Betänkande med förslag till nyorganisation av kyrkomusikerbefattningarna m. m. D. 2

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

S T A T E N S O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1946:50 ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

BETÄNKANDE MED FÖRSLAG TILL

NYORGANISATION AV KYRKOMUSIKERBEFATTNINGARNA M. M. AVGIVET AV 1942 ÅRS KYRKOMUSIKERUTREDNING

DEL II

S T O C K H O L M 1 9

4 6

Statens offentliga utredningar 1946 K r o n o l o g i s k

f ö r t e c k n i n g

1. Betänkande angående rundradion i Sverige. Dess aktu- 25 Betänkande med förslag till lag med särskilda bestämmelser om uppfinningar ra. ra. av betydelse för rikets ella behov och riktliujer för dess framtida verksamförsvar. Norstedt. 37 s. J u . het. Norstedt. 107 g. K. 26. Betänkande angående tjänstepensionsförsäkringens 2. Dödföddheten och tidigdödligheten i Sverige. Dess organisation. Marcus. 71 s. H . samband med nativitetsminskuingen och dess förhallande vid olika former av förlossningsvård samt dess 27 Betänkande med förslag till iuvesteringsreserv för budsocialmedicinska och befolkningspolitiska betydelse. getåret 1946 47 av statliga, kommunala och statsunderAv C. Gyllenswärd. Beckman. 115 s. S. stödda anläggningsarbeten. Marcus, vij, 378 s. F l . 3. Betänkande med förslag till ändrade grunder för flott- •'8 Bilagor till betänkande med förslag till investeringsningslagstiftningen in. m. Hoeggström. 99 s. J o . reserv för budgetåret 1946/47 av statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten. Marcus. 95 4. Betänkande med förslag angående uniformspliktens s Fi. omfattning för viss personal vid försvarsväsendet. V. L"J 1948 års jordbrukstaxeringssakkunniga. Betänkande Petterson. 59 s. F ö . med förslag till ändrade bestämmelser i fråga om 6. Betänkande om barnkostnadernas fördelning med förlaxering av inkomst av jordbruksfastighet samt lag slag angående allmänna barnbidrag m. m. V. Petterson. om jordbruksbokföring. Marcus. 282 s. 3 bil. F i . 36is. S. 30. Socialutbildningssakkunnign. 2. Utredning och förslag 6. Betänkande om barnkostnadernas fördelning med för. rörande statsvetenskapliga examina ra. m. Haeggstrom. slag angående allmänna barnbidrag m. m. Bilagor. 127 s. E. Beckman. 163 s. S. 7. Betänkande och förslag rörande åtgärder för att be- 31 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar. 6. Skolans inre arbete. Synpunkter på fostran och gränsa antalet kontraktsanställt manskap inom krigsundervisning. Idun 194 s. E . makten. Beckman. 186 s. FÖ. 8. 1941 års lärarlönesakkunniga. Betänkande med förslag 32 Betänkande med förslag till förordning angående allmänt kyrkomöte m. ra. Haaggströin. 161 s. E . till boställsordning för folkskolans lärare m. m. Marcus. 33 Försäkringsutredningen Förslag till lag om försäk146 s. F i . ringsrörelse m. m. 1. Lagtext. Norstedt, IV, 15U s. i i . 9. 1945 års universitetsberedning. 1. Docentinstitutionen. 31 Försäkringsutredningen. Förslag till lag om försäkHeegg-<tröm. 62 s. E . ringsrörelse m. ra. 2. Motiv. Norstedt, vj, 441 s. I i . 10. Betänkande med förslag till omorganisation av vägoch vatienbyggnadsstyrelsen m. m. Katalog- o. Tid- 35 Statsmakterna och folkhushällnlngen under den till följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del b. skriftstryck. 217 s. K. Tiden juli 1944-juni 1945. Idun. 476 s. F o . 11. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar. 36 Parlamentariska undersökningskommissionen angå4. SkolpliKtstidens skolformer. 2. Folkskolan. A. Allende flyktingäreuden och säkerhetstjänst. 1. Betänmän del. Icluo. 841 s. E . kande angående flyktingars bebandliug. Beckman. 12. Betänkande ora tandläkarutbildningens ordnande m. m. 500 s. S. Del 1. Beckman. 216 s. E . 13. Investeringsutredningens betänkande med utredning 37 Sofvalvftrdskommitténs betänkande. 13 Förslag angående folkpensioneringens administrativa bandbavande rörande personal- och materielresurser m. m. för genomförande av ett arbetsprogram enligt av utredra. m. V Petterson. 114 s. S. ningen tidigare framlagt förslag. Marcus. 72 s. F i . 88 Betänkande med förslag rörande officersutbildningen inom armén ra. m. Hseggström. xiij, 604 s. F o . 14. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar. 4. Skolpliktstidens skolformer. 4. Realskolan. Praktiska 39. Deu svenska växtodlingens utvecklingstende-nser samt linjer. Idun. 193 s. E. dess inriktande efter kriget. Idun. 106 s. J o . 15. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar. 40. Betänkande angående hantverkets och småindustriens 4. Skolpliktstidens skolformer. 2. Folkskolan. B. Förbefrämjande. Marcus. 192 s. H. slag till umtervisningsplaner. Idun. 253 s. E . 41. Betänkande med förslag till skogsvårdslag m. m. 16 Betänkande angående forsknings- och försöksverksamMarcus. 430 s. J o . heten nå jordbrukets område i Norrland. V. Petterson. 42. Riktlinjer för den framtida jordbrukspolitiken. Del 1. 133 s. J o . Mun. 282 s. J o . 17. Den himiljevårdande socialpolitiken. Beckman. 182 s. S. 43. Betänkande med förslag till verkstadsorganisation lör 18 1' M angående utvecklingsplanering på jordbrukets väg- och vattenbyggnadsväsendet. S;v. Tryckeri AB. (2) område. Marcus. 252 s. J o . 105 s. K. 19. Betänkande med förslag rörande den ekonomiska för- 44 Sakkunniga angående arbetsförmedlingens organisasvarsberedskapens framtida organisation. Idun.92 s. F o . tion. Del I. Den offentliga arbetsförmedlingen under 20. Betänkande angående den centrala organisationen av krigsåren. V. Petterson. 390 s. F i . det civila medicinal- och veterinärväseudet. Idun. 361 Betänkande med förslag till åtgärder^ för främjande av s. S. ridhä-naveln ra. ra. Norstedt. 94 s. F ö . 21. Betänkande med utredning och förslag angående rätRiktlinjer för den framtida jordbrukspolitiken. Del 2. ten till arbetstagares uppfinningar. Norstedt. 71 s. J u . Idun. 606 s. J o . 22. Betänkande med förslag till ordnande av kreditgivRationalitetsvariationerna inom det svenska jordbruket. nings- och rådgivningsverksamhet för hantverk och Av L. Nannesou. Idun 84 s. J ö . småindustri samt bildande av företagarnämnder. Mar1945 års lönekommitté. 1. Betänkamde med förslag till cus. 144 s. H . statliga löneplaner m. ra. Marcus. 2i40 s. F i . 23. Sofialvårdskommitténs betänkande. 12. Utredning och Ärvdabalksakkunnigas förslag till föräldrabalk. Norförslag angående moderskapsbidrag. Beckman. 115 s. S. stedt. 192 s. J u . 24. Kommitténs för partiellt arbetsföra betänkande. 1. Betänkande med förslag till nyorganisation av kyrkoKörslag till 'effektiviserad kurators- och arbetsförmedrausikerbefattuiugarna ra. ra. Del 2. Sv. Tryckeri AB. lingsverksamhet för partiellt arbetsföra m. m. Katalog220 s. E . o. Tidskriftstryck. 200 s. S.

-iMrivas utredningarna i omslag med entaetlie färg för varje departement.

STATENS

OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

1946:50

ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

BETÄNKANDE MED FÖRSLAG TILL

NYORGANISATION AV KYRKOMUSIKERBEFATTNINGARNA M. M. AVGIVET AV 1942 ÅRS KYRKOMUSIKERUTREDNING

DEL II

STOCKHOLM 1946 SVENSKA

TRYCKERIAKTIEBOLAGET 462152

V-

in

T i l l

Herr Statsrådet

,:<•,;••;,•:.,..•'...:•.•:'

och Chefen för Kungl. Ecklesiastik^

|J:

.,.

departementet. Med skrivelse den 13 april 1945 överlämnade undertecknade, 1 9 4 2 - å r s k y r k o m u s i k e r u t r e d n i n g , till dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet del I av upprättat betänkande med förslag till nyorganisation av kyrkomusikerbefattningarna m. m. (SOU 1945; 16). Sedan häröver avgivits yttranden av ett femtiotal statsmyndigheter, personalsammanslutningar och andra, ha dessa yttranden av departementschefen med skrivelse den 24 september 1945 överlämnats till kyrkomusikerutredningen och ställts till dess förfogande för det anbefallda utredningsuppdragets fullföljande. På därom av kyrkomusikerutredningen gjord framställning har chefen för ecklesiastikdepartementet den 23 november 1945 tillkallat direktören i statens pensionsanstalt Tage Bertil Kjellén för att såsom särskild expert biträda kyrkomusikerutredningen vid utarbetande av förslag till erforderliga tjänsteoch familjepensioneringsbestämmelser för de befattningshavare, som förutsatts skola ingå i en föreslagen ny tjänsteorganisation för kyrkomusikerväsendet. Jämlikt tidigare av departementschefen .meddelat beslut har kyrkomusikerutredningen tillika biträtts av förste kanslisekreteraren Nils-Erik Brolin i egenskap av särskilt tillkallad expert. Efter numera slutfört uppdrag får kyrkomusikerutredningen härmed överlämna del II av sitt angivna betänkande, innefattande förslag till: 1) lag om kyrkomusiker; 2) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse; 3) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse i Stockholm; 4) lag om ändring i lagen den 6 juni 1930 om införande av lagen om församlingsstyrelse m. m.; 5) lag om ändring i lagen den 16 oktober 1908 angående lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet till svenska kyrkan samt hennes prästerskap och betjäning; 6) lag om kungörande i kyrka vid förfall för präst; 7) kyrkomusikerstadga;

IV 8) kungörelse om ändring i vissa delar av förnyade stadgan den 26 september 1921 angående folkundervisningen i riket; 9) kungörelse om tillägg till § 1 förnyade stadgan den 22 juni 1923 angående folkundervisningen i Stockholm; 10) kungörelse angående inrättande av kyrkomusikertjänster; 11) avlöningsreglemente för kyrkomusiker; 12) kungörelse om ändrad lydelse av 10 § 4 mom. folkskolans avlöningsreglemente dén 30 juni 1942; 13) kungörelse om ändring i vissa delar av folkskolans tjänstepensionsreglemente den 18 juli 1942; 14) kungörelse om ändring i vissa delar av folkskolans familjepensionsreglemente den 18 juli 1942; 15); kungörelse om vissa ändringar i reglementet den 31 december 1919 för statens pensionsanstalt; v 16) kungörelse angående lönetillgångar vid kyrkomusikerljänst; samt 17); lag angående ändring i vissa delar av lagen den 30 augusti 1932 om kyrkofond. •;.;... ..• v :::;••': • : : . . . : : -:\]. Särskilda yttranden av undertecknade Gustafsson, Ralf och Staxäng finnas fogade vid betänkandet. Remissyttrandena, tillika med samtliga från ecklesiastikdepartementet tidigare till kyrkomusikerutredningen överlämnade framställningar i hithörande frågor, återställas härvid. Till kyrkomusikerutredningen under utred: ningsarbetets gång från enskilda inkomna skrivelser i ämnet överlämnas samtidigt. Stockholm den 27 juni 1946.

HARALD HALLEN K. G. Gustafsson Ernst Staxäng

Einar Ralf Tom

Wohlin

Förslag till lag om kyrkomusiker* Härigenom förordnas som följer. ; i§. \ ;. För kyrkomusikens uppehållande skall för varje territoriell församling finnas, anställd k y r k o m u s i k e r . Kyrkomusiker skall vara medlem av svenska kyrkan. . .• .. .

•• 2 ' § . ... •:; . 1». Kyrkomusiker åtnjuter avlöning samt i vissa fall tjänstepension och rätt till pension för efterlevande i enlighet med vad Konungen efter av riksdagen godkända grunder bestämmer. ; • 2. Kostnaderna för kyrkomusikers verksamhet gäldas av pastorat och församling i den utsträckning, som Konungen likaledes efter av riksdagefi 1 godkända grunder bestämmer. 3. De särskilda avlöningstillgångar, som aro förenade med nuvarande klockar- och organistbefattningar inom ett pastorat,* skola för pastoratet utgöra tillgångar för bestridande av kostnaderna för kyrkomusikers avlönande (lönetillgångar). 4. Till bestridande av de på pastorat enligt 2 mom. ankommande kostnaderna h a r pastoratet att taga i anspråk, i första hand, avkastning av lönetillgångar, vilka jämlikt vad i 3 mom. eller eljest stadgas äro för detta ändamål avsedda, ävensom förekommande andra medel, som blivit härför tillgängliga, samt, i andra hand, församlingsavgifter till erforderligt belopp. Om rätt för pastorat att för kyrkomusikers avlönande åtnjuta bidrag av allmänna medel stadgas särskilt. 5. Församlingsavgifter, som i 4 mom. avses, skola utgöras i den för församlingsavgifter till prästerskapets avlöning stadgade ordning. 3§. Om kyrkomusikers anställande och kyrkomusikernas verksamhet gäller i övrigt vad Konungen förordnar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1947. Därmed upphävas: Kap. 24 §§ 30—33 kyrkolagen ävensom vad i avseende å klockare stadgas i kap. 11 § 8, kap. 24 § 11 och kap. 26 § 1 samma lag; lagen den 14 oktober 1898 (nr 90) innefattande tillägg till 15 kap. 18 § kyrkolagen;

förordningen den 2 november 1883 (nr 61) angående allmänt ordnande av klockarnas löneinkomster; lagen den 6 april 1894 (nr 14) angående ändring i gällande stadganden om tillsättning av organist- och klockarebefattningar; lagen den 16 oktober 1908 (nr 110) angående sättet för organistlöns utgående; lagen den 9 december 1938 (nr 732) angående särskilda grunder för klockar- och organistlöns bestämmande samt om dispositionen av till klockaroch organisttjänst hörande avlöningstillgångär; samt angående rätt till tjänst- och nådar efter klockare eller organist meddelade bestämmelser; tillika med alla de särskilda stadganden, vilka innefatta ändring eller förklaring av sålunda upphävda författningsbestämmelser eller tillägg därtill eller som tillkommit ined stod av samma bestämmelser; så ock vad i övrigt finnes i lag eller särskild författning stridande möt de i denna lag och med stöd av densamma meddelade bestämmelserna. Härvid skall iakttagas: 1. Intill dess kyrkomusiker enligt denna lag blir för församling anställd, skola; T—med undantag av förenämn da lag den 14 oktober 1898 n r 90 de hittills gällande bestämmelserna om klockar-, organist- och kyrkosångarbefattningar alltjämt lända till efterrättelse beträffande nuvarande i församlingen inrättade sådana befattningar; dock att dylik äldre befattning icke må —- annorledes än genom förordnande tills vidare — tillsättas med ny innehavare. 2. Genom denna lag sker icke rubbning i vad för klockar-, organist- och kyrkosångarbefattning i icke territoriell församling må finnas föreskrivet.

3 Förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 (nr 259) om församlingsstyrelse. Härigenom förordnas, att 2 och 5 §§, 41 § samt 53 § lagen den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives. . . 2•§.;•'

: :

Med kyrkliga frågor om: dels a) åtgärder till främjande av församlingsvården och särskilda anordningar till kyrkomusikens höjande; b) tillsättande och avskedande av kyrkobetjänte; c) prästerskapets, kyrkomusikers och kyrkobetjäntes löneförmåner; d) f) byggande och underhåll av kyrka, församlingshus samt tjänstebostäder för prästerskap, kyrkomusiker och kyrkobetjänte jämte vad till sådan bvggnad hör: . g) dels k) o) byggande och underhåll av skolhus och tjänstebostäder för skollärare jämte vad till sådan byggnad hör; samt p) dels ock q) 5 §. Finnas kyrkofullmäktige, ärenden, nämligen: a) e) frågor om ställe för kyrkostämma och om sättet för stämmas kungörande. I församling, dess angelägenheter. 41 §. Kyrkorådet a)

tillkommer att:

d) tillsätta och avskeda kyrkobetjänte;

4 Om kyrkorådets befattning med vissa kyrkliga angelägenheter, såsom beträffande kyrkomusikers anställande och verksamhet, stadgas särskilt. Skolrådet tillhör styrelse av församlingsbibliotek. 53 §. Kyrkvärdar väljas i rådet. För kyrkvärdarna må av kyrkorådet utfärdas särskild instruktion. Kyrkorådet och en kassaförvaltare.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1947; skolande dock, intill dess kyrkomusiker enligt lagen den 1947 nr. . . . om kyrkomusiker blivit för församling anställd, de hittills gällande bestämmelserna om klockar-, organist- och kyrkosångarbefattningar alltjämt lända till efterrättelse beträffande nuvarande i församlingen inrättade sådana befattningar.

5 Förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 (nr 260) om församlingsstyrelse i Stockholm. Härigenom förordnas, att 2 §, 3 § 1 mom., 45 § samt 57 § lagen den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse i Stockholm skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives. 2§. 1 mom. Med territoriell frågor om dels a) åtgärder till främjande av församlingsvården och särskilda anordningar till kyrkomusikens höjande; b) tillsättande och avskedande av kyrkobetjänte; c) d) upplåtande av bostadsboställe eller annan tjänstebostad åt prästerskapet, kyrkomusiker och kyrkobetjänte så ock hushållning med och vård om kyrkans egendom ävensom församlingen tillhörig, för andra kyrkliga ändamål än bestridande av prästerskapets, kyrkomusikers och kyrkobetjäntes kontanta löneförmåner avsedd egendom; e ) byggande och underhåll av kyrka, församlingshus samt tjänstebostäder för prästerskap, kyrkomusiker och kyrkobetjänte jämte vad till sådan byggnad hör ävensom uppvärmning, belysning och rengöring av kyrka med vad därtill hör samt församlingshus jämte tillhandahållande av elektrisk kraft för ringning, orgelspelning och dylikt; f) Om vården särskilt stadgat. 2 mom. Med huvudstadens frågor om: a) prästerskapets, kyrkomusikers och kyrkobetjäntes kontanta löneförmåner; b) hushållning med och vård om huvudstadens territoriella församlingar tillhörig, för bestridande av prästerskapets, kyrkomusikers och kyrkobetjäntes kontanta löneförmåner avsedd egendom; c) byggande och underhåll av andra för avlöning av prästerskapet anvisade boställen än som i 1 mom. e) avses; d) Samfälligheten äger 1 mom. e). 3§. / mom. Församlings beslutanderätt utövas i fråga om kyrkofullmäktiges antal å kyrkostämma och i övrigt av kyrkofullmäktige. Förvaltning och eller verkställighetsbestyr.

6 45 §. Kyrkorådet tillkommer att: a) d) tillsätta och avskeda kvrkobetjänte; e) g) Om kyrkorådets befattning med vissa kyrkliga angelägenheter, såsom beträffande kyrkomusikers anställande och verksamhet, stadgas särskilt. Skolrådet tillhör - a v församlingsbibliotek. 57 §. Kyrkvärdar väljas i rådet. För kyrkvärdarna må av kyrkorådet utfärdas särskild instruktion.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1947; skolande dock, intill dess kyrkomusiker enligt lagen den 1947 nr om kyrkomusiker blivit för församling anställd, de hittills gällande bestämmelserna om klockar-, organist- och kyrkosångarbefattningar alltjämt lända till efterrättelse beträffande nuvarande i församlingen inrättade sådana befattningar.

7 Förslag till lag om ändring i lagen den 6 juni 1930 (nr 261) om införande av lagen om församlingsstyrelse m. m. Härigenom förordnas, att 7 § lagen den 6 juni 1930 om införande av lagen om församlingsstyrelse m. m. skall upphöra att gälla den 1 juli 1947; dock att vad i det upphävda lagrummet stadgas må för där avsedd församling alltjämt äga tillämpning, intill dess kyrkomusiker enligt lagen den 1947 (nr ) om kyrkomusiker varder för församlingen anställd.

Förslag till lag om ändring i lagen den 16 oktober 1908 (nr 110, sid. 1) angående lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet till svenska kyrkan samt hennes prästerskap och betjäning. Härigenom förordnas, att lagen den 16 oktober 1908 angående lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet till svenska kyrkan samt hennes prästerskap och betjäning skall erhålla följande ändrade lydelse: Avgifter till svenska kyrkan eller hennes prästerskap, kyrkomusiker eller betjäning, vilka främmande församlingen. I ändamål verkställer debiteringen. Äro avgifterna äga rum.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1947.

8 Förslag till lag om kungörande i kyrka vid förfall för präst. Härigenom förordnas som följer. Där enligt lag eller särskild författning eller bestämmelse i kyrkohandboken kungörande skall ske i kyrka beträffande äktenskaps ingående eller annan kungörelse där uppläsas eller anslås, skall, om prästen av sjukdom eller annat hinder är urståndsatt att fullgöra vad på honom därutinnan ankommer, detta fullgöras av ledamot eller suppleant i kyrkorådet, som kyrkorådet skall äga för varje år, jämte ersättare, därtill utse.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Förslag till

Kyrkomusikerstadga. Härigenom förordnas som följer.

AVD. I. Allmän organisation ni. m. l §• För kyrkomusikerverksamhetens upprätthållande inom de territoriella församlingarna i riket, i enlighet med vad i lagen den 1947 (nr . . . . ) om kyrkomusiker förutsattes, skola rikets stift vara pastoratsvis indelade i kyrkomusikerdistrikt. I varje sådant distrikt skall finnas en fast anställd kyrkomusiker, antingen i självständig kyrkomusikertjänst eller i kyrkomusiker-folkskoletjänst. I kyrkomusikerdistrikten må därjämte, i mån av behov, finnas för särskilda kyrkomusikaliska tjänsteuppgifter anställda biträdande kyrkomusiker. 2§. 1. Varje territoriell församling bildar ett kyrkomusikerdistrikt för sig, såframt ej Kungl. Maj:t med hänsyn till de kyrkliga förhållandena å orten finner påkallat, antingen att församling uppdelas på skilda kyrkomusikerdistrikt eller att församling helt eller delvis förenas med annan församling eller del av sådan till ett kyrkomusikerdistrikt. , Församlingar tillhörande skilda pastorat må dock icke, vare sig helt eller delvis, förenas till ett kyrkomusikerdistrikt, ej heller för vården om angelägenheter rörande kyrkomusikers anställnings- och tjänstgöringsförhållanden förenas till en kyrklig samfällighet eller eljest förena sig för gemensam handläggning av dylik angelägenhet. Äro två eller flera pastorat sinsemellan förenade till en kyrklig samfällighet för vården om hithörande på pastoraten ankommande angelägenheter, skall i nu berört hänseende så anses som om alla församlingarna inom de i samfälligheten ingående pastoraten tillhörde ett och samma pastorat. 2. Kyrkomusikerdistriktet utgör tjänstgöringsområdet för den i distriktet fast anställde kyrkomusikern, så ock för i distriktet anställd biträdande kyrkomusiker, som i 6 § 2 mom. c) avses. Skall för viss del av det för fast anställd kyrkomusiker sålunda bestämda tjänstgöringsområdet finnas anställd biträdande kyrkomusiker, som i 6 § 2 mom. a) avses, skall sådan del

10 av tjänstgöringsområdet denne.

tillika utgöra

särskilt tjänstgöringsområde

för

3. Beträffande varje för fast anställd kyrkomusiker eller biträdande kyrkomusiker, som i 6 § 2 mom. a) avses, inrättad kyrkomusikertjänst bestämmes vid tjänstens anordnande vilken ort inom tjänstgöringsområdet, som i avseende å befattningshavarens anställnings- och tjänstgöringsförhållanden skall anses såsom dennes stationeringsort. 3 §• Angående indelningen i kyrkomusikerdistrikt, angående bestämmandet av tjänstetyp för fast anställd kyrkomusiker och behovet av biträdande kyrkomusiker inom de särskilda kyrkomusikerdistrikten samt angående i övrigt i särskilda fall påkallade beslut i fråga om tjänsteorganisationen är vidare stadgat i kungörelsen den 1947 (nr . .) angående inrättande av kyrkomusikertjänster. 4 §• 1. I enlighet med vad i denna stadga och i övrigt av Kungl. Maj:t föreskrives utövar domkapitlet det allmänna inseendet över kyrkomusikernas verksamhet i stiftet. Inom varje församling tillkomma det närmare inseendet och tillsynen över kyrkomusikerna och dessas verksamhet — med de under avd. III angivna inskränkningar — kyrkomusiker styrelsen och kyrkoherden i pastoratet. Beträffande kyrkomusikerstyrelses befattning med ekonomiska och andra med kyrkomusikerverksamheten förbundna omedelbara förvaltningsbestyr stadgas under avd. III. 2. Kyrkomusikerstyrelse är a) inom församling, som ensam bildar ett eller flera kyrkomusikerdistrikt och som ej heller har med annan församling vare sig förenats till en kyrklig samfällighet för vården om angelägenheter rörande därvarande kyrkomusikers anställnings- och tjänstgöringsförhållanden eller eljest förenat sig för gemensam handläggning av dylik angelägenhet, församlingens eget kyrkoråd; b) inom församlingar, vilka tillsammans utgöra ett eller flera kyrkomusikerdistrikt eller, utan att vara så förenade, ändock med varandra bilda kyrklig samfällighet eller annan gemenskap som under a) sägs, församlingarnas (samfällighetens) gemensamma kyrkoråd; c) dock att, i avseende å angelägenheter rörande kyrkomusiker-folkskoletjänst, såväl vederbörande församlingskyrkoråd, såsom ovan sägs, som vederbörande skoldistrikts styrelse (skolråd, folkskolestyrelse eller i Stockholm folkskoledirektionen) är kyrkomusikerstyrelse — i avseende å en var särskild angelägenhet, kyrkorådet eller skolstyrelsen, efter ty under avd. III vidare bestämmes. 5 §. Där av de särskilda bestämmelserna i denna stadga ej annat framgår, förstås i stadgan

11 med tjänst: jämväl anställning såsom biträdande kyrkomusiker och med befattningshavare även innehavare av dylik anställning; med självständig fulltidstjänst och självständig deltidstjänst: sådan självständig kyrkomusikertjänst, vid vilken de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna, med hänsyn till kyrkomusikerdistriktets invånarantal och i enlighet med särskilda av Kungl. Maj:t fastställda, vid kungörelsen angående inrättande av kyrkomusikertjänster fogade tabeller, skola anses hava en omfattning — i undervisningstimmar räknat — motsvarande, respektive understigande en tjänstgöringsskyldighet om 30 veckotimmar; med kyrkomusikaliska tjänsteuppgifter: kyrkomusikers åligganden för kyrkomusikens uppehållande vid gudstjänster och särskilda kyrkliga förrättningar samt med avseende å konfirmanders sångundervisning och fri musikundervisning; med fri musikundervisning: åt ungdom, som därtill anmäler sig, kostnadsfritt meddelad undervisning utanför skolan i sång och instrumentalmusik in. m.; med fyllnadstjänstgöring såsom lärare i musik: kyrkomusiker å självständig deltidstjänst, för tjänstgöringsskyldighetens utökande upp till 30 veckolimmar, åliggande tjänstgöring vid läroanstalt såsom övningslärare (facklärare i musik); med ersättningstjänstgöring såsom lärare i musik: kyrkomusiker å självständig deltidstjänst för särskilda fall i utbyte mot viss kyrkomusikalisk tjänsteuppgift ålagd ytterligare tjänstgöring vid läroanstalt såsom övningslärare (facklärare i musik); med allmän gudstjänstlokal: domkyrka eller till församlingskyrka behörigen invigd annan kyrka och såsom sådan nyttjat kapell (kyrkokapell) ävensom varje annan såsom plats för gudstjänsts hållande vederbörligen bestämd eller av församlingens prästerskap eljest gemenligen anlitad byggnad eller särskild lokal inom byggnad; med begravningsplats: kyrkogård och annan av vederbörande församling disponerad, för ändamålet behörigen invigd allmän begravningsplats ävensom för jordfästningar särskilt anordnat och invigt begravningskapell, krematorium eller annat rum utanför allmän gudstjänstlokal, som ovan sagts; samt med läroanstalt, vid vilken innehavare av självständig deltidstjänst skall vara förpliktigad att tjänstgöra såsom lärare i musik: statlig eller därmed likställd, statsunderstödd kommunal eller enskild lärarutbildningsanstalt eller skola av högre eller lägre skolform, vilken står under skolöverstyrelsens eller överstyrelsens för yrkesundervisning eller musikaliska akademiens inseende och vid vilken meddelas undervisning i musik av facklärare, såsom musikhögskolan, folkskoleseminarium, småskoleseminarium, statens skolköksseminarium och hushållsskola, allmänt läroverk (högre allmänt läroverk och realskola), kommunalt gymnasium, högre kommunal skola (kommunal flickskola, kommunal mellanskola, praktisk mellanskola och högre folkskola), tekniskt läroverk, central verkstadsskola, läroanstalt för blinda, läroanstalt för dövstumma, folkskola och motsvarande sådan skola samt folkhögskola.

12 AVD. II. Befattningshavarna. 1 Kap. Tjänster och anställningsformer. 6 §• 1. Vid huvudkyrkan (dom- eller annan stiftskyrka) i stiftsstäderna fast anställd kyrkomusiker — domkyrkomusiker — skall, oavsett kyrkomusikerdistriktets invånarantal, anses innehava tjänst med kyrkomusikalisk full tjänstgöring och är, liksom varje annan i tjänst med kyrkomusikalisk full tjänstgöring fast anställd kyrkomusiker, alltid innehavare av självständig kyrkomusikertjänst (fulltidstjänst). Med avseende å övriga för fast anställd kyrkomusiker inrättade tjänster bestämmes i ett vart fall vid tjänstens anordnande, huruvida denna skall utgöra självständig kyrkomusikertjänst (deltidstjänst) eller kyrkomusiker-folkskoletjänst. Såsom innehavare av självständig kyrkomusikertjänst och kyrkomusikerfolkskoletjänst är den att anse, vilken i den i 3 kap. stadgade ordningen blivit till tjänsten utnämnd. 2. Biträdande kyrkomusiker anslälles för att i enlighet med vad i 2 kap. finnes närmare föreskrivet a) fullgöra de till särskilt kyrkokapell eller särskild annan allmän gudstjänstlokal inom kyrkomusikerdistrikt anknutna kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna (särskild kyrkomusiker), b) under vakans eller annan ledighet å självständig kyrkomusikertjänst eller kyrkomusiker-folkskoletjänst bestrida de till sådan tjänst hörande kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna eller under särskild kyrkomusikers tjänstledighet eller semester uppehålla dennes anställning (vikarierande kyrkomusiker) eller c) allenast bestrida de med särskilda jordfästningsförrättningar inom ett kyrkomusikerdistrikt förbundna kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna (jordfästningsmusiker). 7 §• Vid självständig kyrkomusikertjänst och i anställning såsom särskild kyrkomusiker utgör orten för den allmänna gudstjänstlokal, där kyrkomusikern har sin huvudsakliga kyrkomusikaliska tjänstgöring, befattningshavarens stationeringsort. Är den kyrkomusikaliska tjänstgöringen till lika omfattning fördelad på mer än en gudstjänstlokal, bestämmer domkapitlet vilken ort, som skall anses såsom befattningshavarens stationeringsort. Vid kjTkomusiker-folkskoletjänst bestämmes stationeringsorten med hänsyn till orten för den på befattningshavaren jämlikt 17 § ankommande folkskoletjänstgöringen. . ,<.

13 8 §• 1. Självständig kyrkomusikertjänst vid stiftskyrka, annan självständig fulltidstjänst samt kyrkomusiker-folkskoletjänst äro ordinarie tjänster. Självständig deltidstjänst är antingen ordinarie eller extra ordinarie. Tjänstens ställning såsom ordinarie eller extra ordinarie bestämmes av Kungl. Maj:t vid tjänstens anordnande med hänsyn till omfattningen och beständigheten av den fyllnadstjänstgöring, som därvid kan tilläggas befattningshavaren. Biträdande kyrkomusiker innehar icke-ordinarie anställning i enlighet med vad i 2 och 3 mom. sägs. 2. Vid anställandet av biträdande kyrkomusiker såsom särskild eller vikarierande kyrkomusiker skall befattningshavaren anställas såsom extra ordinarie, därest a) anställningen avser tjänst med en enligt de av Kungl. Maj:t fastställda, vid kungörelsen angående inrättande av kyrkomusikertjänster fogade tabellerna uppskattad tjänstgöringsskyldighet om lägst sju veckotimmar, b) förordnandet å tjänsten blivit i föreskriven ordning ledigförklarat, c) befattningshavaren, jämte det att han uppfyller övriga för dylik anställning i 3 kap. stadgade villkor, minst två år förut efter genomgången föreskriven utbildning avlagt lägst de kunskapsprov, som i första hand medföra behörighet till tjänsten, ävensom inom de senaste två åren under minst tolv månader fullgjort tjänstgöring såsom kyrkomusiker, som i stadgan avses, eller motsvarande tjänstgöring med avlöning enligt äldre grunder samt d) anställningen är avsedd att omfatta minst sex månader i en följd. Innehar befattningshavaren omedelbart före den ifrågavarande anställningens tillträdande extra ordinarie anställning såsom kyrkomusiker i samma pastorat, må han erhålla fortsatt extra ordinarie anställning, även om förordnandet för den nya anställningsperioden icke blivit ledigförklarat, såsom ovan sägs, eller kunnat bestämmas att omfatta minst sex månader. Föreligga icke de här angivna förutsättningarna skall befattningshavaren anställas såsom extra. 3. Biträdande kyrkomusiker i anställning såsom jordfästningsmusiker anses allenast tillfälligt anställd, vare sig han blivit anställd för bestämd tid eller tills vidare med ömsesidig rätt till viss tids uppsägning eller anställningen blott avser uppdrag för förrättning. 9 §• 1. Med ordinarie kyrkomusikertjänst må förenas ordinarie statlig befattning, vilken tillsättes genom förordnande tills vidare och med vilken pensionsrätt icke är förenad, ävensom extra ordinarie befattning inom högre lönegrad i statens tjänst eller vid det statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet, dock under förutsättning att befattningshavaren frånträder utövandet av sin ifrågavarande kyrkomusikertjänst. I övrigt må ordinarie kyrkomusikertjänst icke förenas med ordinarie eller extra ordinarie befattning i statens tjänst, ej heller med jämförlig kommunal befattning, där ej Kungl. Maj:t och riksdagen för visst fall annorlunda beslutit. 2

14 2. Utan tillstånd av domkapitlet må ordinarie kyrkomusiker ej heller åtaga sig: uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk, bolag, förening eller inrättning, som har till ändamål att driva rörelse inom industri, handel, transport-, bank- eller försäkringsväsen eller annan näringsgren eller vars verksamhet eljest har huvudsakligen ekonomiskt syfte: befattning såsom tjänsteman hos verk. bolag, förening eller inrättning, som nyss sagts; eller annan tjänstebefattning eller därmed jämförligt uppdrag. Sådant tillstånd må beviljas endast försåvitt uppdraget eller befattningen prövas icke inverka hinderligt för utövandet av kyrkomusikertjänsten i fråga och bör, där så lämpligen kan ske, avse viss tid. Innan här förutsatt tillstånd beviljas, har domkapitlet att inhämta yttrande i frågan av vederbörande kyrkomusikerstyrelse och kyrkoherden i pastoratet samt, i vad angår innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst, jämväl av vederbörande folkskolinspektör ävensom, där tillståndet avser innehavare av självständig deltidstjänst eller innehavare av kyrkomusiker-folkskol et jänst, godkännande av skolöverstyrelsen. Vad i detta moment stadgas gäller icke i fall, där Kungl. Maj:t eller domkapitlet eller, i vad gäller tillstånd för innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst, skolöverstyrelsen meddelat uppdrag eller tillsatt tjänstebefattning, varom här är fråga. 3. Extra ordinarie kyrkomusikertjänst må icke innehavas av den, som är innehavare av ordinarie kyrkomusikertjänst eller annan ordinarie tjänst, med mindre han frånträder utövandet av denna tjänst. Extra ordinarie självständig deltidstjänst må i övrigt icke förenas med annan — statlig, kommunal eller enskild — befattning eller med särskilt uppdrag av i 2 mom. angiven beskaffenhet, såframt ej domkapitlet, efter prövning att befattningshavaren icke därigenom förhindras att fullgöra honom då eller framdeles anvisad fyllnadstjänstgöring såsom lärare i musik, med skolöverstyrelsens godkännande finner skäligt att därtill lämna tillstånd. För tillstånds beviljande, som här avses, gäller i tillämpliga delar vad för motsvarande fall i 2 mom. stadgas. Sådant tillstånd må av domkapitlet meddelas vid tjänstens anordnande eller senare efter därom av kyrkomusikerstyrelsen eller befattningshavaren gjord framställning. Vikarierande kyrkomusiker med förordnande att uppehålla full tjänstgöring enligt denna" stadga må icke, utan att domkapitlet i den ordning i 2 mom. stadgas därtill lämnar tillstånd, samtidigt uppehålla annan i stadgan avsedd extra ordinarie eller extra tjänst eller annan dylik kommunal anställning eller motsvarande anställning i statens eller enskild tjänst. 4 Föranleder befattning eller uppdrag, som kyrkomusiker jämlikt 1—a mom. erhållit tillstånd att åtaga sig, att han tillfälligtvis icke kan bestrida sin tjänst, skall han göra framställning om ledighet i erforderlig omfattning. 5. Fast anställd kyrkomusiker må icke åtaga sig undervisning av något slag i läroanstalt, utöver vad på honom i förekommande fall å tjänsten ankommer och eljest enligt 16 § 5 mom. för innehavare av självständig deltidstjänst är särskilt medgivet. Efter hörande av vederbörande kyrkomusikerstyrelse och kyrkoherden i pastoratet samt, där frågan galler innehavare

15 av kyrkomusiker-folkskoletjänst, jämväl av vederbörande folkskolinspektör äger likväl domkapitlet — i enlighet med härför av skolöverstyrelsen givna riktlinjer — på därom av kyrkomusikern gjord framställning och efter prövning, att dylik undervisning icke kan anses inverka hmderligt vid kyrkomusikertjänstens utövande, medgiva befattningshavaren, högst dock för ett läsår i sänder, att emottaga visst sådant uppdrag.

2 Kap. Tjänsteåligganden och särskilda skyldigheter. Fast anställd kyrkomusiker. 10 §. Fast anställd kyrkomusiker har att fullgöra till tjänsten hörande kyrkomusikaliska tjänsteuppgifter i enlighet med vad i 11—14 §§ stadgas. Om särskilda åligganden för domkyrkomusiker såsom musiksakkunnig stadgas i 15 §. Ä självständig deltidstjänst ankommer det på befattningshavaren att, utöver till tjänsten hörande kyrkomusikaliska tjänsteuppgifter, vid läroanstalt, som i 5 § sägs, fullgöra i 16 § föreskriven fyllnadstjänstgöring såsom lärare i musik och, i mån av behov, såsom timlärare viss ytterligare musikundervisning ävensom för särskilda fall, såsom i 14 § sägs, i utbyte mot viss kyrkomusikalisk tjänsteuppgift däremot svarande ersättningstjänstgöring såsom lärare i musik. Ä kyrkomusiker-folkskoletjänst har innehavaren jämlikt 17 § att, jämte till tjänsten hörande kyrkomusikaliska tjänsteuppgifter, fullgöra tjänstgöring vid folkskola såsom ordinarie folkskollärare eller ordinarie småskollärare. 11 §• 1. Kyrkomusikers kyrkomusikaliska tjänsteuppgifter beslå, i första hand, i skyldighet att vid gudstjänster och kyrkliga förrättningar, som nedan sägs, medverka genom att leda församlingssången och i övrigt utföra musik å orgel i enlighet med vad i den svenska kyrkohandboken och den svenska mässboken förutsattes och av domkapitlet i tjänsteinstriiktion för tjänsten närmare föreskrivits. Det åligger kyrkomusikern att sålunda biträda a) vid de regelmässigt varje år i allmän gudstjänstlokal inom kyrkomusikerdistriktet förekommande allmänna gudstjänster, som enligt kyrkolag eller annan författning eller av Kungl. Maj:t för prästerskapet i pastoratet meddelad föreskrift skola där hållas eller som — därutöver — enligt domkapitlets i samband med tjänstens anordnande meddelade bestämmande skola där förrättas, samt b) vid tillfälligtvis i allmän gudstjänstlokal inom kyrkomusikerdistriktet

16 ifrågakommande allmänna gudstjänster eller jämförliga offentliga andaktsstunder högst till ett antal, som av domkapitlet i tjänsteinstruktionen bestämts, ävensom c) vid dop, konfirmation, vigsel och jordfästning, som avser medlem av församlingen och av präst förrättas i församlingskyrkan eller, i samband med allmän gudstjänst, i annan allmän gudstjänstlokal inom kyrkomusikerdistriktet eller, vad beträffar jordfästning, a begravningsplats, som — inom eller utom kyrkomusikerdistriktet — för församlingen allmänneligen nyttjas. 2. Det åligger kyrkomusikern att främja intresset för kyrkosången inom kyrkomusikerdistriktet och verka för dess höjande. Ä kyrkomusikern ankommer det därvid, bland annat, att inöva och leda kyrkokör samt, där sådan kör icke finnes, verka för dess bildande, att meddela undervisning i kyrkosång åt konfirmander samt att meddela fri musikundervisning. 3. I tjänsteinstruktionen för här avsedd kyrkomusikertjänst skall av domkapitlet utsättas en eller, där så erfordras, två söckendagar i varje vecka, till vilka — å i instruktionen angivna tider — de på söckendag ifrågakommande särskilda kyrkliga förrättningar, vid vilka kyrkomusikern skall biträda, företrädesvis må förläggas. För innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst må dock icke, utan vederbörande folkskolinspektörs godkännande, utsättas mer än en sådan dag i varje vecka. I övrigt bör av vederbörande kyrkomusikerstyrelse och kyrkoherden i pastoratet tillses, att kyrkomusikern icke för fullgörande av honom åliggande kyrkomusikaliska tjänsteuppgifter tages i anspråk på söckendagar å sådana tider eller i den utsträckning, att han därav förhindras att behörigen fullgöra på honom enligt 10 § tredje och fjärde styckena i ett vart fall tillika ankommande lärartjänstgöring. 12 §. 1. Den kyrkomusikern åvilande skyldigheten att meddela sångundervisning åt konfirmander må omfatta intill sex timmar för varje inom kyrkomusikerdistriktet anordnad allmän konfirmationsavdelning, som icke är att hänföra till i distriktet anställd särskild kyrkomusikers tjänst. 2. Den fria musikundervisningen skall hava till uppgift att, på grundval av folkskolans undervisning i ämnet, bibringa de i undervisningen deltagande eleverna en elementär musikteoretisk allmänbildning, att meddela dem, som hava förutsättningar därför, undervisning i instrumentalmusik, företrädesvis å orgelharmonium eller orgel och å piano, att tillvarataga och utveckla elevernas förmåga att rätt behandla sångrösten samt att odla deras sinne för musikalisk konst. Elev äger deltaga i undervisningen under sammanlagt högst två läsår; dock må kyrkomusikerstyrelsen, när synnerliga skäl därtill föranleda, kunna för särskilda fall medgiva viss förlängning av den sålunda angivna undervisningstiden. Undervisningen skall fullgöras under 39 veckor årligen och, i enlighet med vad i tjänsteinstruktionen närmare bestämmes, förläggas till de tider av året, varunder undervisning i folkskolan å orten i allmänhet pågår. Fri musikundervisning skall av varje innehavare av självständig kyrkomusikertjänst medd-las under sammanlagt fem och av innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst under sammanlagt två undervisnings timmar i

17 veckan. Varje hel undervisningstimme skall omfatta 60 minuter men må, i den m å n så befinnes-lämpligt, uppdelas i lektioner. 13 §. Varje fast anställd kyrkomusiker åligger det att beträffande kyrkokörsverksamheten och den fria musikundervisningen inom kyrkomusikerdistriktet för varje år upprätta en kortfattad arbetsberättelse i två exemplar, varav det ena exemplaret skall inom januari månad det påföljande året avlämnas till vederbörande kyrkomusikerstyrelse och det andra inom1 samma tid insändas till domkyrkomusikern i stiftet. I arbetsberättelsen skall, beträffande vardera av de två verksamhetsgrenarna, l ä m n a s en översiktlig redogörelse för arbetet under året, för det därvid vunna arbetsresultatet samt för kyrkomusikerns allmänna upplysningsverksamhet för kyrkosångsintressets främjande. I berättelsen skall vidare — med avseende å den fria musikimdervisningen — lämnas uppgifter om a) antalet elever under året och huru lång tid de särskilda eleverna i årets undervisning därförut deltagit i sådan undervisning, b) i vilken omfattning undervisningen under året ägnats åt instrumentalmusik och de instrumentslag, som' därvid kommit till användning, c) fördelningen av årets undervisning å gruppundervisning och individuell undervisning samt d) de för undervisningen under året av vederbörande kommunala organ vidtagna anordningarna (upplåtande av lokal m. m.) och av dessa eller eljest bisträckta särskilda hjälpmedel (musikinstrument, noter m. m.) eller bidrag i penningar för dylika hjälpmedels anskaffande. Det ankommer på skolöverstyrelsen att fastställa och tillhandahålla erforderligt formulär såväl för här föreskriven arbetsberättelse som för de årssammandrag av arbetsberättelserna, som jämlikt 15 § skola av domkyrkomusikern uppgöras. 14 §. I avseende å de i 11 § för fast anställd kyrkomusiker i allmänhet stadgade tjänsteåliggandena äger domkapitlet för särskilda fall föreskriva jämkningar på sätt och under villkor som härefter under a)—c) sägs. a) Därest av församling för jordfästningar, på sätt under c) i andra stycket 11 § 1 mom. avses, nyttjad begravningsplats är mera avsides belägen från den allmänna gudstjänstlokal, där kyrkomusikern i övrigt har sin huvudsakliga kyrkomusikaliska tjänstgöring, må denne på därom av församlingen gjord framställning befrias från skyldigheten att där biträda. För fall av dylik befrielse skall befattningshavaren förpliktas att i utbyte fullgöra fri musikundervisning under det ytterligare antal undervisningstimmar per vecka utöver vad honom eljest åligger, som domkapitlet med ledning av särskilda av Kungl. Maj:t härför fastställda, vid kungörelsen angående inrättande av kyrkomusikertjänster fogade tabeller finner svara mot kyrkomusikerns tjänstgöringsskyldighet vid här avsedda jordfästningsförrättningar. Beviljas fast anställd kyrkomusiker befrielse från skyldigheten att biträda vid särskilda jordfästningsförrättningar, på sätt här sagts, skall vederbörande kyrkomusikerstyrelse i stället anställa biträdande kyrkomusiker att såsom jordfästningsmusiker bestrida de med dylika förrättningar inom kyrkomusikerdistriktet förbundna kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna.

18 Skall av domkapitlet sålunda medgiven befrielse med avseende å särskilda jordfästningsförrättningar gälla innehavare av självständig deltidstjänst, må ovan för kyrkomusikern föreskriven extra undervisningsskyldighet, där av skolöverstyrelsen för särskilt fall så påkallas, bestämmas att av kyrkomusikern i stället helt eller delvis fullgöras genom ersättningstjänstgöring under motsvarande antal veckotimmar såsom lärare i musik vid läroanstalt, som i 5 § avses. Beträffande kyrkomusikers särskilda under visningsskyldighet, i enlighet med vad ovan stadgas, skall i fråga om fri musikundervisning vad i 12 § 2 mom. och 13 § finnes föreskrivet samt i fråga om ersättningstjänstgöring såsom lärare i musik vad i 16 § föreskrives äga motsvarande tillämpning. b) Föreligga för undervisningens ordnande vid läroanstalt, där kyrkomusiker har att bestrida fyllnadstjänstgöring såsom lärare i musik, synnerliga skäl att denne tillägges å tjänsten ytterligare musikundervisningsskyldighet vid läroanstalten, utöver vad eljest enligt denna stadga kan på honom ankomma, äger domkapitlet, där skolöverstyrelsen så påkallar och hinder ej prövas föreligga av hänsyn till den fria musikundervisningsverksamheten inom kyrkomusikerdistriktet, föreskriva, att kyrkomusikern i stället för honom åliggande fri musikundervisning under högst tre undervisningstimmar i veckan skall hava att fullgöra särskild däremot svarande ersättningstjänstgöring såsom lärare i musik vid ifrågavarande läroanstalt. Föreskrift om utbyte av undervisningsskyldighet, som här sagts, bör avse viss tid och, där så lämpligen kan ske, högst ett läsår i sänder. c) Har församling, där självständig kyrkomusikertjänst finnes inrättad, inom ramen för dess kommunala befogenheter tillika för kyrkomusikens höjande anställt annan högre kyrkomusikaliskt utbildad person (församlingsmusiker) med arbetsuppgifter jämförliga med de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifter, som åligga innehavare av självständig kyrkomusikertjänst enligt denna stadga, och önskar församlingen, att för innehavaren av den självständiga kyrkomusiker! jänsten och församlingsmusikern göres visst utbyte av arbetsuppgifter, så att med varandra likartade sådana må kunna förenas hos en och samme befattningshavare, äger domkapitlet efter prövning av församlingsmusikerns kompetens och, där innehavare av den självständiga kyrkomusikertjänsten finnes anställd, under förutsättning av dennes godkännande samt efter prövning tillika, alt de för denne därvid bortfallande tjänsteuppgifterna enligt denna stadga kunna med hänsyn till arbetsmängden anses fullt likvärdiga med de honom genom utbytet tillkommande nya arbetsuppgifterna, medgiva sådant arbetsutbyte tills vidare. 15 §. Det åligger domkyrkomusikern att såsom musiksakkunnig stå till domkapitlets förfogande i frågor rörande kyrkomusikerverksamheten i stiftet och därvarande kyrkomusikertjänster ävensom att på framställning av annan kyrkomusiker i stiftet i skälig utsträckning lämna denne upplysningar och råd i honom berörande kyrkomusikaliska tjänsteangelägenheter. Domkyrkomusikern åligger det vidare i nämnda hans egenskap att dels såsom biträde åt domkapitlet vid dess övervakande av kyrkokörsverksamheten inom stiftets församlingar, dels såsom skolöverstyrelsens ombud i stiftet för nämnda myndighets överinseende över den fria musikundervisningen granska de

19 till h o n o m , jämlikt vad i 13 § stadgas, avlämnade arbetsberättelserna samt beträffande vardera verksamhetsgrenen varje år före den 15 mars uppgöra och till vederbörande myndighet ingiva ett sammandrag av de för det föregående året avgivna arbetsberättelserna. Till berörda sammandrag skall av domkvrkomusikern tillika fogas en kortfattad redogörelse för utvecklingen u n d e r året inom verksamhetsgrenen och för de erinringar, vartill den av honom utförda granskningen av arbetsberättelserna givit anledning. 16 §. 1. Omfattningen i uiidervisningstimmar per vecka av den fyllnadstjänstgöring såsom lärare i musik vid läroanstalt, vartill innehavare av självständig deltidstjänst skall å tjänsten vara förpliktad, bestämmes vid tjänstens anordnande. Det ankommer därefter på skolöverstyrelsen såväl att bestämma omfattningen vid varje särskild tid av den fyllnadstjänstgöring, som då skall av kyrkomusikern fullgöras, som ock att anvisa denne vid vilken eller vilka av de i 5 § avsedda läroanstalterna, fyllnadstjänstgöringen därvid skall av honom bestridas. Fyllnadstjänstgöring må anvisas kyrkomusikern vid läroanstalt inom den församling, till vilken kyrkomusikerns stationeringsort hör, ävensom inom angränsande församling eller inom annan församling med sådana reseförbindelser med kyrkomusikerns stationeringsort, att de för kyrkomusikern nödvändiga resorna till orten för läroanstalten icke komma att medföra större olägenheter för denne. 2. Har vid kyrkomusikertjänstens anordnande ej blott bestämts, att innehavaren skall vara förpliktad till viss fyllnadstjänstgöring såsom lärare i musik, som skolöverstyrelsen anvisar, utan även anvisats befattningshavaren viss eller vissa på förhand bestämda läroanstalter, där denna fyllnadstjänstgöring skall av honom fullgöras, och har tjänsten med hänsyn härtill inrättäts såsom ordinarie, ankommer det på skolöverstyrelsen att tillse, att befattningshavaren å tjänsten såvitt möjligt beredes full tjänstgöring under sin tjänstetid. Sådan kyrkomusiker skall fördenskull äga företrädesrätt framför annan övningslärare till fyllnadstjänstgöring vid ifrågavarande läroanstalt; ägande dock skolöverstyrelsen, om särskilda skäl därtill föranleda, förlägga sådan kyrkomusikers fyllnads Tjänstgöring — helt eller delvis — med däremot svarande timtal även till annan läroanstalt i samma eller angränsande ort. För innehavare av annan självständig deltidstjänst bör skolöverstyrelsen i iirågakommande fall bestämma fyllnadstjänstgöringen för helt läsår eller minst hel termin vid vederbörande läroanstalt, där ej kyrkomusikcrtjänsten tillträdes under pågående sådan termin. 3. Kyrkomusikern har att vid fullgörandet av honom anvisad fyllnadstjänstgöring såsom lärare i musik ställa sig till efterrättelse de särskilda anvisningar beträffande tjänstgöringen, som meddelas vid den läroanstalt, där tjänstgöringen äger rum, i den mån anvisningarna icke, även med beaktande av vad i 11 § 3 mom. föreskrivits, inverka hinderligt för honom å tjänsten jämväl åliggande kyrkomusikalisk tjänstgöring. I övrigt skola för fyllnadstjänstgöring, varom här är fråga, de för motsvarande tjänstgöring i stadga för övningslärare givna föreskrifter äga motsvarande tillämpning. 4. Den innehavare av självständig deltidstjänst jämlikt 10 § tredje stycket, utöver föreskriven fyllnadstjänstgöring, åliggande skyldigheten att å

tjänsten såsom timlärare fullgöra ytterligare musikundervisning vid i 5 § avsedd läroanstalt må omfatta högst fyra undervisningstimmar i veckan. • Beträffande dylik timlärartjänstgöring gäller i tillämpliga delar vad ovan i 1 och 3 mom. finnes stadgat. 5. Utöver det antal veckotimmar undervisning i musik, som innehavare av självständig deltidstjänst jämlikt 1—4 mom. k a n varda vid ifrågavarande läroanstalter anvisad, äger denne, där det befinnes vara till fördel för undervisningens ordnande vid vederbörande läroanstalt, åtaga sig att såsom timlärare bestrida ytterligare högst fyra veckotimmar musikundervisning vid dylik läroanstalt; skolande dock, såvitt icke fråga är om blott kortare tids förordnande, innan sådan tjänstgöring vid sidan om tjänsten må åt kyrkomusikern anvisas, den fyllnadstjänstgöring, vartill han å tjänsten är förpliktad, först vara till fullo tagen i anspråk. 17 §. I fullgörandet av sin å tjänsten såsom ordinarie folkskollärare eller ordinarie småskollärare åliggande tjänstgöring vid folkskola har innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst att ställa sig till efterrättelse vad med avseende å motsvarande tjänstgöring i gällande stadga angående folkundervisningen i riket eller eljest finnes särskilt föreskrivet. 18 §. 1. Varje fast anställd kyrkomusiker är pliktig att underkasta sig den omreglering av det för hans kyrkomusikaliska tjänstgöring bestämda tjänstgöringsområdet, som av synnerliga skäl må varda påkallad, samt den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jämkning eljest i åligganden, som — vare sig i avseende å med tjänsten förenade kyTkomusikaliska tjänsteuppgifter eller i fråga om därmed förbunden särskild lärartjänstgöring — i följd därav kan bliva honom ålagd. 2. Kyrkomusikern åligger att omsorgsfullt vårda av honom i tjänsten nyttjat orgelverk och hålla dess rörstämmor behörigen stämda samt till kyrkomusikerstyrelsen anmäla sådana brister å orgelverket, som han icke kan anses pliktig att själv avhjälpa, ävensom på försvarligt sätt förvara och vårda musikalier och annan lös egendom, som blivit honom för tjänsten anförtrodda. 3. Har, enligt vad under avd. III stadgas, tjänstebostad med vad därmed åtföljer av församling anvisats och tillhandahållits innehavare av självständig kyrkomusikertjänst, är denne skyldig att mottaga vad till honom sålunda upplåtits och beträffande tjänstebostadens och tillhörande markområdes begagnande iakttaga av kyrkomusikerstyrelsen härför meddelade särskilda föreskrifter. Befattningshavaren eller, om han avlidit, hans dödsbo åligger det att i den omfattning, som kan finnas lämplig, mot skälig gottgörelse upplåta utrymme i tjänstebostaden för befattningshavarens efterträdare ävensom, där så erfordras, för å tjänsten förordnad vikarie. Tjänstebostaden med tillhörande område skall, såvida annat icke överenskommes, av befattningshavaren eller, om han avlidit, av hans dödsbo avträdas, a) vid dödsfall eller om upplåtelsen uppsagts, å den fardag, som infaller näst efter tre månader från det dödsfallet timat eller uppsägningen skett:

21 b) om befattningshavaren blir förflyttad till annan tjänst, med vilken följer ny tjänstebostad, inom skälig tid därefter, men om han eljest förflyttas, å den fardag, som inträffar näst efter tre månader från det h a n erhöll kännedom om beslutet rörande förflyttningen; c) därest befattningshavaren avgår ur "tjänst med pension, å närmaste fardag efter avgången; samt d) därest han av annan anledning avgår ur tjänst eller entledigas, vid den löpande månadens utgång. Upplåter befattningshavare åt honom anvisad tjänstebostad till annan, är befattningshavaren pliktig att vid upplåtelsen göra uttryckliga förbehåll rörande bostadens begagnande och dispositionsrätten till densamma, i enlighet m e d vad här ovan i sådant hänseende föreskrivits. 4. Det ankommer på en var befattningshavare att själv medverka till anskaffande av vikarie för sig under ifrågakommande semesterledighet". Såvitt ske kan, skall befattningshavaren fördenskull hos kyrkomusikerstyrelsen vid anhållandet om semester anmäla behörig eller, om sådan ej kunnat erhållas, eljest lämplig person, vilken är villig att emottaga förordnande såsom vikarie å tjänsten under den avsedda semestern. 5. Har undervisningen vid läroanstalt, där kyrkomusiker h a r att bestrida fyllnads- eller ersättningstjänstgöring såsom lärare i musik, inställts på g i u n d av smittsam sjukdom, är ifrågavarande kyrkomusiker pliktig att, när så påkallas, fullgöra den motsvarande undervisning i stället, som i behörig ordning må varda bestämd. Vad sålunda stadgats gäller jämväl, där ej annat av Kungl. Maj:t föreskrives, om undervisningen vid dylik läroanstalt inställts, inskränkts eller avkortats på grund av krig, krigsfara eller därmed sammanhängande förhållanden. 6. Innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst är pliktig att, såsom för ordinarie folkskollärare och ordinarie småskollärare gäller, låta förflytta sig till annan motsvarande lärartjänst. Där så av de förhan den var ande förhållandena påkallas, må dylik förflyttning jämväl ske till lärartjänst, som icke är förenad med kyrkomusikalisk tjänstgöring.

Biträdande kyrkomusiker. 19 §• 1. Särskild kyrkomusiker må, efter vad av domkapitlet jämlikt kungörelsen angående inrättande av kyrkomusikertjänster bestämmes, kunna anställas vid särskild till kyrkomusikerdistriktet hörande, avlägset eller eljest svårtillgängligt belägen allmän gudstjänstlokal, under förutsättning att enligt föreskrift, som i 11 § 1 mom. andra stycket a) sägs, allmän gudstjänst, vid vilken biträde av kyrkomusiker fortlöpande kräves, skall där mera regelbundet förrättas samt att det vid anordnandet av tjänst för i distriktet fast anställd kyrkomusiker befinnes skäligen icke kunna åläggas denne att jämväl vid därvarande gudstjänster biträda. Sålunda anställd särskild kyrkomusiker åligger det att i enlighet med vad i 11 § 1 mom. stadgas medverka vid där angivna gudstjänster och kyrkliga förrättningar, som i den ifrågavarande gudstjänstlokalen hållas eller, beträffande jordfästningar, förrättas å begravningsplats i anslutning till samma gudstjänstlokal. Det åligger

22 särskild kyrkomusiker därjämte att i enlighet med vad i 12 § 1 mom. stadgas meddela undervisning i kyrkosång åt konfirmander, tillhörande sådan allmän konfirmandavdelning från hans tjänstgöringsområde, vars konfirmationsundervisning i förekommande fall varder förlagd till den ort, där han är anställd. 2. Vikarierande kyrkomusiker må anställas, då i kyrkomusikerdistrikt så kräves för därvarande kyrkomusikertjänsts uppehållande. På den vikarierande kyrkomusikern ankommer det att under förordnandetiden fullgöra samtliga till den uppehållna tjänsten i ett vart fall hörande i 11 § 1 och 2 mom. angivna kyrkomusikaliska tjänsteuppgifter, allt i enlighet med vad i 11—13 §§ och, där så ifrågakommer, i 14 och 15 §§ finnes stadgat. 3. Jordfästningsmusiker må uteslutande anställas för fall, som i 14 § under a) sägs; skolande därvid på denne ankommande kyrkomusikaliska tjänsteuppgifter fullgöras i enlighet med vad i 11 § 1 mom. stadgas. 20 §. Utöver vad i 19 § stadgas skola för en var biträdande kyrkomusiker, som där sägs, i tillämpliga delar gälla bestämmelserna i 18 § 1 och 2 mom. ävensom för särskild kyrkomusiker och vikarierande kyrkomusiker bestämmelserna i 4 mom. samt för vikarierande kyrkomusiker i förekommande fall därjämte bestämmelserna i 3 mom. samma paragraf.

3 Kap. Tillsättning av tjänster. Självständig kyrkomusikertjänsl. 21 §. Tillsättning av såväl självständig fulltidstjänst som självständig deltidstjänst sker, i enlighet med vad i det följande närmare föreskrives, efter förslag, upprättat av domkapitlet, genom val av kyrkomusikerstyrelsen. 22 §. 1. Senast nio månader innan pensionsåldern enligt vad därom är särskilt stadgat inträder för här avsedd befattningshavare åligger det kyrkomusikerstyrelsen att till domkapitlet insända underrättelse om den inträdande ledigheten å tjänsten. I god tid härförinnan skall kyrkomusikerstyrelsen hava upptagit till behandling, huruvida och i vad mån ändring påkallas i avseende å kyrkomusikertjänstens anordnande eller bestämmelserna i tjänsteinstruktionen för densamma (kyrkomusikerdistriktets omfattning, tjänstetyp, de gudstjänster vid vilka befattningshavaren skall hava att medverka samt behovet av särskild kyrkomusiker eller jordfästningsmusiker m. m.). Utdrag av kyrkomusikerstyrelsens protokoll, innefattande dess uttalanden i dessa

23 frågor, skall tillika med däröver av kyrkoherden i pastoratet avgivet yttrande insändas till domkapitlet i samband med ovan föreskriven underrättelse om ; tjänstens ledigblivande. Är fråga om självständig deltidstjänst har domkapitlet att efter emottagandet av underrättelse, som ovan sägs, från skolöverstyrelsen inhämta dels bei sked beträffande förutsättningarna för att tjänstens innehavare under instundande tjänsteperiod skall kunna anvisas tjänstgöring vid läroanstalt såsom lärare i musik och med hänsyn därtill kunna anställas såsom ordinarie, dels ock utlåtande i övrigt angående tjänstens anordnande. H a r av skoloverstyrel sen, kyrkomusikerstyrelsen eller kyrkoherden i de av dem sålunda avgivna yttrandena ifrågasatts ändring med avseende å indelningen i kyrkomusikerdistrikt eller i fråga om tjänstetyp eller anställningsform eller finner domkapitlet för sin del sådan ändring ändock påkallad, skall domkapitlet efter den närmare utredning i ärendet, som för motsvarande fall i kungörelsen angående inrättande av kyrkomusikertjänster stadgas, med eget yttrande skyndsamt underställa frågan Kungl. Maj:ts avgörande. Efter emottagandet av Kungl. Majrts beslut i sålunda underställd fråga har domkapitlet att ofördröjligen giva kyrkomusikerstyrelsen del därav även . som meddela denna sitt eget beslut i övriga i första stycket här ovan avsedda > frågor. Domkapitlets beslut i dessa frågor skall dessutom offentliggöras ge[ nom anslag i domkapitlets lokal. Har fråga icke förevarit av beskaffenhet att enligt vad ovan stadgas böra underställas Kungl. Maj:ts prövning, skall domkapitlet skyndsammast möjligt och senast sex månader före tjänstens ledigblivande meddela kyrkomusikerstyrelsen besked därom jämte, i förekommande fall, sitt beslut i övriga hithörande frågor av betydelse för tjänstens tillsättande. 2. För det fall att självständig kyrkomusikertjänst blir ledig genom dödsfall eller eljest annorledes än i följd av befattningshavarens avgång med pension samt åtgärder för tjänstens tillsättande icke på sätt i 1 mom! sägs dessförinnan inletts, skall kyrkomusikerstyrelsen ofördröjligen insända underrättelse till domkapitlet om den inträffade ledigheten å tjänsten jämte yttranden, såsom i 1 mom. första stycket föreskrives; skolande härvid i övrigt de i 1 mom. meddelade bestämmelserna i tillämpliga delar lända till efterrättelse. 23 §. 1. Så snart besked erhållits beträffande kyrkomusikertjänsten, på sätt i 22 § avses, samt domkapitlets ifrågavarande beslut vunnit laga kraft eller däri innefattad fråga efter besvär blivit slutligt avgjord, åligger det kyrkomusikerstyrelsen att ledigförklara tjänsten genom kungörelse i allmänna tidningarna och — efter vad brukligt är — samtidigt i den ytterligare tidning, vari officiella meddelanden för orten införas. I kungörelsen skall tillkännagivas, förutom dagen för ansökningstidens utgång och till vem ansökan skall ingivas samt dagen för tjänstens tillträdande, huruvida tjänsten skall tillsättas med ordinarie eller extra ordinarie innehavare, och, där fråga är om självständig deltidstjänst, det antal veckotimmar befattningshavaren skall hava att å tjänsten fullgöra fyllnads- eller ersättningstjänstgöring såsom lärare i musik vid läroanstalt ävensom, beträffande ordinarie sådan tjänst, vid vilken eller vilka läroanstalter dylik tjänstgöring blivit befattningshavaren anvisad. 2. Den, som vill ifrågakomma till sålunda ledigförklarad tjänst, har att

24 senast på trettionde dagen efter den dag. då kungörelsen om ledigheten blivit intagen i tidning, som i 1 mom. sägs, eller, därest ansökningstiden då skulle utgå på helgdag, senast på närmast följande söckendag till domkapitlet ingiva sin till nämnda myndighet ställda ansökan, åtföljd av handlingar, som omförmälas i 25 §. Ansökningen skall anses ingiven den dag, då densamma eller avi om försändelse, i vilken ansökan finnes innesluten, inkom till domkapitlet eller var å posten för domkapitlet tillgänglig till avhämtning; dock att om ansökningen avsänts med posten eller eljest på sådant sätt, att försändelsen med ansökningen måste mot avgift utlösas, den icke anses hava inkommit i vederbörlig ordning, om den ej utlöses. 24 §. 1. För att kunna antagas till innehavare av självständig kyrkomusikertjänst erfordras a) att, jämlikt vad i lagen om kyrkomusiker stadgas, vara medlem av svenska kyrkan, b) att, där fråga är om ordinarie tjänst, hava vid ansökningstidens utgång uppnått tjugutre års ålder och eljest den dag tjänsten tillträdes hava uppnått tjugu års ålder, c) att vara fri från sjukdom och lyte, som göra den sökande olämplig för utövande av kyrkomusikerns verksamhet med däri ingående undervisningsuppgifter, d) att vara känd för hedrande vandel och för alt vilja främja församlingslivet, e) att utmärka sig för det allvar och den stadga i karaktären, som de kyrkomusikaliska arbetsuppgifterna med därtill anknutna undervisningsuppgifter böra förutsätta, f) att äga den foglighet i lynnet, som vid ifrågakommande musikundervisning kräves för ungdomens ledning, jämte nödig förmåga att lätt och tydligt meddela dylik undervisning, g) att i kyrkomusik och i vad till musikundervisning därutöver hör hava förvärvat grundlig insikt, ådagalagd på sätt i 2 mom. föreskrives, tillika med erforderlig praktisk utbildning samt h) att under minst två år efter genomgången i 2 mom. förutsatt utbildning hava med nit och skicklighet bestritt tjänstgöring såsom kyrkomusiker, som i denna stadga avses, jämte motsvarande tjänstgöring med avlöning enligt äldre grunder eller endera sådan tjänstgöring, i ett vart fall till en omfattning minst jämförlig med den kyrkomusikaliska tjänstgöringen vid den sökta tjänsten, ävensom, där fråga är om självständig deltidstjänst, sammanlagt minst 600 undervisningstimmars tjänstgöring såsom lärare i musik vid läroanstalt, som i 5 § sägs; dock att på därom gjord framställning skolöverstyrelsen må, då omständigheterna därtill föranleda, förklara sökande behörig till sist omförmäld tjänst utan hinder därav, att denne ej fullgjort hela den för dylik tjänst här stadgade tjänstgöringen såsom musiklärare. 2. Sökande till självständig kyrkomusikertjänst skall, efter genomgången stadgad eller såsom sådan godtagen utbildning, hava avlagt dels högre organistexamen och högre kantorsexamen, dels ock musiklärarexamen. Behörig såsom sökande är dock även den, som i stället för båda de förstnämnda examina avlagt blott endera av dessa men därjämte godkänts i efterprövning vid musikhögskolan i ämne (orgel, orgelvård, sång och kördirigering), som tillhör av sökanden sålunda icke avlagd examen men icke ingår i vare sig

25 ifrågavarande av sökanden avlagda kyrkomusikaliska examen eller av honom avlagd musiklärarexamen. 3. övergdngsstadganden. a) Sådan med högre organislexamen eller högre kantorsexamen jämförlig äldre examen, som enligt kungörelsen den 8 december 1881 angående villkoren för behörighet till organist- och kyrkosångarbefattningar m. m. medförde behörighet till endera av nämnda befattningar, skall i stället för motsvarande i 2 mom. angiven kyrkomusikalisk examen berättiga till sökande jämväl av självständig kyrkomusikertjänst, utom vid stiftskyrka. b) Den, som vid denna stadgas ikraftträdande innehar organist- eller kyrkosångarbefattning eller förenade sådana befattningar och avlagt kyrkomusikaliska kunskapsprov, på sätt i 2 mom. stadgas, eller däremot svarande under a) avsedd äldre examen men icke avlagt musiklärarexamen, må av musikaliska akademien, efter genomgående av särskild härför vid musikhögskolan anordnad kompletteringskurs och därpå undergången godkänd prövning, förklaras behörig att söka extra ordinarie självständig deltidstjänst. c) Sökande till självständig deltidstjänst skall hava avlagt realexamen eller genom intyg av vederbörande ordinarie lärare vid allmänt läroverk eller på annat sätt hava styrkt sig äga motsvarande kunskaper, även om han enligt tidigare bestämmelser utan sådan examen eller bevis om motsvarande kunskaper vunnit fackutbildning såsom lärare i musik vid läroanstalt. 25 §. Sökande till självständig kyrkomusikertjänst skall till ansökningen foga: a) vederbörligt åldersbetyg, b) vederbörligt, i enlighet med vad därom är särskilt stadgat utfärdat läkarintyg angående frihet från sjukdom och lyte, som i 24 § 1 mom. c) avses, c) betyg över avlagda examina jämte andra motsvarande handlingar, utvisande av sökanden vunnen behörighet, i enlighet med vad i 24 § 2 och 3 mom. finnes föreskrivet, d) betyg över dittills av sökanden fullgjord tjänstgöring, som i 24 § 1 mom. h) s ä gs, jämte, i förekommande fall, av skolöverstyrelsen meddelat särskilt behörighetstillstånd, som där avses, och e) därest sistnämnda betyg icke avser de senaste sex månaderna före ansökningstidens utgång, annat vederbörligt intyg över sökandens verksamhet och vandel under sagda tid ävensom f) uppgift om utgivna arbeten, om andra innehavda befattningar och andra av offentlig myndighet meddelade betyg än ovan avses samt om övriga omständigheter, vilka sökanden vill åberopa såsom befordringsskäl. Läkarintyg, som ovan under b) sägs, skall vara utfärdat inom sex månader samt betyg över sådan under d) avsedd tjänstgöring, som vid tiden för ansökningens ingivande alltjämt uppehälles, ävensom under e) föreskrivet intyg inom en månad före ansökningstidens utgång. Ansökningen bilagda betyg och andra intyg skola företes i original eller behörigen styrkta avskrifter. 26 §. Sedan ansökningstiden gått till ända, har domkapitlet att ofördröjligen infordra domkyrkomusikerns yttrande över ansökningshandlingarna. Där fråga är om tillsättande av domkyrkomusiker, skall domkapitlet i stället inhämta

sådant yttrande av musikaliska akademien; ägande domkapitlet att även eljest, där i särskilt hänseende så befinnes önskvärt, över ansökningshandlingarna införskaffa nämnda akademis utlåtande. Gälla ansökningarna självständig deltidstjänst och är därvid fråga om ordinarie sådan tjänst eller är ändock för tjänstens innehavare anvisad tjänstgöring såsom lärare i musik vid viss eller vissa läroanstalter, skall därjämte rektorn respektive styrelsen för vederbörande läroanstalt beredas tillfälle att inom utsatt tid avgiva sitt yttrande över ansökningshandlingarna, och må domkapitlet i övrigt beträffande varje självständig deltidstjänst, i mån av behov, jämväl höra skolöverstyrelsens musikkonsulent. Det ankommer härefter på domkapitlet att. efter prövning av ansökningshandlingarna med ledning av de däröver avgivna yttrandena, upprätta förslag å de tre behöriga sökande, som domkapitlet på i protokollet över ärendet anförda grunder finner i angiven ordning böra främst komma i åtanke till den lediga tjänstens besättande. 27 §. Vid upprättandet av förslag, som i 26 § sägs, skall i första hand tillses, att i 24 § angivna villkor blivit uppfyllda och i övrigt de i 25 § intagna bestämmelserna blivit iakttagna, och skola därjämte — med särskilt beaktande av arten av de speciella tjänsteuppgifterna vid den lediga tjänsten — såsom befordringsgrunder i följande ordning gälla: a) skicklighet och nit vid fullgörande av i tjänsten ingående kyrkomusikaliska tjänsteuppgifter och — vid förslag till självständig deltidstjänst — dessutom skicklighet och nit i ungdomens undervisning i musik vid läroanstalt samt sätt att därvid behandla lärjungarna och förmåga att bland dem upprätthålla ordning; b) genom vitsord, erhållna i avlagda examina och prov, eller på annat sätt ådagalagda kunskaper och färdigheter i det eller de hänseenden, som kunna vara av betydelse för befattningshavarens kyrkomusikaliska verksamhet och — vid förslag till självständig deltidstjänst — dessutom för den verksamhet såsom lärare i musik vid läroanstalt, som för befattningshava ren skall kunna ifrågakomma; c) längden av föregående väl vitsordad tjänstgöring, som avses i 24 § l mom. h). Härvid skola, där fråga är om tillsättande av självständig deltidstjänst, beträffande en var av de under a), b) och c) angivna befordringsgrunderna sökandes förtjänster i vad de avse, å ena sidan, kyrkomusikaliska tjänsteuppgifter och, å den andra, verksamhet såsom lärare i musik vid läroanstalt bedömas tillsammantagna, men skall, därest inom en befordringsgrund de sålunda tillhopa uppskattade förtjänsterna väga lika för två eller flera behöriga sökande, bland dessa sökande i fråga om sådan befordringsgrund den givas företräde, som äger högre förtjänster i vad gäller de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna. Med iakttagande härav må i övrigt — vid förslag såväl till självständig deltidstjänst som till självständig fulltidstjänst — en mindre underlägsenhet enligt en föregående befordringsgrund kunna uppvägas av ett större företräde enligt en senare. Beträffande förslag för tillsättande av domkyrkomusiker skall skäligt avseende även fästas vid sådana förtjänster, som ådagalägga sökandes lämplighet såsom musiksakkunnig, på sätt i 15 § sägs.

28 §. 1. Har ingen sökande eller ingen enligt domkapitlets prövning behörig sökande anmält sig till ledigförklarad tjänst, ankommer det på domkapitlet att, i förra fallet omedelbart och i senare fallet så snart domkapitlets beslut i fråga om inkomna ansökningshandlingar vunnit laga kraft eller däröver anförda besvär blivit slutligt avgjorda, kungöra tjänsten ledig för ansökan ånyo, på sätt i 23 § 1 mom. stadgas. 2. Om blott en eller två enligt domkapitlets prövning behöriga sökande anmält sig till den lediga tjänsten, har domkapitlet, såframt det icke finner ifrågavarande sökandes kompetens mindre tillfredsställande, att med iakttagande i tillämpliga delar av vad i 26 och 27 §§ stadgas uppföra den eller de sökande på förslag till tjänsten. Över sålunda upprättat ofullständigt förslag skall domkapitlet inhämta förklaring av kyrkomusikerstyrelsen, huruvida den åtnöjes därmed. Förklarar sig kyrkomusikerstyrelsen icke åtnöjas med förslaget eller har domkapitlet, på sätt nyss sagts, med hänsyn till sökandes mindre tillfredsställande kompetens funnit sig icke böra upprätta förslag, skall tjänsten ledigförklaras på nytt såsom i 1 mom. sägs. 3. Efter förnyat ledigförklarande jämlikt 1 eller 2 mom. för fares beträffande vederbörandes hörande över därvid inkomna ansökningar och tjänsteförslags upprättande i tillämpliga delar på sätt i 26 och 27 §§ stadgas. Har tjänsten ledigförklarats på nytt i följd av att kyrkomusikerstyrelsen icke åtnöjts med upprättat ofullständigt förslag, som i 2 mom. avses, äger å sådant förslag uppförd sökande icke utan vidare rätt till rum jämväl å det förslag, som efter det nya ledigförklarandet sålunda skall upprättas; skolande härvid dock sådan sökandes inom den tidigare ansökningstiden ingivna ansökan, där den icke före den nya ansökningstidens utgång av sökanden återkallas, anses alltjämt vara i behörig ordning inkommen, men må densamma inom sist angivna tid av sökanden kompletteras, på sätt han finner önskvärt. Finnes vid den andra ansökningstidens utgång blott en eller två enligt domkapitlets prövning behöriga sökande, skall domkapitlet det oaktat då upprätta slutligt förslag till tjänstens besättande. Härvid uppföres å förslaget, i förra fallet den ende behörige sökanden och i senare fallet de två behöriga sökandena placerade i den ordning, domkapitlet på anförda grunder finner dem därvid böra komma i fråga. 4. Föreligger vid den andra ansökningstidens utgång sådant förhållande, som i 1 mom. avses, ankommer det på domkapitlet att i den ordning där sägs förordna, att till tjänsten hörande kyrkomusikalisk tjänstgöring skall tills vidare och intill dess av domkapitlet annat bestämmes uppehållas av vikarierande kyrkomusiker. 29 §. Varje av domkapitlet, enligt vad härförut stadgats, upprättat förslag till ledig tjänsts besättande skall av domkapitlet offentliggöras genom anslag i domkapitlets lokal och genom tillkännagivande i tidning, på sätt i 23 § 1 mom. beträffande tjänstens ledigförklarande föreskrivits; dock att i 28 § 2 mom. omförmält förslag må offentliggöras först sedan kyrkomusikerstyrelsen avgivit där avsedd förklaring och därvid förklarat sig åtnöjas med förslaget i fråga. Om upprättat förslag och av domkapitlet härför anförda

28 grunder skall kyrkomusikerstyrelsen dessutom särskilt underrättas genom utdrag av domkapitlets protokoll över ärendet. Har domkapitlets beslut med avseende å prövningen av inkomna ansökningshandlingar lett till att fullständigt förslag till den lediga tjänstens besättande, såsom i 28 § 1 och 2 mom. samt 3 mom. andra stycket och 4 mom. förutsattes, icke kunnat upprättas, skall sådant beslut likaledes offentliggöras genom anslag i domkapitlets lokal ävensom delgivas kyrkomusikerstyrelsen genom protokollsutdrag. 30 §. över förslag, som i 29 § första stycket avses, liksom över sådant särskilt beslut, som i andra stycket samma paragraf omförmäles, må sökande så ock kyrkomusikerstyrelsen kunna hos Kungl. Maj:l anföra besvär, vilka skola till ecklesiastikdepartementet ingivas senast å tjugonde dagen efter det att, vad beträffar upprättat förslag, detta blivit i vederbörlig tidning kungjort och, vad beträffar förenämnda särskilda beslut, sådant genom anslag offentliggjorts. I enahanda ordning, som i fråga om sistnämnda beslut här stadgats, må kyrkomusikerstyrelsen ock kunna anföra besvär över sådant domkapitlets beslut, som i 22 § förutsattes. Det åligger i ett vart här angivet fall klagande, vid äventyr att av honom anförda besvär eljest icke upptagas till prövning, att inom fjorton dagar efter besvärstidens utgång till domkapitlet ingiva vederbörligt bevis över att han i laga tid och ordning besvärat sig. Vad klagande sålunda har att iakttaga skall av domkapitlet tillkännagivas i besvärshänvisning vid offentliggörandet av förslag och beslut, som här avses. 31 §. 1. Därest sökande, vilken jämlikt 26 § andra stycket eller 28 § 3 mom. första stycket av domkapitlet funnits böra uppföras på förslag till ledigförklarad tjänst, innan förslaget blivit på sätt i 29 § sägs offentliggjort, hos domkapitlet återkallat sin ansökan till tjänsten, har domkapitlet att såvitt möjligt fullständiga förslaget med någon av övriga behöriga sökande och därefter i föreskriven ordning offentliggöra detsamma. Kvarstå efter återkallelsen blott två behöriga sökande, har domkapitlet att i tillämpliga delar förfara på sätt i 28 § 2 mom. eller 3 mom. andra stycket stadgas. Sker i fall, som i nämnda två moment avses, återkallelse på sätt här sägs av ende behörige sökanden, skall vad i 1 eller 4 mom. samma paragraf stadgats äga motsvarande tillämpning. 2. Skulle sökande, vilken blivit av domkapitlet uppförd på förslag till ledigförklarad tjänst, hos domkapitlet återkalla sin ansökan till tjänsten först efter det förslaget blivit offentliggjort, beror det på domkapitlets prövning, om sökanden skall medgivas att avgå från förslaget. Dylik återkallelse må dock i allmänhet, innan val på grund av förslaget ägt rum, icke avdomkapitlet godtagas, såframt ej sökanden efter ansökningens ingivande vunnit befordran till annan tjänst eller eljest synnerliga skäl därtill föreligga. Det åligger domkapitlet att utan dröjsmål underrätta sökanden om sitt beslut härutinnan. Sådant beslut må icke överklagas. 3. Har, innan val ägt rum, sökande jämlikt vad i 2 mom. sägs fått avsäga sig rum å upprättat förslag eller till domkapitlets kännedom kommit,

29 alt på förslaget uppförd sökande blivit till den sökta tjänsten obehörig eller avlidit, ankommer det på domkapitlet att omedelbart hos kyrkomusikerstyrelsen återkalla förslaget samt därefter vidtaga åtgärder för förslagets fyllande, i enlighet med vad här ovan i 1 mom. stadgas. Äro därvid besvär anförda över förslaget, vilka besvär ännu ej blivit slutligt avgjorda, åligger del domkapitlet att i stället ofördröjligen anmäla förhållandet hos Kungl. Maj:t. 4. Vid fullständigande av förslag, på sätt i 1 och 3 mom. avses, skall varje inom tidigare ansökningstids utgång ingiven ansökan anses alltjämt vara i behörig ordning ingiven, såvida icke sökanden därförinnan hos domkapitlet anmäler, att han ej önskar vidare ifrågakomma till den lediga tjänsten. 32 §. 1. Sedan av domkapitlet upprättat förslag till ledigförklarad tjänsts besättande vunnit laga kraft eller, efter anförda besvär, nytt förslag därtill blivit av Kungl. Maj:t fastställt, har kyrkomusikerstyrelsen, därest det sålunda föreliggande slutliga förslaget upptager mer än en sökande, att så snart ske kan och senast inom en månad företaga val bland de på förslaget uppförda sökandena för tillsättande av innehavare av tjänsten. Härvid skall så förfaras som i församlingsstyrelselagarna stadgas i fråga om tillsättande av tjänstebefattning, som på kyrkoråd ankommer. 2. Det åligger kyrkomusikerstyrelsen att, omedelbart efter det protokoll över valet blivit vederbörligen justerat, genom protokollsutdrag meddela domkapitlet besked om valutgången ävensom lämna tillkännagivande därom genom kungörelse på sätt i 23 § 1 mom. angående tjänstens ledigförklarande föreskrivits. 3. Beträffande besvär över kyrkomusikerstyrelses val av kyrkomusiker, som här avses, och valets ikraftträdande gäller vad i motsvarande hänseenden med avseende å kyrkoråds beslut i allmänhet är i församlingsstyrelselagarna stadgat; dock att besvärsrätt härvid jämväl tillkommer en var av de på det slutliga förslaget uppförda sökandena, även om denne då ej är medlem av församlingen, samt att för sådan klagande tiden för talans fullföljande räknas från den dag valresultatet i vederbörlig tidning kungjorts. 33 §. Av domkapitlet skall utan lösen utfärdas förordnande (antagningsbevis) för den, vilken i enlighet med vad i 32 § föreskrivits blivit till innehavare av tjänsten behörigen vald eller på grund av besvär aimorledes utsedd, liksom för fall då blott en sökande finnes på det slutliga förslaget upptagen, för denne. Antagningsbeviset skall dateras den dag, då tillsättningen vunnit laga kraft eller efter anförda besvär eljest blivit slutligen avgjord. Tjänsten skall av den därtill utsedde tillträdas å dag, som i antagningsbeviset angives, vilken dag dock lämpligen icke bör, där ej särskilda förhållanden till annat föranleda, utsättas till senare tid än trettio dagar efter dagen för antagningsbeviset. För den utnämnde sålunda bestämd tillträdesdag vid den nya tjänsten utgör jämväl avträdesdag vid kyrkomusikertjänst, som av honom omedelbart före utnämningen innehades. Antagningsbeviset, vilket snarast möjligt skall tillställas den nye tjänst3

30 innehavaren, skall därjämte i avskrift, genom domkapitlets försorg ofördröjligen för kännedom delgivas kyrkomusikerstyrelsen, som företagit valet, samt vederbörande pastoratskyrkoråd ävensom, där tjänstinnehavaren i fråga närmast före utnämningen till tjänsten var innehavare av kyrkomusikertjänst inom annan församling, kyrkomusikerstyrelsen därstädes.

Kyrkomusiker-folkskoletjänst. 34 §. Tillsättning av kyrkomusiker-folkskoletjänst sker, i enlighet med vad i det följande närmare föreskrives, efter förslag, upprättat av domkapitlet, i Stockholm genom val av därvarande folkskoledirektion i egenskap av kyrkomusikerstyrelse samt annorstädes genom samtidiga val av vederbörande församlingskyrkoråd och vederbörande skolstyrelse (skolråd eller folkskolestyrelse), var för sig i egenskap av kyrkomusikerstyrelse. 35 §. Vad härförut i 22—32 §§ föreskrivits beträffande tillsättningsförfarandet vid självständig kyrkomusikertjänst skall i de delar här nedan ej annat stadgas äga motsvarande tillämpning vid tillsättningen av kyrkomusiker-folk skoletjänst; skolande i enlighet härmed vid de ifrågavarande bestämmelsernas tillämpning följande iakttagas: a) I 22 § 1 och 2 mom. föreskrivna underrättelser till domkapitlet om inträdande eller inträffad ledighet å tjänst skola lämnas av vederbörande skolstyrelse, medan där avsedda yttranden av kyrkomusikerstyrelsen och besked till denna från domkapitlet angående tjänstens anordnande m. m. skola, utom Stockholm, gälla såväl församlingskyrkorådet som skolstyrelsen. Vederbörande skolstyrelses yttrande skall härvid jämväl avse frågorna om arten och förläggningen av den folkskoletjänstgöring — såsom folk- eller småskollärare — som på tjänstinnehavaren skall ankomma. I sistnämnda frågor skall domkapitlet därjämte inhämta yttrande av vederbörande folkskolinspektör och skall vad i paragrafen sägs angående utlåtande av skolöverstyrelsen här i tillämpliga delar i stället gälla nämnda yttrande av folkskolinspektören. b) I 23 § 1 mom. föreskrivet ledigförklarande skall ombesörjas av skolstyrelsen och skola i tillkännagivandet jämväl lämnas nödiga uppgifter, på sätt under a) sägs, rörande den i tjänsten ingående folkskoletjänstgöringen. c) Vad i 24 § 1 mom. c) samt e)—g) sägs med avseende närmast å undervisning i musik skall här jämväl gälla de undervisningsuppgifter, som ankomma på innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst i dennes folkskoletjänstgöring. Jämte kyrkomusikalisk tjänstgöring, som jämlikt bestämmelserna under h) i samma moment krävas, skall här avsedd kyrkomusiker tillika hava bestritt tjänstgöring inom det statliga eller det statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet, på sätt i gällande folkskolestadga för anställning såsom ordinarie folk- och småskollärare är stadgat. I stället för de i 24 § 2 och 3 mom. angivna kraven å avlagda examina och andra prov skall för behörighet till kyrkomusiker-folkskoletjänst fordras, att sökanden avlagt dels organist- och kantorsexamen eller däremot svarande högre eller äldre kyrkomusikaliska examina eller prov, som i nämnda moment avses,

.",1

dels ock folkskollärarexamen, där i tjänsten skall ingå folkskollärartjänstgöring, eller antingen tolk eller småskorlärarexamen, där i tjänsten skall ingå småskollärartjänstgöring; dock alt från sistnämnda examina dispens m å av skolöverstyrelsen kunna beviljas, pä sätt i folkskolestadgan för motsvarande fall är medgivet, d) Förutom i 25 § angivna handlingar skall vid ansökan fogas behörigen styrkt särskild merit- och tjänsteförteckning. e) Över inkomna ansökningshandlingar skall domkapitlet höra, föruto m domkyrkomusikern, även vederbörande folkskolinspektör. f)i Vad i 27 § sägs angående särskilda befordringsgrunder vid förslag till självständig deltidstjänst skall här i stället gälla den i tjänsten ingående tjänstgöringen såsom folk- eller småskollärare och befattningshavaren i sådan tjänstgöring åliggande undervisningsuppgifter, men skall härvid, för fall som i andra stycket nämnda paragraf avses, i fråga om de särskilda befordringsgrunderna den givas företräde, vilken på sätt där sägs befunnits äga högre förtjänster i vad gäller med folkskoletjänstgöringen förbundna tjänsteuppgifter. g) I 28 § 2 mom. och 29 § omförmäld förklaring av kyrkomusikerstyrelsen skall, utom Stockholm, såväl församlingskyrkorådet som skolstyrelsen beredas tillfälle att avgiva och skall vad i nämnda författningsrum sägs beträffande tillsättningsförfarandet, därest kyrkomusikerstyrelsen icke åtnöjts med upprättat ofullständigt tjänsteförslag, gälla vare sig församlingskyrkorådet eller skolstyrelsen avgivit dylik förklaring; underrättelse, som i 29 § sägs, skall, utom Stockholm, i ett vart fall delgivas både församlingskyrkorådet och skolstyrelsen. För fall som i 28 § 4 mom. sägs skall, då fråga är om kyrkomusiker-folkskoletjänst, där föreskrivet förordnande om tjänstgörings uppehållande tills vidare avse bestridande av de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna vid tjänsten genom vikarierande kyrkomusiker men bestridande av den med tjänsten förbundna folkskoletjänstgöringen genom vikarie, på sätt i folkskolestadgan är föreskrivet. h) Kyrkomusikerstyrelsen i 30 § tillerkänd besvärsrätt tillkommer, beträffande tjänst utom Stockholm, såväl församlingskyrkorådet som skolstyrelsen och vad i 31 § 3 mom. sägs angående återkallande hos kyrkomusikerstyrelsen av upprättat tjänsteförslag skall beträffande dylik tjänst jämväl gälla båda de nämnda kommunalorganen. i) Som val för besättande av kyrkomusiker-folkskoletjänst utom Stockholm jämlikt 34 § skall företagas av församlingskyrkorådet och skolstyrelsen var för sig, skall vad enligt 32 § med avseende å valet ankommer på kyrkomusikerstyrelsen, för dylikt fall också gälla församlingskyrkorådet och skolstyrelsen var för sig; dock att tillkännagivandet genom kungörelse av valutgången skall för dem båda ombesörjas av skolstyrelsen ensam genom gemensam kungörelse i vederbörlig tidning. I avseende å förfarandet vid valet, vilket jämlikt 34 § skall företagas samtidigt i församlingskyrkorådet och skolstyrelsen, liksom beträffande besvär över valet och valets ikraftträdande skall i övrigt, med de i 32 § stadgade avvikelserna, iakttagas vad enligt församlingsstyrelselagarna och, i förekommande fall, enligt lagen om skolstyrelse i vissa kommuner för kyrkoråd och skolstyrelse i motsvarande hänseenden i allmänhet gäller. I Stockholm skall kyrkomusikerstyrelsen (folkskoledirektionen) före valet lämna vederbörande församlingskyrkoråd tillfälle att avgiva sitt förord för en av de på det upprättade tjänsteförslaget uppförda sökandena. Därest direktionen vid valet icke följt kyr-

32 korådets förord, skall frågan om tillsättandet av fjänslinnehavare av direktionen underställas Kungl. Maj:ts prövning. Har åter direktionens val utfallit i enlighet med kyrkorådets förord, skull direktionen tillkännagiva resultatet av valet genom kungörelse, såsom i 32 ij 2 mom. sägs, ävensom därom meddela domkapitlet särskild underrättelse. 36 §. 1. Sedan beträffande kyrkomusiker-folkskoletjänst utom Stockholm föreskrivet besked om valutgången kommit domkapitlet tillhanda, skall, därest en och samme sökande valts av församlingskyrkorådet och skolstyrelsen, denne av domkapitlet utses till innehavare av tjänsten. Har valet inom församlingskyrkorådet och inom skolstyrelsen fallit på olika sökande, tillkommer det domkapitlet att bland samtliga på förslaget till tjänsten uppförda sökande utse den till innehavare av tjänsten, som domkapitlet finner därtill bäst skickad. 2. Över beslut av domkapitlet, som i 1 mom. sägs, äga såväl de på tjänsteförslaget uppförda sökandena som församlingskyrkorådet och skolstyrelsen att anföra besvär. Om dylika besvär gäller i övrigt vad som är stadgat angående besvär över domkapitels beslut i allmänhet. 37 §. 1. Då till kyrkomusiker-folkskoletjänst blott en sökande varit på det slutliga förslaget uppförd, ävensom — beträffande dylik tjänst i Stockholm — sedan domkapitlet efter det val företagits antingen emottagit underrättelse från folkskoledirektionen om valutgången i enlighet med vad i 35 § i) stadgas eller, där frågan rörande tjänstens tillsättande blivit av folkskoledirektionen underställd Kungl. Maj:ts prövning, erhållit del av Kungl. Maj:ts beslut därom, samt — beträffande tjänst utom Stockholm — sedan av domkapitlet jämlikt 36 § meddelat beslut om utseende av tjänstinnehavare vunnit laga kraft eller frågan därom, efter anförda besvär, eljest blivit slutligt avgjord, skall av domkapitlet utfärdas antagningsbevis, vilket skall dateras och till ställas vederbörande på sätt och i den ordning i 33 § beträffande självständig kyrkomusikertjänst föreskrives. 2. I fråga om tillträdesdag och avträdesdag vid kyrkomusiker-folkskoletjänst gäller vad i folkskolestadgan sägs beträffande motsvarande tider vid ordinarie folk- och småskollärartjänster.

Biträdande kyrkomusiker. 38 §. 1. Såväl särskild kyrkomusiker och vikarierande kyrkomusiker som jordfästningsmusiker utses omedelbart av kyrkomusikerstyrelsen. 2. Särskild kyrkomusiker skall anställas tills vidare. Entledigande sker efter uppsägning, vilken såvitt möjligt bör ske tre månader före anställningens upphörande, där ej tjänstefel föreligger. Vikarierande kyrkomusiker anställes för den tid, vilkarieförordnandet skall avse. Kan tiden för anställningens upphörande icke från början angi-

33 vas, skall vikarierande kyrkomusiker anställas och entledigas såsom här ovan för särskild kyrkomusiker är bestämt. I fråga om sättet och ordningen för jordfästningsmusikers anställande beslutar kyrkomusikerstyrelsen i enlighet med vad i 8 § 3 mom. och 19 § 3 mom. sägs. 39 §. 1. Så snart kyrkomusikerstyrelsen från domkapitlet erhållit besked, alt särskild kyrkomusiker skall i kyrkomusikerdistriktet anställas, eller att de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna vid självständig kyrkomusikertjänst eher kyrkomusiker-folkskoletjänst skola under å tjänsten inträffad vakans tills vidare bestridas av vikarierande kyrkomusiker, har kyrkomusikerstyrelsen att vidtaga åtgärder för anställningens ledigförklarande genom kungörelse på sätt i 23 § 1 mom. stadgas. Beträffande ansökan och behörighetsfordringarna för sökande till dylik anställning skall vad i 23 § 2 mom., 24 § 1 mom. a)—f) och 25 § föreskrives äga motsvarande tillämpning: dock alt ansökan härvid skall ställas och ingivas till kyrkomusikerstyrelsen och vara till denna inkommen inom tjugu dagar efter kungörandet. För behörighet till anställningen skall dessutom fordras, att sökande avlagt organist- och kantorsexamen eller sådana däremot svarande högre eller äldre kyrkomusikaliska examina eller prov, som i 24 § 2 mom. och 3 mom. a) omförmälas, ävensom att sökanden i kyrkomusik och i musikundervisning, som i anställningen må ifrågakomma, förvärvat erforderlig praktisk utbildning. 2. Över inkomna ansökningshandlingar har kyrkomusikerstyrelsen att inhämta yttranden av kyrkoherden i pastoratet och domkyrkomusikern i stiftet. Kyrkoniusikerstyrelsen har härefter att, med beaktande i tillämpliga delar av de i 27 § angivna befordringsgrunderna, pröva de inkomna ansökningshandlingarna samt bland de behöriga befunna sökandena utse den, vilken kyrkomusikerstyrelsen därvid finner för anställningen bäst skickad. 3. Finnes ingen, enligt vad i 1 mom. sägs, till anställningen fullt behörig sökande, som därjämte med avseende å vad i 24 § 1 mom. c) och d) föreskrivits kan anses för anställningen väl skickad, må även den av kyrkomusikerstyrelsen godtagas såsom sökande, vilken kan förete av domkyrkomusiker eller av musiklärare vid folk- eller småskollärarseminarium eller av annan person, som äger förrätta organist- och kantorsexamen, utfärdat intyg för sökanden angående nöjaktig färdighet i spelning av koraler, koralpreludier och musik till svenska mässan jämte nöjaktig kännedom om den svenska kyrkans gudstjänstordning. 4. Efter det befattningshavare blivit i enlighet med bestämmelserna i 1—3 mom. utsedd, har kyrkomusikerstyrelsen att bevisligen tillställa denne skriftlig underrättelse om hans förordnande å tjänsten jämte nödiga uppgifter rörande liden för anställningens tillträdande och andra med anställningen forbundna villkor; åliggande del den sålunda förordnade att ulan dröjsmål meddela kyrkomusikerstyrelsen besked, huruvida han antager förordnandet. Har kyrkomusikerstyrelsen icke inom åtta dagar, efter del den förordnade erhållit del av underrättelsen om förordnandet, eniottagit dennes förklaring, alt han är villig att på stadgade villkor och å utsatt tid tillträda

34 tjänsten, äger kyrkomusikerstyrelsen i enahanda ordning utse annan av sökandena och för denne meddela förordnande å tjänsten. Sedan tjänsten blivit vederbörligen tillsatt, skall underrättelse därom av kyrkomusikerstyrelsen bevisligen tillställas samtliga övriga sökande ävensom för kännedom delgivas pastoratskyrkorådet och, där den anställde vid förordnandets erhållande innehar kyrkomusikalisk anställning inom annan församling, kyrkomusikerstyrelsen därstädes. I avseende å besvär över förordnande, som här avses, skall vad i 32 § 3 mom. stadgas äga motsvarande tillämpning; dock alt för sökande tiden för talans fullföljande räknas från den dag han bevisligen erhöll del av kyrkomusikerstyrelsens beslut. Med avseende å tjänstens tillträdande gäller i tillämpliga delar vad i 33 § andra stycket är föreskrivet. Tjänsten tillträdes dock av den av kyrkomusikerstyrelsen förordnade utan hinder av alt förordnandet icke vunnit laga kraft. Varder efter besvär, som över dylikt förordnande anförts, annan å tjänsten förordnad, skall den av kyrkomusikerstyrelsen förordnade vara pliktig att omedelbart frånträda tjänsten. 5. Blir anställning, som i 1 mom. avses, ledig genom dödsfall eller i följd av befattningshavarens avgång med pension eller eljest, åligger det kyrkomusikerstyrelsen alt till domkapitlet ofördröjligen anmäla ledigheten jämte sina önskemål i avseende å anställningens fortsatta uppehållande och därvid tillika överlämna av kyrkoherden i pastoratet i frågan avgivet yttrande. Skall i den avlidnes eller avgångnes ställe särskild kyrkomusiker eller vikarierande kyrkomusiker alltjämt anställas, skall vad ovan i 1—4 mom. stadgats äga motsvarande tillämpning. 40 §. Har ingen behörig sökande anmält sig till anställning, som i 39 § avses, och ej heller sökande, som i 3 mom. samma paragraf sägs, äger kyrkomusikerstyrelsen, där den finner ytterligare ledigförklarande av anställningen ändamålslöst, bestämma om anställningens uppehållande tills vidare på sätt den prövar lämpligast. Av kyrkomusikerstyrelsen därvid för de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifternas fullgörande antagen person må, ehuru han icke uppfyller härförut för särskild kyrkomusiker och vikarierande kyrkomusiker stadgade behörighetsvillkor, likväl anställas såsom extra befattnings havare. Anmälan om dylikt anställande skall av kyrkomusikerstyrelsen omedelbart göras till domkapitlet. 41 §. 1. Då ordinarie, extra ordinarie eller extra befattningshavare, vilken innehar eller är förordnad att uppehålla självständig kyrkomusikertjänst eller kyrkomusiker-folkskoletjänst eller anställning såsom särskild kyrkomusiker, beviljats tjänstledighet eller annat förfall för honom inträffar, har kyrkomusikerstyrelsen att ofördröjligen vidtaga åtgärder för anställande av vikarierande kyrkomusiker alt under tiden bestrida de till tjänsten hörande kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna. Härvid skall i tillämpliga delar iakttagas vad i 39 § för där avsett förordnande stadgas. 2. Är för befattningshavare, som i 1 mom. sägs, fråga om semester, annan ledighet eller annat förfall, ej överstigande sex månader, må ledigförklarande, på salt i 39 § föreskrives. kunna av kyrkomusikerstyrelsen under-

35 låtas. Kungöres ej anställningen ledig, har kyrkomusikerstyrelsen alt hänvända sig till offentlig arbetsförmedlingsanstalt för erhållande av vikarie, såframt ej sådan med föreskriven kompetens ändock står till förfogande utan dröjsmål. Vid blott kortare tillfälligt förfall eller ledighet må vikarie kunna av kyrkomusikerstyrelsen anställas på sätt i 40 § sägs. Över förordnande i enlighet med vad i detta moment sägs må besvär icke anföras. 3. För tid, intill dess efter inträffad ledighet å självständig kyrkomusikertjänst eller kyrkomusiker-folkskoletjänst eller i anställning såsom särskild kyrkomusiker eller vikarierande kyrkomusiker ny befattningshavare jämlikt bestämmelserna härförut i 21—40 §§ å tjänsten anställts och densamma till trätt, har kyrkomusikerstyrelsen att draga försorg om de till tjänsten hörande kyrkomusikaliska tjänsteuppgifternas bestridande genom anställande av vikarierande kyrkomusiker på sätt här ovan i 2 mom. föreskrives. 4. För fall, som i 1—3 mom. avses, skall, då fråga är om kyrkomusikerfolkskoletjänst, den med tjänsten förbundna folkskoletjänstgöringen uppehållas av särskild vikarie, på sätt i folkskolestadgan är föreskrivet, samt då fråga är om självständig deltidstjänst, vid vilken innehavaren varit anvisad viss tjänstgöring såsom lärare i musik vid läroanstalt, denna tjänstgöring likaledes uppehållas av särskild vikarie, vilken för ty fall anställes på sätt för vederbörande läroanstalt finnes bestämt. 42 §. För anställning såsom jordfästningsmusiker skola de i 39 § 1 mom. andra stycket och 3 mom. angivna behörighetsbestämmelserna äga motsvarande tillämpning; dock att, om person med där stadgad kompetens ej ens efter hänvändelse till offentlig arbetsfönnedlingsanstalt slår att erhålla, kyrkomusikerstyrelsen äger anställa annan, som den finner för anställningen bäst skickad. Över kyrkomusikerstyrelsens beslut om anställande av jordfästningsmusiker må besvär icke anföras.

4 Kap. Disciplinära åtgärder, tjänstledighet m. m. 43 §. 1. Finner kyrkomusikerstyrelsen på grund av egna iakttagelser anledning till anmärkning mot fast anställd kyrkomusiker i fråga om fel eller försummelse i tjänsten eller beträffande befattningshavarens vandel eller har sådant hos kyrkomusikerstyrelsen av annan skriftligen anmälts, åligger det kyrkomusikerstyrelsen att ofördröjligen med eget yttrande anmäla förhållandet till domkapitlet. Pel tillkommer kyrkoherden i pastoratet att i vad gäller kyrkomusikerns kyrkomusikaliska tjänstgöring, så ock vederbörande folkskolinspektör, dislriktsöverlärare eller tillsyningslärare att beträffande kyrkomusiker ålig-

36 gande folkskoletjänstgöring samt vederbörande läroanstalts rektor eller styrelse att i avseende å tjänstgöring såsom lärare i musik vid läroanstalten öva tillsyn över kyrkomusikern och där anledning till anmärkning, som i första stycket sägs, befinnes föreligga skyndsamt göra anmälan därom till kyrkomusikerstyrelsen. 2. Har domkapitlet från kyrkomusikerstyrelsen eller annorledes emottagit anmälan, som i 1 mom. avses, åligger det domkapitlet, därest däri framställd anmärkning befinnes giltig, att tilldela den felande skriftlig, i domkapitlets protokoll intagen föreställning och varning eller, om omständigheterna därtill föranleda, anmäla denne till laga åtal inför vederbörlig domstol. Låter den felande sig icke rätta av erhållen föreställning och varning, ankommer det på domkapitlet att, allt efter felets beskaffenhet, antingen tilldela honom förnyad varning eller ock för längre eller kortare tid, högst sex månader, skilja honom från tjänsten och den därmed förenade avlöningen; domkapitlet dock obetaget att, där felet är av svårare beskaffenhet, i stället skilja honom från tjänsten för alltid. Har förnyad varning eller mistning av tjänsten för viss tid befunnits utan verkan, bör den felande befattningshavaren av domkapitlet för alltid skiljas från tjänsten. Innan fråga, som i detta moment sägs, av domkapitlet förelages till avgörande, skall domkapitlet bereda befattningshavaren tillfälle att inom viss förelagd tid inkomma med förklaring ävensom hava hört kyrkoherden i pastoratet. Då fråga är om innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst, har domkapitlet därjämte att höra vederbörande folkskolinspektör samt, där frågan gäller innehavare av självständig deltidstjänst, att inhämta yttrande av skolöverstyrelsen och, i förekommande fall, av vederbörande läroanstalts rektor eller styrelse. Beslut, som i detta moment avses, skall av domkapitlet delgivas — förutom befattningshavaren — vederbörande kyrkomusikerstyrelse samt pastoralskyrkorådet och för fall, som i föregående stycke sägs, folkskolinspeklören~ skolöverstyrelsen och vederbörande läroanstalts rektor eller styrelse. Domkapitlets beslut om skiljande från tjänsten för viss tid må ej verkställas, förrän detsamma vunnit laga kraft. 3. Framkomma under behandling av ärende, som i 2 mom. avses, eller i anledning av åtal vid domstol sådana omständigheter, att det befinnes olämpligt, att befattningshavaren fortfarande tjänstgör, äger domkapitlet att, tills vidare och intill dess i målet blivit slutligen dömt eller domstol annorlunda förordnat, avstänga befattningshavaren från tjänstens utövande; skolande domkapitlets beslut i sådant hänseende gå i verkställighet utan hinder av förd klagan. Beslutet skall av domkapitlet delgivas på sätt i 2 mom. fjärde stycket sägs. 4. Över beslut av domkapitlet jämlikt 2 och 3 mom. må den ifrågavarande kyrkomusikern ävensom kyrkomusikerstyrelsen inom trettio dagar från bevisligen erhållen del av beslutet kunna anföra besvär i den ordning, som i 30 § är bestämd för besvär över domkapitels beslut rörande tillsättning av kyrkomusikertjänsl. 41 §. Ådagalägger Inträdande kyrkomusiker försumlighet eller oskicklighet i tjänsten eller eljest klandervärt uppförande, åligger del kyrkomusikerslyrel-

37 sen att, med iakttagande i tillämpliga delar av vad i 43 § föreskrives, tilldela den felande lämplig varning och, där så påkallas, avstänga honom från tjänstgöring eller ock, såvitt ej anmälan till åtal skett, entlediga honom från hans anställning. Med avseende å kyrkomusikerstyrelsens beslut i här angivet hänseende skall i övrigt vad i 43 § 1—3 mom. stadgas äga motsvarande tillämpning. Över dylikt beslut av kyrkomusikerstyrelsen må kyrkomusikern inom trettio dagar från bevisligen erhållen del av beslutet kunna anföra besvär i den ordning, som i församlingsstyrelselagarna är bestämd för besvär över kyrkoråds beslut i allmänhet. 45 §. 1. För annan fast anställd kyrkomusiker än domkyrkomusiker beviljas, där ej annat följer av 3 och 4 mom., semester, tjänstledighet för offentligt uppdrag, militär tjänstgöring eller styrkt sjukdom, kortare tid än sex månader, inberäknat omedelbart förut åtnjuten tjänstledighet, samt tjänstledighet av annan anledning högst trettio dagar i en följd av vederbörande kyrkomusikerstyrelse; dock att vid kortare tillfälligt förfall för befattningshavaren kyrkomusikerstyrelsens ordförande må kunna lämna ledighet för högst åtta dagar. Finner sig kyrkomusikerstyrelsen icke böra bevilja ledighet, som för ovan angiven tid av kyrkomusikern begärts för fullgörande av offentligt uppdrag eller militär tjänstgöring eller för styrkt sjukdom, skall kyrkomusikerstyrelsen med eget yttrande underställa frågan domkapitlets avgörande. Tjänstledighet i annat fall för här avsedd fast anställd kyrkomusiker samt semester och varje slag av tjänstledighet för domkyrkomusiker tillkommer det domkapitlet att bevilja, där ej annat följer av vad i 3 och 4 mom. stadgas; dock att, där fråga är om tjänstledighet utöver tolv månader i en följd för iakttagelser eller studier eller annat arbete, som avses kunna främja till befattningshavarens tjänsteverksamhet knutna intressen, frågan skall av domkapitlet underställas Kungl. Maj:ts prövning. 2. Det ankommer på kyrkomusikerstyrelsens ordförande att, innan ledighet jämlikt 1 mom. första stycket av kyrkomusikerstyrelsen eller, i förekommande fall, av honom själv beviljas, samråda med kyrkoherden i pastoratet rörande den begärda ledighetens förläggande och tjänstens uppehållande under ledigheten ävensom, där ledigheten gäller innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst eller innehavare av självständig deltidstjänst med tjänstgöring såsom lärare i musik vid läroanstalt, samråda jämväl med vederbörande folkskolinspektör eller med rektor eller annan föreståndare för vederbörande läroanstalt. 3. Ledighet enbart från tjänstgöring, som för kyrkomusiker ifrågakommer såsom folk- eller småskollärare eller såsom musiklärare vid läroanstalt, (partiell tjänstledighet) beviljas i den ordning, som i de för sådan lärare vid folkskolan eller vederbörande annan läroanstalt härför gällande särskilda föreskrifterna är bestämd. 4. I fråga om ledighet för kyrkomusiker, som underkastats tvångsvis anordnad läkarundersökning, gäller vad därom är särskilt stadgat. 5. Alla inom ledighetstid infallande såväl vanliga söckendagar som sön-

38 och övriga helgdagar eller lovdagar och andra ledighetsdagar under den årliga arbetstiden vid läroanstalt skola anses i ledigheten innefattade. 6. Hindras kyrkomusiker av sjukdom eller svag hälsa att tjänstgöra för längre tid än tre dagar i en följd, skall förhållandet snarast möjligt styrkas medelst vederbörligt läkarintyg. 7. Vad i 43 och 44 §§ stadgas i fråga om delgivning av samt angående besvär över däri avsedda beslut skall äga motsvarande tillämpning med avseende å beslut om ledighet jämlikt föreivarande paragraf. 46 §. För biträdande kyrkomusiker beviljas semester och, med den inskränkning som i 45 § 3 och 4 mom. avses, all tjänstledighet av kyrkomusikerstyrelsen; dock att även, härvid gäller vad i 45 § 1 mom. första stycket sägs om befogenhet för kyrkomusikerstyrelsens ordförande att bevilja viss kortare ledighet samt om skyldighet för kyrkomusikerstyrelsen att för särskilda fall underställa frågan om ledigheten domkapitlets avgörande. 1 övrigt gäller jämväl beträffande ledighet, varom här är fråga, och beslut därom vad i 45 § 2 och 5—7 mom. stadgas. 47 §. Önskar kyrkomusikerstyrelse för särskilt fall att under vakans å självständig kyrkomusikertjänst eller under tjänstledighet för dylik tjänsts innehavare förordna såsom vikarie å tjänsten viss ordinarie eller extra ordinarie innehavare av annan självständig kyrkomusikertjänst, har kyrkomusikerstyrelsen att underställa frågan domkapitlet, som därvid äger förordna. Förordnande, som här avses, må dock av domkapitlet, där förordnandet gäller längre tid, sex månader eller mera i en följd, icke meddelas annat än under förutsättning att den förordnade frånträder utövandet av egen tjänst, samt, där innehavaren av den lediga tjänsten är anvisad viss fyllnads- eller ersätlningstjänstgöring såsom lärare i musik vid läroanstalt, ej heller meddelas utan att skolöverstyrelsen godkänt förordnandet. Därest det undantagsvis blir fråga om att under vakans eller annan ledighet å självständig kyrkomusikertjanst eller kyrkomusiker-folkskoletjänst förordna viss innehavare av annan självständig kyrkomusikertjänst att — jämte uppehållande av egen tjänst — bestrida de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna vid den lediga tjänsten, skall frågan därom jämväl underställas domkapitlet, som därvid, om så visair sig erforderligt, äger för kortare tid meddela dylikt förordnande. Förordnande, som i denna paragraf avses, må icke meddelas ulan att den till förordnandet föreslagne därtill samtyckt. Över domkapitlets beslut enligt förevarande paragraf må besvär icke anföras. 48 §. 1. Tjänstgöringsbetyg, avseende den till tjänsten hörande kyrkomusikaliska tjänstgöringen, skall för kyrkomusiker inom femton dagar efter därom hos kyrkomusikerstyrelsens ordförande gjord framställning av kyrkomusikerstyrelsen utfärdas och å dess vägnar av ordföranden undertecknas. Sådant för inniehavande tjänst utfärdat tjänstgöringsbetyg skall avse tiden från och med den dag kyrkomusikern tillträtt tjänsten eller, om betyg över dylik

39 hans tjänstgöring å tjänsten redan förut blivit för honom utfärdat, den lid han därefter tjänstgjort. Tjänstgöringsbetyget skall innehålla dels uppgift om anställningens art och tjänstgöringstiden samt om åtnjuten tjänstledighet och anledningen därtill, dels ock vitsord över ådagalagd skicklighet och nit vid de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifternas fullgörande och därvid särskilt med avseende å kyrkomusikerns sätt och förmåga att handleda ungdomen under den, fria musikundervisningen ävensom vitsord över hanis vandel. Vitsord över skicklighet och nit och förmågan att handleda ungdomen skall vara: utmärkt, mycket berömvärd, berömvärd, nöjaktig eller mindre nöjaktig samt i fråga om vandel: hedrande eller mindre hedrande. Något vitsord, som här sagts, må icke lämnas i betyg, som skall avse allenast lid, varunder kyrkomusikern ej uppehållit sin tjänst. Ät biträdande kyrkomusiker, vilken inom vederbörande församling tjänstgjort sammanlagt högst sextio dagar, skall i stället för tjänstgöringsbetyg kunna av kyrkomusikerstyrelsens ordförande utfärdas allenast ett intyg angående arten och omfattningen av kyrkomusikerns ifrågavarande tjänstgöring. Före utfärdandet av tjänstgöringsbetyg, som ovan avses, skall kyrkoherden i pastoratet beredas tillfälle att uttala sig i avseende å de vitsord kyrkomusikern bör lämnas. Över erhållet av kyrkonrusikerstyrelsen jämlikt bestämmelserna i detta moment utfärdat tjänstgöringsbetyg må kyrkomusikern inom trettio dagar från delfåendet kunna anföra besivär i den ordning, som i församlingsstyrelselagarna är bestämd för besvär över kyrkoråds beslut i allmänhet. 2. I fråga om tjänstgöringsbetyg över kyrkomusikers tjänstgöring såsom folk- eller småskollärare eller såsom musiklärare vid läroanstalt skola tilllämpas de föreskrifter, som i sådant hänseende gälla för folkskolan eller för vederbörande annan läroanstalt.

AVD. III. Tillsyn och förvaltning. 49 §. D o m k a p i t l e t s allmänna inseende över kyrkomusikernas verksamhet i stiftet består i första hand i att med uppmärksamhet följa alla de förhållanden, som öva inflytande å kyrkomusikens uppehållande och utveckling inom församlingarna samt alt med biträde av domkyrkomusikern och kyrkomusikerstyrelserna hålla hand däröver, alt de enskilda kyrkomusikernas tjänstearbete på bästa sätt och 1 ill största gagn för församlingslivet bedrives. Där det visar sig föreligga brister i verksamheten, vilka icke kunna avhjälpas genom åtgärder som rymmas inom domkapitlets befogenheter, eller där rekryteringen till kyrkomusikertjänslerna icke är nöjaktig eller där

eljest brister i organisationen befinnas vara för handen, åligger det domkapitlet att till Kungl. Maj:t eller vederbörlig annan myndighet göra de framställningar, som av förhållandena påkallas. Utöver vad som med verksamhetens organisation och kyrkomusikertjänsternås anordnande närmast sammanhör, ankommer det jämlikt bestämmelserna i denna stadga på domkapitlet, bland annat, att pröva fråga om rätt för kyrkomusiker att vid sidan av sin tjänst åtaga sig annan befattning, undervisningsskyldighet eller andra särskilda uppdrag (9 § 2, 3 och 5 mom.), i tjänsteinstruktion meddela närmare föreskrifter rörande kyrkomusikens utförande vid gudstjänster och kyrkliga förrättningar samt bestämma särskilda gudstjänster vid vilka kyrkomusikern skall medverka, de söckendagar i veckan denne främst skall stå till förfogande för kyrkliga förrättningar och de tider av året varunder den fria musikundervisningen skall bedrivas (11 § 1 och 3 mom., 12 § 2 mom.), medgiva utbyte i särskilda fall av kyrkomusikaliska tjänsteuppgifter (14 §), övervaka kyrkokörsverksamheten inom församlingarna (15 §), pröva ansökningar till ledigförklarade självständiga kyrkomusiker! jänstcr och kyrkomusiker-folkskoletjänster, upprätta förslag till sådana tjänsters besättande och utfärda antagningsbevis för desamma (26—37 §§), besluta om disciplinära åtgärder mot fast anställd kyrkomusiker (43 §), bevilja domkyrkomusiker semester och tjänstledighet samt annan fast anställd kyrkomusiker tjänstledighet av viss längre varaktighet (45 § 1 mom.), förordna, i förekommande fall, innehavare av självständig kyrkomusikertjänst såsom vikarie å annan dylik tjänst eller å kyrkomusiker-folkskoletjänst (47 §) samt pröva och avgöra besvär över beslut av kyrkomusikerstyrelse i frågor rörande kyrkomusikernas verksamhet (32 § 3 mom., 35 § i, 39 § 4 mom., 41 § 1 mom., 44 §, 45 § 7 mom., 46 § och 48 § 1 mom.). Jämligt avlöningsreglementet för kyrkomusiker ankommer det därjämte på domkapitlet att i särskilda fall meddela beslut i fråga om kyrkomusikernas avlöning, såsom angående avdrag å och jämkningar i utgående avlöning (4 § 3 mom., 7 § 3—5 mom. och 16 § 2 mom.), löneklassplacering (9 §), tjänstledighetsavdrag m. m. (11 § 2 mom. samt 12 § punkt 4, 5, 9, 10 och 16), lönegruppsplacering för innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst (16 § 1 mom.), reseersättning för korttidsvikariat åt vikarierande kyrkomusiker (17 § 1 mom. c) samt arvode åt jordfästningsmusiker (21 § 1 och 2 mom.). över beslut av domkapitel i fråga rörande kyrkomusikerna och deras verksamhet, liksom över domkapitlets utslag i anledning av besvär över kyrkomusikerstyrelses beslut i sådant ärende må, där härförut ej annat stadgas (30 §, 31 § 2 mom., 35 § h, 36 § 2 mom., 43 § 4 mom., 45 § 7 mom. och 47 §), besvär anföras i den ordning, som gäller för anförande av besvär över domkapitels beslut i allmänhet. 50 §. S k o I ö v e r s I y r e I s e n har överinseendet över kyrkomusikernas fria musikundervisning och utövar därjämte inseende över den på kyrkomusiker enligt denna stadga vid läroanstalter ankommande undervisningsverksamheten samt har att laga dvn befallning med sistnämnda verksamhet, som i stadgan föreskrives och i övrigt enligt instruktion för överstyrelsen och gällande

II

stadgor för övningslärare och de särskilda läroanstalterna må överstyrelsen I illkomma. Utöver vad i kungörelsen angående inrättande av kyrkomusikertjänster och i denna stadga finnes med avseende å tjänsternas anordnande föreskrivet, ankommer del jämlikt bestämmelserna härförul på Skolöverstyrelsen, bland annat, all i vad gäller rätt för innehavare av självständig deltidstjänst eller kyrkomusiker-folkskoletjänst att med kyrkomusikertjänsten förena annan befattning eller särskilt uppdrag, jämte domkapitlet pröva om tillstånd därtill må beviljas (9 § 2 och 3 mom.), meddela riktlinjer för domkapitlens prövning av framställningar av fast anställd kyrkomusiker om tillstånd att åtaga sig undervisning vid läroanstalt utöver vad å tjänsten på honom ankommer (9 § 5 mom.), genom domkyrkomusikern såsom dess ombud och med ledning av dennes årssammandrag av kyrkomusikernas arbetsberättelser rörande den fria musikundervisningen övervaka denna kyrkomusikernas verksamhet i orterna ävensom fastställa och tillhandahålla formulär till nämnda sammandrag och arbetsberättelser (13 och 15 §§), efter införskaffande av erforderliga uppgifter — såväl omedelbart från de skolöverstyrelsen underställda läroanstalter, vid vilka undervisning i musik ineddelas av facklärare, som ock från musikaliska akademien och överstyrelsen för yrkesundervisning beträffande dem underställda dylika läroanstalter samt från vederbörande styrelser för härvid eljest ifrågakommande kommunala och enskilda läroanstalter, vilka icke stå under skolöverstyrelsens inseende, — pröva behovet för varje läsår vid de särskilda läroanstalterna av kyrkomusikers anlitande för musikundervisning (jfr 5 § sista stycket och 16 §), anvisa läroanstalt och undervisningstimmar åt innehavare av självständig deltidstjänst för den fyllnads- och ersättningstjänstgöring såsom lärare i musik och den tjänstgöring därutöver såsom timlärare i musik, som av sådan kyrkomusiker skall fullgöras (14 § a och b samt 16 § 1 mom.), pröva sökandes behörighet till självständig deltidstjänst med avseende å stadgad minimitjänstgöring såsom lärare i musik (24 § 1 mom. h), avgiva yttrande i disciplinära frågor beträffande innehavare av självständig deltidstjänst (43 § 2 mom.), taga befattning i förekommande fall med frågor om ledighet för innehavare av självständig deltidstjänst från tjänstgöring såsom lärare i musik vid läroanstalt (45 § 3 mom.), jämte domkapitlet pröva fråga om förordnande i visst fall av innehavare av självständig kyrkomusikertjänst såsom vikarie å annan dylik tjänst med vilken är förenad fyllnads- eller ersättningstjänstgöring såsom lärare i musik vid läroanstalt (47 § första stycket) samt utfärda tjänstgöringsbetyg för innehavare av självständig deltidstjänst över dennes tjänstgöring såsom musiklärare vid läroanstalt, där sådan befogenhet beträffande motsvarande övningslärare i allmänhet vid läroanstalterna eljest tillkommer skolöverstyrelsen (48 § 2 mom.). Jämlikt avlöningsreglementet för kyrkomusiker har skolöverstyrelsen därjämte att besluta angående reseersättning åt innehavare av självständig deltidstjänst, som fullgör undervisning i musik vid läroanstalt (17 § 1 mom. b). Beslut av domkapitlet eller kyrkomusikerstyrelsen i avseende å tjänstgö-

ringsskyldigheten för innehavare av självständig deltidstjänst, vilken fullgör undervisning såsom lärare i musik vid läroanstalt, äger rektor eller vederbörande annan föreståndare för läroanstalten alt, där beslutet kan anses vara till olägenhet för denna, hänskjuta till skolöverstyrelsens bedömande; tillkommande del därvid skolöverstyrelsen att, efter vad den finner påkallat, antingen söka i samråd med domkapitlet åstadkomma erforderlig jämkning i eller ändring av beslutet eller ock underställa frågan Kungl. Maj:is prövning. I den mån talan må föras mot skolöverstyrelsens beslut rörande motsvarande övningslärare eller eljest, jämlikt vad särskilt finnes föreskrivet, må besvär över skolöverstyrelsens beslut rörande kyrkomusiker kunna anföras i den ordning, som stadgas i gällande instruktion för skolöverstyrelsen. 51 §. 1. K y r k o m u s i k e r s t y r e l s e n , som utövar det närmare inseendet och tillsynen över kyrkomusikerna och dessas verksamhet, har i sådant hänseende jämlikt bestämmelserna i denna stadga, bland annat, att avgiva yttranden till domkapitlet i frågor såväl rörande särskilda tjänsteangelägenheter för kyrkomusiker (9 § 2, 3 och 5 mom. samt 45 §) som rörande kyrkomusikertjänsts anordnande (22 § och 35 § a samt kungörelsen angående inrättande av kyrkomusikertjänster) och tillsättningen av dylika tjänster (28 § 2 mom., 31 § 1 mom. och 35 § g), jämte kyrkoherden i pastoratet tillse, att kyrkomusikers kyrkomusikaliska tjänstgöring så ordnas, att han ej därav hindras i fullgörandet av på honom jämväl ankommande lärartjänstgöring (11 § 3 mom.), biträda kyrkomusiker vid den fria musikundervisningens anordnande och vid uttagningen av elever för densamma och därvid besluta, i vad mån elev må deltaga i undervisningen mera än två läsår, ävensom i övrigt ägna denna kyrkomusikernas verksamhet erforderlig närmare kontroll och tillsyn (12 § 2 mom. och 13 §), jämte kyrkoherden i pastoratet och med ledning av vederbörande kyrkomusikers arbetsberättelse övervaka och söka på bästa sätt främja kyrkokörsverksamheten i församlingen (13 §), hava tillsyn över de församlingens gudstjänstlokaler och begravningsplatser tillhörande orgelverk samt kyrkomusikers vård av sådant orgelverk och av honom för tjänsten anförtrodda musikalier m. m. (18 § 2 mom.), meddela erforderliga föreskrifter rörande kyrkomusikers nyttjande av tjänstebostad med tillhörande markområde, som åt honom upplåtits (18 § 3 mom.), kungöra ledigblivna kvrkomusikertjänster till ansökan lediga (23 § 1 mom., 35 § b och 39 § 1 mom.), företaga val av fast anställd kyrkomusiker (32 § och 35 § i); anställa biträdande kyrkomusiker (38—40 §§, 41 § 1—3 mom. och 42 §), anmäla till domkapitlet, när anledning föreligger till disciplinära åtgärder mot fast anställd kyrkomusiker (43 §) och själv, då anledning därtill föreligger, vidtaga sådan åtgärd mot biträdande kyrkomusiker (44 §), bevilja annan fast anställd kyrkomusiker än domkyrkomusiker semester och viss kortare tjänstledighet (45 §), bevilja biträdande kyrkomusiker semester och all ifrågakommande tjänstledighet (46 §), underställa domkapitlets prövning fråga om självständig kyrkomusikers

43 förordnande såsom vikarie å annan dylik Ijänst eller a kyrkomusiker-folkskoletjänst (47 §) samt utfärda tjänstgöringsbetyg över kyrkomusikers kyrkomusikaliska tjänstgöring (48 § 1 mom.). Jämlikt avlöningsreglemenlet för kyrkomusiker skall jordfästningsmusiker tillkommande avlöning utbetalas av kyrkomusikerstyrelsen (21 § 4 m o m ) . 2. Vad enligt denna stadga på kyrkomusikerstyrelsen ankommer skall, i enlighet med vad i 4 § 2 mom. föreskrivits, fullgöras, i allt vad gäller självständig kyrkomusikertjänst eller anställning såsom biträdande kyrkomusiker, av vederbörande församlings (samfällighets) kyrkoråd samt i vad gäller kyrkomusiker-folkskoletjänst, av vederbörande församlings (samfällighets) kyrkoråd, då fråga är om angelägenhet, som avses i 11 § 3 mom., 12 § 2 mom., 13 §, 18 § 2 mom., 43 § och 48 § 1 mom., eller fråga är om semester, varom i 45 § sägs, och av vederbörande skoldistrikts styrelse, då fråga är om angelägenhet, som avses i 9 § 2 och 5 mom. och 43 §, eller fråga är om kortare eller partiell tjänstledighet, varom i 45 § sägs; beträffande kyrkorådets och skolstyrelsens fullgörande av på kyrkomusikerstyrelse ankommande åtgärder vid tillsättning av kyrkomusiker-folkskoletjänst stadgas i 34—37 §§. 52 §. P a s t o r a t s k y r k o r å d e t har att ombesörja på pastoratet för kyrkomusikernas verksamhet ankommande ekonomiska angelägenheter och i anslutning därtill fullgöra förekommande utbetalningar av avlöning m. m. till ifrågavarande befattningshavare. Jämlikt avlöningsreglementet för kyrkomusiker ankommer det härvid på pastoratskyrkorådet att utbetala avlöning till i församling inom pastoratet anställd innehavare av självständig kyrkomusikertjänst, särskild kyrkomusiker och vikarierande kyrkomusiker (4 § 7 mom.) ävensom för sådan befattningshavare ifrågakommande begravningshjälp (19 § 2 mom.), övervaka att sådan befattningshavare anmäler av honom i vissa fall uppburen livränta (4 § 2 mom.) ävensom av honom vid sidan av kyrkomusikertjänsten innehavd annan befattning, för vilken rörligt tillägg utgår, (18 § 7 mom.) samt å avlöning till innehavare av självständig kyrkomusikertjänst, åt vilken av församling upplåtits tjänstebostad, göra avdrag för hyres- och annan i samband därmed för befattningshavaren bestämd ersättning och till församlingen redovisa sålunda eller från befattningshavaren kontant uppburet ersättningsbelopp (20 §). Pastoratskyrkorådet åligger det härutöver, bland annat, att på sätt av Kungl. Maj:t närmare bestämmes, erlägga allmän kyrkoavgift, som jämlikt bestämmelserna i lagen om kyrkofond skall av pastoratet utgöras, till vederbörande skoldistrikts styrelse månatligen, i god tid före månads utgång, erlägga på pastoratet för månaden ankommande kostnad för avlönandet av där anställd innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst (kantorstillägg med därå utgående rörligt tillägg och annan motsvarig tilläggsförmån) samt

i enlighet med vad särskilt är stadgal, redovisa vid löneutbetalning för kyrkomusiker innehållna och därutöver på pastoratet för dennes pensionering belöpande pensionsavgifter ävensom att i övrigt tillse, alt de för befattningshavarna gällande avlöningsbestämmelserna städse vid löneutbetalningarna bliva noga följda, och att, där särskilt bestämmande i avseende å avlöningen kräves, i god tid före utbetalningen göra vederbörlig framställning därom. Pastoratskyrkorådet uppbär, för avlöningskostnadernas bestridande, dels ur kyrkofonden och från läroanstalt, vid vilken innehavare av självständig deltidstjänst fullgör fyllnads- eller ersättningstjänstgöring såsom lärare i musik, i särskild ordning bestämda bidrag till den på dylik tjänstgöring belöpande delen av kyrkomusikerns avlöning, dels därutöver, efter skedd avräkning, tillskott ur kyrkofonden i enlighet med vad i lagen om kyrkofond stadgas. 53 §. S k o l s t y r e l s e n (skolrådet, folkskolestyrelsen eller i Stockholm folkskoledirektionen) åligger i avseende å kyrkomusiker tjänsterna — förutom vad på densamma enligt denna stadga ankommer i egenskap av kyrkomusikerstyrelse — att jämlikt avlöningsreglementet för kyrkomusiker utbetala avlöning till i församling inom skoldistriktet anställd innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst (4 § 7 mom.) samt övervaka att sådan befattningshavare anmäler av honom i vissa fall uppburen livränta (4 § 2 mom.) ävensom av honom vid sidan av kyrkomusikertjänsten innehavd annan befattning, för vilken rörligt tillägg utgår, (18 § 7 mom.). I övrigt har skolstyrelsen, i vad här angiven befattningshavare angår, att tillse, att de för sådan befattningshavare gällande avlöningsbestämmelserna städse vid löneutbetalningarna bliva noga följda, och att, där särskilt bestämmande i avseende å avlöningen kräves, i god tid före utbetalningen göra vederbörlig framställning därom ävensom i enlighet med vad särskilt är stadgat, redovisa vid löneutbetalning för befattningshavaren innehållna samt från pastoratskyrkorådet emottagna på pastoratet ankommande pensionsavgifter. Skolstyrelsen uppbär av vederbörande pastorat vad som erfordras för gäldandet av de på befattningshavarens kyrkomusikaliska tjänstgöring belöpande avlönings- och pensioneringskostnaderna. 54 §. 1. a) Varje f ö r s a m l i n g , för vilken självständig kyrkomusikertjänst inrättas, åligger det att, om hyresförhållandena å orten därtill föranleda, åt den i sådan tjänst anställde kyrkomusikern tillhandahålla såsom tjänstebostad särskild efter ortens bruk ändamålsenlig lägenhet med tillhörande planteringsland eller motsvarande annat för personligt bruk avsett markområde. Innehar församling redan förut lämplig, såsom tjänstebostad vid motsvarande tjänst tidigare disponerad lägenhet, är församlingen, om än av hyresförhållandena å orten icke så omedelbart kräves, berättigad att anvisa denna lägenhet med vad därtill hör såsom tjänstebostad åt befattningshavare, som här nämnts. Församlingen må, efter vad den finner önskvärt, med tjänstebostaden tillhandahålla befattningshavaren jämväl för denna erforderligt bränsle jämte belysning.

45 b) Beslut om tjänstebostads anvisande och vad därtill skall höra, om särskild;» föreskrifter rörande tjänstebostadens begagnande, om storleken av hyresersättning, som skall av befattningshavaren för tjänstebostaden erläggas, samt i vad mån med tjänstebostaden skall följa rätt till bränsle och belysning, som ovan sägs, meddelas vid kyrkomusikertjänstens anordnande eller i varje fall före befattningshavarens anställande. Ersättning för tjänstebostad, däri inbegripen i förekommande fall gottgörelse för centraluppvärmning, så ock för planteringsland eller dylikt, som följer med bostaden, bestämmes av församlingen med hänsyn till det pris, som å orten i allmänhet gäller för lägenhet, vilken beträffande storlek och bekvämlighet samt beskaffenhet i övrigt kan anses likvärdig med tjänstebostaden. Är tjänstebostad belägen å ort, där hyresmarknad, som kan tjäna till ledning vid ersättningens bestämmande, saknas, må i stället skälig hänsyn tagas till det hyrestal, som för orten beräknats i samband med dyrortsgrupperingen. c) Finner befattningshavare sig icke kunna åtnöjas med anvisad tjänstebostads skick eller ändamålsenlighet och beskaffenhet i övrigt, med av kyrkomusikerstyrelsen meddelade föreskrifter rörande tjänstebostadens begagnande eller med hyresersättningens storlek och kan överenskommelse i dylikt hänseende icke uppnås med kyrkomusikerstyrelsen, må frågan därom hänskjutas till stiftsnämndens avgörande — beträffande tjänstebostads ändamålsenlighet och allmänna beskaffenhet dock icke senare än tre månader efter befattningshavarens tillträde av tjänsten. Över stiftsnämndens beslut i här angivet ärende, som hänskjutits till dess avgörande, må klagan icke föras. Intill dess hyresersättning, vars bestämmande hänskjutits till stiftsnämndens avgörande, blivit av denna fastställd, skall densamma utgå med det av församlingen fordrade beloppet, med rätt för befattningshavaren att, därest beloppet av stiftsnämnden nedsättes, återbekomma vad han erlagt för mycket. Jämkning av fastställd hyresersättning må icke påkallas, förrän minst ett år förflutit från det ersättningen senast fastställdes. 2. På f ö r s a m l i n g e n ankommer det vidare att anskaffa och åt vederbörande i församlingen anställde kyrkomusiker för tjänsten tillhandahålla dels sådant nolmaterial, som för kyrkokörs övande och för den fria musikundervisningens bedrivande eller i övrigt för kyrkomusikerns verksamhet må befinnas erforderligt, dels ock musikinstrument för den fria musikundervisningen, i den m å n sådant skäligen kan anses behövligt utöver instrument, som för ändamålet må finnas tillgängligt i för undervisningen upplåten lokal. För kyrkokörs övningar lämplig lokal skall av församlingen ställas till kyrkomusikerns disposition för tjänsten. För kyrkokörsverksamheten och för den fria musikundervisningen upplåtna lokaler skola av församlingen hållas tillfredsställande uppvärmda och städade och skall församlingen jämväl ombesörja erforderlig belysning därstädes. 3. Vederbörande s k o l d i s t r i k t åligger det att för den fria musikundervisningen i församling inom distriktet upplåta lämpligt belägen, härför passande skolsal eller motsvarig, i nöjaktigt skick befintlig annan lokal ävensom att, i den mån så utan större extra kostnader kan ske, i undervisningslokalen tillhandahålla och till kyrkomusikerns förfogande för undervisningen upplåta i gott skick varande piano eller orgelharmonium. •I

55 §. 1. P a s t o r a I e t har, i enlighet med vad i lagen om kyrkomusiker siadgas, alt gälda jämlikt bestämmelserna i avlöningsreglementet för kyrkomusiker uppkommande kostnader dels för avlönandet av i församling inom pastoratet anställd innehavare av självständig kyrkomusikertjänst, särskild kyrkomusiker och vikarierande kyrkomusiker (lön, fasta lönetillägg, rörligt tillägg och annan därmed likställd tilläggsförmån — allt efter avdrag av den del av sådan avlöning som för innehavare av självständig deltidstjänst belöper på av denne fullgjord fyllnads- och ersättningstjänstgöring såsom lärare i musik vid läroanstalt — och, i förekommande fall, resanslag) samt för begravningshjälp för sådan befattningshavare, dels för den del av avlöning till i församling inom pastoratet anställd innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst, som belöper på denne åliggande kyrkomusikalisk tjänstgöring (kantorstillägg med därå utgående rörligt tillägg och annan därmed likställd tilläggsförmån), ävensom på pastoratet, jämlikt vad särskilt är bestämt, ankommande kostnad för befattningshavarnas pensionering. 2. F ö r s a m l i n g e n svarar, i enlighet med vad i lagen angående kyrkomusiker stadgas, ensam för dels jämlikt bestämmelserna i avlöningsreglemenlet för kyrkomusiker uppkommande kostnader för reseersättning för korttidsvikariat åt i församlingen anställd vikarierande kyrkomusiker och för arvode åt där anställd jordfästningsmusiker, dels kostnaderna för anskaffande och underhåll av tjänstebostad, som för innehavare av självständig kyrkomusikertjänst ifrågakommer, för anskaffande och underhåll av notmaterial och musikinstrument, varom i 54 § 2 mom. sägs, för uppvärmning, städning och belysning av de lokaler, som där jämväl omförmälas, samt för stämning och skötsel i övrigt av skoldistriktet tillhörigt i 54 § 3 mom. avsett musikinstrument, i den mån sådant påkallas i följd av instrumentets användning vid den fria musikundervisningen, dels ock eljest uppkommande särskilda kostnader för kyrkomusikernas verksamhet, varom ej är annorledes föreskrivet. För gäldandet av de på församling sålunda ankommande kostnaderna för kyrkomusikernas verksamhet skola inom församlingen utgöras avgifter i den ordning, som i församlingsstyrelselagarna stadgas i fråga om utskylder i allmänhet till kyrka och skola. 3. S k o l d i s t r i k t e t har att gälda kostnaderna för avlöning, som utgår till innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst för denne åliggande tjänstgöring såsom folk- eller småskollärare, i överensstämmelse med vad i folkskolestadgan eller eljest är stadgat beträffande avlöningskostnaderna för ordinarie sådana lärare. Denna stadga träder i kraft den 1 juli 1947, från och med vilken dag vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning eller föreskrift finnes stridande mot stadgans bestämmelser upphör att gälla, såvitt angår befattningshavare, för vilken stadgan erhåller tillämpning.

47 Förslag till kungörelse om ändring i vissa delar av förnyade stadgan den 26 september 1921 (nr 604) angående folkundervisningen i riket. Härigenom förordnas, att § 27 förnyade stadgan den 26 september 1921 angående folkundervisningen i riket skall upphöra att gälla, att till § 2 nämnda stadga skall fogas ett nytt moment, betecknat 4, av följande lydelse samt att § 34 samma stadga skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives. §2. 4. I den ordning, varom är särskilt förordnat, må föreskrivas, att viss lärartjänst skall vara inrättad såsom kyrkomusiker-folkskoletjänst. I den mån icke annat följer av vad om sådan tjänst finnes annorstädes föreskrivet, gäller denna stadga även med avseende å den i denna tjänst ingående lärartjänstgöringen vid folkskola. §34. Vad i denna stadga finnes föreskrivet i avseende på lärare, skall, med undantag av det, som i § 26 stadgas angående förening av folkskollärartjänst med prästerlig befattning, även äga tillämpning på lärarinnor. Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1917.

Förslag till kungörelse om visst tillägg till § 1 förnyade stadgan den 22 juni 1923 (nr 294) angående folkundervisningen i Stockholm. Härigenom förordnas, att till § 1 förnyade stadgan den 22 juni 1923 angående folkundervisningen i Stockholm skall fogas ett nytt moment, betecknat 7, av nedan angivna lydelse. § I7. I den ordning, varom är särskilt förordnat, må föreskrivas, att viss lärartjänst skall vara inrättad såsom kyrkomusiker-folkskoletjänst. I den mån icke annat följer av vad om sådan tjänst finnes annorstädes föreskrivet, gäller denna stadga även med avseende å den i denna tjänst ingående lärartjänstgöringen vid folkskola. Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1947.

48 Förslag till kungörelse angående inrättande av kyrkomusikertjänster. Kungl. Maj:t har med stöd av 3 § lagen den kyrkomusiker funnit gott förordna som följer.

1947 (nr

) om

1 §. 1. Det åligger domkapitlet att snarast möjligt uppgöra förslag för stiftet rörande varje pastorats indelning i kyrkomusikerdistrikt, som i 2 § kyrkomusikerstadgan sägs, samt rörande de tjänster för fast anställd kyrkomusiker, som böra där inrättas. För förslagets upprättande har domkapitlet till en början att från kyrkoherden i pastoratet och vederbörande församlingskyrkoråd, vederbörande skoldistrikts styrelse (skolråd, folkskolestyrelse eller i Stockholm folkskoledirektionen) samt skolöverstyrelsen inhämta behövliga upplysningar. Härvid ankommer det på kyrkoherden och kyrkorådet att anmäla sina önskemål beträffande ovan angivna organisatoriska frågor samt beträffande fast anställd kyrkomusikers medverkan vid särskilda, till arten och platsen samt antal för år närmare angivna allmänna gudstjänster ävensom, i förekommande fall, beträffande anställandet av biträdande kyrkomusiker för viss gudstjänstlokal eller särskild begravningsplats såsom i kyrkomusikerstadgan 6 § 2 mom. a) och c) sägs; skoldistriktets styrelse att yttra sig angående lämpligheten av att kyrkomusikertjänst för i skoldistriktet ingående församling eller församlingsdel anordnas såsom kyrkomusiker-folkskoletjänst ävensom angiva, vilken folkeller småskollärarbefatlning, för det fall att kyrkomusiker-folkskoletjänst kommer att inrättas, företrädesvis må vara därtill lämpad; samt skolöverstyrelsen att lämna uppgift å sådana inom stiftets särskilda pastorat förekommande läroanstalter av i 5 § kyrkomusikerstadgan angivet slag, där undervisning i musik av facklärare nu finnes eller kan förväntas inom en nära framlid bliva anordnad och å omfattningen i veckotimmar av sådan undervisning vid varje uppgiven läroanstalt, samt om den utsträckning, i vilken det från skolväsendets synpunkt är önskvärt att musikundervisningen vid läroanstalterna bestrides av kyrkomusiker såsom fyllnadstjänstgöring vid självständig deltidstjänst. Skolöverstyrelsen skall härvid tillika meddela besked, i vad mån musikundervisningen vid viss läroanstalt kan förutsättas bliva vederbörande kyrkomusiker anvisad med sådan beständighet, att den självständiga deltidstjänsten med hänsyn därtill må kunna inrättas såsom ordinarie. 2. Vid uppgörande av förslag, som i 1 mom. avses, skall domkapitlet på sätt befinnes lämpligast samråda med vederbörande folkskolinspektör.

49 2§. 1. För distriktsindelningen har domkapitlet att beakta förekomsten inom en församling av flera allmänna gudstjänstlokaler samt i vad mån gudstjänst i dessa regelmässigt förrättas varje sön- och helgdag. 2. För valet av tjänstetyp — kyrkomusiker-folkskoletjänst eller självständig kyrkomusikertjänst — skall i första hand beaktas de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifternas blivande omfattning dels med hänsyn till kyrkomusikerdistriktets invånarantal, dels med hänsyn till antalet där förekommande gudstjänster, vid vilka kyrkomusikern skall hava att biträda, dels ock med hänsyn till möjlighet att ålägga kvrkomusikern duplikationsskyldighet. 3§. 1. Till grund för bedömandet av de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifternas omfattning skall läggas den värdering av dessa i antal veckotimmar vid skilda invånarantal, som framgår av de vid denna kungörelse fogade tabeller. 2. Kyrkomusiker-folkskoletjänst må icke anordnas i kyrkomusikerdistrikt med högre invånarantal än det, vid vilket de kyrkomusikaliska tjänsteåliggandena enligt de i 1 mom. omförmälda tabellerna skulle för sådan tjänst — utan duplikationsskyldighet respektive med sådan skyldighet — komma att uppgå till 15 veckotimmar. Utan att särskilda skäl därtill föreligga bör dock kyrkomusiker-folkskoletjänst icke anordnas, därest timantalet för nämnda åligganden vid tjänsten enligt tabellerna skulle komma att uppgå till mer än 10 a l l veckotimmar. 3. Självständig kyrkomusikertjänst må icke anordnas i kyrkomusikerdistrikt, varest — på sätt i 2 mom. första stycket sägs — omfattningen av de kyrkomusikaliska tjänsteåliggandena motsvarar ett lägre timantal än 15 veckotimmar, såframt icke å orten finnes läroanstalt, vid vilken kyrkomusikern kan anvisas fyllnadstjänstgöring såsom lärare i musik med så många veckotimmar, att timantalet för de sammanlagda tjänsteuppgifterna vid tjänsten därigenom uppgår till lägst 15 veckotimmar. 4. Äro med hänsyn till församlings låga invånarantal och frekvensen av där regelmässigt förrättade allmänna gudstjänster de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna av så ringa omfattning, att församlingen ej lämpligen kan ensam för sig utgöra tjänstgöringsområde för fast anställd kyrkomusiker samt att för tjänsteuppgifternas fullgörande icke lämpligen kan anställas biträdande kyrkomusiker, som i kyrkomusikerstadgan 6 § 2 mom. a) avses, och befinnas med hänsyn till de geografiska förhållandena o. dyl. ej heller förutsättningar vara för handen för församlingens förenande med annan församling eller del av sådan till gemensamt kyrkomusikerdistrikt, har domkapitlet att tills vidare låta bero med vidare åtgärder för kyrkomusikertjänsts inrättande därstädes samt, med anmälan till Kungl. Maj:t om förhållandet, avvakta närmare föreskrifter om förfarandet för sådant fall. 4§. 1. I upprättat tjänsteregleringsförslag skola angivas dels det av domkapitlet lör ett vart kyrkomusikerdistrikt beräknade invånarantalet, dels omfattningen jämlikt de i 3 i: omförmälda tabellerna i antal veckotimmar av

50 de kyrkomusikaliska tjänsteåliggandena vid där föreslagen kyrkomusikertjänst, dels ock, där fråga är om kyrkomusiker-folkskoletjänst, den för tjänsten med avseende å utgående kantorstillägg tillämpliga lönegruppen och, där fråga är om självständig deltidstjänst, huruvida tjänsten bör inrättas såsom ordinarie eller extra ordinarie. 2. Skall det vid kyrkomusikertjänst åligga befattningshavaren att biträda vid gudstjänst å plats mera avlägset belägen från dennes stationeringsort och kan sådan skyldighet antagas regelmässigt åsamka honom resekostnad av någon betydelse, har domkapitlet att i samband med tjänsteregleringsförslaget föreslå visst årligt resanslag, som med hänsyn till de särskilda förhållandena prövas skäligt. 5§. Över förslag ti II reglering av kyrkomusikertjänsterna inom visst pastorat skall domkapitlet inhämta yttranden av församlings- och pastoratskyrkoråden samt, där förslaget avser inrättandet av kyrkomusiker-folkskoletjänst, jämväl av skoldistriktels styrelse. 6§. Sedan tjänsteregleringsförslaget, efter de jämkningar däri vartill de enligt 5 § avgivna yttrandena må hava givit anledning, blivit beträffande samtliga pastorat inom stiftet slutligen färdigställt, har domkapitlet att överlämna förslaget med tillhörande handlingar till Kungl. Maj:t för slutlig prövning. 7§. Efter prövning som i 6 § sägs, meddelar Kungl. Maj:t beslut i fråga om pastorats indelning i kyrkomusikerdistrikt, i fråga om tjänstetypen för där erforderlig kyrkomusikertjänst samt, beträffande självständig deltidstjänst, huruvida tjänsten skall anordnas såsom ordinarie eller extra ordinarie och, där den skall vara ordinarie, vid vilken eller vilka läroanstalter den å innehavaren ankommande fyllnadstjänstgöringen skall av honom fullgöras. Det ankommer härefter på domkapitlet att bestämma, dels beträffande varje självständig deltidstjänst, i enlighet med bestämmelserna i avlöningsreglementet för kyrkomusiker 7 § 3 mom., del antal veckotimmar, som de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna vid tjänsten skola anses motsvara, dels beträffande extra ordinarie sådan tjänst, jämlikt bestämmelserna i kyrkomusikerstadgan 16 § 1 mom., omfattningen i undervisningstimmar per vecka av den fyllnadstjänstgöring, som skall åligga innehavaren av tjänsten att fullgöra, dels beträffande kyrkomusiker-folkskoletjänst, jämlikt bestämmelserna i avlöningsreglementet för kyrkomusiker 16 § 2 mom., den lönegrupp i avseende å utgående kantorstillägg, vari tjänstens innehavare skall vara placerad. Vidare ankommer del å domkapitlet alt meddela erforderliga bestämm anden om stationeringsort för fast anställd kyrkomusiker (kyrkomusikerstadgan 2 § 3 mom.), om skyldighet i förekommande fall för församling alt anställa jordfäst-

51 ningsmusiker samt om den tjänstgöring, som bör för fast anställd kyrkomusiker föreskrivas i utbyte mot de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifter, från vilka denne för sådant fall vinner befrielse (kyrkomusikerstadgan 14 § a), om anställande i förekommande fall av särskild kyrkomusiker samt om tjänstgöringsområde och stationeringsort för sådan befattningshavare (kyrkomusikerstadgan 2 § 2 och 3 mom. samt 19 § 1 mom.), om tillstånd i visst fall för innehavare av extra ordinarie självständig deltidstjänst att med tjänsten förena annan befattning (kyrkomusikerstadgan 9 § 3 mom.) samt om sådana i kyrkomusikerstadgan 11 § 1 mom. a) avsedda särskilda gudstjänster, som i förekommande fall skola inom församling regelmässigt anordnas. Där fråga därom väckts, har domkapitlet tillika att meddela beslut, huruvida vid självständig kyrkomusikertjänst tjänstebostad skall av vederbörande församling tillhandahållas. Härförutom åligger det domkapitlet att i tjänsteinstruktion, varom i kyriomusikerstadgan förmäles, meddela de särskilda föreskrifter för nyinrättat tjänst, som enligt bestämmelserna i samma stadga må befinnas påkallade. 8§. Kjrkomusikerdistrikls och för särskild kyrkomusiker avdelat tjänstgöringsområdes invånarantal bestämmes för ett vart fall i enlighet med senaste i Sveriges officiella statistik offentliggjorda folkmängdsuppgifter och skall där kyrkomusikerdistriktet eller det särskilda tjänstgöringsområdet utgör del av församling, för vilken folkmängden ej finnes i den officiella statistiken särskilt uppgiven, av domkapitlet beräknas på grundval av de tillgängliga folkmängdsuppgifterna för vederbörande församling samt vad däruöver om befolkningsförhållandena inom kyrkomusikerdistriktet eller tjänstgöringsområdet kan utrönas. 9§. Eller det de i 7 § omförmälda bestämmandena beträffande kyrkomusikertjänst för viss församling blivit av domkapitlet meddelade, skall, där förutsättningar därför äro för handen, åtgärd omedelbart vidtagas för tjänstens besä tände. Är härvid såsom ordinarie innehavare av organist- eller kyrkosångarbefatning, som enligt äldre bestämmelser finnes för församlingen inrättad, föroidnad person, vilken jämlikt kyrkomusikerstadgan med däri intagna övergångsbestämmelser äger behörighet till den nya kyrkomusikertjänsten, har lomkapitlet att erbjuda denne att övergå till tjänsten i fråga. Sådan befattningshavare skall fördenskull av domkapitlet föreläggas att inom trettio cagar till domkapitlet inkomma med förklaring, huruvida han är villig att övertaga tjänsten och underkasta sig de för densamma gällande bestämmelsarna. Äi fråga om kyrkomusiker-folkskoletjänst och äro i föregående stycke avseida, för församlingen inrättade äldre kyrkliga befattningar lediga men finnes å den folk- ellei småskollärartjänst, som skall uppgå i den nyinrättade tjänsten, ordinarie innehavare, vilken är behörig till sådan kyrkomusikertänst, skall domkapitlet på sätt nyss sagts erbjuda denne att övergå till tjämten ifråga.

52 Äro förberörda för församlingen inrättade äldre kyrkliga befattningar lediga samt är, där fråga är om kyrkomusiker-folkskoletjänst, även den lärarbefattning, som skall i tjänsten uppgå, ledig, har domkapitlet att anmoda kyrkomusikerstyrelsen att ofördröjligen vidtaga erforderliga åtgärder för tjänstens ledigförklarande. 10 §. Har folkskolinspektör att för samråd, som i 1 § 2 mom. avses, inställa sig i stiftsstaden, äger han för därav föranledd resa åtnjuta rese- och traktamentsersättning enligt allmänna resereglemcntet.

Denna kungörelse träder i kraft dagen efter den, då kungörelsen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

53 Tab eller, utvisande för självständig kyrkomusikertjänst, kyrkomusiker-folkskoletjjänst och anställning såsom särskild kyrkomusiker i kyrkomusikerdistrikt (tjänstgöringsområden) inom skilda folkmängdsgrupper omfattningen i veckotimmar — efter 30 veckotimmar för full tjänstgöring — av de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna, inberäknat däri med 5 veckotimmar vid självständig kyrkomusikertjänst och med 2 veckotimmar vid kyrkomusiker-folkskoletjänst ingående fri musikundervisning, Tabell I.

Självständig kyrkomusikertjänst. Stadsförsamling A n t a 1

Kyrkomusikerdistrikt

v cc k o t i m m a r

(tjänstgöringsområde)

vid tjänstgöring inom blott en församling

Antal invånare

oreducerat antal

reducerat * antal

— 599 6 0 0 — 2.799 2.800— 4.699 4.700— 6.499 6.500— 7.999 8.000— 9.299 9.300 — 10.499 10.500—11.799 11.800—12.799 11.800—13.399 12.800—13.899 13.400—14.999 13.900—14.999 15.000—16.499 16.500—17.899 17.900—19.299 19.300—20.699 20.700—22.199 22.200—23.599 23.600—

14 15 16 17 18 19 20 21 — 22 —

14 15 16 16 17 18 19 19 —

23 — 24 25 26 27 28 29 30

20 — 21 — 22 23 23 24 25 25 26

vid duplikationstjänstgöring (inom stads- eller stads- och landsförsamlingar) oreducerat reducerat * antal antal 20 21 22 23 24 25 26 27 28 — 29 — 30

20 21 21 22 23 24 25 26 26 — 27 — 28

* Reducerat antal veckotimmar, ined hänsyn till att befattningshavaren befrias från tjänstgöring vid särskilda jordfästningsförrättningar (kyrkomusikerstadgan 14 § a) samt jordfästningsmusiker i stället anställes att därvid biträda.

Tabell II.

Självständig kyrkomusikertjänst. Landsförsamling v e c k o t i m m a r

Antal

Kyrkomusikerdistrikt (tjänstgöringsområde)

vid tjänstgöring inom blott en församling

Antal invånare

oreducerat antal

reducerat * antal

oreducerat antal

reducerat * antal

— 599 600— 2.799 2.800— 3.999 2.800— 4.699 4.000— 5.299 4.700— 6.499 5.300— 6.499 6.500— 7.999 8.000— 9.299 8.000— 9.999 9.300—10.499 10.000—11.799 10.500—11.799 11.800—13.399 13.400—14.999 15.000—16.499 16.500—17.899 17.900—19.299 19.300—20.699 20.700—22.199 22.200—23.599 23.600—

12 13 — 14 — 15 — 16 — 17 — 18 — 19 20 21 22 23 24 25 26 27

12 13 — 13 — 14 — 15 — 16 — 16 — 17 18 18 19 20 20 21 21 22

17 18 19 — 20 — 21 22 23 — 24 — 25 20 27 28 29 30

17 18 19 — 19 — 20 21 22 — 22 — 23 24 25 25 26 27

vid duplikationstjänstgöring (enbart inom landsförsamlingar)

* Reducerat antal veckotimmar, med hänsyn till att befattningshavaren befrias från tjänstgöring vid särskilda jordfästningsförrättningar (kyrkomusikerstadgan 14 § a) samt jordfästningsmusiker i stället anställes att därvid biträda.

55 Tabell III.

Kyrkomusiker-folkskoletjänst.

Stadsforsamling Antal

Kyrkomusikerdistrikt

v e c k o t i m m a r vid duplikationstjänstgöring (inom stads- eller stads- och landsförsamlingar)

(tjänstgöringsområde)

vid tjänstgöring inom blott en församling

Antal invånare

oreducerat antal

reducerat * antal

oreducerat antal

reducerat * antal

— 599 (500— 2.799 2.800— 4.699 4.700— 6.499 6.500— 7.999 8.000— 9.299 9.300—10.499

9 10 11 12 13 14 15

9 10 11 11 12 13 13

* Reducerat antal veckotimmar, med hänsyn till att befattningshavaren befrias från tjänstgöring vid särskilda jordfästningsförrättningar (kyrkomusikerstadgan 14 § a) samt jordfästningsmusiker i stället anställes att därvid biträda.

Tabell IV.

Kyrkomusiker-folkskoletjänst.

Landsförsamling Antal

Kyrkomusikerdistrikt

v e c k o t i m m a r

(Ijänstgöringsområde)

vid tjänstgöring inom blott en församling

Antal invånare

oreducerat antal

reducerat * antal

oreducerat antal

reducerat * antal

— 599 600— 2.799 2.800— 4.699 4.700— 6.499 6.500— 7.999 8.000— 9.999 10.000—11.799 11.800—13.399 13.400—14.999

7 8 9 10 11 12 13 14 15

7 8 8 9 9 10 11 12 12

13 14 15

13 14 14

vid duplikationstjänstgöring (enbart inom landsförsamlingar)

* Reducerat antal veckotimmar, med hänsyn till att befattningshavaren befrias från tjänstgöring vid särskilda jordfästnings förrättningar (kyrkomusikerstadgan 14 § a) samt jordfästningsmusiker i stället anställes att därvid biträda.

56 Tabell V.

Anställning såsom särskild kyrkomusiker. Stadsförsamling Kyrkomusikerdistrikt (tjänstgöringsområde)

Antal

v e c k o t i m m a r

Antal invånare

vid tjänstgöring inom blott en församling

vid duplikationstjänstgöring (inom stads- eller stads- och landsförsamlingar)

— 599 600— 2.799 2.800— 6.499 6.500— 7.999 8.000—10.499

6 7 8 9 10

12 13 14 15

Tabell VT.

Anställning såsom särskild kyrkomusiker. Landsförsamling Kyrkomusikerdistrikt (tjänstgöringsområde)

Antal

v e c k o t i m m a r

Antal invånare

vid tjänstgöring inom blott en församling

vid duplikationstjänstgöring (enbart inom landsförsamlingar)

— 599 600— 4.699 4.700— 7.999 8.000— 9.999 10.000—11.799

5 6 7 8 9

11 12 13 14 15

57 Förslag till

Avlöningsreglemente för kyrkomusiker. 1 Kap. Allmänna bestämmelser. / §. Tillämpningsområde

m m.

1. Detta reglemente äger tillämpning å kyrkomusiker, jämlikt lagen den 1947 (nr. ..) om kyrkomusiker och Kungl. Maj:ts med stöd av nämnda lag meddelade bestämmelser anställd för territoriell församling. De kyrkomusiker, reglementet avser, äro i enlighet härmed a) fast anställd kyrkomusiker, eller innehavare antingen av självständig kyrkomusikertjänst eller av kyrkomusiker-folkskoletjänst, samt b) biträdande kyrkomusiker, anställd antingen såsom särskild kyrkomusiker eller såsom vikarierande kyrkomusiker eller såsom jordfästningsmusiker. 2. Såsom innehavare av tjänst, som i 1 mom. under a) omförmäles, är den att anse, vilken i den ordning i gällande kyrkomusikerstadga finnes föreskrivet blivit till tjänsten utnämnd. I övrigt skall, där av de särskilda bestämmelserna i reglementet ej annat framgår, i det följande förstås med tjänst jämväl anställning såsom biträdande kyrkomusiker och med befattningshavare även innehavare av sådan anställning. Vad i kyrkomusikerstadgan sägs om innebörden av de där använda beteckningarna: självständig fulltidstjänst och självständig deltidstjänst, kyrkomusikaliska tjänsteuppgifter, fri musikundervisning, fyllnadstjänstgöring och ersättningstjänstgöring såsom lärare i musik, allmän gudstjänstlokal, begravningsplats samt läroanstalt, vid vilken innehavare av självständig deltidstjänst skall vara förpliktad att tjänstgöra såsom lärare i musik, skall med avseende å bestämmelserna härefteråt i reglementet äga motsvarande tillämpning.

58 2 §. Tjånsteuppgifter

och

anställningsform.

1. Om de särskilda befattningshavarna åliggande kyrkomusikaliska och andra ifrågakommande tjänsteuppgifter stadgas närmare i kyrkomusikerstadgan. 2. Innehavare av självständig kyrkomusikertjänst vid stiftskyrkorna, domkyrkomusiker, annan innehavare av självständig fulltidstjänst och innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst äro ordinarie befattningshavare. Innehavare av självständig deltidstjänst är, allt efter vad som vid tjänstens anordnande blivit bestämt, antingen ordinarie eller extra ordinarie befattningshavare. Biträdande kyrkomusiker är alltid icke-ordinarie befattningshavare, varvid särskild kyrkomusiker och vikarierande kyrkomusiker, i enlighet med vad i kyrkomusikerstadgan finnes närmare bestämt, kunna vara antingen extra ordinarie eller extra befattningshavare, medan jordfäslningsmusiker är tillfälligt anställd befattningshavare.

3 §. Avlönings-

och

tjänstgöringsbestämmelser.

1. Befattningshavare äger ålnjula avlöning enligt de föreskrifter och under de villkor, som innehållas i delta reglemente jämte de tilläggsbestämmelser, som på grund av stadgande i reglementet eller eljest rörande reglementets tillämpning kunna bliva av Kungl. Maj:t utfärdade. Med avseende å avlöningen för den tjänstgöring såsom ordinarie folkskollärare eller ordinarie småskollärare, som, på sätt i kyrkomusikerstadgan sägs, ankommer på innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst, gälla därjämte, i den mån ej nedan annat stadgas, bestämmelserna i folkskolans avlöningsreglemenle jämte för sådana lärare meddelade särskilda avlöningsbestämmelser. 2. Befattningshavare är i övrigt underkastad i kyrkomusikerstadgan och i tjänsteinstruktion för tjänsten givna föreskrifter tillika med eljest rörande kyrkomusikers anställande och tjänstgöring utfärdade bestämmelser.

2 Kap. Ordinarie, extra ordinarie oeh extra befattningshavare. A §.

Avlöning.

1. Avlöning utgöres dels av lön, för innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst jämlikt folkskolans avlöningsreglemente och för övriga befattningshavare enligt förevarande avlöningsreglemente, dels av i detta reglemente och — beträffande innehavare av kyrkomusiker-

59 folkskoletjänst — jämväl i de för folkskolans lärare gällande avlöningsbestämmelserna angivna fasta lönetillägg och särskilda ersättningar, dels ock av rörligt tillägg. Beträffande befattningshavares rätt lill kristillägg eller motsvarande lönetillägg, dar sådant skall utgå, stadgas särskilt. För tjänstgöring såsom timlärare i musik vid läroanstalt, som jämlikt kyrkomusikerstadgan må på innehavare av självständig deltidstjänst ankomma, utgår avlöning lill befattningshavaren i form av timlärararvode enligt avlöningsreglemente för övningslärare. 2. Uppbär befattningshavare livränta enligt olycksfallsförsäkringslagen eller lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar på grund av arbete i statlig eller kommunal tjänst, skall hans avlöning enligt detta reglemente och, vad beträffar innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst, enligt folkskolans avlöningsreglemente nedsättas med belopp motsvarande livräntans storlek, såvida ej Kungl. Maj:t för visst fall annorlunda medgiver. Det åligger befattningshavare, som uppbär dylik livränta, att göra anmälan härom till den, som enligt 7 mom. här nedan har alt utbetala avlöningen. 3. Är befattningshavare berättigad att av statsmedel uppbära tjänstepension eller årligt understöd, beror på domkapitlets prövning, om och i vad m å n av sådan anledning avdrag å avlöningen enligt detta reglemente skall ske; dock att sådant avdrag ej må äga rum på grund av pension, som ålnjutes enligt gällande bestämmelser angående pensionering av försvarsväsendets reserver av befäl och civilmilitär personal. 4. Avlöning enligt detta reglemente utgår, där ej i reglementet annorlunda stadgas, från och med den dag tjänsten tillträdes till och med den dag befattningshavaren frånträder densamma. Angående ordinarie befattningshavares skyldighet att avgå från tjänsten samt angående vissa här avsedda befattningshavares skyldighet att å avlöning vidkännas pensionsavdrag stadgas i för dem gällande bestämmelser om tjänste- och familjepension. 5. Enligt detta reglemente utgående avlöning utbetalas månadsvis i efterskott, i den mån icke beträffande särskild ersättning utbetalning i annan' ordning finnes lämpligen böra ske, och såframt icke anställningen upphör under loppet av kalendermånad, i vilket fall avlöningen för den månaden bör utbetalas vid anställningens slut. 6. Den del av avlöning, som för innehavare av självständig deltidstjänst belöper å sådan på honom jämlikt kyrkomusikerstadgan ankommande fyllnads- eller ersättningstjänstgöring såsom lärare i musik vid läroanstalt, som under avlöningsperiod av honom fullgjorts, skall — oavset* om lärartjänstgöringen upphört under loppet av kalendermånad eller fortgår till månadens utgång — utbetalas i samband med avlöningen för befattningshavarens kyrkomusikaliska tjänstgöring. Timlärararvode. som i 1 mom. avses, utbetalas månadsvis eller under månad samtidigt med att timlärartjänstgöring då upphör. 7. I den mån icke beträffande särskild ersättning annat är bestämt, utbetalas här ifrågakommande avlöning i dess helhet åt innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst av vederbörande skolstyrelse samt åt innehavare av självständig kyrkomusikertjänst, åt särskild kyrkomu siker och åt vikarierande kyrkomusiker av vederbörande pastoratskyrkoråd;

60 d o c k alt i 6 m o m . a n d r a stycket o m f ö r m ä l t t i m l ä r a r a r v o d e u t b e t a l a s lill I e f a t t n i n g s h a v a r e n direkt av den läroanstalt, d ä r tjänstgöringen säsorn tim l ä r a r e äger r u m . 5 §.

Tjänsteförteckning. Lönegrad i löneplan Ky

Befattningshavare

omfattar löneklasserna nr

1. Innehavare av självständig kyrkomusikertjänst, a) vid stiftskyrka i kyrkomusikerdistrikt med 23 600 invånare och däröver b) annan ordinarie c) extra ordinarie II. Innehavare av kyrkomusiker-folkskolet jänst,\önyÅmlikt folkskolans avlöningsreglemente III. Biträdande kyrkomusiker, A. särskild kyrkomusiker, a) extra ordinarie b) extra B. vikarierande kyrkomusiker, a) extra ordinarie b) extra

KyO 24 KyO 23 KyEo 21

24-27 23-26 20-23

KyEo 17 KyEx 16

16--20 13--15

KyEo 16 KyEx 15

15--19 12--14

6 §. Löneplan Ky. (Ordinarie, extra ordinarie och extra befattningshavare.) 1DrtseruDD Löneklass nr

A

B

C

D

E

F

G

H

I

4 302 4 530 4 758 5 022 5 286 5 658 6 042 6 426 6 828 7 230 7 650 8100 8 580 9 075 9 570 10 065

4 446 4 680 4 914 5 184 5 454 5 835 6 228 6 621 7 035 7 449 7 875 8 325 8 805 9 300 9 795 10 290

4 590 4 830 5 070 5 346 5 622 6 012 6 414 6 816 7 242 7 668 8100 8 550 9 030 9 525 10 020 10 515

År slön, k ronor 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27

3 438 3 630 3 822 4 050 4 278 4 596 4 926 5 256 5 586 5 916 6 300 6 750 7 230 7 725 8 220 8715

3 582 3 780 3 978 4 212 4 446 4 773 5 112 5 451 5 793 6135 6 525 6 975 7 455 7 950 8 445 8 940

3 726 3 930 4 134 4 374 4 614 4 950 5 298 5 646 6 000 6 354 6 750 7 200 7 680 8175 8 670 9165

3 870 4 080 4 290 4 536 4 782 5127 5 484 5 841 6 207 6 573 6 975 7 425 7 905 8 400 8 895 9 390

4 014 4 230 4 446 4 698 4 950 5 304 5 670 6 036 6 414 6 792 7 200 7 650 8130 8 625 9120 9 615

4158 4 380 4 602 4 860 5118 5 481 5 856 6 231 6 621 7 011 7 425 7 875 8 355 8 850 9 345 9 840

61 7 §.

Årslön.

1. Till ordinarie innehavare av självständig kyrkomusikertjänst utgår årslön med belopp, som i löneplan Ky angives för den löneklass och ortsgrupp befattningshavaren tillhör. 2. För extra ordinarie innehavare av självständig deltidstjänst utgöres årslönen av grundlön och fyllnadslön. Grundlön utgår med ett i förhållande till omfattningen av de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna vid tjänsten reducerat belopp av den årslön, som i löneplan Ky angives för den löneklass och ortsgrupp befattningshavaren tillhör. Omfattningen av de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna vid tjänsten bestämmes med hänsyn till invånarantalet i kyrkomusikerdistriktet till visst antal veckotimmar. Grundlönen uträknas härefter genom att minska årslönen enligt löneplanen med 3 procent för varje veckotimme, som det sålunda för tjänsten bestämda antalet veckotimmar understiger 30. Fyllnadslön utgår med 3 procent av årslönen enligt löneplanen för varje veckotimme, som befattningshavaren fullgör fyllnadstjänstgöring såsom lärare i musik vid läroanstalt. Utgöres det i grundlön och fyllnadslön uträknade sammanlagda beloppet icke av helt med tre delbart krontal, skall beloppet jämkas till närmast högre sålunda delbara hela krontal. 3. Det antal veckotimmar, som de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna vid tjänsten enligt vad i 2 mom. sägs skall anses motsvara, bestämmes av domkapitlet med ledning av särskilda av Kungl. Maj:t fastställda, vid kungörelse angående inrättande av kyrkomusikertjänster fogade tabeller. Bestämmandet härom meddelas vid tjänstens anordnande men kan ock sedermera av domkapitlet, med i 4 mom. angivna begränsningar, jämkas i följd av inträffade förändringar i kyrkomusikerdistriktets invånarantal. Kyrkomusikerdistriktets invånarantal bestämmes för ett vart fall på sätt i förenämnda kungörelse angående inrättande av kyrkomusikertjänster stadgas. Har domkapitlet under befattningshavarens tjänstetid beslutat jämkning, enligt vad ovan sägs, av det för de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna vid tjänsten bestämda antalet veckotimmar, skall, sedan beslutet härom vunnit laga kraft eller ändring av antalet veckotimmar eljest efter anförda besvär blivit slutligt fastställd, jämväl grundlönen vid tjänsten jämkas till ett, efter vad i 2 mom. sägs, mot det ändrade antalet veckotimmar svarande belopp. Sålunda ändrad årslön skall utgå från och med ingången av det kalenderkvartal, som infaller närmast efter det frågan om jämkningen av antalet veckotimmar blivit slutligt avgjord. 4. Jämkning av det för de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna vid tjänsten bestämda antalet veckotimmar, på sätt i 3 mom. avses, må icke vidtagas, förrän minst tio år förflutit från det grundlönen vid tjänsten senast jämlikt 2 eller 3 mom. fastställdes, ej heller med mindre att förändringen i kyrkomusikerdistriktets folkmängd uppgår till 6 procent av senast till grund för grundlönens bestämmande tillämpat invånarantal eller lägst till 600 invånare samt sådan förändring i folkmängden bestått i tre år. 5. Till särskild kyrkomusiker och vikarierande kyrkomusiker utgår årslön med belopp, som bestämmes såsom beträffande grundlön är i 2—4 mom. stadgat. Härvid iakttages, att det för uträknandet av årslön till särskild kyrkomusiker tillämpliga invånarantalet skall avse folkmängden i det 5

62 särskilda tjänstgöringsområde, som hör till den gudstjänstlokal vid vilken befattningshavaren är stationerad, och att beträffande sådant område skall gälla vad i de åberopade momenten i förevarande hänseende föreskrivits med avseende å kyrkomusikerdistrikt. Det antal veckotimmar, som de kyrkomusikaliska tjänsleuppgifterna för vikarierande kyrkomusiker skall anses motsvara, bestämmes med ledning av de av Kungl. Maj:t fastställda tabellerna i enlighet med vad däri angives för den särskilda tjänst, som befattningshavaren är förordnad att uppehålla. 6. Till vikarierande kyrkomusiker utgår lön endast för tid, för vilken han är förordnad eller varunder han jämlikt 10 § 2 mom. andra stycket, efter förordnandes upphörande, åtnjuter semester eller jämlikt 11 § 1 mom. andra stycket av domkapitlet medgivits rätt till avlöning eller del därav i följd av att han skulle erhållit förordnande, om icke för honom förelegal anledning till tjänstledighet m. m. på sätt i 12 § sägs. 8 §. Löneklass

och

ortsgrupp.

För befattningshavare med lön enligt löneplan Ky fastställes den löneklass, enligt vilken lönen skall utgå, i enlighet med vad i 9 § stadgas; inom löneklass bestämmes årslönen — för innehavare av självständig deltidstjänst jämväl till den del därav, som belöper å dennes tjänstgöring såsom lärare i musik vid läroanstalt — efter den ortsgrupp, till vilken befattningshavarens stationeringsort blivit hänförd. Vilken ort, som i ett vart fall skall anses såsom stationeringsort för här avsedd befattningshavare, bestämmes på sätt i kyrkomusikerstadgan föreskrives. Fördelningen av stationeringsorter å de olika ortsgrupperna fastställes av Kungl. Maj:t med hänsyn till levnadskostnaderna å de skilda orterna. 9 §.

Loneklassplacering.

1. Vid tillträdandet av tjänst, tillhörande löneplan Ky, erhåller befattningshavare lön enligt den för vederbörande lönegrad fastställda lägsta löneklassen, där ej föreskrifterna i 4 och 5 mom. giva anledning till avvikelse härutinnan. 2. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år uppflyttas befattningshavare, som i 1 mom. avses, till närmast högre löneklass samt efter ytterligare tre år till den därpå följande högre löneklassen och, där lönegraden enligt löneplanen omfattar mer än tre löneklasser, på samma sätt vidare, intill dess högsta löneklassen inom lönegraden uppnåtts, allt såframt ej annat följer av föreskrifterna i 3—5 mom. 3. För uppflyttning i högre löneklass, enligt vad i 2 mom. sägs, gälla följande villkor: a) Uppflyttning i högre löneklass sker vid ingången av kalenderkvartalet näst efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade tiden i den lägre löneklassen tilländagått. b) Befattningshavaren skall under minst fyra femtedelar av den tid, som erfordras för vinnande av uppflyttning, hava bestritt sin egen tjänst eller på grund av förordnande annan i detta reglemente avsedd tjänst eller befatt-

ning i statens tjänst eller vid det statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet. Såsom tjänstetid skall härvid jämväl räknas semester ävensom tjänstledighet, som i 12 § avses under punkt 1, 2 a)—d), 4 eller 8 a) eller för ordinarie befattningshavare, under punkt 3 a), lid, varunder befattningshavare i anledning av anbefalld förstärkt försvarsberedskap eller partiell mobilisering åtnjutit tjänstledighet för militär tjänstgöring i egenskap av i fredstid konstituerad landstormsofficer eller för tjänstgöring vid försvarsväsendet i egenskap av medlem av landstormsförbund, frivilliga automobilkåren, frivilliga motorcykelkåren, frivilliga röda korset, landstormskvinnoförening eller föreningen röda stjärnan, så ock, efter Kungl. Majris särskilda medgivande, för annan jämförlig tjänstgöring vid försvarsväsendet. tid, varunder befattningshavare varit hindrad att tjänstgöra, på sätt i 12 § punkt 10—12 eller 14 b) avses, samt ferier, som i 12 § punkt 16 c) avses. c) Anledning till uppskov med uppflyttning må icke föreligga på grund av mindre väl vitsordad tjänstgöring under den tid befattningshavaren tillhört den lägre löneklassen. Vid beslut om dylikt uppskov må likväl hänsyn icke tagas till viss i tjänsten begången förseelse, för vilken befattningshavaren särskilt bestraffats, därest ej förseelsen kan sägas karakterisera arten av tjänstgöringen i dess helhet. Beslut om uppskov, som här avses, må icke fattas, utan alt befattningshavaren erhållit tillfälle att förklara sig, och skall sådant beslut avse viss tid, minst ett halvt och högst tre år. Vid uppskovstidens utgång skall uppflyttning ske, om ej tjänstgöringen under nämnda tid givit anledning till förnyat uppskov därmed. Har ordinarie befattningshavare först efter viss tids uppskov blivit uppflyttad till högre löneklass, må sedermera, om hans fortsatta tjänstgöring anses böra föranleda därtill, kunna förordnas, att han för uppflyttning till än högre löneklass skall äga tillgodoräkna sig jämväl den tid uppskovet varat. dj Ordinarie och extra ordinarie befattningshavare må icke hava uppnått den för honom gällande pensionsåldern och extra befattningshavare icke den levnadsålder, vid vilken för motsvarande extra ordinarie befattningshavare pensionsåldern inträder. 4. Vid löneklassplacering å tjänst, tillhörande löneplan Ky, skola, utöver vad i 1—3 mom. stadgas, följande särskilda bestämmelser iakttagas: a) Befattningshavare, som befordras till ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänst inom högre lönegrad, skall placeras lägst i löneklassen närmast over den, som han i den lägre tjänsten tillhörde. Dessutom skall för bestämmande av tidpunkt för löneklassuppflyttning i den högre tjänsten tagas i beräkning den tid, dock högst tre år, varunder befattningshavaren i den lägre tjänsten tillhört eller beräknas hava tillhört löneklassen närmast under den, till vilken han på grund av nyssnämnda föreskrift eller stadgandet i 1 mom. skall hänföras. Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning i fall, där extra befattningshavare övergår till extra ordinarie tjänst inom samma lönegrad. b) Ordinarie befattningshavare, som efter egen ansökning eller därom uttryckt önskan erhåller antingen annan ordinarie tjänst inom samma lönegrad eller sådan tjänst inom lägre lönegrad, liksom extra ordinarie eller extra befattningshavare, som övergår till annan motsvarande tjänst inom samma lönegrad, eller extra ordinarie befattningshavare, som utan något

64 sitt förvållande förflyttas till extra ordinarie tjänst inom lägre lönegrad, äger bibehålla den placering i löneklass han före tillträdandet av den nya tjänsten innehade. c) övergår extra ordinarie eller extra befattningshavare från tjänst med i veckotimmar räknat mindre omfattande kyrkomusikalisk tjänstgöring till tjänst med mera omfattande sådan tjänstgöring, ankommer det på domkapitlet att besluta, i vad mån befattningshavaren av dylik anledning må hänföras till högre löneklass än som skulle bliva för honom gällande vid tillämpning av stadgandet i 1 mom. d) Därest befattningshavare omedelbart före tillträdandet av ordinarie eller extra ordinarie tjänst, tillhörande löneplan Ky, i församlings tjänst innehade motsvarande ordinarie eller därmed likställd anställning med avlöning enligt äldre grunder, skall han i den nya tjänsten hänföras lägst till den löneklass, i vilken lönen närmast överstiger den avlöning han i den tidigare anställningen ägt uppbära. Erforderliga bestämmelser rörande vad som skall förstås med avlöning i den tidigare anställningen meddelas av Kungl. Maj:t. 5. Kungl. Maj:t må kunna medgiva, att befattningshavare, vilken tillträder ordinarie eller extra ordinarie tjänst, tillhörande löneplan Ky, placeras i högre löneklass än den, till vilken h a n enligt bestämmelserna i 1 mom. eljest skolat hänföras, dels om och i den mån sådant med hänsyn till föreliggande särskilda omständigheter prövas skäligt, a) där befattningshavaren omedelbart före tillträdet innehade i statens tjänst eller vid det statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet ickeordinarie befattning med arvode eller med avlöning enligt personligt kontrakt, b) där befattningshavaren omedelbart före tillträdet innehade antingen extra ordinarie eller extra befattning med avlöning enligt av Kungl. Maj:t fastställd löneplan eller ock förordnande med vikariatslön och därvid tillhörde högre lönegrad än den, till vilken den nya tjänsten är hänförd, c) där befattningshavaren tidigare, om ock ej omedelbart före tillträdet, under avsevärd tid innehaft befattning eller förordnande, som under b) sägs, eller d) där befattningshavaren före tillträdet under avsevärd tid antingen innehaft annan kommunal befattning än i 4 mom. d) avses eller ock i annan icke statlig anställning utfört arbete av allmännyttig beskaffenhet, dels ock om eljest synnerliga skäl därtill föreligga med hänsyn till föregången långvarig anställning i statens tjänst eller vid det statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet och därunder åtnjuten avlöning. 6. Befattningshavare må icke på grund av bestämmelserna i 4 och 5 mom. placeras högre än i högsta löneklassen inom den lönegrad, som gäller för den nya tjänsten. 7. Jämlikt bestämmelserna härförut i denna paragraf if rågakommande beslut rörande där avsedd befattningshavares löneklassplacering och vad därmed omedelbart sammanhör fattas av domkapitlet, efter därom av kyrkomusikerstyrelsen gjord framställning, allt i den m å n icke avgörande därutinnan förbehållits Kungl. Maj:t. 8. För innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst skola i vad gäller honom tillkommande avlöning för hans folkskoletjänstgöring de rörande

65 befattningshavares löneklassplacering och vad därmed sammanhör för ordinarie folk- och småskollärare i folkskolans avlöningsreglemente givna best äinmelserna förbliva oförändrade gällande. 10 §. Semester och ferier. 1. Befattningshavare äger under de villkor och i enlighet med de bestämmelser, som nedan stadgas, i sin kyrkomusikaliska tjänstgöring årligen å lid, som prövas lämplig med hänsyn till göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under följande antal dagar: Befattningshavare, tillhörande lönegrad KyO 23 eller 24, intill det är, varunder han fyller 40 år, . . . från och med det år, varunder han fyller 40 år, lönegrad KyEo 16, 17 eller 21, intill det år, varunder han fyller 30 år, från och med det år, varunder han fyller 30 år, intill det år. varunder han fyller 40 år, från och med det år, varunder han fyller 40 år, lönegrad KyEx 15 eller 16, efter det han i anställning, som i detta reglemente avses, eller i motsvarande anställning med avlöning enligt äldre grunder fullgjort kvrkomusikalisk tjänstgöring sammanlagt minst 180 d a g a r / ' samt innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst intill det år, varunder han fyller 40 år, från och med det år, varunder han fyller 40 år,

25 dagar 35 » 20

»

25 35

» »

15 25 35

> »

2. Innehavare av självständig deltidstjänst äger icke under kalenderhalvår, varunder han har att bestrida tjänstgöring vid läroanstalt såsom lärare i musik, utfå honom enligt 1 mom. tillkommande semester å tid, då undervisningen vid läroanstalten pågår. Likaså äger icke innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst utfå honom i hans kyrkomusikaliska tjänstgöring tillkommande semester under tid, då undervisningen pågår i den folkskola, vid vilken han har att bestrida tjänstgöring såsom folk- eller småskollärare. Vikarierande kyrkomusiker, vilken icke innehar längre tids förordnande, minst sex månader i en följd, må icke påfordra att utfå honom enligt 1 mom. — med tillämpning av bestämmelserna härefteråt i 5 mom. — tillkommande semester, förrän efter förordnandets upphörande. 3. Semester må icke uttagas för tid, omfattande mer än fem sön- och andra kyrkliga helgdagar i en följd. 4. Semester beräknas för kalenderår. Har på grund av tjänstgöringsförhållandena full semester icke kunnat beredas befattningshavare före kalenderårets utgång, äger, där fråga är om innehavare av självständig dellidstjänst, vilken under den därpå följande vårterminen har att vid läroanstalt bestrida tjänstgöring såsom lärare i musik, eller fråga är om innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst, sådan befattningshavare utfå felande antal semesterdagar under första och andra kvartalen nästpåföljande

år men, där fråga är om annan befattningshavare, denne utfå felande antal semesterdagar allenast under första kvartalet nästpåföljande år. 5. Därest befattningshavare tillträder eller av annan anledning än avgång med ålderspension skall frånträda sin tjänst vid annan tidpunkt än vid årsskifte eller extra befattningshavare först efter årsskifte fullgjort den för honom i 1 mom. för semesterrätts åtnjutande föreskrivna minimitjänstgöringen, beräknas befattningshavarens semester i förhållande till den del av året, under vilken tjänsten innehaves eller som, för extra befattningshavare på sätt nyss sagts, återstår efter minimitjänslgöringens fullgörande. Uppslår vid dylik beräkning brutet tal, avrundas semestern till närmast högre dagantal. För vikarierande kyrkomusiker äger vad sålunda stadgats motsvarande tillämpning med avseende å tid av året, varunder han innehar förordnande eller av anledning, som i 12 § punkt 4, 10 eller 14 b) omförmäles, varit förhindrad att emottaga förordnande, som han eljest skulle erhållit. 6. Såvitt ej vederbörande kyrkomusikerstyrelse finner skäl annat medgiva, må ordinarie eller extra ordinarie befattningshavare, vilken vid kalenderårs ingång sedan mera än sex månader åtnjuter tjänstledighet av anledning, som omförmäles i 12 § punkt 5—9, icke komma i åtnjutande av semester för det året, förrän han under sammanlagt minst 90 dagar bestritt sin egen eller annan i detta reglemente avsedd tjänst eller fullgjort uppdrag för statens räkning. Har extra befattningshavare av annan anledning än i 12 § punkt 4, 10 eller 14 b) omförmäles under sammanlagt mera än 90 dagar av nästföregående kalenderår icke tjänstgjort, ankommer det på kyrkomusikerstyrelsen att med hänsyn till föreliggande omständigheter bestämma, om och i vad mån minskning i befattningshavarens semester för det löpande kalenderåret skall äga rum. 7. I stället för semester i honom å tjänsten åvilande tjänstgöring såsom lärare i musik vid läroanstalt äger innehavare av självständig deltidstjänst i nämnda sin lärartjänstgöring årligen åtnjuta ferier å tider, som i gällande stadga för vederbörande läroanstalt föreskrivas, ävensom därunder utgående Avlöningsförmåner i enlighet med vad i 12 § punkt 16 finnes närmare angivet. Innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst äger likaledes i stället för semester i honom å tjänsten åvilande folkskoletjänstgöring årligen i denna sin tjänstgöring åtnjuta ferier och därunder utgående avlöningsförmåner, i enlighet med vad för ordinarie folk- och småskollärare är i folkskolans avlöningsreglemente stadgat. 11 §. Tjänstledighetsavdrag

m. m.

1. För tid, under vilken befattningshavare åtnjuter partiell eller fullständig ledighet från sin tjänst eller är avstängd från eller eljest hindrad att tjänstgöra eller utan giltigt förfall avhåller sig från tjänstgöring, så ock dä innehavare av självständig deltidstjänst åtnjuter ferier vid läroanstalt, där han har att fullgöra fyllnads- eller ersättningstjänstgöring såsom lärare i musik, skall, såframt icke Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, domkapitlet finner skäl att för visst fall annorlunda bestämma, med

befattningshavarens avlöning enligt detta reglemente förhållas på sätt nedan stadgas. För vikarierande kyrkomusiker äger vad sålunda stadgas tillämpning, förutom för tid varunder han innehar förordnande, jämväl — efter domkapitlets beprövande — för tid varunder han skulle hava erhållit förordnande, därest för honom icke förelegat anledning till tjänstledighet m. m. på sätt i 12 § sägs. 2. Har befattningshavare för viss tid medgivits befrielse från särskilda honom åliggande tjänsteuppgifter eller eljest beviljats partiell tjänstledighet, skall den befattningshavaren eljest tillkommande avlöningen för sådan tid reduceras till belopp, som av domkapitlet bestämmes i förhållande till det antal veckotimmar, varmed tjänstgöringen med tillämpning av i 7 § angivna grunder må anses nedsatt. Har innehavare av självständig deltidstjänst, enligt vad i första stycket sägs. medgivits befrielse från tjänsteuppgifter eller eljest beviljats partiell tjänstledighet, innefattande på befattningshavaren ankommande fyllnadseller ersättningstjänstgöring såsom lärare i musik vid läroanstalt, och gäller därvid tjänstebefrielsen hel termin vid vederbörande läroanstalt, skall befattningshavaren i avseende å vad av hans avlöning belöper på sådan hans lärartjänstgöring vidkännas reducering i ovan angiven ordning jämväl för den ferietid, som infaller samma kalenderhalvår som terminen. För bestämmande i fall, som i andra stycket sägs, av den del av befattningshavares avlöning, som för ordinarie innehavare av självständig deltidstjänst belöper å denne åliggande fyllnads- eller ersättningstjänslgöring eller som för extra ordinarie innehavare av dylik tjänst belöper å denne åliggande ersättningstjänstgöring, skall vad i 7 § 2 och följande moment stadgas äga motsvarande tillämpning. 3. Under tjänstledighet i annat fall än i 2 mom. sägs ävensom vid särskild tjänstledighet under tiden för där angiven tjänstebefrielse samt då befattningshavare, på sätt i 1 mom. avses, eljest icke bestrider på honom ankommande tjänstgöring eller har ferier, skall befattningshavaren, allt efter vad i 12 § stadgas, antingen äga åtnjuta oavkortad avlöning eller vidkännas särskilt avdrag å avlöningen, tjänstledighetsavdrag. Sålunda ifrågakommande tjänstledighetsavdrag äro av tre siag, A-, B- och C-avdrag. 4. För innehavare av självständig kyrkomusikertjänst, särskild kyrkomusiker och vikarierande kyrkomusiker utgå A- och B-avdragen å befattningshavarens på därvid ifrågavarande tid belöpande, enligt 7 S bestämda årslön och utgöra, för dag räknat, å årslönen i de olika löneklasserna enligt gällande löneplan följande belopp: Löneklass

A-avdrag för dag kronor

B-avdrag för dag kronor

12 13 14 15 16 17 18 19

1:90 2: — 2:10 2:20 2:40 2:60 2:80 3:-

3:80 4: — 4:20 4:40 4:80 5:20 5:60 6:-

Löneklass

A-avdrag för dag kronor

B-avdrag för dag kronor

20 21 22 23 24 25 26 27

3:20 3:40 3:60 3:90 4:20 4: 50 5: — 5:50

6:40 6 80 7 20 7 80 8 40 9 — 10 11 —

68 5. För extra ordinarie innehavare av självständig deltidstjänst skola de i 4 mom. angivna tjänstledighetsavdragen i ett vart fall minskas med 3 procent för varje veckotimme, som det för de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna vid tjänsten jämlikt 7 § bestämda antalet veckotimmar tillhopa med befattningshavaren för den ifrågavarande tiden anvisat antal veckotimmar fyllnadstjänstgöring såsom lärare i musik vid läroanstalt är lägre än 30. Därest avdragsbeloppet för dag, efter sålunda vidtagen reducering, icke slutar å helt femtal ören, skall detsamma jämkas till närmaste femtal. 6. a) Skall befattningshavare under tid, då han på grund av tjänstebefrielse, på sätt i 2 mom. sägs, uppbär reducerad avlöning, av anledning, som i 12 § avses, vidkännas särskilt tjänstledighetsavdrag å sin sålunda reducerade lön, skall dylikt avdrag beräknas efter i tillämpliga delar enahanda grunder, som i 5 mom. föreskrivits. b) Vad i 5 mom. stadgats äger motsvarande tillämpning jämväl för särskild kyrkomusiker och vikarierande kyrkomusiker. 7. Då innehavare av självständig deltidstjänst, jämlikt vad i 12 § punkt 16 stadgas, under ferier vid läroanstalt, där han har att fullgöra fyllnadseller ersättningstjänstgöring såsom lärare i musik, skall hava att vidkännas särskilt tjänstledighetsavdrag å sin på dylik tjänstgöring belöpande avlöning, skall sådant avdrag utgöra 3 procent av de h ä r ovan i 4 mom. angivna tjänstledighetsavdragen för varje veckotimme, som den ifrågavarande lärartjänstgöringen omfattar. Vad i 2 mom. tredje stycket och i 5 mom. andra stycket stadgas skall härvid jämväl iakttagas. 8. För innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst utgå A- och B-avdragen — förutom på sätt i folkskolans avlöningsreglemente stadgas å befattningshavarens årslön enligt sagda reglemente — å det särskilda lönetillägg, som tillkommer befattningshavaren enligt 16 § detta reglemente. Beträffande beloppet i ett vart fall av det avdrag, som sålunda skall å det angivna lönetillägget utgå, gäller vad i 16 § 3 mom. stadgas. 9. C-avdraget utgöres av befattningshavarens enligt detta reglemente på den avsedda tiden belöpande samtliga kontanta avlöningsförmåner — för innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst dessutom, enligt vad i folkskolans avlöningsreglemente stadgas, av de med tjänsten jämlikt nämnda reglemente förenade kontanta avlöningsförmånerna och i vissa fall jämväl av befattningshavaren tillkommande särskilda sjukvårdsförmåner.

12 §. Avlöning

under tjänstledighet

m. m.

Befattningshavare skall för fall, som i 11 § 3 mom. sägs, äga åtnjuta honom jämlikt detta reglemente tillkommande avlöning oavkortad eller vidkännas för honom gällande tjänstledighetsavdrag å samma avlöning, i enlighet med vad här nedan närmare stadgas. (När befattningshavaren äger åtnjuta oavkortad avlöning, angives detta i avdragskolumnen med ordet Ej, d. v. s. intet avdrag, och om h a n skall vidkännas A-, B- eller G-avdrag å avlöningen, angives sådant i kolumnen med den för avdraget använda bokstavsbeteckningen, .4, B eller C.)

69 Avdrag !. Tjänstledighet för offentligt uppdrag, a) där ersättning för uppdraget ej utgår eller utgår allenast med visst belopp för sammanträdes- eller förrättningsdag och befattningshavaren icke medgivits rätt till gottgörelse för de avlöningsförmåner han under ledigheten avstått, så ock såsom ledamot av riksdagen eller att vara riksdagens revisor, för ordinarie och extra ordinarie befattningshavare A för extra befattningshavare C b) såsom anställd hos riksdagen eller dess revisorer eller hos kyrkomötet eller att deltaga i eller biträda vid utredning, som beslutats av Kungl. Maj:t eller, jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande, av departementschef eller myndighet (kommitté- eller sakkunniguppdrag), så ock i andra ifrågakommande fall, för samtliga befattningshavare C 2. Tjänstledighet för militär tjänstgöring, i den mån icke i avseende a sådan tjänstgöring vid mobilisering eller förstärkt försvarsberedskap annat av Kungl. Maj:t föreskrivits, a) vid fullgörande av befattningshavaren åliggande tjänstgöring såsom beställningshavare i reserven, å reservstat eller å övergångsstat eller såsom officer i väg- och vattenbyggnadskåren, under genomgående av utbildningskurs för äldre reservofficerare eller såsom landstormen tillhörande värnpliktig på grund av inkallelse till landstormsbefälsövning eller landstormsrepetitionsövning, för ordinarie och extra ordinarie befattningshavare B för extra befattningshavare G b) på grund av inkallelse till annan värnpliktstjänstgöring än i a) sägs, för ordinarie befattningshavare B för extra ordinarie och extra befattningshavare G c) under genomgående av befälskurs, landstormsbefälsövning eller kompletteringskurs eller med kompletteringskurs jämställd annan kurs eller övning, som föreskrivits för i fredstid konstituerad landstormsofficer, ävensom vid deltagande såsom hemvärnsman (reservhemvärnsman) i hernvärnsövningar eller hemvärnskurser, högst 14 dagar av ett och samma kalenderår, för ordinarie och extra ordinarie befattningshavare B för extra befattningshavare G sant under tid därutöver för samtliga befattningshavare G d) änder genomgående av sådan frivillig befordringskurs eller repetitionskurs eller därmed jämställd annan kurs eller övning, som föreskrivas för vinnande eller bibehållande av viss tjänstegrad såsom värnpliktigt befäl, högst 32 dagar av ett och samma kalenderår, för ordinarie och extra ordinarie befattningshavare B för extra befattningshavare C san t under tid därutöver

70 M

för samtliga befattningshavare e) i andra fall än i a)—d) omförmälts, för samtliga befattningshavare 3. Tjänstledighet för att göra iakttagelser eller idka studier, a) därest dessa prövats kunna på ett påtagligt sätt främja till befattningshavarens tjänsteverksamhet knutna intressen, för ordinarie befattningshavare, som av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Majrts bemyndigande, av domkapitlet medgivits tjänstledighet i angivet syfte, för övriga befattningshavare b) i andra fall, försåvitt icke här nedan i 9 a) annat stadgas, för samtliga befattningshavare 4. Tjänstledighet för i tjänsten ådragen sjukdom eller förlust av arbetsförmågan. till följd av sådant olycksfall i tjänsten, som enligt allmän lag är alt hänföra till olycksfall i arbete, eller till följd av att befattningshavaren på grund av sin tjänst blivit utsatt för våld eller annan misshandel, eller där fråga är om yrkessjukdom, varom förmäles i gällande lagom försäkring för vissa yrkessjukdomar, eller om sådan svårare smittsam sjukdom, som enligt bestämmelserna i gällande epidemilag skall anmälas till vederbörande myndighet, a) intill dess sex månader förflutit från dagen för olycksfallet, våldet eller misshandeln och vid annan här angiven sjukdomsanledning under högst sex månader, för samtliga befattningshavare b) under ytterligare sex månader, för ordinarie och extra ordinarie befattningshavare för extra befattningshavare, såframt ej domkapitlet på grund av särskilda förhållanden finner anledning medgiva, att avdrag icke skall äga rum eller att A-avdrag skall tillämpas, c) under tid utöver vad i a) och b) avses, för ordinarie befattningshavare för extra ordinarie befattningshavare, såframt ej domkapitlet på grund av särskilda förhållanden finner anledning medgiva, att avdrag icke skall äga rum, för extra befattningshavare, såframt ej domkapitlet på grund av särskilda förhållanden finner anledning medgiva, att avdrag icke skall äga rum eller att A-avdrag skall tillämpas 5. Tjänstledighet för behörigen styrkt sjukdom i andra fall än i punkt 4 avses, a) för ordinarie befattningshavare, högst 20 dagar av ett och samma kalenderår, dock ej med avseende å avlöning för befattningshavaren i förekommande fall åliggande fyllnads- och ersättningstjänstgöring såsom lärare i musik vid läroanstalt, samt, där fråga är om befattningshavare, som vid kalenderårets ingång sedan mera än sex månader åtnjuter tjänstledighet av här angiven

71 Avdrag anledning eller för svag hälsas vårdande, såvitt ej domkapitlet finner skäl annat medgiva, först sedan befattningshavaren det året under sammanlagt minst 90 dagar bestritt sin egen eller annan i detta reglemente avsedd tjänst eller fullgjort uppdrag för statens räkning. Ej med avseende å all avlöning för befattningshavaren åliggande fyllnads- och ersättningstjänstgöring såsom lärare i musik vid läroanstalt samt i övrigt under tid utöver ovan angivna 20 dagar A b) för extra ordinarie befattningshavare, högst sju dagar av ett och samma kalenderår, dock ej med avseende å avlöning för befattningshavaren i förekommande fall åliggande fyllnads- och ersättningstjänstgöring såsom lärare i musik vid läroanstalt, samt under förutsättning, att befattningshavaren vid ingången av kalenderåret antingen uppnått minst 30 års ålder eller ock under sammanlagt minst sex år innehaft ordinarie eller extra ordinarie anställning, som i detta reglemente avses, eller motsvarande anställning med avlöning enligt äldre grunder, Ej med avseende å all avlöning för befattningshavaren åliggande fyllnads- och ersättningstjänstgöring såsom lärare i musik vid läroanstalt samt i övrigt under tid utöver vad ovan sagts, A allt såframt ej domkapitlet, där tjänstledighet erfordras under längre tid än sex månader av ett och samma kalenderår eller, vid sjukdom fortgående över årsskifte, under längre tid än sex månader i en följd, beslutar, att befattningshavaren för tid därefter skall vidkännas större avdrag; c) för extra befattningshavare, högst sex månader av ett och samma kalenderår eller, vid sjukdom fortgående över årsskifte, under högst sex månader i en följd B under tid därutöver C 6. Tjänstledighet för tvångsvis anordnad läkarundersökning, för samtliga befattningshavare, såsom i ett vart fall här ovan i punkt 5 är stadgat. 7. Tjänstledighet för svag hälsas vårdande, då behovet av sådan ledighet är behörigen styrkt, a) högst 30 dagar av ett och samma kalenderår, för ordinarie och extra ordinarie befattningshavare for extra befattningshavare b) under tid därutöver för ordinarie befattningshavare för extra ordinarie och extra befattningshavare 8. Tjänstledighet för kvinnlig befattningshavare på grund av havandeskap eller barnsbörd, a) högst 120 dagar, varav högst 90 dagar efter förlossningen, för ifrågavarande ordinarie och extra ordinarie befattningshavare för ifrågavarande extra befattningshavare b) under tid därutöver för samtliga ifrågavarande befaltningshav(a-c

B G B G

A B G

72 AA

9. Tjänstledighet för enskild angelägenhet, a) i syfte att idka studier eller bedriva arbete, som domkapitlet — efter inhämtande av skolöverstyrelsens och musikaliska akademiens yttranden, då det gäller på befattningshavare ankommande musikundervisning — prövar vara av betydelse för befattningshavarens kompetens för viss uppgift eller tjänst inom de i detta reglemente avsedda verksamhetsområdena, sammanlagt högst 120 dagar, för ordinarie befattningshavare, av den tid han innehar tjänst inom en och samma lönegrad för extra ordinarie befattningshavare, av den tid han innehar extra ordinarie anställning för extra befattningshavare samt under tid därutöver för samtliga befattningshavare b) vid fullgörande av uppdrag inom sådan personalsammanslutning, som avser att tillvarataga befattningshavarnas intressen i tjänsten eller främja deras yrkesutbildning, för ordinarie befattningshavare, högst 15 dagar av ett och samma kalenderår för extra ordinarie befattningshavare, högst 10 dagar av ett och samma kalenderår för såväl ordinarie som extra ordinarie befattningshavare, under tid utöver vad i ett vart fall ovan angivits för extra befattningshavare över huvud taget c) vid uppehållande, utöver vad i punkt 1 och 2 avses, av annan — statlig, kommunal eller enskild — tjänst, för samtliga befattningshavare d) då fråga är om annan enskild angelägenhet av vikt än i a)—c) avses, för ordinarie befattningshavare, högst 15 dagar av ett och samma kalenderår för extra ordinarie befattningshavare, högst 10 dagar av ett och samma kalenderår för såväl ordinarie som extra ordinarie befattningshavare, under tid utöver vad i ett vart fall ovan angivits för extra befattningshavare över huvud taget e) i andra fall än i a)—d) sägs, för samtliga befattningshavare 10. Tjänstgöringshinder i följd av förbud för befattningshavare att tjänstgöra till förekommande av smittas spridning, a) högst sex månader, för samtliga befattningshavare b) under ytterligare sex månader, för ordinarie och extra ordinarie befattningshavare för extra befattningshavare, såframt ej domkapitlet på grund av särskilda förhållanden finner anledning medgiva, att avdrag icke skall äga rum eller att A-avdrag skall tillämpas, c) under tid utöver vad i a) och bl avses,

73 Avdrag för ordinarie befattningshavare Ej för extra ordinarie befattningshavare, såframt ej domkapitlet på grund av särskilda förhållanden finner anledning medgiva, att avdrag icke skall äga rum, A för extra befattningshavare, såframt ej domkapitlet på grund av särskilda förhållanden finner anledning medgiva, att avdrag icke skall äga mm eller att A-avdrag skall tillämpas, B 11. Tjänstgöringshinder för innehavare av självständig deltidstjänst i följd av att undervisningen vid läroanstalt, där befattningshavaren har att fullgöra fyllnads- eller ersättningstjänstgöring såsom lärare i musik, blivit på grund av smittsam sjukdom inställd, föi samtliga ifrågavarande befattningshavare, med avseende å avlöning för befattningshavaren åliggande dylik lärartjänstgöring. Ej 12. Fjänstgöringshinder för innehavare av självständig deltidstjänst i föld av att undervisningen vid läroanstalt, där befattningshavaren har att fullgöra fyllnads- eller ersättningstjänstgöring såsom lärare i music, blivit på grund av krig, krigsfara eller därmed sammanhängande förhållanden inställd, inskränkt eller avkortad, fö: samtliga ifrågavarande befattningshavare, med avseende å avlöning för befattningshavaren åliggande dylik lärartjänstgöring, Ej s å r a m t ej i samband med beslutet om dylik inskränkning i undervisningen annat av Kungl. Maj:t föreskrives. 13. rjänstgöringshinder i följd av avstängning från tjänstgöring på grund av vägran att underkasta sig tvångsvis anordnad läkarundersökning, fö* samtliga befattningshavare, såsom i ett vart fall i punkt 5 stadgas, där ej Kungl. Maj:t prövar skäligt föreskriva, att befattningshavaren under tiden för avstängningen stall av sina avlöningsförmåner avstå mer än vad sålunda stadgats. 14. rjänstgöringshinder i följd av avstängning från tjänstgöring av a n m n anledning än i punkt 13 sägs, eller på grund av att befattningshavare av polismyndighet kvarhålles såsom misstänkt för brott eller hålhs häktad för brott eller undergår frihetsstraff, ft) under tiden för tjänstgöringshindret, där ej domkapitlet i särskilt fall Drövar skäligt att låta befattningshavaren uppbära någon del av avlöiingen, fö* samtliga befattningshavare b) därest avstängningsåtgärd befinnes hava varit obefogad eller häktningsåtgärd ej vidtages mot befattningshavare, som av polismyndighit kvarhållits, eller för brott häktad befattningshavare blir frikänd, fö' samtliga befattningshavare, med avseende å den tid sålunda underkänt tjänstgöringshinder varat, skolande fördenskull vad av befattningshavarens avlöning under ifrågavarande tid innehållits till befattningshavaren utbetalas. 15. Avhållande från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall, fö- samtliga befattningshavare

G

Ej

G

74 Avdrag 16. Under f e r i e r , som tillkomma innehavare av självständig deltidstjänst i honom åliggande fyllnads- eller ersättningstjänstgöring såsom lärare i musik vid läroanstalt, med avseende å vad av befattningshavarens avlöning under tiden för ferierna belöper på sådan hans lärartjänstgöring, allt i den mån icke ferietiden innefattas i tiden för befattningshavaren meddelad tjänstledighet samt ej annat följer av vad i 11 § 2 mom. eller 13 § 1 mom. eller eljest särskilt stadgas, a) där befattningshavaren icke under två på varandra följande terminer vid vederbörande läroanstalt minst 60 dagar bestritt den honom där åliggande fyllnads- och ersättningstjänstgöringen, under den närmast följande ferietiden, A såframt icke jämlikt vad i b) sägs annat föreskrives; b) där befattningshavaren under två på varandra följande terminer vid vederbörande läroanstalt beviljats tjänstledighet längre tid än 120 dagar för enskilda angelägenheter, under den närmast följande ferietiden, A såframt icke domkapitlet efter inhämtande av skolöverstyrelsens yttrande föreskriver, att befattningshavaren — i förekommande fall utöver vad i a) sägs — skall vidkännas större avdrag; c) eljest under ferietiden Ej

13 §. Uppehållande

av annan

tjänst.

1. Förordnas innehavare av självständig kyrkomusikertjänst att under ledighet från egen tjänst bestrida full tjänstgöring vid annan dylik tjänst under vakans eller under tjänstledighet för dennas innehavare minst sex månader, skall sådan befattningshavare under tiden för förordnandet åtnjuta vid den uppehållna tjänsten utgående avlöningsförmåner såsom om han vore i vederbörlig ordning tillsatt innehavare av denna tjänst. Skall det å den senare tjänsten åligga befattningshavaren att under förordnandetiden såsom fyllnads- eller ersättningstjänstgöring bestrida undervisning i musik vid läroanstalt, må dylikt förordnande icke meddelas utan skolöverstyrelsens godkännande. Omfattar härvid fyllnads- eller ersättnings tjänstgöringen hel termin vid vederbörande läroanstalt, skall vad av befattningshavarens månadsavlöning å den uppehållna tjänsten belöper på sådan hans lärartjänstgöring utgå å nämnda tjänst jämväl för den ferietid, som infaller samma kalenderhalvår som terminen. För bestämmandet härvid i vissa fall av den på lärartjänstgöringen belöpande avlöningen gäller vad i 11 § 2 mom. tredje stycket sägs. 2. Därest det undantagsvis för kortare tid visar sig erforderligt att förordna innehavare av självständig kyrkomusikertjänst att — jämte uppehållande av egen tjänst — bestrida, helt eller delvis, de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna vid annan självständig kyrkomusikertjänst eller vid kyrkomusiker-folkskoletjänst, skall sådan befattningshavare för dylik tjänstgöring åtnjuta ersättning enligt de för vikarierande kyrkomusiker bestämda grunderna.

75 H §.

Kallortstillägg.

1. Till befattningshavare, som är stationerad å ort inom rikets nordliga delar, där vistelsen på grund av klimatiska förhållanden och levnadsbetingelserna i övrigt kan anses medföra avsevärda olägenheter i fysiologiskt hänseende, utgår kallortstillägg med nedanstående, för olika kallortsklasser bestämda belopp för år räknat, nämligen: Kallortsklass I II Iff IV V VI K a l l o r t s t i l l ä g g , kronor 90 150 240 360 540 720 Närmare bestämmelser angående de orter, å vilka kallortstillägg skall utgå, och dessa orters fördelning å de olika kallortsklasserna meddelas av K u n d ' Maj: t. 2. Särskilt kallortstillägg utgår ej till innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst, utöver vad för ordinarie folk- och småskollärarc är i folkskolans avlöningsreglemente bestämt, liksom ej heller till innehavare av självständig deltidstjänst för denne åliggande tjänstgöring såsom lärare i musik vid läroanstalt. 3. Därest det för exlra ordinarie innehavare av självständig deltidstjänst, för särskild kyrkomusiker eller för vikarierande kyrkomusiker med avseende å de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna vid tjänsten jämlikt 7 § bestämda antalet veckotimmar, i förekommande fall tillhopa med befattningshavaren anvisat antal veckotimmar fyllnadstjänstgöring såsom lärare vid läroanstalt, för ifrågavarande avlöningsmånad understiger 16, skall för sådan befattningshavare kallortstillägget för månaden reduceras till hälften av eljest utgående belopp. 4. För fall, som i 13 § 2 mom. avses, liksom eljest vid förening av tjänster må kallortstillägg icke utgå med högre sammanlagt belopp än som är bestämt för den kallortsklass befattningshavarens stationeringsort å den egna tjänsten tillhör.

15 §. Dagersättning

vid

värnpliktstjänstgöring.

För tid, under vilken extra ordinarie befattningshavare åtnjuter tjänstledighet på grund av inkallelse till värnpliktstjänstgöring, som i 12 § punkt 2 b) avses, äger han uppbära särskild dagersättning med 2 kronor 50 öre.

16 §.

Kantorstillägg.

1. Innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst äger, utöver honom jämlikt folkskolans avlöningsreglemente tillkommande avlöning, uppbära ett lönetillägg, kantorstillägg, utgående för år räknat med de i nedanstående löneplan för olika lönegrupper bestämda belopp: Lönegrupp I II III IV V K a n t o r s t i 11 ä g g, kronor 1416 1 686 1 956 2 226 2 496

76 Befattningshavares placering i lönegrupp bestämmes av domkapitlet med hänsyn till det antal veckotimmar, som de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna vid tjänsten på grund av invånarantalet i kyrkomusikerdistriktet skola jämlikt särskilda av Kungl. Maj:t härför fastställda, vid kungörelsen angående inrättande av kyrkomusikertjänster fogade tabeller anses motsvara. Kyrkomusikerdistriktets invånarantal bestämmes härvid på sätt i nämnda kungörelse stadgas. De olika lönegrupperna omfatta följande antal veckotimmar:

Antal veckotimmar

I 7

Lönegrupp III IV 10—11 12—13

II 8—9

V 14—15

2. Lönegruppsplaceringen för viss tjänst bestämmes vid densammas anordnande, men är befattningshavaren skyldig att underkasta sig den jämkning därutinnan, som sedermera kan varda av domkapitlet beslutad i den ordning och under de förutsättningar, som i 7 § 3—4 mom. stadgas beträffande grundlön åt extra ordinarie innehavare av självständig deltidstjänst. 3. De särskilda tjänstledighetsavdrag, som innehavare av kyrkomusikerfolkskoletjänst jämlikt 11 § 8 mom. i förekommande fall skall hava att vidkännas å kantorstillägget, skola för de olika här ovan i 1 mom. för nämnda tillägg bestämda lönegrupperna utgå för dag räknat med följande belopp: I 0,90 1,80

A-avdrag, kronor B-avdrag, kronor 17 §. Särskilda

Lönegrupp II III IV 1,10 1,30 1,50 2,20 2,60 3—

V 1,70 3,40

ersättningar.

1. Reseersättning, a) Innehavare av självständig kyrkomusikertjänst och innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst skola för särskilda fall kunna, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, bliva tillerkända resekostnadsersättning för resor för fullgörande av på dem ankommande kyrkomusikaliska tjänsteuppgifter å plats på mera avsevärt avstånd från befattningshavarens enligt 8 § eller, för innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst, enligt folkskolans avlöningsreglemente bestämda stationeringsort. Sådan ersättning skall utgå i form av fast årligt resanslag och till befattningshavaren utbetalas i enahanda ordning som övrig honom i hans kyrkomusikaliska tjänstgöring tillkomm a n d e avlöning; ägande dock icke befattningshavaren uppbära sålunda bestämt resanslag för tid, varunder på honom ankommande dylik tjänstgöring «j av honom fullgöres. Vikarierande kyrkomusiker må i förekommande fall berättigas att åtnjuta p å tiden för hans förordnande belöpande del av här avsett för den uppehållna tjänsten bestämt resanslag. b) Innehavare av självständig deltidstjänst, som har att å tjänsten fullgöra undervisning i musik vid läroanstalt utanför sin enligt 8 § bestämda stationeringsort, skall därjämte i särskilda fall kunna, efter skolöverstyrel-

sens bestämmande, bliva berättigad att av sådan läroanstalt erhålla skälig ersättning för verkliga utgifter, som befattningshavaren nödgas vidkännas på grund av resor för denna sin undervisningsskyldighets fullgörande. Beträffande förutsättningarna för åtnjutande av dylik reseersättning samt dennas bestämmande skall vad för övningslärare i allmänhet gäller i avseende å reseersättning i anledning av fyllnadstjänstgöring äga motsvarande tillämpning. c) Vikarierande kyrkomusiker må, efter domkapitlets bestämmande, kunna berättigas att av vederbörande församling erhålla reseersättning för korttidsvikariat. Dylik reseersättning skall för ty fall utgå för vikariens resa till vikariatsort samt, där vikarien efter avslutad tjänstgöring å en ort icke omedelbart eller inom fem dagar skall tillträda nytt vikariat å annan ort, jämväl för vikariens resa från vikariatsorten. Ersättningen skall gäldas av den församling, inom vilken vikarien tillträder tjänstgöring och, i fråga om ersättning för resa från vikariatsort, av den församling där vikarien då senast tjänstgjort samt skall efter räkning utbetalas av kyrkomusikerstyrelsen. Såsom förutsättning för erhållande av här avsedd reseersättning gäller, att vikariatsförordnandet omfattar minst sex dagar i en följd men att förordnandetiden icke uppgår till sex månader. Ersättningen utgår för vikariens resekostnad, bestämd efter reseklass III och i övrigt enligt föreskrifterna i allmänna resereglementet. Är fråga om ersättning för resa såväl till som åter från vikariatsort, ersattes dock för varje dylik resa fram och åter resekostnad icke med sammanlagt högre belopp än 75 kronor och ej resekostnad som sammanlagt icke uppgår till 15 kronor. För resa enbart till vikariatsort ersattes resekostnad i ett vart fall icke med högre belopp än 40 kronor och ej resekostnad, som inalles icke uppgår till 10 kronor. d) Angående ersättning vid resa för förrättning i statens ärenden, som i annat fall än ovan avses må för befattningshavare ifrågakomma, gäller vad därom är eller varder stadgat i allmänna resereglementet och särskilda av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter. 2. Ersättning för flyttningskostnad. Innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst äger i sin folkskoletjänstgöring uppbära ersättning för flyttningskostnad i enlighet med vad för ordinarie folk- och småskollärare är i folkskolans avlöningsreglemente stadgat. I övrigt tillkommer icke befattningshavare enligt detta reglemente sådan ersättning. Förflyttas innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst till lärartjänst, som icke är förenad med kyrkomusikalisk tjänstgöring, må denne för avstående från de enligt detta reglemente med den kyrkomusikaliska tjänstgöringen vid den förut innehavda tjänsten förbundna avlöningsförmånerna berättigas att uppbära särskild ersättning, efter ty av Kungl. Maj:t i varje fall bestämmes. 3. Ersättning för särskilda uppdrag. Innehavare av självständig deltidstjänst äger icke rätt till särskild ersättning, utöver vad härförut finnes stadgat, för fullgörande, i enlighet med vad i kyrkomusikerstadgan föreskrives, av ersättningstjänstgöring såsom lärare i musik vid läroanstalt eller av sådan extra musikundervisning vid läroanstalt, som kan varda bestämd i stället för ordinarie undervisning, som av särskild anledning inställts, inskränkts eller avkortats. Ej heller i övrigt äger befattningshavare, utöver vad i detta reglemente och, för innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst, därjämte i folkskolans avlöningsreglemente förutsattes eller anriorledes av Kungl. Maj:t och riksdagen medgivits, åtnjuta ersättning eller förmån för utförande av på honom å 6

78 tjänsten ankommande arbetsuppgifter eller eljest för uppdrag, hörande till befattningshavarens vanliga tjänstutövning, vare sig såsom kyrkomusiker hos vederbörande församling eller såsom lärare vid läroanstalt. 18 §. Rörligt

tillägg.

1. Å befattningshavare enligt löneplan Ky tillkommande lön utgår under de förutsättningar och enligt de grunder, som nedan i 2—5 mom. angivas, rörligt tillägg i förhållande till den ökning i de allmänna levnadskostnaderna, som må föreligga i jämförelse med de genomsnittliga levnadskostnaderna under år 1935. 2. Beräkning av levnadskostnadernas storlek i jämförelse med 1935 års genomsnittliga levnadskostnader verkställes kvartalsvis av socialstyrelsen enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Maj:t. På grundval av nämnda beräkning fastställer Kungl. Maj:t det procenttal, som angiver levnadskostnadernas förhållande till 1935 års genomsnittliga levnadskostnadsnivå (levnadskostnadstalet). Av Kungl. Maj:t fastställt levnadskostnadstal skall lända till efterrättelse från och med den månad, under vilken Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, intill den månad, varunder nytt sådant tal av Kungl. Maj:t fastställes. 3. Rörligt tillägg utgår, då levnadskostnadstalet utvisar ökning i förhållande till 1935 års genomsnittliga levnadskostnadsnivå med fyra enheter eller mera, och utgör tre procent å lönen för varje hel mångfald av fyra, vartill ökningen uppgår. Där levnadskostnadstalet, efter att hava uppnått sådan ökning, åter nedgår, skall dock rörligt tillägg åtnjutas efter oförändrat procenttal, så länge levnadskostnadstalet överstiger närmast lägre hela mångfald av fyra. Såsom begränsning av vad sålunda stadgats gäller dock, att, även om levnadskonstnadstalet utvisar ökning med mer än tjugu enheter, rörligt tillägg likväl icke må utgå efter högre procenttal än femton. 4. Rörligt tillägg beräknas å det för månad utgående lönebeloppet. Härvid skall dock iakttagas, att tillägg ej beräknas å i lönebeloppet ingående öretal, som överskjuter fullt krontal, att, där befattningshavare för en och samma månad å mer än en tjänst åtnjuter avlöningsförmåner, å vilka rörligt tillägg utgår, vid beräknandet av sådant tillägg å lönen vid befattningshavarens huvudtjänst enligt detta reglemente tillägg ej må beräknas å större del därav för månaden än att detta lönebelopp tillhopa med den för samma månad härvid i frågakommande sammanlagda avlöningen å den eller de andra tjänsterna uppgår till 900 kronor samt tillägg ej heller må beräknas å i de särskilda avlöningsbeloppen ingående öretal, som överskjuter fullt krontal, att, då för fall, som här ovan sist avses, fråga är om lön enligt detta reglemente å mer än en tjänst, rörligt tillägg skall beräknas å de sammanlagda lönebeloppen vid dessa tjänster och sedan fördelas i förhållande till de olika lönebeloppens storlek, samt att, där beräknat tillägg icke slutar å helt femtal ören, detsamma skall jämkas till närmaste femtal. 5. Till hjälp vid uträkning av rörligt tillägg utfärdar Kungl. Maj:t de tabeller och anvisningar, som må finnas erforderliga.

79 6. Till innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst utgår rörligt tillägg jämlikt därom i folkskolans avlöningsreglemente meddelade bestämmelser såväl å befattningshavaren enligt nämnda reglemente tillkommande lön som ä honom enligt detta reglemente tillkommande kantorstillägg; skolande dock rörligt tillägg för ifrågavarande befattningshavare beräknas särskilt å kaniorstilläggets belopp för månad utan sammanläggning med befattningshavaren för samma månad för hans folkskoletjänstgöring tillkommande lönebelopp. 7. Det åligger befattningshavare, som för en och samma månad å mer än en tjänst åtnjuter avlöningsförmåner, å vilka rörligt tillägg utgår, att hos pastoratskyrkorådet eller, då det gäller innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst, hos vederbörande skolstyrelse göra anmälan om innehav av dy lik tjänst vid sidan av sin huvudtjänst enligt detta reglemente. Det ankommer på pastoratskyrkorådet och skolstyrelsen att övervaka, att vederbörande befattningshavare fullgör sin skyldighet härutinnan.

19 §. Sjukvård

och

begravningshjälp.

1. Innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst är i sin folkskoletjänstgöring berättigad till sjukvård med ty åtföljande ersättningar ävensom tillförsäkrad begravningshjälp åt sitt dödsbo, när han avlidit, allt på sätt för ordinarie folk- och småskollärare finnes i folkskolans avlöningsreglemente föreskrivet. 2. Avlider annan i detta reglemente avsedd befattningshavare, än i 1 mom. sägs, skall till dennes dödsbo såsom begravningshjälp utbetalas ett belopp av 400 kronor. Är sådan befattningshavare ordinarie eller extra ordinarie och efterlämnar han anhöriga, som äro berättigade till familjepension av statsmedel enligt de för ifrågavarande kyrkomusiker gällande familjepensionsbestämmelserna, skall dock, där befattningshavarens lön för månad jämte därå belöpande rörligt tillägg överstiger familjepensionen för månad jämte därå belöpande dyrtidstillägg och andra förekommande tilläggsförmåner, begravningshjälpen ökas med ett belopp motsvarande skillnaden. För beräkning av lön, rörligt tillägg samt familjepension och dyrtids- och annat tillägg därå skola läggas till grund förhållandena under den månad, då dödsfallet inIräffat Vid befattningshavares dödsfall till följd av olycksfall i tjänsten skall dock del feeopp, varmed begravningshjälp — såväl för ordinarie och extra ordinarie som för extra befattningshavare — enligt bestämmelserna i första stycke! detta moment skall utgå, minskas med begravningshjälp, vartill dödsboet äi berättigat enligt lag eller annan särskild författning.

20 §. Tjänstebostad

m. m.

lnmehavare av självständig kyrkomusikertjänst, vilken av församling jämlikt kyrkomusikerstadgan anvisats och tillhandahållits tjänstebostad jämte, i förekommande fall, trädgård eller annat för befattningshavarens personliga bruk avsatt markområde, är skyldig att härför månadsvis i efterskott erlägga skäliig hyresersättning genom avdrag å avlöningen eller, i den mån honom för rmåriaden tillkommande avlöningsbelopp ej därtill förslår, genom kontant

80 inbetalning till pastoratskyrkorådet; ankommande det på pastoratskyrkorådet att, där pastoratet icke sammanfaller med den eller de församlingar som upplåtit tjänstebostaden, till kyrkomusikerstyrelsen för varje månad redovisa sålunda av pastoratskyrkorådet innehållet eller kontant uppburet belopp. Tillhandahålles befattningshavaren med tjänstebostaden även bränsle och belysning för densamma, åligger det befattningshavaren att härför i enahanda ordning, som beträffande hyresersättningen stadgats, erlägga ersätt ning, beräknad efter vederbörande församlings självkostnadspris. I fråga om grunderna och ordningen för hyres- och annan här ifrågakommande ersättnings bestämmande samt angående avträdande av och upplåtelse i särskilda fall av utrymme i tjänstebostad m. ni. stadgas vidare i kyrkomusikerstadgan.

3 Kap. Tillfälligt anställd befattningshavare. 21 §.

Jordfästningsmusiker.

1. Avlöning till jordfästningsmusiker utgöres av arvode per förrättning och utgår efter räkning i enlighet med av församlingen uppgjord taxa, som skall av domkapitlet fastställas. 2. Anställes jordfästningsmusiker för viss tid eller tills vidare, såsom i kyrkomusikerstadgan sägs, må dock befattningshavaren tillerkännas visst minimiarvode för månad, bestämt på grundval av förrättningstaxa, som nyss nämnts, och med hänsyn till det, genomsnittligt för år, för församlingen beräkneliga antalet förrättningar, som skola ingå i befattningshavarens tjänsteuppgifter. Minimiarvode, som här avses, skall jämväl underställas domkapitlets fastställelse. Befattningshavare enligt 1 mom. tillkommande förrättningsarvode, utöver vad han uppburit i minimiarvode enligt detta moment, skall regleras efter räkning för kalenderår. Beviljas här avsedd befattningshavare ledighet från sin tjänst eller avhåller han sig eljest från honom åvilande tjänstgöring, skall han för tid, varunder han sålunda icke tjänstgör, avstå från därå belöpande del av honom eljest tillkommande avlöning. 3. Rörligt tillägg utgår icke å avlöning till jordfästningsmusiker. 4. Till jordfästningsmusiker utgående förrättnings- och minimiarvode utbetalas av kyrkomusikerstyrelsen. 5. Vad för övriga i detta reglemente avsedda befattningshavare i 17 § 3 mom. andra stycket stadgas skall för i denna paragraf avsedd befattningshavare äga motsvarande tillämpning.

81 4 Kap. Cjemensamma särskilda bestämmelser. 22 §. Befattningshavare är pliktig att underkasta sig a) den jämkning med avseende å avlöning enligt detta reglemente, som i anledning av särskild jämlikt kyrkomusikerstadgan i frågakommande omreglering av tjänstgöringsområde kan med tillämpning av bestämmelserna i 7 § 2—5 mom. eller, beträffande befattningshavare som i 21 § avses, i annan ordning bliva för honom bestämd, ävensom b) minskning i eller upphörande av extra inkomster, vilka kunna medfölja tjänsten eller utgå för bestyr i sammanhang därmed, samt c) efter prövning av Kungl. Maj: t och riksdagen, därest de allmänna levnadskostnaderna nedgå med 10 procent eller mera i förhållande till 1935 års genomsnittliga levnadskostnader, minskning av avlöningen med högst 5 procent av de i vederbörande löneplaner i reglementet för årslön och kantorstillägg upptagna beloppen eller, beträffande i 21 § avsedd befattningshavare, av i annan ordning enligt reglementet bestämt arvodesbelopp.

5 Kap. Lönenämnd. 23 §. För beredning av ärenden, vilka angå tillämpningen av detta reglemente jämte av Kungl. Maj:t därtill utfärdade tilläggsbestämmelser, skall finnas en lönenämnd. Lönenämnden, i vilken löntagar-, förvaltnings- och de allmänna intressena böra vara representerade, skall bestå av en av Kungl. Maj:t förordnad ordförande samt sex likaledes av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter. Lönenämndens ordförande och ledamöter förordnas för en tid av högst tre år i sänder. I enahanda ordning, som ovan sagts, utses suppleanter för ordföranden och ledamöterna. Instruktion för lönenämnden utfärdas av Kungl. Maj:t.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1947, från och med vilken dag vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning eller föreskrift finnes stridande mot reglementets bestämmelser upphör alt gälla, såvitt angår befattningshavare, å vilken reglementet erhåller tillämpning.

82 Förslag till kungörelse om ändrad lydelse av 10 § 4 mom. folkskolans avlöningsreglemente den 30 juni 1942 (nr 619). Härigenom förordnas, att 10 § 4 mom. folkskolans avlöningsreglemente den 30 juni 1942 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives. 10 §. A mom. Genom vad i 1—3 mom. föreskrives, sker icke ändring i vad som finnes stadgat angående förening av folkskollärartjänst med prästerlig befattning.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1947.

83 Förslag till kungörelse om ändring i vissa delar av folkskolans tjänstepensionsreglemente den 18 juli 1942 (nr 699). Härigenom förordnas, att 5 § 1 och 3 mom., 12 § 2 mom. samt 13 § 3 mom. folkskolans tjänstepensionsreglemente den 18 juli 1942 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives. 5§. ' ?åsom tjänstepensionsavdrag — — — innehavda befattningen. Där jämlikt 12 § 2 mom. tredje stycket tjänstepensionens grundbelopp ej må understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats vid tillämpning av visst för befattningshavaren tidigare gällande tjänstepensionsunderlag, skall för honom tillämpas det tjänstepensionsavdrag, som svarar mot nämnda underlag. 3 mom. För lärare 78 kronor. För kyrkomusiker-folkskoletjänst utgör tjänstepensionsavdraget för år räknat det belopp, som svarar mot det för lärarbefattningen gällande tjänstepensionsavdraget ökat med 60 kronor. 1

mora

12 §. 2 mom. För ordinarie 5 § 1 mom. andra stycket. Har innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst utan att det föranletts av hans därom uttryckta önskan eller något hans förvållande övergått till en i detta reglemente avsedd ordinarie befattning, med vilken kyrkomusikertjänstgöring ej är förenad, skall, så framt han inom viss av Kungl. Maj:t fastställd tid till skolöverstyrelsen ingiver anmälan om sin önskan därom, med avseende å den tjänstepension, vartill han må bliva berättigad, iakttagas, att tjänstepensionens grundbelopp icke må understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats, om tjänstepensionsunderlaget för den senast innehavda befattningen varit lika med tjänstepensionsunderlaget för kyrkomusiker-folkskoletjänsten. Såsom villkor härför skall dock gälla, att han under en tid av sammanlagt 12 år i oavbruten följd innehaft kyrkomusiker-folkskoletjänst. 13 §. 3 mom. För lärare 2 280 kronor. För kyrkomusiker-folkskoletjänst utgör tjänstepensionsunderlaget det belopp, som svarar mot det för lärarbefattningen gällande tjänstepensionsunderlaget ökat med 936 kronor. Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1947. I anslutning till kungörelsens ikraftträdande skola gälla följande

84 Övergångsbestämmelser. 1. Vad i 1 punkten första—tredje styckena övergångsbestämmelserna till folkskolans tjänstepensionsreglemente stadgas om befrielse från eller nedsättning av tjänstepensionsavdrag skall icke äga tillämpning i fråga om innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst eller förutvarande sådan tjänsteinnehavare, som gjort anmälan enligt 12 § 2 mom. tredje stycket reglementet. 2. Beträffande den, som den 30 juni 1947 innehar en mot kyrkomusikerfolkskoletjänst svarande anställning med avlöning enligt äldre grunder, skall vid tillämpning av detta reglemente i avseende å tid, varunder han innehaft sådan anställning så anses, som om han därunder innehaft kyrkomusikerfolkskoletjänst med det tjänslepensionsunderlag, som blivit för honom gällande då han första gången erhöll kyrkomusiker-folkskoletjänst. 3. Om innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst på grund av före denna kungörelses ikraftträdande meddelade kommunala bestämmelser för en tidigare innehavd mot kyrkomusiker-folkskoletjänst svarande anställning med avlöning enligt äldre grunder kommer i åtnjutande av kommunal pension, beror på Kungl. Maj:ts prövning, om och i vad mån honom enligt folkskolans tjänstepensionsreglemente tillkommande förmån av sådan anledning skall minskas med förmån tillhörande den kommunala pensionen.

85 Förslag till kungörelse om ändring i vissa delar av folkskolans familjepensioDsreglemente den 18 juli 1942 (nr 700). Härigenom förordnas, att 6 § 1 och 3 mom., 10 § 2 mom. och 11 § 3 mom. folkskolans familjepensionsreglemente den 18 juli 1942 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives. 6§. 1 mom. Såsom familjepensionsavdrag innehavda befattningen. Där jämlikt 10 § 2 mom. tredje stycket familjepensionstalet ej må understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats vid tillämpning av visst i nämnda stycke avsett familjepensionsunderlag, skall för vederbörande befattningshavare tillämpas det familjepensionsavdrag, som svarar mot nämnda underlag. 3 mom. För lärare 99 kronor. För kyrkomusiker-folkskoletjänst utgör familjepensionsavdraget för å r räknat det belopp, som svarar mot det för lärarbefattningen gällande familjepensionsavdraget ökat med 45 kronor. 10 §. 2 mom. 1 fråga 6 § 1 mom. andra stycket avses. Där jämlikt 12 § 2 mom. tredje stycket folkskolans tjänstepensionsreglemente tjänstepensionens grundbelopp ej må understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats vid tillämpning av visst för befattningshavaren tidigare gällande tjänslepensionsunderlag, skall med avseende å familjepension, vartill rätt må föreligga efter befattningshavaren; iakttagas, att familjepensionstalet icke må understiga det tal, vartill det skulle hava beräknats vid tillämpning av del familjepensionsunderlag, som svarar mot berörda tjänslepensionsunderlag.

11 §. 3 mom. För lärare — 1 020 kronor. För kyrkomusiker-folkskoletjänst utgör familjepensionsunderlaget det belopp, som svarar mot det för lärarbefattningen gällande familjepensionsunderlaget ökat med 306 kronor.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1947. 1 anslutning till kungörelsens ikraftträdande skall gälla följande

86 Övergångsbestämmelse. Om efterlevande till innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst på grund av före denna kungörelses ikraftträdande meddelade kommunala bestämmelser för en tidigare innehavd mot kyrkomusiker-folkskoletjänst svarande anställning med avlöning enligt äldre grunder kommer i åtnjutande av kommunal pension, beror på Kungl. Maj:ts prövning, om och i vad mån enligt folkskolans familjepensionsreglemente utgående förmån av sådan anledning skall minskas med förmån, tillhörande den kommunala pensionen.

87 Förslag till kungörelse om vissa ändringar i reglementet den 31 deeember 1919 (nr 878) för statens pensionsanstalt. Kungl. Maj:t har, med stöd av riksdagens beslut, funnit gott förordna, att §§ 41 och 44, § 48 mom. 1 samt §§ 47, 48, 50 och 51 reglementet den 31 december 1919 för statens pensionsanstalt skola erhålla ändrad lydelse ävensom att i § 43 skall införas ett nytt moment, betecknat 6, och i övergångsstadgandena till kap. IV ett nytt moment, betecknat 22. allt på sätt nedan angives. §41. De rättigheter — — — i Norrköping. k) ordinarie eller extra ordinarie självständig kyrkomusiker ävensom extra ordinarie biträdande kyrkomusiker. Undantag äro annan tjänstgöring. §43. 6. För innehavare av kyrkomusikerbefattning är tjänstepensionsunderlaget 60 % av den i förhållande till omfattningen av befattningshavarens tjänstgöring bestämda, enligt gällande författning för ortsgrupp C utgående fasta årslönen i högsta löneklassen inom den lönegrad befattningen tillhör, fyllnadslön däri inbegripen. Tjänstepensionsunderlaget må icke bestämmas efter högre årslön än den, som svarar mot en tjänstgöring av 30 veckotimmar. Vad i § 9 mom. 4 stadgas skall icke äga tillämpning, där på grund av ökad avlöning ett högre tjänstepensionsunderlag blir gällande. Har den befattning, från vilken avgången ägt rum, innehafts under kortare tid än tre år före pensionsålderns inträde, må dock, där ej Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, vid bestämmandet av tjänstepensionens belopp icke tillämpas högre tjänstepensionsunderlag än som motsvarar en tredjedel av sammanlagda beloppet av de högsta tjänslepensionsunderlag, vilka må hava varit för befattningshavaren gällande under vart och ett av de senast förflutna tre åren på grund av därunder innehavd, med tjänslepensionsrätt förenad anställning. § 44. Vid bestämmande av familjepension åt efterlevande till befattningshavare, som avses i § 41 k), skall, där enligt bestämmelse i § 34 mom. 1 försäkringsteknisk beräkning ej skall göras såsom familjepensionsunderlag tillämpas ett belopp, som med 300 kronor överstiger 20 % av det beräknade beloppet av hel tjänstepension för befattningshavaren.

88 § 46. 1. För befattningshavare, som omförmäles i § 41 c) eller k), inträder pensionsåldern vid utgången av det kalenderhalvår, varunder befattningshavaren uppnår nedan angivna levnadsålder, nämligen för lärare i teckning, slöjd eller hushållsgöromål 65 år för annan befattningshavare 63 år §47. För hel tjänstepension erfordras 30 tjänsteår för befattningshavare, som omförmäles i § 41 c) eller k). 33 tjänsteår för annan befattningshavare. § 48. 1 fråga — — — högre tjänstepensionsunderlag eller är innehavare av kyrkomusikerbefattning, hel tjänstepension förenad befattning. §50. Tillstånd för — — — av socialstyrelsen, beträffande kyrkomusiker av domkapitlet samt beträffande annan befattningshavare av vederbörande folkskolinspektör.

1. Den årliga pensionsunderlaget. 2. För innehavare För innehavare pensionsunderlaget.

§ 51. •— i § 41 b) eller k) avses eller

av tjänste-

— annan befattningshavare i § 41 b) eller k) avses eller

av tjänste-

övergångssiadganden. 22. I fråga om den, som senast från och med den 1 juli 1950 såsom förslå innehavare tillträder befattning som i § 41 k) avses, skall den i § 9 omförmälda engångsavgift, där sådan avgift skall erläggas, utgå med det belopp, för vilket huvudmannen enligt mom. 2 i samma paragraf må utlaga ersättning genom löneavdrag av befattningshavaren.

89 Förslag till kungörelse angående lönetillgångar vid kyrkomusikertjänst. Härigenom förordnas som följer. 1§. Denna kungörelse avser enligt lagen den 9 december 1938 nr 732 (klockarboställslagen) fastställt eller eljest slutligen bestämt boställskapital, som jämlikt 2 § 3 mom. lagen den 1947, (nr. . . .) om kyrkomusiker skall för pastorat utgöra tillgång för kyrkomusikers avlönande, ävensom å dylikt boställskapital belöpande boställsränta. 2 §. Vad i klockarboställslagen samt i kungörelsen den 5 maj 1939 (nr 173; med föreskrifter rörande tillämpningen av berörda lag finnes stadgat a) om församlings och kyrkofondens ansvarighet för boställskapital, b) om beräkningen av boställsränta, c) om skyldighet för församling och för kyrkofonden att såsom ansvarig för visst boställskapital årligen utgöra belopp, som svarar mot för året å detta boställskapital belöpande boställsränta, samt d) om åliggande för länsstyrelse och överståthållarämbetet att fastställa sådana enhetsvärden, som enligt 18 § förenämnda kungörelse den 5 maj 1939 nr 173 skola lända till efterrättelse vid uträkning av boställsränta skall efter ikraftträdandet av lagen om kyrkomusiker fortfarande äga tilllämpning. Härvid skall dock iakttagas: att belopp, som det enligt c) ankommer på församling eller kyrkofonden att utgöra, skall erläggas till vederbörande pastorat för därvarande kyrkomusikers avlönande, samt att vad i fråga om myndigheternas åligganden enligt d) säges om klockordistrikt i stället skall avse pastoratet. 3§. Där vid den tid, då kyrkomusiker enligt lagen om kyrkomusiker varder för församling första gången anställd, finnas hos det klockardistrikt, till vilket församlingen hört, avsatta sådana medel, som avses i 8 § 2 mom. klockarboställslagen, skola dessa medel tillföras församlingens kyrkokassa. Har klockardistriktet utgjorts av flera församlingar, skola medlen dem emellan fördelas efter förhållandet mellan församlingarnas invånarantal vid närmast föregående kalenderårsskifte. Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1947.

90 Förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 30 augusti 1932 (nr 400) om kyrkofond. Härigenom förordnas, att 2 § 2 mom., 3—9 §§ och 14 § lagen den 30 augusti 1932 om kyrkofond skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives. 2 §. 2. Såsom pastorats prästlönekostnader samt kyrkomusikerlönekostnader betecknas i lagen de utgifter, som pastorat enligt vad i särskilda författningar är stadgat har att vidkännas, å ena sidan för löner, arvoden, resanslag och vikariatsersättningar åt kyrkoherde, komminister och adjunkt och, å andra sidan, för avlönande och pensionering av samt begravningshjälp för i församling inom pastoratet anställd kyrkomusiker, som i lagen om kyrkomusiker avses. 3§. Från statsverket tillföras kyrkofonden. Ytterligare skola till kyrkofonden ingå: 3) — 4) överskott å avkastningen av pastorats präst- och kyrkomusikerlönelillgångar, varom förmäles i 4 §: 5) 4 §. Därest av pastorat förvaltade prästlönetillgångar — med undantag av tillgång, vars avkastning skall enligt 7 § lagen om reglering av prästerskapets avlöning tillgodokomma viss tjänstinnehavare utöver lönen eller jämlikt bestämmelse i donationsbrev tillfalla prästänka — tillika med pastoratets kyrkomusikerlönetillgängar lämna så stor behållen avkastning, att därå uppkommer överskott sedan pastoratets präst- och kyrkomusikerlönekostnader under året samt de i 55 § ecklesiastik boställsordning angivna virkesbehov blivit täckta, skall pastoratet till kyrkofonden inleverera hälften av sådant överskott. Vad nu och prästlönefondshemman. 5§. Allmän kyrkoavgift — — — till pastoratet. Kyrkoavgiften utgår för varje år med visst, av Konungen för året bestämt belopp för skattekrona. 6§. Enligt vad — — — Luleå stift. Härutöver skola av kyrkofonden utgöras:

91 1) pastorat tillkommande bidrag som i 1 mom. och tillskott som i 2 mom. 7 § sägs; 7 §. 1. Till täckande av vad till kyrkomusiker för av denne bestridd tjänstgöring såsom lärare i musik vid läroanstalt utgivits i avlöning, utöver vad vederbörande läroanstalt haft att till samma avlöning bidraga, äger pastorat, i den ordning Konungen bestämmer, erhålla särskilt bidrag ur kyrkofonden.' 2. Om för gäldande av pastorats präst- och kyrkomusikerlönekostnader under året åtgår högre belopp än som täckes dels av avkastningen av pastoratets präst- och kyrkomusikerlönetillgångar och pastoratet tillkommande andel av avkastningen från stiftets prästlönejordsfond och prästlönefondshemman — med undantag som i 4 § sägs — dels av övriga för pastoratet för året tillgängliga präst- och kyrkomusikerlönemedel, dels ock därutöver av ett belopp i församlingsavgifter, motsvarande en uttaxering för skattekrona inom pastoratet av det öretal, Konungen för året bestämmer, äger pastoratet för vad ytterligare erfordras erhålla tillskott ur kyrkofonden. I pastoratets lönekostnader må dock härvid icke medräknas lönebelopp, som pastoratet enligt 9 eller 10 § lagen om reglering av prästerskapets avlöning särskilt förbundit sig att utgöra. Vid bestämmande av pastorat sålunda tillkommande tillskott skola, å ena sidan i pastoratets kyrkomusikerlönekostnader ingående rörligt tillägg övrig därmed likställd tilläggsförmån beräknas efter de för sådant tillägg vid tiden för tillskottets bestämmande gällande grunder och, å andra sidan, pastoratets för året tillgängliga präst- och kyrkomusikerlönemedel beräknas på följande sätt: avkastningen av löneboställe, som i ecklesiastik boställsordning avses, tages i beräkning med belopp, som fastställts med tillämpning av 9 § (löneboställets normalavkastning); avkastningen av prästlönefond beräknas till den procent av fondens kapital, som Konungen med hänsyn till de allmänna ränteförhållandena bestämmer; avkastningen av faslställt boställskapital, som för pastoratet utgör kyrkomusikerlönetillgång, upptages till det belopp, varmed den å bostäilskapitalet belöpande boställsräntan skall för året utgå; avkastningen av annan särskild kyrkomusikerlönetillgång tages i beräkning med belopp, vartill avkastningen enligt pastoratets räkenskaper för näst föregående räkenskapsår uppgått; pastoratet tillkommande andel av avkastningen av stiftets prästlönejordsfond och prästlönefondshemman upptages till det belopp, vartill denna andel för näst föregående räkenskapsår uppgått; övriga förekommande präst- och kyrkomusikerlönemedel upptages med sina enligt pastoratets räkenskaper vid årsskiftet tillgängliga belopp. 8§. Vid bestämmande av det öretal, som i 7 § 2 mom. första stycket sägs, och det belopp för skattekrona, varmed den allmänna kyrkoavgiften enligt 5 § andra stycket skall för året utgå, tillses, att kyrkofondens inkomster under året såvitt möjligt bliva lika stora som dess utgifter. Härvid må, om kyrkofondens behållna kapital befinnes hava vid utgången av föregående räken-

•92 skapsår minskats i förhållande till kapitalets storlek vid räkenskapsårets början, för ersättande av belopp, varmed kapitalet sålunda nedgått, detta belopp medräknas bland kyrkofondens utgifter. Ovan avsett öretal för uttaxeringen av församlingsavgifter skall bestämmas till det dubbla beloppet av vad för skattekrona skall utgå i kyrkoavgift, dock må samma öretal ej överstiga trettio. 9§. För varje av pastorat förvaltat löneboställe, som i ecklesiastik boställsordning avses, skall, där ej stiftsnämnden finner det obehövligt, uppskattning ske på sätt nedan sägs av boställets årliga normalavkastning, beräknad i penningar. 14 §. Efter statskontorets beprövande och enligt grunder, som Konungen fastställer, må pastorat erhålla förskott ur kyrkofonden för fullgörande av livelier ombyggnad, som pastoratet ålagts att utföra å löneboställe, som i ecklesiastik boställsordning avses, för gäldande av kostnader, som uppkomma för pastoratet då sådant löneboställe anslutes till företag enligt vattenlagen eller lagen om enskilda vägar eller till lantmåterifÖrrättning, ävensom i övrigt för utförande av täckdikning eller annan grundförbättring. Sådant förskott från lönebostället.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1947; skolande härvid stadgandet i det genom denna lag till 7 § lagen om kyrkofond fogade första momentet äga tillämpning jämväl för Karlsborgs pastorat.

93 AVD. I. Remissyttrandena. Allmänna motiv. 1 Kap. Inledande anmärkningar. Över det av kyrkomusikerutredningen (KMU) med skrivelsen den 13 april 1945 till chefen för ecklesiastikdepartementet överlämnade delbetänkandet hava yttranden avgivits av domkapitlen och stiftsnämnderna, kammarkollegiet, kammarrätten, musikaliska akademien, riksräkenskapsverket, skolöverstyrelsen och statskontoret samt allmänna lönenämnden (civilförvaltningen) och 1941 års lärarlönesakkunniga. Över betänkandet ha yttranden vidare inkommit från Sveriges allmänna organist- och kantorsförening, Lunds och Växjö stifts organist- och kantorsföreningar, Stockholms stifts kyrkomusikerförening och domkyrkoorganisterna i riket (H. Weman m. fl.), styrelsen för Sveriges folkskollärarförbund, centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening, centralstyrelsen för Sveriges folkskollärarinneförbund, centralstyrelsen för Sveriges småskollärarinneförbund och Musiklärarnas riksförbund, Tjänstemännens centralorganisation, Allmänna svenska prästföreningens centralstyrelse, Sveriges yngre prästers förbund och Svenska pastoratens riksförbund, Svenska landskommunernas förbund och Svenska stadsförbundet, Diakoniens centrala råd, föreståndaren vid Svenska diakonanstalten å Stora Sköndal och styrelsen över De blindas förening samt ett antal församlingar och enskilda kyrkomusiker. De i ärendet hörda statsmyndigheternas inställning till det av KMU framlagda reformförslaget kan, i den mån myndigheterna haft anledning att företaga sin granskning av detsamma från allmännare synpunkter, i det hela sägas ha varit, att förslaget bör kunna läggas till grund för ny lagstiftning i ämnet. En av myndigheterna — statskontoret — har dock givit uttryck för en så kritisk inställning, att ämbetsverket väl får anses ha för sin del underkänt KMU:s förslag i alla dess delar. Av dem, som givit förslaget större erkännande, ha likvisst flera — särskilt några domkapitel — såsom förutsättning för förslagets godtagande påyrkat en överarbetning därav på även principiellt betydelsefulla punkler. Även flertalet av de personalsammanslutningar, kommunala förbund m. fl., som avgivit yttranden över betänkandet, har i stort sett givit KMU:s förslag sin principiella till7

94 slutning. Invändningar mot detsamma i frågor av större betydelse saknas dock ej heller bland dessa yttranden. Slutligen ha åtskilliga av såväl remiss-* myndigheterna som övriga vederbörande framställt erinringar och ändringsförslag på ett antal detaljpunkter i det framlagda reformförslaget. KMU har låtit upprätta och bilägger vid delta betänkande (Bil. 1) en tabellariskt sammanfattad redogörelse, upptagande myndigheternas och övriga vederbörandes erinringar och omdömen på sådana punkter, som ha en principiell eller eljest mera betydelsefull innebörd. I sitt i april 1945 avlämnade principbetänkande erinrade KMU om att utredning då påginge i den, senast av 1939 års riksdag, väckta frågan om ändrad lagstiftning för åstadkommande av en rationell kommunal indelning genom bildandet av större kommunala enheter. KMU framhöll, att KMU givetvis icke kunnat för sitt reformförslag i »klockarfrågan» avvakta resultatet av denna utredning, även om densamma kunde tänkas beröra KMU:s eget förslag. Sedan den sakkunnigberedning, kommunindelningskommittén, som haft sig undersökningen i kommunindelningsfrågan anförtrodd, med skrivelse den 26 september 1945 till socialministern avgivit sitt betänkande i ämnet (SOU 1945: 38), har förslag i frågan genom proposition nr 236 förelagts innevarande års riksdag. Förslaget berör endast de borgerliga indelningsenheterna. Ändring i den gällande primära indelningen i församlingar förutsattes icke. Undersökning h a r företagits rörande lämpligheten av att sammanföra borgerliga småkommuner till enheter, vilkas gränser sammanfölle med pastorat. En allmän reglering från denna principiella utgångspunkt har dock icke befunnits genomförbar. Av vad här nämnts torde framgå, att den för närvarande aktuella kommunindelningsfrågan och KMU:s reformförslag icke ha något sådant inbördes samband, att den slutliga prövningen av det ena kan befaras föregripa ett ställningstagande till det andra. På sätt i KMU:s principbetänkande likaledes framhållits, ägde det av KMU framlagda tjänsteorganisationsförslaget, med hänsyn till att däri för viss tjänstetyp förordades en kombination av kyrkomusikerns kyrkliga verksamhet med verksamheten såsom lärare i musik vid allmän eller statsunderstödd enskild läroanstalt, även ett visst samband med tvenne inom skolväsendets område samtidigt pågående utredningar. Den ena av dessa, som uppdragits åt 1940 års skolutredning, förutsattes nämligen komma att beröra musikundervisningens framtida ställning enligt undervisningsplanerna för de berörda skolorna och främst härvid folkskolan. Den andra, vilken uppdragits åt 1941 års lärarlönesakkunniga, avsåg övningslärarnas — enkannerligen musiklärarnas — anställnings- och avlöningsförhållanden. Vid tiden för framläggandet av KMU:s principbetänkande hade 1940 års

95 skolutredning ännu blott avgivit betänkanden i vissa allmänna och förberedande delar av sin utredning. Med skrivelser den 23 oktober och 27 november 1945 har skolutredningen till Kungl. Maj:t överlämnat ytterligare tre betänkanden (SOU 1945:60, 61 och 1946:11,15), alla rörande »skolpliktstidens skolformer» och innefattande dels allmän organisationsplan, dels specialutredningar rörande folkskolan och realskolan. De i de sålunda publicerade utredningarna framställda förslagen innebära, såvitt angår undervisningen i musik vid hithörande skolor, icke några större ändringar men innefatta dock en viss förbättring i förhållande till nu tillämpade kursplaner. Beträffande undervisningen i instrumentalmusik vid folkskolorna konstaterar skolutredningen, bland annat, att sådan undervisning endast i viss utsträckning kunde meddelas av folkskolans lärare men att tillgången på härför kompetenta lärarkrafter skulle framdeles ökas, för så vitt de av KMU i principbetänkandet framställda förslagen bleve förverkligade. För egen del har KMU endast anledning att i detta sammanhang understryka, att eventuella framtida ändringar i kursplanerna för musikundervisningen — vare sig vid folkskolan eller vid annan här avsedd läroanstalt — på intet vis kunna rubba förutsättningarna för ett omedelbart genomförande av den av KMU förordade tjänstereformen. Tvärtom k a n denna reform endast vara ägnad att skapa de gynnsammaste betingelserna för varje blivande åtgärd, som syftar till stärkande av musikundervisningens ställning på skolornas schema. Utredningen genom 1941 års lärarlönesakkunniga angående övningslärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden är ännu icke avslutad. Det samarbete i nämnda fråga, såvitt anginge tjänstekombinationen kyrkomusiker-musiklärare, som KMU redan vid tiden för principbetänkandets avgivande inlett med nämnda sakkunniga, har ock vidare fullföljts. KMU har härigenom blivit i tillfälle att vid utformningen av sitt nu föreliggande slutbetänkande taga all vederbörlig hänsyn till de riktlinjer för regleringen av musiklärarnas tjänsteförhållanden, som av lärarlönesakkunniga hittills antagits såsom grundval för deras utredningsarbete. Då KMU med hänsyn till vad sålunda berörts funnit hinder icke möta för ett slutligt ställningstagande från KMU:s sida till alla de av utredningsuppdraget omfattade spörsmålen, må inledningsvis framhållas, att KMU för sina härefteråt framlagda förslag kunnat på ett flertal punkter tillgodogöra sig i remissyttrandena framkomna uppslag och även i övrigt beaktat åtskilliga däri gjorda erinringar. Att KMU likväl icke i det följande kunnat upptaga alla där förekommande anmärkningar till särskilt bemötande eller ens till omnämnande ligger i öppen dager. Många av anmärkningarna ha varit allt för konturlösa för att kunna med någon behållning upptagas till diskussion, och andra ha återigen synts grundade på en från huvudlinjerna för KMU:s

96 förslag så avvikande inställning till hela organisationsproblemet, att de över huvud taget icke i detta sammanhang kunnat befinnas lämpade för en utförligare behandling. KMU finner sig ha anledning understryka och ansluter sig i allo till följande av en enskild kyrkomusiker ute i landet i en skrivelse i ärendet gjorda uttalande: »Efter de långvariga och grundliga utredningar, för vilka klockarfrågan varit föremål, är det önskvärt, att diskussionerna nu avslutas, så att de for musiklivet i våra församlingar så betydelsefulla förändringarna äntligen fa börja omsättas i praktiken. Skall hänsyn tagas till alla de olika satt, som eventuellt ännu kunna föreslås, på vilka anställningsförhållandena kunna ordnas kommer väl frågan aldrig att lämna utredningsstadiet. De meningsskiljaktigheter, som äro för handen i vissa detaljer, kunna säkerligen utan svårighet sammanjämkas och erforderliga kompletteringar göras utan ytterligare tidsutdräkt. Hur grundligt lagförslaget än genomarbetas komma väl i alla händelser kompletterande bestämmelser att erfordras efter lagens ikraftträdande, när erfarenhet vunnits om dess verkningar.»

2 Kap. Tj änsteuppgif terna. Den »fria» musikundervisningen. KMU har föreslagit, att kyrkomusikernas fackliga sakkunskap borde tillvaratagas för meddelande av kostnadsfri musikundervisning i friare former åt härför intresserad ungdom i alla rikets församlingar. KMU h a r i principbetänkandet givit uttryck för och omfattar alltjämt den bestämda meningen, att man i och med ett förverkligande av detta förslag vunne möjlighet att medelst den nu förestående tjänstereformen — vilken i övrigt företrädesvis utgör en angelägenhet av rättsligt-ekonomisk natur — åstadkomma en samhällelig insats på det kulturella planet av verklig och bestående betydelse. Med stor tillfredsställelse har KMU även konstaterat, att förslaget i denna del ganska allmänt mottagits med gillande. Man påträffar visserligen bland remissyttrandena också en mera negativ inställning till förslaget, och på några håll, där m a n icke velat avvisa tanken såsom sådan, ha anmärkningar likväl framställts mot det sätt, varpå kyrkomusikerns engagerande i denna nya tjänsteuppgift fått sin närmare utformning. KMU finner sig ha anledning att här göra några kompletterande uttalanden till sin framställning i denna fråga i principbetänkandet. Den inom justitiedepartementet med stöd av nådigt bemyndigande den 9 juni 1939 tillsatta ungdomsvårdskommittén har med skrivelse

97 den 7 maj 1945 till Kungl. Maj:t avlämnat sitt betänkande del III, Ungdomen och nöjeslivet, (SOU 1945: 22). Kommittén har företagit en inventering av ungdomens fritidssysselsättning och konstaterar, att fritidssysselsättningarnas värde ökar i den mån de kräva aktiva insatser av de unga. E n fritidssysselsättning, som härvid uppfyller alla krav, är — betonar kommittén — utövandet av musik. I betänkandet (s. 228—230, 313—315) diskuterar ungdomsvårdskommittén lämpliga åtgärder för främjande av de ungas möjligheter att aktivt utöva instrumentalmusik och sång. Kommittén anför: »Med den glesa bebyggelse vårt land har och med de relativt stora omkostnader som krävs för utövandet av musikalisk verksamhet som fritidshobby, är det naturligt, att många unga inte har tillräckliga möjligheter när det gäller att lära sig spela eller att tillsammans med andra få tillfälle att utöva musik. Insatser för att öka de ungas möjligheter härvidlag torde vara i hög grad välbehövliga. För att en sådan verksamhet skall kunna nå ut också till smärre orter, torde den bästa vägen vara att anknyta till redan existerande bildningsorganisationer med deras vida förgrening ut över landet.» I anslutning härtill fäster kommittén uppmärksamheten på det initiativ, som av de »samverkande bildningsförbunden» (ett samarbetsorgan för de statsunderstödda studieförbunden) nyligen tagits till uppbyggandet av en verksamhet för musikalisk folkbildning. Med hänsyn till denna planerade verksamhets fostrande och kulturellt värdefulla karaktär finner kommittén statligt stöd för densamma klart motiverat och förordar fördenskull årliga anslag till bidrag åt nämnda bildningsförbund för organiserandet och genomförandet av en musikinstruktionsverksamhet på bred basis. Vad ungdomsvårdskommittén här framhållit överensstämmer i det stora hela med de synpunkter, som KMU — jämte annat — utgått ifrån vid framläggandet av sitt förslag om »fri» musikundervisning. Ett genomförande av ungdomsvårdskommitténs program i denna fråga kan uppenbarligen dock icke, lika litet som den därpå grundade frivilliga bildningsverksamheten, helt tillgodose det behov av musikalisk utbildning, som det enligt såväl ungdomsvårdskommitténs som KMU:s uppfattning måste ligga i det allmännas intresse att fylla. Den frivilliga verksamheten torde väl närmast ta sikte på utbildningen inom musikcirklar av ungdom, som helst redan har någon musikalisk grund att bygga på, samt på sådana ungdomars samövande med andra. KMU:s förslag om »fri» musikundervisning genom kyrkomusikerna synes fördenskull kunna, om det genomföres, komma att skapa ett synnerligen värdefullt förberedande komplement till denna frivilliga musikinstruktionsverksamhet. Genom den »fria» musikundervisningen vinnes emellertid ej blott ett omfattande medlemsklientel till musikcirklarna utan därjämte i själva ledarna av denna undervisning, kyrkomusikerna, på prak-

98 tiskt taget varje ort en värdefull tillgång till tränade instruktörer i dessa cirklar. Gagnet av kyrkomusikernas här ifrågavarande undervisningsverksamhet kommer likväl främst kyrkan själv till del. Det blir ur elevkretsen vid denna undervisning, som rekryteringen till vederbörande församlings kyrkokör på det naturligaste och lältaste sättet bör kunna ske. Och även i ett annat betydelsefullt hänseende kan undervisningen i fråga förväntas komma kyrkan omedelbart till godo. Saken förtjänar att här något utförligare belysas. Den »fria» musikundervisningen skall givetvis i första hand inriktas på en grundläggande skolning av elevernas sångförmåga. KMU har emellertid framfört förslaget, att denna sångundervisning borde kunna förbindas även med bibringande åt elever, som visa sig därför ha de erforderliga förutsättningarna, av någon färdighet på ett instrument. Vissa uttalanden i några av remissyttrandena tyda på, att man funnit en dylik instrumentalundervisning sträcka sig utanför ramen för de uppgifter, som — från principiella synpunkter — kunde påläggas kyrkomusikerna såsom åliggande i den kyrkliga tjänsten. KMU vill häremot till en början erinra om att det instrument, som det härvid i regel kan bli fråga om, är orgelharmoniet och för de mera förfarna orgeln eller — såsom det naturliga och oftast tillgängliga grundinstrumentet för den vidare utbildningen på nämnda två speciellt kyrkliga instrument — pianot. Bortser man från de kyrkomusikaliska befattningar, för vilka avlagd musiklärarexamen skulle komma att uppställas såsom behörighetsvillkor, blir det i själva verket endast i individuella fall som kyrkomusikern själv besitter de tillräckliga förutsättningarna för meddelande av undervisning å andra instrument än de här nämnda, såsom å stråk- och blåsinstrument. Alt här kategoriskt utesluta vissa instrumentslag från undervisningsprogrammet skulle dock enligt KMU:s mening vara både opåkallat och oklokt. Det förhåller sig nämligen så, att undervisning i sång, om den över huvud taget skall kunna uppnå några bestående resultat, måste — rent tekniskt och utbildningsmässigt — räkna med och förutsätta elevens åtminstone ytliga bekantskap med något musikinstrument. En dylik förtrogenhet blir en hjälp vid både notläsning och tonträffning, som icke kan underskattas. Instrumentet stöder sången; det har sedan en betydelse endast i andra hand, och närmast med hänsyn till elevens egna förutsättningar, vilket detta instrument är. Emellertid kommer det, såsom nyss framhållits, att ligga i sakens natur, att orgelharmoniet, eventuellt pianot och kanske även orgeln måste komma att bli de i den tilltänkta »fria» musikutbildningen oftast förekommande övningsinstrumenten, varför ock eleverna i denna utbildning företrädesvis komme att bli förtrogna just med nämnda kyrkliga instrument. Då det vid semester och annan kortare ledighet för kyrkomusikern eller eljest vid förfall för denne hittills — särskilt inom de rena landsbygdsförsamlingarna — ofta nog visat sig särdeles svårt

99 att uppbringa en godtagbar vikarie å tjänsten, skulle fördenskull utbildningen i den »fria» musikundervisningen av elever i orgelspelning här kunna komma att tillgodose ett beaktansvärt intresse i ett rent kyrkligt tjänsteorganisatoriskt hänseende. Det kommer sålunda att ligga nära till hands, att kyrkomusikern bland dessa sina orgelelever uttager de lämpligaste och animerar dem till vidare utbildning för att sedermera — där någon mera kvalificerad ersättare ej står till buds — kunna tagas i anspråk för sådana tillfälliga vikariat vid orgeln, varav behov må uppkomma. KMU har, icke minst med hänsyn till vad här framhållits, funnit inga som helst principiella betänkligheter möta mot att lägga den föreslagna »fria» undervisningsverksamheten såsom ett åliggande bland andra till kyrkomusikerns kyrkliga befattning och ej heller funnit något formellt hinder föreligga för att de härför beräkneliga relativt mindre betydande utgifterna därmed komme att i första hand åvila de kyrkliga kommunerna. Att man till denna verksamhet därjämte kan knyta den förhoppningen, att densamma skall komma att fylla en uppgift i musikintressets tjänst, som icke är snävt begränsad till kyrkomusiken, förringar icke dess betydelse och värde för kyrkan. Förhållandet bör tvärtom vara ägnat att ytterligare förhöja värdesättningen av verksamheten i fråga. KMU hyser med sin uppfattning om det aktiva musikintressets utbredning inom landet, en uppfattning som även den förenämnda ungdomsvårdskommittén synes dela, inga farhågor för att ansökningar i nöjaktig utsträckning om rätt till deltagande i de här ifrågavarande från det allmännas sida kostnadsfritt tillhandahållna utbildningskurserna skola utebliva. Givetvis kan m a n dock icke alldeles utesluta möjligheten av att — åtminstone under någon tid efter verksamhetens första igångsättande — på någon ort den situationen uppkommer, att kyrkomusikern icke får tillräckligt med elever för utfyllande av de för honom härför beräknade veckotimmarna. Den frågan kan då uppställas, huruvida för sådant fall avkortning skall ske i kyrkomusikerns avlöning med något belopp, som kan beräknas belöpa på den stadgade men ioke i anspråk tagna undervisningsskyldigheten. KMU finner en reglering i sådant syfte opåkallad. Kyrkomusikerns tjänsteuppgift i fråga om denna gren av hans verksamhet bör nämligen icke vara begränsad till själva undervisningen såsom sådan. Ä honom bör ankomma att fortgående och städse aktivt verka för bästa möjliga såväl kvantitativa som kvalitativa anslutning till denna undervisning. Skulle tillströmningen redan från början visa sig vara för knapp eller framdeles hota att sina, bör det för kyrkomusikern vara såväl en ambitionssak som en tjänsteplikt att på tjänligt sätt söka väcka till liv erforderligt intresse för verksamheten. Det kan då knappast vara riktigt att, om hans strävanden härför icke skulle omedelbart krönas med framgång, låta honom umgälla det tillfälliga misslyckandet med löneminskning. I hithörande instruktionella bestämmelser bör denna kyr-

100 komusikerns förpliktelse till initiativ accentueras. Till kontroll av att denna förpliktelse icke eftersattes torde lämpligen även böra stadgas, att kyrkomusikern för varje år skall ha att avlämna en kortfattad redogörelse för utfallet av undervisningsverksamheten under året. Kyrkokörsverksamheten. Enligt KMU:s förslag skall det åligga kyrkomusikern att öva och leda kyrkokör samt, där i något kyrkomusikerdistrikt sådan kör ännu icke förefinnes, verka för dess bildande. KMU har framhållit att beträffande kyrkokörens sammansättning och standarden för dess prestationer några speciella bestämmelser svårligen kunna meddelas. Kyrkomusikerns arbetsinsatser för körens bildande, övning och ledande måste i det hela komma att tillhöra området för hans mera obundna initiativ och det sätt, varpå uppgiften löses, bör för honom i huvudsak bliva en ambitionsfråga. Även i fråga om körarbetet kan det naturligtvis inträffa, att kyrkomusik e m s försök att bilda kyrkokör, där sådan dittills icke funnits, ej omedelbart få framgång. Ej heller beträffande detta tjänsteåliggande torde det kunna ifrågasättas, att m a n — för dylikt fall — skall företaga något slags reduktion av kyrkomusikerns avlöning. De synpunkter, som nyss härförut för motsvarande fall framförts i avseende å den »fria» musikundervisningen, böra här ha enahanda giltighet. Emellertid torde också beträffande körverksamheten böra föreskrivas skyldighet för kyrkomusikern att däröver avlämna årsrapport. Speciella arbetsuppgifter för kyrkomusikern i domkyrkoförsamling. I vissa remissyttranden framskymtar en missuppfattning rörande vidden och beskaffenheten av de särskilda tjänsteåligganden, som enligt KMU:s förslag borde förbindas med kyrkomusikerbefattning i domkyrkoförsamling. Några preciseringar äro här av nöden. Angeläget är att de speciella tjänstefunktioner, varom här är fråga, icke göras så omfattande att de kunna befaras i någon väsentligare m å n inkräkta på denne befattningshavares huvuduppgifter. Ej heller böra de enligt KMU:s mening få den karaktären, att ifrågavarande befattningshavare komme att intaga någon förmansställning gentemot sina kolleger inom stiftet. Kyrkomusikern i domkyrkoförsamling bör i den utsträckning domkapitlet finner behövligt utan särskild gottgörelse stå till nämnda myndighets förfogande såsom sakkunnig i frågor berörande kyrkomusiken och de därtill knutna befattningarna. Att härvid tillägga honom rösträtt i domkapitlet eller ens den formella ställningen såsom föredragande k a n ej synas

101 påkallat. Av några remissmyndigheter har framhållits, att kyrkomusikern i domkyrkoförsamling måhända icke alltid besutte de erforderliga kvalifikationerna för uppgiften att vara domkapitlets rådgivare i kyrkomusikaliska angelägenheter. Det förefaller som om tveksamheten på denna punkt hänförde sig till någon eller några av de nuvarande innehavarna av sådan befattning. KMU vill härtill allenast erinra om, att lämpligheten för ifrågavarande sakkunniguppdrag givetvis blir en kvalifikationsgrund bland andra, som måste komma i beaktande vid nybesättandet av dessa befattningar efter tjänstereformens genomförande. Någon betänklighet att hänlägga detta uppdrag såsom ett åliggande i själva tjänsten torde följaktligen icke föreligga. Den »konsulentverksamhet», som KMU tänkt sig skola vara med här omnämnda befattningar förenad, bör lämpligen begränsas till en skyldighet för denne musiker vid stiftets främsta kyrka att slå kollegerna inom stiftet till tjänst med upplysningar och råd i kyrkomusikaliska angelägenheter, när hänvändelser i sådant syfte göras till honom. Någon inspektionsrätt bör ej vara med denna hans verksamhet förbunden. Fråga om ersättning for någon resekostnad föranledd av konsulentverksamheten aktualiseras följaktligen icke. Enligt föreskrifter, varom KMU framlägger särskilt förslag, skall det, såsom förut berörts, åligga varje kyrkomusiker att årligen — i två exemplar — uppgöra en kortfattad arbetsberättelse för distriktet rörande såväl den »fria» musikundervisningen som kyrkokörs verksamheten under året. Av denna arbetsberättelse skall det ena exemplaret tillställas vederbörande kyrkoråd och det andra insändas till kyrkomusikern i domkyrkoförsamlingen. En tvåfaldig tjänsteplikt kommer härmed att åvila denne senare befattningshavare. Dels bör han — i sin föreslagna egenskap av skolöverstyrelsens ortsombud vid utövandet av nämnda myndighets överinseende över den »fria» musikundervisningen — tillförbindas att för varje år uppgöra och till överstyrelsen insända ett sammandrag för stiftet av de sålunda till honom inkomna arbetsberättelserna, såvitt dessa angå berörda undervisning. Å skolöverstyrelsen torde det böra ankomma att tillhandahålla för dessa sammandrag lämpligt formulär. Och dels bör det åligga kyrkomusikern i domkyrkoförsamlingen att efter granskning av arbetsberättelserna, i vad de avse körverksamheten inom stiftets församlingar, tillställa domkapitlet ett motsvarande sammandrag med kortfattad redogörelse för utvecklingen under året inom denna verksamhetsgren och i samband därmed framställa de erinringar, vartill granskningen kunnat föranleda.

102 3 Kap. Ky rkomusikerbef attning arna. KMU har i sitt principbetänkande föreslagit, att huvudtyperna för kyrkomusikerbefattningarna skulle begränsas till två, nämligen: kyrklig musikdirektörstjänst med eller utan tjänstgöring såsom musiklärare vid allmän eller statsunderstödd enskild läroanstalt samt skolkantorstjänst, i vilken de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna skulle sammanföras med folkskollärartjänst. Förslaget på denna kardinala punkt i betänkandet har i första hand varit dikterat av två väsentliga krav, eller att den ifrågavarande till numerären betydande befattningshavarkåren, vilken skall ha att i olika former och på bredast möjliga bas tillgodose en viktig del av vårt folks musikaliska behov, skall vid fullgörandet av denna sin uppgift också ha sin ekonomiska utkomst i görligaste mån säkrad, samt, å andra sidan, att församlingarna, hos vilka dessa musiker i första hand skola vara verksamma, skola — så långt organisativa anordningar här förmå — vara garanterade kompetenta yrkesmän för ifrågavarande tjänsteuppdrag. Kyrkomusiker-folkskollärare. Förhållandena på olika orter och på olika platser i vårt land skapa givetvis ytterligt skiftande förutsättningar för de kyrkomusikaliska tjänsteuppdragens fullgörande. Allehanda önskemål om en 'smidig' anpassning efter dessa skiftande förhållanden kunna också här förvisso framställas. Det ligger emellertid vid en allmän reglering, som måste hålla de huvudsakliga fördelarna strängt i sikte, i sakens natur, att alla sådana individuella, i och för sig måhända beaktansvärda önskemål icke kunna restfritt tillgodoses. En viss 'schematisering' blir här en bjudande nödvändighet, om icke tjänsteorganisationen på grund av ett övermått av differentiering skall bliva alldeles ohanterlig. Det har förefallit KMU, som om ett flertal av de remissmyndigheter och övriga vederbörande, vilka på denna punkt — särskilt med framhållande av den av KMU förordade tjänstetypen skolkantorstjänst — framfört kritik och därvid karakteriserat förslaget såsom alltför 'stelbent', icke tillräckligt beaktat de risker för överorganisation, som här föreligga. En del av de framkomna motförslagen ha också tydligen icke blivit till sina konsekvenser genomtänkta. Vissa av de i detta sammanhang framställda erinringarna ha dock enligt KMU:s mening varit av ett positivt värde. De ha också föranlett KMU att i viss mån inom försiktiga gränser utbygga eller eljest på särskilda punkter modifiera sitt tjänstetypsförslag. En synpunkt framför andra har härvid varit för KMU bestämmande. Kyrkomusikeruppgifternas tjänsteorganisatoriska förbindelse med folkskollärarsyssla har va-

103 rit, är och måste även tillsvidare i fortsättningen bliva den åtminstone i de mindre och medelstora landsbygdsförsamlingarna oftast förekommande tjänstetypen. Att betrakta ifrågavarande tjänstetyp allenast som ett slags oundvikligt ont är — såsom KMU tidigare betonat — alldeles oberättigat. Denna tjänsteanordning är i själva verket förbunden med icke oväsentliga ideella fördelar för såväl kyrka som skola. Vad det här gäller är att undvika, att kyrkomusikern-folkskolläraren blir av sina kyrkomusikaliska tjänsteplikter — till men för skolarbetet — över hövan betungad. Någon generell fara härför föreligger dock knappast enligt KMU:s uppfattning. Men gränsfall kunna förekomma, i vilka en dylik icke önskvärd konsekvens kan inträffa. Dessa fall måste hållas i sikte och om möjligt förebyggas. Kyrkomusiker-småskollärare. KMU har redan i sitt principbetänkande framfört tanken på att i därför lämpade fall sammanföra kyrkomusikeruppgifterna med småskollärartjänst. KMU ansåg emellertid, att med uppslagets närmare övervägande kunde tillsvidare anstå, och att frågan borde göras beroende av någon tids erfarenhet av huru rekryteringsförhållandena vid de föreslagna s. k. skolkantorstjänsterna i fortsättningen komme att gestalta sig. KMU har vid den nu företagna förnyade prövningen av föreliggande fråga funnit sig böra föreslå, att en dylik kombination a v kyrkomusiker- och småskollärartjänstgöring — på likartat sätt som vid den föreslagna skolkantorstjänsten — möjliggöres redan vid organisationsreformens första start och sålunda icke ställes på framtiden. Den valmöjlighet, som härmed skulle öppnas att lägga de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna på innehavaren av en småskollärartjänst i stället för på innehavaren av en folkskollärartjänst, bör utan tvivel i givna fall komma att innehära en beaktansvärd fördel. Folkskolläraren är gemenligen den av sin ordinarie skoltjänst strängare upptagne av de två. Han kan därjämte behöva regelmässigt lagas i anspråk såväl för undervisningen i slöjd som för uppdrag såsom lärare i fortsättningsskola m. m., allt förhållanden, som kunna göra det angeläget att gå fram med viss varsamhet, när det gäller att pålägga honom ytterligare tjänsteuppgifter. En småskollärartjänst i viss församling kan tilläventyrs även med hänsyn till andra speciella förhållanden böra tilläggas ett företräde framför en där befintlig folkskollärartjänst för den tjänsteanordning, varom här är fråga. Självständiga kyrkomusikertjänster. Från grundsatsen att egentliga kyrkomusikerbefattningar icke böra tillskapas med mindre de kunna bereda sina innehavare den fulla utkomsten har KMU i sitt principbetänkande ansett sig kunna förorda ett avsteg allenast för vissa rätt strängt begränsade fall. Där sär-

104 skilda skäl förelåge, skulle kyrkomusikerbefattning kunna inrättas såsom kyrklig musikdirektörstjänst med s. k. deltidstjänstgöring (3/4eller 1 /2-tidstjänst). De huvudsakliga förutsättningar, varunder dylika deltidsbefattningar enligt KMU:s tidigare förslag borde kunna tillstädjas, ha preciserats sålunda: att de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna inklusive den »fria» musikundervisningen — ensamma för sig eller tillsammans med det antal musikveckotimmar i skola, vartill tillgång för kyrkomusikerbefattningen redan vid dennas första reglering kunde föreligga — beräknades motsvara minst arbelsmåttet för en halvtidstjänst, samt att fråga vore om en församling med starkare kyrklig livaktighet, där — exempelvis till följd av en samhällsbildning under utveckling — tillkomsten av nya eller utvidgning av redan befintliga skolor av högre skolformer kunde vara att framdeles förvänta. Förelåge icke dessa förutsättningar, borde tjänsten anordnas såsom skolkantorstjänst. Antalet s. k. självständiga, eller med folkskollärartjänst icke förenade kyrkomusikerbefattningar, utgjorde vid ingången av år 1942 enligt den i principbetänkandet redovisade statistiken för hela riket icke mindre än 756, varav 521 i landsförsamlingar. Ifrågavarande tjänstetyp finnes företrädesvis representerad i Lunds, Göteborgs och Skara stift. De anförda för hela riket gällande sifferuppgifterna å dylika befattningar motsvarades enligt samma statistik av antalet 215, respektive 184 för Lunds stift samt 106, respektive 73 för Göteborgs stift och 60, respektive 46 för Skara stift. Det torde utan vidare stå klart, att vid en tjänstereformering, byggd på förslaget i principbetänkandet, en säkerligen rätt betydande del av dessa s. k. självständiga befattningar måste komma att ombildas till befattningar enligt skolkantorstypen. I regel bleve väl detta ofrånkomligt i de rena landsbygdsförsamlingarna med förhållandevis lågt befolkningstal, i varje fall så länge icke frågan om anställandet av fackligt utbildade musiklärare även vid folkskolorna fått sin generella lösning. Från åtskilliga håll och särskilt av domkapitlet i Lund har framhållits önskvärdheten att i organisationen av kyrkomusikerbefattningarna måtte beredas ett större tillämpningsutrymme för dylik självständig kyrkomusikertjänst än som förelåge enligt KMU:s förberörda förslag i principbetänkandet. Till stöd härför har, utom annat, åberopats, att denna tjänstetyp vore på flera orter starkt traditionsbunden samt att följaktligen ett utbyte av en sådan befattning mot en befattning enligt skolkantorstypen mången gång skulle för vederbörande församling framstå som ett onödigt och allt för hårdhänt ingrepp vid regleringen av en angelägenhet, som dock i första hand berörde församlingen själv. KMU finner det visserligen icke möjligt att tillägga den sålunda framförda synpunkten någon utslagsgivande betydelse. Emellertid har KMU av andra och, objektivt sett, tyngre vägande

105 skäl ansett en förnyad omprövning på denna punkt i organisationsförslaget påkallad. Till frågans närmare belysning får KMU anföra följande. Med den snäva avgränsningen av de förutsättningar, under vilka en självständig deltidstjänst enligt KMU:s tidigare förslag skulle kunna inrättas, bleve konsekvensen obestridligen den, att befattning av skoikantorstyp måste — i måhända icke så få fall — tillgripas även för tjänstgöringsområde, där denna tjänstetyp med hänsyn till områdets förhållandevis stora befolkningstal och de kj^rkomusikaliska tjänsteuppgifternas därav beroende större omfattning icke vore önskvärd. Det kan med fog sägas, att där nämnda tjänsteuppgifter, inklusive två veckotimmar 'fri' musikundervisning, kunna anses i veckotimmar räknat innebära en ökad arbetsbörda svarande mot en halvtidstjänst, en dylik samfälld arbetsbelastning för en skolkantor icke kan anses såsom försvarlig. Man lär i själva verket böra fastslå, att redan där den kyrkliga tilläggstjänstgöringen för skolkantorstjänsten komme att uppskattningsvis representera en tredjedel av en fulltidstjänst situationen bleve i viss mån kritisk. För att komma till rätta med de olägenheter, som i här åsyftade gränsfall skulle med skolkantorstjänsts inrättande uppkomma, torde det fördenskull bli ofrånkomligt att deltidstjänstesystemet gives en vidgad tillämpning. Närmare bestämt skulle denna vidgade tilllämpning följaktligen få till innebörd, att i tjänstgöringsområde med ett visst medelstort eller större befolkningstal kyrkomusikerbefattningen finge anordnas såsom självständig deltidstjänst, även där några konkreta utsikter för tillkomsten av särskild läroanstalt, vid vilken befattningshavaren kunde anvisas tjänstgöring såsom musiklärare, vid tiden för tjänstens inrättande icke förelåge. Vid vilket invånarantal förhållandena enligt de här uppdragna riktlinjerna skulle i ett tjänstgöringsområde aktualisera anordnandet av en dylik deltidstjänst, belyses närmare av särskilda av KMU upprättade tabeller. Bör då den — förhållandevis mindre — grupp självständiga kyrkomusikerbefattningar av deltidstyp, varom här närmast kan bli fråga, i likhet med motsvarande fulltidsbefattningar förbehållas kyrkomusiker med högre kompetens (högre kyrkomusikalisk examen fcch musiklärarexamen)? Frågan synes obetingat böra besvaras jakande. Att anspråken å den fackmusikaliska utbildningen hittills salts och även i fortsättningen sättas lägre för innehavare av kyrkomusikalisk befattning enligt skolkantorstypen betingas av själva tjänstekombinationen och blir för berörda befattningar en praktisk nödvändighet. Hänsyn av sådant tvingande slag föreligga däremot över huvud taget icke beträffande en självständig kyrkomusikerbefattning, även om den — såsom h ä r bleve fallet — blott utgör en deltidstjänst. Och ser man saken från de kyrkliga menigheternas synpunkt, kan det väl ej heller i längden anses försvarligt att så att säga i princip kvarhålla de

106 rena landsbygdsförsamlingarna i deras hittillsvarande missgynnade ställning, när det gäller kompetenskraven för deras kyrkomusiker. Tjänstetypens svaga punkt ligger givetvis i dess natur av deltidsbefattning. Även med den för dessa befattningar i det följande ifrågasatta lönegradsplaceringen bleve den utkomst desamma kunde bereda sina innehavare — i många fall kanske endast halva beloppet av den för lönegraden utgående avlöningen — ofta nog otillräcklig för den fulla arbetsförsörjningen, i varje händelse för de fall, där en sådan befattning för sin innehavare bleve en slutljänst. Dessa befattningar komme också att såtillvida bli i avlöningshänseende sämre lottade än de deltidstjänster, varom KMU redan i principbetänkandet framställt förslag, som någon tillläggstjänstgöring såsom musiklärare vid läroanstalt ofta icke skulle kunna för deras innehavare ställas i utsikt, åtminstone under den närmaste tiden. KMU tror dock icke att några oöverstigliga svårigheter skola behöva möta för en i det hela tillfredsställande rekrytering även vid det antal självständiga befattningar, varmed deltidstjänsterna enligt KMU:s nu framförda förslag skulle komma att utökas. Till frågans ytterligare belysning får KMU anföra följande. Av åtskilliga remissorgan har ånyo, oftast i lösaste utformning, framkastats förslaget om ett tjänsteorganisatoriskt sammanförande av kyrkomusikeruppgifterna med det ena eller andra tjänsteuppdraget på vederbörande församlings stat, vilka uppdrag — om man här bortser från anställning i en eller annan form såsom facklärare i musik vid folkskola — alla ha det gemensamt, att de endast förefinnas i vissa församlingar, att de helt falla inom ramen för de kommunala självstyrelsefunktionerna, samt att avlöningen vid desamma följaktligen är av lagstiftningen lämnad alldeles oreglerad, En utpräglad dylik karaktär har exempelvis den för en sådan tjänstekombination i vissa remissyttranden förordade diakonitjänstgöringen inom församlingarna. KMU har redan i principbetänkandet på nyss anförda skäl funnit sig böra avstyrka varje sådan ytterligare tjänsteanordning. Den utredning rörande diakoniarbetets närmare inordnande i församlingslivet, som för närvarande föreligger, har ej tillfört frågan något, som kunnat rubba KMU:s ståndpunkt i här aktualiserade hänseende. KMU finner sig fördenskull förhindrad tillråda någon som helst dylik ny tjänsteanordning och detta redan av det skälet, att anordningen, hur än regleringen därutinnan närmare utformades, komme att ytterligare komplicera den nu avsedda tjänsteorganisationen och den därmed förbundna författningsregleringen, vilken sistnämnda — dessvärre — det oaktat icke kan undgå att bli nog så invecklad. KMU har däremot intet att erinra emot, att utväg i så stor utsträckning som möjligt beredes till personell tjänsteförening mellan en deltidsreglerad kyrkomusikerbefattning och sådana allmänna betalda tjänsteuppdrag, som härför kunna visa sig lämpade. I förslag till tjänste-

107 föreskrifter har för tillgodoseende av detta syfte angivits, att med dylik kyrkomusikerbefattning må efter vederbörligt tillstånd förenas annan kommunal befattning eller därmed jämförligt uppdrag. Genom en dylik friare, av lagstiftningen i övrigt obunden anordning vunnes den uppenbara praktiska fördelen, att för den här åsyftade utfyllnaden i kyrkomusikerns försörjningsmöjligheter kunde anvisas honom även tjänst eller betalt uppdrag på den borgerliga kommunens stat. Det bör kunna förutsättas, att vederbörande kyrkliga menighet — såsom den för valet av den lämpligaste typen av kyrkomusikerbefattning framför andra intresserade parten — i regel skall befinnas villig att själv medverka till tillskapande av sådana praktiska betingelser för ökade utkomstmöjligheter åt sin kyrkomusiker, att församlingen också skall kunna påräkna att förvärva och behålla en kompetent innehavare av dennes befattning. Väljer m a n en lösningslinje, sådan som här skisserats, måste det ankomma på vederbörande kyrkliga kommunala organ att, i första hand, i samband med beredningen av frågan om kyrkomusikerbefattningens anordnande till domkapitlet uppgiva föreliggande möjligheter för en eventuell personell förening av befattningen med visst annat eller andra, rent kommunala tjänsteuppdrag. Tillika bör det, därest självständig deltidsbefattning inrättas, ankomma på det kyrkliga organet att, efter erhållet tillstånd till förening av tjänsten med dylikt uppdrag, vid tjänstens ledigförklarande fästa eventuella sökandes uppmärksamhet på den ytterligare anställning i församlingens eller den borgerliga kommunens tjänst, som kan för innehavaren av kyrkomusikerbefattningen påräknas. För den händelse att en formellt bindande försäkran härutinnan skulle befinnas vara för en reflektant å befattningen önskvärd, måste det dock bliva dennes sak att själv söka hos vederbörande kommunala instans utverka sig en dylik garanti. Ett ytterligare förhållande, som i sin mån talar för en viss vidgad tilllämpning av systemet med självständiga deltidsbefattningar, skall här med några ord beröras. I ett icke oansenligt antal pastorat inom riket åligger det kyrkoherden eller, i särskilda fall, en denne biträdande präst att regelbundet förrätta högmässogudstjänst å samma dag i mer än en gudstjänstlokal. Det bör, såsom av KMU tidigare understrukits, endast kunna såsom en nödfallsanordning ifrågasättas, att en motsvarande duplikationsskyldighet pålägges innehavaren av en skolkantorstjänst. Inrättandet i dess ställe av en självständig deltidstjänst kan för dylikt fall bli den ändamålsenligas te lösningen. Med den vidgade tillgången till befattningar av denna senare tjänstetyp och de därmed ökade möjligheterna att anvisa kyrkomusikern duplikationstjänstgöring skulle man även i ett annat hänseende kunna vinna en obestridlig tjänsteorganisatorisk fördel. Sålunda skulle man i två församlingar, tillhörande ett pastorat, där prästerna dupli-

108 cerade och där på grund av lågt befolkningstal eller annat förhållande behov av särskild kyrkomusiker för vardera församlingen icke förelåge, kunna anställa en gemensam självständig befattningshavare, eventuellt å deltidstjänst, med duplikationsskyldighet i de två församlingarna. Med den utsträckta tillämpning av deltidstjänstesystemet, som KMU funnit påkallat föreslå, synas samtliga kyrkomusikerbefattningar av den typ, som i det föregående givits beteckningen »självständig», lämpligen böra givas en enhetlig struktur. Tjänstens fasta del bör tydligen omfatta de egentliga kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna, inklusive stadgat timantal »fri» musikundervisning. Men varje här ifrågavarande befattningshavare bör i anställningen vara förpliktad att, om och när så påfordras, bestrida fyllnadstjänstgöring vid de allmänna och statsunderstödda enskilda skolorna ävensom vid musikhögskolan, i den mån förutsättningar för sådan tjänstgöring därstädes kunna komma att föreligga. Härvid kommer givetvis i första hand i fråga anvisande av dylik fyllnads tjänstgöring vid de läroanstalter, där undervisning i musik genom härför anställd facklärare redan nu finnes anordnad. Såsom KMU tidigare erinrat är för närvarande dylik undervisning på vissa orter införd även i folkskola. Det finnes anledning antaga att anordnande av sådan undervisning skall, så långt de för närvarande gällande organisatoriska förhållandena inom folkskoleväsendet det tillåta, vinna efterföljd på ytterligare flera håll, blott härför kompetenta lärarkrafter kunna förvärvas. Härvid komma de deltidstjänstreglerade självständiga kyrkomusikertjänstema uppenbarligein att bliva av stort värde. I princip böra dessa över huvud tagel få den betydelsefulla uppgiften att såsom fyllnadstjänstgöring för sin innehavare uppsamla all sådan skolundervisning i musik, som med hänsyn till läroanstalternas belägenhet lämpligen kan härför ifrågakomma. Deltidsreglerade publika befattningar äro visserligen — de må vara kyrkliga eller rena lärartjänster — i och för sig föga önskvärda. Deras inrättande lärer kunna försvaras endast med de praktiska förhållandenas ofrånkomliga krav. I betraktande härav måste också möjligheten till här berörd fyllnadstjänstgöring för en kyrkomusiker, sett från det kyrkliga förvaltningsområdets synpunkt, alltid anses såsom en betydande organisatorisk fördel. KMU tror sig ha påvisat, att detta kyrkoväsendets intresse av en dylik tjänstereglering åtminstone i regel skall visa sig sammanfalla med skolväsendets. Den omfattning, vari en faktisk personell tjänsteförening mellan kyrkomusikerbefattning och musiklärartjänst för närvarande förekommer, talar här sitt tydliga språk. Det kan dock icke undanskymmas, att en intressekonflikt mellan de båda förvaltningsområdena här kan uppkomma. Så kan t. ex. viss läroanstalt vara av den storleksordningen, att musiklärartjänsten vid densamma lämpligast skulle, på grundvalen enbart av där

109 forekommande behov av undervisning i musik, kunna organiseras såsom rulltidstjänst. Vidare kan det totala antalet undervisnings timmar i musik vid läroanstalterna på samma ort överskjuta den marginal för fyllnadstjänstgöring, som för därvarande kyrkomusikerbefattning erfordras, I förra fallet skulle musikundervisningen vid läroanstalten behöva uppdelas på två lärare, vilket väl ofta kan innebära viss olägenhet. Och i det senare fallet bleve konsekvensen möjligen den, att speciella svårigheter skulle visa sig uppstå för rekrytering av lärarkraft för de — överskjutande — undervisningstimmar, vilka icke kunnat tilldelas kyrkomusikern. Klart är att i dylika fall en organisatorisk fördel för kyrkan icke bör få köpas med en därmed förbunden nackdel i samma hänseende för skolväsendet, där denna nackdel kan prövas vara av någon väsentligare betydelse. Enligt KMU:s i principbetänkandet framställda förslag skulle de kyrkomusikaliska deltidstjänsterna — vare sig de, tillsvidare, komme att omfatta endast rent kyrkomusikaliska tjänsteuppgifter jämte »fri» musikundervisning eller omedelbart komme att förbindas jämväl med tjänstgöring såsom musiklärare vid någon läroanstalt — icke differentieras längre än att de fastställdes till antingen jämnt hälften eller jämnt tre fjärdedelar av full tjänst. Med den i viss m å n förändrade karaktär, som dessa befattningar obestridligen skulle erhålla, om den befattningshavaren tillförbundna tjänstgöringen såsom musiklärare vid läroanstalt gåves innebörden av en fyllnadstjänstgöring för den kyrkomusikaliska befattningen, torde man ha anledning att överväga en förändrad konstruktion även av den del av berörda befattning, som utgör den egentliga, den kvrkomusikaliska delen Ett särskilt skäl härför föreligger också. Frågan om de s. k. övningslärarnas tjanste- och avlöningsförhållanden är, såsom förut nämnts, beroende på utredning av 1941 års lärarlönesakkunniga, men denna utredning lär numera ha fortskridit så långt, att ett förslag i ämnet kan vara att förvänta under innevarande år. Vid det samråd, som tidigare ägt rum mellan KMU och n ä m n d a sakkunniga, har konstaterats full enighet i princip om lämpligheten av sammanförandet för vissa fall av kyrkomusikaliska tjänsteuppgifter med tjänstgöring såsom musiklärare vid läroanstalt. För realiserandet av denna tanke fordras emellertid ett ställningstagande till åtskilliga organisatoriska problem, som visat sig ha en allmän motsvarighet, när det gäller en reglering såväl av de rena musiklärartjänsterna som av övriga grupper ovningslararbefattmingar. KMU har satts i tillfälle att taga del av vissa preliminärt utarbetade riktlinjer för den lösning av förevarande problem, som 1941 års lärarlönesakkunniga kunna antagas komma att åtminstone i det väsentliga förorda. Uppenbart är, att största möjliga enhetlighet vid regleringen av hithörande rättsförhållanden bör eftersträvas. KMU har också funnit utsikterna för en snabb lösning av förevarande för kyrkooch för skolväsendet gemensamma organisationsspörsmål bäst främjas, om

110 det kyrkliga intresset av en reglering på det ena eller andra sättet icke sk jutes i förgrunden till förfång för skolväsendets. En viss anpassning från kyrkans sida synes härvid både möjlig och naturlig. Vid det förslag till ändrad organisation för de självständiga kyrkomusikertjänsterna, som KMU i anslutning härtill nu uppgjort och härmed framlägger, har KMU utgått från bedömandet, att, när de rent kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna inklusive fem veckotimmars »fri» musikundervisning kunna beräknas representera en tjänstgöring av lägst 33 veckotimmar eller, vid evalvering i undervisningstimmar vid läroanstalt med 38—39 veckors årlig lästid, lägst 30 veckotimmar, befattningen skall motsvara en fulltidstjänst och att följaktligen innehavaren av en dylik tjänst icke skall åläggas någon fyllnadstjänstgöring. KMU har låtit uppgöra särskilda tabeller över de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifternas med hänsyn till invånarantalet i tjänstgöringsområdet beräkneliga omfattning, uttryckt i undervisningstimmar. Tabellerna finnas fogade till det framlagda förslaget till kungörelse angående inrättande av kyrkomusikertjänster. Den värdering, som ligger till grund för dessa tabeller, har av KMU företagits efter ett ingående bedömande av de särskilda tjänsteuppgifternas olika art och tidskrävande natur. I antalet veckotimmar i tabellerna ingå för ett vart fall för tjänst av skolkantorstypen två och för självständig kyrkomusikertjänst fem timmar »fri» musikundervisning. Tabellerna utvisa, vid vilket invånarantal i tjänstgöringsområdet de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna jämte »fri» musikundervisning i angiven omfattning skola, under givna förhållanden, för en självständig kyrkomusikertjänst anses motsvara en fulltidstjänst. Av tabellerna framgår vidare, vilket mått av fyllnadstjänstgöring, i veckotimmar räknat, vid lägre invånarantal för ett vart fall skall kunna utkrävas. Mot de av KMU här ovan föreslagna grunderna för de självständiga kyrkomusikertjänsternas gradering efter de kyrkomusikaliska tjänstegöromålens omfattning kan naturligtvis riktas den anmärkningen, att en timberäkning här icke kan giva annat än rätt schablonmässiga resultat samt att differentieringen av befattningarna på en dylik grundval mången gång torde komma att uppvisa ojämnheter, vilka vid en jämförelse av de faktiska arbetsförhållandena de särskilda befattningarna emellan kunna bli nog så i ögonen fallande. Det inses dock lätt, att någon absolut matematisk rättvisa aldrig kan vid en tjänstereglering på förevarande område ernås, Beaktas bör ock, att med differentieringen som sådan i allt fall bli förbundna vissa viktiga positiva fördelar. De självständiga kyrkomusikertjänsterna komma med det här förordade tjänsteregleringssystemet att för sina innehavare erbjuda utkomstmöjligheter efter en stigande skala. För den unge kyrkomusikern, som till en början på grund av bristande tjänstgöringsmeriter nödgas åtnöja sig med en befattning av lägre kvottal, komma efter hand åtskilligt flera tillfällen att stå öppna för fortgående befordran

Ill till kyrkomusikerbefattning i bättre löneställning. De befordringsutsikter, som härigenom komma att stå till buds, kunna utan tvivel förväntas gynnsamt påverka rekryteringen till anställningarna inom förevarande tjänstegren. I likhet med vad KMU i principbetänkandet förordat synes innehavare av självständig kyrkomusikertjänst, försåvitt befallningen — vare sig ordinarie eller extra ordinarie — är förbunden med skyldighet att fullgöra fyllnadstjänstgöring vid skola, böra vara förpliktad att, utöver den till hans egen tjänst sålunda hörande undervisningsskyldigheten, såsom timlärare bestrida undervisning i musik under visst antal veckotimmar. KMU anser dock, att denna senare skyldighet härvid lämpligen bör begränsas till 4 veckotimmar. Kyrkomusikerbefattning vid domkyrka. I vissa av rikets domkyrkoförsamlingar utgår anslag å domkyrkans stat till den därstädes anställde kyrkomusikern. I Lund är domkyrkokapellmästaren organist i domkyrkan och avlönas av domkyrkans medel utan bidrag av forsamlingen. Han tillsättes av domkapitlet. Domkapitlet i Lund har, då enligt dess förmenande anledning saknades att frångå den för närvarande gällande ordningen för avlöning och tillsättning av därvarande kyrkomusiker, föreslagit, att undantag för denne befattningshavare måtte i dessa hänseenden göras i den blivande lagstiftningen. KMU kan icke förorda, att i avseende å kyrkomusikerbefattning i domkyrkoförsamling göres något avsteg från de allmänna grunder för själva tjanstereglermgen, som komma att gälla för andra församlingar. Fastän domkyrkomusikern, på sätt förut framhållits, enligt KMU:s förslå- skall anvisas vissa särskilda, mer eller mindre sporadiskt ifrågakommande uppgifter, bland annat såsom musiksakkunnig hos domkapitlet, komma de egentliga kyrkomusikaliska arbetsuppgifterna inom församlingen givetvis alt har liksom eljest representera befattningshavarens huvudsakliga tjänsteverksamhet. Förenämnda särskilda tjänsteuppgifter kunna fördenskull ej garna utgöra något skäl för att därvarande församling skulle betagas rätten att, liksom annorstädes för motsvarande fall, själv utse sin kyrkomusiker Ej heller synes förberörda förhållande, lika litet som det att domkyrkan i dess egenskap av stiftskyrka har en vidare betydelse än församlingskyrkorna i gemen, böra föranleda till något generellt frångående av den finansieringsordning med avseende å avlöningskostnaderna för kyrkomusikern, som komme att gälla vid övriga kyrkor. Däremot torde åt Kungl M a i t kunna inrymmas befogenhet att, med tagen hänsyn till de särskilda domkyrkornas ekonomiska ställning, för varje särskilt fall bestämma huru-

112 vida och med vilket belopp vederbörande domkyrka skall hava att bidraga till där anställd kyrkomusikers avlöning och i övriga hithörande utgifter. De nuvarande anslagen å domkyrkas stat för kyrkomusikers avlönande böra i övrigt upphöra. Kyrkomusikerbefattning i vissa större församlingar. KMU:s tjänsteorganisationsförslag är — liksom 1921 års förslag rörande motsvarande tjänster — byggt på grundsatsen, att kyrkomusikerns uppgifter för ledningen av församlingssången och hans funktioner vid orgeln sammanföras till en tjänst eller, med andra ord, att de speciellt å en »kantor» och speciellt å en »organist» ankommande arbetsuppgifterna skola bestridas av en och samma person. På sina håll, företrädesvis i vissa av huvudstadsförsamlingarna, förekommer för närvarande traditionsenligt en uppdelning av dessa särskilda slag av arbetsuppgifter på tvenne befattningar med skilda innehavare, kantors- och organisttjänst. Befattningarna äro i dessa fall typiska deltidsbefattningar med arvoden avpassade efter denna deras karaktär. Av bland andra domkapitlet i Stockholm har uttalats önskemålet, att hinder även i fortsättningen icke måtte resas för en tjänsteuppdelning, som här berörts. KMU vill härtill till en början erinra om, att förhållandena i de tolkmängdsrika storstadsförsamlingarna tillskapa åtskilliga särskilda vanskligheter, n ä r det gäller att på ett tillfredsställande sätt reglera hithörande befattningar. Svårigheterna sammanhänga i första hand med den mycket växlande intensitet, vari den gudstjänstliga verksamheten bedrives i den ena och i den andra av dessa församlingar. I den mån en intensifiering av gudstjänstverksamheten arbetats fram i en församling och icke är av blott tillfällig natur, skall givetvis tillbörlig hänsyn härtill tagas vid organisationen av där erforderlig kyrkomusikerbefattning. Över en viss, såsom skälig befunnen gräns kan uppenbarligen dock en sådan hänsyn till extraordinära förhållanden icke sträckas. KMU har i principbetänkandet (s, 84 ff.) utförligt berört vad vid planläggningen för kyrkomusikerbefattningarnas inrättande i huvudsak bör beaktas. De där lämnade allmänna anvisningarna, vilka KMU alltjämt finner i princip riktiga och tillfyllest, ha ock, på sätt härförut angivits, legat till grund för utarbetandet av de förenämnda, Ull ledning för kyrkomusikerbefattningarnas bestämmande avsedda tabellerna. Härvid har sålunda jämväl tagits skälig hänsyn till det beräkneliga antalet inom tjänstgöringsområden av olika karaktär och storleksordning årligen förekommande särskilda vecko- eller mera tillfälligt anordnade extra gudstjänster. KMU anser sig icke kunna förorda, att man för stockholmsforsamlmgarna och övriga större församlingar tillskapar andra, speciella typer av egent-

113 liga kyrkomusikertjänster än dem, som skulle komma i fråga enligt den av KMU n u förordade tjänsteorganisationen. Ej heller kan KMU tillstyrka, att innehavaren av en sålunda reglerad befattning — vare sig i de här åsyftade församlingarna eller eljest — i tjänsten anvisas extra arbetsuppgifter utöver vad i det föregående förutsatts. Skulle en församling likväl önska vid^ taga särskilda åtgärder för ett ytterligare höjande av den kyrkomusikaliska standarden, exempelvis regelmässigt anordnande i större antal av musikandakter eller särskilda kyrkokonserter, vilka rimligtvis icke kunna tillgodoses inom ramen för de å innehavaren av den reglerade befattningen ankommande tjänsteuppgifterna, bör skäligen möjlighet härför lämnas församlingen öppen. Men de engagemang, församlingen därvid ikläder sig, måste då komina att falla helt utanför den förfatfningsmässigt reglerade kyrkomusikerorganisationen. De speciella anställningar eller tjänsteuppdrag, som för så fall tilläventyrs komina i fråga, måste följaktligen också få en uteslutande kyrkligt-kommunal natur och komma att enbart tillhöra församlingens fria, av direkt statlig kontroll obundna kyrkliga förvaltningsangelägenheter. KMU anser önskvärt, att — till undanröjande av varje tvekan härutinnan — församlingens befogenhet i sådant hänseende kommer till otvetydigt uttryck i gällande församlingsstyrelsebesfämmelser. Förslag härom framlägges i samband med av reformerna på området påkallad författningsreglering. Vad särskilt Stockholm angår kan man hålla för visst, att inom flera av församlingarna därstädes den här antydda utvägen att för speciella kyrkomusikaliska uppgifter försäkra sig om ett mer eller mindre stadigvarande extra biträde av särskilda högt kvalificerade musiker i facket icke skulle komma att lämnas obegagnad. Musikaliska akademien har framhållit, att det för musikhögskolans verksamhet skulle vara angeläget, att vissa lärare därstädes, närmast innehavarna av lärarbefattningarna i orgelspelning och i viss art av harmonilära och kontrapunkt, även i fortsättningen finge — för upprätthållande av den omedelbara kontakten med kyrkomusiken i dess praktiska framträdande och härvid speciellt med den musikaliska kyrkostilen — vid sidan av sin tjänst uppehålla befattning såsom kyrkomusiker inom huvudstaden. KMU kan icke se, huru en sådan kombination av tjänster skall vara möjlig att för framtiden anordna. De nämnda lärartjänsterna vid musikhögskolan äro fulltidstjänster, och troligt är väl även, att flertalet av de egentliga kyrkomusikertjänsterna i stockholmsförsamlingarna efter tjänstereformen komma att få motsvarande karaktär. Och att på en hand förena två fulltidstjänster av denna art måste vara uteslutet. Att i någon eller några av huvudstadens församlingar inrätta deltidstjänster speciellt avsedda att kunna beklädas av lärare vid musikhögskolan bör heller icke kunna ifrågasättas. I den mån

114 fyllnadstjänstgöring kommer att krävas vid kyrkomusikertjänst i Stockholm och förutsättningar för fyllnadstjänstgöring vid musikhögskolan föreligga, bör emellertid, såsom KMU redan framhållit, dylik tjänstgöring kunna anvisas kyrkomusiker i Stockholm eller kringliggande församlingar jämväl vid nämnda läroanstalt. Vidare är KMU av den uppfattningen, att musikhögskolans lärare i de nyss åsyftade mera fria kyrkligt-kommunala tjänsteuppdragen skola, därest de för sådant av församlingarna engageras, kunna i rätt.stor omfattning erhålla tillfälle till sådan praktisk verksamhet, som här visat sig önskvärd. I den mån det skulle befinnas påkallat, att en sådan i en församling fritt anställd högskolelärare bereddes möjlighet att såsom organist emellanåt medverka även vid de ordinarie högmässogudstjänsterna, lär detta i förekommande fall kunna ske genom arbetsbyte — efter vederbörligt tillstånd — mellan honom och församlingens ordinarie kyrkomusiker. Anvisning härom har upptagits i förslag till tjänsteföreskrifter. Det må i detta samband erinras om, att professorerna i praktisk teologi vid Uppsala och Lunds universitet allt intill senaste tiden såsom prebende innehaft pastorat i respektive universitetsstad. Då dessa tjänsteföreningar, ehuru prebendeinstitutionen i övrigt sedan länge varit avskaffad, tillätos fortbestå, angavs skälet härtill vara den fördel, som låge i att prebendeinnehavet åstadkomme en förbindelse mellan prästutbildningen å ena sidan samt praktiskt församlingsarbete och kyrkoadministration å den andra. Motiveringen för dessa prebendens bibehållande har sålunda nära sammanfallit med de skäl, som av musikaliska akademien andragits till stöd för dess hemställan beträffande förening av lärartjänst vid musikhögskolan och kyrkomusikerbefattning i församling. Anordningen med berörda professorsprebenden i Uppsala och Lund har emellertid befunnits medföra övervägande olägenheter och, jämlikt statsmakternas beslut år 1940, har numera även denna sista rest av prebendeinstitutionen avskaffats. Emellertid vill KMU föreslå, att framdeles, efter vunnen närmare erfarenhet om den blivande församlingsindelningen i Stockholm och om den nya tjänsteorganisationen för kyrkomusikerna därstädes, tages under övervägande, i vad mån musikaliska akademiens ovan omförmälda önskemål må kunna tillgodoses på ett verksammare sätt än KMU här angivit.

4 Kap. Valet av tjänstetyp. Befattningarnas beteckning. Frågan om tituleringen i vanlig mening för innehavare av de föreslagna kyrkomusikerbefattningarna torde lösa sig själv. De som avlagt högre kyrko-

115 musikalisk examen eller musiklärarexamen hava i och med sådan examen rätt till titeln musikdirektör. Vad angår övriga hithörande befattningshavare k a n man utgå ifrån, att tjänstetiteln kantor — både välklingande och populär — blir såsom hittills den sedvanligt brukade. Vad som här tarvas är författningsmässigt bestämda beteckningar å de kyrkomusikerbefattningar, som enligt KMU:s ovan preciserade förslag skulle komma i fråga till inrättande. KMU bortser här liksom i de föregående kapitlen från sådana extra anställda befattningshavare, för vilka i principbetänkandet föreslagits beteckningen extra kantor och biträdande kantor. KMU vill dock redan i detta sammanhang förutskicka, att här åsyftade två kategorier befattningshavare i de efterföljande specialförslagen sammanförts under den gemensamma beteckningen biträdande kyrkomusiker. Enligt dessa förslag skulle sådana biträdande kyrkomusiker kunna anställas för att a) fullgöra de till särskilt kyrkokapell eller annan gudstjänstlokal inom kyrkomusikerdistrikt anknutna kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna (särskild kyrkomusiker), b) under vakans eller annan ledighet å tjänst enligt skolkantorstypen och å självständig kyrkomusikertjänst bestrida de till sådan tjänst hörande kyrkomusikaliska tjänsteåliggandena eller under särskild kyrkomusikers tjänstledighet eller semester uppehålla dennes anställning (vikarierande kyrkomusiker) eller c) allenast bestrida de med särskilda jordfästningsförrättningar inom ett kyrkomusikerdistrikt förbundna kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna (jordfästningsmusiker). De befattningar, som skola här i första hand beröras, utgöras av de egentliga kyrkomusikerbefattningarna eller sålunda befattningar enligt skolkantorstypen samt de kyrkomusikerbefattningar, som i det föregående betecknats såsom självständiga. Den förra av dessa huvudgrupper av befattningar komme enligt förslaget att såtillvida bli differentierad, som den jämte de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna komme att i sig tillika innefatta tjänstgöring antingen såsom folk- eller såsom småskollärare. Vad åter beträffar befattningarna, tillhörande den senare av de båda huvudgrupperna, så kunna dessa, såsom förut framhållits, sägas i det hela få en enhetlig karaktär. Det som, å ena sidan, sammanhåller sistnämnda befattningar till en egen särskild tjänstetyp och, å den andra, skiljer dem från befattningarna enligt skolkantorstypen blir det förhållandet, att till dessa befattningar endast i form av fyllnadstjänstgöring och därvid blott till vissa av dem komme att hänläggas tjänstegöromål tillhörande annan förvaltningsgren än den kyrkliga (tjänstgöring såsom musiklärare vid läroanstalt) samt att fullgörande av dylik fyllnadstjänstgöring blir för kyrkomusikern en denne ålagd

116 skyldighet men däremot — principiellt sett — icke en med befattningen förenad rätt. KMU vill för sin del, med frånfallande av sitt tidigare framförda förslag lill beteckningar å kyrkomusikerbefattningarna, härmed föreslå, att befattningarna enligt skolkantorstypen gemensamt betecknas såsom kyrkomusiker-folkskoletjänst och de två speciella tjänstgöringskombinationer, vilka vid dylik tjänst enligt förslaget kunde förekomma, såsom kyrkomusikcr-folkskollärartjänst och kyrkomusiker-småskollärartjänst. Beteckningarna äro något tungrodda, men då de endast äro avsedda för författningstekniskt bruk torde detta vara av mindre betydelse. I dagligt tal komma de säkerligen att Irots författningstermen gå under den hävdvunna beteckningen »förenad tjänst». För den andra huvudkategorin av hithörande kyrkomusikerbefattningar föreslår KMU — i stället för beteckningen »kyrklig musikdirektörstjänst» — beteckningen självständig kyrkomusikertjänst. Bestämningen »självständig» är visserligen i här förekommande sammanhang icke alldeles entydig, men termen har på förevarande förvaltningsområde gammalt burskap och torde för den användning, som här avses, vara tillräckligt upplysande. Av vad KMU i det föregående anfört och föreslagit följer, att kyrkomusiker-folkskoletjänsterna i förevarande sammanhang äro alt anse såsom fulltidstjänster. De självständiga kyrkomusikertjänsterna åter, kunna i avseende å omfattningen av de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna vid tjänsten, vara antingen fulltids- eller deltidstjänster; i författningarna föreslås för de förra beteckningen självständig fulltidstjänst och för de senare beteckningen självständig deltidstjänst. Ordinarie och icke ordinarie befattningar. Kyrkomusiker-folkskoletjänst lär alltid böra inrättas såsom ordinarie befattning. Av de självständiga kyrkomusikertjänsterna böra givetvis de, vid vilka de egentliga kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna jämte den »fria» musikundervisningen kunna beräknas lägst motsvara det för fulltidstjänst antagna måttet av 30 evalverade veckotimmar, de självständiga fulltidstjänsterna. även inrättas såsom ordinarie. Vid samtliga stiftskyrkorna torde, såsom redan i principbetänkandet angivits, kyrkomusikertjänsten i varje fall böra anses såsom självständig fulltidstjänst. Jämväl dessa tjänster böra fördenskull inrättas såsom ordinarie. De självständiga deltidstjänsterna torde återigen i princip icke böra givas annan ställning än såsom extra ordinarie. Skäl för en modifikation av denna regel torde dock föreligga. KMU anser sig sålunda kunna förorda, att självständig deltidstjänst även må inrättas såsom ordinarie under förutsättning, att tillgång till musikveckotimmar vid

117 närliggande skola, svarande mot det för befattningshavaren för fulltidstjänst i kyrkomusikertjänstgöringen felande antalet veckotimmar, redan vid tiden för befattningens första inrättande eller, efter senare inträffad ledighet, vid då skeende ändrat anordnande föreligger samt att lämpligheten och behovet av ett anvisande av dessa musikveckotimmar åt befattningshavaren för fyllnadstjänstgöring kan förväntas komma att fortbestå. Tjänstetypens bestämmande. Frågan om valet av den för varje fall bäst avpassade typen av kyrkomusikerbefattning torde vara med framställningen i det föregående i stora drag besvarad. Några ytterligare erinringar torde dock i detta sammanhang vara påkallade. Utgångspunkten för det här erforderliga bedömandet måste tydligen bliva, huruvida sammanförandet av de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna med viss folk- eller småskollärartjänstgöring kan i det särskilda fallet med hänsyn till omfattningen av berörda uppgifter vara försvarlig. Att denna anordning i det stora flertalet av småförsamlingarna är 'den tillsvidare enda möjliga och lämpliga lämnar icke rum för tvivel. Vid vilka limantal för omfattningen av de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna vid respektive tjänst och sålunda vid vilka befolkningstal för respektive församlingar (tjänstgöringsområden) ett övervägande måste företagas rörande förutsättningarna för inrättandet av självständig kyrkomusikertjänst, är förut angivet och framgår vidare av de härförut åberopade särskilda tabellerna. Det bör dock betonas, att de av KMU härför uppdragna gränslinjerna endast kunna ha en schematisk giltighet. De bedömanden, varpå dessa stödja sig, kunna icke göra anspråk på annat och mera än att bli allmänt vägledande för hithörande avgöranden. Enligt de av KMU förordade grunderna för tjänstetypsvalet skulle självständig deltidstjänst icke komma i fråga att inrättas med lägre kvottal än V* (motsvarande ett beräknat antal av 15 evalverade veckotimmar). Situationer kunna dock tänkas föreligga, där inrättandet av självständig deltidstjänst med något lägre kvottal kan befinnas tillrådligt. Detta synes exempelvis kunna bliva fallet, där redan vid tiden för tjänsteregleringen föreligger ett konkret behov av musiklärare på orten (i folkskola eller vid läroanstalt av högre skolform) för ett förhållandevis mindre antal undervisningstimmar per vecka och där den ifrågavarande läroanstaltens försörjning med kompetent lärarkraft för nämnda undervisning genom annan person än den å orten stationerade kyrkomusikern skulle bliva förbunden med mer eller mindre uppenbara svårigheter. Inrättandet av självständig kyrkomusikertjänst bleve i sådant fall för skolväsendet en påtaglig fördel. Och sett från kyrkoväsendets synpunkt skulle väl inrättandet av dylik befattning icke behöva framkalla några avgörande betänkligheter, förutsatt likväl att dennas kyrkomusikaliska del och den fyllnadstjänstgöring för befattningshavaren, som

118 här skulle kunna anvisas honom, sammanlagt uppginge åtminstone till antalet beräknade veckotimmar för en halvtidsreglerad befattning. Såsom KMU redan tidigare framhållit lär det böra ankomma på vederbörande domkapitel, i första hand, att för respektive stift företaga den allsidiga utredning, vara definitiva beslut rörande tjänstetypsvalet och tjänsteregleringen över huvud taget kunna grundas. E n plan bör härvid till en början förslagsvis uppgöras för indelningen i tjänstgöringsområden, varvid särskilt bör undersökas lämpligheten av sammanförande till ett tjänstgöringsområde av församlingar, som betjänas av samme präst, och där de allmänna gudstjänsterna upprätthållas genom duplikation. Givetvis böra de intresserade församlingarna beredas tillfälle att i tjänsteregleringsfrågan framföra sina speciella önskemål. I alla de fall, där det icke befinnes uppenbart, att befattningen måste organiseras såsom självständig kyrkomusikertjänst, bör yttrande inhämtas från vederbörande statens folkskolinspeklör rörande förutsättningarna för densammas organiserande enligt »skolkantorstypen». Och från skolöverstyrelsen bör domkapitlet inhämta besked, å vilka orter fyllnadstjänstgöring såsom musiklärare vid där belägen läroanstalt kan för en kyrkomusiker påräknas samt rörande det antal undervisningstimmar per vecka, som för dylik tjänstgöring i förekommande fall kan beräknas disponibelt. KMU har i sitt i principbetänkandet framlagda tjänsteregleringsförslag, trott sig kunna utgå ifrån, att Kungl. Maj:ts prövning av hithörande tjänsteregleringsfrågor skulle kunna begränsas till fråga om inrättande av självständig kyrkomusikertjänst. Med den omläggning av grundvalen för tjänsteregleringen, som KMU här ovan förordat, lär det emellertid knappast bli möjligt att hänlägga det definitiva avgörandet rörande den utsträckning, i vilken kyrkomusikerbefattningarna inom respektive stift skola organiseras enligt »skolkantorstypen», till de lokala myndigheterna, domkapitlen. Valet av tjänstetyp blir här, i sista hand, en kostnadsfråga, och i flertalet fall kommer det därvid att gälla en eventuell merkostnad för en något dyrare befattning, som icke skulle stanna på den kyrkliga menigheten utan drabba de centralt utgående avlöningsbidragen. KMU anser sig med hänsyn härtill nödsakad föreslå, att domkapitlets tjänsteregleringsförslag — inklusive planen för stiftets indelning i tjänstgöringsområden — skall i sin helhet hanskjutas till Kungl. Maj:t.

5 Kap. Kompetensreglering oeh vidgade anstalter för utbildning av kyrkomusiker. KMU har icke funnit anledning att i avseende å de allmänna kraven å musikalisk examensutbildning för kyrkomusikertjänst frångå huvudgrun-

119 derna för sitt härutinnan i principbetänkandet framförda förslag. I enlighet härmed skulle för de huvudtyper av anställning såsom kyrkomusiker, som KMU:s nu framlagda definitiva organisationsförslag omfattar, uppställas fordran på följande avlagda kunskapsprov, nämligen för självsländig kyrkomusikertjänst: de båda högre kyrkomusikaliska examina samt musiklärarexamen och för kyrkomusiker-folkskoletjänst: organist- och kantorsexamen. Sistnämnda examen skall i princip utgöra behörighetsvillkor jämväl för anställning såsom biträdande kyrkomusiker (särskild kyrkomusiker, vikarierande kyrkomusiker och jordfästningsmusiker). P å sätt i principbetänkandet underströks har antalet av dem, som under del senaste tidsskedet utbildats till kyrkomusiker genom avläggande av organist- och kantorsexamen, icke på långt när motsvarat avgången från hithörande befattningar och det därav beroende nyrekryteringsbehovet 1 . Ett genomförande av KMU:s tjänsteregleringsförslag komme — såsom redan nu kan förutses — att ytterligare accentuera här föreliggande underskott om ej, jämte den oavvisliga avlöningsregleringen, omedelbara åtgärder vidtagas för utvidgning av anstalterna för utbildning av aspiranter till de befattningar, för vilka omförmälda examen är avsedd att grunda behörighet. Sedan KMU avgav sitt första betänkande har väl en viss förbättring i dessa anstalter vunnits därigenom, att s. k. vinterkurser för utbildande av kyrkomusiker varit anordnade vid rikets samtliga folkskoleseminarier. Antalet elevplatser vid dessa kurser för varje sådant seminarium är dock uppenbarligen otillräckligt och måste tydligen väsentligen utökas. Att beakta är vidare att, för säkerställande av en blivande nöjaktig rekrytering å de kyrkomusikertjänster, vid vilka de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna förutsatts skola sammanföras med tjänstgöring såsom småskoilärare, speciella utbildningskurser för här berörda ändamål komma att erfordras även vid småskoleseminarier. Vilken omfattning som måste — redan vid tjänstereformens start — givas åt utbildningskurserna vid denna senare kategori av seminarier, kan i närvarande läge synas mera svårbedömbart. På längre sikt blir givetvis behovet av utbildningsanstalterna här beroende av det totala antal för småskoilärare avsedda kyrkomusikertjänster, vari den förestående allmänna tjänsteregleringen kommer att resultera. Intill dess detta antal blir känt och någon tids erfarenhet vunnits rörande såväl de blivande rekryteringsförhållandena i allmänhet som tjänstereformens verkningar i övrigt, synes försiktigheten bjuda, att dessa utbildningskurser vid småskoleseminarier till en början givas en snävare ram än de motsvarande anstalterna för kyrkomusikers utbildning vid folkskoleseminarierna. För att ernå det fulla utbytet av den »fria» musikundervisning, som skall åvila innehavarna av kyrkomusiker-folkskoletjänst, framstår det som ange1 I Bil. 2 till föreliggande del av betänkandet lämnas vissa kompletterande uppgifter för åren 1931—1945 angående här nämnd examen (före 1938 lägre organistexamen).

120 läget att sådan befattningshavare förvärvat viss utbildning icke blott i meddelande av undervisning i sång utan jämväl i förmågan att leda en grundläggande undervisning i instrumentalmusik (företrädesvis orgel och piano). För närvarande åtnjuta som bekant seminariernas elever dylik övningsundervisning endast i sång. KMU finner sig fördenskull böra föreslå, att i utbildningskurserna för seminarieelever, som ämna avlägga organist- och kantorsexamen, inlägges en särskild kurs för övningsundervisning i instrumentalmusik. Det ligger i sakens natur, att de vidgade anstalter för utbildningen av kyrkomusiker, som här berörts och som i övrigt kunna befinnas påkallade, böra vidtagas med det snaraste, om och när tjänstereformen kommer till genomförande. Det synes KMU med hänsyn härtill lämpligast, att åt musikaliska akademien uppdrages att verkställa närmare utredning och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag rörande de åtgärder, som i förevarande hänseenden prövas erforderliga; och lärer dylikt förslag böra föreligga inom sådan tid, att framställning om för ändamålet erforderliga medel må kunna avlåtas till 1947 års riksdag.

6 Kap. Avlöning och pensionering. Enligt den utbyggnad av tjänstelypssystemet, som KMU i det föregående föreslagit, skulle huvudtyperna för kyrkomusikerbefattningarna komma att utgöras av, å ena sidan, kyrkomusiker-folkskoletjänst samt, å andra sidan. självständig kyrkomusikertjänst med eller utan skyldighet att fullgöra viss fyllnadstjänstgöring genom undervisning i musik vid läroanstalt. De två till den förstnämnda huvudtypen hänförliga speciella tjänstekategorierna — kyrkomusiker-folkskollärartjänst och kyrkomusiker-småskollärartjänst — komma att undantagslöst organiseras såsom ordinarie befattningar. Av de självständiga kyrkomusikertjänsterna åter skulle blott de självständiga fulltidstjänsterna, däribland kyrkomusikertjänsterna vid stiftskyrkorna, ävensom ett visst antal självständiga deltidstjänster med viss till befattningen fastare anknuten fyllnadstjänstgöring utgöra ordinarie befattningar, medan övriga självständiga deltidstjänster bleve extra ordinarie. Speciella avlöningsfrågor. I fråga om avlöningen till kyrkomusikerna har i åtskilliga remissyttranden av skilda skäl förordats, att särskild ersättning skulle i en eller annan form beräknas och utsättas för kyrkomusikerns arbete dels med kyrkokörs utbildning och ledande, dels i den »fria» musik-

121 undervisningen, dels ock — beträffande skolkantor — vid jordfästningar och övriga särskilda kyrkliga förrättningar samt — beträffande domkyrkomusiker — såsom musiksakkunnig hos domkapitlet. Sådan ersättning skulle därvid i regel komma alt utgå endast om och i den mån därmed avsett arbete utfördes. De berörda tjänsteuppgifterna skulle fördenskull ej heller påverka lönesättningen i övrigt för kyrkomusikerna. KMU har redan i principbetänkandet framhållit, att de ifrågavarande tjänsteuppgifterna samtliga borde ingå såsom ett omedelbart åliggande i vederbörandes tjänst och följaktligen jämte de andra rent kyrkomusikaliska arbetsuppgifterna utgöra ett odelbart helt. KMU har, på sätt även härförut vid behandlingen av de särskilda tjänsteuppgifterna understrukits, icke funnit anledning att frångå denna sin uppfattning. Någon avräkning med hänsyn till sådan tjänsteuppgifts särställning i det särskilda fallet bör därför ej heller kunna komma i fråga vid avlöningarnas bestämmande. Kammarkollegiet har ifrågasatt, om ej vid domkyrka anställd kyrkomusiker, för det fall att å domkyrkans stat för sådan befattningshavares avlönande nu utgående anslag komme att bibehållas efter t jäns tereformens* genomförande, borde tillerkännas sådant anslag — helt eller delvis — såsom en förmån utöver lönen. Kammarkollegiet funne detta måhända motiverat med hänsyn till domkyrkomusikerns antagligen ökade arbetsbörda i följd av domkyrkans karaktär av både församlings- och stiftskyrka. KMU har vid behandlingen härförut av frågan om kyrkomusikerbefattningarna vid domkyrkorna tagit ställning till spörsmålet om eventuell avlöning av här åsyftade anslag å domkyrkas stat. Därav framgår, att dylikt anslag ej ansetts böra få utgå för beredande åt de ifrågavarande befattningshavarna av någon förmån utöver lönen. En med det förevarande spörsmålet likartad fråga av viss principiell, ehuru, när det gäller kyrkomusikerna, knappast större praktisk betydelse skall i detta samband med några ord beröras. Vid enstaka klockar-, organist- eller kyrkosångarbefatmlngar kan finnas i äldre tid tillkommen donation av enskild, beträffande vilken donation man i donationsurkunden möjligen k a n utläsa, att därmed avsetts att bereda befattningshavaren särskild »förmån utöver lönen» eller, närmare bestämt, en förmån icke blott utöver den lön, som var med befattningen förenad vid tiden för donationen, utan utöver lönen till varje som helst belopp, vartill den under tidernas lopp kunde tänkas bliva genom det allmännas mellankomst reglerad och förbättrad. I det ännu gällande prästerliga avlöningssystemet respekteras ännu i viss utsträckning beståndet av dylika enskilda förfoganden. Bestämmelserna härom i prästlöneregleringslagen ha emellertid i tilllämpningen visat sig förbundna med betydande olägenheter. Det är därför att förutsätta, att dessa bestämmelser vid den numera anbefallda allmänna

122 översynen av de gällande prästlönebestämmelserna komma att reformeras eller, troligast, därur helt avlägsnas. KMU finner det klart, att, där någon motsvarande förmån utöver lönen förekommer för innehavare av någon av de nuvarande kyrkomusikaliska befattningarna, förmånen icke skall få överflyttas till de nya befattningar, vilka efter den nu avsedda tjänsteregleringens genomförande komma att helt eller delvis ersätta de förra. De nya enhetligt reglerade avlöningarna måste anses utmätta så att de för varje fall tillgodose vederbörande befattningshavares alla berättigade anspråk. Beträffande den framtida dispositionen av förekommande donation av h ä r angiven art torde det böra förbehållas Kungl. Maj:t att meddela de ändrade föreskrifter, som med hänsyn till de nya förhållandena för ett vart fall må befinnas nödiga och lämpliga. Anvisas donationstillgång därvid såsom avlöningstillgång för någon av de nyinrättade kyrkomusikerbefattningarna, skall densamma givetvis av pastoratet disponeras såsom annan tillgång för kyrkomusikerkostnadernas bestridande. Avlöning vid kyrkomusikerfolkskoletjänst. Beträffande skolkantorstjänst hade KMU i principbetänkandet föreslagit, att vederlaget för de med densamma förbundna kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna, inklusive dithörande »fri» musikundervisning, skulle utgå i form av ett särskilt lönetillägg, kantorstillägg, som skulle tillkomma befattningshavaren utöver dennes lön såsom folkskollärare enligt folkskolans avlöningsreglemente. Några bärande erinringar mot denna form för avlöningen har icke i remissyttrandena framförts. Att avlöningen vid den nu enligt KMU:s förslag tillkommande kyrkomusiker-småskollärartjänsten bör regleras i överensstämmelse med vad som skall gälla för den tjänsteorganisatoriskt på likartat sätt ordnade kyrkomusiker-folkskollärartjänsten, d. v. s. skolkantorstjänst enligt den tidigare terminologin, synes ligga i sakens natur. Det finnes sålunda näppeligen någon anledning att med hänsyn t. ex. till småskollärarinnornas lägre löneställning enligt folkskolans avlöningsreglemente eller av annan grund bestämma kantorstillägget för en sådan befattningshavare till lägre belopp eller eljest på annat sätt än som avses för kyrkomusiker-folkskollärare. KMU finner också avlöningen vid båda de h ä r ifrågavarande tjänstetyperna böra ordnas enligt de allmänna riktlinjer, som i principbetänkandet angivits för skolkantorstjänst. I avseende å den närmare regleringen av kantorstilläggen ha i remissyttrandena framförts vissa erinringar, som givit KMU anledning till jämkningar i sitt tidigare förslag på enstaka punkter. Av 1941 års lärarlönesakkunniga samt skolöverstyrelsen och ett par andra myndigheter har sålunda framhållits önskvärdheten av att den föreslagna lönegruppsindelningen för kantorstilläggen ytterligare differentierades, främst med avseende å de lill

123 invånarantalet mindre tjänstgöringsområdena. Av de två nämnda remissorganen h a r vidare anmärkts, att någon differentiering av kantorstilläggen i förhållande till dyrortsindelningen däremot ej syntes erforderlig, ävensom att rörligt tillägg och kristillägg ej borde utgå å kantorstillägget utan däri inarbetas. De härförut åberopade tabellerna åskådliggöra vissa av KMU numera företagna mera specificerade uppskattningar av tjänstegöromålens beräkneliga omfattning inom tjänstgöringsområden av olika storleksordning. Berörda uppskattningar avse även befattningar av nu ifrågavarande slag. Med hänsyn till vad dessa beräkningar utvisa har KMU funnit sig böra föreslå en uppdelning av tjänsterna på fem lönegrupper för kantorstilläggets bestämmande. Lönegruppsindelningen komme härvid att ansluta sig till tjänstgöringsområdenas uppdelning enligt förenämnda tabeller, med en för varje befattning inom respektive lönegrupp för s. k. normala fall (utan duplikationsskyldighet) beräknad belastning i arbetsuppgifter från 7 upp till 15 evalverade veckotimmar. Vid högre timantal synes sådan befattning icke under några förhållanden böra inrättas. För såväl stads- som landsförsamlingar komme härigenom den lägsta lönegruppen (för stadsförsamling 9 veckotimmar och för landsförsamling 7 veckotimmar) att blott avse tjänstgöringsområden under 600 invånare. KMU har även biträtt förslaget, att kantorstilläggen icke dyrortsgraderas. Vad åter angår frågan om rörligt tilllägg och kristillägg, så måste KMU visserligen medgiva, att dessas slopande för kantorstilläggen måhända skulle kunna innebära en viss förenkling i själva avlöningsförfarandet, men är KMU dock icke övertygad om att detta sakligt sett skulle vara fullt rationellt. Kantorstillägget är ju icke att jämställa med ett arvode, i teknisk mening, utan skall utgöra en del av avlöningen vid befattningen och dessutom vara pensionsgrundande. Det synes därför närmast böra jämställas med de s. k. rektorsarvodena vid högre kommunala skolor samt, i likhet med lärare vid mindre folkskola tidigare och vissa andra befattningshavare ännu enligt för dem gällande avlöningsbestämmelser tillkommande lönetillägg, böra anses tillhöra lönen. Kantorstillägget har ej heller, såsom överlärarearvode för distriktsöverlärare vid folkskolorna, karaktär av ett »minimiarvode», som av vederbörande kommunala menighet kan förbättras med hänsyn t. ex. till stegrade levnadskostnader. Inarbetas rörligt tillägg och kristillägg nu i kantorstillägget, kommer befattningshavaren sålunda icke framdeles, därest levnadskostnadstalet stiger, att utan ändring av lönebestämmelserna kunna kompenseras för den därigenom i avseende å de kyrkomusikaliska arbetsuppgifterna sjunkande lönenivån; å andra sidan måste nu en på så sätt fixerad lönenivå komma att vid eventuellt sänkta levnadskostnader te sig oberättigat hög. KMU vill därför i främsta rummet förorda bibehållandet av rätten till rörligt tillägg och kristillägg å kantorstilläggen. Anses denna förmån likväl böra slopas,

124 böra tilläggen i fråga givetvis inarbetas i kantorstillägget på basis av nuvarande levnadskostnadstal. I enlighet med vad här anförts har KMU låtit omarbeta löneplanen över kantorstilläggen. — I ett alternativt förslag till iöneplan, som intages i specialmotiveringen till avlöningsbestämmelserna, har KMU låtit uträkna beloppen av de nu föreslagna kantorstilläggen med däri inarbetade rörligt tillägg och kristillägg. Avlöning vid självständig ky rkomusikertj änst. Beträffande avlöningen vid de i principbetänkandet såsom kyrkliga musikdirektörstjänster — med eller utan undervisningsskyldighet vid skola — betecknade kyrkomusikerbefattningarna framhöll KMU i nämnda betänkande såsom naturligt, att för löneinplaceringen av dessa befattningar en viss generell anknytning skedde till det för närvarande gällande löneläget för lärare i musik vid de statliga läroanstalterna. KMU erinrade tillika om att avlöningen för sistnämnda befattningshavare nu utginge för musiklärarna i gemen enligt lönegrad 20 men för sådana lärare vid folk- och småskoleseminarierna enligt lönegrad 21, löneplan A i civila avlöningsreglementet. En väsentligen högre löneställning för de här avsedda kyrkomusikaliska befattningarna ansågs emellertid av KMU av anförda skäl starkt motiverad. KMU stannade också vid att för dessa föreslå lönegrad A 23. Frågan om musiklärarbefattningarnas löneplacering är, såsom förut omnämnts, för närvarande föremål för utredningav 1941 års lärarlönesakkunniga. Nämnda sakkunniga liksom skolöverstyrelsen ha med hänsyn härtill i sina över KMU:s principbetänkande avgivna yttranden förklarat sig endast villkorligt kunna biträda KMU:s förslag på förevarande punkt. Lärarlönesakkunniga ha sålunda för sin del visserligen uttalat, att de för de ifrågavarande kyrkomusikerbefattningarna funne det väl befogat med en förmånligare lönegradsplacering än för musiklärare över huvud taget, men de ha samtidigt ansett sig tillsvidare icke kunna förorda mera än att kyrkomusikern borde placeras lägst två, eventuellt tre lönegrader högre än musiklärare i fulltidstjänst vid de statliga läroanstalterna. Och skolöverstyrelsen, å sin sida, har så formulerat sitt ställningstagande härutinnan, att de kyrkomusikaliska befattningarna måtte placeras tre lönegrader högre än den lönegrad, som komme att bli gällande för musiklärare i fulltidstjänst vid det högre skolväsendet. Enligt vad KMU inhämtat ha 1941 års lärarlönesakkunniga under övervägande en ytterligare differentiering — utöver vad nu gäller — i lönesättningen för musiklärarna vid olika slag av allmänna läroanstalter. Naturligt är, att det slutliga fixerandet av kyrkomusikernas löneställning vid befattningar av här ifrågavarande tjänstetyp eller alltså, enligt vad nu föreslagits, vid de självständige kyrkomusikertjänsterna bör ske i viss anslutning till ställningstagandet be träffande de rena musiklärarnas framtida lönegradsplacering. KMU vid-

125 båller dock, att självständig kyrkomusikertjänst, som inrättas såsom ordinarie befattning, för varje fall bör placeras i en lönegrad åtminstone tre grader högre än den högsta, som fastställes för musiklärare, för vilken endast kräves musiklärarexamen. För dylik kyrkomusikerbefattning räknar KMU fördenskull tillsvidare, liksom förut, med en placering i lönegrad A 23. På sätt redan framhållits, vore det emellertid enligt KMU:s förslag avsett, att de vid domkyrkorna anställda kyrkomusikerna skulle åläggas vissa speciella arbetsuppgifter, som måste komma att ställa krav på särskilda kvalifikationer för sökande till sådan tjänst. För att säkra bästa möjliga rekrytering till ifrågavarande befattningar anser KMU klokheten bjuda, att befäl tningsha varna å de mera arbetstyngda bland dessa, i enlighet med vad av vissa domkapitel förordats, givas en något högre löneställning än som kommer att gälla vid övriga självständiga kyrkomusikertjänster. KMU vill därför föreslå, att kyrkomusikerbefattningen vid domkyrkan i de stiftsstäder, där de egentliga kyrkomusikaliska tjänstegöromålen tillika med »fria» musikundervisningen enligt de häröver upprättade tabellerna uppskattas för tjänstgöringsområdet såsom svarande lägst emot en fulltidstjänst, placeras en lönegrad högre än eljest föreslagits eller, enligt vad KMU tillsvidare har att utgå ifrån, i lönegrad A 24. Den härvid sålunda föreslagna högre löneställningen skulle med hänsyn till invånarantalet i domkyrkoförsamlingarna, försåvitt församlingen i fråga icke uppdelas i tjänstgöringsområden, för närvarande få tillämpning för kyrkomusikerbefattningarna vid domkyrkorna i Uppsala, Linköping, Västerås, Lund och Karlstad. Enligt de förenämnda tabellerna skall vid självständig kyrkomusikertjänst omfattningen av de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna, inräknat 5 veckotimmar »fri» musikundervisning, anses inom en stadsförsamling för normala fall innebära full tjänstgöring (30 evalverade veckotimmar), när tjänstgöringsområdet har ett invånarantal av 23 600 och därutöver. Sådan befattning skulle då också alltid inrättas såsom ordinarie, självständig fulltidstjänst. Inom landsförsamlingarna åter skulle för normala fall någon full tjänstgöring i avseende å kyrkomusikaliska uppgifter ej alls kunna komma i fråga (vår största landsförsamling, Gällivare, hade den 1 januari 1945 'blott' 21 666 invånare). Därest befattningen blir förbunden med duplikationsskyldighet, måste emellertid full tjänstgöring i dylikt hänseende anses föreligga inom stadsförsamling redan, om det samfällda tjänstgöringsområdet har 13 900 invånare, och i landsförsamling vid 17 900 invånare. Med duplikationstjänstgöring i såväl stads- som landsförsamling har befattningen i tabellerna hänförts till stadsförsamling. Liksom KMU i principbetänkandet för där skisserade befattningar föreslagit, har avsetts, att kyrkomusiker i särskilda fall — främst innehavare av självständig kyrkomusikertjänst i de större stadsförsamlingarna — skulle 9

126 kunna befrias från skyldigheten att biträda vid vissa jordfästningar (å kyrkogård, i gravkapell eller krematorium, avsides från tjänstgöringsområdets reguljära gudstjänstlokal). Den minskning i de kyrkomusikaliska tjänstegöromålen, som härigenom för ett vart fall komme att uppstå vid de olika befattningarna, framgår även av tabellerna. För självständig kyrkomusikertjänst torde emellertid denna minskning icke böra påverka befattningens karaktär av självständig fulltids- eller deltidstjänst eller dess förutsättningar över huvud taget att kunna anordnas såsom ordinarie befattning. KMU håller nämligen före, att det felande antal veckotimmar i de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna, som härvid uppkommer, lämpligast bör utfyllas genom befattningshavaren ålagd viss särskild ersättningstjänstgöring, på sätt i förslag till tjänsteföreskrifter närmare angives. Såsom förut framhållits, har KMU räknat med att i de minsta tjänstgöringsområdena, först och främst å landsbygden, i regel komme att insättas enbart kyrkomusiker-folkskoletjänster. I första hand torde detta bliva fallet, där en sådan befattningshavares kyrkomusikaliska arbetsuppgifter kunna beräknas icke överstiga 10 evalverade veckotimmar, men i landsförsamling undantagsvis även upp emot 15 veckotimmar. Detta skulle enligt tabellerna, för vanlig tjänstgöring, bliva fallet inom stadsförsamling endast vid ett invånarantal under 2 800 (10 veckotimmar) men inom landsförsamling till och med 6 499 invånare (10 veckotimmar) eller undantagsvis 14 999 invånare (15 veckotimmar). Skall tjänsten bli förbunden med duplikationstjänstgöring, bör sådan befattning helst ej alls kunna komma i fråga inom stadsförsamling och inom landsförsamling blott undantagsvis vid invånarantal under 4 700 (15 veckotimmar). Av vad här anförts framgår, att självständig fulltidstjänst givetvis ej alls och självständig deltidstjänst i regel ej heller kan, då fråga är om vanlig kyrkomusikalisk tjänstgöring, förväntas inom stadsförsamling komma i fråga i tjänstgöringsområden under 600 invånare samt inom landsförsamling i tjänstgöringsområden under 4 700 invånare. Vid duplikationstjänstgöring skulle självständig deltidstjänst dock kunna förekomma även inom de minsta såväl stads- som landsförsamlingarna. De här för vanlig kyrkomusikalisk tjänstgöring angivna gränserna nedåt ligga just vid det invånarantal, där de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna vid självständig kyrkomusikertjänst enligt tabellerna skulle anses svara mot halvtids tjänstgöring och där vid en kyrkomusiker-folkskoletjänst de kyrkomusikaliska arbetsuppgifterna ansetts uppgå till 10 veckotimmar. Sammanfattningsvis framgår alltså av de här ovan framlagda sifferuppgifterna, att självständig deltidstjänst för normala fall k a n förutsättas bliva inrättad, inom stadsförsamling, i tjänstgöringsområden med ett invånarantal från och med 2 800 (i särskilda fall kanske även från och med 600) och

127 upp till 23 600 samt, inom landsförsamling, i alla tjänstgöringsområden med ett invånarantal över 6 499 (möjligen även från och med 4 700). Bortsett från de fall, då med hänsyn till förekomsten av läroanstalt, vid vilken kyrkomusikern kunde bliva anvisad tillräcklig och mera bestående undervisningsskyldighet i musik, den självständiga deltidstjänsten kan komma att inrättas såsom ordinarie befattning, skulle följaktligen enligt KMU:s förslag i tjänstgöringsområdena av ovan angivna storleksgrupper i regel komma att inrättas extra ordinarie självständiga deltidstjänster. Med ledning av de i KMU:s principbetänkande (Bil. 3) redovisade uppgifterna å antal musiktimmar vid skilda läroanstalter kan man uppskatta antalet församlingar, där ordinarie självständig deltidstjänst kan tänkas komma i fråga, till 105, varav 86 stads- och 19 landsförsamlingar. Jämlikt invånaruppgifterna för den l / l 1945 finnas inom riket inalles 168 stadsförsamlingar med flera än 2 799 invånare (19 med 600—2 800 invånare) samt 64 landsförsamlingar med 6 500 eller flera invånare (61 med 4 700—6 500 invånare). För den händelse att varje här ifrågakommande församling komme att utgöra ett tjänstgöringsområde för självständig kyrkomusikertjänst, skulle man sålunda uppskattningsvis kunna hava att räkna med sammanlagt 127 extra ordinarie självständiga deltidstjänster, varav 82 i stadsförsamlingar och 45 i landsförsamlingar (eventuellt, om även de ovan angivna lägre befolkningsgrupperna medräknas, ytterligare 19 i stadsförsamlingar och 61 i landsförsamlingar). Vad då beträffar lönesättningen för dessa extra ordinarie självständiga kyrkomusikertjänster skulle det väl enligt KMU:s mening varit önskligt, att nämnda tjänster, i vad avser lönegradsplaceringen, kommit helt i nivå med motsvarande ordinarie tjänster, helst som den reella avlöningen vid de förra, med hänsyn till deras karaktär av deltidstjänster, ändock i förekommande fall måste bliva mer eller mindre starkt reducerad. I betraktande av de principer, som vid regleringar på det allmänna löneområdet, när det gällt befäl lliingshavargrupper med i viss mån jämförliga uppgifter, hittills synes ha upprätthållits, har dock KMU icke ansett sig kunna för de extra ordinarie självständiga deltidstjänsterna föreslå en högre lönegradsplacering än som enligt den för extra ordinarie befattningshavare i allmänhet gällande löneplanen ligger två lönegrader lägre än den, som här ovan för motsvarande ordinarie kyrkomusikertjänst föreslagits å ordinaries löneplan, eller alltså Eo 21. Den avgörande synpunkten vid denna löneavvägningsfrågas bedömande måste emellertid vara, huruvida en fullgod rekrytering till här ifrågavarande befattningar kan med en dylik lönegradsplacering säkerställas. Det bör därför vara angeläget att, därest den av KMU förordade tjänste- och avlöningsreformen kommer till genomförande, med uppmärksamhet följa ut-

128 vecklingen av rekryteringen inom detta område samt, om denna icke blir nöjaktig, i tid taga förevarande avlöningsfråga under förnyat övervägande. Vid de här berörda extra ordinariebefattningarna liksom vid de ordinarie befattningar, vilka skulle komma att inrättas, fastän den uppskattade arbetsbelastningen i kyrkomusikaliska tjänstegöromål understiger 30 evalverade veckotimmar, skulle det enligt den av KMU föreslagna tjänsteregleringen komma att åligga befattningshavaren att fullgöra visst mått av fyllnadstjänstgöring genom undervisning i musik vid en eller flera läroanstalter. Omfattningen av denna fyllnadstjänstgöring, som kan omedelbart uträknas med ledning av de uppgjorda tabellerna, skulle för ett vart fall komma att svara mot det antal veckotimmar, som vid föreliggande invånarantal felas för att befattningen i avseende å kyrkomusikaliska tjänsteuppgifter skall anses motsvara en fulltidstjänst. Avlöningen för denna fyllnadstjänstgöring vill KMU föreslå skola utgå efter samma grund som avlöningen för den kyrkomusikaliska delen av befattningen, eller alltså efter den för densamma bestämda extra ordinarie, respektive ordinarie lönegraden. I princip har denna del av avlöningen ansetts böra bestridas av vederbörande skola, vid vilken fyllnadstjänstgöringen fullgöres, men till befattningshavaren utbetalas i samband med övrig avlöning av det pastorat, tjänstgöringsområdet tillhör. Vid de extra ordinarie befattningarna, vilka ju äro att betrakta såsom deltidstjänster, skall avlöning för fyllnadstjänstgöring givetvis utgå endast i den mån sådan tjänstgöring blivit befattningshavaren för if rågakommande år (läsår) anvisad. Vid de förenämnda ordinarie befattningarna åter har KMU ansett befattningshavaren icke böra få vidkännas någon reducering av den fulla lönen, därest han framdeles under sin tjänstetid på grund av ändrade skolförhållanden eller av annan dylik anledning icke helt eller ej alls skulle kunna beredas sådan tjänstgöring. Där så blir fallet, kan uppenbarligen dock icke ifrågasättas, att däremot svarande del av avlöningen skall av någon läroanstalt bestridas. Eftersom det kan förväntas, att musiklärarbefattningarna vid de läroanstalter, där kyrkomusikern skall ha att fullgöra här avsedd fyllnadstjänstgöring, komma att vara lägre lönereglerade än nu ifrågavarande kyrkomusikerbefattningar, uppstår det problemet, huruvida det kan vara skäligt att låta läroanstalterna i fråga bestrida hela den på fyllnadstjänstgöringen belöpande, för deras del sålunda förhöjda avlöningen. KMU har funnit starka skäl tala häremot, särskilt som en sådan förpliktelse skulle kunna medföra, att skolorna i gemen — i eget naturligt intresse — sökte undgå, så långt sig göra läte, att få kyrkomusiker anvisad för sin musikundervisning. För egen del vill KMU föreslå den lösningen, att för skolans del avlöningen beräknas för extra ordinarie, respektive ordinarie kyrkomusiker efter den lönegrad, i vilken en musiklärare vid samma skola i motsvarande

129 (extra ordinarie eller ordinarie) tjänsteställning skulle vara lönereglerad. Tillbörligt synes även vara, att avlöningen i lönegraden härvid för ett vart fall bestämmes efter den löneklass, den då tjänstgörande kyrkomusikern tillhör. Under ferier och vid tillfällig tjänstledighet för kyrkomusikern bör avlöningen från skolan givetvis utgå enligt de för skolan och ifrågavarande lönegrad (löneklass) gällande avlöningsbestämmelserna. Det närmare bestämmandet av den del av avlöningen, som vederbörande läroanstalt sålunda skall få vidkännas, har KMU ansett böra ske med stöd av den s. k. treprocentregeln. Enligt vad KMU erfarit lära 1941 års lärarlönesakkunniga gå in för en generell tillämpning av denna regel för beräkning av avlöningen vid deltidstjänster för övningslärarna vid skolorna. Begeln torde i här förevarande fall böra tillämpas på så sätt, att skolan för varje veckotimme, som kyrkomusikern vid densamma ålagts i fyllnadstjänstgöring, skall ha att till pastoratet månadsvis erlägga 3 % av den för befattningshavaren, enligt vad härförut föreslagits, såsom musiklärare vid den skolan beräknade avlöningen per månad vid fulltidstjänst. För bestämmandet av den totala avlöning, som till den extra ordinarie befattningshavaren skall av pastoratet utgivas, bör jämväl förenämnda treprocentregel tillämpas. Med hänsyn till det sätt, varpå den föreslagna fyllnadstjänstgöringen vid de extra ordinarie befattningarna och avlöningen härför enligt KMU:s förslag tänkts reglerad, har KMU vidare ansett det mest rationellt, att vid sådan befattning avlöningen först bestämmes enbart med avseende å de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna vid densamma, inklusive dithörande »fri» musikundervisning. Denna del av avlöningen, grundlön, uträknas härvid i förhållande till det antal veckotimmar, dessa tjänstegöromål enligt de härför upprättade tabellerna beräknats motsvara med hänsyn till invånarantalet i tjänstgöringsområdet. Grundlönen kommer sålunda att utgöra viss del av årslönen vid en fulltidstjänst i samma lönegrad. Huru stor del härav, grundlönen skall uppgå till, bestämmes genom att årslönen reduceras med 3 % för varje veckotimme, som i kyrkomusikaliska arbetsuppgifter vid befattningen felas för att denna utan fyllnadstjänstgöring skulle kunnat anses motsvara en fulltidstjänst. Sedan avlöningen för den kyrkomusikaliska delen av befattningen, eller alltså befattningshavarens grundlön, på så sätt fixerats, uträknas särskilt för varje år avlöningen för befattningshavaren då tillagd fyllnadstjänstgöring, fyllnadslön, genom att för varje veckotimme sådan tjänstgöring utöka grundlönen med 3 % av årslönen vid befattningen. Den del av extra ordinarie befattningshavares fyllnadslön, liksom den del av ordinaries på dennes fyllnadstjänstgöring belöpande årslön, som pastoratet komme att få utgiva utöver vad som härför, på sätt ovan angivits, ersattes pastoratet av vederbörande läroanstalt, torde pastoratet skäligen böra gottgöras direkt av kyrkofonden. Denna utgift måste nämligen anses

130 representera en av själva tjänsteregleringen betingad kostnad och närmast motsvara en organisatorisk fördel, som kommer kyrkoväsendet i dess helhet till godo. Kostnaden synes närmast kunna betraktas såsom det vederlag, som för kyrkomusikerväsendet måste erläggas för förmånen att i de särskilda fallen kunna tillförsäkra dithörande befattningshavare en förbättrad utkomst. Skolväsendet får å sin sida vidkännas en motsvarig kostnadsökning, i det att vederbörande skolor komma alt få gälda något högre avlöning för biträde av kyrkomusiker än vad som eljest skulle utgå till timlärare. Den närmare regleringen med avseende å här ifrågasatt särskilt bidrag från kyrkofonden behandlas i det följande under specialmotiveringem. Den del av ordinarie självständig kyrkomusikers avlöning, som enligt vad härförut föreslagits i vissa fall komme att till sådan befattningshavare utgå för skyldigheten att fullgöra fyllnadstjänstgöring, fastän sådan tjänstgöring för året icke kunnat beredas honom, synes — i motsats till vad ovan ifrågasatts beträffande avlöning för fullgjord fyllnadstjänstgöring — icke vara anledning att påföra kyrkofonden. Dessa fall torde dels bli mycket sporadiskt förekommande, dels nästan uteslutande komma att föreligga i folkrikare församlingar, som på grund av sitt stora skatteunderlag merendels i övrigt få relativt små utgifter för sin kyrkomusikerverksamhet. Dessa församlingar få också anses ha genom den föreslagna regleringen med inrättandet där av en ordinarie befattning beretts en alldeles särskild förmån framför övriga. Den timavlöning, som enligt KMU:s förslag skulle tillkomma självständig kyrkomusiker såsom timlärare vid skola för fullgörandet av musikundervisning ett begränsat antal veckotimmar utöver fulltidstjänst (30 veckotimmar) , torde böra till befattningshavaren utbetalas direkt från vederbörande skola och för varje fall utgå med belopp, som för dylik avlöning föreskrives i de för skolan gällande avlöningsbestämmelserna. Pensionering. I samband med en lönereglering för kyrkomusikerna bör givetvis även frågan om reglering av befattningshavarnas pensionsförhållanden upptagas till behandling. För innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst skulle pensionsrätt automatiskt komma att förefinnas i så måtto, att med den däri ingående lärartjänstgöringen är förenad pensionsrätt enligt folkskolans tjänste- och familjepensionsreglementen (SFS år 1942 nr 699 och 700), vilka reglementen äro uppgjorda i mycket nära anslutning till de för statstjänstemän gällande allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena av år 1942 (SFS nr 690 och 691). Pensioneringen enligt folkskolans pensionsreglementen handhaves av statens pensionsanstalt. Med hänsyn till bland annat den fasthet, som är avsedd att givas åt tjänstgöringskombinationen kyrkomusiker-folk-

131 eller småskoilärare, torde det, såsom KMU i det föregående framhållit, få anses fullt motiverat, att det för musiktjänstgöringen föreslagna kantorslillägget får inverka på tjänstinnehavarens ställning i pensionshänseende. I betraktande av naturen av berörda kombination synes det uppenbart, att den med musiktjänstgöringen följande pensionsrätten bör knytas nära samman med den till lärartjänstgöringen hörande och alltså även den administreras av statens pensionsanstalt. KMU har funnit en sådan anknytning genomförbar, och den härför erforderliga detaljregleringen behandlas i specialmotiveringen (s. 170 f). Av vad där anföres må här endast nämnas, att den med lärartjänstgöringen förenade pensionsrätten föreslås utbyggd genom att öka tillhörande tjänstepensionsunderlag med 936 kronor och familjepensionsunderlaget med 306 kronor samt att årliga bidrag till pensioneringskostnaderna härför skola lämnas av vederbörande befattningshavare med 60 kronor för tjänstepension och 45 kronor för familjepension samt av pastoratet med 120 kronor såsom huvudmannaavgift vid tjänstepensioneringen. De självständiga kyrkomusikertjänsterna skulle enligt KMU:s förslag komma att utgöra fristående befattningar med avlöning enligt ett särskilt avlöningsreglemente. Lönesystemet skulle uppbyggas i nära anslutning till vad som gäller för musiklärare vid de allmänna läroverken m. fl. statliga undervisningsanstalter samt vid de högre kommunala skolorna, och i ett flertal fall skulle kyrkomusikerna hava att fullgöra s. k. fyllnadstjänstgöring såväl vid nämnda läroanstalter som vid andra dylika, kommunala och enskilda. Musiklärarna vid de ifrågavarande statliga undervisningsanstalterna äro ännu icke inordnade under 1942 års allmänna tjänste- och familjepensionsreglementen — 1941 års lärarlönesakkunnigas förslag i övningslärarfrågan avvaktas —, utan dessa lärares pensionsvillkor regleras av civila tjänstepensionsreglementet av år 1934 samt allmänna familjepensionsreglementet av år 1936; pensioneringen ombesörjes av statskontoret. För ordinarie och extra ordinarie musiklärare vid de högre kommunala skolorna gäller reglementet för statens pensionsanstalt (SFS nr 878/1919), som kan äga tillämpning jämväl å musiklärare vid folkskola, om vederbörande befattning undergått särskild tjänstereglering i enlighet med föreskrifter i reglementets § 5. Om, såsom KMU föreslår, pensionsrätten för innehavarna av kyrkomusiker-folkskoletjänsterna ordnas i anslutning till folkskolans pensionsreglementen, kunde det synas ligga nära till hands att jämväl för de självständiga kyrkomusikertjänsterna lösa pensionsfrågan genom ett anlitande av dessa reglementen. Med hänsyn till det samband och den likhet i tjänsternas konstruktion som kyrkomusikertjänsterna enligt förslaget skulle komma att hava med musiklärarbefattningarna vid läroverk och högre kommunala skolor, torde det emellertid vara mera motiverat att i fråga om pen-

132 sionsregleringen söka anknytning till vad som gäller för dessa musiklärarbefattningar. Först i samband med att de senare få sin pensionsfråga löst enligt de nyaste statliga pensionsreglementenas principer — enligt vilka folkskolans reglementen ju äro uppbyggda —• torde en anpassning efter samma principer böra ske beträffande de självständiga kyrkomusikertjänsterna. Eftersom det ej lärer kunna ifrågasättas att göra de för statsläroverkens musiklärare gällande pensionsreglementena tillämpliga å kyrkomusikerna och enär det ej heller synes lämpligt att för dessa senare befattningshavare utarbeta särskilda pensionsreglementen, torde det under nuvarande förhållanden te sig mest naturligt att för dem lösa pensionsfrågan efter de för de högre kommunala skolornas musiklärare gällande reglerna, alltså genom ett inordnande under reglementet för statens pensionsanstalt. Härvid föreslås, såsom av specialmotiveringen framgår, att bidrag till ifrågavarande pensioneringskostnader skola lämnas dels av befattningshavarna själva genom särskilda pensionsavgifter, dels ock av pastoraten i form av huvudmannaavgifter för tjänstepensioneringen. Det härförut förordade pensioneringssystemet bör tillämpas även i fråga om de biträdande kyrkomusiker, som skola erhålla pensionsrält, nämligen de som anställas såsom extra ordinarie. För extra befattningshavare ävensom för tillfälligt anställda sådana förutsattes pensionsrätt ej böra ifrågakomma. Med den här skisserade uppläggningen av pensionsfrågan skulle samtliga med pensionsrätt förenade kyrkomusikertjänster — både de med folkskoletjänstgöring förbundna och övriga — få pensioneringen ordnad genom statens pensionsanstalt.

7 Kap. Målsmanskapet för kyrkomusikerbefattningarna. KMU har vid uppgörandet av sitt tidigare — preliminära — förslag eftersträvat den största möjliga enhetlighet vid regleringen av kyrkomusikernas anställningsförhållanden. Jämlikt förslaget skulle pastoratet för kyrkomusikerna i gemen komma att utgöra kyrkomusikerdistrikt, till vilket anställningen skulle anses knuten, medan den lokala församlingen eller del därav blott komme att bilda det tjänstgöringsområde, varinom befattningshavarens verksamhet — såvitt gällde de kyrkomusikaliska arbetsuppgifterna inklusive den »fria» musikundervisningen — skulle vara förlagd. I enlighet härmed skulle pastoratet också i de flesta hänseenden komma att betraktas såsom huvudman för kyrkomusikerbefattningarna. Kyrkomusikerna skulle

133 sålunda i regel anses anställda hos pastoratet, pastoratet skulle ha att utbetala och finansiera avlöningen för dem samt äga uppbära därå belöpande skatteutjämningsbidrag (tillskott från kyrkofonden), kyrkomusikern skulle — principiellt men med vissa undantag och inskränkningar — tillsättas av pastoratet, beslut om vanligare förekommande tjänstledighet och vikariatsförordnande skulle pastoratet ha att meddela och på pastoratet skulle även ankomma den lokala tillsynen av och det direkta ekonomiska ansvaret för den »fria» musikundervisningen. De undantag från denna reglering, som föreslogos, gällde först och främst skolkantor. Sålunda skulle denne, med hänsyn till att skolkantors huvudsyssla utgjordes av folkskoletjänsten, anses anställd hos vederbörande skoldistrikt, som även hade att utbetala hela den skolkantorn tillkommande avlöningen; för själva finansieringen av avlöningskostnaderna för skolkantorns kyrkomusikaliska verksamhet skulle dock pastoratet svara. Vidare skulle skolkantorn tillsättas — i särskilt föreslagen ordning — av pastoratet och skoldistriktet gemensamt men vanlig tjänstledighet och därav föranlett vikariatsförordnande för honom beslutas av skoldistriktet. I fråga om tillsättningen gjordes dessutom undantag beträffande kyrklig musikdirektörstjänst med undervisningsskyldighet vid läroanstalt, i det att sådan tjänst skulle tillsättas av skolöverstyrelsen, men med visst avgörande inflytande å tillsättningen tillförsäkrat pastoratet. Slutligen var beslutanderätten i avseende å mera långvarig tjänstledighet och längre tids vikariatsförordnande förbehållen skolöverstyrelsen vid nyssn ä m n d a musikdirektörstjänster och domkapitlet vid övriga sådana tjänster och skolkantorstjänster samt den disciplinära bestraffningsrätten över huvud taget för alla kyrkomusikerbefattningarna tillagd domkapitlet. Målsmanskapet i allmänhet. Den här föreslagna regleringen har i ett betydelsefullt hänseende mött starka erinringar i flera av remissyttrandena. Under åberopande av bland annat det nära sambandet mellan kyrkomusikerbefattningarna och den lokala kyrkan och församlingen har sålunda ganska allmänt uttalats önskemålet, att församlingen såsom sådan skulle bibehållas såsom huvudman för därvarande kyrkomusikerbefattning och helst i alla här ifrågakommande tjänsteorganisatoriska hänseenden, KMU, som funnit dessa önskemål beaktansvärda, har ansett sig böra i det väsentliga tillmötesgå desamma. Omläggningen torde också, med hänsyn till församlingsorganens mera omedelbara kontakt med kyrkomusikerns verksamhet just i den egna församlingen, komma att innebära en viss fördel. Den lokala självstyrelsens intressen komme därigenom även att i sin mån tillgodoses. I vad gäller kyrkomusikernas avlönande samt finansieringen av kostnaderna härför och den därtill i skatteutjämningshänseende anknutna avräkningen med kyrkofonden anser sig KMU emellertid böra till alla delar

134 vidhålla sitt ursprungliga förslag. Pastoratet bör alltså här — frånsett i fråga om utbetalning av avlöning åt innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst — insättas som huvudman. Att pastoratet sålunda i det hela, med nyssnämnt undantag, kommer att fungera såsom löngivare, behöver uppenbarligen icke i och för sig utgöra något hinder för att pastoratet i andra målsmanshänseenden ersattes av församlingen. KMU vill därför föreslå, att vad enligt KMU:s tidigare förslag skulle ankomma på pastoratet och dess organ i avseende å tjänstetillsättning och målsmanskapet i övrigt, utom löngivningen och vad därmed sammanhör, principiellt skall i stället överlämnas till lokalförsamlingen med dess organ. Kyrkomusikerna i gemen böra därmed jämväl anses anställda hos vederbörande församling och ej blott för densamma; kyrkomusiker-småskollärare bör dock, liksom förut föreslagits beträffande skolkantor och nu givetvis gäller kyrkomusiker-folkskollärare, anses anställd hos vederbörande skoldistrikt. I principbetänkandet har KMU generellt förordat, att de befogenheter, som för kyrkomusikerdistriktet följde med målsmanskapet för kyrkomusikerbefattningarna, skulle hänläggas till vederbörande kommunala enhets verkställande organ, enligt förslaget alltså till pastoratskyrkorådet samt — i fråga om skolkantorstjänst — därjämte till skolstyrelsen (skolråd, folkskolestyrelse eller för Stockholm folkskoledirektionen). Därest nu den särskilda församlingen, i enlighet med vad härförut ifrågasatts, i förekommande fall skulle komma att i stället för pastoratet vara huvudmannen för kyrkomusikerbefattningarna, skulle emellertid vissa organisatoriska svårigheter i särskilda fall kunna uppstå, nämligen i vad gäller bestämmandet av det organ, som vid målsmanskapets utövande skall företräda församlingen. Frågan, vilken redan i principbetänkandet (s. 154 f.) berörts, tarvar här en ytterligare belysning. På sätt i principbetänkandet framhållits, kan det jämlikt församlingsstyrelselagen förekomma fall, då en församling icke har något eget kyrkoråd med befogenhet att handlägga till kyrkomusikerväsendet inom församlingen hörande angelägenheter och ej heller äger tillsätta sådant. Detta inträffar, då en församling med en annan förenats till kyrklig samfällighet eller ändock förenat sig om gemensamt kyrkoråd för vården antingen av samtliga dess församlingsstyrelseangelägenheter eller av vissa av dem och däribland frågorna om kyrkomusikernas anställningsförhållande. Komme nu den ovan avsedda ändrade regleringen att generellt genomföras, skulle uppenbarligen dylika — i samfällighet eller eljest — förenade församlingar därvid icke alltid kunna representeras av var sitt eget kyrkoråd. Tillhöra de sinsemellan förenade församlingarna desslikes samma pastorat och skola de därjämte enligt den nya tjänsteregleringen bliva förenade till ett tjänstgöringsområde för en gemensam kyrkomusiker, bleve det dock för så fall helt naturligt, att det för församlingarna gemensamma kyrkorådet — i stal-

135 let för särskilda församlingskyrkoråd — inträdde såsom organ för här ifrågavarande kyrkomusikerangelägenheter. Tillhöra åter församlingarna i fråga visserligen samma pastorat men utan att bilda gemensamt tjänstgöringsområde för någon kyrkomusiker, kan emellertid spörsmålet om det mest ändamålsenliga företrädarskapet i kyrkomusikerangelägenheter kanske anses mera diskutabelt. I avsaknad av särskilt församlingskyrkoråd måste ju i detta fall vardera församlingen under alla förhållanden låta sig i dessa sina enskilda angelägenheter företrädas av något för församlingen med annan församling gemensamt kyrkoråd — om detta blir det för de särskilt förenade församlingarna gemensamma kyrkorådet eller pastoratskyrkorådet, kan måhända oftast vara för församlingarna likgiltigt. Även i det förstnämnda kyrkorådet kan ju, liksom i pastoratskyrkorådet, för en liten församling uppkomma den situationen, att den lilla församlingen finge svårt att — jämväl i egna angelägenheter — göra sin röst gällande mot en större. Den lokala församlingens självstyrelserätt skulle sålunda, i båda fallen med lika rätt, kunna sägas bliva trädd för nära. Ett anlitande av det för de förenade församlingarna gemensamma kyrkorådet torde väl dock härvidlag, när m a n för övriga fall avser att församlingen såsom sådan — och icke pastoratet — skall insättas som målsman för här ifrågavarande kyrkomusikerangelägenheter, vara att föredraga framför ett anlitande av pastoratskyrkorådet. Enhetligheten i regleringen bleve därigenom bättre tillgodosedd. Ytterligare ett särfall av förenade församlingar kan emellertid enligt nuvarande bestämmelser i församlingsstyrelselagen förekomma. Undantagsvis bilda sålunda församlingar, tillhörande skilda pastorat, kyrklig samfällighet innefattande jämväl kyrkomusikerverksamheten inom församlingarna eller ha de härför eljest förenat sig om gemensamt kyrkoråd, på sätt ovan sagts. En företagen undersökning beträffande ett sjuttiotal nuvarande kyrkliga samfälligheter har givit vid handen, att däribland funnos tre samfälligheter, i vilka inginge en församling tillhörande ett i övrigt utanförstående pastorat. I fall, som här avses, skulle det tydligtvis icke kunna anses ändamålsenligt, om de enskilda församlingarnas kyrkomusikerangelägenheter i nu förevarande hänseenden finge ombesörjas av dessa församlingars gemensamma kyrkoråd. Mera naturligt skulle det väl då vara, om vederbörande pastorat med sitt kyrkoråd för så fall finge för dylik till pastoratet hörande församling handhava ej blott avlöningsbesväret och vad därmed sammanhör utan jämväl de här avsedda andra angelägenheterna. Enhetligheten i regleringen skulle dock därigenom i dessa speciella fall brytas. En samfällighet av eller eljest gemensam handläggning och verkställighet för församlingar tillhörande olika pastorat med avseende å angelägenheter rörande kyrkomusikernas verksamhet och anställning måste emellertid anses ej blott omotiverad utan även olämplig, sedan

136 dessa angelägenheter blivit enhetligt reglerade, på sätt här avses, och ansvaret för finansieringen av kostnaderna för desamma — i princip — hänlagts till de särskilda pastoraten. Riktigast synes fördenskull vara, att förbud för framtiden meddelas mot här förut omnämnt förenande av församlingar tillhörande skilda pastorat, liksom ock att förening av dylika församlingar, helt eller delvis, till ett kyrkomusikerdistrikt icke skall få äga rum. En närmare reglering härutinnan har upptagits i förslag till kyrkomusikerstadga. KMU vill på grund av vad nu anförts föreslå, att med avseende å tjänstetillsättning och övriga de självständiga kyrkomusikertjänsterna i gemen vidkommande tjänsteangelägenheter — utom i vad angår löngivningen samt avlöningskostnadernas finansiering och avräkningen härför med kyrkofonden — den lokala församlingen med dess kyrkoråd, i stället för pastoratet och pastoratskyrkorådet, insattes såsom huvudman i alla de fall, när församlingen icke för vården av dessa angelägenheter ingått i någon kyrklig samfällighet eller eljest förenat sig med annan församling. I dessa normalfall skall kyrkomusikern fördenskull anses anställd hos församlingen. Förekommer samfällighet eller annan förening, som nyss sagts, inträder samfälligheten eller de eljest förenade församlingarna tillsammans med deras gemensamma kyrkoråd såsom huvudman för berörda befattningar, med avseende å här avsedda angelägenheter. I dessa senare fall skall kyrkomusikern alltså anses anställd hos de sålunda förenade församlingarna gemensamt. Beträffande kyrkomusiker-folkskoletjänst skall församlingen, likaledes i stället för pastoratet, under enahanda förutsättningar tillsammans med vederbörande skoldistrikt vara huvudman med avseende å tjänstetillsättningen samt ensam med avseende å den »fria» musikundervisningen och därmed sammanhörande kostnader. Innehavarna av sistnämnda befattningar böra, såsom redan framhållits, anses anställda hos skoldistriktet. Beträffande dylik befattning inom Stockholms stad torde anledning icke föreligga att frångå vad i principbetänkandet därom föreslagits. Det lokala eller gemensamma kyrkorådet respektive skolstyrelsen, som i h ä r omhandlade angelägenheter sålunda kommer att företräda huvudmannen, synes lämpligen kunna givas beteckningen kyrkomusikerstyrelse. Den för domkapitlet tidigare föreslagna ställningen med avseende å disciplinär bestraffningsrätt samt i fråga om långvarigare tjänstledighet har KMU ansett, i vad gäller fast anställd kyrkomusiker, böra bibehållas. Den i sistnämnda avseende för visst fall för skolöverstyrelsen föreslagna befogenheten torde däremot — med hänsyn till ifrågasatta ändringar beträffande tillsättningsordningen vid de självständiga kyrkomusikertjänsterna, varom mera nedan, — nu böra helt bortfalla och i stället jämväl tilläggas vederbörande domkapitel. Disciplinära åtgärder mot biträdande kyrkomusiker samt vikariatsförordnande, som innebär anställande av vikarierande kyrkomusiker,

137 lära emellertid, liksom beviljande av semester och korttidsledighet, böra ingå i vederbörande kyrkomusikerstyrelses befogenheter. Tillsättningsordningen. Vad beträffar ordningen för tillsättning av kyrkomusiker-folkskoletjänst anser sig KMU böra vidhålla sitt för motsvarande fall (beträffande skolkantorstjänst) i principbetänkandet framställda förslag, d. v. s. att valet (utom i Stockholm) anförtros kyrkoråd och skolstyrelse var för sig, med befogenhet för domkapitlet att, om valet inom de två särskilda kommunala organen utfaller på olika personer, fritt utse befattningshavaren bland de å förslaget uppförda. Vissa skäl, som synas giva ett företräde åt denna lösningslinje framför andra här möjliga alternativ, h a tidigare angivits. KMU vill erinra om en omständighet, som ytterligare talar till förmån för förslaget. Det andra alternativ till reglering på denna punkt, som KMU själv fört på tal i principbetänkandet, eller att valet förrättas av en delegation av kyrkoråd och skolstyrelse, skulle icke vara genomförbart utan rätt detaljrika ändringar och tillägg i kommunalförfattningarna. Detsamma skulle därjämte giva ett ökat antal tillfällen till överklagande i samband med valen av representanter i delegationen. Det måste anses önskvärt att för regleringen av den förevarande angelägenheten slippa beträda en väg, som måste ytterligare komplicera vår kommunallagstiftning och genom itererat överklagande kan leda till ytterligare förlängande av tillsättningsförfarandet. Sådant kan vid ett godtagande av den av KMU förordade tillsättningsproceduren i möjligaste mån undvikas. Vidkommande självständig kyrkomusikertjänst finner sig KMU kunna konstatera, att med den omläggning av grunderna för dylika befattningars organisation, som KMU härförut förordat, något behov av skolväsendets (skolöverstyrelsens) omedelbara inkoppling i det egentliga tillsättningsförfarandet knappast längre föreligger. Vid självständig kyrkomusikertjänst, i vilken befattningshavaren skall vara underkastad skyldighet att bestrida fyllnadstjänstgöring såsom musiklärare vid läroanstalt, skall, såsom i det föregående understrukits, anvisandet av sådan tjänstgöring tillkomma skolöverstyrelsen ensam och komme därvid merendels att äga rum först efter prövning för varje särskilt fall. Anvisandet av fyllnadstjänstgöringen bleve fördenskull i sista hand beroende på skolöverstyrelsens diskretionära bedömande av kyrkomusikerns individuella lämplighet för uppgiften. Och vad angår de ordinarie befattningar, i vilka sådan fyllnadstjänstgöring fastare anknytes till kyrkomusikertjänsten, kan med fog göras gällande, att skolväsendets intresse av att i varje fall förvärva en för musikläraruppgiften väl skickad person kan tillräckligt tillgodoses genom de särskilda bestämmelser rörande ordningen för och' bedömningsgrunderna vid tjänste förslagens upprättande, som av KMU upptagits i förslaget till stadga angående

138 kyrkomusiker. Med hänsyn till vad sålunda anförts lärer hinder icke möta för att även beträffande samtliga befattningar av här avsedd blandade karaktär tillämpa den ordning för tillsättningen, som KMU i principbetänkandet förordat beträffande sådan självständig kyrkomusikertjänst, som icke bleve förbunden med tjänstgöring såsom musiklärare vid läroanstalt. Vid tillsättningen av de tjänster, där fyllnadstjänstgöring skall kunna komma i fråga, skola givetvis dock skolmyndigheterna (rektor eller skolstyrelse) beredas tillfälle att yttra sig i samband med tjänsteförslags upprättande. Den möjlighet till tillsättningsprocedurens förenkling, som med vad nu föreslagits vinnes, kan icke annat än välkomnas. Vid ett godtagande av vad här ifrågasatts, komme följaktligen alla självständiga kyrkomusikertjänster att tillsättas i en och samma ordning, d. v. s. genom val av vederbörande kyrkoråd.

8 Kap. Finansieringen av kostnaderna för kyrkomusikernas verksamhet. Såvitt angår de allmänna grunderna för finansieringen i första hand av kostnaderna för kyrkomusikernas verksamhet har KMU funnit sig i allt väsentligt böra vidhålla sitt i principbetänkandet framställda förslag. KMU anser sålunda alltjämt, att finansieringen av kostnaderna för kyrkomusiker^ nas avlönande principiellt skall ankomma på vederbörande pastorat. KMU har likaledes ansett sig icke till någon del böra frångå vare sig förslaget om anlitande av kyrkofonden — eller, rättare sagt, de denna fond genom förhöjning av allmänna kyrkoavgiften tillförda ökade skatteintäkterna — såsom grund för en skatteutjämning pastoraten emellan med avseende å berörda avlöningskostnader eller förslaget om en för dessa kostnader och prästlönekostnaderna i och för skatteutjämningen ordnad gemensam avräkning mellan kyrkofonden och pastoralen. De mot förslagen i sistberörda hänseenden i flera av remissyttrandena framförda erinringarna synas i det hela vara dikterade av en tydligen alltjämt förekommande vilseledande inställning i fråga om kyrkofondens uppgift och lagbestämda ändamål samt i övrigt till övervägande del fotade på uppenbara missuppfattningar. Såvitt KMU kunnat finna måste dessa erinringar genom den i principbetänkandet härför lämnade redogörelsen anses vara i all erforderlig utsträckning bemötta. I ett speciellt hänseende har KMU emellertid funnit en jämkning i de allmänna grunderna för kyrkomusikerkostnadernas finansiering vara påkallad. Ändringsförslaget härutinnan är föranlett av den av KMU i föregående kapitel förordade omläggningen i fråga om målsmanskapet för kyrkomusiker-

139 befattningarna. Då i följd av den sålunda föreslagna ändrade regleringen församlingen, eller en gemensamhet av församlingar, i stället för pastoratet skulle, såvitt på de kyrkliga kommunerna ankomme, få avgörande i alla andra till kyrkomusikernas verksamhet hörande angelägenheter än själva avlöningsbesväret, har det också synts mest följdriktigt, att församlingen (församlingarna) övertager ansvaret för de mera speciella kostnader, som med denna verksamhet kunna bli förbundna. KMU syftar här närmast på de redan i föregående kapitel berörda, i principbetänkandet (s. 142 f.) närmare angivna särskilda utgifterna för den »fria» musikundervisningen, vartill ock böra läggas motsvarande utgifter för körverksamheten i församlingen. Kostnaderna av ifrågavarande slag för kyrkomusikerbefattningar, vid vilka befattningshavaren tillika är folkskollärare, respektive småskollärarinna, böra härvid uppenbarligen även övertagas av vederbörande församling. Till sådana speciella kostnader, som sålunda skulle komma att överflyttas på den enskilda församlingen, torde dock även böra hänföras de undantagsvis ifrågakommande kostnaderna för tillhandahållande åt självständig kyrkomusiker av tjänstebostad och vad därmed sammanhör. Dessa sistnämnda kostnader kunna måhända från viss synpunkt anses närmast sammanhöra med avlöningsbesväret. Men som upplåtandet av tjänstebostaden skall ske mot hyra och sålunda icke för befattningshavaren innebär någon direkt löneförmån, synes det mera egentligt att räkna utgifterna härför såsom föranledda av anställningsförhållandena i övrigt å stationeringsorten. Härtill kommer, att ett uppdragande åt pastoratet av bestyret med och ansvaret för tjänstebosfads tillhandahållande, då församlingen ensam skall ha att ombesörja de lokalt-organisatoriska tjänsteangelägenheterna i övrigt, torde komma att draga med sig ganska invecklade och för församlingarna kanske svårförståeliga transaktioner, där dessa redan nu anskaffat och inneha för ändamålet lämplig bostad. KMU anser fördenskull, att även dessa kostnader helt böra påvila vederbörande församling. I enlighet med vad av kammarkollegiet föreslagits, anser KMU, att vid nu förordad omläggning av finansieringsregleringen med avseende å här angivna speciella kostnader, varigenom dessa generellt påläggas respektive församling, desamma icke böra få medräknas vid kyrkofondstillskottens utmätande. En annan jämkning i de allmänna grunderna för finansieringen av kyrko-' musikerkostnaderna har av KMU behandlats härförut i samband med frågan om avlöningsregleringen för de självständiga kyrkomusikertjänisterna, nämligen i avseende å avlöningen för den med sådan tjänst i särskilda fall förbundna fyllnadstjänstgöringen såsom musiklärare vid skola. KMU har där redogjort för huru i ett vart fall skolans bidrag till avlöningen skall beräknas. Dessa avlöningsbidrag böra givetvis av vederbörande skola bestridas och till pastoratet utbetalas i enahanda ordning, som i principbetänkan-

140 det (s. 141 f.) föreslogs med avseende å motsvarande ersättning för kyrklig musikdirektör. Att här avsedda avlöningsbidrag skola frånräknas pastoratets avlöningskostnader, innan avräkningen med kyrkofonden sker, torde väl knappast behöva påpekas. Av den föreslagna regleringen framgick även, att den kyrkomusikern tillkommande avlöningen för fyllnadstjänstgöringen icke helt täcktes av det på skolorna ankommande avlöningsbidraget samt att överskjutande del av avlöningen avsågs att ersättas pastoratet direkt från kyrkofonden. Detta pastoratet tillkommande speciella avlöningsbidrag torde emellertid icke böra sammankopplas med avräkningen i skatteutjämningssyfte beträffande avlöningskostnaderna i övrigt. I följd härav skulle i avräkningen med kyrkofonden endast komma att ingå sådana på pastoratet ankommande avlönings- och därmed omedelbart sammanhörande kostnader, som belöpa på befattningshavarens kyrkomusikaliska verksamhet med däri ingående »fri» musikundervisning. Jämlikt de föreslagna avlöningsbestämmelserna uppkommande särskild utgift för begravningshjälp torde härvid för varje fall få anses vid självständig kyrkomusikertjänst sammanhänga med den kyrkomusikaliska delen av befattningen och därför böra, såsom annan avlöningskostnad, bestridas av pastoratet samt ingå i avräkningen med kyrkofonden. Vid kyrkomusiker-folkskoletjänst lärer motsvarande utgift liksom de för innehavare av sådan tjänst i dennes egenskap av folk- eller småskoilärare uppkommande utgifterna för flyttningskostnad, sjukvård och dylikt få anses tillhöra folkskoletjänsten. Vad slutligen beträffar de reseersättningar, som i principbetänkandet förutsatts, så torde sådan ersättning till självständig kyrkomusiker med anledning av hans fyllnadstjänstgöring vid läroanstalt helt böra bestridas av vederbörande läroanstalt och till kyrkomusikern direkt därifrån utbetalas; ersättningen bör härvid givetvis utgå efter de för övningslärare vid läroanstalter gällande avlöningsbestämmelserna. För kyrkomusiker eljest, i hans kyrkomusikaliska tjänstgöring, ifrågakommande reseersättning, som i principbetänkandet föreslagits, bör i enlighet med vad där förordats utgå i form av resanslag, som bestämmes av Kungl. Maj:t. Sådant resanslag bör inräknas i avlöningskostnaderna för den kyrkomusikaliska delen av befattningen och sålunda ingå i avräkningen med kyrkofonden. Utöver här nämnda två slag av reseersättningar har KMU funnit sig böra föreslå viss rätt till sådan ersättning jämväl för vikarier å kyrkomusikertjänsterna, Dessa senare ersättningar synas emellertid böra utgå efter räkning för ifrågakommande resor och ha icke ansetts böra ingå i avräkningen med kyrkofonden utan liksom förut nämnda speciella omkostnader stanna på vederbörande församling såsom en utgift för kyrkomusikerverksamhetens organisation. Vad angår kostnaderna för kyrkomusikernas tjänste- och familjepensionering erinrades i principbetänkandet därom, att nämnda kostnader kom-

141 me att till viss del i första hand bestridas med de av befattningshavarna härför erlagda avgifterna. Övrig sådan kostnad ansåg KMU på anförda grunder skäligen böra tillskjutas av staten. KMU hänvisade därvid jämväl till det förhållandet, att staten på sin tid ansågs böra bestrida dyrtidstillägg åt prästerna på deras familjepensioner från prästerskapets änke- och pupillkassa. Kammarkollegiet har funnit det principiellt orikligt att någon kostnad för kyrkomusikernas pensionering drabbade statsverket. Kostnaden härför borde i stället, i den mån densamma icke täcktes av befattningshavarnas avgifter, åvila pastoraten och kyrkofonden. På sätt KMU ovan i kap. 6 understrukit måste de praktiska skälen anses starkt tala för, att såväl tjänste- som familjepensioneringen för ifrågavarande befattningshavare skall omhänderhavas av statens pensionsanstalt. Enligt de närmare grunder för pensioneringen, som av KMU härvid föreslås, komme kostnaderna för de fasta pensionerna att i det huvudsakligaste täckas, beträffande tjänstepensioneringen av befattningshavarnas egna bidrag tillika med de pastoraten åvilande huvudmannaavgifterna samt beträffande familjepensioneringen enbart medelst befattningshavarnas bidrag. Det allmännas tillskott till dessa befattningshavares pensionering komme därför mestadels att begränsas till kostnaderna för rörligt tillägg och kristillägg å pensionerna. Kammarkollegiets anmärkning synes gå ut på, att det icke vore följdriktigt, att denna sistnämnda kostnadspost stannade på statsverket för pensionsanstalten utan att, principiellt sett, densamma borde ersättas statsverket ur kyrkofonden. KMU får erinra om att den 'princip', som kollegiet här synes åsyfta, redan är i lagstiftningen på det kyrkligt-ekonomiska området genombruten. I ett flertal fall täckas sålunda utgifter för kyrkoväsendet genom anslag å statsbudgeten. Enligt KMU:s mening tala också på denna punkt alla praktiska skäl för att icke ytterligare inveckla regleringen med bestämmelser om en dylik — djupare besett — ganska meningslös likvid från kyrkofonden till statsbudgeten. KMU vill i detta sammanhang även påminna om att en motsvarande ståndpunkt intogs av statsmakterna, när det gällde familjepensioneringen för de — utanför församlingstjänst — verksamma prästmän, som från och med år 1942 beretts rätt till sådan pensionering i statens pensionsanstalt. Härutöver påkallas på ytterligare några enstaka punkter av det tidigare förslaget rörande kyrkomusikeTkostnadernas finansiering en del smärre jämkningar, vartill KMU emellertid återkommer i samband med specialmotiveringen till författningsförslagen. Ett särskilt spörsmål skall dock i detta sammanhang med några ytterligare ord beröras, nämligen förslaget om borttagande av det i kyrkofondslagen 5 § stadgade maximum för den allmänna kyrkoavgiften. 10

142 De första förslagsställarna till den egenartade pålaga, som tagit form i de gällande bestämmelserna om den allmänna kyrkoavgiften, voro 1927 års prästlöneregleringssakkunniga (se SOU 1929:39 s. 234 f.). Dessa kallade pålagan »församlingsbidrag» och anförde rörande bidragens karaktär, bland annat, följande. Det föreslagna finansieringssystemet har givils en sådan byggnad, att de för prästlöneändamål avsedda, redan givna inkomstkällorna skola kunna helt utnyttjas. Genom att församlingsbidragen bliva den slutligt reglerande faktorn i prästlönebudgeten förhindras den kontinuerliga överbeskattning, som varit en av det gällande systemets konsekvenser och tagit sig uttryck i den påtalade fondökningen. Enligt förslaget skall Kungl. Maj:t äga årligen fastställa storleken av de nämnda församlingsbidragen. En sådan befogenhet kan icke karakteriseras som en rätt för Kungl. Maj:t att beskatta de kyrkliga kommunerna utan såsom en rent administrativ funktion att bestämma det i prästlönebudgetens inkomstsida erforderliga fyllnadsbeloppet på grundval av vissa genom lagstiftning eller eljest givna ekonomiska faktorer. Otvivelaktigt kommer dock Kungl. Maj:t genom sin befogenhet att besluta i de kyrkliga indelnings- och organisationsfrågorna att äga visst inflytande på den totala kostnadsramen för prästlöneväsendet. Denna Kungl. Maj.ts befogenhet är icke ny utan grundar sig på en långvarig statsrättslig utveckling. Med hänsyn till det anförda synes emellertid befogat att förutsätta, att Kungl. Maj:t årligen delgiver riksdagen en detaljerad redogörelse för den kyrkliga organisationens omfattning, kostnaderna för densamma enligt senaste bokslut för kyrkofonden och storleken av de senast fastställda församlingsbidragen. Den rekommendation, de nämnda sakkunniga här framförde för möjliggörande av en riksdagens fortgående kontroll över prästlöneutgifterna, avsatte intet spår i den år 1932 åvägabragta reformen på prästlöneväsendets område. I stället fixerades »församlingsbidragen» — allmänna kyrkoavgiften — till visst öretal, som skulle utgöra dess »grundbelopp». Av den ingående redogörelse, som KMU i principbetänkandet lämnat för det ifrågavarande stadgandets tillkomsthistoria, framgår, att denna fixering av avgiftens högsta gräns kom att ske på de lösaste grunder. Naturligtvis kan man, såsom av kammarkollegiet framkastats, nu återigen förfara på motsvarande sätt och alltså godtyckligt bestämma en viss högre gräns — 20 eller kanske 25 öre. Metoden förefaller emellertid KMU knappast att rekommendera, och KMU tror sig ha påvisat, att själva fixeringen såsom sådan rent av kan befaras göra större skada än nytta (se del I, s, 137). KMU är i likhet med 1927 års prästlöneregleringssakkunniga av den meningen, att en långt effektivare kontroll från riksdagens sida över utgiftsväsendet på det kyrkliga området kan och bör ernås, om man fullföljer det av nämnda sakkunniga i sådant syfte framförda uppslaget. KMU har också i principbetänkandet förordat denna lösningslinje.

143 Skulle över huvud taget något ytterligare argument anses behövligt för förslaget om borttagande av den gällande bestämmelsen om maximeringen av allmänna kyrkoavgiften, så kan ett under allra senaste tiden aktualiserat anslagsärende tjäna att på ett talande sätt belysa lämpligheten av en sådan reform, I skrivelse den 10 april 1946 (nr 171) har riksdagen anmält, att riksdagen dels medgivit att provisoriskt lönetillägg må under budgetåret 1946/47 utgå till vissa präster, dels ock beslutat, att utgifterna för berörda lönetillägg skola bestridas ur kyrkofonden. Totalkostnaden för dessa lönetillägg har beräknats till i runt tal 2 milj. kronor. Enbart denna kyrkofondens utgiftspost motsvarar med nuvarande skatteunderlag i riket en uttaxering för den allmänna kyrkoavgiften av icke mindre än omkring två hela öretal per skattekrona. Hade i närvarande läge — såsom fallet senast var åren 1942 och 1943 — allmänna kyrkoavgiften varit fastställd till avgiftens maximum 15 öre, hade tydligen, om man velat säkerställa fondens kapitalbehållning, en 'lagändring in casu' måst företagas, varigenom nämnda maximum förskjutits till någon siffra uppåt. Men vid vilken siffra skulle man väl i ett sålunda antaget fall ha kunnat på någorlunda rationella grunder stanna?

9 Kap. Förbättring av avlöningen vid vissa hittillsvarande organist- och kantorsbefattningar. Såsom tidigare framhållits har man — med de av KMU förordade riktlinjerna för tjänstereformen — att räkna med, att fastän slutligt beslut föreligger rörande inrättandet av viss kyrkomusikertjänst enligt den nya organisationen hinder likväl kommer att tillsvidare föreligga för den nya tjänstens tillsättande. Sådant hinder komme sålunda i första hand att i regel möta, dels då en hittillsvarande s. k. självständig organistbefattning (friställd eller i kombination med kantors- och klockarbefattning) komme att ersättas med kyrkomusiker-folkskoletjänst och dels då, i motsatt fall, en nuvarande med folkskollärartjänst förenad äldre kyrkomusikalisk befattning skall ersättas med en nyorganiserad självständig kyrkomusikertjänst. Den vid nyorganisationens trädande i tillämpning å den äldre befattningen sittande befattningshavaren komme ju under här angivna förutsättningar — om man frånser rena undantagsfall — icke att besitta behörighet för övertagande av den nyinrättade kyrkomusikertjänsten. E n motsvarande situation kommer att föreligga, där den nya tjänsten visserligen bleve av liknande tjänstetyp som den

144 äldre befattningen men där innehavaren av den senare likväl saknar den kyrkomusikaliska examensutbildning, vilken föreskrivits för behörighet till den förra. För den nya tjänstens besättande måste följaktligen för de fall, som här berörts, vederbörande befattningshavares avgång från den äldre befattningen först avvaktas. KMU hänvisar härom vidare till den till förslaget till kungörelse angående inrättande av kyrkomusikertjänster lämnade specialmotiveringen. Såsom i principbetänkandet ingående belysts är avlöningen vid en stor del av rikets organist- och kantorsbefattningar, särskilt inom den betydande kategorien småförsamlingar, att anse såsom mycket svag, på sina håll såsom oskäligt låg. Det kan tyvärr icke anses uteslutet, att sådana fall av hinder för den nya kyrkomusiker tjänstens omedelbara besättande, som härförut berörts, komma att inträffa i församlingar, där den till organisten eller kantorn utgående avlöningen mer eller mindre understiger vad billigheten kräver. KMU har funnit skäligheten bjuda, att möjlighet beredes att i ömmande fäll genom särskilt lönetillskott bispringa här åsyftade befattningshavare, vilka utan eget förvållande komme att se sig utestängda från möjligheten att övertaga en enligt den föreslagna reformen nyorganiserad kyrkomusikertjänst. Att pålägga här ifrågakommande oftast svagt ställda församlingar skyldigheten att bestrida dylikt lönetillskott lärer knappast vara tillrådligt. KMU föreslår, att man här tillgriper samma utväg, som i ungefär likartat läge följdes beträffande de på sin tid beviljade lönetillskotten vid svagt avlönade prästerliga tjänster, vilka då ännu icke kunnat bli föremål för nyreglering jämlikt 1910 års prästlöneregleringslag. Sistberörda lönetillskott utanordnades från kyrkofonden. KMU förordar, att även här ifrågasatta lönetillskott må gäldas omedelbart ur nämnda fond. Givetvis påkallas en fast norm för utmätningen av här föreslagna lönetillskott. Såsom en dylik norm synes kunna tjäna det kantorstillägg, som skulle ha utgått vid kyrkomusiker-folkskoletjänst i ett kyrkomusikerdistrikt, vilket sammanfölle med vederbörande befattningshavares tjänstgöringsområde i den äldre befattningen. Grundsatsen borde här lämpligen bli den, att avlöningen vid den äldre befattningen, där densamma understege det gällande beloppet för dylikt kantorstillägg, uppbringades till ungefärligen detta belopp såsom en högsta gräns. Någon nedsättning av denna maximigräns synes dock härvid motiverad med hänsyn därtill att sådan innehavare av äldre befattning icke vore tillförbunden att fullgöra den »fria» musikundervisning, som komme att åligga innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst. E n jämkning nedåt i kantorstilläggets belopp med förslagsvis 20 °/o kan med hänsyn härtill vara påkallad. Det ligger i sakens natur, att beviljande av lönetillskott i här åsyftade fall icke bör ske annat än efter individuell prövning. Åtskilliga vanskligheter

145 torde nämligen esomoftast komina att möta för uppskattningen av värdet av avlöningsförmånerna vid nu ifrågavarande äldre befattningar, särskilt där dessa delvis utgå in natura (innehav av boställe o. d.). Avgörande skäl måste anses tala för att prövningen av framställning rörande sådant lönetillskott, varom här är fråga, förbehålles Kungl. Maj:t.

146 AVD. II. Speciella motiv. 1. Förslaget till lag om kyrkomusiker. Beträffande de i lagförslaget upptagna bestämmelsernas allmänrättsliga natur hänvisas till vad härom anförts i principbetänkandet (s. 164 o. f.). 1§. Om lämpligheten av ett undantagande — i allt fall tillsvidare — av de icke territoriella församlingarna från lagens tillämpningsområde har KMU redan utförligt yttrat sig (Del I s. 159—60). Några remissmyndigheter, bland dem Kammarkollegiet, har anmärkt, att genom kravet på medlemskap i svenska kyrkan komme de musiklärartjänster, som förenas med kyrkomusikerbefattning, att undandragas dem, som stode utanför kyrkan. Detta kunde enligt kollegiets mening från religionsfrihetssynpunkt icke försvaras. KMU behöver ej här närmare ingå på den sålunda väckta frågans principiella innebörd. Med den förändrade konstruktion av de självständiga deltidstjänsterna, som KMU i det föregående förordat, blir nämligen fyllnadstjänstgöringen såsom musiklärare för befattningshavaren icke någon med kyrkomusikertjänsten förenad rätt. Han får med tjänstens förvärvande i detta hänseende endast en skyldighet att, om och när de praktiska förhållandena det påkallar, stå till förfogande för dylik tjänstgöring. F r å n de musiklärarförordnanden det här gäller bli de 'rena' musiklärarna icke i princip uteslutna. Situationen är i själva verket h ä r merendels den, att kyrkomusikern — liksom hittills i stor utsträckning varit fallet — får bestrida ett tjänsteuppdrag, om vilket den 'rene' musikläraren icke kan konkurrera och detta av den anledningen, att uppdraget endast i förening med annan tjänst kan giva befattningshavaren hans levebröd. KMU finner på grund av vad sålunda framhållits ingen betänklighet böra möta mot att — såsom för övrigt förefaller att vara rätt naturligt — uppställa kravet å medlemskap i svenska kyrkan såsom villkor för innehav av varje kyrkomusikerbefattning.

147 2 §. 2 mom. Med uttrycket 'kostnaderna för kyrkomusikers verksamhet' avses givetvis att täcka hithörande totala utgifter. Hit höra sålunda i första hand avlöningskostnaderna i egentlig mening. Beträffande såväl kyrkomusikerfolkskoletjänst som självständig kyrkomusikertjänst har man emellertid att beakta, att viss del av avlöningen skall gäldas av skolväsendet. Till kostnaderna för kyrkomusikers verksamhet är vidare att hänföra dels utgift, som i undantagsfall kan komma att drabba församling för tillhandahållande av tjänstebostad vid självständig kyrkomusikertjänst, dels vissa mindre betydande omkostnader för den 'fria' musikundervisningen och för kyrkokörsverksamheten, för vilka enligt förslaget ävenledes församlingen skulle principiellt ha att svara. Slutligen kommer här i betraktande det allmännas (statsverkets) bidrag till tjänste- och familjepensioneringen för ifrågavarande befattningshavare. De skolkommunala indelningsenheternas skyldighet att bestrida avlöning för sina lärare är i skolförfattningarna reglerad och behöver följaktligen icke i lag om kyrkomusiker särskilt angivas. Däremot påkallas här ett fastslående av pastoratens och församlingarnas principiella ansvarighet för utgifterna inom ifrågavarande förvaltningsgren, såvitt de skola påvila kyrkoväsendet. 3 mom. Här avsedda 'avlöningstillgångar' hava tidigare utgjorts av lönefastigheter och lönefonder, omedelbart förbundna med klockar- och organistbefattningar. Genom 1938 års klockarboställslag ha dessa fastigheter och fonder såsom sådana lösgjorts från denna sin förbindelse, men deras uppskattade värden skola alltjämt, under beteckningen 'boställskapital', utgöra tillgång för bestridande av avlöningen vid befattningarna i fråga. Regleringen enligt berörda lag, för vilken en närmare redogörelse lämnats i principbetänkandet (s. 21—25), är dock ännu icke fullt genomförd. De i förevarande moment avsedda avlöningstillgångarna komma att enbart utgöras av dylika boställskapital. Till sin natur äro de närmast ett slag av publika fordringsrätter. Såsom de legala innehavarna av dessa fordringsrätter äro förnärvarande de genom klockarboställslagen konstituerade 'klockardistrikten' att anse. Det är rätten till boställskapitalen, som genom den i förevarande moment föreslagna bestämmelsen komme att överföras å vederbörande pastorat. — Till vinnande av en önskvärd överensstämmelse i terminologiskt hänseende mellan nu ifrågavarande avlöningstillgångar och motsvarande tillgångar inom prästlöneväsendet föreslås för de förra beteckningen lönetillgångar. A mom. Regleringen i förevarande moment har utformats i anslutning till den inom prästlöneväsendet tillämpade grundsatsen, att de lokala lönetillgångarna skola 'läggas i botten' eller, med andra ord, att uttaxering skall ske först sedan dessa tillgångars avkastning tagits helt i anspråk. 'Boställskapitalens' avkastning utgöres av vad i klockarboställslagen benämnes bo-

148 ställsränta. Det blir följaktligen dessa boställsräntor som i första hand skola tagas i användning för kyrkomusikernas avlönande. Det kan dock tänkas, att framdeles, genom enskild donation eller på annat sätt, en ny lönetillgång t i l l kommer. Hänsyn härtill har tagits vid den förevarande bestämmelsens avfattning. Med uttrycket 'förekommande andra medel' åsyftas exempelvis för avlöningsändamål avsedda penningmedel, som besparats från ett föregående räkenskapsår och som för så fall givetvis skall komma till användning under det följande. I förteckningen å de författningar, som skulle genom den föreslagna lagen om kyrkomusiker sättas ur kraft, har även upptagits 1938 års klockarboställslag. Angående motiven härför samt i fråga om behövligheten av en föreskrift om fortsatt tillämpning av vissa stadganden i berörda lag även efter tjänstereformens genomförande får KMU hänvisa till förslaget till kungörelse angående lönetillgångar vid kyrkomusikertjänst och den till sistnämnda författningsförslag lämnade specialmotiveringen. • övergångsbestämmelserna. Punkt 1). Det ifrågavarande lagförslaget upptager inga procedurbestämmelser. Dess innehåll är begränsat till vissa rent konstitutiva stadganden, företrädesvis innefattande 'fullmakter' för Kungl. Maj:t att meddela de erforderliga föreskrifterna för lagens tillämpning. Lagen torde sålunda böra träda i kraft snarast möjligt efter dess antagande. Varder lagen slutligen antagen genom beslut av 1947 års riksdag, synes densamma böra givas allmän giltighet från och med den 1 juli samma år. Såsom i de allmänna motiven påvisats måste, innan lagen kan bringas i tillämpning för varje särskilt pastorat, i första hand företagas en allmän utredning, stiftsvis, beträffande pastoratens indelning i kyrkomusikerdistrikt samt rörande den lämpligaste tjänstetypen för kyrkomusikertjänsten i varje särskilt fall. Denna utredning torde komma att visa sig så pass tidskrävande, att definitiva beslut till reglering i dessa hänseenden svårligen kunna tänkas — för alla stiften — föreligga tidigare än vid budgetårsskiftet 1947/1948. I KMU:s förslag är förutsatt, att tjänstereformen, såvitt den berör två- eller flerförsamlingspastoraten, skall kunna genomföras successivt för varje däri ingående församling. Inom församling måste dock uppenbarligen, där i densamma förnärvarande finnes mer än en klockar-, organist- eller kyrkosångarbefattning, avvecklingen av dessa äldre befattningar och deras ersättande med kyrkomusikertjänst ske på en gång och i ett sammanhang. I övrigt blir givetvis, på sätt KMU tidigare understrukit, tjänstereformens genomförande beträffande varje särskild kyrkomusikertjänst beroende på om de äldre befattningarna äro vakanta eller om, där så icke är fallet, innehavaren av befattningen antingen det oaktat kan, med hänsyn till de för honom

149 gällande anställningsvillkoren, kännas pliktig att underkasta sig den nya regleringen eller han därtill frivilligt samtycker. Den av KMU i oktober 1944 gjorda framställningen om en allmän vakanssättning av hithörande äldre befattningar är alltjämt beroende på Kungl. Maj:ts prövning. KMU har ansett sig böra utgå ifrån att något beslut härom icke varder meddelat förrän i samband med ett slutligt ställningstagande från statsmakternas sida till reformförslaget. I övergångsstadgandet punkt 1) har följaktligen intagits en föreskrift av innehåll, alt efter lagens ikraftträdande sådan äldre befattning icke må — annorledes än genom förordnande tillsvidare — tillsättas med ny innehavare.

2. Förslaget till lag angående ändring i vissa delar av allmänna församlingsstyrelsclagen. 2 §. Tillägget till punkt

a).

I 1 § första stycket lagen om församlingsstyrelse stadgas, att varje församling äger att själv, efter vad i berörda lag närmare bestämmes, vårda sina gemensamma kyrkliga anlägenheter samt folk- och fortsättningsskoleväsendet i församlingen, såvitt icke handhavandet därav enligt gällande författningar tillkommer annan. Med stadgandet avses att lämna ett allmänt men till yttergränserna fixerat bestämmande av kyrkoförsamlingens kompetensområde. Bestämmelserna i 2 § ha, som bekant, karaktären av en specifikation till förstnämnda stadgande och avse sålunda såväl en enumeration av alla de frågor, vilka falla inom ramen för församlingarnas självstyrelse, som även ett legalt fixerande för vart fall av gränsen för deras verksamhet. Uppräkningen gör — åtminstone i princip — anspråk på att vara uttömmande. Kyrkoförsamlingarnas rätt att besluta om vissa sedvanligt förekommande anordningar för kyrkomusikens uppehållande (såsom om kyrkokör o. d.) anses väl i allmänhet kunna grundas å bestämmelsen under 2 § punkten a), enligt vilken till församlingens gemensamma kyrkliga angelägenheter skola räknas åtgärder till främjande av församlingsvården. Församlings befogenhet att för bestridande av kostnad för sådana åtgärder anskaffa därför erforderliga medel genom uttaxering grundas återigen å bestämmelsen i punkten g) enligt vilken församling har att besluta om avgifter till kyrka jämte dithörande anstalter. Man har emellertid att beakta, att med uttrycket 'åtgärder till främjande av församlingsvården' närmast syftas på angelägenheter av viss speciell natur, sammanhörande med församlingarnas kyrkligt-sociala verksamhet (se härom närmare proposition 1930: 100 och Förvaltningsrättslig tidskr. 1940 s. 86 o. f.). Det kan väl också med visst fog sättas i fråga, huruvida exempelvis de numera — särskilt inom större stadsförsamlingar — icke

150 sällan förekommande initiativen till anordnande av s. k. kyrkokonserter, vid vilka medverka av församlingen engagerade och av denna med uttaxerade medel honorerade solister, kunna betraktas såsom enligt församlingsstyrelselagarna i deras gällande avfattning lagenliga. Ä andra sidan äro naturligtvis dessa församlingarnas initiativ till dylika utbyggnader på det kyrkomusikaliska området i hög grad tacknämliga och värda all uppmuntran. Önskligt är dock, att även den formella kompetensregleringen i dessa hänseenden blir otvetydig. Ett ytterligare skäl för ett förtydligande tillägg i lagregleringen på hithörande punkt föreligger, öm det av KMU framförda förslaget beträffande den 'fria' musikundervisningen blir av statsmakterna godtaget. Att denna undervisning skulle komma att omedelbart och verksamt främja ett rent kyrkligt församlingsintresse har av KMU ingående påvisats. Angeläget är emellertid, att även denna kyrkomusikerns verksamhetsgren får i församlingsstyrelselagen sin formellt-legala täckning. Det av KMU i här angivet syfte föreslagna tillägget i uppräkningen av de angelägenheter, som tillhöra församlings kompetensområde, har givits avfaltningen 'särskilda anordningar till kyrkomusikens höjande'. Lämpligast hade givetvis varit, om ifrågavarande tillägg kunnat infogas i paragrafen under särskild litterabeteckning. Då tillägget givetvis, med hänsyn till sitt ämne, icke kunnat insättas sist (efter punkten r) skulle varje annan självständig placering av den nya bestämmelsen ha nödvändiggjort förändrade litterabeteckningar för flera eller färre av de många äldre punkterna. Med hänsyn till de betydande praktiska olägenheter, som härmed skulle uppkomma, har KMU icke funnit ett sådant redigeringssätt tillrådligt.

övriga ändringar i

paragrafen.

Beträffande ändringarna i punkterna b) och c) hänvisas till den allmänna motiveringen. Ändringarna i punkterna f) och o) äro endast av redaktionell art. 5 §. Ändringen i förevarande paragraf avser endast uteslutande ur paragrafen av den nuvarande bestämmelsen beträffande klockar-, organist- och kyrkosångarsyssla och med sådan syssla förenad lärarbefattning. 41 §. Enligt reformförslaget komme vederbörande kyrkoråd att få omedelbart taga befattning med åtskilliga ärenden berörande kyrkomusikernas tjänsteförhållanden, såsom val av innehavare av självständig kyrkomusikertjänst, utseende — jämte skolstyrelsen (skolrådet) — av innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst, anställande av biträdande kyrkomusiker, antagning avelever vid den 'fria' musikundervisningen samt vissa tjänstledighets- och vi-

151 kariatsfrågor vid kyrkomusikertjänst. Om kyrkorådets åligganden i dessa avseenden böra närmare bestämmelser upptagas i särskild författning (kyrkomusikerstadga). En allmän erinran om dessa kyrkorådets i annat sammanhang närmare reglerade åligganden torde emellertid lämpligen böra upptagas i förevarande paragraf. Till belysning av denna redaktionella fråga får KMU erinra om följande. I paragraf 41 i församlingsstyrelselagen saknas beträffande kyrkorådet en sådan exemplificerande uppräkning av särskilda i annan författning reglerade åligganden, som beträffande kommunalnämnd finnes intagen i 44 § lagen om kommunalstyrelse på landet. Förklaringen härtill bör väl sökas i det förhållandet, att sådana speciella åligganden för kyrkoråd vid tiden för församlingsstyrelselagens tillkomst varken voro många eller särdeles maktpåliggande. Under de senast gångna femton åren ha dock bestämmelser utfärdats, varigenom åtskilliga nya bestyr av det ena eller andra slaget kommit att påläggas kyrkoråd. Bland de å kyrkoråd för närvarande enligt stadgande i särskild författning ankommande bestyren kunna nämnas de som grunda sig på: prästlöneregleringslagen 11 § 1 mom. och 26 §, prästlönereglementet 7 kap. 4 § 1 mom. A, domkapitelslagen 4 § 2 mom., kungörelsen den 26 november 1920, nr 744, med föreskrifter rörande det offentliga byggnadsväsendet § 38, kungörelsen den 28 september 1928, nr 382, med vissa föreskrifter rörande taxeringsförfarandet 1 § 2 mom. a) och 2 §, kungörelsen den 8 december 1933, nr 659, angående eldbegängelse 13 § sista stycket (lydelse enl. k.k. 1943 nr 823). Det kan knappast ifrågasättas, att dessa eller liknande bestyr skulle särskilt uppräknas i förevarande paragraf. Kyrkorådets befogenheter med avseende å kyrkomusikers anställande och verksamhet få dock här obestridligen en viss särställning. I det föreslagna tillägget till paragrafen har exemplifieringen begränsats till kyrkorådets befattning med hithörande angelägenheter. 53 §. Beträffande tillägget till denna paragraf hänvisas till allmänna motiveringen (del I, sid. 49 och f.).

3. Förslaget till lag angående ändring i vissa delar av församlingsstyrelselagen för Stockholm. De föreslagna ändringarna i församlingsstyrelselagen för Stockholm motsvara i allt väsentligt de ändringar, som föreslagits beträffande allmänna församlingsstyrelselagen. KMU hänvisar härom till de närmast härförut lämnade specialmotiven.

152 KMU får erinra om, att lagen den 30 juni 1942 (nr 516) angående ändring i vissa delar av församlingsstyrelselagen för Stockholm, varigenom gemensam ekonomi i viss utsträckning anordnats för huvudstadens församlingar, befunnits på särskilda punkter behäftad med tekniska bristfälligheter. Dessa bristfälligheter beröra, bland annat, prästlöneområdet. Jämlikt bemyndigande den 1 mars 1946 ha tillkallats särskilda sakkunniga med uppdrag att verkställa en sedan länge behövlig revision av gällande bestämmelser om prästerskapets avlöning. Det synes mycket antagligt, att nämnda sakkunniga för sitt angivna uppdrag få anledning att underkasta även hithörande stadganden i församlingsstyrelselagen för Stockholm en översyn. De av KMU föreslagna, av den tilltänkta tjänstereformen för kyrkomusikerna omedelbart föranledda tilläggen på särskilda punkter i sistberörda lag ha emellertid givetvis måst företagas på den grundval, som lagen i sin gällande avfattning erbjuder. Utformningen av dessa tillägg ha på grund härav icke kunnat bli fullt tillfredsställande. De få emellertid, såsom man kan hoppas, endast karaktär av ett provisorium, intill dess de hithörande, till ämnet helerogena, men dock formellt sammanhörande bestämmelserna kunna tänkas bli rationellt samarbetade.

4. Förslaget till lag om ändring i lagen om införande av lagen om församlingsstyrelse m. m. Jämlikt 6 § andra stycket promulgationslagen till församlingsstyrelselagen stadgades en frist till den 1 januari 1933, efter vilken tidpunkt förening av kyrko- och skolråd till ett gemensamt kyrko- och skolråd icke längre skulle vara tillåten. Då i 7 § nämnda promulgationslag stadgas, att skolråd skall 'tillsvidare' få finnas även i församling, där folk- och fortsättningsskoleväsendet överflyttats till den borgerliga kommunen, så vilade tydligen denna bestämmelse på förutsättningen, att lagen den 6 april 1894 (nr 14) angående ändring i gällande stadganden om tillsättning av organist- och klockarbefattningar, vilken senare lag upptog föreskrifter rörande medverkan av 'gemensamt kyrko- och skolråd' vid sådan tjänstetillsättning, skulle hinna på den här berörda punkten underkastas en nödig revision, innan den förenämnda medgivna tidsfristen utlöpte. Denna revision har emellertid allt intill denna dag icke kommit till stånd. Frågan tycks helt ha fallit i glömska. Uppenbart är, att den ifrågavarande bestämmelsen i 7 § berörda promulgationslag bör upphävas, därest den av KMU föreslagna tjänstereformen i övrigt genomföres, övergångsvis lärer dock bestämmelsen böra förbliva gällande för varje här ifrågavarande församling, intill dess kyrkomusiker enligt den nya lagstiftningen blivit där första gången anställd.

153 5. Förslaget till lag om ändring i lagen angående lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet till svenska kyrkan samt hennes prästerskap och betjäning. Den föreslagna ändringen i ifrågavarande lag är av formell natur och betingas endast därav, att kyrkomusikerna efter ett genomförande av reformförslaget icke längre komme att vara hänförda till den kategori av församlingsanställda, som i församlingsstyrelselagarna betecknas såsom 'kyrkobetjänte'. Med uttrycket 'avgifter till svenska kyrkans kyrkomusiker' bör förstås för avlöningen till sådana befattningshavare uttaxerade församlingsavgifter. Beträffande kyrkomusiker, som tillika är folk- eller småskoilärare eller fullgör fyllnadstjänstgöring såsom lärare i musik vid läroanstalt, avses härvid givetvis endast den del av avlöningen, som utgår för befattningshavarens kyrkomusikaliska tjänstgöring.

6. Förslaget till lag om kungörande i kyrka vid förfall för präst. I lagen den 14 oktober 1898 (nr 90) innefattande tillägg till kap. 15 § 18 kyrkolagen stadgas, att om i någon församling å söndag eller helgdag, då lysning till äktenskap skall ske, prästen varder av sjukdom eller annat hinder urståndsatt att förätta sin tjänst i kyrkan, så skall — där ej annan behörig person kan för gudstjänstens förrättande anlitas — lysningen verkställas av församlingens klockare. Med avskaffandet av klockartjänsten i dess hittillsvarande gestalt påkallas givetvis en förändrad reglering av den angelägenhet, som avses i den här återgivna lagbestämmelsen. I tidigare förslag till omdaning av klockarinstitutionen upptogs, jämte förslag till reglering av förfarandet för kungörande i kyrka vid förfall för präst, ett förslag till en viss allmän reglering av ordningen för själva gudstjänsten vid dylikt förfall. Detta sistnämnda spörsmål hade dock intet omedelbart samband med frågan om avvecklingen av de nuvarande klockartjänsterna. I principbetänkandet (s. 166) framkastade KMU tanken på, att även den av KMU förordade tjänstereformen borde förbindas med en sådan allmän reglering av formerna för vad man plägat kalla mässfallsgudstjänst. KMU har vid ett närmare övervägande av denna sidoliggande fråga icke funnit sig ha tillräcklig anledning att nu fullfölja denna tanke. KMU kan visserligen icke yttra sig om det behov av en lagstiftning i detta ämne, som må ha förelegat år 1920, då ett förslag därom förelades kyrkomötet och även av mötet antogs. Man kan emellertid utgå ifrån att i allt fall numera något starkare behov av en lagreglering i ämnet icke förefinnes. Härpå tyder, om inte annat, det förhållandet, att under den tid av mer än ett kvarts sekel

154 som förflutit sedan frågan senast aktualiserades KMU veterligen ingen kyrklig myndighet påkallat någon Kungl. Maj:ts åtgärd för frågans återupptagande. Vad som i förevarande samband tarvar en reglering torde följaktligen endast vara kungörelseförfarandet i kyrka vid förfall för präst. De huvudsakliga bestämmelserna om kungörande i kyrka finnas numera sammanfattade i lagen i ämnet den 13 mars 1942 nr 117. Till denna lag ansluter sig en tilllämpningskungörelse av den 29 maj samma år (nr 314). Enligt berörda lag, vilken tillkommit i den ordning som enligt regeringsformen § 87 mom. 1 är för civillag stadgat, har man att skilja emellan 1) kungörelser, om vars uppläsande i kyrka finnes föreskrift i 'lag eller författning'; 2) kungörelser, om vars uppläsande bestämmelse meddelas i kyrkohandboken; samt 3) enskilda tillkännagivanden, som på begäran uppläsas i kyrka. Vad angår kungörelse, som avses under 1), stadgas i nämnda lag, att i stället för dess uppläsande anslag skall ske av dess rubrik eller kort uppgift om dess innehåll, varvid jämväl skall tillkännagivas, att kungörelsen, där ej laga hinder möter, finnes tillgänglig under viss tid och på angiven plats. Anslaget skall äga rum i vapenhuset eller å annan lämplig plats i eller invid kyrkan och verkställas före gudstjänstens början. Hålles gudstjänsten annorstädes än i kyrkan, skall anslag äga rum där den förrättas. Emellertid skall Kungl. Maj:t äga förordna, att kungörelse som är av synnerlig betydelse eller rör kyrkliga angelägenheter skall, jämte det rubrik eller uppgift om innehåll på angivet sätt anslås, uppläsas i kyrkan. Från tillämpningen av här återgivna bestämmelser är emellertid undantagen 'kungörelse, om vars uppläsande bestämmelse meddelas i kyrkohandboken'. Den kategori av kungörelser, som härmed åsyftas, torde väl vara sådana som i gällande kyrkohandbok benämnas 'kyrkliga tillkännagivanden'. Dessa äro av följande slag: a) pålysning om gudstjänster och församlingsarbete och om det ändamål för vilket kollekt kommer att upptagas; b) meddelanden om barndop; c) tillkännagivanden angående äktenskaps ingående; d) förbön för sjuka som begärt församlingens förbön; samt e) meddelande om dödsfall. De här under c) uppagna tillkännagivandena angående äktenskaps ingående äro givetvis de från rättslig synpunkt betydelsefulla. De omfatta emellertid icke blott kungörande av lysning i egentlig bemärkelse utan även kungörelse om äktenskapsbetyg enligt 3 kap. 7 § giftermålsbalken och om äktenskaps-certifikat, som avses i lagen den 8 juli 1904 om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmyndarskap.

155 Om 'enskildas tillkännagivanden' slutligen stadgas i 1942 års omförmälda lag, att sådana må på begäran uppläsas i kyrka, såvida icke i särskilda fall prästen, på grund av sådant tillkännagivandes innehåll eller avfattning, finner det vara olämpligt att det uppläses. Gällande lagstiftning på hithörande område intager tydligen den ståndpunkten, att kungörandet i kyrkan, i alla de fall som här angivits, skall verkställas av den tjänstgörande prästen själv eller åtminstone utföras 'genom hans försorg' (jämför ordalagen i 3 kap. 3 och 7 §§ giftermålsbalken). Undantag från denna regel gäller förnärvarande endast lysning, som vid mässfall skall verkställas av klockaren. I det förevarande lagförslaget har upptagits ett allmänt stadgande om kungörelseförfarandet i kyrka vid mässfall, såvitt berör tillkännagivandena rörande äktenskaps ingående och de 'allmänna' kungörelserna i övrigt. Det har synts KMU mest naturligt och ändamålsenligt, att prästens hithörande bestyr för sådant nödfall fullgöres av någon ledamot eller suppleant i församlingens kyrkoråd, som kyrkorådet redan på förhand för sådan eventualitet — inom sig — utsett. I regel torde väl någon av kyrkvärdarna stå närmast till för uppdraget ifråga.

7, 8 och 9. Förslagen till kyrkomusikerstadga samt till kungörelser om ändringar i allmänna folkskolestadgan och i folkskolestadgan för Stockholm. Den föreslagna reformen bygger i väsentliga stycken på en tjänsteorganisatorisk samverkan mellan kyrka och skola. Förslaget är i detta hänseende i första hand motiverat av de rent praktiska fördelar, som därmed stå att vinna. Det ligger emellertid i sakens natur, att anledningar till intressekonflikter de båda förvaltningsområdena emellan icke kunna helt uteslutas. Frestelsen kan här ligga nära att söka redan på förhand med allehanda minutiösa föreskrifter skapa regler för biläggande av varje dylikt möjligen uppkommande konfliktfall. Återhållsamhet härvid är dock enligt KMU:s mening starkt påkallad, och detta redan av det skälet, att blotta tillvaron av en dylik regel kan bli ägnad att direkt framkalla en konfliktsituation, som bättre kunnat förebyggas genom god vilja och ömsesidigt tillmötesgående från deras sida, som ha att på tjänstens vägnar företräda kyrkans och skolans intressen på ifrågavarande gränsområde. Vad beträffar regleringen av kyrkomusikernas tjänsteåligganden och därmed omedelbart sammanhörande förhållanden lär en centralt — av Kungl. Maj:t — utfärdad stadga varken kunna eller böra ingripa i sådana detaljer, som tillhöra vad man i allmänhet plägar inlägga i beteckningen arbetsordning. Det bör ankomma på vederbörande stiftsstyrelse att på grundval av

156 stadgans allmänna bestämmelser rörande befattningshavarens skyldigheter komplettera dessa bestämmelser med erforderliga föreskrifter i särskild ijänsteinstruktion. Flertalet av de föreskrifter, som hava sin naturliga plats i en dylik ijänsteinstruktion, torde kunna göras tillämpliga för kyrkomusikerdistrikten och kyrkomusikertjänsterna inom stiftet i gemen. Men uppenbarligen kommer det att visa sig behövligt att därutöver beträffande vissa här förekommande angelägenheter meddela specifika föreskrifter för vissa kyrkomusikerdistrikt och för vissa kyrkomusikertjänster. Någon strängare likriktning de olika stiften emellan i avseende å utformningen av dessa tjänsteinstruktioner torde knappast vara behövlig eller ens eftersträvansvärd. Ett skäligt utrymme bör här lämnas för hänsynstagande till de inom stiften rådande olika förhållandena och för sed och bruk på olika orter och i skilda församlingar. Ett visst mått av enhetlighet i regleringen måste dock här som eljest vara önskvärt, och KMU föreställer sig, att viss samverkan mellan stiften i sådant syfte komme —- på sätt beträffande andra liknande för stiften gemensamma angelägenheter är vedertaget — att inledas efter överläggningar mellan rikets stiftschefer. Givet är, att vid kyrkomusiker-folkskoletjänst befattningshavarens tjänsteverksamhet såsom skollärare framstår såsom dennes huvuduppgift. Härav lärer följa, att kyrkomusiker-folkskoletjänsten bör — i första hand — betraktas och regleras såsom varje annan ordinarie folk-, respektive småskollärartjänst samt att andra avvikelser härutinnan icke företagas än som kunna motiveras av kombinationen med den kyrkomusikaliska tjänstgöringen. Den allmänna grundsats, som vid specialregleringen av kyrkomusiker-folkskoletjänsterna bör upprätthållas, lär följaktligen böra bli den, att vad 1 författningarna rörande folkskoleväsendet finnes stadgat rörande ordinarie folk-, respektive småskoilärare skall äga tillämpning även för innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst, där icke annat uttryckligen följer av de särbestämmelser, som varda i fråga om tjänst av detta senare slag särskilt meddelade. Ett allmänt stadgande av här angivet innehåll har intagits i förslagen till vissa ändringar i allmänna folkskolestadgan och i folkskolestadgan för Stockholm. Enligt de allmänna motiven för tjänstereformen komme ordningen för tillsättningen av, å ena sidan, de självständiga kyrkomusikertjänsterna och, å den andra, kyrkomusiker-folkskoletjänsterna att såtillvida bli enhetlig som upprättande av tjänsteförslag beträffande tjänst såväl av den förra som av den senare kategorien förutsatts skola för varje fall ankomma å domkapitlet. I avseende å själva valhandlingen komme emellertid den olikheten att föreligga, att valbefogenheten vid självständig kyrkomusikertjänst komme att utövas enbart av vederbörande kyrkoråd, medan denna befogenhet vid kyrkomusiker-folkskoletjänst avsetts skola uppdelas mellan kyrkorådet och vederbörande skolstyrelse.

157 Som bekähl ha domkapitlen redan för närvarande sig ålagl alt för vissa fall upprätta tjänsteförslag vid tillsättning av ordinarie folk- eller småskoilärare (se härom folkskolestadgan § 19). De bestämmelser, som för närvarande gälla i fråga om förslag till lärartjänst vid folkskola, torde väl numera knappast betraktas såsom i och för sig förebildliga. Fråga lär också ha väckts att på åtskilliga punkter underkasta dem en översyn. Vad angår de självständiga kyrkomusikertjänsterna torde föreligga bärande skäl för att beträffande tjänsteförslagen söka ernå en — företrädesvis på två särskilda punkter — rationellare reglering än den nuvarande för folkskoletjänsterna. KMU syftar härvid närmast på det i folkskolestadgorna beträffande tjänsteförslag vid lärartjänst alltjämt upprätthållna förbudet för sökande att anmäla sig till två eller flera samtidigt ledigvarande tjänster samt på regeln, att, där tjänst i brist på tillräckligt antal behöriga sökande kungjorts till ansökan ledig mer än en gång, den som anmält sig inom en tidigare utsatt ansökningstermin skall äga enbart därpå grundat företräde till plats på förslag framför den som först anmält sig under en senare. Här angivna två regler ha ett visst inbördes samband. Vad särskilt de självständiga kyrkomusikertjänsterna angår har man härvid att beakta följande. Den större delen av hithörande befattningar — nämligen de deltidsreglerade extra ordinarie befattningarna — komma att erbjuda vederbörande tjänstesökande befordringsmöjligheter till en serie anställningar med grad-, vis förmånligare lönevillkor, allt efter respektive församlingars befolkningstal samt den omfattning (antal undervisningstimmar per vecka), vari fyllnadstjänstgöring såsom musiklärare vid läroanstalt kunnat vid befattningen i fråga beredas dess innehavare. Befattningarna få härigenom en viss utpräglad karaktär av passagetjänster med den ordinarie självständiga kyrkomusikertjänsten såsom naturligt slutmål. Det måste med hänsyn härtill framstå såsom särskilt angeläget att icke kringskära möjligheten för en befordringssökande att fritt tävla om varje självständig kyrkomusikerbefattning, så snart vakans i en sådan uppstår. Ett förbud mot samtidigt sökande av fler än en ledig befattning kan här icke vara välbetänkt. Men inrymmer man en sådan obehindrad ansökningsrätt åt de tjänstesökande, så bör det, å andra sidan, kunna i det allmännas intresse påfordras, att någon konstlad begränsning i möjligheten till fritt urval bland de sökande, som i varje fall anmält sig, icke stipuleras. Vad här anförts beträffande de självständiga kyrkomusikertjänsterna får i sin mån en motsvarande giltighet för kyrkomusiker-folkskoletjänsterna. Alt beakta är att dessa enligt KMU:s förslag bli väsentligen bättre avlöningsreglerade än de motsvariga folkskoletjänsterna samt att även vid dem föreslås en viss gradering av de kyrkomusikaliska avlöningsförmånerna. De i stadgeförslaget upptagna procedurbestämmelserna beträffande tjänsteförslagen ha utformats i överensstämmelse med de här av KMU framti

158 hållna synpunkterna. Vad beträffar övriga bestämmelser i stadgeförslaget kan KMU begränsa sig till följande erinringar. 2§. 1 mom. andra stycket. Beträffande den här upptagna bestämmelsen om förbud mot anordnande av kyrklig samfällighet eller gemenskap i annan form mellan församlingar tillhörande skilda pastorat, när det gäller vården om angelägenheter rörande kyrkomusikers anställnings- och tjänstgöringsförhållanden, hänvisas till den allmänna motiveringen (s. 135 f). Behörigheten för Kungl. Maj:t att — i administrativ ordning — föreskriva en speciell reglering av här angiven innebörd följer av stadgandet i 6 § lagen om församlingsstyrelse. Den senare bestämmelsen i förevarande stycke tager i första hand sikte pa de kyrkligt-ekonomiska samfälligheterna i vissa av rikets större städer, vilka samfälligheter företrädesvis avse pasforafeangelägenheter. Med bestämmelsen åsyftas att i dessa och andra motsvarande fall icke avskära möjligheten till anordnande av gemenskap även beträffande vården om sådana kyrkomusikernas verksamhet berörande angelägenheter, som skola ankomma icke på pastoratet utan på vederbörande församling. 4§. Av vad ovan (under 7 kap.) anförts torde framgå, att beteckningen 'kyrkomusikerstyrelse' upptagits i stadgeförslaget endast såsom ett samlande uttryck för det kommunala organ, som enligt de närmare bestämmelserna i stadgan skall ha att utöva särskilda befogenheter med avseende å kyrkomusikernas anställnings- och tjänstgöringsförhållanden. Införandet av denna hjälpbeteckning har synts icke oväsentligt underlätta avfattningen av åtskilliga efterföljande bestämmelser, vilka eljest måst belastas med mer eller mindre omständliga preciseringar. 2 mom. Det under a) upptagna förbehållet om viss lägsta omfattning, 7 veckotimmar, av den uppskattade tjänstgöringsskyldigheten för anställande av särskild kyrkomusiker och vikarierande kyrkomusiker såsom extra ordinarie har sin motsvarighet i nuvarande bestämmelser i civila icke-ordinariereglementet, dels 52 § l:a mom. punkt 2 beträffande vissa lärare vid musikhögskolan (minst 6 veckotimmar), dels 52 § 4 mom. punkt 5 beträffande, bland andra, musiklärare vid statliga läroverk m. fl, (minst 8 veckotimmar). 8§. Det under b) upptagna motsvarande förbehållet, att förordnandet å tjänsten blivit i föreskriven ordning ledigförklarat, ansluter sig till motsvarande regel i civila avlöningsreglemenlet 21 § 3 mom. beträffande rätt att uppbära där omförmäld vikariatslön. Övriga i förevarande moment angivna förbehåll

159 för extraordinarie anställning överensstämma, med vissa av förhållandena påkallade jämkningar, med motsvarande föreskrifter i folkskolans avlöningsreglemente 1 § 2 mom, 9§. 6 mom. Av den här upptagna bestämmelsen följer, att innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst icke må utan särskilt medgivande — vid sidan av egen tjänst — åtaga sig undervisning i någon läroanstalt och detta ej heller inom eget skoldistrikt. Bestämmelsen innefattar en viss skärpning i vad som gäller för annan ordinarie lärare vid folkskola men torde vara fullt motiverad med hänsyn till den betydande samfällda arbetsbörda, som åvilar innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst. 11 §. Punkterna a) och b). Angeläget är, att en möjligast fast gräns uppdrages för kyrkomusikerns skyldighet att medverka vid allmänna gudstjänster. Skola sålunda i en församling regelmässigt hållas allmänna gudstjänster utöver dem, som äro i kyrkolag eller annan författning eller av Kungl. Maj:t särskilt påbjudna, torde för att kyrkomusikern skall vara tillförbunden att därvid medverka, föreskrift om dylika gudstjänster böra vara av domkapitlet meddelad. Skäligen bör dock kyrkomusikerns medverkan kunna påfordras även vid allmänna gudstjänster, som — på prästerskapets fria initiativ — mera tillfälligt äga rum. Sådan kyrkomusikerns förpliktelse lär dock böra vara begränsad att gälla blott för ett visst högsta antal dylika gudstjänsttillfällen för år. Lämpligen torde dessa böra av domkapitlet fixeras till visst antal per år och därvid beräknas efter viss procent — förslagsvis högst 10 — av antalet av de regelmässigt under året förekommande gudstjänsterna. Ett bestämmande härav bör vara meddelat i den av domkapitlet för tjänsten utfärdade tjänsteinstruktionen. 14 §. Punkten b). Vid det samråd, som förekommit mellan 1941 års lärarlönesakkunniga och KMU, ha nämnda sakkunniga framhållit önskvärdheten av att kyrkomusiker måtte kunna tagas i anspråk för fyllnadstjänstgöring såsom musiklärare vid viss läroanstalt, även om uttagandet av sådan fyllnadstjänstgöring måste förutsätta en inskränkning i den denne samtidigt åvilande skyldigheten att meddela fri musikundervisning. Det finge nämligen antagas, att regleringen av musiklärarnas tjänstgöringsförhållanden skulle härigenom kunna i förekommande fall icke oväsentligt underlättas. KMU har givetvis funnit det riktigt, att skolväsendets eget behov av lärarkraft må kunna på här åsyftat sätt tillgodoses med viss förtursrätt. I förevarande punkt h a r upptagits ett stadgande av innehåll, att den kyrkomusikern åvilande fria

160 * musikundervisningeii må intill Ire undervisningstimmar i veckan i slället ultagas såsom utökning i den denne åliggande musiklärartjänstgöringcn vid den ifrågavarande läroanstalten (ersättningstjänstgöring i 16 §. 3 mom. I avseende å kyrkomusikers fullgörande av fyllnadstjänstgöring vid läroanstalt har här viss hänvisning gjorts till stadga för övningslärare. Förslag till här åsyftad stadga är att förvänta i samband med 1941 års lärarlönesakkunniga s blivande förslag till reglering av övningslärares tjänsteförhållanden. 5 mom. Motivet för förevarande stadgande har varit detsamma, som enligt vad ovan under 14 § b) anförts förelegat för den där upptagna bestämmelsen. 18 §. 3 mom. Skyldighet att mottaga anvisad tjänstebostad och att beträffande dess begagnande iakttaga av kyrkorådet meddelade föreskrifter lär icke böra innefatta skyldighet för befattningshavaren att själv bebo sagda bostad. Där befattningshavaren så föredrager, torde han böra vara berättigad att uthyra tjänstebostaden till person, som skäligen kan av kyrkorådet såsom hyresgäst godtagas. 6 mom. Med den i momentet upptagna bestämmelsen tillgodoses det gamla önskemålet, att även innehavare av s. k. förenad tjänst skall vara underkastad den för annan lärare vid folkskola stadgade skyldighet att, där så av organisatoriska ändringar inom skolväsendet påkallas, låla sig förflytta till annan lärartjänst. Om särskild ersättning för det fall, att förflyttningen sker till lärartjänst, som icke är förenad med kyrkomusikalisk tjänstgöring, har bestämmelse upptagits i förslaget till avlöningsreglemente för kyrkomusiker (17 § 2 mom. andra stycket). 23 §. 2 mom. Beträffande här upptagna specialbestämmelser får KMU hänvisa till Kungl. Maj:ts proposition till 1946 års riksdag nr 16 med förslag till lag om rätt att i mål och ärenden, som tillhöra stats- eller kommunalmyndighets handläggning, insända handlingar med posten, m. ni. samt till första lagutskottets däröver avgivna utlåtande nr 23, s. 8—9. 24 §. 3 mom. (Övergångsstadganden, b). KMU har funnit billigheten kräva, att särskild anstalt vidtages till underlättande för vissa nuvarande innehavare av äldre kyrkomusikalisk befattning att vinna befordran till självständig kyrko-

161 musikertjänst enligt den föreslagna nyorganisationen, nämligen de kyrkomusiker, vilka av de för behörighet till sistnämnda tjänst erforderliga examina väl avlagt de högre kyrkomusikaliska proven (eller jämförlig äldre examen) men icke musiklärarexamen. KMU har ansett sig böra i sådant syfte föreslå, att möjlighet beredes för här åsyftade kyrkomusiker att genom att underkasta sig en kompletterande utbildningskurs och ett därmed förbundet prov vid musikhögskolan förskaffa sig behörighet, som här berörts, med mindre tidsuppoffring än som avläggandet av musiklärarexamen i sedvanligt fall kräver. Ät musikaliska akademien synes böra uppdragas att till Kungl. Maj:t inkomma med närmare utredning och förslag rörande anordnande vid nämnda högskola av en dylik utbildningskurs. Härvid synes även böra tagas under övervägande, om icke kyrkomusiker, som anmäler sig till deltagande i en dylik kompletterande yrkesutbildning, skäligen m å kunna komma i ålnjutande av visst av statsmedel anvisat stipendium eller annat särskilt bidrag till bestridande av den utgift, som givetvis bleve förbunden med ett studieuppehåll i huvudstaden, även om detta bleve kortvarigt. Därest den föreslagna tjänstereformen bleve av statsmakterna antagen under förra hälvten av år 1947 synes behov av en här åsyftad utbildningskurs föreligga redan hösten samma år. 32, 35 och 39 §§. Vid regleringen av tillsättningsförfarandet har KMU kommit till den uppfattningen, att kravet på kyrkomusikaliskt prov ej vidare bör upprätthållas. 10. Förslaget till kungörelse angående inrättande av kyrkomusikertjänster Det är enligt KMU.s mening av särskild betydelse, att domkapitlens förstahandsbedömanden i fråga om valet för varje fall av den lämpligaste typen för kyrkomusikertjänst i görligaste mån underlättas. I sådant syfte har i kungörelseförslaget 3 § upptagits ett stadgande, att till grund för bedömandet av tjanstegöromålens omfattning skall läggas den värdering av nämnda göromål, som framgår av de vid författningsförslaget fogade tabellerna. Givetvis komme, såsom KMU redan i den allmänna motiveringen framhållit, med en sådan schematisk metod för arbetsuppskattningen ojämnheter i regleringen de konkreta fallen emellan icke att kunna undvikas. Olägenheten härav måste dock anses väga ojämförligt lättare än de vanskligheter som tvivelsutan skulle möta, om berörda uppskattning — utan någon garanti för att enhetliga grunder därvid komme att tillämpas — skulle efler skönsmässiga bedömanden företagas av de tretton stiftsstyrelserna var för sig. Men även om det å domkapitlen ankommande arbetet med tjänsteregleringsförslageiis upprättande måste antagas genom de bindande anvisningarna i berörda tabeller bli i betydande grad förenklat, nödgas man nog räkna med att detta arbete,

162 särskilt för de större stiften, blir rätt så omfattande. Den arbetsuppgift, som nämnda myndigheter härvid komme att ställas inför, blir å andra sidan en engångssak. KMU föreställer sig emellertid, att flertalet domkapitel skola finna sig bli i behov av viss tillfällig förstärkning av sin kanslipersonal för att kunna med nödig skyndsamhet färdigställa och till Kungl. Maj:t ingiva sina tjänsteregleringsförslag. Det synes för så fall lämpligt att de domkapitel, varom här kan bli fråga, redan i samband med sitt yttrande över KMU:s förevarande betänkande hos Kungl. Maj:t anmäla sitt eventuella anslagsbehov för det ändamål som här berörts. Såsom på annat ställe framhållits måste skäligheten anses bjuda, att de nu sittande ordinarie innehavare av hithörande äldre kyrkomusikaliska befattningar, som besitta den härför nödiga kompetensen, i princip beredas rätt att, där de det åstunda, utan föregående ledigförklarande omedelbart övertaga kyrkomusikertjänst, som inrättats till ersättande av respektive äldre befattningar. Hinder för tillämpningen av en dylik regel måste dock uppenbarligen i viss omfattning, som icke låter sig bedöma innan den nya tjänsteregleringen blivit konkret fastställd, komina att möta. Fallen kunna här bli rätt växlande. Sådant hinder kommer sålunda exempelvis att föreligga, där till gemensamt kyrkomusikerdistrikt skola sammanföras två eller flera församlingar, vilka för närvarande hava var sin kyrkomusikaliska befattningshavare. En motsvarande situation komme att vara för handen, där, såsom i vissa större stadsförsamlingar ofta är förhållandet, för närvarande två kyrkomusikaliska befattningshavare (organist och kantor) finnas anställda. I båda dessa fall måste tydligen, innan ett erbjudande om övertagande av den nyinrättade kyrkomusikertjänsten kan ställas till innehavare av en här ifrågakommen äldre tjänst, den eller de andras avgång först avvaktas. Ett tredje fall, då ett dylikt erbjudande givetvis ej heller kan äga rum, blir, där i en församling för närvarande finnes 'förenad' (med viss folkskollärarsyssla förbunden) tjänst men där enligt den blivande tjänsteorganisationen de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna skola sammanföras med annan folkskollärarbefattning eller med småskollärarbefattning och dessa senare befattningar icke äro lediga. Det har av naturliga skäl icke kunnat ifrågasättas att i författningstext specifikt angiva alla här möjligen förekommande situationer. Deras bedömande torde kunna med fullt förtroende överlämnas åt domkapitlen. I kungörelseförslaget — under 9 § — har fördenskull i första hand endast upptagits den allmänna regeln, att omedelbar åtgärd för besättande av nyinrättad kyrkomusikertjänst skall ske, där förutsättningar därför äro för handen. Om hinder härför prövas icke föreligga, skall den nya tjänsten antingen lillbjudas innehavaren av den eller de hittillsvarande kyrkomusikaliska befattningarna eller, om dessa befattningar äro vakania, i regel kungöras till ansökning ledig.

163 Vissa föreskrifter om proceduren för dylikt erbjudande att övertaga nyinrättad tjänst ha tillika upptagits i paragrafen. Motivet för bestämmelsen i 3 § 4 mom. har varit det förhållandet, att det torde förekomma vissa församlingar, där gudstjänster hållas allenast varannan gudstjänstdag eller kanske än mera sällan och vilka med hänsyn till de geografiska förhållandena ej lämpligen kunna sammanföras med annan församling i och för duplikationstjänstgöring för kyrkomusikern. Som de vid författningsförslaget fogade tabellerna över de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna äro uppgjorda med utgångspunkt från att kyrkomusikern skall medverka — förutom vid förekommande vecko- och andra särskilda gudstjänster — vid högmässa (och i städerna aftonsång) varje gudstjänstdag, blir uppenbarligen det i tabellerna för de olika folkmängdsgrupperna angivna timantalet allt för högt för ett kyrkomusikerdistrikt, där frekvensen av högmässogudstjänsterna är avsevärt lägre. En för dylikt fall på grundval av limberäkningen enligt tabellerna utgående avlöning (vid kyrkomusiker-folkskoletjänst kantorstillägget och vid självständig deltidstjänst grundlönen) komme fördenskull icke att stå i någon rimlig relation till arbetsbördan vid tjänsten. KMU har med hänsyn härtill ansett det i närvarande läge vara lämpligast, att man, innan någon specialreglering för dessa fall föreslås, först avvaktar utfallet av den förestående allmänna tjänsteregleringen. Först därefter blir man i tillfälle att fullt överblicka antalet förekommande sådana fall och förhållandena å de särskilda orterna.

11. Förslaget till avlöningsreglemcntc för kyrkomusiker. I reglemenlsförslaget ha — i princip — sammanförts de erforderliga avlöningsbestämmelserna för alla tre här föreslagna huvudkategorier av befattningshavare, nämligen innehavare av självständig kyrkomusikertjänst, innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst samt biträdande kyrkomusiker. Ett avsteg från denna grundsats har dock av lätt insedda skäl gjorts beträffande den del av avlöningen vid kyrkomusiker-folkskoletjänst, som utgår för befattningshavarens tjänstgöring såsom folk-, respektive småskoilärare. Folkskolans avlöningsreglemente bör givetvis för denna huvudsakliga anpart av sådan befattningshavares avlöning bliva — i allt väsentligt — omedelbart och oförändrat gällande. För de självständiga kyrkomusikertjänsterna ha avlöningsbestämmelserna, så långt detta lämpligen kunnat ske, anslutits till de för civilstatstjänstemännen i allmänhet gällande bestämmelserna. I reglementsförslaget har hänvisning skett till avlöningsreglemente för övningslärare. Förslag till här åsyftat reglemente kommer att avgivas av 1941 års lärarlönesakkunniga. Vad angår de till kategorin biträdande kyrkomusiker hänförda vikarierande kyrkomusikerna är att beakta, att lönesättningen för dem icke kun-

164 nat anpassas efter de principer för vikariatsavlöning, som i allmänhet tilllämpas vid befattningar tillhörande den egentliga statsförvaltningen. För vikariat å kyrkomusikertjänst stå icke till förfogande befattningshavare inom denna förvaltningsgren med sådan avlöning vid egen tjänst, som kunnat utgöra underlag för en gottgörelse för förordnandet medelst s. k. vikariatsersättning. KMU har för den skull funnit det lämpligast, att avlöningsförmånerna för här berörda förordnanden regleras såsom om förordnandena innebure självständiga anställningar. Den föreslagna regleringen i detta hänseende överensstämmer i huvudsak med vad enligt folkskolans avlöningsreglemente tillämpas för extra ordinarie och extra lärare. Med en dylik reglering av avlöningen för de vikarierande kyrkomusikerna vinnes samtidigt en viss korresponderande grundval för regleringen av avlöningen för den jämväl till de biträdande kyrkomusikerna hänförliga kategori befattningshavare, för vilka föreslagits beteckningen 'särskild kyrkomusiker'. Ett par särskilda frågor skola vidare i detta sammanhang beröras. Ordinarie tjänstemän inom den civila statsförvaltningen äro genom bestämmelser i civila avlöningsreglementet tillförsäkrade vissa sjukvårdsförmåner, och genom civila icke-ordinariereglementet komma jämväl vissa ickeordinarie tjänstemän i åtnjutande av dylika förmåner. Även lärare vid folkoch småskolor åtnjuta enligt för dessa lärare gällande avlöningsreglementen sjukvårdsförmåner i viss anslutning till vad som i motsvarande hänseende tillämpas för befattningshavarna inom statsförvaltningen. Denna förmån är dock för sistnämnda befattningshavare inskränkt genom en dem åvilande rätt betydande självrisk. Av socialvårdskommittén avlämnades till Kungl. Maj:t i april 1944 (betänkande VII) utredning och förslag angående lag om allmän sjukförsäkring (SOU 1944: 15). Enligt kommitténs förslag skulle en allmän sjukvårdsförsäkring omfatta även de befattningshavare, som avlönas enligt av statsmakterna antagna avlöningsreglementen. Den vidare beredningen av här omförmälda lagstiftningsfråga har numera fortskridit så långt, att ett förslag till lag om allmän sjukförsäkring upprättats inom socialdepartementet, över vilket förslag Kungl. Maj:t den 12 april 1946 beslutat inhämta lagrådets utlåtande. Enligt vad KMU inhämtat är det avsett, att förslag i ämnet skall föreläggas höstriksdagen innevarande år. Även enligt det föreliggande departemenlsförslaget skola statstjänstemän och andra befattningshavargrupper, vilka på grund av sin anställning äro under sjukdom tillförsäkrade sjukvårdsförmåner, vara sjukförsäkrade. Vederbörande departementschef anför härom till statsrådsprotokollet vidare, bland annat, följande. I den mån sjukvårdsersättning kommer att utgå från allmän sjukkassa i stället för från vederbörande statsmyndighet, synas statstjänstemännen kunna framställa krav på kompensation lönevägen för den avgiftsplikl. som

J 65 följer av tillhörigheten till försäkringen, — De förmåner, som skola tillkomma statstjänstemännen enligt föreliggande förslag, svara icke helt mot de förmåner, som utgå enligt gällande avlöningsreglementen. Sjukförsäkringens genomförande bör dock nalurligen icke tagas till intäkt för en försämring av sistnämnda förmåner, lika litet som lagstiftningen bör ha såsom följd, att de i privat tjänst anställda skulle komma i sämre ställning i fråga om sjukvårdsförmåner som nu tillkomma dem på grund av anställningsavtal. Fråga uppkommer därför, huruvida dessa merprestationer i sjukvårdshänseende från statens sida som komina att gå utöver ramen för den allmänna sjukförsäkringen böra lämnas .statstjänstemannen i särskild ordning __ hinder av teknisk art lärer knappast möta däremot — eller om dessa jämväl härvidlag skola erhålla kompensation lönevägen. Denna fråga torde icke kunna komma under bedömande i detta sammanhang utan synes böra prövas i samband med den översyn av de statliga avlöningsreglementena, som nu verkställes av 1945 års lönekommitté. Vid denna översyn torde jämväl få övervägas om och i vad mån den nuvarande verks- och tjänsteläkarinstitutionen bör bibehållas. Av särskilda skäl har förutsatts, att med den föreslagna lagens ikraftträdande skall anstå till år 1950. Det lärer ligga i sakens natur, att för innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst rubbning i närvarande läge icke sker i den rätt till sjukvårdsförmåner, som nu tillkommer folkskolans lärarpersonal. Beträffande de av KMU föreslagna självständiga kyrkomusikertjänsterna är situationen en väsentligen annan. De nuvarande innehavare av organist- och kantorstjänster, som komma att rekrytera dessa senare tjänster, ha icke varit i åtnjutande av några som helst sjukvårdsförmåner vid sina hittillsvarande kyrkomusikaliska befattningar. Det torde vid sådant förhållande knappast kunna ifrågasättas att i närvarande läge, då man med rätt så stor säkerhet har att räkna med en mer eller mindre genomgripande omläggning av systemet med fri läkarvård vid allmän tjänst, göra nu gällande bestämmelser härom omedelbart tillämpliga för en ny befattningshavarkår. I ett avlöningsreglemente för de självständiga kyrkomusikertjänsterna, som utfärdas innan slutlig ställning tagits till spörsmålet om en blivande allmän sjukförsäkrings återverkningar för statstjänstemän och andra med avseende å deras nuvarande sjukvårdsförmåner, lärer fördenskull enligt KMU:s mening icke lämpligen böra upptagas några bestämmelser om motsvarande förmåner. Beträffande det av KMU uppgjorda förslaget till avlöningsreglemente för kyrkomusiker finner KMU angeläget att ytterligare framhålla följande. Då det genom förhållandenas makt icke varit för KMU möjligt alt för utformningen av berörda reglementsförslag avvakta resultatet av 1945 års lönekommitlés pågående arbete, har KMU:s reglementsförslag fotats och givetvis måst fotas på den grundval, som de gällande avlöningsreglementena på det publika avlöningsområdet erbjuder. Om och i den mån den slutliga prövningen av den nämnda lönekommilténs blivande förslag kom-

166 mer att leda till ändrade löneplaner m. m. för statens befattningshavare och övriga här ifrågavarande befattningshavargrupper för vilka redan gälla av statsmakterna antagna avlöningsreglementen, blir sålunda en efterföljande mer eller mindre ingripande överarbetning av det utav KMU nu framlagda förslaget till avlöningsreglemente för kyrkomusikerna redan med hänsyn till här framhållna samband erforderlig. Beträffande de i reglementsförslaget upptagna bestämmelserna kan KMU begränsa sig till följande erinringar. 4 §• 2 mom. Beträffande den här upptagna bestämmelsen hänvisas till motsvarande stadgande i folkskolans avlöningsreglemente 2 § 2 mom. ävensom lill den redogörelse för grunderna för sistnämnda stadgande, som lämnas av 1941 års lärarlönesakkunniga i deras betänkande SOU 1942: 9, s. 99—400. 7 mom. Av de i förslaget till stadga angående kyrkomusiker upptagna bestämmelserna följer, att vid ledighet å kyrkomusiker-folkskoletjänst vikarie skall förordnas särskilt för de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna och särskilt för lärartjänstgöringen i folk- eller småskolan, ehuru vikariaten givetvis lämpligen böra, om möjlighet härtill förefinnes, uppdragas åt samma person. Vikariatsavlönmgen för den kyrkomusikaliska delen av kyrkomusiker-folkskoletjänsten skall enligt förevarande stadgande — såsom naturligt är — utbetalas av pastoralskyrkorådet. 5§Med hänsyn till det för särskild kyrkomusiker beräknade låga antalet veckotimmar, med ty åtföljande jämlikt 3 °/o-regeln starkt reducerade behållna avlöning har KMU icke funnit tillrådligt att för innehavare av sådan tjänst föreslå lägre löneplacering än för extra ordinarie: lönegrad 17 och för extra: lönegrad 16. För de vikarierande kyrkomusikerna har KMU, med hänsyn till dessa befattningshavares mindre fasta anställning, funnit en placering i lönegrad Eo 16, respektive Ex 15 skälig. 7§. 1 mom. Regeln i momentet innebär, att, om vid ordinarie självständig deltidstjänst det fulla antalet däri beräknade veckotimmar fyllnadstjänstgöring vid läroanstalt icke skulle kunna — till följd av ändrade skoiförhållanden eller av annan särskild anledning — för någon tid utkrävas, befattningshavaren det oaktat skall för sådan tid vara berättigad uppbära oavkortad avlöning. 3—5 mom. KMU har funnit nödvändigt, att viss möjlighet föreligger för en efterföljande jämkning av det antal veckotimmar, som de kyrkomusika-

167 liska tjänsteuppgiflerna vid här ifrågavarande tjänster vid dessas första anordnande beräknats motsvara. Man h a r härvid särskilt att beakta de ofta nog betydande folkmängdsförskjutningar, som följa med inkorporeringar och andra kommunala indelningsändringar. Å andra sidan har det ansetts angeläget att reglerna för dylika jämkningsbeslut — för att icke tillskapa oskäliga ovisshetsmomeiit för vederbörande befattningshavare — göras starkt restriktiva. 9§A mom. d). Med »motsvarande ordinarie eller därmed likställd anställning med avlöning enligt äldre grunder» avses organist- och kyrkosångarbefattning, vare sig var för sig självständig sådan befattning eller tjänslekombinalion, vari dessa äldre befattningar — eventuellt tillika med klockarbefattning — varit med varandra tjänsteorganisatoriskt förenade. Tidigare innehav av enbart kloekarbefattning torde icke böra få åberopas för löneklassplacering. Enligt den i förevarande paragraf föreslagna regleringen komme bestämmelsen i civila avlöningsreglementet 8 § 2 mom. i avseende å »beställning, för vilken avlöningen fastställts enligt äldre grunder», att erhålla motsvarande tillämpning jämväl för extra ordinarie och extra kyrkomusiker. Där ett bestämmande erfordras beträffande vad som skall förstås med avlöning vid nu ifrågavarande befattningar med avlöning enligt äldre grunder (i första hand organist- och kyrkosångarbefallning) så torde det böra ankomma på domkapitlet alt därom träffa avgörande jämlikt de närmare bestämmelser, som må varda meddelade av Kungl. Maj:t. 10 §. KMU har funnit skäl att såtillvida modifiera silt tidigare förslag till reglering av de fast anställda kyrkomusikernas semesterförmån, att semesterns längd bestämmes enhetligt för dem alla oavsett befattningshavarens löneställning men däremot differentieras med hänsyn till levnadsåldern. Denna jämkning i förslaget komme blott att beröra de vid stiftskyrkorna anställda kyrkomusikerna, vilka härigenom väl finge semestern något beskuren men därmed, å andra sidan, finge tillgodoräkna sig förlängd lid, varunder oavkortad lön må av dem vid sjukdom uppbäras. 11 och 12 §§. Bestämmelserna i dessa paragrafer avse avlöning under tjänstledighet m. m. De avvikelser från civila avlöningsreglemenlet, som här företagils, äro förehräde&Vis betingade därav, alt regleringen i förevarande reglementsförslag avser såväl den i hithörande befattningar all lid ingående kyrkomusi-

168 kaliska tjänstgöringen som även förekommande undervisningsskyldighet vid läroanstalt, med vilken följer rätt till ferier inom denna tjänstegren. 12 § 2 mom. punkt c) och d). Den förmån, som jämlikt kungörelserna 30/6 1942 n r 706 och 15/6 1944 nr 506 berett» ordinarie eller extra ordinarie lärare, å vilken folkskolans avlöningsreglemente äger tillämpning, då sådan lärare erhåller tjänstledighet dels för deltagande såsom hemvärnsman i hemvärnsövningar eller hemvärnskurser, dels för genomgående i visst fall av frivillig befordringskurs eller repetitionskurs m. in., har ansetts skäligen böra tillkomma kyrkomusikerna i gemen. 12 § 13 mom. Bestämmelser för kyrkomusikerna om tvångsvis anordnad läkarundersökning ha förutsatts komina att meddelas i enlighet med den därom för lärare gällande regleringen. I följd härav hava avlöningsbestämmelserna under förevarande moment avfattats i överensstämmelse härmed. 12 § 1A mom. KMU har ansett det icke föreligga anledning all för extra befattningshavare göra avvikelse från vad för ordinarie och extra ordinarie är i civila avlöningsreglementet stadgat om rätt i vissa fall att återfå innehållen avlöning. 13 §. De i förevarande paragraf föreslagna bestämmelserna rörande uppehållande av annan tjänst torde knappast kunna förutsättas få tillämpning annat än för undantagsfall. Uppenbart torde vara, att någon skyldighet för vederbörande befattningshavare att mottaga förordnande för fall, varom här sägs, icke bör ifrågakomma. 14 §. 3 mom. Beträffande den under b) upptagna bestämmelsen hänvisas till civila avlöningsreglementet 55 § 9 mom. p. 13. 16 §. / mom. I händelse skäl — i motsats till vad KMU antagit — skulle anses föreligga för ett inarbetande i kantorslillägget av rörligt tillägg och kristilllägg, så torde kantors tilläggen med hänsyn till nuvarande levnadskostnadstal böra utgå med följande belopp: L ö n e g r u p p' I II III IV V K a n t o r s t i 11 ä g g, kronor 1 854 2 208 2 562 2 916 3 270 2 mom. Beträffande här omförmäld efterföljande jämkning av det vid kyrkomusiker-folkskoletjänst bestämda antalet veckotimmar för den kyrkomusikaliska tjänstgöringen hänvisas till kommentaren till bestämmelserna under 7 § 3—5 mom.

169 3 mom. I händelse all kantorstilläggen fastställas lill belopp med rörlig! tillägg och kristillägg däri inarbetade, böra jämväl här föreslagna tjänstledighetsavdrag omräknas. 17 §• / motn. a). Beträffande här omförmält resanslag, se förslaget till kungörelse angående inrättande av kyrkomusikertjänster 5 § 2 mom. Helt naturligt bör sådant anslag icke få av befattningshavaren uppbäras för annan tid än då de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna av honom fullgöras. 1 mom. c). Angående grunderna för här upptagna bestämmelser rörande reseersättning för korttidsvikariat hänvisas till vad som anförts i motsvarande fråga berörande vikarierande folkskollärare dels av 1945 års seminariesakkunniga, dels i Kungl. Maj:ts proposition till 1946 års riksdag nr 274 s. 27—28 samt i statskontorets i nämnda proposition återgivna utlåtande. — Även vid kyrkomusikertjänsterna har man att räkna med betydande svårigheter för anskaffande av korttids vikarier, särskilt å avlägset belägna orter. Dessa svårigheter torde väsentligen minskas, därest för en här berörd vikarie kan utfästas gottgörelse för resekostnaden. 3 mom. andra stycket. Angående förbud mot uppbärande av ersättning eller förmån, som här avses, jmf. civila avlöningsreglementet 28 § 3 mom., civila icke-ordinariereglementet 21 § 3 mom. samt kungörelsen 1937:999 angående statsbidrag till avlöning av lärare vid folk- och småskolor m. m. 5 § f). 18 §. Såsom redan nämnts har KMU ansett sig böra förorda, att rörligt tillägg utgår å kantorstillägg. Enligt stadgande i förevarande paragraf skall det rörliga tillägget beräknas särskilt å kantorstillägget utan sammanläggning med befattningshavarens årslön såsom folk- eller småskoilärare. Anledningen till den sålunda föreslagna bestämmelsen har givetvis varit angelägenheten av att, då kostnaden för befattningshavarens kyrkomusikaliska avlöning skall — i första hand av pastoratet — bestridas i särskild ordning, denna kostnad hålles räkenskapsmässigt skild från den till befattningshavaren utgående avlöningen enligt folkskolans avlöningsreglemente. Det här föreslagna beräkningssättet, vilket ju innebär en avvikelse från motsvarande bestämmelser i civila avlöningsreglementet påverkar dock icke avlöningens slutbelopp, då den s. k. dekapiteringsregeln icke kan i här förekommande fall få någon tillämpning. — Givetvis böra samtliga hithörande befattningshavare komma i åtnjutande av kristillägg, så länge sådan förmån utgår till statens befattningshavare och enligt samma grunder, som gälla för dessa senare.

170 12. Förslaget till kungörelse om ändring i folkskolans

avlöningsreglemente. Enligt vad KMU inhämtat förekommer alltjämt — i två församlingar i riket — förening av folkskollärartjänst med prästerlig befattning. Enligt Kungl. Maj:ts särskilda medgivande må sålunda den å Ulvön inom Nälra församling i Härnösands stift stationerade kyrkoadjunkten samtidigt innehava folkskollärartjänsten därstädes och en motsvarande tjänsteförening är av Kungl. Maj:t medgiven beträffande komministertjänsten i Nianfors församling inom Ärkestiftet.

13—15. Förslagen till kungörelser om ändringar i folkskolans tjänste- och familj epensionsreglem en ten och i reglementet för statens pensionsanstalt. KMU har i det föregående (s. 130 f.) föreslagit, att pensionering för kyrkomusikerna skall anordnas vad kyrkomusiker-folkskoletjänst angår genom utbyggnad av den med lärartjänsten förenade pensionsrätten enligt folkskolans tjänste- och familjepensionsreglementen och vad annan ordinarie eller extra ordinarie kyrkomusikertjänst beträffar genom inordnande under reglementet för statens pensionsanstalt och tillämpning av bestämmelser, nära överensstämmande med de för musiklärare vid högre kommunal skola gällande. Med avseende å erforderliga bestämmelser för reglering av pensionsrätten för kyrkomusiker-folkskoletjänsterna är följande att iakttaga. Vad som i första rummet är erforderligt är fastställande av särskilda tjänste- och familjepensionsunderlag. Detta bör lämpligen ske genom att fixera vissa tillägg till de med folkskoletjänsten följande pensionsunderlagen. KMU har i principbetänkandet förordat fastställande av ett för alla befattningar lika stort tillägg till det med folkskoletjänsten förenade pensionsunderlaget. I de avgivna yttrandena har detta förslag mött kritik — förutom av statskontoret, som helt avstyrkt att kantorstillägget göres pensionsbildande — allenast av 1941 års lärarlönesakkunniga, som ansett att — med hänsyn till det förordade antalet lönegrupper för kantorstillägget — enhetligt pensionsunderlag ej bör komina i fråga. Med anledning av vad nämnda sakkunniga anfört vill KMU framhålla, att av de föreslagna fem olika kantorstilläggen (l 416, 1 686, 1 956, 2 226 och 2 496 kronor) de två högsta endast i undantagsfall torde komma till användning, detta i första hand med hänsyn därtill, att kyrkomusikertjänstgöringen härvid förutsatts hava sådan omfattning, att skolmyndigheterna endast under särskilda omständigheter lorde vara villiga med-

verka lill att denna tjänstgöring får fast kombineras med en heltidstjänst vid folkskola. Redan där kantorstilläggel 1 956 kronor skall tilllämpas, är kyrkoinusikerljänstgöringen så omfattande, all förutsättningar finnas för inrättande i stället av en självständig kyrkomusikertjänst, varför det kan förväntas, att även detta kantorstillägg blir relativt sällan förekommande. I praktiken torde alltså endast beloppen 1 416 och 1 686 samt möjligen 1 956 kronor komina till användning i större utsträckning. Eftersom skillnaden mellan det högsta och det lägsta av dessa ej är större än 540 kronor, synas de av 1941 års lärarlönesakkunniga anförda betänkligheterna mot enhetligt pensionsunderlag högst avsevärt förlora i styrka. Valet av enhetligt pensionsunderlag synes även stå i god samklang med 1938 års sakkunnigas uttalanden (SOU 1941: 10 s. 51 f.) angående principer för fastställande av pensionsunderlag för bland andra befattningshavare med en utöver den fasta lönen utgående ersättning, som är beroende av tjänstgöringens omfattning. Tilläggas må, att undvikande av differentiering av den med kantorstillägget följande ökningen av pensionsunderlagen i administrativt hänseende innebär en förenkling. Då KMU med hänsyn till det anförda stannat för att fortfarande vilja förorda, att sådan differentiering ej skall ske, får KMU såsom enhetligt tillägg till folkskolebefattningens tjänstepensionsunderlag föreslå 936 kronor och såsom tillägg till familjepensionsunderlaget 306 kronor. Tjänstepensionsavdraget bör lämpligen ökas med 60 kronor och familjepensionsavdraget med 45 kronor. Vederbörande pastorat bör bidraga till pensioneringen av innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst med en årlig avgift, motsvarande dubbla beloppet av den nyssnämnda ökningen av befattningshavarens tjänstepensionsavdrag, för helt år således med 120 kronor. Med ett sådant bidrag från huvudmannen kan beräknas, att de ovannämnda fasta tilläggen till pensionsförmånerna till huvudsaklig del bliva täckta genom de inflytande pensionsavgifterna. Dessa huvudmannabidrag förutsättas — liksom de ovannämnda tilläggen till befattningshavarnas pensionsavdrag — komma att inlevereras Ull statens pensionsanstalt i samma ordning som de till lärarbefattningen hörande pensionsavdragen. Bestämmelse härom torde lämpligen böra införas i kungörelsen om statsbidrag till folk- och småskollärarnas avlöning. Enligt folkskolans pensionsreglementen förekomma inga retroaktivavgifter vid höjning av befattningshavares pensionsunderlag, och KMU finner ej anledning föreligga att härvidlag föreslå någon särreglering med avseende å kyrkomusiker-folkskoletjänsterna. Ej heller bör särskild minskning av blir vande pensionsförmåner företagas med anledning av att någon utfyllnad av de på föregående anställningstid belöpande pensionsavdragen sålunda ej sker. Föregående tjänstgöring i motsvarande anställning med avlöning enligt äldre grunder bör alltså vid pensionsförmånernas bestämmande få tillgodoräknas såsom om även den varit pensäonsgrundande enligt nu föreslagna

bestämmelser. Vad här förordas överensstämmer med vad som i proposition nr 195 till årets riksdag föreslagits i fråga öm reglering av pensionsförhållandena för folkskollärare, som tillika blir dislriktsöverlärare. Med avseende ä befaltninigsbavarc, som från kyrkomusiker-folkskoletjänsl övergår lill vanlig folkskoleljänst varmed kyrkomusikalisk tjänstgöring ej är förenad, vill KMU föreslå, att kvarstående vid förut gällande pensionsvillkor skall kunna medgivas under förutsättning dels alt övergången sker utan befattningshavarens förvållande och dels att den förutvarande tjänsten innehafts under minst 12 år. Förslag rörande en motsvarande reglering finnes upptaget i nyssnämnda proposition angående överlärare vid folkskola. För kyrkomusiker-folkskoletjänsterna böra i övrigt tillämpas de för vederbörande lärarbefattningar gällande pensionsbestämmelserna. Beträffande dessa må här endast nämnas, att pensionsåldern inträder vid utgången av det redovisningsår, varunder uppnåtts en ålder av för folkskollärare 63 år och för småskoilärare 60 år (lika för manliga och kvinnliga lärare). Å pensionerna skola, liksom å lönerna, utgå rörligt tillägg och kristillägg enligt de för statstjänstemän gällande reglerna. I fråga om pensionsbestämmelser för övriga kyrkomusikertjänster, med vilka pensionsrätt skulle förenas, får KMU anföra följande. Liksom beträffande, bland andra, musiklärare vid de statliga och de högre kommunala läroanstalterna bör med avseende å de nu förevarande kyrkomusikerna pensionsrätten inskränkas till att avse allenast de befattningshavare, som erhålla anställning såsom ordinarie eller extra ordinarie. I enlighet med vad som ovan anförts (s. 131 f) har pensionsfrågan för dessa befattningshavare ansetts böra lösas genom befattningshavarnas inordnande under reglementet för statens pensionsanstalt efter de för musiklärare vid de högre kommunala skolorna gällande reglerna. Ä kyrkomusikernas löner skola enligt förslaget utgå rörligt tillägg och kristillägg efter de för statstjänstemän gällande bestämmelserna. Ä tjänstepensioner enligt reglementet för statens pensionsanstalt utgå däremot dyrtidstillägg och kristillägg. De på pension erhållna tilläggen bliva därför procentuellt räknat något högre än tilläggen på lön. För att upprätthålla gängse proportion mellan pensions- och löneförmåner får KMU föreslå, alt, i likhet med vad för motsvarande fall tidigare skett, Ijänstepensionsunderlaget fastställes till 60 procent av vederbörande befattnings för G-ort gällande fasta slutavlöning. För de fall, där tjänstgöringen per vecka omfattar ett lägre timtal än 30, får KMU — i anslutning till de riktlinjer, som, enligt vad KMU inhämtat, 1941 års lärarlönesakkunniga torde komina att följa beträffande det framtida ordnandet av övningslärarnas pensionsförhållanden — i fråga om sättet för bestämmande av pensionsunderlag för befattningarna föreslå en mindre avvikelse från vad som nu tillämpas beträffande de högre

173 kommunala skolornas musiklärare. För dessa lärare gäller, alt statens pensionsanstalt med ledning av erhållna uppgifter rörande det antal veckotimmar, som tjänstgöringen i medeltal kan väntas komma att omfatta, för befattningen fastställer det tjänstepensionsunderlag, som skall tillämpas vid bestämmande av pensionsavgifter och blivande pensionsbelopp. För kyrkomusikernas vidkommande vill KMU härvidlag föreslå den modifikationen, att tjänstepensionsunderlaget vid varje tidpunkt bestämmes i förhållande till den då mot gällande timantal svarande slutlönen för år räknat. I ett fall, där lönen bestämts efter exempelvis 25 veckotimmars tjänstgöring och alltså utgår med 85 procent av den för 30 veckotimmar fastställda lönen, skulle nyssnämnda förslag i pensionshänseende innebära, att även tjänstepensionsunderlaget nedsättes till 85 procent av det vid full tjänstgöring, 30 veckotimmar, gällande underlaget; härmed följer automatiskt minskning av pensionsavgifterna och familjepensionsunderlaget. Härjämte bör i fråga om beräkningen av blivande pensions belopp föreskrivas, att hel pension, d. v. s. den mot 30 tjänstår svarande pensionen, skall utgöra medeltalet av de pensionsunderlag, som gällt under vart och ett av de senaste 10 åren eller det mindre antal år, som tjänstårsberäkningen omfattar. Har den tjänst, från vilken avgång med genast börjande tjänstepension äger rum efter uppnådd pensionsålder, innehafts under kortare tid än tre år, bör dock icke vid bestämmandet av pensionen tillämpas högre tjänstepensionsunderlag än som motsvarar en tredjedel av sammanlagda beloppet av de högsta tjänstepensionsunderlag, som varit för befattningshavaren gällande under vart och ett av de senast förflutna tre åren. Kvarstående i tjänst efter uppnådd pensionsålder bör vad de nu ifrågavarande kyrkomusikerna angår av kyrkomusikerstyrelsen beviljas endast under förutsättning att det tillstyrkts av vederbörande domkapitel. Befattningshavares årliga tjänstepensionsavgift skulle komma att utgöra 3 Vä procent av tjänstepensionsunderlaget. Årsavgiften för familjepension skulle bliva för manlig befattningshavare 40 kronor jämte 2 2/s procent av tjänstepensionsunderlaget samt för kvinnlig befattningshavare 3 kronor jämte Ve procent av nämnda underlag. Manlig tjänstepensionstagare, som med genast börjande tjänstepension avgått från sin befattning, skulle hava att erlägga en familjepensionsavgift, som utgör 3/4 av den härförut för manlig befattningshavare angivna. I överensstämmelse med vad som förordats i fråga om innehavare av kyrkomusiker-folkskoletjänst föreslås beträffande de nu avhandlade kyrkomusikerna, att vederbörande pastorat skall erlägga en årlig pensionsavgift, motsvarande dubbla beloppet av befattningshavarens tjänstepensionsavgift. För närvarande finnes ingen statlig pensionering anordnad för nu förefintliga motsvarigheter till de i den nya organisationen föreslagna innehavarna av självständig kyrkomusikertjänst och biträdande kyrkomusikerna. I 12

174 motsats lill vad som kommer att gälla i fråga om innehavarna av kyrkomusiker-folkskoletjänst kommer alltså för de nyssnämnda kyrkomusikerna i allmänhet icke att finnas några för statlig pension redan intjänade tjänstår; enstaka befattningshavare kunna dock i annan befattning, t. ex. musiklärartjänst, hava varit delaktiga i statlig pensionering. Enligt reglementet för statens pensionsanstalt (§ 6) må anstalten — i den mån för beredande av hel pension befinnes erforderligt — i fråga om befattning, med vilken pensionsrätt blir förenad, medgiva, att befattningshavaren för pension får tillgodoräkna föregående tjänstgöring i befattning, som med avseende å tjänstgöringens art och omfattning varit sådan att den kunnat förenas med pensionsrätt enligt reglementet. För sådan retroaktiv tjänstårsberäkning fordras viss engångsavgift. Denna avgift skall enligt reglementets allmänna bestämmelser (§ 9) vara lika med den försäkringsfond, som beräknas svara mot de avgifter, som skulle erlagts av befattningshavaren, huvudmannen och staten, om reglementet varit gällande under den föregående tiden. Vid inordnande under pensionsreglementet av nya befattningshavargrupper har emellertid vanligen under någon övergångstid medgivits viss lindring i engångsavgiften. Då lindringen varit som störst, har engångsavgiften begränsats till att motsvara de avgifter, befattningshavaren själv skulle haft att erlägga under den retroaktivt tillgodoräknade tjänstetiden. KMU, som finner en sådan lindring i engångsavgiften befogad med avseende å kyrkomusikerna, får föreslå, att här angivna regel för avgiftens bestämmande får tillämpas i fråga om den förste innehavare av tjänsten, som efter dennas inrättande tillträder tjänsten senast den ljuli 1950. Enligt reglementet skall engångsavgiften erläggas av huvudmannen, varvid inbetalning medelst annuiteter kan medgivas. Huvudmannen äger att av befattningshavaren genom löneavdrag uttaga ersättning för avgiften, men befattningshavaren kan på ansökan erhålla befrielse — helt eller delvis — från dessa avdrag, varvid engångsavgiften och pensionsrätlen i motsvarande mån minskas. För musiklärare vid högre kommunal skola inträder pensionsåldern vid utgången av det kalenderhalvår, varunder läraren uppnår 63 års ålder. Denna pensionsålder föreslås bliva gällande jämväl med avseende å innehavarna av självständig kyrkomusikertjänist och de biträdande kyrkomusikerna. Enligt det av KMU framlagda organisationsförslaget skall innehavare av självständig deltidstjänst vara skyldig att såsom musiklärare vid läroanstalt fullgöra fyllnadstjänstgöring, vilken därvid kan medräknas vid bestämmande av befattningshavarens pensionsunderlag. Med denna fyllnadstjänstgöring skulle enligt hittillsvarande bestämmelser i vissa fall kunna följa annan statligt anordnad pensiionsrätt. För den föreslagna nya organisationen förutsattes emellertid, alt nämnda fyllnadstjänstgöring i formellt hänseende skall utgöra en del av den till kyrkomusikertjänsten hörande tjänstgöringen och att därför kyrkomusikern ej skall betraktas såsom innehavare av lärar-

175 befattning, i vilken fyllnadstjänstgöringen fullgöras. Han skall sålunda ej heller komma i åtnjutande av pensionsrätl, som eventuellt vore ined befallning av sistnämnd art förbunden. Enligt vad KMU föreslår må befattningshavare inom den nya kyrkoniusikerorganisationen utöver vad i vederbörande avlöningsreglementen förutsattes eller annorledes av Kungl. Maj:t och riksdagen medgivits icke åtnjuta ersättning eller förmån för utförande av tjänsteåliggandena. Detta förbud mot beviljande av särskilda förmåner är avsett att gälla jämväl medgivande av särskilda pensionsförmåner. Där någon sådan förmån finnes vid den nya organisationens genomförande, skall frågan om förmånens eventuella fortvaro underställas Kungl. Maj:ts prövning. För det fall att sålunda övergångsvis särskild pensionsförmån skulle komma att få åtnjutas har KMU i de föreslagna pensionsbestämmelserna intagit övergångsstadganden om att det skall bero på Kungl. Maj:ts prövning huruvida och i vad mån de statligt reglerade pensionsförmånerna skola minskas med sådan särskild pensionsförmån. Med avseende å inlevereringen av pensionsavgifterna för innehavarna av självständig kyrkomusikertjänst och de biträdande kyrkomusikerna till statens pensionsanstalt vill KMU förorda tillämpning av det förfaringssätt, som kommit till användning vid redovisning av familjepensionsavdrag för präster. KMU får alltså föreslå, att i reglementet den 15 februari 1935 (nr 18) för ecklesiastik medelsförvaltning intages bestämmelse om att vid redovisning av allmän kyrkoavgift m. ni. debitering skall ske av ett belopp, motsvarande de pä grund av tjänstgöring såsom sådan kyrkomusiker påförda pensionsavgifterna, såväl befattningshavares som huvudmans, varjämte bör föreskrivas, att statskontoret skall till statens pensionsanstalt överföra nämnda i redovisningen debiterade belopp.

10. Förslaget till kungörelse angående lönetillgångar vid kyrkomusikertjänst. Lagen den 9 december 1938 (nr 732) angående särskilda grunder för klockar- och organistlöns bestämmande samt om dispositionen av till klockaroch organisttjänst hörande avlöningstillgångar — kortare benämnd klockarboställslagen — samt den till nämnda lag anknutna kungörelsen den 5 maj 1939 nr 173 upptaga stadganden beträffande 1) avlöningsförhållandena för klockare och organister; 2)

dispositionen av avlöningstillgångar vid klockar- och organisttjänst;

3)

uppskattning av sådana tillgångar; samt

4) ansvarighet för boställskapital, skyldigheten att utgöra boställsränta samt proceduren för dylik räntas fortgående bestämmande.

176 I fråga om den närmare innebörden av den hithörande författningsregleringen hänvisas till redogörelsen härför i principbetänkandet avd. [, 3 kap. Med ett genomförande av den nu föreslagna tjänstereformen förfaller lillJämpningen av de stadganden, som avses i punkt 1). De i punkterna 2) och 3) avsedda stadgandena beröra engångsåtgärder, vilka — om man frånser ett mindretal restfall — redan äro slutförda. Stadgandena i de ämnen, som avses i punkt 4), beröra återigen en rättsreglering, som — ehuru med jämkningar i vissa hänseenden — måste även efter den nya tjänstereformens fullständiga genomförande upprätthållas och tillämpas. Enligt det av KMU framlagda förslaget till lag om kyrkomusiker skulle med lagens ikraftträdande upphävas, förutom ett flertal andra författningar, jämväl klockarboställslagen och den med stöd av nämnda lag utfärdade kungörelsen den 5 maj 1939 nr 173. Enligt de i förslaget till lag om kyrkomusiker under 1) intagna övergångsbestämmelserna komma dock klockarboställslagen och nämnda kungörelse att alltjämt äga giltighet, intill dess hithörande äldre rättsförhållanden hunnit slutgiltigt avvecklas. Motivet för förslaget om dessa två författningars formella upphävande har givetvis varit, att desamma efter kyrkomusikerreformens genomförande komme att till allra största delen rymma endast dött rättsligt stoff. Vad angår de här ovan under punkt 4) avsedda, förhållandevis fåtaliga bestämmelserna har det icke synts KMU tillrådligt att bryta ut desamma ur det sammanhang, vari de för närvarande förekomma i klockarboställslagen och kungörelsen den 5 maj 1939 nr 173, och härvid, så att säga, utfärda dem på nytt. Det förevarande förslaget till kungörelse angående lönetillgångar vid kyrkomusikertjänst har följaktligen redigerats på det sätt, att stadgandena däri huvudsakligen givits formen av en hänvisning till de rättsregler, som återfinnas i klockarboställslagen och kungörelsen 1939/173. Med hänsyn till den rättsliga naturen av de i det föreliggande kungörelseförslaget upptagna bestämmelserna lärer hinder icke möta för deras utfärdande i administrativ ordning. KMU förutsätter emellertid, att riksdagen — i samband med dess prövning av tjänstereformeii i övrigt — beredes tillfälle att yttra sig jämväl rörande den i förevarande författningsförslag upptagna regleringen. Vad slutligen angår den i författningsförslaget under 3 § upptagna bestämmelsen får KMU erinra om, att där avsedda medel — ehuru tills vidare fonderade — icke representera kapitaltillgångar i egentlig mening utan utgöra överskott av boställsräntor, som icke behövt tagas i anspråk för avlöningsändamål. De klockardistrikt, där sådana medel förefinnas, torde icke vara särdeles många, ej heller lärer det fonderade beloppet i något fall vara mera betydande. Det har förefallit KMU mest rationellt, att denna fondering bringas att upphöra samt att förefintliga tillgångar av detta slag skola få av vederbörande församling disponeras för sådana ändamål, vartill kyrkokassas medel författningsenligt må användas.

177 17.

Förslaget till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 30 aug. 1932 om kyrkofond.

Såsom i den allmänna motiveringen ingående berörts innebär KMU:s förslag, att den erforderliga skatteutjämningen pastoraten emellan för gäldande av kyrkomusikernas avlöning skulle åvägabringas på i huvudsak samma sätt som för närvarande äger rum beträffande de — avsevärt mera betydande — kostnaderna för prästerskapets löner. De grundläggande bestämmelserna i fråga om det för prästlönekostnaderna anordnade skatteutjämningsförfarandet finnas som bekant upptagna i lagen om kyrkofond. En motsvarande reglering för 'kyrkomusikerlönekosllladerna , måste följaktligen inarbetas i berörda lag. I principbetänkandet har av KMU föreslagits, att maximum för de församlingsavgifter, som komme att erfordras för täckande av såväl präst- som kyrkomusikerlönekostnaderna, skulle fastställas till 30 öre per skattekrona samt att relationen mellan allmänna kyrkoavgiftens och församlingsavgifternas öretal skulle bestämmas sålunda, att detta senare öretal komme att utgöra tre gånger allmänna kyrkoavgiftens öretal, dock — som här sagts om högst 30 öre. Av Växjö stifts organist- och kantorsförening har ifrågasatts, att maximum för församlingsavgifterna skulle sättas lägre än 30 öre per skattekrona. Ett stöd härför har föreningen ansett sig finna i vissa av densamma företagna undersökningar rörande skatteunderlag m. m. i pastoraten inom Kronobergs län. Såsom KMU redan i det föregående erinrat om ha numera särskilda sakkunniga tillkallats för att verkställa en allmän revision av den gällande lagstiftningen angående prästerskapets avlöning. Det kan med säkerhet antagas, att nämnda sakkunniga under sitt kommande, förmodligen tidskrävande utredningsarbete få anledning att — i ett vidare sammanhang — taga ställning jämväl till skatteutjämningsregleringen på det kyrkliga området. Den jämkning i de ännu gällande reglerna härutinnan, som nu påkallas för kyrkomusikerfrågans lösning, lärer endast kunna få en mera provisorisk karaktär. KMU har redan med hänsyn härtill icke funnit sig ha skäl att nu frångå sitt tidigare förslag om församlingsavgifternas maximering till 30 öre per skattekrona. Kammarkollegiet har ansett det böra övervägas, om ej den nuvarande lagbestämda relationen mellan öretalet för allmänna kyrkoavgiften och öretalet för försimlingsavgifterna — det senare två gånger det förra — borde bibehållas. Med hänsyn till den igångsatta revisionen av prästlönelagstiftningen, varvid såsom nyss belönats hithörande spörsmål komma att kräva ett ståndpunktstigande i ett större sammanhang, har KMU funnit sig kunna biträda detta a\ kollegiet framförda alternativ. Det kan för övrigt förtjäna att här framhållas, alt man för framtiden icke torde kunna praktiskt räkna med det

178 fallet, att allmänna kyrkoavgiften skulle kunna för något år bestämmas till lägre öretal än tio. Att fastställa ifrågavarande relationstal till ett brutet tal torde ej vara lämpligt. Beträffande vilka poster i kyrkomusikernas avlöning, som för skatteutjämningen böra läggas till grund för avräkningen med kyrkofonden, hänvisas lill den allmänna motiveringen och till de föreslagna bestämmelserna i kyrkomusikerstadga och avlöningsreglemente för hithörande befattningshavare (se särskilt 55 § i förslaget till kyrkomusikerstadga). Vad angår den i förevarande författningsförslag förutsatta förpliktelsen för vederbörande läroanstalt att för avlönandet av sådan innehavare av självständig deltidstjänst, som bestrider fyllnads- eller ersättningstjänstgöring såsom musiklärare vid läroanstalten, till pastoratskyrkorådet inbetala bidrag till den å sådan tjänstgöring belöpande avlöningskostnaden, så torde de härutinnan erforderliga specialbestämmelserna böra upptagas i avlöningsreglemente för övningslärare. KMU vill i detta sammanhang vidare erinra om att bestämmelserna rörande den nya tjänsteorganisationen förutsatts skola bliva gällande även för Karlsborgs pastorat. Detta pastorat är såsom tidigare nämnts undantaget från den gällande regleringen enligt lagen om kyrkofond och deltager sålunda för närvarande icke i den alla övriga pastorat åvilande skyldigheten att erlägga allmän kyrkoavgift. På sätt KMU i principbetänkandet (s. 159- -160) framhållit torde emellertid nämnda pastorats inordnande under kyrkofondslagens bestämmelser i avseende å prästlöneväsendet endast vara en tidsfråga. KMU har icke ansett någon större olägenhet behöva vara förbunden med att framskjuta en allmän reglering av detta pastorats ställning till kyrkofonden i avseende å dess blivande kyrkomusikertjänst till den nära förestående tidpunkt, då de hithörande frågorna kunna vinna sin lösning i ett sammanhang. Ett undantag måste dock här göras beträffande nämnda reglering pä en speciell punkt. 1 enlighet med vad KMU i den allmänna motiveringen förordat har nämligen i det förevarande lagförslaget upptagits ett stadgande av innehåll, att där pastoratskyrkorådet haft att till innehavare av självständig deltidstjänst utbetala avlöning för av denne bestridd fyllnads- eller ersättningstjänstgöring såsom lärare i musik vid läroanstalt, pastoratet skall äga ur kyrkofonden utfå särskilt bidrag till täckande av vad sålunda utbetalts, utöver vad till samma avlöning, på sätt nyss sagts, uppburits från läroanstalten. Denna bestämmelse bör givetvis omedelbart bliva tillämplig jämväl för Karlsborgs pastorat, inom vilket finnes läroanstalt vid vilken kyrkomusiker torde kunna bliva engagerad såsom musiklärare. Bestämmelse härom har i lagförslaget upptagits i en tillämpningsföreskrift. I 7, 9 och 14 §§ har för där omnämnda löneboställen, till undvikande av sammanblandning med äldre till kyrkomusikers avlönande anslagna löne-

179 boställen, i förtydligande syfte införts bestämningen: »som i ecklesiastik boställsordning avses».

Övergångsförhållanden. I principbetänkandet avd. IV, 2 kap. 'övergångsförhållanden' framförde KMU ett lösligt skisserat förslag av innebörd, att Ivå- eller fierförsamlingarspastoralen skulle förpliktas att omedelbart vid tjänstereformens ikraftträdande från sina respektive församlingar övergångsvis övertaga kostnaden för avlönandet enligt dittills gällande grunder av alla de inom pastoratet varande då ännu ej omreglerade klockar-, organist- och kyrkosångarbefattningarna. Beträffande förslagets syfte hänvisas till framställningen å angivna ställe i betänkandet. Förslaget i fråga har icke berörts i något av de över betänkandet avgivna remissyttrandena. KMU har emellertid, vid ett närmare övervägande av förutsättningarna för den här framförda tankens realiserande, stannat i den uppfattningen att förslaget bör övergivas. Det har nämligen visat sig, att dess genomförande skulle tvinga fram en författningsreglering, som med hänsyn till hithörande rättsförhållandens invecklade natur icke skulle kunna undgå alt bli ytterligt detaljrik och tyngande. Och såsom av KMU tidigare understrukits måste det anses vara av vital betydelse att — där så kan ske — undvika en ytterligare komplicering av tjänstereformens tekniska sida. KMU har dock icke ansett det tillrådligt att lämna del ekonomiska intresse för vissa församlingar, som omförmälda förslag var avsett att tillgodose, hell obeaktat. Den situation, som i detta samband närmast påkallar uppmärksamhet, må här belysas med ett exempel. Ett pastoral består av församlingarna A, B och G. Förutsättningarna för tjänstereformens omedelbara genomförande föreligga endast i församlingen A (jfr specialmotiveringen till 9 § författningsförslaget nr 10). Under en övergångslid, vars längd icke låter sig på förhand beräkna, nödgas vid angivna förhållande församlingarna B och G allt fortfarande ensamma bestrida avlöningen vid sina egna oreglerade befattningar men också därjämte — må vara efter en förhållandevis lindrig skattekvot — deltaga i avlönandet av den eller de nya kyrkomusikaliska befattningshavarna i församlingen A. Har härvid församlingen A en svagare ekonomisk ställning än någon av de båda andra församlingarna, lär väl den här framhållna konsekvensen av den uppkomna situationen icke behöva ingiva någon egentlig betänklighet. Men i motsatt fall kan med visst fog sägas, att endera av församlingarna B och G eller båda bli missgynnade. Man har i själva verket anledning att här fästa uppmärksamheten på en ytterligare omständighet, som — i det nyss anförda exemplet — kan sägas ställa församlingarna B och G i ett i vi>s mån missgynnat läge. Det förhållande KMU här åsyftar får för övrigt i förekommande fall sin motsvarighet

180 även för en församling, som ensam bildar pastorat. Frågan skall h ä r med några ord beröras. Givetvis måste det — och detta redan av tekniska skäl — förutsättas, att alla rikets territoriella pastorat (här frånses det hittills särställda Karlsborgs pastorat) skola redan från och med tjänstereformens första start ha att efter samma grund deltaga i utgörande av den allmänna kyrkoavgiften och sålunda även i den successivt inträdande stegring av densamma, som följer därav att allt flera församlingar bli delaktiga av kyrkofondstillskotten för avlöningen vid nyreglerad kyrkomusikertjänst. Den nu berörda ekonomiska förpliktelsen kan då naturligtvis för en församling, som själv ännu icke kunnat bli delaktig av dylikt tillskott av den anledningen att hinder tills vidare mött för den nya tjänsteorganisationens trädande i tillämpning i församlingen, framstå såsom i viss mån obillig. Det kan enligt KMU:s mening komma att visa sig angeläget, att möjlighet icke saknas att i någon form ekonomiskt bispringa särskilda församlingar i sådana fall, varom här är fråga. Enklast torde detta kunna ske genom bidrag i särskild ordning ur kyrkofonden. Man torde härvid kunna välja mellan bidrag efter individuell behovsprövning och bidrag, utmätta automatiskt enligt viss formel, vari de huvudsakliga faktorerna för vederbörande församlings ekonomiska bärkraft komme till uttryck. KMU anser emellertid, att ett slutligt ståndpunktstagande till föreliggande spörsmål icke lämpligen bör ske nu. Man torde härför böra i förslå hand avvakta resultatet av den blivande tjänsteregleringen. Och först sedan något år förflutit efter tjänstereformens praktiska igångsättande torde en tillförlitligare överblick kunna vinnas rörande omfattningen av de övergångsfall, som här kunna — i angivet syfle — kräva en reglering. Skulle en sådan reglering därvid för vissa församlingar komma något i efterhand, lär större olägenhet därav icke behöva uppslå, om möjlighet beredes att i ömmande fall till sådan församling utlämna det ifrågasatta kyrkofondsbidraget retroaktivt.

181 AVD. III. Kostnadsberäkningar. I principbetänkandet redgjorde KMU för de synnerliga vanskligheter, som måste möta vid försöket att i närvarande läge nedsummera den blivande samhälleliga totalkostnaden för den föreslagna tjänste- och avlöningsreformen för kyrkomusikerna. Det påvisades härvid bland annat, att detta totalbelopp på ett ingripande sätt bleve beroende av utfallet av den uppdelning i tjänstgöringsområden och det bestämmande av tjänstetypen för kyrkomusikertjänsten i varje sådant område, som bleve erforderligt att förberedelsevis företaga. Härtill komme, att reformen tyvärr icke kan förutsättas bliva genomförd samtidigt för alla rikets cirka 2 600 församlingar. I en omfattning, som med hänsyn till ett flertal ovissa förhållanden icke läte sig nu bedöma! komme reformens praktiska genomförande att kunna ske endast successivt] med ty åtföljande spridning — förmodligen i en hel del fall på en lång följd av år — av den givetvis oundvikliga kostnadsökningen. Med hänsyn till här antydda och i övrigt åberopade skäl inskränkte sig KMU till en överslagsberäkning rörande den förhöjning av allmänna kyrkoavgiften, som reformen — fullt genomförd — kunde förutsättas föranleda. KMU ansåg sig härvid ha grundad anledning till antagandet, att denna förhöjning skulle stanna inom ramen av ett belopp, som motsvarade en utdebitering efter ett fåtal ören per skattekrona. KMU underströk emellertid härvid, att denna kyrkoavgiftens stegring endast till en mindre del komme att förorsakas av den av den föreslagna nyorganisationen föranledda verkliga utgiftsökningen. Till en övervägande del komme nämligen denna stegring att avspegla den samtidigt vunna utvidgade skatteutjämningen mellan rikets pastorat och sålunda i sak blott innebära en omläggning och jämnare fördelning av skattetrycket de kyrkliga kommunerna emellan. Av några remissmyndigheter har anförts såsom en brist, att icke tillförlitligare kostnadsberäkningar här företagits och riksräkenskapsverket har framhållit, alt även en högst approximativ kalkyl hade varit av värde för bedömandet av reformens finansiella innebörd. KMU har med hänsyn härtill icke velat undandraga sig att framlägga här efteråt intagna beräkningar.

182 Ett särskilt ovisshetsmoment har härvid mött, nämligen beträffande de föreliggande förutsättningarna för ett sammanförande av två, eventuellt även avtre, församlingar till ett gemensamt kyrkomusikerdistrikt. Den konkreta möjligheten härtill har i första hand ett omedelbart samband med prästernas tjänstgöringsförhållanden, enkannerligen med den utsträckning, i vilken duplikationsskyldighet är dem ålagd. KMU har från samtliga domkapitel införskaffat uppgifter till belysning härav. Vid den företagna överslagsberäkningen av de blivande kostnaderna har KMU haft att utgå från den, såsom redan förut framhållits, givetvis icke föreliggande förutsättningen, att den föreslagna tjänsteorganisationen skulle kunnat omedelbart genomföras över hela linjen. KMU har med ledning av de erhållna uppgifterna från domkapitlen kalkylerat med en ganska vidsträckt tillämpning av en duplikationsskyldighet för kyrkomusikerna i de mindre församlingarna. Härigenom skulle kunna tillgodoses önskemålet om bibehållande av och även en utökning av antalet självständiga kyrkomusikertjänster (deltidstjänster) å landsbygden. En konsekvens härav blir då givetvis, såväl att totalantalet tjänster kommer att minskas som även — och detta i synnerhet — att antalet tjänster av skolkantorstypen kominer att rätt starkt reduceras. KMU har i beräkningarna vidare utgått ifrån, att musiktimmar vid läroanstalterna skulle kunna anvisas kyrkomusikerna i varje fall, där de lokala förhållandena samt omfattningen av de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna få antagas så medgiva. Vid beräknandet av antalet veckotimmar fyllnadstjänstgöring, som sålunda skulle kunna anvisas de särskilda kyrkomusikerna, har KMU följt de i bilaga 3 till KMU:s principbetänkande intagna uppgifterna om musiktimmar vid läroanstalterna, i förekommande fall justerade i enlighet med 1933 års undervisningsplan. I kostnadskalkylen har avlöningen för de självständiga kyrkomusikertjänsterna upptagits med lönebeloppet för högsta löneklassen i respektive lönegrad å G-ort. Rörligt tillägg och kristillägg ha uträknats efter för närvarande tillämpat levnadskostnadstal. Vid överslagsberäkningarna har hänsyn icke kunnat tagas till de förmodligen mera undantagsvis ifrågakommande anställningarna såsom särskild kyrkomusiker och givetvis icke heller till några anställningar såsom vikarierande kyrkomusiker eller jordfästningsmusiker. Resultatet av överslagsberäkningarna är som följer: Kyrkomusiker-folkskoletjänster, 127 i lönegrupp I (för kantorstillägg), 1 165 i lönegrupp II och 39 i lönegrupp III, sammanlagt 1 331 tjänster. Avlöningen vid dessa skulle uppgå till sammanlagt 2 900 000 kronor, varav 680 000 kronor rörligt tillägg och kristillägg. Självständiga kyrkomusikertjänster, 5 i KyO 24, 34 fulltidstjänster i KyO 23 och 105 deltidstjänster i KyO 23, eller tillhopa 144 ordinarie tjänster, samt 625 deltidstjänster i KyEo 21, och sålunda sammanlagt 769 självständiga

183 kyrkomusikertjänster. Avlöningen vid dessa skulle uppgå till sammanlagt 5 780 000 kronor, varav 1 360 000 kronor rörligt tillägg och kristillägg. Härav skulle emellertid 590 000 kronor komma på läroanstalterna i bidrag till avlöningskostnaderna samt 150 000 kronor på kyrkofonden för särskilt bidrag till samma kostnad. Någon beräkning av storleken av de tillskott ur kyrkofonden, som pastoraten skulle för skatteutjämning bliva berättigade till, har i detta sammanhang icke verkställts.

Särskild hemställan m. ni. Av skäl, för vilka närmare redogjorts ovan å s. 165 f, har KMU förutsatt, all de med föreliggande betänkande framlagda förslagen till avlönings- och pensionsbestämmelser för kyrkomusiker underkastas en särskild översyn i samband med prövningen av de förslag, som inom den närmaste liden äro att förvänta från 1945 års lönekommitté. KMU får vidare framhålla, att tjänste- och avlöningsreformen på några detaljpunkter påkallar viss ytterligare författningsreglering utöver den, beträffande vilken KMU med detta betänkande framlägger utarbetade förslag. 1 första hand har man härvid att uppmärksamma behövliga ändringar i reglementet för ecklesiastik medelsförvaltning. KMU har förutsatt alt utredningsarbetet, i vad avser ändringarna i berörda reglemente och andra här åsyftade författningar av administrativ natur, i erforderlig utsträckning kompletteras under den efterföljande departementala beredningen av den föreliggande reformfrågan. 1 det föregående har KMU yttrat sig rörande behovet av vidgade anstalter för utbildning av kyrkomusiker, nämligen dels å s. 119 f beträffande sådan utbildning vid rikets folk- och småskoleseminarier m. m., dels å s. 160 f beträffande ett mera tillfälligt anordnande vid musikhögskolan av en kompletteringskurs m. m. för nuvarande organister och kantorer, vilka skulle önska förskaffa sig behörighet lill kyrkomusikertjänst förenad med skyldighet att bestrida tjänstgöring såsom lärare i musik vid läroanstalt. KMU får, under hänvisning till vad å angivna ställen i betänkandet anförts, härmed hemställa, att Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt musikaliska akademien alt skyndsamt i

184 angivna frågor till Kungl. Maj:t inkomma med närmare utredning och därpå grundade förslag. I anslutning till vad KMU ovan å s . 113 f anfört rörande möjlighet för vissa lärare vid musikhögskolan att vid sidan av sin lärartjänst uppehålla befattning såsom kyrkomusiker i Stockholm får KMU hemställa, att Kungl. Maj:t ville framdeles, därest den föreslagna tjänstereformen varder genomförd och sedan viss erfarenhet vunnits beträffande utfallet av den förestående ändrade församlingsindelningen i huvudstaden, taga under övervägande, huruvida och i så fall på vilket sätt det av musikaliska akademien framförda önskemålet rörande dylik tjänsteförening må kunna fullt tillgodoses. Av s. 68 i första delen av förevarande betänkande har KMU funnit sig böra understryka önskemålet, att om en församling eller eventuellt den borgerliga kommunen, där skolväsendet vore sekulariserat, ansloge medel till stimulerande av den av KMU föreslagna fria musikundervisningen, — t. ex. för inköp av instrument och musikalier m. m. åt eleverna — statsbidrag i viss relation därtill måtte kunna beviljas sådan menighet. KMU hemställer, alt Kungl. Maj:t ville låta i lämpligt sammanhang vidare utreda den sålunda väckta frågan. Under åberopande av vad ovan — under Avd. I, 9 kap. — anförts rörande förbättring av avlöningen vid vissa hittillsvarande organist- och kantorsbefattningar får KMU hemställa, att därest förslag komma att föreläggas riksdagen rörande en allmän tjänste- och avlöningsreform för kyrkomusikerna i huvudsaklig överensstämmelse med de av KMU härför förordade riktlinjerna, Kungl. Maj:t tillika måtte utverka riksdagens medgivande, att ur kyrkofonden må, efter Kungl. Maj:ts beprövande, utgå lönetillskott till innehavare av här åsyftade befattningar för fall och enligt de grunder i övrigt, som på angivna ställe i betänkandet närmare angivits. Ovan å s. 179 f har KMU, under rubriken övergångsförhållanden, framhållit, att det möjligen kan komma att visa sig angeläget att kunna i någon form ekonomiskt bispringa särskilda, svagt ställda församlingar, vilka av den anledningen att hinder mött för den nya tjänsteorganisationens omedelbara trädande i tillämpning i församlingen komme att även fortsättningsvis — fölen kortare eller längre övergångstid — få ensamma bestrida avlöningen vid oreglerad organist- och kantorsbefattning. KMU hemställer, att Kungl. Maj:t måtte framdeles, sedan resultatet av den blivande tjänsteregleringen föreligger samt omfattningen av de övergångsfall, varom här k a n bliva fråga, kunnat överblickas, taga under övervägande, huruvida särskilt understöd ål här åsyftade församlingar kan vara påkallat.

185 KMU får slutligen, under åberopande av vad ovan å s. 161 f anförts rörande för domkapitlen eventuellt uppkommande behov av tillfällig personalförstärk ning för budgetåret 1947/48, hemställa, att Kungl. Maj:t måtte anbefalla domkapitlen att i samband med del yttrande över de i föravarande betänkande framlagda förslagen, som lärer komina alt i sedvanlig ordning inhämtas, tilllika göra underdånig anmälan rörande det behov av dylik arbetsförstärkning, som tilläventyrs kan prövas för vederbörande domkapitel vara för handen.

.186 Bilaga 1. (åberopad s. i)l)

Sammanställning av utdrag ur remissyttrandena över 1942 års kyrkomusikerutrednings betänkande, del I. Yttranden ha avgivits av: Domkapitlen (Dkap), Stiftsnämnderna (Stnd), Kammarkollegiet (KamK), Statskontoret (Stk), Kammarrätten (KamR), Skolöverstyrelsen (Skö), Allmänna löneiiämndcn, civilförvaltningens (ALnd), Musikaliska Akademien (MAk), 19M års lärarlönesakkunniga (LISak), Svenska stadsförbundet (StF), Svenska landskommunernas förbund (LkF), Svenska pastoratens riksförbund (PRF), Allmänna svenska prästföreningens centralstyrelse (ASP), Sveriges yngre prästers förbund (SYP), Sveriges allmänna organist- och kantorsförening (SAOK), Lunds stifts organist- och kantorsförening (LStOK), Sveriges domkyrkoorganister (DOrg), Musiklärarnas riksförbund (MRf), Centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening (AFlFg), Styrelsen för Sveriges folkskollärarförbund (FIFb), Sveriges folkskollärarinneförbund (FlneFb), Centralstyrelsen för Sveriges småsikollårarinneförbund (SmlneFb), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) samt Styrelsen över De blindas förening (BIF). Riksräkenskapsverket (RRäk), Växjö stifts organist- och kantorsförening (VStOK), Stockholms stifts kyrkomusikerförening (StStKF), Föreståndaren vid svenska Diakonanstalten å Stora Sköndal (DiakA).

Några allmänna omdömen om förslaget. Statskontoret: Uppläggningen av organisationsfrågan icke lyckad. Icke lämpligt att förbinda en utökning av kyrkofondens användningsområde med en så diffust angiven nyorganisation som den föreslagna. Förslaget röjer knappast någon förståelse för besparingssträvandena inom förvaltningen. Domkapitlet i Yäxjö: Många av de framställda förslagen borde med fördel kunna förverkligas. På väsentliga punkter måste man ställa sig betänksam, i vissa fall belt avvisande till den föreslagna organisationen. Domkapitlet i Lund: De uppdragna riktlinjerna för lösning av denna mycket gamla och svårlösta fråga synas ägnade alt läggas till grund för lagstiftning i ämnet. Det är med stor tillfredsställelse, domkapitlet lämnar ett sådant omdöme, samtidigt som domkapitlet vill giva de sakkunniga allt erkännande för en väl genomtänkt och skickligt upplagd utredning. Domkapitlet i Karlstad: Det föreliggande förslaget är otillfredsställande och avstyrkas, att detsamma lägges till grund för lagstiftning i ämnet. Domkapitlet i Härnösand: De sakkunniga ha så grundligt skärskådat de invecklade problemen och i stort så allsidigt belyst de olika möjligheterna till en lösning, att en slutgiltig utformning av den ifrågavarande nyorganisationen på denna grundval bör vara möjlig att verkställa.

187 Svenska landskommunernas förbund: Bortsett från vissa särskilt framställda anmärkningar är förslaget väl ägnat att läggas till grund för lagstiftning. Musikaliska uppslag.

akademien:

Betänkandet innehåller ett flertal

beaktansvärda

nya

Centralstyrelsen för Sv. allm. folkskollärarförening: Med tillfredsställelse konstateras, att de sakkunniga sökt lösa den komplicerade klockarfrågan efter nya linjer. Sv. allmänna organist- och kantorsförening: Med tillfredsställelse konstateras, att det framlagda förslaget i stort sett synes väl ägnat att läggas till grund för en nyordning på ifrågavarande område.

Särskilda detaljspörsmål. De i sammanställningen h ä r nedan vid de särskilda punkterna återgivna uttalandena äro i regel hämtade ur det vid resp. punkt först angivna yttrandet. Övriga här redovisade remissinstanser ha företrätt liknande synpunkter. — Sid-uppgifterna hänvisa till betänkandet, Del l.

I. Klockarsysslorna, s. 49—54: a) tillstyrkes undantagande av klnckai sysslorna

Dkap i Linköping, Västerås, Växjö, Härnösand, Luleå, Visby och Stockholm, KamK, Stk, MAk, SYP, SAOK, AFlFg, FlneFb, VSlOK, StStKF

b) vissa kloekaruppgifter böra kunna förenas med kyrkomusikertjänsien, särskilt i mindre församlingar

Dkap i Skara och Växjö, ASP

c) särskild utredning (utan sammanblandning med kyrkomusikerfrågan) ang. klockarljänstens anordnande i moderniserad form

Dkap i Västerås och Stockholm

d) klockarlönetillgångarna ej enbart för kyrkomusikers avlönande, frågan om dispositionen bör utredas

Dkap i Västerås

e) där särskild tjänst inrättas i församling för de förra klockarsysslorna. bör titeln »klockare» få behållas

Dkap i Stockholm

I I . Förening av tjänsteuppgifter, såsom folkskollärare, s. 57 Kombinationer

med

59, 71—72, 77 —SO:

kyrkomusikertjänst.

a) folkskollärare-kyrkomusiker en beprövad kombination

Dkap i Linköping, Skara, Växjö och Stockholm, ASP

b) genom föreslagna skolkantorstjänsterna tillförsäkras även småförsamlingarna kyrkomusiker med pedagogisk utbildning, vilket är av betydelse för körarbetet och »fria» musikundcrvisuingen

SAOK

c) ingen erinran mot vad som föreslagits beträffande kombinationen folkskollärare-kyrkomusiker

I.lSak

tjänstc-

d) om förening skall göras med folkskollärartjänst, bör stora skolutredningens resultat först avvaktas

Dkap i Uppsala

e) i mindre församlingar (under 400 invånare) ej rimligt att räkna med kantorer med full kompetens

Dkap i Skara, Växjö och Luleå, ASP

188 f)

folkskollärare-kyrkomusiker bör ej vara den enda kombinationen

Dkap i Linköping, Skara, Strängnäs, Västerås, Växjö, Luleå och Stockholm. KamK, PRF, ASP, SYP

l) även förening med småskollärartjänst (s. 95—96)

Dkap i Uppsala, Linköping, Skara, Växjö, Lund, Göteborg, Härnösand och Stockholm, KamK, MAk, PRF, ASP, SYP, SmlneFb

h) officiell utredning (av prof. Dick Helander) föreligger ang. diakoniens fastare inlemmande i kyrkan; kan därför förväntas, att församlingsdiakonatet snart blir reglerat, så att det — lika väl som folkskollärartjänst — mera allmänt kan kombineras med kantorstjänst; — diakonens ungdomsarbete skänker denne bättre kontakt — än folkskollärare kan få — med den ungdom, som kyrkomusikern behöver för det frivilliga körarbetet; — diakoner finnas övervägande i större församlingar och där särskilt möter det praktiska svårigheter att förena folkskollärar- och kyrkomusikertjänst

DiakA

i)

även förening med det kyrkliga diakonatet, skrivbiträdestjänst å pastorsexpedition, tjänst vid kyrkogårdsförvaltning eller som socialvårdsarbetare (s. 71—72, 54)

Dkap i Uppsala, Skara, Strängnäs. Västerås, Växjö, Göteborg, Luleå och Stockholm, KamK, MAk, PRF, ASP, SYP

j)

även kombination med en moderniserad »klockartjänst»

Dkap i Västerås, KamK

k) kombineras kyrkomusikertjänst med annan än folk- eller småskollärartjänst, bör tjänstekombinationen ej betraktas som en enhetstjänst Flera självständiga

KamK

tjänster.

1) församlingarna berövas möjlighet att självständigt på lämpligaste sätt lösa sin kyrkomusikerfråga

Dkap i Uppsala, Linköping, Skara, Växjö, Göteborg, KamK, PRF, ASP

m) mindre församlingar, där kyrkligt intresserad, musikaliskt bildad person med erforderlig kompetens finnes, böra få rätt att inrätta kantorstjänst utan kombination med folkskollärartjänst, men för »personell» förening med diakonitjänst

Dkap i Härnösand, och Visby, MAk

n) naturligt, att kyrkomusikertjänst skall stå öppen för en var med föreskriven musikalisk kompetens

SYP

o) bör undersökas möjligheten att bygga vidare på den ordning, som tillämpas i Skåne-Halland

Dkap i Uppsala, Växjö, Lund, Göteborg, Härnösand, Visby och Stockholm, KamK, MAk, PRF

p) självständig kyrkomusikertjänst bör, i stället för skolkantorstjänst, kunna inrättas, där — genom sammanslagning av församlingar i ett pastorat till ett distrikt — de kyrkomusikaliska uppgifterna bli tillräckligt stora

KamK, SAOK, LStOK, TCO

q) en fördel, om antalet självständiga kyrkomusikertjänster ej minskas, även om de måste anordnas som 3U- eller Vs-tidstjänster med åtföljande lägre avlöning

Dkap i Göteborg och Stock holm, LStOK

r) nödvändigt, om ej kyrkomusikens förbättrande och det allmänna musikintressets tillvaratagande skola förfuskas, att kyrkomusiken vid gudsjänsterna och ungdomens musikutbildning frigöras från folkskollärartjänsterna och förbehållas särskilt härför skolade musiker och pedagoger

Dkap i Karlstad

Luleå

189 Skolkontors

arbetsbörda.

s) folkskolläraren har stor arbetsbörda, varför risk är att de kyrkomusikaliska arbetsuppgifterna bli blott ett bihang till lärartjänsten

Dkap i Uppsala

t) skolkantors arbetsbörda kan bli väl stor med full skoltjänstgöring samt obligatoriskt körarbete

Dkap i Västerås, FlneFb

u) före fasställandet av tjänstekombination såsom skolkantor bör lo kskohnspektören höras och personalorganisationen få tillfälle tdl yttrande

AFlFg

v) innan tjänstetyp fastställes, bör yttrande inhämtas av SAOK som förutsattes få förhandlingsrätt även gentemot domkapitlen

SAOK

x) .med hänsyn till pågående skolutredningar synes tiden ännu ej vara inne för den föreslagna reformen av kyrkomusikerväsendet

RRäk

™™'™g

Kombinationen

aV

t J ^ t e u P P S t f t e r , såsom musiklärare vid läroanstalt, s. 6 2 - 6 4 , 71, musiklärare-kyrkomusiker.

a) naturligt och ändamålsenligt att i görligaste mån söka utnyttja kyrkomusikern för undervisning i skolorna

KamK, SAOK

b) kyrkan får därmed tillgång till väl kvalificerade kyrkomusiker och skolan får fördel av dessas musikaliska utbildning

Dkap i Lund

c) i princip intet att erinra mot kombinationen kyrkomusikermusiklärare, men undersökas möjligheterna för tillgodoseende därvid av bada förvaltningsområdenas intressen

LISak

d) förslaget väl försiktigt med avseende å kyrkomusikernas iansprakstagande såsom facklärare i musik vid folkskolan; genom denna frågas lösande i detta sammanhang skulle många självständiga kyrkomusikerbefattningar kunna bestå

Dkap i Lund och Karlstad

e) Kungl. Maj:t bör få medgiva anordnande av kyrklig musikf i l 0 - 3 1 " * 1 . ä V C n * a n n a n tjänstekombination än med musiklarartjanst

KamK

i) innan tjänstetyp fastställes, bör yttrande inhämtas av SAOK

3AOK

kapitlen1" g)

'

förhandlin

8srätt

även gentemot dom-

S S ° , r n " f k e r J i S * f ö r s a m l i n g a r gemensamt bör kunna förenas med musiklarartjanst, särskilt i folkskolan

Dkan P i Lund

h) i och för sig intet att invända mot kombinationen kvrko- S t t musiker-musiklärare, men principiellt oriktigt att ta kyrkoUtgångSpUDkt u Ä n ' d å ^ u n d e r v i s n i n g e n är huvudi) motsätter sig ej den föreslagna kombinationen, men lämpli- S k ö

S^tm^-SÄfiJ' " fÖrena ° lika slag av skoltjänst" j)

förbehåll bör införas om Kungl. Maj;ts medgivande till förtörstjänlt ° " e m U s i k l ä r a r t J ä n s t och kyrklig musikdix-ek-

\ r n,t ^

k)

tKtTl1^/11^- m å S t C S å b e g r ä n ^ s , att kyrkomusikern får tid och krafter for sm egentliga uppgift

Dkap i Härnösand

1) kombineras kyrkomusikertjänst med annan än musiklärarheTstJänst1" t j å n s t e k 0 m b i n a t i - e n ej betraktas som en en13

KnmK ^

190 Kritik av

förslaget.

m) anmärkes, att inrättandet av kyrklig m u s i k d i r e k t ö X t 3 t v r l k S beroende av skolförhållandena å orten och ej av de kyrkliga kraven n) naturligt, att kyrkomusikertjänst skall stå öppen för en var med föreskriven musikalisk kompetens o) en skicklig kyrkomusiker är icke alltid en lämplig musik-

Sik

p) f r l g a \ r om tjänstekombinationen kyrkomusiker-musiklärare låter sig genomföra «,) tjänstekombinationen innebär omåttligt stora krav: kyrkomusikertjänstgöring jämte upp till 24 veckotimmar skoltjanstgöring och därtill 5 veckotimmar »fri» musikundervisning

DJ^iJkgr.

r) uppenbar olägenhet, om musiklärartimmarna vid större skolor bli uppdelade på olika personer, samt om kyrkomusikerns undervisningstimmar måste tas ut vid flera skolor

MRf

s) frivillig tjänsteförening att föredraga, enär vid tvångskombination med visshet uppkomma svårlösliga irritationsmoment

MRf

t)

ett originellt projekt: mindre lämpligt alt tillskapa tjänster under dubbelt målsmanskap u) föreslagna tillägget av upp till 8 veckotimmar såsom timlärare utgör en ej försvarlig merbclastnmg Vs) att ytterligare sammankoppla undervisningsväsendet med kyrkliga uppgifter leder till en mindre önskvärd utveckling

Dkap i Växjö

AV) med hänsyn till pågående skolutredningar synes tiden ännu ej vara inne lör den föreslagna reformen av kyrkomusikerväsendet

RRäk

SYP Skö, MRf och Luleå,

MRf

MRf RRäk

IV. Förening av tjänsteuppgifter, med »fri» musikundervisning, s. 5 9 - 6 2 , 65—69: Den föreslagna

»fria» musikundervisningen. ,.ut , , a) uppslaget tilltalande

Dkap i Skara och Växjö, M^k AgP( AF,Fg

b) innebär ett bättre tillvaratagande av det kapital, som nedlagts å kyrkomusikernas utbildning

Dkap i Linköping

x , -

D k a p i L i n k ö p i n g och K a r l -

•

•iiuw.ic „«vnrVlii-.«

c) främjar musiklivets utveckling d) ligger i kyrkans intresse, att såväl det kyrkliga som det profana musiklivet höjes e) avpassad efter varje församlings möjligheter och behov, kan »fria» musikundervisningen bli av betydelese för ungdomens musikaliska fostran och till stöd för den kyrkliga korvcn<samheten f) frågan om »fri» musikundcrvisning har sitt stora intresse som ett bidrag till lösandet av ungdomens intidsproblem g) nyttigt, att kyrkomusikern även anförtros utövningen av och utbildningen i allmän, »profan» sång och musik h) »fria» musikundervisningen blir en för vårt framtida kulturliv viktig mission, som starkt motiverar de för kyrkomusikerna föreslagna bättre ekonomiska villkoren i) om än principiellt oegenlligt, att kyrkofonden betalar kyrkomusikernas enskilda undervisning, dock ej tillräckligt skal for ändring i förslaget

^ LSt0K SmlneFb Dkap i Luleå

FlneFb,

Dkap i Visby och Stockholm, SAOK, AFlFg

SYP, AFlFg Dkap i Karlstad MAk

Dkap i Västerås

nn i)

värdet av den »fria» musikundervisningen minskas genom dess begränsade omfattning

k) ej lämpligt, att löneförmånerna bli oberoende av i vilken utsträckning kyrkomusikern blir anlitad i den »fria» musikundervisningen Kritik av förslaget och I)

Dkap i Härnösand KamK, PRF

ändringar.

föreslagna utformningen ej realiserbar, enär både för folkskolläraren och musikläraren tiden blir för kort för att åsyftat resultat skall kunna uppnås

Dkap i Skara, Sik, ASP

ni) i små församlingar tvivelaktigt, om det finns tillräckligt många intresserade ungdomar, i stora församlingar åter fyller uppgiften ej behovet

Skö

n) »fria» musikundervisningen komme sannolikt i många fall ej att utnyttjas

RRäk

o) tveksamt, om den »fria» musikundcrvisningen kan få avsedd betydelse — den måste ankomma på särskilt musiklärarutbildade

DOrg

p) önskvärt, om skolkantorn kunde genom lektionsbytc la meddela sängundervisning även i annan folkskolcklass

SmlneFb

<l) domkyrkoorganisten bör befrias från »fri» musikundervisning och denna i stället i domkyrkoförsamlingarna uppdragas åt biträdande eller extra kantor eller i de stora församlingarna helt bortfalla

DOrg, StStKF (belräff. de stora församlingarna)

Icke en kyrklig

angelägenhet.

r) »fria» musikundervisningen gagnas bäst, om den omhänderhaves av skolans lokala myndigheter

Skö

s) då »fria» musikundervisningen ej avser blott kyrkomusik utan väl huvudsakligen profan musik, framstår den som en helt och hållet till folkundervisningen hörande angelägenhet

PRF

I) »fria» musikundervisningen är närmast en den borgerliga kommunens angelägenhet

Dkap i Skara och Växjö, KamK, PRF, ASP, SYP

n) med den »fria» musikundervisningen ändras kyrkomusikertjänstens karaktär från rent kyrklig till en ståtlig-kommunal

Dkap i Luleå

musiklarartjanst v) faller utom ramen för de arbetsuppgifter, som böra tillhöra en kyrkomusiker Tjänslcuppgiften

innebär för stor

KamK, Stk

arbetsbelastning.

x) fråga är om ej den »fria» musikundervisningen blir en betänklig extra belastning för kyrkomusikern

Dkap i Härnösand

y) skolkontors arbetsbörda blir väl stor med full skoltjänstgöring samt »fri» musikundervisning

Dkap i Västerås, Göteborg och Karlstad, KamK, Skö, LkF, PRF, LStOK

z) ifrågasattes lämpligheten av att pålägga skolkantor två veckotimmars undervisningsskyldighet utöver arbetet i folkskolan

Dkap i Göteborg och Visby, Skö

å) genom att skolkanlorerna få sig ålagd »fria» musikundervisningen hindras skolan att utnyttja dem för t. ex. fortsättningsskola eller slöjd

Skö

ä) kombinationen med »fri» musikundervisning tål ej vid sin sida en folkskollärartjänst, möjligen mindre kyrkliga tjänster, men främst musiklärartjänst vid skolorna

Dkap i Karlstad

192 V. Förening av tjänsteuppgifter, såsom musiksakkunnig, s. 69—70 Dkap i Härnösand, AFlFg a) förslaget förtjänar allt beaktande b) domkyrkomusikern kanske ej alltid lämplig såsom musiksakkunnig, därför bör sådan jämte ersättare utses av Kungl. Maj:t efter hörande av Musikaliska Akademien och domkap. c) den musiksakkunnige bör få ställning såsom föredragande i domkap. i kyrkomusikaliska frågor och bör ha viss inspektionsrätt och -skyldighet d) domkyrkoorganisten komme som musiksakkunnig hos domkapitlet i mellanställning mellan detta och befattningshavarna e) tveksamt, huruvida de tidsödande arbetsuppgifterna såsom musiksakkunnig (och 'konsulent') låta sig i större omfattning förena med befattningshavarens musikverksamhet

Dkap i Srängnäs, KamK, MAk

f)

DOrg

föreslagna tjänsteuppgiften som rådgivare kräver företagande av resor, men har ej angivits, huru dessa resor och med dem förbundna kostnader skola finansieras

KamK

DOrg

DOrg

VI. Självständig kyrkomusikerbefattning, s. 73: a) självständig tjänst i församlingar över 20.000 invånare och särskilt i domkyrkoförsamlingarna väl motiverad

Dkap i Härnösand, DOrg

b) självständig kyrkomusikertjänst bör, i stället för skolkantorstjänst, kunna inrättas, där — genom sammanslagning av församlingar i ett pastorat till ett distrikt — de kyrkomusikaliska uppgifterna bli tillräckligt stora, ävensom om församlingen eljest så önskar och domkapitlet prövar det lämpligt

KamK, SAOK, LStOK, TCO

c) innan tjänstetyp fastställes, bör yttrande inhämtas av SAOK, som förutsattes få förhandlingsrätt även gentemot domkapitlen d) hinder bör ej möta för församling att på egen bekostnad anställa en eller flera särskilda kyrkomusiker, varvid dock tjänsterna bli helt kommunala

SAOK

e) i större församling bör ej vara hinder att jämte 'organisten' tillsätta även en 'kantor' f) tillfälle bör beredas vissa lärare vid musikhögskolan att inneha kyrkomusikertjänst i Stockholm och bör därför där inrättas ett antal deltidstjänster

Dkap i Växjö och Stockholm, MAk, StStKF

g) möjlighet bör föreligga för distrikt att bestrida merkostnaden för inrättande av självständig tjänst i stället för skolkantorstjänst h) där i domkyrko- eller annan större församling två självständiga tjänster få inrättas ('organist' och 'kantor'), men full sysselsättning ej blir för båda, kan den ena anordnas som 3 1 i- eller Vs-tidstjänst *

MAk, PRF, StStKF

i)

även i de största stadsförsamlingarna kunna kyrkomusikertjänsterna ej betraktas såsom heltidstjänster; endast i domkyrkoförsamlingarna kan det bli tal om sådan

Dkap i Göteborg

j)

ej behov av något ingripande över huvud taget beträffande de självständiga tjänsterna

Dkap i Växjö

KamK, SAOK, TCO

MAk

MAk

VII. Biträdande kantor, s. 72, 85—86, 98—99: a) en fastare anställning bör beredas de biträdande kantorerna genom tjänsternas omändring till extra ordinarie

MAk,

P.1F

193 b) ej klart angående biträdande kantors blivande ställning och huru behovet av sådan skall kunna tillgodoses VIII.

Dkap i Växjö

E x t r a kantor, s. 72—73, 8 5 :

a) i mindre församlingar (under 400 invånare) bör man i allmänhet räkna med extra kantorer med 'lägre' kompetens

Dkap i Skara, ASP

b) en fastare anställning bör beredas de »extra kantorerna» genom tjänsternas omändring till extra ordinarie

B1F

c) uppehåller fullt behörig icke-ordinarie lärare vakansförordnande å skolkantorstjänst, bör han bli extra ordinarie skolkantor

FIFb

d) förutsattes, att då skolkantorstjänst — i brist på kompetent sökande — uppehälles av icke-ordinarie lärare utan kyrkomusikalisk examen, denne dock ej förlorar sin rätt till anställning som extra ordinarie folkskollärare c) frågan om uppehåUande av vakansförordnande å skolkantorstjänst löses kanske enklast så, att lärartjänsten temporärt skiljes från den kyrkomusikaliska

FIFb

FIFb

IX. Tjänstebenämningarna och titlarna, s. 73, 77, 79 (72—73) a) »Kyrklig musikdirektör» ej tilltalande titel

Dkap i Skara, Strängnäs, Växjö, Lund, Visby och Stockholm, KamK, ASP

b) »Kyrkomusikdirektör» sakligt riktigare än »kyrklig musikdirektör»

Dkap i Västerås och Stockholm

c) »Kyrklig musikdirektör» bör utbytas mot »förste kantor» och i domkyrkoförsamling mot »domkyrko»- eller »stiftskantor»

KamK

d) »Skolkantor» »kantor»

Dkap i Strängnäs, Västerås, Växjö, Göteborg och Stockholm, KamK

ful

ordbildning;

det bör

räcka

med

bara

e) »Kantor» bör kunna nyttjas som gemensam ämbetstitel för

alla

Dkap i Skara och ASP

Lund,

X. T j ä n s t e å l i g g a n d e n , s. 84—86 ( 5 6 — 5 7 ) : Omfattningen

av

åliggandena.

a) tjänsteåliggandena böra i görligaste mån fixeras

Dkap i Stockholm, MAk, SYP, SAOK, LStOK, AFlFg, FlneFb

b) för Stockholm höra de särskila förhållandena, som regleras av lagen om församlingsstyrelse i Stockholm, beaktas (församlingsdelegerade få rätt att utfärda tjänstebestämmelser)

Dkap i Stockholm

c) skolkantorns arbetsuppgifter få ej bli så omfattande, att de bli till förfång för skolarbetet

AFlFg, FlneFb

d) i tjänsteåliggandena bör ingå skyldighet att bilda, sammanhålla och leda kyrkokör (kan dock tänkas, att församling i visst fall kan ordna denna angelägenhet genom annan person)

Dkap i Stockholm

e) förmår eller vill icke kyrkomusikern leda kören, bör denna uppgift kunna av kyrkorådet mot förordat särskilt körledararvode uppdragas åt annan körledare

PRF, SYP

1) »fria» musikundervisningen bör kunna uppdragas även åt annan än kyrkomusikern

PRF

194 g) förslagets anvisningar om tjänstgöring vid tillfälliga gudstjänster allt för tänjbara —• en klarare begränsning av tjänstegöromålens omfattning är därför önskvärd

Dkap i Visby

h) tjänstgöringsskyldigheten vid gudstjänster och förrättningar bör, särskilt för skolkantorn, Inskränkas till församlingskyrkan med gravkapell och kyrkogård

SAOK, FIFb, VSlOK

i) kyrkomusikern bör 'klart' tilläggas ansvaret för musiken vid samtliga gudstjänster, även »bygudstjänster», där ej biträdande eller extra kantor finnes

Dkap i Västerås

j) viktigare än att kyrkomusikern ger »fria» musiklektioner är att han tjänstgör vid alla av pastor anordnade gudstjänster

SYP

k) skolkantorn bör ej vara skyldig tjänstgöra vid några extra gudstjänster 1) skolkantorns kyrkomusikaliska arbete måste förläggas !ill tider, då hans lärartjänst tillåter det

FIFb, FlneFb AFlFg

Extra åligganden. in) önskvärt, om skolkantorn kunde genom lcktionsbyte få meddela sångundervisning även i annan folkskoleklass

SmlneFb

n) kyrkomusikerns tjänstgöringsskyldighet bör begränsas till egna distriktet, men skall han där vara skyldig att även fullgöra tjänstgöring avseende andra än församlingens egna medlemmar, fastän därvid mot särskild ersättning

MAk, SAOK, StStKF

o) gränsdragningen svår med avseende å åligganden i tjänsten och sådana, för vilka särskild ersättning kan ifrågakomma; enhetlig tillämpning å de olika domkapitlen emellan bör åvägabringas

ALnd, SYP

p) vid förrättningar skall kyrkomusikern vara skyldig att utan särskild ersättning utföra i kyrkohandboken stadgad musik, men för ytterligare musik skall han vara berättigad till ersättning, som fastställes av kyrkorådet

Dkap i Strängnäs, SAOK, StStKF

MAk

XI. Utbildningsmöjligheter, s. (90—92) 93—96: a) kyrkomusikalisk undervisning även vid .småskoleseminarierna

Dkap i Strängnäs, MAk

b) kyrkomusikaliska kurser böra anordnas, motsvarande dem vid seminarierna, med tillträde även för andra än seminarieelever c) särskilda kurser böra av skolöverstyrelsen och domkapitlen få anordnas för utbildning av kyrkomusiker till musiklärare vid folkskola cl) anledningen till minskade tillgången på sökande till förenade tjänsterna är ej nog utredd; 1940 års höjning av fordringarna i organistexamen och begränsningen av tillströmningen till lärarbanan ha även inverkat

Dkap i Skara, ASP

Dkap i Lund

Dkap i Växjö

XII. Kompetensfordringar, s. (92—93) 96—99: Precisering av fordringarna. a) ej att erinra mot höjning av kyrkomusikernas kompetens

Dkap i Uppsala, KamK

b) kravet på organist- och kantorsexamen bör alltid upprätthållas, även vid självständiga tjänster, som — enligt vad förordas — ej bli kyrkliga musikdirektörstjänster

Dkap i Visby

c) då folkskollärartjänsten alltid för skolkantorn blir huvudtjänsten, bör vid tillsättningen ej dominerande hänsyn tagas till sökandens lämplighet för kyrkomusikertjänst

LkF, FlneFb

195 d) högre kyrkomusikalisk examen bör ge kompetens även till skolkantorstjänst

MAk

c) bör angivas vad äldre kyrkomusikaliska examina (enligt 1881 års bestämmelser) berättiga till

MAk, SAOK, LStOK

f)

Dkap i Göteborg, SAOK, LStOK

enligt 1940 års kungörelse gällande villkor för behörighet till självständig kyrkomusikertjänst utan skoltjänstgöring böra bibehållas

Lindring

i

fordringarna.

g) för självständig tjänst, som inrättas i stället för skolkantorstjänst, bör ej krävas större musikalisk kompetens än i andra lika stora församlingar

PRF, R1F

h) vid viss mindre musikundervisning i folkskola bör medgivas lägre kompetens än för kyrklig musikdirektör — organistoch kantorsexamen med intyg om skicklighet att undervisa i musik vid folkskola

Dkap i Lund

i) för semestervikarie å skolkantorstjänst torde kravet på examen i regel få eftergivas, för att sådan vikarie skall kunna anskaffas

KamK

j) för musikundcrvisning vid de högre skolformerna erforderlig kompetens förefaller tillfyllest även för kyrkans nuvarande behov

Stk

k) ej motiverat att kräva musiklärarexamen för de självständiga kyrkomusikerna (utan skoltjänstgöring)

Dkap i Växjö, Göteborg och Stockholm, B1F

Medlemskap

i svenska

kyrkan.

1) angeläget, att kyrkomusikern tillhör svenska kyrkan

Dkap i Linköping

m) genom kravet på medlemskap i svenska kyrkan komma de musiklärartjänster, som förenas med kyrkomusikerbefattning, att undandras dem, som stå utanför kyrkan, vilket ej kan försvaras från religionsfrihetssynpunkt

Dkap i Skara och Växjö, KamK, ASP

n) angeläget, att den, som står i kyrkans direkta tjänst, också tillgodogör sig de förmåner (dop, konfirmation och nattvard), som kyrkan har att bjuda

Dkap i Linköping

X I I I . Avlöning, minimiavlöning, s. 100: a) intet att erinra mot förslaget om fixerad avlöning, som varken må över- eller underskridas b) erforderlig löneförhöjning bör ske genom fastställande även med hänsyn till folkmängd bestämd minimilön eller genom utmätande av ersättning efter viss norm för tjänstgöringstimme

LISak Stk

XIV. Avlöning av kyrklig musikdirektör, s. 101—103, 1 1 0 - 1 1 2 : Lönesättningen. a) kyrklig musikdirektör med skoltjänstgöring bör bli placerad tre (lägst två) lönegrader högre än musiklärare vid allmänna läroverk och högre kommunala skolor, men lönegradens fixerande bör anstå i avvaktan på 1941 års lärarlönesakkunnigas betänkande

Skö, LISak

b) självständig kyrklig musikdirektör i de stora församlingarna bör ha högre lön än musikdirektör med skoltjänstgöring i mindre församlingar

Dkap i Härnösand

•196 c) föreslagna lönen för kyrklig musikdirektör med skoltjänstgöring höjer sig allt för litet över lönen för nuvarande musiklärartjänster med 30 veckotimmar

MRf

d) de kyrkliga musikdirektörernas avlöning är för njuggt ; tilltagen i jämförelse med lönesättningen för skolkantorerna

Dkap i Härnösand

e) för låg lönesättning, bör ändras till A 24

SAOK, LStOK, DOrg, TCO

f)

DOrg

domkyrkoorganisterna böra placeras högre än kyrklig musikdirektör i storförsamlingarna, förslagsvis i A 26

g) kyrklig musikdirektör i domkyrkoförsamling under 10.000 invånare placeras i A 23, mellan 10 000 och 20 000 i A 24 samt med 20 000 och däröver i Ä 25

Dkap i Lund

h) differentiering av lönen för domkyrkoorganisterna i förhållande till domkyrkoförsamlingarnas storlek och tjänstgöringens omfattning

Dkap i Härnösand

i) kan ej tillstyrka för närvarande högre löneställning kyrklig musikdirektör än A 21

ALnd

j)

för

blott en måttlig höjning av de lägst avlönades arvoden bör vidtagas

Stk

k) den föreslagna löneskalan komme på kyrkligt-kommunalt håll i många fall att anses som orimlig

LkF

1) löneregleringen utgår från allt för ovissa faktorer, varför det är svårt att bilda sig säker uppfattning rörande särskilt musikdirektörstjänsternas blivande arbetsbörda

Stk

m) som de kyrkomusikaliska uppgifterna vid kombination med lärartjänst väl i allmänhet få anses som en bisyssla, vore kanske riktigast, att ersättningen för dessa finge form av fristående arvode, varigenom även andra tjänstekombinationer bleve möjliga, där så önskades

RRäk

n) bör mera vara en uteslutande kyrkligt-kommunal angelägenhet att bestämma kyrkomusikernas löner

LkF

o) tvivelaktig förmån för de självständiga befattningshavarna med inplacering i civila lönegradsschemat

Dkap i Växjö

Särskilda

lönebestämningar.

p) förenas kyrklig musikdirektörstjänst med annan än musiklärartjänst, bör lönen för de kyrkomusikaliska uppgifterna bestämmas i skäligt förhållande till tiden för dessas fullgörande

KamK

q) körledararvode bör avdelas såsom en särskild lönepost och utgå blott, där kör finnes och medverkar vid rimligt antal gudstjänster

Dkap i Skara och Stockholm, PRF, ASP, SYP

r)

»fria» musikundervisningen bör ej medräknas vid en lönereglering

Stk, RRäk, LkF, PRF

s)

särskild ersättning (arvode ej ingående i lönen) bör utgå föi uppdraget med »fri» musikundervisning, eventuellt ersättning (av eleverna?) enligt av domkapitlet fastställd taxa

KamK

t)

»fria» musikundervisningen bör ersättas med särskilt arvode att utgå blott i den mån sådan undervisning lämnas

PRF

u) om »fria» musikundervisningen bortfaller som tjänsteuppgift och särskilt ersattes, bör kyrklig musikdirektör placeras i A 22

KamK

v) till musiksakkunnig utsedd kyrkomusiker bör få skäligt arvode av statsmedel

KamK

197 Speciella

lönefrågor.

w) bör övervägas, om anslag till kyrkomusiker å domkvrkas stat, där sådant bör bibehållas, helt eller delvis må tillkomma domkyrkomusikern som förmån utöver lönen, vilket kan vara motiverat av hans ökade arbetsbörda i följd av att domkyrkan är både församlings- och stiftskyrka

KamK

x) fall av olika antal tjänstår vid kyrkan och i skolan, inverkände på löneklassplaceringen, kan även inträffa för kyrklig musikdirektör med skoltjänstgöring

AFlFg

y) Kyrkomusikern bör med hänsyn till hans onormala arbetsbelastning (både vardagar, söndagar och helger) berättigas till ökad semester

MAk

z) semestern bör enhetligt bestämmas till 35 dagar för år, omfattande högst 5 söndagar

LISak

å) kyrkomusikern bör medverka att anskaffa semestervikarie

Dkap i Stockholm

ä) frågor om tjänstebostad böra icke prövas av stiftsnämnden utan av länsstyrelsen

Stnd i Göteborc

XV. Avlöning av skolkantor, s. 103—108, 110—112: Lönemetod. a) särskilt kantorstillägg att föredraga framför högre lönegrad såsom folkskollärare

inplacering i

Dkap i Växjö, ALnd, LISak

b) reservanternas förslag att påbygga folkskollärarnas löneplan innebär icke en tillfredsställande lösning — det skulle i hög grad bringa oreda i lönesystemet

RRäk

c) skolkantor bör avlönas i enlighet med reservanternas förslag

Dkap i Visby, VStOK, AFlFg, FlneFb, TCO

d) särskilt förrättningsarvode bör av församlingen gäldas med 20 öre per församlingsmedlem

SAOK, FIFb

c) dyrortsgradering av kantorstilläggen bör ej ifrågakomma och rörligt tillägg och kristillägg enligt nu gällande indexsiffra böra inräknas i kantorstillägget

Skö, LISak

f)

som de kyrkomusikaliska uppgifterna vid kombination med lärartjänst väl i allmänhet få anses som en bisyssla, vore kanske riktigast, att ersättningen för dessa finge form av fristående arvode, varigenom även andra tjänstekombinationer bleve möjliga, där så önskades

RRäk

g) bör vara en uteslutande kyrkligt-kommunal angelägenhet att bestämma kyrkomusikernas löner

LkF

Lönesättningen. h) tillfredsställande, att en avsevärt föreslagits för skolkantorerna

förbättrad

löneställning

Skö

i) föreslagna kantorstilläggen och tjänstledighetsavdragen därå kunna godtagas, men beteckningen »löneplan Sk» bör utgå

ALnd

j)

FIFb, TCO

den föreslagna lönesättningen är icke, särskilt för de större församlingarna, i och för sig tillfredsställande

k) en lägre löneskala för kyrkomusiker med eventuellt lägre kompetens i mindre församlingar (under 600 invånare)

Dkap i Växjö

1) en särskild lönegrupp för kantorstilläggen bör fastställas för de små församlingarna, under 700 å 800 invånare

KamK, Skö, LISak

SAOK, FIFb,

198 m) kantorstilläggets grundbelopp (utan någon dyrortsindelning eller rätt till rörligt tillägg därå) föreslås för resp. lönegrupp till 1 500, 1 800, 2 100, 2 400 och 2 700 kronor

LISak

n) blott en måttlig höjning av de lägst avlönades arvoden bör vidtagas

Stk

o) den föreslagna löneskalan komme på kyrkligt-kommunalt håll i många fall att anses som orimlig p) förslaget innebär för en tredjedel av alla folkskollärare med 'heltidstjänstgöring' en lönehöjning för det kyrkliga arbetet av minst 1 000 kronor och någon procentuellt sett så stor höjning har tidigare knappast förekommit vid lönereglering

LkF

Särskilda

Stk

lönebcståinningar.

q) särskilt körledararvode, skilt från lönen och utgående blott, där kör finnes och medverkar vid rimligt antal gudstjänster

Dkap i Skara och Stock holm, PRF, ASP, SYP

r)

Stk, RRäk, LkF, PRF

»fria» musikundervisningen bör ej medräknas vid en lönereglering

s) särskild ersättning (ej ingående i lönen) bör utgå för uppdraget med »fri» musikundervisning, eventuellt ersättning (av eleverna?) enligt av domkapitlet fastställd taxa

KamK

t)

PRF

»fria» musikundervisningen bör ersättas med särskilt arvode, att utgå blott i den mån sådan undervisning lämnas

u) om »fria» musikundervisningen bortfaller och särskilt ersattes, böra kantorstilläggen nedsättas något

KamK, Skö, LISak

v) anordnas, i stället för skolkantorstjänst, självständig kyrkomusikertjänst bör kantorslönen bestämmas avsevärt högre än eljest, men bör det eller de kantorstillägg, som skulle för annat fall utgå, ändock ligga till grund för utjämningsbidragets bestämmande

KamK, SAOK

v ) för kyrkomusiker, som — ulan att ha lärartjänst — fullgör blott den kyrkomusikaliska delen av skolkantors åligganden, kan måhända, i viss utsträckning, ersättningen bestämmas till belopp, motsvarande föreslagna kantorstilläggct

ALnd

x) för kyrkomusikaliska uppgifter, som skulle förenats med folkskollärartjänst, men i stället få förenas med annan syssla, bör utgå vanligt kantorstillägg

KamK

Speciella lönefrågor. y) tjänstledighetsavdraget å förordat kantorslillägg (utan dyrortsgradering eller rörligt tillägg) bör utgöra: A-avdrag 25 %> och R-avdrag 5 0 % av avlöningen per dag

LISak

z) kyrkomusikern bör med hänsyn till hans onormala arbetsbelastning (både vardagar, söndagar och helger) berättigas till ökad semester

MAk

å) semestern bör enhetligt bestämmas till 35 dagar för år, omfattande högst 5 söndagar

LISak

ä) omöjligt att få semestervikarier för alla skolkantorer, om semestern blott får uttas under skolferietid (bleve enklare vid fri tjänstekombination, då semestern kunde förläggas även till annan tid)

Dkap i Skara och Växj ASP

ö) kyrkomusikern bör medverka att anskaffa

Dkap i Stockholm

semestervikarie

199 X V I . Avlöning av extra kantor, s. 109, 111—112: a) intet att erinra i fråga om de för extra kantor föreslagna löneförhållandena

LISak

b) för extra kantor, vid vikariat och eljest uppehållande av den kyrkomusikaliska verksamheten vid viss gudstjänstlokal, föreslagen avlöning kan, åtminstone tills vidare, godtagas

ALnd

c) för extra kantor, som uppehåller skolkantorstjänst, må ih av kantorstillägget anses skäligt

KamK

d) för extra kantor, som uppehåller kyrklig musikdirektörstjänst eller tjänstgör vid avlägset belägen gudstjänstlokal, måste lönen bestämmas efter andra grunder

KamK

e) bör vara en uteslutande kyrkligt-kommunal angelägenhet att bestämma kyrkomusikernas löner

LkF

X V I I . Avlöning av biträdande kantor, s. 109—110, 1 1 1 : a) intet att erinra i fråga om de för biträdande kantor föreslagna löneförhållandena

LISak

b) bör vara en uteslutande kyrkligt-kommunal angelägenhet att bestämma kyrkomusikernas löner

LkF

X V I I I . Pensionering av kyrklig musikdirektör, s. 103: a) tjänste- och familjepcnsioneringen bör i allt väsentligt regieras enligt allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena

LISak

b) principiellt oriktigt, att pensionskostnaderna (utöver avgifterna) gäldas av statsmedel — de böra åvila pastoraten och kyrkofonden

KamK, Sik

c) pensionsrätt bör knytas blott till befattning, där verklig heltidstjänstgöring av kyrklig art förekommer

Stk

XIX. Pensionering av skolkantor, s. 109: a) i hög grad önskvärt, att kantorstilläggcn bli pensionsbildande

Skö, LISak

b) med hänsyn till förordade antalet lönegrupper för kantorstillägget bör ej komma i fråga ett enhetligt pensionsunderlag för samtliga grupper

LISak

c) principiellt oriktigt, att pensionskostnaderna (utöver avgifterna) gäldas av statsmedel — de böra åvila pastoraten och kyrkofonden

KamK, Stk

d) bör ej ifrågakomma att bereda en ordnad pensionering på grundval av kyrkomusikertjänstgöringen

Stk

X X . Pensionering av extra kantor, s. 109: a) tjänsterna såsom extra kantor (och biträdande kantor) böra få en fastare ställning, t. ex. såsom extra ordinarie tjänster

B1F

X X I . Finansieringen, skatteutjämningsmetod, s. 113—120: a) ej något att erinra mot föreslagen utjämningsmetod

b) en förutsättning för den föreslagna organisationens genomförande måste vara, att församlingarna komma i åtnjutande av bidrag av allmänna medel

Dkap i Lund, Stnd i Linköping, Strängnäs och Lund, KamR LISak

200 c) ifrågsättes, att utjämningen sker genom bidrag i analogi med kommunernas skatteutj ämningsbidrag

Dkap i Uppsala

d) skatteutjämningen måste och kan ske enligt gällande ordning för den kommunala skatteutjämningen i övrigt och utan varje sammanblandning med de prästerliga avlöningstillgångarna

Dkap i Luleå

e) sedan kyrkofonden allt mer blivit beroende av bidrag genom uttaxerade medel, har den förlorat i betydelse såsom skatteutjämningsfond

RRäk

XXII. Finansieringen, pastoraten såsom enhet, s. 116—117: Dka

a) intet att erinra mot förslaget

b) då en utökning av den betalande kyrkligt-kommunala enheten är ofrånkomlig, kommer pastoratet främst i fråga och betydelse härav för skatteutjämningen belyses av att antalet församlingar är 2 547 men pastoraten 1 367

P i Linköping och Stockholm, Stnd i Linköping och Luleå, KamK, Stk KamK

c) pastoratens insättande såsom löngivare bör med alla medel främjas och, om pastoraten göras avsevärt större, kan än effektivare skatteutjämning ernås

Stk

d) ordnas avräkningsförfarandet så att det helt sammankopplas med prästerskapets, blir det nödvändigt att insätta pastoratet såsom huvudman

Dkap och Stnd i Härnösand

e) skatteutjämningen bör ej gå över pastoraten utan komma de enskilda församlingarna till godo

direkt

Dkap i Skara, Växjö, Göteborg, Härnösand och Visby, Stnd i Växjö, ASP, SAOK

skatteutjämningsordningen behöver ej påverka målsmanskapet i övrigt

Dkap i Luleå och Stockholm

g) allt för obetydlig skatteutjämning vinncs genom att utföra den över pastoraten

Dkap i Växjö och Göteborg, Stnd i Växjö, SAOK

b) ej sällsynt, att den större församlingen i pastoratet har den större utdebiteringen, varför det vore orättvist, om denna dock skulle få hjälpa till att lätta skattetrycket för de mindre församlingarna i pastoratet

Dkap i Göteborg, SAOK

f)

X X I I I . Finansieringen, genom statsbidrag, s. 117—119: a) kantorernas avlönande genom t. ex. för skolan avsedda medel vore formellt och sakligt oegentligt

Dkap i Västerås

b) om ej i avräkningen med kyrkofonden berättigad hänsyn kan tagas till de prästerliga avlöningstillgångarnas särskilda natur, har statsbidrag i enlighet med reservanterna företräde

Dkap i Härnösand

c) vid skatteutjämning direkt med församlingarna bleve avräkningsförfarandet med kyrkofonden invecklat, varför utjämningen bör ske i enlighet med reservanterna

Dkap i Göteborg, Stnd i Visbv, SAOK

d) önskvärt, att skatteutjämningen ordnas i huvudsaklig överensstämmelse med reservanternas förslag

VStOK

e) redigast med tillskott av statsmedel

Dkap i Visby, Stnd i Skara

f)

Dkap i Skara, ASP

mera motiverat med tillskott av statsmedel, då det här i stor utsträckning är fråga om 'direkt' skatteutjämning

201 XXIV. Finansieringen, g e n o m kyrkofondstillskott, s. 1 1 9 - -120, 138: Förord för anlitande

av

kyrkofonden.

a) kyrkofondstillskott det enda riktiga och fullt i överensstämmelse med kyrkofondens ändamål

Dkap och Stnd i Lund

b) ej skäl att från pricipiell synpunkt motsätta sig kyrkofondens anlitande på föreslaget sätt

Dkap i Linköping, Västerås, Växjö och Härnösand, Stnd i Linköping, Västerås, Växjö, Härnösand och Luleå, Dkap i Stockholm, KamK

c) ej helt avvisande till kyrkofonden såsom regleringsinstitut för skatteutjämningen

Dkap och Stnd i Skara och Karlstad, ASP, SAOK

d) tillstyrker kyrkofondens anlitande under förutsättning att allmänna kyrkoavgiften och församlingsavgifterna så regleras, att kyrkofondens ursprungliga syfte ej äventyras

Dkap i Västerås och Stockholm

e) kyrkofonden bör kunna anlitas, även om lönesättningen (såsom förordats) bibehålles som en rent kyrkligt-kommunal angelägenhet, varvid KMU:s löneskalor lämpligen kunna läggas till grund för avräkningen med fonden

LkF

f) närmare utredning kyrkofonden

Dkap i Uppsala och Karlstad, Stnd i Karlstad

rörande

de kostnader,

som

åsamkas

g) där kyrkomusikertjänst kombineras med annan än musiklärartjänst, resp. folkskollärar- eller småskollärartjänst eller tjänsten, i stället för att bli skolkantorstjänst, i särskilda fall medgives bli självständig, bör i avräkningen med kyrkofonden ej medtagas högre lönebelopp än som skulle utgått, om tjänsten inrättats efter vanliga grunder Anmärkningar

mot

KamK

förslaget.

h) skatteutjämning medelst tillskott ur kyrkofonden torde, enär den till övervägande del komme att bestridas med uttaxerade medel, innebära en onödig omväg och en ytterligare utvidgning av kyrkofondens användningsområde är därför ej önskvärd

RRäk

i) betydande avsteg från hittills vedertagna principer — kyrkofondens uppgift är främst alt tjäna prästlönernas finansiering

Dkap i Uppsala, Skara och Växjö, Stnd i Växjö, ASP

j) kyrkofondens uppgifter böra begränsas i möjligaste mån

Dkap i Uppsala och Karlstad, Stnd i Karlstad

k) genom finansieringen över kyrkofonden få de större samhällena, vilka ej kunna få tillskott ur fonden, pålagda sig ytterligare skatt, som ej alls kommer dem till godo

Stnd i Göteborg

1) ej här befogat att ta kyrkofondens medel i anspråk

Dkap i Uppsala och Visby, Stnd i Skara och Visby

m) föreslås, alternativt, anordnande av en särskild »kantorsfond», skild från kyrkofondens räkenskaper n) finansieringen måste lösas efter andra linjer, som lämna kyrkans och dess ekonomiska tillgångars rättsliga ställning oförkränkt o) då de flesta kyrkomusikerna ha huvudsakligen världsliga uppgifter, innebär det en konstruktiv oegentlighet, ej minst med tanke på den »fria» musikundervisningen, att för kyrkomusikerna i skatteutjämningssyfte tillämpa den prästerliga finansieringsordningen

Dkap och Stnd i Karlstad Dkap i Luleå Stk

202 XXV. Finansieringen, kyrklig musikdirektörs musikläraravlöning, s. 139—142: a) intet att erinra mot att av skolans medel utgår bidrag för musiklärartjänstgöringen b) kvottalet för ersättningen för skoltjänstgöringcn måste på grund av dennas ofrånkomliga variationer undergå ofta återkommande förändringar c) uppenbart, att ersättning för kyrkomusikernas skoltjänslgöring ej får utgå från kyrkofonden XXVI

KamK Stk

Dkap i Strängnäs. Växjö och Göteborg. Stnd i Växjö

Finansieringen av resanslag och andra särskilda löneförmåner, av pensioneringskostnaderna, av extra och biträdande kantorers avlöning, av noter m. m. för körverksamhet och »fri» musikundervisning, s. 142—143:

a) särskilt arvode till kyrkomusiker för uppdrag som musiksakkunnig, såsom förordas, bör utgå av statsmedel

KamK

b) biträder vad i betänkandet föreslagils

Stnd i Luleå

c) principiellt oriktigt, alt pensionskostnaderna (utöver avgifterna) gäldas av statsmedel — böra åvila pastoraten och kyrkofonden d) i avräkningen med kyrkofonden böra ej få medtagas andra än avlöningsposter (ej kostnad för t. ex. notmatcrial för körverksamhet) e^ »fria» musikundervisningen bör ej bekostas av kyrkofonds'' m e d c l

KamK, Stk

KamK

Dkap i Skara, Växjö och Stockholm, KamK, ASP, SYP

I) ersättning för »fri» musikundervisning bör gäldas av den 'kyrkliga eller borgerliga kommunen' ( = den, som skolangelägenhcterna tillhöra?), möjligen med rätt till statsbidrag

KamK

g) en strävan har gjort sig gällande att genomföra boskillnad mellan statsverket och kyrkofonden och då kan det ej vara skäl att nu göra avsteg för den »fria» musikundervisningen, utan bör den finansieras med de borgerliga kommunernas medel, eventuellt från anslag till folkundervisning å statsbudgeten

PRF

h) då kyrkan eldigt förslaget ej får befogenhet som målsman för musiklivet, är det ej rimligt, att ansvaret och kostnaderna härför åvila kyrkan

Dkap i Luleå

XXVII. Finansieringen, g e m e n s a m avräkning och överskottsredovisning samt gemens a m församlingsavgift och allmän kyrkoavgift, s. 145—146: Förord för en sammanslagning. a) gemensam avräkning och överskottsredovisning böra kunna tekniskt infogas i det nuvarande systemet för prästavlöningen b) uppenbart, att gemensam avräkning är lämplighetssynpunkt den bästa utvägen

från

arbets-

och

r

c) några betänkligheter behöva knappast möta mot sammanslagningen i avräkningarna av kyrkomusiker- och prästlönetillgångarna Anmärkningar

mot en

Stnd i Uppsala Dkap i Härnösand samt Stnd i Västerås, Lund, Härnösand och Luleå KamK

sammanslagning.

d) avräkningsförfarande! kompliceras avsevärt genom sammanförandet av kyrkomusikeravlöningarna med prästavlöningarna, särskilt med hänsyn till den svårberäkneliga dyrtidskompensationen

Stk

203 e) särskild kyrkomusikeravgift bör ullagas

Stnd i Strängnäs samt (alternativt) Dkap och Stnd i Karlstad

betänkligt med gemensam avräkning, varvid prästlönetillgångarna skulle komma att bidraga till kyrkomusikeravlöningarna

Dkap i Växjö och Härnösand samt Stnd i Strängnäs och Växjö

g) gemensam överskotlsredovisning principiellt felaktig och helt onödig

Dkap och Stnd i Härnösand

Specialfrågor. h) med församlingsavgiftcrna bestämda till 3 gånger allmänna kyrkoavgiften synes skatteutjämningen bli något mindre än nu för prästernas del och bör därför övervägas, om de ej böra behållas vid nuvarande 2 gånger allmänna kyrkoavgiften

KamK

i)

med församlingsavgift upp till 10 öre per skattekrona bleve den föreslagna skatteutjämningen ingalunda fullständig (i Kronobergs län, med dess allmänt låga skatteunderlag, komme utdebiteringen efter genomförd reform att i 9 av 51 pastorat understiga 10 öre)

VSIOK

j)

vid disponeringen av klockarlönetillgångarna bör skälig avvägning ske, så att avlöningen av de egentliga klockartjänstcrna ej försvåras

Dkap i Västerås

k) generell redovisningsplikt ej behövlig beträffande ä klockarlönetillgångarna

överskott

Dkap och Stnd sand

i Härnö-

1) eventuellt överskott å anslag till kyrkomusiker å domkyrkas stat bör ej få tagas i anspråk för prästlönekostnad, och helst bör i samband med omorganisationen en närmare regie ring göras av alla sådana anslag och därvid övervägas i vad mån de böra bibehållas

KamK

ni) medtagande av Karlsborgs församling kräver en specialreglering för denna med avseende å maximum för församlingsavgifter m. m.

KamK

n) förstärkning av arbetskrafterna å domkapitelsexpeditionen kräves för uppgörandet av de utökade avräkningslängderna

Stnd i Uppsala, Väs teras och Lund

X X V I I I . Finansieringen, frågorna om maximering av kyrkoavgiften och åtgärder för bibehållande av kyrkofondens kapital, s. 146 (137): a) biträder vad i betänkandet föreslagits Stnd i Luleå b) då vid borttagandet av maximeringen även stadgas, att ersättning skall tillföras kyrkofonden för uttaget kapitalbelopp, kommer själva fonden alt skyddas

Dkap i Linköping, Stnd i Lund

c) upphävande av maximeringen synes nödvändigt för det föreslagna systemets genomförande

Dkap i Västerås

d) vid allmänna kyrkoavgiftens bestämmande bör hänsyn tagas även till föregående år eventuellt uppkommen ökning i kyrkofondens kapital

KamK

o) bör övervägas, om ej anslaget ur kyrkofonden' till' kyrkomusikernas löner bör maximeras, såsom sker med anslag för särskild prästerlig tjänstgöring

Dkap i Stockholm

i)

Dkap i Uppsala, Strängnäs och Stockholm, KamK, Stk

äventyrligt att slopa maximeringen av allmänna kyrkoavgiften

204 g) ej överensstämmande med grundsatsen om riksdagens beskattningsrätt att slopa maximeringen av allmänna kyrkoavgiften, och några bärande skäl härför ha ej anförts

RRäk, KamK

h) allmänna kyrkoavgiften bör maximeras till 20 öre (eventuellt 25 öre)

KamK

i) ligger i sakens natur, att 'riksdag och kyrkomöte' ej böra lämna Kungl. Maj:t oinskränkt befogenhet att pålägga en icke maximerad skattebörda, särskilt ej för en så diffust angiven nyorganisation, som den nu föreslagna

Stk

j)

med församlingsavgifterna bestämda till 3 gånger allmänna kyrkoavgiften synes skatteutjämningen bli något mindre än nu för prästernas del och bör därför övervägas, om de ej böra behållas vid nuvarande 2 gånger allm. kyrkoavgiften

KamK

k) med församlingsavgift upp till 10 öre per skattekrona bleve den föreslagna skatteutjämningen ingalunda fullständig (i Kronobergs län, med dess allmänt låga skatteunderlag, komme utdebiteringen efter genomförd reform att i 9 av 51 pastorat understiga 10 öre)

VStOK

XXIX.

»Kyrkomusikerdistrikt», från k o m m u n a l r ä t t s l i g t - t e k n i s k synpunkt, s. 120—125:

a) genom att kyrkomusikertjänsterna organisatoriskt läggas under pastoratet blir anknytningen till kyrka och församling betänkligt försvagad

Dkap i Luleå

b) de minsta församlingarna få svårt att i ett flerförsamlingspastorat göra sin röst gällande

Dkap i Skara, PRF, ASP, SYP

c) intet att erinra mot att kyrkorådet vid tjänstetillsättningar insattes i stället för kyrkostämman

KamK

d) där kyrkofullmäktige finnas, böra dessa insättas såsom valkorporation

Dkap i Skara, ASP

X X X . Målsmanskapet med avseende å avlöning s a m t anställning, tjänstledighet och vikariat, s. 147—149 (116—117): a) föreslagna skatteutjämningssystemet förutsätter pastoratet såsom löngivare

Dkap i Linköping och Västerås samt Stnd i Strängnäs

b) frågan om anställningsförhållandena för kyrklig musikdirektör med skoltjänstgöring behandlas av 1941 års lärarlönesakkunniga i deras kommande betänkande

Skö, LISak, StF

c) församlingen bör bibehållas såsom målsman för kyrkomusikerna

Dkap i Skara, Västerås, Göteborg, Visby och Stockholm, Stnd i Skara och Visby, ASP, SYP, SAOK, StStKF

d) församlingen och ej pastoratet bör vara löngivare

Dkap i Uppsala, Skara och Göteborg, ASP

e) ej lämpligt, att befattningshavare vid statlig skall vara anställd hos ett visst pastorat

Skö

f)

läroanstalt

om skolkantorerna inplaceras i folkskolans avlöningsreglemente, bortfaller varje anledning att för dem anknyta till pastoratet

g) kyrklig musikdirektör bör betraktas som anställd hos vederbörande församling — att lönen gäldas av pastoratet bör ej utgöra hinder härför

Dkap i Västerås, VStOK

KamK

205 h) för pastoratskyrkorådet föreslagna uppgifter med avseende å anställningen böra överflyttas på församlingens kyrkoråd, varvid kyrkomusikern bör ha samma ställning i kyrkorådet som lärarkårens representant i folkskolestyrelsen

SAOK

XXXI. Pastoratet målsman m e d avseende å den »fria» musikundervisningen, s. 149 a) »fria» musikundervisningen är en den borgerliga kommunens angelägenhet

Dkap i Skara och Växjö, KamK, PRF, ASP, SYP

b) »fria» musikundervisningen gagnas bäst, om den omhänderhaves av skolans lokala myndigheter

Skö

c) ifrågasattes, om pastoratskyrkorådet har kompetens att öva tillsyn över »fria» musikundervisningen och att uttaga lämpliga elever för densamma

MRf

X X X I I . Domkapitlet målsman m e d avseende å disciplinen, s. 150 (78 a) bestämmelser behöva utarbetas angående disciplinstraff vid förenade befattningar

MAk

b) ifrågasattes, om ej vissa disciplinära åtgärder, t. ex. varning, böra såsom för närvarande tillkomma kyrkorådet

KamK

79):

XXXIII. Tjänstetillsättningarna och vad därmed sammanhör, s. 151—158: Allmänna omdömen. a) i stort sett tillfredsställande

tillsättningsprocedur

b) föreslagna tillsättningsförfarandet allt för invecklat Församlingen

i stället för

Dkap i Luleå, VStOK, StStKF StF

pastoratet.

c) församlingen bör i stället för pastoratet få deltaga i tillsättningen

Dkap i Skara, Göteborg, Visby och Stockholm, Stnd i Visby, KamK, PRF, ASP, StStKF, AFlFg, FIFb, FlneFb

d) att pastoratet- är löngivare behöver ej inverka på tillsättningsförfarandet

KamK, PRF

e) vid utseende av skolkantor blir situationen särskilt dålig tor en liten församling i ett pastorat, när de planerade storkommunerna få hand om skolväsendet, vilket KMU ej synes ha tagit med i räkningen

Dkap i Skara, ASP

f)

Dkap i Skara och Härnösand, Stnd i Härnösand, ASP

pastoratskyrkorådet saknar förutsättningar för kyrkomusikaliska spörsmål - dess sakkunskap är på annat plan

Tillsättningen

av

skolkantor.

g) tillsättningen av skolkantor bör ej allt för mycket avvika från vad som gäller beträffande vanlig folkskollärartjänst

LkF

h) ingen berättigad anmärkning mot föreslagen samverkan mellan kyrkans och skolans självstyrelseorgan vid tillsättningen av skolkantor

Dkap i Växjö

i) föreslagna valordningen för skolkantorerna ger för inånga tillfallen till överklagande och bör därför förenklas (sammansatt kyrko- och skolråd eller delegation av dem)

Dkap i Visby

j)

Skö

val av skolkantor bör förrättas av en delegation av skolstyrelse och kyrkoråd, varvid samförstånd lättare kan ernås

Linköping

och

206 Tillsättningen av kyrklig musikdirektör. k) kyrklig musikdirektör bör vid underställning utnämnas av Kungl. Maj:t, efter yttrande av domkapitlet

Dkap i Strängnäs

V) där kyrkomusikertjänst kombineras med annan än musiklärar- resp. folk- eller småskollärartjänst, bör kyrkomusikern utses på sätt som självständig kyrklig musikdirektör

KamK

m) om kyrklig musikdirektör skall ha musikundervisning i folkskola, bör tillsättningen ske som för skolkantor

Dkap i Göteborg

n) stor uppoffring för kyrkan att nödgas lämna utnämningsrätten beträffande kyrklig musikdirektör med skoltjänstgöring till skolöverstyrelsen

Dkap i Skara och Växjö, ASP

o) skolöverstyrelsens utnämningsrätt i fråga om kyrklig musikdirektör med skoltjäiistgöring bleve enligt förslaget blott ett sken

Skö

Angående tjånsteförslag. p) bestämmelser behövas angående grunderna för slags upprättande

tjänsteför-

MAk

q) vid förslag till skolkantorstjänst böra musikexamensbetygspoängen tilläggas poängen för folkskollärarexamen

SAOK

r) vid förslag till skolkantorstjänst bör avgörande vikt fästas vid sökandes meriter för folkskollärartjänsten

AFlFg, FIFb, FlneFb

s) förtjänstfullt

AFlFg

med besvärsrätt över tjänsteförslag före valet

t) folkskolinspektör bör få yttra sig före förslag till skolkantor

Dkap i Linköping, LkF SAOK, AFlFg, FIFb, FlneFb

u) riktigast, om förslag till skolkantorstjänst uppgöres lika som förslag till ordinarie folkskollärartjänst

FIFb, FlneFb

Andra specialfrågor. v) meningslöst att inskränka församlingens rätt alt utsätta dag

SYP

för prov w) kyrkomusiker bör få rätt att samtidigt söka flera tjänster

SAOK

x) ej motiverat, att kyrkomusiker får fullmakt å sin tjänst, särskilt bleve detta otillfredsställande vid skolkantorstjänst, då ju övriga folk- och småskoilärare ej ha fullmakt

KamK

y) vid erhållande av ny befattning bör kyrkomusiker få för löneklassplacering tillgodoräkna sig all tidigare väl vitsordad tjänstgöring

SAOK

XXXIV. T i l l ä m p n i n g s o m r å d e , s. 159—160: a) mindre lämpligt att låta den nya lagstiftningen omfatta även Karlsborgs församling, då denna i avseende å prästerskapets avlöning alltjämt är undantagen från kyrkofondslagens tilllämpningsområde

KamK

b) domkyrkokapellmästaren vid Lunds domkyrka bör undantagas för att fortfarande avlönas av domkyrkorådet utan bidrag av församlingsmedel samt tillsättas av domkapitlet

Dkap i Lund

207 XXXV.

övergångsförhållanden, pastoratet övertar omedelbart avlöningsansvaret s. 161—162: a) de församlingar, som redan beviljat sin kyrkomusiker högre VStOK lön än som komme att utgå efter nyreglering, bleve starkt missgynnade, om de ej omedelbart få del av utjämningen över kyrkofonden, och detta missförhållande ökas, om de ändock måste deltaga i erläggandet av allmänna kyrkoavgiften b) de till klockartjänsterna av gammalt anslagna lönetillgångarna (boställen m. m.) ha ej enbart varit avsedda till avlöning av kyrkomusikersysslan

Dkap i Västerås

c) avgörande hinder synas icke föreligga, att, sedan plan för tjänsteorganisationen uppgjorts, skatteutjämningsbidrag får utgå till varje församling, varvid dock, där löneutgifterna äro mindre än enligt planen, bidraget minskas i förhållande därtill och, där de äro större, församlingen får själv svara för överskjutande

VStOK

d) bör utredas, huruvida å domkyrkornas stater upptagna anslag till kyrkomusikers avlönande böra för framtiden bibehållas och, för så fall, om de böra helt eller delvis tillfalla kyrkomusikern utöver lönen

KamK

XXXVI. övergångsförhållanden, nuvarande befattningshavarnas rätt att övere:å till 6 nyreglerad tjänst, s. 162—163: a) nyregleringen bör utan längre övergångstid komma till SmlneFb stånd b) alla nuvarande befattningshavare med behörighet enligt gällande eller äldre bestämmelser böra ha rätt att övergå till den nya tjänsteorganisationen

SAOK, VStOK, LStOK, AFlFg, FIFb

c) de nuvarande självständiga kyrkomusikerna i Skåne böra, om de äro kompetenta, utan vidare bli innehavare av de nya tjänsterna

Dkap i Lund

d) dispens från stadgade kompetensvillkor är ofrånkomlig

Dkap i Uppsala, Linköping, Lund och Göteborg, KamK, VStOK, StStKF, AFlFg

e) nuvarande oexaminerade befattningshavare böra kunna givas dispens för den nyordnade tjänsten genom beslut av musikaliska akademiens styrelse, efter hörande av vederbörande domkapitel

MAk, SAOK, AFlFg, FIFb

f) oexaminerad befattningshavare å förenad tjänst med 15 tjänsteår bör utan vidare förordnas som skolkantor och för sådan med kortare tjänstetid bör dispens möjliggöras

Dkap i Visby

g) dispens förordas för nuvarande innehavare av tjänst som skall bli kyrklig musikdirektörstjänst utan skoltjänstgöring

Dkap i Lund

h) vid övergången till ny tjänstetyp bör kyrkomusikern få for loneklassplacering tillgodoräkna sig all tidigare väl vitsordad tjänstgöring

SAOK

i)

skälig lönereglering bör genomföras även för nuvarande innehavare av enbart organisttjänst

Dkap i Göteborg, SAOK (föreslår A 14), VStOK, LStOK (föreslår lägst A 14), AFlFg

j)

tvångsövergång till nyreglerad tjänst bör ej ifrågasättas

SAOK

k) den, som kvarstår å oreglerad tjänst, bör vara bevarad vid nuvarande tjänst- och nådårsrätt

SAOK

208 XXXVII. Finansieringsberäkningar, s. 167—169 ( 1 4 6 ) : a) den ekonomiska utredningen rörande de framtida kostnaderna bristfällig och bör kompletteras

Dkap i Uppsala och Strängnäs samt Stnd i Skara och Strängnäs

b) en brist, att ej ens en ungefärlig kostnadsberäkning utförts. Även en högst approximativ kalkyl hade varit av värde för bedömandet av reformens finansiella innebörd

RRäk

c) om pastoraten och kyrkofonden åläggas pensionskostnaderna för kyrkomusikerna, måste de ekonomiska konsekvenserna därav för kyrkofonden ingående utredas d) ekonomiska beräkningar böra företagas även med avseende å skatteutjämning i enlighet med reservanterna

KamK

e) det till grund för finansieringskalkylerna liggande statistiska materialet är synnerligen bristfälligt, varför någon garanti mot högst betydande kostnadsökningar ej föreligger

Dkap i Göteborg Sik

209 Antal examina pr år

CO G co

-2 «

©•*!OiOO(NHOMr-i>*tD-pJ( CMT-i-*tieocMCMC5r--i>.cDoor—r-

CM

-^~~

05 cl

u

i f l O O O t o o o H H N o o w e o lococo-^rti^cocoeo-^coeo

^

•a -fl S ° x ft

°OJ

u :©

cu ert

r> ert

00 :0

-i

s

-fl

•g

lOeoco^fflNNCit^OtOco

>

CS

bi CU T3

bt 3

CO

bl o

-o

cu

fl

a -fl

"3

00 cu

CU

fl

ö THOiHTjiiM-^NOOiOOt^WfO

p_ ui

B

CM ^< f » l O m i O C O C M C O T H C M C O C O

fl °°

> 0)

ert M ert

-fl

ert X

'cu

o o

O

-3

X

fl

M

cu

CO

#^

>

fl

a

rfl

a3

CO

»ert

s

B

M

4)

en u

co Vi

LO«0-^CO-*«0?OiOCM

ert X cu •O B9 M cu

CU

©

'03

§ w -fl o

T-H T H T-H

PH

-*

I T H M I CM r-<

ii to

-fi 7

CO CM -<*i CO

® J,

I i-H CM

.s OS -H X

.8 »

M

> 03 hl Q)

© o B

03 oca

©5

g fl" 'C :ert

(H

.

^

ö

B ert

T3

o O

fl O 33 M

etf

* fl

Ut :crt

CO

"co O ert 3

cu

a S3

I

I I I

N

I I I I r H rH a

^

CM CM

I T H - * CO i-H CO

1-Hr^cMcoococoocoooc^-coio

fl fl

• * CO

WD fl g ert

COCO-<*CMCMCMCOT-ICMCM

•*

oooooor^r-coT-i

*cu

I • * * CO

ert fl ÖC ert

?!

CO * * t-l TH

C

I—iiOcNOOcOCM-rti^

I T H H

ert * H ™ cu

I CO CO CM 0 0

C^Lnt-COCOCO-*CMCMCOT-liO

•p: T-H

CO " ^

CM

«

TH TH

c©C5O5**CM00LOCMCMCMcOmCM I

•*coo3iocor^LOCMioco->*co CO

I

T H

ert

COt-^OOSr^-OOCOOSCMt^CM-^

LO

cC

l-HCMCO-^iÄCOr^-OOOSOi—ICMCO cococococococococo-rti-^-^^t1

fl

•>*-«*

rV, t/i

0 5

ert

>

O* H i H

3 , t* b,

fl

- ^ :cö . 33

-fl O

cs'a e r t ^

Äg

.

fl co

> fl fl-«

il ar ert

«

i!

O oo co ert

'-''2 -Q

ert

fl -14 CU -> o ert fl o c r t ^ -H S 3 g:ert a°g a fl .3-O © a CU > • f l ert

9 ert

^ ö CU H CS O W) tyD

>

ert

a fl

(H

0 fl* 3 —

M

co g

cu :ert

42 ^ cu ert fl Ä Tfl3 ertco a ^ ' O "O fl 03 « a -a fl fl 18 fl CU tjpeu & co eo S > s i a's J Ö CO"* ert ert °CÖ fl T-j .ert co £ co

I TH

OH

O

cu

c CM CO CM - * T-l T-i

co

*-

ert X M

o _J CU fl

il 1 a

ert 00

I CM CM CM

ert

si co

O ,

1|

icoio-*io

:cö

la a

X ert cu X ert c u *-> cu

co oo ->* m CM

.Sa

fl

l o SS

OS CM T H Y-H

rHCMr^r^coio-^CMr-ico

•-5

to

a

s_/ CMr-OiOscooomcocMeocomos

ft

ert X cu H

c

THNOCSt^Nmt^CfiOS^OO

ft ft

a

ert cu CO E O

c«

13 ** a

aO

CU

B :ert

fl cu

i i o TH N co © co m

3 ert

O X °ert bi co ert

a o G 5 cu o>

bi

M CO

CU

© .2 5? fi - * ej T3

T3

s

»H

t ^ N CM I f l «

a? ss

d 00 :0

:ert

B

•si

ert TCO ocö

cu

T3 cu

•^oQOs-^eoicmco m

fl

p

ert

SB

e3

"co

I T-H

fl o

O co et

"

cu c u

;

rt

ert g

w

ert

*

A.3 3 53

.9 fl ert-2 « |

.-H *-i ert T? «3J ttC lert'® :ert S :c t/2 , « K H CO CO-S OT

«s

B

210 Särskilda yttranden. Herrar Gustafsson och Ralf: Undertecknade få i nedanstående avseenden anmäla fen från KMU:s majoritet avvikande mening. Beträffande lönegradsplaceringen av e. o. självständiga kyrkomusiker. Majoriteten inom KMU har föreslagit att av gruppen självständiga kyrkomusiker de ordinarie placeras i lönegrad Ky. 23 samt att de e. o. anställda i Eo. 21 enligt samma löneplan. Inom statsförvaltningen är huvudregeln att e. o. tjänsteman tillhör samma lönegrad som ordinarie. Härifrån gälla undantag för vissa fall, i vilka emellertid den e. o. tjänstemannens anställning är att anse som en rekryteringsanställning. Det mest framträdande exemplet härpå finnes inom undervisningsväsendet, där e. o. anställda äro placerade två lönegrader lägre än ordinarie. Vid undervisningsväsendet ha emellertid de extra ordinarie stora utsikter att vinna ordinarie anställning, vilket framgår av att vid de allmänna läroverken och därmed jämförliga skolor samt vid folk- och småskoleseminarierna de ordinarie befattningarnas antal äro 2 356 (283 rektorer, 460 lektorer, 1 336 adjunkter, 277 ämneslärare) under det att antalet e. o. befattningar äro 320 (e. o. adjunkter). De e. o. adjunkterna äro sålunda att betrakta såsom rekryteringsanställda. Vid genomförandet av den av KMU föreslagna tjänsteregleringen komma förhållandena för självständiga kyrkomusiker att i detta avseende ställa sig helt annorlunda. Av de självständiga kyrkomusikertjänsterna, som approximativt kunna beräknas till cirka 500, torde 75 å 100 komma att inrättas såsom ordinarie befattningar, medan återstoden 400 å 425, samtliga deltidstjänster med löner reducerade ned till halvtidstjänster, bli extra ordinarie befattningar. Utsikterna att erhålla ordinarie tjänst för dessa e. o. anställda äro sålunda mycket små och de kunna under inga förhållanden rubriceras såsom rekryteringsanställda. Fastmera komma flertalet av dem icke att under sin tjänstetid nå ordinarie anställning. Med hänsyn härtill och till att kompetenskraven för e. o. självständig kyrkomusiker äro att ha avlagt högre organistexamen, högre kantorsexamen samt musiklärarexamen och att de e. o. anställda komma att ha skyldighet att stå till förfogande för fyllnadstjänstgöring såsom musiklärare inom undervisningsväsendet, synes det oss att starka skäl tala för att e. o. självständig kyrkomusiker erhåller lönegradsplaceringen Ky. Eo. 23.

211 Beträffande förening av självständig kyrkomusikertjänst i Stockholmsförsamlingar med lärarbefattning i vissa ämnen vid Kungl. musikhögskolan. Lärarna i vissa ämnen vid musikhögskolan — orgelspelning, sång för kantorsexamen, harmonilära och kördirigering — ha alltsedan musikhögskolan grundades jämte befattningarna vid högskolan innehaft kyrkomusikertjänst inom Stockholms församlingar. Detta är även förhållandet med nuvarande innehavare av befattningarna. Denna förening av tjänster h a r varit av vital betydelse för undervisningen vid musikhögskolan i dessa ämnen, i det att läraren kunnat i praktisk kyrkomusikalisk verksamhet omsätta sina intentioner. Om läraren icke haft denna möjlighet skulle han säkerligen i sin undervisning snart ha blivit alltför teoretiskt inriktad till förfång för undervisningen och elevernas allsidiga utbildning. Det har också varit av stort värde för elevernas skolning i de olika ämnena, att de fått åhöra och studera lärarens sätt att musikaliskt utforma gudstjänsterna. Vi vilja även påpeka att vid musikhögskolor och musikkonservatorier utomlands lärarna i ovannämnda ämnen med sin befattning som regel förenar en tjänst såsom kyrkomusiker. Genom den reglering av kyrkomusikertjänsterna som KMU föreslår komma musikhögskolans lärare att endast ha en starkt begränsad möjlighet att kunna kombinera lärarbefattning med kyrkomusikertjänst. Vi anse att detta förhållande utgör en allvarlig fara för våra kyrkomusikers utbildning och vilja med synnerlig vikt framhålla nödvändigheten av att åtgärder vidtagas för att lärare vid musikhögskolan i ovannämnda ämnen beredas möjlighet att med sina befattningar förena kyrkomusikertjänst i Stockholmsförsamlingar. Givetvis är det uteslutet att med befattningarna vid musikhögskolan skulle få förenas en fulltidstjänst såsom kyrkomusiker, men de av KMU föreslagna deltidstjänsterna synes oss öppna en framkomlig väg till frågans lösning. Då det kan synas oegentligt att innehavaren av en heltidstjänst skulle med densamma få förena en deltidstjänst, vilja vi framhålla att KMU i sitt betänkande föreslår att »skolkantorn» med sin heltidstjänst såsom folkskollärare skall förena kyrkomusikertjänst med normalt 7—11 veckotimmar och i undantagsfall upp till 15 veckotimmar. Likaså förtjänar det att omnämnas att exempel på föreningar av tjänster förekommer på andra områden inom undervisningsväsendet. Sålunda äro vid universiteten i Lund och Uppsala överläkartjänster förenade med de professurer, vars ämnen kräva praktisk tillämpning vid sjukhus. Detta är även förhållandet vid Karolinska sjukhuset i Stockholm, där instruktionen föreskriver att överläkarna för de olika avdelningarna äro professorer i respektive ämnen vid Karolinska Institutet. Såsom exempel på huru frågan lämpligen kan lösas må följande anföras: Enligt KMU:s tabeller motsvara de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna i Stockholmsförsamlingar med intill 6 499 invånare en halvtidstjänst. Det skulle

212 alltså föreligga möjlighet att med lärarbefattning vid musikhögskolan förena självständig kyrkomusikertjänst i församling med mindre än 6 499 invånare. Ett annat sätt är att i det erforderliga antalet Stockholmsförsamlingar heltidskyrkomusikertjänslen uppdelas i två halvtidstjänster, vilka innehavas av tvenne av lärarna i ovannämnda ämnen vid musikhögskolan. I dessa fall skulle den fördelen vinnas att hittills i Stockholm rådande anordning med två kyrkomusiker i församlingen komme att bibehållas. Vi äro medvetna om att i direktiven för KMU icke ingått uppdrag att föreslå reglering i ovannämnda avseende, men det har varit oss angeläget att då genomförandet av KMU:s framlagda förslag skulle medföra ovan angivna konsekvenser för den kyrkomusikaliska undervisningen vid musikhögskolan och för våra blivande kyrkomusikers utbildning, fästa statsmakternas uppmärksamhet på denna viktiga fråga och hemställa att Kungl. Maj:t snarast måtte vidtaga åtgärder för att deltidstjänst av självständig kyrkomusikertjänst i Stockholmsförsamlingar må kunna förenas med lärarbefattning i vissa ämnen vid musikhögskolan.

Herr Gustafsson. I ett stort antal kyrkor hålles ej gudstjänst varje söndag utan vanligtvis varannan. Vid flertalet av dessa kyrkor är för närvarande kyrkomusikerbefattningen förenad med folkskollärartjänst. För framtiden synes majoriteten inom KMU ej ha tänkt sig, att sådan »halv» kyrkomusiker tjänstgöring må kunna förenas med folkskollärartjänst. Antingen, menas det, skola tvenne sådana kyrkor betjänas av en och samme självständige kyrkomusiker, vilken alltså skall tjänstgöra i vardera kyrkan varannan söndag, eller skall en kyrkomusiker-folkskoletjänst i den ena församlingen inrättas med skyldighet för innehavaren att bestrida organisttjänsten även i den andra församlingen. Vad beträffar första alternativet med en självständig befattningshavare av högre kompetens, är att lägga märke till, att antalet gudstjänster i båda kyrkorna tillsammans endast utgöra det för en skolkantorstjänst normala. Visserligen skulle den självständige befattningshavaren möjligen kunna åläggas fem timmars fri musikundervisning i varje församling jämte kyrkokörsrepetitioner i båda församlingarna, vilket skulle höja hans arbetspensum och därmed hans avlöning, men som ifrågavarande församlingar vanligtvis ha ett ringa befolkningstal, torde det förefalla synnerligen omotiverat att där bestämma fem timmars fri musikundervisning under det att i större församlingar med kyrkomusiker-folkskoletjänst antalet musikundervisningstimmar fastställts till två.

213 Just med hänsyn till de ringa möjligheterna för en självständig kyrkomusiker med de högre examina från Musikhögskolan att erhålla rimlig utkomst inom sådana små församlingar, är jag emot inrättandet av dylika tjänster i slika »halvduplicerings»-församlingar. Tjänsterna ifråga torde bli så litet lockande, att församlingar av förevarande typ i framtiden kunna beräknas få stå utan här avsedda kyrkomusiker. Vad beträffar den andra möjligheten enligt KMU:s betänkande att låta en folkskollärare uppehålla kyrkomusikertjänsten i tvenne församlingar av här förut omtalade typ, yppar sig genast svårigheten med den fria musikundervisningen och kyrkokörsverksamheten. Jag tror ej, de högre skolmyndigheterna medgiva, att en så tung och besvärlig kyrkomusikertjänst, med obligatoriska resor varje vecka till en annan församling (vilken ingalunda alltid kan förutsättas gränsa intill folkskole-kantorns stationeringsort) i och för uppehållandet av fri musikundervisning om två timmar och minst en kyrkokörsrepetition per vecka samt regelbundet gudstjänst på avlägsen ort varannan gudstjänstdag, sammankopplas med en folkskollärarebefattning. Kvällsresorna under vardagarna och resorna varannan söndag torde komma att anses så pass inkräktande på lärarens välbehövliga fritid, alt ej heller folkskollärare med kvrkomusikerexamen kunna beräknas stå till buds för vakanta tjänster i förevarande församlingar. Ändamålsenligheten av att i ett stort antal församlingar alltfort bibehålla nuvarande tjänsteorganisation med folkskollärartjänst och »halv» kyrkomusikertjänst gör det angeläget, att denna fortfarande må stå församlingarna till buds. Självfallet bör vid sådan »halv» kyrkomusiker-folkskoletjänst kantorstillägget utgå med ett skäligen reducerat belopp. De svårigheter, som bli följden av en sådan tjänstetyps inrättande, t. ex. genom införande av en ny pensionsgrupp för hithörande befattningshavare, torde med hänsyn till de uppenbara fördelar i rekryteringsavseende, vilka därmed måste bliva förbundna, icke få anses avskräckande.

Herr Staxäng. Genom de avlöningsbidrag, som KMU föreslår, bli samtidigt församlingarna i hög grad bundna för viss tjänstetyp. I ett särskilt yttrande i del I av detta utredningsbetänkande framhöll jag, att en viss frihet för församlingarna fortfarande borde bibehållas. Den väg, som jag då anvisade, nämligen, att Kungl. Maj:t efter domkapitels hörande skulle kunna meddela tillstånd åt forsamling, som själv önskar bestrida merkostnaden för en självständikyrkomusikerbefattning, alt inrätta dylik tjänst, anser jag fortfarande borde prövas.

214 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid. Skrivelse lill statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet Förslag till lag om kyrkomusiker lag angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse lag angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse i Stockholm lag om ändring i lagen den 6 juni 1930 om införande av lagen om församlingsstyrelse m. m lag om ändring i lagen den 16 oktober 1908 angående lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet till svenska kyrkan samt hennes prästerskap och betjäning lag om kungörande i kyrka vid förfall för präst kyrkomusikerstadga kungörelse om ändring i vissa delar av förnyade stadgan den 26 september 1921 angående folkundervisningen i riket

III

' 7 8 9

kungörelse om tillägg till § 1 förnyade stadgan den 22 juni 1923 angående folkundervisningen i Stockholm 47 kungörelse angående inrättande av kyrkomusikertjänster 48 avlöningsreglemente för kyrkomusiker kungörelse om ändrad lydelse av 10 § 4 mom. folkskolans avlöningsreglemente den 30 juni 1942 kungörelse om ändring i vissa delar av folkskolans tjänstepensionsreglemente den 18 juli 1942 kungörelse om ändring i vissa delar av folkskolans familjepensionsreglemente den 18 juli 1942 kungörelse om vissa ändringar i reglementet den 31 december 1919 för statens pensionsanstalt kungörelse angående lönetillgångar vid kyrkomusikertjänst lag angående ändring i vissa delar av lagen den 30 augusti 1932 om kyrkofond Avd. I. Remissyttrandena.

Allmänna

motiv

1 Kap. Inledande anmärkningar

89 90 93 93

215 Sid.

2 Kap. Tjänsteuppgifterna

96 Den »fria» musikundervisningen, s. 96. — Kyrkokörsverksamheten, s. 100. — Speciella arbetsuppgifter för kyrkomusikern i domkyrkoförsamling, s. 100.

3 Kap. Kyrkomusikerbefattningarna

102 Kyrkomusiker-folkskollärare, s. 102. — Kyrkomusiker-småskollärarc, s. 103. — Självständiga kyrkomusikertjänster, s. 103. — kyrkomusikerbefattning vid domkyrka, s. 111. — Kyrkomusikerbefattning i vissa större församlingar, s. 112.

4 Kap. Valet av tjänstetyp

114 Befattningarnas beteckning, s. 114. — Ordinarie och icke ordinarie befattningar, s. 116. — Tjänstetypens bestämmande, s. 117.

5 Kap. Kompetensreglering och vidgade anstalter för utbildning av kyrkomusiker Hg 6 Kap. Avlöning och pensionering

120 Speciella avlöningsfrågor, s. 120. — Avlöning vid kyrkomusiker-folkskoletjänst, s. 122. — Avlöning vid självständig kyrkomusikertjänst, s. 124. — Pensionering, s. 130.

7 Kap. Målmanskapet för kyrkomusikerbefattningarna Målsmanskapet

i allmänhet,

s. 133. - - Tillsåttningsordningen,

s. 137.

8 Kap. Finansieringen av kostnaderna för kyrkomusikernas verksamhet 13g 9 Kap. Förbättring av avlöningen med vissa hittillsvarande organist- och kantorsbefattningar 143 Avd. II. Speciella

motiv

....

1. Förslaget till lag om kyrkomusiker

146 146

2. Förslaget till lag angående ändring i vissa delar av allmänna församlingsstyrelselagen I49 3. Förslaget till lag angående ändring i vissa delar av församlingsstyrelselagen för Stockholm 151 4. Förslaget till lag om ändring i lagen om införande av lagen om församlingsstyrelse m. m 152 5. Förslaget till lag om ändring i lagen angående lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet till svenska kyrkan samt hennes prästerskap och betjäning 153 6. Förslaget till lag om kungörande i kyrka vid förfall för präst . . 153 7. 8 och 9. Förslagen till kyrkomusikerstadga samt till kungörelser om ändringar i allmänna folkskolestadgan och i folkskolestadgan för Stockholm 155 10. Förslaget till kungörelse angående inrättande av kyrkomusikertjänster 161

216 Sid.

11. Förslaget till avlöningsreglemente för kyrkomusiker

12. Förslaget till kungörelse om ändring i folkskolans avlöningsreglemente *7" 13—15. Förslagen till kungörelser om ändringar i folkskolans tjänste- och familjepensionsreglementen och i reglementet för statens pensionsanstalt

l7

^

16. Förslaget till kungörelse angående lönetillgångar vid kyrkomusikertjänst *7^ 17. Förslaget till lag angående ändringar i lagen om kyrkofond . . 177 Avd.

III. Kostnadsberäkningar Särskild hemställan m. m

*8^ 183

Bilagor 1. Sammanställning av utdrag ur remissyttrandena över 1942 års kyrkomusikerutrednings betänkande, del I

i86

2. uppgift angående organist- och kantorsexamen m. m. under åren 1931—1945 Särskilda yttranden: av herrar Gustafsson och Ralf, gemensamt av herr Gustafsson av herr Staxäng

2i0 2

j^

Statens offentliga utredningar 1946 S y s t e m a t i s k

f ö r t e c k n i n g

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Betänkande med förslag till åtgärder för främjande av ridhästaveln m. m. [45] Rationalitetsvariationerna inom det svenska jordbruket. [47]

Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård. Ärvdabalksakkunnigas förslag till föräldrabalk. [49]

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. Betänkande med förslag till omorganisation av väg- och Betänkande med förslag till ändrade grunder för flottningsvattenbyggnadsstyrelsen m. m. [10] lagstiftningen m. m. [3] 1945 ars lönekommitté. 1. Betänkande med förslag till Betänkande med förslag till skogsvårdslag m. m. [41] statliga löneplaner m. m. [48] Kommunalförvaltning.

Industri.

Betänkande med förslag till ordnande av kreditgivningsoch rådgivningsverksamhet för hantverk och småinduStatens o c h k o m m u n e r n a s flnansväsen. stri samt bildande av företagarnftmnder. [22] 1943 års jordbrukstaxeringssakkunniga. Betänkande med Betänkande ang. hantverkets och småindustriens befrämförslag till ändrade bestämmelser i fråga om taxering jande. [40] av inkomst av jordbruksfastighet samt lag om jordbruksHandel och sjöfart. bokföring. [29] Politi. Kommunikationsväsen. Parlamentariska undersökningskommissionen ang. flyktingärenden och säkerhetstjänst. 1. Betänkande ang. flyk- Betänkande ang. rundradion i Sverige. Dess aktuella behov tingars behandling. [36] och riktlinjer för dess framtida verksamhet. [1] Betänkande med förslag till verkstadsorganisation för vägoch vattenbyggnadsväsendet. [43] Nationalekonomi o c h socialpolitik. Dödföddheten och tidigdödligheten i Sverige. Dess samband med nativitetsminskuingen och dess förhållande vid olika former av förlossningsvård samt dess socialmedicinska och befolkningspolitiska betydelse. [2] Betänkaude om barnkostnadernas fördelning med förslag till allmänna barnbidrag m. m. [5] Bilagor. [6] Investeringsutredningens betänkande med utredning rörande personal- och materielresurser m. m. för genomförande av ett arbetsprogram enligt av utredningen tidigare framlagt förslag. [131 Den familjevårdande socialpolitiken. [17] Betänkande med förslag rörande den ekonomiska försvarsberedskapens framtida organisation. [19] Socialvårdskommitténs betänkande. 12. Utredning och förslag ung. moderskapsbidrag. [23] Kommitténs för partiellt arbetsföra betänkande. 1. Förslag till effektiviserad kurators- och arbetsförmedliugsverksamhet för partiellt arbetsföra m. m. [24] Betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 19-16/47 av statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten. [271 Bilagor. [28] Statsmakterna och folkhushållningen under den till följd av stormaktskriget 19H9 inträdda krisen. Del 6. Tiden juli 1944-juni 1945. [35] Socialvårdskommitténs betänkande. 13. Förslag ang. folkpensioneringens administrativa handhavande m. m. [37] Sakkunniga ang. arbetsförmedlingens organisation. -Del 1. Den offentliga arbetsförmedlingen under krigsåren. [44]

Bank-, kredit- och p e n n i n g v ä s e n .

Försäkringsväsen. Betänkande ang. tjänstepensionsförsäkringens organisation. [26] Försäkringsutredningen. Förslag till lag om försäkringsrörelse m. m. 1. Lagtext. [83] 2. Motiv. [34] Kyrkoväsen.

Undervisningsväsen. odling i övrigt.

Andlig

1941 års lärarlönesakkunniga. Betänkande med förslag till boställsordning för folkskolans lärare m. m. [8] 1945 års universitetsberedning. 1. Docentinstitutionen. [9] 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar. IV. Skolpliktstidens skolformer. 2. Folkskolan. A. Allmän del. [11] B. Förslag till undervisningsplaner. [161 4. Realskolan. Praktiska linjer. [141 VI. Skolans inre arbete. Synpunkter på fostran och undervisning. [31] Betänkande om tandläkarutbildningens ordnande m. m. Del 1. [12] Socialutbildningssakkunniga. 2. Utredning och forslag rörande statsvetenskapliga examina m. m. [80] Betänkande med förslag till förordning ang. allmänt kyrH ä l s o - och sjukvård. komöte m. m. [321 Betänkande ang. den centrala organisationen av det civila Betankande med förslag till nyorganisation av kyrkomusikerbefattningarna m. m. Del 2. [50] medicinal- och veterinärväsendet. [20] Försvarsväsen. Allmänt n ä r i n g s v ä s e n . Betänkande med utredning och förslag ang. rätten till Betänkande med förslag ang. uniformspliktens omfattning för viss personal vid försvarsväsendet. [4] arbetstagares uppfinningar. [21] Betänkande och förslag rörande åtgärder för att begränsa antalet kontraktsanställt manskap inomi krigsmakten. [7] Fast e g e n d o m . Jordbruk med binäringar. Betänkande med förslag till lag med särskilda bestämmelser om uppfinningar m. m. av betydelise för rikets förBetänkande ang. forsknings- och försöksverksamheten på svar. [251 jordbrukets område i Norrland. [16] Betänkande med förslag rörande officersuttbi'.dningen inom P M ancr ntveeklingsplanering på jordbrukets område. [18] armén m. m. [38] Den svenska växtodlingen* utvecklingstendenser samt dess inriktande efter kriget. [391 Riktlinjer för den framtida jordbrukspolitiken. Del 1. [42] Utrikes ärenden. Internationell rätt. Del 2. [46] Stockholm 1946 Ivar Hfeggströms Boktryckeri A. B. 1112605