SOU

Jordbruksbefolkningens levnadskostnader utredning

Beteckning: SOU 1944:1
Typ: SOU

Hänvisat till av

Förarbeten

Prop. 1945:307: angående anslag till under¬ sökningar rörande levnadsvillkor och hus håll sv anor, m. m., avsnitt 1
SOU 1946:61: Riktlinjer för den framtida jordbrukspolitiken D. 3,betänkande. Bilagor, avsnitt 41

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 4 4 : 1 J O E D B R t K S D E P J ' KTEMENTET

JORDBRUKSBEFOLKNINGENS LEVNADSKOSTNADER UTREDNING VERKSTÄLLD PÅ UPPDRAG AV 1942 ÅRS JORDBRUKSKOMMITTÉ AV ERIK

LINDAHL

och LARS

LEM NE

S T O C K H O L M 1 9

Statens offentliga utredningar 1944 K r o n o l o g i s k

f ö r t e c k n i n g

1. Jordbruksbefolkningens levnadskostnader. Av E. Lindahl och L. Lemne. Marcus. 71 s. .To.

jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen deni 3febr1<£>^In* I t n L f . ««L 7,- cK1e ;^'^'^'-l.artement.et, m Jo. = (nr 98) utgivas utredningarna 8 : omslag med enhetlig?^5 9 f ör ^ e ^ ^ ^ T * ^ ^ ^ ^ T * * ? °ldlaiDS

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1944: 1 JORDBRUKSDEPARTEMENTET

JORDBBUKSBEFOLKNINGENS LEVNADSKOSTNADER UTREDNING VERKSTÄLLD PÅ UPPDRAG AV 1942 ÅRS JORDBRUKSKOMMITTÉ AV

ERIK

LINDAHL

och LARS

STOCKHOLM ISAAC MARCUS

LEMNE

1944 BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG 439381

Innehållsförteckning. Sid.

Skrivelse till Konungen

7 Kap. I. Utredningens uppläggning

9 Uppdraget Uppgifter om jordbruksbefolkningens storlek och sammansättning Hushållsbudgetar för jordbruksbefolkningen Undersökningsorter Prismaterialet Prismaterialets bearbetning Anmärkningar till prisserierna

9 10 12 16 18 20 21

Kap. II. Beräkning av levnadskostnadsindex för jordbruksbefolkningen . . 2 3 Tillvägagångssätt Resultat Levnadskostnadsutvecklingen enligt andra budgetar Realinkomstutvecklingen inom jordbruket

23 25 29 31

Kap. III. Jämförelse mellan levnadskostnaderna för jordbruksbefolkningen och andra samhällsklasser 38 Problemets innebörd Resultat Jämförelse med dyrortsundersökningarnas resultat

38 40 43

Bilaga. Jordbruksbefolkningens bostadskostnader

47 Tabellbilaga

Tabeller. Huvudtexten. 1. Folkmängdens fördelning efter näringsgrenar 1930 och 1940 2. Antalet manliga jordbrukare, lantarbetare och deltidsbrukare 1930 och 1940 ,'i. 100 arbetare fördelade enligt 1935/36 års fördelning på löneform och 1932 års fördelning på gårdsstorlekar 4. Konsumtionens fördelning på olika poster i jordbrukarehushåll med högst 10 ha jordbruksjord i Mellansverige produktionsåren 1928/29—1938/39 enligt »Räkenskapsresultat från svenska jordbruk» 5. Vägningstal för jordbrukarebudgeten 6. Vägningstal för lantarbetarebudgeten 7. I tuvudposterna i de båda jordbruksbudgetarna (utdrag ur t a b . A) och i socialstyrelsens budget 8. Antal kubikmeter pannved i bränslebudgetarna för jordbruksbefolkningen fl. Jordbruksbefolkningens levnadskostnader i kronor 1934—1943 10. l.evnadskostnadsindex för jordbruksbefolkningen 1934—1943 (1935 =-- 100) 11. Jordbrukarnas kostnader för livsmedel in natura enligt 1932/34 och 1939/40 års budgetar 12. I.evnadskostnadsindex (exkl. skatter) för jordbrukare och industriarbetare in. fl. enligt olika budgetar 13. Beräkningar av statens värde jämte totalinkomsten i kr. för statavlönade kördrängar åren 1934—1943 jämte motsvarande uppgifter i Lönestalistisk årsbok 14. Utvecklingen av de nominella och reala årslönerna för manliga lantarbetare och industriarbetare 1934—1943 15. Utvecklingen av de nominella och reala timlönerna för manliga lantarbetare och (i socialstyrelsens indexorter bosatta) industriarbetare 1939—1943 16. Jämförelse mellan levnadskostnaderna för jordbrukare, lantarbetare och industriarbetare på landsbygd och i städer 1934 och 1941 17. Kostnaderna för de olika huvudposterna i en jordbrukarebudget (nr 2), en lantarbetarebudget (nr 4) och en industriarbetarebudget (nr 6) vid jordbrukare- (lantarbetare-) priser (I), industriarbetarepriser å landsbygden (II) och industriarbetarepriser i städerna (III) år 1941 18. Landskommuner och större orter (städer, köpingar och municipalsamhällen) fördelade efter totalutgifternas och livsmcdelsutgifternas storlek enligt dyrortsundersökningarna åren 1934 och 1941 (Stockholm = 1 000)

Sid. 10 11 11

13 14 14 15 16 26 28 29 30 32 34 36 41

45 Bilagan. I. II. III. IV. V. VI. VII.

Bostadslägenheternas procentuella fördelning på olika socialgrupper och bostadsstorlekar Bostadslägenheternas procentuella fördelning på olika socialgrupper och kvalitetsgrupper Kvalitetsindex (4:e kvalitetsgruppen = 100) Det faktiska bostadsbeståndets hyresvärden i kronor år 193 Index för byggnadskostnaderna för jordbruksbefolkningens bostadshus (1935 = 100) Bostädernas icke avskrivna värde 1935—1943 Bostädernas årskostnader 1935—1943 (bostädernas kapitalvärde 1935 = 100)

48 49 49 50 51 52 52

Tabellbilagan. A. B. C. D. E. F. G. H. 1. J. K. L. M. N.

O. P.

Hushållsbudgetar (exkl. skatter) för jordbruksbefolkningen år 1934 Jordbrukarnas förbrukning av egna livsmedel enligt en specialundersökning av Nanneson för produktionsåret 1939/40, jämte motsvarande uppgifter ur tab. A Budgetar för jordbrukare- och industriarbetarehushåll på ungefär samma nominella inkomstnivå år 1934 Hushållsbudgetarnas sammansättning vid olika inkomstalternativ år 1934 Detaljpriser ä livsmedel i ören april 1934 och juni 1941 Detaljpriser å livsmedel och såpa i ören för undersökta jordbruksorter ingående i K. F:s prisstatistik 1934—1943 Producentpriser å livsmedel i ören 1934—1943 Priser å bränsle och lyse i kronor 1934—1943 Priser å kläder och skodon i kronor april 1934 och juni 1941 Prisindextal för kläder och skodon 1933—1943 (1935 = 100) Priser å inventarier och vissa poster ingående i »övriga utgifter» i kronor april 1934 och juni 1941 Prisindextal å inventarier och posterna ingående i »övriga utgifter» 1933—1943 (1935 = 100) Alternativa levnadskostnadsindexberäkningar avseende jordbrukare- och industriarbetarehushåll på ungefär samma nominella inkomstnivå Levnadskostnaderna för de undersökta jordbruksorterna i relation till riksmedeltalet, som satts = 100 för var och en av följande serier: A. Socialstyrelsens dyrortsundersökning för år 1934. B. Socialstyrelsens dyrortsundersökning för år 1911. C. Jordbrukarebudgeten utan skatter vid approximativa tal för värden in natura, bränsle och lyse för år 1941. D. Föregående budget utom livsmedel in natura, bränsle och lyse för år 1941. E. Den kontanta livsmedelsbudgeten för jordbrukare Landskommunerna fördelade efter levnadskostnaderna enligt 1941 års dyrortsundersökning (Stockholm = 1 000) Levnadskostnaderna år 1941 i olika kommuntyper enligt dyrortsundersökningen jämte ett med hänsyn till jordbruksbefolkningens fördelning vägt medeltal. (Stockholm

Till

KONUNGEN.

Genom beslut den 9 oktober 1942 förordnade Kungl. Maj:t professorn Erik Lindahl att såsom sakkunnig utföra de utredningar, som 1942 års jordbrukskommitté komme alt uppdraga åt honom, samt filosofie licentiaten Lars Lemne att biträda Lindahl vid utförande av sagda utredningar.

8 Efter därom erhållet uppdrag hava Lindahl och Lemne nu verkställt en utredning angående jordbruksbefolkningens levnadskostnader. Med överlämnande av sagda utredning, till vars användning vid bedömande av den kommande pris- och lönepolitiken på jordbrukets område jordbrukskommittén ännu icke lagit ställning, får kommittén med hänsyn till den stora betydelsen av fortlöpande beräkningar av ifrågavarande slag uttala önskvärdheten av att dylika måtte, eventuellt efter ytterligare övervägande av beräkningsmetoderna, verkställas, förslagsvis genom socialstyrelsens försorg. Jordbrukskommittén vill härtill foga den anmärkningen, att det grundmaterial på vilket utredningen bygger i några avseenden ej synes motsvara nuvarande förhållanden, varför detta material vid de fortsatta beräkningarna bör i erforderlig mån förnyas och kompletteras. Jordbrukskommittén får sålunda hemställa att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga erforderliga åtgärder för åstadkommande av fortlöpande beräkningar av jordbruksbefolkningens levnadskostnader och realinkomster. I detta ärendes slutliga handläggning hava av jordbrukskommitténs ledamöter deltagit — förutom kommitténs ordförande — herrar Andersson, Fredgardh, Gullander, Gustafsson, J. H. Johansson, R. Johansson, Jönsson, Liedberg, Ohlin, Sahlin, Själander, Sjögren, Stensgård, Sträng, Söderström och Ytterborn. Stockholm den 12 januari 1944. Underdånigst Å 1942 års jordbrukskommittés vägnar BO HAMMARSKJÖLD. /

Sten Olof Rodhe.

Kap. I.

U t r e d n i n g e n s uppläggning.

Uppdraget. Enligt direktiven skall 1942 års jordbrukskommitté klargöra, hur önskemålet om full lönsamhet för jordbruket skall uppfattas vid en avvägning mellan de intressen som företrädas av olika näringsgrenar och olika befolkningsgrupper. Vid utredningen av denna fråga har det befunnits nödvändigt både att fastställa förändringarna i jordbruksbefolkningens levnadskostnader under senare år och att anslälla en jämförelse mellan jordbruksbefolkningens och andra samhällsgruppers levnadskostnader vid särskilda tidpunkter. För lösningen av dessa två uppgifter ha vissa särskilda undersökningar visat sig erforderliga, för vilka en redogörelse här skall lämnas. När det gäller att bedöma levnadskostnadernas variationer på landsbygden har man ej någon säker vägledning i de föreliggande detaljprisindexserierna. Socialstyrelsens index avser nämligen att belysa levnadskostnadernas förändring i städer o. a. större orter för en standard som ligger betydligt över den på landet vanliga. Och riksbankens konsumtionsprisindex tar sikte på den genomsnittliga kostnadsförändringen för den totala konsumtionen inom landet. Det har därför synts motiverat att söka konstruera en särskild levnadskostnadsindex för den jordbruksidkande befolkningen, med tillämpning av i huvudsak samma metoder som socialstyrelsen använt vid konstruktionen av sin index. De här framlagda beräkningarna avse endast åren 1934—1943. Vid ett bedömande av frågan, hur mycket lägre levnadskostnaderna äro för jordbruksbefolkningen än för andra samhällsgrupper, har man givetvis vissa hållpunkter i de dyrortsundersökningar som företagits för åren 1934 och 1941. Men dessa undersökningar ge en alltför ensidig belysning av frågan. Jämförelsen hänför sig närmast till socialstyrelsens budget, vilken, som sagt, är alltför hög lör att passa för den genomsnittliga jordbruksidkande befolkningen och vilken för övrigt har en sammansättning som ej är representativ för landsbygden. Från jordbruksbefolkningens synpunkt kunna anmärkningar även göras beträffande de priser som använts vid beräkningen av levnadskostnaderna för jordbruksorterna. Sålunda böra ej detaljpriser utan producentpriser användas vid en uppskattning av de å landet förekommande naturaförmånernas värde. Dessutom kan redan här påpekas, att prismaterialet för bostad, beklädnad och »övriga utgifter» visat sig vara mycket bristfälligt för landsbygden i 1934 års undersökning. För att kunna ge frågan en mera korrekt och allsidig belysning ha vi därför dels korrigerat de redan föreliggande jämförelserna, dels kompletterat dem med nya jämförelser, baserade på de hushållsbudgetar som gälla för landsbygden. Även dessa nya beräkningar avse samma år som dyrortsundersökningarna, nämligen 1934 och 1941.

10 Det framgår av det anförda, att man såväl vid konstruktionen av en levnadskostnadsindex för jordbruksbefolkningen som vid en jämförelse mellan levnadskostnaderna för denna befolkning och andra samhällsgrupper måste ha tillgång till representativa hushållsbudgetar för landsbygden. Vidare måste det för landsbygden förefintliga prismaterialet underkastas en sådan bearbetning, att riktiga medeltal erhållas av de för jordbruksbefolkningen gällande priserna. För de utredningar, som vi gjort i dessa avseenden och som i själva verket varit den mest tidskrävande delen av undersökningen, redogöres i återstoden av detta kapitel. Uppgifter om jordbruksbefolkningens storlek och sammansättning. Till att börja med förutskickas några statistiska uppgifter om jordbruksbefolkningen, som komma till användning i det följande. Fördelningen av Sveriges totala folkmängd efter olika näringsgrenar åren 1930 och 1940 framgår av tab. 1. Enligt denna sammanställning omfattar jordbruksbefolkningen numera mindre än en tredjedel av landets hela folkmängd. Av den övriga befolkningen bor något mer än hälften i städerna. T a b . 1.

F o l k m ä n g d e n s f ö r d e l n i n g efter n ä r i n g s g r e n a r 1930 o c h 1940. Folkmängd

Befolkningsgrupp

Jordbruk med binäringar Handel och samfärdsel

Ospecificerad verksamhet Samtliga näringsgrenar

Procentuell fördelning

2 265 327 2 046 869 1 025 996 373 545 260 376 170 078 G142191

2 032 839 2 276 561 1157 986 484 777 196 831 222 438 6 371432

36-9 33-3 16-7 6-1 4-2 2-8 100-0

319 35-7 182 7-6 31 3-5 lOOo

Uppgifter om jordbruksbefolkningens fördelning på olika yrkeskategorier och dessas genomsnittliga inkomster kunna erhållas genom en sammanställning av data från folkräkningarna, jordbruksräkningarna och vissa specialundersökningar. Tyvärr användas dock olika yrkesbeteckningar, och mest beklagligt är att 1930 och 1940 års folkräkningar icke äro helt jämförbara. Antalet manliga jordbrukare, lantarbetare och deltidsbrukare och dessas fördelning på olika kategorier åren 1930 och 1940 framgår av tab. 2. Tabellens uppgifter om lantarbetareantalet avse mera fast anställda personer, som icke tillhöra jordbrukarens familj. Vid 1930 års folkräkning användas både yrkesspecialitet och löneform som indelningsnorm för lantarbetarna. I 1940 års folkräkning förekommer däremot icke någon uppdelning av lantarbetarna på olika löneformer. Med hjälp av uppgifter om lantarbetarnas fördelning på olika gårdsstorlekar enligt 1932 års jordbruksräkning och om de använda

]]

T a b . 2.

A n t a l e t m a n l i g a j o r d b r u k a r e , l a n t a r b e t a r e o c h d e l t i d s b r u k a r e 1930 o c h 1940. 1930

1940 Summa

1746 218 976 51576 272498

1342 241 156 55 947 298445

Summa

53 000 33 000 23 000 20 000 129000

121 914

Summa

44 316 16 983 61299

26 349 4 486 30 835

Y r k e s k a t e g o r i

Jordbrukare.1 Godsägare Hemmansägare Arrendatorer och brukare. //.

Lantarbetare.'

Tjänare Statare Daglönare med naturaförmåner Daglönare utan naturaförmåner ///.

Deltidsbrukare.1

Övriga jordägare Torpare 1

Antalet kvinnliga yrkesutövare var (1930 års siffra namnes först): godsägare 404 och 252; hemmansägare 28 963 och 31198; arrendatorer och brukare 1927 och 1582. Sammanlagda antalet kvinnliga jordbrukare var sålunda 31294 (1930) och 33 032 (1940), vartill komma 10 325 deltidsbrukare år 1930 och 7 867 år 1940. Antalet manliga och kvinnliga jordbrukare tillsammans var sålunda 303 792 (1930) och 331 477 (1940) — alltså en ökning med 27 685 — medan antalet deltidsbrukare var 71624 (1930) och 38 702 (1910) — alltså en minskning med 32 922. En icke obetydlig del av denna"förskjutning torde bero på förändrad yrkesbestämningsmetod och osäkerhet. — 2 Av texten framgår hur lantarbetarna kunnat fördelas år 1930. Enligt folkräkningarna omfattade gruppen, »Manliga statare, gifta drängar (ej ovan angivna)> år 1930 19 544 personer och 1940 3 782 personer, men sistnämnda siffra är alltför låg.

löneformerna på olika gårdsstorlekar enligt socialstyrelsens »Undersökning rörande löneläget och lönevariationerna inom jordbruket 1935/36» har det varit möjligt att framräkna vissa relationstal för jordbrukets olika löneformer (se tab. 3), som torde kunna användas vid en uppdelning av 1930 års siffror för arbetarpersonalen inom jordbruket. T a b . 3.

100 a r b e t a r e f ö r d e l a d e e n l i g t 1935/36 f ö r d e l n i n g p å l ö n e f o r m o c h 1932 å r s fördelning på gårdsstorlekar.

Gårdsstorlek, ha åker

Tjänare

Statare

— 20 20— 50 50—100 100Summa

19-4 15-3 31 0-9 38-7

1-8 5-6 6-G 11-7 25-7

Daglönare Daglönare utan natura- med naturaförmåner förmåner 2-6 2-6 3-0 6-0 142

6'9 4-7 2-2 3-1 169

Torpare

Summa

03 0-8 1-1 23 4-5

310 290 16-0 24-0 1000

12 Hushållsbudgctar för jordbruksbefolkningen.

"**

För konstruerandet av hushållsbudgetar för landsbygden finnes följande material att tillgå: 1) 1932—34 års hushållsbudgetar för jordbruksbefolkningen. 1 2) Socialstyrelsens under det nu pågående kriget utförda 14-dagarsundersökningar av livsmedelsförbrukningen och dess 28-dagarsundersökning av de totala utgifterna. 3) »Räkenskapsresultat från svenska jordbruk» jämte vissa av Nanneson utförda specialundersökningar av materialet därtill. 4) Särskilda undersökningar rörande utgifterna för bränsle, lyse, bostad och skatter. Av detta material ha 1932—34 års undersökningar visat sig mest användbara för våra syftemål, sedan de kompletterats och korrigerats genom särskilda utredningar rörande bränsle-, lyse-, bostads- och skatteposlerna. De av oss här presenterade budgeterna hänföra sig därför huvudsakligen till nämnda år. Att konsumtionsvarorna å landsbygden ej undergått några mera avsevärda förändringar under de kringliggande åren, framgår av tab. 4, i vilken sammanställts några uppgifter från »Räkenskapsresultat från svenska jordbruk» angående konsumtionsutgifterna för jordbrukare i mellersta Sverige med högst 10 ha jordbruksjord. Under tider med varubrist, ransoneringar eller större prisändringar kunna däremot förskjutningarna mellan de olika utgiftsposterna väntas bli så stora, att en modernisering av budgeten blir påkallad, om denna skall användas för prisindexberäkningar eller för en jämförelse mellan levnadskostnaderna å olika orter. För senare år ha vi också gjort vissa substitutioner och elimineringar efter samma metoder som socialstyrelsen; se härom indexkommitténs betänkande (SOU 1943: 8). För framtiden skulle visserligen särskilda undersökningar för jordbruksbefolkningens vidkommande vara önskvärda. Men om dessa anses draga för stora kostnader, ha vi tänkt oss att de hushållsböcker, som föras å bokföringskontrollerade jordbruk, skulle kunna användas för ändamålet. Vid valet av den hushållstyp, till vilken budgeten skall hänföras, har det synts lämpligt att även för jordbruksbefolkningens vidkommande utgå från socialstyrelsens normalfamilj med två minderåriga barn. Av de olika i tab. 2 angivna yrkeskategorierna böra främst de egentliga jordbrukarna samt statarna och daglönarna ifrågakomma. Däremot torde man kunna bortse från tjänaregruppen, som lever i arbetsgivarens kost och till 90 % består av ogifta personer, och från deltidsbrukarna, som leva under alltför olikartade villkor. Då det varit svårt att sammanjämka budgeten för jordbrukarna å ena sidan och de olika kategorierna av lantarbetare å andra sidan, ha vi h ä r konstruerat två hushållsbudgetar: en jordbrukarebudget och en lantarbetarebudget. 1

Budgetar finnas för olika landsdelar och i form av ovägda riksgenomsnitt för följande kategorier: mindre småbrukare med 2—5 ha åker, större småbrukare med 5—10 ha åker, mindre bönder med 10—25 ha åker, statare, daglönare med och utan naturaförmåner, torpare, arbetarsmåbrukare, självständiga yrkesmän samt skogsarbetare med och utan naturaförmåner.

13 T a b . 4. K o n s u m t i o n e n s f ö r d e l n i n g p å o l i k a p o s t e r i j o r d b r u k a r e h u s h å l l m e d h ö g s t 10 h a j o r d b r u k s j o r d i M e l l a n s v e r i g e p r o d u k t i o n s å r e n 1928/29—1938/39 enligt »Räkens k a p s r e s u l t a t från s v e n s k a jordbruk». 1 1928- 1929- 1930- 1981- 1932- 1933- 1934- 1935- 1936- 1937- 193838 34 36 39 31 30 29 35 37 33 32 / kronor. Livsmedel in natura

624 88

600 62

573 75

483 58

453 54

464 55

478 60

478 69

478 68

522 60

494 62

Livsmedel, bränsle o. lyse kon614 615 562 487 482 461 510 546 632 668 750 tant 97 893 97 93 86 103 98 91 98 89 Bostad 2 Beklädnad och övriga utgifter 610 755 721 547 504 527 574 670 648 855 907 Summa 2 034 2130 2 024 1664 1584 1593 1725 1856 1923 2 202 2301 93 100 104 119 124 85 86 90 Index 110 115 109 I procent. Livsmedel in natura Livsmedel, bränsle o.lyse kontant Beklädnad och övriga utgifter Summa

31 4

28 3

28 4

29 4

29 3

29 4

28 3

26 4

25 8

24 3

30 5 30 100

29 5 35 100

28 5 35 100

29 5 33 100

29 (i 33 100

30 6 33 100

29 5 36 100

33 5 34 100

30 4 39 100

32 100

1 Uppgifterna ha ej omräknats till en s. k. normalfamiljs kostnader. — 2 Enligt skattedeklarationerna.

Konstruktionen av jordbrukarebudgeten har skett genom en sammanjämkning av de tre budgetar, som i 1932/34 års undersökningar avse gårdar om 2—25 ha åker. Som vikter ha härvid använts gårdsfördelningen enligt 1937 års jordbruksräkning (tab. 5). Budgeten för de största i sagda undersökning medtagna gårdarna, 10—25 ha åker, har vägts med samtliga gårdar över 10 ha, då någon särskild budget ej föreligger för gårdar över 25 ha. En kontrollräkning har givit vid handen, att nästan exakt samt budget erhålles vid användandet av uppgifterna från 1932 års jordbruksräkning. Budgeten har även befunnits vara representativ med avseende på inkomstnivån enligt uppgifterna i 1930 års folkräkning. Den önskade lantarbetarebudgeten har erhållits genom sammanvägning av budgetar för statare och daglönare med eller utan naturaförmåner. Enligt »Lönestatistisk årsbok» hade år 1933 körkarlar med stat en kontantlön å 615 kr. och kreatursskötare med stat en kontantlön å 706 kr., medan hushållsundersökningen visade 711 kr i genomsnitt. Totalinkomsterna voro respektive 1 208, 1 300 och 1 330 kr. De något högre siffrorna för hushållsundersökningen bero på överrepresentation för rikets nordligare delar. Efter omvägning synes statarebudgeten kunna användas. Även för daglönare åstadkommer en liknande överrepresentation något högre inkomster än de som återges i »Lönestatistisk årsbok», varför också för denna löneform en omvägning bör ske med hänsyn till fördelningen på olika trakter.

14 Tab. 5.

Vägningstal för j o r d b r u k a r e b u d g e t e n . Procentuell fördelning

Kategori av jordbrukare

Södra Sverige

Mellersta Sverige

Norra Sverige

Hela riket

3-8 3-9 3-4 2-2

207 18-7 13-3 8'7 C14

13-3 8-6 2-7 0-7 25-3

37-8 31-2 19-4 11-6 100-0

19-6 18-9 13-4 8-7

13-8 9-0 2-8 0-5 26'i

370 31-7 19-6 11-7

År 1932. Mindre småbrukare ( 2— 5 ha åker) Större småbrukare ( 5—10 » > ) Småbönder (10—20 > . ) Övriga bönder m. fl. (20— » > ) Samtliga egentliga jordbrukare År 1937. Mindre småbrukare ( 2— 5 ha åker) Större småbrukare ( 5—10 > » ) Småbönder (10—20 > > ) övriga bönder m. fl. (20— > > ) Samtliga egentliga jordbrukare

3-6 3-9 3-4 2-5 133

1000 Beräkningen av de vägningstal, som använts vid konstruktionen av en för statare och daglönare gemensam hushållsbudget, har skett med utgångspunkt av de manliga hushållsföreståndarnas fördelning på olika löneformer, sedan alla enpersonshushåll borttagits. Enligt 1930 års folkräkning funnos 108 000 dylika hushåll, varav 33 000 voro statarehushåll (se tab. 2) och 37 000 kunna beräknas vara daglönarehushåll; återstoden kan nämligen antagas vara skogsoch fiskearbetarehushåll. Statarehushållen bör därför givas vikten 0 47 och daglönarehushållen vikten 0 53. Fördelningen på olika trakter framgår av tab. 6. T a b . 6.

Vägningstal f ö r l a n t a r b e t a r e b u d g e t e n .

O m r å d e Södra Sverige

Hela riket

Statare

Daglönare

Samtliga

9 38 0 47

11 32 10 53

20 70 10 100

De efter anförda metoder konstruerade båda jordbruksbudgetarna ha återgivits i tab. A, som redovisas i tabellbilagan. Såsom framgår av denna tabell, ha utgifterna indelats i 7 huvudposter: livsmedel kontant, livsmedel in natura, bränsle och lyse, bostad, beklädnad, inventarier och »övriga utgifter>. I de här återgivna hushållsbudgetarna ha skatterna icke medtagits. Det möter emellertid ej några svårigheter att tillägga dessa, och såväl vid indexberäkningarna som vid de anställda jämförelserna mellan levnadskostnaderna på landet och i staden har alternativt hänsyn tagits till skatteposten. Den i tab. 7 gjorda sammanställningen avser att möjliggöra en jämförelse mellan de olika huvudposternas betydelse i de båda jordbruksbudgetarna och

15 Tab. 7. Huvudposterna i de båda jordbruksbudgetarna (utdrag ur tab. A) och i socialstyrelsens budget. Jordbrukare (1934)

Huvudpost

Livsmedel kontant > In natura . . . . Bränsle och lyse

Övriga utgifter Summa

Lantarbetare (1934)

Industriarbetare m. fl. enl. socialstyrelsens budget (iy35)

Kronor

333-07 505-01 97-87 294-00 222-42 64-94 310-01 1827-92

18-2 27-7 5-4 160 121 3-G 17-0 lOOo

631-18 247-38 86-00 179-00 236-45 74-53 333-89 1 788-43

35-3 13-8 4-8 10-0 13-2 4-2 18-7 100-0

1 19200

37i

113-00 509-00 478-00

3-5 15-8 14-9

923-00

28-7

3215-00

i socialstyrelsens budget. Som synes spelar livsmedelsposten en större roll inom den förra än inom den senare, vilket delvis beror på att jordbruksbudgetarna hänföra sig till en lägre inkomstnivå än socialstyrelsens budget. De olika huvudposterna ha i tab. A uppdelats på olika delposter, exempelvis för livsmedel: mjölk, smör, ost etc. Då det är omöjligt att här medtaga alla varor och varukvaliteter, ha representantvaror (av viss kvalitet) utvalts för respektive delposter. Därefter ha de i delposten ingående varorna, när så varit möjligt, omräknats till en viss kvantitet av representantvaran, som erhållits genom att utgiftsbeloppet dividerats med representantvarans pris. (Hur dessa priser erhållits, redogöres för senare i detta kapitel.) Så antogos jordbrukarna i detaljhandeln inköpa exempelvis kött till ett värde av 26 40 kr., vilket motsvarar 20 kg nötkött till ett pris av 1 32 kr. per kg. Då systemet med representantvaror framför allt avser att underlätta en fortlöpande prisinsamling, som då kan begränsas till representantvarorna, måste man vid valet av dylika varor tillse, att deras prisrörelser äro fullt representativa för de genomsnittliga prisrörelserna inom delpostens varugrupp, och att misstag i fråga om kvaliteten om möjligt kunna undvikas. På grand av nu anförda förhållanden får representantvaran ofta en högre kvalitet och ett högre pris än vad som gäller för delposten i genomsnitt; vid omräkning efter värdet till en sådan vara kommer delpostens totala kvantitet tydligen att minskas i motsvarande grad. I föreliggande fall har en evalvering av delposten till en viss kvantitet av representantvaran ägt rum endast beträffade livsmedel samt bränsle och lyse. För de övriga utgiftsposterna ha representantvarorna endast använts för konstruktion av prisindexserier för ifrågavarande varugrupper eller för beräkning av jämförelsetal i fråga om kostnaderna å olika orter. I den mån en utgiftspost motsvaras av flera representantvaror, ha samma kvantitetsrelationer använts som i socialstyrelsens indexberäkningar. Posterna för livsmedel in natura visa påtagliga likheter med dem som erhållits vid en av Nanneson för vår räkning företagen sammanställning av motsvarande uppgifter från de

16 Tab. 8. Antal kubikmeter pannved i bränslebudgetarna för jordbruksbefolkningen. Jordbrukarebudgeten Landsdel

Mellersta Norra

> > Hela riket

Antal kbm

Vikt

11-7 16-2 20-7

0-13 0-G1 0-20

l-oo

Lantarbetarebudgeten

Vägt antal Antal kbm kbm 1-5 9-9 5-4 168

12-0 14-0 18-0

Vikt

Vägt antal kbm

0-20 0-70 0-io 100

2-4 98 1-8 14-0

bokföringskontrollerade jordbruken för produktionsåret 1939/40. Såsom framgår av nästa kapitel erhöllos också nästan samma indextal vid användandet av dessa båda viktsystem. Med hjälp av socialstyrelsens s. k. kvartalsundersökningar ha även kontrollräkningar verkställts å nyare budgetmaterial för de kontanta livsmedelsutgifterna. Bränslekvantiteterna för olika landsdelar enligt 1932—34 års undersökning ha med ledning av bränslekommissionens tabeller omräknats till pannved. Jordbrukarebudgetens bränslekvantitet har därpå minskats med 10 %, vilka beräknats åtgå för jordbruksdriften (diskning av mjölkflaskor, kokning av utfodringspotatis, lagning av tillfälligt anställda jordbruksarbetares mat e t c ) , varefter ett medeltal för hela riket kalkylerats på sätt som anges i tab. 8. I detta sammanhang kan påpekas att statarna i vissa trakter enligt kollektivavtalet erhålla högst 20 kbm ved, varvid dock veden kan vara av sämre kvalitet. Såsom vid den senaste dyrortsundersökningen ha fotogenkostnaderna omräknats till elektricitetskostnader. Vid beräknandet av de fasta kostnaderna för elektricitet har antalet tariffenheter (C.B.-enheter) antagits vara 46 för jordbrukare och 4 för lantarbetare. Strömförbrukningen har uppskattats till resp. 142 och 130 kWh. Dessa tal ha visat sig stämma med uppgifterna från de bokföringskontrollerade jordbruken. Rörande bostadsposten hänvisas till en särskild bilaga. För beklädnad, inventarier och »övriga utgifter» torde önskade upplysningar kunna erhållas genom studium av de till tab. A fogade anmärkningarna. Undersökningsorter. På grund av kostnadsskäl och för att möjliggöra en snabb bearbetning av materialet har det varit nödvändigt att använda ett relativt litet antal undersökningsorter. Efter ingående undersökningar rörande jordbruksbefolkningens fördelning på olika kommuntyper inom varje län, olikheter i levnadskostnaderna enligt dyrortsundersökningarna åren 1934 och 1941 samt olikheter i produktions- och avsättningsförhållanden fastställdes det erforderliga antalet orter preliminärt till 60. Det blev härigenom möjligt att tilldela varje län minst 2 orter. De övriga 12 fördelades på Svealand, Götaland och Norr-

17 Förleckning över de orter, från vilka prisuppgifter insamlats. Stockholms län (2): Ununge Sorunda Uppsala län (2); Villberga Rasbokil Södermanlands Lunda Julita

län (2) :

Ålvsborgs län (4): Högsäter Upphärad Varnum Toarp Bollebygd Skaraborgs län (3): Främmestad Jung Finnerödja

Östergötlands län (3): Godegård Kimstad Bjälbo

Värmlands län (3): Vase Frykerud Ekshärad

Jönköpings län (2): Långaryd Björkö

Örebro län (2): Stora Mellösa Järnboås Västmanlands län (2): Västerfärnebo Munktorp Haraker östervåla

Kronobergs län (2): Almundsryd Berga Kalmar län (3): Törnsfall Äby Kastlösa Gotlands län (g); Vänge Burs Blekinge län (2): Ram dal a Kyrkhult Kristianstads län (3): Hammenhög Skepparslöv Stoby Höja Malmöhus län (3): Södervidinge Anderslöv Fränninge Hallands län (2): Morup Drängsered Göteborgs och Bohus län (2): Naverstad Skee 1

Siffrorna inom parentes ange vägningstalet. 2—439381.

Kopparbergs län (2): Stora Skedvi Norrbärke Äppelbo Transtrand Leksand Gävleborgs län (3): Ovansjö Hanebo Los Västernorrlands län (3) Tuna Ramsele Arnäs Jämtlands län (2): Hammerdal Åsarne Västerbottens län (3): Bygdeå Nysätra Vilhelmina Norrbottens län (3): Nederluleå Arvidsjaur Överkalix

18 land och sedan inom dessa landsdelar på de olika länen på sådant sätt, att ortsfördelningen bragtes i överensstämmelse med jordbruksbefolkningens fördelning. Härvid sammanfördes närliggande län, t. ex. skånelänen och västgötalänen, för att bättre kunna utnyttja »befolkningsöverskotten». Antalet undersökningsorter, som varje län härigenom blev berättigat till, framgår av siffrorna inom parentes i tablån å sid. 17. På grundval av tillgängligt statistiskt material — främst 1930 års folkräkning samt 1934 och 1941 års dyrortsundersökningar — upprättades därefter ett förslag till undersökningsorter. För att icke de mindre vanliga kommuntyperna skulle bliva underrepresenterade, måste härvid närliggande län sammanföras till större områden, inom vilka även. minoritetstyper blevo representerade. Vid förslagets upprättande utvaldes i första hand sådana orter, för vilka fortlöpande prisstatistik insamlades av Kooperativa Förbundet eller priskontrollnämnden eller vilka ingått i vissa specialundersökningar t. ex. rörande bostadsbeståndet. Sedan detta förslag underställts hushållningssällskapens sekreterare för granskning och modifierats efter deras anvisningar, fastställdes de undersökningsorter, som upptagits i tablån. Som synes av tablån, har antalet orter ökats till 67, då det i vissa fall visade sig lämpligt att medtaga fler orter för att få en allsidig representation av de olika kommuntyperna. För att den överrepresentation, som härigenom uppkommit för vissa län, ej skall förrycka medeltalsberäkningen, ha vid uträknandet av rikspriser de från varje län insamlade ortspriserna tillsammans fått den vikt, som motsvarar de i tablån angivna siffrorna.

Prismaterialet. Prisnoteringar, som äro av betydelse för jordbruksbefolkningens levnadskostnader, kunna erhållas bl. a. från socialstyrelsen, livsmedelskommissionen, priskontrollnämnden, Kooperativa Förbundet och Lantbruksförbundet. Priskontrollnämndens material har dock icke använts på grund av att det sträcker sig över en mycket kort tidsperiod, men vid en eventuell fortsättning av de här påbörjade undersökningarna rörande jordbruksbefolkningens levnadskostnader bör givetvis även detta material utnyttjas. För beräknandet av sin levnadskostnadsindex insamlade socialstyrelsen före den år 1943 företagna indexreformen uppgifter för ungefär 170 varor och tjänster. Ett 70-tal av noteringarna insamlades från samtliga 49 indexorter, ett 40-tal från 15 av dessa orter, medan uppgift om prisförändringar för återstående varor och tjänster inhämtades centralt eller på annat sätt. En del av noteringarna avse s. k. märkesvaror, exempelvis margarin och galoscher, för vilka priserna äro desamma i hela riket. Rörande varukvaliteter m. m. hänvisas till det nyligen avgivna betänkandet angående levnadskostnadsindex (SOU 1943:8). Prismaterialet för 1934 års dyrortsgruppering insamlades under april månad 1934. Härvid erhöllos uppgifter om priserna å viktigare livsmedel, sko-

1!) lagning, såpa och elektricitet för samtliga kommuner. Dessutom efterfrågades den ungefärliga hyresnivån. Däremot införskaffades icke några uppgifter om priser för beklädnad, »övriga utgifter» m. m. Vid 1941 års dyrortsgruppering insamlades prisuppgifter från samtliga kommuner för icke mindre än 104 varuslag. Till skillnad mot 1934 års undersökning införskaffades denna gång ett 20-tal uppgifter för beklädnad och ett 30-tal för »övriga utgifter». Då försäljningen av kläder m. m. är obetydlig i flertalet kommuner, äro uppgifterna därom vanligen osäkra i de fall då några överhuvud taget lämnats. Med anledning härav indelade socialstyrelsen vid bearbetningen av materialet riket i 200 inköpsdistrikt, inom vilka ifrågavarande priser antogos vara enhetliga. För varje distrikt utsågs sedan en »huvudort», vars priser närmare undersöktes och fingo gälla för hela distriktet. Fr. o. m. 1934 insamlar Kooperativa Förbundet prisuppgifter för varje månad från ett större antal konsumtionsföreningar. Fram till slutet av år 1941 var antalet uppgiftslämnande föreningar 500, men antalet minskades då till hälften. För närvarande insamlas uppgifter om 40 varor. Vid vår utredning har prismaterialet för 25 av dessa varor bearbetats. Då uppgifter om varukvaliteterna lätt kunna inhämtas från Kooperativa Förbundet, torde någon varubeskrivning icke vara nödvändig. Eftersom speceriernas priser icke förete någon säsongvariation, har det ansetts vara tillräckligt för denna utredning med priser för en månad varje år. Härvid valdes marspriserna, vilka närmast motsvaras av socialstyrelsens prisnotering per 1 april. Av olika orsaker ha uppgifter från en del föreningar saknats under vissa år. E n kontrollundersökning tyder på att detta icke i nämnvärd grad kunnat påverka de erhållna riksmedeltalen. De egenproducerade livsmedlen ha värderats till avsalupriser, varom uppgifter främst erhållits från Lantbruksförbundet. Den av förbundet företagna uppdelningen på olika prisdistrikt synes vara tillräckligt långt genomförd för att godtagbara riksmedeltal skola kunna erhållas för levnadskostnadsberäkningarna. Som komplettering av Lantbruksförbundets statistik har främst material från livsmedelskommissionen använts, t. ex. för mjölk och fisk. Dessa priser ha bl. a. jämförts med uppgifter i statistiska centralbyråns publikationer »Mejerihanteringen» och »Fisket». Pannvedspriser ha främst erhållits från olika undersökningar av Streyffert. Enligt kollektivavtalet äger lantarbetare med av arbetsgivaren upplåten hyresbostad rätt att för eget behov från gården inköpa viss vedkvantitet till producentpris, varför ingen fortlöpande prisstatistik behövs för detaljpriser å pannved. Kraftpriser ha erhållits från vattenfallsstyrelsen. Förändringarna av de fasta kostnaderna ha beräknats enligt den metod som använts av 1942 års jordbrukskommitté. Rörande bostadsvärdets förändringar hänvisas till särskild bilaga om bostadsposten.

20 Prismaterialets bearbetning. Insamlandet och bearbetandet av det primärmaterial, som återgives i tabellbilagans tabeller E—L, har varit det mest tidsödande arbetsmomentet i denna utredning. Det är dock icke möjligt att här redogöra för all materialgranskning och kontrollräkning, som varit nödvändig. Sedan arbetstabeller upprättats för de 67 jordbruksorterna (se sid. 17) ifylldes de i tabellerna E, H, I och K angivna prisuppgifterna (jämte lysekostnaderna) för sagda orter och dessas huvudorter enligt 1934 och 1941 års dyrortsundersökningar. Alla uppgifter sammanfördes därpå till översiktliga granskningstabeller och uppenbara felaktigheter eliminerades. I synnerhet för varor med stora kvalitetsolikheter (exempelvis kläder och vissa livsmedel) voro härvidlag jämförelser mellan priserna i undersökningsorterna och resp. huvudorter av stort värde. Sedan beräknades medeltal för respektive län, varefter länspriserna efter vägning med det »korrekta» antalet orter lades till grund för riksmedeltalen. Uppgifterna rörande elektricitetskostnaderna visade emellertid så stora differenser, att de icke kunde användas trots att det erhållna riksmedeltalet endast obetydligt skilde sig från det av oss med hjälp av kostnadskalkyler beräknade. Uppgifter från socialstyrelsens löpande prisstatistik återfinnas i tabellerna E och H—L. Styrelsen har i Sociala meddelanden publicerat priserna på livsmedel och bränsle samt utom för åren 1933 och 1934 prisindextalen i tabellerna J och L. För övriga priser finnas riksmedeltal uträknade. Eftersom det synts önskvärt att jämföra priserna i socialstyrelsens orter med jordbruksorternas och att erhålla någon uppfattning om prisspridningen i styrelsens material, har dock en avskrivning av samtliga ortsuppgifter företagits för tvenne månader under dyrortsundersökningsåren 1934 och 1941. Ur Kooperativa Förbundets prisstatistik ha i tab. F sammanställts uppgifter om 16 representantvaror, som utvalts bland de 40 statistiken omfattar. Uppgifter finnas från 59 av de 67 orterna — av de resterande 8 tillhöra 5 överrepresenterade län — och ha bearbetats för en månad (mars) för vart och ett av åren 1934—1943. Innan prismaterialet använts av oss, ha vissa uteslutningar eller korrigeringar måst företagas. I ett antal noter till tab. G förklaras hur producentpriserna på livsmedel erhållits. Det borde kanske tilläggas, att genomsnittspriserna å kött beräknats av oss med ledning av olika slakteriföreningars noteringar, och att vägningen av producentpriser vid levnadskostnadsundersökningar icke har skett efter den totala produktionens utan efter egenförbrukningens fördelning. Det hade emellertid varit önskvärt med fullständigare prisstatistik bl. a. rörande gula ärter och trädgårdsprodukter, för vilka endast stockholmsnoteringar finnas att tillgå. De erhållna resultaten rörande bränsle- och lyseprisema framgå av tab. H. Liksom för många andra varor ha olika prisserier prövats för bränsle. Ända till ett relativt sent stadium av utredningen användes sålunda barrvedspriser. Sedan Streyffert framlagt sin» i den senaste konjunkturrapporten publice-

21 rade utredning rörande jordbrukets skogsinkomster, skedde en omprövning av prismaterialet, och vi funno då, att prisserierna för pannved voro mera tillförlitliga än för barrved under den senare hälften av den undersökta tidsperioden. För vissa tidigare år måste emellertid pannvedspriserna beräknas med ledning av barrvedspriserna, vilket på grund av de obetydliga prisförändringarna icke torde ha medfört några nämnvärda felaktigheter. Beräkningen av elektricitetskostnaden har i stort sett skett efter samma linjer som 1942 års jordbrukskommitté följt vid fastställandet av jordbrukets inkomster och kostnader. Lysekostnaderna ha sålunda uppdelats på fasta kostnader per tariffenhet (avskrivningar, räntor och underhåll för orts- och gårdsnät och installation av belysning samt administrationskostnader) och rörliga kostnader per förbrukad k W h (varvid 36 % strömförlust antages ske mellan kraftverkets leveranspunkt och förbrukningspunkten). Anmärkningar till prisserierna. Livsmedel (tab. E—G). För mjölk, smör, ägg, kött, fläsk, potatis, ärter, färska äpplen, fisk och svagdricka voro priserna år 1934 något högre i socialstyrelsens orter, de s. k. ombudsorterna, än i jordbruksorterna enligt dyrortsundersökningarna, men denna skillnad var nästan försvunnen år 1941. För margarin, mjöl, havregryn, rågbröd, katrinplommon, socker, kaffe, salt sill och pilsner gällde åren 1934 och 1941 ungefär samma priser i ombudsorterna och jordbruksorterna. K. F:s priser äro vanligen något lägre än jordbruksorternas enligt dyrortsundersökningarna, men intaga ej sällan ett mellanläge vid skillnader mellan priserna i ombudsorterna och jordbruksorterna. Beklädnad (tab. I). Enligt uppgifter från sakkunniga personer torde det icke finnas några större prisolikheter å kläder för städer och landsbygd. Våra resultat tyda visserligen på en mindre skillnad för flertalet artiklar — dock ej bomullstyg — men att risken för kvalitetsmisstag varit stor synes vid jämförelse med huvudorternas priser. För några varor äro dessa högre än ombudsorternas priser, t. ex. för ylletyg och herrskjortor, och detta synes knappast rimligt när samtidigt priserna för de närliggande jordbruksorterna äro lägre än ombudsorternas. Allt talar sålunda för att de sakkunnigas åsikt är riktig, d. v. s. att klädespriserna för såväl år 1934 som 1941 varit i stort sett desamma för städer och landsbygd, om nämligen samma kvalitet och modernitet åsyftas. Priset på herrkängor synes vara högre i jordbruksorterna under det att priset på damlågskor är lägre. Det torde därför vara lämpligt med ett antagande om samma skopriser å jordbruksorterna som å ombudsorterna. Även galoscher och gummiskor kosta lika mycket i hela riket. Skolagning är däremot fortfarande billigare å landsbygden. Inventarier och »övriga utgifter» (tab. K). Enligt tab. K skulle möblerna vara billigare i jordbruksorterna än i ombudsorterna, men tabellen ger icke ett korrekt uttryck för de faktiska prisolikheterna på grund av att de höga

norrlandspriserna väga tyngre i prisserien för ombudsorterna. Priserna å pinnstolar och turistsängar äro likväl ungefär desamma i båda ortsgrupperna. Linoleummattor äro däremot avsevärt dVrare i jordbruksorterna. Sängkläder, linne o. d. synas vara något billigare i jordbruksorterna, men socialstyrelsens löpande prisstatistik omfattar endast 15 orter och utslaget fallés av ett par orter med speciellt höga priser. För övriga inventarier såsom kökssaker, glas och järnvaror äro priserna tydligen desamma i hela riket. Större delen av de poster, som ingå i »övriga utgifter», kosta i det närmaste lika mycket för landsbygdens som för städernas befolkning. För de förra tillkomma dessutom ofta vissa extrautgifter såsom frakt och resor, t. ex. vid sjukvård. (Anmärkas kan, att dessa extrautgifter ingå i de av oss använda budgetarna för jordbrukare och lantarbetare.) Arbetshjälp inom hemmet och tvätt utom hemmet äro billigare och resor dyrare i jordbraksorterna än i socialstyrelsens orter. För nöjen och förströelser samt för intellektuella ändamål är det svårt att göra liknande jämförelser. En sammanfattning av det anförda ger vid handen, att priserna å svenska animalier äro något lägre i jordbruksorterna medan vegetabilier och specerier kosta lika mycket som i ombudsorterna. För beklädnad, inventarier och »övriga utgifter» torde det vara lämpligast att icke räkna med någon prisskillnad för samma kvalitet och modernitet. Dock äro möblerna något billigare i jordbruksorterna, men skillnaden är ej fullt så stor som tab. K tyder på. För de tre sistnämnda huvudposterna torde därför socialstyrelsens prisindextal i tab. J och L giva en godtagbar bild av prisutvecklingen även i jordbruksorterna, sedan skolagnings- och arbetshjälpsposterna ha korrigerats.

Kap. II. Beräkning av levnadskostnadsindex för jordbruksbefolkningen. Tillvägagångssätt. Den bearbetning, som verkställts av det för jordbruksbefolkningen förefintliga budget- och prismaterialet, möjliggör konstruktionen av två levnadskostnadsindexserier för perioden 1934—1943, nämligen en för jordbrukare i egentlig mening och en för lantarbetare. Såsom framgår av den i föregående kapitel lämnade redogörelsen, föreligga vissa avvikelser mellan hushållsbudgetarna för dessa två grupper av jordbruksbefolkningen. För att utröna om dessa olikheter varit av någon större betydelse för utvecklingen av de samlade levnadskostnaderna, ha vi ansett det lämpligt att konstruera båda dessa serier. De beräkningsmetoder, som härvid använts, överensstämma väsentligen med dem som socialstyrelsen under samma period tillämpat vid konstruktionen av sin indexserie. Det har nämligen synts önskvärt att ernå full jämförbarhet mellan indexberäkningarna för jordbruksbefolkningen och de mera stadsbetonade samhällsgrupper som omfattas av socialstyrelsens index. Liksom socialstyrelsen ha vi vid beräkningen av var och en av de två indexserierna utgått från en viss hushållsbudget (se tab. A i bil.), som närmast motsvarat ifrågavarande samhällsgrupps konsumtionsvanor vid periodens början, och sedan uppskattat kostnaderna för denna samma budget enligt de för varje år gällande priserna. Den så erhållna kostnadsserien har därefter omräknats till indextal, varvid kostnaderna för år 1935 satts = 100. Denna metod är visserligen ej invändningsfri, eftersom den vid större omläggningar av konsumtionsvanorna är ägnad att ge ett för högt resultat. Vissa efter andra metoder gjorda kontrollräkningar ge emellertid vid handen, att denna bristfällighet i föreliggande fall varit föga märkbar ända fram till världskriget. De av kriget föranledda konsumtionsförändringarna ha däremot (alltsedan 1941) nödvändiggjort vissa modifikationer av metoden, som vidtagits efter samma principer som socialstyrelsen tillämpade före den sista indexreformen. Då socialstyrelsen genom denna reform övergått till en indexberäkning med rörlig budget, vilken metod är principiellt överlägsen den förut tillämpade, bör anmärkas, att möjligheter föreligga för en liknande omläggning av de här beräknade indexserierna för jordbruksbefolkningen, om det blir fråga om att fullfölja dem för framtiden. Som redan nämnts, torde detta kunna ske med hjälp av det material, som representeras av hushållsböckerna från de bokföringskontrollerade jordbruken. En successiv modernisering av indexbudgetarna förutsätter, att den s. k. kedjemetoden tillämpas vid indexberäkningen.

24 Socialstyrelsen beräknar numera levnadskostnadsindex både med och utan direkta skatter. Vi ha följt styrelsens föredöme i detta avseende för hela den period som beräkningen omfattar. Kalkylen av skatteposten 1 har, liksom i socialstyrelsens förutvarande beräkningar, t. o. m. år 1942 avsett de skatter, som indexfamiljen haft att erlägga under respektive år under förutsättning att dess inkomst med avdrag för skatter hade varierat i direkt proportion till 1

I nedanstående tablå ha angivits några data, som lagts till grund för skattepostens uträkning. 1 inkomstkolumnerna ha t. o. m. 1942 anförts de belopp, som en jordbrukare resp. en lantarbetare under ifrågavarande år efter skatternas erläggande borde ha haft kvar av sina inkomster för att kunna upprätthålla en oförändrad standard (jfr t a b . 9); för år 1943 ha inkomsterna för såväl jordbrukare som lantarbetare erhållits genom en höjning av 1942 års siffror med 8-7 %. Om dessa inkomstbelopp å ena sidan ökas med under resp. år erlagda statsskatter jämte för jordbrukarens vidkommande med (t. o. m. 1937) '/»o resp. (fr. o. m. 1938) '/too av förmögenheten (som antagits uppgå till 20 000 kr.), å andra sidan minskas med de allmänna avdrag, som medgivas vid statsbeskattningen, erhållas de till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppen. Genom att öka dessa belopp med under resp. år erlagda kommunalutskylder samt genom att för jordbrukarens vidkommande verkställa avdrag för förmögenhetsdelen kan man beräkna de till kommunalskatt taxerade inkomsterna. Sedan erhållas de beskattningsbara beloppen resp. inkomsterna genom minskning med ortsavdraget, som, då den skattepliktige antagits ha hustru jämte två minderåriga barn och vara bosatt på lägsta dyrort, utgör 1 640 kr. vid stats- och 820 kr. vid kommunalbeskattningen fram t. o. m. 1937 och därefter resp. 2 120 och 820 kr., samtliga belopp vederbörligen höjda genom bankning. Därefter ha de skatter beräknats, som hänföra sig till ifrågavarande inkomstbelopp, d. v. s. inkomst- och förmögenhetsskatt jämte värnskatt till staten samt den för kommunala ändamål upptagna inkomstskatten, vilken senare antagits utgå med den för hela riket genomsnittliga skatteprocent, som angivits i tabellen. Det bör observeras, att det procenttal, som angivits för ett visst år, hänför sig till de kommunalskatter, som beslutats under närmast följande år samt (vederbörligen minskade med skatteutjämningsbidrag) erläggas under det därpå följande året. När det slutligen gällt a t t sammanställa de under resp. år erlagda skatterna, har summation verkställts av den statsskatt, som hänför sig till inkomsten närmast föregående år, och den kommunalskatt, som hänför sig till inkomsten för två år sedan. Summakolumnen anger alltså ej summan av de på samma rad angivna stats- och kommunalskatterna, vilken senare summa skulle representera de till inkomsten för ett visst år hänförliga skatterna.

År

1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942 1943

Inkomst (exkl. skatter) i kr.

Taxerat belopp till staten i kr.

Beskattnings- Beskattningsbar Taxerad ininkomst till bart belopp till komst till staten i kr. kommu] len i kr. kommunen i kr.

1800 1800 1828 1885 1934 2 012 2 081 2112 2 523 2 864 3 084 (3 352)

1750 1750 1788 1849 1915 1977 2 039 2 085 2 451 2 867 3 097 (3 365)

1890 1890 1920 1970 2 030 2110 2100 2130 2 530 2 870 3 090

1660 1660 1690 1730 1800 1860 1930 1980 2 350 2 740 2 970

1810 1810 1830 1890 1950 2 040 2 100 2140 2 610 3 020 3 280 (3 570)

1720 1720 1760 1800 1880 1950 2 020 2 070 2 500 2 930 3190

120 120 140 160 190 230

10 10 20 40 80 110

—

— —

580 580 600 660 720 810 870 920 1380 1790 2 050

490 490 530 570 650 720 790 840 1270 1700 1960

10 200 370 480

110 310 420

Forts, på noten å nästa sida.

25 övriga levnadskostnader. Det har nämligen synts önskvärt ati göra dessa jordbruksserier fullt jämförbara med socialstyrelsens indexserier. För år 1943 har antagandet om inkomstens storlek, i överensstämmelser med socialstyrelsens nya metod, grundats på den faktiska inkomstutvecklingen. Ifråga om flertalet poster utfördes beräkningarna först för dyrortsundersökningsåren 1934 och 1941 och kompletterades sedan för mellanliggande och senare år. Vad angår de kontant inköpta livsmedlen användes härvid en interpolationsindex, som konstruerats främst med hjälp av Kooperativa Förbundets prismaterial. Det visade sig nämligen, att denna senare indexserie gav samma mått på prisstegringen från 1934 till 1941, som förut erhållits med utgångspunkt från det för dessa år föreliggande materialet från dyrortsundersökningarna. Även beträffande ett flertal andra utgiftsposter har det varit nödvändigt att beräkna de årliga förändringarna med hjälp av särskilda indexserier. Ifråga om dessa serier, som i allmänhet intagits i tabellbilagan, få vi hänvisa till den i föregående kapitel givna redogörelsen. Då familjer på den inkomstnivå, som motsvaras av de av oss använda jordbruksbudgetarna, under kriget erhållit rabatter å livsmedel, ha vi vid indexberäkningen tagit hänsyn därtill genom att fråndraga rabattbeloppen från kontantdelen av livsmedelsutgifterna. Resultat. I tab. 9 och 10 redovisas resultatet av de beräkningar, som gjorts rörande förändringarna av jordbruksbefolkningens levnadskostnader under det senaste årtiondet. Som jämförelse ha socialstyrelsens motsvarande serier för industriarbetare och lägre tjänstemän i städer och stadsliknande samhällen medtagits. För att underlätta en jämförelse mellan de olika serierna, ha de åskådliggjorts genom diagram.

1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942 1943

Kommunal utdeStatsskatt i kr. bitering beslutad under nästa år i % L J 13-00 12/2 11-66 11-29 11-35 11-81 11-42 11-79 11-85 U-95 11-60

6 6 7 8 10 12

1 1 1 2 4 6

1 23 46 61

13 40 54

Kommunalskatt i kr. J

75 73 70 74 82 91 99 108 163 213 237

63 62 61 64 74 81 90 99 150 203 227

Summa under året erlagd skatt i kr.

Skattesumma i % av taxerad inkomst till kommunen

81 80 78 84 94 91 100 181 209 274

64 63 63 68 80 81 90 112 190 257

4-4 4-2 4-0 4-1 4-5 4-3 3-8 4-4 64 (7-7)

3-6 3-5 3-4 3-5 40 3-9 3-6 3-8 60 (7-4)

26 Tabell 9.

J o r d b r u k s b e f o l k n i n g e n s l e v n a d s k o s t n a d e r I k r o n o r 1934—1943. 1934

1936 1937 1938 1939 1940 1941 1912

Jordbrukare. 333 343 364 370 378 391 450 525 543 Livsmedel kontant 506 550 572 614 653 638 814 944 1051 > in natura 98 97 96 96 101 105 167 172 182 Bränsle och lyse 294 294 300 306 315 332 341 347 353 Bostad 222 229 231 244 249 254 309 385 423 Beklädnad Inventarier och »övriga utgifter» 375 372 371 382 385 397 442 492 532 Levnadskostn. exkl. skatter.. 1828 1885 1 934 2012 2081 2117 2523 2865 3084 Skatter 81 78 84 94 80 91 100 131 209 Levnadskostn. inkl. skatter.. 1909 1965 2012 2096 2175 2208 2 623 2996 3293 Lantarbetare. Livsmedel kontant 631 657 703 717 743 763 868 1087 1 145 247 > in natura 278 292 314 330 324 420 479 553 86 85 88 92 144 146 151 Bränsle och lyse 86 85 179 Bostad 179 183 186 192 202 208 211 215 237 Beklädnad 243 246 259 265 270 327 405 446 Inventarier och »övriga utgifter» 408 406 406 416 421 434 484 539 587 Levnadskostn. exkl. skatter.. 1788 1849 1915 1977 2039 2085 2451 2867 3097 Skatter 64 63 68 80 81 90 112 190 63 Levnadskostn. inkl. skatter.. 1852 1912 1978 2 045 2119 2166 2541 2 979 3287

I 190

"ukare (a) •betare (b)

riarbetare o. lägre

170 160 i

•> sS c

rf 110 f

b a

. . - • -

130 0

r ** .•

110 100 2U—-*'"" 90 1S34

19 35

19 37

19 39

19 41

Fig. 1. Levnadskostnader inkl. skatter (1935 = 100).

27 T a b e l l 10.

Levnadskostnadsindex

för j o r d b r u k s b e f o l k n i n g e n 1934—1943 (1935 = 100).

1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942 1943 Jordbrukare. Livsmedel Bränsle och lyse Bostad Beklädnad Inventarier och »övriga utgifter» Levnadskostn. exkl. skatter.. Skatter Levnadskostn. inkl. skatter..

110 99 104 106

115 104 107 109

115 108 113 111

142 172 116 135

165 177 118 168

178 188 120 185

176 195 120 188

94 101 100 97

100 100 100 100

105 99 102 101

94 100 100 97

100 100 100 100

106 99 102 101

110 99 104 106

115 102 107 109

116 107 113 111

138 167 116 134

167 170 118 167

182 176 120 184

178 178 120 187

Lantarbetare. Livsmedel Bränsle och lyse Bostad Beklädnad Inventarier och »övriga utgifter» Levnadskostn. exkl. skatter.. Skatter Levnadskostn. inkl. skatter..

96 99 101 99

100 100 100 100

104 102 99 101

108 108 98 106

112 110 99 108

116 111 100 111

132 146 100 133

151 164 101 164

161 176 101 182

161 181 102 183

Industriarbetare m. fl. (enligt socialstyrelsens index). Livsmedel Bränsle och lyse Bostad Beklädnad Inventarier och »övriga utgifter» Levnadskostn. exkl. skatter.. Skatter Levnadskostn. inkl. skatter..

153 Ser man först på utvecklingen i stort, kan man konstatera att levnadskostnaderna, särskilt under de senaste åren, stigit betydligt mer på landsbygden än i städerna. Från 1935 till 1943 stego de båda indexserierna för jordbruksbefolkningen, om skatteposten ej medräknas, med 64 resp. 68 °/o, under det att uppgången för socialstyrelsens indexserie stannade vid 52 % . Höjningen var alltså i förra fallet 12 resp. 16 indexenheter större än i senare fallet. Tar man även hänsyn till skatterna, ökas avvikelserna mellan de förra serierna och den senare till 19 resp. 23 indexenheter När man söker efter orsakerna till att de samlade levnadskostnaderna under ifrågavarande period stigit mer för jordbruksbefolkningen än för stadsbefolkningen, bör man studera indextalen för de olika huvudposterna. För år 1943 voro dessa indextal följande (1935 = 100):

28 Inventarier och »övriga u t g i f t e r » . . . . Skatter Levnadskostnader (inkl. skatter) . . . .

Jordbrukare

Lantarbetare

Industriarbetare m. fl.

176 195 120 188 149 343 172

178 178 120 187 151 408 176

161 181 102 183 147 168 153

Genomsnittlig differens mellan de två förra och den senare serien + 10 % + 3 % + 18 % + 2 % + 2 % + 122 % 4 13 %

Det framgår av denna sammanställning, att, bortsett från skatteposlen, framför allt livsmedel och bostad förete en starkare prisstegring på landet än i staden. Ifråga om livsmedlen beror delta i främsta rummet därpå, att jordbruksbefolkningen erhåller en stor del av desamma in natura, varvid kostnaderna räknas efter producentpriser, vilka under ifrågavarande år stigit betydligt mer än detaljpriserna. Det är alltså härvid fråga om en värdestegring av vissa naturaförmåner, som ej ha någon motsvarighet för stadsbefolkningen. Samma förhållande kan sägas föreligga beträffande bostadsposten. Även i detta fall är det ej fråga om en kontantutgift utan om värdet av en naturaförmån, som undergått en relativ höjning å landsbygden på grund av att byggnadskostnaderna där stigit mer än i städerna. Emellertid kan man även beträffande de kontanta utgifterna för livsmedel, beklädnad, inventarier m. m. konstatera någon starkare prisstegring på landet, vilket bl. a. torde sammanhänga med att märkesvaror med för hela landet enhetliga priser erhållit en ökad betydelse inom detaljhandeln. Vad slutligen angår den anmärkningsvärt starka stegringen av skatteposten för jordbruksbefolkningen, beror den givetvis i första rummet på att de kommunala ortsavdragens betydelse reducerats i samma mån som inkomsterna stigit utöver den förutvarande låga nivån. Jämför man levnadskostnadsutvecklingen för jordbrukare och lantarbetare, frapperas man av att den, trots olikheterna i budgetarnas sammansättning, varit så likartad i de båda fallen. Trots att naturaposterna väga avsevärt tyngre i jordbrukarnas än i lantarbetarnas livsmedelsbudget, visar livsmedelsindex nästan samma siffra för år 1943 (176 mot 178). Posten bränsle och lyse har däremot stigit betydligt mer för jordbrukarna än för lantarbetarna, vilket sammanhänger med att husbehovsbränslet, som under de senaste krisbetonade åren fått sitt värde kraftigt ökat, spelar en större roll för de förra än för de senare. Jordbrukarnas beklädnadsutgifter ha ej ökat fullt lika mycket som lantarbetarnas. Detta kompenseras emellertid helt av att utgifterna för inventarier samt »övriga utgifter» stigit något mer för lantarbetarna än för jordbrukarna.

29 Levnadskostnadsutvecklingen enligt andra budgetar. De nu anförda kalkylerna rörande jordbruksbefolkningens levnadskostnader ha kompletterats genom vissa alternativa beräkningar, varvid annat budgetmaterial kommit till användning. Dessa beräkningar ha haft två syften, nämligen dels att belysa frågan om de förut erhållna resultaten kunna anses riktiga med avseende på den inkomstnivå de hänföra sig till, dels att klargöra i vilken mån en förändring av inkomstnivån kan väntas medföra andra resultat. Till det förra slaget av kalkyler hör en omräkning av jordbrukarnas kostnader för av dem själva producerade livsmedel. Denna omräkning har baserats på uppgifter, som erhållits från en specialundersökning för de bokföringskontrollerade jordbruken avseende produktionsåret 1939/40 som återfinnes i tab. B (se bilagan). Såsom framgår av tab. 11, ger denna nya budget något Tab. 11. Jordbrukarnas kostnader för livsmedel in natura enligt 1932/34 och 1939/40 års budgetar. 1932/34

1939/40

Å r

1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1912 1943

Kr.

Indextal

Kr.

Indextal

506 550 572 614 653 638 814 944

92 100 104 111 119 116 148 171 191 187

490 534 563 602 639 628 791 923

92 100 106 113 120 118 148 173 194 191

1051 1028

1034 1017

lägre absoluta kostnader än den här angivna budgeten från 1932/34, vilket synes tyda på att naturaförmånerna fått något minskad relativ betydelse under ifrågavarande tidsperiod. Såväl de absoluta talen som deras genom indextalen belysta förändringar torde dock i stort sett bestyrka, att 1932/34 års budget för livsmedel in natura fortfarande är fullt acceptabel åtminstone för jordbrukarnas del. Alternativa beräkningar av levnadskostnaderna för jordbrukare på något högre inkomstnivå än normalbudgetens ha verkställts med användning dels av socialstyrelsens budgetmaterial för budgetperioden 1932/34 (se tab. C), dels av korrigerade uppgifter ur »Räkenskapsresultat från svenska jordbruk», avseende produktionsåren 1939/40 och 1940/41. I nedanstående tablå ha dessa budgetars fördelning på vissa huvudposter jämförts med den fördelning som gäller för indexfamiljen. Det framgår av sammanställningen, att de budgetar, som hänföra sig till samma eller närliggande år, visa en ganska god överensstämmelse, under det att vissa förskjutningar ägt r u m under den

mellanliggande perioden. Framför allt får man bestyrkt, att kontantdelen av livsmedelsposten fått en ökad och naturadelen en minskad relativ betydelse. De avvikelser, som framträda i fråga om bostadsposten, torde åter till största delen sammanhänga med att olika metoder tillämpats vid bostadspostens värdering. Jordbrukarebudgetar

i Levnadskostnadernas fördelning på vissa huvudposter

i '

Livsmedel kontant . . . . > in natura .. Övriga poster 1

ur tab. A

ur tab. B

1932/34

ur »Räkenskapsresultat etc.» 1 1939/40

1940/41

Kr.

333 506 294 695 1828

18 28 16 38 100

461 624 365 1001 2451

19 25 15 41 100

1000 725 375 1400 3 500

29 21 10 40 100

1050 900 400 1650 4 000

% 26 .23 10 41 100

Ej omräknade till s. k. normalhushåll

Trots dessa avvikelser i budgetarnas sammansättning förete motsvarande indexserier en anmärkningsvärt stor överensstämmelse, såsom framgår av tab. 12. Av de i denna tabell medtagna tre nya jordbruksserierna har den, som hänför sig till den i tab C redovisade budgeten, helt nykonstruerals, under det att de två andra serierna endast äro ett resultat av en omvägni ng av indextalen för huvudposterna. Till jämförelse ha i tabellen även införts två indexserier för industriarbetare m. fl. i städer, av vilka den ena nykonstruerats (se även tab. M) på grundval av en budget, som också redoviTab. 12. Levnadskostnadsindex (exkl. skatter) för jordbrukare och industriarbetare m. fl. enligt olika budgetar. Industriarbetarebudgetar

Jordbrukarebudgetar År

1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942 1943

ur tab. A 1932/34

ur tab. C 1932/34

97 100 103 107 110 112 134 152 161 164

97 100 102 106 111 112 135 153 165 167

ur »Räkenskapsresultat» 1939/40

1940/41

97 100 103 106 110 112 133 152 163 164

98 100 103 106 110 112 134 152 164 165

ur tab. C 1933

socialstyrelsens index 1933

97 100 102 105 108 111 123 144 156 156

99 100 101 104 106 108 121 138 149 152

31 sats i tab. C1 och ligger på ungefär samma nominella nivå som de högre jordbrukarebudgeterna, under det att den andra, som är socialstyrelsens officiella, gäller en väsentligt högre budget. Jämför man dessa två industriserier med jordbruksserierna, frapperas man av att den industriserie, som hänför sig till en lägre standard — nominellt någorlunda motsvarande de högre jordbruksbudgetarna —• företer mindre avvikelser från jordbruksserierna än socialstyrelsens indexserie. Man kan härav draga den slutsatsen, att den förut påtalade starkare levnadskostnadsstegringen på landsbygden än i städerna delvis är beroende på att de använda budgetarna hänföra sig till olika inkomstnivåer. I städer och tätorter synes nämligen levnadskostnaderna ha stigit med för hushåll på lägre inkomstnivåer än för de relativt välsituerade hushåll, till vilka socialstyrelsens indexserie hänför sig. Realinkomstutvccklingen inom jordbruket. Om man vill veta hur en befolkningsgrupps levnadsvillkor ha förändrats, är det icke tillräckligt att undersöka utvecklingen av de nominella inkomsterna, d. v. s. de kontanta nettointäkterna med tillägg av naturaförmånernas värde, uppskattade efter de under varje år rådande priserna. Man måste också taga hänsyn till förändringarna i levnadskostnaderna, vilket sker enklast genom att dividera den nominella inkomstserien uttryckt i kronor eller såsom indextal, med indextal för levnadskostnaderna. Härigenom erhålles ett mått på den s. k. realinkomstens förändringar. En höjning av realinkomsten innebär en höjd levnadsstandard, och en sänkning av realinkomsten en sänkt levnadsstandard under förutsättning att sparandet är oförändrat. Det föreligger speciella svårigheter vid ett samordnande av nominalinkomster och levnadskostnader för bestämmande av jordbruksbefolkningens realinkomster, och detta gäller i synnerhet för lantarbetarna. Man måste nämligen se till att samma priser komma till användning vid värderingen av naturaförmånerna inom nominalinkomstberäkningen och vid konstruktionen av den levnadskostnadsindex, med vilken nominalinkomstserien skall divideras. Vidare är det av vikt, att man vid beräkningen av levnadskostnaderna tar hänsyn till de genom sedvana eller kontrakt fixerade priser, till vilka arbetarna av sina arbetsgivare kunna inköpa vissa produkter (mjölk, spannmål, bränsle och i viss mån elektricitet). Vid avtalsförhandlingar ha lantarbetarna nämligen sökt trygga sin realinkomst ej endast genom en höjning av kontantlönerna utan även genom en sänkning av levnadskostnaderna, i det att de betingat sig rätten att inköpa jordbruksprodukter till producentpriser. I Lönestatistisk årsbok finnas uppgifter om lantarbetarnas nominella inkomster. Det har synts lämpligt att här företaga vissa omräkningar. På grund av lönestatistikens omläggning år 1936 har således kontantlönerna för tidigare år måst korrigeras. Dessutom ha naturaförmånernas värde omräknats för samtliga år. Med de vid levnadskostnadsindex brukade principerna erhållas 1 Budgeten har hämtats från socialstyrelsens år 1938 publicerade arbete »Levnadsvillkor och hushållsvanor i städer och industriorter omkring år 1933».

32 T a b . 13. B e r ä k n i n g a r av s t a t e n s v ä r d e j ä m t e t o t a l i n k o m s t e n i k r . f ö r Lönestatistisk En- Kvanhet titet Pris Mjölk Råg Vete

1934 Värde

1935 Pris

Värde

1936 Pris

1937 Värde

Pris

Värde 189-80 91-45 78-40 63-77 1558

1001. 14-60 1100 »144-10 78-45 5 1569 dt 67-88 4 16-97 dt 44-49 3-5 12-71 dt 11-83 1 11-83 dt

1100 2144-10 15-59 77-95 16-69 66-76 13-13 4596 12-15 12-15

12-00 2157-20 15-92 79-60 17-01 6804 13-75 48-13 12-77 12-77

13-00 18-29 19-60 18-22 15-58

400 66-80 0-48 -12-96

6-00 100-20 0-50 — 13-50

6-00 100-20 0-54 -14-58

7-00 116-90 0-56 - 1 5 1 2

400-59 5300 176-00 629 69 665-00

43362 53-00 176-00 662-62 675-00 1337-62 100

451-36 53-00 180-00 684-36 698-00 1382-36 103

540-78 53-00 183-00 776 7* 801-00 1577-78 118

604-00 625-00 1229' 00 100

62000 643-00 1 263-00 103

656-00 801-00 1 457-00 119

Potatis: dt 16-7 avgår: arbetskostnad 6 . tim. 27

Summa naturaförmåner Kontantlön Total inkomst Nominalinkomstindex Enligt

kr. kr. kr. kr. kr. kr. kr.

1294-59 97

Lönestatistisk årsbok.

Total inkomst Nominalinkomstindex

kr. kr. kr. kr.

593-00 61500 1 208-00 98

1 För 1934 enligt kollektivavtalet 1933/34 o. s. v. — 2 För 1 310 liter. — 3 Blandsäd och enligt den officiella skördestalistiken) 2 050 kg, varifrån 275 kg avgå för sättpotatis och 100 G. Sträng).

för statavlönade kördrängar 1934—1943 de i tab. 13 angivna nominella årslönerna. För den andra lantarbetargruppen, som är representerad i levnadskostnadsindex, nämligen daglönare utan naturaförmåner, behöver korrigering endast ske för åren 1934 och 1935. Liksom vid levnadskostnadsindex är det sedan möjligt att konstruera en genomsnittlig serie för samtliga lantarbetare, varvid ståtarnas inkomst multipliceras med 0 47 och daglönarnas med 0"53. I tab. 14 har en sammanställning gjorts för perioden 1934—1943 av de på angivet sätt beräknade nominella årslönerna för lantarbetare med motsvarande löneuppgifter för vissa kategorier av industriarbetare. Då redovisningen av industriarbetarnas naturaförmåner är ofullständig, bör försiktighet iakttagas vid en jämförelse mellan lönernas absoluta belopp. I föreliggande fall avse de dock endast att belysa utvecklingen år från år. Sedan indextal uträknats för den genomsnittliga nominella löneutvecklingen på respektive håll (för industriarbetarnas vidkommande exklusive säsongindustrier), ha dessa dividerats med de indextal för levnadskostnaderna, som äro tillämpliga för respek-

33 s t a t a v l ö n a d e k ö r d r ä n g a r å r e n 1934—19431 j ä m t e m o t s v a r a n d e u p p g i f t e r i årsbok. 1939

1940 Pris

Värde

Pris

Värde

Pris

Värde

Pris

Värde

Pris

Värde

Pris

Värde

1400 17-27 18-85 15-81 16-32

204-40 86-35 75-40 55-34 16-32

1500 17-29 17-99 14-65 1303

219-00 86-45 71-96 50-93 13-03

17-00 23-29 23-30 22-71 2041

248-20 116-45 93-20 79-49 20-41

19-00 26-00 26-00 24-60 22-30

277-40 130-00 104-00 86-10 22-30

21-00 26-20 26-60 24-80 21-10

306-60 13100 106-40 86-80 21-10

21-00 25-06 2606 22-56 18-86

306-60 125-30 104-24 78-96 18-86

6-00 0-61

100-20 -16-47

6-00 0-66

10020 -17-82

11-00 183-70 0-71 -19-17

10-00 167-00 0-81 -21-87

1600 267-20 0-92 -24-84

ll-oo

183-70 -27-00

52375 61-00 199-00

722-28

764-93

— —

— 110-00 — 20400 — 1036-28 — 971-00 — 2 007-28 — 150

— 111-00 — 207-00 — 1082-93 — 1080-00 — 2162-93

— 894-26 — 112-00 — 211-00 — 1217-26 — 1194-00 — 2 411-26

— 790-66 — 11200 — 211-00 — 1113-66 — 1 337-00 — 2 450-66

521-54

— —

57-oo

188-00 766-54 — 86200 1G28 54 — 122

783-76

— 899-00 — 1682-75 — 126

1-00

664-00

682-00

774-00

915-00

(979-00]

— 862-00 — 1 526-00 — 124

— 899.00 — 1581-00 — 129

— 971-00 — 1 745-00 — 142

— 1 080-00 — 1 995-00 — 162

—(1194-00) —(2173-oo; — (177)

— — —

vårsäd ha förde lats li ca på ha vre och korn. -- * Genomsnitts skörd på 15 ar för 192 8-1937 kg för svinn. -- 5 Si ittning 3 timmar, upptag ning ef ter körni ig 24 timmar (enl. uppgift av

tive kategorier. För industriarbetarnas del har härvid använts socialstyrelsens officiella serie. Som resultat har erhållits de indexserier för de reala årslönerna för lantarbetare och industriarbetare, som återfinnas i nedre delen av tabellen (se även fig. 2). En jämförelse mellan de nämnda reallöneserierna ger vid handen, att både lantarbetare och industriarbetare kunde höja sin standard med 10 %> under perioden 1934—1939, om man bortser från skattehöjningarna. Dessa synas under ifrågavarande period ha varit mest kännbara för industriarbetarna, eftersom de medfört en sänkning av deras standardförbättring med ett par procent (från 10 till 7 7 2 %) medan de lämnat lantarbetarnas standardförbättring oförändrad. Det är dock att märka, att huvudparten av lantarbetarnas reallöneökning kom så sent som 1937 under det att förbättringen för industriarbetarnas vidkommande varit mera jämnt fördelad över perioden. Det framgår vidare, att den nedgång av reallönenivån, som ägt rum under kriget, varit mera markerad för industriarbetarna än för lantarbetarna. Om 3—4 39381.

34 T a b e l l 14. U t v e c k l i n g e n av d e n o m i n e l l a o c h r e a l a å r s l ö n e r n a f ö r manlig» lanta r b e t a r e o c h i n d u s t r i a r b e t a r e 1934—1943. 1934

1943 (prel.)

Nominella årslöner i kr. Lantarbetare 1229 1265 1339 1465 1543 1590 1825 2 018 2 311 2 432 Statavlönade k ö r d r ä n g a r . . . . 1295 1338 1382 1578 1629 1683 2 007 2 163 2 411 2 451 Daglönare utan naturaför1 170 1200 1300 1364 1466 1508 1663 1889 2 222 2 415 Industriarbetare (exkl. säsong2 578 Järn-, stål- och kopparverk 2 608 2 846 Snickeri- och möbelfabriker 1 2 065 Textil- och beklädnadsind... 2 286 1

Nominella årslöner:

2 667 2 666 2 906 2 247 2 280

2 742 2 866 2 960 3 056 3 279 3 507 3 856 (39912) 2 684 2 779 2 895 3 016 3 232 3 563 3 820 2 938 3 037 3 202 3 272 3 632 3 871 4 219 2 238 2 332 2 383 2 513 2fi61 2 733 3146 2 354 2 454 2 429 2 573 2 745 2 837 3166

indextal. 77 77

80 80

84 82

92 94

97 97

100 100

115 119

127 129

145 143

153 146

84 86 87 82 89

87 88 89 89 89

90 89 90 89 91

94 92 93 93 95

97 96 98 95 94

100 100 100 100 100

107 107 111 102 107

115 118 118 109 110

126 127 129 125 123

(131)

Lantarbetare: exkl. skatter.. » inkl. » Industriarbetare: exkl. skatter » inkl. »

86 85 92 90

89 88 93 91

92 91 94 92

95 94 96 95

98 98 98 97

100 100 100 100

118 117 112 112

138 138 128 127

149 152 138 139

149 155 141 140

Reala årslöner: indextal. Lantarbetare: exkl. skatter.. J inkl. > Industriarbetare: exkl. skatter » inkl. >

90 91 91 93

90 91 94 96

91 92 96 98

97 98 98 99

99 99 99 100

100 100 100 100

97 98 96 96

92 92 90 91

97 95 91 91

103 99 (93) (93)

Statavlönade k ö r d r ä n g a r . . . . Daglönare utan naturaförIndustriarbetare (exkl. säsongJärn-, stål- och kopparverk.. Snickeri- och möbelfabriker Textil- och beklädnadsind... Levnadskostnader:

indextal.

1 I dessa siffror ingå icke sådana natur »förmå ner so -n billi gare h yra i 1 öretag ens bos täder eller hjälp vid egnahemsbygg,inde och bill igare \ 'ed. E xempe Ivis be tala vi tnligen de art etare inom gruppen järn-, stål- ocli kopparverk som lyra a v brul Lsföret: igen, r elativt låga t yror, och vidare ha arbetare inom snickeri- och möbe indust rien v issa m< jjlighet er att erhålla lägre bostads- och bränsleutgifter. -— 2 Under a ntagan de om samm a arbetstid s am un ler 1942 och 3-5 % högre timlön (jmfr not 1 i tab. 15).

man bortser från skatterna, sänktes reallönen för lantarbetare från 1939 till 1942 endast med 3 % , under det nedgången för industriarbetare uppgick till 9 °/o. Medräknas skatterna, ökas nedgången för lantarbetarna till 5 % . Den relativa standardförbättringen för lantarbetare i förhållande till industriarbetare under perioden 1939—1942 uppgår alltså enligt denna beräkning till 6V2°/o bortsett från skatter och till 4 7 2 % vid medräknande av skatterna.

35 Reala årslöner bortsett från skatter. 110

l irbetare ( a)

108 B (b)

1U6

4 102

100 98

^y^

96 94

92 90 1934

_,--"' 1935

^-*Z&* f*

/ \

1943 Reala årslöner vid skatternas medräknande. 110

~] arbetare (a)

-e (b)

1U6 104 102 100 98 96

t 94 f\

92 90 1934

„~~"'~ 1935

/ F-~*"~~

—-•"""

—/ //

•

1941 Fig. 2. Reallöneutvecklingen inom jordbruk och industri 1934—1943

(1939 = 100).

Även om de i tab. 15 återgivna årsinkomsterna för 1943 äro osäkra, torde det dock vara tydligt, att reallönerna under året förbättrades för såväl lantarbetare som industriarbetare (såvitt arbetstiden ej minskats); medräknas skatterna blir reallöneökningen 2 °/o för industriarbetare och 4 % för lantarbetare. Under hela perioden 1939—1943 skulle sålunda reallönesänkningen (vid skatternas medräknande) ha varit 1 °/o för lantarbetarna och 7 % för industriarbetarna. Lantarbetarnas relativa standardförbättring i förhållande till indu-

36 T a b . 15. U t v e c k l i n g e n av d e n o m i n e l l a o c h r e a l a t i m l ö n e r n a f ö r m a n l i g a lanta r b e t a r e o c h (i s o c i a l s t y r e l s e n s i n d e x o r t e r m e d u n d a n t a g a v S t o c k h o l m b o e n d e ) i n d u s t r i a r b e t a r e 1939—1943. Förändring 1943' 1939 1940 1941 1942 (prel.) 1939-1912 1939—194S Nominella timlöner i ören. Lantarbetare Statavlönade kördrängar Daglönare utan naturaförmåner .

i oren

i°

92 100 92 100 92 100

+ 26 + 26 + 26

+ 39 + 39 + 39

+ 34 + 34 + 34

+ 52 + 52 + 52

141 153 165 179 185 131 144 159 173 179

+ 38 + 42 + 41 + 29 + 33 + 34

+ 27 + 32 + 29 + 25 + 28 + 30

+ 44 + 48 + 47 + 34 + 38 + 39

+ 31 + 37 + 33 + 30 + 32 + 34

66 66 66

Industriarbetare exkl. siisongindustri Järn-, stål- och kopparverk (hela riket) Mekaniska verkstäder Tegelbruk (hela riket) Snickeri- och möbelfabriker Textil- och beklädnadsindustri.. .

72 73 71

82 84 81

141 114 117 114

154 124 128 123

167 131 137 131

182 143 150 148

Lantarbetare

93 102

+ 2

Industriarbetare exkl. säsongindustri.. Järn-, stål- och kopparverk Mekaniska verkstäder Tegelbruk Snickeri- och möbelfabriker Textil- och beklädnadsindustri...

100 100 100 100 100 100

97 98 97 97 97 96

91 95 92 90 91 90

92 96 93 91 93 94

8 4 7 9 7 6

Reala timlöner:2

188 148 155 153

indextal.

93 97 94 99 94 95

7 3 6 8 6

1 Industriarbetarelönerna ökades vid avtalsförhandlingarna i slutet av 1942 med cirka 2 %. Härtill kommer en icke-avtalsreglerad höjning som antagits vara 1-6 %. — 2 Vid beräkningarna ha levnadskostnadsindex exkl. skatter använts.

striarbetarna under denna tid är därför 11 % bortsett från skatter och 6 V2 u/o vid deras medräknande. Uppgifter om jordbrukarnas nominella inkomster kunna erhållas från de s. k. deklarationsundersökningarna, vilka påbörjades av 1938 års jordbruksutredning och sedan fortsatts av livsmedelskommissionen och 1942 års jordbrukskommitté. Sådana undersökningar ha verkställts för åren 1932, 1935, 1937, 1938, 1940 och 1941. Av den följande sammanställningen framgår, att jordbrukarnas såväl nominella som reala inkomster —- såsom man kunnat vänta på grund av den förda jordbrukspolitiken — i stort sett förändrats på samma sätt som lantarbetarnas. Indextal för jordbrukare Nominell inkomst Levnadskostnader

81 90 90

98 96 102

100 100 100

117 121 97

136 138 99

37 Till slut må endast påpekas, att den relativa förbättringen under krigsåren 1939—1942 för lantarbetare i förhållande till industriarbetare till största delen synes bero på en ökning av antalet arbetstimmar per år för de förra. Avvikelsen mellan de båda grupperna försvinner därför nästan, om de reala timlönerna läggas till grund för jämförelsen. Detta förhållande belyses närmare i tab. 15, som visar att den reala timlönen för lantarbetare under perioden 1939—1942 sjönk med 7 % och för industriarbetare med 8 °/o. Om 1943 medtages blir bilden annorlunda: den reala timlönen för lantarbetare steg nämligen med 1 0 % mellan 1942 och 1943. Såsom framgår av tab. 15 var den för lantarbetare sistnämnda år 2 % högre än 1939, medan den för industriarbetarna var 7 % lägre än 1939, om man bortser från skatterna. Tages hänsyn till dessa, blir reallönen i båda fallen lägre än 1939, nämligen 2 % för lantarbetare och 6 % för industriarbetare. Räknat i pengar var timlöneökningen under perioden 1939—1942 inom jordbruket (26 öre) betydligt mindre än inom industrien (38 öre). Under 1943 erhöllo lantarbetarna 8 öre mera per timme och industriarbetarna 6 öre mera, varför löneökningen 1939—1943 utgjorde 34 öre för lantarbetare och 44 öre för industriarbetare (boende i socialstyrelsens indexorter med undantag av Stockholm). Eftersom levnadskostnaderna äro lägre å landsbygden än i städerna är dock samma löneökning i ören räknat mera värd å landsbygden. Om det vore 23 % billigare därstädes skulle för industriarbetarnas löneökning å 44 öre kunna köpas lika mycket som för lantarbetarnas löneökning å 34 öre. Enligt nästa kapitel äro emellertid levnadskostnaderna å landsbygden endast 13 % lägre år 1941 (1943 torde skillnaden ha minskats med någon procent). Alltså har löneökningen per timme, även räknat i varor, varit något mindre för lantarbetarna än för industriarbetarna. På grund av lantarbetarnas ökade arbetstid blir resultatet emellertid något annorlunda, om man utgår från årsinkomsterna i stället för limlönerna. Lantarbetarnas nominella årsinkomst ökade nämligen endast K) % mindre än industriarbetarnas (842 kr. mot 935 kr.), vilket innebär att löneklyftan, om man räknar i varor, under kriget minskats något mellan dessa två arbetaregrupper.

Kap. III. Jämförelse mellan levnadskostnaderna för jordbruksbefolkningen och andra samhällsklasser. Problemets innebörd. Sveriges befolkning fördelas på tre nästan lika stora huvudgrupper, nämligen jordbruksbefolkning, övrig landsbygdsbefolkning och stadsbefolkning. Vid en jämförande undersökning av levnadskostnadernas höjd inom landet vid en viss tidpunkt är det lämpligt att skilja mellan dessa tre grupper. Levnadskostnaderna variera nämligen ej endast med vistelseorten (land eller stad) utan även med yrket (jordbrukare eller icke-jordbrukare), eftersom jordbruksbefolkningens förbrukning av gårdarnas egna produkter sker till väsentligt lägre kostnader än motsvarande konsumtion än hos andra samhällsklasser. Under det att de senare få betala vanliga detaljpriser för ifrågavarande varor, böra kostnaderna för jordbruksbefolkningen, som förut nämnts, avräknas till producentpriser. Vi ha därför uppställt följande tre frågor till besvarande i detta kapitel: 1) Hur mycket billigare lever en å landsbygden bosatt jordbrukare eller lantarbetare än en i staden bosatt industriarbetare? 2) Hur mycket billigare är det å landsbygden för en jordbrukare eller lantarbetare än för en industriarbetare? 3) Hur mycket billigare är det att leva på landsbygden än i städerna för en industriarbetare? Huvudsvårigheten vid jämförelser av detta slag ligger däri att en person, även om han i stort sett kan bibehålla sin standard, i större eller mindre grad lägger om sin konsumtion, när han flyttar från landet till staden eller när han på landet övergår från jordbruket till någon annan näring. I det nya läget har han nämligen att räkna med delvis andra prisrelationer än förut, varför det blir förmånligt att modifiera budgeten genom att öka sådan konsumtion som blivit relativt billigare och i motsvarande grad minska den som blivit relativt dyrare. Man måste därför i varje givet fall räkna med två budgetar, en före och en efter förflyttningen. Var och en av dessa budgetar kunna användas vid en uppskattning av hur mycket levnadskostnaderna förändrats genom förflyttningen, och de leda oftast till olika resultat. Om behovssituationen är oförändrad och konsumtionsvalet fritt, måste tydligen den gamla budgetens omräkning efter de nya priserna ge ett något för högt värde på levnadskostnaderna i det nya läget, eftersom det bör vara möjligt att nedbringa kostnaderna för en oförändrad standard genom konsumtionens anpassning efter de nya prisrelationerna. Av samma anledning bör en omräkning av den nya budgeten efter det gamla lägets priser ge ett något för högt värde på levnadskostnaderna i detta läge.

39 Det framgår av detta resonemang, att en beräkning av relationen mellan kostnaderna för en viss standard i det gamla och det nya läget i regel ger ett något för lågt resultat, om man härvid använder den gamla budgeten, och ett något för högt resultat, om man lägger den nya budgeten till grund för jämförelsen. Genom objektiva metoder kan man vid dylika jämförelser alltså endast bestämma de gränser, inom vilka det riktiga talet bör ligga. Om frågan t. ex. gäller, huru höga levnadskostnaderna äro för en lantarbetare räknat i procent av levnadskostnaderna för en industriarbetare i en stad, erhålles följande gränsvärden: lantarbetarebudgetens kostnader på landet lantarbetarebudgetens kostnader i staden industriarbetarebudgetens kostnader på landet industriarbetarebudgetens kostnader i staden Rörande de praktiska svårigheterna vid utförandet av dessa beräkningar må här följande anföras. För jordbruksbefolkningen prövades först de i kap. II använda och i tab. A återgivna budgetarna (nr 2 och 4 i tab. 16), och för industriarbetare m. fl. socialstyrelsens indexbudget (nr 6). På grund av olikheter i inkomstnivåer uppstodo emellertid så betydande skillnader mellan den övre och den undre gränsen för levnadskostnadsskillnaden, att det ansågs lämpligt att använda nya budgetar. För jordbrukarna kunde sådana erhållas ur råtabellerna från 1932/34 års undersökningar för två inkomstgrupper nämligen med under 1 500 kr inkomst (nr 1) och över 2 000 kr inkomst (nr 3; se tab. B). Ur socialstyrelsens redogörelse för de samtidigt utförda undersökningarna rörande industriarbetare m. fl. ha vidare budgetar sammanställts för familjer med under 3 000 kr (nr 5; se tab. B) och med 3 000—5 000 kr (nr 7) om året. Samtliga nu nämnda budgetar avse en familj med två till tre minderåriga barn. Medan de förut använda budgetarna erhållits genom sammanvägning efter viss konsumtionsenhetsskala äro de nya budgetaina emellertid baserade på material från en enda familjetyp. I fråga om de beräkningsmetoder, som använts för de olika posterna kan anmärkas följande. Vid en omräkning av jordbrukarebudgeten efter de för industriarbetare gällande priserna ha kostnaderna för livsmedel in natura liksom för bränsle uppskattats efter detaljhandelspris. Vidare har för år 1941 hänsyn tagits till olikheter i de rabatter, som utgingo för olika yrkesgrupper. Kostnaderna för lyse ha antagits vara desamma för industriarbetare på landet som för jordbrukare; för de i staden bosatta arbetarna omräknas kostnaden enligt gällande taxa. Beträffande bostadsposten har beräkningen grundats på det genomsnittliga relationstal (63 % år 1941) mellan »årshyran» för en viss bostad å jordbruksindexorter och en likvärdig bostad i socialstyrelsens indexorter, som kan utläsas i styrelsens material. 1 Vid en motsvarande omräkning 1

Relationen mellan årshyrorna på landsbygden och i städerna har erhållits genom en komplettering av hyresräkningen med en jämförelse mellan byggnadskostnaderna för en viss bostadstyp (enfamiljshus av trä om två rum och kök) i de rena jordbrukskommunerna och i de billigaste hyresräknade orterna.

av industriarbetarebudgeten efter de för jordbruksbefolkningen gällande priserna har antagits, att vissa livsmedelskvantiteter utgå in natura och alltså böra avräknas till producentpriser. Liksom vid beräkningen av levnadskostnadsindex har undersökningen ägt rum både med utelämnande av skatteposten och med hänsynstagande till densamma. Härvid ha i huvudsak samma principer tillämpats som vid den föregående beräkningen. 1 Jämförelsen har begränsats till de två tidpunkter, för vilka prismaterial blivit tillgängligt genom socialstyrelsens dyrortsundersökningar, nämligen 1934 och 1941. Resultat. Resultaten av samtliga beräkningar ha sammanställts i tab. 16. Tabellen omfattar inalles sju olika budgetar, för vilka kostnaderna uppskattals under tre olika alternativ i fråga om priserna: I) jordbrukare-(resp. lantarbetare-) priser, vilka i viss utsträckning äro producentpriser, II) detaljhandelspriser å samma orter som jordbrukarepriserna avse, III) det prismaterial som lagts till grund för socialstyrelsens indexberäkningar. De faktiskt förekommande budget- och priskombinationerna ha i tabellen kursiverats. De övriga kostnadssummorna hänföra sig till konstruerade fall och giva av skäl som förut anförts något för höga värden för den i respektive fall gällande standardens kostnader. Härav följer, att om en kursiverad siffra divideras med en icke kursiverad relationstalet blir för lågt, medan det i motsatta fallet, då en icke kursiverad siffra divideras med en kursiverad, blir för högt. Vid en tolkning av de i tabellen anförda procenttalen efter nu angivna principer synes det lämpligt att först utmönstra sådana värden, som hänföra sig till alltför olika inkomstnivåer, d. v. s. budgetarna nr 1 och nr 7, varefter följande slutsatser torde kunna dragas ur tabellen. 1) Vid en jämförelse mellan jordbrukare och en i stad bosatt industriarbetare, framstå levnadskostnaderna (om hänsyn icke tages till skatterna) år 1934 som 16—26 % lägre för den förra än för den senare. En motsvarande jämförelse mellan en lantarbetare (budget nr 4) och en industriarbetare på liknande inkomstnivå (budget nr 5) ger till resultat 17—20 % lägre kostnader för den förra. (Industriarbetaren bör alltså ha omkring 22 % högre nominallön än lantarbetaren för att kunna leva på samma standard som denne.) Då de riktiga talen, avseende budgetar på ungefär samma inkomstnivå, måste ligga mellan de anförda gränsvärdena, torde det för jordbruksbefolkningen gällande genomsnittliga levnadskostnadstalet kunna sägas vara omkring 20 % lägre än för stadsbefolkningen. Om skatterna medräknas, minskas divergensen mellan de båda befolkningsgrupperna med omkring tre enheter. 1 Den lilla avvikelsen föreligger dock, alt avdraget för kommunalskatter vid statsbeskatlningen antagits gälla ej de faktiskt erlagda skatterna utan de skatter, som skulle utgått för årets inkomst.

41 Tab. 16.

J ä m f ö r e l s e m e l l a n l e v n a d s k o s t n a d e r n a för j o r d b r u k a r e , l a n t a r b e t a r e o c h i n d u s t r i a r b e t a r e p å l a n d s b y g d o c h i s t ä d e r , 1934 o c h 1941. Kostnad i kr. för vidstående budget II Jordbru- Industrikare- (lant- arbetarearbetare-) priser å landsbygd priser

III Industriarbetarepriser i städer

av III

II I i % i % av av III II

1934. Exklusive

skatter.

1. Jordbrukarebudget, låg 2. > , medelhög 3. » , hög 4. Lantarbetarebudget 5. Industriarbetarebudget, låg 6. » , medelhög . . . . 7. » , hög

1346 1828 2451 1788 2114 2 639 3 055

1590 2 075 2 788 1928 2 276 2 786 3 231

1951 2 470 3 318 2 227 2560 3162 3 634

69 74 74 80 83 83 84

85 88 88 93 93 95 95

89 88 89

Inklusive skaller. 2. Jordbrukarebudget 4. Lantarbetarebudget 6. Industriarbetarebudget

1914 1857 2 939

2161 1997 3 086

2 515 2 267 3377

76 82 87

89 93 95

2185 2865 3864 2867 3 300 3 934 4 471

2 576 3194 4 436 3 076 3 463 4127 4 684

3 011 3 710 4 854 3 370 3 785 4 552 5118

72 77 80 85 87 86 87

85 90 87 93 95 95 95

91 91 92

3161 3143 4 308

3 490 3 352 4 501

3 947 3 589 4 864

88 89

91 94 96

1941. Exklusive

skatter.

1. Jordbrukarebudget, låg 2. » , medelhög 3. > , hög 4. Lantarbetarebudget 5. Industriarbetarebudget, låg 6. » , medelhög . . . . 7. » , hög Inklusive

skatter.

2. Jordbrukarebudget 4. Lantarbetarebudget 6. Industriarbetarebudget

För år 1941 kan man konstatera, att divergensen mellan jordbruksbefolkningens och stadsbefolkningens levnadskostnader minskats något, då den nu håller sig inom gränserna 14—23 % , om hänsyn ej tages till skatterna. Medräknas dessa, bli motsvarande tal cirka 2 enheter lägre. En mera noggrann jämförelse mellan levnadskostnaderna på landet och i staden möjliggöres genom en sammanställning av budgetar på ungefär samma inkomstnivå, exempelvis dels budgetarna nr 4 och 5 dels budgetarna nr 3 och 6. I förra fallet framstå levnadskostnaderna på landet som 13—15 % Jägre än i staden och i det senare som 14—20 % lägre, om man bortser från skatterna. Medräknas dessa, bli motsvarande tal 11—12 % och 12—17 % . Man torde därför kunna påstå, att jordbruksbefolkningens levnadskostnader inklusive skatter i stort sett är 13 ä 14 % lägre än stadsbefolkningens. (För att levnadsstandarden

42 Tab. 17. K o s t n a d e r n a f ö r d e o l i k a h u v u d p o s t e r n a 1 e n j o r d b r u k a r e b u d g e t (nr 2), e n l a n t a r b e t a r e b u d g e t (nr 4) o c h e n i n d u s t r i a r b e t a r e b u d g e t (nr 6) vid j o r d b r u k a r e ( l a n t a r b e t a r e - ) p r i s e r (I), i n d u s t r i a r b e t a r e p r i s e r å l a n d s b y g d e n (II) o c h industria r b e t a r e p r i s e r i s t ä d e r n a (III) å r 1941. ( T a b e l l e n u t g ö r e n del a v e n a r b e t s t a b e l l till t a b . 16.) Kostnad i kr. för vidstående budget I. Jordbrukarelantarbetare-) priser

II. Industriarbetarepriser å landsbygden

ill. Industriarbetarepriser i städerna

525 944 172 347 385 492 296 3161

2 051

202 347 385 492 296 3490

227 551 389 492 237 3 947

1888 Jordbrukarebudget (nr 2).

Summa levnadskostnader Lanlarbetarebudgel

(nr 4).

Skatter Summa levnadskostnader Industriarbetarebudgel

1087 479 146 211 405 539 276 3143

—

179 211 405 539 276 3 352

199 335 409 539 219 3 589

162 324 772 1190 374 4 501

178 515 780 1190 311 4864

(,nr 6).

Summa levnadskostnader

852 659 137 324 772 1190 374 4 308

skall bli densamma för de båda grupperna, måste allstå de i städerna bosatta industriarbetarna ha 15 å 16 % högre nominallöner än lantarbetarna.) 2) Jämför man levnadskostnaderna för jordbruksbefolkningen och industriarbetare på landsbygden, bli avvikelserna betydligt mindre. För år 1934 hålla de sig inom marginalen 5—12 %, varvid 9 % torde kunna anses vara ett rimligt genomsnitt, vare sig man medräknar skatterna eller inte. För år 1941 synes motsvarande medeltal ligga omkring 7 % . 3) Vad slutligen angår relationen mellan levnadskostnaderna för industriarbetare på landsbygd och i stacl, upperick di\ 'ergensen år ; L934 till cirka

is 9 % , om skatterna mearäknas, och till 11 å 12 %, om man bortser från skatterna. Motsvarande siffror för 1941 äro 7 % och 8 å 9 % . De nu anförda siffrorna meddelas med reservation för bristfälligheter i materialet jämte förklaring om att såväl alla icke ekonomiska faktorer som vissa svårbestämbara ekonomiska förhållanden ej kunnat beaktas. Hänsyn bör ä>en tagas till att de här anförda siffrorna utgöra medeltal för hela riket under det att levnadskostnaderna variera mellan olika orter, även om skillnaderna för landsbygdens vidkommande, såsom framgår av tab. K, äro mindre än man kunde vänta sig. När det gäller att draga praktiska slutsatser av de här framlagda siffrorna, kan man ej underlåta att taga hänsyn till de faktorer som utelämnats vid den här gjorda jämförelsen. Vissa av dessa faktorer verka otvivelaktigt höjande på landsbygdens levnadskostnader. Sålunda medföra de längre avstånden på landsbygden större resekostnader (exempelvis vid besök hos läkare eller inköp i specialaffärer), liksom de överhuvud taget minska landsbefolkningens möjligheter att komma i åtnjutande av samma förströelser och kulturella förmåner som stadsbefolkningen. Trots att kommunalskatten i allmänhet är högre på landet än i staden, torde de förmåner som landsbefolkningen erhåller av den kommunala verksamheten i stort sett vara mindre än motsvarande förmåner för stadsbefolkningen. För familjer, som önska ge sina barn en högre skol- och yrkesutbildning, tillkomma ofta mycket betydande extra kostnader för resor och underhåll av barnen på annan ort. Å andra sidan torde man även kunna peka på vissa faktorer som verka i motsatt riktning och alltså utgöra nackdelar för stadsbefolkningen, framförallt bostädernas sammangyttring och större brist på ljus och luft, vidare de högre konventionella kraven på kläder etc. i städerna. Om hänsyn tages till dessa olika faktorer, som här endast kunnat ytligt beröras, torde man finna, atl den balans till landsbygdens förmån, som de förut gjorda beräkningarna ulvisa, i viss grad utjämnas, framför allt för högre inkomstklasser. För inkomsttagare, som önska ge sina barn annan utbildning än folkskola, torde utgifterna för resor och inackordering helt uppväga olikheterna i övriga levnadskostnader. 1 Jämförelse med dyrortsundersökningarnas resultat. De ovan framlagda resultaten kunna på vissa punkter jämföras med de .som erhållits vid socialstyrelsens undersökningar rörande levnadskostnaderna i rikets samtliga kommuner åren 1934 och 1941 (»dyrortsundersökningarna»), vilkas huvudsyfte har varit att avväga tjänstemannalönerna, varför bud1 Liknande förhållanden äro av betydelse vid en jämförelse mellan levnadskostnaderna i större och mindre städer.

44 getarna 1 avsett industriarbetare och lägre tjänstemän. Undersökningarna motsvara närmast beräkningarna i tab. 162 rörande industriarbetarnas kostnader för socialstyrelsens indexbudget i städerna och på landsbygden. Mot socialstyrelsens beräkningar för år 1934 kunde, såsom understrukits av bl. a. 1936 års lönekommitté, starka invändningar göras, och de vid de senaste beräkningarna använda metoderna avvika delvis därför från de tidigare. Ifråga om livsmedel föreligga inga större skiljaktigheter och icke heller ifråga om lyse men för övriga poster äro skillnaderna avsevärda. 1934 fastställdes hyreskostnaden för lägenheter, som ansågos medelgoda efter ortens förhållanden, medan 1941 års undersökningar gällde likvärdiga bostäder. För beklädnad, bränsle och »övriga utgifter» insamlades 1934 endast upp gifter om priserna å såpa och skolagning, medan övriga poster antogos förhålla sig som livsmedelsposten. För ett flertal varor — främst märkesvaror — voro priserna i själva verket desamma på landsbygden som i städerna och för vissa andra t. o. m. högre. (Se slutet av kap. I.) Vid 1941 års undersökning insamlades däremot fullständiga prisuppgifter från varje kommun Det vid bearbetningen sagda år använda huvudortssystemet torde ha givit nöjaktigt resultat. I tab. 18 ha sammanställts uppgifter från dyrortsundersökningarna rörande levnads- och livsmedelskostnadernas storlek inom landskommuner och större orter i förhållande till kostnaderna i huvudstaden (Stockholm = 1 000). Den stora levnadskostnadsutjämning, som enligt tabellen ägt rum under åren 1934—1941, är, som framgått av det ovanstående, till stor del beroende av fel. Att även en verklig prisutjämning har skett, framgår emellertid tydligt av de fullt jämförbara livsmedelskostnaderna: 1934 lågo de genomsnittliga livsmedelspriserna i landskommunerna 17 % och i de slörre orterna 10 % 1 Såsom framgår av nedanstående tabell avvek dock budgeten vid 1941 års undersökning betydligt från den vid socialstyrelsens levnadskostnadsberäkningar använda:

B u d g e t Huvudpost

Bränsle och lyse

Levnadskostnadsindex enligt priserna 1935

1 juli 1941

35 4 14 14 6 27

37 4 10 17 7 25

Dyrortsundersökningen

41 7 14 11 9 18

Eftersom de å landsbygden billigare posterna (med undantag av skatteposten givits större vikt vid dyrortsundersökningen än i socialstyrelsens index (per 1 juli 1941) skulle en levnadskostnadsjämförelse grundad på indexbudgeten ha givit mindre prisolikheter mellan landsbygd och städer. 2

Kolumnerna II och III för industriarbetarebudgeten (6) vid skatternas medtagande.

45 Tab. 18. Landskommuner och större orter (städer, köpingar och municipaisamhällen) fördelade efter totalutgifternas och Hvsmedelsutgifternas storlek enligt dyrortsundersökningarna 1934 och 1941 (Stockholm = 1 000). Livsmedelsutgifterna

Totalutgifterna Indextal

Landskommunerna 1934

1 1 0 0 - 1 149 1 050—1 099 1000—1 049 950— 999 9 0 0 - 949 850— 899 800— 849 750— 799 7 0 0 - 749 650— 699 600— 649 550— 599 5 0 0 - 549 Genomsnittlig utgift

1941 Större orter

Landskommunerna

1 14 45 96 178 80 1

6 17 63 164 456 799 733 116 2

6 37 261 1121 910 14

415 842

2 356 827

2 349 913

1 4 24 114 357 1109 733 14 2 356 623

1 16 77 760 1436 59

2 349 794

9 12 49 55 90 100 75 6 397 720

Större orter 1934 2 6 16 69 85 108 89 21 1

397 897

6 45 116 189 56 3

415 945

lägre än i Stockholm, 1941 hade klyftorna minskats till 9 resp. 5 % . Talen för levnadskostnadsolikheterna år 1934 — 38 % billigare i landskommunerna och 28 % billigare i de större orterna än i Stockholm — äro av mindre intresse. 1941 var det enligt socialstyrelsen i genomsnitt 205 % billigare i landskommunerna och 16 % billigare i de större orterna än i huvudstaden. I tab. O och P ha noggrannare beräkningar verkställts för 1941. Enligt den första tabellen voro landskommunerna i genomsnitt 205 % billigare än Stockholm. I den senare tabellen redovisas levnadskostnaderna i olika kommuntyper jämte ett med hänsyn till jordbruksbefolkningens fördelning vägt medeltal. I jordbruks- och blandade kommuner voro levnadskostnaderna 80 %, i industrikommuner 83 % , i städer 82 % och i övriga kommuner 78 % av Stockholms. Det vägda medeltalet (80 %) skiljer sig endast obetydligt från den genomsnittliga levnadskostnaden för landskommuner enligt tab. 18 och tab. O. För att erhålla jämförbarhet med de av oss i det föregående framlagda beräkningarna undersöktes förhållandet mellan de genomsnittliga levnadskostnaderna enligt dyrortsundersökningarna i jordbruksindexorterna med de i socialstyrelsens indexorter. Enligt 1934 års dyrortsundersökning skulle det ha varit 19 % billigare på landsbygden, men som redan påpekats torde den år 1934 använda metoden ha givit alltför låga levnadskostnader för landsbygden. Enligt tab. 16 skulle 9 % givit ett riktigare uttryck för levnadskostnadsolikheterna detta år. 1941 års dyrortsundersökning visade 9 % skillnad

mellan landsbygdens och städernas levnadskostnader, medan vår undersökning gav siffran 7 % . Såsom framgår av not 1 å sid. 44, ha olika budgetar använts vid jämförelsen, och detta förklarar avvikelsen mellan de båda resultaten. Då skillnaden i detta fall är relativt liten, talar detta för att vår siffra för 1934 (9 %) bör användas i stället för dyrortsundersökningens (19 % ) , när det blir fråga om att för detta år jämföra industriarbetares och lägre tjänstemäns levnadskostnader i städer och på landsbygd.

•17

Bilaga.

Jordbruksbefolkningens bostadskostnader. Vid förut gjorda undersökningar rörande hyresvärdena å landsbygden ha olika vägar följts. Vid 1934 års dyrortsgruppering insamlades hyresuppgifter för lägenheter, som ansågos medelgoda för varje orts speciella förhållanden, trots att detta var ett avsteg för dyrortsundersökningens huvudprincip, nämligen likvärdighetsprincipen. 1941 års beräkningar grundade sig på undersökningar av byggnadskostnaderna för egnahem av viss typ och tjänstemännens hyror. 1942 års byggnadssakkunniga för landsbygden beräknade årskostnaderna för ett fast byggnadsbestånd, varvid man utgick från nybyggnadskostnaderna. Vid beräknandet av bostadsindex i föreliggande fall ha 1935/36 års särskilda folkräkningsuppgifter om bostadsstockens kvalitet och hy res värde inom 100 landskommuner lagts till grund, och hyresvärdets variationer ha sedan antagits följa jordbruksbefolkningens kostnader för nybyggnader, avskrivningar, skatter, försäkringar och underhåll.

Beräkning av hyresvärden för jordbruksbefolkningen år 1936. Viid den särskilda folkräkningen 1935/36 företogs en specialundersökning av bostadsförhållandena i 100 landskommuner. Med hjälp av statistiska centralbyråns råtabeller har det varit möjligt att erhålla tillfredsställande uppgifter om storleken, kvaliteten, kallrumsfrekvensen m. m. av jordbruksbefolkningens bostäder, och med ledning av vissa jämförelsedata ha hyresvärdena sedan kunnat beräknas. Eftersom ifrågavarande beräkningar äro omfattande och relativt invecklade, lämnas här endast en kort redogörelse för principerna och resultaten. För att ge en belysning av bostädernas storlek för olika socialgrupper fördelades de olika lägenhetstyperna 1 på dessa, varvid de i tab. I angivna procenttalen erhöllos. I sista raden ha uppgifter medtagits för mindre bemedlade arbetarehushåll i 45 städer och stadsliknande orter enligt Allmänna bostadsräkningen år 1933. Bostädernas gruppering efter kvalitet skedde vid nämnda folkräkning i huvudsak enligt bostadssociala utredningens principer. Vid landsbygdsundersökningen insamlades dock inga direkta uppgifter om huruvida lägenheterna voro dragiga eller svåra att hålla varma, varför möjligen något flera lägenheter borde ha förts till de lägre kvalitetsgrupperna. Eftersom de viktigaste orsakerna till nyssnämnda brister finnas uppräknade i normerna för de lägre kvalitetsgrupperna, torde dock felet vara obetydligt. I detta sammanhang må påpekas, att vid beräknandet av bränsleposten avsevärt högre bränslekvantdteter antagits åtgå för jordbruksbefolkningen än vad socialstyrelsen räknat med för sin indexfamilj. De använda normerna för kvalitetsgrupperingen kunna sammanfattas sålunda: Kvalitetsgrupp 1: Förfallna lägenheter. » 2 : Minst två allvarliga brister. » 3 : En allvarlig brist. » 4: Ingen allvarlig brist, men minst en medelsvår. » 5: Ingen allvarlig eller medelsvår brist men en mindre t. ex. frånvaro av elektricitet. » 6: Ingen av de under punkterna 1—5 uppräknade bristerna. 1 Vid fastställandet av jordbrukarnas bostadskostnader har ingen hänsyn tagits till godsägarna (med över 100 ha åker).

48 Tab. I. Bostadslägenheternas procentuella fördelning på olika socialgrupper och bostadsstorlekar. Procentuell fördelning av lä£ enheterna på olika storlekar Samt1 rum Dubblett 1 rum 2 rum 3 rum 4 rum 5 rum 6 eller liga flera lägenoch och och och eller eller del- och kök kök kök rum o. heter 1 kök köksläg. kök kök kök

Socialgrupp

Övriga jordbruksarbetare ..

0-7 1-* 9-2

o-o

10-6 56-0 37-9

19-8 33-5 30.9

29-7 6-8 12.2

18-1 0-9 3-4

9-0

11-5

1-4 55

0-6

0-3

100-0 100-0 1000

16-3

2-7

24-8

8-9

2-1

0-9

0-7

100-0

6-2

4-6

48-7

6-7

1-4

Jämförelsedata: Lägenheter å den fria hyresmarknaden i jordbruksMindre bemedlade arbetarehushåll 1 (år 1933)

0-4

100-9

1 Sundbyberg, Norrtälje, Stuvsta, Uppsala, Eskilstuna, Oxelösund, Linköping, Norrköping, Jönköping, Huskvarna, Växjö, Alvesta, Kalmar, Oskarshamn, Karlskrona, Kristianstad, Tomelilla, Malmö, Landskrona, Hälsingborg, Trelleborg, Höganäs, Arlöv, Varberg, Göteborg, Uddevalla, Gravarne o. Bäckevik, Borås, Kinna, Falköping, Vara, Karlstad, Forshaga, Örebro, Kumla, Västerås, Falun, Avesta, Gävle, Sandviken, Sundsvall, Östersund, Skellefteå, Luleå ocli Kiruna.

Vid en gruppering av bostäderna ur denna synpunkt blir resultatet såsom framgår av tab. II. Det är givetvis vanskligt att avgöra kvalitetsbristers inverkan på hyresvärdet. Enligt en undersökning i anslutning till Allmänna bostadsräkningen år 1933 skulle förhållandet mellan kvalitetsgrupp och medianhyra per kvm för lägenheter om 1 å 2 rum och kök i vissa större städer kunna uttryckas som i nedanstående tabell:

Kvalitetsgrupp

1 2 3

Procentuell hyresvärdesskillnad i förhållande till kvalitetsgrupp nr 4

nr 6

-21 -21 -17

7 7 2

Kvalitetsgrupp

4 5 6

Procentuell hyresvärdesskillnad i förhållande till kvalitetsgrupp nr 4

nr 6

0 + 6 + 18

-15 -10 0

Kallrumsfrekvensen är något större hos de av ägarna bebodda lägenheterna än hos hyreslägenheterna. Uppgifter om kallrumsfrekvensen för olika socialgrupper som jordbrukare och lantarbetare ha tyvärr utelämnats i den nämnda redogörelsen för landsbygdens bostadsförhållanden. 1 Med ledning av de i redogörelsen intagna tabellerna om »kallrum — upplåtelseformer» och 1938 års jordbruksutrednings uppgifter om rummens utnyttjande under vintern torde man kunna fastställa, att det genomsnittliga hyresvärdet för jordbruksbefolkningen på grund av något högre kallrumsfrekvens ligger endast obetydligt lägre än för hyreslägenheter. 1 Det skulle dock icke medföra några större kostnader att erhålla de felande uppgifterna, eftersom dessa redan äro instansade å hålkort.

49 Tab. II. Bostadslägenheternas procentuella fördelning på olika socialgrupper och kvalitetsgrupper.

Socialgrupp

Övriga jordbruksarbetare . . . . Jämförelsedata: Lägenheter å den fria hyresmarknaden i jordbruksorter Lägenheter om högst 2 rum och kök i 14 städer 1 (1935)

Procentuell fördelning av lägenheterna på olika kvalitetsgrupper

Samtliga

131 16-3 19-7

3-8 15-3 15-8

156 28-7 24-7

58-8 385 38.4

3-9 0-1 0-5

4-8 1-1 0-9

100-0 100-0 100-0

16-2

8-3

20-1

48-5

1-0

5-9

100-0

12l

24-7

14-4

12-8

6-9

100-0

1 Uppsala, Eskilstuna, Noi•rköping, Jönköping, Växjö , Kalmar , Karlskrona, Kristianstad, Malmö, Borås, Karlstad, Örebi •o, Falun och Gävle.

Hyresuppgifter finnas endast för de viktigaste lägenhetstyperna nämligen om 1, 2 samt 3 rum och kök. Hyresvärdet för övriga lägenhetskategorier har beräknats med ledning av antalet eldstäder och genom jämförelser med lägenheternas hyresrelationer i större orter. För kvalitetsgrupp 4 (bostäder utan allvarlig brist) erhöllos följande hyresvärden: a) 1 rum eller 1 kök 75 kr. b) dubblett, delköksläg. o. d 125 » c) 1 rum och kök 150 » d) 2 rum och kök 225 » e) 3 rum och kök 285 » f) 4 rum och kök 345 » g) 5 rum och kök 400 » h) 6 eller flera rum och kök 475 » När det sedan gällt att modifiera dessa hyror med hänsyn till att de faktiska bostädernas kvalitet varit lägre eller högre än här förutsetts, har detta skett med ledning av en kvalitetsindex (tab. III) som konstruerats på grundval av det förut redovisade materialet. Tab. III. Kvalitetsindex (!:<• kvalitetsgruppen = 100). Lägenhetskategori Socialgrupp

Övriga jordbruksarbetare . .

1 rum eller Dubblett 1 kök 96 95 96

95 95 97

1 rum 2 rum 3 rum 4 rum 5 rum 6 eller och och och och flera rum och kök kök kök och kök kök kök 96 97 97

99 97 97

99 100 100

100 100 99

—

101 Jämförelsedala: Lägenheter å den fria hyresmarknaden i jordbruksLägenheter om högst 2 rum och kök i 14 städer 1 (1935) 1

Se not 1 i tab. II.

4—439381.

50 Tab. IV. Det faktiska bostadsbeståndets hyresvärden i kronor å r 1936. Lägen b et skategori Socialgrupp

Övriga jordbruksarbetare .. Jämförelsedata: Lägenheter å den fria hyresmarknaden i jordbruksorter Enligt Allmänna hyresräkningen 1933/34 Exkl. Stockholm Inkl. »

Vägt 1 rum Dubblett 1 rum 2 rum 3 rum 4 rum 5 rum 6 eller medelflera eller delköks- och och och och och tal 1 kök kök kök kök kök rum o. läg. kök kök 72 71 72

209 250

119 119 121

(358) (393)

144 145 145

223 218 218

282 285 285

393 485

613 748

913 1100

345 345 342

1297 1561

1662 2 045

301 178 186

Resultatet av beräkningarna framgår av tab. IV, vars sista kolumn anger den genomsnittliga hyran för varje socialgrupp. Efter vederbörlig avrundning erhålles följande hyresvärden för år 1936: Jordbrukare 300 kr. Statare 180 » övriga jordbruksarbetare 185 »

Hyresvärdets förändringar. Enär sådana specialundersökningar som den nyss refererade draga stora kostnader och taga lång tid, måste en framtida fortlöpande beräkning av hyresvärdets förändringar ske efter andra linjer. Därvid torde nedanstående metod, som lagts till grund för beräkningarna bakåt i tiden, kunna användas. Eftersom ingen hyresmarknad finnes utan jordbruksbefolkningen själv äger sina bostäder, kan hyresvärdet av dessa uppfattas som årskostnaderna för räntor, avsättning till förnyelsefond, underhåll, skatter och försäkringar. Rörande beräkningarna kan följande anföras. Med ledning av de utredningar, som verkställts av 1942 års byggnadssakkunniga för landsbygden (SOU 1942: 38) ha först vissa relationstal fastställts för ifrågavarande huvudposters förhållande till bostädernas kapitalvärde, varvid antagits att bostadshusens genomsnittliga varaktighet är 75 år. Huvudposterna ha beräknats sålunda: a) Räntekostnaderna ha antagits utgöra 4 °/o av kapitalvärdet. b) Kostnaderna för skatter och försäkringar ha anslagits till 0-75 °/o av kapitalvärdet. Denna siffra har erhållits genom omräkning av i nämnda betänkande (s. 118) anförd uppgift om ifrågavarande kostnads storlek i förhållande till räntekostnaderna. c) Underhållskostnaderna beräknas i sagda betänkande till 11 °/o av nybyggnadskostnaderna. Detta tal synes vara alltför högt. Stensgård skriver i »Index över jordbrukets inkomster och utgifter», att man vanligen uppskattar underhållskostnaderna till 1 % av nybyggnadskostnaderna eller till 0-60 °/o exklusive kostnaderna för arbete utfört av gårdens folk. Nanneson anger i en bilaga till ovan nämnda betänkande, att underhålls- och nybyggnadskostnader uppgå till 2 å 3 °/o av nybyggnadskostnaderna. Vi ha därför antagit, att underhållskostnaderna äro 2 / 3 av kostnaderna för avsättning till förnyelsefond.

51 d) Avsättningen till förnyelsefond kan antagas uppgå till kostnaderna för nybyggnad av V-a av den befintliga bostadsstocken. Eftersom husens varaktighet av oss antagits vara 75 år, kan man nämligen förutsätta att 1 / 7 s av husen utrangeras varje år. Då relationen mellan nybyggnadsvärde och kapitalvärde under gjorda antaganden rörande husens varaktighet och gällande räntesats är som 138-43 till lOOoo följer härav att kostnaderna för nybyggnad av VT« av bostadsstocken i relation till kapitalvärdet blir såsom 1 85 till 100-00. För att kunna beräkna hur dessa poster ändrats sedan 1935 måste man först bestämma byggnadskostnadernas förändringar. Detta har skett genom konstruktion av en byggnadskostnadsindex. Härvid ha uppgifter sammanställts ur betänkanden avgivna av 1940 års byggnadskostnadssakkunniga (SOU 1941:4) och av 1942 års byggnadssakkunniga för landsbygden (SOU 1942:38) samt ur socialstyrelsens redogörelse för beräkningarna rörande 1939 års byggnadskostnader för enfamiljshus av trä i olika landsdelar (Soc. medd. 1940 nr 4). I det förstnämnda betänkandet finnas uppgifter rörande byggnadskostnaderna för boningshus på landsbygden 1925—1938. i procent av de beräknade kostnaderna 1939 och i det sistnämnda beräkningar rörande byggnadskostnaderna 1939—1941 samt (april) 1942 för samma hustyp som använts vid socialstyrelsens anförda undersökning för år 1939. Slutligen ha byggnadskostnaderna för år 1943 antagits vara desamma som för år 1942. Resultatet av den gjorda sammanställningen framgår av tab. V. Tab. V. Index för byggnadskostnaderna för jordbruksbefolkningens bostadshus (1935^=100). Byggnader uppförda år 1925—30 1931-35 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942 1943

östra Sverige

Småland o. öarna

Södra Sverige

Västra Sverige

Norra Sverige

Hela riket

106 96 107 113 122 134

103 100 104 107 109 125

89 89 108 104 116 137

96 97 100 109 116 145

103 108 112 Hl 121 136

— — — —

100 100 106 l(i9 118 132 148 162 170 (170)

Såväl underhållskostnaderna som avsättningen till förnyelsefond ha t. o. m. 1939 antagits variera såsom byggnadskostnadsindex. För åren 1940—1943 har däremot avsättningen till förnyelsefond upptagits till samma belopp som för 1939, vilket f. ö. är i överensstämmelse med de principer som legat till grund för prispolitiken inom jordbruket under kriget. Såsom skäl för en sådan beräkning av bostadsposten m å bl. a. följande anföras: nybyggnadsverksamheten har varit obetydlig och till stor del subventionerad, och de faktiska hyresökningarna å landsbygden efter krigsutbrottet torde icke helt återspegla den faktiska kostnadsökningen; genom denna metod erhålles dessutom bättre jämförbarhet mellan reallöneutvecklingen för lantarbetare och industriarbetare. Kostnaderna för räntor samt skatter och försäkringar ha förutsatts variera i proportion till bostädernas icke avskrivna värde. Detta har för år 1935 satts lika med kapitalvärdet. Motsvarande värden för följande år ha erhållits genom minskning med avskrivningskostnaden (beräknad såsom 1 / T5 av de ursprungliga byggnadskostnaderna) och med tillägg av (de t. o. m. 1939 efter byggnadskostnadsindex varierade) nybyggnadskostnaderna för 1/75 av bostadsstocken på sätt som framgår av tab. VI.

52 Tab. VI.

Bostädernas icke a v s k r i v n a v ä r d e 1935- -194 3. 1935

Icke avskrivet värde vid årets början Avskrivning under å r e t . . Nybyggnad under året . .

100-00 lOO-oo 100-11 100-28 100-51 101-09 101-06 10223 102-79 1-85 1-85 1-85 1-86 1-86 1-87 1-87 1-88 1-89 P85 2-02 1-96 2-44 2-18 2-44 2-44 2-44 2-44 i l a t . VTT „ o

ställts för en bostadsstock, vars värde 1935 salts lika med 100. Denna serie har i tabellens sista rad omräknats till indextal, varigenom den önskade bnstadsindexen erhållits. Tab. VII.

Bostädernas årskostnader 1935—1943 (bostädernas kapitalvärde 1935 = 100).1

Räntekostnader Skatter och försäkringar.. Underhållskostnader

4-00 0-75 1-23

4-00 0-75 1-30

4-00 0-75 1-84

4-01 0-75 1-45

4-02 075 1-62

4-04 0-76 1-82

407 0-76 1-99

409 0-77 2-09

411 0-77 2-09

1-85 7-83

1-96

2-02

2-18

8-oi

8-39

2-44 8-83

2-44

9-06

2-44 926

2-44 9-39

2-44 9-41

....

Avsättning till förnyelseSumma årskostnader Bostadsindex

Om avsättningen till förnyelsefond under kriget bestämts enligt samma metod som före kriget — d. v. s. om hänsyn tagits till de faktiska byggnadskostnaderna — hade följande indextal erhållits (1935=100; 1939=113): 120 (1940), 126 (1941), 129 (1942) och 130 (1943). Stegringen sedan år 1939 bleve då: 6 % till 1940, 12 % till 1941, 14 % till 1942 och 15 % till 1943. Motsvarande tal i tab. VII äro: 3 % till 1940, 4 % till 1941, 6 'i till åren 1942 och 1943.

Tabellbilaga. T a b e l l A.

H u s h å l l s b u d g e t a r ( e x k l . skatter) f ö r j o r d b r u k s b e f o l k n i n g e n å r 1934.

Utgiftsposter

Livsmedel

Representantvara

Lantarbetarebudget Antal enheter

Pris i öre

427 21 15 44 9 43 42 109 32 34 37 23 28 6 40 15

1 Kostnad Kr.

kontant.

Mjölk Smör Ost Margarin Ägg Kött Fläsk Vetemjöl Hågmjöl Annat mjöl Gryn Hårt bröd Mjukt grovbröd . . . . Kaffebröd, m j u k t . . . . Potatis o. kålrötter . . Grönsaker Gula ärter och bruna bönor Frukt och bär, färska Insjöfisk Strömming o. s i l l . . . . Annan saltvattenfisk Salt fisk Torkad frukt Sötsaker Kaffe, te o. k a k a o . . . Salt Kryddor Pilsner Läskedrycker Summa

oskummad mejeri Svecia bordsfärska nötstek salt

1 kg

rågsikt havrerågmjukt potatis morötter gula ärter äpplen gädda färsk torsk sill katr.-pl. bitsocker kaffe

svagdricka

Livsmedel in natura. Mjölk . . . . oskummad Smör Ost färska Ägg Kött nötFläsk salt Vetemjöl.. Rågmjöl .. Kornmjöl 1

Jordbrukarebudget En- Antal Pris Kostnad het enheter öre Kr.

16 16 9 7 1 20 18 64 10 29 25 10 5 1 2 3

•11 265 169 133 105 132 116 34 24 31 34 61 48 60 M 24

3 10 1 9 18 20 7 137 13 27

36 •69 128 35 81 50 104 45 295 16

Va 1 10 1

6 2-5

1 kg

1193 27 3 36 32 87 147 184 65

1-76 42-40 1521 9-31 1-05 26-40 20-88 21-76 2-40 8-99 8-50 6-10 2-40 0-60 0-08 0-72

0-1 2-3 0-8 0-5

1-08 6-90 1-28 3-15 14-58 10-00 7-28 61-65 38-35 4-32 10-78 24 1-44 148 3-70 333-07

0-1 0-4

0-2 18-2

11 131-23 230 62-10 125 3-75 105 37-80 (75) 24-00 79 68-73 26 38-22 19 34-96 19 12-35

7-2 3-4 0-2 2-1 1-3 3-8 21 1-9 0-7

o-i 1-4 1-1 1-2 0-1 0-5 0-5 0-3 0-1 0-o 0-0 0-0

o-i 0-2 0-8 0-6 0-4 3-4 21 0-2 0-6

o-1

46-97 55-65 25-35 58-52 9-45 56-76 48-72 37-06 7-68 10-54 12-58 14-03 13-44 3-60 1-60 3-60

2-6 3-1 1-4 3-3 0-5 3-2 2-7 2-1 0-8 0-6 0-7 0-8 0-8 0-2 01 0-2

2-16 24-84 5-12 4-20 4-05 12-00 9-86 70-65 61-95 2-72 1221 24 2-16 148 14-21 63118

01 1-4 0-3 0-2 0-2 0-7 0-5 4-0 3-5 0-2 0-7 01 0-8 353

760 2

11 230

83-60 4-60

4-' 0-3

18 3 58 86 100

105 (75) 79 26 19

18-90 2-26 45-82 22-36 19-oo

11 0-1 2-6 1-2 10

6 36 4 12 5 24 9 157 21 17 9 9-6

11 265 169 133 105 132 116 34 24 31 34 61 48 60 J 4 24 36

69 128 35 81 50 104 45 295 16

Enligt kollektivavtalen äger lantarbetare rätt att inköpa mjölk och spannmål till producentpris. För mjölk användes 1941—1943 avtalens maximipriser, enär dessa då understego producentpriserna. — 2 Priset utgör medeltalet av parti- och detaljprisen.

54 T a b e l l A.

(Forts.)

Jordbrukarebudget Utgiftsposter

Representantvara

rågsikt Annat mjöl Potatis o. kolrötter.. potatis morötter Gula ärter o. bruna gula ärter Frukt och bär, färska äpplen gädda

En- Antal Pris het eni heter öre

Kr.

13 564 53

24 4 12

2 129 2

27 15 92

—

— 505-61

16-8 142

358 266

60-14 37-73

—

eldstad

Lantarbetarebudget

Kostnad

Antal enheter

Pris i ore

3-12 22-56 6-36

0-2 1-2 0-3

—

600 28

4 12

24-00 3-86

1-3 0-2

0-54 58-05 1-84

0-0 3-2 0-1 27-7

7 48

27 45

1-89 21-60

o-i

— —

— — 247-38 —

14-0 130

377 255

—

52-80 33-20 86-00

2-9 1-9

97-87

3-3 2-1 5-4

4-2

— 294-00

2-4

179-00

10-0

— — — —

— — — — —

— 126-67 — 40-95 — 4558 9-22 — — 222-42

0-D 2-2 2-5 0-5 12.1

— — — — —

— 132-60 — 34-74 — 55-74 — 13-37 — 236 45

7-4 1-9 31 0-8 13 2

—

— —

1-4 10 1-2 3-6

z z

—

2537 17-90 21-67 64-94

kg > i

» •

Summa

Kostnad Kr.

1-2

—

Bränsle och lyse. pannved kbm elektricitet kWh

Bränsle Summa 2

Bostad

4-8

Beklädnad. Gång- o. underkläder Tyg, garn, sybehör .. Skor, galoscher . . . . Skolagning Summa

3 4

5 ö

Inventarier. 7

Mattor, sängkl .o.linne Husgeråd m. m Summa 1

8 9

— —

34-75 19-56 2023 74-53

2o 1-1 11 4-2

Jordbrukarna antagas betala för 4 6 tariffenheter och lantarbetarna för 4 tariffenheter. — Bostadsposten behandlas i en särskild bilaga. — 3 Denna utgiftspost fördelas enl. följande relationer: s /s konf.-sydd herrkostym (c:a 20 % av gruppkostnaden), V» beställd herrkoslyin (c:a 16 %) 1h konf.-sydd överrock (c:a 18 %), 2 arbetsblusar (c-.a 3 %), 4 herrskjortor (c:a 10 %), 4 par herrkalsonger (c:a 5 %), 12 par herrstrumpor (c:a 10 %), 6 par damstrumpor (c:a 10 %), 2 herrhattar (c:a 8 %); — * Denna utgiftspost fördelas enl. följande relationer: 8 m ylletyg till damklänning (c:a 46 % av gruppkostnaden), 23 m bomullstyg till damklänning (c:a 39 %), 1 kg ullgarn (c:a 15 %)'; — 6 Denna utgiftspost fördelas enl. följande relationer: 2 par herrkängor av sportläder (c:a 58 %), 2 par damlågskor (c:a 34 %), 1 par herrgaloscher (c:a 8 %). - - 6 Halvsulhing och klackning av herrskor. — ' Denna utgiftspost fördelas enl. följande procentuella andelar i gruppkostnaden: matbord, björkfanerat 25 %, stoppade stolar 25 %, pinnstolar 25 %, turistsäng .25 %. — 8 Denna utgiftspost fördelas enl. följande procentuella andelar i gruppkostnaden: linoleummatta 28%, trådgardiner 14 %, vaddmadrass 14 %, sängfilt 14 %, handdukar 15 %, lakansväv 15 %. — 9 Denna utgiftspost fördelas enl. följande procentuella andelar i gruppkostnaden: tallrikar 12 %, kaffekoppar 12 *, dricksglas 12 %, mjölkfat 12 #, hink 12 %, tvättbräde 8 %, trådspik 8 %, hammare 8 %, vedsåg 8 %, symaskin 8 %. s

55 Tabell A.

Utgiftsposter

Representantvara

(Forts.) Lantarbetareb udget

Jordbrukarebudget En- Antal Pris Kostnad het eni heter öre Kr.

Antal Pris eni heter öre

Kostnad Kr.

Övriga utgifter. Tvål o. såpa Tvätt Kroppsvård Sjukvård Barnens undervisning Böcker, tidningar . . Fören.- o. försäkringsavgifter Nöjen o. förströelser.. Resor Telefon, porto, skrivmateriel Arbetshjälp i hemmet Tobak Spritdrycker Summa Totalsumma 1

såpa

2-6 09 1-2

18-48 0-40 9-24 47-40 5fl0 18-90

10 0-d 0-5 2-6 0-3

2-9 2-8 1-6

88-90 44-22 42-65

5-0 2-5 2-4

1-3 0-5 0-7 1-3 17-0 1827-92 100 0

5-40 4-50 23-80 24-50

0-3 0-3 1-3 1-4

14-77 0-90 6-94 4670 16-70 2211

0-8

52-20 50-83 29-41 24-20 8-85 12-60 23-80 310 01

o-o 0-4

1-1

333-89 18 1 788-43 1000

Tvätt och strykning av kragar, hushållstvätt med och utan mangling. — 2 Denna utgiftspost fördelas enl. följande procentuella andelar i gruppkostnaden: rakblad 33 % hårklippning 33 %, tandkräm 34 %. — 3 Denna utgiftspost fördelas enl. följande procentuella andelar i gruppkostnaden: läkemedel 50 %, läkararvode 50 %. — 4 Denna utgiftspost fördelas enl. följande procentuella andelar i gruppkostnaden: skolböcker 50 #, skolavgifter 50 %. — 5 Denna utgiftspost fördelas enl. följande procentuella andelar i gruppkostnaden: tidningar, årspren. 21 %, tidningar, lösnr 21 %, illustrerade veckotidningar 21 %, böcker 37 %. — 6 Denna utgiftspost fördelas enl. följande procentuella andelar i gruppkostnaden: yrkesföreningar 26 %, övriga föreningar 6 %, sjukkassor 21 %, livförsäkringar 47 %. — ' Denna utgiftspost fördelas enl. följande andelar i gruppkostnaden: biograf 27 %, teater 11 %, idrottstävling 14 %, radiolicens 9 %, leksaker 9 %, grammofonskivor 7 %, velociped 23 %. — 8 Denna utgiftspost fördelas enl. följande procentuella andelar i gruppkostnaden: omnibussresor inom orten 15 % och utom orten 35 %, järnvägsresor 50 %. — ° Denna utgiftspost fördelas enl. följande procentuella andelar i gruppkostnaden: telefon och telegram 56 %, postporto 27 %, skrivmaterial 17 %. — 10 Ersättningen för arbetshjälp i hemmet har antagits följa den kontanta årslönen för kvinnliga daglönare i kost enl. Lönestatistisk årsbok. — " Socialstyrelsens fördelning på olika sorter.

56 T a b e l l B. J o r d b r u k a r n a s f ö r b r u k n i n g av e g n a l i v s m e d e l e n l i g t e n s p e c i a l u n d e r s ö k n i n g a v N a n n e s o n för p r o d u k t i o n s å r e t 1939/401 jämte m o t s v a r a n d e u p p g i f t e r u r tab. A. U t g i f t s p o s t e r

Enhet

Mjölk (även för framställning av smör och ost) Ägg Nötkött (allt slags kött) Fläsk Vetemjöl Rågmjöl Rågsiktsmjöl Kornmjöl Potatis Morötter (grönsaker) Gula ärter Äpplen (frukt och bär) Gädda (fisk)

1 Enligt Nanneson (1939/40)

Enligt tab. A (1932/34)

1720 43 18 90 175 250

1880 36 32 87 147 184 13 65 564 53 2 129 2

— 35 520 40 2 100

—

Undersökningen har verkstallts.'genom bearbetning av materialet för »Räkenskapsresultat från svenska jordbruk 1939/40». Riksmedeltalen äro vägda med hänsyn till fördelningen på olika gårdsstorlekar och naturliga jordbruksområden enligt 1937 års jordbruksräkning.

57 T a b e l l C. B u d g e t a r för j o r d b r u k a r e - o c h i n d u s t r i a r b e t a r e h u s h å l l p å u n g e f ä r s a m m a n o m i n e l l a i n k o m s t n i v å å r 1934.

Utgiftsposter

Livsmedel 1

In natura

Kontant

Värde kr.

Kvantitet kg.

1591 31 14 10 28 21 62 42 34 11 15 14

22 5 18 6 156 18 141 14 4

Pilsner (7s 1) Svagdricka (10 1) Diverse livsmedel

Industriarbetare med 2 560 kr. inkomst

Kontant Kvantitet kg.

Livsmedel.1 Mjölk (liter) Smör, Ost Margarin Ägg Kött Fläsk' , Vetemjöl , Rågmjöl Annat mjöl Gryn Hårt bröd, rågMjukt grovbröd Kaffebröd, mjukt Potatis o. kålrötter , Grönsaker (morötter) Gula ärtor o. bruna bönor . Frukt o. bär Insjöfisk Strömming o. sill, färsk Annan saltvattenfisk Salt fisk (sill) Torkad frukt Sötsaker, bitsocker Kaffe, te o. kakao Salt o. kryddor

Jordbrukare med 2 451 kr. inkomst

82 24 13 — 37 24 21 — 13 12 7 7 10 — — — — — 10 4 9 6 70 53 23

3 6 27 461

34 — — 38 20 116 151 192 105 — — — — 700 29 15 190 2

Värde kr.

175 78

40 15 92 39 37 25

28 3 4 86 2

—.

— — — — — — — —

Representantvarorna äro desamma som i tab. A.

624 Summa Kvantitet kg-

Värde kr.

Kvantitet kg-

Värde kr.

1591 65 14 10 38 48 137 213 192 147 34 11 15 14 700 29 15 190 2 22 5 18 6 156 18 141

175 160 24 13 40 52 116 60 37 38 12 7 7 10 28 3 4 86 2 10 4 9 6 70 53 23

880 32 19 37 35 63 75 144 23 46 23 23 96 28 420 54 6 103 4 19 10 16 14 157 19 93

185 88 32 52 49 98 106 50 5 14 8 14 43 27 42 13 3 100 6 12 9 8 15 72 57 15

14 4

3 6 27

10 13 13 1 159

58 Tabell C. (Forts.) Industriarbetare med 2 560 kr, inkomst

Jordbrukare med 2 451 kr. inkomst Utgiftsposter Kontant kr. Bränsle och lyse. Bränsle Elektricitet

In natura kr.

Summa kr.

97 38

38 Bostad 1

Beklädnad. Gång- och underkläder. . Tyg, garn o. sybehör... . Skor o. galoscher Skolagning

172 67 72 10

68 9 28

19 1 9 49 45 76 80 37 30 17 19 43 15

Inventarier.1 Möbler Mattor, sängkl. o. linne Husgeråd m. m Övriga utgifter.1 Tvål och såpa Tvätt Kroppsvård Sjukvård Intellektuell,-" ändamål Fören. o. försikr.avgifter Nöjen o. förströelser Resor Telefon, porto o. skrivmat Arbetshjälp i hemmet Tobak Spritdrycker Diverse utgifter Totalsumma 1

2 451

Den relativa fördelningen inom undergrupperna är för jordbrukare densamma som tab. A och för industriarbetare densamma som i socialstyrelsens indexbudget.

59 Tabell D.

H u s h å l l s b u d g e t a r n a s s a m m a n s ä t t n i n g vid o l i k a i n k o m s t a l t e r n a t i v å r 1934. Lantarbetare Jordbrukare med en års- med en års- Industriarbetare med en årsinkomst i kr. av inkomst i kr av inkomst i kr. av

Kronor. Livsmedel kontant Livsmedel in natura . . . . Bränsle och lyse Bostad Beklädnad övriga utgifter Levnadskostnader (exkl. skatter)

2 451

• 2 1788

333 506 98 294 222 375

4-51 624 135 365 321 545

631 247 86 179 237 408

14-9

18-6 10-9 11-5

18-2 27-7 5-4 16-0 121 20-6

100 0

»1 828

200 509 87 250 146 154

3 634

125 328 340 608

112 515 470 925

157 551 517 1143

2 560

8 634

188 255 55 14-9 131 22-2

353 13-8 4-8 100 13-2 22-9

45-3

34-8

4-9 12-8 13-3 23-7

35 163 14-9 29-2

4-3 15-2 14-2 31-5

100-0

100 0

100-0

2 560

Procent. Livsmedel kontant Livsmedel in natura . . . . Bränsle och lyse Bostad Beklädnad Övriga utgifter Levnadskostnader (exkl. skatter) 1

37-8 6-4

Enligt tab. A. — - Dessa budgetar ha erhållits genom sammanvägning enligt konsumlionsenhetsskalor, medan de övriga budgetarna avse familjer med 2—3 minderåriga barn. — 3 Enligt tab. C. — 4 Socialstyrelsens budget av den 1 juli 1939.

60 Tabell E.

D e t a l j p r i s e r å l i v s m e d e l i ö r e n april 1934 o c h juni 1941. Socialstyrelsens orter Jordbruksorter enligt Jordbruksorter enligt enligt indexmaterialet dyrortsmaterialet K. F:s prisstatistik

Varuslai

Mjölk Smör Ost Margarin Ägg Kött Fläsk Vetemjöl Rågmjöl Rågsiktmjöl Havregryn Hårt rågbröd Mjukt rågbröd Kaffebröd Potatis Morötter Ärter Äpplen, färska Gädda Torsk Strömming Färsk sill Salt sill Äpplen, torkade Katrinplommon Bitsocker Kaffe Pilsner Svagdricka

1 kg > > > > > > » > » » » » »

» » Vs 1 10 1

21 276 175 138 113 153 133 34 23 31 34 60 45 98 7

30 400 258 300 280 318 336 45 32 40 65 78 66 153 16

28 449 244

101 136 117 34 22 30 33 55 40

309 270 315 45 31 39 63 72 58

87 266 215 136 107 127 142

26 401 255 300 264 302 326 45 33 40 65 78 66 145 12 41 85

20 269 155

41 109 135 84 52 58 51

17 265 169 133 92 132 116 34 24 31 34 61 48 74 7 24 36 93 128 81 44 35 50

106 46 303 24 160

164 61 478 31 210

104 45 295 148

194 131 100 110 138 203 164 61 476 31 203

14 38 88

82 170

99 46

167 61 239

61 T a b e l l F.

D e t a l j p r i s e r å l i v s m e d e l o c h s å p a i ö r e n för u n d e r s ö k t a j o r d b r u k s o r t e r i n g å e n d e i K. F:s p r i s s t a t i s t i k 1934—1943. Mars månad resp. år.

Varuslag

Mjölk Mejerismör Ost Ägg Kött, nötstek . . . Fläsk, färskt Vetemjöl Rågmjöl Rågsiktmjöl .. . Havregryn Spisbröd Grovbröd Potatis Katrinplommon Bitsocker Såpa

Enhet

l kg

1931 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942 1943

20 269 155 101 136 117 34 22 30 33 55 40 8 99 46 41

19 262 158 138 159 147 36 23 32 35 54 40 10 95 44 44

20 254 185 172 188 182 38 24 33 36 56 49 11 79 46 45

20 285 172 177 175 183 40 26 35 40 62 48 11 85 47 54

22 313 173 147 179 199 42 27 36 41 62 46 12 77 48 52

23 314 193 151 193 212 41 26 35 41 61 48 12 78 47 50

25 340 218 208 210 219 43 28 37 47 67 49 18 101 50 71

23 449 244 309 270 315 45 31 39 63 72 58 14 167 61 89

28 455 260 298 305 344 47 32 39 65 73 59 22 169 66 90

28 455 271 357 316 364 47 32 36 59 73 57 20 202 70 91

62 T a b e l l G. Varuslag Mjölk 1 Smör 2 Ost 3 Ägg 4 Nötkött 6 Fläsk 6 Vetemjöl' Rågmjöl 7 Rågsiktmjöl'... Kornmjöl' Potatis 8 Morötter 9 Ärter 1 0 Äpplen, färska 8 Gädda 11 1

P r o d u c e n t p r i s e r å l i v s m e d e l i ö r e n 1934—1943. 1943 (prel.)

Enhet

1 kg

11 230 125 105 (75) 79 26 19 24 19 4 12 27 45 92

11 223 131 120 94 110 25 18 24 20 6 11 25 45 96

12 221 137 133 96 118 25 19 24 20 6 15 22 40 97

13 257 124 144 96 122 28 21 27 26 7 18 21 35 95

14 269 131 142 97 135 27 20 26 23 6 15 20 55 105

15 288 152 144 115 135 26 20 26 21 6 16 28 25 106

17 325 168 169 127 158 30 25 31 31 11 18 43 70 110

21 23 23 385 405 405 (148) (149) (155) 229 260 279 176 194 195 195 207 22(1 30 34 33 24 27 26 30 34 32 35 31 27 10 16 11 20 22 20 51 48 43 70 75 (70) (151) (170) (200)

1942 Oskummad mjölk esuligt Lantbrukslörbundets notering. ' Svensk riksnotering enligt Jordbruksekonomiska uppgifter. — 3 Helfet, Sveciaost, 2 månaders lagring. Partipris fritt mejeriernas järnvägsstation enligt Lantbruksförbundet. Fr. o. m. 1 januari 1941 normalpris å mager (27+) ost. — 4 Svenska, nyvärpta ägg. Nettopris till producenten enligt Lantbruksförbundet. — 6 Klass I och II enligt Lantbruksförbundet. — 6 Avräkningspris enligt Lantbruksförbundet. Priset för 1934 har beräknats med hjälp av sannolik relation till medelpartipriset av slakthusnoteringarna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping och Linköping. — ' Sades- och klipriser enligt Jordbruksekonomiska uppgifter. Utmalningsprocent och mallön från Svenska kvarnföreningens f. ordf., kvarnägare C. G. Andersson i Valdemarsvik. Härvid har avdrag gjorts för klivärdet och hänsyn tagits till gällande förordningar t. ex. om befrielse från veteavgift. Mallön: 4'50 kr för vetemjöl, rågsiktmjöl och kornmjöl samt 2-50 kr för rågmjöl. Utmalningsprocent: 70 för vetemjöl och rågsiktmjöl, 75 för kornmjöl och 98 för rågmjöl. — e Enligt Lantbruksförbundet. — ° Medianvärden i Stockholms saluhallar (Klarahallen) för de viktigare månaderna. Prisuppgifterna ur Lantmannen. Jmfr även SOU 1938: 5. — 10 Lantbruksförbundets stockholmsnotering. — u Statistiska centralbyråns uppgifter jämförda med livsmedelskommissionens för Skåne och Blekinge.

63 T a b e l l H.

P r i s e r å b r ä n s l e o c h l y s e i k r o n o r 1934—1943. Enhet 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942 1943

Bränsle.1 Landsbygden. Pannved, producentpris 2 : Södra o. mell. Sverige .. . Norra Sverige

kbm

3-90 2-90

4-20 3-20

4-50 3-50

7-15

7-30

7-65

8-45

9-30 13-75 1580 17-45

896 5-40

8-55 5-40

7-96 7-74 5-4 0 5-40

7-43 5-40

7-09 5-42

7-9 6-90

813 7-21

8-63 8-91 8-09 8-82

Socialstyrelsens indexorter. Barrved, detaljpris Lyse. Landsbygden. Rörliga kostnader Fasta kostnader 1

100 kWh te

7-32 6-40

7-48 (7-48) 640 (6-40)

Vid dyrortsundersökningarna ha erhållits följande detaljpriser i kronor per kbm: Björkved

707 6-20

Barrved

Pannved

1934 Jordbruksorler. Södra Sverige Mellersta Sverige .. Norra Sverige

7-50 7-03 5-87

16-75 14-25 12-08

583 4-87 4-36

12-83 11-59 9-68

11-75 10-13 9-Ö6

Huvudorter. Södra Sverige Mellersta Sverige . Norra Sverige

— —

19-53 17-54 14-49

— —

1639 15-10 11-97

14-50 13-30 11-17

Pris vid bilväg (järnväg, strand) enligt Streyffert: »Jordbrukets skogsinkomster» och konjunkturrapporten ser. B: 2.

(il

T a b e l l I.

P r i s e r å k l ä d e r o c h s k o d o n i k r o n o r a p r i l 1934 o c h juni 1941.

V a r u s l a g

Ylletyg Bomullstyg Ullgarn Bomullsgarn Herrkostym, konf Vinteröverrock Herrhatt Herrskjorta Herrkalsonger Damstrumpor Herrstrumpor Arbetsblus Herrkängor Damlågskor Skolagning Galoscher 1

Enhet

Socialstyrelsens orter enl. indexmaterialet

Huvudorter Jordbruksenl. dyrorts- orter enl. dyrmaferialet ortsmaterialet

312 0-88 8-40

6-20 1-55 18-48

5-96 1-58 17-68

85-10 82-35 10-32 4-99 3-07 384 1-89 3-46 12-00 14-13 5-93 3-50

146-41 137-08 13-31 10-37 5-89 4-43 3-67 5-85

6-72 1-58 17-66 6-33 14432 134-86 12-85 10-89 569 4-31 3-56 5-92 21-99 19-85 7-92 2 4-85

1 m 1 kg

| 1 st

» » 1 par

1 st. 1 par

» 1 gång (herr) 1 par

21-62

19-59 8-03 2 4-85

6-10

14000 133-45 13-30 9-79 5-40 4-36 3-45 5-63 22-24 18-60 1 663 2 4-85

År 1934: 4 kr och 37 öre. — 2 År 1934: 3 kr och 50 öre.

T a b e l l J.

P r i s i n d e x t a l f ö r k l ä d e r o c h s k o d o n 1933—1943 (1935 = 100). 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1912 1943

Herrkostym Vinteröverrock Arbetsblus Skjorta Kalsonger Strumpor, herr-, ylle Strumpor, dam-, konstsilke.. Hatt, herrYlletyg t. damklänning Bomullstyg Ullgarn Kängor av sportläder, herr-,. Lågskor, damHalvsulning o. klackning . . Galoscher, herr-

97 103 106 98 110 100 112 103 91 92 110 92 114 92 95

93 98 100 94 103 99 107 100 96 92 101 93 113 96 95

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

100 101 99 105 100 103 96 99 100 100 104 103 102 102 99

105 105 105 112 107 110 97 101 106 105 127 108 106 110 107

107 108 107 117 110 113 96 101 108 107 119 111 110 116 105

110 110 108 122 113 117 96 102 111 109 123 113 111 119 99

129 131 133 154 146 151 109 113 143 133 191 138 132 132 116

163 165 167 202 193 193 122 129 195 160 242 166 159 150 131

183 182 169 241 186 217 128 137 221 165 257 182 177 164 149

180 174 167 255 176 222 131 143 226 165 259 195 187 172 160

65 T a b e l l K.

P r i s e r å i n v e n t a r i e r o c h v i s s a p o s t e r i n g å e n d e i »övriga utgifter» i k r o n o r a p r i l 1934 o c h juni 1941.

V a r u s l a g

Enhet

Socialstyrelsens orter enl. indexmaterialet

JordbruksHuvudorter orter enl. dyrenl. dyrortsortsmamaterialet terialet

1 st. 6 » 6 » 1 »

49-97 llO-oo 26-74 15-73

104-57 143-72 37-18 20-22

87-83 132-44 36-36 18 97

81-66 121-25 35-10

Linoleummatta

1 m

5-81

10-95

Trådgardin Vaddmadrass Sängfilt Handdukar Lakansväv

1 m 1 st. 1 » 12 » 1 m

1-42 1675 7-06 11-17 1-36

2-07

1-83 20-92 1379 20-43 2-13

10-09 1-60 20-45 14-12 18-40 224

Tallrikar Kaffekoppar Dricksglas Mjölkfat Hink Trådspik Hammare Vedsåg El. strykjärn Symaskin

12 st. 12 » 12 » 1 » 1 » 1000 » 1 » 1 > 1 » 1 »

4-41 393 1-72 1-56 1-24 0-76 1-36 5-07

6-76 5-80 2-04 2-52 2-57 1-35 2-08 7-27 13-27

6-16 5-17 2-13 2-20 2-58 1-39 2-19 6-99 12-63

299-00

6-07 5-52 2-io 2-20 2-49 1-48 1-98 7-47 12-98 37775

Såpa

1 kg

0-42

0-91

0-92

•0-93

Hårklippning

1 gång

1-35

1-67

1-60

1-30

Arbetshjälp inom hemmet

1 dag

4-29

5-22

4-98

386 Biograf biljetter

1 st.

1-09

1-28

1-15

1-14

10 km buss

0-82

0-75

1-46

1-41

Matbord Stol, stoppad Stol, pinnSäng

Resa 1

År 1934: 0-41 kr.

5—439381.

23-75 14-59 20-55 1-99

19-67

66 Tabell L.

Prisindextal å inventarier och posterna ingående i i övriga utgifter» 1933-1943 (t935 = 100). 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942 1943

Inventarier. Möbler Mattor, sängkläder

102 102 95

103 102 96

100 100 100

105 104 108

108 104 110

114 105 112

120 130 128

138 167 148

162 189 159

181 194 163

83 79 100 100 90 89 100 100 Intellektuella ändamål l 106 106 Förenings- o. försäkr.avg.... 100 100 107 103 Resor 106 116 Telefon, porto o. skrivm. ... 104 104 Arbetshjälp i hemmet 100 100 Tobak 100 100 100 100 Spritdrycker

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

100 99 101 100 100 100 100 100 91 110 99 100

107 101 103 99 102 103 101 98 100 127 98 100

106 101 104 97 102 106 104 98 100 134 98 102

103 103 105 95 103 112 105 98 100 147 100 121

143 115 112 98 109 114 112 106 104 154 124 179

180 139 124 105 116 115 122 119 110 177 143 190

214 136 129 107 120 116 133 136 122 138 185 214

228 189 133 109 126 117 188 129 126 144 193 229

Övriga utgifter. Tvätt

1 Avser böcker, tidningar och b u-nens undervisniiig-

67 T a b e l l M. A l t e r n a t i v a l e v n a d s k o s t n a d s i n d e x b e r ä k n i n g a r a v s e e n d e j o r d b r u k a r e o c h i n d u s t r i a r b e t a r e h u s h å l l på u n g e f ä r s a m m a n o m i n e l l a i n k o m s t n i v å . 1934

1943 Jordbrukare. K r o n o r 1331 1315 1622 1897 2 054 2 035 1194 1254 1085 1148 Livsmedel 135 134 134 134 141 151 244 253 271 281 Bränsle och lyse 365 365 372 380 391 412 423 431 438 438 Bostad 321 335 338 356 364 372 454 567 626 637 Beklädnad 545 539 539 554 562 582 651 716 777 809 Övriga utgifter Levnadskostnader (exkl. skatter) 2 451 2 521 2 577 2 678 2 789 2S32 3 394 3 864 4166 4 200 I n d e x t a 1 Livsmedel Bränsle och lyse Bostad Beklädnad Övriga utgifter Levnadskostnader (exkl. skatter)

95 101 100 96 101

100 100 100 100 100

101 100 102 101 100

109 100 104 106 103

116 105 107 109 104

115 113 113 111 108

141 182 116 136 121

165 189 118 169 133

179 202 120 187 144

177 210 120 190 150

167 Industriarbetare. K r o n o r 1159 1223 1264 1308 1360 1404 1543 1876 2 057 1992 Livsmedel 125 126 129 136 139 140 185 207 222 229 Bränsle och lyse 328 325 321 318 321 324 325 328 328 332 Bostad 340 355 358 377 394 390 474 589 651 6b2 Beklädnad Övriga utgifter 608 604 604 620 629 652 719 785 849 883 Levnadskostnader (exkl. skatter) 2 560 2 633 2676 2 759 2 843 2 910 3 246 3 785 4107 4098 I n d e x t a 1 Livsmedel Bränsle och lyse Bostad Beklädnad Övriga utgifter Levnadskostnader (exkl. skatter)

95 99 101 96 101

100 100 100 100 100

103 102 99 101 100

107 108 98 106 103

111 110 99 111 104

115 111 100 110 108

126 146 100 134 119

153 164 101 166 130

166 176 101 183 141

163 181 102 187 146

68 T a b e l l . N. L e v n a d s k o s t n a d e r n a för d e u n d e r s ö k t a j o r d b r u k s o r t e r n a i r e l a t i o n till r i k s m e d e l t a l e t , s o m s a t t s = 100 för v a r o c h e n av f ö l j a n d e s e r i e r : A. S o c i a l s t y r e l s e n s d y r o r t s u n d e r s ö k n i n g f ö r å r 1934. B. S o c i a l s t y r e l s e n s d y r o r t s u n d e r s ö k n i n g f ö r å r 1941. C. J o r d b r u k a r e b u d g e t e n u t a n s k a t t e r v i d a p p r o x i m a t i v a tal för v ä r d e n i n n a t u r a , b r ä n s l e o c h l y s e f ö r å r 1941. D. F ö r e g å e n d e budget u t o m l i v s m e d e l i n n a t u r a , b r ä n s l e o c h l y s e f ö r å r 1941. E. D e n k o n t a n t a l i v s m e d e l s b u d g e t e n för jordbrukare.

102 99

102 106

103 103

101 94

98 101

100 102

98 101

100 98

99 100

100 99

101 99

Östergötlands län. Godegård Kimstad Bjälbo

90 103 98

98 102 99

97 102 99

Jönköpings län. Långaryd Björkö

97 94

95 95

97 98

98 99

Kronobergs län. Almundsryd . . . Berga

90 91

94 96

95 96

Kalmar län. Törnsfall Åby Kastlösa

95 94 93

94 96 97

96 95 98

96 96 97

Gollands län. Vänge Burs

97 94

99 99

98 98

101 101

Blekinge län. Ramdala Kyrkhult

99 97

98 98

97 96

98 97

Kristianstads län. Hammenhög . . . Skepparslöv .. Stoby Höja

96 93 102 99

97 97 39 96

97 97 97 96

99 99 99 97

Malmöhus län. Södervidinge . .. Anderslöv Fränninge

97 102 93

99 100 98

99 96 97

99 97 98

Hallands län. Morup Drängsered

91 93

98 100

99 97

100 99

Stockholms län. Ununge Sorunda Uppsala län. Villberga Rasbokil Södermanlands Lunda Julita

län

69 T a b e l l N. (Forts.) A

101 107

99 102

97 97

97 98

98 98

95 92 98 102 96

97 100 98 99 99

96 98 98 99 100

97 97 99 99 100

98 101 102 100 101

93 91 93

97 97 96

98 97 96

99 98 99

98 94 102

102 100 100

102 101 100

100 100 98

103 102 101

93 102

99 99

100 99

101 99

104 100

99 98 101 93

102 100 102 99

103 101 101 98

104 100 101 97

102 100 102 98

101 109 99 105 101

99 101 99 100 99

102 102 101 100 104

101 101 98 100 105

100 98 99 102 102

103 111 110

99 100 103

103 102 104

97 100 103

111 104 113

106 102 104

103 104 104

102 105 103

103 109 102

112 113

105 105

105 107

103 106

102 108

102 100 112

102 104 105

102 102 104

102 100 106

98 100 111

111 120 118

108 108 113

109 109 109

107 109 106

108 107 108

Göteborgs och Bohus län. Skee Älvsborgs län. Högsäter Upphärad Varnum Bollebygd Skaraborgs län. Främmestad Jung Värmlands

län.

Vase Frykerud Ekshärad Örebro län.

Västmanlands län. Västerfärnebo Munktorp

Kopparbergs

län.

Leksand Gävleborgs län. Ovansjö

Västernorrlands län. Tuna

Jämtlands

....

län.

Västerboilens län. Bygdeå Nysätra Vilhelmina Norrbottens län. Arvidsjaur Överkalix

70 \0 iO l ö iO i O ' O i O O O i O »O »O i O O i O »O »Q i O »o »o »C »O »O i O O W M Q O O O ( » O h C i CO O M OO ffl C ) O O O W ^ « Ti C O l ^ N l ^ N t ^ ^ i ^ [ ^ l > N i ^ p - i > t ^ » N C O C O ' X i C O C C C O C O

iO Cl L1*

O O i O iO »O »O O O i d O O t O i O >Q i O O i O id O »O i£0 i O »O i O « Q 3 5 f f i i C O ' J X O ) N Q C n H C O a ) H O ) O O O W C O C O C C i ( X i ) ^ N N r - f ^ i > t - « r > N ^ N ! » i ^ l ^ C O N C O C O C O C O Q O C O X l

iO CT2 l>»

i f t O i£5 »O O i f t iO O O O i K tO O O I Ä i O O »O O iO i O O iT^ O C O O O l Q ^ O ^ O ^ O N C J i O i l M O l C O H O O C i O c O - f l l C O C O C O C O i > £ - ^ C - ^ t - C O i > i - N C O r - ^ C O l » C O C O a 3 C O J J C O c O

iO 35 H>_

O C O M r p N X 0 0 1 C C 1 ' ' . ' f ? C O X - - i f 3 C O i O ! 0 ' * ' * O C D J l ? l

>> CD

*• p.

'ra

-3 B

"ÖS

r$ CJ CJ B

•3 OJ

•**

Antal kommuner vanligt i länet aritmetiskt

2 O O» CO TO

••O BB

C •3 C 3

u 1 r i a

1 1 1 l M 1 1 1 ! II 1 i 1 1 1 1 1 1 1 ° 1 1 1 1 SS01 1 1 1 1 i 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 s

OOT

O O»

O f. •a

CO CD

1 1 1 1 48 S fi I - * 1 1 1 - °* 1 1 1 i I 1 i 1 I S

oo» r- i oo» r- t— r- i o o» coco

i w " 1 53 2 5 H 1 §g H - H S £ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 5 1 « I

t* _

I f -

C© OQ O

i o <M

t~-

H (M CM d —1 CM « W

CO 1

—1 —( CO 1

oo»

w !W w

o o

ir. H rtf ^

r H - ^ I ^ - ^ C O

o o» o» o»

oo»

H X i O) N N „^ fH ,_|

1 X » | CO O UO O

I M 1

|v-H?J

[

l O <N *<P

eo cc

1 H O l O W C T J C l ' - ' T t l X C C J C O r r c O N H I N H H X " H i O T l i H 7 l H H

TO CO

[

1 H

1 X

CO X

T(1 CO t > M

(

i 1

t* r;-} »1 «£

l i l l e * ;

1 CM - i

1 C l CQ CM CO H

1 fjl låfTJ •-ti 1

^-j

1 M<

SO N W X ^H i-H

1 ] I I I I ] !

ITJI i—i

1 ^ ( J . ' ^ ^ ^ C . O O t ' C S O s a . C D C O 1 1-4 ^ 1-f T-t TH

1 I

4(5 r-

r n (M CD X

t > CQ

1 -^

O CT (M

1 C O C O C O C O u O O X N

»O

i CD

•** T I CO 1

o -.

• "

1 1 1 1 1 1 1 1 1 | --"•« | | | | 3 5 1 S

oo»

e» i-i

i t-i

•o

CO 1

i 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 II

CO l o CO I

" 1 1 1 1 1 1 i 1 1 1 1 ~ 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 ° f!

o m o» o»

* i i i i i i i i i i i .i i i i i i i i i H i • a

CO 1

o o» coco

1 »

C l co "

CO 1

I - * !

i o i " - «

CO T

oo» r-r-

•3 t:

3 E

-.5 HM

£ S c o •

o o» o o

O» 1

oo»

5» "T oo»

o o»

CO CO

o» o o» CT» 1

O o» O» 1

"ra OJ

•a B

| «

[

| H

1111 ^ e

" i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i " -* i " i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i - " H i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i * " 1 1 1 1 1 1 1 1 ! 1 1 1 1 1 i | 1 I 1 I 1 1 H 8I

1 1 1 1 1 1 1 i 1 1 1 1 1 1 1 1 II " M

111111 I

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 I 1 1 I I 1 -

Stockholms län Uppsala » Södermanlands » Östergötlands > Jönköpings > Kronobergs > Kalmar » Gotlands » Blekinge » Kristianstads » Malmöhus > Hallands » Gtb. o. Bohus J Älvsborgs > Skaraborgs » Värmlands > Örebro > Västmanlands » Kopparbergs > Gävleborgs > Västernorrlands > Jämtlands » Västerbottens > Norrbottens > Hela riket

CD CD CO 1

71 Tabell P. Levnadskostnaderna å r 1941 i olika k o m m u n t y p e r enligt d y r o r t s u n d e r sökningen j ä m t e ett med hänsyn till jordbruksbefolkningens fördelning vägt medeltal. (Stockholm = 1 000.) Jordbruks- Blandade komkommuner muner Stockholm Stockholms län Uppsala län Södermanlands » Östergötlands » Jönköpings » Kronobergs » Kalmar » Gotlands > Blekinge » Kristianstads » Malmöhus » Hallands > Göteborg o. Bohus > Älvsborgs » Skaraborgs > Värmlands » Örebro » Västmanlands > Kopparbergs » Gävleborgs » Västernorrlands » Jämtlands > Västerbottens » Norrbottens > Hela riket Därav Svealand Götaland Norrland

820 800 795 795 760 755 765 790 790 775 790 795 810 790 780 810 800 805 805 800 830 840 840 885 803 805 782 840

825 800 795 795 760 755 760 790 795 780 795 795 810 790 785 810 800 805 800 810 835 840 830 890 802 805 783 840

Industrikommuner

Övriga kommuner

910 810 785 820 755 760 — — — 790 800 — 840 800 810 815 815 815 825 805 855 — — 885 829 846 811 853

850 79b 795 800 765 750 760 795 810 780 800 800 820 800 790 820 805 810 805 800 840 850 820 860 779 813 733 836

Städer

Vägt medeltal

1000 995 895 890 900 845 820 840 875 875 845 875 860 925 880 850 900 880 905 860 895 925 966 915 955 918 956 885 922

1000 830 800 795 800 760 755 760 790 800 780 795 795 820 790 785 810 800 806 805 805 835 840 835 885 800 809 777 840

Statens offentliga utredningar 1944 S y s t e m a t i s k

f ö r t e c k n i n g

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen).

Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård.

Vattenväsen. Skogsbruk.

Bergsbruk.

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning.

Industri.

Kommunalförvaltning.

Sandel och sjöfart.

Statens oeli kommunernas finaiisvliseii

Kommun i katious vilsen.

1'ollti.

Bank-, kredit- oili pennlngväsen.

Nationalekonomi och socialpolitik.

Försäkrings väsen.

Ilälso- och sjukvård.

Kyrkoväsen.

För svars väsen.

Allmänt näringsväsen;

Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Jordbruksbefolkningens levnadskostnader. [1]

Undervisningsväsen,. Andlig odling i övrigt.

Utrikes ärenden. Internationell rätt.

Marcus Boktr.-A.-B., Sthlm 1944.