SOU

Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering. 10,

Beteckning: SOU 1945:31
Typ: SOU

Hänvisat till av

Förarbeten

SOU 1945:54: Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering. 13,, avsnitt 19

= tdC7s; National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1945:31

PIJTAISDEPARTEMENTET

UTREDNINGAR ANGÅENDE

EKONOMISK E F T E R KRIGSPLANERING X. S Y S S E L S Ä T T N I N G S UNDERS ÖKNINGAR

S T O C K H O L M 1 9

Statens offentliga utredningar 1945 K r o n o l o g i s k 1. Betänkande med förslag till utlänningslag och lag angående omhändertagande av utlänning i anstalt eller förläggning. Norstedt. 169 8. Ju. 2. Betänkande med förslag till organisation av en luftfartsstyrclse m. m. Norstedt. 68 s. K. 3. Betänkande rörande särskilda åtgärder vid återförandet till civil verksamhet av till beredskapstjänstgöring inkallad personal. Haaggström. 74 s. Fö. 4. Betänkande angående den husliga utbildningen. Beckman. 167 s. S. 5. Betänkande med utredning och förslag angående yrkesutbildning av sjöfolk av manskapsgrad samt åtgärder till höjande av sjöfolkets allmänna och medborgerliga bildning. Idun. 370 s. E. 6. Utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande. 7.* Förslag till åtgärder för livsmedelsforskningens ordnande. Hseggström. 150 s. H. 7. Betänkande rörande Sveriges smalspåriga järnvägar. Del 1. Allmänna synpunkter. Idun. 109 s. K. 8. Betänkande rörande Sveriges smalspåriga järnvägar. Del 2. Blekingenätets järnvägar. Idun. 124 s. 1 pl. K. 9. Promemoria med förslag till arrendebestämmelser för kommunal jord. Marcus. 56 s. Jo. 10. Betänkande och förslag rörande effektivisering av skyddshemselevernas eftervårdm.m. Marcus. 158 s. S. 11. Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering. 8. Framställningar och utlåtanden från kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering. 2. Betänkande med förslag till vissa åtgärder i syfte att under depression stimulera avsättningen av varaktiga konsumtionsvaror m. m. Marcus. 153 s. Fl. 12. Investeringsutredningens betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 av statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten. Marcus, viij, 350 s. Fi. 13. Bilagor till investeringsutredningens betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 av statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten. Marcus. 83 s. Fi. 14. Socialpolitikens ekonomiska verkningar. Av C. Welinder. Beckman. 113 s. S. 15. Stadsplaneutredningen 1942. 3. Förslag till bygguadslag m. m. V. Petterson. 646 s. Ju. 16. Betänkande med förslag till nyorganisation av kyrkomusikerbofattningarna m. m. Del 1. Hseggström. 208 s. E.

f ö r t e c k n i n g

17. Statsmakterna och folkhushållningen under den tj följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. D( 5. Tiden juli 1943—juni 1944. Idun. 484 s. Fo. 18. Normalbrandordning för städer, köpingar och munj cipalsamhällen. Norstedt. 21 s. K. 19. Normalbrandordning för landskommuner. Altei nativ 1. För kommuner med bygdebrandförsvar och skogsbrandförsvaret samordnade. Norstedt. 2 s. K. 20. Normalbrandordning för landskommuner. Alternq tiv 2. För kommuner, i vilka skogsbrandförsvare ordnats för sig. Norstedt. 22 s. K. 21. Betänkande och förslag rörande upplysningsvera samhet om och inom försvaret. Katalog- o. Ti skriftstryck. 142 s. Fö. 22. Ungdomen och nöjeslivet. Ungdomsvårdskommn tens betänkande del 3. Hseggström. 371 s. Ju. 23. Socialvårdskommitténs betänkande. 10. Statistis| undersökning angående folkpensionärernas bostads förhållanden m. m. Beckman. 108 s. S. 24. Betänkande angående grundpenningväsendet. Mai cus. 64 s. H. 25. Betänkande och förslag angående statsbidrag tU byggnader för folkskoleväsendet. Hseggström. 83 s.B 26. Kommitténs för partiellt arbetsföra betänkande! Bilaga nr 1. Riktlinjer för skapande av social va sendets forskningsorganisation. Av Hj. Cederström Idun. xx, 296 s. 4 pl. S. 27. 1944 års uppbördsberednings betänkande med iöi slag till omläggning av uppbördsförfarandet. Mai cus. 589 s. Fi. 28. Straffrättskommitténs betänkande med förslag ti ändringar av strafflagen för krigsmakten i vad. de berör brott mot staten och allmänheten. Norstedt 86 s. Ju. 29. Straffrättskommitténs betänkande med förslag til ändrad lagstiftning om ämbetsbrott av präst. Noij stedt. 26 e. Ju. 30. Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplane ring. 9. Framställningar och utlåtanden från kommifl sionen för ekonomisk efterkrigsplanering. 3. Betad kände angående den svenska handelspolitiken efta kriget m. m. Marcus. 124 s. F i . 31. Utredningar angående ekonomiskefterkrigsplanering 10. Sysselsättningsnndersökningar. Marcus. 224 s. Fl

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. — ecklesiastikdepartementet. Jo. = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (Dr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1945:31 FINANSDEPARTEMENTET

UTREDNINGAR ANGÅENDE

EKONOMISK E F T E R K RIGS PLAN ERIN G X. SYSSELSÄTTNINGSUNDERSÖKNINGAR

STOCKHOLM 1945 ISAAC MARCUS

BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

Vid behandlingen av efterkrigstidens sysselsättningsproblem har kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering i huvudsak utgått från det material som erhållits genom de tekniska efterkrigsutredningar varom chefen för finansdepartementet föranstaltat redan före kommissionens tillsättande. Resultaten av nämnda utredningar ha redovisats i delarna I—VI i denna serie. Ifrågavarande utredningar täcka emellertid icke hela arbetsmarknaden. Utredningsmaterialet har därför å olika punkter kompletterats medelst undersökningar inom kommissionens eget kansli samt inom olika statliga och enskilda organ. De viktigaste av de härvid vunna utredningsresultaten redovisas med nedan nämnda undantag i föreliggande del. En på kommissionens uppdrag av affärsekonomiska forskningsinstitutet vid handelshögskolan i Stockholm verkställd utredning angående sysselsättningen i detaljhandeln har under titeln Undersökning av personalförändringar inom svensk detaljhandel under krigsåren och tiden närmast därefter publicerats som nr 19 i nämnda instituts Meddelanden och har därför icke ansetts behöva tryckas i denna del. Under den närmaste tiden kommer en inom kommissionens kansli utförd bearbetning och sammanställning av samtliga sysselsättningsundersökningar att offentliggöras i denna serie.

Innehållsförteckning. Sid.

1. Sysselsättningsförändringarna i industrien mellan åren 1939 och 1943. Specialbearbetning av kommerskollegii industristatislik, utförd inpm kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering av förste aktuarien Arthur Eriksson 7 Skrivelse till Konungen 9 Undersökningens omfattning och utförande 11 Undersökningens grundmaterial 11 Gränsdragning mellan industri samt hantverk och småindustri 12 Identifiering av företagen 12 Uppgifterna avse i regel åren 1939 och 1943 13 Materialets bearbetning och klassificering 13 Den industriella enheten 13 Klassificering på industrigrupper 14 Nedlagda, nystartade och genomgående företag 15 Personalredovisningens innebörd 15 Gruppering efter anläggningarnas storlek 16 Tabellmaterialet 16 Vissa undersökningsresultat 17 Tabeller 27 Tabell 1. Antal arbetsställen och arbetare med fördelning på industrigrupper 1939 och 1943 28 Tabell 2. Antal arbetsställen och arbetare inom olika industrier 1939 och 1943 fördelade på nedlagda, nystartade och genomgående företag samt på storleksgrupper med hänsyn till arbetarantalet under resp. år 30 Tabell 3. Antal arbetsställen och arbetare inom olika industrier fördelade på storleksgrupper med hänsyn till arbetarantalet 1939 resp. 1943. Genomgående företag 40 Tabell 4. Förändringarna av arbetarantalet från 1939 till 1943 med hänsyn till nystartade, nedlagda och genomgående företag. Fördelning på huvudgrupper av industrier samt på storleksgrupper 50 5. Sysselsättningen av industriens förvaltningspersonal efter kriget. Undersökning utförd av industriens utredningsinstitut Undersökningens syfte Undersökningsmaterialet

59 61 61

4 Sid.

Resultat Tabeller Tabell 1. Tabell 2. Tabell 3.

62 66

Plan för representativundersökningen Representativundersökningens omfattning Förvaltningspersonalens storlek den 1/i 1944 samt beräknat uppsägnings- och nyrekryteringsbehov efter k r i g e t . . .

Bilaga 1 3. Statistisk undersökning rörande arbetskraften inom större järn- och verkstadshidustriföretag s o m kunna befaras få minskad sysselsättning efter kriget. Utförd av statens arbetsmarknadskommission

66 66 67 69

71 Skrivelse till kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering 73 Kap. I. Undersökningens tillkomst och syfte 75 Kap. II. Undersökningens omfattning och utförande. Materialets representativitet 77 Kap. III. Kön, ålder och civilstånd 81 Kap. IV. Försörjnings- och bostadsförhållanden 83 Kap. V. Födelsekommun och län. Inflyttningsår 85 Kap. VI. Nuvarande sysselsättning 89 Kap. VII. Tidigare sysselsättning 95 Kap. VIII. Förutsättningar för övergång till annat yrke eller arbetsområde m. m 97 Kap. IX. Personliga flyttningshinder 99 Kap. X . Sammanfattning och slutsatser 100 102 Bilaga 4. Sysselsättningen inom bilismen. Utredning verkställd av Sveriges automomobilindustriförening 105 Skrivelse till Statsrådet och Chefen för Kuugl. Finansdepartementet 107 I. Undersökningens omfattning 109 1. I branschhänseende 109 2. I tidshänseende HO II. Undersökningens utförande Hl III. Sammanfattning av resultatet 112 IV. Detalj redogörelse för utredningen 112 A. Granskning av befintligt material 112 Den officiella statistiken 112 Organisationsstatistiken 115 B. Specialundersökningar HO Yrkesmässig lastbilstrafik 116 Icke yrkesmässig lastbilstrafik 116 Omnibustrafik H7 Droskbilstrafik H9

5 Sid.

Icke yrkesmässig personbilstrafik Automobilhandel Handel med drivmedel Handel med smörjmedel Bil- och gummireparationsverkstäder m. m Diverse sysselsättningsgrenar

119 121 121 122 123 124 125

Bilaga 5. Stuveriarbetarnas sysselsättningsförhållanden under krigsåren. dersökning utförd av statens arbetsmarknadskommission

Un127

I. II. III. IV. V. VI. VII.

Undersökningens tillkomst och syfte 129 Undersökningens omfattning och genomförande 129 Hamntrafikens utveckling 132 Den ordinarie stuveriarbetarkårens storlek 137 Undersökningens representativitet 139 Stuveriarbetarnas personliga förhållanden 141 De ordinarie stuveriarbetarnas sysselsättnings- och inkomstförhållanden. Undersökningsmaterialets beskaffenhet och redovisningsprinciper 146 VIII. Sysselsättningsförhållanden 148 IX. Timförtjänst 152 X. Årsinkomst 154 XI. Inkomst av annat arbete 157 XII. Arbetslöshetshjälp 160 XIII. Behovet av stuveriarbetare vid en återgång till fredsförhållanden 164 XIV. Frågan om kompletteringssysselsättning för stuveriarbetare 165 Tabellbilagor 171 1. Ordinarie stuveriarbetare i olika hamnar fördelade efter personliga förhållanden 171 2. Medelantal arbetstimmar för ordinarie stuveriarbetare åren 1938 —1942 174 3. Genomsnittlig timlön i stuveriarbete för ordinarie arbetare åren 1938—1943 176 4. Genomsnittlig årsinkomst av stuveriarbete för ordinarie arbetare åren 1938—1942 178 Bilaga A. Formulär SAK nr A 38 180 6. Sysselsättningsförhållandena inom sjöfartsnäringen under och närmast efter kriget. Sammanställning utarbetad inom statens arbetsmarknadskommission 181 Skrivelse till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. finansdepartementet 183 VPM angående sysselsättningsförhållandena inom sjöfartsnäringen under och närmast efter kriget 185

G Sid.

7. Sysselsättningen i grosshandeln under och närmast efter kriget. Undersökning utförd av grosshandelns utredningsinstitut 193 PM ang. de till Sveriges grossistförbund anslutna företagens personalförhållanden nu och efter kriget 195 Frågeformulär angående verksamheten m. m. efter kriget 200 Tabellbilagor 202 8. Yrkes- och utbildningsförhållanden m. m. beträffande långtids tjänstgörande lottor och övriga kvinnliga krigsfrivilliga. Statistisk undersökning utförd av statens arbetsmarknadskommission 209 Bilaga SAK formulär nr C 62 223

SYSSELSÄTTNINGSFÖRÄNDRINGARNA I INDUSTRIEN MELLAN ÅREN 1939 OCH 1943

Specialbearbetning av kommerskollegii industristatistik, utförd inom kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering av förste aktuarien ARTHUR

ERIKSSON

Till

KONUNGEN.

Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering får härmed, såsom ett led i sina undersökningar av sysselsättningsutvecklingen under kriget, i underdånighet överlämna vidfogade sammanfattande redogörelse för en på kom-

10 missionens uppdrag av förste aktuarien Arthur Eriksson verkställd specialbearbetning av kommerskollegii industristatistiska material, avseende sysselsättningen inom industrien åren 1939 och 1943. Det fullständiga tabellmaterialet, vilket av kostnadsskäl icke ansetts böra tryckas, kommer att av kommissionen överlämnas till kommerskollegium, konjunkturinstitutet och industriens utredningsinstitut. Stockholm den 3 maj 1945. Underdånigst Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering GUNNAR MYRDAL Karin Kock

11 U n d e r s ö k n i n g e n s omfattning o c h utförande. Vid arbetet inom kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering har det synts önskvärt att på ett så tidigt stadium som möjligt erhålla kännedom om storleken av den inom industrien sysselsatta arbetarpersonalen 1943 och att dessutom få en belysning av de förskjutningar, som inträffat sedan krigsutbrottet beträffande arbetarpersonalen inom skilda industribranscher och vid företag av olika storlek. I detta syfte har en specialbearbetning verkställts inom kommissionen av det uppgiftsmaterial, som insamlas av kommerskollegium och ligger till grund för kollegii årliga berättelse om rikets industri. Undersökningens grundmaterial. Undersökningen bygger på uppgiftsmaterial avseende åren 1939 och 1943. Förstnämnda års uppgifter ha hämtats från inom kommerskollegium uppgjorda bearbetningskartoliner och äro definitiva till skillnad mot undersökningens uppgifter för år 1943. Underlaget för sistnämnda års redovisning utgöres av primärmaterial, som av företagen under 1944 lämnats till kommerskollegium och som ställts till kommissionens förfogande i ogranskat skick. För att eliminera mera betydande felaktigheter och ofullständigheter i företagens redovisning har primärmaterialet av kommissionen underkastats en viss granskning. Den tid, som stått till undersökningens förfogande, har emellertid varit begränsad och granskningen har därför kunnat inriktas på att säkerställa redovisningen endast beträffande väsentliga felkällor. Vissa ytterligare justeringar kunna sålunda väntas komma att vidtagas i samband med kommerskollegii definitiva granskningsarbete. I denna undersökning framlagda resultat få ur denna synpunkt betecknas som preliminära. Avvikelser, som undersökningen kan uppvisa gentemot den definitiva redovisningen, komma att upptagas till behandling under olika avsnitt i det följande. Undersökningsmaterialet har i första hand uppdelats på industrigrupper enligt den industri- och yrkesgruppering, som tillämpas av kommerskollegium fr. o. m. 1940. Samma grupperingsschema har tillämpats för såväl 1939 som 1943. Materialet har dessutom uppspaltats på nedlagda, nystartade och genomgående företag. Uppspaltningen förutsätter ett tidskrävande identifieringsarbete beträffande varje i materialet ingående enskilt företag. Genom identifieringsarbetet h a r emellertid möjlighet erhållits att registrera för-

12 ändringarna i arbetarantalet för varje enskilt företag. Denna möjlighet har i undersökningens tabellmaterial utnyttjats för en gruppering av företagen i storleksklasser med hänsyn till deras arbetarantal såväl 1939 som 1943. Fr. o. m. 1941 lämna företagen vid sin redovisning till kommerskollegium vissa summariska uppgifter om sin personal å en s. k. huvuduppgift och mera specificerad personalredovisning å en s. k. specialuppgift. Redovisningen å huvuduppgiften utgör grundmaterialet för denna undersökning beträffande 1943. Eftersom materialet ställdes till kommissionens förfogande i ogranskat skick, måste ett systematiskt granskningsarbete nedläggas för kontroll av att företagens personalredovisning å huvuduppgiften överensstämde med redovisningen enligt specialuppgiften. Det visade sig härvid, att företagen i ganska stor utsträckning tillämpat olika redovisningsmetoder å de två blankettyperna. I regel framgick det av detaljredovisningen på vilket sätt skiljaktigheterna uppkommit. I tveksamma fall gjordes en jämförelse med tidigare års redovisning. Gränsdragning mellan industri samt hantverk och småindustri. Gränsdragningen mellan industriföretag, som medtagits vid undersökningen, samt hantverk och småindustri har skett efter samma grunder, som tilllämpas av kommerskollegium sedan 1926. Såsom framgår av redogörelsen härför i exempelvis industriberättelsen för år 1940 (s. 8) sker avgränsningen antingen efter ett fastställt minimivärde (enligt huvudregeln ett produktvärde av 15 000 kr. resp. en intjänt förädlingslön av 4 000 kr. per år) eller ett minimiantal sysselsatta arbetare (10 arbetare i genomsnitt under verksamhetstiden). I praktiken är det värdegränsen som i de flesta fall blir avgörande för klassificeringen av ett företag som industriföretag eller ej. I tider då prisutvecklingen medför stigande produktvärden och förädlingslöner kunna företag av hantverks- och småindustrikaraktär höja sig över gällande värdegränser utan att företagens tillverkning volymmässigt undergått någon förändring. Den olägenhet, som uppkommer härigenom vid jämförelser mellan skilda års redovisning, har i någon mån eliminerats genom att i tillämpningen använts mera restriktiva regler än som annars är fallet beträffande sådana företag, som före 1940 ej redovisades i industristatistiken. Identifiering av företagen. Ovannämnda identifieringsarbete har skett med ledning av kommerskollegii register över enskilda anläggningar. Arbetet har försvårats på grund av den efter 1939 genomförda omläggningen av industriens yrkesgruppering samt den ändring, som vidtagits beträffande landsfiskalsdistriktens omfattning. Härav föranledda omläggningar av primärmaterialet ha gjort identifieringsarbetet avsevärt mera arbetskrävande än vad som annars skulle varit fallet men torde ej nämnvärt ha inverkat menligt på arbetets resultat. Identifieringsarbetet är emellertid behäftat med en viss osäkerhet till följd

13 av svårigheterna att överhuvud taget kunna identifiera smärre företag, som ändra firmanamn eller vid vilka verksamheten av olika orsaker kan ha varit nedlagd under ett eller flera mellanliggande år. De anteckningar, som föras inom kommerskollegium över nyssnämnda förhållanden, torde dock i de allra flesta fall givit tillräckligt säker vägledning. Uppgifterna avse i regel åren 1939 och 1943. Uppgifterna avse med några undantag åren 1939 och 1943. Beträffande industrigrupperna stenindustri och elektricitetsverk ha av arbetstekniska skäl 1943 års uppgifter ersatts med uppgifter för år 1942. Sockerindustrien omfattar tillverkningsåren V8 1938—31/r 1939 resp. 7 8 1942—31/7 1943. Beträffande pressjästfabrikerna, brännvinsbrännerierna och maltdrycksbryggerierna avser redovisningen tillverkningsåren Vio 1938— 3 % 1939 resp. 7io 1942 — 3 % 1943. I viss utsträckning ha företagen å de för år 1943 avlämnade blanketterna underlåtit att redovisa sin personal eller också lämnat bristfällig personalredovisning. Approximationer ha i dessa fall verkställts med stöd av 1942 års material. Ett mindre antal under 1943 nystartade företag hade vid tidpunkten för undersökningens avslutande ännu ej inkommit med uppgifter till kommerskollegium och ha sålunda ej kunnat medtagas. Dessa företag synas i allmänhet ha varit av mindre storleksordning och kunna ej väsentligt inverka på undersökningens slutresultat. Materialets bearbetning och klassificering. Vid bearbetningen av primärmaterialet samt vid klassificeringen ha i huvudsak samma grunder följts, som tillämpas inom kommerskollegium och • för vilka redogöres i industriberättelserna. I det följande behandlas därför endast vissa grundläggande regler, som äro väsentliga för tolkningen av undersökningens resultat, samt viktigare avvikelser, som gjorts från de vid den årliga industristatistiken tillämpade arbetsmetoderna. Undersökningen omfattar samtliga grupper, som ingå i industristatistiken, utom gruppen mejeriindustri. Arbetarantalet vid sockerbruken avser i denna undersökning årsmedeltal. I industriberättelsen för år 1939 ingå däremot vid sockerbruken sysselsatta kampanj arbetare med sitt fulla antal. Den industriella enheten. Såsom industriell enhet räknas i industriberättelsema varje lokalt fristående anläggning (arbetsställe). Om ett företag driver två eller flera anläggningar, även å samma ort eller inom samma bransch, och dessa var för sig utgöra slutna driftsenheter, räknas de såsom lika många arbetsställen. I vissa fall lägges emellertid den tekniska företagsenheten till grund för redovisningen av antalet arbetsställen och därmed för personalredovisningen

på industrigrupper. I undersökningen ha principiellt samma regler följts. Avvikelser ha emellertid vidtagits beträffande företag, som i sin redovisning för 1943 gjort sammanslagningar av lokalt fristående anläggningar eller tekniska företagsenheter. Företagens redovisning har i regel fått godtagas i detta skick. Antalet arbetsställen och i mindre utsträckning arbetarpersonalens fördelning på industrigrupper skiljer sig av denna anledning från redovisningen i industriberättelserna. Vid identifieringen av företagen har det rätt ofta visat sig, att ett företag drivit sin verksamhet vid två eller flera anläggningar år 1939 och att koncentration av driften till en anläggning vidtagits under senare år. För att erhålla jämförbara uppgifter ur personalsynpunkt ha sådana företag i undersökningen räknats såsom en anläggning såväl 1939 som 1943. Motsvarande sammanslagning har gjorts i de undantagsfall, då en verksamhet drivits vid en anläggning 1939 och vid två eventuellt flera anläggningar 1943. I tab. 1 i industriberättelserna redovisas kraftverk, som huvudsakligen äro avsedda för de ägande industriföretagens eget behov, av kommerskollegium betecknade i-verk, icke såsom självständiga anläggningar. Personal, som är sysselsatt vid sådana kraftverk, inräknas i motsvarande huvudföretags redovisning. F r å n och med år 1942 ha emellertid omläggningar vidtagits beträffande redovisningen av vissa kraftverk, som försälja elektrisk energi vid sidan av företagets egen kraftförsörjning eller som tillgodose energibehovet vid flera olika industrianläggningar tillhörande samma företagare. Ett antal kraftverk, som 1939 räknades som i-verk, betraktas därför numera som självständiga anläggningar. För alt erhålla jämförbarhet mellan redovisningen 1939 och 1943 ha sådana kraftverk i undersökningen räknats såsom självständiga anläggningar även förstnämnda år. Detta medför en ökning . a v antalet arbetsställen och arbetare 1939 beträffande gruppen elektricitetsverk samt en motsvarande minskning av arbetarantalet, men ej av antalet arbetsställen, inom de grupper till vilka berörda huvudföretag höra (ex. vissa pappersmassefabriker). Klassificering på industrigrupper. Redan har framhållits att vid företagens klassificering på industrier tilllämpats den 1940 reviderade industri- och yrkesgrupperingen, för vilken redogöres i nämnda års industriberättelse. Den reviderade industri- och yrkesgrupperingen har i undersökningen använts retroaktivt å 1939 års material. En omgruppering av detta material har sålunda ägt rum, vilken emellertid försvårar en detaljerad jämförelse med redovisningen enligt samma års industriberättelse. Beträffande genomgående företag avser klassificeringen resp. företags grupptillhörighet 1943. Enligt kommerskollegii praxis hänföres en anläggning, vilkens produkter falla inom skilda branscher, till den industrigrupp inom vilken den huvudsakliga produktionen faller. Åtskilliga anläggningar, vid vilka förskjutningar i produktionen redan tidigare ägt rum, kvarlågo 1939 i avvaktan på den nya industrigrupperingens genomförande

15 på sin tidigare grupp. Till följd av att genomgående företag i denna undersökning grupperats enligt sin klassificering 1943, ha vissa skiljaktigbJeter uppkommit jämfört med redovisningen av samma företag i industriberättelsen för 1939. Ett antal företag h a på grund av under kriget rådande råvarubrist eller avsättningssvårigheter föranletts att nedlägga sin tidigare tillverkning och, till synes under en mellantid, övergått till nyproduktion, som faller utom företagens tidigare bransch. För att undersökningens resultat skola ansluta sig så långt möjligt till redovisningen i industriberättelserna, ha dylika företag i särskilda fall räknats såsom två skilda anläggningar, varav den ena som nedlagd och den andra som nystartad efter 1939 (ex. vissa tändsticksfabriker). Nedlagda, nystartade och genomgående företag. Det har redan inledningsvis omnämnts, att industrianläggningarna i samband med identifieringen av 1939 och 1943 års material uppdelats på nedlagda, nystartade och genomgående företag. Vid tolkningen av undersökningsresultaten må särskilt ihågkommas, att bland nedlagda företag även ingå sådana, ej definitivt nedlagda, som sjunkit ned under de fastställda värdeeller personalgränserna. Exportinriktade och andra företag, som under nuvarande förhållanden tillfälligt inställt sin verksamhet, ha på grund av svårigheterna att vid granskningen i de individuella fallen bedöma varaktigheten av nedläggelsen även räknats till nämnda kategori. Tidigare under kriget på grund av begränsad råvarutillgång eller export nedlagda företag ha till synes i viss utsträckning återupptagit driften under 1943 och sålunda i undersökningen räknats såsom genomgående företag. Kategorien nystartade företag inbegriper förutom egentlig nyetablering även sådan tidigare existerande verksamhet, som 1943 genom utvidgning av rörelsen överskridit värde- eller personalgränserna. Till genomgående företag ha såvitt möjligt även räknats företag, som bytt ägare eller ändrat firmanamn. Företag, som efter 1939 flyttat sin verksamhet till annan ort, ha, i den utsträckning anteckningar däröver funnits tillgängliga och om inga andra förändringar ägt rum, hänförts till samma kategori. Personalredovisningens innebörd. Personalredovisningen till industristatistiken avser beträffande antalet sysselsatta arbetare av uppgiftslämnarna framräknade medeltal. Enligt kommerskollegii anvisningar å blanketterna erhålles medelantalet sysselsatta arbetare genom att summera antalet vid olika avlöningstillfällen sysselsatta arbetare och dividera den så erhållna summan med totala antalet avlöningstillfällen under året. Beträffande säsongindustri svarar medeltalet endast mot den tid, under vilken verksamheten bedrivits. Förändringar enbart av säsongens längd inverka således ej på medelantalet sysselsatta arbetare. Motsvarande gäller även beträffande annan industri än egentlig säsongindustri, i de fall driften av olika skäl begränsats till längre eller kortare del av året. I den

16 mån förändringar förekomma i den genomsnittliga driftstiden per år, kunna uppgifterna om medelantalet arbetare ej utan vidare jämföras med enligt andra grunder konstruerade mätare av sysselsättningen. Av samma skäl ge förskjutningarna i medelantalet sysselsatta arbetare ej alltid en tillräckligt noggrann bild av produktionens volymförändringar inom vissa industribranscher. Ägare av verksamhet eller delägare i bolag äro ej inräknade bland arbetarpersonalen, även om de deltaga i det egentliga fabrikationsarbetet. Åtskilliga företag ingå därför i industristatistiken utan att äga redovisad arbetarpersonal. Butikspersonal, hemarbetare och eventuellt annan personal, som icke är direkt sysselsatt i den redovisade industriella verksamheten, medräknas ej av kommerskollegium bland arbetarpersonalen enligt tab. 1 i industriberättelserna. Under granskningen av 1943 års material har i synnerhet eftersträvats likformighet med kommerskollegii redovisning i detta avseende. Vid en summarisk granskning, varvid tidigare års redovisning ej systematiskt kunnat utnyttjas för kontroll av primäruppgifterna, föreligger emellertid risk för att bristfälligheter kunna kvarstå i materialet. Gruppering efter anläggningarnas storlek. Uppgifterna ha i samband med gransknings- och identifieringsarbetet överförts från primärmaterialet till särskilda bearbetningskort, s. k. dualkort, vilka vid den maskinstatistiska bearbetningen använts såsom stansningskort. Vid tabuleringen ha de enskilda anläggningarna branschvis uppdelats på storleksgrupper enligt anläggningarnas totala arbetarantal. Storleksgrupperingen överensstämmer i stort sett med den som verkställes av kommerskollegium vart femte år. Den lägsta gruppen, 10 arbetare och därunder, har emellertid i undersökningen uppdelats på två, varav den ena omfattar företag med 0—5 arbetare och den andra företag med 6—10 arbetare. Närmast följande grupp, 11—50 arbetare enligt kommerskollegii uppdelning, har ävenledes kluvits på två grupper, 11—25 resp. 26—50 arbetare. Tabellmaterialet. Undersökningens resultat ha i tabellavdelningen sammanfattats i fyra tabelluppställningar. Tab. 1 avser antalet arbetsställen och arbetare med fördelning endast på industrigrupper i likhet med industriberättelsernas tabell med samma nummer. Tab. 2 kan sägas utgöra en utbyggnad av föregående tabell, varvid antalet arbetsställen och arbetare ytterligare fördelats på dels nedlagda, nystartade och genomgående företag dels storleksgrupper efter arbetarantalet 1939 resp. 1943. De enskilda företagen äro i denna tabell grupperade på den storleksgrupp de tillhört resp. år. Tab. 3 omfattar endast genomgående företag och utgör en gruppering av företagen enligt deras industribransch 1943 och storleksgrupp 1939 och 1943. För varje storlekskombination angives i tabellen tillhörande anläggningars antal samt sammanlagda arbetarantal såväl 1939 som 1943. Företagens större eller mindre spridning omkring de

17 särskilt markerade diagonalrutorna i denna tabell ger ett uttryck för graden av de förändringar som ägt rum beträffande genomgående företags storleksordning under krigsåren. Tab. 4 upptar beträffande industriens huvudgrupper förändringarna i arbetarantalet, som inträffat från 1939 till 1943, med fördelning på storleksgrupper samt på nystartade, nedlagda och genomgående företag. För genomgående företag har uppdelning dessutom gjorts i tabellen på dels företag, som kvarligga i oförändrad storleksgrupp, dels företag, som ändrat storleksgrupp antingen nedåt eller uppåt med utgångspunkt från läget 1939. Vissa undersökningsresultat. I det följande lämnas en kort sammanfattning av några av undersökningens huvudresultat. Slutsatser, som kunna dragas av undersökningen ur speciella arbetsmarknadssynpunkter, komma att behandlas i annat sammanhang. Enligt undersökningen uppgick totalantalet inom industrien sysselsatta arbetare 1943 till 592 774. I jämförelse med 1939 har antalet stigit med 36 001 arbetare. Göres tillägg för mejeriindustrien, som ej medtagits i undersökningen, erhålles ett totalantal av inemot 600 000 sysselsatta industriarbetare 1943. En approximativ jämförelse kan göras mellan undersökningens resultat och de uppgifter om den sysselsatta arbetarpersonalen, som framkommit vid statens arbetsmarknadskommissions undersökning av industriens arbetskraftsförhållanden V. 1939—V9 1943 (SOU 1944: 7 s. 24). Enligt sistnämnda undersökning, tab. 2, nedgick de sysselsatta arbetarnas antal från 1939 till 1943 med ca 14 500. Denna nedgång kan ställas mot ovannämnda stegring av arbetarantalet med 36 000. Differensen, omkring 50 500 arbetare, förklaras emellertid nöjaktigt genom olikheterna i uppläggningen av de två undersökningarna. Här skola endast vissa väsentliga olikheter angivas. Ovannämnda nedgång i arbetarantalet enligt arbetsmarknadskommissionens undersökning avser endast företag med minst 50 anställda. Motsvarande antal arbetsställen utgör ej fullt 2 400. Föreliggande undersökning, vid vilken gränsdragningen skett på annat sätt och i allmänhet efter en relativt låg värdegräns, omfattar däremot ca 19 800 arbetsställen 1943. En avsevärd andel av differensen förklaras även därigenom att arbetsmarknadskommissionens undersökning ej inbegriper torvindustrien samt vissa statliga och kommunala verk och anläggningar. Anställda arbetare, vilka voro frånvarande på grund av militärtjänstgöring, ingå dessutom i arbetsmarknadskommissionens redovisning för 1939 till skillnad mot vad fallet är beträffande 1943. Förutom nämnda förhållanden må erinras om att differenser kunna uppkomma i båda riktningarna därigenom att arbetsmarknadskommissionens undersökning omfattar de sysselsatta vid en bestämd tidpunkt (VD), medan föreliggande undersökning såsom angivits i det föregående avser medelantalet sysselsatta arbetare under den tid resp. verksamhet varit igång under året. 2—448874.

18 För att erhålla full jämförbarhet mellan 1939 och 1943 års resultat skulle sådana genomgående företag, som kvarstå i undersökningsmaterialet enbart på grund av värdeökning till följd av prisstegringen under krigsåren, eller nystartade företag, som tillkommit av samma anledning, ha utsorterats. En dylik utsortering har emellertid ej varit möjlig att generellt genomföra. För att få en uppfattning om värdeökningens inverkan på undersökningsresultaten har en detaljberäkning gjorts på grundval av förändringarna i antalet arbetsställen och arbetare beträffande de minsta företagen. Beräkningen ger till resultat, att icke mindre än omkring 1 400 arbetsställen kvarstå i materialet eller tillkommit av nämnda orsak. Motsvarande arbetarantal utgör emellertid ej fullt 2 800 eller knappt en halv procent av industriens totala arbetarantal 1943. Beräkningen, som utgår från förenklande förutsättningar, torde närmast ange maximisiffror för värdeökningens effekt på undersökningens resultat. Värdeökningens inverkan kan sålunda sägas vara betydande vad gäller arbetsställenas antal men mycket begränsad ur den totala sysselsättningens synpunkt. Ovannämnda ökning av totala arbetarantalet från 1939 till 1943 med omkring 36 000 utgör endast en summarisk sammanfattning av mycket stora förskjutningar, som inträffat mellan olika grenar av industrien. Tab. A ger en detaljredovisning av förändringarna med fördelning på enskilda industrigrupper. Till följd av att uppgifterna för år 1943 ej äro definitiva, får redovisningen ej pressas för hårt, när det gäller mindre industrigrupper med relativt små förändringar. Av de 83 industrigrupperna, som ingå i undersökningen, uppvisar flertalet (49) ökad sysselsättning, medan sysselsättningen vid 33 grupper reducerats i större eller mindre utsträckning. En mindre grupp har icke undergått någon ändring. Ökning av sysselsättningen har inträffat vid industrigrupper, som 1939 omfattade något över halva antalet sysselsatta inom hela industrien. Den sammanlagda ökningen vid industrigrupper, som sysselsatte flera arbetare 1943 än 1939, utgör omkring 68 300 arbetare. Vid industrigrupper, som sysselsatte flera arbetare 1939 än 1943, uppgår nedgången till omkring 32 300 arbetare. Förstnämnda kategori av företag har genom dessa förändringar ökat sin andel av industriens totala arbetarantal från 51,4 °/o 1939 till 59,8 % 1943. Om industrien betraktas som en enhet, kan det totalt sett ökade arbetskraftbehovet hittills under kriget sägas ha fyllts dels genom lösgjord arbetskraft på grund av minskad sysselsättning, svarande mot ett antal av omkring 32 300 arbetare, inom vissa grenar av industrien dels genom ett nytillskott utifrån av 36 000 arbetare. Beträffande förändringarna i enskilda industrigrupper kan den allmänna anmärkningen göras att de grupper, som absolut sett mest utökat sin arbetarpersonal, tillhöra metall- och maskinindustrien eller syssla med framställning av speciella ersättningsprodukter (torv, träkol). I detta sammanhang bör erinras om att undersökningen innesluter även till krigsmakten hörande anläggningar, vilka till mycket stor del falla inom metall- och maskinindustrien. Bland industrigrupper, som fått vidkännas den starkaste reduceringen

19 T a b . A.

A r b e t a r a n t a l e t 1939 o c h 1943 m e d f ö r d e l n i n g p å i n d u s t r i g r u p p e r . Antal arbetare

Ökning ( + ) resp. minskning (—)

1943 Absoluta tal

I % av arb. ant. 1939

91121 1881 19 471 16 537 318 16 292 28 245 1812 7 979 2126 3 603 3 498 2 916 1187 1631 5 242 939 5 738 2119 2 065 1381 9 075 2119 788 4 657 14 288 1106 3 392 872 433 983 4 550 322 3100 1862 4171 3 220 295 535

110 023 + 18 902 15 958 + 14 077 23 814 + 4 343 20108 + 3 571 3-788 + 3 470 18 689 + 2 397 30 270 + 2 025 3 323 + 1511 9 419 + 1440 3 508 + 1382 4 784 + 1181 4 653 + 1155 3 900 + 984 2117 + 930 2 521 + 890 6 006 + 764 1651 + 712 6 427 + 689 2 778 + 659 2 721 + 656 2 028 + 647 9 689 + 614 2 670 + 551 1293 + 505 5151 + 494 14 751 + 463 1561 + 455 386 3 778 + 328 1200 + 257 690 + 221 1204 + 206 4 756 + 199 521 + 198 3 298 + 137 1999 + 134 4 305 + 128 3 348 + 121 416 + 114 649 +

+ 20-7 +748-4 + 22-3 + 21-6 -1091-2 + 14-7 + 7-2 + 83-4 + 18-0 + 65-0 + 32-8 + 33-0 + 33-7 + 78-3 + 54-6 + 14-6 + 75-8 + 12-0

872 3 280 228 2 200 1202

968 3 375 302 2 251 1245

Industrigrupp

1 k. Mekaniska verkstäder och gjuterier 2 b. Torvindustri 1 m Elektroteknisk industri 1 1. Skeppsvarv och båtbyggerier 8 e. Ugnskolnings- och trädestillationsverk 1 f. Järn- och stålmanufaktur 1 c. Järn- och stålverk samt ferrolegeringsverk 1 b. Andra malmgruvor och anrikningsverk . . . 5 b. Bageriindustri 7 b. Päls- och skinnvarufabriker 8 1. Annan kemisk-teknisk industri 1 d. Andra metallverk 8 f. Sprängämnes- o. d. fabriker 6 d. Konstfiber- och sidenfabriker 2 1. Annan jord- och stenindustri 5 f. Slakterier och charkuterier 2 a. Kolgruvor 9 a. Elektricitetsverk 5 n. Annan livsmedelsindustri 6 i. Färgerier, blekerier o. impregneringsfabriker 8 i. Elektrokemisk industri 1 g- Annan metallmanufaktur 1 n. Instrument- och urfabriker 6 n. Annan textil- och beklädnadsindustri 4 c. Papp- och pappersvaruindustri 4 e. Bok-, accidens- och tidningstryckerier . . . . 3 i. Annan träindustri m. m 5 a. Kvarnar 6 f. Repslagerier och bindgarnsfabriker 7 g. Annan läder-, hår- och gummiindustri . . . . 8 b. Olje- och fettindustri 5 c. Sockerindustri 3 f. Tunnbinderier och drittelfabriker 5 g. Fiskberedningsanstalter och konservfabriker 9 b. Gasverk 2 i. Porslins-, kakel- och lergodsindustri 4 d. Bokbinderier 3 e. Läst-, träsko- och trätoffelfabriker 8 d. Läkemedelsfabriker 1 i. Galvaniserings-, förnicklings-, förtenningso. d. fabriker 2 g. Gementvarufabriker 8 h. Fabriker för förtätade gaser 4 f. Annan grafisk industri 8 a. Färg- och fernissfabriker

+ + + + +

96 95 74 51 43

+ 31-1 + 31-8 + 46-9 + 6-8 + 26-0 + 64-1

+ 10-6 + 3-2 + 41-1 + 11-4 + 37-6 + 59-4 + 22-5 + 4-5 + 61-8 + 6-4 + 7-4 + 3-2 + 4-0 + 41-0 + 21-3

+ 11-0 + 2-9 + 32-5 + 2-3 + 3-6

20 T a b . A (forts).

A r b e t a r a n t a l e t 1939 o c h 1943 m e d f ö r d e l n i n g p å i n d u s t ? i g r u p p e r . ökning ( + ) resp. minsuiing (—)

Antal arbetare Industrigrupp 1939

8 k. 3 c. 3 g. 9 c. 1 h.

Konstgödselfabriker Fanér-, plywood- ocb wallboardfabrikcr . . Korgfabriker Vattenledningsverk Guld-, silver- och nysilverfabriker Summa

6 b. Vadd-, schoddy- och drevfabriker

V e. Borstbinderier och penselfabriker 6 m H a t t - och mössfabriker

594 2 448

139 1815 1408 286 055

626 2 464 153 1826 1415

Absoluta tal

3.'

+ Ii + 14 + 11 + 7 354 390 + 68 33)

1182 2 951 2 795 6 121 2 994 6 084 5 833 2 320 17 653 2 188

710 2 331 893 1160 26 940 1260 2 142 271 2 049 477 899 2 652 2 478 5 770 2 567 5 634 5 284 1753 16 944 1446

97 101 10) 127 134 137 16o 203 239 264 2b3 299 317 3cl 427 450 549 567 709 742

7 010

6 239

2 432 1002 1287 27 074 1397 2 308

5 1. Vatten- och läskdrycksfabriker 2 f. Cementfabriker 3 d. Snickeri- och möbelfabriker (i B" Band- och gardinfabriker samt snörmakerier 7 a. Garverier 3 b. Korkindustri 8 c. Tvättmedels-, parfym- och ljusfabriker . . . 5 h. Margarinindustri 5 i. Sprit- och jästfabriker 2 e. Kalk- och kritbruk 6 c. Linne-, hamp- och juteindustri 2 k. Glasindustri 7 cl. Andra lädervarufabriker 7 f. Gummivarufabriker 5 (1. Choklad- och konfektindustri 5 m Tobaksfabriker 6 )). Bomullsindustri 3 b. Lådämnes- och lådfabriker 1 e. Bleckvarufabrikcr samt bleck-, plåt- och kopparslagerier 1 a. Järnmalmsgruvor samt anriknings-, briketterings- och sintringsverk 2 b Tegelbruk 5 k. Bryggerier ocb maltfabrikcr 6 e. Trikåfabrikcr 6 a. Ylleindustri 6 1. Sömnadsindustri 8 aB" Tändsticksfabriker 4 b. Pappersbruk och pappfabnkcr 3 a. Sågverk och hyvlerier 7 c. Skoindustri 2 d. Stenindustri 4 a. Pappersmassefabriker Summa

270 270

Samtliga industrigrupper

556 773

477 2 288

10 635 9 084 6 539 11583 12 786 30 402 2 468 17 456 32 012 11967 9 804 18 590

9 630 - 1005 8 078 1006 5 513 - 1026 10 269 - 1314 11 420 - 1366 28 738 - 1664 778 - 1690 15 085 - 2 371 29 613 - 2 399 8 673 - 3 294 6 440 - 3 364 13 800 - 4 790 237 936 - 32 334 592 774 4- 36 001

21 av arbetarpersonalen, återfinnas i första hand exportindustrier (pappersmassefabriker och pappersbruk, stenindustri, sågverk, tändsticksfabriker) och industrier, som i hög grad äro beroende av utländsk råvara eller på senare år haft svårigheter att fylla sitt behov av arbetskraft (sko- samt textiloch beklädnadsindustri). Till förtydligande av industrigruppernas omfattning må i anslutning till tab. A följande detaljanmärkningar göras. Gruppen Andra metallverk avser metallframställningsverk (Aloxidverken, Boliden, Reymersholm), metallvalsverk (ex. metallverken i Västerås och Finspång) samt metallraffinaderier m. m. Till Annan jord- och stenindustri räknas förutom murbruksfabriker, smärgel- och slipskivefabriker även asfaltverk, koksverk, golvmassefabriker, skifferoljeverk m. m. T gruppen Annan träindustri m. m. ingå bl. a. ramlistfabriker, träimpregneringsverk, träullfabriker, reveteringsmattfabriker. Annan grafisk industri omfattar sådana anläggningar som litografiska anstalter, djup-, koppar-, stål- och offsettryckerier samt gravyr-, kopierings- och klichéanstalter. Till gruppen Sprit- och jästfabriker räknas jästfabriker, lantbruksbrännerier, sulfitspritfabriker, destilleringsverk samt punsch-, likör- och vinfabriker. Driften vid samtliga lantbruksbrännerier var på grund av råvarubrist nedlagt under tillverkningsåret 1jio 1942— 3 % 1943. Annan livsmedelsindustri omfattar så heterogena industrier som kafferosterier, kaffesurrogatfabriker, kraftfoderfabriker, makaroni-, glykos- och sagofabriker, stärkelsefabriker, ättiks-, senaps-, soja- o. d. fabriker, fodercellulosariverier m. m. I Annan textil- och beklädnadsindustri ingå förutom fabriker för konstgjorda blommor, paraply- och parasollfabriker, rullgardins- och rullgardinskäppfabriker, vaxduksfabriker, bandageverkstäder m. m. även de under kriget tillkomna lin- och hampbcredningsverken. Till Annan läder-, hår- och gummiindustri räknas bl. a. gummireparationsverkstäder, isoleringsfiltfabriker samt tagelspinnerier och -väverier. Konstgödselfabriker omfatta superfosfatfabriker och pudrettfabriker men ej kalkkvävefabriker, som äro förda under gruppen elektrokcmisk industri. I Annan kemisk-teknisk industri ingå fabriker med stora olikheter ur såväl råvara- som produktsynpunkt, exempelvis bakelit- o. d. konstmassefabriker, benmjöls- och limfabriker, sodafabriker, takpappimpregneriugsfabriker, garvämnes-, svavelsyre- och vattenglasfabriker. Av tab. 2. i tabellavdelningen framgår, h u r arbetsställena och arbetarna under 1939 och 1943 fördelade sig på industriens huvudgrupper och dessutom på nedlagda, nystartade och genomgående företag samt på olika storleksgrupper. Totalantalet arbetsställen och arbetare utgjorde 1939 18 053 resp. 556 773. Under åren 1940—1943 nedlades verksamheten vid 2 310 arbetsställen med ett sammanlagt arbetarantal 1939 av 22 636. De under samma tid nystartade företagens antal utgjorde 4 071 och deras arbetarantal uppgick år 1943 till 50 783. Överskottet av nystartade företag i jämförelse med nedlagda uppgår till 1 761. Motsvarande överskott med hänsyn till arbetarantalet utgör 28 147. Elimineras den inverkan, som värdeökningen på grund av prisstegringen under kriget haft på undersökningsmaterialet för år 1943, reduce-

22 ras nyssnämnda siffror avsevärt vad arbetsställena beträffar. Enligt den i det föregående nämnda beräkningen skulle överskottet av nystartade företag över nedlagda reduceras till endast 3 a 400. Överskottet beträffande antalet arbetare reduceras i mindre grad eller från 28 147 till drygt 25 000. De genomgående företagen, vilka uppgå till 15 743, ökade sitt arbetarantal från 534 137 till 541 991 eller med endast en och en halv procent. Största delen eller 78 °/o av industriens stegrade arbetskraftsbehov härrör från det nettotillskott, som de nystartade företagen erfordrat utöver den lösgjorda arbetskraften vid nedlagda företag. Återstoden eller endast 22 °/o utgör alltså de bestående företagens nettoanspråk på arbetsmarknaden mellan 1939 och 1943. Det kan i detta sammanhang vara av intresse att något närmare ingå på nedlagda och nystartade företags fördelning efter storlek. Eftersom värdeökningen till följd av prisstegringen, såsom tidigare framhållits, i särskilt hög grad inverkat på arbetsställenas antal och arbetarantalet i den lägsta storleksgruppen, utelämnas denna grupp i detta sammanhang. Såsom framgår av tab. B utgör antalet nedlagda företag 8,8 °/o av totala antalet företag i korresponderande storleksgrupper 1939. Beträffande arbetarpersonalen vid de nedlagda företagen uppgår motsvarande andel till endast 3,5 °/o. Detta innebär, vilket även framgår av tab. C, att de nedlagda företagen i allmänhet äro av en avsevärt lägre storlekstyp än den för hela industrien gällande. De nystartade företagens antal uppgår för samtliga storleksgrupper fr. o. m. gruppen 6—10 arbetare till 16,1 °/o av motsvarande antal för hela industrien 1939. Med hänsyn till arbetarantalet uppgår de nystartade företagens procentuella andel till 8,3. Även de nystartade företagen äro sålunda, fast ej så markerat som de nedlagda, genomsnittligt sett betydligt mindre än de genomgående. Räknat i genomsnitt per år uppgår de nedlagda företagens Tab. B. Nedlagda och nystartade företag i vissa storleksgrupper. Samtliga industrier. Nedlagda

Nystartade

företag

Storleks grupp Antal arbetsställen Antal arbetare Antal arbetsställen Antal arbetare (arbetsställen I % av I % av I % av I % av med ett arbetartot. antatot. antatot. antatot. antaantal 1939 resp. Absoluta let 1939 Absoluta let 1939 Absoluta let 1939 Absoluta let 1939 1943 av) i resp. tal i resp. tal i resp. i resp. tal tal storleksstorleksstorleksstorleksgrupper grupper grupper grupper 508 318 95 25 18 9

6— 10 11— 25 26— 50 51—100 101—200 201—500 501—

13-1 8-7 5-9 2-9 3-6 2-4

3 797 4 863 3 325 1889 2 390 2 536

12-6 8-1 5-9 31 3-4 2-3

Summa

8-8

18 800 3-5

782 584 251 102 35 19 2

20-1 15-9 15-7 11-7 6-9 5-1 1-4

6 021 9 365 8 887 7 515 4 852 5 816 2171

16l

44 627

20-0 15-6 15-7 12-2 6-8 5-2 1-5 8-3

23 Tab. C. Inom samtliga industrier nedlagda, nystartade och genomgående företag. Procentuell fördelning av arbetsställen och arbetare på storleksgrupper. 1 939 Storleksgrupp (arbetsställen med ett arbetarantal 1939 resp. 1943 av)

Totalt p er p1-1

1 943

GenomNedlagda företag gående före1940—1943 tag en as

53 S 3<p C/5

C5 O

C/5

s er P

Totalt en fj

GenomNystartade gående föreföretag tag 1940- -1943 53

S3-

S 5"

P en

B o

B (i

21 M

S33 ?

B C P ni

3-6 57-8 16-9 36-0 3-8 37-8 0— 5 . . . . 38-8 3-1 41-7 3-0 56-4 12-1 4-9 19-8 6— 10 . . . . 21-5 5-4 22-0 16-8 21-4 5-1 20-0 4-5 19-2 11-9 11— 25 . . . . 20-3 10-8 13-8 21-5 21-3 10-3 19-3 10-5 20-6 9-8 14-3 18-4 26— 50 . . . . 8-9 10-2 4-1 14-7 9-6 10-0 9-0 10-7 9-8 10-1 6-2 17-5 51— 100 . . . . 4-8 11-0 5-4 111 8-3 5-4 111 4-8 11-4 2-5 14-8 1-1 2-8 12-8 0-8 10-6 12-9 2-9 13-0 101— 200 . . . . 3-4 14-0 9-6 3l 0-9 2-1 20-2 201— 500 . . . . 0-4 11-2 2-0 18-o 2-3 20-6 1-7 17-5 0-5 11-4 0-5 11-c 501—1000 . . . . 0-6 12-1 — — O-o 12-5 0-o 0-7 13-6 1-1 1 001— 0-3 14-4 0-3 15-0 0-2 14-9 0-3 15-9 O-o 3-2 — — Samtliga grupper 1000 1000 1000 100-0 1000 1000 1000 1000 1000 100-0 100-0 100-0

antal enligt samma beräkningsgrund till 2;2 % och motsvarande antal sysselsatta arbetare till 0,9 % . De nystartade företagen ha medfört ett årligt genomsnittligt tillskott av arbetsställen med 4,0 % och av arbetare med 2,1 °/o. Till följd av att ett nytt företag kan ha både startats och nedlagts under de mellan 1939 och 1943 liggande åren, eller att ett 1939 och 1943 genomgående företag kan ha varit tillfälligt nedlagt under ett eller annat år av mellantiden, vilka förhållanden ej registreras i undersökningens material, skilja sig givetvis nämnda procenttal från dem som skulle ha erhållits, om beräkningen kunnat verkställas för konsekutiva år. De under kriget rådande förhållandena medföra dessutom, att procenttalen böra bedömas med försiktighet och exempelvis ej utan vidare kunna anses såsom mått på den normala ncdläggclsen resp. nyetableringen av företag inom industrien. Redan har framhållits, huru industriens totaltillskott av arbetare uppkommit såsom nettoresultat av dels förskjutningar, som ägt r u m mellan olika industrigrenar, dels förändringar, som inträffat med avseende på nedlagda, nystartade eller genomgående företag. För att erhålla en sammanfattande bild av de förändringar av industriens sysselsättning, som denna undersökning är avsedd att klarlägga, ha de omständigheter, vilka inverkat i höjande resp. sänkande riktning, i tab. D redovisats i kombination med olika industrigrupper. Tabellen upptar endast industriens huvudgrupper samt vissa viktigare industrigrupper. Bruttoökningen av sysselsättningen vid företag, som hade flera sysselsatta arbetare 1943 än 1939, uppgår till 115 181 arbetare eller 20,7 °/o av industriens totala arbetarantal 1939. Ej mindre än 42,9 °/o av nämnda ökning härrör från huvudgruppen malmbrytning och metallindustri samt 12,5 °/o enbart från torvindustrien. Även om hänsyn tages till torvindustriens

24 Tab. D. Förändringarna av arbetarantalet från 1939 till 1943 mec Bruttoö kning av antalet sysselsatta arbetare

Industrigrupp

1. Malmbrytning och metallindustri 1 a. Järnmalmsgruvor samt anriknings-, briketterings- och sintringsverk 1 c. Järn- och stålverk samt ferrolcgerings-

verk 1 e. 1 f.

Bleckvarufabrikcr samt bleck-, plåt- och kopparslagerier Järn- och stålmanufaktur

1 k. Mekaniska verkstäder och gjuterier . . . . 1 1. Skeppsvarv och båtbyggerier 1 m. Elektroteknisk industri Övriga industrigrupper tillhörande grupp 1 . . 2. Jord- och stenindustri 2 a. Kolgruvor 2 b. Torvindustri 2 d. Stenindustri 2 h. Tegelbruk 2 k. Glas industri Övriga industrigrupper tillhörande grupp 2 . . 3. Träindustri 3 a. Sågverk och hvvlerier 3 d. Snickeri- och möbelfabriker Övriga industrigrupper tillhörande grupp 3 . . 4. Pappers- och grafisk industri 4 a. PapDersmassefabriker 4 b. Pappersbruk och pappfabriker 4 c. Papp- och pappersvaruindustri 4 e. Bok-, accidens- och tidningstryckerier . . Övriga industrigrupper tillhörande grupp 4 . . 5. Livsmedelsindustri 5 b. Bageriindustri 5 d. Choklad- och konfektindustri 5 f. Slakterier och charkuterier 5 k. Bryggerier och maltfabriker Övriga industrigrupper tillhörande grupp 5 . . 6. Textil- och beklädnadsindustri 6 a. Ylleindustri 6 e. Trikåfabriker 6 1. Sömnadsindustri Övriga industrigrupper tillhörande grupp 6 . . 7. Läder-, hår- och gummivaruindustri 7 c. Skoindustri 7 f. Gummivarufabriker Övriga industrigrupper tillhörande grupp 7 . . S. Kemisk-teknisk industri 8 c. Tvättmedels-, parfym- och ljusfabriker 8 e. Ugnskolnings- och trädestillationsverk . 8 f. Sprängämnes- o. d. fabriker 8 i. Elektrokemisk industri Övriga industrigrupper tillhörande grupp 8 . . 9. Kraft-, belysnings- och vattenverk Samtliga grupper

I samband med Summa Vid ny- genomgående företags ändring startade företag av storl.- inom storl.- absoluta o/ /o grupp grupp tal 12 794

24 688

49 418

42 9

2 152

2 681

262 678 487 8 211 195 1124 1 355 17 358 631 13 745 1099 66 158 1659 6 002 2 956 2 349 697 676

402 2 158 1590 12 781 2 004 2 628 2 386 2 631

9 841

673 3 677 2 077 26 969 3 837 4 595 4 091 20 777 753 14 387 1464 341 420 3 412 11614 5 397 4 644 1573 3 381 488 226 998 1131 538 8 217 2 361 633 1507 247 3 469 8 444 344 815 697 3 290 3 298 3 147 1724 344 170 909 8 491 338 3 487 1 365 760 2 541 1692 115 181

0 (i 32 18 23 4 33 40

328 225 123 3 468 1021 144 721 116 1466 3 608 52 9 472 1829 1246 1840 1096 285 12 447 4 641 122 3 016 245 269 9S9 396 50 783

640 345 126 240 1280 5 220 2 356 2162 702 1903 430 226 497 586 164 3 659 1011 471 684 119 1374 4 217 248 656 225 1423 1665 1128 562 59 84 423 3 080 186 430 1110 231 1123 1012 47 538

5 977 1638 843 350 788 122 2 20 149 22 473 392 85 133 174 802 58 173 320 251 1090 329 18 102 12 629 619 44 150 38 387 179 66 74 39 770 30 41 10 260 429 284 16 860

o <J G

18 1 0 C» 12 ."> 13 03 0i 30 10 1 47 40 1 1 2 !) 4 0 •> 0 09 1o 04 7i 20 0 fi 13 0 •> 30 t

03 07 0 (! 2S 2 i) 27 15 03 0i 08 7 103 30 12 07 2 •_' 1 •'>

100 0

fördelning på huvudgrupper och vissa viktigare industrigrupper. Bruttominskning av antalet sysselsatta arbetare Vid nedlagda företag

I samband med genomgående företags ändring av storl. inom storl. grupp grupp

Summa absoluta tal

Nettoökning ( + ) resp. nettominskning ( _ )

Bruttoökning -+- bruttominskning i % av arbetarantalet i resp. ind.grupper1939

4 070

9 049

2 903

16 022

20-2

+ 33 396

31-4

2-3

24-8

0-8

2 025

11-8

389 234 196 2 298 89 133 293 3 990 5 87 1 972 557 370 999 5 777 3122 1993 662 2 722 2 108 209 97 228 80 2 462 402 73 223 434 1330 2 185 41 49 162 1693 240 438 96 239 5 98 882 69 15 8

509 916 687 5 516 152 119 330 4 545 35 165 2 544 429 233 1139 6 326 3 405 2 012 909 4 949 2 397 1730 312 305 205 3 217 473 574 357 492 1321 5 340 1179 562 825 2 006 768 3 693 227 2 343 198 925 2 138 337

546 130 580 253 25

109 300

1444 1280 1463 8 067 266 252 771 10 016 41 310 4 828 1347 771 2 719 14 290 7 796 4 778 1716 9 406 5 278 2 597 504 668 359 7 362 921 1182 743 1273 3 243 11633 1710 1524 2 011 4 954 1434 5 942 342 3 638 620 1342 3 654 577 17 381 113 2 566 855

771 + 2 397 + 614 + 18 902 + 3 571 . + 4 343 + 3 320 + 10 761 + 712 + 14 077 - 3 364 - 1006 351 + 693 — 2 676 - 2 399 134 143 — 6 025 - 4 790 - 2 371 + 494 + 463 + 179 + 855 + 1440 549 + 764 - 1026 + 226 - 3 189 - 1366 709 - 1314 - 1664 + 1864 - 2 795 + 1382 - 3 294 450 433 + 4 837 239 + 3 470 + 984 + 647 25 + 837

16 842

1-8 1-6 1-9 10-2 0-3 0-3 1-0 12-7 0-1 0-4 6-1 1-7 1-0 3-4 18-0 9-8 6-0 2-2 11-9 6-7 3-3 0-6 0-8 0-5 9-3 1-2 1-5 0-9 1-0 4-1 14-7 2-2 1-9 2-5 6-3 1-8 7-5 0-i 4-6 0-8 1-7 4-6 0-7 0-0 0-5 0-1 3-3 11 1000

30-2 30-4 39-0 38-4 24-8 24-9 50-1 74-8 84-6 781-3 64-2 18-6 19-5 46-0 39-2 41-2 34-8 47-2 21-2 31-0 16-2 32-3 12-6 16-5 35-4 41-1 31-1 42-9 23-2 36-5 23-8 16-1 13-2 23-4 27-1 39-5 34-0 97-2 33-3 13-0 34-4 73-5 40-0 1101-9 59-9 63-2 53-1 27-1 34-9

—

790 110

22 636

—

21 113 1667 445 39 702

—

148 1481 1 58 312 361 168 581 2187 1269 773 145 1735 773 658 95 135 74 1683 46 535 163 347 592 4 108 490 913 1024 1255 426 1811 19 1056 417 319 634 171 2 352

—

+ 36 001

säsongkaraktär, måste dess ökade arbetskraftsbehov totalt sett anses vara betydande. Av nämnda bruttoökning hänför sig 50 783 arbetare till nystartade företag och 47 538 arbetare till genomgående företag, som utökat sin personal i sådan grad att de därigenom kommit i högre storleksgrupp. Inom de sär- j skilda storleksgrupperna förekomma givetvis även förskjutningar, som ej äro av den omfattningen, att de ändra de enskilda företagens storleksgrupp. Nettoökningen på grund av sådana förskjutningar utgör 16 860 arbetare. Bruttonedgången av sysselsättningen vid företag, som hade färre sysselsatta arbetare 1943 än 1939, uppgår till sammanlagt 79 180 arbetare, av vilka 22 636 varit anställda vid nedlagda anläggningar. Vid genomgående företag, vilkas sysselsättning krympt samman i sådan grad, att växling av storleksgrupp blivit följden, ha ej mindre än 39 702 arbetare lösgjorts. Den reducering av sysselsättningen som uppkommit vid storleksgrupper, som visa nettonedgång av sysselsättningen vid de inom samma grupper kvarliggande företagen, uppgår till 16 842 arbetare. Här ovan påvisade förhållanden ha inneburit en omfördelning och utökning av industriens arbetskraft, som starkt har påverkat omsättningen å arbetsmarknaden. Därvid ha minst 79 180 arbetare frigjorts vid nedlagda eller krympande företag och minst 115 181 arbetare nyanställts vid nystartade eller expanderande företag. De i denna mening nyanställda utgöra 20,7 % av industriens totala arbetarantal 1939. Till jämförelse kan nämnas, att antalet kvarstående nyanställda enligt arbetsmarknadskommissionens undersökning utgjorde 40,1 % av totalantalet anställda den 1 september 1943. Bortsett från olikheterna i uppläggningen och omfattningen av de två undersökningarna må här erinras om att arbetsmarknadskommissionens undersökning inbegriper även alla andra personalväxlingar än dem som förorsakats av de enskilda företagens ändrade storlek.

TABELLER

28 Tabell 1.

Antal arbetsställen

och arbetare med fördelning på 1939 o c h 1943.

1943 Årtal

1939 Antal Industrigrupp

industrigrupper

arbetsställen

arbetare

arbetsställen

Malmbrytning och metallindustri a. Järnmalmsgruvor samt anriknings-, briketterings- och sintringsverk b. Andra malmgruvor och anrikningsverk .. c. Järn- och stålverk samt ferrolegeringsverk d. Andra metallverk e. Bleckvarufabriker samt bleck-, plåt- och kopparslagerier f. Järn- och stålmanufaktur g. Annan metallmanufaktur h. Guld-, silver- och nysilverfabriker i. Galvaniserings-, fornicklings-, förtenningso. d. fabriker k. Mekaniska verkstäder och gjuterier 1. Skeppsvarv och båtbyggerier m. Elektroteknisk industri n. Instrument- och urfabriker

4 699

208 095

5 083

82 21 61 17

10 635 1812 28 245 3 498

79 36 58 21

507 472 360 33

7 010 16 292 9 075 1408

482 548 360 37

59 2 686 142 175 79

872 91121 16 537 19 471 2119

58 2 965 141 215 83

Jord- och stenindustri a. Kolgruvor b. Torvindustri d. Stenindustri e. Kalk- och kritbruk f. Cementfabriker g. Cementvarufabriker h. Tegelbruk i. Porslins-, kakel- och lergodsindustri k. Glasindustri 1. Annan jord- och stenindustri

1500 6 106 510 95 8 278 250 28 116 103 3 758 1656 106 28 1797 32 34 16 15 74 1250 96 74 181 116 677 106

41 149 939 1881 9 804 2 951 1287 3 280 9 084 4171 6121 1 631 66 081 32 012 2188 2 448 27 074 295 322 139 477 1106 60 411 18 590 17 456 4 657 3 220 14 288 2 200

1797 17 493 398 95 7 287 232 28 120 120 3 923 1690 106 28 1805 43 35 15 10 101 1253 73 70 191 118 695 106

3 501 1221 464 26

43 999 3 392 7<i79 4 550

3 791 1400 614 25

Träindustri a. Sågverk och hyvlerier b. Lådämnes- och lådfabriker c. Fanér-, plywood- och wallboardfabriker.. d. Snickeri- och möbelfabriker e. Läst-, träsko- och trätoffelfabriker f. Tunnbinderier och drittelfabriker g. Korgfabriker h. Korkindustri i. Annan träindustri m. m 4. Pappers- och grafisk industri a. Pappersmassefabriker b. Pappersbruk och pappfabriker c. Papp- och pappersvaruindustri d. Bokbinderier e. Bok-, accidens- och tidningstryckerier.... f. Annan grafisk industri Livsmedelsindustri a. Kvarnar b. Bageriindustri c. Sockerindustri

29 T a b e l l 1 (forts). Antal a r b e t s s t ä l l e n o c h a r b e t a r e m e d f ö r d e l n i n g på i n d u s t r i g r u p p e r 1939 o c h 1943.

Industrigrupp

d. Choklad- och konfektindustri g. Fiskberedningsanstalter och konservfabriker h. Margarinindustri k. Bryggerier och maltfabriker 1. Vatten- och läskdrycksfabriker m. Tobaksfabriker n. Annan livsmedelsindustri 6. Textil- och beklädnadsindustri b. Bomullsindustri d. Konstfiber- och sidenfabriker

1939 Antal

19 43 Antal

arbetsställen

arbetare

arbetsställen

arbetare

172 375 126 30 132 495 101 9 350

5 833 5 242 3 100 741 1182 6 539 1002 2 320 2 119

188 470 124 22 44 479 110 8 307

5 284 6 00S 3 298 477 899 5 513 893 1753 2 778

1160 98 65 11 14 191 13

84 408 12 786 17 653 2 795 1187 11583 872

1232 98 64 12 16 202 16

81219 11420 16 944 « 2 478 2117 10 269 1200

50 30

1397 448

52 32

1260 448

83 502 65 38

2 065 30 402 2 432 788

85 541 64 50

2 721 28 738 2 331 1 293

654 45 142 258 104 38 16 51

26 719 2 308 2 126 11967 2 994 807 6 084 433

782 54 172 269 118 39 18 112

489 65 30 107 14 22 13 8 40 12 7 171

16 516 1202 983 2 288 535 318 2 916 2 468 228 1381 594 3 603 9 415 5 738 1862 1815 550 773

879 71 39 109 15 359 14 5 44 13 9 201

23 924 2142 3 508 8 673 2 567 710 5 634 690 21353 1245 1204 2 04? 649 3 788 3 900 778 302 2 028 626 4 784

1074 837 37 2C0 19 814

10 252 6 427 1999 1826 592 774

g. Band- och gardinfabriker samt snörmake-

i. Färgerier, blekerier och impregneringsfab1. Sömnadsindustri m. Hatt- och mössfabriker n. Annan textil- och beklädnadsindustri 7. Läder-, här- och gummivaruindustri b. Päls- ocli skinnvarufabriker

e. Borstbindericr och penselfabriker g. Annan läder-, hår- och gummivaruindustri 8. Kemisk-leknisk industri a. Färg- och fernissfabriker c. Tvättmedels-, parfym- och ljusfabriker . . . d. Läkemedelsfabriker e. Ugnskolnings- och trädestillationsverk g. Tändsticksfabriker h. Fabriker för förtätade gaser i. Elektrokemisk industri 1. Annan kemisk-teknisk industri 9. Kraft-, belysnings- och vattenverk a. Elektricitetsverk c. Vattenledningsverk Summa för samtliga grupper

1042 823 37 182 18 053

30 o

o T3 CS

•a c «

CO T - H

B o s

>> 1

q CS

i im c

b b «S •B

del as O,

r HÄ

—

•5 ^ cS t-

S CS te

4-1

B te

o J3

fa S V

B «J s B cs b

lO CO

co. -H

—l

T-H H

o H

>o o 0D

eo ao t -

T-H

•->

CS CO kO CO L>

-« CO l >

C" 05

ers cs o T-H CO

o o

CM »O

T-H

O ]

CS CO kO

T-H

cs O CO cx> - H o . »o BN -v

CM LO

CM CM

O CO

T—I

>c va

»o

lO -h

T-H l O

CO CO

kä

<N CO

iO 00

^n oo 00

O 04

CS c/5 -fJ

fa IM

,_« *->

T3 O ...

5 2f cS

B •st

•p-

B C/2

«: OS 00

o os

Ol CCi

-5CH

C5 O» rH •rJH

kfS

Tj<

• *

!>•

-H CO

T-H

C 05

C/5 * J

fa CS

^j s 4) 33 X :cS

T-H

00 00

o 1-1

CO CO CO

25 T-H T-H

T-H

cS o

00 C\l

--o

-jj

00 OJ

o .co T-H

CO t—1 lO

05 j 5 X :JJ

• M

• * •r^

** ta ta

CO l O

CM CO

.co

CS CS

l> -H

•CO

CO CO CO

"<* l >

CO CO

ea cp

- H

CD t a

0O CO 00

r^ OS

»o

CS CO CO

-M CO

kö

CO-

T *

T-H

CO O

•CO T-H

»o l O Os CM

CO.

25 CO

•« CO CO

-H 00

er.

CO CO

I >

CO CM

•r^

• *

00 k *

CO' • - #

eo ^H

T-H

kffl

, ,

CO 0P CM

1 TH

r-i

eo <N

7—1

cc 00 oo T-H O o

<+-> 5

B z>

os k-O

•«* cc os

o CO

-t*

-t<

- H —1

-o

i O

-n

CO CM

Q - H

CO CO Ol

CS -H

D-

T-l

—1

cjq

- H

T H

IN t^ CO

T-H

o eo oo

t>» t» (M

- H

0D 0D kO

T—1

•*

0 jH

-tH l>-

05 Sf°

| |

l O

o c^ o

"cs —s

o kO cc o so — H

1-H

«H

fa —>

.^CS

[ >

CS •o t£cO cS ^ t i

• ^

O C

fa* CU

05 3 3 X :C3

s fcC > ed

o £3

H->

«s B T3 B ••*

»CS

-o

O ]

X :C3 — H-> CS en

t«fl

kiO

13 o o

l>-

T-H

Ol CO CS

C O

B V

o 33 - 9 :CS cS c/)

co *J

o £3

S 0 °B

u B B V £ C C :0M 0

T-H

rH lO CM

-H CO

te a .B

CO L~

g Vb

01 CS

--f<

1—1

S-H

ttfi

ii U CS

HOJ

oo kCOO

(Ti

• — >

i-H

CO CO CO

00 B

os e»s os

-H -M

CM -s x* 0O

z r ca

0 CO

c» o

* J CO

°cS

B 0) °B B A B

3 O

o TJ

• fa 01 5 T3 w B 9 B -a

fa CS

-Ö

co MJ

05 T-3 r O :cS

> fa ed

4) "O 08

00 C75 CM

ied

CO. CS

"c:

CS C l

•ex

•on

ffd Jo t-H o OO o

-H

o o

CT> CC-

ts-

ep er.' c^ ^s l O 0 0

o 25

c- l O CS

• *

eo ISIS» 0P k» k.O

eo k-O

o ao

T-H

•

P-,

a So c 3

ti c/5

P-CO £rHeo «

ti «C

u 3 . -1

X ! =CS

>> «3 g £ O

— T! o

•M

ifx kO

!-H

IQ CM

1 O

•H

o T-H

1 o

T-H

o o H

o o O ]

o o lO

•pH

1 rH o Ol

o o o H

—1

T-H

o t-H

31 o

s v

«i

£c$

<u X) H

ert i—1

E o c

C O

II :© A

fe an u 3 0 d o»

<S5 - 3 i)

c i O

co iO

I—I

CXI

I O

"08

t»

!—1

O c O O O t O r H O O S iO -1< O I—I I — l O C ^ O c o o c o o c o c i c c i — i

—-1 CO CO

l> 0»

r (

M SM

> l > ( N 0 5 ' * C » t ^ ' ! J ( C£> ^ H •rX ,—i cr> iO T-H iO CO O B ^ N H H

M CO

H W i i M c o m o o j X O O W H W W r t l O C i C O ^ i - l C O C O C O T - l CO

iO i-H

[> i—1

O CM

CO CM

00 CO

t^-

C-

-<#

i—I O»

r^ CO

e* co o

CO -Ti

SO t " -H • *

i c

*^D

1—1

i—1

i-i

i »

C8 I f l

>—1

••a o "O.

(fl ^

o °cs

o 3

3 "3 3 3 b

•ec

a te es

so .fe i2

XLti

»* os

C©

«1 1—1

u o

TZ O ~ . Q :C3 t- H J 03 (fl

,£j

i-H

— i

b ge

fl» *_,

ifl <x> o

T—1

»2

— o c o

C. o

oä a tn

•

*-i

c3 T3 tcco 03 - ^

o c

a i c o c o c

O i i-l

o M o o i — i

O > i—1

o c

C O C i-l i-H

-H

o m i o o

o -M

O O ) CO CXI

( O t O O O i O N ^ O O M » O C l C X I C X l i O C O O - ^ w ro o i Tt O J H H

i—i

»iS <N O •«** O (N

»5 t» Tt<

y-^ CXI O

03 4> -Q

u 03

X ! :c3 b *-> Cu cfl

i—i »O CC

CO CD [>

Cl CO CO

Cl CO W

CO O CO

C5 i-H (M

1 O l>

»#

S ^3

(fl c

-•+->

I O

—

S •

0 caj

3 a

"al

o H

*->

00 co

CO -rt<

iO exi

i-l

5j> «1

1 CO

»-•S

- Q KS — -4-, CS (fl

•O

-Q u oj

« -u OJ

l O C I C l i — I C I O C D C O ( M i t O t O t O i O O W c o c o o c i o c x i c o o

-t< o Ol

o i o o o c i c o c i i-H TH i-H i-H CO CM

>* OS

o co

eo o

SI C

-g

•O KS h ^ 03 (fl

O - ^ C O O i O c O C i-H 00 I> iO O CO CD O Cl •«# CXJ I - H 1—1

l C o ^-i

O •<*

—1 CO

os os

1—1

•>*

._ 3

Q, 3

cc te

(fl O

arbetare pci sställe 1939 ;p. 1943)

5 to

•a CJ «C "0 s q 3 0) • J e s v »ej «

(M C5 CO

—

V T3

•

V -3 3

r~ O >o TH

—(fl**_>

> — *^ ed

-—

(M O 1—1 <M

.Q 33

•<* CO LO i—1

"tf

b C3

l> CO CO i—1

>> 1 O

fM OJ O t—1

3 te

s cd o

o i-l

o o CXI o

o o 1-H

o o CXI

o o IO

o O 1—1

*J C/3

O C D T - ( C D I — I i — I i — I l - H i-H CXI iO o o o H OI IO

—1

32 CU

8 OJ

i-(

M->

-£CO

v «8

IO 1-1

S 0

CS CTS CU S-.

•rA

A 5 0

1—

•

s0 «

3 o f*

ii ? b

—

_ j

••3

S +•>

3 T3 r

Ö >»

c v

2 s 0 :s

"3 4)

50 S«

O CM

>•? ©9

t»

i-i

1 1

os o

o ca o

«*

i-H

00 OT CO

oo i—i

co uo

<o co

io to

CO 00 CO rt<

CO •»# i-H lO

O •y.

05 Ol

».C

i-H

CM CO

CO i-H

GC QC iH

•—

'P O

fil

•

to S —• a> CU 5 3 ra

ra o

ocs

•

—

o rH

i-H

o ex) f3 i3 Q

ra ^

-< aco. —

0 7

00 (M

»#

i-H O

CO CO

O (M

CO o

as i-H

oa co

c^ co

^ -*

co co

o CM CM

—

'—J

CD CO O i>

c— iO i>-

cccs O]

0 O CM O ^H

— i^5

CM iO

Tt< CM

!>• et

L-»

rf CO

i—i

to o o rh

X O iH

C>-

i—i

1 1

«t

^~ t>» CM

o as

i—1

oo iH

co io •^

tö

•<*

c^ as o

as io C^

T—I

-+ Ä

»O

-!<

1 1

O S3» <3i SO

13 C

a 53 rQ i f l b *-> ra to

-*l i—I

lQ CM

O0 CO

0) Ä

1—1

N >C

— ra fl

£as

!M CO

^ i

— ra cu

'ccco

CO Tf

X3 :ra

ra -a

-M ^tl

H-l

i—I

*-> fl O

5 A <«

« '31

CM C^

CM CM

i> i—1 CO

M co lO

[>• CO 1—1

i-H

IH OO

i-i o

co o

1 1

--D O

| rh

O» TH

»H

-ti

rt<

ra to H->

«1 -H

C ^>

-H

-V

cj 33 X5 :ra

c— CO

»O

i—i

r-i

, S> O IL»

1—1

ra lo

« •fl£ *

•

.S a

as ^Ho

At -

txtr!

o ,Q

a* 2 **

V h

02 5*ffi

to cu

o -O

+•> tO

i-t

oo ias j< <>5

oa o i *

s- ^ty*

c v

to C >+-> O <U 5 3

ra <u

—

1 1

r « A •t*

CO rt<

t—i

-Q

!-S

-a sb SS

O CO

X) i f l

« m u 0

T* 0

Os "C

1-1

:C3

•*

ä :

tet! S g

c OJ

OS •H

—i

i! II ii 1

i—i

ft e

•T—I

£1

°2 -2

00 CO

5 * «U

Ol lO

O s-

a> SJO °ra ra

3 '•0 « TM 'O fl C

eo1 -t O!

ta c.

c; cc ci co

- Q :C3

•O

>o co co co

*-> 3 o ™

—

oo oo co

"3 §

e v

>, e

TJ*

>Sas

« •o

•o SS

p-l

c H

ftcO

3.3 r.—i

i -g g

> fl $ ÅtoO

t < C »f j

"fl*

ty 2

- ^

> -i-s §«

i-H

-rH i-H

CD CM

!—i

o o

—1

i-H

T -

i-H CD

. C

33 ii

-a 5«

vG i)

°rt •Qt

'ed

"»T

CE:*

•>>

c i

CtfCrt

> ed

A o 0

:rt Q

-3

I 4 L C »rt

QJ t i

a fl.

4« 7)

>>> c

fl U a •a •M "O rt C •o a $ 0) C **

+3rl V

""^

»4

rt rt

+->

2 e*H

3 ac

•*-»

«p4

«0

- H O

O CM

1 T-H

T *

1 O oo

-ti

o 09

coi

—1

- H

c00

CT2

CO t H —H

- H - H

T-H

L^ T-H T-H

O l

l O T-H

1 oo c?o D li3

rt kl cu

T—1 C5

cu ~-\

r09 CO

r^ ro CO

o Ol

1 «o 1

TH —H

a -a fl :fl h

09 l>

*<#

i O 1 —1

l ~

CM CO

lrt

• o Irt

o kO

o o

«* -« lO

T-H » O H

- H

CM O

i—1

T-H

« •

r-t

* J

cu *--i

•a

t/3

*# CN

T H

-ri

T-H

T-i

—

c~ c^-

CM CO

l >

CO 1—t

r^ co ep •CO o CM o C^

"rt

+•>

B.1

rt rt

O S

A kl

> ci

srt

—

? i T-H

CO CO

»--5

1 cc 59 so 9 1 es \

«M

O» M

co C cu ^

'CO

1 "* 1 <oo N

co lO

«e

T-H

<« o CM

3 o

o >o co

CO CO CM

ep 0 0 o £5 T-H

CO CO

ÖCCO rt T #

<* 09

•B

7-1

•

O J

'rt rt rt

kO O T-H

T-H

o OJ

- H CM

T *

- H CO CO

CM C5

C i L^ O

O T-H

CM CO

»Cl CM L ^

T-H

1 1

co C cu cu 3

I> l> CM

^ H CM CM

T-H CM O

rt cu £5

«* co

•Q

o T H

^ H

1 1

i i

•* «e

:cS

a ••-> rt co

4 *

D»

[ ^

CO Irt

L> CO

1 CO i_> (U

«9

T-H

—' cu J-H

i H O T—1

eo C O l> eo T-i

T-H

cro

c-o o CO

O T-H T-H

^ H O

1 CO

1 1 °° o D »

•

» C O

(•

4 >2 £ i H ( •o"

« M

<u 3 — i

• 39

t/3

* « cu

C b

• O

c/:

O T-H

O CM

1 o

o i O

O O T-H

o o CM

o o o

1 T-H UO

T-H

T—1

T-t

o o

O O

o T-H

> rt rt <s! W

• S

4->

«, rt « d,

1 o

T-H T-H

1 o CM

O ]

1 T-H

3—448874.

• a

T-1

--•

co Crt

•>• D»

r» u»

rt +J

t i O

»H

—J

0 J T—1

o *••

«o T H

rt co

T * - H CO

-i_>

1 ) 7

"fl fl fl.

09 C5

o A H

_ j CU

o co

•rt «

CM l O O

rt co

s Aii

1 en 1 o o

T H

•S3

0 CO CM

co eo

CO 4->

a a •a a a E

Tfl

T-H

A u

o H

~ :rt "^

00 to

U 01

•a

•^

4 * (B

OS 1-1

ö CJ

<U r-J •O :c3

CU kl

A o

•»-

T-H

rt CO 4->

fl 0 •a

T H

1—1

4 *

T—1

l> l>

rt co

-a A **

»o eo l O o 09 (N CO eo O

t i

^rt rt a a rt -a rt rt

c/j +•> kl

oo — 1 co co

cu T3 ojs

•*

rt o)

b -3 CS t/3

g toD

34 « -o c v •B

-a

fe-7* -C>>c i

a 4) 90 £

> CS

C U

os 1—1

*•*

• < * OS »* ti

t»

0 :B Si A

os •B

T-<

b B' O •m b 01 i» b 9 B.

•a B B b

b se B •B B

o 13 55 se «

"cs

6.fe

cCS

OiS o

ie b 4)

'CO CO

o cs L^

SD [ ~

-ti CM

CO CM

o rH

CS. [> CS

CM CS

1—1

CS CO CM

o CO

1 SS CS

•^ i1H» CD

"* CC

es ii

CO CO

-H CD

O O

»CS

- t

1—1

cc >o CO CS l> 00 00 c "<* ^n l O CS ^v o

•SD CO CO

o CO

es -ti

Jj B -l-i

CM iO

cS +->

o 43

fe O! co CM

•CD CC'

- f CD

T-l

es o ei T-l

CS rH H CM

CDi

r^ u3 -H (O

"* - t

[> CM ICO

00 CO

ses O o o CS

co cs oo ©

CO Ol

>-s

k CS

55 CS co l > >* CO CD Ol CM

«| o:

"O en co CS T f <

=52

*CS

c |

"SjT-H k SO «H

00 CM

1-1

cL~

r^- l > U3

£1

CO 3 —l CJ

O CO

1—(

c CS

er.

CJ k CS

1—1

"> CJ 3

•H>

es B

CJ S 4 3 :cS k — a co

£2

cg a CM

co CD <N co 1-1 ^

43 k cS

CS *J O

•IN

CJ k CS +-> CJ 43 k

4 3 :CS k *J « CO

D-

Ol CD (^ I> t > iO -* ^#

4 3 :cS k !fj CS co

o |

*•<

• -

B a -B 4>

4-> CJ

« « *

A B

43 k

:C3

1 CO

4 3 :cS k +J CS to

-^ CM

SI CO y-4

CS +•> CJ

•B u 0

+•>

1—1

i c

°CS

4->

- J

1—i

co ** CD <•* cs 00

CJ ^ - g :CS

^ J

B B. B

-o u B

o o

«8

B U •O B C! +»

4> 4-> fi V

»es «

B B -B B

3 CJ

+•>

IM "8

co •4->

OJ £ 2 4 3 :CS k Jj CS To

iCS

1—1

k< cS

TH CO

C «B aa B. ee hi» •o

OJ k :0

CS 00 rH

ec-* CS OS

•o B

rf,

"CJ

•4-> 1—1

O 0

kl CS

CS OS

! CC5

cS +-> CO

CM O CO

•-D

T *

1 CS

»I <M I» CM

1 1 ©

1 1 os Ifl

-f Cl CO -t< CD O -^l •CO CD co cc o cc f l CM -* *tf l O CS OO l CS O l ©©

00 C-1

o CS

•d) CO

^ H

>o CO

-f CD ^* CS CD

»cs

1—1

<M TH

k CJ

& SÄ

te CO •^

+->

1-1

CS CO O H CS CJ - > 43 C k CS

CJ CS

£ :cS 3 •9 I—l + J

CJ5

"—co 1 - 1 k CO, 0 o s ^

CS Cfl

o ki

o 1—1

o o >CS o

1—1

C O Ol

O o O o >o o

1 1 1

TH 1—<

CD CM

fe o

35 CJ

T3 SS «J «d zt

aj >

43 ej

V o

. 55

1/5

O l

-t-> CJ

cu £3 -Q : «

a =E

Cfi

25 c CJ

*-ej

"cs

4) ej -Ö A U : 0 ej

C/3 4-1 CJ

fl CJ ~

c/3

eo at ir.

A 0

C B

•s ej tej

g ej

= SbA

•0 C

E-1

:CS

"O S

C/3

ej •fl ej

t»

ffl

•x

l O

** - H

CO i O

-II

CO •CO

t *

35 T-H

L^-

"# -*

-h

7—(

CO CO

00 Tji

C35 CM O

T—1

35 CO'

-Y 00

o SO

-t< CO

^-1

1 O Cl

1 GO

1—I

•

<N o

"* i ®

T—1

Til

•

co <5i

l C

CM O]

-Y Cl

1—1

"b CS

: a s

—1

l O

CO kO lO

CO Cl

CO TA

C l CM

CO CO

I Q C l

Ttl

T-l

r H

i.O

1—1

t>»

OJ Cl CM Th

CO CO

-Q

8 T*

b CS

fl CJ

T-H

CJ 3 2

:rt

1—1

c/3

C/3 +_>

CJ bi

tcco

c: re

c^ (35

•—t

r-<

CV1

CO CO

CO Cl CO

Ifi

CO CM o ~-v 1 1

—1

CO CM

••o

fl CJ

C/3 4_>

CO CO

cjq o

CO CO'

-ti

i-O

1 «1

1 1 SS

Tfr

»o

T-H

1 1

- H

• *

'CO CO CO L£5

CM O l

Cl -H

55 CD

C l CM

CO CO

o T-H

os os os co

Ab CS

1 CO 1>l

CJ ~ •O =CS b +_> CS en

cs -^

ej se

-+l ^H 1—1

b CS

CO CM

CO 'CO

T-H

C l

CJ T " 1 b

•ej A

•QD

l O [ > i-O

i-H

CSTU

O A

-t

- t

so >o

•w

L> TJI

C-l H

tft CM

S «5 c

C£ »* 1 r»

ICB

•J 4-J

i O

•

CM -H

1 1

CJ bl CS

2>«

00 CO

T-H

CJ ;-<

etj

4-> CJ

S te

Cl CO

T *

. j

, , b

i/)

:ej

CJ bi cS +-> CJ

SÖ

bi CS

T3 CS ej

cs b

fl0

ds 1—1 ^H o

i O

cg t D •CS CS

c/3

CJ bl CS

v -o IM -0

-t

CJ T3

b l £>

—i

-n

i C

1 1

-M

-t!

-o ej u •CJ

CO Cl kO

—1

> C> o ttJDTfi

ise

CO CO

T H

s V

TS ej C

CS 0 3

<x> i*

+->

•>>

CJ bl

T-H

4-J

33 • f ) :CS fl +- 1 CJ

*J3

- ejej

c~ t> o

-t<

CO [>

r-l

CO CM

T-H

T-H O »«S

ej j j

u 0 C ej

b CJ

b :0

3 b

Q.05

3 b

Q. tH

Cl b ^ ^ CO

*-S>

te t/3

-tf O

o C/D

"'-1 Ä£ :cS b i +-> CS c/3 03 i—i +->

_• & i c/i CJ

cs <o *•> ; Q C b, cS CS

o TH

o CM

1 I

T-H T-i

25 SO C'J

o o —1

o o

25 —i

o CM

CO T-H

o 25

o o —1

36 ej •o

cSJ «s

C3 • w C O

s 0

>> 1

e v IM

C O «ai o u : 0 Ö C ^ f

> ed '—

e 0

-o

b fl b »fl fl a ft sj > fl> (fl E

t-,

a 4-J

fl •o SJ +J

•p4

Ö w N

-fl (fl

fl :fl .fl

0 o»

fl ^2

t, SJ

tj«e ft fl ft s •8

« 0 1 +•1

fl ^ 4 v

•M 3 •en

«H

•>

ifl

3 00

fl V — sa

A U

•«d

r^ -r

- t t—

ex ex

- t

T —

l >

i O

l o t -

T —

T -

• < *

tvi >a o

CO cc

•c;

T -

cc cc

-t

' X

C- ec cr t> — , -c cr cr cr o o n

-H

I >

i—

• ^

l >

»C cr cr cc o T "

-"M

i— I >

T — • « *

- t r-

i H

T -

T —

T -

TH L^

•r-- - T i o

* 1

se « i H

kC >CC

i c CC CC

- t T-

ex o

-1 Ht

1—

cr o > cr~ cr cr cc er co ir:

cr T

•9

«* cc

<N IM

» I

cfl 4^

fl CJ

r^ ec

t> tc

O CO CX]

C£ r-

T t

cr oc i—

cr 7 -

cr cc £

* i L<5

cfl

co er

•—

•fl

CJ CJ

flH

C71

"es

fl 1

•J2 CJ CJ Z 2

;_,

-HCO

l > (M

ex - t

o -T

c cr o-

-T

1 1

>-» "^

GO * 1

cr ex

1— T-

1 1

1 co 1

cfl

fl fl 'flfl CJ

:C3

eS o

£cr>

E E

B B

ofl

«M

er (M

C3 4-> CJ

SE CO

o t?

— cc ~ ex

o co H

cfl

co o: rr I>

fl 53

c ft

0 CO

CD'S

fl fl ** SJ <fl .a «e h fl "fl S ,fl fi O :£>

fl CJ ~

S (fl 0

lO [^

T—

C cr

—i

fl ifl

—T r"

i n - T

flu

:C3

l C

+->

co o (9

cfl

C/3

co cr cc cr - t CO cc

•g a

o rr:

fl CJ

cfl •4-i

•o

fl •a fl :fl

O l T

-t-*

cr >r cc

ttl

>c cr ex

i r-

QC - t

cfl +J CJ

flu

3 te

-a -fl ,.„

•^

cr ci C

ofl

ifl i-i Cfl

fl >—* fl ft c ej fl

o --<

TM "8

v£-

CJ fl *i fl

5i2

CV-

c: cc

•i—i

fl 'v« •a

•o E A

cr co o co cc

ca • M

§ .29 •es tp-£

10S

-_: o

te er. c» cr

fl tu

b-*

s ^5 S CJ

ifi

t >

X !

:C3

cfl

l O l~

i -

- *

i C

kfl

cr cc -^ i r co crco ex ec 2 >" oc ^ o r-

- f

T *

cr i -

CD OC

t > T-t

-tT-

co cc i > C T—

- T I -

cr ex

CC - t CC CC

c» o

•<# *

oo [ >

o o

T H T H

!-I

ft ft

O< S - , c « SOT f-^co C5

fl fc-2 CO (fi fl :« M TH

C J ;)

« * J

-. « £2

-T* c r T-(

C3 b

(fl — (fl

P< cfl•

t-i

•a " t i P a s? t*

4->

+-> oo

rt «

c+3

es co US C

c b

1 •JZ

i r

c 2

1 1 ec o

cr cr

T —

cr c ex

cr cr i -

cr cr cr

— cr J. J. cr cr

uS cr

T-

37 e -o s

*->co

•i

4-»

"att

B o

IM ed >

« o e •a

A M

—

c IN

hfl

33 C

G 0 KÖ sr. M OS

b U b 1»

•0

a u

• K

-a 0

er.

<H fl

fl H

ej ^ - Q :CS

>H fl

fa fl

1 3 te

A 0

ofl

Ä iifa i-I :fl

O CO

o o o

CO T-H

CD CO O

lO -fl

35 i—i

«*

<M (N

O CM

CD -V

©a os

fa fl

4-> H->

l> O o

fl co

c^ oo

I> T-H T-H

§ 5P

4 J

g :0

C co

•

25 o

o (M

lO -ti CO

o I>

CO 00

CO CO

•«*<

CM T-H

O Ol CO

- H

iO C3

T-H

^JH

T-H

o 25

CO OJ

25 o s eM

T-H

-t<

T-H

«M oo C"

(M C£>

CM c o T-H

o OJ

-Q u

co 4_i

fl O

co ~

lO 00 1—1

:fl t-i + J fl CO

o «* o>o «* ccr - o o c c c - <* -* •-* >*

1—1

CO Ol

CO CM

CO L^-

^ * oco -* o

TTH

o T-H

CM T-t

O CO

T-H

I-H

T-H

T *

-ti

<M O CM

T-H

os ut

( i

CO 4->

"3 fl

-H

4-> CO

fl co fl _ j CO fl

o o

T-H

-Q :fl

:fl

oo •<* ~ os oo

T-H

o H

fl *•>

fl o

+•>

4-> CO

0 •8 G G

C^ (M

fl co 3

o 5g

T-H

ed 4-1

-Q

•

O rH

rse

+J CO

0) TJ

•fl «

* J

CM C— CM CM

.Q : f l

S $P

T-H

A a ft •o s c •et fa

«M

• ^

FM S3 +•>

fafl

Si Ti

rfl

v e is « u rtj a •0

co fl 4_> CO O £H

töa

I* a* v

grj

1 o

3 tiC"^1 CöOS *-> T H CO

G V

1 CD CO 1 1 25 1

T-I

lO CO

fl G « tuoeo T3 — ca ^ fl o: 3 2 fl ed fl £ OS :C3

4-J

T—1

kl :0 I H

co co T-H

co 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

-Q u ca co 3 + j co CO ^ H -Q : « *H +-> fl co

"* ^* o ^

T-4

1 1 1 1 1

T-H

' ' o

i> •H

S 0 5 ft

O CO l>

CM -r< 00

CO 4->

^fl

lO lO

-ri -ti

C^ CO

T-H

-h -ti

-ti -t*

CO Ol Ol

T-H

-ti

fl tH

co 3

4_> CO

O ^

t" co

C5 (M t»

CXI

T—(

T-H

CD L^

-H o

•* i «

Ä :ed <H

* J

C3 co

--.

Ci p 3 h ta ta

a o,

t-,

tH 3

^co t.'-'co »

-Q : «1

^c t ! +- ^ fl

tn O H-J

c/:

H->

C/3

i£S

r—< 4-^ CO fl CO tH

si fl

03 O

T-H

O kO

o o T-H

o o

fl m

o o o

1 | 1 1 1 1 1 1 1 CD

T-H T-H

CO CM

T-I

T-H

o o

- H

o o

-H

38 v 8

C; •d cd +-CO

e v °C6

cd os — > -t—1

•fl

CJ tO

cg >

o 0

— • « ft >> (fl s V u b

v v

7 £ fl

*« -

fr-

•»

« »3 A cg

2 8 ** v

5? B

is S

i& S

c £ IM

ÖD

CJ fred +-> CJ •Q fred

en C — CJ

»O CO

eJ S -Q :cd

T—1

»O Ol

lO CO CO

er. o T"!

o 5

T-H

Tj*

iO CO

-n

1 CO

1 ~

25 o

CO CO

er.

o o

•t—1

1-1

T M

T-H

1C0

•yi

O ]

-* Tt(

CJ fred 4-> CJ

—

T-H

,_,

c»

"5 cd

~ v

>* -* CM

r>»

• ^

•*

-H

I-H

Dco

1—1

T-t

cc o CM

O CO

CO CO T-H

r^ o

Ol iO Ol

CM CO

CO CM

en C +-> CJ <u J—1

»o

se S5

o Q eS o

o o O ]

T—l

l—i CM

er.

T-l

i o

C* —I

T-l

- f :ed Cd en

•~ (9ft

:Cd

t/3

+•>

4->

4) i

free

•

-* - f

•<*

T—l

T-H

iO CC I>

CC CO CM CM

cc o in

iO LC-

T-i

T-l

rt* •o CO T-1

J* te

en £ + J CJ

^ o

.O *d b +^

CO CM

1—1

TjH

Cd en

:C3

Q cd 4->

T-1

(fl B

O e,_(

T H

fred

4-1

i»

»ed

fr-

-f

6CCO cd - #

C3S CO

O CO

S CC

—1

1 -T+- ll

O CM IQ

T-l

1 QO GC

-Q fred

CC Cd

en * J

^ CJ

cz>

l-H

-rH CM <X>

iO <M CM CO

I> 00

>o c l>

-H

O rH T-1

T-H

1—1

X3 :eS

:0 •H

ed en

»Q

lä

fr- —> CJ fred

9 tt

l |

0 --

, ,

25 o

-H O CO

T-l

«s

»*

T—i

ed fr-

C cd

cd 4->

"5 » • f l IM b *fl8

T *

-J

(M CM

CJ J2 -O :cd

o co

t^ CO

co -Ii

CO CM

t> T-l

T—i

T-H

CJS

co •«*

fr- —.

cd en

fr-

9 b

e «o 0 *-

kl9

fred

2 »fl .5 ft

cd en

°i ss

rfl

»s

>fl

er.

[ >

v fl •8 b CJ CS

0 ~

T—1

-_> CJ

E " oS

-Q

"0 s 2 •*c v

— M

i—i

~ v 1M T3

o i

+->

CO CO

o o

- Q :cd fr- +3 CS en

„ r j CS

eo \0

er.

00 t>

v: --

cd . T S*

fr-

•ot

•8

CJ -Q

>> 1

ed fr-

cd o

ft fr-

ft ftg?

fr-

•i-"

SO en ^1 o M O +-> C/3

fr-1-1 CO fl M ^ 4-> <Hcc> O 3 H . Q :C3 fr- + J . Cd « ft en en .—i --> ej ca e j fr-

n t/J o

T-l

et! -° C fred fl

1 1

25 i

1 'CO

1—1

r-i

o CM

TH I C

O T-l

O O

o 1

o CM

l-H

1 T-l

T-l

o 25

O O

39 o

•ö CS rHCO <HTJH

•SE

a os c/3 ' T 1

v «s

CD-* cscs +->

•91 CS

o o

*- u u «s fl

•5 ft

• » if? b 4) -O C

fa •>-> CS c/3

O h CS 4->

"S s »s •a •£ - rf

C SJ sc

3 OS

** _fl OS

°C3

S ft ms s

> — -.

Q c: C

-H

CM T-H

co t>-

O CM co

1 1

o »-» oo os

•^ T-l

1 1

-H O o TH

c/3

•>-i ©3 Tf

os TH oo

c^ oo I>

co "* co

oo o

^ o T-H

-H -t< iO

>n eo OS

rl>

CO in oo T—1

O CM co r-i

I *' 1 »»« I o

OS Tji

-H T-H

-H

1 1 •"* I> o 1—1

IO co

co t>

oo -<#

T-l

T-H

r^ TO o rH

o C5 o T-<

O CO L^

T-I

iO rH

CO c~> rH rH

oo os •># rH

>-0

1 eso cs

CS C CS

- Q :CS

'— _ ) cS w

co OS rH

CD CO CS-«

-7 —

H cS

J 2 :CS «*H

-fl »

•3?

CM iO O-

O <o TH

CM os

T—1

1 oO TH

u ; "H->~

cu Ä H cs

CS O)

cs (Ii

4->

U CS

cS **

CS c/3

m ^5 - Q :CS

c^ c b< ö0 > £ c) t

C—

CD co

1 1

.o rs o 1—1

1 1

1 ® 1 TH

1 I

O CO L/-

CO o -n rH

oo os

-t<

7—1

• *

co o

T-H

T-t

rco o r-H

^H OS

o iO ,_, rH TO

00 00 O

OS C^

CO O H

rH iO

1 1

Iffl T-H

O»

1 1

»2 •<* o TH

0 K

t H 1 - 1 -o cS a) .. ^_j 3S tu S r Q =CS tH 4-1 CS c/3 c/3

•PH

>o CM

o iO

0) u

C s-j cs eS V 1

T-H

O •<#

13 o H

C/3

cS ** 4)

cp O CO tH

o x#

"3 * o ~

| 1

i«rl

-ti -H

oi2 cOJ

C-c

un to

1—1

H cS

»"g E "

4->

b a -

[~ —1

o t > OJ 1—1 1-1

03 C/3

£1

00 CO

tä

c/3

-t 03

i—t

( H 4-> CO C/3

•H

cö

:CS

!\ ~i-i

7—1

"rf

-O

CM Tl<

I»

> C u S

^ ;

C/3

u v

eo i>

« S

l> CD

T-t

»3 <3 »C

1 C" 1 (M

=3 » V 4c. «

its

er. rH

ca c/3

•o

1 1

>o T*

- O :cS

JU ej

cS -O •Qt CS

1—1

IO O]

-Q

o c v

OS C^

I O

1 CO

-rH T-i

c:; CM

o o

o CS CM

—H iO

t—i O rH

Q iO

O O

o rH

o CM

rH O »O

o o

40 T a b e l l 3. Antal arbetsställen och arbetare inom olika industrier fördelade på storleksgrupper m e d h ä n s y n till a r b e t a r a n t a l e t 1939 r e s p . 1943. G e n o m g å e n d e f ö r e t a g . Samtliga i n d u s t r i g r u p p e r . Storleksgrupp 1939 (antal arbetare pr arbetsställe)

Storleksgrupp 1943 (antal arbetare per arbetsställe) 0—5

0—5:

arb.st. 4 852 arb. 39 13 073 43 12 068

6—10:

6—10 11—25 26—50

3 10 189

arb.st. arb. 39 43

942 1765 616 50 6 736 13 811 5 246 422 3 747 13 509 8 718 1665

65 485

1 6 117

11—25:

arb.st. arb. 39 43

141 1968 560

663 2 091 383 61 9316 34 920 7 495 1134 5 526 34 278 12 471 4 033

6 123 857

26—50:

arb.st. arb. 39 43

15 470 53

40 390 865 177 1336 12 351 31294 7 073 329 7 721 30 653 11373

17 665 2111

51—100:

arb.st. arb. 39 43

2 113 5

201- -500: arb.st. arb. 39 . 43

4 266 34 1 113 10

120 443 1801

101— 201— 200 500

17 65 609

101—200: arb.st. arb. 39 43

676 2 754 4 816

51— 100

501— 1000 1001—

1 25 232

22 215 495 102 9 1506 13 408 35184 8 276 765 399 8 751 35144 12 792 2 729 6 885 126

9 102 315 55 1238 12 511 45 024 8 881 372 8 416 44 811 14 350

1 196 713

5 92 237 28 1 1283 22 558 75 386 10 331 400 371 15 244 73 586 17 813 1105

501— 1000:

arb.st. arb. 39 43

17 9 71 9 950 47 565 7 267 6 926 47 561 10 201

1001-

arb.st. arb. 39 43

9 36 9 736 70 494 7 452 75159

Samtliga arb.st. 5 952 3149 3 245 1539 533 851 319 109 46 grupper: arb. 39 22360 27 596 55 351 53922 57 260 76 652 95 007 67 828 78161 43 16 433 24224 53 043 54521 60 011 75 932 97 823 73 539 86 465

41 T a b . 3 (forts.). Antal a r b e t s s t ä l l e n o c h a r b e t a r e I n o m o l i k a I n d u s t r i e r f ö r d e l a d e p å s t o r l e k s g r u p p e r m e d h ä n s y n till a r b e t a r a n t a l e t 1939 r e s p . 1943. G e n o m g å e n d e f ö r e t a g . 1. Storleksgrupp 1939 (antal arbetare pr arbetsställe)

Malmbrytning och metallindustri. Storleksgrupp 1943 (antal arbetare per arbetsställe)

0—5

6—10 11—25 26—50

51— 100

101— 201— 500 200

arb.st. arb. 39 43

1031 3 385 3 041

186 767 1323

32 126 490

7 26 269

6—10:

arb.st. arb. 39 43

289 2 069 1141

519 4 036 3 951

171 1449 2 471

15 128 499

2 16 136

11—25:

arb.st. arb. 39 43

40 562 152

197 2 871 1654

531 8 804 8 813

130 2 522 4 302

25 465 1791

4 82 532

26—50:

arb.st. arb. 39 43

7 227 25

15 490 118

104 3 384 2 006

219 7 871 7 991

68 2 666 4 366

12 484 1491

51—100:

arb.st. arb. 39 43

47 152 2 973 10 670 1906 11155

42 3 319 5 281

7 595 2 219

17 84 2 066 11548 1368 12164

31 5 032 8 290

101—200: arb.st. arb. 39 43

1 105 43

201—500: arb.st. arb. 39 43 501— 1 000:

arb.st. arb. 39 43

1001-

arb.st. arb. 39 43

Samtliga arb.st. grupper: arb. 39 43

1367 6 243 4 359

Samtl. grupper 1256 4 304 5123

0—5:

4 243 80

501— 10011000

996 7 698 8198 928 15 331 17 476

1 25 232

425 15122 15 997 252 17 800 20 641 134 18947 22 578

1 196 713

19 15 73 3 494 22 478 7 209 2 523 23 936 12 434

1 400 1105

108 33 581 39998

5 31 2 930 20 342 1998 22 300

7 5 766 8 017

43 29038 32 315

3 28 3 311 58 893 2 662 63 709

31 62 204 66 371

36 4173 117 54 157 264 842 419 917 8164 14 006 13 625 15 883 18 927 31060 31058 65 059 204 025 7 046 13 860 15 010 18 816 21991 36 675 38109 72 831 228 697

42 T a b e l l 3 (forts.). Antal a r b e t s s t ä l l e n o c h a r b e t a r e i n o m o l i k a i n d u s t r i e r f ö r d e l a d e på s t o r l e k s g r u p p e r m e d h ä n s y n till a r b e t a r a n t a l e t 1939 r e s p . 1943. G e n o m g å e n d e f ö r e t a g . 2. Storleksgrupp 1939 (antal arbetare pr arbetsställe)

Jord- och stenindustri.

Storleksgrupp 1943 (antal arbetare per arbetsställe) 0—5

6—10 11—25 26—50

51— 100

101— 200

201— 500

0—5:

arb.st. arb. 39 43

186 642 519

34 143 248

3 9 44

6—10:

arb.st. arb. 39 43

94 716 380

114 916 873

34 285 510

11- -25:

arb.st. arb. 39 43

21 323 82

74 1117 594

224 3 936 3 677

35 687 1133

9 157 557

26—50:

arb.st. arb. 39 43

9 329 71

63 2 070 1253

101 3 704 3 472

12 474 728

3 125 334

51—100:

arb.st. arb. 39 43

3 205 24

6 424 111

33 2 093 1332

57 4191 4 039

668 1044

1 124 19

1 130 46

14 1626 1144

20 2 802 2 843

1 187 205

1 228 162

14 4 686 4 675

101—200: arb.st. arb. 39 43 201—500: arb.st. arb. 39 43 501— 1 000:

arb.st. arb. 39 43

1001-

arb.st. arb. 39 43

Samtliga grupper:

arb.st. arb. 39 43

304 1814 990

234 2 710 1810

331 6 848 5 614

173 6 629 6 080

93 6 456 6 532

32 3 823 4 383

501— 1001— Samtl. 1000 grupper

1 517 263

4 2 894 2 980

1 595 1020

16 5 390 5143

4 2 894 2 980

1 595 1020

43 T a b . 3 (forts.). Antal a r b e t s s t ä l l e n o c h a r b e t a r e i n o m o l i k a i n d u s t r i e r f ö r d e l a d e p å s t o r l e k s g r u p p e r med h ä n s y n till a r b e t a r a n t a l e t 1939 r e s p . 1943. G e n o m g å e n d e i ö r e t a g . 3. Storleksgrupp 1939 (antal arbetare pr arbetsställe)

Träindustri.

Storleksgrupp 1943 (anta arbetare per arbetsställe) 201— 501— 1001— Samtl. grupper 1 000 500

51— 100

101— 200

3 14 91

—

824 3 077 3867

155 542* 4 246 1332 4189 2169

14 122 451

1 10 65

—

945 7 326 7 806

173 2 336 1458

563 9 215 9 057

70 1363 2 202

7 134 449

—

857 13 652 13 347

1 27 4

5 178 44

83 2 562 1664

170 6125 5 811

28 1147 1818

1 28 105

—

288 10067 9446

arb.st. arb. 39 43

.—

—

3 179 45

31 1913 1233

64 4 564 4 496

8 632 926

—

106 7 288 6 700

101—200: arb.st. arb. 39 43

—

2 309 40

2 244 83

17 2148 1442

34 5 204 4 874

3 439 863

—

58 8 344 7 302

19 4 549 3 213

17 5 270 4 551

2 711 1151

—

38 10 530 8 915

—

— —

3116 60284 57 383

0—5:

6—10:

11—25:

26—50:

51—100:

0—5

6—10 11—25 26—50

arb.st. arb. 39 43

613 2 200 2 051

177 742 1273

31 121 452

arb.st. arb. 39 43

233 1616 932

arb.st. arb. 39 43

44 604 181

arb.st. arb. 39 43

201—500: arb.st. arb. 39 43 501— 1 000:

arb.st. arb. 39 43

1 001—:

arb.st. arb. 39 43

Samtliga arb.st. grupper: arb. 39 43

—

891 4 447 3168

897 837 7 502 13 718 6 964 13427

290 9 781 9 871

62 117 8 003 10 413 8 270 9118

20 5 709 5 414

2 711 1151

41 T a b . 3 (forts.). Antal a r b e t s s t ä l l e n o c h a r b e t a r e i n o m o l i k a i n d u s t r i e r f ö r d e l a d e p å s t o r l e k s g r u p p e r m e d h ä n s y n till a r b e t a r a n t a l e t 1939 r e s p . 1943. G e n o m g å e n d e företag. 4. Storleksgrupp 1939 (antal arbetare pr arbetsställe)

P a p p e r s - o c h grafisk i n d u s t r i . Storleksgrupp 1943 (antal arbetare per arbetsställe)

0—5

6—10 11—25 26—50

51— 100

101— 200

0—5:

arb.st. arb. 39 43

220 714 695

42 180 290

2 5 35

6—10:

arb.st. arb. 39 43

65 450 258

160 1287 1233

43 376 575

11—25:

arb.st. arb. 39 43

3 43 10

37 477 315

219 3 633 3 639

22 449 712

2 35 126

26—50:

arb.st. arb. 39 43

1 27 1

20 612 404

89 3 204 3140

17 704 1034

18 1078 760

52 3 594 3 605

t 603

4 577 164

9 1158 683

36 5 318 5 346

51—100: arb.st. arb. 39 43 101—200: arb.st. arb. 39 43

1 113 10

1 120 24

arb.st. arb. 39 43

1 001—:

arb.st. arb. 39 43

Samtliga arb.st. grupper: arb. 39 43

3 730 214

6 1032 1334

21 43 5 401 13 932 3 328 13 021 1 542 442

289 1234 964

240 2 057 1848

285 4 746 4677

501— 10011000

1 6 65

201—500: arb.st. arb. 39 43 501— 1 000:

201— 500

133 5 308 4 776

84 64 50 6 227 11322 15 506 5 727 9 538 14 797

12 7 570 7 519

1 906 1164

1 1083 849

1 1730 1851

13 8 653 8 368

2 2 636 3 015

45 T a b . 3 (forts.). Antal a r b e t s s t ä l l e n o c h a r b e t a r e i n o m o l i k a i n d u s t r i e r f ö r d e l a d e p å s t o r l e k s g r u p p e r m e d h ä n s y n till a r b e t a r a n t a l e t 1939 r e s p . 1943. G e n o m g å e n d e f ö r e t a g . 5. Storleksgrupp 1939 (antal arbetare pr arbetsställe)!

Livsmedelsindustri.

Storleksgrupp 1943 (antal arbetare per arbetsställe) 0—5

6—10 11—25 26—50

51— 1 101— 201— 501— 1001— Samtl. grupper 1000 500 100 1 200

arb.st. arb. 39 43

1 710 3 775 3 391

107 444 756

20 68 272

3 10 92

1 2 52

—

1841 4 299 4 563

arb.st. arb. 39 43

145 1025 595

239 1840 1792

100 857 1390

11 88 396

2 17 104

—

497 3 827 4 277

arb.st. arb. 39 43

16 191 66

85 1167 704

232 3 898 3 817

42 824 1311

5 94 356

1 16 194

—

381 6190 6 448

arb.st. arb. 39 43

—

5 144 42

29 851 613

109 3 809 3 921

18 727 1205

—

161 5 531 5781

51—100: arb.st. arb. 39 43

—

1 82 14

19 1149 822

43 2 962 2 992

9 763 1057

—

72 4 956 4 885

101—200: arb.st arb. 39 43

—

1 182 22

—

34 4 316 4 814

2 382 420

—

46 5 935 6 017

9 2 064 1501

4130 3 724

1 241 587

—

22 6 435 5 812 5 3 298 2 984

0—5:

6—10

11—25:

26—50:

— 1055 761

201—500: arb.st. arb. 39 43

501— 1 000:

arb.st. arb. 39 43

5 3 298 2 984

—

1 001—:

arb.st. arb. 39 43

1 1066 619

1 1 — 1066 619 —

7 4605 4190

— 41537 — 41386

Samtliga arb.st. grupper: arb. 39 43

1871 4 991 4 052

436 3 595 3 291

383 5 938 6128

184 5 880 6 542

78 4 857 5 470

53 7159 7 566

14 4 512 4144

3 026

4G T a b . 3 (forts.). Antal arbetsställen och arbetare inom olika industrier fördelade på storleksgrupper m e d h ä n s y n till a r b e t a r a n t a l e t 1939 r e s p . 1943. G e n o m g å e n d e f ö r e t a g . 6. Storleksgrupp 1939 (antal arbetare pr arbetsställe)

0—5:

Storleksgrupp 1943 (antal arbetare per arbetsställe) 0—5

arb.st. arb. 39 43

104 317 284

arb.st. arb. 39 43

44 324 180

11—25:

arb.st. arb. 39 43

26—50:

arb.st. arb. 39 43

6—10:

Textil- och beklädnadsindustri.

6—10 11—25 26—50

26 106 193 ™

51— 100

201— 501— 1000 1001500

655 629

37 328 543

3 26 91

1 8 51

9 128 40

38 505 311

140 2 378 2 292

43 847 1449

5 93 275

1 28 5

1 45 10

49 1533 957

99 3 663 3 553

17 702 1109

2 141 33

34 2106 1396

82 5 997 5 872

51—100: arb.st. arb. 39 43

101— 200

101—200: arb.st. arb. 39 43 201—500: arb.st. arb. 39 43

20 1682 2 554

1 75 264

20 75 2 393 11003 1656 10 472

6 926 1771

17 56 4131 17 704 2 849 16 393

3 1120 1636

501— 1000:

arb.st. arb. 39 43

16 3 828 11057 2 973 9 786

1 001—:

arb.st. arb. 39 43

3 3 269 2 681

4 5 074 5 078

112 127 70 22 9 201 16 816 22 533 15446 9100 15 875 21401 14103

4 5 074 5 078

Samtliga arb.st. grupper: arb. 39 43

158 797 509

147 1311 1143

233 4403 3 913

179 6 642 6 489

47 T a b . 3 (forts.). Antal arbetsställen och arbetare inom olika industrier fördelade på storleksgrupper m e d h ä n s y n till a r b e t a r a n t a l e t 1939 r e s p . 1943. G e n o m g å e n d e f ö r e t a g . 7. Storleksgrupp 1939 (antal arbetare pr arbetsställe)

0—5:

Läder-, h å r - o c h g u m m i v a r u i n d u s t r i . Storleksgrupp 1943 (antal arbetare per arbetsställe) 6—10 11—25 26—50 5 1 — 100

101— 200

201— 501— 1001— Samtl. 1000 grupper 500

arb.st. arb. 39 43

139 458 438

36 136 263

6—10:

arb.st. arb. 39 43

41 317 142

4ö 347 342

11—25:

arb.st. arb. 39 43

6 89 24

34 488 276

88 246

2 56 19

5 224 313

1 28 181

73 2 654 2 329

23 1450 888

25 1923 1 635

138 241

54 3 755 2 824

1 182 36

12 1538 1011

20 3104 2 719

1 170 258

35 5144 4 045

o 1273 895

9 3 214 2 783

14 4487 3 678

26—50:

arb.st. arb. 39 43

185 627 913

104 812 783

51—100: arb.st. arb. 39 43

101—200: arb.st. arb. 39 43

1 150 21

201—500: arb.st. arb. 39 43 501— 1000:

arb.st. arb. 39 43

1 001—:

arb.st. arb. 39 43

Samtliga arb.st. grupper: arb. 39 43

122 2 073 1891

2 1383 804

187 915 607

117 1027 900

129 2 702 2156

70 3 208 2 518

46 3 773 3 205

28 4 543 4036

12 4 767 3 845

1 906 672

3 2 289 1476

1 1007 641

3 433 3 504

3 4440 4145

2 1913 1313

2 3 433 3 504

593 26 281 22 084

48 T a b . 3 (forts.). Antal a r b e t s s t ä l l e n o c h a r b e t a r e i n o m o l i k a i n d u s t r i e r f ö r d e l a d e p å s t o r l e k s g r u p p e r m e d h ä n s y n till a r b e t a r a r t a l e t 1939 r e s p . 1943. G e n o m g å e n d e företag. 8. Stoneksgrupp 1939 (antal arbetare pr arbetsställe)

K e m i s k - t e k n i s k industri.

Storleksgrupp 1943 (antal arbetare per arbetsställe) 0—5

6—10 11—25 26—50

51— 100

101— 201— 500 200

501— 1001— Samtl. grupper 1000 184 533 724

0—5:

arb.st. arb. 39 43

147 396 372

27 100 190

10 37 162

6—10:

arb.st. arb. 39 43

15 105 59

19 147 148

24 196 320

1 7 31

—

1 6 117

—

60 461 675

arb.st. arb. 39 43

—

9 129 80

59 961 1005

14 294 505

2 36 126

1 25 131

—

85 1445 1847

arb.st. arb. 39 43

3 90 11

1 36 7

7 244 124

21 738 737

10 349 689

—

42 1457 1568

51—100: arb.st. arb. 39 43

—

3 244 59

6 371 245

11 695 723

5 390 687

1 95 246

—

26 1795 1960

101—200: arb.st. arb. 39 43

—

3 420 261

9 1273 1173

4 546 1002

—

16 2 239 2 436

201—500: arb.st. arb. 39 43

—

2 553 157

5 1418 773

9 2 569 3104

3 1050 2 005

—

19 5 590 6 039

—

.—

—

1 750 446

— — —

11—25:

26—50:

501— 1 000:

arb.st arb. 39 43

1 001—:

arb.st. arb. 39 43

Samtliga arb.st. grupper: arb. 39 43

165 591 442

56 412 425

103 1682 1670

42 1410 1518

28 2 053 1956

21 3112 2881

15 3960 4 798

3 1050 2 005

— '—

1 750 446

1 1364 1017

434 15634 16 712

49 T a b . 3 (forts.). Antal arbetsställen och arbetare inom olika industrier fördelade på storleksgrupper m e d h ä n s y n till a r b e t a r a n t a l e t 1939 r e s p . 1943. G e n o m g å e n d e f ö r e t a g . 9. Storleksgrupp 1939 (antal arbetare pr arbetsställe)

Kraft-, b e l y s n i n g s - o c h v a t t e n v e r k . Storleksgrupp 1943 (antal arbetare per arbetsställe) 6—10 11—25 26—50

51— 100

0—5:

arb.st. arb.39 43

702 1186 1277

41 136 280

9 29 134

6—10:

arb.st. arb. 39 43

16 114 60

45 337 352

36 291 512

3 27 98

11—25:

arb.st. arb. 39 43

16 226 134

51 791 817

21 405 673

2 32 107

arb.st. arb. 39 43

2 58 18

6 197 135

21 732 777

51—100: arb.st. arb. 39 43

1 61 10

26—50:

4 275 169

101—200: arb.st. arb. 39 43

101— 201— 500 200

1 81 138

1 107 90

3 456 406

201—500: arb.st. arb. 39 43 501— 1000:

501— 10011000

1 167 207 4 1403 1399

arb.st. arb. 39 43

2 1498 1320

1 001—: arb.st. arb. 39 43 Samtliga arb.st. grupper: arb. 39 43 4—448874.

720 1328 1342

105 818 794

102 1308 1598

49 1439 1717

14 807 935

4 537 544

1570 1606

2 1498 1320

Samtl. grupper

50 Förändringarna

Tabell av a r b e t a r a n t a l e t från 1939 till 1943 m e d h ä n s y n till n y s t a r t a d e , samt på stor-

0—5 Samtliga

industrigrupper.

1. Malmbrytning

och

+ 4143 + 3138 + 5458 + 27-0

metallindustri.

+ 6156 — 3 836 + 2 320 — 1005

+ 1622 — 1021 + 601 — 344 + 1163 + 819 + 1420 + 26-7

stenindustri.

1. Nystartade företag 2. Nedlagda företag 3. Nystartade och nedlagda företag, totalt 4. Genomgående företag: a. i samma storleksgrupp 1943 som 1939 . b. i lägre » » än » c. i högre » » » » d. genomgående företag, totalt 5. Samtliga företag: absoluta tal i % av industrigruppens arbetarantal i resp. storleksgrupper 1939 3. Träindustri. 1. Nystartade företag 2. Nedlagda företag 3. Nystartade och nedlagda företag, totalt 4. Genomgående företag: a. i samma storleksgrupp 1943 som 1939 . b. i lägre » » än » c. i högre » » » » d. genomgående företag, totalt 5. Samtliga företag: absoluta tal i % av industrigruppens arbetarantal i resp. storleksgrupper 1939

+ — — —

412 458 46 123

+ + +

33 2-6

+ 1384 — 944 + 440 — 149 + 939 + 790 + 1230 + 30-6

51 4. nedlagda och genomgående företag. leksgrupper.

Fördelning på huvudgrupper av industrier

Storleks grupp, antal arbetare per arbetsställe 11—25

26—50

51—100 101—200 201—500

+ 9 365 — 4 863 + 4 502 — 642 — 5198 + 8 816 + 2 976

+ 8 887 — 3 325 + 5 562 — 641 — 6 054 + 5 746 — 949

+ 7 515 — 1889 + 5 626 — 40 — 6104 + 6 480 + 336

+ 7 478 + 12-5

+ 4 613 + 8-2

+ 5 962 + 9-7

+ 4 852 — 2 390 + 2 462 — 213 — 5 823 + 5 986 — 50 + 2 412 + 3-4

Samtl. storleksgrupper 501— 1 000

1001—

Absoluta I % av tot. arb.ant. i resp. tal ind. gr. 1939

+ 5 816 — 2 536 + 3 280 -1800 — 8 226 + 8187 — 1839

566 — + 566 — 4 — 3 024 + 2 934 — 94

+ 1605 + 50 783 — — 22 636 + 1605 + 28 147 + 4665 + 18 — 2 284 — 39 702 — + 47 538 + 2 381 + 7 854

+ 9-1 — 4-0 + 5-1 + O-o — 7-1 + 8-5 + 1-4

+ 1441 + 1-3

+ +

+ 3986 + 5-0

+ 6-5

472 0-7

+ 36 001

+ 1507 — 269 + 1238 + 485 — 1230 + 3 586 + 2 841

+ 1392 — 303 + 1089 + 616 — 760 + 3 775 + 3 631

+ 1665 — 219 + 1446 + 1458 — 971 + 5 930 + 6 417

— — + 1958 — 932 + 2 251 + 3 277

+ 2 941 + 18-3

+ 2102 — 839 + 1263 + 120 — 1952 + 2 707 + 875 + 2138 + 13-4

+ 4 079 + 22-6

+ 4 720 + 24-5

+ 7 863 + 23-3

+ 3 277 + 11-3

+ 3 335 — 1097 + 2 238 — 259 — 764 + 846 — 177

+ 3 939 — 759 + 3 180 — 232 — 1139 + 463 — 908

+ 3 895 — 494 + 3 401 — 152 — 1315 + 376 — 1 091

+ 2 653 — 312 + 2 341 + 41 — 671 + 18 — 612

+ 2 436 — 415 + 2 021 — 11 — 66 — — 77

— — + 86 — 254 + 425 + 257

+ 2 061 + 28-2

+ 2 272 + 30-2

+ 2 310 + 28-4

+ 1 729 + 33-4

+ 1944 + 36-5

+ +

+ 1605 — 1732 — 127 — 158 — 1301 + 1154 — 305

+ 696 — 725 — 29 — 314 — 1055 + 748 — 621

+ — + — — + —

325 291 34 68 814 294 588

+ 177 — 426 — 249 — 330 — 1136 + 424 — 1042

— — — 719 — 1336 + 440 — 1615

— 432 — 2-8

— 650 — 6-0

— 554 — 7-3

— 1291 — 14-7

— 1615 — 15-3

+ 1564 — 768 + 796

— 1627 + 3 763 + 2145

257 6-4

— — — — — — — —

+ 1605 + 12 794 — — 4 070 + 1605 + 8 724 + 4 816 + 9 033 — 649 — 9 049 — + 24688 + 4167 + 24672 + 5 772 + 33 396 + 9-3

+ 6-2 — 2-0 + 4-2 + 4-3 — 4-3 + 11-9 + 11-9

+ 17 358 — 3 990 + 13 368 — 693 — 4 545 + 2 631 — 2 607

+ 42-2 — 9-7 + 32-5 — 1-7 — 11-0 + 6-4 — 6-3

+ 10 761

+ 26-2 —

•

.— — — — — — — •

—

.— — — — — — — —

•

—

+ 6 002 — 5 777 + 225 — 1795 — 6 326 + 5 220 — 2 901 — 2 676 —

+ 16-1 —

+ 9-1 — 8-7 + 0-4 — 2-7 — 9-6 + 7-9 — 4-4 — 4-0 —

52 Förändringarna

av a r b e t a r a n t a l e t från

1939 till 1943 m e d h ä n s y n till n y s t a r t a d e , samt på stor-

0—5 4. Pappers- och grafisk

industri,

—

+ —

189 113 76 19

+ 140 + 121 + 197 + 19-5

Livsmedelsindustri.

1. Nystartade företag 2. Nedlagda företag 3. Nystartade och nedlagda företag, totalt 4. Genomgående företag: a. i samma storleksgrupp 1943 som 1939 . b. i lägre » » än » c. i högre » i » » d. genomgående företag, totalt 5. Samtliga företag: absoluta tal i % av industrigruppens arbetarantal i resp. storleksgrupper 1939

6. Textil- och

+ 1246

—

+ 315 —

+ 648 + 264 + 579 + 111

beklädnadsindustri.

+ 136

—

+ —

93 43 33

+ 281 + 248 _j_

+ 53-2

53 4 (forts.). nedlagda och leksgrupper.

genomgående företag.

F ö r d e l n i n g p å h u v u d g r u p p e r av i n d u s t r i e r

Storleks grupp, antal arbetare per arbetsställe 11—25

26—50

51- - 1 0 0 101 —200 201—500

+ 115 — 210 — 95

— 195 + 354 + 165

+ 109 — 282 — 173 — 64 — 234 + 330 + 32

+ +

70 1-4

— 141 — 2-9

+ 593 — 398 + 195 — 81 — 588 + 927 + 258

+ 354 — 155 + 199 + 112 — 340 + 478 + 250

+ 453

+ 449 + 7-9

6-9

1001—

+ 442 — 66 + 376 + 30 — 395 + 294 — 71 + 305 + 6-1

+ 803 — 209 + 594 — 125 — 818

+ 822

+ +

+ 1061 + 118 712 7-0

I % av tot. Absoluta arb.ant. i resp. tal ind. gr. 1939 +

— 848 — 848 + 28 —1087 + 302 — 757

— 579 — 579 — 911 — 2 589

— —

— 3 500

— — + +

51 100 258 107

1605 17-5

— 4 079 — 19-8

+ +

107 1-2

— 114 — 114 + 498 — 454 + 38 + 82 — 32

— 223 — 223 — 406 — 563 + 346 — 623 — 846

0-5

— 12-7

+ 295 — 247 + 48 — 531 — 737 + 845 — 423 — 375 — 2-6

+ 359 — 580 — 221 — 1311 — 1282 + 516 — 2 077

8-1

+ 809 - 420 + 389 — 110 — 634 + 407 — 337 52 0-8

501— 1 000

— 560 — 428 + 11 — 318 + 261 — 46 — 474

+ 830 — 424 + 406 — 86 — 282 + 784 + 416 + 18-8

Samtl. storleksgrupper

—

— 2 046 — 933 — 4949 + 1903 — 3 979

+ — — — — + —

— 6 025

—10-0

— — 2 722 — + 121 — 234

— — 113 — 113 — 4-0

•

— 2 298 —

9-8

—

— 3 217 + 3 659 — 151

+ — + — — + —

7-9 5-6 2-3 1-4 7-3 8-3 0-4

1-9

— — 2462 — + 1006 — — 593

— —

— 447

—

— 447

—

9-5

— 447 — 41-9

— .

—

+ 3 608

— — — 1271 — 855

—

— 2126

— 584

— 2126 — 14-3

— 584 — 7-0

—

+ 1423 — 3 489 — 5 340 + 4 217 — 4 612

+ — + — — + —

— 3189

— 8-8

—

— — 2185 — + 4 — 588

—

+ 3468

— —

1-1 4-5 3-4 1-5 8-2 31 6-6

4-3 2-6 1-7 4l 6-4 5-0 5-5

54 Tabell Förändringarna

av a r b e t a r a n t a l e t från 1939 till 1943 m e d h ä n s y n till n y s t a r t a d e , samt på stor-

0—5 7. Läder-, hår- och

gummivaruindustri.

1. Nystartade företag 2. Nedlagda företag 3. Nystartade och nedlagda företag, totalt 4. Genomgående företag: a. i samma storleksgrupp 1943 som 1939 . b. i lägre » »> än » c. i högre » » » » d. genomgående företag, t o t a l t 5. Samtliga företag: absoluta tal i % av Industrigruppens arbetarantal i resp. storleksgrupper 1939

8. Kemisk-teknisk

—

+ —

351 133 218 20

+ 306 + 286 + S04 + 66-3

industri.

1. Nystartade företag 2. Nedlagda företag 3. Nystartade och nedlagda företag, totalt • 4. Genomgående företag: a. i samma storleksgrupp 1943 som 1939 . b. i lägre » » ä n » c. i högre » » » » d. genomgående företag, totalt

+ — + —

737 91 646 24

+ +

215 191

5. Samtliga företag: absoluta tal i % av industrigruppens arbetarantal i resp. storleksgrupper 1939

+ 837 + 134-1

9. Kraft-, belysnings- och vattenverk. 1. Nystartade företag 2. Nedlagda företag 3. Nystartade och nedlagda företag, totalt 4. Genomgående företag: a. i samma storleksgrupp 1943 som 1939 . b. i lägre » o än » . c. i högre » » » » d. genomgående företag, totalt 5. Samtliga företag: absoluta tal i % av industrigruppens arbetarantal i resp. storleksgrupper 1939

—

+ +

79 52 27 91

+ 249 + 340 + 367 + 26-2

55 4 (forts.). nedlagda och genomgående företag. leksgrupper.

Fördelning på huvudgrupper av industrier

Storleks grupp, antal arbetare per arbetsställe

Samtl. storleksgrupper

11—25

26—50

51—100 101—200 201—500

501— 1000

+ — + — — + —

273 160 113 143 277 238 182

+ 312 — 115 + 197 — 197 — 370 + 242 — 325

+ 115 — + 115 — 288 — 746 + 103 — 931

+ 566 — + 566 — 234 — 579

—

69 3-1

— 128 — 4-6

— 816

—

+ 1005 — 37 + 968 + 44 — 49 + 407 + 402 + 1370 + 92-4

+ —

45 37

— —

1001—

Absoluta tal

I % av ind.gr. tot. arb.ant. 1939

+ 1840

+ 6-9 — 1-6 + 5-3 — 6-1 — 13-8 + 4-2 — 15-7

— — 438 — + 71 — 366

— 385 — 802 + 88 — 1099

— —

431 378

—

— 813

— 295

+ 1402 — 1632 — 3 693 + 1128 — 4197

— 1099 — 21-4

— 809 — 18-0

— 247 — 10-8

— 295

— 2 795

— 10 4

— 21-7

— 6-6

—

+ 566 — 30 + 536 — 1 — 228 + 340 + Hl

+ 296 — + 296 + 28 — 311 + 448 + 165

+ — + — — + +

335 140 195 100 159 456 197

+ 1109 — 520 + 589 + 535 — 1041 + 955 + 449

+ 4641

+ 647 + 43-5

+ 461

+ 25-7

16-5

+ 1038 + 17-0

—

— —

+ — + +

26 115 343 254

+ 45 — 102 + 31 — 26

+ +

262 17-3

— 26 — 2-4

— + 39 — 157 + 57 — 61 —

— 6-1

— — + —

— — +

—

50 17 40 27

— 27 — 370

— 304

— 347

+ 1078

+ 28-1 — 5-3 + 22-8 + 0-8 — 13-0 + 18-7 + 6-5

— 304

— 347 — 25-4

+ 4837

+ 29-3

—

+ 396 — 110 + 286 — 16 — 445 + 1012 + 551

+ 4-2 — 1-2 + 3-0 — 0-2 — 4-7 + 10-8 + 5-9

— — — — 304

—

— 40-5

— —

247 4

— 178

— —

—

— 178

17-3

— 178 — 11-9

—

— — 882 — + 3 759 — 347

— — 2138 — + 3 080

— — — .— — — — —

—

8-9

—

56 Förändringarna

Samlliga

av a r b e t a r a n t a l e t från 1939 till 1943 m e d h ä n s y n till n y s t a r t a d e , samt på stor-

industrigrupper exkl. torvindustri samt och trädestillationsverk.

ugnskolnings-

-1- 5 560 — 3 836 + 1724 — 1002

5. Samtliga företag: absoluta tal i % av totala arbetarantalet i resp. storleksgrupper 1939

+ 4803

2. Jord- och stenindustri

exkl.

5. Samtliga företag: absoluta tal i % av industrigruppens arbetarantal i resp. storleksgrupper 1939

industri exkl. ugnskolnings-

23-8

+ + + +

195 74

torvindustri.

8. Kemisk-teknisk

+ 4 081 + 3 079

och

— 458 — 68 — 121

6 0-ö

trädestillationsverk.

+ 160 137

5. Samtliga företag: absoluta tal i % av industrigruppens arbetarantal i resp. storleksgrupper 1939

209 34-6

163 91 72 23

57 4 (forts.)nedlagda och genomgående leksgrupper

företag.

F ö r d e l n i n g p å h u v u d g r u p p e r av i n d u s t r i e r

Samtl. storleksgrupper

Storleksgrupp, antal arbetare per arbetsställe 1001—

I % av tot. Absoluta arb.ant. i resp. tal ind. gr. 1939

— _i_ 566 — 4 3 024 + 2 934 94 —

+ 1605 — + 1 605 + 4 665 — 2 284 — + 2 381

+ 34 022 — 22 534 + 11488 + 35 — 39 537 + 46468 + 6 966

+ 472 + 0-7

+ 3 986 + 5-0

+ 18 454

11—25

26—50

5 1 - 1 0 0 101 - 2 0 0 201—500

501— 1000

+ 5 761 — 4 798 + 963 — 644 — 5120 + 8 390 + 2 626

+ 4 709 — 3 325 + 1384 — 674 — 6 018 + 5 636 — 1056

+ 3 916 — 1889 + 2 027

+ 4 757 — 2 536 + 2 221 — 1800 — 8 226 + 8187 — 1839

+ 566

— 6 054 + 6 480 + 432

+ 2 042 — 2 390 — 348 — 213 5 823 + 5 797 — 239

+ 3 589 + 6-1

+ +

+ 2 459 + 4-0

— 587

+ +

328 0-6

0-8

382 0-3

+ 6-! — 4-1 + 2-0

+ O-o — 7-1 + 8-4 + 1-3 +

+ 431 — 1032 — 601 — 251 — 686 + 447 — 490

+ 292 — 759 — 467 — 234 — 1103 + 375 — 962

+ 525 — 494 + 31 — 106 — 1265 + 376 — 995

— 1091 — 17-1

— 1429 — 19-8

+ — + + — + +

— + — — + +

30 5 32 228 318 58

+ +

63 4-5

305 37 268 34 49 380 365

43-8

— 312 — 312 _i_ 41 671 + 18 — 612

+ 1692 — 415 + 1 277 — 11 — 66 — — 77

— 964 — 12-5

— 924

+ 1200

— 17-8

-1—

+ + — + +

— 67 28 311 448 165

+ +

232 12-9

—

3-3

•

— —

+ + + +

—

— — 86 254 425 257

22-5

+ + + 257 + 6-4

178 140 38 100 159 267 8

+ 794 — 520 + 274 + 535 — 1041 + 955 + 449

— — — — 304 — — 304

46 2-0

+ +

723 11-8

—

— 40-5

—

— — — — — —

+ 3 613 — 3903 — 290 — 637 — 4 380 + 1991 — 3026

+ 9-2 — 9-9 — 0-7 — 1-6 — 11-2 + 5-1 — 7-7

—

— 3 316

— 8-4

— — 347 — — 347

+ 1625 — 867 + 758 + 97 — 2138 + 2 650 + 609

+ 10-0 — 5-4 + 4-6 + 0-6 — 13-2 + 16-4 + 3-8

— 347 — 25-4

1367 —

8-4 —

SYSSELSÄTTNINGEN AV INDUSTRIENS FÖRVALTNINGSPERSONAL EFTER KRIGET

Undersökning utförd av Industriens

utredningsinstitut

(i!

S y s s e l s ä t t n i n g e n av i n d u s t r i e n s f ö r v a l t n i n g s p e r s o n a l efter kriget. Undersökningens syfte. Enligt en av statens arbetsmarknadskommission verkställd undersökning rörande industriens arbetskraftsförhållanden Vo 1939 —V9 19431 har förvaltningspersonalen vid industriföretagen under ifrågavarande 4-årsperiod ökat med 25 °/o. När orsakerna till denna utveckling diskuterats inom den statliga kommissionen för efterkrigsplanering ha farhågor yppats, att ökningen till stor del är av tillfällig art och att förvaltningspersonal i avsevärd omfattning kommer att avskedas, då de till militärtjänst inkallade återinträda i tjänst. Den inom industrien sysselsatta förvaltningspersonalen har nämligen ökat med endast 16 % , varför alltså den övriga ökningen av antalet anställda, 9 °/o, representeras av inkallade. Då det varit angeläget att få frågan om uppsägningsbehovet närmare klarlagd, har industriens utredningsinstitut gjort denna till föremål för en särskild undersök ning. Undersökningsmaterialet. Undersökningen utfördes bland annat av tidsekonomiska skäl i form av en representativundersökning, som berörde omkring en femtedel av de i arbetsmarknadskommissionens utredning ingående arbetsställena. Den sistnämnda omfattade samtliga arbetsställen med minst 50 anställda; beträffande mekaniska verkstäder utsträcktes den dock till att gälla arbetsställen med minst 10 anställda. Till ledning för urvalet vid institutets undersökning ställdes arbetsmarknadskommissionens primärmaterial till institutets förfogande. Blanketterna ( = arbetsställena) grupperades branschvis och på undergrupper, och inom varje grupp ordnades de i storleksordning efter förvaltningspersonalens storlek år 1943. De arbetsställen, som skulle ingå i representativundersökningen, utvaldes därefter genom följande förfarande. Först utsorterades samtliga arbetsställen med en förvaltningspersonal på minst 200 personer. Denna grupp omfattar 54 arbetsställen med 23 572 tjänstemän. Dessa, som i tabellerna rubricerats som större arbetsställen, ha i sin helhet inbegripits i institutets undersökning. Anledningen härtill är dels svårigheten att beträffande de relativt fåtaliga storföretagen erhålla ett representativt urval, dels den omständigheten, att dessa företag omfatta en sä betydande del (cirka 30 °/o) av höla förvaltningspersonalen vid industrierna. 1

SOU 1944: 7.

Bland övriga arbetsställen utvaldes vart femte att ingå i representativundersökningen. Kontroll gjordes för varje industrigrupp, att även förvaltningspersonalen kom att motsvara ungefär femtedelen av motsvarande rikssiffra.1! I ett fåtal fall gjordes jämkningar i syfte att uppfylla delta villkor. I det så-; lunda erhållna delmaterialet utgallrades därefter arbetsställen med endast en eller två tjänstemän. Dessa arbetsställen kunde nämligen förutses ha ganskaj ringa betydelse i förevarande sammanhang. På detta sätt erhölls ett material! på 423 arbetsställen med 10 414 tjänstemän vartill kom 80 mindre verkstäder med 474 tjänstemän. Det sammanlagda antalet av undersökningen be-j rörda arbetsställen utgör därmed 557 så som framgår av nedanstående tablå.j Utförligare siffror med gruppering på branscher återfinnas i tab. 1. . . j

Förvaltn.personal

D:o i totalmaterialet

Större arbetsställen 54 Övriga arbetsställen med minst 50 anställda . . . . 423 Mek. verkstäder med mindre än 50 anställda .. 80 Summa 557

23 572 10 414 474 34 460

23 572 52 439 2 2 710 78 721

Det representativa urvalet av arbetsställen omfattar sålunda 44 °/o av hela förvaltningspersonalen. Såsom efterkontroll fördelades de utvalda arbetsställena länsvis, varvid det visade sig, att urvalet även ur regional synpunkt visade mycket god representativitet. Den 20 april 1944 utsändes till de ovannämnda 557 arbetsställena ett frågeformulär av i bil. 1 angivet utseende. I slutet av maj hade svar inkommit från inalles 500 arbetsställen. Deltagandet i rundfrågan utgör alltså i det närmaste 90 °/o, vilket får anses som ett mycket tillfredsställande resultat. Hur de erhållna svaren fördela sig på olika industrigrupper framgår av tab. 2. Resultat. Såsom framgår av frågeformuläret avse de till företagen ställda frågorna dels förvaltningspersonalens storlek den 1 april 1944, dels uppskattningar av å ena sidan uppsägningsbehovet vid den tidpunkt, då de inkallade återinträtt i arbete, å andra sidan nyrekryteringsbehovet under de tre närmaste åren ej ter fredsslutet. Gruppering har genomgående gjorts med hänsyn till olika kategorier av anställda (teknisk personal, arbetsbefäl och kontorspersonal, med fördelning efter kön). I tab. 3 redovisas undersökningens huvudresultat för dels metallindustrien, dels övrig industri. En sammanfattning för hela industrien meddelas i tab. A. I tab. B har uppsägnings- respektive nyrekryteringsbehovet uträknats i procent av antalet anställda. Därjämte har differensen mellan de båda procenttalen angivits. Denna differens kan nämligen betraktas som ett mått på nettouppsägningsbehovet, under förutsättning att den uppsagda arbetskraf1 2

Sådan kontroll kunde dock ej genomföras beträffande de mindre verkstäderna. Uppskattad siffra.

63 T a b . A.

1 F ö r v a l t n i n g s p e r s o n a l e n s s t o r l e k d e n /i 1944 s a m t b e r ä k n a t u p p s ä g n i n g s o c h n y r e k r y t e r i n g s b e h o v efter k r i g e t . Beräknat upp- Beräknat behov av nyrekrysägningsbehov tering

Antal anställda den 1 april 1944 Kategori

Större

Summa

Kv.

Män

Kv.

Män

6 187

14 77

12 60

Kv.

3 121

5 16

.1580 3 903 15 427

107 381

310 4 742

35 235

5 565

i548

431 2 886

18 116

1 192

3 32

21 45

1274 1513 7 487

85 118 473

367 2 037 2 697

6 44

2 183 206

5 13 63

2 21 25

arbetsställen.

Teknisk personal Arbetsbefäl: Ingeniörer Verkmästare och förmän . . . Kontorspersonal: Kvalificerad personal Rutinpersonal Summ a 1

Därav inkallade

arbetsställen.

Teknisk personal Arbetsbefäl: Ingeniörer Verkmästare och förmän . . . . Kontorspersonal: Kvalificerad personal Rutinpersonal

Övriga

Män

Därav 23 över pensionsåldern. —

= 107

1 55 57

25 41 174

9 58 70

Därav 3 över pensionsåldern.

ten i mån av nyrekryteringsbehov vid andra industrier kan finna sysselsättning vid dessa. Det framgår, att det råder en påtaglig skillnad mellan företag av olika storleksordning. Vid storföretagen föreligger nämligen det största uppsägningsbehovet och det minsta nyrekryteringsbehovet. Detta sammanhänger med att rustningsindustrierna företrädesvis ingå i denna grupp. Rustningsindustrierna förutse nämligen i allmänhet en nedgång i arbetsstyrkan efter kriget, ehuru någon säker bedömning av naturliga skäl ej kunnat ske. I ett p a r fall har framhållits, att utvecklingen är beroende av avtal med Kungl. Flygförvaltningen. Enär dessa avtal sträcka sig några år framåt i tiden, är någon arbetslöshetskris omedelbart efter fredsslutet dock ej att förutse. Framhållas må, att man vid en rustningsindustri anser sig genom övergång till civilproduktion kunna bibehålla och t. o. m. utöka den nuvarande personalen. Vid storföretagen som helhet föreligger ett beräknat nettouppsägningsbehov på cirka 3 °/o. Svårast drabbad synes rutinpersonalen väntas bli. Även den tekniska personalen uppvisar jämförelsevis hög siffra. Vid övriga företag överväger som regel nyrekryteringsbehovet över upp-

64 T a b . B.

Beräknat uppsägningsbehov och nyrekryteringsbehov i procent av hela förvaltningspersonalen. M än Kategori

K v inno r

Uppsägningar /o

Nyrekrytering

Uppsäg- Nyrekningar rytering /o /o

Diff.

3-3

0-4

2-9

4-9

0-5

4-4

1-9 1-9

0.8 0-5

1.1 1-4

. —

—

. —

2-2 6-0

0-3 0-3

0-6 3-9

0-6 0-4

3-5

0-4

1-9 5-7 3-2

3-6

0-4

3-3

1-6

3-0

-1-4

—

-3-0

0-7 1-1

4-9 1-6

-4-2 -0-5

0-5

—-

0-5

0-5 2-9

2-0 2-7 2-3

- 1-5 0-2

0-3 2-7

2-5 2-8

-0-9

2-6

-2-2 -0-1 -0-5

Diff.

Större arbetsställen Teknisk personal Arbetsbefäl: Ingeniörer Verkmästare och förmän Kontorspersonal: Kvalificerad personal Rutinpersonal Samtliga

Övriga arbetsställen Teknisk personal Arbetsbefäl: Ingeniörer Verkmästare och förmän Kontorspersonal: Kvalificerad personal Rutinpersonal Samtliga

1-4

sägningsbehovet. Detta innebär alltså för denna grupp som helhet en utökning av personalen i stället för en minskning. Vad de särskilda branscherna beträffar framgår det av tab. 3, att uppsägningsbehovet nästan uteslutande hänför sig till metallindustrien. Redovisningen av större och mindre företag var för sig har skett huvudsakligen med hänsyn till deras olika representation i undersökningen. Då man för industrien som helhet önskar göra en uppskattning av det väntade antalet uppsägningar respektive nyrekryteringar har man att utgå från tab. A och använda sig av uppgiflema beträffande förvaltningspersonalens storlek i å ena sidan arbetsmarknadskommissionens totalmaterial och å andra sidan den del därav, som ingår i de vid institutets representativundersökning erhållna svaren. På detta sätt har tab. C erhållits. 1 1

Beräkningssättet framgår av följande t a b l å : Förvaltningspersonal den 1. 9. 1943 Enl. AK:s utDärav i institutets redning undersökning Större arbetsställen 23 572 21 113 Övriga » 55 149 9 726

Kvot 112 5-67

Tab. G har erhållits genom att multiplicera de i t a b . A angivna siffrorna med ovanstående kvoter för respektive grupper a v arbetsställen. Dessa kvoter äro visserligen ej fullt exakta uttryck för representativiteten, enär några företag besvarat formuläret för även andra än det avsedda arbetsstället, men denna omständighet har endast ringa betydelse.

65 T a b . C. B e r ä k n a t u p p s ä g n i n g s - o c h n y r e k r y t e r i n g s b e h o v f ö r h e l a l a n d e t s i n d u s t r i . Avser samtliga arbetsställen med minst 50 anställda (arbetare och tjänstemän) jämte mekaniska verkstäder med minst 10 anställda. M än Kategori

Teknisk personal Arbetsbefäl: Ingeniörer Verkmästare och förmän Kontorspersonal: Kvalificerad personal Rutinpersonal Summa

Uppsägningar

Nyrekrytering

356 Kvinnor Diff.

Uppsägningar

Nyrekrytering

30 248

125 273

-95 - 25

73 512

148 247

- 75 265

53 353 425

555 Diff.

- 45 164

Vad den tekniska personalen beträffar är nyrekryteringsbehovet av ungefär samma storleksordning som uppsägningsbehovet, och nettoantalet beräknade uppsägningar uppgår därmed till ej fullt ett hundratal. Beträffande arbetsbefälet är nyrekryteringsbehovet större än uppsägningsbehovet, och någon arbetslöshet synes därför ej behöva drabba den nuvarande personalen. Detsamma gäller den kvalificerade kontorspersonalen, under det att för rutinpersonalen beräknats ett nettouppsägningsbehov på cirka 260 män och 160 kvinnor. Vid bedömandet av tab. C är dock att märka, att uppsägningarna torde bli aktuella i nära anslutning till fredsslutet, under det nyrekryteringen avser de tre närmaste åren efter detsamma. Man har därför anledning räkna med en temporär arbetslöshet av något större omfattning än den ovan uppgivna. Till sist må framhållas, att företagens uppskattningar av naturliga skäl i åtskilliga fall äro synnerligen osäkra. Detta gäller förutom rustningsindustrierna framför allt exportindustrierna. De sistnämnda bygga sina uppskattningar i allmänhet på förutsättningen, att exporten kan återupptagas i normal omfattning. Hemmamarknadsindustrier, som äro beroende av råvaruimport (t. ex. gummi), ha på liknande sätt bedömt utvecklingen med utgångspunkt från obehindrad råvaruförsörjning. Gösta

5—448874.

Ahlberg.

66 T a b . 1.

Plan för representativundersökningen. Större arbetsställen

Industrigrupp

3vriga iirbetsställ en

Antal Förarbets- valta.ställen personal

Malmbrytning och metallindustri 3 Jord- och stenindustri Träindustri Pappers- och grafisk industri . . . Livsmedelsindustri Textil- och beklädnadsindustri . . Läder-, hår- och gummivaruindustri Kemisk-teknisk industri Summa Mindre verkstäder

Antal arbetsställen AK1 5

Ut- D:o efvalda ter utgallr. 2

Förvaltningspersonal AK1 5

Ut- D:o e: ter ul valda gallr.

40 1 — 4 3 3

19 084 209 — 1472 865 756

151-0 39-6 49-6 49-0 47-8 79-2

151 40 50 49 48 79

138 30 44 48 45 76

4 256-6 401-2 541-6 1 387-4 1 027-2 1 779-4

4319 384 510 1394 1021 1742

4 301 37 501 139! 101' 173'

2 1

862 324

26-6 18-0

27 18

25 17

447-2 647-2

478 621

47< 62:

54 —

23 572 —

460-8

10 487-8 10469

129-6

47<j

2 En femtedel av motsvarande antal enligt arbetsmarknadskommissionens utredning. — Utgallring av arbetsställen med förvaltningspersonal på högst 2 anställda. — 3 Exkl. mindre verkstäder.

T a b . 2.

R e p r e s e n t a t i v u n d e r s ö k n i n g e n s omfattning.

Tabellen visar i vilken utsträckning svar erhållits från de tillfrågade arbetsställena. De motsvarane siffrorna för förvaltningspersonalen ha hämtats från arbetsmarknadskommissionens primärmaterial och avse den V» 1943. Större arbetsställen Industrigrupp

Malmbrytning och metallindustri

Antal

övriga arbetsställen

Förvaltn-pers.

Antal

Förvalta.-pers.

Tillfr.

Svar

Tillfr.

Svar

Tillfr.

Svar

Tillfr.

Svar

40 1

35 1

19 084 209

17 475 209

123 30 41 46 40 68

4 302 370 501 1392 1017 1737

3 679 370 469 1346 963 1443

Träindustri Pappers- och grafisk industri . . . Livsmedelsindustri Textil- och beklädnadsindustri . . Läder-, hår- och gummivaruindustri Kemisk-teknisk industri

4 3 3

3 2 3

1472 865 756

981 506 756

138 30 44 48 45 76

2 1

862 324

25 17

25 14

474 621

474 575

Summa

23 572

10 414

9 319

407 Mindre verkstäder

67 T a b . 3.

F ö r v a l t n i n g s p e r s o n a l e n s s t o r l e k d e n V-i 1944 s a m t b e r ä k n a t u p p s ä g n i n g s o c h n y r e k r y t e r i n g s b e h o v efter kriget. Beräknat upp- Beräknat besägningshov av nybehov rekrytering

Antal anställda den 1 april 1944 Kategori Därav inkallade

Kv.

Män

Kv.

Män

5 796

24 Män

Kv.

Större arbetsställen. a. Malmbrytning dustri.

och

metallin-

Teknisk personal Arbetsbefäl: Ingeniörer Verkmästare och förmän . . Kontorspersonal: Kvalificerad personal . . . . Rutinpersonal

501 2 452

6 36

1289 3 420

Summa

76 335 935

4177 Teknisk personal Arbetsbefäl: Ingeniörer Verkmästare och förmän . . Kontorspersonal: Kvalificerad personal Rutinpersonal

135 669

8 41

291 483

31 46

Summa

131 1125 1388

b. Annan

12 60 179 3 617

35 230 542

5 16 2 170 192

5 13 63

industri.

13 14

Övriga a r b e t s s t ä l l e n . a. Malmbrytning dustri.

och

metallin-

Teknisk personal Arbetsbefäl: Ingeniörer Verkmästare och förmän . . Kontorspersonal: Kvalificerad personal Rutinpersonal

172 882

6 32

452 619

43 62

122 719

Summa

2 876

881 Teknisk personal Arbetsbefäl: Ingeniörer Verkmästare och förmän . . Kontorspersonal: Kvalificerad personal Rutinpersonal

259 2 004

1 183

12 25

822 894

42 56

4 611

245 1318 1816

b. Annan

24 9 20 1 24 25

14 26 98

5 25 30

industri.

Summa

31 32

11 15 81

4 33 40

G9 Konfidentiellt

INDUSTRIENS UTREDNINGSINSTITUT Stockholm IG, Tel. 23 57 90

Bilaga 1. Insändes i 1 ex. till Industriens Utredningsinstitut snarast möjligt och senast den 5 maj 1944.

Uppgifter a n g å e n d e f ö r v a l t n i n g s p e r s o n a l e n i n o m i n d u s t r i e n . Företagets namn:

1. Antalet anställda

Uppgifterna

avse arbetsställe i:

den 1 april

1944. Män

Kategori

Därav inkallade

Kvinnor

Arbetsbejäl: Ingenjörer med arbetsledaruppgifter

Summa

Uppsägningsbehov. Räknar Ni med att efter kriget och sedan de inkallade återinträtt i arbete behöva uppsäga någon del av Eder förvaltningspersonal? (ja, nej)

Om svaret är ja, ifyll nedanstående tablå: Beräknat antal uppsägningar Kategori Män

Arbetsbejäl: Ingenjörer med arbetsledaruppgifter

Därav över pensionsåldern

Kvinnor

....

Verkmästare och förmän Kontorspersonal: Kvalificerad personal . Rutinpersonal Summa

Närmare upplysningar kunna lämpligen meddelas i form av noter till de i tabellen angivna siffrorna: 1

Ingenjörer (andra än arbetsledare), konstruktörer, ritare, kemister, arbets- och tidsstudiemän m. fl. 2 Kontorschefer, kamrerare, kassörer, bokförare m. fl. 3 Kontorister, stenografer, maskinskriverskor m. fl.

70 3.

Rekryteringsbehov. Räknar Ni med att efter krigets slut och sedan de inkallade återinträtt i arbete likväl behöva utöka Eder förvaltningspersonal 1 ? (ja, nej) Om svaret är ja, ifyll nedanstående tablå: Beräknat behov av nyrekrytering

Kategori

Män

Kvinnor

Arbetsbefäl: Ingenjörer med arbetsledaruppgifter Vermästare och förmän Kontorspersonal: Kvalificerad personal Rutinpersonal Summa

Väntar Ni, att några svårigheter kunna uppstå att fylla det sålunda uppskattade nyrekryteringsbehovet? (ja, nej) Om svaret är ja, för vilken kategori? Är orsaken brist på utbildad arbetskraft? Annan orsak (preciseras): 4. Särskilda

upplysningar:

den

1 Bedömningen bör om möjligt avse de tre närmaste åren efter fredsslutet.

1944.

STATISTISK

UNDERSÖKNING RÖRANDE

A R B E T S K R A F T E N INOM S T Ö R R E JÄRNOCH V E R K S T A D S I N D U S T R I F Ö R E T A G , SOM KUNNA BEFARAS FÅ MINSKAD SYSSELSÄTTNING

EFTER

KRIGET

Utförd av Statens

arbetsmarknadskommission

73 Till Kommissionen

för ekonomisk

efterkrigsplanering.

Statens arbetsmarknadskommission får härmed överlämna en inom kommissionen utförd statistisk undersökning rörande arbetskraften inom större verkstadsindustriföretag, som kunna befaras få minskad sysselsättning efter kriget. Stockholm den 26 mars 1945. Statens arbetsmarknadskommission JOHN ERICSSON E.

Bohlinder

75 Kap. I. Undersökningens tillkomst och syfte. Vid en återgång till fredsförhållanden kunna vissa rubbningar i sysselsättningen väntas uppstå på det industriella området. Inom vissa produktionsgrenar kan en ökning av sysselsättningen väntas, medan på andra håll en minskning synes mest sannolik. Bland de olika ur produktionssynpunkt mera enhetliga industrigrupperna är verkstadsindustrien utan jämförelse den, som ur sysselsättningssynpunkt är av största betydelse. Den sysselsatte år 1939 enligt industristatistiken icke mindre än 170 000 arbetare, eller 30 °/o av hela industriens arbetarantal. Den står även ur konjunktursynpunkt, särskilt vad gäller efterkrigsåren, i centrum för intresset. Efterfrågan på de kapitalvaror, som den framställer, är ju i allmänhet särskilt konjunkturkänslig, och dessutom har till denna industri koncentrerats större delen av de senaste årens rustningsproduktion. I vilken omfattning arbetarantalet inom verkstadsindustrien ökat sedan krigsutbrottet framgår bl. a. av den undersökning arbetsmarknadskommissionen utfört rörande industriens arbetskraftsförhållanden 1/g 1939—Vs 1943 (SOU 1944: 7). Enligt denna hade antalet sysselsatta arbetare ökat med 8 % och antalet anställda arbetare med 26 °/o. Skillnaden mellan anställda och sysselsatta utgjordes huvudsakligen av de inkallade. Utvecklingen inom olika grenar av verkstadsindustrien belyses i efterföljande sammanställning. Antal arbetare inom verkstadsindustrien den 1I9 1943 jämfört med 1I9 1939. Företag med minst 50 anställda. Indextal 1939 = 100. Industrigrupp

Anställda

Sysselsatta

Järn- och stålmanufaktur Mekaniska verkstäder Skeppsvarv Elektriska verkstäder Annan metallindustri

117 132 129 132 118 129

99 112 109 114 102 110

Samtliga

Sammanställningen utvisar, att ökningen av antalet anställda arbetare varit störst inom mekaniska och elektriska verkstäder och minst inom järn- och stålmanufaktur. Inom de båda sistnämnda grupperna hade antalet sysselsatta minskat något, medan antalet anställda uppvisade ökning. Enligt socialstyrelsens sysselsättningsstatistik, i vilken även ingå företag med mindre än 50 anställda, hade arbetarantalet från september 1939 till september 1944 ökat med 20 °/o inom mekaniska verkstäder, med 16 % inom skeppsvarv och med 23 °/o inom de elektriska verkstäderna. Inom

76 järn- och stålmanufaktur samt annan metallindustri har sysselsättningen däremot minskat med 13 °/o. Under samverkan med vederbörande branschorganisationer har industriens utredningsinstitut hösten 1943 verkställt en utredning rörande sysselsättningsmöjligheterna efter kriget inom olika industrier (SOU 1944: 7). Beträffande verkstadsindustrien anmodades de enskilda företagarna att redogöra för sin framtidsbedömning i form av svar på en enquéte, som utgick till ett mycket stort antal företag. Därjämte insamlades vissa uppgifter, som avsågo att belysa utvecklingen på verkstadsindustriens olika marknader. Utredningen gav bl. a. vid handen, att den under kriget inträdda ökningen i sysselsättningen i huvudsak uppkommit därigenom, att de militära beställningarna mer än uppvägt nedgången i exporten. Sammanfattningsvis bedömdes avsättningen på den inhemska marknaden under de två åren närmast efter kriget nedgå med 14 °/o, huvudsakligen till följd av minskade militära beställningar. Exporten beräknades samtidigt komma att uppnå en motsvarande ökning, och någon nämnvärd minskning i den totala sysselsättningen skulle således icke komma att inträffa. Den utveckling, som efter kriget väntades äga rum, utvisade dock väsentliga olikheter inom olika grenar av verkstadsindustrien. Inom tyngre och lättare maskinindustri väntades minskad totalsysselsättning. Den kraftigaste nedgången redovisades inom den tyngre maskinindustrien, där ökningen av sysselsättningen under kriget (10 °/o) i särskilt hög grad betingats av stora militära beställningar, medan avsättningen på den civila inhemska marknaden varit ungefär oförändrad, och exporten gått ned till 30 °/o av förkrigsnivån. Å andra sidan beräknades sysselsättningen vid de mindre verkstäderna komma att stiga något, varvid man i första hand räknade med en ökad export. I nära samband med verkstadsindustrien står järnindustrien. Inom industrigruppen järn-, stål- och kopparverk hade antalet anställda enligt arbetsmarknadskommissionens utredning sedan krigsutbrottet ökat med 16 °/o, medan antalet sysselsatta minskat med 1 °/o. Även järnindustrien är i hög grad beroende av möjligheterna till import och export. Industriens utredningsinstitut bedömer utsikterna till full sysselsättning under övergångstiden efter ett vapenstillestånd i Europa såsom goda, dock endast under förutsättning att den nuvarande proportionen mellan tillverkning av kvalitetsstål och handelsjärn något så när kan bibehållas. Det anses i hög grad önskvärt att förädlingen och manufaktureringen av framför allt kvalitetsstål vinner ökad terräng. Utsikterna härför bero i första hand på om exporten kan upprätthållas eller helst utökas. Även under förutsättning av oförändrad totalsysselsättning kan således omställningen till fredsproduktion komma att medföra en viss omflyttning

77 av arbetskraft mellan olika företag. För att genom eventuella åtgärder söka motverka en sådan omställningsarbetslöshet efter krigets slut h a r statens arbetsmarknadskommission efter samråd med industriens omställningskommitté och svenska metallindustriarbetareförbundet beslutat verkställa en särskild utredning rörande arbetskraften inom sådana till järn- och verkstadsindustrien hörande företag, vid vilka minskning av sysselsättningen kunde befaras.

Kap. II.

U n d e r s ö k n i n g e n s omfattning o c h utförande. representativitet.

Materialets

Urvalet av de företag, som skulle undersökas, skedde i samråd med nämnda organisationer och företogs efter följande grunder. För att i möjligaste mån begränsa undersökningens omfattning beslöts, att denna endast skulle omfatta företag med minst 100 arbetare. Uppgifter om arbetarantalet erhölls från primärmaterialet till arbetsmarknadskommissionens tidigare omnämnda utredning rörande industriens arbetskraftsförhållanden Vo 1939—1/9 1943. Med ledning av dessa uppgifter och av industriens utredningsinstitut i den nämnda enquéten inhämtade uppgifter om olika slag av beställningar utvaldes därefter de företag, som till följd av stora leveranser till krigsmakten eller ersättningsproduktion i stor skala expanderat mycket sedan krigsutbrottet, Vidare medtogos de företag, som avgivit tveksamma omdömen om utsikterna att efter kriget återvinna sina gamla eller vinna nya exportmarknader. Undersökningen kom på detta sätt att omfatta 108 större företag med ett sammanlagt arbetarantal av 86 737. I efterföljande sammanställning lämnas uppgifter om antalet arbetare, som voro anställda vid de i undersökningen ingående företagen i slutet av juli 1944, samt antalet arbetare vid samtliga företag inom resp. näringsgrenar med minst 50 anställda den Ve 1943 enligt arbetsmarknadskommissionens undersökning. Sammanställningen utvisar, att de i undersökningen ingående företagen endast utgjorde något med än 1I- av samtliga större företag. Uppgifterna om Samtliga företag med minst 50 anställda (A)

I undersökningen ingående företag (B)

Antal arbetsställen

Antal arbetare

Antal arbetsställen

Antal arbetare

49 121 338 26 79 124 737

37 581 16 503 82 678 17 391 23 759 13 578 191 490

5 13 67 10 ' 8 5 108

10 039 4 761 49 990 15 988 4 713 1246 86 737

Industrigrupp

Järn-, stål- och kopparverk Järn- och stålmanufaktur Mekaniska verkstäder Skeppsvarv Elektriska verkstäder Annan metallindustri Summa

Antal arbetare enligt B i % av A

26-7 28-8 60-5 91-9 19-8 9-2 45-3

78 arbetarantalet hänföra sig visserligen till skilda tidpunkter, men torde dock, med hänsyn till att den totala sysselsättningen icke undergått några större förändringar under tiden sept. 1943—juli 1944, kunna läggas till grund för en bedömning av det gjorda urvalets representativitet. Av sammanställningen framgår, att de utvalda företagen representera närmare hälften av arbetarantalet inom samtliga hithörande större företag. Särskilt skeppsvarven äro väl representerade, och även gruppen mekaniska verkstäder är bättre företrädd än övriga grupper av företag. Då en eventuell minskning av sysselsättningen inom ifrågavarande företag kunde väntas i första hand gå ut över arbetare med relativt kort anställningstid, beslöts, att undersökningen skulle begränsas till att omfatta arbetare, som nyanställts efter den 1 januari 1938. Det ansågs dessutom ej erforderligt att medtaga alla dessa, utan undersökningen begränsades till att avse hälften av de arbetare, som nyanställts efter nämnda datum. Urvalet tillgick så, att av de berörda företagen upprättade förteckningar över ifrågavarande arbetare översändes till resp. verkstadsklubbar, vilka därefter utvalde varannan av de på förteckningarna uppförda arbetarna. Om någon till följd av militärtjänst eller annan orsak var frånvarande skulle närmast följande arbetare av samma kön utväljas. Sedan på detta sätt 50 °/o av de nyanställda utvalts, begärdes av dessa uppgifter enligt ett av arbetsmarknadskommissionen utarbetat frågeformulär, vars utseende framgår av härtill fogad bilaga. Formulären insamlades sedan av verkstadsklubbarna och insändes till kommissionen via metallindustriarbetareförbundet. Sedermera införskaffades genom förbundets försorg även uppgifter på hur många namn som voro upptagna på de ovan nämnda av företagen uppgjorda förteckningarna, d. v. s. hur många som voro nyanställda efter den 1 januari 1938. Uppgifter av det sistnämnda slaget erhöllos för 99 av de 108 företagen. Genom att sammanställa dessa uppgifter med motsvarande uppgifter om hela antalet anställda har kunnat beräknas, hur stor andel av samtliga arbetare vid dessa företag som nyanställts efter den 1 januari 1938. Genom att tillämpa de härigenom funna procenttalen på samtliga i undersökningen ingående företag har hela antalet nyanställda arbetare vid dessa kunnat beräknas. Dessa uppgifter redovisas i tab. 1 tillika med uppgifter om antalet i undersökningen ingående personer. Tabellen utvisar, att 42 742, eller 49,1 °/o av samtliga arbetare vid de 108 företagen hade anställts efter den 1 januari 1938. Inom gruppen järn-, ståloch kopparverk var antalet nyanställda (28,5 °/o) väsentligt lägre än inom till verkstadsindustrien hörande grupper. Det relativt största antalet nyanställda redovisas inom elektriska verkstäder med 57,5 °/o. Av samtliga nyanställda ingå 13 068 eller 30,5 % i undersökningen. Detta innebär, att endast något mer än 60 °/o av de tillfrågade besvarat frågeformuläret. Representativiteten var något olika inom olika industrigrupper. Av skeppsvarvens arbetare hade endast 17,6 °/o inkommit med uppgifter, vilket innebär, att endast var tredje av de tillfrågade svarat, medan däremot gruppen järn- och stålmanufaktur med 39,5 °/o kom de avsedda 50 procenten

79 Tab. 1. Anställda resp. i undersökningen ingående arbetare inom olika industrigrupper.

Industrigrupp

Hela antalet Därav nyananställda ställda efter arbetare Vi 1938

I undersökningen ingående

NyanUpp0/ ställda gifts/o i % av lämnare kvinsamt- i % av nor av Samt- Kvin- Samt- Kvin- Samt- Kvin- liga an- nyan- nyanliga nor liga nor liga nor ställda ställda ställda

Järn-, stål- och kopparverk 152 2 883 139 884 10 039 24 J ä r n - och stålmanufaktur 4 761 821 756 2190 471 180 Mekaniska verkstäder . . . 49 990 3 628 26 468 3 340 8 887 1158 7 816 1379 15 988 Elektriska verkstäder . . . 4 713 1123 2 712 841 218 739 Annan m e t a l l i n d u s t r i . . . . 1246 144 256 673 96 40 Summa 86 737 5 803 42 742 4 785 13 068 1620

28-5 46-0 52-6 48-9 57-5 53-7 491

30-1 39-5 33-9 17-6 31-0 29-6 305

5-9 21-5 13-2 27-2 15-0 11-6

närmast. Inom den viktigaste gruppen, mekaniska verkstäder, var representativiteten 33,9 °/o, vilket innebär att 2U av de tillfrågade svarat. Genom att på detta sätt 40 °/o av de tillfrågade icke besvarat formuläret kan det befaras, att undersökningsmaterialets karaktär av ett slumpmässigt urval till viss del gått förlorad. En betydande nackdel är vidare, att de, som voro frånvarande på grund av militärtjänst, ej blivit representerade i undersökningen. Enligt uppgift från metallindustriarbetareförbundet voro vid undersökningstillfället — mitten av juli 1944 — omkring 15 °/o av samtliga eller 17 °/o av de manliga medlemmarna inkallade till militärtjänst. E n viss underrepresentation av de yngre manliga arbetarna torde därav ha blivit följden, medan i stället de äldre manliga arbetarna blivit något överrepresenterade. Av dem, som lämnat uppgifter till undersökningen, voro 8 887 eller 2U av samtliga sysselsatta vid mekaniska verkstäder. Av övriga industrigrupper voro endast skeppsvarven representerade med mer än 1 000 arbetare. Till gruppen annan metallindustri hörde endast 256 arbetare. Det inkomna materialets fördelning på län redovisas i tab. 2 tillika med uppgifter om totala antalet anställda arbetare inom ifrågavarande företag. De sistnämnda uppgifterna, som återfinnas i tabellens första kolumn, ge en överblick över lokaliseringen av det sysselsättningsproblem, som kan väntas uppstå i samband med en övergång till fredsproduktion. Av de olika länen kommer Göteborgs och Bohus i främsta rummet med 15 531 arbetare inom av undersökningen berörda företag. Först på tionde plats kommer Stockholms stad med närmare 4 000 arbetare, vilket är en jämförelsevis ringa del av samtliga verkstadsarbetare inom staden. Av övriga län med någon mera betydande industri av detta slag äro särskilt Västmanlands och Kopparbergs län svagt representerade. Följande län förekomma icke i undersökningen, nämligen Uppsala, Kronobergs, Gotlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

80 Tab. 2.

Anställda r e s p . i u n d e r s ö k n i n g e n i n g å e n d e a r b e t a r e i n o m o l i k a industrigrupper. Länsfördelning.

Län

Stockholms stad . . Stockholms Södermanlands . . . Östergötlands . . . . Jönköpings Kalmar Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs o. Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands . . . . Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands . . . Summa

I undersökningen ingående

Hela antalet anställda arbetare vid i undersökningen ingående företag 3 978 6 300 6 365 4 578 5 307 1746 2 543 930 8 722 1436 15 531 3 696 2 175 4 572 5 394 3 525 807 7 411 1721 86 737

därav inom kvinnor

609 917

1334 809 830 186 316 215 1204 359 1010 737 400 492 530 510 103 630 257 11448

147 99 157 91 111 38 89 9 66 50 491 25 61 111 40 7 1 19 8

756 1016 1491 900 941 224 405 224 1270 409 1501 762 461 603 570 517 104 649 265 1620 13 068

jarn-, mekastål- jarn- niska och och verk- skepps kop- stål- stä- v a r v manuparder verk faktur

92 136 69

36 28 59 296 493

353 811 1025 835 941 264 43 378 409 1051 684 433 544 570 177 104

83 821 8 887

elekt- annan riska meverk- tallstäder industri 310 141

50 64 53

65 84 49

140 45

450 42

44 73 1379

256 Med det ovanstående har lämnats en översikt över det väntade sysselsättningsproblemets art och lokalisering samt undersökningsmaterialets omfattning och representativitet. I det följande komma sådana förhållanden att behandlas, som äro av betydelse, då fråga uppkommer om överflyttning till annat arbete, nämligen uppgiftslämnamas ålders- och försörjningsförhållanden, nuvarande och tidigare sysselsättning, flyttningshinder m. m. Det må särskilt påpekas, att i text och tabeller förekommande absoluta tal endast avse de i undersökningen ingående, vilket är avsevärt lägre än hela antalet nyanställda inom olika grupper. Någon omräkning har icke företagits, men redovisningen har i stället mestadels skett medelst procenttal. Endast i fråga om den starkt differentierade uppdelningen efter nuvarande sysselsättning ha de absoluta talen bibehållits.

81 Kap. III. Kön, ålder och civilstånd. I avseende på fördelningen efter kön har undersökningsmaterialets representativitet k u n n a t belysas tillfredsställande tack vare uppgifterna från företagen om antalet nyanställda. I tab. 1 lämnades uppgifter om hur stor del av samtliga anställda resp. samtliga nyanställda inom olika industrigrupper som utgjordes av kvinnor. Av de nyanställda voro 1 1 , 6 % kvinnor. Proportionen är emellertid mycket varierande inom olika grupper av företag. Inom elektriska verkstäder utgjorde kvinnorna mer än XU av samtliga men inom järn-, stål- och kopparverk endast 5,9 % . Inom skeppsvarven funnos endast manliga arbetare. Inom grupperna järn-, stål- och kopparverk samt mekaniska verkstäder hade den kvinnliga arbetskraften till mer än 90 % nyanställts efter den Vi 1938, medan inom järn- och stålmanufaktur detta var fallet med endast något över hälften av samtliga anställda kvinnor. Av de manliga arbetarna hade 46,9 procent nyanställts efter den Vi 1938. Motsvarande andel för kvinnorna var 82,5. I tab. 3 ha de i undersökningen ingående procentuellt fördelats efter ålder. Tabellen utvisar, att tyngdpunkten i åldersfördelningen för såväl män som kvinnor ligger i de yngre åldrarna. Medelåldern (medianen) var för män 28,2 år och för kvinnor 24,0 år. Av kvinnorna befunno sig ej mindre än 42,5 % i åldern 20—25 år. Beträffande männen är denna åldersgrupp svagare besatt, vilket sammanhänger med att vid undersökningstillfället de T a b . 3.

A ld

Män

Ålder.

Procentuell fördelning.

Järn-, stål- J ä r n - MekaElek- Annan och och Kvinniska Skepps- triska metallstålverk- indunor Summa kop- manu- verk- varv parstri städer städer faktur verk 4-1 12-1 42-5 18-7 10-6 5-4 4-3 1-2 1-1

6-4 104 22-0 215 16-0 9-4 6-2 3-4 4-7

15-0 14-8 16-3 19-5 12-4 8-3 6-1 4-2 3-4

8-3 9-4 20-0 19-9 17-7 9-9 5-1 2-8 6-9

5-5 9-9 23-3 22-5 16-2 9-3 5-9 3-2 4-2

4-4 9-9 16-7 19-9 17-6 11-8 8-4 4-7 6-6

9-6 13-0 24-1 18-0 13-7 8-7 6-7 2-3 3-3

4-7 12-1 20-3 19-5 14-5 7-8 5-5 4-3 11-3

Summa 100-0 100-0 Antal u p p g i f t s l ä m n a r e . . . 11448 1620 Medelålder (median) 28-2 24-0

100-0

100-0 1379 29-8

100-0

884 26-0

100-0 821 28-1

100-0

13 068 27-6

841 25-9

256 28-3

—18 år 18—20 » 20—25 » 25—30 » 30—35 » 35—40 » 40—45 » 45—50 » 50—co »

6—448874.

6-8 10-2 19-1 21-9 16-8 10-0 6-4 3-6 5-2

8 887 27-5

82 båda årsklasserna 1942 och 1943 fullgjorde ordinarie militärtjänstgöring. När en återgång till fredsförhållanden kommer att äga rum och det därmed väntade sysselsättningsproblemet blir aktuellt, kan man räkna med att endast en årsklass samtidigt fullgör militärtjänstgöring. Åldersgruppen 20 —25 år kan då beräknas omfatta ca 25 °/o av samtliga, varvid övriga åldersgrupper minskas i motsvarande mån. Härav följer, att man måste räkna med en något lägre medelålder bland samtliga nyanställda manliga arbetare än den ovan angivna, 28,2 år. Åldersfördelningen bland de till beredskapstjänst inkallade är visserligen icke känd, men enligt vad som upplyses på vederbörligt militärt håll, torde beredskapsinkallelserna vid undersökningstillfället ha varit tämligen jämnt fördelade på olika årsklasser. Då vidare endast 14,8 °/o av samtliga i undersökningen ingående voro över 40 år, kan det fastställas, att åldern för flertalet icke utgör något hinder för en eventuell överflyttning till annat arbete. Medelåldern för de i undersökningen ingående var något varierande inom olika grupper av företag. Vid skeppsvarven voro arbetarna i genomsnitt nära fyra år äldre än vid järn-, stål- och kopparverk samt elektriska verkstäder. Betraktar man de olika åldersgrupperna finner man, att åldersgruppen 20—25 år inom järn-, stål- och kopparverken omfattar endast 16,3 och inom skeppsvarv 16,7 °/o av samtliga mot 23,3 resp. 24,1 % inom mekaniska resp. elektriska verkstäder. Inom gruppen annan metallindustri voro ej mindre än 11,3 °/o över 50 år. Antalet gifta i olika åldrar redovisas i tab. A. Tabellen utvisar, att männen voro gifta i omkring dubbelt så stor utsträckning som kvinnorna. Bland de män, som voro över 35 år, voro mer än 80 % gifta, i åldersgruppen 40—45 år nära 85 %>. Antalet gifta kvinnor var relativt sett störst i åldern 35 —40 år med 50 % gifta. Av kvinnorna i de högsta åldersgrupperna, 45 år och däröver, voro endast 30 % gifta. Tab. 4. Antalet gifta i olika åldrar. Män

Ålder

Summa

0-5 16-1 51-9 72-1 81-9 84-4 83-7 81-1 47-5

Antal uppgiftslämnare

11 448

18—20 år 20—25 » 25—30 » 30—35 » 35—40 » 40—45 » 45—50 »

Procenttal.

Kvinnor

Samtliga

1-0 12-2 41-9 47-7 49-4 47-1 30-0 29-4 23-6 1620

0-6 15 2 50-8 70-1 79-6 81-1 81-3 79-6 44-5 13 068

83 Kap. IV.

F ö r s ö r j n i n g s - o c h bostadsförhållanden.

En stor del av frågeformuläret ägnades åt frågor rörande försörjningsoch bostadsförhållanden samt andra omständigheter, som kunde försvåra förflyttning till annan ort. Här skola endast försörjnings- och bostadsförhållandena behandlas, medan frågan om övriga flyttningshinder granskas i ett senare kapitel. Beträffande män har försörjningsplikt ansetts föreligga mot hustru och hemmavarande barn under 16 år. Gifta kvinnor ha räknats som försörjningspliktiga mot mannen endast i sådana fall, då denne på grund av lyte eller sjukdom var oförmögen till arbete. Ogifta och förut gifta kvinnor ha ansetts försörjningspliktiga i de fall, de hade egna barn under 16 år. Genom att i frågeformuläret begära uppgift på samtliga hemmaboende hushållsmedlemmar och deras anställningsförhållanden har det även kunnat utrönas, i vilken utsträckning andra familjemedlemmar för sin försörjning voro beroende av uppgiftslämnaren. Detta var fallet, om vederbörande icke hade arbete eller hade arbete men var ur stånd att vid bosättning utom hemmet försörja sig själv. Sådan försörjningshjälp redovisas här endast i fråga om personer, som icke voro försörjningspliktiga mot make eller barn. En översikt över dessa förhållanden lämnas i tab. 5. Det framgår härav, att 48,6 % av de manliga och 9,6 % av de kvinnliga arbetarna voro i egentlig mening försörjningspliktiga. Hälften av samtliga hade endast sig själva att svara för, och 5 % hade annan familjemedlem än hustru eller barn under 16 år att försörja eller hjälpa. Antalet personer, som för sin försörjning voro beroende av uppgiftslämnarna, var i allmänhet icke stort. Endast 3 °/o av samtliga män hade sålunda 4 eller flera personer att försörja. T a b . 5.

Försörjningsförhållanden.

Personer att försörja Hustru och barn under 16 år 1 person 2 personer 3 4 5

» » »

6 » eller flera Endast andra anhöriga 1 person 2 personer el. flera Ingen Summa Antal uppgiftslämnare

Procentuell fördelning.

Män

Kvinnor

Samtliga

9-6 7-9 1-2 0-4 0-1

438 169 171 7-0 20 0-5 0-3 5-3 4-0 1-3

48-6 18-1 19-5 7-9 2-3 0-5 0-3 5-1 3-8 1-3 46-3 1000

7-2 5-3 1-9 83-2 1000

50-9 100-0 13068

84 T a b . 6.

Bostadsförhållanden.

Procenttal. Mån

Bostad Egen jordbruksfastighet Eget hem Bostadsrättslägenhet Förhyrd lägenhet på öppna marknaden Bostad förhyrd av arbetsgivaren Förhyrt enkelrum hos annan familj Fritt upplåten bostad av arbetsgivaren Inneboende hos föräldrar Lägenhet i barnrikehus Summa

0-5 8-6 3-8 37-2 2-2 16-4 0-1 30-5 0-7 1000 9 323

Antal uppgiftslämnare

Kvinnor

Sarntliga

0-1 3-9 2-1 29-3 1-0 15-2

04 8-1 3-6 36-3 21 16-2 01 32-6

48-3 0-1

100-o 1265

100-0 10 588

Ä formuläret inhämtades även uppgifter om bostadsförhållanden. Nio olika alternativ hade angivits enligt vilka bostadsfrågan kunde tänkas vara ordnad, och uppgiftslämnarna hade blott att stryka under det tillämpliga fallet. Frågan besvarades dock endast av 10 588 personer, eller 81 °/o av samtliga. Hur svaren utföllo, framgår av tab. 6. T a b . 7.

Bostadsförhållanden, länsfördelning. % boende i Antal uppgiftslämnare

Län

Stockholms stad Stockholms Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kalmar Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs o. Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Summa

746 580 1 157 701 836 203 370 172 1018 400 1 102 557 440 465 477 459 91 598 216 10 588

eget hem

förhyrd lägenhet

förhyrrt enkelrum hos annan familj

8-o 15-o 13-o 13-o 9-2 12-8 23- ö 17-4 9-3 7-8 4-6 14-5 12-1 14-5 22-8 16-8 19-8 8-9 15-2

49-9 45-2 46-7 42-1 37-7 43-3 28-1 28-0 46-0 43-3 32-0 34-5 32-9 29-8 34-4 35-3 51-6 32-0 30-G

20-5 15-5 11-C 22-7 23-2 9-1 10- 8 26-7 9-2 8-7 12-3 15-0 22-3 13-8 23-1 23-3 14-3 12-4 30-1

12-1

39-1

inneboende hos föräldrar

Summa

21-0 24-3 28-1 22-2 29-9 34-5 37-3 27-9 34-9 40-2 51-1 35-4 32-7 41-9 19-7 24-6 14-3 46-7 24-1 32-6

lOO-o 1000 1000 1000 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0 100 o 100-0 100-0 100-0 100-0 lOO-o

85 Det vanligaste var, att bostad förhyrdes på öppna marknaden, men nästan lika många voro inneboende hos föräldrar. Bostadsförhållandena voro något olika för män och kvinnor. Av männen förhyrde 37,2 % bostad på öppna marknaden, och 30,5 % voro inneboende hos föräldrar. Kvinnorna voro i nästan hälften av samtliga fall inneboende hos föräldrar och bodde i 29,3 % av samtliga fall i på öppna marknaden förhyrd lägenhet. Antalet personer, som förhyrde enkelrum hos annan familj, var ungefär detsamma för båda könen, nämligen 16 °/o. De därnäst vanligaste bostadsformerna voro eget hem och bostad i bostadsrättsförening. 2 % av samtliga hyrde bostad av arbetsgivaren. Övriga bostadsformer, egen jordbruksfastighet, lägenhet i barnrikehus och av arbetsgivaren fritt upplåten bostad voro mindre vanliga. I tab. 7 belysas bostadsförhållandena i de olika länen. De i tab. 8 redovisade bostadsformerna ha därvid sammanslagits till fyra grupper, eget hem, förhyrd lägenhet (inkl. fritt upplåten bostad av arbetsgivaren), förhyrt enkelrum hos annan familj och inneboende hos föräldrar. Det framgår av tabellen, alt eget hem var vanligast i Blekinge, Örebro och Kopparbergs län och minst ofta förekommande i Göteborgs och Bohus län samt Hallands län. Även i Stockholms stad, Jönköpings, Malmöhus och Gävleborgs län var antalet egna hem litet. Antalet uppgiftslämnare, som innehade förhyrd lägenhet, varierar mellan 28,0 % i Kristianstads län och 51,6 % i Kopparbergs län. I Göteborgs och Bohus län voro 51,1 °/o inneboende hos föräldrar mot endast 14,3 % i Kopparbergs län.

Kap. V.

Födelsekommun och län.

Inflyttningsår.

För bedömande av möjligheterna att helt eller delvis överflytta den arbetskraft, varom här är fråga, till andra företag, är det nödvändigt att skaffa sig en överblick över varifrån den kommit dels i geografiskt hänseende och dels i yrkeshänseende. Då överflyttning i första hand kan beräknas äga rum till andra företag inom metallindustrin, följer därav, att den första frågan är den primära. Först sedan möjligheterna att erhålla arbete inom det nuvarande yrket äro uttömda, kan en övergång till andra yrken bli aktuell. Å frågeformuläret begärdes uppgift om såväl födelseort som nuvarande bostadsort samt datum för inflyttning till nuvarande bostadsort. Med ledning av dessa uppgifter ha tämligen utförliga beräkningar verkställts rörande de flyttningar, som ägt rum. I vilken utsträckning inflyttning till nuvarande bostadsort skett och hur inflyttningarna fördela sig på olika år, redovisas i tab. 8. Tabellen utvisar, att 30,4 % av samtliga voro födda på den nuvarande bostadsorten och oavbrutet varit bosatta därstädes. Av de återstående hade en I stor del, 21,1 % av samtliga, inflyttat före 1938, och följaktligen hade något mindre än hälften av samtliga inflyttat i samband med tillträdandet av den

86 Tab. 8. Inflyttningsförhållanden.

Procentuell fördelning. Kvinnor

Summa

29-4

37-5

30-4

21-0 4-1 5-8 5-8 5-8 8-1 10-4 5-2 70-6 1000

21-9 2-4 3-8 3-7 3-6 5-2 10-1 5-9 5-9 62-5 1000

211 3-8 5-5 5-5 5-6 7-8 10-4 5-3 4-6 69-6 1000

11 448

13 068

Män

Ej inflyttade Inflyttade: 1937 eller tidigare 1938 1939 1940 1941 1942 1943 1944 (Vx—"/,) inflyttningsår okänt Samtliga inflyttade Summa Antal uppgiftslämnare

4-4

nuvarande anställningen. Procenten inflyttade uppvisar en viss ökning från 1938 till 1943. Det bör observeras, att siffrorna för 1944 endast avse tiden 1 januari—15 juli. Kvinnorna voro i något större utsträckning än männen födda på nuvarande bostadsort. I tab. 9 redovisas flyttningsförhållandena mera detaljerat. Uppgiftslämnarna ha här länsvis fördelats efter sambandet mellan födelsekommun och bostadskommun. Därvid ha de, som voro födda utom hemortslänet uppdelats i två grupper: födda inom annat län i samma riksområde och födda inom annat riksområde. Länens fördelning på riksområden är enligt 1940 års folkräkning följande: 1) Stockholms stad 2) Målarlänen: Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Örebro och Västmanlands län östra Götaland: Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län 4) Skåne, Halland och Blekinge 5) Bohuslän och Vänerlänen: Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län Dalarna och Nedre Norrland: Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län Övre Norrland: Västerbottens och Norrbottens län Tabellen utvisar, att 37,5 % av samtliga voro födda å nuvarande bostadsort. Enligt föregående tabell hade dock endast 30,4 °/o icke inflyttat till nuvarande bostadsort. Därav följer, att 7,1 % av samtliga under någon tid varit bosatta på annan ort än födelseorten och sedermera återinflyttat. Då 27,1 % av samtliga voro födda i annan kommun inom samma län, följer därav vidare, att återstående 35,4 °/o voro födda utom hemortslänet; 10,7 °/o voro

87 Tab. 9. Hemortskommun och födelsekommun resp, -län. Procentuell fördelning. Födda inom annan annat län annat nuvakommun i samma riksomrande riksområde 1 kommun i samma råde län

Hemortslän

Stockholms stad . . . Stockholms Södermanlands . . . . Östergötlands Jönköpings Kalmar Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs o. Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands . . . . Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands . . . Summa

36-6 18-7 32-1 25-6 33-2 52-7 52-1 33-5 42-1 44-0 53-8 44-0 28-8 50-3 21-8 28-8 28-8 41-9 33-c

, 15-6 29-5 37-4 30-c 31-2 29-6 45-5 37-6 35-7 19-3 18-6 41-0 30-3 25-2 21-7 43-3 32-2 47-2

21-9 16-6 9-1 8-9 4-9 9-6 10-7 11-4 2-2 10-7 23-9 10-4 3-6 4-6 12-6 8-7 IM 4-9

63-4 43-8 21-8 27-9 27-3 11-2 8-7 10-3 8-9 18-1 16-2 13-5 19-8 15-8 48-4 36-9 19-2 14-8 14-3

37-5

27-1

10-7

24 7

Summa

Hela antalet

100-0 100-o 1000 1000 1000 100 0 100-0 100-0 100-0 100-0 lOO-o 1000 100-0 100-0 100-0 100-0 100 0 100-0 100-0 100-0

1022 750 1491 900 941 224 405 224 1270 409 1501 762 461 603 570 517 104 649 265 13 068

personer, som icke lämnat u ppgift om födelseor t.

födda inom annat län i samma riksområde och 24,7 °/o inom annat riksområde. I Kalmar, Blekinge, Göteborgs och Bohus samt Värmlands län voro över hälften av samtliga födda i bostadskommunen, i Stockholms och Örebro län mindre än 1ji. Antalet födda utom länet var störst i Stockholms stad och län och minst i de 4 sydsvenska länen samt Kalmar, Värmlands och Västernorrlands län. Av dem, som bodde i Stockholms och Älvsborgs län, voro jämförelsevis många födda i annat län i samma riksområde. Hur omflyttningen ägt rum mellan olika delar av landet belyses i tab. 10, där uppgiftslämnarna fördelats efter de riksområden, i vilka de äro födda. Det framgår av tabellen, att de i Stockholm bosatta, som endast till 36,6 % voro födda i staden, företrädesvis kommit från Mälarlänen och därnäst från Dalarna och Nedre Norrland samt Östra Götaland. Inflyttningen till Mälarlänen har i första hand skett från Dalarna och Nedre Norrland, och östra Götaland har fått sitt största tillskott från Bohuslän och Vänerlänen. Till övriga riksområden h a r någon inflyttning av betydelse endast skett från Mä-

88 Tab. 10. Hemortslän och födelselän. Riksområden. Procenttal. H cm ort Stock- Mälarholms länen stad

Bohus- DalarSkåne, länen na och Östra Halland Övre Summa Göta- och Ble- och Nedre NorrVäner- Norr- land land kinge länen land

Mälarlänen Östra Götaland Skåne, Halland, Blekinge .. Bohuslän o. Vänerlänen . . . Dalarna o. Nedre Norrland. Övre Norrland Utan uppgift Utlandet

36-G 23-8 10-0 4-8 6.1 14-7 2-1 0-3 1-G

4-8 66-3 5-6 1-4 7.6 10-G 2-3 0-2 1-2

1-2 4-0 74-2 5-4 9.9 3-2 1-2 0-3 0-6

Summa

100-0

3 328

Födelseort

Antal uppgiftslämnare

....

lOO-o

0-5 1-0 3-1 89-4 2.9 1-3 0-4 0-3 1-1 100 o

100-0

0-7 7-5 0-7 0-4 2.0 84-9 2-8 0-3 0-7 100-0

2 065

2 308

3 327

1 018

0-7 3-0 3-0 3-G 84.0 2-4 1-3 0-4 1-0

4-6 20-9 15 3 18-3 26-0 11 8 1-G 0-3 12

— — — — — — — 100-0 — 13 068

larlänen till Dalarna och Nedre Norrland. Det kan slutligen nämnas, alt 1,2 % av samtliga uppgivit sig vara födda i utlandet. Uppdelning har slutligen verkställts med hänsyn till födelsekommunens typ, tab. 11. Härvid ha städerna uppdelats efter storlek i 4 grupper och landskommunerna i fyra grupper A-, B-, C- och D-kommuner enligt 1940 års folkräkning. Till resp. A-, B- och C-kommuner räknas sådana kommuner, inom vilka befolkningen inom jordbruk med binäringar omfattar resp. minst 75 °/o, 50—75 °/o och mindre än 50 °/o av sammanlagda befolkningen inom de fem näringsgrenarna jordbruk med binäringar, industri och hantverk, samfärdsel, handel samt allmän förvaltningstjänst och fria yrken. Ett samtidigt villkor är, att i kommunerna ej ingå tätorter, vilkas sammanlagda befolkning når upp till eller överstiger 2/:j av kommunens hela folkmängd. Är det sistnämnda fallet, räknas kommunen till D-kommunerna (agglomererade kommuner). Tabellen omfattar samtliga, som uppgivit sig vara födda i annan kommun, än där de vid undersökningstillfället voro bosatta. Tre fjärdedelar av samtliga voro födda på landsbygden. De flesta av dessa kommo från B- och Ckommuner. De, som voro födda i städer, fördelade sig ungefär lika på de fyra grupperna av städer. Sätter man antalet utflyttade i relation till den totala folkmängden inom olika grupper av kommuner, blir bilden något annorlunda. Beträffande landskommunerna förflyttas tyngdpunkten från Btill C-kommunerna, och A-kommunernas bidrag visar sig vara något större än procenttalen angivit. Utflyttningen från städerna visar sig även i avsevärt högre grad ha skett från de små än från de stora städerna. Kvinnorna kommo i något större utsträckning än männen från de rena jordbrukskommunerna.

89 T a b . 11. Inflyttade f ö r d e l a d e efter f ö d e l s e k o m m u n e n s t y p .

Procentuell fördelning

Per 100 000 av motsvarande folkmängd 31 /12 1940

Män

Kvinnor

S:a

Män

Kvinnor

S:a

Landskommuner A B C D Städer under 10 000 inv 10 000— 30 000 inv. .. 30 000—100 000 » .. över 100 000 inv Födda i utlandet

75-5 1-1 29-5 24-8 7-1 22-7 6-1 6-0 5-3 5-0 1-8

76-9 16-0 29-6 24-5 6-8 20-6 5-8 3-5 5-7 5-6 2-5

75-6 14-3 29-5 24-8 7-0 22-5 6-3 5-7 51 51 1-9

267 234 282 329 167 148 294 163 177 77

35 36 36 41 20 14 29 11 20 9

154 139 163 188 93 77 154 83 94 40

Hela riket

100-0

(230)

(27)

(128)

Antal uppgiftslämnare

7 253

8133 Födelsekommun

Vid bedömandet av dessa resultat bör beaktas, att såväl kommungrupperingen som folkmängdssiffrorna hänföra sig till den 3 7i 2 1940. Därtill kommer, alt till följd av den snabbt fortskridande industrialiseringen och urbaniseringen ha många kommuner ändrat karaktär, sedan vederbörande föddes där. Antalet personer, som voro födda på den egentliga landsbygden resp. i mindre städer, torde därigenom i verkligheten vara större än som framgår av tabellen.

Kap. VI. Nuvarande sysselsättning. För det ändamål, den föreliggande utredningen avser att tjäna är kännedomen om de berörda arbetarnas sysselsättning och yrkeserfarenhet av den största betydelse. Arbetet inom hithörande industrier är i allmänhet synnerligen differentierat, och det kan förutsättas, att tillgång och efterfrågan på olika slags arbetare under alla förhållanden komma att uppvisa stora variationer. Vid minskning av sysselsättningen inom ett företag kunna vissa grupper räkna med att erhålla liknande arbete inom andra företag, medan andra åter kunna bli nödsakade att söka sig till andra yrkesområden. I senare fallet blir frågan om omskolning aktuell. Vid klassificeringen efter den nuvarande sysselsättningens art har arbetsförmedlingens yrkesförteckning legat till grund. Av de i undersökningen ingående ha 34 icke lämnat uppgift om sysselsättningens art, och redovisningen omfattar därför endast 13 034 personer. Försök h a r även gjorts att verkställa en uppdelning med hänsyn till kvali-

90 T a b . 12 a.

Nuvarande sysselsättning och ålder.

Hjälparbetare och lärlingar

Yrkesarbetare Nuvarande sysselsättning

Män.

därav därav Hela Hela anta- 4 0 - 5 0 over anta- 4 0 - 5 0 over let år 50 år 50 år let

5 785 A. Egentliga verkstadsarbetare 173 Järnverks- och metallverksarbetare . . 287 Gjuteriarbetare 80 Smidesarbetare 262 Grovplåtslageriarbetare 287 Plåt- och kopparslageriarbetare 374 Svetsare 246 Verktygsarbetare 1916 Maskinarbetare 865 Filare och maskinuppsättare 110 Mekaniker och maskinreparatörer . . . . 100 Motormontörer och -reparatörer 7 Cykelmontörer och -reparatörer 80 Hopsättare 149 Elektromekaniker 107 Finmekaniker och optiker 12 Metallarbetare Guld- och silverarbetare 251 Ytbehandlare 391 Avsynare och kontrollarbetare Andra fackarbetare (arbetare vid glöd60 lampsfabriker m. fl.) 26 Verktygsutlämnare Hjälparbetare ej närmare spec 2 Praktikanter 914 B. Övriga arbetare 7 Byggnadsarbetare ej närmare spec.. . . 6 Murare 64 Målare 88 Byggnadsträarbetare 34 Rörarbetare 223 Snickare 7 Sadelmakare, tapetserare 22 Hiss-, kran- och traversskötare 125 Transportarbetare 32 Bilförare 220 Förråds- och lagerarbetare 55 Maskinister m. fl 31 Andra fackarbetare Summa 6 699

619 21 44 9 30 18 28 21 168 110 25 17 2 8 18 9 3

282 4130 7 238 23 93 6 61 6 179 6 70 2 78 19 126 69 1111 60 439 18 40 4 13 — 11 44 4 5 111 9 19 1 10

38 39

15 24

7 4

1 3

— 187 2 1 10 24 5 41 1 3 23 4 46 17 10 806

256 19 13 2 9 2 4 4 25 12 1 1 1 2

S:a

148 6 3 2 7 2 1 7 6 1 1 1 1

1 111 181 39 19 1112 24

— 594 88 12 1 5 1 21 6 17 9 19 3 85 23 2 1 26 1 135 17 4 2 195 14 51 8 22 2 370 4 724

2 149

88 4

72 3

4 1

4 29 1 25 11 2

2 26

20 10 5

fikationer i yrket. Denna faktor torde nämligen äga stor betydelse såväl i fråga om möjligheterna för vederbörande att få behålla den nuvarande anställningen som beträffande utsikterna att erhålla ev. ny anställning. Den

91 T a b . 12 b.

Nuvarande sysselsättning och ålder. Yrkesarbetare

Nuvarande sysselsättning

Egentliga verkstadsarbetare Gjuteriarbetare Plåt- o. kopparslageriarbetare . . . Svetsare Verktygsarbetare Maskinarbetare Filare och m a s k i n u p p s ä t t a r e . . . . Cykelmontörer Hopsättare Elektromekaniker Finmekaniker o. optiker Metallvaruarbetare Guld- o. silverarbetare Ytbehandlare Avsynare o. kontrollanter Andra fackarbetare Verktygsutlämnare Hjälparbetare Övriga arbetare Sadelmakare o. tapetserare Transportarbetare Förråds- o. lagerarbetare Andra fackarbetare Summa

Kvinnor.

Hjälparbetare och lärlingar

Hela därav i åldern Hela därav i åldern anta- 40—50 anta- 40—50 over over let let år år 50 år 50 år 1322 3 8 13 4 286 44 1 59 54 29 17 4 95 407 14 7 277

3 1

114 9 3 84 18

1 3 2

171 3 2 45

15 4 7 3 14 76

12 4 3 3 1 1 5 28 3 19

14 S:a

1493 3 11 15 4 331 44 1 74 54 33 24 7 109 483 14 9 277 118 9 3 87 19 1611

indelningsgrund, som h ä r kan komma i fråga, innefattar de tre kategorierna yrkesarbetare, hjälparbetare (grovarbetare) och lärlingar. Trots att denna uppdelning är synnerligen grov, är den icke lätt att genomföra. Svårigheterna hänföra sig framförallt till det s. k. tempoarbetet. Det kan framhållas, att relationen mellan tempoarbete och yrkesarbete är högst olika inom olika verkstäder beroende på vad som tillverkas och hur långt automatiseringen av arbetet drivits. Det gäller vidare, att ju dyrbarare arbetsmaterialet är och ju större precision arbetet kräver, desto noggrannare måste urvalet av arbetskraft bli. I kollektivavtalet med Sveriges verkstadsförening definieras yrkesarbetare som den, som efter förfluten lärlings- eller annan utbildningstid utför arbete, för vilket fordras en utbildningstid av tre år. överhuvud taget är det dock många gånger svårt att även med noggrann kännedom om arbetets art draga någon bestämd gräns mellan yrkesarbetare och tempoarbete. Tempoarbetet kan i viss mån genom rationellare planläggning av arbetet övergå i arbete som kräver yrkesutbildning, liksom grovarbetet i gammal

92 bemärkelse genom lämpliga anordningar kan komma att närma sig tempoarbete. Det kan nämnas, att det huvudsakligen är inom de större företagen, som denna mer eller mindre klara karaktärsskillnad mellan å ena sidan yrkesarbete och å andra sidan tempoarbete—grovarbete förekommer. I de mindre företagen är arbetsfördelningen icke driven så långt. Att med ledning av de knapphändiga uppgifterna å frågeformulären verkställa en uppdelning på dessa tre kategorier, yrkesarbetare, hjälparbetare och lärlingar, visade sig nära nog omöjligt, åtminstone beträffande gränsdragningen mellan hjälparbetare och lärlingar, vilka båda grupper måste sammanslås. Försök gjordes däremot att med ledning av uppgifterna om antal år i yrket och den ungefärliga veckoinkomsten avgöra, vilka som kunde anses vara yrkesarbetare. Då erforderliga uppgifter om erhållen yrkesutbildning i allmänhet icke lämnats måste dock resultatet betecknas som tämligen osäkert. Hög veckoinkomst och lång anställningstid utgöra nämligen ingen garanti för att vederbörande kan anses som yrkesarbetare. I tab. 12 a och 12 b ha samtliga i undersökningen ingående män resp. kvinnor fördelats efter nuvarande sysselsättning och ställning i yrket. Dessutom har angivits hur många inom varje yrkesgrupp, som befunno sig i åldrarna 40—50 år samt över 50 år. De olika yrkena ha sammanslagits till två huvudgrupper, dels egentliga verkstadsarbetare och dels övriga arbetare. Till den senare gruppen ha hänförts sådana arbetare, som icke äro sysselsatta med den egentliga produktionen, såsom transportarbetare, maskinister och eldare, byggnadsarbetare m. fl. I efterföljande sammanställning lämnas en sammanfattning av tab. 12 a och b. Yrkesarbetare Hela antalet

Summa

5 956 918 6 874

Hjälparbetare och lärlingar

Samtliga

kvinnor antalet

därav kvinnor

Hela antalet

därav kvinnor

5 452 708 6160

1 122 114 1436

11408 1626 13 034

1493 118 1611

därav

171 4 175

Hela

Härav framgår, att 11 408 eller 87,5 % av samtliga voro verkstadsarbetare i egentlig mening. Av dessa ha något mer än hälften klassificerats som yrkesarbetare. Av samtliga män ha 58,6 °/o, men av samtliga kvinnor endast 10,9 °/o betecknats som yrkesarbetare. Det har redan framhållits att uppdelningen på yrkesarbetare resp. övriga arbetare till följd av uppgifternas knapphändighet är i hög grad osäker. Antalet yrkesarbetare torde i verkligheten vara avsevärt lägre. Enligt en av arbetsmarknadsorganisationernas yrkesutbildningskommitté år 1941 företagen undersökning utgjorde antalet yrkesarbetare endast 28 °/o av totala antalet arbetare inom verkstadsindustrien, och 32 °/o inom järnindustrien. Det är dock att märka, att denna uppgift hänför sig till antalet anställda och icke som i föreliggande undersökning till antalet sysselsatta arbetare. Yrkesarbetare

93 Tab. 13. D e t a l j y r k e n , ej r e d o v i s a d e i t a b . 12 a o e h b. Yrkesarbetare Nuvarande sysselsättning

njaiparDetare och lärlingar

Samtliga

därav Hela Hela 1 därav Hela därav antalet kvinnor antalet kvinnor antalet kvinnor Järnverks- och metallverksarbetarc Hyttarbetare Martinarbetare ni. fl Arbetare i varmvalsverk Arbetare i kall vals verk Smidesarbetare m. fl Arbetare i trådslagerieroch linslagcrier Arbetare i kopparverk m. fl Ej specificerade arbetare Maskinarbetare Svarvare Arborrare Fräsare Hyvlare Borrare Pressare Slipare Ej specificerade arbetare Filare och maskinuppsätlare Filare, bänkarbetare Maskinuppsättare Ritsare Ej specificerade arbetare Elektro mekaniker Montörer av starkströmsmaskiner Verks tadsclektriker Montörer av svagströmsmaskiner Radiomontörer och -reparatörer Bilelektriker, flygplanselektriker Ej specificerade arbetare Ytbehandlare Slipare Betsare Galvanisatörer Lackerare Ej specificerade arbetare

173 29 22 10 4 65 12 19 12 1961

801 38 329 45 176 115 300 157

865 752 85 21 7 149 13 65 6 24 12 29 265 122 16 25 75 27

— — — — — — — — 45 3 — 2 — — 8 30 2 — — — — — — — — — — — — 14 10 — — 3 1

238 23 55 35 7 55 38 4 21 1397

550 8 182 50 116 81 251 159 483 440 29 6 8 165 57 60 12 5 7 24 206 68 7 38 79 14

— — — — — — — — 286 70 .—

15 1 19 34 97 50 44 44 — — — 54 35 — 5 2 3 9 95 20 3 18 45 9

411 52 77 45 11 120 50 23 33 3 358 1351

46 511 95 292 196 551 316 1348 1192

114 27 15 314 70 125 18 29 19 53 471 190 23 63 154 41

— — — — — — — — 331 73 — 17 1 19 42 127 52 44 44 — — — 54 35 — 5 2 3 9 109 30 3 18 48 10

inom hithörande industrigrupper åtnjuta nämligen i stor utsträckning mobiliseringsuppskov och ha därigenom haft större möjligheter än övriga arbetare att bli representerade i undersökningen. Av uppgifterna i tab. 12 a och b framgår, att den största gruppen utgjordes av maskinarbetare med 3 358 eller 25,8 % av samtliga. Därefter följde gruppen filare m. fl. med 1 348 (10,3 %) samt avsynare och kontrollar-

94 betare med 1 055 (8,1 °/o). Hjälparbetare ha hänförts till det specialfaek, inom vilket de uppgivit sig vara verksamma. Ett tämligen stort antal, 1 389 eller 22,5 °/o av samtliga hjälparbetare, har dock ej lämnat någon närmare uppgift om sysselsättningens art och redovisas därför i en särskild grupp, ej specificerade hjälparbetare. Av dem, som icke voro att anse som verkstadsarbetare i egentlig mening, utgjordes de största grupperna av förråds- och lagerarbetare (502), snickare (308) och transportarbetare (263). Av de kvinnliga arbetarna voro 483, eller 30 % av samtliga kvinnor, avsynare och kontrollanter och 331 (20,5 °/o) maskinarbetare samt 277 (17,2 °/o) ej specificerade hjälparbetare. Som komplement till tab. 12 ha i tab. 13 vissa yrkesgrupper uppdelats på detaljgrupper. Uppgifterna ge ytterligare belysning åt den starka differentiering, som råder inom verkstadsarbetet. Av tabellen framgår, att yrkena svarvare och filare voro de vanligast förekommande. Dessa omfatta sammanlagt 2 543 arbetare eller 22,3 °/o av samtliga egentliga verkstadsarbetare. Frånräknas 1 389 ej närmare specificerade hjälparbetare, stiger de nämnda två gruppernas sammanlagda andel till 25,4 °/o. I följande sammanställning ha yrkesarbetare resp. övriga arbetare fördelats efter ålder. Kvinnor

M än Yrkesarbetare

—18 år 18—20 » 20—25 » 25—30 » 30—35 » 35—40 »> 40—45 » 45—50 » 50—co » Summa Antal uppgiftslämnare. . .

0-4 18-2 29-0 22-4 12-5 7-9 4-1 5-5 100-0 6 699

övriga arbetare 16-3 24-0 20-3 12-2 8-8 6-4 4-3 3-0 4-7

Yrkesarbetare

övriga arbetare 4-7 13-0 41-3 17-1 11-3 5-6 4-7 1-3 1-0

4-0 50-9 33-2 5-1 3-4 1-7 0-6 l-l 100-0

100 0

4 724

1436 Det framgår härav, att å ena sidan arbetare under 20 år endast undantagsvis räknats som yrkesarbetare. Å andra sidan voro många av de äldre icke hänförliga till denna kategori. Här får man dock r ä k n a med, att en del av de äldre arbetarna ha kommit in i det nuvarande yrket först på senare år och sålunda ännu icke hunnit förvärva erforderlig yrkesvana. Medelåldern (medianen) var för manliga yrkesarbetare 30,5 år och för övriga manliga arbetare 22,4 år. För motsvarande kvinnliga arbetare var medelåldern 24,5 resp. 23,9 år.

95 Kap. VII.

Tidigare sysselsättning.

Den ökning av sysselsättningen, som under de senaste åren ägt rum inom tillhörande industrier, särskilt mekaniska och elektriska verkstäder, motsvaras av en minskning inom andra näringsgrenar. Detta torde ha medfört en viss överflyttning av arbetskraft till verkstadsindustrien från andra av krisen drabbade industrier, t. ex. träindustri, pappersmasseindustri m. fl. Vid en återgång till fredsmässig produktion borde i så fall en viss återgång från verkstadsindustrien till dessa industrier kunna äga rum. För att få denna fråga belyst, begärdes å frågeformuläret uppgifter om huvudsaklig sysselsättning under 5 år före nuvarande anställning. Uppgifterna skulle avse arbetsgivare, arbetets art och anställningstid. Frågan lämnades i många fall obesvarad, och man fick då med ledning av uppgifterna om ålder och inflyttningsdatum till nuvarande bostadsort söka bedöma, huruvida vederbörande kunde antagas ha haft något arbete före det nuvarande. Det må påpekas, att huvudsaklig sysselsättning under 5 år före nuvarande anställning icke alltid är liktydig med den sysselsättning, vederbörande hade närmast före nuvarande anställning. Vid klassificeringen har T a b . 14.

Tidigare sysselsättning.

F ö r d e l n i n g efter n ä r i n g s g r e n . Män

Näringsgren

5-7 31-3 2-8 1-8 3-4 1-8 0-7 2-4

J o r d b r u k och skogsbruk Malmbrytning o. metallindustri Jord- och stenindustri Sågverksindustri Annan trävaruindustri Pappersmassefabriker o. pappersbruk Annan pappers- o. grafisk industri Livsmedelsindustri Textil- och beklädnadsindustri Läder-, hår- o. gummivaruindustri Kemisk-teknisk industri Byggnadsverksamhet Landtransport Sjöfart Handel Förvaltning och fria yrken Hälso- och sjukvård Husligt arbete Tillfällighets- och diversearbete Ej tidigare haft förvärvsarbete Uppgift saknas

2-0

1-6 1-1 9-1 4-7 2-0 5-4 l-o 0-3

Summa Antal uppgiftslämnare

Kvinnor

S:a

0-4 8-1 0-8 0-2 0-7 2-4

4-4 14-9 2-3 3-5 0-1 0-5 0-1 12-8 0-2 2-4 10-7 0.7 30-5 4-3

O-o 3-0 16-5 3-6 100-0

100-0

4 1 6 0 0 1 2 18 3 100 13 068

96 T a b . 15. T i d i g a r e s y s s e l s ä t t n i n g .

Fördelning efter ålder och n ä r i n g s g r e n . Antal uppgiftslämnare

Näringsgren

Jordbruk och skogsbruk Industri och hantverk Malmbrytning och metallindustri Jord- och stenindustri Sågverksindustri Annan trävaruindustri Pappersmassefabriker o. pappersbruk. . . Annan pappers- o. grafisk industri Livsmedelsindustri Textil- o. beklädnadsindustri Läder-, hår- o. gummivaruindustri Kemisk-teknisk industri Byggnadsverksamhet Samfärdsel Landtransport Sjöfart

660 Därav % i åldrarna under 25—40 40—50 5 0 - OJ år 25 år år

S:a

56-8

560 56-6 59-4 65-7 54-5 58-0 32-0 47-0 46-8 50-4 49-5 63-9 65-8 65-8 65-8

11-2 10-1 17-6 7-2 11-0 15-9 1-6 8-6 5-5 12-8 12-2 17-4

5-8 57 82 3-3 6-7 5-6 16 4o 2-6 1-8 2-2 9-2

100-0 1000 1000 1000 1000 1000 1000 1000 1000 1000 1000 1000 1000

14-3 12-9 17-8

64 6-1 7-1

1000 1000 1000

7 225 3 711 330 210 389 195 125 349 470 226 180 1040

264 27-0 27-6 14-8 23-8 27-8 20-5 64-8 40-4 45-1 35-0 36-1 9-5

777 552 225

13-5 15-2 9-3

Handel

8-3

1-8

189 118 71

55-7 41-3 43-2 38-0

34-2

Allmän förvaltningstjänst o. fria yrken Förvaltning och fria yrken Hälso- och sjukvård Husligt arbete

43-4 41-5 46-5

9-0 6-8 12-7

63 8-5 2-8

100-0 1000 1000

34-9

4-0

1000 Tillfällighets- och diversearbete

21-6

60-5

12-3

1000 Ej tidigare haft förvärvsarbete

2 380

78-7

16-2

3-3

5-6 1-8

Uppgift saknas

476 13 068

52-7 38-8

37-2

100-0

47-0

9-5

4-7

1000 Summa

hänsyn i första hand tagits till anställningstid i olika yrken. En person, som t. ex. först varit byggnadsarbetare i 4 år och därefter chaufför i 1 år, har räknats som byggnadsarbetare. I de fall, uppgift icke lämnats om anställningstid i de olika yrkena, har i regel den senaste anställningen räknats. I tab. 14 ha samtliga uppgiftslämnare fördelats efter kön och tidigare yrkestillhörighet. Det framgår härav, att 18,2 °/o av samtliga ej tidigare haft förvärvsarbete. Bland de övriga utgjordes den största gruppen, 28,4 % av samtliga, av sådana, som även tidigare varit sysselsatta inom metallindustrien. I övrigt äro samtliga näringsgrenar representerade; från byggnadsarbete komma 8,0 °/o, från handel 6,4 °/o och från jord- och skogsbruk 5,1 °/o etc. En sammanslagning till huvudgrupper av näringsgrenar utvisar, att 55,4 % av samtliga tidigare huvudsakligen varit sysselsatta inom industri och hantverk. Kvinnorna, som till 30,5 % ej tidigare haft förvärvsarbete, komma huvudsakligen från textil- och beklädnadsindustri (14,9 %>), handel (12,8 %)

97 och husligt arbete (10,7 % ) . Först på fjärde plats kommer malmbrytning och metallindustri (8,1 % ) . I tab. 15 lämnas uppgifter om tidigare sysselsättning i kombination med ålder. Tabellen utvisar, att åldersfördelningen uppvisar stora variationer mellan olika näringsgrenar. Av dem, som varit sysselsatta inom samfärdsel, voro mer än 20 °/o över 40 år, medan de, som huvudsakligen varit verksamma inom handel, till endast 10 °/o voro över 40 år. Medelåldern synes vara högst inom grupperna byggnadsverksamhet och sjöfart samt jord- och stenindustri och lägst inom annan pappers- och grafisk industri, husligt arbete och handel. Inom de tre sistnämnda näringsgrenarna voro mer än hälften av samtliga högst 25 år. Av dem, som ej tidigare haft förvärvsarbete, voro 5 °/o över 40 år. Samtliga dessa voro kvinnor.

K a p . VIII.

F ö r u t s ä t t n i n g a r för ö v e r g å n g till a n n a t y r k e e l l e r a r b e t s o m r å d e m. ni.

För att ytterligare belysa möjligheterna av överflyttning till andra arbetsområden intogos i formuläret några frågor, i vilka uppgiftslämnarna hade att avgiva mera personliga uttalanden härom. En fråga avsåg det yrke eller arbetsområde, inom vilket vederbörande ansåg sig ha förutsättningar att taga arbete, för händelse den nuvarande anställningen komme att upphöra. Frågan hade besvarats av 5 800 eller 44,4 °/o av samtliga. Obestämda svar såsom »vet inte» eller »vad som helst» ha då ej medräknats och ej heller det ganska obestämda svaret »diversearbete». De flesta hade uppgivit sådant arbetsområde, inom vilket de tidigare hade haft anställning, och äro sålunda redovisade i tab. 14 och 15. En mindre del, 1 075 personer eller 8,2 % av samtliga, uppgav sig ha förutsättningar att antaga arbete inom yrke, som de icke utövat under de senaste 5 åren. Annat yrke inom metallindustrien har då ej räknats. Dessa 1 075 personer redovisas i efterföljande sammanställning. Näringsgren Jordbruk och skogsbruk Industri och hantverk (utom metallindustri) Byggnadsverksamhet m. m Samfärdsel Handel Förvaltning, arbetsledning och fria yrken Husligt arbete

Antal 102 208 306 210 127 97 25 Summa 1 075

Procent 9" 5 19*4 28"5 19*5 IV å 9'o 2"3 100*0

Det framgår härav, att byggnadsarbete kommer i främsta rummet, när det gäller övergång till nya arbetsområden. Jämförelsevis många ansågo sig även kunna taga arbete inom samfärdseln, närmare bestämt såsom chaufförer (164). Endast ett mindre antal hade uppgivit arbete inom jordbruk och 7—448874.

98 skogsbruk. Av dem, som redovisas under gruppen förvaltning, arbetsledning och fria yrken, ville 36 ägna sig åt kontorsarbete, 24 åt hälso- och sjukvård (inkl. frisöryrket), 18 kunde taga arbete som musiker eller reklamtecknare och 14 som verkmästare eller förmän. I svaret på den andra frågan rörande övergång till annat arbete hade uppgiftslämnarna att uttala sin uppfattning om huruvida en kortare omskolning kunde antagas underlätta deras möjligheter att erhålla ny anställning. Frågan besvarades jakande av 4 800 uppgiftslämnare eller 36,7 °/o av samtliga. Ungefär hälften av dessa voro egentliga yrkesarbetare. Såsom man kunde vänta var det till största delen samma personer, som besvarat de båda frågorna. Av de 4 800 personer, som besvarat den sistnämnda frågan jakande, var det endast 4 109, som uppgivit vilket yrkesområde omskolningen i så fall skulle avse. Av dessa gällde mer än en tredjedel annan metallindustri; särskilt utgjorde bilindustrien med inemot 400 personer en stor grupp. I övrigt fördelade sig svaren på de mest skilda yrken. Jordbruket utgjorde även här en obetydlig grupp — endast 33 personer, medan 194 av dem, som tänkt sig övergå till byggnadsbranschen, ansågo sig vara i behov av omskolning härför. I en tredje fråga begärdes uppgifter på vilka åtgärder vederbörande själv förberett i händelse av arbetslöshet. Denna fråga har i de flesta fall lämnats obesvarad. Några ha även förklarat sig icke förstå frågans innebörd eller rent ut förklarat, att en enskild arbetare icke kan göra något för att förebygga arbetslöshet. Endast 694 personer ha lämnat positiva svar. Dessa redovisas i efterföljande sammanställning. Åtgärder mot arbetslöshet. Åtgärd mot arbetslöshet

Män

Kvinnor

Yrkes- övriga arbe- arbetare tare

S:a

Samtliga

Genomgått verkstads-, lärlings- eller yrkesBedrivit studier per korrespondens o. d. . .

276 69 100

145 46 37

Summa

421 115 137 673

—

13 2 6 21

434 117 143 694

Endast ett ringa antal, 5 % av samtliga, ha sålunda mera aktivt förberett sig för övergång till annat arbete i händelse nuvarande anställning skulle upphöra.

99 Kap. IX.

P e r s o n l i g a flyttningshinder.

Tidigare har redogjorts för bostads- och försörjningsförhållandena. Problemet om arbetskraftens rörlighet skall här ytterligare belysas genom att sammanställa alla de personliga flyttningshinder om vilka uppgifter erhållits å frågeformulären. Såsom flyttningshinder har bl. a. räknats innehav av eget hem eller bostad i bostadsrättsförening. När maken eller makan har varaktig anställning, anses även flyttningshinder föreligga, likaså när annan hemmaboende hushållsmedlem har anställning, men icke kan försörja sig själv utom hemmet. Försörjningsplikt mot hustru och barn under 16 år anses däremot i och för sig icke utgöra något hinder för flyttning. Fråga 13 i formuläret »Är omvårdnad om eller försörjning av föräldrar eller andra anhöriga beroende av Er fortsatta vistelse på nuvarande bostadsort?» syftade däremot direkt till att få reda på sådana icke tidigare redovisade förhållanden, som kunde försvåra en förflyttning. Samtliga hithörande uppgifter ha sammanställts i tab. 16, Det bör framhållas, att de olika flyttningshindren i tabellen ha uppförts i ordning efter den betydelse, som tillmätts dem. I de fall flera flyttningshinder förelegat samtidigt, har det i tabellen först omnämnda räknats. Tabellen utvisar, att 28,3 % av samtliga i undersökningen ingående av en eller annan anledning voro förhindrade att flytta från nuvarande bostadsort. Det vanligaste flyttningshindret var omvårdnad om föräldrar eller andra anTnb. 16. Personliga flyttningshinder.

Flyttningshinder

Maken eller makan har anställning . . . Barn har anställning men kan vid bosättning utom hemmet icke försörja sig själv Annan hushållsmedlem har anställning men kan vid bosättning utom hemmet icke försörja sig själv Föräldrar eller andra anhöriga beroende av uppgiftslämnarens fortsatta Eget hem eller bostad i bostadsrättsförening Flyttningshinder utan närmare motivering S:a med flyttningshinder S:a utan flyttningshinder Samtliga Antal uppgiftslämnare

Procentuell fördelning.

Män

Kvinnor

Yrkes- övriga arbe- arbetare tare

S:a

4-2

1-8

3-2

1-6

0-7

0-1

8-7

10-2

9-3

18-3

12-1

12-8

11-4

5-0

8-8

1-1

1-3

4-3 30-3 69-7 1000 6 699

4-4 22-2 77-8

4-3 26-9 73l 100-0 11423

2-9 50-9 49-1

3-3 36-5 63-5

3-3 38-1 61-9

100-0 175

100-0 1436

100-0 1611

28-6

19-2

20i

0-6

Samtliga 1 5-3 1-2 0-1

100-0 4 724

9-6 7-9 4-2 28-3 71-7 100-0 13 034

100 höriga. De, som besvarat denna fråga med ja utan närmare motivering, kunna dock befaras i stor utsträckning ha missuppfattat frågan och redovisas därför särskilt. Ja-svaret torde nämligen i många fall endast syfta på försörjningsplikter mot hustru och barn under 16 år Frånräknas dessa svar återstå endast 24,1 % av samtliga, som uppgivit godtagbara hinder för avflyttning till annan ort i händelse av arbetslöshet. Förhållandena ställde sig tämligen olika för män och kvinnor samt för yrkesarbetare och andra arbetare. Av kvinnorna hade 38,1 % flyttningshinder mot endast 26,9 °/o av männen. Det vanligaste skälet var, att maken hade anställning. I ett stort antal fall ansågo de sig även av hänsyn till föräldrar eller andra (vårdbehövande) anhöriga förhindrade att flytta från orten. För männen var detta sistnämnda skäl jämte innehavet av egen bostad det vanligaste. Övriga flyttningshinder voro i jämförelse med dessa av ringa betydelse. I 3,2 °/o av samtliga fall hade makan anställning, och i 1,2 % av samtliga fall fanns i hushållet barn (över 16 år), som hade anställning men vid bosättning utom hemmet icke kunde försörja sig själva. Yrkesarbetarna hade i större utsträckning än övriga arbetare förvärvsarbetande hustrur och egna bostäder, som bun do dem vid hemorten, och voro till följd därav i större utsträckning än de senare förhindrade att flytta från orten.

Kap. X.

S a m m a n f a t t n i n g och slutsatser.

Vd bedömandet av undersökningsresultaten får man, som framhållits i inledningen hålla i minnet, att de till militärtjänst inkallade icke ingå i undersökningen och att endast något mer än 60 % av de tillfrågade besvarat frågeformuläret. För att behandla frågorna i ordning är fördelningen efter län och företagens art känd genom arbetsgivarens uppgifter tab. 1 och 2. Detta gäller även proportionen kvinnor bland de nyanställda. Svårigheterna börja, när man kommer in på de personliga data, ålder, civilstånd m. m. Är åldersresp. civilståndsfördelningen en annan lör dem, som icke svarat, och representera dessa mer eller mindre kvalificerad arbetskraft än de övriga? Benägenheten att svara på frågeformulär av denna art har enligt tidigare gjorda erfarenheter visat sig stå i ett visst samband med de tillfrågades uppfattning om behovet för hans eller hennes vidkommande av de åtgärder, utredningen syftar till att förbereda. Då, som här är fallet, avsikten var att förebygga en väntad arbetslöshet, kan man räkna med att de, som underlåtit att svara, ansett sig mindre hotade av arbetslöshet än de övriga. För den händelse entlediganden av personal kommer att företagas vid krigets slut, kan man, med ledning av de uppgifter kommissionen inhämtat härom i samband med en tidigare utredning 1 räkna med att företagen i första hand komma att taga hänsyn till vederbörandes kvalifikationer och anställningstidens 1

Industriens arbetskraftsförhållanden V9 1939—V» 1943 SOU 1944: 7.

101 längd. Övriga faktorer, kön, ålder, försörjningsbörda, mantalsskrivningsort och tidigare sysselsättning äro i jämförelse härmed av underordnad betydelse. Då dessa förhållanden i allmänhet icke torde vara obekanta för arbetarna själva, kan det befaras, att undersökningsmaterialets representativitet åtminstone i avseende på yrkesförhållanden och anställningstid blivit något ojämn. Vad beträffar tidpunkt för anställningen, har denna icke direkt efterfrågats å formuläret, men uppgifterna om tidpunkt för inflyttning till nuvarande bostadsort kunna i viss grad anses likvärdiga med nämnda uppgifter. Antalet personer, som inflyttat tidigt, kan i enlighet härmed antagas vara något för lågt, jfr. tab. 8. Att detta skulle kunnat verka förryckande på undersökningsresultaten i övrigt, synes dock ej antagligt. Huruvida någon underrepresentation av de yrkesskickliga arbetarna föreligger kan däremot ej bedömas då, som ovan framhållits, uppdelningen i yrkesarbetare resp. hjälparbetare och lärlingar till följd av ofullständigheter i materialet ej givit ett tillfredsställande resultat (jfr s. 92). Beträffande fördelningen efter specialyrken och sysselsättningar (jfr tab. 12 och 13) förefinnes, som tidigare framhållits, en möjlighet att vissa mera kvalificerade yrken blivit underrepresenterade. Givetvis ha även andra faktorer än den subjektivt bedömda arbetslöshetsrisken påverkat svarsprocenten, men dessa torde i jämförelse härmed vara av underordnad betydelse. Att svarsprocenten slutligen utfallit olika för olika företag, torde kunna tillskrivas det större eller mindre intresse med vilket utredningen omfattats av ledningen för resp. verkstadsklubbar. Möjligt är även, att de anställdas uppfattning om företagets möjligheter att efter krigets slut kunna behålla sin arbetskraft varierat från företag till företag och påverkat svarsprocenten och därmed även yrkesfördelningen. Av dessa skäl ha i den fortsatta bearbetningen yrkesuppgifterna ej använts i den utsträckning, som från början avsetts. Huvudsyftet med undersökningen, att belysa arbetskraftens rörlighet, synes dock i stort sett ha uppnåtts. Det kan sålunda anses fastslaget, att ifrågavarande arbetares ålder i allmänhet icke utgör något hinder för övergång till annat arbete. Närmare hälften av samtliga hade inflyttat till nuvarande bostadsort i samband med tillträdandet av den nuvarande anställningen, och endast 30 °/o hade sedan födelsen oavbrutet varit bosatta därstädes. Endast V4 av samtliga hade uppgivit personliga hinder för avflyttning från nuvarande bostadsort. Omkring 50 °/o hade tidigare haft arbete inom andra näringsgrenar än metallindustri, och ytterligare 8 °/o ansågo sig ha förutsättningar att trots bristande yrkesvana antaga arbete inom annat yrkesområde. En stor del av uppgiftslämnarna, 37 °/o, ansågo, att en kortvarig yrkesutbildning kunde underlätta möjligheterna till ny anställning, och 5 °/o hade själva förberett åtgärder i händelse av arbetslöshet.

102 Bilaga.

Statens arbetsmarknadskommission har, efter samråd med Svenska Metallindust-iarbetareförbundet och Industriens omställningskommitté, beslutat om en undersökning av vis;a arbetargruppers familje- och anställningsförhållanden. De insamlade uppgifterna äro avsedda att belysa arbetskraftens rörlighet, bundenhet till nuvarande bostadsort och sammansättning inom de områden av industrien, där sysselsättningen beräknas minska under en övergångstid ;'rån krigstill fredsproduktion. Det har ur olika synpunkter ansetts lämpligt att begränsa unde-sökningen till varannan arbetare, som anställts efter den 1 j a n u a r i 1938. Uppgifterna skola insamlas genom fackförbundets avdelningar och skola ingivas till avdelningsstyrelsens representanter senast den 1 juli 1944. STATENS

ARBETSMARKNADSKOMMISSION

Denna del avskiljes innan blanketten insändes.

Statens arbetsmarknadskommission Formulär nr C 61

Uppgifter för u t r e d n i n g a n g å e n d e å t g ä r d e r för m o t v e r k a n d e av e n o m s t ä l l n i n g s a r b e t s l ö s h e t efter k r i g e t s slut. 1.

Namn

fullständigt för- och tillnamn Civilstånd (gift, ogift eller förut gift) födelseår

Födelseort

, kommun

län

Nuvarande bostadsort

kommun Antal hemmavarande barn under 16 år

, över 16 år

län

Inflyttningsdatum till nuvarande bostadsort

Nuvarande anställning arbetsställets namn

adress Nuvarande sysselsättning

arbetets art, t. ex. filare, svarvare, grovarbetare etc. Nuvarande genomsnittliga veckoinkomst kr.

10.

Tidigare sysselsättning (angiv huvudsaklig sysselsättning under 5 år före nuvarande anställning). Arbetsgivare

11.

kommun

Arbetets art

Anställningstid

Bostad (det tillämpliga understrykes): egen jordbruksfastighet, eget hem, bostadsrättslägenhet, förhyrd lägenhet på öppna marknaden, förhyrd av arbetsgivaren, förhyrt enkelrum hos annan familj, fritt upplåten bostad av arbetsgivaren, inneboende hos föräldrar, lägenhet i »barnrikehus>> (hyreslägenhet eller eget hem).

103 12.

Antal liemmaboende hushållsmedlemmar och deras anställningsförhållanden. Ställning till uppgiftslämnaren (t. ex. hustru, son, dotter, föräldrar)

Födelseår

Anställning (angiv den sysselsättning vederbörande har utom hemmet)

Kan vederböranAngiv nedan de vid bosättning om anställningen är till- utom hemmet fällig eller genomnuvarande anställning förvaraktig sörja sig själv?

13.

Är omvårdnad om eller försörjning av föräldrar eller andra anhöriga beroende av Er fortsatta vistelse på nuvarande bostadsort? ja eller nej Redogör i så fall närmare för skälen härtill

14.

Inom vilket annat yrke eller arbetsområde anser Ni Er ha förutsättningar att antaga arbete i händelse av att nuvarande anställning upphör?

15.

Vilka åtgärder har Ni själv förberett i händelse av arbetslöshet?

16.

Anser Ni en kortvarig yrkesutbildning kan underlätta möjligheterna till ny anställning?.... I så fall inom vilket yrkesområde? ja eller nej

SYSSELSÄTTNINGEN INOM BILISMEN

Utredning verkställd av Sveriges

automobilindustriförening

107 Till Statsrådet

och Chefen för Kungl.

Finansdepartementet.

Genom skrivelse den 28 mars 1944 uppdrog Herr Statsrådet, på begäran av kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering, åt Sveriges Automobilindustriförening att i samråd med kommissionen företaga en undersökning rörande sysselsättningen inom bilismen. En sådan undersökning har därefter verkställts i anvisat samråd med planeringskommissionen och under välvillig medverkan av ett flertal organisationer och enskilda inom bilbranschen. Utredningsarbetet har utförts av föreningens direktör, Erik Huss, och amanuensen Sven Igglund. Resultatet har av den förre sammanfattats i en redogörelse, som föreningen härmed vördsamt får överlämna. Stockholm den 5 januari 1945. Sveriges Automobilindustriförening OTTO BRÖNDUM Ordförande.

109 Sysselsättningen inom bilismen. I.

Undersökningens omfattning.

1. / branschhänseende. »Bilismen» innefattar, förutom själva biltrafiken, även alla de branscher — exempelvis bilindustrien och bensinhandeln — vilkas verksamhet är direkt beroende av biltrafiken. Emellertid ha andra i fredsplaneringsarbetet ingående undersökningar rörande sysselsättningsförhållanden inom olika delar av näringslivet, vilka redan tidigare verkställts, berört vissa delar av bilbranschen. Sålunda ha utredningarna om industriens sysselsättningsförhållanden (S. O. U. 1944: 7) även omfattat tillverkningen av bilar och bilförnödenheter, utan att dessa dock specificerats. I övrigt faller emellertid bilismens sysselsättning utanför de hittills gjorda utredningarna. Förevarande undersökning har till uppgift att i statistiskt hänseende utfylla denna lucka. Härav följer att den del av bilbranschen, som tillhör industrien, egentligen ej omfattas av utredningsuppdraget. Då utredningsresultatet skall utgöra material för fredsplaneringsarbetet genom att belysa hur sysselsättningen inom bilismen påverkas av variationer i biltrafiken, ha ej heller byggnadsoch anläggningsarbeten för bilismen ansetts falla inom undersökningsområdet. Dessa fasta investeringar — vägbyggen samt byggnader för bilindustrien, bilhandeln och bensinhandeln m. m. — äro visserligen på lång sikt beroende av biltrafikens utveckling men stå icke från år till år i samma direkta relation härtill som övrig sysselsättning inom bilbranschen. Vad särskilt beträffar vägbyggnads verksamheten — den största sysselsättningsfaktorn bland de fasta anläggningarna — följer av dennas användning såsom ett medel för konjunkturpolitiken att sysselsättningen inom detta område lika väl kan komma att variera i motsatt riktning mot den allmänna konjunkturen, av vilken däremot biltrafiken kan väntas småningom åter bli beroende. Vägunderhållet står visserligen i ett mera direkt förhållande till biltrafikens omfattning men har ansetts vara sysselsättningsmässigt så intimt förbundet med vägbyggnadsverksamheten, att det lämnats utanför förevarande undersökning. Slutligen har av olika skäl överenskommits med kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering — på vars förslag förevarande utredning igångsatts — att den sysselsättnnig under kriget, som sammanhänger med gengasbränsle för bildrift, här förbigås. Dock har av företagsstatistiska skäl bensinbolagens sysselsättning med distribution av gengasbränsle — en tämligen

110 obetydlig sysselsättningspost — medtagits vid redovisningen av dessa bolags sysselsättning i övrigt. Efter dessa i samråd med planeringskommissionen gjorda avgränsningar har utredningsuppdraget sålunda kommit att omfatta i huvudsak följande områden: biltrafiken, handeln med automobiler och reservdelar, tillbehör, gummiringar samt driv- och smörjmedel och slutligen reparationsverksamhet, garagerörelse och biltvättning. Då det emellertid är av intresse ur bilistsynpunkt att i detta sammanhang få en överblick över bilismens totala betydelse såsom sysselsättningsfaktor under ett av krisrestriktioner oberört år, har föreningen i en särskild bilaga gjort en sammanfattning härav för år 1939, varvid alltså medtagits sysselsättningen även inom de branscher, främst vägväsendet och bilindustrien, som av ovan anförda skäl ej ansetts direkt omfattas av utredningsuppdraget. Slutligen må här framhållas, att specifik militär sysselsättning, t. ex. vid militära bilreparationsverkstäder eller vid driften av militära lastbilar, naturligt nog ej medräknats. I den mån militära förband på samma sätt som andra kunder — i den allmänna marknaden s. a. s. — anlita bilbranschen, t. ex. bilverkstäder, busslinjer och åkerier, ingår däremot denna sysselsättning i nedanstående siffror. 2. I tidshänseende. Avsikten med de olika sysselsättningsundersökningar, som igångsatts med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande av den 19 mars 1943, har uppenbarligen varit att såsom material för fredsplaneringen påvisa den friställning av arbetskraft, resp. de nyanställningsbehov, som vid en övergång till fredsekonomi kunna beräknas inträda inom olika näringsgrenar. Förevarande undersökning borde i enlighet härmed angiva, dels nuvarande sysselsättning, dels sysselsättningen under visst eller vissa tidsavsnitt efter ett vapenstillestånd, varigenom skulle, framgå storleken av de sysselsättningsreserver, som bilismen väntas kunna erbjuda. Emellertid skulle en sådan bedömning av den framtida sysselsättningsutvecklingen inom bilismen bli ännu vanskligare än inom andra branscher, detta främst till följd av bilismens exceptionellt starka importberoende. Bilismens återuppbyggnad blir ju helt beroende av i vilken omfattning och enligt vilken »tidtabell» gummi, bensin och andra förnödenheter samt bilar kunna importeras. Därför har med planeringskommissionen överenskommits, att undersökningen endast skulle avse att statistiskt redovisa sysselsättningsförhållandena dels våren 1944, dels vid krigsutbrottet 1939. Sysselsättningsiffrorna för fredsbilismen — totalt och för olika grenar därav — böra, sammanställda med uppgifterna om nu rådande förhållanden, möjliggöra för planeringskommissionen och 1944 års trafikutredning att, eventuellt i samråd med branschrepresentanter, bedöma konsekvenserna i sysselsättningshänseende av olika tänkbara utvecklingsmöjligheter beträffande importen av bilförnödenheter och därmed biltrafiken under övergångstiden. Sysselsättningssiffrorna 1939 och 1944 giva m. a. o. hållpunkter för en »översättning» till sysselsättningssiffror av bilismens beräknade utveckling under övergångsåren.

Ill II.

Undersökningens utförande.

Såsom kommer att framgå av nedanstående detaljredogörelse finnes praktiskt taget ingen officiell eller privat statistik rörande bilismens sysselsättning, liksom även andra sidor av bilismens verksamhet är föga belyst — en naturlig följd av branschens både tekniska och företagsstrukturella rörlighet och oenhetlighet. Av samma skäl kunna anspråken på tillförlitlighet hos de specialundersökningar, som i stället för ändamålet utförts, icke ställas alltför höga. För betydande delar av undersökningsområdet föreligga dock resultat, som få anses vara väl grundade, exempelvis för den yrkesmässiga biltrafiken, reparationsverkstäderna, bil- och bensinhandeln. Organisationsväsendets konsolidering under kriget i förening med de statliga regleringsåtgärderna medföra, att man i regel kunnat erhålla tillförlitligare uppgifter för 1944 än för 1939, vilket givetvis också beror på själva tidsfaktorn. Där så varit möjligt — d. v. s. där branschorganisatoriska förutsättningar förelegat — har man sökt skaffa upplysningar genom enquéter i samarbete med vederbörande branschförening, varvid använts centralt utarbetade frågeformulär. Sålunda ha Brännoljecentralen, Svenska lasttralikbilägareförbundet, Svenska lokaltrafikföreningen, Svenska omnibusägareförbundet, Sveriges automobilhandlareförbund och Sverige biltillbehörs grossistförening medverkat på detta sätt. Bilverkstädernas riksförbund har bearbetat och kompletterat en tidigare verkställd undersökning. I övrigt har man varit hänvisad till att beräkna sysselsättningen antingen genom en allmän uppskattning eller genom användning av en med hjälp av branschkunskaper beräknad sysselsättningskoefficient, d. v. s. en sysselsättningssiffra per bil eller per distribuerad m 3 e. dyl. Stundom ha sådana beräkningar kunnat stödjas genom stickprovsundersökningar; sålunda ha Smörjoljecentralen och Svenska droskbilägareförbundet för sina områden bidragit härmed. Givetvis har man vid utformandet av frågeställningar och uppläggning i övrigt sökt att behandla de olika branschområdena enhetligt. Detta har dock endast delvis varit möjligt, framför allt emedan växlande förutsättningar av organisatorisk eller annan natur föranlett olika tillvägagångssätt och i någon mån även därför att de olika specialundersökningarna kommit att sättas i gång vid olika tidpunkter, från våren till hösten 1944. Vad särskilt beträffar behandlingen av militärinkallade 1944 har man här liksom vid andra sysselsättningsundersökningar eftersträvat att få fram verkliga sysselsättningssiffror, varför de inkallade i princip ej medräknats. Full konsekvens har dock ej alltid varit möjlig, överhuvud taget har det med hänsyn till förutsättningarna hos de enskilda personer och talrika mindre företag m. fl., till vilka frågeformulär o. dyl. riktats, oftast icke varit möjligt att finslipa frågeställningarna.

112 III. Sammanfattning av resultatet. De enquéter och beräkningar, för vilka närmare redogöres under IV nedan — och som av ovan under I angivna skäl ej avse hela men större delen av bilismen — utvisa följande sysselsättningssiffror: Hösten 1939 Våren 1944 Yrkesmässig lastbilstrafik 30 700 31 300 Icke yrkesmässig lastbilstrafik 44 000 28 000 Omnibustrafik 10 000 8 400 Droskbilstrafik 12 000 10 500 Icke yrkesmässig personbilstrafik 4 000 2 000 Automobilhandel (utom verkstadspersonal m. m.) 3 000 2 400 Handel med drivmedel 8 200 i 1 700 Handel med smörjmedel 1 300 400 Reparationsverkstäder (även bilhandelns) 9 900 10 900 Diverse sysselsättningsgrenar 6 000 3 000 129 100 98 600 Ovanstående siffror angiva endast den direkta sysselsättningen, ej det arbete, som vissa branschgrenar — särskilt bil- och bensinhandeln, bilverkstäderna samt garageverksamheten — indirekt bereda genom till dem hörande, ganska avsevärda fasta anläggningar. I totalsiffrorna för 1939 resp. 1944 ingå ca 120 000 resp. ca 95 000 för bilismen helt eller huvudsakligen sysselsatta personer, medan resten utgör en omräkning till årsarbetare av ett betydligt större antal deltidssysselsatta personer inom särskilt bensin- och oljehandeln. Om man, på sätt som i korthet angives i bilagan, till ovannämnda siffror för den av utredningsuppdraget omfattade huvudparten av bilismen lägger uppskattade sysselsättningssiffror för de avsnitt, som ingå i tidigare gjorda efterkrigsutredningar eller av andra skäl här lämnats utanför — alltså främst vägväsendet samt bil- och gummiringsindustrien — erhåller man för 1939 en total siffra av 170 000, som alltså anger hela den direkta sysselsättningen inom bilismen, innan dennas utveckling bröts av krisförhållandena.

IV. A.

Detaljredogörelse för utredningen. Granskning av befintligt material. Den officiella

statistiken.

Det synes naturligt att i första hand undersöka i vad mån uppgifter rörande bilismens sysselsättningsförhållanden återfinnas i den officiella statistiken, såväl den periodiska som engångsundersökningar. Vad de sistnämnda beträffar visar det sig, att de många betänkanden, som på 1930-talet Endast bensinbolagens; distribution av gengasbränsle genom andra kanaler innefattas ej.

113 framlades av olika trafikutredningar och som i flera avseenden sökte förbättra den statistiska belysningen av bilismen — närmast själva biltrafiken — icke innehålla uppgifter om sysselsättningen. Däremot erhöllos givetvis vissa sådana uppgifter vid de olika folkräkningarna och 1931 års företagsräkning. Av skäl som nedan skola framläggas är emellertid även denna statistik av begränsat värde i förevarande sammanhang. 1931 års företagsräkning. Denna lämnar i flera tabeller uppgifter om sysselsättningen inom den yrkesmässiga biltrafiken (pos. 303—306), varjämte rubriken »chaufförer» i tabellen över s. k. genomgående yrken (ang. detta begrepp se nedan) redovisar antalet anställda bilförare även inom den icke yrkesmässiga biltrafiken. Däremot saknas specificerade uppgifter om andra delar av bilismen än trafiken. Ej heller äro uppgifterna om de i trafiken sysselsatta renodlade »bilistsiffror» i det att pos. 303 och 306 inbegripa stadsbud och kuskar. Redan i begreppet /öretagsräkning ligger å andra sidan att ej alla sysselsatta redovisas, vartill kommer, att räkningen överhuvud ej omfattade jordbruket. I båda dessa hänseenden äro folkräkningarna fullständigare. Nyssnämnda var för sig ej alltför betydande brister skulle i och för sig ej kunnat beröva företagsräkningen dess värde som källa, men med hänsyn till den kraftiga expansionen under 1930-talet måste man betrakta räkningen såsom föråldrad. Härvid åsyftas ej endast den stora ökningen av bilantalet mellan 1931 och 1939 — eftersom företagsräkningen redovisar de antal bilar av olika slag, som svara mot de olika sysselsättningssiffrorna, kan nämligen sysselsättningen per bil någorlunda beräknas åtminstone för den yrkesmässiga trafiken — utan även den väsentliga ökningen av särskilt lastbilarnas och bussarnas lastförmåga m. m., som torde ha något ökat även sysselsättningen per bil. Ehuru sålunda inga säkra slutsatser rörande förhållandena 1939 kunna dragas av de sysselsättningskoefficienter, som — efter ett visserligen godtyckligt avdrag för de i företagsräkningens siffror ingående stadsbuden och kuskarna — kunna beräknas för 1931 betr. olika slag av yrkesmässig trafik, ha de dock ett visst intresse som material för en kritisk jämförelse med de nedan på grundval av direkta enquéter m. m. beräknade sysselsättningssiffrorna. Det visar sig, att dessa delvis äro något högre (för bussar 50 °/o, för åkarbilar 20 % och för droskbilar oförändrat) än företagsräkningens. Dessa avvikelser äro emellertid ej större än att de — förutom i materialets osäkerhet — få en naturlig förklaring i den nyss påpekade ökningen av bussarnas och lastbilarnas kapacitet, vilken varit betydligt större än nyssnämnda 20 å 50 % . Folkräkningarna 1930 och 1935—36. Vid fördelningen av befolkningen på olika yrkesgrupper använder svensk befolkningsstatistik (liksom även företagsräkningen) såsom indelningsgrund tillhörigheten till viss näringsgren och grupp inom denna, icke vederbörandes personliga funktion. Så t. ex. räknas en hos Stockholms Bryggerier resp. Asea anställd chaufför såsom bryggeri8—44887é.

114 arbetare resp. verkstadsarbetare. Till näringsgrenen Samfärdsel, gruppen Landtransport hänföras alltså endast de i yrkesmässig transportverksamhet — exempelvis hos åkerier eller bussföretag — anställda. Uppgifter härom skulle i och för sig vara ett viktigt partiellt bidrag till utredningen, men 1930 års folkräkningssiffror innefatta liksom företagsräkningens även kuskar m. m. Beträffande 1935—36 års särskilda folkräkning är därjämte att observera, att denna endast omfattade Vs av befolkningen och att siffrorna rörande yrkestillhörighet — som i denna speciella folkräkning ej voro av centralt intresse — ej med säkerhet äro fullt representativa. Till komplettering av de enligt huvudprincipen grupperade uppgifterna över befolkningens fördelning på näringsgrenar lämna 1930-talets folkräkningar även ett fåtal specialuppgifter rörande s. k. »genomgående yrken», d. v. s. vissa genom funktion eller utbildning avgränsade personalgrupper, som återfinnas i olika näringsgrenar. Så t. ex. redovisas samtliga »civilingenjörer». Tabellerna över genomgående yrken innefatta emellertid icke någon till bilismen hänförlig kategori och lämna därför intet bidrag till utredningen. Trots dessa brister ge dock ovannämnda folkräkningar vissa i och för sig användbara fragmentariska uppgifter rörande delar av biltrafiken, exempelvis busstrafiken. Även dessa siffror måste emellertid av de skäl, som anförts i samband med företagsräkningen, anses vara föråldrade. 19A0 års folkräkning. Denna är uppställd efter samma huvudprinciper som de föregående folkräkningarna men ger betydligt större möjligheter att urskilja biltrafikens sysselsättning. Dels förryckas de under rubriken »Samfärdsel: Landtransport» lämnade siffrorna för den yrkesmässiga biltrafiken endast obetydligt genom förekomsten av till biltrafiken ej hänförlig personal, dels omfattar tabellen över »genomgående yrken» numera även chaufförer, fördelade på olika näringsgrenar, varigenom uppgifter erhållas även på huvudparten av de inom icke yrkesmässig biltrafik sysselsatta. Emellertid utgör tidpunkten en ännu mera avgörande brist beträffande denna folkräkning än föregående folkräkningar. Primärmaterialet var de i november 1940 lämnade mantalsuppgifterna, m. a. o. uppgiftslämnarnas deklaration av sina anställningsförhållanden m. m. i början av denna månad. Som bekant hade emellertid å ena sidan bensintilldelningen till biltrafiken under loppet av 1940 successivt inställts och å andra sidan monteringen av gengasaggregat i november ännu uppnått mindre än hälften av den volym, som sedermera från slutet av 1941 hållit sig tämligen konstant. Folkräkningen ägde sålunda rum under en tillfällig mycket speciell situation, som icke var representativ ens för kristiden. Man skulle emellertid kunna tänka sig att sätta folkräkningens sysselsättningsuppgifter — sådana de äro — i relation till bilparkens och biltrafikens volym just då och med ledning av därvid erhållna sysselsättningskoefficienter beräkna såväl förkrigstidens som nuvarande sysselsättning. Detta är emellertid av flera skäl, som här endast delvis skola beröras, icke möjligt. Läget var i november 1940 det, att 10 000-tals av de bilar, som nyligen avstängts från bensin inom några veckor eller månader kunde väntas bli monterade med

115 gengasaggregat. Under sådana förhållanden torde ett stort — men okänt — antal arbetsgivare ha behållit sina chaufförer och annan bilpersonal i avvaktan på bilens snara återinsättande i trafik. Redan av detta skäl är det ovisst, till vilken bilpark volym folkräkningssiffrorna skola ställas i relation. Vad särskilt beträffar antalet »chaufförer» i tabellen »genomgående yrken» är det osannolikt, att detta under då rådande, speciella förhållanden överhuvud taget stod i någon relation till bilparkens eller biltrafikens volym. Mången innehavare av trafikkort torde nämligen uppfatta benämningen »chaufför» såsom uttryck för en viss utbildning — jämförlig med »civilingenjör» — och därför ha använt den i mantalsuppgiften även om han vid räkningstillfället var arbetslös eller tillfälligt sysselsatt med annat arbete.

Organisationsstatistiken. Arbetsmarknadens organisationer ha givetvis statistik, som ger upplysningar om sysselsättningen. Just beträffande bilismen äro emellertid uppgifterna föga givande, detta delvis av samma skäl, som göra sig gällande beträffande den statliga statistiken. Arbetsmarknadens organisationer äro nämligen också i stort sett uppbyggda efter näringsgrenar, ej efter arbetsfunktionen, d. v. s. — för att använda arbetsmarknadsterminologi — efter industriförbundsprincipen, ej yrkesförbundsprincipen. Exempelvis en bryggerichaufför redovisas alltså även av fackföreningsstatistiken som bryggeriarbetare och en bilmontör som verkstadsarbetare, och de kunna ej statistiskt särskiljas. En enquéte, som genom förmedling av L.O. gjorts hos de olika fackförbunden rörande förekomsten bland dessas medlemmar av chaufförer m. fl., h a r bekräftat de angivna svårigheterna. Inom de avsnitt av bilismen — främst den yrkesmässiga trafiken — för vilka särskild arbetsmarknadsstatistik finnes, är denna ofullständig på grund av förekomsten av talrika oorganiserade arbetare, resp. arbetsgivare. Återstår inom organisationsväsendet de allmänna intressesammanslutningarna, d. v. s. de organisationer, som på företagarsidan utbildats för andra gemensamma spörsmål än arbetsmarknadsfrågorna, alltså sammanslutningar av typen Svenska Lasttrafikbilägareförbundet och Sveriges Automobilhandlareförbund. Dessa organisationer sakna nästan undantagslöst sysselsättningssiffror för sin bransch, vilka kunna direkt utnyttjas. Däremot h a r det — som redan inledningsvis angivits — befunnits mest ändamålsenligt, att anlita deras hjälp vid de specialundersökningar, som genom frånvaron av färdigt statistiskt material blivit nödvändiga. Dessa intressesammanslutningar äro nämligen i motsats mot folkräkningarna och arbetsmarknadsorganisationerna övervägande uppbyggda efter principer, som äro kongruenta med begreppet »bilism» och dettas underavdelningar, varjämte anslutningsgraden bland företagen inom respektive verksamhetsområden i flera fall är större än hos arbetare- och arbetsgivareorganisationerna.

116 B.

Specialundersökningar.

Yrkesmässig lastbilstrafik. Sysselsättningen inom åkeribranschen har beträffande beställningatrafiken i lagstiftningens mening — den helt dominerande driftsformen, f. n. omfattande ca 14 000 lastbilar — undersökts genom en enquéte, som Lastbilscentralernas riksförbund riktat till iänscentralerna för beställningstrafik, vilka i sin tur inhämtat uppgifter av de ca 550 ortscentraler, till vilka åkerierna numera äro obligatoriskt anslutna och vilkas intima kontakt med företagen giva en viss säkerhet för ett tillförlitligt resultat. Enquéten har givetvis avsett såväl företagare, anställda chaufförer och hjälplastare som kontors- och garagepersonal, den sistnämnda även hos lastbilscentralerna själva. De utsända frågeformulären ha besvarats av lastbilscentraler, som representera mer än 97 % av totala antalet anslutna lastbilscentraler. För återstoden lastbilar har sysselsättningen beräknats länsvis under antagande av samma relativa sysselsättning som den, vilken konstaterats för resp. läns övriga uppgiftslämnande ortscentraler. Sysselsättningen inom linjetrafiken med lastbil har icke kunnat undersökas på samma sätt, utan här har man fått nöja sig med en koefficientberäkning. 1944 torde inemot 800 lastbilar ha använts uteslutande i linjetrafik. Motsvarande antal bilar 1939 har med ledning av bilantalet 1937, som finnes angivet i en offentlig utredning, uppskattats till inemot 1 000 st. Vidare har man antagit, att lastbilar i linjetrafik bereda samma sysselsättning som beställningstrafikens bilar, varför nyssnämnda bilantal 1939 resp. 1944 multiplicerats med den för resp. år i beställningstrafiken konstaterade sysselsättningskoefficienten. På detta sätt ha erhållits följande siffror för den totala sysselsättningen inom yrkesmässig lastbilstrafik. VT 1939:

30 700

7* 1944:

31300 Icke yrkesmässig lastbilstrafik} En utredning av sysselsättningen inom denna erbjuder utomordentliga svårigheter. Lastbilarna äro fördelade på ett eller annat tiotusental företag inom industri, handel och jordbruk m. m. samt statliga myndigheter och användas till mycket skiftande uppgifter och med en mycket varierande utnyttjningsgrad. Avgränsningen av den personal, som skall anses belöpa på biltrafiken resp. på företagets verksamhet i övrigt, torde i många fall vara oklar. En fullständig enquéte rörande de s. k. firmabilarna och övriga icke yrkesmässiga lastbilar skulle sålunda bli ytterst omfattande och likväl lämna ett ganska osäkert resultat. 1 samråd med planeringskommissionens huvudsekreterare har ock konstaterats, att en representantivundersökning hos ett urval av 1 Noga räknat gäller om en del av den icke yrkesmässiga biltrafiken detsamma, som under I sagts om bilindustrien m. m., nämligen att den, låt vara ospecificerad, ingår i redan verkställda utredningar ang. industriens sysselsättningsförhållanden. Emellertid har det ansetts lämpligt att här giva en översikt av hela biltrafikens sysselsättning utan att undantaga någon del av firmabilarna, vilket f. ö. bleve svårt att göra.

117 företag, företrädande olika typer av vagnparkägare, skulle vara mycket vansklig och knappast lämna säkrare resultat än en ren koefficientberäkning. Man har därför nöjt sig med att fastställa det antal bilar under de båda åren, som beräkningen bör avse, samt att multiplicera nämnda antal med vissa sysselsättningssiffror pr bil. Vid fastställandet av bilantalet har man utgått från totalsumman inregistrerade lastbilar 1939, resp. 1944 — 63 000 resp. 38 000 — samt därifrån dragit dels och framför allt beräknade antal yrkesmässiga lastbilar (18 000 resp. 15 000; exakta uppgifter häröver saknas), dels en givetvis ganska godtycklig siffra för sådana bilar, som ej längre användas men likväl ej hunnit avföras ur bilregistret, dels slutligen uppskattade siffror för de relativt fåtaliga lastbilar i drift, som överhuvud icke torde bereda nämnvärd sysselsättning. Det sistnämnda åsyftar brandbilar samt sådana fall, då exempelvis en jordbrukare eller en trädgårdsmästare äger en mindre lastbil, med vilken han en eller annan gång i veckan kör egna produkter till en närbelägen stad, t. ex. för torghandel. Trädgårdsmästaren i fråga kan ju icke sägas vara sysselsatt inom bilismen. Det torde emellertid vara relativt sällsynt, att någon anskaffar egen bil, om denna icke kan utnyttjas så pass mycket, att en person övervägande blir sysselsatt med förande av bilen. På detta sätt har man kommit fram till, att sysselsättningsberäkningen 1939 resp. 1944 bör utgå från 40 000 resp. 20 000 icke yrkesmässiga lastbilar. Därefter har i samråd med personer med erfarenhet av lastbilstrafik — särskilt en större åkeriägare, vilken jämväl är verksam inom den statliga trafikregleringen — diskuterats, vilka sysselsättningskoefficienter, som böra tilllämpas. Av den ovan redovisade, på ett relativt tillförlitligt enquétematerial grundade undersökningen rörande den yrkesmässiga trafiken har framgått, att en åkarbil före kriget genomsnittligt sysselsatte ungefär 1 2/3 man pr bil samt att siffran under kriget stigit till drygt 2, beroende på en starkare utnyttjning av bilarna och i samband därmed ökad användning av hjälplastare, alltså dubbelbemanning. Firmabilarna utföra emellertid genomsnittligt ett mindre transportarbete än åkarbilarna. Man får följaktligen för firmabilarna räkna med lägre sysselsättningssiffror pr bil men även här antaga en ökad relativ sysselsättningsgrad under kriget. Man har därför stannat för det antagandet — vilket givetvis inom vissa gränser är osäkert — att en icke yrkesmässig lastbil i genomsnitt 1939 sysselsatte 1,1 man och 1944 1,4 man. Resultatet av dessa överväganden skulle alltså bli följande siffror: 1939: 44 000 1944: 28 000 Omnibustrafik. På grund av de organisatoriska förhållandena inom branschen har man här fått begagna en kombination av enquéte och koefficientberäkning. Flertalet företag, som idka omnibustrafik, äro organiserade antingen i Svenska lokaltrafikföreningen — vilken främst omfattar spårvägsbolag, förortsbussföretag och järnvägsbolag — eller i Svenska omnibusägareförbundet, som övervägande består av mindre, »rena» omnibusföretag. Ett tämligen stort antal

118 mindre företag äro emellertid oorganiserade. Genom de båda organisationerna ha dessas medlemmar tillställts formulär med frågor om deras under vissa angivna förutsättningar beräknade personal, fördelad på vissa kategorier, den V? 1939 och 7* 1944. Då busstrafiken särskilt från våren till sommaren undergår säsongvariationer — vilka äro olika för skilda linjetyper utan att totalresultatet av de varandra motverkande tendenserna i förväg kunde beräknas — har man jämväl begärt uppgift för den 1U 1939 och V? 1944 för att därigenom utröna, i vad mån personalstyrkan varierar under året. Enquéten har emellertid icke givit vid handen, att totalantalet sysselsatta varierat under resp. år, varför endast en siffra för vardera året här återgives. Genom nämnda enquéter ha uppgifter angående större delen av busstrafiken erhållits. Emellertid har en betydande del av omnibusägareförbundets talrika medlemsstock icke besvarat enquéten, vartill som nämnts kommer ett relativt betydande antal oorganiserade företag, som man överhuvud icke nått genom enquéten. Sysselsättningen för den del av omnibustrafiken, för vilken enquéteuppgifter sålunda icke erhållits, har beräknats på följande sätt. Totalantalet inregistrerade bussar under de båda åren — 5 100 resp. 3800 — h a r minskats med de bussar, för vilka enquétesvar ingått, 3 000 resp. 2 400, samt en mindre post för avställda men i bilregistret kvarstående fordon. Återstoden — 1 900 resp. 1 300 — utgör det ungefärliga antal bussar i drift 1939 resp. 1944, för vilket enquéteuppgifter ej erhållits. För dessa bussar har man antagit samma relativa sysselsättning, som den genom omnibusägareförbundets enquéte konstaterade. Anledningen att vid beräkningen av sysselsättningskoefficienten hänsyn ej tagits till lokaltrafikföreningens medlemsstock är, att denna i stort sett är av annan typ än övriga företag. Lokaltrafikföreningen representerar nämligen huvudsakligen storstads- och förortsföretag, som i regel begagna stora bussar med tät trafik och därför stor sysselsättning per buss. övriga företag, vare sig de besvarat omnibusägareförbundets enquéte eller ej, torde vara av någorlunda enhetlig typ, varför den här använda beräkningsmetoden icke torde medföra större missvisning. Sannolikt är dock, att sysselsättningsgraden för de icke deklarerande företagen är obetydligt lägre, varför en viss reduktion av den enligt ovan beräknade personalsiffran gjorts. Det bör framhållas, att man sökt undvika sådana dubbelräkningar, som kunde bli en följd av dels den omständigheten, att lokaltrafikföreningen och omnibusägareförbundet ha några gemensamma medlemmar, dels det förhållandet, att under tiden 1939—44 vissa bussföretag övertagits av andra järnvägs- eller bussföretag. På detta sätt ha erhållits följande siffror.1 1939: 10 000 1944: 8 400 1

Härtill kommer en ganska betydande sysselsättning av extrapersonal under lör- och helgdagar samt andra toppbelastningstillfällen. För detta ändamål användas emellertid främst lastbilschaufförer, som härigenom få ett inkomsttillskott. Denna deltidssysselsättning har ej som beträffande bensindistributionen omräknats till årsarbetare och här medräknats, då detta skulle medföra en dubbelräkning av biltrafikens personal.

119 Droskbilstrafik m. m. Vid överläggningar med representanter för Svenska Droskbilägareförbundet har konstaterats, att sysselsättningen inom detta område av organisatoriska skäl icke med fördel kan utredas genom en riksomfattande enquéte. I stället har använts följande beräkningsmetod. Vid krigsutbrottet torde i landet ha funnits ca 12 000 droskbilar, 1 medan antalet numera är ca 8 500. Större delen av den sålunda inträdda minskningen, troligen ca 2 500, torde emellertid falla på sådana bilar, som användas som bisyssla, exempelvis på söndagarna, och denna kategori torde nu nästan ha försvunnit. Man har därför antagit antalet i mera regelbunden trafik använda droskbilar till 9 500 resp. 8 500 vid de båda tidpunkterna. Härav få droskbilarna i storstäderna — ca 1 300 år 1939 och ca 1 200 år 1944 — behandlas för sig. Dessa bilar köras vanligen i två skift, vartill före kriget kom ytterligare ett antal avlösare, i Stockholm vanligen ca två man per 5 bilar. Antalet bilförare på- storstadsbilarna erhålles därför genom att bilantalet 1939 multipliceras med drygt två och 1944 med knappt två. övriga bilar, alltså det stora flertalet, beräknas normalt ha sysselsatt en man per bil. För erhållande av en viss kontroll av ovan skisserade, tämligen ungefärliga beräkningsmetod ha genom droskbilägareförbundets försorg förfrågningar gjorts hos distrikts- och lokalavdelningar i några väl organiserade län samt några större städer. Resultatet härav ansluter sig mycket väl till ovannämnda beräkningssätt, som därför kan antas giva ett tämligen riktigt resultat. Den yrkesmässiga personbilstrafiken omfattar därjämte ett mindre antal personbilar i linjetrafik samt hyrverksbilar, de sistnämnda huvudsakligen i Stockholm. Deras sammanlagda sysselsättning har utan närmare hållpunkter uppskattats till 500 man. Följande sysselsättningssiffror ha erhållits: 2 1939: 12 000 1944: 10 500 Icke yrkesmässig personbilstrafik. Såsom ovan visats har den yrkesmässiga trafikens personal kunnat beräknas med tämligen stor säkerhet. Avsevärt osäkrare är beräkningen rörande den icke yrkesmässiga lastbilstrafiken, där man saknat stöd av en just på trafikuppgifterna inriktad organisationsapparat. Frånvaron härav gör sig gällande även vid ett försök att beräkna antalet förare av privata personbilar, men här tillkomma dessutom andra svårigheter, som göra en kalkyl ännu mera vansklig. Medan m a n beträffande de privata lastbilarna, på goda grun1

I 1936 års trafikutrednings betänkande uppskattas antalet yrkesmässiga personbilar (i stort sett droskbilar) till 17 000 år 1938. Denna siffra nämns dock mera i förbigående, då trafikutredningen ej haft anledning närmare undersöka saken. Den i texten anförda siffran, 12 000, vilken droskbilägareförbundet 1939 erhöll som resultat av en enquéte hos samtliga länsstyrelser, får därför tillerkännas vitsord. 2 Härtill kommer vid toppbelastningstillfällen en ganska betydande sysselsättning av extrapersonal utöver de fast anställda avlösarna. Av samma skäl som angivits betr. busstrafiken (not s. 118) har någon omräkning till årsarbetare ej skett.

120 der kan utgå från att en bil i regel sysselsätter minst en man — undantagen måste av ovan anförda skäl bliva relativt fåtaliga — men att å andra sidan sysselsättningen genomsnittligt icke kan väsentligt överstiga en maii per bil, saknas beträffande de privata personbilarna alla sådana allmänna hållpunkter för bedömningen. Givetvis kan den personbilägare, som själv kör sin bil, alls icke komma i betraktande i sammanhanget. Spörsmålet blir alltså för hur mån^a av de icke yrkesmässiga personbilarna — vid krigsutbrottet inemot 170 000, 1944 över 25 000 — en särskild chaufför var anställd. Såvitt det kunnat utrönas, saknas varje offentlig eller privat statistik härom. Ej heller har man inom KAK, som väl är den organisation inom bilismen, vilken närmast har kontakt med denna bilistgrupp, vågat föreslå en siffra. De bilar, som komma i fråga, äro närmast sådana, som tillhöra burgna privatpersoner samt framför allt företag, särskilt kanske sådana industrianläggningar på landsbygden, vilka icke äro belägna vid större järnvägsstation. I en 1935 från bilisthåll utgiven publikation »Automobilhantering och automobiltrafik i Sverige», som bl. a. innehåller vissa summariska uppskattningar av de inom bilismen anställda, beräknas privatchaufförernas antal år 1934 till 4 000. I en senare otryckt upplaga av samma skrift, avseende förhållandena 1939, antages att detta antal väsentligt ökats. Det synes emellertid troligare, att antalet privatchaufförer icke följt med i den mycket snabba ökningen av privatbilismen under senare delen av 1930-talet. En alltmer utbredd körkunnighet i förening med stegrade chaufförslöner och skärpt beskattning av högre inkomster torde nämligen ha medfört, att många bilägare inom de kategorier, som tidigare anlitat en anställd chaufför, övergått till att själva föra sin bil. Man torde därför här ha att göra med en stagnerande personalgrupp. De nu förda resonemangen leda dock icke fram till någon tillnärmelsevis säker uppfattning om privatchaufförernas antal. En uppgift, som erhålles i 1931 års företagsräkning, att 16 000 personbilar (1939 förmodligen ca 25 000) tillhörde företag, ger ingen ledning, då flertalet av dessa bilar säkert ej fördes av anställd chaufför. En % av privatbilantalet 1939 kan vara en lika rimlig siffra som exempelvis tre %>. Man synes emellertid — i fullt medvetande om beräkningens godtycklighet — kunna beträffande 1939 stanna för den nämnda siffran 4 000, varvid kanske hälften utgör privatchaufförer, som ha sin huvudsakliga sysselsättning i denna egenskap, medan resten kan betraktas som en omräkning till årsarbetare av det säkerligen betydande antal hos företag och enskilda anställda, som dela sin lid mellan dels körning och eventuellt skötsel av en personbil, dels andra göromål, såsom trädgårdsvaktmästare- eller diversearbete. Motsvarande antal 1944 torde ej h a nedgått lika starkt som personbilparken, enär de här ifrågavarande bilarna givetvis i regel hört till de flitigast använda och mest angelägna. Det synes rimligt att uppskatta siffran till hälften. Siffrorna bli sålunda: 1939:

4 000

1944:

2 000

121 Automobilhandel. (Exkl. verkstads- och bensinpersonal.) Här åsyftas ej endast handeln med bilar utan all den försäljning, som sker genom bilhandlarna. Särskilt reservdelsförsäljningen har under kriget starkt ökat, vilket förklarar den relativt begränsade nedgången i nedanstående sysselsättningssiffror. Sysselsättningen inom branschen har undersökts genom enquéte, som genom förmedling av Sveriges Automobilhandlareförbund riktats till dettas medlemmar. Därjämte har, delvis efter direkt förfrågan, en beräkning gjorts av sysselsättningen hos det relativt ringa antal företag, som står utanför förbundet. Enquéten har besvarats av 91 °/o av automobilhandlareförbundets medlemmar. Sysselsättningen hos de medlemmar som ej insänt svar, i allmänhet småföretag, har uppskattningsvis beräknats till ett 100-tal personer. Likaså har sysselsättningen 1939 hos företag, som sedan dess upphört och därför icke nåtts med enquéten, uppskattats till ett 100-tal personer. Bilhandelns personal är i betydande utsträckning sysselsatt i till företagen hörande reparationsverkstäder samt i någon mån med försäljning av drivmedel och smörjoljor. Dessa båda personalgrupper omfattas emellertid av andra i förevarande utredning ingående undersökningar; för undvikande av dubbelräkning upptog därför frågeformuläret särskilda rubriker för verkstadsoch bensinpersonal och de under dessa rubriker lämnade siffrorna ha ej medtagits vid sammanräkningen. 1 På detta sätt har erhållits följande siffror: 7s 1939:

ca 3 000 Handel med

*/« 1944:

ca 2 400

drivmedel.

Sysselsättningen inom denna bransch har, enligt vissa överenskomna principer, beräknats av bensin- och brännoljebolagens organisation, Brännoljecen trålen. Sysselsättningen

1 9 3 9.

Då oljebolagen även ha andra kunder än bilismen och då därjämte detaljdistributionen av bensin till bilar sker i skiftande former, har det visat sig nödvändigt för erhållande av ett gott resultat att göra en tämligen ingående uppdelning av distributionen i olika etapper och alternativa distributionsformer, varefter sysselsättningen beräknats för varje avsnitt enligt den i varje särskilt fall ändamålsenligaste metoden. Tillvägagångssättet skall här endast kortfattat angivas. Man har först fått skilja mellan å ena sidan den sysselsättning, för vilken personalstatistik kan utnyttjas, nämligen de vid importanläggningar, depåer, 1

Medräknas även dessa grupper, erhållas följande siffror, som alltså ange bilhandelsorganisationens verkliga personalstyrka: 1939: 6 500 1944: 6 400

122 huvud- och avdelningskontor samt service- och bensinstationer m. n . sysselsatta, vare sig dessa äro fast anställda hos företagen eller, såsom oft* ä r fallet vid bensinstationer, arbeta på provisionsbasis och å andra sidan återförsäljare av typen lanthandlare m. fl. Beträffande den förstnämnda kategorien, som består av personer, vilka helt sysselsättas i bolagens rörelse, har problemet endast varit att fördela de redovisade personalstyrkorna mellan dels bilismen, dels övriga kunder. Ehuru smärre kvantiteter bensin förbrukades för andra än biländamål, har man därvid för enkelhetens skull använt det i allt väsentligt rättvisande antagandet, att — förutom bentyl och brännolja för bildrift •— även all bensin förbrukats av bilismen. Personalen har därefter fördelats mellan bilismen och övriga kunder i proportion till försålda kvantiteter bensin m. m. resp. övriga bränslen. Kontorspersonalen har dock fördelats på värdebasis. Det har vidare befunnits ändamålsenligt att i detta sammanhang även ta med i beräkningen bensinbolagens försäljning av bilsmörjoljor. Den del av dessa bolags personal, som sysselsattes härmed, redovisas sålunda här nedan; icke under rubriken smörjoljehandel. Då distribution av smörjmedel är mer arbetskrävande än distributionen i övrigt, har vid fördelningen av personalen kvantiteten smörjolja multiplicerats med tre. För de fristående återförsäljarna av typen lanthandlare m. fl. är bensindistributionen endast en bisyssla. Deras arbete har för jämförlighetens skull omräknats till årsarbetare, varvid försäljning av 100 000 liter erfarenhetsmässigt beräknats bereda full sysselsättning för en man under ett år. Den del — inemot hälften — av nedanstående totalsiffra för 1939, som utgöres av sysselsättningen hos återförsäljarna, är sålunda konstruerad; i verkligheten rör det sig om ett mycket större antal personer, vilka genom bensinförsäljning erhålla ett större eller mindre tillskott i sysselsättning och inkomster. Sysselsättningen

1 9 4 4.

Beräkningarna avse distributionen för civila ändamål av dels flytande drivmedel för bilar — vilken som bekant numera utgör en ren obetydlighet — dels gengasbränsle för samma ändamål. Det bör anmärkas, att större delen av sistnämnda distribution sker genom andra kanaler än bensinbolagen. Någon sysselsättning hos lanthandlare förekommer numera praktiskt taget icke. Den egna organisationens sysselsättning har visat sig icke lämpligen kunna beräknas enligt det ovan angivna schemat utan har av bolagen med hjälp av deras distriktsorganisationer angivits på uppskattningsbasis. På detta sätt ha erhållits följande sysselsättningssiffror: VT 1939: 8 200 */4 1944: 1 700 Handel med

smörjmedel.

Företagen i denna bransch äro dels kombinerade bensin- och oljebolag, dels företag som enbart sälja smörjoljor (eventuellt i förening med maskiner o. dyl.).

123 Företagens direkta sysselsättning. Denna redovisas för de kombinerade bensin- och oljeföretagens del ovan under rubriken Drivmedelshandel. I övrigt h a r sysselsättningen beräknats på så sätt, att genom Smörjoljecentralen inhämtats faktiska uppgifter från de större smörjoljeföretagen, medan sysselsättningen hos övriga företag — representerande 1944 11 % av omsättningen — uppskattats under antagande av samma relation mellan sysselsättning och omsättning, som den för de större företagen konstaterade. För 1939 saknas siffror rörande de mindre företagens omsättning, men denna har antagits stå i samma proportion till totalomsättningen som 1944, m. a. o. utgöra 11 °/o, varefter på nyssnämnt sätt dessa företags sysselsättning uträknats jämväl för 1939. De felmöjligheter, detta förfaringssätt inrymmer, sakna praktisk betydelse. Återförsäljarpersonalen innesluter liksom inom bensindistributionen en mängd personer, som huvudsakligen sysselsättas med annat arbete, varför antalet årsarbetare icke kunnat erhållas genom en enquéteredovisning. I stället har en beräkning skett på så sätt, att hela den genom återförsäljare — även bensinbolagens — sålda kvantiteten bilsmörjoljor dividerats med 12 000 kg, vilken kvantitet man inom branschen anser motsvara normal sysselsättning för en man under ett år. På detta sätt ha följande siffror erhållits: 1939:

ca 1 300

1944:

Bil- och gummireparationsverkstäder

ca 400 m. m.

Sysselsättningen inom detta fack har erhållits genom en undersökning, som verkställts av Bilverkstädernas Riksförbund. Undersökningen har avsett såväl fristående bilverkstäder som bilhandelns verkstäder; såsom påvisats under rubriken Automobilhandel sker dock härigenom icke någon dubbelräkning. Utöver vanliga bilreparationsverkstäder har undersökningen omfattat olika specialföretag såsom motorrenoveringsverkstäder, bilelektriska verkstäder, laddningsstationer och gummiverkstäder. Beräkningen för 1944 bygger på uppgifter som riksförbundet i samarbete med Arméförvaltningens tygdepartement under 1943 och början av 1944 insamlat för militärt ändamål. Dessa uppgifter ha delvis kunnat föras fram till våren 1944 i samband med medlemmarnas redovisning av medlemsavgifter. För 1939 saknas motsvarande undersökning, varför siffror för detta år framräknats på följande sätt. Antalet företag, som omfattats av 1944 års sysselsättningssiffror utgör ca 1 800, varav ca 450 gummireparationsverkstäder. Av dessa äro 1 500 medlemmar i riksförbundet. Medlemsantalet var 1939 drygt 1 000, och för dessa företag kunna jämförbara siffror erhållas ur förbundets medlemsförteckning. Den för dessa företag konstaterade ökningen i sysselsättningen från 1939 till 1944 har antagits vara representativ för utvecklingen inom samtliga 1 800 företag, varefter sysselsättningen 1939 kunnat framräknas med utgångspunkt från sysselsättningssiffran för 1944.

124 Den militära undersökningen 1943—44 har även omfattat personalen vid dels större privata vagnparkägares egna verkstäder, dels civila statliga verks verkstäder. Motsvarande siffra 1939 har fått uppskattas utan närmare hållpunkter. På detta sätt ha erhållits följande siffror: 1939 9 400 500 9 900

Yrkesmässiga verkstäder, alla slag Privata och statliga vagnparkägare

Diverse

1944 10 300 600 10 900

sysselsättningsgrenar.

Utom de ovan särskilt behandlade branscherna förekomma en rad andra verksamhetsgrenar, av vilka här endast må nämnas handel med gummiringar och med biltillbehör samt yrkesmässig biltvättning, garagerörelse och bilskoleverksamhet. Det är av flera skäl svårt att fastställa, vilka sysselsättningstillskott, utöver de redan redovisade, som härigenom beredes. Å ena sidan bedrives nämligen en stor del av den yrkesmässiga verksamheten på dessa områden inom ramen för ovan särskilt behandlade branschgrenar; så t. ex. sker detaljförsäljning av gummiringar och biltillbehör huvudsakligen genom bilhandeln och bilverkstäderna samt biltvättning ofta vid bensinstationerna, varjämte många bilhandlare särskilt de större, bedriva garagerörelse, biltvättning och bilskoleverksamhet. Å andra sidan utföras sistnämnda tre funktioner till stor del i icke yrkesmässiga former; sålunda garageras de flesta bilar i privata garage, många bilar tvättas av ägaren eller föraren och undervisning i bilkörning meddelas ofta av någon körkunnig anhörig. Ytterligare en omständighet, som försvårar en sysselsättningsberäkning, är att de fristående yrkesutövarna — alltså de, vilkas antal här skulle beräknas — i regel sakna organisation med överblick över förhållandena. Dock har Sveriges biltillbehörs grossistförening kunnat meddela sina medlemmars sysselsättning, ca 400 man under de båda åren, vilken siffra emellertid icke innefattar all tillbehörsgrosshandel. De för var och en av verksamhetsgrenarna gjorda beräkningarna ha givit till resultat en sammanlagd sysselsättning — utöver den under andra rubriker redovisade — av ungefär 6 000 personer vid krigsutbrottet och ungefär 3 000 1944. Av nyss anförda skäl äro dessa beräkningar med nödvändighet osäkra. Sannolikheten talar dock för att de. fel i beräkningarna, som på olika avsnitt kunna föreligga, motväga varandra och att därför de här angivna summorna någorlunda riktigt angiva ifrågavarande sysselsättningsgrenars sammanlagda omfattning.

125 Bilaga.

Bilismens totala sysselsättning 1939 (inberäknat vägväsendet). Av de sysselsättningsgrenar, som av olika skäl utelämnats i huvudpromemorian men vilkas fredssysselsättning här skall summariskt beräknas, äro vägväsendet och bilindustrien de största. Därtill kommer bl. a. karosseri- och gummiringstillverkning. Här nedan specificeras endast de två huvudposterna. Arbetsstyrkan inom vägväsendet i juli 1939 framgår av vissa av socialstyrelsen verkställda undersökningar (Sociala Meddelanden 1939 s. 734 ff). På grundval av enquétesvar från samtliga vägstyreiser samt flertalet entreprenörer beräknade styrelsen personalstyrkan — arbetsledare m. m., yrkesarbetare samt grovarbetare — i underhålls- och byggnadsarbeten hos såväl den statliga vägorganisationen som entreprenörerna till sammanlagt ca 26 000 man. Under tjälperioden är antalet väsentligt lägre; uppgifter om arbetssäsongens genomsnittliga längd, som socialstyrelsen samtidigt lämnar, antyda att en omräkning till helårsarbetare skulle giva ett antal av, grovt räknat, drygt 20 000 sysselsatta. Härtill kommer de vid statliga, statskommunala och kommunala reservarbeten med vägbyggnad sysselsatta, som dock vid detta högkonjunkturtillfalle voro ovanligt få, inemot ett par tusen man. Summa 22 000 sysselsatta. Givetvis innebär det en överdrift att här medräkna vägväsendets hela personal, som ju till någon del får anses belöpa på cykel- och hästtrafiken, men någon norm för en uppdelning på olika trafikantgrupper kan knappast anges. Dessutom har här hänsyn ej tagits till städernas gatuarbeten, vilket motväger nyssnämnda överdrift. Bilindustriens (tillverkare, sammansättningsfabriker o. d.) sysselsättning med bilar och reservdelar in. m. har beräknats på följande sätt. Företagens egen personalstyrka har direkt uppgivits, medan underleverantörernas sysselsättning beräknats genom en indirekt metod. Man har härvid utgått från de belopp, som under året utbetalts till svenska underleverantörer (även de amerikanska sammansättningsfabrikerna ha avsevärda svenska underleveranser); därefter reducerat dessa belopp med 20 °/o, som antagits motsvara vinst och kapitalränta hos underleverantörerna; slutligen dividerat återstoden — som alltså representerar arbete i produktionens olika led — med genomsnittslönen för en verkstadsarbetare 1939, ca 3 500 kr. 1 Härigenom erhålles på ett enkelt sätt en någorlunda rimlig uppskattning av de för bilismen sysselsatta hos underleverantörer och dessas underleverantörer etc. Att man på detta sätt får med sysselsättningen i flera led bakåt i processen är icke fullt konsekvent, då beträffande vägväsendet ej medräknats den sysselsättning, som följer av den avsevärda förbrukningen av material och maskiner, men är av begränsad betydelse, då huvudparten av sysselsättningen ligger hos det första ledet, den omedelbare underleverantören. Det skulle å andra sidan i detta fall ej vara rimligt att endast medräkna den direkta — och ganska begränsade — sysselsättningen vid t. ex. Volvos eller General Motors sammansättningsfabriker men förbigå underleverantörernas (dotterbolag och fristående) betydligt större arbete med fabrikation av hopsättningsdelar o. d. På detta sätt har erhållits en sysselsättning hos bilindustrien inklusive underleverantörer av inemot 14 000 man. 1

Ett företag har beräknat hela sin sysselsättning för biländamål, även egen personal, genom sistnämnda metod.

126 Sammanlagd

sysselsättning

inom bilismen

1939.

Enligt huvudpromeraorian: Yrkemsässig lastbilstrafik Icke yrkesmässig lastbilstrafik Omnibustrafik Droskbilstrafik Icke yrkesmässig personbilstrafik Automobilhandel (utom verkstadspersonal) Handel med drivmedel Handel med smörjmedel Reparationsverkstäder (även bilhandelns) Diverse sysselsättningsgrenar

Enligt ovan: Vägväsendet Bilindustrien Tillverkning av karosserier, gummiringar m. m

30 700 44 000 10 000 12 000 4 000 3 000 8 200 1 300 9 900 6 000 129 100

22 000 14 000 4 000 40 000 Totalt ca 170 000

STUVERIARBETARNAS SYSSELSÄTTNINGSFÖRHÅLLANDEN UNDER KRIGSÅREN

Undersökning utförd av Statens

arbetsmarknadskommission

129 Kap. I.

U n d e r s ö k n i n g e n s t i l l k o m s t o c h syfte.

Hamn- och stuveriarbetarna i Sverige ha alltsedan år 1940 fått vidkännas betydligt minskade arbetstillfällen genom den på grund av kriget reducerade fartygstrafiken i hamnarna. I viss utsträckning har en övergång till andra arbetsområden ägt rum, men detta gäller främst de extra stuveriarbetarna. De ordinarie arbetarna ha nämligen genom avtal med stuveriföretagen varit bundna att dagligen passa vissa upprop, och först efter hand ha på grund av de ändrade förhållandena under kriget i avtalen inryckts bestämmelser om permitteringar. Härtill ha kommit hinder för vissa stuveriarbetare att antaga annat arbete på grund av ålder eller andra personliga förhållanden. Särskilt stora synas svårigheterna ha varit för stuveriarbetarna i sundsvallsdistriktet, och i juni 1943 gjorde transportarbetarförbundets avdelning nr 8 i Sundsvall en framställning till socialministern om statligt ingripande för att reglera stuveriarbetarkårens arbetsförhållanden. För att erhålla en uppfattning om möjligheterna att bereda bättre sysselsättning åt hamn- och stuveriarbetare i vissa hamnar beslöt arbetsmarknadskommissionen företaga en undersökning rörande stuveriarbetarkårens storlek och sammansättning samt arbetsförhållandena inom yrket närmast före och under kriget. Undersökningen företogs under första hälften av november månad 1943 och omfattade samtliga hamnar av någon betydenhet i riket. Medan undersökningen ännu icke var slutförd, erhöll kommissionen efter framställning av kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering den 1 september 1944 i uppdrag av Kungl. Maj:t att verkställa utredning om sysselsättningssituationen under och närmast efter kriget för stuveri- och hamnarbetare. På grund härav har undersökningen kompletterats med uppgifter belysande dels sysselsättningsförhållandena under år 1944, dels behovet av stuveriarbetare vid en återgång till fredsförhållanden.

Kap. II. U n d e r s ö k n i n g e n s omfattning o c h g e n o m f ö r a n d e . Undersökningen omfattar hamn- och stuveriarbetare (i fortsättningen benämnda stuveriarbetare), som uteslutande äro sysselsatta med lastning och lossning av fartyg. I undersökningen ingå sålunda icke transportarbetare, som huvudsakligen äro sysselsatta med kolgårds-, magasins- eller lagerarbete och endast till någon del sysselsättas med stuveriarbete. Malmlastarkårerna i Luleå samt vid de industrier i övrigt, som lasta och lossa med egen personal, ha dock icke medtagits i undersökningen. Trots att stuveriarbetet för dessa arbetare torde vara den huvudsakliga sysselsättning9—448874.

130 en, föreligger d o c k a n s t ä l l n i n g i n o m a n n a n n ä r i n g s g r e n och m ö j l i g h e t e r till e n j ä m n a r e sysselsättning, ä n det r e n a stuveriarbetet k a n e r b j u d a . I lokalt a v s e e n d e h a r u n d e r s ö k n i n g e n u t s t r ä c k t s till att o m f a t t a s a m t l i g a h a m n a r , vid vilka o r d i n a r i e s t u v e r i a r b e t a r e finnas. I N o r r l a n d r å d a emellertid speciella f ö r h å l l a n d e n . S å l u n d a finnas vid s i d a n av s t a d s h a m n a r n a ett flertal lastageplatser, s o m ägas av sågverk eller a n d r a i n d u s t r i e r , och d ä r h u v u d s a k l i g e n t r ä v a r o r och p a p p e r s m a s s a stuvas. I a r b e t s o r g a n i s a t o r i s k t h ä n s e e n d e h ä n f ö r sig d ä r f ö r ett stuveriföretag eller en s t u v e r i a r b e t a r k å r i d e n n a del av l a n d e t i a l l m ä n h e t ej till en e n d a h a m n u t a n till ett d i s t r i k t o m f a t t a n d e e n s t ö r r e h a m n j ä m t e k r i n g l i g g a n d e lastageplatser. B e t r ä f f a n d e N o r r l a n d a v s e r s å l u n d a redovisningen i vissa fall distrikt, som o m f a t t a flera hamnar. F ö r u t o m h o s stuveriföretagen a n s t ä l l d a a r b e t a r e finnas i vissa h a m n a r ä v e n k o o p e r a t i v a arbetslag. N å g o n särskild r e d o v i s n i n g l ä m n a s icke för dessa, u t a n a r b e t a r e sysselsatta vid k o o p e r a t i v a a r b e t s l a g h a g e n o m g å e n d e r e d o visats t i l l s a m m a n s m e d övriga a r b e t a r e . K o o p e r a t i v a arbetslag i U m e å och Skelleftehamn, vilka h a m n a r i a r b e t s o r g a n i s a t o r i s k t h ä n s e e n d e ä r o att h ä n föra till H o l m s u n d s r e s p e k t i v e Skellefteå distrikt, redovisas dock särskilt. H ä r n e d a n l ä m n a s en f ö r t e c k n i n g över d e h a m n a r och distrikt, som u n d e r s ö k n i n g e n o m f a t t a r . H a m n a r , vid vilka arbetet i regel p å g å r året r u n t , ä r o b e t e c k n a d e m e d *. Övriga h a m n a r ä r o s ä s o n g h a m n a r , d ä r a r b e t e t ligger n e r e en del av året. stad*

Kalmar

Stockholms Norrtälje Nynäshamn* Södertälje

län

Uppsala Enköping Fagerviken Skutskär Uppsala

län

Bergkvara Borgholm Figeholm Gamleby Kalmar* Oskarshamn* Solstadström Verkebäck* Västervik*

Stockholms

län

Östergötlands Linköping Motala Norrköping* Valdemarsvik

län

Jönköpings Jönköping

län.

Burgsvik Fårösund* Klintehamn Ronehamn Slite Visby* Blekinge Karlshamn* Karlskrona* Ronneby* Sölvesborg*

län

Malmöhus län Hälsingborg* Kopparverkshamnen* Landskrona* Malmö* Trelleborg* Ystad*

Gotlands län Södermanlands Eskilstuna Nyköping* Oxelösund*

Kristianstads Simrishamn* Åhus*

län

Hallands Falkenberg* Halmstad* Varberg*

län

Göteborgs o. Bohus Göteborg* Lysekil* Strömstad* Uddevalla* Älvsborgs Köpmannebro Åmål

län

131 Skaraborgs län Lidköping Mariestad Otterbäcken Värmlands län Arvika Karlstad Kristinehamn Skoghall

Gävleborgs län Gävle Hudiksvall Iggesund Norrsundet Söderhamnsdistriktet

Örebro

Västernorrlands län Husum Härnösandsdistriktet Köpmanholmen Sundsvallsdistriktet Örnsköldsvik

Västmanlands län Köping Västerås

Västerbottens län Holmsundsdistriktet Hörnefors

Örebro län

Nordmaling Norrbyn Ratan Rundviksverken Sikeådistriktet Skelleftehamn1 Skellefteådistriktet Umeå1 Norrbottens län Båtskärsnäs Haparanda Kalixdistriktet Luleådistriktet Piteådistriktet Seskarö Törefors

Beträffande distriktens omfattning i Norrland må nämnas, att dessa i regel ansluta sig till vederbörande tullkammaredistrikt. Inom vissa tullkammaredistrikt äro dock flera stuveriarbetarkårer i verksamhet. I örnsköldsviks tullkammaredistrikt finnas t. ex. särskilda kårer i Husum, Köpmanholmen och Örnsköldsvik. I fråga om de större stuveriarbetsdistrikten må nämnas, att holmsundsdistriktet främst omfattar stuveriarbetet i Umeå uthamn Holmsund samt den närbelägna lastageplatsen Obbola. I Umeå stad finnes endast en kooperativ stuveriarbetarkår, som redovisas särskilt. Härnösandsdistriktet omfattar Härnösand samt ett flertal vid Ångermanälven belägna lastageplatser. Härvid är att märka, att det h ä r verksamma stuveriföretaget, Ångermanälvens stuveriaktiebolag, har huvudkontoret förlagt till Kramfors och att endast ett fåtal av dessa arbetare äro sysselsatta i Härnösand. Skellefteådistriktet omfattar främst lastageplatserna Bureå, Furuögrundet, Storkåge och örviken. Skellefteå stadshamn är endast anlöpbar för fartyg av mindre storlek, varför all fartygstrafik, som fordrar djupgående fartyg, går över uthamnen Skelleftehamn. I Skelleftehamn finnes emellertid, som tidigare nämnts, en kooperativ stuveriarbetarkår, som redovisas särskilt. De olika stuveriarbetarkårerna (inklusive kooperativa arbetslag) ha vid bearbetningen behandlats var för sig. Då vissa kårer äro gemensamma för flera hamnar, kunna i dessa fall icke direkta jämförelser göras med kommerskollegii statistik över hamntrafiken. De för undersökningens genomförande nödvändiga uppgifterna ha huvudsakligen varit av tre slag: 1) individuella uppgifter från ordinarie och extra stuveriarbetare vid samtliga hamnar, 2) uppgifter rörande vissa hamnförhållanden samt 3) uppgifter om stuveriarbetare, som erhållit arbetslöshetshjälp. Härutöver ha uppgifter erhållits från Norrlands stuvareförbund och 1

Kooperativt arbetslag. Jfr sid. 130.

132 Södra Sveriges s tu vareförbund beträffande antalet anställda i resp arbetsgivarsammanslutningar. De individuella uppgifterna, som avse förhållandena den 1 november 1943, ha genom länsarbetsnämnderna i samråd med stuveriföretag och fackföreningar insamlats å särskilt frågeformulär. I frågeformuläret, vars utseende framgår av bilaga A, ha efterfrågats familje- och bostadsförhållanden m. m., anställningsform samt arbetsförtjänster och arbetstid under åren 1938—1942 och under perioden Vi—31/io 1943. Vidare ha länsarbetsnämnderna genom särskild utredning besva-at vissa av kommissionen framställda frågor rörande hamnförhållandena, som varit av betydelse för undersökningens genomförande. Sålunda ha uppgifter begärts om ordinarie kårens storlek vid resp. hamnar inom länet, säsongförhållanden m. m, Slutligen ha från de arbetslöshetsnämnder, hos vilka stuveriarbetare varit anmälda som hjälpsökande under 1942, infordrats individuella uppgifter rörande hjälpens omfattning m. m.

Kap. III.

Hamnfrafikens utveckling.

Innan en redogörelse lämnas för undersökningsresultaten torde det vara lämpligt att något beröra hamntrafikens utveckling under kriget. Under nu pågående krig fortgick till en början den svenska sjöfarten i nära nog oförändrad omfattning. Redan i slutet av november 1939 företog emellertid Tyskland en minering av farvattnen utanför Falsterbo intill svenska tremilsgränsen, varigenom den svenska utrikeshandeln förorsakades betydande olägenheter, och sedan trafiken västerut spärrats i april 1940 har sjöfarten legat på en betydligt lägre nivå än före kriget. Härtill ha kommit osedvanligt stränga vintrar, vilka genom isblockad tidvis i stor utsträckning hämmat sjöfarten i Östersjöområdet. Kvantitativt sett har utrikeshandeln minskat avsevärt sedan 1939, varvid importen reducerats mest. Före kriget dominerades exporten av de bägge grupperna mineral och metaller å ena sidan samt trävaror, pappersmassa och papper å den andra. Av dessa varugrupper har den förstnämnda förmått hävda sig avgjort bättre. Inom den senare har exporten av trävaror reducerats i mindre grad än exporten av pappersmassa och papper. För att belysa hamntrafikens utveckling i olika hamnar under åren 1938— 1943 återges i tab. 1 ur Kommersiella Meddelanden hämtade uppgifter om fartygstrafikens omfattning, mätt i summa ankommande och avgående tonnage i svenska hamnar och lastageplatser med minst 200 000 nettotons totaltrafik år 1939. Härvid är emellertid att märka, att en del av tonnaget icke varit lastförande. Under kriget har detta särskilt berott på svårigheter för de från Sverige till Tyskland utgående malm- och trälastade fartygen att erhålla returfrakt i kol och koks. Under krisåren har barlastprocenten bland det avgående tonnaget varit av storleksordningen 20—35 procent, medan av

133 T a b . 1.

F a r t y g s t r a f i k e n å r e n 1938—1943 i s v e n s k a h a m n a r o c h l a s t a g e p l a t s e r m e d m i n s t 200 000 n e t t o t o n s totaltrafik å r 1939.

Storhamnar. Stockholm Göteborg

1938 1000 nettoton

12 206 14 592 8127

95 107 109

52 43 36

41 28 37

40 29 24

46 30 26

7 656 5167

106 110

39 87

55 69

64 38

55 33

3 011 2 679

142 118

194 74

167 86

133 74

155 83

2 606 1950

108 107

55 43

55 36

48 29

47 31

1232 683 895 786 886 917 606 376

107 104 87 113 102 100 83 83

43 61 55 46 39 32 36 44

39 57 55 49 35 33 26 53

41 63 44 49 31 22 36 30

51 75 41 37 26 19 25 26

1671 817 1377 906 845 1181 552 1071 815 640 509

95 103 92 89 104 82 139 116 82 82 94

50 59 54 59 54 34 99 50 32 44 41

44 59 46 56 41 35 74 29 23 35 34

38 47 34 47 38 33 52 18 26 26 30

43 60 35 53 47 30 55 21 24 30 32

472 578 341

92 83 118

33 21 38

29 18 32

27 18 26

20 21 23

252 561 366 300

150 98 110 143

36 19 39 28

34 16 27 31

29 17 28 37

20 11 10 36

Index: 1938 == 100

F år j trafikhamnar.

Specialexporthamnar

för

järnmalm.

Regionalhamnar. Gävle Norrköping Norrländska Sundsvall Skellefteå

sladshamnar.

Umeå Piteå Medelstora stadshamnar i södra Sverige.

Ystad Limhamn

Västervik Lastageplatser.

Söderhamnsdistriktet Vallvik

134 T a b . 1 (forts.). F a r t y g s t r a f i k e n å r e n 1938—1943 i s v e n s k a h a m n a r o c h l a s t a g e p l a t s e r m e d m i n s t 200 000 n e t t o t o n s t o t a l t r a f i k å r 1939. Index: 1938 = 100

1938 1000 nettoton

124 391 224 735 278 353 310

183 104 96 96 84 92 107

38 28 17 16 16 29 4

27 13 12 18 10 27 9

23 18 4 16 14 13 6

250 242 652 280 718 648

105 117 85 75 78 105

9 33 36 14 24 31

4 43 36 10 24 21

13 27 26 14 17 17

358 186 295 145

136 122 76 150

42 22 23 32

61 40 14 24

54 37 20 27

402 332 161

82 99 161

31 9 123

26 5 123

34 23 91

Havshamnar (mindre). Nynäshamn Lysekil Södertälje Slite Sölvesborg Borgholm Färjestaden Karlskrona Uddevalla Varberg Ronneby

490 421 470 303 309 324 247 358 329 299 442

108 100 102 111

73 60 73 60 56 58 72 54 93 60 26

67 47 61 48 53 48 66 54 53 29 21

51 48 53 59 42 52 64 37 41 27 11

Hamnar vid inre vattenleder. Västerås Köping Otterbäcken Karlstad Kristinehamn

670 495 351 398 290

128 112 114 117 112

90 80 79 63 54

87 91 66 46 33

89 78 66 50 28

Hamn

Härnösandsdistriktet Bollsta Dynäs-Väja Frånö Kramfors norra Sprängsviken Svanö Utansjö Sundsvallsdistriktet Ortviken Stockviken Svartvik Söråker Vivstavarv-Fagervik . . . Östrand Örnsköldsviksdistriktet Domsjö Hörnefors Obbola Sikeå Piteådistriktet Munksund o. Skuthamn Hallstavik Hargshamn

108 107 119 121

135 det ankommande tonnaget omkring 90 procent' gått i barlast. De stora förskjutningar i fartygstrafiken, som ägt rum under kriget, framgå emellertid fullt tydligt av tabellen. Vid hamnarnas gruppering har i tabellen den av kommerskollegium använda tillämpats. I fråga om lastageplatser har dock en viss omgruppering skett på så sätt, att lastageplatser, som redovisats särskilt i undersökningen, angetts för sig, medan övriga lastageplatser ordnats i grupper efter tullkammaredistrikt och sålunda närmast motsvara respektive stuveriarbetarkårer. Hallstavik och Hargshamn ingå icke i förevarande undersökning 1 men räknade år 1939 över 200 000 nettotons totaltrafik och revovisas för fullständighetens skull sist i tabellens förteckning över lastageplatser. Siffrorna för Göteborg innefatta icke trafiken av fiskefartyg i fiskehamnen. Beträffande Stockholm inräknas i de angivna trafiksiffrorna icke fartyg passerande från Saltsjön till Mälaren och omvänt. Av tabellen framgår, att trafiken under 1939 var av i stort sett samma omfattning som föregående år. Genom de ovan nämnda mineringarna i november detta år inskränktes emellertid den genomgående trafiken i Öresund i hög grad, varigenom en betydande omläggning av trafiken nödvändiggjordes. Sjöfarten kom sålunda på detta stadium att koncentreras till västkusten och medförde därjämte en omfattande omlastningstrafik över skånehamnarna. Av tabellen framgår sålunda, att fartygstrafiken redan 1939 minskade för Stockholms del, medan övriga storhamnar företedde en viss ökning. En överblick över hela perioden från krigets början utvisar, att den väsentliga minskningen i trafiken inträffade under 1940. Sedermera minskade sjöfarten ytterligare något under de två följande åren. År 1943 kan dock en viss återhämtning konstateras. Främst gäller detta de tre storhamnarna, men även flera andra mera betydande hamnar. Trafikminskningen under åren 1940—1943 drabbade praktiskt taget samtliga hamnar. Särskilt stor var minskningen vid flertalet lastageplatser. Vissa hamnar hade dock under denna period i väsentligt mindre grad än andra drabbats av trafikminskningen. Hit höra främst malmexporthamnarna, av vilka Luleå och Hargshamn t. o. m. kunde uppvisa ökad trafik. Oxelösund uppvisade någon minskning, men denna var av förhållandevis liten omfattning. Beträffande Skellefteå var även trafikens nedgång mindre än annorstädes, vilket sammanhänger med att lastningen av kopparmalm i Skelleftehamn ökade under kriget. Även hamnarna i det inre av landet hörde till dem, som drabbats minst av trafikens reducering. Medan år 1943 kunnat uppvisa en i stort sett oförändrad eller i vissa fall obetydligt förbättrad situation i fråga om hamntrafiken i jämförelse med närmast föregående år, h a r under år 1944 skett en minskning huvudsakligen beroende på nedgången i fraktfarten på Tyskland. För att närmare belysa hamntrafikens omfattning under år 1944 återges 1 Stuveriarbetet vid dessa hamnar ombesörjes av vid berörda industrier anställda arbetare.

136 i följande sammanställning uppgifter om Sveriges direkta sjöfart på utrikes orter under januari—oktober 1944, varjämte som jämförelse medtagts motsvarande uppgifter för år 1943. Sveriges direkta sjöfart på utrikes orter under januari—oktober 1943—1944. Månad Januari .. . Februari . , Mars April Maj Juni Juli Augusti .. September Oktober . .

Fartygstrafiken i 1 000-tal nettoton Ankomna Avgångna

åren

Summa

575 525 577 493 610 739 743 672 462 214

1943 665 540 712 691 1 097 1 174 1 196 944 839 753

1944 637 515 575 537 620 806 793 601 399 237

1943 1 372 1 063 1 366 1 337 2 133 2 294 2 319 1 849 1689 1 431

1944 1 212 1040 1 152 1 030 1 230 1 545 1 536 1 273 861 451

5 610

8 611

5 720

16 853

1943 707 523 654 646 1036 1 120 1 123 905 850 678

8 242

Av sammanställningen framgår, att den direkta sjöfarten med utlandet år 1944 var av mindre omfattning än 1943 under praktiskt taget samtliga månader. Den betydande nedgång i trafiken, som kan konstateras fr. o. m. september månad, beror på statens krigsförsäkringsnämnds beslut den 9 september att icke medgiva försäkring för på Tyskland gående fartyg. På grund härav upphörde större delen av handelssjöfarten med detta land. För det ankomna och avgångna tonnaget sammanräknat uppgick trafikminskningen under perioden januari—oktober 1944 jämfört med motsvarande period 1943 till 33 procent. Av de upplysningar, som kunnat erhållas beträffande inrikestrafikens omfattning, framgår, att även denna var av något mindre omfattning under första halvåret 1944 än 1943. Under 3:e kvartalet synes emellertid en viss förbättring ha inträtt. Trafikminskningen under 1944 drabbade i särskilt hög grad malmexporthamnarna, som tidigare varit de enda hamnar, där trafiken under kriget icke nedgått. Den s. k. lejdtrafiken med transoceana länder har tilldragit sig stor uppmärksamhet. Denna trafik har varit av utomordentlig betydelse ur kvalitativ synpunkt, medan kvantitativt räknat betydelsen varit avsevärt mindre. Lejdtrafiken h a r dock, sedan den fr. o. m. 1942 fått större omfattning, märkbart påverkat trafiksiffrorna för Göteborg.

137 Kap. IV.

Den ordinarie stuveriarbetarkårens storlek.

Enligt avtalen mellan stuveriföretagen och stuveriarbetarnas fackorganisationer äro vissa stuveriarbetare ordinarie och övriga extra. I avtalen ha de ordinarie arbetarnas antal fixerats, och dessa ha vid de dagligen förekommande uppropen förtursrätt till arbete. Den ordinarie kårens storlek på de olika orterna torde under normala förhållanden överensstämma med det i avtalet fastställda antalet. Under kriget har emellertid i flera h a m n a r överenskommelse träffats mellan stuveriföretag och fackförening att uppkommande vakanser i den ordinarie kåren icke skulle fyllas, förrän arbetstillgången ökat i erforderlig utsträckning. De extra stuveriarbetarnas antal varierar även under normala förhållanden efter arbetstillgången. Under krisåren ha de extra arbetarna i stor utsträckning övergått till andra sysselsättningar. F ö r att erhålla en uppfattning om förändringarna i den ordinarie kårens storlek sedan förkrigstiden ha i tab. 2, på grundval av material erhållet från Södra Sveriges stuvareförbund och Norrlands stuvareförbund vid undersökningens planläggning, sammanställts uppgifter om ordinarie kårens storlek i olika hamnar den 31[12 1938 och 14/s 1943. Uppgifterna avse antalet ordinarie arbetare enligt avtal minskat med antalet vakanser. För den senare tidpunkten meddelas därjämte uppgifter om antalet disponibla ordinarie stuveriarbetare, d. v. s. de arbetare, som denna dag inställde sig vid uppropen. Redovisningen omfattar arbetare, som voro anställda vid företag, anslutna till endera av de nämnda arbetsgivarsammanslutningarna vid bägge de angivna tidpunkterna. I uppgifterna ingå sålunda icke, förutom icke anslutna företag, kooperativa arbetslag och vissa arbetargrupper, som först efter den 31/i2 1938 anslutits till Norrlands stuvareförbund. En jämförelse med de uppgifter om hela antalet ordinarie stuveriarbetare vid olika hamnar den llu 1943, som införskaffats genom länsarbetsnämnderna, utvisar, att de uteslutna grupperna endast representera omkring 10 °/o av hela antalet arbetare. Uppgifterna från länsarbetsnämnderna avse visserligen förhållandena vid en något senare tidpunkt, men denna omständighet torde icke i någon väsentlig mån påverka jämförelsen. Tab. 2 belyser två olika var för sig betydelsefulla frågor, som även stå i ett visst samband. Å ena sidan erhålles kännedom om förändringarna i antalet anställda ordinarie arbetare under undersökningsperioden. Å andra sidan erhålles en uppfattning om antalet ordinarie stuveriarbetare, som voro i arbete hösten 1943. Beträffande den första frågan ger tabellen vid handen, att en viss minskning i den ordinarie kårens storlek ägt rum under åren 1938—1943, men att minskningen nästan genomgående varit av måttlig storlek. För sammanlagda antalet i tabellen redovisade arbetare uppgick reduktionen sålunda endast till 14 4 procent. Trafikminskningen har, som tidigare påvisats, varit betydande,

138 T a b . 2. Antalet o r d i n a r i e a r b e t a r e vid o l i k a h a m n a r d e n S1/i2 1938 och 14/s 1943. Antal ordinarie arbetare Hamn eller distrikt 31

/12 1938

Disponibla 14/8 1943

Procentuell " / . 1943 minskning

Antal

i % av ordinarie kåren "/. 1943

Göteborg Stockholm Malmö Norrköping Oxelösund Övriga hamnar i södra Sverige

1200 650 225 220 100 1052

1024 625 208 185 63 881

14-7 3-8 7-6 15-9 37-0 16-3

366 368 161 92 58 631

35-7 58-9 77-4 49-7 92-1 71-6

Sundsvallsdistriktet Gävle Härnösandsdistriktet Skellefteådistriktet Söderhamnsdistriktet Örnsköldsviksdistriktet Piteådistriktet Holmsundsdistriktet Övriga hamnar i Norrland

364 296 268 229 160 158 144 100 663 5 829

256 249 253 181 133 116 144 93 576 4 987

29-7 15-9 5-0 21-0 16-9 26-6

144 177 120 116 75 79 82 28 441

56-3 71-1 47-4 64-1 56-4 68-1 56-9 30-1 76-6

2 938

58-9

Samtliga

7-0 13-1 14-4

Minskningen huvudsakligen beroende på rationalisering.

men minskningen i arbetstillgången synes icke ha föranlett stuveriarbetarna att lämna sin ordinarie anställning, som genom att medföra förtursrätt till arbetet innnebär en värdefull tillgång. Minskningen i kårens storlek torde huvudsakligen bero på de vakanser, som normalt uppkommit genom dödsfall eller åldersskäl och icke fyllts. Antalet disponibla arbetare är givetvis vid varje tillfälle mindre än antalet ordinarie, beroende på att arbetare på grund av sjukdom eller andra tillfälliga orsaker icke kunnat inställa sig vid uppropen. Under normala förhållanden torde skillnaden mellan ordinarie och disponibla endast bero på de nämnda orsakerna och vara av jämförelsevis måttlig omfattning. Under kriget ha emellertid tillkommit andra omständigheter, såsom inkallelser till beredskapstjänstgöring samt permitteringar för arbetet inom annat arbetsområde, Uppgifterna om antalet disponibla den 14/8 1943 ha visserligen begränsats till ett observationstillfälle, och tillfälligheter kunna sålunda ha påverkat detta antal. En jämförelse mellan antalet ordinarie och antalet disponibla vid nämnda tidpunkt torde dock ge en tämligen god uppfattning om den minskning i arbetstillfällena, som ägt rum under undersökningsperioden. Vid jämförelsen måste givetvis även beaktas den minskning i ordinarie kårens storlek, som samtidigt ägt rum. Som huvudresultat ger tab. 2 vid handen, att de anställda ordinarie stuveriarbetarnas antal under krisåren endast minskat obetydligt. Däremot synes en avsevärd del av dessa arbetare icke ha varit disponibla.

139 Kap. V.

U n d e r s ö k n i n g e n s representativitet.

För hela riket ha individuella uppgifter enligt frågeformuläret erhållits från 4 985 stuveriarbetare. Av dessa ha emellertid 21 uppgifter icke kunnat medtagas i undersökningen, då de voro alltför ofullständiga. I undersökningen ingå sålunda uppgifter rörande 4 964 stuveriarbetare. Av dessa voro 4 247 ordinarie och 717 extra. För att erhålla en uppfattning om undersökningsmaterialets representativitet har genom länsarbetsnämnderna införskaffats uppgifter om den ordinarie kårens storlek vid undersökningstillfället den 1 november 1943. I tab. 3 redovisas för varje i undersökningen ingående hamn eller distrikt dels hela antalet ordinarie arbetare, dels antalet i undersökningen ingående samt uppgifter om antalet extra arbetare, som lämnat uppgifter till undersökningen. Av tabellen framgår, att antalet ordinarie stuveriarbetare i hela riket den 1 november 1943 uppgick till 5 554. Av dessa ingå 4 247 i undersökningen, varför denna omfattar 76,5 procent av hela antalet ordinarie stuveriarbetare. En närmare granskning av tabellen ger vid handen, att i storhamnarna Stockholm, Göteborg och Malmö resp. 70,2, 80,6 och 82,7 procent av de ordinarie arbetarna hade lämnat uppgifter till undersökningen. Mindre tillfredsställande var representatitiveten i följande större hamnar eller distrikt: Norrköping (54,7 %>), Kalmar (51,4 %>), Karlshamn (38,3 %>), härnösandsdistriktet (36,4 °/o) och sundsvallsdistriktet (66,3 °/o). Huvudorsaken till att uppgifter saknas för ett antal ordinarie arbetare torde vara, att dessa varit inkallade till militärtjänst eller varit permitterade för annat arbete och det ej lyckats resp. länsarbetsnämnder att komma i kontakt med vederbörande. I villken utsträckning extra stuveriarbetare deltagit i undersökningen är omöjligt att med bestämdhet avgöra, då uppgifter om hela antalet extra arbetare vid undersökningstillfället icke kunnat erhållas. Med hänsyn till den väsentligt minskade arbetstlllgången, som medfört, att endast en del av de ordinarie arbetarna kunnat sysselsättas, torde dock antalet extra arbetare under kriget ha reducerats högst väsentligt. Av samtliga 260 redovisade stuveriarbetare i Malmö voro 88 eller 33,8 procent extra. För Stockholms stad var motsvarande procenttal 9,8. För Göteborg ha inga extra arbetare redovisats, och beträffande hela riket var andelen extra av samtliga redovisade stuveriarbetare 14,4 procent. I den efterföljande framställningen redogöres för de undersökningsresultat, som framkommit ur den individuella undersökningen.

140 T a b . 3. A n t a l e t o r d i n a r i e s t u v e r i a r b e t a r e d e n 1/n 1943 s a m t a n t a l e t i undersökningen ingående ordinarie resp. extra arbetare.

Län och hamn resp. distrikt (dt)

Hela I undersökan- ningen ingående talet ordi- ordinarie narie extra arbe- arbe- arbetare tare tare

Län och hamn resp. distrikt (dt)

I undersökningen ingående

Hela antalet ordinarie arbetare

ordinarie arbetare

Stockholms Norrtälje Nynäshamn .. Södertälje . . .

617 26 7 10 9

433 22 6 10 6

Blekinge Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

115 47 15 32 21

76 18 13 24 21

Uppsala Enköping Fagerviken . . Skutskär . . . . Uppsala

89 4 27 52 6

84 3 24 51 6

Kristianstads Simrishamn Åhus

50 6 44

41 6 35

Södermanlands . Eskilstuna . . . Nyköping . . . Oxelösund . . .

71 3 8 60

53 3 8 42

437 80 17 53 208 38 41

387 69 16 53 172 36 41

Östergötlands . . . Linköping . . . Motala Norrköping . . Valdemarsvik

281 6 4 265 6

159 5 3 145 6

Malmöhus Hälsingborg K opparverkshamnen Landskrona Malmö Trelleborg Ystad Hallands Falkenberg Halmstad Varberg

133 10 78 45

121 10 68 43

Jönköpings . . .. Jönköping . . .

6 6

1052 1010

Kalmar Bergkvara . . . Borgholm . . . Figeholm Gamleby Kalmar Oskarshamn . Solstadström Verkebäck . . . Västervik

181 8 10 3 19 74 20 8 4 35

121 7 10 2 19 38 8 7 4 26

6 7 29

853 814 4 7 28

Gotlands Burgsvik Fårösund Klintehamn . Ronehamn .. Slite Visbv

75 8 10 9 8 10 30

44 8 8 3 8 5 12

8 5 3 47 13 5 29 115 5 32 46 32 9 9

7 5 2 40 10 3 27 103 5 32 34 32 9 9

Stockholms stad

Göteborgs o. Bohus Göteborg Lysekil Strömstad Uddevalla Älvsborgs Köpmannebro Åmål Skaraborgs Lidköping Mariestad Otterbäcken Värmlands Arvika Karlstad Kristinehamn Skoghall Örebro Örebro

Hl T a b . 3 (forts.)- A n t a l e t o r d i n a r i e s t u v e r i a r b e t a r e d e n l /n 1943 s a m t a n t a l e t i undersökningen ingående ordinarie resp. extra arbetare.

Län och hamn resp. distrikt (dt)

Hela antalet ordinarie arbetare

1 undersökningen ingående ordinarie extra arbe- arbetare tare

Västmanlands Köping . . . . Västerås . . .

49 24 25

43 21 22

31 7 24

Gävleborgs Gävle Hudiksvall Iggcsund Norrsundet Söderhamns dt .

532 246 55 33 52 146

470 224 48 19 33 146

114 95 9 20

Västernorrlands ... Husum Härnösands dt . Köpmanholmen Sundsvalls dt .. Örnsköldsvik . .

688 26 253 28 326 55

384 15 92 15 216 46

50 20

Västerbottens Holmsunds dt

615 95

505 67

132 5

10 11 9

Län och hamn resp. distrikt (dt)

Hörncfors Nordmaling . . . . Norrbyn Ratan Rundviksverken Sikeå d t , Skclleftchamn 1 . Skellefteå dt . . . , Umeå 2 Norrbottens . . . Båtskärsnäs Haparanda . Kalix d t . . . Luleå dt . . . Piteå dt Seskarö . . . . Törefors

Hela antalet ordinarie arbetare 31 18 52 37 60 76 20 186 40

I undersökningen ingående ordi- extra narie arbearbe- tare tare 23 12 50 33 58 64 13 165 20

358 286 28 23 22 22 40 38 70 51 136 120 32 17 30 15 Hela riket 5 554 4 247

1 Kooperativt arbetslag. Övriga arbetare redovisas under skellefteådistriktet (jfr sid. 131). 2 Kooperativt arbetslag. Övriga arbetare redovisas under holmsundsdistriktet (jfr sid. 131).

Kap. VI.

Stuveriar betar n a s p e r s o n l i g a f ö r h å l l a n d e n .

I den följande redogörelsen för stuveriarbetarnas personliga förhållanden lämnas uppgifter om ålders- och familjeförhållanden, förekomsten av lyte eller sjukdom, som inverkat på arbetsförmågan, samt bostadsförhållanden. Vid bearbetningen av uppgifterna ha de extra stuveriarbetarna behandlats mera kortfattat än de ordinarie. I en särskild tabellbilaga (Tabellbilaga 1) ha för olika hamnar beträffande de ordinarie stuveriarbetarna sammanförts sådana personliga data, som ur arbetsmarknadssynpunkt äro av särskild betydelse. Sålunda meddelas uppgifter om fördelningen å vissa åldersklasser, hela antalet gifta och antalet gifta med barn under 16 år, förekomst av lyte eller sjukdom, som utgjorde hinder att antaga annat än visst arbete, samt antal arbetare, som ägde fastighet eller bostad i bostadsrättsförening. Ålder och civilstånd. I tab. 4 lämnas uppgifter för hela riket om åldersoch civilståndsförhållanden vid undersökningstillfället, varvid ordinarie och extra arbetare redovisas var för sig.

142 T a b . 4. Fördelning efter ålder och civilstånd.

Hela riket.

Åld Civilstånd

Ordinarie arbetare. Gifta Ogifta Förut gifta Samtliga Procent Extra arbetare. Gifta Ogifta Förut gifta Samtliga Procent

under 20—30 30—40 40—50 50—60 60—70 70—w Samtliga 20

5 2 1 8 0-2

2 0-3

40 27 4 71 1-7

641 155 31 827 19-5

971 179 41 1191 28-0

959 170 122 1251 29-4

577 121 154 852 20-1

22 58

170 69 7 246 34-2

115 59 9 183 25-5

84 55 12 151 21-1

31 15 7 53 7-4

80 11-2

32 4 11 47 l-l

3 225 658 365 4 247 100-0

1 2 0-3

423 258 36 717 100-0

T a b e l l e n u t v i s a r , att 50,6 p r o c e n t av d e o r d i n a r i e s t u v e r i a r b e t a r n a d e n 1 j a n u a r i 1944 voro i å l d e r n 50 å r och d ä r ö v e r . M o t s v a r a n d e p r o c e n t t a l för d e relativt fåtaliga extra a r b e t a r n a ä r e n d a s t 28,7. E n b e r ä k n i n g a v m e d e l å l d e r n (medianen) p å g r u n d v a l av åldersfördelningen å t i o å r s k l a s s e r ger som resultat en genomsnittlig å l d e r för de o r d i n a r i e av 50,2 å r o c h för de e x t r a 41,7 år. Antalet a r b e t a r e i å l d e r n 60 år och d ä r ö v e r u t g j o r d e b l a n d de o r d i n a r i e 899 (21,2 %>) och b l a n d d e e x t r a 55 (7,7 %>). Dessa uppgifter ä r o i fråga o m de o r d i n a r i e a r b e t a r n a a v betydelse vid b e d ö m a n d e a v e r s ä t t n i n g s b e h o v e t i n o m den o r d i n a r i e k å r e n u n d e r d e n ä r m a s t e åren. B e t r ä f f a n d e å l d e r s f ö r h å l l a n d e n a b l a n d de o r d i n a r i e s t u v e r i a r b e t a r n a i olika h a m n a r f r a m g å r a v tabellbilaga 1, att i S t o c k h o l m 118 m a n (27,3 %>) voro i å l d e r n 60 å r och d ä r ö v e r . I Göteborg t i l l h ö r d e 190 (23,3 °/o) och i M a l m ö 50 (29,1 °/o) s a m m a å l d e r s g r u p p . H e l a a n t a l e t a r b e t a r e i å l d e r n 65 å r och d ä r ö v e r u p p g i c k för samtliga h a m n a r till 352. Av t a b . 4 f r a m g å r även, att a v samtliga o r d i n a r i e s t u v e r i a r b e t a r e i r i k e t 75,9 p r o c e n t voro gifta. B l a n d de extra a r b e t a r n a v a r a n d e l e n gifta 59,0 p r o cent eller 16,9 p r o c e n t lägre. Lyte och invaliditetsersättning. F ö r att u t r ö n a , i vilken u t s t r ä c k n i n g stuv e r i a r b e t a r n a p å g r u n d av s j u k d o m eller lyte e n d a s t k u n d e a n t a g a visst arbete, b e g ä r d e s i två p u n k t e r å f r å g e f o r m u l ä r e t u p p l y s n i n g a r h ä r o m . F ö r det första ställdes f r å g a n : »Lider Ni a v lyte eller s j u k d o m , s o m gör att Ni e n d a s t k a n a n t a g a visst arbete?» F ö r det a n d r a efterfrågades, h u r u v i d a invaliditetsersättning u t g i n g e och i så fall m e d vilket årligt b e l o p p . I det följ a n d e b e t e c k n a s f ö r e k o m s t e n a v lyte eller s j u k d o m a v o v a n a n g i v e n a r t för k o r t h e t e n s skull m e d e n d a s t »lyte».

143 Tab. 5. Lyte och invaliditetsersättning i vissa åldersklasser. Ordinarie arbetare med lyte

Åldersgrupp

Under 40 40—50 50—60 60—co Samtliga

Extra arbetare

med invaliditetsersättning

antal

i % av samtliga

antal

i % av samtliga

64 130 213 223 630

7-1 10-9 17-0 24-8 14-8

13 27 52 51 143

1-4 2-3 4-1 5-7 3-4

med invaliditetsersättning

med lyte antal

i % av samtliga

9 18 16 8

2-7 9-8 10-6 14-5

7-1

antal

i % av samtliga

3 3 5 1 12

0-9 1-6 3-3 1-8 1-7

I tab. 5 ha sammanställts uppgifter om förekomsten av lyte och invaliditetsersättning bland ordinarie resp. extra arbetare inom olika åldersgrupper. Av tabellen framgår, att 14,8 procent av de ordinarie arbetarna uppgivit lyte. Däremot hade endast 3,4 procent uppburit invaliditetsersättning. Bland de extra arbetarna voro motsvarande tal 7,1 och 1,7 procent. I fråga om olika åldersklasser visar andelen lytesbehäftade såväl bland ordinarie som extra arbetare en stegring från lägre till högre ålder. Av de ordinarie stuveriarbetarna i åldern 60 år och däröver hade 223 eller ungefär en fjärdedel uppgivit lyte, och av dessa uppburo 51 eller 22,9 procent invaliditetsersättning. Uppgifter om invaliditetsersättningens storlek ha lämnats av 134 bland samtliga i undersökningen ingående 143 ordinarie arbetare, som åtnjöto sådan ersättning. Det genomsnittliga ersättningsbeloppet uppgick till 373 kronor per år. Försörjningsplikt. En sammanställning av de ordinarie stuveriarbetarna efter familjeförhållanden föreligger i tab. 6. Undersökningen om familjeförhållandena avser främst att belysa försörjningspliktens omfattning, varvid som försörjningsplikt endast räknats försörjningsplikt gentemot hustru samt barn under 16 år. Tab. 6. Ordinarie stuveriarbetare fördelade efter civilstånd och antal barn under 16 år. Antal barn under 16 år Civilstånd

Gifta Ogifta Förut gifta Samtliga Procent

1 763 621 291

748 27 48

374 6 15

2 675 63-0

823 19-4

395 9-3

177 3 7 187 4-4

6 eller flera

5 92 1 2

95 2-2

0-9

0-8

1 S:a 3 225 658 364 4 247 100-0

144 Tabellen utvisar, att 3 335 arbetare, eller 78,5 % av samtliga, hade sådan försörjningsplikt. Av nedanstående sammanställning framgår fördelningen efter antalet personer vederbörande hade att försörja. Försörjningsplikt gentemot

1 person 2 personer 3 » 4 »> . 5 » eller flera

Antal

1 838 769 384 180 164 Summa 3 335

55-2 23-1 11-5 5-4 4-8 100-o

Bostadsförhållanden. Eftersom bostadsförhållandena visat sig vara av betydelse för vederbörandes förmåga eller beredvillighet att antaga arbete på annan ort, har det ansetts önskvärt att jämväl få hithörande omständigheter belysta. Förekomsten av jordbruksfastighet innebär dessutom, att ägare av sådan fastighet delvis har sin utkomst genom jordbruket och i mindre grad är beroende av växlingarna i tillgången på stuveriarbete än andra arbetare. I frågeformuläret har efterfrågats, huruvida uppgiftslämnaren förhyr lägenhet, är inneboende hos anhöriga eller andra eller är ägare av jordbruksfastighet eller bostadslägenhet (villa). En översikt över bostadsförhållandena lämnas i tab. 7, vari samtliga ordinarie arbetare i hela riket fördelats efter bostadens typ. I tabellbilaga 1 lämnas dessutom för olika hamnar eller distrikt uppgift om antalet ordinarie arbetare, som ägde fastighet eller bostad i bostadsrättsförening. Tab. 7.

Ordinarie s t u v e r i a r b e t a r e f ö r d e l a d e efter b o s t a d s f ö r h å l l a n d e n . Gifta

Bostadstyp

Ägare av annan fastighet l Summa 1

Ogifta

1897 15 15 459 839

336 75 114 56 77

3 225

658 Förut gifta 232 8 38 29 57 364

Samtliga antal

procent

2 465 98 167 544 973

58-1 2-3 3-9 12-8 22-9 100-0

4 247

Inkl. ägare av bostad i bostadsrä ttsförening.

Av tab. 7 framgår, att nära Va av samtliga ordinarie arbetare bodde i förhyrd lägenhet eller voro inneboende hos anhöriga eller andra; antalet inneboende var dock relativt litet. Mer än V* voro fastighetsägare (inkl. ägare av bostadsrättsförening), och 544 eller 12,8 procent av samtliga ägde jordbruksfastighet. Stuveriarbetare, som ägde jordbruksfastighet, voro nästan uteslutande hemmahörande i norrlandslänen. Endast 35 ägare av jordbruk återfunnos i

145 övriga län. Jordbruksägarnas fördelning inom norrlandslänen framgår av efterföljande sammanställning. Ordinarie arbetare, som ägde jordbruksfastighet . 0/ . i % av samt1 . . , (?^ !f mt " liga arbetare, Antal liga arbe%Qm ä g d e tare fastighet

id ä n

Gävleborgs Västernorrlands Västerbottens Norrbottens Summa

20 40 328 121 509

4-3 10-4 65-o 42-3 30-9

9-4 23-5 80-4 58-7 51-1

Av sammanställningen framgår, att av hela antalet ordinarie stuveriarbetare voro i Västerbottens län icke mindre än 2 / 3 och i Norrbottens län mer än 40 procent ägare av jordbruksfastighet. I frågeformuläret hade för ägare av jordbruksfastighet även efterfrågats jordbrukets storlek, mätt i antalet hektar öppen jord. Nästan samtliga jordbruksägare (i Norrland 96,5 °/o) ha lämnat dylika uppgifter. I tab. 8 ha de redovisade jordbruksfastigheterna i Norrland fördelats efter arealstorlek. T a b . 8.

J o r d b r u k s f a s t i g h e t e r n a s f ö r d e l n i n g efter a r e a l s t o r l e k . Antal redovisade jordbruksfastig- under heter 2

Län

Gävleborgs Västernorrlands Västerbottens Norrbottens Summa

15 35 325 116 491

4 21 51 48 124

därav med hektar öppen jord 2—4

4—6

6—8

6 13 100 43 162

5 1 100 14

51 8

15 1

8 2

8—10

10—w

Medelstorlek, har 2-79 1-54 4-13 2-55 3-53

Tabellen utvisar, att flertalet av de i övre Norrland redovisade jordbruken voro i storleksklassen 2—10 har. I Västerbotten voro sålunda 81,8 och i Norrbotten 56,9 procent av denna storlek. Under 2 har voro 51 jordbruk i Västerbotten och 48 i Norrbotten. I nedre Norrland voro jordbruken uteslutande av obetydlig storlek. Ingen brukningsdel mätte så stor areal som 6 har, och jämnt hälften av de sammanlagt 50 redovisade jordlotterna i Västernorrlands och Gävleborgs län voro mindre än 2 har.

10—448874.

146 Kap. VII. D e o r d i n a r i e s t u v e r i a r b e t a r n a s s y s s e l s ä t t n i n g s - och i n k o m s t f ö r h å l l a n d e n . U n d e r s ö k n i n g s m a t e r i a l e t s beskaffenhet och redovisningsprinciper. I den officiella lönestatistiken föreligga för stuveriarbetaryrket liksom för övriga säsongbetonade yrken mindre fullständiga uppgifter om löneinkomster och årlig arbetstid, än vad gäller andra yrkesgrupper. Sålunda meddelas i den av socialstyrelsen utgivna Lönestatistisk årsbok för yrkesgruppen lastning och lossning timförtjänster inom olika dyrortsgrupper, medan däremot uppgifter om årlig arbetstid och årsförtjänst i regel saknas. För att erhålla kännedom om stuveriarbetarnas inkomst- och sysselsättningsförhållanden före och under kriget begärdes i frågeformuläret uppgifter om den sammanlagda inkomsten av stuveriarbete för vart och ett av åren 1938—1943. Vidare skulle enahanda uppgifter lämnas om sammanlagda antalet arbetstimmar i stuveriarbete resp. år. Slutligen begärdes för vart och ett av de nämnda sex åren även uppgifter om inkomst av annat arbete. Eftersom undersökningen avsåg förhållandena den 1 november 1943, omfatta de ovannämnda uppgifterna för år 1943 endast årets tio första månader. Uppgifterna om inkomster och arbetstid för år 1943 äro därför ej direkt jämförbara med tidigare år men ha kunnat tjäna som grundval för beräkning av limlönerna under sistnämnda år. Uppgifterna om årlig inkomst och arbetstid ha i flertalet fall lämnats av vederbörande stuveriföretag och grunda sig på förda avlöningsjournaler. Uppgifterna om inkomster vid sidan av stuveriarbetet ha däremot lämnats av arbetarna själva och kunna icke tillmätas samma värde. Trots att kompletteringar och rättelser av ofullständiga och felaktiga uppgifter i stor utsträckning infordrats, har det dock icke lyckats att erhålla fullständiga uppgifter om inkomst och arbetstid i stuveriarbete. Sålunda ha i flera fall endast ett fåtal arbetstimmar uppgivits (exempelvis 30 a 40 timmar för ett år), medan samtidigt uppgift om inkomst av annat arbete icke angivits och arbetslöshetshjälp icke förelegat. Där beriktiganden icke kunnat erhållas, ha dessa fall likställts med dem, där uppgift helt saknas. Vid fördelningen av arbetstillfällena i stuveriarbete bland de ordinarie arbetarna har nämligen största möjliga rättvisa eftersträvats, varför det torde vara mindre sannolikt, att arbetare haft ett så litet antal arbetstimmar per år. I några enstaka fall ha uppgifter erhållits om inkomst av stuveriarbete, medan uppgift om antalet arbetstimmar icke meddelats. Med hänsyn till att möjligheter saknats att beräkna timförtjänsten och att i övrigt bedöma uppgifternas rimlighet ha dessa fall likställts med de fall, i vilka uppgift helt saknats. På grundval av uppgifterna om årlig inkomst- och arbetstid har den genomsnittliga timlönen i stuveriarbetet beräknats för varje arbetare resp. år. Timlöner för olika hamnar och större områden ha erhållits genom vägning med antalet arbetstimmar.

147 Uppgifterna om inkomst och arbetstid ha bearbetats särskilt för varje hamn eller distrikt. För att erhålla en bättre översikt över utvecklingen, ha dessutom uppgifter sammanförts för större områden. Storhamnarna Stockholm, Göteborg och Malmö ha därvid behandlats särskilt. Med ledning av länsarbetsnämndernas undersökning om säsongförhållanden ha övriga hamnar, där arbetet i regel pågår året om, sammanfattats i en grupp betecknad »övriga årshamnar». På samma sätt ha norrlandshamnarna och övriga hamnar; där arbetet i regel ligger helt nere någon del av året, sammanförts i två grupper under beteckningarna »norrlandshamnar» resp. »övriga säsonghamnar». Vilka hamnar som ingå i de två sistnämnda grupperna, framgår av förteckningen å s. 130—131 (hamnar som icke äro betecknade med *). Under »norrlandshamnar» redovisas samtliga hamnar i Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. I särskilda bilagor (tabellbilagorna 2, 3 o. A) lämnas uppgifter för varje hamn eller distrikt om medelantalet arbetstimmar och medelinkomst av stuveriarbete per år för åren 1938—1942 samt genomsnittliga timförtjänster nämnda år samt dessutom under tiden Vi—31/io 1943. För hamnar med mindre än 10 redovisade arbetare lämnas dock icke sådana uppgifter. 1 Hälsingborg finnas två grupper av stuveriarbetare, vilka företett så pass skiljaktiga villkor i fråga om inkomstförhållanden, att de blivit föremål för särskild redovisning. Stuveriarbetet bedrives här av dels Hälsingborgs stuveriaktiebolag, dels Föreningen Gamla Dragarlaget, ett företag, som idkar stuverirörelse vid sidan av flera andra grenar av landtransport. Sistnämnda företag har nämligen genom särskilt avtal anställt en grupp stuveriarbetare, som huvudsakligen sysselsättas med stuvning av styckegods. Rörande Norrköping bör anmärkas, att av där redovisade 145 ordinarie arbetare 101 man tillhörde Norrköpings stuveriaktiebolag och övriga 44 ett kooperativt arbetslag. Uppgifterna beträffande de sistnämnda arbetarna ha varit alltför ofullständiga, varför i tabellbilagorna endast redovisas den större av de nämnda grupperna. För Malmö ha individuella uppgifter om arbetstid icke förelegat. Däremot ha från Södra Sveriges stuvareförbund erhållits uppgifter om genomsnittlig inkomst och arbetstid för de ordinarie stuveriarbetare i Malmö, vilka passat minst 95 procent av alla arbetstillfällen, varigenom genomsnittliga timlöner för olika år kunnat beräknas. Att märka är att dessa uppgifter hänföra sig till ett urval bland arbetarna i Malmö och därför icke äro fullt jämförbara med övriga redovisade. Vad angår övriga h a m n a r ha användbara uppgifter om inkomst och arbetstid helt saknats för några hamnar, däribland piteådistriktet, som redovisar 120 ordinarie arbetare, samt dessutom Haparanda hamn (22 man) och Seskarö (17 man). För att belysa inkomst- och arbetstidsuppgifternas representativitet meddelas nedan en sammanställning av antalet redovisade ordinarie stuveriarbetare jämte antalet uppgifter om inkomst och arbetstimmar under skilda år i olika grupper av hamnar. För Malmö har, som tidigare framhållits, endast uppgift om inkomst av stuveriarbete förelegat.

148 Hela antalet redovisade ordinarie stuveriarbetare

H a m n

Antal med uppgift om inkomst och arbetstid i stuveriarbetc Vi—31/io

433 814 172 785

415 791 168 659 1384 320

431 795 170 679 1401 330

432 782 167 711 1378 344

Hela riket

4 247

3 737

3S06

430 793 170 693 1389 340 3 815

3 814

427 780 167 699 1359 343 3 775

3 711

Hela riket exklusive Malmö

4 075

3 569

3 636

3 645

3 647

3 608

3 548

Stockholm Göteborg Malmö 1 Övriga årshamnar

1943 421 789 163 689 1308 341

Endast med uppgift om inkomst.

I fråga om antalet uppgifter avseende såväl inkomst som arbetstid ha dessa varierat mellan 3 548 (år 1943) och 3 647 (år 1941). Representativiteten i förevarande avseende har sålunda utgjort mellan 83,5 och 85,9 procent av hela antalet redovisade ordinarie stuveriarbetare i riket. Om hänsyn endast tages till antalet uppgifter om inkomst av stuveriearbetare (d. v. s. Malmö medräknat) bli motsvarande relationstal 87,4 och 89,8 procent . Beträffande de i tabellbilagorna redovisade medeltalen bygga dessa på uppgifter, som till antalet utgöra 85 procent och däröver och i flertalet fall över 90 procent av samtliga redovisade ordinarie arbetare.

Kap. VIII.

Sysselsättningsförhållanden.

I tab. 9 lämnas uppgifter om medelantalet arbetstimmar i stuveriarbete för ordinarie arbetare åren 1938—1942 i Stockholm, Göteborg och Malmö samt i grupper av övriga hamnar. Det torde observeras, att uppgifterna för Malmö endast avse ordinarie arbetare, som passat minst 95 procent av alla arbetstillfällen resp. år och sålunda icke äro fullt jämförbara med övriga hamnar. Av tabellen framgår, att även före kriget betydande skiljaktigheter förefunnos i fråga om sysselsättningen inom olika grupper av hamnar. För hela riket (utom Malmö) uppgick medelantalet arbetstimmar år 1938 till 1 331. Bland hamnar, där arbetet i regel icke ligger nere någon del av året, var sysselsättningen högst i Göteborg och Stockholm med 1 769 resp. 1 699 arbetstimmar, under det övriga årshamnar uppvisade en betydligt lägre sysselsättningsnivå (1385 arbetstimmar). I norrlandshamnarna och övriga säsonghamnar låg sysselsättningen på en ännu lägre nivå (990 resp. 1 135 arbetstimmar) . Enligt socialstyrelsens lönestatistik uppgick medelantalet arbetstimmar år 1938 för manliga arbetare inom industri och hantverk, handel och transportväsen, allmän tjänst m. m. exklusive säsongindustri till 2 271. Härav framgår, att även under normala tider och i hamnar, där arbetet fortgår året

149 T a b . 9.

Arbetstid i s t u v e r i a r b e t e å r e n 1938—1942 för o r d i n a r i e a r b e t a r e i h u v u d g r u p p e r av h a m n a r . Antal arbetstimmar per år Hamn 1938

1939 Stockholm Göteborg Malmö 1 Övriga årshamnar Xorrlandshamnar Övriga säsonghamnar Hela riket (utom Malmö)

1699 1769 1868 1385 990 1135 1331

1697 1979 2 079 1475 1019 1246 1415

Stockholm Göteborg Malmö x Övriga årshamnar Norrlandshamnar Övriga säsonghamnar Hela riket (utom Malmö)

100 100 100 100 100 100 100

1940 Absoluta tal 1149 1088 1553 1 166 678 787 926

1 070 878 1377 1014 696 719 844

885 1212 1230 993 659 750 879

Indextal: 1938= 100 100 68 112 62 111 83 107 84 103 69 110 69 106

63 50 74 73 70 63 63

52 69 66 72 67 66 66

Ordinarie arbetare, som passat minst 95 procent av alla arbetstillfällen. Jfr sid. 147.

runt, stuveriarbetarna hade en avsevärt kortare arbetstid än övriga arbetargrupper. övergår man till utvecklingen under krigsåren finner man, att antalet arbetstimmar år 1939 jämfört med år 1938 var något högre inom samtliga grupper av hamnar med undantag av Stockholm, som uppvisade oförändrad sysselsättning. Från och med 1940 undergick sysselsättningen genomgående en betydande minskning, som ytterligare accentuerades under 1941. År 1942 förbättrades situationen i Göteborg, och gruppen »övriga säsonghamnar» uppvisade även något bättre sysselsättning än 1941. Inom flertalet grupper av hamnar uppgick dock antalet arbetstimmar år 1942 endast till omkring 2 / 3 av arbetstiden 1938. I de redovisade grupperna ingå emellertid hamnar med skilda sysselsättningsförhållanden. För att belysa utvecklingen på olika orter redovisas i tabellbilaga 2 medelantalet arbetstimmar åren 1938—1942 i hamnar, d ä r minst 10 arbetare lämnat uppgift om arbetstid. Av uppgifterna i bilagan framgår, att i gruppen norrlandshamnar ingå några hamnar, där arbetarna äro anställda såsom ordinarie, ehuru de på grund av säsongförhållandena sysselsättas med stuveriarbete i mycket begränsad utsträckning. Under 500 arbetstimmar redovisades sålunda år 1938 i sikeådistriktet samt hamnarna Hörnefors och Norrbyn, samtliga belägna i Västerbottens län. Bland övriga säsonghamnar uppvisade Fagerviken i Uppsala län påfallande kort arbetstid (148 arbetstimmar 1938). Särskilt hög sysselsättningsnivå utvisade däremot Köping med över 1 900 arbetstimmar under åren 1938 och 1939.

150 T a b . 10. O r d i n a r i e a r b e t a r e i h e l a r i k e t f ö r d e l a d e e l t e r a n t a l a r b e t s t i m m a r i s t u v e r i a r b e t e å r e n 1938—1942. Antal arbetare med en sammanlagd arbetstid av . . . timmar År

mindre än 500

500—999

1 000—1 499 1 500—1 999

2 000—co

Summa

1938 1939 1940 1941 1942

206 217 547 614 651

630 580 1384 1791 1550

Absoluta tal 1029 1397 1154 1144 111 1572 63 1162 253 1 137

307 541 31 17 17

3 569 3 636 3 645 3 647 3 608

1938 1939 1940 1941 1942

5-8 6-0 14-9 16-8 18-0

17-6 15-9 38-0 49-1 43-0

Procentuell fördelning 28-8 39-2 31-5 31-7 3-0 43-1 31-9 1-7 7-0 31-5

8-6 14-9 1-0 0-5 0-5

100-0 1000 1000 1000 1000

Även bland årshamnama förekommo avsevärda variationer i fråga om sysselsättningsförhållandena. År 1938 uppvisade Nynäshamn och Oxelösund över 1 900 arbetstimmar. Det lägsta antalet arbetstimmar inom gruppen förekom i Trelleborg och Ystad (omkring 1 000 arbetstimmar år 1938). Även utvecklingen efter år 1938 uppvisade betydande skiljaktigheter inom olika hamnar tillhörande samma grupp. I norrlandshamnarna, där den genomsnittliga minskningen i arbetstiden år 1942 jämfört med 1938 uppgick till 33 procent, lågo av de större hamnarna eller distrikten endast Gävle och skellefteådistriktet invid detta medeltal. I Sundsvalls- och söderhamnsdistrikten var nedgången 51 resp. 42 procent. En ökad sysselsättning uppvisade däremot Skelleftehamn och luleådistriktet. I det förra fallet var medelantalet arbetstimmar 1942 (1 439 arbetstimmar) ungefär dubbelt så stort som år 1938 och i senare fallet 28 procent högre (1 267 arbetstimmar). Även i fråga om hamnar inom andra grupper kunna betydande skiljaktigheter från gruppmedeltalen konstateras. I gruppen »övriga årshamnar», som i sin helhet visade en nedgång i antalet arbetstimmar från 1938 till 1942 med 28 procent, var sålunda antalet arbetstimmar i det närmaste oförändrat i Trelleborg. I Ronneby var nedgången 53 procent, i Norrköping 35 och i Oxelösund 21 procent. För att närmare belysa de i tab. 9 påvisade förändringarna i sysselsättningsförhållandena redovisas i tab. 10 samtliga ordinarie stuveriarbetares fördelning efter arbetstidens längd under olika år. Tabellen utvisar, att i hela riket år 1938 endast 5,8 procent av samtliga ordinarie stuveriarbetare hade en årlig arbetstid understigande 500 timmar. Följande år var denna andel praktiskt taget oförändrad, men år 1940 hade den stigit till 15,0 procent och 1942 ytterligare till 18,0 procent. Proportionen arbetare, som år 1938 hade en årsarbetstid under 1 000 arbetstimmar, ut-

151 T a b . 11. Ordinarie a r b e t a r e f ö r d e l a d e efter a n t a l a r b e t s t i m m a r i s t u v e r i a r b e t e å r e n 1938 o c h 1942. Antal arbetstimmar

Stockholm

Göteborg

1942 Övriga årshamnar 1938

1942 Övriga säsonghamnar

Norrlandshamnar 1938

Hela riket

59 147 211 419 720 677 485 544 307

260 391 711 839 775 362 203 50 17

Absoluta ta'

—

24 43 69 207 242 72 8 20 14

32 135 174 261 412 300 65 4 1

163 264 432 302 112 49 27 7 3

25 1 17 68 81 75 32 12 9

49 32 101 71 64 13 13

—

1 7 8 38 147 222 153 59 24

699 1384

343 3 569 3 608

— 3-3 0-1 Under 250. 0-3 7-5 0-4 250^99.,.. 0-9 1-2 13-8 500—749... 3-6 32-3 4-7 750—999... 41-2 1 000—1 249 7-7 6-1 1 250—1 499 1-9 8-2 5-9 1 500—1 749 20-5 — 18-9 1 750—1 999 46-0 — 35-1 12-5 2 000—co . . — 27-9 Summ; i 1000 100-0 1000

1-3 2-6 6-4 15-5 23-2 28-2 19-9 2-9

Under 250. 250—499... 500—749... 750—999... 1 000—1 249 1 250—1 499 1 500—1 749 1 750—1 999 2 000—a) .. Summ: i

1 5 15 32 34 85 191 52 415

14 32 59 138 176 8

— — —

1 3 7 37 48 46 150 278 221

10 20 50 121 181 220 155 23

— —

Proc entuell förde ning

—

0-2 1-1 1-2 5-8 22-0 33-7 23-2 9-0 3-8

1000 100-0

i 3-4 2-3 6-2 9-8 9-9 12-6 29-7 18-8 34-6 29-7 10-3 21-7 l-i 4-7 2-9 0-3 1-9 0-1 100-0 1000

12-0 19-4 31-9 22-2 8-2 3-6 2-0 0-5 0-2

7-8 ^0-3 5-3 21-3 25-3 23-4 10-0 3-8 2-9 1000 1000

14-3 9-3 29-4 20-7 18-7 3-8 3-8

— —

1-7 4-1 5-9 11-7 20-2 19-0 13-6 15-2 8-6

100-0 100-0

7-2 10-8 19-7 23-3 21-5 10-0 5-6 1-4 0-5 100-0

gjorde 23,4 procent men hade år 1942 ökat till 61,0 procent. Samtidigt hade andelen arbetare, som år 1938 varit sysselsatta 1 500 timmar eller däröver, nedgått från 37,4 procent nämnda år till 7,5 procent år 1942. Uppgifter om arbetarnas fördelning efter arbetstid inom olika grupper av hamnar åren 1938 och 1942 återfinnas i tab. 11. En sammanfattning lämnas i tab. 12, vari medianen och kvartilerna i nämnda fördelningar beräknats för resp. år. T a b . 12. Medelantal a r b e t s t i m m a r f ö r o r d i n a r i e a r b e t a r e i o l i k a g r u p p e r a v h a m n a r å r e n 193S o c h 1942. Median o c h k v a r t i l e r . Undre kvartil

Median

Hamn

Övriga årshamnar Norrlandshamnar Hela riket

Övre kvartil

1549 1593 1189 755 886 1019

753 988 797 417 512 588

1796 1843 1395 1055 1151 1335

946 1259 1007 646 725 882

1932 2 033 1618 1270 1410 1729

1110 1481 1188 883 1020 1163

152 Av tabellen framgår, att år 1938 för hela riket tre fjärdedelar av de ordinarie stuveriarbetarna hade en årlig arbetstid överstigande 1 019 timmar, hälften mer än 1 335 och en fjärdedel mer än 1 729 timmar. År 1942 voro motsvarande siffror 588, 882 och 1 163 timmar.

Kap. IX.

Timförtjänst.

Övervägande delen av stuveriarbetet utföres mot ackordsbetalning. Enligt socialstyrelsens lönestatistik år 1939 utgick ackordslön för 88 °/o av antalet arbetstimmar. Den följande redovisningen avser de faktiskt uppnådda timförtjänsterna, oavsett om arbetet utförts på ackord eller icke. På grundval av uppgifter om årlig inkomst och arbetstid har timförtjänsten för varje arbetare beräknats för åren 1938—1942 samt för perioden Vi—31/io 1943. Vidare ha timlönsmedeltal beräknats för olika hamnar och större områden på så sätt, att de sammanlagda redovisade löneinkomsterna dividerats med hela antalet arbetstimmar. I tab. 13 redovisas timförtjänsterna under olika år inom olika grupper av hamnar. Det torde böra anmärkas, att genom gruppindelningen hamnar tillhörande skilda dyrortsgrupper sammanförts. Detta torde emellertid icke vara av någon betydelse, då tabellen endast avser att belysa löneutvecklingen och icke timlönernas absoluta storlek. Som tidigare påvisats är dessutom mateT a b . 13. G e n o m s n i t t l i g timförtjänst för o r d i n a r i e s t u v e r i a r b e t a r e i h u v u d g r u p p e r av h a m n a r å r e n 1938—1942 o c h u n d e r p e r i o d e n Vi—81/io 1943. K r o n o r . Hamn

1939 Stockholm Göteborg Malmö 1 övriga årshamnar Norrlandshamnar Övriga säsonghamnar Hela riket (utom Malmö)

2-47 1-73 2-19 2-05 2-57 2-50 2-18

2-62 1-77 2-24 2-13 2-59 2-44 2-22

Stockholm Göteborg Malmö 1 Övriga årshamnar Norrlandshamnar Övriga säsonghamnar Hela riket (utom Malmö)

100 100 100 100 100 100 100

106 102 102 104 101 98 102

1/ /l

31/ 11,

1943 Absoluta tal 2-95 2-01 2-28 2-11 2-67 2-44 2-35

3-13 2-22 2-53 2-29 2-75 2-5G 2-52

2-49 3-04 2-77 2-66

3-44 2-39 2-G4 2-55 3-0 5 2-77 2-75

139 131 129 122 117 111 122

139 138 121 124 119 111 126

3-43 2-27 2-82

Indextal: 1938= 100

1 Jfr noten till t a b . 9.

119 116 104 103 104 98 108

127 128 116 112 107 102 116

153 rialets representativitet genomgående god samtliga år, varför m a n kan bortse från förskjutningar i fråga om arbetarnas fördelning på dyrortsgrupper. Av tabellen framgår, att timlönen för samtliga arbetare stigit från 1938 till 1943 med 26 procent. I Stockholm och Göteborg var löneökningen närmare 40 procent, under det att övriga hamnar utvisade en betydligt mindre ökning. Svagast var ökningen för gruppen »övriga säsonghamnar», där medellönen 1942 låg endast 11 °/o över 1938 års nivå. Beträffande timlönernas storlek på olika orter åren 1938—1942 och under perioden 7i— 3 7io 1943 hänvisas till tabellbilaga 3, vari dylika uppgifter redovisas för samtliga hamnar och distrikt, där minst 10 arbetare lämnat uppgifter om inkomst och arbetstid. Dessa medellöner äro i några fall baserade på uppgifter från ett tämligen begränsat antal arbetare och kunna till följd därav vara påverkade av tillfälligheter, vilket framgår av vissa oregelbundenheter i utvecklingen från 1938 till 1942. Inflytandet av dessa tillfälligheter torde dock vid sammanslagningen till större grupper i stort sett ha eliminerats. Efterföljande sammanställning utvisar den allmänna löneutvecklingen för manliga arbetare inom industri och hantverk, handel och transportväsen m. m. åren 1938—1943 enligt socialstyrelsens lönestatistik i jämförelse med löneutvecklingen för ordinarie stuveriarbetare under motsvarande tid. limlon, kr. Arbetare inom industri m. m Ordinarie stuveriarbetare Indextal: 1938 = 100 Arbetare inom industri m. m Ordinarie stuveriarbetare

1-37 2-18

1-43 2-2 2

1-53 2-3 5

1-64 2-5 2

1-79 2-6 6

1-86 2-7 5

100 100

104 102

112 108

120 116

131 122

136 126

Av jämförelsen framgår, att stuveriarbetarnas timlöner icke ökat i samma grad som timlönerna för arbetare inom industri m. fl. näringsgrupper. Härvid bör dock observeras, att uppgifterna om timlöner för ordinarie stuveriarbetare hänföra sig till samma arbetare under, de olika åren och icke till samtliga under de olika åren i arbete varande ordinarie stuveriarbetare. Vid studiet av löneutvecklingen för en grupp arbetare under en längre tidsperiod får man kanske även räkna med att arbetsförmågan påverkas av åldern. Vid undersökningstillfället var medelåldern (medianen) för de i undersökningen ingående ordinarie stuveriarbetama 50,2 år. Särskilt beträffande dem, som befunno sig över nämnda ålder, får man räkna med att arbetsförmågan — det rör sig, som ovan framhållits, mest om ackordsarbete — kan ha nedgått under de fem åren från 1938 till 1943. Även andra omständigheter kunna andragas, som inverkat på timlönerna for stuveriarbetarna. Under kriget ha sålunda skett vissa förändringar i lasternas sammansättning. I Stockholm t. ex. hade proportionen mellan å ena sidan kol och koks och å andra sidan styckegods från 1938 till 1942 ändrats så, att gods av det förstnämnda slaget kommit att utgöra en relativt större

154 andel av det stuvade godset. På grund av olika ackordspris å dessa varuslag har detta förhållande tenderat att öka timförtjänsterna. Bland övriga arbetsförhållanden, som kunnat påverka timförtjänsterna, kan även nämnas tillgången på tillräckligt »armbågsrum» för arbetets bedrivande. En stark anhopning av gods på kajerna torde sålunda i viss utsträckning försvåra arbetet. Närmare uppgifter saknas dock rörande dessa förhållanden.

Kap. X. Årsinkomst. I det följande lämnas en redogörelse för de ordinarie stuveriarbetarnas inkomst av stuveriarbete under åren 1938—1942. I tab. U meddelas uppgifter om årsinkomsten i huvudgrupper av hamnar. En jämförelse mellan de i tabellen återgivna medelinkomsterna och uppgiftenia om arbetstiden i tab. 9 utvisar, att årsinkomsten icke minskats i samma grad som den årliga arbetstiden, beroende på den ökning i timlönerna, för vilken redogörelse lämnats i föregående kapitel. Sålunda har för år 1942 årsarbetstiden legat mellan 52 och 72 procent av 1938 års nivå, medan årsinkomsten hållit sig mellan 72 och 90 procent i de olika grupperna av hamnar. För hela riket uppgick stuveriarbetarnas årsinkomst under åren 1939— 1942 till resp. 109, 76, 74 och 81 procent av årsinkomsten 1938. Avsevärt mindre tillfredsställande blir emellertid resultatet, om hänsyn tages till de förändringar i levnadskostnaderna, som samtidigt ägt rum. Om penninglönerna omräknas på grundval av socialstyrelsens levnadskostnadsindex med 1938 som bas, uppgår årsinkomsten 1939—1942 till resp. 106, 66, 56 och 57 procent av 1938 års inkomst. Resultatet visar, att realinkomsten 1939 var något högre än föregående år, men från och med 1940 har försämringen i inkomstförhållandena varit avsevärd. Under åren 1941 och 1942 hade realinkomsten nära nog reducerats till hälften av 1938 års nivå. För att belysa inkomstutvecklingen på olika orter redovisas i tabellbilaga 4 genomsnittliga årsinkomster i stuveriarbete åren 1938—1942 i hamnar, där minst 10 arbetare lämnat uppgift om sådan inkomst. Av tabellbilagan framgår, att utvecklingen mellan åren 1938 och 1942 i allmänhet inneburit minskning i årsförtjänsterna. I vissa fall kunde dock ökning konstateras. Bland årshamnarna visade Oxelösund en inkomststegring med 38 procent och Trelleborg med 34 procent. En högre årsinkomst än 1938 förekom även i Visby och Karlskrona (25 resp. 21 % ) . Inkomstökning av obetydlig omfattning visade Ystad (7 °/o) och Kopparverkshamnen (3 % ) . Beträffande större hamnar inom ifrågavarande grupp var årsinkomstens nedgång omkring 20 procent i Norrköping, Halmstad, Landskrona och Uddevalla. Av samma storleksordning var nedgången för stuveriarbetarna i Hälsingborg. I fråga om de arbetare i Gamla Dragarlaget i nämnda stad, vilka sysselsättas med lastnings- och lossningsarbete, var inkomstminskningen större eller omkring 30 procent. Samma procentuella reduktion visade hamnarna Kalmar och Västervik. En starkare nedgång uppvisade Ronneby (40 % ) .

155 T a b . 14. Genomsnittlig årsinkomst i stuveriarbete för ordinarie stuveriarbetare i h u v u d g r u p p e r av h a m n a r å r e n 1938—1942. Kronor. 1941

3 359 1947 3 080 2 324 1912 1842 2 205

3 031 2 753 3 027 2 472 1988 2 078 2 409

Indextal: 1938 = 100 106 81 115 72 64 118 87 82 111 87 82 104 71 75 65 107 68 74 109 76

72 90 81 87 78 73 81

H amn

1939 Stockholm Göteborg Malmö Övriga årshamnar Norrlandshamnar Övriga säsonghamnar Hela riket

4 192 3 052 3 744 2 833 2 542 2 832 2 963

4 449 3 499 4 432 3 142 2 635 3 037 3 226

Hela riket

100 100 100 100 100 100 100

1940 Absoluta tal

Stockholm Göteborg Malmö Övriga årshamnar Norrlandshamnar övriga säsonghamnar

3 388

2 191 3 246 2 464 1809 1918 2 259

Av n o r r l a n d s h a m n a r n a v i s a d e i n k o m s t e n i S k e l l e f t e h a m n en b e t y d a n d e ö k n i n g (78 %>). Detta gäller ä v e n luleådistriktet (64 °/o). Eljest h a r i n k o m s t m i n s k n i n g e n även i d e n n a g r u p p v a r i t ö v e r v ä g a n d e . D e n u p p g i c k s å l u n d a till 13 p r o c e n t i Gävle, i S ö d e r h a m n s - och s u n d s v a l l s d i s t r i k t e n till 37 resp. 38 p r o c e n t och i skellefteådistriktet till 17 procent. Som ett k o m p l e m e n t till i det föregående l ä m n a d e uppgifter o m medelink o m s t redovisas de o r d i n a r i e a r b e t a r n a s fördelning å olika i n k o m s t g r u p p e r å r e n 1938 och 1942 i tab. 15. T a b e l l e n utvisar, att å r 1938 5,5 °/o av samtliga s t u v e r i a r b e t a r e i h e l a riket h a d e en i n k o m s t u n d e r 1 000 k r . År 1942 h a d e m o t s v a r a n d e p r o c e n t t a l f ö r d u b b l a t s (10,9 % ) . U t g å r m a n från d e m , som h a d e en i n k o m s t u n d e r s t i g a n d e 2 500, utgjorde d e n n a a n d e l å r 1942 52,4 p r o c e n t m o t 28,8 p r o c e n t 1938. E n d a s t 4,5 p r o c e n t h a d e å r 1942 en i n k o m s t ö v e r s t i g a n d e 4 000 k r . mot 12,5 p r o c e n t 1938. E n s a m m a n f a t t n i n g a v de i tabellen m e d d e l a d e uppgifterna o m fördelningen efter å r s i n k o m s t l ä m n a s i följande s a m m a n s t ä l l n i n g , v a r i kvartiloch m e d i a n i n k o m s t e r u t r ä k n a t s . Undre kvartil Median övre kvartil H a m n 1938 1942 1938 1942 1938 1942 Stockholm 3 802 2 548 4 408 3 178 4 797 3 745 Göteborg 2 694 2 234 3 164 2 807 3 489 3 339 Malmö 3 528 2 929 3 767 3 189 4 012 3 389 Övriga årshamnar 2 487 1 924 2 786 2 500 3 198 3 100 Norrlandshamnar 1 805 1 274 2 660 2 026 3 472 2 604 Övriga säsonghamnar 2 500 1 389 2 771 2 075 3 349 2 635 Hela riket

2 347

1 733

3 028

2 441

3 661

3 173

156 ÖC es

c M r - ^ c o o o c v i i c i i ^ - o c o • T — l O O C O - f C T l C O C M T H C M • ^ f M i o r ^ o i o c o i — i

• *

—i

O CCXli—I

CM T-l

CO (M

<X> > 0 ^ i C^

"O t >

CO O

» O <X> <M T H

r h

c o c M c o c x i C i i o r o i - H T H

«a

i—

O OJ

—n

>ra

""* «tf

r/D

T—1

- *

—

-r-t

_ •* m

-t<

• *

CT>

05 Oi CM

00 O

00 CO

r»

00 rH

CO CM

•t*

i—1

«l

00 CO

-o |g

O l M i O O i ' ^ W O O l O C M O - ^ C O C O C ^ C O H T—I i—I CXI i—I GM CM

, r i

o O O i—l

«0

T-H

CIJ

I> ö <é

O Tt<

T-l

c ©

C 3 O

•*

l >

CT2 0 0

cö

00 lO OI COH « c tiD £

"C ö

• *

> -fl o

T-I

H c£>

iO »O

O CD

O O CO

S H

f W

f N

C -

Ö - ^ i-l

C *

• * •>#

H l

cö

-<*

I i — I o * |>.

C O C O c p Ö # i J i-H TH

J H *#

cö

•O

l >

• t - H i — l i - I C M C M C O C O - ^ ^ *

o o T-l

o »O lH

o o

o o o o o o o o iO O lO o CO

^ *

•<#

CO CO

rt^i6ÖTH^"i^é

T-H

•

»O

£ P

: : ; ; '. : • 5

;

c/:

O C i O l C P C J i C l C l C ^ C l

O C I l C i C ^ t j J O ^ C O C i C n O C J 3 0 1 C 7 J O C l C i C 1 0 1

o o O

CO CO I >

i-H

;

•c

O CÖ

- d C O O O O O C O C O - f r - l O

•3

I TH

r f

00 ci

cö

O co

o o i c n c B c s i r o o c i i C Ä o - * c T 2 - * o i - ^ t i a i ^ * o i

- T H T H T H C M C M C O C O ^ H " ' *

, S o o o o o o o o o ^ O O O O O O C D O O C O ' O O i O O i - O O ' O O D - r H r - I C M C M C O C O T i ^ l O

157 Härav framgår, att för hela riket år 1938 tre fjärdedelar av de ordinarie stuveriarbetarna hade en årsinkomst överstigande 2 347 kronor, hälften meia än 3 028 kronor och en fjärdedel mera än 3 661 kronor. 1942 voro motsvarande tal resp. 1 733, 2 441 och 3 173.

Kap. XI.

I n k o m s t av a n n a t arbete.

Ä frågeformuläret ha även inhämtats uppgifter om inkomst av annat arbete än stuveriarbete (kompletteringssysselsättning) under åren 1938—1942 samt under tiden Vi—37io 1943. Vidare har efterfrågats kompletteringssysselsättningens art åren 1942 och 1943. Som redan nämnts, ha dessa uppgifter lämnats av arbetarna själva och kunna av flera skäl ej anses fullt tillförlitliga. Även frånsett en allmän obenägenhet att lämna upplysningar av ifrågavarande slag tendera inkomstuppgifter, som hänföra sig till tidsperioder, som ligga längre tillbaka i tiden, att bli mindre tillförlitliga, då vederbörande uppgiftslämnare ofta inte kan erinra sig i detalj, vilka inkomster han då hade. Man får dessutom räkna med att under krigsåren även arbetslöshetshjälp eller inkomst under militärtjänstgöring kan ha inräknats i inkomstsumman. Till större delen torde emellertid vid bearbetningen felaktigheter av sistnämnda art ha kunnat tillrättas, bl. a. tack vara de uppgifter om arbetslöshetshjälp, som erhållits från arbetslöshetsnämnderna i vissa kommuner. I många fall har även av svaren ä frågeformulären framgått, att den redovisade inkomsten av annat arbete än stuveriarbete helt eller delvis avsett inkomst under militärtjänstgöring eller arbetslöshetshjälp. Trots de försök, som gjorts att justera felaktigheter, är dock icke materialet av den beskaffenhet, att det kunnat ligga till grund för en beräkning av stuveriarbetärnas totala inkomst under olika år. 1 den följande redogörelsen lämnas därför endast uppgifter om antalet ordinarie stuveriarbetare, som uppgivit inkomst av annat arbete än stuveriarbete under åren 1938—1942 och medelinkomst härav samt uppgifter om vad slags arbete utöver stuveriarbete vederbörande uppgiftslämnare haft under åren 1942 och 1943. Förekomsten av förtjänster vid sidan av stuveriarbetet samt inkomstbeloppens genomsnittliga storlek under olika år redovisas i tab. 16. Av tabellen framgår, att för hela riket av samtliga 4 247 redovisade ordinarie arbetare 8,1 procent hade uppgivit inkomst av annat arbete år 1938. Är 1942 hade ifrågavarande relationstal stigit till 24,8 procent. I hamnar, där hamntrafiken ligger nere under viss del av året, äro stuveriarbetarna även under normala förhållanden nödsakade att skaffa sig kompletteringssysselsättning. Sålunda hade 13,7 procent av arbetarna i norrlandshamnarna år 1938 uppgivit inkomst av annat arbete, och för övriga säsonghamnar var motsvarande tal 24,9 procent. Under kriget ha emellertid kompletteringssysselsättningarna fått en betydligt ökad omfattning. Sålunda visade norr-

158 T a b . 16. Antal o r d i n a r i e s t u v e r i a r b e t a r e , s o m uppgivit i n k o m s t av a n n a t a r b e t e å r e n 1938—1942 samt m e d e l i n k o m s t h ä r a v . 1938

Hamn

Stockholm Göteborg Malmö Övriga årshamnar Norrlandshamnar Övriga säsonghamnar Hela riket

Stockholm Göteborg Malmö övriga årshamnar Norrlandshamnar övriga säsonghamnar

o 1 13 225 99 343

1940 Antal arbetare 18 22 12 2 1 20 12 345 236 109 124 370 531

18 62 7 70 438 157 752

93 51 13 67 626 204 1054

Arbetare med inkomst av annat arbete i % av samtliga 21-5 4-2 4-2 6-3 7-6 2-7 0-6 1-5 7-6 4-1 0-6 0-6 1-2 8-5 8-9 1-7 1-5 2-5 38-1 26-7 13-7 14-3 21-0 51-3 27-4 39-4 24-9 31-2 24-8 125 177 8-1 8-7 Hela riket Medelinkomst av annat arbete 1096 673 817 645 109

Stockholm Göteborg Malmö Övriga årshamnar Norrlandshamnar övriga säsonghamnar Hela riket

608 383 553

1007 615 354 553

1004 708 538 694

527 730 692 727

807 707 1690 1205 841 769 851

landshamnarna år 1942 en ökning till 38,1 och övriga säsonghamnar till 51,3 procent. I hamnar där arbetet pågår året runt torde tidigare de ordinarie arbetarna endast i undantagsfall ha ägnat sig åt arbete utanför facket. Den betydande nedgång i sysselsättningen, som ägt r u m under kriget, har emellertid medfört, att även arbetare i dessa hamnar i viss utsträckning måst skaffa sig kompletteringssysselsättning. I Stockholm redovisade sålunda år 1942 något mer än en femtedel (21,5 °/o) inkomst vid sidan av stuveriarbetet. I Göteborg var motsvarande tal 6,3, i Malmö 7,6 och för övriga årshamnar 8,5 procent. I tabellen redovisas även medelinkomsten av annat arbete under olika år. För hela riket uppgick det genomsnittliga inkomstbeloppet år 1938 till 553 kronor. År 1942 var motsvarande medeltal 851 kronor, vilket innebär en ökning med 53,9 procent. För åren 1942 och 1943 hade även kompletteringssysselsättningens art efterfrågats. Vid bearbetningen av materialet ha härvid även de uppgifter, som lämnats å formuläret angående samtliga innehavda anställningar utom stuveriarbetet tjänat som ledning. I de fall, då mer än en sysselsättning an-

159 T a b . 17.

Ordinarie s t u v e r i a r b e t a r e , s o m l ä m n a t uppgift o m k o m p l e t t e r i n g s ' s y s s e l s ä t t n i n g u n d e r å r e n 1942—1943. Hela riket Stock- Göte- Malmö uvriga iNorr- uvriga procenårslands- säsongholm borg tuell hamnar h ämnar hamnar antal fördelning

Kompletteringssysselsättning

4 4 12 21 47

278 40 468 72 171

19 47 48 19 36

302 92 586 123 305

15-8 4-8 30-0 6-4 15-9

15 2 19

43 3 10

12 2 19

97 13 65

5-1 0-7 3-4

7 7

8 68

3 65

33 161

1-7 8-1

6 7 137

1 5 17

25 16 179

22 26 1209

17 6 293

76 61 1914

4-0 3-2 1000

16-8

9-9

22-8

73-5

73-6

45-1

1 Jordbruk

—

7 3 17

51 5 34

—

10 6 7

9 13

6 4

—

Samtliga

5 1 79

% av samtliga ordinarie stuveriarbetare

18-2

Industri och hantverk Byggnadsverksamhet Landtransport (utom

stuveri-

—

2 1

Vaktmästare, portvakter, eldare Diversearbete Grovarbetare utan närmare uppgift

givits, har vederbörande klassificerats efter den huvudsakliga sysselsättningen. I tab. 11 ha de ordinarie arbetare, som lämnat ifrågavarande uppgifter, fördelats efter kompletteringssysselsättningens art. I samband med redogörelsen för stuveriarbetarnas bostadsförhållanden har visats, att 30,9 procent av de ordinarie arbetarna i norrlandslänen voro ägare av jordbruksfastighet. Samtidigt påvisades, att flertalet brukningsdelar voro under 10 ha. De egna jordbruken hade sålunda för flertalet ägare varit ett otillräckligt tillskott ur * försörjningssynpunkt, varför behov av ytterligare kompletteringssysselsättning även gjort sig gällande bland dessa arbetare. I uppgifterna om kompletteringssysselsättning inom jordbruket ingå därför huvudsakligen endast de, som varit sysselsatta i jordbruksarbete hos andra. Endast ett fåtal av de i gruppen ingående ha utöver sysselsättning i stuveriarbete uteslutande haft sysselsättning vid eget jordbruk. Av tabellen framgår, att den vanligaste kompletteringssysslsättningen varit jordbruks- och skogsarbete. Icke mindre än 46,4 procent av dem, som lämnat uppgifter om kompletteringssysselsättningens art, hade haft dylikt arbete. I norrlandshamnarna uppgick motsvarande procenttal till 61,7. Den därnäst vanligaste kompletteringssysselsättningen var byggnadsarbete, som redovisas av 15,9 procent av uppgiftslämnarna. Inom industri och hantverk hade endast 6,4 procent varit sysselsatta.

160 Kap. XII.

Arbetslöshetshjälp.

Stuveriarbetarna ha liksom andra arbetare i säsongbetonade yrken tillhört de från arbetslöshetshjälp avstängda yrkesgrupperna. Avstängningsbeslutet trädde lör stuveriarbetarna i kraft redan i juni 1923 och varade till september 1940. På grund av det förändrade läget på arbetsmarknaden beslöt arbetsmarknadskommissionen då (cirkulär nr D, 1, 1940), att hjälpsökande arbetslösa stuveriarbetare skulle kunna komma i åtnjutande av arbetslöshetshjälp med bidrag av statsmedel på samma villkor, som gälla i fråga om övriga hjälpsökande. Även dessförinnan har dock möjlighet förelegat för arbe tslöshetsnämnd att erhålla dispens från avstängningsbestämmelserna om arbetslösheten på orten varit av större omfattning än den rent säsongmässiga. Från och med år 1942 redovisas hjälpsökande arbetslösa stuveriarbetare särskilt i hjälpsökandestatistiken. För tidigare år ha däremot dessa ingått i gruppen landtransport, som även omfattar chaufförer, åkeriarbetare m. fl. 1 tab. 18 lämnas uppgifter om antalet hjälpsökande arbetslösa stuveriarbetare i hela riket under tiden januari 1942—oktober 1944. Under åren 1942 och 1943 voro i medeltal 562 resp. 424 stuveriarbetare anmälda som hjälpsökande arbetslösa. Särskilt stort var antalet hjälpsökande under månaderna januari—april 1942, vilket sammanhänger med att den ovanligt stränga vintern då förorsakade sjöfarten särskilda hinder. Om man undantar nyssnämnda period, var antalet hjälpsökande under de nämnda åren relativt lågt. Under 1944 var däremot antalet även under sommarmånaderna avsevärt högre. Under åren 1942 och 1943 erhöllo i medeltal resp. 67,8 och 75,0 procent av de hjälpsökande arbetslöshetshjälp. En mera ingående undersökning om hjälpens omfattning och utformning har företagits för år 1942. Under nämnda år rapporterades hjälpsökande stuveriarbetare i 76 kommuner. Av dessa redovisade dock endast 16 kommuner mer än 10 hjälpta under någon avårets månader. Ifrågavarande kommuner ha specificerats i tab. 19, vari uppgifter lämnats om antalet hjälpta under samtliga månader 1942. Av tabellen framgår, att hjälpverksamheten hade sin största omfattning bland stuveriarbetarna i Göteborgs hamn (Göteborg och Mölndal) med i medeltal 158 hjälpta per månad. I övriga hamnar och distrikt var hjälpverksamheten i genomsnitt under året av mindre omfattning. Under de fyra första månaderna var dock antalet hjälpta relativt högt även i ett flertal av dessa kommuner, vilket sammanhängde med ovan berörda förhållanden. För att kunna kontrollera, i vilken utsträckning de i undersökningen ingående ordinarie stuveriarbetarna erhållit arbetslöshetshjälp under 1942, ha från samtliga arbetslöshetsnämnder, som under nämnda år någon månad redovisat minst 10 hjälpta, individuella uppgifter begärts om samtliga stuveriarbetare, som någon gång under året erhållit hjälp genom resp. nämnder, samt uppgift om hjälpens utformning och omfattning. Vid en jämfö-

161 T a b . 18. H j ä l p s ö k a n d e a r b e t s l ö s a s t u v e r i a r b e t a r e u n d e r t i d e n j a n u a r i 1942o k t o b e r 1944. Hela r i k e t .

Månad

Antal hjälpsökande arbetslösa stuveriarbetare

Januari . . . Februari .. Mars April Maj Juni Juli Augusti September . Oktober . .. November . December .. Årsmedeltal

Hjälpta i % av samtliga

Därav hjälpta

1205 1314 1436 1063 313 205 220 171 167 155 197 298 562

377 645 628 529 430 203 231 190 213 296 558 784 424

977 1004 927 907 819 536 499 503 524 546

736 899 924 779 236 161 153 131 128 94 143 184 381

180 436 473 443 379 173 206 150 142 212 394 624 318

665 752 670 681 621 433 438 385 417 412

61-1 68-4 64-3 73-3 75-4 78-5 69-5 76-6 76-6 60-6 72-6 61-7 67-8

47-7 67-6 75-3 83-7 88-1 85-2 89-2 78-9 66-7 71-6 70-6 79-6 75-0

68-1 74-9 72-3 75-1 75-8 80-8 87-8 76-5 79-6 75-5

relse mellan de i undersökningen ingående stuveriarbetarna och de av arbetslöshetsnämnderna redovisade hjälpta stuveriarbetarna i ifrågavarande kommuner, visade det sig, att av samtliga under året hjälpta, 1 486, ingingo 939 ordinarie och 39 extra stuveriarbetare i undersökningen. T a b . 19. A n t a l e t s t u v e r i a r b e t a r e , s o m e r h å l l i t a r b e t s l ö s h e t s h j ä l p u n d e r o l i k a m å n a d e r å r 1942, f ö r d e l a d e efter k o m m u n , g e n o m v i l k e n hjälp e r h å l l i t s . Kommun

ÅrsJan. Febr, Mars Apr. Maj Juni Juli

A.U2. Sept, Okt. Nov. Dec. medel-

tal

Stockholm Norrköping Oskarshamn Västervik Malmö Hälsingborg Halmstad Göteborg Mölndal Uddevalla Karlstad Gävle Hudiksvall Sundsvall 1 Sköns lk. 1 Gudmundrå lk.2 . . Övriga kommuner. Summa

36 17 2 19 45 3 428 3 1

1 10 60 45 58 736

Sundsvallsdistriktet. 11—448874.

35 68 19 10 25 51 33 361 12 3 12 17 1 15 84 66 87 899 2

45 177 84 61 20 14 14 6 131 98 46 41 31 1 225 128 133 9 3 3 14 17 6 14 11 19 15 17 15 16 8 3 78 70 7 66 58 16 95 56 11 924 779 236

1 1 2 4 15 8 161

Härnösandsdistriktet.

5 13 7

4 10 9 131

46 1

15 2

34 7

102 1 1

3 7 6

6 15

20 184

37 23 4 3 28 16 6 155 3 4 4 5 3 4 29 26 31 381

162 T a b . 20.

Ordinarie s t u v e r i a r b e t a r e , s o m e r h å l l i t a r b e t s l ö s h e t s h j ä l p u n d e r 1942, f ö r d e l a d e efter h j ä l p p e r i o d e n s längd. Antal hjälpta

Hamn eller distrikt

Oskarshamn Hälsingborg Halmstad Göteborg Uddevalla Gävle Hudiksvall Sundsvallsdistriktet 1 . Härnös andsdistriktet 2 Summa 1

därav hjälpta under sammanlag t . . . dagar

Hela i % av 91— an- samt- 1—15 16—30 31—45 46—60 61—90 120 talet liga

123 50 4 5 39 62 37 449 13 11 10 12 80 44

28-4 34-5 50-0 19-2 56-5 36-0 54-4 55-2 46-4 34-4 4-5 25-0 37-0 47-8

16 4

72 3

—

— —

1 8 11 6 71 1

3 2 4 5

939 1 39-5 132

Sundsvall och Skön. —

4 48 3 144 3 3 1 2 21 5

19 14 1 1 6 3 13 85 9 1 2 8

—

7 24 3 1 2

— 11 41

2 5 6 15 3

309 1 162 1 120

7 5

— — 17

— 4 50

över 120

— —

. — —

— —

— — —

7 10

28 45 51 65 51 21 38 44 32 54 39 40 55 71

1 2

5 1 25 19 133

Medelantal hjälpdagar per hjälpt

Gudmundrå.

Resultatet av den särskilda undersökningen utvisar sålunda, att icke mindre än 39,5 procent av samtliga i undersökningen ingående ordinarie stuveriarbetare hemmahörande i de undersökta kommunerna och 12,2 procent av de extra arbetarna någon gång under 1942 erhållit arbetslöshetshjälp. Hjälp förhållandena bland de ordinarie arbetarna i olika hamnar eller distrikt framgår av tab. 20, vari även meddelas uppgifter om hjälpperiodens längd. Tabellen utvisar, att i flertalet av dessa hamnar mellan 1ls och hälften av de ordinarie arbetarna hade erhållit arbetslöshetshjälp under året. Hjälpperioden uppgick i genomsnitt till 42 dagar. Närmare hälften hade erhållit hjälp under kortare tid än en månad. Längre hjälpperioder förekommo framför allt i Sundsvalls- och härnösandsdistrikten, där 58,8 resp. 77,3 procent erhållit hjälp över 45 dagar. Vid en närmare granskning av de av arbetslöshetsnämnderna meddelade uppgifterna, fäster man sig vid det förhållandet, att ett betydande antal stuveriarbetare erhållit arbetslöshetshjälp men icke ingå i undersökningen. Detta beror givetvis på att undersökningsmaterialet icke är fullständigt. En jämförelse mellan hela antalet ordinarie arbetare och antalet i undersökningen ingående i dessa hamnar vid undersökningstillfället utvisar, att 879 ordinarie arbetare, eller 27,0 procent av samtliga, icke deltagit i undersökningen. Antalet i undersökningen ingående extra arbetare utgjorde 319. Uppgifter om hela antalet extra arbetare har helt naturligt icke kunnat erhållas, då detta varierat högst betydligt. Det förefaller emellertid sannolikt, att repre-

163 T a b . 21.

Ordinarie s t u v e r i a r b e t a r e , s o m e r h å l l i t a r b e t s l ö s h e t s h j ä l p u n d e r 1942, f ö r d e l a d e efter h j ä l p f o r m . Endast kontantunderstöd

Hamn eller distrikt

Stockholm Norrköping Oskarshamn Västervik Hälsingborg Malmö Halmstad Göteborg Uddevalla Karlstad Gävle Hudiksvall Sundsvallsdistriktet Härnösandsdistriktet Summa

109 49 4 1 39 62 2 445 13 3 10 11 69 40 857

Endast arbete

Både arbete och kontantunderstöd

3 1 •

—

— — 14

21 4

— 8

— 2 1 29

1 9 3 53

Summa

123 50 4 5 39 62 37 449 13 11 10 12 80 44 939

Därav arbetare, som jämte dagunderstöd även erhållit hyreshjälp

81 38 4' 2 37 . 54 12 379 10 3 3

— 19 20 662

sentativiteten bland de extra arbetarna icke är sämre än bland de ordinarie. Det låga antalet redovisade extra arbetare beror på att de extra arbetarna på grund av sysselsättningsförhållandena i stuverifacket under kriget i stor utsträckning övergått till andra arbetsområden. Om man antar, att representativiteten såväl bland ordinarie som bland extra arbetare är densamma, erhåller man en betydligt lägre hjälpprocent bland redovisade än bland icke redovisade stuveriarbetare (36,3 mot 51,0 °/o). Detta skulle sålunda betyda, att undersökningens uppgifter om i vilken utsträckning stuveriarbetarna erhållit arbetslöshetshjälp måste betraktas som minimisiffror. Av de uppgifter, som erhållits från arbetslöshetsnämnderna, framgår — som tidigare nämnts — även h u r hjälpen utformats. Arbetslöshetshjälp kan som bekant erhållas dels i form av kontantunderstöd dels i form av arbete (sysselsättning vid statliga eller statskommunala beredskapsarbeten, statskommunala reservarbeten eller rent kommunala arbeten). De ordinarie stuveriarbetarnas fördelning på hjälp former under år 1942 i de undersökta kommunerna framgår av tab. 21. Tabellen utvisar, att av hela antalet hjälpta icke mindre än 91,3 procent hade erhållit hjälp endast i form av kontantunderstöd, 3,1 procent i form av arbete, och 5,6 procent hade erhållit hjälp både i form av arbete och understöd. Av hela antalet kontantunderstödda hade 72,7 procent samtidigt erhållit hyreshjälp. På grund av den ojämna sysselsättningen i stuveriarbete under kriget h a vissa arbetslöshetsnämnder beretts möjlighet att lämna arbetslöshetshjälp åt stuveriarbetare, som samtidigt stått till arbetsgivarens förfogande, dä behov av arbetskraft inom facket förelegat.

164 Genom ett medgivande från arbetsmarknadskommissionen 1941 har sålunda i Göteborg en uppdelning av stuveriarbetarkåren företagits, så att stuveriarbetare, som icke kunnat helt permitteras, växelvis i två grupper sysselsatts i stuveriarbete resp. åtnjutit kontantunderstöd. I Sundsvalls- och härnösandsdistrikten ha fr. o. m. 1944 arbetslöshetsnämnderna i Sundsvall, Skön och Gudmundrå satts i tillfälle att hänvisa stuveriarbetare till närbelägna beredskapsarbeten. Då tillfälle till arbete inom stuverifacket erbjudit sig, ha dessa arbetare beviljats permission från beredskapsarbetet i högst tolv dagar och sålunda kunnat återgå till detta, då det tillfälliga arbetet inom facket upphört. Dessa bestämmelser gälla givetvis endast under den del av året, då hamntrafiken pågår. Under övrig tid ha för stuveriarbetare tillämpats samma villkor för erhållande av arbetslöshetshjälp, som gälla för övriga hjälpsökande.

Kap. XIII.

B e h o v e t av s t u v e r i a r b e t a r e vid e n å t e r g å n g till jfredsförhållanden.

Undersökningen har visat, att en minskning av den ordinarie stuveriarbetarkåren ägt rum under kriget samt att en viss del av de arbetare, som tillhör denna kår permitterats för arbete inom annat fack. Samtidigt har framhållits, att större delen av de extra arbetarna övergått till andra yrkesområden. En ökning av fartygstrafiken torde i första hand medföra, att de arbetare som varit permitterade eller tidigare tillhört den ordinarie kåren och som sålunda representera den vana arbetskraften, återgå till sin forna sysselsättning. I vilken utsträckning detta kommer att ske, beror givetvis på arbetstillgång och arbetsvillkor närmast efter kriget inom de näringsgrenar, där dessa då äro sysselsatta. För att få en uppfattning om storleksordningen av det ytterligare behov av arbetskraft utöver de för närvarande anställda, som kan beräknas uppkomma vid en återgång till normala förhållanden, måste givetvis kalkylen bygga på antagandet, att fartygstrafiken kommer att återgå till den omfattning den hade före kriget och att stuveriarbetet härvid kommer att erfordra samma arbetsstyrka som förut. Beträffande den ordinarie kåren har undersökningen givit vid handen, att en minskning med 14,4 procent ägt rum sedan förkrigstiden. Vid undersökningstillfället den 1 november 1943 uppgick totalantalet ordinarie arbetare till 5 554 man. Med ledning av det anförda procenttalet kan den ordinarie stuveriarbetarkårens storlek uppskattas till ca 6 500 man före kriget. En återgång till förkrigstidens sysselsättningsförhållanden skulle sålunda erfordra en ökning av den ordinarie kåren med ca 950 man. Av undersökningen h a r vidare framgått, att en betydande del av den ordinarie kåren var i den ålder att det är tvivelaktigt, om dessa arbetare kunna återgå till stuveriarbetet. Sålunda voro icke mindre än 899 man eller 21,2 procent över 60 år. Under förutsätt-

165 ning att arbetare över 65 år (351 man) icke kunna komma ifråga vid en återgång till stuveriarbetet, kan den erforderliga ökningen av den ordinarie kåren uppskattas till 1 300 man. En motsvarande beräkning för de extra arbetarna är ej av fullt samma värde, eftersom dessa arbetare kunna vara sysselsatta med stuveriarbete i mycket varierande omfattning. Uppgifter om den extra stuveriarbetarkårens storlek vid undersökningstillfället och före kriget ha, som tidigare framhållits, icke kunnat erhållas. En viss uppfattning om extrakåren k a n emellertid erhållas på grundval av 1940 års folkräkning. Enligt denna uppgick hela antalet stuveriarbetare den 31 december 1940 till 9 664 man. Häri ingå både ordinarie och extra arbetare. Fråndrages det beräknade antalet ordinarie, torde de extra arbetarnas antal vid folkräkningstidpunkten uppgått till minst 3 000 man. Antages vidare representativiteten för de i undersökningen redovisade extra arbetarna vara lika stor som för de ordinarie (76,5 °/o), torde de förras antal vid undersökningstillfället uppgått till inemot 1 000 man. Från folkräkningstidpunkten till undersökningstillfället torde sålunda ha skett en reducering av extrakåren på omkring 2 000. Detta torde böra betraktas som en minimisiffra för den minskning extrakåren undergått under kriget, då en viss minskning skedde redan före den 3 7i 2 1940. En återgång till fredsförhållanden skulle sålunda — under givna förutsättningar — innebära, att den ordinarie kåren måste ökas med omkring 1 300 och extra kåren med minst 2 000. Det bör emellertid uppmärksammas, att de ordinarie kårerna i vissa hamnar redan före kriget ansågos vara för stora i förhållande till behovet. Rationalisering av arbetet i hamnarna, såsom anskaffandet av nya kranar etc, tenderar även att minska stuveriarbetarkåren.

Kap. XIV.

F r å g a n o m k o m p l e t t e r i n g s s y s s e l s ä t t n i n g för stuveriarbetare.

För att erhålla en uppfattning om möjligheterna att på olika orter bereda stuveriarbetarna kompletteringssysselsättning, företogo tjänstemän inom kommissionen under tiden november 1943—mars 1944 resor till ett flertal hamnar. Därvid tog man framförallt sikte på att söka få en uppfattning om, vilka nya arbets- och sysselsättningsprojekt, som kunna tänkas som utfyllnad under de perioder, då arbetstillgången i hamnarna är otillräcklig. En allmän arbetshypotes vid denna undersökning har varit, att problemet skulle kunna lösas antingen så, att stuveriarbetarkåren sammankopplades med någon annan större, redan på resp. ort befintlig arbetsenhet, eller så, att något nytt industriellt, hantverksmässigt eller därmed jämförligt initiativ toges för att utfylla tiden under säsongdalama eller under kortare, arbetsfria perioder mellan båtarna. Framkomna förslag om anordnande av offentliga arbeten ha däremot icke upptagits till behandling i detta sammanhang.

166 I det följande lämnas en sammanfattning av det resultat, tjänstemännen kommit till under dessa resor. Därvid har samma indelning beträffande hamnarna följts, som tidigare angivits i denna utredning. Norrlandshamnar. I Luleå framkom ett förslag att vid hamnen uppföra en mindre smedja och snickeriverkstad, där stuveriarbetarna skulle kunna sysselsättas dels med reparationen av för stuveriarbetets bedrivande nödvändigt material, dels med annat arbete från utomstående beställare. Sysselsättningen i denna verksamhet skulle icke behöva hindra stuveriarbetarna att passa »ropen» tre—fem gånger per dag. Arbetet skulle också utan hinder kunna helt nedläggas vid de tillfällen, då all tillgänglig stuvarpersonal behövdes i hamnen. Småindustriföreningen i Norrbottens län hade länge hyst planer att söka sysselsätta stuveriarbetarna under deras arbetsfria mellanperioder. Dessa planer hade vid tidpunkten för undersökningen avancerat så långt, att ett fåtal stuveriarbetare i Luleå sysselsatts i den småindustri, som hittills kunnat bedrivas. Erfarenheterna av att använda stuveriarbetare inom småindustrin synas dock icke ha varit de bästa. Möjligen skulle ett genom arbetsförmedlingens försorg företaget urval av de arbetare, som kunna tänkas ifrågakomma för dylikt arbete, skapa möjligheter att få fram lämplig arbetskraft. Planer förelågo även på att starta tillverkning av bl. a. skidstavar och tältsängsramar. Beträffande övriga hamnar i luleådistriktet förhåller det sig så, att stuveriarbetarna där i regel ha annan sysselsättning vid sidan av stuveriarbetet, varför de ej äro helt beroende av skeppningen i hamnen. Förekommande kompletteringssysselsättningar äro t. ex. vedhuggning, timmerawerkning, isupptagning och arbete på eget småbruk. Beträffande Piteå kan anföras, att ehuru en väsentlig del av stuveriarbetarna samtidigt äro småbrukare, ganska stora svårigheter gjort sig gällande under de senaste åren, då dessa småbruk i allmänhet äro av så ringa bärkraft, att det är nödvändigt för innehavarna att genom annat arbete skaffa sig kontanta medel. För piteådistriktet har framkommit ett förslag att starta en emballageindustri för tillverkning av tjärtunnor, för vilka man kunde få en avnämare i Statens skogsindustriers trädestillationsverk. Isupptagning för försäljning till södra Sverige har också angivits såsom ett lämpligt sysselsättningsobjekt. I Västerbottens län kan det icke sägas föreligga något egentligt sysselsättningsproblem för stuveriarbetarna utom i Holmsund, där dock ledningen för Holmsundsbolaget förklarat sig villig att på vissa villkor anställa ett antal stuveriarbetare i sin tjänst. Västernorrlands län kan i förevarande avseende indelas i tre distrikt: örnsköldsviks-, ådals- och sundvallsdistrikten. I örnsköldsviksdistriktet rekommenderas från arbetarhåll en radikal nedskärning av ordinarie kåren, förslagsvis till 4 gäng, eller sammanlagt 36 man. En del av de stuveriarbetare, som icke hade någon fast inkomst vid sidan av stuveriarbetet, hade börjat tillverka s. k. laddor och de övriga hade under mellansäsongerna sysslat med

167 skogsarbete. Som ett huvudintryck av besöket i Örnsköldsvik kvarstår, att man där på allt vis sökt att själv lösa de problem, krisen medfört, och detta icke utan framgång. Vid besöket i ådalsdistriktet framkommo flera förslag till lösning av sysselsättningsfrågan. Ett sätt att öka sysselsättningen vore att söka förmå stuveriarbetarna att åtaga sig även s. k. skiltstuvning, vilket de emellertid av principiella skäl vägrat. E n annan möjlighet vore, att stuveriarbetarna finge ombesörja den nu av sågverkspersonal utförda lastningen av timmer på järnvägsvagnar. Detta senare förslag torde dock stranda dels på stuveriarbetarnas obenägenhet att taga arbete för sågverksarbetarnas lägre timlön, dels på industriföretagarnas uppenbara ovilja att taga in stuveriarbetare bland sin personal. Då Gudmundrå kommun icke vore självförsörjande med ved föreslogs vidare, att man skulle föranstalta om en inventering av kommunens vedproduktion för att därefter igångsätta en vedhuggning i kommunal regi. Sundsvallsdistriktet är till största delen beroende av utskeppning av trämassa, varför situationen under avspärrningen varit synnerligen brydsam. En möjlighet till väsentlig förbättring av stuveriarbetarnas inkomster ansågs ligga däri, att stuveriarbetarna finge övertaga den pråmlastning, som f. n. ombesörjes av industrierna själva. Ett överlåtande på stuveriarbetarna av kalklossningen vid Aloxidverken, som nu utföres av företagets egen personal, torde kunna ytterligare förbättra situationen. Ett intensivt samarbete med länets företagarföreningar förordades. Dessa företagarföreningar hade redan låtit verkställa vissa utredningar angående för länet lämpliga kompletteringsindustrier. I såväl ådals- som sundsvallsdistriktet kunde man tänka sig en sammanslagning av flera kårer, varigenom en utjämning av antalet arbetstillfällen kunde komma till stånd. Beträffande Gävleborgs län kan nämnas, att huvudsakligen förhållandena i Söderhamn torde komma att giva anledning till särskilda åtgärder. I Hudiksvall har visserligen stuveriarbetarnas medelinkomst under 1943 varit anmärkningsvärt låg, men trots detta har endast i undantagsfall arbetslöshetshjälp sökts. Arbetsförmedlingen i Hudiksvall hade skaffat äldre stuveriarbetare möjlighet att efter avhämtande av anvisningskort på förmedlingen få företräde till snöskottning vid statens järnvägar. Av 40 företrädesberättigade stuveriarbetare hade dock under vintern 1943/44 endast 20 avhämtat anvisningskort på arbetsförmedlingen. I Gävle ansågs stuveriarbetarnas medelinkomst under 1943 ha varit tillräckligt stor för att medgiva en dräglig existens. Oavsett om initiativet till en kompletterande sysselsättning tages genom enskilda, kooperativt eller genom ett stuveribolag eller annan företagare, kan det kanske vara av intresse att här sammanställa de förslag, som under resorna till norrlandshamnarna påträffats genomförda eller förslagsvis diskuterats.

168 Förekommande kompletteringssysslor: Tillverkning av laddor (Örnsköldsvik, Piteå), gengasvedkapning (Örnsköldsvik), isupptagning (Luleå, Piteå, Holmsund), fiske (Luleå, Piteå, Holmsund m. fl.), skogsarbete.

Föreslagna

kompletteringssysslor:

Tillverkning av barkspadar, yxskaft, kälkar, träskor, träleksaker, laggkärl, jordbruksredskap, turistslöjd, snickerier, möbler, trähus, tältsängsramar, tjärtunnor, vedgårdsarbete, arbete i smedja.

Övriga säsonghamnar. Beträffande under resorna besökta hamnar tillhörande gruppen »övriga hamnar» förelåg ingenstädes sysselsättningsproblem av sådan art, att omedelbart ingripande utifrån var av nöden. På en del håll hade stuveriarbetarkårens numerär genom långtidspermitteringar nedbringats till ett absolut minimum, medgivande en dräglig existens för de i arbetet kvarstående. Årshamnar. I flertalet årshamnar som besöktes förelågo icke några större sysselsättningsproblem, då de lediga stuveriarbetarna i stor utsträckning själva skaffat sig kompletteringssysselsättning. I Göteborg är det dock även under normala tider svårt för stuveriarbetarna att erhålla jämn sysselsättning, beroende på att utom den egentliga stuveriarbetarkåren finnes ett flertal grupper, som förutom annan sysselsättning även syssla med stuveriarbete, såsom t. ex. spannmålsarbetare, kolarbetare, speditionsarbetare m. fl. Den starka decentralisationen försvårar i hög grad ett rationellt utnyttjande av arbetskraften. Beträffande Stockholm har ett visst utnyttjande av arbetskraften för arbetsuppgifter inom angränsande yrkesområden redan förekommit; sålunda har under de senaste åren hamnarbetarkåren sysselsatts med kolbärning, speditionsarbete och liknande, och även åkerier och expressbyråer har erbjudit kåren vissa arbetstillfällen. Som lämpliga arbetsobjekt ha från arbetarhåll föreslagits ombyggnad av hamnen, uppförande av vissa lokaler för hamnarbetare (matkurar, väntrum, värmestugor) och liknande. Vad gäller situationen i västerviksdistriktet föreligger där det förhållandet, att stuveriarbetarna äro uppdelade i tre kårer, varav en i Västervik, en i Gamleby (20 km från Västervik) och en i Verkebäck (11 km från Västervik). Då dessa tre kårer tillämpa sinsemellan olika taxor, uppstår konkurrens hamnarna emellan i så mån, att fartyg med last till Västervik med omnejd ofta hellre gå in till Gamleby eller Verkebäck, emedan omkostnaderna för lossningen där bliva lägre. Som lösning på problemet föreslogs en sammanslagning av de tre kårerna och en fördelning av arbetstillfällena mellan samtliga arbetare. Förutsättningen för förslagets genomförande vore givetvis, att enhetliga taxor tillämpades i samtliga de tre hamnarna. Svårigheterna skulle säkerligen även lätta, om stuveribolaget kunde förmås medgiva längre och större antal permitteringar.

169 Vid besöket i Trelleborg framlades som lämpliga arbetsprojekt för stuveriarbetare utöver arbete i hamnen, t. ex. arbete i tullpackhuset, i kylhuset, hos åkare och vid Trelleborgs gummifabrik. De äldre arbetarna. En viktig del av sysselsättningsfrågan utgör problemet med de äldre arbetarna. Av den statistiska undersökningen har framgått, att en betydande del av stuveriarbetarkåren var över 60 år. För att på lämpligaste sätt tillvarataga denna äldre arbetskraft, som icke kan tänkas taga t. ex. skogsarbete eller annat hårdare arbete, har i viss utsträckning bildats s. k. »gubbgäng» eller »G-lag», vilka utföra lättare arbete. Sammanfattning. I allmänhet synas försöken att i större skala sysselsätta stuveriarbetare i industrierna ha mött svårigheter, främst beroende på dessa arbetares motvilja mot det i regel per tidsenhet sämre betalda industriarbetet. Härtill kommer även den särskilt bland äldre stuveriarbetare gängse förekommande oviljan att taga annat arbete än just stuveriarbete. Undersökningen har visat, att nya initiativ till lämpliga kompletteringssysselsättningar förekommit och av exemplen har framgått, att förutsättningar för ytterligare steg i den riktningen äro för handen. För Norrlands vidkommande bör anmärkas, att därvarande småindustri- och företagarföreningar i stort sett äro intresserade, men att de som regel kräva en kapitalinsats på minst 20 %> av företagare i sådana företag, som finansieras med deras hjälp. En förutsättning för dylikt samarbete mellan föreningarna och stuveriarbetarna torde dock vara, att initiativet kommer från arbetarna själva. Efter vad vid förfrågan meddelats, torde något principiellt hinder icke föreligga mot att transportarbetarförbundet investerar kapital i av stuveriarbetare bedrivet företag. På sina håll har påpekats risken i att under nuvarande krisbetonade förhållanden investera kapital i företag av ovannämnd karaktär. Troligt vore nämligen, att stuveriarbetare, sysselsatta inom dessa företag, så snart normala förhållanden inträdde, skulle lämna denna kompletteringssysselsättning och helt återgå till stuveriarbete. Av samma skäl har det heller icke ansetts lämpligt med omskolning av en del av stuveriarbetarna. Flertalet komme sannolikt att vid fredliga förhållanden återgå till sitt ursprungliga yrke. Av undersökningen har klart framgått, att stuveribolagen, med några relativt få undantag, medgivit långtidspermitteringar i största möjliga utsträckning. På ett flertal orter har muntlig överenskommelse ingåtts mellan arbetsgivar- och arbetarparterna att inskränka rekryteringen i högsta möjliga grad. Dels på grund härav och dels på grund av den naturliga avgången i de högre åldersklasserna ernås en reducering av kårens numerär ned till det absoluta minimum, som erfordras för att stuveriarbetet skall kunna utföras tillfredsställande. En sammanfattning av föreslagna åtgärder följer nedan.

170 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7.

Nedskärning av kårernas storlek. Långtidspermittering för dem, som kunna erhålla andra anställningar. Startande av mindre företag som kompletteringssysselsättning. Inlemmande av kåren i ett storföretag. Beredande av arbete i av skeppningen intresserade företag. Sammanslagning av flera kårer. Startande av lämpliga beredskapsarbeten i statlig eller kommual regi.

171 Tabellbilaga 1.

Ordinarie stuveriarbetare i olika hamnar fördelade efter personliga förhållanden.

Hamn

Stockholms stad . . . Stockholms län . . . Norrtälje Nynäshamn Södertälje Uppsala län Enköping Fagerviken Skutskär Uppsala Södermanlands län Eskilstuna Nyköping Oxelösund Östergötlands lån . Linköping Motala Norrköping Valdemarsvik . . Jönköpings lån . . . Jönköping Kalmar län Bergkvara Borgholm Figeholm Gamleby Kalmar Oskarshamn . . . Solstadström . . . Verkebäck Västervik Gotlands län Burgsvik Fårösund Klintehamn . . . . Ronehamn Slite Visby Blekinge län Karlshamn . . . . Karlskrona . . . . Ronneby Sölvesborg 1

Jfr sid. 142.

Hela därav i åldern antalet redovisade 50—60 60—65 65—co år år år arbetare

433 22 6 10 6

94 6 2 2 2 12

64 1 — — 1 7

51 6 53 3 8 42 159 5 3 145

7 5 — 24 2 4 18 55 3 1 49

6 1 16 — 2 14 31 2

6 6

2 2

10 2 19

1 2 1

38 8

6 4

7 4 26

1 1 5

44 8 8 3 8 5 12 76 18 13 24 21

14 3 1 2 1 3 4 23 6 2 8 7

84 3 24

—.

28 1

54 3 2 1 — 12

Antal arbetare med lyte 1

100 2 1

1 3

1 11 — 7 __ — 7 28

2 1 10 2 1 7 12

— 28

1 11 —

12 1 —

—

9 2 —

1 4 1 —

8 5 — —

3 1 1 —

5 5 — _ 1 — — 4 14 — 7 3 4

2 3 2 — — —

2 6 1 1 2 1 1 — 8 1 1 1 5

—.

1 14 1 2 7 4

Antal gifta

334 12 2 6 4 61 2 17

37 5 42 2 5

35 106 4 3 98 1 3 3 101 7 7 1 16 33 6 6 4 21 32 6 3 3 8 4 8 53 11 7 17 18

därav Antal med barn arbetare som äga under fastighet 16 år

124 5 — 4 1 31

34 4 1 3 — 49

8 21 2 9

22 25 2 10

2 7 30 1 3 26 — 1 1 50 7 6 1 7 13 — 4 1 11 12 — — 1 7 2 2 13 5 1 3 4

1 9 14 1 1 10 2 — — 32 5 1 1 11 1 3 2 2 6 34 8 5 2 8 5 6 49 7 4 22 16

172 Hamn

därav i åldern Hela antalet redo60—65 65—co visade 50—60 år år år arbetare

Antal arbetare med lyte

8 2 6

32 4 1 4 22

Antal gifta

därav med barn under 16 år

32 5 27

7 2 5

324 55 14 47 146 28 34

105 22 7 15 41 15 5

102 8 7 12 49 15 11

78 7 45 26

23 4 11 8

18 2 8 8

597 571 3 4 19

231 220 2 2 7

60 51

3 2 1

1 1

2 2

13 1 1 11

26 2

Antal arbetare, som äga fastighet

17 2 15

118 14 4 13 61 2 24

48 11

Malmö Trelleborg Ystad

387 69 16 53 172 36 41

75 12 5 12 26 6 14

Falkenberg Halmstad Varberg

121 10 68 43

33 1 18 14

17 2 12 3

18 1 2 15

6 2

853 814 4 7 28

257 242 1 3 11

119 116

76 74

252 248

7 5 2

40 10 3 27

18 3

5 3

2 1

32 6 1 25

37 3 9 14 11

17 5 9 3

6 1 1 3 1

8 1 2 4 1

75 2 21 25 27

42 1 12 11 18

49 Skoghall

103 5 32 34 32

Örebro län Örebro

9 9

1 1

—

4 4

—

43 21 22

13 4 9

4 1 3

36 18 18

11 6 5

8 3 5

470 224 48 19 33 146

138 69 14 5 6 44

60 26 12 5 17

36 18 4 4 6 4

51 39 7 1 1 3

360 182 28 13 25 112

158 68 12 6 12 60

212 61 12 14 26 99

384 15 92 15 216 46

121 7 35 1 61 17

15 1 25 2

80 1 33 1 41 4

306 15 75 13 164 39

164 9 43 10 78 24

170 14 62 12 64 18

Kristianstads

lån

Malmöhus län Hälsingborg Kopparverkshamnen . .

Göteborgs o. Bohus län . . Göteborg Lysekil Strömstad Uddevalla Älvsborgs län Åmål Skaraborgs län Lidköping Otterbäcken Värmlands län Arvika Karlstad

Västmanlands

län

Gävle Norrsundet Söderhamnsdistriktet. . Västernorrlands lån Husum Härnösandsdistriktet. . Sundsvallsdistriktet . . . Örnsköldsvik

41 6 35

5 24 6 2

2 7

7 19 23

173 H am n

Västerbottens län Holmsundsdistriktet Hörnefors Nordmaling Norrbyn Ratan Rundviksverken Sikeådistriktet Skelleftehamn Skellefteådistriktet .. Umeå Norrbottens län .. Båtskärsnäs . . . Haparanda . . . Kalixdistriktet Luleådistriktet Piteådistriktet Seskarö Törefors Hela riket

Hela därav i åldern antalet redovisade 50—60 60—65 65—co år år år arbetare 505 67 23 12 50 33 58 64 13 165 20

161 12 5 3 19 8 22 18 4 65 5

286 23 22 38 51 120 17 15

81 9 7 7 11 36 6 5

13 1

4 247

548 Antal arbetare med lyte

17 1 2 2 2 7 2 1

271 32 17 7 24 14 30 33 9 93 12 157 13 6 23 28 71 7 9

206 21 12 33 13 107 9 11

3 225

4 3 5

4 3

1 17 2

1 1 11 2

därav Antal med barn arbetare, under som äga 16 åi- fastighet

420 53 21 11 39 20 49 52 12 146 17 214 17 9 31 42 95 9 11

35 2 1

1 4 7

Antal gifta

408 23 20 6 44 27 52 56 10 151 19

174 Tabellbilaga

Medelantal arbetstimmar för ordinarie stuveriarbetare åren 1938—1942. Antal redovisade arbetare

stad

885 Stockholms län. Nynäshamn

2 278

2 238

2 266

Uppsala lån. Fagerviken Skutskär

24 51

148 903

172 842

63 489

87 490

167 547

1504 Östergötlands lån. Norrköping 1

908 Kalmar län. Borgholm Kalmar Västervik

10 38 26

747 1579 1421

761 1652 1498

455 1034 796

363 940 818

306 884 771

Gollands län. Visby

1821 Blekinge län. Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

18 13 24 21

1815 1120 1350

1648 1375 1476

1043 1192 783

1120 1192 828 911

1198 1192 635 710

18 51 16 53 36 41

1159 1306 1412 1509 1000 1036

1137 1377 1498 1475 1163 1137

671 1114 1299 1239 954 1092

514 849 1403 1143 954 1039

473 799 1316 1051 1020 963

Hallands län. Falkenberg Halmstad Varberg

10 68 43

1150 1301 1201

1203 1527 1341

881 1229 1383

745 825 650

504 866 1021

Göteborgs o. Bohus län. Göteborg Uddevalla

814 28

1769 1731

1979 1878

1088 2 022

1878 1171

1212 966

Hamn

Stockholms

Södermanlands Oxelösund

Kristianstads Åhus Malmöhus

lån.

lån län.

Hälsingborg: Gamla Dragarlaget Övriga arbetare . . . Kopparverkshamnen Landskrona Trelleborg Ystad

1 Antal timmar per år

Se sid. 147.

175 Antal timmar per år

redovisade arbetare

1942 Skaraborgs län. Lidköping Otterbäcken

10 27

1008 1247

1257 1683

875 987

876 738

935 614

Värmlands län. Karlstad Kristinehamn Skoghall

32 34 32

1269 1228 1365

1496 1420 1528

888 813

730 606

850 658

1073 Västmanlands Köping Västerås

21 22

1938 1488

1926 1798

1376 1118

1521 1195

1349 1120

Gävleborgs län. Gävle Hudiksvall Iggesund Norrsundet Söderhamnsdistriktet

224 48 19 33 146

1410 1088

661 350 613 784

791 469 406 657

Västernorrlands län. Husum Härnösandsdistriktet Köpmanholmen Sundsvallsdistriktet . Örnsköldsvik

15 92 15 216 46

Västerbottens län. Holmsundsdistriktet . Hörnefors Norrbyn Rundviksverken Sikeådistriktet Skelleftehamn Skellefteådistriktet . . Umeå Norrbottens län. Båtskärsnäs Kalixdistriktet Luleådistriktet Törefors

Hamn

län.

955 854

986 948 943

991 714 473 579 693

804 1200 1178 1247 1050

1073 1135 1407 1264 1032

488 841 596 835 823

310 799 763 794 792

468 690 839 641 718

67 23 50 58 64 13 165 20

489 493 358 237 710 773 855

559 568 393 131 811 824 753

739 297 243 245 93 803 498 511

688 404 473 152 85 951 561 494

751 428 369 127 129

23 38 51 15

620 727 991 524

481 797

356 465

267 384

495 558

521 493

176 Tabellbilaga 3.

Genomsnittlig timlön i stuveriarbete för ordinarie arbetare åren 1938—1943.

Hamn

Antal redovisade arbetare

Genomsnittlig timlön 1938

2-G2

2-95

3-13

3-43

1-92

2-20

2-25

Stockholms stad

2-47

Stockholms lån. Nynäshamn

1-72

Uppsala län. Fagerviken Skutskär

24 51

2-19 2-93

2-30 2-98

2-73 2-81

2-06

3-u

2-58 3-35

1-32

1-72

1-91

2-io

2-30

Östergötlands län. Norrköping 1

1-96

2-oo

2-16

Kalmar län. Borgholm Kalmar Västervik

10 38 26

1-94 2-03 2-00

2-02 2-10 2-08

2-08 2-22 2-22

2-20 2-32 2-29

2-28 2-5 G 2-64

Gotlands län. Visby

1-82

1-93

1-88

2-01

2-0i

Blekinge län. Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

18 13 24 21

2-39 2-22 1-61

2-39 2-29 1-71

2-09 2-03 1-88

2-22 2-21 1-96 2-05

2-61 2-53 2-08 2-18

2-18

2-06

2-09

2-12

Z-18

18 51 16 53 36 41

2-50 2-55 2-19 2-45 2-37 2-63

2-38 2-67 2-17 2-46 2-37

9,-an

2-05 2-53 2-22 2-50 2-76 2-60

2-15 2-80 2-15 2-75 2-89 2-74

2-38 3-20 2-42 2-96 3-12 3-01

2-81 3-25 2-44 3-04 3-35 2-99

Hallands län. Falkenberg Halmstad Varberg

10 68 43

1-73 2-ll 2-15

1-74 2-16 2-29

1-78 2-17 1-72

1-79 2-35 2-24

1-68 2-58 2-08

1-67 2-67 2-24

Göteborgs o. Bohus län. Göteborg Uddevalla

814 28

1-73 1-21

1-77 1-22

2-01 1-24

2-22 1-74

2-27 1-81

2-39 1-85

Södermanlands Oxelösund

Kristianstads Åhus Malmöhus

län.

län. län.

Hälsingborg: Gamla Dragarlaget Övriga arbetare . . . Kopparverkshamnen . Landskrona Trelleborg Ystad

2-42

Se sid. 147.

177 Antal Hamn

C enomsnittlig timlön

visade arbetare

7i-n/M 1943

Skaraborgs län. Lidköping Otterbäcken

10 27

2-02 2-65

2-22 2-47

2-19 2-57

2-31 2-76

2-69 3-17

2-60 3-41

Värmlands län. Karlstad Kristinehamn Skoghall

32 34 32

2-80 2-43 1-90

3-25 2-62 1-88

2-82 2-41 2-04

3-43 2-53 1-99

3-73 2-79 2-08

3-53 2-83 2-12

Västmanlands Köping Västerås

21 22

1-97 2-90

2-12 2-91

2-38 3-07

2-51 3-01

2-57 3-54

2-56 3-64

Gävleborgs län. Gävle Hudiksvall Iggesund Norrsundet Söderhamnsdistriktet

224 48 19 33 146

2-51 2-20 2-63 2-48 2-93

2-47 2-24 2-56 2-45

2-65 2-20 2-76 2-67

3-oo

3-oi

2-82 2-46 3-ll 2-60 2-83

3-07 2-40 3-30 3-08 3-17

3-12 2-21 3-42 2-87 3-19

Västernorrlands län. Husum Härnösandsdistriktet Köpmanholmen Sundsvallsdistriktet . Örnsköldsvik

15 92 15 216 46

2-36 2-45 2-17 2-75 2-87

2-37 2-61 2-14 2-74 2-84

2-62 2-53 2-45 2-71 2-70

2-70 2-67 2-29 2-88 2-91

2-86 3-01 2-33 3-33 3-20

2-75 3-02 2-29 3-36 3-25

Västerbottens län. Holmsundsdistriktet . Hörnefors Norrbyn Rundviksverken Sikeådistriktet Skelleftehamn Skellefteådistriktet . . Umeå

67 23 50 58 64 13 165 20

2-69 2-26 1-92 2-26 2-23 3-81 2-58 2-49

2-73 2-25 1-92 2-19 2-95 3-44 2-59 2-49

2-75 2-25 2-14 2-35 2-91 3-68 2-62 2-60

2-72 2-31 2-14 2-44 2-85 3-44 2-66 2-52

2-80 2-22 2-20 2-30 2-94 3-34 3-17 2-50

2-60 2-39 2-23 2-22 2-70 3-55 3-30 2-52

Norrbottens län. Båtskärsnäs Kalix Luleådistriktet Törefors

23 38 51 15

1-98 1-92 2-24 1-97

2-09 2-14 2-26 2-04

2-40 2-13 2-74 2-35

2-93 2-54 2-59 2-48

2-95 2-71 2-87 2-37

3-27 2-63 3-13 2-44

12—448874.

län.

178 Tabellbilaga 4. Genomsnittlig årsinkomst av stuveriarbete för ordinarie arbetare åren 1938—1942. Antal redovisade arbetare

1942 Stockholms stad

4 449

3 388

3 359

3 031

Stockholms lån. Nynäshamn

3 369

4 367

4 928

5107 Uppsala län. Fagerviken Skutskär

24 51

326 2 652

396 2 514

172 1374

180 1522

432 1836

Hamn

Södermanlands Oxelösund

Kronor per år

lån.

2 517

2 807

2 633

2 887

3 462

Östergötlands län. Norrköping 1

2 734

2 232

2194 Kalmar län. Borgholm Kalmar Västervik

10 38 26

1446 3 203 2 844

1540 3 467 3117

949 2 293 1765

798 2182 1870

699 2 263 2 036

Gotlands län. Visby

2 987

3 394

3 472

3 733

Blekinge län. Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

18 13 24 21

4 336 2 491 2182

3 933 3146 2 532

2182 2 419 1471

2 493 2 629 1621 1868

3126 3 021 1320 1551

2 363

2 051

2 015

Malmöhus län. Hälsingborg: Gamla Dragarlaget Övriga arbetare . . . Kopparverkshamnen . Landskrona Malmö Trelleborg Ystad

18 51 16 53 172 36 41

2 898 3 330 3 099 3 704 3 744 2 374 2 721

2 707 3679 3 248 3 624 4 432 2 759 2 930

1374 2 820 2 882 3 094 3 246 2 636 2 840

1102 2 379 3 021 3140 3 080 2 757 2 842

1124 2 558 3186 3108 3 027 3178 2 902

Hallands län. Falkenberg Halmstad Varberg

10 68 43

1987 2 745 2 581

2 096 3 304 3 070

1571 2 663 2 376

1334 1940 1455

846 2 235 2128

814 28

3 052 2100

3 499 2 298

2191 2 508

1947 2 037

2 753 1744

Kristianstads Åhus

län.

Göteborgs o. Bohus Göteborg Uddevalla 1

Se sid. 147.

, lån.

179 Hamn

Skaraborgs län. Lidköping Otterbäcken

Antal redovisade arbetare

10 27

2 036 3 304

2 783 4165

1912 2 533

2 020 2 036

2 512 1948

32 34 32

3 549 2 983 2 600

4 866 3 715 2 874

2 968 2138 1662

2 498 1533 1997

3173 1836 2 234

21 22

3 815 4309

4 080 5 230

3 280 3 437

3 814 3 595

3 473 3 961

224 48 19 33 146

3 542 2 393 2 517 2120 3 307

3 754 2 213 2 431 2 307 3 365

2 631 1569 1307 1546 2 084

3 021 1627 1088 1594 2 220

3067 1899 1551 1249 2 082

15 92 15 216 46

1901 2 939 2 555 3 428 3 015

2 547 2 962 3 013 3 466 2 934

1278 2123 1459 2 264 2 222

838 2131 1752 2 286 2 301

1339 2 080 1959 2137 2 295

67 23 50 58 64 13 165 20

2 721 1107 949 808 527 2 706 1991 2133

2 837 1256 1092 861 387 2 789 2134 1878

2 034 668 520 576 270 2 952 1304 1329

1870 935 1011 371 242 3 275 1494 1245

2106 952 811 291 380 4 809 1649 1233

23 38 51 15

1230 1394 2 223 1032

1004 1700 2 539 980

854 989 2 821 1216

783 979 3 095 461

1460 1512 3 636 1179

Kronor per år

Värmlands lån. Skoghall Västmanlands län. Köping Gävleborgs län.

Väslernorrlands lån.

Örnsköldsvik Västerbottens lån.

Sikeådistriktet Umeå Norrbottens län. Båtskärsnäs

180 Bilaga

Konfidentiell. Grupp nr

För att utreda arbetsförhållandena i hamnarna samt undersöka möjligheterna att bereda jämnare sysselsättning åt hamn- och stuveriarbetarna har Statens arbetsmarknadskommission beslutat insamla härför erforderliga uppgifter och får för den skull anhålla, att Ni så noggrant som möjligt ville besvara nedanstående frågor:

Löp. nr Ink. den (Ifylles av arbetsförmedl.)

Namn: (efternamn och fullständiga förnamn)

adress

, kyrkobokförd i (kommun)

född den

år

i (kommun)

(län)

Civilstånd: gift, ogift, änk., fransk. Antal personer att försörja Jordbruksfastighet Hyr lägenhet. Är inneboende. Äger: (antal har öppen jord bostadslägenhet (villa).

, varav

barn under 16 år-

Bor hos anhöriga.

(Stryk det ej tillämpliga)

Medl. nr

i avd. nr

erkända arbetslöshetskassa.

För närvarande anställd hos som Jag tillhör a) ordinarie kåren (Stryk det ej b) avtalsreglerade B-kåren tillämpliga) c ) icke avtalsreglerade B-kåren

sedan den år d) Utför Ni stuveriarbete i hamn under andra förutsättningar? Angiv i så fall huru?

(exempelvis: extrahjälp vid arbetsanhopning 25 k 30 timmar per år)

Inkomst av hamn- och stuveriarbete Kr.

Inkomst av annat arbete Antal arbetstimmar i stuveriarbete Kr.

Under år 1938 1939 1940 1941 1942 Vi—31/io !943 Vad slags arbete har Ni haft utöver stuveriarbetet under år 1942 och 1943? Lider Ni av lyte eller sjukdom, som gör att Ni endast kan antaga visst arbete? (ja eller nej)

Redogör i så fall härför Har Ni invaliditetsersättning?

I så fall hur stor? Kr

per år.

(ja eller nej)

Om Ni skulle byta yrke, till vilken yrkesgren skulle Ni då söka Eder?

U p p g i v h ä r a n d r a a n s t ä l l n i n g a r s o m Ni innehaft u t o m s t u v e r i f a c k e t : Företag eller arbetsgivare

Anställningstid

Adress

/ / /

Anställd såsom

/ / / den

(underskrift)

Tel (ev. bud)

SYSSELSÄTTNINGSFÖRHÅLLANDENA INOM SJÖFARTSNÄRINGEN UNDER OCH NÄRMAST EFTER KRIGET

Sammanställning utarbetad inom Statens

arbetsmarknadskommission

183 Till Herr Statsrådet

och Chefen för Kungl.

Finansdepartementet.

Statens arbetsmarknadskommission får härmed såsom en del av det kommissionen anförtrodda arbetet med vissa förberedande undersökningar angående efterkrigsproblem överlämna en VPM angående sysselsättningsförhållandena inom sjöfartsnäringen under kriget. Stockholm den 25 maj 1945. JOHN ERICSSON E.

Bohlinder

185 VPM angående sysselsättningsförhållandena inom sjöfartsnäringen under o c h n ä r m a s t efter kriget. D e n s v e n s k a h a n d e l s f l o t t a n (vad avser fartyg o m 20 n e t t o t o n och däröver) o m f a t t a d e d e n 1 s e p t e m b e r 1939 2 252 f a r t y g o m 1 616 740 b r u t t o t o n och d e n 1 j a n u a r i 1945 2 105 f a r t y g o m 1 555 600 b r u t t o t o n . De krigsförluster, s o m h a n d e l s f l o t t a n lidit u n d e r kriget — 251 fartyg o m 590 000 b r u t t o ton — h a s å l u n d a n ä s t a n helt k u n n a t ersättas, h u v u d s a k l i g e n g e n o m n y b y g g n a d e r . D e n 1 j a n u a r i 1945 k v a r s t o d e n d a s t en förlust p å 61 000 b r u t t o t o n , och d e n n a b e r ä k n a s helt k u n n a e l i m i n e r a s u n d e r å r 1945. Vid u t g å n g e n av 1943 — det sista å r för vilket m e r a utförliga sjöfartsstatistiska u p p g i f t e r föreligga — u p p g i c k b r u t t o t o n n a g e t till 1 423 800. Uppgifter o m fartygens b e m a n n i n g å r e n 1939 och 1943 l ä m n a s i tab. 1. T a b . 1. Bemanning i genomsnitt för seglationstiden å de i handelssjöfart å r e n 1939 ocb 1943 använda fartygen om 20 nettoton och däröver, befintliga vid r e s p . å r s slut. Ångfartyg

Motorfartyg

Segelfartyg

783 604 Befälhavare 1291 902 Styrmän Bästemän 65 31 Radiotelegrafister1 3 855 2 773 Annan däckspersonal 1432 1037 Maskinister o. maskinskötare 3 206 2144 Annan maskinpersonal 2 503 1706 Kökspersonal o. d 1 14G 738 därav kvinnor Summa 13135 9197

362 515

212 337

870 40 773

51 1653 694 1251 1625

40 1059 1272 426 92 839 961 201

Kategori

146 G151

8 Summa

709 2 015 1525 51 21846 3 1290 556 773 556 116 71 919 6 780 4 751 2 218 1549 4 457 2 983 169 4 329 2 836 9

1 300

3874 3 248 2 490 22 534 15 561

Utan annan tjänst ombord. — 2 Därav 198 oexaminerade — 3 Därav 164 oexaminerade.

Av tabellen f r a m g å r , att b e m a n n i n g e n 1939 i g e n o m s n i t t för seglationstiden å de i h a n d e l s s j ö f a r t a n v ä n d a f a r t y g e n o m 20 n e t t o t o n och d ä r u t ö v e r , befintliga vid å r e t s slut, u p p g i c k till i m e d e l t a l 22 534 personer, m e d a n m o t s v a r a n d e a n t a l till följd av a v s p ä r r n i n g e n och h a n d e l s f l o t t a n s m i n s k n i n g nedgått till 15 561 å r 1943.

186 Att fastställa antalet yrkesutövare inom sjöfartsnäringen vid krigsutbrottet stöter på betydande svårigheter. Under yrkesgruppen sjöfart redovisas i 1940 års folkräkning följande antal: Fartygsbefälhavare och styrmän Radiotelegrafister Maskinbefäl Eldare Däcksmanskap Kökspersonal o. d därav kvinnor Icke specificerat manskap

5 443 129 1 977 2 327 13 060 2 232 695 1 159 Summa 26 327.

Det i folkräkningen icke specificerade manskapet torde nästan helt kunna hänföras till maskinmanskap (donkeymän, motormän, smörjare m. fl.); 24 kvinnor torde dock böra hänföras till gruppen kökspersonal o. d. Folkräkningens yrkesuppgifter grunda sig huvudsakligen på de uppgifter, som lämnades under november—december 1940 till 1941 års mantalsskrivning. Man måste därför räkna med att den betydande minskning i sjöfarten, som inträdde i april 1940, då avspärrningen skedde, redan under detta år medförde en viss övergång till andra yrken, och att sjömanskåren år 1939 var av större omfattning. Härtill kommer att vissa av de redovisade individualyrkena tillhöra s. k. genomgående yrken, d. v. s. yrkesutövare som kunna sysselsättas inom mer än en näringsgren. Sålunda torde en del av den å fartygen sysselsatta kökspersonalen i folkräkningen ha redovisats under hotell- och restaurangrörelse. På samma sätt torde en del av maskinmanskapet ha redovisats under andra näringsgrenar. 1940 års folkräkning torde sålunda giva för låga siffror för antalet yrkesutövare inom sjöfarten. Genom sjömansförmedlingarnas statistik erhålles i stort sett tillförlitliga uppgifter om manskapsgruppernas storlek. Praktiskt taget alla påmönstringar inom dessa grupper ske genom sjömansförmedlingarnas medverkan, vilket däremot endast delvis är förhållandet beträffande befälsgrupperna. I fråga om kökspersonalen torde dock en mindre del ha erhållit arbete utan förmedlingens medverkan. Man torde vidare kunna räkna med att samtliga yrkesutövare inom manskapsgrupperna åtminstone en gång om året uppträda som arbetssökande på sjömansförmedlingarna. En del av de arbetssökande torde dock icke böra räknas till den egentliga sjömanskåren. Hit höra, förutom överårig eller annan mindre lämplig arbetskraft, personer som på grund av de under krigsåren goda förtjänsterna sökt endast tillfälligt arbete till sjöss. Sjömansförmedlingarna skulle sålunda med hänsyn härtill ge något för höga siffror. I tab. 2 lämnas uppgifter om antalet personer tillhörande olika yrkeskategorier, som under åren 1939—1944 varit arbetssökande hos sjömansförmedlingarna.

187 T a b . 2.

Antalet a r b e t s s ö k a n d e p e r s o n e r vid s j ö m a n s f ö r m e d l i n g a r n a å r e n 1939-1944 l

Yrkeskategori Fartygsbefälhavare Styrmän Maskinister Radiotelegrafister Däcksmanskap Maskinmanskap Kökspersonal o. d därav kvinnor Andra Summa

81 664 906 37

107 736 908 49

93 592 749 42

67 593 719 43

66 669 803 39

111 704 881 94

11555 10133 4 411

10465 9 040 3 862

9 698 7 768 3 294

10 269 7 925 3 093

10 469 7 570 3171

11353 7 737 3 358

1 064

27 928

25 279

24 290

Man frapperas av att trots den betydande nedgången i sjöfarten under krigsåren antalet arbetssökande personer icke nedgått mera under åren 1940 —1944. I första hand torde den nedgång som ägt rum bero på att en del av sjömanskåren befunnit sig utanför spärren. Några uppgifter om storleken av denna kategori föreligga dock icke. Arbetssökandesiffrorna tyda sålunda på att endast en mindre del lämnat yrket, medan ett stort antal skaffat sig annat mer eller mindre tillfälligt arbete och allt fortfarande upprätthållit kontakten med sjömansyrket. Om man accepterar 1940 års folkräknings siffror i fråga om befälsgrupperna, inom vilka man väl icke behöver räkna med någon större övergång till andra yrken eller näringsgrenar, och därtill lägger antalet vid sjömansförmedlingarna arbetssökande personer inom manskapsgrupperna under 1939 erhålles följande antal: Befälspersonal Däcksmanskap Maskinmanskap Kökspersonal o. d därav kvinnor

7 549 11 555 10 133 4 411 1 064 Summa 33 648

Antalet yrkesutövare inom sjöfartsnäringen skulle sålunda enligt dessa beräkningar vid krigsutbrottet ha uppgått till mellan 33 000 och 34 000. Som tidigare framhållits, ingår dock i denna summa den reserv av arbetskraft, som icke kan räknas till den kvalificerade aktiva sjömanskåren. En jämförelse mellan det sålunda framräknade antalet yrkesutövare och bemanningsuppgifterna för år 1939 lämnar följande resultat: 1

De arbetssökande personerna äro endast räknade en gång resp. år, oberoende av det antal gånger de besökt arbetsförmedlingen under året.

188 Yrkesutövare

Bemanning

7 549 11 555 10 133 4 411

6 195 7 553 4 457 4 329

33 648

22 5 3 4

Befälspersonal Däcksmanskap Maskinmanskap K ö k s p e r s o n a l o. d Summa

En del av skillnaden mellan de båda gruppernas storlek förklaras därav, att bemanningssiffrorna icke omfatta fartyg under 20 nettoton. Uppgifter beträffande dylika fartygs bemanning saknas helt. Större delen av skillnaden torde dock kunna förklaras av det förhållandet att icke hela kåren samtidigt är sysselsatt, utan en del därav är disponibel eller sysselsatt med annat arbete o. s. v. För att ge en bild av arbetstillgången inom sjöfarten under åren 1939— 1944 ha i tab. 3 sammanställts uppgifter beträffande medelantalet arbetssökande och lediga platser vid sjömansförmedlingarna per månad inom manskapsgrupperna. T a b . 3. Medelantalet a r b e t s s ö k a n d e r e s p . l e d i g a p l a t s e r vid s j ö m a n s f ö r m e d l i n g a r n a p e r m å n a d i n o m m a n s k a p s g r u p p e r n a å r e n 1939—1944. Grupp Arbetssökande Däcksmanskap Maskinmanskap Kökspersonal o. d Summa

1828 1984 686 4 498

1752 1849 657 4 258

2 079 2 015 734

2 127 2 004 716

4 828

4 847

2123 1945 718 4 786

2 460 2 208 809 5 477

1299 977 500

962 725 330 2 017

792 530 245 1567

783 515 256 1 554

749 467 269

2 776

736 554 232 1522

529 1007 186 1722

790 1124 327 2 241

1343 1461 502 3306

1335 1474 471 3 280

1340 1430 462

Lediga platser Däcksmanskap Maskinmanskap Kökspersonal o. d Summa

1485 Överskott av arbetssökande Däcksmanskap Maskinmanskap Kökspersonal o. d Summa

1711 1741 540 3 992

Man lägger märke till att även under 1939 förelåg ett rätt betydande överskott av arbetssökande, vilket bl. a. sammanhänger med det förut omnämnda förhållandet, att viss del av arbetskraften (hur stor del undandrager sig varje sakligt bedömande) på grund av överårighet eller andra individuella förhållanden har mycket begränsade möjligheter att få arbete. För att ge en mera överskådlig bild över utvecklingen under krigsåren har i efterföljande sammanställning antalet arbetssökande, lediga platser och överskott av arbetssökande inom samtliga grupper under resp. år angivits genom indextal med 1939 som basår.

189 Grupp

1944 Överskott av arbetssökande....

100 100 100

95 73 130

107 55 192

108 56 190

106 56 188

122 53 232

Av sammanställningen framgår, att antalet lediga platser under åren 1941 —1944 endast uppgick till något mer än 50 °/o av antalet 1939. Anmärkningsvärt är, att antalet arbetssökande det oaktat under samma tid endast utvisade en obetydlig ökning. Orsakerna härtill äro förutom beredskapsinkallelserna den höga sysselsättningsnivån inom flertalet övriga näringsgrenar, vilken möjliggjort att ett flertal sjömän erhållit arbete i land utan att därför definitivt ha övergivit sjömansyrket, överskottet av arbetssökande höll sig under åren 1941—1943 tämligen konstant och låg omkring 90 °/o över 1939 års nivå; under 1944 hade skillnaden ökat till 132 °/o. Årsmedeltalen för 1944 ge emellertid en alltför gynnsam bild av förhållandena. Genom statens krigsförsäkringsnämnds beslut den 9 september detta år att icke medgiva försäkring för på Tyskland gående fartyg upphörde praktiskt taget sjöfarten på detta land. Det torde därför vara lämpligt att även lämna uppgifter belysande utvecklingen efter denna tidpunkt. I tab. 4 ha sammanställts motsvarande uppgifter som i tab. 3 för varje månad under tiden augusti 1944—mars 1945. T a b . 4.

A n t a l e t a r b e t s s ö k a n d e r e s p . l e d i g a p l a t s e r vid s j ö m a n s f ö r m e d l i n g a r n a p e r m å n a d i n o m m a n s k a p s g r u p p e r n a a u g u s t i 1944—mars 1945. Grupp

Jan.

Febr.

Mars

2 335 2 567 2181 2 246 2 051 2 542 1986 2 270 2 022 2142 1953 2156

2 419 2133

2 590 2 242

Aug.

Arbetssökande Däcksmanskap Maskinmanskap Kökspersonal o. d Summa

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

5 492

5 613

794 476 374

545 329 198

617 519 299 473 147 203 965 1293

353 280 126 759

282 205 83 570

147 107 55 309

388 153 176 717

1541 1510

2 022 1941

1698 1673

2 260 1951

2 272 2 026

2 202 2 089

3 875 4 922

4896 Lediga platser Däcksmanskap Maskinmanskap Kökspersonal o. d Summa Överskott av arbetssökande Däcksmanskap Maskinmanskap Kökspersonal o. d Summa

1662 1723

1629 1669

3 430

4 574

3 939

3 847

190 I månadssiffrorna framträda även de säsongmässiga växlingarna i efterfrågan på arbetskraft, vilket försvårar jämförelsen med de tidigare meddelade årsmedeltalen. Under september—november 1944, alltså innan vintersäsongen inträdde, uppgick antalet lediga platser till i genomsnitt endast 1 110, eller omkring 1U av medeltalet under samma månader 1939. Medeltalet arbetssökande var under samma tid 5 230 och överskottet av arbetssökande 4 120. Antalet hos arbetslöshetsnämnderna anmälda hjälpsökande sjömän har under hela undersökningsperioden varit lågt. I efterföljande sammanställning har angivits medelantalet hjälpsökande under åren 1939—1944. 1939 1940 1941 194-3 1943 1944 Hela antalet hjälpsökande 231 239 404 207 90 158 därav i Göteborgs o. Bohus län 78 165 245 105 49 61 Vid utgången av mars månad 1945 voro 367 arbetslösa sjömän anmälda som hjälpsökande mot 282 vid samma tidpunkt föregående år. Av de hjälpsökande åtnjöto 280 eller 76,3 °/o arbetslöshetshjälp. I juli 1943 trädde sjöfolkets erkända arbetslöshetskassa i verksamhet. Vid utgången av december 1944 omfattade kassan 8 033 medlemmar. Sjöfolksförbundets medlemsantal torde dock ha varit högre (tillförlitliga uppgifter om förbundets medlemsantal saknas) beroende på att vissa av förbundets medlemmar vistades utanför spärren och ännu icke haft tillfälle att ingå i kassan. Då daghjälp från arbetslöshetskassan kan erhållas först sedan en medlem inbetalt 52 veckoavgifter (varvid dock 20 veckoavgifter till sjöfolksförbundet få räknas till godo och sålunda endast 32 avgifter till kassan äro erforderliga), äro uppgifterna om understödsverksamhetens omfattning under den korta tid kassan varit i verksamhet av föga värde. Sedan skagerackspärren hävts, beräknas de nu upplagda fartygen kunna igångsättas tämligen snart. Enligt redareföreningens uppgifter bestod det upplagda tonnaget vid månadsskiftet september/oktober 1944 av icke mindre än 208 maskindrivna fartyg över 100 d. w. ton, vara kunde sysselsättas ca 5 400 sjömän av manskaps grad. Härtill kom ett behov av ytterligare ca 550 sjömän till de nybyggda fartyg, som då färdigställts men ännu icke insatts i trafik. Vid ett igångsättande av fartygen skulle sålunda sammanlagt ca 6 000 sjömän erfordras. Som tidigare uppvisats uppgick antalet arbetssökande vid sjömansförmedlingarna inom manskapsgrupperna under senare delen av 1944 till något mer än 5 000, vilka sålunda icke skulle kunna täcka behovet. Bland de arbetssökande finnes f. ö., som påpekats, en del icke lämplig för sjötjänst. Man torde dock kunna räkna med att en del av de sjömän, som under krigsåren skaffat sig arbete i land, åter stå till förfogande. Av tab. 2 framgår, att antalet personer av manskapsgrad, som under året någon gång varit arbetssökande, år 1939 uppgick till 26 099 och 1944 till 22 445. Nedgången var sålunda endast 14 °/o. Av dessa siffror att döma skulle sålunda flertalet av dem, som övergått till annat arbete, alltjämt upprätthålla viss kontakt med sjömansförmedlingarna. I vilken utsträckning en återgång

191 till sjömansyrket kommer att ske är självfallet omöjligt att bedöma. I detta sammanhang torde böra påpekas att en eventuell återgång i hög grad är beroende av arbetstillgång och arbetsvillkor inom de näringsgrenar, där den överflyttade arbetskraften nu är sysselsatt. Den reserv av arbetskraft, som f. n. befinner sig utanför spärren, har här icke medräknats. En större del av de arbetssökande än tidigare torde utgöras av mindre användbar arbetskraft. Härtill har givetvis bidragit den omständigheten, att ett flertal sjömän en lång tid varit borta från yrket samt att nyrekryteringen till sjömansyrket under kriget i hög grad nedgått. Sålunda utgjorde antalet nyinskrivna vid sjömanshusen år 1939 5 191, medan motsvarande siffra för åren 1940—1944 i medeltal uppgick till 2 530 per år. (Se närmare tab. 5.) På grund härav h a r kårens ålderssammansättning blivit ogynnsammare. Enligt en av 1934 års sjömanshussakkunniga utförd undersökning var åldersfördelningen bland menige sjömän i utrikes fart (sammanlagt omkring 20 000 personer) följande: Ålder

Under 20 20—25 25—30 30—35 35—40 40—45 45—50 50—55 55—60 Över 60

16-o 24-7 21'0 13-2 8-9 6-3 4-6 2-8 1-4 l-i Summa 100*0

Ehuru någon senare undersökning icke föreligger, har man dock anledning antaga, att åldersfördelningen vid krigsutbrottet var i stort sett densamma. Av sammanställningen framgår, att endast 16,2 °/o av samtliga anställda voro över 40 år. Icke mindre än 40,7 % voro under 25 år. Av en annan undersökning utförd av de sakkunniga framgår, att första utrikes sjöfarten inträffade före fyllda 20 år för närmare två tredjedelar av samtliga sjömän, som överhuvud taget deltagit i sådan fart. Endast för en åttondel ägde första utrikesfarten rum efter fyllda 25 år; efter fyllda 30 år torde en första utrikesfart vara mycket ovanlig. 1 Det torde i detta sammanhang böra anmärkas, att medelåldern för i utrikes sjöfart före kriget sysselsatta sjömän från sjöfolksförbundets sida ansågs för låg. En alltför stor del av den sysselsatta arbetskraften utgjordes av ynglingar, som icke erhållit tillräcklig yrkesutbildning. Uppgifter om antalet vid sjömanshusen inskrivna personer synas i viss grad bestyrka antagandet, att sjömanskårens nuvarande storlek icke är till1 Se närmare Betänkande med utredning och förslag angående yrkesutbildning av sjöfolk av manskapssrad samt åtgärder till höjande av sjöfolkets allmänna och medborgerliga utbildning (SOU 1945: 5) sid. 119 ff.

192 T a b . 5. Antalet vid sjömanshusen inskrivna vid utgången av å r e n 1939—1944. Summa Män

Kvinnor

40104 38 492 35 381 33 049 30 665 28 952

1522 1317 1184 1010 869 858

Hela antalet

därav nyinskrivna

41 626 39 809 36 565 34 059 31 534 29 810

5191 2 793 2 016 2 611 3 363 1868

räcklig lör att tillgodose bemanningsbehoven för en fredsmässig trafik av ungefär 1939 års nivå. I tab. 5 har angivits antalet vid sjömanshusen inskrivna vid utgången av åren 1939—1944. Sjömanshusen föra register m. m. över svenska sjömän, som sysselsättas å svenska handelsfartyg samt verkställa på- och avmönstringar av sjömän. Enligt Kungl. Maj:ts kungörelse angående sjömanshusen i riket samt sjömäns på- och avmönstring den 9 juni 1939 (nr 306) med vissa ändringar 1942 och 1944 (SFS 1942:646, 1944:43) kvarstår en sjöman i registret intill dess anmälan inkommit att vederbörande upphört att idka sjöfart å handelsfartyg. Dessutom avföras ur registren sjömän, som såvitt känt är, under fyra på varandra följande kalenderår icke idkat sjöfart. Nyinskriven sjöman, som tjänstgjort till sjöss under högst sex månader första året efter inskrivningen, men under året därpå icke idkat sjöfart, avföres även. År 1944 skedde en ändring beträffande sistnämnda kategori, som innebar, att sjöman, som på grund av annan militärtjänstgöring än fast anställning vid krigsmakten varit förhindrad att idka sjöfart, skulle avföras ur registret först vid slutet av det kalenderår, under vilket sådant hinder icke förelegat. Före 1942 kvarstodo i registren sjömän, vilka såsom värnpliktiga tillhörde marinens eller flygvapnets beväring, oavsett om de ej vidare voro sjöfarande. För att erhålla jämförbara siffror med senare år ha i tab. 5 dessa frånräknats.

SYSSELSÄTTNINGEN I GROSSHANDELN UNDER OCH NÄRMAST EFTER KRIGET

Undersökning utförd av Grosshandelns

13—448874.

utredningsinstitut

195 PM ang. de till S v e r i g e s G r o s s i s t f ö r b u n d a n s l u t n a företagens p e r s o n a l f ö r h å l l a n d e n n u o c h efter kriget. För att i görligaste man kunna skapa en bild av behovet av arbetskraft inom den svenska grosshandeln efter kriget uppdrog Sveriges Grossistförbunds fredsplaneringskommitté åt Grosshandelns Utredningsinstitut att verkställa en utredning bland de till Förbundet anslutna företagen. Vid en konferens i juni 1944 mellan å ena sidan docent K. Kock och magister E. Westerlind såsom representanter för Kommissionen för Ekonomisk Efterkrigsplanering och å andra sidan Förbundets verkställande direktör E. Kördel och föreståndaren för Grosshandelns Utredningsinstitut A. Eländer utarbetades ett frågeformulär (bil. 1), vilket sedermera utsändes till samtliga till Grossistförbundet anslutna företag. I samband härmed framhölls, att frågeformuläret huvudsakligen riktade sig till de företag, vilka endera hade en omsättning under år 1943 av minst 2 milj. kronor eller som i sin rörelse sagda år hade minst 10 personer anställda. Dock påpekades, att Institutet skulle låta bearbeta uppgifter även från de företag, vilka icke vore att hänföra till nu sagda storleksordning. Till den utsatta tidpunkten för frågeformulärets insändande hade uppgifter inkommit från 412 företag, representerande en sammanlagd omsättning av 1 289,6 milj. kronor. Av skilda anledningar ha emellertid uppgifterna från 95 företag måst utsorteras. Förutom i de fall då uppgifterna varit ofullständiga, har en utsortering även ägt rum, då antalet inkomna svar inom en och samma branschorganisation icke givit fullgod representativitet. Den slutliga sammanställning, som härmed framlägges för Kommissionen för Ekonomisk Efterkrigsplanering omfattar sålunda 317 företag med en sammanlagd omsättning av 900,6 milj. kronor. Då antalet företag som den 31/i2 1943 voro anslutna till Grossistförbundet utgjorde 909, utgör alltså svarsprocenten 34,9 och representerar nyssnämnda omsättning — 900,6 — 43,0 % av den totala omsättning — 2 095,9 milj. kronor — som Grossistförbundet under år 1943 representerade. F. n. uppgår antalet medlemmar i Grossistförbundet till ca 960 med en sammanlagd omsättning av omkring 2 300 milj. kronor. De slutligen bearbetade svaren ha enligt inom Grosshandelns Utredningsinstitut tillämpad praxis sammanförts till följande fyra huvudgrupper, omfattande nedan angivna branschorganisationer:

196 /.

Livsmedel:

4. Fruktengrossistföreningen i Stockholm o. Sveriges ening (25.) 6. Föreningen Stockholms Grönsaksgrossister 8. Göteborgs Konfektyr-Grossist-Förening 9. Göteborgs Kött- & Fläskengrossistförening 16. Stockholms Köttgrossistförening 17. Stockholms Potatisengrossistförening 18. Svenska Engrossistföreningen i frukt och grönsaker 26. Sveriges Färskfiskgrossisters Riksförbund 28. Sveriges Kafferosteriers Förening 29. Sveriges Kolonialvaru-Engrossisters Riksförbund 31. Sveriges Ostengrossistförening 37. Sveriges Viltimportörförening 38. Sveriges Äggrossisters Förening //. Beklädnad 2. 20. 22. 34. 39.

och

heminredning:

Damhattfabrikantsektionen Svenska Hatt-, Mössfabrikant- & Grossistföreningen Svenska Leverantörsförbundet av Möbleringsmaterial Sveriges Sko- och Lädergrossisters Förbund Textilgrossisternas Riksförbund ///. Byggnadsmateriel

3. 5. 10. 21. 23. 24. 33.

Elgrossisternas Förening Färghandelns Leverantörförening Järnmanufakturgrossisternas Importförening Svenska Järn- och Balkgrossisters Förening u. p. a. Svenska Rörföreningen u. p. a. Svenska Trävaruengrossistföreningen Sveriges Planglasgrossisters Förening IV. Diverse

1. 7. 11. 12. 13. 14. 15. 19. 27.

o. d.:

branscher:

Allmänna avdelningen Guldsmedsbranschens Leverantörförening Kolimportörsektionen Kontorsmaskinhandlarnas Förening Kontorsmöbelhandlarnas Förening Leksaksgrossisternas Förening Pappersgrossistsektionen Svenska Fotogrossistföreningen Sveriges Glas- och Porslinsengrossistförening

Fruktimportörför

197 30. 32. 35. 36.

Sveriges Optikgrossisters Förening Sveriges Parfymeri-Engrossisters Förening Sveriges Tarmimportörers Förening Sveriges Urgrossisters Förening

De inkomna svarens fördelning å olika grupper (branschorganisationer) framgå av bil. 2 (a—e), som även utvisar i vad mån representativiteten — med hänsyn tagen till antal och omsättning — har tillgodosetts. Den högsta svarsprocenten vad antal företag beträffar återfinnes inom »Svenska Rörföreningen u. p. a.», där 23 företag av 30, motsvarande 76,7 % inkommit med svar. Vad beträffar omsättningen återfinnes högsta svarsprocenten inom »Svenska Hatt-, Mössfabrikant- & Grossistföreningen», där icke mindre än 95,1 °/o av branschorganisationens totala omsättning finnes representerad. Motsvarande lägsta procenttal återfinnes — vad antalet beträffar — inom »Sveriges Äggrossisters Förening» — 10,8 °/o — och vad omsättningen beträffar inom »Sveriges Färskfiskgrossisters Riksförbund» — 15,0 °/o. Anmärkas må dock, att sistnämnda två sammanslutningar endast i undantagsfall ha medlemmar med en omsättning överstigande 2 milj. kronor. Ytterligare framgår av bil. 2 antalet nu anställda inom de företag, som inkommit med svar. Som synes av bilagan utgör den anställda personalen hos de 317 i utredningen deltagande företagen sammanlagt 13 650 personer. Genomsnittliga försäljningssumman per anställd uppgår följaktligen till 65 900 kronor — en siffra, som väl överensstämmer med det resultat, som Institutet i annat sammanhang tidigare framkommit till. I det utsända frågeformuläret uppdelades personalen i de fyra grupper, som Institutet vid tidigare utredningar brukat använda sig av, nämligen a) Företagets ledning och kontor. b) Resande och platsförsäljare. c) Exp.-, lager- och transportpersonal. d) Övriga. För att få en uppfattning om hur antalet nu anställda personer förhåller sig till antalet anställda under ett »normalt», icke krispåverkat år, införskaffades uppgifter om personalstyrkan under såväl juni 1939 som juni 1944. Beträffande 1944 begärdes även uppgift på hur många av de då anställda, som voro inkallade till militärtjänstgöring. Slutligen begärdes uppgift på hur stor personal, fördelad på ovanstående fyra grupper, som företaget ansåge sig komma att behöva efter kriget, varvid nedanstående tre alternativ angåvos: Alt. I = Importmöjligheter och/eller den inhemska varuproduktionen äro ungefär som nu (juni 1944). Bibehållande av nuvarande ransoneringsbestämmelser. Alt. II = Importmöjligheter och/eller den inhemska varuproduktionen äro ungefär som före kriget (juni 1939). Alt. III = Varutillgången väsentligt försämrad i förhållande till nu, antingen därigenom att importmöjligheterna äro avsevärt försämrade eller där-

198 igenom att den inhemska produktionen i de fall, den är beroende av import av utländska råvaror och/eller bränsle, är försämrad eller genom en kombination av båda dessa alternativ. Skärpta ransoneringsbestämmelser. Beträffande resultatet se bil. 3. Det gällde alltså icke att bedöma hur läget skulle komma att ställa sig utan hur personalbehovet skulle komma att te sig vid ovan angivna tre alternativ. Det framhölls emellertid, att det givetvis även vore av intresse att få höra de olika företagens uppfattning om hur de bedömt importmöjligheterna och den inhemska produktionen för sina resp. branschers vidkommande efter kriget. Företagen uppmanades därför att, i den mån så var möjligt, uttala sin åsikt om huruvida importmöjligheterna resp. den inhemska produktionen efter kriget komme att: a) bliva lika med nu, b) överensstämma med förkrigsförhållandena, c) bliva väsentligt försämrad i förhållande till juni 1944. Helt naturligt kan någon tabellsammanställning av svaren på ovanstående intervjumässigt framställda frågor icke göras. I allmänhet synas emellertid företagen hysa den uppfattningen, att en återgång till förkrigsförhållanden relativt snabbt kommer att äga rum. De inkomna svaren å fråga 2: »Hur beräknar Ni att personalförhållandena inom Edert företag komma att ändras efter kriget förutsatt att de nu inkallade oavkortat återinträda i tjänst, d. v. s. vilket antal personer behöver nyanställas resp. entledigas?» ha givit vid handen, att några personalförändringar av betydelse icke äro att vänta i och med den nu pågående försvarsberedskapens upphörande. Fråga 3: »Hur beräknar Ni, att personalförhållandena inom Edert företag komma att ändras i och med att nu rådande ransoneringsbestämmelser komma att upphävas?» De branscher som hittills i större utsträckning berörts av ransoneringsförhållandena äro huvudsakligen de, i vars varusortiment ingå kolonialvaror och övriga livsmedel, textilvaror och lädervaror. Under förutsättning att import resp. inhemsk produktion komma att överensstämma med de i alt. I och II angivna förutsättningarna, torde några personalförändringar av betydelse icke vara att vänta. Ett undantag härifrån utgör dock de företag, vars varusortiment huvudsakligen utgöres av kolonialvaror, där en markant minskning av personalen kunnat iakttagas vid en förbättrad varutillgång. I övrigt giva de inkomna svaren vid handen, att företagen i mycket stor utsträckning anse sig efter ransoneringens upphörande kunna använda den nuvarande »ransoneringspersonalen» till andra uppgifter inom företaget. I fråga 4 har infordrats svar från de företag, som under olika förutsättningar ansett sig tvingade minska sin personal, ang. vilka personalkategorier först kunde komma ifråga vid entledigande (vikarier för nu inkallade, kvinnlig personal, äldre tjänstemän = förtidspensionering etc.). Såsom även framgår av det ovan anförda komma — vid alt. I och II — endast obetydliga

199 personalförändringar att äga rum. En sammanställning av inkomna svar å fråga 4 har givit vid handen, att i de fall, då en personalminskning kunnat konstateras, i första hand kvinnlig personal och därnäst nyanställda torde komma ifråga. De i formuläret medtagna frågorna 5, 6, 7, 8, 9 äro huvudsakligen av internt intresse för Grossistförbundet, varför någon sammanställning av de inkomna svaren i detta sammanhang icke gjorts, Till slut må här sammanfattningsvis framhållas, att den verkställda utredningen givit vid handen, att några personalförändringar av betydelse icke äro att emotse under de förutsättningar, som angivas vid alternativ I och II, inom de till Sveriges Grossistförbund anslutna företagen, vilka för närvarande torde representera omkring 60 °/o av den totala svenska grosshandelsomsättningen, vilken senare uppskattningsvis beräknats till omkring 4 000 milj. kr. Skulle däremot importmöjligheterna respektive den inhemska produktionen efter kriget bli avsevärt försämrade i förhållande till vad som gällde i juni 1944 (alt. III), torde enligt de i utredningen deltagande företagens bedömande en personalminskning bli ofrånkomlig. Som framgår av bilaga 2 torde närmare 15 °/o av den i juni 1944 redovisade sammanlagda personalstyrkan under sådana förhållanden icke kunna räkna med att få kvarstå i nu innehavda befattningar. Stockholm den 28 januari 1945. Grosshandelns utredningsinstitut A. ELÄNDER

200 Bilaga

GBOSSHANDELNS UTREDNINGSINSTITUT

Frågeformulär angående verksamheten m. m. efter kriget. I.

Personalfrågor.

1. Sysselsättning av personal. Efter kriget: Alternativ (se nedan)

Nuvarande:

Juni 1939

Antal anställda

I arbete Inkallade

III

a) företagsledning och kontor . b) resande och platsförsäljarc . c) exp.-, lager- och tptpersonal d) övriga (fabrikspersonal o. d.) Summa Vid besvarandet av fråga 1 bör som allmän förutsättning antagas, att inkomstvolymen (köpkraften inom landet) efter kriget i stort sett ä r lika med juni 1944. Följande speciella förutsättningar gälla: Alt. I = Importmöjligheter och/eller den inhemska varuproduktionen äro ungefär som nu (juni 1944). Bibehållande av nuvarande ransoneringsbestämmelser. Alt. II = Importmöjligheter och/eller den inhemska varuproduktionen äro ungefär som före kriget (juni 1939). Alt. III = Varutillgången väsentligt försämrad i förhållande till nu, antingen därigenom att importmöjligheterna äro avsevärt försämrade eller därigenom att den inhemska produktionen i de fall, den är beroende av import av utländska råvaror och/eller bränsle, är försämrad eller genom en kombination av båda dessa alternativ. Skärpta ransoneringsbestämmelser. Vid besvarandet av dessa frågor gäller det alltså icke att bedöma hur läget kommer att ställa sig, utan hur personalbehovet kommer att te sig i de tre olika fallen. Det är emellertid givetvis ä v e n av intresse att få höra Eder uppfattning om, hur Ni bedömer importmöjligheter och inhemsk produktion för Eder branschs vidkommande efter kriget. Anser Ni, att importmöjligheter resp. inhemsk produktion i stort komma att bli lika med nu, komma att överensstämma med förkrigsförhållandena eller komma att bli väsentligt försämrade i förhållande till det nuvarande läget?

2. Hur beräknar Ni, att personalförhållandena inom Edert företag komma att ändras efter kriget förutsatt att de nu inkallade oavkortat återinträda i tjänst, d. v. s. vilket antal personer behöver nyanställas resp. entledigas? Alternativ enligt ovan: Personal

I ( = nu) Nyanställda

a) b) c) d)

Permitterade

II ( = juni 1939) Nyanställda

Permitterade

III ( = väsentligt försämrat läge i förhållande till nu) Nyanställda

Permitterade

201 3. H u r beräknar Ni, att personalförhållandena inom Edert företag komma att ändras i och med att n u rådande ransoneringsbestämmelser komma att upphävas? Alternativ enligt ovan Personal

I ( = nu) Nyanställda

Permitterade

II ( = juni 1939) Nyanställda

Permitterade

III ( = väsentligt försämrat läge i förhållande till nu) Nyanställda

Permitterade

a) b) c) d) Var god angiv nedan hur många av de nu för ransoneringsgöromål anställda, som kunna användas för andra uppgifter inom företaget.

4. Angiv nedan ungefärligen vilken personal, Ni anser Eder i första hand nödgas entlediga [ex:vis vikarier för nu inkallade, kvinnlig personal, äldre tjänstemän ( = förtidspensionering)]:

5. H u r löser Ni arbetsfrågan, om Eder personal f. n. ej är tillräcklig: I. Genom övertidsarbete för personalen > Var god stryk under det tillämpliga! II. Genom rationaliseringsåtgärder: a) kontor b) lager II. Övriga frågor. 6. I vilken utsträckning befarar Ni förluster å ersättningsvaror (innehavda lager och kontrakterade varor) efter kriget i förhållande till nu bokfört värde: 10 % — 25 % — 50 % — 100 %?

7. Ingår i Edert varusortiment några ersättningsvaror, vilka Ni anser vara säljbara även efter kriget och i så fall vilka?

8. Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering har uttalat, att priserna efter krigets slut skola bringas ned i den utsträckning som motsvaras av nedgången av import- och andra kostnader. Denna prisnedgång bör enligt kommissionen ske så snabbt som möjligt och även gälla inneliggande lager. I allmänhet synes man — med hänsyn till att lagren torde vara nedskrivna till betryggande nivå — vara av den uppfattningen, att det är bättre att snabbt nå det nya prisläget än att priserna genom olika åtgärder successivt sänkas. Har Ni annan uppfattning? Angiv i så fall denna och motiveringen därför så utförligt som möjligt:

9. Angiv eventuella andra synpunkter, som Ni anser vara av värde att undersöka för fredsplaneringskommitténs fortsatta arbete.

den

1944.

202 _

OOCOCOCOM^•<*(MOCCi<XlCO H CO CO CO

1-1

ii <

o» CO

!~i

( M O O C D O I > 0 0 O - CO l O CO CD CD i-H l O CO C 5

K/l

a 5 -o a 2

b, S>

cd T3

ti <

co co c^ co - * CO o - ^ CO CD i-H Tt< C O O

b :0

•

•3<

05 1—1

3 C 3 •"5

• > #

1—1

c/3

«*H

te i » O

I > Q 0 T H C O O 5 ( N •I—I o co oo

OS a

i-H

co co oo i-i i o co H ^ N f f l

t» CO <N

i-H

3 Kött

I O ' J I O O W O

>-H

ÖO+J

O -^ 'H

armim affero olonia stengr ärskfis ggross

c 3 bl -a :0

•S 00 £

S o u »

-ö

gj Ä

CD TH

£ b< :0

09 T—1

j j

:03

i—1 SO i—1

istförenin rers Före rs Föreni -Engrossi förening sisters R Förenin

+-> so 00

1H "# I>

C l CO CD " # C75 0 0 CO T H T)H T H CO CD H l O C O D -

•-H O J

3°° •-SiH 3

i-l

Ot OS 00

khol iges iges iges

c H ^ O M

O o

(A (fl V] CO CO 0) 60 00 00

bl bl (H bl CO CO CO0)

bl bl CO CO

5 t/3> OO> t/2>C/3> 00.> C/2> OO »c oo c n H co oo i-i co co co co co co

eö cö cö 6 i o ö c o •«# •<* c o T H C O

T« 00 i H O

s i ^

a s o

Ö *fl

§£S

o fe

t §

Repr. omsät av ml

«M1

4) o

cd •4-3

> fi

+ J

~ ° -^

\0+J

05 t - TH r-t 00

ob o b ö cö cö ö

i>»

i—1 T H - ^ - ^ 1 T H 1—1 CM

> C 03 03

CA K

03 4-i 4-> 0)

OC^i-H'*^-^

T-H l—1

i - i CO

e . S oo

OOtJ .2

c/5

a B H o c >-;

«e «e

h°S +j

- : 2 1 002 ' c« ^G SS

te os

c O o CO CO

2 •ä

C/J

^ ^

g 3

,4 o

oo 2 O 03 en g £-3 C S 4-lgi + J W3 . 3 4 J t/3 5 +J c c o j>> •S00 5

•O

£- bi

« S -o *

c*- c— i - i c o c— i—i c o c o I O c o c o H

o c £

~: U5

«5 CO K bl " H 0 0 CO 50

"ös «« * «4-> + ^

t«

:J> a

2 2 c CO b •-* 00 O

bi G <4-l

~cu CO ^ •Q

S.5 o

b, O =0

00"

gWfc

wO : 0 -S .C to 0 0 ÖD 0 0 -. « K • • so o 3 b, so ^ so coo SJ SJ +e 3 ^ if C/3 C/5 C/3 O

cd bi

- ^ CD 00 !>• 00 i C OS

3 5« oo~co ~CD*

CO T-H -

T-t

. 0 0 0 1 CO 0 0

•>* os co co co co

203 u_

1—1

CM - * CO ( M CO t O W O O r f O C - P - N H 0 3

GO GC l>-

T-i

©s

( M O ^ C M l O CD O - O C O O

OS O

•4-J

+J CJ

fcfi

Si CO

Öl

Jxj

o»

G O O O C O T H

" *

O t - O i O t » ^ ( M O S i O O 0 0 CO CM T H T H

S3» TH CH

•«#

«3

a -o

OJ -t->

-d

:cS

j j

-4->

T !

•fl oC

Ä u :0

^^*

••*

<** 73 s o

C O

C « a

I O T - I I O n< o H OS t > - - # CO C O I X M r H O

" *

H H l O C D l O l O CO T H OS O

00 OS

GO C O C O T H

«M

" *

S3 >-<

C 0 H)

"3 os 3 OS £co *~) T~l

o CA T3 -M

US O

s>.3>

U IQ

• A

11 9 fe os ^ 4J

CA W

. ew

s ^ s- o »o _,

**j

•

«j3 « 3 0 >

CO CUS

d "1 S

us QO

* ^r-S

t_l CS

• ^

«M

I D O)

C O C O T - I C M I O

> c CS CS

!0 O

C T S i O C O C M Tt< lOCBiOCDiO

S O

!-, :CS

O vP+J

CA Cfl

co •>* ia •<# •<*

O O O O O T-I

H l O

QO C

«« >

'E >

E-" 5 g

C/3

•

fc-ö C o

ÖD

fl « 3

3 -t-»"

CM l O t > OS OS T H i—l TH T - I O

CM C—

•H

o iÅ 1 u +->

-«

ÖÖ

TS «J

c; 3

•C!

Sa « fl) EJ CS

£.5C

•a c •3

+-> > fl xi ^ ä - ^

s A

•9 CS :^ ©

M :tn0 :t0c 5 +J

«5 "O CA

S 3 a fe n

H fl : 0

-o

C/3 H

49 CM

t o tO

KS <M CM

O O O M r H HCWCO lO

S c a CS

d o in

CM O

« <u ' O CM Tt< OS CM CM CM CO CO

t» > C/D C/2

CM CM

204 0 5 •«* CO C i IT- [ > C • H CO N ^ * • * (M i - l

o» CO OS

fl « -o c S 33 fi

C BP

00 (M rt CD CO • * l O CO CM OS l O H TJH CO CT Tj( (M O CD !M H C8

B : |

B. 12 . +-> S-i

B.J2

:© t**

« o r^

•a

CL 6 0

C u o cu B =3 CA

Cl;

Rörf Trav Plan

Öl

COOTMXMOCO c o oa C l [ > O CO CD CM T * oa l O CD CM i—I

su BB

[ > H i H l O O 0 0 ( M Tt* O O ^ O C D O O i f - i—I T - I CO CO i O i O H i—I 05

BcO Bd

ca cd co

^! ^ CC C 01

fcfl |

C ki v o

>>>

C/} C/2 0 0

k :0 «- *J

co ^ o

fl ^ •5 "S

> fl

c fe

"5g

•a a»

u B>

t» o

CM CM CO

t« 15 i -

»o >ra b- oo

60 60

B C

% ö •->

IOOOT(I[>COI>T)I

09 »3

fel "

^:3

u O

flS

i» 1/3 03

"on

C *J

60 CO O u

co 03

« « "

•B B B cs 'Scq

O C t,

<-> <1> O :0 > c

C/3 L

Si=

H ~

C r2

•-9

y 5 cd S | cd

•O

°C.B

£ 60 d C :C3 r—i :0S - 3 y :

2 CÖIOOH

1—1

^^ticocoiooinii>-THcx5

t - M H O H H H H

i-H

cs se

1—(

3 a 3 ,_,

+j CU

Ctt

:05

•fcj

-4->

1—1

X C O O O O i O O H C O C O Q t ^ T J c o T ( I o i > oo o i o I O O N H C O W H H i H H I N

T—1

i-H OS

C O C D i O C D C O O i O O O H O S O i O ^ H C M P - l f l O l O C O

o» o

<J1C>]T-IC>]CMTHT-IT-ITH<M

T—I

00 Ä

u :©

1—1 ed

«**

y J3 u

•-j

E o a

O O I N i H O O I M H H I M

O O l O ( M T f O r H l > C<1 O • ^ o o o - ^ o - c ^ o - i o - r - i i o 00 O] T — I 0 0 i — I H H i - I t - H C M

flco 3 m

—

:0 * • *J CO *>

03 T^

.-H o to + j °

S -C

T-1

« > co

to to to to tu tu OJ tu SiD OD _ÖD UD

A- fl 't, "t, 'u 'u tu CD tu CU 03 > > > > > CL, 00

SJ.

»o

* 3 "ösc

^ 03

O s-

<X>COOCOCDCOOfOi-IO <MCOiOCX)COCOiOCO<MiO

03 UD 03

I O C O I O C O ^ W C O C D ^ C » <M

fl g

KO ©

^ 12

•S ec •

fl c y "2c

• *

(-1

5 e

co SD

4-> F

s .2 +J H O fl£ h 03 : 0 cö

r-H

"B co O

O , (-,

u, ja-

tu to

:03 S A © O -a

S2;_- o ^

•Q

( i

fln

to J 3 03 O

c y o g g Öb C is ^ co co CO

•c

to t ; 03 - O fl&H

CU . f l

«J

fi g 03

03 A

QC fl _ c tu c a fl •fl-3 fl o <U ~ 03 to

öö

•mm

CU tJD

=O.S

fl <

ÖC to

, ^S P

o ©

s CC o > * j —> 03

«'ftgf

o COIOSOTHOOCOCO^COOO

OJ £

CA CA

° 2 "ä

o o o H t D H » o i o o m

:CS to

S- :03 O, to

3 H

-a §

§ fe CM

:0 P Ui

to .T

•SS •fl o ^ 5

2PH i—I

fl £ ° + J to r ^

2fe

• f l OS

fp "S

CA 4)

03 CA

C 5

oo cs <N

cocrocrjoocooocicoc^^ t>-^oii-ooacx>-^ocx)c^

fl «

9 B O

•^•^OCMCOCXlOO-^i-HCO C D N T H T ) ! H r H H

Tt* M< ai

00 C

<u •rH C - i - l c>] 0 0 •<#

1-1

T H O T ^ * O OS C - O O; T-( t > T-H i—1 T - I T-H T - l O J CO CT

O»

en O» G

fl 4> •o

a 33 s:0

« ca o Cfl 4»

I»

o lan CO 4-1

bl :©

fl ^

31 Cfl

fl ~ co v

§r •8 ! 8

°-

cfl c ce

C fe

u us <u

."SP >

fH « :0 CO

2 3 Cfl

fl Q)

•O •OJD

fl <

207 Bilaga 3.

Uppgift å personalens fördelning å olika grupper: a) juni 1939, b) nu (juni 1944) och c) efter kriget. J u n i 1939. Grupp a) Företagsledn. och kontor

Grupp b) Resande o. platsförsäljare

Livsmedel Beklädnad o. heminredn.

1031 789 971 846

S:a

3 637

Huvudgrupp

Grupp c) Exp.-, lagero. tptpers.

Grupp d) övriga

443 470 160 367

942 1183 817 775

423 1856 366 1113

3 717

3 758

Summa

2 839 4 298 2 314 3101 12 552

J u n i 1944. Grupp a) Huvudgrupp

Grupp b)

Grupp c)

Grupp d)

Summa

Summa I I I I I Ink. Ink. Ink. Ink. arbete arbete arbete Ink. arbete arbete

Beklädnad o. heminredn.

S:a

1168 838 1021 896

93 35 79 36

3 923 243

416 465 169 340

40 46 15 31

1390 132

Efter k r i g e t .

928 126 364 34 2 876 293 3169 1150 112 1602 32 4055 225 4 280 788 123 429 44 2 407 261 2668 806 78 1193 153 3 235 298 3 533 3 672 439 3 588 263 12 573 1077 13 650

Alt. I.

Huvudgrupp

Grupp a)

Grupp b)

Grupp c)

Grupp d)

Summa

Livsmedel Beklädnad o. heminredn.

1262 864 1048 907

453 504 186 358

994 1201 832 812

3 056 4 219 2 529 3 609

S:a

4 081

3 839

347 1650 463 1532 3 992

208 Efter k r i g e t . Huvudgrupp

Beklädnad o. heminredn. Byggnadsmateriel Diverse branscher S:a

Grupp c)

Grupp d)

Summa

495 517 199 425

1025 1246 854 820

439 1797 457 1733

3161 4 403 2 582 3 913

3 945

4 426

14 059

Grupp a)

Grupp b)

1202 843 1072 935 4 052

Efter k r i g e t . Huvudgrupp

Beklädnad o. heminredn. Byggnadsmateriel Diverse branscher S:a

Alt. II.

Alt. III.

Grupp a)

Grupp b)

Grupp c)

Grupp d)

Summa

1160 796 885 798

425 460 163 315

880 1103 668 684

276 1429 400 1339

2 741 3 788 2116 3136

3 639

3 335

3 444

YRKES- OCH UTBILDNINGSFÖRHÅLLANDEN M. M. BETRÄFFANDE LÅNGTIDSTJÄNSTGÖRANDE LOTTOR OCH ÖVRIGA KVINNLIGA KRIGSFRIVILLIGA

Statistisk undersökning utförd av Statens

14—448874.

arbetsmarknadskommission

211 Y r k e s - o c h u t b i l d n i n g s f ö r h å l l a n d e n m. m. beträffande långtidst j ä n s t g ö r a n d e l o t t o r o c h övriga k v i n n l i g a krigsfrivilliga. Efter framställning av kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering har Kungl. Maj:t anbefallt statens arbetsmarknadskommission att verkställa utredning rörande bl. a. sysselsättningssituationen under och närmast efter kriget för inom försvarsväsendet tjänstgörande lottor och övriga kvinnliga krigsfrivilliga. Med anledning härav har kommissionen företagit en statistisk undersökning rörande yrkes- och utbildningsförhållanden m. m. för krigsavlönad heltidsanställd sådan personal, som den 10 oktober 1944 var i tjänst vid armén, marinen eller flygvapnet. Undersökningen har, i enlighet med vad som skett vid en av kommissionen tidigare företagen undersökning rörande frivilligt tjänstgörande värnpliktiga m. fl. (SOU 1944:36), begränsats till att omfatta personal som vid undersökningstillfället — med bortseende från avbrott understigande en månad — varit i tjänst sedan minst 6 månader tillbaka. Undersökningen tillgick så att ett inom arbetsmarknadskommissionen i samråd med lottaöverstyrelsen utarbetat frågeformulär tillställdes samtliga berörda personer, beträffande samtliga lottor genom lottaöverstyrelsen, beträffande i luftbevakningstjänst sysselsatta övriga kvinnliga krigsfrivilliga genom resp. rekryteringsbyråer. På förfrågan meddelades, att krigsfrivilliga med angiven tjänstgöringstid icke funnos inom föreningen svenska blå stjärnan eller inom röda korsets hjälpsysterkommitté. Frågeformuläret, vars utseende framgår av bilaga, upptog frågor om militärtjänstgöringens art och längd, förutvarande civila anställningar, genomgångna kurser och läroanstalter, familjeförhållanden samt avsedd verksamhet efter militärtjänstens slut. Uppgifter ha inkommit från samtliga lottaförbund och 15 av de 21 rekryteringsbyråerna. Inom återstående sex luftbevakningsområden fanns ingen personal, som berördes av undersökningen. Personer, som icke ämna taga förvärvsarbete efter militärtjänsten, ha, enligt vad som uppgivits, i stor utsträckning underlåtit att besvara det utsända frågeformuläret, och undersökningen har därför i samförstånd med lottaöverstyrelsen begränsats till dem, som mer eller mindre bestämt förklarat sig ha för avsikt att söka annat arbete. Ytterligare ett antal blanketter måste utsorteras av den anledningen, att de föreskrivna villkoren om tjänstgöringstidens längd icke voro uppfyllda. Undersökningsmaterialets omfattning framgår av följande sammanställning, vilken utvisar, att uppgifter inkommit från 1 254 personer. Av dessa gjordes 904, varav 816 lottor och 88 övriga krigsfrivilliga, till föremål för närmare bearbetning.

212 Ej medtagna i undersökningen Antal upp- Medtagna Ämna ej i undersök- Ej föreskrigiftslämven tjänsttaga förningen nare göringstid värvsarbete Ö v r i g a krigsfrivilliga . . . . Summa

1 131 123

816 88

102 24

213 11

1 254

224 I tab. 1 redovisas de i undersökningen ingående efter hemortslän. Av tabellen framgår, att personal av ifrågavarande slag rekryterats från samtliga län. Särskilt många voro hemmahörande i Blekinge län. Tages hänsyn till de olika länens folkmängd blir detta ännu mera påfallande, då ju Blekinge län är ett av de med avseende på invånarantalet minsta länen. Ur denna synpunkt är även antalet på Gotland hemmahörande lottor anmärkningsvärt stort. T a b . 1.

Län

Stockholms stad Stockholms Uppsala Södermanlands . Östergötlands . . Jönköpings . . . . K ronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads .. Malmöhus Hallands

Länsfördelning.

Övriga Lottor krigsfri- Summa villiga 69 23 9 6 17 4 7 50 46 144 14 64 10

2 6

— 3 4 3 5 5

— 6 4 3

—

71 29 9 9 21 7 12 55 46 150 18 67 10

Län

Göteborgs o. Bohus. Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands . . . . Jämtlands Västerbottens Norrbottens Summa

Övriga Lottor krigsfri- Summa villiga 63 22 7 55 23 2 19 24 25 34 27 52 816

— 1 1 1

— 5 2 7 7 15 4 88

67 22 8 56 24 2 24 26 32 41 42 56 904

Uppgifterna beträffande militära tjänstgöringsförhållanden avse försvarsgren, d. v. s. armén, marinen eller flygvapnet, arbetets art, tjänsteställning och militärtjänstgöringens längd. I tab. 2 meddelas uppgifter om fördelningen på försvarsgren samt arbetets art. Det framgår härav, att flertalet, eller 717, tillhörde armén, 167 marinen och 10 flygvapnet. Fördelningen på de olika tjänster, som kunna förekomma, är mycket ojämn. Flertalet voro sysselsatta med telefon- och expeditionstjänst. I luftbevakningstjänst sysselsattes 90 lottor och 88 övriga krigsfrivilliga. Beträffande arbetets natur inom de olika tjänsterna och de kvalifikationer som erfordras, kan nämnas, att expeditionstjänst förutsätter färdighet i maskinskrivning och att förbindelsetjänst, som endast förekommer vid marinen,

213 T a b . 2.

Militär t j ä n s t g ö r i n g .

Militär tjänst

Armén

Marinen

Expeditionstjänst Förbindelsetjänst , Förplägnadstjänst Luftbevakningstjänst .. . Luftförsvarssignaltjänst Materieltjänst , Sjukvårdstjänst Trådsignaltjänst , Radiosignaltjänst , Uppgift saknas

90 45 15

51 178 179 13 102 10 7 Summa

3 3 11

Flygvapnet

Uppgift saknas

Summa

273 45 66 178 182 4 24 105 10 17

1 3

10 Därav 90 lottor och 88 övriga krigsfrivilliga.

utföres av växeltelefonister samt telefonposter. Luftsvarssignaltjänst utövas huvudsakligen av telefonlottor, likaså trådsignaltjänst. Materieltjänsten omfattar tvätt och sömnad. För samtliga tjänster finnas särskilda kurser enligt av Kungl. Maj:t fastställda utbildningsbestämmelser. För tjänst vid armén och flygvapnet äro kurserna grundläggande kurs, underbefälskurs och befälskurs och för tjänst vid marinen lägre och högre kurs. Även repetitionskurser eller motsvarande tjänstgöring förekommer. Enligt stadgarna står lottaorganistionen öppen för alla kvinnor, vilka äro svenska medborgare »kända för laglydnad och medborgarsinne». För att antagas till luftbevakare fordras att vara välfrejdad svensk medborgare samt att dessutom vara fullt frisk, äga god fysik och normal syn och hörsel samt icke ha fel på talorganen. Inom lottaorganisationen finnes en mångfald uppgifter av så olika slag, att alla kunna finna en passande sysselsättning oavsett yrkes- och utbildningsförhållanden samt ålder och fysiska förutsättningar i allmänhet. Var och en får själv välja sin beredskapsuppgift och utbilda sig för denna. Lottaarbetet var från början oavlönat och av helt frivillig natur, men i den mån uppgifterna i samband med försvarsberedskapens uppbyggande ökade, visade det sig så småningom nödvändigt att fastare knyta lottorna till krigsmakten. Särskilda bestämmelser om antagning av lottor m. m. ha därför utarbetats och fastställts i order. Lottorna avtalsbindas numera med militära myndigheter redan i fredstid och erhålla under sin krigstjänstgöring i stort sett samma förmåner som värnpliktiga beträffande avlöning, sjukvård, krigsledighet, beklädnad m. m. Vissa lottor äro dock endast mera tillfälligt anställda och äro endast avtalsbundna av den lottakår de tillhöra. Dessa senare betecknas i allmänhet som B-lottor till skillnad från de förstnämnda s. k. A-lottorna. Vid krigstjänstgöring erhålla B-lottorna dock motsvarande förmåner som A-lottorna. Flertalet av de i undersökningen ingående torde vara A-lottor.

214 Tab. 3. Tjänsteställning och militärtjänstgöringens längd. Övriga krigsfrivilliga

Lottor Militärtjänstgöringens längd

28 9 7 6 3 1

6 —12 mån 1 —17„ år 11/—2 2 —2'/2 21/2—3 3 _31/,,

» » » »

31/,—4

uppgift under- undermenig befäl officer officer saknas

4 —4V2 » 4V2—5 »

2 Summa

102 130 93 66 57 45 20 14 13 5 545

18 17 20 14 24 23 15 10 15 5 161

4 6 3 3 7 8 4 4 4 2 45

5 1 1 1

1 9

S:a

undermenig befäl

S:a

157 162 124 90 91 78 39 30 33 12

25 13 4 7 2 3 2

6 10 3 7 2 4

31 23 7 14 4 7 2

56 Under tjänst i krigsbefattning tilldelas lottor tjänsteställning motsvarande menig, underbefäl (furir), underofficer eller officer. Till frivillig luftbevakning uttagna kunna erhålla utbildning och befordran till luftbevakningsstationschef (ls-chef) med underbefäls tjänsteställning. Särskilt lämplig personal kan vinna anställning vid luftbevakningscentral och kan då erhålla placering i högre befattning än ls-chef. I tab. 3 redovisas fördelningen efter tjänsteställning och militärtjänstgöringens längd. Uppgifterna om tjänstgöringstid avse den tid, vederbörande utan längre avbrott än en månad fullgjort militärtjänstgöring. Tabellen utvisar, att endast 56 lottor icke erhållit befordran till högre tjänsteställning än menig. Av dessa hade 28 tjänstgjort mindre än ett år. Två tredjedelar av samtliga voro underbefäl. Av de återstående voro 161 underofficerare och 45 officerare. Av de sistnämnda hade 43 fänriks och 2 löjtnants tjänsteställning. De senare voro placerade som fomoblottor (försvarsområdesmobiliseringslottor) . I 9 fall saknades uppgift om tjänsteställning. Som framgår av tabellen var tjänstgöringstiden mycket varierande. Bland lottor i befälsställning hade ett mindre antal tjänstgjort sedan tiden för krigsutbrottet. Bland de frivilliga luftbevakerskorna förekom däremot icke längre tjänstgöringstider än 4 år. Sambandet mellan tjänstgöringstid och tjänsteställning är påtagligt. Beräknas medianen, visar det sig, att meniga i genomsnitt tjänstgjort ungefär 1 år, underbefäl 1 2/3 år, underofficerare 2 Va år och officerare 3 år. Beträffande löneförmånerna kan nämnas, att den sammanlagda terminsoch månadslönen uppgår för menig lotta till 75 kr per månad och för underbefäl till 105 kr. Underofficer erhåller 135 och officerare (fänrik) 180 kr. övriga förmåner, kost och logi m. m. äro lika för alla. Av de krigsfrivilliga, som icke voro lottor, hade 36 °/o avancerat till underbefäl.

215 Tab. 4. Ålder och civilstånd. Lottor

Under 18 år 18—20 » 21—25 » 26—30 » 31—35 »> 36—40 » 41—45 » 46—50 » 51—to » Uppgift saknas Summa

övriga krigsfrivilliga

därav Summa

21 174 238 93 61 79 52 54 41 3

12 30 34 4 4 1 1

—

33 204 272 97 65 80 53 54 43 3

— 2

änkor

frånskilda

ogifta

gifta

33 202 247 63 34 34 13 7 9 1

2 22 29 20 34 24 26 12 1

— —

—

3 3 8 7 6 7 6 1

2 3 5 10 14 16

___ —

Uppgiftslämnarnas fördelning på åldersgrupper framgår av tab. A. Tabellen utvisar, att bland lottorna förhållandevis många voro över 40 år, medan av de övriga krigsfrivilliga endast 12, eller 7-, voro över 25 år. Medelåldern (medianen) var 25,5 år för de förra och 21,2 år för de senare. Uppgifter om familjeförhållanden lämnas i tab. 5. Härav framgår att 170, eller 19 °/o av samtliga, voro gifta. Av dessa hade dock endast 59, eller 35 %, ett eller flera barn under 16 år. 705, eller 78 % av samtliga, hade varken make eller barn. Tab. 5.

Familjeförhållanden. Antal barn

Civilstånd

Ogifta Gifta Frånskilda Summa

637 111 39 29 816

6 46 7 9 68

2 eller flera

Summa

13 4 3

643 170 50 41 904

20 I efterföljande sammanställning har antalet förut gifta inom de olika 5årsklasserna mellan 20 och 50 år satts i relation till motsvarande antal ogifta. Som jämförelse ha motsvarande relationstal, antalet förut gifta per 100 ogifta inom den kvinnliga befolkningen i dess helhet, beräknats på grundval av 1940 års folkräkning.

I undersökningen ingående Samtliga kvinnor 31/l2 1940

Förut gifta per 100 ogifta i olika åldrar 21—25 26—30 31—35 36—40 41—45 46—50 år år år år år år 1 123 300 32 35 0-5 27 42 16

216 Härav framgår, att antalet änkor och frånskilda är tämligen högt bland de i undersökningen ingående. Härtill kommer, att ej mindre än 7 4 av de förut gifta ha ett eller flera barn under 16 år. Till familjeförhållandena höra även uppgifter om mannens yrke. Samtliga 170 gifta ha lämnat uppgift härom. De gifta kvinnornas fördelning efter mannens yrke redovisas i tab. 6. T a b . 6.

Gifta k v i n n o r f ö r d e l a d e efter m a n n e n s y r k e .

yrke

Antal

Företagare och företagsledare

16 9 7

Mannens

Köpmän Övriga Förvaltningspersonal i ledande ställning Kontors- och avdelningsföreståndare Ingenjörer Fartygsbefäl Officerare Lärare Övriga

15 6 6 10

Mannens

Antal

yrke

Annan kontors- och förvaltningspersonal Kontorspersonal Teknisk personal och arbetsledare Polismän Underofficerare Underbefäl Övriga Fria yrkesutövare (tandläkare, konstnärer m. fl.) Arbetar personal F. d. yrkesutövare Summa

51 12 10

6 7

7 48 5 170

Det framgår härav, att de i undersökningen ingående gifta kvinnorna, såvitt man kan döma efter männens yrke, tillhörde de mest skilda yrkesgrupper och samhällsklasser. I frågeformuläret begärdes vidare uppgifter om utbildningsförhållandena, d. v. s. skolunderbyggnad och fackutbildning. I de fall dessa frågor lämnats obesvarade, har det antagits, att vederbörande icke erhållit någon utbildning utöver folkskola. T a b . 7. Skolbildning

Folkskola Högre folkskola Folkhögskola Mellanskola utan examen Realexamen Normalskolekompetens Gymnasium utan examen Studentexamen Summa

Skolbildning. Lottor

Övriga krigsfrivilliga

35 37 95 47 103 6 6 816

Summa

562 35 45 99 48 103 6 6 904

217 I tab. 7 redovisas fördelningen efter skolunderbyggnad, dels för lottor och dels för övriga krigsfrivilliga. Under gruppen mellanskola redovisas även de, som genomgått flickskola utan att erhålla avgångsbetyg (normalskolekompetens). Av lottorna hade 162, eller 20 °/o, realexamen eller högre skolbildning, medan övriga krigsfrivilliga i större utsträckning stannat vid folkskolestadiet. Att klassificera uppgifterna om yrkesutbildning har varit betydligt svårare. Ehuru uppgifter begärts såväl om de läroanstalter, vid vilka undervisningen erhållits, som om utbildningens art och omfattning, voro svaren i många fall mycket knapphändiga. Antingen uppgavs endast läroanstaltens namn, t. ex. »Trollhättans yrkesskolor», eller också endast utbildningens allmänna inriktning, t. ex. sömnad, sjukvård, hushållskurser. Skillnaden mellan skolbildning och yrkesutbildning synes ofta ej ha uppfattats klart. Denna gränsdragning försvåras även därav, att en viss yrkesutbildning meddelas redan i till folkundervisningen hörande skolor. Den högre folkskolan är sålunda stundom allmän och stundom yrkesbestämd. Folkhögskolans huvuduppgift är att meddela allmän och medborgerlig bildning, men kurser finnas även med mera praktisk inriktning. De kvinnliga sommarkurserna vid folkhögskolorna äro ofta inrättade som husmodersskolor. Vidare märkas de praktiska mellanskolorna med praktisk realexamen som slutmål. Med hänsyn till dessa svårigheter har redovisningen ansetts böra omfatta all praktisk utbildning, som icke erhållits genom yrkesarbete, oavsett utbildningstidens längd och vid vilka läroanstalter undervisningen erhållits. Tre huvudgrupper av yrkesutbildning ha särskilts, nämligen handelsutbildning (kontorsutbildning), utbildning för hälsovård och sjukvård samt annan yrkesutbildning. Personer med fackutbildning inom skilda områden ha klassificerats efter den utbildning, som varit mest omfattande. Hänsyn har även tagits till den nytta, vederbörande synes ha haft av sin utbildning i tidigare civil anställning, samt till arten av planerad verksamhet efter militärtjänstens slut. Trots detta har det i flera fall varit svårt att avgöra, vilken utbildning som borde anses vara den väsentliga. Några av de vanligaste kombinationerna av utbildning redovisas därför särskilt, nämligen handels-, sömnads- och hushallskurser tagna två och två åt gången. En fullständig översikt över utbildningsförhållandena meddelas i tab. 8 van samtliga i undersökningen ingående fördelats efter såväl skolbildning som yrkesutbildning. Av tabellen framgår, att 472, eller 52 <Vo av samtliga, icke erhållit någon yrkesutbildning. Av dessa hade 127 högre skolunderbyggnad än folkskola och 345 endast folkskola. Av de yrkesutbildade hade flertalet handelsutbildning. Ett mindre antal, 22 personer, uppgåvo att utbildningen pågick vid sidan av militärtjänstgöringen. Till gruppen »övrig utbildning» ha hänförts personer, som erhållit utbildning i musik, fotografering eller radiotele^rafi genomgått seminarium, trädgårds- eller lantmannaskola etc.

218 T a b . 8.

Skolbildning o c h y r k e s u t b i l d n i n g . Skolbildning MelNor- Gym1 annasi- StuHögre Folk- skola Real- mal- um dentFolk- folk- högexa- skole- utan exaskola skola skola utan men komexa- men exapetens men men

Yrkesutbildning

Handelsutbildning Maskinskrivning Stenograf i Maskinskrivning och bokföring . . . . Handelskurser Handelskurser och språkutbildning Handelsskola Utbildning för hälsovård och sjukvård . Sjukvårdskurser Tandteknikerkurs Gymnastikutbildning Barnavård Skönhetsvård Annan yrkesutbildning Sömnad och vävning Kartritning Målning och teckning m. m Restaurangutbildning Hushållskurser övrig utbildning Utbildning inom flera fack Handels- och sömnadskurser Handels- och hushållskurser Sömnads- och hushållskurser Ingen yrkesutbildning Summa

7 1

—

44 17 8 3 5 4 7

5 4 1

3 2 1

14 4 2

122 35 15 10 36 10 16

—

22 9 6

—

10 2 2 1 3

22 5 6 3 3 2 3

36 10 9 2 2 9 4

1 1

13 3 5 2 2 1

— —

— — —

—

10 1 3 1

1 1

—

— 7 1 59 19 1 6 5 19 9 14 4 7 3 345 562

— — —

3 2

5 2

1 1

—

— — — —

— —

—

10 5 3 2

— —

22 48

34 103

3 6

— — 1 3 2 1 1

— 11

4 1 1

— — 2

— — — — 1 1

253 74 43 19 56 28 33

45 19 13 2 9 2 103 31 5 9 6 31 21 31 10 12 9 472

—

— —

10 5

—

13 3 1 2

8 2

— — — — —

S:a

— — — — — — — — —

Av lottorna hade 403, eller 49 °/o, icke erhållit någon yrkesutbildning. Motsvarande siffror för de krigsfrivilliga voro 69, resp. 78 °/o. I frågeformuläret begärdes även uppgifter om huruvida vederbörande före militärtjänstgöringen haft civilt förvärvsarbete och i så fall hur lång tid samt närmare uppgifter om den senaste civila anställningen. Många lämnade dessa frågor helt obesvarade, och det antogs då, att vederbörande icke haft något civilt arbete. Uppgifter om dessa förhållanden lämnas i tab. 9, i vilken materialet även uppdelats på åldersgrupper. Av tabellen framgår, att 288 uppgiftslämnare, eller 32 °/o av samtliga, icke haft något civilt arbete. Av de yngsta åldersklasserna, 20 år och därunder, hava omkring hälften icke haft sådant arbete, och av de äldre var detta fallet med 1U av samtliga. Den sammanlagda tid, förvärvsarbetet pågått, är mycket varierande. 118 personer hava haft förvärvsarbete högst ett år och

219 Tab. 9. Förekomsten av civilt förvärvsarbete före militärtjänstgöringen. Fördelning på åldersgrupper.

Ålder

Under 18 år . .. 18—20 » 21—25 » , 26—30 » 31—35 » 36—40 » 41—45 » 46—50 » 51—o> » Uppgift saknas . . . Summa

Med tidigare civilt förvärvsarbete under Utan en tid av tidigare högst ej 6-12 1-2 2-3 3-5 5-10 mer upp- S:a civilt än 6 år given arbete mån. år år år mån. 10 år tid 18 90 81 21 16 24 15 13 10

6 29 16 1 1

5 22 20 7 2 3 3 1 1

4 31 31 7 5 3 1 3 1

19 23 9 3 3 1 3 1

9 62 14 8 9 5 4 5 1

24 28 12 12 8 7 7

1 2 13 17 11 15 13

4 14 8 5 9 9 7 5 2 63

15 114 191 76 49 56 38 41 33 3 616

Hela antalet

därav utan tidigare civilt arbete /o

33 204 272 97 65 80 53 54 43 3 904

55 44 30 22 25 30

av dessa voro 98 under 26 år. Ett tämligen stort antal 63, ha icke uppgivit hur lång tid de haft förvärvsarbete. I tab. 10 lämnas uppgifter om arten av senaste civila anställning för dels lottor och dels övriga krigsfrivilliga. Av tabellen framgår, att spridningen på olika yrkesområden är mycket stor särskilt ifråga om lottorna. Praktiskt taget alla yrkesområden, inom vilka kvinnlig arbetskraft kan vinna sysselsättning, äro representerade. De fyra vanligast förekommande yrkena, kontorspersonal, affärsbiträden, hembiträden samt riks- och lokaltelefonister, omfatta 58 % av samtliga med förutvarande civil sysselsättning. 16 hade varit verksamma som egna företagare. De krigsfrivilliga, som icke voro lottor, hade i mycket ringa utsträckning haft kontors- eller motsvarande arbete men däremot i jämförelsevis många fall haft anställning som hembiträden samt inom hotell- och restaurangfacket. För att belysa vilka svårigheter som kunna uppstå vid övergången till civilt arbete lämnas i tab. 11 uppgifter på åldersfördelningen inom olika yrkesgrupper. Tabellen utvisar, att inom praktiskt taget samtliga yrkesgrupper finnas personer, som på grund av sin ålder ej kunna ha så stora utsikter att erhålla anställning. Detta gäller särskilt dem, som icke tidigare haft något civilt arbete. Av dessa senare voro 38 över 40 år. I tabellen har även angivits medelåldern (medianen) inom de olika yrkesgrupperna, varav framgår, att det relativt största antalet äldre personer återfanns inom grupperna samfärdsel samt förvaltning och fria yrken. I frågeformuläret intogos slutligen några frågor angående uppgiftslämnarnas eventuella övergång till civilt arbete efter militärtjänstens upphörande. De, som förklarat sig icke ämna taga civilt förvärvsarbete, ingå, som redan framhållits i inledningen, icke i denna redogörelse. För att belysa samban-

220 T a b . 10.

Senaste civila anställning.

Yrke Jordbruksarbete Industri och hantverk Sömmerskor och modister Övriga inom industri och hantverk . Samfärdsel Postbiträden Telegrafister Riks- och lokaltelefonister Övriga inom samfärdsel Handel Affärsföreståndare Kassörskor Affärsbiträden Lagerarbetare Serveringspersonal Annan hotell- o. restaurangpersonal Förvaltning o. fria yrken Övnings- och yrkeslärare Andra lärare Bibliotekstjänstemän Övriga tjänstemän Journalister Målare och tecknare Kontorsarbete Bokförare Korrespondenter Stenografer och maskinskriverskor . Verkstadskontorister :... Kontorsarbete, ej närmare spec. . . . Hälso- och sjukvård Sjukvårdsbiträden Tandsköterskor Barnsköterskor Ekonomipersonal vid anstalter Damfrisörskor m. fl Husligt arbete Husföreståndarinnor Husor Kokerskor Hembiträden Kockor till arbetslag Barnjungfrur Ej uppgivet yrkesområde Ingen civil anställning

Lottor

övriga krigsfrivilliga 1

55 36 19 48 3 2 40 3

10 4 6 2

65 40 25

152 16 8 94 7 12 15

17 4 4 2 2 1 4

50 3 2 42 3 172 16 8 99 8 21 20 17 4 4 2 2 1 4

158 8 3 37 6 104

159 8 3 37 6 105

58 26 15 6 2 9

64 31 15 6 2 10

59 8 2 5 34 3 7

1 26

1 22 1 2

3 266

Summa

S:a

85 8 2 6 56 4 9 3 288 904

221 Tab. 11. Senaste civila anställning och ålder vid undersökningstillfället. Ålder Yrkesgrupp

under 21-30 31-40 41-50 51-« 21 år år ar ar år

därav hotell- o. restaurangpersonal

Hälsovård o. sjukvård Husligt arbete

Summa

1 11 10 42

31 15 75

13 5 29

7 14 20

2 6 6

2 32 10 22

6 67 36 37

3 25 14 15

3 25 3 7

2 9 1 4 3 10 43

—

ej uppg-

S:a

— — 1 1

— — — — 3

1 65 50 172 41 17 159 64 85 3 288 904

Median år

25-8 31-0 24-9 27-1

31-0 25-8 27-1 24-4

. 23-3 24-9

det mellan yrkesutbildning och tilltänkt förvärvsarbete har i tab. 12 uppdelning verkställts efter båda dessa argument. Av tabellen framgår, att fördelningen efter avsett yrkesområde avviker högst väsentligt från fördelningen efter senaste civila anställning. Antalet uppgiftslämnare, som ämna söka kontorsarbete, är sålunda avsevärt större än antalet av dem, som tidigare haft kontorsarbete. Detsamma gäller telefonistyrket, vilket tydligen sammanhänger med att ett stort antal lottor under militärtjänsten blivit förtrogna med sådant arbete. Motsatsen gäller anställning som affärsbiträde, arbete inom industri och hantverk (sömnad), hotellTab. 12. Avsett förvärvsarbete efter militärtjänstens slut. Y r k esu tbild ning Yrkesområde

Telefonväxel

Socialt arbete Civil anställning inom försvaret . Husligt arbete Annat arbete Flera yrkesområden Ej uppgivet Summa

Handelsutbildning

Hälsooch sjukvård

17 4 1 145 4 2 6

8 14

6 27 41

1 3 5 11

45 Annan yrkesutbildning 9 17 4 3 13 2 4 11 4 16 20 103

Flera fack

2 1 10

2 1 2 9 4 31

Ingen yrkesutbildning 11 112 28 13 70 24 2 8 28 9 43 124 472

S:a

20 151 37 17 246 44 4 20 41 24 100 200 904

därav krigsfrivilliga 3 12 8 4 15 1 10 4 5 26 88

222 och restaurangfacket samt husligt arbete. Lättast att placera torde de vara, som förklarat sig beredda att taga arbete inom mer än ett yrkesområde. 200 eller 22 °/o av samtliga ha ej uppgivit vad för slags arbete, de ämna söka. Av de krigsfrivilliga, som icke voro lottor, ämnade de flesta söka arbete inom hälso- och sjukvård, varuhandel eller husligt arbete. Endast ett ringa antal, 25, räknade med att kunna återgå till sin förre arbetsgivare. 281 ha förklarat sig icke vara villiga att taga arbete utom hemorten. Som skäl härtill har i allmänhet uppgivits, att vederbörande på nuvarande bostadsort hade hem eller anhöriga, som hon icke ville lämna.

223 Bilaga. STATENS

ARBETSMARKNADSKOMMISSION F o r m u l ä r n r C 62

Efter framställning av kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering har Kungl. Maj:t anbefallt Statens arbetsmarknadskommission att verkställa utredning rörande bl. a. sysselsättningssituationen under och närmast efter kriget för inom försvarsväsendet tjänstgörande lottor och kvinnliga krigsfrivilliga. För att erhålla uppgifter om dessas yrkes- och utbildningsförhållanden m. m. har kommissionen beslutat utsända detta frågeformulär. Då det för utredningens resultat är av största vikt, att uppgifterna bli så tillförlitliga som möjligt, torde frågorna besvaras omsorgsfullt och uttömmande. Uppgifterna komma att behandlas s t r ä n g t f ö r t r o l i g t .

1. Namn (Efternamn och samtliga förnamn) 2. Född den

år

3. Hemortskommun

Län

4. Anställd vid armén, marinen, flygvapnet (Det tillämpliga understrykes.) i biltjänst, expeditionstjänst, förbindelsetjänst, förplägnadstjänst, luftbevakningstjänst, luftförsvarssignaltjänst, materieltjänst, sjukvårdstjänst, stabssignaltjänst-tråd, stabssignaltjänstradio (Det tillämpliga understrykes.) 5. Militär tjänsteställning

6. Tillhör Ni lottaorganisationen? J a Nej. I så fall vilket förbund? 7. H u r länge har Ni nu i en följd fullgjort militärtjänstgöring? (Vid kortare avbrott än en månad anses tjänstgöringen ha pågått i en följd.) Sedan den / 19 8. Är Ni ogift, gift, frånskild, änka? (Det tillämpliga understrykes.) 9. Antal barn under 16 år 10. Mannens yrke

11. Har Ni tidigare haft civilt förvärvsarbete? J a Nej. Under hur lång tid?

år

månader.

12. Senaste civila anställning: a) arbetets art (maskinskriverska, barnsköterska etc.) b) arbetsgivarens namn (firma) och adress c) anställningen upphörde den

13. Ämnar Ni, om militärtjänstgöringen upphör, taga förvärvsarbete? J a Nej. a) I så fall inom vilket yrkesområde? b) R ä k n a r Ni med att kunna återgå till Eder förre arbetsgivare? J a Nej. c) Är ni villig taga arbete utom hemorten? J a Nej. Om icke av vilken orsak?

224 14. Vad ämnar Ni ägna Eder åt om Ni icke söker förvärvsarbete? (arbete i hemmet, studier etc.) 15. Har Ni erhållit någon skolbildning utöver folkskola? J a Nej. Angiv i så fall avlagd examen eller antalet genomgångna klasser eller ringar (ev. folkhögskolekurs) samt läroanstaltens namn

16. Har Ni erhållit någon yrkesutbildning? J a Nej. Vid vilken läroanstalt? Angiv närmare utbildningens art och omfattning

17. Kompletterande upplysningar

den (Uppgiftslämnarens

underskrift)

1944.

Statens offentliga utredningar 1945 S y s t e m a t i s k

f ö r t e c k n i n g

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.) Allmän lagstiftning. Rättsskipning. F å n g v å r d . Betänkande med förslag till utlänningslag och lag ang. omhändertagande av utlänning i anstalt eller förläggning, fl] Straffrättskommitténs betänkande med förslag till ändringar av strafflagen för krigsmakten i vad den borör brott mot staten och allmänheten. [28] Strs'frättskommitténs betänkande med förslag till ändrad lagstiftning om ämbetsbrott av präst. [29]

F a s t egendom. J o r d b r u k med binäringar. Promemoria med förslag till arrendebestämmelser för kommunal jord. [9]

Vattenväsen. Skogsbruk.

Bergsbruk.

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning

K o in un itl förvill tntng. Stadsplaueutredningen 1942. 3. Förslag till byggnadslag in. m; [15]

Industri. Utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande. 7. Förslag till åtgärder för livsmedelsforskningens ordnande. [6]

H a n d e l och sjöfart. Betänkande ang. grundpenningväsendet. [24] Statens och k o m m u n e r n a s finansväsen. 1944 års uppbördsberednings betänkande med förslag till omläggning av uppbördsförfarandet. [27] Politi. Normalbrandordning för städer, köpingar och munici palsamhällen. [18] Normalbrandordning för landskommuner. Alternativ 1. [19] Alternativ 2. [20]

Kommunikationsväsen. Betänkande med förslag till organisation av en luftfartsstyrelse m. m. [2] , Betänkande rörande Sveriges smalspåriga järnvägar. Del 1. Allmänna synpunkter. [7] Del 2. Blekingenätets järnvägar. [8] Bank-, kredit- och p e n n i n g v ä s e n .

Nationalekonomi och socialpolitik. Betänkande ang. den husliga utbildningen. [4] Betiinkande och förslag rörande effektivisering av sky ddsheniselevernas eftervård m. m. [10] Utredningar ang. ekonomisk efterkrigsplanering. 8. [11] 9. [30] 10. [31] Investeringsutredningens betänkande med förslag till iuvesteringsreserv för budgetaret 1945/46 av statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten. [12] Bilagor. [13] Socialpolitikens ekonomiska verkningar. [14] Statsmakterna och folkbushållningen under den till följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del 5. Tiden juli 1943—juni 1944. [17] Socialvårdskommitténs betänkande. 10. Statistisk undersökning ang. folkpensionärernas bostadsförhållanden m. m. [23] Kommitténs för partiellt arbetsföra betänkanden. Bilaga nr 1. Riktlinjer för skapande av socialväsendets forskningsorganisation. [26] I l ä l s o - och sjukvård.

Allmänt näringsväsen.

Försäkringsväsen. Kyrkoväsen. Undervisningsväsen, Andlig odling i övrigt. Betänkande med utredning och förslag ang. yrkesutbildning av sjöfolk av manskapsgrad samt åtgärder till höjande av sjöfolkets allmänna och medborgerliga bildning. [5] Betänkande med förslag till nyorganisation av kyrko-musikerbefattninparna m. m. Del 1. [16] Ungdomen och nöjeslivet. Ungdomsvårdskommitténs betänkande del 3. [22] Betänkande och förslag ang. statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet. [25] Försvarsväsen. Betänkande rörande särskilda åtgärder-vid återförandet till civil verksamhet av till beredskapstjänstgöring inkallad personal. [3] Betänkande och förslag rörande upplysningsverksamhet om och inom försvaret. [21] Utrikes ärenden. Internationell r ä t t .

Marcus Boktr.-A.-B., Sthlm 448874