Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering. 6

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATEN» OFFENTLIGA UTREDNINGAK

1944:36

FINANSDEPARTEMENTET

UTREDNINGAR ANGÅENDE

EKONOMISK EFTERKRIGSPLANERING VI. INNEHÅLL:

1. Krisorganens personal. 2. Sysselsättningsproblem för i försvarets tjänst anställda. 3. Friställande av arbetskraft vid statens järnvägar. 4. Skogsbrukets arbetskraftsförhållanden. 5. Arbetskraftsförhållandena inom bränntorvindustrin.

S T O C K H O L M 1 9

Statens offentliga utredningar 1944 K r o n o l o g i s k

1.

Jordbruksbefolkningens levnadskostnader. Av E . Lindahl ock L . Lemne. Marcus. 71 s. J o .

2.

B e t ä n k a n d e med förslag angående långtjänstunderbefäl m . m . Beckman. 91 s. Fö.

3.

B e t ä n k a n d e angående n y k t e r h e t s t i l l s t å n d e t under krigsåren. Marcus. 336 s. Fi.

4.

Promemoria med förslag till lag m e d bestämmelser om a l l m ä n n a behörighetsvillkor för vissa k o m m u n a la u p p d r a g m. m . Hoeggström, 66 s. S.

5.

B e t ä n k a n d e med förslag till civilförsvarslag m . m . Beckman. 262 s. S.

6.

B e t ä n k a n d e m e d förslag till byordningar och instruktioner för ordningsmannen i l a p p b y a r n a . Marcus. 85 s. Jo.

7. Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering. 1. Marcus. 215 s. Fi. 8. B e t ä n k a n d e med förslag angående revision a v riksdagens arbetsformer. Norstedt. 114 s. Ju. 9. Processlagberedningens förslag till lag om införande av n y a rättegångsbalken m . m . 1. L a g t e x t . Norstedt, viij, 192 s. J u . 10. Processlagberedningens förslag till lag om införande av n y a rättegångsbalken m . m. 2. Motiv m . m . Norstedt. 500 s. J u . 11. S t a t s m a k t e r n a och folkhushållningen u n d e r den till följd a v stormaktskriget 1939 i n t r ä d d a krisen. Del 4. Tiden juli 1942—juni 1943. I d u n . 559 s. Fo. 12. Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering. 2. Investeringsutredningens b e t ä n k a n d e med förslag till investeringsreserv a v statliga, k o m m u n a l a o c h statsunderstödda anläggningsarbeten för b u d g e t å r e t 1944/45. Marcus. 272 s. Fi. 13. Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering. 3. Bilagor till investeringsutredningens betänkande m e d förslag till investeringsreserv a v statliga, k o m m u n a l a och statsunderstödda anläggningsarbeten för b u d g e t å r e t 1944/45. Marcus. 77 s. Fi. 14. Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering. 4. Marcus. 153 s. Fi. 15. Socialvårdskommitténs betänkande. 7. Utredning och förslag angående lag om allmän sjukförsäkring. Beckman. 360 s. S. 16. Socialvårdskommitténs betänkande. 8. Kostnadsberäkningar angående lag om allmän sjukförsäkring. Beckman. 91 s. S.

f ö r t e c k n i n g

17. B e t ä n k a n d e med förslag till å t g ä r d e r för främjande av l i t t e r a t u r t j ä n s t e n inom de t e k n i s k a fackområde na. Hasggström. 165 s. E. 18. Betänkande med förslag till vägtrafikstadga m . m Beckman. 84 s. K. 19. Om i n r ä t t a n d e a v e t t samhällsvetenskapligt forsk ningsråd. HEeggström. 23 s. B. 20. 1940 års skolutrednings b e t ä n k a n d e n och utredning ar. 1. Skolan i samhällets tjänst. Frågeställningai och problemläge. I d u n . 138 s. E. 21. 1940 års skolutrednings b e t ä n k a n d e n och utredning' ar. 2. Sambandet mellan folkskola och högre skola I d u n . 354 s. E. 22. 1940 års skolutrednings b e t ä n k a n d e n och utredningar. 3. Utredning och förslag angående vidgade möjligheter till högre undervisning för landsbygdens ungdom. I d u n . 104 s. E. 23. 1940 års skolutrednings b e t ä n k a n d e n och utredningar. Bilaga 3. Förhandlingarna vid s a m m a n t r ä d e den 15—den 17 juni 1943 med 1940 å r s skolutrednings rådgivande n ä m n d . Idun. (2), 148 s. E. 24. Betänkande med förslag rörande revision av lagstiftningen om kvinnas behörighet a t t innehava statstjänst och a n n a t allmänt u p p d r a g . Norstedt. 65 s Ju. 25. U t r e d n i n g a r a n g å e n d e ekonomisk efterkrigsplanering. 5. P r o m e m o r i a angående yrkesutbildning föt arbetslösa m . m . Hseggström. 92 s. E. 26. Befolkningspolitik i u t l a n d e t . B e c k m a n . 239 s. S. 27. B e t ä n k a n d e m e d u t r e d n i n g och förslag angående r ä t t e n till vissa uppfinningar m . m . Marcus. 83 s. H. 28. 1941 års r e u m a t i k e r v å r d s s a k k u n n i g a s b e t ä n k a n d e . Del 2. U t r e d n i n g och förslag r ö r a n d e behovet av och formen för statligt u n d e r s t ö d till u t b y g g a n d e inom landets sjukvårdsväsen a v efterbehandling och konvalescentvård. S v . Tryckeri A B . 101 s. 6 r i t n . S. 29. Socialutbildningssakkunniga. 1. U t r e d n i n g och förslag rörande den högre socialpolitiska och k o m m u nala utbildningen. Hseggström. 192 s. E. 30. U n g d o m s v å r d s k o m m i t t é n s b e t ä n k a n d e 1 m e d u t redning och förslag angående psykisk b a r n a - och ungdomsvård. Norstedt. 277 s. J u . 3 1 . Ungdomsvårdskommitténs b e t ä n k a n d e 2 m e d utredning och förslag angående stöd å t ungdomens föreningsliv. Norstedt. 195 s. J u .

32. S l u t u t l å t a n d e avgivet a v besparingsberedningens järnvägesakkunniga. Marcus. 169 s. Fi. 33. Socialvårdens omfattning och k o s t n a d e r efter 1930. Beckman. 69 s. S. 34. Socialvårdskommitténs b e t ä n k a n d e . 9. Utredning och förslag angående revision av lagstiftningen om b a r n a v å r d s a n s t a l t e r och fosterbarnsvård. Beckman, 296 s. S. 35. B e t ä n k a n d e m e d förslag till lag om skyldighet föi innehavare av j ä r n v ä g eller spårväg a t t hålla stängsel. N o r s t e d t . 76 s. Ju. 36. Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering. 6. Marcus. 130 s. Fi.

A n m . Om särskild t r y c k o r t ej angives, ä r t r y c k o r t e n Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till d e t d e p a r t e m e n t , under vilket utredningen avgivits, t . ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = j o r d b r u k s d e p a r t e m e n t e t . Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars y t t r e anordning nr 98) utgivas u t r e d n i n g a r n a i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1944:36 FINANSDEPARTEMENTET

UTREDNINGAR ANGÅENDE

EKONOMISK E F T E R K R I G S PLANERING VI. INNEHÅLL:

1. Krisorganens personal. 2. Sysselsättningsproblem för i försvarets tjänst anställda. 3. Friställande av arbetskraft vid statens järnvägar. 4. Skogsbrukets arbetskraftsförhållanden. 5. Arbetskraftsförhållandena inom bränntorvindustrin.

S T O C K H O L M 1944 ISAAC MARCUS

BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

Innehåll. Sid.

Krisorganens personal. nadskommission

Statistisk

undersökning

utförd av statens

arbetsmark-

Skrivelse till departementschefen

5 7

I. Undersökningens omfattning och utförande

9 II. Anställningsförhållanden vid undersökningstillfället Antal anställda vid olika krisorgan Fördelning efter kön Fördelning efter arbetsort Biträdespersonal och annan personal Deltidsanställda Anställningstid i krisorgan Löneförhållanden

11 11 12 13 15 15 15 16

III. Ålders- och familjeförhållanden Ålder Civilstånd Familjeförhållanden

20 20 22 23

IV. Utbildningsförhållanden Skolunderbyggnad Fackutbildning Sambandet mellan skolunderbyggnad och fackutbildning

24 24 26 30

V. Arbetsförhållanden före anställning i krisorgan Yrkestillhörighet Socialklasstillhörighet Sysselsättningsförhållanden

31 32 34 35

VI. Övriga förhållanden av betydelse vid övergång till annat arbete Löfte om annan anställning Personer, som kunna taga arbete på annan ort Sjukdom och lyte Medlemmar i erkända arbetslöshetskassor Behov av fortsatt yrkesutbildning m. m

38 38 38 38 39 39

Bilagor. A. Statens arbetsmarknadskommissions personal

42 B. Frågeformulär nr 56

4 Sid.

Sysselsättningsproblem iör i försvarets tjänst anställda. förd av statens arbetsmarknadskommission

Undersökning

ut51

Skrivelse till departementschefen

53 VPM angående sysselsättningsproblem för vissa grupper av i försvarets tjänst anställda, vilka efter ett vapenstillestånds inträdande beräknas komma att friställas från nämnda tjänst

55 Skrivelse till Konungen från försvarsverkens civila personals förbund

62 Viss militär personals yrkes- och utbildningsförhållanden m. m

65 Bilaga

90 Friställande av arbetskraft vid statens järnvägar. statens arbetsmarknadskommission Skogsbrukets a r b e t s k r a f t s f ö r h å l l a n d e n . marknadskommission

Undersökning

utförd av 91

Undersökning utförd av statens arbets97

Skrivelse till departementschefen

99 I. Tiden före kriget

101 II. Utvecklingen under kriget

108 III. Läget vid ett fredsslut

114 Sammanfattning

118 Arbetskraftsförhållandena inom bränntorvindustrin. av statens arbetsmarknadskommission

Undersökning

utförd 123

Skrivelse till departementschefen

125 VPM angående arbetskraftsförhållandena inom bränntorvindustrin

KRISORGANENS PERSONAL STATISTISK UNDERSÖKNING UTFÖRD AV

STATENS

ARBETSMARKNADSKOMMISSION

Till Statsrådet

och Chefen för Kungl.

Finansdepartementet.

Sedan Herr Statsrådet i anslutning till bemyndigande enligt statsrådsprotokollet den 19 mars 1943 åt Statens arbetsmarknadskommission uppdragit att verkställa vissa förberedande utredningar, avseende arbetsmarknadsproblem i samband med ett vapenstillestånd, har kommissionen företagit en undersökning rörande krisorganens personal. Kommissionen får härmed överlämna redogörelse för ovan nämnda undersökning. Stockholm den 24 april 1944. A. THOMSON. WASTE LINGREN.

Etik

Bohlinder.

y

Kap. I.

U n d e r s ö k n i n g e n s omfattning o c h u t f ö r a n d e .

Som ett led i arbetet för efterkrigsplaneringen har statens arbetsmarknadskommission företagit en undersökning beträffande personalen vid statliga och kommunala krisorgan. Planläggningen av undersökningen h a r företagits i samråd med statens krisrevision och berörda personalorganisationer. Undersökningen omfattar centrala krisorgan, kristidsstyrelser samt kristidsnämnder i kommuner resp. kristidsförbundsområden med minst 3 000 inv. Begränsningen beträffande kristidsnämnderna motiveras därav, att heltidsanställd personal i allmänhet icke förekommer vid kristidsnämnder i mindre kommuner. Av de centrala krisorganen ha helt naturligt icke medtagits sådana organ, som ej ha särskild kanslipersonal. Statens arbetsmarknadskommission redovisas icke i detta sammanhang, då endast en del av dess arbetsuppgifter sammanhänga med av kriget orsakade förhållanden. Motsvarande uppgifter beträffande hos kommissionen anställd personal lämnas emellertid i bilaga A. Mångfalden av försörjningsproblem under krisen och därmed följande regleringsåtgärder ledde redan under krigets första år till en kraftig utveckling av förvaltningsapparaten. Den rekrytering av förvaltningspersonal, som därigenom blev erforderlig, har endast till en mindre del kunnat ske genom frigörande av arbetskraft från andra administrativa organ. Efterfrågan på kontors- och förvaltningspersonal har under kriget varit betydande, vilket bl. a. sammanhänger med militärinkallelserna och utvidgningen av industriens förvaltningsapparat. Då sålunda icke någon reserv av ledig arbetskraft i större utsträckning stått till buds, ha krisorganen måst konkurrera med privatföretagen om arbetskraften. För att bedöma krispersonalens förutsättningar att vid en avveckling av krisförvaltningen erhålla annat arbete har undersökningen inriktats på ett fastställande av den anställda personalens ålder, kvalifikationer och andra förhållanden, som kunna inverka på möjligheterna att överflytta arbetskraften till annat arbete. Uppgifter härom ha erhållits från de anställda å frågeformulär, vari uppgifter begärts om ålder, familjeförhållanden, skolunderbyggnad och fackutbildning, tidigare och nuvarande anställning, löneförhållanden m. m. Ett antal frågor syfta mera direkt på förutsättningarna för annan anställning; sålunda efterfrågas ev. »löfte om annan anställning, i händelse avvecklingen (av vederbörande krisorgan) skulle komma att beröra Eder», möjligheten att antaga arbete på annan ort och behovet av ytterligare yrkesutbildning. Uppgiftslämnarna ha slutligen även tillfrågats, om

10 anställningen i krisorgan enligt deras uppfattning avlägsnat dem från deras egentliga yrke samt vilken yrkesgren de skulle välja vid ett eventuellt yrkesbyte. Frågeformuläret, vars utseende framgår av bilaga B, tillställdes genom vederbörande arbetsgivares försorg samtliga tjänstemän i resp. krisorgan i början av oktober 1943. Tjänsteman, som vid en avveckling av krisorganet kunde återgå till befattning från vilken han åtnjöt tjänstledighet, behövde dock å formuläret endast uppgiva namn samt den befattning till vilken han kunde återgå. Alla övriga tjänstemän skulle besvara formulärets samtliga frågor. Formulären insamlades av vederbörande arbetsgivare, vilka även granskade och kompletterade uppgifterna. Tab. 1. Antalet uppgiftslämnare resp. antalet i undersökningen ingående personer. Antal uppgiftslämnare

Medtagna i undersökningen

Krisorgan

Ej medta gna i undersökningen Tjänstlediga 'Återgå till Uteslutna från annan annan verk- av annan allmän tjänst samhet orsak

Hela därav Hela därav Hela därav Hela därav Hela !därav anta- kvin- anta- kvin- anta- kvin- anta- kvin- anta- kvinnor let nor let let nor let nor nor let

Informationsstyrelsen . . . . Utrymningskommissionen Krisrevisionen Reservförrådsnämnden... Krigsförsäkringsnämnden. Industrikommissionen Livsmedelskommissionen . Handelskommissionen.... Priskontrollnämnden Bränslekommissionen

Samtliga

2 031 37 48 24 28 41 76 34 616 552 124 115 299 37

1055 17 26 9 9 25 49 14 353 304 84 45 108 12

1703 36 41 16 15 31 68 27 522 495 99 95 241 17

1004 17 24 9 7 24 48 12 340 292 73 44 103 11

1 789

1217 5037

723 2 957

151 1 6 8 12 3 3 1 18 30 22 13 26 8

9 10 9 1 3 1

1057 669 4 449 2 820

1 2 1 1

1 6 5 5 68 24

— 5 23 9

1 1 4 2

— — 1

— — 6 14

1 8 3 3 2 9 3

— 2

— 1

—

54 Undersökningsmaterialets omfattning framgår av tab. 1. Tabellen utvisar, att uppgifter inkommit från 5 037 anställda. Av dessa medtogos 4 449 i undersökningen. 472 uteslötos av den anledningen, att de voro tjänstlediga från allmän tjänst eller kunde återgå till annan verksamhet; 116 uteslötos av andra orsaker, som specificeras i efterföljande sammanställning.

11 Pensionerade Krisorgan

Ämna ej fortsätta förvärvsarbetet

Ofullständiga uppgifter

Summa

Hela Hela därav därav därav Hela därav Hela antalet kvinnor antalet kvinnor antalet kvinnor antalet kvinnor 13

— Samtliga

8 21

4 2 17

4 2 17

14 7 51

1 3 27

31 9 76

5 5 44 54

Av de inkomna uppgifterna utsorterades sålunda endast ett mindre antal (72) av den anledningen, att uppgifterna voro alltför ofullständiga för att kunna medtagas i undersökningen. Samtliga övriga utsorterade (516) berörde personer, som vid en avveckling av resp. krisorgan kunde återgå till annan befattning eller annat arbete eller icke hade för avsikt att söka nytt arbete. Av de centrala krisorganens personal tillhörde 314, eller 15,5 °/o denna kategori, av kristidsstyrelsernas 93 (5,2 %>) och av kristidsnämndernas 109 (9,0 °/o). Av vederbörande krisorgans redovisningar framgår, att anställd personal endast i undantagsfall icke lämnat uppgifter till undersökningen. Vid statens trafikkommission ha dock endast 37 av de 57 anställda lämnat uppgifter. Beträffande kristidsnämnderna begränsades undersökningen, som tidigare nämnts, till kristidsnämnder i kommuner och kristidsförbundsområden med minst 3 000 inv., då man räknade med att de mindre kristidsnämnderna i allmänhet icke sysselsatte heltidsanställd personal. Av rikets 1 754 kristidsnämnder berördes därför endast 559 av undersökningen. Av dessa lämnade 23 icke några uppgifter. Av de övriga hade 448 särskilt anställd personal, medan i 88 nämnder expeditionsarbetet utfördes av ordföranden ensam. Antalet i undersökningen ingående personer torde sålunda i stort sett svara mot det antal anställda i statliga och kommunala krisorgan, som vid en avveckling av krisorganen icke ha annan befattning eller annat arbete att falla tillbaka på. Härvid bör dock beaktas, att arbetsmarknadskommissionens personal icke ingår i undersökningen och ej heller personal anställd vid krisorgan av hemlig natur.

Kap. II.

Anställningsförhållanden vid undersökningstillfället.

Tab. 1 utvisar hur den i undersökningen ingående personalen fördelar sig på olika krisorgan. Av hela antalet voro 1 703, eller 38,3 °/o, anställda vid centrala krisorgan, 1 689 (38,0 °/o) vid kristidsstyrelser och 1 057 (23,7 %>) vid kristidsnämnder. Det bör anmärkas, att kristidsnämnden i Stockholms stad både är kristidsnämnd och kristidsstyrelse och redovisas under kristidsstyrelser. Av de centrala krisorganens personal voro 1 258, eller närmare 3 /4, anställda vid industri-, livsmedels- och bränslekommissionerna.

12 T a b . 2.

Fördelning efter arbetsort. Centrala krisorgan

L ä n Kommuntyp

Stockholms stad. Stockholms Uppsala Södermanlands .. Östergötlands . . .

Hela antalet

därav kvinnor

1004 Läns- o c h k o m m u n t y p s f ö r d e l n i n g . Kristidsstyrelser

Kristidsnämnder

Hela därav Hela antalet kvinnor antalet 393

Samtliga krisorgan

därav kvinnor

Hela antalet

31 8 17 25

2 096 55 56 69 105

43 42 68

35 31 50

55 13 27 37

Jönköpings Kronobergs Kalmar . . . Gotlands.. . Blekinge...

61 32 45 10 50

45 25 25 9 39

39 19 28 1 27

23 10 17 t 23

100 51 73 11 77

Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs

66 159 50 94 87

48 111 42 66 54

50 98 31 111 53

34 70 22 63 34

116 257 81 205 140

Skaraborgs Värmlands . . Örebro Västmanlands Kopparbergs .

59 52 45 43 59

39 29 30 34 36

24 52 37 27 57

13 25 21 17 43

83 104 82 70 116

Gävleborgs . . . . Västernorrlands Jämtlands Västerbottens . . Norrbottens....

55 57 33 36 50 1689

34 56 35 72 22 17 20 76 33 50 1147 1057

33 41 10 46 42 669

111 129 50 112 100 4 449

1689 559 461 558 111

1147 371 331 371 74

504 133 113 152 106

330 87 76 103 64

3 896 2 395 574 710 217

553 87 466

339 61 278

553 87 466

Hela riket Städer över 100 000 m v . . . . 30 000—100 000 inv. 10 000— 30 000 » under 10 000 » Landskommuner 10 000 och däröver . under 10 000 inv. . . 1

1703 1703

1004 1004

Stockholms stads kristidsnämnd redovisad under kristidsstyrelser (jfr sid. 9).

Av tab. 1 framgår även de anställdas fördelning efter kön inom olika krisorgan. I efterföljande sammanställning har fördelningen angivits i relativa tal. Närmare 2 / 3 av samtliga anställda voro kvinnor. Kvinnornas andel var störst vid kristidsstyrelser och lägst vid centrala krisorgan. Vid bränslekommissionen var majoriteten av de anställda män.

13 % av samtliga anställda

Krisorgan

män

kvinnor

41-0 34-9 41-0 573 39-6 32-1 367 36-6

590 65-1 59-0 42-7 60-4 67-9 633 634

Livsmedelskommissionen Bränslekommissionen övriga krisorgan Kristidssturelser Samtliga

I tab. 2 lämnas uppgifter om de anställdas fördelning efter arbetsortens belägenhet. Av tabellen framgår, att 2 096, eller närmare hälften, voro hemmahörande i Stockholms stad. Det därnäst största antalet anställda återfanns inom Malmöhus län närmast följt av Göteborgs och Bohus län, vilka redovisade 257 resp. 205 anställda. Inom flertalet övriga län uppgick antalet anställda till mellan 50 och 100 eller något däröver. Närmare 90 °/o av samtliga anställda voro hemmahörande i städer; över 80 °/o redovisades i städer med över 10 000 invånare. I frågeformuläret begärdes uppgifter om tjänstgöringsförhållanden avseende tidpunkten för anställningens tillträdande, tjänsteställning, arbetets art, löneförhållanden, förekomsten av deltidsarbete m. m. Med ledning av uppgifterna om tjänsteställning och arbetets art ha de anställda uppdelats i två huvudgrupper: biträdespersonal och annan personal. Inom dessa grupper har en ytterligare uppdelning skett sålunda, att biträdespersonalen uppdelats efter arbetets art (maskinskrivning, statistikarbete, registrering, utredningsarbete m. m.) medan den övriga personalen fördelats efter tjänsteställning. Fördelningen av personalen på respektive grupper framgår av tab. 3 och A. För Tab. 3. Biträdespersonal fördelad efter arbetets art. Centrala krisorgan

Arbetets art

Vaktmästare och förrådspersonal Telefonister Maskinskrivare Stenograf er Statistikbiträden Biträde med registrerings- och sorteringsarbeten Biträde med utredningsarbeten Kamerala biträden Laboratoriebiträden Ej spec, arbetsuppgifter Summa

Hela antalet

därav man

119 53 196 202 133

242 77 73 11 27

17 25 11 10 4

— — — 10

Kristidsstyrel ser

Kristidsnämnder

oamiuga

Hela därav Hela därav Hela därav antalet män antalet män antalet män 30 22 177 32 79

28 6 3 17

6 4 99 2 16

534 265 40 2 207 1388

97 67 10

69 17 14

—

— 4

— 4 18 7 3

155 79 472 236 228

132 99 24 10 180 627

—

—

—

845 359 127 13 833

3 347

— 10 3 31

14 T a b . 4.

A n n a n p e r s o n a l ä n b i t r ä d e s p e r s o n a l f ö r d e l a d efter t j ä n s t e s t ä l l n i n g . A n t a l Tjänsteställning Män

Kvinnor

Summa

Centrala krisorgan Kanslister, kansliskrivare, bokhållare Amanuenser, assistenter, l:e bokhållare Notarier, aktuarier, inspektörer, ingenjörer m. fl... Sekreterare, l:e aktuarier, l:e inspektörer, l:e ingenjörer m. fl

518 109 254 89

52 40 11

—

570 149 265 89

67 Kristidsslyrelser Assistenter m. fl Kontorsföreståndare m. fl

271 200 71

30 28 2

301 228 73

Kristidsnämnder Assistenter m. fl Kontorsföreståndare m. fl

213 60 153

18 12 6

231 72 159 1102

Summa

personal anställd vid centrala krisorgan har uppdelningen skett efter den indelning i sju lönegrupper, som gäller för samtliga dessa. Av lönegrupperna omfatta de tre lägsta biträdespersonalen. För kristidsstyrelser och kristidsnämnder finnas inga enhetliga löneplaner fastställda. Annan personal än biträdespersonal inom dessa har endast uppdelats i två grupper: assistenter och kansli- eller kontorsföreståndare. Till den förstnämnda gruppen ha hänförts vid kristidsstyrelser anställda kontrollanter, spannmålsombud, bränsleombud och transportledare. Vid kristidsnämnderna synes det vara vanligt, att ordföranden även fungerar som föreståndare för nämndens expedition. De anställdas fördelning på biträdespersonal och annan personal framgår av efterföljande sammanställning. Krisorgan

Kristidsstyrelser Samtliga

Biträdespersonal

Annan personal

Hela antalet

därav kvinnor

Hela antalet

därav kvinnor

Hela antalet

därav kvinnor

1133 1388 826

952 1117 651 2 720

570 301 231

52 30 18 100

1703 1689 1057 4 449

1004 1147 669

1102 Samtliga

2820 Sammanställningen utvisar, att av samtliga anställda 3 347 (75,2 %>) tillhörde biträdespersonalen och 1 102 (24,8 °/o) annan personal. Av kvinnorna tillhörde icke mindre än 96,5 °/o biträdespersonalen och av männen 38,5 °/o. För centrala krisorgan voro motsvarande procenttal 94,8 och 25,9. I tab. 3 har biträdespersonalen fördelats efter arbetets art. Fördelningen har skett efter vederbörandes huvudsakliga sysselsättning. Av tabellen framgår, att arbetet är mera differentierat inom centrala krisorgan än vid kris-

15 tidsstyrelser och kristidsnämnder. Inom de sistnämnda är det vanligt, att ett biträde utför allt förekommande expeditionsarbete. I tab. 4 har annan personal än biträdespersonal fördelats efter tjänsteställning. Hithörande personal utgjordes till över 90 % av män. Av gruppen kanslister m. fl. vid centrala krisorgan voro dock 26,8 °/o kvinnor. Av samtliga anställda voro 4 345 heltidsanställda och 104 deltidsanställda. Med heltidsanställd personal förstås personal, som i regel har 7 timmars tjänstgöringstid per dag. Deltidsanställd personal har medtagits i undersökningen endast om anställningen vid krisorgan varit den huvudsakliga sysselsättningen. Detta har kunnat bedömas med ledning av svaren å frågan, huruvida vederbörande hade annat förvärvsarbete vid sidan av anställning i krisorgan. Antalet dylika deltidsanställda vid olika krisorgan framgår av följande sammanställning. Biträdespersonal

Annan personal

Samtliga

Krisorgan

Kristidsstyrelser Samtliga

Hela antalet

därav kvinnor

Hela antalet

16 17 35 68

13 13 25 51

8 1 27

därav kvinnor

Hela antalet

därav kvinnor

1 1 2

24 18 62 104

13 14 26 53

36 Med ledning av uppgifter i frågeformuläret om tidpunkten för nuvarande anställnings tillträdande samt uppgifter om tidigare anställningar har beräknats sammanlagda anställningstiden i statliga och kommunala krisorgan. Om en person varit anställd i flera krisorgan, räknas sålunda den sammanlagda anställningstiden vid dessa. Tab. 5. utvisar, att endast en mindre del av krisorganens anställda varit med »från början». Över 80 % av samtliga uppgiftslämnare hade sålunda varit anställda i krisorgan mindre än 3 år. Motsvarande procenttal uppgick för centrala krisorgan till 77,4, för kristidsstyrelser till 88,9 och för kristidsnämnder till 70,7. Mer än Va av samtliga hade tjänstgjort vid krisorgan mindre än 1 år, vilket tyder på att omsättningen av personal varit avsevärd. Den genomsnittliga anställningstiden (medianen) i år räknat för de båda personalgrupperna framgår av följande sammanställning. Biträdespersonal

Annan personal

Samtliga

Hela antalet

därav kvinnor

Hela antalet

därav kvinnor

Män

1-28 1-28 1-76 1-37

1-26 1-29 167 1-31

1-85 1-86 3-24 2-16

3-44 2-75 3-11 3-23

1-63 1-40 2-80

Krisorgan

Samtliga

1-77

Kvinnor Summa 1-81 1-81 1-70 1-42

1-48 1-34 2-05 1-54

16 T a b . 5.

Anställningstid i krisorgan därav anställda i krisorgar Hela antalet 1

Krisorgan Tjänsteställning

Samtliga

under 1 år

4 år och 1 - 2 år 2—3 år 3—4 år däröver

1695 1131 178 953 564 513 51 1682 1382 270 1112 300 270 30

644 488 71 417 156 154 2

425 276 45 231 149 146 3

243 149 23 126 94 85 9

648 582 136 446 66 63 3

572 474 89 335 98 89 9

275 205 28 177 70 66 4

1040 812 173 639 228 210 18 4417

233 219 35 184 14 12 2 1525

275 247 44 203 28 26 2 1272

227 175 46 129 52 48 4

1614 2 803

471 1054

439 833

88 50 14 36 38 28 10

295 168 25 143 127 100 27 167 113 15 98 54 42 12 236 151 40 111 85 76 9 698

20 8 2 6 12 10 2 69 20 8 12 49 48 1 177

296 449

298 400

110 67

1 För 8 vid centrala krisorgan, 7 vic1 kristids!>tyrelser c ch 17 vid kristidsn ämnder a nställda saknas uppgifter om anställningstid i k risorgan.

Sammanställningen utvisar, att biträdespersonalen, som till övervägande del utgjordes av kvinnor, varit anställd i krisorgan betydligt kortare tid än annan personal. Inom kristidsnämnder hade såväl biträdespersonal som annan personal tjänstgjort avsevärt längre än motsvarande personal inom andra krisorgan. Det stora antalet personer med kortare anställningstid beror icke endast på omsättningen av personal, utan även på att vissa krisorgan avsevärt utökat sin personal under de två senaste åren. Detta gäller särskilt vissa centrala krisorgan, såsom industrikommissionen och priskontrollnämnden. I frågeformuläret har vidare efterfrågats den nuvarande lönen inklusive eventuella dyr tidstillägg. Av uppgifterna framgår, att av 4 345 heltidsanställda åtnjöto 3 912, eller 90 %, månadslön. Av de övriga hade 13 veckolön, 276 daglön och 144 timlön. Inom de centrala krisorganen förekom dock varken veckolön eller timlön utan endast månadslön och daglön. Endast 55, eller 3,3 °/o av de heltidsanställda inom dessa hade avlöning per dag.

17 Den genomsnittliga lönen i kronor per månad för samtliga heltidsanställda inom olika personalgrupper och krisorgan framgår av följande sammanställning. Annan personal

Biträdespersonal Krisorgan

Centrala krisorgan Kristidsstyrelser

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

288 238 238

277 215 180

602 476 354

454 369 278

I tab. 6 och 7 lämnas uppgifter om medellönen för olika grupper av biträdespersonal resp. annan personal. Uppgifterna avse liksom i det följande endast heltidsanställd personal. Av tab. 6 framgår, att medellönen för biträdespersonal inom centrala krisorgan varierar från 255 till 328 kronor, beroende på arbetets art, och för motsvarande personal vid kristidsstyrelsei mellan 184 och 255 kronor. Härvid ha icke medräknats ett mindre antal laTab. 6. Medellön i kronor per månad för heltidsanställd biträdespersonal vid centrala krisorgan och kristidsstyrelser. Kvinnor

Män Krisorgan Arbetets art

Maskinskrivare Statistikbiträden Biträde med registrerings- o. sorteBiträde med utredningsarbeten

Ej spec, arbetsuppgifter Kristidssturelser Vaktmästare o. förrådspersonal Maskinskrivare Statistikbiträden Biträde med registrerings- o. sorteBiträde med utredningsarbeten Kamerala biträden Ej spec, arbetsuppgifter 2—447356.

Samtliga

Antal

Medellön

Antal

Medellön

Antal

Medellön

178 104

288 268

— —

— —

939 11 53 195 200 123

277 161 291 261 328 267

1117 115 53 195 200 133

279 256 291 261 328 268

16 23 11 10 4

286 323 320 399 293

220 51 62 1 23

253 283 279 380 263

236 74 73 11 27

255 295 285 397 267

267 28

238 183

1104 2 21 169 29 62

215 200 199 202 246 229

1 371 30 21 175 32 78

220 184 199 202 244 232

433 195 30 2 161

209 231 245 260 219

527 262 40 2 204

214 240 255 260 220

—

—

6 3 16

212 220 242

94 67 10

239 266 287

—

—

18 Tab. 7. Medellön i kronor per månad för annan personal än biträdespersonal. Heltidsanställda. Män

Kvinnor

Samtliga

Tjänsteställning Antal

Kanslister, kansliskrivare, bokhållare Amanuenser, assistenter, l:e bokhåll. Notarier, aktuarier, inspektörer, in-

Medellön

Antal

Medellön

Antal

Medellön

106 252

420 568

40 11

420 (552)

146 263

420 567

917 466 404 658

692 Sekreterare, l:e aktuarier, l:e inspektörer, l:e ingenjörer m. fl

300 Kontorsföreståndare m. fl

476 411 660

200 71

27 2

354 (575)

227 73

(700)

58 129

368 348

13 4

(264) (316)

71 133

349 347

boratoriebiträden, som hade avsevärt högre lön. För kristidsnämnderna har en liknande uppdelning i lönehänseende icke skett med hänsyn till arbetets ringa differentiering. Vid studiet av tab. 6 och 7 bör observeras, att lönerna vid kristidsstyrelser och kristidsnämnder icke kunna jämföras med lönerna vid centrala krisorgan. De senare äro samtliga belägna i Stockholm medan kristidsstyrelser och framför allt kristidsnämnder äro belägna i orter tillhörande skilda dyrortsgrupper. Vid kristidsnämnderna är medellönen för assistenter högre än för kontorsföreståndare, vilket sammanhänger med att assistenter huvudsakligen förekomma vid kristidsnämnder i större städer. Antalet heltidsanställda inom olika lönegrupper framgår av tab. 8. För att bättre belysa lönevariationerna ha i efterföljande tablå medianen och kvartilerna uträknats. Kvinnor

Män Krisorgan

Centrala krisorgan Kristidsstyrelser Kristidsnämnder

undre kvartilen kr

Medianen kr

övre kvartilen kr

undre kvartilen kr

Medianen kr

övre kvartilen kr

372 241 235

513 323 290

658 426 361

242 175 152

294 220 189

320 258 223

Av sammanställningen framgår, att inom den högst avlönade gruppen — de centrala krisorganens manliga personal — hade tre fjärdedelar av samtliga heltidsanställda en lön överstigande 372 kronor per månad, hälften mer

19 Tab. 8. Antalet heltidsanställda inom olika lönegrupper.

Lön per månad kr

175 224 225 274 275—324 325—374 375 424 425—474 525 624 625—724 725 824

Samtliga

Centrala krisorgan

Män

Kvinnor

12 169 424 375 110 12 28 1 1

8 24 70 104 73 56 66 24 25 40 36 6 1 5

1133 Män

Kvinnor

—

—

4 30 42 42 58 69 59 53 128 93 51 29 30 688

Kristidsstyrelser

35 102 321 317 129 53 18 6 6 2 1

—

— — —

Kristidsr lämnder Män

Kvinnor

1 7 17 46 84 69 55 35 12 13 9 3 1

7 54 182 277 91 25 5 1 1

— —

— — — —

än 513 kronor och en fjärdedel mer än 658 kronor. Motsvarande belopp för kvinnlig personal vid centrala krisorgan uppgår till 242, 294 och 320 kronor. Vid centrala krisorgan hade 39 anställda mindre än 175 kronor och vid kristidsstyrelser och kristidsnämnder 20 resp. 69 anställda minde än 125 kr. per månad. Flertalet av dessa voro under 18 år och sysselsatta med enklare sorteringsarbeten, budskickning m. m. För att belysa löneförhållandena inom olika orter har medellönen uträknats för den kvinnliga biträdespersonalen vid kristidsstyrelser och kristidsnämnder tillhörande olika kommuntyper. Jämförelsen har begränsats till denna kategori, med hänsyn till att den är den mest enhetliga personalgruppen. Resultatet återgives i följande sammanställning. Kristidsstyrelser Kommuntyp

Städer över 100 000 inv 30 0 0 0 - 1 0 0 000 inv. .. 10 000—30 000 » .. mindre än 10 000 » . . Landskommuner över 10 000 inv högst 10 000 » Samtliga

Kristidsnämnder

Antal

Medellön kr

Antal

Medellön kr

352 320 360 72

254 205 192 189

85 71 93 57

188 211 209 187

57 263 626

198 154 180

20 Vid studiet av sammanställningen bör beaktas, att kristidsnämnden i Stockholms stad ingår bland kristidsstyrelserna, och att sålunda endast kristidsnämnderna i Göteborg och Malmö redovisas under kristidsnämnder i städer med över 100 000 inv. Den låga medellönen för biträdespersonal är anmärkningsvärd, men torde delvis bero på att arbetet i de större kristidsnämnderna är mera differentierat än i de mindre och att en större del av den kvinnliga biträdespersonalen består av personer sysselsatta med registrerings- och sorteringsarbete, vilket betalas lägre än annat biträdesarbete. Lönerna variera icke endast efter arbetsortens belägenhet utan även efter anställningstidens längd. I efterföljande sammanställning lämnas uppgifter om medellönen i kronor per månad för kvinnlig biträdespersonal, fördelad efter anställningstid i krisorgan. Krisorgan

0—1 år

1-2 år

2—3 år

över 3 år

Samtliga

Centrala krisorgan Kristidsstyrelser Kristidsnämnder

243 194 160

286 218 178

288 233 193

329 267 202

277 215 180

Det bör beaktas att den lönestegring, som återspeglas i sammanställningen, icke endast är att hänföra till anställningstidens längd, utan även sammanhänger med att de, som tjänstgjort i flera år, i vissa fall innehade högre kompetens och sålunda utgöra ett urval, som redan vid anställningens tillträdande haft löner överstigande genomsnittet.

Kap. III.

Å l d e r s - o c h familjeförhållanden.

I tab. 9 ha krisorganens anställda fördelats efter ålder i 5-årsgrupper. Den yngsta åldersgruppen har dessutom uppdelats i en grupp omfattande personer i åldern 18—20 år och en grupp under 18 år. En översikt av åldersfördelningen lämnas i efterföljande sammanställning, vari angivits de anställdas relativa fördelning på större åldersgrupper. under 26 år

26—40 år

Krisorgan män Centrala krisorgan. .. Kristidsstyrelser Kristidsnämnder . . . . Samtliga

21'6 30-8 14-2 22-9

kvinnor summa 50-0 58-2 61-6 561

38-3 49-4 44-2 439

män 53-2 36-5 26-0 412

över 40 år

kvinnor summa 35-7 27-7 25-1 29-9

42-9 30-6 25-4 34l

män 25-2 32-7 59-8 359

kvinnor summa 14-3 14-1 138 14-0

18-8 20-0 30-4 22-0

21 T a b . 9.

Ålder. Kristidsnämnder

Kristidsstyrelser

Centrala krisorgan Åldersgrupper

Samtliga

därav Hela antalet kvinnor

Hela antalet

därav kvinnor

Hela antalet

därav kvinnor

Hela därav antalet kvinnor

18-20 » 21—25 » 26—30 >

63 190 400 365

51 154 297 182

107 335 393 207

84 270 314 136

69 163 235 103

62 141 209 67

239 688 1028 675

197 565 820 385

31—35 36—40 41—45 46-50

» > » »

229 136 123 88

104 72 63 42

171 138 114 104

98 84 58 59

92 74 84 77

53 48 39 24

492 348 321 269

255 204 160 125

51-55 56-60 61—a>

» > >

65 23 21

30 6 3 1004

67 38 15 16S9

31 11 2

63 55 42

195 116 78

18 3 5 669

79 20 10 2820

Summa

4449 Av uppgifterna framgår, att krisorganens personal till övervägande del utgjordes av yngre personer. Av kvinnorna voro sålunda icke mindre än 56,1 °/o under 26 år och av männen 64,1 °/o under 41 år. Av samtliga anställda voro dock 979, eller 22,0 %, över 40 år. 585 av dessa voro män och 394 kvinnor. Antalet personer över 60 år uppgick till 78, av vilka 42 voro anställda vid kristidnämnder. Medelåldern (medianen) för olika personalgrupper inom resp. krisorgan återgives i efterföljande sammanställning. M Krisorgan

Kristidsstyrelser Samtliga

ä

K v i n n o r

n

Biträdespersonal

Annan personal

Samtliga

Biträdespersonal

Annan personal

Samtliga

24-6 24-7 35-2 261

335 403 49-7 38-0

31-6 33-2 452 334

25-6 243 24-0 247

32-8 30-2 360 324

26-0 24-5 24-1 25-0

Medelåldern för samtliga män var 33,4 år mot 25,0 år för kvinnor. Jämföras de tre arbetsgivaregrupperna, visar det sig, att den manliga personalen var yngst vid centrala krisorgan och äldst vid kristidsnämnder, medan för den kvinnliga personalen förhållandet var det motsatta. Skillnaden var dock ifråga om kvinnorna endast 1,9 år mot 13,6 för männen. Den manliga personalen hade i regel högre medelålder än kvinnlig personal, även om hänsyn tages till tjänsteställningen; det enda undantaget utgjordes av de centrala krisorganens biträdespersonal, bland vilka medelåldern för de manliga befatt-

22 ningshavarna var ett år lägre än för de kvinnliga. Vid kristidsnämnderna uppvisade den manliga personalen en särskilt hög medelålder, för icke biträdespersonal uppgående till i det närmaste 50 år. De anställdas fördelning efter civilstånd framgår av tab. 10. Tab. 10. Civilstånd. M ä n Krisorgan Tj änstekategorier

K v i n n o r

Förut gifta Summa Ogifta

Ogifta

Gifta

378 44 47 161 67 59

21 3 7 7 4

Sekreterare m. fl

300 134 55 86 18 7

Kristidsstyrelser Biträdespersonal Assistenter Föreståndare m. fl

262 195 55 12

274 74 141 59

Kristidsnämnder

112 88 12 12 674 417 257

Kanslister m. fl Amanuenser m. fl. . . .

Föreståndare m. f l . . . . Biträdespersonal

Gifta

Samtliga Förut gifta Summa

277 249 21 7

108 105 2 1

699 181 109 254 89 66

619 598 17 3

6 2 4

542 271 200 71

794 781 13

261 250 11

261 84 45 132

15 3 3 9

388 175 60 153

496 486 6 4

913 202 711

42 8 34

1629 627 1002

1909 1865 44

1004 952 40 11 1

1703 1133 149 265 89 67

92 86 4 2

1147 1117 28 2

1689 1388 228 73

140 133 5 2

33 32 1

669 651 12 6

1057 826 72 159

678 632 46

233 223 10

2 820 2 720 100

4 449 3 347 1102

1 I följande sammanställning har angivits procenten gifta för olika personalgrupper inom resp. krisorgan. Biträdespersonal

Annan personal

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

24-3 27-3 48-0 322

26-2 22-4 20-4 232

64-5 73-8 83-1 71-0

538 36-7 38-9 48-0

54-1 50-6 67-3 56 0

27-6 22-8 20-9 24-0

Samtliga

Krisorgan

Centrala krisorgan Kristidsstvrelser Samtliga

över hälften av männen och omkring en fjärdedel av kvinnorna voro gifta. Procenten gifta kvinnor var högst inom centrala krisorgan. Hela antalet gifta kvinnor inom krisorganen uppgick till 678; 233 eller 8,3 °/o av kvinnorna voro änkor eller frånskilda.

23 Tab. 11.

Civilstånd och antal barn under 16 år

Familjeförhållanden. Kristidsstyrelser

Centrala krisorgan

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

274 131 73 48 19 3

261 162 64 30 5

261 137 76 31 14 3

140 77 50 10 1 2

913 459 261 135 48 10

678 431 175 60 8 4

727 692 28 6 1

268 263 4 1

886 840 35 11

127 123 1 3

529 513 9 5 2

716 697 14 5

2 142 2 045 72 22 3

2 820

388 311

312 692

279 263

307 840

265 123

156 513

932 697

775 2 045

Kvinnor

Män

378 191 112 56 15 4

277 192 61 20 2 2

321 311 9 1 Samtliga

därav med make eller barn utan make eller barn

2 3 4

Ogifta

, ,

> > »

el. flera ..

(inklusive

2 3

förut

» >

Samtliga krisorgan

Kvinnor

Män

s , »

Kristidsnämnder

I tab. 11 samt i efterföljande sammanställning lämnas uppgifter om de anställdas familjeförhållanden. Redovisningen avser ifråga om barn endast barn under 16 år. » Antal med make och/eller barn under Antal barn i medeltal för gifta 16 år i % av samtliga

Krisorgan

Centrala krisorgan

....

Samtliga

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

55-5 51-5 68-3 57-2

31-1 26-8 23-3

075 0'87 0-74 078

0-42 0-53 0-58 0-49

27-5

Av samtliga gifta män hade 50,3 °/o inga barn; motsvarande procenttal för gifta kvinnor uppgick till 63,6. Av de gifta männen hade 21,1 °/o och av de gifta kvinnorna 10,6 °/o 2 eller flera barn under 16 år. Medelantalet barn per äktenskap var såväl för män som kvinnor mycket lågt, vilket bl. a. torde bero på att äktenskapen i många fall ej ägt bestånd någon längre tid. Av samtliga i krisorganen anställda män hade 932, eller 57,2 %>, försörjningsplikt mot hustru eller barn under 1.6 år. 97 kvinnor voro ensamma försörjningspliktiga mot barn under 16 år.

24 Kap. IV.

Utbildningsförhållanden.

I frågeformuläret ha utförliga uppgifter begärts om utbildningsförhållandena, d. v. s. skolunderbyggnad och fackutbildning. Från praktiskt taget samtliga uppgiftslämnare ha uppgifter kunnat erhållas härom. Endast för 20 vid centrala krisorgan och 13 vid kristidsnämnder anställda saknas uppgifter om skolunderbyggnad. Redovisningen beträffande skolunderbyggnad omfattar tre huvudgrupper, nämligen folkskola, mellanskola och gymnasium. Personer, som förutom folkskola endast genomgått fortsättningsskola ha räknats till den förstnämnda gruppen. Under gruppen mellanskola redovisas de, som genomgått högre folkskola (313 personer), folkhögskola (193), kommunal mellanskola eller realskola (1059) eller flickskola (766). De, som avlagt realexamen eller studentexamen eller innehade normalskolekompetens, ha redovisats särskilt. De anställdas fördelning efter skolunderbyggnad återgives i tab. 12, varjämte en översikt lämnas i efterföljande sammanställning (procentuell fördelning). D ä i a v Folkskola

Mellanskola

Gymnasium

Summa

realexamen el. normalskolekompetens

studentexamen

Män Biträdespersonal Annan personal

307 41-0 24-2

357 39-7 33-2

83-6 19-3 42-6

1000 100-0 100-0

15-4 15-0 15-7

257 134 33-6

Kvinnor Biträdespersonal

294 30-0 13-1 29-9

62-6 62-4 65-7

80 7-6 21-2

1000 100-0 100-0

361 35-7 45-5

64 5-9 20-2

52-8

17-3

28-6

134 Biträdespersonal Annan personal

32-0 23-2

58-2 36-1

9-8 40-7

100-0 1000

31-9 18-4

7-3 32-3

Centrala krisorgan Kristidsstyrelser Kristidsnämnder

19-8 28-3 48-5

52-4 57-2 46-3

27-8 14-5 5-2

100-0 100-0 100-0

32-9 30-3 18-9

22-1 10-9 3-5

Kategorier

Samtliga

Av uppgifterna framgår, att omkring 30 % av samtliga anställda endast hade genomgått folkskola. Något mer än hälften hade mellanskolebildning och 17 °/o hade bedrivit studier vid gymnasium. 28,6 % av samtliga hade realexamen eller normalskolekompetens och 13,4 % hade avlagt studentexamen. De manliga anställda fördelade sig ungefär jämnt på de olika skolformerna; av kvinnorna hade bortåt 7 3 mellanskolebildning och endast ett mindre antal gymnasiebildning. Av biträdespersonalen hade 90 % och av

T a b . 12.

Skolunderbyggnad1. därav

Folkskola

Mellanskola

Gymnasium

Centrala krisorgan , Biträdespersonal. män kvinnor Annan personal , män kvinnor

334 297 86 211 37 35 2

882 683 61 622 199 163 36

467 146 33 113 321 308 13

1683 1126

Kristidsstyrelser Biträdespersonal, män kvinnor Annan personal män kvinnor

478 399 84 315 79 76 3

966 840 113 727 126 106 20

245 149 74 75 96 89 7

1689 1388

Kristidsnämnder . . . Biträdespersonal. män kvinnor Annan personal. män kvinnor

507 372 86 286 135 127 8

483 417 74 343 66 57 9

54 31 14 17 23 22 1

1044 Samtliga krisorgan . Biträdespersonal. män kvinnor Annan personal . män kvinnor

1319 1068

2 331 1940

766 326 121 205 440 419 21

4 416 3 334

Krisorgan m. m.

256 812 251 238 13

248 1692

391 326 65

Summa

180 946 557 506 51

271 1117

301 271 30 820 174 646 224 206 18

625 2 709 1082

983 99

realexamen

278 183 25 158 95 89 6

normalskolekompetens 275 254 254 21 21

281 227 51 176 54 53 1

230 216

154 142 18 124 12 12 —

43 40

713 552 94 458 161 154 7

216 14 14

40 3

548 510 510 38 38

studentexamen

372 113 23 90 259 247 12 184 108 51 57 76 69 7 37 22 10 12 15 14 1 593 243 84 159 350 330 20

1 För 20 vid centrala krisorgan och 13 vid kristidsnämnder anställda saknas uppgifter om skolunderbyggnad.

annan personal närmare 60 °/o folkskole- eller mellanskolebildning. Av annan personal än biträdespersonal hade omkring V3 avlagt studentexamen. Skolunderbyggnaden var väsentligt olika inom olika krisorgan. Vid kristidsnämnderna hade omkring hälften av de anställda endast genomgått folkskola, medan motsvarande andel vid kristidsstyrelser och centrala krisorgan uppgick till 28 resp. 20 %>. Av samtliga vid centrala krisorgan anställda hade 22,1 °/o avlagt studentexamen; motsvarande procenttal vid kristidsnämnder uppgick endast till 3,5. Av dem, som avlagt studentexamen, voro 62,7 °/o anställda vid centrala krisorgan.

26 T a b . 13.

Fackutbildning. Samtliga k risorgan

Kristidsnämnder

Kristid 3tyrelser

Centra la Ii.risorg an

Fackutbildning kvinmän nor Ingen fackutbildning

Maskinskrivning

kvins:a män nor

kvins:a män nor

s:a

män

kvinnor

s:a

. . . . 146

446 157

557 207

510 1105 1615

276 3 3 16

645 107 141 9

921 237 7 110 4 144 25 18

655 151 97 19

892 117 241 158 — 48 1 29 101 6 37 22

358 48 30 28

630 1541 2 171 10 306 316 8 267 275 56 34 90

5 4 6

27 31 14

32 35 20

9 3 4

50 32 2

59 35 6

8 4 2

35 11 1

43 15 3

22 11 12

112 74 17

134 85 29

71 49 49 70

193 92 30 1

264 77 141 64 79 39 71 12

164 123 17

61 10 9

82 23 6

143 33 15

—

241 187 56 12

—

—

—

209 123 97 82

439 238 53 1

648 361 150 83

104 27

8 10 48 6 20

4 2 6

12 12 54 6 20

9 3

3 1 8 1

2 1 2

5 2 10 1

15 6 8 1

33 25 73 10 21

1 1

och

Stenografi o. bokföring Språkutbildning Handelskurser o. språk-

Handelsgymnasium . . Handelshögskola . . . . Verkstads-, lärlings- o.

Teknisk fackskola . . . . Tekniskt gymnasium Teknisk högskola . . . .

— —

36 13 23

1 1

13 3 10

— —

114 Universitetsutbildning.... Filosofisk- humanistisk 21 Filosofisk- naturveten3 31 Statsvetenskaplig 59

13 Lantbruksutbildning

....

Lantbrukshögskola

..

—

7 8 9 2 1

— —

16 11 9 3 1

—

— —

—

18 19 65 9 21

37 33 14 23 23 10

— — —

33 25 23 24 1 10

— — —

25 24 1

94 60 34

—

95 61 34

13 35 3 14 10 21

— — —

35 14 21

2 2

—

— — —

—

50 19 31

— — —

50 19 31

33 7

11 4

44 11

6 4

1 1

7 5

153 32

25 13

178 45

3 3 17 1 — 2

2 1 2

1 5 4 — 19 1 1 4 —

— —

—

7 34 77 1 2

2 2 6

9 36 83 1 4

g

127 29

1 4

3 32 63

2 2

—

88 18 68 17 55 20 22 33 Summa 699 1001 1703 542 1147 1689 388 669

—

—

178 35 60 118 1057 162il 2 820 4449

Uppgifterna om fackutbildning avse utbildning vid någon speciell utbildningsanstalt och sålunda icke den utbildning, som erhålles genom yrkesarbete. Uppgifter skulle lämnas om genomgångna läroanstalter och kurser samt avlagda examina. Där tydligheten så fordrade, skulle även meddelas,

vid vilken avdelning eller linje studierna bedrivits och vilka ämnen som studerats samt utbildningens ändamål. Om utbildningen skett vid aftonskola eller per korrespondens, skulle detta även angivas. Slutligen begärdes även uppgifter om studietid samt examensår. Ehuru de lämnade uppgifterna i allmänhet voro rätt utförliga, kunna de helt naturligt icke läggas till grund för en säker bedömning av vederbörandes kompetens. Utbildningens art och allmänna inriktning har utan svårighet kunnat fastställas, men någon verklig gradering av dess omfattning och kvalitet torde icke vara möjlig utan tillgång till betygsavskrifter. Då en stor del av krisorganens anställda kunde antagas ha handelsutbildning, vilket begrepp inrymmer en mängd olika utbildningsformer, gjordes ett försök att för denna kategori erhålla en så differentierad bild av utbildningsförhållandena som möjligt. De, som icke genomgått minst 1-årig handelsskola, uppdelades därför i grupper med hänsyn till vilka ämnen eller kurser utbildningen huvudsakligen omfattat. Huruvida utbildningen skett vid dagskola, aftonskola eller per korrespondens har i allmänhet ej kunnat avgöras. I ett flertal fall har det ej heller varit möjligt att bedöma, om läroanstalten eller kursen genomgåtts i dess helhet. Någon klassificering efter dessa grunder har därför ej kunnat göras. Beträffande dem, som bedrivit studier vid universitet eller högskola, har man dock kunnat urskilja dem, som icke avlagt examen. Personer med fackutbildning inom skilda områden ha klassificerats efter den utbildning, som antagits ge den högsta kompetensen. Hänsyn har dock tagits till tidpunkten för genomgången skola eller kurs samt den nytta vederbörande synes ha haft av sin utbildning i tidigare och nuvarande yrkesarbete. För personer med mer än en akademisk eller likvärdig examen redovisas dock samtliga examina. De anställdas fördelning efter fackutbildning framgår av tab. 13. Till gruppen »Annan utbildning» ha hänförts personer, som genomgått Socialinstitutet (7), lärarinneseminarium, hushållskurser, erhållit militär utbildning, sjukgymnastutbildning, sjukvårdsutbildning m. fl. E n översikt av undersökningsresultaten lämnas i sammanställningen å s. 26, vari angivits manliga resp. kvinnliga anställdas procentuella fördelning efter utbildningens huvudinriktning. Vidare har angivits antalet inom resp. grupper, som erhållit högre utbildning. Härmed förstås de, som genomgått handels- resp. tekniskt gymnasium, eller bedrivit studier vid universitet eller högskola. 1 615 personer, eller 36,3 °/o av samtliga, hade icke erhållit fackutbildning av något slag. Procenten icke fackutbildade var lägst inom centrala krisorgan, där bortåt 80 °/o av männen och 70 °/o av kvinnorna erhållit sådan utbildning. Även inom kristidsstyrelserna hade det övervägande antalet anställda erhållit fackutbildning. Inom kristidsnämnderna voro däremot de fackutbildade i minoritet. Inom samtliga grupper hade männen i större utsträckning än kvinnorna erhållit fackutbildning. Av kvinnorna hade 54,6 °/o, eller praktiskt taget samtliga fackutbildade, handelsutbildning. Av männen hade 38,6 °/o handelsutbildning och 30,1 °/o annan utbildning. Av dem, som hade annan utbildning än handelsutbildning, hade flertalet universitets- eller

28 Centrala krisorgan

Kristidsstyrelser

Fackutbildning

Ingen fackutbildning Handelsutbildning därav högre utbildning Teknisk utbildning därav högre utbildning Lantbruksutbildning därav högre utbildning Skoglig utbildning därav högre utbildning Universitetsutbildning Annan utbildning

Män

KvinMän nor

20-9 39-5 17-o 13-2

29-9 64-2

9-4

1-2

5-0

o-i

6-1

3-7

51 Kvinnor

29-0 43-7

3-i

Kristidsnämnder

34-9 57-1 1-5 1-1 o-i

0-6

Män

Kvinnor

53-4 30-2

60-5 36-0

2-3

0"9

3-4

0-8

Samtliga krisorgan Män

Kvinnor

31-3 38-6 ll-o 8-1

39-2 54-6

Summa

36-3 48-8

1-9

5-2

1-1

3-7

0-3

1-8

o-o

0-7

6-4

5-8

o-o

2-1

3-3

1-8

0-3

2-i

0-8

1-9

6-4

0-5

3-1

1-1

1-4

16-3 3-1

Summa 100-0 därav med fackutbildning . . 79-1

3-9

1-3 3-3

1-9

0-7

6-1 37

l-o 5-9

1-5 4-6

0-2 2-5

9-4 3-7

0-9 4-2

100 0 100-0 70-0 71-0

100 o

46-6

39-5

1000 68-7

65-1

60-8

4-0 4-0 1000 [63-7

teknisk utbildning. Lägger man därtill dem, som erhållit utbildning vid handelshögskola, teknisk högskola, lantbrukshögskolan eller skogshögskolan, uppgår hela antalet universitets- eller högskoleutbildade till 347, eller 7,8 %> av samtliga. Av dessa hade dock 88 icke avlagt någon examen. T a b . 14. E x a m e n från u n i v e r s i t e t e l l e r h ö g s k o l a . Centrala krisorgan

Kristidsstyrelser

Kristidsnämnder

Samtliga krisorgan

Hela Därav antalet kvinnor

Hela antalet

Hela antalet

Hela Därav antalet kvinnor

Examen Därav kvinnor

Därav kvinnor

Civilekonom Civilingenjör Agronom . . .

*54 16 3 22

10 1 10

64 17 33

Forstmästare Jägmästare .. Fil. kand

3 7 4 31

15 6

18 13 34

2 Fil. mag. Fil. lic. .. Fil. dr ..

2 4 1

4 1

Pol. mag Kansliexamen Jur. kand Summa

2 7

9 2 62

1 Därav 2 även kansliexamen. — 2 Därav 1 även fil. kand. — 3 Därav 1 även civilekonom. — 4 därav 1 även civilekonom, I även civilingenjör, 1 även agronom. — b Därav 4 även civilekonomer.

29 Personer, som avlagt examen vid universitet eller högskola, redovisas särskilt i tab. Ik. Av tabellen framgår, att den vanligaste examen var civilekonomexamen och därnäst juris kandidatexamen. Filosofisk eller statsvetenskaplig examen hade avlagts av sammanlagt 50 personer. Av dessa hade 25 humanistisk, 3 naturvetenskaplig, och 22 statsvetenskaplig inriktning. 33 personer hade avlagt examen vid lantbrukshögskolan och 31 vid skogshögskolan. Av samtliga redovisade hade 11 avlagt mer än en examen. Förekommande examenskombinationer ha angivits i noten till tabellen. Då utbildningsförhållandena inom centrala krisorgan, kristidsstyrelser och kristidsnämnder voro väsentligt olika, torde det vara lämpligt att i fortsättningen lämna en särskild redogörelse för förhållandena vid var och en av dessa. Tab. 15. Vid centrala krisorgan anställda fördelade efter fackutbildning. Ingen Hanfack- delsututbild- bildning ning

Krisorgan

Informationsstyrelsen Utrymningskommissionen .. Hyresrådet Krisrevisionen Valutakontoret Reservförrådsnämnden . . . . Krigsförsäkringsnämnden .. Industrikommissionen Livsmedelskommissionen .. Handelskommissionen Bränslekommissionen Trafikkommissionen Samtliga därav kvinnor

13 25 10 7 21 49 16 270 261 50 60 125 14

Tek- Lant- Skog- Uninisk bruks- 1ig ut- versitetsutututbildbild- bild- ning bildning ning ning

9 7 3 4 8 11 4 167 123 39 16 54 1 446

1 2

1 1 3 3 43 18 1 4 26 1 104

11 4 3 3

Annan utbildning 2 3

Därav med exaSum- men från universima tet eller högskola

1 2

2 10

3 3 23 46 5 12 14

37 1

36 41 16 15 31 68 27 522 495 99 95 241 17 1703

1 34

1 2 1 18 13 4 10 1

7 4 3 6 1 4 4 34 73 7 25 33 201 7

I tab. 15 ha de anställda vid olika centrala krisorgan uppdelats på de tidigare nämnda huvudgrupperna av fackutbildning, och i efterföljande sammanställning har en procentuell fördelning företagits, varvid dock de mindre krisorganen sammanslagits till en grupp. Av uppgifterna framgår, att antalet personer utan fackutbildning var både absolut och relativt störst inom industrikommissionen (32,0 °/o). Ungefär hälften av de anställda — inom gruppen övriga centrala krisorgan dock närmare 60 % — hade handelsutbildning. Industrikommissionen och bränslekommissionen hade ett förhållandevis stort antal anställda med teknisk utbildning. Personer med lantbruksutbildning sysselsattes nästan uteslutande vid

30 Fackutbildning

Industrikommissionen

Livsmedelskommissionen

Övriga centrala krisorgan

1000 11-8

Ingen fackutbildning

32-0 51-7 8-2

Skoglig utbildning Universitetsutbildning

0-2 4-4 3-5 100-0

9-3 2-6

22-4 51-9 10-8 0-9 4-1 5-8 4-1

lOOo

22-9 59-6 3-8 0-2 05 9-9 3-1 1000

6-5

14-7

14-3

13-7

—

Summa därav med examen från univer-

24-9 52-7 3-6 6-9

Bränslekommissionen

—

Samtlig

26-2 54-1 6-1 2-2 0-8 7-4 3-2

livsmedelskommissionen och skogligt utbildade vid bränslekommissionen. Vid industrikommissionen hade endast något mer än 6 °/o av de anställda examen från universitet eller högskola; motsvarande procenttal vid livsmedelskommissionen, bränslekommissionen och övriga centrala krisorgan uppgick till närmare 15 °/o. Sammanlagt hade 201 anställda sådan examen. Av de manliga anställda, som erhållit handelsutbildning, hade 119 eller 43,1 % högre utbildning, d. v. s. utbildning vid handelshögskola eller handelsgymnasium. Motsvarande antal resp. procenttal för kvinnliga handelsutbildade uppgick endast till 31 och 4,S. Av de övriga handelsutbildade kvinnorna hade 92 (14,3 °/o) genomgått handelsskola medan 522 (81,0 °/o) endast hade erhållit utbildning i form av handelskurser av olika slag. Vid kristidsstyrelserna hade 3 3 , 0 % av de anställda ingen fackutbildning, 52.8 °/o handelsutbildning och 14,2 °/o annan fackutbildning. Bland dem, som erhållit annan utbildning än handelsutbildning, förekom teknisk utbildning, lantbruksutbildning, skoglig utbildning och universitetsutbildning i ungefär lika stor omfattning. Var och en av dessa grupper omfattade 30 å 40 personer. Handelsutbildningen bestod i ännu högre grad än inom centrala krisorgan av lägre sådan utbildning. Av männen hade sålunda 21,5 °/o högre handelsutbildning och av kvinnorna endast 2,6 °/o. 55 personer, eller 3,3 °/o av samtliga, hade avlagt examen vid universitet eller högskola. Vid kristidsnämnderna hade 57,9 °/o av de anställda ingen fackutbildning, 33.9 °/o handelsutbildning och 8,2 °/o annan fackutbildning. Praktiskt taget samtliga handelsutbildade hade lägre sådan utbildning. 4 personer hade avlagt examen vid universitet eller högskola. I tab. 16 lämnas slutligen uppgifter om sambandet mellan skolunderbyggnad och fackutbildning. Tabellen utvisar, att endast 15,2 °/o av samtliga ej hade annan utbildning än folkskola. Den vanligast förekommande utbildningen utgjordes av mellanskola och handelsutbildning. Av kvinnorna hade icke mindre än 36,5 % sådan utbildning; 153 anställda, varav 75 kvinnor, hade gymnasiebildning men ej någon fackutbildning.

31 T a b . 16.

Utbildning

Antal Folkskola Utan fackutbildning Handelsutbildning Annan utbildning Mellanskola Utan fackutbildning Handelsutbildning Annan utbildning Gymnasium Utan fackutbildning Handelsutbildning Annan utbildning Summa Procent Folkskola Utan fackutbildning Handelsutbildning Annan utbildning Mellanskola Utan fackutbildning Handelsutbildning Annan utbildning Gymnasium Utan fackutbildning Handelsutbildning Annan utbildning Summa

Kap. V.

S k o l u n d e r b y g g n a d o c h fackutbildning. Kristidsstyrelser

Kristidsnämnder

171 134 29

176 255 47

327 146 34

776 1312 243

206 584 92

312 542 112

258 186 39

75 113 38

153 308 305

64 193 210

20 20 14

160S

2 808

4 416

69 95 81 1689

16-7 8-7 5-3

14-4 14-1 0-9

15-2 12-1 2-5

10-1 8-0 1-7

10-4 15-1 2-8

31-3 14-0 3-3

9-6 17-8 8-3

22-1 36-5 3-9

17-6 29-7 5'5

12-2 34-7 5-5

18-5 32-1 6-6

24-7 17-8 3-7

4-9 12-1 16-6 1000

2-7 4-0 1-4 1000

3-5 7-0 6-9 1000

3-8 11-5 12-5

4-1 56 4-8 1000

1-9 1-9 1-4

Centrala Samtliga 'krisorgan

Män

Kvinnor

268 140

406 395 21

674 535 110

155 286 133

621 1026 110

7S 195 267

1000 A r b e t s f ö r h å l l a n d e n före a n s t ä l l n i n g i k r i s o r g a n .

I frågeformuläret begärdes uppgifter om de anställningar (eventuellt även sysselsättning som egen företagare) vederbörande innehaft före nuvarande anställning samt om eventuella arbetslöshetsperioder. De lämnade uppgifterna ha i regel varit mycket utförliga och endast ett fåtal personer h a icke kunnat klassificeras efter tidigare yrkestillhörighet. Härvid har icke medräknats anställning vederbörande kan ha haft i annat krisorgan, än det vid vilket han tjänstgjorde vid undersökningstillfället. En del av de i krisorganen anställda hade tidigare icke haft förvärvsarbete. Dessa redovisas under beteckningen »utan tidigare yrkestillhörighet». Till denna grupp ha även hänförts personer, som före anställning i krisorgan endast haft kortare eller tillfälliga anställningar under sammanlagt högst 6 månader. I de fall uppgift om tidigare sysselsättning icke lämnats, men det av övriga uppgifter å formuläret

32 T a b . 17.

Yrkestillhörighet före anställning i krisorgan. Centrala krisorgan

Yrkestillhörighet

Kristidsstvrelser

Kristidsnämnder

Samtliga krisorgan

Hela därav Hela därav Hela därav Hela därav anta- kvin- anta- kvin- anta- kvin- anta- kvinlet nor let let nor nor nor let

Jordbruk o. skogsbruk Industri o. hantverk Samfärdsel Järnvägs-, spårvägs- o. bussföretag Post, telegraf, telefon o. radio Sjöfart Annan hithörande verksamhet Handel Bensin- o. oljefirmor Bilfirmor Import- o. exportfirmor Annan varuhandel Bank- o. försäkringsverksamhet . . . Förmedlings- o. reklamverksamhet Fastighetsförvaltning m. m Hotell o. restaurangrörelse Allmän tjänst o. fria yrken Allmän förvaltningstjänst Försvarsväsen Socialvård Hälso- o. sjukvård Undervisning Bibliotek, museer o. arkiv Forskningsverksamhet och laboratorier Journalistik o. dyl Annan litterär o. konstnärlig verksamhet Intresseorganisationer Husligt arbete Icke spec, verksamhet Utan yrkestillhörighet

13 252 82 4 53 13 12 661 45 29 67 296 96 101 5 22 395 234 32 7 22 15

2 139 65 2 50 6 7 371 8 12 26 174 64 68 3 16 203 114 16 4 19 8 1

50 217 47 4 25 13 5 610 22 12 35 401 60 52 5 23 268 109 19 11 47 30

12 21

6 6

10 5

1 126 30 1 21 4 4 409 6 6 11 288 40 36 3 19 185 67 12 7 41 28 1

41 159 46 12 21 4 9 319 12 9 7 215 22 32 3 19 150 76 7 5 24 7 3 1 15

10 7 1 22 39 12 21 11 15 11 15 18 4 17 4 17 40 209 465 377 284 272 Summa 1703 1004 16S9 1147 1057

1 75 24 4 19 1 193 1 1 1 155 15 10 10 88 44 5 3 23 4

104 628 175 20 99 30 26 1590 79 50 109 912 178 185 13 64 813 419 58 23 93 52 9

4 340 119 7 90 11 11 973 15 19 38 617 119 114 6 45 476 225 33 14 83 40 4

23 41

14 8

12 4 47 83 18 44 44 6 14 74 264 1021 850 669 4 449 2 820

framgick, att uppgiftslämnaren måste ha haft förvärvsarbete, hänfördes vederbörande till gruppen »icke specificerad verksamhet». I denna grupp ingå även personer, som icke kunnat hänföras till någon av de övriga grupperna. Personer, som haft mer än en anställning eller varit verksamma inom flera yrkesområden, ha klassificerats efter senaste anställningen, förutsatt att denna icke varit av rent tillfällig natur. Klassificeringen av uppgiftslämnarna efter ställning i yrket (sociailklass) har skett med ledning av uppgifter om tjänsteställning och arbetets art. I de fall dessa icke voro tillräckligt upplysande, hade man ledning av uppgifterna om månadslön. Uppgiftslämnarnas fördelning efter tidigare yrkestillhörighet redovisas i

33 tab. 17. I efterföljande sammanställning meddelas uppgifter om den relativa fördelningen på näringshuvudgrupper. Av uppgifterna framgår, att krispersonalen rekryterats från vitt skilda yrkesområden. Av samtliga anställda hade 1 590, eller 35,7 °/o, tidigare varit sysselsatta inom handel; 813 personer eller 18,3 °/o tillhörde gruppen allmän tjänst och fria yrken. Av dessa hade ungefär hälften tidigare tjänstgjort inom statlig eller kommunal förvaltning. Närmare V4 av samtliga saknade yrkestillhörighet, d. v. s. hade tidigare icke haft förvärvsarbete eller endast tillfälligt sådant. För personer med tidigare yrkestillhörighet var fördelningen på olika yrkesområden ungefär likartad för män och kvinnor samt för olika krisorgan. därav

Hela antalet Tidigare yrkestillhörighet

Samtliga

Män

Kvinnor Summa

6-1 17-7 3-4 37-9 20-7

01 12-1 4-2 34-5 16-9 1-6 0-5 30-1 1000

3-7 10-5 1000

2-3 14-1 3-9 35-7 18-3 l-o 1-7 23-0 1000

Centrala kris- Kristids- Kristidsorgan styrelser nämnder 0-8 14-8 4-8 38-8 23-2 0-6

ro 16-0 100-0

3-0 12-8 2-8 36-1 15-9 0-9 1-0 27-5 1000

3-9 15-0 4-4 30-1 14-2 1-7 3-8 26-9 1000

Av de 1 590 personer, som tidigare varit sysselsatta inom handel, hade 1 150 haft arbete inom varuhandel; 238 eller 1U av dessa kommo från bensin- och oljefirmor, bilfirmor samt import och exportfirmor. Någon mer anmärkningsvärd överflyttning av arbetskraft från dessa av krisen särskilt svårt drabbade verksamhetsområden kan sålunda icke konstateras. I efterföljande sammanställning lämnas mera detaljerade uppgifter beträffande anställda utan tidigare yrkestillhörighet. därav Krisorgaa

Män

kvinnor

Summa

63 88 20

209 377 264 850 20-8 32-9 39-5 301

biträdespersonal

annan personal

272 465 284 1021

241 453 277 971

31 12 7

16-0 27-5 26-9

21-3 32-6 33-5 290

5'4 40 3-0 4-5

Antal Kristidsstvrelser Kristidsnämnder Samtliga

50 Procent av samtliga 9-0 16-2 5-2

Kristidsstvrelser Kristidsnämnder Samtliga 3—447356.

10-5

22'9

34 Av sammanställningen framgår, att de centrala krisorganen i betydligt mindre utsträckning än de lokala krisorganen anställt personal utan tidigare yrkeserfarenhet. Särskilt biträdespersonalen inom kristidsstyrelser och kristidsnämnder hade i ett stort antal fall icke tidigare haft förvärvsarbete. Av de centrala krisorganens personal saknade 100 vid industrikommissionen och 84 vid livsmedelskommissionen anställda tidigare yrkestillhörighet; 77 resp. 76 av dessa voro kvinnor. Tab. 18. Yrkestillhörighet före anställning i krisorgan. Fördelning på socialklasser. Centrala krisorgan Socialklass

Kristidsstyrelser

Kristidsnämnder

Samtliga krisorgan

BiBiBiBiträ- Anträ- Anträ- Anträ- Annan Sumnan Sumnan Sum- des- nan Sumdesdesdesper- per- ma per- per- ma per- per- ma per- per- ma sonal sonal sonal sonal sonal sonal sonal sonal

Företagare Företagsledare. Teknisk personal och

18 1

49 28

67 29

Tjänstemän, kontors- o. annan förvaltningspersonal med mera kvalificerat arbete.. Tjänstemän, kontors- o. annan förvaltningspersonal med mindre kvalificerat arbete.. Butikspersonal m. fl...

221 Arbetarpersonal m. fl. Ej spec, arbetsuppgifter

624 35 13 111 44

Summa

742 67 118 29 120 32 77 16 9 1431 33 539

23 3

48 12

71 15

43 5

40 68

102 14

31 95

627 259

21 3 10 8 289

150 80 4 7 129 78 22 35 1224 549

156 49

290 90 15 127 52 773

212 282

92 31 10 11 49 17 224

240 58

84 9

70 26

64 572 129 4 119 14 935

59 9

204 63 1659 1455 3d 244 68 307 21 51 58 308 1052 376 93 151 2 376 3 428

I tab. 18 redovisas samtliga personer med tidigare yrkestillhörighet efter ställning i yrket (socialklass). Det framgår av denna, att krisorganens anställda även i detta avseende utgöra en tämligen heterogen grupp. Såväl biträdespersonal som personal med mera kvalificerade arbetsuppgifter ha rekryterats från skilda socialklasser. Det övervägande antalet utgjordes dock av personer, som tidigare haft kontorsarbete. Den relativa fördelningen på socialklasser framgår av efterföljande sammanställning. Sammanställningen utvisar, att biträdespersonalen även tidigare i regel haft mindre kvalificerat arbete. Av annan personal än biträdespersonal hade huvudparten även tidigare haft mera kvalificerat arbete. I fråga om minst Va av samtliga synes dock den tidigare anställningen ha avsett mindre kvalificerat eller mera underordnat arbete. Ett förhållandevis stort antal (240) hade tidigare varit verksamma som egna företagare. Under gruppen »arbetarpersonal m. fl.», som även var förhållandevis stor (376), redovisas för-

35 S o c i a l k l a s s Företagare Företagsledare Teknisk personal och arbetsledare Kontorspersonal m. fl. med mera kvalificerat arbete Kontorspersonal m. fl. med mindre kvalificerat arbete Butikspersonal m. rl Journalister m. fl Arbetarpersonal m. fl Ej spec, arbetsuppgifter Summa

Biträdespersonal

Annan personal

Samtliga

3-5 0-4 2-9 39 61-2 10-3 09 13-0 3-9

14-8 4-7 13-5 26-8 19-4 6-0 2-8 6-5 5-5 1000

7 1 6 10 48 8 1 11 4

utom egentlig arbetarpersonal, vaktmästare och förrådspersonal, biträdespersonal vid hotell, restauranger, hembiträden m. fl. Ett flertal tillhörande dessa grupper hade i krisorganen anställning som vaktmästare, förrådspersonal o. d. För att närmare belysa sysselsättningsförhållandena före anställning i krisorgan har ett försök gjorts att sammanfattningsvis karakterisera dessa. Tre indelningsgrunder ha därvid kommit till användning. För det första måste man skilja mellan personer, som varit oavbrutet yrkesverksamma, och personer som endast i viss utsträckning haft förvärvsarbete. Till den senare gruppen höra personer, som under en längre tid varit arbetslösa. Hit kunna även räknas kvinnor, som på grund av arbete i hemmet sedan längre tid tillbaka ej haft förvärvsarbete, samt studerande, som mer eller mindre sporadiskt haft förvärvsarbete vid sidan av eller omväxlande med studierna. För det andra önskar man få veta hur många personer, som varit verksamma inom mer än ett yrke. För det tredje måste hänsyn även tagas till anställningstidens längd. Det är av väsentlig betydelse om en person kunnat stanna länge på en plats eller om han endast haft kortare anställningar på olika håll. Särskilt för personer, som uppnått en viss ålder, torde det allmänt betraktas som ett minus att icke kunna åberopa någon längre tids sammanhängande anställning hos en och samma arbetsgivare. Resultatet av denna bearbetning redovisas i tab. 19. Såsom varaktig betecknas anställning, som varat minst 2 år. Personer, som endast haft kortvariga eller tillfälliga anställningar ha, som tidigare nämnts, hänförts till gruppen »utan tidigare yrkestillhörighet», om den sammanlagda anställningstiden understigit 6 månader. För 81 personer (1,8 °/o) saknas närmare uppgifter om tidigare sysselsättningsförhållanden. Av uppgifterna framgår, att omkring hälften av samtliga anställda före anställningen i krisorgan haft varaktig anställning inom ett eller flera yrken; Vo hade endast haft kortare anställning inom ett eller flera yrken och omkring 1U saknade yrkestillhörighet. 310 kvinnor hade på grund av arbete i hemmet sedan längre tid tillbaka ej haft förvärvsarbete. 36 personer hade tidvis haft förvärvsarbete och tidvis bedrivit studier.

36 Tab. 19. Sysselsättningsförhållanden före anställning i krisorgan. 1

Krisorgan Åldersgrupper m. m.

Centrala krisorgan . högst 25 år 26—30 år . 31—35 » . 36—co » .

26—30 år . 31—35 > . 36—a» »

26—30 år . 31—35 > . 36—co > .

26—30 år . 31-35 > . 36—co > Kristidsnämnder .. . Män 26—30 år . 31—35 » .. 36—co » Kvinnor högst 25 år 26—30 år .. 31—35 » .. 36—co » Samtliga krisorgan .. Män högst 25 år 26—30 år .. 31—35 » .. 36—co » Kvinnor 2 6 - 3 0 år .. 31—35 » .. 36—co > .. 1

Varaktig anstallnin g inom ett yrke

flera yrken

775 400 36 92 90 182 375 121 102 56 96 577 245 27 24 37 157 332 141 61 49 81 455 249 14 17 20 198 206 84 35 27 60 1807 894 77 133 147 537 913 346 198 132 237

110 64 7 10 10 37 46 22 8 1 15 128 84 4 6 22 52 44 13 9 5 17 56 42 3 3 9 27 14 3 4 1 6 294 190 14 19 41 116 104 38 21 7 38

Kvinnor som Endast kortare på grund av Förvärvs- Utan anställningar arb. i hemarbete tidigare inom met sedan omväxyrkes- Summa längre tid lande med tillhörigtillbaka ej studier het ' flera ett haft föryrke 3'rken värvsarbete 342 118 48 44 15 11 224 163 44 6 11 276 81 44 21 1 8 8 195 155 29 5 6 158 42 18 9 8 7 116 94 11 6 5 776 241 110 74 31 26 535 412 84 17 22

40 25 9 7 3 6 15 11 2 1 1 64 26 8 12 2 4 38 22 5 5 6 20 9 2 4

— 3 11 9 1 1

— 124 60 19 23 5 13 64 42 8 7 7

— — — 120 5 15 25 75 147

— — — 147 6 16 23 102 43

— — — — 43 3 2 7 31 310

— — — — 310 14 33 55 208

27 19 7 9 3

— 8 4 3 1

— 8 6 3 3

— — 2 2

— — 1 1 1

— — — — — •

— — 36 26 11 12 3

— 10 4 5 1

—

272 63 43 19 1

1686 689 150 181 122 236 — 209 997 183 509 181 7 5 95 14 212 465 1665 88 530 81 167 5 71 2 71 221 — 377 1135 324 661 13 135 10 97 242 30 284 1017 20 363 17 55 36 3 37 — 235 — 654 264 207 400 13 66 11 53 33 135 1021 4 368 171 1582 141 372 27 288 3 230 692 — 850 2 786 714 1570 33 382 26 245 589 77 |

För 17 vid centrala kr sorgan, 24 vid kristidst yrelser och 4 3 vid krist idsnämnd er anställda saknas uppgifter.

37 En sammanfattning av undersökningsresultaten lämnas i efterföljande sammanställning, som utvisar den relativa fördelningen efter tidigare sysselsättningsförhållanden.

ett yrke

Kvinnor, Endast kor- som på grund FörvärvsUtan tare anställ- av arbete i arbete ningar inom hemmet se- omväx- tidigare yrkesdan längre lande tillhötid ej haft med righet flera ett flera förvärvsstudier yrken yrke yrken arbete

565 20-7 46-2 63-9 776

12-0 3-8 6-6 17-8 16-8

15-2 29-6 25-7 13-5 3-7

38 5-1 8-0 2-2 1-9

328 22-0 51-9 53-9 '40-2 41-4

37 2-4 5-5 2-9 6-5 6-7

192 26-2 220 6-9 3-7 17-8

23 2-7 2-1 2-9 1-2

46-0 34-7 44-8

6-5 7-7 5-5

20-3 16-6 15-5

Varaktig anställning inom Kategorier

Män högst 25 år 26-30 » 36—co

>

högst 25 år 26—30 » 31—35 > 36-o) > Samtliga Centrala krisorgan Kristidsnämnder

Summa

1-7 2-9 4-1 1-3

108 37-9 9-4 1-3

1000 100-0 100-0 100-0 100-0

11-1 0-9 8-6 22-4 35-3

0-4 0-3 1-3 0-4

2-8

7-1

0-8

30-5 45-5 8-6 10-6 13-1 234

1000 100-0 100-0 100-0 100-0 1000

2-4 3-8 2-0

7-1 8-8 4-2

1-6 0-5 0-1

16-1 27-9 27-9

100-0 100-0 100-0

De tidigare sysselsättningsförhållandena voro i stort sett likartade inom de olika krisorganen. Inom kristidsstyrelser var dock det relativa antalet personer med varaktig anställning mindre än inom övriga krisorgan. Av samtliga män hade 68,5 °/o haft varaktig anställning mot 36,5 °/o av samtliga kvinnor. Arten av tidigare arbetsförhållanden är givetvis i hög grad beroende på åldern. Vid bearbetningen har därför även hänsyn tagits till denna faktor. Personer inom den lägsta åldersgruppen saknade helt naturligt i stor utsträckning yrkeserfarenhet, och endast ett mindre antal hade hunnit med mera varaktiga anställningar. Personer, som överskridit 30-åldersåldern, böra dock normalt ha hunnit med en längre tids förvärvsarbete, och det torde därför vara av stort intresse att se hur tidigare arbetsförhållanden gestaltat sig för dessa. Av uppgifterna framgår, att beträffande personer i åldern 31—35 år hade 81,7 % av männen och 56,8 °/o av kvinnorna haft anställningar av mera varaktig art. För personer över 35 år voro motsvarande procenttal 94,4 resp 46,7. Endast en ringa del av krisorganens manliga personal över 30-årsåldern hade sålunda tidigare endast haft kortare anställningar. För kvinnornas del ställde sig förhållandena annorlunda, vilket sammanhänger med att ett relativt stort antal av dessa på grund av arbete i hemmet tidigare icke haft förvärvsarbete eller avbrutit pågående förvärvsarbete, vanligen i samband med giftermål.

38 Kap. VI.

Övriga f ö r h å l l a n d e n a v b e t y d e l s e v i d ö v e r g å n g till a n n a t arbete.

Tidigare har redogjorts för antalet i krisorganen anställda som voro tjänstlediga från annan befattning eller utlånade från enskilda företag och sålunda vid en avveckling av krisorganen kunde återgå till sin förutvarande verksamhet. Dessa behövde å frågeformuläret endast uppgiva namn och den befattning från vilken tjänstledighet åtnjöts och ingå icke i redogörelsen. Då det även ansågs önskvärt att få reda på i vilken utsträckning de i krisorganen anställda hade mer eller mindre bindande löfte om annan anställning intogs i frågeformuläret en fråga härom. Endast 84 personer, varav 64 män och 20 kvinnor, ha besvarat frågan jakande. Av dessa hade 40 löfte om att få återgå till sin förre arbetsgivare medan 28 hade löfte om ny anställning. Till denna kategori ha även räknats 16 personer, som ämnade driva egen rörelse. För att få reda på, i vilken utsträckning de anställda kunde taga arbete på annan ort än den nuvarande arbetsorten, intogs i frågeformuläret en fråga härom. Om vederbörande icke kunde flytta till annan ort, skulle orsaken härtill angivas. Av svaren framgår, att sammanlagt 2 931 personer, eller omkring 2 / 3 av samtliga, ansågo sig kunna taga arbete på annan ort. Av dessa voro 1 244 män och 1 687 kvinnor. Av samtliga manliga anställda voro 76,4 % villiga att taga arbete på annan ort mot 59,8 °/o av de kvinnliga. Motsvarande procenttal för vid centrala krisorgan anställda uppgick till 75,3 resp. 41,5. Av de 1 518 anställda, som icke kunde taga arbete å annan ort, hade 1 242 uppgivit orsaken härtill. Dessa fördelade sig procentuellt på följande sätt. O r s a k

Män

Annat förvärvsarbete (eller uppdrag) vid sidan av anställningen i krisorgan Äger fastighet eller lägenhet i bostadsrättsförening o. d. Maken eller annan anhörig har arbete Hjälper (vårdar etc.) föräldrar eller andra anhöriga . Beroende av föräldrar eller andra anhöriga Studier Annan orsak Summa

10-4 18-7 17-1 5-1 1-5 16-8 30-4 100-0

Antal

316 Kvinnor

Samtliga

44 11 7 4 30

3-2 5-7 37-6 10-2 5-6 7-5 30-2

100-0

1242 Under rubriken annan orsak inrymmes huvudsakligen mindre klart motiverade skäl, såsom »vill inte flytta från Stockholm», »personliga skäl», »familjeskäl» etc. Vid en eventuell övergång till annat arbete är det av betydelse, om de anställda äro behäftade med sjukdom eller lyte av sådan art, att vederbörande

39 endast kan antaga visst slag av arbete. I frågeformuläret begärdes därför uppgifter härom. Antalet personer, som uppgivit sig vara behäftade med sjukdom eller lyte av sådant slag, framgår av följande sammanställning. Procent

Antal Krisorgan

Centrala krisorgan Kristidsstvrelser Kristidsnämnder Samtliga

Män

Kvinnor

Summa

Män

Kvinnor

Summa

40 42 56

28 31 28 87

68 73 84

5-7 7-7 14-4

4-0 4-3 7-9

8-5

2-8 2-7 4-2 31

5-1

Som ett komplement till dessa uppgifter k a n nämnas, att av samtliga i undersökningen ingående män i värnpliktig ålder voro 158 eller 14 °/o frikallade. Detta procenttal ligger betydligt högre än motsvarande procenttal för samtliga under åren 1936—1940 besiktigade värnpliktiga, vilket uppgick till 8,6 °/o. I frågeformuläret har vidare efterfrågats, huruvida uppgiftslämnaren var medlem av erkänd arbetslöshetskassa och i så fall vilken. Antalet kassamedlemmar bland krispersonalen framgår av följande sammanställning. Antal medlemmar Erkänd arbetslöshetskassa Män Handelsanställdas m. fl Handelstjänstemännens Industri tjänstemännens Annan erkänd arbetslöshetskassa Samtliga Centrala krisorgan Kristidsstyrelser Kristidsnämnder

10 157 23 44

Kvinnor Summa

Medlemmar i % av samtliga Män

Kvinnor Summa 0-6 7-3 0-2 0-6

C-6 8-2 0-6 1-3

0-6 9-7 1-4 2-7 144

8-7

179 223 76

15-3 15-5 11-1

7-2 12-1 4-9

10-5 13-2 7-2

27 363 28 60

17 206 5 16 244

107 84 43

72 139 33

En mycket ringa del av krisorganens personal kan sålunda vid iråkad arbetslöshet erhålla hjälp från erkänd arbetslöshetskassa. Behov av fortsatt yrkesutbildning m. m. Av undersökningsresultaten framgår, att en del av krisorganens anställda utgjordes av yngre personer, huvudsakligen kvinnor, som icke erhållit nämnvärd yrkesutbildning eller innehaft någon mera varaktig anställning före tjänstgöringen i krisorgan. Vidare funnos i de flesta organ anställda tjänstemän, som tidigare haft varaktig, icke sällan mångårig praktik inom andra närings- och yrkesgrenar än förvaltning, framför allt inom handel och industri. För båda dessa grupper av krispersonal innebär den nuvarande anställningens övergående karaktär ett betydande problem med hänsyn till

40 nödvändigheten att ånyo orientera sig på arbetsmarknaden i och med krisförvaltningens avveckling. För de förstnämnda, yngre anställda, som ännu sakna utbildning och erfarenhet av förvärvsarbete i näringslivet, föreligger behov av fortsatt skolning, om mera kvalificerade och någorlunda väl avlönade platser skola kunna beredas dem. De äldre, från näringslivet rekryterade tjänstemännen i krisorganen, befinna sig i en svårare situation, om och i den mån de under nuvarande befattning mist kontakten med sitt tidigare verksamhetsområde, med arbetsgivare och kunder eller med den tekniska utvecklingen inom facket. Dessa tjänstemän ha nämligen, i vissa fall på grund av sin ålder, i andra fall och oftare på grund av sin specialisering, sämre möjligheter än ungdomarna att byta verksamhetsområde eller välja arbetstillfällen överhuvud. För att belysa vissa av dessa spörsmål ha i frågeformuläret intagits tre frågor, som giva uppgiftslämnarna tillfälle att yttra sig om sina utbildningsbehov, om nuvarande anställnings eventuella nackdelar på grund av minskad eller förlorad kontakt med förutvarande arbetsområde samt eventuella önskningar beträffande yrkesval, därest en övergång till nytt yrke skulle komma i fråga. Frågorna hade följande formulering: 16. Anser Ni Eder vara i behov av ytterligare yrkesutbildning? (ja eller nej). Redogör i så fall närmare härför. 17. Anser Ni, att Ni under Eder anställningstid i krisorgan har kommit ifrån Edert egentliga yrke och i så fall på vilket sätt? 18. Om Ni skulle byta yrke, vilken yrkesgren skulle Ni då välja? Eftersom blotta ja- eller nejsvar å frågorna 16) och 17) icke ge tillräckliga hållpunkter för en närmare bearbetning, och då svarsprocenten överhuvud är låg, i synnerhet för fråga 18), kan materialet icke läggas till grund för en statistisk analys. På grund av stora variationer i det relativa fåtalet utförligare svar har det ej heller varit möjligt att bedöma de däri givna omdömenas representativitet för skilda ålders- och personalgrupper etc. Med ledning av tendensen i vissa typer av omdömen och argument k a n m a n emellertid framhålla några synpunkter på hithörande problem, som oftare än andra åberopas av uppgiftslämnarna. Den följande framställningen syftar sålunda endast till att sammanfatta de viktigare frågor, som uppgiftslämnarna själva berört i sina svar, icke att utreda de olika synpunkternas frekvens eller inbördes vikt. Behovet av vidare fackutbildning framträder, såsom är att vänta, starkast bland biträdespersonalen, framför allt den kvinnliga; av samtliga kvinnliga anställda hade nära 30 °/o endast genomgått folkskola medan mer än 40 °/o saknade fackutbildning. Bedrivandet av fortsatt yrkesutbildning genom kvällsoch korrespondenskurser o. d. är enligt uppgiftslämnarnas egen uppfattning nödvändigt för förbättrande av de framtida anställningsmöjligheterna. Studiearbetet avser i flertalet fall endast fortsatt kontorsutbildning för dem, som icke hunnit fullborda densamma eller icke anse nuvarande kvalifikationer tillfyllest. Denna vidare utbildning är övervägande inriktad på stenografi och språkkunskaper (utländsk korrespondens), i vida mindre utsträckning på bokföring eller annan mera specialiserad merkantil kunskap.

il Likartad är situationen för det mindre antal studenter utan annan examen eller yngre akademiker, ävensom yngre tekniker (ingenjörer) i krisorganens tjänst, som vid sidan av arbetet bedriva eller ämna bedriva fortsatta studier. Dessa ha till större delen erhållit sin första anställning i krisorganen. Studie- eller utbildningsarbete med sådan inriktning, att det ansluter sig till en planerad övergång till annat yrke (annat yrke än tidigare innehaft eller annat än nuvarande förvaltnings- resp. kontorsarbete), förekommer blott i ett par fall. Det spörsmål, som beröres i fråga 17, ställer sig väsentligt olika för skilda grupper av krispersonal, beroende på arten av förutvarande yrkesverksamhet och arbetsuppgifterna i nuvarande tjänstgöring. För biträdespersonal, som även tidigare uteslutande arbetat med vanliga kontorsgöromål, såsom sortering, maskinskrivning och räkning, innebär nuvarande sysselsättning ingen förändring i yrkesverksamheten. Annorlunda förhåller det sig med sådan personal, som äger mera kvalificerad eller specialiserad utbildning, och som tidigare tjänstgjort i enskilda företag eller varit egna företagare. Det förekommer att tekniker, bokförings- och språkkunniga ävensom agenter och försäljare i krisorganen sysselsatts med helt andra arbetsuppgifter än dem, de handhaft i sin tidigare verksamhet. För dessa gäller uppenbart, något som också utsäges i deras egna uttalanden, att de i viktigare hänseenden »kommit ifrån sitt egentliga yrke». Relativt vanligt är påpekandet av kontorsbiträden med mera fullständig merkantil utbildning, att de i sin nuvarande tjänstgöring icke få användning för sina kunskaper i stenografi, utländsk korrespondens e t c , som ju upptagit en stor del av utbildningstidens arbete. Detta förhållande är dock icke typiskt enbart för de krisanställda utan tvärtom mycket vanligt inom kontorsvärlden i dess helhet, beroende på att antalet kvalificerade tjänster icke utgör mer än en del av antalet kvalificerade aspiranter med både bokförings-, stenografi- och språkkunskaper, varigenom de formella kvalifikationerna fått en oproportionerlig betydelse i konkurrensen om arbetstillfällena. Det bör också nämnas, att några uppgiftslämnare å andra sidan uttryckligen framhållit, att de just genom sin tjänstgöring på en viss avdelning inom t. ex. industri- eller livsmedelskommissionen kunnat bevara såväl branschkännedom som personlig kontakt med arbetsgivare, kunder m. fl., en beröring som de sannolikt gått miste om, därest de på grund av arbetslöshet blivit hänvisade till anställning inom ett annat verksamhetsområde. I vissa sammanhang, såsom då en f. d. industriman eller handelsidkare fått kontrollerande eller övervakande uppgifter på sin lott, har kontakten däremot av lätt insedda skäl kunnat få en motsatt inverkan, varför vederbörande just på grund av sitt nuvarande arbete förutser svårigheter att återvända till sin förutvarande verksamhet.

42 Bilaga

A.

Statens arbetsmarknadskommissions personal. Den i september 1939 inrättade rådgivande och planläggande arbetsmarknadskommissionen ombildades genom Kungl. Maj:ts beslut den 7 maj 1940 till en kommission med administrativa befogenheter i statliga arbetsmarknads- och arbetslöshetsfrågor och med uppgift bl. a. att vara riksarbetsstyrelse enligt lagen om tjänsteplikt. Arbetsmarknadskommissionen övertog därvid den dittillsvarande arbetslöshetskommissionens arbetsuppgifter, varjämte socialstyrelsens befogenheter såsom chefsmyndighet över den offentliga arbetsförmedlingen överflyttades på den nya kommissionen. Vidare förordnades kommissionen att vara tillsynsmyndighet i frågor om krigsfamiljebidragsverksamheten. Fr. o. m. den 15 september 1940 överflyttades handläggningen av ärenden angående uppskov med inställelse till värnpliktstjänstgöring vid mobilisering eller förstärkt försvarsberedskap från rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap till arbetsmarknadskommissionen. Kommissionen övertog sålunda vid ombildningen arbetslöshetskommissionens hela personal varjämte en del av personalen vid socialstyrelsens arbetsmarknadsbyrå överflyttades till kommissionen. Vidare överflyttades en del av rikskommissionens för ekonomisk försvarsberedskap personal. Antalet anställda tjänstemän vid statens arbetsmarknadskommissions kansli uppgick vid undersökningstillfället den 15 oktober 1943 till 390. Av dessa ingå 355, eller O1!,o °/o, i förevarande undersökning. Endast tjänstemän, som av någon orsak åtnjöto längre tids tjänstledighet och personer, som voro anställda för rent tillfälliga arbetsuppgifter äro ej medtagna. Samtliga i undersökningen ingående lämnade i likhet med de anställda vid andra krisorgan uppgifter enligt formulär C 56. Även ett mindre antal anställda, som åtnjöto tjänstledighet från annan befattning, lämnade fullständiga uppgifter och medtogos i undersökningen. Bearbetningen och redovisningen av materialet har skett på samma sätt som för övriga krisorgan. I det följande lämnas en kortfattad redogörelse för personalens anställnings- och utbildningsförhållanden m. m. I redogörelsen för övriga centrala krisorgan ingå icke byråchefer eller närmast motsvarande befattningshavare, då dessa i regel voro tjänstlediga från annan befattning. För att möjliggöra jämförelser med övriga centrala krisorgan ha i den följande redogörelsen för kommissionens personal dessa icke heller medtagits. Av de 10 byråcheferna och närmast motsvarande befattningshavare innehade 2 ordinarie tjänst inom annat verksamhetsområde, 2 voro ordinarie tjänstemän i socialstyrelsen, 2 pensionerade officerare och en föreståndare för försvarsväsendets centrala civilanställningsbyrå. Bortsett från de två förstnämnda hade samtliga utom en tjänstgjort inom nuvarande verksamhetsområde mer än 9 år, därav 3 mer än 20 år; 5 voro i åldern 36—45 år, 4 mellan 50—60 år och 1 över 60 år. Beträffande utbildningsförhå r .landena kan nämnas att 4 hade akademisk examen, 3 militär utbildning, 2 voro civilingenjörer och en hade genomgått Socialinstitutet. Av de akademiskt utbildade var en fil. kand., en fil. lic, en fil. dr och en jur. kand. De anställdas fördelning efter kön och tjänsteställning av efterföljande sammanställning.

resp. arbetets art framgår

43 Män

Kvinnor

Summa

Biträdespersonal Vaktmästare och förrådspersonal Telefonister Maskinskrivare Stenografer Statistikbiträden Biträde med registrerings- och sorteringsarbeten Biträde med utredningsarbeten Kamerala biträden Ej spec, arbetsuppgifter

34 20

4 40 18 21 50 18 6 10

201 20 4 4U 18 23 52 27 6 11

Annan personal Kanslister, kansliskrivare, bokhållare Amanuenser, assistenter, l:e bokhållare Notarier, aktuarier, inspektörer, ingenjörer, konsulenter.. Sekreterare, l:e inspektörer, l:e ingenjörer, l:e konsulenter, kamrerare Samtliga

117 32 35 30

27 20 4 2

144 52 39 32

1 194

—

. 2 2 9

—

21 Av samtliga anställda voro 43,8 °/o män och 56,2 °/o kvinnor. 58,3 °/o av de anställda voro biträdespersonal och 41,7 °/o annan personal. Sistnämnda procenttal var betydligt högre än vid övriga centrala krisorgan, där annan personal än biträdespersonal endast utgjorde 33,5 °/o av de anställda. Detta sammanhänger med att vissa från början i biträdesbefattningar anställda personer efter långvarig tjänst erhållit befordran. Samtliga utom en manlig amanuens voro heltidsanställda; 10 personer, varav 7 kvinnor, hade avlöning per dag, alla övriga månadslön. Av vad ovan sagts beträffande arbetsmarknadskommissionens tillkomst följer, att en del av dess personal varit anställd betydligt längre tid än personalen vid övriga krisorgan. Uppgifter om anställningstidens längd, räknat t. o. m. den 15 oktober 1943, lämnas i efterföljande sammanställning. Vid redovisningen har beträffande personal, som förut tillhörde arbetslöshetskommissionen eller överflyttats från socialstyrelsen eller rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap, även den tidigare tjänstgöringen inräknats i tjänstgöringstiden. Så har även skett beträffande 7 kvinnliga biträden, som utlånats från tullverket. 3 män och 2 kvinnor, som voro tjänstlediga från annan befattning, ingå icke i redovisningen.

Biträdespersonal män kvinnor Annan personal män kvinnor Samtliga

därav anställda

Hela antalet

0—1 år

1—2 år

2—3 år

3-4 år

4-5 ar

200 34 166

72 13 59

36 8 28

35 6 29

25 2 23

3 1 2

18 18

140 114 26

29 26 3

—

19 18 1 54

18 15 3 43

5 3 2 8

5 - 1 0 1 0 - 1 5 15—20 mer än år ar ar 20 år

— 9

18 4 14

12 9 o 21

25 15 10 43

—

—

3 3

11 7 4 12

— 4

1 V* av de i undersökningen ingående hade anställts före krigsutbrottet. Av dessa hade 29 män och 30 kvinnor tjänstgjort mer än 10 år och 7 män och 5 kvinnor mer än 20 år. Av dem, som varit anställda mindre än 4 år hade 40 °/o tjänstgjort högst ett år. Omsättningen av kvinnlig biträdespersonal synes ha varit betydande.

44 Av de från socialstyrelsen överflyttade tjänstemännen hade en manlig befattningshavare en sammanlagd tjänstetid av mer än 20 år, och 3 kvinnliga 8 resp. 9 tjänsteår. Av de från rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap överflyttade, 5 män och 10 kvinnor, hade alla utom en, som tjänstgjort sedan 1929, anställts under tiden juli 1939—september 1940. Den genomsnittliga lönen i kronor av följande sammanställning.

per manad för olika personalgrupper framgår Män

Kvinnor

Summa

293 432 544 708 960

288 430

289 431 540 703 959

Biträdespersonal Kanslister, kansliskrivare Amanuenser, assistenter Notarier m. fl

Vid en jämförelse med medellönerna vid övriga centrala krisorgan bör beaktas att arbetsmarknadskommissionens personal i genomsnitt varit anställd längre tid än personalen vid övriga krisorgan. De anställdas fördelning efter ålder framgår av följande sammanställning. Åldersgrupp under 18 år 18—20 år 21—25 i 26—30 » 31—35 »

Män

Kvinnor Summa

Åldersgrupp

3 20

2 28 60

2 31 80

4 1 - 4 5 år 46—50 > 51—55 »

26 27 21

33 20 20

59 47 41

56—60 » 61

CO

7,

Summa

Män

Kvinnor Summa

15 11 9 14 5

11 10 7 2 1

26 21 16

16 6

En procentuell fördelning på större åldersgrupper lämnar följande resultat.

Under 26 år 26—40 år Över 40 år Summa

Män

Kvinnor

Summa

15-2 49-0 35-8

46-4 37-6 160

32-8 42-6 24-6

1000 Av uppgifterna framgår, att arbetsmarknadskommissionens personal var genomsnittligt äldre än personalen vid övriga centrala krisorgan, vilket sammanhänger med den längre anställningstiden. Av männen voro 35,8 °/o över 40 år mot 25,2 °/o vid övriga centrala krisorgan. Medelåldern (medianen) var 36,0 år för män och 27,1 år för kvinnor. Av uppgifterna om personalens familjeförhållanden framgår, att 101 män (66,9 %>) och 57 kvinnor (29,4 %>) voro gifta. Av kvinnorna voro 13 (6,7 °/o) änkor eller frånskilda. Av de gifta männen hade 47 och av de gifta kvinnorna 36 inga barn. Ingen av de anställda hade mer än 3 barn; medelantalet barn per äktenskap var för männen 0,83 och för kvinnorna 0,45. Det torde observeras att redovisningen av antalet barn endast avser barn under 16 år. Av samtliga män hade 102 försörjningsplikt mot hustru eller barn, 6 kvinnor voro ensamma försörjningspiiktiga mot barn. Uppgifter om de anställdas skolunderbyggnad lämnas i efterföljande sammanställning.

45 därav Kategorier

Folkskola

Mellanskola

Gymnasium

Summa

realexamen eller normalskolekompetens

47 14 29 32

12* 44 35 135

28 86

201 144 151 194

87 27 114

90 23 18 95

79 19 98

23-4 9-7

62-7 30 6

139 59-7

44-8 16-0

9-0 55-G

19-2 16-5

23-2 69-6

57-6 13-9

loo-o 100-0 100-0 100-0

11-9 49-0

49-3

33 0

52-3 9-8 2S-4

studentexamen

Antal. Biträdespersonal Annan personal Män Kvinnor Samtliga

18 80

Procent. Biträdespersonal Annan personal Män Kvinnor Samtliga

En jämförelse med övriga centrala krisorgan ger vid handen att arbetsmarknadskommissionens personal i stort sett hade bättre skolunderbyggnad än personalen vid dessa. Endast 17,7 °/o av samtliga hade enbart folkskolebildning; hälften hade mellanskolebildning och 1 / 3 hade bedrivit studier vid gymnasium. För samtliga personalgrupper var procenten folkskolebildade mindre och procenten gymnasieutbildade högre än för motsvarande personal inom övriga centrala krisorgan. Av samtliga manliga anställda hade 52,3 °/o avlagt studentexamen mot 39,4 vid övriga centrala krisorgan. De anställdas fördelning efter fackutbildning framgår av följande sammanställning. Antal

Procent

Fackutbildning Män

Kvinnor

Summa

Män

Kvinnor

Summa

Ingen fackutbildning Handelsutbildning

25 36

58 182

16-6 23-8

17-0 75-3

Teknisk utbildning

33 146 5 1

J7

7-9

2-0

10-6

0-5

16-8 52-8 4*9 4-9

o-O

2-6

3 4 50 17

6 8

3 4 56 25

2-0 2-6 33-1 11-3

Summa

100-0

3-1 4-1 1000

09 1-2 16-2 7-2 100-0

därav med fackutbildning . . .

83-4

83-0

83-2

12 Lantbrukshögskolan Annan utbildning

Till gruppen »annan utbildning» har bl. a. hänförts 8 personer med militär utbildning och 5 män och 2 kvinnor, som genomgått Socialinstitutet. Endast 16,8 °/o saknade fackutbildning mot 26,2 °/o vid övriga centrala krisorgan. Av kvinnorna hade Z U och av männen 1U handelsutbildning. De olika formerna av handelsutbildning framgår närmare av följande sammanställning.

46 Män Maskinskrivning Stenografi Bokföring Maskinskrivning o. bokföring Stenografi o. bokföring Handelskurser o. språkutbildning Handelsskola Handelsgymnasium Handelshögskola Summa

1 1 9 11 9 8 36

Kvinnor

Summa

32 34 2 2 6 51 14 5

34 34 3 3 6 60 25 14 3 182

146 Hela a n t a l e t u n i v e r s i t e t s - eller h ö g s k o l e u t b i l d a d e p e r s o n e r u p p g i c k till 74. Av dessa h a d e 13 icke avlagt n å g o n e x a m e n . Av s a m t l i g a a n s t ä l l d a m ä n h a d e 57 eller 37,7 °/o a v l a g t e x a m e n vid u n i v e r s i t e t eller h ö g s k o l a m o t 27,8 % vid ö v r i g a c e n t r a l a k r i s organ. I efterföljande s a m m a n s t ä l l n i n g r e d o v i s a s s a m t l i g a m e d u n i v e r s i t e t s - eller h ö g s k o l e e x a m e n efter a v l a g d e x a m e n . Examen

Hela antalet

Därav kvinnor

31 7 3 42 19 3 4 3 3 1 14

4 Fil. kand Fil. lic Fil. dr Pol. mag

Summa

1 1 1

1 Därav 1 även fil. kand. — Därav 1. även civilekonom. — 3 Därav 1 även kansliexamen Sambandet mellan skolunderbyggnad och fackutbildning belyses i följande manställning. Folkskola

Mellanskola

Gymnasium

utan fack- med fack- utan fack- med fack- utan fack- med fackutbildning utbildning utbildning utbildning utbildning utbildning 11-3 3-6

Män Samtliga

7-0

7-9 12-9 107

4-0 10-4

19-2 59-2

7-5

sam-

1-3 3-1 2-3

Summa

56-3 10-8

100-0 1000

100 0

E n d a s t 7,0 % av s a m t l i g a h a d e ej a n n a n u t b i l d n i n g ä n f o l k s k o l a . M o t s v a r a n d e p r o centtal vid övriga c e n t r a l a k r i s o r g a n v a r 15,2. Av k v i n n o r n a h a d e 59,2 °/o m e l l a n s k o l e b i l d n i n g o c h f a c k u t b i l d n i n g och av m ä n n e n 56,3 °/o g y m n a s i e b i l d n i n g o c h fackutbildning.

47 Av de från socialstyrelsen överflyttade hade den manliga tjänstemannen filosofie kandidatexamen och av de kvinnliga hade en genomgått högre folkskola, en avlagt realexamen och en innehade normalskolekompetens. Den sistnämnda hade även avlagt småskollärarinneexamen medan de två andra hade handelsutbildning. De från rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap överflyttade 5 manliga befattningshavarna voro samtliga militärer, varav 4 med officersutbildning och en med lägre militär utbildning. Av de 10 kvinnliga befattningshavarna hade 2 folkskolebildning, en högre folkskola, 6 normalskolekompetens och en studentexamen; 4 saknade fackutbildning, de övriga 6 hade samtliga handelsutbildning.

•

48 STATENS ARBETSMARKNADSKOMMISSION Formulär nr 56 Bilaga

B.

Chefen för finansdepartementet har uppdragit åt statens arbetsmarknadskommission att verkställa vissa utredningar angående arbetsmarknadsfrågor, sammanhängande med omställningen efter ett vapenstillestånd. Som ett led i dessa ingår frågan om den personal, som vid avveckling av statliga och kommunala krisorgan kan komma att entledigas. För att erhålla uppgifter om denna personals utbildning och tidigare sysselsättning liar arbetsmarknadskommissionen efter samråd med statens krisrevision beslutat utsända detta frågeformulär. Då det för utredningens resultat är av största vikt att uppgifterna bli så tillförlitliga som möjligt, torde frågorna besvaras omsorgsfullt och uttömmande.

1. Namn:

2. 3. 4. 5.

6.

(efternamn och samtliga förnamn) Postadress: Telefon: _ Född den / år _. Civilstånd: ogift, gift, änkling, änka, frånskild (det tillämpliga understrykes) Barn (antal och födelseår): Skolunderbyggnad: folkskola, fortsättningsskola, högre folkskola, folkhögskola, kommunal mellanskola, realskola, flickskola, gymnasium (det tillämpliga understrykes. Om ni icke genomgått hela läroanstalten angiv här skolan och antalet klasser: Har ni realexamen, normalskolekompetens, studentexamen? (det tillämpliga understrykes) Fackutbildning: (Angiv här nedan Eder skolmässiga fackutbildning, även utbildning vid universitet eller högskola. Om examen avlagts inom filosofisk fakultet angives dessutom ämneskombination.) Läroanstaltens namn o. avdelning el. linje; kurser, ämne el. ändamål (om utbildningen skett vid aftonskola eller per korrespondens angives detta)

Studietid i år

Examen och examensår (om flera examina avlagts, angiv samtliga)

7. Värnpliktsförhållanden: underårig, irikallad, värnpliktig, fast anställd vid krigsmakten såsom värnpliktsnummer: 8. Medlem nr i avd. nr av __ erkända arbetslöshetskassa fr. o. m. den 9. Angiv här nedan i kronologisk ordning de anställningar (ev. även sysselsättning som egen företagare) Ni före nuvarande anställning innehaft och de tidsperioder Ni eventuellt varit utan arbete. För nuvarande anställning redogöres under punkt 10 och följande.

49 Arbetsgivarens namn, tjänstgöringsort m. m.

Tjänsteställning, arbetets art etc.

Tidsperiod

Lön per mån.

10. För närvarande anställd hos sedan den Tjänsteställning (amanuens, kontorist, skrivbiträde e t c ) :

år

Arbetets art (utredningsarbete, statistikarbete, registrering, maskinskrivning e t c , angives så utförligt som möjligt): Heltidsanställd, deltidsanställd (det tillämpliga understrykes). Vid deltidsanställning angives antalet tjänstgöringstimmar per dag 11. Den nuvarande lönen (inkl. eventuellt dyrtidstillägg) utgör per månad, vecka» dag, timme (det r ä t t a understrykes) kr. Hur mycket härav utgöres av dyrtidstillägg? kronor 12. Har ni något annat förvärvsarbete utöver under punkt 10 angiven sysselsättning Redogör i så fall närmare härför (ja eller nej) 13.

Beräknad inkomst per månad av dylikt förvärvsarbete kr. Har Ni vid en eventuell avveckling av det krisorgan, där Ni f. n. är anställd, löfte om annan anställning, i händelse avvecklingen skulle komma a t t beröra Eder? Redogör i så fall närmare härför (ja eller nej)

14. Kan Ni antaga arbete på annan ort?

Om icke av vilken orsak? (ja eller nej)

15. Lider Ni av lyte eller sjukdom, som gör att Ni endast kan antaga visst arbete? Redogör i så fall närmare härför (ja eller nej) 16. Anser Ni Eder vara i behov av ytterligare yrkesutbildning? (ja eller nej) Redogör i så fall närmare härför 17. Anser Ni, att Ni under Eder anställningstid i krisorgan har kommit ifrån Edert egentliga yrke och i så fall på vilket sätt? 18. Om Ni skulle byta yrke, vilken yrkesgren skulle Ni då välja? 19. Kompletterande upplysningar den (uppgiftslämnare) 4—447356

1943.

SYSSELSÄTTNINGSPROBLEM FÖR I FÖRSVARETS TJÄNST ANSTÄLLDA UNDERSÖKNING UTFÖRD AV

STATENS

ARBETSMARKNADSKOMMISSION

77// Statsrådet

och Chefen för Kungl.

Finansdepartementet.

Statens arbetsmarknadskommission får härmed såsom delar av det kommissionen anförtrodda arbetet med vissa förberedande undersökningar angående efterkrigsproblem överlämna en VPM angående sysselsättningsproblem för vissa grupper av i försvarets tjänst anställda, vilka efter ett vapenstillestånds inträdande beräknas komma att friställas från nämnda tjänst; en statistisk undersökning angående yrkes- och utbildningsförhållanden m. m. för vissa av de i promemorian berörda personalgrupperna; en VPM angående friställande efter ett vapenstillestånd av personal vid statens järnvägar. Stockholm den 17 februari 1944. Statens arbetsmarknadskommission. A. THOMSON. WASTE LINGREN.

53 VPM a n g å e n d e s y s s e l s ä t t n i n g s p r o b l e m för v i s s a g r u p p e r av i försvarets tjänst a n s t ä l l d a , v i l k a efter ett v a p e n s t i l l e s t å n d s i n t r ä d a n d e b e r ä k n a s k o m m a att friställas från n ä m n d a tjänst. Omfattningen av en personal, som nu är i tjänst vid försvaret och som kommer att återföras till den allmänna arbetsmarknaden efter ett vapenstillestånd, blir givetvis beroende av dels huruvida den förstärkta försvarsberedskapen kan upphöra helt eller endast delvis, dels i vilken omfattning personal alltjämt kan behöva under en övergångstid vara inkallad för att taga i förråd material m. m., som under beredskapen disponerats av fältförband, dels ock huruvida 1942 års femårsplan för försvaret skall oförändrat genomföras och försvarsorganisationen efter femårsperiodens slut «kall bibehållas i då befintlig omfattning och tjänstgöringstiden för de värnpliktiga, sådan denna är bestämd i 1941 års värnpliktslag, kommer att bli bestående. I det följande behandlas under 1. sysselsättningsfrågor berörande de grupper av militär och civilmilitär personal, vilka närmast komma att friställas efter ett vapenstillestånd. (Rörande yrkes- och utbildningsförhållanden m. m. samt antal beträffande sådana personer inom vissa av dessa grupper, som den 15 oktober 1943 varit i militär tjänst längre tid, hänvisas till en samtidigt härmed överlämnad statistisk undersökning.) Under 2. behandlas sysselsättningsproblem angående viss civil personal vid försvaret, vilken kan komma att entledigas i samband med ett vapenstillestånd. 1. Militär och civilmilitär personal. Om man förutsätter att den förstärkta försvarsberedskapen — efter någon övergångstid, därunder beredskapen successivt minskas — helt skall upphöra, kommer till följd därav följande grupper av militär och civilmilitär vid försvaret att beröras därav och mer eller mindre bli beroende av förhållandena på arbetsmarknaden. a) Värnpliktiga. De, som vid vapenstilleståndets inträdande äro inkallade till beredskapstjänstgöring komma att hemförlovas, och alltså återföras till den civila arbetsmarknaden. Möjligheterna för dem att erhålla arbete bli givetvis beroende av läget p å arbetsmarknaden vid ifrågavarande tid och till följd därav även beroende av antalet värnpliktiga, som vid vapenstilleståndets inträdande äro i tjänst. Om antalet då i tjänst varande värnpliktiga och deras yrkesfördelning torde en särskild undersökning böra vidtagas i omedelbar anslutning till vapenstilleståndet genom att från truppregistreringsmyndigheterna anskaffas »avtryck» av deras s. k. registerplåtar samt därå angivna

50 uppgifter bearbetas med hänsyn till sysselsättningsmöjligheterna inom olika arbetsområden. b) Värnpliktiga, vilka äro i militärtjänstgöring efter frivilligt åtagande. Dessa komma liksom inkallade värnpliktiga att hemförlovas. Då de frivilligt tjänstgörande i stor utsträckning torde ha anmält sig till militärtjänst på grund av att de saknat arbete på den allmänna arbetsmarknaden, finnes anledning att antaga, att de i många fall komma att påkalla det allmännas hjälp för erhållande av arbete under åtminstone någon övergångstid efter det de lämnat den militära tjänsten. c) Pensionsavgångna officerare, underofficerare och civilmilitära beställningshavare, vilka inkallats till tjänstgöring under den förstärkta försvarsberedskapen, komma jämväl att hemförlovas. För deras återgång till arbetsmarknaden torde några särskilda åtgärder icke erfordras. Om det vid deras friställande från militärtjänst kan förutses, att marknaden längre tid kommer att kännetecknas av överskott på arbetskraft, bör möjligen föreskrivas, att statliga och kommunala myndigheter samt arbetsförmedlingen icke äga bereda dessa pensionärer arbetsanställningar, därest andra, för anställningarna i övrigt lika lämpliga arbetssökande finnas att tillgå; de som åtnjuta tjänstepension på grund av uppnådd pensionsålder böra i ett sådant läge icke få »gå i vägen» för av arbetsinkomst helt beroende personer. d) Officerare och underofficerare samt vissa civilmilitära beställningshavare i försvarets reserver och på arméns och marinens reservstater ha också inkallats under den förstärkta försvarsberedskapen. Deras militärtjänstgöring torde komma att upphöra i anslutning till ett vapenstillestånd, och i viss utsträckning torde de bli i behov av det allmännas hjälp för erhållande av sysselsättning. Främst gäller detta sådan reservpersonal, som under längre tid varit i en följd inkallad till tjänstgöring i anledning av den förstärkta försvarsberedskapen. De kunna icke alltid ha möjlighet att återgå till tidigare innehavda anställningar eller återupptaga tidigare bedriven näring eller rörelse. För deras del är bistånd från det allmännas sida i en sådan situation behövligt. Detta kan bland annat aktualisera frågan om medgivande för dem att söka och erhålla värnpliktslån på i huvudsak samma grunder som värnpliktiga. En framställning härom har även gjorts av svenska reservunderofficersförbundet i vad gäller underofficerare i reserven. Framställningen har tillstyrkts av kommissionen, som därvid förordat utsträckt tillämpning av värnpliktslåneförordningen, så att den skulle gälla praktiskt taget all reservpersonal ävensom i fredstid konstituerade landstormsofficerare och vissa likställda personalgrupper. Kungl. Maj:t har ännu icke meddelat beslut i ärendet. e) / fredstid konstituerade landstormsofficerare. Denna särskilda personalgrupp har numera försvunnit, ty fr. o. m. den 1 januari 1944 ha därför lämpliga landstormsofficerare, vilka överskridit värnpliktsåldern, antagits till officerare i reserven, medan övriga i nämnda ålder antingen entledigats eller ock övergått till kategorien krigsfrivilliga. Landstormsofficerare, som ännu äro i värnpliktsåldern, ha överförts till värnpliktiga officerare.

57 Likställda med kategorien landstormsofficerare äro de förutvarande personalgrupperna officerare och underofficerare i frivilliga automobilkåren och svenska röda korsets frivilliga sjukvårdstrupper ävensom den alltjämt bestående personalgruppen officerare vid sjövärnskåren. f) Krigsfrivilliga. Till denna grupp hänföras vid försvaret frivilligt tjänstgörande personal över eller under värnpliktsåldern ävensom i värnpliktsåldern varande men frikallade personer samt kvinnor. Hithörande personer torde i regel ha åtagit sig frivillig tjänstgöring på grund av arbetslöshet eller på grund av att vederbörande i ersättning för frivilligtjänstgöringen (krigslön samt familjebidrag) kommer i åtnjutande av större förmåner än de kunnat erhålla i vanligt civilt arbete. Deras återgång till den civila arbetsmarknaden torde i regel bli förenad med svårigheter, och det är sannolikt att just denna grupp har behov av omskolning i betydande omfattning eller ock behöver hänvisas till av det allmänna igångsatta arbeten. g) F. d. fast anställt manskap. Av personal tillhörande denna grupp kommer närmast sådana i betraktande, vilka avgått från manskapsanställning på aktiv stat vid försvaret hösten 1939 eller senare och som till följd av den förstärkta försvarsberedskapen bibehållits i tjänst i egenskap av över stat anställda eller såsom reservunderbefäl eller såsom värnpliktiga. Till gruppen hör också f. d. fast anställt manskap, som avgått från aktiv stat tidigare än hösten 1939 och som icke före den förstärkta försvarsberedskapens början hösten 1939 hunnit få »fast fot» på arbetsmarknaden. Antalet inom denna personalgrupp, i vad gäller sedan hösten 1939 avgångna, har beräknats uppgå till omkring 1 200. För denna personalgrupps inplacering på den civila arbetsmarknaden erfordras, att särskilda åtgärder vidtagas, då allenast ett ringa antal torde ha möjligheter att själva skaffa sig civila anställningar; de ha ju inga civila anställningar, till vilka de äga återgå. Civilanställningsorganens möjligheter att placera dem äro i hög grad begränsade, enär rekryteringsfrekvensen inom de områden, där civilanställningar normalt stå till förfogande, måste beräknas vara mycket liten. Här må allenast pekas på att statens järnvägar under normala förhållanden kan beräknas civilanställa omkring 700 f. d. underbefäl årligen, men att statens järnvägar närmast efter ett vapenstillestånd under en flerårig övergångsperiod — sannolikt omkring 5 år — måste beräknas komma att inställa sin nyrekrytering av personal. Allt talar därför för att särskilda åtgärder behöva vidtagas för att hjälpa f. d. fast anställt manskap. I detta sammanhang bör också beaktas, att jämväl å aktiv stat varande manskap, vars anställningstid utgår efter vapenstilleståndet, måste beräknas få särskilda svårigheter att vinna civila anställningar. Årskontingenten avgående kan beräknas omfatta omkring 3 000 man, därest manskapskadern kommer att bibehållas vid 1942 års försvarsbeslut fastställd storlek. Ovan har redan framhållits, att ett 700-tal civilanställningar vid statens järnvägar äro förlorade årligen på grund av att det vid statens järnvägar befintliga personalöverskottet vid återgång till förkrigstidens trafikvolym måste kon-

58 sumeras, innan nyrekrytering kan ske. I viss mån torde förhållandet bli detsamma beträffande civil personal vid försvaret, t. ex. i fråga om förrådsarbetare, tygarbetare, vissa extra-ordinarie befattningshavare, till vilka anställningar och befattningar f. d. underbefäl i vanliga fall i stor utsträckning ifrågakomma. Ifrågavarande förhållanden göra det nödvändigt, att särskilda åtgärder vidtagas för att förhjälpa avgående manskap och f. d. fast anställt manskap att erhålla fortsatt utkomst vid kontraktstidens utgång resp. vid en demobilisering. Närmast till hands liggande åtgärd är att under en övergångstid bibehålla manskap, som avgått eller skall avgå från aktiv stat, i militär tjänst genom att de, i den mån de så önska, beredas anställning över stat, d. v. s. de böra ställas utom befordringsgången. Möjligheterna härtill synas föreligga, då ett stort antal underbefälsvakanser för närvarande finnas inom försvaret, vilka icke kunna beräknas bli fyllda genom befordran av redan anställda lägre beställningshavare, enär jämväl bland dessa vakanser förefinnas. Det kan också böra tagas i övervägande att i viss omfattning vakanssätta beställningar för meniga under en viss övergångstid och att i stället hålla ett mot deras antal svarande antal f. d. fast anställt underbefäl i tjänst genom att de beredas överstatsanställning. Härav kan icke följa någon olägenhet för försvaret. Furirgruppen har under krigsåren på grund av försvarets hastiga utbyggnad i hög grad föryngrats, och att genomsnittsåldern på underbefälet för närvarande är allt för låg medför svårigheter i arbetet med utbildningen av de värnpliktiga. En på sätt ovan antytts ordnad övergång medför för ifrågavarande manskap obestridliga fördelar. De föras icke ut på den allmänna arbetsmarknaden, då läget på denna för deras del är sämst, och de kunna under övergångstiden förbereda sin övergång genom att de genom det allmännas försorg beredas tillfälle till omskolning till arbetsområde, som kan beräknas hava behov av ny arbetskraft inom viss tid. Samtidigt tillgodoses militära intressen att hava tillgång till äldre väl rutinerat underbefäl. Möjligen kan mot förslaget invändas, att ynglingar i 17—18 års åldern, som skola söka sin utkomst på arbetsmarknaden, härigenom i viss utsträckning hindras få anställning vid försvaret. Med anledning härav må emellertid framhållas, att rekrytkontingenterna för försvaret f. n. äro så stora, att det såväl år 1943 som år 1944 visat sig vara förenat med svårigheter att fylla alla vakanser. Att märka är också, att vi numera äro inne i de kullar av 17- och 18-åringar, vilka äro till antalet mindre på grund av minskat födelsetal under åren omkring 1930. Här må sålunda erinras om att enligt av 1930 års försvarskommission gjord utredning (del I, s. 187—189) 51 800 ynglingar uppnådde 17 års ålder år 1939, medan motsvarande antal år 1944 beräknas uppgå till 44 700, år 1945 till 44 800, 1946 till 42 700 och 1947 till 42 900. Ett genomförande av förenämnda förslag om överstatsanställning för visst manskap fordrar överenskommelse med de militära myndigheterna och särskilda beslut i fråga om anslagsdispositionen.

59 Slutligen m å här framhållas, att 1942 års civilanställningssakkunniga jämväl ha uppdrag att föreslå åtgärder, som kunna underlätta civilanställningsmöjligheterna för efter försvarsberedskapens upphörande avgående manskap. 2. Civil personal vid försvaret. I vilken omfattning civil personal i tjänstemanna- och arbetaranställning vid försvaret kan komma att entledigas i anslutning till vapenstillestånd kan ännu icke överblickas. Behovet av civil personal vid försvaret av nämnda kategorier beror nämligen av det sätt, på vilket 1942 års femårsplan för försvaret kommer att genomföras, i vad gäller placering av nya materielbeställningar, ävensom av resultatet av vissa ännu icke avslutade utredningar eller slutprövade förslag, som framlagts av vissa utredningsorgan. Följande må här framhållas till belysande av svårigheter att bedöma personalbehovet efter en återgång till fredsförhållanden. Försvarets fabriksstyrelse h a r eller skall få sig underställd följande fabriker och verkstäder, nämligen statens ammunitionsfabriker, centrala torpedverkstaden, Carl Gustafs stads gevärsfaktori, Åkers krutbruk, arméns centrala beklädnadsverkstad, marinens centrala beklädnadsverkstad, gasmaskfabriken i Åker samt de blivande centrala tvätt- och reparationsanstalterna. Huruvida personalen vid nämnda fabriker och verkstäder — med undantag för de centrala tvätt- och reparationsverkstäderna — kan beredas fortsalt sysselsättning efter ett vapenstillestånd, som inträffar innan försvarets femårsplan fullföljts, beror på i vilken ordning materiel- och ammunitionsanskaffningen skall äga rum, varom de militära myndigheterna samt försvarsgrensförvaltningarna i första hand hava att yttra sig, samt huru beställningarna av ifrågavarande tillverkningar därefter komma att utläggas av krigsmaterielverket. Härom pågår f. n. utredning, sedan försvarets fabriksstyrelse anbefallts avgiva utlåtande över en av Försvarsverkens civila personals förbund den 18 oktober 1943 gjord underdånig framställning om vidtagande av åtgärder för att arbetarpersonalen vid försvaret skall kunna efter ett vapenstillestånd beredas fortsatt utkomst i sina nuvarande anställningar (här bifogad i avskrift). Resultatet av den av fabriksstyrelsen igångsatta utredningen, för vars verkställande uppgifter infordrats från ovannämnda med fabriksstyrelsen sidoordnade myndighet inom försvaret, kommer att delgivas Kungl. Maj:t i samband med avgivande av underdånigt utlåtande å nämnda nådiga remiss. Vad angår de centrala tvätt- och reparationsanstalternas personalbehov kan detta ännu icke slutligt bedömas, då den nya organisationen ännu icke genomförts och för övrigt endast delvis beslutats. Den nya organisationen h a r beräknats komma att medföra personalbesparing, vilket varit ett motiv för densamma, men delade meningar synas råda om möjligheterna att genomföra personalminskning. Under alla förhållanden torde likväl personalbehoI vet komma att efter återgång till fredsförhållanden understiga antalet under | rådande förstärkt försvarsberedskap anställda i tvättinrättningar och i skräd\ deri och skomakeriverkstäder (antalet anställda har under krigsåren ökats I från omkring 500 till cirka 1 500 vid de nämnda verkstäderna), varför man

60 synes böra räkna med ett frigörande av arbetskraft från dessa. Jämväl de förut nämnda fabrikerna och verkstäderna (motsvarande) torde i sinom tid och i varje fall efter femårsplanens genomförande bliva nödsakade att entlediga personal, om icke nya tillverkningar och reparationsarbeten — från utanför försvaret varande kunder — komma att upptagas. I fråga om örlogsvarvens organisation har nyligen verkställts en utredning och vissa förslag hava framlagts. Dessa äro f. n. föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Även örlogsvarvens personalstyrka har ökats under krigsåren, men jämfört med andra anläggningar vid försvaret i förhållandevis ringa utsträckning. Då antalet fartyg för flottan och kustartilleriet betydligt ökats, synes det icke osannolikt att den genomförda personalökningen vid örlogsvarven kan befinnas vara erforderlig även efter återgång till fredsförhållanden, enär översyns- och reparationsarbeten givetvis komma att ökas i förhållande till förkrigstiden på grund av det ökade antalet fartyg. Vad angår tygförråd och tygverkstäder vid armén torde deras arbetarstam också nödvändigtvis behöva reduceras efter återgång till fredsförhållanden. Enligt uppgift från arméförvaltningens tygavdelning sysselsättas vid dessa förråd och verkstäder f. n. mellan 7—8 000 man, och det måste anses uteslutet, att alla dessa skola kunna inom fredsorganisationen beredas fortsatt anställning. Försvarsverkens civila personals förbund har i förut nämnda underdåniga skrift ifrågasatt, huruvida icke bil- och andra reparationer för utom försvaret stående statliga myndigheter m. fl. böra verkställas vid försvarets verkstäder och sysselsättning därigenom beredas personalen, och framställningen i fråga är f. n. föremål för remissbehandling hos vederbörande myndigheter. Utvecklingen kan f. n. icke bedömas; förrådspersonalen kan möjligen beredas fortsatt anställning, men verkstadspersonalen torde sannolikt behöva reduceras. Civil handräckningspersonal vid försvarets förband har införts från och med budgetåret 1942/43 och ökats under budgetåret 1943/44. Statens krisrevision har framlagt förslag om ytterligare anställande av civil handräckningspersonal i syfte att därigenom kunna minska ianspråktagande av värnpliktiga för handräckningstjänst. Förslaget i fråga är alltjämt föremål för övervägande, men anledning synes icke förefinnas antaga, att nu nämnda civila handräckningspersonal skall komma att minskas efter en återgång till fredsförhållanden. Vid kustartilleriet finnes jämväl civil personal anställd inom tygförvaltningarna m. fl. förvaltningsområden, men huruvida denna personal skall minskas vid återgång till fredsförhållanden kan icke nu bedömas. Vid flygvapnet finnas anställda civila befattningshavare såsom ersättare för underofficerare och underbefäl, enär erforderligt antal underofficerare och underbefäl icke kunnat utbildas vid vapnet eller överföras från armén och marinen för att behovet skulle kunna tillgodoses i samma mån som flygvapnet utökats. Antalet dylika civila befattningshavare skall reduceras väsentligt. Denna reducering torde dock icke kunna ske förrän den beslutade nya flygvapenorganisationen blivit helt genomförd och underofficerskadern

61 och underbefälskadern uppbringats till i det närmaste det antal beställningshavare, som beräknats för den nya organisationen. Detta torde innebära, att flygvapnets civila personal icke kommer att reduceras förrän mot slutet av 1940-talet. Inom försvarsgrensförvaltningarna har jämväl den civila tjänstemannapersonalen ökats i en omfattning under beredskapsåren, som torde nödvändiggöra en minskning efter återgång till fredsförhållanden och i vart fall efter 1942 års försvarsordnings genomförande. Slutligen må framhållas, att den vid truppförbandens truppregistreringsavdelningar anställda kvinnliga biträdespersonalen kommer att reduceras efter beredskapstillståndets upphörande.

02 Till

KONUNGEN.

Försvarsverkens civila personals förbund har i framställning till Eders Kungl. Maj:t den 2 april 1943 hemställt om åtgärder i syfte att möta de svårigheter, som med sannolikhet komma att inställa sig vid en övergång från nuvarande förhållanden till fredsförhållanden för den inom försvaret anställda civila arbetskraften. Arbetsmarknadskommissionen har i yttrande över förbundets framställning den 15 juli 1943 anfört, att de framförda synpunkterna komme att beaktas vid den allmänna behandlingen av hithörande spörsmål i samband med omställningen efter ett vapenstillestånd. Arbetsmarknadskommissionen erinrar vidare om, att åtskilliga personalgrupper, varibland nämnas befattningshavare vid statliga krisorgan, komma i ett läge liknande det, som förbundet förutsatt i sin ovannämnda framställning. Förbundet uppskattar givetvis alla de allmänna åtgärder, som planeras för att vid vapenstilleståndet i den utsträckning, som blir nödvändig, underlätta en övergång till andra arbetsområden även för den inom försvaret anställda arbetskraften. Möjligheterna till friktionsfri övergång till andra arbetsområden bli emellertid beroende på behovet av arbetskraft inom dessa. Det torde vara berättigat att till den nu pågående allt intensivare fredsplaneringen knyta den förhoppningen, att efterfrågan på arbetskraft även efter kriget skall visa sig tillräcklig för att full sysselsättning skall kunna beredas åt alla. Förbundet utgår härifrån i fortsättningen och förutsätter, att efterfrågan på produkter av skilda slag skall bli avsevärd under den kommande återuppbyggnadsperioden. Två huvudtyper av företag, som staten äger och som drivas för försvarets räkning, kunna urskiljas, nämligen de som sysselsättas huvudsakligast med ny tillverkning och de som sysselsättas huvudsakligast med reparationsarbeten. De nytillverkande företagen ha samlats eller hålla på att samlas under Försvarets fabriksstyrelses administration. Vid dessa företag sysselsattes f. n. ett mycket stort antal anställda. Bland dessa är en avsevärd del yrkesutbildad personal inom olika yrken — företrädesvis metallindustrien. En i stor utsträckning modern maskin- och verktygsutrustning finnes. Självfallet är denna i behövlig grad specialbetonad, men i densamma ingår även universalutrustning till betydande del. Dessa nytillverkande fabrikers produktionskapacitet kommer förmodligen icke efter ett vapenstillestånd att kunna uttagas med tillverkningar för försvarets normala fredsbehov och lagerhållning. Följden skulle bli, att den yrkesskickliga personalen komme att skingras, och maskiner, verktyg och lokaler komme att bli oräntabla, om icke åtgärder däremot vidtagas. Förbundet

iY.l

anser därför, att en effektiv fredsplanering på detta område i statens och även de anställdas intresse bör taga sikte på att efter vapenstilleståndet tillföra dessa statens egna fabriker andra lämpliga tillverkningar i så stor utsträckning, att de bli fullt utnyttjade. Behovet av standardiserade massartiklar, som dessa företag lämpa sig synnerligen väl för att tillverka, torde bli mycket stort i framtiden. Med förmodligen obetydlig omställning skulle gevärsfaktoriet och ammunitionsfabrikerna kunna upptaga dylika kompletterande tillverkningar. Full sysselsättning för t. ex. Åkers krutbruk — med kompletterande tillverkningar för andra ändamål än krigsbruk — torde icke vara svår att genomföra. Fabrikernas huvuduppgifter — åtminstone under överskådlig tid — bli att tillverka för försvarets normala fredsbehov och lagerhållning behövliga produkter. Genom att fabrikerna därutöver tillfördes andra tillverkningar, skulle dels fabrikationen hållas på toppen av utvecklingen och dels skulle — vilket enligt förbundets mening är en fråga, som man ännu är benägen att lätt glömma bort — en verkligt yrkesskicklig personal ständigt hållas samlad. Denna personal borde givetvis även hållas i kontakt med krigsmaterieltillverkningen. Genom dessa åtgärder skulle uppnås en beredskap för framtiden, som på effektivaste sätt skulle eliminera de riskabla igångsättningssvårigheter, som eljest uppkomma, om krigsmaterieltillverkningen i framtiden hastigt måste ökas i avsevärd grad. Vad ovan sagts beträffande tillverkningsfabrikerna kan i stort sett även gälla de verkstäder, som ha till huvuduppgift att utföra omsyns- och reparationsarbete. De största av denna kategori — örlogsvarven — ha ju redan nu en ständig, ganska omfattande nytillverkning. Mycket synes tyda på ett avsevärt behov efter kriget av nybyggnads- och reparationsarbete — särskilt för sjöfarten. En annan kategori reparationsverkstäder, som sannolikt kommer att finnas stort behov utav, är bil- och motorverkstäder ävensom flygplanverkstäder. På detta område borde i första hand statens behov av reparationer kunna tillgodoses genom de verkstäder inom försvaret, som upprättats och utrustats med maskiner och verktyg och till vilka knutits en yrkesskicklig personal. Även andra behov borde kunna tillgodoses. Uppräkningen av verkstäder och företag på olika områden inom försvaret, vilka, som förut sagts, genom kanske en ofta mycket liten omställning skulle lämpa sig för fyllandet av livsviktiga behov i framtiden, kunde fortsättas. Förbundet har med det anförda endast önskat med några exempel belysa den föreliggande framställningen. Det är självklart, att en fredsplanering enligt ovanstående måste föranleda grundlig utredning i syfte att fastställa de tekniska och övriga förutsättningarna för densamma. Förbundet förutsätter, att en dylik utredning måste ske under ett allsidigt inflytande, varibland även de anställdas erfarenhet utnyttjas. En förutsättning för att det ovan skisserade förslaget till fredsplanering på detta område skulle vara berättigat och försvarbart vore givetvis, att de företag, som det här bleve fråga om, vore fullt konkurrensdugliga. Ur de an-

ställdas synpunkt är det givetvis av största intresse, att denna konkurrensduglighet icke får åstadkommas på bekostnad av de anställdas arbetsvillkor men väl genom att bland annat tillvarataga de anställdas erfarenhet i fråga om produktionen. För att bidraga till en utveckling efter dessa linjer har förbundet till Eders Kungl. Maj:t i särskild framställning hemställt om utredning i syfte att på varje arbetsplats inrätta »produktionsnämnder» och fastställa dessas uppgifter. Med hänvisning till ovanstående får Försvarsverkens civila personals förbund hemställa, att Eders Kungl. Maj.t måtte upptaga till prövning att som särskild fredsplaneringsåtgärd för försvarets industriella företag låta utreda, huruvida och i vilken utsträckning dessa företag kunna lämpa sig för att utöver tillverkningen för försvarets normala behov och lagerhållning, reparations- och underhållsarbeten även upptaga tillverkning, reparation och underhåll för andra behov än försvarets. Stockholm den 18 oktober 1943. Försvarsverkens civila personah förbund. B. E. HELLDÉN.

65 V i s s m i l i t ä r p e r s o n a l s y r k e s - o c h u t b i l d n i n g s f ö r h å l l a n d e n m. m. Undersökningens omfattning och utförande. Som ett led i arbetet för efterkrigsplaneringen har statens arbetsmarknadskommission företagit en undersökning beträffande vissa kategorier militär personal, som vid ett fredsslut kunna tänkas få särskilda svårigheter att återgå till civilt arbete. Undersökningen omfattar personal, som den 15 oktober 1943 sedan minst 6 månader tillbaka — med bortseende från avbrott understigande en månad — voro i tjänst vid armén, marinen eller flygvapnet och som tillhörde följande personalgrupper: A. officerare och underofficerare i reserven med undantag av pensionsavgången f. d. aktiv personal B. landstormsofficerare C. f. d. fast anställt manskap, vars anställningskontrakt utlöpt 1939 eller senare D. krigsfrivilliga E. frivilligt tjänstgörande värnpliktiga. Undersökningen utfördes så, att ett inom arbetsmarknadskommissionen utarbetat frågeformulär genom centrala värnpliktsbyråns försorg tillställdes samtliga tillhörande ifrågavarande kategorier. Frågeformuläret, vars utseende framgår av bilaga A, upptog frågor om militärtjänstgöringens längd, tidigare sysselsättning, genomgångna kurser och läroanstalter, familje- och bostadsförhållanden samt vederbörandes uppfattning om sina möjligheter att erhålla civilt arbete. Sedan frågeformulären distribuerats till de militära förbanden, påstämplades de uppgifter, som finnas å vederbörande uppgiftslämnares registreringsplåt, d. v. s. uppgifter om ålder, yrke, hemort, militär grad m. m. Medan uppgifterna å frågeformuläret lämnades omkring den 15 oktober 1943, äro uppgifterna å registreringsplåten av äldre datum och sålunda i vissa fall icke fullt aktuella. Uppgifter ha lämnats från samtliga militära förband. Det har däremot icke kunnat kontrolleras, om samtliga uppgiftsskyldiga inom resp. förband lämnat uppgifter. Ett mindre antal uppgifter — sammanlagt omkring 300 — ha icke kunnat medtagas vid bearbetningen av materialet, då de voro alltför ofullständiga och kompletterande uppgifter icke kunde erhållas. Kvinnliga krigsfrivilliga medtogos icke i undersökningen. Undersökningsmaterialets omfattning framgår av sammanställning å följande sida. Som jämförelse kan nämnas, att enligt uppgifter från centrala värnpliktsbyrån avseende augusti månad 1943 funnos inom krigsmakten ca 12 000 officerare och underofficerare i reserven, ca 5 200 landstormsofficerare 5—447356.

66 Armén

A. Officerare och underofficerare i reserven.. B. Landstormsofficerare C. F. d. fast anställt manskap D. Krigsfrivilliga E. Frivilligt tjänstgörande värnpliktiga

788 732 367 580 4129

Summa

6 596 79-4

%

T a b . 1.

Marinen

Flygvapnet

Summa antal

% 16-5 8-8 9-9 7-6 57-2 1000

—

—

429 56 592

— 30

1368 732 819 636 4 751

8 306

18-8

1-8

100-0

23 Tjänstegrad o c h p e r s o n a l g r u p p e r . D ä r a v Hela antalet

off. och uoff. i reserven

landstormsofficerare

f. d. fast anställt manskap

krigsfrivilliga

Armén Menig Vice korpral Korpral Furir Sergeant Fänrik, Fanjunkare Löjtnant Kapten

6 596 2 650 184 614 972 731 629 500 316

182 267 166 173

367 58 2 32 142 133

268 323 141

580 458 9 39 34 24 9 5 2

4129 2134 173 543 796 392 85 6

Marinen Menig Korpral Furir Flaggkorpral Underofficer av 2:a graden Fänrik, Flaggunderofficer. Löjtnant Kapten

1558 432 205 345 70 132 118 164 92

429 93 87 229 15 5

56 14 1 20 12 5 4

592 325 117 96 41 11 2

Flygvapnet Menig Vicekorpral Korpral Furir Sergeant Fänrik, Fanjunkare Löjtnant Kapten Samtliga

152 13 3 9 26 13 25 58 5

8 306

136S

Tjänstegrad

2 111 112 164 92

23 6 2 2 13

frivilligt ;tjänstg. värnpliktiga

30 7 1 7 13 9

11 25 58 5

4 751

och 1 131 f. d. fast anställt manskap, vars anställningskontrakt utlöpt 1939 eller senare och som kvarhållits imi litärtjänstgöring. Några uppgifter om antalet krigsfrivilliga och frivilligt tjänstgörande föreligga icke. Det jämförelsevis ringa antalet i undersökningen ingående tillhörande grupp A och B får givetvis bedömas med hänsyn till det förhållandet, att undersökningen endast omfattar personer, som den 15 oktober 1943 voro i militärtjänst sedan minst 6 månader tillbaka. I det följande lämnas en redogörelse för undersökningsresultaten. Militära tjänstgöringsförhållanden. I tab. 1 redovisas militärpersonalen inom olika personalgrupper efter försvarsgren och tjänstegrad. Av tabellen framgår, att nära 80 °/o av samtliga tillhörde armén. Den ojämförligast största personalgruppen utgjordes av frivilligt tjänstgörande värnpliktiga och den minsta gruppen av krigsfrivilliga. Tillsammans omfattade dessa båda grupper, som helt bestå av frivilligt tjänstgörande, nära 2/3 av hela materialet. Fördelningen på olika personalgrupper var väsentligt olika inom de tre försvarsgrenarna. Inom armén, dominerade de frivilligt tjänstgörande värnpliktiga och inom flygvapnet utgjordes flertalet av officerare och underofficerare i reserven. Inom marinen voro grupperna officerare och underofficerare i reserven, f. d. fast anställt manskap samt frivilligt tjänstgörande värnpliktiga ungefär lika stora. Krigsfrivilliga saknades helt inom flygvapnet. Vad tjänsteställningen beträffar kan konstateras, att omkring hälften av de värnpliktiga och en fjärdedel av de krigsfrivilliga innehade underbefäls eller befäls grad. Närmare Va tillhörande gruppen f. d. fast anställt manskap hade konstituerats till underofficerare. I frågeformuläret har uppgift begärts om hur länge vederbörande i en följd fullgjort militärtjänstgöring. Kortare avbrott än en månad har därvid icke räknats. Resultatet av undersökningen om militärtjänstgöringens längd framgår av tab. 2. T a b . 2. Militärtjänstgöringens längd. D ä r a v Antal tjänstgöringsmånader

Hela antalet

off och uoff i reserven

landstormsofficerare

f. d. fast anställt manskap

krigsfrivilliga

frivilligt tjänstg. värnpliktiga

12—18 18—24 24-30

1110 812 928 971

202 49 76 109

121 52 88 64

96 64 31 50

116 76 82 101

575 571 651 647

30-36 36-42 42-48 48—co

977 922 1542 1044

80 91 397 364 1368

67 81 210 49

24 52 69 433

115 103 30 13

691 595 836 185 4 751

Summa

8 306

68 En sammanfattning av undersökningsresultatet lämnas i följande sammanställning. Procentuell Tjänstgöringstidens längd

Hela antalet

högst 1 år 1—2 » 2—3 > över 3 > därav i tjänst sedan krigs-

1110 1740 1948 3 508

14-8 9-1 13-8 62-3

16-5 19-1 17-9 46-5

26-6

6-7

100-0

Summa

landoff och stormsuoff i officereserven rare

fördelning

f. d. fast anställt manskap

krigsfrivilliga

frivilligt tjänstg. värnpliktiga

Samtliga grupper

11-7 11-6 9-0 67-7

17-6 25-1 34-3 23-0

12-2 25-7 28-1 34-0

13-4 20-9 235 42'2

52-9

2-0

100-0

3-9 1000

12-G 1000

Sammanställningen utvisar, att en betydande del av de i undersökningen ingående under lång tid icke haft civilt arbete. Icke mindre än 2/3 av samtliga hade sålunda varit i oavbruten militärtjänst över 2 år; mer än 40 °/o hade tjänstgjort över 3 år. I avseende på tjänstgöringstidens längd förefanns stora olikheter mellan personalgrupperna. Inom gruppen f. d. fast anställt manskap hade mer än hälften tjänstgjort sedan krigsutbrottet och av officerare och underofficerare i reserven mer än 1ji. Ett flertal landstormsofficerare hade tjänstgjort mellan 42 och 48 månader, d. v. s. sedan vintern 1939—40. Av krigsfrivilliga och frivilligt tjänstgörande värnpliktiga hade endast ett mindre antal tjänstgjort sedan krigsutbrottet. Ett förhållandevis stort antal frivilligt tjänstgörande värnpliktiga började tjänstgöringen vintern 1939—40. Hemortslän och bostadsförhållanden. I tab. 3 redovisas de i undersökningen ingående efter hemort (länsfördelning). Klassificeringen grundar sig på uppgifterna å registreringsplåten om kyrkobokföringsort. Då det skulle ha varit mycket tidsödande att på grundval av dessa uppgifter klassificera uppgiftslämnarna efter hemkommunens typ, har endast klassificering efter hemortslän skett. Av tabellen framgår, att ej mindre än 4 092 personer eller 49,3 Jo av samtliga voro hemmahörande inom Stockholms stad, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län. Härav torde man kunna dra den slutsatsen, att den ifrågavarande militärpersonalen företrädesvis rekryterats från de större städerna. För de olika personalgrupperna voro motsvarande procenttal: Officerare och underofficerare i reserven Landstormsofficerare F. d. fast anställt manskap Krigsfrivilliga Frivilligt tjänstgörande värnpliktiga

57,7 43,2 47,3 46,9 48,4

Officerare och underofficerare i reserven torde sålunda i högre grad än de övriga ha varit hemmahörande i de större städerna.

60 T a b . 3.

Hemort (länsfördelning). D

L ä n

Hela antalet

Stockholms stad Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands

ä frivilligt tjänstg. värnpliktiga

off och uoff i reserven

landstormsofficerare

f. d. fast anställt manskap

1 663 350 109 116 357

540 90 20 20 53

166 32 27 17 45

223 45 12 11 35

103 16 2 16

631 167 50 66 208

Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge

100 109 280 313 411

20 10 17 27 36

8 8 IS 10 9

15 11 15 9 75

7 15 27 26 18

50 65 203 241 273

Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus . . . . Älvsborgs

311 1211 98 1218 268

25 114 21 136 28

14 62 17 88 18

72 89 2 75 7

33 159 5 36 17

167 787 53 883 198

Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs

108 181 84 54 79

23 23 18 9 16

5 31 26 14 17

18 10 9 7 3

4 10 12 2 5

58 107 19 22 38

Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

157 272 196 165 96 8 806

27 28 27 24 16 1368

16 30 28 13 13 732

25 12 21 4 14 819

9 33 35 42 4

80 169 85 82 49 4 751

Summa

krigsfrivilliga

636 Av tabellen framgår vidare, att av f. d. fast anställt manskap voro 2/3 hemmahörande i Stockholms stad, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Göteborgs och Bohus län samt att ej mindre än x/4 av de krigsfrivilliga kommo från Malmöhus län. Det totala antalet personer, som voro hemmahörande i Gotlands län, var anmärkningsvärt stort med hänsyn till länets ringa folkmängd. Med hänsyn till att fastighetsinnehav visat sig utgöra ett visst hinder för vederbörande att antaga arbete på annan ort har det ansetts önskvärt att få belyst i vilken utsträckning uppgiftslämnarna ägde egen bostad (villafastighet, bostad i bostadsrättsförening el. dyl.). I frågeformuläret ha därför uppgifter härom begärts.

70 Resultatet redovisas i efterföljande tabell. Fastighetsinnehavare o. d. P e r s o n a l g r u p p

A. Officerare och underofficerare i reserven B. Landstormsofficerare C. F. d. fast anställt manskap D. Krigsfrivilliga E. Frivilligt tjänstgörande värnpliktiga Samtliga

antal

0/

226 150 54 153 883 1466

16-5 20-5 6-6 24-1 18-6 17-6

Med hänsyn till att en betydande del av de i undersökningen ingående var hemmahörande i städerna får procenten fastighetsinnehavare anses vara anmärkningsvärt hög. Ålder. Uppgiftslämnarnas fördelning på åldersgrupper framgår av tab. A. Tabellen utvisar, att 3 262, eller 39,3 % av samtliga voro över 40 år. I efterföljande sammanställning har angivits medelåldern (medianen) för olika personalgrupper samt det absoluta och relativa antalet personer över 40 år inom resp. grupper. Medelålder (medianen)

P e r s o n a l g r u p p

Officerare och underofficerare i reserven Landstormsofficerare F. d. fast anställt manskap Krigsfrivilliga Frivilligt tjänstgörande värnpliktiga Samtliga

34-7 42-4 25-5 49-8 38-9 38-5

Personer över 40 år antal

%

409 439 16 545 1853 3 262

29-9 60-0 2-0 85-7 39-0 393

För de frivilligt tjänstgörande värnpliktiga var medelådern 39 år eller väsentligt högre än medelåldern för samtliga värnpliktiga, som uppgår till 33 år. För gruppen krigsfrivilliga, som till övervägande del utgjordes av personer över värnpliktsåldern, var medelåldern 50 år. Landstormsofficerare voro mellan 7 och 8 år äldre än officerare och underofficerare i reserven och gruppen f. d. fast anställt manskap slutligen utgjordes till övervägande del av personer i åldern 21—25 år. Spridningen i åldersfördelningen var stor för krigsfrivilliga och officerare och underofficerare i reserven och liten i fråga om f. d. fast anställt manskap samt landstormsofficerare. De två sistnämnda personalgrupperna voro följaktligen de enhetligaste i åldershänseende. Beträffande frivilligt tjänstgörande värnpliktiga framgår av tab. 4 att åldersgrupperna över 35 år voro starkt överrepresenterade i förhållande till de yngre.

71 Tab. 4.

Åldersfördelning. D ä r a v

Hela antalet

Åldersgrupp

off och uoff i reserven

land stormsofficerare

f. d. fast anställt manskap

krigsfrivilliga

frivilligt tjänstg. värnpliktiga

32 423 227

32 2 16

10 312 528

Anted under 21 år 21-25 * 26—30 »

74 913 1081

176 306

31—35 36—40 41—45

> > >

1214 1762 1838

274 203 120

60 229 269

73 48 15

11 30 44

796 1252 1390

46—50 51—55 56—w

> > >

950 286 188 8 306

132 88 69

241 158 102

— —

113 40 17 732

4 751

Procent under 21 år 21—25 > 26—30 »

0 11 13

12-9 22-4

5-0 0-3 2-5

0-2 6-6

0-5

3-9 51-7 27-7

11-1

31—35 36—40 41—45

» » »

14 21 22

20-0 14-8 8-8

8-2 31-3 36-8

8-9 5-9 1-8

1-7 4-7 6-9

16-8 26-4 29-2

46—50 51—55 56—\v

> > »

11 3 2 100

9-6 6-4 5-1 100-0

15-4 5-5 2-3

0-1

38-0 24-9 16-0

9-7

— —

100-0

Summa

Summa

Yrkesförhållanden. Ett av undersökningens huvudsyften har varit att belysa ifrågavarande militärpersonals yrkes- och utbildningsförhållanden. Vid bestämmndet av uppgiftslämnarnas yrkestillhörighet har hänsyn tagits dels till uppgifterna å frågeformuläret beträffande sysselsättning (yrke) och arbetsgivare före militärtjänstgöringens början (punkt 2) dels till yrkesbeteckningen å registreringsplåten. I flertalet fall överensstämde de båda yrkesuppgifterna. Vid olika yrkesangivning ansågs den å frågeformuläret angivna sysselsättningen ha större aktualitet, såvida icke av uppgifterna å frågeformuläret framgick, att det var fråga om en mera tillfällig sysselsättning eller att uppgiftslämnaren var arbetslös vid militärtjänstgöringens början. I samtliga fall togs även hänsyn till frågan å frågeformuläret huruvida vederbörande varit sysselsatt inom annat yrke och i så fall huru lång tid (punkt 4). Yrkesklassificeringen har skett med ledning av den av militära myndigheter an-

72 T a b . 5.

Yrkestillhörighet.

Fördelning på näringsgrenar. D

ä

Näringsgren

Hela antalet

Jordbruk och skogsbruk Jordbruk Skogsbruk Fiske

665 508 132 25

56 44 12

51 37 14

136 115 16 5

44 32 10 2

Industri och hantverk Malmbrytning och metallind. . Stenindustri Annan jord- o. stenindustri . . . . Sågverksindustri Annan träindustri Pappersmassefabriker o. pappersbruk Annan pappers- o. grafisk ind Livsmedelsindustri Textil- och beklädnadsindustri Läder-, hår- och gummivaruind. Kemisk-teknisk industri Byggnadsverksamhet m. m

3 417

290 73 4 6 6 7

240 54 1 4 3 7

285 99 6 10 12

278 26 5 7 5 3

6 7 31 17 7 29 97

13 13 24 14 13 17 77

6 10 26 11 14 6 77

28 8 20 10 18 14 134

285 16 38 4 193 34

66 7 45 3 6 5

89 23 34 3 29

106 6 55 16 28 1

135 108 107

281 165 73 32 11

273 206 27 34 6

93 79 1 3 10

141 120 7 3 11

605 82 124 88 93 135 70 282 205 132 140 1461

Samfärdsel Järnvägs-, spårvägs- o. busstrafik Biltrafik Stuverirörelse Sjöfart Annan hithörande verksamhet..

1457 Handel Varuhandel Bank- o. försäkringsverksamhet Förmedlingsverksamhet o. dyl. Hotell- och restaurantrörelse ..

1611 1261

79 749 180 369 80

off och landf. d. fast krigsuoff i storms- anställt reserven officerare manskap frivilliga

Allmän förvaltningstjänst och fria yrken Stats- och kommunalförvaltning Undervisning och vetenskapligt arbete Annan hithörande verksamhet

738 340

273 173

88 34

123 49

35 11

74 324

33 67

21 33

3 71

2 22

Personer utan yrkestillhörighet .... Studerande m. fl Diversearbetare

418 188 230

14 14

93 20 73

32 6 26

Summa

S 306

183 141 42 136S

vända koden »Sifferbeteckningar för yrkesangivning (G O 1142/1941)». Personer tillhörande s. k. genomgående yrken (förekommande inom flera näringsgrupper) hänfördes till den näringsgren inom vilken vederbörande senast hade sysselsättning. Det torde böra anmärkas, att många av de i undersökningen ingående under lång tid icke haft någon kontakt med det yrke de tidigare utövat. Särskilt gäller detta f. d. fast anställt manskap, som även före beredskapstjänstgöringen under åtskilliga år varit i militärtjänst samt i gruppen officerare och underofficerare ingående underofficerare, av vilka en stor del torde ha nått sin ställning i direkt följd med anställning som fast anställt manskap. I tab. 5 ha uppgiftslämnarna inom olika personalgrupper fördelats på näringsgrenar och av efterföljande sammanställning framgår den relativa fördelningen på näringshuvudgrupper. Huvudgrupp

Jordbruk och skogsbruk Industri och hantverk . . . Samfärdsel Förvaltningstjänst m. m. Utan yrkestillhörighet . .. Summa

Off o. uoff i reserven

Landstormsofficerare

F. d. fast anställt manskap

Krigsfrivilliga

4-1 21-4 20-8 20-5 19-9 13-3 100-0

7-0 32-8 9-0 37-3 12-0 1-9

16-6 34-8 10-9 11-3 15-0 11-4 100-0

6-9 43-7 16-7 22-2 5-5 5-0 1000

100 0

Frivilligt tjänstg. värnpl.

Samtliga

8-0 49-0 19-2 17-3 4-5 2-0

8-0 41-2 17-5 19-4 6-4 7-5

100-0

1000 Av samtliga uppgiftslämnare voro mer än 40 °/o sysselsatta inom industri och hantverk. Endast 8 % kommo från jordbruk och skogsbruk. 418 personer eller omkring 5 °/o av samtliga ha hänförts till gruppen »personer utan yrkestillhörighet». Av dessa voro 230 diversearbetare och 188 studerande och andra utan yrkeserfarenhet. Påfallande är det relativt höga antalet landstormofficerare inom gruppen handel; icke mindre än 37,3 °/o av samtliga landstormsofficerare tillhörde sålunda denna grupp. Av tabell 5 framgår vidare, att 4 179 personer, eller omkring hälften av samtliga, före militärtjänsten voro sysselsatta inom byggnadsverksamhet, samfärdsel och varuhandel. Då de nämnda yrkesområdena höra till dem, som särskilt drabbats av driftsinskränkningar och svårigheter under kriget, är det | tydligt att militärtjänstgöringen, som i stor utsträckning varit av frivillig natur, delvis föranletts av svårigheter att erhålla civilt arbete. Även fördelningen av dem, som voro sysselsatta inom den egentliga industrien, utvisar, att denna påverkats av sysselsättningmöjligheterna inom resp. industrigrenar. Sammanlagt tillhörde dock endast omkring XU av militärpersonalen den egentliga industrien. I tab. 6 ha samtliga inom resp. näringshuvudgrupper fördelats efter socialklass och i efterföljande sammanställning redovisas utan hänsyn till närings-

74 Tab. 6. Yrkestillhörighet.

Fördelning på socialklasser. D

Hela antalet

Socialklass

v

f. d. fast landkrigsfristormsanställt officerare manskap villiga

frivilligt tjänstg. värnpliktiga

665 50 15 24 12 564

56 10 2 5 1 38

51 15 6 13 4 13

136 1 — — 1 134

44 — 1 2 — 41

378 24 6 4 6 338

3 417 186 225 142 117 2 747

290 37 69 67 20 97

240 32 52 38 21 97

285 1 9 5 3 267

278 16 10 4 12 236

2 324 100 85 28 61 2 050

1457 42 85 22 212 1096

285 9 31 9 180 56

66 4 16 — 5 41

89 — 2 5 — 82

106 3 3 5 9 86

911 26 33 3 18 831

1611 181 353 17 747 11 302

281 35 134 4 82 2 24

273 38 82 5 131 2 15

93 4 12 — 27 — 50

141 20 17 1 76 — 27

823 84 108 7 431 7 186

738 25 68 46 296 10 293

273 5 37 21 111 6 93

88 6 10 6 59 3 4

35 1

2 3 18 — 100

6 18 — 10

219 13 19 10 90 1 86

....

418 188 230

183 141 42

14 — 14

93 20 73

32 6 26

96 21 75

Samtliga

8 306

4 751

Kontorspersonal

Arbetare

Kontorspersonal Teknisk personal

Företagsledare

Butikspersonal, agenter m. fl. ..

Allmän förvaltningstjänst yrken Företagsledare

off 0. uoff i reserven

ä r a

och fria

Personer utan yrkestillhörighet

75 grupp det absoluta och relativa antalet personer inom resp. socialklasser. Härvid ha tjänstemän, butikspersonal samt studerande sammanförts till en grupp benämnd »annan förvaltningspersonal». Off o. Land- F. d. fast Krigsuoff i storms- anställt frivilliga reserven officerare manskap

Socialklass

Frivilligt tjänstg. värnpl.

Samtliga

Antal Företagsledare Kontorspersonal Teknisk personal Annan förvaltningspersonal .. Arbetsledare Arbetare

96 273 106 334 210 349

95 166 62 190 34 185

6 25 13 65 4 706

40 31 18 100 21 426

247 251 52 542 93 3 566

484 746 251 1231 362 5 232

Summa

4 751

8306 Företagsledare Kontorspersonal Teknisk personal Annan förvaltningspersonal .. Arbetsledare Arbetare

7-0 20-0 7-7 24-4 15-4 25-5

13-0 22-7 85 25-9 4-6 25-3

0-7 3-1 1-6 7-9 0-5 86-2

Summa

100-0

100-0

6-2 4-9 2-8 15-7 3-3 67-1 lOOo

5-2 5-3 1-1 11-4 2-0 75-0 1000

5-8 9-0 3-0 14-8 4-4 630 1000

Procent

Av sammanställningen framgår, att 5 232 personer, eller 63,0 °/o av samtliga, voro att hänföra till arbetarpersonal. Som jämförelse kan nämnas, att enligt 1940 års folkräkning endast 56,2 % av samtliga manliga yrkesutövare voro arbetare; för städerna enbart var motsvarande procenttal 59,9. Inom gruppen frivilligt tjänstgörande värnpliktiga voro icke mindre än 75,0 °/o och av gruppen krigsfrivilliga 67,1 % arbetare. Även inom grupperna officerare och underofficerare i reserven samt landstormsofficerare voro anmärkningsvärt många hänförliga till arbetarpersonal. Inom de båda sistnämnda grupperna utgjordes dock huvudparten av annan förvaltningspersonal och kontorspersonal. Bland landstormsofficerarna återfanns ett förhållandevis stort antal företagsledare. Av samtliga företagsledare voro 316, eller 65,3 °/o, egna företagare. Av den tekniska personalen voro 100, eller 39,8 % teknisk personal i ledande ställning eller högskoleutbildade. I gruppen annan förvaltningspersonal ingå 275 affärsbiträden, 472 handelsresande och agenter, 296 tjänstemän samt 188 studerande m. fl. I gruppen arbetsledare ingå 211 fartygsbefäl samt 151 verkmästare och förmän. Bland arbetarpersonalen tillhörde ett betydande antal s. k. genomgående yrken (förekommande inom flera näringsgrenar). En närmare specificering av dessa lämnar följande resultat.

76 Yrkesarbetare inom metallindustrien (maskinarbetare, smeder, svetsare m. fl.) Rörarbetare Snickare Sadelmakare och tapetserare Målare Murare Elektriker Radiotelegrafister Eldare och maskinister Chaufförer Andra transportarbetare Förråds- och lagerarbetare Vaktmästare Kockar

Antal

233 82 215 20 280 44 47 17 120 539 89 222 147 31

Summa 2 136 Flertalet av de i undersökningen ingående måste antagas vara hänvisade till att söka arbete inom den näringsgren, där de tidigare voro sysselsatta. Förutom arbetstillgången inverkar den arbetssökandes yrkesvana och ålder på möjligheterna att erhålla arbete. I sistnämnda avseende må nämnas, att av arbetsmarknadskommissionens undersökning rörande industriens arbetskraftsförhållanden Vs 1939—V9 1943 framgår, att av dem, som nyanställts efter krigsutbrottet och kvarstodo i tjänst den 7D 1943, voro endast 15 % av arbetarpersonalen och 10 % av förvaltningspersonalen över 40 år. I tab. 7 ha samtliga till resp. näringsgrenar och socialklasser hänförda fördelats efter ålder. Dessutom har angivits medelåldern (medianen) inom resp. grupper samt hur stor del av varje grupp, som utgöres av personer över 40 år. Av tabellen framgår, att medelåldern var högst inom gruppen handel. Icke mindre än 47,8 % av dem, som tillhörde denna grupp voro över 40 år. Även inom flertalet övriga näringsgrenar var medelåldern hög. Det förtjänar påpekas, att medelåldern låg över genomsnittet inom de tre största grupperna byggnadsverksamhet, biltrafik och varuhandel, vilka, som tidigare påpekats, särskilt drabbats av driftsinskränkningar och svårigheter under kriget. För förvaltningspersonalen i dess helhet uppgick medelåldern till 39,5 år och andelen personer över 40 år till 44,1 °/o. Motsvarande siffror för arbetarpersonalen voro 37,9 resp. 36,3. Som en komplettering till tabellen kan nämnas att inom gruppen »annan förvaltningstjänst» voro av tjänstemännen 44,9 %, av affärsbiträdena 39,3 °/o och av agenterna 59,2 °/o över 40 år. Av arbetarpersonalen tillhörande genomgående yrken var det relativa antalet personer över 40 år särskilt högt för snickare (44,7 °/o), målare (43,6 °/o), eldare och maskinister (41,2 °/o), chaufförer (41,0 %) samt vaktmästare (40,8 % ) , medan övriga grupper uppvisade betydligt lägre antal. I samband med yrkesfördelningen kan det även vara skäl att något beröra motiven för den frivilliga militärtjänsten. Hur många som kunna anses för frivilligt tjänstgörande är ej fullt klart. Utom grupperna krigsfrivilliga

77 T a b . 7.

Yrke och ålder.

Näringsgren Social k lass

Jordbruk och skogsbruk Jordbruk Skogsbruk Fiske

Fördelning på näringsgren och socialklass.

Hela antalet

därav i åldern högst 25 år

Medel

ålder 26-40 41—50 51—t (Median) år

665 508 132 25

161 129 27 5

292 225 60

182 133 37 12

30 21 8 1

35 35 36 41

Industri och hantverk Malmbrytning och metallindustri Stenindustri Annan jord- och stenindustri . . Sågverksindustri Annan träindustri Pappersmassefabr. o. pappersbruk Annan pappers- o. grafisk ind. Livsmedelsindustri Textil- och beklädnadsindustri.. Läder-, hår- o. gummivaruind. Kemisk-teknisk industri Byggnadsverksamhet m. m

3 417 605 82 124 88 93 135 70 282 205 132 140 1461

323 107 3 9 17 13 7 16 41 17 19 8 66

1706 331 43 57 39

1227 151 32 52 31

42 50

•6, 59

28 131 123 51 70 741

22 8y 61 53 50 590

161 16 4 6 1 1 19 4 21 4 9 12 64

39 36 40 40 37 39 42 37 38 37 40 39 40

Samfärdsel Järnvägs-, spårvägs- o. busstrafik Biltrafik Stuverirörelse Sjöfart Annan hithörande verksamhet..

1457 79 749 180 369 fc'0

104 17 33 1 50 3

788 32 392 100 215 49

493 22 299 64 84 24

72 8 25 15 20 4

38 36 3lJ 40 33 37

Handel Varuhandel Bank- o. försäkringsverksamhet Förmedlingsverksamhet o. dyl... Hotell- och restaurangrörelse ..

1611 1261 135 108 107

120 97 6 3 14

729 567 66 44 52

636 505 46 49 36

126 92 17 12 5

40 40 40 43 38

Allmän förvaltningstjänst och fria yrken Stats- och kommunal förvaltning Undervisning o. vetenskapl. arb. Annan hithörande verksamhet..

738 340 74 324

57 22 5 30

381 204 31 146

225 81 26 118

75 33 12 30

385 36-2 41-3 39-9

Personer utan yrkestillhörighet Studerande m. fl Arbetare

418 188 230

222 130 92

161 58 103

25 — 25

27-7

Samtliga

8 306

4 057

2 788

38-5

A n n a n förvaltningspersonal .... Arbetsledare Arbetare

484 746 251 1231 362 5232

3 64 22 186 20 692

199 359 121 530 215

237 254 78 421 99

2 633

45 69 30 94 28 20S

42-4 39-3 38-3 38-8 36-8 37-9

Därav Företagsledare Kontorspersonal Teknisk personal

24-5

78 och frivilligt tjänstgörande värnpliktiga torde landstormsofficerare i stort sett kunna räknas till denna kategori. Av de övriga torde personalen vid armén i allmänhet vara mindre fast engagerad än personalen vid marinen och flygvapnet. Bortsett alltså från det fåtal personer, som reellt om än icke formellt voro att anse som fast anställda vid krigsmaklen, kan den i undersökningen ingående personalen teoretiskt sett uppdelas i två kategorier, dels sådana som till följd av dåliga konjunkturer inom sin bransch eller andra orsaker förlorat sin civila anställning och dels sådana som haft att välja mellan civilt arbete och militärtjänstgöring men föredragit den senare. I första fallet har således militärtjänstgöringen tillgripits för att undgå arbetslöshet. Av vilka orsaker militärtjänsten i förekommande fall föredragits framför civilt arbete är givetvis svårt att generellt uttala sig om. I första hand torde här ekonomiska motiv spela in men man måste även räkna med att arbetets art kan ha haft ett visst inflytande. Det sistnämnda gäller särskilt krigsfrivilliga och värnpliktiga av lägre militär grad. Dessa torde i stor utsträckning vara stationerade vid depåer, där de äro sysselsatta med expeditions- och förrådstjänst samt handräckningsarbete d. v. s. fysiskt mindre krävande arbete. För personer i officers och underofficers tjänsteställning torde däremot de ekonomiska motiven spela större roll. Med hänsyn till bl. a. yrkes- och socialklassfördelningen inom resp. personalgrupper jämförd med fördelningen efter militär grad är det sannolikt att många av de i undersökningen ingående genom militärtjänstgöringen kommit i en bättre social och ekonomisk ställning. För det stora flertalet av de i undersökningen ingående torde dock familjebidragen utgöra det förnämsta motivet för ett frivilligt kvarstannande i militärtjänsten. Som i det följande kommer att påvisas var det övervägande flertalet av de i undersökningen ingående försörjningspliktiga och en stor del av dessa hade en betydande försörjningsbörda. Utbildningsförhållanden. Uppgifter ha även inhämtats om vederbörandcs utbildning. Med utbildning förstås i detta sammanhang utbildning vid någon speciell utbildningsanstalt och sålunda icke den utbildning, som erhålles genom arbete i yrket. Frågans allmänt hållna formulering: »Vilka kurser eller läroanstalter har Ni genomgått och vilka examina har Ni avlagt?» (punkt 6) har medgivit upplysningar rörande såväl skolbildning som civil och militär utbildning. Däremot har det i vissa fall varit svårt att avgöra om de lämnade uppgifterna varit fullständiga. Beträffande uppgifterna om skolbildning kan direkt konstateras, att dessa voro ofullständiga. Endast 5 125 personer, eller 61,7 °/o av samtliga, ha uppgivit skolbildning. En jämförelse med övriga uppgifter utvisar, att icke samtliga övriga kunna hänföras till dem, som endast hade folkskolebildning. Det är sålunda icke möjligt, att uppdela uppgiftslämnarna efter skolbildningens art. Däremot torde man ha skäl förmoda att uppgifterna om civil utbildning i stort sett äro fullständiga. Det bör ju ligga i vederbörandes intresse, att vid en undersökning som den

79 förevarande meddela huruvida han har civil utbildning eller ej. En jämförelse med yrkes- och socialklassförhållanden beträffande dem, som ej uppgivit civil utbildning, talar också för att materialet i detta avseende är komplett. Svaren ha däremot icke varit så utförliga, att man beräffande lägre civil utbildning kunnat skilja på dem, som endast genomgått en kortare kurs på t. ex. en månad och övriga. Det torde vara av vikt att icke endast belysa den civila utan även den militära utbildningen, då den senare i vissa fall kan komma att räknas vederbörande tillgodo vid sökande av civil anställning. I detta sammanhang k a n nämnas att i november månad 1943 utsände Svenska arbetsgivareföreningen ett cirkulär till samtliga delägare, vari dessa rekommenderades, atl då fråga uppkommer om anställning eller befordran av tjänstemän, såsom arbetsledare, kontorspersonal m. fl., göra sig underrättade om huruvida vederbörande uttagits till befälsutbildning eller är reservofficer. Därvid skola de i varje särskilt fall överväga, om detta kan tillräknas såsom merit. Vad sålunda i cirkuläret föreskrivits beträffande enligt nu gällande värnpliktslag befälsutbildade värnpliktiga kan möjligen få betydelse jämväl för beredskapstjänstgörande befäl. Uppgifterna beträffande militär utbildning voro ursprungligen mycket ofullständiga, vilket var förklarligt, då i frågans formulering icke direkt underströks att det även var fråga om militär utbildning. Med ledning av uppgifter å den militära registreringsplåten kunde dessa emellertid kompletteras. Som militär utbildning ha räknats genomgång av korpral- och furirskola, underofficersskola samt krigsskola. För landstormsofficerare, som icke genomgått någon av de nämnda skolorna, ha landstormsofficerskurserna räknats som militär utbildning. Som ett komplement till uppgifterna om civil och militär utbildning ha även uppgifterna å registreringsplåten om innehav av körkort och telegraficertifikat bearbetats. Närmare uppgifter om förekomsten av civil utbildning lämnas i tab. 8 och i efterföljande sammanställning har angivits den relativa fördelningen på olika huvudgrupper av civil utbildning. Off o. Land- F. d. fast Friuoff i storms- anställt Krigs- villigt friresertjänstg. offimanvilliga värnpl. ven cerare skap

Civil utbildning

Handelsuthildninf? Teknisk utbildning .. Lantbruksutbildning.. Skoglig u t b i l d n i n g . . . . Sjöfartsutbildning . . . . Universitetsutbildning Annan utbilrlnins . . . .

18-0 9-5 1-2 0-6 16-4 5-5 5-8

26-2 13-1 4-1 1-2 36 2-9

0-8

8-5 5-0 2-0 0-2 3-5 0-5 0-6

S:a med civil utbildning

57-0

51-1

11-8

F.j civil utbildning

....

48-9

882 Summa

100-0

100-0

3-7 6-7 0-2 0-4

Därav Samt- Förvalt- Arbeliga nings- tarperpersonal sonal

7-1 6-2 1-3 01 0-7 0-3 0-7

10-4 73 1-5 0-3 3-4 1-4 1-7

24-0 10-3 2-1 0-6 7-7 37 2-9

20-3

51-3

74-0

48-7

100-0

lOOo

2-4 5-5 1-1 0-1 0-9 0-2 l-o 11-2 888 1000

T a b . 8.

Civil utbildning. D

ä

Civil utbildning

Hela antalet

off o. uoff i reserven

Handelsutbildning Lägre handelsutbildning Handelsgymnasium Handelshögskola utan examen.. > med >

861 646 148 41 26

246 115 84 23 24

192 142 36 12

30 28 2

54 49

Teknisk utbildning Lägre teknisk utbildning Tekniskt gymnasium Teknisk högskola utan examen » » med >

609 514 b8 26 31

130 71 17 18 24

96 73 10 6 7

55 53 2

32 31 1

Lantbruksutbildning Lantbruksskola Lantbrukshögskola m. examen..

124 118 6

16 13 3

30 28 2

Skoglig utbildning Skogsskola Skogshögskola utan e x a m e n . . . . » med » ....

25 22 1 2

8 6 1 1

9 8

Sjöfartsutbildning Sjökaptensexamen Övermaskinistexamen Styrmansexamen Annan sjöfartsutbildning

284 219 19 4 42

225 211 12 1 1

Universitetsutbildning Filosofisk examen Juridisk examen Teologisk examen Medicinsk examen Universitetsstudier utan examen

122 26 42 1 3 50

76 15 25 1 2 33

26 7 12

Annan utbildning Socialinstitutet Kommunikationsverkens undervisningsanstalter Folkskollärareexamen Musiklärare-, kantors- och organistexamen Gymnastikdirektörsexamen . . . . Sjukgymnastutbildning Statens polisskola

139 2

78 2

29 18

22 9

3 6

7 10 10 63 2164

2 8 1 34 779

3 1 3 5 374

8 306

636 S:a med civil utbildning Ingen civil utbildning Samtliga

f. d. fast krigsfrilandstorms- anställt officerare manskap villiga

13 13

1 22 5 4 2 11 3 1 1

7 97

1 3 129

81 Förekomsten av civil utbildning måste givetvis ses mot bakgrunden av socialklassfördelningen. Av sammanställningen framgår, att 51,3 % av förvaltningspersonalen hade civil utbildning mot 11,2% av arbetarpersonalen. Det låga antalet fackutbildade inom grupperna f. d. fast anställt manskap, krigsfrivilliga och frivilligt tjänstgörande värnpliktiga beror på, att dessa grupper till väsentlig del utgöras av arbetarpersonal. Påfallande är emellertid det relativt låga antalet civilt fackutbildade bland förvaltningspersonalen. Inom samtliga grupper med undantag av gruppen f. d. fast anställt manskap utgjordes den största kategorien med civil utbildnig av personer med handelsutbildning. Bland landstormsofficerarna hade sålunda icke mindre än 26,2% sådan utbildning. Inom gruppen fast anställt manskap hade av de civilt utbildade flertalet teknisk utbildning. Bland landstormsofficerarna, krigsfrivilliga och frivilligt tjänstgörande värnpliktiga var teknisk utbildning vanligast näst handelsutbildning. Inom gruppen officerare och underofficerare i reserven utgjordes en betydande del av de civilt utbildade av personer med sjöfartsutbildning; icke mindre än 211 officerare och underofficerare hade sjökaptensexamen. I tab. 9 redovisas för varje personalgrupp förekomsten av särskild militär utbildning i kombination med olika slag av civil utbildning. En sammanfattning lämnas i efterföljande sammanställning. Off o. uoff i reserven

Landstormsofficerare

732 Både civil och militär utbildning

56-9

51-1

Endast militär utbildning Ingen utbildning

43-1

48-9

1000 Utbildning

Antal. Både civil och militär utbildning Endast civil utbildning Endast militär utbildning Ingen utbildning Summa

Frivilligt F. d. fast Krigstjänstg anställt frivilliga värnplikmanskap tiga

Samtliga

83 14 537 185 819

34 95 87 420

106 679 526 3 440

4 751

1376 788 2 097 4 045 8 306

10-1 1-7 65-6 22-6 1000

5-3 14-9 13-7 66-1

2-2 14-3 11-1 72-4

16-6 9-5 25-2 48-7

100-0

100 o

1000 Procent.

Summa

Av sammanställningen framgår, att 4 1 , 8 % av samtliga hade militär utbildning. Av samtliga hade 19,0% genomgått korpral- och furirskola, 4 , 4 % underofficersskola, 1 0 , 8 % krigsskola och 7,6 % landstormsofficerskurser utan annan militär utbildning. Av de krigsfrivilliga och frivilligt tjänstgörande värnpliktiga hade 19,0 resp. 13,3 % erhållit befälsutbildning. Sammanlagt 6—447356.

82 Tab. 9. Militär och civil utbildning. d ä r a v Personalgrupp Militär utbildning

Hela antalet

utan civil utbildning

1368 234 272 862

med civil utbildning Handelsii tbildning

Tek- Lant- Skog- Sjönisk bruks- lig fartsututututbild- bild- bild- bildning ning ning ning

589 165 188 236

246 24 27 195

130 17 10 103

16 2 1 13 30

— —

— — — 9

Universitetsutbildning

Annan utbildning

225 5 15 205

76 2 1 73

78 19 27 32

— , _.. — —

— —

—

—

20 Officerare o. underofficeKorpral- o. furirskola.. Underofficersskola . . . . Officersutbildning . . . . Landstormsofficerare .... Korpral- o. furirskola.. Underofficersskola . . . . Officersutbildning . . . . Endast landstormsofficerskurser

732 64 22 15

358 53 18 7

192 8 6

96 3 2 1

29 F. d. fast anställt manskap Ej befälsutbildade . . . . Korpral- o. furirskola.. Underofficersskola . . . .

819 199 607 13

722 185 526 11

30 6 24

55 8 45 2

2 Krigsfrivilliga Ej befälsutbildade . . . . Korpral- o. furirskola.. Underofficersskola . . . . Officersutbildning . . . .

636 515 78 36 7

507 420 60 24 3

54 48 2 3 1

4 751 3 966 4119 3 440 503 598 14 19 9 15 S306 6142 3473

Frivilligt

—

—

— 3 5

—

— —

32 25 6

13 11

1 1

—

—

—

— — —

339 291 44 3 1

296 257 35 1 3

63 59 3

861 516

— 22 6 8 6 2

— — 3 2

— 1

— 4 2 2

—

— —

17 15 2

29 21 7

—

tjänstgörande

Ej befälsutbildade Korpral- o. furirskola.. Underofficersskola Officersutbildning Summa

7 7

34 29 4 1

— — —

—

— —

1 139

—

därav med militär utbild2 097

hade 51,3 % av samtliga i undersökningen ingående något slag av civil eller militär utbildning. Som redan tidigare framhållits ha uppgifterna å registreringsplåten om innehav av körkort och radiotelegrafistcertifikat m. m. även bearbetats. Det bör dock betonas att dessa uppgifter i allmänhet äro av äldre datum än frågeformulärets uppgifter, varför siffrorna torde få betraktas som minimisiffror.

83 Resultatet av bearbetningen framgår av följande sammanställning. Antal personer med Utbildning

Civil och militär utbildning

Summa

körkort

trafikkort

radiotelegrafistcertifikat m. m.

Summa

890 548 1 039

85 105 359 549

62 52 31 145

1037 705 1429 3171

2477 Av dem, som innehade körkort hade 2 383 körkort för bil, och 94 endast körkort för motorcykel. 86 personer hade trafikkort för personbil, 299 för lastbil och 164 för omnibus. Av de under gruppen telegraficertifikat redovisade hade 34 radiotelegrafistcertifikat, 12 tillstånd att inneha och utnyttja radioanläggning (radioamatör) och 99 uppgiven kunnighet i telegrafering (morsering). Ett anmärkningsvärt stort antal personer utan civil eller militär utbildning innehade körkort eller telegraficertifikat. Räknas dessa sistnämnda personer till dem, som hade civil eller militär utbildning, skulle 5 690 personer, eller 68,5 % av samtliga ha erhållit utbildning av något slag. Familjeförhållanden. En persons familjeförhållanden äro faktorer av väsentlig betydelse för hans behov av arbetsförtjänst. I frågeformuläret ha uppgifter begärts om civilstånd, antalet barn under 16 år samt huruvida försörjningsplikt föreligger mot andra anhöriga. I tab. 10 och 11 lämnas närmare uppgifter om försörjningsförhållandena. En sammanfattning av nämnde förhållanden lämnas i efterföljande tablå. Försörjningsplikt mot Civilstånd

hustru eller endast andra barn anhöriga

Antal. Ogifta (inkl. förut gifta) Gifta Samtliga Procent. Ogifta (inkl. förut gifta) Gifta Samtliga

Utan försörjningsplikt

13-7 100-0

71-2

80-9

3-3

251 6 468 6 719

Summa

1838 6 468 8306

1000 100-0 1000

Av sammanställningen framgår, att icke mindre än 84,2 % av samtliga voro försörjningspliktiga. Av dessa hade 3,3 % endast försörjningsplikt mot andra anhöriga än hustru och barn under 16 år. Ger man — som i allmän-

84 T a b . 10.

Försörjningsförhållanden. d ä r a v

Civilstånd och barnantal

Hela antalet

off o. landf. d. fast uoff i stormsanställt reserven officerare manskap

krigsfrivilliga

frivilligt tjänstg. värnpliktiga

Gifta därav utan barn med 1 barn » 2 » » 3 > . 4 > » 5 » > 6 » eller flera

6 468

3 890

1316 1991 1 586 827 406 182 160

328 363 205 79 17 2 1

172 193 145 56 22 10 4

107 202 102 27 12 2 4

172 144 92 60 34 15

537 1089 1042 605 321 153 143

Ogifta (inkl. förut gifta) därav med försörjningsplikt mot barn utan > » »

251 1587

27 346

18 112

43 320

18 93

145 716

Samtliga därav med försörjningsplikt mot hustru eller barn utan försörjningsplikt mot hustru eller barn

8 306

136S

4 751

6 719

4 035

• • •

het är brukligt — begreppet försörjningsplikt en mera snäv tolkning och endast räknar med försörjningsplikt mot hustru och barn under 16 år, uppgår det relativa antalet försörjningspliktiga till 80,9 % . För att kunna jämföra det relativa antalet gifta bland de i undersökningen med motsvarande antal bland befolkningen i övrigt har en beräkning verkställts på grundval av uppgifterna från 1940 års folkräkning om antalet gifta i olika åldrar. Bland de i undersökningen ingående voro 77,9 % gifta. Utgår man från de siffror, som enligt folkräkningen gälla för den manliga befolkningen i dess helhet, och tillämpar dessa på den för militärpersonalen funna åldersfördelningen, erhåller man ett procenttal för gifta av endast 63,7. Om man, med hänsyn till att de i undersökningen ingående i stor utsträkning voro hemmahörande i städerna, använder den civilståndsfördelning, som gäller för den manliga befolkningen i städerna, erhåller man till följd av den högre giftermålsfrekvensen i städerna procenttalet 68,6. Då även detta tal är avsevärt lägre än det observerade, kan det fastslås, att procenten gifta bland de i undersökningen ingående är avsevärt större än inom befolkningen i övrigt. På grundval av uppgifterna i tab. 10 har beräknats det relativa antalet försörjningspliktiga inom olika personalgrupper samt hur stor del av de försörjningspliktiga som hade 4 eller flera personer att försörja (hustru och

85 barn under 16 år). Dessutom har angivits medelåldern (medianen) inom resp. grupper. Resultatet framgår av efterföljande sammanställning.

Personalgrupp

Officerare och underofficerare i reserven

Krigsfrivilliga Frivilligt tjänstgörande värnpliktiga Samtliga

Medelålder (median)

Försörjningspliktiga i % av samtliga

Försörjningspliktiga mot 4 el. flera i % av samtl. försörjningspliktiga

34-7 42-4 25-5 49-8 38-9 38-5

74-7 84-7 60-9 85-4 84-9 80-9

9-7 14-8 9-0 21-5 30-3 23-6

Försörjningsförhållandena böra givetvis ses mot bakgrunden av åldersfördelningen inom resp. grupper. Det är därför naturligt, att antalet försörjningspliktiga är lägst bland f. d. fast anställt manskap och högst bland krigsfrivilliga. Försörjningsbördan är störst bland frivilligt tjänstgörande värnpliktiga, av vilka nära V3 hade 4 eller flera personer att försörja. Den lägre försörjningsbördan inom den närbesläktade gruppen krigsfrivilliga beror givetvis på, att medelåldern inom denna grupp är så hög, att en del av barnen överskridit 16-års åldern. Sammanställningen ger ett belägg för att försörjningsbördan utgör ett motiv för den frivilliga militärtjänstgöringen. Som jämförelse kan nämnas, att vid 1937 års arbetslöshetsräkning 15,7 % av samtliga och 18,1 % av hjälpsökande arbetslösa hade 4 eller flera personer att försörja. Medelåldern för samtliga arbetslösa uppgick till 37,4 år och för hjälpsökande arbetslösa till 42,7 år. I tab. 11 belysas försörjningsförhållandena för militärpersonal inom olika näringsgrupper och socialklasser. Det högsta antalet försörjningspliktiga finner man inom grupperna industri och hantverk samt samfärdsel, i båda fallen beroende på ett stort antal försörjningspliktiga bland arbetarpersonalen. Det lägsta antalet försörjningspliktiga återfinnes inom gruppen allmän förvaltningstjänst och fria yrken. Bland kontorspersonal och tjänstemän inom denna grupp voro mindre än hälften försörjningspliktiga. Av personer utan yrkestillhörighet, för vilka medelåldern endast uppgick till 25,7 år, voro anmärkningsvärt många försörjningspliktiga, I övrigt föreligga icke några mera anmärkningsvärda skiljaktigheter mellan antalet försörjningspliktiga inom olika grupper. Försörjningsbördan var väsentligt större bland arbetarpersonalen än bland förvaltningspersonalen. Inom den förstnämnda gruppen hade icke mindre än 28,2 % 4 eller flera personer att försörja mot 15,4 % inom den sistnämnda. Personer med stor försörjningsbörda förekommo särskilt inom jordbruk och skogsbruk samt bland arbetare inom industri och hantverk och samfärdsel. Återgång till civilt arbete. I frågeformuläret har uppgiftslämnaren även lämnats tillfälle att besvara frågan hur han bedömer sina möjligheter att vid

86 T a b . 11.

Försörjningspliktiga Hela antalet i undersökn. ing.

Socialklass

inom olika näringshuvudgrupper och socialklasser. Därav med följande antal att försörja (hustru och barn under 16 år)

Försörj Summa ningsförsörj pliktiga nings i % av 6 el. pliktiga samtliga flera

665 50 15 24 12 564

78 11 2 6 2 57

7 3 5 4 106

9 2 3 1 75

Industri och hantverk . . . . Företagsledare Kontorspersonal Teknisk personal Arbetsledare Arbetare

3 417 186 225 142 117 2 747

40 43 39 26 381

50 70 36 41 643

Samfärdsel Företagsledare Kontorspersonal Teknisk personal Arbetsledare Arbetare

1457 42 85 22 212 1096

282 14 21 9 56 182

399 11 21 4 73 290

301 155

Handel Företagsledare Kontorspersonal Teknisk personal Butikspersonal m. fl. .. Arbetsledare Arbetare

1611 181 353 17 747 11 302

428 47 88 5 206 2 80

319 133 44 17

Allmän förvaltningstjänst och fria yrken Företagsledare Kontorspersonal Teknisk personal Tjänstemän Arbetsledare Arbetare

738 25 68 46 296 10 293

137 4

Personer ulan yrkestillhörighet Studerande m. fl Arbetare

418 188 230

59 63

56 62

Jordbruk och skogsbruk Företagsledare Kontorspersonal Teknisk personal Arbetsledare Arbetare

..

Samtliga därav Förvaltningspersonal .. Arbetarpersonal

41 82 3 149 6 54

4 11 9 45 5 58

7 7 50 3 66

433 42 8 20 10 353

65- 1 84-•o 53'"o 83-•o 83-"n 6i •6

35' 12303032-

739 411 213 209 41 17 14 7 41 7 3 3 1 23 5 1 18 12 3 5 616 370 190 195

2 941 169 167 105 105 2 395

86 1 90-9 74- -2 73-9 89- 7 87-2

2822761931-

60 3 1

1272 36 61 16 182 977

87-3 78-o 72-9 72- 7 86-B 89- 1

22 2146926-

1306 161 266 12 632 10 225

81- 1 89-0 75-•470-•c, 84-•6 90-•9 74-•5

171811-

70 7 1 4 58

35 4

35 4

2 3 26

4 1 16 1 2 1 35 17 244 135

64 8 10

27 4 1

97 38 5 7 4 9 o 26 13 1 49 18

17 1

60 28 31 11 29 17

7 5 2

66 4 148 2 55

428 14 30 28 142 10 204

7 9

8 306 1478 2 047 1606 835 411 342

339 162 177 6 719

6S3 800 538 212 108 47 795 1247 1068 623 303 295

2 388 4 331

3 074 5 232

58 56 44 60 48 100 69

81-1 86-2 77-0 80-9 77-7 82-8

32-

2016-

87 Tab. 12. Frågan om återgång till civilt arbete. Fördelning på personalgrupper. D ä r a v Utsikt att erhålla arbete

Hela antalet

off o. uoff i reserven

landstormsofficerare

3 857

2 089

2 350

1507 2 789 1660 8 306

186 290 281

253 294 149 819

106 266 138 636

872 1741 921

90 198 171 732

4 751

46-4

58-3

49-6

45-9

36-5

43-9

28-3

44-7

37-3

15-0

19-8

25-6

18-1 33-6 20-0 1000

13-6 21-2 20-5

12-3 27-0 23-4 1000

30-9 35-9 18-2

16-7 41-8 21-7 1000

18-3 36-7 19-4

frivilligt f. d. fast anställt krigsfri- tjänstg manskap villiga värnpliktiga

Antal. Frågan jakande besvarad därav ej hos förre arbetsgivaren men

Summa Procent. därav ej hos förre arbetsgivaren men

Summa

100-0

militärtjänstgöringens upphörande erhålla civilt arbete (punkt 3). Med ledning av svaren uppdelades materialet i fyra grupper. Grupp 1 omfattar dem, som ansågo sig ha utsikt att få sysselsättning hos sin förre arbetsgivare, grupp 2 dem, som icke kunna beräkna få återgå till sin förre arbetsgivare men ansågo sig kunna erhålla annan civil sysselsättning, grupp 3 dem, som icke ansågo sig ha utsikt att erhålla arbete, och grupp 4 dem, som besvarat frågan oklart och svävande eller icke lämnat något svar alls. De båda första grupperna bestå sålunda av personer, som beräkna att själva kunna skaffa sig arbete. Beträffande grupp 4 torde man kunna antaga att underlåtenheten att besvara frågan i ett flertal fall berott på ovissheten om utsikterna att erhålla arbete. Av tab. 12 framgår hur miltärpersonalen inom olika personalgrupper besvarat frågan. Närmare hälften av samtliga uppgiftslämnare ha uppgivit sig ha utsikter att erhålla civilt arbete; flertalet av dessa beräknade att få återgå till sin förra arbesgivare. De sämsta utsikterna att erhålla arbete synes föreligga för krigsfrivilliga och frivilligt tjänstgörande värnpliktiga. Inom den förstnämnda gruppen ansågo sig endast något mer än Vs kunna erhålla arbete, vilket givetvis sammanhänger med att över 85 % av dessa voro över 40 år. En betydande del av officerare och underofficerare i reserven samt landsstormsofficerare räknade med att få återgå till förre arbetsgivaren.

88 Tab. 13.

F r å g a n o m å t e r g å n g till civilt a r b e t e .

Fördelning efter näringsgren. Utsikt att erhålla arbete

Därav Hela fråfråej hos anta- Frågan hos gan ne- ganjakande förre arlet besva- förre betsgiva- kande obearbets- ren men besva- svarad givarad rad annat ren arbete

Näringsgren

317 253 49 15

134 102 24 8

183 151 25 7

233 173 52 8

115 82 31 2

Industri och hantverk Malmbrytning o. metallindustri Stenindustri Annan jord- o. s t e n i n d u s t r i . . . . Sågverksindustri Annan träindustri Pappersmassefabr. o. pappersbruk Annan pappers- o. grafisk ind... Livsmedelsindustri Textil-och beklädnadsindustri.. Läder-, hår- o. gummivaruind... Kemisk-teknisk industri Byggnadsverksamhet m. m

3 417 1556 605 320 26 82 124 54 88 31 93 40 135 74 31 70 282 1 116 205 103 132 65 68 140 628 1461

963 181 15 36 15 25 62 17 71 66 47 43 385

593 139 11 18 16 15 12 14 45 37 18 25 243

1S7 34 48 35 35 26 26 111 60 43 41 520

695 98 22 22 22 18 35 13 55 42 24 31 313

Samfärdsel Järnvägs-, spårvägs- o. busstrafik Biltrafik Stuverirörelse Sjöfart Annan hithörande verksamhet..

1457 79 749 180 369 80

758 49 303 134 218 54

497 33 164 128 127 45

261 16 139 6 91 9

458 19 310 33 83 13

241 11 136 13 68 13

Handel Varuhandel Bank- o. försäkringsverksamhet Förmedlingsverksamhet o. dyl... Hotell- o. restaurangrörelse . . . .

1611 1261 135 108 107

691 517 82 55 37

399 285 63 35 16

292 232 19 20 21

574 468 29 28 49

346 276 24 25 21

Allmän förvaltningstjänst och fria yrken Stats- o. kommunalförvaltning.. Undervisning o. vetenskapl. arb. Annan hithörande verksamhet..

738 340 74 324

413 232 50 131

316 203 41 72

97 29 9 59

184 64 12 108

141 44 12 85

Personer utan yrkestillhörighet Studerande m. fl Diversearbetare

....

418 188 230

122 58 64

41 20 21

81 38 43

174 52 122

122 78 44

Summa

3 85 7

2 350

2 789

665 508 132 25

Jordbruk och skogsbruk Jordbruk Skogsbruk Fiske

89 Av tab. 13 framgår hur uppgiftslämnarna inom olika näringsgrenar besvarat frågan. Variationerna äro stora mellan olika näringsgrenar. Frånsett personer utan yrkestillhörighet, av vilka endast knappt 30 % ansågo sig kunna erhålla arbete, synes utsikterna vara sämst för personer, som tidigare varit verksamma inom handel. Därefter följa de olika huvudgrupperna i ordning industri och hantverk, jordbruk och skogsbruk, samfärdsel samt slutligen allmän tjänst och fria yrken. Mellan enskilda näringsgrenar voro variationerna betydande. De sämsta utsikterna förelågo för dem, som varit sysselsatta inom stenindustri (317 % ) , hotell- och restaurangrörelse (34.6 % ) , sågverksindustri (35,2 %) och skogsbruk (37,1 % ) . Över hälften av dem, som icke besvarat frågan jåkande, tillhörde näringsgrupperna byggnadsverksamhet (833), varuhandel (744), biltrafik (446) eller voro personer utan yrkestillhörighet (296).

re re >, K ^z <~i -i Z >-5 Z

z z

Bi

'er. 3 +-> B O °re

3 3

£ £ . *» ~ 2 to B B 08 3 X O

SJ

O "£ -O

tea

«

-2 § a

'-

o 3 g "5) 3 3 K ^

SP » ,

""" Tri> 3 3

M

3fi ._

Öt

pj E ^. ^r CJ

-2 u +J gg

-3

— > is3 • 3

:0

_

j

3 3

ev-

rj

3 °3

ed

C

3 ICJ

o

M

wd S

w i—1

OJ

z £P

•er.

-3 3 43

3 CJ

3 U O

—>' !ffl -

*J

« t

h-5

I-,

v, OJ

CJ

3 CJ

> TT

-«j CO

a

OJ

2 S-

."3

~,

=3

g

O

k£

r^

"3! ,53

a

> -3

0)

-3

.G

~

'Ö

o 3

3 C3 O

> 44

É>

> "g

5 42 .£

C eg

B

3 —

u

z s

> J

> 3

c?

z

3 Ja Z ^ <-« u =5 _

| B tea ca v

OJ

3 X

:< >

£ S2 '§) w s

B

3 O Q

4) 3

t*

'

_ 3 :0 « QC 3 34) 3 •ca —' £

o 3

C —

z g^

o ~, > ec >

B

b s*

^.

3 TI d — 0 w 3 ft ~ ft 0 CJ Gfl

• -

''J

•

-

-

,

B

"J

FRISTÄLLANDE AV ARBETSKRAFT VID STATENS JÄRNVÄGAR EFTER KRIGETS SLUT UNDERSÖKNING UTFÖRD AV

STATENS

ARBETSMARKNADSKOMMISSION

93 VPM angående

friställande a v a r b e t s k r a f t v i d s t a t e n s j ä r n v ä g a r ett v a p e n s t i l l e s t å n d s i n t r ä d a n d e .

efter

I anslutning till överläggningar med representanter för kungl. järnvägsstyrelsen m å följande framhållas beträffande personalförhållandena vid statens järnvägar. På grund av den under krigsåren väsentligt ökade trafikvolymen h a r statens järnvägar måst utöka sin personalstyrka utöver den för normala förhållanden erforderliga med ett antal befattningshavare, som icke kan angivas närmare än till mellan 8 000—10 000 man. Huruvida det ökade antalet befattningshavare kan beredas fortsatt anställning vid statens järnvägar efter ett vapenstillestånd, är för närvarande praktiskt taget omöjligt att göra något uttalande om med hänsyn till svårigheten att redan nu bedöma storleken av trafikvolymen under tiden närmast efter ett vapenstillestånd. Under vissa förutsättningar synes det dock icke vara uteslutet, att statens järnvägar skall kunna bereda fortsatt anställning åt nu i tjänst varande personal, sedan denna reducerats med i tjänstgöring varande personal, som redan uppnått pensionsåldern. Ökningen av trafikvolymen i förhållande till trafikvolymen före krigsåren är en följd av bland annat dels av försvarsberedskapen föranledd person- och godstrafik, dels av krisen föranledda inskränkningar i bil- och busstrafik, dels av med krisorganens tillkomst sammanhängande person- och godstrafik, dels ock med för bränsleförsörjningens ordnande erforderliga transporter av framför allt ved. Vid bedömande av frågan, huruvida trafikvolymen kommer att väsentligen minskas efter ett vapenstillestånd, bör beaktas erfarenheterna från förra kristiden. Då minskades trafikvolymen först något år efter vapenstilleståndet. Sannolika skäl tala för antagandet att den nuvarande trafikvolymen kommer att bliva i stort sett bestående även efter ett vapenstillestånd i anslutning till det nu pågående världskriget. Till stöd för denna uppfattning andrages följande. Under tiden närmast ett vapenstillestånd torde alltjämt behov föreligga av militära transporter i större omfattning än under normala fredsförhållanden, även om den förstärkta försvarsberedskapen kort tid efter vapenstilleståndet skulle komma att upphöra. Sannolikheten talar nämligen för att viss personal under en övergångstid måste inkallas för att lägga i förråd vapen och annan materiel. Personal, som kommer att tagas i anspråk för

91 dylika arbetsuppgifter, torde komma att hållas inkallade allenast under korta perioder; härav följer ett stort antal resor i samband med avlösningar. Vidare torde väl denna personal komma att beredas tjänstledighet och permission i större utsträckning än personalen vid de nuvarande beredskapsförbanden. Bil- och busstrafiken kan beräknas komma i gång först efter en övergångstid och då successivt på grund av att tillgången inom landet av bilgummi, smörjoljor och flytande bränsle icke genast kan täcka alla behov därav. Först efter något år kunna alltså de från bil- och busstrafiken på statens järnvägar under krigsåren överförda transporterna beräknas återgå till »landsvägstrafik». Samma förhållande torde i stort sett göra sig gällande även i fråga om flygtrafik. Upptagande och utvecklande av flygtrafiken blir även beroende av möjligheterna till leveranser av trafikflygplan m. m. Transporter av ved och annat inhemskt bränsle torde komma att äga rum i större omfattning än under förkrigstiden även under viss tid efter vapenstilleståndet; det förefaller nämligen osannolikt, att importen av kol och koks skall kunna komma i gång omedelbart. Självfallet är dock att efter viss övergångstid trafikvolymen vid statens järnvägar kommer att nedgå. Det finns dock anledning antaga, att densamma dock kommer att förbliva större än under åren närmast före krigsutbrottet, därest landets exportindustri och jämväl importen kommer i gång och kan hållas uppe vid samma nivå som under förkrigstiden. Ökning i förhållande till förkrigstidens trafikvolym kan beräknas bland annat till följd av att 1942 års försvarsbeslut innebär ökning av antalet värnpliktiga, som i fredstid skall fullgöra tjänstgöring, och även ökning av antalet tjänstgöringsperioder för dem samt avsevärt längre första tjänstgöring; härav följer ökat antal militära resor och transporter. Om man likväl räknar med att trafikvolymen förr eller senare efter ett vapenstillestånd kommer att minskas, kan statens järnvägar ändock hava möjligheter att bereda sysselsättning åt nu vid statsbanorna anställd personal i lägre grader och alltså undgå att tvångsavskeda folk, som skulle behöva beredas anställningar inom andra arbetsområden. Vid en minskning av trafikvolymen kan personal, som redan avgått med ålderspension men som under rådande förhållanden inkallats till tjänstgöring, efter en kort övergångstid — i allmänhet tre månader — entledigas, och vidare kan personal, som uppnått pensionsåldern men medgivits att likväl kvarstå i tjänst, beviljas ålderspension. Uppgift om antalet av dylika i tjänst vid statens järnvägar varande befattningshavare och f. d. befattningshavare finnes icke för närvarande tillgänglig, men antalet torde kunna uppskattas till omkring ett tusental. Då trafikvolymen enligt vad ovan framhållits kan beräknas minskas successivt till följd av att bil- och busstrafik undan för undan kommer i gång igen i ökad omfattning, kan samtidigt härmed nu till järnvägstjänst överförd personal från SJ:s busslinjer återföras till tjänstgöring vid dessa; denna

95 personalgrupp omfattar dock ett förhållandevis ringa antal befattningshavare. Av större betydelse är, att antalet befattningshavare vid SJ, som årligen upnår pensionsåldern, numera kan beräknas uppgå till mellan 1 400—1 500. Detta innebär, att, därest trafikvolymen under första året efter vapenstilleståndet skulle minskas, redan under nämnda år skulle kunna entledigas omkring 2 500 befattningshavare, vilka antingen redan uppnått pensionsåldern men kvarhållits i tjänst eller under året uppnå pensionsåldern. Minskas trafikvolymen först under andra året efter vapenstilleståndet, kan under detta år sammanlagt omkring 4 000 befattningshavare entledigas på grund av rätt till ålderspension. övrig personalstyrka, som icke är erforderlig i nuvarande tjänst vid SJ på grund av minskning av trafikvolymen, kan utan svårigheter överflyttas till underhålls- och anläggningsarbeten vid statsbanorna, därest järnvägsstyrelsen medgives att i och för personalens sysselsättning i nödig omfattnig igångsätta arbetsobjekt, vilka äro av karaktär att böra komma till utförande och även lämpliga såsom arbetsobjekt vid vikande konjunkturer på arbetsmarknaden. Dylika arbeten hava av järnvägsstyrelsen anmälts till investeringsutredningen. Huruvida någon företrädesrätt till erhållande av sysselsättning vid dessa arbeten för SJ:s övertaliga personal framför andra arbetslösa kan påräknas, är givetvis för närvarande mycket osäkert. Därest järnvägsstyrelsen erhåller medgivande att igångsätta nyssnämnda arbeten och övertalig SJ-personal placeras däri, torde man, såvitt nu kan bedömas, icke behöva räkna med att arbetstillfällen behöva beredas nu vid SJ anställd lägre personal utanför statsbanornas arbetsområde. All nyrekrytering vid SJ måste emellertid beräknas komma att upphöra under en övergångsperiod. Vad särskilt angår befattningshavare av högre grader kan man beräkna att samtliga de nuvarande kunna behållas i statens järnvägars tjänst, i den mån de icke på grund av uppnådd pensionsålder komma att entledigas. Emellertid k a n behovet av högre tjänstemän möjligen beräknas vara fyllt för en övergångsperiod, därunder man kan nödgas inställa all nyrekrytering av stations- och kontorsskrivaregrupperna. Det m å emellertid ytterligare understrykas, att personalbehovet vid SJ under tiden närmast efter vapenstilleståndet är beroende av så många nu obestämbara faktorer, att frågan bör bliva föremål för ständig uppmärksamhet under nämnda tid.

SKOGSBRUKETS ARBETSKRAFTSFÖRHÅLLANDEN UNDERSÖKNING UTFÖRD AV

STATENS

7—447356.

ARBETSMARKNADSKOMMISSION

Till Herr Statsrådet

och Chefen för Kungl.

Finansdepartementet.

Statens arbetsmarknadskommission får härmed såsom en del av det kommissionen anförtrodda arbetet med vissa förberedande undersökningar angående äfterkrigsproblem överlämna en VPM angående arbetskraftsförhållanden inom skogsbruket. Stockholm den 24 februari 1944. Statens arbetsmarknadskommission. A. THOMSON. WASTE LINGREN.

101 VPM a n g å e n d e arbetskraftsförhållanden i n o m s k o g s b r u k e t . Nedanstående uppgifter och statistiska data beträffande tiden före kriget ha tidigare delgivits kungl. skogsstyrelsen, vilken i vissa delar intagit dessa uppgifter i av styrelsen avlämnad PM ang. beredande av sysselsättning inom skogsbruket vid omfattande arbetslöshet efter krigets slut. I. Tiden före kriget. 1936 års skogsutrednings betänkande nr 1 (SOU 1938: 53) behandlar bl. a. sysselsättningen inom skogsnäringen. Här nedan angivna statistiska data äro hämtade ur ovannämnda utredning, i vilken ett flertal källor äro åberopade, bl. a. Skogsbygdsundersökningen av år 1937 (Skogsbygdens arbets- och levnadsvillkor, Sveriges officiella statistik 1938). 1) Skogsarbetet. Arbetet i skogarna består i huvudsak av avverkningar i olika former samt med avverkningsarbetet direkt sammanhängande sysslor. I Norrland och norra Svealand bedrivas gagnvirkesavverkningarna till övervägande del under vinterhalvåret. På hösten äger utstämpling av den för avverkning avsedda skogen rum, basvägarna iordningställas och drivningsarbetet planeras och förberedes. Så snart snöföre möjliggör körning, påbörjas i de nämnda trakterna huggning och framforsling av virket. Som regel inträffar snöföret i slutet av november eller i början av december månader, men under senare år torde det egentliga drivningsarbetet ha påbörjats i större omfattning först efter årsskiftet. Förhållandena skifta givetvis mellan olika landsdelar — kustland och inland — och kunna med hänsyn till väderleken växla för en och samma trakt under skilda år. Efter vinterdrivningarnas avslutande inträffar en vilopaus, till dess islossningen börjar och flottningen kan igångsättas. I södra Sverige uttages numera klenvirkessortiment jämväl under sommarhalvåret, varför en viss utjämning under året av skogsarbetet skett och vinterarbetet i viss utsträckning begränsats. Även i Norrland har man under senare år i någon mån övergått till s. k. sommarhuggningar av framförallt massaved och liknande sortiment. Skogshanteringen erbjuder emellertid åtskilliga andra sysselsättningar än drivningsarbeten och flottning under skilda delar av året. I huvudsak utgöras dessa arbeten av skogsvårdande gallringar och röjningar i yngre bestånd, hyggesvård, torrläggning av försumpade skogsmarker, skogsodlingsåtgärder såsom sådd, plantering o. dyk, kolning m. m. Det intensivare skogsbruket karakteriseras av ökad arbetsåtgång under sommartiden, och som en följd härav få de mer fasta arbetarna en jämnare

102 sysselsättning året runt. Där skogsbruket intensifierats, framträder ett större behov av årsarbetare inom vissa trakter. Detta ökade behov synes dock icke under normala år hittills ha medfört någon mera påtaglig minskning av arbetskraftsbehovet under vintern. Arbetskraftsbehovet har kunnat tillgodoses genom att den arbetskraft, som sommartid sysselsattes i jordbruket, under vintern tagit arbete i skogen. 2) / skogsarbete sysselsatta socialgrupper. Av nedanstående, från undersökningen angående skogsbygdens försörjningsproblem hämtade sammanställning kan utläsas, att i det nordsvenska skogsområdet en betydande del av skogsarbetet utföres av personer, som icke äro anknutna till det egentliga jordbruket. Uppgifterna avse förhållandena under våren 1934—våren 1935. Tab. 1. I skogsarbete sysselsatta socialgrupper. I procent av samtliga skogsarbetare i förtjänstarbete L ä n

Hemmansägare

Hemmansägaresöner

Arrendatorer

Arrendatorsöner

Värmlands (del av) Örebro o. Västmanlands (delar av)

26-6 14-7 26-1 18-6 19-7 19-2 35-5 26-1 24-5

21-8 10-7 25-6 15-9 18-5 19-5 32-9 26-0 22-6

12-4 21-1 6-9 7-3 11-2 7-9 5-7 7-2 8-7

8-4 ll-o 5-7 6-8 11-0 92 3-9 7-2 7-4

Västerbottens Norrbottens Nordsverige

Arbetare Lösmed eget arbetare hem

16-4 24-0 11-5 20-6 13-6 17-2 6-4 11-8 142

14-4 18-5 24-2 30-8 26-0 27-0 15-6 21-7 22'(5

Uppkomsten av en förhållandevis stor specialiserad skogsarbetarkår har emellertid i södra och mellersta delarna av landet i viss mån ökat konkurrensen om arbetstillfällena inom skogsbruket under vintern. 3) Skogsarbetets procentuella fördelning på årets månader. Tillgängliga utredningar beträffande den procentuella fördelningen på årets månader av samtliga dagsverken vid skogsarbete och flottning, beträffande Nordsverige framlagda av socialstyrelsen, samt i övrigt av arbetslöshetsutredningen i samarbete med 1928 års skogsvårdskommitté, åskådliggöra det under året varierande arbetskraftsbehovet inom skogsbruket samt olikheterna härutinnan mellan skilda delar av landet (tab. 2). Av denna sammanställning framgår, att de fast anställda skogs- och flottningsarbetarna ha en relativt jämn sysselsättning året om till skillnad från övriga grupper, för vilka skogsarbetets säsongkaraktär är starkt utpräglad, vilket framför allt är fallet beträffande jordbrukarna och deras söner. 4) Antalet i skogsarbete sysselsatta personer. Tillgängliga statistiska data ge ett mycket otillfredsställande besked om det absoluta antalet i skogsbruket sysselsatta.

103 Tab. 2. Den procentuella fördelningen på årets m å n a d e r av samtliga dagsverken i skogsarbete och flottning. Jan. Febr. Mars April Maj Juni Juli

Aug. Sept. Okt. Nov. Dec.

Nordsverige därav: jordbrukare och deras söner fast anställda skogs-

15-2

15-7

11-9

6-0

5-9

6-2

4-7

4-6

5-0

7-8

11-7

17-6

17-6

12-9

5-4

4-9

5-2

3'5

3-4

4-0

4-4

7-8

13-3

lös- och övriga arbetare

8-6 14-7

8-7 15-6

8-5 11-8

8-4 5-9

8-5 6-2

8-3 6-6

8-0 5-1

8-0 4-8

8-0 5-1

8-2 54

8-3 7-6

8-5 11-2

16-7 17-1

16-7 22-0

13-9 18-3

6-3 8-8

6-6 4-2

5-1 5-5

4-2 8-8

4-1 28

4-2 1-5

4-7 2-6

8-1 4-8

9-4 9-6

Svealand

(exkl. Kop-

parbergs län)

Vid folkräkningarna observeras vid yrkesgrupperingen uteslutande den huvudsakliga sysselsättningen, och man erhåller därför genom folkräkningarna blott antalet av dem, som haft skogsarbete till huvudyrke. Inom yrkesgruppen skogsbruk redovisades av 1930 års folkräkning inalles 87 300 yrkesutövare, varav i Nordsverige 70 000. Bland dessa äro icke inräknade de stora grupper i skogsarbete sysselsatta personer, som vid folkräkningen hänföras till hemmansägare och jordbrukare av skilda slag. Arbetslöshetsutredmngen kom vid sina undersökningar fram till ett genomsnittligt årsbehov av 185 000 skogsarbetare med högsta antalet i februari, 390 000, och lägsta antalet i september, 84 000. För Norrland och Dalarna beräknas ett genomsnittligt årsbehov av 92 000 skogsarbetare med ett högsta antal av 170 000 i februari samt ett lägsta antal av 48 000 i oktober. Arbetslöshetsutredningens siffror torde närmast gälla åren 1915—1928. Med ledning av den beräknade arbetskraftsåtgången och med i övrigt samma förutsättningar som arbetslöshetsutredningen har 1936 års skogsutredning gjort en kalkyl, avseende åren 1934— 1937, vilken givit till resultat ett årsbehov av genomsnittligt 170 000 arbetare totalt. I samband med undersökningen rörande skogsbygdens arbets- och levnadsvillkor har antalet skogsarbetare i Nordsverige, dock ej sådana, sysselsatta i egen skog med avverkning för husbehov o. dyl., uppskattats till 145 000 (våren 1934—våren 1935). Statistiska centralbyrån har i samband med 1938 års virkestaxering till skogsaccis verkställt en undersökning angående skogsavverkningarnas omfattning år 1937. Denna undersökning redovisar en total avverkning i hela landet av 45 606 753 fm3 (kubikmeter fast mått) med bark. Med utgångspunkt ifrån en viss normalprestation vid avverkningsarbete kan denna kubikmassa evalveras i dagsverken. Med hänsyn till antalet sönoch helgdagar samt i skogsarbetet förekommande antal spilldagar (provianterings- och kojdagar m. m.) kan man räkna med 20 arbetsdagar per månad. Följande prestationstal äro valda efter samråd med statens bränslekommission:

104 3'5 fm3 med bark 2"0 » » 2"5 » » »

timmer, slipers och stolpar helbarkad massaved och kastved kolved och övriga sortiment

Därest andra prestationstal skulle väljas, ändras givetvis antalet dagsverken i motsvarande grad. Beräknas en man vara sysselsatt 20 dagar per månad året runt och utföra en arbetsprestation i enlighet med vad ovan angivits, erhålles för år 1937 följande antal för huggning erforderliga arbetare i medeltal för året (tab. 3). T a b . 3.

Län

Stockholms . . . Uppsala Södermanlands Östergötlands . Jönköpings . . . Kronobergs . . . Kalmar Blekinge

1 000-tal man (avrundade tal) 1.10 T20 1-40 2-40 2-20 1-80 3-00 0-15 0-60

L ä n

Göteborgs oeh Bohus.

Summa Södra Sverige

1 000-tal man (avrundade tal) 0'80 0-40 0-40 0-25 1-50 l-oo 2-65 1-40 22-25

L ä n

1 000-tal man (avrundade tal) 7-00 8-30 7-50 8-00 9-oo io-io 7-85

Summa Norra Sverige Hela landet

57-75 SO-oo

Efter att på enahanda sätt fastställa en viss prestation för körning erhålles behövligt antal körare. En inom statens bränslekommission verkställd beräkning av arbetsprestationen angiver nedanstående prestation per dag för en körare: timmer, slipers, stolpar inom bark 5, o fm3 massaved 5,o » kastved med bark 5, o » långved » » 6, o > Varje körare beräknas arbeta 20 dagar per månad. Tillämpas dessa prestationssiffror på 1937 års avverkning, erhålles ett genomsnittligt månadsbehov av 37 600 körare för hela riket. Tillsammans skulle alltså antalet per månad under år 1937 erforderliga arbetare för huggning och körning ha utgjort 117 600. Härtill kan läggas ett antal arbetare, som utföra sysslor i direkt anslutning till avverkningsarbetet, t. ex. lagning av basvägar, hjälp vid lastning m. m. Dessutom arbetar normalt ett antal personer vintertid med kolning och därmed sammanhängande arbeten. 5) Antalet dagsverken i skogsarbete. En uppskattning av arbetskraftsåtgången under åren 1929—1932 har utförts av 1931 års skogssakkunniga. Resultaten av dessa beräkningar, kompletterade för de senaste åren av 1936

105 års skogsutredning, framgå av tab. 4. Enligt de anförda beräkningarna skulle icke mindre än cirka 90 procent av den beräknade arbetskraftsåtgången hänföra sig till avverkningsarbeten, inklusive flottning och kolning. T a b . 4.

Antal m a n s d a g s v e r k e n i s k o g s a r b e t e . Antal mansdagsverken i miljoner Avverkningsarbeten

Föryngrings-, dikningsm. fl. arbeten

1929-30: Norrland och Dalarna Landet i övrigt Hela landet

21-0 15-7 37-3

1-5 2-1 3-6

23-1 17.8 40-9

1931: Norrland och Dalarna Landet i övrigt Hela landet

17-8 13-6 31-4

1-5 2-3 3-8

193 15-9 35-i

1932: Norrland och Dalarna Landet i övrigt , Hela landet

164 12-7 29-1

1-5 2-3 3-8

17-9 15-0 32-9

1933: Norrland och Dalarna Landet i övrigt Hela landet

19-3 13-2 32-5

M 2-6 4-4

21-1 15-8 36-9

1934: Norrland och Dalarna Landet i övrigt Hela landet

21-8 15-5 37-3

1-9 2-4 43

23-7 ,17-9 41-6

Norrland och Dalarna Landet i övrigt Hela landet

21-5 15'5 37-0

1-9 2-3 4-2

23-4 17-8 41-2

1936: Norrland och Dalarna Landet i övrigt Hela landet

22-0 15-5 37-5

1-8 2-2 4-0

23-8 177 41-5

1937: Norrland och Dalarna Landet i övrigt Hela landet

22-9 159 38-8

1-6 2-1 3'7

24-5 18-0 42-5

1935:

Socialstyrelsens undersökning rörande skogsbygdens arbets- och levnadsvillkor uppskattade de av nyssnämnda 145 000 skogsarbetare under en 12månadersperiod utförda dagsverkena i skogs- och flottningsarbete till drygt 11 miljoner, motsvarande i stort genomsnitt tre månaders arbete på varje

106 T a b . 5. Arbetare Hemmans- Arrendamed egna ägare och hem och torer och deras söner deras söner fasta skogsarbetare Värmlands (del av) Örebro o. Västmanlands (delar av) Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Nordsverige

43 52 53 49 54 70 71 78 60

113 146 143 113 88 92 92 96 109

93 136 101 108 79 87 83 100 95

Lösarbetare

70 85 81 85 78

Samtliga

69 108 76 81 70 81 76 88 78

100 84

skogsarbetare. Antalet dagsverken i medeltal per skogsarbetare i olika socialgrupper framgår av ovanstående tablå (tab. 5). Av socialstyrelsen har i fråga om skogsarbetarna i Nordsverige jämväl framlagts uppgifter om arbetsperiodernas längd inom olika förekommande sysselsättningar och yrken. Undersökningen, som grundar sig på en bearbetning av olycksfallsstatistik, visar det genomsnittliga antalet lönearbetsdagar för samtliga skogsarbetarkategorier vid en del sysselsättningar under åren 1933—1934 (tab. 6). T a b . 6. Värml., Örebro o. Kop- Gävle- Väster- Jämt- Väster- Norrbotbot- NordVästman- par- borgs norr- lands lands tens tens sverige lands län bergs län län län län län (delar av) län Samtliga skogsarbetare: Skogsarbete därav vid avverkning: huggning körning Flottningsarbete Jordbruks- 1 i egen kost arbete hos > i arbetsgivares kost andra) J oavsett löneform Vägarbete Sågverks- o. stuveriarbete Byggnads- o. snickeriarbete Reservarbete Övrigt arbete (hos andra) Eget förvärvsarbete

126-9

116-6

103-8

101-4

96-3

99-3

96-9

105-9

57-4 64-4 40-0 77-9 142-5 112-8 71-5

60-2 60-5 373 69-2 157-4 103-3 53-3 83-0 41-6 68-1 67-3 91-1

54-7 55-9 50-2 72-8 120-2 98-1 60-2 60-6 49-5 65-1 71-2 70-4

67-1 64-7 32-9 54-6 105-2 77-6 57-4 82-3 57-6 85-6 63'3 65-3

67-8 68-4 28-0 41-4 105-9 76-1 57-3 70-6 57-3 81-2 61-0 69-3

67 62 30 47 114 74 48 89 60 82 66 92

67-8 67-5 35-4 41-6 93-6 61-8 49-4 57-6 50-7 85-3 73-7 71-4

63-9 63-0 34-8 58-5 119-3 87-3 54-4 74-1 54-3 81-0 66-4 74-7

60-7 92-1 63-3

Denna undersökning giver vid handen, att på varje skogsarbetare i norra Sverige skulle komma i medeltal 106 arbetsdagar, utförda vid skogsarbeten av olika slag. Detta resultat avviker något från socialstyrelsens nyssnämnda

107 undersökning, vilket endast angav tre månaders arbete i genomsnitt på varje skogsarbetare. Uppgiften, som åtminstone delvis avser en tid, då skogsbruket haft stark känning av den ekonomiska depressionen och skogsarbetena därför ej drevos i normal omfattning, får trots detta anses vara något högre än den faktiska vid normala förhållanden, enär i undersökningsmaterialet hemmansägarna, vilka pläga ha skogsarbete kortare tid än någon annan arbetarkategori, äro starkt underrepresenterade. Som en sammanfattning av de olika arbetarkategoriernas sysselsättningsförhållanden har socialstyrelsen upprättat nedanstående tablå över den procentuella fördelningen av arbetsdagar (exkl. spilldagar) under ett år (tab. 7). T a b . 7.

Sysselsättning

Samtliga skogsarbeten Flottningsarbete Jordbruksarbete (hos andra) Vägarbete , Sågverks- och stuveriarbete Byggnads- och snickeriarbete Övriga arbeten hos andra , Eget förvärvsarbete (ej jordbr.) . . Värnplikt, skolgång , Sjukdom , Eget jordbruksarbete , Utan arbete Reservarbete Totala antalet arbetsdagar

Hemmansägare

27-7 3-1 0-3 4-8 0-4 09 2-0 0-8

Hemmasöner Fast anArrendatotill jordställda rer, torpare brukare, års- skogs- o. och småanställda flottningsbrukare jordbruksarbetare arbetare

0-2 59-4

40-9 31 0-6 3-5 0-2 1-1 1-3 0-4 O-o 0-7 47-1

29-3 1-6 8-5 2-7 0-3 0-4 1-2 0-2 1-5 0-4 52-6

0-4

1-1

1-3

100-0

o-o

70-1 4-8 1-0 0-8 0-1 0-1 0-8 o-i 0-8

l-o 18-3 (2-1) 100-0

Lösarbetare och övriga arbetare

34 3 5 5 1 1 6 1 1 0 32 5 100

I tab. 7 anförda uppgifter ge inblick i de enskilda sysselsättningsområdenas och yrkenas relativa betydelse för skogsarbetarnas försörjning. Man kan av uppgifterna utläsa, i hur stor utsträckning skogsarbetarna äro beroende av arbetsförtjänster genom arbete av annat slag än skogs-, floltnings- och jordbruksarbete. Inom kategorierna fast anställda skogs- och flottningsarbetare samt lösarbetare och övriga arbetare redovisas arbetslöshet med resp. 18,3 och 32,8 °/o. Det framgår alltså, att de arbetare, som ej sommartid äro knutna till eget jordbruk, regelmässigt saknat sysselsättning under ett par eller några av årets månader. Av tab. 4 kan utläsas en viss konjunkturmässig svängning i fråga om sysselsättningen. Under åren 1929—1930 uppgick avverkningsarbetena över hela landet till 37,3 miljoner dagsverken för att sedan sjunka och n å ett bottenläge under depressionsåret 1932, då samtliga avverkningsarbeten uppgivits omfatta endast 29,1 miljoner dagsverken, en minskning

108 alltså med 8,2 miljoner eller 22 procent. Sedan skedde successivt under åren 1933—1937 en relativt jämn stegring, så att år 1937 avverkningsarbetet ökat till 38,8 miljoner dagsverken. Skogsvårdsarbelena förete ej samma variation men variera från 3,6 miljoner dagsverken 1929—1930 till 4,4 miljoner under år 1933, varefter siffran åter gradvis sjunker till 3,7 miljoner under 1937. Det synes, som om de statsbidrag, som genom skogsvårdsstyrelserna beviljas till vissa diknings- och liknande arbeten, haft en viss betydelse under åren 1933 och 1934.

II.

Utvecklingen under kriget.

Under kriget har arbetsmarknaden totalt sett präglats av en alltmer stegrad efterfrågan på arbetskraft. Detta har icke minst gällt skogsbruket. När det gäller detta, kan den stegrade efterfrågan icke enbart förklaras av ökade avverkningar, även om brännvedskvantiteterna äro något mer arbetskrävande än motsvarande kvantiteter gagnvirke under fredstid. Avverkningarnas omfattning under högkonjunkluråret 1937 samt under krigsåren framgår av nedanstående tablå. Avverkning i miljoner fm3 (kubikmeter fast mått med bark). År Milj. fm3

1937 45-61

1940/411 41*0

1941/42 41-o

1942/43 46"0

1943/44 38'o 2

Under krigsåren ha avverkningarna totalt sett minskats utom under bränsleåret 1942/43, då kvantiteten nådde väl upp till samma siffra som 1937. I ovan angivna kvantiteter ingår ej husbehovs virke. överflyttning

av arbetskraft

från

skogsbruket.

Viss betydelse måste tillmätas det förhållandet, att överflyttningen av arbetskraft från skogsbruket till mer stadigvarande sysselsättningar inom industrier och anläggningsarbeten under de första krigsåren fått relativt stor omfattning. Arbetsmarknadskommissionen har på uppdrag av statsrådet och chefen för socialdepartementet gjort viss undersökning av hithörande frågor (»Arbetsmarknaden» okt. 1942, s. 10). Dylik överflyttning av arbetskraft har förekommit redan under tidigare år, även om den varit av mindre omfattning, och då tjänat tvenne syften, nämligen dels att tillgodose de expanderande industriernas behov av arbetskraft, dels att lätta på skogsbygdens faktiska arbetskraftsöverskott. Framhållas bör här, att sannolikt många av de skogsarbetare, som nu definitivt övergått till exempelvis anläggningsarbete, utgjorts av sådana arbetare, som redan före kriget normalt sysslade med dylika arbeten under sommaren och vilka yrkesmässigt varit att anse som både anläggnings- och skogsarbetare. Det är dessutom troligt, att en stor del av den från landsbygden till industrien överflyttade arbetskraften utgjorts av 1

Bränsleåret. — 2 Beräknad avverkning.

109 ungdom, som, i likhet med vad sedan lång tid tillbaka varit vanligt, trott sig finna en säkrare bärgning och angenämare levnadsförhållanden i städer och samhällen än i hemortens lantliga miljö. Huruvida den av krisen framkallade överflyttningen är större än under åren före kriget saknar man möjlighet att bedöma, enär inga statistiska data finnas att tillgå för tidigare år. Man kan därför icke göra några jämförelser utan får åtnöja sig med ett konstaterande av att en förhållandevis betydande avgång från skogsbruket till andra yrkesområden ägt rum efter krigsutbrottet, delvis sammanhängande med den stora omfattningen av försvarsarbeten och kraftverksanläggningar i olika delar av landet. De militära beredskapsinkallelserna ha från många håll angivits vara huvudanledningen till bristen på arbetskraft i skogen under krigsåren t. o. m. vintern 1942/43. Till hur stor del inkallelserna berört skogsarbetarkåren är svårt att säga, men de mer ansträngda lägena ur beredskapssynpunkt ha hänfört sig till perioder, som berört drivningssäsongen. Detta har medfört, att skogsarbetet blivit desorganiserat under den kanske brådaste tiden på vårvintern. I vissa delar av landet, där befolkningen till stor del utgöres av skogsarbetare, ha givetvis inkallelserna, när de varit mer omfattande, drabbat skogsbruket synnerligen hårt. I detta sammanhang kan nämnas, att i samband med undersökningen rörande skogsbygdens arbets- och levnadsvillkor uppskattades antalet skogsarbetare på landsbygden inom Nordsverige till 10 % av hela folkmängden samt 20 % av befolkningen därstädes enbart inom yrkesgruppen jordbruk med binäringar. På 100 hushåll inom yrkesgruppen kommo i genomsnitt drygt 80 skogsarbetare. Inkallelserna ha utan tvivel under krigsåren kraftigt medverkat till att minska tillgången på van arbetskraft i skogsbruket, särskilt under de tider gränsförsvarsförbanden i skogsbygderna varit mobiliserade. överflyttning

av arbetskraft

till

skogsbruket.

För att kunna tillfredsställa den stora efterfrågan på arbetskraft till skogsbruket, som alltsedan vintern 1939/40 gjort sig gällande, har genom arbetsmarknadskommissionens försorg överflyttats en mängd arbetare från andra yrkesområden. Man kan här i huvudsak urskilja fyra grupper av ovana skogsarbetare. Först togos i anspråk sådana arbetare, som blivit arbetslösa inom sina ordinarie yrken. Då arbetsmarknaden emellertid även på andra håll absorberade denna kategori, visade det sig, att tillströmningen av arbetare i skogen var otillräcklig, varför man genom propaganda bland vissa arbetargrupper inom andra yrkesområden försökte förmå dessa att under någon kortare tid bege sig ut i skogsarbete för att sedan återvända till sin ordinarie anställning. Detta system tillämpades från den 1 juli 1942, och ett icke oväsentligt antal s. k. riksarbetare tillfördes skogsbruket. Systemet väckte emellertid stor ovilja, och numera finns icke någon s. k. riksarbetare i verksamhet i skogen. Den tredje kategorien arbetare, som fullgjort skogsarbete, har utgjorts av de tjänstepliktiga av 1943 års klass. Sedan tjänsteplikten upphört från och med 1 februari 1944, ha dessa återvänt till sina ordi-

110 narie sysselsättningar. Den fjärde kategorien utgöres av flyktingar av olika nationaliteter, med det norska inslaget som dominerande. Vad norrmännen beträffar, lär avsikten vara att överföra de flesta nu i skogsbruket sysselsatta arbetarna till särskild utbildning. Enligt uppgift från norska legationens flyktingskontor skall till ifrågavarande utbildning t. o. m. januari 1944 ha överförts något mer än 2 000 man från skogsarbetet. Under senare delen av år 1943 har skogsbruket karakteriserats av minskad efterfrågan på arbetskraft, sammanhängande med det relativt goda läget på bränslemarknaden, vilket medgivit vissa lättnader i fråga om produktionsplikten över hela landet. Såväl beträffande vanlig brännved som beträffande massaved är tillgången för närvarande synnerligen god. Den ovana arbetskraft, som tillförts skogsbruket, kan icke anses ha haft sysselsättning i skogen annat än tillfälligt. Många ha lämnat skogsarbetet, så snart annat — även tillfälligt — arbete erbjudits. Hur många som verkligen varaktigt kvarstannat i skogsbruket, kan ej ens uppskattningsvis nämnas, men de torde utgöra ett relativt fåtal. Det största antal ovana arbetare, som samtidigt varit i skogsarbete, förekom i februari och mars månader 1943, då antalet översteg 40 000. I denna siffra äro samtliga fyra grupper av ovana skogsarbetare representerade. I början av februari 1944 sysselsattes 17 159 ovana skogsarbetare, vilka åtnjöto bidrag av statsmedel i en eller annan form. Av dessa utgjordes 2 225 av utlänningar av olika slag. Härtill kan emellertid läggas ett antal personer, vilka ej åtnjuta bidrag på grund av att de erhållit sådana för den längsta tid bidrag kan utgå och sålunda ej rapporteras till arbetsmarknadskommissionen. Uppskattningsvis kunna dessa beräknas uppgå till ett par tusen arbetare. Vad ovan sagts beträffande den ovana arbetskraftens relativt tillfälliga vistelse i skogsarbete belyses i någon mån av att ej mindre än något över 80 000 personer passerat genom de av arbetsmarknadskommissionen anordnade förläggningarna för ovana skogsarbetare sedan verksamhetens början vintern 1941. Statens arbetsmarknadskommission lämnar sedan oktober 1941 månatligen redogörelse för antalet sysselsatta huggare (tab. 8). Uppgifterna avse dock endast skogsavverkare, som anlita särskild för skogsbruket anställd arbetskraft. Tab. 8. Antal med avverkningsarbete sysselsatta enligt arbetsmarknadskommissionens inventeringar. 1941

Maj Juli

109 281 120 019 105 463 127 776 89 646 110 236 45 569 60 689 29 018 49 442 32 892 45 736 38 816 30150 34 348

Månadsmedeltal

55 003 75165 80 692 62 419

36 743 40 765 52 389 73 373 86 870 61013

34 600 38 869 47 535 66143 80 216 67 967

Ill T a b . 9.

Antal tillsatta p l a t s e r i n o m s k o g s b r u k e t 19 4 1

Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Summa

19 4 2

19 4 3

Tills, platser

Därav fr. annat yrkesområde

Tills, platser

Därav fr. annat yrkesområde

Tills, platser

Därav fr. annat yrkesområde

5 544 4 405 2 976 1712 2 503 2 793 2'536 3 998 4 718 6 747 9 504 5 352

1876 1672 740

789 1829 2 304 3 992 6 313 2 881

6 402 3 387 2 240 1097 670 1017 3 698 4 693 4 332 7 680 8 988 8 047

24 314 14 252 14193 9 687 9 739 5 464 3 981 4155 4 970 8 414 14 915 8 329

20 205 11369 11284 6 579 6 259 3 309 2 027 2 282 2 967 5 810 11306 5 417

52 788

22 396

9 830 5909 4174 3 090 2 570 3 036 5 221 6 691 6 402 10 001 12 224 10 630 79 778

52 251

88 814

T a b . 10. Antal o v a n a a r b e t a r e i s k o g s a r b e t e 1941—januari 1944.

Januari.. Februari Mars April Maj Juni

— — — — —

9 076 8 274 6142 3 534 1872 2153

37 465 40 805 39 765 34 300 26 810 21641

18 454 Juli — Augusti... — September — Oktober . . — November — December

2 405 3 000 4 743 7 032 6 6 45

5134 16 519 6 760 10 603 9 874 9 314 13 663 11 197 17 804 15 324 19 820 16 515

»etare. Av skogsägarna vid inventeringarna uppgivet antal ovana arbetare. ed. Uppgifter från Statens arbetsmarknadskommissions styrkebesked

I statens arbetsmarknadskommissions och kungl. socialstyrelsens månatliga redogörelse »Arbetsmarknaden» redovisas antalet personer, som från andra [yrkesområden överförts till skogsbruket, ävensom antalet ovana arbetare, [som åtnjuta bidrag från statens arbetsmarknadskommission. En sammanställning av dessa olika sifferserier ger en uppfattning om den utsträckning, i vilken åtgärderna för att tillföra skogsbruket arbetskraft från andra yrkesjområden medfört resultat (tab. 9 och 10). I tabell 11 göres en jämförelse mellan antalet skogsarbetare under januari månad åren 1942 och 1943. I tabellen angivna siffror över totala antalet anställda hänföra sig till arbetskraftsinventeringarna. Beaktas bör härvid, att uppgifterna till dessa inventeringar endast avse särskilt för ändamålet anställd arbetskraft. De giva sålunda, som i annat sammanhang framhållits, icke en fullständig bild av antalet i skogen sysselsatta huggare. För nu ifrågasatt jämförelse äro uppgifterna emellertid fullt användbara, enär

112 Tab. 11. Sysselsättning inom skogsbruket. 31

L ä n

Totalt

Göteborgs och Bohus

Summa

3 287 3 259 3 704 4111 1776 1969 3 632 479 1705 3 693 786 1334 999 2 643 2 582 4 022 2 066 9122 8 825 10 274 10 461 8 570 10 823 9159 109281

J a n u a r i månad. 31

/i 1942

Ovana

Vana

Totalt

3 525 3 241 3 895 4 314 1988 3 045 3 647 396 1505 2 671 1420 1033 883 2 958 2 878 4 360 2 819 9 307 11137 10 350 11176 9 413 13 832 10 226 9076 | 100205 120 019 392 304 285 270 176 170 281 55 285 543 55 285 193 214 252 490 163 905 691 793 895 259 718 402

2 895 2 955 3 419 3 841 1600 1799 3 351 424 1420 3150 731 1049 806 2 429 2 330 3 532 1903 8 217 8134 9 481 9 566 8 311 10105 8 757

/i 1943

Ovana

Vana

1 495 974 1 275 1114 1614 1 792 1 323 76 754 1 067 379 646 1 161 1867 1154 3 229 1 422 703 2 807 3 866 4 585 2 001 2 204 1137

2 030 2 267 2 620 3 200 374 1 253 2 324 320 751 1 604 1041 387 - 278 1091 1 724 931 1 397 8 604 8 330 6 484 6 591 7 412 11628 9 089

38 645

81174 Minskning av vana 1942—43 865 688 799 641 1226 546 1027 104 669 1546 268 662 1084 1 338 606 2 601 506 1 +387 l + 196 2 997 2 975 899 1 +157 1 +332 20 975

31 Ökning. — Uppgiftern i över t Dtalt ant al syssels åtta sam t ovana den /i 1942 äro 31 ur statens 3 äro hämtade vana der L /i 124 hämtade ur >Arbetsmarkn aden». I antalet o 3 arbetsmarknadskommission s styrkebesked deii / 2 1943 1

samtliga de personer, som från andra yrkesområden tillföras skogsbruket, innefattas under begreppet »särskilt för ändamålet anställd arbetskraft». Vid inventeringen den 31 januari 1942 sysselsatta huggare utgjorde enligt tab. 11 109 281. Av dessa utgjordes 9 076 av ovana arbetare. Antalet i skogen sysselsatta vana huggare kan alltså vid ifrågavarande tidpunkt uppskattas till i runt tal 100 200. Den 31 januari 1943 rapporterades enligt arbetsmarknadskommissionens inventering 120 019 huggare i skogen. Av dessa utgjordes 37 465 av personer, som i egenskap av från andra yrkesområden överflyttade åtnjöto bidrag i en eller annan form genom arbetsmarknadskommissionen. De vana huggarna kunna alltså sistnämnda dag uppskattas till något mer än 82 500, alltså inemot 18 000 mindre än ett år tidigare. Den 31 januari 1944 utgjorde motsvarande siffror 104 345 totalt, varav 17 200 ovana. Antalet vana arbetare utgjorde alltså i runt tal 87 000 eller omkring 4 500 fler än vid motsvarande tid föregående år.

113 T a b . 12.

S a m m a n d r a g av b e r ä k n a t a n t a l m a n p e r m å n a d ( m å n a d s v e r k e n ) för h u g g n i n g av ved o c h v i r k e 1943 1/i 1944. 1000-tal man.

Södra Sverige Värmland Kopparbergs och Gävleborgs lä ti .. De fyra nordligaste länen Summa hela riket

T a b . 13.

Medeltal per månad

Julisept. Okt. Nov. Dec.

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni

35-4 (44) 5-7 (8)

12-7 3-5

16-8 4-2

28-7 5-0

44-3 6-1

60-7 8-6

76-1 10-3

65-7 10-5

45-9 8-3

29-2 5-2

21-1 3-7

16-4(18)

10-2

12-5

14-7

21-2

26-8

27-9

21-8

14-0

10-6

23-7 (32) 11-8 81-2(102) 38-2

18-3

19-3 22-7

41-8

42-3

30-9

20-8

15-s

51-8

663 S7-8 124-0

155-0

140-i

106-9

50-7

S a m m a n d r a g a v b e r ä k n a t a n t a l m a n p e r m å n a d för k ö r n i n g av v e d o c h v i r k e 1943 V» 1944. 1 000-tal man.

Värmland Kopparbergs och Gävleborgs län .. De fyra nordligaste länen

Medeltal JuliOkt. Nov. Dec. per månad sept.

Jan.

Febr.

Mars April

Maj Juni

14-7(11-6) 2-6 (2-8)

2-8 0-2

6-4 0-7

10-3 1-1

15-2 2-5

37-8 6-4

397 7-7

34-7 6-7

15-4 3-6

6-3 1-6

2-7 0-1

6-3 (5-6)

0-7

3-4

7-3

13-4

16-1

15-2

8-9

3-7

0-4

6-8 234

9-9

19-3

23-7

23-5

14-0

0-3

34 9

76-9

87-2

80-1

41-9

17-2

8-6

9-1(12-0)

0-6

3-9

Summa hela riket 32-7(32-0)

4-3

144 Nu anförda siffror synas ge vid handen, att antalet i arbete varande yrkesskogsarbete sedan vintern 1941/42 icke oväsentligt sjunkit under året 1942 och vintern 1943, medan år 1944 medfört en ökning, som kan uppskattas till omkring 4 500. Enligt uppgifter, som lämnats av Svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet, torde under vintern 1943/44 en viss återgång till skogsarbetet ha gjort sig gällande. Att med säkerhet angiva omfattningen av denna återgång låter sig icke göra. Man kan emellertid konstatera, att antalet vana arbetare ökat i jämförelse med föregående år, vilket torde giva vid handen, att en del arbetare, som tillfälligt övergått till industri- och anläggningsarbeten, redan börjat återvända till sitt ursprungliga yrke, då arbetstillfällena inom de nya yrkena minskat. Samtidigt kan konstateras, att arbetstillfällena inom skogsbruket i avsevärd grad minskat under bränsleåret 1943/44 i jämförelse med bränsleåret 1942/43, vilket siffermässigt kan angivas genom att avverkningsprogrammet sänkts från 55 miljoner lm 3 under 1942/43 till omkring 45 miljoner lm 3 bränsleåret 1943/44 vad beträffar ved för bränsleändamål. Samtidigt torde avverkningen av gagnvirke — sågtim8—447822.

114 mer och massaved vid sidan av produktionsplikten — ha minskat högst avsevärt på grund av att exporten f. n. praktiskt taget upphört. I tabellerna 12 och 13 angivas de beräkningar, som av bränslekommissionen gjorts över antalet erforderliga huggare och körare för genomförandet av det av bränslekommissionen fastställda avverkningsprogrammet. (Siffrorna inom parentes angiva motsvarande tal föregående år.) Oavsett de beräknade siffrornas giltighet kan man konstatera, att i början av februari 1944 tillgången på arbetskraft för skogsbruket är större än efterfrågan. III. Läget vid ett fredsslut. För att bedöma skogsbrukets behov av arbetskraft efter ett eventuellt vapenstillestånd måste man söka uppgöra en bild av huru utvecklingen kan tänkas komma att gestalta sig, även om det ligger i sakens natur, att en sådan prognos måste bli högst otillförlitlig. De förhållanden, som i det ifrågasatta läget bli utslagsgivande, äro dels behovet av och tillgången på bränsle, dels skogsindustriernas behov av råvaror. Avverkningen av ved för bränsleändamål har under krigsåren dominerat det totala avverkningsprogrammet, även om i de för bränsleändamål avsedda kvantiteterna ingått stora delar massaved. Gagnvirkesavverkningarna ha gått starkt tillbaka. Det är alltså givet, att om behovet av vedbränsle skulle starkt minska, detta omedelbart kommer att återspegla sig i minskad sysselsättning i form av vedhuggningar. Bränsleförsörjningen. Med den arbetshypotesen att ett vapenstillestånd skulle inträffa i Europa den V? 1944 och att kriget i Ostasien skulle fortsätta ett å två år därefter, har bränslekommissionen uppgjort en kvantitativ avvecklingsprognos för fasta bränslen, som omfattar tre olika alternativ. Ett av dessa utgör ett katastrofalternativ med upphörande av all import under ett års tid och därefter långsam tillväxt. Det andra alternativet, som torde få anses vara det sannolikaste, innebär ett antaget importstopp under ett halvt år och därefter en import, stegrad till full storlek på ett och ett halvt år. Det tredje alternativet torde få anses osannolikt gynnsamt ur importsynpunkt. Det sämsta alternativet ur importsynpunkt, här benämnt alternativ A, har av bränslekommissionen ej varierats. De två övriga alternativen, mellan alternativet — här benämnt alternativ B — samt det gynnsammaste importalternativet, här benämnt alternativ G, ha behandlats i tre olika variationer, omfattande: pessimistisk, sannolik och optimistisk avveckling. Här nedan upptagas endast alternativ A samt den som sannolik angivna utvecklingen för alternativen B och G till behandling. I tab. 14 har gjorts en sammanställning av vedbehovet vid olika importalternativ.

115 Tab. 14. Ved A

Bränsleår

B

Avverk- FörbrukLager ning ning 1943 V? 1944 1944 V? 1945 1945 V? 1946 1946 i/7 1947 1947 1/7 1948 1948 1/7 1949

36-0 397 27-9 19-5 14-7 14-7

40-6 40-0 40-0 27-8 14-7 14-7

40-0 35-4 35-1 23-0 14-7 14-7 14-7

m i l j o n e r

lm 3

Sannolik avveckling

C

i

Avverk- FörbrukLager ning ning 36-0 33-1 21-1 9-0 14-5 14-5

40-6 36-0 32-5 15-6 14-5 14-5

40-0 35-4 32-5 21-L 14-5 14-5

Sannolik avveckling

Avverk- FörbrukLager ning ning 36-0 15-9 12-0 14-3

406 28-6 20-4 14-3

400 35-4 227 14-3 14-3

Enligt tidigare angivna beräkningsgrunder erfordras för avverkning (huggning och körning) av i tab. 14 angivna kvantiteter här nedan angivna antal dagsverken (tab. 15). Tab. 15. M i l j o n e r A

Bränsleår Huggning 1944 V? 1945 1945 V? 1946 1946 V? 1947 1947 </i 1948 1948 V? 1949

13-2 9-3 6-5 49 4-9

c

B

Körning Summa 5-7 4-0 2-8 2-1 2-1

d a g s v e r k e n

18-9 13-3 9-3 7-0 7-0

Huggning

ll-o 7-0 3-0 4-8 4-8

Körning Summa 4-7 3-0 1-3 2-1 2-1

15-7

io-o 4-3 6-9 6-9

Huggning 5-3 4-0 4-8

Körning Summa 2-2 1-7 2-1

7-5 5-7 6-9

Den av bränslekommissionen angivna optimistiska avvecklingen av alternativet C skulle innebära, att — åtminstone räknemässigt sett — ingen som helst vedavverkning skulle behövas. Detta är emellertid ett siffermässigt beräkningsresultat utan tänkbar motsvarighet i verkligheten. De framlagda beräkningarna ge emellertid vid handen, att, beroende på utvecklingen, praktiskt taget vilka kvantiteter som helst mellan 0 och 39,7 miljoner lm 3 ved kunna bliva erforderliga. Det ur bränslesynpunkt gynnsammaste alternativet är det ur sysselsättningssynpunkt sämsta, om det ej finnes en mängd andra arbetstillfällen att bjuda den friställda arbetskraften. Det ur bränsleförsörjningssynpunkt sämsta alternativet är ur sysselsättningssynpunkt gynnsammast. Gagnvirkesbehov. Industriens utredningsinstitut har verkställt utredningar rörande trävaru-, massa- och pappersindustriens sannolika utveckling efter kriget. Som utredningspremiss har gällt, att allmänt vapenstillestånd skulle inträda under

116 T a b . 16. År Sågverk och hyvlerier. t \

1/9 1939 1/9 1943 1/9 1943 '/g 1943

Sysselsatta Pappersm assefa briker. f \

Anställda Inkallade Sysselsatta Pappersbruk

och

pappfabriker.

1/9 1939 1/9 1943 1/9 1943

Vo 1943

f 1/9 1939 \ 1/9 1943. i /9 1943

Sysselsatta

1/9 1943

Förvaltnings- Arbetarperpersonal sonal

919 964 57 907

1591 1766 123 1643 1696 1823 140 1683

14 782 12 671 1411

Totalt

15 701 13 635 1468 12167

20 236 17 487 2 230

21 827 19 253 2 353

15 257

16 900

16 587 16 090 1895

18 283 17 913 2 035

15 878

vintern 1943/44. Handeln på fjärran Östern antages fortsättningsvis komma att ligga nere. Det antages slutligen, att Sverige går ur krigsperioden utan att anfallas. En kortare förskjutning av tidpunkten för ett eventuellt vapenstillestånd skulle ej medföra några avsevärda förändringar enligt under hand lämnade upplysningar. För samtliga skogsindustrier angives, att sysselsättningsmöjligheterna kunna beräknas komma att ganska väl upprätthållas under en tvåårsperiod efter ett vapenstillestånd. För sågverksindustrien beräknar man dock, att sysselsättningen icke helt kan väntas återvända till samma nivå som före kriget. För pappersmasseoch pappersindustrien r ä k n a r man med — under förutsättning att handelspolitiska hinder liksom svårigheter på betalnings- och transportområdena skola kunna övervinnas — att produktionskapaciteten till huvudsaklig del skall kunna utnyttjas och att sysselsättningsmöjligheterna skola bliva goda. Tab. 16 angiver antalet anställda inom skogsindustrierna omedelbart före kriget och vid motsvarande tidpunkt 1943. I tab. 17 angives förbrukning av sågtimmer samt tillverkning och export av sågade trävaror samt dessutom beräknade erforderliga mängder sågat virke under åren 1944 och 1945. Av tab. 16 kan utläsas, att den sammanlagda arbetsstyrkan inom skogsindustrierna den 1ld 1939 uppgick till 51 605 man. Den Vo 1943 var antalet anställda 46 248 eller omkring 5 400 mindre än 1939. Av dessa 46 248 voro något mer än 12 % eller 5 536 inkallade i militärtjänst, varför nettoantalet sysselsatta ej uppgick till mer än 40 712, eller omkring 11 000 mindre än vid motsvarande tidpunkt 1939. Av ovannämnda 5 400 har med all säkerhet ett stort antal antagit skogsarbete. Antalet sysselsatta i februari 1944 torde ha ytterligare väsentligt

117 gått ned med hänsyn till den ringa sysselsättningen inom här ifrågavarande industrier. Enligt uppgift från industriens utredningsinstitut beräknas anskaffningen av sågtimmer uppgå till 322 miljoner flottningskubikfot under år 1944 och till 364 miljoner under 1945, vilket, med hänsyn till att vapenstillestånd ännu ej inträffat, kanske bör tolkas så, att respektive kvantiteter bli erforderliga under första och andra året efter ett vapenstillestånd. Jämfört med åren närmast före kriget äro dessa kvantiteter lägre än då förbrukade, som uppgingo till i runt tal 400 miljoner flottningskubikfot, eller omkring 11,3 miljoner kubikmeter fast mått. 1933 års skogsindustrisakkunniga (SOU 1935: 36, s. 141) ha angivit en genomsnittlig arbetskraftsåtgång för landet i sin helhet vid skogsavverkningarna och flottningarna av 0,9 dagsverken per fm3 friskt gagnvirke. Enligt denna utredning torde man i stort genomsnitt för den beräknade avverkningen av såväl gagnvirke som övrigt virke kunna räkna med att arbetskraftsåtgången i mansdagsverken och avverkningen i fm 3 äro lika. Med tillämpning av denna regel skulle arbetskraftsåtgången för anskaffning av 322 miljoner flottningskubikfot uppgå till 9,1 miljoner dagsverken, och för anskaffning av 364 miljoner flottningskubikfot blir motsvarande tal 10,3 miljoner dagsverken, alltså väsentligt mer än vad som angivits av industriens utredningsinstitut. På enahanda sätt som för sågverksindustrien har angivits tillverkning och förbrukning för massaindustrien. I de angivna siffrorna för anskaffning och förbrukning inkluderas även pappersbruken. För åren 1944 och 1945 angivas 15,2 resp. 20,3 miljoner lm 3 . Omräknat i fast mått efter en fastmasseprocent av 70 % uppgå de uppskattade kvantiteterna till 10,64 resp. 14,21 miljoner kubikmeter fast mått. Efter skogsindustrisakkunnigas beräkningsmetoder skulle alltså antalet erforderliga dagsverken utgöra 10,64 resp. 14,21 miljoner. Med hänsyn till de olika premisser, från vilka bränslekommissionen och industriens utredningsinstitut utgått, är det synnerligen svårt alt genom en direkt sammanställning av de olika resultaten få en samlad prognos. I sammanfattningen h ä r nedan göres ett försök att sammanjämka de båda utredningarna, varvid bränslekommissionens tre alternativ läggas till grund för den sannolika utvecklingen för resp. alternativ. Dessförinnan skall emellertid här vidröras en del förhållanden i samband med framställningen av träkol under kriget. Träkolsframställningen, i samband med vilken vissa värdefulla biprodukter erhållas, sker i viss utsträckning rent industrimässigt. Före kriget tillverkades i landet omkring 2 000 000 m 3 träkol. Under 1943 uppgick tillverkningen till omkring 5 000 000 m 3 . Tillverkningen sker dels i mila ute i skogen, dels i ugnar. Av ugnarna kan man urskilja tre typer, dels s. k. milugnar, av vilka finnas i runt tal 2 500 i verksamhet, dels 100 retortugnar och slutligen 200 stubbugnar. Hur stor arbetsstyrka, som tages i anspråk för kolningen, är svårt att angiva, men

118 approximativt kan man med utgångspunkt från tillverkade kvantiteter beräkna densamma. I milor ha under krigsåren kolats omkring 2 miljoner m 3 årligen. Man kan beräkna, att en kolare i genomsnitt kölar 4 milor, vardera med ett utbyte av i runt tal 70 m 3 . För själva kolningsarbetet skulle enligt denna beräkningsmetod erfordras c:a 7 000 man. Då kolningstiden är beroende av vilken kolningsmetod som användes, är det svårt att angiva, vilket antal dagsverken som åtgår. Med en antagen kolningstid av i genomsnitt 16 dagar och med gängse beräkningsmetoder för anordnande av kolbotten och kolkoja samt vedredning o. dyl. blir dagsverksåtgången i runt tal ett dagsverke per läst eller 0,5 dagsverke per kubikmeter. Man kan alltså uppskatta antalet dagsverken vid milkolning till i runt tal 1 miljon. Observeras bör, att huggning och körning av veden ej inräknats i dagsverksåtgången, enär arbetskraftsåtgången för huggning och körning inberäknats i siffrorna för avverkning. Kolningsarbetet vid milkolning är koncentrerat till hösten och vintern. Den sammanlagda arbetsstyrkan vid kolugnarna kan uppskattas till lägst 10 000 man. Sammanfattning. Sysselsättnings

förhållandena.

Av det föregående (tab. 6) framgår, att i skogen sysselsatta arbetarkategorier i stor utsträckning äro beroende av arbetsförtjänster genom arbete av annat slag än skogsarbete. Detta gäller icke blott egentliga skogsarbetare utan även kategorierna hemmansägare, arrendatorer, torpare och småbrukare samt dessas hemmavarande söner. För innehavarna av de minsta brukningsdelarna äro givetvis under en relativt stor del av året arbetstillfällena inom det egna skogs- och jordbruket ej tillräckliga. Förvärvsarbete hos andra är då en förutsättning för en åtminstone nödtorftig försörjning. Saknas dylika arbetstillfällen, vilket i regel är fallet vid lågkonjunktur, bli icke blott skogsarbetarna utan jämväl hemmansägare, arrendatorer och dessas söner i viss mån beroende av statliga eller kommunala åtgärder för motverkande av arbetslöshet. Ett förhållande i detta sammanhang, som särskilt förtjänar påpekas, sammanhänger med vedavverkningarna under krigsåren. De ökade avverkningar, som många mindre skogsägare fått sig ålagda, torde i en del fall gjort det svårt för dem att själva utföra avverkningsarbetet i den omfattning, som skulle varit förhållandet, om avverkningarna kommit att bedrivas i mera normal omfattning. Detta innebär ej blott, att man i förtid avverkat ett reservförråd av vedsortiment, utan även att man efter kriget går miste om de arbestillfalien, som hade varit förenade därmed, utan att man själv nu fått tillgodogöra sig dessa. Vilken räckvidd denna synpunkt bör tillmätas, undandrager sig emellertid bedömande. Den lägsta siffra för sysselsättningen i skogen, som angivits sedan år 1929, hänför sig till år 1932, då antalet dagsverken i avverkningsarbeten uppgick till 29,1 miljoner och i skogsvårdsarbeten till 3,8 miljoner, eller samman-

119 lagt 32,9 miljoner, och den högsta hänför sig till högkonjunkturåret 1937, då siffrorna utgjorde resp. 38,8 och 3,7, eller sammanlagt 42,5 miljoner dagsverken. Skillnaden utgör 9,6 miljoner dagsverken, motsvarande en arbetarstyrka på 40 000 man under 240 arbetsdagar. Antalet dagsverken i skogsvårdsarbeten synes ha ökat, då avverkningarna minskat, och på samma sätt synes skogsvårdsarbetet ha avtagit, då avverkningarna haft större omfattning. Det måste anses vara synnerligen angeläget, att statsmakterna medverka till att skogsvårdsåtgärder och därmed likställda arbeten komma till stånd i sådan utsträckning, att man genom dylika arbeten kan trygga försörjningen för de arbetare, varom här är fråga, även under en svår lågkonjunktur. Berörda

arbetarkategorier.

De arbetare, som normalt sysselsättas i skogsbruket, utgöras av hemmansägare, arrendatorer och torpare samt deras söner, arbetare med egnahem och fasta skogsarbetare samt lösarbetare. Under kriget ha tillkommit arbetslösa av olika kategorier, såsom industriarbetare, byggnads-, stuveri- och hamnarbetare m. fl., dessutom under en kortade tidsperiod frän industrien tillfälligt permitterade arbetare, s. k. riksarbetare, under år 1943 tjänstepliktiga, födda år 1923, samt en stor del flyktingar av clika nationaliteter. De ovana arbetarnas antal har varierat högst avsevärt men har alltid varit störst vintertid. I medeltal per månad under åren 1941 t. o. m. 1943 har antalet utgjort resp. 2 000, 7 636 och 25 675. Sedan tjänsteplikten upphört med utgången av januari 1944, har antalet i skogsarbete sysselsatta nedgått till omkring 17 000, vilka åtnjöto bidrag från statens arbetsmarknadskommission. Av dessa utgjordes 2 225 av utlänningar. Härtill kommer ett antal »ovana» arbetare, som överförts till skogsbruket men som på grund av att de ej uppbära bidrag ej heller rapporteras till kommissionen. Sannolikt utgör denna kategori ett par tusen arbetare. Arbetskraftsbehovet. Den totala arbetskraftsåtgången under bränsleåret 1942/43 har av bränslekommissionen uppskattats till något över 32 miljoner dagsverken för huggning och körning, medan enligt samma beräkningsgrunder under nu löpande bränsleår dagsverksåtgången beräknats till något över 27 miljoner dagsverken, motsvarande en minskning av 15,8 °/o. Härvid är att märka, att dagsverksåtgången för huggning minskar med 20 °/o, medan dagsverksåtgången för körning ökar något innevarande bränsleår. Minskningen motsvarar en arbetsstyrka för huggning på 20 000 m a n under 240 arbetsdagar. överflyttad

arbetskraft.

Av de ovana arbetarna ha de s. k. riksarbetarna samt de tjänstepliktiga lämnat skogshanteringen. De som kvarstå utgöras av arbetslösa och utlänningar. Antalet utlänningar, som åtnjöto bidrag av arbetsmarknadskommis-

120 sionen, utgjorde den 1 februari 2 225. Norrmännen, som tidigare dominerat vid skogsförläggningarna, hade då nedgått till 934 man. Enligt uppgift från norska legationens flyktingskontor funnos dessutom omkring 870 andra norrmän i skogsarbete utan bidrag. Sedan i november hade antalet norrmän i skogsarbete minskat med 2 012. Ytterligare överflyttning av norsk arbetskraft till särskild utbildning pågår. Läget vid ett eventuellt

vapenstillestånd.

Med hänsyn till de ovissa premisserna är det givetvis ytterligt vanskligt att bedöma utvecklingen i samband med ett vapenstillestånd. För att vara på den säkra sidan vid bedömandet av i vilken utsträckning arbetskraft kommer att friställas från skogsbruket i samband med ett vapenstillestånd, borde man utgå ifrån den av bränslekommissionen angivna optimistiska avvecklingen av det gynnsammaste importalternativet, vilket innebär, att ingen som helst avverkning skulle vara behövlig under det bränsleår, som följer närmast efter ett vapenstillestånd. Vågar man utgå från detta, måste man med hänsyn till bränslekommissionens premisser antaga, att även exporten kommer igång i stor utsträckning. Detta skulle i realiteten innebära, att fullt fredsmässiga förhållanden under goda konjunkturer skulle inträffa, varför några mer omfattande åtgärder i syfte att bereda arbete i skogen ej skulle bliva behövliga. Skulle å andra sidan importen av fossila bränslen helt spärras, så finnes i samband därmed icke någon anledning att uppehålla sig vid friställandet av arbetskraft från skogsbruket, utan snarare torde då uppstå arbetsmarknadsproblem, liknande dem som man hitintills under kriget haft att bemästra. Beroende på hur exportmöjligheterna komma att utveckla sig, kunna problemen i den situationen komma att bli än mer komplicerade än under krigsåren hittills. Man kan göra det tankeexperimentet, att importen av bränsle stoppas, medan å andra sidan exportmöjligheterna västerut bli tämligen goda. Då kommer läget att bli synnerligen ansträngt, även om denna utveckling får anses vara tämligen osannolik, men ej alldeles utesluten. Det alternativ man har anledning att uppehålla sig vid, är det som av bränslekommissionen angivits som det sannolikaste. Detta alternativ är varierat i tre olika former dels optimistisk avveckling, dels pessimistisk och dels sannolik. Här angivas erforderliga brännvedskvantiteter under bränsleåret 1944/45 till lägst 29,9 miljoner lm 3 och högst 36,4 miljoner, medan medeltalet ligger på 33,1 miljoner. Året därefter uppskattas motsvarande siffror till 14,5, 27,9 och 21,1 miljoner lm 3 . Man har förutsatt, att import skall vara omöjliggjord under ett halvt års tid för att efter ett och ett halvt år uppnå full storlek den VT 1946. Det som sannolikt angivna alternativet för bränsleåret 1944/45 innebär en minskning i den beräknade förbrukningen för bränsleändamål med omkring 3 miljoner lm 3 jämfört med nu löpande bränsleår. Denna minskning motsvarar i runt tal 1 miljon huggningsdagsverken, eller sysselsättning för omkring 4 200 man under 240 arbetsdagar. Någon massaved avses icke komma till användning för bränsleändamål i detta alternativ. Skulle exporten ligga nere,

121 blir förbrukningen av massaved och timmer begränsad till landets egna behov. Före kriget uppgick den svenska träproduktionen till 1,30 miljoner stds, varav 45 °/o avsattes inom landet. Enligt industriens utredningsinstitut kan man förutsätta, att konsumtionen efter kriget vid väntat livligt bostadsbyggande kommer att öka något. Den inom landet avsatta kvantiteten trävaror motsvarar 5 miljoner kubikmeter timmer. Enligt skogsindustrisakkunnigas beräkningar motsvarar detta 5 miljoner dagsverken. Av kemisk massa tillverkades åren före kriget c:a 2,4 miljoner ton. Den försålda kvantiteten uppgick till c:a 1,9 miljoner ton, varav c:a 95 °/o exporterades. Av mekanisk massa tillverkades c:a 0,7 miljoner ton, varav försåldes c:a 0,3 miljoner ton, varav 90 °/o på export. Den för egen användning behållna och på den inhemska marknaden sålda massan gick till pappers- och papptillverkning, varav i sin tur exporterades en stor del. Av den svenska produktionen av papper och papp, som under de två förkrigsåren uppgick till 0,77 resp. 0,95 miljoner ton, konsumerades normalt en tredjedel av den inhemska marknaden. Mot de angivna tillverkningssiffrorna under förkrigsåren svarade en sammanlagd vedförbrukning på c:a 18,5 miljoner lm 3 . Förbrukningen inom landet av massa motsvarar c:a 11,0 % av tillverkningen. Den vedkvantitet, som kan beräknas ha åtgått för den inom landet förbrukade kvantiteten, utgör alltså 11,0 °/o av 18,5 miljoner lm 3 , eller 2,03 miljoner lm 3 . Under förutsättning att bränslekommissionens alternativ B, sannolik utveckling, inträffar och att skogsindustriernas produktion inskränker sig till ersättningstillverkning för inom landet förbrukade produkter, skulle erforderliga vedkvantiteter för året närmast efter kriget kunna uppskattas till för bränsleändamål » massaindustrien. » sågverksindustrien

33' i milj. lm3 = 21 .5 milj. dagsverken 2-o :> » = 1*4 » » 5*0 » fm3 — 5*0 » > Summa 27* 9 milj. dagsverken

Om man förutsätter samma export som under år 1943 men i övrigt utgår från bränslekommissionens förutsättningar, bli motsvarande siffror för bränsleändamål » massaindustrien » sågverksindustrien

33*i milj. lm3 = 21'5 milj. dagsverken 6*0 » » = 4'2 » » 6'7 » fm3 — 6'7 » » Summa 32 4 milj. dagsverken

Sysselsättningsvolymen i avverkningsarbeten under åren 1929—1937 framgår av tab. 4. Lägst har angivits siffran 29,1 miljoner dagsverken 1932, högst 38,8 miljoner år 1937. Medeltalet utgör 35,1 miljoner dagsverken för perioden. Jämför man här ovan som sannolikt angivna alternativ med medeltalet för perioden 1929—1937 framgår, att det i sämsta fall skulle uppstå en minskning i sysselsättningsvolymen på 7,2 miljoner dagsverken, motsvarande arbete för c:a 30 000 man under 240 arbetsdagar. Förutsätter man samma be-

122 gränsade export som under år 1943, utgör minskningen c:a 2,7 miljoner dagsverken, motsvarande arbete för i runt tal 11 000 man i 240 arbetsdagar. Den arbetsreserv man därför bör inrikta sig på att tillskapa för de vana skogsarbetarna, synes sålunda behöva uppgå till högst 7,2 miljoner och lägst 2,7 miljoner dagsverken. Då utvecklingen antagligen kommer att ligga någonstans emellan dessa alternativ, torde en arbetsreserv, uppgående till c:a 6 miljoner dagsverken, få anses tillfredsställande i första hand, för att vid behov utökas. De ovana skogsarbetare — f. n. 17 000 — som sysselsättas i skogsbruket, förutsättas bli sysselsatta med andra arbeten än skogsarbete. Då av allt framgår, att skogsarbetarna även under normala tider ha en mycket ojämn och oviss inkomst av skogsarbetet, bör särskilt utredas, vilka möjligheter som föreligga att bereda skogsarbetarna en jämnare sysselsättning året runt i deras egentliga yrke. Stockholm den 24 februari 1944. Statens arbetsmarknadskommission. A. THOMSON. S. Gullberg.

ARBETSKRAFTSFÖRHÅLLANDENA INOM BRÄNNTORVINDUSTRIN UNDERSÖKNING UTFÖRD AV STATENS

ARBETSMARKNADSKOMMISSION

Till Herr Statsrådet

och Chefen för Kungl.

Finansdepartementet.

Statens arbetsmarknadskommission får härmed såsom en del av det kommissionen anförtrodda arbetet med vissa förberedande undersökningar angående efterkrigsproblem överlämna en VPM angående arbetskraftsförhållandena inom bränntorvindustrin. Stockholm den 28 mars 1944. Statens arbetsmarknadskommission. JOHN ERICSSON. Erik

Nylin.

127 VPM angående arbetskraftsförhållandena inom bränntorvindustrin. De strävanden, som under kriget gjorts för att öka tillgången på inhemskt bränsle, ha bl. a. gått ut på att öka produktionen av bränntorv. Tillgängliga statistiska data angående torvproduktionens omfattning före kriget äro tämligen osäkra. Statens bränslekommissions torvbyrå har meddelat följande siffror över produktionen för avsalu före kriget. Produktionsresultaten avse emellertid endast de större företagen. 1935 1936 1937 1938 1939

30 817 ton ' 30 743 » 34 277 » 25 711 » 22 000 > (uppskattad kvantitet)

Genom olika statliga stödåtgärder, såsom statsbidrag till iordningställande av torvmossar i enskild ägo, statliga lån på goda villkor till anskaffning av maskintorvverk, avtal, varigenom företagaren tillförsäkras avsättning för sin produktion, och slutligen statsgaranti för bränntorv, har produktionen mångdubblats under krigsåren. Produktionsresultaten framgå av nedanstående sammanställning. Å r 1940 1941 1942 1943

Maskintorv 82 500 245 000 668 000 1 0 4 0 000

Frästorv 16 500 66 500 135 000 105 000

Sticktorv _ 26 400 32 000 10 000

Summa : 99 000 2 337 900 2 835 000 2 1 1 5 5 000

För att utröna antalet i torvindustrin anställda verkställde arbetsmarknadskommissionen under tiden 31 mars—30 juni 1942 vid varje månads utgång inventering av arbetskraft för torvindustrin. Resultatet av dessa inventeringar redovisas i nedanstående tabell. 1942 30/ 4 3

Vö

30/ 6

Antal sysselsatta arbetare

Ytterligare arbetskraftsbehov

Hela arbetskraftsbehovet

4 743 11746 14 716

9 419 4 159 2 030

14 162 15 905 16 746

1 Härtill kommer vid småföretag producerad bränntorv under år 1940, vilken kvantitet uppskattats till 28 000 ton, inklusive sticktorv. 2 Härtill kommer bränntorv för husbehov med omkring 8 000 ton per år.

128 I december 1942 infordrade statens bränslekommission uppgifter från samtliga maskintorvproducenter om det beräknade arbetskraftsbehovet till torvkampanjen under 1943. Uppgifterna avsågo dels huru många arbetare företagen räknade med att själva kunna anskaffa genom egen eller den lokala arbetsförmedlingsanstaltens försorg, dels huru stort behovet var av anvisad arbetskraft, och dels slutligen möjligheterna till förläggning och utspisning i befintliga byggnader. Av de 682 maskintorvföretagen, som voro i gång 1942, lämnades endast från 279 företag, d. v. s. från 41 °/o, önskade uppgifter. Dessa företag ansågo sig behöva sammanlagt 9 528 män samt 4 100 kvinnor och minderåriga. De arbetsmoment, som förekomma vid upptagning med de allmännast förekommande torvverken, d. v. s. enligt den s. k. Anrepsmetoden, och med linbaneutsättning, äro i huvudsak följande: a. uppgrävning av råtorven; b. skärning av torvsträngen vid torvverket och passning av torvlapparna; c. utläggning av torvsträngarna från linbanan; d. vändning, resning och kupning av torven på torkfältet; e. bärgning, stackning och lastning av den färdiga torven; f. specialarbete, utfört av maskinister, traktorförare, lokförare, elektriska montörer o. dyl. Goda kroppskrafter krävas av en arbetare, som är sysselsatt med uppgrävning av råtorv och utläggning av torvsträngar från linbanan. De kategorier arbetare, som sysselsättas i torvindustrin, utgöras till större delen av tidigare i lantbruk sysselsatta arbetare, på landsbygden bosatta diversearbetare och ett flertal skogsarbetare samt dessutom av kvinnor och barn för lättare arbeten. Arbetskraften rekryteras helst från landsbygden, men under krigsåren torde ett icke oväsentligt antal arbetare från städer och andra tätorter ha sökt sig till torvarbete. Så har även varit fallet med utländska flyktingar, i främsta rummet norrmän. Genom torvindustrins expansion kom landsbygdens befolkning att, tack vare de relativt goda löner, som torvhanteringen bjuder, att i stor utsträckning söka sig till denna verksamhet. Bränntorvtillverkningen har lokaliserats till södra och mellersta Sverige, alltså i trakter, där jordbrukets behov av arbetskraft är synnerligen stort. En stark konkurrens om arbetskraften gjorde sig därför gällande, och i avsikt att förhindra lantarbetare och annan för jordbruket erforderlig arbetskraft att övergå till torvindustrin infördes i enlighet med tjänstepliktslagens bestämmelser arbetsförmedilingstvång och företrädesbestämmelser för torvhanteringen genom kungörelse den 29 maj 1942 nr 267. Nu gällande kungörelse i ämnet är utfärdad den 29 juli 1943 (SFS n r 641: 1943). Torvsäsongen omspänner i regel tiden maj—augusti med högsäsong under första hälften av juni. Under år 1942 var väderleken synnerligen ogynnsam, och den produktion, som då uppnåddes, var betydligt mindre än den man från början räknat med. Efterfrågan på arbetskraft till torvindustrin

129 var svår att tillfredsställa, bl. a. på grund av att säsongen genom väderleksförhållandena förkortades men samtidigt intensifierades. Under år 1943 voro väderleksförhållandena gynnsamma, och tillgången på arbetskraft synes i stort sett ha räckt till. Arbetsmarknadskommissionen, som utrönt, att svårigheterna att erhålla arbetskraft under år 1942 till stor del berodde på föreliggande bostadsbrist, ställde på billiga villkor baracker till torvproducenternas förfogande, vilket torde ha medverkat till att underlätta anskaffandet av arbetskraft under år 1943. Med hänsyn till att torvsäsongen kunde börja redan omkring den 15 april 1943 och att väderleksförhållandena voro gynnsamma, sysselsattes ett större antal arbetare i torvindustrin än under 1942, vilket även framgår av nedanstående tablå. Antalet inom bränntorv- och torvströindustrin i september 1939 sysselsatta arbetare har därvid satts till 100. maj juni juli aug

1942 276 324 311 237

1943 412 437 392 285

Produktionsresultatet blev också väsentligt större under år 1943. Detta år uppgick antalet vardagar under tiden 15A—31/7 till 86. Borträknas helgdagsaftnar o. dyl., kan själva uppgrävningssäsongen anses ha omfattat 80 arbetsdagar. En av bränslekommissionen verkställd inventering av största antalet arbetare, som under torvsäsongen 1943 samtidigt varit sysselsätta vid landets maskdnproducerande mossar, framgår av nedanstående tablå. Uppskattas antalet anställda manliga arbetare till ett medeltal under säsongen av omkring 14 500, skulle sysselsättnings volymen under den egentliga bränntorvsäsongen omfatta ca 1 160 000 dagsverken. Enligt uppgift från bränslekommissionens torvbyrå kan man beräkna dagsverksåtgången till i stort sett 1 mansdagsverke per ton bränntorv. (Härtill kommer det arbete, som utföres av kvinnor och minderåriga.) Då den producerade kvantiteten uppgick till 1 155 000 ton, synas de båda beräkningsmetoderna överensstämma med varandra. För år 1944 beräknas en produktion, motsvarande den under år 1943, komma till stånd. Samma blir troligen förhållandet vid en efter 1944 bestående begränsad import av fossilt bränsle. I det avvecklingsalternativ, som bränslekommissionen ansett mest sannolikt och vilket arbetsmarknadskommissionen följt vid sina beräkningar angående arbetskraft för skogsbrukets behov, förutsattes, att året närmast efter det att fred slutits, förbrukningen av torv skulle nedgå till hälften samt därefter helt bortfalla ur försörjningsplanen. I vilken utsträckning bränntorvtillverkning därefter kan komma att bedrivas, låter sig svårligen bedöma, men sannolikt kommer väl intresset att ligga vid samma nivå, som under förkrigstiden, d. v. s. en tillverkning av omkring 20 a 30 tusen ton. 9—447356.

130 Största antal arbetare samtidigt svsselsatta vid torvindustrin Kristidsstyrelseområde

Stockholms län Uppsala > Södermanlands > Östergötlands > Jönköpings > Kronobergs » Kalmar » Gotlands > Blekinge » Kristianstads > Malmöhus > Hallands > Göteborgs o. Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs > Värmlands » Örebro > Västmanlands » Kopparbergs > Gävleborgs > Västerbottens » Totalt i Definitiv siffra. —

2 Summa

Fullgod manlig arbetskraft (inkl. »lappojkar>)

Kvinnor och minderåriga

419 102 160 375 1780 4 530 390 190 313 4 000 1650 790 336 2 000 880 213 73 353 15 188 121

141 36 81 195 760 1825 210 30 93 1535 710 190 102 640 270 126 16 166 5 97 77 7302

1560 '138 1241 2 570 »2 540 2 6 355 2 600 2 220 H06 2 5 535 2 2 360 2 980 1438 2 2 640 2 1150 1339 l 89 1519 120 1285 H98 26183

Preliminär siffra.

Antalet mansdagsverken, som sålunda skulle under året närmast efter kriget bortfalla genom inskränkningar i torvindustrin, kan uppskattas till ca 600 000 och året därpå till ca 570 000. Dessutom bortfaller ett stort antal dagsverken för kvinnor och minderårig arbetskraft. De kategorier grovarbetare, som sysselsättas inom torvindustrin, torde till största delen lämpa såg för skogsvårds- och vägarbeten. Stockholm den 18 mars 1944. Statens arbetsmarknadskommission. A. THOMSON. S. Gullberg.

Statens offentliga utredningar 1944 S y s t e m a t i s k

f ö r t e c k n i n g

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen).

Allmän lagstiftning. Rättsskipning. F å n g v å r d . Processlagberedningens förslag till lag om införande av nya rättegångsbalken m. m. 1, Lagtext. [9] 2. Motiv m. m. [10] Betänkande med förslag rörande revision av lagstiftningen om kvinnas behörighet att innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag. [241 Betänkande med förslag till lag om skyldighet för innehavare av järnväg eller spårväg att hålla stängsel. [35] Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. Betänkande med förslag ang. revision av riksdagens arbetsformer. [8] Kommunalförvaltning. Promemoria med förslag till lag med bestämmelser om allmänna behörighetsvillkor för vissa kommunala uppdrag m. m. [4] Statens och. k o m m u n e r n a s

Betänkande åren. [3]

finansväsen.

Politi. nykterhetstillståndet

under krigs-

Nationalekonomi och socialpolitik. Utredningar ang. ekonomisk efterkrigsplanering. 1,.[7]2. [12] 3. [13] 4. [14] 5. [25] 6. [36] Statsmakterna och folkhushållningen under den till följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del 4. Tiden juli 1942—juni 1943. [11] Socialvårdskornmitténs betänkande. 7. Utredning och förslag ang. lag om allmän sjukförsäkring. [15] 8.Kostnadsberäkningar ang. lag om allmän sjukförsäkring. [1C] 9. Utredning och förslag ang. revision av lagstiftningen om barnavårdsanstalter och fosterbarnsvård. [34] Befolkningspolitik i utlandet. [26] Socialvårdens omfattning och kostnader efter 1930. [33] Hälso- ock sjukvård. 1941 års reumatikervårdssakkunnigas betänkande. Del 2. Utredning och förslag rörande behovet av och formen för statligt understöd till utbyggande inom landets sjukvårdsväsen av efter behandling och konvalescentvar d. [28] Ungdomsvårdskommitténs betänkande 1 med utredning och förslag ang. psykisk barna- och ungdomsvård. [30] Allmänt näringsväsen. Betänkande med utredning och förslag ang rätten till vissa uppfinningar m. m. [27]

F a s t egendom. J o r d b r u k med binäringar. Jordbruksbefolkningens levnadskostnader. [1] Betänkande med förslag till byordningar och Instruktioner för ordningsmännen i lappbyarna. [6]

Vattenväsen. Skogsbruk.

Bergsbruk.

Industri

Handel och sjöfart.

Kommunikationsväsen. Betänkande med förslag till vägtrafikstadga m. m. [18] Slututlåtande avgivet av besparingsberedningens järnvägssakkunniga. [32]

Bank-, kredit- ocb penningväsen.

F ö r s ä k r i n g s väsen.

K y r k o väsen.

Undervisningsväsen, Andlig odling i övrigt. Betänkande med förslag till åtgärder för främjandet av litteraturtjänsten inom de tekniska fackområdena. [17 ] Om inrättande av ett samhällsvetenskapligt forskningsråd. [19] 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar. 1. Skolan i samhällets tjänst. [20] 2. Sambandet mellan folkskola och högre skola. [21] 3. Utredning och förslag ang. vidgade möjligheter till högre undervisning för landsbygdens ungdom. [22] Bilaga 3. Förhandlingarna vid sammanträde den 15—den 17 juni 1943 med 1940 års skolutrednings rådgivande nämnd. [23] Social utbildningssakkunniga. 1. Utredning och förslag rörande den högre socialpolitiska och kommunala utbildningen. [29] Ungdomsvårdskommitténs betänkande 2 med utredning och förslag ang. stöd åt ungdomens föreningsliv. [31] Försvarsväsen. Betänkande med förslag ang. långtjänst'inderbefäl m. m. [2] Betänkande med förslag till civilförsvarslag m. m. [5] Utrikes ärenden. I n t e r n a t i o n e l l r ä t t .

Isaac Marcus Boktr.-A.-B., Sthlm 447356