Rationalitetsvariationerna inom det svenska jordbruket utredning

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

5 - o . LL, o

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1946:47 JORDBRUKSDEPARTEMENTET

RATIONALITETSVARIATIONERNA INOM DET SVENSKA JORDBRUKET

Utredning

på

uppdrag

kommitté

av 1942 års verkställd

av

P R O F E S S O R L. N A N N E S O N

S T O C K H O L M 1 9

jordbruks-

Statens offentliga utredningar 1946 K r o n o l o g i s k

f ö r t e c k n i n g

23. Socialvårdskommitléns betänkande. 12. Utredning och Betänkande angående rundradion i Sverige. Dess akförslag angående moderskapsbidrag. Beckman. 115 s. j tuella behov och riktlinjer lör dess framlida verksamhet. Norstedt. 167 s. K. 24. Kommitténs för partiellt arbetsföra betänkande. 1. Dödföddheten och tidigdödligheten i Sverige. Dess Förslag till effektiviserad kurators- och arbetsförsamband med nativiletsmiiiskningen och dess förhålmedlingsverksamhet för partiellt arbetsföra m. m. Kataiog- o. Tidskriftstryck. 200 s. S. lande vid olika former av förlossningsvård samt dess socialmedicinska och befolkningspoliliska beiydeise. 25. Betänkande med förslag till lag med särskilda bestämmelser om uppfinningar m. m. av beiydeise lör Av C. Gyllenswärd. Beckman. 115 s. 5. rikets försvar. Norstedt. 37 s. J u . Belänkande med förslag till ändrade grunder för Betänkande angående tjänstepensionsförsäkringens or2G. flottningslagstiltningen m. ni. HBeggstrom. 99 s. J o . ganisation. Marcus. 71 s. H. . j Betänkande med förslag angående uniformspliklens Belänkande med förslag till investeringsreserv for 27. omfattning för viss personal vid försvarsvasendel. budgetåret 1916/47 av statliga, kommunala och statsV. Petterson. 59 s. F ö . understödida anläggningsarbeten. Marcus, vij, 378 s. Betänkande om barnkostnadernas fördelning med förslag angående allmänna barnbidrag m. m. V. 1 elBiiagor till betänkande med förslag till investeringsterson. 351 s. S. reserv för budgetåret 1946/47 av statliga, kommunala Belänkande om barnkostnadernas fördelning med föroch statsunderstödda anläggningsarbeten. Marcus. slag angående allmänna barnbidrag m. m. Bilagor. 95 s.- F i . Beckman. 153 s. S. 29, HJ43 å r s jordbrukstaxeringssakkunniga. Betänkande med förslag till ändrade bestämmelser i fråga om Betänkande och förslag rörande åtgärder för alt betaxering av inkomst av' jordbruksfastighet samt_ lag gränsa antalet konlraktsanstälit manskap mom krigsom jordbruksbokföring. Marcus. 281 s. 3 bil. F i . makten. Beckman. 136 s. Fö. Socialulbildningssakkunniga. 2. Utredning och for1941 å r s lärarlönesakkunniga. Betänkande med förslag rörande statsvetenskapliga examina m. m. Hseggslag till boställsordning för folkskolans lärare m. m. ström. 127 s. E. Marcus. 146 s. F i . 1910 å r s skolutrednings betänkanden och utrednin1945 års universitetsberedning. 1. Docentinslilulionen. gar. 6. Skolans inre arbete. Synpunkter på fostran och undervisning. Idun. 194 s. E. Hxggslröm. 62 s. E. Betänkande med förslag till förordning angående Betänkande med förslag till omorganisation av vägallmänt kyrkomöte m. m. rkeggström. 161 s. E . och vattenbyggnadsstyrelsen m. m. kalalog- o. l i d Försäkringsutredningen. Förslag till lag om försäkskriftstryck. 217 s. K. ringsrörelse m. m. 1. Lagtext. Norstedt, iv, 150 s. H. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar. Försäkringsutredningen. Förslag till lag om försak-i 4. Skolpliktstidens skolformer. 2. Folkskolan. A. Allringsrörelse m. m. 2. Motiv. Norstedt, vj, 441 s. H män del. Idun. 341 s. E. Statsmakterna och folkhushållningen under den till följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del 6. 12. Betänkande om tandläkarutbildningens ordnande m. m. Del 1. Beckman. 216 s. E . Tiden juli 1944—juni 1945. Idun. 476 s. Fo. I 36. Parlamentariska undersökningskommissionen angåInvesteringsutredningens betänkande med utredning 13. ende flyktingärenden och säkerhetstjänst. 1. Betänrörande personal- och matericlresurser m. m. för gekande angående flyktingars behandling. Beckman. nomförande av elt arbetsprogram enligt av utrednin500 s. S. ," ' .'„ T,_ , gen tidigare framlagt förslag. Marcus. 72 s. Fi. 37. Socialvårdskommitténs betänkande. 13. Forslag an14. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar. gående folkpensioneringens administrativa handha4. Skolpliktstidens skolformer. 4. Realskolan. Prakvande m. m. V. Petterson 114 s. S. _ tiska linjer. Idun. 193 s. E. Betänkande med förslag rörande officersutbildningen 15. 1940 å r s skolutrednings belänkandcn och utredningar. inom armén m. m. Hxggström. xiij, 504 s. F ö . 4. Skolpliktstidens skolformer. 2. Folkskolan. B. t o r Den svenska växtodlingens utvecklingstendenser saml slag till undervisningsplaner. Idun. 253 s. E. dess inriktande efter kriget. Idun. 106 s. J o . 16. Betänkande angående forsknings- och försöksverkBetänkande angående hantverkets och småindu samheten på jordbrukets område i Norrland. V. Petstriens befrämjande. Marcus. 192 s. H. terson. 133 s. Jo. Betänkande med förslag till skogsvårdslag m. m 17. Den familjevårdande socialpolitiken. Beckman. 132 Marcus. 430 s. Jo. s S. Riktlinjer för den framtida jordbrukspolitiken. Del 1 18. PM angående utvecklingsplancring på jordbrukets Idun. 282 s. J o . 19. område. Marcus. 252 s. J o . Betänkande med förslag till verkstadsorganisatioi Betänkande med förslag rörande den ekonomiska för vägoch vattenbyggnadsväsendet. Sv. Trycker försvarsberedskapens framtida organisation. Idun. , • . •11 AB. (2) 105 s. K. 20. 92 s. Fo. Sakkunniga angående arbetsförmedlingens organisa Betänkande angående den centrala organisationen tion Del 1. Den offentliga arbetsförmedlingen unde av det civila medicinal- och veterinärväsendet. Idun. krigsåren. V. Petterson. 390 s. Fi. . . . ., 21. 361 s. S. Betänkande med förslag till åtgärder for framjand Betänkande med utredning och förslag angående ratav ridhästaveln m. m. Norstedt. 94 s. Fö. 22. ten till arbetstagares uppfinningar. Norstedt. 71 s. J u . Riktlinjer för den framtida jordbrukspolitiken. Del'. Betänkande med förslag till ordnande av kreditgivIdun. 606 s. J o . , . . ., nings- och rådgivningsverksamhet för hantverk och Rationalitetsvarationerna inom det svenska jordbn småindustri samt bildande av företagarnämnder. ket. Av L. Nanneson. Idun. 84 s. J o . Marcus. 144 s. H.

Anm Om särskild tryckort ej angives, år tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelseboks\TveiSa\iU de dejartemen , under vilket utredningen avgivits, t. ex. E, - ecklesiastikdepartementet, Jo. jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg for varje departement.

STATENS OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

1946:47

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

RATIONALITETSVARIATIONERNA INOM DET SVENSKA JORDBRUKET

Utredning på uppdrag av 1942 års jordbrukskommitté

verkställd av

PROFESSOR L. NANNESON

STOCKHOLM 1946 IDUNS TRYCKERIAKTIEBOLAG, ESSELTE AB

INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid. Skrivelse till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Jordbruksdepartementet

....

5 Inledning

7 Undersökningsmaterialets omfattning och beskaffenhet

10 Metodik och terminologi

12 Sambandet mellan brukningsdelarnas storlek och rationalitetsgraden

15 Lanthushållningens resultat

16 Hela hushållningens ekonomiska resultat

27 Korrigerade resultat med hänsyn till fastigheternas marknadspris samt de aktuella byggnadskostnaderna

34 Rationalitetsvariationer inom samma storleksgrupper

38 Sammanfattande synpunkter

49 Efterskrift

41 Huvudtabeller

Till Herr Statsrådet

och Chefen för Kungl.

Jordbruksdepartementet.

Genom beslut den 10 mars 1944 förordnade Kungl. Maj:t, efter framställning från 1942 års jordbrukskommitté, professorn vid Kungl. Lantbrukshögskolan Ludvig Nanneson att som särskild sakkunnig biträda kommittén vid utförandet av utredningar rörande de krav, som borde uppställas på ett rationellt jordbruk. Jordbrukskommittén får nu vördsamt överlämna en av Nanneson efter samråd med kommittén verkställd utredning angående rationalitetsvariationerna inom det svenska jordbruket. Stockholm den 27 juni 1946. 1942 års jordbrukskommitté BO HAMMARSKJÖLD. C. H.

Nordlander.

Inledning. Såsom ledande princip för jordbrukspolitikens utformning har uttalats, att det rationellt bedrivna jordbruket bör beredas sådana villkor, att den i detta sysselsatta arbetskraften kan uppnå en lönenivå och levnadsstandard, som är likvärdig med övriga jämförbara yrkesgruppers. Vid realiserandet av denna princip inställer sig i första hand spörsmålet om vilka krav, som skäligen kunna ställas på ett rationellt jordbruk. För besvarandet av detta spörsmål kräves i första rummet en närmare precisering av själva begreppet rationellt jordbruk. Det är vidare nödvändigt att finna en metod, som gör det möjligt att genomföra en gradering av jordbruket efter dettas mer eller mindre rationella bedrivande. När ett företag betecknas som mer eller mindre rationellt kan man taga sikte på den större eller mindre effektivitet, varmed de i företaget använda produktionsfaktorerna utnyttjas. Ju effektivare dessa utnyttjas, ju större produktmängder som utvinnas per enhet använda produktionsmedel, desto rationellare kan driften sägas vara och vice versa. Men man kan också taga sikte på lönsamhetsgraden och säga, att ju mera lönande produktion desto rationellare är driften. I stora drag sammanfalla dessa båda synpunkter. En högre teknisk effektivitet ger dock icke alltid högre lönsamhet. En lägre effektivitet vid produktionsmedlens utnyttjande betyder icke heller alltid, att produktionen är mindre lönande. Vid en relativt låg teknisk effektivitet men gynnsamt förhållande mellan produkt- och produktionsmedelpriser kan företagets lönsamhet exempelvis bli större än vid en något högre teknisk effektivitet men med ofördelaktigare prisrelationer. I stort sett kan man dock utgå ifrån, att ju effektivare de olika produktionsmedlen utnyttjas, desto mera lönande blir produktionen. Vid oförändrad relation mellan produkt- och produktionsmedelspriserna bör lönsamheten nära nog stå i direkt proportion till det tekniska utbytet per enhet produktionsmedel. En rationalitetsgradering av jordbruksföretagen efter den tekniska effektiviteten låter sig icke genomföra. Med den för jordbruket karakteristiska mångsidigheten såväl i produktionens sammansättning som beträffande de använda produktionsmedlen är det uteslutet att beräkna ett för hela jordbruksföretaget gemensamt mått på det tekniska utbytet, att beräkna en generalnämnare för den tekniska effektiviteten av produktionen i dess helhet.

8 Även där en välordnad bokföring föreligger är det endast möjligt att på enstaka punkter fastställa den tekniska effektiviteten, t. ex. beträffande produktmängden per arbetstimme och mjölkutbytet per foderenhet. Det återstår då att som underlag för en rationalitetsgradering i jordbruket använda lönsamheten och dess växlingar. Bäst vore onekligen, om man härvid kunde utgå från kostnaderna per produktenhet vid olika jordbruksföretag under precis samma förutsättningar beträffande prisläget å produktionsmedlen. Ju lägre produktionskostnaderna per enhet under dessa förutsättningar äro, desto rationellare bör nämligen jordbruket kunna anses vara. Ju högre produktionskostnaderna äro under samma förutsättningar, desto mindre rationellt. Med det föreliggande undersökningsmaterialet över jordbrukets lönsamhet låter det sig emellertid icke heller göra att beräkna produktionskostnaderna per enhet av jordbrukets skilda slutprodukter, ej heller en gemensam nämnare för dessa kostnader. Vad som låter sig göra är fastställandet av den genomsnittliga produktionskostnaden i procent av slutprodukternas totala värde, den s. k. produktionskostnadsprocenten (jfr sid. 13). Vid den följande undersökningen över rationalitetsvariationerna i det svenska jordbruket kommer också rationalitetsgraderingen att i huvudsak anslutas till nämnda produktionskostnadsprocent. Såsom mått å rationalitetsgraden vid olika jordbruksföretag har denna produktionskostnadsprocent emellertid vissa brister. Vid samma produktionskostnad per enhet slutprodukter blir produktionskostnadsprocenten sålunda lägre vid ett högre genomsnittligt produktpris än vid ett lägre sådant, utan att driften därför behöver vara rationellare. Med den prisdifferentiering till det mindre jordbrukets favör, som genomförts i samband med del s. k. producentbidraget, blir alltså den beräknade produktionskostnadsprocenten i anslutning härtill något för gynnsam vid det mindre jordbruket i jämförelse med det medelstora och större. Även i andra hänseenden kan produktionskostnadsprocenten givetvis påverkas av faktorer och förhållanden, som icke direkt sammanhänga med en mer eller mindre rationell drift. Såsom exempel kan anföras tillfälliga variationer i skördeutfallet och i avkastningen från djurstallarna, variationer som ej stå i direkt samband med förtjänster eller brister i fråga om produktionens planläggning. Vid den följande diskussionen av det föreliggande undersökningsmaterialet skola emellertid störande inflytelser av dylik art så vitt möjligt beaktas. Vid användandet av produktionskostnadsprocenten såsom mått på rationalitetsgraden i jordbruket måste det vidare beaktas, att en i jämförelse med andra jordbruksföretag högre produktionskostnadsprocent i det enskilda fallet icke nödvändigt behöver betyda att driften i och för sig är mindre rationellt genomförd. Att produktionskostnadsprocenten är högre och driften mindre lönande kan utom av förut antydda tillfälliga orsaker även sammanhänga med i och för sig ogynnsammare förutsättningar för en billig pro-

9 duktion. Som sådana ogynnsamma förutsättningar kan nämnas mindre avkastningsrik jord, ofördelaktigare arrondering och större svårigheter att effektivt utnyttja den mänskliga arbetskraften på grund av alltför liten areal å brukningsdelarna i fråga. En rationalitetsgradering efter de relativa produktionskostnadernas höjd kommer sålunda att föra även sådana jordbruksföretag i en lägre rationalitetsklass, vilka på grund av dylika ogynnsamma tekniska förutsättningar redovisa höga produktionskostnader och detta även om vederbörande jordbrukare i och för sig äro aldrig så duktiga. Att ett jordbruksföretag kommer i en låg rationalitetsklass kan alltså sammanhänga både med en sämre anpassning av produktionen till de givna förutsättningarna och med att produktionsförutsättningarna i och för sig äro så ogynnsamma att — även vid bästa möjliga anpassning av driften till dessa — produktionskostnaderna bli allt för höga. Det är givetvis av stort intresse, om man i det särskilda fallet kan påvisa, i vad mån en hög produktionskostnadsprocent kan antagas sammanhänga mera med den ena eller den andra av dessa orsaker. I den utsträckning det är möjligt skall detta spörsmål även beaktas i den följande framställningen. Vare sig man använder produktionskostnadernas relativa höjd eller något annat mått på rationalitetsgraden i jordbruket, skall en närmare undersökning visa, att rationalitetsvariationerna i detta äro synnerligen stora. Skillnaden mellan det mest och minst rationella jordbruket är mycket betydande och alla gradationer mellan dessa ytterligheter äro mer eller mindre talrikt representerade. Det är under dylika förhållanden tämligen meningslöst att söka dela in samtliga jordbruksföretag i tvenne grupper och beteckna den ena som rationell, den andra som icke rationell. Det kan endast bli frågan om olika rationalitetsgrader. Gäller det att närmare precisera vilka krav på jordbrukets rationalitetsgrad, som vid en viss tidpunkt skäligen böra uppställas för att det jordbruk, som fyller dessa krav, skall beredas viss statlig garanti vid regleringen av jordbrukets produktprisnivå i syfte att göra jordbruket i fråga konkurrenskraftigt med andra näringar, måste det också uppmärksammas att kraven i det nämnda hänseendet i hög grad påverkas av vilka anspråk som samtidigt ställas på jordbruksproduktionens omfattning. Ju högre krav som ställas på rationalitetsgraden ( = låga produktionskostnader) desto starkare måste jordbruksproduktionen begränsas, desto flera jordbruksföretag komma under lönsamhetsgränsen och desto större del av den nuvarande jordbruksbefolkningen måste överföras i annan verksamhet. Men å andra sidan — ju större anspråk som ställas på uppehållandet av en viss jordbruksproduktion (t. ex. ur beredskapssynpunkt), desto lägre måste kraven ställas på den lägsta rationalitetsgrad, som beräknas böra erhålla full täckning av produktionskostnaderna. Desto högre pris måste alltså även betalas för jordbrukets produkter, för att produktionen även vid denna lägre rationalitetsgrad skall bli lönande. Med den fortgående utvecklingen inom jordbruket

10 kommer härtill vidare, att en rationalitetsgrad, som är skälig vid en viss tidpunkt, efter hand kan komma att överskridas av så många jordbruk, att minimikraven på ett rationellt jordbruk kunna höjas. Även andra förhållanden kunna föranleda, att frågan om minimikraven på jordbrukets rationalitetsgrad från tid till tid måste upptagas till omprövning. Föreliggande utrednings uppgift är att så ingående och allsidigt som möjligt belysa de för närvarande föreliggande variationerna i jordbrukets mer eller mindre rationella bedrivande och därigenom ge ett underlag för bedömande av de krav, som ur skilda synpunkter skäligen böra ställas på den rationalitetsgrad, vid vilken jordbruket bör erhålla full täckning för sina produktionskostnader och beredas sådana villkor, »att den i detta sysselsatta arbetskraften kan uppnå en lönenivå och levnadsstandard, som är likvärdig med övriga jämförbara yrkesgruppers». För belysande av rationalitetsvariationerna i jordbruket har undersökningsmaterialet från lantbruksstyrelsens representativa jordbruksekonomiska undersökning för åren 1939—1943 utnyttjats. I nästa avsnitt lämnas en översikt över detta materials omfattning och beskaffenhet. En sammanställning och analys av materialet lämnas i de följande kapitlen, varvid sambandet mellan brukningsdelarnas storlek och rationalitetsgraden samt även mellan denna och övriga viktiga faktorer närmare behandlas.

Undersökningsmaterialets omfattning och beskaffenhet. Lantbruksstyrelsens representativa jordbruksekonomiska undersökning påbörjades i juli 1939. För närvarande (april 1944) föreligger material från 4 bokföringsår, nämligen 1939-1940 omfattande 1241 brukningsdelar och 36 537 ha jordbruksjord 1940-1941 » 1196 » » 42 033 » » 1941-1942 » 1 2 0 1 i » 42 514 » » 1942-1943 » 933 • » 28 331 » »>

Resultaten från undersökningarna för de särskilda åren äro publicerade i »Räkenskapsresultat från svenska jordbruk», meddelande från Kungl. Lantbruksstyrelsen nr 323, 325, 328 och 329 (det senare preliminära räkenskapsresultatet för 1942—1943). I undersökningsmaterialet äro rikets samtliga län representerade. De anslutna brukningsdelarna ha med biträde av vederbörande hushållningssällskap utvalts så, att de skulle bli i möjligaste mån representativa för jordbruket i olika storleksgrupper och produktionsområden. Utförda jämförelser mellan medelskördarna vid de kontrollerade brukningsdelarna och i den officiella skördestatistiken redovisade medelskördar för hela landet ha dock visat, att de bättre skördeklasserna äro något överrepresenterade vid de kontrollerade brukningsdelarna. Medelskördarna pr ha vid dessa äro så-

11 lunda något högre än motsvarande riksmedeltal. Samtidigt är taxeringsvärdet pr ha åker vid de kontrollerade brukningsdelarna omkring 11 % högre än riksmedeltalet. Det är även antagligt att dessa brukningsdelar i medeltal sett representera en något högre rationalitetsgrad (lägre produktionskostnadsprocent) än jordbruket i allmänhet, ett förhållande som givetvis bör beaktas vid materialets bedömning. Det bör även uppmärksammas, att skördeutfallet varit synnerligen varierande under ifrågavarande 4-årsperiod. Växlingarna i detta hänseende belysas av följande relativtal för den totala årsskörden från hela landet enligt den officiella skördestatistiken (1936—1940 = 100). 1939 1940 1941 1942

105-0 76-7 63-9 90-3

I medeltal för de 4 åren låg totalskörden 16 % under motsvarande medelskörd för 5-årsperioden 1936—1940. Även prisläget varierade mycket starkt under 4-årsperioden 1939—1943, såsom närmare belyses av nedanstående relativtal (1935—1937 = 100). Produkter

Arbetslöner

Förnödenheter

1939-1940 1940-1941 1941-1942 1942-1943

126 158 183 184

128 144 161 171

119 140 157 196

1939-1943

153 Det under 4-årsperioden starkt varierande skördeutfallet och konjunkturläget försvårar givetvis i hög grad direkta jämförelser mellan jordbrukets ekonomiska resultat vid olika brukningsdelar och för skilda områden. Även om jordbruket i sin helhet genom högre produktpriser fick full kompensation för den nedsatta skörden under 1940, 1941 och 1942, var prisförbättringen dock mycket olika effektiv i skilda produktionsområden och vid olika driftsinriktning. Särskilt 1940 och 1941 varierade skördeutfallet synnerligen starkt i olika landsdelar och för olika odlingar. Å brukningsdelar, som dessa år uppnådde medelgod eller nära medelgod skörd, redovisas i regel synnerligen god lönsamhet. Vid brukningsdelar återigen med lågt skörderesultat eller nästan missväxt under samma år, blev det ekonomiska resultatet trots de höga produktpriserna synnerligen ogynnsamt. Även om dessa variationer i viss mån utjämnas i 4-års-medeltalen, kvarstår dock det starkt växlande skördeutfallet som en störande faktor vid analysen av det föreliggande materialet. Nödig uppmärksamhet skall också ägnas detta förhållande vid den följande diskussionen av undersökningsresultaten. De kontrollerade brukningsdelarna ha i det följande tabellmaterialet uppdelats på 5 olika produktionsområden enligt den av statistiska centralbyrån tillämpade indelningen av landet i naturliga jordbruksområden.

12 Dessa produktionsområden äro: Ssl-området = Skåne-Hallands slättbygder. Smb» = Sydsvenska mellanbygden. Msl» = Mellersta Sveriges slättbygder, omfattande Öland, Gotland, Östgötaslätten, Vänerslätten, samt Mälar- och Hjälmarbygden. Msk» = Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder. jV» = Norra Sverige, d. v. s. hela Norrland (utom Gästrikland), norra Värmland samt mellanbygden och fjällbygden i Kopparbergs län. Efter brukningsdelarnas storlek har uppdelning skett i 7 olika storleksgrupper, varvid arealen åker vid de olika brukningsdelarna lagts till grund enligt följande schema. I åkerareal II » III »> IV • V » VI » VII »

2 - 1 - 5-0 ha 5 - 1 - 10-0 » 1 0 - 1 — 20-0 » 20-1— 30-0 i 30.1— 50-0 » 50-1-100-0 » över 100-0 »

Metodik och terminologi. Innan resultaten av undersökningen framläggas i de följande avsnitten skall en kort översikt i ett sammanhang lämnas angående vid denna tillämpade metoder. I samband härmed skola också de använda termerna i korthet definieras. Vid samtliga anslutna brukningsdelar har bokföringen omfattat kontroll över lanthushållningens ekonomiska resultat. För storleksgrupperna I—V har bokföringen emellertid även redovisat jordbrukarfamiljernas hushållning i övrigt, så att de totala inkomsterna från såväl lanthushållning som skog och övriga inkomstkällor samt familjernas förbrukning kunnat fastställas. Resultaten från lanthushållningen angives i de följande tabellerna i medeltal per hektar jordbruksjord. Med jordbruksjord förstås åker plus äng och betesmark reducerad till åker efter den relativa skördeavkastningen i förhållande till åkern å resp. brukningsdelar. Lantbrukskapital. Fastighetsvärdet har under hela perioden upptagits enligt taxeringsvärdet å jordbruksjorden vid 1938 års fastighetstaxering. Driftskapitalet, d. v. s. kreatur, döda inventarier och förråd, har bokförts till det aktuella saluvärdet, försiktigt uppskattat. Lanthushållningens bruttoavkastning är värdet av lanthushållningens under bokföringsåret framställda s/ufprodukter, vare sig dessa försålts, levererats till jordbrukarfamiljen, till arbetspersonalen såsom stat, till andra

13 grenar av hushållningen (t. ex. dragarbete för skogen) eller ingått som ökning av värdet å kreatur och förråd vid årets slut. Till familj och arbetspersonal levererade produkter ha värderats efter marknadspriset (partipriset) vid egendomen. Bostädernas hyresvärde, som också ingår i bruttoavkastningen, har upptagits enligt av vederbörande taxeringsnämnder fastställda normer. Lanthushållningens driftskostnader omfatta å årets drift belöpande kontanta utgifter, nödiga avskrivningar å byggnader, grundförbättringar, kreatur och döda inventarier, eventuell minskning av förråd (t. ex. konstgödsel och fodermedel), naturaprestationer till lantbrukets arbetare, prestationer från andra grenar till lanthushållningen (t. ex. virke från skogen, kostdagar från hushållet) samt skälig ersättning för av ägaren och hans familj utfört arbete i lanthushållningen. Utgifter för nyanläggningar, t. ex. nybyggnader, ha däremot icke bokförts som driftskostnader under året, ej heller ränta å gäld eller ränteanspråk på familjens egen i lanthushållningen nedlagda förmögenhet. Familjens arbete har i den löpande bokföringen redovisats i timmar. Av brukaren själv utfört manuellt arbete har värderats efter gällande lönevillkor för lejda statavlönade jordbruksarbetare. Av övriga familjemedlemmar utfört manuellt arbete har värderats efter under året gällande lönevillkor för tjänare i husbondens kost. Till jordbrukarfamiljens ersättning för manuellt arbete har adderats skälig driftsledarelön, vilken i anslutning till kostnaderna för lejd driftsledarepersonal vid större jordbruk uppskattats till 2-0 å 2-2 % av taxeringsvärdet å brukningsdelens jordbruksjord. Såsom mått på lanthushållningens lönsamhet anföres: Nettoavkastningen i kr. per ha, d. v. s. skillnaden mellan bruttoavkastning och driftskostnader. Förräntningsprocenten, d. v. s. nettoavkastningen i procent av hela lantbrukskapitalet. Nettoavkastningsdifferensen i kr. per ha, d. v. s. skillnaden mellan nettoavkastningen och normala ränteanspråk å lantbrukskapitalet, vilka anspråk för hela 4-årsperioden beräknats efter en räntefot av 4 %. Produktionskostnadsprocenten, som anger produktionskostnaderna för hela bruttoavkastningen av växt- och djurprodukter i procent av det uppnådda värdet å dessa produkter. Produktionskostnadsprocenten beräknas enligt formeln: (bruttoavkastning av växt- och djurprodukter — nettoavkastningsdifferensen): (0-01 X bruttoavkastningen av växt- och djurprodukter). Detta procenttal är såsom förut anförts av särskilt intresse såsom mått på driftens rationalitetsgrad. Av detsamma framgår direkt med huru många procent produktionskostnaderna över- resp. understiga det totala värdet av lanthushållningens bruttoavkastning av växt- och djurprodukter. Undersökningsmaterialet gör det däremot icke möjligt att fastställa produktionskostnaderna per enhet av olika produktslag.

14 För att belysa den större eller mindre effektivitet varmed den mänskliga arbetskraften utnyttjats inom olika storleksgrupper och områden angives dels den faktiska arbetsförbrukningen i fullgoda manstimmar (mt) pr ha, varvid ackordsarbete och arbete av kvinnor och barn omräknats till mt efter den relativa kostnaden, dels ett beräknat normalt arbetsbehov i mt per ha. Den bokförda arbetsförbrukningen i procent av det beräknade normala arbetsbehovet betecknas arbetsförbrukningsindex. Det normala arbetsbehovet har beräknats efter arealanvändningen och kreatursantalet per ha inom resp. grupper samt med användandet av vissa normaltal per ha för olika odlingar och per kreatursenhet. De använda normaltalen, som grundats på en specialundersökning å brukningsdelar med detaljerad arbetsbokföring och god arbetsekonomi, äro följande: per hektar brödspannmål 90 mt, övrig spannmål 70 mt, potatis och foderrotfrukter 400 mt, sockerbetor 680 mt, handelsväxter 100—300 mt, slåttervall 60 mt, grönfoder 50—90 mt, slåtteräng 40 mt, betesäng 20 mt, helträda 40 mt, höstplöjd areal 16 mt, pr kreatursenhet 140 mt och för övrigt arbete i lanthushållningen 45 mt pr ha. Resultaten från hela den ekonomiska hushållningen angives i det följande tabellmaterialet i medeltal pr jordbrukarfamilj ( = brukningsdel). Skuldfri inkomst pr familj är den totala inkomsten från lanthushållning, skog och övriga inkomstkällor utan avdrag för gäldräntor eller eventuella arrendeavgifter. Skuldfri inkomst från lanthushållningen är vad som återstår av bruttoavkastningen från denna efter avdrag av alla driftskostnader utom den bokförda ersättningen för familjens eget arbete i lanthushållningen. Denna inkomst anger alltså vad som verkligen erhållits som arbetslön för familjen jämte nettoavkastning. Skuldfri inkomst från skogen omfattar på motsvarande sätt samtliga intäkter för försålda eller å brukningsdelen använda skogsprodukter minus kostnader för lejt arbete och andra direkta kostnader för skogen. Värdet aveget dragararbete i skogen har även bokförts som kostnad för denna och ingår i lanthushållningens bruttoavkastning. Inkomstsaldot från skogen är alltså under året uttaget rotvärde plus ersättning för familjens eget arbete i skogen. Inventering av virkesvärdet på rot vid årets början och slut har tyvärr icke kunnat genomföras. Inkomsten från övriga inkomstkällor är i huvudsak ersättning för av familjen utfört arbete utanför brukningsdelen (arbetsförtjänster). Under denna rubrik ingår emellertid även värdet av arbete som av familjen utförts för nyanläggningar (nybyggnader, grundförbättring, nyodling) samt för mattagningsarbete, då kostdagar utgått till lejd arbetspersonal och ifrågavarande matlagning utförts av husmodern eller andra medlemmar av familjen. Nettoinkomst per familj är den skuldfria inkomsten minus gäldräntor och arrendeavgifter.

15 Familjens förbrukning. Under denna rubrik redovisas dels på familjen belöpande hushållskostnader, d. v. s. värdet av såväl inköpta som från brukningsdelen levererade livsmedel, dels kostnaderna för övrig förbrukning, d.^ v. s. bostadshyra, bränsle, kläder och övriga förbrukningsartiklar, hälsovård, barnens uppfostran, personliga tjänare och andra personliga utgifter samt inkomst- och förmögenhetsskatt. Värdet av förbrukade egna lantbruksoch skogsprodukter har, såsom förut anförts, upptagits efter marknadspriset (partipriset) vid gården, bostadshyran efter av vederbörande taxeringsnämnder fastställda normer. Vid omräkning av förbrukningens storlek pr konsumtionsenhet har följande skala använts: vuxen man = 1 - 0 , vuxen kvinna = 0-8, barn = 0'3—0'8 enheter. Nettoöverskottet är skillnaden mellan nettoinkomsten och värdet av familjens förbrukning och anger sålunda huru mycket av nettoinkomsten som sparats. Nettoinkomstens storlek pr familj ger inget direkt uttryck för hur lönande verksamheten varit, därför att såväl familjens egna arbetsinsatser som dess i företaget investerade egna kapital kunna variera inom mycket vida gränser vid olika brukningsdelar och i olika storleksgrupper. För att närmare belysa lönsamhetsgraden anföres nettoinkomstkvoten. Denna anger nettoinkomsten i förhållande till en beräknad »normal nettoinkomst». Såsom normal nettoinkomst har upptagits den bokförda ersättningen för familjens arbete enligt gällande lönenivå för motsvarande arbetsprestationer av lejd arbetskraft plus normal ränta (4 procent) å familjens egen i företaget investerade förmögenhet. Dessa senare räntekrav har beräknats så, att från 4 procents ränta å hela lantbruks- och skogskapitalet (fastighetskapitalet enligt taxeringsvärdet) dragits gäldränta och eventuella arrendeavgifter, varefter återstoden betraktas som normala räntekrav å den egna förmögenhetsinsatsen i företaget.

Sambandet mellan brukningsdelarnas storlek och rationalitetsgraden. För alt få en riktig uppfattning om jordbruksnäringens ekonomiska förhållanden måste man beakta icke blott resultaten från den egentliga lanthushållningen utan även jordbrukarfamiljernas ekonomiska hushållning i övrigt. Särskilt är detta nödvändigt vid de mindre brukningsdelarna, där inkomsten från förvärvskällor utanför lanthushållningen ofta är av stor ekonomisk betydelse. På grundval av det föreliggande undersökningsmaterialet ha de viktigaste resultaten från lanthushållningen för varje storleksgrupp och produktionsområde sammanställts i huvudtabellerna I—VI efter texten. Motsvarande resultat över jordbrukarfamiljens samtliga inkomster

16 och förbrukning äro sammanförda i huvudtabellerna VII—XI. Samtliga i dessa huvudtabeller anförda resultat äro aritmetiska medeltal för 4-årsperioden 1939—1943. På grundval av materialet i de nämnda huvudtabellerna har i de följande texttabellerna beräknats vägda medeltal för hela landet för varje särskild storleksgrupp. Härvid har som vägningstal beträffande lanthushållningens resultat använts den totala åkerarealen i resp. områden inom varje storleksgrupp, såsom denna areal redovisas i 1937 års jordbruksräkning. Beträffande medeltalen för jordbrukarfamiljens inkomster och förbrukning ha på motsvarande sätt såsom vägningstal använts det totala antalet brukningsdelar i resp. storleksgrupper och områden enligt samma jordbruksräkning. Den totala åkerarealens liksom brukningsdelarnas procentuella fördelning på olika storleksgrupper och områden redovisas i tabell 1, som alltså ger en översikt över de vid dessa medeltalsberäkningar använda vägningstalen. De vägda medeltalen för de skilda storleksgrupperna påverkas i hög grad av den starkt skiftande fördelningen på mindre, medelstora och större brukningsdelar i landets olika områden. I de minsta storleksgrupperna kommer huvudparten av såväl åkerarealen som antalet brukningsdelar på Msk- och N-områdena (jfr tabell 1), varför de vägda medeltalen för hela landet i dessa grupper komma att domineras av resultaten från dessa båda områden. Storbruksgrupperna äro däremot starkast representerade i slättbygdsområdena i södra och mellersta Sverige, vilka områden alltså komma att särskilt starkt påverka de vägda medeltalen för dessa grupper. Det har därför ansetts lämpligt att vid sidan om dessa medeltal även på vissa punkter anföra s. k. sfandarc/medeltal, varvid som vägningstal använts den genomsnittliga fördelningen av åkerarealen resp. antalet brukningsdelar på olika områden för landet i dess helhet (de kursiverade procenttalen i tabell 1). Härigenom elimineras det inflytande, som den inom varje storleksgrupp växlande fördelningen på olika områden utövar å de vägda medeltalen, och man får ett med hänsyn härtill mera enhetligt material för jämförelse mellan de olika storleksgrupperna inbördes. Lanthushållningens resultat. De viktigaste resultaten från lanthushållningen för de olika storleksgrupperna äro sammanförda i tabell 2. För att belysa icke blott variationerna i lönsamhet och produktionskostnadernas relativa höjd utan även viktigare orsaker till dessa variationer har det ansetts lämpligt att i tabellmaterialet ge en tämligen fyllig redovisning av lanthushållningens tekniska och ekonomiska resultat i olika hänseenden. Medelskörden pr ha varierar föga i de olika storleksgrupperna enligt de vägda medeltalen men är störst vid storbruken. Detta sammanhänger emellertid med att storbruken förekomma talrikast i de bördigaste jordbruks-

17 Tabell 1.

Åkerarealens och brukningsdelarnas fördelning på olika områden och storleksgrupper. Ssl

Åkerareal

Smb

Msl

Msk

i % av den totala åkerarealen vid brukningsdelar

Grupp I . . . II.. III. IV. V.. VI. VII. Samtliga Brukningsdelar

Samtliga

över 2,0 hektar

Summa åker.

0-35 0-97 2-42 1-84 2-06 1-34 1-87

0-37 1-00 1-80 1-04 1-04 0-73 0-92

1-62 4-25 9-33 6-10 6-45 5-76 6-34

5-13 9-14 8-21 2-67 2-06 1-75 1-49

4-05 4-94 2-31 0-37 0-14 0-09 0-06

11-52 20-30 24-07 12-02 11-74 9-67 10-68

10-84

6-90

39-85

30-4.5

11-96

i varje

storleksgrupp.

i % av det totala antalet brukningsdelar

Grupp I. .. IL. III. IV. V. .

N

3-1 4-6 9-8 15-2 17-7

3-2 4-8 7-4 8-7 8-8

13-9 20-1 37-6 50-5 51-6

43-9 45-3 34-9 22-4 17-6

35-9 25-2 10-3 3-2 1-3

100-0 100-0 100-0 100-0 100-0

6-2

5-1

24-3

40-3

24-1

områdena. Enligt standardmedeltalen, som icke påverkas av detta förhållande, är medelskörden störst i grupp I med 2 550 sk-e pr ha, sjunker därefter tämligen regelbundet med stigande egendomsstorlek till lägst 2 140 sk-e i grupp V, för att sedan åter stiga till 2 360 sk-e i grupp VII. Medelskördarna för de olika områdena och storleksgrupperna variera i övrigt inom mycket vida gränser såsom nedanstående sammanställning visar (jfr huvudtabellerna I—VI). Skördeenheter per ha: Grupp 1 II III IV V VI VII

Ssl

Smb

Msl

Msk

N

4 090 3 900 3 440 3 970 3 600 3 840\ 3 260J

2 900 3 030 2 910 2 540

2 240 2 110 2 000 1 940 1 980 /2 070\ (2 300/

2 510 2 400 2 190 2 090 1 940 „2„0

2 020 2 000 1 830 1 720 -

2y2U

£

ZM

Ssl-området redovisar i samtliga storleksgrupper de högsta hektarskördarna, N-området de lägsta eller i runt tal endast ungefär hälften av Sslområdets. Det är vidare anmärkningsvärt, att Msl-området har synnerligen låga skördetal i jämförelse med Msk-området, ett förhållande som emellertid i stor utsträckning sammanhänger med att det förra området drabbades hårdare av 1940 och 1941 års för skördeutfallet ogynnsamma väderleksförhållanden. Det är dock icke uteslutet, att brukningsdelarna med gynnsammare jordmån och produktionsförutsättningar i övrigt även äro något svagare representerade i undersökningsmaterialet från Msl-området än i Mskområdet. 2—616669. N.

18 Kreatursantalet pr arealenhet är störst i grupp I med 137*5 kreatursenheter pr 100 ha och sjunker mycket starkt och regelbundet till lägst 58*1 enheter i grupp VII. Standardmedeltalen ge på denna punkt i stort sett samma resultat. Lantbrukskapitalet pr ha. De vägda medeltalen påverkas i hög grad av att småbruket är dominerande i de sämre, storbruket i de bättre jordbruksområdena. Enligt standardmedeltalen är fastighetsvärdet pr ha jordbruksjord högst i grupp I med 1 416 kronor, sjunker till lägst 1 085 kronor i grupp V och stiger sedan till 1 199 kronor i grupp VII. Fastighetsvärdet pr ha i resp. områden belyses av följande översikt: Fastighetskapital, Grupp 1 II III IV V VI VII

kr. pr ha:

Ssl

Smb

Msl

Msk

N

2 097 1734 1 772 2 150 1 928 2 057\ 1725/

1323 1 366 1 277 1 175 1 „„,

1 407 1087 997 955 930 / 971\ \1089/

1 216 1113 1 098 1 090 1 002

1 231 1124 1 111 987 -

1141 1141

I Msl-, Msk- och N-områdena är fastighetsvärdet (taxeringsvärdet) störst pr ha i småbruksgruppen och sjunker tämligen regelbundet med stigande egendomsstorlek t. o. m. grupp V. I Ssl- och Smb-områdena är sambandet mellan fastighetskapitalet och brukningsdelarnas storlek mindre framträdande. Vid studiet av ovanstående sammanställning bör det emellertid beaktas, att taxeringsvärdena pr ha vid de mindre brukningsdelarna enligt utförda undersökningar ligga avsevärt lägre i förhållande till saluvärdet under 1938 och följande år än vid de medelstora och större brukningsdelarna. Vi återkomma till detta förhållande i det följande. Driftskapitalet pr ha är störst vid de minsta småbruken och avtager mycket regelbundet med stigande egendomsstorlek. Detsamma gäller i stort sett om det totala lantbrukskapitalet pr ha, vilket enligt standardmedeltalen sjunker från 2 416 kronor i grupp I till något under 1 800 kronor pr ha i de tre största storleksgrupperna. Bruttoavkastningen pr ha är enligt de vägda medeltalen störst i grupp 1 med 745 kronor, lägst i grupp V med 517 kronor för att i grupp VII åter stiga till 575 kronor. Motsvarande standardmedeltal äro resp. 827, 480 och 549 kronor, d. v. s. högre för grupp I, lägre för grupperna V och VII än de vägda medeltalen. Sambandet mellan bruttoavkastningens sammansättning och brukningsdelarnas storlek är ännu starkare framträdande. Bruttoavkastningen av växtprodukter ökas sålunda mycket starkt med stigande egendomsstorlek eller från 66 kronor pr ha motsvarande endast 8'9 procent av hela bruttoavkastningen i grupp I till 269 kronor eller 46*8 procent i grupp VII. Beträffande djurprodukterna är förhållandet det motsatta. Grupp I redovisar

19 Tabell 2. Lanthushållningens resultat 1939—1943. S t o r 1 e k s gr u p p

I Antal bokslut Jordbruksjord pr brukn.-del, ha Medelskörd pr ha, sk-e Kreatursenheter pr 100 ha

II

III

IV

V

VI

VII

HtM$4 M u; 403 1050 1297 765 616 143 285 4-8 8-9 16-1 41-2 26-8 76-8 218-0 2 340 2 340 2 270 2 360 2 310 2 410 2 510 137-5 117-5 96-9 81-3 68-3 59-8 58-1

Lantbrukskapital, kr. pr ha Därav fastighetskapital driftskapital

2 265 1277

2 044 1 154

1 961 1 148

1 951 1197

1 779 1 184

1 820 1233

587 Bruttoavkastning, kr. pr ha Därav växtprodukter djurprodukter

66 603

86 525

116 439

170 369

200 299

249 285

269 282

Nettoförsäljning, kr. pr ha D:o i % av bruttoavkastningen

479 64-3

497 75-5

467 79-7

485 86-1

457 88-4

477 85-9

500 87-0

Driftskostnader, kr. pr ha Därav arbetskostnader foderinköp byggnadsunderhåll. . . .

516 102 57

383 82 46

279 69 38

224 61 32

194 51 29

196 55 30

208 55 31

Nettoavkastning, kr. pr ha 68 22 Förräntningsprocent 3-0 1-1 Nettoavkastn.-differens, kr. pr ha - 159 - 60

3-9 - 2

6-0 39

6-2 41

6-3 41

6-4 44

Produktionskostnadsprocent Därav arbetskostnader Arbetsförbrukning, mt pr h a . . . Normalt arbetsbehov, m t pr ha Arbetsförbrukningsindex

100 50 315 275 115

93 42 245 259 95

92 39 210 244 86

92 37 198 234 85

92 38 200 231 87

124 77 597 325 184

110 63 459 304 151

1828 Standardmcdeltal. Medelskörd pr ha, sk-e Kreatursenheter pr 100 ha Lantbrukskapital, kr. pr h a . . . . Därav fastighetskapital Bruttoavkastning, kr. pr h a . . . . Driftskostnader, kr. pr ha Nettoavkastning, kr. pr h a . . . . Förräntningsprocent Produktionskostnads procent Arbetsförbrukningsindex

2 550 2 430 2 260 2 250 2 140 2 330 2 360 135-3 96-5 81-2 116-7 70-3 58-9 57-5 2 416 1962 2 077 1894 1771 1779 1777 1416 1186 1 151 1 188 1 152 1085 1 199

827 895 - 68 - 2-8

679 643 36 1-7

586 509 77 3-9

540 432 108 5-7

480 381 99 5-6

545 443 102 5-7

549 447 102 5-7

122 188'

ett bruttoavkastningsvärde av 603 kronor, grupp VII 282 kronor pr ha motsvarande resp. 80*9 och 49'0 procent av den totala bruttoavkastningen. För belysande av växlingarna i såväl bruttoavkastningens storlek som sammansättning i olika områden anföra vi från huvudtabellerna följande medeltal för primärgrupperna I, III, V och VII. Bruttoavkastning, kr. pr ha Grupp 1 III V VII1 1

Ssl 1 277 864 780 744

Smb 766 633 719

Msl 763 515 445 519

För Smb- och Msk-områdena avse medeltalen grupperna VI och VII.

Msk 748 565 420 510

N 689 517 -

20 Därav växtprodukter: Grupp 1 III V VII1

Ssl 241 282 447 399

Smb 204 231 353

Msl 81 102 155 231

Msk 67 77 77 213

N 43 65 -

D:o djurprodukter: Grupp 1 III V VII1

951 553 313 329

526 385 346

605 386 273 261

606 455 325 273

569 414 -

Ssl-områdets stora överlägsenhet i bruttoavkastning pr ha är särskilt framträdande. Driften är i detta område också starkt inriktad på växtproduktion till avsalu (brödsäd, handelsväxter). Redan grupp I redovisar en bruttoavkastning av växtprodukter till ett värde av ej mindre än 241 kronor pr ha, vilket är 3 å 4 gånger mera pr ha än för motsvarande storleksgrupp i de övriga områdena och t. o. m. högre än vad storbruken i Msl- och Mskområdet presterat. Det är framförallt tack vare en betydande odling av handelsväxter (sockerbetor, potatis o. s. v.), som gruppen i fråga uppnått denna höga bruttoavkastning av växtprodukter pr ha (jfr huvudtabell I). Djurproduktionen är dock dominerande i gruppen med ett värde av 951 kronor pr ha eller nära 3 gånger bruttoavkastningsvärdet av växtprodukter. I grupp V i Ssl-området liksom vid storbruken i båda de sydsvenska områdena är bruttoavkastningen av växtprodukter högre än av djurprodukter. I alla övriga grupper och områden är djurproduktionen den dominerande. Nettoförsäljningen i kronor pr ha, d. v. s. den på marknaden avyttrade bruttoavkastningen, varierar föga i de olika storleksgrupperna. Det lägsta försäljningsvärdet 457 kronor pr ha redovisas i grupp V, det högsta eller 500 kronor i grupp VII. Av hela bruttoavkastningsvärdet utgör nettoförsäljningen 64-3 procent i grupp I, där alltså mera än i/s av bruttoavkastningen förbrukats i det egna hushållet. Försäljningsprocenten stiger sedan successivt med stigande egendomsstorlek till maximivärdet 88*4 i grupp V, för att i de båda storbruksgrupperna sjunka något eller till 85-9 resp. 87-0 procent. Motsvarande medeltal i de olika primärgrupperna framgå av följande sammanställning. Nettoförsäljning, Grupp 1 II III IV V VI VII

kr. pr ha:

Ssl

Smb

Msl

Msk

N

1 010 851 760 850 727 8171 698/

716 649 623 561

540 455 421 391 388 J3921 \439J

507 489 415 411 353 AOA

304 411 391 366 -

fi99 0£

*

4d4

De båda sydsvenska områdenas stora överlägsenhet som producenter för marknaden är mycket starkt framträdande, liksom det norrländska jordbru1

För Smb- och Msk-områdena avse medeltalen grupperna VI och VII.

21 kets relativt ringa betydelse i detta hänseende. Detta gäller särskilt i den minsta storleksgruppen, där Ssl-området redovisar så högt försäljningsvärde som 1 010 kronor pr ha mot endast 304 kronor i N-området. Marknadens stora betydelse även för det minsta jordbruket framstår för övrigt särdeles tydligt av ifrågavarande sammanställning. Det är sålunda anmärkningsvärt, att både i de sydsvenska och mellansvenska områdena redovisa grupperna I och II högre försäljningsvärden pr ha än såväl bondebruken som storbruken. Driftskostnaderna pr ha äro liksom bruttoavkastningen störst i grupp I, lägst i grupp V för att därefter återigen stiga i de båda storbruksgrupperna. Standardmedeltalen äro sålunda 895 kronor pr ha i grupp I, 381 kronor i grupp V och 447 kronor i grupp VII. De högre driftskostnaderna vid de mindre brukningsdelarna sammanhänga framför allt med högre arbetskostnader samt, fastän i mindre grad, med större kostnader för foderinköp. Under närmare hänvisning till huvudtabellerna I—VI anföra vi här nedan några medeltal för vissa primärgrupper. Driftskostnader,

kr. pr ha:

Ssl

Smb

Msl

Msk

N

1 240 671 585 575

635 490 591

881 456 348 409

806 509 347 433

759 468 -

Därav arbetskostnader: Grupp 1 III V VII1

652 315 261 256

314 219 259

564 257 175 188

522 286 175 199

476 282 -

D:o foderinköp: Grupp 1 III V VII1

282 125 78 72

107 87 97

115 57 39 44

91 65 41 54

95 45 -

Grupp 1 III V VII1

De relativt höga totala driftskostnaderna i de sydsvenska områdena belysa produktionens intensivare inriktning i dessa områden. De höga kostnaderna för foderinköp i grupp I, framför allt i Ssl-området men även i de övriga, belysa på samma sätt att den mycket omfattande animalieproduktionen i denna storleksgrupp i betydlig omfattning baserats på inköpta fodermedel. Vid de större bondebruken och storbruken är ifrågavarande kostnadspost däremot relativt låg. I motsats till såväl lantbrukskapital som bruttoavkastning och driftskostnader pr ha är driftens lönsamhet lägst i grupp I och förbättras med stigande egendomsstorlek. Detta gäller såväl i fråga om nettoavkastningen, förräntningsprocenten och nettoavkastningsdifferensen pr ha som och icke minst den i detta sammanhang såsom mått på rationalitetsgraden särskilt viktiga produktionskostnadsprocenten. Produktionskostnadsprocenten är med genomsnittsvärdet 124 ofördel1

För Smb- och Msk-områdena avse medeltalen grupperna VI—VII.

22 aktigast i grupp I, där sålunda produktionskostnaderna för den totala bruttoavkastningen av växt- och djurprodukter med 24 % överstiga det uppnådda värdet för dessa produkter. I grupp II sjunker produktionskostnadsprocenten till 110 och i grupp III till 100. I denna senare grupp har bruttoavkastningsvärdet alltså precis täckt produktionskostnaderna. I de följande grupperna ha produktionskostnaderna understigit det i genomsnitt uppnådda produktvärdet. Grupp IV redovisar produktionskostnadsprocenten 93 och samtliga de 3 övriga grupperna procenttalet 92. I dessa senare grupper ligga produktionskostnaderna alltså 8 procent under det i medeltal uppnådda produktvärdet. Standardmedeltalen avvika något. De äro t. ex. 2 enheter lägre i grupp I, 2 enheter högre i grupperna V, VI och VII, men gå för övrigt i samma riktning som de här ovan anförda vägda medeltalen. Innan vi gå in på en närmare diskussion av de viktigaste orsakerna till differenserna i produktionskostnadernas relativa höjd, skola vi här nedan anföra motsvarande medelvärden för de olika primärgrupperna. Produktionskostnadsprocent: Grupp 1 II III IV V

vn.v.:::::::::::::::::::::::

Ssl 108 96 90 86 88

Smb 97 94 90 89

Msl 131 110 102 95 92

Msk 122 111 104 97 99

N 126 116 105 96 -

SS}

™

P

»

-

Såsom man kunnat vänta intaga de båda sydligaste områdena en gynnsammare ställning än de övriga, särskilt i de mindre och medelstora storleksgrupperna. I Ssl- och Smb-områdena är produktionskostnadsprocenten i grupp II sålunda redan nere på resp. 96 och 97, under det att de andra områdena först i grupp IV komma under 100-procentstrecket. Det är vidare anmärkningsvärt, att Msl-området, trots en i jämförelse med Mskområdet avsevärt lägre skörd (jfr sid. 17), i samtliga grupper utom I redovisar lägre produktionskostnadsprocent än sistnämnda område. Kring de här ovan anförda medelvärdena för de olika primärgrupperna föreligga givetvis avsevärda variationer för de enskilda brukningsdelarna i varje grupp. För att i någon mån belysa denna variation ha vi i nedanstående tabell anfört antalet bokslut, som redovisat en produktionskostnadsprocent understigande 100, i procent av samtliga bokslut för gruppen i fråga. Antal bokslut med lägre produktionskostnadsprocent än 100 i % av hela antalet bokslut i gruppen: Grupp I % II % III % IV % V % v

* VII

% %

Ssl 30 54 66 74 71

Smb 59 67 55 65

Msl 13 31 40 51 57

Msk 17 27 38 48 50

64 °4

/52\ \67/

\ 83/

4y

N 10 24 36 41 -

23 Det är endast en ringa del av boksluten i den minsta storleksgruppen, som uppvisa en produktionskostnadsprocent understigande 100. Med stigande egendomsstorlek komma emellertid allt flera under 100-procentstrecket. Från och med grupp IV är antalet bokslut, som kommit under denna gräns, tämligen lika i varje särskilt område. De lägsta relativtalen för grupperna IV—VII redovisas i Msk-området, de högsta i Ssl-området, där grupp VII innehar rekordet med ej mindre än 83 procent av boksluten med en produktionskostnadsprocent understigande 100. Av siffermaterialet i tabell 2 framgår, att den höga produktionskostnadsprocenten — den låga rationalitetsgraden — i de båda minsta storleksgrupperna framför allt sammanhänger med höga arbetskostnader pr ha och i förhållande till det uppnådda avkastningsvärdet av växt- och djurprodukter. I grupp I utgöra arbetskostnaderna sålunda 77 procent av nämnda bruttoavkastningsvärde, i grupp II 63 procent, men i grupperna V—VII endast 37—39 procent. De höga arbetskostnaderna i småbruksgrupperna sammanhänga i sin ordning med den stora arbetsförbrukningen pr ha. I grupp I redovisas sålunda en arbetsförbrukning av 597 mt pr ha eller 184 procent av det efter arealanvändningen och kreatursantalet i gruppen beräknade normalbehovet av 325 mt. I grupp V är arbetsförbrukningen endast 210 mt eller 86 procent av det för denna grupp beräknade normalbehovet av 244 mt. Det starka sambandet mellan produktionskostnadsprocenten och arbetskraftens mera eller mindre effektiva utnyttjande framgår i övrigt mycket tydligt av siffermaterialet i tabell 2, till vilket hänvisas. För att belysa arbetskraftens mera eller mindre effektiva utnyttjande i de olika områdena anföra vi följande medeltal från primärmaterialet i huvudtabellerna I—VI. Arbetsförbrukningsindex: Grupp I II III IV V VI VII

Ssl 159 128 100 95 88 811 84/

Smb

_ 118 103 87 83 88

Msl 216 146 116 96 87

{SS}

Msk 183 144 119 96 81 91

N 174 163 128 101

— -

I de tre minsta storleksgrupperna redovisa de sydsvenska områdena avsevärt gynnsammare arbetseffektivitetstal än de övriga områdena. Den intensivare driften med större handelsväxtodling och animalieproduktion pr arealenhet i de förra områdena har gjort det möjligt att även effektivare utnyttja den mänskliga arbetskraften. Det synnerligen ogynnsamma medeltalet för grupp I i Msl-området sammanhänger bl. a. med en relativt extensiv drift (i jämförelse med Ssl-området) och med mindre arbetstillfällen i egen skog och utanför brukningsdelen än i Msk- och N-områdena (jfr sid. 28). Från och med grupp IV äro medeltalen i stort sett lika fördelaktiga i samtliga områden. De kontrollerade brukningsdelarna i Msl-området t. ex.

24 redovisa i samtliga grupperna IV—VII ungefär lika låga medeltal för den relativa arbetsförbrukningen som motsvarande grupper i Ssl-området. De mindre brukningsdelarnas ogynnsamma ställning med hänsyn till arbetskraftens utnyttjande sammanhänger ytterst med alltför ringa tillgång på övriga produktionsfaktorer i förhållande till den mänskliga arbetskraften. I nedanstående sammanställning anföras några i detta hänseende belysande medeltal för de olika storleksgrupperna under 4-årsperioden 1939— 1943. Pr årsarbetare ( = 2 400 mt) kommer av: Jordbruksjord,

II

III

V

VI

VII

rel. tal.

4,0 1-00

5,2 1-30

7,7 1-93

9,8 2-45

11,4 2-85

12,1 3-03

12,0 3-00

rel. tal.

5-5 1-00

6-2 1-13

7-4 1-35

8-0 1-45

7-8 1-42

7-2 1-31

7-0 1*27

ha

Kreatursenheter Maskin- och kr

G r u p p IV

I

redskapskapital, rel. tal.

937 1083 1574 2 009 1-00 1-16 1-68 2-14

2 269 2 021 1740 2-42 2-16 1-80

Pr årsarbetare i grupp I komma i medeltal 4*0 ha jordbruks jord, 6*5 kreatursenheter och 937 kronor maskin- och redskapskapital. I grupp V äro motsvarande medeltal 11'4 ha, 7*8 kreatursenheter och 2 269 kronor, vilket betyder att pr årsarbetare i sistnämnda grupp disponeras 2*85 ggr mera jord, 1*42 ggr flera kreatursenheter och 2'42 ggr mera maskin- och redskapskapital än pr årsarbetare i grupp I. Det är denna ogynnsamma proportion mellan produktionsfaktorn arbete å ena sidan, jord och kapital — ej minst maskinkapital — å andra sidan vid de minsta brukningsdelarna, som medför att arbetskraften blir så ofullständigt utnyttjad vid dessa. Med stigande egendomsstorlek ökas jordarealen pr årsarbetare t. o. m. grupp VI, antalet kreatursenheter t. o. m. grupp IV, och maskinkapitalel t. o. m. grupp V. I de båda storbruksgrupperna är maskinkapitalet pr årsarbetare något lägre än vid det större bondebruket och proportionen mellan arbete och maskinkapital antagligen även något gynnsammare än vid detta senare, där en hel del maskiner bli mindre effektivt utnyttjade på grund av för kort användningstid pr år. Detta behöver dock icke betyda, att maskinkostnaderna pr hektar och år bli större vid bondebruket. Med kortare årlig användningstid följer i regel längre varaktighet och mindre avskrivnings- och reparationskostnader pr år. Återgå vi till produktionskostnadsprocenttalen i de olika storleksgruppérna enligt tabell 2, är det anmärkningsvärt och i viss mån även överraskande, att de kontrollerade brukningsdelarna från och med grupp IV — med en åkerareal av 20—30 hektar — i medeltal redovisa praktiskt taget samma produktionskostnadsprocent. Särskilt gäller detta standardmedeltalen, vilka beträffande såväl produktionskostnadsprocenten som lantbrukskapitalets förräntning äro lika fördelaktiga i alla grupperna från och med IV till VII. Detta är så mycket anmärkningsvärdare, därför att grup-

25 perna IV och V, såsom förut anförts, redovisa både lägre hektarskördar och bruttoavkastning pr ha än grupperna VI och VII. Man hade kunnat vänta, att den längre drivna mekaniseringen av arbetet vid storbruken skulle givit dessa en övervikt i lägre relativ arbetsförbrukning och därmed även i lägre produktionskostnadsprocent, eller m. a. o., att rationaliseringen av jordbruket drivits längre vid storbruken än vid bondebruken. Grupp V redovisar emellertid t. o. m. något lägre arbetsförbrukningsindex än grupp VII. Att bondebruken trots lägre hektarskördar så framgångsrikt tävlat med storbruken i fråga om såväl arbetskraftens effektiva utnyttjande som låg produktionskostnadsprocent torde särskilt sammanhänga med följande faktorer. 1) Kortare avstånd mellan fälten och byggnaderna. Vid storbruken med deras i genomsnitt längre avstånd i nämnda hänseende uppstå avsevärda tidsförluster vid arbetskraftens förflyttning till och från arbetsplatsen (ofta 10 å 15 procent av nettoarbetstiden), varjämte mera tid kräves för transport av skörden från fälten, av gödsel och andra förnödenheter till fälten. 2) Billigare arbetskraft. Vid bondebruken har huvudparten av den lejda arbetskraften varit tjänare i husbondens kost med något lägre lön pr arbetstimme än de statavlönade arbetare, vilka utgjort den väsentliga arbetskraften vid storbruken. Vid bondebruken utfört arbete av andra familjemedlemmar än brukaren har även, såsom förut anförts, värdesatts efter gällande lönevillkor för tjänare i kost, varför en väsentlig del av arbetskraften vid bondebruken dragit en billigare timlön än den vid storbruken gällande. I medeltal pr mt (fullgod manstimme) har den bokförda arbetslönen i grupperna IV och V varit 82 öre under 4-årsperioden mot 89 öre i grupp VI och 90 öre i grupp VII. Den högre timlönen i de sistnämnda grupperna sammanhänger emellertid icke endast med differensen i timlön mellan statkarlar och tjänare i husbondens kost utan även med att vid storbruken anställda funktionärer såsom ladugårdsförmän, arbetande rättare, traktorförare o. s. v. ligga i en högre löneklass än de vanliga jordbruksarbetarna, varigenom den genomsnittliga timlönen för allt manuellt arbete mer eller mindre drivits i höjden. Den lägre timlönen vid bondebruken, grupp V, har betytt ungefär 15 kronor pr ha till dessas favör i jämförelse med grupp VI, 17 kronor pr ha i jämförelse med grupp VII. 3) Lägre »övriga kostnader» vid bondebruken. Posten övriga kostnader, d. v. s. samtliga driftskostnader utom arbetskostnader och foderinköp, uppgå i grupp V till 6*8 öre, i grupp VII till 7-4 öre pr sk-e, vilket motsvarar 15 kronor högre övriga kostnader pr ha i storbruksgruppen. En del av denna merkostnad sammanhänger otvivelaktigt med den längre drivna mekaniseringen vid storbruken, vilken mekanisering givetvis icke kan genomföras utan betydande kostnader.

26 Producentbidragets inflytande på lönsamhetsresultaten för de olika storleksgrupperna. Såsom redan inledningsvis framhölls kan produktionskostnadsprocenten icke ge ett tillfredsställande uttryck för rationalitetsgraden vid olika jordbruk eller i olika storleksgrupper, om priset pr produktenhet vid dessa företer större avvikelser. Vid samma kvantitativa produktion och samma totala produktionskostnader blir nämligen — även om ingen skillnad i driftens mer eller mindre rationella utformning föreligger — produktionskostnadsprocenten lägre ju högre produktpriset är och vice versa. Differenserna i priset pr produktenhet för de olika storleksgrupperna torde beträffande flertalet slutprodukter icke ha varit av den storleksordning, att de anförda lönsamhetsmedeltalen för resp. grupper mera nämnvärt påverkats. För en av slutprodukterna och den viktigaste av dem alla, nämligen mjölken, är förhållandet emellertid annorlunda. Genom den under hela perioden gällande utformningen av producentbidraget för mjölk har nämligen mjölkpriset differentierats till fördel för det mindre jordbruket. Ifrågavarande bidrag, som varit lägst 2 och högst 3 öre pr kg, har sålunda utgått endast för en viss mindre mjölkkvantitet, lika å små och stora brukningsdelar. För mindre brukningsdelar, där mjölkleveransen ej överstigit ifrågavarande bidragsberättigade kvantitet har medelpriset pr kg mjölk ökats med hela producentbidraget. Å stora egendomar, som levererat mera än den bidragsberättigade kvantiteten, har prisförbättringen i medeltal pr kg mjölk blivit mindre. Har mjölkleveransen t. ex. varit 10 ggr större än den bidragsberättigade maximikvantiteten, har medelpriset pr kg av all levererad mjölk sålunda endast höjts med 0*2 å 0*3 öre, o. s. v. För att närmare belysa producentbidragets betydelse för lönsamheten i de olika storleksgrupperna ha vissa beräkningar utförts över detta bidrags storlek pr ha samt över vilken produktionskostnadsprocent, som skulle erhållits i medeltal för de olika grupperna om under för övrigt oförändrade förutsättningar producentbidraget icke utgått. Slutresultaten av dessa beräkningar äro anförda i nedanstående sammanställning: Storleksgrupp Producentbidrag i kr. pr ha Produktionskostnadsprocent utan producentbidrag D:o med producentbidrag (jfr tabell 2). .

I

II

III

IV

V

VII

130 124

115 110

103 100

94 93

93 92

92 92

Genom producentbidraget har produktionskostnadsprocenten alltså nedpressats med 6 enheter i grupp I, 5 enheter i grupp II, 3 enheter i grupp III samt 2 enheter i grupperna IV och V. I grupp VII blir produktionskostnadsprocenten däremot oförändrad. De båda minsta storleksgruppernas underlägsenhet i rationalitetsgrad blir sålunda ännu starkare framträdande, när hänsyn tages till producentbidragets inflytande på det uppnådda bruttoavkastningsvärdet.

27 Det bör i detta sammanhang även framhållas, att den genom mjölkprisregleringen i övrigt åstadkomna differentieringen av mjölkpriset i olika områden av landet givetvis också påverkat bruttoavkastningen av mjölk och därmed produktionskostnadsprocenten. Framförallt ha de särskilda pristilläggen i Norrland bidragit till en gynnsammare produktionskostnadsprocent vid de kontrollerade brukningsdelarna i N-området än vad som skulle uppnåtts vid samma mjölkpris som för landet i övrigt. Hela hushållningens ekonomiska resultat. För grupperna I—V äro jordbrukarfamiljernas samtliga inkomster och förbrukning redovisade i huvudtabellerna VII—XI. Medeltalen i dessa tabeller avse de olika storleksgrupperna i varje särskilt område. En sammanställning av motsvarande medeltal för varje storleksgrupp inom samtliga områden lämnas i tabell 3. Den totala skuldfria inkomsten pr jordbrukarfamilj stiger starkt med brukningsdelarnas storlek eller från 3 620 kronor i grupp I till 9 530 kronor i grupp V. Samtidigt sker en skarpt markerad förskjutning i de olika Tabell 3. Hela hushållningens ekonomiska resultat 1939—1943. Storleksgrupp

Antal bokslut Medelareal pr brukningsdel, Jordbruksjord Skogsmark

403 4-8 23-0

IV

26-8 34-1

41-2 31-9

Därav från lanthushållningen, % skogen, % övriga inkomstkällor, % . . . . Gäldräntor och arrenden pr brukningsdel, kr. kr

Familjens förbrukning pr brukningsdel, Därav hushållets varukostnader privat förbrukning därav bostadshyra Konsumtionsenheter pr familj Förbrukning pr konsumtionsenhet, kr Nettoöverskott pr brukningsdel, kr D:o i % av nettoinkomsten

8-9 29-3

16-1 29-7

kr.:

Summa kronor

Nettoinkomstkvot D:o standardmedeltal

III

ha:

Skuldfri inkomst pr brukningsdel, Lanthushållningen Skogen övriga inkomstkällor

Nettoinkomst pr brukningsdel, D:o standardmedeltal, kr

II

kr

2 028 596 996

3114 869 544

4 556 882 440

6 639 673 389

8 509 690 331

3 620

4 527

5 878

7 701

9 530

56-0 16-5 27-5

681912-0

77-5 15-0 7-5

86-2 8-7 5-1

3 461

4 272

5 400

6 786

8 025

3 320

4 238

5 753

7 085

8 063

2 802

3 247

3 926

4 757

5 547

1456 1346 231 2-95 950

1496 1751 256 3-02 1075

1622 2 304 291 3-07 1279

nu

1791 3 756 362 3-02 1837

3 046 330 3-02 1575

2 478

1 025

1 474

19 0

24-0

27-3

0-91

1-00

1-24

1-36

0-89

1-00

1-28

1-33

2 029 29-9

30-9

28 inkomstkällornas relativa betydelse. Av totalinkomsten kommer i grupp I endast 56'0 procent från lanthushållningen, i grupp V 89'3 procent. Inkomsten från skogen utgör i grupp I 16*5 procent, i grupp V 7-2 procent av totalinkomsten. Arealen av skogsmark liksom inkomsterna från skogen i medeltal pr brukningsdel i de olika storleksgrupperna ökas visserligen från grupp I till grupp V. Men med den vid stigande egendomsstorlek starkt ökade inkomsten från lanthushållningen sjunker skogens relativa betydelse som inkomstkälla ganska starkt, såsom de anförda procenttalen illustrera. Inkomsten från övriga inkomstkällor — väsentligen arbetsförtjänster utanför brukningsdelen — minskas både absolut och relativt sett synnerligen kraftigt med stigande egendomsstorlek eller från 996 kronor pr brukningsdel och 27-5 procent av totalinkomsten i grupp I till 331 kronor resp. 3-5 procent i grupp V. I de större storleksgrupperna härröra inkomsterna under denna rubrik i avsevärd utsträckning från avlönade uppdrag i allmän tjänst. Såväl totalbeloppet skuldfri inkomst som de olika inkomstkällornas relativa betydelse varierar emellertid mycket starkt i olika delar av landet såsom närmare belyses av nedanstående från huvudtabellerna VII—XI hämtade medeltal för de olika primärgrupperna. Total skuldfri

inkomst, kr. pr familj:

Grupp 1 II III IV V Därav från lanthushållningen, %: Grupp 1 II III IV V D:o från skogen, %: Grupp I II III IV V D:o från övriga inkomstkällor, %: Grupp 1 II III IV V

Ssl

Smb

Msl

Msk

N

3 795 4 890 6 672 10 589 11960

4 691 6 227 8 299 11217

2 687 3 860 5 031 6 787 8 912

3 525 4 559 6 048 7 393 8 169

4 079 4 905 7 392 8 944 -

76-8 92-7 93-9 96-4 97-3

— 88-4 85-2 88-2 87-8

61-9 79-8 85-9 86-6 88-3

62-5 68-7 72-6 79-4 82-0

46-1 54-1 51-7 58-9 —

1-4 0-4 0-7

_ 4-4 10-8 5-8 10-0

6-4 9-7 7-3 8-0 7-8

16-4 20-3 19-1 15-1 13-1

20-4 29-5 36-8 34-2 -

23-2 7-3 4-7 3-2 2-0

7-2 4-0 6-0 2-2

31-7 10-5 6-8 5-4 3-9

21-1 11-0 8-3 5-5 4-9

33-5 16-4 11-5 6-9 -

Av de olika områdena redovisar N-området den största skuldfria inkomsten pr familj i grupperna I—III, Ssl-området den största i grupperna IV och V. Msl-området kommer däremot lägst i grupperna I—IV, Msk-området i grupp V. Smb-området intager en mellanställning. Msl-områdets låga medeltal i flertalet storleksgrupper skall ses i samband med att inkomsterna

29 (rån såväl skogen som övriga inkomstkällor i detta område i regel varit mycket lägre pr brukningsdel än i Msk- och N-områdena samtidigt som inkomsten från den egentliga lanthushållningen varit lägre än i de båda sydsvenska områdena. I Ssl-området har lanthushållningen med undantag för grupp I varit den utan jämförelse dominerande inkomstkällan och givit 93 å 97 procent av totalinkomsten. Skogen har icke i någon grupp haft någon större betydelse och posten övriga inkomstkällor har endast haft någon mera markant betydelse i grupp I, där 23-2 procent av totalinkomsten kommer under denna rubrik. I Smb-området har lanthushållningen givit 85 å 88 procent av totalinkomsten i samtliga anförda grupper och skogen 4—11 procent, övriga inkomstkällor 2—7 procent. I Msl-området ha bortsett från grupp I de olika inkomstkällorna haft ungefär samma relativa betydelse som i Smb-området. Skillnaden är blott den, att inkomsterna i kronor pr brukningsdel, såsom förut påpekats, äro avsevärt lägre i Msl-området. I Msk-området är lanthushållningens relativa betydelse som inkomstkälla mindre än i de förut anförda slättbygdsområdena, skogens däremot avsevärt större. Den förra ger 62—82 procent, den senare 13—20 procent av totalinkomsten. Ännu större är skogens relativa betydelse i N-området. Där sjunker lanthushållningens andel av totalinkomsten till 46 a 59 procent, under det att skogens andel stiger till 20 å 37 procent. Det är även anmärkningsvärt, att arbetsförtjänsterna utanför brukningsdelen representera en mycket betydande andel av den i och för sig stora totalinkomsten pr brukningsdel i detta område. Särskilt är detta fallet i grupperna I och II, där 33*5 resp. 16*4 procent av totalinkomsten eller 1 368 resp. 803 kronor pr familj härrör från övriga inkomstkällor (jfr huvudtabellerna VII och VIII). Motsvarande värden pr familj i Msl-området äro endast 851 resp. 404 kronor. Posten gäldräntor och arrenden stiger i medeltal för samtliga områden från 159 kronor i grupp I till 1 505 kronor pr brukningsdel i grupp V (tab. 3) och nettoinkomsten från 3 461 kronor i grupp I till 8 025 kronor i grupp V. I de olika primärgrupperna utgör nettoinkomsten: Nettoinkomst, kr. pr familj: Grupp 1 II III IV V

Ssl 3 524 4 472 5 782 8 875 8 939

Smb 4 296 5 634 7 097 10 001

Msl 2 591 3 562 4 456 6 065 7 811

Msk 3 408 4 338 5 624 6 643 6 790

N 3 854 4 680 7 193 8 389 -

I samtliga områden stiger, såsom sammanställningen visar, nettoinkomsten pr brukningsdel med ökad egendomsstorlek. Den högsta nettoinkomsten pr jordbrukarfamilj i grupperna I—III redovisas av N-området, i grupp IV av Ssl- och i grupp V av Smb-området. De lägsta värdena redovisas för grupperna I—IV av Msl- och för grupp V av Msk-området.

30 Nettoinkomsten pr familj ger, såsom tidigare anförts, ett uttryck för vad familjen erhållit dels i ersättning för i förvärvsverksamheten utfört arbete, dels i ränta på i denna verksamhet insatt eget kapital. Dess storlek per brukningsdel ger däremot inget direkt mått på förvärvsverksamhetens större eller mindre lönsamhet. Med stigande egendomsstorlek ökas nämligen i regel familjens både arbets- och kapitalinsatser. För så vitt samma lönsamhet skall uppnås bör nettoinkomstsumman pr brukningsdel alltså stiga med brukningsdelarnas storlek. Nettoinkomstkvoten (jfr sid. 15) ger däremot ett uttryck för lönsamheten. Denna kvot stiger, såsom av tabell 3 framgår, från 0-91 i grupp I till 1-35 i grupp V. För de olika primärgrupperna föreligga följande medeltal: Ssl

0-92 1-07 1-30 1-61 1-69

Smb

— 1-09 1-26 1-42 1-56

Msl

0-76 0-92 0-99 1-13 1-30

Msk 0-88 0-99 1-06 1-16 1-10

N

0-99 1-03 1-30 1-52

—

För att vederbörande jordbrukarfamiljer skola uppnå normal lön för eget arbete och normal ränta (4 procent) på eget i företaget insatt kapital kräves en nettoinkomstkvot av 1*00. Ju mera denna understiger 1*0, desto sämre lön resp. ränta och ju mera kvoten överstiger 1'0 desto högre lön resp. ränta har uppnåtts. I grupp I understiger kvoten 1-0 i samtliga områden. N-området ligger gynnsammast med 0-99, Msl-området redovisar det lägsta medelvärdet med 0*76. Lägre kvot än 1*0 redovisas ävenledes av Msl-området i grupperna II och III samt av Msk-området i grupp II. I alla de övriga primärgrupperna överstiger kvoten 1*0. Det är anmärkningsvärt, att N-området i alla de 4 representerade grupperna kan redovisa en i stort sett lika gynnsam nettoinkomstkvot som de båda sydsvenska områdena och avsevärt högre medelvärden än såväl Mslsom Msk-områdena. Lanthushållningens lönsamhet har särskilt i grupperna I—III varit sämre i N-området än i de övriga (jfr t. ex. sid. 22). Men denna underlägsenhet har kompenserats genom så mycket större inkomster från skogen i N-området. Det bör emellertid observeras, dels att arealen skogsmark vid de kontrollerade brukningsdelarna i N-området är relativt stor (jfr huvudtabellerna VII—X) och dels att det icke är uteslutet, att en del av de bokförda inkomsterna från skogen — här liksom i de övriga områdena — kan härröra från att mera virke uttagits än som motsvarar den normala tillväxten under 4-årsperioden. Att vederbörande jordbrukarfamiljer uppnått betydligt högre ersättning för i egen skog utfört arbete än för det i lantbruket utförda är emellertid otvivelaktigt. Det ligger nära till hands att jämföra den i grupperna I, II och III redovisade nettoinkomsten pr jordbrukarfamilj med årslönen pr statavlönad arbetare under samma period. Enligt föreliggande lönestatistik uppgick den

31 senare till i medeltal 2 055 kronor per år under 1939—1943. Vid en dylik jämförelse måste det emellertid beaktas, att bakom nettoinkomsten pr jordbrukarfamilj ligger icke blott arbete av brukaren själv utan även av övriga familjemedlemmar samt dessutom icke obetydliga egna kapitalinsatser. Omräknas av familjen utfört förvärvsarbete i och utom företaget efter 2 400 mt pr årsarbetare, vilket ungefär motsvarar antalet arbetstimmar pr år och statdräng (körkarl), blir antalet årsarbetare pr jordbrukarfamilj i grupp I 1-64, i grupp II 1*82 och i grupp III 1-94. Ränteanspråken å det egna i företaget insatta kapitalet uppgå efter 4 procent till 367 kronor pr brukningsdel i grupp I, 609 kronor i grupp II och 867 kronor i grupp III. Efter avdrag för ifrågavarande ränteanspråk återstår som arbetsinkomst för familjen: i grupp I 3 4 6 1 — 3 6 7 = 3 094 kronor II 4 272 — 609 = 3 663 » III 5 400 — 867 = 4 533 Fördelas denna arbetsinkomst på det förut anförda antalet årsarbetare pr jordbrukarfamilj i de tre grupperna erhålles en inkomst pr årsarbetare av i grupp I 1 887 kronor. II 2 013 III 2 337 I grupperna I och II understiger den efter dessa grunder beräknade arbetsinkomsten pr årsarbetare med 168 resp. 42 kronor förut angivna statdrängslön av 2 055 kronor pr år. I grupp III återigen är ifrågavarande arbetsinkomst 182 kronor högre än statdrängslönen. Trots den låga arbetsinkomsten pr beräknad årsarbetare i grupp I har dock familjen i dess helhet tack vare dess stora arbetsinsatser uppnått en total arbetsinkomst, som med ungefär 50 procent överstiger statdrängslönen under samma 4-årsperiod. Dels har brukarens egen arbetstid i medeltal varit omkring 200 timmar längre pr år än statdrängens, dels ha hustru och hemmavarande barn gjort betydande insatser i förvärvsarbetet. I grupp I motsvara dessa insatser ungefär 0'5 årsarbetare ( = 1 200 mt pr år) i grupperna II och III 0*7 resp. 0-8 årsarbetare pr brukningsdel. Familjens förbrukning har i grupp I ett medelvärde för samtliga områden av 2 802 kronor och stiger med stigande egendomsstorlek till nära det dubbla i grupp V, som redovisar ett medelvärde av 5 547 kronor. Pr konsumtionsenhet är förbrukningen i grupp I 950 kronor, i grupp V 1 837 kronor. I de olika primärgrupperna utgör: Förbrukningen pr konsumtionsenhet, Grupp 1 II III IV V

kr.

Ssl 1019 1 140 1479 2117 2 363

Smb 1085 1504 1831 2 519

Msl 979 916 1209 1450 1713

Msk 883 1094 1240 1467 1466

N 1024 1234 1331 1471 -

32 De högsta förbrukningsmedeltalen pr konsumtionsenhet redovisas i flertalet storleksgrupper av de båda sydsvenska områdena, de lägsta av Mslområdet. Variationerna gå i stort sett i samma riktning som beträffande nettoinkomstens storlek pr jordbrukarfamilj (sid. 29), men äro procentuellt sett mindre. Vid en jämförelse mellan den redovisade förbrukningen pr konsumtionsenhet och motsvarande levnadskostnader i yrkesgrupper utanför jordbruket måste det beaktas, att i genomsnitt nära 50 procent av i jordbrukarhushållen förbrukade livsmedel härröra från det egna jordbruket och debiterats till partihandelspris. Även bränsle från egen skog har värderats efter partipris, varjämte hyresvärdet av familjebostaden upptagits lågt, såsom närmare framgår av tabell 3. Nettoöverskott pr brukningsdel. I medeltal redovisa samtliga storleksgrupper ett positivt nettoöverskott pr brukningsdel, d. v. s. hela nettoinkomsten har icke förbrukats under året utan en avsevärd del av denna har sparats. Besparingarna ha använts till nya kapitalinvesteringar i företaget, avbetalning å gäld samt ökning av banktillgodohavanden och andra fordringar. I nettoöverskottet ingå däremot inga konjunkturstegringsvinster härrörande från eventuell uppskrivning av de bokförda värdena å t. ex. kreatur och döda inventarier vid bokföringsårets slut i jämförelse med bokföringsårets början. Eventuella värdeuppskrivningar av dylik art ha nämligen reglerats över kapitalkonto och påverka sålunda varken den bokförda nettoinkomsten eller nettoöverskottet. Har däremot inkomsten från skogen upptagits för högt, därför att överavverkning förekommit, blir givetvis såväl nettoinkomst som nettoöverskott i motsvarande grad för högt redovisade. Här kan sålunda en felkälla föreligga, som måste beaktas särskilt i de grupper där en mera avsevärd del av inkomsten härrör från skogen. Den bokförda nettoinkomsten kan givetvis även bli för hög och därmed även det bokförda nettoöverskottet, om de gjorda avskrivningarna å byggnadskapitalet icke fullt täcka den verkliga värdeförsämringen av byggnaderna under 4-årsperioden. Vi skola i ett följande avsnitt återkomma till detta spörsmål. Liksom nettoinkomsten är nettoöverskottet pr brukningsdel lägst i den minsta storleksgruppen och stiger mycket starkt och regelbundet med stigande storlek pr egendom. I grupp I redovisas i genomsnitt för alla områdena ett nettoöverskott av 659 kronor, i grupp V ett nettoöverskott av 2 478 kronor per brukningsdel, vilka belopp motsvara resp. 19'0 och 30-9 procent av nettoinkomsten i de båda storleksgrupperna. För de olika områdena kunna från huvudtabellerna VII—XI följande medeltal anföras: Nettoöverskott i procent av nettoinkomsten: Grupp 1 II III IV V

Ssl 21-0 30-1 27-4 37-3 25-7

Smb 27-8 28-7 28-3 37-5

Msl 14,6 19-8 20-9 25-4 30-0

Msk 16-5 23-1 28-4 31-6 35-9

N 22-7 26-4 38-4 38-8 -

33 Ssl- och N-områdena redovisa i flertalet grupper de högsta procenttalen, Msl-området de lägsta. Att en så stor del av nettoinkomsten, som ovanstående procenttal ange, kunnat sparas måste över huvud taget betecknas som anmärkningsvärt. Framför allt gäller detta beträffande de båda minsta storleksgrupperna, där i den uppnådda nettoinkomsten pr brukningsdel varit tämligen blygsam. Det är givetvis framför allt tack vare den relativt låga förbrukningen pr konsumtionsenhet i dessa grupper, som ifrågavarande resultat uppnåtts. Av det föreliggande undersökningsmaterialet angående hela den ekonomiska hushållningens resultat i grupperna I—V kan sammanfattningsvis j följande allmänna slutsatser dragas. Både i fråga om nettoinkomstens storlek i förhållande till de gjorda kapital- och arbetsinsatserna (nettoinkomstkvoten) samt förbrukningen pr konsumtionsenhet (familjernas levnadsstandard) intaga grupperna III, IV och V — och särskilt de båda sistnämnda grupperna — en synnerligen förmånlig ställning gentemot grupperna I och II. Att denna överlägsenhet i väsentlig grad sammanhänger med ett effektivare utnyttjande av arbetskraften, större produktmängd pr arbetstimme och därigenom även högre arbetsinkomst i förhållande till de gjorda arbetsinsatserna har redan framgått av de förut anförda resultaten från den egentliga lanthushållningen. 1 de båda minsta storleksgrupperna och särskilt i grupp I har ersätt[ ningen för familjens arbete i den egentliga lanthushållningen i medeltal | avsevärt understigit gällande arbetslön för motsvarande lejd arbetskraft. Tack vare småbrukarfamiljernas stora arbetsinsatser (många arbetstimmar) samt i medeltal avsevärda inkomster från egen skog och genom förvärvsarbete utanför brukningsdelen har den totala arbetsinkomsten pr familj dock uppgått till belopp väsentligt överstigande gällande statdrängslön under samma period — i grupp I till 1-5, i grupp II till 1-75 ggr nämnda lön. Tack vare stor sparsamhet ha småbrukarfamiljerna vid de kontrollerade brukningsdelarna även i hög grad förbättrat sin ekonomiska ställning och ökat sin bokförda nettoförmögenhet under 4-årsperioden. Småbrukets ekonomiska resultat har emellertid starkt varierat i de olika undersökningsområdena. De gynnsammaste resultaten ha i medeltal uppnåtts i de båda sydsvenska områdena och i Norrland. I de förra områdena tack vare större produktion pr arealenhet och intensivare inriktning av själva jordbruket, i N-området tack vare förhållandevis stora inkomster från skog och övriga inkomstkällor, varigenom det sämre resultatet från den egentliga lanthushållningen i betydlig utsträckning kompenserats. Msl-områdets småbruk med dess extensivare jordbruk och mindre inkomstmöjligheter utanför brukningsdelen uppvisa den lägsta nettoinkomstkvoten och den lägsta förbrukningen pr konsumtionsenhet.

3—616669.

N.

34 Korrigerade

resultat med hänsyn till fastigheternas marknadspris samt de aktuella byggnadskostnaderna.

Vid den ekonomiska undersökningen har, såsom förut anförts, fastighetsvärdet å de kontrollerade brukningsdelarna upptagits enligt 1938 års fastighetstaxering. Samtidigt har hyresvärdet å jordbrukarfamiljernas bostäder upptagits efter av vederbörande taxeringsnämnder fastställda normer. Driftskostnaderna för byggnader, d. v. s. för underhåll och avskrivning å byggnadskapitalet, ha i princip reglerats i anslutning till de aktuella kostnaderna för byggnadsmaterial och byggnadsarbete. Angående härvid tillämpade normer må följande anföras. Byggnadernas nyvärde, d. v. s. reproduktionskostnaderna för den förhandenvarande byggnadsstocken, har fastställts enligt det aktuella prisläget å byggnadsmaterial och byggnadsarbete. Man har vidare utgått från att årskostnaderna för byggnadernas underhåll och avskrivning i regel icke understiga 2-0 eller överstiga 3"0 procent av byggnadsstockens nyvärde. Om de direkta utgifterna å byggnadskontot överstigit 3*0 procent av nämnda nyvärde, ha de överskjutande utgifterna balanserats såsom ökat byggnadsvärde och alltså ej belastat årets drift. Ha de direkta utgifterna å byggnadskontot däremot understigit 2-0 procent, har lanthushållningen dock debiterats driftskostnader för byggnaderna upp till nämnda procenttal, i det att man bokfört skillnaden mellan nämnda 2*0 procent och de direkta byggnadsutgifterna under året såsom minskat byggnadsvärde. De efter dessa principer utformade normerna ha emellertid under hela 4-årsperioden hållits i underkant. Med den under perioden starka prisstegringen å byggnadsmaterial och byggnadsarbete har nämligen en viss »eftersläpning» vid ifrågavarande normers fastställande näppeligen kunnat undvikas. Härtill kommer vidare, att hyresvärdet å familjebostäderna, vilka särskilt vid de mindre brukningsdelarna representera en mycket stor del av hela byggnadskapitalet, i lanthushållningens bruttoavkastning upptagits till belopp, som i regel avsevärt understigit de verkliga självkostnaderna för ifrågavarande bostäder. Det har därför ansetts skäligt, att i lanthushållningens driftskostnader även hålla de debiterade kostnaderna för underhåll och avskrivning å byggnadsstocken i dess helhet något i underkant. Det kan vara av intresse att undersöka i vilken utsträckning de i det föreliggande tabellmaterialet redovisade och förut diskuterade lönsamhetsresultaten i de olika grupperna påverkas och förskjutas, om man i stället utgår från marknadsvärdet å jordbruksfastigheterna, ett hyresvärde å familjebostaden som fullt täcker självkostnaden för denna, samt debiterar lanthushållningen hela kostnaden för underhåll och avskrivning å byggnadskapitalet. En dylik undersökning måste visserligen i stor omfattning baseras på tämligen ungefärliga uppskattningar. Om den genomföres efter en-

35 hetliga grunder bör den dock ge en god orientering beträffande den eventuella förskjutningen i lönsamhetsresultaten för de olika storleksgrupperna inbördes, vilket i detta sammanhang är av störst intresse. De till grund för dessa korrigeringar använda enhetsvärdena äro redovisade i tabell 4. De korrigerade resultaten beträffande nettoavkastnings differensen och produktionskostnadsprocenten anföras i tabell 5. Jordbruksfastigheternas marknadsvärde pr ha jordbruks jord år 1940 i tabell 4 har uppskattats på grundval av de undersökningar, som av statistiska centralbyrån utförts över förhållandet mellan köpeskillingarna å under 1940 försålda jordbruksfastigheter och taxeringsvärdet å samma fastigheter enligt 1938 års fastighetstaxering. Det är att märka att redan 1938 låg marknadsvärdet betydligt över taxeringsvärdet, och prisstegringen från 1938 till 1940 är relativt obetydlig i jämförelse med den efter 1940 inträdda prisstegringen på fastighetsmarknaden. Till denna senare prisstegring har hänsyn icke tagits. För större egendomar är undersökningsmaterialet för 1940 av mycket obetydlig omfattning, varför prisstegringen å dessa uppskattats med ledning av motsvarande prisstegring å medelstora egendomar. Såsom det närmare framgår av siffermaterialet i tabell 4 är marknadsvärdet i förhållande till 1938 års taxeringsvärden högst i de minsta storleksgrupperna, lägst vid storbruken. Byggnadsstockens nyvärde pr hektar i de olika storleksgrupperna har för 1939 uppskattats på grundval av de enhetsvärden, som sammanställts av 1942 års byggnadssakkunniga för landsbygden, vilka värden direkt beräknats i anslutning till byggnadsbehovet vid de i lantbruksstyrelsens ekonomiska undersökning deltagande brukningsdelarna. För 1943 ha motsvarande värden hämtats från undersökningsmaterial, som sammanställts av statens forskningskommitté för lantmannabyggnader, vilka undersökningar även avse de kontrollerade brukningsdelarna. De i tabell 4 redovisade enhetsvärdena äro aritmetiska medeltal av värdena för åren 1939 och 1943. Samma undersökningsmaterial ligger till grund för de i tabell 4 anförda enhetsvärdena å familjebostad pr brukningsdel. Det bör anmärkas, att såväl hela byggnadsstockens nyvärde i tabell 4 som familjebostadens värde upptagits omkring 10 procent lägre än enligt de uppskattade nybyggnadskostnaderna vid ovan anförda utredningar. Denna reduktion har ansetts berättigad, därför att det faktiska byggnadsbeståndet vid de kontrollerade brukningsdelarna är av lägre allmän standard, än vad som förutsattes vid de anförda beräkningarna över 1939 års nybyggnadskostnader. Det framgår av tabell 4, att det sålunda uppskattade nyvärdet å byggnadsstocken enligt 1939—1943 års prisläge å byggnadsmateriel och byggnadsarbete i samtliga storleksgrupper överstiger det angivna marknadsvärdet å hela jordbruksfastigheten. Särskilt stor är disproportionen mellan byggnadernas nyvärde och fastighetens marknadsvärde i de minsta storleksgrupperna.

36 Tabell 4. Jordbruksfastigheternas marknadsvärde, byggnadernas nyvärde samt hyresvärdet å familjebostaden i olika storleksgrupper. G ru pP II

I

III

V

IV

V ti

VI

Jordbruksfasligh. marknadsvärde 1940 I % av 1938 års taxeringsvärde Pr hektar jordbruksjord, kr

1 790

1 520

1 470

1 500

1 400

1 420

1 460

Byggnadernas

4 200

3 200

2 700

2 200

2 000

1 700

1 600

nyvärde, kr. pr ha

Årskostnad för underhåll och avskrivning å byggnadskapitalet, kr. pr ha I bokföringen debiterade driftskostnader för byggnader (jfr t a b . 2), kr. pr ha. . Differens, kr. pr ha Familjebostadens nyvärde pr brukningsdel, kr Hyresvärde å familjebostaden efter 4-6% å nyvärdet, kr. pr brukningsdel I bokföringen krediterat hyresvärde pr brukningsdel (jfr t a b . 3), kr

9 000 11 000 14 000 18 000 22 000 30 000 50 000

828 1 012 1 380 2 300

1 428

7 Differens, kr. pr brukningsdel

353 Differens,

kr. pr ha jordbruksjord

Årskostnaderna för underhåll och avskrivning å byggnadskapitalet. I tabell 4 ha vi utgått från en normal årlig kostnad för ifrågavarande ändamål av 2-5 procent å byggnadsstockens nyvärde. En del smärre byggnadsreparationer utföras emellertid av gårdens eget folk och belastas arbetslöners konto i stället för byggnadskontot. Enligt särskilt utförda undersökningar kan värdet av dylikt reparationsarbete uppskattas till 0'25 procent av byggnadernas nyvärde. I tabell 4 ha vi därför räknat med en återstående underhållsoch avskrivningsprocent av 2-25. Hyresvärdet av familjebostaden. Enligt självkostnadsprincipen har detta hyresvärde beräknats dels som ränteanspråk å det förhandenvarande ännu ej avskrivna byggnadskapital, som investerats i bostaden, d. v. s. nuvärdet å denna, dels som underhålls-, avskrivnings- och försäkringskostnader. Med hänsyn till byggnadernas genomsnittliga ålder har nuvärdet uppskattats till i medeltal 50 procent av nyvärdet. Efter en räntefot av 4 procent uppgå ränteanspråken till 4 • 0-5 = 2-0 procent å nyvärdet. De övriga kostnaderna ha i anslutning till föregående punkt upptagits till 2*6 procent av nyvärdet, varav 0-1 procent försäkringskostnad. Hela hyresvärdet å familjebostaden har alltså beräknats utgöra 2-0 -f 2-6 = 4-6 procent å familjebostadens i tabell 4 uppförda nyvärde. Differensen mellan det sålunda uppskattade hyresvärdet å familjebostaden och det i bokföringen efter taxeringsnämndernas normer upptagna hyresvärdet å denna framgår av tabell 4. Slutresultaten av de enligt ovan företagna korrigeringarna redovisas i tabell 5. Nettoavkastningsdifferensen försämras genom korrigeringarna i

37 Tabell 5. Korrigerad nettoavkastningsdifferens och produktionskostnadsprocent i olika storleksgrupper enligt förutsättningarna i tabell 4. G r u p p IV

1 II

-

-

-

2 H ö g r e b y g g n a d s u n d e r h å l l (jfr t a b . 4) kr. pr ha H ö g r e b o s t a d s h y r a (jfr t a b . 4) k r . p r h a

-

-

38 38

-

26 28

-

23 22

-

-

Nettoavkastningsdifferens

enl. tab.

III

V

VI

VII

2, 39

— 9

8 12

— 5 7

Högre r ä n t e a n s p r å k å fastighetens kapi-

Korrigerad kr. pr ha

-

18 19

-

16 16

-

nettoavkastningsdifferens, -

Produktionskoslnadsprocent Korrigerad

-

enl. tab. 2. . .

produktionskostnadsprocent..

.

2S

alla storleksgrupperna, mest i grupp I med 20 kronor pr ha, minst i grupp VI med 5 kronor. Det högre hyresvärdet å familjebostaden täcker alltså icke både de ökade ränteanspråken å lantbrukskapitalet och uppskrivningen av årskostnaderna för byggnadernas underhåll och amortering. I anslutning härtill stiger produktionskostnadsprocenten över den i tabell 2 anförda. I grupperna I och III är stigningen 3 enheter, i II, IV och V 2 enheter och i VI och VII 1 enhet. Relationen mellan lönsamhetsresultaten för de olika grupperna blir praktiskt taget densamma som i tabell 2. Om man däremot med hänsyn till den framtida utvecklingen och nödvändigheten av en intensiv nybyggnadsverksamhet i jordbruket gör anspråk på, att lanthushållningen skall kunna förränta ett fastighetskapital, som fullt motsvarar byggnadernas nyvärde, förändras lönsamhetsresultatet och de relativa produktionskostnaderna avsevärt till de minsta storleksgruppernas nackdel. Antaga vi t. ex., att nybyggnadskostnaderna under de närmaste åren komina att uppgå till de i tabell 4 angivna enhetsvärdena pr hektar och beräkna 4 procent ränta å detta byggnadskapital men icke ränta på något fastighetsvärde i övrigt, så stiger produktionskostnadsprocenten — alla andra förhållanden oförändrade — till följande värden i de olika grupperna (motsvarande medeltal enligt tabell 5 inom parentes). Grupp 1 II III IV V VI VII

144 125 114 102 101 97 96

(127) (112) (103) (95) (94) (93) (93)

Dessa tal, som givetvis endast skola betraktas som exempel på byggnadsfaktorns stora betydelse, belysa synnerligen kraftigt det mindre jordbrukets försämrade konkurrenskraft efter hand som det nuvarande byggnadsbestån-

38 det förslites och måste ersättas med ett nytt till avsevärt högre kostnader än anskaffningskostnaderna för det äldre. Den stegring av fastigheternas marknadspris, som så småningom måste inträda till följd härav, kan näppeligen trollas bort. På grund av de högre byggnadskostnaderna pr ha vid de mindre brukningsdelarna måste denna faktor också göra sig starkast kännbar såsom fördyrande av produktionen just på dessa brukningsdelar. Innan vi lämna korrigeringarna i tabell 5 bör det inflytande, som dessa korrigeringar utöva på jordbrukarfamiljernas inkomster och förbrukning, såsom dessa redovisats i tabell 3 (jfr denna), även med några ord beröras. Den skuldfria inkomsten liksom — om gäldräntan är oförändrad — nettoinkomsten pr familj påverkas icke av de korrigerade fastighetsvärdena. Dessa inkomstbelopp påverkas däremot av att hyresvärdet å familjebostaden höjts och underhållskostnaderna för byggnaderna uppräknats. Ifrågavarande korrigeringar medföra att nettoinkomsten pr brukningsdel i grupperna I och V förblir oförändrad medan den i IV ökar med 27 kronor och i grupp III minskar med 16 kronor pr brukningsdel. Samtidigt ökas förbrukningen pr familj med den i tabell 4 redovisade höjningen av hyresvärdet å bostaden utöver taxeringsnämndernas normer. Slutresultatet blir en i procent av nettoinkomsten något högre förbrukning samt ett något mindre nettoöverskott. I grupp I sjunker nettoöverskottet t. ex. med 183 kronor och i grupp IV med 498 — 27 = 471 kronor pr familj. Relationen mellan de olika storleksgrupperna beträffande nettoöverskottet i procent av nettoinkomsten påverkas däremot endast obetydligt. Med det högre fastighetsvärdet sjunker nettoinkomstkvoten med en eller annan hundradel i samtliga storleksgrupper och relativt starkast i grupp I, där marknadsvärdet å fastigheterna är högst i förhållande till taxeringsvärdet.

Rationalitetsvariationer inom samma storleksgrupper. De i föregående avsnitt redovisade resultaten ha gett vid handen, att ett mycket starkt samband förelegat mellan brukningsdelarnas storlek och lanthushållningens lönsamhet vid de kontrollerade jordbruken. Den minsta storleksgruppen har i medeltal uppvisat sämst lönsamhet, högst produktionskostnadsprocent och kommit i den lägsta rationalitetsklassen. Med stigande egendomsstorlek har produktionskostnadsprocenten sjunkit och rationalitetsgraden förbättrats till och med grupperna IV och V, under det att de båda storbruksgrupperna i stort sett kommit i samma rationalitetsklass som bondebruken. Härvid bör det dock beaktas, att storbruken haft en högre arbetslön pr mt än bondebruken. Rationalitetsgraden sammanhänger emellertid icke endast med brukningsdelarnas storlek. Inom en och samma storleksgrupp föreligga betydande variationer kring de i huvudtabellerna anförda medeltalen för gruppen i dess

39 helhet. För att belysa storleken av dessa variationer och vilka faktorer, som särskilt inverkat på rationalitetsväxlingarna inom samma storleksgrupper, skall undersökningsmaterialet för vissa av dessa grupper underkastas en närmare analys i detta avsnitt. För detta ändamål ha vi valt grupperna III, IV och V i Msl- och Mskområdena. Dessa grupper äro nämligen i och för sig talrikast representerade och särskilt är antalet brukningsdelar, som genom hela 4-årsperioden deltagit i undersökningen, relativt stort. Grupperna representera ävenledes en förhållandevis stor del av landets totala åkerareal, i det att 34*8 procent av åkerarealen vid brukningsdelar med över 2*0 ha åker och 51*0 procent av åkerarealen vid brukningsdelar med över 10*0 ha komma på grupperna i fråga. Antalet brukningsdelar för vilka bokslut föreligga för vart och ett av åren 1939—1943 i de nämnda grupperna är 280. Endast dessa brukningsdelar ha medtagits i den i detta avsnitt genomförda analysen, vilken alltså bygger på 4-åriga medeltal för varje jämförd brukningsdel. Ifrågavarande brukningsdelar redovisa i grupp III något sämre genomsnittligt lönsamhetsresultat än samtliga kontrollerade brukningsdelar i gruppen. Produktionskostnadsprocenten är sålunda i medeltal 105 vid de brukningsdelar, som varit med under hela 4-årsperioden mot 103 för samtliga. I grupperna IV och V är produktionskostnadsprocenten däremot i medeltal precis lika i båda fallen. För att belysa lönsamhetsvariationerna och deras orsaker inom resp. storleksgrupper ha vi i tabell 6 sammanfört brukningsdelarna i tre lönsamhetsklasser, nämligen A med över 4-0 procent förräntning B » 0-0—4-0 procent förräntning G » negativ förräntning. Medeltalen för dessa lönsamhetsklasser belysa vilka faktorer, som haft särskilt inflytande på de stora lönsamhetsdifferenserna mellan A-, B- och G-klasserna inbördes. Vi ha vidare i tabellerna 8—10 redovisat resultaten av utförda beräkningar över regressionen och korrelationen mellan vissa särskilda lönsamhetsfaktorer och den uppnådda produktionskostnadsprocenten. Vid samtliga dessa jämförelser har det befunnits lämpligt att införa ett par i förut redovisat tabellmaterial ej använda mått på produktionsresultatet, nämligen realisationsvärde respektive produktionskostnader pr skördeenhet. Realisationsvärdet för skörden pr ha erhålles genom att addera bruttoavkastningen av växt- och djurprodukter samt härifrån subtrahera driftskostnaderna för inköpt foder. Produktionskostnaderna för skörden pr ha erhållas genom att från det på anfört sätt fastställda realisationsvärdet å skörden subtrahera nettoavkastningsdifferensen. Genom att dividera de sålunda fastställda värdena med hektarskörden i sk-e erhålles realisations-

värdet resp. produktionskostnaderna pr sk-e. Dessa senare kunna vidare uppdelas i arbetskostnader och övriga kostnader inklusive ränteanspråk. Ur driftsanalytisk synpunkt och särskilt vid jämförelse mellan olika brukningsdelar eller grupper av dylika i samma produktionsområde äro ifrågavarande lönsamhetsmått av ett betydande intresse. Realisationsvärdet pr sk-e ger ett uttryck för huru mer eller mindre fördelaktigt skörden förädlats och realiserats vid de jämförda brukningsdelarna. Realisationsvärdet pr sk-e sammanhänger givetvis med det uppnådda priset å lanthushållningens slutprodukter samt även med produktionsriktningen, men — och detta är framförallt fallet där huvudparten av skörden realiseras i form av animalier — i ännu högre grad med det tekniska utbytet vid fodrets förädling i djurstallarna, alltså med huru effektivt förädlingsapparaten i djurstallarna arbetat. Vid samma pris på slutprodukterna kan realisationsvärdet för den genom djurskötseln omsatta skörden nämligen variera inom synnerligen vida gränser med det tekniska utbytet. Såsom belysande exempel må följande anföras. Vi antaga, att i två besättningar A och B priset pr kg mjölk är 23 öre, att i båda besättningarnas foderstater ingå 10 procent inköpt foder till ett pris av 25 öre pr foderenhet samt att mjölkutbytet pr foderenhet är i A 1*3 kg men i B endast 0'8 kg. Realisationsvärdet pr sk-e för den genom mjölkkorna omsatta delen av skörden blir då: A (1-3-23 —2-5) : 0-9 = 30-4 öre B (0-8-23 — 2-5) : 0-9 = 1 7 - 7 » Inom övriga grenar av foderförädlingen kunna liknande variationer förekomma på grund av föreliggande olikheter i det tekniska utbytet. Variationerna i produktionskostnaderna pr sk-e ge på motsvarande sätt vid jämförelser mellan brukningsdelar i samma produktionsområde intressanta upplysningar om förtjänster resp. brister i fråga om produktionsmed lens utnyttjande. Efter denna översikt över metodiken övergå vi till de i tabell 6 redovisade resultaten för de olika lönsamhetsklasserna. Msl- och Msk-områdena grupp III. Av de 128 brukningsdelarna i dessa grupper komma 40 procent i A-klassen, 37 procent i B- och 23 procent i C-klassen. A-klassen redovisar en produktionskostnadsprocent av i medeltal 90. För B- och C-klasserna äro motsvarande medeltal 108 resp. 131. Avvikelserna i fråga om rationalitetsgraden äro sålunda synnerligen stora mellan de 3 grupperna. Ännu större äro givetvis avvikelserna mellan den bästa och sämsta brukningsdelen i hela materialet. Den bästa egendomen i A-gruppen redovisar sålunda som medeltal för hela 4-årsperioden en produktionskostnadsprocent av 66, den sämsta i C-gruppen 226. Studera vi siffermaterialet i tabell 6, finna vi, att A-gruppens överlägsenhet gentemot B- och C-grupperna är särskilt framträdande i tre hänseenden, nämligen i

11 1) högre skörd pr ha, 2 380 sk-e mot 2 050 resp. 1 810 sk-e i de båda andra grupperna, 2) högre realisationsvärde pr sk-e, 22-7 öre mot 21-2 resp. 20*1 öre i B- och G-grupperna, 3) lägre arbetskostnad pr sk-e, 11-4 öre mot 13-3 resp. 17-1 öre i de andra grupperna. Att den sämre skörden i B- och G-gruppen varit en viktig orsak till de höga relativa produktionskostnaderna i dessa grupper är givet. Den låga skörden särskilt i den sistnämnda gruppen kan delvis sammanhänga med att brukningsdelarna i denna grupp drabbats hårdare av missväxt åren 1940 och 1941. Skillnaden i skörd kan dock icke ensamt förklara den sämre lönsamheten i jämförelse med A-gruppen. Vi återkomma senare till en närmare analys av sambandet mellan skörden pr ha och produktionskostnadsprocenten. Tabell 6. Lanthushållningens resultat i olika lönsamhetsgrupper. Msl- och Msk-områdena: Grupp IV och V

Grupp III

L ö n s a m h e isgr u p p e r :

B

A Antal brukningsdelar Medelskörd pr ha, sk-e Kreatursenheter pr 100 ha pr 1 000 sk-e Lanlbrukskapital, kr. pr ha Därav fastighetskapital driftskapital

B

A

G

C

2 380 99-7 0-42

2 050 94-9 0-46

1810 89-1 0-49

2140 74-9 0-35

1720 70-3 0-41

1520 70-9 0-47

1 931 1083

1 890 1071

1 743 1013

1 704

1 631

1 494

984 720

972 659

894 600

Bruttoavkastning, kr. pr ha Därav växtprodukter djurprodukter övrigt

120 488 32

76 427 26

64 361 28

155 346 22

88 282 18

57 258 21

Driftskostnader, kr. pr ha Därav arbetskostnader foderinköp övriga kostnader

272 67 165

273 68 150

310 61 145

194 49 145

181 38 128

212 40 117

7-9 67

2-5

Nettoavkastning, kr. pr ha Förräntningsprocent Nettoavkastningsdifferens, kr. pr ha

7-0 59

-

2-0 - 3-6 -39 - 133

-

33 2-2

- 24

-93

49 198 216

67 237 209

Produktionskostnads procent Därav arbetskostnader Arbetsförbrukning, m t pr ha Normalt arbetsbehov, mt pr h a . .

45 305 286

54 307 265

73 354 246

c97 39 212 241

Arbetsförbrukningsindex

113 18-1 24-2 13-9 10-3

Realisationsvår de, pr sk-e, ö r e . . . .

22-7

21-2

20-1

21-1

19-3

Produktionskostnader, pr sk-e, öre. Därav arbetskostnader övriga kostnader

20-3 11-4

23-1 13-3

18-0

8-9

9-8

27-4 17-1 10-3

20-7 10-5 10-2

9-1 8-9

42 Att realisationsvärdet pr sk-e varit ej mindre än 2-6 öre lägre i G- än i A-gruppen har betytt omkring 47 kronor pr ha eller omkring XU av den till 192 kronor pr ha lägre nettoavkastningsdifferensen än i A-gruppen. I dessa grupper, där 75 a 80 procent av hela bruttoavkastningen utgöres av djurprodukter, blir realisationsvärdet pr sk-e givetvis i alldeles särskild grad beroende av det tekniska utbytet i djurstallarna, alltså av mjölkavkastningens och tillväxtens storlek pr foderenhet. Det är i detta sammanhang därför av särskilt intresse att konstatera, att G-gruppen håller större djurstock i förhållande till skörden än A-gruppen, 0-49 kreatursenheter pr 1 000 sk-e mot 0-42, men att bruttoavkastningen pr kreatursenhet är mycket lägre i C-gruppen med 405 kronor mot 489 kronor i A-gruppen. Denna senare grupp har hållit ett mindre antal djur i förhållande till skörden än C-gruppen, men haft produktionskraftigare djur. En mindre del av den totala fodermängden har tagits i anspråk som rent underhållsfoder, en större del har kunnat utnyttjas som produktionsfoder. Det tekniska utbytet i djurstallarna har blivit högre och fodret därmed även bättre betalt. Den väsentligaste orsaken till G-gruppens underlägsenhet är dock att söka i den stora arbetsförbrukningen i förhållande till produktionens storlek i denna grupp. På en bruttoavkastning av växt- och djurprodukter av 100 kronor kommer i G-gruppen ej mindre än 73 kronor i rena arbetskostnader mot endast 45 kronor i A-gruppen. Arbetsförbrukningsindex är 144 mot 107 i A-gruppen. Denna högre relativa arbetsförbrukning i G-gruppen betyder ej mindre än 75 kronor pr ha eller nära 40 procent av den lägre nettoavkastningsdifferensen i jämförelse med A-gruppen. Msl- och Msk-områdena, grupperna IV och V. För dessa grupper föreligga bokslut för hela 4-årsperioden från 152 brukningsdelar, vilka indelats i tre lönsamhetsklasser efter samma grunder som grupp III i dessa områden. A-klassen omfattar 67 procent, B- och G-klasserna resp. 25 och 8 procent av samtliga. Grupp A representerar en förnämlig rationalitetsklass med en produktionskostnadsprocent av i medeltal endast 87. För B-gruppen är motsvarande medeltal 106, för C-gruppen 130. Den lägsta produktionskostnadsprocenten för en enskild egendom är 70 i A-gruppen, den högsta 184 i C-gruppen. Även i dessa storleksgrupper sammanhänger A-klassens överlägsenhet framförallt med högre hektarskördar, högre realisationsvärde pr sk-e och lägre relativ arbetsförbrukning. A-gruppen redovisar sålunda i jämförelse med B- och C-grupperna 420 resp. 620 sk-e högre medelskörd pr ha, 1'8 resp. 3-0 öre högre realisationsvärde pr sk-e och 1-4 resp. 4*8 öre lägre arbetskostnader pr sk-e. A-gruppen håller 0-35 kreatursenheter pr 1 000 sk-e och redovisar en bruttoavkastning av 462 kronor pr kreatursenhet. C-gruppen håller 0'47 kreatursenheter pr 1 000 sk-e eller i förhållande till skörden 34 procent större djurstock än A-gruppen men redovisar en bruttoavkastning pr krea-

43 tursenhet av endast 364 kronor eller 21 procent lägre än A-gruppen. Det sämre realisationsvärdet pr sk-e i C-gruppen sammanhänger alltså även här med att sistnämnda grupp hållit alltför stort antal djur i förhållande till den egna fodertillgången och fått ett dåligt tekniskt och ekonomiskt utbyte vid fodrets förädling i djurstallarna. C-gruppens mindre effektiva utnyttjande av den mänskliga arbetskraften kommer även till uttryck i tabell 6. Pr 100 kronor bruttoavkastning av växt- och djurprodukter uppgår arbetskostnaden till 67 kronor mot endast 39 kronor i A-gruppen. Arbetsförbrukningsindex är 113 mot 88 i A-gruppen. Med samma relativa arbetsförbrukning som i sistnämnda grupp hade C-gruppen sparat 53 mt pr ha eller 43 kronor i produktionskostnader. De i tabell 6 redovisade medeltalen för de olika lönsamhetsklasserna ge sålunda intressanta upplysningar om väsentliga orsaker till de starkt avvikande relativa produktionskostnaderna mellan A-, B- och C-klasserna inbördes. Men kring medeltalen i tabell 6 föreligga inom varje lönsamhetsklass betydande variationer i både gynnsam och ogynnsam riktning vid de enskilda i klassen ingående brukningsdelarna. För att belysa denna spridning kring medelvärdena för varje lönsamhetsklass ha vi i tabell 7 beträffande medelskörden pr ha, realisationsvärdet pr sk-e samt arbetskostnaderna pr sk-e angivit huru många procent av samtliga brukningsdelar i varje särskild lönsamhetsklass, som komma inom var och en av de i tabellen anförda variationsgränserna. Siffermaterialet i tabell 7 belyser både det mer eller mindre starka sambandet mellan de nyssnämnda lönsamhetsfaktorerna och produktionskostnadsprocenten samt den starka spridningen med hänsyn till varje dylik faktor inom samma lönsamhetsklass. Av siffermaterialet i tabell 7 för storleksgrupp III finna vi, att i den sämsta skördeklassen, under 1 800 sk-e pr ha, komma endast 6 procent av A-jordbruken, 30 procent av B- och 50 procent av C-jordbruken. I den bästa skördeklassen, över 2 400 sk-e pr ha, komma däremot 43 procent av A-, 21 procent av B- och endast 10 procent av C-jordbruk en. Liknande förskjutningar föreligga beträffande fördelningen på de olika realisationsvärde- och arbetskostnadsklasserna. Men vad som i detta sammanhang har störst intresse, är den starka spridningen av brukningsdelarna inom varje särskild lönsamhetsgrupp på de olika skörde-, realisationsvärde- och arbetskostnadsklasserna. Av brukningsdelarna i A-gruppen (storleksgrupp III) komma visserligen nära hälften eller 43 procent i den högsta skördeklassen men ej mindre än 20 procent av ifrågavarande A-jordbruk komma i den näst sämsta och 6 procent i den allra sämsta skördeklassen. Trots en mycket dålig medelskörd för hela 4-årsperioden ha alltså 6 procent av A-jordbruken kunnat redovisa en produktionskostnadsprocent lägre än 100. Å andra sidan ha 23 procent av C-jordbruken placerat sig i den näst bästa

44 Tabell 7. Brukningsdelarna i varje lönsamhetsklass enligt tabell 6 fördelas med nedan angivna procenttal inom olika variationsgränser för hektarskörd samt realisationsvärde och arbetskostnader pr sk-e. Storleksgrupper: IV-V

III

Lönsamhetsklasser

Medelskörd pr ha: < 1 800 sk-e 1 8 1 0 - 2 100 i 2 1 1 0 - 2 400 » > 2 400 »

Realisationsvärde pr sk-e: <20-0 öre 20-0-23-0 i 23-1-26-0 » >26-0 »

Arbetskostnad pr sk-e: > 14-0 öre 12-1-14-0 » 10-0 — 12-0 »> <10-0 »

B

G

A

B

% » » »

6 20 31 43

30 26 23 21

50 17 23 10

24 25 32 19

63 24 8 5

75 25

Summa %

% » » »

16 35 37 12

38 38 13 11

53 27 17 3

39 42 14 5

60 32 5 3

83 Summa %

12 31 31 26

32 45 19 4

83 17 — -

1 o 29 67

3 19 39 39

42 25 25 8

o/ /o

Summa %

och 10 procent i den allra bästa skördeklassen och dock haft negativ medel förräntning för hela 4-årsperioden, vilket betyder, att produktionskostnadsprocenten varit 120 eller däröver. På motsvarande sätt ha ej mindre än 16 procent av A-jordbruken i samma storleksgrupp legat i den sämsta realisationsvärdeklassen, d. v. s. uppnått mindre än 20 öre pr sk-e, men 3 procent av C-jordbruken ha kunnat redovisa ett realisationsvärde pr sk-e överstigande 26-0 öre. Högre arbetskostnad än 14 öre pr sk-e redovisas av 12 procent av A-jordbruken, 26 procent av dessa ha pressat ner arbetskostnaderna under 10 öre pr sk-e. Av C-jordbruken är det däremot inget, som kunnat nedpressa arbetskostnaderna under 12 öre pr sk-e. Studera vi motsvarande spridningstal för storleksgrupperna IV—V i tabell 7, möta vi samma förhållanden. Av särskilt intresse beträffande A-jordbruken i dessa storleksgrupper är, att ej mindre än 24 procent komma i den sämsta skördeklassen och 39 procent i den sämsta klassen för realisationsvärde pr sk-e, under det att endast 19 resp. 5 procent av dessa A-jordbruk komma i de bästa klasserna i de nämnda hänseendena. Däremot ligga endast 1 procent av ifrågavarande A-jordbruk i den dyraste arbetskostnadsklassen och hela 67 procent i den billigaste. Av C-jordbruken i dessa stor-

45 Tabell ii. Sambandet mellan hektarskörd och produktionskostnadsprocent. Msl och Msk, grupperna III—V. Skördeklass

a b

c d

e f

g h

Klassgränser sk-e pr ha

Frekvensprocent

Sk-e pr ha medeltal

Produktionskostnadsprocent

-1500 1500-1700 1 700-1900 1 9 0 0 - 2 100 2 1 0 0 - 2 300 2 3 0 0 - 2 500 2 5 0 0 - 2 700 2 700-

12 12 16 15 16 12 7 10

1 400 1 600 1 800 2 000 2 200 2 400 2 600 2 800

115 108 102 98 95 93 92 91

r — --

0-459±0,048

leksgrupper kommer inget i den bästa eller ens näst bästa skördeklassen men däremot ha 17 procent uppnått högst realisationsvärde pr sk-e och 8 procent kunna redovisa arbetskostnader, som understiga 10 öre pr sk-e. Siffermaterialet i tabell 7 belyser, kan man säga, huru komplicerat jordbruket är som ekonomiskt företag. Det ekonomiska resultatet är ej blott beroende av en eller ett par faktorer utan av samspelet mellan en hel mängd sådana. Brukningsdelar med mycket hög skörd kunna uppvisa ett ogynnsamt ekonomiskt slutresultat, därför att driften klickat vid foderskördens förädling i djurstallarna eller på någon annan punkt, varigenom produktionskostnaderna blivit alldeles för höga i förhållande till det uppnådda skördevärdet. Brukningsdelar med låg eller endast medelmåttig skörd kunna redovisa en mycket gynnsam produktionskostnadsprocent tack vare högt realisationsvärde pr sk-e, eller därför att arbetskostnader och övriga kostnader kunnat hållas låga pr enhet skörd. Det är ofta även vid de gynnsammast ställda jordbruken, som större eller mindre brister på en eller annan punkt föreligga i driftens anordning, och där genom avhjälpandet av dylika brister det ekonomiska slutresultatet skulle kunna ytterligare förbättras. Vid genomsnittsjordbruket och ännu mera vid de dåligt skötta brukningsdelarna böra rationaliseringsmöjligheterna vara ännu större. Det i tabellerna 6 och 7 föreliggande undersökningsmaterialet belyser i sin mån också, att ett stort och även tacksamt fält för ytterligare rationalisering inom jordbruket föreligger. Med samma undersökningsmaterial som i tabellerna 6 och 7 såsom underlag ha vi slutligen i tabellerna 8—10 genom direkta regressions- och korrelationsberäkningar sökt något närmare analysera sambandet mellan vissa lönsamhetsfaktorer och produktionskostnadsprocenten. Materialet har härvid först indelats i klasser efter den oberoende variabeln, t. ex. skörden pr ha, och motsvarande gruppmedelvärden ha uträknats för den beroende variabeln, d. v. s. här produktionskostnadsprocenten. Dessa senare värden ha överförts på ett diagram, varefter en regressionskurva konstruerats. Som ett kvantitativt mått å fastheten i samvariationen har vidare korrelations-

46 Tabell 9. Sambandet mellan skördens realisationsvärde och produktionskostnadsprocenten. Msl oeh Msk, grupperna III—V. Realisations värde-klass

a b c d e f

g

h

Klassgränser öre pr sk-e

Frekvensprocent

Realisationsvärde pr sk-e medeltal öre

Produktionskostnadsprocent

-17-0 17-1-19-0 19-1-21-0 21-1-23-0 23-1 — 25-0 25-1-27-0 27-1 — 29-0 29-1-

11 15 27 23 13 6 2 3

16 18 20 22 24 26 28 30

109 103 100 97 94 91 87 82

r = —

0,263±0,056

koefficienten beräknats. Regressionskurvorna återgivas i diagrammen 1—3. Från regressionskurvorna erhållna utjämnade värden redovisas i vidstående tabeller, där frekvensprocenten i varje klass, d. v. s. antalet brukningsdelar i klassen i procent av samtliga, även anföres. Brukningsdelarnas fördelning på de olika skördeklasserna är mycket jämn. Med stigande skörd sjunker produktionskostnadsprocenten först starkare, sedan mindre starkt (jfr även diagram 1). När skörden stiger från 1 400 till 1 800 sk-e, sjunker produktionskostnadsprocenten från 115 till 102, d. v. s. med ej mindre än 13 enheter. När skörden stiger från 2 400 till 2 800 sk-e sjunker produktionskostnadsprocenten från 93 till 91, alltså med endast 1 enhet. Korrelationskoefficienten är — 0*459 ± 0*048. Samvariationen är sålunda ganska stark men långt ifrån absolut, i vilket fall korrelationskoefficienten blivit — 1-0. Av siffermaterialet i tabell 7 framgick ju även, att ett absolut samband mellan skörden pr ha och produktionskostnadsprocenten ingalunda föreligger. Flertalet av brukningsdelarna eller ej mindre än 53 procent av samtliga komma i de 3 sämsta realisationsvärdeklasserna, endast 11 procent komma i de 3 bästa. Denna frekvensfördelning är av intresse, därför att den visar, Tabell 10. Sambandet mellan arbetskostnaderna pr sk-e oeh produktionskostnadsprocenten. Msl och Msk, grupperna III—V. Kostnadsklass

Klassgränser öre pr sk-e

Frekvensprocent

Arbetskostnad pr sk-e öre, medeltal

Produktionskostnadsprocent

a b c d e f g

- 7-0 7 - 1 - 9-0 9-1-11-0 11-1-13-0 13-1-15-0 15-1-17-0 17-1-

3 20 29 20 14 7 7

6 8 10 12 14 16 18

83 88 94 101 108 116 126

47 rroa.

120- kostn. proc.

110-r

100-

90 T

80 +

70I.—4 — H

,

).

I

1—j

1500 J

_(

h

,

(_—|

h

3000 Sk-e pr ha

2000 Diagram I. Skördeenheter pr hektar och produktionskostnadsprocent.

120-

90-

80-H

1-

•H

H

-!

4-

1-

30 Realisat. värde pr sk-e, öre

Diagram II. Realisations värde pr skördeenhet och produktionskostnadsprocent.

48 Prod. kostn. 130-- proc.

120-

110-

100-

S?'

90-

80-I

^ T

1 6

1 8

1 10

1 12

1 14

1 —

18 Arbetskostnader pr sk-e, öre

20 Diagram III. Arbetskostnader pr skördeenhet och produktionskostnadsprocent.

att förädlingsapparaten i djurstallarna vid flertalet brukningsdelar arbetat mindre tillfredsställande. När realisalionsvärdet pr sk-e stiger från 16 till 18 öre sjunker produktionskostnadsprocenten från 109 till 103 eller med 3 enheter pr 1 öre stegrat realisationsvärde. När delta senare stiger från 18 till 28 öre minskas produktionskostnadsprocenten regelbundet med 1*5 enheter och från 28 till 30 öre med 2*5 enheter för varje öres ökning av realisationsvärdet. Regressionskurvan har sålunda en svag S-form (jfr diagram 2). Korrelationskoefficienten är relativt låg, — 0-263 ± 0*056, vilket givetvis dock icke betyder att ifrågavarande faktor i och för sig är av ringa ekonomisk betydelse. Det betyder endast, att lönsamheten i de olika realisationsvärdeklasserna varierat relativt starkt på grund av inflytande av andra på det ekonomiska slutresultatet inverkande förhållanden såsom skördeutfall och relativa arbetskostnader. Av samtliga brukningsdelar komma 29 procent i kostnadsklassen C, med en arbetskostnad av 9*1—11-0 öre pr sk-e, och frekvensen avtager sedan tämligen regelbundet ju mera arbetskostnaderna understiga resp. överstiga de nämnda gränstalen. De dyrare arbetskostnadsklasserna äro dock talrikare företrädda än de billigare. Endast 3 procent av brukningsdelarna redovisa sålunda lägre arbetskostnader än 7*1 öre pr sk-e, medan 28 procent komma över 13*0 öre och 7 procent över 17*0 öre pr sk-e. Frekvensför-

49 delningen visar alltså, att antalet brukningsdelar med synnerligen höga arbetskostnader pr sk-e är förhållandevis stort. Med stigande arbetskostnader pr sk-e stiger produktionskostnadsprocenten mycket starkt och regelbundet eller från 83 i klass a till 126 i klass g. Regressionskurvan följer nästan en rak linje (jfr diagram 3). Korrelationen är också mycket stark, r = 0*660 ± 0*034. Samvariationsanalysen på denna punkt bekräftar sålunda mycket tydligt den redan i anslutning till tabellerna 6 och 7 dragna konklusionen, att arbetskraftens mer eller mindre effektiva utnyttjande varit en av de allra viktigaste orsakerna till lönsamhets variationerna inom ifrågavarande storleksgrupper. När vi såsom mått på arbetskraftens mer eller mindre effektiva utnyttjande använda arbetskostnaderna pr sk-e blir utslaget dessutom ännu starkare, därför att en hög arbetskostnad pr sk-e mycket ofta korrelerar med svag skörd och dåligt realisationsvärde pr sk-e. En stor del av arbetskostnaderna pr arealenhet i växtodlingen och pr kreatursenhet i djurskötseln äro nämligen fasta, d. v. s. oberoende av avkastningen p r hektar och pr kreatursenhet. Med låga skördar pr ha och i förhållande till skörden relativt stor men produktionssvag besättning måste därför arbetskostnaderna pr sk-e med naturnödvändighet bli höga. Nedbringandet av arbetskostnaderna pr produktenhet i jordbruket är därför icke endast en fråga om att genom mekanisering och god arbetsplanering minska antalet arbetstimmar utan även och icke minst spörsmålet om att höja arbetsproduktiviteten, d. v. s. att stegra produktionen pr arbetstimme. Med högre hektarskördar och större produktmängd pr kreatursenhet kunna de fasta arbetskostnaderna fördelas på ett större antal produktenheter och arbetskostnaden pr enhet nedbringas.

Sammanfattande synpunkter. Av det föreliggande undersökningsmaterialet har framgått, att brukningsdelar representerande såväl höga som låga rationalitetsgrader förekomma i samtliga storleksgrupper och områden. Med stigande egendomsstorlek har antalet mera rationellt drivna jordbruk ökats procentuellt sett t. o. m. grupperna IV och V. Den genomsnittliga rationalitetsgraden stiger därför i de olika storleksgrupperna tämligen regelbundet från grupp I t. o. m. nyssnämnda storleksgrupper. Av den utförda undersökningen har vidare framgått, att en låg rationalitetsgrad i jordbruket framförallt sammanhänger med följande faktorer. 1) Mindre effektivt utnyttjande av den mänskliga arbetskraften med åtföljande låg produktion pr arbetstimme och höga arbetskostnader pr producerad enhet. 4—616569.

N.

50 Denna faktor gör sig framförallt gällande vid de minsta brukningsdelarna och är huvudorsaken till den höga produktionskostnadsprocenten vid dessa. Men även i bondebruket sammanhänga höga relativa produktionskostnader i mycket stor omfattning med att den mänskliga arbetskraften blivit dåligt utnyttjad. För storbruken har ingen särskild analys av sambandet mellan arbetskraftens mer eller mindre effektiva utnyttjande och lönsamheten utförts i den föreliggande undersökningen. De fortlöpande årliga driftsanalyserna för bokföringskontrollerade storbruk ha emellertid visat, att arbetsförbrukningen pr produktenhet också i storbruket varierar inom mycket vida gränser och därmed även lönsamheten. 2) Låga hektarskördar. Vid låg skörd pr hektar bli de relativa produktionskostnaderna i allmänhet höga och lönsamheten otillfredsställande. Med stigande hektarskördar förbättras i regel lönsamheten och produktionskostnadsprocenten sjunker. Av undersökningsmaterialet har dock framgått, att även vid en ganska medelmåttig skörd synnerligen goda ekonomiska resultat uppnåtts samt att höga hektarskördar i och för sig ingalunda garantera en låg produktionskostnadsprocent. 3) Dåligt tekniskt utbyte vid foderskördarnas förädling i djurstallarna. Inom de produktionsområden, där huvudparten av skörden realiseras i form av djurprodukter, har ett lågt realisationsvärde å skörden ofta visat sig stå i samband med ett alltför stort kreatursantal i förhållande till skördens storlek samt svag utfodring och låg produktion pr kreatursenhet med åtföljande höga produktionskostnader i förhållande till det uppnådda bruttoavkastningsvärdet. Vill m a n på grundval av det föreliggande undersökningsmaterialet bilda sig en uppfattning om vilka krav som ur prispolitisk synpunkt skäligen böra ställas på rationalitetsgraden inom jordbruket, kan man näppeligen gå någon annan väg än att lägga genomsnittsresultaten inom olika storleksgrupper till grund för dessa överväganden. Anknytas rationalitetskraven till genomsnittsresultaten för vissa särskilda storleksgrupper synas följande 5 alternativ vara av särskilt intresse: A. Storleksgrupp III i Msl- och Msk-områdena. B. » III i samtliga områden. C. » III, IV och V i samtliga områden. D. » IV och V i Msl- och Msk-områdena. E. » IV och V i samtliga områden. Alternativ A motsvarar de minst kraven på rationalitetsgrad och den högsta produktprisnivån. De största kraven på rationalitetsgrad och den lägsta produktprisnivån representeras däremot av E-alternativet. Med utgångspunkt från det föreliggande undersökningsmaterialet kan skillnaden mellan de olika alternativen belysas genom följande medeltal för produktionskostnadsprocenten i de olika grupperna, varvid siffrorna

51 under 1 ange de direkt ur bokföringsmaterialet funna värdena, under II de korrigerade värdena (jfr tabell 5). Alternativ A B C D E

Produktionskostnadsprocent I II 103 100 95 95 93

106 103 97 97 95

Skillnaden mellan de olika alternativen och särskilt mellan A och B å ena, D och E å andra sidan, är såsom synes betydande. Ställas rationalitetskraven så höga som enligt D- och E-alternativen, d. v. s. att det kräves en rationalitetsgrad motsvarande genomsnittet för de kontrollerade brukningsdelarna i grupperna IV och V, kan produktprisnivån hållas 7 å 8 % lägre än vad som erfordras, om jordbruket i grupp III med dess lägre rationalitetsgrad, även skall få sina produktionskostnader täckta. G-alternativet intager en mellanställning i anförda hänseende. Ännu större blir skillnaden mellan A- och B-alternativen å ena, E- och D-alternativen å andra sidan, i den mån en höjning av arbetslönenivån erfordras »för att ge jordbrukets arbetare samma arbetsinkomst och levnadsstandard som i jämförbara yrkesgrupper». På grund av den större arbetsförbrukningen pr produktenhet i grupp III ökas nämligen produktionskostnadsprocenten i denna grupp med 5*0 enheter vid en ökning av arbetslönen med 10 procent. Vid motsvarande arbetslöneökning i grupperna IV och V stegras produktionskostnadsprocenten med endast 4*0 enheter. Vare sig det ena eller andra av de här diskuterade alternativen för rationalitetskraven tages i beaktande, bör det emellertid uppmärksammas, att de kontrollerade brukningsdelarna, såsom redan förut framhållits, sannolikt representera en något högre rationalitetsgrad än jordbruket i allmänhet. Även om detta är fallet, synes man dock ha anledning antaga, att medeltalen för de kontrollerade brukningsdelarna i de olika storleksgrupperna ge en i stort sett riktig bild av de i allmänhet rådande rationalitetsdifferenserna mellan olika storleksgrupper inbördes.

Efterskrift. Sedan den föreliggande undersökningen slutförts i juni 1944 har nytt bokföringsmaterial tillkommit, i det att bokslut föreligga för samtliga i lantbruksstyrelsens ekonomiska undersökning deltagande jordbruk såväl för bokföringsåren 1942—1943 som 1943—1944.x Det har härigenom blivit möjligt att göra sammanställningar över rationalitetsvariationerna vid de 1 Räkenskapsresultat från svenska jordbruk, meddelande från Kungl. Lantbruksstyrelsen nr 331 och nr 334.

52 kontrollerade jordbruken för hela 5-årsperioden 1939—1944 och det har ansetts lämpligt, att de förut framlagda resultaten kompletteras med en dylik översikt. I samband härmed har även lönsamhetsspridningen inom de särskilda primärgrupperna underkastats en mera ingående analys än som skett i den föregående framställningen. Undersökningsmaterialet för hela 5-årsperioden 1939—1944 omfattar inalles 6 170 bokslut, nämligen 1939 — 40 för 1241 brukningsdelar och 36 537 ha jordbruksjord 1 9 4 0 - 4 1 » 1196 » • 42 033 » i 1 9 4 1 - 4 2 » 1201 • » 42 514 »> » 1 9 4 2 - 4 3 » 1260 » » 46 321 » » 1 9 4 3 - 4 4 » 1272 »> » 46 036 • i

Det nytillkomna undersökningsmaterialet omfattar 327 bokslut för 1942 —43 och 1 272 för 1943—44. För att belysa lönsamhetsdifferenserna under de olika åren 1939—1944 har här nedan en sammanställning gjorts av några vägda medeltal för hela undersökningsmaterialet. Sk-e pr ha 2 650 2 210 2 030 2 510 2 540

B ruttoavkastning kr. pr ha 518 583 619 700 753

Driftskostnader kr. pr ha 463 510 578 608 659

Produktionskostnadsprocent 104 100 107 99 99

Resultaten variera starkt för de olika åren. Den högsta medelskörden pr ha redovisas 1939—40 (skördeåret 1939), den lägsta 1941—42 (skördeåret 1941). Under de båda senaste åren ligga medelskördarna på i det närmaste samma nivå som 1939. Bruttoavkastningen pr ha är lägst 1939—40 och stiger sedan för varje år och når sitt maximum 1943—44. Stegringen från 1940—41 till 1941—42 är dock i samband med nedgången i skörd relativt liten. Driftskostnaderna äro även lägst 1939—40 och högst 1943—44. Stegringen är emellertid här störst från 1940—41 till 1941—42, d. v. s. under samma år som bruttoavkastningen företer den lägsta ökningen. Produktionskostnadsprocenten, som ger ett direkt uttryck för lönsamheten, är 104 under 1939—40. Den sjunker till 100 under 1940—41 för att 1941—42 i samband med den låga skörden stiga till 107. De båda senaste åren uppvisa den gynnsammaste produktionskostnadsprocenten med medeltalet 99 för båda åren. Att året 1943—44 medtagits i undersökningsmaterialet medför en obetydlig förbättring av den genomsnittliga lönsamheten. För 4-årsperioden 1939—43 är produktionskostnadsprocenten i medeltal för hela materialet 102*5. Motsvarande medeltal för 5-årsperioden 1939—44 är 101*8 eller 0*7 enheter lägre. För de olika primärgrupperna ha medeltalen för 5-årsperioden 1939—44 sammanställts i huvudtabellerna XII—XXIV, varigenom direkt jämförelse

53 med motsvarande medeltal för 4-årsperioden 1939—43 i huvudtabellerna I—XI underlättas. Vägda medeltal för de olika storleksgrupperna i samtliga områden under 5-årsperioden äro anförda i de följande texttabellerna 11 och 13. Motsvarande medeltal för åren 1939—43 återfinnas i tabellerna 2 och 3. Lanthushållningens resultat i medeltal för 5-årsperioden 1939—1944 redovisas i tabell 11. Avvikelserna från motsvarande medeltal för 1939—44 i tabell 2 äro relativt små. Av största intresse äro avvikelserna i fråga om medelskörd pr ha, produktionskostnadsprocent och arbetsförbrukningsindex. Ifrågavarande medeltal för de olika storleksgrupperna under båda perioderna angives här nedan. G r u p p

Vägda medeltal. Medelskörd pr ha, sk-e: 1939—44 1939-43 Produktionskostnadsprocent: 1939—44 1939-43 Arbetsförbrukningsindex: 1939-44 1939-43 Standardmedeltal. Medelskörd pr ha, sk-e: 1939-44 1939-43 Produktionskostnadsprocent: 1939—44 1939-43 Arbetsförbrukningsindex: 1939—44 1939-43

I

II

III

IV

VI

V

VII

2 360

2 370

2 320

2 400

2 400

2 450

2 500

2 340

2 340

2 270

2 360

2 310

2 410

2 510

57 87

2 550

2 470

2 320

2 300

2 290

2 430

2 420

2 550

2 430

2 260

2 250

2 140

2 330

2 360

87 Hektarskördarna i de olika storleksgrupperna äro med ett undantag något högre 1939—44 än 1939—43. Produktionskostnadsprocenten är enligt de vägda medeltalen precis lika under båda perioderna i grupperna III och VI. I grupp I är den 2 enheter lägre, i grupperna II, IV och V 1 enhet lägre men i grupp VII däremot 1 enhet högre under 5-årsperioden än 1939—43. Ungefär motsvarande differenser föreligga enligt standardmedeltalen. De båda minsta storleksgrupperna redovisa sålunda något bättre, den största storleksgruppen något sämre medellönsamhet under 5-årsperioden än 1939—43. Skillnaden är emellertid obetydlig. De vägda medeltalen för arbetsförbrukningsindex äro även med undantag för grupperna V och VII något gynnsammare under 5-årsperioden. Skillnaderna liksom motsvarande differenser beträffande standardmedel-

54 Tabell 11. Lanthushållningens resultat 1939—1944. Storleksgrupp II Antal bokslut Jordbruksjord pr brukn.-del, ha Medelskörd pr ha, sk-e

498 4-8

III

IV

1403 1744 1029 9-0 16-0 27-0

V

VI

VII

833 41-5

224 73-9

420 242-0

Kreatursenheter pr 100 ha

2 360 2 370 137-3 117-

2 320 2 400 2 400 2 450 2 500 82-2 97-4 68-6 64-0 57-7

Lantbrukskapital,

kr. pr ha

2 316

2 075

1 999

1 998

1 883

1 806

1 835

Bruttoavkastning, kr. pr ha Därav växtprodukter djurprodukter Driftskostnader, kr. pr ha Därav arbetskostnader Nettoavkastning, kr. pr ha Förräntningsprocent

780 66 637

691 89 552

618 122 464

598 183 391

550 218 314

586 263 301

586 270 293

842 553

663 396

537 292

473 235

429 205

468 207

475 216

- 62 - 2-7

28 1-3

81 4-1

125 6-3

121 6-4

118 6-5

111 6-0

122 124 591 325 182 184

109 110 440 304 145 151

100 100 317 276 115 115

92 93 247 262

91 92 213 246 87 86

92 92 200 237 84 85

93 92 199 230 87 87

Produktionskostnadsprocent D:o 1939 — 43 Arbetsförbrukning, mt pr ha. . . Normalt arbetsbehov, mt pr ha Arbetsförbrukningsindex D:o 1 9 3 9 - 4 3

94 95

Standardmodell al: Medelskörd pr ha, sk-e 2 550 2 470 2 430 2 420 2 320 2 300 2 290 Kreatursenheter pr 100 ha 57-8 134-1 116-8 59-7 97-0 82-3 70-4 Lantbrukskapital, kr. pr h a . . . . 2 487 2 111 1816 1807 2 000 1945 1836 Bruttoavkastning, kr. pr h a . . . . 571 850 714 617 576 522 583 Driftskostnader, kr. pr ha 412 472 470 915 670 536 459 Nettoavkastning, kr. pr h a . . . . - 65 111 101 44 81 117 110 Förräntningsprocent 5-6 6-1 - 2-6 2-1 4-1 6-0 6-0 Produktionskostnadsprocent D:o 1 9 3 9 - 4 3

121 122

106 107

100 100

93 94

93 94

93 94

95 94

Arbetsförbrukningsindex D:o 1939-43

190 188

142 142

115 115

95 96

86 85

86 86

87 87

talen, vilka för ett par grupper avvika i annan riktning än de vägda medeltalen, äro emellertid små. Sammanfattningsvis kan man alltså säga, att undersökningsmaterialet för hela 5-årsperioden 1939—1944 ger praktiskt taget samma resultat beträffande sambandet mellan brukningsdelarnas storlek och jordbrukets rationalitetsgrad som det förut framlagda materialet för åren 1939—1943. Även när det gäller de olika primärgrupperna äro avvikelserna mellan medeltalen för de båda perioderna i regel små. Dessa avvikelsers storlek beträffande produktionskostnadsprocenten belyses av vidstående sammanställning. I det övervägande antalet primärgrupper är produktionskostnadsprocenten antingen precis lika under båda perioderna eller 1 å 3 enheter lägre under 5-årsperioden 1939—44. Endast vid storbruken i Msl- och Msk-områdena samt i grupp IV i Msk- och i grupp III i N-området gå avvikelserna

55 Tabell 12. Produktionskostnadsprocent i olika primärgrupper. G r u p P

Ssl:

1939-44 1939-43 Smb: 1939-44 1939-43 Msl: 1939-44 1939-43 Msk: 1939-44 1939-43 N: 1939-44 1939-43

I

II

III

IV

V

VI

VII

107 108

93 96 97 97 109 110 109 111 116 116

89 90 93 94 101 102 104 104 106 105

86 86 90 90 94 95 98 97 92 96

87 88 88 89 92 92 98 99

87 88

90 90

— —

— —

— —

129 131 119 122 125 126

92 93 91 92

94 91

100 98

— —

i motsatt riktning, i det att produktionskostnadsprocenten är 1 å 3 enheter högre under 1939—44 än 1939—43. Hela hushållningens ekonomiska resultat under 5-årsperioden 1939—44 redovisas i tabell 13. För att underlätta jämförelsen mellan medeltalen för de olika storleksgrupperna enligt denna tabell och motsvarande medeltal för 4-årsperioden 1939—43 i tabell 3, har i nedanstående sammanställning vissa viktigare resultat sammanförts för båda perioderna. (Kr pr brukningsdel.) G

Skuldfri inkomst, lanthushållningen: 1939—44 1939 — 43 Skuldfri inkomst, total: 1939—44 1939 — 43 Nettoinkomst: 1939—44 1939 — 43 1939 44 i % av 1 9 3 9 - 4 3 Familjens förbrukning: 1939 44 1939 — 43 1 9 3 9 - 4 4 i % av 1 9 3 9 - 4 3

r u p p

I

II

III

IV

V

2 108 2 028

3 286 3 114

4 782 4 556

6 979 6 639

8 878 8 509

3 821 3 620

4 782 4 527

6 131 5 878

8 147 7 701

9 956 9 530

3 669 3 461 106

4 533 4 272 106

5 654 5 400 105

7 211 6 786 106

8 421 8 025 105

2 955 2 802 105

3 446 3 247 106

4 128 3 926 105

4 992 4 757 105

5 774 5 547 104

Den skuldfria inkomsten pr år från lanthushållningen har från 1939—43 till 1939—44 ökats i samtliga grupper; minst i grupp I med 80 kr, mest i grupp V med 369 kr pr brukningsdel. Motsvarande ökning av den totala skuldfria inkomsten är 201 kr i grupp I, 446 kr i grupp IV och 426 kr i grupp V. Nettoinkomsten pr brukningsdel har även stegrats, ökningen uppgår i grupperna I, II och IV till 6 % av motsvarande inkomst under 4-årsperioden, i grupperna III och V till 5 %. Samtidigt har familjens förbrukning ökats med 5 % i grupperna I, III och IV, med 6 % i grupp II och med 4 % i grupp V.

56 Tabell 13.

Hela hushållningens e k o n o m i s k a resultat 1 9 3 9 — 1 9 4 4 . Storleksgrupp

Antal bokslut

498 Medelareal pr brukningsdel, Jordbruksjord Skogsmark

II

III

IV

1 744

1 029

ha:

Skuldfri inkomst pr brukningsdel, Lanthushållningen Skogen Övriga inkomstkällor

4-8 22-1

9-0 28-2

16-0 28-9

27-0 33-6

41-5 33-4

kr.

Summa kronor

2108 700 1013

3 286 920 576

4 782 897 452

6 979 767 401

8 878 735 343

3 821

4 782

6 131

8 147

9 956

Därav från lanthushållningen, % . . . . skogen, % övr. inkomstkällor, % . . .

55-2 18-3 26-5

Gäldräntor o. arrenden pr brukn.-del, kr.

68-7 19-2 12-1

78-0 14-6 7-4

85-7 9-4 4-9

89-2 7-4 3-4

1535 Nettoinkomst pr brukn.-del, kr D:o 1 9 3 9 - 4 3

3 669 3 461

4 533 4 272

5 654 5 400

7 211 6 786

8 421 8 025

Familjens förbrukning pr brukn.-del, kr. Konsumtionsenheter pr familj

2 955 2-94

3 446 3-03

4 128 3-08

4 992 3-04

5 774 3-01

Förbrukning pr konsumtionsenhet, D:o 1 9 3 9 - 4 3

1 005 950

1 137 1075

1 340 1279

1 642 1 575

1 918 1837

1 087 24-0

1 526 27-0

2 219 30-8

2 647 31-4

kr.

Nettoöverskott pr brukningsdel, kr. . D:o i % av nettoinkomsten

714 19-5

Förhållandetalen mellan de olika grupperna beträffande inkomst- och förbrukningsmedeltalen äro sålunda praktiskt taget lika under båda de här jämförda perioderna. För att belysa den föreliggande större eller mindre överensstämmelsen mellan medeltalen för de olika primärgrupperna under de båda perioderna beträffande nettoinkomsten pr jordbrukarfamilj har nedanstående sammanställning upprättats. G r u p p Nettoinkomst pr familj: Ssl: 1 9 3 9 - 4 4 , kr i % av 1 9 3 9 - 4 3 Smb: 1 9 3 9 - 4 4 , kr i % av 1 9 3 9 - 4 3 Msl 1 9 3 9 - 4 4 , kr i % av 1 9 3 9 - 4 3 Msk: 1 9 3 9 - 4 4 , kr i % av 1 9 3 9 - 4 3 N: 1 9 3 9 - 4 4 , kr i % av 1 9 3 9 - 4 3

I

II

III

IV

V

3 757 107

4 834 108 4 425 103 3 746 105 4 594 106 5 017 107

6 310 109 5 974 106 4 805 105 5911 105 7 027 98

9 196 104 7 813 110 6 531 108 6 798 102 9 780 117

10 009 112 10 497 105 7 955 102 7 232 107

2 682 104 3 661 107 4 052 105

I flertalet primärgrupper är nettoinkomsten pr brukningsdel 4 å 8 procent högre 1939—44 än 1939—43. I enstaka grupper är förbättringen större.

57 Grupp Ssl V uppvisar sålunda en stegring av 12 procent, Smb IV av 10 procent och N IV av 17 procent. Å andra sidan har nettoinkomsten minskats med 2 procent i grupp N III. Det är att märka, att förskjutningarna i nettoinkomstens storlek påverkas icke blott av inkomsten från lanthushållningen, utan att förändringar i inkomsten från egen skog och från arbetsförtjänster utanför brukningsdelen även föreligga. Om ock vissa förskjutningar i fråga om nettoinkomstens storlek ägt rum i de olika primärgrupperna under 5-årsperioden 1939—44 i jämförelse med 1939—43 gå dock, såsom förut framhållits, relativtalen för de olika storleksgrupperna i precis samma riktning under båda de jämförda perioderna. Med ökad egendomstorlek stiger nettoinkomsten och förbättras jordbrukarfamiljernas levnadsstandard mycket starkt och mycket regelbundet. Lönsamhetsvariationerna vid de enskilda brukningsdelarna. Kring de förut anförda medeltalen för de olika storleksgrupperna föreligga betydande avvikelser i både positiv och negativ riktning vid de i undersökningen deltagande enskilda brukningsdelarna. För en och samma egendom kunna resultaten variera inom mycket vida gränser från det ena året till det andra kring egendomens medeltal för hela perioden. Dessa senare medeltal kunna vidare variera från egendom till egendom inom samma primärgrupp. För att något belysa dessa avvikelsers storlek ha vissa spridningsanalyser företagits, varvid variationerna i fråga om produktionskostnadsprocenten särskilt studerats. Resultaten av dessa variationsundersökningar framläggas i det följande. Variationerna i de föreliggande årsresultaten för samtliga kontrollerade brukningsdelar ha i tabellerna 14—15 belysts genom att boksluten för dessa uppdelats på 4 särskilda lönsamhetsklasser efter produktionskostnadsprocentens storlek, nämligen A = produktionskostnadsprocent högst 80 B= » 81—100 G= » 101—120 D= » lägst 121. I tabell 14 anföres huru samtliga bokslut för hela perioden 1939—44 procentuellt fördelas på ifrågavarande lönsamhetsklasser. Med stigande egendomsstorlek kommer en allt större procent av boksluten i de bästa lönsamhetsklasserna, en allt mindre procent i de sämsta. I klasserna A och B med en produktionskostnad ej överstigande 100 komma sålunda 20 procent av boksluten i grupp I, 36 procent i grupp II, 49 procent i grupp III, 62 procent i grupp IV, 67 procent i grupp V samt 71 procent i grupperna VI och VII. Motsvarande procenttal i de båda sämsta lönsamhetsklasserna, där produktionskostnaderna sålunda överstigit det uppnådda bruttoavkastningsvärdet, äro resp. 80, 64, 51, 38, 33 och 29. Trots den otillfredsställande medellönsamheten i grupperna I och II redovisas dock i

58 Tabell 14. Fördelning på lönsamhetsklasser, samtliga bokslut 1939—44. S t o r l e k s g r u p p

Lönsamhetsklass A . . . .

%

I

II

III

IV

V

VI/VII

5 31 31 33

11 38 31 20

19 43 27 11

21 46 24 9

17 54 23 6

100 B

t

C...

»

D....

i

5 15 27 53

Summa %

dessa grupper vid 20 resp. 36 procent av boksluten en produktionskostnadsprocent ej överstigande 100. På motsvarande sätt kan man konstatera, att i grupperna IV—VII, där den genomsnittliga lönsamheten varit mycket god, produktionskostnadsprocenten vid 38—29 procent av boksluten överstigit 100. Kring de anförda spridningstalen i tabell 14, vilka avse storleksgrupperna i dess helhet utan särskild uppdelning på de skilda produktionsområdena, föreligga emellertid betydande avvikelser för de olika primärgrupperna. Den procentuella fördelningen på lönsamhetsklasser inom dessa primärgrupper belyses närmare i tabell 15. För att eliminera inflytelserna av det i vissa fall ganska varierande antalet bokslut under olika år i samma primärgrupp har den procentuella uppdelningen på lönsamhetsklasser utförts för varje år, varefter medeltalet av dessa procenttal beräknats för hela 5-årsperioden. Det är dessa senare medeltal som anförts i tabell 15. Av siffermaterialet i tabell 15 framgår det, att Ssl- och Smb-områdena intaga en mera gynnsam ställning i fråga om lönsamhetsspridningen än de övriga områdena. Särskilt är detta förhållandet i de minsta storleksgrupperna. I de båda bästa lönsamhetsklasserna komma sålunda i grupp I 35 procent av boksluten i Ssl- men endast 16, 22 och 17 procent i resp. Msl-, Msk- och N-områdena. I grupp II komma i de nämnda lönsamhetsklasserna 66 resp. 58 procent av boksluten i Ssl- och Smb- men endast 34, 34 och 28 procent i de tre andra områdena. I grupp IV är denna överlägsenhet för de båda sydsvenska områdena mindre betydande, i det att i dessa områden 83 resp. 63 procent av boksluten komma i de bästa lönsamhetsklasserna mot resp. 60, 54 och 60 i de tre andra områdena. I grupp VI/VII äro motsvarande procenttal i Ssl- och Smb- 82 resp. 75, i Msl och Msk resp. 62 och 47. Särskilt Ssl-områdets överlägsenhet framträder även i de låga procenttalen för antalet bokslut i den sämsta lönsamhetsklassen. I grupperna I och II komma sålunda 31 resp. 11 procent av Ssl-boksluten i denna klass mot t. ex. 67 resp. 35 procent i Msl-området. I grupperna V och VI/VII äro motsvarande procenttal 2 resp. 1 i Ssl-, 12 resp. 10 i Msl-området. Till ytterligare belysning av spridningen beträffande lönsamhetsresultaten enligt de föreliggande boksluten ha vi i tabell 16 angivit dels produk-

59 Tabell 15. Fördelning på lönsamhetsklasser i olika primärgrupper 1939—44. O m r å d e Ssl

Smb

Msl

Msk

N

5 11 17 67 100

4 18 33 45 100

5 12 22 61 100

Grupp I

A B C D

% i » » Summa %

9 26 34 31 100

Grupp II

A B C D

% » i » Summa %

19 47 23 11 100

12 46 28 14 100

6 28 31 35 100

4 30 34 32 100

3 25 29 43 100

Grupp I I I

A B C D

% » i » Summa %

28 47 23 2 100

15 56 21 8 100

11 34 33 22 100

8 37 33 22 100

6 28 36 30 100

Grupp IV

A B C D

% » » > Summa %

31 52 16 1 100

24 39 30 7 100

17 43 27 13 100

12 42 30 16 100

19 41 33 7 100

Grupp V

A B C D

% » » > Summa %

23 62 13 2 100

25 52 17 6 100

23 37 28 12 100

10 44 32 14 100

Grupp VI/VII A B C D

% » i » Summa %

17 65 17 1 100

13 62 20 5 100

20 42 28 10 100

14 33 34 19 100

tionskostnadsprocenten i medeltal 1939—44 för varje storleksgrupp (jfr tabell 11), dels hur många procent av boksluten i varje grupp som redovisa a) lägre resp. b) högre produktionskostnadstal än ifrågavarande medeltal för hela gruppen. Avvikelserna i nämnda hänseenden anföras vidare såväl för vart och ett av undersökningsåren som i medeltal för hela 5-årsperioden. Spridningstalen i tabell 16 ge ett starkt utslag för den växlande lönsamheten under de olika bokföringsåren. Särskilt är det påfallande vilket ringa antal av boksluten under 1941—42 (det dåliga skördeåret 1941) som komma i a-gruppen, endast 41 % av samtliga bokslut och i grupperna IV och V endast 35 resp. 34 procent. I b-gruppen komma detta år däremot 59 procent av samtliga bokslut och 65 resp. 66 procent av boksluten i storleksgrupperna IV och V. Endast grupp VI utgör ett undantag från denna regel, i det att 54 procent av boksluten under 1941—42 komma i a-gruppen, blott 46 procent i b-gruppen.

60 Tabell 16. Procenttalet bokslut med a) lägre, b) högre produktionskostnadsprocent än gruppens medeltal för hela 5-årsperioden.

Produktionskostnadsprocent i medeltal 1939 — 44 a) lägre produktionskostnadsprocent än medeltalet: 1939-40 % 1940-41 » 1941-42 » 1942-43 »> 1943-44 > 1939—43 » b) högre produktionskostnadsprocent än medeltalet: 1939-40 % 1940-41 » 1941-42 »> 1942-43 » 1943-44 » 1939—44 »

S t o r 1 eks

? r u p

P

Samtliga

I

II

III

IV

V

VI

VII

46 47 44 55 62 50

48 53 45 59 57 52

46 53 42 55 53 50

39 48 35 63 56 48

43 54 34 56 49 47

46 59 54 62 68 58

62 59 39 55 50 52

46 52 41 58 55 50

54 53 56 45 38 50

52 47 55 41 43 48

54 47 58 45 47 50

61 52 65 37 44 52

57 46 66 44 51 53

54 41 46 38 32 42

38 41 61 45 50 48

54 48 59 42 45 50

Bokföringsåret 1942—43 representerar den motsatta ytterligheten. I samtliga grupper komma betydligt mera än hälften av boksluten under detta år över medeltalen för hela 5-årsperioden. I genomsnitt för samtliga storleksgrupper komma 58 procent i a- och endast 42 procent i b-gruppen. I medeltal för hela 5-årsperioden är antalet bokslut med högre resp. lägre lönsamhet än genomsnittet precis lika stort i storleksgrupperna I och III: 50 procent komma i a- och 50 procent i b-grupperna. Här kan man alltså även räkna med att a-gruppens medelresultat är ungefär lika mycket bättre än resp. storleksgruppers medeltal för hela 5-årsperioden som b-gruppens medelresultat är sämre än detta. I grupperna IV och V komma 48 resp. 47 procent av boksluten i a-, 52 resp. 53 procent i b-gruppen, varför man har anledning antaga, att lönsamheten i genomsnitt för a-grupperna är något högre i jämförelse med hela storleksgruppens medeltal än vad b-gruppens är lägre än detta. I grupperna II, VI och VII är antalet bokslut däremot störst i a-grupperna. Särskilt är det påfallande, att i grupp VI ej mindre än 58 % av boksluten komma i a-gruppen, endast 42 procent i b-gruppen. Här kan man alltså räkna med att medellönsamheten i den relativt fåtaliga b-gruppen legat avsevärt mera under hela storleksgruppens medeltal än a-gruppens medellönsamhet legat över detta. I genomsnitt för samtliga storleksgrupper och hela 5-årsperioden komma precis 50 procent av boksluten över och 50 procent under medellönsamheten för resp. grupper.

61 Den påvisade starka spridningen av lönsamhetsresultaten enligt de föreliggande boksluten för varje särskilt år och särskild egendom sammanhänger givetvis i hög grad med att produktionskostnadsprocenten för varje egendom kan variera inom ganska vida gränser från det ena året till det andra. Brukningsdelar, som för hela 5-årsperioden redovisat ett mycket gynnsamt lönsamhetsmedeltal kunna för ett eller annat år, t. ex. i samband med låg skörd eller andra ogynnsamma »tillfälligheter», redovisa en mycket hög produktionskostnadsprocent. Vid brukningsdelar med i genomsnitt låg lönsamhet kan på motsvarande sätt under ett enstaka år med särskilt gynnsamma produktionsförutsättningar en relativt låg produktionskostnadsprocent redovisas. Bortser man från dessa variationer år från år i lönsamheten vid de enskilda brukningsdelarna och i stället utgår från medellönsamheten vid dessa under hela 5-årsperioden bör man kunna förvänta, att spridningen kring medelvärdena för resp. grupper blir mindre stark. För belysande av ifrågavarande spörsmål har en specialundersökning företagits beträffande vissa primärgrupper med relativt stort antal kontrollerade brukningsdelar, nämligen grupperna III, IV och V i Msl- och Msk-områdena (jfr sid. 39). Grupp III i Msl- och Msk-områdena omfattar inalles 113 brukningsdelar, Msl IV och V 90 och Msk IV och V 35 brukningsdelar, för vilka medeltal för hela 5-årsperioden 1939—44 föreligga. Medelproduktionskostnadsprocenten för dessa brukningsdelar avviker endast med 0-5 å 1*0 enhet från motsvarande aritmetiska medeltal för samtliga bokslut i dessa grupper men är något högre än motsvarande vägda medeltal. I tabell 17 anföres den procentuella fördelningen på lönsamhetsklasser för dessa genom hela 5-årsperioden kontrollerade brukningsdelar, den genomsnittliga produktionskostnadsprocenten i varje dylik lönsamhetsklass samt det lägsta resp. högsta produktionskostnadstal för hela 5-årsperioden, som redovisas av de i resp. grupper ingående brukningsdelarna. Sammanställningen visar att även spridningen av 5-årsmedeltalen är betydande men dock icke så stor som spridningen av de enskilda årsresultaten (jfr tab. 14 och 15). I den bästa lönsamhetsklassen k o m m a resp. 4, 13 och 6 procent av brukningsdelarna i de olika grupperna, i den sämsta resp. 15, 9 och 11 procent. Det är vidare anmärkningsvärt, att medellönsamheten i den sämsta lönsamhetsklassen är synnerligen otillfredsställande, i det att produktionskostnadsprocenten i genomsnitt i denna klass uppgår till så höga värden som resp. 149, 125 och 144. Den sämsta lönsamhetsklassen har därför förhållandevis starkt försämrat medellönsamheten för resp. grupper i dess helhet. Utesluter man t. ex. D-klassen i grupp III, blir produktionskostnadsprocenten i medeltal för de återstående klasserna 7 enheter lägre än om även D-klassen medräknas. Skillnaden mellan den bästa och sämsta enskilda brukningsdelen i vardera gruppen är också synnerligen stor. Det bästa 5-årsmedeltalet är så-

62 Tabell 17. Fördelning på lönsamhetsklasser efter enskilda brukningsdelars medelresultat för hela 5-årsperioden. G r u p p e r Msl o. Msk IIIMsl IV o. V Lönsamhetsklass: A produktionskostnadsprocent högst 80 B ») 81-100 C i 101-120 D . lägst 121 Produktionskostnadsprocent: i medeltal i A B C D lägst av samtliga högst » »

% % % % Summa

13 Msk IV o. V

4 37 44 15 100

56 22 9 100

6 52 31 11 100

76 92 109 149 72 223

76 92 108 125 71 135

76 92 108 144 71 178

lunda en så låg produktionskostnadsprocent i de olika grupperna som resp. 72, 71 och 71, det sämsta resp. 223, 135 och 178. Motsvarande medeltal för de näst sämsta brukningsdelarna äro resp. 214, 127 och 144. Variationerna i fråga om produktionskostnadsprocentens storlek ha slutligen även belysts genom beräkning av median- och kvartilvärdena för ifrågavarande brukningsdelar i Msl- och Msk-områdena, grupperna III, IV och V, för vilka medeltal för hela 5-årsperioden föreligga. Medianen (mittvärdet) är den produktionskostnadsprocent, som över- resp. underskridits av lika många av brukningsdelarna, övre kvartilen är den produktionskostnadsprocent, som överskridits av en fjärdedel, nedre kvartilen den produktionskostnadsprocent som överskridits av tre fjärdedelar av brukningsdelarna i fråga. Mellan övre och nedre kvartilen ligger sålunda halva antalet brukningsdelar, över eller under dessa värden det återstående antalet. Resultatet blir följande:

övre k v a r t i l v ä r d e t . . . . Medianen (mittvärdet). Nedre kvartilvärdet. . .

Produktionskostnadsprocent III IV V 113 107 110 105 95 100 93 96 88

Grupp IV uppvisar de lägsta värdena i alla tre hänseendena och alltså den gynnsammaste ställningen, grupp III de högsta. Grupp V intar en mellanställning. Avståndet mellan det övre och nedre kvartilvärdet är i grupp III 20 enheter, i grupp IV 21 samt i grupp V 22 enheter och är alltså ungefär lika i alla tre storleksgrupperna. Att spridningen i lönsamhetsresultaten är ganska stor, även när man utgår från medeltalen för hela 5-årsperioden, framstår synnerligen tydligt av de anförda värdena.

63 Huvudtabeller. I. Lanthushållningens resultat, grupp I 1939—1943. O m r å d e Ssl

Msl

Msk

N

Antal bokslut Medelskörd pr ha, sk-e Kreatursenheter pr 100 ha

27 4 090 167-0

58 2 240 117-8

197 2 510 140-4

121 2 020 139-0

Lantbrukskapital, kr. pr ha Därav fastighetskapital driftskapital

3 402 2 097 1305

2 304 1407 897

2 224 1216 1008

2 202 1231 971

Bruttoavkastning, kr. pr ha: Växtprodukter Djurprodukter Övrigt

241 951 85

81 605 77

67 606 75

43 569 77

1 277

180 475 251 95 1 010 79-0

39 337 99 91 540 70-8

31 315 103 69 507 67-8

24 315 53 70 374 54-3

652 396 109 83

564 164 89 64

522 145 90 49

476 133 90 60

1 240

282 66

115 62

91 57

95 55

37 1-1 99

- 118 5-1 - 210

- 58 2-6 - 147

- 70 3-2 - 158

Summa kronor Därav handelsväxter mj ölk svin fjäderfäprodukter Nettoförsäljning, kr. pr ha d:o i % av bruttoavkastningen

,

Driftskostnader, kr. pr ha: Arbetskostnader Varuförbrukning Underhåll och avskrivning Övriga kostnader Summa kronor Därav foderinköp byggnadsunderhåll Nettoavkastning, kr. pr ha Förräntningsprocent Nettoavkastningsdifferens, kr pr ha

-

Produktionskostnadsprocent Därav arbetskostnader Bokslut med lägre produktionskostnadsprocent än 100 % Arbetsförbrukning, rnt pr ha Normalt arbetsbehov, m t pr ha

108 55

131 82

122 78

126 78

30 730 458

13 658 304

17 610 333

10 546 313

Arbetsförbrukningsindex

64 II. Lanthushållningens resultat, grupp II 1939—1943. O m r å d e Ssl

Smb

Msl

Msk

60 2 900 128-9

194 2 110 106-1

525 2 400 122-3

Lantbrukskapital, kr. pr ha Därav fastighetskapital driftskapital

49 3 900 136-3 2 841 1734 1 107

2 283 1323 960

1 892 1087 805

2 032 1 113 919

Bruttoavkastning, kr. pr ha: Växtprodukter Djurprodukter Övrigt

275 690 43

151 659 38

91 465 46

7! 536 46

1 008

192 332 209 54 851 84-4

93 405 188 81

32 262 71 48

33 281 102 42

716 84-4

455 75-6

489 74-9

467 225 97 65 854

365 227 83 54 729

359 111 72 39 581

382 131 80 44 637

147 56

150 49

75 44

81 48

Nettoavkastning, kr. pr ha Förräntningsprocent Nettoavkastningsdifferens, kr. pr ha

154 5-4 40

119 5-2 28

21 1-1 -55

16 0-8 - 65

Produktionskostnadsprocent Därav arbetskostnader Bokslut med lägre produktionskostnadsprocent än 100 % Arbetsförbrukning, mt pr ha Normalt arbetsbehov, mt pr ha

96 48

97 45

110 65

111 63

54 527 413

59 420 356

31 416 284

27 443 308

Arbetsförbrukningsindex

141 Antal bokslut Medelskörd pr ha, sk-e Kreatursenheter pr 100 ha

Summa kronor Därav handelsväxter mjölk svin fjäderfäprodukter Nettoförsäljning, kr. pr ha d:o i % av bruttoavkastningen Driftskostnader, kr. pr ha: Arbetskostnader Varuförbrukning Underhåll och avskrivning övriga kostnader Summa kronor Därav foderinköp byggnadsunderhåll

65 III.

Lanthushållningens resultat, grupp III 1 9 3 9 — 1 9 4 3 . O m Ssl

Antal bokslut Totalskörd pr ha, sk-e Kreatursenheter pr 100 ha Lantbrukskapilal, kr. pr ha Därav fastighetskapital driftskapital Bruttoavkastning, kr. pr ha: Växtprodukter Djurprodukter övrigt Summa kronor Därav handelsväxter mjölk svin fjäderfäprodukter Nettoförsäljning, kr. pr ha D:o i % av bruttoavkastningen Driftskostnader, kr. pr ha: Arbetskostnader Varuförbrukning Underhåll och avskrivning Övriga kostnader Summa kronor Därav foderinköp byggnadsunderhåll Nettoavkastning, kr. pr ha Förräntningsprocent Nettoavkastningsdifferens, kr. pr ha

Smb

r å

Msl

1 e

Msk

N

3 440 106-2

3 030 113-0

2 000 87-1

2 190 102-5

1 830 94-5

2 716 1772

2 257 1366

1 749

1 936 1098

1 S84 1 111

997 752

282 553 29

204 526 36

102 386 27

77 455 33

65 414 38

S64

145 269 149 40

119 242 153 31

21 231 58 23

24 250 76 32

23 275 43 6

88-0

84-7

81-7

73-5

75-G

315 205 86 65

314 184 81 56

257 90 68 41

286 106 73 44

282 72 67 47

125 43

107 42

57 36

65 39

45 37

7-1 84

5-8 41

3-4 - 11

2-9 -21

49 2-fi - 26

102 53

I0S 54

105 59

Produktionskostnadsprocent Därav arbetskostnader Bokslut med lägre produktionskostnadspro cent än 100 % Arbetsförbrukning, mt pr ha Normalt arbetsbehov, m t pr ha

90 38

94 43

66 339 340

67 349 340

40 292 251

38 326 274

36 323 253

Arbetsförbrukningsindex

5—616569.

N.

66 IV.

Lanthushållningens resultat, grupp IV 1 9 3 9 — 1 9 4 3 . O

Ssl Antal bokslut , Medelskörd pr ha, sk-e Kreatursenheter pr 100 ha. Lantbrukskapital, kr. pr ha. Därav fastighetskapital.. driftskapital Bruttoavkastning, kr. pr ha: Växtprodukter Djurprodukter övrigt Summa kronor Därav handelsväxter. mjölk svin Nettoförsäljning, kr. pr ha D:o i % av bruttoavkastningen Driftskostnader, kr. pr ha: Arbetskostnader Varuförbrukning Underhåll och a v s k r i v n i n g . . . övriga kostnader Summa kronor Därav foderinköp byggnadsunderhåll. Nettoavkastning, kr. pr ha Förräntningsprocent Nettoavkastningsdifferens, kr. pr ha Produktionskostnadsprocent Därav arbetskostnader Bokslut med lägre produktionskostnadspro cent än 100 % Arbetsförbrukning, mt pr ha , Normalt arbetsbehov, mt pr ha Arbetsförbrukningsindex

Smb

m

r å c e

Msl

Msk

N

3 970 89-1

2 910 96-0

1940 74-3

2 090 87-1

1720 73-6

3 080

2 099

1 652

1 840

1 642

2 150

955 697

987 655

419 473 26

222 464 24

125 320 22

95 374 24

79 358 27

216 227 120 850

109 232 114 623

21 189 48 391

21 223 51 411

23 217 30 366

92-6

87-7

83-7

83-4

78-9

308 188 93 81

248 183 77 51

199 77 63 41

216 86 63 42

203 75 58 43

104 38

106 36

46 30

50 30

49 29

8-1 125 86 35

7-2 67 90 36

5-3 21 95 45

4-7 12 97 46

5-2 19 96 46

74 323

55 269

51 222

48 239

41 226 223

V.

L a n t h u s h å l l n i n g e n s resultat, grupp V 1 9 3 9 — 1 9 4 3 . O

m

d e

r

Ssl

Smb

Msl

Msk

Antal bokslut Medelskörd pr ha, sk-e Kreatursenheter pr 100 ha

150 3 600 66-5

43 2 540 80-i

345 1980 64-3

78 1940 76-9

Lantbrukskapital, kr. pr ha Därav fastighetskapital driftskapital

2 680

1928 752

1175 726

930 652

1002 710

447 313 20

231 385 17

155 273

77 325 18

226 161 74

133 191 92

Nettoförsäljning, kr. pr ha D:o i % av bruttoavkastningen

727 93-2

29 166 35 388 87-2

353 84-0

Driftskostnader, kr. pr ha: Arbetskostnader Varuförbrukning Underhåll och avskrivning övriga kostnader

261 160 88 76

219 155 67 49

175 71 60 42

175 73 59 40

585 Bruttoavkastning, kr. pr ha: Växtprodukter Djurprodukter övrigt Summa kronor Därav handelsväxter mjölk svin

Summa kronor Därav foderinköp byggnadsunderhåll Nettoavkastning, kr. pr ha Förräntningsprocent Ränteanspråk, kr. pr ha Nettoavkastningsdifferens, kr. pr h a

1 712

12 189 44

78 35

87 31

39 27

41 27

7-3 107 88

776 67

6-1 63 34

4-3 68 5

Produktionskostnadsprocent Därav arbetskostnader Bokslut med lägre produktionskostnadsprocent än 100 % Arbetsförbrukning, mt pr ha Normalt arbetsbehov, mt pr ha

88 34

89 36

92 41

99 44

71 271 308

65 237 284

57 193 221

50 191 235

Arbetsförbrukningsindex

5f—616569.

N.

68 VI.

Lanthushållningens resultat, grupperna VI o e h VII 1 9 3 9 — 1 9 4 3 . O m r å d e Ssl

Smb

Msl G r u p p

VI

VII

VI

VII

VI o. VII

Antal bokslut Areal jordbruksjord, ha Medelskörd pr ha, sk-e Kreatursenheter pr 100 ha

76 73-3 3 840 73-4

110 212-0 3 260 62-6

43 822 070 56-

97 228-8 2 300 55-7

Lantbrukskapital, kr. pr ha Därav fastighetskapital driftskapital

2 829 2 057 772

2 379 1725 654

1 518 971 547

1 645 1089 556

44 216-1 2 920 66-1 2 040 1374 666

Bruttoavkastning, kr. pr ha: Växtprodukter Djurprodukter Övrigt

488 359 20

399 329 16

191 263 21

231 261 27

353 346 20

719 Därav handelsväxter mjölk svin Nettoförsäljning, kr. pr ha D:o i % av bruttoavkastningen. . .

280 207 77 817 94-2

198 211 45 698 93-8

40 163 27 392 82-5

34 159 29 439 84-6

153 195 66 622 86-5

Driftskostnader, kr. pr ha: Arbetskostnader Varuförbrukning Underhåll och avskrivning Övriga kostnader

287 183 98 87

256 150 94 75

166 90 65 57

89 69 63

259 172 86 74

95 36

72 33

41 28

44 30

97 33

Nettoavkastning, kr. pr ha Förräntningsprocent Nettoavkastningsdifferens, kr. pr ha

212 7-5 99

169 7-1 74

97 6-4 36

110 6-7 44

128 6-3 46

Produktionskostnadsproccnl Därav arbetskostnader Bokslut med lägre produktionskostnadsprocent än 100 Arbetsförbrukning, m t pr ha Normalt arbetsbehov, m t pr h a . .

88 34

90 35

92 37

91 38

93 37

79 270 332

83 244 289

52 176 212

67 182 211

64 245 278

86 Summa kronor

Summa kronor Därav foderinköp byggnadsunderhåll

Arbetsförbrukningsindex

69 VII.

F a m i l j e n s inkomster o c h förbrukning, grupp I 1 9 3 9 — 1 9 4 3 . O m r å d e Ssl

Msl

Msk

N

Antal bokslut

121 Medelareal pr brukningsdel, ha: Åker Äng och betesmark, red Jordbruksjord, summa Skogsmark

3-8 0-4 4-2

3-8 0-4 4-2 4-0

4-2 1-0 5-2 17-0

3-9 0-8 4-7 39-0

Skuldfri inkomst pr brukningsdel, Lanthushållningen Skogen övriga inkomstkällor

kr.:

Summa kronor Därav från lanthushållningen skogen övriga inkomstkällor Gäldräntor och arrenden pr brukningsdel, Nettoinkomst

pr brukningsdel,

kr

Familjens förbrukning, kr Därav hushållets varukostnader privat förbrukning därav bostadshyra Konsumtionsenheter pr familj Förbrukning pr konsumtionsenhet, kr Nettoöverskott pr brukningsdel, D:o i % av nettoinkomsten Nettoinkomstkvot

kr

1665 171 851

2 201 579 745

1879 832 1368

3 795

2 687

3 525

4 079

2 916

% » » kr

76-8

23-2

61-9 6-4 31-7

62-5 16-4 21-1

46-1 20-4 33-5

3 524

2 591

3 408

3 854

2 783 1411 1372 240 2-73 1019

2 212 1139 1073 218 2-26 979

2 844 1478 1366 241 3-22 883

2 981 1556 1425 224 2-91 1024

741 21-0

379 14-6

564 16-5

873 22-7

0,92

0,76

0,88

0,99

70 VIII.

Familjens inkomster o c h förbrukning, grupp II 1 9 3 9 — 1 9 4 3 . O m r

Antal bokslut Medelareal pr brukningsdel, Åker Äng och betesmark, red Jordbruksjord, summa Skogsmark

Smb

Msl

Msk

N

8-1 0-1 8-2 0-2

8-5 1-4 9-9 7-0

8-1 0-9 9-0 13-0

7-8 1-3 9-1 27-0

Summa kronor % » »

Gäldräntor och arrenden pr brukningsdel, kr.. kr

4 148 205 338

3 082 374 404

3 130 926 503

2 655 1447 803

4 890

4 691

3 860

4 559

4 905

92-7 7-3

88-4 4-4 7-2

79-8 9-7 10-5

68-7 20-3 11-0

54-1 29-5 16-4

4 472

4 296

3 562

4 338

4 680

3 124 3 102 1408 1402 1716 1700 258 277 2-74 2-86 1140 1085

Nettoöverskott pr brukningsdel, D:o i % av nettoinkomsten

1 348 30-1

1 194 27-8

1-07

1-09

Nettoinkomslkvot

56-0

4 534 - 3 359

Familjens förbrukning, kr Därav hushållets varukostnader privat förbrukning därav bostadshyra Konsumtionsenheter pr familj Förbrukning pr konsumtionsenhet, kr kr

7-5 0-9 8-4

kr.:

Därav från lanthushållningen skogen övriga inkomstkällor pr brukningsdel,

Ssl

ha:

Skuldfri inkomst pr brukningsdel, Lanthushållningen Skogen övriga inkomstkällor

Nettoinkomst

d e

2 858 3 338 1389 1522 1469 1816 257 249 3-05 3 12 1094 916

3 443 1568 1875 255 2- 79 1234

1 000 704 1237 23-1 19-8 26-4 0-92 0-99 1-03

71 IX.

F a m i l j e n s inkomster o c h förbrukning, grupp III 1 9 3 9 — 1 9 4 3 . 0

Antal bokslut Medelareal pr brukningsdel, ha: Åker Äng och betesmark, red Jordbruksjord, summa Skogsmark Skuldfri inkomst pr brukningsdel, Lanthushållningen Skogen övriga inkomstkällor

m

r å d e

Ssl

Smb

Msl

Msk

N

15-5

15-1

15-3

14-3

14-4

0-5

1-3

1-0

1-7

0-8

16-0

16-4 15-0

16-3 16-0

16-0 39-0

15-2 86-0

1-2 kr.:

Summa kronor

6 269

5 307

4 321

91 312

675 245

368 342

6 672

6 227

5 031

4 387 1158

3 818 2 723

6 048

7 392

Därav från lanthushållningen skogen övriga inkomstkällor

% » »

93-9

Gäldräntor och arrenden pr brukningsdel,

kr.

5 782

5 634

4 556

5 624

7 193

Familjens förbrukning, kr Därav hushållets varukostnader privat förbrukning därav bostadshyra Konsumtionsenheter pr familj Förbrukning pr konsumtionsenhet, kr

4 199 1621 2 578

4 015 1502 2 513

3 604 1583 2 021

4 029 1 673 2 356

4 431 1683 2 748

2-84 1479

2-67 1504

2-98 1209

3-25 1240

3-33 1331

Nettoöverskott pr brukningsdel, D:o i % av nettoinkomsten

1 583 27-4

1 619 28-7

952 20-9

1 595 28-4

2 762 38-4

1-26

0-99

1-06

1-30

Nettoinkomst

pr brukningsdel,

Nettoinkomstkvot

kr

kr

1-4 4-7

1-30

85-2 10-8

4-0

85-9

7-3 6-8

72-6 19-1

8-3

51-7 36-8 11-5

72 X.

F a m i l j e n s inkomster o c h förbrukning, grupp IV 1 9 3 9 — 1 9 4 3 . O m r å d e Ssl

Smb

Msl

Msk

N

Antal bokslut

39 Medelareal pr brukningsdel, ha: Åker Äng och betesmark, red Jordbruksjord, summa Skogsmark

26-1 0-6 26-7 0-6

25-0 1-7 26-7 12-0

25-1 2-0 27-1 30-0

24-5 2-5 27-0 58-0

24-9 0-8

Skuldfri inkomst pr brukningsdel, Lanthushållningen Skogen övriga inkomstkällor

25-7 152-0

kr.: 10 206 46 337

7 323 481 495

5 875 546 366

5 869 1 118 406

5 270 3 060 614

Summa kronor 10 589

8 299

6 787

7 393

8 944

Därav från lanthushållningen skogen övriga inkomstkällor

% » »

96-4 0-4 3-2

88-2 5-8 6-0

86-6 8-0 5-4

79-4 15-1 5-5

58-9 34-2 6-9

kr. 1 714

8 875

7 097

6 065

6 643

8 389

Familjens förbrukning, kr Därav hushållets varukostnader privat förbrukning därav bostadshyra Konsumtionsenheter pr familj Förbrukning pr konsumtionsenhet, kr

5 569 1694 3 875 374 2-63 2117

5 089 1704 3 385 347 2-78 1831

4 524 1713 2811 323 3-12 1450

Nettoöverskott pr brukningsdel, D:o i % av nettoinkomsten

3 306 37-3

2 008 28-3

1 541 25-4

5 135 4 547 1983 1683 3 152 2 864 328 311 3-49 3-10 1471 1467 3 254 2 096 38-8 31-6

1,61

1,42

1,13

Gäldräntor och arrenden pr brukningsdel, Nettoinkomst

pr brukningsdel,

Nettoinkomstkvot

kr

kr

1,16

1,52

73 XI. Familjens inkomster och förbrukning, grupp V 1939—1943. O m r å d e

Antal bokslut Medelareal pr brukningsdel, Åker Äng och betesmark Jordbruksjord, summa Skogsmark

Ssl

Smb

Msl

Msk

40-3 0-7 41-0 1-3

37-9 4-3 42-2 28-0

38-6 3-1 41-7 26-0

37-5 2-9 40-4 83-0

ha:

Skuldfri inkomst pr brukningsdel, Lanthushållningen Skogen övriga inkomstkällor

kr.:

Summa kronor Därav från lanthushållningen skogen övriga inkomstkällor

% » »

11639 81 240

9 851 1122 244

7 862 699 351

6 695 1071 403

11 960

8 912

8 169

97-3 0-7 2-0

87-8 10-0 2-2

88-3 7-8 3-9

82-0 13-1 4-9 1 379

3 021

1 216

1 101

8 939

10 001

7 811

6 790

Familjens förbrukning, kr. pr år Därav hushållets varukostnader privat förbrukning därav bostadshyra Konsumtionsenheter pr familj Förbrukning pr konsumtionsenhet, kr

6 640 1808 4 832 420 2-81 2 363

6 247 1658 4 579 356 2-48 2 519

5 465 1829 3 636 351 3-19 1713

4 354 1720 2 634 341 2-97 1466

Nettoöverskott pr brukningsdel, D:o i % av nettoinkomsten

2 299 25-7

3 754 37-5

2 346 30-0

2 436 35-9

1,69

1-56

1-30

1-10

Gäldräntor och arrenden pr brukningsdel, Nettoinkomst

pr brukningsdel,

Nettoinkomstkvot

kr

kr

kr

74 XII.

Lanthushållningens resultat, grupp I 1 9 3 9 — 1 9 4 4 . O

m r å d e

Ssl

Msl

Msk

N

Antal bokslut Medelskörd pr ha, sk-e Kreatursenheter pr 100 ha

32 4 030 168-5

74 2 330 119-1

245 2 540 139-8

147 1990 138-7

Lantbrukskapital,

kr. pr ha

3 445

2 475

2 267

2 216

Bruttoavkastning, kr. pr ha: Växtprodukter. .* Djurprodukter övrigt

240 1014 84

81 648 79

66 640 75

44 597 79

Summa kronor

1 338

720 Nettoförsäljning, kr. pr ha D:o i % av bruttoavkastningen

1027 76-8

558 69-1

524 67-1

383 53-2

Driftskostnader, kr. pr ha Därav arbetskostnader foderinköp

1 285

687 281

595 110

532 92

496 96

Nettoavkastning, kr. pr ha Förräntningsprocent Nettoavkastningsdifferens, kr. pr ha

1-5 85

— -

111 4-5

— -

46 2-0

—

-210

- 137

3-2 - 160

Produktionskostnadsprocent Därav arbetskostnader Arbetsförbrukning, mt pr ha Notmalt arbetsbehov, mt pr ha

107 55 740 455

129 82 653 305

119 75 600 332

125 77 543 312

Arbetsförbrukningsindex

-

75 XIII.

Lanthushållningens resultat, grupp II 1 9 3 9 — 1 9 4 4 .

O m r å d Ssl Antal bokslut Medelskörd pr ha, sk-e Kreatursenheter pr 100 ha

Smb

Msl

e N

Msk

4 010 137-4

2 960 129-2

2 150 105-8

2 420 122-7

2 010 112-4

kr. pr ha

2 936

2 347

1 913

2 063

2 013

Bruttoavkastning, kr. pr ha: Växtprodukter Djurprodukter Övrigt

300 725 43

158 690 38

99 487 46

74 567 47

53 520 60

Lantbrukskapital,

, ,

Summa kronor

1 068

633 Nettoförsäljning, kr. pr ha D:o i % av bruttoavkastningen

86-0

84-3

76-0

75-0

67-0

Driftskostnader, kr. pr ha Därav arbetskostnader foderinköp

478 146

386 151

375 76

394 84

403 71

—

5-2 27 97 46 421 360

1-2 -55 109 64 416 283

1-3 - 57

- 0-6 - 94

Produktionskostnadsprocent Därav arbetskostnader Arbetsförbrukning, mt pr ha Normalt arbetsbehov, mt pr ha

6-4 70 93 47 517 416

109 61 440 309

116 70 451 281

Arbetsförbrukningsindex

160 Nettoavkastning, kr. pr ha Förräntningsprocent Nettoavkastningsdifferens, kr. pr ha

,

76 XIV.

Lanthushållningens resultat, grupp III 1 9 3 9 — 1 9 4 4 .

O m r å d e Ssl

Smb

Msl

Msk

N

Antal bokslut Medelskörd pr ha, sk-e Kreatursenheter pr 100 ha

3 610 108-5

3 050 114-4

2 060 87-5

2 200 102-7

1860 93-7

Lantbrukskapital,

kr. pr ha

2 815

2 302

1 768

1 977

1 917

Bruttoavkastning, kr. pr ha: Växtprodukter Djurprodukter övrigt

319 582 30

209 555 40

108 407 27

76 482 33

67 438 39

544 Nettoförsäljning, kr. pr ha D:o i % av bruttoavkastningen

87-4

84-2

81-4

79-5

74-6

Driftskostnader, kr. pr ha Därav arbetskostnader foderinköp

333 131

327 110

269 58

297 68

296 48

6-2 51 93 43 348 342

3-6

2-9

Produktionskostnadsprocent Därav arbetskostnader Arbetsförbrukning, mt pr ha Normalt arbetsbehov, m t pr ha

7-6 101 89 37 344 349

Arbetsförbrukningsindex

102 Summa kronor

Nettoavkastning, kr. pr ha Förräntningsprocent Nettoavkastningsdifferens, kr. pr ha

2-3

- 7

- 22

- 32

101 52 292 252

104 53 328 274

106 59 324 252

77 XV.

Lanthushållningens resultat, grupp I V 1 9 3 9 — 1 9 4 4 .

O m r å d e Ssl

Smb

Msl

Msk

N

Antal bokslut Medelskörd pr ha, sk-e Kreatursenheter pr 100 ha

4100 89-5

2 970 98-1

2 000 75-5

2 090 86-8

1820 77-6

Lantbrukskapital,

kr. pr ha

3 161

2 152

1 690

1 872

1 758

Bruttoavkastning, kr. pr ha: Växtprodukter Djurprodukter Övrigt

469 483 26

238 479 25

132 346 24

95 389 26

77 428 27

Summa kronor Nettoförsäljning, kr. pr ha D:o i % av bruttoavkastningen Driftskostnader, kr. pr ha Därav arbetskostnader foderinköp Nettoavkastning, kr. pr ha Förräntningsprocent Nettoavkastningsdifferens, kr. pr ha

92-1

86-7

83-7

83-1

79-3

330 110

262 110

208 49

221 51

222 52

7-3 72 90 37 272 313

5-8 30 94 44 222 235

4-6 11 98 46 237 248

6-2 39 92 44 238 229

104 Produktionskostnadsproeent Därav arbetskostnader Arbetsförbrukning, m t pr ha Normalt arbetsbehov, m t pr ha

,

8-2 132 86 35 332 346

Arbetsförbrukningsindex

,

,

78 XVI.

Lanthushållningens resultat, grupp V 1 9 3 9 — 1 9 4 4 . O m r

d e

Ssl

Smb

Msl

Antal bokslut Medelskörd pr ha, sk-e Kreatursenheter pr 100 ha

217 3 840 68-

64 2 590 80-7

452 2 030 64-0

Lantbrukskapital,

kr. pr ha

2 834

1 955

1 611

Bruttoavkastning, kr. pr ha: Växtprodukter Djurprodukter övrigt

506 341 21

246 400 18

164 283 18

465 Nettoförsäljning, kr. pr ha D:o i % av bruttoavkastningen

815 93-9

594 89-5

400 86-0

Driftskostnader, kr. pr ha Därav arbetskostnader foderinköp

648 288 87

507 229

367 182 40

220 7-8 107

157 8-0 79

98 6-1 34

87 34 289 320

88 35 237 285

92 41 193 221

87 Summa kronor

Nettoavkastning, kr. pr ha Förräntningsprocent Nettoavkastningsdifferens, kr. pr ha Produktionskostnadsprocent Därav arbetskostnader Arbetsförbrukning, mt pr ha Normalt arbetsbehov, mt pr ha Arbetsförbrukningsindex

,

,

79 XVn. Lanthushållningens resultat, grupperna VI och VII 1939—1944. O m r å d e Ssl

Msl

Smb

Msk

G r u p p VI o. VII VI o. V I I

VI

VII

VI

VII

Antal bokslut Medelskörd pr ha, sk-e Kreatursenheter pr 100 ha

127 4 040 72-2

169 3 240 63-0

64 2 090 56-7

135 2 280 55-0

59 3 010 66-1

90 2180 57-7

Lantbrukskapital,

kr. pr ha

2 948

2 403

2 058

1 731

Bruttoavkastning, kr. p r ha: Växtprodukter Djurprodukter övrigt

560 374 22

417 346 18

197 281 21

227 269 26

369 355 21

206 290 26

522 Nettoförsäljning, kr. pr ha D:o i % av bruttoavkastningen . .

902 94-3

731 93-6

412 82-6

448 85-8

643 86-3

440 84-3

Driftskostnader, kr. pr ha Därav arbetskostnader foderinköp

720 313 104

605 265 76

396 174 41

424 196 44

268 92

453 207 53

Nettoavkastning, kr. pr ha Förräntningsprocent Nettoavkastningsdifferens, kr. pr ha

236 8-0 118

176 7-3 80

103 6-7 42

98 5-9 32

142 6-9 60

69 4-0 0

Produktionskostnadsprocent Därav arbetskostnader Arbetsförbrukning, m t pr ha Normalt arbetsbehov, mt pr h a . .

87 34 288 339

90 35 244 290

91 36 176 215

94 40 181 209

92 37 242 280

100 42 194 215

Arbetsförbrukningsindex

87 Summa kronor

80 XVIII.

Familjens inkomster o c h förbrukning, grupp I 1 9 3 9 — 1 9 4 4 . O m r å d e

Antal bokslut Medelareal pr brukningsdel, Jordbruksjord Skogsmark

Msl

N

4-3 0-0

4-3 2-9

5-2 16-8

4-6 38-3

kr.:

Summa kronor Därav från lanthushållningen skogen övriga inkomstkällor Gäldräntor och arrenden pr brukningsdel, pr brukningsdel,

Msk

ha:

Skuldfri inkomst pr brukningsdel, Lanthushållningen Skogen Övriga inkomstkällor

Nettoinkomst

Ssl

kr

Familjens förbrukning, kr Konsumtionsenheter pr familj Förbrukning pr konsumtionsenhet, kr Nettoöverskott pr brukningsdel, kr D:o i % av nettoinkomsten

% » » kr

3 156 1 858

1841 157 785

2 328 674 763

1850 1003 1421

4 015

2 783

3 765

4 274

61-8 17-9 20-3

43-3 23-5 33-2

78-6 0-0 21-4

66-2 5-6 28-2

3 757

2 682

3 661

4 052

2 787 2-80 995

2 292 2-27 1010 390 14-5

3 009 3-20 940

3 159 2-89 1093 893 22-0

970 25-8

652 17-8

81 XIX.

F a m i l j e n s inkomster o c h förbrukning, grupp II 1 9 3 9 — 1 9 4 4 . O

Antal bokslut Medelareal pr brukningsdel, Jordbruksjord Skogsmark

Ssl

Smb

Msl

Msk

N

8-4 0-1

9-7 7-2

9-1

9-2

8-4

11-1

26-5

55-7

kr.: 4 896 - 1

Summa kronor

4 229

3 251

3 335

236 353

360 415

944 532

5 255

4 818

4 026

4 811

Därav från lanthushållningen skogen övriga inkomstkällor

% » »

93-2 -0-0

Gäldräntor och arrenden pr brukningsdel,

Kr..

pr brukningsdel,

r å d e

ha:

Skuldfri inkomst pr brukningsdel, Lanthushållningen Skogen övriga inkomstkällor

Nettoinkomst

m

kr

Familjens förbrukning, kr Konsumtionsenheter pr familj Förbrukning pr konsumtionsenhet, kr Nettoöverskott pr brukningsdel, kr D:o i % av nettoinkomsten

6-8

87-8

80-8

4-9 7-3

8-9

2 750 1622

867 5 239 52-5 31-0 16-5

10-3

69-3 19-6 11-1

4 834

4 425

3 746

4 594

5 017

3 325 2-70 1231

3 214 2-76 1164

2 970 2-86 1038

3 554 3-13 1135

3 699 3-08 1201

1 509 31-2

1 211 27-4

776 20-7

1040 22-6

1318 26-3

82 XX. Familjens inkomster och förbrukning, grupp III, 1939—1944. O m r å d e

Antal bokslut Medelareal pr brukningsdel, Jordbruksjord Skogsmark

Smb

Msl

Msk

16-0 1-0

16-2 17-2

16-2 15-4

16-1 38-6

6 810 86 321

5 524 787 267 6 578

ha:

Skuldfri inkomst pr brukningsdel, Lanthushållningen Skogen övriga inkomstkällor

kr.: ,

Summa kronor Därav från lanthushållningen skogen övriga inkomstkällor Gäldräntor och arrenden pr Nettoinkomst

Ssl

pr brukningsdel,

% » »

brukningsdelar.. kr

7 217

4 538 390 332

4 571 1245

5 260

6 333

94-4 1-2 4-4

84-0 12-0 4-0

86-3 7-4 6-3

6 310

Familjens förbrukning, kr Konsumtionsenheter pr familj Förbrukning pr konsumtionsenhet, kr.

4 517 2-8: 1568

Nettoöverskott pr brukningsdel, kr D:o i % av nettoinkomsten

1 793 28-4

517 72-1 19-7 8-2 422

5 974 4 805 5 911 3 746 4 237 4 250 2-99 2-69 3-27 1253 1575 1300 1 737 1059 1 661 29-1 22-0 28-1

83 XXI. Familjens inkomster och förbrukning, grupp IV, 1939—1944. O Ssl

Smb

m

r å d e

Msl

85 465 175 Antal bokslut Medelareal pr brukningsdel, ha: Jordbruksjord 26-8 26-6 27-1 Skogsmark , 0-9 28-4 19-4 Skuldfri inkomst pr brukningsdel, kr.: Lanthushållningen 6 294 10611 7511 Skogen , 43 1173 586 övriga inkomstkällor , 408 374 319 7 254 Summa kronor 10 973 9 092 Därav från lanthushållningen % 82-6 86-8 96-7 skogen » 8-1 0-4 12-9 övriga inkomstkällor » 4-5 5-1 2-9 1279 723 Gäldräntor och arrenden pr brukningsdel,kr.. 1 777 Nettoinkomst pr brukningsdel, kr 9 196 7 813 6 531 6 095 Familjens förbrukning, kr 5 327 4 701 3-12 2-66 2-77 Konsumtionsenheter pr familj 2 291 1507 1923 Förbrukning pr konsumtionsenhet, kr 3101 2 486 1 830 Nettoöverskott pr brukningsdel, kr 31-8 28-0 33-7 D:o i % av nettoinkomsten

Msk

N

27-1 54-7

26-4 170-6

5 973 1171

6137 3139 1081

7 560

10 357

79-0 15-5

5-5

59-3 30-3 10-4

6 798

9 780

4 691 3-12 1504

5 538 3-65 1517

2 107 31-0

4 242 43-4

84 XXII.

Familjens inkomster och förbrukning, grupp V, 1 9 3 9 — 1 9 4 4 . O m r å d c

Antal bokslut Medelareal pr brukningsdel, Jordbruksjord Skogsmark

Msl

40-!) 1-1

42-1 25-2

42-0 29-0

kr.:

Summa kronor Därav från lanthushållningen skogen övriga inkomstkällor Gäldräntor och arrenden pr brukningsdel, pr brukningsdel,

Smb

ha:

Skuldfri inkomst pr brukningsdel, Lanthushållningen Skogen Övriga inkomstkällor

Nettoinkomst

Ssl

kr

Familjens förbrukning, kr Konsumtionsenheter pr familj Förbrukning pr konsumtionsenhet, kr Nettoöverskott pr brukningsdel, kr D:o i % av nettoinkomsten

% » » kr

12 734 59 261

10 602 880 254

8 001 739 366

13 054

11 736 90-3 7-5 2-2

9 106

3 015

1 151

10 009

97-5 0-5 2-0

7 388 2-7! 2 648 2 621 26-2

87-9 8-1 4-0 7 955 5 537 3-13 1769

363 2- T 8 289 2 418 131 30-4 39-4

Statens offentliga utredningar 1946 Systematisk (Siffrorna

förteckning

inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård. Stataförlattning. Allmän statsförvaltning. Betänkande med förslag till omorganisation av väg- och vatlenbyggnadsstyrelsen m. m. [101

Riktlinjer för den framtida jordbrukspolitiken. Del. 1 [42] Del. 2 [ « ] Betänkande med förslag till åtgärder för främjande av ridhästaveln. [45] Rationalitetsvariationerna inom det svenska jordbruket. [47] Vattenväsen. Skogsbruk. Uergsbruk. Betänkande med förslag till ändrade grunder för flottninuslacstiflningen m. m. | 3 | Betänkande med förslag till skogsvårdslag m. m. [41]

Kommunalförvaltning.

Statens och kommunernas finansväsen. 1943 års jordbrukstaxeringssakkunniga. Betänkande med förslag till ändrade bestämmelser i fräga om taxering av inkomst av jordbruksfastighet samt lag om jordbruksbokföring. [29J

Industri. Betänkande med förslag till ordnande av kreditgivningsoch rådgivningsverksamhet för hantverk och småindustri samt bildande av företagarnämnder. [22] Betänkande ang. hantverkets och småindustriens befrämjande. [40]

Polltl. Parlamentariska undersökningskommissionen ang flyktingärenden och säkerhetstjänst. 1 Betänkande ang. flyktingars behandling. [361

Handel och sjöfart.

Kommunikationsvägen. Betänkande ang. rundradion i Sverige. Dess aktuella beNationalekonomi oeh socialpolitik. hov och riktlinjer för dess framtida verksamhet. [1] Dödföddheten och tidigdödligheten i Sverige. Dess sam- Betänkande med förslag till verkstadsorganisation för band med nativitetsminskningen och dess förhallande väg- och valtenbyggnadsväsendet. [43] vid olika former av förlossningsvård samt dess socialmedicinska och befolkningspoliliska betydelse. [2] Betänkande om barnkoslnadernas fördelning med förslag Bank-, kredit- och penningväsen. till allmänna barnbidrag m. m. [5] Bilagor. lö[ Investeringsutredningens betänkande med utredning r ö rande personal- och materielresurser m. m. för genomföFörsäkrings väsen. rande av ett arbetsprogram enligt av utredningen tidiBetänkande ang. tjänstepensionsförsäkringens organisagare framlagt förslag. 113] tion. [26] Den familjevårdande socialpolitiken. [17] Betänkande med förslag rörande den ekonomiska för- Försäkringsutredningen. Förslag till lag om försäkringsrörelse m. m. 1. Lagtext. [33] 2. Motiv. [34] svarsberedskapens framtida organisation. [19| Socialvårdskommitténs betänkande. 12. Utredning och förslag ang. moderskapsbidrag. [23] Kommitténs för partiellt arbetsföra betänkande. 1. För- Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. slag till effektiviserad kurators- och arbetsförmedlings- 1941 års lärarlönesakkunniga. Belänkande med förslag till verksamhet för partiellt arbetsföra m. m. [24] boställsordning för folkskolans lärare m. m. [8] Betänkande med förslag till investeringsreserv för bud- 1945 r s universitetsberedning. 1. Docentinstitutionen. [9] getåret 1946/47 av statliga, kommunala och statsunder- 1940 åårs skolutrednings betänkanden och utredningar. stödda anläggningsarbeten. [27] Bilagor. [281 IV. Skolpliktstidens skolformer. Statsmakterna och folkhushållningen under den till följd 2. Folkskolan. A. Allmän del. [11] B. Förslag till unav stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del 6. Tiden dervisningsplaner. [15] juli 1944—juni 1945. [35] 4. Realskolan. Praktiska linjer. [14] Socialvårdskommitténs betänkande. 13. Förslag ang. VI. Skolans inre arbete. Synpunkter på fostran och folkpensioneringens administrativa handhavande m. m. undervisning. [31] [37] Betänkande om tandläkarutbildningens ordnande m. m. Sakkunniga ang. arbetsförmedlingens organisation. Del 1. Del 1. [121 Den offentliga arbetsförmedlingen under krigsåren. [44] Socialutbildningssakkunniga. 2. Utredning och förslag rörande statsvetenskapliga examina m. m. [30] Betänkande med förslag till förordning ang. allmänt Hälso- och sjukvård. kyrkomöte m. m. [32] Betänkande ang. den centrala organisationen av det civila medicinal- och veterinärväsendet. [20] Försvnrsväsen. Betänkande med förslag ang. uniformspliktens omfattAllmänt näringsväsen. ning för viss personal vid försvarsväsendet. [4] Betänkande med utredning och förslag ang. rätten till a r - Betänkande och förslag rörande åtgärder för att bebetstagares uppfinningar. [21] gränsa antalet kontraktsanställt manskap inom krigsmakten. [7] Belänkande med förslag till lag med särskilda bestämFast egendom. Jordbruk med binäringar. melser om uppfinningar m. m. av betydelse för rikets försvar. [25| Betänkande ang. forsknings- och försöksverksamheten på Betänkande med förslag rörande officersutbildningen jordbrukets område i Norrland. [16] inom armén m. m. [38] PM ang. utvecklingsplanering på jordbrukets område. [18] Den svenska växtodlingens utvecklingstendenser samt Utrikes ärenden. Internationell r i t t . dess inriktande efter kriget. [39] Iduns tr., Esselte, Sthlm 46 eieiso