Sakkunniga angående arbetsförmedlingens organisation. D. 2,

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

C?

STATENS OFFENTLIGA U T R E D N I N G A R 1946:51 FINANSDEPARTEMENTET

SAKKUNNIGA ANGÅENDE ARBETSFÖRMEDLINGENS ORGANISATION

Del II

DEN OFFENTLIGA ARBETSFÖRMEDLINGENS FRAMTIDA ORGANISATION MOTIV OCH FÖRSLAG

STOCKHOLM 19 4 6

Statens offentliga utredningar 1946 Kronologisk

Betänkande angående rundradion i Sverige. Dess aktuella behov och riktlinjer för dess framtida verksamhet. Norstedt. 107 s. K. Dödföddhcten och tidigdödligheten i Sverige. Dess samband med nativitetsminskningen och dess förhållande vid olika former av förlossningsvård samt dess socialmedicinska och befolkningspolitiska betydelse. Av G. Gyllenswärd. Beckman. 115 s. S. Betänkande med förslag till ändrade grunder för llottningslagstiftningen m. m. Hseggström. 99 s. J o . Betänkande med förslag angående uniformspliktens omfattning för viss personal vid försvarsväsendet. V. Petterson. 59 s. Fö. Betänkande om barnkostnadernas fördelning med förslag angående allmänna barnbidrag m. m. V. Petterson. 351 s. S. Betänkande om barnkostnadernas fördelning med förslag angående allmänna barnbidrag m. m. Bilagor. Beckman. 153 s. S. Betänkande och förslag rörande åtgärder för att begränsa antalet kontraktsanställt manskap inom krigsmakten. Beckman. 136 s. F ö . 1911 års lärarlönesakkunniga. Betänkande med förslag till boställsordning för folkskolans lärare m. m. Marcus. 146 s. F i . 1945 års universitetsberedning. 1. Docentinstitutionen. Haeggströin. 62 s. E. Betänkande med förslag till omorganisation av vägoch vattenbyggnadsstyrelsen m. m. Katalog- o. Tidskriftstryck. 217 s. K. 194(1 års skolutrednings betänkanden och utredningar. 4. Skolpliktslidens skolformer. 2. Folkskolan. A. Allmän del. Idun. 341 s. E. Betänkande om tandläkarutbildningens ordnande m. m. Del 1. Beckman. 216 s. E. Invcsteringsulredningens betänkande med utredning rörande personal- och materielresurser m. m. för genomförande av ett arbetsprogram enligt av utredningen tidigare framlagt förslag. Marcus. 72 s. F i . 1940 ars skolutrednings betänkanden och utredningar. 4. Skolpliktstidens skolformer. 4. Bealskolan. Praktiska linjer. Idun. 193 s. E. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar. 4. Skolpliktslidens skolformer. 2. Folkskolan. B. Förslag till undervisningsplaner. Idun. 253 s. E. Betänkande angående forsknings- och försöksverksamheten på jordbrukets område i Norrland. V. Petterson. 133 s. J o . Den familjevårdande socialpolitiken. Beckman. 132 s. S. PM angående utvecklingsplanering på jordbrukets område. Marcus. 252 s. J o . Betänkande med förslag rörande den ekonomiska försvarsberedskapens framtida organisation. Idun. 92 s. Fo. Betänkande angående den centrala organisationen av det civila medicinal- och velerinärväscndet. Idun. 361 s. S. Belänkande med utredning och förslag angående rätten till arbetstagares upplinningar. Norstedt. 71 s. Ju. Betänkande med förslag till ordnande av kreditgivnings- och rådgivningsverksamhet för hantverk och småindustri samt bildande av företagarnämndcr. Marcus. 144 s. H. Socialvårdskommitténs betänkande. 12. Utredning och förslag angående moderskapsbidrag. Beckman 115 s. S. Kommitténs för partiellt arbetsföra betänkande. 1. Förslag till elfektiviserad kurators- och arbetsförmedlingsverksamhet för partiellt arbetsföra m. m Katalog- o. Tidskriftstryck. 200 s. S.

förteckning

25. Betänkande med förslag till lag med särskilda bestämmelser om upplinningar m. m. av betydelse för rikets försvar. Norstedt. 37 s. J u . 2G. Betänkande angående tjänstepensionsförsäkringens organisation. Marcus. 71 s. H. 27. Betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 av statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten. Marcus, vij, 378 s. Fi. 28. Bilagor till betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 av statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten. Marcus. 95 s. F i . 29. 1943 års jordbrukstaxeringssakkunniga. Betänkande med förslag till ändrade bestämmelser i fråga om taxering av inkomst av jordbruksfastighet samt lag om jordbruksbokföring. Marcus. 282 s. 3 bil. F i . 30. Socialutbildningssakkunniga. 2. Utredning och förslag rörande statsvetenskapliga examina m. m. Ha.*ggström. 127 s. E . 31. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar. 6. Skolans inre arbete. Synpunkter på fostran och undervisning. Idun. 194 s. E. 32. Betänkande med förslag till förordning angående allmänt kyrkomöte m. ni. Ilaeggström. 161 s. E. 33. Försäkringsutredningen. Förslag till lag om försäkringsrörelse m. m. 1. Lagtext. Norstedt, iv, 150 s. H. 34. Försäkringsutredningen. Förslag till lag om försäkringsrörelse m. m. 2. Motiv. Norstedt, vj, 441 s. H. 35. Statsmakterna och folkhushållningen under den till följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del 6. Tiden juli 1944—juni 1945. Idun. 476 s. Fo. 36. Parlamentariska undersökningskommissionen angående llyktingärenden och säkerhetstjänst. 1. Betänkande angående llyktingars behandling. Beckman. 500 s. S. 37. Socialvårdskommitténs betänkande. 13. Förslag angående folkpensioneringens administrativa handhavande m. m. V. Petterson. 114 s. S. 38. Betänkande med förslag rörande officersutbildningen inom armén m. m. Hseggström. xiij, 504 s. F ö . 39. Den svenska växtodlingens utvecklingstendenser samt dess inriktande efter kriget. Idun. 106 s. J o . 40. Betänkande angående hantverkets och småindustriens befrämjande. Marcus. 192 s. H. 41. Betänkande med förslag till skogsvårdslag m. m. Marcus. 430 s. J o . 42. Biktlin jer för den framlida jordbrukspolitiken. Del 1. Idun. 282 s s Jo. 43. Betänkande med förslag till verkstadsorganisation rör våg- och vattenbvggnadsväsendet. Sv. Tryckeri AB. (2) 105 s. K. 44. Sakkunniga angående arbetsförmedlingens organisation. Del 1. Den offentliga arbetsförmedlingen under krigsåren. V. Petterson. 390 s. F i . 45. Betänkande med förslag till åtgärder för främjande av ridhästaveln ni. m. Norstedt. 94 s. Fö. 46. Biktlinjer för den framtida jordbrukspolitiken. Del 2. Idun. 606 s. J o . 47. Bationaliletsvarialionerna inom det svenska jordbruket. Av L. Nanneson. Idun. 84 s. J o . 48. 1945 års lönekommitté. 1. Betänkande med förslag till statliga löneplaner in. m. Marcus. 240 s. Fi. 49. Ärvdabalksakkunnigas förslag till föräldrabalk. Norstedt. 192 s. J u . 50. Betänkande med förslag till nyorganisation av kvrkomusikerbefattningarna m. m. Del 2. Sv. Tryckeri AB. 220 s. E. 51. Sakkunniga angående arbetsförmedlingens organisation. Del 2. Den offentliga arbetsförmedlingens framtida organisation. Motiv och förslag. V. Petterson. 189 s. Fi.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. e x . E . =• ecklesiastikdepartementet, J o . = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R

1946:51

FINANSDEPARTEMENTET

SAKKUNNIGA ANGÅENDE ARBETSFÖRMEDLINGENS ORGANISATION

Del II

DEN OFFENTLIGA ARBETSFÖRMEDLINGENS FRAMTIDA ORGANISATION MOTIV OCH FÖRSLAG

VICTOR PETTERSONS BOKINDUSTRIAKTIEBOLAG STOCKHOLM 1946

m

3 Innehållsförteckning. Skrivelse till departementschefen Kap. I

Kap. II

r

Motiv för offentlig arbetsförmedlingsverksamhet Arbetsförmedlingens uppgifter Arbetsförmedlingen — samhället och arbetsmarknadens parter Arbetsförmedlingens arbetsprinciper Arbetsförmedlingsfrågans nuvarande läge Faktorer som ställa ökade krav på arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingens framtida organisation Stat eller kommun (landsting) som huvudman Fördelning av kostnaderna för verksamheten Det lokala arbetsmarknadsområdet Den lokala arbetsmarknadsmyndigheten

Kap. III

Organisationsplan för det lokala arbetsmarknadsområdet Huvudkontoren Avdelningskontor och expeditioner Avdelningskontorens och expeditionernas klassindelning

Kap. IV

20 n 10 jT 13 15 30 21 26 27 29

37 ,, 32 35

Arbetsförmedlingens arbetssätt

3g

^n

Kap. V

Personalorganisation m. m Personalens arbetsuppgifter Kompetensvillkor, rekrytering, befordringsgång och utbildning Tjänsteförteckning Fördelningen på ordinarie och icke-ordinarie tjänster Deltidstjänsterna Tjänsternas tillsättning

41 KA 42 44 4,52 ro r.

Kap. VI Kap. VII

Kostnader för arbetsnämnder och arbetsförmedlingar Övergångsförhållanden

55 5g

Ombudsorganisationen

o/;

57 g4

Bilagor. Bilaga A: Arbetsförmedlingens planeringsuppgifter för krigsberedskap

65—66

Bilaga B: Förslag till personalorganisation för arbetsnämnderna och arbetsförmedlingarna, utarbetat inom statens arbetsmarknadskommissions kansli 67 Inledning Personal vid arbetsnämndernas centrala kanslier och arbetsförmedlingarna Fördelning på ordinarie och icke-ordinarietjänster

80 fi7

68 79

Bilaga C: Kostnadskalkyl utarbetad inom statens arbetsmarknadskommissions kansli . . . 81—86 Arvoden och avlöningar gl Omkostnader 09

4 Tabellbilagor. I

Antalet befattningar vid arbetsnämndernas centrala kanslier och arbetsförmedlingens huvudkontor med fördelning på arbetsuppgifter i jämförelse med översynen maj 1945

°«

II

Antalet befattningar vid arbetsförmedlingens avdelningskontor och expeditioner med fördelning på arbetsuppgifter i jämförelse med översynen maj 1945

88 Antalet befattningar vid arbetsnämndernas centrala kanslier och arbetsförmedlingens huvudkontor med fördelning efter lönegradsplacering enligt kansliets förslag

°"

Antalet befattningar vid arbetsförmedlingens avdelningskontor och expeditioner med fördelning efter lönegradsplacering enligt kansliets förslag

90 V

Avdelningskontorens och expeditionernas klassindelning i jämförelse med översynen maj 1945

^*

VI—XXX

Personalplaner för resp. arbetsnämnder i jämförelse med översynen maj 1945 94—186

XXXI

Pensionsberättigade befattningshavare vid arbetsförmedlingsanstalterna, fördelade efter födelseår 1°'

XXXII

Tidpunkten när de före den 20 maj 1940 vid arbetsförmedlingsanstalterna anställda pensionsberättigade befattningshavarna uppnå pensionsålder 189

III

IV

B

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Finansdepartementet

Sakkunniga angående arbetsförmedlingens organisation överlämna härmed sitt slutbetänkande »Den offentliga arbetsförmedlingens framtida organisation. Motiv och förslag.» I sitt arbete ha de sakkunniga icke i detalj tagit ställning till den offentliga arbetsförmedlingens organisation med avseende på antalet befattningshavare, tjänster, kontor etc. utan ha ansett sig böra draga upp de principiella linjerna för arbetsförmedlingens förstatligande samt angiva en kostnadsram, inom vilken utgifterna för verksamheten beräknas kunna rymmas. De sakkunniga ha utgått ifrån, att det bör ankomma på den centrala arbetsmarknadsmyndigheten att i detalj utforma organisationen och taga ställning till de behov av utbyggnad, som efterhand kunna aktualiseras. I överensstämmelse härmed äro kostnadskalkylerna i de sakkunnigas betänkande byggda på beräkningar, företagna inom arbetsmarknadskommissionens kansli. I skrivelse den 2 oktober 1945 har Folkets Parkers Centralorganisation till de sakkunniga anfört vissa synpunkter på den förmedlingsverksamhet för artister och musiker m. fl., som fr. o. m. år 1943 bedrives av den offentliga arbetsförmedlingen. Denna skrivelse har överlämnats till arbetsmarknadskommissionen. I utredningsarbetet ha tagits under övervägande de vid den internationella arbetsorganisationens konferens år 1944 antagna rekommendationerna, som rört arbetsmarknaden. Såsom experter ha de sakkunniga anlitat — utom tjänstemän hos arbetsmarknadskommissionen — byråchefen Tor Jerneman, direktörsassistenten Matts Larsson, sekreteraren Gösta Rehn samt tf. byrådirektören Sten Ringenson.

6 Kansliarbetet hos de sakkunniga har utförts av tjänstemän inom arbetsmarknadskommissionens kansli. Till att börja med tjänstgjorde härvid som huvudsekreterare nuvarande inspektören vid arbetsnämnden i Stockholms stad Ove Jönsson. Det väsentliga sekreterarearbetet för här ifrågavarande del av de sakkunnigas belänkande har utförts av förste inspektören Bertil Olsson med biträde av amanuensen Nils Kellgren. Stockholm den 13 juni 1946. A. THOMSON THORWALD BERGQUIST

AUG. LINDBERG

GUSTAF SÖDERLUND /Bertil

Olsson

7 KAP. I.

Motiv för offentlig arbetsförmedlingsverksamhet. Arbetsförmedlingens uppgifter. I ett modernt samhälle är arbetsmarknaden liksom varu- och kapitalmarknaden i behov av särskilda förmedlingsorgan för att åstadkomma nödvändiga och önskvärda kontakter mellan olika parter och intressenter. Särskilt gäller detta i samhällen, som kännetecknas av en i stort sett fortgående expansion och specialisering av det ekonomiska livet. Arbetsmarknaden blir där alltmer mångsidig och svåröverskådlig och behovet av åtgärder för skapande av utjämning mellan efterfrågan och utbud på arbetskraft allt större. Redan den kontinuerliga omsättningen på arbetsmarknaden fordrar ett marknadsorgan för att underlätta för näringslivet att få sitt behov av arbetskraft fyllt och samtidigt förhjälpa de arbetssökande att med minsta möjliga tidsutdräkt komma i kontakt med förefintliga arbetstillfällen. De återkommande konjunktursvängningarna sätta därjämte sin prägel på arbetsmarknadsförloppet och påfordra tidvis mycket kraftiga insatser för att underlätta större överflyttningar av arbetskraft mellan olika arbetsområden. Konjunkturväxlingarna ge sålunda en skiftande karaktär åt det behov av omsättning och anpassning, som alltid föreligger på en nutida arbetsmarknad. För Sveriges del är slutligen att anteckna, att klimatet framkallar säsongväxlingar i arbetstillgången, som påkalla mer eller mindre regelbundna förflyttningar av arbetskraften mellan olika anställningar under skilda tider av året. Sammankoppling av olika säsongsysselsättningar blir därför i vårt land av stor betydelse för arbetskraftens försörjning. Behovet av ett samhälleligt arbetsmarknadsorgan i form av en offentlig arbetsförmedling har i Sverige — såsom framgår av de sakkunnigas redogörelse »Den offentliga arbetsförmedlingen under krigsåren» (SOU 1946: 44) l — varit uppenbart alltsedan början av detta sekel. I vårt land har den offentliga arbetsförmedlingen efter hand erhållit följande uppgifter. (1) Arbetsförmedlingens huvuduppgift är att stå arbetsgivare och arbetstagare till tjänst genom att bringa parterna i kontakt med varandra för slutande av anställningsavtal. 1

Denna redogörelse benämnes i fortsättningen »Del I.».

8 Det är att märka, att arbetsförmedlingen står öppen för alla: ungdomar som för första gången söka sig ut i förvärvslivet, löntagare som drabbats av arbetslöshet, personer som önska ombyte av anställning sedan de exempelvis förskaffat sig en bättre yrkesutbildning, självständiga företagare — exempelvis jordbrukare och hantverkare — som viss tid av året söka lönearbete hos andra, personer som under semester eller annan ledig tid vilja deltaga i exempelvis skördehjälp, husmödrar som tidvis kunna kombinera de egna sysslorna med förvärvsarbete i andras hem o. s. v. Genom att utnyttja elasticiteten i tillgången på arbetskraft kan arbetsförmedlingen mera effektivt möta växlingarna i behovet av arbetskraft inom olika delar av näringslivet. Alldeles uppenbart är, att arbetsförmedlingen för lösningen av sin huvuduppgift i hög grad är beroende av i vilken omfattning den blivit den naturliga mötesplatsen för arbetsgivare, som söka arbetskraft, och arbetstagare, som söka anställning. En förmedling, hos vilken en större del av arbetsmarknadens utbud och efterfrågan på arbetskraft inregistreras, kan naturligtvis bättre fylla näringslivets behov av arbetskraft och snabbare sätta arbetssökande i kontakt med förefintliga arbetstillfällen än en förmedling med liten anslutning. En inarbetad och väl skött arbetsförmedling kan exempelvis motverka, att arbetsgivare onödigtvis draga arbetskraft från andra orter eller andra yrken, när kompetent personal står till buds på närmare håll — liksom att arbetssökande byta ort eller yrke, när det finns lämpliga arbetstillfällen tillgängliga på den egna orten eller inom deras hittillsvarande arbetsområde. Arbetsförmedlingen kan således bidraga till att förhindra en icke önskvärd »överrörlighet» på arbetsmarknaden. Dess positiva funktion är dock att befordra en önskvärd anpassning och rörlighet genom att den har kännedom om arbetstillgången i hela landet och sålunda kan medverka till att arbetskraften förflyttas till områden och yrken, där dess tjänster kunna tagas i anspråk. Produktionslivet får härigenom sitt behov av arbetskraft snabbare fyllt än vad eljest skulle vara fallet, varjämte de arbetssökandes vänte- och arbetslöshetstid kraftigt kan nedbringas. Fullgörandet av denna uppgift förutsätter, såsom belysts i Del I (sid 121 ff.), ett över hela landet spritt förmedlingsnät och en centralt ledd samverkan mellan arbetsförmedlingens olika lokala organ (kontor, expeditioner, ombud). (2) På grund av arbetsförmedlingens kontakt med arbetsmarknadens lediga arbetstillfällen har det, alltsedan staten började lämna hjälp vid oförvållad arbetslöshet (1914), ansetts naturligt, att arbetsförmedlingen skall ha till uppgift att fungera som ett av kontrollmedlen i hjälpverksamheten för de arbetslösa. Varje person, som åtnjuter understöd från arbetslöshetsnämnd eller erkänd arbetslöshetskassa, är sålunda skyldig att periodiskt anmäla sig hos organ för offentlig arbetsförmedling för att efterfråga arbete. Understödsrätten är beroende av den arbetslöses vilja att åtaga sig arbete, som enligt § 15 i hjälpkungörelsen (SFS nr 434/1934) för statlig och statsunderstödd hjälp-

9 verksamhet för arbetslösa och § 15 i arbetslöshetskasseförordningen (SFS nr 264/1934) kan anses lämpligt (jfr Del I, sid. 228). Kontrolluppgiften sammanfaller med huvuduppgiften — att förmedla arbete — men den ställer ökade krav på förmedlingens förmåga att tillgodose näringslivets behov av arbetskraft utan att ge avkall på den arbetssökandes berättigade fordran, att arbetet skall vara lämpligt enligt gällande stadganden. Om kontrolluppgiften gäller, liksom om förmedlingsverksamheten över huvud, att ju mindre del av omsättningen på arbetsmarknaden, som går genom den offentliga arbetsförmedlingen, desto mindre verkningsfull blir kontrollen. I samband med nämnda arbetsuppgifter skall arbetsförmedlingen dessutom enligt gällande bestämmelser i samråd med arbetslöshetsnämnd verkställa uttagning av arbetskraft till olika slags arbetslöshetsarbeten bland de hos nämr.den anmälda hjälpsökande. Arbetslöshetsnämnden bevakar arbetstillfällei as rättvisa fördelning med hänsyn till hjälpbehovet, medan arbetsförmedlingen har att tillse, att i arbetslöshetsarbete, »beredskapsarbete», icke placeas någon som arbetsförmedlingen kan bereda arbete i öppna marknaden. Därjämte skall arbetsförmedlingen hålla intim kontakt med arbetslösa, placerade i olika arbetslöshetsarbeten, för att bevaka deras möjlighet att erhålla arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. (3) Efter hand som den offentliga arbetsförmedlingen — särskilt efter den 20 mij 1940 — blivit förstärkt och effektiviserad i olika hänseenden, har den i anslutning till sin ovan omnämnda huvuduppgift fått sig tilldelad vissa andrt arbetsuppgifter av speciell art. Såsom framgår av Del I, är den offentliga arbetsförmedlingen inkopplad vid lösningen av bl.a. följande arbetsmarknadsippgifter: 1. Yrkesvägledning för i första hand ungdom men även för sådana arbetssökande, som önska byta yrke. (Jfr Del I, sid. 144.) 2. Arbetsförmedling för partiellt arbetsföra samt arbetsvärd åt i militärtjänst skadade. (Jfr Del I, sid. 163.) 3. Rekrytering av tjänstemän och arbetare till statens myndigheter och organ ;amt medverkan vid överflyttning av krispersonal till andra arbetsområde!. (Jfr Del I, sid. 161.) 4. Anskaffning av civilanställningar åt avgånget militärmanskap samt rekryhring av fast anställda till krigsmakten. (Jfr Del I, sid. 172.) 5. Medverkan vid den sociala hemhjälpens ordnande. (Jfr Del I, sid 139.) 6. Åtgärder för att bereda en sysselsättningsreserv vid en arbetsmarknadskris. (Jfr Del I, sid. 258.) 7. Medverkan vid utredningar rörande industriens lokalisering med hänsyn till tilgången på arbetskraft. (Jfr Del I, sid. 223.) 8. Medverkan vid utbyte eller överflyttning av arbetskraft de nordiska länderm emellan. Dirutöver har arbetsförmedlingen — såsom framgår av bilaga A — olika

10 uppgifter i samband med organiserandet av arbetsmarknaden för krigsberedskap.

Arbetsförmedlingen — samhället och arbetsmarknadens parter. Den offentliga arbetsförmedlingens här ovan omnämnda uppgifter måste ses i samband med vissa fördelar, som samhället, arbetsgivarna och de arbetssökande äga av en organiserad arbetsförmedling. Åt samhället lämnar den offentliga arbetsförmedlingen fortlöpande upplysningar om arbetsmarknadens läge och förändringar med avseende på tillgång och efterfrågan på arbete och arbetskraft, men också när så påfordras beträffande arbetskraftens ålder, yrkesutbildning, kvalifikationer i övrigt etc. Dessa upplysningar ha givetvis stor betydelse för utformningen av sysselsättningspolitiken i olika arbetsmarknadslägen. Därjämte medför arbetsförmedlingens verksamhet, att samhället i viss utsträckning erhåller garantier för att dess kostnader för olika arbetslöshetsåtgärder begränsas till det arbetsmarknadsmässigt nödvändiga. Av lika stor betydelse är givetvis, att samhället kan bereda alla dem, som av olika anledningar ha svårt att finna lämpligt arbete på arbetsmarknaden, tillfälle att genom den offentliga arbetsförmedlingen komma i kontakt med arbetslivets olika möjligheter. Vidare är det naturligt, att arbetsförmedlingen genom sin ställning på arbetsmarknaden som fri opartisk mellanhand mellan arbetssökande och arbetsgivare och med sin hela landet omspännande organisation i vissa arbetsmarknadslägen får tjäna som ett av instrumenten för genomförande av olika arbetsmarknadspolitiska uppgifter. För arbetsgivaren innebär anvisning av arbetskraft genom offentliga arbetsförmedlingsorgan, att kostnader för annonsering och andra utgifter för att anskaffa arbetskraft i viss utsträckning begränsas. Vidare underlättas arbetsgivarens slutliga val bland flera arbetssökande genom att arbetsförmedlingen verkställer det första urvalet av arbetskraft. Arbetsförmedlingens kännedom om arbetsmarknadens tillgång och efterfrågan på arbetskraft gör det därjämte möjligt för företagsledningen att av ortens arbetsförmedling som regel erhålla besked om möjligheterna att få sig anvisad arbetskraft av önskat slag. Genom samverkan med den offentliga arbetsförmedlingen kan dessutom antagningen av arbetskraft planeras på längre sikt och i viss utsträckning göras oberoende av det mer eller mindre tillfälliga utslag beträffande arbetsmarknadens verkliga tillgång på arbetskraft, som annonsering eller intagning av arbetskraft vid fabriksportarna lämnar. En annan fördel är, att den fond av kunskaper om arbetsssökandenas yrkeskunnighet, personliga egenskaper och kvalifikationer, som finnes samlad på arbetsförmedlingen, i många fall kan utnyttjas för att finna den lämpligaste användningen för arbetskraften.

11 För de arbetssökande innebär anlitandet av den offentliga arbetsförmedlingen, att kostnader för annonsering och andra utgifter i samband med platssökandet i viss utsträckning kunna undvikas. Då arbetsförmedlingen äger den vidaste överblicken över arbetsmarknadens möjligheter icke endast på den arbetssökandes hemort utan också på andra orter i landet och inom praktiskt taget alla områden av arbetsmarknaden, kan ett »på måfåsökande» efter arbete i viss utsträckning begränsas. Därjämte äger arbetsförmedlingen möjligheter att genom olika rese- och flyttningsbidrag (Del I, sid. 261) underlätta de arbetssökandes förflyttning till annan ort vid sökande eller antagande av arbete. Härigenom ökar rörligheten på arbetsmarknaden, och en bättre anpassning kan ske med hänsyn till förefintliga sysselsättningsmöjligheter. Genom åvägabringandet av kontakt med arbetsmarknadens sysselsättningsmöjligheter kunna sålunda vid arbetslöshet väntetiden och understödsperioderna för de arbetslösa hållas inom en ram, som bestämmes av rådande arbetsmarknadsläge. En annan fördel är, att en arbetssökande kan räkna med att hans utsikter att erhålla ett arbete genom arbetsförmedlingen kontinuerligt bevakas under den tid, hans anställningsfråga är aktuell. Vidare bör uppmärksammas, att arbetsförmedlingen vid arbetssökandes val av yrke eller byte av yrke kan stå till tjänst med sådan vägledning, att valet kan ske med hänsyn till arbetsmarknadens möjligheter och vederbörandes lämplighet och kvalif kationer.

Arbetsförmedlingens arbetsprinciper. De här i korthet angivna fördelarna av användandet av den offentliga arbetsförmedlingen måste ses mot bakgrunden av de principer 1 , som tillämpas för urval av arbetskraft. Härvidlag bör särskilt uppmärksammas, att arbetsgivarm alltid har avgörandet beträffande vem han önskar anställa. EnlLjt 8 § i 1934 års arbetsförmedlingslag »skall vid arbetsförmedling tillses, att arbetsduaren erhåller bästa möjliga arbetskraft och arbetaren det arbete, för vilket han bist lämpar sig. Dessa principer för förmedlingsarbetet ha vunnit tillämpning alltsedm offentlig arbetsförmedling infördes i vårt land, och föreskrifter av ovan nämnc innebörd ha även varit inryckta i alla tidigare arbetsförmedlingskungörelser såsom ett av villkoren för statens understödjande av verksamheten. Då beställning av arbetslraft inkommit, skall arbetsförmedlingen sålunda bland de arbetssökande, som vid tiltallet finnas anmälda eller vilka arbetsförmedlingen i anledning av den föreliggande beställningen annorledes kan uppbringa, utvälja de som bäst lämpar sig för arbete i fråga. Till grund för bedömandet av de sökandes lämplighet skola läggas arbets örmedlingens uppgifter om yrkesutbildning av teoretisk och praktisk art, arbets>etyg och vitsord från innehavda anställningar ävensom andra tillgängliga upplysiingar om de sökandes kvalifikationer. Med ledning av dessa uppgifter utväljer ocl anvisar arbetsförmedlingen den sökande, som befinnes vara bäst lämpad för 1 Fölande citat är hämtat ur Handbok för den offentliga arbetsförmedlingen, utgiven av Kuigl. Socialstyrelsen, Stockholm 1936, sid. 17—19.

12 det utbjudna arbetet. Därest arbetsgivaren namngiver viss arbetssökande, vilken han — t. ex. på grund av att arbetaren varit hos honom tidigare anställd —• önskar få till sig anvisad, skall arbetsförmedlingen efterkomma denna begäran. Står den önskade arbetaren icke till förfogande, bör arbetsförmedlingen erbjuda arbetsgivaren annan lämplig sökande. De arbetssökandes kvalifikationer skola, som ovan sagts, utgöra den huvudgrund, efter vilken urvalet av arbetskraft sker. Om flera jämngoda sökande finnas till en arbetsanställning, skall valet ske med hänsyn till den sökandes försörjningsplikt. Större eller mindre försörjningsbörda skall således fälla utslaget mellan likvärdiga arbetssökande. Skulle eventuellt även försörjningsplikten vara likartad, tages hänsyn till den tid, vederbörande varit anmäld såsom sökande på arbetsförmedlingen. Det må med skärpa framhållas, att några ovidkommande synpunkter från arbetsförmedlingens sida icke få läggas vid urvalet av arbetskraft. De sökandes organisationsförhållanden, ålder, mantalsskrivningsort och hemortsrätt få icke vara bestämmande. Givet är, att en arbetsgivare kan uppställa särskilda fordringar på den önskade arbetskraften, vilka då böra av arbetsförmedlingen iakttagas. Om en åldersgräns är angiven vid beställningen, bör arbetsförmedlingen vid urvalet taga hänsyn härtill; står arbetskraft ej att uppbringa inom angiven ålder, meddelar arbetsförmedlingen detta till arbetsgivaren, som i så fall får avgöra, om han avstår från det uppställda villkoret. Likaledes kan det inträffa, att t. ex. en kommunal myndighet vid rekvisition av arbetskraft förklarar sig i första hand vilja ha sökande, som äro mantalsskrivna inom kommunen, och arbetsförmedlingen bör givetvis i dylikt fall taga hänsyn till ett sådant speciellt villkor. På grund av arbetsförmedlingens karaktär av riksinstitution gäller emellertid i övrigt, att mantalsskrivnings- och hemortsrättsförhållanden icke få inverka på de sökandes möjligheter att genom arbetsförmedlingen erhålla anvisning till för dem lämpligt arbete. Såväl de arbetssökande som arbetsgivarna böra klart bibringas den uppfattningen, att arbetsförmedlingen i varje särskilt fall endast anvisar den enligt förmedlingens uppfattning bäst lämpade sökanden. Skulle arbetsförmedlingen själv vara i tvivelsmål rörande de sökandes inbördes lämplighet, bör förmedlingen meddela anvisning åt till synes jämngoda sökande. Flera sökande mä likaledes anvisas till en och samma plats, därest arbetsgivaren själv uttryckt en önskan att fä välja bland ett större eller mindre antal. Det tillkommer vid all förmedling vederbörande arbetsgivare och arbetssökande att själva inbördes överlägga om träffande av överenskommelse rörande anställningen och de därmed förenade villkoren. Det stär såväl den arbetssökande som arbetsgivaren fritt att avböja gjort erbjudande. Om arbetsgivaren sä önskar, anvisar arbetsförmedlingen annan lämplig sökande. Klart är alltså, att arbetsförmedlingen endast anvisar och att arbetsgivaren anställer arbetskraften.» Vid diskussion av a r b e t s f ö r m e d l i n g e n s u p p g i f t e r h a de s a k k u n n i g a u t g å t t i f r å n s å s o m n å g o n t i n g självklart, att arbetsförmedlingens ställning på arbetsmarknaden som självständig, opartisk institution även i framtiden skall bevaras och att dess karaktär av fri förmedlare och medhjälpare vid lösningen av arbetsgivarnas rekryteringsfrågor respektive arbetstagarnas anställningsfrågor icke skall ändras. N å g o n monopolställning för den offentliga a r b e t s f ö r m e d l i n g e n p å a r b e t s m a r k n a d e n k a n icke i f r å g a s ä t t a s . Detta u t e s l u t e r emellertid icke, a t t olika m e t o d e r f r å n fall till fall k u n n a p r ö v a s för a t t giva a r b e t s f ö r m e d l i n g e n

13 tillfälle att på ett så praktiskt sätt som möjligt erhålla kunskap om olika arbetsområdens behov av arbetskraft och därigenom också ge arbetsförmedlingen tillfälle att anvisa arbetssökande. Erfarenheterna av arbetsförmedlingens verksamhet, särskilt under depressionstider, ha visat, att dess kunskap om de lediga arbetstillfällena ofta varit bristfällig, och att arbetsförmedlingen på många platser befunnit sig i samma situation som de arbetssökande och sålunda varit illa underrättad om arbetsmarknadens verkliga tillgång på arbete. Detta förhållande kan icke anses vara förenligt med arbetsförmedlingens ställning och arbetsuppgifter på arbetsmarknaden, då det är uppenbart, att lösningen av arbetsförmedlingens huvuduppgift — att tjäna som effektiv utjämnare av arbetsmarknadens tillgång och efterfrågan på arbete och arbetskraft — i främsta rummet förutsätter, att arbetsförmedlingen äger såväl samlad överblick över som detaljkännedom om de båda faktorer, som konstituera förmedlingsarbetet, nämligen å ena sidan arbetsmarknadens lediga arbetstillfällen och å andra sidan de arbetssökande personerna. Kunskapen om arbetsmarknadens faktiska tillgång på arbetstillfällen torde betraktas som det primära, då utan en så fullständig bild av det aktuella sysselsättningsläget som möjligt arbetsförmedlingens försök att finna lämpliga sysselsättningar för de arbetssökande personerna bli mindre framgångsrika. I samband härmed träda givetvis också i förgrunden åtgärder, som syfta till att underlätta arbetskraftens utnyttjande av tillgängliga arbetstillfällen och som sålunda äga samband med arbetskraftens rörlighet och anpassning efter arbetsmarknadens krav. Av det föregående framgår, att de sakkunniga ansett, att den praktiska erfarenheten får lämna svar på frågan, hur stor del av den normala omsättningen av arbetskraft som naturligen bör gå via den offentliga arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen må själv i konkurrens med andra medel för åvägabringande av kontakt på arbetsmarknaden visa sin förmåga. Dock bör eftersträvas, att arbetsförmedlingen omhändertager en så stor del av omsättningen av arbetskraft, att en rationell utjämning av tillgång och efterfrågan kan komma till stånd. Arbetsförmedlingsfrågans nuvarande läge. Under arbetsmarknadskommissionens ledning har efter den 20 maj 1940 en omfattande utbyggnad av arbetsförmedlingsorganisationen pågått. Utbyggandet har betingats dels av att en utökning av den egentliga förmedlingsverksamheten ägt rum, dels av att olika uppgifter av kriskaraktär kommit att åvila länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar, dels också av att olika planeringsuppgifter för beredskapsändamål pålagts de lokala arbetsmarknadsorganen. Dessa olika uppgifter ha utförligt belysts i Del I. Sammanfattningsvis må framhållas, att antalet vid rikets samtliga offent-

14 liga arbetsförmedlingsorgan tillsatta platser/arbetstillfällen ökade från 436 000 år 1939 till 1 096 000 år 1945. Den största ökningen föreligger av naturliga skäl inom de näringsområden, där de arbetsmarknadsreglerande åtgärderna under krigsåren givit förmedlingsarbetet verksamt stöd, t. ex. inom skogsbruket, där antalet tillsatta platser mellan åren 1939 och 1945 ökat från 18 000 till 115 000, eller inom byggnadsverksamheten, där platstillsättningen ökat från 25 000 till 151000, men ökningen är påtaglig även inom övriga näringsgrenar. Även om omsättningsrörelsernas storlek på arbetsmarknaden icke låter sig fastställas och man på grund härav icke kan mäta arbetsförmedlingens faktiska andel i hela platstillsättningen, vittna de stegrade siffrorna om arbetsförmedlingens ökade kapacitet som utjämnare av tillgång och efterfrågan på arbetskraft. Starkt bidragande härtill har varit den statsunderstödda frivilliga arbetslöshetsförsäkringens snabba utbyggnad under krigsåren. Sålunda uppgick år 1940 ( januari) antalet medlemmar i erkända arbetslöshetskassor till 200 000 och år 1946 (januari) till 832 000. Bl. a. till följd härav har antalet arbetssökande personer, som anmält sig till arbetsförmedlingsorganen, avsevärt ökat. År 1939 anmälde sig vid arbetsförmedlingen 378 000 arbetssökande personer och år 1945 723 000, vilken senare siffra innebär, att omkring 25 °/o av den yrkesverksamma befolkningen detta år kan beräknas ha tagit arbetsförmedlingens tjänster i anspråk. Vid utgången av år 1939 ägde den offentliga arbetsförmedlingen 166 huvudoch avdelningskontor samt omkring 1 075 fasta och tillfälliga ombud. Vid utgången av år 1945 voro motsvarande siffror 253 huvud- och avdelningskontor samt omkring 1 000 orts- och lokalombud. Specialiseringen av förmedlingsarbetet vid de olika kontoren har i jämförelse med läget före statens provisoriska övertagande i hög grad utvecklats genom inrättandet av fackexpeditioner och specialförmedlingar. Medan före den 20 maj 1940 endast de allra största kontoren (Stockholm, Göteborg och Malmö) voro utrustade med flera expeditioner för olika kategorier arbetssökande, finnas numera vid medelstora huvudkontor (Uppsala, Eskilstuna, Linköping, Kalmar etc.) och de största avdelningskontoren (Norrköping, Hälsingborg, Uddevalla och Sundsvall) i regel tre expeditioner för manliga och två expeditioner för kvinnliga arbetssökande. I fråga om specialförmedlingar fanns före den 20 maj 1940 praktiskt taget endast en enda riksomfattande sådan, nämligen (1) sjömansförmedling. Därjämte fanns på vissa större arbetsförmedlingar särskild (2) ungdomsförmedling. Efter det provisoriska förstatligandet har ungdomsförmedlingen kraftigt utbyggts och till densamma har knutits en särskild yrkesvägledningsorganisation. Under kriget har vidare inrättats (3) tjänstemannaförmedling, (4) arbetsförmedling för partiell arbetsföra samt (5) arbetsförmedling för artister och musiker. I februari 1940 uppgick antalet befattningshavare inom den offentliga ar-

15 betsförmedlingens huvud- och avdelningskontor till omkring 425. I av statens arbetsmarknadskommission i maj 1945 antagna utbyggnadsplaner för länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar finnas upptagna inalles 1 344 befattningar, därav för ledningspersonal 95, kanslipersonal 252 samt för det egentliga förmedlingsarbetet 997 befattningar. (Del I, sid. 185). Befattningarna inom arbetsförmedlingen fördela sig med 503 vid huvudkontoren och 494 vid avdelningskontoren. Antalet i planerna upptagna befattningar innebär ingen större kvantitativ förstärkning av personalen i jämförelse med antalet befattningshavare med motsvarande arbetsuppgifter under krigsåren, då främst till följd av de arbetsmarknadsreglerande uppgifterna personalen vid länsarbetsnämnderna starkt ökat. Den 31 december 1945 uppgick sålunda hela antalet befattningshavare till 2 019. 1 Av dessa voro emellertid omkring 750 uteslutande sysselsatta med uppgifter av kris- och beredskapsnatur. Däremot lämna de antagna utbyggnadsplanerna möjlighet att vid nyrekrytering av personal kvalitativt förstärka arbetsförmedlingen, då det stora flertalet befattningar i egentligt förmedlingsarbete upptagits i högre löneställningar än tidigare. Den 1 januari 1946 voro omkring 5 0 % av de på länsarbetsnämndernas utbyggnadsplaner upptagna befattningarna tillsatta. 2 De här lämnade exemplen på den offentliga arbetsförmedlingens effektivisering under krigsåren samt den fortsatta utbyggnad, som pågår under chefsmyndighetens ledning, torde ådagalägga, att arbetsförmedlingen i jämförelse med åden före den 20 maj 1940 är avsevärt bättre rustad för att möta de ytterl gare anspråk, som framtiden kan ställa — en uppfattning, som de sakkunniga givit uttryck åt i skrivelse den 27 mars 1946 till statsrådet och chefen för finansdepartementet angående den offentliga arbetsförmedlingens utbyggnad vid en arbetsmarknadskris.

Faktorer som ställa ökade krav på arbetsförmedlingen. T r d s att den offentliga arbetsförmedlingen under senare år och särskilt efter den 20 maj 1940 genomgått en betydande effektivisering, synes den ej ännu ha nått den höga grad av effektivitet eller på alla områden undergått den utbyggnad, som erfordras med hänsyn till behov som göra sig gällande på arbetsmarknaden. Nedan skola i korthet sammanfattas de faktorer, som i framliden komma att ställa ökade krav på arbetsförmedlingen. 1. ?ortsatt omställning inom näringslivet efter mera fredsmässiga förhållandel kommer under de närmaste åren att påverka arbetsmarknaden. Övergången från krigshushållning under avspärrning till en mera fredsmässig hushållnng med förnyad kontakt med världsmarknaden kominer av allt att dö1 Motsvarande siffra den 1 april 1946 var 1 921 befattningshavare, varav omkring 620 voro s/sselsatta med uppgifter av kris- och beredskapsnatur. 2 Dei 1 juni 1946 var motsvarande siffra omkring 65 °/o.

16 ma att ske successivt och utan större friktioner på arbetsmarknaden, men man kan ej förbise riskerna för att omställningen på vissa håll kan sätta in mera språngvis och i vissa lägen få en krisbetonad karaktär. Oberoende av snabbheten i denna omställning kommer under alla förhållanden ett effektivt arbetsförmedlingsorgan att verksamt kunna bidraga till att arbetskraften på lämpligt sätt fördelas. Den stegrade investeringsverksamheten ger bl. a. vid handen, att den ekonomiska utvecklingen under efterkrigstiden kommer att skapa en fortsatt nyinriktning och differentiering av näringslivet. Nya förvärvskällor och nya företagstyper komma att förändra arbetskraftsbehovets storlek och inriktning. Denna process kommer att göra arbetsmarknaden än mer svåröverskådlig för den enskilde, öka antalet yrken och yrkesspecialiteter och i viss utsträckning öka arbetslöshetsriskerna. En än bättre överblick över arbetsmarknaden och ett däremot svarande behov av effektiva förmedlingsåtgärder framstå därför såsom naturliga. 2. Befolkningsutvecklingen under de närmaste decennierna synes kräva en rörlighet på arbetsmarknaden, som underlättar arbetskraftsförsörjningen inom olika delar av näringslivet. Under de närmaste tio a femton åren kommer ålderssammansättningen inom de arbetsföra åldrarna att bli av annan art än tidigare. Minskningen av de nytillträdande årskullarna på marknaden kommer att påverka rekryteringsproblemen inom näringslivet, och den samtidiga starka ökningen i de högre åldersgrupperna kommer att få betydelse för sysselsättningsproblemen för dessa grupper. Det minskade tillflödet av ny arbetskraft kommer att aktualisera frågorna om den partiella arbetskraftens bättre tillvaratagande och i mångt och mycket ställa samhällets arbetsmarknadsorgan inför andra problem än tidigare. Dessa spörsmål ha nyligen belysts i en utav docenten Ingvar Svennilson och aktuarien fil. lic. Gösta Ahlberg verkställd utredning rörande Sveriges arbetskraft och den industriella utvecklingen *. Beträffande arbetsförmedlingens och yrkesvägledningens betydelse för att motverka tendenser till ökad tröghet i arbetskraftens rörelser framhålla författarna följande: »Fråga är, om — tendenserna till ökad tröghet i arbetskraftens rörelser och därmed följande svårigheter för en snabb förskjutning av produktionens struktur kunna motverkas av andra förändringar pä arbetsmarknaden. Dit få främst räknas åtgärder för att förbättra arbetsmarknadens organisation, vad gäller arbetsförmedling och yrkesvägledning. Sådana åtgärder bli tydligen mera angelägna under de nya betingelser, som befolkningsutvecklingen skapar. — Detsamma gäller de åtgärder för atat påverka näringslivets lokalisering, som nu förberedas och som ju bland annat syfta till att i viss utsträckning föra näringslivet till arbetskraften i stället för tvärtom. Man kan också peka på verkningarna på rörligheten av en mera 'full' sysselsättning. Det kan dock ifrågasättas, om icke den överrörlighet hos arbetskraften, som 1 »Sveriges arbetskraft och den industriella utvecklingen» av Gösta Ahlberg och Ingvar Svennilson. Industriens utredningsinstitut, Stockholm 1946.

17 kunnat konstateras under senare år med dess mer än fulla sysselsättning dels är särskilt utpräglad för ett mindre antal företag med en mindre stabil arbetarstam dels främst tagit formen av en snabb omsättning av arbetskraften inom gränsen för samma yrke. Steget därifrån är långt till en rörlighet, som underlättar förskjutningen mellan olika delar av näringslivet.» 1

I detta sammanhang må vidare uppmärksammas, att arbetsförmedlingens uppgift att söka få fram arbetskraft till angelägna arbetsuppgifter samt att söka u p p n å att tillgängliga arbetskraftstillgångar rationellt utnyttjas under de närmaste åren kommer att stå i förgrunden. Arbetsförmedlingens betydelse, då det gäller att uppspåra eventuella arbetskraftsreserver, bör understrykas, då den genom sin hela riket omspännande organisation synes vara det naturligaste organet för att göra en insats på detta område. Särskilda ansträngningar synas böra göras för att bättre utnyttja de kvinnliga arbetskraftsreserverna, som genom deltidsarbete eller på annat sätt synas kunna nyttiggöras i produktionen. De sakkunniga äro medvetna om att denna fråga är avhängig av bland annat möjligheterna att lämna lämplig yrkesutbildning och vilja bl.a. på grund därav understryka vikten av, att arbetsförmedlingen håller kontakt med yrkesutbildningsorganen. En garanti härför är det kontinuerliga samarbetet mellan arbetsmarknadskommissionen och överstyrelsen för yrkesutbildning. 3. Såsom framgår av Del I kap. IX (sid. 240), äger den offentliga arbetsförmedlingen betydande arbetsuppgifter såsom kontroll- och anvisningsorgan för medlemmar i erkända arbetslöshetskassor. Genom försäkringens stora omslutning ökas givetvis i motsvarande grad behovet av offentliga arbetsförmedlingsorgan. I detta sammanhang bör vidare uppmärksammas, att utom den statsunderstödda frivilliga arbetslöshetsförsäkringens numerärt stora omfattning under senare år förtjäna de högre kontantunderstöd, som sedan år 1944 utgå till såväl medlemmar i erkända arbetslöshetskassor som hjälpsökande arbetslösa, anmälda hos arbetslöshetsnämnd, i högre grad än tidigare beaktande ur synpunkten, att det är av vikt att minska risken för att kontantunderstödda arbetslösa föredraga att uppbära understöd i stället för att åtaga sig arbete. Arbetsförmedlingen, som främst har denna uppgift sig ålagd, kommer vid fullgörandet av denna att direkt medverka till att såväl samhällets kostnader för arbetslöshetshjälpen som arbetslöshetskassornas egna utgifter hållas inom en ram, som arbetsmarknadens läge i olika arbetslöshetssituationer motiverar, samtidigt som arbetsförmedlingen hjälper den kontantunderstödde att göra hans arbetslöshetsperiod kortare än eljest skulle bli fallet. 4. Från och med hösten 1944 har ett organiserat samarbete inletts mellan industriens omställningskommitté (numera kallad industriens produktionsråd) å ena sidan och arbetsmarknadskommissionen och socialstyrelsen å 1

2 A. a. sid. 20.

18 andra sidan för att industriens olika företag genom fortlöpande rapportering skola hålla industriens egna branschorganisationer samt statsmyndigheterna underrättade om förändringar i industriens sysselsättning samt om de åtgärder dessa förändringar kunna föranleda från statsmakternas eller kommunernas sida. Genom detta rapporteringssystem givas arbetsförmedlingarna på ett tidigt stadium, innan avskedanden eller permitteringar ägt rum, bättre möjligheter att medverka till önskad omflyttning på arbetsmarknaden. Redogörelse för detta varselsystem har lämnats i Del I, sid. 253. 5. Genom Kungl. Maj:ts kungörelse med tillämpningsföreskrifter till lagen den 30 juni 1944 (475) om arbetslöshetsnämnd har den offentliga arbetsförmedlingens nuvarande lokala tillsynsorgan — länsarbetsnämnderna — därjämte blivit det lokala tillsynsorganet för den statsunderstödda hjälpverksamheten vid oförvållad arbetslöshet. Genom kungörelsen har fast organisatoriskt samband mellan arbetsförmedlingen och andra organ för samhällets hjälpåtgärder vid arbetslöshet upprättats. Redogörelse härför har lämnats i Del I, sid. 237. 6. Genom Kungl. Maj:ts kungörelser den 20 oktober 1944 (703) samt den 1 juni 1945 (339) har det sörjts för att länsarbetsnämnd inom sig rymmer den sakkunskap, som är nödvändig för åstadkommande av arbetsförmedlingens vidgade kontakt med samhälle och näringsliv. Detta har möjliggjort, att länsarbetsnämnd kan tjäna som samordningsorgan för planeringsarbetet för mötandet av en sysselsättningskris på arbetsmarknaden och som förut omnämnda lokala tillsynsmyndighet för den statliga och kommunala hjälpverksamheten för oförvållat arbetslösa. Länsarbetsnämnden blir i detta sammanhang i tillfälle att bl. a. tillgodogöra sig det utredningsmaterial, som framlägges vid investeringsplaneringen. Redogörelse härför har lämnats i Del I, sid. 30. 7. Jämlikt lag med vissa bestämmelser om arbetsförmedling den 8 april 1935 (nr 113) med däri senare vidtagna ändringar skola privata arbetsförmedlingar, bedrivna i förvärvssyfte, upphöra fr. o. m. den 1 januari 1950. Denna omständighet samt tendenserna till att olika fackorganisationer och föreningar i vidgad utsträckning överlåta sin förmedlingsverksamhet till den offentliga arbetsförmedlingen gör det sannolikt, att den offentliga arbetsförmedlingen i framtiden får ett än större verksamhetsområde. En utförlig redogörelse för annan arbetsförmedling än den av offentliga arbelsförmedlingsorgan bedrivna lämnas i bilaga A, Del I, sid. 303. Ovan omnämnda olika faktorer — näringslivets omställning och befolkningsutvecklingen, den statsunderstödda frivilliga arbetslöshetsförsäkringens ökade omslutning, de höjda understödsförmånerna till arbetslösa, varselsystemet på arbetsmarknaden, länsarbetsnämnds direkta samverkan med kommunal arbetslöshetsnämndjänsarbetsnämnds medverkan i planeringsarbetet för

19 m ö t a n d e a v en a r b e t s m a r k n a d s k r i s s a m t den p r i v a t a i förvärvssyfte b e d r i v n a f ö r m e d l i n g s v e r k s a m h e t e n s u p p h ö r a n d e å r 1950 — giva s a m t l i g a s t ö d åt de s a k k u n n i g a s u p p f a t t n i n g , att den offentliga a r b e t s f ö r m e d l i n g e n ä r i b e h o v av f o r t s a t t f ö r s t ä r k n i n g . 1. Att u t j ä m n a v ä x l i n g a r n a p å a r b e t s m a r k n a d e n och att u n d e r l ä t t a a r b e t s k r a f t e n s o m f l y t t n i n g a r , v a r e sig detta s k e r u n d e r m e d v e r k a n av stat, k o m m u n eller e n s k i l d a , i n n e b ä r att s k a p a en rationell a n p a s s n i n g av a r b e t s m a r k n a d e n efter ä n d r a d e a v s ä t t n i n g s - och p r o d u k t i o n s f ö r h å l l a n d e n . F ö r att u p p n å d e t t a f o r d r a s självfallet, att a r b e t s m a r k n a d e n b e t r a k t a s som en helhet, s a m t i d i g t s o m s a m b a n d e t icke får förloras m e d lokala f ö r h å l l a n d e n och i n t r e s s e n . Den offentliga a r b e t s f ö r m e d l i n g e n ä r g e n o m sin h e l a l a n d e t o m s p ä n n a n d e f ö r m e d lingsorganisafion, i n o m vilken l ä n s a r b e t s n ä m n d e r n a fungera s o m r e g i o n a l a s a m o r d n i n g s o r g a n för de a r b e t s m a r k n a d s p o l i t i s k a å t g ä r d e r n a , väl ä g n a d att tillgodose h ä r i f r å g a v a r a n d e s y n p u n k t e r . I a n s l u t n i n g till v a d ovan f r a m h å l l i t s , ö n s k a d e s a k k u n n i g a j ä m v ä l r i k t a u p p m ä r k s a m h e t e n p å den r e k o m m e n d a t i o n (nr 72) a n g å e n d e a r b e t s f ö r m e d ling, s o m i n t e r n a t i o n e l l a a r b e t s o r g a n i s a t i o n e n s g e n e r a l k o n f e r e n s i P h i l a d e l p h i a d e n 12 m a j 1944 a n t o g och v a r i det h e t e r 2 : »1. Arbetsförmedlingens huvuduppgift bör vara att i samverkan med andra av sådan verksamhet berörda offentliga eller enskilda organ åstadkomma den bästa mojhga organisation av sysselsättningen inom industrien, jordbruket och övriga delar av näringslivet inom ramen för ett nationellt program för produktionsresursernas fulla utnyttjande. 2. För detta ändamål böra åtgärder vidtagas för att förstärka arbetsförmedlingen och andra myndigheter med besläktade uppgifter. Det bör åligga nämnda myndigheter att a) insamla och förmedla upplysningar angående tillgång och efterfrågan på arbetskraft, behoven inom särskilda yrkesområden och inträdda förändringar däri, sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen, regleringar av sysselsättningsförhållanaena, orsakerna till uppkommande arbetslöshet samt andra upplysningar av värde för främjandet av full sysselsättning; b) bistå arbetstagarna med att anvisa lämplig sysselsättning och arbetsgivarna med att anvisa lämplig arbetskraft; c) medverka vid organiserandet av yrkesutbildnings- och omskolningsverksamheten och vid inriktningen av densamma; d) anvisa utvägar för underlättande av överföringen av arbetskraft från ett yrke eller distrikt till ett annat, då så är nödvändigt; 1 Olika samhällsgruppers inställning till frågan om den offentliga arbetsförmedlingen, dess etlektivisering och verksamhet har under krigsåren bl. a. kommit till uttryck i olika politiska partiers programförklaringar med hänsyn till efterkrigstidens förhållanden. Här må ? o \ T a S I A 7 i ; b e t a r r o r e l s e n s efterkrigsprogram. De 27 punkterna med motivering. Stockholm 1J44, sid. 70—76; Efterkrigstidens samhälle. Några ekonomiska och sociala riktlinjer framförda inom Folkpartiet, Stockholm 1944, sid. 18—20; Punkt 5 i programuttalande antaget av högerns riksstämma 1944; Handlingsprogram för landsbygdspartiet Bondeförbundet antaget vid förbundsstämman 1944, sid. 3, 13 och 16. 2 Kungl. Maj:ts proposition nr 234/1945, sid. 70.

20 e) främja bästa möjliga fördelning av arbetskraften inom olika verksamhetsområden och på skilda orter; f) medverka vid administrationen av arbetslöshetshjälp och arbetslöshetsförsäkring, om sä erfordras; g) bistå andra offentliga och enskilda organ vid planering av industriens lokala förläggning, allmänna arbeten, bostadsförsörjning samt andra sociala och ekonomiska åtgärder. 3. Ett ingående samarbete — såväl centralt som lokalt — bör åvägabringas mellan arbetsförmedlingen och andra myndigheter, vilkas verksamhet avser sysselsättningsförhållandena, däri inbegripna de myndigheter, som hava att reglera omfattningen av allmänna arbeten i anslutning till vid olika tider radande sysselsättnings- och arbetslöshetsförhållanden. 4. En nära samverkan — förutom samarbetet i de rådgivande organ (med representanter för berörda parter), varom föreskrivcs i konventionen angående arbetslöshet, 1919, art. 2 — bör äga rum mellan arbetsförmedlingen samt arbetsgivarnas och arbetarnas organisationer. Lämpliga former böra sökas för dessa organisationers deltagande i planläggningen och genomförandet av sysselsättningspolitiken. Arbetsförmedlingen bör samverka med sådana representativa organ, vilka må komma att inrättas för lösandet av speciella problem inom vederbörande näringsgren.»

21 KAP. II.

Arbetsförmedlingens framtida organisation. Stat eller k o m m u n (landsting) s o m huvudman. Såsom framgår av Del I (sid. 10—11), tillkommo de första arbetsförmedlingsanstalterna på kommunalt initiativ och voro ursprungligen rent kommunala organ. Då det snart nog visade sig, att dessa organ i stor utsträckning anlitades även av personer från andra kommuner och att behov förelåg att organisera med varandra samarbetande lokalorgan, föll det sig naturligt, att landstingen efter hand inträdde som bärare av denna organisation. Det låg också nära till hands, att staten lämnade bidrag till verksamheten, och efter hand som samhället kunde konstatera betydelsen av en effektivt arbetande arbetsförmedlingsorganisation ökade bidragen. Från och med år 1907 fingo sålunda de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna samtliga sina kostnader för postporto, telefon och blankettryck täckta av statsmedel. Vidare kunde anstalterna efter prövning i varje särskilt fall erhålla understöd till bestridande av kostnaderna för de särskilda anordningar, som vidtogos av arbetsförmedlingen för landsbygdens behov, ävensom för samarbetet mellan skilda anstalter. Från och med år 1913 åtnjöt offentlig arbetsförmedlingsanstalt bidrag av statsmedel för täckande av hälften av kostnaderna för medellösa arbetssökandes resor. Från och med år 1915 medgavs statsbidrag för täckande jämväl av kostnaderna för anställande i arbete av värnpliktiga och fast anställt manskap i armén och marinen efter avslutad militärtjänstgöring. 1916 års riksdag medgav, att statsbidrag finge utgivas efter prövning i varje fall jämväl till bestridande av kostnaderna för avlöning av sådan personal, som särskilt anställts för förmedling av arbete inom vissa yrkesspecialiteter. 1928 års riksdag beslöt, att statsbidrag skulle få utgå för de särskilda anordningar, som träffats för underlättande av yrkesval och för arbetsanvisning åt ungdom. Till en början var möjligheten att använda arbetsförmedlingsanslaget för detta ändamål starkt begränsad, men denna begränsning upphävdes år 1931. År 1930 beslöt riksdagen, att statsbidrag även finge utgå till bestridande av rese- och traktamentskostnader, som i anledning av företagen tjänsteresa utbetalats till tjänsteman vid arbetsförmedling.

22 Lagen om offentlig arbetsförmedling den 15 juni 1934 (nr 267) innebar att det uttryckligen ålades landsting och varje stad, som icke deltog i landsting, att anordna offentliga arbetsförmedlingsanstalter, men i övrigt lämnades de förutvarande organisationsformenia oförändrade. Den viktigaste nyheten i fråga om statens medverkan låg däri, att lagen föreskrev väsentligt gynnsammare villkor för statsbidrag än tidigare. Förutom att liksom före år 1935 staten helt ersatte kostnaderna för postporto, telefon och blanketter, bestred den nu hälften av arbetsförmedlingsanstalts övriga utgifter. Dessa bidrag utbetalades av socialstyrelsen efter vederbörlig prövning. Kungl. Maj:t bemyndigades dessutom medgiva, att arbetsförmedlingsanstalts utgifter i vissa fall finge till mer ån hälften ersättas av statsmedel. Dylikt högre statsbidrag kunde sålunda efter Kungl. Maj:ts prövning utgå för kostnaderna för förmedling av arbete inom viss verksamhetsgren eller åt visst slag av arbetssökande samt för samarbete mellan arbetsförmedlingsanstalterna ävensom för särskilda anordningar för underlättande av yrkesval och för arbetsanvisning åt ungdom. Genom arbetsförmedlingslagen höjdes vidare det sedan år 1913 utgående statsbidraget för resekostnader åt medellösa arbetssökande från hälften till tre fjärdedelar av kostnaderna för tillträdande av anvisad anställning å annan ort inom riket. 1 och med att staten åtog sig en väsentlig del av kostnaderna för bland annat arbetsförmedlingens personalutgifter, befanns det befogat, att den statliga tillsynsmyndigheten erhöll viss medbestämmanderätt vid tillsättning av föreståndartjänster. Lagen föreskrev sålunda, att till föreståndare för arbetsförmedlingsanstalts huvudkontor eller avdelningskontor icke finge utses annan än den, som av tillsynsmyndigheten godkänts såsom lämplig för befattningen. När staten med stöd av tjänstepliktslagen (SFS 934/1939) den 20 maj 1940 provisoriskt övertog de kommunala arbetsförmedlingsanstalterna och på länsarbetsnämnderna överflyttade den ledning för de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna, som tidigare tillkommit de rent kommunala styrelserna, övertog staten samtidigt alla kostnader 1 för arbetsförmedlingens verksamhet. Även om motivet för det provisoriska förstatligandet främst var, att arbetsförmedlingen skulle tjäna som ett av instrumenten vid lösandet av de olika arbetsmarknadsfrågor, som kunde uppstå i samband med förhållandena under kriget, kan ej förbises, att erfarenheterna under arbetsförmedlingens dittillsvarande verksamhet visat önskvärdheten av ett ökat statligt inflytande över verksamheten. Beslutet om provisoriskt förstatligande bör därför också ses som en konsekvens av statens tidigare ådagalagda intresse av en effektiv och enhetligt organiserad arbetsförmedling. De sakkunniga ha ställt sig frågan, huruvida en återgång till 1934 års system med kommunal ledning av arbetsförmedlingen, varvid staten lämnar bety1 Undantag utgjorde kostnader för pensioner, där staten liksom tidigare lämnade förutvarandra huvudmän bidrag med 50 procent, i vissa enstaka fall mera.

dande bidrag till verksamheten, kan anses vara mest ändamålsenlig, eller, om det med stöd av erfarenheterna dels från tiden före den 20 maj 1940, dels också från tiden efter nämnda datum kan anses mest ändamålsenligt, att staten övertager verksamheten. De sakkunniga ha av följande skäl stannat för det sistnämnda alternativet. Av redogörelsen i Del I (sid. 21—23) framgår, att vissa nackdelar voro förenade med systemet enligt 1934 års arbetsförmedlingslag med landsting och stadsfullmäktige (i städer utanför landsting) som huvudmän. Bland nackdelarna må främst nämnas den oenhetlighet, som präglade arbetsförmedlingens organisation. Antalet befattningshavare, dessas kvalifikationer, antalet arbetsförmedlingskontor och deras utrustning varierade i hög grad allt efter intresset för arbetsförmedlingen hos vederbörande huvudman. Det var svårt att rationellt för hela landets bästa utnyttja personalen. Den var i stort sett immobil. Avlönings- och anställningsvillkoren för personalen voro mycket varierande — även för samma arbete — och kommo på grund därav att verka orättvsa och skapa irritation bland personalen. Då lönesättningen givetvis påverkade rekryteringen, blev denna ganska skiftande, och personalen fyllde ej på illa platser skäliga anspråk i fråga om utbildning och lämplighet. Till följd av de olika anställningsvillkoren blevo befordringsmöjligheterna begränsade, och svårigheter uppstodo ofta att behålla den mest kvalificerade personalen. En annan väsentlig nackdel med landsting och städer utanför landsting som huvudmän för arbetsförmedlingen var den långsamhet, med vilken arbetsförmedlingens organisationsfrågor ofta handlades. Landstingen hade ofta srårt att bedöma behovet av tjänstemän, kontor och ombud i landstingsområdenas olika delar, och det förhållandet, att landstingen sammanträda endas: en gång om året, medförde, att organisationen som regel icke kunde göras elastisk med hänsyn till arbetsmarknadens förändringar. Därtill kom, att fo:merna för lämnande av statsbidrag ej medgåvo klara besked till arbetsfcrmedlingsstyrelserna angående storleken av statens ekonomiska medverkai vid arbetsförmedlingens utbyggnad. Son stöd för ett överflyttande av arbetsförmedlingen på staten kan vidare anions, att den uppgift som bärare av arbetsförmedlingen, som landstingen en gåig åtagit sig och sedermera genom 1934 års lag blivit ålagda att handha, i viss mån ligger vid sidan om landstingens övriga arbetsuppgifter. Ansvaret för dt samhällsuppgifter, som beröra arbetsmarknaden och arbetslösheten, är eljest i vårt land fördelat mellan staten och primärkommunerna; landstingen ha på detta område ingen speciell funktion. Inom landstingen funnos också före cet provisoriska förstatligandet åtskilliga förespråkare för arbetsförmedlingeis överflyttning till staten. Landstingsförbundets styrelse uttalade denna meniig såväl i ett till socialstyrelsen den 13 oktober 1937 avgivet yttrande över ai från arbetsförmedlingstjänstemännens riksförbund ingiven framställ-

24 ning angående reglering av löne- och anställningsvillkor för arbetsförmedlingens personal som i det till Konungen den 18 september 1939 avgivna yttrandet över rationaliseringsutredningens betänkande. Landstingsförbundet uttalade sig i dessa yttranden i första hand för att arbetsförmedlingen helt skulle förstatligas. Skulle av olika skäl ett förstatligande ej anses böra ifrågakomma men staten fastställa vissa lönenormer, borde enligt förbundets mening i varje fall kostnaden för dessa löner helt bestridas av staten. I detta sammanhang kan emellertid ej bortses ifrån, att vissa fördelar voro förenade med den kommunala ledningen av arbetsförmedlingsverksamheten. Främst må nämnas betydelsen av den lokala kännedomen om arbetsmarknadsförhållandena samt fördelen med en icke alltför centraliserad ledning av verksamheten. Självfallet skulle en statlig tillsynsmyndighet med rätt att meddela bestämmelser och direktiv rörande personalens löne- och anställningsvillkor kunna skapa enhetliga riktlinjer för personalfrågornas lösning och sålunda i viss mån undanröja ovan påpekade olägenheter av 1934 års system med bevarande av de fördelar, som en kommunal ledning skänker. De sakkunniga ha emellertid främst med stöd av erfarenheterna från tiden efter den 20 maj 1940 ansett, att den offentliga arbetsförmedlingen bäst kan fylla sina uppgifter genom att staten leder och bekostar dess verksamhet. Genom den statliga ledningen har arbetsförmedlingen i långt större utsträckning än tidigare kunnat arbeta med hela arbetsmarknadens intressen för ögonen. Sålunda ha upprättandet av olika specialförmedlingar och den utvidgade interlokala verksamheten inneburit, att allt flera grenar av förmedlingsarbetet fått en organisation, som avser att betjäna olika yrkesgrupper med hela riket som förmedlingsområde. Det bör i detta sammanhang uppmärksammas, att arbetsförmedlingens stora värde ligger i att kunna åstadkomma utjämning av tillgång och efterfrågan på arbete och arbetskraft inom större områden. Den statliga ledningen har vidare skapat förutsättningar för att giva arbetsförmedlingen en likformig utrustning i hela landet, så att antalet kontor och antalet befattningshavare motsvarat förmedlingsbehovet på arbetsmarknaden. Därjämte har den statliga ledningen inneburit bättre möjligheter för att rekrytera kvalificerad personal och ge denna en utbildning, som förmedlingsarbetet kräver. De enhetliga löne- och anställningsvillkoren ha vidare befrämjat en önskvärd omflyttning av personalen och skapat förutsättningar för en mera rättvis och skälig ersättning för utfört arbete. Härutöver må erinras om att även med en återgång till kommunal huvudman för arbetsförmedlingen i överensstämmelse med systemet enligt 1934 års arbetsförmedlingslag det statliga inflytandet måste bli betydande. Redan i ett yttrande den 23 december 1933 över frågan om en omorganisation av den offentliga arbetsförmedlingen i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som angivits i proposition n r 213 till 1933 års riksdag, gav

25 socialstyrelsen uttryck för den uppfattningen, att Kungl. Maj:t borde tillerkännas befogenhet att utfärda författningsföreskrifter angående avlöning åt arbetsförmedlingsanstalternas fasta personal. I nuvarande läge, då alltsedan juni 1941 statliga löne- och anställningsreglementen tillämpats för arbetsförmedlingspersonalen, synes en fortsatt tillämpning härav vara det enda sakligt motiverade. Även i arbetstekniskt hänseende synas, liksom fallet varit alltsedan staten (år 1907) började lämna bidrag till verksamheten, sådana villkor för erhållande av statsbidrag behöva utformas, att dessa i realiteten innebure, att den kommunala ledningen bleve av mindre reell natur. Det synes vidare skäligt, att därest arbetsförmedlingen skulle återgå till kommunal huvudman, statsbidraget för verksamheten icke obetydligt höjdes över 1934 års nivå främst med hänsyn till den under statens ledning företagna betydande utbyggnaden och de därmed förenade ökade kostnaderna. Då de statliga bidragen redan före den 20 maj 1940 uppgingo till mer än hälften av samtliga kostnader för verksamheten, skulle ett förhöjt statsbidrag innebära, att staten stode för huvuddelen av kostnaderna och ägde avgörande inflytande över personal- och anställningsfrågorna samt över verksamhetens bedrivande i övrigt samtidigt med att kommunala organ stodo som huvudmän för verksamheten. En dylik organisation av ledningen för den offentliga arbetsförmedlingen skulle givetvis vara motiverad, därest arbetsförmedlingen härigenom bleve i stånd att bättre lösa sina uppgifter, men då erfarenheten efter den 20 maj 1940 visat, att arbetsförmedlingen först genom en central statlig ledning kunnat skaffa sig ett fastare grepp om arbetsmarknaden, tala praktiskt taget alla skäl för att staten själv svarar för ledningen av den offentliga arbetsförmedlingsverksamheten. Med hänsyn till vad ovan framhållits, nämligen dels riksintresset av en effektiv arbetsförmedling, dels behovet av enhetliga och samordnade principer för arbetet och personalens löne- och anställningsvillkor samt dels också statens redan före den 20 maj 1940 betydande inflytande över och andel i kostnader för arbetsförmedlingsverksamheten, förorda de sakkunniga ett förstatligande av den offentliga arbetsförmedlingen. Tidpunkten för ett definitivt förstatligande är delvis beroende av vilket statligt organ som utses till chefsmyndighet. Då frågan om inrättandet av ett centralt organ för arbetsmarknadsfrågor är föremål för utredning genom av Kungl. Maj:t den 8 mars 1946 tillkallade särskilda sakkunniga, synes det nu icke möjligt att taga slutlig ståndpunkt till frågan om tidpunkten för förstatligandet. Dock bör eftersträvas, att detta kan äga rum från och med den 1 juli 1947.

26 Fördelning av kostnaderna för verksamheten. I och med att staten övertager den offentliga arbetsförmedlingen, upphör den i 1934 års arbetsförmedlingslag angivna skyldigheten för varje landstingsområde och varje stad, som icke deltager i landsting, att bedriva och med statsbidrag bekosta offentlig arbetsförmedlingsverksamhet. Återstår emellertid frågan, om primärkommunerna böra åläggas skyldighet att till någon del bestrida de med arbetsförmedlingen förenade kostnaderna. Åtskilliga skäl tala härför. Kommun har uppenbara fördelar av offentligt arbetsförmedlingsorgan. Utom att kommuns kostnader för arbetslöshetsändamål begränsas till det arbetsmarknadsmässigt nödvändiga, erbjuder arbetsförmedlingen kommunens arbetssökande och arbetsgivare förmånen av att via övriga arbetsförmedlingens lokalorgan stå i kontakt med hela arbetsmarknaden. I synnerhet på orter, där försörjningsmöjligheterna äro begränsade, kan arbetsförmedlingen medverka till en ändamålsenlig överflyttning av arbetskraft till andra orter, där större behov föreligga. Under förarbetena till 1934 års lagstiftning framhölls också vikten av att kommunerna liksom tidigare lämnade sin medverkan till bestridande av de med arbetsförmedlingen förenade kostnaderna, och därvid övervägdes även frågan om införande av lagstadgad skyldighet i detta hänseende för de kommuner, inom vilka organ för arbetsförmedlingen anordnats. Den utgiftspost, som i första hand ansågs böra åligga kommunerna, var lokalkostnaden. Någon skyldighet i förevarande hänseende föreskrevs emellertid icke, utan man räknade med, att primärkommunerna frivilligt skulle påtaga sig en skälig andel av kostnaderna. Så skedde också i stor utsträckning, om också vissa kommuner, som tidigare lämnat bidrag, efter lagstiftningens tillkomst indrogo dessa under motivering, att det vore landstingens sak att bära dessa kostnader. Därest ansvaret för arbetsförmedlingen överflyttas från landstingen till staten, torde man få räkna med, att primärkommunernas beredvillighet att anslå bidrag till detta ändamål minskas. Det torde därför vara nödvändigt att, därest man fortfarande anser kommunernas medverkan i denna angelägenhet påkallad, fastställa bestämda regler för denna bidragsskyldighet. De sakkunniga ha emellertid med utgångspunkt från ovan angivna skäl för ett förstatligande av arbetsförmedlingen ansett, att jämväl bestridandet av kostnaderna för arbetsförmedlingens lokaler i första hand är en statens angelägenhet och först i andra hand en kommunal. I synnerhet gäller detta arbetsförmedlingens huvudkontor, dit den lokala arbetsförmedlingsmyndigheten enligt de sakkunnigas förslag bör förläggas. Svårigheter vid fördelningen av kostnaderna kunna jämväl uppstå vid förläggandet till mindre orter av arbetsförmedlingsorgan, vilka äro avsedda för två eller flera

kommuner. Ett system med bidrag från flera olika kommuner eller från landsting synes de sakkunniga vara tungrott och mindre ändamålsenligt. Emellertid anse de sakkunniga det likväl angeläget att föreslå kommunal medverkan vid ordnandet av arbetsförmedlingens lokalfråga. Detta kan ske genom att kommun ålägges att tillhandahålla av chefsmyndigheten godkänd lokal för arbetsförmedlingsändamål, för vilken lokal staten i vanlig ordning erlägger hyra. Fördelen med detta system är främst, att man kan undvika en tämligen stor och dyrbar statlig förvaltningsapparat. Systemet bör emellertid så utformas, att i de fall, då lämpliga lokaler kunna beredas arbetsförmedlingen i statliga byggnader, så skall kunna ske. Den föreslagna anordningen innebär sålunda, att staten helt skall svara för såväl ledning som kostnader för offentlig arbetsförmedlingsverksamhet. Detta innebär emellertid ej, att arbetsförmedlingsverksamheten skulle frånkopplas det kommunala inflytandet. Det har för de sakkunniga tvärtom ansetts angeläget att skapa en sådan organisation vid arbetsförmedlingens lokala ledning, att lokala arbetsmarknadssynpunkter och arbetsmarknadsintressen bliva tillgodosedda. Detta är så mycket mera angeläget som arbetsförmedlingsfrågor ofta äro av den natur, att deras handläggning fordrar ingående lokal kännedom. Ej heller kan förbises, att en alltför stark centralisering på ett sådant förvaltningsområde som det förevarande skulle draga med sig en fara för byråkratisering, som menligt kan påverka arbetsförmedlingens utveckling och anpassningsförmåga. D e t lokala arbetsmarknadsområdet. Systemet enligt 1934 års arbetsförmedlingslag innebar, att 23 landsting, 4 städer utanför landsting (Stockholm, Göteborg, Norrköping och Hälsingborg) samt gemensamt 2 landsting och 2 städer utanför landsting (Malmö stad och Malmöhus län samt Gävle stad och Gävleborgs län), tillsammans 29 myndigheter, utgjorde den offentliga arbetsförmedlingens huvudmän. Om också landstingsområdena i flertalet fall sammanföllo med länsindelningen, kan organisationen knappast sägas ha varit uppbyggd med hänsyn till de naturligaste arbetsmarknadsenheterna. En viss rationalisering skedde vid det provisoriska förstatligandet den 20 maj 1940 genom att länet blev den administrativa enheten för arbetsförmedlingen. De sakkunniga finna sig också böra i flertalet fall förorda nuvarande länsindelning såsom enhet för den lokala arbetsförmedlingsorganisationen. De sakkunniga ha därvid utgått ifrån, att den lokala arbetsmarknadsmyndigheten bör vara sammansatt på ungefär samma sätt som den nuvarande länsarbetsnämnden. Det torde vidare för ledningen från det centrala arbetsmarknadsorganet vara mest ändamålsenligt, att de lokala arbetsmarknadsenheterna sammanfalla med länen, detta då främst med hänsyn till de

28 planläggnings- och utredningsuppgifter beträffande arbetsmarknaden, som givetvis lämpligast böra utföras i nära samverkan med övriga statliga och kommunala länsmyndigheter. Försiktigheten bjuder därför, att endast i de fall, där arbetsmarknadssynpunkterna avgjort överväga, vidtaga ändringar i den nuvarande arbetsmarknadsenheten (länet) för att åstadkomma mera naturliga arbetsmarknadsområden. Dylika skäl synas i första hand föreligga beträffande Stockholms län. De lokala arbetsmarknadsorganen i Stockholms stad och Stockholms län äro för närvarande representerade av två särskilda arbetsnämnder, vilket medfört viss överorganisation. Sålunda finnas i Stockholm två huvudkontor för arbetsförmedlingen, nämligen dels Stockholms stads arbetsförmedling, dels också Stockholms läns. Under det provisoriska förstatligandet har en rationalisering ägt rum, varvid Stockholms stads arbetsförmedling även för länets del fått omhändertaga förmedlingsverksamheten för exempelvis ungdom, tjänstemän och partiellt arbetsföra, medan Stockholms läns arbetsförmedling i huvudsak ombesörjt förmedlingen av arbete inom jord- och skogsbruk. Med hänsyn till att arbetsmarknaden i Stockholm i stort sett hänför sig till en gemensam marknad, representerande Stor-Stockholm, ha de sakkunniga diskuterat frågan om en ändrad organisation för Stockholms län. Därvid h a r ifrågasatts antingen att föra hela Stockholms län under arbetsnämnden i Stockholms stad eller att dela länet mellan arbetsnämnden i Stockholms stad samt länsarbetsnämnderna i Södermanlands och Uppsala län. En lösning enligt förstnämnda alternativ skulle medföra, att vissa delar av Stockholms län, som ej ha naturlig kontakt med Stockholms stad, hänföras till arbetsnämnden i Stockholms stad. Därför torde sistnämnda alternativ vara att föredraga. Då önskemålet främst är att få alla Stockholms förorter, som i arbetsmarknadshänseende naturligt höra samman med Stockholms stad, under samma administrativa organ för att möjliggöra ett rationellare utnyttjande av lokaler och personal, synes en lämplig arbetsmarknadsenhet böra, förutom Stockholms stad, omfatta Södertörn (utom Södertäljeområdet), Mälaröarna, hela ölandskapet öster om Stockholms stad samt Stockholms län norrut till en gräns ungefär vid Upplands Väsby—Vallentuna—österåker. 1 Delarna av länet norr om denna gräns böra hänföras till arbetsnämnden i Uppsala. Södertäljeområdet (Södertälje stad samt öknebo härad) bör hänföras till arbetsnämnden i Eskilstuna. Ungefär liknande synpunkter som beträffande Stockholms stad göra sig i n v å n a r a n t a l e t i området utgjorde den 1/1 1945 sammanlagt 869 845, därav Stockholms stad 654 864, Djursholm 6 607, Lidingö 12 769, Solna 31 743, Sundbyberg 13 708, Vaxholm 3 094, landskommunerna i Vallentuna härad 6 901, Åkers skeppslag 5 882, V ä r m d ö skeppslag 11333, Danderyds skeppslag 18 005, Sollentuna härad 36 020, Färentuna h ä r a d 6 522, Svartlösa härad 40 424 och Sotholms härad 21 973.

29 gällande beträffande Göteborgs stad, där Stor-Göteborg synes böra bilda ett eget arbetsmarknadsområde, omfattande själva storstaden med kringliggande orter, förslagsvis landskommunerna i följande härader: Sävedals, Askims, Östra och Västra Hisings samt städerna Marstrand och Mölndal. 1 Övriga delar av lamt jämte Dalslandsdelen 2 (utom Sundals härad) av Älvsborgs län synas då böra sammanslås till en särskild arbetsmarknadsenhet med arbetsnämnd i Uddevalla. Denna senare arbetsmarknadsenhet kommer att omfatta omkring 200 000 invånare. Diskuteras kan, huruvida icke de västligaste delarna av Älvsborgs län (kring Göta älv), som ha nära anknytning till Göteborgs- och Bohus län, eller r.ordöstra delen av Dalsland, som hör nära samman med Värmlands län, böra förenas med nära liggande arbetsnämndsområden, men de olägenheter, som äro förknippade med ytterligare uppdelning av nuvarande arbetsmarki adsenheter, synas i dessa fall vara större än fördelarna av ur arbetsmarkradssynpunkt mera enhetliga områden. Då länet enligt de sakkunnigas förslag icke överallt blir enheten för den lokala arbetsmarknadsmyndigheten, synes benämningen länsarbetsnämnd böra rtbytas mot benämningen arbetsnämnd, följt av namnet på den stad, där aibetsförmedlingens huvudkontor är förlagt, exempelvis arbetsnämnden i Uppsala, arbetsnämnden i Skövde etc.

D e n lokala arbetsmarknadsmyndigheten. De sakkunniga utgå ifrån, att det lokala arbetsmarknadsorganet skall äga i storl sett samma funktion och arbetsuppgifter som den nuvarande länsarbetsnämnden (i Stockholm kallad arbetsnämnd). Enligt 7 § kungörelsen den 7 maj 1940 (nr 328) om länsarbetsnämnder, ändrad 1944 (nr 703) och 1945 nr 339), är länsarbetsnämnd från och med den 1 juli 1945 sammansatt pi följande sätt. Lämarbetsnämnd består av ordförande, som leder nämndens arbete, samt det antal ledanuter Kungl. Maj:t bestämmer, dock minst i Stockholms stad sex och annorstädes sju. En av ledamöterna är vice ordförande. För envar ledamot utom vice ordförinden skall finnas personlig ersättare. Kungl. Maj:t förordnar efter förslag avgivna i den ordning nedan sägs för en tid av fyri år i sänder ordförande, ledamöter och ersättare, därvid tillika en av ledamötena förordnas att vara vice ordförande. Förslag till ordförande, vice ordförande och ytterligare en ledamot jämte ersättare för deme avgivas av ordföranden och chefen för arbetsmarknadskommissionen såvitt möjlig bland dem, vilka inom länet äro förfarna i allmänna arbetsmarknadsfrågor. 1 Invmarantalet i den föreslagna arbetsmarknadsenheten utgjorde den 1/1 1945 365 006, därav iöteborgs stad 309 348, Marstrand 1279, Mölndal 17 124, Sävedals härad 12 426, Askims härad 9 319, ö s t r a Hisings h ä r a d 1 032 och Västra Hisings härad 14 478. 2 Omättande landskommunerna i Tössbo, Vedbo, Valbo och Nordals härader samt Åmåls stad.

30 Beträffande övriga ledamöter jämte ersättare för dessa skola förslag, avseende i varje särskilt fall en ledamot, avgivas av 1) landstingens förvaltningsutskott, stadskollegierna i Stockholm och Göteborg samt drätselkamrarna i Malmö, Norrköping, Hälsingborg och Gävle, 2) hushållningssällskapens förvaltningsutskott, 3) svenska arbetsgivareföreningen, 4) landsorganisationen i Sverige, 5) tjänstemännens centralorganisation. Skall beträffande viss ledamot avgivas förslag av mer än en kommunalmyndighet eller förvaltningsutskottet i mer än ett hushållningssällskap, skola förslagsställarna samråda om förslaget före dess avgivande. Beträffande den y t t e r l i g a r e l e d a m o t j ä m t e e r s ä t t a r e för denne, vartill förslag skall avgivas av a r b e t s m a r k n a d s k o m m i s s i o n e n s o r d f ö r a n d e , m å n ä m n a s , att d e n n a l e d a m o t i s a m t l i g a fall är k v i n n a . V i d a r e m å n ä m n a s , a t t vid s a m t l i g a l ä n s a r b e t s n ä m n d e r u t o m vid a r b e t s n ä m n d e n i S t o c k h o l m s a m t l ä n s a r b e t s n ä m n d e r n a i S ö d e r m a n l a n d s och M a l m ö h u s l ä n h a r Kungl. Maj:t föro r d n a t l a n d s h ö v d i n g e n i länet som o r d f ö r a n d e i l ä n s a r b e t s n ä m n d e n . E n l i g t 8 § i k u n g ö r e l s e n o m l ä n s a r b e t s n ä m n d e r ä r vid varje l ä n s a r b e t s n ä m n d s sida s å s o m r å d g i v a n d e f ö r s a m l i n g ställt l ä n s a r b e t s n ä m n d e n s r å d . I r å d e t skola ingå v ä g d i r e k t ö r e n , en av e g n a h e m s n ä m n d e n , en av s k o g s v å r d s styrelsen och en a v l a n d s t i n g e t s f ö r v a l t n i n g s u t s k o t t u t s e d d l e d a m o t s a m t av a r b e t s m a r k n a d s k o m m i s s i o n e n u t s e d d a l e d a m ö t e r till det a n t a l k o m m i s s i o nen bestämmer. D e s a k k u n n i g a finna, att den n u v a r a n d e s a m m a n s ä t t n i n g e n av l ä n s a r b e t s n ä m n d e r n a i stort sett s v a r a r m o t sitt ä n d a m å l . Med h ä n s y n till de e r k ä n d a a r b e t s l ö s h e t s k a s s o r n a s stora intresse av a r b e t s f ö r m e d l i n g e n s a r b e t e a n s e de s a k k u n n i g a emellertid motiverat, att a r b e t s l ö s h e t s f ö r s ä k r i n g e n e r h å l l e r särskild r e p r e s e n t a n t i n ä m n d e n . De erkända arbetslöshetskassornas samorganisation, b i l d a d den 17 j u n i 1946, synes l ä m p l i g e n b ö r a l ä m n a förslag till s å d a n representant.

31 KAP. III.

Organisationsplan för det lokala arbetsmarknadsområdet. I sin lokala utformning synes arbetsförmedlingsorganisationen böra uppbyggas med den nuvarande organisationen som modell. I Del I (sid. 121 ff.) har lämnats en redogörelse för denna. De sakkunniga föreslå bibehållandet av de enheter, på vilka organisationen nu vilar, nämligen: Huvudkontor Avdelningskontor .

(heltidskontor) (deltidskontor)

Ombud Huvudkontoren. Inon varje länsarbetsnämnds område finnes ett huvudkontor förlagt till den o;t, där länsarbetsnämnden har sitt säte. I regel är denna ort residensstader. Undantag härifrån utgöra Södermanlands län, där huvudkontoret är förlag: till Eskilstuna, Älvsborgs län, där huvudkontoret ligger i Borås, samt Skaraiorgs län, där huvudkontoret finnes i Skövde. I dessa län äro huvudkontoren sålunda förlagda till de största städerna. Åtskilliga fördelar äro givetvs förknippade med huvudkontorets förläggande till den ur industriell och k)mmersiell synpunkt största orten i länet, då denna i regel bildar ett naturigt centrum för länet. I regel äro också de residensstäder, i vilka arbetsförmedlingens huvudkontor nu äro förlagda, respektive läns största och UT näringspolitisk synpunkt viktigaste städer. Undantag utgöra Östergötlands län, där huvudkontoret ligger i Linköping, under det att Norrköping är läiets största stad, Kopparbergs län, där huvudkontoret är förlagt till Falun under det att länets industri- och jordbrukscentrum är koncentrerat till södra delen, närmast Ludvika samt Borlänge—Avesta-området, samt Västemorrlands län, där huvudkontoret är förlagt till Härnösand, medan Sundsvall är den största och ur näringspolitisk synpunkt avgjort viktigaste stadei. Arbetsförmedlingens huvudkontor var också tidigare förlagt till Sundsvall men flyttades år 1942 till Härnösand. Fördelen med huvudkonto-

32 rens förläggande till residensstäderna är givetvis lättheten för arbetsnämnderna att hålla kontakt med länets övriga administrativa myndigheter, som i regel äro förlagda till residensstäderna. Då, som ovan nämnts, huvudkontoren för närvarande med få undantag äro förlagda till orter, som utgöra respektive läns näringscentra och i regel även administrativa centra, föreslå de sakkunniga bibehållandet av deras nuvarande placering med den justering som föranledes av förslaget om uppdelning av Göteborgs och Bohus län. Det enda fall, mot vilket enligt de sakkunnigas åsikt erinringar skulle kunna resas, är huvudkontorets placering i Västernorrlands län. Då erfarenheten emellertid visat, att den nuvarande ordningen med huvudkontorets placering i Härnösand varit rationell, synes någon ändring härutinnan ej böra vidtagas. Enligt de sakkunnigas förslag skola sålunda huvudkontor för arbetsförmedlingen finnas på följande orter, dit även den lokala arbetsmarknadsmyndigheten förlägges: Stockholm Uppsala Eskilstuna Linköping Jönköping Växjö Kalmar Visby Karlskrona Kristianstad Malmö Halmstad Göteborg

Uddevalla Borås Skövde Karlstad Örebro Västerås Falun Gävle Härnösand Östersund Umeå Luleå

Beträffande huvudkontorets uppgift som det ledande arbetsförmedlingsorganet inom det lokala arbetsmarknadsområdet hänvisas till redogörelsen i Del I (sid. 121 ff.).

Avdelningskontor och expeditioner. I de av arbetsmarknadskommissionen i maj 1945 fastställda utbyggnadsplanerna för arbetsförmedlingen upptagas 228 avdelningskontor (Del I, sid. 185 ff).1 Av dessa äro 163 s. k. heltidskontor, vid vilka den heltidsanställda personalen har sig ålagd 42 timmars tjänstgöringstid per vecka med expeditionstid som regel mellan kl. 9.00—16.00 varje dag. Övriga kontor, till antalet 1 Under år 1946 ha beslut fattats om inrättande av kontor eller expeditioner — utöver de i utbyggnadsplanerna upptagna — i Deje, Grängesberg, Hallsberg, Leksand, Sävsjö och •övertorneå.

65, utgöra s. k. deltidskontor, vilka ha expeditionstid endast viss tid, varierande mellan 2—4 timmar, per dag. Utbyggnadsplanerna avseende avdelningskontoren äro i stort sett realiserade. Den 1 juni 1946 återstodo av de 228 planerade avdelningskontoren endast 6, som främst på grund av lokalbrist ännu ej inrättats. Detta betyder, att arbetsförmedlingen nu är representerad med avdelningskontor i de allra flesta städer, köpingar, municipalsamhällen och övriga tätorter i landet av större industriell betydelse. Detta nät av avdelningskontor synes för närvarande i stort sett väl fylla behovet av mera permanenta arbetsförmedlingsorgan i landet. I tabellbilaga X i Del I återfinnes en förteckning över de orter, där arbetsförmedlingen representeras av heltids- (klasserna 1—4) respektive deltidskontor (klasserna 5—7). Vad först beträffar namnfrågan gå samtliga dessa kontor nu under benämningen avdelningskontor. Det synes vara mindre lämpligt, att arbetsförmedlingsorgan av så olika typ benämnas med samma namn, och de sakkunniga föreslå därför, att beteckningen avdelningskontor förbehålles de kontor, som ovan betecknats som heltidskontor, under det att termen expedition införes för deltidskontor. Dessa båda termer komma sålunda att här nedan användas. Systemet med expeditioner — alltså deltidskontor —har visat sig vara en mycket smidig organisationsform. På ett flertal tätorter i landet synes nämligen icke behov föreligga av arbetsförmedlingsorgan med full daglig expeditionstid. Där synes inrättandet av en expedition vara på sin plats. Vidare synes systemet med expedition ha fungerat utmärkt som en övergångsform till ett permanent avdelningskontor. Detta tillvägagångssätt bör alltfort användas. På en ort, där behov av mera permanent arbetsförmedlingsorgan gör sig gällande, men där det synes tveksamt, huruvida behovet motiverar inrättandet av ett avdelningskontor, bör sålunda som en övergångsform inrättandet av en expedition vara det normala. På så sätt prövar man sig fram med en billigare och ändå tämligen effektiv organisation för att, om behovet det kräver, längre fram genomföra inrättandet av avdelningskontor. De sakkunniga föreslå sålunda att under huvudkontoren arbetsförmedlingsorganisationen uppbygges med avdelningskontor (med full expeditionstid) och expeditioner (med kortare expeditionstid). I detta sammanhang bör betonas att en framträdande svaghet i den gamla arbetsförmedlingsorganisationen var de brister, som särskilt vidlådde avdelningskontoren. De lokala förmedlingsorganen fingo oftast icke den utrustning eller personaluppsättning, som erfordrades för ett effektivt betjänande av orten i arbetsförmedlingshänseende. Det torde icke vara överdrift att påstå, att avdelningskontoren som regel blevo missgynnade med avseende på de för arbetsförmedlingen tillmätta anslagen. På grund härav uppkom en skillnad i respektive kontors arbetskapacitet, som icke var motiverad 3

34 med hänsyn till arbetsuppgifterna. Denna åtskillnad mellan huvud- och avdelningskontor har sedan visat en tendens att leva kvar, även om arbetsmarknadskommissionen vidtagit åtgärder för en utjämning. Ett betydelsefullt steg mot en sådan togs genom arbetsmarknadskommissionens beslut om fastställandet av de tidigare nämnda utbyggnadsplanerna för arbetsförmedlingen i maj 1945. Dock anse de sakkunniga det motiverat, att främst de yttersta leden i arbetsförmedlingsorganisationen — avdelningskontor, expeditioner och ombud — ytterligare förstärkas. Detta synes så mycket mera angeläget som arbetsförmedlingens effektivitet är avhängig av ett väl utbyggt och rikt förgrenat nät av arbetsförmedlingsorgan, som når ut över hela landet, med samma möjligheter att lämna effektiv betjäning. De lokala arbetsförmedlingskontorens arbete, även de minstas, får ingalunda underskattas. För den enskilde individen, som tager arbetsförmedlingens tjänster i anspråk, arbetsgivaren såväl som den arbetssökande, har arbetsförmedlingsorganet oberoende av sin storleksordning samma betydelse. Vidare är det angeläget att giva landsbygden en sådan utrustning i arbetsförmedlingshänseende, att arbetstillfällena utanför tätorterna rätt kunna tillvaratagas och rörelserna på arbetsmarknaden begränsas till det sakligt motiverade. Överflyttningar på vinst och förlust till andra arbetsmarknadsområden synas härigenom i viss utsträckning kunna undvikas. Det är av största betydelse, att det lokala arbetsförmedlingsnätet uppbygges under iakttagande av den nödvändiga elasticiteten i organisationen. Vid en anspänning på arbetsmarknaden, i form av arbetslöshet eller arbetskraftsbrist, kan det vara nödvändigt att förstärka arbetsförmedlingen på vissa orter. En sådan förstärkning synes kunna ske efter olika linjer. Vid expeditionerna kan t. ex. expeditionstiden vid behov utökas. I andra fall kan det synas lämpligt att inrätta tillfälliga kontor eller expeditioner. Detta kan ske antingen genom att någon arbetsförmedlingstjänsteman stationeras på en ort för längre eller kortare tid eller genom anordnandet av s. k. ambulatorisk förmedling. I sistnämnda fall handhaves förmedlingen av någon tjänsteman från närliggande huvud- eller avdelningskontor eller expedition, som håller öppet det tillfälliga kontoret eller expeditionen på en ort viss dag eller vissa dagar i veckan. Detta system har under krigsåren med framgång prövats särskilt i Västernorrlands län. Ett annat medel för att medgiva elasticitet i organisationen är inrättandet av särskilda expeditioner, lämpligen benämnda »fdialer», i förorterna till de större städerna. Sådana expeditioner ha inrättats i en del förorter till Stockholm, Göteborg och Malmö. De ha tillkommit närmast för att vara en uppsamlingscentral för arbetssökande i förorterna. Dessa »filialer», som i regel ha heltidsanställda tjänstemän, arbeta i anslutning till moderkontorets arbetsförmedlingsexpeditioner. Genom att all rapportering och registrering m. m. sker i moderkontorets regi, kan organisationen på en sådan expedi-

35 tion göras enklare än fallet skulle vara, därest man hade ett avdelningskontor på platsen. Inrättandet av »filialer» i stället för avdelningskontor (resp. i vissa fall omorganisation av avdelningskontor till »filial») på sådana förorter till större städer, där behov av arbetsförmedlingsorgan föreligger, synes därför böra övervägas.

Avdelningskontorens och expeditionernas klassindelning. Avdelningskontoren äro enligt de av arbetsmarknadskommissionen i maj 1945 antagna utbyggnadsplanerna indelade i fyra klasser och expeditionerna (deltidskontoren) i tre. Normerande för klassindelningen har varit invånarantalet på respektive orter och kringliggande trakt samt näringslivets struktur och det härav beroende olika behovet av arbetsförmedling på olika orter. Förekomsten av industriella företag, antalet medlemmar i fackorganisationer och erkända arbetslöshetskassor ha vidare varit material, som utnyttjats vid inplacering av kontoren i olika klasser. Slutligen har härvid arbetsförmedlingsverksamheten, såsom denna framgår u r arbetsförmedlingsstatistiken under en följd av år, i viss mån varit vägledande. De sakkunniga anse med hänsyn till den mycket skiftande storleksordningen på avdelningskontoren, att en differentiering på mindre än fyra klasser ej bör ifrågakomma. Svårigheten att rättvist inplacera kontoren i respektive klasser blir lika fullt betydande, och skillnaden mellan det största och minsta kontoret i en klass kominer i vissa fall att bli stor. Även om sålunda en ytterligare uppdelning kunde vara motiverad, ha de sakkunniga endast i ett avseende velat ifrågasätta en sådan. Med nuvarande indelning i 4 kontorsklasser kunna avdelningskontorens föreståndartjänster i lönehänseende anslutas till inspektörs- och assistenttjänsterna vid huvudkontoren, vilket de sakkunniga anse vara en fördel särskilt med hänsyn till möjligheterna av att rekrytera kvalificerad personal även till föreståndartjänsterna på mindre kontor. Den ändring i nuvarande indelning, vilken de sakkunniga föreslå, innebär, att kontoren av första klass uppdelas i två grupper, kontor av klass 1 A och kontor av klass 1 B. Denna åtskillnad av första-klass-kontoren synes böra göras med hänsyn till att de allra största avdelningskontoren (Norrköping, Hälsingborg och Sundsvall) i storlekshänseende bilda en grupp för sig och därigenom avsevärt skilja sig från övriga kontor. Avdelningskontoren föreslås sålunda indelade i följande klasser: Avdelningskontor » » » »

av klass 1 A » » I B » » 2 » » 3 » » 4

36 Expeditionerna (deltidskontor) äro för närvarande indelade i tre klasser. Tidigare var expeditionstiden för dessa fastställd till 3, 4 respektive 5 timmar per dag, men i de av arbetsmarknadskommissionen i maj 1945 antagna utbyggnadsplanerna bestämdes expeditionstiden till 2, 3 respektive 4 timmar per dag. En expeditionstid om 5 timmar per dag stod så nära gränsen till heltidskontor, att expeditionen ansågs knappast vara att betrakta som deltidskontor. I samband härmed ombildades en del deltidskontor med 5 timmars expeditionstid till heltidskontor. De sakkunniga dela arbetsmarknadskommissionens uppfattning angående den nu tillämpade expeditionstiden och föreslå bibehållandet av densamma och därmed expeditionernas indelning i följande klasser: Expedition av klass 5 med 4 timmars daglig expeditionstid » » » 6 » 3 » » » » » » 7 » 2 » » » Till frågan om inplaceringen av avdelningskontor och expeditioner i respektive klasser anse sig de sakkunniga icke böra taga ställning. Det bör ankomma på den centrala arbetsmarknadsmyndigheten att slutgiltigt lämna förslag härom. I detta sammanhang bör omnämnas, att avdelningskontorens och expeditionernas verksamhetsområden icke äro begränsade till de orter, till vilka kontoren och expeditionerna äro förlagda, utan givetvis omfatta hela den kringliggande bygden. Organisatoriskt har detta tagit sig uttryck i en indelning av länsarbetsnämndernas områden i kretsar (se Del I sid. 122). Kretsindelningen har främst betydelse när det gäller samarbetet mellan de olika arbetsförmedlingsorganen, i det att mindre avdelningskontor, expeditioner och ombud kunna hänvända sig till det ofta mera närbelägna kretskontoret i stället för till huvudkontoret vid lösandet av olika arbetsförmedlingsuppgif ter.

Ombudsorganisa tionen. De yttersta leden i arbetsförmedlingsorganisationen utgöra arbetsförmedlingsombuden. Arbetsförmedlingsombuden äro av två slag, ortsombud med bestämd tjänstgöringstid (1 a 2 timmar dagligen) samt lokalombud, som ej ha bestämd tjänstgöringstid. Antalet ortsombud uppgick den 1 januari 1946 till 465 och antalet lokalombud till 541. Ortsombuden uppbära ett av arbetsmarknadskommissionen fastställt grundarvode per år, vara utgår rörligt tillägg och kristillägg. Som framgår av tablån å sid. 184 i Del I, utgjorde ortsombudens arvoden (inklusive rörligt tillägg och kristillägg) i december 1945 lägst

314 kronor och högst 1 414 kronor per år. Därjämte erhöllo ortsombud bidrag till lokalkostnad med 60—200 kronor per år, beroende på ombudsklass. Alltefter storleksordning äro ombuden indelade i 8 klasser. Lokalombuden uppbära ett arvode, högst 200 kronor per år, som i varje särskilt fall bestämmes av länsarbetsnämnden. I förekommande fall kunna såväl lokal- som ortsombud för särskilda meruppgifter tilldelas tilläggsarvoden. De sakkunniga anse sig icke böra ingå på detaljerna i ombudsorganisationen, som närmare bör utformas av den centrala arbetsmarknadsmyndigheten (klassindelning, arvodesbelopp etc.). 1 Helt allmänt må emellertid sägas, att ombudsorganisationen är en nödvändig del av arbetsmarknadsnätet och fyller en ingalunda oviktig funktion speciellt för landsbygdens arbetsmarknad. Särskilt med hänsyn till arbetslöshetskassornas utbredning är det nödvändigt att ha den elasticitet i arbetsförmedlingsorganisationen, som ombuden utan tvivel representera. Det måste därför tillses, att organisationen ägnas intresse och tillsyn från arbetsnämndernas sida. Särskilt i län med stora avstånd måste man uppmärksamma, att tillräckligt antal ombud finnas, så att den arbetssökande utan alltför stort besvär kan nå kontakt med arbetsförmedlingen.

1 Frågan om grunderna för ersättningen till ombuden är f. n. under övervägande inom arbetsmarknadskommissionen.

38 KAP. IV.

Arbetsförmedlingens arbetssätt. Arbetsförmedlingens arbetssätt, vari inneslutes frågorna om den mest ändamålsenliga lokaldispositionen, expeditionssättet, kontakten med arbetsmarknadens parter etc, är självfallet en fråga av stor betydelse vid skapandet av en så effektiv förmedlingsorganisation som möjligt till lägsta möjliga kostnad. De sakkunniga ha också ansett det vara en mycket viktig uppgift, att detta frågekomplex aktualiseras, undersökes och bringas till en ändamålsenlig lösning och ha därför under utredningens gång tagit upp därmed sammanhängande frågor till diskussion. Även riksdagens revisorer uppmärksammade dessa problem och hemställde hos statens organisationsnämnd om en preliminär undersökning vid något eller några av länsarbetsnämndernas kontor rörande möjligheterna att rationalisera arbetet. På organisationsnämndens uppdrag verkställdes undersökningen av kanslichefen hos nämnden, Gösta Dahlberg, som den 21 november 1945 avgav en promemoria i ämnet. 1 I sin berättelse till 1946 års riksdag uttalade riksdagens revisorer (§ 14), att de förutsatte en successiv avveckling av den under krigsåren anställda tillfälliga personalen vid länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar, allt eftersom av krisen föranledda arbetsuppgifter koninie att bortfalla. Därjämte anfördes i berättelsen, att de mer eller mindre tillfälliga växlingarna på arbetsmarknaden som regel kunna förutses tämligen långt i förväg, varför någon större marginal beträffande personalbeståndet icke skulle vara erforderlig. Slutligen anförde revisorerna som sin uppfattning, att arbetet vid länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar icke i alla avseenden syntes vara rationellt organiserat. I anslutning till dessa sina uttalanden förordade revisorerna en undersökning av möjligheterna till rationalisering av arbetet vid förutnämnda institutioner, innan frågan om deras framtida organisation slutligt prövades. I sitt yttrande över vad riksdagens revisorer sålunda hade uttalat framhöll arbetsmarknadskommissionen beträffande den för krisuppgifter anställda personalen vid länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar, att entledigandet av denna redan börjat verkställas. Beträffande det framtida personalbehovet anfördes, att en icke alltför knappt tilltagen kader av för verksamheten utbildad personal vore nödvändig för att eventuella kriser på arbetsmarknaden 1

Utdrag ur denna lämnad i revisorernas berättelse för år 1945, sid. 109—112.

39 effektivt skulle kunna bemästras. Vad angick arbetets organisation vid länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar, medgav arbetsmarknadskommissionen att — på grund av den snabba utvidgningen av förevarande institutioners arbetsområden samt ålagda arbetsuppgifters brådskande natur — vissa brister i organisatoriskt hänseende kunde förekomma. På grund härav förklarade arbetsmarknadskommissionen sig icke hava något att invända mot att den av kanslichefen hos statens organisationsnämnd på uppdrag av riksdagens revisorer i november 1945 påbörjade undersökningen av möjligheterna att rationalisera arbetet vid länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar fullföljdes. Då kanslichefen i en promemoria angående resultatet av nämnda undersökning som sin åsikt framhållit, att något uttalande om personalbehovet icke vore möjligt utan en i samarbete med arbetsmarknadskommissionen företagen genomgående organisationsutredning, förklarade arbetsmarknadskommissionen sig för sin del beredd att snarast låta verkställa en sådan. I anslutning härtill inrättades den 19 mars 1946 statens arbetsmarknadskommissions organisationsavdelning, bestående av tjänstemän inom arbetsmarknadskommissionen under ledning av länsarbetsdirektören Helge Peterson samt under överinseende av kanslichefen Dahlberg. Organisationsavdelningen har i första hand koncentrerat sitt arbete till den del av verksamheten, som kan anses bliva bestående, och sålunda beslutat, att de krisuppgifter, vilka länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar för närvarande äro ålagda, tills vidare med hänsyn till deras framtida avveckling icke skola bliva föremål för undersökning. De frågor, som organisationsavdelningen i första hand kommer att undersöka, äro följande: postgång samt kommunikations- och transportanordningar; diarieföring; korrespondensens utförande; arkiveringens ordnande; registreringsarbetet; statistikarbetet; redovisning; annonsering och reklam verksamhet; telefonsystem; personalorganisation och arbetsordning; arbets- och expeditionstider; lokaler, lokalinredning, inventarier och maskinell utrustning, kontorsutensilier och signalsystem; inköp och lagerhållning; städning och renhållning; verksamheten beträffande byggnadstillståndslagstiftning samt interlokal och internordisk förmedlingsverksamhet. De sakkunniga ha tagit del av ett principutlåtande över länsarbetsnämndernas och arbetsförmedlingens kontorsorganisation, avgivet av organisationsavdelningen den 16 maj 1946, där avdelningen summariskt redovisar de olika utredningsuppgifter, den kommer att utföra. På grund av att organisationsavdelningens undersökningar kräva en avsevärd tid, kunna de icke redovisas i detta betänkande. De sakkunniga äro dock av den uppfattningen, att dessa undersökningar icke kunna ha någon inverkan för bedömande av de sakkunnigas här framlagda förslag angående arbetsförmedlingens framtida organisation i stort. Resultatet av organisationsutredningen synes emellertid böra kunna bliva framlagt i så god tid, att arbetsmarknadskommissionen och

40 länsarbetsnämnderna vid avgivande av yttrande över de sakkunnigas förslag kunna taga hänsyn därtill och att sålunda vid detaljutformningen av arbetsförmedlingsorganisationen organisationsutredningens förslag kunna vinna beaktande. De sakkunniga ansluta sig sålunda till den av statsrevisorerna uttryckta uppfattningen, att möjligheterna till rationalisering av arbetet vid länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar böra klarläggas, innan frågan om den framtida organisationen slutligt prövas. — De sakkunniga vilja här tilllägga, att riksdagens revisorers ovannämnda uttalande icke föranledde något särskilt yttrande från vare sig statsutskottets (utlåtande 1946: 155) eller riksdagens (skrivelse 1946: 212) sida.

41 KAP. V.

Personalorganisation m. m. Den personalorganisation, avseende den normala arbetsförmedlingsverksamheten, som arbetsmarknadskommissionen i maj 1945 efter företagen översyn och efter genomgång av de sakkunniga fastställde (Del I, sid. 185 ff.), synes böra ligga till grund vid det mera definitiva fastställandet av personalplaner för de olika arbetsnämnderna. Det bör uppmärksammas, att vissa förmedlhgsgrenars personalorganisation då ej blevo föremål för översyn, nämligen .ingdomsförmedlingens och tjänstemannaförmedlingens. Vidare berörde översynen ej den av arbetsmarknadskommissionen i oktober 1944 beslutade personalorganisationen vid förmedlingsexpeditionerna för partiellt arbetsföra, dt man främst ville avvakta resultatet av arbetet inom den särskilt tillsatta kommittén för partiellt arbetsföra. Inom arbetsmarknadskommissionens kansli har uppgjorts ett preliminärt förslag till personalorganisation vid ett förstatligande. De sakkunniga ha icke anset: sig böra taga ställning till detta förslag i detalj. Det bör nämligen ankomma på den centrala arbetsmarknadsmyndigheten att efter hörande av arbetsnämnderna utforma det slutgiltiga förslaget till personalorganisation. Det r.u utarbetade preliminära förslaget har emellertid ansetts kunna ligga till giund för den kostnadsberäkning, som framlägges i Kap. VI. Förslaget redovisas i bilaga B. Del bör uppmärksammas vad gäller avdelningskontorens inplacering i klasser, att ett relativt stort antal avdelningskontor enligt kansliets förslag uppfh/ttats i högre klass. Utan att — utöver vad som skett ovan (sid. 35) i fråga om vissa kontor av klass 1 A — taga ställning till de individuella fallen finna de sakkunniga uppflyttningen av ett antal kontor från klass 4 till klass 3 prhcipiellt motiverad med hänsyn till möjligheten att därigenom i högre grad :ill dessa tjänster kunna knyta kvalificerade befattningshavare. Merkostnaderna för en dylik uppflyttning beräknas enligt förslaget till omkring 37 0 0 ) : — kronor per år. Merkostnaderna för den ytterligare uppflyttning, som föreslagits, utgör cirka 44 000: — kronor per år, vilket belopp icke synes orimSgt i förhållande till de fördelar ur rekryteringssynpunkt, som ett något större antal kontor än för närvarande i de högre klasserna erbjuda. Då det emelfertid synes böra ankomma på den centrala arbetsmarknadsmyndigheten att nirmare pröva dessa frågor, ha de sakkunniga i sin i Kap. VI (sid. 55 ff.) gjorda beräkning ej inräknat här berörda kostnadsökning (81 000 kronor).

42 Personalens arbetsuppgifter. De arbetsuppgifter, som komma att åvila befattningshavarna i den nya arbetsförmedlingsorganisationen, torde i stort sett bli desamma, som nu tillkomma befattningshavarna vid länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingarna. De sakkunniga ha därför ansett det lämpligt lämna en redogörelse härför. Som chefstjänsteman fungerar vid varje länsarbetsnämnd en länsarbetsdirektör (i Stockholm benämnd arbetsnämndsdirektör). Länsarbetsdirektören är i främsta rummet ansvarig för fullgörande av de arbetsuppgifter, som åvila länsarbetsnämndens kansli och underlydande lokala organ, och skall tillse, att personalen med noggrannhet och nit fullgör sina åligganden Han har således att svara för såväl arbetsförmedlingen i länet soiu de övriga uppgifter som kunna påläggas länsarbetsnämnden. På arbetsförmedlingssidan tjänstgör närmast under länsarbetsdirektören en inspektör för arbetsförmedlingsärenden. Hans uppgift är att utöva tillsyn över arbetsförmedlingsverksamheten i länet särskilt med hänsyn till förhållandena på avdelningskontor, expeditioner och hos arbetsförmedlingsombud, varvid det särskilt åligger honom att med uppmärksamhet följa arbetsmarknadsläget inom området och skaffa sig noggrann kännedom om där befintliga företag och arbetstillfällen, att skaffa sig kännedom om behovet av arbetsförmedlingsorgan å olika orter samt personal- och lokalförhållanden m. m. vid de olika arbetsförmedlingarna samt att övervaka, att verksamheten vid samtliga arbetsförmedlingsorgan fortgår utan avbrott eller rubbningar, och att i brådskande fall självständigt vidtaga erforderliga anordningar till förebyggande av sådana avbrott eller rubbningar. Inspektören för arbetsförmedlingsärenden är f. n. även ställföreträdare för länsarbetsdirektören. För handläggning av ärenden rörande tillsyn över arbetslöshetsnämndernas verksamhet och annan verksamhet i samband med arbetslöshet, som kan åläggas länsarbetsnämnderna, biträdes länsarbetsdirektören av en inspektör för socialhjälpsärenden 1. Efter länsarbetsnämndens bestämmande kan han emellertid tagas i anspråk även för andra ärenden. För att effektivisera arbetsförmedlingen på det kvinnliga arbetsområdet inrättade arbetsmarknadskommissionen hösten 1944 en särskild tjänst, vars innehavare främst skall ha till uppgift konsulentverksamhet inom det kvinnliga arbetsförmedlingsområdet. Denna tjänst har i de preliminära personalplanerna upptagits som förste assistent för det kvinnliga arbetsförmedlings1 Denna tjänst finnes icke upptagen på personalplanerna för länsarbetsnämnden i Uppsala, Gotlands, Kristianstads, Hallands och Jämtlands län, där berörda arbetsuppgifter ansetts k u n n a handläggas av annan tillgänglig personal. Ej heller finnes denna tjänst vid arbetsnämnden i Stockholms stad, beroende på att arbetsmarknadskommissionen vad gäller Stockholms stad direkt handlägger dessa arbetsuppgifter. Den 1 juni 1946 var tjänsten tillsatt endast i Göteborgs och Bohus län samt i Västernorrlands län.

43 området. Befattningshavaren åligger att skaffa sig noggrann kännedom om de arbetsmöjligheter, som inom länet finnas för kvinnlig arbetskraft och om behovet av sådan arbetskraft inom olika orter och arbetsområden, att lämna de befattningshavare, som handha förmedling av kvinnlig arbetskraft, erforderlig handledning i fråga om de speciella arbetsmarknadsproblem, som föreligga på detta område, samt att medverka till att skapa kontakt mellan den kvinnliga arbetsförmedlingen och de arbetsgivare och arbetssökande, för vilka denna arbetsförmedling är avsedd, samt dessas organisationer och andra kvinnoföreningar. Till hjälp i sitt arbete ha ovan nämnda tjänstemän, som kunna rubriceras som ledningspersonal, föreståndare vid avdelningskontor och expeditioner samt assistenter av olika slag och arbetsförmedlingsombud. Vissa förmedlingsgrenar, de s. k. specialförmedlingarna, ha i vissa fall som föreståndare tjänstomän med inspektörs tjänsteställning. Föreståndarna för specialförmedlingarna ha till uppgift att med utnyttjande av arbetsförmedlingsorganisationen i övrigt leda och svara för sin speciella förmedlingsgren inom länsarbetsnämndens hela verksamhetsområde. Avcelningskontorsoch expeditionsföreståndarna svara för förmedlingsarbetets effektiva bedrivande inom den ort, där kontoret eller expeditionen är belägen, samt inom den rayon, som tillhör kontorets eller expeditionens naturliga arbetsmarknadsområde. I regel biträdas de i sitt arbete av assistenter. Assstenterna på huvud- och avdelningskontor tilldelas mer eller mindre självständiga arbetsuppgifter. Av det stora flertalet assistenter fordras att de på egen hand verkställa förmedlingsuppdrag. Assistenterna intaga i så måtto en ny^kelställning i förmedlingsorganisationen, att det är främst de, som stå i ständig kontakt med arbetsförmedlingens kunder, arbetsgivare och arbetssökande. Förmedlingsarbetets grannlaga natur ställer därvid stora krav på förmedlarens takt och omdöme. Vid huvudkontoren och de större avdelningskontoren, där förmedlingsarbetet är uppdelat på fackexpeditioner, tjänstgöra assistenter som föreståndare för dessa. På flertalet huvud- och de tre största avdelningskontoren har det för att nå samordning i arbetet mellan de olika förmedlingsgrenarna och deras personal och smidighet i organisationen varit nödvändigt att förordna en därtil lämplig befattningshavare, en förste assistent, att öva tillsyn över arbetsförmedlingen vid de olika arbetsförmedlingsexpeditionerna och den där anställda personalens tjänstgöring samt lämna personalen erforderliga anvisningar och direktiv angående handläggning av förekommande arbetsuppgifter. Behovet av en sådan tjänsteman har gjort sig så mycket mer gällande, som hspektören för arbetsförmedlingsärenden främst verkar i länet och därför ej hinner med att övervaka detaljerna i förmedlingsarbetet på huvudkontoret. På länsarbetsnämndens centrala kansli är det, med undantag för de större

nämnderna, i regel tillräckligt med en kvalificerad befattningshavare, en förste assistent (amanuens) på varje nämnd. Denne åligger att efter länsarbetsnämndens och länsarbetsdirektörens bestämmande utöva den närmaste tillsynen över arbetet å nämndens centrala kansli och den där anställda personalen, att biträda länsarbetsdirektören med beredning av förekommande ärenden, utredningsarbeten, upprättande av skrivelser och liknande arbetsuppgifter samt att föra nämndens protokoll. För kansliarbetets skötsel fordras dessutom biträdespersonal av olika slag. Arbetsförmedlingsombuden äro att betrakta som arbetsförmedlingens personliga representanter på respektive orter. Ombudsorganisationen har främst vuxit fram hand i hand med arbetslöshetskassornas utbredning, och ombudens uppgifter som arbetsförmedlande organ och därmed även som kontrollorgan för arbetssökande, som åtnjuta arbetslöshetsunderstöd, får ses i samband härmed. En schematisk översikt över en länsarbetsnämnds uppbyggnad enligt nuvarande ordning återfinnes i Del I, sid 33.

Kompetensvillkor, rekrytering, befordringsgång och utbildning. Vad gäller kompetensvillkor för arbetsnämndernas och arbetsförmedlingarnas personal finna de sakkunniga icke lämpligt att uppställa några formella krav. Arbetsförmedlingsarbetet är av sådan natur, att formell kompetens i och för sig icke kan sägas vara avgörande för hur arbetsförmedlingstjänstemannen kommer att lyckas i sitt arbete. De sakkunniga önska starkt betona, att vad som garanterar en duktig arbetsförmedlare är lika mycket egenskaperna som kunskaperna. Den mellanställning arbetsförmedlingstjänstemannen i viss mån intager mellan arbetsmarknadens parter ställer stora krav på de rent personliga egenskaperna hos honom. Vad man främst har att taga hänsyn till synes sålunda vara den allmänna lämpligheten hos individen, utifrån vilken man har att bedöma hans möjligheter att bli en god arbetsförmedlare. Häremot kan anföras de olägenheter, som äro förknippade med avsaknaden av bestämda kompetenskrav. Ett system, där sådana saknas, kan leda till godtycke vid tjänstetillsättningar, allra helst som frågan om den personliga lämpligheten av naturliga skäl bedömes mer eller mindre subjektivt. Mera objektiva faktorer äro naturligtvis examensmeriter, antal tjänstår etc. De sakkunniga föredraga emellertid de eventuella olägenheter, som kunna uppstå på grund av icke fastställda kompetenskrav, framför åtgärden att föreslå införandet av formell kompetens och därigenom binda rekryteringen av arbetsförmedlingstjänstemän till en relativt snäv krets. Om de sakkunniga sålunda starkt framhäva betydelsen av de personliga egenskaperna hos arbetsförmedlingstjänstemannen, innebär detta intet ringaktande av vid olika utbildningsanstalter förvärvade teoretiska meriter. Den

45 allra bästa arbetsförmedlaren torde bli den, som i sig förenar god allmän lämplighet med gedigna kunskaper, såväl praktiska kunskaper om arbetslivet som vissa teoretiska kunskaper. Betydelsen av fackkunskaper bör h ä r understrykas. Arbetsförmedlingen har under de senaste åren i större grad än förut prövat utvägen att till sig knyta personer med fackkunskaper, vilka samtidigt haft goda kontakter med arbetsmarknadens parter. Resultatet synes ha blivit mycket gott. Beträffande de teoretiska kunskaperna synes det lämpligast, att dessa förvärvats före anställningen inom arbetsförmedlingen. De fordringar, som ställas för examen vid socialinstituten, synas vara det kunskapsmått, som bör eftersträvas, men de sakkunniga anse sig dock ej böra föreslå examen vid socialinstitut som villkor för erhållande av arbetsförmedlingstjänst. För tjänstemän, som före tillträdet av arbetsförmedlingstjänst icke förvärvat nödiga teoretiska kunskaper, synes en kompletterande utbildning böra anordnas. Denna synes lämpligen kunna samordnas med den fortbildning av personalen, som de sakkunniga rekommendera. För en överblick över den nuvarande arbetsförmedlingspersonalens utbildningsförhållanden hänvisas till Del I, sid. 200 ff. Då sålunda inga formella kompetenskrav skulle fastställas, måste rekryteringen av personal till arbetsnämnder och arbetsförmedlingar ägnas den allra största omsorg. Närmast åvilar denna den lokala arbetsmarknadsmyndigheten, men från den centrala arbetsmarknadsmyndighetens sida måste kontroll häröver utövas. Lämpligast synes vara att låta aspiranten genomgå en prövotid, under vilken han får tillfälle visa, om han har den grundläggande allmänna lämplighet, som bör vara ett oeftergivligt krav för fortsatt anställning. Praktiskt kan det ordnas så, att aspiranten anställes tillfälligt av lokalmyndigheten med ett inom ramen av tillgängliga medel efter direktiv från centralmyndigheten fastställt arvode. Den tillfälliga anställningstiden, som samtidigt är prövotid, bör begränsas och helst ej överstiga 6 månader, då vederbörande, om han är lämplig för fortsatt anställning, bör förordnas till extra tjänsteman. Efter ännu någon tid, förslagsvis 1 år, bör han kunna få ställning som eo-tjänsteman, och sedermera i vederbörlig ordning även bliva ordinarie befattningshavare. Detta synes böra vara den normala befordrings gången. I samband härmed vilja de sakkunniga betona, att de anse en i mesta möjliga mån fri över- och befordringsgång mellan länsarbetsnämndens och arbetsförmedlingens olika verksamheter, sålunda mellan arbetsförmedlingen och kansliet och mellan olika fackexpeditioner och specialförmedlingar inom arbetsförmedlingen, vara en stor fördel. Skapandet av "exklusiva" personalkategorier inom verksamheten bör så vitt möjligt undvikas. Alla böra från början ha chans till befordran till vilken tjänst som helst inom verksamhetsområdet allt efter visad duglighet och fallenhet. Detta utgör förutsättning för att ernå den smidighet och elasticitet i organisationen, som är nödvändig med

46 hänsyn till växlingarna i personalbehovet under olika arbetsmarknadslägen. En sådan ordning får givetvis icke utesluta möjligheten att även till vissa högre befattningar inom organisationen direkt kunna rekrytera personer, som icke tidigare varit knutna till arbetsförmedlingen men som på grund av olika orsaker (t. ex. viss teoretisk eller praktisk utbildning) synas väl lämpade för ifrågavarande befattningar. Detta synes bl. a. gälla ungdomsförmedlingen. På grund av denna förmedlingsgrens speciella arbetsuppgifter med bl. a. yrkesvägledning i högre skolor synes det vara behövligt att dit kunna knyta personer, som även genom teoretisk utbildning förskaffat sig nödiga kvalifikationer. I anslutning till vad de sakkunniga ovan anfört vilja de betona vikten av att utbildningen av personalen inom verket ägnas särskild uppmärksamhet. I Del I, sid 206, har redogjorts för de åtgärder härutinnan, som hittills vidtagits. De sakkunniga anse det nödvändigt, att arbetet härmed fortsattes på den inslagna vägen och vilja starkt betona angelägenheten av att det ytterligare utbygges och fördjupas. Det bör ankomma på den centrala arbetsmarknadsmyndigheten att draga upp riktlinjerna härför och ägna personalutbildningen ett speciellt intresse. Tj äns teför teckning. Vid uppgörandet av tjänsteförteckning för arbetsnämnderna och arbetsförmedlingarna ha de sakkunniga utgått dels från nu gällande provisoriska tjänsteförteckning, dels från gällande tjänsteförteckningar för civilförvaltningen överhuvud taget. Normerande har därjämte varit en strävan att ge befattningshavare inom förmedlingsarbetet en sådan lön, att man i konkurrens med den allmänna arbetsmarknaden till arbetsnämnder och arbetsförmedlingar kan knyta personal med väldokumenterade personliga egenskaper och kvalifikationer. Den provisoriska tjänsteförteckningen, sådan den framstår enligt de av arbetsmarknadskommissionen i maj 1945 antagna personalplanerna för länsarbetsnämnderna, har följande utseende. 1 Arbetsnämndsdirektör i Stockholm 302 Länsarbetsdirektör i Göteborg och Malmö 28 2 Länsarbetsdirektör i Stockholms län, Linköping, Borås, Karlstad, Örebro, Falun, Gävle, Härnösand 262 1 Som förut nämnts, äro alla här berörda tjänstemän i lönetekniskt hänseende att betrakta som arvodister. Som en praktisk åtgärd har emellertid arbetsmarknadskommissionen från 1 juli 1941 beslutat ansluta arvodena till civila icke-ordinariereglementet, vilket också i övriga delar tillämpas för tjänstemännen med undantag av tjänste- och familjepensionsreglementena. Samtliga angivna lönegrader hänföra sig sålunda till icke-ordinariereelementet (Eo). 2 Innehavarna av dessa tjänster ha till j ä m n a belopp avrundade arvoden men åtnjuta i övrigt förmåner enligt angivna lönegrader.

47 Länsarbetsdirektör i Uppsala, Eskilstuna, Jönköping, Växjö, Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Halmstad, Skövde, Västerås, Östersund, Umeå, Luleå 25 1 Länsarbetsdirektör i Visby 22 1 Inspektör 21 2 Kontorsföreståndare av 1 :a klass 21 Konsulent (kvinnliga arbetsförmedlingsområdet) 18 Förste assistent 18 Förste amanuens 18 Kontorsföreståndare av 2:a klass 18 Assistent 15 Kontorsföreståndare av 3:e klass 15 Assistent 12 Kontorsföreståndare av 4:e klass 12 Assistent 8 Kanslibiträde 73 Förste expeditionsvakt 7 Expeditionsvakt 5 Kontorsbiträde 4 Skrivbiträde 2 Ett viktigt spörsmål, som de sakkunniga haft att taga ställning till vid uppgörandet av tjänsteförteckning, har varit frågan om en differentiering i lönehänseende inom samma tjänstegrad, främst vad gäller arbetsnämndsdirektörerna. Mot en differentiering kan bland annat tala det förhållandet, att det här gäller i stort sett jämställda befattningar utan någon egentlig skillnad i arbetsuppgifternas art. En viss olägenhet vid differentiering är vidare, att de dugligaste aspiranterna komma att söka sig till de högst avlönade befattningarna och att en alltför stor, kanske icke önskvärd omflyttning av personalen därigenom kan bli följden. Men starka skäl tala också onekligen för en differentiering. Främst bland dessa är olikheten i arbetsuppgifternas omfattning hos de olika arbetsnämnderna, varav följer, att arbetsnämndsdirektörens arbete blir mer eller mindre krävande. Den omständigheten, att en differentiering hittills gällt beträffande länsarbetsdirektörsbefattningarna, torde dessutom i viss mån bjuda till iakttagande av försiktighet vid ändring av denna praxis. Under hänsynstagande till de olika skäl, som sålunda kunna anföras för ^Innehavarna av dessa tjänster ha till j ä m n a belopp avrundade arvoden men åtnjuta i övrigt förmåner enligt angivna lönegrader. 2 1 några fall h a r inspektör, som jämväl är direktörens ställföreträdare, särskilt arvode härför. 3 Till de kanslibiträden, som äro redogörare, har ett särskilt tilläggsarvode utgått för meruppgifter i regel s a m m a n h ä n g a n d e med åtgärder för att förse skogsbruket med arbetskraft.

48 och emot en differentiering, ha de sakkunniga ansett sig böra föreslå bibehållandet av viss differentiering av arbetsnämndsdirektörsbefattningarna. De sakkunniga ha därefter tagit upp frågan till vilken löneplan chefsbefattningen bör hänföras, varvid man haft att välja mellan löneplan A eller löneplan G (förordnande på viss tid). Väljes löneplan G, skulle detta i föreliggande fall innebära, att arbetsnämndsdirektörerna tillsattes på förordnande, förslagvis på sex år, och erhölle en enligt gällande löneplan fastställd lön. Denna löneplan är icke dyrortsgrupperad. Fördelen med förordnande på viss tid är bland annat möjlighet till omplacering och ombyte på ett smidigare sätt än vad som är förhållandet med befattningshavare på löneplan A. Med hänsyn till nödvändigheten av att inom arbetsförmedlingsorganisationen tillgodose dylika synpunkter föreslå de sakkunniga, att löneplan C tillämpas. De sakkunniga anse, att den nuvarande löneställningen för arbetsnämndsdirektören i Stockholm (motsvarande lönegrad Eo 30) är lämpligt avvägd med hänsyn till de med befattningen förenade göromålen och de krav, som kunna ställas på innehavaren av befattningen. De sakkunniga vilja därför föreslå, att lönen för denna befattning fastställes till ett belopp ungefär motsvarande nu utgående lön. Man har därmed så att säga fixerat toppen i tjänsteförteckningen. Överförs denna löneställning till löneplan C, svarar den närmast mot lönegraden 5 i denna löneplan. (Då inga ålderstillägg utgå på löneplan C, måste jämförelse göras med högsta löneklassen i föreliggande lönegrad på löneplan A.) Lönegraden C 5 skulle sålunda markera högsta tjänsten i tjänsteförteckningen. Till denna lönegrad synes förutom befattningen som arbetsnämndsdirektör i Stockholm böra föras befattningarna som arbetsnämndsdirektör i Göteborg och Malmö. De sakkunniga anse, att sistnämnda två befattningar böra i lönehänseende jämställas med den i Stockholm, då arbetsförmedlingens organisation och arbetsuppgifternas omfattning och art i Göteborg och Malmö äro jämförliga med dem i Stockholm. Dessa tre befattningar skilja sig också asevärt från de övriga arbetsnämndsdirektörsbefattningarna. Flertalet av de återstående arbetsnämndsdirektörsbefattningarna synas böra erhålla lönegraden närmast under den för Stockholm, Göteborg och Malmö föreslagna, d. v. s. C 4. Detta innebär i jämförelse med nuvarande lönesättning en höjning, som de sakkunniga emellertid anse motiverad med hänsyn till önskvärdheten att på dessa poster erhålla verkligt dugliga krafter samt skälig med hänsyn till arbetsuppgifternas vikt. De sakkunniga föreslå sålunda att arbetsnämndsdirektörsbefattningarna vid arbetsnämnderna i Uppsala, Eskilstuna, Linköping, Jönköping, Kalmar, Kristianstad, Uddevalla, Borås, Skövde, Karlstad, Örebro, Västerås, Falun, Gävle, Härnösand, Umeå och Luleå placeras i lönegrad G 4. Motsvarande befattningar vid arbetsnämnderna i Växjö, Karlskrona, Halmstad och Östersund föreslås erhålla löne-

49 gradsplaceringen G 3, under det att slutligen arbetsnämndsdirektörsbefattriingen i Visby föreslås i G 2. Beträffande de 4 befattningar, som föreslås i C 3, m å sägas, att de äro befattningar i län, som med avseende på antalet invånare ganska klart skilja sig från övriga län och bilda en grupp för sig. De med befattningen förenade göromålen måste därför bli av mindre omfattning, varför det synes motiverat, att de placeras en lönegrad lägre än det stora flertalet motsvarande befattningar i andra län. Samma motiv har gällt, då de sakkunniga föreslagit placering av arbetsnämndsdirektörsbefattningen i Visby i C 2. Arbetsnämndsdirektörsbefattningarna skulle sålunda enligt de sakkunnigas förslag erhålla följande lönegradsplacering i tjänsteförteckningen: Arbetsnämndsdirektör i Stockholm, Göteborg och Malmö C 5 Arbetsnämndsdirektör vid övriga arbetsnämnder (utom Växjö, Visby, Karlskrona, Halmstad och Östersund) . . G 4 Arbetsnämndsdirektör i Växjö, Karlskrona, Halmstad och Östersund C3 Arbetsnämndsdirektör i Visby G2 Med hänsyn till organisationen vid arbetsnämnderna i Stockholm, Göteborg och Malmö, som i storlekshänseende avsevärt skiljer sig från organisationen i andra län och därigenom närmast under arbetsnämndsdirektören kräver en särskilt kvalificerad befattningshavare, föreslå de sakkunniga inrättandet av en befattning som förste inspektör med placering i lönegrad A 24 vid dessa arbetsnämnder. Förslaget innebär bibehållandet av nuvarande ordning, då den inspektör, som tjänstgör som direktörens ställföreträdare på nämnda orter, för närvarande åtnjuter ett tilläggsarvode, så att hans sammanlagda löneförmåner redan nu ligga i närheten av 24 lönegraden. 1 I nu gällande provisoriska tjänsteförteckning inrymmer inspektörsgraden flera olika befattningar med olika arbetsuppgifter. Hit höra såväl inspektör för arbetsförmedlingsärenden och inspektör för socialhjälpsärenden som vid vissa nämnder föreståndare för särskilda specialavdelningar (ungdomsförmedling och yrkesvägledning, tjänstemanna- och sjömansförmedling, expedition för partiellt arbetsföra). Av de olika inspektörstjänsterna får den, som avser arbetsförmedlingsärenden, anses vara den främsta, och det kan därför ifrågasättas, huruvida icke denna tjänst bör ges en något högre löneställning än de övriga. Detta skulle innebära införande av två inspektörsgrader. Ett annat motiv för införande av en högre inspektörsgrad än nu gällande är, att med hänsyn till nödvändigheten av att förvärva skicklig personal till vissa befattningar inom specialförmedlingarna, måste en konkurrenskraftig lön kunna bjudas. Bland annat inom ungdomsförmedling och yrkesvägledning 1

4 Tilläggsarvodet utgår med 100:— kr. per månad.

50 torde det t. ex. bli nödvändigt att för en del befattningar kunna bjuda en lön ungefär motsvarande läroverksadjunkts. Dessa specialbefattningar böra emellertid icke ges högre löneställning än inspektörsbefattningarna för arbetsförmedlingsärenden, då de förras arbetsuppgifter i det stora hela äro underställda de senares. På grund härav föreslås inrättandet av en inspektörsgrad, som kan användas både för arbetsförmedlingsinspektör och inspektör vid vissa specialförmedlingar. I betraktande av vad som anförts angående konkurrensen med läroverksadjunkter (vars tjänstegrad är A 23), synes en placering av en inspektörsgrad i A 22 vara motiverad. Den nuvarande inspektörsgraden, 21, föreslås bibehållen för flertalet inspektörsbefattningar inom specialf örmedlingarna. Inspektörsbefattningarna föreslås sålunda hänförda till följande lönegrader: Förste inspektör Inspektör »

A 24 A 22 A 21

I fråga om assistentgraderna gäller främst att åstadkomma en lämplig avvägning mellan de olika assistentklasserna. Ur rekryterings- och effektivitetssynpunkt är det till fördel, att dylika tjänstemän beredas utsikt att avancera från lägre till högre avlönade befattningar. Å andra sidan torde ett system med alltför många lönegrader vara mindre lämpligt, särskilt inom en institution som arbetsförmedlingen, då ett sådant system lätt skulle leda till att befattningshavaren för vinnande av löneförbättring gång efter annan sökte förflyttning till annan plats och därigenom ej bleve i tillfälle att förvärva den ingående lokal- och personkännedom, som är en viktig förutsättning för uppnående av goda resultat inom detta arbetsområde. Hänföres den lägsta inspektörsgraden till 21 :a lönegraden lär den lämpligaste assistentlönegraden därunder bli 18, en skillnad på tre lönegrader. Denna lönegrad motsvarar för närvarande förste assistentens löneställning i den provisoriska tjänsteförteckningen. Löneställningen torde med fördel kunna bibehållas och befattningen erhålla samma namn som nu. Räknar man fortfarande med en skillnad på 3 lönegrader som lämplig, blir nästa assistentlönegrad 15, vilken svarar mot nuvarande lönegradsplacering. Till denna grupp tjänster har i nuvarande ordning hänförts flertalet av föreståndarbefattningarna för de olika fackexpedilionerna (med undantag av de allra största) vid huvudkontoren och några avdelningskontor samt ett stort antal av föreståndarbefattningarna vid avdelningskontoren. Dessa befattningar torde bli sluttjänster för flertalet arbetsförmedlingstjänstemän, och det är därför av vikt, att befattningarna i fråga erhålla en sådan lönegradsplacering att de locka dugligt folk. De bli på sitt sätt normerande för rekryteringen och standarden hos arbetsförmedlingstjänstemännen.

51 De två följande assistentgraderna i gällande provisoriska tjänsteförteckning äro placeraae i lönegrad 12 respektive lönegrad 8. Dessa utgöra nu rekryteringsgrader för arbetsförmedlingstjänst. Då det visat sig allt svårare att erhålla lämplig arbetsförmedlingspersonal för den lön, som b ju des i lönegrad 8, har det varit nödvändigt att i större utsträckning rekrytera på en lön motsvarande 12:e lönegraden. De sakkunniga föreslå därför, att lönegraden A 12 fastställes som lägsta assistentlönegrad i tjänsteförteckningen. Tjänsteförteckningen skulle sålunda komma att upptaga assistenter i följande lönegrader: Förste assistent Assistent Assistent

A 18 A 15 A 12

Kontorsföreståndarnas lönegradsplacering bör, som förut nämnts, anpassas efter inspektörs- och assistentlönegraderna. Så är fallet i den provisoriska tjänsteförteckningen, och något skäl till ändring härutinnan synes icke föreligga. Under hänsynstagande till de sakkunnigas tidigare framlagda förslag om indelning i kontorsklasser synes en lämplig lönegradsplacering för kontorsföreståndarna vara följande: Kontorsföreståndare av klass 1 A » » » IB 2 » 3 » » » 4

A 22 A 21 A 18 A 15 A 12

Tjänsterna för biträdespersonal vid centrala kansliet böra helt anslutas till gällande tjänsteförteckningar för civilförvaltningen. Sålunda föreslås en kansliskrivarebefattning i lönegrad A l l . Den har ingen direkt motsvarighet i nuvarande provisoriska tjänsteförteckning, men behov av en mera kvalificerad befattningshavare på kansliet har gjort sig gällande och bör nu ta form genom införandet av kansliskrivarebefattningen. Befattningshavaren får kamerala och statistiska arbetsuppgifter samt överinseende över nämndens skrivpersonal och får övertaga uppgifter, som nu delvis vila på förste amanuensen, statistikamanuensen, materialredogöraren och kassaredogöraren. De övriga biträdesbefattningarna, kanslibiträde, förste expeditionsvakt, expeditionsvakt och kontorsbiträde böra också inplaceras enligt reglerna för civilförvaltningens tjänsteförteckning. Skrivbiträdesgraden föreslås icke på löneplan A utan endast som Eo. Biträdestjänsterna skulle således placeras i följande lönegrader: Kansliskrivare Kanslibiträde Förste expeditionsvakt

All A7 A7

52 Expeditionsvakt Kontorsbiträde

A6 A5 A4

Den fullständiga tjänsteförteckningen, som de sakkunniga sålunda föreslå för arbetsnämnderna och arbetsförmedlingarna, återges här nedan: Arbetsnämndsdirektör i Stockholm, Göteborg och Malmö ^ 5 Arbetsnämndsdirektör i Uppsala, Eskilstuna, Linköping, Jönköping, Kalmar, Kristianstad, Uddevalla, Borås, Skövde, Karlstad, Örebro, Västerås, Falun, Gävle, Härnösand, Umeå och Luleå C4 Arbetsnämndsdirektör i Växjö, Karlskrona, Halmstad, Östersund G3 Arbetsnämndsdirektör i Visby C2 Förste inspektör A 24 Inspektör A 22 Kontorsföreståndare av klass 1 A A 22 Inspektör A 21 Kontorsföreståndare av klass I B A21 Förste assistent A 18 Kontorsföreståndare av klass 2 A 18 Assistent A. 15 Kontorsföreståndare av klass 3 A 15 Assistent A 12 Kontorsföreståndare av klass 4 A 12 Kansliskrivare All Kanslibiträde A7 Förste expeditionsvakt A7 Expeditionsvakt A6 A5 Kontorsbiträde A4

Fördelningen på ordinarie och icke-ordinarie tjänster. I enlighet med den praxis, som tidigare tillämpats vid statens övertagande av sådana institutioner, som förut tillhört landstings eller kommuners verksamhetsområde, ha de sakkunniga ansett, att de befattningar, som kunna anses motsvara ordinarie landstings- eller kommunala befattningar, böra uppföras på ordinarie stat. Dessas antal beräknas uppgå till omkring 220. För-

53 utom dessa befattningar, vilkas antal är mycket skiftande i olika län, anse de sakkunniga emellertid, att å ordinarie stat bör uppföras även en del efter den 20 maj 1940 nyinrättade eller förut som icke-ordinarie upptagna befattningar, vilka äro av den natur, att de under alla förhållanden måste anses erforderliga inom arbetsförmedlingsorganisationen. Flera av dessa ha funnits till under bortåt sex år, och tvekan om deras behövlighet kan icke råda. Med hänsyn till den starka utvidgning, som länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingarna undergått de senaste åren, och ovissheten om i vad mån denna utveckling kommer att fortsätta efter återgången till mera normala förhållanden, bjuder emellertid försiktigheten, att en stor del av den mera fast anställda personalen tills vidare placeras som extra ordinarie tjänstemän. Ett annat skäl för begränsning av antalet ordinarie tjänster är, att länsarbetsnämndernas och arbetsförmedlingarnas nuvarande personal till en stor del utgöres av tämligen nyanställda befattningshavare, vilkas lämplighet för fortsatt anställning och befordran ej alltid är tillräckligt prövad. En översikt över den nuvarande personalens anställningstid i organisationen återfinnes i Del I (sid. 199.) Chefsmyndigheten torde, såsom i liknande fall skett inom andra förvaltningsområden, böra erhålla befogenhet att icke omedelbart tillsätta samtliga ordinarie befattningar utan i förekommande fall låta sådana uppehållas på förordnande tills vidare eller för viss tid.

Deltidstjänsterna. Det stora flertalet deltidstjänster torde bli sådana, som avse föreståndartjänster vid expeditionerna på mindre orter. I lönetekniskt hänseende äro de att betrakta som arvodestjänster. Arvodet är för närvarande avpassat så, att det svarar mot viss del av lönen i lägsta kontorsföreståndareklassen (Eo 12). De sakkunniga anse det lämpligt, att arvodet beräknas i stort sett efter denna grund och sakna anledning att närmare ingå på detaljerna i arvodessystemet, då det bör ankomma på den centrala arbetsmarknadsmyndigheten att draga upp riktlinjerna härför De sakkunniga ha övervägt, huruvida icke arvodesanställda befattningshavare efter viss tid borde kunna tillerkännas förhöjt arvode. De sakkunniga ha sig bekant att inom bland annat postverket tillämpas efter vissa års tjänstgöring uppflyttning i löneklass för poststationsföreståndare med arvodesavlöning. Tänkbart är även att på andra sätt söka ordna så, att i individuella fall arvodesförhöjning äger rum med hänsyn till visad personlig duglighet i arbetet. Härigenom skulle man kunna underlätta rekryteringen till dessa befattningar. De sakkunniga ha stannat för att här endast göra det uttalandet, att det centrala arbetsmarknadsorganet bör närmare överväga om och i så fall på vad sätt lämpliga anordningar i detta hänsende kunna vidtagas.

54 Tjänsternas tillsättning. Beträffande tillsättningen av tjänsterna gäller för närvarande, att alla tjänster med undantag av länsarbetsdirektörernas tillsättas av respektive länsarbetsnämnder med iakttagande av vad arbetsmarknadskommissionen därutinnan föreskrivit. Länsarbetsdirektörstjänsterna tillsättas av arbetsmarknadskommissionen. I Del I har närmare redogjorts för det praktiska förfaringssättet vid tillsättningen (sid. 180). Med hänsyn till att arbetsnämnden utgör en av Kungl. Maj:t tillsatt nämnd., vilken besitter särskild sakkunskap angående arbetsmarknadens förhållanden, synes det lämpligt, att alla tjänster i varje fall till och med 15 :e lönegraden tillsättas direkt av arbetsnämnderna enligt generella direktiv av det centrala arbetsmarknadsorganet. Under dettas prövning skulle tillsättning i det speciella fallet komma endast besvärsvägen. 1 Tjänsterna över 15 :e till och med 22 :a lönegraderna synas böra tillsättas av det centrala arbetsmarknadsorganet, under det att tjänsterna över 22 :a lönegraden samt arbetsnämndsdirektörstjänsterna föreslås tillsättas av Kungl. Maj:t.

1 Denna ordning överenstämmer med ett inom arbetsmarknadskommissionen förslag, avsett att realiseras från och med den 1 juli 1946.

uppgjort

55 KAP. VI.

Kostnader för arbetsnämnder och arbetsförmedlingar.

Omstående kostnadsberäkning för verksamheten vid arbetsnämnder och arbetsförmedlingar grundar sig på en inom arbetsmarknadskommissionens kansli uppgjord kostnadskalkyl, vilken återfinnes som bilaga C. Då personalorganisationen och omkostnadsposterna icke kunna definitivt fastställas, förrän den inom arbetsmarknadskommissionen igångsatta organisationsutredningen (jfr Kap. IV) blivit slutförd, är beräkningen att betrakta som preliminär. Beräkningen avser organisationen utan hänsyn tagen till de olika utbyggnadsbehov avseende ungdomsförmedling och yrkesvägledning, tjänstemannaförmedling samt förmedlingsorganisationen för partiellt arbetsföra, som efter hand kunna visa sig nödvändiga. Kostnadsberäkningen avser sålunda i huvudsak den personalorganisation, varom arbetsmarknadskommissionen i maj 1945 fattade beslut (den s. k. översynen). Vad gäller ungdomsförmedling och yrkesvägledning ha de sakkunniga erfarit, att inom ecklesiastikdepartementet överväges att i anslutning till nu pågående skolutredning upptaga hela frågan om yrkesvägledningens framtida ställning. De sakkunniga ha därför icke berört de spörsmål, som gälla personalorganisationen vid ungdomsförmedlingen och yrkesvägledningen. Vad angår förmedlingsorganisationen för de partiellt arbetsföra vilja de sakkunniga erinra om kommitténs för partiellt arbetsföra nyligen avgivna betänkande I (SOU 1946:24). I skrivelse den 6 juni 1946 ha de sakkunniga avgivit remissyttrande beträffande kommitténs förslag, vari de sakkunniga förklarat sig principiellt ingenting ha att erinra mot förslaget men samtidigt velat understryka önskvärdheten av att organisationen utbygges successivt i ett tempo, som motsvaras av föreliggande förmedlingsbehov. Frågan om tjänstemannaförmedlingens fortsatta utbyggnad är för närvarande under övervägande inom arbetsmarknadskommissionens kansli, varför de sakkunniga ej ansett sig böra taga ställning härtill.

56 Kostnadsberäkning för verksamheten vid arbetsnämnder och arbetsförmedlingar. Beräkningar inom SAK:s kansli (Jfr bilaga C)

Utgifter 1 år 1945

Ökning)+; Minskning (—]

I Arvoden och avlöningar Arvoden till ordförande, ledamöter och ersättare i arbetsnämnden samt till ledamöter i arbetsnämndens råd

205 000

175 250

29 750

Avlöningar och arvoden till stadigvarande anställd personal och till ombud

9 600 0002

6 576 700

+ 3 023 300

200 000

87 700

Pensioner

3 Arvoden till tillfälligt anställd personal samt tilläggsarvoden till ombud Summa arvoden, avlöningar pensioner

550 000

+

112 300

3 165 600 — 2 615 600

och 10 555 000

10 005 250

549 750

Summa

3 569 000

4 044 100

475 100

därav telefonabonnemang, telegram och telefonsamtal

1 180 000

1 273 850

93 850

hyror för tjänstelokaler samt värme, lyse och vattenavgifter; inrednings- och reparationskostnader; städning, tvätt och renhållning

1 480 000

1319 700

+

160 300

909 000

1 450 550

—

541 550

14 124 000

14 049 350

+

74 650

II Omkostnader

övriga omkostnader I—Il Totalsumma

Såsom framgår av tablån, beräknas huvudpost I »Arvoden och avlöningar» uppgå till 10,55 miljoner kronor, varav avlöningar och arvoden till personal utgör 10,i5 miljoner kronor. I jämförelse med sammanlagda avlöningskostnaderna under år 1945 för stadigvarande och tillfälligt anställd personal 1 Utgifterna innefatta kostnaderna såväl för den normala verksamheten som för kris- och beredskapsuppgifterna. (Jfr Del I, Kap. XI.) 2 Kostnaderna beräknade enligt n ä s t h ö g s t a löneklass med avdrag för tjänste- och familjepension. Avlöningsförmånerna ha beräknats enligt efter den 1 juli 1946 utgående förhöjda löner. Som anförts å sid. 41 ha merkostnaderna för uppflyttning av föreståndartjänsterna vid vissa avdelningskontor ej inräknats. Kostnaderna efter l ä g s t a löneklass enligt samma beräkningsgrunder uppgå till 8,6 milj. kronor. 3 Avser pensioner till av förutvarande huvudmän pensionerade befattningshavare.

57 innebär nämnda summa en ökning med omkring 400 000 kronor. I jämförelse med personalkostnaderna för stadigvarande anställd personal enligt av arbetsmarknadskommissionen i maj 1945 antagna personalplaner (8,5 miljoner kronor 1 ) innebär »förstatligandeförslaget» (9,2 miljoner kronor; ombud, 400 000 kronor, och tillfällig personal samt tilläggsarvoden till ombud, 550 000 kronor, ej medräknade) en ökning av personalkostnaderna med omkring 700 000 kronor. Denna ökning förklaras till största delen av automatiska förhöjningar, såsom övergång till löneplan C och A samt förvandling av ex-tjänster till eo-tjänster. Till mindre delen förklaras den av uppflyltningar av tjänster i högre lönegrader. Huvudpost II »Omkostnader» beräknas uppgå till 3,6 miljoner kronor mot 4 miljoner kronor år 1945. Den enda post bland omkostnaderna, som beräknas överstiga kostnaderna för år 1945, är hyror för tjänstelokaler m. m., beroende på en nödvändig förbättring av lokalernas standard. År 1945 utgjorde denna kostnadspost 1,3 miljoner kronor, och i den preliminära beräkningen upptages den till 1,5 miljoner kronor. De sammanlagda kostnaderna för arbetsnämnder och arbetsförmedlingar (huvudpost I och II) beräknas vid ett förstatligande i enlighet med de sakkunnigas förslag uppgå till omkring 14,i miljoner kronor mot c:a 14 miljoner kronor år 1945.

1 Kostnaderna beräknade enligt näst högsta löneklass med avdrag för tjänste- och familjepension. Avlöningsförmånerna ha beräknats enligt efter den 1 juli 1946 utgående förhöjda löner. Kostnaderna efter lägsta löneklass enligt samma beräkningsgrunder uppgå till 7,8 milj. kronor.

58 KAP. VII.

Overgångsförhållanden. I samband med det definitiva förstatligandet uppstå dels frågor om statens övertagande av inventarier, som tillhöra förutvarande huvudmän, dels också frågor om övergången för den personal, som är sysselsatt inom arbetsförmedlingen. Beträffande sistnämnda spörsmål tilldrager sig pensionsfrågan och frågan om tjänstårsberäkning särskild uppmärksamhet. Vad gäller inventarier, som tillhöra förutvarande huvudmän, representera de en mycket liten del av arbetsförmedlingens nuvarande inventariebestånd. Detta sammanhänger med att de inventarier, som med dispositionsrätt i maj 1940 övertogos av länsarbetsnämnderna, varken kvantitativt eller kvalitativt voro tillfyllest med hänsyn till de anspråk, man senare ställde på arbetsförmedlingen. Den allra största delen av länsarbetsnämndernas nuvarande inventariebestånd har därför inköpts efter den 20 maj 1940 och helt bekostats av staten. I samband med det provisoriska förstatligandet uppgjorde länsarbetsnämnderna en förteckning över de inventarier, som tillhörde förutvarande huvudmän, och åsatte dem, efter samråd med förutvarande huvudmäns verkställande organ, ett värde. Summan av detta värde, fördelad på respektive huvudmän, anges här nedan. Stockholms stad Stockholms läns landsting Uppsala läns landsting Södermanlands läns landsting Östergötlands läns landsting Norrköpings stad Jönköpings läns landsting Kronobergs läns landsting Kalmar läns norra landsting Kalmar läns södra landsting Gotlands läns landsting Blekinge läns landsting Kristianstads läns landsting Malmöhus läns landsting

13 594: — 13 613: 20 1 691: — 3 777: 50 14 222: 78 7 271: 74 7 669: — 2 782: — 1 456: — 6 723: 50 1 414: — 1 269: — 5 614: — 3 163: 50

59 Malmö stad Hälsingborgs stad Hallands läns landsting Göteborgs och Bohus läns landsting . . . . Göteborgs stad Älvsborgs läns landsting Skaraborgs läns landsting Värmlands läns landsting Örebro läns landsting Västmanlands läns landsting Kopparbergs läns landsting Gävleborgs läns landsting Gävle stad Västernorrlands läns landsting Jämtlands läns landsting Västerbottens läns landsting Norrbottens läns landsting

3 918: 10 814: 6 405: 50 6 882: — 13 189: 65 7 239: 50 5 018: 75 5 457 : 8 847: 2 606: 50 2 236: 980: 2 179: 12 470: 15 9 733; 72 9 829: 57 12 481: 194 548:66

Som synes rör det sig om för respektive huvudmän tämligen små belopp. Vidare bör uppmärksammas, att för flera av dessa inventarier utgått statsbidrag med 50 procent i enlighet med statsbidragsgrunderna i 1934 års arbetsförmedlingslag. Då staten enligt de sakkunnigas förslag kommer att svara för alla kostnader för arbetsförmedlingen och sålunda en betydande utgiftspost kommer att avlastas de forna huvudmännen, synes det ej vara rimligt, att ersättning skall utgå för de inventarier, som staten övertager. De sakkunniga föreslå därför, att förutvarande huvudmän åläggas skyldighet att utan vederlag överlämna sina inventarier till staten. I samband med frågan om inventarierna kan omnämnas, att något problem om överlåtande av fastigheter för arbetsförmedlingen ej synes uppstå. I intet fall äga landstingen såsom förutvarande huvudmän för arbetsförmedlingen fastigheter, som uppförts för arbetsförmedlingsändamål. Däremot ha primärkommunerna på flera orter låtit uppföra särskilda fastigheter för arbetsförmedlingens bruk. Då emellertid enligt de sakkunnigas förslag primärkommunerna skola åläggas att tillhandahålla lokaler för arbetsförmedlingsändamål, i vilka staten uppträder som vanlig hyresgäst, är frågan om överlåtande av fastigheter i intet fall aktuell. I samband med övertagandet av den personal, som tidigare varit anställd hos förutvarande huvudmän, aktualiseras flera spörsmål. Då arbetsförmedlingen i maj 1940 provisoriskt förstatligades, övertogo länsarbetsnämnderna 424 befattningshavare, som voro anställda hos landsting eller kommun. Av dessa ha under de gångna åren 46 uppnått pensionsålder och erhållit pension

av förutvarande huvudmän samt 59 av andra anledningar lämnat sina befattningar inom arbetsförmedlingen, varför hela antalet befattningshavare inom arbetsförmedlingen, som varit anställda hos förutvarande huvudmän och som fortfarande voro i tjänst den 1 maj 1946, uppgick till 319. Av dessa kunde 219 stycken betecknas som ordinarie tjänstemän hos förutvarande huvudmän, under det att 100 kunde betraktas som icke-ordinarie. Då ordinarie-begreppet hos de olika huvudmännen icke varit liktydigt och icke alltid kan sägas ha haft samma betydelse som det för staten tillämpade, har det här fattats i sin vidare bemärkelse, varför till ordinarie tjänstemän även räknats sådana, som haft en »fast» eller »stadigvarande» anställning. Vad gäller dessa ordinarie tjänstemän synas för dem vissa övergångsbestämmelser vara erforderliga Vad först beträffar rätten att övergå i statlig tjänst synes denna principiellt böra tillkomma alla hos förutvarande huvudmän anställda ordinarie befattningshavare. Det kan visserligen diskuteras, huruvida icke undantag borde göras för vissa grupper, t. ex. för dem, som endast ha kort tid kvar till uppnådd pensionsålder. Ett sådant system synes emellertid icke böra genomföras, då arbetsförmedlingen sedan den 20 maj 1940 varit provisoriskt förstatligad och då enligt de sakkunnigas förslag de förutvarande huvudmännen helt skola avkopplas från sin befattning med arbetsförmedlingsorganisationen. Vad gäller övergången till statstjänst bör denna göras beroende av befattningshavarens fria val. Väljer han att övergå till statlig anställning, kommer han i åtnjutande av de förmåner, denna ger, men har då också avstått från de med befattningen hos förutvarande huvudman förenade förmånerna. Önskar han kvarstå hos förutvarande huvudman, bibehåller han de förmåner, han på denna befattning åtnjuter, men kan då icke göra anspråk på förmåner, som sammanhänga med den statliga anställningen. På grund av skiljaktigheter, som i en del fall föreligga mellan löneförmånerna vid befattningar hos förutvarande huvudmän och motsvarande statliga befattningar, torde det vara att förvänta, att en del befattningshavare — dock troligen endast ett fåtal — välja att kvarstå hos förutvarande huvudmän. Det bör dock påpekas, att befattningshavare, som välja att kvarstå i sin befattning hos förutvarande huvudmän, icke vid befordran eller transport på egen begäran böra tillåtas att kvarstå hos förutvarande huvudmän utan då skola vara skyldiga att övergå i statens tjänst. Vidare bör uppmärksammas, att befattningshavare, som kvarstå i befattningar hos förutvarande huvudmän, skola vara skyldiga att upprätthålla de statliga befattningar, till vilka de närmast varit berättigade att övergå, varvid dessa statliga befattningar under övergångstiden komma att upptagas som vakanta. Principiellt vore det riktigast, att för den, som kvarstår hos förutvarande huvudman, denne bestridde skillnaden mellan den högre kommunala lönen och den för befattningen utgående statliga. Med hänsyn till det ringa antal

befattningshavare, det här torde bli fråga om, finna sig de sakkunniga dock kunna förorda, att staten påtager sig hela lönekostnaden. Härigenom undvikes nämligen en omständig administrativ apparat vid utbetalningen av mellanskillnaden. Vad h ä r ovan sagts angående möjligheten att få välja mellan att övergå i statlig anställning eller kvarstå hos förutvarande huvudman torde böra gälla i främsta rummet hos förutvarande huvudmän anställda ordinarie befattningshavare. Det synes emellertid rimligt, att sådana befattningshavare, som varit anställda hos förutvarande huvudmän någon längre tid och därefter tjänstgjort i statlig verksamhet sedan den 20 maj 1940, ges samma möjlighet, i synnerhet som gränsen mellan s. k. ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare inom landstingens och kommunernas förvaltning ofta är svävande. Arbetsförmedlingspersonalens pensionsfråga har redan under arbetsförmedlingens kommunala period varit föremål för överväganden. Redan under första året efter ikraftträdandet av 1934 års lag om offentlig arbetsförmedlingupptogs frågan av socialstyrelsen. Styrelsen avlät den 12 november 1935 en framställning till Kungl. Maj:t med hemställan, att förslag måtte framläggas för riksdagen om att arbetsförmedlingsanstalternas befattningshavare i den utsträckning, som befunnes möjlig, skulle beredas delaktighet i statens pensionsanstalt. Pensionsanstalten avgav efter verkställd utredning den 16 november 1936 förslag i ärendet. Förslaget tillstyrktes enstämmigt av arbetsförmedlingsanstalternas huvudmän och även av statskontoret, som den 19 oktober 1937 avgav yttrande i ärendet. Detta skulle härefter varit färdigt att föreläggas 1938 års riksdag. Frågan hade emellertid dessförinnan kommit i ett förändrat läge genom att Kungl. Maj:t efter framställning av arbetsförmedlingstjänstemännens riksförbund den 3 december 1937 uppdragit åt socialstyrelsen att verkställa utredning om behövliga ändringar i den offentliga arbetsförmedlingens organisation. Då det icke ansågs lämpligt att, innan denna utredning slutförts, vidtaga någon omläggning av pensionsförhållandena, blev frågan om en reglering på detta område tills vidare bordlagd. Om arbetsförmedlingen förstatligas, löses därmed även pensionsfrågan på så sätt, att de befattningshavare, som få anställning såsom ordinarie eller extra ordinarie tjänstemän, bli pensionsberättigade enligt de statliga pensionsreglementena (allmänna tjänstepensionsreglementet och allmänna familjepensionsreglementet). Härvid uppkomma emellertid vissa spörsmål, som måste regleras genom särskilda övergångsbestämmelser. Särskilt gäller detta frågorna om tjänstemännens rätt att som tjänstår få tillgodoräkna sig tidigare anställning inom arbetsförmedlingen samt om statens övertagande av de pensionsförpliktelser, som åligga anstalternas förutvarande huvudmän eller de pensionsinrättningar, hos vilka dessa berett sina befattningshavare pensionsrätt.

62 De sakkunniga ha gjort vissa undersökningar angående nu gällande pensionsbestämmelser hos förutvarande huvudmän samt den arbetsförmedlingspersonal, som kan anses pensionsberättigad hos dessa huvudmän. I tabellbilaga XXXI redovisas »Pensionsberättigade befattningshavare vid arbetsförmedlingsanstalterna, fördelade efter födelseår», och i tabellbilaga XXXII angives tidpunkten, när de pensionsberättigade befattningshavarna uppnå pensionsålder. Vissa svårigheter ha förelegat att avgöra vilka befattningshavare som skola anses vara tillförsäkrade pensionsrätt såsom landstings- eller kommunalanställda. Vid åtskilliga arbetsförmedlingsanstalter har nämligen tjänstemännens pensionsfråga varit ordnad endast på så sätt, att pensioner beviljats efter av landstinget i varje särskilt fall fattat beslut. I de fall, där det kan påvisas, att befattningshavare enligt av landsting eller kommun tillämpad praxis kunnat påräkna pension efter visst antal levnads- och tjänstår, synes emellertid med fog kunna göras gällande, att ifrågavarande befattningshavare är att anse såsom pensionsberättigad och följaktligen också berättigad att helt eller delvis tillgodoräkna sig anställningstiden i landstingets (kommunens) tjänst såsom tjänstår. Till stöd härför kan också åberopas de nu gällande, av 1941 års riksdag antagna bestämmelserna om statsbidrag till pensioner åt befattningshavare vid den offentliga arbetsförmedlingen. Dessa innebära bland annat, att som villkor för statsbidrag till redan utgående pensioner uppställts, att vederbörande landsting eller stad bereder skäliga pensionsförmåner även åt befattningshavare, som avgå efter det staten övertagit ledningen av arbetsförmedlingen, samt åt dessas efterlevande. Då staten fastslagit, att arbetsförmedlingsanstalternas tjänstemän måste anses berättigade till skäliga pensioner, även där formell utfästelse om viss pension icke föreligger, synes en konsekvens härav vara, att staten vid ett övertagande av anstalterna måste övertaga även skyldigheten att sörja för dessa tjänstemäns pensionering och att därvid låta dem tillgodoräkna intjänta tjänstår i samma utsträckning, som skulle blivit fallet, om pensionerna skulle utgått från anstalternas förutvarande huvudmän. Med hänsyn till svårigheten att exakt fastställa antalet befattningshavare, vilka såsom landstings- eller kommunalanställda kunna anses berättigade till pension, h a r vid den beräkning av antalet pensionsberättigade befattningshavare, som framlagts i tabellbilagorna XXXI och XXXII, skillnad gjorts mellan å ena sidan sådana befattningshavare, som enligt gällande pensionsbestämmelser äro formellt berättigade till pension, och å andra sidan sådana, som i enlighet med tillämpad praxis torde kunna påräkna att bli pensionerade. Beräkningen omfattar 219 befattningshavare, varav 162 kunna anses formellt pensionsberättigade och 57 pensionsberättigade enligt praxis. Ur ålderssynpunkt fördela sig dessa på följande sätt:

63 Formellt pensionsberättigade

Födda tidigast 1915 6 » 1905—1914 54 » 1895—1904 59 » 1885—1894 37 » 1884 och tidigare . . . . 6 Summa

162 Övriga

Summa

2 20 21 11 3

8 74 80 48 9

219 Beträffande den grupp, som innehaft sådan anställning hos förutvarande huvudmän, som icke varit förenad med pensionsrätt, samt hela den grupp, som anställts efter det provisoriska förstatligandet den 20 maj 1940, synes följande böra gälla. Den förra gruppen uppgår till 100 befattningshavare och den senare till omkring 1 000. I lönetekniskt hänseende ha dessa under det statliga provisoriet och i regel även hos förutvarande huvudmän räknats som arvodister, således utan pensionsrätt. Praxis vid arvodesanställd befattningshavares övergång till statstjänst, varmed är förenad pensionsrätt, är, att han som tjänstår för statspension medgives tillgodoräkna sig 2/s av föregående anställningstid. De sakkunniga vilja emellertid ifrågasätta, huruvida icke sådana befattningshavare, som efter den av arbetsmarknadskommissionen vidtagna provisoriska löneregleringen den 1 juli 1941 (Del I, sid 177 ff) erhållit avlöning enligt icke-ordinariereglementets bestämmelser för eo-tjänstemän och som sålunda fått vidkännas löneavdrag motsvarande de för denna tjänstemannagrupp föreskrivna pensionsavdragen, borde som tjänstår få tillgodoräkna sig hela anställningstiden som »eotjänstemän». De sakkunniga föreslå, att de befattningshavare, som, enligt ovan nämnts, kunna innefattas under begreppet »eo-tjänstemän», få som tjänstår för statspension tillgodogöra sig hela anställningstiden som »eo» samt 2/3 av tidigare anställningstid. Dessas antal beräknas uppgå till omkring 800. Vad slutligen beträffar den grupp arbetsförmedlingstjänstemän, som redan uppnått pensionsåldern, uppgår denna till 87. Av dessa ha 47 pensionerats före det provisoriska förstatligandet den 20 maj 1940 och 40 efter detta datum. Samtliga ha pensionerats av sina förutvarande huvudmän, vilka erhålla minst 50 procent statsbidrag å pensionskostnaderna. Dessutom utgår i 18 fall änkepensioner, på vilka motsvarande statsbidrag erhålles. Hela statsbidraget till pensioner utgjorde år 1945 88 000 kronor. Då de förutvarande huvudmännens befattning med arbetsförmedlingen nu föreslås helt skola avvecklas, synes det riktigast, att staten helt övertager pensionsförpliktelserna även gentemot denna grupp på de villkor, som äro gällande hos förutvarande huvudmän.

64 Vad slutligen beträffar den — troligen fåtaliga — grupp, som väljer att kvarstå hos förutvarande huvudman och för vilken staten, enligt de sakkunnigas här ovan skisserade förslag, skall bestrida hela den utgående lönen, synes i pensioneringshänseende böra gälla samma princip, som föreslagits foldern, som redan uppnått pensionsåldern. Med det ovan sagda, varmed de sakkunniga även utgått ifrån, att hos förutvarande huvudmän anställda befattningshavare till statsverket överlåta den pensionsrätt de förvärvat genom anställning hos kommun eller landsting, har endast uppdragits riktlinjerna i stort, efter vilka frågorna om pension och tjänstårsberäkning synas böra lösas. Det bör därefter ankomma på den centrala arbetsmarknadsmyndigheten att i de enskilda fallen närmare utreda här berörda frågor och i förekommande fall framlägga förslag om deras lösning. Vad som i det föregående sagts rörande tjänstårsberäkning för statspension synes även böra gälla beträffande tjänstårsberäkning för löneklassuppflyttning. I samband med det definitiva förstatligandet uppkommer frågan om överförande av nuvarande befattningshavare till de statliga tjänsterna. Hur detta överförande i detalj skall tillgå, torde det centrala arbetsmarknadsorganet närmare böra utreda. De sakkunniga vilja emellertid framhålla, att i den mån det är fråga om nya tjänster bör utnämnning resp. förordnande först efter offentligt ansökningsförfarande i vanlig ordning vara regel. Endast i undantagsfall bör tillsättning utan ansökan komma i fråga.

65 Bilaga A.

Arbetsförmedlingens planeringsuppgifter för krigsberedskap.

I Del I, kapitel IV, har närmare redogjorts för de åtgärder, som under andra världskriget vidtagits för att möta ett skärpt krisläge å arbetsmarknaden och för att åstadkomma en ändamålsenlig anpassning av den icke värnpliktiga arbetskraftens ianspråktagande i krigshushållningens tjänst. Vad gäller fördelning av arbetskraft för såväl arbetsmarknads- som beredskapsändamål ha vissa register över företag och arbetskraft upprättats. Av dessa skola tills vidare enligt av arbetsmarknadskommissionen till länsarbetsnämnderna givna anvisningar beredskapsregistret, mönstringsregistren (materialet från 1943 års beredskapsmönstring) och registret över företagare inom industri och hantverk (se Del I, sid. 100 ff.) bibehållas i aktuellt skick. Efter genomförande av den nya folkbokföringen synes ej längre samma behov som nu föreligga a t t hålla mönstringsregistren aktuella. Inom kommissionens kansli pågår utredning rörande i vilken omfattning och på vad sätt länsstyrelsernas tryckande folkregister skola kunna utnyttjas för upprättande av nya uttagningsregister hos länsarbetsnämnderna i mönstringsregistrens ställe. Redan nu har emellertid beredskapsmönstringsregistrens aktualisering begränsats till flyttningar mellan församlingar, namnändringar och förändringar i åtagna eller tilldelade beredskapsuppgifter, varjämte registren årligen tillföras infordrade mönstringsuppgifter beträffande män, som lämna värnpliktsåldern, m. fl. tidigare icke mönstringspliktiga. Från registren avföras dessutom vissa kategorier, som icke längre stå till förfogande för arbetsmarknads- eller beredskapsändamål, t. ex. nyinskrivna värnpliktiga, avlidna m. fl. Beredskapsregistret och registret över företagare inom industri och hantverk skola av länsarbetsnämnderna föras i ungefär samma omfattning som under kriget och vidmakthållas i aktuellt skick. Således åligger det alltjämt myndighet, organisation eller foretag, som handhar planläggning av beredskapsuppgift, att på anmodan av arbetsmarknadskommissionen fortlöpande lämna länsarbetsnämnderna uppgifter till beredskapsregistret rörande beredskapspliktiga, som myndigheten, organisationen eller företaget äger taga i anspråk. De av kommissionen under kriget till ett antal myndigheter, organisationer och företag gjorda föreläggandena att till beredskapsregistret lämna uppgifter angående beredskapspersonal (inkl. reservarbetskraft) ha under våren 1946 på ett par undantag när förnyats och i sak lämnats oförändrade. De frågor rörande fördelning av arbetskraft mellan olika beredskapsuppgifter, vilka äro att hänföra till i 2 § kungl. kungörelsen om personalprövningsnämnder den 14 september 1944 (nr 648) angivna ärenden och beträffande vilka enligt länsarbetsnämndens mening en tillfredsställande lösning icke kunnat ernås, skola av länsarbetsnämnden för avgörande underställas vederbörande personalprövningsnämnd. I denna fungerar vederbörande länsarbetsdirektör som föredragande. Utöver de arbetsuppgifter, som sammanhänga med förandet av tidigare nämnda register och som i och för sig utgöra förberedelser för den civila arbetskraftens ändamålsenliga fördelning under krig, skola länsarbetsnämnderna förbereda tillgodoseendet av 5

66 behovet av arbetskraft under krig såväl för den krigs viktiga industrin och jordbruket som för vissa andra behov av beredskapspersonal, inklusive reservarbetskraft. Förberedelserna för industrins arbetskraftsförsörjning i krig vila i första hand på av industriföretagen själva årligen lämnade personalbesked. Med ledning av dessa uppgöra länsarbetsnämnderna översikter över den arbetskraft av olika slag, som vid krigstillfälle behöver tillföras de krigsviktiga industriföretagen inom respektive län utöver den arbetskraft, vars anskaffande i form av frivillig reservarbetskraft företagen själva förberett. Översikter över motsvarande tillgångar av arbetskraft av olika slag, som vid krigstillfälle beräknas kunna anvisas till de krigsviktiga företagen — utöver hos dessa kvarvarande personal och anskaffade frivilliga arbetskraftsreserver — erhålla länsarbetsnämnderna med ledning av mönstrings- och företagsregistren. Dessa behovs- och tillgångsöversikter läggas sedan till grund för länsarbetsnämndernas planläggning av personalanskaffningen till den krigsviktiga industrin vid krigstillfälle. I denna planläggning ingå dessutom vissa förberedelser för erforderlig överflyttning av arbetskraft från icke krigsviktiga till krigsviktiga företag. I frågor rörande industrins arbetskraftsförsörjning i krig samarbeta länsarbetsnämnderna med de krigsviktiga industriföretagens ledning, liksom även med den expert för hithörande frågor, som kommissionen i samråd med riksförsäkringsanstalten utsett för varje län bland yrkesinspektionens befattningshavare. Under krig skola länsarbetsnämnderna beträffande överflyttning av industriell arbetskraft dessutom samråda med krigsmaterielverkets krigsindustriombud. Enligt de bestämmelser, som utfärdats angående reparationer i krig av motorfordon o. d. för militärt och civilt ändamål (motorreparationstjänst), åligger det länsarbetsnämnderna att gå vederbörande militära myndigheter tillhanda med uppgifter, som erfordras för reparationstjänstens planläggning. Vid omflyttningar under krig av för motorreparationstjänsten erforderlig arbetskraft har samarbete föreskrivits med vederbörande länsarbetsnämnd. Förberedelserna för tillgodoseendet av jordbrukets behov av arbetskraft under krig bygga på arbetsblockorganisationen inom jordbruket. Det åvilar länsarbetsnämnderna att med ledning av de senast reviderade sammandragen av arbetsblockens mobiliseringsplaner och andra tillgängliga uppgifter skaffa sig en överblick över den arbetskraft, som är behövlig och beräknas kunna ställas till jordbrukets förfogande vid krigstillfälle, dels inom de olika överblockområdena, dels inom länet i dess helhet. För vissa andra ändamål än för den krigsviktiga industrin och jordbruket erfordras likaledes förberedelser i fredstid för tillgodoseendet av behovet av arbetskraft i krig. Sålunda måste åtgärder vidtagas för anskaffande av reservarbetskraft för militära verkstäder och varv m. m., post, telefon och telegraf, statens och enskilda järnvägar, spårvägar, statens vattenfallsverk och till den centrala driftledningen anslutna icke statliga kraftföretag m. fl. samt för sjukhus, liksom även av reservbilförare. Länsarbetsnämnderna skola vara vederbörande myndigheter och företag behjälpliga härmed genom att med ledning av bl. a. mönstringsregistren lämna förslag å lämplig reservarbetskraft m. m. Beträffande anskaffande och registrering av bcrcdskapspcrsonal i övrigt skola länsarbetsnämnderna samarbeta med civilförsvarsorgan, lottakårer och andra myndigheter och organisationer, som handha planläggning av beredskapsuppgifter, i enlighet med de särskilda anvisningar härom, som lämnas av arbetsmarknadskommissionen. Länsarbetsnämndernas åligganden och befogenheter beträffande uttagning och inskrivning av personer till civilförsvaret framgå av 22, 32—36, 38 och 39 §§ civilförsvarskungörelsen.

67 Bilaga B.

Förslag till personalorganisation för arbetsnämnderna och arbetsförmedlingarna, utarbetat inom statens arbetsmarknadskommissions kansli. Inledning. Syftet med den översyn av länsarbetsnämndernas och arbetsförmedlingarnas personalförhållanden, som låg till grund för arbetsmarknadskommissionens fastställande av personalplaner för länsarbetsnämnderna i maj 1945 (Del I sid. 185), var att inom ramen av rådande provisorium åstadkomma en större enhetlighet och likvärdighet, dels med avseende på befattningar vid huvud- och avdelningskontor inom varje län, dels också med avseende på befattningarna inom länen inbördes, under hänsynstagande till de modifikationer, som lokala arbetsmarknadsförhållanden kunde föranleda. Huvudsynpunkten vid upprättandet av dessa personalplaner var att i personalavseende så förstärka organisationen, att denna mera effektivt än dittills skulle bli i stånd a t t handlägga förmedlingsärendena. Personalplanerna upptogo därför inrättandet av nya förmedlingstjänster vid flertalet huvudkontor och större avdelningskontor, varigenom en ökad specialisering av förmedlingsarbetet möjliggjordes. Vidare strävade man efter att åstadkomma en utjämning av förefintliga lönedifferenser mellan olika befattningar inom arbetsförmedlingen på det sättet, att befattningar på de icke specialiserade avdelningarna i större utsträckning än tidigare varit fallet hänfördes till lönegrader jämförliga med dem, som förekommo på specialförmedlingarna. Slutligen avsåg översynsförslaget att tillgodose de omedelbara effektiviseringsbehov, som förelågo med hänsyn till kontorsnätets relativa gleshet, varför översynsförslaget innebar inrättandet av nya avdelningskontor på vissa orter, där arbetsförmedlingen var representerad av ombud, varjämte ett flertal redan befintliga avdelningskontor hänfördes till högre klass och erhöllo en mera kvalificerad personalbesättning. Från kommissionens sida utsädes, att vad beträffar utjämningen av lönedifferenser mellan befattningar på de icke specialiserade avdelningarna jämförda med dem, som förekommo på specialförmedlingarna, kunde full överensstämmelse då icke uppnås. \ idare ansågs det icke möjligt att i samband med översynen genomföra en sådan omvärdering av avdelningskontorens inplacering i olika klasser, som framtida behov eventuellt kunde påkalla, varför framlagda förslag i detta avseende finge betraktas som en preliminär åtgärd att åstadkomma en mera rättvis och med hänsyn till arbetsuppgifterna sakligt motiverad anpassning av avdelningskontorens klassificering. Även om de uppgjorda personalplanerna sålunda främst avsågo att skapa en något så när enhetlig personalorganisation under rådande provisorium, ansågos de dock kunna ligga till grund för arbetsförmedlingens personalorganisation vid ett eventuellt förstatligande. I detta syfte genomgingos personalplanerna med de sakkunniga angående arbetsförmedlingens organisation, innan kommissionen definitivt fastställde dem, varvid de sakkunniga, utan att taga ställning till förslagen i detalj, förklarade, att de ansågo, att de föreslagna personalplanerna i stort sett motsvarade de förstärkningsbehov, som gjorde sig gällande inom arbetsförmedlingen.

68 Personal vid arbetsnämndernas centrala kanslier och arbetsförmedlingarna. Inom arbetsmarknadskommissionens kansli har under våren 1946 utarbetats ett preliminärt förslag till personalorganisation för arbetsnämnderna och arbetsförmedlingarna vid ett definitivt förstatligande. De i maj 1945 fastställda personalplanerna ha legat till "rund för det nya förslaget. Vissa modifikationer ha emellertid ansetts böra göras under hänsynstagande, dels till vad ovan anförts angående personalplanerna av maj 1945, dels till de erfarenheter, som under det gångna året gjorts vad avser personalorganisationen. Vad beträffar vissa specialförmedlingar — ungdomsförmedling och yrkesvägledning, tjänstemannaförmedling och förmedling av partiellt arbetsföra — bar dessas personalorganisation icke i detta sammanhang blivit föremål för någon ny översyn. Beträffande personalorganisationen för ungdomsförmedling och yrkesvägledning beror detta på a t t (sid. 55) inom ecklesiastikdepartementet överväges att i anslutning till nu pågående skolutredning upptaga hela frågan om yrkesvägledningens framtida ställning. Utarbetandet av en personalorganisation för förmedling av partiellt arbetsföra är givetvis beroende av de resultat den särskilt tillsatta kommitténs för partiellt arbetsföra förslag kunna leda till. Nämnda kommitté har i sitt nyligen avgivna betänkande I (SOU 1946: 24) dragit upp riktlinjerna för en personalorganisation för denna förmedlingsgren. I sina remissyttranden ha såväl de sakkunniga angående arbetsförmedlingens organisation som arbetsmarknadskommissionen givit uttryck för uppfattningen, att det för närvarande icke är möjligt att taga ställning till denna organisationsplan i detalj. Därför har det synts lämpligast att tills vidare stanna vid nuvarande ordning som en grundstomme, på vilken organisationen vid behov efter arbetsmarknadskommissionens bedömande i varje särskilt fall kan byggas vidare. Vad slutligen beträffar organisationen för tjänstemannaförmedlingen har ej heller för denna i detta sammanhang en mera definitiv organisationsplan uppgjorts. Frågan är föremål för utredning inom kommissionens kansli. Personalorganisationen vid nu nämnda specialförmedlingar har därför i de i tabellbilagorna VI—XXX redovisade personalplanerna upptagits enligt nuvarande ordning. Nedanstående tablå belyser det nya förslaget i jämförelse med översynen maj 1945 vad beträffar antalet tjänster. Avdelningskontoren

Huvudkontoren

Kansliets förslag . . . Översynen maj 1945 . Ökning -fMinskn. —

S:a huvudkontor

Föreståndare

övr. form. pers.

Skrivp. o. exp.vakter

S:a avd.kontor

Totalsumma

Ledn. pers.

Kanslipers.

Arb. form. pers.

23G

— 1

— 20

+ 25

+4

+5

—7

— 5

— 7

— 3

Tablån utvisar en minskning i sammanlagda antalet befattningar med 3, från 1 344 (maj 1945) till 1 341 (maj 1946). Den minskning, som hänför sig till avdelningskontoren, beror främst på tekniska skäl, bl.a. genom att det nuvarande avdelningskontoret i Uddevalla av de sakkunniga föreslagits bliva huvudkontor. Bland huvudkontorens befattningar ha de, som omfatta ledningspersonalen, till vilken hänförts arbetsnämnds-

69 direktör, inspektör för arbetsförmedlingsärenden, inspektör för socialhjälpsärenden och kvinnlig konsulent, minskat med en beroende på indragning av en inspektörstjänst, vilket ansetts kunna göras vid sammanslagningen av Stockholms stad och delar av Stockholms län. En nedskärning av kanslipersonalen har företagits från 252 (maj 1945) till 232 (maj 1946), en minskning av 20 befattningar. Minskningen sammanhänger med den rationalisering av arbetet man förutsätter skall kunna komma till stånd, bland annat genom förenkling av diarieföringen. Då förslaget dessutom på de flesta nämnder innebär inrättandet av en ny kvalificerad befattning, kansliskrivare, torde man kunna utgå ifrån, att behovet av lägre kanslipersonal skall kunna reduceras. Förmedlingspersonalen på huvudkontoren uppvisar en ökning med 25 befattningar. Av dessa hänföra sig 7 till Stockholms stads arbetsförmedling. De nyinrättande befattningarna äro en på manliga expeditionen (typografförmedling), 4 på kvinnliga expeditionen (husligt arbete samt en nyinrättad expedition för hälso- och sjukvård), en på expeditionen för artister och musiker samt en på expeditionen för militäranställningar. Den övriga ökningen av befattningarna på huvudkontorens förmedlingssida beror dels på en teknisk överflyttning av 10 befattningar från avdelningskontoren (8 från Uddevalla och 2 från Mölndal, som redovisas som »filial» under Göteborgs stads arbetsförmedling), dels på nyinrättandet av en befattning vid artist- och musikerförmedlingarna vid vardera kontoren i Linköping, Växjö, Malmö, Karlstad, Örebro och Gävle, en befattning på expeditionen för militäranställningar i Karlskrona samt en befattning på kvinnliga expeditionen vid arbetsförmedlingen i Göteborg (husligt arbete, hemhjälpsbyrån i Guldheden). De nyinrättade befattningarna på förmedlingssidan, vilkas antal uppgår till 15, uppehållas f. n. av tillfällig eller arvodesavlönad personal. På avdelningskontoren uppvisa för eståndar tjänsterna en nettoökning med 5. Personalplanerna upptaga förslag om inrättandet av avdelningskontor i Mellerud och Övertorneå samt expeditioner (deltidskontor) i Sävsjö, Deje, Hallsberg, Grängesberg och Leksand. Av dessa har kommissionen redan fattat principbeslut vad avser inrättandet av expeditioner i Sävsjö, Deje, Hallsberg, Grängesberg, Leksand och Övertorneå. Två föreståndartjänster vid förutvarande avdelningskontor ha av förut angivna tekniska skäl avförts från personalplanerna, nämligen i Uddevalla och Mölndal. Förmedlingsper sonalen på avdelningskontoren tillföres en nyinrättad befattning (deltidstjänst) vid avdelningskontoret i Hultsfred. Genom ovannämnda förvandling av Uddevalla till huvudkontor och Mölndal till »filial» har antalet befattningar vid avdelningskontoren för denna grupp totalt nedgått. I gruppen övriga befattningar (företrädesvis skrivbiträdespersonal) har en minskning skett med 5 befattningar, främst genom den tekniska överföringen av Uddevallakontoret men även genom indragning av en skrivbiträdestjänst vid avdelningskontoret i Norrköping. En specifikation över antalet befattningar vid arbetsnämnder och arbetsförmedlingens huvudkontor och avdelningskontor med fördelning på respektive arbetsnämnder efter arbetsuppgifter i jämförelse med översynen maj 1945 redovisas i tabellbilagorna I—II. Större förändringar än i fråga om antalet tjänster innebär det nya förslaget med avseende på tjänsternas lönegradsplacering. Nedanstående tablåer redovisa den kvalitativa förstärkningen i det nya, förslaget i jämförelse med översynen maj 1945 med fördelning på huvudkontor samt avdelningskontor och expeditioner.

70 Jämförelse mellan antalet befattningar, dessas lönegradsplacering m. m. vid a r b e t s n ä m n d e r n a s c e n t r a l a k a n s l i e r och a r b e t s f ö r m e d l i n g e n s h u v u d k o n t o r enligt översynen maj 1945 och enligt förslag utarbetat inom arbetsmarknadskommissionens kansli maj 1946. Antalet befattningar Lönegrad/arvodesklass

Löneplan

C, A och

Översynen maj 19451

Kansliets förslag maj 1946

1 (Eo 30) 2 (Eo 28) 8 (Eo 26) 13 (Eo 25) 1 (Eo 22)

3 17

Ökning ( + ) Minskning (—)

Eo

C 5 C 4 C 3 0 2.

4 1

—

Lönegrad 24 22 21 18 15 12 11 7 6 . 5 4 2

23 29 58

3 23 29 178 176 139 19 32 22 2 72 35

+ 3 + 23 — 25 + 8 + 18 + 6 + 19 + 3 _i_ 22 — 21 + 43 — 23

+ 76

82 2 1 20 G4

— 9

— 20 — 41

— 72

—

54 170 158 133 29

Summa Löneplan

Ex.

Lönegrad 12 7 5 . 4 2 Summa Deltidsanställda mol arvode

särskilt

Arvodesklass I II III . Summa

2 Totalsumma

i

+ 4

1 För enkelhetens skull användes hä r beteckning löne grad, fasl ingen 1»efattningshavare placerats i viss lönegrad ulan end ist erhållit avlö ningsförmåner n lotsvarande viss lönegrad.

71 Jämförelse mellan antalet befattningar, dessas lönegradsplacering m. m. vid a r b e t s f ö r m e d l i n g e n s a v d e l n i n g s k o n t o r och e x p e d i t i o n e r enligt översynen maj 1945 och enligt förslag utarbetat inom arbetsmarknadskommisionens kansli maj 1946. Antalet befattningar Lönegrad/arvodesklass

Löneplan

A och

Översynen maj 19451

Kansliets förslag maj 1946

Ökning (-)-) Minskning (—)

Eo

Lönegrad 22 21 18 15 12 el. 8 6 5 4

4 19 96 202

Summa Löneplan

36 101 193 2

+ 43 _i+ 175 + — 9 + 23

3 3 2

2 9

+ 7 + 25

58 11 69

44 2 46

— 14 — 9 — 23

6 38 52

37 43

+ 1 — 1 — 9

— — 1

Ex

Lönegrad 12 el. 8 Summa Deltidsanställda mot arvode

särskilt

Arvodesklass I II III

1 Summa

87 Totalsumma

487 Se anmärkning 1 vid labia för huvudkontoren.

I enlighet med de s a k k u n n i g a s förslag u p p t a g a p e r s o n a l p l a n e r n a arbctsnämndsdirektörstjänsterna i lönegraderna C 2—C 5. Inspektörstjänsterna för arbetsförmedlingsärenden ha h ä n f ö r t s till lönegraderna 24 och 22, som d ä r m e d u p p t a g a 3 respektive 23 n y a tjänster. I m o t s v a r a n d e grad h a a n t a l e t t j ä n s t e r i lönegrad 21 m i n s k a t s . T v å b e f a t t n i n g a r , b å d a vid Stockholms s t a d s arbetsförmedling, h a o m b i l d a t s från lönegrad 18 till lönegrad 21, nämligen b e f a t t n i n g e n som kvinnlig k o n s u l e n t s a m t en befattning, v a r s i n n e h a v a r e b a r till uppgift a t t speciellt s a m o r d n a a r b e t s f ö r m e d l i n g s v e r k s a m h e t e n v i d de m a n l i g a e x p e d i t i o n e r n a . Storleksgraden a v f ö r m e d l i n g s v e r k s a m h e t e n i Stockholm, y t t e r l i g a r e a c c e n t u e r a d g e n o m a t t ä v e n förorterna enligt de s a k k u n n i g a s förslag k o m m a a t t i arbetsförmedlingshänseende läggas u n d e r a r b e t s n ä m n d e n i S t o c k h o l m , synes motiv e r a ombildningen a v n ä m n d a b å d a t j ä n s t e r till lönegrad 2 1 . F r å n lönegrad 15 till 18 h a 7 t j ä n s t e r p å huvudkontoren o m b i l d a t s . Dessa ä r o vard e r a en p å e x p e d i t i o n e r n a för j ä r n - och m e t a l l a r b e t e i E s k i l s t u n a och Västerås. De d o m i n e r a n d e i n d u s t r i e r n a p å dessa o r t e r m o t i v e r a , a t t dessa fackexpeditioner som

72 föreståndare erhålla en förste assistent i likhet med förhållandet i t. ex. Borås (textilexpeditionen) och Örebro (skoindustriexpeditionen). — Vidare ha i Göteborg och Malmö föreståndarbefattningarna på manliga expeditionerna för »övrig industri» ombildats från 15- till 18-tjänster. Redan i översynen maj 1945 övervägdes att placera dessa befattningar i 18 :e lönegraden. Erfarenheten har visat, att så skulle varit befogat. I arbetshänseende skilja sig icke dessa expeditioner från övriga större expeditioner i Stockholm, Göteborg eller Malmö, som redan förestås av en förste assistent. — Likaledes har på arbetsförmedlingen i Malmö en 15-tjänst på de kvinnliga expeditionerna ombildats till en 18-tjänst. Storleksgraden av den kvinnliga arbetsmarknaden i Malmö motiverar en förste assistenttjänst på kvinnliga expeditionerna, allra helst som den kvinnliga konsulenten till övervägande del måste ägna sig åt den kvinnliga arbetsmarknaden ute i länet. — Vid restaurangförmedlingen i Göteborg upptager det nya förslaget en 18-tjänst som föreståndare i stället för en 15-tjänst. Restaurangförmedlingen i Göteborg är mycket betydande. Dess förmedlingsverksamhet begränsar sig icke enbart till staden utan omfattar praktiskt taget hela Väst-Sverige. En förste assistenttjänst vid denna förmedling synes motiverad. — Slutligen upptager förslaget en från 15 :e till 18 :e lönegraden ombildad tjänst vid artist- och musikerförmedlingen i Göteborg. Från lönegrad 12 till 15 ha ombildats 8 tjänster på huvudkontoren, varjämte flertalet (12 st.) av de nyinrättade tjänsterna (15 st.) placerats i sistnämnda lönegrad. Deombildade tjänsterna hänföra sig till de tre största förmedlingarna, nämligen Stockholm (4 st.), Göteborg (2 st.) och Malmö (2 st.). Motivet till lönegradshöjningen har varit önskvärdheten att till viktiga förmedlingstjänster kunna rekrytera kvalificerad personal. Genom den vidtagna åtgärden blir också proportionen mellan 12- och 15-tjänster i Stockholm, Göteborg och Malmö mera jämställd med övriga arbetsnämnders. Vad beträffar de övriga befattningarna på huvudkontoren märkes en ombildning av biträdestjänsterna på centrala kansliet, varigenom dessa komma att erhålla en fördelning, som bättre svarar mot den i civilförvaltningen gällande. Av nedanstående tablå framgå de ändringar, som härutinnan vidtagits.

Lönegrad

11 7 4 2 Summa

Översynen maj 1945

Kansliets förslag maj 1946

Hela antalet

i %

Hela antalet

31 49 122

15 24 61

19 32 72 58

10 18 40 32

/o

Vad slutligen beträffar cxpcditionsvaktstjänsterna ha dessa i regel höjts från lönegrad 5 till lönegrad 6. Den viktigaste kvalitativa ändringen i den föreslagna personalorganisationen i jämförelse med översynen maj 1945 hänför sig till avdelningskontoren och gäller föreståndartjänsterna därstädes. I översynsförslaget maj 1945 anförde kommissionen, som ovan nämnts, att vad beträffar avdelningskontorens inplacering i olika klasser, förslaget finge betraktas som en preliminär åtgärd att åstadkomma en mera rättvis och med hänsyn till arbetsuppgifterna sakligt motiverad anpassning av deras klassificering. En förnyad översyn framstod här som naturlig i samband med det definitiva förstatligandet. De sakkunniga ha också uttalat sig för en ytterligare förstärkning av de yttersta

73 leden i arbetsförmedlingsorganisationen, avdelningskontor, expeditioner och ombud. De arbetsuppgifter, som åvila avdelningskontoren, främst deras föreståndare, motivera den föreslagna förstärkningen. Genom att föreståndarna på avdelningskontoren i princip skola behärska praktiskt taget hela förmedlingsområdet ha de ett minst lika krävande och ansvarsfullt arbete som flertalet befattningshavare på huvudkontoren, som förestå de olika fackexpeditionerna och specialförmedlingarna. De senare ha på grund av nödvändigheten av a t t rekrytera kvalificerad personal, ansetts böra erhålla en lönegradsplaeering i lägst 15 :e lönegraden. Flertalet kontorsföreståndare synes i konsekvens härmed böra erhålla motsvarande löneställning. Det synes vidare angeläget, att personalorganisationen gives en sådan utformning, att befattningshavare, vare sig de äro anställda vid huvud- eller avdelningskontor, kunna nå befordran icke uteslutande genom att erhålla tjänster vid huvudkontor utan även vid avdelningskontor, varför en viss paritet mellan huvud- och avdelningskontorens tjänster bör upprätthållas. Under hänsynstagande till de olika motiv, som ovan framförts, har i det nya förslaget till personalorganisation i jämförelse med översynen maj 1945 en sådan inplacering av kontoren i respektive klasser vidtagits, att 69 kontor uppflyttats till närmast högre liggande klass.

Kontor

av

klass

1 I denna klass återfinnas nu endast 4 kontor, nämligen Norrköping HälsingborgUddevalla Sundsvall Uddevalla har i förslaget överförts som huvudkontor i en nyinrättad arbetsnämnd. Återstående tre kontor intaga en särställning: Norrköping och Hälsingborg, främst med hänsyn till städernas storleksordning, Sundsvall bland annat med hänsyn till de speciella arbetsmarknadsproblem detta kontor möter som centrum i Medelpad. Dessa kontor, som bilda en grupp för sig, föreslås placerade i klass I A (lönegrad 22). Följande kontor, som för närvarande äro kontor av 2:a klass, nämligen Södertälje, Nyköping, Motala, Lund, Landskrona, Trelleborg, Trollhättan och Karlskoga föreslås uppflyttade till kontor av klass 1 B (lönegrad 21). Dessa kontor äro såväl ur förmedlingssynpunkt som ur andra mera allmänna arbetsmarknadssynpunkter (den rika förekomsten av industri, befolkningsnumerär såväl i respektive städer som på omgivande landsbygd etc.) i storlekshänseende mycket betydande. Invånarantalet i dessa städer jämte kringliggande bygd understiger icke 35 000 med undantag av Trelleborg, där invånarantalet uppgår till omkring 26 000. Arbetsförmedlingsresultatet för år 1945 på dessa orter var beträffande arbetsansökningar lägst 7 600 (Landskrona) och högst 11 600 (Lund) och beträffande tillsatta platser lägst 4 500 (Karlskoga) och högst 8 900 (Lund). Även för närmast föregående år ha dessa kontor uppvisat höga förmedlingssiffror. Ur industriell synpunkt äro orterna betydande. Antalet organiserade arbetare uppgick vid årsskiftet 1942/1943 på de flesta orter till över 6 000. Under 6 000 hade endast Nyköping (5 000) och Trelleborg (4 400). Antalet medlemmar i erkända arbetslöshetskassor var lägst 3 400 (Trelleborg) och högst 8 100 (Karlskoga).

74 Följande kontor föreslås således till kontor av klass 1 (3 st. i klass 1 A, 8 st. i klass 1 B.) Klass 1 A Norrköping Hälsingborg Sundsvall

Klass 1 B Södertälje Nyköping Motala Lund Landskrona Trelleborg Trollhättan Karlskoga

K o n t o r av klass 2 Inom denna klass återfinnas för närvarande följande 11 kontor: Södertälje Katrineholm Nyköping Motala Västervik

Landskrona Lund Trelleborg Trollhättan Kristinehamn Karlskoga

Sedan Södertälje, Nyköping, Motala, Lund, Landskrona, Trelleborg, Trollhättan och Karlskoga placerats som kontor av klass 1, kvarstå 3 kontor (Katrineholm, Västervik och Kristinehamn), vilka föreslås bibehållas som kontor av klass 2 (lönegrad 18). Dessutom föreslås, att följande 25 kontor, som nu äro kontor av 3:e klass, uppflyttas till kontor av klass 2. Enköping Arvika Finspång Fagersta Mjölby Köping Nässjö Borlänge Oskarshamn Ludvika Sandviken Karlshamn Söderhamn Hässleholm Kramfors Eslöv Sollefteå Ystad Örnsköldsvik Varberg Alingsås Skellefteå Vänersborg Boden Lidköping Dessa kontor äro belägna i betydande industri- och/eller jord- och skogsbrukscentra med en livlig arbetsförmedlingsverksamhet. Över hälften av kontoren hade under år 1945 minst 5 000 arbetsansökningar och endast två hade under 4 000, nämligen Mjölby (3 800) och Fagersta (3 000). Antalet tillsatta platser under samma period var lägst 1 900 (Kramfors 1 ), därnäst 2 500 (Ystad och Söderhamn) och översteg på 16 kontor 3 000. Antalet organiserade arbetare låg vid årsskiftet 1942/43 på det stora flertalet avorterna mellan 2 000—5 500. Endast Hässleholm (1 500), Mjölby (1 400), Kramfors (1 450) och Sollefteå (1 300) hade lägre antal. Antalet medlemmar i erkända arbetslöshetskassor var på 17 orter mer än 2 000. Lägst hade Kramfors (850). 1 Kramforskontorel hade dessutom placeral 540 arbetssökande genom interlokal förmedling.

75 Antalet avdelningskontor i denna klass blir således enligt ovanstående förslag 28. K o n t o r av klass 3 För närvarande återfinnas 66 kontor i denna klass. Sedan ovan nämnda 25 kontor föreslagits till uppflyttning i annan klass och Mölndal förts som filial under arbetsnämnden i Göteborg, kvarstå följande 40, vilka föreslås bibehållas som kontor av klass 3 (lönegrad 15), nämligen: Lidingö 1 Strömstad Norrtälje Falköping Solna 1 Mariestad Sundbyberg 1 Skara Älvkarlebv Hagfors Strängnäs Säffle Huskvarna Sala Värnamo Avesta Ljungby Mora Nybro Bollnäs Ronneby Hudiksvall Tomelilla Alnö Åstorp Kvisslebv Ängelholm Skönsberg Höganäs Ange Skurup Ostrand Svedala Sveg Falkenberg Gällivare Kungälv Kiruna Lysekil Piteå Utöver dessa kontor föreslås uppflyttning av 33 kontor från kontor av 4:e klass till kontor av klass 3, varigenom sistnämnda klass kommer att omfatta 73 kontor och därigenom bilda tyngdpunkten i klassfördelningen. De 33 nya kontoren i denna klass äro: Djursholm 1 Nacka 1 Nynäshamn Oxelösund Åtvidaberg Eksjö Vetlanda Tranås Alvesta Almhult Hultsfred Sölvesborg Klippan Osby Kungsbacka Laholm Bengtsfors 1

Åmål Kinna Ulricehamn Tidaholm Filipstad Torsby Kumla Lindesberg Arboga Hallstahammar Hedemora Ljusdal Lycksele Arvidsjaur Haparanda Kalix

Föreslås alternativt som »filialer» under arbetsnämnden i Stockholm.

76 Som motivering för uppflyttning av dessa kontor må framhållas deras betydelse som arbetsförmedlingsorgan på respektive orter, dokumenterad genom en sedan flera år tillbaka livlig verksamhet. Flertalet av kontoren hade under år 1945 över 2 000 arbetsansökningar. Högsta antalet utgjorde 3 900 (Sölvesborg och Kalix). Endast två kontor hade under 1 000, Hultsfred (950) och Lycksele (700). Omkring hälften av kontoren hade under år 1945 över 1 500 tillsatta platser. Högsta antalet hade Laholm (3 100). Mindre än 1 000 tillsatta platser hade endast 7 kontor, Ulricehamn (750), Åmål (950), Hultsfred (900), Torsby (650), Hedemora (950), Lycksele (450), Kalix (950). Orternas betydelse ur industriell synpunkt framgår bland annat därav att nära J / 3 av dem hade omkring 1 000 organiserade arbetare eller däröver. Hälften av orterna hade över 800 medlemmar i erkända arbetslöshetskassor. De ur såväl arbetsförmedlingssynpunkt som andra ovan berörda synpunkter siffermässigt sett minsta kontoren i denna grupp äro Ulricehamn, Hultsfred, Torsby, Lycksele och Arvidsjaur, vilka sålunda bilda »gränskontoren» gentemot närmast lägre klass. Flera skäl kunna emellertid anföras för att dessa kontor placeras som kontor av klass 3. Sålunda torde förmedlingsverksamheten vid kontoret i Ulricehamn kunna ytterligare utbyggas främst med hänsyn till den kringliggande landsbygdens behov. Kontoret i Hultsfred får ett ur arbetsförmedlingssynpunkt stort och livligt verksamhetsområde, främst karakteriserat av den rika förekomsten av småindustri. Torsby blir arbetsförmedlingens centrum för hela norra Värmland. De stora avstånden i detta verksamhetsområde göra arbetsförmedlingsarbetet svårare och mera tungarbetat och ställa större anspråk på kontoret. Samma är förhållandet med kontoren i Lycksele och Arvidsjaur, vilkas verksamhetsområden bliva osedvanligt stora. Den föreslagna lönegradsplaceringen måste anses motiverad med hänsyn till den speciella karaktär, som utmärker dessa kontor och som gör arbetsförmedlingsarbetet där ur flera synpunkter svårare än på andra orter. K o n t o r av klass 4 Denna klass, som för närvarande räknar 82 kontor, kommer efter ovanstående förslag om uppflyttning av 33 kontor till närmast högre klass att innehålla 49 kontor, vilka föreslås bibehållas som kontor av klass 4 (lönegrad 12). Dessa äro: Rimbo Tierp Östhammar Flen Gnesta Vingåker Söderköping Vadstena Valdemarsvik Gislaved Strömsnäsbruk Tingsryd Emmaboda Vimmerby Simrishamn Örkelljunga Sjöbo Vellinge Hunnebostrand

Sven! j unga Karlsborg Sunne Årjäng Hällefors Nora Norberg Storvik Bjärtrå Bjästa Fränsta Husum Matfors Nyland Söråker Veda Bräcke Hammarstrand Järpen

77 Strömsund Åre Holmsund Nordmaling Norsjö Skelleftehamn

Vilhelmina Jokkmokk Pajala Älvsbyn Överkalix

E n undersökning har gjorts på vilka ytterligare platser behov av avdelningskontor nu eller inom en nära framtid synes föreligga. Angelägnast synes det vara få avdelningskontor inrättade på följande platser:

Mellerud Hjo Töreboda Grums Munkfors Vansbro Övertorneå

Kisa Markaryd Borgholm Svängsta Åhus Hörby Oskarström

På 13 av dessa orter finnas nu —• resp. har principbeslut fattats om inrättande av — expeditioner (deltidskontor), under det att i Mellerud arbetsförmedlingen endast är representerad av ombud. De nya avdelningskontoren böra, i varje fall under en övergångstid, placeras som kontor av klass 4. Tillsamman med de 49 kontor, som redan finnas i denna klass, kommer denna sålunda att innehålla 63 kontor. Inalles skulle antalet avdelningskontor enligt här ovan anförda förslag komma att bliva 175. Deras fördelning på respektive klasser framgår av nedanstående tablå, varvid som jämförelse även medtagits antal i respektive klasser enligt översynen maj 1945. Antal Översynen maj 1945

Översynen maj 1946

4 11 66 82

3 8 28 73 63

175 Avdelningskontor av klass 1 A Avdelningskontor av klass 2

Summa

Vad gäller inplaceringen av expeditionerna i respektive klasser är denna givetvis beroende av vilket behov av expeditionstid, 2, 3 eller 4 timmar per dag, man tillmäter kontoret. Den nuvarande klassindelningen synes i stort sett väl svara mot behovet, och någon ändring synes för närvarande ej böra vidtagas. Det bör ankomma på respektive arbetsnämnder att vid behov lämna förslag om ändring i expeditionernas klassindelning, så att de hänföras till den klass som behovet av expeditionstiden motiverar. Sedan 13 expeditioner föreslagits ombildas till avdelningskontor, kvarstå följande 58, vilkas klassindelning framgår av nedanstående tablå.

78 Expeditionernas Exp. av klass 5 Gustavsberg Hälleforsnäs Åkers Styckebruk Borensberg Skänninge Ödeshög Sävsjö 1 Hohultsslätt Ryd Åseda Högsby Virserum Olofström Kävlinge Lilla Edet Götene Vara Askersund Degerfors Kopparberg Kolsva Kungsör Surahammar Tärnsjö Grängesberg 1 Leksand 1 Malung Bergsjö Edsbyn Hofors Hoting

klassindelning. Järkvitsle Hammerdal Krokom Vigge Bureå Burträsk Byske Dorotea Robertsfors Storuman Vännäs Åsele Exp av klass 6 Vaxholm Gamleby Lyckeby Munkedal Grästorp Forshaga Hallsberg 1 Laxå Säter Hörnefors Sorsele Exp. av klass 7 Deje 1 Arbrå Lit Nälden

Hela antalet avdelningskontor (175) och expeditioner (58) kommer således att utgöra 233. I tabellbilaga V återfinnes en förteckning över avdelningskontor och expeditioner med fördelning länsvis efter klasser enligt här ovan avgivet förslag. Beträffande assistenttjänsterna på avdelningskontoren föreslås endast smärre ändringar i jämförelse med översynen maj 1945. Vid arbetsförmedlingen i Norrköping — expeditionen för textilarbete — ombildas en tjänst från 15 :e till 18 :e lönegraden. — En tjänst i lönegrad 12 ombildas till lönegrad 15 på vardera kontoren i Nyköping, Motala och Trelleborg. Den stora förmedlingsverksamheten vid dessa kontor motiverar en assistenttjänst i lönegrad 15 närmast under föreståndaren (lönegrad 21). — I Katrineholm, Nyköping, Eslöv, Söderhamn och Kramfors föreslås en 8-tjänst ombildas till en 12-tjänst. Det självständiga förmedlingsarbete tjänsteinnehavarna skola utföra motiverar, att befattningarna placeras i 12 :e lönegraden, då lämplig befattningshavare ej 1

Inrättat efter översynen maj 1945.

79 synes kunna erhållas för lägre lön. — I Älvkarleby, Bengtsfors och Kinna, där för närvarande ett deltidsanställt biträde tjänstgör, synes behov föreligga av en heltidsanställd assistent, varför biträdestjänsterna därstädes ombildats till assistenttjänster med placering i lönegrad 8. På ett flertal kontor upptaga personalplanerna assistenttjänster i Eo (Ex) 8 eller 12. Då det varit omöjligt att för närvarande avgöra, huruvida verksamheten vid kontoret motiverar en 8- eller 12-tjänst, har frågan härom ställts på framtiden. Lämpligast synes vara, att verksamheten vid dessa kontor ännu en tid får prövas, innan definitivt ställningstagande fattas angående berörda assistenttjänsters lönegradplacering. Antalet sådana assistenttjänster, där alternativa förslag sålunda ställts, uppgår till 68.

Fördelning på ordinarie och icke-ordinarie tjänster. I enlighet med de allmänna anvisningar, som lämnats av de sakkunniga angående fördelningen på ordinarie och icke-ordinarie tjänster, upptaga personalplanerna förslag härom. Nedanstående tablå visar ett sammandrag av den föreslagna fördelningen. I tabellbilagorna III—IV redovisas fördelningen på respektive arbetsnämnder. Tjänstemän Tjänstemän Tjänstemän Tjänstemän med lön med lön med lön med lön enligt löne- enligt löne- enligt löne- enligt löneplan C plan A plan Eo plan Ex Antal Huvudkontor Avdelningskontor och expeditioner . . . .

25 Summa

i % Antal i % Antal i % Antal 3

97 Personal avlönad med arv.

i % Antal 11

2 Summa

i % Antal

i %

100 Av tablån framgår, att av hela antalet tjänster, 1 341, föreslås 25 placeras på löneplan C, 505 på löneplan A, 579 på löneplan Eo samt 143 på löneplan Ex. Vidare upptaga personalplanerna 89 deltidstjänster, som avlönas medelst särskilt arvode. Enligt den procentuella fördelningen komma 2 % på löneplan C, 38 % på löneplan A, 43 % på löneplan Eo och 11 % på löneplan Ex samt 6 % på de deltidsanställda. Beträffande ordinarie tjänster föreligger ingen väsentlig procentuell skillnad mellan huvud- och avdelningskontor. Däremot är antalet Eo-tjänster procentuellt flera vid huvudkontoren än avdelningskontoren, under det att deltidstjänsterna av naturliga skäl (expeditionerna) äro flest vid avdelningskontoren och expeditionerna. I detta sammanhang är det angeläget betona, att, även om personalplanerna i detalj upptaga fördelningen på ordinarie och icke-ordinarie tjänster, avses därmed icke att ovillkorligen binda respektive tjänster vid olika fackexpeditioner, specialförmedlingar etc. Det torde icke ens anses nödvändigt att binda tjänsternas antal och fördelning vid respektive arbetsnämnder. Det bör i stället ankomma på den centrala arbetsmarknadsmyndigheten att efter behov fördela tjänsterna under betraktande av hela landets arbetsförmedlingsorganisation som en helhet. Beträffande de principer, som i stort sett följts vid placeringen av tjänsterna på ordinarie respektive icke-ordinarie stat, må följande anföras:

80 Den inspektörstjänst, som tages i anspråk för arbetsförmedlingsärenden, har i regel placerats på ordinarie stat. Tjänsten har funnits länge, och om dess behov råder ingen som helst tvekan. Inspektörstjänsten för socialhjälpsärenden1 har placerats på Eostat, med hänsyn till att den under nuvarande provisorium endast under kort tid varit prövad. Den förste assistenttjänst, som avser konsulentverksamhet inom kvinnliga arbetsförmedlingsområdet, har genomgående placerats på ordinarie stat. Beträffande övriga förmedlingstjänster på huvudkontoren ha följande principer tilllämpats. Den förste assistenttjänst, som återfinnes på de flesta huvudkontor och som avses vara den samordnande kraften för de olika förmedlingsexpeditionerna, har placerats på Eo-stat. De tjänster (i regel 15-tjänster), som avses gälla för föreståndarna för fackexpeditionerna på respektive huvudkontor, äro på manliga expeditionerna i regel 2 eller 3, vanligast 3, och av dessa ha 1 respektive 2 placerats på ordinarie stat och den andra tjänsten på Eo-stat. Motsvarande tjänster på kvinnliga expeditionerna äro 1 eller vanligast 2. På kontor med 2 sådana tjänster har den ena placerats på Eo-stat, den andra på ordinarie stat. På de kontor, som haft endast 1 sådan tjänst, har denna placerats på ordinarie stat. Av övriga assistenttjänster på här berörda fackexpeditioner ha flertalet placerats på Eo- eller Ex-stat. På de största huvudkontoren har givetvis räknats med ett större antal ordinarie tjänster. Deras personalorganisation med avseende på ordinarie resp. icke ordinarie tjänster är dock proportionsvis uppbyggd på samma sätt som övriga huvudkontors. Av arbetsförmedlingstjänsterna på avdelningskontoren ha flertalet föreständartjänster placerats på ordinarie stat. Undantag ha gjorts för sådana kontor, som inrättats efter den 1 januari 1943, där det ansetts lämpligt att ytterligare en tid pröva verksamheten. Beträffande assistenttjänsternas placering på ordinarie respektive icke-ordinarie stat ha i stort sett samma principer följts som vid fördelningen av assistenttjänsterna på huvudkontoren. Av kanslitjänsterna har vid flertalet arbetsnämnder räknats med en ordinarie kanslibiträdestjänst. Vidare har upptagits ett antal ordinarie kontorsbiträdestjänster. Övriga tjänster på kanslisidan äro Eo- eller Ex-tjänster. För kontors- och skrivbiträdestjänsterna har i stort sett följts den i statsförvaltningen enligt praxis gällande fördelningen mellan dessa tjänster på respektive lönegraderna A 4, Eo 4, Eo 2 eller Ex 2. Expeditionsvakttjänsterna ha i regel placerats på ordinarie stat. I tabellbilagorna VI—XXX återfinnas de för varje arbetsnämnd uppgjorda personalplanerna. 1

Jfr not sid. 42.

81 Bilaga C.

Kostnadskalkyl utarbetad inom statens arbetsmarknadskommissions kansli. Som grund för kostnadsberäkningarna ha legat dels det i bilaga B uppgjorda preliminära förslaget till personalorganisation, dels kostnaderna för sista kalenderåret (Del I, sid. 382). Omstående tablå anger kansliets beräkningar, fördelade på utgiftsposter i jämförelse med utgifterna under år 1945. Beträffande beräkningarna för de olika utgiftsposterna må följande anföras:

Arvoden och avlöningar. Arvodin till ordförande, ledamöter i arbetsnämnderna m. fl. Derna utgiftspost har beräknats till 205 000 kr. per år, vilket innebär en ökning med cirka 3) 000 kr. jämfört med år 1945. Stegringen förklaras av att jämlikt Kungl. Maj :ts kungörelse den 1 juni 1945 (nr 339) ytterligare en ledamot i resp. länsarbetsnämnder förordrades från den 1 oktober 1945. Vidare har hänsyn tagits till de sakkunnigas förslag argående utökning av nämnden med ytterligare en ledamot (jfr. sid. 30). Avlöningar och arvoden till stadigvarande anställd personal och till ombud. Avlöningar till stadigvarande anställd personal vid arbetsnämnder och arbetsförmedlingar ha beräknats enligt näst högsta löneklass inom respektive lönegrader. Vidare ha avlöningsförmånerna beräknats enligt efter den 1 juli 1946 utgående förhöjda löner. Att märka är vidare, att i de personalplaner, på vilka kostnadsberäkningarna gjorts, hänsyn icke tagits till vissa specialförmedlingars (ungdomsförmedling och yrkesvägledning, tjänstemannaförmedling och förmedling för partiellt arbetsföra) utbyggnadsbehov. Dessa ingå således i kostnadskalkylen i omstående tablå enligt »nuvarande ordninp). Avlöningar och arvoden till stadigvarande anställd personal beräknas uppgå till 9,3 milj. kronor, vilket i jämförelse med översynen maj 1945 innebär en ökning av kostnaderna med omkring 800 000 kronor. Denna ökning förklaras till större delen av aut)matiska förhöjningar (övergång till löneplan C och A samt förvandling av Ex-tjär.ster till Eo-tjänster). Till mindre delen förklaras den av uppflyttning av tjänster i högre lönegrader. Ombudsorganisationen beräknas kosta omkring 400 000 kronor per år. Hela utgiftsposten avlöningar och arvoden till stadigvarande personal och ombudsarvoden kan således beräknas till 9,7 milj. kr. Statsbiirag till pensioner. Då ce sakkunniga föreslagit, att pensionskostnaderna helt skola gäldas av staten, innebal detta, a t t utgiftsposten för pensioner fördubblas. Man torde även få räkna med en viss ökning av antalet pensionerade befattningshavare de närmaste åren, varför utgiftsposten upptagits till 200 000 kronor. 6

82 Preliminär kostnadsberäkning för verksamheten vid arbetsnämnder och arbetsförmedlingar enligt beräkningar utförda inom statens arbetsmarknadskommissions kansli. Ökning Kansliets beräkningar

Utgifter år 1945 1

(+ )

Minskning

(—) Kronor I. Arvoden och avlöningar. Arvoden till ordförande, ledamöter och ersättare i arbetsnämnden samt till ledamöter i arbetsnämndens råd Avlöningar och arvoden till stadigvarande anställd personal och till ombud Pensioner Arvoden till tillfälligt anställd personal samt tilläggsarvoden till ombud Summa arvoden, avlöningar och pensioner II.

Omkostnader. Rese- och traktamentsersättningar till ordförande, ledamöter och ersättare i arbetsnämnden samt till ledamöter i arbetsnämndens råd . .. Rese- och traktamentsersättningar (även tjänst göringstraktamenten till tjänstemän) Flyttningskostnader för tjänstemän Hyror för tjänstelokaler samt värme, lyse och vattenavgifter Inrednings- o. reparationskostnader för tjänstelokaler Städning, t v ä t t och renhållning Blankettryck Publikationstryck Kontorsmateriel och dylikt Böcker, tidningar, bindningar av böcker och handlingar Annonsering Telefonabonnemang Telegram och telefonsamtal Postavgifter , Inköp och underhåll av kontorsmaskiner . . . . . Inköp och underhåll av möbler, m. fl. inven tarier Övriga omkostnader Ersättningar åt verksläkare (tjänsteläkare) . . Sjukhusvård Medicin Sjukvård i övrigt , Begravningshjälp Summa

29 750

205 000

175 250

9 700 000 200 000

6 576 700 87 700

+ 3 123 300 + 112 300

550 000

3 165 650

— 2 615 650

10 655 000

10 005 300

+

18 000

17 900

250 000 6 000

442 300

192 300 150

1 200 000 20 000 260 000 10 000 60 000 175 000

+

649 700

5 850 158 300 1 041 700 15 150 17 150 2 500 750 64 350

20 000

35 150 242 850 12 500 59 250 239 350 15 400 79 400 328 100 945 750 194 000 41 250

175 000 50 000 12 000 2 000 9 000 6 000 1 000

263 900 51 150 11 300 1 600 8 600 6 000 900

— — + + + +

omkostnader

3 569 000

4 044 100

—

47S 100

Totalsumma

14 224 000

14 049 400

+

174 600

15 000 100 000 330 000 850 000

400 20 600 1 900 95 750 194 000 21 250 88 900 1 150 700 400 400

1 Utgifterna innefatta kostnaderna såväl för den normala verksamheten som för krisoch beredskapsuppgifterna (Jfr Del I, Kap. XI.). 2 Inberäknat även merkostnaderna för uppflyttning av föreståndartjänsterna vid vissa avdelningskontor enligt kansliets förslag (Jfr not 2 sid. 56.). Kostnaderna beräkmade enligt näst högsta löneklass. Enligt högsta löneklass utgöra kostnaderna 8,7 milj. k r o n o r .

83 Arvoden till tillfälligt anställd personal samt tilläggsarvoden till ombud. Denna utgiftspost utgör för närvarande en betydande del av länsarbetsnämndernas kostnader, huvudsakligen beroende på att ett relativt stort antal befattningshavare anställts för kris- och beredskapsuppgifter. Men även arbetsförmedlingsärendena taga för närvarande en betydande del av den tillfälligt anställda personalen i anspråk. Sedan verksamheten stabiliserats och den normala personalorganisationen blivit genomförd, torde man väsentligt kunna reducera kostnaderna för tillfällig personal. Den enligt bilaga B föreslagna organisationen torde i stort sett ge möjlighet till skapandet av den nödvändiga elasticitet, som olika arbetsmarknadslägen kunna påfordra, vilket givetvis också är en faktor, som minskar behovet av tillfällig personal. Erfarenheten har emellertid visat nödvändigheten av att arbetsnämnderna ha möjlighet att vid behov anställa tillfällig personal för särskilda uppgifter och att de medel, som anslås härför, ha sådan storlek, att de verkligen kunna möjliggöra för arbetsförmedlingen att omedelbart gripa in, där förmedlingsverksamhet är påkallad. Det må gälla en i hast uppkommen arbetslöshet t.ex. på grund av att ett företag nedlägger sin drift, då det gäller att snarast möjligt försöka skaffa de arbetslösa nytt arbete, eller en akut arbetskraftsbrist, som måste avhjälpas, t. ex. vid skörd eller dylikt. Det kan då bli nödvändigt att anskaffa tillfällig personal för dessa uppgifter eller att dirigera en del av den ordinarie personalen för lösande av de uppkomna svårigheterna och sätta tillfällig personal i dennas ställe. Under denna utgiftspost ha sålunda upptagits 550 000 kronor, varav 50 000 kronor beräknas åtgå till tilläggsarvoden till ombuden. Arbetsförmedlingsombuden åtnjuta ett fast grundarvode, men alltefter verksamhetens storleksordning kunna de tilldelas särskilda tilläggsarvoden. Summa avlöningar, arvoden och pensioner. Hela kostnaden för arvoden, avlöningar och pensioner beräknas således till 10,65 milj. kr. Jämförbara kostnader för år 1945 uppgingo till 10 milj. kronor. Omkostnader. Rese- och traktamentsersättningar. Rese- och traktamentsersättningar utgingo under år 1945 i stor omfattning till personal, sysselsatt vid kris- och beredskapsärenden, företrädesvis utlännings- och skogsärenden. Väsentliga besparingar synas därför kunna göras, när dessa ärenden försvinna. En annan åtgärd, som torde kunna leda till besparingar på denna utgiftspost, är arbetsnämndernas utrustande med tjänstebilar. Den tid, som åtgår för tjänsteresor, torde därigenom kunna nedbringas. Utgiftsposten för rese- och traktamentsersättningar till tjänstemän har därför minskats med omkring 190 000 kronor och upptagits till 250 000 kronor. I rese- och traktamentsersättningar till ordförande, ledamöter i arbetsnämnderna m.fl. har beräknats samma summa som under år 1945, 18 000 kronor. Flyttningskostnader för tjänstemän. Dessa ha upptagits till i stort sett samma belopp som utgifterna för denna post under år 1945, 6 000 kronor. Hyror för tjänstelokaler samt värme, lyse och vattenavgifter. En ökning av denna utgiftspost synes ofrånkomlig. Under år 1945 uppgick den till något över 1 milj. kronor. En del av dessa kostnader hänförde sig till lokaler,

84 som togos i anspråk för kris- och beredskapsärenden. Efter en preliminär beräkning torde man kunna uppskatta de senares andel till 15—20 % av totala lokalkostnaden. Den minskning i lokalkostnaderna, som sålunda uppstår vid bortfallet av kris- och beredskapsärendena, motverkas emellertid av en ökning av kostnaderna på flera arbetsförmedlingskontor, som inom den närmaste tiden äro i behov av nya lokaler. En inom kommissionens kansli gjord översyn över lokalförhållandena ger vid handen, att arbetsförmedlingarna på över 40 orter under de närmaste åren komma att behöva nya lokaler. En ökning av kostnaderna utöver 1945 års nivå torde därför vara att förutse. Ökningen har beräknats till omkring 160 000 kronor, och hela utgiftsbeloppet under denna post har upptagits till 1,2 milj. kronor. Inredningsoch reparationskostnader för tjänstelokaler. I denna post inräknas utgifter för sådana inrednings- och reparationskostnader, som föranledas av speciella skäl och av önskemål från arbetsnämndernas sida och som ej direkt kunna påläggas hyresvärden (t.ex. uppdelning av en expedition e.dyl.). Under år 1945 uppgick denna utgiftspost till 35 000 kronor, varav en stor del föll på en kostnadskrävande reparation vid Stockholms stads arbetsförmedling. Den beräknas emellertid kunna sänkas något och har i kostnadskalkylen upptagits till 20 000 kronor. Städning, tvätt och renhållning. Denna utgiftspost föreslås höjd med 17 000 kronor i jämförelse med år 1945 närmast beroende på en utökning av arbetsförmedlingens lokalutrymme. Blankettryck. Kostnaderna för blankettryck beräknas kunna sänkas något bl.a. genom standardisering av blankettmaterialet. Utgiftsposten upptages till 10 000 kronor, vilket är 2 500 kronor mindre än år 1945. Publikationstryck. Denna utgiftspost, som huvudsakligen omfattar tryckkostnader för arbetsnämndernas månadsrapporter över arbetsmarknadsläget och distriktsvakanslistorna över lediga arbetstillfällen, beräknas uppgå till samma belopp som under år 1945, 00 000 kronor. Kontorsmateriel och dylikt. Med centralupphandling för praktiskt taget all kontorsmateriel för arbetsnämnderna och arbetsförmedlingarna torde man böra räkna med ett förbilligande av kostnaderna under denna post. Vidare beräknas en del utgifter av detta slag, som nu hänföra sig till verksamheten för kris- och beredskapsärenden, kunna minska. I kostnadskalkylen räknas med 175 000 kr. för denna utgiftspost, vilket i jämförelse med utgifterna under år 1945 innebär en minskning med omkring 65 000 kronor. Böcker, tidningar, bindning av böcker och handlingar. Under denna utgiftspost faller prenumeration på de dagliga tidningarna, vilkas annonser om lediga platser och ledig arbetskraft i arbetsförmedlingssyfte noggrant skola studeras av förmedlingspersonalen. Vidare hör till denna utgiftspost inköp av den litteratur, som anses böra finnas tillgänglig på arbetsförmedlingsexpeditionerna. Till största delen har den de senaste åren utgjorts av yrkesvägledningslitteratur. I kostnadskalkylen räknas för denna utgiftspost samma belopp som under år 1945, nämligen 15 000 kronor.

85. Annonsering. Denna utgiftspost har i jämförelse med år 1945 höjts med 20 000 kronor och föreslås nu upptagas till 100 000 kronor. Från arbetsförmedlingarna göres starkt gällande, a t t möjligheterna till annonsering måste utökas. Annonsering för uppspårande och/eller utbjudande av arbete och arbetskraft är många gånger nödvändig från arbetsförmedlingens sida. Telefonabonnemang. Telefonabonnemangen synas f.n. ej kunna minskas i jämförelse med år 1945, främst beroende på nödvändigheten att under de närmaste åren installera kostnadskrävande automatväxlar vid de största arbetsförmedlingskontoren. I gengäld torde emellertid besparingar kunna göras i fråga om personalkostnaderna. Telegram och telefonsamtal. Med kris- och beredskapsärendenas successiva försvinnande beräknas en minskning i utgifterna för telegram och telefonsamtal i jämförelse med år 1945. A andra sidan torde en stegring vara att förvänta i denna utgiftspost från arbetsförmedlingssidan genom en ökad användning av telefon i förmedlingsarbetet. Minskningen i denna utgiftspost beräknas till omkring 95 000 kronor, och hela posten upptages till 850 000 kronor. Postavgifter. Dessa beräknas helt kunna utgå, då man torde kunna räkna med att arbetsnämnderna och arbetsförmedlingarna efter det definitiva förstatligandet erhålla tjänstebrevsrätt. För närvarande ha endast länsarbetsnämnderna, ej arbetsförmedlingarna, tjänstebrevsrätt. Inköp och underhåll av kontorsmaskiner. Denna utgiftspost antages kunna sänkas med omkring 21 000 kronor i jämförelse med år 1945, främst beroende på en minskning i nyanskaffningen av kontorsmaskiner genom överflyttning av maskiner, som nu tagas i anspråk för kris- och beredskapsärenden. Kostnaderna beräknas till 20 000 kronor. Inköp och underhåll av möbler m. fl. inventarier. De skäl, som anförts beträffande sänkningen av föregående utgiftspost, torde även kunna åberopas för en minskning av kostnaderna i den post, som här avses —• inköp och underhåll av möbler m.fl. inventarier — i jämförelse med 1945 års kostnader. De möbler och andra inventarier, som nu användas av personal sysselsatt med kris- och beredskapsärenden, beräknas kunna tagas i anspråk för mera normala behov. Dock torde man även få räkna med en ganska avsevärd nyuppsättning vid de kontor, som erhålla nya lokaler. Utgiftsposten upptages till 175 000 kronor, vilket innebär en minskning på cirka 88 000 kronor. Övriga omkostnader. Dessa ha upptagits till 50 000 kronor i likhet med kostnaderna under år 1945. Sjukvårdskostnader för personalen m. m. Alla hithörande utgiftsposter ha beräknats till ungefär samma belopp, som svarar mot 1945 års kostnader. En mindre höjning har föreslagits med hänsyn till, att antalet tjänstemän berättigade till fri sjukvård kommer att öka. Hela utgiftsposten beräknas till 30 000 kronor.

80 Summa omkostnader. Summa omkostnader enligt här gjorda beräkningar uppgå till cirka 3,6 milj. kronor, vilket innebär en minskning med 475 000 kronor i jämförelse med 1945 års kostnader. Totalkostnad. Sammanlagda kostnaderna för avlöningar och omkostnader beräknas uppgå till omkring 14,2 milj. kronor mot cirka 14 milj. kronor år 1945.

t«PlNMNM«HNNONhHnNMWWN(CMMClN

• • .a F **

O

CO

NutiirteO'<?cKiir5irtW'^(t-.-^(pHeo^iHh«c\vowsTvC\M©w « p-ii—Ii—Ii—I pH i—I pH pH «C PH O PH r-i PH PH PH PH M PHPHPH

eo Cl

c<i

tC C3

O. t* •*J W

• c3

o . co •«

•—> ca

*

o n « c) N -i s

OQ

a

M O J O ) O N « 0 » r t « « ^ O t N - H N o ) « O i O « N O ! N W «

tlc

Vi

pH

c O

i o) N co -H in | « M « w N « ( N H r t H H

•a

>å • -"03X

oncoTrcocJcor-iconoincJOMffi^TfTfiNTjiMOiMN CO

.—1

PH PH

C O l O O C ^ L O ^ i O C J t O l C — r-< i t O ^ ^.—LI O - ^ C O C D C D ^ C O C O l O C O T } * 00

« S £.

t~» \,a

t^e3eoe^oovo©OTfib.eopH'so-*t-eM>o>o>eoeoeT\©t>t»eo W

PH

PH

PH

Cd >

^NOfOJN^lNrtNiNCO^Ttirt^MNNNlNNniMWW

lONiNneiffiNHOJw^owiNniNncoocJnmNoxN

•o fe 2 a.

M

^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ H ^ M W M M T J I ^ ^ ^ ^ ^ ^ I ^ I ^ J I ) ^ ^ !

^ 3 O CO -

å c

rt

^ _ ^H _ _ _

I _ _

{^

£J B

<! o Ö 3 £ 5 >> 03 "O -Q C

5s

o PH

88 OJ

e

W O O S N v C H h - H N H e v ^ e O O S H O l f l c e H ^ W N H ;

b-

2!

P H P H N ^ P H P H P H P H P H V O

CO

6>

H

H

rt

N

N

H

H

N

Hl

rt

N

N

•o

O

£

>

.

. t/5

«

to -^ «

CS

ii

d CS

be ti

fl

X

£ £

> be 03

£ CÖ UD

i £ "O in M >H

:CS

*

PS

o "O

fl h

**

O £ ^

-H -H j »

iT5

t» C

ti

:©

K

00 t i

tr> 3 in 3 3. "2 IO

.5 a 4J

t»

_i

^H

c> —i (M

^H

PH CM

—i <N

1*

.B fl. •—» 43

M u u 0

3 K

3 C 3

••o

. .

6B

fl

C». ^

lO 05 -<

—1 ^H

c^ co >—i co co

'

«

-t

-< t !

H

a

00«5CC-}G0030COC5COlOOOI>—ICJ000003—i rt

H

l—l

•—I

M N

CO

~H •—I .—I r—Ii—I i—I i—I P H ~H i—I

CO

(/3

3: o

rt

c 3

• ^

CÖ

"cfi

^

(C P H

O

te te

c o

73 ca cd

33 -"J te

t- £ £ cö i i

ca o

.2 « co >

*s, & X 33 ti 22 •—! 33 *Ö _

X3 03 ca

C " c £ •S ca cs 't- ca ca T 3 o !5 ^

5? £ Cd

t i LO 03 TC > C3

•3—c03 3 > cS O ti

IH

t i

:

2 £ °ca

g fe 03 £1 :ca co ica ica te B

>«««SIPcq5p10>feCaoD

t D CS

I£

ti

GB

> tfl

o -3 ca

h 5 »

{ ( 5 b . t " H * O N h © i ö l f l « « ! M » C / \ N O N e O H I M C i 5 M H H ( h N N M N N N r t N N W N ^ p l N N M M N N M N N N N

*# IO 00

PH

I I I P* 03

KJ

CH

a

3 :3

— P" . , 3 u PH

r*

I

I

ca M M M M M H ^ H H i H i O M H r t M H M M M M M M M N N IM PH

b* ©>

0 . i 0 5

CO

X

a _j

fl a C :CB „_;

05 0 5 p H C O - H C O C O - * 0 5 S 3 r H C 5 p H 0 5 0 5 0 * O J 0 5 - H 0 5 p H p H

- 3

05 PH 05 O*

I> 05 CO CO 05 o5 —< I 05 I

[ 05

pHpHCOpH-H-HfOO^irO-^COOiTjiO^pHCOCO p-i

C3iC0O5C005O5 0>-05C0O5c£>O5COO5o5pHC0C0O5-HC00505 05 -H jo IO IO in IO in in

^ ^ P H P H P H P H

i

I

| I

H

lOiocoioooiNiniOiOiOLiiotocjirjiOio

H

ICO

| 0 5 P H P H P H P H - H - H P H P H - 1

|

PH PH

"fl

bl

(g

«

ptf

CO

b»©©«M©0>©lO©0©0©lOeOpH4T\pHcNpHO\pHeOO>eOC?\ IOPHPHPHPH PH H H H r t N i-i r* pH pH P H

C/D

•g £

C73O5O5 0 5 O 5 O 5 O 5 P H O 5 0 5 O 5 O 5 O 5 P H O 5 0 5 O 5 O 5 O 5 O > 0 5 0 5 0 5 O 5 0 5

o "fl

PH CO IO

IO

3 P H P H P H P H P H P H P H

t

PH PH

I

03 B

I

I

PH

I P H P H P H - H P H - I - H P H P H P H P H P H

I

IM

N

C O P H - H P H — H - H P H P H P H P H 0 5 P H O ? - H P H P H P - — . — I - H P H P H P - P H P H

©>

tN

•a 03

£ P5 a

p.

B 05 :CS B

C O P H P H C O - H P H P H PH

I

H

H

J)

H

I O

"

IM

H

C)

N

O

- I

O

I

PH

I

I

—I

\0

I

Tf

!>CO05C0COO5C0 05C0C0iX>C0tDO5O5O5COCO05O>C0O5O5O5 -1

05 CO eo

0 > P H 0 > P - I I - I — I P - l l - I P - I P - l l O

—

0 0 P H O 5 P H P H O ) O 5 — I P H P - P H P - P H

PH

P H P H P H P H P H P H P H P H P H P H P H P H P H P H P H P H P H P H P H P H P H P H P H P H P H

IO

£S

T3 U OJ

3 3

O, 43

fl

O

H o

gB Bte Bte ri . 3 *p<

£

B

>> cc '13 B B • "

-

CO

cs £ to 3

03 =2 £ • « *0 t g 03 J3 Q) ^ £M " •V"3"^3 3(H '*X"HrtBH 4 rt( H C. ^ P HrtP H I J W §?-- , >- O | 3 £3 SD &,Ha, J.2^:§ !« •* O -3 o >p1>tiJ«SIODmS^O>p.OEODpJ £

£

io©eoiNvcpHi>pHb-pHej\^eoeopH©ioeopH^ioeN^i PHPHM'^PHPHPHPHPH'* rtHHNNHHM^HNN

t» e0

CO

tCO

I^COpH^lOeMpHpHtNICOCOCOeOt-^lO^OCOOMNeO PH

PQ

t-.

•a

B CO 0 3

- I«I

o? 0 5 I 0 5 I

PH

| P H 0 5 P H P H | C 5 P H ( ^ P H C 5 T J <

| O 5 C O P H C O 0 5 P H

I

PH

I

I

M

jJ.

I

CO

TT

CO

CO

05 CO

00 C

a u M) 4)

CO P H P H I O CO

i M CO T J I CO P H P H P H

fl :0

CO 00 ~

°*

O

H

w

£ c

CO P H P H CO CO

- i

rf

|

H

P

J

^

M

H

H

:CÖ 03

MMpH-^vC^lvCiJI^lOCO-^llO^eOtO^voe^cyvpHCO© r-\ PH P H (N PH P H S©

O-

M 43

pd

o •P>

fl s pä) X

SE

fl

O

• o w 03 c

o

fa

C\

fi

O

PH

£ CO :

C

a

«

B

L J

*

£:S

PH05O5

I

CO

I

H

H

W

4 H

PH

O) i—i

CO

I

CO CO

I

I

eo t^iooJcouocococooJ-^ooTjit^co

03 - H

, ioto N H n

PH

fi fi

I

:CÖ a>

r>

M "

t-« CS

PH

I I ""' PH

H

b-t^eNieveeovo^CTseo-^iot^t-t^t^vcvovet-iovoeo PH

IM

tM

O 5 - < * I O C 7 3 P H P H O 5 P H C O 0 0

£i2

pH

I

I C O - C ^ C ^ C O O i O S p H i C - ^ T f C ^

l O 0 5 T t < T f ^ C ^ 0 5 O 5 i O p H C O i f 3 0 5 - H / C O C 0 O 5 O 5 C 0 l > p H p H i r 3

fi 03 :CÖ fi

£2

| P H P H P * P H

I P ^ P H P H T H P H

05 PH

| 0 5 P H 0 5

I

OJ

"tf

I P H P H

CO

T3 CO so t p fi C fi O CS 3 . 3 •-<

- - o.

CÖ CS fi +* 3 co

C CÖ M . 3 «?

^

•o 03 CO •a '

PH

B "2 cs >co

fi £ *03• cl) « IH 03

£pHp3£>*P<ip<sa&pqMao>faoa

co CTN

pj co

3 PH C 3

»Q

>>

>>

_a

p f l

to

a 3

"3 id :cö j <" a j —'

X<

o

-

i - O

2 c-£ fe O >

fi- 2

co

o fi 2

. 3 , CS

•fi t e ca -cs to

,Q

-3 2 P, LI 2 fi >

O - l ^ Z Z c f i t f l

> fi £ co

:<

2 B

.JM

03 :C3

X Js

CS

CS •CS 3 3 6- 3

rj

W E > > H

<

CO 03

te co o ^

PQ <"

"

:C3 - i

B ° •£ "O - f i 03

T; o

CS T 3

"S

p ^

S £•§ M 2 5° m cd >

O

c

3)

O

a £ £ cs "" £* -c te £

•£ *o

p j -O 35 Cfi > >

PH

>» C ^

p** i "£ 03 &fi cs 43 P <

pj

x>

rt

-3

cd

.fi "3 ~ o ^ > co

nX

CS • * p-> » 3

O

CO 43 ca T)

O

ti

pH

hr 3 3 3

2 CS

PH

te is .2

- •fi 3 >>-p>

QQ

HF-fl

>> — c bri

73 o ii CO

O b. —

> 3 £

<^PJ:<!

KZ

fi p3

°C3

>>

feS .2, te

•o-S. en

a o.

>

- 3 33. 03 CO

fi 49 O >

CCc«

£

c

t. .i CS ."fi .fi > to t , i " 03 CO p l pH 2 co :C3

p3 ca co PH fi. CS

O

pi,

>

J 3

to IH

43 -Q j o «cS

III PH

C pi P 3 3 O p. CO «PH CO

P.

. O 3 to

CO 03

<;Q^

te

3 3 43

pf CS

3 3

pfl"g Q £

3 3 PH ti -3 O in °<

fi.2 33

S

Iifi> O

C

-3

cs

a

afi

O- ^

-,

a.p2 3 ti 3

"S

.prio £ 2

|

p-

co

o

co

C

P<

O

H

•<

••<

CS -ö 03

_* > mm

£ "S 2 o > .2 •g-S £ to S 3 ^ U3

Falke Kung Lahol Bengt Kung Lysek Ström Åmål

O

fi"2 -fi 2

g

te^d 8- Äo

3 -fi

C

£ •* 3 £ O S ^

co 31 O 3 t,

-<H

tp 3

bo

gtfaSH

bo

te ,2 :CS

co T3 03 3

3 c r- £ :CS3t - -co ^ -3 03 3

^ tC ir fi> o .M

o>

3 S ca

O

SZ

B t e PH

cs .2 *

PH

rrt CO

3 §

>. cö co

co 3 03 33 - H cp B o O 03 a Ppfi i H! •£ 3 .2" t e g £ 2-2 'C 3 B "g fi 3 P H 3 iS H 3 .i V r3 3 !3 o 3 C

ko fe S

« 2

•fi ^ f-

3 te O c J 2 .Mf i " l-n fe 3 3 :C0

Cd >

<;>

:

te cs

fi a

t e 03 fi°S 3 B co co

"5 03 CS

£*

< «

co 3 1 T3 T J P 2

33 te C

O

:CS > " S T3 O 3 m pj

3 O

"O •o c CO "3? >• 0p . fcc-fi tT «> l | H 03 "O CQ Cd

3 JU X

2 £

:

cs £.2 C

CQ CQ CQ Q C C/3 > ° <

2 S 03 £ o te

o

:3 1-5

3 3

C*

- 3 C O t i ( H to t i 3 3 fi 03 3 3 f fii ? >^> CO ) 0O^ : 3 c O

-3 3

3 -H>

CO

:cs

:r;

— £ B

to P H 33 fi

SH

O

ti 03 ^

£ S £ £ •* 2

2 co i s P2 °« 3

* p->é m cc ,"2 ' J— PH S PHZi-^; tR3 n> ™^0

PH

co

O P H

.fi

PH

P T

^

J3

& *

"o

O

IQ Ä C £ ä J3 £ S Z Z

O

il

«>

fi

•15

ä

"fi -<

fi 3 .2, S Ö 03 > £ fe :< O O

bp;

B > 3 S

c

£

> xi3

co

>

• 3 p-j - o 03 05 03

p^

pj

t , :CS

CS X O . pfi 3 CS . f i

-±

< O X g g cu

m

> o

fi

to

h

O 3"

05 L3

(N

< <; •< <J < 1! II II II II < CQ

2 *« 2 «2 ^

CO

CO

cfll §

i >

t>

CO

°3

^

•o c

«

•2

te T3.2 3 a co 2 : 3 £ "O 'o?

uO O

O. C- O. X X X Cd Cd Cd

to " 3

=5 ^

u

S

PH PH PH

£«ca 2 ! £ s 3

fH —

te ">

eo

Cp.

CM

fi

PH

-H

P

H

PH

0 5 CO • * CO

CO

CO

P H

^

pä

T) _tä C/3

* en O

PJ

CQ

t i

cg

P H

> > > > > 3 3 3

<*

- Oh hO

h O

O

O

3 O

C fi c o o o

P <

P4P^P<

CO

CO

•g 5 C/3

3 o 3 p->

IO

"O

es CO 05

> icä

O

O

T3

fi fi 0CO 3

•cd

*

O

•CS

2 D

=3 03

3 P-J

3 fi

•O

> —i bfl

"33 P H

'o?

g

w

J

94 Tabellbilaga

VI.

1. Personalplan för arbetsnämnden i Stockholm Verksamhetsområde:

Stockholms stad holms län 1

Folkmängd:

869 845

Huvudkontor:

Stockholm

samt

vissa

delar

av

Stock-

Antal avdelningskontor eller filialer: 8 Antal e x p e d i t i o n e r (deltidskontor):

—

Nuvarande organisation Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Föreslagen organisation Befattning

Antal tjänster

Lönegradsplacering

HUVUDKONTORET 1 165: 2 1 4

Eo 21 Eo 18

Ledningspersonal Arbetsnämndsdirektör Förste inspektör (för arbetsförmedlingsärenden) Inspektör (kontorschef) Inspektör (konsulent för kvinnliga arbetsförmedlingsområdet)

C 5 1 1

A 24 Eo 22

1 A 21

4 1 1

Eo 18 Eo 15

2 1 4 4 8 1 1

Eo 7 Ex 7 Eo 4 Ex 4 Eo 2 Eo 7 Eo 5

Kanslipersonal Förste assistent Assistent Kansliskrivare Kanslibiträde Kanslibiträde Kontorsbiträde Kontorsbiträde Skrivbiträde Förste exp.vakt Expeditionsvakt Expeditionsvakt

23 1

Eo 18

Förmedlingspersonal Inspektör Mani.

l2 l2 22

Eo 18 Eo 15 Eo 12

1 1 1 2 2 9 6 9 1 1 1 34

Eo 18 Eo 15 Eo 11 A 7 Eo 7 A 4 Eo 4 Eo 2 A 7 A 6 Eo 5

Eo 21

exp.

Jord- och skogsbruk Förste assistent Assistent Assistent Assistent

A 18 A 15 Eo 15 A 12

1 Landskommunerna i Vallentuna härad, Åkers, Värmdö och Danderyds skeppslag, Sollentuna, Färentuna, Svartlösa och Sotholms härader samt städerna Djursholm, Lidingö, Solna, Sundbyberg och Vaxholm. 2 överförda från länsarbetsnämnden i Stockholms län.

95 Nuvarande organisation Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Eo 18 Eo 15 Eo 12

Metallindustri Förste assistent Assistent Assistent Assistent

Antal tjänster

Lönegradsplacering

m. m. A 18 A 15 Eo 15 A 12

Textil-, beklädnads-, livsmedels-, grafisk industri m. m. Förste assistent Assistent Assistent Assistent

A 18 A 15 Ec 15 Ec 12

Lager- o. transportarbete Förste assistent Assistent Assistent Assistent

A 18 A 15 Ec 15 A 12

Bgggnadsarbete Förste assistent Assistent Assistent Assistent

A 18 A 15 Ec 15 A 12

Eo 12

Stuveri- o. diversearbete Förste assistent Assistent Assistent Assistent

A 18 A 15 Ec 15 A 12

Eo 12

Utan särskild Assistent

Eo 18 Eo 15 Eo 12

Eo 18 Eo 15 Eo 12

Eo 18 Eo 15 Eo 12

Eo 18 Eo 15

4 29

Föreslagen organisation Befattning

placering 4 30

Eo 12

Kvinnl.exp. Eo 18 Eo 15 Eo 12

Industri och hantverk Förste assistent Assistent Assistent Assistent

A 18 A 15 Eo 15 A 12

Husligt arbete Eo 18 Eo 15 Eo 12

(inkl. hemhjälpsbyråerna) Förste assistent Assistent Assistent Assistent Assistent

1 överförd från länsarbetsnämnden i Stockholms län.

A 18 A 15 Eo 15 A 12 Eo 12

96 Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Eo 15 Eo 12

Befattning

Antal tjänster

Hälso- och sjukvård Assistent Assistent Assistent Assistent

1 1 1 1 26

22 Gemensamma Eo Eo Eo Eo

21 18 15 12

Eo 21 Eo 18 Eo 15 Eo 12

Tjänslemannaför medling Inspektör Förste assistent Assistent Assistent

Eo 18 Eo 15 Eo 12

Kommunalarbete Förste assistent Assistent Assistent

Eo 15 Eo 12

Exp. för Assistent Assistent

Eo 18 Eo 15 Eo 12

Eo 18 Eo 15 Eo 12

Eo 18 Eo 15 Eo 12 Eo 18 Eo 15 Eo 12 1

exp:er

Ungdomsförmedling Inspektör Förste assistent Assistent Assistent

militäranst.

Affärspersonal Förste assistent Assistent Assistent Assistent Hotell- och restaurangpersonal Förste assistent Assistent Assistent Assistent Assistent Artister och Förste assistent Assistent Assistent

musiker

Sjömansförmedling Förste assistent Assistent Assistent Assistent

Tjänsten inrättad efter översynen maj 1945.

,

97 Nuvarande organisation

Föreslagen organisation Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Antal tjänster

Lönegradsplacering

1 Eo 15

1 3 1 3

Eo 21 Eo 18 Eo 15 Eo 12

Beredskapsarbete 1

Eo 15

Assistent

1 3 1 3

Eo 21 Eo 18 Eo 15 Eo 12

Inspektör Förste assistent Assistent Assistent

Exp. för partiellt arbetsföra

56 Extra

20 1 8 1

tjänster

Ex (8 el. 12) Assistent Ex 2 Skrivbiträde Ex 5 Expeditionsvakt

20 2 1

173 Ex 12 Ex 2 Ex 5

2 överförela från länsarbetsnämnden i Stockholms län.

SUMMA HUVUDKONTORET

Lönegrad

C 5 24 22 21 18 15 12 11 7 6 5 4 2 Summa

C

A

Eo

Ex

—

— — — — —

— — — — — — — —

—

— 1 12 17 13

— 3 1

1 4 12 29 27 1 2

—

— — —

— —

1 6 9

9 Summa

1 1 1 5 24 46 60 1 5 1 2 15 11

—— — 1

—

98 Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Antal tjänster

Befattning

AVDELNINGSKONTOR FILIALER

Lönegradsplacering

ELLER

Djursholm A 15 Eo (8 el. 12)

Eo 12 Eo 8

Föreståndare Assistent

a III1

Gusiavsberg Föreståndare

Eo 15 Ex 8

Föreståndare Ex assistent

Eo 12

Föreståndare

Eo 15

Eo 12 a II1

Nynäshamn Föreståndare Biträde

A 15 a II 1

Eo 15 Eo 12 Ex 8

Föreståndare Assistent Ex assistent

Eo 15 Eo 12 Ex 8

Föreståndare Assistent Ex assistent

a II 1

Föreståndare

a III 1

Lidingö A 15 Ex (8 el. 12) Nacka

Solna A 15 A 12 Ex (8 el. 12) Sundbyberg A 15 A 12 Ex (8 el. 12) Vaxholm 1

a II 1

15 SUMMA AVDELNINGSKONTOR E L L E R F I L I A L E R A

Eo

15 12 8 el. 12 a III1 a II 1

5 2

—

•

— —

— —

3 Summa 1

Ex

Lönegrad

— — — 7

Arv.

1 —

Anger här och i fortsättningen deltidsanställning (arvode).

— — 1 2 3

Summa 6 2 4 1 2 15

99 SUMMA HUVUD- OCH AVDELNINGSKONTOR ELLER F I L I A L E R Lönegrad

C 5 24 22 21 18 15 12 11 8 el. 12 7 6 5 4 2 a III a II Summa

C

A

Eo

Ex

Arv.

— —

—

— — — — —

,

1 Summa

—

—

— — —

1 6 9

, — — —. —

— —

— —

1 2

1 1 1 5 24 52 62 1 4 5 1 2 15 11 1 2

— — — — — — — — — •

—

— — — •

—

1 12 22 15

— — 3 1

— 9

1 4 12 30 27 1 1 2 •

—

.

— — 1

2 A

100 Tabellbilaga

VII

2. Personalplan för arbetsnämnden i Uppsala U p p s a l a l ä n s a m t vissa d e l a r av S t o c k h o l m s l ä n 1 210 699

Verksamhetsområde: Folkmängd: Huvudkontor:

Uppsala

Antal avdelningskontor:

6 Antal expeditioner (deltidskontor):

— Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Antal tjänster

Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Lönegradsplacering

HUVUDKONTORET

860: — Eo 21 685: — Eo 18

C 4

A 22 Eo 21 A 18

Eo 7 Eo 4 Eo 2 Eo 5

Kanslipersonal Förste assistent , Kansliskrivare Kanslibiträde Kontorsbiträde Skrivbiträde Expeditionsvakt

Eo 18 Eo 11 A 7 A 4 Eo 2 A 6

Eo 18

Förmedlingspersonal Förste assistent

Eo 18

Eo 18 1 24 2 1 7

Uppsala {K)2 Ledningspersonal Arbetsnämndsdirektör Inspektör (för arbetsförmedlingsärenden) Inspektör (för socialhjälpsärenden) Förste assistent (konsulent för kvinnliga arbetsförmedlingsområdet) . .

Mani. Eo 15 Eo 12

A 15 Eo 15 A 12

Assistent Assistent Assistent Kvinnl.

Eo 15

exp.

Assistent Assistent

exp. A 15 E( 15

1 L a n d s k o m m u n e r n a i Frösåkers, Närdinghundra, Lyhundra, Sjuhundra, Langhundra, Ärlinghundra och Seminghundra härader, Väddö-Häverö, Bro-Väto och Frotuna-Lanna skeppslag samt städerna Norrtälje, Sigtuna, öregrund och Östhammar. 2 "K" betecknar här och i fortsättningen av kommissionens kansli toreslaget kretskontor. 3 överförd från länsarbetsnämnden i Stockholms lan 4 1 överförd från länsarbetsnämnden i Stockholms län.

101 Nuvarande organisation Antal tjänster

Föreslagen organisation Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Gemensamma

Antal tjänster

Lönegradsplacering

1 1

Eo 18 Eo 12

exp:er

1 1

Eo 18 Eo 12

Ungdomsförmedling Förste assistent Assistent

1 1 1

Eo 18 Eo 15 Eo 12

Tjänstemannaförmedling Förste assistent Assistent Assistent

1 1 1

Eo 18 Eo 15 Eo 12

1 Eo 18

Exp. för partiellt arbetsföra Förste assistent

1 Eo 18

2 1

Ex 12 Ex 2

Extra 2 1

tjänster

Ex (8 el. 12) Assistent Ex 2 Skrivbiträde

27 SUMMA HUVUDKONTORET

AVDELNINGSKONTOREN Nuvarande organisation Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

1 1 1

Eo 15 Eo 12 Ex 8

Föreslagen organisation Befattning

Enköping Föreståndare Assistent Assistent

Antal tjänster

Lönegradsplacering

1 1 1

A 18 A 12 Eo (8 el. 12)

(K)

102 Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Antal tj änster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

1 1

Eo 15 Ex 8

I

Eo 12

1 Eo 12

1 1

Eo 15 a II

1 Eo 12

Befattning

Antal tjänster

Lönegradsplacering

1 1

A 15 Eo (8 el. 12)

1 A 12

1 A 12

1 1

A 15 Ex (8 el. 12)

1 A 12

Norrtälje [K)

Rimbo

Tierp

Älvkarleby {K)

Östhammar 10

10 SUMMA AVDELNINGSKONTOREN Lönegrad

A

Eo

Ex

Summa

18 15 12 8 el. 12

1 2 4 —

— — 2

— — 1

1 2 4 3 10

Summa

SUMMA HUVUD- OCH AVDELNINGSKONTOR Lönegrad

C

C 4 22 21 18 15 12 11 8 el. 12 7 6 4 2

1 — — — — —

Summa

— — — —. — 1

Ex

Summa

1 1 2 —

— 1 5 3 2 1 2 — — — 1

— — — — 2 — 1 — — — 1

1 1 1 7 8 9 1 3 1 1 2 2 37

A

Eo

1 — 2 5 5 —

,

—

•

103 Tabellbilaga

VIII.

3. Personalplan för arbetsnämnden i Eskilstuna Verksamhetsområde:

Södermanlands län samt vissa delar av Stockholms län 1

Folkmängd:

226 698

Huvudkontor:

Eskilstuna

Antal avdelningskontor:

8 Antal expeditioner (deltidskontor): 2 Nuvarande organisation Antal tjänster

Föreslagen organisation Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Lönegradsplacering

1 C 4

1 1

A 22 Eo 21

1 A 18

HUVUDKONTORET

1 1

835: — Eo 21

1 1

660: — Eo 18

Eskilstuna (K) Ledningspersonal Arbetsnämndsdirektör Inspektör (för arbetsförmedlingsärenden) Inspektör (för socialhjälpsärenden) Förste assistent (konsulent för kvinnliga arbetsförmedlingsområdet) . .

1 Eo 18

1 1 1 2 1

Eo 7 Eo 4 Ex 4 Eo 2 Eo 5

Kanslipersonal Förste assistent Kansliskrivare Kanslibiträde Kontorsbiträde Ex kontorsbiträde Skrivbiträde Expeditionsvakt

Eo 18

Förmedlingspersonal Förste assistent

1 1 1 2

Eo 18 Eo 11 A 7 A 4

1 1

Eo 2 A 6

7 Eo 18 1

Mani. 3

Eo 15

1 Eo 12

Kvinnl. 2 1

Eo 15

exp.

Förste assistent Assistent Assistent Assistent Assistent

1 1 1 1 1

A 18 A 15 Eo 15 A 12 Eo 12

1 1

A 15 Eo 15

exp.

Assistent Assistent

Landskornmunerna i ö knebo härad samt Södertälje stad.

104 Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Gemensamma

exp:

Antal tjänster

Lönegradsplacering

1 1

Eo 18 Eo 12

1 1

Eo IS Eo 12

1 Eo 18

2 1

Ex 12 Ex 2

er

Ungdomsförmedling 1 1

Eo 18 Eo 12

1 1

Eo 18 Eo 12

1 Eo 18

Tjänstemannaförmedling

Exp. för partiellt arbetsföra

Extra

tjänster

Ex (8 el. 12) Ex 2

3 2 17

27 SUMMA HUVUDKONTORET Lönegrad

C

C 4 22 21 18 15 12 11 7 6 4 2

— — — — — — — — — —

Summa

A

Eo

Ex

—

—

— 2 2 1

— 1 1 2

— 10

1 5 2 3 1

•

—

— — 2

— — —

— — — —

1 Summa 1 1 1 7 4 6 1 1 1 2 2 27

105 AVDELNINGSKONTOREN Föreslagen organisation

Nuvarande arganisation Antal tjänster

Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Lönegradsplacering

1 1

A 12 a II

Flen Eo 12 a II

Föreståndare Biträde

Eo 12 a II

Föreståndare Biträde

1 1

A 12 a II

a III

Hälleforsnäs Föreståndare

a III

Eo 18 Eo 12 Eo 12 Ex 8

Katrineholm (K) Föreståndare Assistent Assistent (ungdomsförm.) Assistent

1 1 1 1

A 18 A 12 Eo 12 Eo 12

Eo 12 Ex 8

Nyköping (K) Föreståndare Skrivbiträde Assistent Assistent Assistent (ungdomsförm.) Assistent

1 1 1 1 1 1

A 21 Eo 2 A 15 A 12 Eo 12 Eo 12

Eo 12 Eo 8

Föreståndare Assistent

1 1

A 15 Eo (8 el. 12)

Eo 15 Ex 8

Föreståndare Assistent

1 1

A 15 Eo (8 el. 12)

Eo 12 Ex 8

Södertälje {K) Föreståndare Skrivbiträde Assistent Assistent Assistent Assistent (ungdomsförm.) Ex assistent

1 1 1 1 1 1 1

A 21 Eo 2 A 15 A 12 Eo 12 Eo 12 Ex (8 el. 12)

Eo 12

Föreståndare

1 Eo 12

a III

Åkers Föreståndare

a III

Gnesla

2 Eo 18 Ex 2 Eo 12

Oxelösund

Strängnäs

Eo 18 Ex 2 Eo 15 Eo 12

Vingåker

siyckebruk 28

106 SUMMA AVDELNINGSKONTOREN Lönegrad

A

Eo

21 18 15 12 8 el. 12 2 a III a II

2 1 4 5 — — .—. —

—. — 7 2 2 —. —

11 Summa

Arv.

Ex

Summa

— — 1 — — —

— — — — 2 2

2 1 4 12 3 2 2 2

—

•

—

•

SUMMA HUVUD- OCH AVDELNINGSKONTOR A

Eo

Ex

Arv.

— 1 5 2 10 1 2 —

— — — —. 2 — 1 —

— —

— — —

1 2 3 6 6 — — 1 1 2 — — —

3 — —

1 — —

— 2 2

4 Lönegrad C 4 22 21 18 15 12 11 8 el. 12 7 6 4 2 arv. III arv. II Summa

G 1 — — — — — — — —

—

•

— — —

•

— —

Summa 1 1 3 8 8 18 1 3 1 1 2 4 2 2 55

107 Tabellbilaga

IX.

4. Personalplan för arbetsnämnden i Linköping Verksamhetsområde:

Östergötlands län

Folkmängd:

329 206

Huvudkontor:

Linköping

Antal

avdelningskontor:

Antal expeditioner

(deltidskontor)

3 Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Antal tjänster

Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Lönegradsplacering

HUVUDKONTORET Linköping 910: — Eo 21 685: — Eo 18

Eo 7 Eo 4 Ex 4 Eo 2 Eo 5

Kanslipersonal Förste assistent Kansliskrivare Kanslibiträde Kontorsbiträde Kontorsbiträde Skrivbiträde Expeditionsvakt

Eo 18

Förmedlingspersonal Förste assistent

Eo 18 1 1 1 2 1 7

(K)

Ledningspersonal Arbetsnämndsdirektör Inspektör (för arbetsförmedlingsären den) Inspektör (för socialhjälpsärenden) . , Förste assistent (konsulent för kvinn liga arbetsförmedlingsområdet) . ,

Mani. Eo 15 Eo 12

Eo 12

,

1 1

A 22 Eo 21

1 4

A 18

1 1 1 2 1 1 1 8

Eo 18 Eo 11 A 7 A 4 Eo 4 Eo 2 A 6

Eo 18

exp. A 15 Eo 15 A 12 Eo 12 exp. A 15 Eo 15 A 12

Assistent Assistent Assistent Gemensamma

Eo 18 Eo 12

,

Assistent Assistent Assistent Assistent Kvinnl.

Eo 15

, , , , ,

C 4

exp:er

Ungdoms för medling Förste assistent Assistent

Eo 18 Eo 12

108 Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

1 1

Eo 18 Eo 12

1 Befattning

Antal tjänster

Lönegradsplacering

Tjänstemannaförmedling Förste assistent Assistent

1 1

Eo 18 Eo 12

Eo 18

Exp. för partiellt arbetsföra Förste assistent

1 Eo 18

arvode

Exp. för artister och musiker Assistent

1 Eo 15

2 1 19 31

Ex 12 Ex 2

Extra Ex (8 el. 12) Assistent Skrivbiträde Ex 2

3 3 21 32

tjänster

SUMMA HUVUDKONTORET Lönegrad

C

G 4 22 21 18 15 12 11 7 6 4 2

— — —. —. —. — — — — — 1

A

Eo

Ex

—

— — — —

— —

—

1 1

— — .— 1

1 1 1 6 6 8 1 1 1 3 2

1 Summa

1 5 3 3 1

— 1 3 3

— 1 1 2

—

•

Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Antal tjänster

Summa

Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Lönegradsplacering

AVDELNINGSKONTOREN Borensberg 1

a III

Föreståndare

a III

1 1 1

Eo 15 Eo 12 Eo 12

Finspång (K) Föreståndare Assistent Assistent (ungdomsförm.)

1 1 1

A 18 A 12 Eo 12

109 Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Antal tjänster

Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Lönegradsplacering

Kisa a III

Föreståndare

Eo 15 Eo 12 Ex 8

Mjölby Föreståndare Assistent Ex assistent

Eo 12 (K) A 18 A 12 Ex (8 el. 12)

Eo 12 Ex 8

Motala {K) Föreståndare Skrivbiträde Assistent Assistent Assistent (ungdomsförm.) Ex assistent

Eo 21 Eo 18 Eo 4 Eo 2 Eo 5

Norrköping Föreståndare Förste assistent Kontorsbiträde Skrivbiträde Expeditionsvakt

Eo 18 Ex 2 Eo 12

Mani. Eo 15 Eo 12

Eo 12

,

A 22 A 18 Eo 4 Eo 2 A 6 exp.

,

A 15 Eo 15 A 12 Eo 12

exp. A 15 Eo 15

Assistent Assistent Assistent Gemensamma

A 21 Eo 2 A 15 A 12 Eo 12 Ex (8 el. 12)

{K)

Assistent Assistent Assistent Assistent Kvinnl.

Eo 15

, ,

exp:er

Exp. för texlilarbele Förste assistent Assistent

A 18 A 12

Eo 15 Eo 12

Ungdomsförmedling Förste assistent Assistent

Eo 15 Eo 12

Eo 15

Tjänstemannaförmedling Assistent

Eo 15

Eo 15

Exp. för artister och musiker Assistent

Eo 15

Extra Ex (8 el. 12) Assistenter Skrivbiträde Ex 2

tjänster Ex 12

110 Nuvarande organisation

Föreslagen organisation Befattning

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

a III

Föreståndare

1 Eo 12

Föreståndare

1 Eo 12

1 Antal tjänster

Lönegradsplacering

a III

1 A 12

Föreståndare

1 A 12

Eo 12

Valdemarsvik Föreståndare

1 A 12

1 Eo 12

Föreståndare

1 Eo 15

1 43

a III

Föreståndare

1 42

a III

Skänninge Söderköping Vadslena

Åtvidaberg Ödeshög

SUMMA AVDELNINGSKONTOREN Lönegrad

A

Eo

Ex

22 21 18 15 12 8 el. 12 6 4 2 arv III Summa

1 1 4 4 9

— —

— — —

6 5

—

2 3

— —

—

— — — —

1 2

— — — 20

Arv.

Summa

— — — — .— — —

1 1 4 10 16 3 1 1 2 3 42

3 3

SUMMA HUVUD- OCH AVDELNINGSKONTOR Lönegrad C 4 22 21 18 15 12 11 8 el. 12 7 6 4 2 arv III Summa

A

C 1

2 1 5 7 12

—. •

—

— — •— — — — — — — — 1

— — 1 2 2

•

—

Eo

. — 1 5 9 8 1

•— — — 2 3

Ex

— —. .— — 4

.—. 3

— — — 1

—

—

—

8 Arv.

— — — — — . , — — 3 3

Summa 1 2 2 10 16 24 1 3 1 2 4 4 3 73

Ill Tabellbilaga 5. Personalplan för arbetsnämnden i Jönköping Verksamhetsområde:

Jönköpings län

Folkmängd:

249 714

Huvudkontor:

Jönköping

Antal avdelningskontor:

7 Antal expeditioner (deltidskontor): 1 Nuvarande organisation Antal tjänster

Föreslagen organisation Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Lönegradsplacering

1 C 4

1 1

A 22 Eo 21

1 A 18

HUVUDKONTORET Jönköping 1 1

835: — Eo 21

1 1

660: — Eo 18

(K)

Ledningspersonal Arbetsnämndsdirektör Inspektör (för arbetsförmedlingsärenden) Inspektör (för socialhjälpsärenden) . . Förste assistent (konsulent för kvinnliga arbetsförmedlingsområdet) . . .

1 Eo 18

1 1 2 1

Eo 7 Eo 4 Eo 2 Eo 5

Kanslipersonal Förste assistent Kansliskrivare Kanslibiträde Kontorsbiträde Skrivbiträde Expeditionsvakt

Eo 18

Förmedlin gs personal Förste assistent

1 1 1 2 1 1

Eo 18 Eo 11 A 7 A 4 Eo 2 A 6

1 Mani. 3

Eo 15

1 Eo 12

Kvinnl. 2

Eo 15

Eo 18 Eo 12

Eo 18 1 2 1 1

A 15 Eo 15 A 12

1 1

A 15 Eo 15

1 1

Eo 18 Eo 12

exp.

Assistent Assistent Gemensamma

1 1

exp.

Assistent Assistent Assistent

exp:er

Ungdomsförmedling Förste assistent Förste assistent

X.

112 Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Antal tjänster

Eo 18 Eo 12

Tjänslemannaförmedling Förste assistent Assistent

Eo 18 Eo 12

Eo 18

Exp. för partiellt Förste assistent

Eo 18

Extra

arbetsföra

tjänster 2 1

Ex (8 el. 12) Assistent Skrivbiträde Ex 2

2 2

Lönegradsplacering

26 Ex 12 Ex 2

SUMMA H U V U D K O N T O R E T Lönegrad

C

G 4 22 21 18 15 12 11 7 6 4 2

— — .— — — —, — — — —

Summa

1 A

Eo

_ —

1 3 1

— 1 1 2

— — —

— — — — 1

— 10

Summa 1 1 1 6 5 5 1 1 1 2 2

1 5 2 2 1

—

Ex

— — — — 2

AVDELNINGSKONTOREN Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Antal tjänster

Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Lönegradsplacering

Eksjö Eo 12 Ex 8

Föreståndare Ex assistent

Eo 12

Föreståndare

Eo 15 Ex 8

Föreståndare Ex assistent

A 15 Ex (8 el. 12) Gislaved Eo 12 Huskvarna Eo 15 E x (8 el. 12)

113 Nuvarande organisation

Föreslagen organisation Befattning

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

1 1 1 1

Eo 15 Eo 12 Eo 12 Ex 8

Nässjö (K) Föreståndare Assistent Assistent (ungdomsförm.) Ex assistent

a III

Föreståndare

1 1

Eo 12 Ex 8

Föreståndare Assistent

Eo 12 Ex 8

Vetlanda Föreståndare Assistent

{K)

1 1

Eo 15 Ex 8

Värnamo Föreståndare Assistent

(K)

1 1

Antal tjänster

Lönegradsplacering

1 1 1 1

A 18 A 12 Eo 12 Ex (8 el. 12)

a III

1 1

A 15 Eo (8 el. 12)

1 1

A 15 Eo (8 el. 12)

1 1

A 15 Eo (8 el. 12)

Sävsjö1 Tranås

16 Inrättat efter översyn en maj 1945.

16 SUMMA AVDELNINGSKONTOREN Lönegrad

A

18 15 12 8 el. 12 arv. III

1 4 1

Summa

Eo

Ex

Arv.

Summa

— —

1 2 3

— —

—

—

— — .— 1

1 5 3 6 1

3 SUMMA HUVUD- OCH AVDELNINGSKONTOR Lönegrad C 4 22 21 18 15 12 11 8 el. 12 7 6 4 2 arv. III Summa

C

A

Eo

Ex

Arv.

Summa

—

— — — —

— — .— — — .— — . . — — 1

1 1 1 7 10 8 1 6 1 1 2 2 1

— — — — — — — — — — 1

— 2 7 2

.—. 1 1 2

1 5 3 4 1 3

—. 3

— —

, —

. —

—

—

Tabellbilaga

XI.

6. Personalplan för arbetsnämnden i Växjö Verksamhetsområde:

Kronobergs län

Folkmängd:

152 926

Huvudkontor:

Växjö

Antal avdelningskontor:

6 Antal expeditioner (deltidskontor): 3 Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Antal tjänster

Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Lönegradsplacering

HUVUDKONTORET

785: — Eo 21 615: — Eo 18

1 X

1 1 2 1

Växjö [K) Ledningspersonal Arbetsnämndsdirektör Inspektör (för arbetsförmedlingsärenden) Inspektör (för socialhjälpsärenden) . . Förste assistent (konsulent för kvinnliga arbetsförmedlingsområdet) . . .

C 3 A 22 Eo 21 A 18

Eo 18 Eo 7 Eo 4 Eo 2 Eo 5

Kanslipersonal Förste assistent Kanslibiträde Kontorsbiträde Skrivbiträde Expeditionsvakt

Eo 18 A 7 A 4 Eo 2 A 6

Eo 18

Förmedlingspersonal Förste assistent

Eo 18

Mani.

exp. A 15 Eo 15 A 12

Eo 12

Assistent Assistent Assistent

Eo 15 Eo 12

Assistent Assistent

A 15 Eo 12

Eo 18 Eo 12

Gemensamma expier U ngdomsförmedling Förste assistent Assistent

Eo 18 Eo 12

Eo 18

Tjänslemannaför Förste assistent

Eo 18

Eo 15

Kvinnl.

exp.

medling

115 Nuvarande organisation

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

1 Eo 18

arvode

Befattning Antal tjänster

Lönegradsplacering

Exp. för partiellt arbetsföra Förste assistent

1 Eo 18

Exp. för artister och musiker Assistent

1 Eo 15

1 Ex 12

Extra 1

tjänster

Ex (8 el. 12) Assistent Ex 2 Skrivbiträde

1 13

22 SUMMA HUVUDKONTORET Lönegrad

C

C 3 22 21 18 15 12 7 6 4 2 Summa

A

Eo

Ex

Summa

—

— — — — — —

—

— —

1 1 1 6 4 4 1 1 2 1

.— — —

•

.—

1 5 2 2

1 2 1 1 1 2

— — •

—

.

AVDELNINGSKONTOREN Nuvarande organisation

Föreslagen organisation Befattning

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

1 Eo 12

Föreståndare

a III

Föreståndare

1 1

Eo 15 Eo 12

Ljungby Föreståndare Assistent

Antal tjänster

Lönegradsplacering

1 Eo 15

a III

1 1

A 15 Eo 12

Alvesta

Hohullslåll

[K)

116 Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Antal tjänster

Lönegradsplacering

Markaryd Eo 12

a III

Föreståndare

a III

Föreståndare

a III

Eo 12

Strömsnäsbruk Föreståndare

Eo 12

Eo 12

Föreståndare

a III

Föreståndare

Eo 12 a II

Föreståndare Assistent

Byd

Tingsryd A 12 Åseda a III Älmhult 1 1

1 1

A 15 a II

11 SUMMA AVDELNINGSKONTOREN Lönegrad

A

Eo

15 12 a III a II

2 1

1 3

— —

— —

4 Summa

Ex

Arv.

— —

—

•

Summa 3 4 3 1 11

3 1 4

—

SUMMA HUVUD- OCH AVDELNINGSKONTOR Lönegrad G 3 22 21 18 15 12 7 6 4 2 a III a II Summa

G

A

Eo

—

— .— .—.

— 1 4 Q

1 1 O

. — — 1

.

1 5 3 5

— — — 1

Ex

Arv.

Summa

. — — — —

— — — — —

1 1 1 6 7 8 1 1 2 1 3 1 33

— — — •

—

—

— —

— —

—

•

— — — — 3 1 4

117 Tabellbilaga

XII

7. Personalplan för arbetsnämnden i Kalmar Verksamhetsområde:

Kalmar län

Folkmängd:

229 978

Huvudkontor:

Kalmar

Antal avdelningskontor:

7 Antal expeditioner (deltidskontor): 3 Nuvarande organisation Antal tjänster

Föreslagen organisation Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Lönegradsplacering

1 C 4

1 1

A 22 Eo 21

1 A 18

HUVUDKONTORET

1 1

835: — Eo 21

1 1

660: — Eo 18

Kalmar (K) Ledningspersonal Arbetsnämndsdirektör Inspektör (för arbetsförmedlingsärenden) Inspektör (för socialhjälpsärenden) . . Förste assistent (konsulent för kvinnliga arbetsförmedlingsområdet) . . .

1 Eo 18

1 1 2 1 6

Eo 7 Eo 4 Eo 2 Eo 5

Kanslipersonal Förste assistent Kansliskrivare Kanslibiträde Kontorsbiträde Skrivbiträde Expeditionsvakt

Eo 18

Förmedlingspersonal Förste assistent

1 Eo 18 Eo 11 A 7 A 4 Eo 2 A 6

7 1

Eo 18

2 1 1

A 15 Eo 15 A 12

Assistent Assistent

1 1

A 15 Eo 15

Gemensamma exp:er Ungdoms förmedling Förste assistent Assistent

1 1

Eo 18 Eo 12

Mani. 3

Eo 15

1 Eo 12

2 Eo 15

Eo 18 Eo 12

exp.

Assistent Assistent

K v inni.

1 1

1 1 1 2 1 1

exp.

118 Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Antal tjänster

Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Eo 18

Tjänslemannaförmedling Förste assistent

Eo 18

Eo 18

Exp. för partiellt arbetsföra Förste assistent

Eo 18

a I

Sjömansförmedling Föreståndare

a I

Extra

tjänster

Ex (8 el. 12) Assistent Ex 2 Skrivbiträde

3 2

Lönegradsplacering

3 1

27 Ex 12 Ex 2

SUMMA HUVUDKONTORET Lönegrad C 4 22 21 18 15 12 11 7 6 4 2 a I Summa

C

A

— — — — — —. —

— 3

—

. —. —

—. —

2 Eo

Ex

Arv.

Summa

_ —

—

— — — — — — — —• — —

1 1 1 6 5 5 1 1 1 2 2 1 27

1 5 2 1 1

— — —. 1

—

•

— — 3

— —

•

— — 1

—

—

1 1

119 AVDELNINGSKONTOREN Nuvarande organisation

Föreslagen organisation Befattning

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

a III

Föreståndare

1 Eo 12

Föreståndare

a II

Föreståndare

1 Eo 12

Hullsfred Föreståndare Biträde

a III

Föreståndare

1 1

Eo 15 Eo 12

1 1 1

Antal tjänster

Lönegradsplacering

1 Eo 12

1 A 12

a II

1 1

A 15 a II

a III

Föreståndare Assistent

1 1

A 15 Eo 12

Eo 15 Eo 12 a I

Oskarshamn (K) Föreståndare Assistent Föreståndare (sjömansförm.)

1 1 1

A 18 Eo 12 a I

1 Eo 12

Föreståndare

1 Eo 12

a III

Föreståndare

a III

1 1 1 1

Eo 18 Eo 12 Eo 12 Eo 8

Västervik {K) Föreståndare Assistent Assistent (ungdomsförm.) Assistent

1 1 1 1

A 18 A 12 Eo 12 Eo (8 el. 12)

Borgholm

Emmaboda

Gamleby

{K)

Högsby

Nybro

Vimmerby

Virserum

120 SUMMA AVDELNINGSKONTOREN Lönegrad

A

18 15 12 8 el. 12 a III a II a I

2 2 2

Summa

Eo

_ — 5 1

— — — —

— — —

6 Ex

Arv.

— —

— — —

•

—

— — — ~"

Summa

2 2 1

2 2 7 1 2 2 1

17 SUMMA HUVUD- OCH AVDELNINGSKONTOR Lönegrad

G

C 4 22 21 18 15 12 11 8 el. 12 7 6 4 2 arv. III arv. II arv. I Summa

1 A

—— — —. — —. — — — — — — — —

— — — —

—. 3 5 3

—— 1 1 2

Eo

— 1 5 2 6 1 1

Ex

Arv.

Summa

_ — — — —

_ — — — — — —

1 1 1 8 7 12 1 1 1 1 2 2 2 2 2 44

— — —

— — — — —

-— — —

— — —

—

•

— — — — 2 2 2 6

121 Tabellbiliga

XIII.

8. Personalplan för arbetsnämnden i Visby Verksamhetsområde:

Gotlands län.

Folkmängd:

59 609

Huvudkontor:

Visby

Antal avdelningskontor:

—

Antal expeditioner (deltidskontor): — Nuvarande organisation Antal tjänster

Föreslagen organisation Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Lönegradsplacering

1 C 2

HUVUDKONTORET V isby Ledningspersonal 1

675: —

Arbetsnämndsdirektör

1 Kanslipersonal 1 1 1 1

Eo 15 Eo 7 Eo 2 Ex 2

1 1 1 1

Assistent Kanslibiträde Skrivbiträde

Eo 15 A 7 A 4 Eo 2

4 Förmedlingspersonal 1

Eo 18

1 Eo 15

1 Eo 15

Förste assistent Mani.

Kvinnl.

Gemensamma Ungdoms- och 1

Eo 15

1 Ex (8 el. 12)

1 A 18

1 A 15

1 A 15

1 Eo 15

1 Ex 12

exp.

exp.

exp:er

tjänsiemannaförmedling

Extra

tjänster

122 SUMMA H U V U D K O N T O R E T Lönegrad C 2 18 15 12 7 4 2 Summa

C

A

Eo

Ex

1 2

—

—

—. — —.

— —

1 —

•

— —. — — — 1

1 1

— 5

Summa

— —

1 1 4 1 1 1 1

•

—

123 Tabellbilaga

XIV.

9. Personalplan för arbetsnämnden i Karlskrona Verksamhetsområde:

Blekinge län

Folkmängd:

147 256

Huvudkontor:

Karlskrona

Antal a v d e l n i n g s k o n t o r :

4 Antal e x p e d i t i o n e r

(deltidskontor)

Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Antal tjänster

Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Lönegradsplacering

HUVUDKONTORET Karlskrona 860: — Eo 21 Eo 18

C 3

A 22 Eo 21 A 18

Eo 18 Eo 7 Eo 4 Eo 2 Eo 5

Kanslipersonal Förste assistent Kanslibiträde , Kontorsbiträde Skrivbiträde Expeditionsvakt ,

Eo 18 A 7 A 4 Eo 2 A 6

Eo le

Förmedlingspersonal Förste assistent

Eo 18

Mani.

Eo 12

Assistent Assistent Assistent

Eo 15

Assistent

Eo 15

Assistent Assistent

Eo 15

exp. A 15 Eo 15 A 12

Exp. för

mililäransl. Eo 15

Kvinnl.

(K)

Ledningspersonal Arbetsnämndsdirektör Inspektör (för arbetsförmedlingsärenden) Inspektör (för socialhjälpsärenden) . . Förste assistent (konsulent för kvinnliga arbetsförmedlingsområdet) . . .

Inrättad efter översynen i maj 1945.

exp. A 15 Eo 15

124 Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Gemensamma

Antal tjänster

Lönegradsplacering

1 1

Eo 18 Eo 12

exp:er

1 1

Eo 18 Eo 12

Ungdoms förmedling Förste assistent Assistent

1 Eo 18

Tjänstemannaförmedling Förste assistent

1 Eo 18

1 Eo 18

Exp. för partiellt arbetsföra Förste assistent

1 Eo 18

3 1

Ex 12 Ex 2

Extra

tjänster

Ex (8 el. 12) Assistent Skrivbiträde Ex 2

3 2 17

26 SUMMA HUVUDKONTORET G

Lönegrad

A

Eo

Ex

—

— — — —

Summa

1 1 1 6 6 5 1 1 2 2

1 C 3 22 21 18 15 12 7 6 4 2

— — .— — — —

•

— 1 3 1 1 1 2

— — —

—

10 Summa

1 5 3 1

— — — 1

—

•

— —

AVDELNINGSKONTOREN Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

1 1 1 1

Eo 15 Eo 12 Eo 12 Ex 8

Befattning

Karlshamn (K) Föreståndare Assistent Assistent (ungdomsförm.) Ex assistent

Antal tjänster

Lönegradsplacering

1 1 1 1

A 18 A 12 Eo 12 Ex 8

125 Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Befattning

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

a II

Föreståndare

a III

Föreståndare

1 1

Eo 15 Eo 12

Föreståndare Assistent

1 1

Eo 12 Eo 8

Föreståndare Assistent

a III

Föreståndare

Antal tjänster

Lönegradsplacering

a II

a III

1 1

A 15 Eo 12

1 1

A 15 Eo (8 el. 12)

1 Eo 12

Lyckeby Olofström Bonneby

Sölvesborg

Svängsta 11

11 SUMMA AVDELNINGSKONTOREN Lönegrad

A

Eo

Ex

Arv.

18 15 12 8 el. 12 8 a III a II

1 2 1

—.

•—

—

Summa

3 1

— — — —

—— —

—

•

— 1

— — 1

—

Summa

1 1

1 2 4 1 1 1 1

•

— —

SUMMA HUVUD- OCH AVDELNINGSKONTOR

126 Tabellbilaga

XV.

10. Personalplan för arbetsnämnden i Kristianstad Verksamhetsområde:

Kristianstads län

Folkmängd:

251 518

Huvudkontor:

Kristianstad

Antal avdelningskontor:

9 Antal expeditioner (deltidskontor): — Nuvarande organisation Antal tjänster

Föreslagen organisation Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Lönegradsplacering

1 G 4

1 A 22

1 A 18

HUVUDKONTORET Kristianstad 1 1

810: — Eo 21

1 Eo 18

(K)

Ledningspersonal Arbetsnämndsdirektör Inspektör (för arbetsförmedlingsärenden) Förste assistent (konsulent för kvinnliga arbetsförmedlingsområdet) . . .

1 Eo 18

1 1 2 1

Eo 7 Eo 4 Eo 2 Eo 5

Kanslipersonal Förste assistent Kansliskrivare Kanslibiträde Kontorsbiträde Skrivbiträde Expeditionsvakt

1 1 1 2 1 1

1 Eo 18

3 Eo 15

1 Eo 12

2 Eo 15

Förmedli ngspersonal Förste assistent Mani.

Eo 18 Eo 12

Eo 18

2 1 1

A 15 Eo 15 A 12

1 1

A 15 Eo 15

1 1

Eo 18 Eo 12

exp.

Assistent Assistent Gemensamma

exp.

Assistent Assistent Assistent Kvinnl.

1 1

Eo 18 Eo 11 A 7 A 4 Eo 2 A 6

exp:er

Ungdomsförmedling Förste assistent Assistent

127 Nuvarande organisation

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

1 Eo 18

1 Eo 18

Befattning

Antal tjänster

Lönegradsplacering

Tjänslemannaförmedling Förste assistent

1 Eo 18

Exp. för partiellt arbetsföra Förste assistent

1 Eo 18

3 1

Ex 12 Ex 2

Extra 3 3

tjänster

Ex (8 el. 12) Assistent Ex 2 Skrivbiträde

25 SUMMA HUVUDKONTORET

Lönegrad

C

A

Eo

Ex

C 4 22 18 15 12 11 7 6 4 2

— — — — — — — — —

1 1 3 1

—

.—. — —

—

10 Summa

1 Summa

— ——.

— — — — 1

1 1 6 5 5 1 1 1 2 2

5 2 1 1

1 1 2

—

3 AVDELNINGSKONTOREN Nuvarande organisation

Föreslagen organisation Befattning

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

1 1 1

Eo 15 Eo 12 Eo 12

Hässleholm (K) Föreståndare Assistent Assistent (ungdomsförm.)

1 1

Eo 12 Ex 8

Föreståndare Ex assistent

1 1

Eo 12 a II

Föreståndare Biträde

Antal tjänster

Lönegradsplacering

1 1 1

A 18 A 12 Eo 12

1 1

A 15 Ex (8 el. 12)

1 1

A 15 a II

Klippan

Osby

128 Nuvarande organisation

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

1 Eo 12

1 1

Befattning

Antal tjänster

Lönegradsplacering

Simrishamn Föreståndare

1 A 12

Eo 15 Eo 8

Tomelilla Föreståndare Assistent

1 1

A 15

a III

Föreståndare

1 1

Eo 15 Eo 8

Föreståndare Assistent

1 1

1 1 1

Eo 15 Eo 12 Eo 8

Ängelholm (K) Föreståndare Assistent (ungdomsförm.) Assistent

1 1 1

A 15 Eo (8 el. 12) A 15 Eo 12 Eo (8 el. 12)

1 Eo 12

Örkelljunga Föreståndare

1 A 12

{K)

Eo (8 el. 12)

Åhus 1

Eo 12

Åstorp

17 SUMMA AVDELNINGSKONTOREN Lönegrad

A

Eo

Ex

Arv.

Summa

18 15 12 8 el. 12 arv. II

1 5 3

—

— —

— —.

—

—

— —, — 1

1 5 6 4 1

17 Summa

3 3

1 SUMMA AVDELNINGS- OCH H U V U D K O N T O R Lönegrad

C

C 4 22 18 15 12 11 8 el. 12 7 6 4 2 arv. II

— —. — — — — —. — — — —

Summa

A

Eo

Ex

Arv.

Summa

1 2 8 4

—

—. —, —

— — — —. — — — —• —. — 1

1 1 7 10 11 1 4 1 1 2 2 1

— —1 1 2

5 2 4 1 3

—. 1

— —

—. — —

— — —

—

—

129 Tabellbilaga

XVI.

11. Personalplan för arbetsnämnden i Malmö

Verksamhetsområde:

Malmöhus län

Folkmängd:

546 225

Huvudkontor:

Malmö

Antal avdelningskontor:

12 Antal expeditioner (deltidskontor): 1 Nuvarande organisation Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Föreslagen organisation Befattning Antal tjänster

Lönegradsplacering

1 C 5

1 A 24

1 1

Eo 22 Eo 21

1 A 18

HUVUDKONTORET Malmö 1 000:Eo 21

685: — Eo 18

{K)

Ledningspersonal Arbetsnämndsdirektör , Förste inspektör (för arbetsförmed lingsärenden) Inspektör (för arbetsförmedlingsären den) Inspektör (för socialhjälpsärenden) . . Förste assistent (konsulent för kvinn liga arbetsförmedlingsområdet) . . .

5 Eo 7 Eo 4 Ex 4 Eo 2 Eo 7

Kanslipersonal Förste assistent Kansliskrivare Kanslibiträde Kontorsbiträde Kontorsbiträde Skrivbiträde Förste expeditionsvakt

Eo 18

Förmedlingspersonal Förste assistent

Eo 15 Eo 12

Jord- och skogsbruk Assistent Assistent

A 15 A 12

Eo 18

Metallindustri Förste assistent

A Ii

Eo 18

Byggnadsarbete Förste assistent

A Ii

Eo 15

Övrig industri Förste assistent

A Ii

Eo 18 1 2 1 3 1

, , , , , , ,

1 1 1 2 2 2 1

Eo 18 Eo 11 A 7 A 4 Eo 4 Eo 2 A 7

10 Mani.

9 Eo 18

exp.

m. m.

130 Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Antal tjänster

Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Eo 15

Grov- och diversearbete Assistent

Eo 15

Lager- och Assistent

Eo 12

Assistent

Eo 12

Utan särskild Assistent

transportarbete

Sluveriarbele

Kvinnl. Eo 15 Eo 12

placering

exp.

Husligt arbete m. m. Förste assistent Assistent Assistent

Eo 15 Eo 12

Industri Assistent Assistent

och hantverk

Ulan särskild Assistent

placering

Eo 12

Gemensamma

exp:ar

1 1 2

Eo 21 Eo 18 Eo 12

Ungdomsförmedling Inspektör Förste assistent Assistent

1 1 1

Eo 21 Eo 15 Eo 12

Tjänstemannaförmedling Inspektör Assistent Assistent

Eo 18

Exp. för partiellt Förste assistent

Eo 15

Hotell- och Assistent

Eo 15

Artister och musiker Förste assistent Assistent

Eo 15

Assistent

arbetsföra

restaurangpersonal A 15

Eo 18 Eo 15

Sjömansförmedling A 15

131 Nuvarande organisation

Föreslagen organisation Befattning

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Eo 15

Fiiialen Assistent

i

1 Eo 15

Filial Assistent

en i Ar

1 Extra

Antal tjänster

Lönegradsplacering

1 Eo 15

1 Eo 15

4 1 38 53

Ex 12 Ex 2

Limhamn

löv

tjänster

Ex (8 el. 12) Assistent Ex 2 Skrivbiträde

6 3 39 53

SUMMA HUVUDKONTORET C

Lönegrad C 5 24 22 21 18 15 12 11 7 4 2

A

Eo

Ex

—

— — — — —.

— — — — —

Summa

—

—

2 2

— — — 1

1 1 1 3 11 12 14 1 2 4 3

5 6 2

•

— .—. — — — 1

1 3 6 6 8 1

— —

— 2 2

4 Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Antal tjänster

Summa

Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Lönegradsplacering

1 1 1

A 18 A 12 Eo 12

1 1 1 1

A 22 A 18 Eo 2 A 6

AVDELNINGSKONTOREN Eslöv [K) 1 1 1

Eo 15 Eo 12 Eo 8

Föreståndare Assistent Assistent

1 1 1 1

Eo 21 Eo 18 Eo 2 Eo 5

Hälsingborg Föreståndare Förste assistent Skrivbiträde Expeditionsvakt

{K)

132 Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Antal tjänster

Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Mani. Eo 15 Eo 12

Eo 12

Lönegradsplacering

exp. A 15 Eo 15 A 12 Eo 12

Assistent Assistent Assistent Assistent Kvinnl.

Eo 15

Antal tjänster

exp. A 15 Eo 15 A 12

Assistent Assistent Assistent Gemensamma

exp:er

Ungdomsförmedling Eo 15 Eo 12

Assistent Assistent

Eo 15

Assistent

Eo 15 Eo 12

Tjänslemannaförmedling Eo 15 Sjömansförmedling Eo 18 Eo 15 Eo 12

A 18 A 15 Eo 12

Förste assistent Assistent Assistent Extra

tjänster Ex 12

Ex (8 el. 12) Assistent Höganäs Eo 15 Eo 8

Föreståndare Assistent

a III

Föreståndare

A 15 Eo (8 el. 12) Hörby Eo 12 Kävlinge a III

a III

Föreståndare

Eo 18 Ex 2 Eo 15 Eo 12 Eo 12 Eo 8 Ex 8

Föreståndare Ex. skrivbiträde Assistent Assistent Assistent (ungdomsförm.) Assistent (sjömansförm.) . Ex assistent

Landskrona

(K) A 21 Ex 2 A 15 A 12 Eo 12 Eo 8 E x (8 el. 12)

133 Nuvarande organisation Antal tjänster

Föreslagen organisation Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Eo 18 Ex 2 Eo 15 Eo 12 Eo 12 Ex 8 Eo 18 Eo 12

Lund {K) Föreståndare Skrivbiträde (1 tjänstemannaförm.) Assistent Assistent Assistent (ungdomsförm.) Ex. assistent Förste assistent (tjänstemannaförm Assistent

Eo 12

Föreståndare

Eo 15 Ex 8

Föreståndare Assistent

Eo 15 Eo 8

Lönegradsplacering

A 21 Eo 2 A 15 Eo 12 Eo 12 Ex (8 el. 12) Eo 18 Eo 12

Sjöbo A 12 Skurup 1 1

A 15 Eo (8 el. 12)

Föreståndare Assistent

1 1

A 15 Eo (8 el. 12)

Eo 12 Eo 12 Ex 8

Trelleborg {K) Föreståndare Ex. skrivbiträde Assistent Assistent Assistent (ungdomsförm.) Assistent

1 1 1 1 1 1

A 21 Ex 2 A 15 A 12 Eo 12 Eo (8 el. 12)

Eo 12

Föreståndare

Svedala

Eo 18 Ex 2

Vellinge A 12 Ystad Eo 15 Eo 12 Ex 8

{K)

Föreståndare Assistent Ex assistent

1 1 1

61 A 18 A 12 Ex (8 el. 12)

61 SUMMA AVDELNINGSKONTOR

Lönegrad

A

22 21 18 15 12 8 el. 12 8 6 2 arv. III Summa

1 3 4 11 8

Eo

Ex

—

— — —

Arv.

Summa

—

—

— —

—

—

1 3 5 15 21 8 1 1 5 1

— 1

1 4 12 4 l 3

1 4

134 SUMMA HUVUD- OCH AVDELNINGSKONTOR Lönegrad C 5 24 22 21 18 15 12 11 8 el. 12 8 7 6 4 2 arv. III Summa

C

A

Eo

1 1 3 9 17 10

—

— —

— — — —. —.

— — —

— —

— —

2 1 2

1 3 7 10 20 1 4 1

Ex

_ — — — — •

—

— 4

—

— —

•

—

—

2 5

—

—

—

•

3 Arv.

— — — —• — — — — — —

•

— — — 1 1

Summa 1 1 2 6 16 27 35 1 8 1 2 1 4 8 1 114

135 Tabellbilaga

XVII.

12. Personalplan för arbetsnämnden i Halmstad Verksamhetsområde:

Hallands län

Folkmängd:

153 752

Huvudkontor:

Halmstad

Antal avdelningskontor:

5 Antal expeditioner (deltidskontor): — Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

835: — Eo 21 Eo 18

1 1 1 2 1

Befattning

HUVUDKONTORET Halmstad (K) Ledningspersonal Arbetsnämndsdirektör , Inspektör (för arbetsförmedlingsärenden) , Första assistent (konsulent för kvinn liga arbetsförmedlingsområdet) . . ,

Eo 18 Eo 7 Eo 4 Eo 2 Eo 5

Kanslipersonal Förste assistent Kanslibiträde Kontorsbiträde Skrivbiträde Expeditionsvakt

Eo 18

Förmedlingspersonal Förste assistent Mani.

Eo 15 Eo 12

Antal tjänster

, ,

,

Lönegradsplacering

C 3 A 22 A 18

Eo 18 A 7 A 4 Eo 2 A 6

Eo 18

exp.

Assistent Assistent Assistent

A 15 Eo 15 A 12 Kvinnl.

exp.

Assistent Assistent

A 15 Eo 15

Eo 18 Eo 12

Gemensamma exp:er Ungdoms för medling Förste assistent Assistent

Eo 18 Eo 12

Eo 18

Tjänstemannaförmedling Förste assistent

Eo 18

Eo 18

Exp. för partiellt arbetsföra Förste assistent

Eo 18

Eo 15

136 Nuvarande organisation

Föreslagen organisation Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antai tjänster

1 Sjömansförmedling Föreståndare

a I

Extra 2 1

Antal tjänster

Lönegradsplacering

a I

2 Ex 12

tjänster

Ex (8 el. 12) Assistent Ex 2 Skrivbiträde

1 SUMMA H U V U D K O N T O R E T Lönegrad

C

A

C 3 22 18 15 12 7 6 4 2 arv. I

— — •— — — — — — —

— —

Summa

10 Eo

Ex

Arvl.

— — —

— —

1 1 1 3 1 1 1 2

. — •

5 2 1

— — — —

— — — — —

—

Summa

1 1 6 5 4 1 1 2 1 1

•

— — — — —

AVDELNINGSKONTOREN Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Antal tjänster

Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Lönegradsplacering

Eo 15 Ex 8

Falkenberg Föreståndare Assistent

[K)

Eo 12 a II

Kungsbacka Föreståndare Biträde

Eo 12 a II

Föreståndare Biträde

a III

Föreståndare

Eo 12

Eo 15 Eo 12

Varberg (K) Föreståndare Assistent

A 18 Eo 12

A 15 Eo (8 el. 12) A 15 a II

Laholm A 15 a II Oskarström

137 SUMMA AVDELNINGSKONTOR Lönegrad

A

18 15 12 8 el. 12 arv. II

1 3

Eo

Summa

— — — — —

• — •

2 1

— —

Ex

•

—

—

3 Arv.

Summa

_ — — 2

1 3 2 1 2

•

—

SUMMA HUVUD- OCH AVDELNINGSKONTOR Lönegrad C 3 22 18 15 12 8 el. 12 7 6 4 2 arv. II arv. I Summa

C

A

Eo

Ex

Arv.

1 2 6 1

—.

— — —

— — — — — — — — 2 1

1 1 7 8 6 1 1 1 2 1 2 1

— —

•

5 2 3 1

— — — — — —

—

—

—

—

— — — — __ —

1 1 2

— — 1

2 Summa

138 Tabellbilaga

XVIII.

13. Personalplan för arbetsnämnden i Göteborg Verksamhetsområde:

Göteborgs stad samt vissa delar av Göteborgs och B o h u s län 1

Folkmängd:

347 882

Huvudkontor:

Göteborg

Antal avdelningskontor: Antal expeditioner (deltidskontor): Nuvarande organisation Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Föreslagen organisation Befattning

Antal tjänster

Lönegradsplacering

HUVUDKONTORET Göteborg 1 000:Eo 21 Eo 18

A 24 A 18

Eo Ex Eo Ex Eo Eo Eo

Eo 18

Form edlingsperso rial Förste assistent

Eo 15

Jord- och skogsbruk Assistent

A 15

Eo 18 Eo 15

Metallindustri Förste assistent Assistent

A 18 Eo 15

Eo 15

Övrig Förste assistent

A 18

1 1 1 1 2 2 2 1 1

Eo 18 Eo 11 A 7 Eo 7 A 4 Eo 4 Eo 2 A 7 Eo 5

12 Mani.

1 C 5

Kanslipersonal Förste assistent , Kansliskrivare , Kanslibiträde , Kanslibiträde Kontorsbiträde Kontorsbiträde Skrivbiträde Förste expeditionsvakt Expeditionsvakt

Eo 18 1 1 2 2 3 1 1

Ledningspersonal Arbetsnämndsdirektör Förste inspektör (för arbetsförmedlingsärenden) Förste assistent (konsulent för kvinnliga arbetsförmedlingsområdet) . . .

Eo

exp.

industri

Landskommunerna i Sävedals, Askims, ö s t r a Hisings och Västra Hisings härader samt städerna Marstrand och Mölndal.

139 Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

1 1 1

Eo 18 Eo 15 Eo 12

1 Befattning

Antal tjänster

Lönegradsplacering

Assistent

1 1 1

A 18 Eo 15 Eo 12

Eo 15

Lager- och transportarbete Assistent

1 A 15

1 Eo 15

StuveriAssistent

1 A 15

2 Eo 12

Ulan särskild Assistent

4 Eo 12

1 1 1 1

A 18 Eo 15 A 12 Eo 12

1 Eo 15

Eo 15 Eo 12

Industri och hantverk (utom livsmedelsindustri) Assistent Assistent

1 1

A 15 A 12

Utan särskild Assistent

placering

Eo 12

1 Eo 12

Gemensamma

exp:er 1 1

A 18 Eo 15

1 1

Eo 15 A 12

1 1

A 15 Eo 12

1 1

A 18 A 12

1 1

Eo 18 Eo 15

Byggnadsarbete

och diversearbele

Kvinnl. 1 1 2

Eo 18 Eo 15 Eo 12

placering

exp.

Husligt arbete m. Förste assistent Assistent Assistent Assistent Hemhjälpsbyrån Assistent

m.

i Guldheden

Kommunalarbele Eo 18 Eo 12 Livsmedelsindustri Eo 15 Eo 12 Affärspersonal Eo 15 Eo 12 Eo 15 Eo 12

Assistent Hotell- och Assistent Artister

Eo 15 Eo 12

restaurangpersonal

och

musiker

140 Nuvarande organisation Antal tjänster

Föreslagen organisation Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Eo 21 Eo 18 Eo 15 Eo 12

Sjömansförmedling Inspektör Förste assistent Assistent Assistent

A 21 A 18 Eo 15 Eo 12

Eo 21 Eo 18 Eo 15 Eo 12

Ungdomsförmedling Inspektör Förste assistent Assistent Assistent

Eo 21 Eo 18 Eo 15 Eo 12

Eo 21 Eo 18 Eo 15

Tjänslemannaförmedling Inspektör Förste assistent Assistent

Eo 21 Eo 18 Eo 15

Eo 18

Exp. för partiellt Förste assistent

Eo 18

Eo 15 Eo 12

Filialen Föreståndare Assistent

Extra 11 3

Lönegradsplacering

i

arbetsföra

Mölndal A 15 A 12

tjänster

Ex (8 el. 12) Assistent Ex 2 Skrivbiträde

9 2

63 Ex 12 Ex 2

78 SUMMA H U V U D K O N T O R E T Lönegrad C 5 24 21 18 15 12 11 7 5 4 2 Summa

C

A

Eo

Ex

1 1 8 6 5

—

. — — —

— — — — — — — —

•

— — 1

—

2 8 13 11 1 1 1 2 2

— o

.—. 2

Summa

1 1 3 16 19 25 1 3 1 4 4

— — —

141 Tabellbilaga

XIX.

14. Personalplan för arbetsnämnden i Uddevalla Verksamhetsområde:

Bohusdelen av Göteborgs och Bohus län Dalslandsdelen av Älvsborgs län 1

Folkmängd:

200 408

Huvudkontor:

Uddevalla

Antal avdelningskontor:

och

Antal expeditioner (deltidskontor): 1 Nuvarande organisation Antal tjänster

Föreslagen organisation Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

885: — Eo 21 705: — Eo 18

HUVUDKONTORET Ledningspersonal Uddevalla (K) Arbetsnämndsdirektör Inspektör (för arbetsförmedlingsärenden) Inspektör (för socialhjälpsärenden) . . Förste assistent (konsulent för kvinnliga arbetsförmedlingsområdet) . . .

A 22 Eo 21 A Ii

Eo 7 Eo 4 Ex 4 Eo 2 Eo 5

Eo 18

För medlingspersonal Förste assistent

Eo 18

Mani.

Eo 12

Assistent Assistent Assistent

Eo 15 Eo 12

Assistent Assistent

exp. A 15 E< 15 A 12

Kvinnl.

3 C 4

Eo 18 Eo 11 A 7 A 4 Eo 4 Eo 2 A 6

Eo 15

1 Lönegradsplacering

Kanslipersonal Förste assistent Kansliskrivare , Kanslibiträde Kontorsbiträde Kontorsbiträde Skrivbiträde Expeditionsvakt

Eo 18

2 Antal tjänster

exp. A 15 Eo 12

Landskommunerna i Tössbo, Vedbo, Valbo och Nordals härader samt Åmål. överförd tjänst från länsarbetsnämnden i Stockholms län. överförd tjänst från länsarbetsnämnden i Göteborgs och Bohus län.

142 Nuvarande organisation

Föreslagen organisation

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

1 Lönegradsplacering

1 Eo 15

1 Ex 12

Gemensamma exp : er Ungdoms för medling Assistent

Eo 15

Extra 1

Antal tjänster

tjänster

Ex (8 el. 12) Assistent Ex 2 Ex skrivbiträde

1 9

19 SUMMA HUVUDKONTORET

Lönegrad

C

A

Eo

Ex

C 4 22 21 18 15 12 11 7 6 4 2

— — — .— — — — — — —

—

—• — —

—

8 Summa

1 Summa

1 1

— — .— — —

1 1 1 3 4 3 1 1 1 2 1

1 2 2 1 1

—. 1 2 1

—1 1 1

— —

—

•

1 AVDELNINGSKONTOREN Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

1 1

Eo 12 a II

1 Eo 12

Befattning

Benglsfors

Antal tjänster

Lönegradsplacering

1 1

A 15

{K)

Ex (8 el. 12)

Hunneboslrand 1

Eo 12

Kungälv 1 1

Eo 15 Ex 8

Föreståndare Ex assistent Lysekil

1 1 1

Eo 15 Eo 12 a I

1 1

Föreståndare för

[K) sjömansförmedling

1 1 1

A 15 Ex 8 A 15 Eo 12 a I

143 Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Befattning

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

(1)

ombud

Föreståndare

a II

Föreståndare

1 1

Eo 15 Eo 12

1 1

Eo 12 a II

Antal tjänster

Lönegradsplacering

1 Eo 12

a II

1 1

A 15 Eo 12

1 1

A 15 a II

Mellerud

Munkedal

Strömstad Föreståndare

(K)

Åmål Biträde

13 SUMMA AVDELNINGSKONTOR Eo

Ex

Arv.

—

—

Lönegrad

A

15 12 8 el. 12 8 a II a I

— — — — —

— — — —

4 Summa

1 2

5 4 1 1 1 2

5 Summa

1 1

—

•

—

— — 2

SUMMA HUVUD- OCH AVDELNINGSKONTOR Lönegrad C 4 22 21 18 15 12 11 8 el. 12 8 7 6 4 2 a II a I Summa

C

A

Eo

Ex

Arv.

—

— — — —

— —

—

.—.

—. — — 3

— —. —. — .—. — —

— 1 7

.— 1

— 1 1 1

1 2 2 6

1 1 1

— _ — — —

— — —

— —

— — — —• —

1 1

. — •

— —. — — — —

1 2

Summa 1 1 1 3 9 7 1 1 1 1 1 2 1 1 2 33

144 Tabellbilaga

XX.

15. Personalplan för arbetsnämnden i Borås Verksamhetsområde:

Älvsborgs län utom Dalslandsdelen

Folkmängd:

290 561

Huvudkontor:

Borås

Antal avdelningskontor:

6 Antal expeditioner (deltidskontor): 1 Nuvarande organisation Antal tjänster

Föreslagen organisation Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Lönegradsplacering

1 C 4

1 1

A 22 Eo 21

1 A 18

HUVUDKONTORET Borås 1 1

910: — Eo 21

1 1

685: — Eo 18

{K)

Ledningspersonal Arbetsnämndsdirektör Inspektör (för arbetsförmedlingsärenden) Inspektör (för socialhjälpsärenden) . . Förste assistent (konsulent för kvinnliga arbetsförmedlingsområdet) . . .

1 Eo 18

1 1 1 2 1

Eo 7 Eo 4 Ex 4 Eo 2 Eo 5

Kanslipersonal Förste assistent Kansliskrivare Kanslibiträde Kontorsbiträde Kontorsbiträde Skrivbiträde Expeditionsvakt

Eo 18

Förmedlingspersonal Förste assistent Mani.

2 Eo 15

2 Eo 12

Eo 15

1 1

Eo 18 Eo 12

Exp. för Förste assistent Assistent

Eo 18

1 1 1 1

A 15 Eo 15 A 12 Eo 12

1 1

A 15 Eo 15

1 1

A 18 A 12

exp.

Assistent Assistent Gemensamma

exp.

Assistent Assistent Assistent Assistent Kvinnl.

o

Eo 18 Eo 11 A 7 A 4 Eo 4 Eo 2 A 6

7 1

1 1 1 2 1 1 1

exp: er textilindustri

145 Nuvarande organisation

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

1 1

Eo 18 Eo 12

1 1

1 Befattning

Antal tjänster

Lönegradsplacering

Ungdomsförmedling Förste assistent Assistent

1 1

Eo 18 Eo 12

Eo 18 Eo 12

Tjänstemannaförmedling Förste assistent Assistent

1 1

Eo 18 Eo 12

Eo 18

Exp. för partiellt Förste assistent

1 Eo 18

2 1

Ex 12 Ex 2

Extra 2 3

arbetsföra

tjänster

Ex (8 el. 12) Assistent Ex 2 Skrivbiträde

29 SUMMA H U V U D K O N T O R E T Lönegrad C 4 22 21 18 15 12 11 7 6 4 il

Summa

C

A

Eo

Ex

—

.—. — — —

— — — — — — —. — .— — 1

Summa

— —

—

1 1

— -— — — 1

1 1 1 7 4 7 1 1 1 3 2

— 2 2 2

— 1 1 2

1 5 2 3 1

146 AVDELNINGSKONTOREN Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Antal tjänster

Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Lönegradsplacering

Alingsås Föreståndare Assistent Ex assistent

{K)

Eo 15 Eo 12 Ex 8

Kinna Föreståndare Ex assistent

(K)

Eo 12 a II

a III

Föreståndare

Eo 12 a II

Svenljunga Föreståndare Biträde

Eo 18 Ex 2 Eo 15 Eo 12 Eo 12 Ex 8

Trollhättan {K) Föreståndare Skrivbiträde Assistent Assistent Assistent (ungdomsförm.) Ex assistent

A 21 Eo 2 A 15 A 12 Eo 12 Ex (8 el. 12)

Eo 12 a II

Ulricehamn Föreståndare Biträde

Eo 15 a II

Eo 15 Eo 12

Föreståndare Assistent

A 18 A 12 Ex (8 el. V,

A 15 Ex (8 el. 12)

Lilla Edet a III {K) Eo 12 a II

Vänersborg 1 1

A 18 Eo 12 18

18 SUMMA AVDELNINGSKONTOR Lönegrad

A

21 18 15 12 8 el. 12 2 arv. I I I arv. II

1 2 2 2; — — — —

Summa

7 Eo

Ex

Arv.

Summa

— 1 3 — 1 —

— — — 3 — — —

, — — — — -— 1 2 3

1 2 3 5 3 1 1 2 18

• —

SUMMA H U V U D - OCH AVDELNINGSKONTOR Lönegrad C 4 22 21 18 15 12 11 8 el. 12 7 6 4 2 arv. III arv. II Summa

C

A

Eo

1 1 4 4 4

.—

Ex

Arv.

1 Summa

— — — — —

— — —

— —

— —

1 2

1 1 2 9 7 12 1 3 1 1 3 3 1 2

— — — — — — — —

•

.—. — 1 1 2

1 5 3 6 1

—— •

—

1 2

_

.

, .

— —. —

, . .

148 Tabellbilaga

XXI.

16. Personalplan för arbetsnämnden i Skövde Verksamhetsområde:

Skaraborgs län

Folkmängd:

244 024

Huvudkontor:

Skövde

Antal avdelningskontor:

8 Antal expeditioner (deltidskontor): 3 Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Antal tjänster

Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Lönegradsplacering

HUVUDKONTORET Skövde 810: — Eo 21 640: — Eo 18

(K)

Ledningspersonal Arbetsnämndsdirektör Inspektör (för arbetsförmedlingsären den) Inspektör (för socialhjälpsärenden) . . Förste assistent (konsulent för kvinn liga arbetsförmedlingsområdet) . . .

C 4

1 1

A 22 Eo 21

1 A 18

4 Eo 7 Eo 4 Eo 2 Eo 5

Kanslipersonal Förste assistent Kansliskrivare Kanslibiträde Kontorsbiträde Skrivbiträde Expeditionsvakt

Eo 18

Förmedlings personal Förste assistent

Eo 18

Mani. Eo 12

Assistent Assistent Assistent

Eo 15 Eo 12

Assistent Assistent

Eo 15

1 1 1 2 1 1 7

Eo 18 Eo 11 A 7 A 4 Eo 2 A 6

Eo 18

exp. A 15 Eo 15 A 12

Kvinnl.

Gemensamma

exp. A 15 E< 12 exp:er

Eo 18 Eo 12

Ungdomsförmedling Förste assistent Assistent

Eo 18 Eo 12

Eo 18

Tjånslemannaför Förste assistent

Eo 18

medling

149 Nuvarande organisation

Föreslagen organisation

Antal t j änster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

1 Eo 18

Befattning Lönegradsplacering

1 Eo 18

1 Ex 12

Exp. för partiellt arbetsföra Förste assistent

Extra 1 2

Antal tjänster

tjänster

Ex (8 el. 12) Assistent Ex 2 Skrivbiträde

13 23

11 22

SUMMA HUVUDKONTORET Lönegrad

C

C 4 22 21 18 15 12 11 7 6 4 o

A

Eo

Ex

.—

— — — —

Summa

— — — — — —

•

— — — —

Summa

—. — — 1

.—. — — — —

1 1 1 6 3 4 1 1 1 2 1

1 5 1 o 1

— 2

— 2

— 9

1 AVDELNINGSKONTOREN Nuvarande organisation

Föreslagen organisation Befattning

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

1 1

Eo 15 Eo 12

Falköping Föreståndare Assistent

a II

Föreståndare

a III

Föreståndare

a III

Föreståndare

Antal tjänster

Lönegradsplacering

1 1

A 15

(K)

Eo 12

Grästorp 1

a II

Göfene 1

a III

Hjo 1

Eo 12

150 Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

1 Eo 12

1 1 1 1

Befattning

Antal tjänster

Lönegradsplacering

Föreståndare

1 A 12

Eo 15 Eo 12 Eo 12 Ex 8

Lidköping (K) Föreståndare Assistent Assistent (ungdomsförm.) Ex assistent

1 1 1 1

A 18 A 12 Eo 12 Ex (8 el. 12)

1 1

Eo 15 Ex 8

Marieslad Föreståndare Ex assistent

1 1

A 15 Ex (8 el. 12)

1 1

Eo 15 Ex 8

Föreståndare Ex assistent

1 1

A 15 Ex (8 el. 12)

1 1

Eo 12 Ex 8

Föreståndare Ex assistent

1 1

A 15

a III

Föreståndare

a III

Föreståndare

Karlsborg

(K)

Skara

Tidaholm

Ex (8 el. 12)

Töreboda 1

Eo 12

Vara 1 18

a III

SUMMA AVDELNINGSKONTOR Lönegrad

A

Eo

Ex

Arv.

Summa

18 15 12 8 el. 12 a III a II

1 4 2

—

— — —

— — —

——

— — —

—

2 1

1 4 6 4 2 1

18 Summa

—

•

151 SUMMA HUVUD- OCH AVDELNINGSKONTOR Lönegrad C 4 22 21 18 15 12 11 8 el. 12 7 6 4 2 arv. III arv. II Summa

C

A

Eo

—

Ex

Arv.

— —

•

— — —

•

— —

•

— — — —

— 2 6 3

— — 1 1 2

1 5 1 6 1

— — .—. —

—. — — 1

— 4

—

— — —

— —

—. — — — — —

—

•

1 Summa

.—. — 2 1

1 1 1 7 7 10 1 4 1 1 2 1 2 1

.—. — . —.

J 52 Tabellbilaga

XXII.

19. Personalplan för arbetsnämnden i Karlstad Verksamhetsområde:

Värmlands län

Folkmängd:

271 423

Huvudkontor:

Karlstad

Antal avdelningskontor:

10 Antal expeditioner (deltidskontor): 2 Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Antal tjänster

Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Lönegradsplacering

HUVUDKONTORET K a r l s t a d (K) Ledningspersonal Arbetsnämndsdirektör Inspektör (för arbetsförmedlingsärenden) Inspektör (för socialhjälpsärenden) . Förste assistent (konsulent för kvinnliga arbetsförmedlingsområdet) . .

A 18

Eo 7 Eo 4 Ex 4 Eo 2 Eo 5

Kanslipersonal Förste assistent Kansliskrivare Kanslibiträde Kontorsbiträde Kontorsbiträde Skrivbiträde Expeditionsvakt

Eo 18 Eo 11 A 7 A4 Eo 4 Eo 2 A 6

Eo 18

För medlingspersonal Förste assistent

Eo 18

910: — Eo 21 685: — Eo 18

Eo 18

Mani. Eo 15 Eo 12

Eo 12

Assistent Assistent Assistent

A 22 Eo 21

exp. A 15 Eo 15 A 12 Eo 12

Assistent Assistent Assistent Assistent Kvinnl.

Eo 15

C 4

exp. A 15 Eo 15 A 12

153 Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Gemensamma

Antal tjänster

Lönegradsplacering

1 1

Eo 18 Eo 12

exp:er

1 1

Eo 18 Eo 12

Ungdomsförmedling Förste assistent Assistent

1 1

Eo 18 Eo 12

Tjänstemannaförmedling Förste assistent Assistent

1 1

Eo 18 Eo 12

1 Eo 18

Exp. för partiellt Förste assistent

1 Eo 18

arvode

1 Eo 15

2 1

Ex 12

arbetsföra

Artister och musiker

Extra

tjänster

Ex (8 el. 12) Assistent Ex 2

3 3 20

30 Ex 2

SUMMA HUVUDKONTORET Lönegrad

C

C 4 22 21 18 15 12 11 7 6 4 2

— — — — — —. — — — —

Summa

A

Eo

Ex

—

— — — —

— —

—

1 1

— — — — 1

1 1 1 6 6 7 1 1 1 3 2

1 Summa

— 1 3 2

— 1 1 2

1 5 3 3 1

154 AVDELNINGSKONTOREN Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Antal tjänster

Befattning;

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Lönegradsplacering

Eo 15 Eo 12 Eo 12

Arvika (K) Föreståndare Assistent Assistent (ungdomsförm.)

a I

Föreståndare

Eo 12 Ex 8

Föreståndare Ex assistent

a II

Föreståndare

a III

Föreståndare

Eo 15 Ex 8

Hagfors {K) Föreståndare Ex assistent

Eo 15 Ex (8 el. 12)

Eo 18 Eo 12 Eo 12 Ex 8

Kristinehamn {K) Föreståndare Assistent Assistent (ungdomsförm.) . Ex assistent

A 18 A 12 Eo 12 Ex (8 el. 12)

a III

Föreståndare

Eo 12

Föreståndare

Eo 15 Eo 12

Föreståndare Assistent

Eo 12 a II

Föreståndare Biträde

Eo 12

Årjäng Föreståndare

A 18 Eo 12 Eo 12

Deje1 a I Filipsiad A 15 Ex (8 el. 12) Forshaga a II Grums Eo 12

Munkfors Eo 12 Sunne

(K) A 12

Säffle

(K) A 15 Eo 12

Torsby

1 21 1

Inrättat efter översynen maj 1945.

A 15 a II {K) 1 21

Eo 12

155 SUMMA AVDELNINGSKONTOR Lönegrad

A

Eo

Ex

18 15 12 8 el. 12 arv. II arv. I

2 3 2

1 7

— —

— —• —

Summa

Summa

—

— —

2 1

2 4 9 3 2 1

—

.

—

7 Arv.

•

SUMMA HUVUD- OCH

AVDELNINGSKONTOR

Lönegrad

C

C 4 22 21 18 15 12 11 8 el. 12 7 6 4 2 arv. II arv. I Summa

— — — — — — — — — — — — —

— — —

—

— —

6 A

Eo

—

Ex

Arv.

1 1 2

o 1

. — —

.

— — —.

— 3

—. .

3 6 4

— —

1 1 1 8 10 16 1 3 1 1 3 2 2 1

,

1 5 4 10 1

—

1 1

•

—

—. —. 1

Summa

, —. —.

156 Tabellbilaga

XXIII.

18. Personalplan för arbetsnämnden i Örebro Verksamhetsområde:

Örebro län

Folkmängd:

233 835

Huvudkontor:

Örebro

Antal avdelningskontor:

5 Antal expeditioner (deltidskontor): 5 Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Antal tjänster

Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Lönegrads- i placering

HUVUDKONTORET Örebro 910 Eo 21 —

•

685 Eo 18

[K)

Ledningspersonal Arbetsnämndsdirektör , Inspektör (för arbetsförmedlings ärenden) Inspektör (för socialhjälpsärenden) . Förste assistent (konsulent för kvinn liga arbetsförmedlingsområdet) . ,

C 4

1 1

A 22 Eo 21

1 A 18

4 Eo 7 Eo 4 Ex 4 Eo 2 Eo 5

Kanslipersonal Förste assistent Kansliskrivare Kanslibiträde Kontorsbiträde Kontorsbiträde Skrivbiträde Expeditionsvakt

Eo 18

För medlingspersonal Förste assistent

Eo 18 1 1 1 2 1

1 1 1 2 1 1 1

Eo 18 Eo 11 A 7 A 4 Eo 4 Eo 2 A 6

Eo 18 Mani. Eo 15 Eo 12

exp.

Assistent Assistent Assistent Assistent

A 15 Ei 15 A 12 E( 12 Kvinnl.

exp. A 15 Eo 15 A 12

Eo 12

Assistent Assistent Assistent

Eo 18 Eo 12

Exp. för skoindustriarbete Förste assistent Assistent

Eo 15

Gemensamma

exp:

er A 18 Eo 12

157 Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

1 1

Eo 18 Eo 12

1 1

Befattning

Antal tjänster

Lönegradsplacering

Ungdomsförmedling Förste assistent Assistent

1 1

Eo 18 Eo 12

Eo 18 Eo 12

Tjänstemannaförmedling Förste assistent Assistent

1 1

Eo 18 Eo 12

1 Eo 18

Exp. för partiellt arbetsföra Förste assistent

1 Eo 18

arvode

Artister och musiker Assistent

1 Eo 15

2 1

Ex 12 Ex 2

Extra 3 3

tjänster

Ex (8 el. 12) Assistent Skrivbiträde Ex 2

32 SUMMA HUVUDKONTORET

158 AVDELNINGSKONTOREN Nuvarande organisation Antal tjänster

Föreslagen organisation Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Lönegradsplacering

Askersund a III

Föreståndare

a III Degerfors

a III

Föreståndare

a III Hallsberg]

a II

Föreståndare

Eo 12 a II

Hällefors Föreståndare Biträde

a II (K)

Eo 12 Eo 12 Ex 8

Karlskoga (K) Föreståndare Skrivbiträde Assistent Assistent Assistent Assistent (tjänstemannaförm.) Assistent (ungdomsförm.) Ex. assistent

a III

Kopparberg Föreståndare

Eo 12 Eo 8

Föreståndare Assistent

a III

Föreståndare

Eo 12 a II

Lindesberg Föreståndare Assistent

Eo 12

Föreståndare

Eo Ex Eo Eo

18 2 15 12

A 12 a II

A 21 Eo 2 A 15 A 12 Eo 12 Eo 12 Eo 12 E x (8 el. 12)

a III

Kumla A 15 Eo (8 el. 12) Laxå

(K) A 15 a II

Nora

20 1

a II

Inrättat efter översynen maj 1945.

1 20

A 12

159 SUMMA AVDELNINGSKONTOREN Lönegrad

A

Eo

Ex

Arv.

Summa

21 15 12 8 el. 12 2 a III a II

1 3 3

—

— — — —

— —

— —

— —. —

— — — — 3 4

1 3 6 2 1 3 4

20 Summa

3 1 1

1 SUMMA HUVUD- OCH AVDELNINGSKONTOR

160 Tabellbilaga

XXIV.

19. Personalplan för arbetsnämnden i Västerås Verksamhetsområde:

Västmanlands län

Folkmängd:

179 701

Huvudkontor:

Västerås

Antal avdelningskontor:

6 Antal expeditioner (deltidskontor)

4 Nuvarande organisation Antal tjänster

Föreslagen organisation Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Lönegradsplacering

1 C 4

1 1

A 22 Eo 21

1 A 18

HUVUDKONTORET Västerås 1 1

860: — Eo 21

1 1

685: — Eo 18

{K)

Lednings personal Arbetsnämndsdirektör Inspektör (för arbetsförmedlingsärenden) Inspektör (för socialhjälpsärenden) Förste assistent (konsulent för kvinnliga arbetsförmedlingsområdet) . .

1 Eo 18

1 I 1 2 1

Eo 7 Eo 4 Ex 4 Eo 2 Eo 5

Kanslipersonal Förste assistent Kansliskrivare Kanslibiträde Kontorsbiträde Ex kontorsbiträde Skrivbiträde Expeditionsvakt

Eo 18

Förmedlingspersonal Förste assistent

1 1 1 2

Eo 18 Eo 11 A 7 A 4

1 1

Eo 2 A 6

1 Mani. 3

Eo 15

1 Eo 12

Förste assistent Assistent Assistent Assistent Assistent Kvinnl.

2 1

Eo 15 Eo 12

exp.

Assistent Assistent

7 Eo 18 1 1 1 1 1 1

A 18 A 15 Eo 15 A 12 Eo 12

1 1 1

A 15 Eo 15 A 12

exp.

161 Nuvarande organisation

Föreslagen organisation Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Gemensamma 1 1

Eo 18 Eo 12

1 1

Eo 18 Eo 12

Tjänslemannaför Förste assistent Assistent

Eo 18

Exp. för partiellt arbetsföra Förste assistent

Extra

Lönegradsplacering

1 1

Eo 18 Eo 12

1 1

Eo 18 Eo 12

1 Eo 18

2 1

Ex 12 Ex 2

exp:er

Ungdoms förmedling Förste assistent Assistent

3 2

Antal tjänster

medling

tjänster

Ex (8 el. 12) Assistent Ex 2 Skrivbiträde

28 SUMMA H U V U D K O N T O R E T Lönegrad C 4 22 21 18 r> ;12

11 7

6 4 2 Summa

11 C

A

Eo

Ex

1 Summa

— — —. — — — — — — —

—

1 1 1 7 4 7 1 1 1 2 2

— 2 2 2

•

—

1 1 2

1 5 2 3 1

— . —

—, o

— —

162 AVDELNINGSKONTOREN Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Antal tjänster

Lönegradsplacering

Arboga A 15 Eo (8 el. 12)

Eo 12 Eo 8

Föreståndare Assistent

Eo 15 Eo 8

Föreståndare Assistent

Eo 12

Hallslahammar Föreståndare

a III

Föreståndare

Fagersta A 18 Eo (8 el. 12)

Eo 15

Kolsva a III Kungsör a III

a III Köping Föreståndare Assistent Ex assistent

Eo 15 Eo 12 Ex 8

[K) A 18 A 12 Ex (8 el. 12)

Norberg A 12

Eo 12 Sala {K)

A 15 Eo (8 el. 12)

Eo 15 Eo 8

a III

Surahammar Föreståndare

a III

Föreståndare

a III

Tärnsjö a III 15

15 SUMMA AVDELNINGSKONTOREN Lönegrad

A

Eo

Ex

18 15 12 8 el. 12 arv. III

2 2 2

—

— —

—

—

1 Summa

— — 6

1 Arv.

•

—

— — 4 4

Summa 2 3 2 4 4 15

163 SUMMA HUVUD- OCH AVDELNINGSKONTOR Lönegrad

C

G 4 22 21 18 15 12 11 8 el. 12 7 6 4 2 arv. III Summa

— — — — — — — — — — — — 1

A

Eo

—

Ex

Arv.

—

1 5 3 3 1 3

1 1 2

— —

— — —

— —

—

—

— 4 4 4

— — — 2

.

.

Summa 1 1 1 9 7 9 1 4 1 1 2 2 4 43

164 Tabellbilaga

XXV.

20. Personalplan för arbetsnämnden i Falun Verksamhetsområde:

Kopparbergs län

Folkmängd:

253 060

Huvudkontor:

Falun

Antal avdelningskontor:

6 Antal expeditioner (deltidskontor

4 Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Antal tjänster

Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Lönegradsplacering

HUVUDKONTORET Falun 88b — Eo 21 660 — Eo IS

{K)

Ledningspersonal Arbetsnämndsdirektör Inspektör (för arbetsförmedlingsärenden) Inspektör (för socialhjälpsärenden) Förste assistent (konsulent för kvinnliga arbetsförmedlingsområdet) . .

Eo 4 Ex 4 Eo 2 Eo 5

Kanslipersonal Förste assistent , Kansliskrivare Kanslibiträde Kontorsbiträde Ex kontorsbiträde Skrivbiträde Expeditionsvakt

Eo IS

Förmedlingspersonal Förste assistent

Eo 18 EJO 7

Mani.

Eo 12

Assistent Assistent Assistent

Eo 15 Eo 12

Assistent Assistent

Eo 15

A 22 Eo 21 A le

Eo 18 Eo 11 A 7 A 4 Eo 2 A 6

Eo 18

exp. A 15 Eo 15 A 12

Kvinnl.

Gemensamma Eo 18 Eo 12

C 4

exp. A 15 Eo 12 exp:er

U ngdomsförmedling Förste assistent Assistent

Eo 18 Eo 12

165 Nuvarande organisation Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

1 Eo 18

1 Eo 18

Föreslagen organisation Befattning

Antal tjänster

Lönegradsplacering

Tjänstemannaförmedling Förste assistent

1 Eo 18

Exp. för partiellt arbetsföra Förste assistent

1 Eo 18

2 1

Ex 12 Ex 2

Extra 2 o

tjänster

Ex (8 el. 12) Assistent Ex 2 Skrivbiträde

24 SUMMA HUVUDKONTORET

AVDELNINGSKONTOREN Nuvarande organisation Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

1 1

Eo 15 Eo 12

1 2

Eo 15 Eo 12

1 Eo 12

Föreslagen organisation Befattning

Antal tjänster

Lönegradsplacering

Föreståndare Assistent

1 1

A 15 Eo 12

Borlänge Föreståndare Assistent Assistent Assistent (ungdomsförm.)

1 1 1 1

A 18 A 12 Eo 12 Eo 12

Avesta

(K)

166 Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Antal tjänster

Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

a III

Grängesberg1 Föreståndare

Eo 12 a II

Föreståndare Biträde

a III

Föreståndare

Eo 15 Eo 12 Ex 8

Ludvika Föreståndare Assistent Ex assistent

a III

Föreståndare

Eo 15 Eo 12

Föreståndare Assistent

a II

Föreståndare

a III

Vansbro (K) Föreståndare

Antal tjänster

Lönegradsplacering

a III

Hedemora Eo 15 a II Leksand1 a III (K) A 18 A 12 Ex (8 el. 12)

Malung a III Mora (K) A 15 Eo 12 Säter

a II

18 1

Eo 12

18 Inrättat efter översynen maj 1945.

SUMMA AVDELNINGSKONTOR Lönegrad

A

Eo

Ex

Arv.

Summa

18 15 12 8 el. 12 arv. III arv. II

2 2 2

1 5

_ — —

. —

2 3 7

•

— —

— —

— —

3 2 5

Summa

•

—

—

—

•

—•

l 2 18

1 SUMMA HUVUD - OCH AVDELNINSGKONTOR Lönegrad

C

C 4 22 21 18 15 12 11 8 el. 12 7 6 4 2 arv. III arv. II

1 Summa

— —

•

— — — — — — — —

—

•

1 Eo

Ex

Arv.

—,

. . .

, .

Summa

— — —

. — —. —

—

—. —

—•

3 2

1 1 1 8 6 12 1 1 1 1 2 2 3 2

— 3 4 3

— —, 1 1 2

•

—• —

A

—

•

—

•

1 5 2 7 1

2 1

. — .. ,

168 Tabellbilaga

XXVI.

21. Personalplan för arbetsnämnden i Gävle Verksamhetsområde:

Gävleborgs l ä n

Folkmängd:

274 125

Huvudkontor:

Gävle

Antal avdelningskontor:

6 Antal expeditioner (deltidskontor): 4 Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Antal tjänster

Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Lönegradsplacering

HUVUDKONTORET

910: — Eo 21 685: — Eo 18

Gävle {K) Ledningspersonal Arbetsnämndsdirektör Inspektör (för arbetsförmedlingsärenden) Inspektör (för socialhjälpsärenden) Förste assistent (konsulent för kvinnliga arbetsförmedlingsområdet) . .

C 4

A 22 Eo 21 A 18

Eo 7 Eo 4 Ex 4 Eo 2 Eo 5

Kanslipersonal Förste assistent Kansliskrivare Kanslibiträde Kontorsbiträde Kontorsbiträde Skrivbiträde Expeditionsvakt

Eo 18 Eo 11 A 7 A 4 Eo 4 Eo 2 A 6

Eo 18

Förmedlingspersonal Förste assistent

Eo 18

Eo 18

Mani. Eo 15 Eo 12

exp. A 15 Eo 15 A 12 Eo 12

Assistent Assistent Assistent Assistent Kvinnl.

exp.

Eo 12

Assistent Assistent Assistent

A 15 Eo 15 A 12

Eo 18 Eo 12

Gemensamma exp:er Ungdoms förmedling Förste assistent Assistent

Eo 18 Eo 12

Eo 15

169 Nuvarande organisation

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

1 1

Eo 18 Eo 12

1 1

Befattning Antal tjänster

Lönegradsplacering

Tjänstemannaförmedling Förste assistent Assistent

1 1

Eo 18 Eo 12

Eo 18

Exp. för partiellt arbetsföra Förste assistent

1 Eo 18

arvode Eo 15

Exp. för artister och musiker Förste assistent Assistent

1 1

Eo 18 Eo 15

2 1

Ex 12 Ex 2

Extra 3 3

tjänster

Ex (8 el. 12) Assistent Ex 2 Skrivbiträde

32 SUMMA HUVUDKONTORET Lönegrad C 4 22 21 18 15 12 11 7 6 4 2 Summa

C

A

Eo

Ex

1 Summa

— — — — — —

1 1

—

—

1 1 1 7 6 8 1 1 1 3 2

— — — — •

— 1 3 2

— 1 1 2

1 6 3 4 1

— —

— — 2

— —

170 AVDELNINGSKONTOREN Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Antal tjänster

Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Lönegradsplacering

Ar brå a I

Föreståndare

a I

a III

Föreståndare

a III

Eo 15 Eo 12 Eo 12

Bollnäs {K) Föreståndare Assistent , Assistent (ungdomsförm.)

A 15 Eo 12 Eo 12

a III

Föreståndare

a III

Föreståndare

Eo 15 Eo 12 Eo 8

Hudiksvall {K) Föreståndare Assistent (ungdomsförm.) Assistent

Eo 12 a II

Ljusdal Föreståndare Biträde

Eo 15 Eo 12 Eo 8

Sandviken Föreståndare Assistent (ungdomsförm.) Assistent

Eo 12 a II

Föreståndare Biträde

Eo 15 Eo 12 Eo 8 Eo 8

Söderhamn (K) Föreståndare Assistent (ungdomsförm.) Assistent Assistent

Bergsjö

Edsbyn a III Ho fors a III

A 15 Eo 12 Eo (8 el. 12)

{K) A 15 a II

A 18 Eo 12 Eo (8 el. 12)

Storvik

21 A 12 a II

1 1 1 1 21

A 18 Eo 12 Eo 12 Eo (8 el. 12)

171 SUMMA AVDELNINGSKONTOREN Lönegrad

A

Eo

Ex

18 15 12 8 el. 12 a III a II a I Summa

2 3 1

—

— .

—

— — — —

6 3

— — — —

—

—

•

Arv.

Summa

3 2 1

2 3 7 3 3 2 1

21 SUMMA HUVUD- OCH AVDELNINGSKONTOR Lönegrad G 4 22 21 18 15 12 11 8 el. 12 7 6 4 2 a III a II a I Summa

G

A

Eo

Ex

Arv.

1 Summa

—

—

—

—

—

—

—

1 1 1 9 9 15 1 3 1 1 3 2 3 2 1

— — — — — — — — —

. .

— 3 6 3

— — 1 1 2

1 6 3 10 1 3

— — 1 1

— o

— 1

, — 3 9

172 Tabellbilaga

XXVII.

22. Personalplan för arbetsnämnden i Härnösand Verksamhetsområde:

Västernorrlands län

Folkmängd:

276 649

Huvudkontor:

Härnösand

Antal avdelningskontor:

17 Antal expeditioner (deltidskontor): 2 Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Antal tjänster

Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

HUVUDKONTORET Härnösand 910: — Eo 21 685: — Eo 18

Eo 18 Eo Eo Ex Eo Eo

Eo 15

{K)

Ledningspersonal Arbetsnämndsdirektör Inspektör (för arbetsförmedlingsärenden) Inspektör (för socialhjälpsärenden) Förste assistent (konsulent för kvinnliga arbetsförmedlingsområdet) . .

Kanslipersonal Förste assistent Kansliskrivare Kanslibiträde Kontorsbiträde Kontorsbiträde Skrivbiträde Expeditionsvakt

Förmedlingspersonal Mani. exp. Assistent Assistent Kvinnl.

exp.

Eo 15 Eo 12

Assistent Assistent

Eo 18 Eo 12

Gemensamma exp:er Ungdomsförmedling Förste assistent Assistent

Eo 15

Tjänslemannaförmedling Assistent

173 Nuvarande organisation

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

1 Eo 18

1 5

Ex (8 el. 12) Ex 2

Befattning

Exp. för partiellt Förste assistent

Extra

Antal tjänster

Lönegradsplacering

1 Eo 18

1 2

Ex 12 Ex 2

arbetsföra

tjänster

23 SUMMA HUVUDKONTORET Lönegrad

G

C 4 22 21 18 15 12 11 7 6 4 2 Summa

A

Eo

Ex

—

, — —. —

Summa

— — — —

•

—

•

— — —

•

— —

— — — — 2

1 1 1 4 4 3 1 1 1 3 3

1 3 2 2 1

—. 1 2

— • — •

1 1 2

— —

—

1 1

1 AVDELNINGSKONTOREN Nuvarande organisation

Föreslagen organisation Befattning

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

1 Eo 15

Föreståndare

l

Eo 12

Föreståndare

1 Eo 12

1 1

Antal tjänster

Lönegradsplacering

1 A 15

1 Eo 12

Föreståndare

1 Eo 12

a III

Holing Föreståndare . . .

a III

Eo 12

Föreståndare

1 Eo 12

Aino Bjärlrå Fränsta

Husum

174 Nuvarande organisation Antal tjänster

Föreslagen organisation Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Lönegradsplacering

Järkvilsle a III

Föreståndare

Eo 15 Eo 8 Eo 12 Ex 8

Kramfors Föreståndare Assistent Assistent (ungdomsförm.) Ex assistent

Eo 15 Ex 8

Föreståndare Ex assistent

Eo 12

Bjästa (Köpmanholmen) Föreståndare

Eo 12

Föreståndare

a III A 18 A 12 Eo 12 Ex (8 el. 12)

Kvissleby , ,

A 15 Ex (8 el. 12) Eo 12

Malfors Eo 12 Nyland Eo 12

Föreståndare

Eo 12 Skönsberg A 15 Eo (8 el. 12)

Eo 15 Ex 8

Föreståndare Assistent

Eo 15 Eo 12 Eo 8

Sollefteå {K) Föreståndare Assistent Assistent

A 18 A 12 o (8 el. 12)

Eo 21 Eo 18 Eo 4

Sundsvall Föreståndare Förste assistent Kontorsbiträde

A 22 A 18 Eo 4

Mani. Eo 15 Eo 12

{K)

exp. A 15 Eo 15 A 12 Eo 12

Assistent Assistent Assistent Assistent Kvinnl.

exp.

Eo 15 Eo 12

Assistent Assistent

A 15 Eo 12

Eo 18 Eo 12

Gemensamma exp:er Ungdoms förmedling Förste assistent Assistent

Eo 18 Eo 12

Eo 18 Eo 12

Tjänstemannaförmedling Förste assistent Assistent

Eo 18 Eo 12

Extra

tjänster Ex 12

Ex (8 el. 12) Assistent Söråker Eo 12

Föreståndare

A 12

175 Nuvarande organisation

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

1 Eo 12

Befattning Antal tjänster

Lönegradsplacering

1 Eo 12

Veda Föreståndare Ange

(K)

1 1

Eo 15 Ex 8

Föreståndare Ex assistent

1 1

A 15 Ex (8 el. 12)

1 1 1 1

Eo 15 Eo 12 Eo 8 a I

Örnsköldsvik (K) Föreståndare Assistent Assistent Föreståndare för sjömansförm. .

1 1 1 1

A 18 A 12 Eo (8 el. 12) a I

1 1

Eo 15 Ex 8

Föreståndare Ex assistent

1 1

A 15 Ex (8 el. 12)

Östrand

44 SUMMA AVDELNINGSKONTOREN Lönegrad

A

22 18 15 12 8 el. 12 4 arv. III arv. I

1 4 7 5

Eo

Arv.

Summa

—

—

1 12 3 1

1 4

—

—

—

2 1

1 6 8 18 7 1 2 1

o

—.

Summa

Ex

17 SUMMA HUVUD- OCH AVDELNINGSKONTOR Lönegrad

C

C 4 22 21 18 15 12 11 8 el. 12 7 6 4 2 arv. III arv. I

— — — — — — — — — — — — —

— — —

2 1

—

—

2 1

1 2 1 10 12 21 1 7 1 1 4 3 2 1

67 Summa

A

Eo

—

Ex

Arv.

— 4 9 5

— — 1 1 2

1 6 3 14 1 3

— —.

— —

. .

— 4

—

— —

.

Summa

176 Tabellbilaga

XXVIII.

23. Personalplan för arbetsnämnden i Östersund Verksamhetsområde:

J ä m t l a n d s län

Folkmängd:

143 347

Huvudkontor:

Östersund

Antal

avdelningskontor:

Antal e x p e d i t i o n e r ( d e l t i d s k o n t o r ) : 5 Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Antal tjänster

Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Lönegradsplacering

HUVUDKONTOR Östersund 1 1

910: — Eo 21

1 Eo 18

{K)

Ledningspersonal Arbetsnämndsdirektör Inspektör (för arbetsförmedlings ärenden Förste assistent (konsulent för kvinn liga arbetsförmedlingsområdet . .

C 3 A 22 A 18

3 1 1 1 1 2 1 7

Eo 18 Eo 7 Eo 4 Ex 4 Eo 2 Eo 5

Kanslipersonal Förste assistent Kanslibiträde Kontorsbiträde Kontorsbiträde Skrivbiträden Expeditionsvakt

Eo 18

Förmedlingspersonal Förste assistent Mani.

Eo 15 Eo 12

Eo 2 A 6

Eo 18

exp. A 15 E< 15 A 12

Assistent Assistent Assistent Kvinnl.

Eo 15

Eo 18 A 7 A 4

exp. A 15 E< 15

Assistent Assistent Gemensamma

exp:er

Eo 18 Eo 12

Ungdoms förmedling Förste assistent Assistent

Eo 18 Eo 12

Eo 18

Tjänstemannaförmedling Förste assistent

Eo 18

177 Nuvarande organisation

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

1 Eo 18

Befattning Lönegradsplacering

1 Eo 18

2 1

Ex 12 Ex 2

Exp. för partiellt arbetsföra Förste assistent

Extra 2 2

Antal tjänster

tjänster

Ex (8 el. 12) Assistent Ex 2 Skrivbiträde

22 SUMMA HUVUDKONTORET Lönegrad

C

C 3 22 18 15 12 7 6 4 2 Summa

A

Eo

Ex

1 1 2 1 1 1 2

,

__

Summa

—— —• — — —

•

— —

—

5 2 1

. .

— — —

— — —. 1

1 1 6 4 4 1 1 2 2

2 AVDELNINGSKONTOREN Nuvarande organisation

1 12

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr män.

1 Eo 12

1 1

Eo 12 a II

a III

1 Eo 12 a II

'

Föreslagen organisation Befattning

Antal tjänster

Lönegradsplacering

1 A 12

1 1

A 12 a II

Hammerdal Föreståndare

a III

Järpen Föreståndare Biträde

1 1

A 12 a II

Bräcke Föreståndare Hammarstrand Föreståndare

(K)

(K)

178 Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Antal tjänster

Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Lönegradsplacering

Krokom a III

Föreståndare

a III

Lit a I

Föreståndare

a I

Nälden a I

Föreståndare

Eo 12 a II

Strömsund Föreståndare Biträde

Eo 15 a II

Föreståndare Biträde

a III

Föreståndare

a I {K) A 12 a II

Sveg (K)

A 15 a II

Vigge

a III

Åre Eo 12

Eo 12

Föreståndare 15

15 SUMMA AVDELNINGSKONTOREN Lönegrad

A

Eo

15 12 arv. III arv. II arv. I

1 4

5 Summa

—

1 5 3 4 2

3 4 2 9

— Summa

Arv.

15 SUMMA HUVUD- OCH AVDELNINGSKONTOR Lönegrad C 3 22 18 15 12 7 6 4 2 arv. III arv. II arv. I Summa

G

A

_

— — — — —

1 1 3 5 1 1 2

—

—

14 Eo

Ex

Arv.

Summa

—

—

— — — —

1 1 6 5 9 1 1 2 2 3 4 2 37

5 2 2

—

—

— — — 3 4 2 9

179 Tabellbilaga

XXIX.

24. Personalplan för arbetsnämnden i Umeå Verksamhetsområde:

Västerbottens län

Folkmängd:

226 798

Huvudkontor:

Umeå

Antal avdelningskontor:

7 Antal expeditioner (deltidskontor): 10 Nuvarande organisation Antal tjänster

Föreslagen organisation Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Lönegradsplacering

1 C 4

1 1

A 22 Eo 21

1 A 18

HUVUDKONTORET

1 1

885: — Eo 21

1 1

705: — Eo 18

Umeå {K) Ledningspersonal Arbetsnämndsdirektör Inspektör (för arbetsförmedlingsärenden) Inspektör (för socialhjälpsärenden) Förste assistent (konsulent för kvinnliga arbetsförmedlingsområdet) . .

1 1 1 2 1 6

Eo 18 Eo 7 Eo 4 Eo 2 Eo 5

1 Eo 18

Kanslipersonal Förste assistent Kanslibiträde Kontorsbiträde Skrivbiträde Expeditionsvakt

Eo 18 A 7 A 4 Eo 2 A 6

6 Förmedlingspersonal Förste assistent Mani.

1 1

Eo 15 Eo 12

Assistent Assistent

1 1

Eo 15 Eo 12

Assistent Assistent

Kvinnl.

Gemensamma 1 1

1 1 2 1 1

Eo 18 Eo 12

1 Eo 18

1 1

A 15 Eo 12

1 1

A 15 Eo 12

1 Eo 18 Eo 12

exp.

exp.

exp:er

Ungdomsförmedling Förste assistent Assistent

!

180 Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Antal tjänster

Eo 18

Tjänslemannaförmedling Förste assistent

Eo 18

Eo 18

Exp. för partiellt arbetsföra Förste assistent

Eo 18

Extra

tjänster 1 1

Ex (8 el. 12) Assistent Skrivbiträde Ex 2

1 2

Lönegradsplacering

Ex 12 Ex 2

22 SUMMA HUVUDKONTORET C

Lönegrad

A

Eo

Ex

Summa

— —

—

1 1 1 6 2 4 1 1 2 2 21

1 C 4 22 21 18 15 12 7 6 4 2

— •

Summa

— —

—

—

—

—.

—

1 5

1 2

•

—

—— —

— — —

— — —

1 1 2

—

1 2

AVDELNINGSKONTOREN Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Antal tjänster

Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Lönegradsplacering

Bureå a III

Föreståndare

a III

Föreståndare

a III

Föreståndare

a III Burträsk a III Byske a III

181 Nuvarande organisation Antal tjänster

Föreslagen organisation Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Lönegradsplacering

Dorotea a III

Föreståndare

a III Holmsund

Eo 12

Föreståndare

a II

Föreståndare

Eo 12 a II

Föreståndare Biträde

Eo 12

Föreståndare

Eo 12 Hörnefors a II

Lycksele

(K) A 15 a II

Nordmaling

(K) Eo 12

Norsjö {K) Eo 12

Föreståndare

Eo 12

Föreståndare

A 12

Skelleflehamn A 12

Skellefteå

{K)

Eo 15 Eo 12 Eo 12 Ex 8

Föreståndare Assistent Assistent (ungdomsförm.) Ex assistent

a III

Föreståndare

a II

Föreståndare

a III

Föreståndare

Eo 12 a II

Föreståndare Biträde

a III

Föreståndare

a III

Föreståndare

A 18 A 12 Eo 12 Ex (8 el. 12)

Boberlsfors a III Sorsele a II Storuman a III

Vilhelmina

(K) A 12 a II

Vännäs a III Åsele 1 22

1 22

a III

SUMMA AVDELNINGSKONTOREN Eo

Ex

1 1 4

—

— — —

— — —

, — —

3 Lönegrad

A

18 15 12 8 el. 12 arv. III arv. II Summa

3 Summa

Arv.

1 1 7 1 8 4 22

— — —

8 4 12

— — 1

SUMMA HUVUD- OCH AVDELNINGSKONTOR Lönegrad C 4 22 21 18 15 12 8 el. 12 7 6 4 2 arv. III arv. II Summa

C

A

Eo

__ —

— —

•

— — — — — — — — — — 1

—

•

2 3 4

— 1 1 2

—. — — 14

Ex

—

— — — —

— — — —

— — —

— —

— —

1 5 6

1 1

1 Arv.

Summa

— — — — — — — — — — —

1 1 1 7 3 11 1 1 1 2 2 8 4 43

8 4 12

183 Tabellbilaga

XXX.

25. Personalplan för arbetsnämnden i Luleå Verksamhetsområde:

Norrbottens län.

Folkmängd:

228 109

Huvudkontor:

Luleå

Antal avdelningskontor:

12 Antal expeditioner (deltidskontor): — Nuvarande organisation Antal tjänster

Föreslagen organisation Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Lönegradsplacering

HUVUDKONTORET Luleå

{K)

Ledningspersonal 910: — Eo 21 730: — Eo 18

Arbetsnämndsdirektör Inspektör (för arbetsförmedlings ärenden) , Inspektör (för socialhjälpsärenden) Förste assistent (konsulent för kvinn liga arbetsförmedlingsområdet) .

C 4

A 22 Eo 21 A Ii

Kanslipersonal Eo U Eo 7 Eo 4 Ex 4 Eo 2 Eo 5

Förste assistent Kansliskrivare Kanslibiträde Kontorsbiträde Ex kontorsbiträde Skrivbiträde Expeditionsvakt

Eo 18 Eo 11 A 7 A 4 Eo 2 A 6

Förmedlingspersonal Eo 18

Förste assistent

Eo 15 Eo 12

Assistent Assistent Assistent Assistent

Eo 15 Eo 12

Assistent Assistent

Mani.

Eo 18 exp. A 15 Eo 15 A 12 Eo 12

Kvinnl.

exp. ,

A 15 Eo 12

184 Föreslagen organisation

Nuvarande organisation Befattning

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Gemensamma

Antal tjänster

Lönegradsplacering

exp:er

Eo 18 Eo 12

Ungdomsförmedling Förste assistent Assistent

Eo 18 Eo 12

Tjånslemannaför Förste assistent

medling

Eo 18

Eo 18

Exp. för partiellt Förste assistent

arbetsföra

Eo 18

Extra

Eo le

tjänster 1 1

Ex (8 el. 12) Assistent Ex 2 Skrivbiträde 14

24 Ex 12 Ex 2

SUMMA HUVUDKONTORET Lönegrad

C

C 4 22 21 18 15 12 11 7 6 4 2

1 Summa

— — — — — — — — — — 1

A

Eo

_ —

— 1 2 1

— 1 1 2

— 9

1 5 1 3 1

Ex

— — — — 1

—

•

— — —

— — —

1 Summa 1 1 1 6 3 5 1 1 1 2 2 24

185 AVDELNINGSKONTOREN Nuvarande organisation Antal tjänster

Föreslagen organisation Befattning

Avlöning eller avode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Lönegradsplacering

Eo 12 a II

Arvidsjaur Föreståndare Biträde

(K)

Eo 15 Eo 12 Ex 8

Föreståndare Assistent Ex assistent

Eo 15 Ex 8 Ex 8

Gällivare med Malmberget Föreståndare Assistent E x assistent

Eo 12 Eo 12 a II

Haparanda (K) Föreståndare Assistent (ungdomsförm.) Biträde

A 15 Eo 12 a II

Eo 12

Jokkmokk Föreståndare

Eo 12

Eo 12 a II

Föreståndare Biträde

Eo 15 Eo 12 Ex 8

Kiruna (K) Föreståndare Assistent (ungdomsförm.) Assistent

Eo 12

Föreståndare

Eo 15 Eo 12 Ex 8

Föreståndare Assistent Ex assistent

Eo 12

Föreståndare

Eo 12

Föreståndare

A 15 a II

Boden

1 A 18 A 12 Ex (8 el. 12)

Kalix

(K) A 15 Eo (8 el. 12) Ex (8 el. 12)

(K)

[K) A 15 a II

Eo 15 Eo 12 Eo (8 el. 12)

Pajala Eo 12 Piteå

{K) A 15 A 12 Ex (8 el. 12)

Älvsbyn Eo 12 Överkalix Eo 12 1

Övertorneå a III

Föreståndare

24 1

Inrättat efter översyn*;n maj 1945.

Eo 12 24

186 SUMMA AVDELNINGSKONTOREN Eo

Ex

Arv.

— —

1 7 2

— —

—

—

— — —

3 Lönegrad

A

18 15 12 8 el. 12 arv. II

1 5 2

Summa

3 Summa 1 6 9 5 3 24

3 SUMMA HUVUD- OCH AVDELNINGSKONTOR Lönegrad C 4 22 21 18 15 12 11 8 el. 12 7 6 4 2 arv. II Summa

C

A

Eo

Ex

—

— —•

— — — — — — —

— 2 7 3

— — 1 1 2

— — — —

— —

1 5 2 10 1 2

—

•

— 1

— 3

Arv.

Summa

__

1 1 1 7 9 14 1 5 1 1 2 2 3 48

—

•

— — — —

•

—• — —. —

— — —

—. — — 1

—

—

—

3 3

—

•

187 Tabellbilaga

XXXI.

Pensionsberättigade befattningshavare vid arbetsförmedlingsanstalterna, fördelade efter födelseår Huvudmän: Formellt pensionsberättigade

Landsting

eller stad utanför

Före 1885- 1890— 1895— 1900- 1905— 1910— 1915— 188, 1894 1899 1904 1909 1914 1919 1884

Stockholms stad Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Norrköpings stad Jönköpings 1 än Gotlands län Blekinge län Malmö stad Hälsingborg s stad Hallands län Göteborgs stad Göteborgs o. Bohus län Örebro län Västmanlands län Gävle stad Västernorrlands län . . . . Västerbottens län Norrbottens län Summa

landsting

29 15 5 4 12 7 2 2 6 14 4 2 23 6 9 4 3 9 2 4

2 2 11' 5 9 5 5 5 8

1 3 1 1 1 1

1 4 1 1 13

30 S:a

Pensionsberättigade enligt praxis Kronobergs län Norra Kalmar län Södra Kalmar län Kristianstads län Malmöhus län Älvsborgs län Skaraborgs län Värmlands län Kopparbergs län Gävleborgs län Jämtlands län

1 1 1 1

1 2

Summa

6 Hela antalet

6 30

2 15

188 Tidpunkten när de före den 20 maj 1940 vid arbetsförmedlingsanstalterna Huvudmän: Formellt pensionsberättigade

1 1 1 1

.... 1

1 2 1

1 Göteborgs o. Bohus län

1 Västmanlands län

1 1 1

1 1 1

2 1

1 1

1 Hälsingborgs stad Hallands län

2 1

1 Norrköpings stad Jönköpings län

Västernorrlands län Västerbottens län Norrbottens län

eller

1947 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63

Stockholms stad Stockholms län Södermanlands län

Landsting

2 1 1

...

Summa

1 1

1 2

5 Pensionsberättigade enl. praxis

Summa Hela antalet

3 5

Kronobergs län Norra Kalmar län Södra Kalmar län Kristianstads län Malmöhus län Värmlands län Kopparbergs län Gävleborgs län

2 5

2 4

1 3

189 Tabellbilaga

XXXII.

anställda pensionsberättigade befattningshavarna uppnå pensionsålder stad utanför

landsting

64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84

1 2

2 2 1 2

1 1

2 2

3 1 1

—

— 1

1 1

—

1 —

29 15 5 4 12 7 2 2 6 14 4 2 23 6 9 4 3 9 2 4

1 1

— —

1 1 1

1 2

—

1 2

1 1

1 1

1 1

— 2

—

1 1 —

1 1 1

1 —

—

—

—

1 1 1

1 1

6 10 7

1 1

1 1

1 2

1 1

—

6 10 7

1 5

1 1 1

2 1

1 1 1

1 1

1 1

1 1

11 13 9

2 2 1

1 1

—

10 6

7 10 13 7

1 1

— — — — 7 —

1 — 2

1 Summa

— —

3 2 2 2 11 5 9 5 5 5 8

Statens offentliga utredningar 1946 Systematisk

förteckning

(Siflrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård. Ärvdabalksakkunnigas förslag till föräldrabalk. [49] Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. Betänkande med förslag till omorganisation av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen m. m. [10] 1945 å r s lönekommitté. 1. Betänkande med förslag till statliga löneplaner m. in. [48] Kommunalförvaltning. Statens och kommunernas

finansväsen.

1943 års jordbrukstaxeringssakkunniga. Betänkande med förslag till ändrade bestämmelser i fråga om taxering av inkomst av jordbruksfastighet samt lag om jordbruksbokföring. [29] Politi. Parlamentariska undersökningskommissionen ang. flyktingärenden och säkerhetstjänst. 1. Betänkande ang. ilyktingars behandling. [36] Nationalekonomi och socialpolitik. Dödföddheten och tidigdödligheten i Sverige. Dess samband med nativitetsminskningen och dess förhållande vid olika former av förlossningsvård samt dess socialmedicinska och befolkningspolitiska betydelse. [2] Betänkande om barnkostnadernas fördelning med förslag till allmänna barnbidrag m. m. [5] Bilagor. [6] Investeringsutredningens betänkande med utredning rörande personal- och materielresurser m. m. för genomförande av ett arbetsprogram enligt av utredningen tidigare framlagt förslag. [13] Den familjevårdande socialpolitiken. [17] Betänkande med förslag rörande den ekonomiska försvarsberedskapens framlida organisation. [19] Socialvårdskommitténs betänkande. 12. Utredning och förslag ang. moderskapsbidrag. [23] Kommitténs för partiellt arbetsföra betänkande. 1. Förslag till ellektiviserad kurators- .och arbetsförmedlingsverksamhet för partiellt arbetsföra ni. m. [24] Betänkande med förslag till investcringsreserv för budgetåret 1946/47 av statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten. [27] Bilagor. [28] Statsmakterna och tolkhushållningen under den till toljd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del 6. Tiden juli 1944—juni 1945. |35] Socialvårdskommitténs betänkande. 13. Förslag ang. folkpensioneringens administrativa handha vande m. in. [37] Sakkunniga ang. arbetsförmedlingens organisation. Del 1. Den offentliga arbetsförmedlingen under krigsåren [44] Del 2. Den offentliga arbetsförmedlingens framtida organisation. Motiv och förslag. [51] Hälso- och sjukvård. Betänkande ang. den centrala organisationen civila medicinal- och veterinärväsendet. [20]

av del

Allmänt näringsväsen. Betänkande med utredning och förslag ang. rätten till arbetstagares upplinningar. [21] ' Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Betänkande ang. forsknings- och försöksverksamheten på jordbrukets område i Norrland. [16] PM ang. utvecklingsplanering på jordbrukets område. [18]

förteckningen.)

Den svenska växtodlingens utvecklingstendenser samt dess inriktande efter kriget. [39] Riktlinjer för den framtida jordbrukspolitiken. Del 1. [42] Del 2. [46] , . . Betänkande med förslag till åtgärder för främjande av ridhästaveln m. m. [45] . Rationalitetsvariationerna inom det svenska jordbruket. [47] Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. Betänkande med förslag till ändrade grunder för flottningslagsliftningen m. m. [3] Betänkande med förslag till skogsvårdslag m. m. [41] Industri. Betänkande med förslag till ordnande av kreditgivningsoch rådgivningsverksamhet för hantverk och småindustri samt bildande av företagarnämnder. [22] Betänkande ang. hantverkets och småindustriens befrämjande. [40] Handel och sjöfart. Kommun i kat ions väsen. Betänkande ang. rundradion i Sverige. Dess aktuella behov och riktlinjer för dess framtida verksamhet. [1] Betänkande med förslag till verkstadsorganisation för väg- och vattenbyggnadsväsendet. [43] Bank-, kredit- och penningväsen. Försäkringsväsen. Betänkande ang. tjänstepensionsförsäkringens organisation. [201 , , . Försäkringsutredningen. Förslag till lag om försäkringsrörelse m. m. 1. Lagtext. [33] 2. Motiv. [34] Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. 1941 års lärarlönesakkunniga. Betänkande med förslag till boställsordning för folkskolans lärare m. m. [8] 1915 års universitetsberedning. 1. Docentinstitutionen. 19]

. .

1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar. IV. Skolpliktstidens skolformer. 2. Folkskolan. A. Allmän del. [11] B. Förslag till undervisningsplancr. [15] 4. Realskolan. Praktiska linjer. [14] VI. Skolans inre arbete. Synpunkter på fostran och undervisning. [31] Betänkande om tandläkarutbildningens ordnande m. m. Del 1. [12] , . . -, , SocialutbiUlningssakkiinniga. 2. Utredning och forslag rörande statsvetenskapliga examina m. m. [30] Betänkande med förslag till förordning ang. allmänt kvrkomöle m. ni. [32] Betänkande med förslag till nyorganisation av kyrkomusikerbefattningarna m. ni. Del 2. [50] Försvarsväsen. Betänkande med förslag ang. uniformspliktens omfattning för viss personal vid försvarsväsendet. [4] Betänkande och förslag rörande åtgärder för att begränsa antalet konlraktsanställt manskap inom krigsmakten. [7] Betänkande med förslag till lag med särskilda bestämmelser oin upplinningar m. m. av betydelse för rikets försvar. |25| Betänkande med förslag rörande officersutbildningen inom armén m. in. [38] Utrikes ärenden. Internationell rätt.

Stockholm 1946. Victor Tettersons Bokindustriaktiebolag. 20471