore önskvärd och bäst främjades genom skolans förstatligande, då köpingen själv knappast inom närmaste framtiden på grund av de ekonomiska bördor, som skulle påläggas den vid inkorporeringen, kunde tänkas få möjlighet att offra mera på skolan än vad som vore nödvändigt för att giva skoldistriktets egna barn realskoleutbildning. Statens och kommunens utgifter för skolan under sista tioårsperioden framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan betecknas såsom låg. Terminsavgifter hava icke upptagits av lärjungar, som tillhöra Stocksunds skoldistrikt. Elever, som ej tillhört distriktet, erlägga en avgift av 75 kronor per termin. Befrielser och nedsättningar hava beviljats i överensstämmelse med reglerna vid statsläroverken.

Från de allmänna utgångspunkter, som ansetts böra anläggas på frågan om ett fortsatt förstatligande av de kommunala mellanskolorna, fyller mellanskolan i Stocksund förutsättningarna härför. Närheten till Stockholm med dess praktiska mellanskolor och övriga l möjligheter till en mera praktiskt betonad utbildning på realskolestadiet ! talar för att, åtminstone för närvarande, någon praktisk linje vid skolan j ej synes böra ifrågasättas. Skulle vid ett förstatligande av skolan terminsavgifter alltjämt komma att utgå, lärer böra ifrågasättas, huruvida icke Stocksunds köping, därest den önskar bibehålla den fria skolgången för elever från köpingen, ikläder sig kostnaden för vad eljest skolat i dylika avgifter inflyta. Härvid torde kunna tillämpas en beräkningsgrund, motsvarande den, som i det föregående angivits, innebärande, räknat efter elevantalet höstterminen 1938 — 86 elever — ett belopp av omkring 5 500 kronor för läsåret 1939—1940. Nynäshamns kommunala

mellanskola.

I Nynäshamns köping fanns från och med år 1915 en högre folkskola, vilken blev erkänd som kommunal mellanskola, räknat från och med den 1 januari 1927. Skolan finnes icke omnämnd i skolkommissionens betänkande och ej heller i den förutnämnda motionen I: 238 vid 1927 års riksdag.

41 Lärjungeantalet i den nuvarande mellanskolan har under senaste tioårsperiod hållit sig tämligen konstant med en viss tendens till ökning. j Medeltalet har varit 86, och höstterminen 1938 var antalet 97. Antalet elever från kommuner utanför det egentliga skolområdet har väsentligt ökat under tioårsperioden, från 8 till 27 procent av det totala elevantalet. Höstterminen 1928 utgjorde de 26, av vilka endast en var inackorderad i Nynäshamn. Några andra teoretiska eller praktiska utbildningsanstalter utöver folkskolestadiet finnas icke i Nynäshamn. I närheten ligger Teleborgs flickpension å Nynäs gård. Närmaste läroverksort är Stockholm, och restiden med tåg beräknas till omkring 1 timme 20 minuter. Dagliga tågresor till Stockholm och åter torde näppeligen vara möjliga för mellanskolans elever. Om frekvensen i Stockholmsläroverken är i det föregående talat. Skolan saknar egen byggnad. Lokal förhyres av folkskolan på orten. Lokalerna vitsordas vara utmärkta, och någon nybyggnad anses ej erfordras för skolan, därest densamma skulle förstatligas. Nynäshamns köping är stadd i en jämn och konstant utveckling, såsom framgår av folkmängdens ökning under senaste tioårsperiod. Nynäshamn, som är en frekventerad badort med restaurang, flera hotell m. m., äger jämväl en betydande industri. Hit äro förlagda telegrafverkets verkstäder med omkring 1 500 anställda och A.B. Stathmos mekaniska verkstäder med omkring 120 anställda. Härjämte märkas A.B. Nord glasullfabrik, ett oljeraffinaderi, elektricitetsverk, ångbryggeri, flera smärre mekaniska verkstäder, snickerifabriker och varv ävensom bensin- och petroleumupplag. Inom mellanskolans lärjungeområde, som kan beräknas innesluta en befolkning på omkring 16 000 personer, ligga, bland annat, Tungelsta stations- och villasamhälle, ett flertal andra villasamhällen med många handelsträdgårdar samt ett stort antal större egendomar, såsom Nynäs, Djursnäs, Fållnäs, Fituna, Häringe, Berga, Arbottna, Sandemar, Ärsta m. fl. Statens och kommunens utgifter för skolan under senaste tioårsperiod framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan betecknas såsom medelhög. Terminsavgifter utgå icke för elever tillhörande Nynäshamns köping. För övriga elever utgår denna avgift med 50 kronor i samtliga klasser. Mindre bemedlade betala halv avgift och medellösa lärjungar äro helt befriade. Den kommunala mellanskolan i Nynäshamn kan anses fylla de förutsättningar, som böra uppställas för en mellanskolas förstatligande. Köpingen har utvecklats till ett betydande industricentrum, och skolan tillgodoser behovet ej blott för Nynäshamn utan ock för en stor del av östra Södertörn.

42 Efter vad under hand meddelats, har inom köpingen dryftats tanken på att i skolan skapa en praktisk utbildningslinje, närmast en handelslinje. Ett flertal elever från skolan erhålla nämligen efter slutad skolgång plats på kontoren vid åtskilliga av köpingens många industriföretag och verkstäder. I samband med ett eventuellt förstatligande av skolan torde förslaget om en dylik praktisk utbildningslinje böra av vederbörande lokala myndigheter upptagas till närmare omprövning. Såsom ovan nämnts, utgå terminsavgifter endast för elever, som icke tillhöra Nynäshamns köping. Skulle vid ett förstatligande av skolan terminsavgifterna vid statsläroverken alltjämt utgå men skulle köpingen vilja bibehålla möjligheten till fri skolgång för dess elever, torde, såsom förut anförts, kunna ifrågasättas, att köpingen åtager sig att i fråga om sina elever täcka vad i dylika avgifter eljest skulle hava influtit. Efter den beräkningsgrund, som i det föregående angivits, skulle efter elevantalet höstterminen 1938 — 71 lärjungar från Nynäshamns köping — ett dylikt belopp för läsåret 1939—1940 hava uppgått till omkring 4 500 kronor. För elever från kommuner utanför köpingen torde någon väsentligare skillnad i terminsavgifternas belopp ej uppkomma vid skolans eventuella förstatligande. Spånga kommunala

mellanskola.

Den kommunala mellanskolan i Spånga har sin upprinnelse i en därstädes år 1928 grundad högre folkskola, vilken successivt utvecklades och läsåret 1931—1932 omfattade fyra klasser. Skolan blev, räknat från och med den 1 januari 1932, erkänd som kommunal mellanskola. Elevantalet redan i den högre folkskolan var betydande. Skolan hade tidvis parallellavdelningar till vissa klasser. Sedan skolan övergått till kommunal mellanskola, har antalet varit i jämn ökning. Under den tid, skolan varit i verksamhet som mellanskola, har medeltalet varit 176, och höstterminen 1938 utgjorde elevantalet 199. Parallellavdelningar finnas för närvarande i samtliga klasser. Antalet elever från kommuner utanför det egentliga skolområdet har rört sig mellan 15 och 19 procent av hela elevantalet. Höstterminen 1938 utgjorde antalet 34, vilka samtliga bodde i sina hem. Några andra utbildningsanstalter utöver folkskolan finnas icke inom kommunen. Närmaste läroverksort är Sundbyberg, vars samrealskola i det föregående berörts. Med Stockholm äro förbindelserna goda. Såsom förut nämnts, hava emellertid statsläroverken i Stockholm ingen möjlighet att på realskolestadiet i större utsträckning mottaga ytterligare elever. Skolan är för närvarande inrymd i Solhems folkskolas nya byggnad. Skolornas gemensamma behov av lokaler anses ej vara tillräckligt till-

godosett, och, frånsett lösningen av frågan om mellanskolans förstatligan| de, anses under den närmaste framtiden en nybyggnad erforderlig. Terminsavgifter upptagas med högst 40 kronor av elev, som tillhör skolans eget område, och med högst 50 kronor av annan lärjunge. Sådana elever från det egna distriktet, som hava utgifter för resor för att kunna besöka skolan, betala en maximiavgift av 25 kronor. Likställda med elever från Spånga äro elever från Järfälla socken, sedan denna kommun beslutat lämna 3 000 kronor årligen som bidrag till skolan. Befrielser och nedsättningar i terminsavgifter förekomma enligt samma grunder som vid statsläroverken. Folkmängden i Spånga skoldistrikt, som utgöres av Spånga kommun och köpingen Hässelby villastad och i sig innesluter Bromsten, Duvbo, Flysta och Solhems municipalsamhällen, företer någon ökning. Talrikare än de industriella anläggningarna äro de många handelsträdgårdarna, särskilt i Hässelby. Bland de större egendomarna i kommunen märkas Hässelby, Grimsta, Råcksta, Sundby m. fl. Statens och kommunens utgifter för skolan framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan betecknas såsom medelhög. Spånga kommunala mellanskola, som fyller ett påtagligt behov inom de yttre förstadssamhällena till Stockholm efter Västeråsbanan, synes med hänsyn till vad ovan anförts givetvis vara förtjänt att komma i åtanke till förstatligande. Skolan har visserligen såsom kommunal mellanskola endast ägt bestånd i sju år, men den skolform, som föregick mellanskolan, nämligen den högre folkskolan på orten, uppvisade ett betydande elevantal. Skolan är numera en av våra största kommunala mellanskolor med en påtaglig stigande frekvens i elevtillströmningen. Då enligt vad upplyst blivit omkring 50 procent av de utexaminerade eleverna ägna sig åt handelsskola, handel och kontor, kan ifrågasättas lämpligheten av att en av de två högre klassernas parallellavdelningar ombildas till en praktisk handelsskollinje. Frågan härom torde böra i samband med skolans förstatligande upptagas till prövning av de kommunala myndigheterna. Östhammars kommunala

mellanskola.

Den kommunala mellanskolan i Östhammar har utvecklats ur en föregående högre folkskola, vilken 1927 började sin verksamhet och successivt utvecklades till att från och med höstterminen 1930 omfatta fyra klasser. Den högre folkskolan erkändes, räknat från och med den 1 juli 1936, som kommunal mellanskola. Lärjungeantalet i skolan under de tre år den haft formen av kommunal mellanskola har i medeltal varit 67, och höstterminen 1938 utgjorde elev-

antalet 65. Medeltalet lärjungar under de sex år, skolan arbetat som fyrklassig högre folkskola, har utgjort 51. Antalet elever från kommuner utanför det egentliga lärjungeområdet har alltid varit betydande; det uppgick höstterminen 1938 till 44 eller 68 procent av skolans totala elevantal. Av dessa voro 14 inackorderade i Östhammar. Beträffande elevantalet har skolans rektor meddelat, att den ekonomiska kris, som på senaste tid, främst i samband med nedläggandet av vissa industriella företag, varit rådande i nordöstra Uppland, ej kunnat undgå att inverka på möjligheterna att bekosta ungdomens fortsatta utbildning efter avslutad skolgång. Emellertid påginge en industriell nyorientering och en förbättring av den ekonomiska standarden för åtskilliga befolkningsgrupper, vilket för skolans vidkommande väntades medföra, att en ökning av lärjungeantalet vore att emotse. Rekryteringen till första klassen visade också en stigande tendens. Några ytterligare teoretiska eller praktiska utbildningsanstalter utöver folkskolestadiet finnas icke i Östhammar eller dess omedelbara närhet. De närmaste läroverksorterna äro Gävle, Uppsala och Norrtälje, med vilka dock direkta järnvägsförbindelser saknas. Till närmaste järnvägsstationer finnas goda bussförbindelser. Emellertid äro vid läroverken i Uppsala och Gävle, vilka höstterminen 1938 uppvisade ett elevantal av 892, respektive 731, de femåriga realskolorna fullbesatta — samma termin i Uppsala 316 och i Gävle 443 elever, och de fyraåriga realskolorna — Uppsala 97 och Gävle 102 elever — därstädes torde ej kunna i större utsträckning lämna plats för ytterligare elever. Lika är fallet med Norrtälje, vars samrealskola höstterminen 1938 räknade 100 elever. Skolan är inrymd i staden tillhöriga lokaler, vilka sommartid delvis disponeras av stadens badrestaurant. Nybyggnad anses önskvärd, men, då lokalerna i sitt nuvarande skick godkänts för den kommunala mellanskolan, ej absolut nödvändig. För staden äro emellertid, framhåller rektor, de löpande utgifterna för kommunala mellanskolan betungande, och ytterligare utgifter för nybyggnad skulle medföra en betydlig skattehöjning. Ett förstatligande av skolan vore därför synnerligen önskvärt. Folkmängden i Östhammar är icke stor, men har under senaste tioårsperiod företett en relativt jämn ökning. En planerad inkorporering beräknas komma att tillföra staden ett ytterligare befolkningstillskott. På grund av stadens avskilda läge och de bristfälliga kommunikationerna har industrien i Östhammar icke kommit att vara av någon nämnvärt större betydelse. Vissa industriella anläggningar finnas dock, men staden torde hava sin huvudsakliga betydelse som en ej oviktig centralpunkt i handelshänseende för den omgivande landsbygden. Att erinra är också om stadens under sommaren besökta badanstalt. Inom skolans rekryteringsområde, som kan beräknas i sig innesluta en befolkning på omkring 15 000 personer, ligga, bland annat, de stora Forsmarks och Hargs bruk med betydande

45 jordbruksfastigheter samt Gimo bruk med sågverk, tegelbruk, masugnar, många hemman, m. m. Östhammar är centralorten för ett väl utvecklat nät av busslinjer, och med hänsyn till skolungdomens behov anses kommunikationerna ganska goda. Statens och kommunens kostnader för skolan framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan betecknas såsom medelhög. Terminsavgifterna äro relativt höga, 90 kronor för barn, tillhörande såväl skolkommunen som kommuner utanför det egentliga skolområdet. Nedsättningar och befrielser förekomma dock i betydande utsträckning. Den kommunala mellanskolan i Östhammar har såsom sådan varit i verksamhet allenast i tre år, och lärjungeantalet är icke stort. Även som högre folkskola hade läroanstalten ett relativt begränsat elevantal. Ehuru tvivelsutan vissa skäl, såsom stadens avskilda läge och stigande befolkningssiffra, det stadigvarande behovet i denna trakt av Uppland av undervisning över folkskolestadiet, kunna tala till förmån för ett förstatligande av skolan, synes dock försiktigheten bjuda att avvakta ytterligare en tids erfarenhet. Vad som emellertid framför allt skulle tala till förmån för skolans förstatligande synes vara den omständigheten, att det övervägande antalet elever kommer från kommuner utanför det egentliga skolområdet och staden, där skatterna äro tryckande, får vidkännas utgifter för en läroanstalt, som kommer i stor utsträckning främmande kommuners barn till godo. Skolan är i realiteten mera en skola för den omgivande trakten än för Östhammar. För att därför, i avvaktan på skolans utveckling och ett eventuellt framtida återupptagande av tanken på dess förstatligande, bereda staden någon lättnad i dess omkostnader för skolan, synes billigt att staten på något sätt träder hjälpande emellan. Förut har ifrågasatts ett statsbidrag, beräknat till 100 kronor för år för varje elev från kommun utanför den egentliga skolkommunen. Därest denna princip skulle för innevarande läsår tillämpas på Östhammars kommunala mellanskola, betyder densamma ett statsbidrag till skolan, utöver det enligt hittillsvarande grunder utgående, på 4 400 kronor. Sammanfattning

beträffande de kommunala i Stockholms län.

mellanskolorna

De kommunala mellanskolorna i Stockholms län äro, såsom framgår av det sagda, skolorna i Nynäshamn, Solna, Spånga, Stocksund och Östhammar. Av dessa synes av ovan angivna skäl mellanskolan i Östhammar nu icke böra ifrågakomma till förstatligande. Återstå alltså de fyra förstnämnda. I betraktande av vad förut anförts torde någon tvekan ej råda

beträffande mellanskolorna i Solna och Spånga, varvid den förstnämnda skulle sammanslås med samrealskolan i Sundbyberg. Även mellanskolorna i Nynäshamn och Stocksund fylla tvivelsutan de förutsättningar, som ansetts böra uppställas för en mellanskolas förstatligande. Stockholms län räknar nu fem statliga läroanstalter med en medelfolk- ! mängd av 54 740 invånare per läroanstalt och av 7 397 per klassavdelning å realskolestadiet. Länet är onekligen i jämförelse med flertalet andra län missgynnat i avseende å statliga läroanstalter. Med ett förstatligande av samtliga nämnda fyra mellanskolor, skulle, med hänsyn jämväl tagen till indragning av samrealskolan i Sundbyberg, befolkningskvoten bli 34 211 per statlig läroanstalt och 4 562 per klassavdelning å realskolestadiet, vilka siffror förefalla skäliga i förhållande till vad som kommer att framgå av förslaget beträffande ett stort antal andra län. Förslaget innebär alltså, att med indragning av samrealskolan i Sundbyberg och densammas uppgående i en samrealskola i Solna, till statsövertagande förordas de kommunala mellanskolorna i Nynäshamn, Solna, Spånga och Stocksund. Vid skolorna i Solna, Spånga och Nynäshamn torde frågan om handelstekniska linjer böra upptagas till prövning av vederbörande kommunala myndigheter. Uppsala län. Tierps kommunala

mellanskola.

I Tierp grundades 1916 en samskola, vilken omedelbart ombildades till en enskild mellanskola och med vårterminen 1920 var färdigbildad såsom sådan. Samma år ombildades den enskilda mellanskolan till en kommunal mellanskola, vilken blev erkänd såsom sådan från och med höstterminen 1920. I sitt 1923 avgivna betänkande erinrade skolkommissionen, att den kommunala mellanskolan under vartdera av sina båda första läsår räknat endast 56 lärjungar, och ansåg i betraktande av det låga lärjungeantalet för det dåvarande tillräckliga skäl icke föreligga för att då förorda skolans ombildande till ett statsläroverk. I den ovanberörda motionen I: 238 vid 1927 års riksdag ansågs mellanskolan i Tierp knappast kunna ifrågasättas till förstatligande på grund av litet lärjungeantal. Medeltalet lärjungar under de sju år, den då varit i verksamhet, hade uppgått till allenast 60. Emellertid har skolan sedan dess kunnat uppvisa en påtaglig utveckling. Lärjungeantalet har under senaste tioårsperiod i medeltal utgjort 87, och höstterminen 1938 var elevantalet likaledes 87. Tidvis hava parallellavdelningar till vissa klasser måst upprättas. Antalet elever från främmande skoldistrikt är betydande; det uppgick höstterminen 1938 till 64 eller 74 procent av det totala lärjungeantalet. Av dessa har en elev varit

inackorderad i köpingen, men de övriga bott i sina hem. Från och med höstterminen 1938 har frukostmåltid anordnats för de skolans elever, som tillhöra, främmande skoldistrikt och icke kunnat intaga frukost i sina hem. Någon annan teoretisk eller praktisk utbildningsanstalt utöver folkskolestadiet finnes icke i köpingen. Närmaste läroverksorter äro Uppsala och Gävle med omkring 6 mil per järnväg till en var av dessa; såsom förut nämnts, uppvisade läroverken i nämnda städer höstterminen 1938 ett elevantal av 892, respektive'731. De femklassiga realskolorna vid läroverken därstädes äro fullbesatta, och de fyrklassiga realskolorna kunna icke i någon större utsträckning mottaga ytterligare elever. Enligt vad som upplysts, äro de nuvarande lokalerna otillräckliga och otidsenliga. Hösten 1938 hava emellertid kommunalfullmäktige beslutat uppföra nya skolbyggnader, innebärande att den kommunala mellanskolan skulle erhålla den förutvarande folkskolebyggnaden, vilken skulle omändras för sitt nya ändamål. Mellanskolan skulle härigenom få tillräckliga och goda lokaler. Terminsavgiften utgör för närvarande 75 kronor, och någon skillnad för barn från eget och främmande skolområde har icke gjorts. Nedsatt ningar och befrielser hava förekommit i betydande utsträckning. Statens och kommunens utgifter för skolan under senaste tioårsperiod framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan betecknas såsom medelhög. Folkmängden i Tierps köping visar en sakta stigande kurva. Köpingen har utvecklat sig till ett handelscentrum för den omgivande bygden. Förutom banker, apotek, hotell, ett flertal handlande och hantverkare finnas inom köpingen en del industriella anläggningar, däribland ett större mejeri, snickerifabrik, gjuteri, mekaniska verkstäder m. m. Förbindelserna till Tierp från skolsynpunkt äro mycket goda, dels förmedelst tåg, dels genom ett flertal busslinjer till grannsocknar och angränsande industrisamhällen. Inom Tierps socken finnas ett antal bruk och större egendomar, t. ex. Ullfors såg, tegelbruk och järnbruk, Husby kvarn m. m. Inom skolans lärjungeområde, som utgör en gammal jordbruksbygd med tät befolkning, vilken kan uppskattas till omkring 35 000 personer, ligga de stora bruken Leufsta, Söderfors, Karlholm och Österby, det Stockholms stad tillhöriga Untraverket, flera stora egendomar såsom Örbyhus och ett betydande antal bruksegendomar och industrisamhällen. Tierps kommunala mellanskola torde ej endast fylla samtliga de krav, som ansetts böra uppställas för att en mellanskola bör övertagas av staten utan även få anses tillgodose ett behov i den ort och i den trakt, där den är belägen. Billigheten av ett förstatligande av skolan framträder även, om

man tager i betraktande den stora procent elever från främmande kommuner, för vilkas fortsatta skolbildning Tierps köping nedlagt och nedlägger stora kostnader. Goda skäl synas alltså föreligga för ett statsövertagande av Tierps kommunala mellanskola. Uppsala län äger för närvarande två statliga läroanstalter, i Uppsala och Enköping, innebärande en befolkningskvot av 69 363 per dylik läroanstalt och 5 780 per klassavdelning å realskolestadiet. Med tre statliga läroanstalter skulle antalet invånare per läroanstalt uppgå till 46 262 och per klassavdelning å realskolestadiet till 4 955. Länet kommer allt fortfarande att i förevarande hänseende stå tillbaka för andra län. Beträffande Uppsala län innebär alltså förslaget ett statsövertagande av den enda i länet befintliga kommunala mellanskolan, nämligen mellanskolan i Tierp. Södermanlands län. Malmköpings kommunala

mellanskola.

Den kommunala mellanskolan i Malmköping är en av de äldre mellanskolorna; den tillkom redan 1914 efter att förut hava existerat som högre folkskola ända sedan 1875. I sitt 1923 avgivna betänkande framhöll skolkommissionen, att skolan läsåret 1921—1922 haft 49 lärjungar och under perioden 1914—1922 ett medeltal lärjungar av 52 samt i det hela icke visat tendens till ökning utom under senare år snarast det motsatta. På grund härav och med hänsyn till köpingens obetydliga folkmängd — 778 personer år 1921 — fann sig kommissionen förhindrad förorda skolans ombildning till statsskola. I den ovannämnda motionen I: 238 till 1937 års riksdag ansågs ej heller skolan vara av den omfattning, att den syntes kunna ifrågakomma till förstatligande. Medeltalet lärjungar hade under åren 1920—1926 uppgått till 56. Lärjungeantalet i skolan har ej oväsentligt ökat, sedan skolkommissionen avgav sitt betänkande och sedan den nyssnämnda motionen till 1927 års riksdag avläts. Medeltalet under senaste tioårsperiod har varit 75, och höstterminen 1938 var elevantalet 68. Samtidigt har antalet elever från kommuner utanför det egentliga skolområdet nedgått från 71 till 54 procent av det totala elevantalet, vilket tyder på en ökad frekvens till skolan av köpingens egna barn. Av de från främmande kommuner kommande eleverna bodde höstterminen 1938 det övervägande antalet i sina hem, och endast fem voro inackorderade i köpingen. Några andra teoretiska eller praktiska utbildningslinjer utöver folkskolestadiet finnas icke i Malmköping. Närmaste läroverksort är Eskilstuna, dit avståndet är 33 km. Vid läro-

49 verket i Eskilstuna, som höstterminen 1938 räknade 481 elever, är den femåriga realskolan fullbelagd — samma termin 286 elever — medan åter den fyraåriga realskolan därstädes — 61 elever — skulle kunna mottaga ytterligare elever utan att utvidgas med parallellavdelningar. Tåg- och bussförbindelser finnas visserligen, men restiderna äro sådana, att dagliga skolresor dit och åter äro otänkbara, i synnerhet för elever, som icke äro från Malmköping. Efter Eskilstuna komma såsom närmaste läroverksorter Strängnäs och Katrineholm, vilkas läroverk höstterminen 1938 räknade 314, respektive 210 elever. Den femåriga realskolan vid det högre läroverket i Strängnäs är likaledes fullbelagd — samma termin 163 elever; den fyraåriga realskolan därstädes är visserligen mycket fåtaligt besökt — 38 elever — men kommunikationsförhållandena mellan Malmköping och Strängnäs torde omöjliggöra ett besök utan inackordering därstädes av elever från Malmköping och angränsande trakter. Samrealskolan i Katrineholm är fullbelagd — höstterminen 1938 210 elever. Mellanskolan förhyr lokaler av köpingens folkskola. Nybyggnad anses ej erfordras vid ett eventuellt förstatligande av skolan, enär, enligt vad upplysts, nybyggnad för gymnastiksal, slöjdsal, vaktmästarbostad, rektorsexpedition, kollegierum m. m. påbörjats och beräknats vara färdig att tagas i bruk till läsåret 1939—1940. Malmköping kan i befolkningshänseende under senaste tioårsperiod uppvisa en jämn och påfallande ökning. Köpingen har bankkontor, apotek, hotell samt många handlande och hantverkare. Av industriella anläggningar märkas ett stort mejeri, sågverk och snickerifabrik, Hildenborgs möbelfabrik, elektricitetsverk m. m. Sedan Södermanlands regemente, som förut hade sin exercisplats på Malma hed, förflyttats till Strängnäs, har Malmköping bibehållit sin betydelse som lokal handelsort. Inom den kommunala mellanskolans lärjungeområde, som kan beräknas innesluta en befolkning på omkring 6 500 personer, ligga två större samhällen, nämligen Sparreholms munioipalsamhälle och Skebokvarns .stationssamhälle, dit för eleverna avpassade buss- och tågförbindelser finnas, samt, förutom vissa industriella anläggningar, ett stort antal större egendomar, såsom Ekensholm, Rockelstad, Sparreholm m. fl. Statens och kommunens bidrag till mellanskolan m. m. under tioårsperioden 1928—1937 framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan betecknas såsom låg. Terminsavgiften är densamma för elever från köpingen och från främmande skoldistrikt och utgår med 30 kronor i första, 40 kronor i andra, 55 kronor i tredje och 75 kronor i fjärde klassen. Mindre bemedlade elever hava erhållit nedsättning av terminsavgifterna och obemedlade hava blivit helt befriade.

Malmköpings kommunala mellanskola har såsom sådan ägt bestånd i snart 25 år, och det stigande elevantalet pekar tvivelsutan på att skolan fyller ett behov för köpingen och ej minst den omgivande bygden. Visserligen uppgår icke medeltalet elever under senaste tioårsperiod till den siffra, som synts böra uppställas såsom en allmän förutsättning för en mel- > lanskolas förstatligande, nämligen 80, men erinras må, att skolan vissa år kunnat uppvisa ett elevantal överstigande nämnda siffra. Ej heller är j befolkningssiffran i skolans lärjungeområde så stor som i andra skolors rekryteringsområden, och köpingen har förmånen av en relativt låg kommunal beskattning. Men å andra sidan har köpingen genom i förhållande till dess folkmängd stora ekonomiska uppoffringar visat ett påfallande intresse för upprätthållandet och utvecklingen av en skola, vars elevantal fortfarande med mer än hälften rekryteras från utomliggande kommuner och som sålunda mera utgör en läroanstalt för den omkringliggande trakten än för Malmköping. I betraktande härav så ock med hänsyn till övriga ovan lämnade uppgifter rörande skolan och det samhälle, där den är belägen, torde skäl kunna finnas för ett statsövertagande av densamma. Gnesta kommunala

mellanskola.

Gnesta kommunala mellanskola leder sitt ursprung från en privat skola, Gnesta realskola, vilken 1919 blev organiserad och erkänd som högre folkskola. 1923 blev denna högre folkskola, räknat från och med samma år, j erkänd som kommunal mellanskola. Skolkommissionen, som avgav sitt betänkande, innan skolan övergått till kommunal mellanskola, ansåg, att den dåvarande högre folkskolan icke dittills erhållit en sådan anslutning, att man med någon större grad av visshet kunde påräkna ett skäligt lärjungeantal i en eventuell realskola. I motionen I: 238 till 1927 års riksdag ansågs ej heller skolan vara av den omfattning, att den syntes kunna ifrågakomma till förstatligande. Medeltalet lärjungar under de fyra år den då varit i verksamhet hade endast uppgått till 48. Sedan dess har elevantalet ökat, och medeltalet har under senaste tioårsperiod uppgått till 73. Antalet elever höstterminen 1938 utgjorde 85. Samtidigt har antalet elever från andra skoldistrikt väsentligt stigit. Höstterminen 1938 utgjorde det 52 eller 61 procent av det totala elevantalet. Det övervägande antalet bodde i sina hem och endast sex voro inackorderade i samhället. Några andra teoretiska eller praktiska läroanstalter utöver folkskolestadiet finnas icke i Gnesta. Ungefär 30 km. därifrån ligger Solbacka internatskola för gossar. Närmaste läroverksort är Södertälje, dit avståndet är 37 km. Läroverket därstädes räknade höstterminen 1938 ett elevantal av 509; real-

51 skolan vid detsamma är emellertid, i vad avser den femåriga realskolan, fullbelagd — samma termin 277 elever — och den fyraåriga realskolan — 79 elever — torde icke kunna i någon större utsträckning mottaga ytterligare elever utan att utvidgas med parallellavdelningar. Efter Södertälje komma såsom närmaste läroverksorter Strängnäs och Nyköping. I avseende å realskolan vid det högre läroverket i Nyköping — detta räknade höstterminen 1938 ett elevantal av 400, den femåriga realskolan 164 och den fyraåriga 85 — gäller vad nyss sagts i fråga om realskolan vid läroverket i Södertälje, och beträffande realskolan vid läroverket i Strängnäs i tillämpliga delar vad ovan anförts rörande densamma i förhållande till den kommunala mellanskolan i Malmköping. Skolan är inrymd i samma hus som Gnesta folkskola, dock med olika utgångar och med skilda lekplaner. Därest frågan om skolans förstatligande bleve aktuell, skulle, framhåller rektorsämbetet, helt visst en opinion göra sig gällande för nya, helt fristående lokaler. För närvarande ansåge man, att antalet elever från främmande kommuner vore allt för stort, för att kommunen skulle känna sig skyldig att underkasta sig avsevärt stegrade ekonomiska uppoffringar för skolans framtida bestånd. Folkmängden i Gnesta municipalsamhälle har under senaste tioårsperiod hållit sig tämligen konstant. Samhället är en handelsort för kringliggande bygd med bankkontor, hotell, apotek, talrika handlande och hantverkare samt mejerier och flera industriella anläggningar. Inom skolans lärjungeområde, som kan beräknas omfatta en befolkning på närmare 16 000 personer, ligga, förutom många industrier, ett betydande antal stora egendomar, såsom Södertuna, Älghammar, Jakobsberg, Tureholm, Åda, Änhammar, Stjärnhov, Öster-Malma, Örboholm m. fl. Området är liksom Malmköpingsskolans rekryteringsområde en utpräglad jordbruksbygd med begynnande industriföretag på många ställen. Kommunens och statens utgifter för skolan m. m. under tioårsperioden 1928—1937 framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan betecknas såsom medelhög. Terminsavgiften i skolan utgör 50 kronor i alla klasser och oberoende av vederbörandes hemort. Nedsättningar och befrielser förekomma i ej oväsentlig utsträckning. Gnesta kommunala mellanskola har såsom sådan ägt bestånd i 15 år, och dess stigande elevantal tyder på, att skolan tillvunnit sig förtroende och fyller ett behov i samhället och ej minst i den kringliggande bygden. Medeltalet elever under senaste tioårsperiod har varit 73 och uppgår sålunda icke till den siffra, som synts böra uppställas som förutsättning för ett statsövertagande, men det förtjänar påpekas, att lärjungeantalet de sista fyra åren hållit sig omkring 80. Den omständigheten, att elevantalet i medeltal

52 under tioårsperioden ej uppgått till 80, synes dock icke böra utgöra ett hinder för skolan att ifrågakomma till förstatligande. Med hänsyn till samhällets intresse och ekonomiska uppoffringar för en skola, som till övervägande grad inrymmer elever från andra kommuner, så ock i betraktande av övriga uppgifter, som ovan lämnats om skolan och det samhälle, där den är belägen, torde skäl kunna finnas för ett statsövertagande av densamma.

Flens kommunala mellanskola. En högre folkskola började i Flen sin verksamhet med höstterminen 1933 och omfattade från och med läsåret 1936—1937 fyra årsklasser. Skolan blev 1939, räknat från och med den 1 januari detta år, erkänd som kommunal mellanskola. Den högre folkskolans elevantal utgjorde höstterminen 1938 90. Mer än 50 procent av lärjungarna uppgivas komma från kringliggande kommuner. Några andra teoretiska eller praktiska läroanstalter utöver folkskolestadiet finnas icke i Flen. Närmaste läroverksort är Katrineholm, dit avståndet är 14 km. Om samrealskolan därstädes är förut sagt. Mellanskolan är inrymd i en nybyggd skollokal. Utredning pågår om uppförande av ett särskilt gymnastikhus. Flens municipalsamhälle kan under senaste tioårsperiod i befolkningshänseende uppvisa en tämligen konstant siffra. Samhället, som är beläget vid knutpunkten för stambanan och Oxelösund — Västmanlands järnväg, har tack vare sitt läge fått en allt större betydelse som handels- och industriort. Där finnas hotell, bankkontor, lasarett, apotek, många handlande och hänt- i verkare samt en hel del industriella anläggningar. Inom skolans lärjungeområde, som kan beräknas innesluta en befolkning på över 14 000 personer, ligga Valla municipalsamhälle med ett flertal industrianläggningar, vidare Kantorps tegelbruk och gruvor samt Hällefors bruk vid Hälleforsnäs. Dessutom ligga inom området ett stort antal större egendomar såsom Stenhammar, Yxtaholm, Hedenlunda, Lagmansö, Torp, Åkerö, Skedevi, Malsta- j näs, Vibyholm m. fl. Den kommunala utdebiteringen kan betecknas såsom medelhög. Terminsavgiften i den högre folkskolan har utgått med 25 kronor i första, 37 kronor 50 öre i andra, 50 kronor i tredje och 60 kronor i fjärde klassen.

Den kommunala mellanskolan i Flen är allt för nyinrättad, för att sta- \ tens övertagande av densamma nu kan förordas. Sammanfattning

beträffande de kommunala mellanskolorna i Södermanlands län. Av de tre kommunala mellanskolorna i Södermanlands län har skolan i Flen icke nu ansetts kunna förordas till förstatligande. De återstående,

53 nämligen mellanskolorna i Malmköping och Gnesta förete i avseende å elevfrekvens, läge och betydelse för kringliggande bygd samt vederbörande skolkommuners uppoffringar och intresse för skolorna påfallande likheter. Skulle för ett statsövertagande någon skola hava företräde, synes : sådant böra lämnas åt mellanskolan i Gnesta, detta med hänsyn till ortens läge, det större elevantalet under senare år, skolans större rekryteringsområde och den högre kommunalskatten därstädes. Skäl kunna, såsom förut sagts, givetvis anföras jämväl för ett statsövertagande av mellanskolan i Malmköping, men i betraktande av tillkomsten av en ny mellanskola i det närliggande Flen torde försiktigheten bjuda att avvakta den vidare utvecklingen särskilt av den sistnämnda skolan, innan åtgärder vidtagas för förstatligande av ytterligare mellanskolor i länet. Södermanlands län har för närvarande fyra statsläroverk med en befolkningskvot per statsläroverk av 47 532 och per klassavdelning å realskolestadiet av 4 753. På fem statsläroverk i länet skulle motsvarande siffror bliva 38 026, respektive 4 321. Dessa siffror kunna, i betraktande av hur förslaget om mellanskolornas förstatligande skulle te sig för andra län, förefalla höga, och skäl torde kunna förefinnas för statsövertagande av ännu en mellanskola. Men av skäl, som nyss anförts, torde ännu böra något anstå, innan genom förstatligande av ytterligare en mellanskola dessa siffror nedbringas. Förslaget innebär alltså ett statsövertagande av mellanskolan i Gnesta. Till mellanskolorna i Malmköping och Flen ifrågasattes, i anslutning till vad förut anförts, statsbidrag med 100 kronor för elev från kommun utanför det egentliga skolområdet. För läsåret 1939—40 skulle detta hava uppgått till 3 700, respektive 5 100 kronor. Östergötlands län. Åtvidabergs kommunala

mellanskola.

Efter en privat samskola började en högre folkskola i Åtvidaberg sin verksamhet 1909, och denna blev, räknat från och med den 1 januari 1918, erkänd som kommunal mellanskola. I sitt 1923 avgivna betänkande erinrade skolkommissionen, att skolan 1921 hade 59 lärjungar och att medeltalet under åren 1918—1921 utgjort 57, samt framhöll, att skolans läge i en ort med relativt stort avstånd till läroverk i förening med samhällets jämförelsevis betydande folkmängd — år 1921 2 089 personer — utgjorde enligt kommissionens uppfattning tillräcklig grund för dess ombildning till statsläroverk. Kommissionen föreslog alltså, att mellanskolan måtte ombildas till en statens samrealskola. I den ovanberörda motionen I: 238 till 1927 års riksdag framhölls, att skolan, vars lärjungeantal under perioden 1920—1926 i medeltal varit 64,

nätt och jämnt fyllde måttet för förstatligande, vadan den borde sättas i sista rummet av de i motionen till statsövertagande föreslagna mellanskolorna. Skolans lärjungeantal har under senare tid betydligt ökat. Medeltalet under sista tioårsperioden utgör 80, och under flera år har elevantalet uppgått till och överskridit 90. Höstterminen 1938 var elevantalet 74; denna nedgång skall, enligt vad meddelats, hava berott därpå, att de föregående årens höga elevantal visat sig vara för stort för skolans då mycket trånga lokaler, varför plats kunnat beredas endast åt ett mycket ringa antal nya elever. Sedan skolan numera fått andra och större lokaler, väntas elevantalet åter stiga. Antalet elever från kommuner utanför Åtvidabergs municipalsamhälle har hållit sig tämligen konstant. Höstterminen 1938 uppgick det till 12 eller 16 procent av det totala elevantalet. Samtliga dessa voro inackorderade i samhället, enär kommunikationerna hittills ej varit sådana, att de möjliggjort dagliga resor från och till hemmet. Inom samhället finnas, utöver folkskolstadiet, inga andra teoretiska eller praktiska utbildningsanstalter. Närmaste läroverksort är Linköping, dit avståndet är 36 km. Vid läroverket därstädes, som höstterminen 1938 räknade 744 elever, är den femåriga realskolan fullbelagd — samma termin 393 elever — medan åter den fyraåriga realskolan är relativt fåtaligt besökt — 57 elever. Kommunikationsförhållandena äro emellertid sådana, att elever från Åtvidaberg icke kunna tänkas besöka läroverket i Linköping utan att inackorderas därstädes. Skolbyggnaden har under 1937 fullständigt ombyggts, och ombyggna- ' den har, enligt vad som meddelats, gjorts med tanke på ett eventuellt i förstatligande av skolan. Åtvidaberg, som under senare år kan peka på en jämn och påtaglig i befolkningsökning, är ett livligt och framåtgående industrisamhälle. Förutom apotek, banker, hotell och ett flertal handlande och hantverkare, äro hit förlagda aktiebolaget Åtvidabergs industrier (sågverk, snickerifabrik), aktiebolaget Nordiska armaturfabrikerna, Åtvidabergs spårväxlar och signalfabriksaktiebolag, Åtvidabergs kvarnaktiebolag, Åtvidabergs mejeriaktiebolag m. fl. Vid industrierna i Åtvidaberg äro för närvarande över ] 1 100 personer anställda. Rektorsämbetet har meddelat, att kontorsplatserna vid industrierna därstädes i stor utsträckning innehavas av forna elever vid mellanskolan och att industriledningarna säkerligen skulle hava svårigheter att få tjänstemän, om icke en skola, som gåve realskolekompetens, funnes på platsen. Inom skolans lärjungeområde, som kan beräknas innefatta en befolkning på omkring 20 000 personer, ligga, utom en del industriella företag, bland annat, Åby bruk samt ett betydande antal

55 större egendomar, såsom Adelsnäs, Tyllinge, Borkhult, Viggbyholm, Gröninge, Flytthem, Stjärnevik m. fl. Statens och kommunens utgifter för skolan m. m. under tioårsperioden 1928—1937 framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan betecknas såsom medelhög. Terminsavgiften utgår endast i de två högsta klasserna och beloppet är för elever från Ätvids socken 60 kronor. Befrielser och nedsättningar förekomma i stor utsträckning. För andra elever utgör avgiften dessutom 20 kronor för varje termin, och har denna avgift i regel helt uttagits. Åtvidabergs kommunala mellanskola har ett elevantal, som frånsett senaste år, pekar på en jämn och påtaglig utveckling av skolan. Skolan fyller ett uppenbart behov i ett förhållandevis stort och framåtgående samhälle, och i betraktande av de uppgifter som lämnas, synes ett statsövertagande av densamma kunna med fullt fog ifrågasättas. Med hänsyn till vad ovan anförts om rekryteringen till kontorsplatserna vid industrierna i Åtvidaberg och då det övervägande antalet av från skolan avgångna elever söka sig till kontorsarbete eller annat praktiskt förvärvsarbete, torde kunna ifrågasättas, att i samband med skolans förstatligande en handelslinje vid densamma kommer till stånd. Frågan härom torde i samband med skolans förstatligande böra upptagas till närmare omprövning av de kommunala myndigheterna. Skulle vid skolans förstatligande terminsavgifter vild statsläroverken alltjämt utgå och kommunen önska bibehålla den nuvarande anordningen med fri skolgång i vissa klasser, torde, såsom i liknande fall förut, ifrågasättas, om ej kommunen skulle vilja åtaga sig att svara för vad härutinnan eljest skolat inflyta. Härvid torde tillämpas en beräkningsgrund, motsvarande den, som i det föregående angivits, innebärande, beräknat efter antalet elever från Åtvidaberg i första och andra klassen höstterminen 1938 — 41 lärjungar — ett belopp av omkring 2 600 kronor. Skänninge kommunala mellanskola. Skolväsendet i Skänninge har medeltida anor, och läroanstalter utöver folkskolan hava under skiftande former i stort sett oavbrutet funnits i staden. 1914 inrättades en högre folkskola, vilken erkändes som kommunal mellanskola från och med läsåret 1920—1921. I sitt 1923 avgivna betänkande framhöll skolkommissionen, att lärjungeantalet vid skolan varit och då ännu vore mycket lågt, läsåret 1921 —1922 52 elever, och att, vid sådant förhållande och då staden räknade allenast 1 793 invånare, anledning syntes saknas att i staden upprätta en statsskola, särskilt som sådana skulle komma att finnas i närliggande samhällen. Den ovanberörda motionen I: 238 till 1927 års riksdag ansåg skolan icke kunna ifrågasättas till förstatligande på grund av ringa antal 5

lärjungar. Medeltalet elever under perioden 1920—1926 hade nämligen utgjort 45. Skolans elevantal har emellertid sedan dess väsentligt ökat, och medeltalet för senaste tioårsperiod utgör 76; höstterminen 1938 utgjorde elevantalet 82. Antalet lärjungar från kommuner utanför det egentliga skol-l området är betydande; sistnämnda hösttermin uppgick det till 45 eller 55 procent av hela elevantalet. Av dessa bodde det övervägande antalet i sina hem och endast sex voro inackorderade i Skänninge. Elevanslutningen från staden har alltsedan skolans tillkomst varit ganska konstant, medan tillströmningen från den angränsande bygden successivt ökats. Goda busslinjer finnas, och en utökning av dessa väntas, varigenom än större möjligheter skulle finnas för barn från landsbygden att bevista skolan. Några andra teoretiska eller praktiska utbildningsanstalter utöver folkskolstadiet finnas icke i Skänninge. Närmaste läroverksort är Mjölby, dit avståndet är 9 km. Den fyraåriga samrealskolan därstädes räknade höstterminen 1938 120 elever och är i det närmaste fullbelagd samt torde icke kunna mottaga ytterligare elever i större utsträckning utan att utökas med parallellavdelningar. Därnäst kommer Vadstena, dit avståndet är 15 km. Beträffande den femåriga samrealskolan där, som höstterminen 1938 hade 135 elever, gäller vad sagts om samrealskolan i Mjölby. Vidare kommer Motala, dit avståndet är 18 km. Det högre läroverket därstädes, inklusive det kommunala gymnasiet, hade höstterminen 1938 324 elever, och dess fyraåriga realskola — samma termin 227 elever — kan ej heller utan utvidgning med flera parallellavdel- ! ningar i större utsträckning mottaga ytterligare elever. Mellanskolans lokaler äro för närvarande inrymda i folkskolans hus. \ Emellertid har staden, enligt vad rektorsämbetet upplyst, beslutat att i för folkskolans räkning låta uppföra ett helt nytt hus, som beräknas vara j färdigt före ingången av läsåret 1940—1941. Mellanskolan skulle då ensam disponera den nuvarande folkskolebyggnaden, som uppfördes 1914, och därmed erhålla tidsenliga och rymliga lokaler. Statens och kommunens avgifter till skolan m. m. under tioårsperioden 1928—1937 framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen har varit rätt hög, men visar en fallande tendens. Skänninge har under senaste tioårsperiod något ökat sin befolkningssiffra, men är med hänsyn till invånarantalet fortfarande en av rikets minsta städer. Huvuddelen av stadens befolkning ägnar sig åt industri, hantverk och handel. Ett par fabriker, kvarn, mejeri och annan småindustri finnas där. Men sin huvudsakliga betydelse har Skänninge såsom en marknadsplats och en centralpunkt för den omgivande bördiga bygden. Inom skolans lärjungeområde, som kan beräknas innesluta en befolkning av bortåt 10 000 personer, ligger utom en del smärre industriella anläggningar

57 ett betydande antal egendomar, såsom Hovgården, Bjälbo, Linnevad, Broby, Vallerstad m. fl. Terminsavgifterna utgå lika i alla klasser med 40 kronor för elev från Skänninge och 60 kronor för elev från annan kommun. Nedsättningar och befrielser förekomma i stor utsträckning. Till medellösa elever har skolan dessutom tillhandahållit läroböcker och viss undervisningsmateriel. Den kommunala mellanskolan i Skänninge fyller tvivelsutan ett behov såväl för staden som i all synnerhet för den tätt bebyggda och rika landsbygden däromkring. Elevantalet under senaste tioårsperioden har visserligen varit allenast 76, men antalet visar en stigande tendens och har flera år överstigit siffran 80. Härtill kommer, att man efter tillkomsten av nya kommunikationsleder räknar med en ytterligare tillökning till skolan från landsbygden. Härigenom skulle skolan än mera än nu bliva en läroanstalt företrädesvis för landsbygdens ungdom. Det kan visserligen göras gällande, att avståndet till Mjölby, Vadstena och Motala är skäligen ringa, och eleverna från Skänninge skulle måhända med hänsyn till kommunikationsförhållanden kunna beredas skolgång i något av läroverken i dessa städer, därest desamma utvidgades med parallellavdelningar. Men för den stora kontingenten elever i mellanskolan, som kommer från den Skänninge omgivande landsbygden, lär det ej vara möjligt att utan inackordering kunna besöka skolorna i nämnda städer. De få ofta färdas avsevärda sträckor för att komma till närmaste järnvägs- eller busstation, och dagliga skolresor för dem fram och åter torde därför ej vara möjliga. Med hänsyn härtill så ock till förut lämnade uppgifter samt i betraktande av de ekonomiska uppoffringar, som staden med sin fortfarande relativt höga beskattning fått vidkännas för uppehållandet och utvecklingen av en skola, vilken i stor utsträckning kommer andra kommuners ungdom till godo, synas skäl förefinnas för ett statsövertagande av denna skola. Norrköpings kommunala mellanskola. Norrköpings kommunala mellanskola har, efter vad rektorsämbetet meddelat, framgått ur en folkskolans överbyggnad, vilken existerade redan 1858 först under namnet »högre skolan», sedermera »högre avdelningen». 1910 förvandlades denna överbyggnad till en högre folkskola, som differentierades på olika linjer, varav en, den s. k. teoretiska linjen, erkändes som kommunal mellanskola, räknat från och med den 1 januari 1921. I sitt 1923 avgivna betänkande föreslog skolkommissionen, att mellanskolan måtte ombildas till en gossrealskola. Kommissionen hade nämligen föreslagit, att det högre läroverket i Norrköping skulle ombildas till ett högre samläroverk. Detta, som beräknades för omkring 500 lärjungar,

58 kunde emellertid icke ensamt tillgodose det föreliggande behovet av utbildningsmöjligheter å realskolans stadium. Kommissionen ansåg, att ytterligare skulle erfordras för gossarna en realskola, beräknad för omkring 300 lärjungar, varemot flickorna skulle kunna erhålla erforderligt utrymme i samläroverket och den särskilda flickskola, som enligt kommissionens förslag borde anordnas i staden. Skolpropositionen till 1927 års riksdag innebar, att vid det högre läroverket realskolan skulle vara tillgänglig endast för gossar men gymnasiet organiseras som ett samgymnasium; stadens båda statsunderstödda flickskolor iskulle icke påverkas av den föreslagna omorganisationen. Skolkommissionens förslag om den kommunala mellanskolan upptogs varken i nämnda proposition eller i den ovauberörda motionen I: 238 till samma års riksdag. Riksdagens beslut innebar ett godkännande av förslaget i nu berörda del. Norrköpings kommunala mellanskola är en av de större mellanskolorna i riket. Medeltalet lärjungar under senaste tioårsperiod har utgjort 229. Parallellavdelningar förekomma till samtliga klasser. Antalet elever från annat skolområde har varit relativt litet, endast 8 under höstterminen 1938. Samtliga dessa bodde i sina hem. I Norrköping finnas ett flertal utbildningsanstalter av såväl teoretisk som praktisk läggning. Det högre läroverket därstädes räknade höstterminen 1938 618 elever, därav 294 i den femåriga och 57 i den fyraåriga realskolan. Mellanskolan är inrymd i samma byggnad som stadens praktiska mellanskolor och dess yrkesbestämda högre folkskola. Statens och stadens utgifter för skolan m. m. under åren 1928—1937 framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan betecknas såsom medelhög. Terminsavgifter förekomma icke vid mellanskolan. Den kommunala mellanskolan i Norrköping fyller givetvis i hög grad samtliga de förutsättningar, som ansetts böra uppställas för ett förstatligande av dylika skolor. Emellertid föreligga här särskilda förhållanden, som torde förtjäna beaktande. I Norrköping finnas två praktiska mellanskolor, en för handelsundervisning och en för teknisk undervisning, samt en yrkesbestämd högre folkskola för huslig utbildning. För dessa skolor samt för den kommunala mellanskolan har staden, såsom nyss antytts, uppfört ett gemensamt skolhus. För samtliga skolor finnes en gemensam styrelse, men rektorsgöromålen äro fördelade på en rektor för de praktiska mellanskolorna och den högre folkskolan och en rektor för den kommunala mellanskolan. Skolorna hava,

59 efter vad rektorsämbetet vid den kommunala mellanskolan meddelat, sedan lång tid tillbaka lärt sig att samordna sitt arbete inom samma skolbyggnad. »Kanske kan detta samliv», fortsätter rektorsämbetet, »hava haft någon betydelse, som gör det önskvärt att ej bryta traditionen med deras samordnande. Traditionen har närmast sin styrka i det förhållandet, att mycket breda samhällsgrupper i Norrköpings stad i dessa skolor funnit de skolformer, till vilka de sänt sina barn efter sexårig folkskola.» Enligt rektorsämbetets bestämda uppfattning borde dessa mellanskolor i fortsättningen fortbestå och i viss mån samordna sina uppgifter. »De utgöra ett exempel på att teoretiska och praktiska linjer på realskolans stadium kunna leva sida vid sida under olika rektorer, vilket kan hava sina fördelar i jämförelse med de s. k. inbyggda linjerna i samma skola under en rektor.» Enligt rektorsämbetets uppfattning, vilken, efter vad rektor meddelat, delades av skolornas styrelse, pekade utvecklingen tydligt på tanken att direkt förstatliga samtliga Norrköpings mellanskolor, ej blott den kommunala mellanskolan. De särskilda förhållanden, som föreligga beträffande Norrköpings kommunala mellanskola, synas, i betraktande av vad rektorsämbetet anfört, vara av den art, att skäl kunna anföras att för närvarande lämna å sido frågan om ett statsövertagande av denna mellanskola. Historiskt sett och jämväl i sin nuvarande verksamhet sammanhänger skolan så intimt med de övriga mellanskolorna i staden, att ett brytande av denna tradition måhända skulle föranleda åtskilliga olägenheter. Om i en framtid fråga uppkommer om ett förstatligande jämväl av de praktiskt betonade mellanskolorna i riket, lärer givetvis den teoretiska kommunala mellanskolan i organisatoriskt avseende följa dessa, men tills vidare och i avvaktan på en lösning av spörsmålet om de praktiska mellanskolornas ställning torde anledning föreligga att ej nu ifrågasätta ett statsövertagande av ifrågavarande mellanskola. Valdemarsviks kommunala

mellanskola.

1918 tillkom i Valdemarsvik en högre folkskola, vilken blev, räknat från och med den 1 januari 1922, erkänd såsom kommunal mellanskola. I sitt betänkande 1923 framhöll skolkommissionen, att mellanskolan under sitt första läsår besöktes av 41 lärjungar, samt ansåg lärjungeantalet icke kunna för det dåvarande tillfredsställande motivera upprättande av en statens realskola. I den ovanberörda motionen I: 238 till 1927 års riksdag ansågs skolan icke kunna ifrågasättas till förstatligande på grund av ringa antal lärjungar. Medeltalet lärjungar under perioden 1922 —1926 hade nämligen utgjort 45. Skolans elevantal har emellertid sedan dess ökat, och under senaste tio-

årsperiod har medeltalet varit 69. Höstterminen 1938 uppgick det till 85. Antalet lärjungar från kommuner utanför det egentliga skolområdet utgjorde samma termin 28 eller 36 procent av det totala elevantalet. Av dessa voro ej mindre än 19 inackorderade i Valdemars vik. Denna relativt höga siffra torde bero därpå, att de bussförbindelser, som finnas med kringliggande socknar, hava sådana tidtabeller, att skolans elever ej kunnat begagna desamma för daglig skolgång. Då emellertid antalet av dessa elever är i stigande, förväntar man, efter vad som meddelats, att tidtabellerna skola justeras så, att de medgiva dagliga resor från hemmet till skolan och åter. Inom samhället finnas, utöver folkskolestadiet, inga andra teoretiska eller praktiska utbildningsanstalter. Närmaste läroverksort är Söderköping, dit avståndet är 40 km. Den fyraåriga samrealskolan därstädes, som höstterminen 1938 räknade 99 elever, är visserligen icke fullbelagd, men ett väsentligare tillskott av elever lärer den icke kunna mottaga utan att utvidgas med parallellavdelningar. Därnäst kommer Norrköping, dit avståndet är 65 km. Om läroverket därstädes är förut nämnt. Mellanskolan disponerar en äldre folkskolebyggnad, som ändrats för sitt nya ändamål. På grund av det begränsade utrymmet och i syfte att erhålla mera tidsenliga skollokaler har inom köpingen dryftats frågan om nya och förbättrade lokaler för skolan. Förslag föreligger om en nybyggnad, vilket förslag slutar på en siffra av 256 000 kronor. Skulle detta realiseras, beräknar man, att köpingens årliga utgifter för skolan, vilka nu beräknas till omkring 13 500 kronor, skulle, med hänsyn till den årliga annuiteten på 30-årigt amorteringslån samt övriga av en större byggnad betingade ökade kostnader, komma att stiga till 28 250 kronor. Det nuvarande skattetrycket 11 kronor 50 öre — med inräknande av vägskatt och landstingsskatt — medför, att de kommunala myndigheterna anse sig böra undersöka, om ej någon mer framkomlig väg finnes än den det nyss angivna förslaget innebär. Därest skolan skulle komma att förstatligas, skulle emellertid, har det framhållits, byggnadsfrågan komma i ett så gynnsamt läge, att möjlighet skulle finnas att snabbt och effektivt lösa densamma. Valdemarsviks köping företer i avseende å folkmängden en sakta och jämn stegring. Köpingen har talrika handlande och hantverkare, apotek, tullstation samt bankkontor. Flera industriella verk finnas, bland vilka märkas C. J. Lundbergs läderfabriksaktiebolags anläggningar, Aktiebolaget C. E. Petersons träförädlingsfabrik och Tingströms möbelfabrik. Hamnen är förhållandevis livligt besökt. Inom skolans lärjungeområde, som kan beräknas innesluta en befolkning på bortåt 20 000 personer, ligga, bland annat, Gusums järnbruk och Eds bruk (pappersmasseindustri) samt

61 ett stort antal större egendomar, såsom Torönsborg, Ängelholm, Fyllinge;rum, Fågelvik, Hornsberg m. fl. Statens och kommunens utgifter för skolan m. m. ävensom den kommunala utdebiteringen under åren 1928—1937 framgå av tablån Bilaga II. Terminsavgifterna utgöra 40 kronor och äro lika för köpingens elever och för lärjungar från andra kommuner. Emellertid förekomma befrielser och nedsättningar i stor utsträckning, ej minst för den senare kategorien elever. Lärjungeantalet i Valdemars viks kommunala mellanskola visar under [de senare åren en påtaglig tendens till ökning, även om medelsiffran under tioårsperioden endast uppgått till 69. Skolans lärjungeområde är ganska stort, och, såsom ovan nämnts, väntar man, att med ändrade bussturer ett större antal elever från främmande kommuner skall söka sig till skolan. Avståndet till närmaste läroverksort är också sådant, att dagliga skolresor näppeligen kunna tänkas, i varje fall icke för de elever, som komma från kommuner söder och väster om Västervik. Inackordering för dessa i Söderköping skulle alltså bliva nödvändig. En sammanslagning av mellanskolan i Valdemarsvik med Söderköpings samrealskola, vilka båda skolor hava ett relativt begränsat elevantal, skulle visserligen kunna teoretiskt tänkas, men en dylik anordning skulle — frånsett svårigheten att bestämma var en gemensam skola skulle ligga — medföra, att befolkningen i stora områden skulle berövas möjlighet att låta sina barn utan inackordering besöka en högre utbildningsanstalt. Köpingens intresse och omsorger för skolan kunna vitsordas. Ett bevis därpå är det föreliggande förslaget om ny skolbyggnad, och man må ej förtänka de kommunala myndigheterna, att de stå tvekande inför en så betydande utgift, därest de icke skulle ha förhoppningar att få skolan övertagen av staten. Enligt vad meddelats, har köpingen jämväl att motse ökade kostnader för nybyggnader för folkskoleväsendet. Nu angivna omständigheter i förening med de upplysningar, som förut lämnats, göra, att, trots att elevantalet under senaste tioårsperiod ej uppgått till den siffra, som ansetts böra uppställas som en förutsättning för förstatligande, skäl kunna anses föreligga för statens övertagande av skolan. Skulle så ske och då det övervägande antalet från skolan avgångna elever ägna sig åt praktiskt förvärvsarbete, synas de kommunala myndigheterna böra taga i övervägande frågan om anordnande vid skolan av en praktisk linje, närmast en handelslinje. Finspångs kommunala mellanskola. 1917 bildades i Finspång en högre folkskola, vilken blev, räknat från och med den 1 januari 1931, erkänd som kommunal mellanskola. I sitt 1923 avgivna betänkande framhöll skolkommissionen, att den då-

varande högre folkskolan i Finspång icke dittills erhållit en sådan anslut- 1 ning, att man med någon större grad av visshet kunde påräkna ett skäligt lärjungeantal i en eventuell realskola. Emellertid har lärjungeantalet sedan dess uppvisat en jämn och påfallande stegring. Medeltalet elever under de åtta år, skolan varit i verksamhet såsom kommunal mellanskola, är 97, och under de sista fem åren I har antalet överskridit 100; höstterminen 1938 var det 112. Sistnämnda i termin var första klassen uppdelad i parallellavdelningar. Antalet lärjungar från kommuner utanför det egentliga skolområdet har varit i jämn tillväxt och uppgick höstterminen 1938 till 36 eller omkring en tredjedel av det totala elevantalet. Av dessa bodde flertalet i sina hem och endast, fem voro inackorderade i samhället. I samhället finnes utom den kommunala mellanskolan allenast en lärlings- och yrkesskola, svenska turbinaktiebolagets verkstadsskola. Närmaste läroverksort är Norrköping, och avståndet dit är per järnväg 38 km. Resan tager något mer än en timme och kommunikationsförhållandena äro mindre tillfredsställande. Om det högre läroverket där är förut, nämnt. Att erinra är också, att i Norrköping finnes en stor kommunal mellanskola samt att elever från Finspångs skolområde icke kunna tänkas besöka läroverk i Norrköping utan att inackorderas i staden. Den kommunala mellanskolan förhyr för närvarande lokaler av folk- ; skolan. Emellertid förväntas, efter vad som upplysts, att folkskolan snart skall behöva för egen del disponera dessa lokaler, och utredning pågår I om en nybyggnad för mellanskolan. Finspångs samhälle utgör ännu icke någon självständig kommunal enhet utan tillhör Risinge kommun. Utredning pågår emellertid om samhäl- \ lets ombildning till köping. Samhällets invånarantal är betydande och har under senaste tioårsperiod uppvisat en jämn och kraftig ökning. Finspång är ett betydande industriområde med talrika handlande och hantverkare, banker, länslasarett, apotek m. m. Hit äro förlagda, bland annat, Finspångs metallverksaktiebolags verkstäder, svenska turbinaktiebolaget Ljungströms verkstäder, Fiskeby fabriksaktiebolag (med sågverk, tegelbruk m. m.), Yxvikens sågverk m. fl. Inom industrien anställda per- ] söner inom Risinge kommun uppgå enligt lämnad uppgift till närmare 2 900. Finspång utgör dessutom medelpunkten i fyra folkrika socknar i norra Östergötland med en sammanlagd folkmängd av bortåt 20 000 personer. Inom skolans lärjungeområde ligga dessutom ett flertal bruk samt ett stort antal stora egendomar, såsom Sonstorp, Qvarnholmen m. fl. Goda bussförbindelser finnas med de stora brukssamhällena norr om Finspång, nämligen Grytgöl, Borggård, Igelfors och Rejmyra, från vilka elever dagligen kunna resa från och till skolan. Statens och kommunens utgifter för skolan m. m. under åren 1931—

1937 framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan betecknas såsom medelhög. Terminsavgifter förekomma icke för elever från Risinge kommun. För elever från andra kommuner är terminsavgiften 60 kronor. Befrielser och nedsättningar förekomma i ganska stor utsträckning. Den kommunala mellanskolan i Finspång synes utan tvekan fylla de förutsättningar, som ansetts böra uppställas för ett statsövertagande. Visserligen har skolan såsom sådan ej ägt bestånd i fullt tio år, men elevantalets snabba stegring och samhällets betydelse och utveckling äro omständigheter, som göra, att man kan bortse härifrån. Skolan fyller givetvis ett behov i det samhälle och den trakt, där den är belägen, och synes följaktligen vara förtjänt att komma i åtanke till förstatligande. Att vid en eventuellt förstatligad skola inrätta en praktiskt betonad linje, närmast en teknisk linje eller en handelslinje med hänsyn till de i Finspång förekommande industrierna, är en fråga, som synes böra upptagas till övervägande av de kommunala myndigheterna i samband med ett eventuellt statsövertagande och likaledes i samband med en kommande nybyggnad för skolan. Några terminsavgifter utgå nu icke, såsom nämnts, för elever från skolkommunen. Därest vid ett statsövertagande terminsavgifter komma att utgå och i händelse kommunen vill behålla sina elever vid den nuvarande fria skolgången, torde böra tagas i övervägande, huruvida kommunen vill åtaga sig att för dem erlägga terminsavgifter enligt den förut angivna beräkningsgrunden. Beräknat efter elevantalet för höstterminen 1938 — 76 elever — skulle ett eventuellt kommunalt anslag för ändamålet hava för läsåret 1939—1940 uppgått till omkring 4 900 kronor. Sammanfattning beträffande de kommunala mellanskolorna i Östergötlands län. Såsom framgår av det förut sagda, torde tanken på ett förstatligande av den kommunala mellanskolan i Norrköping för närvarande böra lämnas å sido. Återstå alltså mellanskolorna i Finspång, Skänninge, Valdemarsvik och Åtvidaberg. Av dessa synes mellanskolan i Finspång äga ett bestämt företräde; därnäst synes mig skolan i Åtvidaberg böra uppmärksammas. Båda dessa skolor kunna uppvisa ett stigande elevantal och äro belägna i relativt befolkningsrika samhällen. Inom Östergötlands län med dess nuvarande sex statsläroverk är befolkningskvoten för statlig läroanstalt 52 030 och per klassavdelning å realskolestadiet 6 121. Skulle skolorna i Finspång och Åtvidaberg övertagas av staten, skulle antalet statliga läroanstalter i Östergötlands län uppgå till

åtta, innebärande för detta län en befolkningskvot av 39 023 per statlig läroanstalt och 5 203 per klassavdelning å realskolestadiet. Med hänsyn till jämförelsen med andra län kunna skäl föreligga att ifrågasätta förstatligande av ytterligare mellanskolor. Av de återstående, skolorna i Skänninge och Valdemarsvik, hava båda ansetts vara på grund av föreliggande omständigheter förtjänta att komma i betraktande till förstatligande. Att giva ett mera bestämt företräde åt någon av dessa torde vara vanskligt. I avseende å ålder och elevantal föreligger icke någon större skillnad mellan dem, och båda skolorna hava sin givna betydelse för en vidsträckt kringliggande landsbygd. Till förmån för skolan i Valdemarsvik talar köpingens avskilda läge och för skolan i Skänninge den något större elevtillströmningen från landsbygden. Med ett antal av tio statsläroverk för länet skulle antalet invånare per dylik läroanstalt uppgå till 31 212 och per klassavdelning å realskolestadiet till 4 591, vilka siffror icke synas oskäliga i förhållande till vad förslaget skulle innebära för vissa andra län. Förslaget innebär alltså, att staten övertager de kommunala mellanskolorna i Finspång, Åtvidaberg, Valdemarsvik och Skänninge. Vid envar av skolorna i Åtvidaberg och Valdemarsvik torde frågan om en handelsteknisk linje och beträffande skolan i Finspång frågan om inrättande av en teknisk linje eller en handelslinje böra upptagas till prövning av vederbörande kommunala myndigheter. Till mellanskolan i Norrköping torde, i anslutning till vad förut anförts, ytterligare statsbidrag böra utgå med 100 kronor för elev från kommun utanför det egentliga skolområdet. För läsåret 1939—1940 skulle detta belopp hava utgjort 800 kronor. Jönköpings län. Hyltebruks kommunala mellanskola. I Hyltebruk började en högre folkskola sin verksamhet 1934, och denna skola blev, räknat från och med den 1 januari 1938, erkänd som kommunal mellanskola. För skolan svarar Färgaryds kommun. Under den korta tid skolan varit i verksamhet har dess elevantal varit rätt betydande. Den högre folkskolan, som blev fyraårig först med höstterminen 1937, hade läsåret 1937—1938 99 elever, och den kommunala mellanskolan hade under sitt första arbetsår såsom sådan ett lärjungeantal av 110. Parallellavdelningar finnas till första klassen. Antalet elever från kommuner utanför det egentliga skolområdet är stort, höstterminen 1938 utgjorde det 70 eller 64 procent av det totala elevantalet. De flesta bodde i sina hem, och 19 voro inackorderade i samhället. Inom Hyltebruks samhälle finnes, utöver folkskolestadiet, inga andra teoretiska eller praktiska utbildningsanstalter. Närmaste stad med samrealskola är Falkenberg, dit avståndet är 52

65 km. Lika stort är avståndet till Halmstad, där högre läroverk finnes. Realskolorna i Falkenberg, som höstterminen 1938 hade 197 elever, och vid det högre läroverket i Halmstad — detta läroverk räknade samma termin 663 lärjungar och realskolan därstädes 455 elever, därav 362 på den femklassiga och 93 på den fyrklassiga linjen — torde icke utan tillökning med nya parallellavdelningar kunna i större utsträckning mottaga ytterligare elever. Besök i dessa skolor av elever från Hyltebruk och dess lärjungeområde torde ej heller vara möjligt utan inackordering i vederbörande stad. Mellanskolan disponerar en ny, modernt inredd skolbyggnad, som tagits i bruk vid slutet av höstterminen 1937. Hyltebruks samhälle har vuxit upp kring Hylte sulfit- och pappersfabrik och företer bilden av ett samhälle i jämn och påtaglig utveckling. I närheten finnes även en annan samhällsbildning, Rydöbruk, som bildats kring en dotterfabrik till Hyltefabriken. Utom Hylte bruks aktiebolag, som räknar med en arbetarstam på 6 ä 700 personer vid sina fabriker, finnas inom samhället ett antal handlande och hantverkare. Samhället utvecklar sig mer och mer till en centralpunkt för den omgivande bygden. Skolans lärjungeområde, som innesluter omkring 14 socknar på gränsen mellan Småland och Halland, omfattar en befolkning på bortåt 20 000 personer. Hyltebruk äger dagliga bussförbindelser med flera socknar inom lärjungeområdet. Den kommunala utdebiteringen under åren 1928—1937, vilken närmare framgår av tablån Bilaga II, kan betecknas såsom medelhög. Terminsavgifter utgå med 15 kronor för elever från Hyltebruks samhälle och Färgaryds kommun samt med 30 kronor för lärjungar från andra kommuner. Nedsättningar och befrielser förekomma i stor utsträckning. Trots den utveckling, som Hyltebruks samhälle redan företer och som av allt att döma kommer att fortskrida, samt oaktat det relativt stora elevantalet vid skolan, torde, med hänsyn till den korta tid mellanskolan ännu varit i verksamhet, ett statsövertagande av densamma ej lämpligen böra redan nu ifrågasättas. Några års ytterligare erfarenhet synes först böra avvaktas. Att erinra är dessutom, att Jönköpings län med sina sju statsläroverk redan nu äger en befolkningskvot av 34 012 per statlig läroanstalt och 3 840 per klassavdelning å realskolestadiet, vilka siffror kunna anses skäliga i förhållande till vad förslaget innebär för andra län. I anslutning till vad förut anförts, torde emellertid kunna till skolan ifrågasättas, utöver det författningsenligt nu utgående statsbidraget, ett bidrag med 100 kronor för varje elev från kommun utanför den egentliga

skolkommunen. Efter siffrorna höstterminen 1938 skulle detta bidrag hava för läsåret 1938—1939 uppgått till 7 000 kronor. Kronobergs län.

Strömsnäsbruks kommunala mellanskola. En högre folkskola i Strömsnäsbruk började sin verksamhet med höstterminen 1920, och denna erkändes som kommunal mellanskola, räknat ! från och med den 1 januari 1924. I sitt betänkande av 1923 framhöll skolkommissionen, att såväl lärjungeantalet i den dåvarande högre folkskolan som samhällets folkmängd och betydelse kunde anses motivera, att en statsskola där upprättades, därest utvecklingen av en ur skolan eventuellt framgående mellanskola skulle fortgå i samma riktning som dittills, samt föreslog, att vid den slutliga omprövningen av läroverksorganisationens gestaltning å de olika orterna behovet av realskola måtte bliva föremål för särskilt övervägande beträffande Strömsnäsbruk. I den ovannämnda propositionen I: 238 till 1927 års riksdag upptogs emellertid icke skolan bland de till förstatligande föreslagna mellanskolorna; skolan hade under åren 1924—1926 i medeltal haft endast 53 elever. Med skrivelse den 28 oktober 1935 hava sedermera Traryds kommunalfullmäktige hos Kungl. Maj:t anhållit om skolans förstatligande, därvid fogats en av skolans rektor verkställd utredning med motivering i ! ämnet. Elevantalet i skolan under senaste tioårsperiod har varit i stigande; j medeltalet är 66 elever, och elevantalet höstterminen 1938 utgjorde 79. j Antalet elever från främmande kommuner har ävenledes procentuellt sti- ; git; dessa voro höstterminen 1938 34 till antalet eller 43 procent av det j totala elevantalet. De flesta av dessa bodde i sina hem, och endast två ! voro inackorderade i samhället. Inom samhället finnas, utöver folkskolestadiet, inga andra teoretiska eller praktiska utbildningsanstalter. Närmaste läroverksort är Ljungby, dit avståndet är 34 km. För skolbarn lämpliga tåg- eller bussförbindelser finnas ej. Härtill kommer, att samrealskolan i Ljungby höstterminen 1938 räknade 104 elever och ej torde utan utökning med parallellavdelningar kunna i större utsträckning mottaga ytterligare elever. Mellanskolan disponerar egen byggnad, som uppfördes 1922, och någon nybyggnad skulle, efter vad som meddelats, icke erfordras, därest skolan skulle förstatligas. Däremot skulle, i händelse elevantalet komme att avsevärt ökas, vissa ändrade dispositioner av lokalerna bliva nödvändiga. Strömsnäsbruks municipalsamhälle, vars folkmängd under sista tioårsperiod hållit sig tämligen konstant, rymmer inom sig, förutom banker,

hotell och ett stort antal handlande och hantverkare, Strömsnäs pappers| bruk och sulfitfabrik samt ett flertal andra fabriker och mekaniska verkj städer, såsom Skåne-Smålands järnvägsaktiebolags verkstäder m. m. Inom skolans lärjungeområde, som kan beräknas innesluta en folkmängd på över 12 000 personer, ligga vidare, bland andra industriella anläggningar, Traryds bilfabrik, Timsfors pappersbruk och kraftverk samt ett flertal kraftstationer. Inom samma område ligger även Markaryds köping, som är en | betydande handelsort med många smärre fabriker och industrianläggningar. Statens och kommunens utgifter för skolan m. m. under åren 1928— 1937 framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan betraktas som medelhög. Terminsavgiften utgör för elever från Traryds kommun 20 kronor i första, 30 kronor i andra, 40 kronor i tredje och 50 kronor i fjärde klassen. För lärjungar från andra kommuner utgör avgiften respektive 30, 45, 60 och 75 kronor. Befrielser och nedsättningar förekomma i relativt stor utsträckning. Strömnäsbruks kommunala mellanskola är alltjämt en av de med hänsyn till elevantalet mindre mellanskolorna. Emellertid har skolan ägt bestånd i mer än 15 år och fyller tvivelsutan ett behov såväl i ett samhälle, som nedlagt betydande kostnader för skolans verksamhet och utveckling, som i lika hög grad för den omgivande bygden. Mot bakgrunden av de lämnade uppgifterna kunna sålunda vissa skäl synas tala för ett statsövertagande av skolan. Terminsavgiften utgår nu med växlande belopp i olika klasser. Därest vid ett statsövertagande av skolan vederbörande hemkommuner önska bibehålla sina barn vid de i vissa klasser utgående lägre avgifterna, torde kunna från dessa kommuners sida ifrågasättas ett tillskott för att uppbringa avgiften till den i det föregående angivna beräknade genomsnittsavgiften för elev vid rikets realskolor. Alvesta kommunala mellanskola. Med höstterminen 1920 började en högre folkskola i Alvesta sin verksamhet, vilken med läsåret 1923—1924 omfattade fyra årsklasser och blev, räknat från och med den 1 januari 1927, erkänd som kommunal mellanskola. I sitt 1923 avgivna betänkande framhöll skolkommissionen, att såväl lärjungeantalet i den högre folkskolan i Alvesta som samhällets folkmängd och betydelse kunde anses motivera, att en statsskola där upprättades, därest utvecklingen av en eventuellt ur skolan framgående mellanskola skulle fortgå i samma riktning som hittills, samt föreslog, att vid den slutliga omprövningen av läroverksorganisationens gestaltning å de olika orterna behovet av en realskola måste bliva föremål för särskilt bedömande

beträffande Alvesta. I den ovanberörda motionen I: 238 till 1927 års riksdag är skolan icke berörd. Skolans utveckling är påtaglig. Medeltalet elever per år under sista tioårsperioden utgör 125. Höstterminen 1938 var elevantalet 132. Under läs- | året 1938—1939 funnos parallellavdelningar till andra och fjärde kläs- | serna. Antalet lärjungar från främmande kommuner är betydande. Sist- j nämnda hösttermin uppgick det till 76 eller 58 procent av det totala elevantalet. De flesta bodde i sina hem, och endast fem elever voro inackor- j derade i skolsamhället. Tågförbindelserna till Alvesta äro för dagliga skolresor fördelaktiga. Inom Aringsås kommun finnas, utöver folkskolestadiet, inga andra teoretiska eller praktiska utbildningsanstalter än Aringsås yrkesskolor, vilka utgöra en påbyggnad på folkskolan. Närmaste läroverksort är Växjö, dit avståndet är 18 km. Lärjungar från Alvesta samt Aringsås och Öja socknar skulle med hänsyn till buss- och järnvägsförbindelser möjligen tänkas kunna besöka realskolan i Växjö, men att erinra är, att vid läroverket därstädes, som höstterminen 1938 räknade 602 elever, den femåriga realskolan — samma termin 311 elever — är fullbelagd och att den fyraåriga realskolan — 98 elever — icke torde kunna utan utvidgning med parallellavdelningar i större utsträckning emottaga ytterligare elever. Vidare är att uppmärksamma, att för det stora antal elever, som bo längs stambanan eller längs järnvägssträckan Alvesta— Värnamo, Växjö ligger allt för långt bort för dagliga skolresor fram och åter till hemmen, medan Alvesta utgör den naturliga centralpunkten. Mellanskolan disponerar egen byggnad, och någon nybyggnad anses icke erforderlig, därest skolan skulle övertagas av staten. Gymnastikhus i delas med folkskolan, men förslag föreligger, efter vad rektorsämbetet j meddelat, om uppförande av ett nytt gymnastikhus för mellanskolan, vilket skulle inrymma lokaler även för annan undervisning samt för skolbad. j I Alvesta municipalsamhälle, som uppvuxit kring järnvägsknuten östra j stambanan—Göteborg—Karlskrona järnväg, finnas tingshus, apotek, bankkontor, hotell, många handlande och hantverkare samt flera industrier: sågverk, snickerifabriker, glassliperier, mekaniska verkstäder, Kronobergs läns andelsslakteri m. m. Inom mellanskolans lärjungeområde, som kan beräknas innesluta en befolkning på omkring 23 000 personer, ligger även Vislanda municipalsamhälle samt ett antal industriella anläggningar ävensom ett flertal större egendomar, såsom Ängaholm, Gåvetorp, Tagel, Oby, Lastad m. fl. Terminsavgiften utgör 30 kronor för elever från Aringsås socken och 75 kronor för andra. Nedsättningar och befrielser hava medgivits i betydande utsträckning. Statens och kommunens utgifter till skolan m. m. under åren 1928—1937

69 framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan betraktas såsom medelhög. Alvesta kommunala mellanskola fyller tvivelsutan de förutsättningar, som ansetts böra uppställas för ett statsövertagande. Skolans elevantal företer en jämn stegring, och skolan fyller givetvis ett behov i den trakt, där den är belägen, ej minst för en vidsträckt landsbygd, vilket framgår av den höga siffran av elever från kommuner utanför den egentliga skolkommunen. Närheten till Växjö synes ej böra vara ett hinder för skolans förstatligande; dels är, såsom framgår av förut meddelade siffror, storleken av därvarande läroverk betydande och en ytterligare utvidgning av detsamma vore ej att förorda, dels är Växjö så beläget, att det stora antal elever från landsbygden, som nu kan genom dagliga skolresor fram och åter besöka mellanskolan i Alvesta, ej skulle kunna utan inackordering i staden tänkas förlägga sin skolgång till Växjö. Alvesta kommunala mellanskola synes fördenskull vara förtjänt att övertagas av staten. Av antalet avgångna elever under senaste tioårsperiod har ett synnerligen stort antal ägnat sig åt handel och industri. Det kan med hänsyn härtill ifrågasättas, huruvida icke en handelslinje bör anordnas inom skolan. Frågan härom synes i samband med skolans förstatligande böra upptagas till närmare omprövning av vederbörande kommunala myndigheter. Älmhults kommunala mellanskola. En högre folkskola i Älmhults köping började sin verksamhet med höstterminen 1923, och denna skola blev, räknat från och med den 1 januari 1927, erkänd som kommunal mellanskola. I sitt ovanberörda betänkande av 1923 framhöll skolkommissionen, att samhällets storlek liksom ock det relativt ganska avsevärda antalet barn från Älmhult, som då besökte andra skolor, icke gjorde det osannolikt, att tillräcklig anledning för upprättande av en statens realskola inom en näraliggande framtid kunde föreligga. Kommissionen fann därför lämpligt, att spörsmålet bleve föremål för närmare prövning vid det slutliga övervägandet av skolorganisationens lokala gestaltning. I den förutnämnda motionen I: 238 till 1927 års riksdag är skolan icke omnämnd. I underdånig skrivelse den 28 oktober 1935 anhöllo kommunalfullmäktige i Älmhult på anförda skäl, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder i och för förstatligandet av rikets kommunala mellanskolor, därvid i särskilt fall borde ifrågakomma förstatligandet av Älmhults kommunala mellanskola. Vidare gjordes från ett antal representanter för föräldrar och målsmän till barn vid skolan i underdånig skrivelse den 27 januari 1937 en fram-

ställning till Kungl. Maj:t om åtgärder för förverkligande av »det gamla och allmänt kända önskemålet» om Älmhults kommunala mellanskolas förvandling till en statens realskola. I sitt utlåtande den 15 mars 1937 över denna framställning framhöll skolöverstyrelsen, att med hänsyn till förebragta upplysningar en skola med realskolutbildning som mål syntes behövlig å orten och att lokala förutsättningar för dess bestånd och utrustning måste anses vara för handen. Överstyrelsen ansåg sig dock icke för det dåvarande böra föreslå skolans förstatligande, enär en allmän prövning efter enhetliga grunder rörande ett eventuellt statsövertagande av kommunala mellanskolor dessförinnan borde komma till stånd. Härjämte må erinras, att i två vid 1938 års riksdag avlåtna likalydande motioner (I: 49 och II: 36) hemställdes, att riksdagen måtte besluta, att kommunala mellanskolan i Älmhult från och med budgetåret 1938/39 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t kunde finna skäligt, successivt skulle ombildas till en statens fyrklassiga samrealskola. I sin skrivelse nr 8, punkt 105, framhöll riksdagen, att, såvitt riksdagen kunde bedöma, ett förstatligande av nämnda mellanskola kunde vara påkallat. Då det emellertid föll sig svårt för riksdagen att utan jämförelsematerial bedöma, om andra kommunala mellanskolor borde i detta hänseende tillerkännas företräde framför skolan i Älmhult, ansåg sig riksdagen icke kunna då fatta beslut i enlighet med det motions vis gjorda yrkandet. Emellertid uttalade riksdagen önskvärdheten av att Kungl. Maj:t, i samband med en undersökning rörande i vad mån och på vad sätt den statliga skolverksamheten borde utsträckas till orter, där kommunala mellanskolor för närvarande vore upprättade, måtte taga under omprövning, huruvida icke jämväl kommunala mellanskolan i Älmhult borde ombildas till statlig realskola, och för riksdagen framlägga det förslag, som kunde framgå som resultat av en sådan undersökning.

Mellanskolan i Älmhult är en bland de större mellanskolorna. Elevantalet, som under senaste tioårsperiod i medeltal varit 114, företer en jämn och kraftig stegring. Höstterminen 1938 utgjorde antalet 159. Parallellavdelningar funnos samma termin i första, tredje och fjärde klasserna. Antalet lärjungar från kommuner utanför det egentliga skolområdet är betydande. Det utgjorde sistnämnda hösttermin 96 eller 60 procent av det totala antalet. Alla utom en av dessa bodde i sina hem. . . . . Inom Älmhults köping finnas, utöver folkskolestadiet, inga andra teore- j tiska eller praktiska utbildningsanstalter än en av köpingen inrättad lärlings- och yrkesskola. Närmaste läroverksort är Ljungby, dit avståndet är 45 km. Förbindelserna dit äro ogynnsamma, och samrealskolan därstädes, som höstterminen 1938 ägde 104 elever, torde ej utan utvidgning med parallellavdelningar

71 kunna i större utsträckning mottaga ytterligare lärjungar. Därnäst kommer Hässleholm, dit avståndet är 51 km. och vars samrealskola, som höst; terminen 1938 räknade 259 elever, är fullbelagd. Skolan disponerar egen byggnad, som uppfördes till större delen 1926. Någon ombyggnad anses icke erforderlig, därest skolan skulle förstatligas. Däremot skulle en tillbyggnad vara av behovet påkallad med hänsyn till det växande elevantalet. Frågan om en dylik tillbyggnad är, efter vad som upplysts, under utredning. Älmhults köping, som uppvuxit kring järnvägsknuten, där från södra stambanan banor utgå till Kristianstad och Sölvesborg, har en befolkning, som under senaste tioårsperiod i stort sett bibehållit sig tämligen konstant. Köpingen har flera bankkontor, apotek, hotell, ett flertal handlande och hantverkare samt många smärre industriella anläggningar, såsom cementgjuteri, ångsågar, snickerifabriker, glassliperier, Elma glasbruk m. m. Inom skolans lärjungeområde, som äger en folkmängd på bortåt 22 000 personer, ligga ett antal mindre industrier, såsom snickeri- och träfabriker m. m. Köpingens kommunikationsförhållanden äro goda, vilket förklarar det stora antalet elever i skolan från orter utanför det egentliga skolområdet ävensom det förhållandet, att praktiskt taget samtliga kunna bo i sina hem. Statens och kommunens kostnader för skolan m. m. under åren 1928— 1937 framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen har under perioden stigit och kan betraktas som relativt hög. Terminsavgiften utgör för lärjungar från det egentliga skolområdet 40 kronor i första, 45 kronor i andra, 50 kronor i tredje och 55 kronor i fjärde klassen. För elever från kommuner utanför det egentliga skolområdet är avgiften respektive 60, 70, 80 och 90 kronor. Nedsättningar och befrielser förekomma i stor utsträckning. Älmhults kommunala mellanskola tillgodoser utan tvivel ett behov i det samhälle och den trakt, där den är belägen. Då den dessutom i hög grad fyller de förutsättningar, som ansetts böra uppställas för en mellanskolas förstatligande, och vidare är föremål för uppmärksamhet och omvårdnad av en kommun, som härmed även tillgodoser intressen från en väl befolkad kringliggande landsbygd, synes någon tvekan ej böra föreligga om det berättigade i att densamma övertages av staten. Skulle mellanskolan förstatligas, synes kunna ifrågasättas, med hänsyn till skolans stora elevantal, att vid densamma inrättas en handelslinje. Frågan härom torde i samband med skolans förstatligande böra upptagas till närmare omprövning av vederbörande kommunala myndigheter. 6 •

72 Sammanfattning

beträffande de kommunala mellanskolorna i Kronobergs län. Av mellanskolorna i Kronobergs län hava skolorna i Alvesta och Älmhult ansetts utan tvekan böra ifrågasättas att övertagas av staten. Skolan j i Strömsnäsbruk, som trots sitt ännu begränsade elevantal likväl synts förtjänt att komma i betraktande till förstatligande, torde emellertid sättas efter de två förstnämnda. Skulle de två förstnämnda mellanskolorna komma att förstatligas, skulle antalet statsskolor i Kronobergs län uppgå till fyra, innebärande en be- j folkningssiffra av 38 235 på varje statlig läroanstalt och av 5 098 på klass- | avdelning å realskolestadiet, siffror, som ligga något över de motsvarande j siffror, som skulle bliva gällande för ett stort antal län. Med ett antal av I fem statsskolor i länet skulle motsvarande siffror bliva 30 588 och 4 498, siffror, av vilka den förstnämnda skulle enligt förslaget få sin motsvarig- j het i ett par län och i och för sig icke torde kunna betraktas såsom för I låg, samt den sistnämnda i stort sett korresponderar mot vad förslaget skulle i samma avseende innebära för bortemot hälften av rikets övriga län. Mellanskolan i Strömsnäsbruk är emellertid ännu av den storleksordningen, att ett uppskov med dess förstatligande kan synas motiverat. Försiktigheten torde därför bjuda att nu ifrågasätta för Kronobergs län förstatligande allenast av två mellanskolor, nämligen de i Alvesta och j Älmhult. Frågan om inrättande vid båda dessa skolor av särskilda handelslinjer torde böra upptagas till prövning av vederbörande kommunala myndigheter. Till den kommunala mellanskolan i Strömnäsbruk torde i anslutning till vad förut anförts ett särskilt statsanslag utgå för elever från kommuner utanför det egentliga skolområdet. Beräknat efter siffrorna höstterminen 1938 skulle ett dylikt anslag uppgå till 3 400 kronor. Kalmar län. Nybro kommunala mellanskola. Den kommunala mellanskolan i Nybro är en av de äldsta mellanskolorna i riket; den tillkom 1912 genom ombildning av en förutvarande enskild samskola å orten. I sitt ovanberörda betänkande 1923 erinrade skolkommissionen, att lärjungeantalet vid skolan 1921 utgjorde 76 och att medeltalet för hela skolans verksamhetsperiod då uppgått till 61.8. Kommissionen ansåg skolans utveckling under de senaste åren motivera dess ersättande med en statens samrealskola. Den förut omnämnda motionen I: 238 till 1927 års riksdag upptog icke mellanskolan i Nybro bland de skolor, som enligt motionärens förslag borde förstatligas. Det framhölls i motionen, att lärjungemedeltalet under

åren 1920—1926 visserligen varit 70, men att på grund av den stora nedgången av lärjungarnas antal — höstterminen 1926 hade skolan besökts av endast 44 lärjungar — man tillsvidare borde ställa sig avvaktande. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 december 1935 hemställde stadsfullmäktige i Nybro om utredning angående ett fortsatt förstatligande av de kommunala mellanskolorna. Elevantalet vid skolan företer emellertid under senaste tioårsperiod en betydande och på det hela taget jämn stegring. Medeltalet under perioden har varit 78, och vart och ett av de sista fem åren har elevantalet överskridit 80; höstterminen 1938 utgjorde det 95. Lärjungar från kommuner utanför det egentliga skolområdet utgjorde höstterminen 1938 33 eller 35 procent av det totala elevantalet. Av dessa bodde 23 i sina hem, och 10 voro inackorderade i staden. Några andra teoretiska eller praktiska utbildningsanstalter utöver folkskolestadiet finnas icke i staden. Närmaste läroverksort är Kalmar, dit avståndet är 30 km. På grund av kommunikationsförhållandena torde emellertid betydande svårigheter förefinnas för elever från Nybro att utan inackordering dagligen besöka läroverket i Kalmar. Detsamma räknade höstterminen 1938 694 elever och realskolan därstädes, som omfattade 471 elever — 390 på den femåriga och 81 på den fyraåriga linjen — torde ej utan utökning med flera parallellavdelningar kunna i större utsträckning mottaga ytterligare elever. En ny skolbyggnad uppfördes för mellanskolan 1936, och någon ombyggnad anses icke erforderlig, därest skolan skulle komma att övertagas av staten. I Nybro stad, som under senaste tioårsperiod kan uppvisa en kraftig ökning av sin folkmängd, finnas ett hundratal handlande och hantverkare samt ett flertal industriella anläggningar, såsom cementgjuterier, glassliperier, mekaniska verkstäder och gjuterier samt möbel- och snickerifabriker m. m. Inom skolans lärjungeområde, som kan beräknas innesluta en befolkning av omkring 20 000 personer, ligga ett stort antal glasbruk, såsom Orrefors, Pukeberg, Alsterfors m. fl., ett flertal snickerifabriker och egendomar. Statens och stadens utgifter för skolan m. m. under åren 1928—1937 framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan betecknas såsom medelhög. Terminsavgiften utgör 50 kronor i första, 55 kronor i andra, 60 kronor i tredje och 70 kronor i fjärde klassen. Någon skillnad mellan elever från Nybro stad och elever från utanförliggande kommuner har icke gjorts. Befrielser från och nedsättningar i dessa avgifter förekomma.

74 Skolans ålder och det ökade elevantalet i förening med stadens tillväxt och utveckling göra, att goda skäl tala för statens övertagande av densamma. Torsås kommunala

mellanskola.

En högre folkskola i Torsås började sin verksamhet med höstterminen 1915, och denna blev erkänd som kommunal mellanskola, räknat från och med den 1 januari 1919. I sitt betänkande av 1923 erinrade skolkommissionen, att lärjungeantalet utgjorde år 1921 vid skolan 66 samt att medeltalet för skolans hela verksamhetsperiod uppgått till 71.5. En viss tveksamhet ansåg kommis- [ sionen dock föreligga däri, att skolan med avseende å lärjungefrekvensen — höstterminen 1918: 76, höstterminen 1919: 77, höstterminen 1920: 67 och höstterminen 1921: 66 — gått tillbaka. Då emellertid det sistnämnda lärjungeantalet något översteg det, som enligt kommissionens mening borde utgöra minimum för att en skola borde ifrågakomma till ersättande av ett statsläroverk, och i betraktande av samhällets jämförelsevis isolerade läge i sydligaste delen av länet, hade kommissionen icke funnit tillräckliga skäl föreligga att avstyrka upprättande av en statsskola i Torsås. I den ovanberörda motionen I: 238 till 1927 års riksdag upptogs även j Torsås kommunala mellanskola bland dem, som ansågos böra ifrågakomma till förstatligande. Medeltalet lärjungar under perioden 1920—1926 hade varit 67. Elevantalet i skolan under senaste tioårsperiod företer i förhållande till : de förut nämnda siffrorna en stark ökning. Medeltalet under perioden har varit 91 och höstterminen 1938 var elevantalet 90. Antalet elever från kommuner utanför det egentliga skolområdet har varit betydande; det ut- | gjorde höstterminen 1938 64 eller 71 procent av det totala elevantalet. Av dessa bodde 54 i sina hem, och 10 voro inackorderade i samhället. Några andra teoretiska eller praktiska utbildningsanstalter utöver folkskolestadiet finnas icke i samhället. Närmaste läroverksort är Kalmar, dit avståndet är 40 km. Därnäst kommer Karlskrona, dit avståndet är 47 km. Förbindelserna till nämnda städer från Torsås och närmaste trakt möjliggöra emellertid icke för flertalet elever dagliga skolresor, och realskolorna därstädes äro mycket stora, i Kalmar omfattande 471 och i Karlskrona 570 elever höstterminen 1938. Det totala elevantalet i de högre läroverken i nämnda städer var samma termin 694, respektive 830. Mellanskolans byggnad uppgives kunna bereda plats för omkring 110 lärjungar. Vissa specialrum, bland annat för undervisning i övningsämnen, saknas och anses önskvärda.

75 Torsås municipalsamhälle äger bankkontor, många handlande och hantverkare samt en del industriella anläggningar, såsom ångkvarn och träindustri, mekaniska verkstäder, m. m. Inom mellanskolans lärjungeområde, som räknar en befolkning av bortåt 17 000 personer, ligger Bergkvara municipalsamhälle (lastage-, tull- och lotsplats), en del småindustrier, flera sågverk och några större egendomar, såsom Värnanäs, Kristinelund m. fl. Goda järnvägs- och bussförbindelser finnas till Torsås. Statens och kommunens utgifter för skolan m. m. under åren 1928— 1937 framgå av tablån Bilaga n . Den kommunala utdebiteringen kan betecknas såsom mycket hög. Terminsavgiften utgör för lärjungar från Torsås kommun 40 kronor i första, 50 kronor i andra samt 60 kronor i tredje och i fjärde klassen. För elever från kommuner utanför det egentliga skolområdet är motsvarande avgift respektive 50, 60 och 70 kronor. Befrielser och nedsättningar förekomma. Torsås kommunala mellanskola fyller givetvis ett behov ej endast för Torsås kommun utan i all synnerhet för den omgivande trakten, vilket framgår av det stora antalet elever från kommuner utanför det egentliga skolområdet. Med hänsyn till skolans ålder och det växande elevantalet synes skolan vara förtjänt att övertagas av staten. Emmaboda

kommunala

mellanskola.

1926 tillkom i Emmaboda en högre folkskola, vilken erkändes såsom kommunal mellanskola, räknat från och med den 1 januari 1934. Under de fem läsår mellanskolan såsom sådan varit i verksamhet har medeltalet elever per läsår varit 72; elevantalet höstterminen 1938 utgjorde 81. Antalet lärjungar från kommuner utanför det egentliga skolområdet utgjorde höstterminen 1938 46 eller 57 procent av det totala elevantalet. Av dessa bodde det största antalet i sina hem och endast fyra voro inackorderade i samhället. I köpingen finnas, utöver folkskolestadiet, inga andra teoretiska eller praktiska utbildningsanstalter. Närmaste läroverksorter äro Kalmar, Karlskrona och Växjö, dit avståndet är lika långt, 57 km. Realskolorna vid de högre läroverken i dessa städer äro relativt stora, omfattande höstterminen 1938, såsom förut nämnts, respektive 471, 570 och 409 lärjungar, och torde icke utan utvidgning med flera parallellavdelningar kunna i större utsträckning emottaga ytterligare elever. Förbindelsen mellan dessa läroverksorter och Emmaboda köping äro ock sådana, att möjlighet ej finnes till skolgång utan inackordering i nämnda städer för elever från mellanskolans i Emmaboda lärjungeområde.

76 Mellanskolan disponerar egen nybyggnad, som uppfördes 1934. Någon nybyggnad anses icke erforderlig. Emmaboda köping, som i befolkningshänseende under senaste årtionde företett en jämn ökning, äger apotek, bankkontor, många handlande och hantverkare samt smärre industriella anläggningar, såsom glasbruk och glassliperier, möbel- och snickerifabriker, stenhuggeri, cementgjuteri, me- j kaniska verkstäder m. m. Inom mellanskolans lärjungeområde, som räknar i en befolkning på över 22 000 personer, ligga, förutom ett betydande antal I egendomar, Lessebo pappersbruk, möbelfabriker samt ett stort antal glas- | bruk, såsom Boda, Johansfors, Skruv m. fl. Kommunikationerna äro goda, vilket framgår av det stora antalet utomsocknes barn, som bo i sina hem. j Statens och köpingens utgifter för skolan m. m. åren 1934—1937 framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan betecknas såsom medelhög. Terminsavgiften utgår för närvarande med 25 kronor för elever från det egentliga skolområdet och 50 kronor för andra. Nedsättningar och befrielser förekomma i viss utsträckning.

Emmaboda kommunala mellanskola synes tvivelsutan fylla behovet av högre skolutbildning i en relativt tättbefolkad trakt. Då emellertid skolan såsom sådan endast varit i verksamhet i fem år och elevantalet, om ock visande en tydlig tendens till ökning, ej varit påfallande högt, torde försiktigheten bjuda att avvakta ytterligare ett par års erfarenhet, innan åtgärder vidtagas för skolans förstatligande. I anslutning till vad förut anförts om särskilt statsbidrag till de kommunala mellanskolorna för elever från kommuner utanför det egentliga j skolområdet, skulle ett dylikt bidrag utgå till mellanskolan i Emmaboda; beräknat efter höstterminen 1938 skulle ett sådant belöpa sig till 4 600 i kronor.

Sammanfattning beträffande de kommunala mellanskolorna i Kalmar län. \ De skolor inom Kalmar län, vilka synas för närvarande förtjänta att I komma i betraktande till förstatligande, äro sålunda mellanskolorna i Nybro och Torsås. Kalmar län äger för närvarande sex statsläroverk med en befolkningskvot av 38 372 per statlig läroanstalt och 4 699 per klassavdelning å realskolestadiet. Med åtta statsskolor skulle motsvarande siffror bliva 28 779, respektive 4 039. I betraktande av dessa siffror och då försiktigheten torde bjuda att gå mera varsamt fram beträffande ett län, som redan är relativt väl tillgodosett med statliga utbildningsanstalter, synes försiktigheten bjuda att nu ifrågasätta förstatligande av allenast en mellanskola i länet. Därigenom skulle, med sju statsskolor, befolkningskvoten bliva 32 890 per sådan skola och 4 344 per klassavdelning å realskolestadiet.

77 Vid valet mellan Nybro och Torsås kommunala mellanskolor torde trots den förras högre ålder företräde givas den sistnämnda. Detta företräde synes motiverat av den större elevfrekvensen, särskilt från kommuner utanför det egentliga skolområdet, av den högre kommunala utdebiteringen i Torsås samt av ortens relativt isolerade läge i en trakt av länet med begränsade möjligheter till närliggande högre utbildningsanstalter. Förslaget innebär alltså förstatligande av allenast kommunala mellanskolan i Torsås. Nybro kommunala mellanskola bör dock komma i åtnjutande av det särskilda statsbidrag, som i annat sammanhang ifrågasatts för elever från kommuner utanför det egentliga skolområdet. Efter siffrorna för höstterminen 1938 skulle detta statsbidrag uppgå till 3 300 kronor. Gotlands län. Slite kommunala

mellanskola.

Höstterminen 1922 upprättades i Slite en högre folkskola, vilken erkändes som kommunal mellanskola, räknat från och med den 1 januari 1935. Under mellanskolans fyra verksamhetsår har medeltalet elever utgjort 59; höstterminen 1938 utgjorde lärjungeantalet 63. Eleverna från kommuner utanför det egentliga skolområdet utgjorde samma hösttermin 13 eller 21 procent av det totala elevantalet. Av dessa voro 12 inackorderade i samhället. I Slite finnas icke några andra teoretiska eller praktiska utbildningsanstalter utöver folkskolan. Till Visby, som är närmaste läroverksort, utgör avståndet 36 km. Läroverket därstädes räknade höstterminen 1938 311 elever, och dess båda realskolelinjer äro ej fullbelagda — 119 elever på den femåriga och 82 på den fyraåriga linjen. Såväl buss- som tågförbindelser finnas med Visby, men möjlighet för elever från Slite och närmaste trakt att utnyttja dessa för dagliga skolresor förefinnes icke. Skolan disponerar egen byggnad; dess lokaler undergingo år 1934 en genomgripande ombyggnad, och ökade utrymmen erhöllos genom en helt ny tillbyggnad. I händelse av statens övertagande av skolan anses någon nybyggnad ej erforderlig. Utredning pågår, efter vad som meddelats, om uppförande av ett med folkskolan gemensamt gymnastikhus. Slite, som är en av Gotlands bästa och mest trafikerade hamnar, är näst Visby öns största samhälle och utgör centrum för norra Gotland. Köpingen, vars folkmängd under sista tioårsperiod företer en sakta stegring, har apotek, bank, hotell, många handlande och hantverkare samt en del industrier, såsom Slite cement- och kalkaktiebolag, Gotlands kraftverk, stenhuggerier, snickerifabriker m. m. Inom skolans lärjungeområde, som kan

beräknas innesluta en befolkning av omkring 16 000 personer, ligga flera större kalk- och cementfabriker. Hit torde även kunna hänföras Fårösund med dess hamn och kalkstensbrott; till Fårösund är Gotlands kustartillerikår förlagd, vars officers- och underofficerskadrar komma att under den närmaste tiden successivt utökas. Statens och köpingens utgifter för skolan m. m. under åren 1935—1937 framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan betecknas ; såsom synnerligen hög. Terminsavgift upptages endast av elever, tillhörande andra kommuner. Avgiften utgör 25 kronor i alla klasser. Nedsättningar och befrielser hava förekommit.

Den kommunala mellanskolan i Slite har såsom sådan ägt bestånd i endast fyra år, och elevantalet, som i den föregående högre folkskolan ej var högt, är om ock med en tendens till ökning ännu relativt begränsat. I betraktande härav skulle måhända försiktigheten bjuda att avvakta ytterligare ett par års erfarenhet, innan ett förstatligande av skolan ifrågasattes. Emellertid föreligga med hänsyn till Gotlands relativt isolerade läge och de höga skatterna på ön tvivelsutan starka skäl för att staten lämnar det bidrag till bildningssträvandena i en avlägsen landsända, som ett statsövertagande av öns enda kommunala mellanskola skulle innebära. Härtill kommer också det påtagliga intresse, som Slite köping med stora ekonomiska uppoffringar visat för skolans bestånd och utveckling. En högre läroanstalt utöver folkskolestadiet har funnits i köpingen i 17 år, och med utvecklade bussförbindelser finnes anledning förmoda, att elevantalet kommer att ! stiga. Gotlands län med en befolkning av 58 066 personer äger endast ett statsläroverk, innebärande en befolkningskvot av 7 258 per klassavdelning å realskolestadiet. Med två statsläroverk skulle befolkningskvoten per läro- j verk bliva 29 033 och per klassavdelning å realskolestadiet 4 839. Den sistnämnda siffran skulle enligt förslaget få sin motsvarighet i flertalet andra län. Förslaget innebär alltså förstatligande av den kommunala mellanskolan i Slite. Några terminsavgifter utgå nu icke för elever från skolkommunen. Därest vid ett statsövertagande terminsavgifter komma att utgå och i händelse kommunen vill behålla sina elever vid den nuvarande fria skolgången, kan ifrågasättas, huruvida kommunen vill åtaga sig att för dem erlägga terminsavgifter enligt förut angiven beräkningsgrund. Beräknat efter elevantalet för höstterminen 1938 — 50 elever — skulle ett eventuellt kommunalt anslag för ändamålet för läsåret 1939—40 hava uppgått till omkring 3 200 kronor.

79 Kristianstads län. Örkelljunga kommunala mellanskola. En högre folkskola tillkom i Örkelljunga från och med höstterminen 1920, vilken blev erkänd som kommunal mellanskola, räknat från och med den 1 januari 1924. Skolan är icke omnämnd i skolkommissionens betänkande. I den ovanberörda motionen I: 238 till 1927 års riksdag upptogs skolan ej bland de mellanskolor, som föreslogos till förstatligande. Lärjungeantalet hade under åren 1924—1926 uppgått i medeltal till allenast 43. Elevantalet har sedan dess stigit. Medeltalet under senaste tioårsperioden utgör 76. Antalet har vissa år överskridit 80 men företer nu en något nedåtgående tendens — höstterminen 1938 72 elever — det sistnämnda, enligt uppgift, beroende på en av lokalförhållandena betingad begränsning av intagningen av nya elever. Antalet barn från främmande kommuner utgjorde höstterminen 1938 13 eller 18 procent av det totala elevantalet. Samtliga dessa bodde i sina hem. I samhället finnas, utöver folkskolestadiet, inga andra teoretiska eller praktiska utbildningsanstalter. Närmaste läroverksorter äro Ängelholm och Klippan, dit avståndet är 30 km. Frånsett den omständigheten, att tåg- och bussförhållandena näppeligen kunna möjliggöra dagliga skolresor från Örkelljunga till nämnda samhällen och åter, är att uppmärksamma, att samrealskolan i Ängelholm höstterminen 1938 ägde 325 elever och näppeligen torde i sin fyraåriga linje kunna utan utvidgning med parallellavdelningar i större utsträckning mottaga ytterligare lärjungar. Enahanda är förhållandet med den fyraåriga samrealskolan i Klippan, som höstterminen 1938 räknade 143 elever. Till Hässleholm är avståndet 40 km., och samrealskolan därstädes, vilken höstterminen 1938 rymde 259 elever, är fullbelagd. På grund av Örkelljunga kommuns vidsträckthet måste, efter vad som uppgivits, ett stort antal elever för att besöka skolan cykla avsevärda sträckor. Många av byarna, både inom och utom skoldistriktet, ligga avlägset från tåg- och bussförbindelser med ovannämnda läroverksorter. Den av mellanskolan nu disponerade byggnaden är Örkelljunga gamla folkskola, som nödtorftigt omändrades 1923. Lokalerna anses vara mindre tillfredsställande, och över huvud uppgives det trånga utrymmet hava varit hindrande för skolans utveckling. Örkelljunga municipalsamhälle, vars befolkningssiffra under senaste tioårsperiod företer en sakta men tämligen jämn stegring, äger apotek, bankkontor, talrika handlande och hantverkare, mejeri, mekanisk verkstad och diverse fabriker. Inom skolans lärjungeområde, som omfattar en befolkning på över 15 000 personer, finnas ett flertal fabriker samt några större egendomar, såsom Lärkesholm, Vallen m. fl.

80 Statens och kommunens utgifter för skolan m. m. under åren 1928— 1937 framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan betecknas såsom medelhög. För elever från det egna skoldistriktet utgår ingen terminsavgift i första i klassen, men i de övriga klasserna är denna avgift bestämd till 40 kronor, j Lärjungar från annat skoldistrikt betala i samtliga klasser en terminsavgift av 50 kronor. Befrielser och nedsättningar förekomma i betydande | utsträckning. Beträffande mellanskolans drift och underhåll är att märka, att den- | samma åtnjuter bidrag från den von Reiserska stiftelsen. I det av Kungl. Maj:t för denna stiftelse den 31 mars 1926 fastställda reglementet är bestämt, att tre åttondelar av stiftelsens nettobehållning årligen »skall överlämnas till Örkelljunga församling för att användas såsom bidrag till uppehållande av den kommunala mellanskolan i Örkelljunga». Denna inkomstpost har växlat i storlek och utgjorde för budgetåret 1936/37 6 417 kronor 7 öre.

Skäl kunna onekligen anföras för ett statsövertagande av Örkelljunga kommunala mellanskola. Skolans ålder samt dess läge i ett samhälle, som utgör ett centrum för en vidsträckt landsbygd, äro omständigheter, vilka, utom andra, tala härför. Kristianstads län har emellertid redan nu sju statsläroverk med en befolkningskvot av 35 423 per statlig läroanstalt och 3 815 per klassavdelning å realskolestadiet. Att öka antalet statsläroverk inom länet synes med hänsyn härtill icke böra utan tvingande skäl ske, och några sådana särskilda omständigheter i fråga om den kommunala mellanskolan i Örkel- i ljunga synas icke föreligga, som skulle motivera en dylik åtgärd. Örkelljunga mellanskola torde böra komma i åtnjutande av det särskilda ! statsbidrag, som föreslås skola utgå för elever från främmande kommuner. Efter siffrorna för höstterminen 1938 skulle ett dylikt bidrag uppgå ; till 1 300 kronor. Malmöhus län. Malmö kommunala

mellanskola.

Malmö kommunala mellanskola har organisatoriskt framvuxit ur folkskolan och dess överbyggnader. Den från 1870-talet stammande s. k. borgarskolan omorganiserades redan 1906 till att omfatta dels en fyraårig linje, realskolelinjen, med realskolexamen som mål, dels en treårig linje, yrkeslinjen, med mera omedelbar inriktning på det praktiska livets behov. Realskolelinjen blev 1910 erkänd som kommunal mellanskola, den första i landet av denna skolform. Bandet med borgarskolan löstes småningom, och från och med läsåret 1912—1913 är skolan att anse som fullt frista-

81 ende. Den övriga delen av borgarskolan har sedan utformats till en yrkesbestämd högre folkskola med två linjer, en handelslinje och en hushållslinje. Skolkommissionen, som på sin tid föreslog, att det dåvarande högre läroverket i Malmö ombildades till samläroverk, att den dåvarande gossrealskolan utvidgades till högre gossläroverk samt att ett högre flickläroverk nyupprättades, framhöll, att för tillgodoseende av stadens behov av undervisningsanstalter alltjämt erfordrades minst en realskola såsom ersättning för den nuvarande mellanskolan, och förordade, att en samrealskola måtte upprättas i Malmö. Efter beslut av 1927 års riksdag ordnades läroverksförhållandena i Malmö så, att där numera finnes ett högre gossläroverk med en femklassig realskola, ett högre flickläroverk med en fyrklassig realskola samt en realskola, avsedd endast för gossar, med en femklassig och en fyrklassig avdelning. Den kommunala mellanskolan lämnades orubbad. Mellanskolan är en av rikets största. Medeltalet elever under senaste tioårsperiod har varit 566 och höstterminen 1938 utgjorde lärjungeantalet 583. Till en var av första och andra klasserna funnos höstterminen 1938 fem parallellavdelningar och till en var av tredje och fjärde klasserna fyra parallellavdelningar. Några elever från andra kommuner hava under nämnda hösttermin icke förekommit. Skolan disponerar sedan 1924 egen byggnad. En tillbyggnad, omfattande framför allt aula, vilken nu saknades, har ansetts nödvändig. Terminsavgifter förekomma icke. Malmö kommunala mellanskola tillhör givetvis de skolor, vilka böra ifrågakomma att övertagas av staten. I avseende å realskolelinjerna i Malmö har emellertid rektorsämbetet anfört bland annat: »Det torde icke kunna förnekas, att förekomsten av fullt parallella statliga och kommunala realskolelinjer i Malmö under tiden efter 1927 års skolreform vid åtskilliga tillfällen skapat besvärliga situationer. Tillgång och efterfrågan på platser hava av åtskilliga skäl ställt sig mycket olika vid olika skolor, och skiljaktigheterna i fråga om terminsavgifter ha försvårat hänvisning från den ena skolan till den andra. Det förefaller, som om en verkligt rationell lösning av realskoleproblemet i Malmö säkrast kunde vinnas genom kommunala mellanskolans förstatligande och en i samband därmed ställd reglering av förhållandet mellan denna skola och de tre förutvarande statsläroverken. Därvid kunde antingen en lokal begränsning av skolornas lärjungeområden tänkas kunna komma i fråga eller också en begränsning i fråga om realskolelinjernas typ, lämpligen på sådant sätt, att stadens fyraåriga realskolelinjer koncentrerades till den nuvarande kommunala mellanskolan, under det att de femåriga linjerna i

behövlig utsträckning vore företrädda vid de nuvarande tre statsläroverken.» Den av rektorsämbetet framkastade tanken på en koncentrering av de olika realskoletyperna synes värd beaktande. Flera organisatoriska och andra fördelar skulle tvivelsutan vara förenade med en dylik anordning. Den femklassiga realskolan vid gossläroverket, vilken höstterminen 1938 omfattade 450 elever, skulle förbliva orubbad, likaså den femklassiga linjen vid den nuvarande gossrealskolan, vilken linje samma hösttermin omfattade 461 elever. Vid flickläroverket finnes en fyrklassig realskola, omfattande samma hösttermin 302 elever. Gossrealskolans fyrklassiga avdelning omfattade sistlidna hösttermin 98 elever. Skäl kunna anföras för en | sammanslagning av denna sistnämnda med en eventuellt förstatligad kommunal mellanskola. Då mellanskolan samma tid räknade ett antal av 583 elever, skulle man nå en siffra av 681, vilken onekligen kan förefalla hög. Att erinra är emellertid, att elevantalet vid åtskilliga realskolor i landet närmar sig denna siffra och att vid de till förstatligande ifrågasatta kommunala mellanskolorna i Stockholm lärjungeantalet sista höstterminen uppgick till 715, respektive 736. En dylik sammanslagning" tarvar givetvis utvidgade lokalutrymmen. Skall såsom antytts en utvidgning av den nuvarande mellanskolans lokaler under alla förhållanden komma till stånd, torde möjligen i samband därmed lokalfrågan kunna vinna sin lösning. Med hänsyn till det betydande elevantalet kan, liksom föreslagits be- j träffande de till förstatligande förordade kommunala mellanskolorna i Stockholm, en differentiering av undervisningen i de högre klasserna ifrå- j gasättas. Frågan om inrättande vid skolan av en handelslinje synes böra j upptagas till övervägande av de kommunala myndigheterna. Frågan om terminsavgifterna torde jämväl böra beaktas. I händelse av mellanskolans förstatligande torde ifrågasättas, huruvida staden, därest den vill behålla den fria skolgången för den förstatligade mellanskolans elever ävensom bereda fri skolgång för de dit eventuellt överflyttade eleverna från nuvarande realskolans fyrklassiga avdelning, är villig att betala vad eljest skall i terminsavgifter inflyta. Grunderna för beräkningen av ett dylikt anslag hava i det föregående angivits. För det till 681 beräknade elevantalet vid mellanskolan och nuvarande realskolans fyrklassiga avdelning höstterminen 1938 skulle ett eventuellt kommunalt anslag för året 1939—1940 hava uppgått till omkring 43 600 kronor. Den eventuellt förstatligade mellanskolan torde förslagsvis kunna benämnas den södra realskolan (samrealskola) och den nuvarande realskolan kallas den norra realskolan (för gossar).

83 Höörs kommunala

mellanskola.

Den kommunala mellanskolan i Höör tillkom såsom sådan genom ombildning av en enskild samskola och blev erkänd som mellanskola, räknat från och med den 1 januari 1913. Den är sålunda en av de äldre dylika skolorna. I sitt betänkande 1923 framhöll skolkommissionen, att lärjungeantalet i skolan utgjorde 1921 84 och medeltalet under hela skolans verksamhetsperiod varit 59.7. Kommissionen hade anställt en jämförelse med den dåvarande mellanskolan, numera samrealskolan i Hörby och sagt sig, då avståndet mellan Höör och Hörby vore blott 13 km. och kommunikationerna med Eslöv vore goda, vara tveksam beträffande lämpligheten av att båda skolorna ombildades till statsläroverk. Med hänsyn till skolornas jämförelsevis betydande lärjungefrekvens hade kommissionen dock ansett sig böra förorda, att båda de nämnda skolorna ersattes av statsläroverk. Den ovanberörda motionen I: 238 till 1927 års riksdag upptog mellanskolan i Höör bland de skolor, som enligt motionens förslag borde förstatligas. Medeltalet lärjungar under perioden 1920—1926 hade varit 77. Elevantalet vid skolan företer under senaste tioårsperiod en stigande tendens och uppvisar ett medeltal av 80. Höstterminen 1938 utgjorde lärjungeantalet 105. Antalet elever från kommuner utanför det egentliga skolområdet utgjorde samma hösttermin 26 eller alltså i stort sett 25 procent av det totala elevantalet. Av dessa voro endast fyra inackorderade i skolsamhället, och de övriga bodde i sina hem. I Höörs köping ligger Åkersbergs lanthushållsskola. Några andra teoretiska eller praktiska utbildningsanstalter utöver folkskolestadiet finnas icke. Närmaste läroverksort är Hörby, vars samrealskola höstterminen 1938 räknade 123 elever och ej torde utan utvidgning med parallellavdelningar kunna i större utsträckning mottaga ytterligare elever. Bussförbindelser finnas mellan Höör och Hörby. Därnäst kommer Eslöv, dit avståndet är 20 km. med goda tågförbindelser och vars högre läroverk höstterminen 1938 räknade 352 elever, därav 239 i realskolan. Skolan disponerar egen byggnad. Lokaler för vissa övningsämnen saknas, men i övrigt anses någon nybyggnad för skolan icke erforderlig. Höörs köping, vars invånarantal under tioårsperioden befunnit sig i tämligen jämn stegring, äger apotek, banker, ett hundratal handlande och hantverkare samt en del industriella anläggningar, såsom maskin- och motorfabriker, cementvarufabriker m. m. Inom stadens lärjungeområde, som omfattar en befolkning av omkring 12 000 personer, ligga Sösdala municipalsamhälle samt ett flertal industrier samt åtskilliga större egendomar, såsom Fulltofta, Bosjökloster, Mellby gård m. fl. Statens och kommunens utgifter för skolan m. m. under åren 1928—

1937 framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan betecknas såsom medelhög. Terminsavgiften utgår med 50 kronor i första, 60 kronor i andra, 70 kronor i tredje och 80 kronor i fjärde klassen. Någon skillnad göres ej mellan barn tillhörande den egentliga skolkommunen och elever från andra kommuner. Befrielser och nedsättningar förekomma i betydande utsträckning. Med hänsyn till sin ålder, det stigande elevantalet samt köpingens växande betydelse synes den kommunala mellanskolan i Höör vara förtjänt att komma i beaktande till förstatligande. Svalövs kommunala

mellanskola.

Hösten 1918 började i S valö v en privat samskola sin verksamhet, vilkens fyra högsta klasser 1921 ombildades till en högre folkskola. Denna blev erkänd som kommunal mellanskola, räknat från och med höstterminen 1923. I sitt 1923 avgivna betänkande framhöll skolkommissionen, att den dåvarande högre folkskolan i Svalöv icke dittills erhållit en sådan anslutning, att man med någon större grad av visshet kunde påräkna ett skäligt lärjungeantal i en eventuell realskola. I den ovanberörda motionen I: 238 till 1927 års riksdag, vilken upptog skolan i Svalöv bland de mellanskolor, som borde förstatligas, meddelades, att medeltalet lärjungar perioden 1923 —1926 varit 75, samt framhölls att då skolan upprättats först 1923, densamma borde av mellanskolorna i Malmöhus län sist komma i åtanke till förstatligande. Elevantalet i skolan har under senaste tioårsperiod ökat väsentligt. Medeltalet har utgjort 144, och höstterminen 1938 räknade skolan 156 elever. Samma termin funnos parallellavdelningar till samtliga klasser utom dén tredje. Antalet elever från främmande kommuner är betydande; det utgjorde senaste hösttermin 117 eller alltså 75 procent av det totala elevantalet. Samtliga bodde i sina hem. Frånsett en folkhögskola och en lantmannaskola finnas i Svalöv utöver folkskolestadiet inga andra teoretiska eller praktiska utbildningsanstalter. Närmaste läroverksorter äro Eslöv och Landskrona. Till Eslöv är avståndet från Svalöv 20 km. Bussförbindelser finnas icke, och järnvägsförbindelsen är med hänsyn till tågombyte ur skolsynpunkt olämplig. Ett stort antal elever bo dessutom icke i själva Svalöv utan på ibland stora avstånd därifrån och kan över huvud icke begagna sig av järnvägsförbindelsen till Eslöv. Härtill kommer, att realskolan vid Eslövs högre läroverk höstterminen 1938 räknade 239 elever och icke torde utan ytterligare utvidgning med parallellavdelningar i större utsträckning kunna mottaga flera lärjungar.

85 Till Landskrona är avståndet 22 km. Även dit är tåg- och bussförbindelserna sådana, att dagliga skolresor för elever från Svalövs mellanskolas lärjungeområde äro otänkbara. Det högre läroverkets i Landskrona realskola räknade höstterminen 1938 ett elevantal av 323. Dess femklassiga linjer äro fullbesatta — samma termin 275 elever; dess fyraåriga linje däremot är ytterst fåtaligt besökt — 48 elever — men även om man teoretiskt kunde tänka sig en sammanslagning av densamma med en kommunal mellanskola, eventuellt förstatligad, i Svalöv, torde en sådan anordning näppeligen i praktiken vara genomförbar. Skolan disponerar egen byggnad. Någon nybyggnad skulle, efter vad som meddelats, icke erfordras, därest skolan skulle övertagas av staten. Svalöv är ett betydande samhälle med bankkontor, hotell, många handlande och hantverkare ävensom en del industri. Här finnas Per Bondessons Lantbruksaktiebolags mejeri och avelsstation för svin och nötkreatur samt nya elektriska aktiebolaget Christian Berg och C:is elektriska verkstäder. Hit äro vidare förlagda Allmänna svenska utsädesaktiebolaget, Sveriges utsädesförenings förädlingsanstalt för åkerbruksväxter, Sveriges anstalt för förädling av skogsträd och Lunds universitets ärftlighetsinstitution. Svalöv är ett centrum för svenskt jordbruk och svensk jordbruksforskning samt utgör den givna medelpunkten i en typisk jordbruksbygd. Inom skolans lärjungeområde, som omfattar ett invånarantal av omkring 20 000 personer, ligga Kävlinge och Teckomatorps municipalsamhällen, olika anläggningar, tillhörande svenska sockerfabriksaktiebolaget, samt ett stort antal större egendomar, såsom Barsebäck, Löddesborg i söder, Sireköpinge i väster och Tarstadsgård, Axelvold, Duveke och Knutstorp i norr m. fl. Statens och kommunens kostnader för skolan m. m. under åren 1928— 1937 framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan betecknas såsom medelhög. Terminsavgifter utgå för elever tillhörande Svalövs kommun med 50 kronor i första, 55 kronor i andra, 60 kronor i tredje och 65 kronor i fjärde klassen. För lärjungar tillhörande andra kommuner utgöra motsvarande avgifter respektive 70, 75, 80 och 85 kronor. Befrielser och nedsättningar förekomma i ej ringa utsträckning. Svalövs kommunala mellanskola är utan varje tvivel, med hänsyn till skolans utveckling och betydelse för den kringliggande landsbygden, förtjänt att komma i åtanke till övertagande av staten. Med hänsyn till det stora elevantalet i skolan torde en differentierad undervisning i de högsta klasserna kunna ifrågasättas, innebärande att

86 en praktisk utbildningslinje, närmast en handelslinje där kommer till stånd. Frågan härom synes böra upptagas till omprövning av de kommunala myndigheterna i samband med ett eventuellt förstatligande av skolan. Lunds kommunala

mellanskola.

En högre folkskola i Lund började sin verksamhet med vårterminen 1912, vilken skola blev fyrklassig från och med läsåret 1920—1921 och erkänd som kommunal mellanskola, räknat från och med den 1 juli 1926. \ Mellanskolan i Lund torde böra betraktas mot bakgrunden av läroverksförhållandena i allmänhet i staden. Skolkommissionens förslag 1923 innebar upprättande i Lund av ett högre samläroverk samt en högre flickskola. Det av kommissionen föreslagna samläroverket var beräknat för ett antal av något över 600 lärjungar. Den dåvarande högre folkskolan, som höstterminen 1921 räknade 87 lärjungar, hade av kommissionen lämnats å sido. Med hänsyn till omöjligheten att överblicka den verkliga framtida fördelningen av lärjungarna mellan samläroverket och flickskolan i staden och i betraktande jämväl av den osäkerhet i beräkningen av sannolika lärjungeantalet, som alltid förelåg i fråga om städer med flickgymnasium, ansåg kommissionen försiktigheten bjuda att icke förorda upprättandet av eventuellt behövlig realskola. Med ledning av den ökade erfarenhet, som kunde vinnas, borde ett förnyat övervägande i denna del komma till stånd vid frågans slutliga prövning. Med anledning av 1927 års riksdags beslut rörande den nya läroverksorganisationen föreskrev Kungl. Maj:t, beträffande läroverket i Lund, j genom cirkulär den 18 juni 1927, bland annat, att realskolan, som skulle vara avsedd endast för gossar, skulle bestå av en femklassig avdelning med två serier parallellavdelningar, samt att gymnasiet skulle, tills vidare j och så länge icke högre allmänt flickläroverk inrättats i staden, kunna med Kungl. Maj:ts medgivande vara tillgängligt även för kvinnliga lär- I jungar. I anledning av väckta motioner beslöt emellertid 1930 års riksdag, att högre allmänna läroverket i Lund skulle, från och med den tid Kungl. Maj:t bestämde, ombildas till högre samläroverk. Från stadens sida yrkades därefter, att samundervisningen måtte be- | gränsas till gymnasiet. Därest realskolan vid läroverket finge bibehållas som gosskola, sade stadsfullmäktige sig vilja vidtaga åtgärder för upprättande av en kommunal flickskola i Lund och till en gemensam byggnad förlägga såväl den kommunala flickskolan som den kommunala mellanskolan samt ställa dessa båda skolor under gemensam ledning. Efter framställning i ämnet till 1932 års riksdag föreskrev Kungl. Maj:t den 6 maj 1932, att samundervisningen vid läroverket skulle begränsas till läroverkets gymnasium under villkor, att flickor från den del av kring-

liggande landsbygd, som tillhörde läroverkets lärjungeområde, skulle med avseende å tillträde till den kommunala mellanskolan i Lund äga samma rättigheter som flickor, vilka hade sin hemvist i nämnda stad. Enligt det av Kungl. Maj:t för den kommunala mellanskolan i Lund fastställda reglementet har mellanskolan styrelse och rektor gemensamma med den kommunala flickskolan i staden. Även lärarpersonalen är i så måtto gemensam, som det åligger lärare vid den ena skolan att efter styrelsens beprövande i varje särskilt fall fullgöra en mindre del av sin tjänstgöring I vid den andra skolan. Innehavare av lärarinnebefattningar i vissa övningsämnen äro skyldiga att tjänstgöra i första hand vid de nu angivna skolorna och därutöver, i den mån sådant kräves för tjänstetidens utfyllande, vid vissa andra av kommunen underhållna skolor eller kurser. Elevantalet i Lunds kommunala mellanskola är förhållandevis högt. Medeltalet har under senaste tioårsperiod utgjort 132, och höstterminen 1938 utgjorde lärjungeantalet 184. Skolan har i anslutning till 1932 års nämnda föreskrift fyllt samma uppgift som en statlig realskola för flickorna, vilka utgöra den största delen av lärjungarna, enligt uppgift under de fyra sista åren omkring 80 procent. Parallellavdelningar funnos höstterminen 1938 i första, andra och fjärde klasserna. De lärjungar, som voro kyrkoskrivna i andra kommuner än Lunds stad, utgjorde samma termin 47, av vilka 44 bodde i sina hem och 3 voro inackorderade. Mellanskolan är inrymd i samma byggnad som den kommunala flickskolan. Någon nybyggnad lär, efter vad som upplysts icke erfordras, därest skolan skulle förstatligas. Statens och stadens utgifter för skolan ni. m. åren 1928—1937 framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan betecknas såsom medelhög. Terminsavgifter upptagas av manliga elever från den del av kringliggande landsbygd, som tillhör Lunds högre allmänna läroverks lärjungeområde ävensom av elever från orter utom lärjungeområdet. Antalet lärjungar, som betalat terminsavgifter, har, efter vad som meddelats, intet år överstigit fyra. Befrielser hava icke förekommit. Betraktar man frågan om den kommunala mellanskolan i Lund isolerad, finnes ingen anledning, varför icke skolan bör förordas till förstatligande, helst den i hög grad fyller de förutsättningar, som ansetts böra uppställas på ett dylikt statsövertagande. Med hänsyn emellertid till mellanskolans ställning till stadens kommunala flickskola och läroverksförhållandena i övrigt i staden blir frågan mera invecklad. En lösning vore, att en eventuellt förstatligad mellanskola sammanfördes organisatoriskt med det högre läroverket i Lund. Detta skulle innebära, att läroverket, på sätt 1930 års riksdag beslöt, skulle även med av7

seende på realskolan organiseras som samläroverk. Skulle en dylik sammanslagning komma till stånd, skulle det betyda, att, räknat med elevsiffrorna för höstterminen 1938, realskolan skulle omfatta 294 (den nuvarande femåriga realskolan vid läroverket) -f- 184 (den nuvarande kommunala mellanskolan) elever, d. v. s. tillhopa 478 elever. Denna siffra kan i och för sig icke betraktas som för hög. Realskolorna vid t. ex. vissa Stockholmsläroverk och vid läroverken i Gävle, Hälsingborg, Karlskrona, Göteborg, Sundsvall och Umeå voro samma termin betydligt större. Men i dels torde vara att motse, att ett stort antal flickor från den nuvarande ! kommunala flickskolan söka sig in i realskolan för att sedan lättare kunna övergå till gymnasiet, och möjligt är därför, att elevsiffrorna skulle komma att ytterligare ökas. Och dels torde vissa lokala svårigheter möta, i det att det högre läroverkets lokaler icke nu kunna bereda möjlighet till en sådan utvidgning, och det torde vara tvivelaktigt, om staden vill åtaga sig de betydande kostnader, som härav skulle bliva följden, samtidigt som de lokaler, som nu disponeras av mellanskolan i den med flickskolan gemensamma byggnaden ej skulle bliva utnyttjade. Att ifrågasätta en organisatorisk sammanslagning av mellanskolan och läroverket med bibehållande av nuvarande lokalförhållanden torde icke vara tillrådligt, då en dylik anordning skulle medföra betydande olägenheter i flera avseenden. En annan lösning vore att en förstatligad mellanskola inginge som realskola i ett nyupprättat högre läroverk för flickor. De manliga eleverna i mellanskolan — höstterminen 1938 37 till antalet — skulle överflyttas till det nuvarande högre läroverket, och de kvinnliga eleverna i det sistnämndas gymnasium — samma hösttermin 140 till antalet, 100 å latinlinjen och 40 å reallinjen — skulle överföras till ett nytt flickläroverk. Även för en dylik lösning möta vissa lokala svårigheter, i det att den nuvarande för den kommunala flickskolan och den kommunala mellanskolan gemensamma byggnaden ej lämnar rum för ytterligare klasser. En j utvidgning av byggnaden skulle dock, i synnerhet om en samorganisation kunde komma till stånd mellan den nuvarande kommunala flickskolan och ett blivande flickläroverk, säkerligen bliva för staden mindre dyrbar än en utvidgning av det nuvarande högre läroverkets lokaler enligt det förstnämnda alternativet. En tredje lösning vore, att mellanskolan organiserades som en fristående realskola med kvarliggande i sina nuvarande lokaler och med bibehållande av det nuvarande sambandet med den kommunala flickskolan. Den omständigheten att härigenom för Lunds vidkommande en i viss mån säregen skolorganisation skulle skapas, bör i och för sig icke utgöra ett hinder för en dylik lösning. Emellertid kan det vara tveksamt, om detta är med hänsyn till en kommande utveckling den bästa lösningen. Vid betraktande av de nu angivna möjligheterna till lösning av läro-

89 verksförhållandena i Lund synes ett företräde böra givas åt det alternativ, som innebär inrättande i staden av ett högre läroverk för flickor, i vilket den nuvarande mellanskolan skulle ingå som en realskola. I avvaktan på en närmare utredning härutinnan från såväl de kommu| nala myndigheternas som de lokala skolmyndigheternas sida samt jämväl i betraktande av de i viss mån analoga förhållanden, som föreligga beträffande läroverksförhållandena i Uppsala och beträffande dessa framkomna önskemål, synes försiktigheten bjuda att för närvarande lämna frågan om förstatligande av den kommunala mellanskolan i Lund å sido. Vellinge kommunala

mellanskola.

1927 tillkom i Vellinge en högre folkskola, vilken 1929 blev fyrklassig och, räknat från och med den 1 juli 1931, erkänd som kommunal mellanskola. Under de åtta år mellanskolan såsom sådan varit i verksamhet, här medeltalet elever per år utgjort 73; höstterminen 1938 utgjorde lärjungeantalet 77. Antalet elever från kommuner utanför Vellinge är synnerligen stort; det utgjorde samma hösttermin 59 eller 77 procent av skolans hela elevantal. Samtliga bodde i sina hem. Inom samhället finnas, utöver folkskolestadiet, inga andra teoretiska eller praktiska utbildningsanstalter. Närmaste läroverksorter äro Trelleborg och Malmö, dit avståndet är 14 respektive 18 km. För skolresor lämpliga förbindelser saknas med Trelleborg. Realskolan därstädes, som höstterminen 1928 räknade 283 elever, är fullbesatt. Till Malmö äro ävenledes ur skolsynpunkt förbindelserna mindre tillfredsställande; de äro omöjliga för de talrika elever, som bo söder om Vellinge. Om läroverksförhållandena i Malmö har förut talats. Skolan disponerar egen tomt och byggnad, vilken sistnämnda uppfördes 1933. Nybyggnad anses icke erforderlig. Vellinge municipalsamhälle, vars befolkningsökning visar en tämligen jämnt stigande kurva, har apotek, bankkontor, ett flertal handlande och hantverkare samt någon industri. Skolans lärjungeområde omfattar en befolkning av omkring 12 000 personer. Inom området, som är en typisk jordbruksbygd, ligga bland annat Klagshamns hamn och industrisamhälle med kalkbrott och cementfabrik samt Hököpinge råsockerfabrik. Statens och kommunens utgifter för skolan m. m. under perioden 1931 —1937 framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan betecknas som medelhög. Terminsavgifter utgå med 45 kronor i första, 50 kronor i andra, 55 kronor i tredje och 60 kronor i fjärde klassen. Elever, som icke tillhöra Vellinge kommun, betala i dylika avgifter ytterligare 20 kronor. Nedsättningar och befrielser förekomma i stor utsträckning.

90 Vellinge kommunala mellanskola har såsom sådan existerat i åtta år, och elevantalet är icke särdeles högt. Med hänsyn härtill kan tvekan råda om lämpligheten att redan nu förstatliga skolan. Emellertid fyller skolan tvivelsutan ett behov för en bördig och tättbefolkad trakt, vilket framgår av det stora antalet elever från andra kommuner än Vellinge, och denna omständighet i förening med kommunens intresse att upprätta och vidmakthålla en skola, som endast till en del kommer dess egna barn till godo, kan tala till förmån för statens övertagande av mellanskolan. Samnnanfattning beträffande de kommunala mellanskolorna i Malmöhus län. Den kommunala mellanskolan i Lund skulle enligt förslaget nu lämnas å sido. Malmö kommunala mellanskola föreslås skola övertagas av staten och sammanslås med den nuvarande realskolans fyraåriga linje. Likaså synas de kommunala mellanskolorna i Höör, Svalöv och Vellinge vara förtjänta att komina i åtanke till förstatligande, varvid dock den sistnämnda torde böra komma i sista rummet. Malmöhus län äger redan femton statsläroverk med en befolkningskvot av 34 894 per statlig läroanstalt och 3 466 per klassavdelning å realskolestadiet. Länet är sålunda i jämförelse med det stora flertalet andra län synnerligen väl tillgodosett med statsskolor. Tvekan kan därför råda om lämpligheten att nu utöka de statliga läroanstalternas antal i länet, ej minst med hänsyn till vad departementschefen i det till grund för föreliggande utredningsuppdrag liggande uttalandet till statsrådsprotokollet anfört om vikten av att de i den statliga läroverksorganisationen ingående läroanstalterna på ett lämpligt sätt fördelas mellan olika landsdelar. Emellertid föreligga beträffande vissa mellanskolor i Malmöhus län så starka skäl för ett statsövertagande, att man näppeligen kan bortse från dessa eller från de fullt befogade önskemål, som äro till finnandes inom vederbörande kommuner. 16 statsläroverk skulle innebära en befolkningssiffra av 32 712 per läroanstalt och 17 statsläroverk en siffra av 30 788. Mer än två nya statliga läroanstalter synes näppeligen nu böra ifrågasättas. De mellanskolor, som sålunda nu skulle ifrågakomma till förstatligande, synes böra vara skolorna i Malmö och Svalöv, den förra, på sätt angivits, sammanslagen med den nuvarande realskolans fyraåriga linje. Härigenom skulle för Malmöhus läns vidkommande befolkningskvoten bliva, såsom nyss nämnts, 30 788 per statlig läroanstalt ävensom 2 974 per klassavdelning å realskolestadiet. Förslaget innebär sålunda ett förstatligande av mellanskolorna i Malmö och Svalöv, varvid frågan om en handelslinje vid en var av dessa skolor synes böra upptagas till prövning av vederbörande kommunala myndigheter.

91 Mellanskolorna i Höör och Vellinge böra, utöver sedvanligt statsbidrag, komma i åtnjutande av särskilt statsbidrag för elever från främmande kommuner, vilka bidrag skulle, efter siffrorna för höstterminen 1938, betyda för skolan i Höör 2 600 kronor och för skolan i Vellinge 5 900 kronor. Hallands län. Kungsbacka kommunala

mellanskola.

En enskild samskola i Kungsbacka, vars föregångare går tillbaka till skolorganisationer på 1600-talet, omorganiserades 1920 till en högre folkskola, vilken i sin tur erkändes som kommunal mellanskola, räknat från och med den 1 januari 1926. I sitt 1923 avgivna betänkande framhöll skolkommissionen, att den dåvarande högre folkskolan icke dittills erhållit en sådan anslutning, att man med någon större grad av visshet kunde påräkna ett skäligt lärjungeantal i en eventuell realskola. Den ovanberörda motionen I: 238 till 1927 års riksdag upptog icke skolan bland dem, som föreslogos till statsövertagande. Densamma kunde nämligen då blicka tillbaka på en endast ettårig tillvaro. Elevantalet i skolan under senaste tioårsperiod företer en i stort sett jämn ökning. Medeltalet har varit 104, och höstterminen utgjorde lärjungeantalet 119. Under sistnämnda termin var tredje klassen uppdelad i parallellavdelningar. Elever från kommuner utanför det egentliga skolområdet utgjorde samma termin 43 eller 36 procent av det totala elevantalet. Det övervägande flertalet bodde i sina hem. I staden finnas utöver folkskolestadiet inga andra teoretiska eller praktiska utbildningsanstalter. Närmaste läroverksort är Göteborg, dit avståndet är 28 km. Förbindelsen med Göteborg — tågresa på omkring 40 minuter — möjliggör för elever från Kungsbacka dagliga resor för skolgång därstädes. Läroverksförhållandena i Göteborg komma att i det följande beröras. Närmare ligger Mölndal, vars mellanskola kommer att i det följande föreslås till statsövertagande. Avståndet dit är 20 km. Skolan där är emellertid relativt talrikt besökt — höstterminen 1938 145 elever. Mellanskolan disponerar för närvarande ett med folkskolan gemensamt byggnadskomplex. Enligt vad som meddelats, är frågan om en nybyggnad för folkskolan under utredning, och därest en sådan kommer till stånd, är avsikten att modernisera och omändra hela det nuvarande skolbyggnadskomplexet till lokaler åt mellanskolan. Kungsbacka, vars folkmängd under senaste tioårsperiod företer en jämn ökning, är den enda större orten i norra Halland. Staden har ett flertal handlande och hantverkare samt en del småindustrier såsom Hjälmfors

92 yllefabrik, mejerier, åtskilliga snickeri- och möbelfabriker m. m. Dessutom är staden ett centrum för en jämförelsevis stor och väl befolkad landsbygd. Inom skolans lärjungeområde, vilket omfattar en befolkning av omkring 15 000 personer, ligga, förutom Särö badort, en del industriföretag, såsom Anderstorps bomullsspinneri, samt en del större egendomar, såsom Gåsevadsholm, Dal, Tjolöholm, Rossared m. fl. Statens och stadens utgifter för skolan m. m. under åren 1928—1937 framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan betecknas såsom låg. Terminsavgiften utgör 25 kronor för lärjunge från Kungsbacka och 75 kronor för elev från annan kommun. Nedsättningar och befrielser förekomma i viss utsträckning. Kungsbacka kommunala mellanskola tillgodoser tvivelsutan ett behov för staden och för en relativt stor och tättbefolkad landsbygd. Skolan fyller jämväl samtliga de förutsättningar, som ansetts böra uppställas på en skola för att ifrågasättas till förstatligande. Visserligen är Hallands län relativt väl tillgodosett med statsläroverk, i det att på varje statlig läroanstalt i länet faller en befolkningssiffra av 38 027 och på varje klassavdelning å realskolestadiet en siffra av 4 003. Tvekan kan därför, på samma sätt som anförts beträffande mellanskolorna i Malmöhus län, råda om lämpligheten att ifrågasätta statens övertagande av ytterligare en skola. Emellertid föreligga beträffande mellanskolan i Kungsbacka sådana omständigheter, som synas tillfullo motivera dess förstatligande. Genom tillkomsten av ytterligare en statsskola skulle befolkningskvoten per statlig läroanstalt bliva 30 421 och per klassavdelning å realskolestadiet 3 537, vilka siffror närma sig dem, som skulle bliva tillämpliga på Malmöhus län med dess föreslagna 17 statsläroverk. Förslaget innebär alltså statens övertagande av mellanskolan i Kungsbacka. En differentiering av undervisningen i de högre klasserna genom inrättande av en handelslinje är en fråga, som synes böra upptagas av de kommunala myndigheterna i samband med spörsmålet om skolans förstatligande. Göteborgs och Bohus län. Göteborgs kommunala

mellanskola.

Från och med läsåret 1920—1921 fanns vid Göteborgs folkskolor en s. k. »allmän linje», omfattande fyra årsklasser såsom överbyggnad på folkskolans sjätte klass. Denna allmänna linje var grunden till den kommunala mellanskola, som tillkom från och med den 1 juli 1925. I sitt betänkande av 1923 föreslog skolkommissionen för Göteborg ett

93 högre samläroverk, två högre läroverk för gossar, ett högre flickläroverk samt två samrealskolor. 1927 års riksdags beslut innebar bibehållande av de förutvarande högre läroverken för gossar, högre latinläroverket och högre realläroverket, vilkas realskolor skulle vara femklassiga, samt av de förutvarande realskolorna, östra realskolan och västra realskolan, av vilka den förstnämnda skulle äga såväl fyrklassig som femklassig avdelning och den senare vara helt femklassig. Sedermera har för Göteborg tillkommit ett högre läroverk för flickor med en fyrklassig realskola, varjämte den västra realskolan erhållit en fyraårig linje och nyligen utbyggts till högre läroverk, högre läroverket i Majorna. Göteborg äger sålunda nu fyra högre läroverk eller alltså samma antal, som skolkommissionen på sin tid ifrågasatte, samt en realskola; skolkommissionen hade föreslagit två realskolor. Göteborgs kommunala mellanskola är den största i riket. Medeltalet elever under sista tioårsperioden har varit 958 och höstterminen 1938 utgjorde lärjungeantalet 1 020. Antalet parallellavdelningar var samma termin i första klassen nio samt i en var av de tre övriga klasserna åtta. Antalet elever från främmande kommuner har varit försvinnande litet, under sista höstterminen allenast 15 eller 2 procent av det totala elevantalet. Av dessa var endast en inackorderad i Göteborg, medan de övriga bodde i sina hem. Statens och stadens utgifter för skolan m. m. under åren 1928—1937 framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan betecknas såsom medelhög. Terminsavgifter förekomma icke. Skolan disponerar egen byggnad. Göteborgs kommunala mellanskola fyller utan tvivel de förutsättningar, som ansetts böra uppställas för ett förstatligande av de kommunala mellanskolorna. Fyraåriga realskolelinjer finnas för närvarande vid högre läroverket i Majorna och vid östra realskolan, omfattande hölstterminen 1938 den förra 87 och den senare 177 elever. Den tanken kunde ligga nära till hands att sammanslå några av dessa linjer med en eventuellt förstatligad kommunal mellanskola. Med hänsyn till den sistnämnda läroanstaltens storlek synes en dylik åtgärd icke böra ifrågasättas. Såsom anförts beträffande de kommunala mellanskolorna i Stockholm, kan även vid en eventuellt förstatligad mellanskola i Göteborg, ej minst i betraktande av densammas storlek, ifrågasättas en differentiering av undervisningen i de högre klasserna genom inrättande av en handelslinje. Frågan härom synes böra upptagas till omprövning av de kommunala myndigheterna. Skulle terminsavgifterna vid läroverken fortfarande förekomma och Göteborg önska bibehålla den fria skolgången för eleverna vid en förstat-

94 ligad mellanskola — förslagsvis benämnd Lorensbergs samrealskola — synes böra ifrågasättas, att staden till statsverket och skolans kassor betalar en summa, motsvarande för varje lärjunge den genomsnittliga avgiften för elev vid rikets realskolor senaste läsår. För läsåret 1939—1940 skulle ett dylikt belopp — beräknat efter 1 005 elever från Göteborg höstterminen 1938 — hava uppgått till omkring 64 300 kronor. Mölndals kommunala

mellanskola.

Den kommunala mellanskolan i Mölndal leder sitt ursprung från en på 1820-talet upprättad läroanstalt, Götiska förbundets skola, vilken sedan 1863 utgjort en påbyggnad på folkskolan för beredande av fortsatt undervisning och som 1881 omorganiserades till en högre folkskola. Denna sist- j nämnda blev, räknat från och med den 1 juli 1927, erkänd som kommunal mellanskola. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 december 1933 hemställde stadsfullmäktige i Mölndal, vilka förklarat sig åtaga sig de förpliktelser, som ålåge ett realskolesamhälle, bland annat, att den kommunala mellanskolan måtte från och med ingången av läsåret 1934—1935 successivt ombildas till en fyrklassig statens samrealskola. I sitt häröver avgivna utlåtande av den 19 februari 1934 framhöll skolöverstyrelsen, bland annat, att skolan vore belägen i en stadskommun, där det med hänsyn till folkmängdens storlek och till stadens ekonomiskt tryckta läge kunde anses rimligt och naturligt, att staten tillhandahölle ett allmänt läroverk. Att skolan endast ; sedan den 1 juli 1927 varit kommunal mellanskola, kunde visserligen synas ! i detta avseende ställa den i efterhand gent emot flertalet av de nuvarande j kommunala mellanskolorna, av vilka ett 15-tal förskreve sig från tiden i före 1922 och åtminstone 33 vore äldre som kommunala mellanskolor än skolan i Mölndal. Men å andra sidan framginge av stadsfullmäktiges utredning, att skolan utgjorde en fortsättning av förutvarande skolinrättningar, vilka likaledes, om ock i mindre omfattning, utgjort överbyggnader på folkskolan, och med hänsyn härtill ansåg överstyrelsen skolans jämförelsevis unga ålder icke behöva i och för sig utgöra ett avgörande hinder för dess ombildning till en statlig realskola redan nu eller före andra mellanskolor av äldre datum. Överstyrelsen fann större anledning till betänksamhet i det förhållandet, att lärjungefrekvensen vore tämligen begränsad, särskilt i förhållande till stadens storlek. Redan den av stadsfullmäktige verkställda utredningen visade, att lärjungenumerären först under de senaste fem åren nått upp till 100 och under dessa år hållit sig tämligen konstant mellan 100 och 115, år 1934 112. Detta var enligt överstyrelsens mening en påfallande låg siffra, då stadens folkmängd då uppginge till över 17 000. Därtill komme, att skolans lärjungar praktiskt taget genomgående tillhörde staden Mölndal och att skolan sålunda icke mottoge lär-

95 jungar från angränsande kommuner. Överstyrelsen ansåg det icke heller för kommunens ekonomiska läge vara av någon mera avsevärd betydelse, ifall den kommunala mellanskolan övertoges av statsverket eller icke. Uttaxeringen för kommunala ändamål vore visserligen synnerligen hög, men den del av nämnda uttaxering, som belöpte sig på den kommunala mellanskolan endast helt obetydlig. Skäl kunde sålunda anföras både för och emot ett förstatligande redan nu av mellanskolan. Men överstyrelsen kunde dock knappast finna något trängande behov föreligga av skolans ombildning till statlig realskola. Överstyrelsen hyste jämväl den uppfattningen, att en ytterligare utsträckning av den statliga skolverksamheten till orter, där för närvarande kommunal mellanskola vore upprättad, borde ske i samband med en allmän prövning efter enhetliga grunder av behovet för hela den ifrågavarande gruppen av skolor. I statsverkspropositionen till 1935 års riksdag uttalade också departementschefen, att han ej ansåg tidpunkten vara inne för ett förverkligande av det framställda önskemålet. I skrivelse den 30 oktober 1935 hemställde stadsfullmäktige i Mölndal under vidhållande av sin ovanberörda framställning och under hänvisning till överstyrelsens utlåtande, om utredning rörande fortsatt förstatligande av de kommunala mellanskolorna i riket. Elevantalet i skolan har väsentligt ökat, sedan skolöverstyrelsen avgav sitt ovanberörda utlåtande. Höstterminen 1938 utgjorde det 145, och medeltalet under sista tioårsperioden har varit 117. Parallellavdelningar förekommo sistnämnda hösttermin till första och andra klasserna, varjämte tredje klassen är uppdelad å en allmän linje och en handelslinje. Antalet elever från främmande kommuner utgjorde höstterminen 1938 19 eller 13 procent av det totala elevantalet. Av dessa bodde 17 i sina hem, och endast två voro inackorderade i staden. I Mölndal finnas utöver folkskolestadiet inga andra utbildningsanstalter än en av staden upprättad yrkesskola. Närmaste läroverksort är Göteborg. Avståndet dit är 7 km., och kommunikationerna dit äro väl ordnade. Emellertid medföra resorna vissa kostnader och tidsförlust, vartill kommer, att läroverken i Göteborg äro synnerligen stora. Höstterminen 1938 räknade högre latinläroverket därstädes 964 elever, högre realläroverket 890 elever, högre läroverket i Majorna 638 elever, högre flickläroverket 543 elever och östra realskolan 628 elever. Mellanskolan disponerar egen byggnad samt äger för undervisning i gymnastik, manlig slöjd och hushållsgöromål tillgång till folkskolan tillhöriga lokaler. De nuvarande skollokalerna anses kunna efter undergången översyn bliva användbara för en blivande samrealskola. Mölndal är en utpräglad industristad med ett flertal bomullsspinnerier

och väverier, Aktiebolaget Papyrus stora pappersbruk och sulfitfabrik, Svenska oljeslageriaktiebolagets huvudfabriker och huvudkontor m. m. Industrien räknar med omkring 4 000 anställda. Skolans lärjungeområde kan beräknas, inklusive Mölndals stad, innesluta en befolkning på omkring 20 000 personer. Den kringliggande trakten är en bördig jordbruksbygd med ett flertal större egendomar, såsom Råda, Billdal m. fl. I närheten ligga även Mölnlycke textilfabriker. Statens och stadens utgifter för skolan m. m. under åren 1928—1937 framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan betecknas såsom hög. Några terminsavgifter förekomma icke vid skolan. Eleverna erhålla läroböcker, utom lexika och kartböcker, till låns och hava dessutom fri skolmateriel. Elever från främmande kommuner ersätta kostnaderna för fria läroböcker och fri skolmateriel med 25 kronor i terminen. Någon tvekan om det berättigade i ett förstatligande av den kommunala mellanskolan i Mölndal kan icke anses föreligga. Elevantalets starka ökning och stadens ådagalagda intresse för skolans bestånd och utveckling ävensom den höga kommunala utdebiteringen äro, utom andra, omständigheter, som tala till förmån för statens övertagande av skolan. Den nu anordnade handelslinjen bör givetvis fortbestå även i en eventuellt förstatligad ur mellanskolan framgången samrealskola. Skulle terminsavgifterna vid läroverken fortfarande utgå och staden vilja bibehålla den fria skolgången för skolans elever, torde från vederbörande kommuners sida ifrågasättas ett bidrag till statsverket och skolans kassor, motsvarande för lärjunge medelavgiften för elev vid rikets realskolor senaste läsår. Beräknat efter elevantalet höstterminen 1938 skulle för Mölndals vidkommande ett dylikt anslag hava för läsåret 1939—1940 uppgått till omkring 8 000 kronor. Kungälvs kommunala

mellanskola.

Skolväsendet i Kungälv har medeltida anor. Under större delen av 1800talet ägde staden en pedagogi, vilken nedlades 1893. 1905 upprättades en fyrklassig stadens samskola, som under läsåret 1934—1935 omorganiserades till en högre folkskola, vilken i sin tur, räknat från och med den 1 januari 1936, erkändes som kommunal mellanskola. Under de tre läsår, mellanskolan varit i verksamhet såsom sådan, har elevantalet icke varit ringa. Höstterminen 1938 utgjorde det 115, och medeltalet under treårsperioden är 94. Parallellavdelningar förekommo då i första klassen. Antalet elever från främmande kommuner är betydande; det utgjorde sista höstterminen 63 eller alltså 55 procent av det totala elevantalet. Av dessa bodde 62 i sina hem.

97 I staden finnas utöver folkskolestadiet inga andra teoretiska eller praktiska utbildningsanstalter. Närmaste läroverksort är Göteborg dit avståndet är 20 km. Förbindelserna äro relativt goda, förmedelst dels direkta busslinjer, dels buss och tåg, dels ock båt och tåg. Resan beräknas taga 50 minuter a 1 timme. För skolresor äro förbindelserna — frånsett de med resorna förenade kostnaderna — mindre lämpliga. Såsom förut nämnts, äro dessutom läroverken i Göteborg fullbelagda. Mellanskolan disponerar en flygel till den s. k. västra folkskolan i staden. LTtredning pågår rörande nya och utvidgade lokaler för skolan, antingen genom skolans övertagande av hela den nuvarande folkskolebyggnaden eller uppförande av en nybyggnad för mellanskolan. Terminsavgifter upptagas för närvarande med högst 50 kronor för lärjungar från Kungälvs stad och högst 75 kronor för annan lärjunge. Befrielser och nedsättningar beviljas i enlighet med de i läroverksstadgan angivna grunder. Kungälv är ett återuppblomstrande samhälle med en hastigt och starkt stigande folkmängd. Industrien är betydande och räknar med över 1 500 anställda. Bland de större industriföretagen märkas Aktiebolaget Bröderna Classons fabrik för sport- och läderartiklar, Kungälvs buteljglasbruk, Göteborgs käxfabrik, Aktiebolaget Surte-Liljedahls glasbruk m. fl. Inom skolans lärjungeområde, som omfattar en befolkning på omkring 25 000 invånare, ligga bland annat Stenungsunds municipalsamhälle, Surte glasbruk, Älvängens och Nols industrisamhällen samt ett flertal egendomar. Statens och stadens utgifter för skolan m. m. under åren 1936—1937 framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan betecknas såsom medelhög. Kungälvs kommunala mellanskola kan såsom sådan se tillbaka på endast tre verksamhetsår, och tvekan skulle med anledning därav kunna anses föreligga att redan nu ifrågasätta dess övertagande av staten. Härvid är emellertid att uppmärksamma, att skolan föregåtts av tidigare utbildningsanstalter av motsvarande slag; i Kungälv har i snart 35 år funnits en skola av realskolans karaktär och med samma mål och uppgifter som en sådan skola. Staden, vars folkmängd under senaste tioårsperiod ökat med omkring 50 procent, har visat ett stort intresse för sitt skolväsen; under åren 1905—1934 bekostade staden helt sin skola utan statsbidrag. Denna omständighet jämte stadens växande betydelse som en ansenlig industriort och skolans uppgift att tillgodose en vidsträckt kringliggande bygd synas tala för att, trots skolans relativt unga ålder såsom kommunal mellanskola, densamma nu bör övertagas av staten. Skulle mellanskolan komma att övertagas av staten, kan ifrågasättas,

i

98 huruvida icke vid skolan bör anordnas en praktisk linje, närmast en handelslinje. Frågan härom synes böra upptagas till omprövning av de kommunala myndigheterna. Sammanfattning

beträffande de kommunala mellanskolorna i Göteborgs och Bohus län. Av det sagda framgår, att skäl synas föreligga för ett förstatligande av samtliga de tre kommunala mellanskolorna i Göteborgs och Bohus län. j Detta skulle betyda, att på länet skulle komma elva statsläroverk med en I befolkningssiffra av 43 345 per statlig läroanstalt och 3 358 per klassav- | delning å realskolestadiet. Betraktar man Göteborgs stad ensam, skulle med sex statsläroverk befolkningskvoten per statlig läroanstalt bliva 44 930 och per klassavdelning å realskolestadiet 2 450, siffror som kunna jämföras med de siffror, som förslaget skulle innebära för Stockholms > vidkommande. För själva länet — bortsett sålunda från Göteborgs stad j — skulle med fem statsläroverk befolkningskvoten per statlig läroanstalt bliva 41 444 och per klassavdelning 6 475, vilka siffror ej oväsentligt överstiga vad förslaget skulle betyda för flertalet andra län. För Göteborgs och Bohus län innebär alltså förslaget ett statsövertagande av de kommunala mellanskolorna i Göteborg, Mölndal och Kungälv. Vid skolan i Mölndal bör den nuvarande handelslinjen alltjämt äga bestånd. Vid de två övriga skolorna torde frågan om inrättande av särskilda ; handelslinjer böra upptagas till prövning av vederbörande lokalmyndig- j heter. Älvsborgs län. Lilla Edets kommunala

mellanskola.

I Lilla Edet började med höstterminen 1919 en högre folkskola sin verksamhet, vilken övergick, räknat från och med den 1 januari 1923, till kommunal mellanskola. I sitt betänkande av 1923 framhöll skolkommissionen, att såväl lärjungeantalet i den dåvarande högre folkskolan som samhällets folkmängd och betydelse kunde anses motivera, att en statsskola där upprättades, därest utvecklingen av en eventuellt ur skolan framgående mellanskola skulle fortgå i samma riktning som hittills, och hemställde, att vid den slutliga omprövningen av läroverksorganisationens gestaltning å de olika orterna behovet av realskola måtte bliva föremål för särskilt övervägande beträffande Lilla Edet. I den ovanberörda motionen I: 238 till 1927 års riksdag erinrades, att medeltalet lärjungar under åren 1923—1926 i Lilla Edets kommunala mellanskola uppgått till allenast 62, vadan något förslag om skolans förstatligande ej i motionen framlades.

99 Skolans elevantal företer under senaste tioårsperiod en jämn stegring. Medeltalet har varit 85, och höstterminen 1938 utgjorde lärjungeantalet 109. Antalet elever från främmande kommuner är betydande och utgjorde höstterminen 1938 62 eller 57 procent av det totala lärjungeantalet. Av dessa bodde 59 i sina hem. Frånsett en verkstadsskola finnas i samhället inga andra teoretiska eller praktiska utbildningsanstalter utöver folkskolestadiet. Närmaste läroverksort är Trollhättan, dit avståndet är 27 km. Förbindelserna dit äro för dagliga skolresor mindre tillfredsställande, och samrealskolan därstädes, som höstterminen 1938 räknade 233 elever, är fullbelagd. Skollokalerna anses i utrymmesavseende försvarliga, men specialrum, t. ex. för undervisning i fysik och kemi ävensom gymnastiklokal äro gemensamma med folkskolan och betraktas som otillräckliga. Frågan om uppförande av en ny skolbyggnad för kommunala mellanskolan är under utredning. Lilla Edets municipalsamhälle, vars befolkningssiffra under senaste tioårsperiod hållit sig tämligen konstant, äger apotek, bankkontor, hotell, ett 50-tal handlande och hantverkare samt flera betydande industriella anläggningar, bland vilka märkas Statens kraftstation och Lilla Edets pappersbruksaktiebolag. Vid Göta älv ligger Götas sulfitfabrik jämte Haneströms säteri. Inom skolans lärjungeområde, som omfattar en befolkning på omkring 20 000 personer, ligga vidare, bland annat, Sjuntorps bomullsspinneri, väveri, färgeri och bandfabrik, Inlands nya pappfabriksaktiebolags pappersbruk, ett antal större egendomar, såsom Ströms säteri, Livered m. fl. Såsom gammal handelsplats är Lilla Edet en centralpunkt för ett runt om liggande uppland. Statens och kommunens utgifter för skolan m. m. under åren 1928—1937 framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan betecknas såsom relativt hög. Terminsavgiften utgår med 25 kronor för elev från Lilla Edets samhälle samt med 100 kronor för annan lärjunge. Befrielser och nedsättningar hava förekommit i ej ringa utsträckning. Lilla Edets kommunala mellanskola fyller tvivelsutan de förutsättningar, som anses böra uppställas för en mellanskolas förstatligande, och då härtill kommer, att skolan, som ligger i ett samhälle med en relativt hög beskattning, tillgodoser ett behov för en kringliggande tättbebyggd och relativt starkt industrialiserad trakt, synas goda skäl föreligga för skolans övertagande av staten.

100 Melleruds kommunala mellanskola. I Mellerud började en högre folkskola sin verksamhet med läsåret 1920 —1921, och denna blev, räknat från och med den 1 juli 1927, erkänd som kommunal mellanskola. I sitt betänkande av 1923 framhöll skolkommissionen, att den dåvarande högre folkskolan i Mellerud icke dittills erhållit en sådan anslutning, att j man med någon större grad av visshet kunde påräkna ett skäligt lärjungeantal i en eventuell realskola. Elevantalet i skolan under senaste tioårsperiod företer en påtaglig ökning, j Medeltalet har varit 97, och höstterminen 1938 utgjorde lärjungeantalet j 112. Antalet lärjungar från främmande kommuner har varit utomordentligt stort. Det utgjorde höstterminen 1938 ej mindre än 83 eller 74 procent av det totala elevantalet. Av dessa bodde 76 i sina hem och 7 voro inackorderade i Mellerud. Några andra teoretiska eller praktiska utbildningsanstalter utöver folkskolestadiet finnas icke i samhället. Närmaste läroverksort är Åmål, dit avståndet är 41 km. Dagliga skol- I resor dit äro omöjliga för eleverna i mellanskolan. Samrealskolan i Åmål har sin femåriga linje i det närmaste fullbelagd — 138 elever höstterminen 1938 — men en svagt besökt fyraårig linje — samma termin 66 elever. Till Vänersborg är avståndet 45 km. Ej heller dit torde dagliga skolresor för elever från Mellerud kunna tänkas. Vid det högre läroverket därstä- i des, som höstterminen 1938 räknade 444 elever, är den femåriga realskolan fullbelagd — samma hösttermin 222 elever — medan den fyraåriga realskolan endast omfattade 60 lärjungar. Mellanskolans nuvarande lokaler togos i bruk 1928 och äro inrymda i j en då nyuppförd byggnad, gemensam för mellanskolan och folkskolan, i För undervisningen i vissa ämnen, fysik, kemi och geografi, står endast en gemensam sal till förfogande. Samlingssal och frukostrum saknas. En utvidgning av lokalerna anses både önskvärd och nödvändig, helst om skolan skulle komma att förstatligas. Melleruds köping, vars befolkningssiffra visar en i stort sett stigande kurva, har apotek, bankkontor, flera hotell, ett 80-tal handlande och hantverkare samt flera smärre industriella anläggningar, såsom bryggerier, mejerier, flera mekaniska verkstäder, snickerifabriker och cementvarufabriker. Sunnanå hamn vid Vänern står i järnvägsförbindelse med Mellerud. Inom skolans lärjungeområde, som beräknas omfatta en befolkning på omkring 20 000 personer, ligga, förutom Eds municipalsamhälle, främst en del industriella anläggningar, såsom Håveruds pappersbruk, Åsens pappersbruk och sulfitfabrik och Bäckefors bruk, ävensom ett stort antal egendomar. Området är till en väsentlig del en utpräglad jordbruksbygd. Statens och kommunens utgifter för skolan m. m. under åren 1928—1937

101 framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan betecknas såsom medelhög. Terminsavgiften utgår med 30 kronor för elev från Mellerud och 50 kronor för annan lärjunge. Nedsättningar och befrielser förekomma i väsentlig utsträckning. Den kommunala mellanskolan i Mellerud synes, med hänsyn till de krav, som ansetts böra uppställas på ett övertagande av staten, böra komma i åtanke till förstatligande. Skolan, vars elevantal kraftigt ökats, har ett osedvanligt stort antal elever från den kringliggande bygden och fyller tvivelsutan ett behov för den trakt, där den är belägen. Kinna kommunala

mellanskola.

Höstterminen 1930 började en högre folkskola i Kinna sin verksamhet, vilken skola blev, räknat från och med den 1 januari 1935, förklarad som kommunal mellanskola. Skolans elevantal har under den fyraårsperiod, skolan varit verksam som kommunal mellanskola, i medeltal uppgått till 92. Höstterminen 1938 utgjorde lärjungeantalet 89. Även i sin föregående form av högre folkskola hade läroanstalten ett ej obetydligt elevantal. Antalet barn från främmande kommuner är betydande; det utgjorde sista höstterminen 50 eller 56 procent av det totala elevantalet. Av dessa bodde 46 i sina hem. Inom Kinna municipalsamhälle finnas, utöver folkskolestadiet, inga andra teoretiska eller praktiska utbildningsanstalter. Närmaste läroverksort är Borås, dit avståndet är omkring 30 km. Förbindelserna dit äro i stort sett goda, om ock mindre tillfredsställande för dagliga skolresor för elever från Kinna och omöjliga för sådana resor för elever från andra kommuner. Härtill kommer, att realskolan vid det högre läroverket i Borås, vilket höstterminen 1938 räknade 666 elever, är, i vad angår den femklassiga linjen, fullbelagd — samma termin 367 elever — och, i vad beträffar den fyrklassiga linjen, i det närmaste fullbelagd — 112 elever — och att någon utvidgning därstädes icke kan utan tillskapande av nya parallellavdelningar komma till stånd. Mellanskolan disponerar egen byggnad, som är för ändamålet uppförd och togs i bruk vårterminen 1935. De nuvarande lokalerna anses vara tillräckliga för åtskillig tid framåt. Kinna municipalsamhälle, som kan under senaste tioårsperiod uppvisa ett jämnt stigande invånarantal, äger apotek, bankkontor, hotell, ett hundratal handlande och hantverkare samt flera industriella anläggningar, såsom Kinnaströms väveriaktiebolag, Framnäs väveriaktiebolag, Kinnasands mekaniska väveri, Kasthalls mattfabrik och ullspinneri, Häggådalens mekaniska linneväveriaktiebolag, Rydahls manufakturaktiebolag m. fl.

102 Industrien beräknas sysselsätta omkring 1 500 anställda. Kinna är beläget mitt i den bördiga och industraliserade Viskadalen. Inom den kommunala mellanskolans lärjungeområde, som omfattar en befolkning av omkring 20 000 personer, ligga Skene vid Varberg—Boråsbanan med ett flertal industriella anläggningar, såsom Borås väveriaktiebolags väveri och spinneri, flera tegelbruk, väverier och snickerifabriker, Rydals brukssamhälle med Rydals bomullsspinneri, Svaneholm med Skandinaviska Gummiaktiebolagets gummifabrik. Vissa delar av Fritsla socken med dess talrika industrier falla även under skolans lärjungeområde. Industrierna i skolans lärjungeområde — frånsett själva Kinna — beräknas sysselsätta 4 500 anställda. Järnvägs- och bussförbindelserna till Kinna från olika delar av den tättbefolkade kringliggande trakten äro goda. Statens och kommunens utgifter för skolan m. m. under åren 1935— 1937 framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan betecknas såsom låg. Högsta terminsavgiften för elever från Kinna är 50 kronor och för lärjungar från andra kommuner 75 kronor. Befrielser och nedsättningar förekomma i stor utsträckning. Kinna kommunala mellanskola kan uppvisa ett stigande elevantal, som var tillfredsställande även under den tid, skolan var verksam i form av högre folkskola. Genom att mottaga ett betydande antal elever från andra kommuner, fyller skolan tvivelsutan ett behov för den bördiga, starkt industrialiserade och tätt bebyggda kringliggande trakten. Skäl kunna förebringas för dess övertagande av staten, om ock en viss tvekan måste göra sig gällande med hänsyn till skolans ringa ålder som kommunal mellanskola. Sammanfattning

beträffande de kommunala mellanskolorna i Älvsborgs län.

Samtliga tre kommunala mellanskolor i Älvsborgs län synas vara förtjänta att komma i betraktande till övertagande av staten. Älvsborgs län har emellertid för närvarande sex statsskolor med en befolkningskvot av 54 091 per statlig läroanstalt och 5 071 per klassavdelning å realskolestadiet. Skulle två kommunala mellanskolor nu komma att förstatligas, skulle antalet statsskolor uppgå till åtta och en befolkningssiffra av 40 568 falla på varje statlig läroanstalt och 4 508 på varje klassavdelning å realskolestadiet. Vid ett förstatligande av samtliga tre mellanskolor skulle befolkningskvoten per statlig läroanstalt bliva 36 061 och per klassavdelning å realskolestadiet 4 270. Dessa sistnämnda siffror kunna betraktas, i jämförelse med vad förslaget skulle innebära för andra län, fullt skäliga.

103 Emellertid kan man ej undgå att göra en jämförelse mellan de olika skolorna. Mellanskolorna i Lilla Edet och Mellerud äro betydligt äldre än skolan i Kinna och böra såväl med hänsyn härtill som ock i betraktande av andra ovan angivna omständigheter äga ett visst företräde framför den sistnämnda. Försiktigheten synes bjuda att, om ock med beaktande av de goda skäl, som tala för ett förstatligande av skolan i Kinna, låta densamma ännu vänta några år. Förslaget innebär alltså, att mellanskolorna i Lilla Edet och Mellerud övertagas av staten. Den kommunala mellanskolan i Kinna skulle emellertid komma i åtnjutande av ett särskilt statsanslag för elever från främmande kommuner, vilket anslag, beräknat efter elevsiffrorna för höstterminen 1938, skulle uppgå till 5 000 kronor. Skaraborgs län. Hjo kommunala

mellanskola.

Kommunala mellanskolan i Hjo är en av de äldre mellanskolorna i riket. Den daterar sig från 1912 och har sina föregångare dels i Hjo samskola dels i den före den sistnämnda existerande Hjo pedagogi. I sitt betänkande 1923 erinrade skolkommissionen, att skolan 1921 hade 75 lärjungar. Medeltalet för läsåren 1912—1922 hade uppgått till allenast 51.9. Kommissionen ansåg emellertid, att lärjungeantalet under senare år icke varit lägre, än att anledning förelåge ifrågasätta läroanstaltens ombildning till statsskola. Då kommissionen, om ock icke utan en viss tvekan, förordade en sådan åtgärd, skedde det med behörig hänsyn tagen till stadens avskilda läge samt dess brist på mera utvecklade förbindelser med annan ort, där läroverk funnes upprättat. I den ovannämnda motionen I: 238 till 1927 års riksdag erinrades, att medeltalet lärjungar i skolan under åren 1920—1926 uppgått till 65, och framlades förslag om skolans övertagande av staten. I underdånig skrivelse den 26 november 1935 hava vidare stadsfullmäktige i Hjo på angivna skäl hemställt, bland annat, att Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande ombildande snarast möjligt av kommunala mellanskolan därstädes till en statens samrealskola enligt de grunder, som i huvudsak beslötos av 1927 års riksdag beträffande ett visst antal kommunala mellanskolor. Elevantalet i mellanskolan har under senaste tioårsperioden hållit sig tämligen konstant. Medeltalet har varit 72 och höstterminen 1938 räknade skolan 70 lärjungar. Antalet elever från främmande kommuner uppgick samma hösttermin till 25 eller 36 procent av det totala elevantalet. Av dessa voro fyra inackorderade i staden. 8

104 Några andra teoretiska eller praktiska utbildningsanstalter utöver folkskolestadiet finnas icke i staden. Närmaste läroverksort är Tidaholm, dit avståndet är 28 km. Direkta bussförbindelser finnas. Samrealskolan i Tidaholm hade höstterminen 1938 99 lärjungar, och dess flesta klasser äro i det närmaste fullbelagda. Mellanskolan disponerar egen byggnad. Utredning pågår rörande tillbygg- \ nad av skolan. Hjo stad, vars befolkningssiffra under sista tioårsperiod företer någon j ökning, är ett lokalt handelscentrum för Gullkrokens jordbruksbygd, och j äger även en del industriella anläggningar, såsom bryggerier, mekaniska j verkstäder, smides- och snickerifabriker m. m. Inom skolans lärjungeområde, som kan beräknas innesluta en befolkning av omkring 12 000 per- ! söner, ligger ett betydande antal större egendomar, t. ex. Hjällö, Almnäs, Ekhammar, Ulvhult, Ruder m. fl. Statens och stadens avgifter för skolan m. m. under åren 1928—1937 \ framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan betecknas såsom medelhög. Terminsavgiften utgår med 50 kronor för samtliga elever. Befrielser och nedsättningar förekomma i stor utsträckning.

Hjo kommunala mellanskola utgör en av de mindre i riket. Medeltalet j elever under sista tioårsperiod är visserligen högre än medeltalet för ovan i angivna perioder, men det absoluta lärjungeantalet höstterminen 1938 är : endast 70 eller alltså lägre än elevantalet 1921. Med hänsyn till elev- j frekvensen i jämförelse med andra mellanskolors elevantal kan tvekan råda om lämpligheten av skolans förstatligande. Visserligen talar stadens j något avskilda och isolerade läge till förmån för skolans övertagande av staten, men detta förhållande har numera neutraliserats genom de livliga I bussförbindelser, som förena staden med angränsande större samhällen, såsom Skövde och Tidaholm. Skall skolan, trots den tvekan man kan hysa härutinnan, komma att j övertagas av staten, bör den dock stå efter ett flertal andra skolor, vilka synas hava ett bestämt företräde. Karlsborgs kommunala

mellanskola.

I Karlsborg fanns från och med höstterminen 1920 en högre folkskola, vilken 1923 övergick till kommunal mellanskola. I sitt betänkande av 1923 framhöll skolkommissionen, att såväl lärjungeantalet i den dåvarande högre folkskolan som samhällets folkmängd och betydelse kunde anses motivera, att en statsskola där upprättades, därest utvecklingen av en eventuellt ur skolan framgående mellanskola skulle fortgå i samma riktning som dittills, samt föreslog, att vid den slut-

105 liga omprövningen av läroverksorganisationens gestaltning å de olika orterna, behovet av realskola måtte bliva föremål för särskilt övervägande beträffande Karlsborg. I den förut omnämnda motionen I: 238 till 1927 års riksdag erinrades, att medeltalet lärjungar i skolan under åren 1923— 1926 utgjort 55. Skolan upptogs icke bland dem, som inbegrepos i motionens förslag om förstatligande. I underdånig skrivelse den 8 november 1935 hava sedermera kommunalfullmäktige i Karlsborg angivit vissa skäl för skolans övertagande av staten samt hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om utredning angående ett fortsatt förstatligande av kommunala mellanskolor. Lärjungeantalet i skolan visar under senaste tioårsperiod i stoit sett en tydligt stigande tendens, även om det gått något tillbaka de två sista åren. Medeltalet under perioden har varit 74 och höstterminen 1938 var lärjungeantalet 77. Antalet barn från främmande kommuner utgjorde höstterminen 1938 16 eller 21 procent av det totala elevantalet. Av dessa voro tre inackorderade i samhället. Några andra teoretiska eller praktiska utbildningsanstalter utöver folkskolestadiet finnas icke inom samhället. Närmaste läroverksort är Skövde, dit avståndet är 50 km. Förbindelserna medgiva icke dagliga skolresor för elever från Karlsborg. Dessutom är realskolan vid det högre läroverket i Skövde, i vad avser den femåriga linjen, fullbelagd — höstterminen 1938 189 elever — och, i vad avser den fyraåriga linjen, i det närmaste fullbelagd — samma termin 85 elever; utan att utvidgas med parallellavdelningar torde ingendera av de båda linjerna kunna i större utsträckning mottaga ytterligare elever. Läroverket i sin helhet räknade samma termin 429 elever. Mellanskolan saknar egen byggnad. Lokaler hava förhyrts i vissa militära etablissement. Beslut om nybyggnad för skolan uppgives hava fattats. Karlsborg är en garnisonsort och utrustningsdepot samt har tygstation, ammunitionsfabrik och intendenturförråd. Där finnas vidare apotek, bankkontor, ett 50-tal handlande och hantverkare m. m. Folkmängden har under sista tioårsperioden hållit sig i stort sett tämligen konstant. Inom skolans lärjungeområde, som kan beräknas inbegripa en folkmängd på omkring 12 000 personer, ligga en del industriella anläggningar samt ett flertal egendomar. Statens och kommunens utgifter för skolan m. m. under åren 1928— 1937 framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan betecknas såsom låg. Terminsavgiften utgör 30 kronor för elev tillhörande Karlsborgs kommun och 50 kronor för annan lärjunge. Nedsättningar och befrielser förekomma.

106 Karlsborgs kommunala mellanskola är liksom mellanskolan i Hjo en bland de mindre i riket. Elevantalet har vissa år överskridit 80 men företer de två sista åren en sjunkande tendens. Med hänsyn till elevfrekvensen i förhållande till elevantalet vid andra mellanskolor kan tvekan råda om lämpligheten av skolans övertagande av staten. Emellertid kunna andra skäl anföras till förmån härför, och i så fall främst den omständigheten, att staten kan anses hava ett visst intresse av en statsskola, med hänsyn till de till Karlsborg förlagda militära etablissementen och kårerna. Sammanfattning

beträffande kommunala mellanskolorna i Skaraborgs län. !

Såsom framgår av det förut sagda, kan en viss tvekan råda om lämpligheten att nu skrida till ett förstatligande av de kommunala mellansko- j lorna i Hjo och Karlsborg. Mellanskolan i Hjo kan anses hava ett visst företräde i sin högre ålder och den högre kommunala utdebiteringen i j Hjo, medan för mellanskolan i Karlsborg kunna åberopas ett något högre elevantal under de senare åren samt hänsynen till de militära förläggning- j arna därstädes. Vissa skäl kunna sålunda, olika beträffande en var av | skolorna, anföras till förmån för ett statsövertagande. Emellertid är att uppmärksamma, att Skaraborgs län har för närvarande sju statsskolor med en befolkningskvot av 34 077 per statlig läroanstalt och 3 313 per klassavdelning å realskolestadiet, siffror, som visa, att j länet är i jämförelse med andra län relativt väl tillgodosett med statliga läroanstalter. Om man till sistnämnda förhållande lägger den tvekan, som j kan råda om lämpligheten av statens övertagande av någon av nämnda I skolor, synes försiktigheten bjuda att nu icke ifrågasätta en dylik åtgärd. Resultatet av undersökningen har sålunda givit vid handen, att de kom- \ munala mellanskolorna i Hjo och Karlsborg icke nu böra ifrågakomma | till förstatligande. Däremot böra de, i anslutning till vad i annat sammanhang ifrågasat- j tes, komma i åtnjutande av det särskilda statsanslag, som ansetts böra tillkomma en kommunal mellanskola såsom ersättning för elever från främmande kommuner. Räknat efter elevantalet för höstterminen 1938 skulle ett dylikt anslag utgå för mellanskolan i Hjo med 2 500 kronor och för mellanskolan i Karlsborg med 1 600 kronor. Värmlands län. Skoghalls kommunala

mellanskola.

1918 började en högre folkskola i Skoghall sin verksamhet, vilken skola blev, räknat från och med den 1 januari 1922, erkänd som kommunal mellanskola. I sitt betänkande av 1923 erinrade skolkommissionen, att skolans lär-

107 jungeantal år 1921 uppgått till 59. Samhället hade, säger kommissionen, hastigt utvecklats och stode i nära beroende av ett större industriellt företag. Då avståndet till Karlstad vore endast 10 km. och järnvägsförbindelserna dit relativt goda, förelåge enligt skolkommissionens uppfattning för det dåvarande ej tillräckligt vägande skäl för att å orten ifrågasätta upprättandet av en statsskola. I den ovan omnämnda motionen I: 238 till 1927 års riksdag erinrades, att medeltalet lärjungar under åren 1922— 1926 uppgått till 56, och skolan ansågs icke kunna ifrågasättas till förstatligande. I underdånig skrivelse den 11 november 1935 hade Hammarö kommunalfullmäktige hemställt om åtgärder för skolans ombildning till en statens samrealskola. Elevantalet vid skolan har sedan 1927 ökat, och medeltalet för senaste tioårsperiod utgör 89. Att märka är dock, att siffrorna från de olika åren växlat rätt avsevärt. Höstterminen 1938 utgjorde lärjungeantalet 101. Elever från främmande kommuner hava under de sista åren varit fåtaliga; de utgjorde höstterminen 1938 endast fyra, av vilka tre voro inackorderade i samhället. Några andra teoretiska eller praktiska utbildningsanstalter utöver folkskolestadiet finnas icke i Skoghall. Närmaste läroverksort är Karlstad, dit avståndet är, såsom ovan nämnts, 10 km. Bussförbindelserna dit äro goda och möjliggöra dagliga skolresor. Det högre läroverket i Karlstad räknade emellertid höstterminen 1938 679 elever, och realskolan därstädes är, i vad avser den femklassiga linjen, fullbelagd — samma termin 305 elever — medan den fyrklassiga linjen räknade 80 elever. Skolan, som för närvarande hyr lokaler av folkskolan, uppgives vara i behov av nybyggnad, även om den bibehålles såsom kommunal mellanskola. Skoghalls samhälle har under senare år avsevärt vuxit i folkmängd, beroende till ej ringa del på utvecklingen av de Uddeholmsbolaget tillhöriga Skoghallsverken. Dessa äro omfattande anläggningar med sågverk, hyvleri, sulfit- och sulfatfabriker, pappersbruk m. m., och de där anställda uppgå till omkring 1 800 personer. Statens och kommunens utgifter för skolan m. m. under åren 1928—1937 framgå av tablån Bil. II. Den kommunala utdebiteringen kan betecknas såsom medelhög. Terminsavgift upptages nu endast av elever, som icke tillhöra Hammarö kommun, och utgör 50 kronor. Nedsättningar och befrielser förekomma. Skoghalls kommunala mellanskola har den ålder och elevanslutning, att goda skäl synas tala för dess övertagande av staten. Skolan fyller tvivels-

108 utan ett behov i ett betydande industrisamhälle, och kommunen har livligt intresserat sig för skolans bestånd och utveckling. Torsby kommunala

mellanskola.

I Torsby grundades 1921 Fryksände högre folkskola genom ombildning av den sedan 1907 existerande Torsby privata samskola. Den högre folkskolan blev, räknat från och med den 1 juli 1926, erkänd som kommunal j mellanskola under namn av Torsby kommunala mellanskola. I sitt betänkande av 1923 framhöll skolkommissionen, att den högre i folkskolan i Fryksände icke dittills erhållit en sådan anslutning, att man med någon större grad av visshet kunde påräkna ett skäligt lärjungeantal i j en eventuell realskola. I den ovannämnda motionen I: 238 till 1927 års riks- i dag erinrades, att elevantalet vid Torsby kommunala mellanskola 1926 uppgått till 51, och ansågs skolan icke kunna ifrågasättas till förstatligande. Sedan dess har elevantalet kraftigt stigit. Medeltalet under senaste tioårsperiod har utgjort 97, och höstterminen 1938 utgjorde lärjungeantalet 120. Antalet elever från främmande kommuner utgjorde samma termin 40 eller 33 procent av det totala elevantalet. Av dessa bodde 32 i sina hem, och åtta voro inackorderade i samhället. Inom samhället finnes utöver folkskolestadiet ingen annan teoretisk eller praktisk utbildningsanstalt. Närmaste läroverksort är Sunne, dit avståndet är omkring 40 km. För- j bindelserna dit torde näppeligen medgiva dagliga skolresor. Sunne samrealskola, som höstterminen 1938 räknade 149 elever, har dessutom samt- j liga klasser i det närmaste fullbelagda och torde icke utan utvidgning med ytterligare parallellavdelningar kunna i större utsträckning mottaga nya j elever. Mellanskolan disponerar egen byggnad men saknar vissa lokaler, bland annat för övningsämnen, samt uppgives hava jämväl i övrigt otillräckliga utrymmen. Tillbyggnad anses ofrånkomlig, även om skolan icke skulle förstatligas. Utredning härom pågår. Torsby municipalsamhälle, vars befolkningssiffra under senaste tioårsperiod hållit sig tämligen konstant och som utgör en centralpunkt för norra Värmland, har länslasarett, apotek, bankkontor, ett 50-tal handlande och hantverkare m. m. Genom sitt läge utgör samhället ett centrum särskilt för trävarurörelsen i den norra delen av Värmland. Inom skolans lärjungeområde, som räknar en befolkning på bortåt 30 000 personer, ligga ett flertal bruk, tillhöriga Billerudsbolaget, t. ex. Bada, Torsby, Kristinefors, ävensom andra bruk såsom Vägsjöfors samt ett betydande antal större skogsegendomar. Goda bussförbindelser inom området möjliggöra dagliga skolresor och hava nedbringat antalet inom Torsby inackorderade elever. Statens och kommunens utgifter för skolan m. m. under åren 1928—

109 1937 framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan betecknas såsom ganska hög. Terminsavgiften utgör 20 kronor för elev från Fryksände kommun och 25 kronor för annan elev. Befrielser och nedsättningar förekomma i betydande utsträckning. Torsby kommunala mellanskola, som fyller alla de förutsättningar, vilka ansetts böra uppställas för förstatligande, synes med hänsyn till den starkt ökade elevfrekvensen, skolans betydande lärjungeområde ävensom samhällets läge utan tvekan vara förtjänt att övertagas av staten. Vid den eventuellt förstatligade mellanskolan torde, med hänsyn till elevernas val av i huvudsak rent praktiska yrken efter avslutad skolgång, böra inrättas en praktisk utbildningslinje. Önskemål härom har framställts från rektorsämbetets sida. Huruvida en sådan linje bör vara en handelslinje eller en teknisk linje torde få bli föremål för närmare omprövning från kommunens sida. Nu utgående terminsavgifter äro något lägre än den genomsnittliga terminsavgiften vid rikets realskolor. Skulle vederbörande kommuner vilja bibehålla eleverna vid nuvarande avgifter, torde från kommunernas sida kunna ifrågasättas ett tillskott, som täcker nämnda skillnad. Munkfors kommunala

mellanskola.

En högre folkskola grundades i Munkfors 1926, vilken blev, räknat från och med den 1 juli 1932, erkänd som kommunal mellanskola. Elevantalet i mellanskolan har visat en kraftig stegring. Medeltalet under dess sju verksamhetsår har varit 155, och höstterminen 1938 uppvisade skolan ett lärjungeantal av 158. Redan som högre folkskola hade läroanstalten ett ej obetydligt elevantal. Höstterminen 1938 funnos parallellavdelningar i samtliga klasser utom den fjärde. Antalet elever från främmande kommuner var senaste hösttermin betydande; det utgjorde 67 eller 42 procent av det totala elevantalet. Av dessa bodde 60 i sina hem och sju voro inackorderade i samhället. Några andra teoretiska eller praktiska utbildningsanstalter utöver folkskolestadiet finnas icke i Munkfors. Närmaste läroverksort är Sunne, dit avståndet är 31 km. Bussförbindelse finnes, men denna kan ej utnyttjas för dagliga skolresor. Om samrealskolan i Sunne är nyss nämnt. Mellanskolan disponerar egen byggnad. En om- och tillbyggnad uppgives vara planerad, varigenom skolan skulle erhålla nya lärosalar. Munkfors, vars befolkningssiffra under senaste tioårsperiod uppvisar en något stigande kurva, är ett betydande samhälle med apotek, bankkontor, mejeri, ett 50-tal handlande och hantverkare. Här ligger Udde-

holmsbolagets främsta järnverk. Inom Ransäters socknar ligga vidare, 1 bland annat, Ransbergs pappfabrik och träsliperi samt Ranå tegelbruk. Inom skolans lärjungeområde, som omfattar en befolkning av omkring 20 000 personer, ligga de Uddeholmsbolaget tillhöriga egendomarna Udde- | holm, Stjärn, Risberg m. fl., Krakeruds, Forshults och Stjärnsfors kraftstationer, Hagfors järnbruk m. fl. Statens och kommunens utgifter för skolan m. m. under åren 1932—1937 framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan betecknas i såsom ganska hög. Terminsavgift förekommer endast för elever från främmande kommuner och utgår med 40 kronor. Nedsättningar och befrielser förekomma i stor utsträckning.

Munkfors kommunala mellanskola har visserligen icke varit som sådan i verksamhet fullt tio år, men den stigande elevfrekvensen och andra ovan angivna omständigheter tala utan tvekan för skolans övertagande av staten. Med hänsyn till skolans stora elevantal torde en differentiering av undervisningen kunna ifrågasättas genom upprättande av en praktisk linje, närmast en handelslinje. Frågan härom synes böra upptagas till övervägande av de kommunala myndigheterna. Vid ett eventuellt förstatligande av skolan lärer böra övervägas, huruvida kommunen, därest terminsavgifter vid statsläroverken bibehållas men kommunen önskar bibehålla den fria skolgången för sina elever, är villig att till statsverket och skolans kassor inbetala en viss summa, motsvarande, i anslutning till förut gjord beräkning, för varje elev det genomsnittliga beloppet av terminsavgifterna senaste läsår per lärjunge vid rikets realskolor. Beräknat efter elevantalet höstterminen 1938 — 91 elever från j Munkfors — skulle ett dylikt anslag hava för läsåret 1939—1940 uppgått j till omkring 5 800 kronor. Molkoms kommunala mellanskola. 1934 grundades i Molkom en högre folkskola, vilken blev, räknat från och med den 1 juli 1938, erkänd som kommunal mellanskola. Elevantalet var höstterminen 1938 102. Antalet lärjungar från främmande kommuner var 35 eller 34 procent av det totala lärjungeantalet. Endast tre voro inackorderade i Molkom, och de övriga bodde i sina hem. Frånsett Värmlands läns folkhögskola finnas i Molkom inga andra teoretiska eller praktiska utbildningsanstalter utöver folkskolestadiet. Närmaste läroverksorter äro Karlstad och Filipstad, dit avståndet är ungefär lika långt, omkring 35 km. Lämpliga förbindelser för dagliga skolresor saknas. Samrealskolan i Filipstad räknade höstterminen 1928 145

Ill elever och torde ej utan vidgning med flera parallellavdelningar kunna i större utsträckning mottaga ytterligare lärjungar. Om läroverket i Karlstad är förut nämnt. Mellanskolan disponerar egen, 1938 uppförd byggnad. Nybyggnad anses icke komma att erfordras vid skolans förstatligande. Molkom är ett betydande samhälle med apotek, bankkontor och ett 50-tal handlande och hantverkare. Inom skolans lärjungeområde, som innesluter en befolkning på omkring 15 000 personer, ligga ett stort antal bruk såsom Dömle, Brattfors, Älfsbacka m. fl., Tidafors bomullsspinneri samt ett betydande antal egendomar. Den kommunala utdebiteringen i Nyeds socken, där Molkom är beläget, kan betraktas som medelhög. Terminsavgiften utgör 50 kronor för samtliga elever. Befrielser och nedsättningar förekomma i stor utsträckning. Den kommunala mellanskolan i Molkom har ett förhållandevis stort elevantal och har måhända en lovande utveckling framför sig. Då emellertid skolan såsom mellanskola endast har ett verksamhetsår att blicka tillbaka på, torde den lämpligen icke nu böra ifrågasättas till förstatligande. Årjängs kommunala

mellanskola.

En högre folkskola tillkom i Årjäng 1935, och denna blev, räknat från och med den 1 juli 1938, erkänd som kommunal mellanskola. Elevantalet var höstterminen 1938 82. Antalet lärjungar från främmande kommuner utgjorde 31 eller 38 procent av det totala lärjungeantalet. Av dessa bodde 16 i sina hem, och de återstående voro inackorderade i samhället. I Årjäng ligger Västra Värmlands skogs- och lantmannaskola, men därutöver finnas inga andra teoretiska eller praktiska utbildningsanstalter över folkskolestadiet. Närmaste läroverksorter äro Arvika, Åmål och Säffle, vilka samtliga ligga på omkring 70 km:s avstånd från Årjäng. Dagliga skolresor dit för elever från Årjäng äro uteslutna. Elevantalet i samrealskolorna i nämnda samhällen var höstterminen 1938 respektive 333, 204 och 225. Skolan disponerar egen byggnad, som blev färdig 1937. En utökning av lokalerna med vissa specialrum anses vid ett eventuellt förstatligande bliva erforderlig. Årjängs municipalsamhälle har länslasarett, apotek, bankkontor och ett 30-tal handlande och hantverkare. Inom skolans lärjungeområde, som omsluter en befolkning av bortåt 15 000 personer, ligga ett flertal bruk, såsom Lennartsfors och Töcksfors, Gustavsfors trämassefabrik samt ett an-

112 tal större skogsegendomar. Goda tåg- och bussförbindelser finnas inom området. Den kommunala utdebiteringen i Silbodals kommun, där Årjäng är beläget, är förhållandevis hög. Terminsavgiften utgör 50 kronor för samtliga elever. Nedsättningar och befrielser förekomma i betydande utsträckning. Såsom i fråga om Molkoms kommunala mellanskola torde även beträffande den kommunala mellanskolan i Årjäng någon tids erfarenhet avvaktas, innan man bör till bedömande upptaga frågan om skolans förstat-

ligande. Sammanfattning

beträffande de kommunala i Värmlands län.

mellanskolorna

Såsom framgår av det sagda, synas mellanskolorna i Munkfors, Skoghall och Torsby vara förtjänta att komma i betraktande till ett eventuellt övertagande av staten.

I Värmlands län finnas för närvarande sex statliga läroanstalter med en befolkningskvot av 45 161 per statsskola och 4 370 per klassavdelning å realskolestadiet. Med en utvidgning av de statliga utbildningsanstalterna från sex till åtta, skulle befolkningskvoten per statlig läroanstalt bliva ! 33 871, en siffra, som i förhållande till motsvarande siffror för andra län förefaller skälig. De mellanskolor, som därvid synas böra i främsta rummet komma i fråga till förstatligande, äro skolorna i Munkfors och Torsby. Skolornas elevantal samt samhällenas läge giva dem ett företräde framför skolan i Skoghall. Vid ett förstatligande av de nämnda skolorna i Munkfors och Torsby skulle befolkningskvoten per klassavdelning å realskolestadiet bliva 3 712. Förslaget innebär alltså för Värmlands län ett förstatligande av mellanskolorna i Munkfors och Torsby, och torde vid en var av dessa skolor frågan om inrättande av praktiska linjer böra upptagas till övervägande av vederbörande lokala myndigheter. För mellanskolorna i Skoghall, Molkom och Årjäng ifrågasattes, i anslutning till vad förut anförts, ett särskilt statsbidrag för elever från främmande kommuner, vilket bidrag skulle, beräknat efter siffrorna för höstterminen 1938, uppgå till för mellanskolan i Skoghall 400 kronor, för mellanskolan i Molkom 3 500 kronor och för mellanskolan i Årjäng 3 100 kronor.

113 Örebro län. Lindesbergs kommunala

mellanskola.

Lindesberg har gamla skoltraditioner. Under 1800-talet funnos i staden en pedagogi, som indrogs 1893 och ersattes med en av staden bekostad samskola, vilken sistnämnda blev, räknat från och med den 1 juli 1920, erkänd som kommunal mellanskola. I sitt betänkande av 1923 erinrade skolkommissionen, att lärjungeantalet i skolan 1921 uppgick till 119 och stadens folkmängd samtidigt utgjorde 3 105 personer, samt framhöll, att tillräcklig anledning torde anses föreligga för upprättande i staden av en statsskola. I den ovanberörda motionen I: 238 till 1927 års riksdag gjordes emellertid en viss tvekan gällande. Visserligen hade medeltalet elever under åren 1920—1926 varit 92, men — heter det — om man såge på utvecklingen i dess helhet, hade antalet lärjungar i Lindesberg oavbrutet minskat från 119 år 1921 till 59 år 1926. Det kunde alltså ifrågasättas, huruvida man borde avvakta den kommande utvecklingen, innan skolan omvandlades till allmänt läroverk. Emellertid upptogs mellanskolan i Lindesberg bland de skolor, som enligt motionens förslag borde övertagas av staten. I skrivelse den 29 juni 1935 hemställde stadsfullmäktige hös Kungl. Maj:t på anförda skäl om åtgärder för skolans förstatligande. Elevantalet i skolan har under senaste tioårsperiod visat en stark ökning. Medeltalet har utgjort 102, och höstterminen 1938 var lärjungeantalet 124. Sistnämnda hösttermin förekommo parallellavdelningar i andra klassen. Antalet elever från främmande kommuner har jämväl både absolut och relativt ökat; höstterminen 1938 utgjorde dessa 47 eller 38 procent av det totala lärjungeantalet. Av dessa bodde 40 i sina hem och 7 voro inackorderade i staden. I staden finnas utöver folkskolestadiet ingen annan teoretisk eller praktisk utbildningsanstalt. Närmaste läroverksort är Örebro, dit avståndet är 44 km. på järnväg. Därnäst kommer Arboga på 48 km:s avstånd på järnväg. Dagliga skolresor från Lindesberg till någon av dessa städer äro icke möjliga. Högre läroverket för gossar i Örebro räknade höstterminen 1938 687 och högre flickläroverket därstädes 264 elever. Den femåriga realskolan vid det förstnämnda läroverket räknade 390 elever, den fyraåriga realskolan vid flickläroverket 133, medan den fyraåriga realskolan vid gossläroverket endast hade 68 elever. Samrealskolan i Arboga räknade höstterminen 1938 92 elever. En utvidgning av mellanskolans lokaler anses ofrånkomlig, vare sig skolan kommer att förstatligas eller ej. Utredning härom uppgives pågå. Lindesbergs stad, som under senaste tioårsperiod uppvisar en jämn och

ej obetydlig befolkningsökning, äger ett ej ringa antal industriföretag, särskilt inom snickeri- och skobranschen, bland vilka märkas Linde snickerioch trävaruaktiebolag, Bergs och C:o mekaniska verkstads aktiebolag, Linde skofabrik m. m. Inom industrien är anställd en personal av omkring 700 personer. Inom skolans lärjungeområde, som i verkligheten sträcker sig vida utom Lindesbergs stad och som räknar en befolkning på över ! 15 000 personer, ligga en hel del bruk, såsom Dalkarlshyttan, Guldsmedshyttan, Vedevåg, Stripa, Yxe. Här ligger även Frövi municipalsamhälle i med Frövifors pappersbruk. Goda förbindelser finnas till Lindesberg från de större samhällena inom området. Statens och stadens utgifter för skolan m. m. under åren 1928—1937 framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan betecknas såsom medelhög. Terminsavgiften utgår nu med 40 kronor för lärjunge från Lindesbergs stad och 60 kronor för annan elev. Befrielser och nedsättningar förekomma i stor utsträckning. Lindesbergs kommunala mellanskola synes med hänsyn till det växande elevantalet och skolans läge i tättbefolkad industri- och jordbruksbygd utan tvekan böra ifrågakomma till förstatligande. Från rektorsämbetets sida har framhållits behovet av möjligheter till en mera praktiskt betonad utbildning, varvid främst en huslig linje for flickor borde ifrågasättas, men efter prövning jämväl någon av övriga linjer, en handelslinje eller en teknisk linje. En närmare utredning härutinnan från kommunens sida torde vara erforderlig, och det ligger i skolans intresse att snarast fastställa sin ståndpunkt härutinnan, då staden går att vidtaga åtgärder för en utökning och modernisering av de nuvarande lokalerna, vilka måste anpassas efter en eventuell samrealskolas organisation. Nora kommunala mellanskola. Även i Nora har skolväsendet gamla anor. Under 1800-talet fanns där en pedagogi, vilken indrogs 1905 och ersattes av en stadens samskola. Denna sistnämnda blev erkänd som kommunal mellanskola, räknat från och med den 1 juli 1920. I sitt betänkande av 1923 erinrade skolkommissionen, att skolan 1921 hade 82 lärjungar och 1920 77. Ehuru kommissionen fann sagda antal vara lågt, ansåg kommissionen dock, med hänsyn tagen jämväl till stadens folkmängd, som 1921 räknade 2 458 personer, och dess avskilda läge, skäligt, att en statsskola där upprättades. Den ovanberörda motionen I: 238 till 1927 års riksdag, i vilken erinrades att medeltalet elever i skolan under perioden 1920—1926 utgjort 73, upptog skolan bland de kommunala mellanskolor, som föreslogos till förstatligande.

115 I underdånig skrivelse den 24 september 1935 gjorde stadsfullmäktige i Nora framställning om åtgärder för statens övertagande av mellanskolan i staden. Medeltalet elever under senaste tioårsperiod har varit 96, och höstterminen 1938 utgjorde lärjungeantalet 82. Antalet har i stort sett stigit, men företer någon nedgång de två sista åren. Parallellavdelningar hava under flera år förekommit i åtskilliga klasser. Antalet elever från kommuner utanför Nora uppgick höstterminen 1938 till 38 eller 46 procent av det totala lärjungeantalet. Av dessa voro fem inackorderade i staden och de övriga bodde i sina hem. Utom en privat handelsskola finnes i staden utöver folkskolestadiet ingen annan praktisk eller teoretisk utbildningsanstalt. Närmaste läroverksort är Örebro, dit avståndet är 37 km. Dagliga skolresor dit och åter från Nora kunna icke ifrågakomma. Om storleken av läroverken i Örebro är nyss nämnt. Mellanskolan disponerar egen byggnad, vilken dock anses vara i behov av restaurering. Åtgärder i detta avseende förberedas. Nora stad, vars befolkningssiffra hållit sig tämligen konstant under senaste tioårsperiod, äger liksom Lindesberg en del industriföretag. Här ligga Nora tändrörsfabrik, Aktiebolaget Sågbladsfabriken, Nora gjuteri och mekaniska verkstad m. fl. Inom skolans lärjungeområde, som kan beräknas omfatta en befolkning av omkring 13 000 invånare, ligga ett stort antal gruvfält med anrikningsverk, ett flertal bruk såsom Fogdhyttan, Gyttorps krutbruk, Finstorps dynamitfabrik m. fl. Ett avsevärt antal större jordbruksfastigheter finnas här dessutom. Förbindelserna till Nora inom området äro goda. Statens och stadens utgifter för skolan m. m. under åren 1928—1937 framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan betecknas såsom medelhög. Terminsavgiften i skolan utgår med 40 kronor i första, 45 kronor i andra, 50 kronor i tredje och 60 kronor i fjärde klassen. Nedsättningar och befrielser förekomma i stor utsträckning. Nora kommunala mellanskola synes med hänsyn till ovan anförda omständigheter väl fylla förutsättningarna för övergång till statsläroverk. Kopparbergs kommunala mellanskola. 1924 tillkom i Kopparberg en högre folkskola, vilken efterträdde en sedan 1890 existerande privat samskola. Den högre folkskolan blev, räknat från och med den 1 januari 1928, erkänd som kommunal mellanskola. Elevantalet i skolan har under senaste tioårsperiod visat en tämligen jämn stegring. Medeltalet har varit 82, och höstterminen 1938 utgjorde lärjungeantalet 86. Vissa år hava parallellavdelningar förekommit. Antalet

elever från främmande kommuner har också stigit både absolut och relativt samt var höstterminen 1938 ganska stort. Det utgjorde 47 eller 55 procent av det totala lärjungeantalet. Av dessa bodde 36 i sina hem, och I 11 voro inackorderade i Kopparberg. I samhället eller dess närhet finnas icke utöver folkskolestadiet några j andra teoretiska eller praktiska utbildningsanstalter. Närmaste läroverksort är Ludvika, dit avståndet är 42 km. Dagliga skolresor dit för elever från Kopparberg torde ej vara möjliga. Enahanda torde vara förhållandet i fråga om Lindesberg, dit avståndet är 41 km. Samrealskolan i Ludvika omfattade höstterminen 1938 200 elever och torde icke utan utvidgning med parallellavdelningar kunna i större utsträckning mottaga ytterligare lärjungar. Mellanskolan anses äga i stort sett tillfredsställande lokaler, och någon nybyggnad för en eventuellt förstatligad skola uppgives icke vara erforderlig. Kopparbergs köping, som under senaste tioårsperiod haft en tämligen konstant folkmängd, har apotek, sjukhus, bankkontor, ett 60-tal handlande och hantverkare samt flera industriella anläggningar, varibland Kaveltorps bergverk med gruvor, malmrikningsverk, såg och hyvleri, Ljusnarsbergs koppargruvor, Aktiebolaget Kopparbergs spisbrödsfabrik, bryggerier, mekaniska verkstäder m. m. Inom skolans lärjungeområde, som räknar ett invånarantal av omkring 13 000 personer, ligga ett flertal gru- I vor och järnverk, såsom Högfors bruk, Bångbro valsverk och kraftstation, | Svartvik, Stråssa, Ramshyttan och Ramsbergs bruk, Bredsjö bruk m. fl., ! ett antal fabriker, såsom Rällså såg och pappverk, Stjärnfors trämassefabrik och elektriska kraftstation, Ställdalens pappersbruk, sulfitfabrik, masugn och sågverk m. m. Statens och köpingens utgifter för skolan m. m. framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan betecknas såsom medelhög. Terminsavgiften utgör 60 kronor för elev från Kopparberg och 90 kronor j för elev från annan kommun. Nedsättningar och befrielser förekomma i i stor utsträckning. Kopparbergs kommunala mellanskola torde fylla de förutsättningar, som ansetts böra uppställas för förstatligande av en mellanskola. Skolans växande elevantal och dess läge i en relativt tättbebyggd och starkt industrialiserad trakt synas tala härför. Sammanfattning

beträffande de kommunala mellanskolorna i Örebro län. Såsom framgår av det föregående, synas länets samtliga kommunala mellanskolor, nämligen skolorna i Kopparberg, Lindesberg och Nora vara förtjänta att komma i åtanke till förstatligande.

117 Örebro län äger för närvarande fem statsläroverk med en befolkningskvot av 43 960 per statlig läroanstalt och 5 233 per klassavdelning å realskolestadiet. För att erhålla en siffra, som ej allt för mycket skiljer sig från vad resultatet skulle bli för andra län, torde ej mer än två mellanskolor nu böra föreslås att övertagas av staten. Med sju statsläroverk skulle länet få en befolkningskvot av 31 400 per statligt läroverk. De mellanskolor, som härvid synas böra ifrågakomma, äro skolorna i ; Lindesberg och Nora, vilka äro de äldsta och haft de största elevantalen. Visserligen är avståndet mellan dessa städer endast omkring 15 km. men förbindelserna dem emellan är otillfredsställande, och skulle en sammanslagning av skolorna ifrågasättas och ett statsläroverk förläggas i allenast en av städerna, skulle detta innebära avsevärda olägenheter för de elever, som komma från den andra stadens vidsträckta lärjungeområde. Förslaget innebär alltså statens övertagande av mellanskolorna i Lindesberg och Nora, och torde vid den förstnämnda frågan om inrättande av en praktisk linje böra upptagas till prövning av de kommunala myndigheterna. Befolkningskvoten per klassavdelning å realskolestadiet skulle i så fall bliva för Örebro län 4 310. Kommunala mellanskolan i Kopparberg torde i avvaktan på förstatligande böra komma i åtnjutande av det särskilda statsanslag, som ifrågasatts för elever från främmande kommuner, vilket anslag, beräknat efter siffrorna för höstterminen 1938, skulle uppgå till 4 700 kronor. Västmanlands län. Västanfors kommunala

mellanskola.

1917 upprättades i Västanfors en högre folkskola, vilken blev, räknat från och med den 1 januari 1922, erkänd som kommunal mellanskola. I sitt betänkande av 1923 erinrade skolkommissionen, att skolan läsåret 1921—1922 hade ett lärjungeantal av 80. Enär skolan sålunda redan under sitt första verksamhetsår varit väl besökt och enär någon annan dylik skola icke funnes inom länet, ansåg kommissionen goda skäl kunna anföras för att frågan om upprättandet av en statsskola å orten vid den slutliga omprövningen komme under övervägande. I den ovanberörda motionen I: 238 till 1927 års riksdag erinrades, att medeltalet lärjungar i skolan under åren 1922—1926 utgjort 72, och framhölls, att skolan uppfyllde villkoret för övergång till allmänt läroverk, vadan densamma upptogs bland de skolor, som enligt motionens förslag borde förstatligas. Elevantalet har under senaste tioårsperioden stigit ej oväsentligt för att de sista åren gå något tillbaka. Under periodens samtliga år utom de två sista har antalet överskridit 80 och under fyra år jämväl 100. Medeltalet har varit 91 och höstterminen 1938 utgjorde lärjungeantalet 74. Ett par

år hava parallellavdelningar i första klassen förekommit. Antalet elever från främmande kommuner har hållit sig tämligen konstant, såväl absolut som relativt; höstterminen 1938 voro de 12 eller 16 procent av hela elevantalet. Av dessa voro endast 2 inackorderade i samhället. I samhället eller dess närhet finnas utöver folkskolestadiet inga andra ; teoretiska eller praktiska utbildningsanstalter. Närmaste läroverksort är Avesta, dit avståndet är 39 km. Dagliga skol- ; resor från Västanfors och Fagersta dit torde ej vara möjliga. Samreal- j skolan i Avesta, som höstterminen 1938 räknade 124 elever, torde ej heller ; i större utsträckning kunna utan utökning med parallellavdelningar mottaga ytterligare lärjungar. Mellanskolans lokaler, som för närvarande äro inrymda i folkskolans j byggnad, anses vara i flera avseenden mindre tillfredsställande. Beslut har emellertid, efter vad som meddelats, fattats om en nybyggnad för skolan i till en kostnad av 320 000 kronor. Västanfors municipalsamhälle, vars befolkningssiffra visar en jämn stegring, har apotek, bankkontor och ett 50-tal handlande och hantverkare. I dess omedelbara närhet ligger Fagersta stora industrisamhälle med bankkontor och ett flertal handlande och hantverkare. Vid Fagersta bruk äro j bortåt 2 400 personer anställda. Skolans lärjungeområde, som kan beräknas innesluta en befolkning på omkring 17 000 personer, är en starkt industrialiserad bruksbygd i livlig utveckling. Här ligga ett stort antal bruk i och bruksegendomar, såsom Tärna, Skinnskatteberg, Riddarhyttan m. fl. Statens och kommunens utgifter för skolan m. m. under åren 1928— I 1937 framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan j betecknas såsom medelhög. Terminsavgiften utgör för elever från det egna skoldistriktet 10 kronor ! i första och andra klasserna och 15 kronor i tredje och fjärde klasserna. För andra elever är avgiften 50 kronor i samtliga klasser. Befrielser och nedsättningar förekomma efter samma grunder, som gälla vid läroverken. 1

Den omständigheten att elevantalet vid skolan något gått tillbaka de ] senaste åren torde bero på tillfälliga förhållanden och synes icke böra utgöra ett hinder för skolans förstatligande, helst densamma i övrigt väl synes fylla villkoren härför. Skolan tillgodoser tvivelsutan ett behov ej endast för det betydande samhälle, där den är belägen, utan även för en tättbefolkad och starkt industrialiserad trakt däromkring. Då en stor del av de från skolan avgångna eleverna erhålla anställning vid de stora brukskoncernernas kontor och anläggningar, torde kunna ifrågasättas inrättande vid skolan av en handelslinje. Frågan härom synes böra upptagas till omprövning av de kommunala myndigheterna. Skulle vid skolans förstatligande Västanfors kommun önska bibehålla

119 för sina elever nuvarande relativt låga terminsavgifter, torde, under förutsättning att terminsavgifterna vid läroverken alltjämt bibehållas, ifrågasättas, huruvida ej kommunen är villig till statsverket och skolans kassor betala skillnaden mellan dessa avgifter och en för rikets realskolor genomsnittligt beräknad terminsavgift. Norbergs kommunala

mellanskola.

Norbergs högre folkskola, som daterar sin verksamhet från 1920, blev, räknat från och med den 1 juli 1937, erkänd som kommunal mellanskola. I sitt betänkande av 1923 framhöll skolkommissionen, att såväl lärjungeantalet i den dåvarande högre folkskolan som samhällets folkmängd och betydelse kunde anses motivera, att en statsskola upprättades i Norberg, därest utvecklingen av en eventuellt ur skolan framgående mellanskola skulle fortgå i samma riktning som dittills, och kommissionen föreslog, att vid den slutliga omprövningen av läroverksorganisationens gestaltning å de olika orterna behovet av en realskola måtte bliva föremål för särskilt övervägande beträffande Norberg. Antalet elever i skolan var under dess första verksamhetsår som kommunal mellanskola 55 och höstterminen 1938 61. Antalet lärjungar från främmande kommuner utgjorde sistnämnda termin nio, av vilka två voro inackorderade i samhället. Inom samhället finnas utöver folkskolestadiet inga andra teoretiska eller praktiska utbildningsanstalter. Närmaste läroverksort är Avesta, dit avståndet är omkring 20 km. Förbindelserna äro mindre tillfredsställande. Om samrealskolan i Avesta är nyss nämnt. Mellanskolan disponerar en med folkskolan gemensam byggnad. Nybyggnad anses icke erforderlig, därest skolan skulle förstatligas. Norbergs municipalsamhälle äger lasarett, apotek, bankkontor, ett 60-tal handlande och hantverkare samt en del industri, såsom bryggerier, mekaniska verkstäder m. m. Inom Norbergs socken ligger även Kärrguvans samhälle med ett 20-tal handlande och hantverkare samt flera industriella anläggningar. Socknen är en av Sveriges äldsta järnbergslager med många gruvföretag. Här ligger även Spännarhytte bruk med masugn, anrikningsverk m. m. Inom skolans lärjungeområde, som kan beräknas innesluta en befolkning av omkring 7 000 personer, ligga Högfors bruk samt ett antal skogsegendomar. Statens och kommunens utgifter för skolan m. m. år 1937 framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen har under de senare åren varit mycket hög och kan fortfarande betecknas såsom förhållandevis hög. Terminsavgifter förekomma icke vid skolan. 9

120 Med hänsyn till det ännu ringa elevantalet, skolans endast tvååriga tillvaro som kommunal mellanskola och närheten till Västanfors, dit avståndet är allenast omkring 10 km., synes anledning ej nu föreligga att i ifrågasätta dess övertagande av staten. Sam-manfattning beträffande de kommunala i Västmanlands län.

mellanskolorna

Av det sagda framgår, att endast en mellanskola i Västmanlands län, j nämligen skolan i Västanfors, synes förtjänt att nu komma i betraktande till förstatligande. Länet äger för närvarande fyra statsläroverk med en befolkningskvot av 41 114 per statlig läroanstalt och 5 873 per klassavdelning å realskole-1 stadiet. Med fem statsskolor skulle siffrorna bli 32 890, respektive 5 139, av vilka den förstnämnda i stort sett väl korresponderar med den mot- j svarande siffra, som enligt förslaget skulle bli gällande för ett antal andra j län. Betraktat med utgångspunkt från den senare siffran kommer länet j att ej bliva så tillgodosett, som förslaget skulle innebära för andra län. Skolan i Västanfors är emellertid den enda, som nu kan ifrågasättas till j förstatligande. Förslaget i fråga om Västmanlands län är följaktligen begränsat till denna, och vid densamma torde inrättande av en handelslinje böra prövas. För mellanskolan i Norberg ifrågasattes ett särskilt statsanslag för elever från främmande kommuner, vilket anslag skulle, beräknat efter siff- | rorna för höstterminen 1938, uppgå till 900 kronor. Kopparbergs län. Orsa kommunala

mellanskola.

1913 bildades Orsa högre folkskola, vilken blev, räknat från och med | vårterminen 1918, erkänd som kommunal mellanskola. I sitt betänkande av 1923 erinrade skolkommissionen, att skolan år 1921 räknade ett lärjungeantal av 95, medan genomsnittstalet under sko- j lans dittillsvarande verksamhetstid varit 75, samt framhöll, att ett ytterligare skäl för upprättande av en statsskola i Orsa syntes föreligga i ortens geografiska läge. I den ovanberörda propositionen I: 238 till 1927 års riksdag erinrades, att medeltalet elever i skolan under åren 1920—1926 uppgått till 98; elevantalet hade de senare åren dock utvisat en viss nedgång. Skolan upptogs i motionen bland de mellanskolor, som föreslogos till förstatligande. Under senaste tioårsperiod har skolans elevantal kraftigt ökat. Medeltalet har utgjort 125, och höstterminen 1938 utgjorde lärjungeantalet 118.

121 Under flera år hava parallellavdelningar i olika klasser måst anordnas. Antalet elever från främmande kommuner har ej varit stort; höstterminen 1938 utgjorde det 16 eller 14 procent av det totala lärjungeantalet. Av dessa voro 12 inackorderade i samhället. I Orsa finnes utöver folkskolestadiet inga andra teoretiska eller praktiska utbildningsanstalter. Närmaste läroverksort är Mora, dit avståndet är 14 km. Tågförbindelserna dit medgiva icke dagliga skolresor för elever från Orsa. Samrealskolan i Mora räknade höstterminen 1938 134 elever och torde icke kunna utan utvidgning med parallellavdelningar i större utsträckning mottaga ytterligare elever. Mellanskolan disponerar fullt tillfredsställande lokaler. Kommunen har anslagit medel till en ny gymnastikbyggnad, och någon nybyggnad anses icke erforderlig, därest skolan skulle förstatligas. Orsa municipalsamhälle, vars befolkning under senaste tioårsperiod hållit sig tämligen konstant, är en betydande handelsort med tingshus, apotek, bankkontor, många hotell och pensionat, ett 100-tal handlande och hantverkare samt flera industriella anläggningar. Bland dessa må nämnas Orsa sågbladsfabrik, Hansjö kraftstation, ett antal sågverk och snickerifabriker m. m. I skolans lärjungeområde, som kan beräknas innesluta en befolkning på omkring 22 000 personer och omfattar flera kommuner i övre Dalarna, ligga Furudals och Dalfors bruk samt ett stort antal betydande skogsegendomar. Statens och kommunens utgifter för skolan m. m. åren 1928—1937 framgå av tablån Bilaga I I . Den kommunala utdebiteringen är låg med anledning av den särställning, som Orsa kommun intager på grund av sin stora besparingsskog. Terminsavgiften utgör 50 kronor för samtliga elever. Befrielser och nedsättningar förekomma i betydande utsträckning. Med hänsyn till sin ålder, det betydande lärjungeantalet samt ortens läge och betydelse synes Orsa kommunala mellanskola utan tvekan böra komma i betraktande till förstatligande. Frågan om inrättande vid skolan av en praktisk linje, närmast en handelslinje, synes böra, i samband med ett eventuellt förstatligande av skolan, upptagas till prövning av de kommunala myndigheterna. Norrbärke

kommunala

mellanskola.

Med höstterminen 1918 började i Norrbärke en högre folkskola sin verksamhet, vilken då efterträdde en sedan några år existerande mindre privatskola. Den högre folkskolan blev, r ä k n a t från och med den 1 juli 1921, erkänd som kommunal mellanskola.

122 I sitt betänkande av 1923 erinrade skolkommissionen, att skolan under sitt första verksamhetsår 1921 räknat 60 lärjungar. Samhället vore visserligen rätt folkrikt — endast i Smedjebackens municipalsamhälle funnos år 1921 2 486 invånare — men å andra sidan vore avståndet till Ludvika endast 16 km. I betraktande härav och med hänsyn till att kommissionen j ifrågasatte statens övertagande av den år 1922 upprättade mellanskolan i Västanfors, ansåg sig kommissionen förhindrad föreslå anordnande av en statsskola i Norrbärke. I den ovanberörda motionen I: 238 till 1927 års j riksdag erinrades, att medeltalet lärjungar vid skolan under åren 1921— 1926 utgjort 60, samt framhölls, att lärjungeantalet, som för övrigt syntes ! vara i nedgående — 1925: 53 elever, 1926: 51 elever — vore för litet för | att medgiva övergång till statsläroverk. Skolan upptogs följaktligen icke j bland de mellanskolor, som enligt förslaget borde övergå till statsrealskolor.

Skolan, som är belägen i Smedjebackens köping, äges av köpingen och i Norrbärke kommun. Elevantalet i skolan under senaste tioårsperiod företer en successiv och relativt jämn stegring. Medeltalet har varit 70, och j höstterminen 1938 utgjorde lärjungeantalet 79. Antalet elever från kom- | muner utanför Smedjebacken och Norrbärke utgjorde höstterminen 1938 19 eller 24 procent av det totala elevantalet. Av dessa bodde 14 i sina hem och fem voro inackorderade.

I Smedjebacken finnes en skola för yrkesundervisning. Någon annan teoretisk eller praktisk utbildningsanstalt utöver folkskolestadiet finnes j icke i samhället. Närmaste läroverksort är Ludvika, dit avståndet är 17 km. Lämpliga tågförbindelser för dagliga skolresor finnas icke. Samrealskolan i Ludvika räknade höstterminen 1938 200 elever. Någon större tillströmning av ytterligare elever torde skolan hava svårt att mottaga utan att utvidgas med än fler parallellavdelningar. Mellanskolan, som för vissa övningsämnen disponerar fullt tillfredsstäl- | lande lokaler i Smedjebackens folkskolor, förhyr för undervisningen i övrigt en byggnad i köpingen, vilken byggnad uppgives vara i dåligt skick och föga lämplig för skoländamål. En nybyggnad anses erforderlig, även om skolan icke skulle förstatligas, och förslag om en dylik har utarbetats och ligger under prövning av vederbörande kommunala myndigheter. Smedjebackens köping har en folkmängd, som hållit sig tämligen konstant den sista tioårsperioden med någon tendens till ökning. Köpingen har sjukhus, apotek, bankkontor, ett 70-tal handlande och hantverkare. Här ligger, bland annat, Smedjebackens valsverk. Norrbärke kommun har en betydande gruv- och bruksindustri; bland de större företagen må nämnas Silvhyttan, Morgårdshammars mekaniska verkstad, Mattsbo bruk, Skisshytte bruk, Starbo bruk, Hällsjö och Lerbo kraftstationer, Finnbo

123 såg m. fl. Skolans lärjungeområde, som jämväl omfattar större delen av Söderbärke kommun, räknar ett invånarantal av omkring 12 000 personer, i Förbindelserna inom området till Smedjebacken äro goda. Statens och kommunernas utgifter för skolan m. m. under åren 1928— 1937 framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen i såväl Norrbärke som Smedjebackens köping kan betecknas såsom förhållandevis hög. Terminsavgiften utgår med 40 kronor i första och andra klassen samt 50 kronor i tredje och fjärde klassen. Någon skillnad mellan elever från Smedjebackens köping—Norrbärke kommun och andra kommuner förekommer icke. Befrielser och nedsättningar förekomma i stor utsträckning. Det trots skolans ålder relativt begränsade elevantalet i Norrbärke kommunala mellanskola samt närheten till skolorna i Ludvika och Västanfors äro omständigheter, som kunna ingiva en viss tvekan i fråga om lämpligheten att ifrågasätta Norrbärkeskolans förstatligande. Å andra sidan har skolan såsom sådan ägt bestånd i 17 år, den kommunala beskattningen å orten är hög och skolan är belägen i en tättbefolkad, starkt industrialiserad bygd, varjämte kommunikationerna ej medgiva dagliga skolresor för skolans elever till läroanstalterna i Ludvika och Västanfors. Sistnämnda omständigheter synas kunna tala för statens övertagande av skolan. Säters kommunala

mellanskola.

Säters stad har gamla skoltraditioner. Under 1800-talet fanns där en pedagogi, som indrogs 1891 och sedan ersattes med en privat samskola. Denna avvecklades, sedan en högre folkskola 1913 börjat sin verksamhet. Denna sistnämnda blev, räknat från och med den 1 januari 1936, erkänd som kommunal mellanskola. I sitt betänkande av 1923 framhöll skolkommissionen, att den dåvarande högre folkskolan i Säter icke dittills erhållit en sådan anslutning, att man med någon större grad av visshet kunde påräkna ett skäligt lärjungeantal i en eventuell realskola. Elevantalet i skolan under de tre år den varit verksam som kommunal mellanskola har i medeltal utgjort 93, och höstterminen 1938 var lärjungeantalet 86. Under den högre folkskolans verksamhetsår 1929—1935 utgjorde medeltalet 66. Antalet elever från främmande kommuner har under perioden väsentligt ökat. Höstterminen 1938 utgjorde det 40 eller 47 procent av det totala lärjungeantalet. Av dessa voro 8 inackorderade i staden. I Säter eller dess omedelbara närhet finnas utöver folkskolestadiet inga andra teoretiska eller praktiska utbildningsanstalter. Närmaste läroverksort är Hedemora, dit avståndet är 16 km. Resorna från Säter till Hedemora per tåg eller buss taga omkring en halvtimme,

och förbindelserna äro sådana, att eventuellt med någon jämkning i schemat för elever från Säter dessa sistnämnda skulle kunna besöka samrealskolan i Hedemora. Denna skola räknade höstterminen 1938 164 elever. Därnäst kommer Domnarvet på omkring 25 km:s avstånd. Även dit torde dagliga skolresor ej vara omöjliga. Samrealskolan därstädes hade höstterminen 1938 234 elever. Säters kommunala mellanskola disponerar egen byggnad. Lokaler för j vissa övningsämnen äro gemensamma med folkskolan. Vid ett eventuellt förstatligande av skolan anses en avsevärd tillbyggnad bliva nödvändig. Säter, vars folkmängdssiffra under senaste tioårsperiod visar en sakta ökning, äger en hel del industriföretag, bland vilka märkas Säters väveri, Dala mekaniska spisbrödsbageri, Säters yxfabrik m. fl. samt flera snickerifabriker. Inom skolans lärjungeområde, som kan beräknas omfatta om- ] kring 12 000 personer, ligga åtskilliga gruvfält, elektriska kraftstatio- I ner m. fl. Statens och stadens utgifter för skolan m. m. under åren 1936—1937 framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan betecknas såsom medelhög. Terminsavgiften utgör nu för elever från Säters stad 10 kronor i andra och 20 kronor i tredje och fjärde klasserna; första klassen är avgiftsfri. För andra elever utgör terminsavgiften 25 kronor i första klassen och 40 kronor i de övriga. Nedsättningar och befrielser förekomma i viss utsträckning.

Även beträffande Säters kommunala mellanskola kan med hänsyn till i skolans ålder samt närheten till Hedemora och Domnarvet en viss tve- \ kan råda om skäligheten av dess övertagande av staten. Frågan om sko- j lans uppgående i samrealskolorna å sistnämnda orter torde vara värd att i övervägas, och i allt fall synes försiktigheten bjuda att avvakta en tids j erfarenhet, innan frågan om skolans förstatligande upptages till förnyad prövning. Rättviks

kommunala

mellanskola.

I Rättvik började en högre folkskola sin verksamhet med vårterminen j 1931, och denna blev, räknat från och med den 1 januari 1937, erkänd som kommunal mellanskola. Antalet elever i mellanskolan utgjorde läsåret 1937—1938 84 och höstterminen 1938 86. Antalet lärjungar från främmande kommuner var sistnämnda hösttermin 25 eller 29 procent av det totala elevantalet. Av dessa voro endast tre inackorderade i samhället. I Rättvik eller dess närhet finnas utöver folkskolestadiet inga andra teoretiska eller praktiska utbildningsanstalter.

125 Närmaste läroverksort är Leksand, dit avståndet är omkring 20 km. Med hänsyn till gällande bussturer äro dagliga skolresor dit icke möjliga för | eleverna från Rättvik och än mindre för eleverna från skolans lärjungeområde utanför själva Rättvik. Samrealskolan i Leksand räknade höstterminen 1938 97 elever. Mellanskolan disponerar dels egna dels förhyrda lokaler. En fullständig byggnadsplan, innefattande även möjligheter att tillgodose ett eventuellt behov av en praktisk linje, är uppgjord och av vederbörande myndigheter godkänd. Dess förverkligande beräknas kosta 275 000 kronor; om tidpunkten för dess realiserande är intet bestämt. Rättviks municipalsamhälle, vars befolkningssiffra under senare delen av sista tioårsperioden visar en något nedåtgående tendens, har tingshus, apotek, bankkontor, flera hotell och pensionat, ett 50-tal handlande och hantverkare samt en del industriella anläggningar. Av sådana märkas inom socknen Lerdals ångsåg, Vikarbyns ångsåg, Nittsjö stenkärlsfabrik, Kullbergs kalkbruk, Dådrans bruk m. m. Inom skolans lärjungeområde, som kan beräknas omfatta en befolkning av omkring 13 000 personer, ligga dessutom en del bruk och större skogsegendomar. Kommunikationerna inom området äro väl utvecklade, vilket underlättar skolgången för barn från dess mera avlägsna delar. Statens och kommunens utgifter för skolan under år 1937 m. m. framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan betecknas såsom medelhög. Terminsavgiften utgör 50 kronor för samtliga elever. Befrielser och nedsättningar förekomma i stor utsträckning. Rättviks kommunala mellanskola räknar såsom sådan endast två verksamhetsår, och den föregående högre folkskolan grundades först 1931. Det synes skäligt att avbida ytterligare en tids erfarenhet, innan frågan om skolans övertagande av staten upptages till övervägande. Sammanfattning

beträffande de kommunala i Kopparbergs län.

mellanskolorna

Såsom av det sagda framgår, synas de kommunala mellanskolorna i Rättvik och Säter icke nu böra ifrågakomma till förstatligande. Mellanskolan i Norrbärke har med en viss tvekan ansetts böra komma till bedömande i detta sammanhang, och Orsa kommunala mellanskola har utan tvekan synts böra komma i betraktande. Kopparbergs län äger nu 7 statsskolor med en befolkningskvot av 35 344 per statlig läroanstalt och 4 948 per klassavdelning å realskolestadiet. Länet är sålunda i detta avseende relativt väl tillgodosett. Emellertid tala många

skäl för statens övertagande av Orsa kommunala mellanskola; härigenom skulle befolkningskvoten för länet bliva per statlig läroanstalt 30 926 och per klassavdelning å realskolestadiet 4 581; den förra siffran skulle komma att i stort sett överensstämma med motsvarande siffror för Malmöhus och Hallands län. Den motväges dock av den senare siffran, som här är betydligt högre än vad förslaget skulle i motsvarande hänseende innebära j för de två nyssnämnda länen. Förslaget innebär alltså statens övertagande av den kommunala mel- j lanskolan i Orsa, och torde frågan om inrättande vid densamma av en praktisk linje böra upptagas till övervägande av de kommunala myndigheterna. De skolor, som enligt förslaget nu icke skulle förstatligas, nämligen mel- i lanskolorna i Norrbärke, Rättvik och Säter, böra komma i åtnjutande av j det särskilda statsbidrag, som i annat sammanhang ifrågasattes för elever j från främmande kommuner. Beräknat efter siffrorna höstterminen 1938 i skulle dessa anslag uppgå till respektive 1 900, 2 500 och 4 000 kronor. Gävleborgs län. Storviks kommunala

mellanskola.

En högre folkskola i Storvik började sin verksamhet 1920, och denna blev, räknat från och med den 1 januari 1924, erkänd som kommunal mellanskola. I sitt betänkande av 1923 framhöll skolkommissionen, att såväl lärjungeantalet i den dåvarande högre folkskolan som samhällets folkmängd och betydelse kunde anses motivera, att en statsskola där upprättades, därest i utvecklingen av en eventuellt ur skolan framgående mellanskola skulle fortgå i samma riktning som hittills, och hemställde, att vid den slutliga omprövningen av läroverksorganisationens gestaltning å de olika orterna] behovet av realskola måtte bliva föremål för särskilt övervägande beträf-1 fande Storvik. I den ovanberörda motionen 1:238 till 1937 års riksdag! erinrades, att medeltalet lärjungar i mellanskolan åren 1924—1926 utgjort; 94. Skolan upptogs bland de mellanskolor, som enligt motionens förslag \ borde övertagas av staten. Elevantalet i skolan har sedan dess ökat väsentligt. Medeltalet lärjungar under senaste tioårsperiod har varit 112. Elevantalet har under senare år något sjunkit efter tillkomsten i Hofors av en högre folkskola, vilken sedan övergått till kommunal mellanskola. Några lärjungar från Hofors besöka nu ej skolan, och elevantalet höstterminen 1938, nämligen 97, anses bliva det för framtiden bestående, fränsett tillfälliga växlingar. Vissa läsår hava parallellavdelningar vid skolan förekommit. Antalet elever från främmande kommuner har varit betydande; höstterminen 1938

127 utgjorde det 54 eller 56 procent av det totala lärjungeantalet. Samtliga dessa elever bodde i sina hem. Omkring två km. från Storvik ligger Gästriklands folkhögskola. I köpingen finnas utöver folkskolestadiet inga andra teoretiska eller praktiska utbildningsanstalter. Närmaste läroverksort är Sandviken, dit avståndet är 15 km. Därnäst kommer Gävle med ett avstånd av 42 km. Tågförbindelserna mellan Storvik å ena sidan och Sandviken och Gävle å den andra äro goda, men torde för det stora antalet elever från kommuner utanför Storvik näppeligen medgiva dagliga skolresor. Samrealskolan i Sandviken räknade höstterminen 1938 184 elever och det högre läroverket i Gävle, som samma termin hade 731 elever, räknade 443 elever på realskolans femklassiga och 102 elever på dess fyrklassiga linje, inalles alltså i realskolan 545 lärjungar. Dessa läroverk äga icke möjlighet att i större utsträckning mottaga ytterligare elever. Mellanskolan disponerar större delen av en 1914 uppförd skolbyggnad, i vilken även några folkskoleklasser äro inrymda. Ett gymnastikhus är planerat att uppföras. Någon annan nybyggnad för skolans räkning anses för närvarande icke erforderlig. Storviks köping, vars befolkningssiffra under sista tioårsperioden hållit sig tämligen konstant med tecken till nedåtgående de sista åren, har ett ur kommunikationssynpunkt fördelaktigt läge vid knutpunkten mellan norra stambanan och Gävle—Dala järnväg. I köpingen finnas tingshus, apotek, bankkontor, hotell, ett 70-tal handlande och hantverkare samt en del industriella anläggningar. Inom Ovansjö socken ligga Hammarby sulfit- och sulfitspritfabrik, Storviks tegelbruk, Åshammars bult- och smidesfabrik, Urfors bruk m. m. Skolans lärjungeområde, som omfattar en befolkning på omkring 15 000 personer, rymmer inom sig ett stort antal gruvor och bruk, såsom Horndals bruk m. fl. Statens och köpingens utgifter för skolan under åren 1928—1937 framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan betecknas såsom medelhög. Terminsavgifter utgå icke för elever från Storviks köping. För övriga är terminsavgiften 75 kronor. Nedsättningar och befrielser förekomma. Ovansjö kommun har alltsedan skolans tillkomst som kommunal mellanskola betalat avgiften för sina elever efter köpingens självkostnadspris, vilket endast obetydligt avvikit från 75 kronor. Storviks kommunala mellanskola torde utan tvivel fylla förutsättningarna för statens övertagande av densamma. Närheten till Sandviken skulle möjligen kunna ingiva vissa betänkligheter, men att erinra är, att samrealskolan därstädes är avsedd närmast för Sandvikens köping med omkring

128 13 600 invånare och ej heller torde, såsom nyss nämnts, kunna i större omfattning mottaga ytterligare elever. Skolan i Storvik fyller tvivelsutan ett behov för en vidsträckt landsbygd, vilket framgår av det procentuellt höga antalet elever från främmande kommuner. Med hänsyn till skolans läge i en folkrik trakt med ett stort antal bruk och industriella anläggningar torde kunna ifrågasättas lämpligheten av att vid skolan inrättas en praktisk linje, närmast en handelslinje. Frågan härom synes böra upptagas till omprövning av vederbörande lokala myndigheter. Skulle vid skolans förstatligande Storviks köping önska för sina elever bibehålla den fria skolgången, lärer, därest terminsavgifterna vid läroverken fortfarande utgå, kunna ifrågasättas, huruvida köpingen vill till statsverket och skolans kassor inbetala per elev ett belopp beräknat efter genomsnittsavgiften per elev vid rikets realskolor. Enahanda bör ifrågasättas för elever från Ovansjö socken, som redan till mellanskolan betalar viss avgift för elever från socknen. Hofors kommunala

mellanskola.

Med höstterminen 1920 började en högre folkskola i Hofors sin verksamhet. Denna högre folkskola var till en början organiserad som en tvåårig allmän skola, men ombildades 1926 till en likaledes tvåårig yrkesbestämd högre folkskola, tekniskt betonad för gossarna och husligt betonad för flickorna. 1934 upprättades en fyraårig allmän högre folkskola vid sidan av den tvååriga yrkesbestämda skolan, och denna högre folkskola blev, räknat från och med den 1 januari 1938, erkänd som kommunal mellanskola. Mellanskolan kan hava rektor gemensam med den yrkesbestämda högre folkskolan. Elevantalet i skolan var vårterminen 1938 70 och höstterminen samma år 78. Antalet elever från främmande kommuner sistnämnda termin utgjorde 8, vilka samtliga bodde i sina hem. Utom den nyssnämnda yrkesbestämda högre folkskolan finnes i Hofors en ettårig husmodersskola. Därutöver finnes i samhället utöver folkskolestadiet ingen annan teoretisk eller praktisk utbildningsanstalt. Närmaste läroverksort är Falun, dit avståndet är 40 km. Dagliga skolresor dit och åter för elever från Hofors äro otänkbara. Läroverket i Falun räknade höstterminen 1938 580 elever, därav 376 i realskolan, vilkens båda linjer äro i det närmaste fullbesatta — den femåriga hade samma termin 274 elever och den fyraåriga 102 — och ej kunna utan utvidgning med parallellavdelningar i större omfattning mottaga ytterligare elever. Mellanskolan har för närvarande lokaler gemensamma med den högre folkskolan. Nybyggnad för mellanskolan är planerad, och utredning i frå-

129 gan pågår. Betydande belopp hava av de kommunala myndigheterna för ändamålet avsatts. Byggnadsfrågan anses komma att lösas den närmaste tiden, vare sig skolan kommer att förstatligas eller ej. Hofors är ett betydande samhälle, vars folkmängd ökat betydligt under senaste tioårsperiod. Där finnas läkare, bankkontor, hotell, ett 50-tal handlande och hantverkare m. m. Mest betydande är Hofors bruk med gruvor, masugn, valsverk m. m. I skolans lärjungeområde, som kan beräknas omfatta en befolkning av omkring 10 000 personer, märkas, bland annat, Tjärnäs kraftstation och gruvor, Valls kalkbrott m. m. samt ett flertal stora skogsegendomar. För skolresor lämpliga bussförbindelser finnas inom området. Den kommunala utdebiteringen i Hofors kan betecknas såsom låg. Terminsavgifter förekomma icke vid mellanskolan. Hofors kommunala mellanskola torde få anses alltför nyinrättad för att nu kunna komma i betraktande till förstatligande. Närheten till Storvik — omkring 15 km. — är jämväl ägnad att ingiva viss tvekan. Härtill kommer det samband, som råder mellan den kommunala mellanskolan och den tvååriga yrkesbestämda högre folkskolan, ett samarbete, som i sig kan innebära möjligheter till en vidare utveckling och som därför talar för ett uppskov med frågan om mellanskolans förstatligande. En tids erfarenhet torde alltså vara önskvärd, innan frågan om statens övertagande av skolan upptages till omprövning. Sammanfattning beträffande de kommunala mellanskolorna i Gävleborgs län. Såsom framgår av det nu sagda, synes allenast en av de nuvarande mellanskolorna i länet böra för närvarande komma i betraktande till övertagande av staten, nämligen skolan i Storvik. Gävleborgs län har för närvarande sex statsläroverk med en befolkningskvot av 46 462 invånare per statlig läroanstalt och 4 807 per klassavdelning å realskolestadiet. Med sju statliga utbildningsanstalter skulle befolkningskvoten bli 39 825 respektive 4 100. Den förstnämnda siffran kan i jämförelse med motsvarande siffra för andra län synas relativt hög, men den neutraliseras i viss mån av den senare. Förslaget innebär alltså statens övertagande av den kommunala mellanskolan i Storvik, och torde frågan om inrättande vid densamma av en praktisk linje böra upptagas till prövning av de kommunala myndigheterna. Mellanskolan i Hofors bör komma i åtnjutande av det särskilda statsbidrag, som i annat sammanhang ifrågasattes för elever från främmande kommuner. Detta bidrag skulle, räknat efter siffrorna höstterminen 1938, uppgå till 800 kronor.

130 Jämtlands län. Bräcke kommunala

mellanskola.

Hösten 1931 började i Bräcke en högre folkskola sin verksamhet, vilken skola blev, räknat från och med den 1 januari 1935, erkänd som kommunal mellanskola. Elevantalet i skolan har under de hittillsvarande fyra åren av dess verk- ; samhet i medeltal utgjort 105. De två sista åren har antalet något nedgått, beroende på tillkomsten av en högre folkskola i Ange. Det nuva- I rande elevantalet — höstterminen 1938 87 lärjungar — anses komma att bli för skolan bestående. Antalet elever från kommuner utanför det egentliga skolområdet har varit rätt betydande. Höstterminen 1938 utgjorde det 39 eller 45 procent av det totala elevantalet. Av dessa bodde 31 i sina hem och 8 voro inackorderade i samhället.

I Bräcke eller dess omedelbara närhet finnas utöver folkskolestadiet inga i andra teoretiska eller praktiska utbildningsanstalter. Närmaste läroverksort är Östersund, dit avståndet är omkring 70 km. Dagliga skolresor dit och åter för elever från Bräcke äro otänkbara. Det högre läroverket därstädes räknade höstterminen 1938 615 lärjungar, och i realskolan uppgick elevantalet till 384. Ingendera av realskolans linjer, av vilka sistnämnda hösttermin den femåriga räknade 280 och den fyraåriga 104 elever, torde kunna i större utsträckning mottaga ytterligare ele- j ver utan att utökas med än fler parallellavdelningar än nu är fallet. Mellanskolan disponerar ett nyuppfört skolhus. E t t särskilt gymnastikhus väntas komma att uppföras. Bräcke municipalsamhälle, som i sin egenskap av järnvägsknut länge i varit en centralpunkt för östra Jämtland, äger apotek, bankkontor, hotell, \ ett 30-tal handlande och hantverkare samt en del industri, ångsåg, snic- j kerifabrik, mekaniska verkstäder m. m. Inom skolans lärjungeområde, som räknar en befolkning på omkring 24 000 personer, ligga flera större sam- ; hällen, såsom Ragunda, Hammarstrand med Hammarforsens kraftverk, Krångede m. fl., industriella anläggningar såsom Grötingens kolugnar och såg m. m., Pilgrimstads sågverk samt ett betydande antal stora skogshemman. Från kommunikationssynpunkt har Bräcke ett synnerligen fördelaktigt läge, i det att goda bussförbindelser möjliggöra dagliga skolresor för barn från områdets olika delar. Statens och kommunens utgifter för skolan under åren 1935—1937 framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan betecknas såsom mycket hög. Terminsavgiften utgör 50 kronor för alla elever. Nedsättningar och befrielser förekomma i stor utsträckning.

131 Bräcke kommunala mellanskola har såsom sådan endast en fyraårig verksamhet bakom sig och fyller sålunda på denna punkt icke de förutsättningar, som ansetts böra uppställas på ett förstatligande. Emellertid föreligga vissa andra talande skäl för ett statsövertagande av skolan. Redan såsom högre folkskola kunde skolan uppvisa ett tillfredsställande elevantal, och densamma är belägen i och torde otvivelaktigt fylla ett behov i en folkrik trakt med goda kommunikationsförbindelser. Dess lärjungeområde är synnerligen stort, och beskattningen i Bräcke är betydligt högre än i andra mellanskolekommuner. Härtill kommer vidare, att Jämtlands län nu äger allenast två statliga läroanstalter med en befolkningskvot av 68 383 invånare per statlig läroanstalt och 8 548 per klassavdelning å realskolestadiet. Med tre statsskolor skulle motsvarande siffror bliva 45 587 respektive 6 804, vilka betydligt överskrida motsvarande siffror för andra län. Skulle skolan komma att förstatligas, kan ifrågasättas inrättande vid densamma av en handelslinje. Enligt vad som meddelats, råder intresse härför inom orten. Frågan härom synes böra upptagas till närmare beprövande av de lokala myndigheterna. Förslaget innebär alltså statens övertagande av den kommunala mellanskolan i Bräcke, den enda mellanskolan i Jämtlands län. Västerbottens län. Lycksele kommunala

mellanskola.

I skrivelse till skolöverstyrelsen den 27 juni 1935 hemställde kommunalfullmäktige i Lycksele köping, att överstyrelsen ville hos Kungl. Maj:t göra framställning om förslag till riksdagen angående inrättande av en statens samrealskola i Lycksele. Överstyrelsen yttrade sig i utlåtande den 9 mars 1936 över denna och ett flertal motsvarande ansökningar från andra kommunala myndigheter samt ansåg sig icke kunna tillstyrka någon av de gjorda ansökningarna, men hemställde om en allmän utredning angående fortsatt förstatligande av kommunala mellanskolor. I underdånig skrivelse den 18 december 1937 gjorde vidare styrelsen för Lycksele kommunala mellanskola, på uppdrag av Lycksele köpings kommunalfullmäktige, framställning om skolans successiva ombildning till en statens samrealskola. Över denna framställning avgav jag i anledning av särskild remiss ett den 22 november 1938 dagtecknat underdånigt utlåtande, däri framhölls, att skolan befunne sig bland de mellanskolor, som borde i främsta rummet komma i åtanke till förstatligande. Förslag i ämnet har emellertid icke framlagts till 1939 års riksdag. I propositionen nr 211 till samma års riksdag har departementschefen anfört, att han funne övertygande skäl vara anförda för ett förstatligande av mellanskolan i Lycksele,

men att han förordade ett uppskov med frågans bedömande, till dess resultatet förelåge av utredningen rörande frågan om fortsatt förstatligande av kommunala mellanskolor i allmänhet. Det torde därför vara på sin plats att i detta sammanhang erinra om skolan och giva ett kort sammandrag av innehållet i nämnda utlåtande. 1929 inrättades i Lycksele en högre folkskola, vilken läsåret 1931—1932 omfattade fyra klasser och räknade 60 elever. Denna skola blev, räknat från och med den 1 juli 1932, erkänd som kommunal mellanskola. Under de sju år mellanskolan varit verksam som sådan har lärjunge- j antalet i medeltal uppgått till 87. Höstterminen 1938 utgjorde elevantalet ] 118. En parallellavdelning av första klassen har anordnats från och med i samma hösttermin. Antalet barn från främmande kommuner är betydande; | det utgjorde nämnda hösttermin 56 eller 47 procent av det totala elevantalet. Av dessa bodde 15 i sina hem, medan 41 voro inackorderade i Lycksele, j Frånsett ett treklassigt småskoleseminarium finnas i Lycksele inga andra j teoretiska eller praktiska utbildningsanstalter utöver folkskolestadiet. Närmaste läroverksort är Umeå, dit avståndet är 130 km. Läroverket | därstädes räknade höstterminen 1938 889 elever och realskolan därstädes, vars båda linjer äro fullbelagda, ej mindre än 576 elever. Vid det andra högre läroverket i länet, nämligen det i Skellefteå, omfattade realskolan samma termin 436 elever; dess femåriga linje är fullbelagd — 351 elever — men dess fyraåriga linje — 85 elever — skulle kunna mottaga ett begränsat i antal ytterligare elever. Mellanskolan disponerar egen byggnad, som togs i bruk hösten 1938. Lycksele köping, vars folkmängd under senaste tioårsperiod företer en j sakta stegring, är sedan gammalt en huvudort för södra Lappland. Förutom tingshus, sjukhus, apotek och banker m. m. äger köpingen ett 100- j tal handlande och hantverkare samt en del mindre industriföretag. På grund ] av sitt läge och sina traditioner har köpingen sedan länge utgjort ett kulturellt och kommersiellt centrum i södra Lappland. Köpingen har järnvägsförbindelse med Hållnäs på norra stambanan och med Storuman på inlandsbanan. Ett flertal landsvägar leda till Lycksele, och en mängd omni- ] bus- och turbilslinjer för daglig trafik förbinda köpingen med ett stort antal orter av betydelse såsom Bjurholm, Vilhelmina, Åsele, Norsjö och Storuman. Lärjungeområdet är synnerligen vidsträckt och kan beräknas innesluta en befolkning på bortåt 30 000 personer. Statens och köpingens utgifter för skolan under åren 1932—1937 framgå av tablån Bilaga II. Den kommunala utdebiteringen kan betecknas såsom medelhög. Med tillägg av vägskatt och landstingsskatt blir dock skattetrycket högt: 1937 var den sammanlagda utdebiteringen per skattekrona 12 kronor 32 öre och 1938 13 kronor 13 öre.

133 Terminsavgiften utgör nu 20 kronor oberoende av elevernas hemort. Nedsättningar och befrielse förekomma i viss utsträckning. Såsom i det ovanberörda utlåtandet framhållits, har mellanskolan i Lycksele ansetts utan tvekan böra ifrågakomma till förstatligande. Skolan har visserligen icke ägt bestånd såsom sådan i tio år, men den ökade elevtillströmningen, köpingens ådagalagda intresse för skolans bestånd och utveckling, dess läge och betydelse för en vidsträckt landsända, som är mindre väl tillgodosedd med läroanstalter, samt den relativt höga utdebiteringen å orten utgöra omständigheter, som avgjort tala för statens övertagande av skolan. Västerbottens län har för närvarande två statliga läroanstalter med en befolkningskvot av 108 578 per läroanstalt och 6 387 per klassavdelning å realskolestadiet. Med ett förstatligande av Lycksele kommunala mellanskola — den enda i länet — skulle länet få tre statliga läroanstalter med en befolkningskvot av 72 385 per statlig läroanstalt och 5 568 per klassavdelning å realskolestadiet. Även med dessa siffror kommer länet att i förevarande avseende stå tillbaka för andra län. Förslaget innebär alltså, att staten övertager den kommunala mellanskolan i Lycksele. Nu utgående terminsavgifter äro något lägre än den genomsnittliga terminsavgiften vid rikets realskolor. Därest vid skolans förstatligande köpingen och elevernas övriga hemkommuner önska för framtiden bibehålla eleverna vid nuvarande terminsavgifter, torde ifrågasättas, huruvida vederbörande kommun vill erlägga ett tillskott, som täcker skillnaden mellan dessa och medelavgiften för elev vid realskolorna i riket.

134 Kostnadsberäkningar. En approximativ stat för varje till statsläroverk föreslagen kommunal mellanskola har uppgjorts. Kostnadsberäkningarna, som under nuvarande övergångsperiod från äldre till nya lönegrunder m. m. givetvis måste betraktas som approximativa, utgå från följande förutsättningar. Elevantalet och antalet klassavdelningar hava beräknats efter förhållandena höstterminen 1938. Lärarbehovet i läsämnen har beräknats enligt skolöverstyrelsens skrivelse den 26 januari 1939 angående inrättande av extra ordinarie ämneslärartjänster vid de kommunala flickskolorna och de kommunala mellanskolorna. För lärarbehovet i övningsämnen hava legat till grund uppgiften i katalogerna för höstterminen 1938, varvid viss jämkning gjorts med hänsyn till de för läroverken gällande undervisningsplanerna. Ämneslärarinneinstitutionen har tänkts vara avskaffad. Lönerna till ämneslärare (adjunkter) äro beräknade efter högsta löneklassen (26), till e. o. adjunkter efter löneklassen 20, varjämte timlärararvode beräknats efter den högre kompetensen för vederbörande lärare. Beräkningarna för de ordinarie lärarna äro gjorda enligt civila avlöningsreglementet nr 8/1939, efter avdrag av pensionsavgifter men utan hänsyn till rörligt tilllägg, barntillägg eller kallortstillägg. För de icke-ordinarie lärarna äro beräkningarna gjorda enligt grunderna i proposition nr 218 till 1939 års riksdag. Hänsyn till löner åt vaktmästare har ej tagits, enär kostnaderna för dessa i stort sett äro avsedda att bestridas av ljus- och vedkassan. Vid beräkningen av kostnadsökningen för det nya läroverket i jämförelse med den förutvarande kommunala skolan har antagits, att statsbidraget till den senare uppgår till 3/4 av kostnaden för läroverket. De praktiska linjerna äro beräknade efter grunder, som skolöverstyrelsen uppgjort för redan existerande sådana linjer.

Skolans

namn

Statens slutDärav kostnadskostnad för den ökning för förstatligade staten mellanskolan

Härtill kommer för eventuell praktisk linje

Stockholms stad Kungsholmens-Bromma samrealskola Högalids-Enskede samrealskola

338 386 305 577

84 596 76 394

4 200 4 200

Stockholms län Solna samrealskola Stocksunds samrealskola . Nynäshamns samrealskola. Spånga samrealskola

73 3671 52 550 44 096 77 233

10 037 13137 11024 19 308

4 200 4 200 4 200

1 Vid sammanslagning med den föreslagna samrealskolan i Solna, respektive med den föreslagna södra realskolan (samrealskolan) i Malmö av samrealskolan i Sundbyberg, respektive den fyrklassiga linjen vid Malmö realskola för gossar uppkommer för de till förstatligande föreslagna skolorna i Solna och Malmö genom ökat lärarantal en anslagsökning, vilken ej nu kan

135 Skolans

Statens slutDärav kostnadskostnad för den ökning för förstatligade staten mellanskolan

namn

Uppsala län Tierps samrealskola

40 500

10125 Södermanlands län Gnesta samrealskola

49 594

12 399

Östergötlands län Åtvidabergs samrealskola . . Skänninge samrealskola . . . Valdemarsviks samrealskola Finspångs samrealskola

44 941 44 376 45 314 52 460

11235 11094 11328 13115

Kronobergs län Alvesta samrealskola Älmhults samrealskola

55 844 65 078

13 961 16 270

Kalmar län Torsås samrealskola

44 940

11235 Gotlands län Slite samrealskola

11049 Malmöhus län Malmö södra realskola (samrealskola). Svalövs samrealskola

221 432 63 469

55 358 15 867

Hallands län Kungsbacka samrealskola

46 412

11603 Göteborgs och Bohus län Lorensbergs samrealskola Mölndals samrealskola . .. Kungälvs samrealskola . . .

395 414 72 081 52 858

98 854 18 020 13 215

Älvsborgs län Lilla Edets samrealskola . Melleruds samrealskola .

45113 40 493

11278 10123

Värmlands län Torsby samrealskola Munkfors samrealskola ..

51192 65 989

12 798 16 497

Örebro län Lindesbergs samrealskola . Nora samrealskola

50 807 44 296

12 702 11074

Västmanlands län Västanfors samrealskola .

45 297

11324 Kopparbergs län Orsa samrealskola

54 246

13 562

45 219

44 697

57 284 2 774 751

14 321 685 328

Gävleborgs län Storviks samrealskola . .. Jämtlands län Bräcke samrealskola Västerbottens län Lycksele samrealskola . . .

S:a

angivas, men samtidigt en minskning genom indragning av skolan i Sundbyberg och nämnda linje vid Malmö realskola. I allt fall torde med säkerhet en anslagsminskning vara att emotse. 2 Teknisk linje. 10

136 Sammanfattning.

D e kommunala mellanskolor, som sålunda ansetts nu böra förordas till j förstatligande och följaktligen ombildas till samrealskolor, äro: i Stockholms stad:

Stockholms norra kommunala mellanskola, förslagsvis under namn av j Kungsholmens-Bromma samrealskola, (frågan om inrättande av en j handelslinje bör upptagas till prövning av de kommunala myndigheterna), Stockholms södra kommunala mellanskola, förslagsvis under namn av Högalids-Enskede samrealskola, (frågan om inrättande av en handelslinje bör upptagas till prövning av de kommunala myndigheterna), i Stockholms län:

Solna kommunala mellanskola, med vilken skulle sammanslås samrealskolan i Sundbyberg, (frågan om inrättande av en handelslinje bör i upptagas till prövning av de kommunala myndigheterna), Stocksunds

kommunala

mellanskola,

Nynäshamns kommunala mellanskola, (frågan om inrättande av en handelslinje bör upptagas till prövning av de kommunala myndigheterna), | Spånga kommunala mellanskola, (frågan om inrättande av en handelslinje bör upptagas till prövning av de kommunala myndigheterna), i Uppsala län: Tierps kommunala

mellanskola,

i Södermanlands län: Gnesta kommunala

mellanskola,

i Östergötlands län: Åtvidabergs kommunala mellanskola, (frågan om inrättande av en handelslinje bör upptagas till prövning av de kommunala myndigheterna), Skänninge

kommunala

mellanskola,

137 Valdemarsviks kommunala mellanskola, (frågan om inrättande av en handelslinje bör upptagas till prövning av de kommunala myndigheterna) , Finspångs kommunala mellanskola, (frågan om inrättande av en teknisk linje eller en handelslinje bör upptagas till prövning av de kommunala myndigheterna), i Kronobergs län: Alvesta kommunala mellanskola, (frågan om inrättande av en handelslinje bör upptagas till prövning av de kommunala myndigheterna), Älmhults kommunala mellanskola, (frågan om inrättande av en handelslinje bör upptagas till prövning av de kommunala myndigheterna), i Kalmar län: Torsås kommunala

mellanskola,

i Gotlands län: Slite kommunala

mellanskola,

i Malmöhus l ä n : Malmö kommunala mellanskola, med vilken skulle sammanslås den fyraåriga linjen vid Malmö realskola för gossar, (frågan om u p p r ä t t a n d e av en handelslinje bör upptagas till prövning av de kommunala myndigheterna) , Svalövs kommunala mellanskola, (frågan om upprättande av en handelslinje bör upptagas till prövning av de kommunala myndigheterna), i Hallands län: Kungsbacka kommunala mellanskola, (frågan om upprättande av en handelslinje bör upptagas till prövning av de kommunala myndigheterna), i Göteborgs och Bohus län: Göteborgs kommunala mellanskola, förslagsvis under n a m n av Lorensbergs samrealskola, (frågan om upprättande av en handelslinje bör upptagas till prövning av de kommunala myndigheterna), Mölndals kommunala mellanskola, alltjämt äga bestånd),

(den nuvarande handelslinjen skulle

Kungälvs kommunala mellanskola, (frågan om u p p r ä t t a n d e av en handelslinje bör upptagas till prövning av de kommunala myndigheterna),

138 i Älvsborgs län: Lilla Edets Melleruds

kommunala kommunala

mellanskola, mellanskola,

i Värmlands län:

Torsby kommunala mellanskola, (frågan om upprättande av en teknisk ] linje eller en handelslinje bör upptagas till prövning av de kommunala myndigheterna),

Munkfors kommunala mellanskola, (frågan om upprättande av en handelslinje bör upptagas till prövning av de kommunala myndigheterna), ] i Örebro län:

Lindesbergs kommunala mellanskola, (frågan om inrättande av en prak- i tisk linje, antingen en huslig linje för flickor, en handelslinje eller en teknisk linje eller ock t v å av dessa linjer, bör upptagas till prövning av de kommunala myndigheterna), Nora kommunala

mellanskola,

i Västmanlands län: Västanfors kommunala mellanskola, (frågan om inrättande av en handelslinje bör upptagas till prövning av de kommunala myndigheterna), i Kopparbergs län:

Orsa kommunala mellanskola, (frågan om inrättande av en handelslinje ] bör upptagas till prövning av de kommunala myndigheterna), i Gävleborgs län: Storviks kommunala mellanskola, (frågan om inrättande av en handelslinje bör upptagas till prövning av de kommunala myndigheterna), i Jämtlands län: Bräcke kommunala mellanskola, (frågan om inrättande av en handelslinje bör upptagas till prövning av de kommunala myndigheterna), i Västerbottens län: Lycksele

kommunala

mellanskola.

D e kommunala mellanskolor, vilka tills vidare alltjämt skulle förbliva såsom sådana, äro:

139 i Stockholms län: Östhammars kommunala mellanskola, i Södermanlands län: Malmköpings kommunala mellanskola, Flens kommunala mellanskola, i Östergötlands län: Norrköpings kommunala mellanskola, i Jönköpings län: Hyltebruks kommunala mellanskola, i Kronobergs län: Strömsnäsbruks kommunala mellanskola, i Kalmar län: Nybro kommunala mellanskola, Emmaboda kommunala mellanskola, i Kristianstads län: Örkelljunga kommunala mellanskola, i Malmöhus län: Höörs kommunala mellanskola, Lunds kommunala mellanskola, Vellinge kommunala mellanskola, i Älvsborgs län: Kinna kommunala mellanskola, i Skaraborgs län: Hjo kommunala mellanskola, Karlsborgs kommunala mellanskola, i Värmlands län: Skoghalls kommunala mellanskola, Molkoms kommunala mellanskola, Årjängs kommunala mellanskola, i Örebro län: Kopparbergs kommunala mellanskola, i Västmanlands län: Norbergs kommunala mellanskola, i Kopparbergs län: Norrbärke kommunala mellanskola, Säters kommunala mellanskola, Rättviks kommunala mellanskola, i Gävleborgs län: Hofors kommunala mellanskola.

140 För de kvarstående kommunala mellanskolorna ifrågasattes ett särskilt statsbidrag, utöver nu utgående anslag, beräknat till 100 kronor för under föregående läsår vid skolan inskriven elev, vilken tillhör annan kommun än den, som bär det ekonomiska ansvaret för skolan. Beräknat efter antalet dylika elever under höstterminen 1938 skulle ett dylikt statsbidrag hava för läsåret 1939—40 uppgått till: Östhammars kommunala mellanskola Malmköpings » » Flens » » Norrköpings » » Hyltebruks » » Strömsnäsbruks » » Nybro » » Emmaboda » » Örkelljunga » » Höörs » » Vellinge » » Kinna » » Hjo » » Karlsborgs » » Skoghalls » » Molkoms » » Årjängs » » Kopparbergs » » Norbergs » » Norrbärke » » Säters » » Rättviks » » Hofors » »

Kronor i 4 400 3 700 5 100 800 7 000 3 400 3 300 4 600 i 1 300 2 600 j 5 900 5 000 2 500 | 1 600 400 3 500 i 3 100 4 700 ; 900 1900 4 000 2 500 800 Summa 72 000 !

141 Hemställan. Under åberopande av vad sålunda anförts får jag vördsamt hemställa, att Herr Statsrådet behagade hos Kungl. Maj:t föreslå dels ett förstatligande av kommunala mellanskolor i enlighet med ovan angiven sammanfattning, därvid såsom villkor för förstatligandet bör uppställas, att vederbörande kommun åtager sig ej endast att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning samt bostad åt rektor eller motsvarande kostnadsersättning ävensom att, i den mån sådant efter prövning av skolöverstyrelsen befinnes erforderligt, bestrida ett engångsanslag till täckande av kostnaderna för komplettering av undervisningsmaterielen och utvidgning av biblioteket, utan även att i förekommande fall förbinda sig att till de lärare vid dessa skolor, som äro i åtnjutande av vissa av kommunerna tillförsäkrade förmåner, såsom personligt lönetillägg eller personligt pensionstillägg eller bådadera, bibehålla sagda förmåner i den utsträckning, att lärarna icke bliva ekonomiskt lidande genom skolornas förstatligande, dels en successiv indragning av samrealskolan i Sundbyberg i samband med ett eventuellt förstatligande av den kommunala mellanskolan i Solna, dels en successiv indragning av den fyraåriga linjen vid realskolan i Malmö i samband med ett eventuellt förstatligande av den kommunala mellanskolan därstädes. Tillika får jag anhålla, att Herr Statsrådet ville dels anmoda vederbörande lokala myndigheter att i samband med avgivande av yttrande över föreliggande förslag till förstatligande av vissa kommunala mellanskolor taga i övervägande frågan om inrättande vid dessa skolor av s. k. inbyggda praktiska linjer, dels ock anmoda vederbörande kommunala myndigheter att taga under omprövning, huruvida — därest och så länge terminsavgifter vid statsläroverken alltjämt utgå — de kommuner, vilkas barn besöka de till förstatligande ifrågasatta mellanskolorna och vilka vilja bibehålla barnen antingen vid fri skolgång eller vid en terminsavgift, som är lägre än medeltalet per elev av terminsavgiften vid rikets fristående realskolor sistlidna läsår, äro villiga att till den förstatligade skolan inbetala i första fallet ett belopp per lärjunge, motsvarande detta medeltal, och i senare fallet skillnaden per lärjunge mellan terminsavgiften och sagda medeltal.

142 Vidare får jag hemställa, att Herr Statsrådet ville föreslå Kungl. Maj:t att av riksdagen utverka till kommunal mellanskola — utöver det enligt fastställda grunder utgående statsbidraget — ett särskilt statsbidrag, beräknat efter 100 kronor för under nästföregående läsår i skolan inskriven elev från annan kommun än den, vilken står såsom skolans huvudman. Slutligen får jag hemställa, att Herr Statsrådet måtte föreslå Kungl. Maj:t att i samband med äskande hos riksdagen av anslag till kommunala mellanskolor för riksdagen framlägga förslag om upphörande av den kommunala mellanskolan såsom självständig skolform, dock under iakttagande av att de mellanskolor, som ej komma att föreslås till förstatligande, fortfarande må äga bestånd såsom sådana.

144 Antal invånare per statlig läroanstalt och klassavdelning å enligt förslaget om statsövertagande av ett (Folkmängden beräknad per l /i 1938, skolor Statsläroverk höstterminen 1938

Befolkningskvot per läroverk

Antal läroverk

Antal klassavdeln. å realskolestadiet

55 695

Stockholms län

54 740

Uppsala län

69 363

Södermanlands län . . .

47 532

Östergötlands län . . . .

52 030

Jönköpings län

34 012

Kronobergs län

76 471

Kalmar län

38 372

Gotlands län

58 066

Blekinge län

36 267

Kristianstads län . . . .

35 423

Malmöhus län

34 894

Hallands län

38 027

Göteborgs o. Bohus län

59 600

Älvsborgs län

Stockholms stad

....

54 091

Skaraborgs län

34 077

Värmlands län

45161 Örebro län

43 960

41114 Västmanlands län

. . .

Kopparbergs län

....

Gävleborgs län Västernorrlands län

. .

35 344

58'

46 462

55 999

Jämtlands län

68 382

Västerbottens län . . . .

108 578

Norrbottens län

29 996

1 3

Samrealskolan i Sundbyberg föreslås till sammanslagning med en blivande realskola i Därav 2 avdelningar i den förstatligade första klassen av Ljusdals samrealskola.

145 Bilaga I. realskolestadiet dels enligt nuvarande förhållanden dels antal nuvarande kommunala mellanskolor. och parallellavdelningar höstterminen 1938.) Kommunala mellanskolor h.t. 1938

Antal skolor

2 Till förstat- Till förstatligande ligande föreföreslagna slagna klassskolor avdelningar 2

48 Summa statsläroverk enligt förslaget

Befolkningskvot per läroverk enligt förslaget

Befolkningskvot per klassavdelning å realskolestadiet enligt förslaget

Antal läroverk

Antal klassavdelningar å realskolestadiet

46 413

2 827

34 211

4 562

46 262

4 955

38 026

4 321

4 591

—

—

34 012

3 840

38 235

5 098

32 890

4 344

29 033

4 839

—

—

3 087

—

— —

36 267

35 423

3 815

30 788

2 974

30 421

3 537

43 345

3 358

40 568

4 508

—

—

34 077

3 313

33 871

3 712

4 310

32 890

5 139

30 926

4 581

39 825

55 999

4 444

—

—

—

45 587

6 804

72 385

5 568

—

—

—

29 996

3134 Solna, va rigenom sålunda ett av de nuvarande stats!äroverke i skulle bortfalla. s Därå v 6 avdelningar i den ännii ej förstatligade delen a v Ljusdals samrealskola.

146 Bilaga

De olika mellanskolekommunernas folkmängd, utdebitering m. m.

Folkmängc Vi

Kommuner

Utdebitering av kommunalutskylder Utdeb. Skatteper skattekronor kr.

Utgifter (bruttoutgifter) Totala

För kommunal mellanskola

169 876 201 530 9671 188 014 849 482 8522 492 1003 189 730 098 481 540 224 250 258 496 925 225 695 147 508 004 201188 647 518 274 195132 913 580 122* 201 998 140 212 725 911 1895 4165 824 5566 236 028 226

Stockholms stad

1928 464 699 9 863 865 6:01 1929 474 094 10 344 892 5:88 1930 486 672 11 639 215 5:61 1931 502 207 12 425107 5:49 1932 514 333 12 986 626 6:04 1933 519 711 11 729 762 8:60 1934 521 618 10 567 602 8:68 1935 526 027 9 812 399 7:46 1936 533 884 10 260 163 7:04 1937 543 785 11496 904 6:80

Solna kommun

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

21870 21773 21900 21861 22 210 22 427 21958 21613 21730 21603

212 149 205 604 215 705 236 043 252 680 250 575 221 492 191 072 197 063 218 294

6:30 6:50 6:30 6:00 5:90 6:80 8:90 8:80 7:90 6:80

2 076 357 1 984 898 1 981171 2117 398 2 598 093 2 603 514 3 022 998 2 518 736 2 453 525 2 694 240

86 544 85 592 85 913 85 913 83 760 88 520 97 273 85 966 93 702 99 408

Stocksunds köping

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

2165 2 235 2 281 2 202 2 228 2 237 2 243 2 978 2 954 2 967

54 682 49 114 52 710 54 522 57 684 53 228 50 846 62 800 65 452 71582

4:80 4:70 4:66 4:55 4:75 4:80 4:85 5:40 5:15 5:00

583 649 669 443 643 296 757 306 684 658 745 236 770 691 1 031 549 880 011 853 853

67 363 68 912 69 462 67 157 69 346 68 464 111 7957 66 256 65 623 68 352

Nynäshamns köping

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

3 909 3 909 3 809 3 842 4 002 4127 4196 4 204 4 303 4 408

40 256 10:00 42 807 8:90 44 494 8:25 44 222 8:10 47 372 7:60 51183 7:60 53 630 7:50 54 641 7:60 51771 7:90 57 573 7:60

521 261 533 715 609 093 676 743 627 174 701 472 718 371 707 101 709 868 709 183

54 798 50 353 49 676 49 677 52 359 54148 51998 51804 53142 52 088

1 Därav anskaffning av fastighet 83 789. 2 D:o 36 129. 3 D:o 15 781. 4 D:o 27 681. D:o 1 212 321. 6 D:o 114 998. 7 D:o 48 823. 8 Ingå i utgifter för kom. mellanskola.

II.

147 Kommuner

Spånga kommun 1

År

Utdebitering av Folk- kommunalutskylder mängd Utdeb. per SkatteVi skattekronor kr.

Utgifter (bruttoutgifter) Totala

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

10 399 10 691 10 703 10 661 10 666 10 720 10 881 10 914 10 819 10 994

89 265 91878 97 074 107 421 113 033 108 304 97 552 86 608 92 608 107 571

5:60 5:70 5:70 5:50 5:50 6:50 8:00 8:50 7:90 7:20

582 944 626 483 636 008 893 669 998 221 950 283 1 054 587 947 840 848 023 840 291

Hässelby villastads köping 1

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

2 346 2 342 2 338 2 352 2 361 2 378 2 344 2 325 2 350 2 384

19 741 19 379 21530 23 268 23 707 23 230 21902 19 886 19 857 22 004

7:40 7:40 7:40 7:20 7:50 7:80 8:30 8:40 7:60 7:40

247 981 214 870 229 405 221 218 200 333 239 797 311 402 400 577 381 664 394 880

Östhammars stad

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

1102 1103 1098 1 078 1086 1 144 1179 1224 1230 1263

7 547 7 899 8136 8 574 9 089 8 367 8195 8 548 8 939 9 857

6:80 7:35 7:35 6:75 6:35 6:35 6:35 6:35 6:35 6:35

Tierps köping

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

1425 1425 1401 1394 1378 1439 1434 1469 1494 1532

9 496 9 381 10 534 10 580 13 488 10 906 10 462 10 514 11277 12176

Malmköpings köping

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

880 909 944 1003 1035 1045 1055 1082 1109 1160

7 810 8189 8 311 9 144 9 284 9 045 8 547 8 402 9 505 10 822

1 Statsbidrag till kommunal För mellankommunal skola mellanskola

51294 59 609 61507 63 486 69 568 73 287

17 664 46 534 35 820 31882 35 708 38 910

184 383 181812 189 588 201166 225 728 185 725 227 070 196 686 240 838 405 126

33 666 37 830

17 961 21913

7:00 6:90 6:50 6:50 6:50 7:00 7:55 8:50 8:00 7:70

218 019 210 540 258 290 230 733 223 021 236 339 247 053 225 652 254 160 299 588

39 446 40 720 39 388 42 711 45 856 46 398 45 312 44 922 45 333 42 458

24 352 24 478 22 019 21888 30 375 28121 30158 24 695 23132 26 303

4:00 4:00 4:00 4:00 4:00 4:00 4:00 4:00 4:00 4:00

159 586 175 731 197 761 170 785 185 477 192 373 180 276 185 163 212 225 219111

41537 40 226 41844 39129 39 361 38 022 38 374 35 895 43 358 38 055

27 671 27 376 27 412 26 485 26 387 25 382 25 574 25145 23 562 24185

Spånga kommun o :h Hä.>selby vil astads köpiiig, som bilda ett sk oldistrikt, ha va gemensam kommunal mellans cola.

148 Kommuner

År

Utdebitering av Folk- kommunalutskylder mängd Utdeb. Skatteper Vi skattekronor kr.

Utgifter (bruttoutgifter) Totala

Frustuna kommun (Gnesta municipalsamhälle)

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

2 728 2 789 2 750 2 775 2 737 2 719 2 708 2 716 2 603 2 616

15 846 15 379 15 237 15 493 16 202 16 079 15134 14 829 16 038 17 009

7:40 7:40 7:70 7:70 7:50 7:30 7:90 7:90 7:30 6:80

280 883 211153 217 028 216 438 280 854 225116 215 399 208 964 219 921 223 541

Flens kommun

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

3 306 3 300 3 328 3 352 3 315 3 318 3 351 3 372 3 413 3 390

19 264 20 030 20 503 22 289 22 806 21071 19 063 18 678 20 863 25 605

6:00 6:00 6:00 6:50 6:00 7:30 8:20 8:20 8:00 7:40

206 106 241 983 210 577 210 808 236 663 213 010 215 711 223 647 224 308 228 088

Åtvids kommun (Åtvidabergs municipalsamhälle)

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

4 994 5 028 5 010 5 013 5016 5 065 5 068 5 078 5196 5 254

30 568 31000 33 455 34478 35 919 32 277 29 306 27 358 32 582 38 788

6:20 6:00 6:00 5:60 5:60 5:85 6:00 6:00 6:00 6:00

Skänninge stad

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

1677 1691 1727 1751 1711 1705 1703 1721 1702 1751

10 448 10 939 11326 12110 12 437 11846 10 741 9 985 10 458 11901

11:00 11:50 11:25 10:50 9:90 9:80 9:80 9:80 8:90 8:20

Statsbidrag till kommunal För mellankommunal skola mellanskola 34 320 33155 32 908 33 235 33 433 37 140 35 922 37 558 37 825 38 554

24 414 23186 23 523 22 930 22 481 24 236 19 917 24 915 25 254 24 439

392 997 337 886 341 890 375 663 336 012 346 471 336 648 323 911 324133 461195

43 579 44 527 43 807 43 531 43 063 45 593 41898 43180 44 303 176 381 1

27 081 28 208 28108 27 123 26 501 28102 24 202 26 664 25 196 27 594

368 159 344 200 368 012 362 046 441145 334 680 315 734 336 038 332 607 326 928

38 769 38 292 36 302 35 924 36 009 42 721 38 668 39 070 42 703 43 696

25 344 25 303 24 245 23 775 24 577 23 623 21814 22 988 24 588 26 243

1928 60 671 47 637 556 672 10:00 13 747 915 92 410 1929 61134 586 265 9:20 14 216 069 45 003 88 354 1930 61270 9:10 14159 897 •45 346 622 146 87 343 1931 61494 664 331 43 223 8:60 15 801021 85 270 1932 61799 44 340 660 091 8:60 15 374 296 87 585 2 1933 62 288 658 068 8:60 17 873 906 45 512 485 417 1934 62 266 613 542 8:60 14 838 116 45 957 90 680 1935 62 571 558182 48 954 8:60 15 333 473 96 264 1936 67194 652 060 8:60 16 812 456 50 354 96 948 1937 67 727 1 705 405 8:60 17 502 476 49 273 98118 1 Därav anskaffning av fastighet 11 8 692. 2 Därav an äkaffning av fastighet 36 3 245, inventarier 36 006. Norrköpings stad

149 Kommuner

Är

Utdebitering av Folk- kommunalutskylder mängd Utdeb. Skatteper Vi skattekronor kr.

Utgifter (bruttoutgifter) Totala

För kommunal mellanskola

Statsbidrag till kommunal mellanskola

Valdemarsviks köping

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

2 500 2 517 2 528 2 579 2 655 2 712 2 723 2 706 2 730 2 718

19191 21453 19 798 21670 24 925 26 722 25 052 23 994 23 722 25147

7:60 7:06 7:65 7:50 7:00 6:75 7:50 7:50 8:00 8:00

313 956 396 024 325 325 331 453 361 977 380 812 427 385 400 362 386 070 460 647

43 499 44 649 42 640 44 955 42147 42 788 45 773 44161 48 557 47 013

27 112 26 313 26 334 26 328 26 596 26 740 24178 26 097 25 362 26 976

Risinge k o m m u n (Finspång)

1928 9 009 1929 9 320 1930 9 657 1931 9 820 1932 9 671 1933 9 681 1934 9 754 1935 10 004 1936 10 281 1937 10 307

48 568 54127 58 995 63 969 64 379 57 353 51586 51765 65 610 79 274

6:50 6:50 6:30 6:30 8:50 8:40 8:60 7:50 6:50 6:30

718 185 790 426 711602 898 499 769 657 764 701 808 121 872 399 815 231 937 790

32 098 32148 33 245 35 434 39129 36 846 39 481

24 544 23 282 23114 23 435 27 494 27 530 27 738

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

2 445 2 453 2 465 2 447 2 486 2 501 2 505 2 519 2 505 2 496

13 930 14135 12 669 15 018 14 424 13 278

4:90 4:85 4:90 5:50 5:50 5:50 6:00 6:10 6:00 6:00

94 900 109 261 107 219 164 349 142 651 131 945 130 350 146 128 158 669 275 472

Traryds k o m m u n (Strömsnäsbruks municipalsamhälle)

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

3 297 3 294 3 301 3 244 3 227 3 236 3 250 3 261 3 280 3 299

14 321 15 553 15 403 17 659 15 567 12 397 14 385 14 342 15 393 16 623

8:60

202 443 218 859 251 256 261 363 221267 248 623 212 535 229 299 239 297 279 529

37 161 40 485 41878 37 595 38 344 38 349 38 402 36 843 42 003 40 833

25 355 24 033 27 774 27 927 24 898 23 568 26 582 25 649 24 833 24 303

Aringsås k o m m u n (Alvesta municipalsamhälle)

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

3117 3109 3125 3 088 3 068 3107 3 083 3136 3187 3158

17 783 18 508 19 526 20106 19 545 18 469 17 726 17 311 18 751 22 997

219121 251 897 228 484 233 679 243 000 242 241 220 978 235 727 241 390 243 913

44 014 44 034 51580 55 356 58 469 52 262 47 594 52 283 54 000 56 621

27 844 28 696 32 272 36121 40 522 35 265 28 874 32193 32 058 31296

Färgaryds k o m m u n (Hyltebruk)

12 110 12 551 13 452 13 978

8 30 8 20 7 65 8 50 10 00 8 50 7 50 7 20 7 50 7:12 7:26 7:10 6:90 6:90 6:70 7:30 7:50 7:10

6 60

150 Kommuner

År

Utdebitering av Folk- kommunalutskylder mängd Utdeb. Skatteper Vi skattekronor kr.

Utgifter (bruttoutgifter) Totala

Statsbidrag till kommunal För mellankommunal skola mellanskola

Älmhults köping

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

2 728 2 778 2 816 2 822 2 738 2 781 2 790 2 785 2 753 2 716

16 037 15 735 16 765 16 124 16 850 15 297 14182 13 541 15 320 17 736

7:00 7:00 7:00 7:50 7:80 8:10 9:00 9:00 9:00 9:00

321 653 344 726 224 734 221 363 224 745 256 327 254 313 257 919 425 832 292 242

36 977 38168 38156 37 772 40 858 43 220 49 176 43 918 45 708 53 620

23 631 22 631 23 024 23 260 25 866 28 624 27 350 28 791 28154 25 200

Nybro stad

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

3 237 3 342 3 895 4 011 4 252 4 321 4 324 4 329 4 473 4 504

19 998 22 706 25 783 27 326 29 530 27 931 26 065 27 244 30144 34 320

6:70 6:31 6:73 6:89 8:60 9:00 10:90 10: 00 9:00 7:00

393 885 675 837 587 180 567 109 615 966 644 934 897 453 964 770 687 440 823 364

39161 40171 40 491 39 789 40117 37 663 39 974 42 022 42 971 43 799

25 299 25 472 25 397 24 945 24 644 23160 21667 25 979 25 944 27 070

Torsås kommun

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

5162 5 137 5 031 5 016 5 013 5 074 5 046 4 989 4 923 4 887

10 707 11251 11394 11978 11350 10 783 9 664 9 761 10176 11255

11:30 12: 40 11:30 10:30 10:00 12:65 16:00 15:00 13:30 10:60

289 772 297 644 312 190 345 554 312 279 305 604 297 770 314 890 324 065 352 581

39 235 40172 43 322 42 943 42 129 41594 40 508 40 421 43 784 45162

16 759 29 272 30 634 29 974 28 952 28 354 25 612 27 067 26 998 26 954

Emmaboda köping 1

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

1025 1067 1 107 1103 1147 1236 1262 1324

7 662 7 978 8 693 8 094 7 682 7 761 9 221 10 705

8 00 8 00 8 00 8 00 8 00 8 00 7 00 7 00

92 726 101 396 133 767 190 398 157 248 137 871 160 227 133 314

34190 34 939 32 084 33 994

19 393 23 088 22 339 22 935

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

1814 1822 1836 1859 1879 1876 1877 1849 1869 1882

10 921 11134 11839 12 906 12 062 11576 9 684 8 709 9 659 11254

8 40 8 70 8 70 8 70 8 70 11 60 15 50 13 95 13 00 12 50

233 656 141 414 153 920 179 045 166 279 202 459 286 596 195 140 196 702 218 641

34155 37 373 38 387

20 686 22 003 24 972

Slite köping2

1 Ingick före år 1930 i Viss efjärda k ommun.

2 Utgjord e före år 19!56 Othems kcimmun.

151 Kommuner

År

Utdebitering av Folk- kommunalutskylder mängd Utdeb. Skatteper Vi skattekronor kr.

Utgifter (bruttoutgifter) Totala

Statsbidrag till kommunal För mellankommunal skola mellanskola

Örkelljunga kommun

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

4 514 4 539 4 554 4612 4 670 4 671 4 742 4 765 4 780 4 785

13112 13 705 14 151 15 360 15 387 15 039 14 202 13 988 14 852 16 843

9:00 8:00 7:80 6:90 6:90 7:30 7:30 7:50 6:70 6:00

247 825 238 910 221 140 248168 235 727 229 144 239 623 239 167 252 213 266 625

35191 35 788 34 396 41800 36 761 35 985 36 523 38 069 38 525 40 504

23 467 24 255 23 524 23 676 23 943 23198 21879 24 401 25 530 24 731

Malmö stad

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

117197 118 535 119 778 127 870 129 927 131949 132 090 138 764 141 485 144 482

1 437 834 1 492 556 1618 438 1 736 660 1779 113 1 733 983 1 573 352 1 534 144 1 753 149 1 992 172

9:40 9:20 8:90 8:61 8:51 8:51 9:90 9:80 9:31 8:81

37 445 182 34 790 334 37 903 523 39 978 384 38 854 472 39 286 120 40 361 426 41 038 254 47 983 947 49160 701

239 848 265 688 232 976 230 390 247 374 227 919 224448 236 073 238 609 254 268

126173 126 943 121 483 120 494 124 141 120 434 112 065 120 703 125 907 130 427

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

3 210 3197 3 186 3 274 3 325 3 368 3 362 3 388 3 462

15117 15 741 16 094 16 689 17 081 16 226 14 744 15 377 17 179 18 970

7:00 6:90 7:00 7:50 7:10 7:50 7:70 7:70 7:40 7:00

100 866 107 423 137 049 147 564 132 808 138 787 219 495 177 891 161173 201 490

43 642 45 659 46 275 44 989 40 720 41304 44133 43 399 45 831 42 501

27 291 28 685 30 342 28 610 22 285 25 065 25 325 26 995 27 668 24 875

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

2193 2 216 2 212 2168 2 191 2 220 2172 2168 2 118 2154

14 557 14 953 16 306 16 658 17 073 16 556 15 688 15 094 17 114 20 285

6:64 6:79 6:29 5:92 5:74 5:79 6:45 5:90 5:26 5:11

180 452 178 462 188 737 198162 198 813 209 859 196 220 201 233 198 347 203 391

46 278 49 924 49 166 51173 52 573 56137 57 890 57 383 56 273 62439

31313 31040 34 387 34 918 36 858 36 609 44 847 41618 34 773 45 621

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

23 981 24119 24 240 24 512 25 138 25 404 25 500 25 803 25 878 26199

270 109 276 864 289 743 300 058 307 010 308 004 292 596 282 646 307 034 339 884

7:22 7:23 7:15 7:05 7:06 7:13 7:87 7:86 7:71 7:60

5 452 406 6 074 569 5 832 686 6 303 198 6 482 373 6 334 531 6 509 107 6 640 229 6 977 467 6 892 646

49 825 47 591 44 700 47 087 46 663 293 415' 163 419 168 234 180 847 183 591

24 924 25 530 24 750 24 696 25 366 52192 92 812 99 733 99 268 101425

Höörs kommun

3211 Svalövs kommun

Lunds stad

11 Därav anskaffning av fastighet 194 000. 391418

152 Kommuner

År

Utdebitering av Folk- kommunalutskylder mängd Utdeb. Skatteper skattekronor kr.

V»

Statsbidrag till kommunal För mellankommunal skola mellanskola

Utgifter (bruttoutgifter) Totala

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

1578 1653 1693 1705 1705 1703 1756 1753 1750 1 742

10619 10 949 11860 12 729 13417 12 727 11600 10 877 12 048 13118

5: 75 5: 50 5:40 5:50 5:50 5:50 5:90 6:00 6:00 6:00

224 094 214 781 227 621 296 955 220 619 225 336 216 882 234 237 257 010 241413

25 474 30 017 33 558 79 561 1 63 979 2 45 699 34110

17 892 14 760 21069 28 076 24 307 24 537 25 229

Kungsbacka stad

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

1842 1905 2 006 2 017 2 078 2115 2132 2 221 2 290 2 324

20 719 22 482 23 630 24 051 24 915 24 206 23 111 22 957 26 451 30 082

3:67 3:67 3:65 3:70 3:80 3:95 3:95 3:95 3:95 3: 95

324 960 350 945 381 980 413 148 389 588 451 257 725 057 1 067 691 887 152 711 838

46123 42 416 43 988 48 646 49 260 41441 44 572 42 974 44 609 45 819

26 322 25 988 24 871 23 863 25 663 25 679 24 025 27 702 26 244 24 474

Göteborgs stad

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

233 303 235 994 241 561 243 690 247 911 251110 252 721 255 386 258 387 262 676

2 960 288 3170 267 3 525 309 3 789 811 3 799 029 3 574 232 3 340 686 3 255 735 3 520 305 3 898 009

227 522 8:28 70 823 548 263 641 8:10 76152 253 288 520 7:38 82 481868 313 348 7:41 87 127 810 341 428 8:55 90 444 685 346 008 9:85 87 958 509 359 655 10:61 85 849 090 384 403 3 9:55 91 082 903 8:72 97 377 026 1 126 7664 8:68 112 404 070 501 350

125 911 150 721 172 413 195 204 187 744 196 846 195 318 198 911 207 621 217 511

Mölndals stad

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

16 949 17 172 17 470 17 555 17 300 17 027 16 935 16 861 16 646 16 465

114 573 117 823 134 734 141 952 145 058 137 156 127 890 125 840 139 363 152121

10:00 10:00 9:38 9:35 10:50 11:70 12:95 12:20 10:50 10:50

1715148 1 833 672 2 028 331 2 606 849 2 506 084 3 067 899 2 982 825 3 131 293 4171315 3 855 309

48 401 49 613 47 370 50 737 53 385 58 758 58 486 61575 63132 79 6985

28 455 28 850 27 959 29 237 32 343 32 092 31795 31770 35 361 38 067

Kungälvs stad

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

2145 2192 2 278 2 381 2 459 2 526 2 669 2 851 2 998 3 085

5:75 19 521 5:50 20 436 5:20 19 974 5:20 20 055 5:00 22 727 5:00 25 207 5:25 22 792 5:00 22 965 5:80 25 944 33 778 | 5:60

341 676 312 753 322 090 359 122 330 150 372 300 366 907 612 335 505 591 595 994

41170 47 059

21 012 24 441

Vellinge k o m m u n

8 4 2 3 Därav anskaffning av fastighe t 43 272. D:o 18 300. D:o 15 677. D:c 617 582. I ):o 10 054.

153 Kommuner

År

Utdebitering av Folk- kommunalutskylder mängd Utdeb. per Skatteskattekronor kr.

V«

Utgifter (bruttoutgifter) Totala

Statsbidrag till kommunal För mellankommunal skola mellanskola

Fuxerna kommun (Lilla Edets municipalsamhälle)

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

2 852 2 840 2 805 2 831 2 828 2 806 2 816 2 821 2 825 2 851

25 437 27 257 27 383 29 262 29 591 26 918 25 030 25114 26 837 27 836

7:70 7:60 7:40 7:00 8:00 9:80 9:40 8:40 8:00 9:50

356 216 333 278 328 872 340 993 346 862 414 583 381 288 389 824 417 132 343 870

38 722 38 324 37 978 40 529 37 460 37 004 39 506 41617 43 683 40117

23 230 23177 22 743 26 958 20 000 22 055 23 701 22 920 23 798 23 905

Melleruds köping

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

1532 1509 1550 1577 1577 1623 1642 1619 1644 1634

11759 12 452 12 663 13 312 12 609 12 058 11073 11464 12 331 13 559

7:00 7:00 7:00 7:00 7:00 7:50 8:50 8:50 8:50 9:00

170 554 367 675 207 870 200 910 219 559 377 725 223 317 232 712 441 862 406 837

36 352 40119 39151 39 027 38171 39 984 39 901 39 879 41508 44 041

24 251 25 911 26 353 25 301 24 047 24 679 22 774 23 832 23 938 24189

Kinna kommun

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

3 551 3 589 3 574 3 653 3 657 3 757 3 840 3 887 4 043 4142

27 305 29 581 29 586 28 819 29 970 29 344 30 371 28 635 34 281 41797

3:60 3:60 3:80 3:75 3:85 3:85 4: 55 4:55 4:50 4:35

213 096 194 453 210 438 264 411 263 243 251 054 332 640 267 034 257 137 259 892

61 4881 34 329 46 014

18 317 20 612 20 279

Hjo stad

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

2 773 2 734 2 720 2 758 2 836 2 878 2 860 2 853 2 890 2 893

19 829 19 963 21125 21273 22 214 21091 17 826 17 661 20 329 22 386

6:80 6:75 6:25 6:30 6:30 6:30 8:70 8:00 7:40 7:40

275 798 292 372 340 489 305 575 288 696 277 655 459 195 494 640 436 984 470 840

48 973 49 927 49 941 43 612 39 966 40 680 42123 42 739 42 520 43 332

30 746 34093 33 938 29 163 26 454 26 248 27 352 26 179 28 908 28 548

Karlsborgs kommun

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

2 400 2 059 2 043 1996 2 027 2 073 2 055 2110 2107 2183

18 946 17 622 17 638 18 389 18 018 17 511 17 651 17 591 18 458 18 704

4:70 4:80 4:80 4:30 4:00 4:00 4:00 4:00 4:30 4:30

154 749 157 096 171124 180 070 202 805 235 282 259 456 223 567 203 221 184 537

45 493 45 589 48 924 45 644 44819 44 639 44482 48 021 46 611 48 351

30 815 24 765 25 634 25 235 24 998 24 610 23192 24 830 25 433 25 766

1 Därav anskaffning av fastighet 25 531.

154 StatsUtg ifter bidrag till (bruttoutgifter) kommunal För mellanTotala kommunal skola mellanskola

Kommuner

År

Utdebitering av Folk- kommunalutskylder mängd Utdeb. Skatteper Vi skattekronor kr.

Hammarö kommun (Skoghall)

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

4 326 4 404 4 642 4 886 5011 5 069 5 926 5 995 6 050 6102

26 829 27 826 30 831 42 815 38109 37 627 28 666 36 254 40 696 44 030

6:50 6:80 6:00 5:00 6:50 9:00 9:00 7:50 7:10 7:60

294 804 322 796 396 758 357 263 368 298 389 388 455 424 467 521 831 552 623 309

44114 53 656 44 404 39 030 43 776 42 594 41287 44 401 41435 44 431

30 221 30 087 28 951 27 013 27 324 26 253 24 395 27 577 24 785 26 518

Fryksände kommun (Torsby municipalsamhälle)

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

6 539 6 492 6 531 6 570 6 544 6 594 6 677 6 695 6 668 6 648

22 369 22 421 22 275 21940 22 332 19 639 16 944 17 054 18 002 20 869

7:80 7:80 8:00 7:80 7:80 10:00 10:50 10:50 9:50 9:00

362159 361 013 377 829 380 725 440 902 410 523 401 811 446 451 452 725 425 775

42 887 39 357 39 495 37 806 39 183 39 033 38 685 40 323 42 394 43 879

29100 20175 28 986 23 982 24488 23 870 24326 24 971 25 372 26 344

Ransäters kommun (Munkfors)

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

5 674 5 761 5 731 5 793 5 850 5 903 5 937 5 949 6 023 6 000

32 047 33 075 34 712 36149 27 591 26 831 22 827 24586 28 373 31591

7:50 7:40 8:23 9:75 10:00 12:00 11:00 12:05 11:50 9:20

449 891 465 673 513 635 503 600 502 534 482 602 488 601 547 912 488 073 507 857

36 869 43 678 46 385 49 665 52 888 65 313 1

23 320 30 061 29 302 33 986 38 251 38 087

Nyeds kommun (Molkom)

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

5170 5139 5 005 4 957 4 944 4 908 4 948 4 988 4 793 4 636

19 092 19 362 19 601 19 693 19 084 17 647 15 534 15 469 18 636 17 801

7:70 7:00 7:00 6:20 6:80 7:00 9:00 9:00 8:75 8:50

445 603 269 733 301 580 262 041 287 903 297 237 256 296 288 345 445 101 315 917

Silbodals kommun (Årjängs municipalsamhälle)

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

2 452 2 516 2 540 2 572 2 584 2 604 2 671 2 648 2 639 2 640

8 659 9 258 11323 10 367 11396 12 401 11141 10 590 10 618 11097

10:00 9:00 8:00 8:50 8:00 8:00 10:00 11: 00 12: 00

140 000 127 386 132 776 179 852 162196 216 266 254 598 158 211 174 631 211 475

1 Därav anskaffning av fa stighet Ii 3247.

1 9:60

155 Utdebitering av Kommuner

År

Folk- kommunalutskylder mängd

Vi

Utgifter (bruttoutgifter)

Skattekronor

Utdeb. per skattekr.

Totala

Stats-

bidrag till kommunal För mellankommunal skola

mellanskola

Lindesbergs stad

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

3125 3182 3190 3 242 3 228 3 279 3 413 3 484 3 641 3 752

22 469 23109 24 447 26 769 27 976 26 043 24 471 25 620 27 267 29 825

6:50 6:50 6:50 6:25 6:00 6:00 6:50 6:50 6:35 6:35

479 175 484 477 536 483 556 330 634 822 766 216 664 041 602 846 624 454 648 891

49 778 49 913 50 467 54 611 55 742 56 287 55 280 51001 54 626 58 166

25 497 27 055 26 978 28184 32 340 32181 29 390 23 929 24 620 30 372

Nora stad

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

2 663 2 622 2 656 2 631 2 644 2 630 2 687 2 672 2 745 2 735

23 733 25 502 25 836 27 879 27 374 25 507 21774 22 270 24 874 28 532

6:00 6:00 6:00 6:00 6:00 6:00 6:00 6:00 6:00 6:50

480 846 474 189 436 312 444 029 467 725 443 060 469 613 555 372 511 552 506 809

42 566 41 987 56 5981 47 364 43 470 46 729 48188 48 705 46 906 48 993

26 058 24 878 26 658 26 769 27 553 29 223 28 482 29 481 29 853 29 326

Kopparbergs köping

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

1902 1995 1892 2 013 1993 1 987 1967 2 003 2 015 1952

18 450 19 830 16 714 21 528 18 567 16 586 13 717 13 421 15138 20 039

6:00 7:00 7:00 6:00 7:00 8:00 9:00 9:00 7:00 7:00

257 546 334 479 273 810 264 142 340 644 294 376 281481 270 881 282 748 312 819

38158 40 964 35 956 39 373 38 411 38 991 46 098 44 088 41585 51 7262

22156 25 049 23133 23 671 23 838 23 927 24 991 28 939 29 331 25 892

Västanfors k o m m u n

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

7 180 7 147 7 179 7 124 7 154 7 188 7 214 7 365 7 590 7 757

39 928 40 418 42 655 47 434 45 446 43 708 38 495 41767 51705 58 083

8:48 8:37 7:65 7:65 7:50 9:10 8:60 7:50 6:70 6:50

491 292 480 608 511 722 554 895 592 129 535 576 604 332 961 329 574 724 602 045

42 303 44198 44 577 43 013 46 973 47190 44130 44 371 47 971 46 979

26 347 25 764 29 761 27137 28 583 31986 33 096 27 321 27143 27 767

Norbergs k o m m u n

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

5 825 5 660 5 547 5 480 5 392 5 379 5 324 5 255 5 202 5 155

33 338

17 225

28 033 8:10 438 983 30 246 8 10 407 167 26 786 8 30 400 728 31940 8 30 430111 31755 8 80 467 533 26 990 12 00 434 141 23 430 15 00 428 968 22 591 13 50 565 972 26 303 11 00 647 034 29 704 9 00 460 205 1 Därav anskaffning av fa stighet 11} 932. s D: . 9 485

156 År

Utdebitering av Folk- kommunalutskylder mängd Utdeb. per SkatteVi skattekronor kr.

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

8 448 8 437 8 414 8 423 8 375 8 426 8 487 8 411 8 401 8 327

47 603 46 407 42 457 51280 48129 42 741 36140 34 303 38 488 42 010

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

6106 6 074 5 990 5 871 5 790 5 694 5 690 5 656 5 530 5 399

Smedjebackens köping 1 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 Säters stad

Kommuner

Orsa kommun

Norrbärke kommun 1

Rättviks kommun

1 StatsUtg fter bidrag till (bruttoutgifter) kommunal •pmellanTotala kommunal skola mellanskola

4:50 2:50 2:00 2:00

547 352 606 679 564 125 559 075 590 495 578 168 572 853 571 962 606 189 580 964

54 465 56 941 56 482 61 282 59 920 63 788 62 074 64 056 67 556 61 645

30 037 28 665 28 504 33108 36 221 37 902 35 259 38 065 36 250 30128

22 870 25 214 24 278 27 605 26 306 21897 17 834 17 732 20 912 23 902

9:30 8:55 8:50 7: 55 8:60 11:80 15:60 14:90 11:50 9:20

393 547 409 673 431 708 461123 456 187 485 050 458 035 474 425 451 695 404 055

45 714 45 596 47 053 48107 48 597 48 351 49 614 49 742 48 693 48 047

28 737 28 402 30 434 30 081 30 457 29 835 29 874 30115 29 255 28 785

2 453 2 485 2 532 2 556 2 515 2 524 2 502 2 527 2 540 2 530

16 537 15 846 17 239 17 816 17 512 16 834 16 166 16 038 16 901 18 786

7:30 7:30 7:40 7:35 8:00 10:10 10:00 9:65 9:50 9:20

205 685 211 276 244 691 237 207 228 563 274 833 288 679 307 024 312 048 287 515

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

2108 2135 2175 2176 2187 2 228 2 228 2 216 2 224 2 256

16153 16 471 17 168 17 945 17 402 16 306 16149 16 871 17 044 17 016

7:75 7:75 7:75 7:75 7:50 7:50 8:70 8:00 8:30 8:30

304 232 287 491 284 826 304 505 348 503 341 495 377 043 356 567 353 620 393 158

38 877 39 339

21661 24 527

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

8 884 8 862 8 728 8 638 8 548 8 621 8 690 8 637 8 578 8 475

41575 41740 39 379 46 513 48 547 42 482 31840 25 768 33 518 37 988

4:49 4:49 4:48 4:49 4:49 4:99 6:50 6:50 6:00 5:50

491 420 444 654 410 644 499 213 589 949 548 010 500 902 487 853 532 723 588 380

104 158 2

20 139

— — — — —

Norrbärke kommu n och Smedjebackens köping hava gemensam iommunal m<;llanskola. 2 Därav anskaffning a^r fasti »het 62 278.

157 K om muner

År

Utdebitering av Folk- kommunalutskylder mängd Utdeb. Skatteper •A skattekronor kr.

Utgifter (bruttoutgifter) Totala

Storviks köping

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

1883 1892 1873 1 886 1 871 1874 1 853 1 808 1 787 1 739

13 983 14 526 15 446 16 281 16 408 15 356 14 340 15 065 17 130 18 631

6:30 6:30 6:30 6:30 6:30 6:85 8:00 7:70 7:00 6:50

158411 180 426 176 286 191 702 204 010 212 752 193 660 200 561 219 000 201 099

Hofors kommun

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

4 753 4 919 5 223 5 385 5 499 5 584 5 697 6 047 6 276 6 649

46 203 56 862 73181 85 004 68 904 54 258 60 840 95 317 99 890 106 359

4:50 4:00 4:00 3:50 4:50 5:50 5:50 4:00 3: 50 3:50

227 760 291 690 495 911 537 552 513 650 549 510 476 884 505 067 467 585 483 332

Bräcke kommun

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

2 649 2 633 2 616 2 608 2 591 2 573 2 562 2 549 2 573 2 545

11 902 12 095 12 389 13 476 13 447 11265 9 521 8 796 10 070 10 594

7:70 7:65 7:50 7:50 7:30 8:00 12:00 14:10 11:45 12: 10

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937

1687 1670 1 726 1 711 1717 1 707 1 770 1798 1841

11917 13 679 14 520 13 931 13 122 11 382 11930 13 274 14118

6:00 6:50 6: 50 6:50 6:50 6:75 7:00 7:00 7:00

Lycksele köping 1

1 Ingick före år 1929 i Lyc <sele kom mun.

Statsbidrag till kommunal För mellankommunal skola mellanskola 42 740 39126 40 496 42 604 45 221 45 541 46 385 48 448 57 492 47 118

24 916 23 089 24 020 25 349 28 389 23115 31 708 29 954 30 028 25 383

160 743 173 802 180 573 191775 213 963 272 632 335 923 215 019 295 409 343 817

40 737 42 400 44 213

21748 26 025 33 385

116 078 130 964 144 982 205 630 161 456 144 724 151 301 174 453 210 520

32 862 37 541 42 008 39 814 43 690 43 761

17 670 22 010 25 773 23 448 23 913 24 577

Statens offentliga utredningar 1939 Systematisk förteckning (Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

A l l m ä n l a g s t i f t n i n g . Rättsskipning. Fångvård.

Vattenväsen. S k o g s b r u k . Bergsbruk.

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. Industri. Betänkande ang. justitiekanslerns, justitieombudsmannens Betänkande och förslag rörande befrämjande av avsättoch militieombudsmannens allmänna ämbetsställning ningen av den svenska stenindustriens produkter. [11] i m. m. [7] 1987 ars landsfiskals- och stadsfiskalsutredning. Betänkande Betänkande rörande industriellt utnyttjande av halm. [12] med förslag till omorganisation av landsfiskals- och stadsfiskalsbefattningarna m. m. [9] Handel och sjöfart. Kommunalförvaltning.

Kommunikationsväsen. Betänkande ang. grunder för intagning av enskild väg till I allmänt underhäll ävensom ang. statsbidrag till enskilda j S t a t e n s o c h k o m m u n e r n a s finansväsen. vägar. [1] Betänkande ang. revision av tjänsteförteckningen i vad Betänkande med förslag till taxa för befordring av gods j avser statens affärsdrivande verk. [5] m. m. & statens järnvägar. [3] 1936 års lönekommitté. Betänkande med förslag till mili- Betänkande med förslag till exporttariffer. [8] tärt icke-ordinariereglemente. [10] Bank-, kredit- o c h penningväsen.

Politi.

Försäkringsväsen. N a t i o n a l e k o n o m i o c h socialpolitik. Rationaliseringsutredningens betänkande. Del 1 Motiv och förslag. [13] Del 2. Verkställda undersökningar. [14] Hembiträdesutredningens betänkande. 2. Betänkande med förslag till lag om reglering av anställnings- och arbetsförhållandena inom det husliga arbetet. [15] Kyrkoväsen.

Undervisningsväsen. Andlig o d l i n g i övrigt. Svensk namnbok till vägledning vid val av nya släkt-1 namn. [4] Utredning och förslag ang. fortsatt förstatligande av kom-1 munala mellanskolor. [16]

Hals o- o c h sjukvård.

Försvarsväsen. Utredning och förslag rörande plats i Stockholms skärgård för förläggning av Stockholms örlogsbas. [2]

Allmänt n ä r i n g s v ä s e n .

Utrikes ärenden.

F a s t e g e n d o m . Jordbruk med binäringar. Underlättandet av kvinnornas arbete i de mindre lanthemmen. [6]

Stockholm 1939, Ivar Hieggströms Boktryckeri A. B. 391371

Internationell rätt.