Socialvårdskommitténs betänkande. 10,

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1945: 23 SOCIALDEPARTEMENTET

SO Cl AL VÅRDS KOM M I T T E N S B E T Ä N K A N D E X: STATISTISK

UNDERSÖKNING

ANGÅENDE

FOLKPENSIONÄRERNAS BOSTADSFÖRHÅLLANDEN M. M.

S T O C K H O L M 19

4 5

Statens offentliga utredningar 1945 Kronologisk B e t ä n k a n d e m e d förslag till u t l ä n n i n g s l a g och lag ang å e n d e o m h ä n d e r t a g a n d e av u t l ä n n i n g i a n s t a l t eller f ö r l ä g g n i n g . Norstedt. 1G9 s. J u . B e t ä n k a n d e m e d förslag till o r g a n i s a t i o n av en luftf a r t s s t y r e l s e m . m . N o r s t e d t . 68 s. K. B e t ä n k a n d e r ö r a n d e s ä r s k i l d a å t g ä r d e r vid återförandet till civil v e r k s a m h e t av till b e r e d s k a p s t j ä n s t g ö r i n g i n k a l l a d p e r s o n a l . Hieggström. 74 B. F ö . B e t ä n k a n d e a n g å e n d e den h u s l i g a u t b i l d n i n g e n . Beckm a n . 167 s. S. B e t ä n k a n d e m e d u t r e d n i n g och förslag a n g å e n d e yrkesu t b i l d n i n g av sjöfolk av m a n s k a p s g r a d s a m t å t g ä r d e r t i l l h ö j a n d e av sjöfolkets a l l m ä n n a och m e d b o r g e r l i g a b i l d n i n g . I d u n . 370 s. E . U t r e d n i n g r ö r a n d e den t e k n i s k t - v e t e n s k a p l i g a forskn i n g e n s o r d n a n d e . 7. F ö r s l a g till å t g ä r d e r för livsmed e l s f o r s k n i n g e n s o r d n a n d e . I h e g g s t r ö m . 150 s. 11. B e t ä n k a n d e r ö r a n d e Sveriges s m a l s p å r i g a j ä r n v ä g a r . Del 1. A l l m ä n n a s y n p u n k t e r . I d u n . 109 s. K. B e t ä n k a n d e r ö r a n d e Sveriges s m a l s p å r i g a j ä r n v ä g a r . Del 2. B l e k i n g e n ä t e t s j ä r n v ä g a r . I d u n . 124 s. 1 p l . K. P r o m e m o r i a m e d förslag till a r r e u d e b e s t ä i n m e l s e r för ' k o m m u n a l j o r d . M a r c u s . 56 s. J o . B e t ä n k a n d e och förslag r ö r a n d e effektiviscring av s k y d d s h e m s e l e v e r n a s e f t e r v å r d n i . n i . M a r c u s . 158 s. S. Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering. 8. F r a m s t ä l l n i n g a r och u t l å t a n d e n f r å n k o m m i s s i o n e n för e k o n o m i s k e f t e r k r i g s p l a n e r i n g . 2. B e t ä n k a n d e m e d f ö r s l a g t i l l vissa å t g ä r d e r i syfte att u n d e r d e p r e s s i o n s t i m u l e r a a v s ä t t n i n g e n av varaktiga k o n s u m t i o n s v a r o r m . m . M a r c u s . 15:5 s. F l . I n v e s t e r i n g s u t r e d n i n g e n s b e t ä n k a n d e m e d förslag till i n v e s t e r i n g s r e s e r v för b u d g e t å r e t 1945/46 av statliga, k o m m u n a l a och s t a t s u n d e r s t ö d d a a n l ä g g n i n g s a r b e t e n . M a r c u s , viij, 350 s. F i .

förteckning 13. B i l a g o r till i n v e s t e r i n g s u t r e d n i n g e n s b e t ä n k a n d e m e d förslag till i n v e s t e r i n g s r e s e r v för b u d g e t å r e t 1945, 46 av statliga, k o m m u n a l a o c h s t a t s u n d e r s t ö d d a a n l ä g g n i n g s a r b e t e n . M a r c u s . 83 s. Fi. 14. S o c i a l p o l i t i k e n s e k o n o m i s k a v e r k n i n g a r . der. B e c k m a n . 113 s. S. £J

Av C. W e l i n .

15. S t a d s p l a n e u t r e d n i n g e n 1942. 3. F ö r s l a g till b y g g n a d s lag m . ni. V. P e t t e r s o n . 646 s. J u . 16.* B e t ä n k a n d e m e d förslag t i l l n y o r g a n i s a t i o n av k y r k o m u s i k e r b e f a t t n i n g a r n a ni. m . Del 1. Haaggsrröm 208 s. E . 17. S t a t s m a k t e r n a och f o l k h u s h å l l n i n g e n u n d e r d e n till följd av s t o r m a k t s k r i g e t 1939 i n t r ä d d a k r i s e n . D e l 5. T i d e n j u l i 1943—juni 1944. I d u n . 484 s. F o . 18. N o r m a l b r a n d o r d n i n g för s t a d e r , k ö p i n g a r och m u n i c i p a l s a m h a l l e n . N o r s t e d t . 21 B. K. 19. N o r m a l b r a n d o r d n i n g för l a n d s k o m m u n e r . Alternativ 1. F ö r k o m m u n e r m e d b y g d e b r a u d f ö r s v a r e t och s k o g s b r a n d f ö r s v a r e t s a m o r d n a d e . N o r s t e d t . 21 s. K. 20. N o r m a l b r a n d o r d n i n g för l a n d s k o m m u n e r . A l t e r n a t i v 2. F ö r k o m m u n e r , i vilka s k o g s b r a n d f ö r s v a r e t o r d n a t s för sig. N o r s t e d t . 22 s. K . 21. B e t ä n k a n d e och förslag r ö r a n d e u p p l y s n i n g s v e r k s a m h e t om och i n o m f ö r s v a r e t . Katalog- o. T i d s k r i f t s t r y c k . 142 s. F ö . 22. U n g d o m e n och n ö j e s l i v e t . Ungdomsvårdskommitténs b e t ä n k a n d e del 3. Hasggströru. 371 s. J u . 23. S o c i a l v å r d s k o m m i t t é n s b e t ä n k a n d e . 10. S t a t i s t i s k u n dersökning angående folkpensionärernas bostadsförh å l l a n d e n in. m . B e c k m a n . 108 s. S.

Auitt. Om särskild t r y c k o r t ej angives, är t r y c k o r t e n S t o c k h o l m . B o k s t ä v e r n a med f e t s t i l u t n ö r a b e g y n n e l s e b o k s t ä v e r n a t i l l det d e p a r t e m e n t , u n d e r vilket u t r e d n i n g e n avgivits, t. ex. E. = e c k l e s i a s t i k d e p a r t e m e n t e t , J o . = j o r d b r u k s d e p a r t e m e n t e t . E n l i g t kungörelsen d e n 3 febr. 1922 a n s . s t a t e n s offentliga u t r e d n i n g a r s y t t r e a n o r d n i n g (nr 98) u t g i v a s u t r e d n i n g a r n a i o m s l a g med enhetlig färg för varje d e o a r t e m e n t .

I STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1944: 23 SOCIALDEPAETEMENTET

SOCIALVÅRDSKOMMITTÉNS B E T Ä N K A N D E X: STATISTISK

UNDERSÖKNING

ANGÅENDE

FOLKPENSIONÄRERNAS BOSTADSFÖRHÅLLANDEN M.M.

STOCKHOLM 1945 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [294 45]

•'•'-'Ox 3 ^ -:

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid.

Skrivelse till Konungen Undersökningarnas planläggning och omfattning Undersökningarnas anordnande Primäruppgifternas bearbetning Undersökningarnas omfattning

7 9 9 ]0 ]2

Tilläggspensionärernas fördelning på olika län och orter samt efter kön, civilstånd och ålder Pensionärernas fördelning på län, kommuntyper och dyrortsgrupper . . . . Pensionärernas ålder samt kön och civilstånd

13 13 15

Tilläggspensionärernas fördelning i förhållande till sättet för bostadsfrågans ordnande

j5

Huvudgrupper av peusionärer i bostadsavseende Upplåtelseformer av egen bostad Upplåtelse av hyreslägenheter och kostnadsfritt upplåtna lägenheter . . . . Taxeringsvärde för egna bostadsfastigheter Bostädernas storlek och utrustning Bostädernas storlek Boendeförhållanden Bostädernas u t r u s t n i n g

15 17 19 20 21 21 22 24

Tilläggspensionärernas bostadskostnader Arsutgifter för egna bostadsfastigheter Hyreskostnader Bränsleanskaffning och bränslekostnader

25 25 26 30

Inkomst av bostad

31 Pensionärshushållens sammansättning

32 Tilläggspensionärer, som voro inneboende i enskilt hushåll Ställning till bostadsupplåtaren De inneboendes bostadsförhållanden m. m

33 34 35

Tilläggspensionärernas förmögenhets- och inkomstförhållanden Inkomstförhållanden Förmögenhetsförhållanden

36 35 41

Tilläggspensionärer, som voro intagna å vårdhem eller anstalter Pensionärernas fördelning på olika anstalter Inackorderingskostnader på ålderdomshem för betalande pensionärer Fickpengar

42 42 44 45

Hemunderstöd och kommunala pensionstillskott Kommunala understöd Antal hemunderstödda tilläggspensionärer åren 1938 och 1943

45 45 46

4 Sid.

Tabellbilaga. Tab. » » »

»

» »

»

»

»

»

» » » » » » » »

1. Antal redovisade tilläggspensionärer inom olika län och dyrorter med fördelning efter kommuntyper. (Inkomstundersökningen) .. 49 2. Redovisade tilläggspensionärer inom olika län och dyrorter med procentuell fördelning efter kommuntyper. (Inkomstundersökningen) 50 3. Redovisade tilläggspensionärer inom olika län och kommuntyper med procentuell fördelning efter dyrorter. (Inkomstundersökningen) 51 4. Redovisade tilläggspensionärer inom olika landsdelar, kommuntyper och dyrortsgrupper med fördelning efter ålder. (Inkomstundersökningen) 52 5. Redovisade tilläggspensionärer inom olika landsdelar, kommuntyper och dyrortsgrupper med procentuell fördelning efter ålder. (Inkomstundersökningen) 53 6. Redovisade tilläggspensionärer av olika kön och civilstånd med fördelning efter ålder 54 7. Antal redovisade tilläggspensionärer inom olika landsdelar, kommuntyper och dyrortsgrupper med procentuell fördelning efter kön och civilstånd 56 8. I bostadsundersökningen redovisade tilläggspensionärer inom olika landsdelar, kommuntyper och dyrortsgrupper med procentuell fördelning efter kön och civilstånd 57 9. Antal redovisade tilläggspensionärer inom olika län, kommuntyper och dyrortsgrupper m. m. med fördelning efter bostadsform. (Bostadsundersökningen) 58 10. Antal redovisade tilläggspensionärer med egen bostad inom olika län, kommuntyper och dyrortsgrupper med fördelning efter bostadens upplåtelseform 60 11. Antal redovisade tilläggspensionärer med egen bostad inom olika län, kommuntyper och dyrortsgrupper m. m. med procentuell fördelning efter bostadens upplåtelseform 61 12. Taxeringsvärde å bostadsfastigheter, som ägdes av tilläggspensionärer 63 13. Bostadens storlek inom olika län, kommuntyper och dyrortsgrupper m. m 64 14. Utrustningen i tilläggspensionärernas bostäder 66 15. Bostadskostnaderna exkl. bränsle för tilläggspensionärer med egen bostadsfastighet 68 16. Hyreskostnaderna i av tilläggspensionärer förhyrda lägenheter 69 17. Tilläggspensionärernas medelhyra å olika orter i hyreslägenheter med och utan värme med fördelning efter hushållstyp 71 18. Anskaffning av bränsle samt slag av matlagningsbränsle 73 19. Anskaffning av bränsle samt slag av matlagningsbränsle, procentuell fördelning 74

5 Sid.

Tab. 20. »

21.

»

22.

»

23.

»

24.

»

25.

»

26.

»

27.

»

28.

» » » »

29. 30. 31. 32.

»

33.

»

34.

»

35.

Bränslekostnader för tilläggspensionärer, som själva inköpte bränsle (exkl. kostnader för gas och elektricitet) 75 Förekomsten bland tilläggspensionärer med egen bostad av samboende med annan pensionär 76 Inneboende tilläggspensionärer inom olika län, kommuntyper och åldersgrupper, med procentuell fördelning efter pensionärens relation till lägenhetsinnehavaren 77 Redovisade gifta tilläggspensionärer inom olika län, kommuntyper dyrortsgrupper samt av olika kön och ålder m. m. med olika slag av inkomster 78 Redovisade ej gifta tilläggspensionärer inom olika län, kommuntyper, dyrortsgrupper samt av olika kön och ålder m. m. med olika slag av inkomster 82 Medelinkomst bland gifta tilläggspensionärer med respektive slag av inkomster 86 Medelinkomst bland ej gifta tilläggspensionärer med respektive slag av inkomster 90 Gifta tilläggspensionärer inom olika län, kommuntyper, dyrortsgrupper m. m. med fördelning efter inkomstens storlek 94 Ej gifta tilläggspensionärer inom olika län, kommuntyper, dyrortsgrupper m. m. med fördelning efter inkomstens storlek 96 Gifta tilläggspensionärers förmögenhet av kapital och fastighet .. 98 Ej gifta tilläggspensionärers förmögenhet av kapital och fastighet 100 Tilläggspensionärernas fördelning på olika slag av anstalter 102 A anstalter intagna tilläggspensionärers fördelning efter kön, civilstånd och ålder 103 Förekomsten och storleken under år 1943 av hemunderstöd från fattigvården bland tilläggspensionärer, som ej voro intagna på anstalter 104 Förekomsten och storleken under år 1943 av kommunala pensionstillskott bland tilläggspensionärer, som ej voro intagna på anstalter 105 Förekomsten och storleken av hemunderstöd och kommunala pensionstillskott inom olika dyrortsgrupper bland å anstalt ej intagna tilläggspensionärer utan minderåriga barn 106

Blankett för uppgifter angående tilläggspensionärernas bostadsförhållanden m. m 107

Till KONUNGEN.

Efter medgivande av Eders Kungl. Maj:t har socialvårdskommittén företagit en statistisk undersökning angående folkpensionärernas bostadsförhållanden m. m. I utredningsarbetet ha deltagit byråchefen Josef Östlind

8 och förste byråsekreteraren Manne Farenias, vilka av chefen för socialdepartementet tillkallats att såsom sakkunniga biträda kommittén. Den statistiska bearbetningen av infordrade uppgifter m. m. har verkställts och redogörelsen för undersökningen utarbetats av t. f. aktuarien i socialstyrelsen Sven Andersson. Kommittén får härmed överlämna den tryckta redogörelsen för undersökningen. Stockholm i maj 1945. Underdånigst Å socialvårdskommitténs vägnar: BERNH.

ERIKSSON / Sven Andersson

9 Undersökningarnas planläggning och omfattning. Föreliggande statistiska undersökningar, i det följande benämnda bostadsundersökningen och inkomstundersökningen ha till syfte att tjäna som vägledning vid socialvårdskommitténs utredning om en reformerad folkpensionering. Undersökningarna ge i första hand en allmän bild av tilläggspensionärernas fördelning på olika områden och orter samt efter kön, civilstånd och ålder m. m. Bostadsundersökningen tar sikte på pensionärernas hushålls- och bostadsförhållanden och har till syfte att ge en belysning av bostadskostnaderna inom olika orter. Inkomstundersökningen avser närmast att belysa, i vilken utsträckning pensionärerna vid ingivande av pensionsansökan hade egna försörjningstillgångar av olika slag. Undersökningarnas anordnande. Undersökningarna avse ett representativt, urval av de personer, som vid undersökningarnas igångsättande i mars månad 1944 uppburo tilläggspension enligt 6 eller 40 §§ lagen om folkpensionering eller understöd enligt förordningen om invalidunderstöd. Undersökningarna beröra sålunda icke pensionärer med enbart grundpension utan gälla uteslutande tilläggspensionärer, varmed i denna redogörelse förstås även invalidunderstödstagare. Enligt planen för undersökningarna skulle dessa omfatta 5 % d. v. s. omkring 22 800 av samtliga tilläggspensionärer. Undersökningsmaterialet har ansetts genom ett urval av denna storlek få en såväl ur bearbetningssynpunkt som i representativt hänseende lämplig omfattning. Själva urvalet visade sig bäst kunna ske från postverkets kortregister över folkpensionärer, vilket är ordnat efter utbetalningspostanstalt. Ur detta register uttogs vart tjugonde kort avseende tilläggspensionär i den ordningsföljd, vari de förekommo i registret. För var och en av de på ovan angivna sätt utvalda tilläggspensionärerna inhämtades uppgifter till bostadsundersökningen genom utsändande av individuella frågeblanketter till pensionsnämnderna i vederbörandes bostadsort och till inkomstundersökningen från vederbörandes ansökningshandlingar hos pensionsstyrelsen. Från postverkets kortregister erhöllos uppgifter om namn, födelsedata, pensionsbrevsnummer och utbetalningspostanstalt. De utvalda pensionärernas bostadsadresser införskaffades genom respektive postanstaltBostadsundersökningen bygger på upplysningar, som lämnats av de tillskrivna pensionsnämndernas ordförande eller funktionärer på grundval av egen förhandskännedom eller förfrågningar hos vederbörande pensionärer själva eller hos andra med deras förhållanden förtrogna personer. Denna undersökning gäller sålunda de förhållanden, som rådde vid uppgifternas insamlande under maj och juni månader 1944. På den utsända frågeblanketten skulle för samtliga berörda personer upp-

10 lysningar lämnas angående civilstånd, makes födelseår samt belopp eller värde, varmed i förekommande fall hemunderstöd av fattigvården eller kommunalt pensionstillskott utgått under år 1943. I övrigt skulle uppgifter lämnas för följande tre kategorier av pensionärer, nämligen 1) sådana, som ensamma eller jämte annan ägde, förhyrde eller självständigt disponerade lägenhet; 2) sådana, som innebodde hos annan person; samt 3) sådana, som voro intagna på vårdhem eller anstalt. I fråga om pensionärer med egen lägenhet skulle lägenhetens upplåtelseform angivas, varvid beträffande förhyrda eller kostnadsfritt upplåtna lägenheter vissa upplysningar även skulle lämnas angående lägenhetsägarens ställning till pensionären. Beträffande bostadsfastigheter efterfrågades fastighetens taxeringsvärde och vissa årliga kostnader samt beträffande hyreslägenheter hyresbelopp. Vidare begärdes upplysningar om förekomst av undantags- eller födorådsavtal samt om hyresinkomst i sådana fall, då någon del av egen fastighet eller förhyrd lägenhet uthyrts till icke hushållsmedlem. I övrigt begärdes tämligen ingående uppgifter om bränslekostnader, bostadens storlek och utrustning samt hushållets storlek och sammansättning. E n kvalitetsbedömning av de redovisade lägenheterna ansågs vid undersökningens planerande i och för sig vara synnerligen önskvärd. Då emellertid en dylik bedömning, om de från olika kommuner och områden av landet inkommande uppgifterna skulle kunna jämföras med varandra, måste utföras av särskilda på bostadsområdet sakkunniga personer, har kommittén varit nödsakad avstå därifrån. Med avseende på pensionärer, som innebodde hos annan person, begärdes upplysningar om pensionärens relation till lägenhetsinnehavaren, lägenhetens storlek och antalet där boende personer samt inackorderingsavgift. Vad slutligen beträffar å vårdhem eller anstalter intagna pensionärer gällde det huvudsakligen endast att ange anstaltens art. Frågeformulärets innehåll framgår av bilaga. De för inkomstundersökningen gjorda utdragen från ansökningshandlingarna hos pensionsstyrelsen avsågo taxeringsvärde av ägd fastighet samt storleken av kapital, skuld och olika inkomster m. m. Därjämte antecknades bland annat uppgifter om civilstånd, tidpunkt för första och senaste inom pensionsstyrelsen fastställda inkomstberäkning, huruvida vederbörande vid första bifallen ansökning om tilläggspension hade understöd från fattigvården och huruvida — i fråga om gift person — båda makarna beviljats tilläggspension samtidigt. Som en följd av primärmaterialets art avser inkomstundersökningen icke de berörda personernas försörjningstillgångar vid undersökningstillfället utan vid de olika tidpunkter, då vederbörandes förmögenhets- och inkomstförhållanden senast voro föremål för pensionsmyndigheternas prövning. Primäruppgifternas bearbetning. Då primärmaterialet för inkomätundersökningen utgöres av utdrag av handlingar, som godtagits av pen-

11 sionsmyndigheterna för beviljande av tilläggspension, ha dessa uppgifter ej underkastats någon särskild granskning för förevarande ändamål. De inkomna svaren på frågorna för bostadsundersökningen ha däremot i samband med kodifieringsarbetet undergått en i möjligaste mån ingående och noggrann granskning med hänsyn till de lämnade uppgifternas tillförlitlighet och fullständighet. Även om vissa brister i dessa hänseenden kunnat konstateras, synas de inkomna uppgifterna på det hela taget vara av tillfredsställande beskaffenhet. De punkter, där bristfälligheter hos primäruppgifterna kunna bedömas påverka undersökningsresultaten eller ge anledning till osäkerhet om deras riktighet, behandlas närmare under ifrågavarande avsnitt av den följande framställningen. Båda undersökningsmaterialen ha vid bearbetningen givits en enhetlig gruppering efter län, landsdelar, kommuntyper och dyrortsgrupper, grundad på pensionärernas bostadsort vid undersökningarnas igångsättande våren 1944. Den i vissa tabellsammanställningar i det följande använda indelningen av riket i landsdelar, omfattande vissa grupper av län, ansluter sig till landsdelsindelningen i 1940 års folkräkning. Under benämningen mälarlänen sammanföras sålunda Stockholms stad och län, Uppsala, Södermanlands, Örebro samt Västmanlands län. Till östra Götaland höra Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Skåne, Blekinge och Halland avser länen i dessa landskap. Bohuslän och vänerlänen sammanfattar Göteborgs och Bohus län, Vänersborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Dalarna och nedre Norrland bildas av Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län samt övre Norrland av Norrbottens och Västerbottens län. Uppdelningen i kommuntyper har i första hand skett med åtskiljande av landsbygdskommuner och stadssamhällen, varvid till de senare räknats samtliga städer och köpingar samt nedan angivna förorter till Stockholm och Göteborg även om dessa i administrativ mening äro landskommuner. Landsbygdskommunerna ha dessutom uppdelats i fyra grupper efter näringstyp, nämligen A-kommuner med minst 75 % av befolkningen tillhörande jordbruk och binäringar, B-kommuner med 50—75 % av befolkningen tillhörande nämnda näringsområde, C-kommuner med mindre än 50 % av befolkningen tillhörande jordbruk m. m. och ej boende i tätorter samt slutligen Dkommuner med till minst två tredjedelar i tätorter boende befolkning. Kommunernas gruppering på dessa typer har skett efter 1940 års folkräkning. Stadssamhällena ha, med undantag för kommuner ingående i förortsområdena till Stockholm och Göteborg, indelats efter folkmängd i orter med mindre än 5 000, 5 000—10 000, 10 000—30 000 och 30 000—100 000 invånare. 1 Malmö, Göteborg och Stockholm redovisas var för sig, vartill kommer Göteborgs och Stockholms förorter, vilka på grund av sin särprägel med avseende på bebyggelse, näringsliv och levnadskostnader ansetts böra utskiljas från de olika kommuntyper, som dessa orter skulle hänförts till enligt i övrigt till1 Till grund för uppdelningen har lagts den administrativa indelningen och invånarantalet den 1 januari 1944.

12 lämpade principer för kommuntypsindelningen. Till Göteborgs förorter ha räknats: Mölndal, Partille, Västra Frölunda (numera inkorporerad med Göteborg), Tuve och Backa, och till Stockholms förorter: Solna, Djursholm, Lidingö, Sundbyberg, Stocksund, Saltsjöbaden, Danderyd, Täby, Sollentuna, Järfälla, Spånga, Nacka och Huddinge. Indelningen i dyrortsgrupper överensstämmer med den ortsgruppering för tilläggspensionernas gradering efter levnadskostnader, som föreskrives i folkpensioneringslagen och som utarbetats av socialstyrelsen. De i undersökningarna redovisade åldersuppgifterna avse pensionärernas ålder den 31 december 1944. Båda undersökningarna ha bearbetats maskinellt enligt hollerithmetoden. Undersökningarnas omfattning. Uppgifter till inkomstundersökningen ha kunnat erhållas från pensionsstyrelsen för så gott som samtliga eller tillhopa 22 763 av de tilläggspensionärer, som för ändamålet utvaldes från postverkets register och för vilka frågeblanketter utsänts. Av de till pensionsnämnderna utsända frågeblanketterna återkommo 21393 eller omkring 94% besvarade på ett sådant sätt, att de kunde läggas till grund för undersökningen. Av övriga utsända blanketter återsändes 600 överhuvudtaget icke, under det att 770 återkommo obesvarade eller med alltför otillräckliga upplysningar för att kunna medtagas vid bearbetningen. Bland de blanketter, som kasserades på grund av dylika bristfälligheter, hade 270 ej besvarats, emedan ifrågavarande pensionärer avlidit kort före uppgifternas infordrande. E n stor del av de kasserade blanketterna hade ej ifyllts på grund därav, att pensionärerna avflyttat till okänd ort eller ej kunnat anträffas i bostaden för erforderliga förfrågningar. I övrigt ha en del uppgifter kasserats därför, att sådana väsentliga uppgifter som bostadens upplåtelseform och storlek saknats. Med hänsyn till materialets omfattning kan antalet på grund av bristfälliga svar ej bearbetade uppgifter anses ringa. Det kan nämnas, att bland det från bearbetningen uteslutna materialet enstaka fall förekommo, då vederbörande saknade bostad eller hade kortvarig inackordering i tur och ordning hos olika släktingar. Vidare funnos andra ej heller medtagna fall, då den efterfrågade pensionären bodde i lappkåta, i riskoja i skogen, på pråm eller dylikt. Undersökningarna omfattade pensionärer i 2 300 av samtliga 2 520 kommuner i riket. E t t par hundra av de minsta kommunerna hade sålunda ej kommit att bli representerade vid urvalet till undersökningen. Ytterligare ett antal kommuner saknades i bostadsundersökningen, ehuru uppgifter begärts för där bosatta personer. Bortsett från ett par undantag var det därvid fråga om mindre kommuner, varifrån uppgifter skulle ha lämnats för någon eller några få pensionärer. En jämförelse av antalet utsända och antalet inkomna bearbetningsbara blanketter inom olika kommuntyper och dyrortsgrupper ger emellertid vid handen, att bortfallet av obesvarade eller oanvändbara uppgifter var ganska ringa inom samtliga typer av landsbygdskommuner liksom i de större städerna samt storstäderna och förorterna till dessa.

13 Bortfallet hade relativt större omfattning i de mindre och medelstora städerna samt i dyrortsgrupp 2. Inom sistnämnda delar av materialet hade sålunda i runt tal 10 % av det ursprungliga urvalet bortfallit. Anförda siffra är dock med hänsyn till materialets omfattning icke av den storleksordning, att den behöver tillmätas avsevärd betydelse ur representativitetssynpunkt. Ifrågavarande förhållanden framgå vid en jämförelse av de i tab. 7 lämnade uppgifterna för dels bostadsundersökningen och dels inkomstundersökningen.

Tilläggspensionärernas fördelning på olika län och orter samt efter kön, civilstånd och ålder. Den översikt av tilläggspensionärernas fördelning efter län, kommuntyper, dyrortsgrupper, kön, civilstånd och ålder, som med ledning av tab. 1—7 i tabellbilagan lämnas här nedan, grundar sig huvudsakligen på materialet för inkomstundersökningen. Ehuru detta material, såsom förut nämnts, icke i övrigt innehåller aktuella uppgifter, har kodifieringen av län, kommuntyper och dyrortsgrupper skett efter pensionärernas bostadsort vid undersökningarnas igångsättande. Sammanställningarna härav återge sålunda förhållandena i början av år 1944. I fråga om pensionärernas civilstånd avse däremot de uppgifter, som erhållits i inkomstundersökningen, förhållandena vid vederbörandes ansökning om pension eller senaste jämkning av densamma. Fördelningen efter civilstånd belyses därför även genom uppgifterna till bostadsundersökningen, vilka dessutom ge en mera detaljerad bild. Pensionärernas fördelning på län, kommuntyper och dyrortsgrupper. I tab. 1 och 2 meddelas antalet redovisade tilläggspensionärer inom olika län och dyrorter med fördelning efter kommuntyper. Tilläggspensionärernas relativa fördelning på olika län samt deras antal i förhållande till hela folkmängden i varje län belyses i nedanstående tablå: Antal pensionärer Län

Stockholms stad Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands

i % av per 1 000 samtliga av folki riket mängden

län » » » » » » » » » » »

6-7 4-2 23 3-i 5-2 3-8 3-o 4-3 0-9 2-7 4-i 7-o 2-5

48-4 63-8 74-6 72-8 73-1 69-2 90-2 84-5 70-7 83-4 74-2 58-9 73-2

Antal pensionärer Län

i % av per 1 000 samtliga av folki riket mängden

G ö t e b o r g s o. B o h u s Alvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

län » » » » » » » » » » »

67-1 70-e 77-6 81-9 75-7 70-o 70-2 71-5 83-3 74-3 66-2 67-4

H e l a r i k e t 1000

7-3 5'2 4-1 4-9 39 8;T 39 4-3 5-o 2-3

S-a

14 De skillnader, som framträda mellan olika län, i fråga om pensionärernas antal kunna delvis förklaras genom olikheten i befolkningens ålderssammansättning och sociala förhållanden. Såsom framgår av tab. 1 och 2, voro närmare två tredjedelar av tilläggspensionärerna hemmahörande på landsbygden och något mer än en tredjedel i stadssamhällen. Av hela antalet tilläggspensionärer i landet skulle sålunda närmare 299 000 vara bosatta på landsbygden och 157 000 i städer, köpingar och förortsområden till Stockholm och Göteborg. Fördelningssiffrorna för l a n d s b y g d s k o m m u n e r av olika näringstyp visa, att över två femtedelar av samtliga pensionärer eller omkring två tredjedelar av landsbygdspensionärerna voro hemmahörande i kommuner med övervägande jordbrukskaraktär (A- och B-kommuner), medan ej fullt en femtedel av samtliga pensionärer eller flertalet av de återstående landsbygdspensionärerna voro bosatta i sådana kommuner på den egentliga landsbygden, som hade mera differentierat näringsliv (C-kommuner). Endast en mindre del av pensionärerna tillhörde landskommuner med övervägande tätortsbebyggelse. Inom Uppsala, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Hallands, Skaraborgs, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län kommo mer än hälften av samtliga pensionärer på A- och B-kommuner. I sistnämnda tre län jämte Skaraborgs län voro pensionärerna i mer eller mindre utpräglade jordbrukskommuner i särskilt övervägande flertal. I Kronobergs, Blekinge, Kristianstads, Örebro och Kopparbergs län funnos förhållandevis många pensionärer i kommuner med blandad yrkeskaraktär, varjämte i Västernorrlands län ett jämförelsevis betydande antal redovisades i kommuner med stark tätortsbebyggelse. Antalet tilläggspensionärer var i de minsta s t ä d e r n a och köpingarna med under 5 000 invånare betydligt mindre och i stadssamhällena med 5 000— 10 000 invånare något mindre än i tätortskommunerna på landsbygden. De nämnda på visst sätt tämligen jämförliga grupperna av landsbygdstätorter och mindre stadssamhällen omfattade tillhopa 11,8 % eller i runt tal 54 000 av hela antalet tilläggspensionärer i landet, under det att de medelstora och större städerna hade 13,5 % eller omkring 61 000 och de tre största städerna jämte förortsområden ungefär lika många eller 13,6 % d. v. s. 62 000. Inom den här angivna mellangruppen av stadssamhällen fördelade sig det anförda antalet pensionärer ungefär lika på de medelstora städerna med 10 000—30 000 invånare och de större med 30 000—100 000 invånare. Inom storstadsgruppen kommo flertalet pensionärer eller mer än 36 000 på Stockholm med förorter. I dyrortshänseende fördelade sig enligt tab. 3 pensionärerna med två tredjedelar eller 66,8 % på den lägsta gruppen, 21,3 % på mellangruppen och 11,9 % på de dyraste orterna. Av pensionärerna i grupp 1 voro 93, 8 % hemmahörande på landsbygden och övriga 6,2 % i (huvudsakligen mindre) stadssamhällen; inom grupp 2 kommo 13, i % på landsbygden, 15,2 % på stadssamhällen med under 10 000 invånare och 71,7 % på övriga orter; inom grupp 3 utgjorde motsvarande jämförelsetal 1,4, 0,8 och 97,8 %.

15 Pensionärernas ålder samt kön och civilstånd. Enligt de i tab. 4, 5 och 6 återgivna sammanställningarna av de redovisade personernas ålder hade vid undersökningstillfället 28,4 % ej uppnått 67 levnadsår och utgjordes sålunda av invalidpensionärer, under det att 71,6 % hade fyllt 67 år och uppburo ålderspension. Det totala antalet invalider kan enligt tab. 4 och 6 beräknas uppgå till 129 200 och antalet ålderdomspensionärer till 326 060. Av de i tab. 4 och 5 lämnade uppgifterna rörande åldersfördelningen bland pensionstagare inom olika landsdelar och ortsgrupper synas icke några bestämda tendenser kunna utläsas på grundval av de i stort sett ganska obetydliga avvikelser från huvudsiffrorna, som förekomma, Bland de i inkomstundersökningen redovisade 22 763 personerna voro 9 630 eller 42,3 % män och 13 133 eller 57,7 % kvinnor, vilket motsvarade ett totalantal av 192 600 manliga och 262 660 kvinnliga tilläggspensionärer. Hela antalet tilläggspensionärer utgjorde sålunda vid början av år 1944 455 260. Enligt bostadsundersökningen voro bland männen 44,5 % gifta, 26, i % ogifta och 28,5 % änklingar eller frånskilda, medan bland kvinnorna endast 22,9 % voro gifta men 30,5 % ogifta och 45,6 % änkor eller frånskilda; uppgifter om civilstånd saknades beträffande 0,9 % av männen och 1,0 % av kvinnorna. Den bland kvinnorna, jämfört med männen, betydligt större proportionen ensamstående kvinnor överhuvudtaget och särskilt förut gifta kvinnor, som sålunda förlorat familjeförsörjaren, torde förklara pensionsbehovens större omfattning bland kvinnor såväl under som över sextiosjuårsåldern. På grundval av inkomstundersökningen erhållna upplysningar angående antalet gifta och ej gifta avse vederbörandes civilstånd beträffande en mindre del av materialet före år 1935 men för huvudparten under de senaste tio åren. En jämförelse av civilståndsfördelningen enligt inkomstundersökningen och bostadsundersökningen (tab. 7) ger därför en viss belysning av inträdda förändringar i detta avseende, ehuru under ett tämligen obestämbart tidsmellanrum. Såsom man kan vänta, innebär utvecklingstendensen en avsevärd minskning av antalet gifta, särskilt i fråga om kvinnorna,

Tilläggspensionärernas fördelning i förhållande till sättet för bostadsfrågans ordnande. Såsom förut nämnts, gjordes i frågeformuläret åtskillnad mellan tre huvudgrupper av tilläggspensionärer efter det sätt, varpå deras bostadsfråga var ordnad. Nedan lämnas en översikt av de redovisade pensionärernas fördelning på pensionärer som hade egen bostad, som voro inneboende hos andra och som voro intagna på anstalter. Huvudgrupper av pensionärer i bostadsavseende. Av samtliga i bostadsundersökningen redovisade 21393 tilläggspensionärer hade 13 623 eller

1(3 63,7% egen bostad, under det att 4 925 eller 23, o % voro inneboende hos annan person och 2 845 eller 13,3 % voro intagna på ålderdomshem eller anstalter av olika slag. Av samtliga 456 000 tilläggspensionärer i landet skulle sålunda med motsvarande fördelning 290 000 ha egen bostad, 105 000 vara inneboende och 61 000 intagna på anstalter. 1 I de olika länen var enligt tab. 9 fördelningen på nämnda slag av bostäder delvis avvikande från ovan anförda sammanfattningstal för hela riket. Särskilt i Stockholms stad men även i Stockholms län samt i Södermanlands, Östergötlands och Malmöhus län voro sålunda relativt flera pensionärer intagna på anstalter än vad som var fallet på andra håll. I bland annat de norrländska länen, särskilt Gävleborgs och Jämtlands län, var förhållandet det motsatta. Beträffande fördelningen av pensionärer, som hade egen bostad eller voro inneboende hos andra ger tab. 9 vid handen, att särskilt i Uppsala, Östergötlands, Kristianstads, Västmanlands och Västernorrlands län antalet pensionärer med egen bostad var relativt sett högre och antalet inneboende lägre än i riket i dess helhet, under det att i bland annat Gotlands, Hallands, Älvsborgs, Jämtlands och Västerbottens län jämförelsetalen för dem, som hade egen bostad, voro lägre och för inneboende högre än genomsnittet. Dessa olikartade förhållanden kunna, såsom framgår av det följande, delvis sammanhänga med pensionärernas olika fördelning på landsbygd och stadssamhällen. Mellan landsbygd och stadssamhällen framträder en skillnad i fråga om det relativa antalet å anstalter intagna. I landsbygdskommunerna var sålunda det procentuella antalet på anstalter intagna pensionärer lägre, i de minsta stadssamhällena ungefär detsamma och i övriga stadssamhällen högre än motsvarande jämförelsetal för hela riket. Det absoluta antalet på anstalter intagna pensionärer var dock avsevärt högre för landsbygden än för stadssamhällena och motsvarade ett totalantal om bortåt 35 000 personer mot 26 000 i städerna. Männen hade i något större utsträckning än kvinnorna egen bostad samt voro i betydligt större utsträckning intagna på anstalter, under det att kvinnorna oftare voro inneboende. På grund av kvinnornas större antal komma de dock att utgöra ett flertal inom samtliga kategorier. Kvinnorna utgjorde sålunda av pensionärer med egen bostad 56 %, av inneboende 65 och av på anstalter intagna något mer än hälften. Bland de gifta, såväl män som kvinnor, hade omkring nio tiondelar egen bostad, då de voro samboende med sin make. Större delen av de övriga voro inneboende hos andra personer. I de fall, då äkta makar ej voro samboende, redovisades över hälften av männen och mer än en tredjedel av kvinnorna såsom intagna på anstalt. De av undersökningen berörda ej samboende gifta, som hade egen bostad eller voro inneboende, torde i viss utsträckning vara personer, vars make eller maka var intagen på anstalt. Vidare synes det ibland förekomma, att makar voro inneboende hos olika barn. 1 Vid uppräknande av i tabellbilagorna för bostadsundersökningen angivna antal till a t t avse hela antalet tilläggspensionärer har a n v ä n t s faktorn 21,28.

17 Bland ogifta män voro närmare 40 % intagna på anstalter, under det att de övriga fördelade sig ungefär lika på dem som hade egen bostad och dem som voro inneboende. I fråga om ogifta kvinnor hade däremot något över 44 % egen bostad, varjämte 33 % voro inneboende och 23 % voro intagna på anstalter. Flertalet änklingar och änkor hade egen bostad. Av de yngre invalidpensionärerna voro flertalet inneboende hos föräldrar eller andra och större delen av de övriga intagna på anstalter, under det att flertalet invalidpensionärer över 50 års ålder liksom också flertalet ålderspensionärer upp till 85 års ålder hade egen bostad. Upplåtelseformer av egen bostad. I tab. 10 och 11 redovisas den absoluta och relativa fördelningen av pensionärer med egen bostad efter dess upplåtelseform. Av de redovisade 13 623 pensionärerna med egen bostad ägde enligt tabellen 41,9 % själva sin bostad och ytterligare 17,i % hade kostnadsfritt upplåten bostad, under det att 39,2 % förhyrde bostad hos fastighetsägare eller i andra hand. Därtill kommo ett mindre antal med bostad å arrenderad jordbruksfastighet och med bostadsrättsföreningslägenhet. Av samtliga redovisade pensionärer bodde sålunda 37,5 %, motsvarande ett totalantal av omkring 171 000, i ägd eller kostnadsfritt upplåten bostad samt 25.0% eller omkring 114 000 i hyreslägenheter, som förhyrts av fastighetsägare eller i andra hand. Bland de bostäder, som ägdes av pensionärerna själva, utgjordes något mer än en fjärdedel av bostadshus till jordbruksfastighet och övriga av bostadsfastigheter. Bland de senare uppgåvos omkring 23 % ha ofri grund, varjämte uppgifter om äganderätt till grund saknades i fråga om närmare 7 %. I fråga om bostädernas fördelning på olika kommuntyper efter upplåtelseform voro på den ej agglomererade landsbygden de egna bostadsfastigheterna vanligast och därnäst kostnadsfritt upplåtna bostäder samt jordbruksfastigheter i nämnd ordning, under det att hyreslägenheter utgjorde en relativt liten del av de redovisade egna bostäderna. P å den agglomererade landsbygden voro ävenledes de egna bostadsfastigheterna den vanligaste upplåtelseformen, men även hyreslägenheter förekommo i förhållandevis stor utsträckning, varjämte de kostnadsfritt upplåtna bostäderna hade ej ringa betydelse, ehuru något mindre än på den övriga landsbygden. I stadssamhällena utgjorde, i fråga om pensionärer med egen bostad, antalet pensionärer som förhyrde bostad över 50 % i småstäderna och över 93 % i Göteborg. Motsvarande relationstal för Stockholm var lägre än i Göteborg eller 81 % på grund därav, att bostadsrättsföreningslägenheter och i andra hand förhyrda enkelrum här spelade en viss roll. Relativa antalet egna bostadsfastigheter varierade från omkring 37 % i de minsta städerna till ej fullt 3 % i Stockholm och Göteborg samt kostnadsfria bostäder från 11 till endast ett par procent. Egna bostadsfastigheter förekommo emellertid i stor utsträckning i Stockholms och Göteborgs förorter, i de senare till och med i större utsträckning än hyreslägenheter. 2—294 45

18 E n delvis annan bild erhålles emellertid, om man jämför, hur varje slag av bostäder fördelar sig på å ena sidan landsbygden och å andra sidan stadssamhällena. Jordbruksfastigheterna förekommo självfallet så gott som uteslutande i landsbygdskommunerna och till nära 75 % av hela antalet i Aoch B-kommunerna. Av de egna bostadsfastigheterna kommo nära 81 % på landsbygden samt endast 16 % på stadssamhällen med upp till 100 000 invånare och något över 3 % på storstäderna jämte förortsområden. Av de redovisade hyreslägenheterna funnos 35 % på landsbygden, 11 % i mindre stadssamhällen samt 26 % i de medelstora och större städerna samt i det närmaste 28 % i storstäderna med förorter. Av hyreslägenheterna i storstäderna kom ungefär hälften på Stockholms stad. De kostnadsfritt upplåtna bostäderna voro till 90 % att finna på landsbygden. Nedanstående andel av hela antalet pensionärer i de olika kommuntyperna förhyrde bostad: % 9-9 10 000— 30 000 11-6 30 000—100 000 16-7 Malmö 23-0 Göteborg Göteborgs förorter Stockholm Stockholms förorter 35"3 43-4

A-kommuner B» C» D» Stadssamhällen med mindre än 5 000 inv 5 000—10 000

44-0 53.5 4To 58*8 24"8 50"8 33 0 Hela riket 25'0

Den utsträckning, vari pensionärer med olika civilstånd hade tillgång till och använde sig av vissa upplåtelseformer av bostäder, belyses i nedanstående sammanställning, avseende pensionärer med egen bostad. Procentuella antalet tilläggspensionärer mod ägd jordbruks- ägd bostadsfastighet Gifta F ö r u t gifta Ogifta Samtliga

hyreslägenhet

fritt upplåten bostad

404 41-8 18-8 1000

60-5 28-5 11-0

49-4 33-9 16-7

38-1 40-2 21-7

100-0

lOOo

De skillnader, som enligt tab. 11 framkomma mellan män och kvinnor beträffande upplåtelseform av egen bostad, innebära, att de förra i relativt större utsträckning än de senare hade jordbruksfastighet och bostadsfastighet, under det att relationen var den motsatta i fråga om hyreslägenheter och i någon mån även kostnadsfritt upplåtna lägenheter. Detta förhållande synes till någon del bero därpå, att änklingar i större utsträckning än änkor behålla innehavd fastighet efter andra partens frånfälle, då de senare däremot ofta bli inneboende hos barn eller andra. Nämnda skillnader förklaras emellertid främst därav, att antalet ogifta är förhållandevis mycket större bland kvin-

19 norna än bland männen samt att de ogifta överhuvudtaget men särskilt bland kvinnorna i mindre grad än övriga civilståndsgrupper inneha fastighet. De företagna sammanställningarna angående pensionärernas ålder och upplåtelseform av bostad ge vid handen, att pensionärerna vid högre ålder i större utsträckning bebo egna bostadsfastigheter och fritt upplåtna bostäder än jordbruksfastigheter och hyreslägenheter. Upplåtare av hyreslägenheter och kostnadsfritt upplåtna lägenheter. Vid undersökningens planläggning ansågs det lämpligt, att i fråga om hyreslägenheter efterfråga, om de förhyrts i öppna marknaden eller om de förhyrts av bostadsföretag, som på grund av sitt syfte uthyrde bostad på förmånligare villkor än i öppna marknaden, eller av enskilda, som genom sin ställning till vederbörande pensionär kunde antagas ha gett denne förmån av lägre hyra. De erhållna svaren härom redovisas i nedanstående tablå.

Lägenhet, som förhyrts i:

Pensionärer, som bodde i ar fastighetsägaren hyrd lägenhet antal

%

Fastighet, ägd av kommun arbetsgivare f. d. a r b e t s g i v a r e . . släkting

3 810 248 84 120 151 62 283 385

Samtliga hyreslägenheter

74-1 4-8 1-6 2-4 2'9 1-2 5-5 7-5 lOOo

Öppna marknaden Pensionärshem Församlingshem

Av de redovisade hyreslägenheterna kan beräknas att omkring 81 000 förhyrdes i den öppna marknaden, 5 300 voro lägenheter i pensionärshem, 1 800 lägenheter i församlingshem, 2 600 lägenheter i byggnader som ägdes av stiftelser eller dylikt, 3 200 ägdes av kommun, 1 300 av arbetsgivare, 6 000 av f. d. arbetsgivare och 8 200 av släktingar. I fråga om de pensionärer, som bodde i pensionärshem, församlingehem, stiftelser eller dylikt och som representera ett totalantal om ungefär 9 700, är det med hänsyn till bostadsföretagens karaktär tydligt, att hyrorna voro förmånligare än på öppna marknaden, åtminstone för motsvarande standard på bostaden. I fråga om de övriga, som bodde i fastigheter, ägda av kommun, nuvarande eller förutvarande arbetsgivare samt släktingar, och som motsvarade ett totalantal om 18 700, är det ej känt, om lägenheterna förhyrts på särskilt förmånliga villkor. Åtminstone i fråga om flertalet fall torde detta dock vara förhållandet. Av de förstnämnda pensionärsbostäderna i allmännyttiga bostadsföretag redovisades 11 % på landsbygden, 35 % i stadssamhällen med mindre än 100 000 invånare och 54 % i storstäderna med förorter. Motsvarande relationstal för övriga lägenheter, som icke förhyrts på den öppna marknaden utgjorde 65, 25 och 10 %.

"Resultaten av de motsvarande uppgifter, som inhämtats angående ägare till kostnadsfritt upplåtna bostäder, meddelas här nedan. Eedoyisade pensionärer med kostnadsfritt upplåten bostad

Bostadens ägare

Kommun Stiftelse eller dylikt Arbetsgivare F. d. arbetsgivare . . Barn Annan anhörig Annan person Samtliga

antal

%

286 48 109 463 962 179 287

12-2 2-i 19-8 41-2 7-7 12-3

4'7

Antalet till pensionärer kostnadsfritt upplåtna bostäder kan sålunda beräknas till 49 700, vilka upplåtits av följande fastighetsägare: kommun 6100, stiftelser eller dylikt 1 000, arbetsgivare 2 300, f. d. arbetsgivare 9 900, barn 20 500, annan anhörig 3 800 och av annan person 6 100. Av tablån framgår, att det främst var pensionärernas barn, som uppläto bostäderna, varvid upplåtelsen i de flesta fall torde sammanhänga med undantags- eller födorådsavtal. I formuläret upptagen särskild fråga om förekomsten av dylikt avtal har besvarats jakande beträffande 783 av de redovisade pensionärerna (motsvarande omkring 16 700 pensionärer). Det torde emellertid kunna ifrågasättas, om icke denna siffra blivit för låg, emedan uppgiftslämnarna på grund av bristande kännedom om förhållandena underlåtit att besvara frågan. Taxeringsvärde för egna bostadsfastigheter. I syfte att erhålla en, om än ofullständig, föreställning om beskaffenheten av de egna bostadsfastigheter, som ägdes av de redovisade tilläggspensionärerna, begärdes i frågeformuläret uppgifter angående ifrågavarande fastigheters taxeringsvärde. Sådana uppgifter ha erhållits för sammanlagt 3 363 eller 81,3 % av samtliga berörda fastigheter. Frågan besvarades däremot ej för 776 fastigheter, varav 741 på landsbygden. Flertalet av dessa torde icke vara särskilt taxerade, ehuru detta icke uttryckligen meddelats av uppgiftslämnarna annat än i ett mindre antal fall. Resultaten av den vid materialets bearbetning utförda sammanställningen angående bostadsfastigheternas taxeringsvärde redovisas i tab. 12. Såsom sammanfattande vägledning för bedömandet av de egna bostadsfastigheternas karaktär kan anföras, att av samtliga ifrågavarande fastigheter närmare en femtedel ej syntes vara taxerade samt att av de övriga mer än en fjärdedel hade lägre taxeringsvärde än 2 000 kronor och över två tredjedelar lägre värde än 5 000 kronor samt mer än nio tiondelar lägre än 10 000 kronor.

21 Bostädernas storlek och utrustning. Sammanställningarna i tab. 13 och 14 angående bostädernas storlek och utrustning samt den nedan lämnade redogörelsen härför avse samtliga av undereökningen berörda lägenheter, som disponerades av pensionärerna själva, oavsett upplåtelseform. Bostädernas storlek. Användbara uppgifter om bostadens storlek med avseende på antalet rumsenheter ha erhållits för så gott som samtliga redovisade 13 623 tilläggspensionärer med egen bostad. Sådana uppgifter saknas nämligen endast i fråga om ett tjugotal pensionärer (0,2 %). Enligt tab. 13 hade av redovisade pensionärer med egen bostad 17,8 % lägenheter bestående av enbart kök eller ett rum med eller utan kokspis eller kokvrå, 45,5 % lägenheter bestående av ett rum och kök eller två rum med eller utan kokvrå eller andra kokmöjligheter, 28,9 % lägenheter om två rum och kök samt 7,6 % större lägenheter än två rum och kök. Enligt 1939 års hyresräkning utgjorde jämförelsetalen för motsvarande lägenhetskategorier 13,9, 41,6, 28,2 och 16,3 %. Lägenheternas storlek företer ett starkt samband med upplåtelseformen. De tilläggspensionärer, som innehade jordbruks- eller bostadsfastighet, disponerade sålunda i väsentligt större utsträckning än andra lägenheter om två rum och kök samt även större lägenheter, det senare dock icke i arrenderade jordbruksfastigheter. Av samtliga redovisade lägenheter om två eller flera rum och kök förekommo icke mindre än två tredjedelar i fastigheter av nämnda slag. Något av rummen i sådana större lägenheter i vanligtvis äldre bostadshus på landsbygden syntes emellertid icke sällan vara kallrum, särskilt var detta fallet i södra Sverige. Av tilläggspensionärer ägda bostadsrättsföreningslägenheter, vilka endast uppgingo till något över ett hundratal, varav de flesta i Stockholm, bestodo huvudsakligen av enrumslägenheter med kök. Av hyreslägenheterna bestodo en fjärdedel av enbart ett rum med eller utan kokspis och kokvrå, ungefär hälften av ett rum och kök och en femtedel av två rum och kök. Bland de redovisade icke fullt 200 i andra hand förhyrda bostäderna var mer än hälften enkelrum eller liknande lägenhetstyper. De kostnadsfritt upplåtna bostäderna utgjordes till närmare en tredjedel av enbart rum eller rum med kokvrå och till närmare hälften av ett rum och kök. I fråga om bostädernas storlek i olika delar av landet kan nämnas, att den minsta lägenhetstypen om endast ett rum eller kök utgjorde en relativt stor del av det redovisade lägenhetsbeståndet i Västmanlands, Uppsala och samtliga norrländska län. Enrumslägenheterna med kök voro i flertal inom Södermanlands, Kopparbergs, Stockholms, Östergötlands, Västerbottens, Västmanlands, Örebro och Västernorrlands län. Tvårumslägenheterna med kök utgjorde mer än hälften av samtliga i Blekinge samt bortåt hälften i Kristianstads, Kalmar, Gotlands och Hallands län men voro relativt

22 fåtaliga i — förutom Stockholms stad — Västmanlands, Södermanlands och Kopparbergs län. Lägenheter om tre eller flera rum och kök förekommo i jämförelsevis stor utsträckning i Gotlands och Kristianstads län. Även inom de olika kommuntyperna framkomma från sammanfattningssiffrorna för samtliga orter delvis ganska avvikande jämförelsetal för lägenhetstypernas fördelning. Enkelrumslägenheter förekommo i relativt större utsträckning i städer med 30 000—100 000 invånare och D-kommuner än på andra håll men voro särskilt fåtaliga i Malmö. Av samtliga lägenheter om ett rum och kokvrå fanns en tredjedel i Stockholm och en relativt stor del i Göteborg och vissa större och medelstora städer. Ett rum och kök var eljest den dominerande bostadstypen bland tilläggspensionärerna i Göteborg och i än högre grad i Malmö men utgjorde en något mindre del av pensionärsbostäderna i de minsta stadssamhällena samt i Göteborgs förorter än på andra håll. Inom de sistnämnda kommuntyperna framkommo i stället högre relationstal för tvårumslägenheter, i Stockholms förorter även för större lägenheter. Tvårumslägenheter förekommo i övrigt i jämförelsevis större utsträckning på den ej agglomererade landsbygden än i tätortskommuner och stadssamhällen och i relativt sett särskilt liten omfattning i Göteborg och Stockholm. I samband med redogörelsen för bostädernas fördelning på olika storlekskategorier skall slutligen några sammanfattande uppgifter lämnas angående förekomsten av kök, kokvrå eller andra kokningsmöjligheter. I 652 enkelrum och 37 dubbletter, tillhopa motsvarande 5, i % av de redovisade lägenheterna, saknades kokspis. Det kan antagas, att man i en del av dessa lägenheter dock beredde sig kokmöjligheter genom elektriska kokplattor, på kamin och annat. Å.\ enkelrummen voro däremot 1 207, motsvarande 8,8 % av samtliga lägenheter, försedda med kokspis och utgjorde sålunda både kök och enda boningsrum. I 571 fall (4,2 %) bestod lägenheten av ett rum med kokvrå och i 80 fall (0,6 %) av två rum med kokvrå. Återstående 81,3 % av lägenheterna hade sålunda en särskild rumsenhet som kök och dessutom ett eller flera boningsrum. Boendeförhållanden. I tab. 13 lämnas även en sammanställning, som visar, hur de redovisade lägenheterna av olika storlekstyper fördelade sig på bostadshushåll av olika storlek. Därav kan utläsas, att större hushåll i relativt större utsträckning än mindre hushåll innehade lägenheter om två eller flera rum men att dock jämförelsevis många av de stora hushållen hade lägenheter om endast ett rum och kök. Av de ensamstående pensionärerna bodde mer än en fjärdedel i enkelrum utan kök och fyra femtedelar i lägenheter om högst ett rum och kök. Av tvåpersonershushållen bodde omkring en tiondel i mindre lägenheter än ett rum och kök men sammanlagt tre femtedelar i lägenheter om högst ett rum och kök och de övriga till större delen i tvårumslägenheter med kök. Inom övriga storleksgrupper av hushåll bodde mellan en fjärdedel och en tredjedel i enrumslägenheter och bortåt hälften i tvårumslägenheter.

23 Den omfattning, vari lägenheter av olika storlek användas av hushåll med olika antal hushållsmedlemmar, kan även åskådliggöras på sätt, som skett i nedanstående tablå. Endast de vanligaste lägenhetskategorierna ha där medtagits, varjämte lägenheter om tre. eller flera rum och kök sammanslagits till en gemensam grupp. Pensionärshushåll (i %) med lägenhet bestående av Antal

boende

person personer » » eller flera personer Samtliga hushåll

enkelrum

ett rum och kök

två rum och kök

tre eller flora rum och kök

72-7 226 3-3 0-8 0-6

34-8 47-1 11-9 37 2-5

17-4 48-1 18-9 8-5 7-1

13-2 36-8 22-8 11-9 15-8

lOOo

lOOo

lOOo

100-0

Av redovisade lägenheter om enbart ett rum, vilket i flertalet fall var försett med spis och utgjorde på en gång kök och boningsrum, användes mer än en fjärdedel som bostad för mer än en person och i ett nittiotal fall för tre eller flera personer. Lägenheter av detta slag innehades bland annat av ett hushåll med 6 medlemmar, tre andra med 7 medlemmar och ett med 8 medlemmar. D e hushåll, som disponerade enrumslägenheter med kök, bestodo till mer än en tredjedel av endast en person samt till ytterligare bortåt hälften av två personer men till en femtedel av tre eller flera personer. Bland de 149 största hushållen med ett rum och kök funnos 103 med 5—6 medlemmar, 30 med 7—8 medlemmar, 14 med 9—10 medlemmar samt 2 med 11—12 medlemmar. I av undersökningen berörda lägenheter om två rum och kök utgjordes hushållen till nära två tredjedelar av högst två personer och till sammanlagt mer än fyra femtedelar av högst tre personer. Av de största hushållen, som hade fem eller flera medlemmar och som till antalet utgjorde 281 eller 7,1 % av samtliga, utgjordes 212 av 5—6 personer, 49 av 7—8 och 20 av 9 eller flera personer. Två hushåll hade 13 och 14 medlemmar. I jämnt hälften av de större lägenheterna bodde en eller två personer samt i ytterligare en fjärdedel tre personer. Ehuru en relativt stor del av de större lägenheterna innehades av stora hushåll, var det absoluta antalet sådana hushåll icke mycket större än i enrumslägenheterna och deras medlemsantal i allmänhet mindre med undantag för två hushåll om 15 personer vardera. I tab. 13 redovisad uppdelning av pensionärshushållen med hänsyn till huruvida hemmavarande barn voro självförsörjande eller icke samt med fördelning efter lägenheternas storlek synes ge vid handen, att hushåll med självförsörjande barn hade bättre bostadsutrymme i något större utsträckning än övriga hushåll med barn.

24 Bostädernas utrustning. I tab. 14 ha de redovisade tilläggspensionärernas bostäder indelats i tre grupper med hänsyn till deras utrustning i fråga om vattenledning, avlopp, centralvärme, varmvatten, badrum, vattenklosett m. m. Vid denna indelning efter bostädernas utrustning har dock bortsetts från förekomsten av elektriskt ljus. Enligt de inkomna uppgifterna skulle elektriskt ljus saknas i betydligt mer än en tredjedel av de redovisade bostäderna. Det finnes emellertid anledning antaga att frågan om elektriskt ljus i ett betydande antal fall icke besvarats, även om elektriskt ljus funnits. Elektriskt ljus markerar numera icke någon standardskillnad på bostaden. Finnes elektriskt ljus i en by eller bygd åtnjuter i regel alla som ha fastighet denna förmån. Såsom lägsta standardgrupp ha räknats de lägenheter, som hade varken vatten eller avlopp och därmed i praktiken ej heller andra bekvämligheter, vilka just förutsätta förefintligheten därav. Enligt de uppgifter, som lämnats om hur vattenförsörjningen är ordnad för hushåll tillhörande denna grupp, utgjordes vattenhämtningsstället vanligen av brunn på landsbygden samt pump på gården i städer. I fråga om icke mindre än 800 eller nära 6 % av de redovisade tilläggspensionärernas hushåll hämtades emellertid vattnet åtminstone till större delen från öppet vattendrag. Till en andra grupp ha de lägenheter förts, vilka voro utrustade med vattenledning eller avlopp eller båda delarna men som saknade- annan utrustning. Inom den tredje gruppen skulle förutom vattenledning och/eller avlopp något eller flera av följande slag av utrustning, nämligen gas, värmeledning, varmvatten, dusch- eller badrum samt vattenklosett eller annan inomhusklosett, finnas inom eller utom lägenheten. Till bedömande av i vilken utsträckning utrustning av nämnda slag fanns bland lägenheter tillhörande denna standardgrupp (2 583 eller 19, o % av samtliga) må några sammanfattningssiffror anföras. Gas fanns således i 2 052 eller större delen av ifrågavarande lägenheter, centralvärme i 1 763, varmvatten i 1 037, vattenklosett i 2 224 och duscheller badrum i 889. Badrum låg i flertalet fall och vattenklosett i ett stort antal fall utom pensionärens egen lägenhet. Det är i sådana fall vanligen fråga om dels lägenheter i pensionärshem, stiftelser och dylikt, där dylika anordningar ofta äro gemensamma för flera lägenheter, dels lägenheter, som avdelats från större sådana och ha bekvämligheter av detta slag gemensamt. Annan inomhusklosett än vattenklosett fanns i 414 lägenheter. Till den lägsta standardgruppen i utrustningshänseende, således lägenheter utan vare sig vattenledning eller avlopp, hörde 8 168 eller 60, o % av samtliga. Av dessa lägenheter kommo omkring nio tiondelar på landsbygden och endast en tiondel på stadssamhällen, varav flertalet i de mindre orterna. Till den andra gruppen med vattenledning eller avlopp räknades 2 872 lägenheter eller 21,o %, varav något mindre än hälften på landsbygden och något över hälften i städer och köpingar, även här huvudsakligen de mindre stadssamhällena. De till den tredje gruppen hänförliga 2 583 lägenheterna eller 19,0 % av samtliga utgjordes däremot endast till något mer än en tiondel av

25 bostäder på landsbygden, medan de övriga till största delen redovisades från stadssamhällen med mera utpräglad storstadskaraktär. Enligt tab. 14 hade de jordbruksfastigheter, som ägdes eller arrenderades av de redovisade pensionärerna, i övervägande grad den lägsta utrustningsstandarden och endast i mindre omfattning vattenledning eller avlopp. Lägenheterna i av pensionärer ägda bostadsfastigheter hade även i det övervägande flertalet fall varken vattenledning eller avlopp ehuru sådan utrustning dock fanns i betydligt större omfattning än bland de förut nämnda bostäderna. Hyreslägenheterna fördelade sig mera jämnt på samtliga tre grupper och med den största anhopningen på den grupp, som avsåg även andra bekvämligheter än vatten och avlopp. Bland såväl bostadsfastigheter som i ännu högre grad hyreslägenheter framträder en stigande standard från de mindre- orterna till större. Frånsett den minsta lägenhetsstorleken om enbart rum eller rum med kokvrå, vars relativt stora utbredning å ena sidan på landsbygden och å andra sidan i storstäderna påverkar genomsnittstalen, visa också sammanställningarna för olika lägenhetskategorier en klar tendens till högre standard i större lägenheter än i mindre.

Tilläggspensionärernas bostadskostnader. De sammanställningar om tilläggspensionärernas bostadskostnader, som behandlas i nedanstående avsnitt av redogörelsen, avse huvudsakligen årliga utgifter för egna bostadsfastigheter och för hyror samt för av pensionärerna själva och deras hushåll inköpt bränsle. Årsutgifter för egna bostadsfastigheter. Enligt anvisningarna för frågeformulärets besvarande skulle i formuläret begärd uppgift om årliga utgiften för egen bostadsfastighet besvaras med angivande av det belopp, vartill utgifterna normalt uppgå. Om uppgiftslämnaren ej ansåg sig kunna ange något dylikt normalbelopp, skulle i stället de faktiska utgifterna under år 1943 angivas. I årsutgiften skulle medräknas inteckningsränta men ej amorteringar, avskrivningar eller reparations- och underhållskostnader. Bränslekostnaden redovisades särskilt. Det är svårt att bedöma i vad mån anvisningarna följts av uppgiftslämnarna vid frågans besvarande, då någon specifikation av den sammanlagda årsutgiften på olika poster icke behövde lämnas. Det må också erinras om att här berörda fastigheter, såsom antydes av taxeringsvärdena, i mycket stor utsträckning utgöras av backstugor på landsbygden, för vilka utgifterna ofta äro mycket begränsade' och växlande från fall till fall. Man får av olika skäl utgå från att i allmänhet mycket ungefärliga utgiftsbelopp angivits och att därför de på uppgifterna grundade sammanställningarna endast ge en mycket ungefärlig bild av förhållandena. Något mera har vid undersökningens anordnande icke heller avsetts.

26 Frågan har besvarats med angivande av utgiftsbelopp för endast 1783 eller betydligt mindre än hälften av de berörda 4 139 tilläggspensionärerna. Såsom framgår av tab. 15, saknas i särskilt stor utsträckning uppgifter för pensionärer i jordbrukskommuner men även för pensionärer i andra landskommuner, medan däremot materialet är mera representativt i fråga om stadssamhällena. Detta förhållande kan tänkas delvis bero därpå, att det av olika anledningar varit lättare för pensionsnämnderna i stadssamhällena att lämna de önskade upplysningarna. Det synes emellertid troligt, att frågan, då det gäller pensionärer på landsbygden, i icke obetydlig utsträckning lämnats obesvarad av det skälet, att ingen utgift av ifrågavarande slag ansetts förekomma. I tab. 15 meddelade relationstal för antalet uppgifter utan angivet utgiftsbelopp torde därför böra bedömas även ur denna synpunkt. Den årliga utgiften för de tilläggspensionärers egna bostadsfastigheter, varom ifrågavarande upplysningar erhållits, utgjorde enligt tab. 15 i genomsnitt för hela riket 148 kronor. Avsevärda variationer framkommo emellertid mellan motsvarande jämförelsetal för olika län och i än högre grad för olika kommuntyper, där genomsnittskostnaden för fastigheterna växlade mellan lägst 72 kronor i A-kommuner och högst 570 kronor i Stockholm. De variationer mellan kostnadsbeloppen i varje särskilt fall, som sammanfattas i genomsnittstalen, belysas av den i tab. 15 lämnade fördelningen av de berörda pensionärerna efter årskostnaden för bostadsfastigheterna. Fördelningssiffrorna för hela riket visa, att bland de pensionärer, vars kostnadsbelopp redovisats, detta utgjorde för en tredjedel mindre än 60 kronor per år, för betydligt mer än hälften mindre än 120 kronor och för sammanlagt mer än sex sjundedelar mindre än 300 kronor. Den ganska olika fördelningen i landsbygdskommuner och stadssamhällen åskådliggöres i nedanstående tablå: Därav pensionärer (i %), vars årsutgift för bostadsfastighet Antal utgjorde pensionärer med uppgift mindre 60— 120— 180 — 3 0 0 - 500— 900 om belopp och 30 — 59 119 179 299 899 däröver än 30 499 Landsbygd Stadssamhällen Hela riket

1203 580 1783

24-5 4-5

238 10-2

26-5 21-7

12-s 14-6

8-8 17-3

2-7 17-6

18-o

25o

7-5

0-7 9-8 36

0-7 38 17

Hyreskostnader. I frågeformuläret begärd uppgift om årshyra för av fastighetsägaren förhyrd lägenhet skulle avse den kontraktsenliga hyran. För lägenhet med centraluppvärmning skulle i det uppgivna hyresbeloppet även ingå eller inräknas i den kontrakterade hyran inkluderad eller särskilt överenskommen ersättning för lägenhetens uppvärmning och för varmvatten, beräknad efter bränslekostnaderna under normala förhållanden. Särskilda bränsletillägg, som uttagas till följd av de stegrade bränslekostnaderna under kriget, skulle däremot ej medtagas.

27 Uppgift om årshyrans storlek erhölls för samtliga redovisade tilläggspensionärer med hyreslägenheter med undantag endast för ett femtiotal. De sammanställningar, som utförts på grundval av dessa uppgifter, redovisas i tab. 16 och 17. Den genomsnittliga hyreskostnaden för samtliga pensionärer, som disponerade hyreslägenheter, utgjorde 367 kronor. I fråga om hyreskostnaderna i olika län visa genomsnittstalen härför, att bortsett från Stockholm samt Malmöhus och Göteborgs och Bohus län, inom vilka hyresförhållandena i storstäderna starkt påverka medeltalen, voro hyreskostnaderna högst i de nordliga länen samt mälarlänen. Detta förhållande överensstämmer också med förefintliga uppgifter om den allmänna hyresnivån inom olika delar av landet. Inom landsbygdskommuner med olika näringstyp visade tilläggspensionärernas genomsnittshyror en stegring med jämna intervaller från 125 kronor i de mest jordbruksbetonade kommunerna till i det närmaste 200 kronor i industrikommuner med agglomererad bebyggelse. I stadssamhällen med mindre än 10 000 invånare låg medelhyran obetydligt under 300 kronor samt i de medelstora städerna något under 400 kronor och i de större städerna något över detta belopp. Av storstäderna hade Malmö en medelhyra om 446 kronor, Göteborg 530 kronor och Stockholm 727 kronor. Medelhyran i Göteborgs förorter var 315 kronor, således något över de mindre stadssamhällenas hyresnivå, och i Stockholms förorter 484 eller högre än i Malmö. I fråga om hyresbeloppens individuella variationer inom varje särskild kommuntyp ge fördelningssiffrorna härför i tab. 16 vid handen, att i A-kommunerna nära 15 % av de redovisade årshyrorna icke uppgingo till 60 kronor. I övrigt lågo de enskilda hyresbeloppen på den ej agglomererade landsbygden huvudsakligen mellan 60 och 300 kronor, på den agglomererade landsbygden och i mindre stadssamhällen mellan 120 och 500 kronor, i medelstora och större städer, Malmö och Göteborg med förorter mellan 180 och 700 kronor samt slutligen i Stockholm och dess förorter till mellan 300 och 900 kronor. I Göteborg hade dock relativt många pensionärer hyror på upp till 1 000 kronor och i Stockholm även på belopp därutöver. Vad beträffar hyrornas storlek för pensionärer med olika civilstånd visar tab. 16, att — bortsett från mindre representativa grupper som gifta, vilka ej sammanbodde med make eller maka, samt frånskilda — gifta hade högre genomsnittshyra än änklingar och änkor samt dessa i sin tur högre än ogifta. Med avseende på hyresnivån för bostäder, som disponerades av pensionärer i olika åldrar, synas genomsnittshyrorna för åldersgrupperna under 67 år icke visa någon mera bestämd tendens. I fråga om ålderspensionärerna kan man emellertid av ifrågavarande genomsnittstal utläsa, att medelhyran, som var högst bland de nytillkomna pensionärerna, var tämligen genomgående lägre vid stigande ålder. I det föregående behandlade genomsnittstal ge en tämligen odifferentierad

28 bild av pensionärernas hyresförhållanden. I syfte att ge en mera ingående kännedom därom meddelas i tab. 17 den genomsnittliga årshyran inom kommuntyper med uppdelning av materialet efter lägenheternas och bostadshushållens storlek samt förekomsten av centralvärme. Den sistnämnda inledningsgrunden är därvid i och för sig av avgörande betydelse för hyresnivån med hänsyn till huruvida hyran innefattar bränslekostnader eller icke. Denna indelningsfaktor kan emellertid också anses vara överhuvudtaget tämligen betecknande för lägenheternas standard i utrustningshänseende. För erhållande av en överblick av de ovan nämnda faktorernas betydelse för hyresnivån återgivas nedan sammanfattningstalen i tab. 17 för samtliga orter. Genomsnittlig årshyra i kr. för lägenheter, som innehades av ensamboende pensionär

enbart makar

andra pensionärshushåll

Lägenheter med centralvärme och bestående av: Rum, kök eller rum med kokvrå R u m och kök eller 2 rum med kokvrå Två rum och kök Större lägenheter

387 562 754 (1 307)

382 501 754 (941)

544 716 926 1343

Lägenheter utan centralvärme och bestående av Rum, kök eller rum med kokvrå Rum och kök eller 2 rum med kokvrå Två rum och kök Större lägenheter

179 267 373 (899)

178 269 297 529

212 303 466 726

En jämförelse av genomsnittshyrorna för olika hushållstyper ger till resultat, att hyreskostnaderna för jämförliga lägenheter voro ungefär desamma för ensamboende pensionärer och för hushåll, som bestodo av enbart äkta makar, varav den ena eller båda hade tilläggspension. Om hänsyn tages till förhållandena inom varje särskild kommuntyp, skulle dock enligt tab. 17 i fråga om den mest representativa lägenhetskategorien, nämligen lägenhet utan centraluppvärmning och bestående av ett rum och kök eller dubblett med eller utan kokvrå, de ensamboende ha lägre hyra i samtliga kommuntyper utom i B-kommunerna, där medelhyran tvärtom var lägre för makar. Hyresmedeltalen för ensamboende voro dock endast något lägre än för makar utom i Stockholm, där ifrågavarande siffra var väsentligt lägre, övriga pensionärshushåll (vari även ingingo sådana tvåpersonershushåll, där de båda hushållsmedlemmarna icke voro äkta makar) hyrde däremot genomsnittligen dyrare lägenheter av respektive kategorier. Detta förhållande torde ha sin förklaring däri, att självförsörjande barn eller andra i stor utsträckning ingingo i dessa sistnämnda hushåll och bidrogo till hyreskostnaderna, som sålunda delvis bestredos av annan än pensionären själv. Såväl lägenhetens storlek som förekomsten av centralvärme betingade, såsom framgår av tablån, väsentliga skillnader i genomsnittshyran, ehuru enligt tab. 17 dessa skillnader icke alltid synas framträda i lika stor utsträckning inom samma kommuntyp.

29 E n viss belysning av hur tilläggspensionärernas hyror förhålla sig till den allmänna hyresnivån kan erhållas vid en jämförelse av de i förevarande undersökning framkomna resultaten med motsvarande uppgifter i 1939 års hyres räkning. Jämförelsen blir bristfällig redan genom den olika tidpunkten för undersökningarna. Kommunuppdelningen är icke heller fullt jämförbar, då gränsen mellan medelstora och större städer i pensionärsundersökningen dragits vid 30 000 invånare men i hyresräkningen vid 20 000. Vidare föres i hyres räkningen samtliga municipalsamhällen till motsvarande storleksgrupper av städer, under det att i pensionärsundersökningen av municipalsamhällena endast de, som ingå i Stockholms och Göteborgs förorter, förts till stadssamhällenas. Stockholms och Göteborgs förorter äro också ett vidare begrepp i hyresräkningen, där slutligen uppdelningen av landskommunerna skett efter bebyggelsetäthet och invånarantal och icke efter näringstyp. P å grund därav måste jämförelsen begränsas till vissa kommuntyper, som icke heller de bli helt jämförbara med undantag för de tre storstäderna. I nedanstående sammanställning har det dessutom ansetts lämpligt att begränsa sammanställningen till de två mest representativa lägenhetskategorierna i pensionärsundersökningen, nämligen lägenheter utan centraluppvärmning bestående av dels ett rum och kök dels två rum och kök. För jämförelsens syfte har det ansetts motiverat att låta medeltalen från pensionärsundersökningen endast avse ensamboende och tvåpersonershushåll av äkta makar, då övriga hushålls hyreskostnader, såsom ovan nämnts, i viss utsträckning inbegripa såväl pensionärernas som andra personers utgifter för bostaden. Medelhyra (kr.) per år för lägenheter utan centralvärme och bestående av: Ett rum och kök

Stadssamhällen med mindre än 5 000 in v 5 000—10 000 inv Medelstora städer Större städer Malmö

:

Två rum och kök

Pensionärsundersökn.

Hyresräkningen

Pensionärsundersökn.

Hyresräkningen

223 233 302 328 358 412 598

256 290 338 369 382 437 593

295 314 394 446 458 619 796

360 423 484 534 552 715 888

Av jämförelsen framgår, att tilläggspensionärernas medelhyror nästan genomgående voro lägre än motsvarande medelhyror enligt hyresräkningen, ehuru de senare dels avse en tidpunkt med något lägre hyresnivå än 1944 och dels i fråga om de mindre orterna även innefatta ett stort antal municipalsamhällen, där hyrorna kunna förmodas i allmänhet ligga något lägre än i städer och köpingar. Det konstaterade förhållandet mellan pensionärernas hyror och den allmänna hyresnivån har åtminstone delvis sin förklaring däri, att de pensionärer, som hade hyreslägenheter, i icke obetydlig utsträckning voro

30 i tillfälle att i församlingshem, pensionärshem, stiftelser m. fl. institutioner samt hos närstående enskilda personer få förmånligare hyresvillkor. Man får även antaga, att pensionärer, som hyra sin bostad i öppna marknaden, nedbringa sina hyreskostnader genom att söka mindre centralt belägna bostäder och även genom att godtaga bristfälliga sådana. Bränsleanskaffning och bränslekostnader. De uppgifter, som inhämtades vid undersökningen, om pensionärerna själva anskaffade bränsle och i förekommande fall på vad sätt samt om kostnaderna för av dem själva inköpt bränsle och för såsom matlagningsbränsle förbrukad gas och elektricitet voro avsedda att utgöra en komplettering till övriga upplysningar om bostadskostnaderna. Frågorna härom skulle emellertid besvaras för samtliga pensionärer med egen bostad, således även ägare eller arrendatorer av jordbruksfastigheter, om vars bostadskostnader i övrigt inga särskilda upplysningar inhämtades. Av de pensionärer med egen bostad, beträffande vilka sättet för anskaffning av bränsle redovisades av uppgiftslämnarna, inköpte enligt tab. 18 och 19 tre fjärdedelar eller i runt tal 200 000 av totala antalet pensionärer sitt bränsle själva; bortåt en femtedel, d. v. s. ett totalantal av över 50 000, hade tillgång till eget bränsle eller fritt bränsle, medan de övrigas bränslekostnad ingick i bostadskostnaderna. Det var huvudsakligen ägare av jordbruksfastigheter, som hade tillgång till eget bränsle, och till övervägande delen pensionärer med kostnadsfritt upplåten lägenhet men i viss utsträckning även sådana med förhyrd lägenhet och med egen bostadslägenhet, som hade tillgång till fritt bränsle eller rätt att å annans mark insamla bränsle. Av samtliga kategorier, som hade egen bostad, måste emellertid ett stort antal själva köpa sitt bränsle. Den genomsnittliga årskostnaden för bränsle, som inköptes av pensionärerna själva, utgjorde för samtliga tillhopa 137 kronor, bortsett från kostnaderna för gas och elektricitet, som användes till matlagningsbränsle. I fråga om olika landsdelar voro bränslekostnaderna högst i de sydliga delarna av landet och mälarlänen samt lägst i Dalarna och nedre Norrland. I tab. 20 meddelade genomsnittstal för bränslekostnaderna i olika kommuntyper bilda en stigande serie från 108 kronor i A-kommunerna till 177 kronor i Stockholm, bränslekostnaderna i Stockholms förorter lågo för övrigt ännu högre. Det kan också nämnas, att medeltalet för Malmö var högre än motsvarande genomsnittssiffra för Göteborg. För den övervägande delen av de pensionärer på den ej agglomererade landsbygden, som inköpte bränsle, varierade kostnaderna mellan 50 och 150 kronor; i övriga orter varierade kostnaderna mera eller från 100 till 200 kronor och däröver. Här angivna kostnadsuppgifter från tab. 20 avse kostnaderna vid nuvarande bränslepriser, som ligga väsentligen högre än under normala förhållanden före kriget.

81 Bland tilläggspensionärer med egen bostad uppgåvos omkring 15 % helt eller delvis använda gas som matlagningsbränsle och 3 å 4 % elektricitet. I ett stort antal fall, då elektricitet sades utgöra matlagningsbränslet, synes det dock ha varit fråga om kokplattor och mindre kokapparater av olika slag. De uppgifter, som erhållits angående kostnaderna för gas, växla rätt avsevärt mellan olika hushåll, beroende på bland annat i vilken utsträckning även annat matlagningsbränsle använts. I Stockholm, Göteborg, Malmö och de större städerna, inom vilka orter gas har större användning bland pensionärshushåll, skulle den årliga gasförbrukningen draga en kostnad av genomsnittligen per hushåll 44, 44, 48 och 57 kronor, om vid medeltalens beräknande hänsyn tages till gasförbrukningens kostnader i hushåll av olika storlek samt till pensionärshushållens fördelning på motsvarande storleksgrupper inom de berörda orterna. Till övriga bränslekostnader komma således för omkring 80 % av pensionärshushållen i storstaderna och 50 % av sådana hushåll i större städer nämnda kostnader för gas. Även gaspriserna voro vid tidpunkten för undersökningen väsentligen högre än före kriget. P å grund av svårigheterna att i fråga om elektricitet åtskilja lyse- och bränslekostnaderna kunna motsvarande beräkningar ej göras angående kostnaderna för den elektricitet, som användes såsom matlagningsbränsle. Denna bränslekälla har också med undantag för vissa städer och andra orter mycket begränsad betydelse. Inkomst av bostad. Vid redovisningen av bostadskostnaderna i det föregående har hänsyn ej tagits till de inkomster, som bostadsinnehavaren kunde ha genom uthyrning av del av bostadsfastighet eller hyreslägenhet. Sådana inkomster uppgåvos förekomma i fråga om 817 eller 19,7 % av tilläggspensionärerna med egen bostadsfastighet samt 306 eller 5,9 % av dem, som förhyrde lägenhet. Den utsträckning, vari sådan inkomst av den egna bostaden förekom bland pensionärer inom olika kommuntyper, samt det genomsnittliga belopp, vartill inkomsten uppgick, redovisas i tablån å omstående sida. Inom grupperna Stockholm och Göteborg med förorter vore de ovan redovisade bostadsfastigheterna huvudsakligen belägna i förorterna och hyreslägenheterna i de båda storstäderna. Uthyrning av hel lägenhet eller del av den egna lägenheten i de redovisade bostadsfastighetema förekom enligt följande tablå i icke obetydlig utsträckning i industrikommunerna på landsbygden men framför allt i stadssamhällena. Inkomsterna av sådan uthyrning ligga genomgående väsentligt högre än de genomsnittliga utgifterna för bostadsfastigheterna, varför en viss del av de pensionärer, för vilka sådana utgifter redovisats, torde få dessa helt täckta av uthyrningsinkomsterna och de övriga ha i genomsnitt väsentligt lägre nettoutgifter än vad som framgår av de förut meddelade bruttoutgifterna.

32 Hyreslägenheter

Bostadsfastigheter Pensionärer med inkomst av egen bostadsfastighet

A-kommuner B» C» D» Stadssamhällen med mindre än 5 000 inv 5 000— 10 000 inv 10 000— 30 000 » 30 000—100 000 • Malmö Göteborg med förorlÄT Stockholm med förorter Samtliga orter Bostäder med onera eller hyra om kr. mindre än 300 300— 699 700—1 099 1 100 och däröver

Medelinkomst

Pensionärer med inkomst av förhyrd bostad

Medelinkomst

Antal

%

kr.

Antal |

%

38 138 191 75

6'u 9-7 18-7 26-5

190 233 275 351

4 4 6 4

1-3 0-6 0-9 1-8

52 81 117 72 8 14 31

40-o 46-5 54-4 60s 34-9 35-6 48-3

447 478 534 595 662 406 723

10 20 45 156 9 19 140

53 52 7-3 20-9 5-8 4-1 17-6

312 341 450 603

19 7

5-9

421 142 21 13 220

27-1 79-2 70'o 81-3 9-3

313 586 1295 1706 349

15 88 100 91 12

0-5 45 23-8 53-5 214

187 342 571 1108 349

kr.

782 825

Pensionärshushållens sammansättning. Såsom nämnts i inledningen, inhämtades för samtliga av undersökningen berörda tilläggspensionärer med egen bostad uppgifter om dess storlek, medlemmarnas ställning i hushållet, barnens åldersstadium och försörjningsförhållanden samt antalet hushållsmedlemmar, som förutom den redovisade pensionstagaren erhöllo tilläggspension. För undersökningens syften ha främst de erhållna upplysningarna på sistnämnda punkt, vilka sammanställts i tab. 21, varit av intresse. Enligt tab. 21 funnos i 40,6 % av de redovisade tilläggspensionärernas hushåll även annan eller andra personer, som erhöllo tilläggspension. I 34,7 % av hushållen utgjordes den andre pensionstagaren av den redovisade personens make eller maka samt i 1,2 % av person, med vilken ogift pensionär sammanbodde under äktenskapsliknande förhållanden, och i 4,7 % av annan eller andra personer. I 1,5 % av hushållen fanns förutom make eller maka och därmed jämförlig person ytterligare någon tilläggspensionär. Den omfattning, vari mer än en person i samma hushåll hade tilläggspension, var något växlande mellan olika delar av landet. I fråga om olika kommuntyper framgår det av tabellen, att ifrågavarande frekvenstal, med bortseende från förortsområdena till Stockholm, är högre i de mindre orterna än i de större. Vad beträffar jämförelsetalen för olika åldrar, är det naturligt, att dessa skola vara högst i åldrarna närmast efter 67 år, då båda makarna äro i livet i ett större antal fall än vid högre ålder.

33 De redovisade pensionärshushållens sammansättning i övrigt framgår av nedanstående tablå:

Hushåll bestående av:

Antal redovisade hushåll

Därav hushåll med nedanstående antal medlemmar 1—2

3—4

6 eller flera

1468 98 200

364 115 10 41 33 40 603

E n s a m b o e n d e pensionär Pensionären o. make (maka) el. hushållerska m e n inga andra personer s a m t egna b a r n men ej andra personer . . s a m t både b a r n och andra personer samt andra personer än barn A n n a n pensionär och egna bai'n men ej andra personer såväl egna b a r n som a n d r a personer . . . . a n d r a personer äu egna b a r n

4 774

4 774

4 044 1832 213 210

4 044

1537 188 825

1083 626

413 155 159

Samtliga hushåll

10 527

2 493

Enligt ovanstående sammanställning utgjordes mer än en tredjedel av de redovisade pensionärshushållen av enbart pensionären själv och i ytterligare bortåt en tredjedel av pensionären med make eller maka, hushållerska eller person, med vilken pensionären sammanlevde under äktenskapsliknande förhållanden. I övriga tvåpersonershushåll, motsvarande något över 12 % av samtliga hushåll, bodde pensionären tillsammans med i flertalet fall barn eller i ett mindre antal fall syskon, andra släktingar eller ej besläktade personer. En- och tvåpersonershushållen utgjorde sammanlagt över tre fjärdedelar av samtliga. Av de återstående hushållen bestodo det övervägande flertalet av tre eller fyra personer samt av endast familjemedlemmar, d. v. s. make eller maka och barn. Ej legaliserad sammanlevnad under äktenskapsliknande förhållanden har uppgivits förekomma i 236 fall motsvarande 5 000 pensionärer. Denna siffra är dock av naturliga skäl ganska osäker. Hushållerskor redovisades i 168 fall motsvarande 3 600 pensionärer.

Tilläggspensionärer, som voro inneboende i enskilt hushåll. Enligt anvisningarna för uppgiftsblanketternas besvarande skulle gränsdragningen mellan i andra hand förhyrd egen bostad och inneboendeförhållande ske så, att pensionären i regel finge anses innebo i annan persons bostadshushåll, om bostadsupplåtaren även tillhandahöll städning eller pensionären hos denne helt eller delvis även erhöll sin mat. Vidare skulle pensionären anses vara inneboende, om den till honom upplåtna bostaden även disponerades av värdfolket. Då pensionären bodde tillsammans med anhöriga, finge enligt anvisningarna frågan närmast bedömas med utgångspunkt 3—294 45

34 från vem, som juridiskt ansvarade för bostadskostnaderna. Ehuru i en hel del fall uppgiftslämnarna syntes ha varit tveksamma, om vederbörande pensionär kunde anses ha egen bostad eller vara inneboende, torde redovisningen av pensionärerna på ifrågavarande kategorier kunna sägas i stort sett motsvara de verkliga förhållandena. Ställning till bostadsupplåtaren. I tab. 22 redovisade tilläggspensionärer, som ej hade egen bostad utan voro inneboende i annat enskilt hushåll, ha fördelats med avseende på släktskap eller andra relationer till det hushåll, vari de voro inneboende. Av tabellen framgår, att betydligt mer än hälften, varav självfallet den övervägande delen voro ålderspensionärer, innebodde hos barn. Såsom förut nämnts, var det också förhållandevis flera kvinnor än män, vilka omhändertogos i barns eller andra personers hushåll. De 16.9 % av inneboende pensionärer, som tillhörde föräldrarnas hushåll, voro självfallet med endast några undantag invalidpensionärer. Omkring en tredjedel av dem, som bodde hos föräldrarna voro under trettio års ålder och ytterligare en tredjedel i åldern 30—40 år. Bland de 11,2 %, som innebodde hos syskon, voro något över hälften invalidpensionärer och något mindre än hälften ålderspensionärer, medan bland de 5,3 %, som innebodde hos andra än här nämnda släktingar, en fjärdedel tillhörde den förstnämnda kategorien och tre fjärdedelar den sistnämnda. I redogörelsen för upplåtelseformerna av de redovisade egna bostäder, som innehades av tilläggspensionärer, har nämnts, att 385 hyreslägenheter förhyrdes av släktingar till ifrågavarande pensionärer och att dessutom 1 141 bostäder upplätos kostnadsfritt av släktingar. Dessa fall tillsammans med det redovisade antalet hos släktingar inneboende pensionärer skulle utgöra tillhopa 5 983 och motsvara ett totalt antal tilläggspensionärer, uppgående till ej mindre än 127 000. Denna siffra utgör dock självfallet inget mått på den omfattning, vari tilläggspensionärerna erhålla anhörigas stöd för sin bostadsförsörjning. Beträffande av släktingar förhyrda lägenheter är det obekant i vilken utsträckning, som hyresvillkoren voro förmånligare än på öppna marknaden, och i fråga om hos släktingar inneboende pensionärer torde dessa ofta av sin tilläggspension och andra förefintliga tillgångar lämna full ersättning för bostad och inackordering. Det kan också å andra sidan antagas, att pensionärer med egen bostad, vilka bodde tillsammans med självförsörjande barn och vilka skulle representera ett totalantal av omkring 60 000, i viss utsträckning erhöllo hjälp av barnen till bostadskostnader. Hos nuvarande eller förutvarande arbetsgivare innebodde 134 tilläggspensionärer> vilka huvudsakligen torde utgöras av kvinnor med husligt arbete samt i någon utsträckning även manliga arbetstagare i jordbruk. — Såsom förut omnämnts, hade bland de redovisade pensionärerna med egen bostad 345 förhyrt och 572 erhållit kostnadsfri bostad av nuvarande eller förutva-

35 rande arbetsgivare. De redovisade tilläggspensionärernas bostadsförsörjning skulle sålunda i sammanlagt 1 051 fall, motsvarande ett totalantal tilläggspensionärer av omkring 22 000, i större eller mindre utsträckning ha haft samband med arbetsanställning. I fråga om de 291 eller 5,9 % av samtliga inneboende, som av pensionsnämnderna uppgåvos innebo hos andra personer än släktingar och arbetsgivare, torde i många fall inneboendeförhållandet icke väsentligt ha skilt sig från de pensionärers bostadsförhållanden, vilka hyrde möblerat enkelrum i andra hand men vilka i undersökningen redovisats såsom egna bostadshushåll. Såsom framgår av tab. 22, förekom ifrågavarande kategori av inneboende i jämförelsevis största utsträckning i Stockholm och Göteborg. Vad beträffar de inneboende tilläggspensionärernas fördelning inom olika orter med avseende på deras ställning till bostadsupplåtaren, ger tab. 22 vid handen, att föräldrars inneboende hos barn förekom i särskilt stor omfattning i Gotlands, Värmlands och Norrbottens län samt i Malmö och Stockholms förorter men i relativt sett mindre omfattning i Göteborg; i fråga om barns inneboende hos föräldrar framkomma tämligen höga relationstal för olika stadssamhällen med undantag för Stockholm och Malmö. Pensionärers inneboende hos arbetsgivare hade såväl absolut som relativt sett största betydelsen på landsbygden. De inneboendes bostadsförhållanden m. m. I nedanstående tablå sammanfattas de upplysningar, som erhållits angående storleken av de bostäder och bostadshushåll, vari pensionärer voro inneboende. Antal hushåll, där pensionärer voro inneboende

3—4

5—6

7 el. flera

....

162 1292 1867 989 563 52

110 574 366 117 26 27

39 578 999 429 191 19

12 121 408 348 241 4

1 19 94 95 105 2

Samtliga lägenheter

2 255

316 E t t rum eller ett rum med kokvrå E t t rum och kök Två rum och kök Tre rum och kök Ej angivet antal r u m

Därav hushåll, vilka pensionären inberäknad bestodo av nedanstående antal personer

E n jämförelse av ovanstående data med motsvarande uppgifter för de bostäder, som pensionärerna själva innehade, ger vid handen, att boendetätheten ofta var avsevärt större i de inneboende pensionärernas värdhushåll än i de självständiga pensionärshushållen med motsvarande antal medlemmar. Inackorderingen avsåg i flertalet fall både kost och logi. Ersättningen härför synes enligt erhållna upplysningar ofta ha utgått på det sättet, att bostadsupplåtaren fick förfoga över den inneboendes pensionsbelopp. Enligt 1 263 uppgifter med angivna belopp för inneboende pensionärers kostnader vid hel-

36 inackordering skulle dessa genomsnittligen uppgå till omkring 35 kronor på landsbygden samt 40 kronor i stadssamhällena med undantag för Stockholm och Göteborg, där de utgjorde 55 kronor.

Tilläggspensionärernas förmögenhets- och inkomstförhållanden. Av primäruppgifterna till inkomstundersökningen grunda sig omkring 2 000 på handlingar från 1920-talet eller i några hundratal fall ännu tidigare; omkring 3 000 härröra från förra hälften av 1930-talet och 9 500 från senare hälften av samma årtionde samt 8 200 från innevarande årtionde. Vid undersökningens planerande ansågos ifrågavarande uppgifter ge erforderlig kännedom om även pensionärernas nuvarande ekonomiska förhållanden, då dels den övervägande delen av uppgifterna härrör från de senaste tio åren och dels förändringarna av pensionärernas ekonomiska förhållanden kunna antagas vara jämförelsevis små. De förändringar, som man vid bedömandet av undersökningsresultaten likväl måste förutsätta, torde t. ex. med tanke på prisförhållandena under kristiden i vissa fall kunna ha inneburit viss förbrukning av eventuellt förefintligt kapital. Å andra sidan är emellertid sannolikt, att förhållandena på arbetsmarknaden givit en del pensionärer ökade möjligheter till lönearbete och därmed ökade inkomster. Inkomstförhållanden. Förekomsten av olika slag av inkomst bland de redovisade pensionärerna belyses i tab. 23 och 24. Av samtliga pensionärer hade enligt dessa sammanställningar tre fjärdedelar inkomst av något slag vid de tidpunkter, som primäruppgifterna avse. Av de gifta pensionärerna hade emellertid inemot nio tiondelar inkomst men av de ej gifta ej fullt två tredjedelar. Bland gifta pensionärer var det ingen större skillnad mellan män och kvinnor i förevarande avseende, då uppgifterna i fråga om gift pensionär omfatta även makens inkomster. Bland ej gifta hade kvinnorna inkomster i relativt större antal fall än männen. Då dessutom kvinnorna utgöra det övervägande flertalet av de ej gifta pensionärerna, avse sammanställningarna av de ensamståendes inkomstförhållanden endast en tredjedel män och två tredjedelar kvinnor, vilket måste hållas i minnet vid bedömandet av undersökningsresultaten. Av pensionärerna i åldrarna under 50 år hade endast en mindre del inkomster, enär dessa pensionstagare i stor utsträckning utgöras av kroniskt sjuka och på anstalter intagna personer. Även bland övriga invalidpensionärer var antalet inkomsttagare relativt mindre än bland ålderspensionärerna. Av samtliga pensionärer med inkomster voro därför 85 % ålderspensionärer. Då inkomsterna till stor del härröra från fastighet eller utgöras av undantag, naturaförmåner, livränta, pension m. m., visade det relativa antalet inkomsttagare icke heller någon minskning med stigande ålder utan var ungefär lika stort inom de olika åldersgrupperna över 67 år.

37 E n uppdelning av de redovisade pensionärerna efter de tidpunkter, vid vilka tilläggspensionen senast beräknats, ger vid handen, att sådan beviljats till ett relativt större antal personer med egen inkomst under senare år än % tidigare. De skillnader, som i förevarande avseende framträda mellan olika län, torde främst sammanhänga med befolkningens fördelning på olika kommuntyper. Bland tilläggspensionärerna på landsbygden hade de allra flesta särskilt av de gifta men även av de ej gifta egna försörjningstillgångar. Detta gällde i synnerhet B-kommunerna, under det att antalet pensionärer med egen inkomst var relativt sett mindre i D-kommunerna, ehuru de även där voro i flertal. I fråga om de olika storleksgrupperna av stadssamhällen visar det relativa antalet pensionärer utan inkomst en tämligen genomgående ökning från de mindre orterna till de större. Denna ökning är särskilt framträdande bland ej gifta pensionärer. I Stockholm, som har det relativt största antalet pensionärer utan försörjningstillgångar, tillhörde ej fullt en tredjedel av hela antalet och betydligt mer än hälften av de ej gifta denna kategori. Förutom i Stockholm voro även i dess förorter samt i Göteborgs förorter de inkomstlösa i flertal bland ej gifta pensionärer. I nedanstående tablå lämnas sammanfattande uppgifter för landsbygd och stadssamhällen angående tilläggspensionärernas fördelning med hänsyn till förekomsten av egna försörjningstillgångar. Från tab. 23 och 24 erhållna data härom ha i syfte att åskådliggöra deras verkliga storleksordning i tablån omräknats att i jämna tusental ange det totala antal pensionärer, som de representera. Det framgår av tablån, att det sammanlagda antalet tilläggspensionärer på landsbygden, vilka saknade egna inkomster, hade nästan samma storleksordning som motsvarande antal i stadssamhällena, ehuru denna kategori relativt sett endast utgör en mindre del av pensionärerna på landsbygden. Antal pensionärer utan inkomst IJandshygd Stadssamhällen

57 000 58 000 Samtliga orter 115000

gifta

ej gifta

Antal pensionärer med inkomst

10 000 11000

47 000 47 000

240 000 101 000

127 000 58 000

113 000 43 000

185 000

156000åS

Därav antal

Därav antal gifta

ej gifta

Den omfattning, vari olika slag av inkomster förekomma, framgår av nedan återgivna sammanfattningstal från tab. 23 och 24 för gifta tilläggspensionärer av båda könen samt för ej gifta män och ej gifta kvinnor. Det må anmärkas, att samma person kan ha två eller flera inkomstkällor, varför summan av under olika inkomstslag redovisade personer blir avsevärt större än antalet av undersökningen berörda pensionärer inom de ifrågavarande grupperna. Till belysning av de olika inkomstslagens betydelse för pensionärerna meddelas även från tab. 25 och 26 det genomsnittliga belopp, varmed

38 de utgingo eller vartill de kunde värderas. Vidare meddelas i vilken omfattning inkomsterna utgjordes av naturaförmåner. Ej gifta män

Gifta Inkomstslag

Jordbruksfastighet Jordbr.- o. bostadsfastighet Bostadsfastighet Bostadsförmån Undantag Lönearbete Rörelse eller yrke Bäntor Livränta, pension Understöd från fond Sjukkassa A n n a n inkomst

2113 33 1276 5 618 283 3168 345 2 976 1346 113 290 196

22-4 0-3 13-5 59'5 3-0 335 3'7 315 14-2 1-2 3-1 2-1

500 383 235 147 212 197 249 121 435 244 466 170

349 13 269 1329 88 856 110 1053 399 32 58 41

13-3 0-5 10'3 50-7

Inkomst in natura av något slag 6186

65-5

1 Ej gifta kvinnor

Redovisade Redovisade Redovisade personer Medel Medelpersoner personer Medel med inkomst inkomst med inkomst inkomst med inkomst inkomst kr. kr. kr Antal Antal Antal %

32-7 4-2 40-2 15-2 1-2 2-2 1-6

311 400 189 77 145 124 146 88 335 253 340 140

503 5 582 639 227 952 111 600 661 178 122 139

8-4 0-1 9-7 44-2 3-8 32-7 1-9 43ö ll-l 3-0 2-o 2-3

230 176 193 78 146 99 159 92 380 175 379 214

114 3 446

57-7

34 För båda makarna tillhopa.

Enligt ovanstående voro de vanligast förekommande inkomstslagen bostadsförmån, arbetsinkomst, avkastning av jordbruksfastighet, kapitalavkastning, livränta eller pension samt avkastning av bostadsfastighet. Det jämförelsevis mycket högre antalet gifta än ej gifta, som redovisas under olika inkomstslag, beror främst därpå, att bland de förra samma personer i större utsträckning hade inkomster av flera olika slag. Såsom förut påpekats, avse också inkomstuppgifterna för gifta pensionärer båda makarna. Då sålunda t. ex. lönearbete redovisas för gift pensionär, behöver detta icke ha utövats av pensionären själv utan kan ha utövats av maken eller makan. I fråga om förekomsten av olika inkomstkällor bland pensionärer med olika civilstånd är det emellertid särskilt påfallande, att de gifta i väsentligt större utsträckning än de övriga hade jordbruks- eller bostadsfastighet. Vad beträffar ej gifta pensionärer av olika kön, ge jämförelsesiffrorna i tablån vid handen, att kvinnorna i större utsträckning än männen hade inkomst i form av räntor. Däremot hade förhållandevis flera män än kvinnor livränta eller pension. I fråga om inkomsternas sammansättning i olika åldrar kan nämnas, att lönearbete, som naturligt är, var vanligast bland de senast pensionsberättigade ålderspensionärerna. Kedovisningen i tab. 23 och 24 efter kommuntyper visar, att inkomster in natura förekommo i avsevärt större utsträckning på landsbygden och delvis även i de mindre stadssamhällena än i större orter, där i stället inkomster i form av livränta eller pension samt understöd från fonder, sjukkassor och dylikt hade större betydelse. Lönearbete förekom i ungefär samma omfattning på olika orter. Den sammanlagda inkomst, efter vilken tilläggspension beräknats för pen-

39 sionärer med inkomst, utgjorde i genomsnitt för samtliga gifta pensionärer 336 kronor, d. v. s. för vardera av makarna 168 kronor, samt för ej gifta män 181 kronor och för ej gifta kvinnor 163 kronor. I de anförda »behållna slutinkomsterna» ha avdrag gjorts för vissa med inkomsterna sammanhängande omkostnader och ingå ej s. k. privilegierade inkomster. Dylika inkomster äro pension eller understöd som utgå på grund av gåva, testamente eller försäkring, vilken icke är i lag föreskriven, eller, utan samband med olycksfall i arbetet, på grund av egen eller anhörigs förutvarande arbetsanställning intill ett belopp av 300, 350 eller 400 kronor i respektive dyrortsgrupper. De angivna slutinkomsterna innefatta däremot föreskrivna höjningar av inkomsten för person med av kapital eller fastighet bestående förmögenhet, vars värde överstiger 5 000 kronor. Bestämmelserna om privilegiering av vissa inkomstslag och höjning av fastighets och kapitals avkastning tillkommo med folkpensioneringslagen, vilken trädde i kraft den 1 januari 1937, Bland de i undersökningen redovisade 22 763 pensionärerna hade sammanlagt 2 693 inkomst av sådan beskaffenhet, som enligt nämnda lag är av sådant inkomstslag, som är föremål för privilegiering. Häri ingå även de fall där privilegiering ej skett, enär inkomsten fastställts före sagda lags ikraftträdande. Av de 2 693 fallen hade 2 538 beviljats privilegiering, som i genomsnitt uppgick till för makar 298 kronor, för ej gifta män 267 kronor och för ej gifta kvinnor 257 kronor. Av näst sista kolumnen i tabellerna 25 och 26 framgår, att den genomsnittliga inkomsten av sådant slag, som är föremål för privilegiering uppgår till betydligt större belopp än det genomsnittliga verkligen privilegierade beloppet. Vid uppskattning av fastighets och kapitals avkastning skall densamma höjas med viss procent av det belopp, varmed sammanlagda behållna värdet av fastighet och kapital överstiger i lagen angivna belopp. Sådan höjning hade skett beträffande 1137 pensionärer med i genomsnitt för gifta 101 kronor (beräknat å makarnas gemensamma förmögenhet), för ej gifta män 70 kronor och för ej gifta kvinnor 74 kronor. De faktiska inkomster med inbegripande av privilegierade understöd, pensioner och dylikt men utan höjning på grund av större förmögenhetsinnehav, som pensionärer med inkomst hade enligt ansökningshandlingarna, kunna beräknas genomsnittligen utgöra för äkta makar 380 kronor, för vardera av makarna således 190 kronor, samt för ej gifta män 212 kronor och för ej gifta kvinnor 193 kronor. Jämfört med de ovan angivna genomsnittsinkomsterna, framkomna efter avdrag av privilegierade inkomster och höjning för förmögenhet, ligga de här beräknade, utan sådana avdrag eller höjningar, högre för samtliga grupper men särskilt för de ej gifta. Den mindre ökningen för de gifta än för de ej gifta är främst uttryck för de lägre belopp för vardera maken, till vilka de gifta pensionärernas privilegierade inkomster uppgingo. Inkomstens storlek visade enligt tab. 25 och 26 betydande variationer efter pensionärernas ålder. I fråga om gifta personer hade åldersgrupperna

40 30—50 år de högsta genomsnittsinkomsterna. I övrigt lågo emellertid genomsnittssiffrorna för invalidpensionärer i olika åldrar under de medelinkomster, som redovisades för ålderspensionärer i åldern 67—70 år. Ehuru bland ålderspensionärerna inkomster förekommo, såsom förut nämnts, i relativt sett ungefär samma omfattning inom olika åldersgrupper, voro inkomstbeloppen genomgående lägre vid högre ålder. I det föregående har visats, att under senare år beviljade ansökningar om tilläggspension i större utsträckning än under tidigare perioder gällt personer med egna inkomster. Samtidigt har också enligt här behandlade sammanställningar genomsnittsinkomsten för sökande med egna tillgångar blivit avsevärt högre. Genomsnittsinkomsten för de under innevarande årtionde behandlade pensionsfallen med egna tillgångar, vilken utgjorde i fråga om gifta 425 kronor och i fråga om ogifta 229 kronor, visar sålunda i jämförelse med under åren 1935—1939 behandlade fall en stegring med över 40 % och var i jämförelse med under första hälften av 1930-talet behandlade fall mer än dubbelt så hög. Med avseende på de olika länen hade Stockholms stad de högsta genomsnittsinkomsterna för såväl gifta som ej gifta pensionärer med inkomst eller 515 och 243 kronor, därnäst kommo i fråga om gifta Västerbottens och i fråga om ej gifta Gotlands län. Avsevärt högre genomsnittssiffror än för hela riket framkommo dessutom för Stockholms län med avseende på både gifta och ej gifta och för Göteborgs och Bohus län med avseende på gifta pensionärer. Den lägsta genomsnittsinkomsten för gifta förelåg i Kalmar län (273 kronor) och för ej gifta i Kristianstads län (148 kronor). Anmärkningsvärt låga genomsnittsinkomster erhöllos dessutom för gifta i Västernorrlands, Östergötlands, Kristianstads och Blekinge län samt för ej gifta i Blekinge, Västmanlands och Kalmar län. Antal redovisade pensionärer

Därav (i

%)

m ed en sammanlagd inkoms om k r o n o r ' utan in50 5 1 — 101 — 201 — 401 — 601 — 8 0 1 — 1 0 0 1 - 1 2 0 1 komst o. däroch 100 200 400 600 800 1 0 0 0 1 200 under däröver

Gifta. Dyrortsgrupp 1 » 2 » 3 Samtliga

.... ....

7145 1551 752

8-8 20-4 33-9

3.0 4-2 4-8

7'3 7-7 10-0

26-3 15.3 13-3

31-3 22-o 11-8

14-0 13-3 6-o

6-3 7'2 5-5

2-o 49 37

0-7 2-7 44

0-3 23 6-6

gifta

12 7

23 5

28-3

1-3

11 Dyrortsgrupp 1 2 » 3

....

8 518 2 864 1933

30i 44-6 56-4

111 8-5 8-2

22-3 13-5 9-9

19-4 14-8 9-2

14-4 13*6 8-1

2-3 5-1 52

0-4 1-5 2-2

—

—

0-4 0-8

S a m t l i g a ej

gifta

37i

16 9

—

—

D ä r a v : Ej gifta m ä n . . » » kv. . .

4 497 8 818

43-1 7-4 34-o il-s

15-2 20-4

16-1 17-4

14-1 12-2

3-3 34

0-7 0-9

0-2

Ej gifta.

1 För gifta avses mak arnas sam manlag da inkomst.

o-i

41 Beträffande inkomstnivån i olika kommuntyper låg denna under genomsnittet för samtliga orter i fråga om gifta pensionärer på landsbygden samt även i stadssamhällen med mindre än 10 000 invånare men i fråga om ej gifta pensionärer endast i ej agglomererade landsbygdskommuner samt stadssamhållen med mindre än 5 000 invånare. I övrigt kan anmärkas, att genomsnittsinkomsten för gifta pensionärer i A-kommunerna var högre än i övriga landsbygdskommuner och låg jämförelsevis nära genomsnittet för samtliga orter. Genomsnittstalen för olika dyrortsgrupper, utgörande i fråga om gifta pensionärer 311, 403 och 493 kronor samt i fråga om ej gifta 152, 197 och 232 kronor, ge en sammanfattning av inkomstdifferenserna mellan olika orter. Till belysning av de variationer i inkomstbeloppen, som sammanfattas i ovan behandlade genomsnittstal, lämnas i tab. 27 och 28 i tabellbilagan en fördelning av de redovisade pensionärerna efter den »behållna slutinkomstens» storlek, sedan avdrag för privilegierad inkomst och höjning för större förmögenhetsinnehav skett. Huvudresultaten av fördelningen med avseende på olika huvudgrupper av pensionärer samt dyrortsgrupper meddelas i tablån å föregående sida. Förmögenhetsförhållanden. Den utsträckning, vari förmögenhet i form av fastighet eller kapital förekom bland de redovisade pensionärerna inom olika kommuntyper, framgår av nedanstående tablå:

Kommuntyper, dyrortsgrupper m. m.

Antal Därav antal pensio när er i % redovisade med utan tilläggspensio- fastighet fastighet och/eller eller närer kapital kapital

Antal pensionärer i %, som hade jordbruksfastighet

bostadsfastighet

enbart kapital

Antal pensionärer i % som hade både kapital o. fastighet

A-kommuner B-kommuner C-kommuner D-kommuner

3 496 6 232 4173 1033

39-7 375 42-7 47-5

60-3 62-5 57-s 52-5

40-3 35-0 28-3 20-5

22-7 32i 37-G 51-3

37-0 32-9 34i 28-2

12-4 15-2 12.i lli

Stadssamhällen med m i n d r e ä n 5 000 i n v . . . . 5 0 0 0 — 10 000 i n v . . . . 10 0 0 0 — 30 000 » 30 0 0 0 — 1 0 0 000 »

671 994 1591 1473

46-6 53i 62-5 66-7

53-4 46-9 87-6 33-3

18-4 13-7 10-4

36-6 42-9 47-7

8-s

45-o 43-4 41-9 27-9

12-4 9-6 7-3 4-7

Malmö Göteborg Göteborgs förorter Stockholm Stockholms förorter

,

374 789 104 1534 299

66-3 78-2 58-7 77-4 66-6

33-7 21-8 41-3 22-6 33-4

1-6 2-9 11-6 1-7 5-o

27-8 16-s 65i 21-7 55-o

70-6 80-8 23-3 76-6 40-o

Samtliga

orter

22 763

48-9

51*1

28-0

38 7

15197 4 850 2 716 9 448 13 315 4 497 8 818

38-5 65-o 78-3 35-2 58-6 61-8 57-0

61-5

32-7 ll-i 3-1 37o 18-o 23-s 15-4

33-i 38-3 21-2 36-s 30-o 32-5 28-9

34'2 50-6 75-7 26-7 52o 43-7 55'7

Därav: a) D y r o r t s g r u p p 1 » 2 3 b) Gifta Ej gifta: b å d a k ö n e n män kvinnor

..

35-o I21-7 64-8 41-4 38-2

43-o

63-s

6-i 1-8 5-8 1-5 4-o 10 7 14o 5-7 1-7 155 7-3 7'9

7-o

42 Av de 11 637 pensionärer, som enligt tablån ägde fastighet eller kapital, hade emellertid 597 även skulder uppgående till eller överstigande förmögenhetens värde, varför antalet pensionärer med nettoförmögenhet utgjorde 11 040 eller något mindre än hälften av samtliga redovisade. I tab. 29 och 30 lämnas en fördelning av sistnämnda pensionärer efter nettoförmögenhetens storlek. I dessa tabeller ha liksom i sammanställningarna rörande inkomstförhållandena ej gifta och gifta pensionärer redovisats var för sig, då de senares förmögenhet eller inkomster delas av den andra maken eller makan och sålunda bör halveras vid jämförelse med ensamstående pensionärs förmögenhet eller inkomst. P å grundval av tab. 29 och 30 meddelas i nedanstående tablå sammanfattningstal för pensionärernas fördelning efter nettoförmögenhetens storlek: Antal tilläggspensionärer mindre med förän mögenhet 500 Gifta (båda makarna) Ej gifta

5 703 5 337

1-9

10-o

Därav (i %) med en nettoförmögenhet om kronor 10 000 500- 1 000- 2 000- 3 000- 4 000- 5 000- 7 000och 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 7 000 10 000 däröver 10-5 14-7

19-4 20-7

14-0 15-3

11'7 11-2

8-3 7-3

10-6 10-5

95 7-8

8-1 2-5

Såsom framgår av tablån hade relativt flera gifta pensionärer större förmögenheter än de ej gifta. Om man för gift pensionär endast räknar med hälften av makarnas förmögenhet, komma emellertid de gifta pensionärerna ned i avsevärt lägre förmögenhetsklasser än de ej gifta. Förmögenhetsfördelningen synes icke visa några mera framträdande skillnader mellan personer av olika kön och ålder. Uppgifterna från de senare årens ansökningshandlingar visa däremot i fråga om såväl gifta som ogifta en påfallande större frekvens i de högre förmögenhetsklasserna än äldre uppgifter.

Tilläggspensionärer, som voro intagna å vårdhem eller anstalter. Den utsträckning, vari de av bostadsundersökningen berörda tilläggspensionärerna voro intagna på vårdhem eller anstalter, har redovisats i tab. 9 och behandlats i den föregående framställningen å sid. 16. Nedan lämnas i anslutning till tab. 31 och 32 en redogörelse för ifrågavarande tilläggspensionärers fördelning på olika slag av vårdhem och anstalter. Pensionärernas fördelning på olika anstalter. Av samtliga redovisade 2 845 tilläggspensionärer, som voro intagna på vårdhem eller anstalter, vårdades vid undersökningstillfället 1380 eller 48,5 % på kommunala eller andra ålderdomshem samt 1 465 eller 51,5 % på sjukvårdsanstalter och liknande inrättningar. Det totala antalet tilläggspensionärer, som vårdades på de nämnda huvudslagen av anstalter, skulle sålunda utgöra i runt tal 29 400 och 31 200.

43 I fråga om fördelningen mellan kommunala och andra ålderdomshem var det enligt tab. 31 huvudsakligen vid de förra, som tilläggspensionärerna förekommo. Endast i Stockholm och dess förorter samt vissa större städer hade andra än kommunala hem någon nämnvärd betydelse. Till belysning av den omfattning, som vården av tilläggspensionärer på ålderdomshem överhuvudtaget hade inom olika delar av landet och olika kommuntyper, har i efterföljande sammanställning det redovisade antalet å ålderdomshem av olika slag intagna tilläggspensionärer satts i relation till hela antalet av undersökningen berörda pensionärer inom respektive områden och orter. Landsdelar

A ålderdomshem £ n a P e n s i o ™*r i % av samtliga redovisade

inta

och k o m m u n t y p e r

Mälarlänen Östra Götaland Skåne, Blekinge och Halland Bohuslän och vänerlänen Dalarna och nedre Norrland Övre Norrland Hela riket Därav inom: A-kommuner B-kommuner C-kommuner D-kommuner Stadssamhällen med mindre än 5 000 invånare 5 000— 10 000 invånare 10 000— 30 000 » 30 000—100 000 » Malmö Göteborg Göteborgs förorter Stockholm Stockholms förorter

8' 6 6'3 6'4 5'7 5'2 4'9 6'4 5*7 5"7 6"3 6'3 6'9 5'7 7-9 7-0 4o 5" 5 5*9 9*2 14" 9

Av de redovisade tilläggspensionärer, som vårdades på sjukvårdsanstalter, voro 967 eller 34, o % av samtliga anstaltsvårdade intagna på sinnessjukhus, 234 (8,2 %) på sinnesslöanstalter, 127 (4,5 %) på hem för kroniskt sjuka och 137 (4,8 %) på andra anstalter. Totala antalet tilläggspensionärer som vårdades på sjukvårdsanstalter utgjorde sålunda i avrundade tal: sinnessjukhus 20 600, sinnesslöanstalter 5 000, hem för kroniskt sjuka 2 700 och på andra anstalter 2 900. Sist nämnda pensionärer kunna möjligen i viss utsträckning ha kommit att redovisas på de orter, där anstalterna voro belägna, och icke på sina hemkommuner. Jämförelsetalen i tab. 32 för det relativa antalet tilläggspensionärer inom olika län och kommuntyper, som vårdades på dylika anstalter, ge därför icke ett exakt uttryck för vårdformens betydelse inom olika områden och orter.

44 Den omfattning, vari å ena sidan invalidpensionärer och å andra sidan ålderspensionärer erhöllo anstaltsvård i olika former, åskådliggöres i följande tablå. Antal redovisade pensionärer

Kommunala ålderdomshem Andra ålderdomshem H e m för k r o n i s k t sjuka Sinnessjukhus Sinnesslöanstalter Övriga anstalter Samtliga

....

anstalter

Därav (i %) i åldern under 67 år

1318 62 127 967 234 137 2 845

25o 21-o 43-3 87-4 94-o 76-o 55 l

G 7 år och däröver 75'0 79-o 56-7 12-o 6-o 23-4 44o

Antalet män och kvinnor var ungefär lika inom samtliga anstalter tillsammantagna. Enligt tab. 32 voro emellertid kvinnorna i flertal vid ålderdomshem och hem för kroniskt sjuka och männen vid övriga anstalter. Det övervägande flertalet pensionärer vid olika slag av anstalter voro ogifta eller förut gifta, I 50 av de 209 fall, då gift pensionär vårdades å anstalt, var jämväl hans maka intagen å anstalt, nämligen i 42 fall på samma och i 8 fall på annan anstalt; 41 av de äkta par, som vårdades på samma anstalt, voro intagna på ålderdomshem och 1 par på hem för kroniskt sjuka. Inackorderingskostnader på ålderdomshem för betalande pensionärer. De inackorderingsavgifter, som uppgivits erlagda av dels betalande pensionärer på kommunala ålderdomshem, dels pensionärer på andra ålderdomshem, ha sammanställts i nedanstående tablå. På grund av det ringa antalet dylika uppgifter kunna de ej lämpligen uppdelas på andra ortstyper än dyrortsgrupper. Därav antal pensionärer, vars inackorderings- GenomAntal pensionärer, kostnad uppgavs utgöra kr. snittlig kostnad för vilka uppgifter 100 och per månad mindre 50—75 75 — 100 däröver lämnats än 50 kr. Kommunala

ålderdomshem.

Dyrortsgrupp 1 2 3 Samtliga Andra

orter

210 46 43 299

38 6 20 64

110 21 6 137

56 14 6 76

6 5 11 22

63 74 69 60

7 19 28 54

o O

8 16 27

1 2

1 3 1 5

2 6 6 14

57 59 61 60

ålderdomshem.

Dyrortsgrupp 1 » 2 » 3 Samtliga

orter

45 Lägre belopp än 25 kronor och högre än 125 kronor förekommo endast i undantagsfall. Inom dyrortsgrupp 3 voro i fråga om såväl de kommunala som andra ålderdomshem uppgifterna från Stockholm och Stockholms förorter i Övervägande flertal. Fickpengar. Den utsträckning, vari enligt erhållna uppgifter, tilläggspensionärer, som voro intagna på kommunala ålderdomshem, fingo behålla en del av pensionen för eget bruk, redovisas i efterföljande sammanställning. Antal Därav antal pensionärer, som uppgivits pensionärer, för vilka få av folkpensionen behålla per Medeltal uppgift avstå hela månad kr. kr. lämnats folkom fick- pensionen mindre 20 och 5—10 10—15 15 — 20 pengar än 5 däröver A-kommuner B-kommuner C-kommuner D-kommuner

139 273 199 49

55 120 70 20

65 109 86 13

15 36 36 11

Stadssamhällen med m i n d r e ä n 5 000 i n v 5 0 0 0 — 10 000 i n v 10 0 0 0 — 30 000 » 30 0 0 0 — 1 0 0 000 »

30 39 96 78

11 10 32 44

13 12 25 27

5 16 36 6

Malmö Göteborg Göteborgs förorter Stockholm Stockholms förorter

8 39 6 91 26

4 2 13 17

3 1

8 35 1 21 6

16 Samtliga

orfcer

1 2 5 3

2 1

3 6 2 1

3 2 3 3 3 3 3 2

1 1

5 5

12 5

3 Uppgifter om i vad mån, som pensionärerna på ålderdomshem fingo behålla en mindre del av folkpensionen för eget bruk saknas för 245 av de berörda 13 personerna. Det är tänkbart, att frågan lämnas obesvarad i stor utsträckning för sådana pensionärer, som ej fingo behålla några fickpengar själva, varför antalet sådana fall kan vara förhållandevis större än vad tablån utvisar.

Hem understöd och kommunala pensionstillskott. Kommunala understöd. I tab. 33—35 redovisas de uppgifter, som erhållits i samband med bostadsundersökningen angående förekomsten och storleken av hemunderstöd från fattigvården samt kommunala pensionstillskott under år 1943. Uppgifterna avse de i undersökningen ingående tilläggspensionärer, som ej voro intagna på anstalter. Enligt tabellerna skulle 13,6 % av ifrågavarande pensionärer ha erhållit hemunderstöd och 3,8 % ha erhållit kommunala pensionstillskott. Detta skulle innebära, att bland samtliga tilläggspensionärer 53 500 erhöllo fattigvårds-

46 understöd och 15 200 kommunala pensionstillskott. Om därtill lägges huvudparten av på anstalter intagna tilläggspensionärer, varav de allra flesta torde kunna räknas som understödstagare hos fattigvården, erhålles ett sammanlagt antal av omkring 129 000 tilläggspensionärer med kommunala understöd. Nämnda antal synes likväl vara mindre än det verkliga. Enligt fattigvårdsstatistiken för år 1942 erhöllo nämligen då nära 152 000 personer med tilläggspension understöd av fattigvården i en eller annan form. Skillnaden torde bero därpå, att pensionärer, som endast erhållit mindre tillfälliga understöd till inköp av bränsle eller dylikt, ej redovisats såsom understödstagare vid bostadsundersökningen. Tabellerna utvisa i överensstämmelse med socialstyrelsens fattigvårdsstatistik, att kompletterande understöd från fattigvården var väsentligt vanligare bland städernas än bland landsbygdens tilläggspensionärer. Pensionstillskotten hade endast större betydelse i storstäderna och vissa förorter till dessa. De belopp, varmed de re.dovisade hemunderstöden från fattigvården utgingo, lågo för understödstagare i dyrortsgrupp 1 i en fjärdedel av fallen under 100 kronor och för bortåt en tredjedel mellan 100 och 200 kronor samt för ytterligare en tredjedel mellan 200 och 400 kronor. I dyrortsgrupp 2 hade en fjärdedel 100—300 kronor och över en fjärdedel 300—400 kronor samt relativt många även 500—600 kronor. I dyrortsgrupp 3 fördelade sig understödstagarna tämligen jämnt på de olika fördelningsintervallerna mellan 100 och 700 kronor. Ser man i stället till fördelningssiffrorna för olika storleksgrupper av stadssamhällen, visar det sig emellertid, att i städer med mindre än 100 000 invånare flertalet understöd utgingo med 200—500 kronor med den största anhopningen i intervallet 300"—400 kronor, varvid dock i de mindre städerna jämförelsevis många understöd endast uppgingo till 100—200 kronor och i de större många till 500—600 kronor. I Göteborg voro belopp upp till 700 och i Stockholm upp till 800 kronor tämligen ofta förekommande. Pensionstillskotten utgjorde i bortåt hälften av förekommande fall på landsbygden 100—200 kronor, i de medelstora stadssamhällena 200—400 kronor och i större städer samt Malmö och Göteborg 300—600 kronor. I Stockholm uppgingo de i regel till mellan 400 och 900 kronor med den största anhopningen till gruppen 600—700 kronor. Antal hemunderstödda tilläggspensionärer åren 1938 och 1943. Det har sitt intresse att göra en jämförelse mellan antalet hemunderstödda tillläggspensionärer, som framräknades vid kommitténs representativa undersökning år 1940 angående fattigvårdens understödsförhållanden under år 1938, och bostadsundersökningen. Vid 1940 års undersökning redovisades icke var för sig de, som erhållit understöd från fattigvården och de, som erhållit kommunala pensionstillskott. Av denna anledning måste vid en jämförelse även beträffande bostadsundersökningen dessa båda grupper sammanräknas och redovisas som hemunderstödda. Vare sig vid 1940 eller 1944 års

47 undersökning har det varit möjligt att särskilja de fall då en pensionär erhållit hjälp både i form av fattigvård och kommunalt pensionstillskott. Dessa fall torde dock icke vara så särdeles många. För städerna är det möjligt att endast för Stockholm, Göteborg och Malmö göra en jämförelse, då uppdelningen av städerna i vissa grupper icke skett enligt samma grunder vid de båda undersökningarna.

A-kommuner B-kommuner C-kommuner D-kommuner Malmö . . . . Göteborg . . Stockholm . .

1940 års undersökning angående fattigvården år 1938

Bostadsundersökningen angående fattigvården år 1943

Antal i undersökningen ingående tilläggspensionärer

Antal tilläggspensionärer

13 820 16 240 8 240 3 720 6 450 14 000 29 350

Därav med hemunderstöd Antal

920 1640 1500 610 1290 4 620 7 860

6-7 10-i

18-2 16-6 19-9 33-o 26M

70 600 123 600 84 700 21000 7 400 15 700 30 600

Därav med hemunderstöd Antal

%

4 620 9 920 12 810 5 380 1420 5 460 8 960

6-5 8-o 15i 25-6 19-2 34-8 29-3

Av denna tabell framgår att kommunalt understöd till tilläggspensionärer utgått i ungefär samma omfattning under år 1943 som under 1938. Det mera markanta undantaget är D-kommunerna. Att antalet pensionärer som erhållit kommunalt understöd inom denna grupp ökats från 16,6 % till 25,6 % torde delvis förklaras av att antalet tilläggspensionärer inom gruppen vid 1940 års undersökning var för litet för att vara fullt representativt för gruppen i sin helhet. Det är även sannolikt, att de stegrade levnadskostnaderna verkat mera tryckande inom D-kommuner, vilka bestå av kommuner med större stationssamhällen och industriorter, än på den övriga landsbygden.

49 »

§

T I co i n N N M N ( M ( N N O T I >-H CN T <

A

T-l

A

CO

i =i w >o a ?c 0

'S 9 fe s

co co os co r t - H - j i o cc CM T-l CM T-H

—i co i n t~- co co to co o r>T H 0 0 T - I O CM

c o o o i N N N N - * I O N ö i c N H TJI

crsinTiino o co os i n o cc o co t o os

T I T I -H o i n H i n o o o CM CM CO CM T H

O N O J N N OS CM T i n O CM T - l T-H

Ä (M OD

N N C O M H co i n r~ co co t-- co i n co r -

OS ! > - CO O i n co co co cs i n CO O T i CO CO

Ti (W OS T<

T-I i n c o CO CO c o CO CO

OS os tM

1 CO CO 1 t - CM

!>•

»H

i as o - H i n 1 I M O O I H i n -"31 T I r -

*.S

vl

JMI

03 T-H

•*

1 2* 1 1 1 1 1 1 1

CO M

II 1 I I M I M

I I 1 1 1 I I 1

1 I I 1 M I M

r^

i-H

1 1 1 I 1 l1 i1 l 1l 1l 1 1 1 1 1 1

I I I " * I I 1 O

II I I 1 1 I I I I

1 1 1 1 M I M

1T i

1 "•* 1

1 11 11 111 1 M i l l

1 1

1 1 St 1 I I co c^-

I l I I 1 1 1I I 1

1 1 1 1 M I M

1OS Of)

1 111 1 M I 1Ml 1 i l

i1 r* i1 i1 i1 r~

1 I I I I 1 1I I 1

1 1 1 I I M i l l

Tl r» co

1 " * 1 1 i— 1 CO

1 OS I 1 co 1

| CO l o

1 O N r t H 1 r - co o

1—1

1—1

90 r» Ti 1-H

1 CO 1 1 r-~ i TI -H

co o in i>

T-H OS MS rH

T — CO X c o m o CO CM

l

1 1

1 II II

O

J48 g Co bO

s°

M M

i-H

T-H

1 1 1TCOi I I 1 ka

T-H

^

JH

:0

1 I I 1l 1

1 1 1 1

3! 1 1 1 1 1 1 o

co — o

II II

I I 1 1

i

I I 1 1

T i T-H

l

t

CM

2*2-2o CO A ^ s

co i n co CO T—i f— OS CM CO T I CM

1 1

1-H

1 ""* 1 co iO

1 o1

O

1-H

i-H

1 1

D-

1 OS ! co t^

to co

3 i o o o

B

i i1 os aO ^ T I

CO T-I

I t* 1 iQ

os t ^ co co o co i n co T I T I

1 T - l T-H C O

T-l

1 1

| I

l O i co

T—1 1—1

os CM

1 1 H 1 1

T-H

CO

M cS b£> C

° 2 ° o

A ° O

-d

o

Si

o, 2 :o a . J * ocS g

o

i o © ©

° ° ° ©

iCS

^ H

:c3

2 <=>

CO

T3 e © S : c J ° °2 O

sS o

a

I CO o 1 N M

i—i

1 c c o o i n 1 CO CM CM T I

IONCC COTHTI

i co I C M

T-* o co co t IOCOJJCBN CM i-H

i n i n *)• cs T I CO O N H CO

co co i n i n os i n

i c co o co os CM T T I CO CO T-H

I os 1 CM

i in in 1 CM i n

1 O CO CO - H 1 ^ t B H »

H r t i O l N i O "^T" " ^ " ^ 1

t D W X CO T-H

T—

1 | I I

i o) lt>>

i n T-H o co o T T-H

oco N r l

| 1

T-H

lOiOiOCOrc o co T-I c o T-

CO O T i CO CO CO T I T i T—i T I

CO CO OS in

c o co c o o

i i n Ti c o i n

T CO CM CO CO THI~-T-ITHO

OS CM CO CO CO

CO CM c o c o c c T-H CO CO N c c CO T - I CM CM

H O O I O T J I N T - I CO t o CM CO T - I CM CM r H CO

T-l

| co T I 1 T-H OS os

N

- -

o et ^1 2

T I CM

1-1 t— CO

oo i n co cc N T l T-H

1 00 T I 1 CM T - I

tro

i n co i OS CO 1 COCO

CO T I CO CO T-H r - T I r- os co i-H CM T-H

eo i.^i-H

6 a fe o

C os

0 o

o

o a

*,

.2O) "C3 ci ^ - -§ c3 1-2 bo co MH fT|

q

«

<o 2

Ö :cS

•^ ^ 3

Pc

CC CO T I CO CO ( J 5 H H I M C T - I CM CM CO

i co —i co CM 1 i n ao co T< CO - i T-H CO

I OS i n ! > • OS 1 i n —• T * o T-H

T-H i - H

T I CM i n co co c o i n CM T-i a i i n os i n t - T-i T-l T-H

N O t O N fflOMNh CM CM T CN

CO T I CO CO T 1 ^ T CT5 O CC CO CO T - l CM CN

CO T - I T I 0 5 T I cr. o co co rCM CO CM T - I CM

CM c i n i n c o o i n co T I c o CO C 0 T-H CM c o

N l O M N r t TI T I O in T-H - H i-H

T I f - CTi CO N OOTK THOJO: T- 1 T-l CM

CO O N t - s o o i n co i n c o CO CM

CO l > T i i-H T-H T - l CO CO CO T-H

CO 3 0 C O O T l O C D ^ D H — CO CO OS CO CC

O C O O K N X c o co i n co r o i n i n co T— T-l T-H T-H

T - I CO OS CO CO T I O f - - H CO OS T - I CO CO CO tH

OS o s c o r~ CM r - T CO T I c o o s T-I i n c - i > -H

fl fl

:cä fl —' :03 cS fl

03 ' — '

B O

io

«

-a w fl TJ S 3

fl

:c3 •H

O

O iä

? o 0

• ^ - 4 03 S *-* O

O £ ®

o

o

c»

?r^ -^

C» 02 P

4 45

c-

bfi j ^ i c ä - 1 —

'T? A o o

c

coO

• ÄÖ

K3 O

°2 :S B • 5 4J

M

" IS J

d

co t»D b,

c3 o

fl

2 C

^

C

c

2* m

^ i fl o n

ga^l a e3 d

C5 01 w

„ -H .g o

4 O t o+J ° fl 0 J3 -S rO C OS'S O CO CD r r <D r C ! 1 !> 03 R 03 S:cö «8 . ä K3 O

i-H

59 CO

§

CO

I

I

os 1

T* CO

TI co

an

1 N O C D o s i n —i H 0 O N i n T I CM

co r>(N (W

fl • ^ 3 a a '03 fl TU a •5 fl.p JOT;

i n r~ i er- co 1

»i

M tH

• fl

fl

fl fl Ö :c3 W

JB

-u

p.

CO

i n o co N coco CO CM co

Ti

CD

B tbc

§ T-l

i T -c i n co 1 r- co T I co T-H T-l T-l

s

co

T I CO CO i-H TI i n

T-H

T I

q 6 -0 bo

T-H

i-H

PH PH

fl bX) 09 u o H T>J

> el . § T-H <M eo

P

50 O PM

-*

O - * © - *

®

00,.

A

sa

|

n3

S3

r-H • °

u

co CM as

o

*o

CO T*

CO

t-

o

t-

m

^H -XI

co -cji r- cc r-

M I M 1 ^ 1 1 1

1 1 1 M 1 1 1 1 1

l

M

1 1 1

e ö

X!

O i-H

co

"-

So .t ö

o

o

co co r- t - o

-* £ o o

ro i f Ä H? O Ä ^ o

SM

IC

N i O O G S C C

ic

T3

ft

i > CM C-- -cH t^«

V

»—i ep

O

CO x H CD O CC - H » O 0 3 CD CN

CO CO

2 , n -fl .- -2 o«S fe CO O

£

CM CO CM CO

C-

O

Cl

CO CD

CM C C - c * O CM CM CC • *

CO T-H

O

M>

CJ

CT. o as t - - *

-* CO

CO CO CO CO CD

CO

CO

CM

CO

CM i-H

T-H

O

CD

CO O

CO CM -Hl

r— o- o cn T—i l > i > C O i O C C

O

<s

OJ

O CD O CM CO N C O O G 3 C O

»o o

CO CC i-H CD T-H

-H

-*

CO - *

H

H

4d

M

fcj

lO

CM t - CM iC) «Q CO T-H CM CM CN

' »b cb cb ö iO t -

a a o

O

•"•

• . s

H-»

CD TH

CO - H O CM C O - *

I I I I 1 1 1 !

M

!

1 I il

1 M1

1 1 II

M

M I M

1 II

1 1 1 1 1

M I M

I1 I 1

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

M I M 1 1 1 1 1

1 1 i '?* 1 1 1 -1 f . 1

II

M I M 1 1 1 1 I

1 II II M i l l

1 '° 1 1 1 1 cb ' ' 1

M I M

<N

1 1 1* 1 1 ? o ' ' a~

1 " 1' i CD

ee

M I M

TH

1 II

|

o

c b -c*

CO

i 1i co d

t.

1 W

i 1 1 1 1 1 1 ! 1 1C? iS)

1 C^N i' 1

É2 I—<

z

o S 3 -=

•*a

:o

s

fa.

1 ° o °° § o o o °

•é

a

,-H

O

g

fa

O)

CO 1 O O

C3 bc

£ .s bo G S

m

t*>

TJ

' g fa T*

og

A

c

a

fy

©

s

jj

CO

3 :c3 pH

O

«

o

' cb ' © CM T—<

fc s 'a °

' cb ' cb TJI

1:g§

1 CC

' &

>o co co

cn >r

i-H

ur. o

BB

o

•

c c c c - * T-H

t-

cc

a

CC

1 1

1 l

I I

l

1 1

•9

i1

CO

CO

| 9 '

CD CM

1 f" 1 1 t^ 1

TH

I

»

Hl i o

H

i cb cb cb ö

OS H l

«

1 O)

i b ob cb ' cb

?" I I ~ 1 cb ' ' o '

I »

«e

1 ^ 1 1 o !

Ol

CO CO lO

O

CM

o

cc

I><H5

l>

co

r-

Q

t-

(M

CO CM CO CM

I

o

[

»o

co

B fe

1 O M

P P

' - * CO p i b

P

q p

'

o

-*

C C -c*l - < * C M •**! T-H CM

H

I

1 I^T-H

H

'

' T - H

C

t-

t-

c-

-*

co

m

CM T-H

Ö

CM

O

00 TH

•cji CO i C i CO CM

CM t -

o

cc CM CM CM c:

o> ^ i

|

* # rH O

'

'

CC CO

' ib

O

ft

ff

(N

t-

co

—i er rf

10 CO O

iH CM

CC CC l O CM l O

IO

(S

i*

H

X

i-H CO i-H CM 0 0

i-H

O

CO 00

CO CM

» C O Ö T H CM T-H

i-H

C)

H

l O CO CM CO CM T-H CO CM T-H CC

'O

CO t -

-H %c

CC CO - H I c o - ^ CC T-H i-H CM

00 O

H

!»

H

i-H O O o c o T-H CM CC CM CC

t-

lO

I Q O H

M

oco

o 91

CM CO CO

P

I

CD O

TH

t-

' cb - ^ cb cb CM CO CM CN

B S

1 CM CD co

o

'

cbrHob

p

o

CM CM T-H

<i B

., <1

-§ 1 - 2 53

- c * CM id CO CM CO kd CM T-H CD O O l i O N H

cd fa Kl .•O* f <£ P :c3

i-H

^

-^

O fi

P,

O

CO T-

-*

- H O J -ctl -cH -et CO CM • « * CO r f

CM TH O

O

t-

lO

iH -C>

i-H HH< CN» OJ H * I CM CC i-H CN

CM TH CO CM C-

O

l > i-H O t T-H CM i-H CM

C75 C7J I—1 \Ci » C CM <M

O

CO CO CO O n t VO 0 0 CO T-H T— CO CO 0 5 CM CO

CO CO CO CM

O CO CT3 CM CC CC CO l O CO i - CT5 l O k O CO T H

i-H

13 CO O

"*

- * r>. '

CO

|

00 CM IC5 TH TH

OS

o

r^- i—i c c c c — i i-H CM T-H T - I CM

CO iH

l f l i O H CM

er» co o

•* !>•

Ö ©

t-

IO

CM co

co

en

T-H C -

CO t o CC CM CM CM CC

co

o

UC — i i-H CM CO CC CM CC CC - *

!5I

ce

•*

T-H

\a

co

co

co

co

<N CM r- 05 cc CC CM

i—i co a i cc co - I O N H O O OS T-H 0 0 CO CO

i-H T-H

o

H*

CC CC CO CM i O

kO

H C N T J I H I H

CO CD co c-

TH

fl _ ^ c3

:cS fl " 1 :c3 03

-I fl

* ~ 03

fl 2

fl

g

cn> as CM t~- CM r- HJI cc • * co i > I>-

K3

B r i 2 :c3 fl • :cc

»

-d CÖ

fl

' o O cä 5 O rH^"3 p M

«

fl

=2 :ci

C : ^

'

'O

03 I O T M T-H

^

"C c3 cS o Z

03 PH PH

M

3 fa bO

fl -ö _ 03-2

CD

fl :c3

fl

ce

£,» d g j?

03 1 J

HJ

fl

5 M

O

-u

fl-H

fl^3

O O 2 S C 3 rö o fl g C .§ 2 -3 ^

cc co P coO

-u i" •— f a cq fl „, M l j°

:c3 . 5 1 —' , f l

:cS —i

c3

FH

CD

M

:cä

M

03 :c3

£H

O

co f > 0 1 > M

'

'

N O C O

:

• ;

rfl O

'

° 1

CC

T-H

03 I

as TH i o t -

i-H

rf fl

CO

">*

CM

P I-H

00 O

P<

Pi P. 3 bo

O

cb CM ' cb T-H CM

r-H

=3 . 2

CC CO

S

B ä

T3

©5

H

co

OJCMib

-3

ej

t-

l O • * CM CC CC T-H CM

fa 3

ic

•ctl 3 0 CM »-H CC T-H CM

'

l

CM

P o bc

3 8 o 3

1 I

cb '

1 T3

3 o 9 :3 a

CO TH

' ^t< cb CN cb

"o

•** h

O

CM T - I ( M

1 o ' o § ° o o1 \n "-

ej

-*

' ö - * CD

Is

o

T-J

o o o

1 II

O 'Ö

o c fl ja -*e T O n ä h O CD 03 'TS 03 r p .—i -i.) "ti -w u > 03 H 03 »H :cS x j - g i ö O

CM

co •S

fa fa O

> fa cS :c3

P

T

~

cN CO

51 Tab. 3. Redovisade tilläggspensionärer inom olika län och kommuntyper med procentuell fördelning efter dyrorter. Inkomstundersökningen. Antal redovisade tilläggspensionärer

Län

Därav (i %) hemmahörande i dyrortsgrupp

Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län

1534 952 525 713 1192

52-o 74-7 69o 70-9

34-8 25-3 31o 29-i

Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län

856 688 968 210 614

82-4 91-7 84-o 78-1 83-7

17-6 8-3 16-o 21-9 16-3

930 1588 559 1662 1178

93o 51-s 72-8 38-9 76-o

48-7 27-2 13-6 24-o

87-i 82-7 74-9

Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län

879 613 886

Gävleborgs län Västernorrlands län J ä m t l a n d s län Västerbottens län Norrbottens län Därav inom: A-kommuner B-kommuner C-kommuner D-kommuner Stadssamhällen med mindre än 5 000 inv 5 0 0 0 - 10 000 inv 10 000— 30 000 inv 30 0 0 0 - 1 0 0 000 inv Malmö Göteborg Göteborgs förorter Stockholm Stockholms förorter

12-9 17-3

67o

25i 33o

82-2

17-8

65-3 65-8 85-o 80-i 70-9

34-6 28-o

22 763

3 496 6 232 4173 1033

100-o

—

99M

0-6 6-2

67-3

32-7

72-7

26-i 56-7 85-o lOOo

979 1149

532 747 762 Hela riket

7-o

671 994 1591 1473

374 789 104 1534

42o 1-9

— — — — — —

7-5 15-4 13-2

lOOo

— lOO-o

— 57-9

52 COT-H©CO

r— © t » © © CM no i n © o co ->CH T-H T-H CO © rH

TJI ©

© © i n cc TH

© © ©

© CM

incMTjiT-Htn

CM in

CM

CM © © CM t - r CD o CM

CC T-H © T-H © T-H c o i n HH, C O T H T H

!>• D -

CO © © CD T-H CO CM CM Tji t - © T - l

© T-H © r - © CC C - CD CO T j i c c CM CD t - © © © CM

T-H rH <N

co © © CM

CO CD T j i

TJI t - O - © © T-H C— i-H

©r- © © i-H T - I CM CM

iCNifl^ © © r - >n r^ TJI © CM

© © © (M l O H M T-H CM © ©

©

O T j i O T H CO t - - T j i CM CO © i-H -M

T j i © Tji © CO © OOCOTJI

T*

CO CO CM 00 © © - I CO X CM O i •<* c c c o co i-H r - c c

©•! 09 co

H

T-H

L©

CM i-H ©

i n

CD

T*

CM ©

CC CM CM i n © 0 0

rH

C T J I O - J I T H

i Q ^ l ^ i C 5 W H

X©

T-H

O

© © T j i

© t-- © CM r- o © © ©

© i-H

91 O

B a

A

OiOCNHNCD

i—I

CC CM CM CC CM T-H

• *

i n CM t— 1 - CM © rH T-H TJI

c c T H O T-I >n —I cso

CM H * I CM CD i-H CO i-H ->CM CM

© ©

© © © t-- o ©

t ^ - J CM

©

'Cd CD O T-H CO •"# CC CM 3<J CC CM T-H

© o © ©

© in © © o

CD © © CO © CM - H CM CM

CM TJI CM

©

©

© ©

o

in

T j i CM Tjt t - C M i-H

fa

© TJ CS d

fl

"3 g o a cs 43

i—i

!>• CIO

CO CO © CM CO CD CM i-H i-H CNJ T - I

JH

rs

H

O T « CM 0 0 T J I CO CM r-H i-H T-H T-H

te

u

a c o ^

M

© T * © TJI r- r -

T-H O CM CM © -cjl CO T j i CM CO © CO T-H i-H T-H i-H i-H

81 09 00

CO T j i CD T J I CM 0 0 T-H t ^ CO CM O © T-H i-H i-H

k© t~ »©

CM CM - * CO i-H © T—I i-H T - I T—l T-H

T-H |>«

Tji © © CM O O ©

CM i-H

H * TH

O

0 0 CM I > ©

T-H

fl

i—i

cs -vä ,_H

T3

O

3 O

©

©

-<cH <M

CM ©

i-H HTJ)

£ o a

CO T j i - H t~- © © - H T-H CD CO Tji © C3

£ :ca

50 C0

CM © © oo i n i n

i>

i n © © Tji © — i

<N

CO CM © © © C^ T J I CM T-H

T-H T J I — i CC

© © O

r- © © r© © © T J I

T j i CD T J I - r H CD

t- O ©

ccr-1—iincM

© © i-H T-H 0 0 t © T j i CM

)>• cc o © ©

:cs a

K ©

©

©

©

fa fa fa fa

"fl °>ft 5 a 2 S 2 B & O CS 00 •1—I >•

m

•* fa

W |

cä cS c3 c3 fl fl C fl cc3 °cö °cö °c3

o

> > >> ö A ö A

O fl fa

„

^ © t> © fl rfl

fl

© IQ

'-fl

C3

»Ti

«

O fa

fli^

cs

fa ©fa © fa© fa © fl © :c3 fl fl a fl fl fl fl 3

a aa a a as a

S O t » PH P O

<JrHÖfl

*J

<ä

O O

© o

©

4 MO MO Mc MO

,

o

o o o o

5©o

>

ä-3-a ©: fa

H

o o

:a3

o

o

T3

H I O O

a

fl

in

sm &c,2 Js i fe o o O O j ; rl fl©©^,3

O

~#

CO TH O

T*

CN -H N CM

CO IO CO t -

t-

lO

O

rH

i-H i-H i-H i-H

i-H i-H - H T H

T-H T-H ©

i-H

T-H T-H T - H

CN -Hl I N CO CO IN

»H

fa

-S3

TH CO IO O

i H CO

i-H T-H i-H r H I - H CX>

O

CO

o

T-J

o OS

© © © T j i

T j i CO k ©

TH

CO CO

O

©

©

©

T j i CD T j i T j i

©

O

lO

CO

io

as co Tii

©

©

T j i T j i CC

co

t-

I l

o

»O I O

o

©

TjtTjI

CO

CO

00 00

—c CO CO IO T* IO

CN

o> t-. I O I O

CM TU iH

|

<MCC CC (M H r~ i-H T-H T H T-H - H

©1 iH

i-H CM CM CM i-H T-H i-H i-H

T j t C C T-H CM T-H r H T-H i-H

o

oo o 00

1 iO

en co

CO O

o

CO -Hl Til -H CO CO

lO

IO

© © © © l > Tji i-H i-H T-H i-H T-H T-H

00 rH

© C O C O © i-H i-H i—1 i-H

lO

CO

CO

o coco rCM T-H 1-1 T-H

«

o

O 0 © O C M T-H T - H i-H i-H i-H

Cr

CN

CM i-H O 1—1 —1 — I

CC 00

CN CO CN t -

00 C O ! > i > i-H i-H i-H

CO C O © O - CO i-H i-H i-H T-H i-H

1en

<*

© CM © © CM CM CM CM CM CM CM CM

<N

iO

co

fa >

o

< N en —i co

H

H

- * HJ O

CM © © T j i CM CM <M CM

1- H

JJ

© -H © © CM CM <M CM

t-

CO (N IO

CN co

en

© TJI c M CM CM CM

CO T-H O T j i CO CM CM CM CM CM

oc3

O

- 3

t-

<N t - »O CO O CO

O

eq

1 O O T-H —1 T-H CM T-H 1-H T-H T-H T-H T-H

rH rM

T - H O O O i-H T-H T-H T-H

co co

en

CO O

CO -H

GO CM CM CM H r l H

p- t -

T-H CM © T-H - H

03 H

c-

en CN

O — 1 i-H T-H T-H T-H

O —I T-H 1-H

cc

S3

o

co

CO t -

IO CO iH - *

co

CO iO.

©

©

09 Tji ©

©

©

HCfl T j i

o

o

Tji Tji

co

en CN -H

O

©

CM ©

T J I Tji TH Tji T J I

©

CO CO 00 TJI

00 CO i O

CC

© T J I

m

CO lO CO

• rH

> fa

«

oj o

i*

«

t-

T*

IO

CO CO

CO

co

en co m

IO

©

©

©

t-

r-

O

©

© ©

©

t>

©

} > o o ©

t-

t-

to o

n

in

oo

«

TU O

f"

TH

©

r~

©

«ö

t> © ©

©

©

r-

O

CO O CO

©

©

CO

O

00 CN

O

r - ©

CN

IO

CO

©

©

r-

© CO

o CD

:ca

P

CD ©

©

CN CO

TU

i > ©

H

IO 1 - O

© 0 0 ©

H

© T j i

lO

IO

©

©

CO 00

o

lO o H

1 o o TJI

t . IO O

© T } 1 Tji Tji

r l 11

o

If

©

• *

i f l t i i C i O

©

I f l ^1 H

TJI T «

in-^i

iH

CO CO co t o CO

c-

•Hl CO C- O

en

-CH co

©

©

©9

CC ©

©

©

Tji T j i

t - TH

©

©

TJI i n

©

©

TH

CM

-H oo en

co

en i o co

©

T j i CC ©

©

Tji

TJI©

CN

—i - * t -

t-

t-

IO

©

CM

©

© T j i CC

co

©

©

CO

o co o CO

1 o

CO Cn -H lO Cn 10

JO

TH

IO T * T *

CO O

CM i-H ( M CM CM T j i

OJ

©

CM CM CM

CM CM <M CM

CO CO

co

o

en CN

H

©

CM CM CM

lO

Ti» O

IO

iO

CO

CM CM CM

CN o pg O S3 <M S3

co eo

CO

|

CO

'

O

W

W ^

W

W

69 CO

O

O

O O

O

o

O O O O

o o o o

Ö O H Ö

© TJI - H t ^ © i-H i-H CD © T j i CM © © © ©

© C ©

© CM © © CD © l > CC T J I CM — O

i—1 T j i - H CO r— CD © t— © © © TJI

T J I CD T H -Hi CD

©

O

T#

IT

TH

CO

O

CO

O

Cu

1 "p —i 03

OS 'C

"£ •*

fa

O S3

©

©

©

T J I CC T H

!>• SI

©

©

r - co o © CC t - i-H ©

t— O © © i n -H T-H 0 0 t -

© CM

rH

i-H T-H

T j i TH

© T j i C M T-H

-p © -id

'fa

c3

o

t

%

fl

TJ

w

©

c

Ö q

3 »^

CO

a

-P C/3

Wflo

p.

S =3 fa CJ3 CO

S » O fl _ M8

fa o fa-5*

o M

Wi

^ M

fl

03 fa ©

S ©

c

a.

fa c Hfa B c o fa S-H ••c

- .„ .„ .„ ._

fl

C

o

S

_, H

a Si . a

-g g S | S

cä © ©

a

cä c3 c3 cc fl fl fl C •cä «c3 <ö °cc

•ca

©

o O g O -H m ©

©

o O O ©

© O © o

a

er C er er

fal

o

S c fl fl e g fl fl fl P a © i i i er > | a a s B Sg» ©fa so© o ©Oo er c 03 M a a a E fa

•rH 03

3 - «T3fi. lä

fa c 1 0,fa > -c PP P •C

P

«

c

C

c

M C

e^ R

a

c M

P

© "2 C3 fa -P

m

>r

c

er M

ö

fa

O

©

©

yj J*

f

Oj

fa

0. fa

4-

c c

C

*

ia 4 C C

ex

-\

er.

54 Tab. 6. Redovisade tilläggspensionärer av ol Antal redovisade tilläggspensionärer under 20

Kön och civilstånd

Inkomstundersökningen.

A.bsoluta

Män: gifta ej gifta

30—40

40—5

tal.

5133 4 497 9 630

— 35 35

3 299 302

48 403 451

164 436 600

4 315 8 818 Samtliga kvinnor 13 133 Båda könen tillhopa 22 763

1 35 36 71

_. 273 273 575

7 374 381 832

27 486 513 1113

— 35 — — — — 35

5 1 265 — — — 2 273

42 4 352 4 4 2 7 415

143 18 362 10 15 5 7 560

,

23 7 370 29 29 13 11 482

Samtliga m ä n Kvinnor: gifta ej gifta

20—30

Bostadsundersökningen. Män: gifta och samboende med maka 3 860 gifta men ej samboende med maka 179 ogifta 2 266 änklingar 2 457 frånskilda 132 ogifta men stadigv. samboende med annan 104 ej angivet civilstånd 81 Samtliga män 9 079 Kvinnor: gifta och samboende med make 2 700 gifta men ej samboende med make 128 ogifta 3 615 änkor 5 363 frånskilda 258 ogifta men stadigv. samboende med annan 132 ej angivet civilstånd 118 Samtliga kvinnor 12 314 Båda könen tillhopa 21398 Inkomstundersökningen. Män: gifta ej gifta

— 29 — — — — 29 64

Samtliga män

lOO-o lOOo

Samtliga kvinnor

32-9 67-1 lOOo

Bostadsundersökningen. M än : gifta och samboende med maka gifta men ej samboende med maka ogifta änklingar frånskilda ogifta men stadigv. samboende med annan ej angivet civilstånd Samtliga m ä n Kvinnor: gifta och samboende med make gifta men ej samboende med make ogifta änkor frånskilda ogifta men stadigv. samboende med annan ej angivet civilstånd Samtliga kvinnor

237 3 — 2 — 242 515

334 8 6 4 4 369 784

1J rocentt al. — l-o 10-6

53-3 46-7 lOOo

Kvinnor: gifta ej gifta

o

99-0 lOOo

89-4 lOOo

97-2 lOOo

lOO-o lOOo

98-2 100 o

—

1-8 0-4

10-1

2-o 25-o 27-i

lOO-o

97-i

84-8

1-4 11 0-9

— — — —

— — 0-7

l-o l-o 0-4 1-7

lOOo

lOO-o

lOOo

l-o

—

—

3-o 0-5

29-4 43'5

lOOo

98-o

90-5

2-i l-i l-o

— — — —

1-2 — 0-8 —

2-2 1-c

lOOo

lOO-o

lOOo

1-8

2-8

42-5

. — •

21-9

1'0

1-1 1-1 lOOo

27 72 100

5 94 100

25 3 64 1 2 0 1100 41766622100

55 i och civilstånd med fördelning efter ålder. 5 n s i o n ä r e r

i

en

å 1 d e i

av 70—75

.

å r 80 — 85

85 — 90

90 och däröver

1137 664 1801

666 462 1128

225 220 445

53 65 118

1296 1774 3 070 5 332

933 1477 2 410 4211

544 1099 1643 2 771

190 528 718 1163

53 144 197 315

527 22 158 176 16 17 5 921

1195 37 262 585 28 31 19 2 157

820 24 168 666 14 18 8 1718

377 16 99 534 5 11 11 1053

94 4 37 263 4 3 4 409

16 1 5 83

474 21 327 586 29 21 12 1477 2 391

906 34 595 1263 38 31 13 2 880 5 037

528 16 421 1220 27 13 15 2 240 3 958

222 10 259 1006 10 6 15 1528 2 581

53 5 126 452 3 3 13 655 1064

»—60

60—65

65 — 67

67—70

278 414 692

314 220 534

189 104 293

606 363 969

1450 812 2 262

136 709 845 537

286 641 927 1461

214 364 578 871

628 914 1542 2 511

224 28 317 36 22 9 7 643

267 15 133 68 16 6 9 514

150 9 73 32 8 1 1 274

99 11 449 163 50 23 11 806 449

219 15 293 293 44 14 11 889 1403

154 7 146 207 21 2 11 548 822

Absoluta

75—80

tal

— 1 1 107 11

—

29 133 1

—

2 176 283

P r o c e n t t i il. 40-2 59-8 1000

58-8 41-2 lOOo

64-5 35-5 lOOo

62-5 37-5 lOOo

64-1 35-9 lOOo

63i 36-9 lOOo

59o 4l-o lOOo

50-6 49-4 lOOo

44-9 55i lOOo

16i 83-9 lOOo

30.9 69-i 1000

37o 63-o lOOo

40-7 59-3 lOOo

42-2 57-8 lOOo

38-7 61-3 lOOo

33i 66-9 lOOo

26-5 73-5 lOOo

26-9 73-1 lOOo

34-8 4-4 49-3 5'6 3-4 1-4 11 lOOo

51-9 2-9 25-9 13a 3i 1-2 1-8 lOOo

54-7 3-3 26-G 11-7 2-9 0-4 0-4 lOOo

57 - 2 2-4 17-2 I9i 1-7 1-9 0-5 lOOo

55-4 1-7 12-2 27-i 1-3 1-4 0-9 100 o

47-7 1-4 9-8 38-8 0-8 lo 0-5 lOOo

35-8 1-5 9-4 50-7 0-5 1-1 lo lOOo

23o l-o 9-o 64-3 l-o 0-7 lo lOOo

15o 0-9 4-7 77-6

12-3 1-4 55-7 20-2 6-2 2-8 1-4 lOOo

24-6 1-7 33o 33-o 4-9 1-6 1-2 lOOo

28-i 1-3 26-G 37-8 3-8 0-4 2-o lOOo

32-s 1-4 22-3 39-9 2-o 1-4 Os 100-0

31-5 1-2 20-7 43'8 1-3 1-1 0'4 100 o

23-6 0-7 18-8 54'4 1-2 0-G 0-7 lOOo

14-5 0-7 17-o 65-8 0-6 0-4 lo lOOo

8-1 0-8 19-2 69o 0-5 0-4 2-o lOOo

—

0-9 0'9 lOOo 6-2

—

16-5 75 - 6 0-6

—

1-1 1000

56 Tab. 7. Antal redovisade tilläggspensionärer inom olika landsdelar, kommuntyper och dyrortsgrupper med procentuell fördelning efter kön och civilstånd. Därav

(i

%)

D ä

Antal i inkomst undorsökningen redovisad tilläggspensionärer

ifta

ej gifta

rifta

ej gifta

Mälarlänen Östra Götaland Skåne, Blekinge och Halland Bohuslän och vänerlänen Dalarna och nedre Norr_ land Övre Norrland

5 216 3 914

20-6 24-8

19i

18-3 21-1

42o 35-4

4 950 3 632

18-2

39 G

3 458

18-o

39-8

4 638

19-2 20-1

37-6 32-8

3 371 1344

19o 22-6

24-2 24-i

Hela riket

22 763

19 8

19-o

189 Landsdelar, kommuntyper och dyrortsgrupper

män

18-7 3 691

22-9

4 887

22-1

3 546 1509

22-4 24-9

19-3 20-i 20-8 22-2

kvinnor

Antal i bostadsundersökningen redovisade tilläggspensionärer

rifta

ej gifta

17 5

22i 22-9

20-o 19o 18-2

utan uppgift om civilstånd

o-i

(i

*)

gifta

ej gifta

12-6 14-4

47i 417

0-4 23i

12-9 Oo

23-6

12-4

43-9

0-4

13-5 15o

44-5 42-2 38-3

23 2

13 2

43 8

0-6 0-2 OS OG

14-8 15-3 14 4 14-2

38-6 37-9 40-2 41-8

0-3 Oo 0-4

12-8 11-4 9-9 9-9

48-2 51-8 51-5 51-4

0-5

Därav inom nedanstående: a)

Kommuntyper:

A-kommuner B-kommuner O-kommuner D kommuner

3 496 6 232 4173 1033

23-5 25 i 252 24-i

21-9 20-8 19-8 19i

21-9 21-7 20-7 20-9

32-7 32-4 34-3 35-9

3 317 5 809 3 980 985

19-4 21-o 19-2

25-6 25-4 23-6 234

Stadssamhällen med m i n d r e ä n 5 000 i n v . 5 0 0 0 — 10 000 i n v . 10 0 0 0 — 30 000 i n v . 30 0 0 0 — 1 0 0 000 i n v .

671 994 1591 1473

20-9 19-7 20'o 20-3

19-6 17-4 18o 17-i

17-4 16-8 14-8 13-2

42i 46-] 47-2 494

555 884 1440 1397

15i 16'5 17-6 18 2

23i» 19-5 19-7 19-2

Malmö Göteborg Göteborgs förorter Stockholm Stockholms förorter

374 789 104 1534 299

15'6 20-2 22-2 13-3 20-1

17-6 17-3 24i 19-2 18-8

12o lic 10-5 12-2 18-7

54-8 50-9 43-2 55-3 42-4

15197 4 850 2716

24-4 20-8 15-7

20-5 18-1

21-4 14-8 12-4

33-7 46-3 52-9

20G

13-8

18-9

8-2

59i

17-o

21-6

8i

53-o

13'2

19 7

0-2

lOi

56c

14 282 4 484 2 627

19-9 18-4 13-9

24-6 20-3 20-2

Oo

14-8 10-5 9-1

39-5 49-9 50-e

b) Dyrortsgrupper: 1 2 3

19o

0-3 0l

57 Tah. 8. I bostadsundersökningen redovisade tilläggspensionärer inom olika landsdelar, kommuntyper och dyrortsgrupper med procentuell fördelning efter kön och civilstånd.

O

I) ä

a 3 P^ £T

M ä

K v i n n o r

s* if landsdelar, kommuntyper och dyrortsgrupper

SDt ™ CTC- g

•< o

5 * <S.

-

p g,* a 0 B

c» a S Si

s-gr 3 B. so: a >-1 ere»

3 g lälarlänen |stra Götaland feåne, Blekinge och Halland lohuslän och vänerlänen >alarna o c h n e d r e N o r r : land |vre N o r r l a n d

4 950 16-5 l o 9 5 11-1 l o 3 632 0-7 10'3 19-3

3 458 180 4 638 17-2

l-o

l-o 11-3

12i

0-2

12-i

0-6

11-5

0-5 0-8 0-4

0-4 0-4

0-5

Oo 03

3 371 18-4 0-6 11-2 11-2 1344 22-2 0-4 12-9 10-5 H e l a r i k e t 21393 18-0 0 8 1 0 6 l l ö 06

O-i

0-4 0-5

11-9 13-9 12-3 11-9

0-7 0-6 0-6 0-5

1-0 0-4

0-4

12-9 0-6 14-5 0-5

0 4 12 6 06

0-5 06 0-7

16-8 27-3 2-4 1 6 i 24-G 0-5

0-6 05

0-7 0-3

17-6 24-i

1-4

0-7

0-8

19-2 24-i 0-8

0-4

0-8

l-o

0-8

15-o 25-2 0-9 13-9 2 3 s 0-4 169 2 5 l

Ii

0-4 06

Oo

Därav inom nedanstående: )

Kommuntyper:

3 317 18-9 0-5 H G 13'i 0-4 5 809 19-8 0-7 12-o 12-5 0-3 3 980 20-3 0-8 10-2 12-3 0-4

.-kommuner i-kommuner i-kommuner I-kommuner

[almö röteborg med tockholm med )

förorter förorter

0-6 0-6 0-4 0-3

15-o 22-2 0-4

lo

l-o

15-0 21-9 15-0 24-i 1 3 o 27'0

0-4 0-7 1-3

0-6 0-5 05

0-6 0-5 OS

12i

0-7 0-7 0-8 0-7

20-4 19-7 19-7 19-8

25-9 30-7

1'4

29-o 30-6

0-5 0-7 0-9

OS 0-2

0-9

9-6 12-7

0-5

0-c

0-5 0-8 1440 17-o 0-6

11-5 11-9 84 103 9-o 9-6 8-7 9-5

0-5 03 0-6 0-8

0-5 0-4 0-2

0 2 0-6 0-4

10-7 9i 9-2

1-7 1-1

0-5 0-5 1-2 0-4

9-3 9-i 7-9

1-4 1-3

2o

0-4

O-i 0-2

7-e 0-6 24-3 30-8 37 7-6 0-e 23 c 27-2 2-o 9-1 l-o 21-c 29o 5-4

OS 0-2 0-6

14 282 19-2 0-7 11-1 12c 0-4 4 484 17c 0 9 9-2 10-o 0-7 2 627 12-3 1-6 10-2 8-o 1-8

0-G 0-4 0-3

0-5 0-3 0l

14-3 0-5 15-s 23-2 0-5 9-8 0-7 1 8 7 29 n 1-5 8 i l-o 23-1 28-6 4 4

06 06 OS

985 18-3

tadssamhällen med m i n d r e ä n 5 000 i n v . . . 5 0 0 0 - 10 000 i n v . . . 10 0 0 0 — 30 000 i n v . . . 30 0 0 0 — 1 0 0 000 i n v . . .

14-2 14-s 13-9 13-9

0-6 0-2 0-2 0-6

555 14-c 884 15-7

1397 17-2 l-o

371 12-4 890 15-5

1-4 1-4 1765 11-5 1-7

11-1

l-o

Dyrortsgrupper: 1 2 3

0-6 0-6

58 Tab. 9. Antal redovisade tilläggspensionärer inom olika län, kommuntyper och dyrortsgrupper ni. m. med fördelning efter bostadsform. (Bostadsundersökningen). Därav

pensionärer

Antal redovisade tilläggspensionärer

Län, kommuntyper och dyrortsgrupper

som hade egen hostad

som innebodde hos annan

som voro intagna på anstalt

antal

%

antal

%

antal

%

1483 894 493 671 1105

866 582 338 427 748

58-4 65'i 68-G 63-6 677

318 168 90 134 187

21-4 18-8 18-2 20-o 16-9

299 .144 65 110 170

20-2 16-i 13-2 16-4 15-4

815 619 903 190 545

522 375 591 103 343

64-i 60-6 65-4 54-2 62-9

204 174 192 66 129

25-o 28i 21-3 34-7 23-7

89 70 120 21 73

10-9 11-3 13-3 lli 13-4

Alvsborgs län

890 1495 528 1592 1119

619 970 303 974 670

69-5 64-9 57-4 61-2 59-9

160 290 152 424 314

18-o 19'4 28-8 26e 28-o

111 235 73 194 135

12-5 15-7 13-s 12-2 12-i

Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län

879 1048 830 579 864

560 655 530 410 576

63'7 62-5 63-8 70-8 66-7

193 276 199 94 185

22-o 26-3 24-o 16-2 21-4

126 117 101 75 103

14-3 11-2 12-2 13o 11-9

Gävleborgs i än Västernorrlands län J ä m t l a n d s län Västerbottens län N o r r b o t t e n s län

922 1074 511 664 680

623 731 297 391 419

67-6 68i 58-i 589 61-6

208 209 171 198 190

22-5 19-4 33-5 29-8 28-o

91 134 43 75 71

9-9 12-5 8-4 11-3 10-4

Hela riket Därav inom nedanstående: a) Kommuntyper-. A-kommuner B-kommuner C-kommuner D kommuner

63 7

23o

2 845

13 3

3 317 5 809 3 980 985

1994 3 713 2 599 697

60i 63-9 65-3 70-7

954 1420 909 171

28-8 24-5 22-8 17-4

369 07G 472 117

11-1 lic 11-9 11-9

555 884 1440 1397

376 626 931 921

67 7 70-8 64-6 65-9

107 130 256 278

19-3 14-7 17-8 19-9

72 128 253 198

13o 14-5

371 789 101 1483 282

195 487 56 866 162

52 G

61-7 554 58-4 57-5

109 182 30 318 61

29-4 23-1 29-7 21-4 21-c

67 120 15 299 59

18-o 15-2 14-9 20-2 20-9

14 282 4 484 2 627

9145 2 933 1545

64-o 65-4 588

3 474 870 581

24-s 19-4 22i

1663 681 501

11-7 15-2 19i

Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Gotlands län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Hallands län

Stadssamhällen med mindre än o 000 invånare 5 000— 10 000 invånare 10 000— 30 000 invånare 30 000—100 000 invånare Malmö Göteborg Göteborgs förorter Stockholm Stockholms förorter b)

....

17-G

14-2

Dyrortsgrupper: 1 2 3

59 Tab. 9. (forts.) Därav Civilstånd, kön och levnadsålder

Antal redovisade tilläggspensionärer

pensionärer

som hade egen bostad

som innebodde hos annan

antal

antal

som voro intagna på anstalt antal

Män

9 079

5 937

65-4

19-0

Gifta, samboende med maka . . Gifta, ej samboende med maka Ogifta Änklingar Frånskilda Ogifta men stadigvarande samboende med annan Ej angivet civilstånd

3 860 179 2 266 2 457 132

3 529 64 704 1455 55

91-4 35-7 311 592 41-7

291 20 664 714 25

7-G

11-2 29-3 29i 18-9

1415 40 95 898 288 52

104 81

94 36

90-4 44-5

9 4

8-c 4-9

1 41

Kvinnor

12 314

3 198

26 o

2 700 128 3 615 5 363 258

7 686 2 405 55 1 599 3 313 161

624 Gifta, samboende med make Gifta, ej samboende med make Ogifta Änkor Frånskilda Ogifta men stadigvarande samboende med annan Ej angivet civilstånd

89-o 43-o 44-2 61-8 62-4

267 27 1185 1632 42

10-o 21-i 32-8 30-4 16-s

46 831 418 55

Båda könen

132 118

78-o 42-4

29 16

22o 13-5

21 393

103 50 13 623

63 7

4 925

23o

2 845

64 515 784 1042 1449 1403 822 2 391 5 037 3 9f 8 2 581 1064 283

34 130 347 796 978 604 1838 3 842 2 845 1606 499 104

6-6 16-c 33s 54-9 69-7 73-5 76-9 76-3 71-9 62-2 46-9 36-8

35 285 346 310 276 237 135 432 969 802 669 331 100

54-7 55-3 44i 39-8 19o 169 16-4 18i 19-2 20-3 25-9 31i 35-3

29 196 308 385 379 188 83 121 226 311 306 234 79

Därav: Under 20 år 20—30 år 30—40 » 40—50 » 50—60 » 60—65 » 65—67 >» 67—70 » 70—75 » 7 5 - 8 0 »> 80—85 » 85-90 » 90 år och däröver

60 Tab. 10. Antal redovisade tilläggspensionärer med egen bostad inom olika län, kommuntyper och dyrortsgrupper med fördelning efter bostadens upplåtelseform. Därav pensionärer, som bodde

Län, kommuntyper och dyrortsgrupper

Antal redovisade å ägd tilljordläggs- brukspensio- fastignärer het

i boå arägd bostadsfaslighet i av stads- fastigrendeutan rätts- hetsrad uppgift jord- å egen å ofri om samt- före- ägarcii bruks- grund grund egen liga nings- hyrd lägen- lägenfastigel. ofri het het het grund

5 5

14 172 72 78 . 138

9 27 18 10 39

10 5 8 4

23 209 95 96 181

38 47 33 12 30

2 3 2 1 11

106 93 180 40 98

43 33 69 11 60

9 12 14 1 6

158 138 263 52 164

619 970 303 974 670

66 32 28 55 130

5 1 6 5 14

240 270 82 164 127

43 37 25 114 80

21 18 10 13 16

304 325 117 291 223

Skaraborgs län . . . . Värmlands län . . . . Örebro län Västmanlands län . . K o p p a r b e r g s län ...

560 655 530 410 576

94 163 63 35 166

7 17 5 1 10

136 120 113 83 127

59 49 27 17 20

15 15 11 8 17

210 184 151 108 164

165 175 176 170 164

Gävleborgs län . . . . Västernorrlands län J ä m t l a n d s län Västerbottens län . . N o r r b o t t e n s län . . . .

623 731 297 391 419

63 108 72 61 126

3 8 8 15 7

142 146 34 67 84

50 36 6 27 29

14 18 6 12 12

206 200 46 106 125

209 155 65 48 69

143 2 926

107 5143

49 53 35 4

351 957 747 230

225 370 215 38

51 99 60 15

627 1426 1022 283

305 618 631 222

110 135 178 100

13 25 22 12

7 14 15 7

130 174 215 119

2 1 2

23 12 27 23 58

Stockholms stad. . . . Stockholms län . . . . Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län . .

866 582 338 427 748

31 21 24 62

Jönköpings län . . . . Kronobergs län . . . . K a l m a r län Gotlands län Blekinge län

522 375 591 103 343

Kristianstads län . . Malmöhus län Hallands län Göteb. o. Bohus län Älvsborgs län

Hela riket 13 623 1560

63 2 2 3

700 234 117 199 369 235 111 188 18 92

1 18 3 1

150 485 122 535 192

Därav inom nedanstående: a) Kommuntyper: A-kommuner B-kommuner C-kommuner D kommuner

1994 3 713 2 599 697

478 686 311 41

Stadssamhällen med mindre än 5 000 inv. 5 000— 10 000 inv. 10 000— 30 000 inv. 3D 0 0 0 - 1 0 0 000 inv.

376 626 931 921

9 14 13 7

Malmö Göteborg Göteborgs förorter. . Stockholm Stockholms förorter

195 487 56 866 162

b) Dyrortsgrupper: 1...'............. 2 3

9145 1486 72 2 933 2 1 545

19 11 22 14 52 138 2 350 5 525 51

— 3 9 4

—

851 76 11

222 47 6

3 423 648

2 10 12 11 3 63 1

189 383 628 743 152 456 25 700 91

6 1969 35 1875 66 1299

61 ib. 11. Antal redovisade tilläggspensionärer med egen bostad inom olika län, konnnunjrper och dyrortsgrupper m. m. med procentuell fördelning efter bostadens upplåtelseform.

,än, kommuntyper och dyrortsgrupper

Därav antal pensionärer (i %\ s o m b o d d e Antal redoå ägd bostadsfastighet visade å ägd å arrenibostadsbostad i kostderad tillutan fastigjordrättsförhyrd nadsfritt läggs- bruks- jorduppgift hetsägaå egen å ofri samt- eningsi andra upplåten pensio- fastig- bruksom egen ren hyrd liga lägenhct hand bostad fastig- grund grund el. ofri närer lägenhet hct het grund

:ockholms stad :ockholms län ppsala län ädermanlands län. . .. s t e r g ö t l a n d s län . . . .

866 582 338 427 748

Jnköpings län Ironobergs län filmar l ä n btlands län lekinge län

522 375 591 103 343

5-3 6'2 5- G 83

0-3

7-3 12-5

5-c 11-6 8-8

o o 1

1-c 29c 21-s 18-3 18-5 20-3 24-8 30-5 38-8 28-6

iristianstads län .... ialmöhus län jallands län ö t e b o r g s o. B o h u s l ä n jlvsborgs län

619 970 303 974 670

10-7 3-3 9-2 5-7 19-4

08 o-i 2-o 0-5 2-i

38-8 27-8 27i 16-8 19-o

karaborgs län 'ärmlands län jrebro l ä n ä s t m a n l a n d s län !opparbergs län

560 655 530 410 576

16-8 249 11-9 8-5 28-8

1-2 2-6 0-9 0-2 1'7

24-3 18-3 21-3 20-2 22o

623 731 297 391 419

10-i 14-8 24-3

0-5 11 2-7 3-8

22-8 20-o

30-i

1-7

11-4 17i 20o

H e l a r i k e t 13623

1994 3 713 2 599 697

24-o 18-5 12-o 5-9

2-4 14 1-3 0-6

25-8 28-7 33o

tadssamhällen med m i n d r e ä n 5 000 i n v . 5 0 0 0 — 10 000 i n v . 10 0 0 0 — 30 000 i n v . 30 0 0 0 - 1 0 0 000 i n v .

376 626 931 921

2-4 2-2 1-4 0-8

ialmö öteborg öteborgs förorter. . .. tockholm tockholms förorter . .

195 487 56 866 162

....

•ävleborgs län ästernorrlands län . . Imtlands län ästerbottens län . . . . orrbottens län

Därav inom stående:

15G

lo 4-7 5-3 2-3 5-2

1-7 1-5 1-9 05

8-2 8-8 11-7 10-7

1-7 3-2 2-4

17-5

1-7

l-o

6-9 38 8-2 11-7 11-9 10-5 7-5 5 i 4-2 3-5

3-4 1-9 33

8o

2-2 2-5

ls 2-4 2-7 23 2-1

2-o 3-o

6-3 1-7

2 36 28 22 24

rz 0-s 0-c

34-c

3s

0-7 Ii

46-6 49-8

0-9 1-3

30 36 44 50 47

0-2

45'0 29c 31-8 17-5 26-8

0-8 08 0-8 1-9

2o

16' 19 16 17' 11'

0-2 1-9

24-2 50-o 40-s 54-9 28-7

0-6 0-6 0-3 1-7 0-7

1410 9 7' 15'

295 26-7 332 415 28-5

11 0-5 1-3 24 0-7

13 17 84' 21 11 6

33- G 21-2 21-9 12-3 16-5

05 0-5 1-7 1-8 1-4

22-3 34-9 34o 39-4 20-5

49 33 38 29 33 37 28 28 26 28

0-3 0'i 0-5

0-2

80-8 40-2

3 1627' 82 16

6-9 6-9

3-i 2-9

33 27 15 27 29

2-0

0-8

1-4

17-G

11-3 lOo 83 5-4

2-e

31-5 38-5 39-3 40-5

0-1

2-7 2-3 2-1

15-3 16-e 24-3 31-9

1-2 1-4 1-8 07

25-5 23-6 21-7 20-4

1-9 22 1-6 0-8

34-5 27-8 23-i 12-9

50-3 61-2 67-5 80-7

1-9 0-2 0-6 0-4

10-9 8-3 6-1 3-9

1-0 0-2 3-G

5-7

1-2

11-8 2-5 48-3 2-7 35-8

24 1-6 0-4

37-4 22-i 4-4

49 S-o

2o

0-i

nedan-

) Kommuntyper: .-kommuner -kommuner

-kommuner -kommuner

0-2

29-2 21-6 19-1 10-8 9-8 2-3 39-3 1-6 32i

0-2

3-4

4o 2-4 1-3

l-o 54 1-1 2-5

o-i

0-3 1-1 1-3

7-3 0'6

77-9 93c 44-G 80-8 56-2

6-2 1-2

4.6 1-4 7-1 3-o 6-2

0-i 1-2 4-3

215 63-9 84-i

1-3 05 4-3

21-9 9-6 2-8

0-e

1-7

Dyrortsgrupper: 9145 2 933 1545

16-3 2-5

o-i

1-5 0-2

25-7 17-9

3s

9-3 2-6 0-7

62 Tab. 11. (forts.)

Civilstånd, kön och levnadsålder

Gifta och samboende med maka, make . . G i f t a m e n ej s a m b o ende med maka, make Ogifta Änklingar, änkor .... Frånskilda Ogifta m e n stadigvarande samboende med annan Ej angivet civilstånd. .

Därav an t a l p e n s i o n ä r c r (i %), s o m bodde Antal redoå ä gd host;idsfastig het visade å ägd å arreni av ihostadsderad i bostad i kos till . rättsför- fastighyrd nadsfr läggs- jord- jorduppgift å egen å ofri samtbrukshetsägabrukseningsi andra upplåt pensioom egen grund grund liga fastigren hyrd fastiglägenhct hand bosta närer el. ofri het lägenhet het grund

5 934

15-7

1-7

24-9

6-3

2-2

33-4

0-7

31-9

0-9

15-

119 2 303 4 768 216

5i 69

15i 16-1

lOl 9-c

20-G

—

7-9

29-4 27-4 28-6 13-4

47-9 44-6 39-8 70-4

3-4 3i 1-2 4-2

12-i; 16-f 19|

6-2 3-7

42 1-7 1-8 1-8

0-s

9-o

0-8 0-4 0-6

197 86

9-7 10-5

1-5

18-8 30-2

5-c 15i

2-5 2-3

26-9 47-6

41'G 41-9

l-o

19-

S a m t l i g a 13 623

lo

2o

1-4

17 Män Kvinnor

5 937 7 686

13-7

1-5 0-7

23-4 20-o

6-s

2'5 1-7

32-7 28-6

0-6 0'9

33-G

41-o

1-7 1-3

1617-

20 — 30 å r 30—40 » 40—50 » 50—60 » 60—65 » 65—67 » 67—70 » 70—75 » 75—80 » 80—85 » 85—90 » 90 å r o c h d ä r ö v e r . . . .

34 130 347 796 978 604 1838 3 842 2 845 1606 499 104

8'8 12-3 15 - o 13-4 11-2

14-7 10-8 21-9 18-0 16 9 17-7 20-2 22-9 23-2 22-9 22-5 23i

2-9 3'8 6-3 5-4 7-4 68 6-9

0-8 0-9 1-8

6-i

Därav: 9'7

2-3

2-o 1-8 1-1

12c

0-s

12-7 11-9 10-3 9-5 9-9 8-G

1-4 1-1 0-6 0-9 0 4 1-9

6-o 7o 9-i 8-3 8-6

3i 1-7 2-9 1-9 1-7 1-8 2-2 2i 1-7

l-o 1-9

17-6 17-7 29-9 26-3 26-2 26-2 28-9 31i 32-3 33-7 31-8 33-6

OS 0-4 OS 0'7 0-8 1-1 0'9 0-G 0-2

47-i 50 -s 36-c 42-7 43'5 427 40-i 37-3 36 i 334 31-6 21-2

2-3

2-e 2-i 2-3 1-8 1-3 1-3 1-3 0-9

1-c l-o

26' 1413131415141618212433-

63 Tab. 12. Taxeringsvärde å bostadsfastigheter, som ägdes ay tilläggspensionärer, Autal pensionärer som bodde i ägd mindre bostads- än 500 fastighet kr.

_

Stockholms stad Stockholms län Uppsala län . . . . Södermanlands län Östergötlands län

23 209 95 96 181

Jönköpings län . Kronobergs län . Kalmar län Gotlands län . . . Blekinge län

158 138 263 52 164

0-e 3-e 0-8

Kristianstads län. Malmöhus län . . . Hallands län . . . Göteb. o. Bohus län Älvsborgs län .. .

304 325 117 291 223

0-7 0-9 2-4 1-8

Skaraborgs län . Värmlands län. . . Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län.

210 184 151 108 164

Gävleborgs län . 206 Västernorrlands län 200 Jämtlands län . . . 46 Västerbottens län 106 Norrbottens län . 125 Hela riket 4139

Därav antal pensionärer (i %) vars Dostadsfastighet uppgivits vara taxerad till 5 0 0 - 1 0 0 0 - 2 0 0 0 - 5 0 0 0 - 10 0 0 0 - 15 0 0 0 - 20 000 ej 999 1 999 4 999 9 999 14 999 19 999 kr. och angivet kr. kr. kr. kr. kr. kr. däröver belopp

44 1-9 7-4 2'i 4-4

9-c 14-7 62 12-7

26-3 31-e 30-2 30-9

17-4 26-8 20o 29-ä 25-4

26l 153 5'3 11-5 7-2

21-7 5-3 2-i 2-i 3-3

21-7 24

5-i 29 6-5 58 3-7

139 16-o 24-3 19-2 30'5

27'2 36-2 25-5 30-8 36-6

19-6 lie 14-4 5-8 9-i

7o 2-9 4-2

1-9 0-7 11

25 0-7 1-5

7G OG

OG

1-2

22-2 25-4 21-7 30-8 17-i

4-9 4-9 5-i 3-G

18-7 17-9 12-8 18-2 135

45-o 38-2 31-2 36-s 33-2

13-5 24-c 20-5 15-4 13-9

0-7 4-6 43 4-s 7-6

0-7 1-2 0-9 1-4 0-9

0-7 2-2 1-7 1-4 0-4

15i 55 205 15i 25-1

38 3-3 0-7 0-9 1-8

3-3 2-7 4-o 2-8 7-3

21-0 8-7 18-5 18-5 12-2

22-9 34-8 34-4 25-9 26-2

13-s 18-5 18-5 26-9 20-1

62 4-9 6o 8-3 4-3

0-5 lG

0-9

0-9

—

1.3 2-8

—

—

27-c 25 5 16-6 13-0 28-i

1-5 0-5 2-2 0-9 2.4

4'4 9o 13-o 4-7 6-4

22-3 13-5 13o 17-o 28-8

35-4 44-o 32-c 39-7 25-6

16-o 14-5 8-7 8-5 5-c

2-4 l-o 2-2 0-9 2-4

1-5 lo 2-2

2o

— —

0-9

—

16-5 14'5 26i 27-4 28-8

1*

4-8

17o

33 2

1-4

±2

18-7

3 358

1-6

5-7

36-0

le

0-2

0-2

2 285

0-8

4-1

19 9

42-i

16"2

2-1

0-3

0-2

14-3

10-1

22-8

17'7

1-9

—

-

Oi

43-c

1*8

5-3

15-i

43-1

12-4

2-7

0-5

—

19-6

0-4

0-8

2-9

21o

19-8

6-0

—

0-3

2-o

41-7

22-o

7-2

5-9

3-4

3-4

4-4

7-s

43-3

16-7

5-G

1-1

4-4

13-3

—

—

6-o

26-o

32-o

18o

6-o

10-o

2-o

OS

—

l-o 0-6

—

0-6

—

4-Ö

—

—

l-o 1-1

—

—

—

8-7 H'9 18-9 16-7 14-4

Därav i: Landskommtmer .. Fastigheter på egen grund Fastigheter på ofri grund Fastigheter utan uppgift om äganderätten till grund Stadssamhällen.... Fastigheter på egen grund Fastigheter på ofri grund Fastigheter utan uppgift om äganderätten till grund

64 Tab. 13. Bostadens storlek inom olika län, kommuntyper, dyrortsgrupp er m. 111.

Län, kommuntyper och dyrortsgrupper

Antal D ärav antal pensionärer [i %\ vilkas bostad utgjordes av tilläggspentvå tre ej antvå två större sionärer ett rum ett rum ett rum rum rum givet rum rum lägenoch med med egen eller och och antal utan och heter kök bostad ett kök kokvrå kök kök rum kök kokvrå 0-7 0-2 0-6 0-2 0-6

16-3 24-7 21-o 16-6 20-3

3-8 5-7 3-0

0-6 0-8 0-4 29 06

32-9 40-3 47-o 46-6 55i

6-7 9-3 69

1-3 1-2 1-3 0-6 OS

49-6

13-G

44-s

8-3

45-2 24-9 328

9e lOo

0-4 OS 0-2 0-2 0-2

33-7 23-7 22-1 14-4

1-2

7-s

3o 1-3

19-G

4-9 3-9 2-8

0-3 0-3

lo

— — —

—

0-2 0-7

20-9 21-1 26-9 21-o 24-8

4-5 2-2 6-i 1-8 55

28-9

0-3 0'5 0-1 0-3

0-3 0-5 0-5

1-3

46-8 44-i 43-7 46-8

12'2 15-2 13-4 17-8

1-6 25 7-5 9-8

35-9 43-4 41-7 44-2

0-3

l-o 82 5-4 14-2 93

4-G 14-8 7-i 22-i 3i

60-5 55-7 37-5

—

42-o

0-i

13-5 14-4 13-2

l-i 6-8 17-7

43-8 46-o 46-8

22i 17 4-i 4-9 32

42o 54-8 48-8 58-1 54-8

O-i OS

7-9 10-9 8-1 7-7

1-5 1-9

0-2 0-8

7-o

1-7

48-9 33-9 34-7 24-s 23-3

619 970 303 974 670

9'5 5-7 9-c 65 10-3

1-8 5-3

19-2 31-6 29-o 48-3 46-i

1-5 0-9

Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län

560 655 530 410 576

8'4 14-4 17-7 24i 17-0

2-3

2-6 3-2

47-9 47-5 50-8 52-2

lo

58-o

0-2

Gävleborgs län Västernorrlands län . . J ä m t l a n d s län Västerbottens län Norrbottens län

623 731 297 391 419

20-2 23-7 21-9 22-2 18-4

2-9 1-3 1-3 2-4

47-7 50-3 42-4 52-7 46-8

13 623

1994 3 713 2 599 697

14-2 12-5 14-8 16-2

0-7 0-9

Stadssamhällen med m i n d r e ä n 5 000 i n v . . . 5 0 0 0 — 10 000 i n v . . . 10 0 0 0 — 30 000 i n v . . . 30 000—100 000 i n v . . .

376 626 931 921

Malmö Göteborg Göteborgs förorter Stockholm Stockholms förorter. . . .

195 487 56 866 162 9145 2 933 1545

Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län

866 582 338 427 748

14-2 10-8 21-3 16-2

Jönköpings län Kronobergs län K a l m a r län Gotlands län Blekinge län

522 375 591 103 343

Kristianstads län Malmöhus län Hallands län G ö t e b o r g s o. B o h u s l ä n Alvsborgs län

Hela Därav inom ende :

riket

18o

l-o l-o

2-o 8G 2-4

3o

2-o

0-2

—

0-3

0-2

— —

0-4

2-c 24

13-G

8-8

6-3

0-8 1-4 0-9 1-2 0-6 1'3 1-3 L-5 3-9 32 35 2-i 3-3 0-9 1-8

0-4 0-3 0l

—, 0-8 0-4

0-5

o-i

— 0-5

0-3

2-o

z

l-o

0-2

2-4

o-i

Os 1-4 0'8 1-4

— — — —

6o

lo

0'2

30-4 32-5 31-2 25-i

6i 6-5

6-o 9-o

1-2 2-2 1-5 1-3

0-3 0-2

0-8 05 1-6 1-1

39-9 29-9 27-8 21-5

7-2 5-G 6-7 43

2'1 2-i Ii l-i

2-1 0-6 1-8 0-7

27-2 15-8 42-8 16-8 33-3

3i 4-1 3-6 3-8 10-5

1-5 0-8 1-8 08

32-2 25-2 16-6

6-7 5i 4-i

1-8 1-3 0-8

0l

nedanstå-

a) Kommuntyper: A-kommuner B-kommuner C-kommuner D-kommuner

b) 1 2 3

2o

0-e 0-2

o-i

43-2

Oo

—

0-2

—

0-i

— —

Dyrortsgrupper:

Os 0i 0i

0-4 1-1 0-7

0-2

65 Tab. 13 (forts.).

Upplåtelseformer, antal boende m. m.

Antal D ärav an :al pensionärer [i %\ vilkas b(istad ut gjordes av tilläggspentvå två två tre ej ansionärer ett rum ett rum ett rum större rum rum rum rum givet med egen eller med och lägenoch utan och och antal bostad ett kök kokvrå kök heter kök kök kokvrå kök rum

3-3

0l

0l

0-2

44-2

10-5

3i

143 4139

35 4-6

0-7 07

46-9 37-4

OS

0-8

44-0 43-1

4-9 10-2

2- c

107 5143

1-9 165

9-2

71-o 50-4

0-2

0-9 0-7

19-c 19-5

2-9

Fritt upplåten bostad . .

197 2 334

49-2 28-4

4l 2" c

33-5 48-5

0-5 0-5

0-5 0-2

10-7 15c

2-9

Ii

0-2

Samtliga

44e

0 3

6o

4 774 5 753 1786 707 298 141 76 88

28-3 7-3 34 8-1

9-o 23 0-6 0i 0-3

44-4 49-8 40-5 32-3 23-5 23-4 2t-i 34-i

0-4 0-2 Ol

0-5 0-7 0-4 0-7

24 10-7 12-2 17-8 18-5 18-4 14-8

0-4 lo 2-5 52 8-4 78 11-8

0-2 0-1 0-i

0-7 1-3 11

14'4 33o 41-7 47-4 48-o 48'9 43-4 40-9

2 773

5-3

38-2

0-2

0-G

40-4

ll-o

1-2

39-7

8-c

1-2 0-5

43-i 24-8

11-5 4-5

Ägd jordbruksfastighet Arrenderad jordbruksfastighet Ägd bostadsfastighet .. Ägd lägenhet i bostadsFörhyrd bostadslägenhet I andra hand förhyrd

bostad

Därav

0-3

6c 0-c

1-5

med:

1 boende 2 » 3 » 4 » 5 » 6 » 7 » 8 e l l e r flera

boende

Självförsörjande barn Icke självförsörjande barn Såväl självförsörjande s o m i c k e s j ä l v försörjande b a r n . . Utan barn

823 174 9 853

2-o 07

4-o l-i

4-3

2-8 16'8

0-8 0-6

5-5

42-9

34-5 46-c

OS

0-s

5-c

8-o 0-2 3-3 2-3

O-i

6-9 0-9 O-i

-294 45

66 Tab. 14.

Upplåtelseformer av bostad och ortsgrupper

Antal redovisade tilläggspensionärer med egen bostad

Utrustningen i tilläj

Därav i % med lägenhet

utan bekvämligheter

med vatten och/eller avlopp

86-

123 Egna el. arrenderade jordbruksfastigheter

1703 Egna bostadsfastigheter

73-2

Landsbygdskommuner tillhörande dyrortsgrupp 1. . » » » 2 och 3 Stadssamhällen (exklusive Göteborg och Stockholm) tillhörande dyrortsgrupp 1 » » 2 och 3 Göteborg med omgivningar Stockholm med omgivningar

3 214 143

84-o 68-5

188 13-7 25'2

209 453 39 81

50-3 28-7 9-2 39-5

34-9 43-7 19-4 27-2

Hyreslägenheter Landsbygdskommuner tillhörande dyrortsgrupp 1. . » » » 2 och 3 Stadssamhällen (exklusive Göteborg och Stockholm) tillhörande dyrortsgrupp 1 » » 2 och 3 Göteborg med omgivningar Stockholm med omgivningar

5 143

33-4

1653 123

74-3 47-2

192 39-o

316 1779 481 791

34-8 13-3 52 5-4

43-0 43-5 31-8

övriga lägenheter Landsbygdskommuner tillhörande dyrortsgrupp 1. . » » » 2 och 3 Stadssamhällen (exklusive Göteborg och Stockholm) tillhörande dyrortsgrupp 1 » » 2 och 3 Göteborg med omgivningar Stockholm med omgivningar

2 638

731 83-s

Samtliga

lägenheter

Landsbygdskommuner tillhörande dyrortsgrupp 1 » » 2 » » 3 Stadssamhällen (exklusive Göteborg och Stockholm) tillhörande dyrortsgrupp 1 » » 2 » » 3 Göteborg med omgivningar Stockholm med omgivningar

2 071 141

77-3

15-3 13-3 20-6

58 190 22 156

36-2 24-2 10-0 16-7

39-7 31i 15o 6-4

60o

21o

8 547 434 21

82-3 69i 38-1

14-4 25-8 286

598 2 350 102 543 1028

41-8 175

38-8 42-9 26-5 289 9-3

27-4 6-3 9-8

67 lionärernas bostäder. Läge n h e t er [m eller kök och rum med kokvrå

b e s t å e n d e

ett rum och kök, två rum

a v

två rum och kök

större lägenheter

med även ined med med även med med även med med även utan tan utan utan andra vatten vatten andra andra vatten vatten andra bekvämvämbekvämbekvämoch/eller bekvämoch/eller bekvämoch/eller bekvämoch/eller bekvämligheter tietcr ligheter ligheter ligheter a>. lopp avlopp ligheter avlopp ligheter avlopp ligheter Procei ituell fört el ning)

(Procer tuell fördelning)

(Procer tuell fördelning)

(Procentuell ton elning)

0s

86o

12-6

1-4

4i

67-8 80-2 60-o

21-7

ll-o

57-3

27-3

15-4

16-9 28-9

2-9 11-1

70-2 45-4

23-2 27-3

6-6 27-3

32o 80-7 32-3

31-7 21-9

36-6 42-5

16-o

40-5 44-4 12i 12-9

10-4

23-6 7-2 54-8

17-4

—

50-o 26i

31-7 35-6 50-o 56-5

32-6

30-8

28-6

40 c

17-8

21i

61i

57-5 66-7

22-5

20-0 33-3

11*1 Öl 4-6 3-6

33-3 26-9 13-c

»9 8

10-2

—

>3-9

57-9 12-9

10-4 7-i

5-6

44-4 27-8

68-3

17-i

22-2

38o

45-2

—

— —

— —

27-3

)0-o

36-o

63-c 48o

42i

35-3

321 B-5 5'0

18-7 27-5

4-8 7-5

74-7 37-3

19-s 50s

IT

36-7

39-3

14-4 5-5

81-i 89-8

13-8 5-9 5-5

49-8 35-7 11-7

18-6 36-4 58-4 82-8

22-c

41i

21-6 40-7

42i

8-2 4-5 47

6-9

b.o

90-7

8-5

84o

13-3

1-7

91-5 72-6

7-9

0-6 1-4

— —

26-o

14-G 16-8 9i

6-o 11-9

49-i

19-5

8-o

23o

38-5

7-7

52-9 35-5

24-5 56-8

—

lOO-o 4-8

88-3

72-5 38-5

—

—

7-i

55-6 68-o 81-8 89-3

'47

15-9

9-4

74-8

14-2

ll-o

68c

16-8

14-6

56-7

16-4

26-9

J5-o

3i

84-5 80'S

13-6 19-5

1-9

78-8 61-5

15-4 15-4

5-8

71-1

23i

—

13-2 100-0

15-7

'9-6

11-9 18-4

!9-4

52-9

17-7

23i

30-o 75-o

36-4 43-s

52-6

6-o

3o

91-o

18-2 30-o lOOo 4-o

45 - 4 26-7

56-9

50o 25-o 105

23i 51-e

75-o

!0-o

53-8 26-9

— 8-o

—.

88-o

— —

25-o 85-7 lOOo lOOo

I3Ö

20i

62l

20 9

17o

62 i

21i

24-3

22l

53-o 8-o

13-7 18-o 50-o

3-3

85-5 69-9 308

12-3 29-2 15-4

2-2 0-9 53-8

80-6 61-2

159 24-7

3-5

70-2 50-o

22i

14i

30-0

7-7 20-o

50-o

50o

—

—

—

—

40-7 41-6

18-6 39-3 31-4 80-7 82-9

49-8 18-3 35i

31-9

37-7

17-4 45-7 60-9 63-8 79-6

38-2 34 9

34-5 51-3

—

lOO-o

36-o

44-9 38-7 17-4 27-6 6-5

27-3 13-8

6-5 7-4

18-3 34-G 40-6 57-5 80-2

—

Do LO 7 .9-1 18-6

4'2 .OS

40-o 15-i 6-3

2-o

4-o

—

_

21-5 ll-i

47-i 24-3 12-4

— 88-9

15-e 21'7 8-6 13-9

— — —

•

—

3-7 8-6

14-3

18 5 13-8

—

77-8 77-6

68 Tab. 15. Bostadskostnaderna exkl. bränsle för tilläggspensionärer med egen bostadsfastighet

Län, kommuntyper och dyrortsgrupper

Antal Därav pensionärer (i %), vilkas bostadskostnad per år utgjorde kronor tillläggs. 2 000 pen- min120- 1 8 0 - 3 0 0 - 5 0 0 - 7 0 0 - 9 0 0 - 1 1 0 0 - 1 3 0 0 - 1 5 0 0 - och sio- dre 3 0 - 6 0 59 119 179 299 499 699 899 1099 l 299 1 499 1 999 därnärer 80 4-4 17-4 21-7 8-i 5 - 3 3 3 3-1 3 i 7-s 10-4 5-2 3-9 5-o 5-o

8-7 13-i l-o 0-5

Stockholms stad . . Stockholms län . . Uppsala län S ö d e r m a n l a n d s län Östergötlands län

17-4 23 209 3-3 2-9 17-2 95 7-4 4-2 5-3 96 6-3 6-3 12-5 181 8-3 8-3 11-6

Jönköpings län . . Kronobergs län . . Kalmar län Gotlands län .... Blekinge län

158 5-7 1 0 7 7-6 138 7-3 9-4 13-8 263 9 9 5-s 9-1 52 11-5 7-7 3-9 164 12-2 9-i 6-7

8-9 4-4 6i 3-8 37

57 3-6 4-9 5-8 3-7

4-4 1-4 1-5 1-9 1-8

Kristianstads län Malmöhus län . . . . Hallands län G ö t e b . o. B o h u s l ä n Alvsborgs län

304 7-c 9-9 10-8 325 8-o 11-4 15-i 117 2-6 6-o 9 4 291 10-3 7-c 14-4 8-1 5 4 6-7

5-3 6-5 9-4 3-4 7-2

4-3 49 8-6 6-2 49

4-o 4-s 28

Skaraborgs län .... Värmlands län Örebro län Västmanlands län . . Kopparbergs län. . . .

210 8-i 7-c 8-6 184 7-i 6-o 10-3 151 6-e 10-G 7-9 108 4-e 6-5 10-2 164 7-9 7-3 8-5

3-3 65 4-o 8-3 4-9

3-3 4-9 3-3 3-7 3-i

2-9 3-8

0-5

6c

0-7

Gävleborgs län .... Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län .. Norrbottens län . . . .

206 1 3 i 15-5 12-i 200 6 5 1 3 o 12-5 46 6-5 4-3 13-i 106 7-6 3 8 6-6 125 4-8 10-4 12-8

6-3 8-o 4-3 1-9

5c 56 5-o

2-4 2-5 2-2 1-9 08

2-o 0-ö 2-2 0-9 0-8

0-8

la

2-7 1-8 3'8 8-5

0-2 0-6 1-9 11

0-2 0-2 0-2 0-7

B-i 11-5 1 3 i 10-o lOo 4-6 4-o 9-2 17-8 12-7 12-i 10-3

3i 3-4 47

H e l a r i k e t 4139

7-8 8-8 10-8

7-7 3-2

7-o 6-5 3-8 32

2-6

2-2

0-5

3-2

0-6

0-8 1-9

0-4

8-7 0-5

lo

2i 0-5

0-7 0-4

0-6 0-3 1-2 0-8 1-4 2-2

0-G

0-3

0-3 0-3

0-3 0-8 0-3

0-3

0-7

0-7

01 Ol

0i Os

0-3

0-5 0-5 0-5

37 3i

0-9

0-5 0-5

2-o 0-9 04

Ol

0l

Därav inom nedanstående: a) Kommuntyper: A-kommuner B-kommuner C-kommuner D-kommuner

627 1426 1022 283

8-4 9-i 8-d 9-5

8-4 6 9 8-4 8-8 8 5 12-1 9-2 9-2

2-4 4-8 4-4 6-7

Stadssamhällen med m i n d r e ä n 5 000 i n v . 5 0 0 0 — 10 000 i n v . 10 0 0 0 — 30 000 i n v . 30 0 0 0 — 1 0 0 000 i n v .

130 174 215 119

Malmö Göteborg Göteborgs förorter.. Stockholm Stockholms förorter

23 13o 2 6 i 1 3 o 8 7 17-4 4-4 12 5 0 o 16-7 16-7 8-3 27 37 7-4 25-9 14-8 18-5 23 17-4 4-3 17-4 21-8 58 1-7 1-7 27-6 10-4 1 2 i 13-8 8 6

b)

1 2 3

5-i 6-5 16-8 1 2 i 10-7 14-4 2-5 2-5 10-9 9-3 21-0 24-4

7-c

0-i

0i 0-2 1-1

0-8 0-G 1-9 3-4

1-5 0-G 0-9 0-8

0-G 0-9

0-9 0-8

8-3 8-7 1 3 i 3-5 1-7

8-7 1-7

o-i

0l 0-2 2-9

43 Dyrortsgrupper:

3 423 8 T , 8-6 9-7 4-5 3-3 1-3 0-4 648 4-8 6-s 17-o 11-6 1 3 i 12.0 4-0 7-4 4-4 2-9 17-7 17-7 16-2 68

1-2 5-9

O-i 1-2 4-4

0-3 2'9

0-6

0-2

69 Tab. 16. Hyreskostnaderna i av tilläggspensionärer förhyrda lägenheter.

, kommuntyper och dyrortsgrupper

Antal Därav pensionärer (i %), vilkas årshyra per år utgjorde kronor tillligg"*" 2 000 pen- min180- 3 0 0 - 5 0 0 - 700- 9 0 0 - 1 1 0 0 - 1 3 0 0 -1 500- och ej ansio- dre 3 0 - 6 0 - 120299 499 699 899 1099 1 299 1 499 1 999 där- givet närer än 59 119 179 över 30

"tckholms s t a d . . "»ckholms l ä n . . ipsala l ä n Idermanlands län itergötlands län

700 234 117 199 369

hköpings län . . ronobergs län . . ulmar l ä n >tlands l ä n ekinge län

235 111 188 18 92

fistianstads l ä n almöhus län . . . . Ulands län . . . . Steb. o. B o h u s l ä n jVsborgs l ä n

150 485 122 535 192

0-G 0-8 0-c 2-c

laraborgs län . . . . (.rinlands l ä n jebro l ä n istmanlands län . . >pparbergs l ä n . . . .

165 175 176 170 164

2-4 3-i 2-3 la l*a

[vleborgs län . . . . (iSternorrlands l ä n •jntlands l ä n Isterbottens län . . jrrbottens län . . . .

209 155 65 48 69

2-4 1-9 L-o

H e l a r i k e t 5143

la

0-9 5-c 26-1 26-o 15-i 11-4 5-1 9-8 21-8 39.8 9-0 6-4 2-1 12-8 137 24-8 29-9 8-5 2-c 5o 15-G 35-2 30-7 6-5 2'5 1-1 9-2 16-o 28-2 24-i 10-3 3-5 9-4 16-2 33-c 24-7 1-7 12-6 31c 27-o 18-9 43 3-8 13-3 21-3 22-9 26-6 2-7 2-c 1-1 5-6 5-c 44-4 27-7 64 5-6 98 9-s 39-i 26-1 4-3 54 8*8

1"4

16-7 23-s 28-7 22-o 4-7 5'8 9-5 29-9 34-9 10 i 7-4 1 1 - f . 24-c 41-8 98 0-G 2-8 18-3 43-5 15-5 12-5 34-9 25" 5 7-3 73 18-8 31-5 18-2 20-o 24-6 27-5 19-4 0-6 10-9 17-6 24-4 19 9 1-1 12-5 17-o 35-3 19-4 10-8 14 i 26-2 34-8 15-3 4i 14-o 2-4 12-4 23-4 27-8 24-4 34 i6-s 23 9 34-2 ll-o 5-2 10-8 27-7 24-6 15-4 9-s 27i 20-8 20-8 8-3 8-7 30-5 43-5 7-3

2-o 3-1 Te 92 2-6 24 1-7 5-i 1-8 1-2 2-4 06 4-2 1-4

134 25 2 27-8 lOo 7-9

kommuner

305 618 631 222

27-2 31-2 20o 3-o 21-8 32-9 27-3 9-9 17-3 26-0 36-5 12-7 99 30-2 37-4 13-5

adssamhällen med m i n d r e än 5 000 inv 5 000— 10 000 inv 10 000— 30 000 inv 30 000—100 000 inv

189 383 628 743

2i 14-8 40-2 29-7 6-9 6-5 12-o 339 30 8 6-8 2-2 5-7 29-G 39-8 10-5 1-7 42 27-9 39-3 13-7

almö Steborg 3teborgs förorter. . ockholm ockholms förorter

152 45f 25 700 91

kommuner

3-7

2-9

13 0-9

0-3

0-5

0-9 0-5 0-3

1-9 0-8 36 0-5 Hl

0-5

1-1

1-7

1-2

0-4

0-2

4-9 2-c

1-5

1-3 0-5

0-6 1 7 11 1-7 1-1 1-8 1-8

2-7

Oc 1-2 04 0-5

0-6 0-6

1-1 3-7 4o 2-9 1-8

0-c 1-4 0-5 0-6 1-5

3-1 2-i

1-5 42 1-4

1-5

8-3

1-3 2-i 58 05

3o

irav inom nedanstående: Kommuntyper: kommuner kommuner

5-6 2-i

3-6 lo 1-1 1-3

0-3 0-3 0-6 3-2

o-i 0-5 2i 2-6 4-o 7-5

0-5 0-8 2-6 2-6

11 1-3 1-0 1-1

l-o 0-4

0-3 03

0-4

lS 17-8 57-2 14-5 3-3 33 1-1 16o 45-6 16-3 10-5 5-7 8-o 32o 44-o 12-o 0-9 5-c 26-i 26-o 15-i 11-4 2-2 6-e 48-3 17-c 13-2 2-2

1-3 1-8

1-3 0-9

1-3

0-4

5-6 55

2-9

2-7

0-2 2 8-5

1-1 4l

0-5 24 19 0-8

1-1

Dyrortsgrupper: 1969 1875 1299

18i 27-9 31-4 11-6 1-5 0-2 2-c 6-5 28-7 39-9 11-1 5-4 1 10-6 34-8 21"6 12-4

o-i 0-4 2-6

0i 0-2 2i

0i 1-6

1-7 lo 0-3

70 Tab. 16. (forts.)

Civilstånd och ålder

Antal Därav pensionärer (i %), vilkas årshyra utgjorde 1 cronor Gen tills ii il Läggsmin. 2 000 hyi penej andre 3 0 - 6 0 - 120- 1 8 0 - 3 0 0 - 5 0 0 - 7 0 0 - 9 0 0 - 1 1 0 0 - 1 3 0 0 - 1 5 0 0 - och kost siogivet än 59 119 179 299 499 699 899 1099 1 299 1 499 1 999 därk närer 30 över belopp

Gifta och s a m b o e n d 3 m e d m a k a , m a k e . . 1892 G i f t a m e n ej s a m b o • endemedmaka,mak3 57 Ogifta 102H A n k o r , ä n k l i n g a r ; . 1898 Frånskilda 152 Ogifta m e n stadigva rande samboende med annan 82 E j a n g i v e t c i v i l s t å n t1 36

24 5'6

1-2 27

1-8

1-8

Samtliga Därav i åldern: U n d e r 20 å r . . 20—30 å r 30-40 » 40—50 » 50-60 » 60—65 » 65 — 67 » 67—70 » 70—75 » 75—80 » 80-85 » 85—90 » 90 å r o c h d ä r ö v e r .

28-o 10-c

3-o

1-6

1-1

0-8

1-8 10-5 3'5 2-1 4-9 3-3 9-2 4 G

1-7 12 1-2 33

1-7 0'3 0-5 4-6

1-7 0'5 0-5 0-7

22-o 20-7 32-9 8 5 — 3 7 25o 3 6 i l l i 11*1 — — 7 9 13-3 2 5 2 27-8 1 0 1 5 2 3o

— —

— 2-8

1-6

1-1

7 6 10-9 25-6

1-8 1-8 2-2

1-8 1-5 1-5

5-3 12-s 2 8 i 22-8 10-5 10-o 15-8 26-9 26-2 8-7

.

7'7 14-4 2 4 3 28-i 10-o 2-6 7-2 17-8 35-5 13 i

6-3

3-7 5-6

— — — — — — 16 — 18-7 6-2 6-3 25-o 3 l 2 6-3 .— _ 66 3o — 7-6 1 2 i 24-3 22-7 12-i 9 i 1-5 127 3 i — 9-5 10-2 18-9 29-i 12 6 9-4 1-e 340 1-5 — 3-5 14-4 22 9 3 1 2 11-5 6 2 3-2

425 2 i 0-7 7-8 13-2 2 3 3 25-i 11-7 258 — — 8-5 14-s S l ' 8 28-3 10-i 737 1-8 1-5 8-4 13-0 24-7 28-2 10-3 1433 1 7 1-2 7-c 13-3 25o 29-6 9-2 1026 2-2 1-3 8-8 13o 28-c 25-o 10-7 535 3 2 2 2 8 4 13-8 26-7 27-5 7-3 158 3-8 2-6 7-7 14-1 21-2 2 8 8 12-8 22 — — 9 i 18-2 40-9 27-3

7-8 8-i 5'8 54 2-8 4-3 32

2-8 2-7 35 3-i 3-3 24 1-9 4-5

. 63 1-5 2-4 26 1-2 3l 1-4 1-2 1-3 0-8 1-3

0-6

1-2

0i 0-7

1-4 OS 0-7

— —

1-2

— —

—

1-6 0-6 1-2 1'6 1-4 0-5 0-7 0-9

—

1-5

—

1-2 1-2

_

OS 0-5 0-8 0-8

0-o

— 11

3 4 3 3 O

3 2 3

, — —

4-6

0-9 ÖV, 1-2 0l 0-7 0-3 0-2

0-3 1-4 0-8 0-7 l-o 1-2 1-5

—

2-c

le

3 3 3 4 0

4 3 3 3 3 3 2

71 Tab. 17. Tilläggspensionärernas medelhyra å olika orter i hyreslägenheter med och utan värme med fördelning efter hushållstyp.1 Antal redovisade lägenheter, som innehades av Kommuntyper och dyrortsgrupper

ensamboende pensionärer

Genomsnittlig årshyra kr. för lägenheter, som innehades av

andra pensio- ensamboende närshushåll pensionärer

enbart makar

enbart makar

andra pensionärshushåll

Läg. Läg. Läg. Läg. Läg. Läg. Läg. Läg. Läg. Läg. Läg Läg. med utan med utan med utan med utan med utan med utan värme värme värme värme värme värme värme värme värme värme värme värme A.

Lägenheter

bestående av 1 rum eller 1 kök eller 1 rum med kokvrå

1 5 1

8 13 19 9

. 1 4 —

6 12 9 5

89 105 115 129

1 11 17

2 8 10 9

1 6 7

3 8 12 13

156 143 224 199 332 224

_ 16 — 23 — 75

1 5 — 12 — 37

—

— — 5 1 84

3 1 7 1 80

342 262

7 27 2 66 8 701

486 — — 802 510 518 409 613 187 468 — — 387 179 382 178 544 212

Därav: 23 dyrortsgrupp 1 112 » 2 » 3 . . . . 210

320 272 109

5 31 39

51 23 10

4 15 18

36 27 17

151 107 278 111 287 199 287 206ö 479 466 343 470 45 683

56 99 122 37

A-kommuner . . . . B-kommuner . . . . C kommuner . . . . D-kommuner . . . .

2 2 4 4

Stadssamhällen med mindre än 5 000 inv. 5 000— 10 000 inv. 10 000— 30 000 inv. 30 000—100 000 inv.

20 4 14 56 43 75 62 126

1 Malmö 54 Göteborg 3 Göteborgs förorter 146 Stockholm 6 Stockholms förorter Samtliga orter

B.

Lägenheter

72 105

— 258

— —

66 223 97

98 151

— 168 283 231

225 317

141 i83 291

— — — 595

125 225 373

bestående av 1 rum och kök, 2 rum eller 2 rum med kokvrå

4 2 10 5

56 118 106 42

3 10 7 4

52 128 117 35

2 3 3 4

54 86 93 34

236 192

235 214

123 143 176 190

119 159 183 188

Stadssamhällen med mindre än 5 000 inv. 5 000— 10 000 inv 10 000— 30 000 inv. 30 000—100 000 inv

4 10 27 19

34 79 89 98

6 10 20 25

26 36 61 80

2 8 14 20

18 48 89 107

218 367 230 295 400 280 411 564 313 527

229 239 333 346

543 255 574 338 655 358

Malmö Göteborg Gö teborgs förorter. Stockholm Stockholms förorter

10 16 1 32 3

46 80 3 77 9

6 11 2 46 2

541 348 437 673 401 646

Samtliga orter

837 \ 152

5 23 16 36 30 89 3 — 4 54 46 46 16 5 11 660 142 702

Därav: dyrortsgrupp 1. . . . » 2. . . . 3....

26 66 51

366 300 171

345 206 109

A-kommuner B-kommuner C-kommuner D-kommuner

.... .... .... ....

28 62 62

18 275 42 264 82 163

105 146 154 171

388 56i 437 734 — 922 565 706 646 960 3öi 783 370 562 267 501 269 716

382 440 663 399 303

223 150 234 155 271 161 496 292 443 324 631 330 822 472 680 529 858 499

1 För grupper, som avse mindre än 5 personer, har medelhyra ej beräknats. — 19 personer, anges medeltalen med medieval stil.

För grupper, som avse

72 Tab. 17. (forts.) Antal redovisade lägenheter, som innehades av Kommuntyper ocli dyrortsgrupper

ensamboende pensionärer Läg. med

enbart makar

Stadssamhällen med mindre än 5 000 inv 5 000— 10 000 inv 10 000— 30 000 inv 30 000—100 000 inv

14 19 21 6

2 9 7

andra pensio- ensamboende närshushåll pensionärer

enbart makar

andra pensio närshushåll

Läg. Läg. Läg. Läg. Läg. Läg. Läg. Läg. Läg. Läg. Läg. utan med utan med utan med utan med utan med utan värme värme värme värme värme värme värme värme värme C.

A-kommuner . . . . B-kommuner . . . . C-kommuner . . . . D-kommuner . . . .

Genomsnittlig årshyra kr. för lägenheter, som innehades av

15 15 26 11

4 2 7 7

Lägenheter

bestående av 2 rum och kök

23 54 44 11

17 46 44 9

21 25 29 16

21 36 52 61

19 24

135 172

137 182 202

319 325 386

278 308 402 427

505 666

794 781

473 Malmö Göteborg Göteborgs förorter Stockholm Stockholms förorter

1 6 1 5 1

Samtliga orter Därav: dyrortsgrupp 1. . . . » 2 » 3. . . .

A-kommuner B-kommuner C-kommuner D-kommuner Stadssamhällen med mindre än 5 000 inv. 5 000— lOOnOinv. 10 000— 30 000 inv. 30 000—100 000 inv.

9 3

2 4

21 1 161

7 17 14

78 58 25

—

4 22

9 2 47

5 4 2 14 7

23 6

12 29 2 42 10

13 21 13

160 72 23

15 54 51

148 155 78

434 673

D.

Lägenheter

1 2 2

2 1 1 1

1 2 3 3

1 3

1 1

466 1 026

453 802 373

1 272

786 1583 620 434 297 926

219 464 198 3" 404 649 396 773 780 1 213 675 1270

bestående av mer än 2 rum och kök

3 3 5

1 1

3 11 4 5

1 1 2 2

1 3 10 8

8 10 19

1 2

Malmö Göteborg Göteborgs förorter Stockholm Stockholms förorter

1 1

1 8 1 6

Samtliga orter

40 Därav: dyrortsgrupp 1. . . . » 2 » 3. . . .

3 4 2

5 5 9

5 4 2

9 9 4

19 18

—

—

— 380

•

1 5

— 12 1 79 24 36 19

—

—

249 372

1 272 1555

621 686 823

1 092

— 2 180 »377

529 1343

3i6 844

310 551

1 281 737 1 540 1 222

73 Tab. 18.

Landsdelar, kommuntyper, dyrortsgrupper m. m.

Mälarlänen Östra Götaland

Anskaffning av bränsle samt s l a g av matlagnings bränsle. Uarav antal pensionärer Antal redovars som visade vars tilläggs- som hade bränslekostpensio- hade som sätt för rätt med nad att å ingick närer bränsle in- anskaff ning av å fritt med egen bränsle annans i bo- köpte bränsle mark stads- bränsle ej anegen fastiginsamla kostbostad het givits bränsle naden

3 153 . . . . 2 339

Antal pensionärer, som för matJagning använd e

gas

ej anelektri- annat givet citet bränsle slag av bränsle

88 132

301 188

86 91

488 69

2 002 1768

188 91

919 204

151 50

2 076 2 079

7 6

Skåne, Blekinge och Halland 2 235 Bohuslän och vänerlänen 2 859 D a l a r n a och nedre Norrl and 2 227 Övre Norrland 810

2 248

248 141

332 165

54 26

34 8

1461 415

98 55

46 34

2111 772

Hela riket 13623

9 519

65 1 2 052

468 11075

5 3 28

1994 3 713 2 599 697

292 371 204 21

302 383 324 90

120 136 72 5

11 31 15 6

1203 2 658 1889 540

66 134 95 35

1 5 4 1

15 37 46 28

1974 3 664 2 542 667

4 7 7 1

Stadssamhällen med mindre än 5 000 inv. 5 000— 10 000 inv. 10 0 0 0 - 30 000 inv. 30 0 0 0 - 1 0 0 000 inv.

376 626 931 921

5 8 6 1

17 52 40 13

1 2 4

2 14 44 130

329 500 737 707

22 50 100 70

195 487 56 866 162

23 31 2 18 9

33 183 5 422 14

135 273 46 384 118

684 38

352 537 616 361 31 56 44 120 111

— —

1 41 20

20 63 79 68 3 23 12 62 12

2 3 3

Malmö Göteborg Göteborgs f ö r o r t e r . . Stockholm Stockholms förorter

2 23 233 492 161 408

9 145 2 933 1545

861 49

1014 239 51

332 10 1

70 220 620

6 519 2 196 804

349 219 69

22 897 1133

141 222 105

8 960 1810 305

22 4 2

—

—

143 4139

18 76

27 149

30 87

2 5

59 3 707

7 115

—

1 114

142 3 900

107 5143

1 184

70 762

28 3 815

8 305

96 1758

2 320

9 3 051

—

197 2 334

15 890

27 44

106 1103

49 137

28 57

4 18

165 2 259

—

Därav inom nedanstående : a)

Kommuntyper:

A-kommuner C-kommuner D-kommuner

b) 1 2 3

— 2 1

1 Dyrortsgrupper:

c) Uppldtelseformer: Ägd jordbruksfastighet A r r e n d e r a d jordbruksfastighet . . . . Ägd bostadsfastighet Ägd lägenhet i bostads(rätts)-föreningsfastighet Förhyrd bostad . . . . I andra h a n d förhyrd bostad F r i t t upplåten bostad

—

74 Tab. 19. Anskaffning av bränsle samt slag av matlagningsbränsle, procentuell fördelning.

Landsdelar, kommuntyper, dyrortsgrupper m. m.

Mälarlänen Östra Götaland Skåne, Blekinge o. Halland Bohuslän o. vänerlänen

Därav pensionärer (i %) Antal redovars visade vars som bränstilläggs- som sätt hade lekostpensio- hade för rätt med nad närer bränsle fritt anskaffatt å ingick med å egen bränsle annans i bo- köpte ning av egen fastigmark stads- bränsle bränsle bostad ej anhet insamla kostgivits bränsle naden

Pensionärer (i %), som fj matlagning använde

elektricitet

3153 2 339

2-8 5-7

95 8-o

2-7 3-9

15-5 2-9

63-5 75-6

6-o 3-9

29-2

4-8 2i

2 235 2 859

2-3 87

4-9 7-3

l-o 2-2

3-9 7-8

83-9 69-9

4o 4-i

18-1 16i

1-8 52

Dalarna Nedre Norrland Övre Norrland

2 227 810

11-1 17-4

14-9 20-4

2-4 3-2

65-6 51-2

4-5 6-8

2-9 Oi

2-1 4-2

Hela riket

6-7

1-5 l-o 67

1994 3 713 2 599 697

14-6 lOo 7-8 3-o

15-2 10-3 12-5 12-9

3-7 2-8 0-7

06 0-8 0-6 0-9

60-3 71-6 72-7 77-5

3-3 3-6 3-6 5-o

Stadssamhällen med mindre än 5 000 inv. 5 000— 10 000 inv. 10 000— 30 000 inv. 30 000—100 000 inv.

376 626 931 921

1-3 1-3 0-6 0-i

4-5 8-3 4-3

0-3 03 0-4 1-4

0-5 2-2 4-7 14i

87-5 79-9 79-2 768

59 8-o 10-8 7-6

Malmö Göteborg Göteborgs förorter Stockholm Stockholms förorter

195 487 56 866 162

0-5

11-8

16-9 37-6 8-9 48-7 8-6

69-2 56-o 82 i 44-4 72-8

1-6 1-8 47 12-4

9145 2 933 1545

9-4 1-7

71-3 74-9 52-o

38 7-5 4-5

45o

l-o

D ä r a v inom n e d a n s t å ende: a)

Kommuntyper.

A-kommuner B-kommuner C-kommuner D-kommuner

0-6

6-4 3-6 2-1 5-6

6-o

3-6 0i

0-8

1-1 2-o 4-i 0-5 3-6

25o

5-3 lOi 85

53-4

7-4

82-6 838 79o 23-5

1-5 4-7 21-4 7-2 7-4

0-2 30-6 73-3

le 7-6 6-8

b) Dyrortsgrupper. 1 2 3 c)

11-1 8i 3-3

3-6

0-8

0-3

7-5 40i

50-2

2-4

1-4

143 4139

12-6 1-8

18-9 3-6

21-o 2-i

1-4 0i

41-2 89-6

4-9 2-s

2-7

2-8

107 5143

0i

0-9 36

1-4

65-4 14-8

26-2 74-2

7-5 5-9

89-7 34-2

1-9 62

197 2 334

1-2

7-6 38-i

0"7

13-7 1-9

53-8 47-2

24-9 5-9

14-2 2-4

2-o 0-8

o-i

Upplåtelseformer.

Ä g d jordbruksfastighet Arrenderad jordbruks fastighet Ä g d bostadsfastighet . Ägd lägenhet i bostads(rätts)-föreningsfastighet F ö r h y r d bostad I a n d r a hand förhyrd bostad F r i t t upplåten bostad

0-6 0-7

75 Tab. 20. Bränslekostnader för tilläggspensionärer, som själva inköpte bränsle (exkl. kostnader för gas och elektricitet.) Antal ärav antal (i %), för vilka bränslckostnaden tilläggsutgjorde kr. pensionärer, 200 o. som själva mindre l ö 5 0 — 100 — 150 — där30 — inköpte än 15 199 149 99 49 över bränsle

r

Landsdelar. kommuntyper, dyrortsgrupper m. ni.

aenomsnittlig aränsleej an- kostnad. givet kr. belopp

2 002 1769

2-9 1-9

0-8 1-4

2-4 3'3

17-1 23-3

26-9 30-4

27-4 20-6

22-4 19i

145 129

1876 1997

1-3 1-5

0-5

2-4 4-6

15-4 24-3

27-9

30o

21-2 19-i

31-2 18-5

o-i

2-o

158 129

1462 415

2-3 3-i

0-8 1-5

3-6 4i

28-8 20-7

31-2 29-2

20-6 19 5

12-7 21-9

121 133

9 521

2o

3s

1203 2 658 1889 541

28 1-3 1-8 0-6

2-3 1-1 1-1 0-9

52 4-3 3'7 3i

" 32-5 283 22-6 12-6

30-4 31-3 33-3 30-7

14-6 19-2 21-2 24o

12-2 145 16-3 28-1

108 122 128 155

Stadssamhällen med m i n d r e ä n 5 000 i n v . . . 5 0 0 0 — 10 000 i n v . . . 10 0 0 0 — 30 000 i n v . . . 30 000 — 100 000 i n v . . .

329 501 737 707

1-9 34 3-9 37

0-9 0-4 0-8 0-3

0-9 2-8 12 0-6

15-8 11-2 11-5 8-6

24-6 20-2 24-3 24-2

25-8 27-5 24-8 28.4

30-1 34-5 33-4 34'2

156 165 162 165

Malmö Göteborg Göteborgs förorter Stockholm Stockholms förorter

135 273 46 384 118

1-4 2-2

59 3'7

0-3

0-5

26-7 30-o 10-9 39

35-6 35-5 26i 21-9 85

10-4 16i 239 43-o 16.1

20-o

1-8 0-6 0-9

4o

19-9 24-7 29-6

16-7 32-3 27-2

Mälarlänen Östra Götaland S k å n e , B l e k i n g e o. H a l land B o h u s l ä n o. v ä n e i i ä n e n D a l a r n a o. n e d r e land Övre Norrland

Norr-

Hela riket Därav inom ende: a)

nedanstå-

Kommuntyper:

A-kommuner B-kommuner C-kommuner

b)

6 520 2197 804

1-7 3-3 1-6

126 162 159

1-6 1-7

25-e

30-8 25-7 25-8

29-i

22-4

19-7

130 Os

2i

0-7

3-9

11-8 13-4 22i

59 3 709

1-7 05

15-3 2-6

18-7 20-2

28-8 30o

18-6 20-9

16-9 24-7

114 146

28 3 815

7-2 2-2

l-o

2-8

14-3 19-0

32i 28-9

25-o 24-2

21-4 21-9

136 141

106 1103

3-8 6-i

4-7 6-3

40-5 31-9

18-9 28-4

19-8 16-1

12-3 9-i

109 103

TJpplåtelseformer:

Ägd jordbruksfastighet Arrenderad jordbruksfastighet Ägd bostadsfastighet . . Ägd lägenhet i bostadsfrätts,-föreningsfastighet Förhyrd bostad I andra hand förhyrd bostad Fritt upplåten bostad . .

136 113 171 177 202

6-8

Dyrortsgrupper:

1 2 3 c)

1-3 0-8

11-4 39-i 28-6 67-8

0-1

76 Tab. 21. Förekomsten bland tilläggspensionärer med egen bostad av samboende med annan pensionär. Pensionärer (i %) som Landsdelar, kommuntyper, dyrortsgrupper och åldersgrupper

Mälarlänen Östra Götaland Skåne, Blekinge och Halland B o h u s l ä n o. v ä n e r i ä n e n D a l a r n a och nedre Norrland Övre Norrland Hela

riket

Antal redoej bodde bodde visade tillsam- tillsam tilläggsmans mans pensiomed med närer annan annan pensio- pensionär när

Pensionärer (i %) i hushåll, där tilläggspension även utgick till

make/ maka

sambåde boende maka/ under make äktensk.och annan liknande förhålperson lande

både samboende och annan person

3153 2 339

61-i 56i

38 9 43-9

323 36.o

lo 2o

2 235 2 859

58-6 59-8

41-4 402

34o 32-9

1-4 1-1

2 227 810

61-7 57-3

38-s 42-7

31-3 34-7

2-o

0-i

13 623

40e

33 3

1994 3 713 2 599 697

55-o 55-4 55-3 58-5

45 - o

36-6

44-6 44-7 41-5

37-o

1-8 1-7 1-9 lo

0-9 11 1-3 1-6

376 626 931 921 195 487 56 866 162

63-8 64-2 62-2 65-9 73-4 73 i 55-4 75-4 50-6

36-2 35-8 37-s 34i 26-6 26-9 44-6 24-6 49-4

29-3 29-1 29-5 29-i 20-5 22-4 28-6 20-3 40i

1-3 11 08 0-5 0-4 7-i 0-i 2-5

0-3 1-3 2-4 0-9 0-5 0-2 1-8 0-4 1-9

9 145 2 933 1545

559 63i 73-s

44-i 36-9 267

36-3 30-2 21-9

1-7 1-2 0-2

1-2 1-4 0-5

34 131 346 795 978 604 1 838 3 843 2 845 1606 499 104

85-3 78-6 79-8 74-6 64-3 62-i 57 - o 52-7 55-8 62-1 71-o 73-1

14-7 21-4 20-2 25-4 35-7 37-9 43" o 47-3 44-2 37-9 29o 26-9

11 0-8 1-7 0-7 1-2 1-7 1-7 1-2

1-7 2-6

lo

0-2

OS 1-2 0-9 1-2 1-2

o-i

l-o

To

1-9

1-0

0l

1-6

0l

Därav inom nedanstående: a)

Kommuntyper:

A-kommuner B-kommuner C-kommuner D-kommuner Stadsamhällen med m i n d r e ä n 5 000 i n v . 5 0 0 0 — 10 000 i n v . 10 0 0 0 — 30 000 i n v . 30 0 0 0 — 1 0 0 000 i n v . Malmö Göteborg Göteborgs förorter . . . . Stockholm Stockholms förorter. . . . b) Dyrortsgrupper

lo

0-2

0-3

:

1 2 3 c)

36-7 34-7

0i 0i

0i

Åldersgrupper:

U n d e r 20 å r 20—30 å r 30—40 » 40—50 » 50—60 » 60—85 » 65—67 » 67—70 » 70-75 » 75—80 » 80—85 » 85—90 » 90 å r o c h d ä r ö v e r

....

O-i

0-i

77 Tab. 22. Inneboende tilläggspensionärer inom olika län, kommuntyper och åldersgrupper, med procentuell fördelning efter pensionärens relation till liigenhetsinnebavaren. Antal reDärav antal pensionärer (i %), som innebodde hos dovisade tilläggsarbetspensioej anannan givare annan föräldnärer, som given barn s)'skon släk- och f. d. person rar innebodde person ting arbetshos annan givare

Län, kommuntyper och åldersgrupper

Stockholms stad Uppsala län Östergötlands län Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Kristianstads län Malmöhus län Göteborgs och Bohus län Alvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela Därav inom

riket

318 168 90 134 187 204 174 192 66 129 160 290 152 424 314 193 276 199 94 185 208 209 171 198 190

7-6 20-8 14-5 11-2 16-6 17-6 21-3 99 3o 17-i 18-1 19o 19-7 20-i 14-3 18-7 12-7 17-6 21-3 18-9 22i 23-9 17-0 18-4 16-8

59-4 559 58-9 61-9 59 9 569 57-5 58-9 72-7 50-4 56-9 60-4 55-3 49-5 58-o 53-4 64i 56-3 52-1 56-2 59-6 47-3 596

4 925

57l

954 1420 909 171

15-4 16-1 17-3

59i 57-5 56-c 54-4 51-4 56-9 53-5 56i 67-o 49-5 53-3 59-4 63-9

56-i 62-c

12-o 5-4 13-3 12-7 69 16-7 11-5 15i 6i 20-9 11-3 6-9 10-5 14-6 13-o 14o 9-8 12i 4-3 9-2 7-2 129 82 11-1

5-3 4-8 67

3o 2-i 5-4 57 47 9i 3-i 63 4-8 66 47 7 3 4-i 7-3

6o 7-4 4-3 4-8 4.3 7-o 4-o 5-8

1-5 3-6 3-3 2-2 48

4-7

3o 2-3 3i 27 53 1-6

2o 4-i 3-6 35 11-7 3-2

14-2 7-7 3-3 8-2 86 1-5 2-9 6-2 46 5-4 3-7 55 1-3 8-3 5-i 5"7 1-8

4-o

1-8 0-8 11 1-9 Ti 0-5 1-5 0-8 06 0-7 1-3 1-2 0-3 0-7 0-5

1-6

3-2 7-i 4-8 9-6 2-9 56 63

0-5

5 3

10-6 11-8 11-4 9-3

6-i 4-8 5i 5-8

34 2-7 36 1-2

43 5-6 5-4 4-1

1-1 1-5 0-6 1-2

14-9 6-9 9-4

4-7 9-2 2-7 5-4 5-5 55 6-7 5-3 8-2

1-9 a-9 2-7 22 1-1 1-5

8-4 1-6 63 5-7 5-5 100

0-9

1-5 1-6

14-2 33

17-7 1-8 2-9 1-9 5-7 5-5 7-6 5-3 46 6-5

2-9 1-1 23 4-8 6-7 3'8 3-7 42

1-4 1-8 0-9

5-9 35 6i 54 96 94 5-3 7-2 7-2 5-i 4-3 3-6

6-o

lo

3-o

6-9

l-o l-o 3o 3-o

11 OS

lo 2-3

2-o

nedanstående:

a) Kommuntyper: A-kommuner B-kommuner C-kommuner D-kommuner Stadssamhällen med

24-o

Göteborg Göteborgs förorter Stockholm Stockholms förorter

107 130 256 278 109 182 30 318 61

17-s 21-5 25-4 21-6 ll-o 17-5 20o

b) Åldersgrupper: U n d e r 20 å r 20—30 å r 30—40 » 40—50 » 50—60 » 60—65 » 65—67 » 67—70 » 70—75 » 75_80 » 80—85 » 85—90 » 90 å r o c h d ä r ö v e r

35 285 346 310 276 237 135 432 969 802 669 331 100

73-5 90-8

mindre än 5 000 i n v 5 0 0 0 — 10 000 i n v 10 0 0 0 — 30 000 i n v 30 0 0 0 — 1 0 0 000 i n v

7*6 16-4

79-o 60-3 24-o 4-7 0-8

1-6 18-o 49-8 60-fi 69-6 73-1 79-5 83-o 84-9 88-0

9-o 9-9

16-o 16-7 12-o 6-6

2-8 9-1 25-4 35-s 25-5 21-2 13-5 10-7 6-4 3o 2-i 2-0

7-o

3-s

3-o

0-6 0-6 0-7 1-3 0-8 0-2 1-2 1-1 0-9 1-8

78 Tab. 23. Eedovisade gifta tilläggspensionärer inom olika län, kommnnty; D ä r a v a n Antal redoutan med i i k o visade tilläggs- inkomst med jordbr.jordbr.bostadsav pensioinkomst fastig- o. bost.- fastig- bostads- unc något närer fastigförmån ta het het slag het

Län, kommuntyper och dyrortsgrupper

Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län

391 410 224 341 553

125 64 24 38 88

266 346 200 303 465

1 51 36 54 94

Jönköpings län Kronobergs län K a l m a r län Gotlands län Blekinge län

382 322 454 86 261

38 22 28 2 17

344 300 426 84 244

71 95 70 25 68

Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Alvsborgs län

415 617 223 604 484

22 68 24 103 42

393 549 199 501 442

94 58 38 76 139

4 Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län

390 479 379 281 362

20 39 46 33 30

370 440 333 248 332

114 173 103 56 148

1 1 1

Gävleborgs län Västernorrlands län J ä m t l a n d s län Västerbottens län N o r r b o t t e n s län

388 486 237 330 349

35 74 23 14 13

353 412 214 316 336

71 139 80 112 147

9 448

8 416

1588 2 919 1915 464

95 183 170 50

257 362 554 494

....

Hela riket

27 63 33 52 75

33 207 120 155 249

53 41 79 15 45

212 235 272 69 200

76 97 35 96 74

315 312 126 291 324

72 53 46 31 44

264 320 218 141 260

64 47 9 21 28

256 343 160 265 271

5 618

1493 2 736 1745 414

578 892 446 62

5 16 10 1

152 393 277 83

1167 2121 1273 299

38 54 99 94

219 308 455 400

36 34 41 19

66 76 88 71

141 167 203 122

103 251 34 391 116

10 74 6 125 34

93 177 28 266 82

1 1 3

8 11 11 27 13

18 14 17 33 43

7 145 1551 752

542 255 235

6 603 1296 517

2 006 103 4

990 243 43

4 964 593 61

1 2 1 4 1 1 4

2 2

2 2 2

1 1 1

1 1 1

2 4 1

Därav inom n e d a n s t å e n d e : a)

Kommuntyper:

A-kommuner B-kommuner C-kommuner D-kommuner

10 4

Stadssamhällen med 5 000— 10 000 inv 10 000— 30 000 inv.. . 30 000—100 000 inv.. . Malmö Göteborg Göteborgs förorter Stockholm Stockholms förorter b) 1 2 3

Dyrortsgrupper: .'

31 1 1

_ _ 27 1

Inkomst, efter vilken pension beräknats. — a Av uppräknade inkomstslag kunna samtliga helt eller di

rtsgrnpper samt av olika kön och ålder m. m. med olika slag av inkomster. 1 S 1o n ä i e r

n e canstå ende leete

e1 ag

underrörelse kapital- livränta, stöd från eller räntor pension fond yrke m. m.

sjukkassa

med med med med inkomst priv.-bar behållen in höjning som inkomst inkomst annan natura enl. § 7 privi- (samtliga (slutinkomst 'samtliga 3—4 legierats fall) inkomst) x ' slag) *

56 17 59 50 52

14 12 5 13 20

83 110 77 118 179

90 65 48 45 79

17 7 1 4 7

32 21 5 22 17

4 10 5 16 6

59 220 137 180 292

13 26 9 22 22

110 68 48 69 80

114.

72 48 69 87

257 338 193 298 454

53 )3 >5 d

10 22 26 7 8

135 139 166 21 80

72 24 44 4 33

3 5 2 2 —

18 4 14 1 4

8 13 14 8 8

239 243 310 77 209

10 13 19 — 6

68 22 39 6 24

70 25 40 6 25

335 296 422 83 244

13 17 55

23 26 3 38 11

151 247 84 143 189

49 126 26 111 62

3 7 — 20 3

8 14 2 23 9

11 6 —. 10 7

334 338 146 371 360

23 34 6 16 20

42 126 18 97 54

44 131 18 104 59

390 542 196 489 438

33 38 J2 K 36

10 17 15 7 6

151 134 151 117 98

39 50 61 43 55

7 3 2 3 1

4 15 9 14 14

18 8 4 10 8

295 358 230 155 269

25 20 18 20 27

45 51 71 46 60

46 59 73 49 66

364 431 323 245 324

13 50 32 58 38

7 14 7 11 13 345

86 97 43 125 52

79 53 18 29 41

2 6 5 4 5 196

10 3 5 13 3 383

89 56 13 23 29

92 60 15 24 29

337 888 213 315 334

9 17 3 9 2 290

273 345 178 278 290

2 976

7 2 3 2 2 113

8 249

35 36 Df) 10

53 88 67 25

552 631 118

89 251 304 106

14 18 20 7

26 52 55 25

47 60 31 13

1263 2 262 1359

97 237 276 121

107 250 297 127

1483 2 704 1705

48 137 75 21

77 19 33 35 46 10 13 26 23

21 14 34 21 4 3 1 14 —

77 103 149 128 35 38 5 83 16

28 85 131 144 31 59 6 90 22

2 4 8 11 — 9 1 17 2

11 11 13 35 7 19 — 32 4

5 6 13 11 1 2 — 4 3

149 186 240 172 34 83 21 59 45

16 11 23 20 3 3 2 13 11

33 82 122 158 34 60 4 110 20

37 85 126 161 34 62 4 114 21

216 302 436 382 91 170 28 257 77

D3 [)5

261 63 21

2 434

771 397 178

61 23 29

167 69 54

155 33 8

5 319

295 66 22

750 410 194

806 417 202

6 518 1234

t

k ro

U

so_

403 139

703 164

in natura utom kapitalräntor samt understöd från sjukkassa.

80 Tab. 23 (f<

Kön och åldersgrupper m. m.

Antal redovisade tilläggspensionärer

D ä r a v

% n

utan med i i k o inkomst med jordbr.jordbr. bostadsav inkomst o. bost.fastigfastig- bostads- un( något fastigförmån t het het slag het

c) Kön: 5133 4 315

Män Kvinnor Båda könen tillhopa d)

9 448

534 498 1032

4 599 3 817

1143 970

20 13

686 590

2 990 2 628

1 I-

8 416

5 618

2 Åldersgrupper:

Under 20 år 20 — 30 år 30—40 » 40—50 » 50 — 60 » 60—65 » 65—67 » 67—70 » 70—75 » 75—80 » 80—85 » 85-90 » 90 *år och däröver

1 3 55 191 414 600 403 1234 2 746 2 070 1210 415 106

20 49 70 96 58 112 229 216 130 42 10

e) År, varunder uppgifterna avgivits : 1919 eller tidigare 1920—1924 1925—1929 1930-1934 1935—1939 1940 och senare

30 93 408 1257 3 805 3 855

8 12 58 160 495 299

Se sid. 78, not 1.

Se sid. 78, not 2.

1 3 35 142 344 504 345 1122 2 517 1854 1080

8 45 119 149 75 298 627 445 245 85 17

22 81 350 1097 3 310 3 556

2 20 83 303 849 856

OTQ

Öl ö

2 1 2 13 8 6 1

1 6 8 18

1 15 45 66 63 151 409 294 169 49 14

16 81 234 326 219 701 1676 1253 774 267 70

3 11 57 157 465 583

14 64 244 782 2165 2 349

I i i

•

11 1

81 D S

o ii ii i e r

11 C (i a n s t å e n d e •

s lag

ie»etc

rörelse eller yrke

underkapital- livränta, stöd från fond räntor pension m. m

49 19 68

212 133 345

1582 1394 2 976

763 583 1346

54 59 113

—

—

—

—

74 61 20 49 99 05 25 94 96 23

2 9 21 14 7 56 102 86 38 6 4

2 12 36 100 78 355 956 756 492 151 38

5 15 35 63 58 220 454 323 127 42 4

— —

• 7 9 3 15 37 21 15 4 2

16 28 39 44 16 25

1 4 22 44 127 14

2 11 79 274 1149 1

4 12 49 586 695

1 4 4 52 52

-294

sjukkassa

173 117 290

2 6 11 32 44 31 39 68 34 16 5 2

med med med med inkomst priv.-bar behållen höjning in som inkomst inkomst annan natura enl. § 7 privi- (samtliga (siatinkomst 'samtliga 3—4 legierats inkomst) * fall) * slag) *

8 6 105 171

793 632 1425

4 506 3 743 8 249

2 4 11 9 50 119 97 72 16 3

2 6 13 45 79 62 225 464 307 117 29 5

1 2 6 13 50 82 62 228 475 320 136 43 7

1 3 33 139 332 492 335 1095 2 468 1820 1065 371 95

— — —

— — —

3 12 27 616 767

22 80 346 1087 3 237 3 477

3 345 2 841 6186

224 159 383

—

1 2 17 96 252 359 249 777 1850 1380 841 287 75

—

3 4 6 9 7 30 60 42 21 10 4

—

759 595 1354

107 89 196

— 7 16 84 88

14 69 276 864 2 424 2 539

—

120 263

587 767

82 Tab. 24. Redovisade ej gifta tilläggspensionärcr inom olika län, kommunty D ä

Antal redovisade tilläggspensionärer

utan inkomst

Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län

1143 542 301 372 639

628 213 95 141 249

Jönköpings län Kronobergs län K a l m a r län Gotlands län Blekinge län

474 366 514 124 353

Län, kommuntyper och dyrortsgrupper

m ed med jordbr. inkomst

fastighet

jordbr.- bostads o. host, fastigfastighet het

515 329 206 231 390

28 8 18 41

15 63 15 16 34

150 126 145 23 114

324 240 369 101 239

22 33 17 13 19

21 19 31 21 40

515 971 336 1058 694

154 337 111 448 179

361 634 225 610 515

33 22 19 42 60

52 76 23 59 43

Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län

551 627 500 332 524

136 182 178 100 154

415 445 322 232 370

49 83 42 17 81

70 45 23 25 40

Gävleborgs län Västernorrlands län J ä m t l a n d s län Västerbottens län Norrbottens län

591 663 295 417 413

213 273 94 127 147

378 390 201 290 266

43 54 30 22 53

45 33 9 17 16

Hela riket 13 315

4 717

8 598

852 Kristianstads län Malmöhus län . . ; Hallands län Göteborgs och Bohus län Alvsborgs län

..

något sias

851 D ä r a v inom nedanstående : a) Kommuntyper: A-kommuner B-kommuner C-kommuner D kommuner

1908 3 313 2 258 569

518 904 743 194

1390 2 409 1515 375

216 350 163 30

94 247 200 55

Stadssamhällen med mindre än 5 000 inv 5 000— 10 000 inv 10 000— 30 000 inv 30 000—100 000 inv

414 632 1037 979

132 232 447 408

282 400 590 571

21 24 17 16

40 56 75 30

Malmö Göteborg Göteborgs förorter Stockholm Stockholms förorter

271 538 70 1143 183

117 259 41 628 94

154 279 29 515 89

o 3 2

11 9 7 15 12

b) 1 2 3

Dyrortsgrupper: 8 518 2 864 1933

2 487 1 184 1046

6 031 1680 887

783 60 9

1 Se sid. 78, not 1. —

2 Se sid. 78 not 2.

17 1

647 169 35

83 »rtsgrupper samt av olika kön och ålder ni. m . med olika slag av inkomster. n si o n ä i e r n e (anstå ende nebcte

si ag

underrörelse kapital- livränta, stöd eller räntor pension från fond yrke m . in.

q

sjukkassa

med med med med inkomst priv.-bar bohålle n in höjning som inkomst inkomst annan natura enl. § 7 privi- (samtliga (slutinkomst samtliga 3' legierats fall) inkomst) l slag)2

i5 10 10

186 123 90 118 170

141 40 39 31 43

52 7 4 2 15

37 6 5 9 14

15 9 4 7 9

124 188 108 107 180

55 35 17 29 43

184 42 37 44 55

188 47 40 44 59

482 318 200 220 374

12 65 10 37 77

12 10 8 6 6

167 140 180 38 93

34 10 34 10 31

6 3 13 5 2

5 2 8 2 2

4 10 8 5 7

164 140 226 79 143

27 21 28 7 20

34 11 41 13 21

37 12 47 14 24

316 239 362 99 235

10 98 66 !04 L74

13 19 9 18 9

185 317 105 239 260

26 117 18 96 42

4 26 6 20 2

3 11 3 12 4

5 18 8 11 5

245 301 138 348 330

35 85 18 55 46

26 143 21 99 41

26 149 25 111 42

358 615 223 590 508

[48 L56 88 78 117

14 9 7 6 3

207 162 161 110 133

28 45 41 23 42

6 6 2 5 5

4 5 2 8 3

10 4 9 5 4

257 291 165 130 254

47 39 29 16 33

32 40 38 43 42

37 46 40 44 46

411 441 314 226 363

L33 93 [00 105 L02 »8

6 8 4 6 6 221

112 142 50 108 57

57 50 13 28 21

6 7 2 5 3 180

12 28 8 11 10 754

63 46 8 33 27

70 49 9 34 28

363 374

8 6 5 9 7 180

251 254 125 202 203

10 5 — 2 2 210

8 381

188 318 154 77

30 52 37 9

75 136 166 72

7 14 13 7

12 19 26 13

27 35 25 4

986 246

103 195 109 33

72 136 168 88

79 149 180 91

1 380 2 388 1 485

86 L20 178 J16 64 114 3 167 23

13 14 24 18 5 6 — 9 4

127 179 240 229 74 106 10 186 34

30 73 125 124 34 63 141 18

10 16 37 33 6 11 1 52 3

4 9 19 27 3 11 — 37 —

5 7 18 20 8 10 1 15 5

153 171 227 173 60 113 22 124 32

31 46 66 57 15 28 4 55 12

31 83 148 147 37 66 6 184 18

39 88 159 156 40 74 6 188 19

279 383 571 538 150 264 26 482 86

)38 )52 518

151 52 18

2 658

469 362 229

51 91 68

71 61 48

96 52 32

4 008

488 174 92

481 429 274

526 453 289

5 950 1588

67 12 60 74 22

627 129

674 321

o

4 953

965 1681

688 257

2<i0

285 265

84 Tab. 24 (forts.)

Kön och åldersgrupper m. m.

D ä r a v

Antal redovisade tilläggspensionärer

i n t

utan med inkoi inkomst med jordbr.- bostadsav inkomst jordbr.- o. bost.fastig- bostads- uiida något fastigfastigförmån ta; het slag het het

c) Kön: Män Kvinnor

4 497 8 818

1876 2 841

2 621 5 977

349 503

13 5

Båda könen tillhopa 13315

4 717

8}

269 582 851

1329 2 639

?,?,

31!

4 7 13 49 53 22 100 218 201 117 57 10

2 16 31 69 195 213 128 445 975 849 634 326 85

9 10 38 97 348 349

62 67 255 558 1583 1443

d) Åldersgrupper: Under 20 år 20—30 å r 30—40 » 40-50 > 50-60 » 60-65 > 65—67 > 67—70 » 70—75 > 75—80 . 80—85 » 85—90 i 90 år oc h däröver

71 572 777 922 1123 861 468 1277 2 586 2141 1561 748 208

63 488 608 618 554 337 151 317 584 462 342 142 51

8 84 169 304 569 524 317 960 2 002 1679 1219 606 157

1 6 13 15 57 49 29 103 225 167 115 59 13

e) År, varunder uppgifterna avgi vits : 1919 elle r tidigare 1920—19 24 1925 — 1929 1930—19 34 1935—19 39 1940 och senare

393 297 888 1675 5711 4 351

154 128 396 614 2198 1227

239 169 492 1061 3 513 3124

13 12 37 129 327 334

l

) Se sid. 78, not 1. —

2 Se sid. 78, not 2.

2 1 1 1 6 3 3 1

1 4 4 9

L i

1 2. 6; 8i

6! 4 1

:

3 13

il

85 n s i o n ä r e r n e 1 a n s t åe n d e

slag

ne>ete

rörelse eller yrke

underkapital- livränta, stöd från fond räntor pension m. m.

56 52 08

110 111 221

1053 2 600 3 653

5 10 15 15 13 29 63 44 17 6 4

2 30 48 100 167 171 120 378 892 762 607 299 77

2 7 13 40 44 34 135 283 240 170 70 22

16 4 10 34 89 68

47 50 147 356 1491 1562

3 5 10 35 500 507

2 &8 82 37 24 16 15 B4 03 97 80 10 30

47 B4

£4

is 20 45

—

399 661

med med med med inkomst priv.-bar behållen in höjning som inkomst inkomst annan natura enl. § 7 (slutprivi- (samtliga inkomst (samtliga 3 inkomst) * legierats fall) slag) 2

sjukkassa

32 178 210

58 122 180

41 139 180

1507 3 446 4953

222 532 754

355 829

376 892

2 559 5 822 8 381

1 2 1 9 13 8 19 58 38 33 21 7

1 12 11 13 25 31 10 20 22 17 9 6 3

1 3 6 20 23 17 12 27 28 23 11 8 1

3 26 80 138 284 296 172 560 1173 1013 738 373 97

3 5 11 17 27 23 76 225 169 127 61 10

2 17 11 15 51 64 43 152 313 240 176 75 25

3 17 12 19 54 70 45 153 323 256 196 88 32

6 77 166 300 554 512 306 936 1956 1636 1188 595 149

—

—

5 3 5 17 70 80

123 107 339

— — —

— — —.

3 6 17 23 610 609

236 168 491 1054 3 392 3 040

—

5 4 124 77

5 2 84 89

7<»8 2 000 1676

257 497

603 581

86 Tab. 25.

Medelinkomst bland gifta tillag Mc d o1 tal

Län, kommuntyper och dyrortsgrupper

i n kom jordbruksfastighet

jordbruks bostadso. bost,- fastighet fastighet

lönearbete

rörel el!e yrk

323 174 138 149 134

163 212 108 79

381 185 182 190 200

67 19 19 27 171

276 123 134 209 121

142 136 138 127 136

108 134 258 271 166

167 160 161 159 179

26 17 20 17 17

134 300 195 231 301

129 146 140 149 144

91 178 122 213 186

184 224 186 248 162

24 32 9 17 24

224 214 252 185 190

138 146 148 144 146

209 140 60 323 463

171 181 183 192 232

17 31 21 24 45

265 317 171 372 229

157 162 143 163 158

326 220 294 234 255

212 171 187 183 181

28 33 31 24 17

352 362 471 150

113 137 176 248

133 132 141 166

222 204 211 193

169 181 175 176

15 23 15

288 392 518 462

147 185 233 228

120 55

157 216 213 223

26 27; 35 25

231 303 260 323 281

263 308 265 381 222

—

493 341 429 439 355

375 230 780

169 455 503

132 249 368

210 265

174 233 336

19 3;; 621

460 346 574 586 374

Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län

512 497 283 557 372

408 210 740

Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Alvsborgs län

517 761 494 491 504

283 Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län

471 526 325 425 559

650 1050 460

Gävleborgs län Västernorrlands län J ä m t l a n d s län

483 544 506 627 574

140 480

500 A-kommuner B-kommuner C-kommuner D-kommuner

550 507 438 487

Stadssamhällen med mindre än 5 000 inv 5 000— 10 000 inv 10 000— 30 000 inv 30 000—100 000 inv

418 359 478 690

Hela riket

bostads.... , unilantag lorman

439 264 153 304 270

Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län

Norrbottens län

k ron

250 280 10

270 205

650 Därav inom nedanstående: a)

Kommuntyper:

Malmö Göteborg Göteborgs förorter

300 Stockholms förorter

460 250

/>) 1 2 3

500 511 513

Dyrortsgrupper: '

Se sid. 78, not 1.

230 Se sid. 78, not. 2.

fm 15

87 onärer med respektive slag av inkomster. .

.

-

b i d a

taltor

•

,

m å k a r n

a

understöd livränta, från fond sjukkassa pension m. m.

annan inkomst

in natura (samtliga slag) •

3—4

privilegierad inkomst

privilegierbar inkomst av olika slag

behållen slutinkomst 1

höjning enl. § 7

47 32 15 35 17

781 541 430 364 358

352 240 10 430 184

440 534 266 616 391

638 194 90 84 128

266 197 189 190 180

128 144 90 156 90

370 316 2*2 267 286

742 568 448 461 387

515 356 327 335 296

28 34 08 56 95

413 318 263 323 475

200 320 330 30 —

434 455 436 20 648

119 106 174 111 143

216 253 178 273 224

63 112 72 — 92

308 245 253 147 277

497 354 375 225 584

317 334 273 346 303

28 33 34 21 19

298 405 416 445 354

137 259 — 222 210

570 770 645 542 652

78 238 — 213 127

192 195 205 204 269

94 99 85 125 102

250 310 287 300 278

360 461 498 547 427

302 344 318 354 341

22 16 10 18 03

414 378 425 420 421

250 150 30 17 —

288 371 462 235 424

163 239 63 283 94

211 295 219 196 270

123 66 77 83 76

277 277 268 268 295

386 381 432 388 424

339 320 310 313 390

22 08 25 22 80 21

432 361 533 357 644 435

444 275 180 35 70 244

297 419 307 390 405 466

190 250 1S8 295 290 170

235 277 282 320 357 237

138 37 58 90 180 101

317 313 321 343 349 298

464 432 601 490 805 481

335 290 349

17 21 22 16

289 306 341 395

150 196 161 149

361 403 433 503

157 128 175 164

271 236 218 228

80 92 103 124

229 261 283 294

311 345 405 422

331 317 299 320

35 14 08 32 17 13 80 47 92

451 440 524 555 526 591 345 781 746

325 270 329 306 — 338 400 352 280

445 252 573 551 941 588 — 440 565

126 168 122 299 150 340 — 638 257

199 207 249 222 186 190 257 266 277

119 124 65 104 160 113 325 128 181

278 298 330 320 336 341 338 370 356

489 437 570 608 634 713 450 742 716

323 335 391 416 389 424 401 515 437

20 23 41

330 499 750

177 324 323

418 559 500

141 230 478

231 274 248

95 107 163

264 325 370

370 559 767

311 403 493

3,86

342 336

88 T a b . 25 (forts.) M e d e l

t a l

k r o i n k 0!

Kön och åldersgrupper jordbruksfastighet

jordbruks o. bost.fastighet

bostadsfastighet

bostadsförmån

undantag

lönearbete

547 445

336 455

268 197

149 145

209 215

211 177

c) Kön: Män Kvinnor d)

1 9

Åldersgrupper:

Under 20 år 20—30 år 30—40 » 40—50 » 50—60 » 60—65 » 65—67 » 67—70 » 70-75 » 7 5 - 8 0 »> 80—85 » 85 90 » 90 år och däröver e) År, varunder avgivits: 1919 eller tidigare 1920—1924 1925-1929 1930—1934 1935-1939 1940 och senare 1

rör ell yr

'

150 719 639 614 578 563 589 526 444 376 246 300

755 401 516 127 230

720 231 204 245 196 297 259 230 169 166 191

155 153 144 146 154 150 151 148 141 132 130

190 129 244 168 236 205 219 194 223

290 416 358 272 222 224 258 192 152 117 109 75

250 167 455 431

20 100 77 124 219 297

101 103 123 127 149 156

170 205 121 160 221 227

61 91 111 123 168 262

345 110

i—

9,

%

3 2 1 3 9

1 1 1 1

uppgifterna 250 200 298 306 456 640

Se sid. 78, not 1. — 2 Se sid. 7 8, not 2.

1 1 1 2 3

:

b å d a

»italntor

m a k a r n a

understöd livränta, från fond sjukkassa pension m. m.

annan inkomst

in natura (samtliga slag) 2

244 228

441 428

268 223

513 397

185 152

—

L19 L25 132 L27 L22

377 291 290 185 230 298 245 40 45

425 422 503 541 453 484 502 498 450 223 252 270

—

Bi

442 373 345 400 430 533 433 406 429 370 205

— — —

50 61 79 95 113 136

60 287 176 375 510

20 55 150 227 228

—

124 118

95 108 L34 101 100

500 378 332 230 260 215 146 128 141 52 85

160 149 138 355 561

—

69 66 175 192

150 260 276 282 294 262 246 252 239 230 209 199 193

166 164 202 219 238 248

höjning enl. § 7

privilegierad inkomst

privilegierbar inkomst av olika slag

behållen slutinkomst x

103 98

300 295

503 454

355 313

— —

50 90 107 146 96 105 89 118 78 27

300 282 277 312 313 326 303 292 295 293 301 251

150 425 422 616 479 396 579 459 474 447 423 388 252

150 263 513 415 371 330 342 406 348 313 288 250 217

— — —

— — —

70 147 154 400 565

128 159 197 209 303 425

70 126

271 308

90 Tab. 26. Medelinkomst bland ej gifta tillag

Län, kommuntyper och dyrortsgrupper

jordbruksfastighet

jordbruks- bostads- bostadso. bost.- fastighet förmån fastig-het

undantag

Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län

487 159 186 182 195

289 206 231 258 174

172 84 73 83 70

377 110 215 126 103

151 119 103 109 107

Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län

253 295 115 69 305

157 153 181 141 115

70 74 70 71 71

101 130 118 155 103

105 90 98 130 92

Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län Alvsborgs län

144 169 303 239 291

400 477 543

129 230 266 325 133

68 86 78 83 70

113 146 152 164 130

97 113 100 100 97

Skaraborgs län Yärmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län

259 242 230 394 257

130 120 1500 100 100

181 193 278 206 104

71 78 82 78 75

175 128 113 167 187

92 107 107 87 113

Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län

221 446 211 493 359 263

131 247 111 226 128 192

76 83 76 81 82 78

173 144 184 152 141 145

122 98 117 104 85 107

238 273 261 201

347 361 460 180

116 100 121 236

68 68 71 85

134 149 129 67

92 102 94 117

358 350 217 297

223 319 376 406 282 254 289 392

76 96 127 133 125 150 115 172 138

151 176 143 179 260 150 230 377 155

109 104 137 120 125 111 80 151 107

130 365 507

68 130 182

138 179 290

98 120 137

Hela riket

140 100

80 Därav inom nedanstående: a) Kommuntyper: A-kommuner B-kommuner C-kommuner D-kommuner Stadssamhällen med mindre än 5 000 inv 5 000— 10 000 inv 10 000— 30 000 inv 30 000—100 000 inv Malmö Göteborg Göteborgs förorter Stockholm Stockholms förorter b) Dyrortsgrupper

:

1 2

262 264 372 1

87 220 645 487 100

Se sid. 78, not 1.

2 Se sid. 78 not 2.

349 150

91 pnärer med respektive slag av inkomster. 11 0 r

klor

understöd livränta, från fond sjukkassa pension m. m.

annan inkomst

in natura (samtliga slag)2

privilegierbar inkon^t

höjning enl. § 7

privilegie-

inkomst

av olika slag

rad

behållen slutinkomst x

B5 78 95 96

527 422 330 224 320

254 89 73 45 218

340 288 40 517 421

372 202 215 143 251

173 108 94 112 97

110 68 54 76 74

327 259 225 213 262

513 389 311 296 324

243 182 152 166 165

92 31 31 79 57

309 370 299 255 300

47 3*3 157 38 185

424 190 318 280 230

65 182 201 40 77

107 116 89 119 102

74 84 86 51 88

229 265 226 195 268

313 428 268 233 338

159 170 150 189 149

90 DO 97 98 37

259 319 380 371 380

338 142 125 173 260

483 465 280 469 265

78 267 139 415 208

82 111 107 104 110

68 72 72 63 69

245 236 273 270 252

315 304 307 375 372

148 182 162 168 158

39 36 BO 35 S3

326 376 369 361 349

95 38 210 194 308

450 264 200 471 OOO

61 93 179 200 58

98 116 110 102 118

70 71 68 61 67

254 243 234 231 266

295 324 335 329 358

158 164 165 149 169

73 )8 98 SI 33

E)l

296 275 150 368 675 363

223 184 — 20 605 187

340 375 338 306 429 366

202 111 255 174 160 197

116 134 119 136 132 111

62 68 56 53 79 73

234 246 203 262 338 260

291 295 272 356 631 359

158 168 151 172 166 168

B6 B4 B5 91

235 256 297 292

129 128 208 126

320 353 364 291

87 99 156 175

110 108 100 99

53 58 50 61

202 210 227 221

241 252 292 277

149 155 151 167

87 99 97 99 87 14 99 34 08

315 351 419 382 401 422 563 527 598

36 193 156 197 148 190 640 254 137

400 383 302 414 670 505 —. 340 —

230 223 186 226 376 448 80 372 280

109 110 139 135 137 116 144 173 157

46 76 70 60 89 48 45 77 63

211 245 271 284 285 303 252 327 331

282 327 363 402 397 438 415 510 586

158 184 199 185 211 192 218 243 214

85 96

272 377 525

125 178 245

351 377 375

120 236 368

104 141 154

64 87 95

212 269 328

267 366 515

152 197 232

92 Tab. 26. (forts.). Medel i n k o Kön och åldersgrupper jordbruksfastighet

jordbruksbostadso. bost.- fastighet fastighet

bostadsförmån

undantag

lönearbete

rör eller

189 193

77 78

145 146

124 99

1 1

60 106 73 147 195 130 195 213 199 185 218 93

105 83 68 74 71 78 74 81 80 78 77 77 72

260 98 123 112 110 147 159 138 138 164 149

90 156 114 107 109 108 104 136 122 87 76 65 48

1 1 1 1 1 2 1 1 1

54 37 64 82 204 232

51 54 62 66 82 84

85 60 103 115 145 157

50 56 74 76 97 157

c) Kön: Män Kvinnor d)

311 230

Åldersgrupper:

Under 20 år 20—30 år 30—40 » 40—50 » 50—60 » 60-65 » 65—67 » 67—70 » 70—75 » 75—80 » 80—85 » 85—90 » 90 år och däröver é) År, varunder avgivits: 1919 och tidigare 1920—1924 1925—1^29 1930—1934 1935—1939 1940 och senare 1

400 176

450 175 197 125 274 250 233 330 327 232 213 177 194

485 80 180 100 555 227 213 100

uppgifterna 96 149 151 194 253 323

Se sid. 78, not 1. — 2 Se sid. 78, not 2.

400 105 218 488

1 9

93 n o r

blir

understöd livränta, från fond sjukkassa pension

m. m.

annan inkomst

in natura (samtliga slag) 2

höjning enl. § 7 3

privilegierbehållen privilegiebar inkomst rad slutav olika inkomst inkomst l slag

335 380

253 175

340 379

140 214

114 110

70 74

267 257

362 358

181 163

665 406 348 366 329 328 376 361 379 345 408 205

40 270 — 140 180 162 164 177 172 222 179 232 131

200 548 440 299 421 40 389 400 309 292 193 220 293

100 367 405 321 327 236 162 154 131 97 148 40 20

90 122 98 95 102 110 118 122 121 107 104 107 114

67 32 47 55 75 74 92 68 71 83 66 50

170 318 310 253 287 259 254 252 253 272 253 265 217

127 507 480 314 401 342 345 361 356 385 328 379 233

98 165 140 138 143 157 152 192 186 168 163 157 130

>1 10 >4 19 59 )6

67 70 98 153 319 430

— 40 18 185 209

— 70 100 273 476

30 57 40 58 195 254

61 73 87 98 112 128

— — — 52 86

— — — 229 273

70 72 64 89 307 435

56 69 94 109 156 229

58 )2 15 )9 >6 r 9 '3

I (9 15 13

I

11 59

94 Tab. 27. Gifta tilläggspensionärer inom olika län, kommuntyper , dyr »rtsgrupper in. m med fördelning efter inkomstens stc>rlek.

Län, kommuntyper och dyrortsgrupper

Stockholms stad Stockholms län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län

Kristianstads län Malmöhus län Göteborgs

och B o h u s län

Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela

riket

Antal p en s i o n ä r e r 1) ä r a v i n t a redovisade med en sammanlag d inkomst för båda måkarn a om kronor ] till1 äggs1 20 50 och inpensio- kom.-t där- 51 — 101 — 201 — 401 — 601 — 801 — 1 0 0 1 - och 400 G00 800 1 000 1 200 200 100 när er därnvt under

391 410 224 341 553

134 72 31 43 99

18 15 11 14 32

37 36 18 38 51

48 80 57 79 126

45 106

21 50 29 32 57

26 20 13 26 24

17 17 8 11 11

18 7 4 6 8

382 322 454 86 261

47 26 32 3 17

15 6 19 4 5

41 25 50 3 22

93 79 149 22 79

49 58 47 17 32

20 23 13 9 14

9 9 12 2 3

4 1 5

415 617 223 604 484

25 75 27 115 46

11 21 6 20 10

26 50 16 48 36

128 143 54 137 101

129 171 68 147

63 74 27 6« 80

23 42 18 33 34

7 23 5 9 14

1 9 2 11 3

390 479 379 281 362

26 48 56 36 38

13 11 23 13 8

22 24 23 29 15

97 119 87 62 72

132 148 104 71

53 76 53 39 77

25 40 21 21 36

12 8 6 6 14

7 3 6 3 7

388 486 237 330 349

51 98 24 15 15

11 17 6 4 2

29 31 19 9 16

47 21 93 115 56 20 111 141 60 63 31 18 59 123 68 39 83 147 44 27 2 218 2 669 1248 606

9 8 12 7 10 249

7 2 3 5 2 126

9 448

1588 2 919 1915 464

105 215 210 66

37 80 70 20

101 191 1(50 30

357 795 510 104

554 925 567 140

268 120 433 187 226 115 56 28

35 65 34 10

10 20 16 6

257 362 554 494

41 60 118 112

8 17 21 21

64 68 95 83

103 251 34 391 116

12 81 6 134 39

4 14

—

18 5

25 35 51 41 8 26 2 37 7

52 99 108 91 25 33 8 45 22

40 38 70 58 7 17 6 21 8

10 13 25 18 8 5

o

7 145 1551 752

627 317 255

214 65 36

520 119 75

52 8H

142 94 125 26 84

27 7 1 •1

: ;"

1 I1

<

^

.

•

1 •

:

]

i

m

Därav inom nedanstående: a) Kommuntyper: A-kommuner

Stadssamhällen

i

med

5 0 0 0 — 10 000 i n v 10 0 0 0 — 30 000 i n v 30 000 — 100 000 i n v Malmö Göteborg Göteborgs förorter Stockholm Stockholms förorter b)

:

i

28 43 7 48 16

14 9-i

40 35 4 10 3 26 2

17 9

8 14 16 1 8 1 18 5

145 76 28

51 42 33

—

— i

15 1< 1 1<

.

2'

Dyrortsgrupper: 1 2 3 1

Se sid. 78, not 1.

1880 2 239 238 341 89 100

997 453 206 112 45 41

1< 31 5(

95 T a b . 27 (forts.)

Kön, ålder ni. m.

Därav antal pensionärer Hela antalet redomed en sammanlagd inkomst för båda makarna av kronor visade utan 50 och in pensio51 — 10 I — 201- 4 0 1 - 6 0 1 - 8 0 1 — 1 001- 1 201 närer komst där- 100 200 400 600 800 1 000 1 200 och under

I c)

Kön:

Män Kvinnor d)

däröver

5133 4 315

627 160 572 155

383 1103 1456 742 331 1115 1213 506

1 3 54 192 414 600 403 1234 2 746 2 070 1210 415 106

22 52 82 108 6S 139 278 250 145 44 11

1 2 9 11 16 38 95 78 50 10 5

1 1 11 32 50 30 80 164 150 122 53 20

6 30 74 154 85 216 636 518 325 139 34

1 1 9 4 39 26 99 63 143 68 110 49 352 185 841 378 611 283 337 136 107 43 25 7

16 33 40 22 113 196 111 52 11 4

30 93 408 1257 3 805 3 855

8 4 13 6 62 17 170 50 568 144 378 94

4 25 67 139 312 167

11 3 32 12 5 138 101 18 455 362 68 8H1 1103 501 701 1088 656

5 12 198 391

359 247

150 99

78 48

75 29

9 9 8 45 94 40 27

1 5 9 12 9 31 40 10 9

1 3 4 5 6 35 24 19 7

1 75 173

13 113

10 94

Åldersgrupper:

Under 20 år 2 0 - 3 0 år bO-40

»

M-50 » 50-60 » 60—65 » 65 — 67 » 6 7 - 7 0 »> 70—75 » 75 — 80 » 80—85 » 85-90 » 90 år och däröver e) År, varunder na avgivits:

uppgifter

1919 eller tidigare 1920—1924 1925 — 1929 1930—1934 p.935 —1939 1940 och senare

96 Tab. 28. Ej gifta tilläggspensionärer inom olika län, kommuntyper, dyrortsgrupper m. m. med fördelning efter inkomstens storlek.

Län, kommuntyper och dyrortsgrupper

Södermanlands län J ö n k ö p i n g s län Kronobergs län

Kristianstads län Malmöhus län Hallands län Göteborgs o. Bohus län. . .. Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Västmanlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Västernorrlands län

Hela antalet redoutan visade inpensionärer komst

Därav antal pensionärer med en sammanlagd ii komst om kr. l 50 och därunder

1143 542 301 372 639

661 224 101 152 265

81 45 44 39 73

119 95 62 70 104

101 83 40 51 93

81 69 41 43 76

64 16 13 13 21

24 9

12 1

3 7

474 366 514 124 353

158 127 152 25 118

53 39 72 13 53

81 66 119 16 68

97 66 87 37 60

76 53 61 26 41

5 13 20 6 12

3 2 2 1 1

515 971 336 1058 694

157 356 113 468 186

46 82 44 106 85

134 170 63 176 146

100 176 57 155 150

61 128 45 102 99

15 45 12 39 21

2 12 2 9 5

551 627 500 332 524

140 186 186 106 161

73 48 59 38 47

117 155 85 79 96

122 131 78 57 101

81 83 74 40 103

10 19 13 10 13

7 4 4 2 3

591 663 295 417 413

228 289 95 132 148

54 58 23 32 40

115 97 79 81 86

98 108 51 87 68

78 88 41 74 49

17 20 3 9 17

1 3 3 1 5

2 479 2 254 1713

115 Västerbottens län Norrbottens län Hela riket 13 315 4934 Därav inom nedanstående: a) Kommuntyper: 528 1908 A-kommuner 925 3313 B-kommuner 773 2 258 C-kommuner 220 569 D-kommuner

227 362 230 46

431 751 485 113

401 654 408 94

279 522 300 74

37 88 53 17

5 11 9 5

2 3 2 1 1 1

1 27

Stadssamhällen med 5 000—10 000 inv 10 000—30 000 inv 30 000—100 000 inv

414 632 1037 979

135 249 466 441

50 63 86 101

72 104 139 139

88 97 152 133

58 80 122 103

8 28 50 47

3 8 19 11

3 3 4

Malmö Göteborg Göteborgs förorter Stockholm Stockholms förorter

271 538 70 1143 183

121 274 44 661 97

20 64 2 81 15

38 63 4 119 21

42 55 8 101 21

25 47 7 81 15

16 25 5 64 8

7 7

2 3

24 6

b) 1 2 3

8 518 2 568 2 864 1276 1933 1090

944 244 159

1900 387 192

1653 424 177

1224 333 156

199 146 101

30 43 42

Dyrortsgrupper:

1 So sid. 78, not 1.

11 16

97 T a b . 28 (forts.)

Kön, ålder m. ni.

Hela antalet redoutan visade inpensionärer komst

Därav antal pensionärer med en samm anlagd inkomst om kr. 50 och därunder

4 497 1938 8 818 2 996

333 1014

684 1795

723 1531

635 1078

146 300

32 83

6 21

71 572 777 922 1123 861 468 1277 2 586 2141 1561 748 208

65 495 611 622 569 349 162 341 630 505 373 153 59

2 21 47 82 137 84 45 93 226 233 194 142 41

2 23 54 90 169 169 119 247 537 519 349 160 41

2 13 30 73 135 132 72 302 556 437 321 140 41

14 25 42 86 97 55 203 481 332 246 111 21

5 8 9 21 22 11 64 119 90 56 36 5

1 2 2 5 8 2 22 31 17 19 6

393 297 888 1675 5711 4 351

157 129 397 622 2 318 1311

144 86 126 226 523 242

76 58 206 418 1060 661

16 24 136 298 962 818

23 111 688 891

145 301

15 100

c) Kön: Män Kvinnor d)

Åldersgrupper:

Under 20 år 2 0 - 3 0 år 30—40 » . . . 40—50 » 50—60 » 60—65 » 65—67 i 67—70 » . . . 70 - 7 5 » 75—80 » 80—85 » . 85—90 » 90 år och därutöver e) År, varunder avgivits:

2 5 6 8 3

uppgifterna

1919 eller tidigare 1920—1924 1925—1929 1930-1934 1935—1939 1940 och senare

7—294 45

2 1

98 Tab. 29. Gifta tilläggspensionärers förmögenhet av kapital och fastighet.

Län, kommuntyper och dyrortsgrupper

Antal gifta Därav med en nettoförmögenhet for båda makarna om kronor tilläggspensionärer med mindre 5001 000- 2 000- 3 000- 4 000- 5 000- 7 000- 10 000förmöl 000 2 000 3 000 4 000 5 000 7 000 10 000 15 000 genhet 500

Stockholms stad . . . Stockholms län Uppsala län Södermanlands län . Östergötlands l ä n . . .

117 214 118 186 301

3 8 3 11 25

10 19 8 9 18

22 23 25 32 57

13 24 15 25 46

11 22 13 24 31

7 23 10 13 25

19 35 16 28 44

15 34 14 18 .27

12 15 9 16 18

Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län

228 241 285 50 196

24 27 31 2 22

25 29 38 9 27

37 40 60 18 50

26 36 24 7 37

30 29 37 3 21

20 13 28 6 13

23 28 24 1 13

21 26 21 4 8

20 8 19 — 4

Kristianstads län . . . Malmöhus län Hallands län Göteb. o. Bohus l ä n . Älvsborgs län

305 380 138 317 341

28 17 13 18 26

41 34 13 28 34

62 64 24 76 59

44 43 16 48 55

36 53 16 42 37

24 35 11 23 29

24 41 22 31 36

21 46 17 31 38

21 38 5 12 20

Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands l ä n . . . Kopparbergs län . . .

271 303 246 167 248

26 17 17 13 11

31 34 21 14 22

52 57 45 25 29

41 50 32 19 42

28 21 37 20 41

22 30 17 18 24

25 34 35 13 29

19 35 24 24 22

21 21 13 17 20

Gävleborgs län Västernorrlands l ä n . J ä m t l a n d s län Västerbottens l ä n . . . Norrbottens län . . .

224 270 116 228 213

Hela riket

5 703

22 30 17 16 21 448

51 25 39 61 14 36 32 43 25 60 599 1108

35 34 18 33 38 801

21 35 9 29 19 665

16 24 6 22 14 473

21 22 5 16 20 605

18 19 6 21 12 541

11 6 4 13 1 344

1051 2 024 1255 281

111 186 92 17

133 212 144 25

205 438 248 58

147 278 192 36

126 230 143 37

72 166 105 29

101 191 129 33

95 163 113 24

51 131 61 14

Stadssamhällen med mindre än 5 000 inv 5 000— 10 000 inv 10 000— 30 000 inv 30 000—100 000 inv

159 204 249 202

Malmö Göteborg Göteborgs förorter . . Stockholm Stockholms förorter. .

43 49 . 20 117 49

7 5 9 14 1 1 1 3 1

12 14 27 10 3 5 — 10 4

30 25 27 24 12 14 1 22 4

27 32 27 30 5 8 1 13 5

21 34 27 19 7 4 5 11 1

11 25 26 22 2 2 1 7 5

19 28 40 25 5 6 2 19 7

13 24 36 30 4 6 6 15 12

11 11 23 20 3 1 1 12 5

4 776 734 193

412 32 4

524 57 18

965 106 37

669 106 26

572 77 16

386 77 10

487 88 30

409 107 25

269 60 15

Därav inom nedanstående : a) Kommuntyper: A-kommuner B-kommuner C-kommuner D-kommuner

b) 1 2

Dyrortsgrupper:

3....................

99 T a b . 29 (forts.)

Kön, ålder m. m.

Antal gifta tilläggspensionärer med mindre förmöän genhet 500

500- 1 000- 2 000- 3 000- 4 000- 5 000- 7 000- 10 0001 000 2 000 3 000 4 000 5 000 7 000 10 000 15 000

3 046 2 657

233 215

311 288

581 527

423 378

348 317

258 215

336 269

289 252

195 149

13 77 194 294 213 731 1778 1308 778 252 65

2 13 27 39 20 61 108 80 60 31 7

5 12 31 52 33 71 172 110 81 29 3

2 20 57 66 49 160 323 229 141 49 12

1 15 33 34 36 115 234 187 104 32 10

1 5 12 29 19 81 228 167 87 26 10

1 4 13 19 15 54 176 114 52 19 6

1 4 9 24 22 78 207 151 80 22 7

1 5 22 11 53 189 148 84 22 6

3 7 7 4 47 100 93 60 19 4

45 206 667 2191 2 586

3 12 55 98 139 141

1 13 37 106 247 195

2 11 43 184 439 429

1 3 23 103 315 356

1 4 21 65 274 300

1 7 36 196 233

1 7 42 236 319

9 24 198 310

4 7 115 218

Därav med en nettoförmögenhet för håda makarna om kronor

Kön: In r innor Åldersgrupper: ider 20 år - 3 0 år -40 • -50 » -60 » -65 » -67 » -70 » -75 » -80 » -85 • -90 a år och d ä r ö v e r . . År, varunder upp gifterna avgivits: .9 eller tidigare. . 10—1924 15—1929 0—1934 iö—1939 :0 och senare . .

15 000 och däröver

100 Tab. 30.

E j gifta tilläggspensionärers form • g e n h e t av kapital och f a s t i g h e t •

Län, kommuntyper och dyrortsgrupper

Stockholms stad Stockholms län Södermanlands län . . . . Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län

Kristianstads län Malmöhus län Göteborgs o. Bohus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Västmanlands län Kopparbergs län Västernorrlands l ä n . . . . Västerbottens län Norrbottens län Hela riket

Antal ogifta Därav m<:d en ni•ttoförmögenhet om kronor tilläggspensionärer med mindre 500- 1 000- 2 000- 3 000- 4 000- 5 000- 7 000- 10 000 och än förmö1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 7 000 10 000 däröver 500 genhet 226 198 122 146 240

8 13 12 12 26

29 20 25 16 34

42 44 27 26 37

29 27 16 27 42

21 24 14 19 21

21 17 2 11 26

28 31 19 15 21

31 16 6 13 24

17 6 1 7 9

217 183 243 64 151

28 20 32 14 18

22 34 41 8 31

39 29 52 14 36

36 26 43 11 19

35 32 25 5 8

14 8 11 2 9

26 19 19 7 11

13 14 14 3 15

4 1 6

261 412 142 363 360

27 26 15 47 35

42 49 21 62 60

49 82 36 70 78

36 58 15 ,49 44

23 49 12 24 43

22 30 13 25 34

34 64 14 42 27

18 40 11 34 33

10 14 5 10 6

301 267 218 145 241

41 19 23 16 12

43 31 27 16 32

60 55 61 29 56

42 52 29 25 40

38 36 29 15 25

21 20 13 13 20

24 28 18 12 29

26 23 15 14 23

6 3 3

217 237 93 154 136

29 21 17 9 15

50 27 9 25 30

46 53 23 34 27

32 42 13 36 28

28 35 9 19 10

8 19 10 13 7

17 22 7 13 14

5 14 5 3 4

2 4

2 1 130

893 1646 1014 237

115 189 102 20

148 272 136 25

192 362 229 40

134 256 164 47

101 168 129 36

61 116 64 20

70 152 106 26

64 105 67 19

8 26 17 4

191 252 326 276

14 18 20 27

23 29 40 43

33 52 54 52

34 38 48 34

24 29 45 26

18 18 26 22

29 23 47 36

2 14 16 12

83 122 21 226 50

8 12 1 8 1

12 18 2 29 7

18 22 4 42 5

12 16 2 29 3

8 7 1 21 4

4 8 2 21 9

7 18 6 28 13

14 31 30 24 9 13 3 31 7

4 034 911 392

450 64 21

612 120 52

867 171 67

636 131 50

460 106 33

279 72 38

393 114 54

277 90 50

60 43 27

— 4

;> 4

Därav mom nedanstående: a) Kommuntyper:

Stadssamhällen med mindre än 5 000 inv. 5 000 - 10 000 inv. 10 000— 30 000 inv. 30 000—100 000 inv. Malmö Göteborgs förorter Stockholms förorter b) 1 2 3.

Dyrortsgrupper:

5 8

17 1

101 T a b . 30 (forts.)

Kön, ålder ni. ni.

Antal ogifta tilläggspensionärer mindre med förmögenhet 500

Därav med en nettoförmögenhet om kronor

10 000

500- 1 000- 2 000- 3 000- 4 000- 5 000- 7 0 0 0 och 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 7 000 10 000 däröver

c) Kön: Män Kvinnor d)

1654 3 683

152 383

236 548

349 756

257 560

198 401

131 258

188 373

114 303

29 101

9 12 19 29 30 18 60 109 100 94 40 15

4 22 27 57 45 40 81 177 141 105 69 16

2 10 21 34 73 74 43 122 264 219 152 79 12

1 4 9 22 53 43 29 86 201 159 128 63 19

1 6 14 24 36 13 66 162 134 99 35 9

3 — 10 8 11 10 61 107 86 63 24 6

4 3 8 18 24 16 59 162 118 89 47 13

1 2 4 13 14 9 40 107 108 79 34 6

1 1 1 6 3 11 36 27 29 11 4

44 27 59 105 169 131

16 24 69 126 316 233

10 22 65 162 456 390

5 7 29 107 371 298

1 2 9 45 278 264

10 19 168 192

7 33 219 302

2 12 155 248

49 81

Åldersgrupper:

Under 20 år 20—30 år 30—40 » 40—50 » 50—60 » 60—65 » 65—67 » 67—70 » 70—75 » 75—80 » •. 80—85 » 85—90 » 90 år och däröver

3 37 76 139 275 283 181 586 1325 1092

838 402 100

e) År, varunder uppgiftern a avgivits: 1919 eller tidigare 1920—1924 1925—1929 1930—1934 1935—1939 1940 och senare . .

76 82 250 609 2181 2139

102 Tab. 31. Tilläggspensionärernas fördelning på olika slag av anstalter. Antal redovisade tillläggspensionärer

Län, kommuntyper och dyrortsgrupper

Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län

299 144 65 110 170

,

Därav pensionärer, som voro intagna på kommunalt ålderdomshem

annat ålderdomshem, stiftelse eller dylikt

Antal

Antal

116 73 35 67 87

38-8 50-7 53-9 60-9 51 2

Antal 7-o 7-6 1-5 1-8 4-5 1.4 1-7

89 70 120 21 73

30 36 60 7 37

33-7 51-4 50-o 33-3 50-7

Kristianstads län , Malmöhus län Hallands län Göteborgs och Bohus län . . Alvsborgs län

111 235 73 194 135

54 92 32 76 54

48-7 392 43-8 39-2 40o

Skaraborgs län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Kopparbergs län

126 117 101 75 103

67 60 49 48 42

53-2 51-3 48-5 64-o 40-8

Gävleborgs län Västernorrlands län J ä m t l a n d s län Västerbottens län Norrbottens län

91 134 43 75 71

65 19 33 31

52-7 48-5 44-2 44-o 43-7

1 1

Hela riket 2 845 1318

hem föikroniskt sjuka

1-5 1-5 0-8

3 6 2 7 7

annan anstalt Antal

lo 4-2

3i 6-4 4-i

9 1 10 2 2

10-i 1-4

5 12 7 6 7

4-5

10 9

7-9 7-7

83 9-5 2-7

5i 9-6 3-1 5'2

1-0

3o

lo

4-o 3-9 4-4

4 6

1-3 1-4

1 1

1-3 1-4

159 54 27 36 73 46 32 48 11 34 52 123 34 109 72

48 48 24 56 39 63 24 40 38

1338 Därav inom nedanstående: a)

Kommuntyper:

A-kommuner B-kommuner C-kommuner D-kommuner Stadssamhällen med mindre än 5 000 invånare 5 0 0 0 - 10 000 invånare 10 000— 30 000 invånare 30 000—100 000 invånare Malmö Göteborg Göteborgs förorter Stockholm Stockholms förorter b) 1 2 3

369 676 472 117

187 332 246 62

50-7 49i 52i 53-o

0-c 0-3 0-9

13 36 20 7

oo 5-3 4-2 Bo

167 306 202 48

72 128 253 198

36 51 111 86

50-o 39s 43 "9 43-4

4-2

4 10 15 10

trä 7-8

29 67 124 90

67 120 15 299 59

10 43 6 116

14-9 35-8 40-o 38-8 54-2

21 10

7-o 17-o

3 2

1663 681 501

851 273 194

51-2 40-i 38-7

7 23 32

0-4 3-4 6-4

81 34 12

3 12 4 1

1-2

6-i 6-o 0-9

1 6

59 5i 1-5 5o

Dyrortsgrupper:

lo 34 4-9 5-0 2-4

52 70 9 159 15

724 351 263

103 Tab. 32. Å anstalter intagna tilläggspensionärers fördelning efter kön, civilstånd och ålder.

Kön, civilstånd och åldersgrupper

Män

Därav antal pensionärer, som voro intagna Antal redoannat visade anstalt åldertilläggs- kommuhem för för pensio- nalt ålder- domshem, kroniskt sinnessinnessjukhus närer sjuka domshem stifteiso slöa eller dylikt

632 64 295 231 21 1 20

14 2 5 7 — — —

49 10 26 13

74 831 418 55

686 40 293 310 13

2 845

29 196 308 385 379 188 83 121 226 311 306 234 79

1415 Gifta Ogifta Änklingar Frånskilda Ogifta, samboende Ej angivet civilstånd

898 288 52 1 41

Kvinnor

1430 Gifta Ogifta Änkor Frånskilda Ogifta, samboende Ej angivet civilstånd Båda könen tillhojia

135 '

annan anstalt

132 4 124 2 2

—

518 48 403 21 25 — 21

48 _ 23 25 —

78 5 45 27 1

449 28 321 41 37

100 1 1

1 49 14 3

— 62

— 127

22 967

— 234

1 10 29 54 108 82 46 74 152 242 248 203 69

1 4 4 4 — — — 11 11 13 10 4

8 11 12 11 11 2 6 13 17 23 11 2

6 58 195 255 214 87 30 34 42 25 14 4 3

19 83 51 44 18 3 2 4 3 6 1 — —

3 86 18 16 24 5 3 3 5 10 7 6 1

.—

7 45 14 4

—

Därav i åldern: Under 20 år 20—30 år 30-40 » 40—50 » 50—60 » 60—65 » 65—67 » 67—70 » 70—75 »» 75—80 » 80—85 » 85—90 » 90 år och däröver

*

104 O T3 :P i-H CO

H N W C 1 3

KS s o

H t C C O H

6C 6c :sS

<N r » i-- i-»

o

t» a

H

cc H as £>

1 o sa

o

«

N N i O

CO OS »-H OS T * CO

O C D O O !

CM

<M

o

T * Ol

W H »O rH

<—1

• *

-o

l O TU rH CO

o3 t» bc

1 S3

O O OO T-H

CM CO t - - -rjl co t o c o CM

o co o cc r-H T H T * CM

Tt< O CM t D O CM i-H t-H

CM 00 50

i-H c o c o H H l D CM r H

l o e o o i i t— OS r H CM

o o CM o t - " * Tj( Ttl i-H i-H

t -

o CN

T H T H CT2 CM CM r H

TjH r H CM

1 r- o CM r-{

CO CM »O

i > co co r- os IG co

N i H H O ) 1— Tff CO rH

1 Oo

i c t o c s co CM t D iO CM

CO r H CM CO CM i-H

i-H r H

IS 3 *

(Q

co o co r~ i O CM rH

T H C M C O CM

os o t o - H CO t D CM r~ i n

-*Nincn lOHrJcn CO £^

t-

O

IQ 93 N

O

« 5 CM CO

o o o o co SM

^

1o

I - 1 I—I

O o

—1

:©

* o

sa

w

Tfi CO CM CO

r-i c s r~ •<* CO » O

*« a

*

o

c .-5 P * 5 ^ « a> c "i ,P Ä 2 <°

Tji O i - l « > OS r^ t~- t H T | H l H

CO Ttf OS <M TfH t O CM CM rH CM CM

TH CO l O rH CM kO CO O rH CO t o r H CM CM »O

S •

'S I - s l Ä

rH

S

r£

CO

sa sa

A

CO CO T I •«*

O

to r - cb

t - CO »o

^3 • (H rrH CS fl O \ 2 rfl 5 - Ö 5 rt fl CO

»

n - ^ t - cc CD

CN

CC

rH CO rH CM CM 1-H

TI <N O O

lO (C r - iA

rH

c— CO CO CM

co co co co THCOOtB as i-H »o co

co t o r- os co o co as H l b - H H

t o r~ t o TM CO co 0 0 CO CO CO CM -rX CM t o r-i CM >O rH CO

"-> fl ay H —" i & P„ o ca i - a fcc.S • ^ J i d t C ffl fl ^ co jes B : r. •>. S fl

to

ÖS CS t b

ö

m

fl

r-

o» 1

s« •

CM

o o a s os IO-*-HCO co co co

cs co t o H O N t O CO rH CM CO CM

co te n u r H i-H °C0 « S H H O f f l CD CD r H r H -C T3

cg o CD CD u rH P U ct. cä 03 C ert •Ti « 3 «ä

fl fl flrt t- > 'd C >> fl fl fl fl

r5

•—

M tH U U CD CD CD CD sä H

i igi

o

fl

o

c3 cä

O O O O o o o P o o o o o i—i o r~ l^ <-! o o CO o n «a d rH • * H

fl:rtCDH a a a a " B ooo ooo ooo a a a a ndöa fl fl\B or H COo 3

aP D i d J3

P 3

o

o

<jpqöÖ co

^ r g

O O rl g

•IH

O

fl s,

s 2

^^ a g fl

a

flrrj

t-i

s-. o O

of eä

fl

S

g

°rfl,fl

«M <HH

„

„

fl CD CD o O ' s ^ S o o W-H ? *Z - t 3 - t 3 3OO02C0

ä 3^ H f f O O

•5b'Sl)5 H1

105 |«o I

I"91

6c bl) :ci CM

I CM r H

i o rH as i-H

o a H-»

CO CO

a

Sci

a r

I CO

I

.50

ej HU

es oca

B

flfl ea = a > a

o M

M

1 r-H !H

6f)

T U G O rH CO C O - H H

A « S K

CM r H CM

© o p*

CO n

«fl 4 .

t»

Tl

co

CO OS CO

O

»O O» rH

C5 l O

00 CM ÖS Ö

<N CD CO CN

CO T l

H IO H CI »I

CO CO CO CO to as rH i n co

co to r- cs co >o co as

t o r~ t o -tn co a©

T * O . r H T-H

»O

r H CO 0 0

TjH r H

IC)

t-

Ttf CM CM CM

CM T t l r H

CO CM l Ö C M

Ö

-a a A

o CO 2 S =1 .2 M

r—t

O

fl g

g :e¥ g •

CO

1 H* co o

rH

IN

CO CO GO CO CM CM t o r H CM rH

Ti o

O O OS OS l O -tH r H C O

as co t o

TJH

co

tfS

r H O CM CO CO r H

CO

coco

GO

* * *P a & u u ocä oco

CD

CD M

CD fH

*33 < 3 oc3 °o3 > > t> >

O O O

„A

CD

d fl

CO

r*M

<JpqoQ

~

O O O

H lO :c3 fl r f l :c3

fl fl a £ a a cs» ^. a aa Jf M

O O O

O O S3 O

ö a

O O O

>o O

O O O

I »

A ö a a

2-3 A A A "3 ocä

• U

h M I O O CD CD r H r H - Ö f l , , r| r j M ^ O g CD CD fl fl rjH prj

CD H

rt rt rt rt fl fl fl fl CH

• •

CO CO SH H H <«

0 i o o

•S *=

rj

o

§

rH __, cä

fl

fl

Cd CÖ

CD "*"

r W

s

fl a o-A

p«4

«8

ef c3 3 S

S1

WWÖO

ca

<D

O O H ri o

r H CO

r° rO 5

5 O O o

o

* c5c5 co co

6D W). TH'CM'CO'

106 °

A tL S o : ä t> © ro : 0

O O

"H

1 SM

a. a

r-.

O

e3 p-ö

pjtj

fl O

H l O N rH

00 rH

eo CM

i-H l O r H rH

»rH

i o

co co r-- co

°i i- °°

CM

iC as rH

os CM

1 o

OS T U CO r H -r«

rH t»

l O r - O r H r H i-H

tM ^*

Is

:0 co

g

Ig

H ra

ci rO

1 r H Ttl

1 1

! Tf< 1

^f

>c t 51

1 i-H CO 1

CS

M

I H h 1 i-H

00 rH

1 CM T t l

1 rH O 1 CM

rH

CM CM t O

ex

-* tM

to

a

e .g

cd

S

C

S3

B

IO

1 CO

1 O r H

« fl a*

°3

10 OS

1 0 2 0

i-H 1 0 c s T t l CS CO

10 »r

>o

X 0 2 0

Tfl OS T * t o t o -tf

t . r_

O O

CM

CO

^

O i n c n CM CO r - i

•# I>

as \a HHH T* rH

O 00

eo os 0

TJI

CM IO

CM C S CO r H CO

t »O

1 T j i CO

»1

r H r - CO t O CC r H

O)

r H CO r H tO rH rH

vo r - co 10

O

r H <M CM

CO

g

r H CO t O CO CM

kO

CC CO

r-l

rH T*

ao

cs t o co ao

r H

co r n

"c*i

»»

rH rH rH

• *

O CS

CM

N

M

OS

CO

eo CO CO CM r H

rH

ao

(N

CO

-*

CO CM r H

CM rH

Tf< T H T M CO r H

CM

•O

r H

as 0»

tO rH rH

OO

§

O CM t o OS ""CN i-H r H r H CM

CO

(M

9 Z8 cd co

H

v*

O

eo

r H

rH

H O ) H | r - 0 t— i>ioeo

.44 >a co rH

CO r H - H . CO r H

•»*

cn co co

OS CO CO oo co t o CO r H T-H

CO

.a

O

£>

r-H

fl 'C o

e

Si

|

4^

CO

CO

CO TJI

T-H

IO r H

t-

TH t - T I

O

*fl t—

—

CN

oo

CO

«o

r H - f CO cs co to

£

cs cs co a>

os os cs c»

t o t o OC i O 0 CC O xO\C N « T -

1 O N 1 O - t i i-H

as t o

to tocc

O

N 1 O 1 O 1^(M 1-

r- t o t o t O CM <?. i O CM \C. i * rH

rH

cä PH

O

-fl H

fl

3& a,

rH

TI

CM ^Ti C O

l-H

is i -Sr~

TI

»1

eo

c» T3

"

<T. t - CO

cc

cä C O

og

t O i O -rtl

rH rH

nä

C

00 T« "3

tfi co 0

>>

•+2

eo

O O l O H r H CO

.4»

a

"Q ** t -

0 rH

S3 ep

©

CN

rH

tM

i 3* H t (

CO •e

as 0 co *j« CM CM

1 älis rfl

CM as 10 O (M rH

Bi *-i r H

^ 1 §^2 ^ •* e § ^

Antal redovisade illäggslensionärer

*

ca

O N c o O •># TJH rH rH

Antal pensionärer som hade kommunall understöd

$ •a

© • *

i, 0

'fl

Q PJH

1 T-i TU

CD

JD

rH

CM

10 - «

w 2go m

r* "é? •"<-

^1

rH

s*

M

CO T f l O CO CO r H

1—1 t - i O

s§

iA

5 6c

rH r n rH

o ° 0 ® os " *

Q

I uO -«* C» 1 T U -HH

rH

SS

cä C :cs

rH

- * co co

C* OJ

os os > o eo

o

a- cs

eo

s»

u

OCS *H

12 IS

as t o t C O -ett

:o

.3 S *- —

a H

os

rH

i2 o o

o

M g>

^

e>

co IO

B

fl

M

CM rH co CM

O

Éi

u

S3 ®

CM r H t o

co i n co Tfi

o o

6c

rH

O

1 CO CO

OS r H

•o

•M *a

bD •fl. w U O

C*H

k?

c-c

H

cä

•c <cä 13

a

T

TI

r - -rtl t o

IO

.O

.

-fl 0 cä

^

=° 1 r f l "

CO

Sr

rS

r-J

Cn bl 1

5 fl 1 cä

rH0

co ja a os co^

CO r H i-H

M O M

£H

T3

H 4? rH

rfl ft

-M

CC

a

3 M

cä

rfl

*H

r-< r H

J bD

* fl

ja .2 bog

P

sr

cä OJ -H

-9 ^

>>

u

P*

cä PH O

co

rfl

CD

co

CO T I

O

cä r^ O

fH Pfl

CO

H

CO

co

cä

J-H r H

O

00 rH

fl

fl O a rfl

0 of 3

rH

co

,3

'fl

°i 0

e» r H 00

cä fll 0

CO

-P h O M

-O CN

00 H

C(-4

Ö

b

cc

fl cä bl •iH --3

a

cä CO

107 SOCIAL VÅRDSKOMMITTÉN TOTSgalan 4

Stockholm. T.I. 106SM

Uppgifter för utredning angående tilläggspensionärernas bostadsförhållanden m. m. Pensionstagarcns

Födelsedag och år:

namn:

Bostadsadress: Dyrortsgrupp: Kommun:

Ovanstående uppgifter ifyllas av

Följande frågor avse, där inlet annat besvarande. Frågorna besvaras i de flesta helst med bläck, ej med anilinpenna.

Kommunbeteckning:. socialvårdskommittén.

angives, förhållandena vid tidpunkten för uppgifternas (all bäst genom att det tillämpliga understrgkes. Skriv

Plats för kommitténs anteckningar.

A. C i v i l s t å n d . 1) Gift o c h s a m m a n b o e n d e m e d m a k e . 2) Gift m e n ej s a m m a n b o e n d e m e d m a k e . 3) Ogift. 4) Ä n k a . 5) Ä n k l i n g . 6) F r å n s k i l d . 7) P e n s i o n ä r e n s a m m a n b o r s t a d i g varande med annan under äktenskapsliknande förhållanden. Makes födelseår:

I.

Uppgifter för pensionär, som bor i av honom själv (ensam eller jämte annan) disponerad lägenhet. Bostadskostnad

B.

uppgives för år (kalenderår eller

Huru p e n s i o n ä r e n s b o s t a d s f r å g a ä r löst. P e n s i o n ä r e n

hyresår)

bor:

1) Å av h o n o m själv el. h a n s m a k e ( m a k a ) h e l t el. delvis ä g d j o r d b r u k s f a s t i g h e t . 2) Å av h o n o m själv el. h a n s m a k e ( m a k a ) h e l t el. delvis a r r e n d e r a d j o r d b r u k s f a s t i g h e t 3) I av honom, själv el. h a n s m a k e ( m a k a ) helt el. delvis ä g d b o s t a d s f a s t i g h e t ( = fas.• u L • J. i i / p å egen g r u n d , t.ghet utan j o r d b r u k ) { p ä o £ r i g r u n d T a x e r i n g s v ä r d e t f ö r b o s t a d s f a s t i g h e t e n (tomt- och b y g g n a d s v ä r d e ) , o m det k a n u p p givas, u t g ö r kr. H a r till f ö r v ä r v e t av f a s t i g h e t e n u t g å t t statligt e g n a h e m s l å n ? Ja el. nej. Årliga utgiften för b o s t a d s f a s t i g h e t e n ( i n t e c k n i n g s r ä n t a m e n ej r e p a r a t i o n s k o s t n a d e r häri inräknade) utgör kr. utan värme. O m n å g o n del a v f a s t i g h e t e n ä r u t h y r d till i c k e h u s h å l l s m e d l e m , h u r s t o r ä r d e n årliga h y r e s i n k o m s t e n ? kr. ulan värme. 4) I av h o n o m själv el. h a n s m a k e ( m a k a ) h e l t el. delvis ä g d l ä g e n h e t i b o s t a d s (rätts) föreningsfastighet. Årsavgiften för b o s t a d s ( r ä t t s ) f ö r e n i n g s l ä g e n h e t e n u t g ö r k r . (I h u s m e d c e n t r a l v ä r m e m e d r ä k n a s ev. s ä r s k i l t tillägg för u p p v ä r m n i n g av l ä g e n h e t e n , d o c k ej d e av k r i s t i d e n f ö r a n l e d d a b r ä n s l e t i l l ä g g e n , se a n v i s n i n g a r n a . ) O m n å g o n del av l ä g e n h e t e n ä r u t h y r d till i c k e h u s h å l l s m e d l e m , h u r s t o r ä r d e n . . . . . . „ • /med värme. kr århga hyresinkomsten? - \ u t a n värme. 5) I av h o n o m själv el. h a n s m a k e ( m a k a ) av f a s t i g h e t s ä g a r e n f ö r h y r d b o s t a d s l ä g e n h e t . Lägenheten har förhyrts: i den ö p p n a b o s t a d s m a r k n a d e n , p e n s i o n ä r s h e m , f ö r s a m l i n g s h e m , stiftelse el. d y l i k t , i fastighet ä g d a v : k o m m u n , a r b e t s g i v a r e , f. d. a r b e t s g i v a r e , s l ä k t i n g . Årshyran utgör k r . (I h u s m e d c e n t r a l v ä r m e m e d r ä k n a s ev. s ä r s k i l t tilllägg för u p p v ä r m n i n g av l ä g e n h e t e n , d o c k ej d e av k r i s t i d e n f ö r a n l e d d a v ä r m e t i l l ä g g e n , se a n v i s n i n g a r n a . ) O m n å g o n del a v l ä g e n h e t e n ä r u t h y r d till i c k e h u s h å l l s m e d l c m , h u r s t o r .är d e n . . . , „ , / m e d värme, årliga h y r e s i n k o m s t e n ? _ kr. \ u l a n v a r m e (>) T b o s t a d , s o m a v p e n s i o n ä r e n o c h h a n s m a k e ( m a k a ) f ö r h y r t s i a n d r a h a n d . Bostaden ä r : m ö b l e r a d , delvis m ö b l e r a d , o m ö b l e r a d . , , , /med värme. Årshyran utgör kr. | u l a n v a r m e 7) I b o s t a d , s o m u p p l å t i t s k o s t n a d s f r i t t : a v k o m m u n e n (även i s. k. f a t t i g s t u g a ) , stiftelse el. dyl., a r b e t s g i v a r e , f. d. a r b e t s g i v a r e , f ö r ä l d r a r , b a r n , a n n a n a n h ö r i g , a n n a n F ö r e l i g g e r r ä t t till d e n fria b o s t a d e n p å g r u n d av u n d a n t a g (födorådsavtal) ? Ja el. nej. Bränslekostnaden. ( D e n n a p u n k t b e s v a r a s m e d a v s e e n d e å alla u n d e r B. a v s e d d a p e n s i o n ä r e r , s å l u n d a ä v e n f ö r d e m , s o m h a fri b o s t a d . E n d a s t u n g e f ä r l i g a b e l o p p b e h ö v a uppgivas). 1) E r f o r d e r l i g t b r ä n s l e f i n n e s a t t tillgå å e g e n fastighet. 2) P e n s i o n ä r e n å t n j u t e r eljest: f ö r m å n a v fritt b r ä n s l e , r ä t t a t t å a n n a n s m a r k i n s a m l a b r ä n s l e . 3) Hela b r ä n s l e k o s l n å d e n (utom a v k r i s t i d e n f ö r a n l e d d a bränsletillägg) i n g å r i o v a n u n d e r B. uppgiven bostadskostnad. 4) Den å r l i g a utgiften f ö r u t a v p e n s i o n ä r e n själv o c h h a n s h u s h å l l i n k ö p t b r ä n s l e b e r ä k n a s för n ä r v a r a n d e u t g ö r a kr. 5) F ö r m a t l a g n i n g a n v ä n d e s : gas, e l e k t r i c i t e t , a n n a t b r ä n s l e . Å r s k o s t n a d e n för g a s eller e l e k t r i c i t e t u t g ö r kr.

Vänd!

108 D.

B o s t a d e n s storlek och b e s k a f f e n h e t 1) D e n av p e n s i o n ä r e n o c h till s a m m a hushåll h ö r a n d e p e r s o n e r disponerade bostaden utgöres a v : ett rum, ett r u m m e d k o k s p i s , ett r u m m e d kokvrå, ett r u m o c h kök två rum, Ivå rum m e d kokvrå, två rum o c h kök, mera än två rum o c h kök < antal rum, kök e j medräknat). Är något eller några r u m obeboeliga vintertid? rum. antal 2) I bostaden finnes: centralvärme, elektriskt ljus, gas, vattenledning, varmvatten, dusch rum, badrum, avloppsledning, vattenklosett, a n n a n inomhusklosett. Pensionären äger tillgång till: utom lägenheten beläget badrum, vattenklosett, annan inomhusklosett. Till bostaden hör köksträdgård. O m vattenledning ej finnes i bostaden, h u r ä r vattenförsörjningen ordnad? Avståndet från bostaden till vattenhämtningsstället är c:a

E.

Hushållets storlek. P e n s i o n ä r e n bor e n s a m ,

...

meter.

bor o c h har hushåll tillsammans m e d : m a k e

(maka), person s o m sägs under A 7), hushållerska

._ egna barn ej fyllda 16 år, egna antal antal egna icke självförsörjande barn fyllda 16 år, antal anlal syskon, andra släktingar e j fyllda 16 år, _._.. andra släktingar fyllda 16 år, antal antal antal i c k e besläktade personer. Har m a k e n (makan) f o l k p e n s i o n el. invalidunderstöd? __ Ja cL nej. Har person, s o m sägs under A 7) folkpension el. invalidunderstöd? Ja el. nej. Har a n n a n av o v a n angivna personer f o l k p e n s i o n el. invalidunderstöd? _. I så Ja el. nej. fall vilka? självförsörjande barn fyllda 10 år,

II. F.

Uppgifter för pensionär, som innebor hos annan.

Pensionären b o r h o s samt | n "

. g e m e n s a m t hushåll m e d :

föräldrar, barn, syskon, annan släkting, arbetsgivare, f. d. arbetsgivare, annan eller andra icke besläktade personer i övrigt. Antal b o e n d e i s a m m a lägenhet s o m pensionären Lägenhetens storlek antal Pensionären j b e l a i a r

ej-

r u m {.,..,„ kök. lulan

inackorderingsavgift (hyra).

lnackorderingsavgiflen (hyran) utgör för m å n a d kr. o c h avser: enbart bostad — bostad och värme — bostad, värme o c h delvis kost — helinackordering Omfattar n u angiven avgift även ersättning för p e n s i o n ä r e n s m a k e (maka)? Ja el. nej.

III.

Uppgifter för pensionär, som är intagen å vårdhem eller anstalt.

G. P e n s i o n ä r e n ur intagen å: 1) K o m m u n a l t å l d e r d o m s h e m . P e n s i o n ä r e n avstår hela f o l k p e n s i o n e n till fattigvården. P e n s i o n ä r e n får av f o l k p e n s i o n e n behålla kr. i m å n a d e n . Hela i n a c k o r d e r i n g s k o s t n a d e n betalas av p e n s i o n ä r e n el: a n n a n (dock e j k o m m u n ) med _ _ kr. för m å n a d . 2) Annat å l d e r d o m s h e m , stiftelse el. dylikt (ej p e n s i o n ä r s h e m ) . Den månatliga inackorderingsavgilten är _ kr. 3) Sjukvårds- eller a n n a n liknande anstalt: h e m för k r o n i s k t sjuka, sinnessjukhus, anstalt för sinnesslöa, vanföreanstalt, a n n a n anstalt. I fråga o m »annan anstalt» angives här anstaltens n a m n : _ _. 4) År ä v e n pensionärens m a k e (maka) i n t a g e n å v å r d h e m eller a n n a n anstalt? Ja el. nej. Om så är förhållandet, är m a k e n (makan) i n t a g e n å s a m m a anstalt s o m pensionären? Ja el. nej.

IV.

Uppgift för pensionärer med hemunderstöd år 1943.

II. P e n s i o n ä r e n och m e d h o n o m s a m m a n b o e n d e m a k e ( m a k a ) o c h minderåriga barn h a under 1943 erhållit hemunderstöd av fattigvården, kontant eller in natura, m e d - kr., kommunalt pensionstillskott i hemmet med kr. Därest det varit omöjligt l ä m n a begärda uppgifter, torde a n l e d n i n g e n härtill här angivas:

De nu l ä m n a d e uppgifterna bygga på: 1) upplysningar, s o m lämnats av 2) uppglftslämnarens egen k ä n n e d o m o m förhållandena.

litet el. yrke adress och telefon

Plats for kommitténs anteckningar

Statens offentliga utredningar 1945 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård. Betänkande med förslag till utlänningslag och lag anf omhändertagande av utlänning i anstalt eller förlägg ning. [1]

Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Promemoria med förslag till arrendebestämmelser kommunal jord. [9]

Vattenväsen. Statsförfattning.

Skogsbruk. Bergsbruk.

Allmän statsförvaltning. Industri. Utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga forskninge ordnande. 7. Förslag till åtgärder fir livsmedelsfon ningens ordnande. [6]

Kommunalförvaltning. Stadsplaneutreduingen 1942. 3. Förslag till byggnadslag m. m. [15] Handel och sjöfart. Statens och kommunernas flnansväsen.

Politi. Normalbrandordning för städer, köpingar och municipalsamhällen. [18] Normalbrandordning för landskommuner. Alternativ 1. [19] Alternativ 2. [20]

Kommunikationsväsen. Betänkande med förslag till organisation av en luftfar styrelse m. m. [2] Betänkande rörande Sveriges smalspåriga järnvägar. De: Allmänna synpunkter. [7] Del 2. Blekingenätets j"ä vägar. 18]

Bank-, kredit- och penningväsen. Nationalekonomi och socialpolitik. Betänkande ang. den husliga utbildningen. [4] Betänkande och förslag rörande effektivisering av skyddshemselevernas eftervård m. m. [10] Utredningar ang. ekonomisk efterkrigsplanering. 8. [11] _ Investeringsutredninuens betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/4G av statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten. [12] Bilagor. [13] Socialpolitikens ekonomiska verkningar. [14] Statsmakterna och folkhushållningen under den till följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del 5. Tiden juli 1943—juni 1944. [17] Socialvårdskommitténs betänkande. 10. Statistisk undersökning ang. folkpensionärernas bostadsförhållanden m. m. [23] Hälso- och sjukvård.

Allmänt näringsväsen.

Försäkringsväsen.

Kyrkoväscii. Undervisningsväsen. Andlig odling i övri Betänkande med utredning och förslag ang. yrkesutbi ning av sjöfolk av manskapsgrad samt åtgärder till jande av sjöfolkets allmänna och medborgerliga b ning. [ö] Betänkande med förslag till nyorganisation av kyrkoi sikerbefattningarna m.. m. Del 1. [IG] Ungdomen och nöjeslivet. Ungdomsvfa-dskommitténs tänkande del 3. [22]

Försvarsväsen. Betänkande rörande särskilda åtgärder vid återförandet civil verksamhet av till beredskapstjänstgöring inka personal. [31 BetÄnkande och förslag rörande upplysningsverksam om och inom försvaret. [21] Utrikes ärenden. Internationell rätt.

Stockholm 1945. K. L. Beckmans Boktryckeri. 294 45