SOU

Betänkande med förslag till lönereglering m. m. för lärarpersonalen vid statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter

Beteckning: SOU 1949:50
Typ: SOU

Hänvisat till av

Förarbeten

Prop. 1951:113: angående löne- och pensionsreglering för lärarpersonal vid statsunder¬ stödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsan- stalter, m. m., avsnitt 73
SOU 1953:24: Folkhögskolans ställning och uppgifter, avsnitt 3 och 140

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

S T A T E N S OFFENTLIGA U T R E D N I N G A R 1 9 4 9 : 5 0 FINANSDEPARTEMENTET

1941 års lärarlönesakkunniga BETÄNKANDE MED FÖRSLAG TILL

LÖNEREGLERING M. M. FÖR LÄRARPERSONALEN VID STATSUNDERSTÖDDA FOLKHÖGSKOLOR OCH LANTBRUKSUNDERVISNINGSANSTALTER

STOCKHOLM 19 4 9

Statens

o f f e n t l i g a utredningar 1949 Kronologisk

1. Norrlandskommitténs principbetänkande. Första delen. Norrländska utvecklingslinjer. Idun. 303 s. J o . 2. Norrlandskommitténs principbetänkande. Andra delen. Särskilda utredningar. Idun. 194 s. J o . 3. Norrlandskommitténs principbetänkande. Tredje delen. Utlåtanden och förslag i vissa frågor. Idun. 163 s. J o . 4. Utredning med förslag om lösdrivarlagens upphävande m. m. Marcus. 213 s., bil. 1 73 s., bil. 2 106 s. I. 5. Principer och metoder för kostnadsberäkningar vid statens järnvägar. Beckman. 122 s. K. 6. Kriminalvård i frihet. Fångvårdsstyrelsens utredning angående skyddsarbetets organisation m. m. Marcus. 140 s. J u . 7. Betänkande med förslag till indexreglering av folkpensionerna. Beckman. 80 s. S. 8. Betänkande angående förbättrad insyn i enskilda företags ekonomiska förhållanden. Norstedt. 105 s.

Ju. 9. 1944 års allmänna skattekommitté. 3. Betänkande angående beskattning av realisationsvinster, m. m. samt ackumulerade inkomster. Marcus. 168 s. F i . 10. Elkraftutredningens redogörelse nr 2 : 17. Redogörelse för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft. Värmlands län. Beckman. 45 s. K. 11. Betänkande om sinnesslövården. Katalog och Tidskriftstryck. 248 s., 1 karta. I. 12. Utredning rörande folkpensionärernas bostadsförhållanden och bostadskostnader. Idun. 94 s. S. 13. 1945 års bankkommitté. Betänkande med förslag om inrättande av en statlig affärsbank. Beckman. 83 s. Fi. 14. Bilagor till 1942 å r s järnvägskostnadsutrednings betänkande. Produktions- och kostnadsstrukturen vid statens järnvägar. Promemorior. Av A. Sjöberg. Beckman. 269 s. K. 15. P . M. med synpunkter på det svenska långtidsprogrammet. I anslutning till OEEC:s interimsrapport. Beckman. 23 s. H . 16. Promemoria över preliminär utredning rörande befälsrekryteringen inom försvaret. Beckman. 75 s. F ö . 17. Betänkande med förslag till lag om registrerade föreningar m. m. Idun. 277 s. J u . 18. Kvalitetsforskning och konsumentupplysning. Kihlström. 265 s. 16 pl. H. 19. 1945 års skogshärbärgesutrednings betänkande. 2. Utredning med förslag till lagstiftning rörande tillfälliga bostäder vid skogs- och flottnings- m. fl. arbeten. Idun. 188 s., 26 pl. S. 20. Dissenterlagskommittén. Betänkande med förslag till religionsfrihetslag m. m. Marcus. XLVIII. 390 s. J u . 21. Svensk hamnbyggnadspolitik. Marcus. 318 s. K. 22. Betänkande rörande gallring av handlingar hos vissa av försvarets myndigheter. Hasggström. 232 s. F ö . 23. Lagberedningens utlåtande angående lagstiftning om gräns mot allmänt vattenområde. Norstedt. 28 s. J u . 24. Kommunallagskommitténs betänkande 2 med förslag till ändrade bestämmelser om ersättning å t innehavare av kommunala förtroendeuppdrag. Idun. 84 s. I. 25. 1945 års försäkringsutredning. 1. Principbetänkande rörande försäkringsväsendet. Norstedt. 220 s. H . 26. 1945 års försäkringsutredning. 2. Betänkande med förslag till lag om trafikförsäkring. Norstedt. 160 s. H. 27. Betänkande med förslag till lag om sjömansskatt m. m. Katalog och Tidskriftstryck. 237 s. F i . 28. Folk- och skolbibliotek. Betänkande och förslag av-

förteckning

givet av folkbibliotekssakkunniga. Gummesson. 173 s. E. 29. Elkraftutredningens redogörelse n r 2 : 3—4. Redogörelse för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft. Uppsala län. och Södermanlands län. Beckman. 57 s. K. 30. Statsmakterna och folkhushållningen under den till följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del 9. Tiden juli 1947—juni 1948. Av K. Åmark. Idun.; 382. s. F o . 31. Social upplysning. Idun. XVI, 175 s., 89* s. S. 32. Yrkesutbildning för varubud m. fl. Norstedt. 66 s. E . 33. E n generalplan för rikets farleder och hamnar. Bilaga 2 till SOU 1949: 21 om svensk hamnbyggnadspolitik. Marcus. 242 s. K. 34. Betänkande med förslag angående ändrade grunder för fördelning och uttagande av kostnad för byggande och underhåll av skogsvägar. Gernandt. 66 3. Jo. 35. Skolöverstyrelsens utlåtande över vissa av 1940 år skolutrednings betänkanden och 1946 å r s skolkornmissions principbetänkande jämte sammanfattning av avgivna yttranden. Hseggström. 404 s. E. 36. Utredningar i anslutning till 1949 års nationalbudget. Marcus. 67 s. F o . 37. Klientelet på arbetshemmen. E n socialpsykologisk, utredning om försumliga försörjare och störande understödstagare. Beckman. 206 s. S. 38. Betänkande rörande avbetalnings- och förskottsköp m. m. Gummesson. 67 s. J u . 39. Betänkande angående statens konstsamlingars organisation och lokalbehov. Marcus. 231 s. E . 40. Betänkande med förslag angående förenklat rekvisitions- och granskningsförfarande beträffande vissa statsbidrag till folkskoleväsendet. Katalog och Tidskriftstryck. 98 s. E. 41. Betänkande och förslag angående studiehjälpverksamheten vid de allmänna läroverken m. fl. statliga och statsunderstödda läroanstalter. Beckman. 103 s. E. 42. Elkraftutredningens redogörelse n r 2 : 1—2. Redogörelse för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft. Stockholms stad och Stockholms län. Beckman. 38 s. K. 43. Betänkande med förslag till livsmedelsstadga m. ml Beckman. 365 s. I. 44. Betänkande med förslag till vissa åtgärder till ra*! tionalisering av gat- och kantstensindustrien. Beckman. 102 s. H. 45. Betänkande med förslag till nya medborgarskapslagar för Danmark, Norge och Sverige. Marcus. 8E s. J u . 46. Betänkande med utredning i vissa värnpliktsfrågor, Katalog och Tidskriftstryck. 293 s. F ö . 47. Betänkande med förslag till ändrade bestämmelse] rörande beskattningen av äkta makar. Idun. 332 a Fi. 48. 1945 års universitetsberedning. 4. Studenternas sociala ursprung, betyg i studentexamen, vidare utbild. ning, yrkesval m. m. Idun. 320 s. E . 49. Betänkande rörande hjälp å t egnahemsägare och bo stadsrättshavare som drabbats av arbetslöshet. Beck man. 101 s. S. 50. Betänkande med förslag till lönereglering m. m. fö] lärarpersonalen vid statsunderstödda folkhögskoloi och lantbruksundervisningsanstalter. Kihlström. 305 s. F i .

Anm. Om särskild tryckort ej angives, ä r tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebok stäverna till det departement, under vilket utredningen a- givits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet. J o . = jord bruksdepartementet.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1949:50

FINANSDEPARTEMENTET

1941 ÅRS LÄRAJILÖNESAKKUNNIGA

BETÄNKANDE MED FÖRSLAG TILL

LÖNEREGLERING

M. M.

FÖR

LÄRARPERSONALEN VID

STATSUNDERSTÖDDA

FOLKHÖGSKOLOR OCH LANTBRUKSUNDERVISNINGSANSTALTER

STOCKHOLM

1949 EMIL K I H L S T R Ö M S T R Y C K E R I A.-B. 35114

77//

Konungen.

I enlighet med det åt 1941 års lärarlönesakkunniga genom nådigt beslut den 14 februari 1947 givna uppdraget få de sakkunniga härmed överlämna Betänkande med förslag till lönereglering m. m. för lärarpersonalen vid statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter. Stockholm den 12 oktober 1949.

Underdånigst DAVID ANDERSSON. V. ARVIDSSON. ESKIL KÄLLQUIST. ERIK SWARTLING. GUSTAF TAMM. / John Ulne.

Utredningsuppdraget. Betänkandets utformning. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 14 februari 1947 erhöllo 1941 års lärarlönesakkunniga i uppdrag att verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om reglering av anställnings- och avlöningsförhållandena för lärarpersonalen vid de statsunderstödda folkhögskolorna och lantbruksundervisningsanstalterna. Några särskilda direktiv för utredningsarbetet ha icke förelegat. Enligt den av de sakkunniga uppgjorda och sedan följda planen för utredningen ha de sakkunniga funnit sig böra till behandling upptaga ett flertal med nyssnämnda anställnings- och avlöningsförhållanden sammanhängande spörsmål, såsom beträffande lärarnas tjänstgöringsförhållanden, ändrade grunder för utgående av statsbidrag, hälsovården vid skolorna, lärarnas bostadsförmåner, stadgeförslag m. m. De sakkunniga ha vidare haft att taga ställning till en för utredningen betydelsefull principfråga, nämligen huruvida det vore möjligt och lämpligt att genomföra en lönereglering för berörda lärarkategorier i anslutning till det statliga lönesystemet. Då denna fråga tidigare i olika sammanhang varit föremål för överväganden, ha de sakkunniga funnit sig böra lämna i möjligaste mån utförliga redogörelser härför. På grund av, bland annat, lärarnas vid folkhögskolorna och lantbruksundervisningsanstalterna från andra skolformer avvikande tjänstgöringsförhållanden ha vissa svårigheter mött vid utformningen av föreliggande löneregleringsförslag. De sakkunniga ha emellertid varit angelägna att finna en sådan lösning av dessa problem, att skolornas rörelsefrihet i fråga om organisation, kursernas anordning o. d. icke skulle inskränkas. Förslagen ha därför i möjligaste mån anpassats efter vid skolorna i nämnda avseenden rådande förhållanden. Beträffande lantbruksundervisningsanstalterna ha i kapitel 13 icke kunnat redovisas av 1949 års riksdag beslutade ändringar rörande vissa kurstider m. m. De sakkunniga vilja dock framhålla, att ifrågavarande ändringar äro av den art, att de icke försvåra utan i stället underlätta genomförandet av de sakkunnigas förslag. Vid utarbetandet av förslag till stadga för dessa anstalter ha nämnda ändringar beaktats. Till de sakkunniga har, för att tagas i övervägande vid utredningen, överlämnats en av socialstyrelsen till Kungl. Maj:t ingiven framställning rörande, bland annat, jämställande i tjänste- och merithänseende av lärare vid Brättegårdens yrkesskola med motsvarande lärare vid folkhögskola.

(> Ifrågavarande remiss torde få anses besvarad med vad de sakkunniga i anledning av densamma i kapitel 5 uttalat. Folkhögskolinspektören, rektorn vid Gästriklands folkhögskola K. V. Hedlund och byråinspektören hos lantbruksstyrelsen B. E. B. Stensiö ha varit förordnade att såsom experter biträda de sakkunniga vid utredningen. Därjämte har pol. mag. K. O. Stefanson i viss omfattning biträtt vid bearbetningen av för utredningen erforderligt statistiskt material. De sakkunniga ha haft överläggningar med representanter för Svenska folkhögskolans lärarförening samt Sveriges agronom- och lantbrukslärarförbund. Ehuru utredningen och de framlagda förslagen avse anställnings- och avlöningsförhållandena för lärarpersonalen vid två olika skolformer, ha de sakkunniga funnit övervägande skäl tala för att resultatet av utredningen redovisas i ett betänkande, avseende båda skolformerna. För vinnande av största möjliga överskådlighet har det emellertid visat sig nödvändigt att uppdela betänkandet i tre avdelningar. I den första avdelningen behandlas folkhögskolorna och i den andra lantbruksundervisningsanstalterna. Den tredje avdelningen innehåller ett för båda skolformerna gemensamt avlöningsreglemente m. m. På grund av nämnda uppdelning har det icke kunnat undvikas, att särskilt i sådana avsnitt i de olika avdelningarna, där frågor rörande för båda skolformerna likartade förhållanden behandlats, upprepningar skett. I en del fall har vid behandlingen av lantbruksundervisningsanstalterna hänvisats till vad som anförts i motsvarande avsnitt beträffande folkhögskolorna. Med hänsyn till vid skolorna i flera avseenden rådande olikartade förhållanden ha särskilda stadgeförslag utarbetats för respektive skolformer. Beträffande utformningen av avlöningsreglemente ha de sakkunniga övervägt olika förslag. Vissa skäl torde kunna anföras för att statens allmänna avlöningsreglemente borde bliva tillämpligt jämväl för nu ifrågavarande lärarpersonal. De för dessa lärare erforderliga särskilda bestämmelser, som i så fall måste införas i avlöningsreglementet, skulle emellertid bliva mycket omfattande, och tillämpningen av lönebestämmelserna komme på grund härav att förorsaka dem, som vid skolorna ha att handlägga dessa frågor, betydande svårigheter. Med hänsyn härtill anse sig de sakkunniga icke kunna förorda en dylik utformning av avlöningsbestämmelserna. Det har å andra sidan synts de sakkunniga mindre tillfredsställande med särskilda avlöningsreglementen för varje skolform. De ha därför undersökt möjligheten av att sammanföra lönebestämmelserna till ett för båda skolformerna gemensamt avlöningsreglemente och därvid funnit, att detta låter sig göra. I enlighet härmed har föreliggande förslag till avlöningsreglemente utarbetats. Beträffande folkhögskolans övningslärare ha de sakkunniga funnit över-

vägande skäl tala för att dessa befattningshavare inordnas i den allmänna lönereglering, varom principbeslut fattades av 1948 års riksdag. Stadga och avlöningsreglemente, som på grund av nämnda riksdagsbeslut komma att fastställas för av riksdagens beslut berörda övningslärare, böra sålunda bliva gällande jämväl för folkhögskolans övningslärare. Erforderliga särbestämmelser ha utarbetats i anslutning till de för fortsättningsskolans lärare gällande bestämmelserna.

AVDELNING I

FOLKHÖGSKOLOR

11 KAPITEL 1.

Historik. I Sverige inrättades de första folkhögskolorna 1868 för att tillgodose de kroppsarbetande klassernas vaknade begär efter upplysning, motsvarande tidens krav. De då nytillkomna kommunalförfattningarna och 1866 års riksdagsordning accentuerade ytterligare behovet av en allmän medborgerlig bildning. Statsanslag till folkhögskolor beviljades första gången av 1872 års riksdag. Vid 1882 års riksdag tillkom dessutom ett statsanslag till understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid statsunderstödda folkhögskolor. Såsom villkor för statsbidrag gällde enligt kungörelsen den 18 oktober 1907 bl. a., att landsting, kommuner eller enskilda, var för sig eller gemensamt, till vederbörande skola eller kurs lämnade bidrag, vilka, inberäknat skolavgifter, sammanlagt uppginge till minst enahanda belopp som statsbidraget. Löneregleringen år 1919. Den första allmänna löneregleringen för folkhögskolornas lärare genomfördes år 1919. Den anslöt sig nära till rådande förhållanden vid skolorna. Enligt kungörelsen i ämnet (1919:864) skulle avlöning vid statsunderstödd folkhögskola utgå med minst följande belopp för år.

12 Manlig

kronor

Ålderstillägg kronor

5 400

kronor

AlderstiHägg kronor

2 ä 500

4 200.

2 ä 400

4 600

2 ä 500

3 800

2 ä 400

4 000

2 ä 500

3 400

2 ä 400

Grundlön

B e f a t t n i n g

K vi n n 1 i g Grundlön

Föreståndare vid skola med a) h u v u d k u r s

och

fristående

kvinnlig kurs h) h u v u d k u r s med både manlig och kvinnlig avdelning c) h u v u d k u r s med endast m a n lig eller kvinnlig Vikarierande

avdelning

föreståndare

vid

skola med a) både h u v u d k u r s och

fristå-

ende kvinnlig kurs

b) endast h u v u d k u r s

400 Ämneslärare med fast

anställ-

ning vid a) h u v u d k u r s

och

fristående

kvinnlig kurs b) h u v u d k u r s

3 700

3 å 500

3 200

3 ä 300

3 000

3 ä 500

2 700

3 å 300

E. o. och vik. ämneslärare med full tjänstgöring vid a) h u v u d k u r s

b) fristående kvinnlig kurs

Lärarinna i hushållsgöromål ...

—

2:50 t

—

2: 50 t

—

10: — d

—

3:50 t

—

3: 50 t

—

Lärare i gymnastik eller sång, vilken ej på grund av a n n a n anställning

vid skolan

bestämd årslön

hade

13 Föreståndare och fast anställda ämneslärare skulle dessutom åtnjuta fri bostad j ä m t e bränsle eller ersättning därför enligt ortens pris, dock lägst med nedan angivna belopp. Antal r u m m. m.

Ersättning kronor

a) manlig

5 r u m och kök

b) kvinnlig

4 r u m och kök

600 B e f a t t n i n g 1.

Föreståndare

2. Lärare med eget hushåll a) manlig

4 r u m och kök

b ) kvinnlig

3 r u m och kök

3. Annan lärare

2 rum

Dyrtidstillägg utgick enligt kungörelsen 1923: 306 å ett tilläggsunderlag motsvarande hälften av minimiavlöningen. I flertalet fall utfylldes dyrtidstilläggen av huvudmannen, så att de ungefär motsvarade dyrtidstillägg till statens befattningshavare vid oreglerade verk. Från 1929 utgick provisorisk avlöningsförbättring enligt kungörelsen 1929: 244. Från och med 1941 utgick även kristillägg enligt kungörelsen 1941: 29. Den år 1919 genomförda löneregleringen gällde till och med den 30 september 1942. Förslag till löneregleringar. Framställning om ny lönereglering för folkhögskolans lärare gjordes den 6 december 1924 av styrelsen för svenska folkhögskolans lärarförening, framför allt med hänsyn till det förslag till lönereglering för läroverkens, folkskolornas m. fl. läroanstalters lärare, som år 1923 framlagts av 1920 års lärarlönekommitté. Förslag till en sådan lönereglering framlades den 12 november 1926 av skolöverstyrelsen, den 21 juli 1930 av 1928 års lönekommitté i betänkande med förslag till avlöningsreglemente för kommunalt anställda lärare (SOU 1930: 20), den 21 september 1938 av skolöverstyrelsen och den 20 januari 1942 av skolöverstyrelsen jämte särskilt tillkallade sakkunniga. Av förslagen ledde endast det sistnämnda till resultat. Det framlades för 1942 års riksdag, som i allt väsentligt biföll förslaget (proposition 274, riksdagens skrivelse 444). Den sålunda antagna löneregleringen gäller alltjämt. Då i nämnda förslag flera frågor av principiell betydelse ingående behandlats, lämnas nedan en sammanställning av vad i förslagen och däröver avgivna yttranden anförts i detta hänseende. Det har härvid synts lämpligast

14 att, utan bundenhet av den kronologiska ordningen beträffande förslagens tillkomst, gruppera sammanställningen kring vissa tidigare diskuterade och alltjämt aktuella principfrågor, vilka i det följande angivas genom särskilda rubriker. Tillämpning av det statliga lönesystemet. I samtliga förslag till lönereglering utom det sista förordades en anpassning till det statliga lönesystemet. Styrelsen för svenska folkhögskolans lärarförening framhöll 1926, att inordnandet av folkhögskolans lärare i det av 1920 års lärarlönekommitté för andra lärargrupper föreslagna lönesystemet icke borde ske på sådant sätt eller under sådana villkor, att folkhögskolans frihet i organisatoriskt eller pedagogiskt hänseende tillspillogåves. Denna frihet vore en av de viktigaste förutsättningarna för att folkhögskolan även framdeles skulle kunna fylla sin uppgift på det sätt erfarenheterna hittills visat vara lämpligt. Skolöverstyrelsen ansåg i sitt förslag 1926 en lönereglering för folkhögskolans lärare böra ske i principiell anslutning till det för civilförvaltningen gällande systemet. Dessa skolor voro visserligen sinsemellan så olika till sin organisation och hade tidigare haft en så vidsträckt befogenhet att anordna sin undervisning med hänsyn till särskilda orts- och andra förhållanden, att ett anpassande efter de snävare linjer, som måste bliva en följd av det nya lönesystemets införande, måste komma att vålla åtskilliga olägenheter, överstyrelsen ansåge emellertid, att det för folkhögskolans framtida utveckling vore i hög grad betydelsefullt, att dess lärare icke kommc att i ekonomiskt hänseende intaga en särställning gentemot övriga lärarkårer. 1928 års lönekommitté (sid. 212 och 213) framhöll, att folkhögskolorna med avseende på sin verksamhet och dess mål långt ifrån vore av sådan enhetlig karaktär som de flesta andra skolformer. I organisatoriskt och pedagogiskt avseende ägde de och borde äga en frihet, som möjligen utgjorde hinder för ett tillämpande på lärarna av avlöningsbestämmelser, som helt naturligt måste taga sikte på likheter och överensstämmelser i fråga om anställning, arbete och kompetens. Dessa förhållanden erbjöde svårigheter icke enbart av löneteknisk art utan även sådana, som kunde äventyra den erforderliga friheten i olika avseenden att ordna med organisation, undervisning och även avlöningsförhållanden allt efter skiftande lokala behov. Då kommittén trots sin tvekan föresloge inplacering i lönesystemet, vore det med hänsyn till önskvärdheten av att även beträffande ifrågavarande skolforms lärare ett lönesystem tillämpades, som överensstämde med det för andra lärargrupper gällande. I sitt yttrande den 9 oktober 1930 över 1928 års lönekommittés förslag framhöll skolöverstyrelsen, att betänkligheter mot inordnandet av folkhögskolans lärare i lönesystemet för de statligt och kommunalt anställda lä-

15 rårna visserligen gjort sig gällande i de till överstyrelsen avgivna yttrandena, men att förslaget till inordnande dock tillstyrkts i flertalet av dessa, även om vissa jämkningar påyrkats. Folkhögskolinspektören hade i sitt yttrande till överstyrelsen uttalat den åsikten, att inordnandet icke erbjöde större svårigheter än att de genom några få särbestämmelser kunde övervinnas. I sitt förslag 1938 framhöll skolöverstyrelsen ånyo, att det lämpligaste sättet att ordna folkhögskollärarnas löneförhållanden vore att söka inordna även dessa i det statliga lönesystemet. Beträffande skälen härför hänvisade överstyrelsen till sitt yttrande 1930. Det framlagda förslaget utarbetades i enlighet härmed i anslutning till det statliga lönesystemet. Undervisningsväsendets lönenämnd anförde i utlåtande den 13 december 1938 över skolöverstyrelsens sistnämnda förslag i huvudsak följande. Vid sitt sysslande med det nyreglerade undervisningsväsendets förhållanden hade lönenämnden väl vid ett eller annat tillfälle funnit de för läroverksrespektive folkskollärarna gällande arbetsförhållandena erbjuda vissa svårigheter vid en tillämpning på dessa lärare av de nyreglerade verkens avlöningssystem. Dessa svårigheter syntes dock relativt obetydliga i jämförelse med dem, som synbarligen skulle möta vid ett försök att tillämpa nämnda lönesystem på folkhögskolans lärare. Det syntes lönenämnden ligga i öppen dag, att det icke vore förenligt med de reglerade verkens avlöningssystem att såsom överstyrelsen föreslagit inrätta fasta tjänster med full lön enligt den vanliga lönegradsskalan vid en årlig arbetstid av så ringa omfattning som i vissa fall förekom vid folkhögskolorna. En annan svårighet mötte i fråga om avgränsningen av de olika lärarkategorierna. Vid folkhögskolorna rådde i olika avseenden stor frihet i fråga om arbetets anordning, och indelning i ämnes- respektive övningslärare hade icke där samma fasthet som vid skolväsendet i allmänhet. Arbetsförhållandena vid folkhögskolorna gjorde det knappast möjligt att för dessa lärare tillämpa ett avlöningssystem, som vore avsett för fast normerade förhållanden och vars grundläggande förutsättning såvitt möjligt borde vara enhetlighet och konsekvens. En tredje svårighet mötte vid avvägningen i vissa fall av löneställningen för lärarna vid olika årlig lästid. Lönenämnden hade kommit till det resultatet, att en lönereglering för folkhögskolornas lärare icke för det dåvarande borde genomföras i anslutning till det för allmänna civilförvaltningen gällande lönesystemet. Givetvis måste det anses vara ett samhällsintresse att det betydelsefulla arbete, som åvilade folkhögskolornas lärare, finge utföras under så gynnsamma yttre betingelser som möjligt. Frågorna om lärarnas rätta löneställning samt om fördelningen mellan staten och folkhögskolornas huvudmän av kostnaderna för folkhögskoleväsendets upprätthållande borde fördenskull enligt lönenämndens mening upptagas till förnyad omprövning. Statskontoret anförde i utlåtande den 29 december 1938 över skolöver-

16 styrelsens förslag 1938 följande. Enligt statskontorets mening påkallade icke de vid folkhögskolorna rådande förhållandena införandet av det statliga lönesystemet för där anställda lärare. Undervisningen vid dessa skolor hade en organisation, som i väsentliga avseenden skilde sig från organisationen vid de läroanstalter, för vilka avlöningssystemet anpassats. Denna omständighet hade medfört, att svårigheter mött för skolöverstyrelsen att vid utformandet av förslag till regler angående lönegradsplacering, ämneslärares undervisningsskyldighet och avgränsningen mellan ämneslärar- och övningslärargrupperna följa de huvudgrupper, efter vilka systemet bildats. Statskontoret kunde för sin del icke finna lämpligt, att lärare med så kort tjänstgöringstid, som här i ett flertal fall skulle ifrågakomma, lönereglerades efter här ifrågavarande grunder. Flertalet styrelser för statsunderstödda folkhögskolor uttalade sin anslutning till skolöverstyrelsens förslag 1938, särskilt med tanke på den för de icke fast anställda lärarna föreslagna löneförbättringen. I några yttranden framhölls emellertid, att ett genomförande av förslaget kunde befaras leda till att folkhögskolornas självständighet och rörelsefrihet i pedagogiskt och organisatoriskt hänseende äventyrades. Styrelsen för svenska folkhögskolans lärarförening tillstyrkte i princip en lönereglering enligt 1938 års förslag. I sitt förslag av 1962 framhöll skolöverstyrelsen, att det lämpligaste sättet att genomföra en lönereglering för folkhögskolornas lärare skulle vara att inordna även dessa lärare under det för den statliga lärarpersonalen gällande lönesystemet. Föreliggande svårigheter borde icke tillmätas avgörande betydelse, när det gällde att avveckla ett delvis föråldrat lönesystem och att söka ernå en i och för sig önskvärd enhetlighet i avlöningshänseende på undervisningsväsendets område. Med hänsyn till de erinringar, som rests mot ett inordnande av folkhögskollärarna under det statliga lönesystemet, och då det synts angeläget, att lönefrågan utan ytterligare uppskov bringades till avgörande, hade överstyrelsen emellertid funnit sig böra frånfalla tanken på en reglering efter de riktlinjer överstyrelsen tidigare uppdragit. Det framlagda förslaget hade följaktligen uppgjorts med utgångspunkt från ett bibehållande av dåvarande lönesystem med beaktande av de mest framträdande kraven på förbättringar av personalens lönevillkor. Därest en sådan lönereglering komrae till stånd, borde den dock icke uppfattas som en definitiv lösning av lönefrågan i den meningen, att tanken på en omläggning av löneförhållandena efter förebild av lönesystemet för statens nyreglerade verk därigenom skulle för obestämd tid undanskjutas. Lästidens längd. Frågan om Jästidens längd vid folkhögskolorna och dess inverkan på lönesättningen behandlades ingående i skolöverstyrelsens förslag 1938. Där anfördes bland annat följande.

17 Enligt då gällande bestämmelser inverkade kurstidens längd icke på avlöningen, men skolorna hade vanligen, då kurstiden mera avsevärt utsträckts, lämnat ersättning till lärarna med växlande belopp. Då lärartjänsterna även vid de kortaste huvudkurserna vore huvudsyssla, och innehavarna endast undantagsvis torde kunna erhålla annat avlönat arbete under sina ferier, vore det emellertid nödvändigt att avväga lönen för dessa befattningar på ett sådant sätt, att kvalificerade sökande kunde erhållas. Den omständigheten, att en kurs vid en skola kunde variera i längd under olika år, försvårade ett lämpligt hänsynstagande till kurstidens längd. Fastställdes lönen med utgångspunkt från en årlig lästid av 34 veckor och verkställdes avdrag av Va4 för varje vecka, varmed lästiden understege 34 veckor, reducerades lönen så mycket, att redan lärare i 24 veckorskurs skulle få för låg lön, vilket i ännu högre grad gällde lärare, som vore anställd endast vid 21 veckorskurs. Det skulle bli ofrånkomligt att maximera avdraget till ett så ringa antal veckor, att samma lön skulle utgå icke blott för 21 och 24 veckorskurs utan även för en ännu längre lästid, vilket vore förenat med olägenheter och ur principiell synpunkt måste anses olämpligt. Det skulle vara möjligt att på basis av ett veckoavdrag om 2 procent i stället för */« (2,9 4 procent) konstruera ett användbart lönesystem. Vid 24 veckorskurs skulle enligt tvåprocentregeln utgå 80 procent av årslönen mot endast 70,6 procent vid Va-i-regeln. Vid 21 veckorskurs skulle motsvarande tal bli 74 och 61,78. En dylik glidande löneskala borde kunna användas för rektorer och ämneslärare med fast anställning. Beträffande övningslärare finge den kompletteras med en bestämmelse om att lönen utginge för 30 tjänstgöringstimmar per vecka. Visserligen kunde avdrag av årslönen ske dels med 2 procent för varje vecka, varmed lästiden understege 34 veckor, dels med X/ZQ för varje veckotimme, varmed tjänstgöringen understege 30 veckotimmar. Ett dylikt avdragssystem med två olikartade avdragsnormer hade överstyrelsen på grund av dess invecklade natur funnit mindre praktiskt. På grund härav kunde överstyrelsen icke förorda nämnda tvåprocentsystem. Dåvarande faktiska lästider voro av mycket olika längd vid olika folkhögskolor. Till en del hade visserligen denna starka växling sin förklaring i olika betingelser på olika orter, men en standardisering borde utan olägenhet för skolorna kunna genomföras. Resultatet av skolornas arbete kunde därigenom till och med förbättras. I sådant syfte ville överstyrelsen föreslå, att folkhögskolorna medgåves rätt att med sina lärarkrafter anordna fristående kortare folkbildningskurser, som finge inräknas i de deltagande lärarnas arbetstid. Dessa kurser skulle pågå 4 eller 8 veckor. Beträffande kursinnehåll och anordningar i övrigt borde stor frihet lämnas skolorna, så att nya uppslag kunde prövas och anpassning ske efter lokala förhållanden och önskemål. Kurserna skulle

18 ha till ändamål att meddela allmän och medborgerlig bildning och alltså ha övervägande teoretisk läggning. Kursplan borde för varje särskild kurs vara godkänd av överstyrelsen. Enligt överstyrelsens förslag skulle vidare minimitiden för huvudkurs ökas till 22 respektive 26 veckor, överstyrelsen ansåge sig kunna räkna med att de skolor, som icke hade fristående kvinnlig kurs, i regel skulle kunna få till stånd en fristående kortare kurs om 4 veckor, i vilken lärarnas arbetskraft skulle bliva behövlig. Med anledning härav föreslog överstyrelsen, att läsåret vid folkhögskolorna i för dem fastställda reglementen skulle fixeras till 26, 30, 34 eller 38 veckor. Undervisningsskyldigheten. I skolöverstyrelsens förslag 1926 upptogs till behandling frågan om lärarnas undervisningsskyldighet. I anslutning till sin uppfattning om undervisningstidens utsträckning för ett flertal lärargrupper ansåg överstyrelsen, att även för folkhögskollärarnas tjänstgöringsskyldighet vissa reglerande normer borde fastställas. Tjänstgöringsskyldigheten för lärare med full tjänstgöring borde vara 25—30 veckotimmar med rätt för skolstyrelsen att sänka minimigränsen för den enskilde läraren, dock icke utan överstyrelsens medgivande med mera än fyra veckotimmar. Rektors eller föreståndares undervisningsskyldighet föreslogs till 18—22 veckotimmar. Efter medgivande av överstyrelsen borde dock talen kunna sänkas till lägst 14 veckotimmar eller höjas till högst 25 veckotimmar. Nu nämnda tal avsåg endast tjänstgöring under huvudkurs. Skolstyrelsen borde bestämma tjänstgöringsskyldigheten under fristående kvinnlig kurs. I skolöverstyrelsens yttrande år 1930 över 1928 års lönekommittés förslag framhölls, att invändningar rests mot en reglering av tjänstgöringsskyldigheten. Det vore oriktigt och olämpligt att i form av undervisningstimmar beräkna allt arbete, som ålåge en folkhögskollärare. Det skulle dessutom bliva omöjligt att i framtiden anställa högt kvalificerade specialister, överstyrelsen vidhöll dock sitt förslag 1926 med den ändringen att för lärare undervisningsskyldighcten borde fastställas till 24—30 veckotimmar liksom vid de allmänna läroverken. I sitt förslag år 1938 uttalade skolöverstyrelsen tvekan, huruvida det vore riktigt att fastställa ett så högt maximital som 30 veckotimmar för undervisningsskyldigheten för lärare. De elever, som efter folkskoleväsendets och det fria folkbildningsarbetets utveckling besökte skolorna, ställde i många fall väsentligt större krav på lärarna än eleverna ett tiotal år tidigare. Föredragsformen, kravet på individuell handledning, skolornas egenskap av internat, vilken medförde att lärarna nästan dagligen blevo upptagna av samkväm, studiehandledning och samvaro med eleverna, gjorde det enligt överstyrelsens mening nödvändigt att iakttaga stor varsamhet, när det gällde

19 att föreskriva visst antal tjänstgöringstimmar per vecka. Härtill komme enligt överstyrelsens förslag en icke oväsentlig utsträckning av läsåret. Med hänsyn härtill förordades, att intervallen för undervisningsskyldigheten fastställdes till 24—28 veckotimmar, vilka vore de dittills allmänt tillämpade. Beträffande föreståndarnas undervisningsskyldighet vidhöll överstyrelsen sitt tidigare förslag om 18—22 veckotimmar med rätt för skolstyrelsen att efter medgivande av överstyrelsen sänka minimitalet till 14 veckotimmar. 1962 års riksdag uttalade, att den föreslagna minimisiffran 24 veckotimmar för undervisningsskyldigheten för normala fall torde vara lämpligt avvägd. Vid fristående kvinnliga kurser torde det i åtskilliga fall icke vara möjligt att upprätthålla fordringarna på minst 24 veckotimmars undervisningsskyldighet för lärarna. Då särskilda skäl kunde åberopas, borde undantag medgivas från bestämmelsen om 24 veckotimmars minimiundervisningsskyldighet vid huvudkurs. Av vikt vore emellertid, att nämnda dispensmöjlighet icke utnyttjades på sådant sätt, att missbruk uppstode. Lärarnas kompetens. Vid folkhögskolan äro de formella kraven på ämneslärarnas kompetens ej närmare reglerade. Lärarna ha oavsett utbildning erhållit inbördes samma löneställning. En sådan differentiering har icke heller förordats i något av de framlagda löneregleringsförslagen. Frågan har emellertid behandlats i vissa av förslagen. I skolöverstyrelsens förslag 1926 erinrades om att vid folkhögskolan skillnad icke gjorts mellan adjunktskompetenta och icke adjunktskompetenta lärare. Provåret syntes icke heller ha samma betydelse vid folkhögskolorna med deras friare undervisningsmetoder som vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter. Härtill komme att en sådan åtskillnad skulle hårt drabba ett stort antal av dåvarande lärare vid folkhögskolorna. Beträffande åtskillnad mellan adjunktskompetenta och icke adjunktskompetenta lärare ansåg 1928 års lönekommitté, att för de förra borde gälla samma rätt att tillgodoräkna tre tjänstår för placering i löneklass, som kommittén föreslagit skola gälla för motsvarande lärare vid högre folkskolor, kommunala mellanskolor m. fl. skolor. I skolöverstyrelsens förslag 1938 framhölls, att år 1936 tjänstgjorde vid folkhögskolorna 100 ämneslärare med fast anställning. Av dessa vore 5 filosofie doktorer, 9 filosofie licentiater, varav 1 med provar, 25 filosofie magistrar, varav 2 med provar och 1 med folkskollärarexamen, 34 filosofie kandidater, varav 1 med folkskollärarexamen, 1 med handelshögskola och 3 med agronomexamen. Högre lärarinneexamen hade 1 lärare, enbart agronomexamen 12 och annan utbildning 14. Vidare anförde överstyrelsen, att filosofisk ämbetsexamen tillkommit med tanke på läroverkens behov. För folkhögskolan viktiga ämnen, exempelvis nationalekonomi, inginge ej i ämneskombinationerna för denna exa-

men. Filosofisk ämbetsexamen i och för sig utgjorde sålunda ingen garanti för reell kompetens till en folkhögskollärarbefattning. Alldeles analogt vore förhållandet med provåret. Detta gåve utbildning och erfarenhet rörande undervisningsmetoderna vid läroverk och med dem närmast jämförbara läroanstalter. Men då metoderna i stor utsträckning måste vara helt andra vid folkhögskolan, vore den direkta nyttan för en folkhögskollärare av att genomgå provar inte så stor. En särskild praktisk lärarkurs för blivande folkhögskollärare vore i själva verket synnerligen motiverad. Om det förslag till behörighetsprövning av icke fast anställda ämneslärare, vilket överstyrelsen framlade, vunne beaktande och de extra ordinarie lärarnas ekonomiska villkor gjordes likvärdiga vid folkhögskola och läroverk, torde en förstärkt kompetens för folkhögskolornas lärare, i den mån en sådan vore behövlig, utan svårighet kunna genomföras. Likställighet med realskolan i lönehänseende. Vid lönesättningen för folkhögskolans lärare har eftersträvats likställighet med realskolans lärare och rektorer. En sådan likställighet genomfördes beträffande fast anställda ämneslärare vid 1919 års lönereglering. Av dyrtiden betingade tillägg, som därefter tillkommo, blevo dock lägre vid folkhögskolor än vid realskolor. Styrelsen för svenska folkhögskolans lärarförening begärde år 1926, att likställighet i löneavseende med realskolor och i vissa fall med kommunala mellanskolor skulle ånyo införas. I skolöverstyrelsens förslag 1926 förordades i allt väsentligt likställighet med realskolans och de kommunala mellanskolornas lärare, varemot statskontoret icke hade något att erinra. Även 1928 års lönekommitté ansåg en sådan jämlikhet böra bestå, även om vissa skäl kunde tala för en något lägre löneställning. I särskilt yttrande till kommitténs betänkande framhöll folkhögskolinspektören Ingers i fråga om folkhögskollärarnas arbetsuppgifter bland annat följande. En folkhögskollärare hade att undervisa elever av vuxen ålder, de flesta visserligen utan annan föregående utbildning än den folkskolan kunnat skänka, men i övrigt på de mest olika stadier i fråga om förkunskaper och vana vid studier. Vid andra årskursen förekomme ganska många elever, som avlagt realexamen eller erhållit liknande förkunskaper. Olikheterna i elevernas förutbildning nödvändiggjorde en långt utsträckt individuell handledning av dessa. Läraren måste använda och behärska de mest olika läroformer: vanliga frågelektioner, föredrag, studiecirkelarbete. Hans göromål vore ej avslutade med timmarna å schemat och förberedelser till dessa. Det ställdes i allmänhet fordran på honom att medverka vid elevernas fria arbete, och ofta hade han att utom timmarna ge enskild handledning åt elever, som behövde sådan. Det vore allmän praxis vid folkhögskolorna, att ingen betalning erlades för enskilda lektioner; något tillfälle till

21 extra förtjänster rå sådana hade han alltså icke. Därtill komme medverkan vid de ofta förekommande aftonsamkvämen samt, därest han hade sin bostad på skolan, tillsyn över där boende elever. Ferierna vid folkhögskolor vore visserligen längre än vid realskolan, men fördelade på ett sätt, som ingalunda vore till lärarnas förmån. Vid 34 veckors tjänstgöring hade läraren 2—3 veckors ledighet vid julen, ytterligare 1—2 veckor i slutet av april och den egentliga ferien först under senhösten. Bostad jämte bränsle. Styrelsen för svenska folkhögskolans lärarförening förordade 1926, att bostad jämte bränsle skulle liksom enligt 1919 års lönereglering utgå som en naturaförmån utöver den kontanta avlöningen. Samma ståndpunkt intog skolöverstyrelsen i den såsom ett provisorium 1942 utarbetade löneregleringen. I sina förslag av år 1926 och 1938 däremot föreslog överstyrelsen, att avdrag å lönen skulle ske för naturaförmåner, vilket även föreslogs av 1928 års lönekommitté. Skolöverstyrelsen utgick i sitt förslag år 1926 från att naturaförmånernas värde vid beräknande av statsbidrag kunde uppskattas till skillnaden mellan två löneklasser. Föreståndarnas (rektorernas) löneställning. Skolöverstyrelsen framhöll i sitt förslag 1926, att vid löneplaceringen hänsyn borde tagas till den synnerligen omfattande representationsskyldighet, som åvilade varje folkhögskoleföreståndare, samt den högst olika arbetsbördan för föreståndare vid olika skolor. Bortsett från den tillfälliga löneförbättringen hade då en föreståndare vid folkhögskola med två kurser efter två ålderstillägg samma lön som realskolerektor. Med hänsyn härtill föreslog överstyrelsen för manliga föreståndare lönegraderna 27, 24 och 23 allt efter som folkhögskolan omfattade huvudkurs och fristående kvinnlig kurs, huvudkurs med både manlig och kvinnlig avdelning respektive huvudkurs med en undervisningsavdclning. Enligt 1928 års lönekommitté borde föreståndare vid folkhögskola liksom rektor i allmänhet omedelbart åtnjuta lön enligt sista löneklassen i vederbörlig lönegrad. Kommittén, som anslöt sig till skolöverstyrelsens förslag till gruppindelning av föreståndartjänsterna, föreslog lönegraderna 27, 25 och 23. Enligt skolöverstyrelsens förslag 1938 borde föreståndarna hänföras till olika lönegrader allt efter läsårets längd om 38, 34, 30 och 26 veckor. Någon ytterligare uppdelning av föreståndarna i olika lönekategorier borde icke förekomma. Beträffande inplaceringen i löneklass framhöll överstyrelsen, att rektorstjänsterna vid allmänna läroverk m. fl. skolor placerats i högsta löneklass, emedan tjänsterna vore förordnandetjänster. En föreståndare vid en folkhögskola åter hade fast anställning. Föreståndarna borde därför placeras och uppflyttas i löneklass enligt samma normer som lärare vid undervisningsväsendet i övrigt.

22 I fråga om placeringen i lönegrad framhöll överstyrelsen, att resultatet av arbetet vid en folkhögskola vore i långt högre grad än vid andra läroanstalter beroende av föreståndarens person. Vidare måste beaktas, att en synnerligen viktig del av föreståndarens verksamhet fölle mellan kurserna, t. ex. elevrekryteringen. Därest de kortare kurser, som överstyrelsen föresloge, komme till stånd, torde deras värde och betydelse i hög grad bli beroende av föreståndarnas intresse, omtanke och organisationsförmåga. De torde för en föreståndare innebära väl så mycket arbete som en kvinnlig kurs av vanlig typ. Flertalet skolor hade tillerkänt föreståndarna stundom mycket avsevärda lönetillägg, vid vissa skolor 1 000 a 2 000 kronor. Dessutom åtnjöte föreståndarna i regel utom bostad med bränsle andra ekonomiskt värdefulla naturaförmåner, såsom fritt lyse, trädgård etc. Den lönestandard, som föreståndarna faktiskt innehaft, hade man att tacka för att föreståndarbefattningarna kunnat rekryteras på ett så tillfredsställande sätt, som skett. Med hänsyn till nu nämnda förhållanden höll överstyrelsen före, att föreståndare vid folkhögskolor med den längsta lästiden, 38 veckor, icke borde avlönas lägre än enligt lönegrad 28, men med begynnelseplacering i lönegradens lägsta löneklass. I övrigt föreslog överstyrelsen lönegraderna 27, 26 och 25 vid årliga lästider av 34, 30 respektive 26 veckor. Dessutom borde beteckningen föreståndare utbytas mot rektor. I 1962 års förslag till lönereglering framhöll skolöverstyrelsen, att tjänstgöringsskyldigheten i praktiken kunde anses vara densamma för föreståndare med enbart huvudkurs, oavsett om däri inginge både manlig och kvinnlig avdelning eller endast manlig eller kvinnlig avdelning. Den då föreliggande skillnaden i lönehänseende mellan dessa föreståndare borde icke längre bibehållas. Antalet ålderstillägg för föreståndare föreslogs ökat från två till tre. Löneställningen för fast anställda ämneslärare. Skolöverstyrelsen föreslog 1926, att manlig ämneslärare med fast anställning skulle tillhöra lönegrad 23 vid tjänstgöring både vid huvudkurs och fristående kvinnlig kurs samt lönegrad 20 vid tjänstgöring endast under huvudkurs. För kvinnlig sådan lärare borde gälla lönegrad 20 respektive 17. För bostad jämte bränsle skulle avdrag å lönen ske. 1928 års lönekommitté föreslog i anslutning till sitt förslag om avlöning för lärare vid högre folkskolor, att lönen för ämneslärare borde fastställas för ett bestämt antal läsveckor, så att om detta antal över- eller underskredes, däremot svarande tillägg respektive avdrag gjordes å lönen. Lön för ämneslärare med fast anställning för såväl huvudkurs som kvinnlig kurs borde beräknas för 37 veckor och lön för ämneslärare med fast anställning för endast huvudkurs för 24 veckor. För varje över- eller understigande

23 vecka borde tillägg eller avdrag ske med V*' respektive V24 av årslönen. Kommittén förordade 22 lönegraden för manlig lärare med tjänstgöring både vid huvudkurs och kvinnlig kurs, 19 lönegraden för kvinnlig sådan lärare, samt 19 respektive 16 lönegraden för lärare vid endast huvudkurs. Skolöverstyrelsen framhöll i sitt förslag 1938, att då vid folkhögskolorna anställningens art icke kunde sägas motsvara och icke heller torde kunna ä n d r a s att helt motsvara, vad som eljest betecknades med ordinarie anställning, överstyrelsen icke kunde framlägga förslag om dylik ändring. Vid beaktande av olika på frågan inverkande faktorer hade överstyrelsen kommit till den övertygelsen, att en lägre lönegrad än 23 icke kunde komma i fråga för ämneslärare med fast anställning vid folkhögskola med 38 veckors årlig lästid. För varje period av 4 veckor, varmed lästiden understege 38 veckor, borde läraren placeras en lönegrad lägre än lönegrad 23. F ö r lönegrad 23 talade också angelägenheten av att lärartjänsterna vid folkhögskolorna avlönades på ett sådant sätt, att de icke bleve genomgångsplatser till adjunktstjänster vid läroverken. Även med den föreslagna placeringen finge man icke bortse ifrån, att adjunktstjänsterna i flera avseenden måste vara mera lockande, särskilt i beaktande av anställningens fastare k a r a k t ä r samt att läroverken vore förlagda till städer eller större samhällen. Någon kategoriklyvning beträffande ämneslärare med fast anställning med hänsyn till deras olika utbildning kunde överstyrelsen icke förorda. Lönerna föresloges dyrortsgrupperade enligt samma grunder som i det statliga lönesystemet. Vid vissa skolor tillkomme dessutom kallortstillägg. För bostad och bränsle skulle avdrag ske å lönen. Undervisningsväsendets lönenämnd erinrade i sitt yttrande över skolöverstyrelsens förslag av 1938 om enhetlig lönegradsplacering oavsett kompetensen, att icke adjunktsbehörig adjunkt vid samrealskola, som ombildats från kommunal mellanskola, placerats i 22 lönegraden samt att ämneslärarinna vid allmänt läroverk, vilken åtminstone måste ha genomgått treårig kurs vid högre lärarinneseminariet, placerats i 21 lönegraden. I skolöverstyrelsens förslag 1962 förordades, att lärarna skulle erhålla bostad in natura vid sidan av den kontanta lönen, samt att bland annat på grund härav lönerna icke borde vara dyrortsgraderade. Lönen för lärare, anställd för endast huvudkurs, borde bestämmas med utgångspunkt från en minimilästid av 21 veckor. Intill en viss övre gräns borde överskjutande lästid kompenseras i direkt proportion till avvikelsen från minimilästiden. Då lärartjänsterna även vid de kortaste huvudkurserna vore att anse som huvudsyssla, borde då utgående lön icke jämkas nedåt vid en lästid av 21 veckor. Av kostnadsskäl vore det å andra sidan ej möjligt att anpassa lönebeloppen efter samtliga variationer i lästiden, enär lönebeloppen vid de längsta kurstiderna i så fall skulle bliva oproportionerligt höga. Det hade för den skull befunnits nödvändigt att maximera lönen vid en viss icke allt

24 för omfattande lästid, nämligen 24 veckor. Lönebeloppen borde anpassas i anslutning till den levnadskostnadsnivå, å vilken 1938 års statliga lönereglering grundats, och rörligt tillägg utgå enligt de för statsanställda gällande reglerna. Undervisningsväsendets lönenämnd och statskontoret hade visserligen uttalat, att löneställningen för de fast anställda ämneslärarna icke syntes vara särskilt ogynnsam. Emellertid hade 1941 års lagtima riksdag (skrivelse nr 8 punkt 153) uttalat, att trots rådande statsfinansiella läge en skälig lönereglering borde åvägabringas för folkhögskolornas del. överstyrelsen hade vid sådant förhållande utgått ifrån att — även om behovet av förbättrade löneförmåner gjorde sig starkast gällande beträffande de icke fast anställda lärarna — jämväl föreståndarna och de fast anställda ämneslärarna borde få komma i åtnjutande av en viss reell löneförbättring. Antalet ålderstillägg för fast anställda ämneslärare ökades från 3 till 4, vilka borde tillträdas med treåriga i stället för femåriga intervaller. Samtidigt minskade dock beloppen något för att motverka en alltför stor löneökning i slutlönelägena. Extra ordinarie och vikarierande ämneslärare. I skolöverstyrelsens förslag 1938 framhölls, att bortsett från föreståndarna nära hälften av de ämneslärare, som verkade vid folkhögskolor, icke kunnat tillförsäkras fast anställning. De icke fast anställda ämneslärarnas ställning utgjorde ett problem av stor räckvidd för folkhögskolorna, alldenstund rekryteringen av de fast anställda ämneslärarna så gott som undantagslöst skedde från denna kår. Då en lärare vunnit anställning som extra ordinarie vid en folkhögskola, stannade han oftast inom denna skolform, till dess han där kunde vinna fast anställning. Enär ingen praktisk lärarutbildning funnes anordnad för blivande lärare vid folkhögskola, finge tjänstgöringen som extra ordinarie ersätta dylik utbildning. Undervisningsmetoderna vid folkhögskolan vore i stor utsträckning helt olika dem vid läroverken. Även en rik lärarerfarenhet från folkhögskolan kunde alltså icke utan vidare utnyttjas vid övergång till läroverk, och därför betänkte sig en lärare många gånger, innan han sökte över från folkhögskola till läroverk, även om detta eljest med hänsyn till ämneskombination och annat kunde låta sig göra. överstyrelsen föreslog, att extra lärare och extra ordinarie lärare skulle kunna anställas endast vid huvudkurs, alltså för någon av följande tider: 22, 26, 30, 34 eller 38 veckor. Av dessa kurstyper torde dock av de tre sistnämnda troligen knappast någon komma i fråga. Vid en kurstid om 22 veckor föreslogs lönegrad 17 för extra ordinarie och lönegrad 16 för extra lärare. För varje ökning av kurstiden med 4 veckor föreslogs en höjning av lönegradsplaceringen med en lönegrad. I skolöverstyrelsens förslag 1962 anfördes bland annat följande. De icke

25 fast anställda ämneslärarna intogo i lönehänseende en missgynnad ställning. Det syntes överstyrelsen såväl ur synpunkten av den teoretiska kompetens flertalet av dessa lärare innehade, som vid jämförelse med löneställningen för övriga extralärarkategorier uppenbart, att löneställningen måste anses otillfredsställande. Enligt vad överstyrelsen hade sig bekant, hade även betydande svårigheter på sistone yppats att erhålla en tillfredsställande rekrytering av ifrågavarande lärare. Detta förhållande torde få tillskrivas den i jämförelse med extralärarpersonalen i övrigt oförmånliga ställning, som de extra ordinarie och vikarierande ämneslärarna vid folkhögskolorna kommit att intaga. Även med hänsyn till vikten av en fullgod rekrytering av ifrågavarande lärare syntes således starka skäl tala för att bereda dem en förbättring i lönehänseende. Vid 1962 års riksdag anfördes i propositionen i ämnet (nr 274), att den av skolöverstyrelsen föreslagna löneförbättringen för extra ordinarie och vikarierande lärare vore väl hög. I anslutning till vad statskontoret anfört i ämnet föreslogs en viss sänkning av de av överstyrelsen föreslagna lönebeloppen. Som viss kompensation härför föreslogs emellertid, att de icke fast anställda lärarna skulle tillförsäkras rätt till fri bostad jämte bränsle eller motsvarande kontant ersättning. Befattningshavare med eget hushåll skulle erhålla rätt till bostad om minst två rum och befattningshavare utan eget hushåll om minst ett rum. Timlärare i läroämnen. I skolöverstyrelsens förslag 1962 framhölls, att för timlärare i läsämnen då icke funnes särskilda avlöningsbestämmelser. Dyrtidstillägg fick dock utgå å ett tilläggsunderlag av högst 3 kronor per undervisningstimme, dock i intet fall å högre belopp än hälften av timlönen. Minimiavlöning borde dock i författning fastställas för timlärarna i läsämnen. Överstyrelsen förordade i detta hänseende 6 kronor 50 öre i ett för allt per undervisningstimme. Lärare i övningsämnen. I 1928 års lönekommittés författningslorslag inflöt ett stadgande, att timlärare skulle, där ej skolöverstyrelsen för särskilda fall medgåve högre ersättning, åtnjuta avlöning med följande för olika ortsgrupper bestämda belopp per undervisningstimme: Ortsgrupp Befattningshavare

I kr.

V kr.

4: — 4:25 5: — 4: 75 15:—

Manlig i slöjd

3: —

Kvinnlig i slöjd

3:25

Manlig i gymnastik eller sång

4: —

Kvinnlig i g y m n a s t i k eller sång Lärarinna i h u s h å l l s g ö r o m å l per

arbetsdag

3: 75 13: —

26 I skolöverstyrelsens förslag 1938 framhölls, att kvinnlig slöjd och hushållsgöromål av gammalt intogo en viktig plats i undervisningen av de kvinnliga eleverna. Detta gällde såväl under huvudkurserna som under de fristående kvinnliga kurserna. Även manlig slöjd förekom vid några skolor. Med växlande timtal vid olika skolor undervisades regelbundet i gymnastik och sång. Undervisningen i dessa ämnen handhades stundom av ämneslärare, stundom av timlärare. Endast i enstaka fall förelåge möjlighet att bereda en lärare full tjänstgöring vid en folkhögskola i gymnastik och troligen ingenstädes i sång. övningslärare, som ej hade reglerad tjänst, avlönades per timme eller dag. överstyrelsen funne det lämpligast, att övningslärarnas anställningsförhållanden ordnades efter mönster av överstyrelsens förslag beträffande ämneslärare. Om så skedde, skulle det alltså finnas övningslärare av fyra slag: övningslärare med fast anställning, extra ordinarie övningslärare, extra övningslärare och timlärare. Beträffande de två förstnämnda kategorierna övningslärare borde tillämpas samma behörighetsvillkor som för motsvarande befattningar vid statens undervisningsväsende. Enligt då gällande bestämmelser kunde pensionsrätt i statens pensionsanstalt tillförsäkras övningslärare endast om han vore anställd under minst 24 veckor årligen med minst 20 undervisningstimmar i veckan. Det borde undersökas, om icke pensionsrätten i stället kunde knytas till ett visst minimitimtal för år, exempelvis 500 timmar. Härigenom skulle ett betydande antal lärarinnor kunna beredas pension. Möjligheten att genom reglering av tjänst bereda pension åt lärare, som icke enligt de nya bestämmelserna kunde erhålla pension, t. ex. en lärarinna, som på en gång vore husmor och lärarinna i övningsämne vid fristående kvinnlig kurs, borde tills vidare bibehållas. överstyrelsen förordade följande lönegrader för fast anställda övningslärare : Lönegrad Lästid i veckor

Manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål

Teckning, sång och gymnastik

14 För extra ordinarie och extra övningslärare förordade överstyrelsen samma lönegrader som för motsvarande befattningshavare med fast anställ-

27 ning men i enlighet med då gällande bestämmelser med begynnelseplacering två respektive tre löneklasser lägre än fast anställda lärare. För timlärare i övningsämnen förordade överstyrelsen liksom beträffande timlärare i läsämnen arvode per veckotimme beräknat efter 38 veckors årlig lästid och med olika belopp i olika ortsgrupper. Beloppen framgå av följande uppställning. Ortsgrupp Ä m n e

Teckning, fältmätning,

sång eller

gymnastil

A kr.

G kr.

153 Manlig eller kvinnlig slöjd

137 Hushållsgöromål

131 Till speciallärare kunde dock efter skolöverstyrelsens medgivande utgå 10 kronor per undervisningstimme för i medeltal högst 4 veckotimmar under kurs. I skolöverstyrelsens förslag 1962 framhölls, att för lärarna i slöjd och hushållsgöromål undervisningen ofta kunde sägas utgöra deras huvudsakliga sysselsättning eller förvärvskälla. Det kunde därför ifrågasättas, om icke särskilda ordinarie övningslärartjänster borde inrättas vid folkhögskolorna. Detta innebure emellertid en organisatorisk åtgärd, vars verkningar vore svåra att överblicka, varför överstyrelsen icke ansåge sig för det dåvarande böra ifrågasätta en dylik omläggning. överstyrelsen förordade, att i arvodesbeloppen för slöjd och hushållsgöromål inräknades en del av dyrtidstillägget samt att det å de nya beloppen utgående tillägget borde anpassas efter reglerna för rörligt tillägg. I dessa ämnen borde arvodena vara rörliga, då inånga lärare hade sin huvudsakliga sysselsättning i sådan undervisning vid folkhögskola. Till lärarinna i hushållsgöromål borde vidare arvode utgå per undervisningstimme i stället för per arbetsdag, förslagsvis med samma belopp som till lärare i slöjd. I slöjd och hushållsgöromål borde arvodet bestämmas till 3 kronor 60 öre per undervisningstimme. Av kostnadsskäl torde dock arvode till en och samma lärare få beräknas för högst 30 timmar per vecka. I gymnastik och sång föreslog överstyrelsen ett arvode av 5 kronor 50 öre i ett för allt per undervisningstimme. Timarvodena i övningsämnen föreslogos ej graderade efter dyrort. Vid 1962 års riksdag anförde föredragande departementschefen (prop. 274 sid. 31), att h a n i likhet med statskontoret och allmänna lönenämnden icke kunde tillstyrka en anordning med rörliga löneförmåner på timlärarersättningarna. Även till lärarinna i slöjd och hushållsgöromål borde arvode

28 fastställas till vissa belopp i ett för allt. I detta hänseende förordades 4 kronor per undervisningstimme. Riksdagen (skrivelse 444) anförde emellertid härom bland annat följande: Kungl. Maj :ts förslag innebure, att i vissa fall löneminskning skulle inträda i jämförelse med då utgående förmåner. Nämnda förhållande kunde givetvis komina att ytterligare accentueras, därest framdeles kristillägget ökades. Den utredning, som 1941 års lärarlönesakkunniga erhållit i uppdrag att verkställa rörande anställningsoch avlöningsförhållanden för övningslärare, borde även omfatta övningslärarna vid folkhögskolorna. Till dess frågan om n ä m n d a lärares löncställning framdeles erhållit sin lösning, borde enligt riksdagens mening dessa lärare bibehållas vid för dem gällande arvoden, med rätt att därå åtnjuta dyrtidstillägg och kristillägg enligt härför stadgade grunder. Statsbidrag. Enligt 1919 års lönereglering voro statsbidragen till lärarlöner vid folkhögskolor avsedda att i huvudsak täcka kontant utgående lärarlöner, medan naturaförmånerna •— fri bostad jämte bränsle eller kontant ersättning därför — skulle bekostas av huvudmannen. Statsbidrag utgick med vissa belopp för kursernas uppehållande. Dessutom utgingo av statsmedel provisorisk avlöningsförbättring enligt kungörelsen 1929: 244 och dyrtidstillägg enligt kungörelsen 1923: 306. Dyrtidstillägget utgick å ett tilläggsunderlag motsvarande hälften av den i avlöningsförfattningen bestämda kontanta minimilönen. De flesta landsting utfyllde dock dyrtidstillägget, så att det i stort sett överensstämde med motsvarande förmån vid statens oreglerade verk. I skolöverstyrelsens förslag 1938 förcslogos statsbidragen helt omlagda. Statsbidrag borde enligt förslaget utgå med belopp, motsvarande samtliga vid skolan utgående lärarlöner med avdrag dels av ett belopp, motsvarande summan av de bostadsersättningar, som vid skolan anställda lärare enligt givna bestämmelser hade att erlägga, dels av 10 procent av timlärararvodena. Därjämte skulle statsverket bevilja provisoriskt dyrortstillägg och provisorisk avlöningsförstärkning samt dyrtidstillägg till lärarna enligt de grunder, som tillämpades vid statens s. k. reglerade verk. Som villkor för statsbidrag till lärares avlöning skulle gälla, att löne- och pensionstillägg av huvudmannen icke beviljades lärarna. Statsbidrag skulle emellertid endast utgå om och i den mån lärarna befunnes erforderliga för skolans verksamhet. För inrättande av fasta och extra ordinarie tjänster borde fordras medgivande av skolöverstyrelsen. Skulle sådan befattning sedermera bliva obehövlig, exempelvis genom nedläggandet av parallellavdelning i följd av minskat elevantal, borde statsbidrag till lärarens avlönande icke vidare utgå, utan det finge bliva huvudmannens sak att härvidlag bära det ekonomiska ansvaret. Det torde få ankomma på skolöverstyrelsen att meddela erforderliga allmänna föreskrifter i fråga om

29 antalet lärare vid varje skola i förhållande till antalet elever och undervisningsavdelningar. Statskontoret anförde i sitt yttrande den 29 december 1938 över nämnda förslag huvudsakligen följande: Vid övervägande av de för folkhögskolorna lämpliga statsbidragsgrunderna borde enligt statskontorets mening särskild hänsyn tagas till den fria ställning, som folkhögskolorna intoge i fråga om undervisningens ordnande och anställande av lärare. Så syntes t. ex. rätt för skolstyrelse att bestämma omfattningen av lärares undervisningsskyldighet böra medföra motsvarande rätt att bestämma avlöningen. Statskontoret, som funnit skäl föreligga för en förbättrad ställning i löne- och pensionshänseende för vissa lärargrupper vid folkhögskolorna ville för sin del -t- med avstyrkande av överstyrelsens förslag — förorda, att erforderliga reformer vidtoges med utgångspunkt från gällande bestämmelser om statsbidrag och lärarlöner. Statsbidraget borde följaktligen utan närmare angivande av särskilda utgiftsändamål utgå såsom ett bidrag till skolans driftkostnader och till beloppet bestämmas på grundval av en beräknad lönekostnad, varvid i fråga om lärarlöner allenast vissa minimibelopp borde angivas såsom villkor för bidragets åtnjutande. I skolöverstyrelsens förslag 1962 vidtogos i enlighet med statskontorets nämnda uttalande, icke några ändringar i principerna för statsbidraget till folkhögskolorna, överstyrelsen föreslog emellertid, att till staten skulle överföras hela kostnaden för de då utgående rörliga avlöningsförmånerna till lärarpersonalen. I anslutning härtill borde bidragen till kursverksamheten icke oväsentligt uppräknas, bland annat beroende av att i de nya bidragen på grund av övergången från oreglerat dyrtidstillägg till rörligt tillägg inlagts skillnaden mellan dessa tillägg (29 %). Statskontoret anförde i utlåtande över överstyrelsens sistnämnda förslag bland annat följande. I dåvarande läge kunde statskontoret icke tillstyrka, att staten övertoge hela (mot förut halva) kostnaden för rörliga avlöningsförmåner. Den föreslagna höjningen av statsbidragen till kursverksamheten borde på grund härav även reduceras. Statskontoret ville emellertid icke förorda en så stor reduktion, som tekniskt skulle vara möjlig (14,5 % ) , utan ville ämbetsverket föreslå en minskning med i medeltal 10 %. Om i enlighet med överstyrelsens förslag extra ordinarie lärare medgåves rätt till sjukavlöning under viss tid i analogi med vad som gällde för de fast anställda lärarna, borde staten bestrida kostnaden för arvode åt vikarie för sådan lärare. Den dåvarande utbetalningen av dyrtidstillägg förutsatte en detaljgranskning av varje lärares löneförhållanden, varigenom de praktiska fördelarna med det summariska beräkningssättet av kursbidragen delvis omintetgjordes. Statskontoret ville därför föreslå en omläggning såtillvida, att statens bidrag till det rörliga tillägget skulle utgå i form av en procentuell förhöjning av bidragen till de olika kurserna samt å ålderstilläggen. Då —

30 som ämbetsverket förutsatt — huvudmännen borde bestrida halva kostnaden för det rörliga tillägget, syntes denna procentuella förhöjning böra bestämmas till hälften av det genomsnittliga rörliga tillägget under närmast före utbetalningen liggande kalenderår eller budgetår. I enlighet härmed borde i avräkning å statsbidraget för till vinterhalvåret förlagd kurs ett förskott å 50 procent utbetalas i december, samt slutreglering ske i mars påföljande år, därvid det procentuella tillägget skulle bestämmas på grundval av medelvärdet för rörliga tillägget under det tilländalupna kalenderåret. Å statsbidrag för till sommarhalvåret förlagd kurs skulle utbetalas i juni månad ett förskott å 50 procent, medan slutreglering skulle ske i augusti månad samma år, varvid det procentuella tillägget skulle bestämmas efter medelvärdet för det rörliga tillägget under näst föregående budgetår. Ålderstilläggen, som då utbetalades i förskott i början av det kalenderår, för vilka de vore beräknade, borde i stället utbetalas med 50 procent av det för kalenderåret beräknade beloppet i juli och återstoden jämte den procentuella förhöjningen — beräknad efter medelvärdet av det rörliga tillägget under det tilländagångna kalenderåret — efter särskild rekvisition under januari månad. Å bidragen till avlöning av lärarinnor i hushållsgöromål (%) borde någon förhöjning icke utgå. Styrelsen för svenska folkhögskolans lärarförening framhöll i yttrande över överstyrelsens förslag 1942, att de då utgående statsbidragen icke kunde sägas täcka lärarlönerna. Många skolor betalade större löner än minimilönerna, och genomgående utfylldes dyrtidstillägget genom anslag av huvudmännen. Parallellavdelningar inrättades i många fall utan att statsbidrag kunde erhållas. Propositionen i ämnet till 1962 års riksdag anslöt sig till skolöverstyrelsens förslag med de av statskontoret förordade modifikationerna. Dessutom föreslogos förmånligare bestämmelser för statsbidrag till parallellavdelningar. Såsom villkor för statsbidrag skulle bland annat gälla, att från annat håll än staten tillskötes vad som utöver statsbidragen erfordrades för skolverksamhetens behöriga uppehållande samt att lärarna erhölle stadgade löneförmåner, däribland vederbörliga indextillägg. Riksdagen hade icke något att erinra mot propositionen i denna del.

31 KAPITEL 2.

Gällande bestämmelser. Verksamheten vid de statsunderstödda folkhögskolorna är i stor utsträckning reglerad genom bestämmelser utfärdade av Kungl. Maj:t. De grundläggande föreskrifterna äro intagna i Kungl. Maj:ts stadga den 5 september 1942: 802 (ändrad 1946: 374) för statsunderstödda folkhögskolor och i kungörelsen samma dag nr 801 (ändrad 1942: 839) angående avlöning åt lärare vid folkhögskola samt statsbidrag till sådan skola. Nämnda stadga och statsbidragskungörelse trädde i kraft den 1 oktober 1942. I det följande redogöres för de viktigaste av dessa allmänna bestämmelser. Ändamål. Folkhögskolan skall enligt nämnda stadga avse att åt vuxen ungdom meddela allmän medborgerlig bildning, varvid väsentlig vikt skall läggas vid en väckande, till personligt tankeliv och sedlig styrka fostrande undervisning och särskild hänsyn tagas till att eleverna lära känna sin bygd och sitt land, dess historiska utveckling och nuvarande samhällsförhållanden, dess andliga och materiella hjälpkällor. Så långt med dessa syften är förenligt, bör undervisningen därjämte ha till uppgift att bibringa eleverna sådana praktiska kunskaper och färdigheter, som kunna giva dem ökad duglighet för deras levnadsyrke. Undervisningen skall i första rummet avse att giva eleverna sådana impulser och insikter, som kunna främja deras personliga utveckling och giva dem en levande uppfattning av deras ansvar som människor och samhällsmedlemmar. Den bör därjämte söka väcka deras håg för ökat vetande och anvisa dem vägar att förvärva sådant. Inpräglandet av enskildheter bör begränsas och ungdomsålderns behov av självverksamhet tillgodoses. I uppfostrande syfte bör folkhögskolan begagna de tillfällen till samvaro mellan lärare och elever, som även utom undervisningen kunna erbjudas. Folkhögskolan bör därför om möjligt under kursen kunna bereda eleverna hem inom skolan. Vinter- och sommarkurser. Arbetsåret skall omfatta en huvudkurs (vinterkurs) och må dessutom omfatta en kvinnlig kurs (sommarkurs). Vinterkurs kan vara tillgänglig antingen för enbart manliga elever (manlig avdelning) eller enbart kvinnliga elever (kvinnlig avdelning) eller ock för såväl manliga som kvinnliga elever (samavdelning).

32 Vinterkurs och sommarkurs kunna anordnas som tvååriga, varvid andra årskursen avses för elever, som genomgått första årskursen. Eleverna inom viss avdelning må, i den mån deras olika kunskaper eller antal gör det nödvändigt, vid undervisningen uppdelas i parallellgrupper. Vinterkurs skall omfatta minst 21 veckor, därest vid skolan även är anordnad sommarkurs, och i annat fall minst 24 veckor. Sommarkurs skall omfatta minst 13 veckor. Ingår hushållsgöromål i första årskursen, skall dock denna omfatta minst 16 veckor. I nämnda kurstider må inräknas skäligt antal lovdagar av tillfällig anledning eller för studieutflykter samt högst tre helgfria lovdagar vid påsk och högst två sådana dagar vid pingst och vid midsommar. Endast i undantagsfall bör dock av tillfällig anledning givas hel lovdag. I kurstiden inräknas dag för upprop och för avslutning. Kurstid kan påbörjas eller avslutas sön- eller helgdag, om upprop eller avslutning äger rum sådan dag. Fortsättningskurser. Enligt kungl. brev den 13 maj 1949 (den 22 juni 1945) utgår statsbidrag till fortsättningskurser vid statsunderstödd folkhögskola. Dylik kurs kan anordnas i anslutning till vinterkurs eller sommarkurs samt anknytas till såväl första som andra årskursen. Fortsättningskurs avser att utvidga den vid vinterkurs eller sommarkurs meddelade undervisningen. Under fortsättningskurs, vilken icke skall inriktas på visst examensrnål. t. ex. realexamen, bör eftersträvas att i så stor utsträckning som möjligt utveckla elevernas förmåga till självverksamhet. Undervisningen bör om möjligt avpassas med hänsyn till elevernas eventuellt planerade fortsatta studiearbete efter kursens slut. Fortsättningskurs skall pågå minst 4 och högst 12 veckor. Undervisning skall meddelas i historia och minst ett av ämnena geografi, litteraturhistoria och samhällslära. I övrigt skall undervisningen vara samlad företrädesvis kring visst läroämne eller viss grupp av läroämnen. Antalet undervisningstimmar per vecka skall för fortsättningskurs vara detsamma som för kurs vid folkhögskola. Parallellundervisning må kunna anordnas. Undervisningsplan, upptagande för fortsättningskursen bestämda undervisningsämnen och ungefärliga antalet lärotimmar per vecka i varje ämne, uppgöres avskolans styrelse efter förslag av rektor. Lärare anställes i den ordning, som är föreskriven beträffande timlärare vid folkhögskola. Fast anställd lärare kan icke åläggas tjänstgöra vid fortsättningskurs. Antalet elever skall utgöra minst 14 vid fortsättningskurs anknuten till folkhögskolans första årskurs och minst 10 vid fortsättningskurs anknuten till andra årskursen.

33 Umdervisning. I första årskursen av både vinter- och sommarkurs skall, där (ej överstyrelsen medger undantag, undervisning meddelas i modersmålet o.ch dess litteratur, historia, samhällslära, geografi, matematik och naturkunnighet med hälsolära. I andra ämnen må undervisning meddelas, i den mån så finnes förenligt med skolans allmänna syfte. I a n d r a årskursen må ingå ett lämpligt urval av förut nämnda ämnen j ä m t e de ämnen i övrigt, som ined hänsyn till skolans särskilda syfte anses böra upptagas. Vid folkhögskola för kvinnliga elever må andra årskursen kunna anordnas med huvudvikten lagd på undervisning i hushållsgöromål. Elever, som därtill ha anlag, skola övas i gemensam sång. Genom regelbundna gymnastik- och idrottsövningar bör sörjas för elevernas sunda kroppsutveckling. Antalet undervisningstimmar i veckan för varje kurs eller avdelning bestämmes i skolans undervisningsplan och bör ej understiga för första årskursen 30 och för andra årskursen 24 timmar. Andra årskursen skall erhålla i det väsentliga särskild undervisning. Undervisningsplan, upptagande undervisningsämnen och ungefärliga antalet lärotimmar per vecka i varje ämne, fastslälles av skolans styrelse efter förslag av rektor och delgives skolöverstyrelsen. Undervisningsplanerna bruka icke innehålla detaljerade bestämmelser. Reglemente. Efter förslag av skolstyrelsen fastställer skolöverstyrelsen för varje folkhögskola reglemente, vari skall bestämmas om förhållandet mellan skolan och den eller de korporationer, som ansvara för dess upprätthållande, om skolans styrelse, om skolans kurser, deras förläggning under arbetsåret, manliga och kvinnliga elevers tillträde till kurserna, de ämnen, som ingå i kurserna, och om övriga erforderliga föreskrifter rörande arbetet vid skolan. Tillsyn och styrelse. Folkhögskola skall stå under inseende av skolöverstyrelsen samt vara underkastad den kontroll och de bestämmelser i övrigt, som Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva. Folkhögskolas styrelse skall bestå av minst fem personer med minst tre suppleanter. Skolans tjänstgörande rektor skall vara medlem av styrelsen, dock utan rätt att deltaga i beslut, som röra rektors rätt och ställning vid skolan. Åtnjuter skola anslag av landsting, brukar i skolans reglemente föreskrivas, att landstinget skall äga insätta minst en ledamot i styrelsen. Styrelsen tillkommer bl. a., att antaga och entlediga rektor och lärare, att bevilja rektor och lärare sökt tjänstledighet och, där så erfordras, förordna om befattningens uppehållande under ledigheten, 8

34 att på förslag av rektor antaga elever samt, om så prövas nödigt, skilja elev från skolan eller åt rektor uppdraga att antaga elever och, där så befinncs behövligt, tills vidare skilja elev från skolan, att årligen uppgöra inkomst- och utgiftsförslag för skolan, samt att på förslag av rektor fastställa undervisningsplan och ordningsstadga för skolan. Elever. Elev skall ha genomgått folkskola eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskapsmått, vara känd för ett gott uppförande, ha fyllt eller före kursens slut fylla, manlig elev 18 år och kvinnlig elev 16 år. Manlig elev kan undantagsvis antagas, om han före kursens slut fyller 17 år. För inträde i andra årskursen fordras att ha genomgått folkhögskolas första årskurs eller på annat sätt erhållit motsvarande utbildning. Elev äger av rektor erhålla intyg om bevistad kurs, vari vitsord skall enligt lärarrådets beslut lämnas över flit och uppförande. Där avgift för undervisningen upptages, skall avgiftens belopp angivas i skolans reglemente. Mindre bemedlade eller obemedlade elever böra erhålla skälig nedsättning i eller befrielse från avgift. Elevstipendier. Enligt kungörelsen 1934: 399 (ändrad 1945 : 569 och 1947 : 382) kunna stipendier utgå med högst 30, 60 och 90 kronor för läsmånad i första, andra respektive tredje behovsgraden. För elev vid folkhögskola i stad från annan ort än skolorten, vilken icke kan beredas inackordering i elevhem och vars kostnader för inackordering mera väsentligt överstiga kostnaderna för inackordering i elevhem, skola dock i nämnda behovsgrader beräknas högst respektive 55, 85 och 115 kronor. Till högsta behovsgraden bör endast räknas elev, som i synnerlig grad är i behov av stipendium. Stipendier sökas av skolstyrelsen och beviljas av skolöverstyrelsen. Rektor och lärare. Vid folkhögskola skall finnas en rektor och minst en fast anställd ämneslärare. Har statsbidrag utgått fem år i följd till andra årskurs av vinterkurs, skall en ämneslärare fast anställas för denna årskurs. Skolöverstyrelsen äger medgiva befrielse från skyldigheten att inrätta ämneslärartjänst med fast anställning. Ytterligare sådana tjänster må endast inrättas efter överstyrelsens prövning. Åtskilliga skolor ha erhållit rätt att tillsätta en eller flera fast anställda ämneslärare utöver minimiantalet. I en del fall har befattningen därvid knutits till kvinnlig avdelning under huvudkurs. Vid folkhögskola, som mottager manliga elever, skall rektor eller en fast anställd ämneslärare vara man. Är särskild kvinnlig avdelning anordnad under vinterkursen, skall rektor eller en fast anställd lärare vara kvinna.

35 Då särskilda skäl därtill äro, äger dock skolöverstyrelsen medgiva undantag härifrån. Rektor och ämneslärare med fast anställning kunna av styrelsen antagas antingen tillsvidare med fyra månaders uppsägningstid eller för viss tid. Efter tre på varandra följande års oförvitlig tjänstgöring i samma eller motsvarande befattning vid folkhögskola, må han dock ej kunna skiljas från sin befattning, så länge den kurs eller avdelning uppehålles, för vilken han är anställd vid skolan, där han ej befinnes försumlig i tjänsten på sätt nedan sägs. Befinnes rektor eller fast anställd lärare oskicklig till eller försumlig i sin tjänst eller ådagalägga ett sådant uppförande, att han ej bör bibehållas vid densamma, äger skolstyrelsen efter fruktlös befunnen i dess protokoll intagen varning, skilja honom från befattningen. Befattningshavaren skall dessförinnan ha beretts tillfälle att inkomma med förklaring, och beslutet skall för att bli gällande stadfästas av skolöverstyrelsen. F r a m k o m m a om rektors eller fast anställd lärares personliga vandel omständigheter, som göra hans bibehållande tills vidare vid befattningen synnerligen olämpligt, må han utan föregående varning kunna avstängas från tjänstgöring och efter skolöverstyrelsens medgivande skiljas från sin befattning. Rektor och fast anställd ämneslärare skall, bland annat, genom studier vid universitet eller högskola eller på annat sätt ha förvärvat de insikter, som prövas nödiga för tjänstens rätta skötande. Dessutom skall rektor minst tre år med goda vitsord ha tjänstgjort såsom lärare med full tjänstgöring vid statsunderstödd folkhögskola och fast ämneslärare minst två läsår ha med goda vitsord tjänstgjort som lärare vid under offentlig kontroll stående läroanstalt, därav vid statsunderstödd folkhögskola minst 21 veckor under vinterkurs. Skolöverstyrelsen äger dock medgiva undantag från sistnämnda behörighetsvillkor. Befattning som rektor eller ämneslärare med fast anställning skall av skolstyrelsen ledigförklaras i allmänna tidningarna och en daglig tidning i huvudstaden med 30 dagars ansökningstid. Därvid skall angivas bl. a. om tjänsteinnehavaren bör äga förträdesvis humanistisk eller matematisknaturvetenskaplig utbildning eller ock de särskilda ämnen, vari han förnämligast bör undervisa. Om särskilda ämnen angivas, fordras skolöverstyrelsens medgivande för annan ämneskombination än vid adjunktstjänst. Över ansökningarna skall skolöverstyrelsen avgiva yttrande. Sedan överstyrelsens beslut vunnit laga kraft, skall skolstyrelsen, så snart ske kan, till befattningens innehavare utse en bland de sökande, vilka förklarats lämpliga för befattningen. Utom fast

anställda ämneslärare kunna anställas extra ordinarie

och

36 vikarierande ämneslärare, timlärare och lärare i övningsämnen till det antal undervisningens uppehållande kräver. Extra ordinarie ämneslärare och lärare i övningsämnen förordnas av skolans styrelse på viss tid, högst en lärokurs, eller tills vidare med tre månaders ömsesidig uppsägningstid. Timlärare förordnas av styrelsen tillsvidare för viss tid, högst en lärokurs. Ådagalägger ifrågavarande lärare försumlighet, oskicklighet eller klandervärt uppförande, kan han av skolstyrelsen varnas eller skiljas från förordnandet. Har ämneslärare haft full tjänstgöring vid statsunderstödd folkhögskola minst 42 veckor under vinterkurs eller vid annan under offentlig kontroll stående läroanstalt minst 36 veckor samt därjämte vid statsunderstödd folkhögskola minst 21 veckor under vinterkurs, äger han få sin behörighet till fast ämneslärarbefattning vid folkhögskola prövad av skolöverstyrelsen, överstyrelsen har därvid i regel fordrat universitetsexamen i minst två av folkhögskolans läroämnen. För extra ordinarie anställning fordras icke inrättande av särskilda extra ordinarie tjänster. Anställning som extra ordinarie eller vikarierande ämneslärare kan icke avse sommarkurs. Undervisningsskyldighet. I stadgan regleras endast undervisningsskyldigheten under vinterkurs. Den är för rektor 18—22 veckotimmar och för ämneslärare 24—28 veckotimmar. Skolstyrelsen äger nedsätta undervisningsskyldigheten, dock icke utan skolöverstyrelsens medgivande med mer än 4 veckotimmar under nämnda minimitimtal. För extra ordinarie och vikarierande ämneslärare skall undervisningsskyldigheten omfatta minst 24 veckotimmar. Undervisningsskyldigheten under sommarkurs skall angivas i skolans reglemente. Då de teoretiska lektionerna vid sommarkurs vid vissa skolor och i vissa avdelningar äro färre än vid huvudkurs, bli lärarnas timtal här ofta lägre än vid vinterkurs.

37 Kontant avlöning. Enligt kungörelsen 1942:801 skall kontant med minst följande belopp för läsår. Grundlön kronor

B e f a t t n i n g Rektor

lön utgå

Ålderstillägg kronor

vid folkhögskola med

a) såväl vinter- som

sommarkurs

b) endast vinterkurs Ämneslärare

med fast anställning

a) såväl vinter- som

7 560

3 ä 480

6 420

3 ä 480

5 280

4 ä 480

vid

sommarkurs

b ) endast vinterkurs om minst 24 veckor ..

4 800

4 ä 480

c) endast vinterkurs om minst 21 veckor ..

4 200

4 ä 480

Extra

ordinarie

och vikarierande

ämneslärare

med full

tjänstgöring (minst 24 veckotimmar) vid vinterkurs a) om m i n s t 24 veckor

3 360

2 ä 294

b) om minst 21 veckor

2 940

2 ä 294

Rätt till ålderstillägg inträder efter tre, sex, nio respektive tolv år, under förutsättning att läraren haft tjänstgöring av viss omfattning. Rörligt tillägg utgår å grundlön och ålderstillägg med för närvarande 15 procent. Arvode utgår med lägst 900 kronor för år till vikarierande rektor vid skola med både vinter- och sommarkurs och 720 kronor för år vid skola med endast vinterkurs, 2 kronor 50 öre för undervisningstimmc till lärare i manlig eller kvinnlig slöjd, 10 kronor för undervisningsdag till lärarinna i hushållsgöromål och 3 kronor 50 öre för undervisningstimme till lärare i gymnastik och i sång, vilken ej på grund av annan anställning vid skolan har årslön. Övningslärare uppbär dyrtidstillägg å hälften av det stadgade minimiarvodet med för närvarande 44 procent (kungörelsen 1923: 306, ändrad 1937: 683, 1940: 710 och 1942: 839). Skolorna utbetala dock i regel dyrtidstillägg beräknat å hela minimiarvodet. Till övningslärare utgår även barntillägg med 10 kronor i månaden för varje barn under 16 år, även om det är fött efter den 1 oktober 1942. Till rektor och ämneslärare utgår barntillägg övergångsvis, om de uppburit sådant tillägg före löneregleringens ikraftträdande. Kristillägg utgår enligt kungörelsen 1942: 831 och kungörelsen 1941: 29 2 §, 3 § andra och tredje styckena samt 4—6 §§ med för närvarande 24,4 procent till rektorer och ämneslärare (kungörelsen 1948:555) och 31,23 procent till övningslärare (kungörelsen 1947: 460 tabell II).

38 Provisoriskt lönetillägg utgår för budgetåret 1948/49 (kungörelsen 1948: 30 och 322) med följande belopp. Befattning Kronor Rektor med fast anställning vid för år vinter- och sommarkurs 1 260 endast vinterkurs 840 Ämneslärare med fast anställning vid vinter- och sommarkurs 1.080 vinterkurs om minst 24 veckor 720 » » » 21 » 600 E. o. och vikarierande ämneslärare vid vinterkurs om minst 24 veckor 600 » » » 21 » 540 Avlöningstillägg motsvarande provisoriskt lönetillägg utgår med följande belopp för undervisningstimme eller i hushållsgöromål för undervisningsdag. Kronor Timlärare i läsämnen 1:30 Lärare i manlig eller kvinnlig slöjd 1:50 Lärare i gymnastik eller sång, vilken ej på grund av annan anställning vid skolan har årslön 1: 50 Lärarinna i hushållsgöromål 6: — Å provisoriskt lönetillägg utgå icke rörliga tilläggsförmåner. Tillägget skall i övrigt anses tillhöra lönen eller arvodet. Avlöningen till rektor, vikarierande rektor och fast anställd ämneslärare utgår för kalendermånad med V " av årsbeloppet. Till extra ordinarie och vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring vid vinterkurs utgår för varje dag x / i « eller 1 /iea av årsbeloppet vid en minimikurstid av 21 respektive 24 veckor. Avlöningen utbetalas månadsvis i efterskott. Upphör tjänstgöring under loppet av kalendermånad, utbetalas avlöningen vid tjänstgöringens slut. Lön vid tjänstledighet. Inställes undervisningen på grund av smittsam sjukdom bland människor eller husdjur, äger rektor och lärare därunder uppbära oavkortad lön med skyldighet att utan särskild ersättning fullgöra återläsning i den utsträckning, som må komma att påfordras. Har rektor eller lärare till förekommande av smittas spridning förbjudits tjänstgöra, äger han därunder uppbära oavkortad lön högst sex månader. Rektor, fast anställda och extra ordinarie ämneslärare samt vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring anställd för hel kurs skola vidkännas avdrag med Vz av minimibegynnelselönen jämte därå belöpande rörligt tilllägg, kristillägg och provisoriskt lönetillägg dels under sjukledighet, dock för extra ordinarie och vikarierande ämneslärare längst intill avslutandet av den kurs, under vilken tjänstledigheten börjat,

39 dels under tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd under högst 90 dagar, dock ej för tid efter 90 :e dagen från förlossningen och beträffande extra ordinarie och vikarierande lärare längst intill avslutandet av den kurs, under vilken tjänstledigheten börjat, och dels under tjänstledighet för offentligt uppdrag eller för att bestrida befattning i statens tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott eller revisorer, dock bestämmer Kungl. Maj:t i varje fall, huruvida och i vad mån större avdrag skall ske. Vid tjänstledighet av annan orsak än ovan angivits äger befattningshavare åtnjuta de honom eljest tillkommande kontanta avlöningsförmånerna med avdrag av ett belopp, motsvarande de kontanta avlöningsförmåner, som författningsenligt lägst skola utgå till vikarie å tjänsten, dock icke utan skolöverstyrelsens medgivande för längre tid än sammanlagt 90 dagar under två på varandra följande kalenderår. Naturaförmåner. Enligt stadgan 16 § skall rektor bo vid skolan. Utöver de kontanta avlöningsförmånerna äga nedan angivna befattningshavare åtnjuta fri bostad jämte för densamma erforderligt bränsle eller ersättning därför enligt ortens pris dock lägst med följande belopp. Bostad minst

Ersättning minst kronor

5 r u m och kök

med eget h u s h å l l

4 r u m och kök

u t a n eget h u s h å l l

2 rum

med eget h u s h å l l

2 r u m och kök

utan eget h u s h å l l

1 rum

300 Befattning

Rektor Fast anställd ämneslärare

E. o, och vik. ä m n e s l ä r a r e

Refattningshavare, som ej har eget hushåll, äger åtnjuta kost i elevhushållet till självkostnadspris under kurstid. Rostad jämte bränsle tillträdes och avträdes samtidigt med tjänsten. Avlider befattningshavaren, må de efterlevande i viss utsträckning kvarbo i tjänstebostaden. Under tjänstledighet äger rektor samt fast anställd och extra ordinarie ämneslärare bibehålla naturaförmånerna eller ersättningen därför. För vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring avgör skolstyrelsen, i vad mån läraren skall avstå nämnda förmåner. Pension. Reglementet för statens pensionsanstalt gäller för rektor samt fast anställda och extra ordinarie ämneslärare. För dem är pensionsåldern

40 60 år. Huvudmannen äger dock efter tillstyrkan av skolöverstyrelsen medge kvarstående i tjänst ytterligare sammanlagt högst 5 år. För hel tjänstepension fordras 33 tjanstår, vari även må inräknas den tid han kvarstår i tjänst efter pensionsåldern, dock högst 5 år. Är antalet tjänstår lägre än 33, reduceras pensionen i förhållande härtill. Har läraren vid pensionsålderns uppnående mindre än 10 tjänstår, reduceras pensionen i regel ytterligare till följd av försäkringsteknisk avkortning. Å tjänstepension utgår dyrtidstillägg och kristillägg dock högst å 4 800 kronor. Enligt kungörelsen 1947: 658 skall en teknisk omräkning verkställas av pensionerna från och med den 1 juli 1947, så att å det omräknade grundbeloppet kan beräknas rörligt tillägg med för närvarande 12 procent. Familjepension utgår till änka, så länge hon lever ogift, och till arvsberättigade ogifta egna barn under 21 år. För hel familjepension fordras, att den avlidne tillgodoräknat 33 tjänstår inberäknat den tid, som återstår till pensionsåldern. Enligt kungörelsen 1939: 508 skall familjepensionen utbytas mot ny familjepension, som utgår med något högre belopp. Å ny familjepension utgår procentuellt tillägg och kristillägg. Enligt kungörelsen 1947: 658 skall en teknisk omräkning verkställas av familjepensionerna på samma sätt som tjänstepensionerna. I följande uppställning redovisas hel tjänstepension samt hel familjepension till änka, då pensionsberättigade barn ej finnas, sedan teknisk omräkning av pensionerna ägt rum. I beloppen ha inräknats nu utgående tilllägg. Dessutom angivas de årliga befattningshavare- och huvudmansavgifterna. __ Befattningshavare

Rektor vid skola med både vinter- och s o m m a r k u r s : manlig . kvinnlig endast v i n t e r k u r s : manlig kvinnlig Ämneslärare, fast anställd för vinter- och s o m m a r k u r s : manlig kvinnlig v i n t e r k u r s om minst 24 veckor: manlig . kvinnlig v i n t e r k u r s om minst 21 veckor: manlig . kvinnlig Extra ordinarie ämneslärare, anställd för v i n t e r k u r s om minst 24 veckor: manlig . kvinnlig v i n t e r k u r s om minst 21 veckor: manlig . kvinnlig

Hel tjänstepension kr.

Hel Pensions- Huvudfamilje- avgifter manspension S:a avgift kr. kr. kr.

8 508 8 508

2 970 2 970

400 213

400 400

7 809 7 809

2 742 2 742

358 189

354 354

7 338 7 338 6 868 6 868 6 263 6 263

2 607 2 607 2 513 2 513 2 392 2 392

332 173 312 162 288 148

324 324 302 302 275 275

4 045 4 045 3 602 3 602

1747 1747 1 546 1546

200 96 183 86

178 178 159 159

41 Där lärare i övningsämne under fem vinterkurser tjänstgjort vid samma folkhögskola minst 21 veckor årligen och i medeltal 20 timmar i veckan, bör frågan om tjänstens reglering i statens pensionsanstalt upptagas till prövning. Nämnda reglemente må även tillämpas å husmoder vid folkhögskola, vilken tillika tjänstgör som lärarinna vid skolan. För övningslärarna beror pensionens storlek på vad som beslutats i samband med regleringen av varje tjänst. Statsbidrag. Till folkhögskolorna utgår statsbidrag 1. med högst 10 000 kronor som grundanslag till vinterkurs, högst 4 000 kronor till kvinnlig avdelning vid vinterkurs, högst 5 000 kronor som grundanslag till sommarkurs, högst 4 000 kronor till andra årskurs under vinterkurs jämte ytterligare högst 1 000 kronor, om med sådan kurs är förenad skyldighet att avlöna särskild ämneslärare med fast anställning, samt högst 3 000 kronor till andra årskurs under sommarkurs, 2. med vissa belopp till anordnande av parallellundervisning (se nuvarande förhållanden), 3. med 15 procents höjning av eljest utgående statsbidrag, därest vinteroch sommarkurs ävensom andra samtidigt med dem pågående kurser författningsenligt skola pågå minst tre veckor utöver eljest föreskriven minsta undervisningstid, 4. till föreskrivna ålderstillägg, 5. till ersättning åt vikarie utöver det belopp den tjänstledige är skyldig avstå av sin avlöning till vikarien eller vid tjänstledighet för offentligt uppdrag, det belopp Kungl. Maj:t bestämmer, 6. till undervisning i hushållsgöromål, då denna ingår i skolans första årskurs, 7. till avlöning av befattningshavare, som förbjudits tjänstgöra till förekommande av smittas spridning med belopp Kungl. Maj:t bestämmer och 8. till rörligt tillägg, kristillägg och dyrtidstillägg ett procentuellt tillägg ä under 1—4 angivna bidrag, beräknat efter ett procenttal, som motsvarar den genomsnittliga procentsats, efter vilken rörligt tillägg och kristillägg utgått till statliga befattningshavare under de två senast förflutna kalenderhalvåren och 9. till provisoriskt lönetillägg jämte däremot svarande avlöningstillägg 22 procent av de under 1—3 angivna bidragen. Såsom villkor för statsbidrag gäller bland annat, att landsting, hushållningssällskap, kommuner eller enskilda var för sig eller gemensamt tillskjuta vad som utöver statsbidragen erfordras för skolverksamhetens behöriga bedrivande,

42 att i första årskurs med både manlig och kvinnlig avdelning elevantalet i vardera avdelningen uppgår till minst 15, där ej skolöverstyrelsen i särskilt fall medgiver undantag, att i andra årskurs antalet elever uppgår till minst 10, där ej skolöverstyrelsen i särskilt fall medgiver undantag. För fortsättningskurs utgår statsbidrag till lärares avlöning, beräknat efter högst 1 000 kronor för varje läsperiod om fyra veckor. Det får dock icke anses förpliktande att låta kurs pågå jämna fyraveckorsperioder. överstyrelsen torde äga rätt beräkna anslag för överskjutande vecka. För parallellundervisning utgår icke särskilt statsbidrag, men sådan undervisning beaktas i viss mån vid bestämmande av statsbidragets storlek. Statsbidrag må under läsåret utgå för högst 3 läsperioder för fortsättningskurs anknuten till första årskursen samt för högst 3 läsperioder för fortsättningskurs anknuten till andra årskursen. Såsom villkor för statsbidrag gäller bland annat, att kursplan för fortsättningskursen godkänts av skolöverstyrelsen. Ansökan om statsbidrag prövas och avgöres av skolöverstyrelsen, och bidragen utbetalas av statskontoret.

43 KAPITEL 3.

Nuvarande förhållanden. De sakkunniga ha från rektorerna vid de statsunderstödda folkhögskolorna infordrat uppgifter om förhållandena arbetsåret 1966/67 (vinterkursen 1946/47, sommarkursen 1947). En del svar ha visat sig ofullständiga eller felaktiga och därför uteslutits vid den statistiska bearbetningen. Nedan intagna sammanställningar grunda sig på övriga av rektorerna lämnade uppgifter. Reträffande skolornas organisation ha dock uppgifterna hämtats från inom skolöverstyrelsen tillgängliga handlingar. Skolornas organisation. I bifogade tablå (Rilaga 1) redovisas folkhögskolorna arbetsåret 1946/47, elevantalet vid de olika kurserna och deras längd samt antalet rektors- och ämneslärartjänster av olika slag ävensom skolornas ortsgrupp enligt det nya statliga lönesystemet. Kurstidernas längd redovisas i hela veckor. Eftersom tjänsterna redovisas, upptas ej vikarierande lärare. Ej heller redovisas omfattningen av parallellundervisning. Enligt kungörelsen 1942: 801, 10 § I 5 och skolöverstyrelsens praxis utgår särskilt statsbidrag till parallellundervisning under vinterkurs med högst 1 500 kronor, därest antalet elever i en avdelning är minst 26 och eleverna undervisas i två grupper minst 10 veckotimmar. Sådan uppdelning brukar ske i svenska, matematik och något naturvetenskapligt ämne. överstiger elevantalet i en avdelning 40, utgår ytterligare ett bidrag å högst 1 500 kronor. Sammanlagt må sådana bidrag för vinterkurs utgå med högst 6 000 kronor. Vid sommarkurs tillämpas samma regler, dock att varje bidrag här är högst 1 000 kronor och att sammanlagt högst 2 000 kronor må utgå. Sedan arbetsåret 1946/47 ha tillkommit statsunderstödda folkhögskolor i Jära, Jokkmokk och Kungälv, vilka ha endast en årskurs. Samtliga statsunderstödda folkhögskolor, som funnos 1946/47, finnas alltjämt. Av dem har numera endast en skola (Tomelilla) enbart en årskurs.

44 Kurser. Arbetsåret 1946/47 funnos 67 statsunderstödda folkhögskolor. Antalet skolor med vinterkurser (vk) och sommarkurser (sk) av olika längd framgår av följande uppställning. Skolor med Antal veckor

enbart vk

både vk och sk vk

— — — — — —

— — — — — -• — —

— — — — — — —

I1) 432)

21 17 16 15 14 13 Summa

— — — — —

1 Denna skolas s o m m a r k u r s omfattade 14 veckor.

2 En av dessa skolor hade även vinterkurser om 25 och 29 veckor

2 27 1 1 13 44

Vinterkurserna omfattade två årskurser, utom vid 3 skolor, som endast hade en årskurs, och vid 11 skolor, som hade 3 årskurser. Sommarkurser med endast en årskurs hade 17 skolor och med två årskurser 27 skolor. Fortsättningskurser förekommo vid 35 skolor. Samtliga voro anslutna till vinterkurs utom den ena fortsättningskursen om 10 veckor vid Grimslövs folkhögskola, som var anknuten till sommarkurs om 13 veckor. Av dessa skolor hade 15 endast en fortsättningskurs, medan 20 hade två fortsättningskurser, varav en, som nämnts, i anslutning till sommarkurs. I anslutning till vinterkurs förekommo alltså sammanlagt 54 fortsättningskurser. Där två kurser förekommo vid samma skola, voro dessa av samma längd utom i ett fall (Färgelanda, 4 och 8 veckor). Fortsättningskursernas längd vid skolorna framgår av följande uppställning.

45 Antal veckor

vk och sk

3 2

— —

10 8

—

35 Skolor med

Summa 1

Summa

enbart vk

2 2

D ä r a v en skola med kurser om 4 och 8 veckor.

Fortsättningskurser och sommarkurser vid samma skola pågingo i stor utsträckning samtidigt. Lärare. Antalet av rektorerna redovisade befattningshavare framgår av följande uppställning (vk = vinterkurs, sk = sommarkurs). Anställda

Befattningshavare Rektorer

för Summa

vk och sk

661)

140 Ämneslärare a) med fast anställning b) extra ordinarie med tjänstgöring m i n s t 21 veckor

622)

m i n s t 24 veckor

c) vikarierande Timlärare i läsämnen

101 Övningslärare a) å reglerade tjänster

b) å oreglerade tjänster

157 Summa

1 Av dem voro 54 anställda vid skola med endast huvudkurs och 12 vid skola med både h u v u d k u r s och kvinnlig kurs. Under den kvinnliga kursen tjänstgjorde samtliga 12 som timlärare. 2 Av dem tjänstgjorde 22 dessutom som t i m l ä r a r e vid kvinnlig kurs vid »egen» eller annan folkhögskola.

46 A n t a l e t r e k t o r e r och ä m n e s l ä r a r e , som icke h a d e n å g o n t j ä n s t g ö r i n g u n d e r s o m m a r k u r s , f r a m g å r av följande u p p s t ä l l n i n g . Rektorer Fast anställda ämneslärare Extra ordinarie ämneslärare Vikarierande ämneslärare

23 54 28 10 Summa 115

B e f a t t n i n g s h a v a r n a s civilstånd och ålder r e d o v i s a s i f ö l j a n d e u p p s t ä l l n i n g . F r å n vissa skolor h a u p p g i f t e r i d e t t a h ä n s e e n d e icke l ä m n a t s .

Levnadsålder

Civilstånd Befattningshavare

21-29 3 0 - 3 9 40—49 50—59 60—65 66—78

S:a

ogift

gift

Antal befattningshavare

14 Rektorer

67 Ämneslärare, fast anställda

114 E. o. och vik. ämneslärare

10 4

2 Timlärare

2 Övningslärare å reglerade tjänster . å oreglerade tjänster . Summa

52 154 617

39 81 230

13 73 387

2 40 98

13 50 192

19 30 156

17 28 133

1 4 31

47 Utbildning. Rektorernas och ämneslärarnas utbildning framgår av följande uppställning. Ämneslärare Examina

och

provar

Rektorer fasta

Fil. dr ( e n b a r t ) » » och agronom d ä r a v med provar Fil. lic. ( e n b a r t ) » » och agronom » » » civilekonom » » » folkskollärare d ä r a v med provar Fil. mag. ( e n b a r t eller med fil. kand.) » » och teol. kand » » » civilekonom » » » folkskollärare d ä r a v med provar Fil. kand. ( e n b a r t ) » » och agronom » » » folkskollärare » » » bergsskola d ä r a v med provar (1913) Pol. mag. och fil. kand » » » » » och folkskollärare Agronom (enbart) » och socialinstitut » » bergsskola Folkskollärare ( e n b a r t ) » och gymnastikdir » » studentexamen Teol. kand. ( e n b a r t ) » » och fil. kand » » » » » och musikdir därav med provar Studentexamen Gymnastikdir.-ex Högre lärarinnesem Civilekonomex Civilingen jörsex Sj ökaptensex Baptistsamfundets fyra-åriga sem Högre musiklär.-ex Totalantal »

5 1 (2) 4 1

— — — 21

— — —

— — 10

— 1 1 (1) 42 1 1 •> O

, ,

(3) 19 1 4

—

(4) 33 3 1 1

, ,

Cl) 1

— —

1 12

—

— 5 1 1

— —

—

— — — — —

(1) 3 2 1 1 4 2 1

67 (6)

140 (6)

med provar

1 3 1

48 Tidigare tjänstgöring. Rektorers och ämneslärares tidigare tjänstgöring vid andra skolor än folkhögskolor framgår av följande uppställning. An t a 1 S k o l f o r m

Rektorer 19

Läroverk och motsvarande Seminarier

Ämneslärare fast anst. vik. e. o 30

1 Lantbruksundervisningsanstalter

3 Folkskolor

38 Summa

Tjänstgöringstidens längd. Tjänstgöringstiden i veckor för olika kategorier befattningshavare redovisas i följande uppställningar. Då fortsättningskurs ofta helt eller delvis i tiden sammanfaller med sommarkurs, blir den sammanlagda tjänstgöringstiden kortare än summan av tiderna för de kurser, under vilka befattningshavaren tjänstgör. Stundom ha lärarnas tjänstgöringstid varit något kortare än kurstiden vid skolan. En del befattningshavare, som varit tjänstlediga längre tid eller under året avlidit, ha uteslutits.

49 Befattningshavarnas

tjänstgöringstid.

Vinterkurs antal

Befattningshavare

Forts.-kurs antal

Sommarkurs antal

Sammanlagt antal

veckor bef. h. veckoi bef. h veckor bef. h. veckor bef. h.

Rektorer

vid skolor med

39—40

1 2

37—38

35—36

vinter- och s o m m a r k u r s . . . J

enbart vinterkurs

för

29-30

27-28

5 2

—

anställda

ämneslärare

vinterkurs

och

37-38

som-

markurs

35—36

4 70

(

(tjänstgöring

under

som-

m a r k u r s mot timarvode)

Summa 1

22 Fast

1 70

6S 1

44 )

37—38

35—36

33-34

31—32

29—30

27-28

25—26

61 Vid Grimslövs folkhögskolaL vinterkurs 21 vecko r + so m m a r k u r s 13 veckor -j-

fortsättningskurs till sommarkij r s 10 veckor. (Forts.) 4

50 Befattningshavarnas

tjänstgöringstid.

Vinterkurs antal

Befattningshavare

Forts -kurs an tal

Somm a r k u r s an tal

Sammanlagt antal

veckor bef. h. veckor bef. h. veckor bef. h. veckor bef. h. (Forts, fr. föreg. sida)

E. o. ämneslärare,

24 veckor <

29-30

27—28

25—26

25 24

19 26

E. o. ämneslärare,

37—38

21 veckor <

35—36

33-34

58 24

27—28

25-26

23-24

27 58

19 13

29-30

1 2 1

6—U Summa

12 26

5 15

51 Tjänstgöringstiden

i veckor för timlärare

och

övningslärare.

Vinterkurs. Antal

veckor

<21

Antal timlärare »

övningslärare å reglerade befattningar

ä oreglerade befattningar

21 24 25 26 28 33 55 15

62 24

1 S:a

44 2

< 13 13 14 15 16 17

S:a

9 Sommarkurs. Antal

veckor

Antal timlärare » »

övningslärare ä reglerade befattningar »

a oregleradc befattningar

10 13

S:a

1 Fortsättningskurs i anslutning till vinterkurs. Antal

veckor

Antal timlärare . »

övningslärare å reglerade befattningar

å oreglerade befattningar

4 1

11 Undervisning. Det antal timmar i veckan, som befattningshavarna undervisat under olika kurser, framgår av följande uppställningar. Vinterkursen

1966/67.

Ämneslärare Antal veckotimmar

Bektorer

fast anst.

lägst 29

24—28

98 1

18-22

13-17

8-12

e. o. vik.

högst 7 66

regi. bef. 10

136 105

oregi. bef.

10 1

Summa

Övningslärare

Timlärare i läsämnen

52 Sommarkursen

1967.

Ämneslärare Antal veckotimmar

fast anst. Rektorer vk + vk sk

lägst 29

—

24—28

e. o. vik.

Timlärare i läsämnen

—

Övningslärare regi. bef.

oregi. bef.

—

— — 1 — — —

—

18-22

—

— —

21 2

13—17

—

8—12

högst 7

—

3 2

—

83 Summa

Fortsättningskurser

1966/67.

Ämneslärare Antal veckotimmar

Rektorer

fast anst.

e. o. vik.

Timlärare i läsämnen

24-28

—

övning slärare regi. bef.

oregi. bef.

— —

—

18—22

13-17

— —

—

8—12 högst 7

8 Summa

1 Det sammanlagda antalet undervisningstimmar under arbetsåret 1946/47 för olika kategorier övningslärare framgår av följande två uppställningar. A i] t a 1

Övningslärare å reglerade

tjänster

: i m ma r

100— 200— 540— 719 539 199

900— 1 079

S:a

1 080

— 1

Skolkökslärarinnor — •

3 Vävlärarinnor

— —

—

4 L ä r a r i n n o r i kvinnlig slöjd

Summa i varav 17 husmödrar. 2

varav 1 husmoder.

251 132 11 49

53 Övningslärare ä oreglerade tjänster

Antal 099

Skolkökslärarinnor

100— 2 0 0 199 539

1 Vävlärarinnor L ä r a r i n n o r i kvinnlig slöjd

6 Musiklärare

3 Annan lärare

v a r a v 1 husmoder.

4 5

varav 7 husmödrar.

1 2

8 S:a

3 L ä r a r e i manlig slöjd

540— 7 2 0 719 899

9 Gymnastiklärare

Summa

tim m a r

23 1

10 33

21 16* 14

166 Arbete i tjänsten vid sidan av lektionstimmarna. De sakkunniga ha begärt uppgift om i vilken utsträckning rektorer och ämneslärare ha arbete i tjänsten vid sidan av lektionstimmarna. Dessa uppgifter äro givetvis i hög grad approximativa, men de sakkunniga ha likväl ansett sig böra redovisa en sammanställning därav.

Antal veckotimmar arbete i tjänsten utöver lektionstimmar 0 - 2— 4 - 6 - 8— 1 0 - 12— > 0 2 6 10 12 14 14 4 8 Antal befattningshavare

Befattningshavare

S:a

Rektorer

66 Fast anställda ä m n e s l ä r a r e

136 E. o. och vik. ä m n e s l ä r a r e

Summa

307 Sedan nämnda uppgifter inkommit till de sakkunniga, ha genom folkhögskolornas personalorganisation inhämtats nya specificerade uppgifter i detta hänseende, vilka överlämnats till de sakkunniga. Enligt av organisationen verkställda sammanställningar av dessa uppgifter skulle arbetet vid sidan av lektionstimmarna i medeltal kräva det antal timmar i veckan, som framgår av följande uppställning. Även dessa uppgifter måste anses vara i hög grad approximativa.

54 Ämneslärare Arbetsuppgifter

utöver

lektionstimmarna

Rektorer

fast anst. |

e. o.

Ovningslärare

Antal veckotimmar i medeltal

Skrivningsrättning

2,6

5,8

6,8

0,2

Handledning av elever

3,6

1,9

2,o

2,3

Lektionsförberedelser

8,0

9,4

11,0

6,1

S a m k v ä m och fester

2,8

2,2

2,i'

2,3

1,2

0,4

1,4

V a k t t j ä n s t vid måltider

1,0

0,9

1,9

3,4

Annat

11,8

2,4

1,5

4,9

31,0

23,0

26,8

20,6

51 Tillsyn av elevhem arbete Summa Antal

lämnade

uppgifter

Löneförmåner utöver minimilön. Vid folkhögskolorna erhålla rektorer och lärare löneförmåner utöver minimilön endast i ringa utsträckning såsom framgår av följande uppställning. Antal befattningshavare med avlöningsförmåner utöver m i n i m i a v l ö n i n g Refattningshavare

Rektorer

0— 499

500— 1 0 0 0 - 1 5 0 0 - 2 000— 2 500— 999 1 499 1999 2 499 2 999 3 000

Summa

kronor kronor kronor kronor kronor kronor 2

96 274

7 20

141 Fast anställda ämneslärare

3 E. o. och vik. ämneslärare

Summa

315 Tjänstebostäder och bostadsersättning. Utöver den kontanta minimilönen åligger det skolorna att tillhandahålla rektorer samt fast anställda, extra ordinarie och vikarierande ämneslärare bostad jämte bränsle eller ersättning därför. För fast anställda och extra ordinarie ämneslärare beror bostadsförmånens storlek på om de ha eget hushåll eller icke. I följande uppställning redovisas antalet befattningshavare med och utan tjänstebostad, samt om de ha eget hushåll eller icke. Endast de uppgifter ha medtagits, där fullständiga upplysningar lämnats i dessa hänseenden.

55 Med Befattningshavare

tjänstebostad

Eget hushåll

Ej eget hushåll

Eget hushåll

Ej eget hushåll

S:a

301 Fast a n s t ä l l d a ämneslärare E. o. och vik. ä m n e s l ä r a r e Summa

Utan tjänstebostad

Nedan lämnas en sammanställning över det antal rum bostäderna innehålla, samt i vilken utsträckning de ha kök. Antal lägenheter med antal r u m

Refattningsh avarc

i i [lektorer

Eget

hushåll

med u t a n kök kök

S:a

— — — —

— —

— — — — — — — —

—

13 | 4 | 5 | 6 | 7

— — —

följande

4 14 12 13

8 | 9 |10 6

2 Ej eget h u s håll Fast a n s t ä l l d a ämneslärare

Eget

hushåll

ämneslärare

1 Ej eget h u s håll

E. o. och vik.

— — — — 1 — 3 3 25 31

Eget

4 13 hushåll — 9

—

1 Ej eget h u s håll

40 12

Summa

44 37

7 37 47

m 13

6 Förefintligheten av olika bekvämligheter i tjänstebostäderna framgår av följande sammanställning.

Rinnande

vatten

Refattningshavare

Centralvärme

Bad-, duscheller toalettrum

W C.

Antal bostäder

Rektorer

Nej

—

74 Nej

Nej

51 Fast anställda ämneslärare E. o. och vik. ämneslärare . ...

—

70 Summa

56 Tjänstebostädernas belägenhet belyses av följande uppställning.

Eefattningshavare

I fristående bostadshus

I hus, som Elevrum, I fristående användes som använbostadshus som underdes som med flera visningslokal tjänstebostad bostäder sller elevhem

Antal bostäder

207 Fast anställda ämneslärare

E. o. och vik. ämneslärare Summa

Befattningshavare,

s o m ej t i l l h a n d a h å l l a s t j ä n s t e b o s t a d ,

hyresersättning med belopp, som framgå

av f ö l j a n d e

erhålla i stället

uppställning.

Hyresersättningen

Befattningshavare och i författning föreskriven minimier sättning

mindre än

lika med

minimiersättningen Antal

överstiger minimiersättningen m e d följande belopp i kronor för år 1— 299

900-

befattningshavare 3

—

— —

90l

a) med eget hushåll (900 kr.)

b) utan eget h u s h å l l (500 kr.)

—

4 Rektorer (1.200 kr.)

Summa

Fast anställda ämneslärare

E. o. och vik. ämneslärare a) med eget hushåll (500 kr.) b) utan eget hushåll (300 kr) Summa

—

— —

i I tabellen ingå fyra bostäder med otillräckligt antal r u m , varför viss kompensation utgått. Dessa bostäder medtagna i tabellens andra kolumn.

57 KAPITEL 4.

Allmänna synpunkter. I kapitel 1 har lämnats en utförlig redogörelse för tidigare förslag till löneregleringar för folkhögskolans lärare. Därav framgår bl. a., att man i fråga om lönesättningen eftersträvat att åstadkomma en viss likställighet mellan folkhögskolans och realskolans lärare. Denna princip vann också i allt väsentligt tillämpning vid genomförandet av 1919 och 1942 års löneregleringar. Sistnämnda reglering gäller alltjämt. Efter 1942 ha nämnda lärarkategorier liksom andra statligt och kommunalt anställda lärare erhållit ganska betydande löneförbättringar. Dessa ha emellertid blivit så avvägda, att relationen mellan folkhögskollärarnas och de med dem i lönehänseende tidigare närmast jämställda lärarnas löner förskjutits till nackdel för folkhögskolans lärare. Detta gäller särskilt i fråga om de extra ordinarie lärarnas löner. Det är dock framförallt beträffande pensionsförhållandena som folkhögskolans lärare kommit att intaga en i jämförelse med övriga lärarkategorier missgynnad ställning. I skrivelse den 11 november 1947 till 1946 års skolkommissions folkhögskoledelegation har styrelsen för svenska folkhögskolans lärarförening anhållit om skolkommissionens medverkan till att förslag om en provisorisk löne- och pensionsreglering för folkhögskolans lärare förelades 1948 års riksdag. Nämnda lärare borde genom en sådan reglering tillförsäkras dels en löneförbättring motsvarande den, som lärarna vid högre allmänna läroverk i och med löneregleringen 1947 erhållit, dels ock på sålunda reglerade löner beräknade tjänstc- och familjepensioner. I framställning till Kungl. Maj:t med anledning av nämnda skrivelse anförde skolkommissionen bl. a.: »För egen del har kommissionen, ehuru den beaktat de statsfinansiella skäl, som kunna anföras mot att vidare pensions- och löneregleringar nu genomföras, icke kunnat undgå att taga hänsyn till de svårigheter för folkhögskolans lärarrekrytering, som redan nu gjort sig m ä r k b a r a och som inom de närmaste åren kunna bliva mycket allvarliga, därest skolan icke kan erbjuda löne- och pensionsförmåner, jämförliga med dem, som bjudas inom andra skolformer, som efterfråga akademiskt utbildade lärare. Med hänsyn härtill och med hänsyn till den betydelsefulla uppgift inom vårt skolväsen, som folkhögskolan tjänar, får kommissionen, som bifogar lärarföreningens och delegationens framställningar, hemställa, att däri avgivna förslag upptagas till Kungl. Maj :ts prövning.»

58 Över skolkommissionens framställning avgav skolöverstyrelsen yttrande och anförde därvid bl. a.: »De synpunkter på folkhögskollärarnas löneoch pensionsfrågor, som styrelsen för Svenska folkhögskolans lärarförening i sina skrivelser till överstyrelsen och till 1946 års skolkommission anfört, synas överstyrelsen värda det största beaktande. överstyrelsen kan vitsorda riktigheten av det i lärarföreningens skrivelse gjorda uttalandet, att antalet behöriga sökande till ordinarie tjänst på sista tiden visat en markerad nedgång. Särskilt betänklig ur rekryteringssynpunkt är helt naturligt de extra ordinarie lärarnas ogynnsamma löneställning i förhållande till motsvarande kategori vid läroverken, speciellt efter den 1947 genomförda löneregleringen. Det är överstyrelsens bestämda mening, att, därest icke löne- och pensionsförhållandena för folkhögskolans lärare regleras inom en nära framtid, en god lärarrekrytering äventyras, vilken vid denna skolform är av avgörande betydelse.» överstyrelsen framhöll tillika angelägenheten av att berörda lönefrågor bringades till en snar lösning och att under alla förhållanden en definitiv lönereglering borde träda i kraft den 1 juli 1949. Vad i nämnda uttalanden anförts finna de sakkunniga utgöra en övertygande motivering för att en löne- och pensionsreglering för folkhögskolans lärare snarast möjligt genomföres. Att så sker synes angeläget särskilt med hänsyn till dels de svårigheter, som redan gjort sig märkbara i fråga om folkhögskolans lärarrekrytering, dels nödvändigheten av förbättrade pensionsförhållanden för dessa lärare. Folkhögskolorna intaga i flera avseenden en särställning inom svenskt undervisningsväsen. De olika skolorna äro icke heller sinsemellan av den enhetliga karaktär, som kännetecknar de flesta andra skolformer. Nämnda förhållanden medföra, att vid en lönereglering för folkhögskollärarna uppkomma vissa speciella problem, bl. a. av löneteknisk art, av vilka en del beröras här nedan. Lönesystem m. m. Vid folkhögskolorna är undervisningsverksamheten uppdelad på kurser av varierande längd i stället för den vid flertalet andra skolformer i stort sett likartade fördelningen av läsåret på två terminer. Huvudkurs skall sålunda omfatta minst 21 veckor eller, därest vid skolan icke är anordnad kvinnlig kurs (sommarkurs), minst 24 veckor. Sommarkurs skall omfatta minst 13 veckor. Kursernas omfattning och förläggning blir självfallet bestämmande i fråga om lärarnas tjänstgöringsförhållanden, vilka alltså ganska väsentligt avvika från för andra lärargrupper gällande. Såsom framgår av redogörelsen i kapitel 1 har nämnda omständighet tidigare framförts som skäl mot en lönereglering för folkhögskolans lärare i anslutning till det statliga lönesystemet. Skolöverstyrelsen har emellertid i sina löneregleringsförslag 1926 och 1938 hävdat, att det för folkhögskolans

59 framtida utveckling vore i hög grad betydelsefullt, att dess lärare icke komme att i lönehänseende intaga en särställning gentemot övriga lärarkårer. Även i sitt förslag till lönereglering 1942 framhöll överstyrelsen, att det lämpligaste sättet för en lönereglering för folkhögskolans lärare vore att inordna dem i det statliga lönesystemet. Svårigheterna härutinnan borde icke tillmätas avgörande betydelse, när det gällde att avveckla ett delvis föråldrat lönesystem och därmed ernå en i och för sig önskvärd enhetlighet i avlöningshänseende på undervisningsväsendets område. Då emellertid överstyrelsen fann det angeläget, att lönefrågan utan ytterligare uppskov bragtes till avgörande, ansåg sig överstyrelsen böra frånfalla tanken på en reglering efter de riktlinjer, som överstyrelsen tidigare uppdragit. Det 1942 framlagda förslaget hade sålunda uppgjorts med utgångspunkt från ett bibehållande av dåvarande lönestystem med beaktande av de mest framträdande kraven på förbättringar av personalens lönevillkor, överstyrelsen gjorde dock tillika det uttalandet, att, därest en lönereglering enligt det framlagda förslaget genomfördes, den icke borde uppfattas som en definitiv lösning av lönefrågan i den meningen, att tanken på en omläggning av löneförhållandena efter förebild av det statliga lönesystemet därigenom skulle för obestämd tid undanskjutas. De sakkunniga, som upptagit nu berörda spörsmål till övervägande, ha funnit, att det otvivelaktigt möter vissa svårigheter, bl. a. av löneteknisk art, att tillämpa det statliga lönesystemet på folkhögskolans lärare. Orsaken härtill är framför allt ovan berörda från andra skolformer avvikande tjänstgöringsförhållanden för dessa lärare, vilka förhållanden i sin tur bero på att folkhögskolorna äga relativt stor frihet att ordna kurserna efter skiftande lokala behov. Det kunde då ligga närmast till hands att föreslå sådan ändring i nu rådande förhållanden, att nyssnämnda svårigheter därmed bortfölle. Den ändring, som då främst borde genomföras, vore att beträffande de årliga lästiderna vid folkhögskolorna dels söka åstadkomma större enhetlighet skolorna emellan, dels åvägabringa en närmare överensstämmelse härutinnan med övriga skolformer. Frågan härom har tidigare varit föremål för överväganden, särskilt i samband med överstyrelsens löneregleringsförslag 1938. Därvid har dock framhållits, att en lönereglering ej borde genomföras på sådant sätt och under sådana villkor, att den befogenhet folkhögskolan hittills ägt att inom ramen för gällande bestämmelser anordna undervisningen med hänsynstagande till särskilda ortsförhållanden bortfölle. Så vitt de sakkunniga kunnat finna, nödvändiggöra de förhållanden, under vilka folkhögskolornas verksamhet bedrives, en viss rörelsefrihet i fråga om skolornas organisation. Enbart den omständigheten, att det övervägande antalet elever vid dessa skolor äro i den ålder, att de antingen deltaga i arbete i hemmen eller äro beroende av sin inkomst från förvärvs-

60 arbete, gör, att tiden för kurserna vid folkhögskolorna måste begränsas. Men då vid flertalet skolor olika kurser hållas, torde det vara möjligt att avväga kursernas längd så, att de tillsammans komma att omfatta en tid, som bättre än nu motsvarar läsårets längd vid övriga skolformer. De sakkunniga vilja för sin del förorda, att vid folkhögskola med både vinter- och somm a r k u r s minimitiden för vinterkursen i regel utsträckes från 21 till 22 veckor. De sakkunniga ha inhämtat, att skolkommissionens delegation för folkhögskolan har upptagit bl. a. nämnda fråga till behandling, och de sakkunnigas ordförande har varit i tillfälle att överlägga med delegationen om vissa lönetekniska synpunkter rörande denna fråga. Det är emellertid tydligt, att frågan om kurstidernas längd vid folkhögskolorna ej kan lösas isolerad från andra för dessa skolor viktiga spörsmål. Utarbetandet av förslag till lönereglering kan därför enligt de sakkunnigas mening ej uppskjutas i avvaktan på resultatet av ifrågavarande utredning. Vad resultatet av utredningen än blir, synes man böra utgå från att fullständig likformighet i fråga om den årliga lästidens längd ej kan åstadkommas mellan de olika skolorna eller med övriga skolformer. De sakkunniga ha sålunda från denna utgångspunkt haft att undersöka möjligheterna att få fram ett förslag till lönereglering, anpassat efter vid folkhögskolorna rådande särskilda förhållanden. Därvid ha de sakkunniga även haft att taga ställning till frågan, huruvida ett dylikt förslag kunde utformas i anslutning till det statliga lönesystemet. De sakkunniga ha beträffande sistnämnda fråga kommit till samma uppfattning som skolöverstyrelsen tidigare givit uttryck åt, nämligen att övervägande skäl tala för att även folkhögskolans lärare inordnas i nämnda lönesystem. Svenska folkhögskolans lärarförening har också uttalat sig för en sådan ordning. Efter verkställda undersökningar rörande möjligheterna för införande av ett lönesystem, som på samma gång det i allt väsentligt ansluter sig till det statliga lönesystemet är anpassat efter de vid folkhögskolorna rådande särskilda förhållandena, ha de sakkunniga utarbetat ett förslag till lönereglering, som enligt de sakkunnigas mening i stort sett uppfyller båda dessa krav. Det har dock visat sig nödvändigt med vissa avvikelser från det statliga lönesystemet beträffande en del detaljbestämmelser. Det bör dock framhållas, att löneregleringsförslaget givits sådan utformning, att bestämmelserna kunna tillämpas, även om vissa ändringar vidtagas beträffande kurstidernas längd o. d. med därav följande ändrade tjänstgöringsförhållanden för lärarna. Beträffande övningslärarna vid folkhögskolorna föreslå de sakkunniga, att dessa lärare skola inordnas i det av 1948 års riksdag beslutade lönesystemet för övningslärare vid flertalet statliga och statsunderstödda skolor. I detta sammanhang vilja de sakkunniga beröra frågan om arbetsårets

61 omfattning vid folkhögskolorna. Nu gällande stadga för dessa skolor upptager inga bestämmelser härom. För övriga skolformer finnas däremot bestämmelser om läsår och redovisningsår. Läsåret omfattar en hösttermin och en vårtermin och redovisningsåret tiden den 1 juli ena året till 30 juni nästföljande år. Då undervisningsverksamheten vid folkhögskolorna är uppdelad på kurser, vilka i regel icke sammanfalla med vare sig läsår eller redovisningsår, kunna nämnda bestämmelser ej tillämpas vid dessa skolor. Med hänsyn till lärarnas anställnings- och tjänstgöringsförhållanden och lör att underlätta rekvisition av statsbidrag föreslå de sakkunniga, att i folkhögskolestadgan införes en bestämmelse om arbetsår, inom vilket kurserna i möjligaste mån böra förläggas. De sakkunniga ha, med hänsyn till nu mera allmänt tillämpade kurstider, funnit sig böra föreslå, att arbetsåret skall omfatta tiden den 1 oktober—den 30 september, dock att skolöverstyrelsen, där förhållandena så påkalla, efter framställning från skolstyrelse skall äga medgiva avvikelse från sagda bestämmelse. Tillämpningen av nämnda bestämmelse torde medföra, att arbetsåret och skolornas räkenskapsår ej komma att sammanfalla. Då några större olägenheter härigenom icke torde uppkomma under det att svårigheter sannolikt skulle uppstå genom en omläggning av räkenskapsåret, synes någon ändring i sistnämnda avseende icke böra ifrågasättas. Anställningsformer. Vid statliga skolor förordnas rektor av Kungl. Maj:t på viss tid. Rektorstjänsterna äro sålunda förordnandetjänster. Rektor vid statlig skola skall dessutom inneha ordinarie lärartjänst vid samma eller annan statlig skola. Erhåller han ej förnyat rektorsförordnande, återgår han till sin lärartjänst. Vid folkhögskolorna, där skolans styrelse utser rektor liksom lärare i övrigt, kan ett tillsättningsförfarande enligt det statliga systemet icke lämpligen förekomma. Enligt nu gällande bestämmelser tillsättes rektor vid folkhögskola icke på förordnande utan antages liksom ämneslärare med fast anställning antingen tills vidare med minst fyra månaders uppsägning eller för viss tid. Någon ändring härutinnan bör enligt de sakkunnigas mening ej ske. Initiativ till inrättande av folkhögskolor ha tagits av landsting, hushållningssällskap, ekonomiska, ideella och religiösa föreningar eller stiftelser. Det är också dylika och liknande korporationer och sammanslutningar, som äro huvudmän för folkhögskolorna. Det förhållandet, att huvudmanskapet i ett betydande antal fall utövas av föreningar eller stiftelser, vilka åtminstone i en del fall kunna antagas ha mindre god ekonomisk bärkraft, komplicerar frågan om formen för lärarnas anställning. Enligt nu gällande bestämmelser skall vid varje folkhögskola finnas rektor och minst en fast anställd ämneslärare. Anställningsformen ordinarie lärart finnes sålunda ej vid folkhögskolan. Förslag om ändring härutinnan

62 har tidigare framförts men ej lett till resultat. Såsom redan nämnts, framhöll skolöverstyrelsen i sitt löneregleringsförslag 1938, att överstyrelsen skulle funnit det önskvärt, om beteckningen ämneslärare med fast anställning kunde utbytas mot benämningen ordinarie ämneslärare. Då emellertid med hänsyn till förhållandena vid folkhögskolorna arten av lärarnas anställning icke kunde sägas motsvara och icke heller torde kunna förändras till att helt motsvara vad som eljest betecknades med ordinarie anställning, funne sig överstyrelsen icke kunna framlägga förslag om dylik ändring. Vid de sakkunnigas ställningstagande till denna fråga har främst nyssnämnda förhållande rörande huvudmannaskapet för vissa skolor varit avgörande. Inrättandet av ordinarie lärartjänster vid folkhögskolorna i enlighet med för ordinarie lärare i statens eller kommunernas tjänst gällande grunder skulle självfallet medföra förpliktelse för huvudmannen att bära det ekonomiska ansvaret för en sådan tjänst, även om statsbidrag till tjänsten av en eller annan anledning ej utginge. Visserligen torde man kunna förutsätta, att frågan om behovet av dylika tjänster komme att underkastas en noggrann prövning, innan ordinarie tjänster inrättades, men det skulle likväl kunna inträffa, att en ordinarie tjänst bleve obehövlig, exempelvis genom nedläggande av en skola eller genom indragning av en parallellavdelning på grund av minskat elevantal. Vid statliga och kommunala skolor kunna i dylika fall bestämmelser angående förflyttning av lärare tillämpas. För folkhögskolans vidkommande synas dylika bestämmelser icke lämpligen böra ifrågakomma, särskilt som möjligheterna till förflyttning till andra folkhögskolor äro mycket begränsade och kraven på lärarnas utbildning icke äro desamma som vid de skolformer i övrigt, till vilka en förflyttning eljest skulle vara tänkbar. De sakkunniga ha sålunda, främst med hänsyn till vad ovan anförts angående huvudmannaskapet för vissa skolor, funnit övervägande skäl tala för att nu gällande bestämmelser angående tillsättning av ämneslärare vid folkhögskolan bibehållas. Enligt dessa bestämmelser (se kapitel 2, Gällande bestämmelser) tillförsäkras emellertid befattningshavare, som under tre på varandra följande år oförvitligt tjänstgjort i samma eller motsvarande befattning vid folkhögskola, sådan rättslig ställning, att anställningen närmast är att betrakta som ordinarie. Här må erinras om att vid hushållningssällskapen och skogsvårdsstyrelserna inrättas ordinarie tjänster, ehuru befattningshavarna anställas medelst skriftligt kontrakt för viss tid, högst sex år. Även i den av Kungl. Maj :t fastställda stadgan för statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalter användes beteckningen ordinarie för föreståndare och ämneslärare, vilka anställts tills vidare med ömsesidig rätt till uppsägning. De sakkunniga ha med hänsyn till vad nu anförts funnit sig böra före-

63 slå, att beträffande rektor och ämneslärare vid folkhögskolan beteckningen fast anställning utbytes mot benämningen ordinarie. Härigenom sker dock ingen ändring i fråga om de möjligheter skolstyrelsen nu har att indraga lärartjänst på grund av att kurs eller avdelning ej längre skall uppehållas. Beträffande anställningsformen för extra ordinarie lärare föreslås viss j ä m k n i n g av nu gällande bestämmelser för att bringa dem i överensstämmelse med vad som gäller för folkskolans extra ordinarie lärare. Däremot anse de sakkunniga, att beteckningen vikarierande lärare bör, såsom skett vid flertalet andra skolformer, ändras till extra ämneslärare. För timlärare kunna nuvarande bestämmelser om anställning i stort sett bibehållas. För övningslärare skulle anställningsformerna ordinarie och extra ordinarie lärare samt timlärare gälla, om de inordnas i den beslutade allmänna löneregleringen för övningslärare. Ordinariebegreppet bör dock beträffande övningslärare givas samma innebörd, som enligt de sakkunnigas förslag skall gälla i fråga om ordinarie ämneslärare. Tjänstgöringsskyldighet. På grund av att folkhögskolorna äga viss frihet att ordna kurserna efter skiftande lokala behov, förete tjänstgöringsförhållandena för lärarna vid dessa skolor, som redan nämnts, vissa avvikelser från motsvarande förhållanden vid flertalet andra skolformer. Med hänsyn till angelägenheten av att folkhögskolorna erhålla en så stor rörelsefrihet som möjligt i fråga om bl. a. skolornas organisation, ha de sakkunniga icke ansett sig kunna framlägga mera vittgående ändringsförslag i berörda avseenden. För löneregleringens genomförande är det emellertid av avgörande betydelse att få fastställt omfattningen av den tjänstgöringsskyldighet, som skall åligga ämneslärare vid folkhögskola för att komma i åtnjutande av full lön i vederbörande löneklass. Av skäl, som längre fram närmare angivas, föreslå de sakkunniga, att såsom full tjänstgöring för ifrågavarande lärare skall anses en undervisningstid av 34 veckor med för rektor 18—22 och för ämneslärare 24—28 undervisningstimmar i veckan. Vidare föreslås bestämmelser om skyldighet för rektor och fast anställd ämneslärare att åtaga sig undervisning under sommarkurs, fortsättningskurs eller folkbildningskurs vid den skola, där han är anställd. Denna undervisningsskyldighet bör enligt de sakkunniga fastställas till för rektor 195 och för ordinarie ämneslärare, anställd för både vinter- och sommarkurs, 270 undervisningstimmar. Vid tjänstgöring därutöver skall timarvode utgå. För övningslärare föreslås dock särskilda bestämmelser, för vilka redogörelse lämnas i ett särskilt avsnitt. Löneställning. Med tillämpning av det av de sakkunniga förordade statliga lönesystemet komma befattningshavarna att placeras i lönegrader, varmed följer att lönen blir dyrortsgraderad. Hittills har vid lönesättningen för

folkhögskolans lärare eftersträvats likställighet med realskolans lärare. De sakkunniga anse, att en sådan likställighet i allt väsentligt bör bestå, och förslaget till lönegradsplaceringar har upprättats i huvudsaklig överensstämmelse med denna princip. Bestämmandet av lönegrader bör ske under hänsynstagande till de befattningar, vilka anses vara förenade med lull tjänstgöring. Vid tjänstgöring av mindre omfattning bör den för lönegraden fastställda lönen reduceras. De sakkunniga lämna i annat -sammanhang närmare redogörelse angående här berörda spörsmål. Naturaförmåner. Enligt nu gällande bestämmelser åtnjuta rektor och ämneslärare utöver kontant lön även förmånen av fri bostad med bränsle eller kontant ersättning därför. I enlighet med vad de sakkunniga i annat sammanhang anfört och närmare motiverat, bör sistnämnda förmån bortfalla i och med att en lönereglering i anslutning till det statliga lönesystemet genomförts. Flertalet folkhögskolor äro emellertid förlagda till orter, där hyresmarknad ej torde finnas. Det måste därför anses böra ankomma på skolornas huvudmän att framdeles, liksom hittills i stor utsträckning varit fallet, tillhandahålla befattningshavarna bostäder. Av olika skäl, vilka i ett särskilt avsnitt närmare angivas, synas dock några i detalj bindande föreskrifter härom för närvarande ej böra utfärdas. De sakkunniga föreslå emellertid vissa allmänna bestämmelser, avsedda att reglera bostadsförhållandena efter införandet av ett nytt lönesystem. Statsbidrag. De sakkunniga ha funnit skäl föreligga för genomförande av viss ändring i fråga om beräkningsgrunderna vid bestämmande av statsbidragens storlek. Enligt nu gällande bestämmelser utgå bidragen dels i form av vissa grundanslag till vid skolan anordnade kurser, dels ock såsom lönetillägg av olika slag till lärarna. Dessa tillägg utgå huvudsakligen i form av en procentuell förhöjning av grundanslagen. Bidragens storlek äro sålunda i allt väsentligt beroende på antalet och omfattningen av de kurser, som hållas. Storleken av grundanslagen har dock fastställts med hänsynstagande till kostnaderna för de lärare, som erfordras för kursernas hållande. De sakkunnigas ändringsförslag innebär i huvudsak en konsekvent tilllämpning av principen, att statsbidragens storlek skall ställas i relation till löner och arvoden åt de befattningshavare, vilka äro erforderliga för uppehållande av undervisningen vid skolan i föreskriven omfattning. Härigenom vinnes bl. a., att antalet bidragsformer kan nedbringas. Enligt det föreslagna lönesystemet skall befattningshavare, åt vilken tjänstebostad upplåtes, erlägga hyra för bostaden, varjämte skolorna befrias från skyldigheten att utgiva ersättning för bristande bostadsförmån. Då sålunda det bidrag till lärarlönerna, som skolorna för närvarande lämna i form av vissa bostadsförmåner, bortfaller, föreslå de sakkunniga, att

65 skolorna i stället skola bidraga till lärarlönerna med belopp, motsvarande 10 procent av lönebeloppen. Detta innebär, att statsbidrag skall utgå med 90 procent av de löner och arvoden, som komma att fastställas. I ett särskilt avsnitt lämnas närmare motivering för de sakkunnigas förslag till ändrade statsbidragsgrunder och därmed sammanhängande frågor. Hälso- och sjukvård. Skolöverstyrelsen framlade den 22 september 1945 utredning och förslag rörande skolhygienisk verksamhet vid folkhögskolorna, överstyrelsen föreslog, att skolhälsovården vid dessa skolor borde bli obligatorisk och statsbidrag utgå härtill. Vidare framhöll överstyrelsen, att det vore ofrånkomligt, att eleverna vid internatskolor av här ifrågavarande art även erhölle viss sjukvård genom vederbörande skolors försorg. På grund härav borde den skolhygieniska verksamheten vid folkhögskolorna, i likhet med vad som vore fallet vid exempelvis läroanstalter för blinda och dövstumma, omfatta både hälso- och sjukvård. I propositionen i ämnet (1948: 1, 8 huvudtiteln, sid. 368—373) framlades emellertid endast förslag om statsbidrag till frivillig skolhälsovård vid folkhögskolorna i form av statsbidrag till arvode åt skolläkare. Däremot föreslogs icke något bidrag till skolsköterskor. Propositionen bifölls avriksdagen och kungörelse i ämnet utfärdades den 14 juni 1946 (nr 373). Skolhälsovården vid folkhögskolorna har knappast fått avsedd omfattning. Budgetåret 1947/48 hade i runt tal endast % av folkhögskolorna med % av det sammanlagda elevantalet skolläkare. Anledningen härtill torde vara, att skolorna i regel ej ha skolsköterskor och att arvodet till skolläkaren i regel utgår endast med statsbidragets belopp av 3 kronor per elev och arbetsår. De sakkunniga vilja i anslutning till skolöverstyrelsens förslag år 1945 föreslå, att skolhälsovården vid folkhögskolorna blir obligatorisk, samt att den utsträckes att i viss omfattning även avse sjukvård. En förutsättning härför är givetvis, att skolsköterska finnes anställd vid varje folkhögskola. De grundläggande bestämmelserna om skolhälsovården böra liksom vid andra skolformer inflyta i den för skolformen gällande stadgan.

66 KAPITEL 5.

Förslag till reglering av anställnings- och avlöningsförhållandena. A. Rektorer och ämneslärare. Tjänstgöringsskyldighet. Vid folkhögskolorna ha inånga ämneslärare tjänstgöring endast under vinterkurs. De lärare, som även tjänstgöra under sommarkurs, ha därvid oftast en mindre omfattande undervisning än under vinterkurs. De sakkunniga ha därför övervägt, huruvida med tjänst vid folkhögskola skulle kunna förenas fyllnadstjänstgöring vid andra skolformer eller inom folkbildningsverksamheten. Det skulle emellertid knappast vara möjligt att i större utsträckning regelbundet kunna bereda lärarna dylik tjänstgöring. På grund härav ha de sakkunniga ansett sig böra föreslå reglering av tjänstgörings- och avlöningsförhållandena för folkhögskolans rektorer och ämneslärare enbart med hänsyn till tjänstgöringen vid folkhögskolan och vid denna anordnade kurser. För närvarande kan i rektors- och ämneslärartjänster endast inräknas undervisning under vinter- och sommarkurser. Då statsunderstödda fortsättningskurser numera regelbundet förekomma vid ett stort antal skolor, förorda de sakkunniga, att undervisningen vid dessa kurser skall kunna inräknas i den med de ordinarie tjänsterna förenade undervisningsskyldigheten. Vidare förekommer numera i viss utsträckning, att kortare folkbildningskurser förläggas till folkhögskolor. De sakkunniga anse ett dylikt samarbete mellan folkhögskolorna och folkbildningsrörelsen vara av värde. I syfte att underlätta detta samarbete förorda de sakkunniga, liksom skolöverstyrelsen i sitt förslag 1938, att undervisning vid statsunderstödda sådana kurser efter skolöverstyrelsens prövning skall kunna inräknas i rektorers och ordinarie ämneslärares med tjänsten förenade undervisningsskyldighet. De sakkunnigas uppdrag avser visserligen endast att reglera rektorers och lärares tjänstgörings- och avlöningsförhållanden med hänsyn till skolornas nuvarande organisation och kurstider m. m. Emellertid anse de sakkunniga sig böra föreslå en mindre jämkning av vinterkursens längd vid folkhögskola med både vinter- och sommarkurs. Sådan vinterkurs skall för närvarande omfatta minst 21 veckor. Ur löneteknisk synpunkt vore det önskvärt och för undervisningen skulle det givetvis vara till fördel, om

67 kurstiden kunde förlängas med någon vecka. För eleverna torde detta i regel icke medföra några svårigheter. De sakkunniga förorda därför, liksom skolöverstyrelsen 1938, att vid folkhögskola med både vinter- och sommarkurs vinterkursen skall omfatta minst 22 veckor. Om i vissa fall denna förlängning ej kan genomföras, bör överstyrelsen efter framställning kunna medgiva, att sådan vinterkurs må omfatta 21 veckor. Undervisningsskyldigheten under vinterkurs är enligt folkhögskolestadgan för rektor 18—22 veckotimmar och tor ämneslärare 24—28 veckotimmar. De sakkunniga vilja icke föreslå någon ändring i detta hänseende. Undervisningsskyldigheten under sommarkurs regleras icke i stadgan utan förutsattes, att föreskrifter härom skola intagas i det för vederbörande skola fastställda reglementet. I reglementena föreskrives emellertid i allmänhet, att undervisningsskyldigheten under sommarkurs bestämmes av skolans styrelse. Endast i några få reglementen angivas timtalen för undervisningsskyldigheten under sommarkurs. Dessa äro då avsevärt lägre än under vinterkurs, t. ex. 10—12 veckotimmar för rektor och 15—18 veckotimmar för ordinarie ämneslärare, anställd för både vinter- och sommarkurs. Av de under kapitel 3, Nuvarande förhållanden, redovisade uppgifterna framgår också, att undervisningsskyldigheten under sommarkurs i flertalet fall är avsevärt lägre än under vinterkurs. Timtalen förete stora olikheter, för rektor från 8 till 24 veckotimmar och för ämneslärare, fast anställda för vinter- och sommarkurs, från mindre än 8 till 24 veckotimmar Medeltimtalet är för rektorer 12 veckotimmar och för nämnda ämneslärare 14 veckotimmar. I samband med att rektorer och ämneslärare inordnas i det statliga lönesystemet, böra enligt de sakkunnigas mening lönerna bli såväl minimi- som maximilöner. Skolorna böra alltså framdeles ej äga rätt att för de med tjänsten förenade göromålen utgiva tilläggsersättning. På grund härav maste även undervisningsskyldigheten under sommarkurs regleras för de rektorer och ordinarie ämneslärare, vilkas anställning även omfattar sommarkurs. Under sommarkurserna, vilka endast kunna avse kvinnliga elever, meddelas i stor utsträckning undervisning i hushållsgöromål. Även kvinnlig slöjd förekommer i ganska stor omfattning. Antalet timmar i teoretiska ämnen blir därför ofta lägre än under vinterkurs. Under sådana förhållanden möter det ofta svårigheter att bereda rektorer och ämneslärare tjänstgöring i samma omfattning under sommarkurs som under vinterkurs. Om detta skulle krävas, torde de i många fall bli nödsakade att undervisa i ämnen, i vilka de ej ha speciell utbildning. Dessutom torde mejhgheterna att inrätta ämneslärartjänster med tjänstgöring under både vinter- och sommarkurs starkt begränsas. Då tjänstgöringen under vinterkurs lar anses vara mera krävande än vid flertalet andra skolformer, kan

68 en viss kompensation härför genom minskad undervisning under sommarkursen anses befogad. Undervisningsskyldigheten under sommarkurs bör därför kunna vara lägre än under vinterkurs. Sommarkurserna omfatta i regel 13 eller 16 veckor, fortsättningskursernas längd varierar mellan 4 och 12 veckor och folkbildningskurserna kunna vara av olika längd. På grund härav är det knappast lämpligt att för sommarkurs fastställa undervisningsskyldigheten till ett visst antal undervisningstimmar i veckan, utan bör den fastställas till ett antal undervisningstimmar för hela kursen. Detta timtal bör dock kunna fullgöras icke blott under sommarkurs utan även helt eller delvis under statsunderstödd fortsättningskurs eller folkbildningskurs. På samma sätt som undervisningsskyldigheten under vinterkurs borde nämnda timtal variera inom vissa intervaller med hänsyn till olika arbetsbelastning i skilda ämnen m. m. Då det endast är fråga om tjänstgöring ett mindre antal veckor, och undervisningsskyldigheten per vecka räknat måste vara lägre än under vinterkurs, skulle emellertid intervallen bli ganska snäv. För att få till stånd så enkla bestämmelser som möjligt vilja de sakkunniga föreslå, att undervisningsskyldigheten fastställes till ett bestämt timtal utan intervall. Olika timtal böra härvid gälla för rektorer och ämneslärare. Om även undervisning vid statsunderstödda fortsättningskurser och folkbildningskurser kan inräknas, bör ett högre timtal kunna fastställas än om endast hänsyn skulle tagas till undervisningen under sommarkurs. Enligt de sakkunnigas mening bör för ordinarie ämneslärare fastställas timtalet 270, vilket motsvarar en undervisning av i runt tal 21 veckotimmar vid sommarkurs om 13 veckor och 17 veckotimmar vid sommarkurs om 16 veckor. För rektorer bör motsvarande timtal vara 195, vilket motsvarar i runt tal 15 veckotimmar vid sommarkurs om 13 veckor och 12 veckotimmar vid sommarkurs om 16 veckor. Då särskilda skäl föreligga, bör dock överstyrelsen äga medgiva viss nedsättning av nämnda timtal. I många fall torde rektorer och ordinarie ämneslärare, vilkas anställning omfattar både vinter- och sommarkurs, kunna erhålla en mera omfattande tjänstgöring än den nyss föreslagna. För skolorna är det också angeläget att lärarna åtaga sig sådan undervisning, då så erfordras. De sakkunniga förorda därför, att rektor och ordinarie ämneslärare — utöver den med tjänsten förenade undervisningsskyldigheten — skola kunna åläggas att mot timarvode meddela undervisning under sommarkurs samt statsunderstödda fortsättnings- och folkbildningskurser. Denna skyldighet bör dock icke omfatta flera timmar i veckan än att den sammanlagda undervisningsskyldigheten motsvarar full tjänstgöring under vinterkurs, d. v. s. för rektor 18—22 veckotimmar och för ämneslärare 24—28 veckotimmar. Ämneslärare, som äro fast anställda för enbart vinterkurs, äro nu icke skyldiga att åtaga sig undervisning vid andra kurser vid skolan. Motsva-

69 rande ordinarie lärare skola enligt vad de sakkunniga nedan föreslå, erhålla en i förhållande till tjänstgöringens omfattning högre lön än ordinarie lärare, anställda för både vinter- och sommarkurs. Det är då rimligt, att de stå till skolans förfogande, om så erfordras för undervisning under sommarkurser eller statsunderstödda fortsättnings- och folkbildningskurser. På grund härav förorda de sakkunniga, att även ordinarie ämneslärare, anställda :'ör enbart vinterkurs, skola vara skyldiga, att då styrelsen så påfordrar mot timarvode meddela undervisning under nämnda kurs i samma omfattning som ordinarie ämneslärare, anställda för både vinteroch sommarkurs. Föreligga särskilda förhållanden, bör dock ordinarie ämneslärare äga påfordra, att styrelsen för prövning och avgörande underställer skolöverstyrelsen frågan om åläggande för läraren att fullgöra dylik undervisning mot timarvode. Ämneslärare, som sålunda ålägges tjänstgöra under sommar-, fortsättnings- och folkbildningskurser, bör emellertid garanteras viss tids ledighet, då tjänstgöring ej kan åläggas honom. De sakkunniga förorda därför, att rektor och ordinarie ämneslärare icke skola kunna åläggas att meddela undervisning mera än sammanlagt 42 veckor av ett och samma arbetsår. Jämfört med ordinarie ämneslärare, anställda för enbart vinterkurs, äro extra ordinarie och extra ämneslärare ej lika fast knutna till skolan. De böra enligt de sakkunnigas mening ej vara skyldiga tjänstgöra vid andra kurser än vinterkurs. Lönegrader. En tillämpning av det statliga lönesystemet förutsätter, att befattningshavarna placeras i lönegrader. Lönen blir därigenom dyrortsgraderad. De sakkunniga anse, att lönegraden bör bestämmas med hänsyn till befattningar, vilka anses vara förenade med full tjänstgöring. Då vid folkhögskolorna många befattningshavare ha mindre än full tjänstgöring för år räknat, bör för dem den för lönegraden gällande lönen reduceras. Frågan härom behandlas nedan i ett särskilt avsnitt (Lönebelopp). Folkhögskolans rektorer och fast anställda ämneslärare ha i tidigare förslag till löneregleringar ansetts i princip böra i lönehänseende jämställas med realskolans rektorer och ordinarie adjunkter. Vid 1942 års lönereglering tillförsäkrades rektorer och ämneslärare, fast anställda vid vinteroch sommarkurs, löneförmåner, som inklusive samtliga ålderstillägg och värdet av naturaförmåner voro något lägre än lönen till rektor vid realskola tillhörande den lägsta lönegruppen respektive slutlönen för ordinarie adjunkt. Jämställdheten med realskolans motsvarande befattningshavare bör enligt de sakkunnigas mening alltjämt i princip bibehållas. Rektor vid folkhögskola bör, såsom i kapitel 4, Allmänna synpunkter, framhållits, alltjämt inneha fast anställning, dock att anställningsformen skall betecknas som ordinarie. Han bör därför placeras i lönegrad med

beteckningen Ca, där varje lönegrad omfattar 4 löneklasser. För närvarande ha samtliga rektorer vid folkhögskolor med vinter- och sommarkurs enhetlig lön oavsett skolans storlek. De sakkunniga förorda, att denna enhetlighet i lönehänseende bibehålles. Samma lönegrad bör även gälla för rektor vid folkhögskola med enbart vinterkurs, men lönen bör där, som nämnts, reduceras. Vid realskola förordnas emellertid rektor för sex år och tillhör lönegrad med beteckningen Cb, där varje lönegrad omfattar en enda löneklass i löneplan nr 1 av statens löneplansförordning. I de minsta realskolorna tillhöra rektorerna lönegrad Cb 7 och lön utgår enligt löneklass 33. Enligt de sakkunnigas mening böra folkhögskolerektorerna ha en något förmånligare lönställning än rektorerna vid de minsta realskolorna. Jämväl med hänsyn till betydelsen av att kunna till folkhögskolorna förvärva goda skolledare, förorda de sakkunniga, att rektor vid folkhögskola placeras i lönegrad Ca 31, omfattande löneklasserna 31—34. Ordinarie ämneslärare vid folkhögskola bör liksom ordinarie adjunkt vid realskola tillhöra lönegrad Ca 26. Anställning som extra ordinarie ämneslärare vid folkhögskola är nu icke knuten till särskilda extra ordinarie tjänster. De sakkunniga förorda, att denna anordning bibehålles. Emellertid böra villkoren för extra ordinarie anställning närmare regleras i anslutning till vad som gäller vid folkskolan och vid läroverken m. fl. skolformer. Den behörighetsprövning för fast anställning, som nu kan ske enligt 18 § i gällande folkhögskolestadga utan samband med tjänstetillsättning, bör ersättas av en motsvarande prövning för rätt till extra ordinarie anställning. Innan skolöverstyrelsen meddelat sådan behörighet, bör ämneslärare endast kunna anställas som extra eller som timlärare vid folkhögskola. Behörighetsvillkoren för extra ordinarie ämneslärare böra vara desamma som för ordinarie ämneslärare. Sålunda bör fordras akademiska studier eller motsvarande utbildning samt full, oförvitlig tjänstgöring som ämneslärare minst 42 veckor under vinterkurs eller minst 20 veckor under vinterkurs och minst 36 veckor vid annan läroanstalt under offentlig kontroll. Innan skolöverstyrelsen förklarar ämneslärare behörig som extra ordinarie, bör överstyrelsen pröva såväl hans formella meriter som hans allmänna lämplighet som ämneslärare vid folkhögskola. Med ett dylikt prövningsförfarande bör för anställning som extra ordinarie ledigförklarande av tjänst icke vara erforderligt. Ämneslärare bör ej kunna anställas som extra ordinarie vid kortare tillfälliga anställningar. Vid folkskolan fordras, att den med anställningen förbundna tjänstgöringen skall omfatta minst en hel termin, varvid med hel termin även avses anställning, som med högst fem dagar understiger det för terminen gällande dagantalet. Vid folkhögskola, där vinterkurs ej delas på terminer och där kurserna äro av olika längd, bör fordras, att anställ-

71 hingstiden omfattar minst 20 veckor i följd, d. v. s. en tid, som med en vecka understiger den kortaste tiden, som kan förekomma för vinterkurs. Avser förordnandet kortare tid, bör extra ordinarie anställning ej kunna erhållas. Förlänges emellertid förordnandet, så att det sammanlagt omfattar minst 20 veckor vid samma folkhögskola, bör läraren anställas som extra ordinarie, vilken anställning bör räknas retroaktivt från anställningens början. Äro villkoren för extra ordinarie anställning uppfyllda, bör läraren äga rätt till sådan anställning. Liksom nu bör extra ordinarie anställning \.j avse tjänstgöring under sommarkurs, fortsättningskurs eller folkbildningskurs. Dock bör extra ordinarie lärare, anställd för hel vinterkurs, i fråga om sjukvårdsförmåner och pensionsrätt anses vara anställd under hela det arbetsår, under vilket vinterkurscn infaller. Vid de allmänna läroverken m. fl. skolformer har från och med den 1 juli 1948 införts en befordringsgång Cg 21 under fyra terminer och därefter Ce 21, som innehaves tills tjänst i Ce 24 erhålles. För extra ordinarie lärare vid folkhögskola kan tjänstgöringen endast omfatta vinterkurs om i regel 22 eller 24 veckor. Då dessa lärare, såsom framgår av det följande, pä grund härav få vidkännas en betydande procentuell minskning i lönen enligt lönegraden, förorda de sakkunniga, att extra ordinarie ämneslärare vid folkhögskola efter behörighetsförklaring omedelbart hänföres till lönegraden Ce 26. Vikarierande ämneslärare vid folkhögskola böra ersättas av extra ämneslärare. Såsom extra bör ämneslärare anställas vid förordnande med full tjänstgöring dels innan han förklarats behörig som extra ordinarie, dels ock vid förordnanden, som omfatta kortare tid än 20 veckor av vinterkurs. För sådan anställning bör dock dessutom fordras viss kompetens eller behörighetsförklaring av skolöverstyrelsen. Vid folkhögskola kunna kraven på lärarnas kompetens ej regleras på samma sätt som vid realskolan. Att differentiera lönen med hänsyn till olika utbildning skulle medföra stora svårigheter. De sakkunniga föreslå därför, att samtliga extra ämneslärare med godtagbar utbildning hänföras till samma lönegrad som extra adjunkt eller lönegrad Cg 21. Ämneslärare med full tjänstgöring, som ej kan anställas som extra ordinarie eller extra, bör anställas som timlärare. Timarvoden. För ämneslärare vid folkhögskola är undervisningsskyldigheten under vinterkurs 24—28 veckotimmar. Enligt de i kungörelsen 1947:680 tillämpade principerna skall i sådant fall timarvode TB utgå, so:n för veckotimme och läsår räknat utgör V27 av årslönen till närmast motsvarande extra lärare i lägsta löneklassen. Vid folkhögskolan äro emellertid kurstiderna olika långa. Ett timarvode beräknat för veckotimme och läsår kan knappast komma i fråga. Liksom nu bör timarvode utgå med visst belopp för undervisningstimme. TB-arvode

72 för undervisningstimme utgör enligt nämnda kungörelse V»« av årslönen i vederbörande löneklass. Då extra lärare skulle tillhöra lönegrad Cg 21, bör alltså timarvodet beräknas efter löneklass 21 till timlärare, som är behörig till extra anställning. För andra timlärare bör arvodet TB 18 gälla. Enligt kungörelsen 1948:568 utgår från och med den 1 juli 1948 ett förhöjt timarvode till vissa ordinarie och extra ordinarie lärare vid de högre skolformerna för undervisning utöver full tjänstgöring å egen tjänst. Anledningen till höjningen var lärarbristen och önskemålet att stimulera de mest erfarna lärarna att åtaga sig övertimmar. Vid folkhögskolan åter kommer timarvode att i stor utsträckning utgå till exempelvis extra ordinarie lärare, som skulle kunna anställas endast för vinterkurs, för deras tjänstgöring under sommarkurs. För dem kunna sådana övertimmar ej anses ligga utöver full tjänstgöring. Det kan icke heller anses vara i folkhögskolans intresse, att ordinarie och extra ordinarie lärare under vinterkurs åtaga sig ett högre timtal än det, som gäller för tjänsten, då det för skolans verksamhet är av vikt, att lärarna under lektionsfri tid i så stor utsträckning som möjligt ägna sig åt eleverna. Dessutom föreslå de sakkunniga en i förhållande till tjänstgöringens omfattning relativt hög lön. Om lärarna erhölle ett förhöjt timarvode för övertimmar, skulle de vid en tjänstgöring, som motsvarade full tjänstgöring för adjunkt, erhålla avsevärt större sammanlagda löneförmåner än denne. Av anförda skäl kunna de sakkunniga ej förorda, att ett högre timarvode utgår för övertimmar, som ordinarie och extra ordinarie ämneslärare fullgöra. De sakkunniga föreslå alltså, att timarvode TB 21 och i vissa fall TB 18 tillämpas i läroämnen vid folkhögskolan. Nämnda arvoden böra gälla för timlärare i egentlig mening. För övertimmar, som ordinarie, extra ordinarie och extra ämneslärare samt rektor fullgöra i läroämnen, bör även gälla timarvode TB 21. Arvodet bör utgå för undervisningstimme. I ortsgrupp 1 och 5 är timarvodet TB 21 för undervisningstimme 8 kronor 60 öre respektive 10 kronor 25 öre. Det nuvarande timarvodet inklusive provisoriskt lönetillägg är 7 kronor 80 öre för undervisningstimme. Enligt kungörelsen 1947: 680 utgår arvode för undervisningstimme icke blott för varje av läraren fullgjord sådan timme utan även för varje i arbetsordningen upptagen undervisningstimme, som på grund av ändringar i skolans arbete ersatts med friluftsverksamhet, studieutflykter, skrivning eller annan dylik verksamhet, oavsett om läraren därunder tjänstgjort eller icke. Detsamma bör även gälla timarvodet vid folkhögskolorna. I skrivelse till skolöverstyrelsen den 12 juni 1948, vilken av överstyrelsen överlämnats till de sakkunniga, har Sveriges yngre läroverkslärares förening hemställt, att nyss nämnda beräkningssätt för timarvode måtte in-

föras vid folkhögskolorna. de sakkunnigas förslag.

Detta önskemål blir alltså tillgodosett genom

Lönebelopp. Rektor anställd vid skola med både vinter- och sommarkurs skulle visserligen, enligt vad de sakkunniga ovan föreslagit, ha lägre undervisningsskyldighet under sommarkurs än under vinterkurs. Vid 1942 års lönereglering utgjorde slutlönen jämte värdet av naturaförmåner inemot 95 procent av lönen till realskolerektor i lägsta lönegrupp och ortsgrupp B. Rektorsgöromålen vid en sådan folkhögskola äro emellertid av den omfattning och betydelse, att detta får anses kompensera nämnda minskning i undervisningsskyldigheten. Enligt de sakkunnigas mening bör rektor vid sådan skola åtnjuta full lön enligt lönegrad Ca 31. Rektor vid skola med enbart vinterkurs erhöll vid 1942 års lönereglering en slutlön, som jämte värdet av naturaförmåner utgjorde omkring 88 procent av motsvarande löneförmåner till rektor vid skola med både vinter- och sommarkurs. I fråga om begynnelselön var procenttalet lägre. Då fortsättningskurser i allt större omfattning torde anordnas vid skolor med enbart vinterkurs, bör skillnaden i lön ej vara för stor. De sakkunniga förorda, att rektor vid folkhögskola med enbart vinterkurs erhåller 90 procent av lönen enligt lönegrad Ca 31. Skolöverstyrelsen bör emellertid äga befogenhet medgiva, att sådan rektor skall uppbära full lön enligt lönegrad Ca 31, därest vinterkursen vid skolan är avsevärt längre än 24 veckor, eller vid skolan regelbundet anordnas fortsättnings- eller folkbildningskurser av sådan längd, att den sammanlagda kurstiden blir minst 34 veckor. För ämneslärare bör, som nämnts, lön enligt vederbörande löneklass utgå vid full tjänstgöring, medan lönen bör reduceras vid mindre omfattande tjänstgöring. Avgörande för lönebeloppens storlek blir alltså, vad som skall räknas som full tjänstgöring. Vid realskolor omfattar läsåret 39 veckor med en undervisningsskyldighet å lågstadiet av 24—30 veckotimmar. Som nämnts ha flera folkhögskolor endast en vinterkurs om 24 veckor. Därest för full tjänstgöring krävdes en tjänstgöring, som närmade sig den för realskolan gällande, skulle flertalet ämneslärare vid folkhögskolan få nöja sig med avsevärt lägre lön än adjunkt och deras eventuella möjligheter att under kursfri tid erhålla regelbundna inkomster på annat håll torde ej kunna kompensera detta. Lönerna vid folkhögskolorna böra emellertid fastställas till sådana belopp, att ämneslärare, som även tjänstgör under sommarkurs, kommer i åtnjutande av i stort sett samma löneförmåner som läroverksadjunkt. I annat fall äventyras rekryteringen av lärare till folkhögskolan. Därtill kommer, att undervisningen i allmänbildandc ämnen för vuxna elever får anses vara mera krävande än undervisningen

inom realskolan, att det i regel är fråga om internatskolor, vid vilka tjänstgöringen medför extra arbete för lärarna, samt att ämneslärarna i stor utsträckning skola ägna tid åt eleverna även under lektionsfri tid. Även med hänsyn till tjänstgöringens mera krävande beskaffenhet bör alltså den sammanlagda tjänstgöringen vid folkhögskola kunna vara lägre än vid realskola. Av anförda skäl förorda de sakkunniga, att vid beräkningen av lönebeloppen såsom full tjänstgöring för ämneslärare vid folkhögskola skall anses en undervisning, motsvarande 26—28 undervisningstimmar i veckan under 36 veckor. Därest folkhögskolans lärare framdeles kunna beredas mera omfattande tjänstgöring än vad nu är fallet, bör tiden för full tjänstgöring kunna ökas. Därvid bör prövas, i vad mån ökning bör kunna ske utan motsvarande höjning av löneförmånerna. Ordinarie ämneslärare skulle enligt de sakkunnigas förslag placeras i lönegrad Ca 26. I skolöverstyrelsens förslag till lönereglering 1938 ansågs en framkomlig väg att avväga lärarnas löner vara, att lönen i vederbörande löneklass minskades med 2 procent för varje vecka, varmed tjänstgöringstiden understeg 34 veckor. För både vinter- och sommarkurs fast anställd lärare skulle erhålla full lön enligt löneklassen, medan lönen till lärare anställda för vinterkurs om 24 eller 21 veckor skulle erhålla 80 respektive 74 procent därav. Härvid synes ha bortsetts från att undervisningsskyldigheten under sommarkurs i regel var lägre än under vinterkurs. Då detta tvåprocentsystem ej kunde tillämpas å övningslärarna, förordade överstyrelsen ett annat system med olika lönegrader allt efter kurstidens längd. De sakkunniga föreslå nedan, att folkhögskolans övningslärare inordnas i det lönesystem, som 1948 års riksdag i princip beslutat för övningslärarc vid ett flertal andra skolformer, övningslärarnas lönefråga behöver alltså icke längre inverka på lönesystemet för ämneslärarna. För de ordinarie ämneslärarnas del synes det de sakkunniga lämpligast att vid mindre än full tjänstgöring fastställa lönen till vissa procenttal av lönen i den löneklass läraren tillhör. Reduceras härvid lönen i samma proportion som tjänstgöringen, skulle lönen bli väl låg, särskilt vid anställning för enbart vinterkurs. Rekryteringen till dessa tjänster skulle i så fall äventyras. Den nuvarande reduktionen är också avsevärt mindre. De sakkunniga anse, att detta bör gälla även framdeles. Lönereduktionen bör dock vara så stor, att den motsvarar timarvodet för det antal timmar, varmed lärarens tjänstgöring underskrider full tjänstgöring under 34 veckor. I annat fall skulle för enbart vinterkurs anställd ordinarie lärare, som mot timarvode tjänstgör under sommarkurs i samma omfattning som ordinarie lärare, anställd för både vinter- och sommarkurs, erhålla högre sammanlagd ersättning än denne. Med denna utgångspunkt bör alltså lönen till ordinarie ämneslärare

75 lämpligen bestämmas på följande sätt. Först beräknas timarvodet TB 21 i ortsgrupp 3 för det antal undervisningstimmar, varmed lärarens undervisningsskyldighet understiger full tjänstgöring. Denna antages därvid utgöra 26 veckotimmar under 34 veckor eller 884 timmar. Därefter uträknas, h u r u många procent denna arvodessumma utgör av medeltalet av årslönerna i lägsta och högsta löneklasserna av lönegrad Ca 26 (26 och 29 löneklasserna). Det för läraren tillämpliga procenttalet blir då 100 procent minskat med det enligt nyss angivna grunder uträknade procenttalet. Då både timarvode och löneklasslön variera med samma procenttal vid olika pristal, böra uträkningar lämpligen grunda sig på de grundbelopp, som angivas i statens löneplansförordning 1947:376. Medelårslönen i lönegrad Ca 26 blir då 11 484 kronor och timarvode TB 21 8 kronor 40 öre för timme. De procenttal, som sålunda erhållas, framgå av följande uppställning (vk = vinterkurs, sk = sommarkurs). 1

3 Tjänstgöringens vk

veckor

omfattning sk

antal

4 S:a

timmar

8 SummorMedellön i Ca 26 Timna i kol. 4 kr. 11 484 arvode å under8: 40 för timlärarlön stiger i e t t a tim- arvode i i % timtalet tal kr. % härav härav 884 med

54(5

»524

2 184

11)

2 621

2 839

75 Timarvodet för en veckas full tjänstgöring är i runt tal (1,9 0 2 = ) 2 procent av medellönen i lönegrad 26. De sakkunnigas beräkningar leda alltså i stort sett till samma resultat som den av skolöverstyrelsen år 1938 förordade tvåprocentregeln. Nämnda tvåprocentregel bör kunna tillämpas, då vinterkurs omfattar annat antal veckor än som ovan nämnts. Därvid bör lönen ökas med 2 procent för varje vecka varmed tiden för vinterkurs överstiger 22 veckor. Omfattar den t. ex. 27 eller 33 veckor, bör lönen kunna fastställas till 87 respektive 99 procent av löneklasslönen. Högre procenttal än 100 böra dock icke lämpligen förekomma. Till ordinarie ämneslärare bör lönen liksom nu utgå med 1/.ia för varje kalendermånad under året. Tjänstgöring som extra ordinarie och extra ämneslärare bör liksom nu kunna avse endast vinterkurs. Dessa lärare böra, som nämnts, i motsats

till ordinarie ämneslärare icke vara skyldiga att mot timarvode åtaga sig tjänstgöring under sommar- eller fortsättningskurs. De äro alltså ej knutna till skolan hela året liksom de fast anställda lärarna. De uppbära nu lön endast under kurstid. Lönen utgår för varje anställningsdag med Vi i? eller 1/ws av årslönen för vinterkurs om 21 respektive 24 veckor. Dessa båda dagbelopp äro i det närmaste lika stora. Då den kursfria tiden sålunda omfattar 31 eller 28 veckor, skulle det medföra olägenheter för både lärarna och skolan, om kalenderårslön infördes och lön utbetalades med Vis av årslönen under varje kalendermånad av året. Lönen bör därför alltjämt utgå endast under kurstid. Extra ordinarie och vikarierande lärare ha nu samma lön, medan extra ordinarie och extra ämneslärare av de sakkunniga föreslås hänförda till lönegraderna Ce 24 respektive Cg 21. Därest lönen för dem reduceras enligt samma grund som för ordinarie ämneslärare, d. v. s. minskas med timarvodet för det antal timmar, som fattas i full tjänstgöring, bli procenttalen för dem betydligt lägre än för de ordinarie ämneslärarna. Detta gäller särskilt i fråga om extra lärare, för vilka begynnelselönen utgår efter 21 löneklassen eller samma löneklass, efter vilken timarvodet beräknas. För dem skulle lönen bli i det närmaste proportionell med tjänstgöringens omfattning. Extra lärare vid allmänna läroverk med flera läroanstalter erhålla nu läsårsdaglön, som utgår med visst belopp för varje anställningsdag under läsåret. Beloppet motsvarar årslönen i löneklassen delat med det antal dagar läsåret anses omfatta. Då det skulle medföra avsevärda förenklingar, förorda de sakkunniga att läsårsdaglön även tillämpas för extra ämneslärare vid folkhögskolan. Här bör läsårsdaglönen beräknas efter ett arbetsår av (34 X 7=)238 dagar. Vid de allmänna läroverken m. fl. skolformer beräknas läsårsdaglön efter ett läsår av 273 dagar och vid försvarets läroverk efter ett läsår av 225 dagar. Läsårsdaglön bör av samma orsak även tillämpas ä extra ordinarie ämneslärare. Lönereduktionen blir i så fall ganska stor, men detta skulle kunna anses kompenserat av att de redan efter två vinterkurser skulle kunna placeras i lönegrad Ce 24, medan denna lönegrad enligt den för läroverken föreslagna befordringsgången skulle uppnås först efter fyra år. Läsårsdaglönen under 21 och 24 veckors vinterkurs skulle utgöra 61,8 respektive 70,6 procent av årslönen i vederbörande löneklass, medan motsvarande tal för de ordinarie ämneslärarna skulle utgöra 75 respektive 81 procent. Läsårsdaglöner vid 273 och 238 dagars läsår inklusive nu gällande 12 % förhöjning framgå av följande uppställning.

// 0 r t s g r u p p Löneklass

5 Löneklass

34: — 36: 05 38:15 40: 30

35:40 37: 50 39: 75 42: —

21 22 23 24

40: 60 43: — 45: 60 48:15 50: 80 53: 55 56: 40

21 22 23 24 25 26 27

Läsårsdaglön kronor L äsår 273

21 22 23 24

29: 70

31: 15

31:50

33: 05

33: 35

34: 95

35: 30

36: 95

21 22 23 24 25 26 27

34: 10

35: 75

36: 15

37: 90

38: 25

40:10

Läsår

40: 50

42: 40

43:15

45:10

45:85

47:80

48:75

50: 65

32: 55 34: 50 36: 55 38: 65 238 dagar.

37:30 39: 60 41:90 44:30 47: — 49:70 52: 60

dagar

Folkhögskola

38: 95 41: 35 43: 75 46:25 48:90 51: 65 54:50

Jämförelse mellan nuvarande och föreslagna löner. I följande tre tabeller ha sammanställts uppgifter om löneförmånerna (begynnelselön och slutlön) dels vid ikraftträdandet av 1942 års lönereglering (tabell A), dels under budgetåret 1948/49 (tabell B) och dels enligt de sakkunnigas förslag (tabell C). För år 1962 redovisas beträffande folkhögskolorna lönen jämte 31 procent i rörligt tillägg och kristillägg med avdrag för pensionsavgifter för man. Summan har dessutom ökats med värdet av naturaförmånerna, vilket upptagits till det minimibelopp för befattningshavare med eget hushåll, som författningsenligt skall utgå som ersättning för dessa förmåner. Vid denna tid värderades naturaförmåner lågt, t. ex. för folkskolans lärare. Lönen till motsvarande befattningshavare vid realskolan har ökats med rörligt tillägg och kristillägg och minskats med pensionsavdrag samt beräknats efter dåvarande B-ort. Procenttalen avse lönens storlek i förhållande till lönen för motsvarande befattningshavare vid realskola.

78 Tabell A. Begynnelselön

Slutlön

Befattningshavare kr.

kr.

13 537

10 704

12 590

9 252

11 139

8 579

10 505

7 485

10 000

6 876

9 391

8 629

7 148

8 696

100 Rektor vid folkhögskola med

Ämneslärare fast anställd för

v i n t e r k u r s om 21 veckor

E x t r a ordinarie ämneslärare anställd för

E x t r a adjunkt, Ex 20

4 702

5 472

4 168

4 939

6 253

7 141

4 902

5 672

4 351

5 122

72 Vikarierande ämneslärare anställd för v i n t e r k u r s om 21 veckor

För budgetåret 1968/69 redovisas beträffande folkhögskolorna lönen jämte 39,4 procent i rörligt tillägg och kristillägg samt provisoriskt lönetillägg med avdrag för pensionsavgifter för man. Summan har dessutom ökats med värdet av naturaförmåner, vilka uppskattats till 2 000 kronor för rektor, 1 500 kronor för fast anställd ämneslärare, 1 000 kronor för extra ordinarie ämneslärare och 500 kronor för vikarierande ämneslärare. Sistnämnda belopp är lågt, men dessa lärare disponera bostaden i regel endast under kurstid, varför den låga värderingen är befogad. Lönen till motsvarande befattningshavare vid realskolan har beräknats efter ortsgrupp 2.

79 Tabell B. Begynnelselön

Slutlön

Befattningshavare kr.

realskola, Cb 7, löneklass 33

16 020

folkhögskola med vinter- och s o m m a r k u r s

13 399

folkhögskola med enbart vinterkurs

kr.

16 020

15 406

13 439

13 440

vinter- och s o m m a r k u r s

9 608

12 285

vinterkurs om 24 veckor

8 599

11 276

vinterkurs om 21 veckor

7 667

10 343

10 092

12 060

vinterkurs om 24 veckor

6 084

6 904

vinterkurs om 21 veckor

5 455

6 275

8 504

10 087

vinterkurs om 24 veckor

5 784

6 604

vinterkurs om 21 veckor

5 958

59 Rektor vid

Ordinarie adjunkt, Ca 26 Ämneslärare fast anställd vid

Extra

ordinarie

adjunkt,

Ce 24

Extra ordinarie ämneslärare vid

Extra

adjunkt,

Cg 21

Vikarierande ämneslärare vid

Enligt de sakkunnigas förslag skulle löner till rektorer och ämneslärare vid folkhögskolan i avrundade tal utgå med följande belopp i olika ortsgrupper (inklusive 12 % höjning). Procenttalen ange lönens storlek i förhållande till full lön i löneklassen.

80 Tabell C. Befattning

Rektor (Ca 31) vinter- och sommarkurs: begy nnelsel ön slutlön

O r t s g r u p p

Löneklass

31 34

100 100

14 340 14 796 15 252 15 708 16 128 16 536 16 944 17 352

31 34

90 90

12 906 13 316 13 727 14 137 14 515 14 882 15 250 15 617

Ordinarie ämneslärare, Ca 26 vinterkurs om 22 veckor och sommarkurs: begynnelselön slutlön

26 29

97 97

10 581 11035 11477 11919 12 594 13 037 13 479 13 921

vinterkurs om 21 veckor och sommarkurs: begynnelselön slutlön

26 29

95 95

10 363 10 807 11 240 11674 12 335 12 768 13 201 13 634

vinterkurs om 24 veckor: begynnelselön slutlön

26 29

81 81

8 835 9 215 9 584 9 953 10 517 10 886 11256 11625

vinterkurs om 22 veckor: begynnelselön slutlön

26 29

vinterkurs om 21 veckor: begynnelselön slutlön

26 29

75 75

8181 8 532 8 874 9 216 9 738 10 080 10 422 10 764

24 27

70,6 70,6

6 804 7 123 7 442 7 770 8190 8 509 8 837 9 156

vinterkurs om 22 veckor: begynnelselön slutlön

24 27

64,8 64,8

6 237 6 530 6 822 7 123 7 508 7 800 8100 8 393

vinterkurs om 21 veckor: begynnelselön slutlön

24 27

61,8 61,8

5 954 6 233 6 512 6 799 7 166 7 446 7 732 8 012

Extra ämneslärare, Cg 21 vinterkurs om 24 veckor: begynnelselön slutlön

21 24

70,6 70,6

5 729 6 006 6 266 6 544 6 804 7 123 7 442 7 770

vinterkurs om 22 veckor: begynnelselön slutlön

21 24

64,8 64,8

5 251 5 506 5 744 5 998 6 237 6 530 6 822 7 123

vinterkurs om 21 veckor: begynnelselön slutlön

21 24

61,8 61,8

5 013 5 255 5 483 5 726 5 954 6 233 6 512 6 799

vinterkurs: begynnelselön slutlön

Extra ordinarie ämneslärare, Ce 24 vinterkurs om 24 veckor: begynnelselön slutlön

Antal folkhögskolor

8 399 8 760 9 111 9 462 9 998 10 349 10 700 11 051

81 I följande uppställning (tabell D) redovisas den löneökning eller löneminskning, som ett genomförande av de sakkunnigas förslag skulle medföra i ortsgrupp 2, dit ett betydande antal folkhögskolor hänföres. Beloppen ha uträknats med ledning av uppgifterna i tabellerna B och C. Jämförelsen h a r verkställts mellan lön för kurstider av samma längd utom beträffande v i n t e r k u r s ' o m 22 veckor, där jämförelsen skett med nuvarande lön för vinterkurs om 21 veckor. Tabell D. Löneökning ( + ) eller löneminskning (—) för år B e f a t t n i n g Begynnelselön

Slutlön

vinter- och s o m m a r k u r s

+ 1397

+ 1 130

enbart vinterkurs

+ 1885

+ 1443

vinterkurs om 22 veckor och s o m m a r k u r s

+ 1427

vinterkurs om 21 veckor och s o m m a r k u r s

+ 1 199

vinterkurs om 24 veckor

—

vinterkurs om 22 veckor

+ 1 093

vinterkurs om 21 veckor

—

263 Rektor

vid skola med

Ordinafie

Extra

ämneslärare

ordinarie

anställd för

ämneslärare

616 865

anställd för

vinterkurs om 24 veckor

+ 1039

+ 1 605

vinterkurs om 22 veckor

+ 1 075

+ 1525

vinterkurs om 21 veckor

+ 1171

vinterkurs om 24 veckor

vinterkurs om 22 veckor

275 Extra ämneslärare

anställd för 519

De sakkunnigas förslag innebär alltså, att lönerna genomgående höjas utom för ordinarie ämneslärare anställda för enbart vinterkurs om 21 eller 24 veckor, för vilka slutlönen skulle bli något lägre. I högre ortsgrupper bortfaller emellertid denna löneminskning och ersattes av en löneökning. Därtill kommer att hänsyn även bör tagas till de förmåner i övrigt, som den föreslagna löneregleringen medför, t. ex. i fråga om lön vid tjänstledighet och pensionsförmåner. Då de sakkunniga för ordinarie ämneslärare verkställt reduktion av löneklasslönen efter en möjligast förmånlig

82 beräkningsgrund, nämligen med belopp motsvarande timarvode för den tjänstgöring, som återstår för att full tjänstgöring skall uppnås, anse de sakkunniga det möta principiella betänkligheter att för dessa lärarkategorier fastställa lönen till högre belopp än som föreslagits. Vissa övergångsbestämmelser till avlöningsreglementet föreslås dock i detta hänseende. Deltidsanställning. Enligt det statliga lönesystemet skall med ordinarie anställning regelmässigt vara förenad full tjänstgöring. Tidigare gällde detsamma även beträffande extra ordinarie och extra lärare. Enligt kungörelsen 1948:564, 8 §, gäller emellertid fr. o. m. den 1 juli 1948, att extra ordinarie och extra lärare vid läroverk m. fl. läroanstalter må enligt vederbörande centrala förvaltningsmyndighets bestämmande anställas för en undervisningsskyldighet svarande mot minst hälften av full tjänstgöring. Vid folkhögskolorna kunna extra ordinarie och extra lärare, som nämnts, endast anställas för vinterkurs, vilken regelmässigt är avsevärt kortare än den kurstid om 34 veckor, som de sakkunniga ansett motsvara full tjänstgöring. Till följd härav blir deras lön under ett arbetsår avsevärt lägre än lönen i den löneklass de tillhöra. Om dessutom tjänstgöringen under vinterkurs skulle reduceras till hälften, skulle deras sammanlagda tjänstgöring under ett arbetsår motsvara betydligt mindre än halvtidstjänstgöring under ett läsår vid andra skolformer. På grund härav bör enligt de sakkunnigas mening deltidsanställning icke kunna medgivas för extra ordinarie och extra ämneslärare vid folkhögskolor. Semester. Kursfri tid. Rektorer vid folkhögskolor ha även under tid, dä kurser ej pågå, ett flertal arbetsuppgifter vid skolan, såsom uppgörande av förslag till arbetsordning, elevrekrytering och tillsyn av skolans anläggningar. Liksom rektorer vid andra skolformer böra de åtnjuta semester med 35 dagar till och med det kalenderår, under vilket de fylla 39 år, och därefter med 45 dagar. Lärare vid andra skolformer åtnjuta ferier i stället för semester under den tid läsåret ej pågår. Vid folkhögskolorna äro kurstiderna av växlande längd och ordinarie ämneslärare skola kunna åläggas att tjänstgöra vid statsunderstödda fortsättnings- och folkbildningskurser, då så erfordras. Sammanlagt skola de dock ej kunna åläggas att tjänstgöra mera än 42 veckor under varje arbetsår. Extra ordinarie och extra ämneslärares tjänstgöring avser enbart vinterkurs. Då den lediga tiden icke som vid andra skolformer kan närmare bestämmas, ha de sakkunniga ansett sig icke böra införa begreppet ferier vid folkhögskolorna. Den lediga tiden bör i stället betecknas kursfri tid. Tjänstledighetsavdrag. Löneförmånerna vid tjänstledigheter av olika slag äro för närvarande avsevärt oförmånligare vid folkhögskolor än enligt det stat-

83 liga lönesystemet. Då folkhögskolans lärare av de sakkunniga föreslås inplacerade i sistnämnda lönesystem, böra även dettas regler om lön under tjänstledighet tillämpas å dem. Enligt 28 § statens allmänna avlöningsreglemente (Saar 1948:436) verkställes A-, B-, eller C-avdrag å lönen allt efter orsaken till tjänstledigheten. A-avdraget angives i statens löneplansförordning. B-avdraget är dubbelt så stort som A-avdraget och C-avdraget är lika med lönen. För lärare vid läroverk m. fl. läroanstalter, vilka åtnjuta ferier, gäller en särskild bestämmelse om avdrag å lönen under ferietid. 1 den mån icke vederbörande myndighet annat bestämmer, skall sådan lärare vidkännas A-avdrag under ferier närmast efter två terminer i följd, under vilka han vidkänts C-avdrag eller varit tjänstledig för sjukdom (utom för olycksfall i arbete m. m.) eller för svag hälsas vårdande så lång tid, att återstoden icke uppgår till 60 dagar, såvida icke på grund av tjänstledighet under ferierna eller av annan anledning större löneavdrag än A-avdrag är tillämpligt. Då kurserna vid folkhögskolorna äro av varierande längd och undervisningsskyldigheten för rektorer och ordinarie ämneslärare under sommarkurs är begränsad, skulle ett flertal särbestämmelser erfordras, om löneavdragen skulle leda till samma resultat som vid andra skolformer. De sakkunniga anse emellertid det vara av vikt, att avdragsreglerna bli enkla och lättillämpade. Den omständigheten, att reglerna i vissa fall kunna leda till förmånligare eller oförmånligare resultat än vid andra skolformer, bör ej tillmätas avgörande betydelse. Extra ordinarie och extra ämneslärare skola enligt de sakkunnigas förslag åtnjuta läsårsdaglön. Vid längre tjänstledigheter borde för dem Aoch B-avdragen höjas med omkring 50 procent för att leda till samma resultat som vid andra skolformer. Däremot blir C-avdraget vid kortare tjänstledigheter för extra ordinarie oförmånligare än för extra ordinarie lärare vid andra skolformer. I förenklingssyfte förorda de sakkunniga, att A- och B-avdrag för extra ordinarie och extra ämneslärare vid folkhögskolorna verkställes med de belopp, som framgå av Saar och statens löneplansförordning, samt att C-avdrag verkställes med läsårsdaglönens belopp. Då de icke uppbära lön under kursfri tid, kan avdrag under sådan tid icke verkställas. Ordinarie rektorer och ämneslärare skola enligt de sakkunnigas förslag erhålla kalendermånadslön, som utgår även under kursfri tid. Deras lön skall utgå med viss procent av lönen i vederbörande löneklass allt efter tjänstgöringens omfattning. Undervisningsskyldigheten under sommarkurs är lägre än under vinterkurs. Skulle hänsyn tagas till alla dessa förhållanden, måste synnerligen invecklade regler tillskapas, vilka dessutom beträftande A- och B-avdrag skulle leda till andra resultat än för extra ordinarie och extra ämneslärare.

84 De sakkunniga förorda därför, att för ordinarie rektorer och ämneslärare vid folkhögskolor A- och B-avdragen fastställas till i Saar och statens löneplansförordning angivna belopp. Dessa böra tillämpas vare sig tjänstledigheten avser vinterkurs eller sommarkurs och oavsett efter vilket procenttal av löneklasslönen vederbörandes lön utgår. Vid tjänstledighet med Aeller B-avdrag bör för ordinarie ämneslärare avdrag under kursfri tid i regel ej verkställas. Endast om läraren vidkänts avdrag å lönen under hel vinterkurs, bör A-avdrag ske under kursfri tid. C-avdraget åter blir för ordinarie ämneslärare gynnsammare än för extra ordinarie och extra ämneslärare, eftersom avdraget verkställes å kalendermånadslön i stället för å läsårsdaglön. De sakkunniga föreslå därför, att ordinarie ämneslärare vid folkhögskolor, som under ett arbetsår vidkänts C-avdrag under kurstid mer än 60 dagar, skola vidkännas C-avdrag å lönen under tid därefter, då vinter- eller sommarkurs ej pågår, i den omfattning skolöverstyrelsen efter prövning i varje särskilt fall bestämmer. För rektorer, vilka åtnjuta semester, blir frågan om avdrag under kursfri tid ej aktuell. E n följd av de föreslagna reglerna blir, att tjänstledighet för ämneslärare vid folkhögskola, liksom vid folkskola, icke kan avse annan tid än den, då den med tjänsten förenade undervisningsskyldigheten fullgöres. Partiell tjänstledighet förekommer icke vid folkskolan men väl vid andra skolformer. Sådan ledighet bör liksom nu kunna medgivas vid folkhögskola. För arbetet vid skolan kan det emellertid stundom medföra olägenheter med partiella tjänstledigheter. Särskilt kan det med hänsyn till skolornas läge möta svårigheter att anskaffa vikarier för mindre än full tjänstgöring. Skolorna böra därför kunna besluta, att lärare, som begär partiell tjänstledighet, skall, om framställningen vidhålles, erhålla full tjänstledighet eller tjänstledighet i större omfattning, än som läraren begärt. Löneklasser. Enligt 21 § 1 mom. Saar sker uppflyttning i löneklass vid utgången av kalenderkvartalet närmast efter en tidsperiod av tre år, som tjänstemannen tillhört eller anses ha tillhört närmast lägre löneklass. Om från periodens början förekommit mer än 120 dagar, vilka enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser icke må tillgodoräknas, skall i stället uppflyttning ske vid utgången av det kalenderkvartal, då från periodens början infallit 976 dagar, som må tillgodoräknas. I anslutning härtill har Kungl. Maj:t i 11 § 1 mom. kungörelsen 1948:564 föreskrivit, att för uppflyttning i löneklass icke må tillgodoräknas dag, då tjänsteman vidkänts C-avdrag, dock att sådan tjänstledighet av följande orsaker må tillgodoräknas nämligen för att inneha eller uppehålla statlig tjänst eller ock anställning, vid vilken avlöning utgår enligt av Kungl. Maj :t meddelade avlöningsbestämmelser eller som tillsättes av eller vara förordnande meddelas av statlig

85 myndighet eller som av Kungl. Maj:t förklarats skola i förevarande avseende likställas med anställning hos staten. för offentligt uppdrag eller militärtjänst samt, såvitt angår högst 600 dagar av en och samma tidsperiod om minst tre år, för att fullgöra uppdrag inom personalsammanslutning, vilken avser att tillvarataga tjänstemännens intressen i tjänsten eller främja deras yrkesutbildning. I övrigt må enligt sistnämnda stadgande för uppflyttning tillgodoräknas tid, då tjänstemannen innehar vederbörande tjänst (sålunda all tjänstledighet med A- eller B-avdrag). Ordinarie och extra ordinarie lärare vid läroverk m. fl. läroanstalter anses anställda även under ferietid, och de få sålunda tillgodoräkna även ferietid för uppflyttning i löneklass. Extralärare vid dessa läroanstalter, vilka uppbära läsårsdaglön, anses ej anställda under ferietid och äga sålunda ej tillgodoräkna ferietiden för uppflyttning i löneklass. Ett undantag gäller dock enligt särskild föreskrift. Därest extra lärares anställning under ett kalenderhalvår avser eller skall anses avse hel termin, tillgodoräknas återstående delar av kalenderhalvåret för uppflyttning i löneklass. För tjänstemän, som anställts med avkortad tjänstgöring (deltidsanställning), tillgodoräknas anställningstiden för uppflyttning i löneklass i samma utsträckning som för heltidsanställd personal. En tjänsteman, som under tre år varit anställd på halvtid, uppflyttas alltså i löneklass, även om han samtidigt övergår till heltidsanställning, oaktat hans effektiva tjänstgöring endast motsvarar heltidstjänstgöring under 1% år. I konsekvens härmed gäller för de heltidsanställda, att tid med partiell tjänstledighet med C-avdrag under högst hälften av den dagliga tjänstgöringstiden må tillgodoräknas i full utsträckning. På samma sätt tillgodoräknas för heltidsanställd, som medgivits nedsättning med högst hälften av tjänstgöringstiden, sådana under viss kalendermånad infallande dagar, som äro tjänstefria till följd av för denna månad gällande föreskrift om tjänstgöringens fullgörande allenast å andra dagar i månaden. Rektorer vid folkhögskolor skola enligt vad ovan föreslagits åtnjuta semester. Vid skola med både vinter- och sommarkurs anses rektor ha full tjänstgöring, medan vid skola utan sommarkurs tjänstgöringen får anses motsvara 90 procent av full tjänstgöring, eftersom lön skall utgå med 90 procent av löneklasslön. För rektorerna böra det statliga lönesystemets regler om uppflyttning i löneklass kunna i huvudsak äga motsvarande tillämpning. Ämneslärarna vid folkhögskolor ha i regel mindre än full tjänstgöring (34 veckor) och den varierar i omfattning för olika lärarkategorier. De ordinarie ämneslärarna, vilka uppbära kalendermånadslön, kunna sägas ha anställning med avkortad tjänstgöring, som koncentrerats till vissa

86 tider av arbetsåret. Även då anställningen avser enbart vinterkurs om 21 veckor, motsvarar den mer än halvtidstjänstgöring. P å grund härav böra samtliga ordinarie ämneslärare för uppflyttning i löneklass få tillgodoräkna hela anställningstiden således både kurstid och kursfri tid. Tjänstledighet med C-avdrag, som enligt det statliga lönesystemet ej må tillgodoräknas, bör ej heller tillgodoräknas för deras del. Har C-avdrag verkställts under kursfri tid i anledning av sådan ledighet under kurstid, bör icke heller sådan tid få tillgodoräknas. Extra ordinarie och extra ämneslärare skola enligt de sakkunnigas förslag uppbära läsårsdaglön endast under själva vinterkursen. Om endast tiden för vinterkurs finge tillgodoräknas, skulle de i regel ej kunna uppflyttas i löneklass efter tre år. De sakkunniga förorda, att för hel vinterkurs anställd extra ordinarie eller extra lärare skall för uppflyttning i löneklass äga tillgodoräkna ett helt arbetsår om 365 dagar. Omfattar anställningen mindre än hel vinterkurs, bör varje dags anställning för uppflyttning i löneklass få tillgodoräknas som två dagar. I konsekvens härmed bör varje dags tjänstledighet med C-avdrag, som ej må tillgodoräknas, räknas dubbelt. Detta bör även gälla för extra ordinarie och extra lärare anställda för hel vinterkurs. Om lärare under ett arbetsår haft annan anställning, som må tillgodoräknas, bör han givetvis icke i något fall få tillgodoräkna mer än 365 dagar under ett arbetsår. Ovan har föreslagits att deltidsanställning icke skall kunna förekomma för ämneslärare vid folkhögskola. Det kan då ifrågasättas, om tid med partiell tjänstledighet bör få tillgodoräknas för uppflyttning i löneklass. De sakkunniga vilja emellertid förorda, att sådan ledighet motsvarande högst V4 av full tjänstgöring må tillgodoräknas för ämneslärare. För rektorer bör i detta avseende gälla detsamma som för andra rektorer under det statliga lönesystemet. Pension. För rektorer och ämneslärare vid folkhögskolor bör även det statliga pensionssystemet gälla. Lämpligen bör detta utformas i anslutning till pensionsreglementena för de högre kommunala skolorna. De speciella avlönings- och tjänstgöringsförhållandena vid folkhögskolorna kräva emellertid särbestämmelser i fråga om tjänstårsberäkningen. För rektorer och ordinarie ämneslärare bör anställningstiden reduceras med samma procenttal som lönen. Ordinarie ämneslärare anställd för enbart vinterkurs om 22 veckor bör alltså för varje arbetsår tillgodoräkna 77 procent av ett helt tjänstår, eftersom lönen utgår med 77 procent av löneklasslönen. Tid för ledighet, som ej må tillgodoräknas, bör reduceras på motsvarande sätt. För extra ordinarie lärare, som skola uppbära läsårsdaglön, bör anställningstiden under vinterkurs ökas med hälften, eftersom full tjänstgöring

87 om 34 veckor ungefär motsvarar % av ett kalenderår (52 veckor). En extra ordinarie lärare, anställd för vinterkurs om 22 veckor, bör alltså i pensionshänseende få tillgodoräkna denna tid som 33 veckor. Brättegårdens yrkesskola för flickor. I en till de sakkunniga remitterad framställning har socialstyrelsen den 16 juli 1947 bland annat hemställt, att vid nämnda skola för undervisning i teoretiska ämnen anställda lärare, som tjänstgöra vid skolans huvudkurs och inneha kompetens att tjänstgöra vid folkhögskola, i tjänste- och merithänseende jämställas med motsvarande lärare vid folkhögskola. Vid skolan finnes en ämneslärartjänst i lönegrad Ca 23. Framställningen torde avse de fall, då lärare i teoretiska ämnen vid skolan övergå till folkhögskola. I merithänseende gäller för närvarande liksom enligt de sakkunnigas förslag vid tillsättande av ordinarie ämneslärartjänst vid folkhögskola, att det ankommer på skolöverstyrelsen att pröva sökandes behörighet och lämplighet för befattningen med hänsyn till insikter, erfarenhet som lärare och för befattningen erforderliga egenskaper, överstyrelsen må, om den finner skäl därtill, uppföra de sökande i viss ordning med hänsyn till graden av deras lämplighet. Då den teoretiska undervisningen vid Brättegårdens yrkesskola i allt väsentligt är ordnad på samma sätt som vid folkhögskola, utgå de sakkunniga från att överstyrelsen härvid i merithänseende jämställer tjänstgöring vid Brättegården med tjänstgöring vid folkhögskola. Därest ifrågavarande ämneslärare i lönegrad Ca 23 övergår till folkhögskola som extra ordinarie ämneslärare i lönegrad Ce 24, skall han enligt löneklassreglerna i det statliga lönesystemet placeras i löneklassen närmast över den han tillhörde i den förra tjänsten. All hans tidigare tjänstgöring vid Brättegården blir i så fall automatiskt beaktad, övergår däremot läraren till ordinarie ämneslärartjänst vid folkhögskola i lönegrad Ca 26, erhåller han i regel en lägre löneklassplacering än om han tidigare i stället tjänstgjort vid folkhögskola. De sakkunniga utgå emellertid från att efter särskild framställning en gynnsammare löneklassplacering beredes läraren genom beslut av Kungl. Maj: t. Av det anförda framgår, att några författningsändringar icke erfordras för att tillgodose socialstyrelsens i förevarande framställning gjorda hemställan. B.

Övningslärare.

Grunder för löneregleringen. Lönesystem. De sakkunniga framlade den 23 januari 1947 betänkande med förslag till lönereglering för övningslärare

88 (SOU 1947: 15). Förslagets principer ha i allt väsentligt godkänts av 1948 års riksdag (proposition 136, statsutskottets utlåtande 192, riksdagens skrivelse 390). Löneregleringen torde träda i kraft den 1 juli 1950. Den omfattar olika statliga och kommunala skolor, såsom allmänna läroverk, högre kommunala skolor och folkskolor. Enligt löneregleringen skall tjänstgöring vid olika skolor kunna förenas till enhetliga tjänster. Sådan tjänst skall vara placerad vid en viss bestämd skola och tjänstgöring vid andra skolor skall anses som fyllnadstjänstgöring. Särskilt med hänsyn till fyllnadstjänstgöringen har löneregleringen begränsats till skolformer, där tjänstgöringsförhållandena äro i stort sett likartade i fråga om läsårets längd (36--40 veckor) och lektionstimmarnas fördelning med i regel lika stort timtal varje vecka under läsåret m. m. Löneregleringen har dock utsträckts även till fortsättningsskolan, oaktat lärarna där ha speciella tjänstgöringsförhållanden. Vid denna skolform är undervisningen ofta koncentrerad till kortare kurser på omkring sex veckor med 30 undervisningstimmar i veckan, men i andra fall är den utspridd under längre eller kortare tider av året med växlande antal undervisningstimmar i veckan. På grund härav ha vid löneregleringen flera särbestämmelser måst utarbetas för fortsättningsskolan. Bland annat har full tjänstgöring bestämts till 1 080 undervisningstimmar för redovisningsår eller 540 timmar för kalenderhalvår, medan den för övriga skolformer bestämts till 30 undervisningstimmar i veckan (veckotimmar) under läsår eller termin. I fråga om fyllnadstjänstgöring m. m. har bestämts, att 36 undervisningstimmar vid fortsättningsskolan skola anses motsvara en veckotimme vid andra skolformer. Vid folkhögskolorna tjänstgöra övningslärarna likaledes vid kurser av olika längd med stundom växlande antal undervisningstimmar i veckan under olika tider av året. Undervisningsskyldigheten bör därför, liksom vid fortsättningsskolan, fastställas till visst antal undervisningstimmar för år eller halvår. Det kunde då synas lämpligt att för folkhögskolans övningslärare fastställa samma timtal för full tjänstgöring som vid fortsättningsskolan, d. v. s. 1 080 timmar för år. Därmed skulle nämligen de särbestämmelser, som föreslagits för övningslärare vid fortsättningsskolan, kunna tillämpas jämväl för folkhögskolans övningslärare. Verkställda undersökningar härom ha givit vid handen, att tjänstgöringsförhållandena för övningslärarna vid nämnda båda skolformer visserligen förete sådana likheter, att de sakkunniga anse sig kunna förorda, att folkhögskolans övningslärare inordnas i den av 1948 års riksdag beslutade allmänna löneregleringen för övningslärare, och att för dem utarbetas särbestämmelser efter delvis samma grunder som för fortsättningsskolan. Med hänsyn till de särskilda arbetsförhållandena för folkhögskolans övningslärare ha de sakkunniga emellertid nödgats frångå tanken på att för dem föreslå samma

89 årliga timtal för full tjänstgöring som vid fortsättningsskolan. Rörande dessa förhållanden må följande anföras. Vid behandlingen av folkhögskollärarnas lönefråga har, såsom framgår av vad i det föregående anförts, i olika sammanhang framhållits, att tjänstgöring vid folkhögskola måste anses vara mera krävande än vid flertalet a n d r a skolformer. Därvid har särskilt understrukits, att vid folkhögskolorna undervisning skall meddelas åt vuxna elever ävensom att lärarna dels på grund av att skolorna äro förenade med internat, dels ock med hänsyn till skolornas målsättning måste ägna icke ringa tid åt eleverna under lektionsfri tid. De sakkunniga ha också tagit viss hänsyn härtill vid sitt ställningstagande till frågan om vad som skall anses som full tjänstgöring för ämneslärare, liksom vid beräkning av de lönebelopp, som skola utgå till dessa lärare vid mindre än full tjänstgöring. Nyssnämnda förhållanden inverka emellertid i lika hög grad på övningslärarnas vid folkhögskolan tjänstgöring. För närvarande och säkerligen även framdeles har man härvid att främst räkna med tjänster i ämnena hushållsgöromål, kvinnlig slöjd och vävning. I dessa ämnen ställas särskilda krav på lärarna i fråga om planläggning av arbeten, som skola utföras av vuxen ungdom, liksom beträffande handledningen vid arbetenas utförande. För att nå ett tillfredsställande arbetsresultat under de jämförelsevis korta kurstiderna ägna lärarna icke ringa tid utöver lektionstimm a r n a åt sina arbetsuppgifter. Med hänsyn till det anförda ha de sakkunniga funnit det vara motiverat, att för övningslärarna vid folkhögskolan fastställes ett lägre timtal för full tjänstgöring än det för fortsättningsskolan gällande. De sakkunniga föreslå, att nämnda timtal bestämmes till 960 för helt arbetsår. Såsom framgår av de uppgifter, som lämnats i kapitel 3, Nuvarande förhållanden, rörande sammanlagda antalet undervisningstimmar under arbetsåret 1946/47 för olika kategorier övningslärare vid folkhögskolan, blir det icke möjligt att ens med nyssnämnda reducerade timtal bereda något större antal övningslärare full tjänstgöring. Visserligen föreslå de sakkunniga, att i övningslärartjänst skall få inräknas husmorsbefattning vid folkhögskola, vilket torde möjliggöra uppehållandet av ett antal heltidstjänster. Med hänsyn till de krävande uppgifter, som i synnerhet vid större skolor åvila husmodern, synes emellertid en sådan kombination icke kunna eller böra ifrågakomma i någon större omfattning. Man torde dock kunna räkna med att tjänstgöringen vid folkhögskola i en del fall skall kunna utökas med fyllnadstjänstgöring, främst vid annan folkhögskola och i fortsättningsskola. Det synes dock icke bli möjligt att ordna fyllnadstjänstgöring för dessa lärare i samma omfattning som för lärare vid andra skolformer. Snarare synas förutsättningar komma att finnas för övningslärare vid andra skolformer att fullgöra fyllnadstjänstgöring vid folkhögskola.

90 Om sålunda något större antal övningslärare vid folkhögskola icke vid nuvarande organisation kan beredas full årlig tjänstgöring, böra dock lönebestämmelserna givas en sådan utformning, att möjligheter finnas för lärare, som fullgöra tjänstgöring av viss omfattning, att erhålla anställning med pensionsrätt. Beträffande fortsättningsskolan gäller nu, att lärare med fast anställning på någon med pensionsrätt i statens pensionsanstalt förenad befattning må, därest tjänstgöringen vid fortsättningsskolan motsvarar minst tjugu timmar i veckan under minst tjugufyra veckor av året, kunna komina i åtnjutande av ålderstillägg. Sagda bestämmelse innebär, att lärare vid forlsättningsskola kan erhålla fast anställning, närmast motsvarande vad som vid folkhögskolan föreslås skall benämnas ordinarie anställning, om den årliga tjänstgöringen uppgår till minst 480 undervisningstimmar. Vid folkhögskolan finnes för närvarande ett femtiotal i statens pensionsanstalt reglerade övningslärartjänster. Frågan om reglering av dylika tjänster skall enligt gällande bestämmelser upptagas till prövning beträffande övningslärare, som har en tjänstgöringstid av minst tjuguen veckor årligen och varit anställd vid samma folkhögskola under fem huvudkurser med i medeltal minst tjugu veckotimmars undervisning eller i medeltal minst 420 timmar för år. I detta sammanhang må även erinras om, att skolöverstyrelsen i sitt förslag till lönereglering 1938 ifrågasatte, om icke anställning med pensionsrätt borde knytas till ett visst minimital timmar lör år, exempelvis 500. Vid bedömande av detta spörsmål bör beaktas, att timtalet för erhållande av ordinarie eller extra ordinarie anställning blir så avvägt, att de övningslärare, som nu inneha pensionsberättigande tjänster, vid övergång å nya avlöningsreglementet icke förlora sin fastare anställning. Fastställes ett lör högt timtal, kan det inträffa, att sådan lärare endast kan erhålla anställning som timlärare. Med hänsyn till nu åberopade omständigheter ha de sakkunniga funnit sig böra föreslå, att ordinarie övningslärartjänst vid folkhögskola skall kunna inrättas, då befattningshavarens årliga tjänstgöring omfattar minst 480 undervisningstimmar, d. v. s. hälften av full tjänstgöring. Anställningsformer. Enligt den beslutade löneregleringen för övningslärare finnas för dem endast tre anställningsformer, nämligen ordinarie och extra ordinarie lärare samt timlärare. Anställning som extra skall däremot ej förekomma. Ordinarie anställning är knuten till särskilda tjänster med full tjänstgöring, övningslärare skall anställas som extra ordinarie, då han har föreskriven behörighet, tjänstgöringen motsvarar minst hälften av full tjänstgöring eller vid fortsättningsskolan minst %, anställningstiden omfattar eller anses omfatta minst ett kalenderhalvår samt, då så föreskrives, ledigförklarande ägt rum. Extra ordinarie anställning är alltså

91 ej knuten till särskilda tjänster och kan förekomma bland annat vid vikariat å ordinarie tjänst. Då villkoren för ordinarie eller extra ordinarie anställning ej äro uppfyllda, skall läraren anställas som timlärare. För folkhögskolans lärare böra i dessa hänseenden i huvudsak gälla samma regler som vid övriga skolformer. Dock bör, som redan nämnts, ordinarie tjänst kunna inrättas även vid mindre än full tjänstgöring, blott den motsvarar minst halv tjänstgöring. Detsamma bör gälla för extra ordinarie anställning. Vid mindre än full tjänstgöring bör lönen liksom för andra övningslärare reduceras i samma grad som tjänstgöringen, d. v. s. vid halv tjänstgöring bör löneklasslönen reduceras till hälften. Då extra ordinarie ämneslärare vid folkhögskola enligt gällande bestämmelser och enligt de sakkunnigas förslag kunna tillsättas utan att ledigförklarande ägt rum, bör detsamma även gälla för extra ordinarie övningslärare vid folkhögskola. Av kapitel 3, Nuvarande förhållanden, framgår, att vid folkhögskolorna finnes ett ganska stort antal vävlärarinnor med en jämförelsevis omfattande tjänstgöring. En del av dem inneha reglerade tjänster. Löneregleringen bör avse även lärarinnor i vävning, oaktat detta ämne eljest ej ingår i den redan beslutade löneregleringen för övningslärare. Av övriga övningsämnen vid folkhögskolorna förekomma endast hushållsgöromål och kvinnlig slöjd i sådan omfattning, att timtalen mera allmänt förslå till ordinarie eller extra ordinarie anställning. I teckning, musik, gymnastik och manlig slöjd äro timtalen avsevärt lägre, varför endast undantagsvis annat än timläraranställning kan komma i fråga. I dessa ämnen torde i regel knappast föreligga behov av att inrätta pensionsberättigande tjänster vid folkhögskolorna. De sakkunniga förorda därför, att i regel ordinarie tjänster endast inrättas i hushållsgöromål, kvinnlig slöjd och vävning. För inrättande av sådan tjänst bör skolöverstyrelsens medgivande erfordras. I teckning, musik, gymnastik och manlig slöjd böra ordinarie tjänster kunna inrättas, endast då särskilda skäl föreligga. Prövningen härav bör ankomma på Kungl. Maj :t. I överensstämmelse med vad som ovan anförts skall däremot extra ordinarie anställning icke vara knuten till vissa tjänster utan — i teckning, musik, gymnastik och manlig slöjd likaväl som i hushållsgöromål, kvinnlig slöjd och vävning — erhållas, då vederbörande lärare uppfyller förutsättningarna härför. Ordinarie anställning för övningslärare vid folkhögskola bör ha samma innebörd som för ämneslärarna. Tjänstgöringsskyldighet. Vid folkhögskola bör, som nämnts, med ordinarie tjänst vara förenad en undervisningsskyldighet av 480—960 undervisningst i n m a r för år. Samma undervisningsskyldighet bör gälla för extra ordi-

92 narie lärare. Är extra ordinarie lärare anställd för endast ett halvt år, bör undervisningsskyldigheten vara 240—480 undervisningstimmar. Därutöver böra ordinarie och extra ordinarie lärare vara skyldiga att mot timarvode tjänstgöra ytterligare 160 timmar för år eller beträffande extra ordinarie övningslärare, anställd för endast ett halvt år, ytterligare 80 timmar. I undervisningsskyldigheten bör inräknas undervisning under vinteroch sommarkurs samt under statsunderstödda fortsättnings- och folkbildningskurser. I anslutning till vad som gäller för övningslärare vid andra skolformer bör efter medgivande av skolöverstyrelsen i övningslärartjänst vid folkhögskola kunna inräknas undervisning i övningsämne, vartill statsbidrag ej utgår. I undervisningsskyldigheten skall givetvis i förekommande fall inräknas fyllnadstjänstgöring. Vidare bör i tjänst i hushållsgöromål, kvinnlig slöjd eller vävning kunna inräknas befattning som husmor vid skolan. Frågan härom behandlas nedan i ett särskilt avsnitt. Vid folkhögskolorna med dess friare arbetsformer böra vidare olika övningsämnen kunna ingå i samma tjänst i större utsträckning än vid andra skolformer. I ordinarie tjänst och i icke-ordinarie tjänst, som uppehälles av extra ordinarie lärare, böra kunna ingå två eller samtliga av ämnena hushållsgöromål, kvinnlig slöjd och vävning. I tjänst i andra övningsämnen böra kunna ingå två eller flera övningsämnen. Prövningen av frågan om inrättandet av sistnämnda tjänster ankommer, som nämnts, på Kungl. Maj:t beträffande ordinarie tjänster. Vidare böra ordinarie och extra ordinarie övningslärare i sin undervisningsskyldighet kunna inräkna undervisning i annat övningsämne än det eller de, som ingå i tjänsten, samt undervisning i läroämne. Härför bör emellertid fordras, att skolöverstyrelsen prövat dem lämpliga för sådan undervisning. Eljest gällande behörighetsvillkor för sådan undervisning böra dock därvid ej uppställas. Den tidsperiod, för vilken timtalet för undervisningsskyldigheten beräknas, är enligt den beslutade löneregleringen för övningslärare redovisningsår (1 juli—30 juni) eller kalenderhalvår. Då terminerna vid flertalet skolor knappast i något fall fortgå under mer än ett kalenderhalvår, är denna tidsperiod den lämpligaste. Vid folkhögskolorna är arbetsåret ej indelat i terminer utan i kurser, av vilka både vinter- och sommarkurs regelmässigt fortgå under två kalenderhalvår. Det skulle därför medföra avsevärda praktiska olägenheter att räkna undervisningsskyldigheten efter redovisningsår eller kalenderhalvår som tidsperiod. Vid nyanställning under vinterkurs skulle lärarna i så fall ofta få nöja sig med timläraranställning intill den 1 januari. Dessutom skulle rekvisitionen av statsbidrag försvåras. De sakkunniga förorda därför, att timtalen för undervisningsskyldigheten och därmed tiden för extra ordinarie anställning skola avse arbetsåret eller halvt arbetsår. I regel skall arbetsåret vid folkhögskola omfatta tiden 1 oktober—30 september.

93 Härigenom uppstå dock vissa olägenheter under fyllnadstjänstgöring vid a n d r a skolformer och då lärare övergår från anställning vid folkhögskola till annan skolform eller omvänt. Har övningslärare vid folkhögskola fyllnadstjänstgöring vid folkhögskola eller fortsättningsskola, uppstå dock icke några svårigheter, i det de under arbetsåret eller halvt arbetsår infallande timmarna vid folkhögskola eller fortsättningsskola utan vidare kunna inräknas i lärarens undervisningsskyldighet. Har åter övningslärare vid folkhögskola fyllnadstjänstgöring vid skola med läsår indelat i terminer, bör vid beräknande av undervisningsskyldigheten fyllnadstjänstgöring en veckotimme anses motsvara samma antal undervisningstimmar som antalet veckor med fyllnadstjänstgöring, vilka infalla under arbetsåret respektive halvt arbetsår, dock högst 32 undervisningstimmar för arbetsår. Vid anställning som extra ordinarie vid folkhögskola under ett halvt arbetsår (1 oktober—31 mars) med tjänstgöring hela läsåret vid annan skola, kan det alltså inträffa, att läraren avlönas som timlärare under höstterminen intill den 1 oktober och under vårterminen fr. o. m. den 1 april, medan lön som extra ordinarie utgår för tiden 1 oktober—31 mars. Övergång från annan skolform till folkhögskola försvåras genom att två extra ordinarie eller ordinarie anställningar icke samtidigt kunna innehavas. Ordinarie tjänsteman kan endast inneha extra ordinarie anställning i högre lönegrad och endast om han frånträder utövningen av den ordinarie tjänsten. Om t. ex. extra ordinarie övningslärare vid allmänt läroverk önskar tillträda anställning som extra ordinarie vid folkhögskola under sommarkurs, skall sistnämnda anställning räknas från och med den 1 april. Han måste då uppsäga sin extra ordinarie anställning vid läroverket att upphöra sistnämnda dag. Då extra ordinarie övningslärare vid folkhögskola övergår till ordinarie eller extra ordinarie anställning vid annan skola, bör gälla, att förstnämnda extra ordinarie anställning anses upphöra, då han tillträder ordinarie eller annan extra ordinarie anställning. Kompetenskrav. För folkhögskolans övningslärare böra i stort sett gälla samma kompetenskrav som för övningslärare vid andra skolformer. För kompetens i hushållsgöromål bör fordras samma utbildning som kräves för innehav av tjänst vid högre folkskola och vid folk- och fortsättningsskola. Vid dessa skolformer godtagas även de, som genomgått lärarinnekurs för huslig ekonomi med lanthushållning vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala (C-kursen) och skolkökslärarinne- och lanthushållningslärarinnelinjerna vid Fredrika Bremerförbundets lanthushållsseminarium i Rimforsa (linjerna på skolkök och djurvård). I kvinnlig slöjd bör vid folkhögskola som behörighetsvillkor kunna godtagas genomgång av nämnda lanthushållsseminariums trädgårds- och slöjdlinje.

94 Slutligen bör skolöverstyrelsen liksom vid andra skolformer äga medgiva behörighet för lärarinna, som på annat sätt förvärvat erforderlig utbildning i ämnet. I vävning är utbildningen för närvarande mycket skiftande. Vävlärarinnor utbildas nu vid handarbetets vänners seminarium, Maria Nordenfelts seminarium, J. Brunssons vävskola, slöjdföreningens vävskola och Katrineholms stads praktiska vävskola. Utbildningstiden växlar från 1—5 är. Frågan om utbildningen är för närvarande föremål för utredning. Tillsvidare bör det ankomma på skolöverstyrelsen att genom allmänna föreskrifter eller prövning i varje särskilt fall besluta om behörigheten för vävlärarinnor. Därvid bör även genomgång av lanthushållsseminariums trädgårds- och slöjdlinje godtagas. Avser tjänst utom hushållsgöromål även kvinnlig slöjd och (eller) vävning, bör lärarinnan ha föreskriven behörighet i hushållsgöromål, medan i övriga ämnen efter överstyrelsens prövning bör kunna godtagas även annan utbildning än som ovan angivits. Lönegrader, övningslärare vid andra skolformer ha placerats i lönegrad efter följande princip: samma lönegrad för lärare i samma ämne vid olika skolformer, om lärjungarna tillhöra samma åldersstadium, men med möjlighet till högre lönegradsplacering, om lärjungarna i en skolform tillhöra högre åldersstadium. Nämnda möjlighet har dock endast avsetts för sådana fall, då undervisningen är av mera kvalificerad art. De beslutade lönegraderna av intresse i detta sammanhang framgå av följande uppställning. Lönegrader Ämnen.

Teckning,

musik

och

Skolformer. ord.

e. o.

gymnastik. Ca 23

Ce 20

Bealskolor, folkskolor

Ca 21

Ce 20

Hushållsgöromål. K o m m u n a l a flickskolor

Ca 20

Ce 17

Bealskolor, folkskolor

Ca 18

Ce 17

Kvinnlig slöjd. Kommunala flickskolor

Ca 18

Ce 15

Ca 16

Ce 15

högre kompetens

Ca 18

Ce 17

lägre kompetens

Ca 16

Ce 15

Manlig

slöjd.

Bealskolor,

folkskolor

95 T j ä n s t e r i hushållsgöromål och kvinnlig slöjd äro placerade i samma lönegrad som motsvarande tjänster i enbart hushållsgöromål. Vid folkhögskolorna äro ämnena hushållsgöromål och kvinnlig slöjd av stor betydelse för de kvinnliga eleverna och undervisningen är mera kvalificerad än vid folkskolor och realskolor. En högre lönegradsplacering än vid dessa skolformer är därför befogad. Undervisningen torde närmast vara jämförbar med den, som meddelas vid kommunala flickskolor. Vid dessa skolor liksom vid folkskolor med flera skolor äro lärare i hushållsgöromål placerade två lönegrader högre än lärare i kvinnlig slöjd, vilket framför allt föranletts av den något längre utbildningstiden i hushållsgöromål och att undervisningen i hushållsgöromål får anses mera krävande än i kvinnlig slöjd. I sistnämnda hänseende får skillnaden mellan dessa ämnen anses vara mindre vid folkhögskolorna än vid andra skolformer. Även vid folkhögskolorna torde dock undervisningen i hushållsgöromål i regel ställa något större krav på lärarna än i kvinnlig slöjd. De sakkunniga ha icke funnit tillräckliga skäl föreligga för att vid folkhögskolorna frångå den differentiering i lönehänseende mellan dessa ämnen, som beslutats för andra skolformer. På grund av det anförda föreslå de sakkunniga, att ordinarie lärare i hushållsgöromål och kvinnlig slöjd placeras i lönegrad Ca 20 respektive Ca 18. I vävning är utbildningen, som nämnts, för närvarande skiftande och i regel torde utbildningen vara mindre omfattande än i kvinnlig slöjd. Skillnaden är dock ej så stor, att den åtminstone vid folkhögskolan bör föranleda annan löncgradsplacering än i kvinnlig slöjd. För ordinarie lärare i vävning förorda de sakkunniga alltså lönegrad Ca 18. Ordinarie lärare i hushållsgöromål samt kvinnlig slöjd och/eller vävning böra placeras i lönegrad Ca 20. Vid kommunala flickskolor skola extra ordinarie lärare i hushållsgöromål och kvinnlig slöjd tillhöra samma lönegrad som vid realskolor och folkskolor, d. v. s. lönegrad Ce 17 respektive Ce 15. För folkhögskolorna är det av särskild betydelse att kunna förvärva väl kvalificerade yngre lärare i dessa ämnen. Med hänsyn till de ofta låga timtalen i dessa ämnen vid folkhögskolorna kunna emellertid icke-ordinarie tjänster med samma lönegradsplacering som vid andra skolformer knappast bliva särskilt lockande. De sakkunniga vilja därför förorda, att extra ordinarie lärare i dessa ämnen placeras endast en lönegrad under den lönegrad, som gäller för motsvarande ordinarie lärare. Extra ordinarie lärare i hushållsgöromål böra alltså placeras i lönegrad Ce 19 och extra ordinarie lärare i kvinnlig slöjd och vävning i Ce• 17. Extra ordinarie lärare å tjänst i hushållsgöromål samt kvinnlig slöjd och/eller vävning böra placeras i lönegrad Ce 19. Vid folkhögskolorna finnas emellertid lärare i vävning och slöjd, vilka icke ha föreskriven utbildning. De sakkunniga föreslå, att dessa lärare,

96 i den mån skolöverstyrelsen ej anser sig kunna förklara dem behöriga till tjänst i ovan angivna lönegrader, placeras i lönegrad Ca 16 respektive Ce 13, om de vid löneregleringens ikraftträdande äro anställda vid folkhögskola och ha haft sådan anställning minst tio år. Övriga övningsämnen intaga i regel icke den centrala ställning i folkhögskolornas verksamhet som de ovan nämnda. Undervisningen i dessa ämnen kan vanligen icke heller anses avse en mera kvalificerad undervisning än den, som gäller för övningslärartjänster tillhörande den s. k. normallönegraden vid andra skolformer. I teckning, musik och gymnastik förorda de sakkunniga därför lönegraderna Ca 21 och Ce 20. Där i något fall folkhögskolans verksamhet är särskilt inriktad på undervisningen i något av dessa ämnen t. ex. vid gymnastikfolkhögskolan i Lillsved och folkliga musikhögskolan i Ingesund, därest denna organiseras som folkhögskola, bör dock en högre lönegrad kunna komma i fråga, nämligen Ca 23 och Ce 22. I manlig slöjd förorda de sakkunniga lönegraderna Ca 18 och Ce 17 respektive Ca 16 och Ce 15, allt efter lärarens högre eller lägre kompetens (se S O U 1947: 15 sid. 156). Ärslönebeloppen, inberäknat 12 % tillägg, vid full tjänstgöring i de olika löneklasserna framgå av följande uppställning. O rtsgru p P Löneklass

12 288

12 744

Löneklass

Årslön kronor

26 25 24 23 22 21 20 19 18 17 16 15 14

10 908

10 272

10 728

11 184

12 096

9 636

10 092

10 548

9 108

9 540

9 972

10 416

10 848

8 604

9 024

9 420

9 840

10 236

8 112

8 508

8 880

9 276

9 660 9 108

7 644

8 028

8 388

8 748

7 308

7 656

8 016

8 364

8 712

6 984

7 320

7 644

7 980

8 316

6 720

7 044

7 356

7 680

7 992

6 456

6 756

7 068

7 380

7 692 7 392 7 092

6 204

6 504

6 804

7 092

5 964

6 252

6 528

6 816

26 25 24 23 22 21 20 19 18 17 16 15 14

97 Timarvoden. Timläraranställning skall tillämpas dels då tjänstgöringen omfattar mindre än 480 undervisningstimmar för arbetsår eller 240 undervisningstimmar för halvt arbetsår, dels då tjänstgöringen är av större omfattning än nyss nämnts, men läraren icke är behörig att anställas som extra ordinarie. I anslutning till de sakkunnigas förslag till timarvode för övningslärare vid a n d r a skolformer bör timarvodet utgöra V0G0 av årslönen i vederbörande löneklass. Enligt de sakkunnigas förslag till lönereglering för övningslärare skall timarvodet differentieras efter lärarens kompetens. A-arvode utgår till lärare, behörig till extra ordinarie anställning i ämnet. B-arvode utgår till den, som beträffande utbildning men ej i fråga om tjänstgöring fyller villkoren för extra ordinarie anställning. C-arvode utgår till övriga lärare. A-arvodet beräknas efter den lägsta löneklass motsvarande extra ordinarie lärare tillhöra, B-arvodet efter den löneklass, som är två nummer lägre än förstnämnda löneklass och C-arvodet efter en löneklass, som beträffande teckning, musik och gymnastik är ytterligare fyra löneklasser lägre, och beträffande övriga ämnen är ytterligare tre löneklasser lägre. Enligt dessa principer böra timarvodena vid folkhögskolan utgå efter följande löneklasser. Timarvode Timlärare

teckning,

musik,

gymnastik

B Löneklass

hushållsgöromål

manlig och kvinnlig slöjd samt vävning

12 Lärare i manlig slöjd med lägre kompetens bör icke erhålla högre timarvode än efter löneklass 15. De föreslagna timarvodenas belopp, inberäknat nuvarande höjning med 12 procent, samt gällande minimiarvoden, inberäknat samtliga nu utgående tillägg, framgå av följande uppställning.

98 Ortsgrupp Ämne och nuvarande arvode

Teckning, musik och gymnastik kr. 6: 32 för timme Hushållsgöromål kr. 19: 76 för dag Manlig och kvinnlig slöjd samt vävning kr. 4: 95 för timme

Timarvode

Löneklass

20 B

18 C

14 A

19 B

17 C

14 A

17 B

15 12

5 Arvode för undervisningstimme kr. 7:95 8:35 7:30 7:65 6:20 6:50 7:60 8: — 7: — 7:35 6:20 6:50 7: — 7:35 6:45 6:80 5:70 6: —

8:75 7:95 6:80 8:35 7:65 6:80 7:65 7:10 6:25

9:10 9:50 8:30 8:65 7:10 7:40 8:70 9: — 8: — 8:35 7:10 7:40 8: — 8: 35 7:40 7:70 6:50 6:80

Husmorsbefattning. Av kapitel 3, Nuvarande förhållanden, framgår, att 17 av 25 skolkökslärarinnor å reglerade befattningar tillika inneha husmorsbefattning. Detsamma gäller 1 av 13 vävlärarinnor å reglerade tjänster, 7 av 23 skolkökslärarinnor å oreglerade befattningar och 1 av 16 lärare i »andra ämnen» å oreglerade befattningar. Sammanlagt inneha alltså 26 lärare tillika husmorsbefattning. För närvarande kunna kombinerade husmors- och lärartjänster regleras ined pensionsrätt i statens pensionsanstalt. Personalorganisationernas representanter ha framhållit önskvärdheten av att så alltjämt kan ske. De sakkunniga anse, att kostnaderna för husmorsgöromålen böra åvila skolan. Med hänsyn härtill har det synts de sakkunniga tveksamt, om tjänstekombinationen husmor-lärare bör bibehållas. Starka sakliga skäl tala emellertid för en sådan anordning, och då det är möjligt att särskilja de kostnader, som böra åvila skolan för husmorsbefattningen, anse de sakkunniga sig böra förorda, att denna tjänstekombination bibehålles och ingår i löneregleringen. Villkoren för en sådan kombination böra vara, att befattningshavaren regelmässigt har minst 180 undervisningstimmar för arbetsår i övningsämne och är behörig till extra ordinarie anställning i ämnet. Tjänsten bör placeras i den lönegrad befattningshavaren såsom enbart lärare skulle tillhört. Husmorsgöromålen böra av skolan uppskattas till visst antal undervisningstimmar för år. Härvid bör ett timtal väljas, som medför en lön, som innebär en skälig ersättning för husmorsbefattningen. Nämnda timtal bör dock godkännas av skolöverstyrelsen. Fastställes t. ex. timtalet som husmor till 500 timmar och har läraren undervisning 200 timmar, kan hon anställas som ordinarie och erhåller sålunda en årslön av TOO/9GO av

99 löneklasslönen. Statsbidrag bör dock beräknas endast å 200/o6o av årslönen. De sakkunniga vilja erinra om, att i förslaget till stadga för övningslärare 12 § 3 mom. en liknande anordning gäller för lärarinna i hushållsgöromål, som tjänstgör som elevhemsföreståndarinna, vilken befattning närmast kan jämställas med husmorsbefattning. Enligt sakkunnigas mening böra av praktiska skäl huvudmansavgifter icke utgå för övningslärare. För den del av tjänsten, som motsvarar h u s morsbefattningen, borde rätteligen huvudmansavgift erläggas och avdragas vid bidragsrekvisitionen. De sakkunniga anse dock, att löneregleringen icke bör tyngas med dylika detalj bestämmelser, som äro av ringa ekonomisk betydelse för statsverket. Övriga anställningsvillkor. För övningslärare vid folkhögskolor böra i övrigt gälla samma anställningsvillkor som för övningslärare vid fortsättningsskolor t. ex. i fråga om lön under tjänstledighet och uppflyttning i löneklass. Förslag till bestämmelser härom ha framlagts i de sakkunnigas betänkande med förslag till lönereglering för övningslärare. Dessa frågor komma att av de sakkunniga närmare behandlas vid framläggande av förslag till omarbetat avlöningsreglemente för övningslärare. I pensionshänseende böra folkhögskolans övningslärare likaledes j ä m ställas med fortsättningsskolans. Förslag till pensionsreglering för övningslärarna kommer att framläggas av 1947 års lärarpensionssakkunniga.

100 KAPITEL 6.

Tjänstebostäder. Utöver kontanta avlöningsförmåner äga rektor och ämneslärare med full tjänstgöring åtnjuta fri bostad jämte erforderligt bränsle eller ersättning därför enligt ortens pris. Närmare uppgifter om dessa förmåner återfinnas i kapitel 2 och 3. Då förslag nu framlägges om ifrågavarande befattningshavares inordnande i det statliga lönesystemet, måste till behandling upptagas frågan, huruvida de nämnda förmånerna skola tillkomma befattningshavarna även i fortsättningen eller om de skola upphöra i och med löneregleringen. Därest de skola upphöra, måste övervägas vilka särskilda bestämmelser, som därefter böra gälla i fråga om tjänstebostäderna. Huvudregeln enligt statens allmänna avlöningsreglemente och avlöningsreglementet för folkskolan är, att befattningshavare, åt vilken tjänstebostad tillhandahålles, betalar hyra för bostaden. Hans avlöning är sålunda avvägd utan hänsynstagande till förekomsten av tjänstebostad, d. v. s. tjänstebostaden är ingen löneförmån. Från denna huvudregel finnas endast några få undantag. Några särskilda skäl för beviljande av fri tjänstebostad åt folkhögskolornas befattningshavare efter genomförandet av en lönereglering i anslutning till det statliga lönesystemet finnas ej enligt de sakkunnigas mening. De sakkunniga föreslå därför, att de nuvarande förmånerna i detta hänseende upphöra vid löneregleringens ikraftträdande och att därefter hyra skall utgå för tillhandahållna tjänstebostäder. Vissa bestämmelser rörande befattningshavarnas bostäder bli emellertid likväl erforderliga, och vilja de sakkunniga därom anföra följande. Flertalet folkhögskolor äro belägna på orter, där hyresmarknad beträffande bostäder av sådan storlek och beskaffenhet, varom här är fråga, i regel icke finnes. Det torde jämväl kunna göras gällande, att, enär folkhögskolorna i regel äro internat, det måste anses angeläget, att rektor och åtminstone vissa lärare beredas möjlighet att erhålla bostäder vid skolan eller i dess omedelbara närhet. Beträffande rektor gäller redan den bestämmelsen, att denne skall vara boende vid skolan. Inhämtade uppgifter visa också, att åt icke mindre än 219 av 312 vid skolorna läsåret 1946/47 anställda rektorer och ämneslärare uppläto skolorna bostäder. Dessa förhållanden kunna synas tala för att bestämmelser borde utfärdas om ovillkorlig skyldighet för skolornas huvudmän att tillhandahålla lärarna bostäder. För dessa bostäder gällande boställsordning borde då också ut-

101 färdas. De sakkunniga anse sig dock icke böra föreslå vidtagande av dylika åtgärder av bl. a. följande skäl. Fastställandet av ovan berörda skyldighet och utfärdandet av en för folkhögskolorna gällande boställsordning skulle med de förpliktelser, som därav skulle följa, för inånga skolor kunna få ganska kännbara ekonomiska konsekvenser. De sakkunniga ha vid ställningstagandet till dessa spörsmål icke kunnat undgå att fästa avseende vid i det föregående omnämnda förhållandet, att huvudmannaskapet i ett betydande antal fall utövas av föreningar eller stiftelser, vilka k u n n a antagas ha mindre god ekonomisk bärkraft. Enligt de sakkunnigas mening skulle det säkerligen för en del skolor icke bli möjligt, särskilt under nu rådande förhållanden, att fullgöra med föreskrifter av berörda slag förbundna åligganden. De sakkunniga vilja tillika erinra om, att frågan om statsbidrag till uppförande av skollokaler och lärarbostäder vid folkhögskolor är föremål för utredning inom skolöverstyrelsen. Jämväl med hänsyn härtill anse sig de sakkunniga icke böra föreslå några åtgärder av det slag, som ovan berörts. Även om skyldighet för huvudman att tillhandahålla lärare tjänstebostad sålunda ej blir i författning föreskriven, torde likväl huvudmannen, bl. a. för vinnande av en god rekrytering av lärare, finna det angeläget att förse lärarna vid skolan med bostäder av lämplig beskaffenhet. Det torde för övrigt kunna göras gällande, att en av förutsättningarna för att vid skolan anställda och med bidrag av statsmedel avlönade lärare skola kunna fullgöra sitt arbete är, att huvudmannen tillser, att dessa lärare ha möjlighet att erhålla tjänliga bostäder i skolans närhet. Nuvarande bestämmelser rörande bostäder för folkhögskolans lärare äro intagna i 2 § nu gällande avlöningskungörelse. Dessa böra i vad desamma avse att lämna anvisningar angående bostädernas storlek bibehållas. De sakkunniga ha övervägt att föreslå ett tillägg till ifrågavarande bestämmelser, varigenom dessa komme att gälla jämväl ordinarie och extra ordinarie övningslärare. Vad i det föregående anförts som skäl mot att åtgärder under nu rådande förhållanden vidtagas, vilka skulle innebära en skärpning av bestämmelserna om huvudmännens skyldighet beträffande tjänstebostäder, har emellertid avhållit de sakkunniga från att föreslå ett dylikt tillägg. De sakkunnigas här ovan gjorda uttalande, att huvudmannen bör tillse, att lärarna ha möjlighet att erhålla tjänliga bostäder i skolans närhet, avser dock självfallet att gälla även övningslärarna. Inhämtade uppgifter rörande bostäderna visa, att dessa äro av skiftande beskaffenhet. Ett antal bostäder saknar sålunda moderna bekvämligheter, vilket framför allt gäller bostäderna för icke ordinarie lärare. De sakkunniga vilja göra det uttalandet, att bostäderna för folkhögskolans lärare böra, där av särskilda skäl hinder härför ej möta, förses med bekvämligheter, som motsvara den standard man vid byggande av nya bostäder i

102 allmänhet strävar efter att uppnå. I anslutning härtill föreslå de sakkunniga, att nyssnämnda bestämmelser om bostädernas storlek kompletteras med ett tillägg rörande mera allmänna krav beträffande bostädernas beskaffenhet i övrigt. Enligt de sakkunnigas förslag skola befattningshavarna erlägga hyra för åt dem upplåtna bostäder. Såsom redan nämnts äro ifrågavarande bostäder beträffande såväl storlek som beskaffenhet mycket olika. Generellt bestämda hyresbelopp kunna därför ej lämpligen ifrågakomma, och det skulle vara förenat med betydande svårigheter och onödiga kostnader att låta verkställa en uppskattning av de olika bostädernas hyresvärde. De sakkunniga förorda därför, att det överlåtes till skolornas styrelser att med vederbörande befattningshavare träffa överenskommelse om hyresbeloppen. Härvid torde det dock kunna inträffa, att parterna ej kunna enas, och i dylika fall bör möjlighet finnas för dessa att underställa frågan om hyrans storlek någon myndighet, lämpligen skolöverstyrelsen, för prövning och avgörande. De sakkunniga föreslå, att bestämmelser utfärdas i överensstämmelse härmed. De sakkunniga utgå i princip från, att en befattningshavare skall vara skyldig mottaga åt honom upplåten bostad. Man kan emellertid härvid ej bortse från, att det ej skulle finnas någon ovillkorlig, häremot svarande skyldighet för huvudman att tillhandahålla bostad åt lärare. Skyldigheten blir sålunda ej ömsesidig. Vidare torde sådana fall kunna inträffa, att läraren har egen bostad, eller att den åt läraren erbjudna bostaden i fråga om storlek och beskaffenhet i övrigt icke fyller rimliga krav på en god och för läraren, exempelvis med hänsyn till hans familjeförhållanden, lämplig bostad. I dylika fall bör läraren beredas möjlighet att bli befriad från skyldigheten att mottaga sådan bostad. Befrielse bör kunna medgivas efter särskild prövning, som lämpligen torde böra anförtros åt skolöverstyrelsen. Bestämmelse härom föreslås av de sakkunniga. De av de sakkunniga föreslagna bestämmelserna ha givits sådan formulering, att det icke kan anses möta större svårighet för vederbörande huvudmän att ställa sig ifrågavarande bestämmelser till efterrättelse. De torde jämväl kunna tjäna till ledning, dels när överenskommelse skall träffas angående hyresbeloppen och då fråga uppkommer om befrielse för lärare att mottaga bostad, dels ock för den myndighet, till vilken dylika frågor komma att hänskjutas, då vederbörande parter ej kunna enas. Slutligen vilja de sakkunniga uttala, att bostad, som upplåtes till befattningshavare vid folkhögskola, bör anses såsom tjänstebostad, och de bestämmelser, vilka reglera den allmänna hyresmarknaden, böra sålunda icke äga tillämpning beträffande ifrågavarande bostäder. Då efter löneregleringens genomförande förekomsten av tjänstebostad icke är att betrakta som en löneförmån, böra bestämmelserna därom överföras från avlöningskungörelsen till stadgan.

103 KAPITEL 7.

Statsbidrag. Allmänna grunder. I kapitel 2, Gällande bestämmelser, angives i sammandrag i vilken omfattning statsbidrag utgår till folkhögskolornas verksamhet. Därav framgår att bidrag utgår dels till kursernas uppehållande, dels ock till vissa lönetillägg m. m. åt lärarna. I förra fallet är antalet vid skolan anordnade kurser, kursernas längd och i viss mån antalet elever i dessa avgörande för statsbidragets storlek. Det bidrag, som erhålles enligt denna beräkningsgrund, utgör huvudparten av till skolan av statsmedel utgående bidrag. I senare fallet är bidragets storlek i viss mån beroende av lärarförhällandena vid skolan, då bidragen utgå till ålderstillägg och till ersättning åt vikarier i vissa fall m. m. För närvarande finnas sålunda olika bidragsformer, för vilka gälla olika beräkningsgrunder. En större enhetlighet härutinnan måste anses vara önskvärd. Frågan härom har tidigare i olika sammanhang övervägts. Skolöverstyrelsens år 1938 framlagda förslag till lönereglering innebar sålunda bl. a. jämväl ändring av statsbidragsgrunderna. Enligt förslaget skulle statsbidraget utgå med belopp motsvarande de vid skolan utgående lärarlönerna, dock med avdrag av ett belopp, motsvarande dels summan utav värdet av de naturaförmåner (bostad med bränsle), som tillkomma lärarna, dels ock 10 procent av timlärararvodena. överstyrelsens förslag innebar i huvudsak, att löner och arvoden till lärarna skulle läggas till grund för beräkning av statsbidragets storlek, dock att kostnaderna härför icke skulle helt täckas av statsbidraget. För en mindre del av desamma skulle huvudmannen svara. De sakkunniga, som ansett sig böra upptaga även frågan om grunderna för statsbidrag till behandling, ansluta sig i princip till den uppfattning, som kommer till synes i överstyrelsens förslag. Det torde icke kunna råda någon tvekan därom, att vid bestämmande av de olika bidragen för särskilda kurser hänsyn främst bör tagas till de utgifter, som betingas av lärarlönerna. Att så skall ske förutsattes också vid fastställande av nu gällande statsbidragsgrunder. Frågan är då, huruvida en konsekvent tilllämpning av principen, att bidragen skola ställas i relation till lärarlönerna, kan medföra olägenheter av sådan art, att en dylik anordning befinnes olämplig.

104 Om statsbidragets storlek göres helt beroende av lärarförhållandena vid skolan, måste allmänna föreskrifter meddelas angående förfarandet vid bestämmande av det antal lärare, som med hänsyn till antalet elever, kurser och undervisningsavdelningar erfordras vid skolan, och till vilka statsbidrag kan utgå. Den prövning, som i sådant avseende måste ske, bör verkställas av skolöverstyrelsen. Ett dylikt förfarande avviker mera i form än i sak från nu tillämpad ordning vid beviljandet av statsbidrag, enligt vilken statsbidragets storlek bestämmes med hänsynstagande till nyssnämnda förhållanden. Det bör vidare framhållas, att redan enligt nu gällande bestämmelser ett visst.antal fast anställda (ordinarie) lärare skall finnas vid varje skola, och att överstyrelsen äger medgiva avvikelser från dessa bestämmelser. Nyssnämnda prövning angående behovet av lärare skulle emellertid komma att avse jämväl övriga lärarkategorier vid skolan. Ur administrativ synpunkt synes en sådan prövning icke medföra större svårigheter än fastställandet av det antal kurser av olika slag, parallellundervisning och liknande anordningar, för vilka statsbidrag kan utgå. Tidigare har den meningen framförts, att ifrågavarande förfaringssätt skulle medföra en inskränkning i fråga om skolstyrelsens rätt att allt efter skolans behov anställa lärare (icke ordinarie ämneslärare, timlärare, övningslärare). Denna frihet att i viss utsträckning anställa lärare kan givetvis ha ett visst värde, men den medför inga eller obetydliga ekonomiska förmåner för skolan. Bidragen till olika slag av lönetillägg åt lärarna utgå nämligen till övervägande delen i form av procentuellt tillägg å de grundanslag, som beviljas för vid skolan anordnade kurser, och ej å lärarlönerna. Bidragens storlek kan därför sägas vara i allt väsentligt oberoende av antalet vid skolan anställda lärare. Skolan får alltså själv svara för de utgifter för ifrågavarande ändamål, som uppkomma, därest flera lärare anställts än som beräknats vara erforderliga för kursernas hållande. Någon inskränkning av den frihet, skolstyrelserna h a i nu berörda avseende, synes för övrigt icke behöva ske. Även med det här antydda förfaringssättet böra nämligen styrelserna utan särskild prövning av överstyrelsen äga att exempelvis öka kursernas längd, anordna parallellavdelningar eller vidtaga andra av förhållandena påkallade åtgärder i fråga om skolans verksamhet ävensom att anställa härför erforderliga lärare, dock kan bidrag av statsmedel till löner eller arvoden åt lärarna i dylika fall icke påräknas. Förhållandena skulle sålunda härutinnan bli oförändrade. Av vad nu anförts torde ha framgått, att genomförandet av den av överstyrelsen föreslagna ändringen rörande beräkningsgrunden för bestämmande av statsbidragets storlek knappast skulle medföra några olägenheter för skolorna. Däremot vunnes större enhetlighet i fråga om bidragsformerna och en säkrare grundval för bestämmande av frågan om storleken av de statsbidragsbelopp, som böra utgå. De sakkunniga ha kommit till den

105 uppfattningen, att principen om att statsbidragen till folkhögskolorna böra ställas i relation till lärarlönerna bör konsekvent tillämpas. Härvid uppkommer emellertid en annan fråga, nämligen hur stor del av löner och arvoden, som bör utgå av statsmedel, d. v. s. bidragsprocentens storlek. Enligt överstyrelsens förut omnämnda förslag skulle bidrag utgå med belopp motsvarande utgående lärarlöner, dock med vissa avdrag. Principen att huvudmannen skall bidraga med viss del av lärarnas avlöning tillämpas beträffande statsbidrag till löner åt såväl folk- och småskollärare som lärare vid högre kommunala skolor. De sakkunniga anse, att denna princip bör vinna tillämpning jämväl i fråga om statsbidrag till löner och arvoden åt folkhögskolans lärare. Av de sakkunniga verkställda undersökningar ha givit vid handen, att till folkhögskolorna enligt nu gällande grunder utgående statsbidrag ofta icke helt täcka skolornas kontanta lönekostnader. Till de mera direkta kostnaderna för lärarna böra även hänföras de utgifter, som föranledas av att skolorna äro skyldiga att antingen hyresfritt tillhandahålla lärarna bostäder eller ock lämna kontant ersättning härför. Enligt de sakkunnigas förslag skall emellertid befattningshavare, åt vilken tjänstebostad upplåtes, erlägga hyra för bostaden med belopp, varom överenskommelse träffas, varjämte ersättningsskyldigheten för bristande bostadsförmån bortfaller. Enligt de sakkunnigas mening böra skolorna, som redan angivits, även efter löneregleringens genomförande tillskjuta någon del av lärarnas löner. Med hänsyn till nyssnämnda ändrade förhållanden beträffande bostadsförmånerna kan den nuvarande formen för skolornas fullgörande av ifrågavarande åliggande icke tillämpas. Det gäller alltså att finna en enkel regel för bestämmande av bidragsprocentens storlek. De sakkunniga ha härvid ansett sig böra utgå från att relationen mellan nu utgående statsbidrag och skolornas bidrag till lönekostnaderna i huvudsak bibehållas. Någon ändring härutinnan har icke heller ifrågasatts. Från denna utgångspunkt ha de sakkunniga efter olika överväganden funnit sig böra förorda, att skolornas bidrag fastställes till 10 procent av lönebeloppen och att statsbidraget sålunda utgår med 90 procent av de löne- och arvodesbelopp, som komma att bestämmas för lärarna vid folkhögskolorna. I den mån angivna grund för beräkningen av statsbidragets storlek skulle komma att medföra någon mindre förskjutning av nyssnämnda relation mellan statens och skolornas bidrag, torde enligt gjorda överslagsberäkningar denna i regel utfalla till skolornas förmån. Slutligen må framhållas att de sakkunniga vid sitt ståndpunktstagande till nu berörda statsbidragsfråga icke kunnat taga hänsyn till det i annat sammanhang omnämnda förhållandet, att statsbidrag ifrågasättas skola utgå jämväl till skollokaler och tjänstebostäder vid folkhögskolor.

106 Detaljutformning. Enligt nu gällande bestämmelser skall folkhögskola till skolöverstyrelsen efter början av varje kurs senast inom tre veckor insända ansökning om statsbidrag till kursen (kungörelsen 1942:801, 12 §) och senast inom en månad uppgift å de lärare, som tjänstgöra vid kursen (kungörelsen 1942:802, 17 § 5 mom.). För undervisning i hushållsgöromål sokes dock statsbidrag inom tre veckor efter kursens slut (kungörelsen 1942:801, 14 §). Med ledning av dessa uppgifter fastställer skolöverstyrelsen storleken av de belopp, som skola utgå i grundanslag och till så kallad parallellundervisning m. m. Till rörligt tillägg, kristillägg, dyrtidstillägg och provisoriskt lönetillägg utgår statsbidrag i form av ett procentuellt tillägg å det av skolöverstyrelsen fastställda statsbidragsbeloppet ökat med beloppet av statsbidrag till ålderstillägg, som utgår i särskild ordning. För provisoriskt lönetillägg kan dock efter ansökning statsbidrag utgå med de verkliga kostnaderna. Statsbidrag till vikarier prövas i särskild ordning efter kursernas slut. Av skolöverstyrelsen beslutat statsbidrag utbetalas av statskontoret i mars för till vinterhalvåret förlagd kurs och i juli för till sommarhalvåret förlagd kurs. Utan särskild rekvisition skall dock statskontoret utbetala förskott härå med 50 procent av föregående års motsvarande statsbidrag i december respektive maj. Det nuvarande statsbidragssystemet innebär i stort sett, att skolorna själva ha att bekosta all den undervisning, som under kurserna anordnas utöver den, för vilken grundanslagen och anslagen till parallellundervisning m. m. ursprungligen beräknats. De sakkunniga ha ovan föreslagit, att statsbidrag skall utgå med 90 procent av folkhögskolornas kostnader för lärarlöner. Dessa k u n n a ej bestämmas förrän efter kursernas slut och beträffande rektorer och ordinarie lärare, som uppbära kalendermånadslön, först efter arbetsårets slut. Statsbidrag bor därför framdeles rekvireras först efter arbetsårets slut. Emellertid böra förskott utgå, så att skolorna ej komma i sämre läge än för närvarande. Gällande statsbidrag är avsett att täcka kostnaderna endast för den kortaste tid, som angives i folkhögskolestadgan för vinter- och sommarkurs. Endast då där angives, att kurstiden i vissa fall skall vara längre än den lägsta, utgår visst förhöjt statsbidrag. De sakkunniga anse, att det framdeles bör vara möjligt för skolöverstyrelsen att medgiva statsbidrag till lärarlöner för längre kurstid än minimitiden. Skolorna böra emellertid alltjämt vara oförhindrade att på egen bekostnad förlänga kurstiden utöver den sålunda av överstyrelsen medgivna. För fortsättningskurs bör skolöverstyrelsen likaledes fastställa den kurstid, för vilken statsbidrag må utgå, men skolorna böra vara oförhindrade att därutöver förlänga kurstiden helt på egen bekostnad.

107 Undervisningens anordning har hittills ankommit på skolorna att själva bestämma. Denna frihet böra skolorna i viss utsträckning behålla men statsbidraget bör — liksom nu — maximeras. Det bör ankomma på skolöverstyrelsen att bedöma exempelvis i vilken utsträckning paraliellundervisning må äga rum med statsbidrag. Denna prövning bör emellertid framdeles resultera i att överstyrelsen fastställer det sammanlagda antalet undervisningstimmar i veckan eller eventuellt per kurs, för vilket statsbidrag må utgå i dels läroämnen, dels varje övningsämne. Skolöverstyrelsen skall alltså besluta om den kurstid och det antal tjänster och undervisningstimmar, å vilka statsbidrag skall beräknas. Anordnar folkhögskola undervisning flera timmar i veckan under den godtagna kurstiden eller låter skolan kurs pågå längre tid än överstyrelsen godtagit, skola kostnaderna härför helt åvila skolan. Löneregleringen bör emellertid gälla även för sådan undervisning, och skolorna böra icke äga rätt att härför avlöna rektorer och lärare med högre eller lägre belopp än dem, som fastställts för den statsbidragsberättigade undervisningen. Härvid böra dock gälla följande speciella regler. Till rektor och ordinarie ämneslärare bör utgå timarvode TB 21, vilket arvode även bör utgå, då de ha full tjänstgöring under tid, varmed kurs förlängts. Extra ordinarie och extra ämneslärare böra, vid förlängning av vinterkurs, om de ha full tjänstgöring, därunder äga uppbära läsårsdaglön efter för dem eljest gällande löneklass. Ha de därunder mindre än full tjänstgöring eller fullgöra de av skolan bekostade övertimmar under vinterkurs, bör timarvode TB 21 utgå. Anlitas särskilda timlärare i läroämnen för av skolan helt bekostad undervisning, bör timarvode TB 21 eller TB 18 utgå till dem. Om skolan på egen bekostnad för ett mindre antal timmar anställer särskilt kvalificerade föreläsare o. d., bör dock skolan vara oförhindrad att till dem utgiva ett högre arvode. Bekostar skolan helt av egna medel särskild undervisning i övningsämnen, kan sådan undervisning efter medgivande av skolöverstyrelsen inräknas i ordinarie eller extra ordinarie övningslärares tjänst på sätt nedan sägs. I andra fall bör timarvode utgå enligt eljest gällande bestämmelser. Prövningen av omfattningen av den undervisning, för vilken statsbidrag må utgå, bör ske efter framställning från skolan, varvid skall lämnas för sådan prövning erforderliga uppgifter. Denna prövning bör helst ske före kursernas början eller i varje fall kort tid därefter. För vinterkurs bör skolöverstyrelsen fastställa icke blott nämnda sammanlagda timtal utan dessutom antalet icke-ordinarie ämneslärartjänster med full tjänstgöring, till vilka statsbidrag må utgå utöver statsbidrag till ordinäre sådana tjänster. Vid lantbruksundervisningsanstalterna sker redan nu en sådan prövning. Vid beräknandet av antalet sådana ickeordinarie tjänster bör för rektorstjänst beräknas ett timtal inom intervallen 14—22 veckotimmar med hänsyn till skolans storlek och rektors-

108 göromålens omfattning. För varje ordinarie och icke-ordinarie heltidstjänst bör däremot liksom vid högre kommunala skolor räknas med ett enhetligt timtal motsvarande medeltjänstgöringen enligt stadgan eller 26 veckotimmar. Skolorna äga visserligen utan att skolöverstyrelsens medgivande erfordras nedsätta tjänstgöringen å ordinarie ämneslärartjänster till lägst 20 veckotimmar. Kostnaderna härför liksom för eventuellt ytterligare nedsatt undervisningsskyldighet böra emellertid helt åvila skolan. Det bör beaktas, att nuvarande statsbidragsregler leda till samma resultat samt att nedsättningen mången gång föranledes av speciell tjänstgöring vid elevinternaten, vilken bör ersättas i annan ordning än genom statsbidrag till lärarlöner. Med denna uppläggning erfordras icke heller något överstyrelsens medgivande för nedsättning av undervisningsskyldigheten intill nämnda timtal, då kostnadsökningen ej drabbar statsverket. Önskar skolan i ämneslärartjänst eller rektorstjänst under vinterkurs inräkna undervisning i övningsämne, bör detta angivas i dess framställning och överstyrelsen bör kunna inom föreskrivna gränser inräkna dessa timmar i ämneslärartjänst. Är timtalet i övningsämnen i en ämneslärartjänst högt, bör överstyrelsen kunna räkna med ett högre timtal för tjänsten än 26, dock högst 28. Om skolan under vinterkurs nedsätter undervisningsskyldigheten för heltidsanställda ämneslärare eller anordnar undervisning flera timmar i veckan än som överstyrelsen godtagit som statsbidragsberättigade, kan det inträffa, att ytterligare någon icke-ordinarie heltidstjänst i läroämnen kan inrättas vid skolan utöver dem, som skolöverstyrelsen godtagit som statsbidragsberättigade. Å sådan tjänst bör skolan äga anställa lärare som extra ordinarie eller extra, i den mån han fyller villkoren för behörighet till sådan anställning. Kostnaderna för lön till sådan lärare liksom till dennes vikarie skola emellertid bekostas av skolan. I den mån statsbidragsberättigade timlärartimmar ingå i tjänsten, bör statsbidrag härför utgå såsom till timlärare. Anställes lärare å sådan tjänst som extra ordinarie, bör skolan givetvis vara skyldig erlägga huvudmansavgift för honom liksom för rektor och övriga ordinarie och extra ordinarie ämneslärare. Denna avgift bör redovisas i statsbidragsrekvisitionen och i likhet med övriga huvudmansavgifter avdragas, innan statsbidrag utbetalas till skolan, för att av skolöverstyrelsen inlevereras till statens pensionsantalt. Det sammanlagda enligt ovan beräknade timtalet under vinterkurs för rektors- och ordinarie ämneslärartjänster samt för av skolöverstyrelsen godtagna icke-ordinarie ämneslärartjänster med full tjänstgöring torde i regel ej uppgå till exakt det timtal, som överstyrelsen tilldelar skolan i dylika ämnen. Skillnaden bör överstyrelsen tilldela skolan som timlärartimmar.

109 Under sommar- och fortsättningskurs kan extra ordinarie eller extra anställning för ämneslärare ej komma i fråga. Här är det alltså tillfyllest att fastställa antalet statsbidragsberättigade timmar i läroämnen för vecka eller eventuellt för hela kursen. Det ankommer sedan på skolan att tillse, att för dessa timmar i första hand anlitas rektor (195 timmar) och ordinarie ämneslärare anställd för både vinter- och sommarkurs (270 timmar). Sistnämnda timmar skola dock till högst en tredjedel kunna utbytas mot tjänstgöring i övningsämnen. Vad nu sagts om fortsättningskurs gäller även statsunderstödd folkbildningskurs. I övningsämnen äro ordinarie och extra ordinarie lärares tjänstgöringsskyldighet ej knuten till de olika kurserna såsom i fråga om ämneslärarna. I stället skall deras undervisningsskyldighet utgöra visst timtal per arbetsår eller halvt arbetsår. Det är därför tillfyllest, att skolöverstyrelsen fastställer det sammanlagda timtalet i varje övningsämne för varje kurs. Härvid böra dock frånräknas de timmar, som skola ingå i ämneslärartjänst. Det ankommer sedan på skolan att tillse, att ordinarie övningslärare i första hand beredas tjänstgöring om minst 480 timmar för arbetsår. I den mån ickeordinarie övningslärare kan erhålla 480 timmar för arbetsår eller 240 timm a r för halvt arbetsår, skall han anställas som extra ordinarie, därest villkoren härför i övrigt äro uppfyllda. Timmar i övningsämnen, som skolan bekostar av egna medel, må enligt stadgan för övningslärare efter medgivande av skolöverstyrelsen inräknas i extra ordinarie eller ordinarie övningslärares tjänstgöring i denna egenskap. Vid rekvisition av statsbidrag böra beträffande läroämnen lönekostnaderna å rektorstjänst, ordinarie ämneslärartjänst och av skolöverstyrelsen godtagen icke-ordinarie ämneslärartjänst redovisas i detalj. Sålunda böra angivas kostnaderna för lön åt innehavaren av tjänsten såväl då han tjänstgör som vid tjänstledighet. Även kostnaderna för vikarie å sådan tjänst böra upptagas. Detta gäller även om vikarien endast anställes som timlärare. Även kostnaderna för timarvoden för det antal timmar i läroämnen, som skolöverstyrelsen anvisat skolan utöver det för heltidstjänster beräknade timtalet, böra specificeras. För samtliga nu nämnda kostnader bör statsbidrag utgå med 90 procent. Endast lönekostnader, som avse av skolöverstyrelsen såsom statsbidragsberättigad godtagen undervisning, böra redovisas. Om folkhögskola skulle låta kurs pågå längre tid än den av skolöverstyrelsen godtagna, böra dessa lönekostnader, som helt skola bäras av skolan, ej upptagas i statsbidragsrekvisitionen. Detsamma gäller i fråga om annan undervisning, som skolan helt bekostar. Kostnaderna för extra ordinarie och extra ämneslärare, som skolan anställt utöver det av skolöverstyrelsen godtagna antalet icke-ordinarie tjänster, böra ej upptagas i statsbidragsrekvisitionen. För dem bör

110 endast angivas den huvudmansavgift, som skolan har att erlägga enligt vad ovan sagts. För övningslärare böra de faktiska lönekostnaderna för samtliga ordinarie och extra ordinarie övningslärare och deras vikarier, vilka fullgöra av skolöverstyrelsen såsom statsbidragsberättigad godtagen undervisning, specificeras i statsbidragsrekvisitionen. Här kan det inträffa, att en del av timtalet å den i den ordinarie eller extra ordinarie anställningen ingående undervisningsskyldigheten helt skall bekostas av skolan. Lönekostnaden för varje sådan lärare bör då i rekvisitionen uppdelas så, att den del av lönen, för vilken statsbidrag skall utgå, redovisas särskilt. Uppdelningen bör ske proportionellt i förhållande till det timtal, för vilket statsbidrag utgår, och det timtal, som skolan ensam har att bekosta. Därest skolan ej haft ordinarie eller extra ordinarie lärare utan måst anlita timlärare bör kostnaden för timarvoden till dem specificeras, i den mån undervisningen varit statsbidragsberättigad. De timlärare, som anlitas som vikarier för lediga ordinarie och extra ordinarie övningslärare, skola även redovisas. Det bör ankomma på skolöverstyrelsen att fastställa erforderliga formulär för rekvisition av statsbidrag till folkhögskolans lärarlöner. Formulären böra givas sådan uppställning, att därav klart framgår på vad sätt statsbidrag skall redovisas. Det bör vidare ankomma på skolöverstyrelsen att granska statsbidragsrekvisitionerna och besluta det slutliga bidragets belopp. Statsbidraget bör därefter utbetalas av skolöverstyrelsen. Det föreslagna statsbidragssystemet medför, att folkhögskolorna senare än nu få statsbidraget för ett arbetsår slutligen fastställt. Detta gäller särskilt i fråga om vinterkurserna, där kostnaderna äro störst. Om skolorna icke skola komina i sämre ställning än för närvarande, böra därför förskott utbetalas med jämförelsevis höga belopp. Härvid bör någon uppdelning av kostnaderna för olika kurser av praktiska skäl ej äga rum, utan förskott bör beräknas å skolans sammanlagda årliga kostnader för samtliga kurser. Då huvudparten av kostnaderna hänföra sig till vinterkurserna, som infalla under arbetsårets början, förorda de sakkunniga, att förskott utbetalas den 1 oktober, den 1 januari och den 1 april med sammanlagt 90 procent av det statsbidragsbelopp, som kan beräknas komma att utgå till skolan under arbetsåret.

Ill

K A P I T E L 8. FÖRSLAG TILL KUNGL. MAJ:ts FOLKHÖGSKOLESTADGA. 1 kap.

Allmänna bestämmelser.

1 §. Tillämpningsområde. Med folkhögskola avses i denna stadga statsunderstödd folkhögskola. Utöver denna stadga skall för folkhögskola gälla vad i övrigt föreskrives av Kungl. Maj:t. 2 §• Folkhögskolans ändamål. Folkhögskola avser att åt vuxen ungdom meddela allmän medborgerlig bildning, varvid väsentlig vikt skall läggas vid en väckande, till personligt tankeliv och sedlig styrka fostrande undervisning och särskild hänsyn tagas till att eleverna lära k ä n n a sin bygd och sitt land, dess historiska utveckling och nuvarande samhällsförhållanden, dess andliga och materiella hjälpkällor. Så långt med dessa syften är förenligt, bör undervisningen därjämte hava till uppgift att bibringa eleverna sådana praktiska kunskaper och färdigheter, som kunna giva dem ökad duglighet för deras levnadsyrke. 3 §. Tillsyn. Folkhögskola skall stå under inseende av skolöverstyrelsen, som ock äger utfärda de närmare föreskrifter, vilka kunna erfordras för ordnandet av undervisningen vid skolan. 2 kap.

Styrelse. Reglemente.

4 §. Styrelsens sammansättning. 1 mom. För folkhögskola skall finnas en styrelse av minst fem ledamöter med tre suppleanter. De intressen och uppgifter, som skolan har att tillgodose, böra vara på lämpligt sätt företrädda i styrelsen. 2 mom. Skolans tjänstgörande rektor skall vara medlem av styrelsen och tillika dess sekreterare. Han äger icke deltaga i beslut, som rör rektors rätt eller ställning vid skolan. 3 mom. Styrelsen utser för varje kalenderår dels bland styrelsens valda ledamöter ordförande och vice ordförande, dels ock inom eller utom styrelsen kassaförvaltare.

112 6 mom. Skolläkaren skall kallas till styrelsesammanträde, där elevernas hälsotillstånd eller sundhetsförhållandena vid skolan behandlas. Han äger deltaga i styrelsens överläggningar och beslut i dylika frågor. 5 mom. Styrelsen är beslutför, om flera än hälften av dess ledamöter äro närvarande. Dock skola minst två tredjedelar av ledamöterna närvara vid beslut om tillsättande av rektor eller ordinarie lärare och om disciplinär åtgärd mot rektor eller lärare. Omröstning skall ske öppet. Vid lika röstetal gäller den mening ordföranden biträder. 5 §. Styrelsens uppgifter. 1 mom. Styrelsen skall hava sorgfällig vård om skolan, söka främja dess verksamhet och tillvarataga dess intressen samt tillse, att skolan fyller sitt ändamål och att arbetet bedrives i enlighet med gällande föreskrifter. 2 mom. Styrelsens ledamöter böra besöka skolan och åhöra undervisningen för att skaffa sig kännedom om skolans verksamhet och behov. Finnes anledning till anmärkning, bör detta anmälas till styrelsen. 3 mom. Styrelsen tillkommer att efter förslag av rektor fastställa undervisningsplan, som avses i 14 §, och ordningsstadga för skolan. Undervisningsplan för fortsättningskurs skall dock godkännas av skolöverstyrelsen. Dessutom tillkommer styrelsen särskilt att antaga och entlediga rektor och lärare, att bevilja rektor och lärare sökt tjänstledighet, där ej annat av Kungl. Maj:t föreskrives, att förordna om befattnings uppehållande under ledighet, där så erfordras, att utfärda tjänstgöringsbetyg för rektor, att efter förslag av rektor antaga elever och, om så prövas nödigt, skilja elev från skolan, där ej styrelsen uppdragit åt rektor att antaga elever och, där så finnes behövligt, tillsvidare skilja elev från skolan, att efter förslag av skolans lärarråd fördela elevstipendier, att årligen uppgöra inkomst- och utgiftsförslag för skolan ävensom att upprätta årsredogörelse för skolans verksamhet. 6 §. Styrelsens befogenhet att inställa undervisningen. Styrelsen äger att, där på grund av smittsam sjukdom bland människor eller husdjur sådant finnes nödigt, efter anmälan av hälsovårdsnämnd eller efter dess hörande, ävensom där annan oförutsedd anledning sådant kräver, inställa undervisningen för viss tid. Är skyndsamhet av nöden med hänsyn till utbruten smittsam sjukdom, som nu nämnts, må styrelsen jämväl utan att avvakta hälsovårdsnämndens yttrande kunna meddela dylikt förordnande efter framställning av läkare eller veterinär. I synnerligen brådskande fall äger rektor inställa undervisningen, till dess styrelsen kan besluta i saken. Åtgärd enligt denna paragraf skall ofördröjligen anmälas hos skolöverstyrelsen. 7 §. Reglemente. 1 mom. Skolöverstyrelsen skall fastställa reglemente för folkhögskola efter förslag av styrelsen.

113 2 mom. Reglementet skall innehålla bestämmelser om förhållandet mellan skolan och den eller de korporationer, som svara för dess uppehållande, sammansättningen av skolans styrelse samt huru och för vilken tid styrelseJ l ledamöterna skola utses, antalet revisorer samt huru och för vilken tid de skola utses de olika kurser, som skola hållas, deras längd och förläggning under arbetskvin liga elever ä a ävensom * " * ^ " * tillträde till kurserna, disciplinärt förfarande mot elev, som överträtt skolans ordningsstadga eller ö begått annan förseelse. 3 mom. Reglementet bör innehålla föreskrifter om de ämnen, som skola ingå . v i n t e r och sommarkurser utöver dem, som angivas i denna stadga, samt övriga for skolan erforderliga stadganden. 3 kap.

Ekonomiska förhållanden.

Ärsredogörelse.

8 §. 1 mom. Styrelsen skall hava inseende över skolans ekonomi 2 mom. Skolans räkenskaper skola avslutas med kalenderår, där ej annat bestämmes i skolans reglemente. 3 mom Skolans räkenskaper och styrelsens förvaltning skola årligen granskas av vederbörligen utsedda revisorer. 9 §. 1 mom. Styrelsen skall avgiva ärsredogörelse för varje arbetsår senast en manad efter arbetsårets slut. Redogörelsen bör tryckas. 2 mom. I årsredogörelsen skall införas sammandrag av skolans räkenskaper or det senast förflutna räkenskapsåret utvisande skolans inkomster och utgifter behållning eller brist samt tillgångar och skulder. Uppehälles skolan av en förening, skall i årsredogörelsen även införas sammandrag av föreningens räkenskaper, utvisande dess ekonomiska ställning i förhallande till skolan. Årsredogörelsen skall i övrigt innehålla de uppgifter och erhålla den uppställning, som skolöverstyrelsen bestämmer. 3 mom. Av årsredogörelsen skola 2 exemplar sändas till ecklesiastikdepartemenet 4 exemplar till skolöverstyrelsen, 1 exemplar till folkhögskolinspektören och behövligt antal exemplar till landstinget. 4 kap.

Arbetsår.

Kurstider.

10 §. Folkhögskolans arbetsår räknas från och med den 1 oktober till och med den 60 september nästföljande år. På framställning av skolans styrelse må skolöverstyrelsen medgiva jämkning härutinnan. 11 §• 1 mom. Vid folkhögskola skall varje arbetsår anordnas en vinterkurs en vinterkurs och en sommarkurs.

eller både

114 Statsunderstödd fortsättningskurs i anslutning till vinterkurs eller sommarkurs samt statsunderstödd folkbildningskurs må anordnas i den utsträckning skolöverstyrelsen medgiver. 2 mom. Vinterkurs må anordnas för manliga eller för kvinnliga elever antingen i särskilda avdelningar eller i gemensam avdelning (samavdelning). Sommarkurs är avsedd enbart för kvinnliga elever. 3 mom. Vinter- och sommarkurs må anordnas som första årskurs för elever, som icke genomgått kurs vid folkhögskola och andra årskurs främst för elever, som genomgått första årskursen. 4 mom. Eleverna inom viss avdelning må, i den mån på grund av deras förkunskaper eller antal så prövas nödvändigt, uppdelas i parallellavdelningar. 5 mom. Vid folkhögskola utan sommarkurs skall vinterkurs omfatta minst 24 veckor. Vid folkhögskola med sommarkurs skall vinterkurs omfatta minst 22 veckor, eller, då särskilda förhållanden föreligga och skolöverstyrelsens medgivande erhållits, minst 21 veckor. Sommarkurs skall omfatta minst 13 veckor. Ingår undervisning i hushållsgöromål i första årskurs av sommarkurs, skall denna årskurs dock omfatta minst 16 veckor. Statsunderstödd fortsättningskurs skall omfatta 4—12 veckor. 6' mom. I kurstiden inräknas dag för upprop och avslutning, skäligt antal lovdagar av tillfällig anledning eller för studieutflykter samt helgfria lovdagar till ett antal av högst 3 i samband med påsk och högst 2 i samband med vardera av pingst- och midsommarhelgerna. 5 kap.

Undervisning.

12 §. 1 mom. Undervisningen skall avse att giva eleverna impulser och insikter, som kunna främja deras personliga utveckling. Den bör skänka dem en levande uppfattning om deras ansvar som människor och samhällsmedlemmar, söka väcka deras håg för ökat vetande och anvisa dem vägar att förvärva sådant. Inpräglandet av enskildheter bör begränsas till vad som kan anses nödigt för nämnda syften. Vid undervisningen böra tillämpas arbetsformer, som tillgodose ungdomens behov av självverksamhet och påkalla ett mera självständigt arbete. Så långt det är görligt, böra eleverna i fråga om ordningen och arbetet inom skolan tagas i anspråk för uppgifter, vilka kunna stärka deras ansvars- och samhörighetskänsla. 2 mom. Under fortsättningskurs, vilken icke skall inriktas på ett visst examensmål, t. ex. realexamen, bör eftersträvas att i så stor utsträckning som möjligt utveckla elevernas förmåga till självverksamhet. Undervisningen bör om möjligt avpassas med hänsyn till elevernas eventuellt planerade fortsatta studiearbete efter kursens slut. 3 mom. Skolan bör i fostrande syfte begagna de tillfällen till samvaro mellan lärare och elever, som även utom undervisningen kunna erbjudas. Folkhögskola bör därför under kursen kunna bereda eleverna hem inom skolan.

1 mom.

13 §. I första årskurs skola ingå modersmålet och dess litteratur, historia,

115 samhällslära, geografi, matematik och naturkunnighet med hälsolära, där ej skolöverstyrelsen i särskilda fall medgiver undantag. Elever, som hava anlag därtill, skola övas i gemensam sång. Undervisning må meddelas i andra än nämnda ämnen, i den mån så finnes förenligt med skolans allmänna syfte. 2 mom. I andra årskurs må ingå ett lämpligt urval av i 1 mom. nämnda läroämnen jämte de ämnen i övrigt, som med hänsyn till skolans särskilda syfte anses böra upptagas. För kvinnliga elever må andra årskurs kunna anordnas med huvudvikten lagd på undervisning i hushållsgöromål. 3 mom. Vid fortsättningskurs skall undervisning meddelas i historia och minst ett av ämnena geografi, litteraturhistoria och samhällslära. I övrigt skall undervisningen vara samlad företrädesvis kring visst läroämne eller viss grupp av läroämnen. k mom. Genom regelbundna gymnastik- och idrottsövningar bör sörjas för elevernas sunda kroppsutveckling. 14 §. 1 mom. Det sammanlagda antalet undervisningstimmar i veckan bör ej vara lägre än 30 i första årskurs och 24 i andra årskurs. Andra årskurs skall erhålla i det väsentliga särskild undervisning. 2 mom. I undervisningsplanen skall angivas det ungefärliga antalet lärotimmar för vecka i varje ämne. Undervisningsplanens föreskrifter i fråga om läroämnen och lärometoder böra vara så avfattade, att de inom den begränsning, som angives av folkhögskolans syfte, lämna rektor nödig frihet att företaga de ändringar, som av omständigheterna påkallas, och åt såväl honom som lärarna inrymma rätt att i undervisningen använda de lärosätt, som befinnas mest ändamålsenliga. 3 mom. Arbetsordning uppgöres för varje kurs av rektor efter lärarrådets horande. 6 kap.

Skollokaler.

Utrustning.

15 §. Folkhögskola skall hava till sitt förfogande tjänliga och tillräckliga undervisningslokaler samt erforderliga och lämpliga skolmöbler och undervisningsmateriel. 16 §. Vid folkhögskola bör finnas bibliotek för lärare och elever, jämväl upptagande ett urval av lämpliga uppslagsböcker. Där så ske kan, bör för eleverna finnas särskilt läsrum. 17 §. Skolans elevbostäder böra vara sunda. Elevrum skall vara tillräckligt rymligt för det antal elever, för vilket det upplåtes. 7 kap.

Elever.

18 §. Elev vid folkhögskola skall hava genomgått folkskola eller förvärvat motsva-

116 rande kunskapsmått på annat sätt, vara känd för gott uppförande och före kursens slut hava fyllt, manlig elev 18 år och kvinnlig elev 16 år. Föreligga särskilda skäl, må manlig elev intagas vid tidigare ålder. Det åligger dock styrelsen att lämna skolöverstyrelsen meddelande härom jämte uppgift om varje sådan elevs ålder. Elev vid andra årskurs skall dessutom hava genomgått första årskurs eller erhållit motsvarande utbildning på annat sätt. 19 §. Där avgift för undervisningen upptages, skall avgiftens belopp angivas i skolans reglemente. Mindre bemedlade eller obemedlade elever böra erhålla skälig nedsättning i eller befrielse från avgift. 20 §. Elev skall i och utom skolan iakttaga ett gott uppförande och ställa sig till efterrättelse skolans ordningsstadga samt av rektor eller lärare givna föreskrifter. 21 §. Elev äger av skolans rektor erhålla intyg om genomgången kurs, vari vitsord enligt lärarrådets beslut skall lämnas över elevens flit och uppförande. 8 kap.

Rektorer och ämneslärare. Lärarråd. A

nställningsformer.

22 §. 1 mom. Vid folkhögskola skola finnas en ordinarie rektorstjänst och minst en ordinarie ämneslärartjänst. Har statsbidrag utgått fem år i följd till lön åt ämneslärare vid andra årskurs av vinterkurs, skall ytterligare en ordinarie ämneslärartjänst inrättas. På skolöverstyrelsens prövning må bero, i vad mån undantag må göras från bestämmelserna i första och andra styckena ävensom huruvida flera ordinarie ämneslärartjänster än de nu föreskrivna må inrättas. 2 mom. Extra ordinarie och extra ämneslärare samt timlärare i läroämnen anställas till det antal, som erfordras för undervisningen vid skolan. 3 mom. Har skola, som mottager kvinnliga elever, manlig rektor, må styrelsen kunna utse en av lärarinnorna vid skolan att gå rektor till hända i fråga om de kvinnliga eleverna samt lämna honom råd och upplysningar om dem. Åligganden. 23 §. Undervisningsskyldighet. 1 mom. Under vinterkurs skall undervisning meddelas av rektor 18—22 undervisningstimmar i veckan (veckotimmar) och av ämneslärare 24—28 veckotimmar. Nämnda undervisningsskyldighet må av skolstyrelsen nedsättas med hänsyn till arten av tjänstgöringen, dock icke utan skolöverstyrelsens medgivande med mera än 4 veckotimmar. För extra ordinarie och extra ämneslärare må undervisningsskyldigheten dock icke vara lägre än 24 veckotimmar. 2 mom. Under sommarkurs skall rektor undervisa 195 undervisningstimmar och ordinarie ämneslärare, vars tjänst omfattar både vinter- och sommarkurs, 270 undervisningstimmar.

117 Nämnda undervisning må helt eller delvis i stället fullgöras vid statsunderstödd fortsättningskurs eller folkbildningskurs vid skolan. Där undervisning av den omfattning, som nu sagts, ej lämpligen kan beredas vederbörande, äger skolöverstyrelsen på framställning av styrelsen medgiva nedsättning av nämnda timtal. 3 mom. Utöver vad i 2 mom. sägs äro rektor och varje ordinarie ämneslärare skyldiga att under sommarkurs samt statsunderstödd fortsättningskurs och folkbildningskurs mot särskild ersättning meddela undervisning i den omfattning styrelsen bestämmer, dock icke med högre sammanlagt timtal i veckan än som framgår av 1 mom. första stycket. Därest lärare på grund av särskilda förhållanden icke anser sig kunna åtaga sig undervisning, som avses i detta moment, och därför önskar bliva befriad därifrån, skall styrelsen, om läraren så påfordrar, underställa frågan om sådan tjänstgöring skolöverstyrelsens prövning och avgörande. 6 mom. Undervisning i övningsämnen mä efter medgivande av skolöverstyrelsen ingå med högst en tredjedel av de i 1 och 2 mom. angivna timtalen, därest läraren är villig fullgöra sådan undervisning. 5 mom. Rektor och ordinarie ämneslärare må ej åläggas undervisning mer än under sammanlagt 42 veckor av arbetsåret. 6 mom. Timlärare i läroämnen skall meddela undervisning i den omfattning styrelsen bestämmer. 24 §. Rektors åligganden. 1 mom. Rektor skall under styrelsen handhava skolans ledning. 2 mom. Rektor skall tillse, att skolans verksamhet behörigen fortgår i enlighet med denna stadga och andra gällande föreskrifter samt att lärare och elever fullgöra sina skyldigheter. Därvid skall rektor tid efter annan besöka skolans olika avdelningar, taga kännedom om arbetet inom dessa samt, dä han därtill finner anledning, samräda med läraren om de förhållanden han iakttagit ävensom lämna erforderliga råd och anvisningar. Rektor bör befordra samarbete och samförstånd med skolans ledning och mellan skolans lärare inbördes. 3 mom. Rektor åligger vidare 1) att hava tillsyn över skolans tillhörigheter och föra förteckning över dess inventarier, 2) att såsom skolstyrelsens sekreterare mottaga, förvara och diarieföra till skolan eller styrelsen inkommande skrivelser samt att uppsätta avgående skrivelser och forvara koncept till viktigare sådana, 3) att vara ordförande i lärarrådet och till styrelsen anmäla de önskemål lärarrådet framställer, 4) att till styrelsen avgiva yttrande vid tillsättning av ordinarie lärare och förslag till anställande av annan lärare, 5) att, om anledning till anmärkning finnes mot lärare, anmäla detta för styrelsen, 6) att utfärda tjänstgöringsbetyg för lärare enligt fastställt formulär senast inom femton dagar efter härom gjord framställning, 7) att i och utom skolan öva tillsyn över eleverna och för styrelsen anmäla elev, som begått förseelse, som kan föranleda elevens skiljande från skolan, 8) att fora matrikel över skolans lärare samt över dess elever och dem tilldelade vitsord,

118 9) att ombesörja, att dagbok föres över undervisningen, och tillse, att lärarna häri anteckna det för varje lärotimme behandlade ämnet, 10) att inom en månad efter avslutat arbetsår till styrelsen avgiva berättelse om skolans verksamhet, 11) att inom en manad efter början av varje kurs till skolöverstyrelsen insända uppgift om de lärare, som tjänstgöra vid kursen, samt 12) att till skolöverstyrelsen snarast insända fastställd undervisningsplan. 25 §. Lärares åligganden. 1 mom. Lärare bör vinnlägga sig om ett gott samarbete med rektor och medlärare till förverkligande av skolans syfte. 2 mom. Lärare bör alltid beakta det ansvar, som följer med uppgiften att handleda ungdom, samt att det mål, skolan har att främja, säkrast vinnes genom lärarens eget föredöme och en förtroendefull samvaro med eleverna även utom lärorummet. Läraren skall icke blott med nit och omsorg bedriva sin undervisning utan även söka främja elevernas utveckling till ansvarskännande och självständiga personligheter. Läraren skall icke söka påtrycka eleverna någon viss åskådning i politiska och religiösa frågor. Då han inför eleverna uttalar sig i sådana frågor, bör han låta olika synpunkter komma till sin rätt och, där han giver uttryck åt sin egen mening, ålägga sig måttfullhet och visa tillbörlig grannlagenhet och fördragsamhet gent emot oliktänkande. 3 mom. Lärare är pliktig ställa sig till efterrättelse denna stadga, skolans reglemente samt styrelsens och rektors föreskrifter rörande hans verksamhet som lärare ävensom att biträda rektor till befordrande av ordning och god anda vid skolan. 4 mom. Ordinarie ämneslärare är skyldig att högst tre månader under samma arbetsår mottaga förordnande att bestrida rektorsgöromålen vid den skola, dar han är anställd. 26 §. Särskilda åligganden för rektor och ordinarie lärare. Rektor och ordinarie ämneslärare äro skyldiga att underkasta sig den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jämkning i åligganden, som kan bliva dem ålagda. 27 §. Lärarråd. Lärarrådet består av skolans samtliga lärare. Det sammanträder på kallelse av rektor. Lärarrådet tillkommer att yttra sig om rektors förslag till arbetsordning, att överlägga om de ändringar i undervisningsplanen och arbetet vid skolan, som av omständigheterna påkallas, att vid lämpliga tidpunkter överlägga om eleverna och deras behandling, att uppgöra förslag till fördelning av stipendier åt elever, att vid kursens slut avgiva vitsord över elevernas flit och uppförande, samt att yttra sig i frågor om skolans verksamhet, och i övrigt handlägga ärenden, som skolans styrelse eller rektor hänvisa till lärarrådet.

119 Vid lärarrådets sammanträden skall rektor vara ordförande och genom hans försorg skall föras protokoll. 28 §. Förening av lönegradsplacerade tjänster m. m. 1 mom. Rektor eller ordinarie ämneslärare må, därest han frånträder utövningen av sin tjänst, med denna förena a) ordinarie statlig tjänst, som tillsättes medelst förordnande tills vidare och ej är förenad med pensionsrätt samt b) högre extra ordinarie tjänst med avlöning enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser. Efter tillstånd av Kungl. Maj:t må med anställning såsom rektor eller ordinarie eller extra ordinarie ämneslärare förenas beställning ä reservstat eller avgångsstat vid försvaret eller å arméns eller marinens övergångsstat. Med ordinarie tjänst mä dock allenast förenas sådan beställning å övergångsstat, vars innehavare ej är underkastad full tjänstgöringsskyldighet. 2 mom. Utöver vad som följer av 1 mom. mä rektor samt ordinarie och extra ordinarie ämneslärare icke innehava annan ordinarie eller extra ordinarie tjänst med avlöning enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser eller därmed jämförlig kommunal befattning utan medgivande av Kungl. Maj:t. I fråga om rektor och ordinarie lärare fordras dessutom riksdagens medgivande. 29 §. Förening av tjänst med tjänstebefattning eller uppdrag. 1 mom. I a n d r a fall än de, som avses i 28 §, äga rektor samt ordinarie och extra ordinarie ämneslärare icke utan medgivande av skolöverstyrelsen innehava tjänstebefattning eller därmed jämförligt uppdrag eller uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk, bolag, förening eller inrättning, som h a r till ändamål att driva rörelse inom industri, handel, transport, bank- eller försäkringsväsen eller annan näringsgren eller vars verksamhet eljest har huvudsakligen ekonomiskt syfte. Tillstånd må beviljas endast för så vitt innehavet av befattningen eller uppdraget prövas icke inverka hinderligt för utövandet av lärartjänsten. Tillstånd bör avse viss tid. Vad i detta moment sagts gäller dock icke, där Kungl. Maj:t eller skolöverstyrelsen tillsatt befattningen eller meddelat uppdraget. 2 mom. Utan styrelsens medgivande må rektor och ämneslärare ej åtaga sig undervisning i annan läroanstalt. Medgivandet skall avse viss tid. 3 mom. Föranleder befattning eller uppdrag, att rektor eller ämneslärare tillfälligtvis icke kan bestrida sin tjänst, skall han till styrelsen göra framställning om ledighet i erforderlig omfattning. 4 mom. Bestämmelserna i 1 och 2 mom. skola icke gälla för ämneslärare under tid, dä han ej har att meddela undervisning vid folkhögskolan. Behörighetsvillkor. 30 §. Allmänna behörighetsvillkor. Till rektor och lärare vid folkhögskola mä antagas såväl man som kvinna. Rektor eller minst en ordinarie ämneslärare skall dock vara man vid folkhögskola, som mottager manliga elever, och kvinna vid folkhögskola med kvinnlig

120 avdelning av vinterkurs, där ej skolöverstyrelsen, dä särskilda skäl därtill äro, medgiver undantag. 31 §. Behörighetsvillkor för rektor och ordinarie ämneslärare. 1 mom. För att kunna antagas till rektor eller ordinarie ämneslärare fordras a) att vara fri frän sjukdom eller lyte, som gör honom olämplig för lärarkallet, b) att vara känd för hedrande vandel och äga den stadga i karaktären, som ungdomens ledning kräver, c) att kunna enkelt och redigt undervisa vuxen ungdom, d) att genom studier vid universitet eller högskola eller pä annat sätt hava förvärvat de insikter, som prövas nödiga för tjänstens rätta skötande, samt e) att hava med goda vitsord tjänstgjort som lärare med full tjänstgöring i fråga om rektor minst tre år vid statsunderstödd folkhögskola och beträffande ordinarie ämneslärare minst 42 veckor under vinterkurs vid statsunderstödd folkhögskola eller minst 20 veckor u n d e r sådan kurs och minst 36 veckor vid annan läroanstalt under offentlig kontroll. Skolöverstyrelsen äger, där giltiga skäl föreligga, medgiva undantag från i detta moment omförmälda behörighetsvillkor. 2 mom. Ordinarie ämneslärare må kunna antagas till rektor vid den skola, där han är anställd, oaktat rektorsbefattningen ledigförklarats i annan ämnesgrupp än som motsvarar hans utbildning. 32 §. Behörighetsvillkor för extra ordinarie ämneslärare. Extra ordinarie ämneslärare skall fylla i 31 § 1 mom. angivna behörighetsvillkor samt av skolöverstyrelsen hava förklarats behörig till sådan anställning. Ansökan om sådan behörighet ingives till skolöverstyrelsen och bör åtföljas av i 36 § angivna handlingar. 33 §. Behörighetsvillkor för extra ämneslärare. För att kunna antagas till extra ämneslärare fordras — utöver vad i 31 § 1 mom. a) och b) sägs — att skolöverstyrelsen förklarat läraren behörig till sådan anställning. Ansökan om sådan behörighet ingives till skolöverstyrelsen och bör, då så kan ske, åtföljas av i 36 § angivna handlingar. Dylik behörighetsförklaring erfordras dock icke i fråga om lärare, som är behörig till anställning som extra adjunkt, extra ämneslärarinna eller extra ordinarie folkskollärare eller avlagt statsvetenskaplig examen eller teologie eller filosofie kandidatexamen, eller undergått tentamina för filosofisk ämbetsexamen med sammanlagt lägst fyra betygsenheter. Ordinarie

tjänster.

34 §. Ordinarie anställning. 1 mom. Anställning som ordinarie ämneslärare skall avse antingen såväl vinterkurs som sommarkurs eller enbart vinterkurs.

121 2 mom. Rektor och ordinarie ämneslärare antagas tills vidare med minst fyra m å n a d e r s uppsägning eller för viss tid. Har rektor eller ordinarie ämneslärare tre år i följd oförvitligt tjänstgjort i samma eller motsvarande ordinarie befattning vid folkhögskola, må han dock ej skiljas från sin befattning i annan ordning än i 46 § 1 och 2 mom. sägs, så länge enligt skolöverstyrelsens prövning full tjänstgöring kan beredas honom under vinterkurs vid skolan. 3 mom. Ordinarie tjänst tillträdes vid början av skolans arbetsår, där ej skolöverstyrelsen medgiver tillträde vid annan tidpunkt. 35 §. Ledig förklarande av ordinarie tjänst. 1 mom. Då rektorstjänst eller ordinarie ämneslärartjänst blivit ledig eller, då så ske kan, i god tid dessförinnan, skall rektor avgiva skriftligt motiverat förslag, om tjänsten skall omfatta antingen företrädesvis humanistiska ämnen eller företrädesvis matematiskt naturvetenskapliga ämnen eller företrädesvis särskilt angivna ämnen. I sistnämnda fall skall skolöverstyrelsens godkännande sökas. Styrelsen beslutar därefter, vilken av nämnda ämnesgrupper tjänsten skall omfatta. Beslutet jämte rektors förslag skall intagas i protokollet. 2 mom. Rektorstjänst eller ordinarie ämneslärartjänst skall kungöras ledig i Post- och Inrikes Tidningar samt i minst en annan i huvudstaden utkommande daglig tidning senast tre månader efter det tjänsten blivit ledig, där ej skolöverstyrelsen medgiver uppskov. I kungörelsen skola angivas den ämnesgrupp, som tjänsten enligt 1 mom. företrädesvis skall omfatta, löneförmåner och övriga anställningsvillkor samt tillträdesdag. 3 mom. Ansökan jämte därtill hörande handlingar skall vara skolstyrelsens ordförande till hända senast å trettionde dagen efter den dag, då kungörelsen blivit införd i Post- och Inrikes Tidningar. Infaller trettionde dagen å helgdag, skall ansökningstiden omfatta även nästföljande söckendag. 36 §. Ansökningshandlingar. Vid ansökan till rektorstjänst eller ordinarie ämneslärartjänst skola fogas följande handlingar a) behörigen styrkt meritförteckning enligt av skolöverstyrelsen fastställt formulär, b) åldersbetyg, c)läkarintyg, utfärdat tidigast sex månader före ansökningstidens utgång, angående frihet från sjukdom och lyte, som gör sökanden olämplig för tjänsten, d) betyg över examina och vitsord över genomgångna utbildningskurser, e) vitsord över förut bestridd lärartjänstgöring, f) därest skolöverstyrelsen förklarat sökanden behörig som extra ordinarie eller extra ämneslärare, överstyrelsens beslut härom samt g) övriga handlingar, varigenom sökanden vill styrka sin behörighet och lämplighet för den sökta tjänsten. Ansökningen bilagda handlingar böra företes i behörigen styrkt avskrift. Den, som tillträder tjänsten, är skyldig att för styrelsen i original uppvisa de betyg, vilka i avskrift förelegat i ansökningshandlingarna.

122 37 §. Tillsättning. 1 mom. Folkhögskolans styrelse skall skyndsamt till skolöverstyrelsen insända i föreskriven tid inkomna ansökningshandlingar samt dessutom a) utdrag av styrelsens protokoll över beslut enligt 35 § 1 mom., b) bestyrkta utdrag (urklipp) av de tidningsnummer, där tjänsten kungjorts ledig, samt c) förteckning över sökandenas meriter enligt av skolöverstyrelsen fastställt formulär. 2 mom. Skolöverstyrelsen skall pröva sökandenas behörighet och lämplighet lör tjänsten med hänsyn till insikter, erfarenhet som lärare och för tjänsten erforderliga egenskaper. Överstyrelsen mä, om den finner skäl därtill, uppföra de sökande i viss ordning med hänsyn till graden av deras lämplighet. 3 mom. Sedan laga kraft ägande beslut föreligger i fråga, som i 2 mom. sägs, har styrelsen att, sä snart ske kan, till tjänstens innehavare utse en bland de sökande, som förklarats lämpliga för befattningen. Vid tillsättning av lärartjänst skall dock rektors yttrande först hava inhämtats. I skolstyrelsens protokoll skall angivas bestämd uppsägningstid vid anställning tills vidare och eljest den tid anställningen omfattar samt, beträffande ämneslärare, om anställningen avser såväl vinterkurs som sommarkurs eller enbart vinterkurs. Underrättelse om styrelsens beslut skall ofördröjligen delgivas skolöverstyrelsen samt varje sökande. Den utsedde skall underrättas genom utdrag av protokollet. 38 §. Ngtl ledigförklarande. Om ingen sökande anmält sig eller förklarats lämplig, skall tjänsten, så snart ske kan, ånyo kungöras ledig. Om endast en eller två sökande förklarats lämpliga, må tjänsten efter skolöverstyrelsens medgivande kunna ånyo kungöras ledig. Har tjänsten ledigförklarats utan iakttagande av gällande föreskrifter, må skolöverstyrelsen kunna förordna, att tjänsten skall ånyo kungöras ledig. Icke-ordinarie

ämneslärare.

39 §. F,xtra ordinarie ämneslärare. 1 mom. Anställning som extra ordinarie ämneslärare mä endast avse tjänstgöring under vinterkurs. 2 mom. Ämneslärare skall anställas som extra ordinarie om a) anställningen avser full tjänstgöring enligt 23 § 1 mom. under minst 20 veckor i följd av en vinterkurs och b) skolöverstyrelsen förklarat läraren behörig enligt 32 §. Har ämneslärare anställts med full tjänstgöring under kortare tid av vinterkurs än 20 veckor och erhåller han vid skolan fortsatt anställning med full tjänstgöring, så att anställningstiden sammanlagt uppgår till minst 20 veckor i följd av en vinterkurs, skall han anses såsom extra ordinarie under hela anställningstiden, om han förklarats behörig till sådan anställning. 3 mom. Extra ordinarie ämneslärare anställes för viss tid av minst den omfattning, som i 2 mom. sägs, och längst en hel vinterkurs.

123 Är anställningen avsedd att omfatta mera än en hel vinterkurs, må extra ordinirie lärare anställas tills vidare, varvid uppsägningstiden från skolans sida är ninst tre m å n a d e r och från lärarens sida minst en manad. Kan fortsatt full tjinstgöring från början av vinterkurs ej beredas läraren, behöver dock skolan icke iakttaga sådan uppsägningstid. Uppsägningen skall ske skriftligen. För extra ordinarie lärare mä anställningen icke upphöra under pågående vinterkurs, såvida icke skolan och läraren därom äro ense eller anställningen bestämts at u p p h ö r a vid sådan tidpunkt. Vad i detta moment sägs, äger icke tillämpning, då läraren skiljes från sitt föro d n a n d e enligt 46 § 3 mom. 40 §. Extra ämneslärare. 1 mom. Anställning som extra ämneslärare må endast avse vinterkurs. 2 mom. I andra än i 39 § avsedda fall skall ämneslärare med full tjänstgöring inder vinterkurs anställas som extra, om han är behörig till sådan anställning ciligt 33 §. 3 mom. Extra ämneslärare anställes för viss tid eller tills vidare, dock för higst en vinterkurs. 41 §. Timlärare. 1 mom. Timlärare anställes för undervisning under vinterkurs, sommarkurs eler statsunderstödd fortsättnings- eller folkbildningskurs. 2 mom. Timlärare anställes för viss tid eller tills vidare, dock högst för en lä-okurs. 42 §. Vissa undantag från 39 och 60 §§. Vad i 39 och 40 §§ sägs gäller icke, då fråga är om tillsättande av ordinarie tänst eller om anställande av pensionsavgången lärare. 43 §.

Beslut om icke-ordinarie anställning. Vid anställning av icke-ordinarie lärare skall i styrelsens protokoll angivas, on anställningen gäller tills vidare eller eljest den tid anställningen omfattar. Den utsedde skall underrättas genom utdrag av protokollet. 44 §. Vikarie för rektor. Vikarieförordnande å rektorsbefattning skall omedelbart anmälas till skolöerstyrelsen. Uppstår behov av vikarie å rektorsbefattning för längre tid än tvä nånader, skall frågan om vikariens behörighet underställas skolöverstyrelsens prövning. 9 kap.

Övningslärare. 45 §.

1 mom. Stadgan för övningslärare gäller för folkhögskolans övningslärare. Dessutom skola följande bestämmelser i denna stadga, i vad de avse ämneslär r e , äga motsvarande tillämpning å övningslärare. 25 § 1—3 mom. om lärares åligganden.

124 27 § om lärarråd. 46 § om disciplinära åtgärder. 52 § 1 och 3 mom. om läkarundersökning. 54—57 §§ om tjänstebostäder. 2 mom. Ordinarie övningslärare antages tills vidare med minst fyra månaders uppsägning eller för viss tid. Har ordinarie övningslärare tre år i följd oförvitligt tjänstgjort i samma eller motsvarande ordinarie befattning vid folkhögskola, må han dock ej skiljas från sin befattning, så länge han enligt skolöverstyrelsens prövning kan beredas tjänstgöring minst 480 undervisningstimmar under arbetsåret å tjänsten. 10 kap.

Disciplinära åtgärder. Besvär.

46 §. Disciplinära åtgärder. 1 mom. Skulle rektor eller ordinarie lärare befinnas oskicklig till eller försumlig i sin tjänst eller ådagalägga ett sådant uppförande, att han ej bör vid densamma bibehållas, äger styrelsen att efter förutgängen, i dess protokoll intagen, fruktlös befunnen varning skilja honom från befattningen, dock skall sådant beslut för att bliva gällande stadfästas av skolöverstyrelsen. Innan beslut fattas om åtgärd, som i detta moment avses, skall tillfälle beredas befattningshavare att inom viss förelagd tid inkomma med förklaring. 2 mom. Om i fråga om rektors eller ordinarie lärares personliga vandel omständigheter framkomma, som göra hans bibehållande tills vidare vid befattningen synnerligen olämpligt, må den felande kunna utan föregående varning avstängas från tjänstgöring samt, därest skolöverstyrelsen därtill lämnar medgivande, skiljas frän sin befattning. 3 mom. Annan lärare än som i 1 och 2 mom. avses må, därest han ådagalägger försumlighet, oskicklighet eller klandervärt uppförande, av styrelsen kunna tilldelas varning eller skiljas från förordnandet. 47 §. Besvär. Över styrelsens beslut om tillsättning av rektor och ordinarie ämneslärare samt om entledigande eller varning enligt 46 § av sådan befattningshavare eller av extra ordinarie ämneslärare, må besvär anföras hos skolöverstyrelsen. Besvärstiden är trettio dagar, räknat från den dag klaganden bevisligen erhållit del av beslutet. Infaller trettionde dagen å helgdag, omfattar besvärstiden även nästföljande söckendag. 11 kap.

Hälso- och sjukvård.

48 §. För hälso- och sjukvården vid folkhögskola skola finnas skolläkare och skolsköterska. 49 §. Skolläkare anställes av styrelsen för högst sex år efter hörande av skolöverläkaren. Skolsköterskegöromålen må bestridas av vederbörande distriktssköterska inom ramen för hennes tjänstgöring.

125 50 §. Skolläkaren åligger att vidtaga åtgärder för bevarande av elevernas hälsa och bestridande av deras sjukvård. Det åligger skolläkaren särskilt 1) att i början av varje kurs undersöka samtliga elever samt därvid med biträde av skolsköterskan utföra tuberkulinprövning på de elever, vilkas tuberkulinreaktion icke är känd, tillråda de negativt reagerande eleverna vaccination emot tuberkulos och i den mån sådant prövas erforderligt, remittera positivt reagerande till röntgenfotografering av lungorna, 2) att vid fall av smittsam sjukdom, knölros och lungsäcksinflammation bland elever, lärare och övrig personal lämna rektor nödiga råd samt vidtaga erforderliga åtgärder mot smittans spridning, 3) att under pågående kurs kostnadsfritt vårda sjuk elev å skolorten samt giva vårdhänvisningar, där specialvård är erforderlig, 4) att på kallelse deltaga i styrelsesammanträde, som avses i 4 § 4 mom., 5) att, då så påkallas, mot särskild ersättning på tid och sätt, som rektor och läkaren gemensamt bestämma, meddela undervisning i hygieniska frågor, därvid särskild uppmärksamhet bör ägnas undervisning i sexualhygien, 6) att såsom skolsköterskans närmaste förman leda och övervaka hennes verksamhet, 7) att föra av skolöverstyrelsen fastställt hälsokort över eleverna samt 8) att årligen avgiva berättelse över sin verksamhet enligt av överstyrelsen fastställt formulär och att senast en månad efter arbetsårets slut i ett exemplar ingiva densamma till vederbörande förste provinsialläkare, i förekommande fall förste stadsläkare, samt i två exemplar till rektor, vilken har att inom fjorton dagar insända ett exemplar av berättelsen till skolöverstyrelsen. 51 §. Det åligger skolsköterska att biträda skolläkaren i hans åligganden och under pågående kurs vid behov i hälso- och sjukvårdande syfte avlägga besök i elevernas bostäder å skolorten. 52 §. 1 mom. Lärare skall vara undersökt med avseende på tuberkulos, innan han börjar tjänstgöra vid folkhögskola. Lärare, som vet sig lida av eller hava lidit av lungtuberkulos, skall snarast härom underrätta skolläkaren. Vid misstanke om lungtuberkulos bör lärare hänvända sig till läkare för undersökning. Lärare är skyldig att snarast meddela skolläkaren undersökningsresultatet, som bör föreligga i form av skriftligt intyg. Om lärare till följd av befarad smittrisk på grund av tuberkulos av läkare tillrådes att avbryta sin tjänstgöring men dock önskar kvarbliva i tjänst, skall han omedelbart delgiva rektor och skolläkaren detta. Lärare, som reagerar negativt för tuberkulin, bör av skolläkaren tillrådas låta vaccinera sig emot tuberkulos. Vad i detta moment sägs om lärare gäller även rektor. 2 mom. Vaktmästare och övrig tjänstepersonal skola vid tjänstens tillträde förete läkarintyg över genomgången undersökning avseende lungtuberkulos. Därest sädai befattningshavare vet sig lida eller hava lidit av lungtuberkulos, skall han snarast underrätta skolläkaren härom. 3 mom. Rektor och lärare äro skyldiga att underkasta sig läkarundersökning enligt vad därom särskilt stadgas.

126 53 §. 1 mom. Skolöverstyrelsen må utfärda anvisningar beträffande hälso- och sjukvärdens organisation och därmed sammanhängande förhållanden. 2 mom. Skolans styrelse är obetaget att utöver av skolöverstyrelsen fastställt hälsokort beträffande elevs hälsotillstånd föra tilläggskort. Innan i 50 § 1) nämnd undersökning äger rum, skall rektor från den skola, där elev senast varit inskriven, infordra där fört hälsokort och då elev övergått till annan läroanstalt, där statlig eller statligt understödd skolhygienisk verksamhet är anordnad, dit snarast översända kortet. 12 kap.

Tjänstebostäder.

54 §. Styrelsen bör i den omfattning, som med hänsyn till befattningshavarnas åligganden och bostadsförhållandena på orten kan anses vara påkallat, söka bereda rektor och lärare, anställda för minst en hel kurs, tjänliga bostäder vid skolan eller i dess närhet. Sådan bostad skall för nedan angivna befattningshavare i regel innehålla: a) för rektor minst fem rum och kök; b) för ordinarie ämneslärare med eget hushåll minst fyra rum och kök; c) för ordinarie ämneslärare utan eget hushåll minst två rum; d) för extra ordinarie och extra ämneslärare med eget hushåll minst två rum och kök; samt e) för extra ordinarie och extra ämneslärare utan eget hushåll minst ett rum. Bostad, varom h ä r är fråga, bör vara försedd med efter bostadstypen anpassade biutrymmen och bekvämligheter i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anses tillhöra en god bostadsstandard. Åt rektor skall dessutom kostnadsfritt tillhandahållas lämpligt expeditionsrum. 55 §. Befattningshavare är skyldig att mottaga tjänstebostad, som anvisas i enlighet med 54 §. Har befattningshavare egen bostad eller anvisas bostad, vars storlek och beskaffenhet icke kan anses fylla rimliga krav på en för befattningshavaren god och lämplig bostad, må skolöverstyrelsen, om så befinnes skäligt, på framställning av befattningshavaren och efter styrelsens och folkhögskolinspektörens hörande, medgiva befattningshavaren befrielse tills vidare från skyldigheten att mottaga bostaden i fråga, över skolöverstyrelsens beslut må klagan icke föras. 56 §. 1 mom. Styrelsen har att träffa överenskommelse med befattningshavaren om storleken av hyresbeloppet för åt denne upplåten bostad. Kunna skolstyrelsen och befattningshavaren icke enas, må frågan därom för avgörande underställas skolöverstyrelsen, som, innan beslut fattas, skall inhämta folkhögskolinspektörens yttrande. Över skolöverstyrelsens beslut må klagan icke föras. 2 mom. Har befattningshavare anvisats bostad, som han är skyldig mottaga, skall han månadsvis i efterskott erlägga h y r a för densamma genom avdrag å avlöningen eller genom kontant inbetalning, i den mån utgående avlöningsbelopp ej förslå till avdraget.

127 57 §. Tjänstebostad tillträdes samtidigt med befattningen och avträdes, då lärare avgår från tjänsten av annan anledning än dödsfall, samtidigt med befattningen. Avlider befattningshavare, som efterlämnar med honom sammanboende person, vilken han varit pliktig försörja, skall den efterlevande äga att mot samma hyra, som den avlidne erlagt, fortfarande nyttja tjänstebostaden med vad därtill hörer, då fråga är om rektor eller ordinarie lärare, till den 1 april eller den 1 oktober, som infaller närmast efter tre månader från dödsfallet, och, då fråga är om annan befattningshavare, till det månadsskifte, som infaller närmast efter tre m å n a d e r från dödsfallet, dock med skyldighet att ansvara för bostaden och till den, som uppehåller tjänsten, mot skälig gottgörelse upplåta så stor del av bostaden, som styrelsen prövar skäligt.

128 KAPITEL 9. SPECIALMOTIVERING TILL FÖRSLAGET TILL

FOLKHÖGSKOLESTADGA.

I f ö r e l i g g a n d e b e t ä n k a n d e f r a m l a g d a förslag n ö d v ä n d i g g ö r a dels k o m p l e t t e r i n g a r av n u g ä l l a n d e s t a d g e b e s t ä m m e l s e r , dels i n f ö r a n d e av vissa nya b e s t ä m m e l s e r . E n o m a r b e t n i n g av g ä l l a n d e s t a d g a för s t a t s u n d e r s t ö d d a folkhögskolor, f a s t s t ä l l d d e n 5 s e p t e m b e r 1942, h a r d ä r f ö r v e r k s t ä l l t s . Därvid h a j ä m v ä l v i d t a g i t s vissa ä n d r i n g a r b e t r ä f f a n d e s t a d g a n s u p p s t ä l l n i n g ä v e n s o m m i n d r e j u s t e r i n g a r av ä l d r e b e s t ä m m e l s e r . Då en l i k n a n d e o m a r b e t n i n g s k e t t av s t a d g a n för l a n t b r u k s u n d e r v i s n i n g s a n s t a l t e r n a , h a de sakk u n n i g a , i d e n m å n så b e f u n n i t s lämpligt, s ö k t å s t a d k o m m a l i k f o r m i g h e t i fråga o m s t a d g o r n a s u t f o r m n i n g . I det f ö l j a n d e l ä m n a s m o t i v e r i n g a r för f ö r e s l a g n a m e r a betydelsefulla ä n d r i n g a r och tillägg. D ä r så k u n n a t s k e h a r vid p a r a g r a f n u m r e n angivits n ä r m a s t motsvarande paragraf i gällande stadga. 1 kap. Allmänna bestämmelser. 1—3 §§. (1 och 10 §§). Det har ansetts lämpligt att i stadgans första paragraf angiva stadgans tillämpningsområde. 2 § Folkhögskolans ändamål är likalydande med 1 § i gällande stadga. 3 § Tillsyn. Bestämmelsen svarar mot 10 § i nuvarande stadga, dock med det tillägget, att skolöverstyrelsen skall äga utfärda ytterligare erforderliga föreskrifter rörande undervisningens ordnande. Genom tillägget kunna vissa förenklingar i administrativt avseende vinnas. 2 kap. Styrelse. Reglemente. 4—7 §§. (5, 9, 11 och 12 §§). De sakkunnigas förslag innebär ingen saklig ändring utan endast en formell omredigering av nuvarande bestämmelser. 3 kap. Ekonomiska förhållanden. Ärsredogörelse. 8 och 9 §§. ( 3 4 o c h 3 6 § § ) . I sak innebär ändringsförslaget endast att en bestämmelse införts om granskning av skolans räkenskaper och styrelsens förvaltning genom revisorer. 4 kap. Arbetsår. Kurstider. 10 och 11 §§. (3 och 4 §§). I 10 § h a r införts en bestämmelse om arbetsår. Som motivering härför hänvisas till vad de sakkunniga härom anfört i kapitel 4, Allmänna synpunkter. I gällande stadga användas beteckningarna huvudkurs (vinterkurs) och kvinnlig kurs (sommarkurs). Då huvudkurs alltid är förlagd till vinterhalvåret och kan anordnas även för kvinnliga elever, föreslå de sakkunniga i stället beteckningarna vinterkurs och sommarkurs. Därigenom undvikes dubbelbeteckningen på kurserna. Ett tillägg har gjorts att sommarkurs är avsedd enbart för kvinnliga elever. I 11 § ha även intagits bestämmelser om statsunderstödda fortsättnings- och folkbildningskurser.

129 Ehuru det ur löneteknisk synpunkt varit önskvärt, om en utökning av kursernas längd kunnat ske, ha de sakkunniga av skäl som framgår av vad som anförts i kapitel 4 endast i så måtto ansett sig kunna föreslå en sådan utökning, att vid folkhögskola med sommarkurs vinterkursen skall omfatta minst 22 veckor, eller, då särskilda förhållanden föreligga och skolöverstyrelsens medgivande erhållits, minst 21 veckor. 5 kap. Undervisning. 12—14 §§. (2, 6—8 §§). I 12 och 13 §§ ha införts bestämmelser rörande i 11 § omnämnda fortsättningskurser. Enligt de sakkunnigas förslag kan nämligen rektor och ordinarie ämneslärare åliggande undervisning fullgöras jämväl vid statsunderstödd fortsättningseller folkbildningskurs. I övrigt föresläs inga sakliga ändringar. 6 kap. Skollokaler. Utrustning. 15—17 §§. (31—33 §§). Bestämmelserna om tjänstebostäder ha införts i kapitel 11. I övrigt föreslås inga sakliga ändringar. 7 kap. Elever. 18—21 §§. (13—15 och 35 §§). Ändringsförslaget innebär i huvudsak endast viss omredigering i formellt avseende av nu gällande bestämmelser. 8 kap. Rektorer och ämneslärare. Lärarråd. 22—44 §§. (16—29 § § ) . De sakkunniga föreslå, att beteckningen fast anställning utbytes mot benämningen ordinarie. Såsom framgår av vad härom anförts i kapitel 4, Allmänna synpunkter, innebär detta ingen ändring i fråga om befattningshavarnas rättsliga ställning. Möjlighet skall sålunda alltjämt föreligga att indraga lärartjänst, som blir obehövlig pä grund av att kurs eller avdelning ej längre skall uppehållas. Närmare bestämmelser härom äro införda i 34 §. I fråga om bestämmelserna om inrättande av lärartjänster vid folkhögskolan har ingen ändring föreslagits. Bestämmelser om undervisningsskgldighet äro intagna i 23 §. Beträffande timtalet p e r vecka, som rektor och ämneslärare skola vara skyldiga meddela underVisning under vinterkurs, föreslås ingen ändring. I nämnda paragraf 2 mom. har däremot införts en ny bestämmelse, avsedd att reglera undervisningsskyldigheten för rektorer samt för de ordinarie ämneslärare, vilkas anställning även omfattar sommarkurs. Denna undervisningsskyldighet föreslås fastställd till sammanlagt för rektor 195 timmar och för ämneslärare 270 timmar. Undervisningen må helt eller delvis kunna förläggas till statsunderstödd fortsättningskurs eller folkbildningskurs. Bestämmelsen är föranledd av lönetekniska skäl, för vilka närmare redogörelse lämnas i kapitel 5. Enligt bestämmelse i 23 § 3 mom. skola rektor och ordinarie ämneslärare vara skyldiga att utöver vad i 2 mom. sägs mot särskild ersättning meddela undervisning under sommarkurs samt statsunderstödd fortsättningskurs och folkbildningskurs i den omfattning skolstyrelsen bestämmer, dock högst eljest föreskrivet antal veckotimmar. Detta gäller även ordinarie ämneslärare anställda för enbart vinterkurs. Det synes nämligen rimligt, att nämnda befattningshavare, då så erfordras, ställa sig till förfogande för sådan undervisning. För icke ordinarie lärare skall motsvarande skyldighet icke föreligga. Skulle emellertid ordinarie lärare, som exempelvis under för honom eljest kursfri tid åtagit sig annat avlönat uppdrag, vid tillämpning av bestämmelsen i 3 mom. tilldelas så lågt timtal per vecka, att han genom sin bundenhet av denna tjänstgöring komme att lida ekonomisk förlust och därför önskar bliva befriad från honom givet åläggande, bör han ha möjlighet att få skolstyrelsens beslut o

130 därom underställt skolöverstyrelsens prövning. De sakkunniga föreslå därför ett tillägg till nämnda mom., som bereder läraren denna möjlighet i sådana och liknande fall. I 23 § 4 mom. har intagits en bestämmelse alt undervisning i övningsämne må ingå med högst en tredjedel av de för vederbörande befattningshavare föreskrivna timtalen. Bestämmelsen har tillkommit med hänsyn till lärarförhållandena vid folkhögskolan, där en dylik kombination av ämnen i vissa fall kan visa sig vara påkallad och även lämplig. Mot lärarens bestridande bör dock sådan undervisning ej åläggas honom. Anordningen bör få vidtagas endast efter medgivande av skolöverstyrelsen, som därvid har att pröva lärarens kompetens för sådan undervisning. Särskilt med hänsyn till bestämmelserna i 2 och 3 mom. har det ansetts lämpligt att ett stadgande införes rörande högsta antalet veckor under arbetsåret, som rektor och ordinarie ämneslärare kunna åläggas meddela undervisning. Stadgandet har intagits i mom. 5. Bestämmelserna i 24 och 25 §§ om rektors och lärares åligganden innebära knappast några sakliga ändringar. I 26 § h a r införts en bestämmelse om rektors och ordinarie ämneslärares skyldighet att underkasta sig vidsträcktare tjänstgöringsskgldighet eller jämkning i åligganden. Liknande bestämmelse gäller för lärare vid andra skolformer. I 27 § ha gällande bestämmelser om lärarråd införts med det tillägget, att rektor skall vara ordförande vid lärarrådets sammanträden och att protokoll genom hans försorg skall föras. Bestämmelserna i 28 och 29 §§ om förening av lönegradsplacerade tjänster och om förening av tjänst med tjänstebefattning eller uppdrag ha tillkommit som en följd av löneregleringens anslutning till det statliga lönesystemet. Motsvarande bestämmelser gälla för bland andra folkskolans lärare. Med hänsyn till tjänstgöringsförhållandena vid folkhögskolan har det dock synts lämpligt att ämneslärare skall äga att utan särskilt medgivande åtaga sig exempelvis undervisning i annan läroanstalt under tid, då han ej har att meddela undervisning vid folkhögskolan. I 31 § intagna behörighetsvillkor för rektor och ordinarie ämneslärare ha utformats i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande föreskrifter därom. För närvarande kräves för behörighet, bland annat, tjänstgöring vid statsunderstödd folkhögskola minst 21 veckor under huvudkurs. Av skäl, som framgår av vad som anförts under 39 § föreslå de sakkunniga, att sådan tjänstgöring skall omfatta minst 20 veckor vid vinterkurs. 32 § Behörighetsvillkor för extra ordinarie ämneslärare. Enligt 18 § gällande stadga kan icke-ordinarie lärare, som tjänstgjort som ämneslärare med full tjänstgöring viss angiven tid, därav minst 21 veckor vid folkhögskola, få sin behörighet till fast ämneslärarbefattning (ordinarie) vid folkhögskola prövad av skolöverstyrelsen. De sakkunniga anse emellertid, att, då avlagda examina ej äro föreskrivna för lärare vid folkhögskola, skolöverstyrelsens behörighetsförklaring bör uppställas som villkor för anställning som extra ordinarie lärare. I övrigt b ö r för sådan anställning gälla samma behörighetsvillkor som för ordinarie lärare. Överstyrelsens prövning av lärares behörighet synes böra avse såväl den mera formella kompetensen som vederbörandes lämplighet för läraranställning vid folkhögskola. Med hänsyn till nu föreslagna villkor för behörighet som extra ordinarie lärare och till vad i 39 § föreslås i fråga om anställandet av sådan lärare, synes före-

131 skrift om ledigförklarande av extra ordinarie ämneslärartjänst icke vara erforderlig. I övrigt hänvisas till kapitel 5. 33 § Behörighetsvillkor för extra ämneslärare. För främjandet av en god lärarrekrytering ha de sakkunniga ansett sig böra föreslå, att för anställning som extra ämneslärare skall krävas, att skolöverstyrelsen förklarat läraren behörig till sådan anställning, då han ej har sådan utbildning, som angives i stadgandets andra stycke. 34 § Ordinarie anställning. Bestämmelserna i 2 mom. ha givits en i förhållande till nu gällande bestämmelser (24 § 1 punkten) ändrad formulering. Stadgandet avser viss begränsning av uppsägningsrätten beträffande rektor och fast anställd ämneslärare, som tre år oförvitligt tjänstgjort i samma eller motsvarande befattning vid folkhögskola. Enligt nuvarande lydelse kan i angivna fall befattningshavaren icke skiljas från sin tjänst, så länge kurs eller avdelning, för vilken han är anställd vid skolan, uppehälles, såvida så ej kan ske av disciplinära skäl. De sakkunniga anse, att anställningen icke skall vara knuten till viss kurs eller avdelning och föreslå därför, att, då fråga är om indragning av tjänst, befattningshavare med ovan angiven tjänstetid icke skall kunna skiljas från sin befattning, så länge enligt skolöverstyrelsens prövning full tjänstgöring kan beredas honom under vinterkurs vid skolan. Självfallet bortses även här från eventuellt entledigande på grund av vidtagna disciplinära åtgärder. I 35—38 §§ införda bestämmelser om ledigförklarande av tjänst, ansökningshandlingar, tillsättning och nytt ledigförklarande innebära inga sakliga ändringar utan endast en i vissa avseenden vidtagen formell omredigering av nuvarande bestämmelser. 39 § Extra ordinarie ämneslärare. Vid folkhögskolorna anställas extra ordinarie ämneslärare endast för vinterkurs men icke för sommar- och fortsättningskurser, och det har därför ansetts lämpligt att införa en uttrycklig bestämmelse härom. Villkoren för extra ordinarie anställning behandlas i kapitel 5. Icke ordinarie ämneslärare vid folkhögskola erhåller automatiskt anställning som extra ordinarie, sedan han av skolöverstyrelsen förklarats behörig för sådan anställning och anställningen avser full tjänstgöring under viss föreskriven tid. Dä anställning som extra ordinarie är avsedd att omfatta tjänstgöring under högst en vinterkurs, skall läraren anställas för viss tid. Anställningstiden skall enligt 43 § angivas i styrelsens protokoll. Vid anställning på viss tid har varken skolan eller läraren rätt att uppsäga anställningen före anställningstidens utgång. Om båda parterna skulle enas om att anställningen må upphöra före den fastställda anställningstidens utgång, skall läraren likväl anses som extra ordinarie tills anställningen faktiskt upphör, även om hans tjänstgöring därigenom kominer att omfatta m i n d r e än 20 veckor. Då anställning med full tjänstgöring är avsedd att fortgå under längre tid än hel vinterkurs, äger skolan rätt anställa extra ordinarie lärare tillsvidare. Skolan är dock icke skyldig härtill utan kan anställa lärare som extra ordinarie för en vinterkurs i sänder. Tillsvidareanställning behöver icke meddelas från början av vinterkurs utan kan även meddelas under löpande vinterkurs, om det är avsett att hans anställning skall fortsätta under minst hela den närmast därefter följande vinterkursen. Detta kan t. ex. inträffa, om extra ordinarie lärare slutar under löpande vinterkurs och ny lärare måste anställas för återstoden av kursen och det är avsett att han även framdeles skall vara anställd vid skolan. Vid tillsvidareanställning skall lärare anses som extra ordinarie u n d e r hela anställningsliden, även om denna börjar eller slutar under pågående vinterkurs och tjänst-

132 göringstiden under den första eller sista kursen under anställningstiden omfattar mindre än 20 veckor. Varken skolan eller läraren bör dock ensidigt kunna uppsäga anställningen att upphöra under pågående vinterkurs. De nu angivna reglerna avvika delvis från motsvarande bestämmelse vid folkskolan, vilket sammanhänger med att extra ordinarie ämneslärare vid folkhögskola enligt de sakkunnigas förslag skola uppbära läsårsdaglön, medan folkskolans extra ordinarie lärare uppbära kalenderårslön. I enlighet med vad som föreskrives i statens allmänna avlöningsreglemente föreslås, att vid extra ordinarie anställning tills vidare uppsägningstiden från skolans sida skall vara tre månader och från lärarens sida en månad. 9 kap. Övningslärare. De i 45 § intagna bestämmelserna finnas ej i nu gällande stadga. Enligt de sakkunnigas förslag skall den för övriga skolformer avsedda stadgan för övningslärare gälla jämväl för folkhögskolans övningslärare. Vissa särskilt angivna paragrafer i folkhögskolestadgan skola dock äga motsvarande tillämpning å övningslärarna i folkhögskolan. 10 kap. Disciplinära åtgärder. Besvär. 46 och 47 §§. (24 § 2—4 p u n k t e r n a och 25 §). Förslaget innebär ingen saklig ändring av nu gällande bestämmelser. I I kap. Hälso- och sjukvård. 48—53 §§. Bestämmelser angående den statsunderstödda hälsovården vid folkhögskolor finnas intagna i kungörelsen 1946:373. I stadgan finnas inga bestämmelser härom. Av skäl som framgå av vad de sakkunniga anfört i kapitel 4 ha de sakkunniga ansett sig böra föreslå, att hälsovården vid folkhögskolorna utvidgas till att avse även sjukvård i viss omfattning. Vidare föreslås att skolsköterska skall finnas vid folkhögskola. Erforderliga bestämmelser härom ha införts i föreliggande förslag till folkhögskolestadga. 12 kap. Tjänstebostäder. 54—57 §§. (33 § första stycket, avlöningskungör e l s e n 1 9 4 2 : 8 0 1 2 §, 3 § a n d r a p u n k t e n ) . Enligt för folkhögskolorna nu gällande i avlöningskungörelsen intagna bestämmelser åtnjuter flertalet lärare utöver kontanta avlöningsförmåner fri bostad jämte bränsle. De sakkunniga föreslå, att dessa förmåner skola bortfalla vid löneregleringens ikraftträdande och att hyra skall erläggas för tillhandahållna tjänstebostäder. Nya bestämmelser härom äro sålunda erforderliga. I kapitel 6, Tjänstebostäder, lämnas närmare redogörelse för nämnda förhållanden. Såsom framgår av i kapitel 3 lämnade uppgifter rörande bostadsförhållandena finnas vid ett stort antal folkhögskolor tjänstebostäder, främst rektorsbostädcr, vilka i n r y m m a ett större antal rum än vad gällande bestämmelser angiva som norm för bostäder vid folkhögskolor. Man torde kunna utgå från att i dylika fall bostadens storlek bestämts med hänsynstagande jämväl till de krav, som ställas särskilt på folkhögskolornas rektorer i fråga om representation. Enligt de sakkunnigas mening bör vid fastställandet av hyresbeloppet hänsyn tagas till nämnda förhållande. Styrelsen för Svenska folkhögskolans lärareförening har beträffande bestämmelserna om tjänstebostäder framhållit, att en bostad om två rum och kök borde vara minimum för samtliga kategorier av lärare utom extra lärare och timlärare. Mot ett dylikt krav synes i princip intet vara att erinra. Det måste nämligen anses rimligt att lärare, som kanske hela sin tjänstetid är hänvisad att bo i en fit honom upplåten tjänstebostad, erhåller en bostad med sådana utrymmen och

133 bekvämligheter, att en trivsam hemmiljö kan skapas. Härför torde som minimum krävas två rum med åtminstone kokmöjligheter. Av i kapitel 6 anförda skäl ha de sakkunniga dock icke ansett sig nu kunna föreslå förpliktande bestämmelser härom. De sakkunniga förutsätta, att skolornas styrelser, när förhållandena så medgiva, komma att tillgodose de sålunda framställda kraven.

134 KAPITEL 10. FÖRSLAG TILL ÄNDRINGAR I STADGAN FÖR ÖVNINGSLÄRARE. 1 §• Skolformer. Denna stadga — högre folkskolor), folkhögskolor, som avses i folkhögskolestadgan, folkskolor samt fortsättningsskolor. Vad i annat föreskrives. Bestämmelserna i stadgan skola gälla folkhögskolor, i den mån ej annat framgår av 9:e kapitlet. 2 §. övningsämnen. Stadgan gäller kvinnlig slöjd (handarbete), vävning vid folkhögskola och hushållsgöromål. Vid läroanstalter

av skolöverstyrelsen.

7 §. Begreppet fgllnadstjänstgöring. 3 mom. Fyllnadstjänstgöring vid annan skola än fortsättningsskola och folkhögskola skall avse helt läsår eller hel termin. 11 §• Undervisningstimme. 6 mom. I övningsämne skall undervisningstimme omfatta 45 minuter, där ej Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, vederbörande myndighet annat bestämt, eller annat framgår av andra stycket. I hushållsgöromål skall undervisningstimme omfatta 55 minuter. Har avdelning hushållsgöromål flera timmar i följd, må dock sista timmen avkortas till 45 minuter. Avser undervisningstimme enbart teoretisk undervisning, må den likaledes avkortas till 45 minuter, om återstoden användes till rast. I övrigt mä undervisning i hushållsgöromål kunna pågå i följd utan mellanliggande raster. 12 §. Beräknande av undervisningsskgldighet. 3 mom. Tjänstgör lärarinna i hushållsgöromål tillika som husmor vid elevhushåll, må denna tjänstgöring tillgodoräknas som visst antal veckotimmar. 5 mom. Ingår i tjänst respektive termin.

135 Fullgöres fyllnadstjänstgöring vid folkhögskola, skall på motsvarande sätt såsom en veckotimme anses 32 undervisningstimmar under redovisningsår respektive 16 undervisningstimmar under kalenderhalvår. 13 §. Särskilda bestämmelser om undervisningsskyldighet. 4 mom. I tjänst i hushållsgöromål må inräknas undervisning i näringslära, födoämneslära och hemvård samt i ekonomilära och bokföring, som ingår som ett led i undervisningen i övningsämnet. 14 §. Särskilda åligganden för ordinarie lärare. 2 mom. Vid omorganisation —• — Kungl. Maj:t. Vad i detta moment sägs gäller ej för ordinarie lärare i övningsämnen vid folkhögskola. 15 §. Förening av tjänster m. m. 1 mom. Ordinarie lärare mä, därest han fränträder utövningen av sin tjänst, med denna förena a) ordinarie statlig tjänst, som tillsättes emedelst förordnande tills vidare och ej är förenad med pensionsrätt samt b) högre extra ordinarie tjänst med avlöning enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser. Ordinarie lärare må dock endast, då särskilda skäl föreligga, beviljas tjänstledighet för att uppehålla extra ordinarie anställning. Vid högre kommunal skola och folkhögskola må dylik tjänstledighet icke beviljas annat än efter medgivande av skolöverstyrelsen och vid folkskola icke annat än efter medgivande av statens folkskolinspektör. Föreligga särskilda skäl, må ordinarie lärare jämsides med den ordinarie tjänsten uppehålla extra ordinarie läraranställning, om undervisningsskyldigheten å denna icke motsvarar full tjänstgöring. För sådan tjänsteförening fordras medgivande av skolöverstyrelsen, som därvid även skall besluta, i vad mån undervisningen å den ordinarie tjänsten skall avkortas. Extra ordinarie lärare må innehava annan extra ordinarie anställning, såvida med anställningarna sammanlagt icke är förenad mera än full tjänstgöring. Efter tillstånd av Kungl. Maj:t må med anställning som ordinarie eller extra ordinarie lärare förenas beställning å reservstat eller avgångsstat vid försvaret eller å arméns eller marinens övergångsstat. Med ordinarie tjänst må dock allenast förenas sådan beställning å övergångsstat, vars innehavare ej är underkastad full tjänstgöringsskyldighet. 2 mom. Utöver vad som följer av 1 mom. må ordinarie och extra ordinarie lärare icke innehava annan ordinarie eller extra ordinarie tjänst med avlöning enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser eller därmed jämförlig kommunal befattning utan medgivande av Kungl. Maj :t. I fråga om ordinarie lärare fordras dessutom riksdagens medgivande. 3 mom. I andra fall än de, som avses i 1 och 2 mom., äga ordinarie och extra ordinarie lärare icke utan särskilt tillstånd innehava tjänstebefattning eller därmed jämförligt uppdrag eller uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk, bolag, förening eller inrättning, som har till ändamål att driva rörelse inom industri, handel, transport, bank- eller försäkringsväsen eller annan näringsgren eller vars verksamhet eljest har huvudsakligen ekonomiskt syfte.

136 Tillstånd må beviljas endast för så vitt innehavet av befattningen eller uppdraget prövas icke inverka hinderligt för utövandet av lärartjänsten. Tillstånd bör avse viss tid. Tillstånd beviljas av skolöverstyrelsen eller vid folkskolan av statens folkskolinspektör, där ej annat framgår av 4 mom. Vägrar inspektören tillstånd, må frågan kunna underställas skolöverstyrelsen. Vad i detta moment sagts gäller dock icke, där Kungl. Maj:t eller skolöverstyrelsen tillsatt befattningen eller meddelat uppdraget. 4 mom. Utan skolstyrelsens medgivande må ordinarie och extra ordinarie lärare ej åtaga sig undervisning i annan läroanstalt. Medgivandet skall avse viss tid, högst ett år i sänder. 5 mom. Föranleder befattning eller uppdrag, att lärare tillfälligtvis icke kan bestrida sin tjänst, skall han till skolstyrelsen göra framställning om ledighet i erforderlig omfattning. 6 mom. Bestämmelserna i 3 och 4 mom. skola icke gälla för lärare vid folkhögskola under tid, då han ej har att meddela undervisning. Särskilda slöjd:

18 §. behörighetsvillkor.

1 inom. e) i kvinnlig Sökande skall i ämnet. Behörig att söka och innehava tjänst vid folkhögskola är dessutom lärarinna, som genomgått trädgårds- och slöjdlinjen vid Fredrika Bremerförbundets lanthushållsseminarium i Rimforsa. För tjänst på utbildning. f) i hushållsgöromål: Sökande skall (B-kursen). Behörig att söka och innehava tjänst vid högre folkskola, folkhögskola, folkskola och fortsättningsskola Rimforsa. F ö r tjänst — • på utbildning. g) i vävning: Sökande skall av skolöverstyrelsen hava förklarats behörig att söka och innehava tjänst i ämnet. Övergångsstadganden. 5. Är lärarinna i kvinnlig slöjd eller vävning, då denna stadga träder i kraft, anställd vid folkhögskola ä tjänst, förenad med pensionsrätt i statens pensionsanstalt, och har hon innehaft sådan tjänst minst 10 år, må hon efter skolöverstyrelsens medgivande kunna erhålla ordinarie eller extra ordinarie anställning vid samma skola, även om hon icke har den utbildning och icke kan beredas tjänstgöring av den omfattning, som eljest kräves för sådan anställning. 22 §. Ledigförklarande. 1 mom. Ordinarie tjänst av vikarie. Statlig ordinarie tjänst ledigförklaras av skolöverstyrelsen och annan ordinarie tjänst av skolstyrelsen. Tjänsten skall — — — vara förlagd. 24 §. Tillsättning. 1 mom. Statlig ordinarie tjänst tillsättes av skolöverstyrelsen, efter det rektor avgivit yttrande över ansökningshandlingarna.

137 Annan ordinarie tjänst tillsättes av skolstyrelsen, efter det att skolans rektor haft tillfälle yttra sig över ansökningshandlingarna. Ingår i — statens folkskolinspektör.

30 §. Villkor för extra ordinarie anställning. 1 mom. Lärare, som hel termin. Uppfyllas ej under a)-d) angivna villkor, skall läraren anställas som timlärare. Anställning som extra ordinarie lärare räknas från ingången av det kalenderhalvår, varunder den med anställningen förbundna tjänstgöringen skall taga sin början, intill utgången av det kalenderhalvår, varunder tjänstgöringen skall upphöra, dock att i fall, dä tjänstgöringen är avsedd att avslutas vid annan tidpunkt än termins utgång, anställningen upphör vid nämnda tidpunkt. 2 mom. Anställes lärare under pågående lästermin för tjänstgöring till terminens slut och har han dessförinnan vid samma skola eller i samma skoldistrikt varit anställd som extra ordinarie lärare eller som timlärare med en undervisningsskyldighet av minst 15 veckotimmar under hela den förflutna delen av terminen, skall han, utan hinder av vad i 1 mom. första stycket c) och d) sägs, därest i övrigt de i nämnda stycke angivna villkoren uppfyllas, erhålla extra ordinarie anställning. Denna skall anses omfatta hela det kalenderhalvår, under vilket terminen infaller. H a r lärare haft anställning såsom extra ordinarie intill utgången av ett redovisningsår, må han icke anställas såsom extra ordinarie under därpå följande kalenderhalvår, med mindre anställningen omfattar hela kalenderhalvåret. 3 mom. Anställning som extra ordinarie lärare skall anses omfatta helt kalenderhalvår, även om tiden för den med anställningen förbundna tjänstgöringen understiger det för terminen gällande dagantalet med sammanlagt högst fem dagar på grund av avbrott i anställning under terminen, anställnings tillträdande efter terminens början eller anställnings avslutande före terminens utgång. Erforderliga föreskrifter i övrigt rörande tillämpning av bestämmelserna i 1 och 2 mom. meddelas av Kungl. Maj:t.

31 S.

Anställningstid för extra ordinarie lärare. 1 mom. Extra ordinarie lärare skall anställas tills vidare eller, om tiden för anställningens upphörande vid tillsättningen kan angivas, för viss tid. 2 mom. Vid anställning tills vidare är uppsägningstiden från skolans sida minst tre månader och från lärarens sida minst en månad. Skolan behöver dock icke iakttaga sådan uppsägningstid, då läraren frän början av en termin icke kan beredas tjänstgöring med det timtal, som fordras för extra ordinarie anställning. Uppsägning skall ske skriftligen. För extra ordinarie lärare mä anställningen icke upphöra under pågående termin, såvida icke skolan och läraren därom äro ense eller anställningen bestämts att upphöra vid sådan tidpunkt. 3 mom. Har extra ordinarie lärare gjort sig skyldig till fel eller försummelse i tjänsten, mä han kunna omedelbart entledigas, vare sig han anställts tills vidare eller för viss tid, och skall anställningen anses upphöra den dag, då beslutet om entledigande fattats.

138 8 kap. Fortsättningsskolan. 36 §. Undervisningsskyldighet. 1 mom. Med anställning vid fortsättningsskola skall vara förenad skyldighet att fullgöra undervisning följande antal undervisningstimmar: ordinarie lärare 1.080 timmar för redovisningsår, extra ordinarie lärare 720—1.080 timmar för redovisningsår, varav minst 180 timmar under vardera kalenderhalvåret, eller, om anställningen avser endast ett kalenderhalvår, 360—540 timmar, samt timlärare högst 1.260 timmar för redovisningsår eller, om anställningen avser endast ett kalenderhalvår, högst 630 timmar. För ordinarie och extra ordinarie lärare må högst 30 timmar i veckan inräknas i undervisningsskyldigheten. 2 mom. Utöver i 1 mom. angiven undervisning äro ordinarie och extra ordinarie lärare vid fortsättningsskola skyldiga att mot särskild ersättning fullgöra undervisning ytterligare högst 180 limmar för redovisningsår, eller, beträffande extra ordinarie lärare, vars anställning avser endast ett kalenderhalvår, högst 90 timmar. 37 §. Beräknandet av undervisningsskgldigheleu. Ingår i tjänst vid fortsättningsskola fyllnadstjänstgöring vid annan skola, skall vid beräknande av undervisningsskyldigheten en veckotimme under ett läsår anses motsvara 36 undervisningstimmar och en veckotimme under en termin anses motsvara 18 undervisningstimmar. Har lärare vid fortsättningsskola fyllnadstjänstgöring vid folkhögskola, skall vid beräknande av undervisningsskyldigheten en undervisningstimme vid folkhögskola anses motsvara Voco av full tjänstgöring eller, om anställningen avser endast ett kalenderhalvår, V.iso38 §. Tjänster. Ämnen. I icke-ordinarie tjänst vid fortsättningsskola må ingå två av de i 2 § nämnda övningsämnena, därest med tjänsten är förenad en undervisningsskyldighet av den omfattning, som fordras för extra ordinarie anställning. Om ämnena i och för sig medföra olika lönegradsplacering, skall undervisning i det ämne, som medför den högre löneställningen, utgöra minst hälften av den med tjänsten förenade undervisningsskyldigheten. 39 §. Villkor för extra ordinarie anställning. 1 mom. Vid fortsättningsskola skall lärare anställas som extra ordinarie, om a) anställning är förenad med undervisning i den omfattning, som i 36 § 1 mom. föreskrives för extra ordinarie lärare, b) ledigförklarande ägt rum, där så i 40 § föreskrives, och c) läraren är behörig till extra ordinarie anställning enligt 17 och 18 §§. 2 mom. Extra ordinarie anställning skall anses omfatta det redovisningsår eller kalenderhalvår, under vilket undervisning skall fullgöras. Har lärare under ett kalenderhalvår tjänstgjort minst 360 timmar vid fortsättningsskolan i samma skoldistrikt, oaktat tjänstgöringen icke varit avsedd att om-

139 fatta ett sä högt timtal, skall han anses som extra ordinarie under kalenderhalvåret, om villkoren härför, bortsett från ledigförklarande, i övrigt äro uppfyllda. Extra ordinarie anställning vid fortsättningsskola skall dock anses upphöra, då läraren tillträder ordinarie eller annan extra ordinarie anställning med avlöning enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser. För extra ordinarie lärare må anställningen icke upphöra under pågående kurs, såvida icke skolan och läraren därom äro ense eller anställningen bestämts att u p p h ö r a vid sådan tidpunkt. 3 mom. Uppfyllas ej i 1 eller 2 mom. angivna villkor, skall läraren anställas som timlärare. 40 §. Ledigförklarande av icke-ordinarie anställning. 1 mom. Vid fortsättningsskola skola icke-ordinarie tjänster samt vikariat å ordinarie o c h icke-ordinarie tjänster kungöras lediga i allmänna tidningarna, där extra-ordinarie anställning kan komma i fråga och annat ej stadgas i 2 mom. Vad i 27 § 1—3 mom. sägs skall därvid äga motsvarande tillämpning. 2 mom. Ledigförklarande enligt 1 mom. erfordras icke, dä lärare anställts efter sådant ledigförklarande och fråga är om a) att förlänga anställningstiden, b) att överflytta tjänsten till skola, där fyllnadstjänstgöring fullgjorts och att fyllnadstjänstgöring i stället skall fullgöras vid den skola eller det skoldistrikt, där tjänsten förut var placerad, eller c) att utöka tjänsten till att omfatta undervisning i ytterligare något övningsämne. Ledigförklarande enligt 1 mom. erfordras icke heller, om detta icke kan ske i god tid före tjänstgöringens början. I så fall skall anställningen ledigförklaras i god tid före början av nästa kalenderhalvår, om extra ordinarie anställning dä kan komma i fråga. 41 §. Undervisningens planläggning. 1 mom. Statens folkskolinspektör —ingå i planen. Särskilt bör eftersträvas, att de lärare i hushållsgöromål och slöjd vid folkhögskola, som så önska, å tid, då de ej ha undervisning vid folkhögskolan, beredas fyllnadstjänstgöring i skoldistrikt i folkhögskolans närhet. 9 kap.

Folkhögskolan.

42. §. Undervisningsskyldighet. 1 mom. Med anställning vid folkhögskola skall vara förenad skyldighet att fullgöra undervisning följande antal undervisningstimmar under skolans vinter- eller sommarkurs eller under statsunderstödda fortsättnings- eller folkbildningskurser vid skolan: ordinarie lärare 480—960 timmar för arbetsår, extra ordinarie lärare 480—960 timmar för arbetsår eller, om anställningen avser endast ett halvt arbetsår, 240—480 timmar samt timlärare högst 1.120 timmar för arbetsår eller 560 timmar för halvt arbetsår. För ordinarie eller extra ordinarie lärare må därvid högst 30 undervisningslimmar för vecka inräknas i undervisningsskyldigheten. I denna skall i förekommande fall inräknas fyllnadstjänstgöring.

140 2 mom. Utöver i 1 mom. angiven undervisning äro ordinarie och extra ordinarie lärare vid folkhögskola skyldiga att mot särskild ersättning fullgöra undervisning ytterligare högst 160 timmar för arbetsår, eller beträffande extra ordinarie lärare, vars anställning avser endast ett halvt arbetsår, högst 80 timmar. 3 mom. I tjänst vid folkhögskola må inräknas undervisning vid skolan, till vilken statsbidrag ej utgår, om skolöverstyrelsen lämnar sitt medgivande härtill. 43 §. Fyllnadstjänstgöring. 1 mom. Lärare vid folkhögskola bör, där så ske kan, beredas fyllnadstjänstgöring vid annan folkhögskola, samt på sätt i 41 § 1 mom. sägs, vid fortsättningsskola i folkhögskolans närhet. 2 mom. Vid folkhögskola skall vid beräknande av undervisningsskyldighelen fyllnadstjänstgöring en veckotimme anses motsvara samma antal undervisningstimmar som antalet veckor med fyllnadstjänstgöring, vilka infalla under arbetsåret eller halvt arbetsår, dock högst 32 undervisningstimmar för arbetsår. Har lärare vid folkhögskola fyllnadstjänstgöring vid fortsättningsskola, skall vid beräknande av undervisningsskyldigheten en undervisningstimme vid forlsättningsskolan anses motsvara Vioso av full tjänstgöring eller om anställningen avser endast ett halvt arbetsår Vr,4o44 §. Husmorsgöromål. 1 tjänst i hushållsgöromål, kvinnlig slöjd eller vävning eller i tvä eller samtliga av dessa ämnen må inräknas befattning som husmor vid skolan. Husmorsgöromålen skola därvid av skolstyrelsen uppskattas till visst antal undervisningstimmar för arbetsår, vilket timtal för att bliva gällande skall fastställas av skolöverstyrelsen. I sådan tjänst skall undervisning i övningsämnen ingå med minst 120 undervisningstimmar för arbetsår eller, om anställningen avser halvt arbetsår, 60 undervisningstimmar. 45 §. Tjänster. Ämnen. Befordringsgrunder. 1 mom. Vid folkhögskola må efter medgivande av skolöverstyrelsen inrättas ordinarie tjänst i hushållsgöromål, kvinnlig slöjd eller vävning eller i två eller samtliga av dessa ämnen. Har lärare under fyra arbetsår i följd varje år haft minst 480 undervisningstimmar i nämnda ämnen vid skolan, skall styrelsen underställa skolöverstyrelsen frågan, om ordinarie tjänst skall inrättas. Ordinarie tjänst i annat eller andra övningsämnen än de nu nämnda må inrättas efter tillstånd av Kungl. Maj:t. 2 mom. Extra ordinarie anställlning vid folkhögskola må avse tjänst i ett, två eller flera av de i 2 § nämnda övningsämnena. Icke-ordinarie övningslärartjänst, vara extra ordinarie anställning kan erhållas enligt 46 §, må inrättas utan medgivande av Kungl. Maj:t eller skolöverstyrelsen. 3 mom. Ingår i tjänst två eller flera övningsämnen, vilka i och för sig medföra olika lönegradsplacering, skall undervisning i det ämne, som medför den högre löneställningen, utgöra minst hälften av den med tjänsten förenade undervisningsskyldigheten.

141 4 mom. Vid folkhögskola må i tjänst i visst eller vissa övningsämnen inräknas undervisning i andra övningsämnen eller i läroämnen med högst en tredjedel av den med tjänsten förenade undervisningsskyldigheten, därest läraren lämnat sitt medgivande härtill och skolöverstyrelsen förklarat honom lämplig för sådan undervisning. Eljest gällande behörighetsvillkor behöva därvid ej vara uppfyllda. 5 mom. Vid tillsättande av tjänst skall i första hand hänsyn tagas till lämpligheten som lärare vid folkhögskolan. 46 §. Extra ordinarie anställning. 1 mom. Vid folkhögskola skall lärare anställas som extra ordinarie, om a) anställning är förenad med undervisning i sådan omfattning som i 42 § 1 mom. föreskrives för extra ordinarie lärare samt b) läraren är behörig till extra ordinarie anställning enligt 17 och 18 §§. 2 mom. Extra ordinarie anställning skall anses omfatta hela det arbetsår, under vilket undervisning skall fullgöras. Lärare må dock anställas som extra ordinarie för halvt arbetsår. Har lärare under ett halvt arbetsår fullgjort 240 undervisningstimmar vid folkhögskola, oaktat tjänstgöringen icke varit avsedd att omfatta ett så högt timtal, skall han anses såsom extra ordinarie under nämnda halva arbetsår, om han är behörig till sådan anställning. Extra ordinarie anställning skall anses upphöra, då läraren tillträder ordinarie eller annan extra ordinarie anställning med avlöning enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser. För extra ordinarie lärare må anställningen icke upphöra under pågående kurs, såvida icke skolan och läraren därom äro ense eller anställningen bestämts att upphöra vid sådan tidpunkt. 3 mom. Uppfyllas ej i 1 och 2 mom. angivna villkor, skall läraren anställas som timlärare. 10 kap.

Besvär.

47 §. 2 mom. (iver beslut av styrelsen för högre kommunal skola, folkskola eller fortsättningsskola angående övningslärare anföras besvär hos skolöverstyrelsen. Detsamma gäller i fråga om beslut av styrelsen för folkhögskola om tillsättning och entledigande av lärare samt disciplinära åtgärder mot lärare. Besvärstiden beslutet. Före prövning. 6 mom. Besvär må icke anföras över beslut om tillsättning av timlärare å tjänst, vara extra ordinarie anställning icke kan komma i fråga.

142 KAPITEL 11. SPECIALMOTIVERING TILL FÖRSLAG TILL ÄNDRINGAR I STADGAN FÖR ÖVNINGSLÄRARE. Vid 1948 års riksdag har visserligen fattats principbeslut om en lönereglering för övningslärare, men några författningar i ämnet ha ännu ej utfärdats. Endast de sakkunnigas förslag till stadga och avlöningsreglemente för övningslärare föreligga (SOU 1947: 15 sid. 235—283). Inordnas folkhögskolans övningslärare i detta lönesystem, erfordras flera ändringar i nämnda förslag till stadga och avlöningsreglemente. Genom 1947 och 1948 års omläggningar av det statliga lönesystemet erfordras ytterligare ett antal ändringar i stadgan, och reglementet måste helt omarbetas. De sakkunniga ha i detta sammanhang ansett sig böra framlägga förslag till de ändringar i stadgeförslaget, som betingas av löneregleringen för folkhögskolans övningslärare och omläggningen av det statliga lönesystemet. Nytt förslag till avlöningsreglemente för övningslärare komma de sakkunniga att framlägga i annat sammanhang. 1 §. I princip böra samtliga föreskrifter i stadgan gälla även för folkhögskolans övningslärare, där ej annat särskilt föreskrives. Flertalet undantagsbestämmelser ha hänförts till kap. 9 i stadgan, och en hänvisning till dessa har ansetts böra intagas redan i 1 §. 2 §. Ämnet vävning ingår eljest ej i löneregleringen för övningslärare, varför en uttrycklig föreskrift härom beträffande folkhögskolan erfordras. 11 § 4 mom. I stadgeförslaget hade de sakkunniga icke medtagit någon bestämmelse om lektionstimmarnas längd. Dä en sådan föreskrift nu införts i fråga om limlärare (kungörelsen 1947:680), ha de sakkunniga ansett, att en motsvarande föreskrift även bör gälla för övningslärarna. I hushållsgöromål gälla olika bestämmelser för olika skolformer. Vid folk- och fortsättningsskolor skall varje timme omfatta 60 minuter, medan den vid andra skolformer är av samma längd som timmar i andra ämnen. Tid för rast inräknas i undervisningen vid vissa skolor, medan så icke är fallet i andra skolor. De sakkunniga ha ansett enhetliga bestämmelser i detta hänseende vara i hög grad av behovet påkallade. 12 § 3 mom. Den av de sakkunniga först föreslagna benämningen elevhemsföreståndarinna, som övertagits från civila avlöningsreglementet, är knappast fullt riktig. Närmast avses husmorsbefattning, varför stadgandet föresläs ändrat i enlighet härmed. 12 § 5 mom. Då full tjänstgöring vid folkhögskola skall utgöra 960 undervisningstimmar, erfordras en särbestämmelse om beräknandet av undervisningsskyldigheten vid fyllnadstjänstgöring vid folkhögskola. 13 § 6 mom. Enligt det ursprungliga förslaget till stadga för övningslärare skulle i hushållsgöromål kunna inräknas barnavård och ekonomilära. Beträffande barnavård avsågo de sakkunniga främst kommunala flickskolor, där undervisningen i ämnet är obetydlig. Undervisningen i barnavård bör emellertid lämpligen handhavas av särskilda lärare med specialutbildning. Detta gäller inte minst

143 beträffande folkhögskolorna. På grund härav föreslå de sakkunniga nu, att barnavård ej må inräknas i hushållsgöromål. I stället bör kunna inräknas näringslära, födoämneslära och hemvård samt även ekonomilära och bokföring, som ingår som ett led i undervisningen i övningsämnet. 16 § 2 mom. Enligt de sakkunnigas förslag skall ordinarie anställning vid folkhögskola ej medföra fullt samma säkerhet i anställningen som vid andra skolformer. I konsekvens härmed h a r någon förflyttningsskyldighet ej ålagts ordinarie ämneslärare och övningslärare vid folkhögskola. 15 §. Bestämmelserna om förening av tjänster m. m. ha i det nya statliga lönesystemet väsentligt omarbetats. De sakkunniga ha ansett sig böra föreslå motsvarande bestämmelser för övninglärarna, vilka utarbetats i anslutning till motsvarande bestämmelser i avlöningsreglementet för folkskolan. I 1 mom. andra och tredje styckena lämnas vissa för övningslärarna speciella föreskrifter. 18 §. Vid folkhögskolorna böra lärarinnor i hushållsgöromål, kvinnlig slöjd och vävning med på lanthushållning inriktad utbildning vara behöriga. Ändringsförslagen ha utarbetats i enlighet härmed. Då ett flertal lärarinnor i kvinnlig slöjd och vävning vid folkhögskolorna icke torde ha formell behörighet, har ett övergångsstadgande intagits, som bereder dem möjlighet att likväl erhålla ordinarie eller extra ordinarie anställning. Dessa lärarinnor skola dock enligt de sakkunnigas förslag tillhöra en lägre lönegrad (Ca 14 eller Ce 13). 30 §. Villkoren för extra ordinarie anställning ha utarbetats i anslutning till motsvarande villkor för folk- och småskollärare. Bestämmelserna för dem ha nu undergått en formell omarbetning (3 § avlöningsreglementet för folkskolan). De sakkunniga ha ansett det lämpligast att dessa bestämmelser för övningslärare nu avfattats i så nära anslutning som möjligt till bestämmelserna i avlöningsreglementet för folkskolan. 31 §. Genom de föreslagna omläggningarna av 30 § kunna en del av föreskrifterna i 31 § utgå. Uppsägningstiden för extra ordinarie, som anställts tills vidare, bör liksom enligt statens allmänna avlöningsreglemente (15 §) vara 3 månader från skolans och en månad från lärarens sida. Det kan i allmänhet vara varken till skolans eller lärarens fördel, om anställningen genom ensidig uppsägning upphör under pågående termin. De sakkunniga ha därför föreslagit en bestämmelse, att uppsägning ej mä avse tidpunkt, som infaller under löpande termin. 36—M §§. Bestämmelserna i 8 kap. om fortsättningsskolan ha dels kompletterats med bestämmelser om fyllnadstjänstgöring vid folkhögskola dels omarbetats i formellt hänseende för att stå i bättre överensstämmelse med motsvarande föreskrifter för folkhögskolan. Föreskriften i 38 § att undervisning i det ämne, som medför den högre löneställningen, skall utgöra minst hälften av den med tjänsten förenade undervisningsskyldigheten innebär, att, om läraren har flera timmar i det andra ämnet, lör överskjutande timmar skall utgå timarvode. Om t. ex. läraren ett år har 360 timmar i hushållsgöromål och 540 timmar i kvinnlig slöjd, skola 360 timmar i hushållsgöromål och 360 timmar i kvinnlig slöjd inräknas i tjänsten, medan timarvode skall utgå för (540—360 r=) 180 timmar i kvinnlig slöjd. Villkoren för extra ordinarie anställning vid fortsättningsskola ha framflyttats från 40 § till 39 § och delvis omformulerats i anslutning till 30 §. Föreskrifterna om ledigförklarande ha flyttats från 39 till 40 § och delvis omformulerats. Överlumgsstadgandet under 39 § enligt det tidigare förslaget bör överflyttas till 40 §. 42- 'i(> §§. På grund av de speciella tjänstgöringsförhållandena vid folkhögsko-

144 lorna erfordras mera detaljerade särbestämmelser än vid fortsättningsskolorna. Det h a r ansetts lämpligt att sammanföra dem under elt särskilt kapitel, bland annat för att underlätta arbetet för rektorerna vid folkhögskolorna. Vid fyllnadstjänstgöring i fortsättningsskola skall undervisningsskyldigheten enligt 43 § 2 mom. beräknas pä följande sätt. Har extra ordinarie lärare vid folkhögskola under ett arbetsår 720 timmar vid folkhögskola och 360 timmar vid fortsättningsskola, anses tjänstgöringen vid folkhögskolan motsvara 7-°/9oo eller Via av full tjänstgöring och tjänstgöringen vid fortsättningsskola :'r,0/i.oso eller Vi2 av full tjänstgöring. I tjänsten kan dä endast inräknas 720 timmar vid folkhögskolan och 270 timmar vid fortsättningsskolan medan för överskjutande Via eller 90 timmar vid fortsättningsskolan timarvode skall utgå. Avlöning skall utgå efter den lönegrad och ortsgrupp, som gäller för den skola, där huvudtjänsten är placerad, i det angivna exemplet alltså den vid folkhögskolan gällande lönegraden och ortsgruppen. Timlärararvode utgår åter efter den löneklass, som gäller för sådan tjänstgöring, vid den skola, där tjänstgöringen äger rum, men efter den ortsgrupp, som gäller för huvudtjänsten (SOU 1947:15 sid. 191 och 277). I ovannämnda exempel skall alltså vid fortsättningsskolan utgå limarvode för 90 undervisningstimmar efter löneklass 17 medan för 270 timmar utgår lön som extra ordinarie i lönegrad Ce 19 efter någon av löneklasserna 19 22. Vid folkhögskolan utgår lön med V«joo av löneklasslönen i Ce 19 för varje undervisningstimme och vid fortsättningsskolan med VLOSO av samma löneklasslön för varje av nämnda 270 undervisningstimmar. Vid fortsättnings- och folkhögskolor skall lönen till extra ordinarie icke utgå för kalendermånad utan med det belopp, som belöper å de under månaden fullgjorda undervisnings timmarna. Vid tillsättande av lärare böra folkhögskolorna icke vara bundna av befordringsgrunder på samma sätt som vid andra skolor. För ämneslärare saknas föreskrifter om befordringsgrunder. För övningslärare h a r i stället i 45 § 5 mom. intagits en föreskrift att i första hand hänsyn skall tagas till lämpligheten som lärare vid folkhögskolan. De sakkunniga ha föreslagit, att extra ordinarie ämneslärare vid folkhögskola skola kunna tillsättas utan ledigförklarande av anställningen. Detsamma bör gälla för extra ordinarie övningslärare vid dessa skolor. Bestämmelserna i 46 § ha utarbetats i enlighet härmed. 47 §. Besvär över beslut av folkhögskola rörande övningslärare bör liksom beträffande ämneslärarna begränsas till beslut om tillsättning, entledigande och disciplinära åtgärder.

AVDELMNG II

LANTBRUKSUNDERVISNINGS ANSTALTER

147 KAPITEL 12.

Historik. Skolornas organisation m. m. Organisationen före år 1939. Under början av 1800-talet inrättade flera av de då tillkomna hushållningssällskapen skolor, som i första hand skulle tillgodose det större jordbrukets behov av utbildat befäl. Först med den på initiativ av Skånska hushållsföreningen år 1840 på Orups gård upprättade lantbruksskolan fick emellertid denna skolform egentlig stadga. Vid lantbruksskolorna utbildades till en början icke blott arbetsförmän för större jordbruk utan även brukare av mindre lantegendomar. Denna dubbla utbildningsuppgift medförde vissa olägenheter och skolorna inriktades alltmer på att utbilda jordbruksförmän och brukare av jordbruk av sådan storleksklass, att särskild utbildning i arbetets ledning måste tillmätas större betydelse. Föreskrifter härom utfärdades första gången 1887. Kurstiden var allt sedan skolornas tillkomst tvåårig. År 1911 tillkom en ettårig kurs för elever, vilka hade vissa förkunskaper. Lantbruksskolorna i Norrland omorganiserades 1901 till ettåriga med hänsyn till att dessa trakters jordbruk knappast krävde utbildandet av särskilda arbetsledare. Lantbruksskolan i Dalarna omorganiserades 1911 på samma sätt. I de äldre lantbruksskolorna meddelades huvudsakligen praktisk undervisning med lektioner i teoretiska ämnen i regel förlagda till morgnar och aftnar. Med tiden uppkommo ökade krav på teoretisk undervisning. År 1887 sökte man öka tiden för den teoretiska undervisningen och minska anspråken på elevernas dagsverksarbeten. Detta mötte invändningar från skolornas sida och systemet med morgon- och aftonlektioner bibehölls i stort sett till 1939 års omläggning av lantbruksundervisningen. Lantbruksskolorna voro från sin tillkomst förenade med skoljordbruk. Till en början ägdes dessa av enskilda personer, men med tiden inköpte hushållningssällskapen skoljordbruk för en del skolor. Behovet av undervisning i skötseln av mindre jordbruk ledde till att vid en del folkhögskolor från slutet av 1870-talet inrättades en avdelning för teoretisk jordbruksundervisning, avsedd för elever, som tidigare genomgått folkhögskola. Förslag om särskilda lantmannaskolor framlades år 1884 av

148 1882 års lantbruksläroverkskommitté. Statsanslag till denna skolform började utgå år 1888. Då lantmannaskola första gången tillerkändes understöd, fastställde Kungl. Maj :t samtidigt för varje skola särskilda stadgar, vilka med obetydliga avvikelser voro enhetliga. År 1912 fastställdes ett för skolorna gemensamt reglemente. I överensstämmelse med förslag av 1907 års lantbruksundervisningskommitté infördes där en i vissa avseenden ändrad organisation av lantmannaskolorna. Den dittills vanliga typen med vissa inträdesfordringar benämndes litt A och samtidigt infördes en ny typ, litt B, till vilken för inträde endast fordrades vanlig folkskolebildning. Skoljordbruk voro till en början i allmänhet ej förenade med lantmannaskolorna. Efter hand började skolornas isolering från jordbruket kännas som en verklig brist, vilket bland annat framhölls av 1907 års lantbruksundervisningskommitté. I reglementet 1912 föreskrevs därför, att lantmannaskola för undervisningens rätta bedrivande skulle ha tillgång till ett välskött jordbruk av sådan beskaffenhet, att det kunde vara eleverna till verkligt gagn vid deras utbildning. Därest sådant jordbruk icke fanns, borde överenskommelse träffas med innehavare av välskött jordbruk om rätt för skolans lärare att å detta verkställa demonstrationer för eleverna. Förslag till inrättande av lanthushållsskolor framlades av 1907 års lantbruksundervisningskommitté. År 1912 framlade Kungl. Maj:t proposition i ämnet, vilken bifölls av riksdagen. Skolorna skulle bibringa den kvinnliga ungdomen på landsbygden de fackkunskaper, som vore behövliga för skötseln av ett lanthushåll. År 1919 föreskrevs, att skola med längre kurs skulle vara förenad med ett mindre jordbruk med ladugård, svingård, hönsgård och trädgård, d. v. s. skolan skulle förfoga över ett uteslutande för lanthushållsskolans behov avsett, av skolan brukat jordbruk. 1928 års lantbruksundervisningskommitté. Under 1920-talet framställdes från olika håll krav på en reform av den lägre lantbruksundervisningen. Småbruksundervisningen ansågs ej vara tillgodosedd. Undervisningen vid särskilt lantmanna- och lanthushållsskolorna borde omorganiseras för att mera motsvara jordbrukets praktiska behov. Härför talade bland annat det låga elevantalet vid flera av dessa skolor. I anledning av en motion vid 1926 års riksdag (II: 133) hemställde riksdagen om utredning i dessa hänseenden (skrivelse nr 263). Utredningen uppdrogs åt 1928 års lantbruksundervisningskommitté, som den 30 april 1930 avgav betänkande med förslag angående ordnande av den lägre lantbruksundervisningen (SOU 1930: 9). Betänkandet ledde dock ej till någon mera genomgripande ändring i berörda undervisningsverksamhet.

149 1939 års riksdagsbeslut. Frågan om den lägre lantbruksundervisningens organisation hänsköts i stället till 1936 års lantbruksundervisningskommitté för förnyad utredning. Kommittén avgav betänkande i ämnet den 6 oktober 1937 (SOU 1937: 33), vilket med vissa jämkningar förelades 1939 års riksdag, som i allt väsentligt biföll förslaget (proposition nr 109, jordbruksutskottets utlåtande nr 51, riksdagens skrivelse nr 230). Sedan dess ha endast mindre jämkningar i lantbruksundcrvisningsanstalternas organisation vidtagits. Den beslutade omläggningen innebar bland annat att dåvarande skolformerna lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolor bibehöllos. Lantbruksskolorna i Norrland skulle dock ombildas till lantmannaskolor. Huvudkurserna vid lantbruksskolorna skulle alltjämt omfatta två och ett år. Den teoretiska undervisningen skulle i huvudsak koncentreras till vissa tider, då praktiskt arbete — utom turer vid husdjursstallar — ej skulle förekomma. Lantmannaskolornas uppdelning i två typer — litt A och B — upphävdes. En enhetlig typ infördes, som i fråga om vinterkursen närmast motsvarade litt B. Huvudkurserna fastställdes till vinterkurs om minst 125 arbetsdagar, fortsättningskurs om minst 110 arbetsdagar, längre kurs om minst 230 arbetsdagar och helårskurs, den sistnämnda en nyhet. Kurserna skulle även kunna uppdelas på olika studielinjer. Vid lanthushållsskolorna utsträcktes huvudkurserna till 154 och 308 dagar. Lantbruksundervisningsanstalterna skulle utformas som yrkesskolor med huvudvikten lagd å ämnen av praktisk betydelse för elevernas blivande arbete i lanthushållningen. Mcdborgarkunskap skulle dock ingå i undervisningen. Skolorna skulle äga stor frihet att anordna undervisningen efter förhållandena i den trakt, där skolan var belägen. Vid sidan av huvudkurserna borde skolorna efter medgivande av Kungl. Maj:t eller lantbruksstyrelsen äga anordna andra kurser. I lantmanna- och lanthushållsskolornas verksamhet borde även ingå att efter genomgången huvudkurs bereda eleverna tillfälle till praktik a lämpliga gårdar. Statsbidrag skulle i viss utsträckning utgå för elevernas resekostnader. I skogshushållning borde anordnas specialkurser vid vissa lantbruks- och lantmannaskolor. I fråga om äganderätten till skolorna ansåg 1936 års lantbruksundervisningskommitté, att dessa borde ägas av ortliga organ, helst hushållningssällskapen, eller, om detta ej kunde ordnas, av landstingen eller stiftelser. I propositionen (sid. 68) framhölls, att det torde vara nödvändigt att landsling och hushållningssällskap vid sidan av staten med intresse och kraft togc sig an skolorna, därest dessa skulle kunna få en lycklig utveckling och vinna förtroende bland landsbygdens ungdom. Kommitténs förslag om ägan-

150 derätten torde av praktiska skäl ej kunna genomföras. Landstingen torde icke vara villiga att med bibehållande av sin ekonomiska hjälp överlämna anstalterna till hushållningssällskapen. Ett övertagande från hushållningssällskapens sida av de skolor, som tillhörde föreningar eller enskilda, skulle kräva betydande ekonomiska uppoffringar, vilka sällskapen icke utan högst väsentliga statsbidrag skulle vara mäktiga att företaga. Tillsvidare borde skolorna liksom dittills kunna ägas av hushållningssällskap, landsting, föreningar, stiftelser, bolag eller enskilda personer. Vid beviljandet av statsbidrag borde sådana villkor uppställas, att garantier skapades för skolornas fortsatta verksamhet enligt de av statsmakterna godkända linjerna och för att de nedlagda statsmedlen icke ginge förlorade, därest ägarna till en skola skulle vilja upphöra med densamma eller förändra den i icke önskvärd riktning. Vidare föreslog kommittén, att hushålliängssällskapen i syfte att främja en planmässig utveckling av undervisningsverksamheten på jordbrukets område även skulle erhålla viss befattning med ordnandet av den lägre lantbruksundervisningen. Kungl. Maj:t borde äga förordna, att anstalterna skulle inordnas som ett led i vederbörande sällskaps allmänna undervisningsverksamhet. Sällskapet skulle pröva den allmänna planen för skolans undervisning och dennas ställning inom lantbruksundervisningen i allmänhet inom sällskapets område. Sällskapet eller dess förvaltningsutskott skulle efter förslag av och i samråd med skolans styrelse uppgöra plan till anordnandet av kurser vid skolan. Sällskapet skulle sysselsätta skolans lärare, i den mån de ej helt kunde tagas i anspråk för skolan. Till följd härav borde lärarna anställas av hushållningssällskapen. I fråga om undervisning i skogshushållning borde samarbete: ske mellan skolan och skogsvårdsstyrelsen. Däremot borde det då förekommande sambandet mellan lantmanna- eller lanthushållsskola samt folkhögskola upphöra i organisatoriskt hänseende under en övergångstid av 8 år. Kungl. Maj:t föreslog emellertid (sid. 80), att samverkan mellan skolor och hushållningssällskap borde genomföras på frivillighetens väg och under förutsättning att samtliga parter därom vore ense. Sällskapets förvaltningsutskott borde i så fall äga yttra sig över skolans förslag till undervisningsplan innan denna fastställdes av lantbruksstyrelsen. Lärarna borde tillsättas av skolornas styrelser. I den mån de ej kunde helt sysselsättas i skolan, borde de kunna användas för de uppgifter, som förvaltningsutskottet och skolstyrelsen ansåge böra ankomma på dem. Även då avtalad samverkan ej komme till stånd, borde sällskapen i den mån så vore möjligt begagna skolans lärarkrafter i sin verksamhet. I princip anslöt sig Kungl. Maj:t till förslaget att lantmanna- och lanthushållsskolor borde helt skiljas från folkhögskolorna. Kungl. Maj:t borde emellertid från fall till fall kunna medgiva, att en bestående samhörighet

151 tillsvidare finge bibehållas. Vid inrättandet av nya skolor borde sammanläggning med folkhögskola icke äga rum. En sammanläggning av lantmanna- och lanthushållsskola borde i enlighet med kommitténs förslag kunna äga rum. I fråga om lärarnas utbildning förutsattes, att lärarna vid lantbruks- och lantmannaskolor skulle erhålla en mera omfattande pedagogisk utbildning. Lärarinnorna vid lanthushållsskolorna borde enligt kommittén äga ett bättre teoretiskt underlag för sina studier. Frågan härom borde emellertid bliva föremål för en särskild utredning. Då byggnaderna vid många skolor voro bristfälliga, beslöts att statsbidrag till nybyggnader skulle utgå till lantmanna- och lanthushållskolor men icke till lantbruksskolor. Till grund för bidragsbeloppet skulle läggas kostnaderna för olika slags lokaler för skolans ändamål, däri inbegripet bostäder för lärare och elever med tillhörande biutrymmen av skilda slag jämte erforderliga ledningar och fast inredning m. m. Statsbidraget skulle endast utgå till sådana skolor, som ägdes av hushållningssällskap och landsting samt stiftelser och föreningar, vilkas ändamål vore att upprätthålla skolan i fråga och vilkas stadgar fastställts av Kungl. Maj:t. Därest skolan nedlades, skulle statsbidraget återbetalas i den omfattning Kungl. Maj:t bestämde. Statsbidrag skulle utgå med 75 procent av de godkända byggnadskostnaderna. Anslagsbehovet för nybyggnader beräknades till sammanlagt 14.000.000 kronor. Lantmanna- och lanthushållsskolor skulle vidare ha skoljordbruk, där ej Kungl. Maj:t medgav dispens. För anskaffande av sådana jordbruk skulle lämnas statslån med högst 5/o av jordbrukets värde med därå befintliga eller till uppförande avsedda, för jordbrukets behov erforderliga byggnader. Lånevillkoren skulle vara desamma som för lån till egnahemsjordbruk. Lån skulle endast kunna utlämnas till skolor, som ägdes av landsting och hushållningssällskap samt stiftelser eller föreningar, vilkas stadgar godkänts av Kungl. Maj :t. Lånebeloppen skulle begränsas till i allmänhet högst 100.000 kronor för lantmannaskola och 30.000 kronor för lanthushållsskola. Lån borde även kunna beviljas till utvidgning av befintligt skoljordbruk eller för bispringande av skolor, vilka redan upptagit lån för anskaffande av skoljordbruk, då lånen anskaffats på mindre gynnsamma villkor. Lånen borde tillsvidare anvisas under fonden för låneunderstöd. För skyldigheten att anskaffa skoljordbruk föreskrevs en övergångstid intill den 1 november 1948. Av statsfinansiella skäl anvisades dock medel (1.000.000 kronor) till anskaffande av skoljordbruk först av 1947 års riksdag (statsverkspropositionen Bilaga 30 sid. 31). På grund av höjd prisnivå och då såsom skoljordbruk i allmänhet inköptes större jordbruk än vid 1939 års lagtima riksdag förutsatts, höjdes maximibeloppen till 200.000 kronor för lantmannaskola

152 och 75.000 kronor för lanthushållsskola. Dessutom höjdes och borttogos elevavgifterna.

elevstipendierna

Kurser för ladugårdsförmän. Efter uppdrag av Kungl. Maj:t framlade lantbruksstyrelsen den 12 januari 1944 utredning och förslag rörande lämpligaste sättet för utbildning av ladugårdsförmän och svinskötare. Kurser för dessa kategorier vore då förlagda till olika egendomar. Beträffande ladugårdsförmän innebar lantbruksstyrelsens förslag, att dessa skulle förläggas till i första hand lantbruksskolor och sådana lantmannaskolor, som förfogade över tillräckligt stora kreatursbesättningar. Även vid enskilda egendomar borde dock speciella ladugårdsskolor kunna inrättas. Efter remissbehandling framlade Kungl. Maj:t förslag i ämnet i statsvcrkspropositionen till 1945 års riksdag (nionde huvudtiteln sid. 78—80). Departementschefen uttalade, att starka skäl talade för att i största möjliga utsträckning förlägga dessa kurser till lantbruksundervisningsanstalterna. Hinder torde icke böra möta mot att anordna sådan kurs även med mindre än tio elever. Den teoretiska undervisningen borde från fall till fall anordnas med hänsyn till de särskilda förhållandena. Därest kurser förlades till enskilda egendomar, torde den huvudsakliga teoretiska utbildningen lämpligen böra meddelas vid en sexveckorskurs förlagd till en lantbruks- eller lantmannaskola. Kurserna förutsattes skola bliva ettåriga. Däremot ansåg departementschefen, att särskilda utbildningskurser för ladugårdsföreståndare, varom lantbruksstyrelsen även framlagt förslag, icke för det dåvarande vore av behovet påkallat. Förslaget bifölls av riksdagen (jordbruksutskottets utlåtande nr 1 punkt 41 och 42, riksdagens skrivelse nr 9).

Lärarnas avlönings- och

anställningsförhållanden.

Löneregleringen år 1919. Lantbruksundervisningsanstalterna blevo först år 1919 föremål för en allmän lönereglering. Lantbruksstyrelsen framlade den 29 januari 1919 förslag i ämnet, vilket av Kungl. Maj:t förelades 1919 års lagtima riksdag (proposition 265), som biföll propositionen så gott som oförändrad (skrivelse nr 338). I enlighet härmed utfärdades kungörelser om statsunderstöd till lantbruksskolor (1919:850), lanthushållsskolor (1919:854) och lantmannaskolor (1919:857). Löneregleringen för lantbruks- och lantmannaskolor trädde i kraft den 1 november 1919 och löneregleringen för lanthushållsskolor den 1 januari 1920. I nämnda kungörelser föreskrevs såsom villkor för statsbidrag, alt kontant minimiavlöning skulle utgå med belopp, som framgå av följande uppställning.

153 S k o l a

Lantmannaskola

B e f a t t n i n g

vid h u v u d k u r s j ä m t e längre kurs, fortsättningskurs

4 000

2 i 500

5 400

2 i 500

3 000

3 ii 500

3 700

.') i

5 400

2 :i 500

3 700

3 i 500

eller

årskurs

Lärare vid endast h u v u d k u r s vid h u v u d k u r s j ä m t e längre kurs, fortsättningskurs andra

Ålderstillägg för år kr.

Rektor vid endast h u v u d k u r s andra

Grundlön för ar kr.

årskurs

eller i 500

Lantbruksskola. Rektor Förste

lärare

Lanthushållsskola

Rektor för första kortare kurs

» andra

» tredje

» första längre

2 000

» andra

2 ä 300

Lärarinna för första kortare kurs

1 000

» andra

» tredje

» första längre

» andra

t 000

3 å 300

Ålderstilläggen utgingo efter 5, 10 och 15 års tjänstgöring. Omfattade undervisningen vid lanthushållsskola en kortare och en längre kurs, utgick avlöningen för den längre kursen såsom för första kurs och för den kortare kursen som för andra kurs. Endast i undantagsfall utgick högre kontant lön än minimilönen. Sedermera tillkom dyrtidstillägg enligt för orcglerade verk gällande grunder å ett belopp motsvarande hälften av den kontanta minimiavlöningen. Åtskilliga landsting utgåvo dock av egna medel utfyllnad av dyrtidstillägget med så stort belopp, att detta sammanlagt utgick å minimiavlöningens hela belopp. Provisorisk avlöningsförbättring utgick från och med den 1 juli 1936 vid lantmannaskolorna och från och med den 1 juli 1937 vid lantbruksskolor.

154 Utöver kontant minimiavlöning skulle skolorna tillhandahålla fri bostad jämte bränsle. Bostaden skulle vid lantmannaskola omfatta i regel minst fem rum och kök för rektor och minst fyra rum och kök för lärare eller kontant ersättning motsvarande förmånens värde, dock lägst 800 respektive 500 kronor. Vid lantbruksskola saknades närmare föreskrifter om bostadens storlek. Vid lanthushållsskola skulle rektor ha minst två rum och lärarinna minst ett rum. För lärarinna kunde förmånen utbytas mot ett kontant belopp av 300 kronor. Undervisningsskyldigheten för rektor och lärare var ej reglerad genom allmänna föreskrifter utan bestämdes av skolornas styrelser. Detsamma gällde extra lärare och lärarinnor. Statsbidrag till lantbruksundervisningsanstalterna utgick med vissa belopp för varje särskild kurs samt därjämte erforderligt belopp för ålderstillägg och i fråga om lantmannaskolor till ersättning i vissa fall åt vikarier. Såsom villkor för statsbidrag gällde vidare bland annat, att elevantalet vid lantmannaskola var lägst 15 och vid lanthushållskola lägst 12. 1928 års lantbruksundervisningskommitté. Det av 1928 års lantbruksundervisningskommitté avgivna betänkandet (SOU 1930:9) föranledde, som nämnts, ej några omedelbara åtgärder från Kungl. Maj :ts sida. Vissa delar av betänkandet äro emellertid av intresse i detta sammanhang, varför i det följande lämnas en sammanfattning därav. Kommittén framhöll, att lantmannaskolornas lärare icke utnyttjades i tillfredsställande omfattning. I en motion (1926: II: 133) hade föreslagits, att skolornas lärarpersonal skulle anställas i hushållningssällskapens tjänst och av dem utnyttjas under kursfri tid. Kommittén ansåg sig emellertid icke kunna förorda, att skolorna ställdes under hushållningssällskapens ledning, och under sådana förhållanden borde det få anses uteslutet, att lantmannaskolornas föreståndare och lärare anställdes i hushållningssällskapens tjänst. En annan tänkbar utväg vore enligt kommittén, att samtliga skolors rektorer och ordinarie lärare skulle vara årsanställda i skolans tjänst mot viss årslön. Under den tid skolans ordinarie kurs ej påginge, skulle de vara skyldiga att enligt skolstyrelsens bestämmande tjänstgöra vid undervisningskurser eller annan liknande verksamhet vid eller utom skolan, dock med undantag för vanliga ferier. Av hushållningssällskapens förvaltningsutskotts uttalanden i frågan framginge emellertid, att det vore långt ifrån säkert, att sällskapen alltid kunde erbjuda lämpliga arbetstillfällen. Under sådana förhållanden bleve det sannolikt ej sällan omöjligt för en skolstyrelse att skaffa lärarna fullt arbete. Därest lärarna garanterades fast årslön även om full tjänstgöring ej kunde beredas dem, kunde icke heller något särdeles stort intresse påräknas från lärarnas sida att medverka vid extra

155 arbete eller att söka få särskilda kurser, kursförlängningar ni. m. till stånd. Dessutom komplicerades frågan genom förekomsten av skoljordbruk, som måste skötas även under kursfri tid. Av framför allt nu anförda skäl kunde kommittén för det dåvarande ej förorda, att lärarna, oberoende av kurstidens längd, bleve helårsanställda. Kommittén förordade emellertid vissa åtgärder för att möjliggöra ett effektivare utnyttjande av lärarnas arbetskraft. Särskilda lantbruksundervisningsnämnder borde inrättas med uppgift att organisera den lägre lantbruksundervisningen. Dessa borde årligen upprätta en plan över lantbruksundervisningen inom området och därvid tillse, att den ordinarie lärarpersonalen vid lantmannaskolorna såvitt möjligt erhöll full sysselsättning under hela den tid av året. som ej kunde anses utgöra ferier. En förutsättning härför vore dock, att nämnderna efter samråd med skolornas styrelser i viss utsträckning ägde disponera över ifrågavarande lärarpersonal för de uppgifter, som de till gagn för undervisningen i sin helhet kunde finna lämpligt att anförtro åt densamma. Utom för extra kurser vid skolorna borde lärarna kunna utnyttjas för undervisning vid ambulatoriska kurser, premieringar, konsulent- och försöksverksamhet m. m. För sådan verksamhet borde de erhålla skälig ersättning utöver sin ordinarie avlöning vid skolan. Löneförmånerna för tjänstgöring vid endast huvudkurs hade blivit tilltagna jämförelsevis rikligt i förhållande till den korta tjänstgöringstiden just med hänsyn till svårigheten för befattningshavaren att erhålla inkomstbringande arbete under den återstående delen av året. Det kunde då icke anses obilligt, att ifrågavarande befattningshavare förpliktades att under återstående del av året — förutom ferietid — stå till förfogande, när skälig ersättning skulle lämnas för det utförda arbetet. I fråga om löneförmånerna för de ordinarie kurserna vid skolorna föreslog kommittén endast mindre jämkningar. Rektorer och lärare borde stå till vederbörande lantbruksundervisningsnämnds eller skolstyrelses förfogande under sammanlagt 305 kalenderdagar eller 260 arbetsdagar. I denna tid borde främst inräknas tiden för de ordinarie skolkurserna. För tjänstgöring därutöver borde utgå dagersättning med 14 kronor för rektorer och 10 konor för lärare. En enhetlig ersättning av 12 kronor om dagen kunde också övervägas. Skötseln av skoljordbruket under kursfri tid borde honoreras på motsvarande sätt. Varje söckendag, varunder föreståndare eller lärare vore upptagen av skötseln av skoljordbruk under kursfri tid, borde få tillgodoräknas som halv arbetsdag. Liknande anordningar föreslog kommittén även beträffande föreståndarinnor och lärarinnor vid lanthushållsskolorna, varvid dock framhölls, att det här torde möta större svårigheter att bereda dem arbete under kursfri tid.

156 1936 års lantbruksundervisningskommitté. Enligt 1936 års lantbruksundervisningskommittés (SOU 1937: 33) mening borde lantbruksundervisningsanstalterna till en viss grad inordnas som ett led i hushållningssällskapets allmänna verksamhet. Sålunda borde sällskapet pröva den allmänna planen för skolans undervisning och denna verksamhets ställning inom lantbruksundervisningen i allmänhet inom sällskapets område. Vidare borde sällskapet sysselsätta skolans mera stadigvarande lärarpersonal, när denna icke helt togs i anspråk för skolans verksamhet. På grund härav borde lärarpersonalen anställas av hushållningssällskapen. flertalet < Vid lantbruksskolorna påginge verksamheten hela året, varför lärare vid denna skolform finge ständig sysselsättning. Så vore däremot ej förhållandet vid lantmanna- och lanthushållsskolorna. Vid en nyordning på detta område borde i princip lärarna stå till vederbörande skolas förfogande ej blott för huvudkurser utan även för kortare utbildnings- och undervisningskurser. Vidare borde lärarnas arbetskraft, i den mån den ej toges i anspråk för skolans undervisningsverksamhet, utnyttjas på ett sådant sätt, att skolans syfte därigenom främjades och läraren erhölle ökade förutsättningar att meddela en efter bygdens förhållanden anpassad gagnande undervisning. Kommittén föreslog att undervisningsskyldigheten borde bestämmas till följande antal undervisningstimmar i veckan, där ej särskilda skäl motiverade en avvikelse. Antal

Lantmannaskola: veckotimmar Rektor 14 20 Ämneslärare 20—-24 Lantbruksskola: Rektor K). 12 Ämneslärare 16 20 Undervisningsskyldigheten borde vara densamma för fast anställda och extra ordinarie ämneslärare. Vid lantbruksskola borde under sommaren den teoretiska undervisningen minskas och i stället de praktiska uppgifterna få ökat utrymme. Vid lanthushållsskolorna hade den teoretiska undervisningen relativt mindre omfattning. Vid den praktiska undervisningen uppdelades eleverna i grupper, som var för sig handleddcs av en lärarinna. En dylik grupp sysselsattes i regel med samma slags arbete under hela dagen. På grund av dessa särskilda förhållanden hade kommittén icke funnit möjligt att för lanthushållsskolornas personal angiva den undervisningsskyldighet, som kunde anses lämplig. Kommittén räknade med att under kurstid lärarna vid lantbruks- och lanthushållsskolor kunde fullt utnyttjas. Däremot syntes för lantmannasko-

157 lans vidkommande fall kunna inträffa, då så icke bleve förhållandet. Agronomutbildningen vore nämligen specialiserad på tre linjer: jordbrukslinjen, husdjurslinjen och den ekonomiska linjen. På grund härav framstode det som ett viktigt önskemål, att minst tre agronomiskt utbildade lärare funnes vid varje lantmannaskola. Vid mindre sådan skola torde det emellertid icke vara möjligt att effektivt utnyttja så inånga lärare vid undervisningen. I vissa fall borde därför den möjligheten stå öppen, att en eller flera av lärarna icke blott under kursfri tid utan även under kurstid sysselsattes med andra uppgifter, främst i hushållningssällskapens tjänst, t. ex. medverkan i undervisningskurser samt arbete för ungdomsorganisationer, försöksringar och bokföringsföreningar. Om exempelvis lärarens undervisningsskyldighet vore 24 veckotimmar och hans verkliga undervisning endast motsvarade 16 timmar i veckan, borde han under omkring en tredjedel av undervisningstiden kunna arbeta med andra uppgifter. Denna »fritid från skolan» borde i det valda exemplet kunna fördelas med två dagar per vecka eller sammanföras i längre perioder allt efter omständigheterna. Det torde böra ankomma på lantbruksstyrelsen att utfärda närmare bestämmelser om anordnandet och kontrollen av sådan tjänstgöring. Enligt kommitténs mening borde en lönereglering ske i ungefärlig överensstämmelse med det statliga lönesystemet. Kommitténs förslag byggde i väsentliga delar på det motsvarande förslag, som då uppgjorts med avseende på folkskollärare. I enlighet härmed borde bruttolöneprincipen tilllämpas, d. v. s. hela avlöningen till läraren utginge såsom kontant lön och läraren lämnade ersättning för anvisad tjänstebostad. Kommittén föreslog följande lönegrader. Lönegrad: Befattning:

A. Skola, där tjänstgöringen omfattar minst tio månader antingen enbart vid huvudkurs eller vid huvudkurs jämte annan jämförlig verksamhet hos hushållningssällskapet m. m. Lantbruks- och lantmannaskola: Rektor Ämneslärare Lanthushållsskola: Rektor Ämneslärare B. Lantmannaskola med enbart vinterkurs: Rektor Ämneslärare C. Lanthushållsskola med enbart halvårskurs: Rektor Ämneslärarinna

()rd

e Q

B 26 22

17 B 18 B 15

11 B

B 2 B

«* 18

158 Den extra lärarpersonalens löneförmåner hade dittills icke reglerats genom allmänna föreskrifter. Kommittén föreslog att löneregleringen skulle utsträckas även till denna personal. I fråga om anställningsformen framhöll kommittén, att det vore angeläget, att lantbrukslärarnas anställningsförhållanden så långt möjligt tryggades. Då det vore fråga om frivilliga utbildningsanstalter, syntes det emellertid vara nödvändigt, att ledningen för skolan ägde viss möjlighet att genomföra förändringar i fråga om lärarpersonalens storlek och sammansättning. Sådan förändring kunde nödvändiggöras, av utvecklingen i fråga om elevtillströmningen till skolan. Den omständigheten, att skolan byggde på frivillig anslutning från elevernas sida, framhävde emellertid vidare vikten utav, att varje lärare vid sådan skola vore lämpad för sin uppgift. Eljesl kunde elevtillslutningen lätt bliva lidande. Det vore tydligt, att i det fall lärare vid sådan ungdomsskola visade sig uppenbart olämplig, ledningen för skolan borde äga vidtaga åtgärder för hans ersättande med annan lärarkraft. Därest skolan vore inordnad i vederbörande hushållningssällskaps verksamhet, borde givetvis sådant utbyte lättare kunna ske, utan att den förutvarande läraren därigenom ställdes utan lämplig sysselsättning. Den ordinarie lärarpersonalen borde alltjämt anställas tills vidare med sex månaders ömsesidig uppsägningstid. Yttranden över 1936 års lantbruksundervisningskommittés förslag. I flertalet yttranden över 1936 års lantbruksundervisningskommittés betänkande avstyrktes den föreslagna löneregleringen. Därvid anfördes bland annat, att det vore olämpligt, att genomföra en lönereglering för här ifrågavarande lärare med hänsyn till den då förestående löneregleringen för de statliga befattningshavarna i allmänhet samt att en lönereglering för lärarna vid lantbruksundervisningsanstalterna borde genomföras samtidigt med en lönereglering för de anställda hos hushållningssällskapen och för lärarpersonalen vid folkhögskolorna. Statskontoret, som motsatte sig den föreslagna löneregleringen, anförde som skäl härför bland annat följande. Statskontoret funne det av principiella skäl oriktigt att utsträcka tillämpningen av de regler, vilka utarbetats med hänsyn till statliga tjänstemanna- och lärarkårer, till lärarna vid nu ifrågavarande undervisningsanstalter. Såsom också syntes framgå av förslaget lämpade sig ej heller dessa regler för de vid anstalterna rådande förhållandena, vilket skarpast framträdde i fråga om dels den anställningsform med viss uppsägningstid, som de ordinarie lärarna här skulle erbjudas, och dels förslaget till lönegradsplacering av lärarpersonalen vid lantmannaskolor med enbart vinterkurs (125 arbetsdagar) och lanthushållsskolor med enbart halvårskurs. Statskontoret hade kommit till den uppfattningen, alt lärarna genomgående måste anses väl avlönade. Under sådana förhållanden syntes en lönereglering för dessa befattningshavare icke vara mer angelägen, än att den kunde upp-

159 skjutas i avvaktan på den utredning om skolornas inordnande såsom led i hushållningssällskapens allmänna verksamhet, som statskontoret förordat. I varje fall borde detta löneregleringsspörsmål icke upptagas till slutlig behandling annat än i samband med frågan om den allmänna reglering av den till hushållningssällskapet knutna konsulentverksamheten jämte konsulenternas löner, som torde vara att förvänta. Allmänna civilförvaltningens lönenämnd anförde bland annat följande. Enligt lönenämndens uppfattning låge det närmast till hands att låta med löneregleringen för lärarpersonalen vid lantbruksundervisningsanstalterna anstå, till dess frågan om ändrade avlöningsbestämmelser för de statliga befattningshavarna vunnit sin lösning. Lönenämnden ville ock ifrågasätta, om frågan rörande lönereglering för lärarpersonalen vid lantmannaskolorna kunde lösas fristående från spörsmålet om lönereglering för lärarna vid folkhögskolorna. Med hänsyn till de jämförelsevis förmånliga avlöningsbestämmelser, som gällde för befattningshavarna vid lantbruksundervisningsanstalterna, torde för deras vidkommande ett anstånd med löneregleringens genomförande icke kunna anses medföra mera nämnvärda olägenheter. Mot kommitténs förslag beträffande löneslällningen för ordinarie personal vid lantmannaskola, där undervisning vid huvudkurs påginge u n d e r minst tio månader årligen, samt vid lantbruksskola hade lönenämnden icke något att erinra. Däremot kunde lönenämnden icke biträda kommitténs uppfattning, att full lön enligt de föreslagna lönegraderna skulle utgå under lid, då undervisning vid skolan icke påginge, utan befattningshavarna sysselsattes med jämförbara uppgifter inom vederbörande hushållningssällskap eller detta närliggande verksamhetsområden. De arbetsuppgifter, som å sådan lid tilläventyrs skulle av hushållningssällskapen anförtros ifrågavarande lärare, kunde nämligen icke betraktas såsom helt likställda med de göromål, som ankomme på lärarna vid utövningen av lärarhefattningen. Vad vidare anginge löneställningen för lantmannaskolornas befattningshavare i de fall, då undervisningen endast omfattade en vinterkurs, ansåge lönenämnden dessas lönegradsplacering böra vara densamma som vid skola med helårsundervisning, ehuru lönen skulle reduceras med hänsyn till den kortare tjänstgöringsliden. En liknande anordning funnes genomförd för lärare i övningsämnen vid det statliga undervisningsväsendet, där lönen jämlikt 8 § 2 mom. avlöningsreglementet ( n r 873/1937) skulle utgå i förhållande till antalet veckotimmar. I förevarande fall syntes lönen kunna bestämmas på grundval av antalet tjänstgöringsveckor. Det kunde erinras, alt folkskollärarnas löner enligt avlöningsreglementet nr 868/1937 skulle bestämmas efter den årliga lästidcns längd vid vederbörande skola. Lönenämndens ordförande generaldirektören E. Stridsberg anförde i ett särskilt yttrande, att den av kommittén verkställda utredningen icke kunde läggas till grund för förslag om lönereglering för ifrågavarande lärarpersonal. Det kunde överhuvud taget starkt tagas i tvivelsmål, om' det statliga lönesystemet borde tilllampas på lärare vid anstalter, som icke inginge i eller anslöte sig till en obligatorisk undervisningsform. Den anknytning till hushållningssällskapens upplysningsverksamhet, som kommittén åsyftade, vore allt för löslig och allt för oviss med avseende på genomförandet för att kunna tillmätas en avgörande betydelse för en lönereglering. Först sedan de organisatoriska omläggningarna genomförts, syntes tiden vara inne att till slutligt övervägande upptaga frågan, om lönereglering för omhandlade lärare borde ske enligt de statliga avlöningsprinciperna.

160 Därest i allt fall kommittéförslaget ansåges böra göras till föremål för proposition till riksdagen, borde särskilt framhållas, att med den bristande klarheten i fråga om de uppgifter, som komme att åligga lärarpersonalen i hushållningssällskapens tjänst, kommitténs förslag till lönegradsplacering av vissa befattningshavare måste anses ligga alltför högt. Med hänsyn jämväl till de uppställda kvalifikationskraven och till andra jämförbara statliga befattningshavares löneställning syntes sålunda för föreståndare vid lantmannaskola böra avses högst 24 :c lönegraden och för lärare vid sådan skola högst 21 :a lönegraden, detta vid s. k. full tjänstgöring. Även för föreståndare vid lantbruksskola syntes en placering i 24 :e lönegraden vara tillfyllest. De kvinnliga lärarnas lönegradsplacering syntes däremot snarare vara lågt än högt' tilltagen. Intill dess dessa lärares ställning i organisatoriskt hänseende blivit klarlagd, vore det dock befogat att ej gå över kommitténs förslag. Lanibruksstgrelsen ställde sig betänksam till ett genomförande av ifrågavarande löneregleringsförslag. Det nuvarande avlöningssystemet för lärarpersonalen vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna vore utarbetat i nära anslutning till de avlöningsgrunder, som gällde inom annan statsunderstödd verksamhet. Lönerna för lärarpersonalen inom den lägre lantbruksundervisningen och för hushållningssällskapens befattningshavare voro sålunda inbördes så utmätta, att ett önskvärt utbyte av arbetskraft kunde ske de olika verksamhetsområdena emellan, varvid den ledande tanken varit, att den erfarenhet, som vunnits inom det ena verksamhetsområdet, skulle kunna fruktbargöras inom det andra. Befordringsgången hade härvid tänkts vara, att en person, som vunnit anställning som lärare vid lantmanna- eller lantbruksskola, därefter skulle befordras till konsulentbefattning hos hushållningssällskap och sedermera till föreståndare för dylik skola. Genom införande av ett nytt avlöningssystem för den lägre lantbruksundervisningen skulle emellertid denna växelverkan kunna äventyras. Även ur andra synpunkter måste det anses mindre lämpligt att, på sätt h ä r föreslagits, införa det statliga avlöningssystemet med bland annat dess dyrortsgruppering inom en del av den statsunderstödda verksamheten på jordbruksområdet, innan visshet vunnits, huruvida samma system kunde genomföras inom övriga delar av denna verksamhet, speciellt då inom hushållningssällskapen. Det syntes vara desto vanskligare att genomföra en dylik lönereform för lantbruksundervisningen, som kommittén tydligtvis utginge ifrån, att lantbruksundervisningen skulle starkare än vad då vore fallet anknytas till hushållningssällskapen. Starka skäl talade för att ett utsträckande av det statliga avlöningssystemet till lärarpersonalen vid den lägre lantbruksundervisningen helst icke borde ske annat än i samband med dess införande inom hushållningssällskapens och närliggande verksamhetsområden. Svenska lantmannaskolornas lärareförening uttalade, att man helst såge, att spörsmålet om lönereglering för lantbruksundervisningsanstalternas lärarpersonal behandlades först i sammanhang med att förslag till lönereglering för lärarpersonalen vid folkhögskolorna uppgjordes och förelades riksdagen. Sveriges lanlbrukslärareförbund framställde ett yrkande av samma innebörd som lantmannaskolornas lärarförening. 1939 å r s riksdag. I Kungl. Maj:ts proposition (nr 109) till 1939 å r s lagtima r i k s d a g a n g å e n d e d e n lägre l a n t b r u k s u n d e r v i s n i n g e n s o r d n a n d e f r a m l a d e s förslag o m l ä r a r n a s u n d e r v i s n i n g s s k y l d i g h e t och d e r a s t j ä n s t g ö r i n g vid h u s -

161 hållningssällskapen m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med vad' kommittén föreslagit. Dock skulle lärarna ej vara anställda hos hushållningssällskapen. Däremot avvisades i propositionen förslaget till lönereglering. Departementschefen anförde härom bland annat följande (sid. 97—99). »I likhet med vad i ett flertal yttranden uttalats anser jag starka invändningar k u n n a resas mot att förslaget nu genomföres. Det nuvarande lönesystemet för ifrågavarande personal är anpassat efter det som tillämpas beträffande de hos hushållningssällskapen anställda på jordbrukets område verksamma tjänstemännen. Såsom lantbruksstyrelsen framhållit äro lönerna för nämnda två kategorier tjänstemän i förhållande till varandra så utmätta, att ett önskvärt utbyte av arbetskraft skall kunna ske mellan de olika verksamhetsområdena. Det kan icke heller anses lämpligt att, samtidigt som ifrågavarande skolor knytas fastare till hushållningssällskapens verksamhet i övrigt, företaga en lönereglering endast för skolornas personal, varigenom denna personal i lönehänseende komme att intaga en särställning i förhållande till hushållningssällskapens befattningshavare. Det föreligger även en fara för att den nu föreslagna löneregleringen, därest den genomfördes, komme att på ett icke önskvärt sätt verka bindande på genomförandet av en lönereglering för sällskapens tjänstemän. Det torde även kunna ifrågasättas, om en lönereglering för lanthushållsskolornas lärarinnepersonal lämpligen bör genomföras, förrän frågan om dessas utbildning lösts. Detta spörsmål torde böra göras till föremål för särskild utredning. I detta sammanhang torde jag även få erinra därom, att skolöverstyrelsen den 21 september 1938 framlagt en utredning med förslag till lönereglering för lärarpersonalen vid folkhögskolorna. Detta förslag lärer emellertid icke komma att föreläggas 1939 års riksdag. Med hänsyn till det nu anförda anser jag i likhet med statskontoret, lantbruksstyrelsen och allmänna civilförvaltningens lönenämnd, att frågan om en lönereglering för lärarpersonalen vid lantbruksundervisningsanstalterna tillsvidare bör anstå och upptagas först i anslutning till en lönereglering för den till hushållningssällskapens konsulentverksamhet knutna personalen och under beaktande av den lönereglering, som kan komma att genomföras för lärarpersonalen vid folkhögskolorna.» För den extra lärarpersonalen föreslogs i propositionen, att vissa arvoden skulle bestämmas i anslutning till det arvodessystem, som gällde för den övriga lärarpersonalen. Jordbruksutskottet fann i sitt utlåtande (nr 51) i likhet med departementschefen, att någon allmän lönereglering för lärarpersonalen vid lantbruksundervisningsanstalterna icke för det dåvarande borde genomföras. Utskottet ansåg starka skäl tala för denna ståndpunkt. Inom den närmaste framtiden skulle frågan om lönereglering för hushållningssällskapens tjän11

162 stemän och folkhögskolornas lärarpersonal upptagas till övervägande. På grund därav ansåg utskottet att det i viss mån innebure ett föregripande av avgörandet i fråga om de andra befattningshavarnas lönereglering om man nu reglerade lönerna för personalen vid lantbruksundervisningsanstalterna. Beträffande extra lärare samt lärarnas tjänstgöringsförhållanden anslöt sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag. Riksdagen beslöt i enlighet med jordbruksutskottets utlåtande (skrivelse nr 230). I enlighet med riksdagens beslut utfärdades den 21 juni 1940 Kungl. Maj:ts stadga för statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalter (nr 724). Avlöningsförhållandena reglerades i kungörelsen den 21 juni 1940 (nr 847) angående statsbidrag till lantbruksundervisningsanstalter, vilken trädde i kraft den 1 november 1940. 1942 års lönereglering. Sedan skolöverstyrelsen den 20 januari 1942 framlagt förslag till lönereglering för folkhögskolornas lärare, anbefallde Kungl. Maj:t lantbruksstyrelsen att framlägga ett motsvarande förslag beträffande de lägre lantbruksundervisningsanstalterna. Lantbruksstyrelsen avgav sitt förslag den 20 april 1942. I anslutning till vad skolöverstyrelsen föreslagit beträffande folkhögskolorna förordade lantbruksstyrelsen bibehållande av kontant lön med olika belopp för kurser av olika längd jämte naturaförmåner. Vidare föreslogs, att den kontanta lönen ej skulle vara dyrortsgraderad. I fråga om lönens anpassning efter arbetsårets längd framhöll lantbruksstyrelsen, att vid folkhögskolorna olika lön föreslagits för vinterkurser om 21 och 24 veckor. Ökningen stod där i direkt proportion till ökningen i lästidens längd (3/21). För lantmannaskolors vinterkurs utgick lön med enhetligt belopp oavsett kurstidens längd. Minimitiden vore 125 arbetsdagar. Vid vissa skolor hade emellertid kurstiden på grund av utvidgad undervisning i skogsskötsel utsträckts till i regel 150 dagar eller mera, i vissa fall till 168 arbetsdagar. Styrelsen ansåg sig icke kunna förorda en höjning av lönen för dessa kurser i samma proportion som tjänstgöringstidens längd, vilket vid 150 arbetsdagar skulle inneburit en löneökning med xh. I stället förordade styrelsen, att lönen höjdes för vinterkurs om minst 150 dagar med ett belopp, som stod i direkt relation till skillnaden mellan lönerna till å ena sidan befattningshavare vid lantmannaskola med vinterkurs om 125 dagar och å andra sidan befattningshavare vid lantmannaskola med vinterkurs och fortsättningskurs om tillhopa (125 + 1 1 0 = ) 235 arbetsdagar. Löneförhöjningen skulle alltså motsvara 25/no av nämnda löneskillnad. Beträffande lönebeloppens avvägning med hänsyn till lönesättningen för lärarpersonalen vid folkhögskolorna framhöll lantbruksstyrelsen bland annat följande. Dåvarande minimilöner vid lantbruksundervisningsanstal-

163 terna hade i stor utsträckning avvägts att motsvara avlöningarna vid folkhögskolorna. Detta sammanhängde med att befattningshavarna inbördes hade en i stort sett likartad sysselsättning och att arbetsuppgifterna i mångt och mycket vore inbördes likartade och jämförbara. Även för framtiden torde det vara ofrånkomligt att lönesättningen vid lantbruksundervisningsanstalterna ägde rum under beaktande av folkhögskolornas löneförhållanden. Emellertid hade lärarna vid lantbruksundervisningen en tjänstgöring, som i icke ringa mån överstege den, som gällde för folkhögskollärarna. De sistnämndas tjänstgöring vore i regel begränsad till högst 37 veckor årligen, medan undervisningen vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna i vissa fall hade en betydligt längre varaktighet. Vidare hade lantbrukslärarna till skillnad från folkhögskollärarna tentamensskyldighet. En blivande lantbrukslärare hade dessutom en långvarig och dyrbar utbildning. (3 års praktik efter studentexamen, 3—4 års studietid vid lantbrukshögskolan avslutad med agronomexamen). Då lantbruksstyrelsen trots de anförda synpunkterna icke ansett sig böra påyrka principiellt försteg i lönehänseende för lantbrukslärarna framför folkhögskollärarna, hade detta skett uteslutande i förvissningen därom, att ett sådant yrkande skulle vara ägnat att försvåra eller fördröja den väntade lösningen av lärarnas lönefråga. I princip vore emellertid styrelsen av den uppfattningen att lantbrukslärarna ägde befogade anspråk på en lönereglering, som vore ägnad att i skälig omfattning medföra kompensation såväl för utbildningskostnaderna före inträdet å lärarbanan som jämväl för den vid jämförelse med folkhögskollärarna mer betungande tjänstgöringen. I propositionen 1942: 313 anslöt sig departementschefen till de av lantbruksstyrelsen uppdragna riktlinjerna för en lönereglering. Även ifråga om lönetillägg och detaljerna för löneregleringens utformning godtog departementschefen i allt väsentligt lantbruksstyrelsens förslag (se Gällande bestämmelser). I fråga om statsbidragen hade lantbruksstyrelsen förutsatt att dessa även i fortsättningen avpassades så, att de täckte samtliga kontanta utgående lärarlöner. Denna princip borde emellertid utsträckas att gälla även beträffande de rörliga löneförmånerna (rörligt tillägg, kristillägg), vilka då (i fråga om dyrtidstillägg) endast till hälften täcktes av statsmedel. Kostnaderna för naturaförmåner åter borde helt åvila huvudmannen. I propositionen åter föreslogs, att de rörliga löneförmånerna skulle täckas av statsmedel till Vs för att icke åstadkomma ändring i den rådande fördelningen av kostnaderna mellan staten och skolorna. Jordbruksutskottet, vars utlåtande (nr 57) bifölls av riksdagen (skrivelse nr 416), tillstyrkte de i propositionen framlagda förslagen utom beträffande rörligt tillägg och kristillägg, vilka enligt utskottets mening i sin helhet borde täckas av statsmedel.

164 KAPITEL 13.

Gällande bestämmelser. De grundläggande bestämmelserna för lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolorna äro intagna i Kungl. Maj :ts stadga den 21 juni 1940, nr 724, för statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalter (ändrad 1945: 374, 1947: 923 och 1948: 684) och i kungörelsen den 5 september 1942, nr 807, angående statsbidrag till lantbruksundervisningsanstalter m. m. (ändrad 1945: 375). Stadgan skall i tillämpliga delar gälla jämväl för statens lantbruksskolor vid Ultima och Alnarp. Ändamål. Lantbruksundervisningsanstalterna ha till ändamål att främja yrkesutbildningen inom jordbruksnäringen, samtidigt som de böra taga vård om elevernas personliga utveckling. Lantmannaskola och lantbruksskola ha att meddela kunskap i grunderna för lanthushållningens utövande, i fråga om lantbruksskola med särskilt syfte att bibringa övning och färdighet i lantbruksarbetens ordnande och ledning. L a n t h u s h å l l s k o l a har att meddela kunskap i grunderna för skötseln av ett lanthushåll. Kurser. Huvudkurserna S k o la Lantmannaskolor

och deras längd framgå av följande uppställning. Ku r s t i d

K u r s

: Minst 125 arbetsdagar Minst 110 arbetsdagar Minst 230 arbetsdagar Ett år Ett år

Lantbruksskolor: Två år Kurs för meddelande av allmän praktisk-teoretisk Ett åiEtt år Lanthushållsskolor

: Minst 154 dagar Minst 308 dagar

165 I föreskrivet minimiantal arbetsdagar vid lantmannaskola inräknas icke sön- och helgdagar eller ferier. Vid lanthushållsskola inräknas i minimiantalet dagar sön- och helgdagar men icke ferier. Där särskilda skäl sådant föranleda, äger Kungl. Maj:t medgiva, att huvudkurs av annan längd än ovan sagts må anordnas vid lantmanna- och lanthushållsskola. Läsåret omfattar tiden 1 november—31 oktober. Lantbruksstyrelsen äger medgiva jämkning härutinnan. Under varje läsår skall vid skolan anordnas en eller flera huvudkurser i överensstämmelse med vad Kungl. Maj:t efter förslag av skolans styrelse bestämmer. Skolstyrelsen bestämmer dag för början och avslutning av kurs. Kortare undervisnings- och utbildningskurser må efter medgivande av Kungl. Maj :t anordnas utöver vad därom finnes särskilt stadgat. Undervisning. Vid lantmannaskolas vinterkurs skall, där lantbruksstyrelsen ej annorlunda föreskriver, undervisning i huvudsak meddelas i svenska språket, räkning och geometri, naturlära, (kemi, fysik, geologi och botanik), jordbrukslära, husdjurslära, lantbruksekonomi, skogshushållning, byggnadslära, trädgårdsskötsel och medborgarkunskap samt i de delar av rättsväsendet, som närmast beröra jordbruket. I ämnen av speciell karaktär, vilka ha anknytning till jordbruket, må anordnas föreläsningar. Vid fortsättningskurs skola utom teoretisk undervisning förekomma praktiska övningar i lantmannagöromål. Vid längre kurs skall undervisningen omfatta samma ämnen som vid vinterkurs. Vid helårskurs skall förekomma såväl teoretisk undervisning som praktiska övningar i lantmannagöromål. Den teoretiska undervisningen skall omfatta samma ämnen som vid vinterkurs och i huvudsak vara förlagd till vinterhalvåret. Vid den praktiska undervisningen skola eleverna övas i förekommande lantmannagöromål. Vid ettårig kurs för utbildning av ladugårdsförmän skall förekomma såväl praktisk som teoretisk undervisning. Den teoretiska undervisningen skall omfatta sammanlagt omkring 300 limmar lämpligt fördelade under hela utbildningstiden. Efter lantbruksstyrelsens medgivande må undervisningen vid huvudkurserna ordnas efter olika studielinjer. Vid huvudsakligen teoretisk kurs bör varje elev erhålla omkring sju timmars undervisning dagligen. Vid lantbruksskola skall den teoretiska undervisningen i huvudsak omfatta detsamma som vid lantmannaskolas vinterkurs. Särskilt avseende skall dock fästas å förhållandena vid större jordbruk. Under den tvååriga kursen skola minst 135 hela dagar eller däremot svarande halva dagar ägnas åt lektioner med därtill börande övningar och demonstrationer samt studieresor. Av nämnda antal dagar skola minst 35 hela dagar eller motsvarande antal halva dagar förläggas till första året. Därutöver bör under första vin-

166 terhalvåret för elev, som i huvudsak sysselsattes med praktiska göroniål. teoretisk undervisning i form av övningar och repetitioner anordnas under i regel en timme dagligen. I den ettåriga kursen skola minst 100 hela dagar eller motsvarande antal halva dagar ägnas åt teoretisk undervisning, vilken företrädesvis skall ordnas gemensamt med undervisningen för eleverna i den tvååriga kursens äldre avdelning. Under tid, då teoretisk undervisning pågår, bör varje elev erhålla omkring sju timmars undervisning dagligen. Vid lantbruksskola skola eleverna övas i alla förekommande lantmannagöromål samt turvis tjänstgöra som arbetsförmän. Vid lantbruksskolas ettåriga kurs för utbildning av ladugårdsförmän skall för undervisningen gälla detsamma som för motsvarande kurs vid lantmannaskola. Vid länt hushållsskolas halvårskurs skall, där ej lantbruksstyrelsen annorlunda föreskriver, undervisning meddelas i närings-, födoämnes- och matlagningslära, hemmets ekonomi, hälsolära och barnavård, hemvård, husdjurslära och mjölkhushållning, trädgårdsskötsel, slöjd och medborgarkunskap. I ämnen av speciell karaktär, vilka ha anknytning till lanthushållet, må anordnas föreläsningar. Vid helårskurs skall undervisningen omfatta samma ämnen som vid halvårskurs. Undervisningen skall främst anknyta till förhållandena i skolans huvudsakliga verksamhetsområde. Elev bör vid sidan av praktiska övningar erhålla omkring tolv timmar teoretisk undervisning i veckan. Enligt stadgan bör vidare vid lantbruksundervisningsanstalt genom gymnastik- och idrottsövningar sörjas för elevernas sunda kroppsliga utvecklnig. Undervisningsplan, upptagande kursernas längd, lärarnas undervisning i olika läroämnen och det ungefärliga antalet lärotimmar, som skall ägnas varje ämne, fastställes av lantbruksstyrelsen efter förslag av skolans styrelse. Arbetsordning för de olika kurserna fastställes av skolans styrelse efter förslag av lärarrådet. Genom studieresor under lärares ledning böra eleverna komplettera de vid skolan vunna kunskaperna. Vid slutet av kurs anordnas offentlig avslutning. Efter genomgången kurs erhåller elev avgångsbetyg enligt av lantbruksstyrelsen fastställt formulär undertecknat av rektor. Skoljordbruk. Till varje lantbruksundervisningsanstalt skall höra ett skoljordbruk. Denna skyldighet har för lantmanna- och lanthushållsskolor trätt i.kraft den 1 november 1948, men äger Kungl. Maj:t alltjämt medgiva befrielse härifrån. I så fall bör skolan i nödig utsträckning för undervisningsändamål äga disponera över någon i skolans närhet belägen, för ändamålet lämplig och av lantbruksstyrelsen godkänd egendom. Kan detta ej ordnas för lanthushållsskola, skall skolan i varje fall ha erforderliga anläggningar

167 för praktisk undervisning i trädgårds- och smådjursskötsel. För lanthushållsskola å samma plats som lantmannaskola med skoljordbruk kan detta godkännas som skoljordbruk även för lanthushållsskolan. Lantmannaskolas skoljordbruk skall drivas av skolan och förestås avrektor eller någon lärare. Vid lantmanna- eller lantbruksskola i trakt, där skogsskötseln är av stor betydelse för lantbrukets utövare i allmänhet, skall, där å skolegendomen ej finnes lämpligt skogsområde, praktisk undervisning i skogsskötsel anordnas å annan lämplig egendom i orten. Tillsyn och styrelse. Lantbruksundervisningsanstalt står under överinseende av lantbruksstyrelsen, som ock äger utfärda de närmare föreskrifter, vilka kunna erfordras för ordnandet av undervisningen vid anstalten. Vid sådan anstalt skall finnas en styrelse bestående av fem ledamöter, där Kungl. Maj:t ej annorlunda bestämmer. Ledamöterna utses på det sätt och för den tid Kungl. Maj :t för varje skola bestämmer. I lanthushållsskolas styrelse skola minst två ledamöter vara kvinnor. Lantmanna- och lanthushållsskola på samma plats må ha gemensam styrelse. Elever. För inträde som elev vid lantbruksundervisningsanstalt fordras, där ej lantbruksstyrelsen för särskild anstalt annorlunda föreskrivit, att ha genomgått folkskola eller ock på annat sätt förvärvat motsvarande kunskapsmått. Elev vid lantmanna- eller lantbruksskola skall, bland annat, före inträdet ha haft minst ett års praktik i lantbruksarbete och ha fyllt 18 år eller i fråga om kurs för utbildning av ladugårdsförmän 19 år. Vid lanthushållsskola skall elev ha fyllt 17 år. Där särskilda skäl föreligga, må elev kunna antagas, som ej uppnått stadgad minimiålder. Bland inträdessökandena äger den företräde, som under längre tid med goda vitsord deltagit i praktiskt arbete inom lantbruk respektive lanthushåll. Undervisningen skall vara avgiftsfri. Elev vid lantmanna- och lanthushållsskola bekostar själv sitt uppehälle vid skolan ävensom bostad. Elev vid lantbruksskolas tvååriga kurs erhåller avgiftsfritt kost, bostad med värme och lyse samt läkarvård. Elev i lantbruksskolas ettåriga kurs erhåller nämnda förmåner mot den avgift, som lantbruksstyrelsen på förslag av skolans styrelse bestämmer. För elev vid ettårig kurs för utbildning av ladugårdsförmän vid lantmanna- eller lantbruksskola gälla dock särskilda bestämmelser. Sådan elev erhåller avgiftsfritt bostad jämte bränsle och lyse samt läkarvård. Är eleven ogift, erhåller han dessutom fri kost. Därutöver utgår kontant lön av minst 1.200 kronor till gift elev och minst 480 kronor till ogift elev för hela kursen. Elevstipendier. Enligt kungörelsen 1946: 213 kunna stipendier utgå med högst följande belopp.

168 Behovsgrad

1 2 3

L a n t m a n n a - och lanthushållsskola

Lantbruksskola

30 kr. för läsmånad 60 » » » 90 » » »

200 kr. för läsår 300 » » » 400 » » »

Till' högsta behovsgraden bör endast räknas elev, som i synnerlig grad är i behov av stipendium. Stipendium beviljas av lantbruksstyrelsen. Rektorer och lärare. Vid varje skola skall finnas en föreståndare, benämnd rektor, samt det antal ämneslärare, extra ordinarie ämneslärare och speciallärare, som kräves för undervisningens behöriga uppehållande. Rektor, ämneslärare och extra ordinarie ämneslärare vid lantbruks- och lantmannaskola skola ha avlagt agronomexamen och vid lanthushållsskola avgångsexamen från lärarinnekurs vid med statsmedel understött lanthushållningsseminarium. Dessutom skall rektor under minst två läsår med goda vitsord tjänstgjort såsom ämneslärare vid lantmanna- eller lantbruksskola respektive lanthushållsskola och ämneslärare under sammanlagt minst två läsår med goda vitsord tjänstgjort som extra ordinarie ämneslärare vid lantmanna- eller lantbruksskola respektive lanthushållsskola. Lantbruksstyrelsen äger dock, där särskilda skäl föreligga, medgiva undantag från dessa villkor. Vid tillsättande av rektor eller lärare, vilken skall handha skötsel av skoljordbruk, bör särskilt uppmärksammas att sökanden äger de insikter och egenskaper, som ha betydelse för en god skötsel av skolegendomen. Rektor, ämneslärare och extra ordinarie ämneslärare anställas tillsvidare med ömsesidig rätt till uppsägning. Uppsägningstiden är för rektor och ämneslärare sex månader och för extra ordinarie ämneslärare, såvitt möjligt, tre månader. Skolstyrelsens beslut om uppsägning av ordinarie rektor eller ordinarie ämneslärare skall dock, innan beslutet må gå i verkställighet, underställas lantbruksstyrelsen för godkännande. Speciallärare anställes på viss tid. Rektor eller lärare, som icke förmår att vid skolan upprätthålla skick och ordning eller uraktlåter att fullgöra sina åligganden enligt stadgan, må kunna av skolans styrelse skiljas från sin befattning utan iakttagande av stadgad uppsägningstid, dock, där fråga är om ordinarie rektor eller ämneslärare, endast efter förut given varning, av vilken han icke låtit sig rätta. Beslut angående skiljande av ordinarie rektor eller ämneslärare från skolan skall, innan beslutet må gå i verkställighet, underställas lantbruksstyrelsen för godkännande. Ledig rektors- eller ämneslärarbcfattning skall med tjugu dagars ansökningstid ledig för klar as i Post- och Inrikes Tidningar samt i minst en all-

169 mänt spridd lantbrukstidskrift. Lantbruksstyrelsen prövar sökandenas behörighet och uppsätter på förslag tre sökande. Skolans styrelse har att till befattningen antaga någon av de på förslaget uppförda. Beträffande rektorsbefattning vid lantbruksskola, som är förlagd till enskild egendom, skall därvid personvalet träffas i samråd med ägaren eller innehavaren av egendomen. Extra ordinarie ämneslärare och speciallärare förordnas av skolans styrelse. Rektor åligger bl. a. att under styrelsens inseende handha skolans ekonomi, där styrelsen icke annorlunda beslutar, att, där icke av styrelsen eller eljest i vederbörlig ordning annorlunda bestämmes, handha ledningen av till skolan förlagda särskilda undervisningsoch utbildningskurser och där anordnad försöksverksamhet, samt att handha skötseln av skölj ordbruket, såvitt ej styrelsen därtill utsett annan lärare vid skolan. Ordinarie befattningshavare må icke samtidigt inneha ordinarie anställning vid annan skola. Rektor, ämneslärare eller extra ordinarie ämneslärare må icke utan lantbruksstyrelsens tillstånd åtaga sig uppdrag, som är förenat med tjänstgöring under tid kurs pågår vid skolan (kungörelsen 1942: 807, 11 §). Undervisningsskyldighet. Då huvudsakligen teoretisk undervisning meddelas, skall undervisningsskyldigheten vara av följande omfattning. Antal veckotimmar

Lantmannaskola : Rektor Ämneslärare Lantbruksskola: Rektor Ämneslärare

14—20 20—24 10—12 16—20

Då särskilda skäl därtill föranleda, må lantbruksstyrelsen medge minskning i nämnda undcrvisningsskyldighet. För lanthushållsskola saknas allmänna bestämmelser om undervisningsskyldighetens omfattning. Ämneslärare och e. o. ämneslärare, som för deltagande utom skolan i undervisnings- och försöksarbete, bokföring eller annan jämförlig verksamhet, vilken står under statens eller hushållningssällskapets överinseende och av lantbruksstyrelsen medgivits minskad undervisningsskyldighet vid skolan, må av Kungl. Maj :t medgivas rätt att uppbära lön såsom för full tjänstgöring, under förutsättning att särskild ersättning icke utgår för verksamheten (kungörelsen 1942:807, 12 §).

170 Samarbete med hushållningssällskapen. Enligt 56 § stadgan äger Kungl. Maj:l på framställning av hushållningssällskapet och skolstyrelsen föreskriva, att lantbruksundervisningsanstalt inordnas som ett led i hushållningssällskapets allmänna undervisningsverksamhet. Hushållningssällskapets förvaltningsutskott äger då yttra sig över skolans förslag till allmän plan för skolans verksamhet och till undervisningsplan för skolan, innan dessa fastställas av lantbruksstyrelsen. Skolans inkomst- och utgiftsstat skall vidare tillställas hushållningssällskapet. I den mån rektor, ämneslärare eller extra ordinarie ämneslärare icke helt tages i anspråk för skolans verksamhet, åligger det honom att fullgöra de inom hushållningssällskapets verksamhetsområde fallande uppgifter, som förvaltningsutskottet och skolans styrelse gemensamt tilldela honom. Sådan samverkan har endast kommit till stånd med hushållningssällskapen i Göteborgs och Bohus samt Skaraborgs län. Även där skolans verksamhet icke inordnats som ett led i hushållningssällskapets allmänna undervisningsverksamhet, bör samarbete i största möjliga utsträckning anordnas mellan hushållningssällskapet och skolstyrelsen rörande skolans undervisningskurser och verksamhet i övrigt. Samarbete bör jämväl av skolstyrelsen sökas med skogsvårdsstyrclsen. Kontant avlöning. Enligt kungörelsen 1942: 807, 8 §, skall grundlön jämte ålderstillägg utgå med minst följande belopp för läsår. B e f a t t n i n g s h a v a r e

Grundlön kronor

Ålderstillägg kronor

Lantmannaskolor med v i n t e r k u r s om minst 125 arbetsdagar: Rektor

5 580

3 å 480

4 200

4 ä 480

3 100

2 å 240

med v i n t e r k u r s om minst 150 arbetsdagar: Rektor

6 030

3 å 480

4 500

4 å 480

3 300

2 å 240

med h e l å r s k u r s eller med v i n t e r k u r s j ä m t e fortsättningskurs eller (och) längre k u r s : 7 560

3 ä 480

5 520

4 å 480

4 000

2 ä 240

171 1> e f a t t n i n g s h a v a r e

Grundlön kronor

Åldcrstillägg kronor

Lantbruksskolor Rektor

7 560

:i å 480

Ämneslärare

5 520

4 ä 480

E. o. ämneslärare

4 000

2 å 240

Lanthushållsskolor med

halvårskurs:

Rektor

2 760

:; ä 300

A mneslärare

4 å 300

E. o. ämneslärare

1 600

2 å 150

Rektor

4 752

3 ä 300

Ämneslärare

3 480

4 ä 300

E. o. ämneslärare

2 600

2 å 150

med å r s k u r s eller (och) två halvårskurser eller årskur och en h a l v å r s k u r s :

Rätt till ålderstillägg inträder efter respektive tre, sex, nio och tolv år, därest tjänstgöringen varit av viss omfattning. Vid lantmannaskola med vinterkurs må rektor, ämneslärare eller extra ordinarie ämneslärare medgivas rätt att uppbära lön som vid skola med vinterkurs och fortsättningskurs, därest han, då vinterkurs ej pågår, antingen vid skolan tjänstgör vid andra undervisningskurser om tillhopa minst 110 arbetsdagar eller minst fem månader biträder med arbete, som faller inom hushållningssällskapets verksamhet. Vid lantbushållsskola med halvårskurs må rektor, ämncslärarinna och extra ordinarie ämneslärarinna medgivas rätt att uppbära lön som vid skola med helårskurs, därest hon. då halvårskurscn ej pågår, antingen vid skolan tjänstgör vid andra undervisningskurser oin tillhopa minst 154 dagar, sönoch helgdagar inräknade, eller minst fem månader biträder med arbete, som faller inom hushållningssällskapets verksamhet. Nu nämnda medgivanden skola lämnas av lantbruksstyrelsen i fråga om undervisningskurser vid lantmanna- eller lanthushållsskola och eljest av Kungl. Maj:t. Till vikarier för ordinarie och extra ordinarie befattningshavare skall utgå arvode med lägst % av minimigrundlönen för befattningen. Enligt 15 § kungörelsen 1942:807 utgår rörligt tillägg med för närvarande 15 procent å minimigrundlön, åldcrstillägg och vikariatsersättning till ordinarie och extra ordinarie befatttningshavare samt vikarier för dessa.

172 Kristillägg utgår enligt kungörelsen 1942: 831 med för närvarande 24,4 procent (kungörelserna 1947: 460 och 1948: 555) och i övrigt enligt kungörelsen 1941: 29 2 §, 3 § andra och tredje styckena samt 4—6 §§. Provisoriskt lönetillägg skall enligt Kungl. brev den 11 juni 1948 för budgetåret 1948/49 utgå med följande belopp. Rektor kronor

Ämneslärare kronor

helt år

1 080

!)60

150 dagar

coo

onn

78A

iU\t\

KAfi

Sko1 or

Lantbruks-

och

Ku rscr

lantmannaskolor

E. o. ämneslärare kronor

med

k u r s omfattande :

Lanthushållsskolor med kurs o m f a t t a n d e : helt år 154 dagar

Den kontanta lönen utgår för lästid och utbetalas månadsvis i efterskott. Lön vid tjänstledighet. Har befattningshavare förbjudils tjänstgöra till förekommande av smittas spridning, äger han därunder uppbära oavkortad lön högst sex månader. Inställes undervisningen på grund av smittsam sjukdom bland människor eller husdjur, äger befattningshavare därunder uppbära oavkortad lön med skyldighet att utan särskild ersättning fullgöra återläsning i den utsträckning, som må komma att påfordras. Vid sjukledighet avdrages en tredjedel av minimigrundlöncn, vilket belopp skall utgå till vikarien. Samma avdrag sker vid tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd under högst 90 dagar, dock ej för tid efter 90 :c dagen från förlossningen. Vid tjänstledighet för uppehållande av befallning i statens tjänst eller för offentligt uppdrag avdrages minst en tredjedel av minimigrundlönen. Kungl. Maj:t bestämmer i varje särskilt fall, i vad mån den tjänstledige av minimigrundlönen skall avstå mer än en tredjedel till vikarien. Vid annan än ovan nämnd tjänstledighet skall till vikarien avstås minst två tredjedelar av minimigrundlönen. Lantbruksstyrelsen skall därvid för varje särskilt fall bestämma i vad mån mer än två tredjedelar skall avdragas. Naturaförmåner. Enligt 27 § stadgan skall så vilt möjligt inom skolbyggnaden eller i dess omedelbara närhet finnas skolan tillhöriga, tjänliga bostäder

173 för lärare och elever. Utöver kontant avlöning skall enligt kungörelsen 1942 : 807, 10 §, nedan angivna befattningshavare åtnjuta fri bostad jämte bränsle eller ersättning därför enligt ortens pris. Till tjänstebostad för befattningshavare med eget hushåll bör, där så är möjligt, höra trädgårdsland. Rektor skall dessutom tillhandahållas särskilt expeditionsrum i bostaden eller skolbyggnaden. I följande uppställning angives det antal rum jämte i förekommande fall kök, som tjänstebostad skall innehålla, samt den lägsta kontanta ersättning för år, som må utgå i stället för sådan förmån inklusive bränsle. Tjänstebostad om minst

Minimiersättning kronor

Rektor

5 rum och kök

1200 Ämneslärare med eget h u s h å l l

4 rum och kök

2 rum

500 Skola

Lantmanna-

och

utan

Befattnin g

lantbruksskolor:

K. o. ämneslärare med eget h u s h å l l

2 rum och kök

1 rum

300 Rektor

2 rum

500 Ämneslärare

1 rum

300 E. o. ämneslärare, helårsanställd

1 rum

utan

Lanthushållsskolor:

» •

, halvårsanställd

Ingår kök i tjänstebostad skall till denna även höra källare och andra nödiga utrymmen. Tjänstebostad tillträdes och avträdes samtidigt med befattningen. Avlider befattningshavare, må dock person, mot vilken den avlidne var försörjningspliktig och vilken bott tillsammans med honom, inneha tjänstebostaden jämte naturaförmåner till den fardag, som infaller näst efter tre månader från dödsfallet. Dock skall till den nye befattningshavaren upplåtas så stor del av bostaden, som skolstyrelsen prövar skäligt. Extra ordinarie befattningshavare utan eget hushåll äger rätt till fri bostad jämte bränsle allenast under den del av läsåret, hans anställning omfattar. Befattningshavare utan eget hushåll äger under kurstid åtnjuta kost i clevhushållet till självkostnadspris. Under tjänstledighet äger befattningshavare bibehålla honom tillkommande naturaförmåner eller ersättning för sådana. Av skolstyrelsens beslut må bero, huruvida vikarie å ledig befattning skall helt eller delvis åtnjuta

bostadsförmån eller ersättning därför, som tillkommer ordinarie innehavare av tjänsten. Vidare äger skolstyrelsen bestämma, huruvida vikarie skall åtnjuta rcsckostnadsersättning. Pension. Reglementet för statens pensionsanstalt gäller för rektorer, ämneslärare och extra ordinarie ämneslärare vid statsunderstödda lantmanna-, lantbruks- och lanthushållsskolor. Pensionsåldern är 65 år för manlig och 60 år för kvinnlig befattningshavare. För man må den dock bestämmas till 62 år. Lantbruksstyrelsen äger medge kvarstående i tjänst efter pensionsåldern för ett år i sänder under sammanlagt högst 5 år. För hel tjänstepension fordras 33 tjänstår för manlig och 30 tjänstår för kvinnlig befattningshavare. Som tjänstår må även tillgodoräknas tid efter pensionsåldern, som läraren tjänstgjort. Dyrtidstillägg och kristillägg utgå å högst 4.800 kronor av årspensionsbeloppet. Nämnda tillägg utgingo andra kvartalet 1947 med sammanlagt 49 procent. Enligt kungörelsen 1947: 658 skall en teknisk omräkning verkställas av pensionerna från och med den 1 juli 1947, så att å det omräknade grundbeloppet utgår rörligt tillägg med för närvarande 12 procent. Familjepension utgår till änka, så länge hon lever ogift, och till arvsberättigade ogifta barn under 21 år. Enligt kungörelsen 1939: 508 skall familjepension utbytas mot ny fainiljcpension, vara beräknas procentuellt tillägg och kristillägg, vilka andra kvartalet 1947 uppgingo till sammanlagt 47 procent. Enligt kungörelsen 1947: 658 skall en teknisk omräkning verkställas även av familjepensionerna på samma sätt som av tjänstepensionerna. I följande uppställning redovisas hel tjänstepension och hel familjepension till änka utan pensionsberättigadc barn enligt ovan angivna bestämmelser, sedan teknisk omräkning av pensionerna ägt rum. I beloppen ha inräknats 12 procent rörligt tillägg. Dessutom angivas de årliga befattningshavare- och huvudmansavgifterna.

175 Hel tjänstepension kronor

Hel familjepension kronor

Befattningshavareavgift för man* kronor

Huvudmansavgift kronor

Rektor

8 508

2 970

200 Ämne si ärare

7 513

2 661

167 E. o. ämneslärare

4 58.",

1 922

101 B e f a t t n i n g

L a n t b r u k s - och lantmannaskolor

med hel-

å r s k u r s m. m.:

Lantmannaskolor

med

vinterkurs

arbetsdagar: Rektor

7 526

2 661

168 Ämneslärare

6 572

2 460

141 K. o. ämneslärare

3 857

1 667

85 Rektor

7 177

2 567

158 Ämneslärare

6 263

2 392

138 E. o. ämneslärare

3 656

1 572

81 Rektor

5 766

2 298

127 Ämneslärare

4 785

105 E. o. ämneslärare

2 957

1 304

65 Rektor

3 736

1 613

82 Ämneslärare

3 373

74 E. o. ämneslärare

1 075

43 Lantmannaskolor

med

vinterkurs

arbetsdagar:

Lanthushållsskolor med h e l å r s k u r s :

Lanthushållsskolor med h a l v å r s k u r s :

* Vid lanthushållsskolor angives avgift för kvinna.

Statsbidrag. Statsbidrag utgår till avlöning av rektor och det antal lärare, som Kungl. Maj :t för varje skola bestämmer. Statsbidrag utgår även till arvode åt speciallärare med belopp, som Kungl. Maj:t bestämmer i varje särskilt fall, dock med högst 10 kronor för varje undervisningstimme. De sammanlagda kostnaderna för kontant minimigrundlön, ålderstillägg, rörligt tillägg, kristillägg, provisoriskt lönetillägg och vikariatsersättning, som utgår enligt förut angivna grunder, skola helt täckas av statsbidraget. Lanthushållsskola må dessutom efter lantbruksstyrelsens beprövande uppbära statsbidrag till ersättning åt semestervikarie för rektor, ämneslärarinna och extra ordinarie ämneslärarinna, vilka vid skolan bestrida full

176 tjänstgöring under mer än 300 dagar för läsår. Statsbidrag för sådan vikarie må utgå för högst 30 dagar för läsår med belopp, motsvarande två tredjedelar av den kontanta minimigrundlönen för befattningen. Vidare utgår statsbidrag till driftkostnaderna med fastställda belopp för olika kurser jämte 5 kronor för varje elev och månad, som kurs pågår. Dylikt statsbidrag må icke överstiga tre fjärdedelar av skolans av lantbruksstyrelsen godkända driftkostnader, sedan avdrag gjorts för influtna hyror av elevbostäder. Statsbidrag till driftkostnaderna må icke utgå, därest icke från annat håll tillskjutes ett belopp motsvarande minst en tredjedel av nämnda bidrag. Den 4 augusti 1949 utkom från trycket ny stadga för lantbruksundervisningsanstalterna (1949: 461) samt ändringar i kungörelsen om statsbidrag till sagda anstalter (1949: 462). Dessa författningar ha ej kunnat beaktas i ovanstående redogörelse.

177 KAPITEL 14.

Nuvarande förhållanden. De sakkunniga ha från rektorerna vid lantbruksundervisningsanstalterna infordrat uppgifter angående förhållanden vid skolorna läsåret 1966/67. Samliga skolor ha inkommit med svar, av vilka dock en del äro ofullständiga. Den följande redogörelsen bygger på de lämnade uppgifterna, vilka i stora drag torde giva en riktig bild av förhållandena. I fråga om skolornas organisation ha uppgifterna hämtats från lantbruksstyrelsen. Skolornas organisation. De i Bilaga 2 till betänkandet intagna tabellerna äro avsedda att belysa skolornas organisation läsåret 1946/47. I dem redovisas för varje skola antalet elever vid olika kurser samt antalet lärare av olika slag. För de skolor, som ha skoljordbruk, redovisas dessutom arealen odlad jord. Såsom framgår av följande uppställning äro skolor av olika slag ofta förlagda till samma plats. Lantmannaskola + lanthushållsskola + folkhögskola

Lanthushållsskola + lantmannaskola

Lanthushållsskola + folkhögskola

Tenhult

Katrineberg

Lunnevad 1

Bräkne-Hoby2

Stora Segerstad

Tärna

Gamleby 1

Kävesta 1

Markaryd

Högalid'

Fellingsbro 1

Högsbyi

önncstad

Mora

Hammenhög 1

Tomelilla 1

Vindeln-

Osby

Vilan

Matarengi

Dingle

Svalöf

Nuntorp 1

Skurup

Sätila 1

Fristad

KyrkeriuR

Kristinehamn 1

Lantmannaskola -f- folkhögskola

Hussborg

(vid Kristine-

Tvillingsta 1

hamns

Anderstorp 1

skola)

Malgomaj 1

Molkom 1

Gran 1 2

Skolorna i n r y m d i i samma fastighet, L a n t m a n n a - och folkhögskolan i samm a fastighet.

prakt.

178 Antalet skolor med kurser av olika slag läsåret 1946/47 framgår av följande uppställning. S k o l o r Lantbruksskolor

Antal skolor

K u r s e r

med

tvåårskurs, e t t å r s k u r s och kurs för ladugårdsförmän tvåårskurs och ettårskurs Summa Lantmannaskolor

med

enbart vinterkurs om m i n s t 125 arbetsdagar

enbart vinterkurs om m i n s t 150 arbetsdagar

vinterkurs och fortsättningskurs

vinterkurs och längre kurs

vinterkurs, s o m m a r k u r s och fortsättningskurs

vinterkurs, fortsättningskurs och längre kurs

vinterkurs, längre kurs och helårskurs

vinterkurs och helårskurs

enbart sommarkurs

enbart h e l å r s k u r s

helårskurs och ettårskurs för ladugårdsförmän

1 Summa Lanthushållsskolor

med

enbart s o m m a r k u r s (halvårskurs) enbart årskurs

vinter- och s o m m a r k u r s

vinterkurs, s o m m a r k u r s och årskurs

vinterkurs och årskurs

1 Summa

40 Sedan läsåret 1946/47 har ö k n a lantmannaskola i Södermanlands län tillkommit, vilken skola har vinterkurs, helårskurs och ladugårdsförmanskurs. Dessutom har Katrinebergs lantmannaskola i Hallands län flyttats till Plönninge. I övrigt har någon ändring ej inträtt sedan läsåret 1946/47. Beträffande skoljordbruken må nämnas, att utöver de i tabellerna redovisade skolorna en del skolor arrendera skoljordbruk, samt att flera skolor torde komina att anskaffa skoljordbruk. Den föreskrivna övergångstiden för anskaffande av skoljordbruk utgick den 1 november 1948. Utöver huvudkurserna ha till lantbruksundervisningsanstalterna under läsåret 1946/47 varit förlagda ett flertal kortare utbildningskurser. Bland

179 annat ha hållits tjugo utbildningskurser för kontrollassistenter om 40 dagar för sammanlagt 316 elever samt åtta utbildningskurser för ladugårdsförmän om 3 månader för sammanlagt 85 elever. Lärare. Rektorerna ha redovisat nedan angivna antal lärare av olika slag. Antalet avviker i flera fall från de uppgifter, som föreligga från lantbruksstyrelsen, vilket sammanhänger med att sistnämnda uppgifter i huvudsak grunda sig på antalet statsbidragsberättigade tjänster. Den statliga lantbruksskolan i Alnarp har icke några för enbart denna skolform anställda lärare. Vid lantbruksskolan i Ultuna däremot, som är statlig, redovisas en rektor och en ämneslärare samt en halvårsanställd Skolor

Befattningshavare

Civil stånd

Levnadsålder

S:a ogift

gift

2 0 - 2 ! 3 0 - 3 9 4 0 - 4 9 5 0 - 5 9 60—66

Lantbruksskolor: Rektorer

7 Ämneslärare, helårsanställda

—

•>

—

2 4

2 1

E. o. ämneslärare helårsanställda

Summa Lantmannaskolor

Rektorer Ämneslärare anställda för »helt år»

anställda för minst 150 d.

anställda för minst 125 d.

—

.-}

1 6

E. o. ämneslärare anställda för »helt år»

15 2

anställda för minst 150 d.

anställda för minst 125 d.

Summa

1(1

—

anställda för helt år

anställda för halvt år

anställda för helt år

anställda för halvt år

10 2

Lanthushållsskolor: Rektorer Ämneslärare

E. o. ämneslärare

Summa

1 o

180 extra ordinarie ämneslärare. Denne tjänstgör i övrigt vid lantbrukshögskolan, varför han ej medtagits i sammanställningen. Undervisning. Vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna förekommer praktisk undervisning i mycket stor utsträckning. Detta gäller särskilt lanthushållsskolorna men även lantbruksskolorna under de tider, som ej äro avsedda för teoretisk undervisning. Lantmannaskolornas vinterkurser äro däremot väsentligen inriktade på teoretisk undervisning. Nedan redovisas antalet veckotimmar under läsåret 1946/47, som lärarna meddelat teoretisk undervisning. 1

Teoretisk undervisning läsåret 1946/47 Antal Skolor

Befattningshavare

0-4

5—9

veckotimmar

Uppgifter 1 0 - 1 4 15—19 20-- 2 4 25—29 saknas Antal

Lantbruksskolor

befattningshavare

: 5

Summa Lantmannaskolor

S:a

—

•>

—

1 2

i»;

1 22

7 o

•>

7 7 6

Ämneslärare, helårsanställda .

—

6 18

E. o. ämneslärare, helårsi i

Summa Lanthushållsskolor

—

19 6

— —

1 3

—

Ämneslärare, helårsanställda .

11 E. o. ämneslärare, helårs-

Summa

—

2(5 9

—

— —

181 Under läsåret 1946/47 ha lärarnas teoretiska undervisning uppskattats till följande procenttal av deras totala arbetsåligganden i tjänsten (100 %). Återstoden av tjänstgöringen har fullgjorts genom praktisk undervisning eller arbete å skölj ordbruket m. m., som åvilar dem i tjänsten. Teoretisk undervisning i % av total tjänstgöring 1946/47 Antal procent Skolor

Befattningshavare

0-9

1 0 - 2 4 2 5 - 4 9 5 0 - 7 1 75 Antal

Lantbruksskolor

100 Uppgift saknas

S:a

befattningshavare

Rektorer

2 Ämneslärare

—

E. 0. ä m n e s l ä r a r e

Summa

2 •>

— —

20 Lantmannaskolor:

Rektorer

ämneslärare, helårsanställda .

12 7

150 arbetsdagar 1

•>

6 o

•>

•8

4 G

E. o. ämneslärare, helårs1

anställda

Summa

i»;

6 11

145 Lanthushållsskolor: Rektorer Ämneslärare, helårsanställda .

30 1

12 1

—

«»

1 K. o. ä m n e s l ä r a r e , helårs154 dagar

Summa

•$

—

Arbete i tjänsten vid sidan av praktisk och teoretisk undervisning. De sakkunniga ha genom rektorerna anhållit om uppgifter, huru många timmar i medeltal per vecka lärarna under läsåret 1946/47 ägnat skrivningsrättning, studiehandledning, samkväm med eleverna, tillsyn av elevhem, biträdande arbete åt rektor o. d., för vilka uppgifter särskilt arvode ej utgår och nedsättning i undervisningsskyldigheten icke äger rum. Sådana uppgifter måste givelvis bliva i hög grad approximativa. De sakkunniga ha dock ansett det

182 vara av intresse att nedan redovisa de beträffande lärarna lämnade uppgifterna. Arbete i tjänsten vid sidan av praktisk och teoretisk undervisning Uppgift 0—4 5 - 9 1 0 - 1 4 15—19 20—24 2 5 - 2 9 30— saknas Antal veckotimmar

Skolor Befattningshavare

Antal

S:a

befattningshavare

Lantbruksskolor:

Summa

—

3 1 4

Ämneslärare, helårsanställda .

4 1

8 1

Lantmannaskolor

.» ,5

—

1 2

—

3 1

—

•)

2 Q

•>

E. o. ämneslärare, h e l å r s 4 1 2

1 o

97 Ämneslärare, helårsanställda . 14

—

— .

10 5

5 1

ö o

2i>

105 Summa

6 11

Lanthushållsskolor: 1

E. o. ämneslärare, helårs154 dagar

Summa

(1 2 18

1 o

—

12 Semester. Vid lantbruksundervisningsanstalterna omfatta de olika kurserna vid samma skola i många fall så lång tid, att det möter svårigheter att bereda föreståndare och helårsanställda lärare erforderlig ledighet. Härtill bidrager även skoljordbrukens skötsel. Rätten till semester är ej reglerad vid dessa skolor. Endast beträffande lanthushållsskolor finnes en föreskrift, att statsbidrag utgår för semestervikarie för högst 30 dagar. I följande uppställning redovisas semesterns längd för rektorer och helårsanställda lärare. Enligt uppgifterna ha alltså 50 helårsanställda befattningshavare icke erhållit någon semester. Flertalet av dessa äro emellertid rektorer, anställda vid lantmannaskolor med enbart vinterkurs eller vinterkurs och fortsättningskurs eller vid lanthushållsskolor med enbart en halvårskurs.

183 Skolor Befattnings-

Antal dagar semester 1946/47 0

5 - 9 1 0 - 14 15—19 20—24 2 5 - 2 9 3 0 - 3 4 3 5 - 3 9 40— Antal

befattningshavare

Uppgift saknas

S.a

Lantbruksskolor: Rektorer... Ämneslärare

... —

3 E. o. ämneslärare

—

1 2

—

20 Rektorer... 26

—

1 2

104 Rektorer..

39 Ämneslärare

—

56 Summa

6 .

Lantmannaskolor: Ämneslärare E. o. ämneslärare

Summa

19 Lanthushållsskolor:

1 E. o. ämneslärare —

—

1 2

12 Summa

121 Totalsumma 50

245 1

Avlöning utöver minimilön. Vid lantbruksundervisningsanstalterna utgå ofta löneförmåner utöver minimilönen. Rektor erhåller stundom representationsbidrag och i många fall utgår personligt lönetillägg. Arbete vid skoljordbruk, för vilket.särskild ersättning utgår, kan visserligen i regel ej anses ingå i de med tjänsten förenade åliggandena. I följande uppställning redovisas emellertid den ersättning, som utgått utöver minimilön, för såväl åligganden i tjänsten som för skölj ordbruket. Däremot har ej medräknats ersättning för vid skolan anordnade extra kurser. För arbetet med skoljordbruken utgingo läsåret 1946/47 särskilt arvode till elt stort antal rektorer. Vid 6 lantbruksskolor utgingo särskilda förvaltararvoden med lägst 4.000 och högst 6.500 kronor. Vid en lantbruksskola (Varpnås) ägdes skoljordbruket av rektor.

184 Avlöninj sförmåner Skolor Befa 11 n i n gsha v a re

0 kr.

1-1000 kronor

1001 — 2000 kronor Antal

utöver 20013000 kronor

minimiavlöning mer än 3000 kronor

Uppgift saknas

S:a

—

befattningshavare

Lantbruksskolor: 1

Ämneslärare, 1

—

E. o. ämneslärare, helårsanställda

Summa

—

•>

—

37 •?4

.')

—

6 Lantmannaskolor: 48

Ämneslärare, helårsanställda

6 E. o. ämneslärare, helårsanställda

16 74

3 1

22 11

—

Summa

1 Totalsumma

25 Summa

iMiithushållsskolor: Rektorer Ämneslärare,

;»

—

E. o. ämneslärare,

—

8 Vid lantmannaskolorna växlade förvaltararvodena betydligt. En rektor hade 10.000 kronor, en 3.000 kronor, en 2.400 kronor, femton 1.000—2.000 kronor och sex mindre än 1.000 kronor, övriga rektorer synas icke ha erhållit särskild ersättning för skoljordbruket. Utom förvaltararvode uppburo inånga rektorer vid lantbruks- och lantmannaskolor personlig lönefyllnad, representationsbidrag m. m. Av ordinarie och extra ordinarie ämneslärare vid lantbruks- och lantmannaskolorna biträdde omkring 70 med skötseln av skoljordbruket i olika

185 hänseenden. Endast ett mindre antal av dem erhöllo särskild ersättning härför. Vid lanthushållsskolorna utgick icke särskild ersättning för skoljordbruken, vilket torde sammanhänga med att dessa jordbruk i regel äro av mindre omfattning. Arvode för extra kurser vid skolan. Vid lantbruksundervisningsanstalterna anordnas ett flertal i regel kortare extra kurser, t. ex. kontrollassistentkurscr, vid vilka lärarna anlitas mot särskilt arvode. I följande uppställning redovisas antalet lärare läsåret 1946/47, som mot särskilt arvode tjänstgjort vid regelbundet anordnade extra kurser vid skolan samt arvodenas belopp. Arvode för regelbundet anordnade extra kurser Arvode kronor Skolor

Befattningshavare 501750

101 — 3 0 1 0—100 300 500 Antal

751 — 1001 • 1000 1400

Summa

befattningshavare

Lantbruksskolor: 1 2

Rektorer Ämneslärare

E.o. ämneslärare

2 5

Summa Lantmannaskolor: Rektorer

19 Ämneslärare, helårsanställda

150 arbetsdagar 2

125 arbetsdagar E. o. ämneslärare, helårsanställda .

150 arbetsdagar 125 arbetsdagar

, Summa

Lanthushållsskolor

1 1

Rektorer Ämneslärare, helårsanställda 154 dagar E o. ämneslärare, helårsanställda . . 1

154 dagar Summa

186 Arbete utom skolan. Vid lantmannaskolorna ha många lärare vid sidan av sin lärartjänstgöring stadigvarande arbete på annat håll än i skolan. Dessa arbeten äro av skiftande art, t. ex. som föreståndare i elektrisk distributionsförening och som konsulent hos hushållningssällskap. Sådan anställning förekommer i obetydlig omfatttning även vid lanthushållsskolorna men icke vid lantbruksskolorna. I följande uppställning redovisas det antal veckor under läsåret 1946/47, som sådant arbete utförts. Årligen å t e r k o m m a n d e arbete utom skolan Antal veckor Skolor Befattningshavare

—4

5—8 9—12 12—20 21—30 31—40 41—52 S:a Antal

Lantmannaskolor

Rektorer

2 Ämneslärare, helårsanställda

1 o

150 arbetsdagar

125 arbetsdagar

1 E. o. ämneslärare, h e l å r s a n s t ä l l d a . . . 1

Summa

8 2

4 3 4

.']

15 (5 2

1 1

125 arbetsdagar

9 ->

150 arbetsdagar

Lanthushållsskolor

befattningshavare

: 3

.'i

4 Ämneslärare, halvårsanställda E. o. ämneslärare, helårsanställda halvårsanställda

Summa

Tjänstebostäder och bostadsersättning. I följande uppställning redovisas de befattningshavare, som åtnjuta bostadsförmåner in natura och de, som i stället erhålla kontant ersättning. Dessa uppgifter redovisas särskilt för befattningshavare med och utan eget hushåll. För ämneslärare och c. o. ämneslärare vid lantbruks- och lantmannaskolor är nämligen bostadsförmånen större, om läraren har eget hushåll än om han icke har eget hushåll.

187 Befattningshavare

med och utan

tjänstebostad.

Antal med Skolor

tjänstebostad

utan tjänstebostad

Befattningshavare eget

ej eget

hushåll Lan tbru

befattningshavare

eget

ej eget

Summa

hushåll

ksskolor:

Rektorer

7 6

Summa

1 2

;;i

1 2

;'»3

10 Lantmannaskolor: 48

E. o. ämneslärare. 150 och 125" arbetsdagar Summa Lanthushållsskolor 1

Rektorer Ämneslärare, helårsanställda

9 E. o. ämneslärare, helårsanställda

154 dagar

11 Summa

26 5

1 Av dessa äro 4 gifta med rekt or vid lar t m a n n a s k j l a n å sar nma plats och en gift med lärare vid folkhögskola å s a m m a pl ats och bo i männen s tjänsteb ostäder.

Ersättning

Föreskriv, min.ers. kr.

Skolor Befattningshavare

—

Lantbruksskolor: Lantmannaskolor

i stället för

tjänstebostad.

Ersättningen A

Ersättningen högre än ininimiersättn ingen

Minimiers.

1— 199 kr.

200399 kr.

—

400— 699 700— kr. kr.

—

S:a

—

: 1 200

11 Ämneslärare, vilct

hushåll

• >

1 E. o. ämneslärare, helårsanställd, otict

hushåll

]

300 E. o.ämneslärare, 150 eller 125 arbetsdag* r, ettet hushåll ei effet hushåll

500 300

Summa

3 S

—

— —

—

— »>

— —

4 Lanthushållsskolor: Ämneslärare, halvårsanställda E. o. ämneslärare, halvårsanställda Summa

—

1 1

189 Tjänstebostädernas Skolor Befattningshavare

storlek. Antal Summa

Bostäder med kök

6 C

—

4 2

—

:;i

1 Antal r u m utom kök ;>

6—7

8—

Lantbrm ks s k olor: Ämneslärare, ej eget hushåll

—

>; —

—

E. o. ämneslärare.

;« ej eget hushåll

4 Lan t m an n as kol o r: Rektorer

•)

12 Ämneslärare, ej eget hushåll

—

1 E. o. ämneslärare. helårsanställda, ej eget hushåll

—

••:

—

;:i

— —

E. o. ämneslärare, 150 el. 125 arbetsdagar,

r1 ej eget hushåll

helårsanställda

— .

—

154 dagar

—

Lanthushållsskolor

Rektorer Ämneslärare,

—

7 E. o. ämneslärare.

—

1 11 10 1 Dessa lägenheter sakr a kök. Den eiia erht dier er sättnin g med 500 kr. - Denna lägenhet delar kök m ed ele\ •hushå let. :; Särskild ersättning m ed 500 kr. ute{år. * Av dessa erhålla 2 des sutom kon tan t ersät ning m ed 200 kr. och en me d 250 k r.

— —

190 Tjänstebostädernas Skolor Befattningshavare

Lantbruksskolor

v. vv. ev. wc. bad

v. + :\ bekv

bekvämligheter v. 42 bekv.

2 bekv

1 bekv.

0 bekv.

S:a

Rektorer

6 Ämneslärare

4 E. o. ämneslärare Summa Lantmannaskolor

Rektorer

.'55

Ämneslärare

35 E. o. ämneslärare, helårsanställda 150 eller 125 arbetsdagar

1 Summa

56 Lanthushållsskolor

Rektorer

34 Ämneslärare, helårsanställda

i;;

154 dagar E. o. ämneslärare, helårsanställda 154 dagar Summa

4 3

3 1 18

26 11 134

191 KAPITEL 15.

Allmänna synpunkter. Såsom framgår av den i kapitel 12 lämnade redogörelsen för här ifrågavarande lärares anställnings- och löneförhållanden ha även för dessa lärare förslag till lönereglering tidigare framlagts. Vid 1939 års lagtima riksdag förelåg sålunda ett av 1936 års lantbruksundervisningskommilté utarbetat löneregleringsförslag, vilket förslag vederbörande departementschef dock icke ansåg sig kunna förorda till genomförande. Frågan borde tills vidare anstå och upptagas först i anslutning till en lönereglering för den till hushållningssällskapens konsulentverksamhet knutna personalen och under beaktande av den lönereglering, som kunde komma att genomföras för lärarna vid folkhögskolorna. Frågan upptogs ånyo vid 1942 års riksdag, som biföll av Kungl. Maj:t framlagda förslag till löneregleringar för lärarna vid såväl folkhögskolor som vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna. Dessa löneregleringar torde kunna betraktas som mera provisoriska lösningar av ifrågavarande lärares lönefrågor, avsedda att tillgodose de mest framträdande kraven på förbättringar av personalens lönevillkor. Efter 1942 har, i avvaktan på lämplig tidpunkt för genomförande av en ny lönereglering, lärarpersonalen vid lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolorna, liksom lärarna vid folkhögskolorna, beretts viss avlöningsförbättring. I samband med framläggandet av förslag om anslag till provisoriskt lönetillägg för budgetåret 1947/48 åt viss lärarpersonal vid lanthushållningsseminariet i Rimforsa framhöll vederbörande departementschef (1947 års statsverksproposition, nionde huvudtiteln sid. 77), att i anslutning till genomförandet av den allmänna löneregleringen för befattningshavare i statens tjänst m. fl. borde även genomföras en lönereglering för lärarpersonalen vid, bland andra, lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolor. Då emellertid det närmare utformandet av en sådan lönereglering tarvade ytterligare utredning, och då frågan om den lägre lantbruksundervisningen och lärarinneutbildningen på det husliga området vore föremål för utredning, förordade departementschefen ett uppskjutande av löneregleringen och att personalen under nyssnämnda budgetår i stället bereddes viss avlöningsförbättring.

192 Av vad nu anförts framgår, att frågan om lönereglering för ifrågavarande personal under inånga är varit aktuell men av olika skäl ej bringats till lösning. Numera ha emellertid tidigare åberopade uppskovsanledningar av mera avgörande betydelse bortfallit. Sålunda har genom beslut av 1947 års riksdag lönereglering i anslutning till det statliga lönesystemet blivit genomförd för den till hushållningssällskapens konsulentverksamhet knutna personalen. Vidare må erinras om att den i 1947 års statsvcrksproposition, nionde huvudtiteln, omnämnda utredningen angående den lägre lantbruksundervisningen blivit verkställd (SOU 1948: 49), och att 1949 års riksdag godkänt av Kungl. Maj:t i anledning av sagda utredning framlagda förslag till vissa ändringar rörande, bland annat, kurser och kursplaner vid lantmanna- och lantbruksskolor (proposition nr 124, jordbruksutskottets utlåtande nr 45 och riksdagens skrivelse nr 346). Den omständigheten, att utredningen angående lärarinneutbildningen på det husliga området ännu icke avslutats, synes icke böra utgöra hinder för genomförande av den nu ifrågasatta löneregleringen. Därest denna utredning skulle giva till resultat, att utbildningstiden förlänges något, synes detta icke ovillkorligen böra medföra ändring av den lönegradsplacering för befattningshavarna, som av de sakkunniga nu föreslås. Och även om så skulle bliva fallet, gäller detta endast en detalj utan inverkan i övrigt på lönebestämmclserna. Med hänsyn till vad nu anförts och då förslag till lönereglering för folkhögskolans lärare nu framlägges, bör enligt de sakkunnigas mening en löneoch pensionsreglering för lärarpersonalen vid lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolorna samtidigt genomföras. Vad i det föregående anförts rörande de särskilda problem, som uppkomma vid genomförandet av en lönereglering för folkhögskolans lärare, gäller i allt väsentligt jämväl beträffande löneregleringen för lärarna vid lantbruksundervisningsanstalterna. De sakkunniga vilja dock, särskilt som i en del avseenden vissa olikheter i fråga om organisation m. m. beträffande ifrågavarande skolformer föreligga, i det följande beröra några av de speciella spörsmål, som kunna anses ha större betydelse. Lönesystem. I det betänkande med förslag angående den fasta lantbruksundervisningens ordnande, som 1937 avgavs av 1936 års lantbruksundervisningskommitté (SOU 1937:33), förordades, att en lönereglering för lärarna vid nämnda undervisning borde genomföras i ungefärlig överensstämmelse med det statliga lönesystemet. Av den i det föregående lämnade redogörelsen för innehållet i vissa över kommittéförslaget avgivna yttranden framgår, att i vissa yttranden uttalades tveksamhet i fråga om lämpligheten att inordna ifrågavarande lärare i det statliga lönesystemet. Mera allmänt uttalades emellertid, att den ifrågasatta löneregleringen över huvud taget icke för det dåvarande borde komma till stånd. Som skäl

193 härför anfördes bl. a., att nämnda lönereglering borde genomföras samtidigt med en lönereglering för befattningshavarna vid hushållningssällskapen och för lärarpersonalen vid folkhögskolorna. Samma ståndpunkt intog jämväl vederbörande departementschef i den till 1939 års lagtima riksdag framlagda propositionen (nr 109) angående lantbruksundervisningens ordnande. Departementschefen framhöll bl. a., att det för lärarna vid lantbruksundervisningsanstalterna gällande lönesystemet vore anpassat efter det som tillämpades beträffande de hos hushållningssällskapen anställda tjänstemännen. Detta möjliggjorde, att utbyte av arbetskraft kunde ske mellan de olika verksamhetsområdena. Frågan om lönereglering för ifrågavarande lärare borde därför tills vidare anstå och upptagas först i anslutning till en lönereglering för den till hushållningssällskapens konsulentverksamhet knutna personalen och under beaktande jämväl av den lönereglering, som kunde komma att genomföras för lärarpersonalen vid folkhögskolorna. Den uppfattning, som kommer till uttryck i departementschefens nyssnämnda uttalande, nämligen att lönesystemet för nu ifrågavarande lärarpersonal bör anpassas efter det för tjänstemännen vid hushållningssällskapen gällande, delas helt av de sakkunniga. En dylik anpassning blir än mera påkallad, därest, såsom de sakkunniga föreslå, lärare vid lantmanna- och lantbruksskolor, skola, i den mån de ej kunna erhålla full helårstjänstgöring vid respektive skolor, vara skyldiga att tjänstgöra hos hushållningssällskap, lantbruksnämnder och skogsvårdsstyrelser. Sedan enligt beslut av 1947 års riksdag lönereglering i anslutning till det statliga lönesystemet blivit genomförd för hushållningssällskapens tjänstemän m. fl., böra i enlighet med vad ovan sagts även lärarna vid lantmanna- och lantbruksskolorna vid en blivande lönereglering inordnas i det statliga lönesystemet. Att samma lönesystem bör tillämpas jämväl för lärarpersonalen vid lanthushållsskolorna finna de sakkunniga självfallet. Det förslag till lönereglering, som nu framlägges, ansluter sig i allt väsentligt till det statliga lönesystemet. Vissa avvikelser från detsamma i fråga om detaljbestämmelser ha visat sig vara erforderliga på grund av vid ifrågavarande skolor rådande särskilda förhållanden. Anställningsformer. Enligt stadgan för lantbruksundervisningsanstalterna skall föreståndaren för en skola benämnas rektor. Det synes de sakkunniga lämpligast, att endast beteckningen rektor användes i gällande författningsbestämmelser. Rektor och ämneslärare anställas tillsvidare med ömsesidig rätt till uppsägning. I gällande stadga användes beträffande dessa befattningshavare beteckningen ordinarie rektor (föreståndare), ordinarie ämneslärare eller extra ordinarie ämneslärare. Det har tidigare, bland andra av 1936 års lantbruksundervisningskommitté, framhållits, att det vore ange1.'!

194 läget, att lärarnas anställningsförhållanden tryggades. Samtidigt har det emellertid ansetts nödvändigt, att skolorna ägde viss möjlighet att, då så av förhållandena påkallades, genomföra förändringar i fråga om lärarpersonalens storlek och sammansättning. Dylika förändringar kunde nödvändiggöras av bland annat utvecklingen beträffande elevtillströmningen till skolan. De sakkunniga ha kommit till den uppfattningen, att ändringar av nu gällande bestämmelser icke böra vidtagas i annan mån än att stadgandet om uppsägning av befattningshavare gives en något ändrad lydelse. Ändringsförslaget innebär, att ordinarie rektor och ordinarie ämneslärare, som under tre på varandra följande år oförvitligt tjänstgjort i samma eller motsvarande befattning vid lantbruksundervisningsanstalt, skola, i likhet med vad som är stadgat beträffande lärare vid folkhögskolan, beredas en mera tryggad ställning. I fråga om uppsägningsrätten skulle dock ingen ändring ske i sådana fall, då av skolorganisatoriska skäl förändringar rörande lärarpersonalen påkallas. Vad i övrigt angår frågan om tillsättning av rektorstjänster och anställningsformer m. m. för ordinarie, extra ordinarie och extra lärare vid nu berörda anstalter gäller i allt väsentligt vad som anförts i motsvarande avsnitt beträffande folkhögskolorna i kapitel 4. Tjänstgöringsskyldighet. Liksom vid folkhögskolorna förete tjänstgöringsförhållandena för lärarna vid lantbruksundervisningsanstalterna vissa avvikelser från motsvarande förhållanden vid flertalet andra skolformer. Detta gäller såväl i fråga om den årliga tjänstgöringstiden som beträffande undervisningsskyldigheten för vecka i teoretiska ämnen. För att dessa skolor skola kunna fylla sin uppgift, torde emellertid alltför stora krav på enhetlighet härutinnan icke kunna uppställas. Skolornas jämförelsevis stora frihet att anpassa kurserna efter de lokala behoven synes därför icke lämpligen kunna eller böra inskränkas. Vid en lönereglering för ifrågavarande befattningshavare måste sålunda hänsyn tagas till nyssnämnda förhållanden, och utformningen av erforderliga bestämmelser ske i anslutning härtill. Vidare måste anordningar vidtagas för utfyllnad av lärarnas tjänstgöring i de fall, då'full sysselsättning ej kan beredas dem vid respektive skolor. De sakkunniga vilja här erinra om att 1949 års riksdag beslutat en förlängning dels av den vid lantmannaskolorna anordnade s. k. längre kursen från minst 230 till minst 250 arbetsdagar, dels ock av den i samband med vinterkursen anordnade fortsättningskursen från minst 110 till minst 125 arbetsdagar. Även om förlängningen av nämnda kurser endast i mindre omfattning inverkar på lärarnas tjänstgöringsförhållanden, ökas dock härigenom vid vissa skolor möjligheterna att bereda lärarna full tjänstgöring vid respektive skolor.

195 • I s a m m a syfte bör även den åtgärden vidtagas, att lärarna förklaras vara skyldiga meddela undervisning jämväl vid kortare kurser, som anordnas vid skolan, vilken tjänstgöring då skall inräknas i tjänsten. Vid en del skolor bli dock även andra åtgärder erforderliga för att befattningslhavarna skola kunna beredas tjänstgöring under hela året. De sakkunniga ha därför undersökt möjligheterna att anordna fyllnadstjänstgöring för dessa befattningshavare. Enligt de sakkunnigas mening torde förutsättningar finnas för ordnande av sådan tjänstgöring i ökad omfattning. Skolorna kunna nämligen numera söka samarbete i nämnda syfte icke blott med hushållningssällskap utan även med skogsvårdsstyrelser och lantbruksnämn der, inom vilkas verksamhetsområden behov föreligger av personal med de kvalifikationer, som skolornas lärarpersonal förvärvat. Detta behov torde främst föreligga under de tider av året, då dessa lärare ofta ej kunna erhålla full sysselsättning vid skolorna. Samarbetet underlättas därigenom, att befattningshavarna vid ifrågavarande institutioner inordnats i det statliga lönesystemet. Även med landstingen torde dylikt samarbete kunna ordnas. Frågan om fyllnadstjänstgöringens ordnande upptages till närmare behandling i följande kapitel. Löneställning. Såsom framgått av vad förut anförts förorda de sakkunniga, att rektorer och lärare vid lantbruksundervisningsanstalterna inordnas i det statliga lönesystemet. Befattningshavarna komma alltså att placeras i lönegrader, och lönen blir dyrortsgraderad. Med hänsyn bland annat till det av de sakkunniga förordade utbytet av lärarkrafter inom den statsunderstödda verksamheten på jordbruksområdet, är det även ur löneteknisk synpunkt lämpligt, att lantbruks- och lantmannaskolornas rektorer och ämneslärare erhålla en löneställning, som i huvudsak ansluter sig till den, som gäller för närmast motsvarande befattningshavare vid hushållningssällskap och lantbruksnämnder. De sakkunniga förutsätta, att ämneslärarna skola erhålla full tjänstgöring under hela året. Lärarpersonalen vid lanthushållsskolorna intaga, vid en jämförelse med närmast motsvarande lärare i flertalet andra skolformer, en särställning. Vid nämnda skolor skall meddelas undervisning icke blott i hushållsgöromål och kvinnlig slöjd utan även i sådana ämnen som husdjurslära och mjölkhushållning samt trädgårdsskötsel. Dessutom skall i samband med undervisningen det till skolan hörande skoljordbruket utnyttjas för demonstrationer och övningar eller i varje fall praktisk undervisning meddelas i trädgårdsskötsel och smådjursskötsel. Undervisningen vid dessa skolor har sålunda en speciell karaktär och skiljer sig i flera avseenden från den undervisning i närmast motsvarande övningsämnen, som meddelas i andra skolformer. Lanthushållsskolorna synas därför närmast kunna betecknas som yrkesutbildningsanstalter.

196 Det är uppenbart, att fullgörandet av de arbetsuppgifter, som åvila lärarna, medför en i såväl kvalitativt som kvantitativt hänseende krävande tjänstgöring. Med hänsyn till nu berörda förhållanden ha de sakkunniga funnit sig böra för ifrågavarande lärare förorda en något högre lönegradsplacering än vad som gäller för lärare i närmast motsvarande övningsämnen vid folkhögskolor jämte flera andra skolformer. Vid en avvägning av löneställningen för rektor vid lanthushållsskola kan icke heller någon direkt jämförelse göras med annan likställd grupp av befattningshavare. Avvägningen får därför ske främst med hänsynstagande till arbetsuppgifternas art och omfattning samt till kraven på utbildning. Det torde kunna sägas, att rektor vid lanthushållsskola har delvis samma åligganden i fråga om skolans ledning, ekonomi och vissa andra förhållanden som rektor vid lantmannaskola. En på frågan om löneställningen inverkande omständighet föreligger dock, nämligen olikheten i fråga om kvalifikationskraven. Rektor vid lantmannaskola skall ha avlagt agronomexamen, medan för rektorstjänst vid lanthushållsskola erfordras examen från lärarinnekurs vid lanthushållsseminarium. Förstnämnda examen kräver betydligt längre utbildningstid och avsevärt högre kostnader, vilket förhållande bör kompenseras med en högre lönegradsplacering. Avvägningen bör emellertid även ske under beaktande av den löneställning, som anses böra tillkomma ämneslärare vid lanthushållsskola. Naturaförmåner. Befattningshavarna vid lantbruksundervisningsanstalterna åtnjuta i likhet med rektor och ämneslärare vid folkhögskolor utom fastställda kontanta avlöningsförmåner fri bostad jämte erforderligt bränsle eller ersättning därför. De sakkunniga föreslå, att sistnämnda förmån skall bortfalla i och med genomförandet av en lönereglering i anslutning till det statliga lönesystemet. Beträffande motiveringen härför hänvisas till vad de sakkunniga i berörda hänseende anfört rörande folkhögskolans lärare. De sakkunniga förutsätta emellertid, att skolornas huvudmän, där bostadsförhållandena så påkalla, framdeles liksom hittills varit fallet skola tillhandahålla befattningshavarna bostäder, för vilka dock hyra skall erläggas. Vissa bestämmelser, avsedda att reglera bostadsförhållandena efter genomförandet av ett nytt lönesystem, föreslås av de sakkunniga. Statsbidrag. I fråga om statsbidrag till avlöning åt befattningshavare vid lantbruksundervisningsanstalterna gäller som huvudprincip, att bidrag utgår för bestridande av kontant minimigrundlön, ålderstillägg och, i viss omfattning, vikariatsersättning samt enligt Kungl. Maj:ts bestämmande arvode åt speciallärare. Endast vid lanthushållsskola utgår bidrag till semestervikarie, dock under vissa förutsättningar och med ett fastställt högsta belopp. Som redan nämnts skäll huvudman tillhandahålla befattningshavare fri bostad jämte erforderligt bränsle eller ock lämna kontant

197 ersättning härför. Enligt de sakkunnigas förslag skall emellertid befattningshavare, åt vilken bostad upplåtes, erlägga hyra för densamma. Ersättning för bristande bostadsförmån skall ej längre utgå. Härigenom minskas skolans utgifter för varje befattningshavare. Detta har föranlett de sakkunniga att till övervägande upptaga frågan, huruvida och i vad mån nämnda omständighet bör inverka på statsbidragets storlek. De sakkunniga ha härvid, liksom vid sitt ställningstagande till samma problem beträffande folkhögskolorna, kommit till den uppfattningen, att skolornas huvudmän böra bidraga till lärarlönerna med ett belopp, motsvarande tio procent av lönebeloppen. Detta innebär, att statsbidrag bör utgå med nittio procent av de löner och arvoden, som komma att fastställas. Beträffande folkhögskolorna, för vilka ändrade grunder föreslagits för beräkning av statsbidragens storlek, har frågan om statsbidragen behandlats i ett särskilt avsnitt, kapitel 7, varvid en mera ingående redogörelse lämnats för bidragssystemets utformning. Vad där anförts gäller i tilllämpliga delar även statsbidraget till lantbruksundervisningsanstalterna. Vidkommande bidragssystemets utformning må vidare hänvisas till de sakkunnigas förslag till statsbidragskungörelse. De sakkunniga vilja i detta sammanhang erinra om att lantbruksundervisningsanstalterna i fråga om statsbidrag, särskilt i förhållande till folkhögskolorna, intaga en ganska gynnad ställning. Till dessa anstalter utgår nämligen statsbidrag, utom till lärarlöner, dels till driftkostnader, dels till uppförande av, bland andra lokaler, bostäder åt befattningshavarna med 75 procent av byggnadskostnaderna, dels ock, enligt beslut av 1949 års riksdag, med 75 procent av det ersättningsbelopp, som utgår till befattningshavare för bristande bostadsförmån. Vid ett genomförande av de sakkunnigas löneregleringsförslag, enligt vilket skolorna skulle befrias från skyldigheten att tillhandahålla fri bostad och att utgiva ersättning för bristande bostadsförmån, kommer givetvis statsbidraget till dylik ersättning att bortfalla. I övrigt medför nämnda förslag ingen annan ändring beträffande nu utgående statsbidrag än att bidrag kominer att utgå med 90 procent av lönekostnaderna och att skolorna sålunda skola bidraga därtill med 10 procent. För skolorna torde denna utgift i stort sett kompenseras genom den hyra skolorna erhålla för åt befattningshavarna tillhandahållna bostäder. Med det av de sakkunniga förordade förslaget synas skolorna komma i åtnjutande av i huvudsak samma förmåner som enligt nu gällande statsbidragsgrunder. Därest någon ändring härutinnan skulle anses påkallad, torde detta lämpligast kunna ske genom justering av bidragen till driftkostnaderna. Hälso- och sjukvård. Till kostnader för hälsovård vid lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolor kan statsbidrag utgå enligt bestämmelserna

198 i kungörelsen den 4 oktober 1946 (nr 634). Hälsovården skall främst vara av förebyggande natur och icke innebära sjukvård i egentlig mening. Till arvode åt skolläkare utgår statsbidrag med tre kronor för varje under läsåret i skolan inskriven elev. Hälsovården skall bedrivas enligt i nämnda kungörelse meddelade bestämmelser. Kostnaderna för skolläkarens resor i tjänsten skola ersättas av skolan, som jämväl har att bestrida kostnaderna för instrumenteli och annan för hälsovården nödvändig utrustning. Enligt från lantbruksstyrelsen inhämtade uppgifter var statsunderstödd hälsovård läsåret 1947/48 anordnad vid endast 68 av samtliga 97 skolor. Elevantalet vid förstnämnda skolor utgjorde omkring 65 procent av lantbruksundervisningsanstalternas sammanlagda elevantal. Ett betydande antal elever kominer sålunda icke i åtnjutande av hälsovård i den omfattning, som avses i statsbidragskungörelsen, och som särskilt med hänsyn till att skolorna äro anordnade som internat måste framstå som ett önskemål. Såsom framgår av vad i det föregående anförts föreslå de sakkunniga, att obligatorisk hälso- och sjukvård införes vid folkhögskolorna i huvudsaklig överensstämmelse med ett av skolöverstyrelsen år 1945 därom framlagt förslag. Då den skolhygieniska verksamheten vid lantbruksundervisningsanstalterna synes böra bedrivas i samma omfattning som vid folkhögskolorna, föreslå de sakkunniga, att skolhälsovården vid lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolor blir obligatorisk och utsträckes att i viss omfattning avse även sjukvård. Härför kräves emellertid ökat statsbidrag till arvode åt skolläkare samt att skolsköterska finnes som biträde åt skolläkaren. Det torde dock kunna förutsättas, att vederbörande distriktssköterskor inom ramen för sin tjänstgöringsskyldighet såsom sådana kunna fullgöra uppdraget som skolsköterskor. De grundläggande bestämmelserna för skolhälsovården föreslås skola intagas i den för lantbruksundervisningsanstalterna gällande stadgan.

199 KAPITEL 16.

Förslag till reglering av rektorers och ämneslärares anställnings- och avlöningsförhållanden. Tjänstgöringsskyldighet. Vid lantbruksskolorna ha rektorer och ämneslärare regelmässigt tjänstgöring under hela året. Vid lantmannaskolorna åter omfattar vinterkursen, som är den vanligaste kurstypen, i regel omkring sex månader. Rektorer och ämneslärare vid lantmannaskolor ha på grund härav ofta icke tjänstgöring vid skolan under hela året. Samma är förhållandet vid lanthushållsskolor med enbart halvårskurs, samt för ämneslärarinnor, som anställts endast för halvårskurs, oaktat skolan har kurser, som pågå hela året. Enligt gällande författning kan visserligen rektor eller lärare, som ej har full tjänstgöring vid skolan, beredas arbete för hushållningssällskapets räkning, vilket inräknas i tjänsten och medför ökade löneförmåner. Denna möjlighet har emellertid utnyttjats i ringa utsträckning. Med hänsyn till nj^ssnämnda förhållanden och då förslag nu framlägges om ifrågavarande befattningshavares inordnande i det statliga lönesystemet, ha de sakkunniga ansett sig böra till övervägande upptaga frågan om möjligheten att anordna fyllnadstjänstgöring för dessa befattningshavare. Såsom framgår av vad som anförts härom i föregående kapitel, ha de sakkunniga kommit till den uppfattningen, att med den utbyggnad av konsulentverksamheten inom jordbrukets område, som skett under de senaste åren, hushållningssällskap, skogsvårdsstyrelser, lantbruksnämnder och landsting numera ha ett flertal uppgifter, vilka kräva eller i varje fall med fördel kunna utföras av personal med agronomutbildning eller utbildning vid lanthushållsseminarium. På grund härav och då det för närvarande torde råda brist på sådan arbetskraft, anse de sakkunniga, att lärarpersonalen vid lantbruksundervisningsanstalterna bör i större utsträckning än nu är fallet anlitas för dylika arbetsuppgifter. Fyllnadstjänstgöring bör givetvis kunna fullgöras även vid annan lantbruksundervisningsanstalt. Befattningshavarna vid lanthushållsskolorna torde främst kunna anlitas som hemkonsulenter hos hushållningssällskapen. Fyllnadstjänstgöringen bör ordnas med hänsynstagande till vid skolorna under varje arbetsår rådande förhållanden. Det är därför icke möjligt för de sakkunniga att föreslå detaljerade bestämmelser härom. Det bör ankomma på lantbruksstyrelsen att utfärda för fyllnadstjänstgöringens ord-

200 nande erforderliga anvisningar. Några allmänna synpunkter rörande denna tjänstgöring må dock här framföras. Enligt de sakkunnigas mening torde fyllnadstjänstgöring i regel kunna ifrågakomma endast under tid, då kurser ej pågå vid vederbörande skola. Det synes därför bli vid lantmannaskolor anställda befattningshavare, som tjänstgöra endast vid vinterkurs eller sommarkurs, samt befattningshavare vid lanthushållsskolor med enbart halvårskurs, vilka kunna mera regelmässigt och i större omfattning beredas fyllnadstjänstgöring. Befattningshavare, som under läsåret tjänstgör under kurser vid skolan i föreskriven omfattning minst 42 veckor och som under återstående delen av läsåret kan beredas tjänstgöring vid skolan i icke alltför ringa utsträckning, t. ex. vid skoljordbruket, synes icke böra åläggas fyllnadstjänstgöring. Vid bestämmande av sådan tjänstgöring bör hänsyn jämväl tagas till det förhållandet, att vid skolan vissa arbeten måste utföras efter avslutandet av varje kurs, liksom att vissa förarbeten krävas vid början av en kurs. överhuvud taget bör vid ordnandet av fyllnadstjänstgöring gälla, att sådan tjänstgöring skall ifrågakomma endast i den mån tjänstgöring vid skolan ej kan beredas befattningshavaren, och att sålunda verksamheten vid skolan icke lider men av anordningen i fråga. Vidare bör tillses, att fyllnadstjänstgöringen ordnas så, att befattningshavarnas åligganden i möjligaste mån äro jämförbara med dem, som de ha att fullgöra vid skolan, och att de i varje fall tilldelas kvalificerade och lämpliga arbetsuppgifter. På grund av vad nu anförts förorda de sakkunniga, att med rektors- och ämneslärartjänst skall vara förenad skyldighet till fyllnadstjänstgöring hos hushållningssällskap, skogsvårdsstyrelser, lantbruksnämnder eller landsting eller vid annan lantbruksundervisningsanstalt, i den mån årstjänstgöring ej kan beredas befattningshavaren vid den skola, där han är anställd. Det tillkommer skolans styrelse att efter samråd med den institution, hos vilken tjänstgöringen skall äga rum, söka ordna dylik tjänstgöring ävensom att fatta erforderliga beslut därom. Lantbruksstyrelsen bör, som redan framhållits, utfärda anvisningar rörande fyllnadstjänstgöringens ordnande. Vidare bör lantbruksstyrelsen äga befogenhet att, då särskilda förhållanden därtill föranleda, ålägga skola att avstå befattningshavare för fullgörande av fyllnadstjänstgöring ävensom att befria befattningshavare från honom ålagd sådan tjänstgöring. Huruvida lantbruksstyrelsen tillika bör äga befogenhet att ålägga institution, hos vilken fyllnadstjänstgöring kan ifrågakomma, att mottaga befattningshavare från lantbruksundervisningsanstalt, därom anse sig de sakkunniga icke böra göra något uttalande. Det torde böra ankomma på lantbruksstyrelsen att, om så befinnes erforderligt, vidtaga åtgärder i detta syfte. I detta sammanhang må även framhållas, att i den med tjänsten förenade tjänstgöringsskyldigheten bör inräknas icke blott undervisning under sko-

201 lans huvudkurs utan även under andra av skolan anordnade längre eller kortare kurser. Särskild ersättning bör alltså ej utgå till lärarpersonalen för dylika kurser, bortsett från specialarvode för övertidstjänstgöring, om sådan förekommer. L ä r a r n a s tjänstgöringsförhållanden sammanhänger emellertid också med frågan om deras undervisningsskyldighet per vecka. Enligt gällande bestämmelser skall, utöver de göromål, som i övrigt ankomma på rektor och ämneslärare vid lantbruks- och lantmannaskola, under den tid, då huvudsakligen teoretisk undervisning meddelas, undervisningsskyldighet i följande omfattning åligga dem: Rektor vid lantbruksskola Ämneslärare vid » Rektor vid lantmannaskola Ämneslärare vid » allt r ä k n a t i medeltal för tiden i fråga.

10—12 timmar pr vecka 16—20 » » » 14—20 » » » 20—24 » » »

F ö r lanthushållsskola saknas i stadgan bestämmelser om undervisningsskyldighetens omfattning i nu berörda avseende. Dock gäller beträffande denna skolform liksom i fråga om lantbruks- och lantmannaskolor, att undervisningsplan fastställes av lantbruksstyrelsen och att skolans styrelse efter förslag av lärarrådet skall fastställa arbetsordning för de olika kurserna. Härigenom synes undervisningsskyldigheten även för lärarna vid lanthushållsskolorna bli reglerad i den omfattning, som kan anses erforderlig. Det bör jämväl framhållas, att vid sistnämnda skolor undervisningen i teoretiska och praktiska ämnen pågår jämsides under hela kurstiden, och att lärarnas tjänstgöring per vecka överstiger den i andra skolformer för lärarna vanligen föreskrivna undervisningsskyldigheten. Vid bedömandet av frågan om undervisningsskyldigheten per vecka för befattningshavare vid lantmanna- och lantbruksskolor bör hänsyn tagas till vid dessa skolor rådande särskilda förhållanden. Såvitt möjligt böra vid skolorna finnas lärare med utbildning inom varje speciell studielinje av agronomexamen (jordbrukslinje, husdjurslinje och ekonomisk linje). Undervisningen per vecka i ämnen tillhörande varje sådan linje är dock ofta icke av sådan omfattning, att lärarna kunna beredas full tjänstgöring. Till följd härav är undervisningsskyldigheten i teoretiska ämnen vid nämnda skolor lägre än vad som i regel gäller för lärare vid flertalet andra skolformer. Då emellertid vid övervägande antalet lantbruksundervisningsanstalter finnas skoljordbruk, kan lärarnas tjänstgöring utfyllas med praktiska övningar och demonstrationer. Den av 1949 års riksdag beslutade omläggningen till en mera praktiskt betonad undervisning vid lantbruksundervisningsanstalterna torde medföra, att arbetet vid skoljordbruken i större utsträckning än tidigare bör inräknas

_02 i den med tjänsterna förenade tjänstgöringsskyldigheten. Enligt de sakkunnigas mening böra befattningshavarna kunna åläggas att taga befattning med arbetsuppgifter i samband med skoljordbruken. De sakkunniga äro icke beredda att framlägga några delaljbestämmelser härom. Det torde få ankomma på lantbruksstyrelsen att, om så erfordras, utfärda anvisningar i detta hänseende. Slutligen vilja de sakkunniga framhålla, att det förhållandet, att Iantbruksundervisningsanstalterna äro internat, medför för såväl rektorer som ämneslärare arbetsuppgifter, vilka ej förekomma vid flertalet andra skolformer. Vad de sakkunniga därom anfört beträffande folkhögskolans befattningshavare gäller i allt väsentligt jämväl lärarpersonalen vid lantbruksundervisningsanstalterna. De sakkunniga anse sig sålunda icke böra föreslå någon höjning av timtalen för undervisningsskyldigheten eller i övrigt påyrka några ändrade bestämmelser härom. Anställningsformer. För närvarande äro rektorer och lärare vid lantbruksundervisningsanstalterna anställda tillsvidare med ömsesidig rätt till uppsägning. Uppsägningstiden är för ordinarie rektorer och ämneslärare sex månader och för extra ordinarie ämneslärare, så vitt möjligt, tre månader. Skolstyrelses beslut om uppsägning av ordinarie rektor eller ordinarie ämneslärare skall dock, innan beslutet må gå i verkställighet, underställas lantbruksstyrelsen för godkännande. Vid hushållningssällskap och skogsvårdsstyrelser tillsättas motsvarande ordinarie tjänster medelst skriftliga kontrakt för viss tid, högst sex år. Sker ej uppsägning från någondera sidan minst sex månader före kontraktstidens utgång, skall anställningen anses förlängd för lika lång tid som i kontraktet angives. De sakkunniga kunna icke förorda, att den ordinarie anställningen vid lantbruksundervisningsanstalterna gives samma innebörd som vid hushållningssällskap och skogsvårdsstyrelser. Om i något undantagsfall det skulle visa sig nödvändigt att entlediga en lärare, t. ex. på grund av omläggning av kurserna, skulle skolan behöva avvakta sexårstidens utgång, vilket kan medföra betydande olägenheter. Vidare skulle lärarna äga rätt till lön under hela sexårsperioden, även om en skola undantagsvis måste nedläggas. En omprövning av anställningens fortbestånd vart sjätte år torde även medföra ett större osäkerhetstillstånd för befattningshavarna än den nu gällande tillsvidareanställningen. Enligt de sakkunnigas mening bör i stället ordinarie anställning vid lantbruksundervisningsanstalterna givas väsentligen samma innebörd som de sakkunniga föreslagit för folkhögskolornas del. Ordinarie befattningshavare bör i enlighet härmed anställas tillsvidare med minst fyra månaders ömse-

203 sidig uppsägning eller för viss tid. Har han tre år i följd oförvitligt tjänstgjort i samma eller motsvarande befattning vid lantbruksundervisningsanstalt, skall han dock ej kunna skiljas från sin befattning av annan anledning än på grund av fel eller försummelse i tjänsten, så länge enligt.lantbruksstyrelsens prövning full tjänstgöring kan beredas honom i hans anställning vid skolan. Extra ordinarie anställning vid folkhögskola har av de sakkunniga föreslagits få väsentligen samma innebörd som vid folkskolan. Fr. o. m. den 1 juli 1948 gälla liknande villkor även vid läroverk m. fl. läroanstalter. Motsvarande bestämmelser böra i huvudsak även gälla för lantbruksundervisningsanstalterna. I^xtra ordinarie anställning bör i enlighet härmed ej vara knuten till särskilda extra ordinarie tjänster. Lärare, som är behörig till extra ordinarie anställning, bör äga rätt att anställas som extra ordinarie, om anställningstiden omfattar minst sex månader och det är avsett att läraren därunder skall ha full tjänstgöring antingen enbart vid skolan eller utökad med fyllnadstjänstgöring. Extra ordinarie anställning skall alltså kunna komma i fråga icke blott vid innehav av icke-ordinarie heltidstjänst utan även vid vikariat om minst sex månader å ordinarie eller icke-ordinarie heltidstjänst. Extra ordinarie lärare böra anställas tillsvidare, där ej tiden för anställningens upphörande kan angivas. Uppsägningstiden bör, i anslutning till vad som gäller enligt statens allmänna avlöningsreglemente, från skolans sida vara tre månader och från lärarens sida en månad. Uppsägning bör dock ej kunna ske till tidpunkt, som infaller under pågående kurs, såvida icke skolan och läraren äro ense därom. För behörighet som extra ordinarie bör fordras, utom föreskriven examen, att läraren under två läsår tjänstgjort som extra lärare vid lantmannaeller lantbruksskola respektive lanthushållsskola eller haft annan motsvarande lärartjänstgöring. Dessförinnan bör läraren endast kunna anställas såsom extra liksom vid förordnanden av kortare varaktighet än sex månader. Lönegrader. I tidigare löneregleringsförslag har framhållits betydelsen av att lärarpersonalens löner avvägas så, att en övergång från skoltjänstgöring till tjänst hos hushållningssällskap eller omvänt icke försvåras. Denna synpunkt accentueras ytterligare, om fyllnadstjänstgöring genomföres i den omfattning, som de sakkunniga förordat. Med hänsyn härtill förorda de sakkunniga, att vid lantbruks- och lantmannaskolor rektorer och ämneslärare erhålla väsentligen samma löneställning som motsvarande befattningshavare vid hushållningssällskapen. Vid dessa tillhöra sekreterare lönegrad Ca 31 och konsulenter lönegrad Ca 26. Samma lönegrader ha de sakkunniga föreslagit för rektor respektive ordinarie ämneslärare vid folkhögskolorna. Med hänsyn härtill vilja de sakkunniga föreslå, att rektorer och ordinarie

204 ämneslärare vid lantmanna- och lantbruksskolor placeras i lönegrad Ca 31 respektive Ca 26. Liksom vid folkhögskolorna bör för rektor lönegrad Ca 31 gälla oavsett skolans storlek. Extra ordinarie och extra ämneslärare böra, i anslutning till vad de sakkunniga föreslagit för folkhögskolan, tillhöra lönegrad Ce 24 respektive Cg 21. För lärarpersonalen vid lanthushållsskolorna kan någon jämförelse icke ske med närmast motsvarande befattningshavare vid hushållningssällskapen, då hemkonsulenterna icke inordnats under det statliga lönesystemet. Ordinarie ämneslärarinnor vid lanthushållsskola torde emellertid böra placeras i lönegrad med beaktande av löneställningen för motsvarande lärarinnor vid andra skolformer. Enligt beslut av 1948 års riksdag skall normallönegraden för lärarinna i hushållsgöromål vara Ca 18 och i kvinnlig slöjd Ca 16. I kommunal flickskola, där undervisningen även avser äldre elever, skola motsvarande lönegrader vara Ca 20 respektive Ca 18. Sistnämnda lönegrader ha av de sakkunniga föreslagits för folkhögskolans del. Ordinarie ämneslärare i hushållsgöromål och kvinnlig slöjd såsom praktiska läroämnen vid högre kommunala skolor tillhöra lönegrad Ca 22. Vid lanthushållsskolorna får undervisningen anses närmast vara av samma karaktär som undervisning i praktiska läroämnen. Den dagliga tjänstgöringen torde vara mera omfattande än för flertalet övningslärare och de sammanlagda kurstiderna äro längre än läsåret för övningslärarna. Då det dessutom är fråga om undervisning av äldre elever, anse de sakkunniga, att lanthushållslärarinnor böra tillhöra en högre lönegrad än motsvarande övningslärare. Å andra sidan äro de sakkunniga icke beredda tillstyrka en högre lönegradsplacering än för motsvarande lärare i praktiska läroämnen vid högre kommunala skolor. Att hänföra lanthushållslärarinnorna till olika lönegrader i olika ämnen kunna de sakkuniga icke finna vara befogat. De sakkunniga förorda därför, att ordinarie ämneslärare vid lanthushållsskolorna hänföras till lönegrad Ca 22. Rektor vid lanthushållsskola har utöver arbetet som skolledare att svara för skolans lokaler och skoljordbruket, då sådant finnes. Det ansvar, som åvilar rektor vid lanthushållsskola, är betydligt. Befattningen bör icke placeras i lägre lönegrad än ordinarie ämneslärarbefattning vid lantmannaeller lantbruksskola. De sakkunniga förorda, att rektor hänföres till lönegrad Ca 26. Icke-ordinarie ämneslärare vid lanthushållsskolor kunna i regel påräkna full tjänstgöring i motsats till de icke-ordinarie övningslärarna. Här föreligger därför knappast särskilda skäl att tillerkänna dem en i förhållande till de ordinarie lärarna särskilt gynnsam lönegradsplacering. De sakkunniga förorda, att extra ordinarie och extra ämneslärare vid lanthushållsskolorna hänföras till lönegraderna Ce 20 respektive Cg 18. Vad ovan föreslå-

205 gits om behörighets- och anställningsvillkor för extra ordinarie ämneslärare vid lantmanna- och lantbruksskolorna bör äga motsvarande tillämpning vid lanthushållsskolorna. Lönebelopp. Enligt de sakkunnigas förslag skola rektorer och ämneslärare vid lantbruksundervisningsanstalterna i regel beredas full tjänstgöring hela året. I den mån tjänstgöringen vid skolornas huvudkurser ej förslå härtill, skola de tjänstgöra under kortare kurser vid skolorna eller ha fyllnadstjänstgöring hos hushållningssällskap, skogsvårdsstyrelser, landsting eller andra liknande offentliga institutioner. Både ordinarie och icke-ordinarie lärare böra till följd härav erhålla lön för kalendermånad med de belopp, som framgå av statens löneplansförordning. I samband med att rektorer och lärare inordnas i det statliga lönesystemet, böra enligt de sakkunnigas mening lönerna vara såväl minimi- som maximilöner. Skolorna böra alltså icke äga rätt att utge lägre lön eller särskilda löneförmåner utöver lönen för i tjänsten ingående arbete. Skötseln av skoljordbruket torde dock i många fall kräva så omfattande arbete av särskilt rektorerna och i en del fall även av ämneslärarna, att detta ej i sin helhet kan inräknas i tjänsten. I sådana fall böra skolorna vara oförhindrade att, liksom hittills, utgiva särskilt arvode för arbete vid skoljordbruken. Att närmare reglera, i vilka fall och med vilka belopp dessa arvoden böra utgå, torde knappast vara möjligt. De sakkunniga förorda, att frågan i vad mån sådant arvode skall utgå överlämnas till skolornas prövning. Semester. För närvarande är ifrågavarande rektorers och lärares rätt till semester ej närmare reglerad. Frågan är dock nu aktuell endast för dem, som ha helårsanställning. Vid lanthushållsskolorna utgår statsbidrag till semestervikarie för helårsanställda lärare. Om rektorer och lärare vid lantbruksundervisningsanstalterna regelmässigt skola beredas tjänstgöring hela året, måste deras ledighet närmare regleras. Då undervisning eller fyllnadstjänstgöring kan pågå hela året, kunna de knappast som lärare vid andra skolformer beredas ferier utan böra de erhålla semester i den omfattning, som framgår av statens allmänna avlöningsreglemente. Detta överensstämmer med vad som gäller för motsvarande befattningshavare vid hushållningssällskapen. I enlighet härmed bör rektor erhålla årlig semester om 35 dagar till och med det kalenderår han fyller 39 år och därefter 45 dagar. Detta bör gälla även för rektor vid lanthushållsskola, oaktat den föreslagna lönegraden endast berättigar till en något kortare semester. För ämneslärare blir motsvarande antal dagar 25 respektive 35. Semester bör i allmänhet erhållas under sommaren, även om kurs då pågår. Infaller kursfri tid under annan del av året, bör det, som nämnts,

206 ankomma på skolorna att tillse, att lärarna därunder erhålla fyllnadstjänstgöring, i den mån de ej erfordras för avslutningsarbeten efter kurs eller förberedelser till nästa kurs eller för skoljordbruket. Jämförelse mellan nuvarande och föreslagna löner. Då lärarpersonalen enligt de sakkunnigas förslag regelmässigt skulle vara helårsanställd, är det icke Tabell A. Lön vid tjänstgöring Skolform Befattningshavare

Lantbruksoch mannaskolor:

Nuvarande löneförmåner kronor

hela året.

F öreslagna löner Löneökning kronor

lönegrad

löneklass

ortsgrupp 2 kronor

Ca 31

14 796

16 536

11 376

13 440

(24

10 092

2 820

\27

12 060

4 119

|21

8 508

—

10 092

11 376

2 930

13 440

3 739

lant-

Rektor begynnelselön

13 3291

slutlön

15 336)

Ordinarie

ämneslärare

begynnelselön

9 8731

slutlön

12 549 J

Ca 26

Extra ordinarie ämneslärare begynnelselön

7 2721

slutlön

7 941/

Extra

Ce 24

ämneslärare

begynnelselön

slutlön Lanthushållsskolor

Cg 21

Rektor begynnelselön

8 4461

slutlön

9 701 /

Ordinarie

Ca 26

ämneslärare

begynnelselön

6 1361

slutlön

7 809]

f22

9 024

Ca 22

2 888

10 728

(20

8 028

Ce 20

3 196

5 250/

9 540

4 290

7 320

Cg 18

—

E x t r a ordinarie ämneslärare 4 8321 slutlön Extra ämneslärare begynnelselön slutlön

I12118

8 508

207 möjligt att göra några rättvisande jämförelser mellan nuvarande löner till dem, som anställts för enbart vinterkurs eller halvårskurs och de blivande helårslöneraa. På förestående sida (Tabell A) redovisas därför endast löneförmåner till helårsanställda befattningshavare. I de belopp, som angivas för nuvarande löneförmåner, ha även inräknats rörligt tillägg, kristilllägg och provisoriskt lönetillägg. Pensionsavgifter för man eller vid lanthushållsskolorna för kvinna ha frånräknats. Vidare har värdet av fri bostad jämte bränsle inräknats med följande belopp: för rektor vid lantbruks- och lantmannaskola 2.000 kronor, för ordinarie och extra ordinarie ämneslärare vid sådan skola 1.500 respektive 1.000 kronor, för rektor vid lanthushållsskola 1.000 kronor samt för ordinarie och extra ordinarie ämneslärare vid sådan skola 500 kronor. I de föreslagna lönebeloppen inräknas 12 procent förhöjning enligt kungörelsen 1947: 377. Beloppen angivas för ortsgrupp 2. Av tabell A framgår, att samtliga helårsanställda befattningshavare redan i ortsgrupp 2 enligt de sakkunnigas förslag skulle erhålla löneökningar. Särskilt vid lanthushållsskolorna skulle dessa uppgå till betydande belopp. Enligt de sakkunnigas mening är detta väl motiverat, då lärarpersonalen vid dessa skolor för närvarande ha en uppenbart för låg löneställning. I högre ortsgrupper ökas lönerna ytterligare. Antalet nuvarande skolor i olika ortsgrupper framgår av följande uppställning. O r t s g r u p p 1

Skolform

3 A n t a l

5 Summa s k o l o r 8

1 Lantmannaskolor

49 Lanthushållsskolor

97 Summa

17 För den lärarpersonal, som endast är anställd för vinterkurs respektive en halvårskurs, äro löneförmånerna för närvarande liksom vid folkhögskolorna relativt gynnsamma. Enligt de sakkunnigas förslag åter skall lönen utgå i förhållande till anställningstidens längd. Detta medför, att lönen kan bli lägre än nuvarande löneförmåner för icke-ordinarie lärare, som undantagsvis anställas enbart för vinterkurs eller halvårskurs utan därpå följande fyllnadstjänstgöring vid hushållningssällskap m. m. Detta inträffar dock endast vid lantmannaskolor. De sakkunniga ha ansett sig böra belysa förslagets innebörd i detta hänseende i följande uppställning (Tabell B). I denna redovisas dels nuvarande löneförmåner, dels lön för 6 månader enligt de sakkunnigas förslag, varvid hänsyn tagits till att lärare, som tjänstgjort under sådan kurs, bör äga rätt till viss tids semester. Beloppen ha beräknats

208 på motsvarande sätt som i Tabell A. För extra ordinarie ämneslärare har dock bostadsförmånen värderats till 500 kronor vid lantmannaskola och 300 kronor vid lanthushållsskola. Tabell B. Icke-ordinarie Skolform Befattningshavare

Lantmannaskolor

ämneslärare Nuvarande löneförmåner kronor

anställda

för cirka ett halvt

år.

Föreslagna löner för 6 mån. lönegrad

löne.klass

Löneökning ( 4 0 Löneortsgrupp 2 minskn. (—) kronor kronor

Ämneslärare

anställda

enbart

vinterkurs

för

om 125 arbetsdagar E x t r a ordinarie

Ce 24

begvnnelselön

5 046

—

slutlön

5 808

6 030

222 Extra

Cg 21

begvnnelselön slutlön

—

Lan thushållsskolor

4 254

5 046

—

Ämneslärare

anställda

för e n b a r t

halvårskurs

E x t r a ordinarie

Ce 20

begynnelselön

3 022

4 014

slutlön

3 440

4 770

3 660

4 254

Extra

Cg 18

begynnelselön slutlön

—

Med ordinarie rektors- och ämneslärartjänster skall framdeles alltid vara förenad full tjänstgöring under hela året bortsett från semester. De ordinarie befattningshavare, vilkas huvudsakliga tjänstgöring för närvarande endast avser vinterkurs eller halvårskurs, få alltså en avsevärt ökad tjänstgöring, medan lönen icke ökas i motsvarande grad. Det kan tänkas, att dylika befattningshavare önska kvarstå å sina nuvarande anställningsvillkor. Enligt de sakkunnigas mening bör denna möjlighet hållas öppen vid införandet av det nya lönesystemet. Timarvoden. För närvarande utgår statsbidrag till speciallärare med högst 10 kronor för undervisningstimme. Demonstrationer o. d. under två timmar

209 jämställas därvid med en undervisningstimme. Läsåret 1947/48 tilldelades skolorna statsbidrag till speciallärare i de ämnen och med de belopp, som framgå av följande uppställning. Skolform

Lan t bru

Ämnen

kronor

Skolform

Ämnen

kronor

Lantmannaskolor:

ksskolor:

s j u k v å r d och hovbeslag ...

Summa

2 175 2 065 365 4 605

sjukvård och hovbeslag ... skogshushållning trädgårdsskötsel

Lanthushållsskolor: s j u k v å r d och barnavård ... medborgarkunskap mjölkning heminredning u l l - och linhantering växtfärgning slöjd Summa

12 711 7 089 360 200 598 100 150 80 1050 22 338

mjölkning

Summa Totalsumma

5 665 28 779 6 115 1212 3 650 180 800 190 60 100 170 400 46 821 73 764

Huvudsakligen utgår speciallärararvode till undervisning i skogshushållning, sjukvård och hovbeslag, sjukvård och barnavård, medborgarkunskap och trädgårdsskötsel. I stor utsträckning har för undervisningen beräknats arvode efter 10 kronor för undervisningstimme. Enligt uppgift från lantbruksstyrelsen möter det emellertid numera svårigheter att förvärva väl kvalificerade krafter ens för detta arvode. De ämnen, i vilka speciallärararvoden utgå, äro av speciell och skiftande karaktär. Dylika arvoden förekomma också i ringa omfattning jämfört med timarvoden vid folkhögskolorna. De sakkunniga ha därför icke ansett sig böra föreslå en allmän reglering av timarvodena vid lantbruksundervisningsanstalterna efter samma grunder som vid folkhögskolorna. Speciallärararvode bör alltjämt utgå, men statsbidragets maximibelopp bör höjas till 12 kr. för undervisningstimme. Där sådant arvode skall utgå i teoretiska läroämnen av samma karaktär som vid folkhögskolorna eller i övningsämnena, förutsätta de sakkunniga, att lantbruksstyrelsen beräknar statsbidraget efter samma grunder, som tillämpas vid nämnda skolor. Skolorna böra vara oförhindrade att utbetala timarvode med högre belopp än det, efter vilket statsbidrag beräknats.

210 Undervisningsskyldigheten för rektorer och ämneslärare vid lantbruksundervisningsanstalterna är icke lika reglerad som vid folkhögskolorna. Detta är knappast heller möjligt på grund av undervisningens praktiska inriktning och arbetet med skoljordbruk. Det är därför vanskligt att avgöra, i vad mån rektor eller ämneslärare kunna anses ha undervisning utöver full tjänstgöring (övertimmar). I vissa fall kan detta dock fastställas, t. ex. då lärare har att fullgöra undervisning vid kortare kurser, som pågå samtidigt med huvudkurs vid skolan. I dylika fall böra lärarna efter medgivande av lantbruksstyrelsen kunna erhålla timarvode för övertimmar. Arvodet bör utgå som specialarvode men i förekommande fall med samma belopp som vid folkhögskolorna. Övriga anställningsvillkor. Då rektorer och ämneslärare enligt de sakkunnigas förslag skola uppbära kalendermånadslön och regelmässigt ha fortlöpande anställning under hela året, kunna bestämmelserna i statens allmänna avlöningsreglemente om placering i löneklass, tjänstledighetsavdrag m. m. göras tillämpliga på dem utan några särbestämmelser. Detaljerna behandlas nedan i kapitel 20, Specialmotivering till förslaget till avlöningsreglemente.

211 K A P I T E L 17. FÖRSLAG TILL KUNGL. MAJ:TS STADGA FÖR

LANTBRUKSUNDERVISNINGS-

ANSTALTER. 1 kap. Allmänna bestämmelser. 1 §• Tillämpningsområde. De undervisningsanstalter, som avses i denna stadga, äro statsunderstödda lantmannaskolor, lantbruksskolor och lanthushållsskolor. Utöver denna stadga skall för nämnda skolor gälla vad som i övrigt föreskrives av Kungl. Maj:t. Sladgan skall i tillämpliga delar gälla även lantbruksskolorna i Ultuna och Alnarp. 2 §. Lantbruksundervisningsanstalternas

ändamål.

Skolorna hava till ändamål att främja yrkesutbildningen inom jordbruksnäringen, samtidigt som de böra taga vård om elevernas personliga utveckling. Lantmannaskola och lantbruksskola hava att meddela kunskap i grunderna för lanthushållningens utövande; lantbruksskolan med särskilt syfte att bibringa övning och färdighet i lantbruksarbetens ordnande och ledning. Lanthushållsskola h a r att meddela kunskap i grunderna för skötande av ett lanthushåll. 3 §. Tillsyn. I denna stadga avsedd lantbniksundervisningsanstalt står under inseende av lantbruksstyrelsen, som ock äger utfärda de närmare föreskrifter, vilka kunna erfordras för ordnandet av undervisningen vid anstalten. 2 kap. Styrelse. 4 §.

Stgrelsens

sammansättning

m. m.

1 mom. För varje skola skall finnas en styrelse. Denna skall, där Kungl. Maj:t ej annorlunda bestämmer, utgöras av fem ledamöter, vilka utses på det sätt och för den tid Kungl. Maj:t för varje skola bestämmer. Minst två av ledamöterna i lanthushållsskolas styrelse skola vara kvinnor. Där lantmannaskola och lanthushållsskola äro förlagda till samma plats, må utses en för skolorna gemensam styrelse.

212 2 mom. Skolans tjänstgörande rektor skall vara medlem av styrelsen. Han äger dock icke deltaga i beslut, som rör rektors rätt eller ställning vid skolan. 3 mom. Styrelsen utser inom sig ordförande och vice ordförande samt inom eller utom styrelsen kassaförvaltare. 6 mom. Skolläkaren skall kallas till styrelsesammanträde, där elevernas hälsotillstånd eller sundhetsförhållandena vid skolan behandlas. Han äger deltaga i styrelsens överläggningar och beslut i dylika frågor. 5 mom. Styrelsen är beslutför, om flera än hälften av dess ledamöter äro närvarande. Dock skola minst två tredjedelar av ledamöterna vara närvarande vid beslut om tillsättande av rektor och ordinarie lärare och om disciplinär åtgärd mot rektor eller lärare. Omröstning skall ske öppet. Vid lika röstetal gäller den mening ordföranden biträder.

5 §. Stgrelsens

uppgifter.

1 mom. Styrelsen skall övervaka, att denna stadga och andra för skolan gällande föreskrifter efterlevas och att skolans verksamhet bedrives i enlighet med dess ändamål samt i övrigt söka främja skolans bästa. Styrelsen skall hava överinseende över genom skolans försorg anordnad utbildningsverksamhet. Styrelsen bör i största möjliga utsträckning samverka med hushållningssällskapet och skogsvårdsstyrelsen i orten. 2 mom. Styrelsens ledamöter böra besöka skolan och åhöra undervisningen för att skaffa sig kännedom om skolans verksamhet och behov. Finnes anledning till anmärkning, bör detta anmälas till styrelsen. 3 mom. Styrelsen tillkommer särskilt att antaga och entlediga rektor och lärare, att besluta om tjänstledighet och semester åt rektor och lärare, där ej annat av Kungl. Maj :t föreskrives, att förordna om befattnings uppehållande under ledighet, där så erfordras, att i förekommande fall besluta om disciplinära åtgärder mot skolans befattningshavare, att utfärda tjänstgöringsbetyg åt rektor, att efter förslag av rektor antaga elever samt, om så prövas nödigt, skilja elev från skolan, att uppgöra förslag till undervisningsplan för skolan samt insända densamma till lantbruksstyrelsen för fastställelse, att granska och fastställa ordningsstadgar samt arbetsordning för skolan ävensom plan för försöksverksamheten, att bestämma dag för början och avslutning av kurs samt därom underrätta lantbruksstyrelsen, att årligen efter förslag av rektor uppgöra inkomst- och utgiftsslat för skolan, att, sedan styrelse blivit utsedd, ävensom då förändringar inom densamma ägt rum, lämna uppgift därom till lantbruksstyrelsen, samt att årligen före den 15 mars till lantbruksstyrelsen och huvudmannen avgiva berättelse enligt åv lantbruksstyrelsen fastställt formulär över skolans verksamhet under senast förflutna läsår.

213 Stgrelsens

befogenhet

6 §. alt inställa

undervisningen.

Styrelsen äger att, där på grund av rådande smittsam sjukdom bland människor eller husdjur sådant finnes nödigt, efter anmälan av hälsovårdsnämnd eller efter dess hörande, ävensom där annan oförutsedd anledning sådant kräver, förordna, att undervisningen må för viss tid inställas. I fall då skyndsamhet är av nöden med hänsyn till utbruten smittsam sjukdom, som nu nämnts, må styrelsen jämväl utan att avvakta hälsovårdsnämndens yttrande kunna meddela dylikt föro r d n a n d e efter framställning av läkare eller veterinär. I synnerligen brådskande fall äger skolans rektor förordna om undervisningens inställande, intill dess skolstyrelsen kan besluta i saken. I första stycket avsedd åtgärd skall ofördröjligen anmälas hos lantbruksstyrelsen. 7 §.

Stgrelsens

ekonomiska

ansvar m. m.

1 mom. Styrelsen skall hava inseende över skolans ekonomi. För de medel, skolans styrelse har under sin förvaltning, ansvara styrelsens ledamöter gemensamt. 2 mom. Styrelsens räkenskaper och förvaltning skola för varje läsår granskas av revisorer, utsedda på det sätt och till det antal, Kungl. Maj:t för varje särskilt fall föreskriver.

3 kap. Kurstider m. m. 8 §. 1 mom. Huvudkurserna vid lantmannaskola; ä r o : a) vinterkurs om minst 125 arbetsdagar; b) fortsättningskurs till vinterkurs om minst 125 arbetsdagar; c) längre kurs om minst 250 arbetsdagar; d) praktisk-teoretisk sommarkurs om minst 125 arbetsdagar; e) helårskurs; samt f) ettårig ladugårdsförmanskurs. Då särskilda skäl därtill föranleda, äger lantbruksstyrelsen medgiva, att huvudkurs av annan längd än ovan sägs må anordnas vid lantmannaskola. 2 mom. Huvudkurserna vid lantbruksskola äro: a) tvåårig kurs för utbildande av jordbruksförmän; b) ettårig kurs för meddelande av allmän praktisk-teoretisk jordbruksutbildning; samt c) ettårig ladugårdsförmanskurs. Efter tillstånd av lantbruksstyrelsen må dessutom vid lantbruksskola anordnas ettårig arbetsledarkurs. 3 nom. Huvudkurserna vid lanthushållsskola äro: a) naivårskurs om minst 154 dagar; samt b) årskurs om minst 308 dagar. I kurstiden inräknas sön- och helgdagar men icke ferier. Då särskilda skäl föranled! därtill, äger lantbruksstyrelsen medgiva, att huvudkurser av annan längd än ovan sägs må anordnas vid lanthushållsskola.

214 9 §• Läsår räknas från och med den 1 november till och med den 31 oktober nästföljande år. På framställning av skolans styrelse må lantbruksstyrelsen medgiva jämkning härutinnan. Under varje läsår skall vid lantbruksundervisningsanstalt, i överensstämmelse med vad Kungl. Maj:t efter förslag av skolans styrelse bestämmer, anordnas en eller flera huvudkurser. Efter medgivande av lantbruksstyrelsen må vid skola anordnas, utöver vad därom finnes särskilt stadgat, kortare undervisnings- och utbildningskurser.

4 k a p . Undervisning. A.

För olika

skolor

gällande

bestämmelser.

Lantmannaskolor. 10 §. 1 mom. Vid vinterkurs skall, därest lantbruksstyrelsen ej annorlunda föreskriver, meddelas teoretisk undervisning — såvitt möjligt förenad med praktiska övningar och demonstrationer — i följande ämnen: 1) Svenska språket: rättskrivning och satslära samt avfattande av uppsatser i ämnen, som företrädesvis röra lanthushållningen. 2) Räkning och geometri: de fyra räknesätten med hela tal, allmänna bråk och decimalbråk, regula-de-tri, procent- och rabatträkning samt enklare ekvationer, linjers, ytors och solida figurers uppmätning och beräkning, allt företrädesvis genom exempel, hämtade från lanthushållningen, samt i sådan omfattning att eleverna kunna följa undervisningen i skolans fackämnen. 3) Naturlära: kemi: grunddragen av oorganisk och organisk kemi med särskilt avseende på den allmänna jordbruksläran och utfodringsläran; fysik: grunddragen av mekaniken, värmeläran, elektricitetsläran och väderleksläran med särskild tillämpning på lanthushållningen; geologi: de för jordbruket viktigaste mineralen och bergarterna; de lösa jordavlagringarna och deras uppkomst; botanik: växternas byggnad och livsyttringar, särskilt deras upptagande och tillgodogörande av näringsämnen, samt fortplantning. 4) Jordbrukslära: åkerjordens uppkomst, olika jordarter och deras egenskaper; nyodling; jordens torrläggning och bevattning; åkerjordens bearbetning; växternas behov och jordens förråd av växtnäring; gödsel- och jordförbättringsmedel samt deras användning; gödselvård; åkerbruksväxternas förädling, sådd, skötsel, skörd och förvaring; de olika åkerbruksväxternas odling och lämplighet under olika förhållanden; betesmarkers anläggning och skötsel; de vanligaste ogräsen och metoder för deras utrotande; växtsjukdomar och skadeinsekter samt deras bekämpande. 5) Husdjurslära: husdjurens anatomi och fysiologi; husdjurens avel och raser; djurnäringens allmänna grunder; de olika fodermedlen, deras sammansättning, värde och användning; husdjurens uppfödning och skötsel; husdjurens hälsooch sjukvård jämte hovvård; mjölkens sammansättning, egenskaper, behandling och användning; mjölkningens utförande. 6) Lantbruksekonomi: de för lantbruksekonomin grundläggande nationalekonomiska begreppen och företeelserna; jordbrukets produktionsmedel, produktionsgrenar och driftsorganisation; värdering av jordbruksfastigheter och däri

215 ingående beståndsdelar; handeln med jordbrukets produkter och förnödenheter samt jordbrukarnas ekonomiska föreningsrörelse; jordbrukets kreditförhållanden och kreditorganisationer; jordbrukets samhälleliga betydelse; det allmännas åtgärder för jordbruksnäringens befrämjande. 7) Lantbruksbokföring: bokföring med ekonomiska beräkningar och förhandskalkyler; uppgörande av skattedeklarationer. 8) Arbetslära: arbetskraften; olika arbeten; arbetets organisation, planläggning och ledning; arbetslagstiftning; arbetarskydd. 9) Maskin- och redskapslära: arbetsmaskiner och redskap; elektriska motorer och elektrisk installation; förbränningsmotorer; traktorer. 10) Bgggnadslära: byggnadsmaterialier och deras användning; huvudgrunderna för lantmannabyggnaders uppförande och inredning; bostadens inredning; arbetsbeskrivning, kostnadsberäkning, anbud och kontrakt. 11) Skogshushållning: skogsmarken och dess bonitering; de vanligaste skogsträden; huvudgrunderna för skogens vård, avverkning och reproduktion; skogsuppskattning med tillväxtlära, sortimentkunskap, rotvärdeskalkylering, drivningsteknik och virkesvård, med huvudvikten lagd å de delar av ämnet, som avse virkets ekonomiska tillgodogörande; skogsbeskattning, skogslagstiftning och brandskydd. 12) Trädgårdsskötsel: trädgårdens anläggning och skötsel; odling av köksväxter, bär och frukter samt trädgårdsalstrens värde, användning och lagring. 13) Medborgarkunskap: staten och dess organ; den borgerliga och kyrkliga kommunen samt dess beslutande och verkställande organ; inkomst- och utgiftsstater; skatter. I anslutning till de olika fackämnena beröras de delar av rättsväsendet, som närmast angå jordbruket. 1 ämnen av speciell karaktär, vilka hava anknytning till jordbruket, må anordnas föreläsningar, enstaka eller i kortare serier. 2 mom. Vid fortsättningskurs skall förekomma såväl teoretisk undervisning som praktiska övningar i lantmannagöromål. Den teoretiska undervisningen skall åsyfta att vidga och fördjupa den undervisning, som meddelats under vinterkursen. Vid den praktiska undervisningen skall uppmärksamhet främst ägnas åt utbildningen av elevernas förmåga att rätt bedöma olika lantbruksarbeten och att utnyttja lantbrukets tekniska hjälpmedel. 3 mom. Vid längre kurs skall undervisningen omfatta vad för vinterkurs är i 1 mom. föreskrivet samt därutöver åsyfta fördjupning och utvidgning av elevernas kunskaper i där angivna ämnen, särskilt i de ämnen, som framför andra äro av betydelse för elevernas framtida praktiska verksamhet. Särskild uppmärksamhet bör dessutom ägnas åt att genom praktiska övningar öka elevernas förmåga att rätt bedöma olika lantbruksarbeten och att utnyttja lantbrukets tekniska hjälpmedel. 4 mom. Vid praktisk-teoretisk sommarkurs skall huvudvikten läggas på att genom praktiskt arbete, övningar och demonstrationer bibringa eleverna kunskap i olika arbetsuppgifters rätta utförande. Den teoretiska undervisningen skall avse att i anslutning till den praktiska undervisningen bibringa eleverna elementära insikter främst i jordbrukslära, husdjurslära, arbetslära. maskin- och redskapslära, skogshushållning och trädgårdsskötsel. Sagda undervisning bör med hänsyn härtill på lämpligt sätt fördelas över hela kurstiden.

216 5 mom. Vid helårskurs skall förekomma såväl teoretisk undervisning som praktiska övningar i lantmannagöromål. Den teoretiska undervisningen skall i huvudsak omfatta vad för vinterkurs är i 1 mom. föreskrivet samt därutöver åsyfta fördjupning och utvidgning av elevernas kunskaper i där angivna ämnen. Sagda undervisning meddelas till större delen under vinterhalvåret och anpassas för övrigt så långt det är möjligt efter årstidernas växlingar, varigenom undervisningen i huvudämnena kan anknytas till för årstiden aktuella demonstrationer och övningar. Vid den praktiska undervisningen skola eleverna övas i förekommande lantmannagöromål. Uppmärksamhet skall ägnas åt utbildningen av elevernas arbetsfärdighet samt förmåga att rätt bedöma och planlägga olika arbeten. Särskilt skall iakttagas, att undervisande handledning lämnas vid arbeten, som sådant fordra, samt att eleverna övas att rätt använda de tekniska hjälpmedel, som böra förekomma vid ett rationellt skött jordbruk. 6 mom. Vid ettårig ladugårdsförmanskurs skall förekomma såväl teoretisk som praktisk undervisning. Den teoretiska undervisningen skall ingå i kursen med sammanlagt omkring 400 timmar, lämpligt fördelade över hela kurstiden. Undervisningen bör meddelas i form av lektioner och demonstrationer samt omfatta följande ämnen, nämligen skrivning, räkning, journal- och rapportföring, nötboskapens anatomi och fysiologi, avel och uppfödning samt utfodring och vård, svin- och fårskötsel, nötboskapens, svinens och fårens sjukdomar, ladugårdshygien, mjölkhushållning och mjölkhygien, byggnadslära (djurstallarnas konstruktion och inredning), maskinoch redskapslära, ladugårdsskötselns ekonomi ävensom arbetslära. Vid den praktiska undervisningen skola eleverna turvis utföra eller deltaga i alla i ladugård förekommande arbeten, varvid undervisande handledning skall lämnas i erforderlig omfattning.

11 §. 1 mom. Undervisningen i de tillämpade ämnena vid lantmannaskola skall i största möjliga utsträckning anknytas till jordbrukets förhållanden i den bygd, som utgör skolans huvudsakliga verksamhetsområde. 1 sylte att bereda elev möjlighet att erhålla mera grundlig kunskap i en eller flera speciella grenar av lanthushållningen eller dess binäringar, må, efter lantbruksstyrelsens medgivande, undervisningen vid vinterkurs, fortsättningskurs till vinterkurs och längre kurs ordnas efter olika studielinjer. 2 mom. Undervisningen bör ordnas så, att u n d e r tid, då huvudsakligen teoretisk undervisning meddelas, varje elev erhåller i medeltal 40 timmars undervisning i veckan.

Lantbruksskolor. 12 §. 1 mom. Vid de i 8 § 2 mom. under a) och b) omförmälda kurserna skall förekomma såväl teoretisk undervisning som praktiska övningar i lantmannagöromål. Synnerlig uppmärksamhet skall ägnas åt utbildningen av elevernas arbetsskicklighet samt utvecklandet av deras förmåga att rätt bedöma och planlägga olika arbeten.

217 Den teoretiska undervisningen skall i huvudsak omfatta vad för lantmannaskolas vinterkurs är i 10 § 1 mom. föreskrivet, varvid dock särskilt avseende skall fästas å förhållandena vid större jordbruk. För tillgodoseende av den teoretiska utbildningen skola vid den i 8 § 2 mom. under a) angivna kursen minst 140 hela dagar eller däremot svarande antal halva dagar ägnas åt lektioner med därtill hörande övningar och demonstrationer samt studieresor. Av nämnda antal dagar skola minst 40 hela dagar, varav 35 under vintern och 5 under sommaren, eller motsvarande antal halva dagar förläggas till första året. Därutöver bör under första vinterhalvåret för elev, som i huvudsak sysselsattes med praktiska göromäl, teoretisk undervisning i form av övningar och repetitioner anordnas under i regel en timme dagligen. Vid den i 8 § 2 mom. under b) angivna kursen skola minst 100 hela dagar, varav 90 under vinterhalvåret och 10 under sommarhalvåret, eller motsvarande antal halva dagar ägnas åt teoretisk undervisning i form av lektioner, övningar, demonstrationer och studieresor. Denna undervisning skall företrädesvis ordnas gemensamt med undervisningen för eleverna i den tvååriga kursens äldre avdelning. Vid den praktiska undervisningen skola eleverna övas i alla förekommande lantmannagöromål. Härvid skall, med undvikande av ensidigt användande av elevernas arbetskraft, särskilt iakttagas, att undervisande handledning lämnas vid arbeten, som sådant fordra, samt att varje elev övas att rätt använda de tekniska hjälpmedel, som böra förekomma vid ett rationellt skött jordbruk. Undervisningen skall ordnas sä, att eleverna dels genom att turvis tjänstgöra såsom arbetsförmän öva sig att fördela och tillse olika arbeten, dels under tjänstgöring ä magasin eller i förrådsrum grundligt inlära där förekommande göromål och dels i samband med sagda arbeten öva sig i förandet av dagsverkslistor och journaler. Varje elev skall i den tvååriga kursen under minst 6 veckor och i den ettåriga kursen under minst 3 veckor lämnas tillfälle att genom särskilt anordnade turer i husdjursstallarna erhålla grundlig praktisk insikt i alla olika arbeten vid en väl ordnad husdjursskötsel. Vid den tvååriga kursen skola minst 400 timmar och vid den ettåriga kursen minst 200 timmar ägnas åt särskilt anordnade arbetsövningar. Varje elev skall föra dagboksanteckningar över arbetenas gång och sättet för olika arbetens planläggning och utförande, vilka anteckningar skola pä lämpligt sätt kontrolleras av vederbörande lärare. 2 mom. Beträffande undervisningen vid ettårig ladugårdsförmanskurs skall gälla vad i 10 § 6 mom. stadgats för motsvarande kurs vid lantmannaskola. 3 mom. Därest vid lantbruksskola anordnas ettårig arbetsledarkurs, skall vid kursen förekomma såväl teoretisk som praktisk undervisning. Teoretisk undervisning skall, om ej lantbruksstyrelsen annat föreskriver, meddelas i naturlära, jordbrukslära, husdjurslära, lantbruksekonomi, lantbruksbokförir.g, arbetslära, maskin- och redskapslära, byggnadslära samt skogshushållning. Den teoretiska undervisningen, som skall omfatta minst 550 timmar och som skall fördelas på sätt med hänsyn till utbildningen befinnes ändamålsenligt, skall avse att vidga och fördjupa den enligt 10 § 1 mom. i lantmannaskolans vinterkurs medlelade undervisningen i nämnda ämnen med särskilt avseende fäst ä förhållaulena vid större jordbruk och arbetsledarens uppgifter vid ett sådant. Den praktiska undervisningen skall avse att utveckla elevernas arbetsskicklighet samt att öva dem i att rätt bedöma och planlägga olika arbeten. För detta ändtmål skola eleverna i den utsträckning som för ändamålet är nödig turvis deltiga i olika förekommande arbetsuppgifter, varvid undervisande handledning

218 skall lämnas i erforderlig omfattning. Därutöver skall varje elev under minst 400 timmar deltaga i särskilt anordnade arbetsövningar. Arbetsövningarna skola avse dels att bereda övning i utförandet av de med arbetets ledning förenade tekniska och administrativa uppgifterna, dels att utöver vad som kan ske genom deltagandet i förekommande arbeten ge praktisk kunskap om utförandet av skilda arbetsuppgifter, som förekomma vid ett större jordbruk. Varje elev skall föra dagboksanteckningar över arbetenas gäng och sättet för olika arbetens planläggning och utförande, vilka anteckningar skola pä lämpligt sätt kontrolleras av vederbörande lärare. 6. mom. Undervisningen bör anordnas sä, att under tid, då huvudsakligen teoretisk undervisning meddelas, varje elev erhåller i medeltal 40 timmars undervisning i veckan.

Lanthushålls

skolor.

13 §. 7 mom. Vid halvårskurs skall, därest lantbruksstyrelsen ej annorlunda föreskriver, i huvudsak meddelas undervisning i: 1) Närings-, födoämnes- och matlagningslära: näringsämnenas förekomst, egenskaper och betydelse; ämnesomsättningen; översikt över födoämnena, deras sammansättning, näringsvärde och pris med särskild vikt lagd vid de inhemska lantbruksprodukterna; födoämnenas sammanställning pä matsedeln samt deras tilllagning och förvaring. 2) .Hemmets ekonomi: jordbruksproduktionen och kvinnans insats däri; föreningsrörelsens betydelse för jordbrukarna; varukännedom; produkternas användning i eget hushall och försäljning; hemmets ekonomi, budgetberäkningar, personliga räkenskaper. 3) Hälsolära och barnavård: människokroppens byggnad; personlig hygien, bostadshygien, arbetshygien; första hjälpen vid olycksfall, de vanligaste sjukdomarna, sjukvård i hemmet; barnavård. 4) Hemvård: bostadens inredning och utrustning samt underhåll; inventarier och deras vård, hemkultur, tvätt, mangling, strykning. 5) Husdjurslära och mjölkhushållning: husdjurens anatomi och fysiologi, avel och raser; olika fodermedel, deras sammansättning, värde och användning; husdjurens uppfödning och skötsel; ladugårdshygien och sjukvård; mjölkningsarbetets utförande, mjölkens sammansättning, egenskaper, behandling och användning. 0) Trädgårdsskötsel: den mindre trädgårdens anläggning; köksväxtodling; odling av bärbuskar och fruktträd; prydnadsväxter; trädgårdsalstrens värde och lagring. 7) Slöjd: sömnad och vävning; underhåll av hemmets inventarier; kläder och dylikt; sömnads- och vävnadslära. 8) Medborgarkunskap: staten och dess organ; den borgerliga och kyrkliga kommunen samt dess beslutande och förvaltande organ; inkomst- och utgiftsstater; skatter och självdeklaration. 1 ämnen av speciell karaktär, vilka hava anknytning till lanthushållet, må anordnas föreläsningar, enstaka eller i kortare serier. 2 mom. Vid årskurs skall undervisningen omfatta vad för halvårskurs är i 1 mom. föreskrivet samt därutöver åsyfta fördjupning och utvidgning av elevernas

219 kunskaper i där angivna ämnen, särskilt i de ämnen, som framför andra äro av betydelse för elevernas framtida praktiska verksamhet. 3 mom. Undervisningen i de olika läroämnena skall främst anknyta till förhållandena i den bygd, som utgör skolans huvudsakliga verksamhetsområde. 6 mom. Undervisningen bör ordnas så, alt varje elev vid sidan av praktiska övningar erhåller omkring tolv timmars teoretisk undervisning i veckan. B.

För skolorna

gemensamma

bestämmelser.

14 §. Undervisningsplan, upptagande kursens längd, lärarnas undervisning i olika läroämnen och det ungefärliga antal lärotimmar, som skall ägnas åt varje ämne, fastställes av lantbruksstyrelsen efter förslag av skolans styrelse. Sådan undervisningsplan skall lända till efterföljd, intill dess ändring däri blivit av lantbruksstyrelsen fastställd. Arbetsordning för de olika kurserna fastställes av skolans styrelse efter forslag av lärarrådet. • 15 §. Vid huvudkurs bör genom gymnastik- och idrottsövningar sörjas för elevernas sunda kroppsutveckling. På lantbruksstyrelsens prövning må bero, huruvida, då gymnastikundervisning av särskilda skäl icke kan anordnas, denna undervisning må kunna ersättas genom lämpliga kroppsövningar av annat slag. 16 §. Undervisningen bör givas en praktisk inriktning och skall, allt efter ämnets art, meddelas i form av lektioner och övningar, demonstrationer och exkursioner samt — i därför anpassade kurser — övningar i förekommande lantmannarespektive hushållsgöromål; den skall ock förenas med repetitioner och förhör samt, i därför ägnade kurser, praktiska prov. Vid undervisningen böra, i den mån så befinnes lämpligt, sådana arbetsformer komma till användning, som kunna vara ägnade att befrämja elevernas självverksamhet. Likaledes bör, så långt detta är möjligt, elevernas medverkan tagas i anspråk för sådana uppgifter i fråga om ordningen och arbetet inom skolan, vilka kunna verka uppfostrande för eleverna. 17 §. Eleverna böra beredas tillfälle att genom studieresor under lärares ledning komplettera de vid skolan vunna kunskaperna. Sålunda böra eleverna vid lantmanna- och lantbruksskola få besöka välskötta lantbruk för studium av jordbruket och husdjursskötseln, skogsskötseln samt lantbrukets binäringar. Dessa studieresor böra om möjligt även utsträckas till industriella anläggningar, därvid i första hand böra besökas sådana anläggningar, som avse förädling av jordbrukets och skogsbrukets produkter eller framställning av förnödenheter för jordbruket. Eleverna vid lanthushållsskola böra få studera välskötta lanthushåll jämte lantbrukets binäringar, ävensom, där så lämpligen kan ske, sådana inrättningar

220 och industriella intresse.

anläggningar,

som

för elevernas utbildning

erbjuda särskilt

18 §. Vid varje skola skall föras dagbok enligt av lantbruksstyrelsen fastställt formulär, vari av läraren antecknas kort uppgift om den å lärorummet under varje lektion meddelade undervisningen samt om demonstrationer och övningar utom lärorummet jämte studieresor, företagna under lärares ledning, ävensom i förekommande fall uppgift, huru varje elev varit sysselsatt med praktiska arbeten och särskilt anordnade arbetsövningar. 19 §. Vid slutet av kurs anordnas offentlig avslutning. Efter genomgängen kurs erhåller elev avgångsbetyg, avfattat enligt av lantbruksstyrelsen fastställt formulär, samt undertecknat av skolans rektor. « 5 kap.

Skoljordbruk.

Lantmannaskolor. 20 §. I syfte att främja en praktisk inriktning av undervisningen skall till lantmannaskola höra ett med hänsyn till skolans ändamål och bygdens förhållanden lämpligt jordbruk (skoljordbruk). Skoljordbruket, som skall drivas av skolan och förestås av skolans föreståndare eller, där skolans styrelse pä grund av särskilda skäl anser honom böra befrias därifrån, av någon av skolans lärare, skall stä i undervisningens tjänst och i den utsträckning, sä befinnes lämpligt, utnyttjas för demonstrationer och övningar samt utbildning av eleverna i praktiska lantbruksarbeten. Å skoljordbruket böra anordnas demonstrationsförsök till belysande av för orten betydelsefulla växtodlingsproblem. Vid lantmannaskola, som är belägen i sådan trakt av landet, där skogsskötseln är av stor betydelse för lantbrukets utövare i allmänhet, skall, där å skolegendomen ej finnes för praktisk skogsundervisning lämpligt skogsområde, sådan undervisning anordnas å annan för ändamålet lämplig egendom i orten. Lantmannaskola, som är förlagd till samma plats som lanthushällsskola, är skyldig bereda denna tillfälle till demonstrationer och övningar å skoljordbruket. Därest lämpligt skoljordbruk icke kan anskaffas, äger Kungl. Maj:t på framställning av skolans styrelse medgiva befrielse från skyldighet att hava skoljordbruk. I sådant fall skall skolans styrelse träffa avtal med innehavare av i skolans närhet belägen, för ändamålet lämplig och av lantbruksstyrelsen godkänd egendom angående disponerande i nödig utsträckning av egendomen för undervisningsändamål. Lantbruksskolor. 21 §. 1 mom. Lantbruksskola skall vara förlagd till en med hänsyn till skolans ändamål lämplig jordbruksegendom, vilken i egenskap av skoljordbruk skall stå i undervisningens tjänst och i erforderlig utsträckning utnyttjas för utbildning av

221 eleverna i praktiska lantbruksarbeten samt för i samband med den teoretiska undervisningen anordnade demonstrationer och övningar. Skoljordbruket bör i fråga o m utrustning och skötsel kunna tjäna såsom förebild inom orten. Vid skolan skall bedrivas sådan försöksverksamhet, som kan anses vara för eleverna särskilt lärorik. Vid lantbruksskola, som är belägen i sådan trakt av landet, där skogsskötseln är av stor betydelse för lantbrukets utövare i allmänhet, skall, där å skolegendoinen ej finnes för praktisk skogsundervisning lämpligt skogsområde, sådan undervisning anordnas ä annan för ändamålet lämplig egendom i orten. 2 mom. Lantbruksskolas förläggning bestämmes av Kungl. Maj:t efter förslag av lantbruksstyrelsen, som jämväl har att med vederbörande innehavare av egendom, dit förläggningen sker, upprätta kontrakt angående förläggningen. Lanthushållsskolor. 22 §. I syfte att främja en praktisk inriktning av undervisningen skall till lanthushållsskola höra ett med hänsyn till skolans ändamål och bygdens förhållanden lämpligt jordbruk. Skoljordbruket skall stå i undervisningens tjänst och i den utsträckning, så befinnes lämpligt, utnyttjas för demonstrationer och övningar. Därest vid lanthushållsskola särskilda svårigheter möta för anskaffande av lämpligt skoljordbruk, må Kungl. Maj:t på ansökan av skolans styrelse medgiva skolan befrielse från skyldigheten att vara försedd med skoljordbruk. I sådant fall bör skolans styrelse söka träffa avtal med innehavare av i skolans närhet belägen, för ändamålet lämplig och av lantbruksstyrelsen godkänd egendom angående disponerande i nödig utsträckning av egendomen för undervisningsändamål. Kan behovet av skoljordbruk på nu angivet sätt icke tillgodoses, skall skolan i varje fall hava erforderliga anläggningar för åstadkommande av en tillfredsställande praktisk undervisning i trädgårdsskötsel och smådjursskötsel. Då lanthushållsskola är förlagd till samma plats som lantmannaskola och till denna hör skoljordbruk, må detta kunna godkännas såsom skoljordbruk jämväl för lanthushållsskolan. Därvid skall dock gälla vad i nästföregående stycke sägs beträffande särskilda anläggningar vid lanthushållsskola.

6 kap. Skollokaler. Utrustning 23 §.

Lanlbruksundervisningsanstalt skall vara försedd med lämpliga lokaler och inventarier samt nödig undervisningsmateriel. Vid varje skola skall finnas bibliotek för lärare och elever. I detta bör ingå ett urval lämpliga uppslagsböcker. Där så kan ske, bör för eleverna vara anordnat särskilt läsrum. Elev skall i den utsträckning, som må anses lämplig, äga begagna skolans undervisningsmateriel på tider och villkor, som rektor bestämmer. 24 §.

Så vitt möjligt är, skola inom skolbyggnaden eller i dess omedelbara närhet finnas skolan tillhöriga, tjänliga bostäder för elever.

222 7 kap. Elever. 25 §. Inträdesfordringar. För vinnande av inträde såsom elev vid lantbruksundervisningsanstalt fordras, därest ej lantbruksstyrelsen för viss anstalt annat föreskrivit, att hava genomgått folkskola eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskapsmått, samt därutöver beträffande a) vinterkurs, längre kurs och helårskurs vid lantmannaskola samt tvåårig kurs vid lantbruksskola: att hava under minst ett år varit sysselsatt med lantbruksarbete; samt att hava fyllt 18 år, skolans styrelse dock obetaget att, om särskilda skäl föreligga, medgiva inträde åt den, som fyllt 17 år, och, efter tillstånd av lantbruksstyrelsen i varje särskilt fall, även åt yngre sökande; b) fortsättningskurs vid lantmannaskola: att hava genomgått vinterkurs; eller att på annat sätt hava förvärvat motsvarande kunskapsmått och tillika fylla fordringarna för inträde i vinterkurs; c) praktisk-teoretisk sommarkurs vid lantmannaskola: att enligt intyg av läkare äga god hälsa samt tillräckliga kroppskrafter för utförande av lantbruksarbeten; samt att hava fyllt 16 men ej 18 år, skolans styrelse dock obetaget att, om särskilda skäl föreligga, medgiva inträde såväl åt äldre sökande som åt yngre sökande, vilken fyllt 15 år; d) ettårig ladugårdsförmanskurs vid lantmannaskola eller lantbruksskola: att enligt intyg från läkare vara fri från sjukdom eller lyte som gör sökanden olämplig för yrket; att hava under minst ett år varit sysselsatt med djurskötsel; samt att hava fyllt 19 år, skolans styrelse dock obetaget att, om särskilda skäl föreligga, medgiva inträde åt den, som fyllt 18 år; e) ettårig allmän kurs vid lantbruksskola: att fylla fordringarna för inträde i tvåårig kurs; samt att hava förvärvat sådana teoretiska kunskaper i svenska språket, räkning med geometri och naturlära, som skolstyrelsen finner svara mot vad i dessa ämnen inhämtas u n d e r den tvååriga kursens första arbetsår; f) ettårig arbetsledarkurs vid lantbruksskola: att hava med godkända betyg genomgått vinterkurs vid lantmannaskola eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskapsmått; att hava under minst tre år varit sysselsatt med lantbruksarbete; samt att hava fyllt 19 år, skolans styrelse dock obetaget att, om särskilda skäl föreligga, medgiva inträde åt den, som fyllt 18 år; g) huvudkurs vid lanthushällsskola: att hava fyllt 17 år, skolans styrelse dock obetaget att, om särskilda skäl föreligga, medgiva inträde ät den, som fyllt 16 år, och, efter tillstånd av lantbruksstyrelsen i varje särskilt fall, även åt yngre sökande.

223 26 §. Inträdesansökan

m. m.

1 mom. Ansökning om inträde skall ställas till skolans styrelse. Vid ansökningen skola fogas behöriga intyg för styrkande av att sökanden uppfyller inträdesfordringarna. 2 mom. Bland inträdessökande äger den företräde, som under längre tid med goda vitsord deltagit i praktiskt arbete inom lantbruk respektive lanthushåll. Vad nu sagts skall dock icke äga tillämpning i fråga om praktisk-teoretisk somm a r k u r s vid lantmannaskola. 27 §. Elevs

åligganden.

Elev skall iakttaga ett oförvitligt uppförande och ställa sig till efterrättelse av skolans styrelse fastställda ordningsstadgar samt av rektor eller lärare givna föreskrifter. Elev, som är lättjefull eller ohörsam eller eljest gör sig skyldig till ovärdigt uppförande, må av rektor tilldelas varning. Har den felande icke låtit sig därav rätta eller h a r han begått förseelse av svårare beskaffenhet, må han kunna av styrelsen skiljas från skolan. 28 §. Ersättning

för elevarbete

m. m.

Undervisningen skall vara avgiftsfri. Elev i ettårig ladugårdsförmanskurs erhåller vid skolan lön, som skall uppgå till minst sextio procent av lönen för djurskötare enligt gällande kollektivavtal mellan Svenska lantarbetsgivareföreningen och Svenska lantarbetareförbundet. Lönen skall utbetalas månadsvis i efterskott. Eleven skall erlägga ersättning för kost och bostad enligt de grunder, som angivas i nämnda avtal. Elev i annan huvudkurs vid lantbruksskola erhåller vid skolan kost, bostad med värme och lyse samt läkarvård, elev i tvåårig kurs eller ettårig arbetsledarkurs avgiftsfritt och elev i ettårig kurs för meddelande av allmän praktisk-teoretisk jordbruksutbildning mot den avgift, som lantbruksstyrelsen på förslag av skolans styrelse bestämmer. Till elev i tvåårig kurs utgår dessutom under första året lön med belopp, som lantbruksstyrelsen på förslag av skolans styrelse bestämmer. Elev i annan kurs än ovan sagts bekostar själv sitt uppehälle vid skolan.

8 kap. Rektor och lärare. Lärarråd. 29 §. Tjänster. Vid varje skola skall finnas en ordinarie rektor ävensom det antal ordinarie, extra ordinarie eller extra ämneslärare samt timlärare (speciallärare), som erfordras för undervisningens behöriga uppehållande. Ordinarie tjänst må inrättas endast efter medgivande av lantbruksstyrelsen.

224 30 §. Tjänstgöringsskyldighet. 1 mom. Rektor och ämneslärare åligga att fullgöra de till skolans verksamhetsområde hörande uppgifter, vilka skolans styrelse med stöd av för skolan fastställd undervisningsplan och arbetsordning eller av lantbruksstyrelsen därom givna föreskrifter må tilldela dem. 1 den med rektors- eller ämneslärartjänst förenade tjänstgöringsskyldigheten må även inräknas tjänstgöring vid till skolan förlagda andra kurser än huvudkurs. 2 mom. Utöver de göromål, som i övrigt ankomma på rektor och ämneslärare vid lantmanna- och lantbruksskola, skall under tid, då huvudsakligen teoretisk undervisning meddelas, undervisningsskyldighet i följande ordning åligga dem: rektor vid lantmannaskola 14—20 timmar per vecka ämneslärare vid » 20—24 » » » rektor vid lantbruksskola 10—12 » » » ämneslärare vid » 16—20 » » » ; allt räknat i medeltal för tiden i fråga. Då särskilda skäl därtill föranleda, må lantbruksstyrelsen i samband med fastställande av förslag till undervisningsplan medgiva minskning i ovan angivna undervisningsskyldighet. 3 mom. I den mån rektor eller ämneslärare icke helt tages i anspråk för skolans verksamhet, åligger det honom att fullgöra fyllnadstjänstgöring hos hushållningssällskap, skogsvårdsstyrelse, lantbruksnämnd eller landsting eller vid annan lantbruksundervisningsanstalt. Skolans styrelse har att, efter samråd med den institution, där tjänstgöringen skall äga rum, besluta om fyllnadstjänstgöring i enlighet med av lantbruksstyrelsen meddelade anvisningar. Lantbruksstyrelsen äger, då särskilda skäl därtill föranleda, föreskriva, att rektor eller ämneslärare skall på sätt i första stycket sägs fullgöra viss fyllnadstjänstgöring, ävensom att efter framställning från vederbörande befattningshavare befria honom från sådan fyllnadstjänstgöring. 6 mom. Rektors och ämneslärares tjänstgöringsskyldighet skall avse hela läsåret utom tid, varunder del äga rätt till semester.

Rektors

31 §. åligganden.

1 mom. Rektor skall under skolstyrelsen handhava skolans ledning. Han skall därjämte deltaga i samt ansvara för undervisningen vid skolan. 2 mom. Rektor skall tillse, att skolans verksamhet behörigen fortgår i enlighet med denna stadga och andra gällande föreskrifter samt att lärare och elever fullgöra sina skyldigheter. Därvid skall rektor tid efter annan besöka skolans olika avdelningar, taga kännedom om arbetet inom dessa samt, dä han därtill finner anledning, samräda med läraren om de förhållanden han iakttagit ävensom lämna erforderliga föreskrifter, råd och anvisningar, samt särskilt ägna uppmärksamhet däråt, att yngre och mera oerfarna lärare erhålla den handledning, varav de kunna vara i behov. Rektor bör befordra samarbete och samförstånd med skolans ledning och mellan skolans lärare inbördes. 2 mom. Rektor bör på lämpligt sätt inom den trakt, där skolan har sin verksamhet, sprida upplysning bland den uppväxande lantbruksungdomen om skolans betydelse.

225 3 mom. Rektor åligger vidare: 1) att u n d e r styrelsens inseende handhava skolans ekonomi, därest styrelsen icke annorlunda beslutar; 2) ttt vara ordförande i skolans lärarråd; 3) att sammankalla lärarrådet minst en gång varannan månad under pågående huvudkurs; 4) tit för styrelsen anmäla, om anledning till anmärkning finnes mot någon lärare 5) ttt vid början av varje kurs till lantbruksstyrelsen meddela antalet elever i pågåmde kurs; 6) ttt såväl inom som utom skolan, utöva tillsyn över eleverna och i förekommande fall tilldela elev varning ävensom att för styrelsen anmäla, när anledning till ekvs skiljande frän skolan förekommer; 7) att mottaga alla till skolan eller dess styrelse ställda skrivelser och över dem föra diarium; 8) att föra protokoll vid styrelsens sammanträden, där ej styrelsen annorlunda bestänmer, samt att uppsätta avgående skrivelser och över dessa föra diarium; 9) att enligt av lantbruksstyrelsen fastställt formulär föra matrikel över skolans lärare och elever samt liggare över eleverna tilldelade avgångsbetyg; 10) att årligen inom tid, som styrelsen bestämmer, till denna avgiva berättelse om slolans verksamhet under föregående läsår; 11) att, där icke av styrelsen eller eljest i vederbörlig ordning annorlunda bestämires, handhava ledningen av till skolan förlagda särskilda undervisningsoch ubildningskurser ävensom vid skolan anordnad försöksverksamhet; samt 12) att handhava skötseln av skoljordbruket, såvitt ej styrelsen därtill utsett annan lärare vid skolan. 32 §. Lärares

åligganden.

1 num. Lärare åligger att med noggrannhet och nit fullgöra sina skyldigheter enligt denna stadga samt i övrigt ställa sig till noggrann efterrättelse de föreskrifte- rörande verksamheten vid skolan, som av skolans styrelse eller rektor meddeas. 2 man. Varje lärare bör Lill förverkligande av skolans uppgift vinnlägga sig om ett gott samarbete med rektor och medlärare. Lära-e bör alltid beakta det ansvar, som följer med uppgiften att handleda ungdon, samt att det mål, skolan har att främja, säkrast vinnes genom lärarens eget hredöme och en förtroendefull samvaro med eleverna även utom lärorumme. 3 mim. Ämneslärare är skyldig fullgöra de arbetsuppgifter inom skoljordbruket, son skolstyrelsen bestämmer. 6 man. Ordinarie ämneslärare är skyldig att under högst tre månader varje läsår nottaga förordnande att fullgöra rektorsgöromålen vid den skola, där han är anstilld. 33 §. Särskilda

åligganden

för rektor och

lärare.

ekbr och ordinarie ämneslärare äro skyldiga att underkasta sig den vid15

226 sträcktare tjänstgöringsskyldighet bliva dem ålagda.

eller den jämkning i åligganden, som kan

34 §. Lärarråd. Rektor, ordinarie, extra ordinarie och extra ämneslärare utgöra tillsammans skolans lärarråd. Annan lärare än i första stycket sägs äger deltaga i lärarrådets överläggningar och beslut vid de tillfällen, då frågor förekomma, som angå hans ämnen samt ordning och tukt eller utdelande av belöningar och understöd. Lärarrådet åligger: 1) att på rektors kallelse sammanträda för överläggningar om elevernas framsteg, flit och uppförande, om åtgärder till främjande av undervisningen samt om vad i övrigt kan lända till gagn för skolan; 2) att uppgöra förslag till undervisnings- och timplan, ordningsstadgar samt lärarnas tjänstgöring m. m., vilka förslag skola underställas prövning av skolans styrelse; samt 3) alt avgiva yttrande i de frågor rörande skolans verksamhet, som hänskjutas till lärarrådet. Vidare åligger det lärarrådet vid lantmannaskola och lantbruksskola att årligen till skolans styrelse inkomma med förslag till den försöksverksamhet, som lämpligen anses böra utföras vid skolegendomen under läsåret. Vid lärarrådets sammanträden skall genom ordförandens försorg föras protokoll. 35 §. Förening av lönegradsplacerade tjänster m. m. 1 mom. Rektor eller ordinarie ämneslärare må, därest han frånträder utövningen av sin tjänst, med denna förena a) ordinarie statlig tjänst, som tillsättes medelst förordnade tills vidare och ej är förenad med pensionsrätt och b) högre extra ordinarie tjänst med avlöning enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser. Efter tillstånd av Kungl. Maj:t må med anställning såsom rektor eller ordinarie eller extra ordinarie ämneslärare förenas beställning ä reservstat eller avgångsstat vid försvaret eller å arméns eller marinens övergångsstat. Med ordinarie tjänst må dock allenast förenas sådan beställning å övergångsstat, vars innehavare ej är underkastad full tjänstgöringsskyldighet. 2 mom. Utöver vad som följer av 1 mom. må rektor samt ordinarie och extra ordinarie ämneslärare icke innehava annan ordinarie eller extra ordinarie anställning med avlöning enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser eller därmed jämförlig kommunal befattning utan medgivande av Kungl. Maj:t. I fråga om rektor och ordinarie lärare fordras dessutom riksdagens medgivande. 36 §. Förening

av tjänst med tjänstebefattning

eller

uppdrag.

1 mom. I andra fall än de, som avses i 35 §, äga rektor samt ordinarie och extra ordinarie ämneslärare icke utan medgivande av lantbruksstyrelsen innehava

227 tjänstebefattning eller därmed jämförligt uppdrag eller uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk, bolag, förening eller inrättning, som har till ä n d a m å l att driva rörelse inom industri, handel, transport, bank- eller försäkringsväsen eller annan näringsgren eller vars verksamhet eljest har huvudsakligen ekonomiskt syfte. Tillstånd må beviljas endast för så vitt innehavet av befattningen eller uppdraget prövas icke inverka hinderligt för utövandet av lärartjänsten. Tillstånd bör avse viss tid. Vad i detta moment sagts gäller dock icke, där Kungl. Maj:t eller lantbruksstyrelsen tillsatt befattningen eller meddelat uppdraget. 2 mom. Utan skolstyrelsens medgivande må rektor och ämneslärare ej åtaga sig undervisning i annan läroanstalt. Medgivandet skall avse viss tid. 3 mom. Föranleder befattning eller uppdrag, att rektor eller ämneslärare tillfälligtvis icke kan bestrida sin tjänst, skall han till skolstyrelsen göra framställning om ledighet i erforderlig omfattning.

Behörighetsvillkor

37 §. för rektor och ämneslärare

m. fl.

1 mom. För att kunna antagas till rektor, ordinarie eller extra ordinarie ämneslärare erfordras: a) att vara fri från sjukdom och lyte, som göra den sökande olämplig för lärarkallet; b) att vara känd för hedrande vandel och äga den stadga i karaktären, som ungdomens ledning kräver; c) att besitta förmåga att enkelt och redigt meddela undervisning; d) att hava avlagt agronomexamen eller beträffande lanthushållsskola avgångsexamen från lärarinnekurs vid statsunderstött lanthushållningsseminarium; samt e) att vederbörande under minst två läsår med goda vitsord tjänstgjort såsom ämneslärare vid lantmanna- eller lantbruksskola respektive lanthushållsskola. Lantbruksstyrelsen äger dock att, där särskilda skäl föreligga, medgiva undantag från under d) och e) nämnda villkor. Vid antagande av rektor eller ämneslärare må särskilt avseende fästas vid väl vitsordad praktisk verksamhet inom ämnesområdet för den sökta befattningen. Vid besättande av rektors- eller lärarbefattning, med vilken är förenad skyldighet att handhava skötsel av skoljordbruk, bör särskilt uppmärksammas betydelsen av att sökanden äger de insikter och egenskaper, som hava betydelse för en god skötsel av skolegendomen. 2 mom. Vad i 1 mom. första stycket a)—d) och andra stycket sägs skall gälla även extra ämneslärare. 3 mom. För att anställas såsom timlärare erfordras att äga grundlig insikt i det ämne, vari undervisning skall meddelas, samt nödig undervisningsvana. 38 §. Befordringsgrunder. För rektors- och ämneslärartjänst skola som befordringsgrunder i följande ordning gälla a) skicklighet och nit vid fullgörande av i tjänsten ingående arbetsuppgifter, b) kunskaper och färdigheter, vitsordade genom betyg eller på annat sätt, i det eller de hänseenden, som kunna vara av betydelse för tjänsten,

228 c) längden av väl vitsordad tjänstgöring såsom lärare eller skolledare. Härvid må en mindre underlägsenhet enligt en föregående befordringsgrund kunna uppvägas av ett större företräde enligt en senare. 39 §. Anställningstid. 1 mom. Rektor och ordinarie ämneslärare anställas tills vidare med minst fyra månaders ömsesidig rätt till uppsägning eller för viss tid. Har rektor eller ordinarie ämneslärare tre år i följd oförvitligt tjänstgjort i samma eller motsvarande ordinarie befattning vid lantbruksundervisningsanstalt, må han dock ej kunna skiljas från sin befattning i annan ordning än som i 45 § 1 och 2 mom. sägs, så länge enligt lantbruksstyrelsens prövning tjänstgöring vid av skolan anordnade huvudkurser kan beredas honom. 2 mom. Extra ordinarie ämneslärare anställes för viss tid eller tills vidare. Extra ordinarie anställning skall dock avse minst sex månader. Har extra ordinarie lärare anställts tills vidare, är uppsägningstiden frän skolans sida tre månader och från lärarens sida en manad. Skolan äger dock uppsäga läraren inom kortare tid än tre månader, om fortsatt anställning ej kan beredas honom från början av huvudkurs. 3 mom. Extra ämneslärare anställes för viss tid eller tills vidare, dock för högst ett år. 6 mom. Timlärare anställes för viss tid. 40 §. Vikarie

för

rektor.

Vikarieförordnande ä rektorsbefattning skall snarast anmälas till lantbruksstyrelsen. Uppstår behov av vikarie å rektorsbefattning för längre tid än två månader, skall frågan om vikariens behörighet underställas lantbruksstyrelsens prövning. 41 §. Ledigförklarande

tjänst.

1 mom. Dä anställning såsom rektor eller ordinarie ämneslärare blir ledig, åligger det skolans styrelse att så snart ske kan och, där ej lantbruksstyrelsen medgiver uppskov, senast inom tre månader i Post- och Inrikes Tidningar samt i minst en allmänt spridd lantbrukstidskrift kungöra anställning till ansökan ledig. Därvid skola angivas de ämnen, tjänsten företrädesvis skall omfatta, löneförmåner och övriga anställningsvillkor samt tillträdesdag. 2 mom. Ansökan jämte därtill h ö r a n d e handlingar skall vara skolstyrelsens ordförande tillhanda senast å trettionde dagen efter den dag, då kungörelsen blivit införd i Post- och Inrikes Tidningar. Infaller trettionde dagen å helgdag, skall ansökningstiden omfatta även nästföljande söckendag. 3 mom. Förordnande såsom extra ordinarie eller extra lärare eller som timlärare ledigförklaras, då så anses erforderligt, på sätt skolstyrelsen finner lämpligt.

229 42 §. Ansökningshandlingar. Vid ansökan, som i 41 § 2 mom. avses, skola fogas följande handlingar a) behörigen styrkt meritförteckning enligt av lantbruksstyrelsen fastställt formulär, b) åldersbetyg, c) läkarintyg ulfärdat tidigast sex månader före ansökningstidens utgång angående frihet från sjukdom och lyte, som gör sökanden olämplig för tjänsten, d) betyg över examina och vitsord över genomgångna utbildningskurser, e) vitsord över förut bestridd lärartjänstgöring, f) övriga handlingar, varigenom sökanden vill styrka sin behörighet och lämplighet för den sökta tjänsten. Ansökningen bilagda handlingar böra företes i behörigen styrkt avskrift. Den, som tillträder anställningen, är skyldig att för skolstyrelsen i original uppvisa de betyg, vilka i avskrift förelegat i ansökningshandlingarna. 43 §.

Ngtt

ledigförklarande.

Om ingen sökande anmält sig eller förklarats lämplig, skall tjänsten, så snärt ske kan, ånyo kungöras ledig. Om endast en eller två sökande förklarats lämpliga, må tjänsten efter lantbruksstyrelsens medgivande kunna ånyo kungöras ledig. Har tjänsten ledigförklarats utan iakttagande av gällande föreskrifter, mä lantbruksstyrelsen kunna förordna, att tjänsten skall ånyo kungöras ledig. 44 §. Tillsättning. 1 mom. Efter ansökningstidens utgång skall skolans styrelse, då fråga är om rektorstjänst eller ordinarie ämneslärartjänst, till lantbruksstyrelsen insända i föreskriven tid inkomna ansökningshandlingar samt dessutom a) bestyrkta utdrag (urklipp) av de tidningsnummer, där tjänsten kungjorts ledig samt b) förteckning över sökandenas meriter enligt av lantbruksstyrelsen fastställt formulär. 2 mom. Lantbruksstyrelsen skall, med iakttagande av föreskrifterna i 37 och 38 §§, pröva sökandenas behörighet och pä förslag till befattningen uppföra de tre sökande, som med hänsyn till såväl teoretiska som praktiska meriter samt erfarenhet som lärare främst böra ifrågakomma till den lediga befattningen. 3 mom. Sedan lagakraftvunnet beslut föreligger i fråga, som i 2 mom. sägs, har skolstyrelsen att, så snart ske kan, till befattningens innehavare utse en av de pä förslaget uppförda; därvid dock beträffande rektorsbefattning vid lantbruksskola, som är förlagd till enskild egendom, samråd skall ske med ägaren eller innehavaren av egendomen. Underrättelse om skolstyrelsens beslut skall ofördröjligen delgivas lantbruksstyrelsen samt varje sökande. 6 mom. I skolstyrelsens protokoll skall angivas bestämd uppsägningstid vid anstälhing tills vidare och eljest den tid anställningen omfattar. Den utsedde skall underrättas genom utdrag av protokollet.

230 5 mom. Extra ordinarie och extra ämneslärare samt timlärare förordnas av skolans styrelse, varvid jämväl skall iakttagas vad i 4 mom. sägs. 9 kap. Disciplinära åtgärder.

Besvär.

45 §. Disciplinära

åtgärder.

1 mom. Skulle rektor eller ordinarie lärare befinnas oskicklig till eller försumlig i sin tjänst eller ådagalägga ett sådant uppförande, att han ej bör vid densamma bibehållas, äger skolstyrelsen att efter förutgången, i dess protokoll intagen, fruktlös befunnen varning skilja honom från befattningen, dock skall sådant beslut för att bliva gällande stadfästas av lantbruksstyrelsen. Innan beslut fattas om åtgärd, som i detta moment avses, skall tillfälle beredas befattningshavaren att inom viss förelagd tid inkomma med förklaring. 2 mom. Om i fråga om rektors eller ordinarie lärares personliga vandel omständigheter framkomma, som göra hans bibehållande tills vidare vid befattningen synnerligen olämpligt, må den felande kunna utan föregående varning avstängas från tjänstgöring samt, därest lantbruksstyrelsen därtill lämnar medgivande, skiljas frän sin befattning. 3 mom. Annan lärare än som i 1 och 2 mom. avses mä, därest han ådagalägger försumlighet, oskicklighet eller klandervärt uppförande, av skolstyrelsen kunna tilldelas varning eller skiljas från förordnandet. 46 §. Besvär. Över skolstyrelsens beslut om tillsättning av rektor och ordinarie ämneslärare samt om entledigande eller varning enligt 45 § av sådan befattningshavare eller av extra ordinarie ämneslärare, mä besvär anföras hos lantbruksstyrelsen. Besvärstiden är trettio dagar, räknat frän den dag klaganden bevisligen erhållit del av beslutet. Infaller trettionde dagen å helgdag, omfattar besvärstiden även nästföljande söckendag. 10 kap. Hälso- och sjukvård. 47 §. För hälso- och sjukvården vid lantbruksundervisningsanstalt skola finnas skolläkare och skolsköterska. 48 §.

Skolläkaren anställes av skolstyrelsen för högst sex år efter hörande av skolöverläkaren i skolöverstyrelsen. Skoisköterskegöromålen må bestridas av vederbörande distriktssköterska inom ramen för hennes tjänstgöring. 49 §.

Skolläkaren åligger att vidtaga åtgärder för bevarande av elevernas hälsa och bestrida deras sjukvård. Det åligger skolläkaren särskilt

231 1) att i början av varje kurs undersöka samtliga elever samt därvid med biträde av skolsköterskan utföra tuberkulinprövning på de elever, vilkas tuberkulinreaktion icke är känd, tillråda de negativt reagerande eleverna Vaccination emot tuberkulos och i den mån sådant prövas erforderligt, remittera positivt reagerande till röntgenfotografering av lungorna, 2) att vid fall av smittsam sjukdom, knölros och lungsäcksinflammation bland elever, lärare och övrig personal lämna rektor nödiga råd samt vidtaga erforderliga åtgärder mot smittans spridning, 3) att under pågående kurs kostnadsfritt vårda sjuk elev å skolorten samt giva vårdhänvisningar, där specialvård är erforderlig, 4) att på kallelse deltaga i styrelsesammanträde, som avses i 4 § 4 mom, 5) att, dä så påkallas, mot särskild ersättning på tid och sätt, som rektor och läkaren gemensamt bestämma, meddela undervisning i hygieniska frågor, därvid särskild uppmärksamhet bör ägnas undervisning i sexualhygien, 6) att såsom skolsköterskans närmaste förman leda och övervaka hennes verksamhet, 7) att föra av lantbruksstyrelsen efter hörande av skolöverläkaren fastställt hälsokort över eleverna samt 8) att årligen avgiva berättelse över sin verksamhet enligt av lantbruksstyrelsen efter h ö r a n d e av skolöverläkaren fastställt formulär och att senast en månad efter läsårets slut i ett exemplar ingiva densamma till vederbörande förste provinsialläkare, i förekommande fall förste stadsläkare, samt i tre exemplar till rektor, vilken h a r att inom fjorton dagar insända ett exemplar till lantbruksstyrelsen och ett exemplar till skolöverläkaren.

50 §. Det åligger skolsköterska att biträda skolläkaren i hans åligganden och under pågående kurs vid behov i hälso- och sjukvårdande syfte avlägga besök i elevernas bostäder å skolorten. 51 §. 1 mom. Lärare skall vara undersökt med avseende på tuberkulos, innan han börjat tjänstgöra vid skolan. Lärare, som vet sig lida av eller hava lidit av lungtuberkulos, skall snarast härom underrätta skolläkaren. Vid misstanke om lungtuberkulos bör lärare hänvända sig till läkare för undersökning. Lärare är skyldig att snarast meddela skolläkaren undersökningsresultatet, som bör föreligga i form av skriftligt intyg. Om lärare till följd av befarad smittrisk pä grund av tuberkulos av läkare tillrådes att avbryta sin tjänstgöring men dock önskar kvarbliva i tjänst, skall han omedelbart delgiva rektor och skolläkaren detta. Lärare, som reagerar negativt för tuberkulin, bör av skolläkaren tillrådas låta vaccinera sig emot tuberkulos. Vad i detta moment sägs om lärare gäller även rektor. 2 mom. Vaktmästare och övrig tjänstepersonal skola vid tjänstens tillträde förete läkarintyg över genomgängen undersökning avseende lungtuberkulos. Därest sådan befattningshavare vet sig lida eller hava lidit av lungtuberkulos, skall han snarast underrätta skolläkaren härom. 3 mom. Rektor och lärare äro skyldiga att underkasta sig läkarundersökning enligt vad därom särskilt stadgas.

232 52 §. 1 mom. Lantbruksstyrelsen må efter hörande av skolöverläkaren utfärda anvisningar beträffande hälso- och sjukvärdens organisation och därmed sammanhängande förhållanden. 2 mom. Skolans styrelse är obetaget att utöver av lantbruksstyrelsen fastställt hälsokort beträffande elevs hälsotillstånd föra tilläggskort. Innan i 49 § 1) nämnd undersökning äger rum, skall rektor frän skola, där elev senast varit inskriven, infordra där fört hälsokort och då elev övergått till annan läroanstalt, där statlig eller statligt understödd skolhygienisk verksamhet är anordnad, dit snarast översända kortet. 11 kap.

Tjänstebostäder. 53 §.

Skolstyrelsen bör i den omfattning, som med hänsyn till befattningshavarens åligganden och bostadsförhållandena på orten kan anses påkallat, söka bereda rektor och lärare, anställda för minst hel huvudkurs, tjänliga bostäder vid skolan eller dess närhet. Sådan bostad skall i regel innehålla: Vid lantmanna- och lantbruksskola a) för rektor minst fem rum och kök, b) för ordinarie ämneslärare med eget hushåll minst fyra rum och kök, c) för ordinarie ämneslärare utan eget hushåll minst två rum, d) för extra ordinarie och extra ämneslärare med eget hushåll minst två rum och kök, samt e) för extra ordinarie och extra ämneslärare utan eget hushåll minst två rum. Vid lanthushållsskola a) för rektor minst två rum, samt b) för ämneslärare minst ett rum. Bostad, varom h ä r är fråga, bör vara försedd med efter bostadstypen anpassade biutrymmen och bekvämligheter i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anses tillhöra en god bostadsstandard. Till tjänstebostad för befattningshavare med eget hushåll bör, där så är möjligt, höra trädgårdsland. Åt rektor skall kostnadsfritt dessutom tillhandahållas lämpligt expeditionsrum. 54 §. Befattningshavare är skyldig att mottaga tjänstebostad, som anvisas i enlighet med 53 §. Har befattningshavare egen bostad eller anvisas bostad, vars storlek och beskaffenhet icke kan anses fylla rimliga krav på en för befattningshavaren god och lämplig bostad, mä lantbruksstyrelsen, om så befinnes skäligt, på framställning av befattningshavaren och efter skolstyrelsens hörande, medgiva befattningshavaren befrielse tills vidare frän skyldigheten att mottaga bostaden i fråga, ö v e r lantbruksstyrelsens beslut må klagan icke föras. 55 §. 1 mom. Skolstyrelsen har att träffa överenskommelse med befattningshavaren om storleken av hyresbeloppet för åt denne upplåten bostad.

233 Kunna skolstyrelsen och befattningshavaren icke enas, må frågan därom för avgörande underställas lantbruksstyrelsen. Över lantbruksstyrelsens beslut må klagan icke föras. 2 mom. Har befattningshavare anvisats bostad, som han är skyldig mottaga, skall han månadsvis i efterskott erlägga hyra för densamma genom avdrag å avlöningen eller genom kontant inbetalning, i den mån utgående avlöningsbelopp ej förslå till avdraget. 56 §. Bostad jämte bränsle in natura tillträdes samtidigt med befattningen och avträdes, då lärare avgår från tjänsten av annan anledning än dödsfall, samtidigt med befattningen. Avlider befattningshavare, som efterlämnar med honom sammanboende person, vilken han varit pliktig försörja, skall den efterlevande äga att mot samma hyra, som den avlidne erlagt, fortfarande nyttja tjänstebostaden med vad därtill hörer, då fråga är om rektor eller ordinarie lärare, till den 1 april eller den 1 oktober, som infaller närmast efter tre månader från dödsfallet, och, då fråga är om annan befattningshavare, till det månadsskifte, som infaller närmast efter tre månader från dödsfallet, dock med skyldighet att ansvara för bostaden och till den, som uppehåller tjänsten, mot skälig gottgörelse upplåta så stor del av bostaden, som skolstyrelsen prövar skäligt.

234 KAPITEL 18. SPECIALMOTIVERING TILL STADGA FÖR

LANTBRUKSUNDERVISNINGSANSTALTER.

Vissa av de i betänkandet framlagda förslagen nödvändiggöra dels kompletteringar av nu gällande stadgebestämmelser, dels införande av vissa nya bestämmelser. Pä grund härav ha de sakkunniga verkställt en omarbetning av gällande stadga för statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalter, fastställd den 30 juni 1949. Därvid ha jämväl vidtagits vissa ändringar beträffande stadgans uppställning ävensom mindre justeringar av äldre bestämmelser. I det följande lämnas motiveringar för föreslagna ändringar och tilläggsbestämmelser. Där så kunnat ske har vid paragrafnumren angivits närmast motsvarande paragraf i gällande stadga. 1 kap. Allmänna bestämmelser. 1—3 §§. (1, 2, 59 och 61 samt vissa delar av 3—5 §§). Ändringsförslaget innebär endast en formell omredigering av nuvarande bestämmelser. 2 kap. Styrelse. 4—7 §§. (55—58 §§). Då de sakkunniga föreslå, att bestämmelser om hälso- och sjukvård skola införas i stadgan, har i 4 § intagits ett stadgande rörande skolläkarens kallelse till vissa sammanträden. I övrigt innebär förslaget inga sakliga ändringar. 3 kap. Kurstider m. m. 8—9 §§. (3—6 § § ) . Bestämmelserna äro i allt väsentligt likalydande med nu gällande. 4 kap. Undervisning. 10—19 §§. (7—14, 16—19, 22—25, 27—29 och 32—34 § § ) . Till detta kapitel ha sammanförts samtliga bestämmelser, som avse undervisning. För vinnande av större överskådlighet ha dessa bestämmelser uppdelats i två avdelningar: A. För olika skolor gällande bestämmelser och B. För skolorna gemensamma bestämmelser. I sak innebär denna formella omredigering inga ändringar. 5 kap. Skoljordbruk. 20—22 §§. (15, 20, 21 och 26 §§). I nu gällande stadga äro bestämmelserna om skoljordbruk sammanförda med bestämmelserna om undervisningen. Det har synts lämpligt att samla förstnämnda bestämmelser och hänföra dem till ett särskilt kapitel. Några sakliga ändringar äro icke föreslagna. 6 kap. Skollokaler. Utrustning. 23 och 24 §§. (30 och 31 §§). Då bestämmelser om tjänstebostäder införts i kapitel 11, har stadgandet om bostäder för lärare uteslutits här. I övrigt inga ändrade bestämmelser.

235 7 kap. Elever. 25—28 §§. (35—40 §§). Ändringsförslaget är i sak helt överensstämmande med motsvarande bestämmelser i gällande stadga. 8 kap. Rektor och lärare. Lärarråd. 29—44 §§. (41—52 och 54 §§). Enligt gällande stadga skall föreståndare benämnas rektor. Det har synts de sakkunniga lämpligt att benämningen rektor införes i stadgan. — De sakkunniga ha funnit det angeläget, att åtgärder vidtagas för att bereda befattningshavarna full tjänstgöring i största möjliga utsträckning. I detta syfte föreslås, att även tjänstgöring vid till skola förlagda andra kurser än huvudkurs må inräknas i den med rektors- och ämneslärartjänst förenade tjänstgöringsskyldigheten, ävensom att det skall åligga rektor och ämneslärare, att, i den mån de icke helt tagas i anspråk för skolans verksamhet, fullgöra fyllnadstjänstgöring hos hushållningssällskap, lantbruksnämnd, skogsvårdsstyrelse eller landsting eller vid annan lantbruksundervisningsanstalt. Vidare föreslås att lantbruksstyrelsen må kunna föreskriva, att sådan fyllnadstjänstgöring skall fullgöras, liksom ock att efter framställning från vederbörande befattningshavare befria denne från honom ålagd fyllnadstjänstgöring. Bestämmelser i nu berörda avseenden ha införts i 30 §. Bestämmelserna i 31 och 32 §§ om rektors och lärares åligganden innebära inga sakliga ändringar. I 32 § ha dock intagits föreskrifter om skyldighet för ämneslärare att fullgöra arbetsuppgifter å skoljordbruket och för ordinarie ämneslärare att högst tre månader varje läsår fullgöra rektorsgöromålen vid skolan. I 33 § h a r intagits en bestämmelse om rektors och ordinarie ämneslärares skyldighet att underkasta sig vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åliggandena. Liknande bestämmelse gäller för lärare vid andra skolformer. Bestämmelserna i 35 och 36 §§ om förening av lönegradsreglerade tjänster och om förening av tjänst med tjänstebefattning eller uppdrag ha tillkommit som en följd av löneregleringens anslutning till det statliga lönesystemet. Motsvarande bestämmelser gälla för, bland andra, folkskolans lärare. I 37 § intagna bestämmelser om behörighetsvillkor för rektor, ordinarie och extra ordinarie ämneslärare ha utformats i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande föreskrifter därom. Ett tillägg har gjorts rörande vissa behörighetsvillkor för extra ämneslärare. Bestämmelser om befordringsgrunder saknas i gällande stadga. Dylika bestämmelser ha införts i 38 §. De äro i huvudsak av samma lydelse, som i allmänhet gäller för andra lärarkategorier. 39 § Anställningstid. Beträffande rektor och ordinarie ämneslärare föreslås, i likhet med vad som gäller för motsvarande befattningshavare vid folkhögskola, att de skola anställas tills vidare med minst fyra månaders ömsesidig rätt till uppsägning eller för viss tid. Der. i första mom. andra stycket av nämnda paragraf intagna bestämmelsen har tillkommit i syfte att bereda rektor och ordinarie ämneslärare, vilka tre år i följe oförvitligt tjänstgjort i samma eller motsvarande befattning vid lantbruksundervisningsanstalt en mera tryggad ställning. Den föreslagna inskränkningen beträifande uppsägningsrätten avser dock endast de fall, då befattningshavaren icke Lan beredas tjänstgöring vid av skolan anordnade huvudkurser. Liknande bestär.imelse finnes intagen i förslaget till folkhögskolestadgan. Enligt förslaget kan extra ordinarie ämneslärare anställas för viss tid eller tills \idare, dock skall anställningen avse minst sex månader. I enlighet med vad smi i motsvarande fall föreskrives i statens allmänna avlöningsreglemente

236 föreslås, att vid extra ordinarie anställning tills vidare uppsägningstiden från skolans sida skall vara tre månader och från lärarens sida en månad. Därest läraren ej kan beredas fortsatt anställning från början av huvudkurs, kan dock uppsägning ske inom kortare tid än tre månader. I regel torde extra ämneslärare anställas för viss tid. Anställning tills vidare har ansetts böra begränsas till att omfatta högst ett år. Vissa bestämmelser om vikarie för rektor torde böra finnas i stadgan, varför dylika införts i 40 §. 41 § Ledigförklarande av tjänst. Såsom tillägg till nu gällande bestämmelser föresläs, att vid ledigkungörandet skall angivas de ämnen, tjänsten företrädesvis skall omfatta, ävensom uppgift om löneförmåner och tillträdesdag. Vidare föreslås en ansökningstid av trettio dagar. 42—44 §§ Ansökningshandlingar, Nytt ledigförklarande och Tillsättning. Dessa bestämmelser överensstämma i huvudsak med nu gällande. De ha dock givits en delvis annan utformning. 9 kap. Disciplinära åtgärder. Besvär. 45—46 §§. (53 §). 45 § om disciplinära åtgärder har givits sådan utformning, att bestämmelserna mera överensstämma med motsvarande för lärare vid andra skolformer gällande. Bestämmelserna ha även utformats med hänsynstagande till den för olika befattningshavare gällande anställningsformen. Bestämmelser om besvär saknas i gällande stadga. Då dylika bestämmelser torde böra finnas, ha sådana införts i 46 §. 10 kap. Hälso- och sjukvård. 47—52 §§. Bestämmelser om den statsunderstödda hälsovården vid vissa lantbruksundervisningsanstalter finnas intagna i kungörelsen den 4 oktober 1946 (nr 634). Av skäl som framgå av vad som anförts i kapitel 15 Allmänna synpunkter ha de sakkunniga ansett sig böra föreslå, att hälsovården vid lantbruksundervisningsanstalterna utvidgas till att avse även sjukvård i viss omfattning. Vidare föreslås att skolsköterska skall finnas vid nämnda anstalter. Det förutsattes att distriktssköterskorna skola inom ramen för sin tjänstgöring såsom sådana vara skolsköterskor. För det extra arbete, som kommer att åvila skolöverläkaren inom skolöverstyrelsen på grund av hans befattning med hälso- och sjukvården vid lantbruksundervisningsanstalterna, bör särskilt arvode utgå. 12 kap. Tjänstebostäder. 53—56 §§. (31 §; statsbidragskungörelsen den 5 s e p t e m b e r 1942, n r 807, 10 § ) . Enligt för lantbruksundervisningsanstalterna nu gällande i statsbidragskungörelsen intagna bestämmelser åtnjuta befattningshavarna, med några få undantag, utöver kontanta avlöningsförmåner fri bostad jämte bränsle eller kontant ersättning härför. De sakkunniga föreslå, att dessa förmåner skola bortfalla vid löneregleringens ikraftträdande och alt sålunda hyra skall erläggas för åt befattningshavare upplåten bostad. Vad i kapitel 6 anförts rörande tjänstebostäder vid folkhögskolorna gäller i tillämpliga delar jämväl beträffande motsvarande förhållanden vid lanlbruksundervisningsanstallerna. I specialmotiveringen till förslaget till folkhögskolestadga, kapitel 9, ha de sakkunniga gjort vissa uttalanden angående dels hyressättningen för tjänstebostad, vars innehavare har representationsskyldighet, dels ock beträffande framställda önskemål om tjänstebostads storlek. Nämnda uttalanden gälla jämväl i fråga om motsvarande förhållanden vid lantbruksundervisningsanstalterna.

AVDELNING III

AVLONINGSREGLEMENTE STATSBIDRAGSKUNGÖRELSER M.M.

239 K A P I T E L 19. FÖRSLAG TILL AVLÖNINGSREGLEMENTE SKOLOR OCH

FÖR STATSUNDERSTÖDDA

FOLKHÖG-

LANTBRUKSUNDERVISNINGSANSTALTER. 1 kap. Inledande bestämmelser. 1 §•

Tillämpningsområde. Detta reglemente äger tillämpning å rektorer och ämneslärare, som avses i folkhögskolestadgan och stadgan för lantbruksundervisningsanstalter. 2 §. Stationeringsort. Ortsgrupp. Med stationeringsort förstås orten för den skola, där tjänstemannen huvudsakligen tjänstgör. Orterna fördelas å ortsgrupper med hänsyn till levnadskostnaderna på sätt därom särskilt stadgas. 3 §.

Rektors

och ordinarie

lärares

avgångsskgldighet.

Angående rektors och ordinarie lärares skyldighet att avgå från tjänsten stadgas i gällande bestämmelser om tjänstepension. 4 §. Olgcksfallsförsäkringslagen m. m. Tjänsteman, som avses i detta reglemente, skall i fråga om ersättning enligt olgcksfallsförsäkringslagen eller lagen om försäkring för vissa grkessjukdomar anses såsom statsanställd. 2 kap. Avlöningsbestämmelser för rektorer samt ordinarie, extra ordinarie och extra ämneslärare. Allmänna

avlöningsbestämmelser.

5 §. 1 mom. Rektor samt ordinarie, extra ordinarie och extra ämneslärare äga på grund av anställningen rätt till avlöningsförmåner enligt detta reglemente och de bestämmelser, vilka meddelas med stöd därav eller eljest utfärdas av Kungl. Maj:t, ävensom pensionsrätt, i den män så följer av gällande tjänste- och familjepensionsbestämmelser.

240 2 mom. För med tjänsten förenade arbetsuppgifter må till i detta kapitel avsedda tjänstemän icke utgå gottgörelse utöver vad i reglementet förutsattes eller eljest medgivits av Kungl. Maj:t. 3 mom. Frånträder ordinarie eller extra ordinarie tjänsteman utövningen av sin tjänst på grund av att han samtidigt innehar annan anställning med avlöning enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser såsom ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänsteman eller såsom aspirant, skall han, om ej Kungl. Maj:t annat medgiver, allenast äga åtnjuta med sistnämnda anställning förenade avlöningsförmåner. 6 §. 1 mom. Avlöningsförmåner enligt detta kapitel utgöras av lön, semester och motsvarande ledighet, lönetillägg och särskilda ersättningar, sjukvård och begravningshjälp. 2 mom. Åtnjuter tjänsteman, som avses i detta kapitel, avlöningsförmåner enligt krigsavlöningsbestämmelser, träda nämnda förmåner i stället för å tjänsten eljest utgående avlöningsförmåner. 3 mom. På beslut eller bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj :t, skall bero. i vad mån avdrag å lönen skall ske för tjänsteman, som åtnjuter avlöning i beställning å reservstat vid försvaret eller som av statsmedel äger uppbära annan tjänstepension eller årligt understöd än reservpension eller däremot svarande engångsbelopp. Den, som uppbär sådan förmån, skall anmäla detta till skolstyrelsen. Genom skrivelse, ingiven till finansdepartementet, skall skolstyrelsen underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan, i vad mån avdrag å lönen skall ske. 6 mom. Under tid kurs pågår, äger tjänsteman utan eget hushall åtnjuta kost i elevhushållet till självkostnadspris.

Lönegrader.

Lönen. 7 §. Löneklasser.

Lönebelopp.

Tjänsteman, som avses i detta kapitel, tillhör lönegrad med beteckning och nummer, som framgå av nedan intagna tabell. Lönegrad omfattar de löneklasser, som angivas i tabellen. Lön utgår enligt den löneklass, i vilken tjänstemannen placeras enligt 9—11 §§ samt enligt den ortsgrupp, till vilken hans stationeringsort är hänförd. Vid lantbruksundervisningsanstalt må ämneslärare anställas som extra i lägre lönegrad än ovan angivits, därest han icke har föreskriven behörighet och lärare, som fyller gällande behörighetsvillkor, icke kan erhållas. Det ankommer på lantbruksstyrelsen att bestämma den lönegrad sådan lärare skall tillhöra. Föreligga särskilda skäl, må Kungl. Maj:t beträffande viss tjänsteman eller viss grupp av tjänstemän bestämma, att lön skall utgå efter annan ortsgrupp än den, till vilken stationeringsorten är hänförd. Lönen för varje löneklass och ortsgrupp framgår av statens löneplansförordning. Lönen skall dock utgå med i 8 § angivna belopp till där avsedda tjänstemän vid folkhögskola.

241 Skolform — Befattning

Lönegrad

Löneklasser

Rektor

Ca 31

31—34

Ä m n e s l ä r a r e : ordinarie

Ca 26

26—29

extra ordinarie

Ce 24

24—27

extra

Cg 21

21—24

Folkhögskolor.

Lantmannaskolor.

Lantbruksskolor.

L^anthushållsskolor. Rektor

Ca 26

26—29

Ä m n e s l ä r a r e : ordinarie

Ca 22

22—25

extra ordinarie

Ce 20

20—23

extra

Cg 18

18—21

8 §. Lönebelopp

för vissa tjänstemän

vid

folkhögskola.

1 mom. Rektor vid folkhögskola utan sommarkurs skall åtnjuta 90 procent av lönen enligt statens löneplansförordning. Skolöverstyrelsen äger dock medgiva, att full lön må utgå, om skäl därtill äro med hänsyn till omfattningen av regelbundet förekommande statsunderstödda fortsättnings- och folkbildningskurser vid skolan samt till skolans storlek. 2 /no/??. Ordinarie ämneslärare vid folkhögskola skall åtnjuta iön med följande procenttal av lönen enligt statens löneplansförordning. Anställningen avser vinterkurs om 23 veckor och sommarkurs

» » 22 » » » » 21 » » vinterkurs o m 24 veckor » » 23 » * » 22 » » » 21 »

» »

Procenttal 99

97 95

31 79 nn 75

Av vinterkurs må därvid endast räknas den tid, för vilken statsbidrag utgår. Med anställning, som avser vinter- och sommarkurs, må jämställas anställning, som avser vinterkurs och statsunderstödda fortsättnings- eller folkbildningskurser,' därest läraren under sistnämnda kurser kan beredas tjänstgöring under 270 undervisningstimmar. För ordinarie ämneslärare, anställd för enbart vinterkurs, ökas lönen med 2 procent för varje hel vecka, varmed statsbidragsberättigad tid av vinterkursen överstiger 24 veckor, dock till högst 100 procent. 3 mom. Månadslön enligt 1 och 2 mom. som slutar på öretal, jämkas till närmaste krontal eller, om den slutar på 50 öre, till närmast högre krontal. Daglon, som icke slutar å helt femtal ören, jämkas till närmaste femtal. * mom. Minskas den statsbidragsberättigade tiden av vinterkurs, skall lön enligt 2 mom. utgå med det lägre procenttal, som betingas av ändringen, från och med det arbetsår ändringen trädde i kraft. 10

242 Kan ordinarie ämneslärare, anställd för både vinter- och sommarkurs, enligt skolöverstyrelsens prövning icke längre beredas föreskriven tjänstgöring under sommarkurs eller under statsunderstödd fortsättnings- eller folkbildningskurs, skall lön utgå med det lägre procenttal, som betingas härav, frän och med det arbetsår, som börjar näst efter det sådan tjänstgöring icke kan beredas honom. För tjänstgöring under tid av vinterkurs, vilken icke medräknats vid fastställande av det procenttal, efter vilket lön utgår, skall ordinarie ämneslärare uppbära arvode som timlärare. 5 mom. Extra ordinarie och extra ämneslärare vid folkhögskola skola uppbära läsårsdaglön i stället för i statens löneplansförordning angiven månadslön eller daglön. Läsårsdaglön utgår för varje anställningsdag under vinterkurs, oavsett om statsbidrag utgår eller icke, med 12/2.3S av månadslönen enligt löneplansförordningen för den löneklass och ortsgrupp, som läraren tillhör. Sådant dagbelopp, som ej slutar å helt femtal ören, skall jämkas till närmaste femtal. Genom skolöverstyrelsens försorg utfärdas tabeller över läsårsdaglöner. Läsårsdaglön skall anses inbegripa den ersättning för semester, som eljest må tillkomma sådan lärare. 9 §. Grundläggande bestämmelser om placering i löneklass. 1 mom. Vid tillträde av tjänst skall i 7 § avsedd tjänsteman placeras i lönegradens lägsta löneklass, i den mån ej annat följer av 10 och 11 §§. För varje tidsperiod, som nedan sägs, uppflyttas han en löneklass inom lönegraden eller, då han uppnått dennas högsta löneklass, ett lönerum inom löneklassen, intill dess fjärde lönerummet uppnåtts. Första tidsperioden utlöper vid utgången av det kalenderkvartal, under vilket tre år förflutit från tjänstetillträdet. Om från periodens början förekommit mer än 120 dagar, vilka enligt 2—5 mom. icke må tillgodoräknas för löneklassuppflyttning, skall dock perioden utlöpa vid utgången av det kalenderkvartal, då från periodens början infallit 976 dagar, vilka enligt 2—5 mom. må tillgodoräknas för sådan uppflyttning. Följande tidsperioder räknas på motsvarande sätt, varje period från ingången av det kalenderkvartal från och med vilket uppflyttning skett. 2 mom. För löneklassuppflyttning (uppflyttning i lönerum) må icke tillgodoräknas dag, då tjänsteman vidkänts C-avdrag av annan anledning än a) tjänstledighet för att innehava eller uppehålla statlig tjänst, b) tjänstledighet för att innehava eller uppehålla sådan icke statlig anställning, vid vilken avlöningen utgår enligt av Kungl. Maj:t meddelade avlöningsbestämmelser eller som tillsättes av eller vara förordnande meddelas av statlig myndighet eller som av Kungl. Maj:t förklarats skola i förevarande avseende likställas med anställning hos staten, c) tjänstledighet för offentligt uppdrag, d) tjänstledighet för militärtjänst eller, e) såvitt angår högst 600 dagar av en och samma i 1 mom. avsedd tidsperiod, tjänstledighet för att fullgöra uppdrag inom personalsammanslutning, vilken avser att tillvarataga tjänstemännens intressen i tjänsten eller främja deras yrkesutbildning. I övrigt må för uppflyttning tillgodoräknas tid, då tjänstemännen innehar vederbörande tjänst.

243 3 mom. Utan hinder av vad i 2 mom. sägs må rektor vid folkhögskola och tjänsteman vid lantbruksundervisningsanstalt tillgodoräkna dagar, då de under allenast högst hälften av den dagliga tjänstgöringstiden åtnjuta tjänstledighet med C-avdrag. 6 mom. Utöver vad i 2 mom. sägs skall för ämneslärare vid folkhögskola gälla följande. Skall ordinarie ämneslärare enligt 13 § 5 mom. vidkännas C-avdrag å lönen under tid, då han icke har att fullgöra med tjänsten förenad undervisningsskyldighet, skall denna tid ej tillgodoräknas för uppflyttning i löneklass, i den mån motsvarande ledighet under kurstid icke må tillgodoräknas. Extra ordinarie eller extra ämneslärare skall för uppflyttning i löneklass tillgodoräkna anställning, som omfattat hel vinterkurs, som helt arbetsår samt varje dag av anställning, som icke omfattar hel vinterkurs, som två dagar. Tid varunder vinterkurs ej pågår, må ej tillgodoräknas. Har extra ordinarie eller extra lärare vidkänts C-avdrag å lönen av anledning, som enligt 2 mom. icke berättigar till uppflyttning i löneklass, skall varje sådan dag räknas som två dagar. Ordinarie, extra ordinarie eller extra ämneslärare må för uppflyttning i löneklass tillgodoräkna tid, varunder han åtnjutit tjänstledighet under allenast högst V-t av den dagliga tjänstgöringstiden utan hinder av vad i 2 mom. sägs. Ämneslärare må icke i något fall under ett arbetsår tillgodoräkna mera än 365 dagar. 5 mom. Reslut om placering och uppflyttning i löneklass skall meddelas, även om tjänstemannen icke gjort framställning därom. Reslut om placering och uppflyttning i löneklass eller lönerum fattas av skolöverstyrelsen beträffande folkhögskolor och av lantbruksstyrelsen i fråga om lantbruksundervisningsanstalter. 10 §.

Löneklassplacering med hänsgn till tidigare innehavd tjänst. Tjänsteman, som tillträder tjänst med lönegradsbeteckningen Ca, Ce eller Cg och som tidigare innehaft tjänst med någon av dessa beteckningar, placeras och uppflyttas i löneklass (lönerum) med motsvarande tillämpning av 22 § statens allmanna avlöningsreglemente och i anslutning därtill utfärdade tilläggsbestämmelser. 11 §• Löneklassplacering enligt särskilda beslut och bestämmelser. Kung]. Maj:t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen äger, om och i den mån så prövas skäligt, meddela beslut eller utfärda bestämmelser, varigenom i visst fall eller viss grupp av fall förmånligare placering eller uppflyttning i löneklass (lönerum) inom lönegraden må erhållas än som följer av 9 och 10 §§. 12 §.

r i d varunder lön utgår. Löneavdrag och avdragsgrupper. 1 mom. Lönen utgår från och med den dag anställningen tillträdes till och med den dag anställningen frånträdes, med iakttagande av bestämmelserna i 13 och

244 14 §§. Extra ordinarie och extra ämneslärare vid folkhögskola äga dock endast uppbära lön under vinterkurs. Tjänsteman är skyldig vidkännas löneavdrag enligt 2 och 3 mom. här nedan samt 13 och 14 §§, i den mån ej annat beslutas med stöd av viss bestämmelse i reglementet eller Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen med hänsyn till särskilda omständigheter finner skäl att för visst fall annorlunda bestämma. 2 /no/n. Löneavdragen äro av tre slag, A-, B- och C-avdrag. A-avdraget framgår av statens löneplansförordning. B-avdraget är dubbelt så stort som A-avdraget. C-avdraget är lika med lönen, vad angår extra ordinarie och extra lärare vid folkhögskola läsårsdaglönen. Nämnda A- och B-avdrag skola gälla även för de tjänstemän vid folkhögskola, som avses i 8 §'. Då tjänstledighet eller annat förhållande, som skall medföra löneavdrag, föreligger under allenast del av dag (partiell tjänstledighet m. m.), tillämpas det avdragsbelopp, som belöper på denna del av dagen. 3 mom. I fråga om löneavdrag vid tjänstledighet skall tjänsteman tillhöra någon av följande tre avdragsgrupper nämligen, grupp 1, vartill hänföras extra tjänstemän med mindre än 6 anställningsmånader, grupp 2, vartill hänföras extra tjänstemän med minst 6 men mindre än 36 anställningsmånader, samt grupp 3, vartill hänföras övriga tjänstemän. 6 mom. Såsom anställningsmånad enligt 3 mom. räknas sådan kalendermånad, under vilken tjänstemannen hela månaden eller del därav innehaft anställning såsom lärare vid det statliga eller statsunderstödda undervisningsväsendet och därunder tjänstgjort eller uppburit lön för minst 40 undervisningstimmar. Anställning med full tjänstgöring under hel vinterkurs vid folkhögskola skall därvid anses omfatta även den tid av arbetsåret, då vinterkursen icke pågår. Anställning med full tjänstgöring, som avser eller anses avse hel termin vid skolform, där läsåret är indelat i terminer, skall anses omfatta även den tid av samma kalenderhalvår, som icke motsvarar terminen. Hänsyn må dock icke tagas till kalendermånad, efter vilken förekommit 36 kalendermånader i följd, vilka icke må räknas såsom anställningsmånader.

13 §. Lön under

tjänstledighet.

1 mom. Under tjänstledighet äger tjänstemannen åtnjuta lön under de förutsättningar och i den omfattning, som framgå av följande tabell samt 2—6 mom., men skall i övrigt vidkännas C-avdrag. För extra tjänsteman skola tillämpas bestämmelserna för den avdragsgrupp tjänstemannen tillhör vid tjänstledighetens början. I tabellen under kolumnen Löneförmån avses med år arbetsår vid folkhögskola och läsår vid lantbruksundervisningsanstalt.

245 Tjänstledighetsorsak 1. Offentligt

Löneförmån

uppdrag.

a) Uppdrag såsom ledamot av riksdagen eller kyrkomötet eller att vara riksdage ns revisor.

Grupp 3: Lön med B-avdrag.

b) Uppdrag, där ersättning ej utgår eller utgår allenast med visst belopp för sammaniträdes- eller förrättningsdag och tjänstemannen icke medgivits rätt till gottgörelse för de avlöningsförmåner han u n d e r ledigheten avstått, i den mån ej fråga är om uppdrag som avses under a ) .

Grupp 3: Lön med A-avdrag.

2. Militärtjänst, då krigsavlöningsreglementet är tillämpligt å tjänstemannen.

Grupp 1—3: Enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

3. Militärtjänst, då krigsavlöningsreglementet icke är tillämpligt å tjänstemannen. a) Värnplikt, som fullgöres det år tjänstemannen fyller 23 år eller därefter.

Grupp 3: Lön med B-avdrag.

b) Frivillig befordrings- eller repetitionskurs eller med sådan kurs jämställd a n n a n kurs eller övning, vilken erfordras för v i n n a n d e eller bibehållande av viss tjänstegrad såsom värnpliktigt befäl.

Grupp 2 och 3: Lön med B-avdrag högst 32 dagar av ett och samma år.

c) Tjänstgöring, vilken åligger anställningshavare i reserven, beställningshavare å reservstat eller övergångsstat samt officer i väg- och vattenbyggnadskåren.

Grupp 3: Lön med B-avdrag.

Kaptens-, fanjunkar- eller flaggunderofficerskurs för anställningshavare i reserven. d) Deltagande i hemvärnsövning eller hemvärnskurs.

Grupp 1—3: Lön med B-avdrag högst 14 dagar av ett och samma år.

e) Sammanträde med hemvärnets representations- eller verkställande organ.

Grupp 1—3: Lön med B-avdrag.

Deltagande i driftvärnskurs.

Grupp 1—3: Oavkortad lön högst 14 dagar för år.

g) Sammanträde med driftvärnets representations- och verkställande organ.

Grupp

1—3:

Oavkortad lön.

h) Tjänstgöring såsom eller utbildning till lotta.

Grupp 2 och 3: Lön med B-avdrag högst 14 dagar av ett och samma år.

246 Tjänstledighetsorsak

Löneförmån

4. Arbete av synnerlig vikt för folkförsörjningen eller av därmed jämförligt allmänt intresse.

Grupp 1—3: Enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

5. a) Iakttagelser, studier eller arbete, som Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen, prövar pä ett påtagligt sätt tjäna undervisningsväsendets intressen.

Grupp 3: Oavkortad lön.

b) Iakttagelser, studier eller arbete, som skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen prövar vara av betydelse för tjänstemannens kompetens för viss uppgift eller befattning inom den skolform, vid vilken han är anställd.

Grupp 3: Lön med B-avdrag sammanlagt högst 360 dagar under loppet av tio på varandra följande år, dock högst 180 dagar av den tid, under vilken tjänstemannen innehar tjänst inom lönegrad med ett och samma ordningsnummer.

6. Sjukdom m. m. a) Sjukdom eller förlust av arbetsförmågan, föranledd av i tjänsten inträffad händelse, som enligt allmän lag är att hänföra till olycksfall i arbete, eller av våld eller misshandel, för vilken tjänstemannen blivit utsatt på grund av tjänsten. I tjänsten ådragen 1) yrkessjukdom, varom förmäles i gällande lag om försäkring för vissa yrkessjukdomar, 2) smittsam sjukdom, som enligt gällande epidemilag skall anmälas till vederbörande myndighet, eller 3) sjukdom, som enligt gällande epizootilag skall anmälas till vederbörande myndighet. Med tjänsten skall likställas statlig anställning, sådan icke-statlig anställning, vid vilken avlöning utgår enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser, samt uppdrag för statens räkning.

Grupp 2: Oavkortad lön under högst 180 dagars ledighet av en och samma tjänstledighetsorsak. Lön med B-avdrag i övrigt, så framt ej skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen på grund av särskilda förhållanden finner anledning medgiva, att A-avdrag skall tillämpas eller att avdrag icke skall äga rum.

b) Sjukdom i andra fall än under a) avses eller tvångsvis anordnad läkarundersökning.

Grupp 2: Lön med B-avdrag högst 180 dagar av ett och samma år, eller, vid sjukdom, som fortgår över årsskifte, högst 180 dagar i en följd. För extra ämneslärare vid folkhögskola, som är sjukledig både

Grupp 3: Oavkortad lön.

247 Tjänstledighetsorsak

Löneförmån vid slutet av en vinterkurs och vid början av närmast därpå följande vinterkurs, skall vid beräkning av nämnda antal dagar bortses från tiden mellan kurserna. Grupp 3: Oavkortad lön högst 20 dagar för år för ämneslärare och högst 10 dagar för år för rektor. Oavkortad lön må likväl icke utgå till ämneslärare vid folkhögskola och icke heller till annan tjänsteman, därest tjänstledigheten åtnjutes å tid, då han enligt 15 § 6 mom. icke skulle hava varit berättigad till semester. Lön med A-avdrag i övrigt.

c) Svag hälsas vårdande, då behovet av ledighet härför är behörigen styrkt.

Grupp 3: Lön med B-avdrag.

7. Havandeskap

Grupp 2: Lön med B-avdrag högst 120 dagar, dock ej för tid efter 120:e dagen från förlossningen.

eller

barnsbörd.

Grupp 3: Lön med A-avdrag högst 120 dagar, dock ej för tid efter 120 :e dagen från förlossningen. 8. Tjänstgöringsförbud till de av smittas spridning.

förekomman-

Grupp 2: Oavkortad lön högst 180 dagar. Lön med B-avdrag i övrigt, så framt ej skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen på grund av särskilda förhållanden finner anledning medgiva, att A-avdrag skall tillämpas eller att avdrag icke skall äga rum. Grupp 3: Oavkortad lön.

9. Uppdrag inom sådan personalsammanslutning, som avser att tillvarataga tjänstemännens intressen i tjänsten eller främja deras yrkesutbildning.

Grupp 2 och 3: Lön med B-avdrag högst 15 dagar av ett och samma år.

10. Enskild

Grupp 3: Lön med B-avdrag högst 15 dagar av ett och samma år.

angelägenhet

vikt.

248 2 /no/n. Det ankommer på skolstyrelsen att bestämma tjänstemans lön under tjänstledighet, i den mån ej annat framgår av 1 mom. eller skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen annorlunda föreskriver. 3 mom. Har i 1 mom. föreskrivits, att vid tjänstledighet viss lön må åtnjutas ett begränsat antal dagar, skall nämnda antal icke vara större vid partiell än vid hel tjänstledighet. 6 /no/n. Äro perioder av tjänstledighet eller av semester och tjänstledighet allenast åtskilda av en eller flera tjänstefria dagar, skall vid reglementets tillämpning endera ledighetsperioden anses omfatta jämväl den eller de mellanliggande dagarna, i den mån ej skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen annorlunda förordnar. Därest tjänsteman, vilken åtnjuter partiell tjänstledighet med C-avdrag, erhåller semester, skall den partiella tjänstledigheten fortgå jämväl under semestertiden, så framt icke'skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen annorlunda beslutar i fall, där den partiella ledigheten skall upphöra efter semestern. Därest tjänsteman, vilken sedan längre tid åtnjuter partiell tjänstledighet med A- eller B-avdrag, erhåller semester, äger skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen besluta, att den partiella ledigheten skall fortgå jämväl u n d e r semestertiden. 5 mom. Har ordinarie ämneslärare vid folkhögskola vidkänts avdrag å lön under hel vinterkurs, skall han därefter vidkännas A-avdrag å lönen tills nästa vinterkurs börjar utom under tid, då han fullgör undervisning, som ingår i tjänsten och för vilken särskild ersättning ej utgår. Skolöverstyrelsen äger dock besluta, att sådant avdrag icke skall verkställas, om särskilda skäl föreligga. Har sådan lärare u n d e r ett arbetsår vidkänts C-avdrag under kurstid mera än sextio dagar, skall han därefter — i förekommande fall utöver vad i första stycket s ä g s — vidkännas C-avdrag å lönen, i den omfattning skolöverstyrelsen bestämmer. 6 mom. Begär tjänsteman partiell tjänstledighet äger skolstyrelsen, om detta påkallas för undervisningens behöriga uppehållande och framställningen vidhålles, bevilja honom hel tjänstledighet eller partiell tjänstledighet i större omfattning, än han begärt. 14 §. Lön under tjänstgöringshinder

m. m.

I de fall, som avses i efterföljande tabell, skall med tjänstemans lön förfaras på sätt i tabellen angives.

249 Tjänstgöringshinder m. m.

Åtgärd med lönen

1. Arbete kan icke beredas extra tjänsteman.

C-avdrag, utom då åtnjuter semester.

2. Undervisningen inställes på grund av smittsam sjukdom eller av annan oförutsedd anledning eller med stöd av särskilda av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser, och tjänstemannen hindras därav att tjänstgöra.

Oavkortad lön. Beträffande extra tjänsteman ankommer det dock på skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen att besluta, huruvida lön skall utgå.

3. Undervisningen inställes, inskränkes eller avkortas på grund av krig, krigsfara eller därmed sammanhängande förhållanden, och tjänstemannen hindras därav att tjänstgöra.

Oavkortad lön, där ej Kungl. Maj:t annorlunda förordnar. Beträffande extra tjänsteman gäller dock dessutom vad u n d e r punkt 2 sägs.

4. Tjänstemannen är avstängd från tjänstgöring, enär han vägrar underkasta sig ålagd läkarundersökning.

Lön utgår i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser eller beslut.

5. Tjänstemannen är avstängd från tjänstgöring av annan anledning än i punkt 4 sägs, kvarhålles av polismyndighet såsom misstänkt för brott, hålles häktad för brott eller undergår frihetsstraff.

C-avdrag, där ej skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen prövar skäligt låta honom uppbära viss del av lönen. Finnes avstängningen hava varit obefogad, blir den kvarhållne ej häktad eller blir den kvarhållne eller häktade frikänd, skall innehållen lön utbetalas.

6. Tjänstemannen avhåller sig från tjänstgöring utan att hava erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall.

C-avdrag.

tjänstemannen

Har ordinarie ämneslärare vid folkhögskola vidkänts C-avdrag å lönen enligt denna paragraf, skall vad i 13 § 5 mom. sägs äga motsvarande tillämpning.

Semester.

Semesterersättning. 15 §. Semester.

1 mom. Tjänsteman, som avses i detta kapitel, har rätt till semester. Ämneslärare vid folkhögskola är dock i stället enligt folkhögskolestadgan fri frän tjänstgöring viss tid av arbetsåret. 2 mom. För tjänsteman i avdragsgrupp 1 eller 2 omfattar semestern 20 dagar för kalenderår.

250 I avdragsgrupp 3 omfattar semestern för ämneslärare 25 dagar och för rektor 35 dagar för kalenderår. Från och med det kalenderår de fylla 40 år är dock semestern 35 respektive 45 dagar för kalenderår. Föreligger rätt till årssemester visst antal dagar endast under del av kalenderår, minskas dagantalet i förhållande härtill. Omfattar semestern för ett kalenderår sammanlagt ej helt antal dagar, avrundas detta till närmaste hela tal. Tjänsteman, som avgår med rätt till ålderspension, har dock rätt till den semester, som skulle tillkomma honom, om han kvarstode i tjänst till kalenderårets utgång. 3 mom. Vidkännes tjänsteman C-avdrag å lönen av annan anledning än offentligt uppdrag mer än 15 dagar samma kalenderår, skall han vid bestämmande avantalet semesterdagar icke anses hava varit anställd under den överskjutande ledighetstiden. Hänsyn skall likväl icke tagas till sammanlagt högst 90 dagar av kalenderåret, v a r u n d e r tjänstemannen vidkännes C-avdrag under tjänstledighet för sjukdom, svag hälsas vårdande eller, vad angår tjänsteman tillhörande avdragsgrupp 1, havandeskap eller barnsbörd. I dagantal, som angives i föregående stycke, inräknas icke sådan dag, varunder endast partiell tjänstledighet med C-avdrag åtnjutes. 6 mom. Om semester åtnjutits såväl före som efter dag eliler dagar, som äro tjänstefria, skall semestern anses hava omfattat jämväl den eller de mellanliggande dagarna, i den mån ej skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen annat bestämmer. 5 mom. Semestern erhålles å tid, som skolstyrelsen prövar lämplig med hänsyn till göromålens behöriga gång, under det löpande kalenderåret eller, om detta på grund av tjänstgöringsförhållandena icke kunnat ske, under tiden 1 januari—31 maj nästpåföljande år. Utan hinder av vad nu sagts må tjänsteman stationerad å ort inom riket, där kallortstillägg utgår, kunna medgivas att erhålla återstående semester under nästpåföljande år i följd med semester för detta år. Då kurs pågår, må semester åtnjutas endast i den omfattning skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen bestämmer. 6' mom. Har tjänsteman under innehav av anställning hos staten eller av ickestatlig anställning med avlöning enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser — oavbrutet eller endast med kortare avbrott för tjänstgöring försöksvis — under liden 1 juli—31 december av annan anledning än offentligt uppdrag vidkänts C-avdrag å lönen, åtnjutit tjänstledighet, som avses i 13 § 1 mom. punkt 6 b) eller c) eller punkt 10, eller åtnjutit semester, må han ej, med m i n d r e skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen finner skäl därtill lämna medgivande, därefter erhålla semester, förrän han minst 90 dagar tjänstgjort i anställning, som nyss nämnts, eller fullgjort uppdrag för statens räkning. 7 mom. Tjänsteman må under löpande kalenderår beviljas semester det antal dagar, vartill han är berättigad vid kvarstående i tjänst intill årets utgång, så framt icke skolan har sig bekant eller har anledning antaga, att anställningen skall upphöra dessförinnan eller att tjänstemannen med hänsyn till 3 mom. här ovan skall erhålla kortare semester. Finnes åtnjuten semester överstiga den, som skolat tillkomma tjänstemannen enligt 2 eller 3 mom. h ä r ovan, skall skolan vid k o m m a n d e utbetalningar av lön till tjänstemannen därifrån avdraga sammanlagt ett belopp motsvarande lönen under den för mycket erhållna semestern, där ej skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen med beaktande av omständigheterna i varje särskilt fall medgiver, att avdrag icke skall ske eller att avdrag skall ske med lägre belopp.

251 16 §. Semester ersättning. Därest extra tjänsteman med rätt till semester avgår ur tjänst eller avlider, innan han åtnjutit den semester, vartill han vid avgången eller dödsfallet var berättigad enligt 15 §, äger tjänstemannen eller, om han avlidit, hans dödsbo erhålla semesterersättning. Semesterersättningen skall motsvara lön efter den löneklass, som tjänstemannen tillhörde omedelbart före anställningens upphörande, under det antal dagar, som den återstående semestern omfattar.

Lönetillägg och särskilda ersättningar. Ersättning

17 §. till vikarie å

rcktorstjänst.

1 mom. Omfattar vikariat å rektorstjänst minst sex månader, varunder kurser vid skolan pågå minst fyra månader, skall vikarien anställas som extra tjänsteman i lönegrad Cg 31 eller vid lanthushållsskola i lönegrad Cg 26, därest vikarien är behörig inneha rektorstjänst. 2 mom. I andra fall än i 1 mom. sägs, utgår till ämneslärare, som tillika fullgör rektorsgöromålen vid skolan, ett arvode härför av 8 kronor för dag. F ö r extra ordinarie och extra ämneslärare vid folkhögskola gäller dock nämnda arvode endast u n d e r den tid av vinterkurs, varunder de äro anställda. 3 mom. I andra fall än i 1 och 2 mom. sägs utgår det arvode skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen bestämmer.

Gottgörelse för

18 §. övertidstjänstgöring.

Då rektor eller ordinarie, extra ordinarie eller extra ämneslärare vid skolan meddelar undervisning vid sidan av tjänstgöring, som ingår i tjänsten, utgår för varje sådan undervisningstimme vid folkhögskola timarvode TB 21 enligt kungörelsen 1947:680 och vid lantbruksundervisningsanstalt arvode för det antal limmar och med det belopp, som lantbruksstyrelsen bestämmer.

19 §. Kallortstillägg. 1 mom. Till tjänsteman stationerad å sådan ort inom rikets nordliga delar, där vistelsen på grund av klimatiska förhållanden och levnadsbetingelserna i övrigt kan anses medföra avsevärda olägenheter i fysiologiskt hänseende, utgår kallortstillägg med följande för olika kallortsklasser bestämda belopp.

252 Kallortsklass I

III

0:30

0:50

0:80

1:20

1:80

2:40

Tjänstemän vid lantbruksundervisningsanstalter samt rektorer och ordinarie ämneslärare vid folkhögskolor: Kallortstillägg för år räknat kronor Extra ordinarie folkhögskolor:

och extra

ämneslärare

... vid

Kallortstillägg för dag r ä k n a t kronor ...

Kallortstillägg skall avstås, i den mån tjänstemannen vidkännes C-avdrag å lönen. 2 mom. I fråga om de orter, å vilka kallortstillägg skall utgå, och dessa orters fördelning å de olika kallortsklasserna skall gälla kungörelsen den 30 juni 1948 (nr 533) med vissa bestämmelser angående kallortstillägg. 20 §.

Rese- och

traktamenlsersättning.

Tjänsteman vid lantbruksundervisningsanstalt äger under fyllnadstjänstgöring vid hushållningssällskap, skogsvårdsstyrelse, lantbruksnämnd eller landsting rätt till rese- och traktamentsersätlning enligt de för motsvarande tjänstemän vid hushållningssällskap gällande grunderna. Sådan ersättning skall erläggas av den institution, där fyllnadstjänstgöringen fullgöres. Sjukvård. Grundläggande

bestämmelser

21 §. om sjukvård.

Ersättning

statsmedel.

1 mom. Tjänsteman, vilken tillhör någon av de i 12 § 3 mom. angivna grupperna 2 och 3, erhåller vid sjukdom ersättning av statsmedel för kostnad för läkarvård jämte läkemedel samt vid skada till följd av olycksfall i tjänsten, som medfört förlust eller nedsättning av arbetsförmågan, jämväl andra till arbetsförmågans höjande eller eljest till lindrande av menliga följder av olycksfallet nödiga hjälpmedel, allt i den omfattning och u n d e r de villkor, som i denna paragraf och 22—28 §§ stadgas eller av Kungl. Maj:t för särskilt fall bestämmes. Där ej fråga är om olycksfall i tjänsten, må till läkarvård hänföras tandvård endast om sådan vård avser botande av sjukdom i tändernas omgivningar eller prövas vara av väsentlig betydelse för botande av annan sjukdom, vilken står i orsakssammanhang med tändernas tillstånd. Vad i denna § och 24—28 §§ sägs om olycksfall i tjänsten gälla även. i andra fall, som avses i 13 § 1 mom. punkt 6 a. 2 mom. Om tjänsteman av annan anledning än för offentligt uppdrag mer än 14 dagar i en följd vidkännes C-avdrag å lönen, skall han för tiden efter nämnda 14 dagar avstå från de förmåner, varom i denna paragraf samt i 22—28 §§ förmäles. Skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen äger dock medgiva, att nämnda förmåner må bibehållas för en tid av högst tre månader.

253 E x t r a ordinarie ämneslärare vid folkhögskola, som är anställd för hel vinterkurs o c h därunder icke vidkänts C-avdrag mer än 30 dagar, äger rätt till ersättning Iför sjukvård m. m., varom här är fråga, även under den del av arbetsåret, då vinterkursen icke pågår. 3 mom. Vid bestämmande av ersättning av statsmedel skall hänsyn tagas endast till l ä k a r v å r d och läkemedel m. m.,* som tjänstemannen erhållit i enlighet med föreskrifterna i detta reglemente. Ersättningen skall beräknas särskilt för varje arbetsår eller läsår. Tjänstemannens kostnader skola härvid anses belöpa å det arbetsår eller läsår läkarvård meddelats eller läkemedel mottagits. F r å n det belopp, varmed ersättning av statsmedel eljest skolat utgå enligt 23—28 §§, skall dock, där ej fråga är om olycksfall i tjänsten, avdrag ske med ett belopp av etthundra kronor för arbetsår respektive läsår, som skall åvila tjänstemannen. Kostnaden för vaccination, som omförmäles i 27 § 3 mom. skall dock städse ersättas av statsmedel. 6 miom. Beslut om ersättning för läkarvård och läkemedel m. m. fattas av skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen. Ans>ökan om ersättning för sjukvårdskostnader bör insändas till skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen inom en månad efter arbetsårets respektive läsårets utgång. 22 §. Tjänsteläkare. Med tjänsteläkare avses i detta reglemente läkare anställd av staten eller av kommunen i öppen sjukvård, skolläkare eller läkare å poliklinik vid allmänt sjukhus, vilken ombesörjer läkarvård å tjänstemannens stationeringsort eller, om tillgång till dylik vård ej finnes därstädes, sådan läkare å närmaste ort. 23 §. Läkarvård och läkarintgg. Anlitar tjänsteman tjänsteläkare för erhållande av läkarvård eller intgg, som i tjänsten erfordras rörande hans hälsotillstånd, skola kostnaderna härför ersättas av statsmedel. Erfordras för ställande av diagnos röntgen- eller annan undersökning, som ej lämpligen kan utföras av tjänsteläkare, skall jämväl kostnaden för sådan undersökning bestridas av statsmedel i enahanda ordning. Kostnader för erforderlig läkarvård samt för intyg och undersökning, som nyss sagts, må ersättas även i de fall, då tjänsteman uppehåller sig å sådan ort, alt han icke lämpligen kan anlita tjänsteläkare, eller då vid trängande behov av läkarvård dylik läkare icke hinner anlitas. I dylika fall bör tjänstemannen i första rummet hänvända sig till annan av staten eller av kommun anställd läkare. 24 §. Specialistvård. 1 mom. Kostnad för anlitande av läkare, som specialiserat sig på behandling av vissa sjukdomsformer, bestrides vid olycksfall i tjänsten samt vid fall av tuberkulos helt och eljest till tre fjärdedelar av statsmedel, under förutsättning att tjänsteläkare eller annan läkare, som tjänstemannen enligt 23 § ägt anlita, förklarat sådan specialistvård nödvändig samt tjänsteläkare antingen själv lämnat anvisning på eller ock godkänt valet av specialist.

254 Utan hinder av vad i första stycket sägs skall dock kostnad för specialistvård, som meddelas ä poliklinik vid allmänt sjukhus, bestridas helt av statsmedel. 2 mom. Vad i 1 mom. sägs skall äga motsvarande tillämpning i fråga om kostnad för anlitande av tandläkare i fall, som avses i 21 § 1 mom. andra stycket. 3 mom. Kostnad för specialistvård, som meddelas å sådan öppen mottagning vid allmänt sjukhus, som ej är poliklinik i'egentlig mening, må av statsmedel bestridas intill det belopp, som skulle hava utgått, om vården meddelats å poliklinik vid Karolinska sjukhuset i Stockholm, dock lägst med belopp motsvarande % av vårdkostnaden. Vid olycksfall i tjänsten samt vid fall av tuberkulos skall likväl den verkliga \årdkostnaden bestridas helt av statsmedel. 25 §. Sjukhusvård. 1 mom. Kostnaderna för vård å allmänt sjukhus ersättas, i den mån ej nedan annorlunda stadgas, vid olycksfall i tjänsten samt vid fall av tuberkulos helt och eljest till hälften av statsmedel, under förutsättning att tjänsteläkare eller annan läkare, som tjänstemannen enligt 23 § ägt anlita, förklarat sjukhusvård nödvändig samt under de villkor i övrigt, som nedan angivas. Vid bestämmande av ersättningens storlek skola kostnaderna beräknas: a) i fråga om egentlig sjukhusvård enligt den för sjukhuset fastställda legosängsavgiften för plats å allmän sal samt b) i fråga om vård å sinnessjukhus enligt den för salspatient vid dylikt sjukhus fastställda avgiften. Prövar tjänsteläkare eller den för vården ansvarige sjukhusläkaren den sjukes tillstånd kräva vård i halvenskilt rum, eller, om sådant ej finnes tillgängligt, i enskilt rum, må, utan hinder av vad ovan stadgas, av statsmedel bestridas, vid olycksfall i tjänsten samt vid fall av tuberkulos hela kostnaden för vården och eljest den! del av sagda kostnad, som överskjuter halva beloppet av den för sjukhuset fastställda legosängsavgiften för plats å allmän sal. Till kostnader för sjukhusvård, som i nästföregående stycke sägs, hänföres ock sådant arvode, som den i enskilt eller halvenskilt rum vårdade tjänstemannen erlagt till den för vården ansvarige sjukhusläkaren. Bidrag av statsmedel till dylikt arvode må icke överstiga lägsta tillämpliga beloppet enligt den av medicinalstyrelsen för sjukhuset utfärdade rådgivande taxan. Vid olycksfall i tjänsten samt vid fall av tuberkulos må likväl efter prövning av skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen högre bidrag kunna utgå, dock icke med större belopp än det, som med tillämpning av den rådgivande taxan högst skulle hava erlagts. Ersättning för vård å allmänt sjukhus må i intet fall beräknas efter dyrare plats än den, som kommit till användning. Med allmänt sjukhus förstås sjukhus, som tillhör eller åtnjuter bidrag av staten, landsting eller kommun, Konung Oscar II :s jubileumsfond tillhörigt sanatorium ävensom kuranstalt, som disponeras för pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet. 2 mom. Kostnader för vård å enskild sjukvårdsanstalt må, under enahanda förutsättning och villkor, som i 1 mom. sägs, bestridas av statsmedel intill det belopp, som skulle hava utgått i ersättning vid vård å allmänt sjukhus; dock att, där fråga är om olycksfall i tjänsten, på skolöverstyrelsens respektive lantbruksstyrelsens prövning må bero, huruvida vårdkostnaderna må ersättas med högre belopp än nu sagts.

255 26 §. Läkemedel. 1 mom. Av statsmedel bestridas kostnaderna för läkemedel, som föreskrivits antingen av tjänsteläkare eller annan läkare, vilken tjänstemannen enligt bestämmelserna i 23 § ägt anlita, eller ock av specialist eller tandläkare, till vilken tjänstemannen enligt 24 § hänvänt sig. 2 mom. Där ej Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, skall räkning å läkemedelskostnad vara attesterad av tjänsteläkare innan utbetalning på grund av räkningen äger r u m . 27 §. Bad, massage til. m. 1 mom. Behandling med bad, massage, elektricitet, hetluft m. m„ som av tjänsteläkare ordinerats såsom nödvändig för botande av viss angiven sjukdom, må bekostas vid olycksfall i tjänsten helt och eljest till hälften av statsmedel. 2 mom. Konstgjorda lemmar, kirurgiskt bandage och andra dglika hjälpmedel, som tjänsteman nödgas begagna till följd av olycksfall i tjänsten, skola bekostas av statsmedel. 3 mom. I de fall, då vederbörande myndighet finner skäl anordna vaccination mot epidemisk sjukdom, gäldas kostnaden härför av statsmedel.

Resor och

28 §. sjuktransporter.

I den mån skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen prövar skäligt, må av statsmedel bestridas kostnad för den sjukes resa eller forslande till och från läkare eller sjukvårdsinrättning, u n d e r förutsättning att tjänsteläkare eller annan läkare, som tjänstemannen enligt bestämmelserna i 23 § ägt anlita, förklarat resan eller förflyttningen nödvändig för ställande av diagnos eller för sjukdomens behöriga behandling. Likaledes må av statsmedel kunna ersättas skälig kostnad för resa, som tjänsteman nödgats företaga för erhållande av specialistvård samt, där fråga är om olycksfall i tjänsten, för erhållande av behandling, som avses i 27 § 1 mom., ävensom för anskaffande av hjälpmedel, varom förmäles i 27 § 2 mom. Jämväl skälig kostnad för läkares resa för besök hos den sjuke i det fall, då denne icke utan våda kan flyttas, må kunna ersättas av statsmedel. 29 §. Begravningshjälp. 1 mom. Avlider tjänsteman, som tillhör någon av de i 12 § 3 mom. angivna grupperna 2 och 3, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp utbetalas ett belopp av 500 kronor. Efterlämnar tjänstemannen anhöriga, vilka äro berättigade till familjepension, som utgår på grund av tjänsten, skall dock, där tjänstemannens månadslön överstiger familjepensionen för månad, begravningshjälpen förhöjas med ett belopp motsvarande skillnaden. För beräkning av sagda förhöjning skola läggas till grund förhållandena under den månad, då dödsfallet inträffat.

256 1 begravningshjälp, varom här stadgas, skall den vid dödsfall till följd av olycksfall i arbete eller yrkessjukdom enligt allmän lag eller särskild författning utgående begravningshjälpen anses inbegripen. 2 mom. Vid bestämmande av förhöjd begravningshjälp skall i förekommande fall iakttagas, a) att med familjepension avses jämväl på grund av tjänsten utgående familjepension från enskild pensionsinrättning, b) att å pensionen utgående tilläggsförmåner skola anses utgöra del av familjepensionen och c) att i fall, där familjepensionen utgår först från och med månaden näst efter den, under vilken tjänstemannen avlidit, hänsyn skall tagas endast till sä stor del av familjepensionen för månad jämte tilläggsförmäner, som belöper på tiden från och med ingången av månaden näst efter dödsfallet till och med den dag, då en månad förflutit efter tjänstemannens frånfälle; dock att där med ingången av nämnda månad ändring skett i de förhållanden, som varit rådande den månad då dödsfallet inträffat, förhållandena under sistnämnda månad skola vid beräkning av pensionsförmånen anses alltjämt hava varit rådande. Tjänstemans skyldighet att underkasta sig ändring i avlöningsbestämmelserna. 30 §. 1 mom. Tjänsteman är pliktig att underkasta sig minskning i, upphörande av eller eljest ändrade bestämmelser rörande de förmåner och ersättningar m. //?., om vilka förmäles i nedan angivna delar av reglementet: 9—11 §§ om placering och uppflyttning i löneklass och lönerum, 13 §, 1 mom., punkt 3 om tjänstledighet för militärtjänst, då krigsavlöningsreglementet icke är å tjänstemannen tillämpligt, 13 §, 1 mom., punkt 6 och i anslutning därtill meddelade särskilda bestämmelser om tjänstledighet för sjukdom m. m.,. i den mån ändrade bestämmelser påkallas av genomförandet av allmän sjukförsäkring, 15 och 16 §§, såvitt angår tid, då krigsavlöningsreglementet är ä tjänstemannen tillämpligt, 17 § om ersättning till vikarie å rektorstjänst, 18 § om gottgörelse för övertidstjänstgöring samt 2 1 - 2 8 §§ om sjukvård. 2 mom. Tjänsteman är vidare skyldig underkasta sig minskning i eller upphörande av extra inkomster, vilka kunna medfölja tjänsten eller utgå för bestyr i sammanhang därmed. Avlöningsförmåner för pensionerade tjänstemän och timlärare. 31 §.

Timlärare. Till timlärare i läroämnen vid folkhögskola utgår timarvode TB 21 för den, som är behörig som extra ämneslärare och timarvode TB 18 för den, som icke har sådan behörighet. Arvodet utgår för undervisningstimme och i övrigt enligt föreskrifterna i kungörelsen 1947:680. Till timlärare (speciallärare) vid lantbruksundervisningsanstalt utgår timarvode med lägst det belopp lantbruksstyrelsen i varje särskilt fall bestämmer. Arvode enligt denna paragraf skall anses inbegripa den ersättning för semester, som eljest må tillkomma sådan lärare.

257 32 §. Pensionerade

lärare.

Till den, som åtnjuter tjänstepension av statsmedel, utgår arvode med belopp, som fastställes av Kungl. Maj:l.

Detta reglemente träder i kraft den 1 oktober 1950 för folkhögskolor och den 1 november 1950 för lantbruksundervisningsanstalter, från och med vilka dagar vad i tidigare av Kungl. Maj:t utfärdad författning eller föreskrift finnes stridande mot reglementet upphör att gälla, såvitt angår tjänsteman, å vilken reglementet erhåller tillämpning.

övergångsbestämmelser. 1. Fast anställd tjänsteman, som vid reglementets ikraftträdande övergår å motsvarande ordinarie tjänst, skall för varje ålderstillägg, som han tillträtt eller vid ikraftträdandet skulle tillträtt, placeras en löneklass över den lägsta inom lönegraden, dock icke högre än i lönegradens högsta löneklass. På motsvarande sätt sker placering i lönerum. För uppflyttning i löneklass eller lönerum inom lönegraden tillgodoräknas tid före reglementets ikraftträdande, som icke tillgodoräknats vid placering i löneklass eller lönerum enligt första stycket. 2. Icke-ordinarie tjänstemän skola placeras i löneklass och lönerum såsom om reglementet varit tillämpligt å dem under hela deras anställningstid vid i reglementet avsedda skolor. 3. Fast anställd tjänsteman, som vid reglementets ikraftträdande övergår å motsvarande ordinarie tjänst, är, så länge han kvarstår i samma tjänst, icke skyldig erlägga årshyra för tjänstebostad, inberäknat ersättning för bränsle, med högre belopp än som vid ikraftträdandet motsvarar skillnaden mellan a) årslönen i högsta löneklassen å den ordinarie tjänsten jämte i förekommande fall kallortstillägg samt b) den kontanta årslönen inberäknat samtliga ålderstillägg och övriga kontanta lönetillägg, bortsett från barntillägg, som enligt omedelbart dessförinnan gällande bestämmelser lägst skulle utgå å tjänsten, minskad med tjänstemannens pensionsavgifter till statens pensionsanstalt. Om vid folkhögskola till följd av ändring i kursernas omfattning i 8 § reglementet angivet procenttal för årslönen ändras, skall under a) angivet belopp bestämmas med ledning av det sålunda ändrade procenttalet. Har i första stycket avsedd tjänsteman icke tjänstebostad, och är för honom beloppe: enligt b) ökat med den ersättning för bostad jämte bränsle, som skolan utgivit till honom omedelbart före ikraftträdandet, större än beloppet enligt a ) , åligger let skolan att till tjänstemannen utbetala mellanskillnaden, så länge han kvarstår i samma tjänst. 4. Sk ila, som tillerkänt fast anställd tjänsteman större kontanta löneförmåner än de, som enligt omedelbart före reglementets ikraftträdande gällande bestämmelser ligst skolat utgå, är oförhindrad alt till sådan tjänsteman, därest han övergår å motsvarande ordinarie tjänst, utbetala ett lönetillägg motsvarande skillnaden me.lan dels tjänstemannens kontanta löneförmåner jämte det uppskattade 17

258 värdet av tjänstebostad och bränsle eller den kontanta ersättning, som utgått i stället för nämnda förmåner omedelbart före ikraftträdandet, dels lönen i förekommande fall ökad med kallortstillägg omedelbart efter ikraftträdandet. Lönetillägget må endast utgå så länge tjänstemannen kvarstår i samma tjänst. Kunna skolan och läraren ej enas om uppskattningen av värdet av tjänstebostad jämte bränsle, skall värdet bestämmas av skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen. Över sådant beslut må klagan ej föras. 5. Tjänsteman, som på grund av tidigare gällande bestämmelser äger uppbära barntillägg, må icke äga uppbära sådant tillägg, sedan han övergått å detta reglemente. 6. Lärare i kvinnlig slöjd eller vävning, som avses i 5 punkten av övergångsstadganden till 18 § stadgan för övningslärare, skall tillhöra lönegrad Ca 14 eller Ce 13.

259 KAPITEL 20. SPECIALMOTIVERING TILL FÖRSLAGET TILL AVLÖNINGSREGLEMENTE. Enligt de sakkunnigas förslag skall det statliga lönesystemet tillämpas å rektorer och ämneslärare vid statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter. Om de inordnades under statens allmänna avlöningsreglemente (Saar), skulle emellertid ett flertal särbestämmelser erfordras, särskilt beträffande folkhögskolorna. Dessutom skulle flertalet förvaltningsbestämmelser i 4— 17 §§ Saar, vilka äro av stadgekaraktär, icke bliva tillämpliga, då motsvarande bestämmelser intagits i de sakkunnigas förslag till stadgar för dessa skolformer. De statliga och högre kommunala skolorna ha visserligen inordnats i Saar. Lärarpersonalens speciella tjänstgöringsförhållanden ha emellertid nödvändiggjort ett stort antal särbestämmelser. Enligt vad de sakkunniga inhämtat, har denna anordning medfört olägenheter i olika hänseenden. Särskilt påtagligt ha dessa framträtt vid sinnesslöskolorna, där tjänstgöringsförhållandena avvika från dem vid andra skolformer. De sakkunniga befara, att liknande olägenheter skulle uppstå för folkhögskolorna. Saar jämte tilläggsbestämmelser (TB), bortsett från senare ändringar och tillägg, upptaga i svensk författningssamling sammanlagt 144 trycksidor. De sakkunniga ifrågasätta lämpligheten av att såsom villkor för statsbidrag ålägga icke statliga skolor att tillämpa författningar av sådan omfattning. Av anförda skäl ha de sakkunniga ansett sig böra utarbeta förslag till ett särskilt avlöningsreglemente för ifrågavarande skolformer. I detta ha sammanförts de föreskrifter i Saar och TB, som böra gälla för skolorna. En del detaljföreskrifter av m i n d r e praktisk betydelse ha uteslutits. De sakkunniga utgå från att, om undantagsvis i dessa detaljföreskrifter angivna fall skulle inträffa, de lösas i enlighet med dessa föreskrifter, såvida icke särskilda förhållanden tala häremot. De sakkunniga ha nämligen ansett det vara av vikt, att reglementet får en möjligast enkel och överskådlig utformning. Föreskrifter om tjänstebostad ha uteslutits och i stället införts i stadgeförslagen. 4 §. Lärarpersonalen vid folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter är icke statsanställd, liksom icke heller lärarpersonalen vid högre kommunala skolor och folkskolor. För de båda sistnämnda skolformerna gäller, att vederbörande kommun anses såsom arbetsgivare enligt olycksfallsförsäkringslagen. Detta har till följd, att kommunerna skola erlägga försäkringsavgifter för lärarpersonalen och att ersättning enligt nämnda lag skall utgå, vilken därefter avdrages från de löneförmåner, som utgå vid olycksfall i arbete. Motsvarande gäller vid yrkessjukdom, som avses i yrkessjukdomsförsäkringslagen. Riksdagens revisorer ha i sin berättelse till 1943 års riksdag (sid. 130—132) framhållit, att denna anordning medfört åtskilliga praktiska olägenheter. Vid 1948 års riksdag (prop. 235) har beslutats en ändring av 3 § olycksfallsförsäkringslagen, vilken möjliggör för Kungl. Maj:t att i dylika fall meddela sär-

260 skilda föreskrifter. Med anledning härav ha de sakkunniga föreslagit en bestämmelse, att lärarpersonalen vid folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter i fråga om ersättning enligt nämnda lagar skall anses såsom statsanställd. Detta innebär, att skolorna icke skola erlägga försäkringsavgifter för lärarpersonalen, samt att i regel endast de i reglementet angivna förmånerna skola utgå vid olycksfall i arbete. Om dessa i något fall skulle vara lägre än ersättningen enligt nämnda lagar, skall dock mellanskillnaden utbetalas av riksförsäkringsanstalten. Även om ersättning ej utgår, skall varje olycksfall i arbete och yrkessjukdom i föreskriven ordning anmälas till riksförsäkringsanstalten. 5 § 2 mom. De sakkunniga ha begränsat förevarande stadgande till ordinarie, extra ordinarie och extra tjänstemän. För med tjänsten förenade arbetsuppgifter må till dem icke utgå gottgörelse utöver vad i reglementet förutsattes eller medgivits av Kungl. Maj:t. Skolorna böra dock vara oförhindrade att utgiva särskild ersättning för arbetsuppgifter, som ej kunna anses ingå i tjänsten, t. ex. föreståndarskap för internat och handhavandet av skötseln av skoljordbruk. Till timlärare och pensionsavgångna lärare böra däremot skolorna äga rätt att utgiva högre men ej lägre ersättning än den, som föreskrives i reglementet eller med stöd därav meddelade föreskrifter. De sakkunniga förutsätta, att denna möjlighet i allmänhet endast utnyttjas, då läraren har särskilt krävande undervisning eller är särskilt kvalificerad. 5 § 3 mom. I sina stadgeförslag ha de sakkunniga i anslutning till 5 § avlöningsreglementet för folkskolan endast intagit föreskrifter, i vad mån ordinarie eller extra ordinarie tjänstemän må inneha annan ordinarie eller extra ordinarie tjänst. Behov av reglering av motsvarande förhållanden beträffande extra anställning h a r icke ansetts föreligga. I 5 § 3 mom. i förslaget till reglemente har emellertid skyldigheten att avstå avlöningsförmåner vid innehav av annan anställning reglerats i enlighet med 11 § 3 mom. avlöningsreglementet för folkskolan, vari även inbegripes ledighet för uppehållande av anställning som extra tjänsteman eller aspirant. Vid folkhögskola utgår lön till extra ordinarie och extra ämneslärare endast under vinterkurs och då såsom läsårsdaglön. Under annan tid av arbetsåret böra de kunna taga anställning som extra lärare vid andra skolformer. Ordinarie ämneslärare vid folkhögskola u p p b ä r kalendermånadslön. Under tid, då han ej har att meddela undervisning .å sin tjänst, kan han i vissa fall taga anställning som extra lärare vid annan skola, men skall då avdrag verkställas å hans lön vid folkhögskolan. Om han skulle anställas som extra ordinarie vid annan skola, bör han vara skyldig avstå från sin lön vid folkhögskolan från och med den dag, från vilken den extra ordinarie anställningen räknas, även om nämnda dag infaller under kursfri tid. 6 §. Detta stadgande överensstämmer i allt väsentligt med 19 § Saar. Dessutom h a r intagits en föreskrift om rätt till kost vid elevhushållet mot självkostnadspris. 7 §. I 7 § ha sammanförts bestämmelserna om lönegrader, löneklasser och lönebelopp på samma sätt som i 13 § avlöningsreglementet för folkskolan. På grund av rådande lärarbrist måste vid lantbruksundervisningsanstalterna stundom anlitas lärare, som ej avlagt föreskrivna examina. Dessa böra kunna anställas som extra i lägre lönegrad än den, som gäller för examinerade lärare. Vid folkhögskolorna utgå i motsvarande fall timarvode. S §. För folkhögskolorna skall lönen till rektorer och ordinarie ämneslärare reduceras med hänsyn till tjänstgöringens omfattning. Till extra ordinarie och

261 extra lärare vid folkhögskola skall utgå läsårsdaglön. De erforderliga bestämmelserna h ä r o m ha införts under 8 §. 9 § 1 mom. De grundläggande bestämmelserna om placering och uppflyttning i löneklass i 9 § 1 mom. överensstämma med 21 § 1 mom. Saar. 9 § 2 mom. I 9 § 2 mom. ha intagits föreskrifterna i 11 § 1 mom. första och a n d r a styckena TB om ledigheter med C-avdrag, som kunna försena löneklassuppflyttningen. F ö r uppflyttning i löneklass må tillgodoräknas all ledighetstid, varunder tjänstemannen vidkännes A- eller B-avdrag å lönen. .9 § 3 mom. Föreskrifterna i 11 § 1 mom. tredje stycket TB om tillgodoräkning av partiell tjänstledighet ha införts under ett särskilt moment, 9 § 3 mom., då dessa bestämmelser ej böra gälla ämneslärare vid folkhögskolor, för vilka särskilda bestämmelser föreslås i 9 § 4 mom. Föreskrifter om tillgodoräkning av tjänstefria dagar ha ej medtagits, då sådana knappast torde förekomma vid dessa skolor. De sakkunniga ha icke ansett skäl föreligga att medgiva deltidsanställning vid vare sig lantbruksundervisningsanstalter eller folkhögskolor. 9 § 6 mom. Principerna för uppflyttning i löneklass av ämneslärare vid folkhögskolor ha de sakkunniga behandlat i Kapitel 5. Med hänsyn till de korta kurstiderna böra dessa lärare få tillgodoräkna tid med partiell tjänstledighet i mindre omfattning än andra tjänstemän. De sakkunniga ha ansett, att denna rätt bör begränsas till fall, då ledigheten motsvarar högst % av den dagliga tjänstgöringstiden. 9 § 5 och 6 mom. Motsvarande bestämmelser finnas i 11 § TB. De sakkunniga ha ansett det lämpligt med en uttrycklig föreskrift, att beslut om placering och uppflyttning i löneklass och lönerum skola fattas av skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen. Närmare bestämmeler om när beslut om lönerum skall meddelas, ha ej ansetts erforderliga. 10 §. Löneklassplacering med hänsyn till tidigare innehavd tjänst bör ske på sätt i 22 § Saar sägs. Då det skall ankomma på skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen att meddela beslut härom och bestämmelserna i ämnet äro mycket omfattande, ha de sakkunniga ansett en hänvisning till nämnda stadgande i Saar vara tillfyllest. Vid placering i löneklass eller lönerum skall hänsyn tagas icke blott till tjänster i förevarande reglemente utan även till tjänster med någon av beteckningarna Ca, Ce och Cg, vilka avses i Saar och avlöningsreglementet för folkskolan. 11 §. Förevarande stadgande överensstämmer med 24 § Saar. De tilläggsbestämmelser, som utfärdats i anslutning härtill (14 § TB) liksom föreskrifterna i 23 § Saar om löneklassplacering med hänsyn till tidigare innehavd anställning enligt kollektivavtal torde knappast få någon praktisk betydelse för ifrågavarande skolor, varför de uteslutits. Vidare ha bestämmelserna i 25 § 1 mom. Saar om lön enligt högre löneklass än .den, vari tjänsteman är placerad, uteslutits. Om en skola önskar tillerkänna lärare särskild gottgörelse, bör detta ske på skolans bekostnad efter medgivande av Kungl. Maj:t med stöd av 5 § 2 mom. i reglementet. Enligt stadgarna för ifrågavarande skolor äro rektorer och lärare ej skyldiga att låta sig förflyttas, och skolorna äro icke heller skyldiga mottaga lärare, som tvångsförflyttas från andra skolor eller skolformer. Förekrift motsvarande 25 g 2 mom. Saar om placering i löneklass vid tvångsförflyttning erfordras sålunda icke. • 12 § 1—3 mom. Dessa stadganden överensstämma med 27 § Saar.

262 12 § 6 mom. Bestämmelserna om anställningsmånad ha utarbetats i anslutning till 9 § tilläggsbestämmelserna till avlöningsreglementet för folkskolan. De sakkunniga ha icke ansett skäl föreligga att såsom anställningsmånad räkna annan tjänstgöring än som lärare. Då anställning som rektor knappast kan komma i fråga under de första åren av lärarens tjänstgöring, ha bestämmelser, att anställning som rektor mä tillgodoräknas, icke ansetts behövliga. I 9 § nämnda tilläggsbestämmelser har ej uttryckligen angivits, att anställningen icke behöver omfatta hela kalendermånaden, blott läraren tjänstgjort 40 undervisningstimmar. Då det uppenbarligen är avsett, att bestämmelsen skall hava denna innebörd, har motsvarande bestämmelse i förevarande reglementsförslag förtydligats i detta hänseende. 13 § 1 mom. Bestämmelserna om löneförmåner vid tjänstledighet i 13 § 1 mom. överensstämma i allt väsentligt med 28 § I Saar. Bestämmelserna om lön visst antal dagar av ett och samma kalenderår ha dock ändrats att avse ett och samma arbetsår vid folkhögskola eller läsår vid lantbruksundervisningsanstalt. I punkterna 1 d—1 g ha inarbetats föreskrifterna i 16 § 2 mom. TB. Punkt 5 har utformats i anslutning till de för läroverk m. fl. läroanstalter gällande särbestämmelserna i detta hänseende och motsvarande föreskrifter i avlöningsreglementet för folkskolan. Då tvångsförflyttning ej skall förekomma vid ifrågavarande skolor, har föreskriften om oavkortad lön under högst tre dagar för sådan förflyttning ej medtagits. 13 § 2—4 /no/n. Bestämmelsen överensstämmer i sak med 16 § 1,4 och 5 mom. TB. I 16 § 3 mom. TB regleras i detalj rätten till oavkortad lön vid sjukledighet. Dessa bestämmelser ha ej medtagits. Av uttrycket »för år» i 13 § 1 mom. punkt G b) torde framgå, att dagantalet skall reduceras om rätten ej förelegat hela året. 13 § 5 och 6 mom. Frågan om avdrag å lön u n d e r kursfri tid för ordinarie ämneslärare vid folkhögskola samt om skolornas befogenhet i fråga om partiell tjänstledighet behandlas närmare i Kapitel 5. 16 §. Föreskrifterna överensstämma med 19 § avlöningsreglementet för folkskolan. 15 §. Föreskrifterna om semester ha utarbetats i anslutning till 29 § Saar och 17 § TB. En del stadganden av mindre praktisk betydelse ha dock uteslutits. De sakkunniga ha ansett, att rektor vid lanthushållsskola bör åtnjuta semester med högsta föreskrivna dagantal, oaktat tjänsten tillhör lönegrad Ca 26. I vad mån semester skall kunna åtnjutas under tid, då kurser pågå, torde få ankomma på skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen att bestämma, antingen genom allmänna direktiv eller genom beslut i särskilda fall. 16 §. Motsvarande stadgande finnes i 30 § Saar. 17 §. Enligt de sakkunnigas förslag skall ämneslärare anses som extra ordinarie, om han har full tjänstgöring, tiden för anställningen är av viss längd och han är behörig till sådan anställning. På grund härav erfordras icke några bestämmelser om lön vid vikariat å lärartjänst (31 § Saar). Beträffande vikariat å rektorstjänst erfordras däremot särskilda bestämmelser. De bestämmelser, som i detta hänseende gälla för läroverk m. fl. läroanstalter äro emellertid invecklade och ha visat sig medföra ett avsevärt administrativt arbete. De sakkunniga ha därför ansett sig böra föreslå enklare bestämmelser. I stället för vikariatslöneförordnande vid långtidsvikariat föreslå de sakkunniga i 1 mom. att vikarien skall anställas som extra tjänsteman i sahima lönegrad som ordinarie lärare. Ledigförklarande bör därvid ej fordras.

263 I 2 mom. regleras det vanligast förekommande fallet, att lärare vid semester eller kortare förfall för rektor utöver sin lärartjänst uppehåller rektorsgöromålen. I stadgandet förutsattes, att läraren icke skall erhålla nedsättning i undervisningsskyldigheten. Han skall sålunda ej äga uppbära timarvode för det antal timmar, varmed h a n s undervisningsskyldighet överstiger rektors. Denna regel torde överensstämma med nu gällande bestämmelser för folkhögskolorna. I a n d r a fall, t. ex. då annan än ämneslärare tjänstgör som rektor, bör, på sätt i 3 mom. sägs, ersättningen bestämmas av skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen. 18 §. En närmare reglering av ersättningen för övertidstjänstgöring (övertimmar) föreslås endast för folkhögskolans lärare. Med hänsyn till det sätt, på vilket lönen beräknats, böra de icke äga rätt till högre timarvode än efter löneklass 21. Denna fråga behandlas i Kapitel 5. I den mån övertimmar förekomma vid lantbruksundervisningsanstalt, bör speciallärararvode utgå med lägst det belopp och för det antal timmar lantbruksstyrelsen bestämmer. 19 §. Kallortstillägget för extra ordinarie och extra ämneslärare vid folkhögskolan bör utgå med visst belopp för dag, då de ej erhålla lön hela året. Dessa dagbelopp ha beräknats efter förmånligare grunder än vid folkskolan med hänsyn till de korta kurserna, vilka nästan uteslutande äro förlagda till vinterhalvåret. Vid folkskolan utgör kallortstillägget för dag i runt tal V : j, ;0 av årsbeloppet. Vid folkhögskolan föreslås, att dagbeloppet utgör V3oo av årsbeloppet, jämkat till närmaste hela femtal ören. 20 §. Då tjänsteman vid lantbruksundervisningsanstalt har fyllnadstjänstgöring, bör rese- och traktamentsersättning utgå enligt de grunder, som gälla för motsvarande tjänstemän vid hushållningssällskapen. Företar tjänsteman i sin anställning vid skolan resor, bör skolan vara oförhindrad att av egna medel utgiva rese- och traktamentsersättning. Särskilt stadgande härom h a r ej ansetts erforderligt. 21—28 §§. Bestämmelserna om sjukvård överensstämma med 27—34 §§ i avlöningsreglementet för folkskolan. Då lärarpersonalen vid nu ifrågavarande skolformer vid tillämpningen av olycksfallsförsäkringslagen och yrkessjukdomsförsäkringslagen skall anses såsom statsanställd, medan folkskolans lärare anses vara kommunalt anställda, ha dock bestämmelserna i 21 § måst jämkas i detta hänseende. 2.9 §. Bestämmelserna om begravningshjälp motsvara 49 § 1 mom. Saar och 32 § TB. 30 §. Stadgandet överensstämmer i allt väsentligt med 51 8 i Saar. Föreskrifterna i 50 § Saar om beräkning och utbetalning av kontanta löneförmåner ha uteslutits. De sakkunniga ha ansett sig icke böra reglera dessa förhållanden. De rättsregler och den praxis, som utbildats i fråga om utbetalning av lön vid privaträttsliga arbetsavtal, böra tillämpas även vid ifrågavarande skolor. Att daglönebelopp enligt statens löneplansförordning skola utgå, då lönen avser kortare tid än en månad, får anses framgå av nämnda förordning. Övergångsbestämmelser. De sakkunniga ha icke ansett det erforderligt att i detta sammanhang framlägga förslag till fullständiga övergångsbestämmelser. Sådana bestämmelser föreslås endast i vissa frågor, som äro av särskild betydelse för löneregleringen eller där enligt de sakkunnigas mening förenklingar i det administrativa förfarandet böra eftersträvas. Punkt 1. De tjänstemän, som nu ha fast anställning, äga tillträda ålderstillägg efter tidsperioder om minst tre år, varvid de äga tillgodoräkna tjänstgöring efter

264 väsentligen samma grunder, som tidigare gällde för statsanställda. Beslut om ålderstillägg fattas av skolöverstyrelsen respektive lantbruksstyrelsen, varför en enhetlig praxis å detta område får anses föreligga. En inplacering i löneklass av dessa tjänstemän med retroaktiv tillämpning av reglementets bestämmelser å hela deras anställningstid skulle med hänsyn till den ofta långa anställningstiden medföra ett avsevärt administrativt arbete, som vanligen icke skulle leda till en gynnsammare löneklassplacering än om de för varje ålderstillägg finge tillgodoräkna en löneklass. Vidare är att märka, att förslaget innebär en icke obetydlig ökning av både begynnelse- och slutlön för rektorerna. F ö r ämneslärarna är antalet ålderstiliägg fyra, medan endast tre uppflyttningar i löneklass kunna förekomma. Tiden för uppnående av slutlönen avkortas alltså för dem från 12 till 9 år. Frågan om en definitiv lönereglering för dessa skolformer h a r också varit aktuell under en följd av år. Med hänsyn till det anförda förorda de sakkunniga, att fast anställda tjänstemän, som övergå till motsvarande ordinarie tjänster, inom lönegraden inplaceras en löneklass över den lägsta för varje ålderstillägg, som de tillträtt. Punkt 2. Icke-ordinarie ämneslärare kunna endast erhålla två ålderstillägg och deras tidigare anställningstid är i regel avsevärt kortare än de fast anställdas. De sakkunniga förorda därför, att icke-ordinarie tjänstemän skola inplaceras i löneklass såsom om reglementet varit tillämpligt å dem under hela deras anställningstid. Punkt 3. Enligt den föreslagna löneregleringen skall tjänstebostad jämte bränsle icke längre tillhandahållas som en naturaförmån utan skall hyra erläggas föjr bostaden. Om ersättning för bränsle skall ingå i hyresbeloppet eller om tjänstemannen själv skall bekosta bränslet till bostaden, beror på avtal mellan skolan och tjänstemannen. Bestämmes hyran till ett högt belopp, kan det inträffa, att lärarens behållna kontanta löneförmåner efter avdrag för hyran bli lägre än den minimilön, som för närvarande utgår. Vid denna jämförelse bör hänsyn även lagas till kostnaderna för bränsle. En sådan minskning i de behållna kontanta löneförmånerna torde särskilt inträffa vid folkhögskolorna för ämneslärare, anställda för enbart vinterkurs, där enligt de sakkunnigas beräkningar å sid. 71 slutlönen skulle minskas. De sakkunniga anse, att nuvarande fast anställda tjänstemän, som övergå å motsvarande ordinarie tjänster, icke böra få vidkännas någon minskning i sina nuvarande kontanta löneförmåner. Kostnaderna härför böra falla å skolorna liksom tidigare gällt, t. ex. då folk- och småskollärare överfördes å det statliga lönesystemet. Att för varje tidpunkt exakt avväga storleken av denna ersättning skulle medföra ett avsevärt arbete och lätt leda till tvister. De sakkunniga förorda därför vissa schematiska beräkningsgrunder. För dem, som vid löneregleringens ikraftträdande inneha eller framdeles erhålla tjänstebostad, bör hyran inklusive de beräknade kostnaderna för bränsle ej få fastställas till högre belopp än som vid tiden för reglementets ikraftträdande motsvarar skillnaden mellan dels slutlönen å tjänsten enligt det nya lönesystemet i förekommande fall inberäknat kallortstillägg, dels summan av de nuvarande kontanta löneförmånerna å tjänsten inberäknat alla ålderstillägg minskad med befattningshavarens pensionsavgifter till statens pensionsanstalt. Ändras vid folkhögskola på grund av ändring i kurstidernas längd det procenttal, efter vilket årslönen beräknas, bör skillnadsbeloppet ökas eller minskas i enlighet härmed.

265 De, som icke ha tjänstebostad, böra icke få vidkännas minskning i de kontanta löneförmåner inberäknat ersättning för bostad jämte bränsle, som utgå vid ikraftträdandet. Det bör åligga skolorna att till dem utbetala mellanskillnaden, så länge de kvarstå i samma tjänst. Även här föreslås en schematisk beräkningsgrund. Punkt 6. I en del fall utgiva skolorna för närvarande större kontanta löneförmåner än de föreskrivna minimibeloppen. Skolorna böra övergångsvis vara oförh i n d r a d e att till nuvarande fast anställda tjänstemän utbetala sådana tillägg, i den mån deras nuvarande kontanta löneförmåner jämte det uppskattade värdet av naturaförmånerna äro större än lönen enligt det nya lönesystemet. Beloppet bör emellertid i förenklingssyfte bestämmas med hänsyn till vid ikraftträdandet r å d a n d e förhållanden och bör därefter ej kunna höjas. Även om skolan med för sig bindande verkan tillförsäkrat tjänsteman sådant tillägg och under sådana villkor, att tillägget framdeles skulle öka, bör läraren, om han övergår å reglementet, icke äga rätt till högre lönetillägg än som bestämts vid ikraftträdandet. I a n d r a fall torde skolan icke gentemot tjänstemannen ha förbundit sig att utgiva sådana lönetillägg utöver minimilönen, så länge anställningen varar. I sådana fall bör skolan alltjämt äga rätt att upphöra med utbetalning av tilläggen eller alt minska deras belopp. Stadgandet har därför givits en sådan avfattning, att däri icke regleras skolans skyldigheter gent emot tjänstemannen i dessa hänseenden. Punkt 5. För rektorer och ämneslärare upphörde rätten till barntillägg med ikraftträdandet av 1942 års lönereglering, övergångsvis skulle dock sådana tilllägg, som utgått dessförinnan, alltjämt utgå. Övningslärarna vid folkhögskolorna äga däremot alltjämt rätt till barntillägg. Bestämmelser om övergångsvis utgående barntillägg gälla för flertalet tjänstemän under det statliga lönesystemet. Utbetalandet av dessa relativt obetydliga belopp har medfört ett avsevärt administrativt arbete på grund av den särskilda bokföring och redovisning som erfordras. Dessutom ha bestämmelserna visat sig vara synnerligen svårtolkade och ett stort antal administrativa processer har förekommit. Att barntilläggen övergångsvis bibehöllos i det statliga lönesystemet vid 1939 års lönereglering lorde sammanhängt med att denna lönereglering i allmänhet medförde endast obetydliga löneförhöjningar och att lönegrads- och löneklasssystemet knappast ändrades. Enligt förevarande löneregleringsförslag skola kategorier, som tidigare icke varit inordnade i det statliga lönesystemet, nu inordnas i detta. Samtidigt komina lönebeloppen, på ett fåtal undantag när, alt betydligt höjas. Förhållandena äro sålunda icke desamma som vid 1939 års lönereglering för statens tjänstemän. Med hänsyn till det anförda förorda de sakkunniga, alt barntillägg helt skola upphöra att utgå i samband med löneregleringens ikraftträdande. I detta sammanhang vilja de sakkunniga framhålla, att särskilt starka skäl tala för att barntilläggen bortfalla för övningslärarna vid folkhögskolorna. Genom den föreslagna löneregleringen för dem komma de att erhålla väsentligt ökade löner. Antalet barntillägg är för denna kategori, som huvudsakligen omfattar kvinnliga befattningshavare, ganska lågt, och om barntillägg övergångsvis skulle utgå, skulle de ej upphöra förrän sexton år efter det löneregleringen trätt i kraft. Då barntillägg eljest brukat utgå övergångsvis, bör lämpligen i ett särskilt stadgande föreskrivas, att så icke skall vara fallet.

266 K A P I T E L 21. FÖRSLAG TILL KUNGL. MAJ:TS KUNGÖRELSER ANGÅENDE STATSBIDRAG TILL FOLKHÖGSKOLOR OCH

LANTBRUKSUNDERVISNINGSANSTALTER. A.

Folkhögskolor. 1 §.

Till folkhögskola, som avses i folkhögskolestadgan, utgår statsbidrag enligt denna kungörelse dels till avlönande av rektorer och lärare, dels ock till hälsooch sjukvård vid skolorna. Statsbidrag

till lärarlöner

m. m.

2 §. 1 mom. Efter framställning från folkhögskola skall skolöverstyrelsen före eller i början av arbetsår eller kurs vid skolan bestämma omfattningen av den undervisning, för vilken statsbidrag må utgå. Härvid skall iakttagas vad i 2—4 mom. sägs. 2 mom. För vinterkurs skall skolöverstyrelsen bestämma det antal veckor av kursen samt det antal icke-ordinarie ämneslärartjänster med full tjänstgöring utöver ordinarie sådana tjänster och rektorstjänsten, för vilka statsbidrag må utgå. Därvid skall undervisningsskyldigheten för rektorstjänst beräknas till lägst 14 och högst 22 veckotimmar med hänsyn till skolans storlek och rektorsgöromålens omfattning samt för varje ordinarie och icke-ordinarie ämneslärartjänst med full tjänstgöring till 26 veckotimmar. Skall undervisning i övningsämnen ingå i dylik tjänst, må dock undervisningsskyldigheten för rektorstjänst kunna beräknas till högst 24 veckotimmar och för ämneslärartjänst till högst 28 veckotimmar. Vidare skall överstyrelsen för sådan kurs fastställa dels det antal undervisningstimmar i läroämnen, för vilket statsbidrag må utgå utöver den undervisning, som beräknats falla å n ä m n d a rektors- och ämneslärartjänster, dels det antal undervisningstimmar i varje övningsämne, för vilket statsbidrag må utgå utöver de timtal, som i förekommande fall inräknats i rektors- eller ämneslärartjänst. 3 mom. För sommarkurs, fortsättningskurs och folkbildningskurs skall skolöverstyrelsen bestämma det antal undervisningstimmar i läroämnen och i varje övningsämne, för vilket statsbidrag må utgå, varvid avdrag göres med ett timtal, motsvarande det antal undervisningstimmar, som skall fullgöras av rektor och ordinarie ämneslärare, anställda för både vinterkurs och sommarkurs. 4 mom. Inkommer icke framställning enligt 1 mom., verkställes prövning enligt denna paragraf vid bestämmande av statsbidrag enligt 8 §. 3 §. Vid prövning, som avses i 2 §, skola, där icke särskilda förhållanden påkalla avvikelser, följande bestämmelser tjäna till ledning.

267 a) För kvinnlig avdelning, som anordnas samtidigt med manlig avdelning, bör särskild undervisning anordnas i de ämnen, där sådan erfordras. b) I första årskurs, där kvinnlig avdelning anordnas samtidigt med manlig avdelning, bör elevantalet i båda avdelningarna uppgå till sammanlagt minst 30 och bör icke i någon avdelning understiga 10. c) I a n d r a årskurs bör antalet elever uppgå till minst 10. d) Antalet elever i fortsättningskurs anknuten till första årskurs bör uppgå till minst 14 samt i fortsättningskurs anknuten till andra årskurs till minst 10. e) Antalet elever i undervisningsavdelning i hushållsgöromål, manlig eller kvinnlig slöjd eller vävning bör uppgå till lägst 8. f) För anordnande av parallellundervisning bör som allmän regel gälla, att i läroämnen samt i ämnena gymnastik och sång elevantalet i samavdelning eller i manlig och kvinnlig avdelning i första årskursen under vinterkurs, i första årskursen under sommarkurs och i fortsättningskurs bör överstiga 40, därest mera omfattande parallellundervisning anordnas, eller överstiga 25, därest paralJellundervisning anordnas i mindre omfattning, samt att i ämnena hushållsgöromål, manlig eller kvinnlig slöjd eller vävning i avdelning knuten till första eller andra årskurs eller till fortsättningskurs elevantalet bör uppgå till lägst 16. g) Är studiecirkelverksamhet anordnad för skolans elever under ledning av skolans rektor eller lärare, må för varje skola sammanlagt högst tio studiecirkeltimmar per vecka inräknas i det timtal, för vilket statsbidrag må utgå till skolan. Beträffande antalet deltagare i och sammanträden med studiecirkel skall i tillämpliga delar gälla vad i sådant avseende stadgas i kungörelsen 1947:508. 4 §. Statsbidrag utgår med nittio procent av folkhögskolans kostnader enligt avlöningsreglementet för statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter och avlöningsreglementet för övningslärare för uppehållande av den undervisning, som i 2 § sägs. Är ordinarie eller extra ordinarie övningslärare tillika husmor vid skolan, utgår statsbidrag endast å den del av lönekostnaden, som belöper å tjänstgöringen som övningslärare. De kostnader för sjukvård enligt nämnda reglementen, som skola ersättas av statsmedel, utbetalas av skolöverstyrelsen direkt till befattningshavaren. 5 §. 1 mom. Har befattningshavare uppnått pensionsåldern, skall statsbidrag till hans avlönande ej utgå, med mindre han erhållit vederbörligt tillstånd att kvarstå i tjänst eller fråga är om anställning mot arvode. 2 mom. Har rektor eller ordinarie ämneslärare under sammanlagt mer än sex veckor av vinterkurs varit tjänstledig för att innehava eller uppehålla annan Ijänst eller för annan enskild angelägenhet, skall statsbidrag till vikariens avlönande ej utgå, med mindre folkhögskolinspektören tillstyrkt, att dylikt statsbidrag utgår, eller, om han avstyrkt, skolöverstyrelsens medgivande därtill erhållits. Detsamma gäller ordinarie övningslärare, som under ett arbetsår åtnjutit sådan tjänstledighet under mer än 160 undervisningstimmar.

268 Villkor för statsbidrag

m. m.

6 §. Såsom villkor för statsbidrag enligt 4 § skall gälla, a) att, innan statsbidrag första gången beviljas åt folkhögskola, Kungl. Maj:t efter därom av skolans styrelse gjord framställning medgivit, att statsbidrag må utgå; b) att landsting, hushållningssällskap, kommuner eller enskilda var för sig eller gemensamt tillskjutit vad som utöver statsbidragen erfordras för skolverksamhetens behöriga bedrivande; c) att skolan förfogar över för undervisningen lämpliga lokaler och alt styrelsen på ett tillfredsställande sätt ombesörjt desammas uppvärmning, belysning och städning, ävensom att lokalerna varit försedda med ändamålsenliga inventarier och erforderlig undervisningsmateriel; d) att, då fråga är om statsbidrag till avlöning åt på grund av sjukdom tjänstledig befattningshavare, genom läkarintyg styrkts, att sjukdomen är av sådan beskaffenhet, att befattningshavaren på grund av densamma hindrats att tjänstgöra ; e) att befattningshavarnas avlöningsförmåner utgått i enlighet med vad därom i gällande avlöningsreglemente är föreskrivet; f) att undervisningen vid de under arbetsåret anordnade kurserna pågått minst så lång tid, som i gällande folkhögskolestadga är föreskrivet eller eljest i vederbörlig ordning blivit bestämt; samt g) att verksamheten vid skolan i övrigt bedrivits i enlighet med därom gällande bestämmelser och av skolöverstyrelsen i vederbörlig ordning meddelade föreskrifter, samt att skolan underkastar sig den kontroll, Kungl. Maj:t i varje särskilt fall finner skäl föreskriva. 7 §. För utbekommande av statsbidrag enligt denna kungörelse skall hinder ej möta därav a) att undervisningen enligt vederbörligt beslut inställts på grund av smittsam sjukdom bland människor eller husdjur eller inställts, inskränkts eller avkortats på grund av krig, krigsfara eller därmed sammanhängande förhållanden, b) att vid förfall för befattningshavare på grund av sjukdom eller vid inträffad ledighet undervisningen icke kunnat fortgå hela den stadgade kurstiden, såvida folkhögskolinspektören vitsordat, alt vikarrie ej kunnat erhållas, eller ock c) att befattningshavare till förekommande av smittfara av vederbörande myndighet förbjudits att tjänstgöra och undervisningen av denna anledning icke kunnat fortgå hela den stadgade kurstiden. Ansökning

statsbidrag.

8 §. 1 mom. Ansökning om statsbidrag, avfattad enligt av skolöverstyrelsen fastställt formulär, skall avse arbetsår och av skolans styrelse ingivas till skolöverstyrelsen inom en månad efter arbetsårets slut. Ansökning skall åtföljas av berättelse för skolans verksamhet u n d e r senaste arbetsår samt av uppgifter, som styrka, att skolan uppfyller de för statsbidrag föreskrivna villkoren.

269 2 mom. Ansökningen prövas och avgöres av skolöverstyrelsen. Har undervisningen anordnats på annat sätt, än som förutsatts i överstyrelsens beslut enhg '.: §, äger överstyrelsen företaga därav betingade jämkningar i nämnda beslut vid bestämmande av statsbidraget. överstyrelsen har att så snart ske kan utbetala beslutat statsbidrag bil skedan, sedan förskott enligt 9 § och huvudmansavgifter avdragits. Medlen skola insattas på skolans postgirokonto. 3 mom. Skolöverstyrelsen skall varje år före den 1 mars till statens pensionsanstalt inbetala de huvudmansavgifter, som avdragits från statsbidraget. Utbetalning

förskott.

9 §. Utan särskild rekvisition skall skolöverstyrelsen till folkhögskola utbetala förskott å statsbidraget för löpande arbetsår i följande ordning. I början av oktober, januari och april utbetalas förskott med så stort belopp, att de sammanlagda förskottsbeloppen uppgå till högst nittio procent av det statsbidragsbelopp, som kan beräknas komma att utgå till skolan för ifrågavarande arbetsår. Förskottsbeloppen avrundas till närmast lägre hundratal kronor och insattas på skolans postgirokonto. Statsbidrag

till hälso- och

sjukvård.

10 §. Statsbidrag utgår till arvode åt skolläkare i efterskott för arbetsår med 4 kronor för varje elev, som under arbetsåret varit inskriven vid skolan. Såsom villkor för statsbidraget skall gälla, att hälso- och sjukvården bedrivits i enlighet med folkhögskolestadgans foreskrifter, samt att till skolläkaren utgått arvode med minst 6 kronor för varje elev, som under arbetsåret varit inskriven vid skolan. 11 §• Ansökning om statsbidrag enligt 10 § skall avfattas i enlighet med av skolöverstyrelsen fastställt formulär och inom en manad efter arbetsårets slut av skolans styrelse ingivas till skolöverstyrelsen, som prövar och avgör densamma samt utbetalar beviljat statsbidrag genom insättning på skolans postgirokonto. 12 §. Kostnaderna för de resor skolläkaren företager i tjänsten skola ersättas av skolan, som ock har att bestrida kostnaderna för instrumenten ävensom annan för hälso- och sjukvården nödvändig utrustning. B.

Lantbruksundervisningsanstalter.

1 §• Till lantmannaskola, lantbruksskola och lanthushållsskola, som avses i stadgan för lantbruksundervisningsanstalter, utgår statsbidrag enligt denna kungörelse

270 dels till avlönande av rektorer och lärare, dels till skolornas driftkostnader, dels ock till hälso- och sjukvård vid skolorna. Statsbidrag

till lärarlöner

m. m.

2 §. Efter framställning från lantbruksundervisningsanstalt skall lantbruksstyrelsen före eller i början av läsåret eller kurs vid skolan bestämma a) för varje kurs den tid, för vilken statsbidrag skall beräknas, ävensom del antal icke-ordinarie ämneslärartjänster med full tjänstgöring utöver ordinarie sådana tjänster och rektorstjänsten, för vilka statsbidrag må utgå, samt b) det belopp, varmed statsbidrag åt speciallärare må utgå. Vid bestämmande av statsbidrag till speciallärare skola demonstrationer och därmed jämförliga arbetsuppgifter under två timmar jämställas med en undervisningstimme i teoretiska ämnen. Inkommer icke framställning, som i första stycket sägs, verkställes prövning enligt denna paragraf vid bestämmande av statsbidraget enligt 8 §.

Statsbidrag utgår med nittio procent av skolans kostnader enligt avlöningsreglementet för statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter för uppehållande av den undervisning, för vilken enligt i 2 § första stycket a) statsbidrag må utgå, samt för den fyllnadstjänstgöring, som enligt 30 § i stadgan lor statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalter kan åläggas befattningshavarna. Dessutom utgår statsbidrag till speciallärare med enligt 2 § första stycket b) bestämt belopp. De kostnader lör sjukvård enligt nämnda reglemente, som skola ersättas av statsmedel, utbetalas av lantbruksstyrelsen direkt till befattningshavaren. 4 §. 1 mom. Har befattningshavare uppnått pensionsåldern, skall statsbidrag till hans avlönande ej utgå, med mindre han erhållit vederbörligt tillstånd att kvarstå i tjänst eller fråga är om anställning mot arvode. 2 mom. Har rektor eller ordinarie ämneslärare under sammanlagt mer än sex veckor av huvudkurs varit tjänstledig för att innehava eller uppehålla annan tjänst eller för annan enskild angelägenhet, skall statsbidrag till vikariens avlönande ej utgå, med mindre lantbruksstyrelsens medgivande därtill erhållits. Statsbidrag

till

driftkostnader.

5 §. Statsbidrag till skolornas driftkostnader utgår med dels ett grundbidrag av 20 kronor för varje dag, då undervisningen pågått, dels ock, om ej annat särskilt ioresknvits, ett tilläggsbidrag av 1 krona om dagen för varje elev, som deltager i undervisningen. Statsbidrag till driftkostnader må icke utgå med högre belopp än som motsvarar tre fjärdedelar av skolans av lantbruksstyrelsen godkända driftkostnader sedan avdrag gjorts för influtna hyror av elevbostäder. Därest icke från annat håll tillskjutits ett belopp motsvarande minst en tredjedel av statsbidraget till driftkostnader, må statsbidraget ej utgå.

271 Villkor för statsbidrag

m. m.

6 §. Såsom villkor för statsbidrag enligt 2—5 §§ skall gälla, a) att, innan statsbidrag första gången beviljas lantbruksundervisningsanstalt Kungl. Maj:t efter därom av skolans styrelse gjord framställning medgivit, att statsbidrag må utgå; b) att skolan förfogar över för undervisningen lämpliga lokaler och att styrelsen på ett tillfredsställande sätt ombesörjt desammas uppvärmning, belysning och städning, ävensom att lokalerna varit försedda med ändamålsenliga inventarier och erforderlig undervisningsmateriel; c) att befattningshavarnas avlöningsförmåner utgått enligt med vad därom i gällande avlöningsreglemente är föreskrivet; d) att då fråga är om statsbidrag till avlöning åt på grund av sjukdom tjänstledig befattningshavare, genom läkarintyg styrkts, att sjukdomen ar av sådan beskaffenhet, att befattningshavaren på grund av densamma hindrats att tjänstgöra; e) att undervisningen vid samtliga huvudkurser är avgiftsfri; f) att undervisningen vid huvudkurs, där lantbruksstyrelsen ej för särskilt fall annorlunda förordnat, pågår under minst så lång tid, som i gällande stadga för lantbruksundervisningsanstalter är föreskrivet; g) att vid lantmannaskola eller lanthushållsskola elevantalet i huvudkurs uppgår eller ock i medeltal för de fem sista åren eller det mindre antal lasar, skolan Varit i verksamhet, uppgått till minst 15, samt att elevantalet icke överstigit vid lantmannaskola 60 och vid lantbruksskola 30; dock att, då fråga ar om praktiskteoretisk sommarkurs eller ladugårdsförmanskurs eller särskilda skal föreligga, statsbidrag må beviljas, oaktat villkoren i fråga om elevantalet icke aro uppfyllda; h) att vid lantbruksskola mottages det antal elever, som lantbruksstyrelsen bestämmer; i) att av lantbruksstyrelsen givna föreskrifter angående befattningshavarnas fyllnadstjänstgöring iakttagits; samt j) att verksamheten vid skolan bedrivits i enlighet med därom gällande bestämmelser och av lantbruksstyrelsen i vederbörlig ordning meddelade föreskrifter, samt att skolan underkastar sig den kontroll, Kungl. Maj:t i varje särskilt tall finner skäl föreskriva. 7 §. För utbekommande av statsbidrag enligt 2—5 §§ skall hinder ej möta därav a) att undervisningen enligt vederbörligt beslut inställts på grund av rådande smittsam sjukdom bland människor eller husdjur eller inställts, inskränkts eller avkortats på grund av krig, krigsfara eller därmed sammanhängande forhållanden; b att vid förfall för befattningshavare på grund av sjukdom eller vid inträffad ledidiet undervisningen icke kunnat fortgå hela den stadgade kurstiden till följd av ttt vikarie ej kunnat erhållas, eller ock c i att befattningshavare till förekommande av smittfara av vederbörande myndighet förbjudits att tjänstgöra och undervisningen av denna anledning icke kunnat fortgå hela den stadgade kurstiden.

272 Ansökning

statsbidrag.

8 §. 1 mom. Ansökning om statsbidrag, avfattad enligt av lantbruksstyrelsen fastställt formulär, skall avse läsår och av skolans styrelse ingivas till lantbruksstyrelsen inom en månad efter läsårets slut. Ansökning skall åtföljas av en ekonomisk redogörelse för skolans verksamhet under senaste läsåret samt av uppgifter, som styrka, att skolan uppfyller de för statsbidrags erhållande föreskrivna villkoren. 2 mom. Ansökningen prövas och avgöres av lantbruksstyrelsen. Har undervisningen anordnats på annat sätt än som förutsatts i lantbruksstyrelsens beslut enligt 2 §, äger lantbruksstyrelsen företaga därav betingade jämkningar i nämnda beslut vid bestämmande av statsbidraget. Lantbruksstyrelsen h a r att så snart ske kan utbetala statsbidraget till skolan, sedan förskott enligt 9 § och huvudmansavgifter avdragits. Medlen skola insättas på skolans postgirokonto. 3 mom. Lantbruksstyrelsen skall varje år före den 1 mars till statens pensionsanstalt inbetala de huvudmansavgifter, som avdragits från statsbidraget. Utbetalning

förskott.

9 §• Utan särskild rekvisition skall lantbruksstyrelsen till lantbruksundervisningsanstalt utbetala förskott å statsbidrag för löpande läsår i följande ordning. I början av november, februari, maj och augusti utbetalas förskott med så stort belopp, att de sammanlagda förskottsbeloppen uppgå till högst nittio procent av de statsbidragsbelopp, som kunna beräknas komma att utgå till skolan för ifrågavarande läsår. Förskottsbeloppen avrundas till närmast lägre hundratal kronor och insättas på skolans postgirokonto. Statsbidrag

till hälso- och

sjukvård.

10 §. Statsbidrag utgår till arvode åt skolläkare i efterskott för läsår räknat med 4 kronor för varje elev, som under läsåret varit inskriven vid skolan. Såsom villkor för statsbidraget skall gälla, att hälso- och sjukvården bedrivits i enlighet med i stadgan för lantbruksundervisningsanstalter givna föreskrifter, samt att till skolläkaren utgått arvode med minst 6 kronor för varje elev, som under läsåret varit inskriven vid skolan. 11 §. Ansökning om statsbidrag enligt 10 § skall avfattas i enlighet med av lantbruksstyrelsen fastställt formulär och inom en månad efter läsårets slut av skolans styrelse ingivas till lantbruksstyrelsen, som prövar och avgör densamma saml utbetalar beviljat statsbidrag genom insättning på skolans postgirokonto. 12 §.

Kostnaderna för de resor skolläkaren företager i tjänsten skola ersättas av skolan, som ock har att bestrida kostnaderna för instrumenteli ävensom annan lor halso- och sjukvården nödvändig utrustning.

273 KAPITEL 22. SPECIALMOTIVERING TILL FÖRSLAGEN TILL

STATSBIDRAGSKUNGÖRELSER.

För närvarande äro såväl avlönings- som statsbidragsbestämmelser intagna i rör respektive skolformer gällande kungörelser. I och med att bestämmelserna om lärarpersonalens löner m. m. intagas i ett för folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter gällande avlöningsreglemente bli särskilda kungörelser om statsbidrag till ifrågavarande läroanstalter erforderliga. Då bestämmelserna för de båda skolformerna icke äro helt överensstämmande, har det synts lämpligast, att skilda kungörelser utfärdas. Beträffande den statsunderstödda hälsovården äro särskilda kungörelser utfärdade. Flertalet av de i nämnda kungörelser intagna bestämmelserna ha införts i folkhögskolestadgan respektive stadgan för lantbruksundervisningsanstalter. Det h a r dä synts lämpligt, att övriga därom gällande bestämmelser införas i nu föreslagna statsbidragskungörelser. 1 det följande lämnas en kort motivering för vissa bestämmelser i statsbidragskungörelserna. Angående

statsbidrag

till

folkhögskolor.

2 och 3 §§. Jämlikt föreskrifterna i 2 § skall skolöverstyrelsen bestämma omfattningen av den undervisning i läro- och övningsämnen, för vilken statsbidrag mä utgå under arbetsår eller särskild kurs. Genom skolöverstyrelsens beslut kunna skolorna på ett tidigt stadium erhålla uppgift om storleken av de statsbidrag, som kunna komma skolorna till del för den u n d e r arbetsåret eller under olika kurser planerade undervisningen. Sådan prövning, som h ä r avses, skall dock kunna ske även i samband med skolöverstyrelsens granskning av vid arbetsårets slut ingiven ansökning om statsbidrag. Bestämmelserna i 3 § äro avsedda att tjäna till ledning dels för skolorna vid uppgörande av den plan för undervisningens ordnande under arbetsåret, som bör åtfölja skolstyrelsens i 2 § omnämnda framställning till skolöverstyrelsen, dels ock för skolöverstyrelsen vid prövning av sådan framställning. Dessa bestämmelser ha givits sådan utformning, att det skall vara möjligt för överstyrelsen att vid bestämmande av undervisningens omfattning taga hänsyn till de särskilda förhållanden, som kunna vara rådande vid skolorna. De sakkunniga ha sålunda sökt undvika i detalj b i n d a n d e villkor och föreskrifter. Å and*ra sidan har det ansetts nödvändigt att angiva vissa riktlinjer, bland annat beträffande elevantal i olika kurser liksom inom vilken ram parallellundervisning skall kunna anordnas. Vid överläggningar med representanter för folkhögskolorna har framhållits lämpligheten av att statsbidrag utgår även till vid skolorna bedriven studiecirkelverksamhet. Då denna studieform synes väl lämpad att ingå som ett led i folkhögskolans arbete, föreslå de sakkunniga (3 § g), att för varje skola sammanlagt högst 10 studiecirkeltimmar per vecka må inräknas i det timtal, för vilket statsbidrag mä utgå.

1 s

274 6 §. Förslaget om bidragsprocentens storlek har närmare motiverats i kapitel 7. Enligt de sakkunnigas förslag skall tjänstekombinationen övningslärare-husmor kunna inga i löneregleringen. Bestämmelse om statsbidrag i dylika fall har därför införts i denna paragraf. I likhet med vad som gäller för folk- och småskollärare föreslås, att kostnader för sjukvård skola utbetalas av skolöverstyrelsen direkt till befattningshavaren. 5 §. Bestämmelserna i denna paragraf om statsbidrag till befattningshavare, som uppnätt pensionsåldern eller som åtnjutit tjänstledighet i viss omfattning, överensstämma i huvudsak med vad som i motsvarande fall gäller andra befattningshavare, inordnade i det statliga lönesystemet. 6 §. Vissa i nu gällande statsbidragskungörelse föreskrivna villkor ha införts i 3 §. Som nytt villkor föreslås i punkten c) att skolan skall förfogal över lämpliga lokaler och inventarier samt erforderlig undervisningsmateriel. Vidare har i punkten e) införts en bestämmelse om att i gällande avlöningsreglemente givna föreskrifter om befattningshavarnas avlöningsförmåner skola ha iakttagits. Liknande villkor gälla i regel beträffande andra statsunderstödda skolor. 7 §. I denna paragraf intagna bestämmelser motsvara i huvudsak vad i berörda hänseenden stadgas i liknande statsbidragsförfattningar. 8 och 9 §§. Med den omläggning, som av de sakkunniga föreslås i fråga om grunderna för beräkning av statsbidragen, bör ansökan om samtliga till en skola utgående statsbidrag sökas efter arbetsårets slut. I förenklingssyfte föreslå de sakkunniga, att skolöverstyrelsen skall icke blott såsom nu är fallet pröva och avgöra ansökning om statsbidrag utan även verkställa utbetalning av skolan tillkommande statsbidrag. Även förskotten föreslås skola utbetalas av skolöverstyrelsen. Härigenom befrias statskontoret helt från att taga befattning med utanordnandet av statsbidrag och förskott till folkhögskolor. Beträffande ordningen för utanordnande av förskott anse de sakkunniga det vara lämpligast, att dessa för löpande arbetsår utbetalas i oktober, januari och april med så stort belopp, att de sammanlagda förskottsbeloppen uppgå till högst nittio procent av det statsbidragsbelopp, som kan beräknas komma att utgå till skolan under arbetsåret. Med en dylik ordning kan överstyrelsen vid de olika utbetalningarna anpassa förskottsbeloppen jämväl efter sådana vid skolan under arbetsåret inträffade förhållanden, som inverka på statsbidragets och därmed även på förskottens storlek. 10—12 §§. Såsom framgår av vad som anförts i kapitel 4 ha de sakkunniga ansett sig böra föreslå, att hälsovården vid folkhögskolorna utsträckes att i viss omfattning avse även sjukvård. Det är med hänsyn härtill de sakkunniga föreslagit en höjning av såväl arvodet till skolläkare som statsbidraget till nämnda arvode. De sålunda föreslagna beloppen torde vara erforderliga för att en obligatorisk hälso- och sjukvård skall kunna genomföras vid dessa skolor, vilket måste anses vara synnerligen önskvärt. Då det h ä r är fråga om skolor med jämförelsevis begränsat elevantal, utgå de sakkunniga från att skolsköterskegöromålen kunna bestridas av vederbörande distriktssköterska inom ramen för hennes tjänstgöring. Angående

statsbidrag

till

lantbruksundervisningsanstalter.

1 och 2 §§. Enligt nu gällande bestämmelser angående statsbidrag till lantbruksundervisningsanstalter (kung. 1942:807 och 1949:462) må statsbidrag utgå till avlöning av föreståndare och det antal lärare, som Kungl. Maj:t för varje

275 skola bestämmer. I den mån undervisningen icke skäligen kan uppdragas åt o r d i n a r i e eller extra ordinarie ämneslärare vid skolan, må statsbidrag jämväl utgå till arvode åt speciallärare med belopp, som Kungl. Maj:t i varje särskilt fall bestämmer, dock med högst 10 kronor för varje undervisningstimme. De sakkunniga föreslå emellertid (29 § stadgeförslaget), att vid varje skola skall finnas en ordinarie rektor ävensom det antal ordinarie, extra ordinarie eller extra ämneslärare samt timlärare (speciallärare), som erfordras för undervisningens behöriga uppehållande. Prövningen av behovet av lärare vid skolan skall enligt de sakkunnigas förslag verkställas av lantbruksstyrelsen. Beträffande folkhögskolorna gäller redan nu den bestämmelsen, att skolöverstyrelsen har att pröva och avgöra fråga om, bland annat, inrättande av ordinarie ämneslärarIjänster. Det bör dock h ä r framhållas, att åtgärder i berörda avseenden icke kunna av skolöverstyrelsen eller lantbruksstyrelsen vidtagas utan att härför erforderliga anslag beviljats. Av styrelsernas varje år ingivna anslagsäskanden framgår sålunda det av styrelserna beräknade behovet av lärarkrafter för ett kommande budgetår. Antalet tjänster blir alltså slutligt beroende av Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut. I anslutning till de sakkunnigas ändringsförslag i nu berörda avseenden har i 2 § i förslaget till statsbidragskungörelse intagits det stadgandet, att lantbruksstyrelsen skall enligt i nämnda paragraf angiven ordning bestämma omfattningen av den undervisning, för vilken statsbidrag må utgå under läsår eller särskild kurs. Härvid skall bland annat iakttagas, att vid beräkning av timarvoden för demonstrationer o. d. två timmar skola jämställas med en undervisningstimme i teoretiska ämnen. Genom lantbruksstyrelsens beslut kunna skolorna på ett tidigt stadium erhålla uppgift om storleken av de statsbidrag, som kunna komma skolorna till del för den u n d e r läsåret eller under olika kurser planerade undervisningen. Sådan prövning, som här avses, skall dock kunna ske även i samband med lantbruksstyrelsens granskning av vid läsårets slut ingiven ansökning om statsbidrag. Det bör ankomma på lantbruksstyrelsen att utfärda anvisningar rörande de uppgifter, som skola åtfölja skolstyrelsernas i 2 § omförmälda framställning. Nämnda uppgifter torde böra avse även den fyllnadstjänstgöring, som beräknas komma att fullgöras av befattningshavare vid vederbörande skola. 3 §. Förslaget om bidragsprocentens storlek har närmare motiverats i kapitel 7. Bestämmelsen om att kostnaderna för sjukvård skola utbetalas av lantbruksstyrelsen direkt till befattningshavaren överensstämmer med vad som i motsvarande fall föreslagits beträffande folkhögskolorna. 6 §. Som motivering för bestämmelserna i denna paragraf gäller vad som anförts under 5 § r ö r a n d e folkhögskolorna. 5 §. Bestämmelserna om statsbidrag till driftkostnader överensstämma helt med nu gällande bestämmelser därom. 6 §. Såsom framgår av vad som anförts under 8 § föreslå de sakkunniga, att lantbruksstyrelsen skall pröva och avgöra ansökning om statsbidrag till lantbruksundervisningsanstalt. Med hänsyn härtill har som nytt villkor för utgående av I statsbidrag föreslagits, att, innan statsbidrag första gången beviljas, Kungl. Maj:t efter därom gjord framställning medgivit, att statsbidrag må utgå. Bestämmelse härom är intagen i 6 § a ) . I punkterna b ) , c) och d) angivna villkor för statsbidrag motsvara i huvudsak vad som i regel gäller beträffande andra statsunderI stödda skolor. I anslutning till de sakkunnigas förslag om fyllnadstjänstgöring

276 har bland statsbidragsvillkoren även intagits den bestämmelsen, att skolorna iakttagit av lantbruksstyrelsen givna föreskrifter angående befattningshavarnas fyllnadstjänstgöring. I övrigt ha i 6 § intagits nu gällande statsbidragsvillkor. 7 §. I denna paragraf intagna bestämmelser motsvara i huvudsak vad i berörda hänseenden stadgas i liknande statsbidragsförfattningar. 8 §. Enligt de sakkunnigas förslag skall, som nämnts, lantbruksstyrelsen bestämma omfattningen av den undervisning, för vilken statsbidrag må utgå. Detta innebär, bland annat, att styrelsen har att pröva, vilka lärartjänster som äro behövliga vid skolan liksom behovet av speciallärare. Erhåller lantbruksstyrelsen denna befogenhet, synes, då löner och arvoden bliva fastställda genom avlöningsreglementets bestämmelser, anledning icke finnas att tillämpa den nuvarande ordningen, att ansökningen om statsbidrag till lärarlöner skall prövas och avgöras av Kungl. Maj:t. De sakkunniga ha därför föreslagit, att lantbruksstyrelsen skall pröva och avgöra sådan ansökan beträffande samtliga till lantbruksundervisningsanstalt utgående statsbidrag. Lantbruksstyrelsen skall jämväl utbetala beviljade statsbidrag genom insättning på skolans postgirokonto. I fråga om förfarandet vid ansökan om statsbidrag till lön åt befattningshavare under tid, då denne fullgör fyllnadstjänstgöring, ha de sakkunniga övervägt olika alternativ. De sakkunniga ha dock stannat för att föreslå, att den skola, där befattningshavaren är anställd och som skall svara för löneutbetalningarna, även bör ingiva ansökan om statsbidrag till lön under fyllnadstjänstgöring. Härigenom blir ansökningsförfarandet i hög grad förenklat. Skulle varje institution, hos vilken befattningshavaren fullgör fyllnadstjänstgöring, söka statsbidrag till lön för sådan tjänstgöring, kunde det inträffa, att flera ansökningar finge ingivas för en och samma befattningshavare. Detta skulle medföra betydande svårigheter för såväl vederbörande styrelse som för de statliga myndigheter, som ha att handlägga statsbidragsärendena. De sakkunniga ha icke förbisett, att skolorna, enär statsbidrag utgår med nittio procent av lönerna, i en del fall kunna få vidkännas avdrag å statsbidraget, för vilket rätteligen den institution, som fått tillgodogöra sig fyllnadstjänstgöringen, borde svara. Dylika fall höra dock till undantagen, då det stora flertalet lärare har full tjänstgöring vid skolan utan fyllnadstjänstgöring, och då nämnda förhållande icke uppkommer beträffande befattningshavare, åt vilka bostäder äro upplåtna och för vilka skolorna erhålla hyra. Den merutgift, som skolorna genom ifrågavarande förfarande kunna förorsakas, blir sålunda jämförelsevis obetydlig, medan de därmed vunna förenklingarna bli avsevärda. Beträffande ordningen för utanordnande av förskott föreslå de sakkunniga, att dessa för löpande läsår utbetalas i november, februari, maj och augusti med så stort belopp, att de sammanlagda förskottsbeloppen uppgå till högst nittio procent av det statsbidragsbelopp, som kan beräknas komma att utgå till skolan under läsåret. Med en dylik ordning kan lantbruksstyrelsen vid de olika utbetalningarna anpassa förskottsbeloppen jämväl efter sådana vid skolan under läsåret inträffade förhållanden, som inverka på statsbidragets och därmed även på förskottens storlek. 10—12 §. Som motivering för bestämmelserna i dessa paragrafer gäller vad som anförts under 10—12 §§ rörande folkhögskolorna.

277 KAPITEL 23.

Löneregleringens ekonomiska konsekvenser. Genom den föreslagna löneregleringen höjas de kontanta löneförmånerna avsevärt. Samtidigt bortfaller emellertid förmånen av fri bostad jämte bränsle, då hyra skall erläggas för tjänstebostad. Hyresbeloppen föreslås skola bestämmas genom överenskommelse mellan skolorna och lärarna. Det är knappast möjligt att nu ens tillnärmelsevis uppskatta den genomsnittliga storleken av dessa belopp. I nuvarande läge kan därför löneregleringens inverkan på skolornas ekonomi ej närmare angivas. I stort sett torde dock löneregleringen innebära en förmån för skolorna, då hyrorna för fullgoda tjänstebostäder, om kostnaderna för bränsle medräknas, torde komma att fastställas till mera än tio procent av lönen, vilket procenttal skulle utgöra skolornas andel av kostnaderna. Beträffande lanthushållsskolorna, där lärarpersonalen endast är tillförsäkrad tjänstebostad om ett eller två rum, torde dock hyrorna icke uppgå till tio procent av lönen. Där tjänstebostäder ej tillhandahållas, äro de minimibelopp, som nu skola utgå i ersättning för tjänstebostad, lägre än tio procent av de blivande lönerna, men många skolor utgiva större belopp. Dessutom torde, om det nuvarande lönesystemet skulle bibehållas, dessa minimibelopp komma att betydligt höjas. Vidare är att märka, att enligt förslaget statsbidrag skulle kunna utgå för längre kurstider än som nu är fallet, varför skolornas kostnader för undervisning utöver de i författning angivna minimitiderna skulle betydligt reduceras. Statens kostnader efter löneregleringen kunna däremot uppskattas med viss tillförlitlighet, då statsbidragets belopp blir oberoende av de hyror, som uttagas för tjänstebostäderna. Dessa uppskattningar kunna dock icke bli annat än approximativa, då de kostnader, som belöpa å kurstid utöver minimitid, och de ökade kostnaderna vid tjänstledigheter av olika slag och för vikarier icke kunna närmare beräknas. I det följande beräknas kostnaderna särskilt för folkhögskolor och för lantbruksundervisningsanstalter. Folkhögskolor. För folkhögskolorna föreligga inom skolöverstyrelsen uppgifter för arbetsåret 1948/49 om storleken av beviljat statsbidrag och om antalet lärare och timlärartimmar av olika slag. Med ledning av dessa uppgifter kunna de sammanlagda lönekostnaderna enligt det nya lönesystemet beräknas. Därvid torde lön till ordinarie tjänstemän böra beräknas efter

278 högsta löneklassen inom lönegraden och till icke ordinarie lärare efter näst lägsta löneklassen inom den för extra ordinarie lärare gällande lönegraden. Med denna beräkningsgrund torde särskilda kostnader för vikarier ej behöva medräknas. Vidare torde samtliga löner kunna beräknas efter ortsgrupp 2. Lön för nuvarande vinterkurser om 21 veckor har därvid i enlighet med de sakkunnigas förslag beräknats efter kurser om 22 veckor. I följande uppställning redovisas antalet rektorstjänster och ämneslärartjänster med full tjänstgöring under arbetsåret 1948/49 samt lönekostnaderna härför enligt det nya lönesystemet, inberäknat nu gällande 12 procent förhöjning. (Förkortningar: vinterkurs = vk, sommarkurs — sk, veckor

Lön pr tjänst kronor

Lön för samtliga tjänster kronor

16 536

744 120

14 882

372 050

vk 22 v + sk

13 037

977 775

vk 24 v

10 886

522 528

10 349

413 960

Löne- Lönegrad klass Antal

Befattning

Rektorer

Ca 31

vk + sk vk Ordinarie

ämneslärare

Ca 26

Ce 24

1 9 1 4 263

vk 24 v

7 577

204 579

vk 22 v

6 945

513 930

Summa

vk 22 v K. o. ämneslärare

S n mm a kronor

718 509 3 748 942

Beträffande kostnaderna för timlär ar timmar i teoretiska läroämnen är först att märka, att undervisningsskyldigheten under sommarkurs för rektorer och ämneslärare, fast anställda för vinter- och sommarkurs, för närvarande ej är reglerad. Enligt de sakkunniga skulle denna undervisningsskyldighet fastställas till 195 undervisningstimmar för rektor och till 270 undervisningstimmar för ämneslärare. Antalet sådana rektorer och ämneslärare var arbetsåret 1948/49 45 respektive 75. Fördelningen av den totala undervisningen i teoretiska läroämnen under sommarkursen 1949 enligt dels till skolöverstyrelsen lämnade uppgifter dels vid tillämpning av de sakkunnigas förslag framgår av följande uppställning. Antalet timlärartimmar skulle alltså enligt de sakkunnigas förslag nedgå från 8 395 till 4 002. För vinter- och fortsättningskurser skulle de sakkunnigas förslag ej medföra en motsvarande reduktion, beträffande fortsättningskurser i varje fall icke, om hela reduktionen hänföres till sommarkurserna.

279 Antal timmar enligt uppgifter till de sakkunnigas skolöverförslag styrelsen

Befattningshavare

För vinter- och sommarkurs anställda ordinarie rektorer ämneslärare Timlärare Summa

8 775 20 250 4 002 33 027

8 (527 16 005 8 395 33 027

Det sammanlagda antalet timlärartimmar arbetsåret 1948/49 skulle i enlighet härmed och i övrigt enligt i skolöverstyrelsen inhämtade uppgifter bliva vinterkurser 1948/49 18 163 sommarkurser 1949 4 002 fortsättningskurser 1949 13 425 Summa

35 590

Det övervägande flertalet av dessa timmar torde uppehållas av lärare, som äro behöriga som extra ämneslärare. Beräknas kostnaderna efter arvode TB 21 i ortsgrupp 2 eller 9 kronor för undervisningstimme, skulle dessa uppgå till sammanlagt 320 310 kronor. Enligt handlingar i skolöverstyrelsen förekom undervisning i övningsämnen vid folkhögskolorna följande antal undervisningstimmar arbetsåret 1948/49. Antal undervisningstimmar Vinterkurs Hushållsgöromål reglerade tjänster oreglerade tjänster

Sommar- Fortsättkurs ningskurs Summa

10 324 5 938

8 766 6 508

13 319 10 613

7 176 16 160

8166 6 802

3 191 1 052

Summa Kvinnlig slöjd och vävning reglerade tjänster oreglerade tjänster Summa Gymnastik, musik och sång Övriga övningsämnen Totalsumma

19 090 12 546 31636 20 495 27 236 47 731 12 151 8 027 99 545

Ordinarie och extra ordinarie anställning skall enligt de sakkunnigas förslag i regel förekomma endast i ämnena hushållsgöromål, kvinnlig slöjd och vävning. Antalet ordinarie tjänster i dessa ämnen torde bliva flera än

280 nuvarande reglerade tjänster och extra ordinarie anställning torde förekomma i stor utsträckning. Kostnaderna för ordinarie tjänster torde liksom för ämneslärarna böra beräknas efter högsta löneklassen i lönegraden och för extra ordinarie anställning efter näst lägsta löneklassen i lönegraden. För timlärartimmar torde A-arvode böra beräknas. I övriga övningsämnen ingå ett flertal olika ämnen. I genomsnitt Torde timarvode utgå såsom i hushållsgöromål. Samtliga kostnader torde böra beräknas efter ortsgrupp 2. Enligt dessa grunder skulle kostnaderna för övningslärare, inberäknat 12 procent förhöjning, uppgå till följande belopp. Löne- Lönegrad klass

Antal timmar

ordinarie

Ca 20

22 000

extra ordinarie

Ce 19

6 000

Ämne

Lön eller arvode pr t i m m e kr.

Summa kronor

9:95 8:35 8: —

218 900 50 100 29 088 298 088

8:85 7:65 7: 35

247 800 91 800 56 823 396 423 101 461 64 216 860188

Hushållsgöromål

timlärare

19 Summa Kvinnlig

slöjd

och

3 636 31636

vävning

ordinarie

Ca 18

28 000

extra ordinarie

Ce 17

12 000

t i mlärare

17 Summa Gymnastik,

musik

7 731 47 731

och sång

20 Övriga övningsåmnen

19 Totalsumma

12151 8 027 99 545

8:35 8: —

De sammanlagda lönekostnaderna vid folkhögskolorna enligt de sakkunnigas förslag, 90 procent därav i statsbidrag, det statsbidrag, som utgått för arbetsåret 1948/49 för vinter-, sommar- och fortsättningskurser, och kostnadsökningen för statsverket framgå av följande uppställning. Kostnader enligt de sakkunnigas Bektorer och ämneslärare Timlärare i teoretiska läroämnen Övningslärare

förslag:

Kronor 3 748 942 320 310 860 188 Summa 4 929 440

Statsbidrag 90 procent därav Statsbidrag arbetsåret 1948/49 Kostnadsökning för statsverket

4 436 496 3 488 400 948 096

Kostnadsökningen för statsverket enligt de sakkunnigas förslag kan alltså i r u n t tal uppskattas till 950 000 kronor för år.

281 Lantbruksundervisningsanstalter. Enligt de sakkunnigas förslag skulle lärarpersonalen vid lantbruksundervisningsanstalterna genom fyllnadstjänstgöring vid hushållningssällskap, skogsvårdsstyrelser, lantbruksnämnder och landsting samt vid andra lantbruksundervisningsanstalter beredas fortlöpande tjänstgöring under hela läsåret bortsett från semestertid. Lönekostnaderna skulle åvila skolorna även då fyllnadstjänstgöring äger rum. Det senaste läsår, för vilket uppgifter föreligga om kostnader samt om antalet rektorer och ämneslärare, är läsåret 1967/68. Antalet lärare och de beräknade kostnaderna för dem enligt det nya lönesystemet inberäknat 12 procent förhöjning framgår av följande tablå. Lönebeloppen ha därvid beräknats efter samma löneklasser och ortsgrupp som vid folkhögskolorna.

Skolform

Löne- Lönegrad klass Antal

Befattning

Årslön S:a antal per tjänst kronor

Lantbruksskolor Helårsanställda rektorer

Ca 31

16 536

ordinarie ämneslärare

Ca 26

13 440

e. o. ämneslärare

Ce 24

10 728

Summa L^ant

mannaskolor

Rektorer anställda för helt år

Ca 31

30 8

minst 150 arbetsdagar

Ordinarie ämneslärare

Ca 26

16 536

13 440

10 728

anställda för helt år

minst 150 arbetsdagar

18 E. o. ämneslärare

Ce 24

anställda för helt år

minst 150 arbetsdagar

18 Summa

282 Skolform

Löne- Lönegrad klass Antal

Befattning

Lanthushållsskolor

Ca 26

Årslön S:a per tjänst antal kronor

Summa årslön

29 Rektorer helårsanställda

halvårsanställda

Ca 22

25 Ce 20

13 440

537 600

10 728

8 508

382 860 1 628 508 3 934 548 3 541 093

Ordinarie ämneslärare helårsanställda

halvårsanställda

10 E. o. ämneslärare helårsanställda

halvårsanställda

16 Summa Totalsumma Statsbidrag 90 procent

därav

45 151 320

Vid lantbruksundervisningsanstalterna skulle enligt de sakkunnigas förslag speciallärararvode utgå efter i huvudsak samma grunder som hittills. Maximibeloppet för statsbidrag skulle dock höjas från 10 till 12 kronor för undervisningstimme. För läsåret 1947/48 utgick statsbidrag till speciallärararvode med sammanlagt 73 764 kronor. Om arvodesbeloppen höjas med i medeltal 15 procent, skulle kostnaderna i runt tal uppgå till 85 000 kronor. Efter löneregleringens genomförande skulle alltså statsbidrag till lärarlöner vid lantbruksundervisningsanstalter utgå med sammanlagt i runt tal (3 541 093 + 85 000 = 3 626 093) 3 626 000 kronor. Vid en jämförelse med nuvarande kostnader bör dock sistnämnda belopp minskas med den del av lönekostnaderna, som kan anses belöpa å fyllnadstjänstgöring. Om 5 /i2 av årslönen i medeltal antages hänföra sig till sådan tjänstgöring för de olika lärarkategorier, som enligt ovanstående tablå ej ha helårsanställning, skulle dessa kostnader uppgå till följande belopp.

283 Skolform

Befattning

8 / „ av årslönen per tjänst kronor

Summa kronor

6 890

130 910

5 600

117 600

4 470

5 600

50 400

4 470

44 700

3 545

Lönegrad

Löneklass

Antal

Ca 31

34 Ca 26 Ce 24 Ca 26

Lantmannaskolor Rektorer Ordinarie

ämneslärare

E. o. ämneslärare L.anthushållsskolor Rektorer Ordinarie

ämneslärare

E. o. ämneslärare

Ca 22

25 Ce 20

21 Summa

56 720 512 080

460 872

Statsbidrag 90 procent därav

Efter löneregleringens genomförande kan alltså i runt tal (3 626 0 0 0 460 000 = ) 3 166 000 kronor anses belöpa å skolornas verksamhet. För läsåret 1947/48 uppgick statsbidraget till skolorna till följande belopp Fast anställd personal och vikarier kronor

Skolform

Speciallärare kronor

Summa kronor

Lantbruksskolor

179 825

4 605

184 430

Lantmannaskolor

1 388 279

46 821

1 435 100

922 582

22 338

944 920

2 490 686

73 764

2 564 450

Lanthush ållsskolor

Summa

Löneregleringen kan alltså anses medföra en årlig kostnadsökning för statsverket beträffande skolornas verksamhet med i runt tal (3 166 000— 2 564 000 = 602 000) 600 000 kronor. Beträffande såväl folkhögskolor som lantbruksundervisningsanstalter gäller, att de angivna kostnaderna till en ganska betydande del hänföra sig till utgifter, som överflyttas från huvudmännen till staten.

284 KAPITEL 24.

Sammanfattning. De viktigaste av de i förevarande betänkande framlagda förslagen kunna sammanfattas i följande huvudpunkter. Förslag avseende såväl folkhögskolor som lantbruksundervisningsanstalter. De sakkunniga föreslå, att lönereglering genomföres för lärarpersonalen vid nämnda skolor och undervisningsanstalter i anslutning till det statliga lönesystemet och framlägga förslag till ett för båda skolformerna gemensamt avlöningsreglemente ävensom stadgeförslag för vardera skolformen; att i och med löneregleringens ikraftträdande bestämmelserna om tillhandahållande av hyresfri bostad jämte bränsle samt om kontant ersättning för bristande bostadsförmån skola upphöra att gälla och ersättas av vissa reglerande bestämmelser för de fall, då bostad upplåtes åt lärare mot hyresersättning, varom skolstyrelsen har att träffa överenskommelse med vederbörande befattningshavare; att gällande bestämmelser om hälsovård kompletteras med bestämmelser om sjukvård i viss omfattning samt att hälso- och sjukvården blir obligatorisk ; att statsbidrag skall utgå med 90 procent dels å lönekostnaderna för statsbidragsberättigade lärartjänster, dels å arvodesbelopp för timlärare vid folkhögskolorna för det antal timmar, för vilket statsbidrag prövats skola utgå, samt att statsbidrag till speciallärare vid lantbruksundervisningsanstalterna skall utgå med av lantbruksstyrelsen bestämda belopp samt till hälsovård och sjukvård med fyra kronor för varje under arbetsåret vid skolan inskriven elev. Förslag avseende folkhögskolor. Beträffande

skolornas

organisation

föreslå de

sakkunniga,

att vid folkhögskola med både vinterkurs och sommarkurs minimitiden för vinterkursen skall utsträckas från 21 till 22 veckor, dock att skolöverstyrelsen skall äga medgiva undantag härifrån; att bestämmelserna om statsunderstödda fortsättningskurser i anslutning till vinter- och sommarkurser intagas i folkhögskolestadgan; att undervisning vid statsunderstödda folkbildningskurser vid skolan skall kunna inräknas i undervisningsskyldigheten; samt

285 att arbetsåret skall omfatta tiden den 1 oktober—den 30 september, där ej skolöverstyrelsen medgiver annan tidsperiod. / fråga om rektors och ämneslärares anställnings- och tjänstgöringsförhållanden förelås, att vid skolorna skola finnas, utom rektor, ordinarie, extra ordinarie eller extra ämneslärare samt timlärare; att för extra ordinarie ämneslärare skola gälla i huvudsak samma behörighetsvillkor som för ordinarie ämneslärare samt att skolöverstyrelsen skall hava förklarat honom behörig för extra ordinarie anställning; att som behörighetsvillkor för extra ämneslärare skall gälla, att skolöverstyrelsen förklarat honom behörig för anställning som extra lärare utom i de fall, då vederbörande lärare avlagt vissa angivna examina; att rektor och ordinarie ämneslärare, som tre år i följd oförvitligt tjänstgjort i samma eller motsvarande ordinarie befattning vid folkhögskola, ej må skiljas från sin befattning i annan ordning än som kan ifrågakomma i samband med vidtagande av disciplinära åtgärder så länge enligt skolöverstyrelsens prövning full tjänstgöring kan beredas honom under vinterkurs vid skolan; att anställning som extra ordinarie ämneslärare må avse endast vinterkurs, och att ämneslärare skall anställas som extra ordinarie, om anställningen avser full tjänstgöring under minst 20 veckor i följd av samma vinterkurs och läraren är behörig för sådan anställning; att extra ordinarie ämneslärare må anställas tills vidare, därest anställningen är avsedd att omfatta längre tid än en vinterkurs; att beträffande extra ordinarie ämneslärare uppsägningstiden från skolans sida skall vara tre månader och från lärarens sida en månad; att extra ämneslärare skall anställas för viss tid eller tills vidare, dock för högst en vinterkurs; att rektor, anställd vid skola med både vinter- och sommarkurs, samt ordinarie ämneslärare, vars tjänst omfattar både vinter- och sommarkurs, skola vara skyldiga meddela undervisning under sommarkurs eller vid statsunderstödd fortsättningskurs eller folkbildningskurs, rektor 195 timmar och ämneslärare 270 timmar, dock att skolöverstyrelsen skall äga medgiva nedsättning av nämnda timtal; att rektor och varje ordinarie ämneslärare skola vara skyldiga att under sommarkurs, statsunderstödd fortsättningskurs och folkbildningskurs mot särskild ersättning meddela undervisning i den omfattning skolstyrelsen bestämmer, dock icke med högre sammanlagt timtal i veckan än som motsvarar full tjänstgöring, och med rätt för vederbörande befattningshavare att få frågan om sådan tjänstgöring underställd skolöverstyrelsens prövning och avgörande; att undervisning i övningsämne må efter skolöverstyrelsens medgivande

286 och vederbörande befattningshavares åtagande ingå med högst en tredjedel av de för ifrågavarande tjänst föreskrivna timtalen; samt att rektor och ordinarie ämneslärare ej må åläggas undervisning mer än sammanlagt 42 veckor av arbetsåret. Angående övningslärarnas anställnings- och tjänstgöringsförhållanden föreslås, att de av de sakkunniga i betänkande den 23 januari 1947 med förslag till lönereglering för övningslärare vid olika skolformer framlagda förslagen till stadga och avlöningsreglemente skola i huvudsak gälla jämväl för folkhögskolans övningslärare, dock med tillämpning av vissa för dessa lärare föreslagna särbestämmelser. Beträffande rektors och ämneslärares avlöningsförhållanden föreslå de sakkunniga, att följande lönegrader skola gälla: rektor Ca 31, ordinarie ämneslärare Ca 26, extra ordinarie ämneslärare Ce 24 och extra ämneslärare Cg 21; att lönen i vederbörande löneklass skall för rektor och ordinarie ämneslärare vid mindre än full tjänstgöring reduceras med vissa procenttal; att extra ordinarie och extra ämneslärare skola åtnjuta läsårsdaglön, beräknad efter ett läsår om 238 dagar (34 veckor); samt att timarvode skall utgå enligt kungörelsen 1947: 680 med arvodena TB 21 och TB 18, allt efter lärarens behörighet. / fråga om övningslärarnas avlöningsförhållanden föreslå de sakkunniga, att ordinarie anställning i regel endast skall förekomma i ämnena hushållsgöromål, kvinnlig slöjd och vävning samt att sådan anställning i övriga övningsämnen skall förekomma endast efter medgivande av Kungl. Maj :t. att följande lönegrader skola gälla: lärare i teckning, musik och gymnastik ordinarie Ca 21 och extra ordinarie Ce 20, dock att, om särskilda skäl föreligga, även lönegraderna Ca 23 och Ce 22 skola kunna medgivas, lärare i hushållsgöromål, ordinarie Ca 20 och extra ordinarie Ce 19, lärare i kvinnlig slöjd och vävning, ordinarie Ca 18 och extra ordinarie Ce 17, dock att sådan lärare, som innehaft reglerad tjänst minst tio år men icke har föreskriven utbildning, övergångsvis skall tillhöra lönegrad Ca 14 eller Ce 13 samt lärare i manlig slöjd, ordinarie Ca 18 eller Ca 16 och extra ordinarie Ce 17 eller Ce 15, allt efter lärarens högre eller lägre kompetens, att timarvode för varje undervisningstimme skall utgöra V»eo av årslönen i vederbörande löneklass, att timarvode till lärare, behörig till extra ordinarie anställning, skall utgå efter följande löneklasser: i teckning, musik och gymnastik löraeklass 20, i hushållsgöromål löneklass 19 samt i kvinnlig slöjd, vävning och manlig slöjd löneklass 17; samt

287 att timarvode till lärare med lägre behörighet skall utgå efter lägre löneklasser i enlighet med vad som föreslagits för motsvarande övningslärare vid andra skolformer. Förslag avseende lantbruksundervisningsanstalter. Beträffande rektors och ämneslärares anställnings- och tjänstgöringsförhållanden föreslås, att vid skolorna skola finnas, utom rektor, ordinarie, extra ordinarie eller extra ämneslärare samt timlärare (speciallärare); att rektor och ordinarie ämneslärare skola anställas tills vidare med minst fyra månaders ömsesidig rätt till uppsägning eller för viss tid; att rektor eller ordinarie ämneslärare, som tre år i följd oförvitligt tjänstgjort i samma eller motsvarande ordinarie befattning vid lantbruksundervisningsanstalt, ej må skiljas från sin befattning i annan ordning än som kan ifrågakomma i samband med vidtagande av disciplinära åtgärder så länge enligt lantbruksstyrelsens prövning tjänstgöring vid av skolan anordnade huvudkurser kan beredas honom; att extra ordinarie ämneslärare skall anställas för viss tid eller tills vidare, dock skall anställningen avse minst sex månader, samt att vid anställning tills vidare uppsägningstiden, med vissa undantag, skall från skolans sida vara tre månader och från lärarens sida en månad; att extra ämneslärare anställes för viss tid eller tills vidare, dock för högst ett år; att i den med rektors- och ämneslärartjänst förenade tjänstgöringsskyldigheten även må inräknas tjänstgöring vid till skolan förlagda andra kurser än huvudkurs; att det skall åligga rektor och ämneslärare, att, i den mån de icke helt tagas i anspråk för skolans verksamhet, fullgöra viss fyllnadstjänstgöring vid hushållningssällskap, lantbruksnämnd eller landsting eller vid annan lanbruksundervisningsanstalt, samt att lantbruksstyrelsen må dels föreskriva sådan tjänstgöring, dels ock befria vederbörande befattningshavare från honom av skolan ålagd fyllnadstjänstgöring; samt att befattningshavare skall åtnjuta semester. Beträffande rektors och ämneslärares avlöningsförhållanden föreslå de sakkunniga, att följande lönegrader skola gälla: Vid lantmanna- och lantbruksskolor: rektor Ca 31, ordinarie ämneslärare Ca 26, extra ordinarie ämneslärare Ce 24 och extra ämneslärare Cg 2 1 ; Vid lanthushållsskolor: rektor Ca 26, ordinarie ämneslärare Ca 22, extra ordinarie ämneslärare Ce 20 och extra ämneslärare Cg 18; att arvode till speciallärare skall utgå lägst med belopp, som lantbruksstyrelsen i varje särskilt fall bestämmer samt att därvid demonstrationer o. d. under två timmar jämställas med en undervisningstimme i teoretiska ämnen.

288 KAPITEL 25.

Hemställan. Åberopande vad lärarlönesakkunniga i förevarande betänkande anfört, få de sakkunniga hemställa, /. att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen A. att godkänna i betänkandet framlagda förslag till a) grunder för ordnande av anställnings- och tjänstgöringsförhållanden för rektorer och lärare vid statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter; b) lönegradsplaceringar, lönebelopp vid mindre än full tjänstgöring vid folkhögskola, och grunder för bestämmande av timarvoden och speciallärararvoden; samt c) grunder för statsbidrag till rektorers och lärares avlöning samt till hälso- och sjukvård vid skolorna. B. att bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda avlöningsreglemente för statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter i huvudsaklig överensstämmelse med i betänkandet framlagt förslag; ävensom //. att Kungl. Maj:t måtte a) utfärda folkhögskolestadga och stadga för lantbruksundervisningsanstalter i enlighet med i betänkandet intagna förslag; samt b) vidtaga de ändringar i olika författningar, som kunna föranledas av de sakkunnigas förslag.

BILAGOR

290 Bilaga ]

o u

T—i

tre

i—'

— ,<

™

1-1

T--

:ca

1 I

| CM

1 CM

•-

T) i «

. •

t»

-J> CM

«<

i—i

V C

•0 ^

o o H

•-*

l-H

J2 c ^ ^

i—l

i—i

Tji

i—i

T J I

3 te

O te

ca C eu

_o^

oca te ca

u W

mma ever + sk

s OC

t/3

tc u

C ca

J£

:0 T! T3 :t8

Xi u <u

c 3 tJ)

:ca

> •

CM C-

-c ca 1-5

"o Xi

^ ^

•SI

tÄ

Öl

o C C

O co

tx>

| |

1 55 l-H l-H

| 1

1 !

1 "*

1 1

1 1 co

-+•

co co

er.

l-H

s» Tw ! •*

•

co bo C

5 "»5 i; u i»

Tji Tji

1 1 11 1 i 1

Tji

-fl

1 1 111

| |

£1

1 1 1 Oco 11

-T

ill

C i »to I i-H CM 1

»CO 1 —

CO 1 l-H 1

jjj

<f,

-ii

sCU

Tji

ca ca

^ G

BÄ e o

- H 1—1

CM iCO I CO GM 1

ty. H

O Tji CM

i-i T-l

l-H

CO r-t

eu •~

co i H

co r H

l-H

cco h

Tji co

CTi O T J I (NOJH

^H co CO GM

l-H CO CO T-l

vi GM

CO CO

T J I CM

•sa C

> i CO

en t-

Jj g

O CM

,-*-. H

1—1

^-~"^~~ 1—1 CJ

^^ ^^ •""

1 l

^^^ t - tie CM T j - T j i l-H

CM i—I T j i 1-1

CTZTZ? £—

ec o

TJI

Tfl

_ ,. CO t O i S GM

T f l i-H T j i CO'

ers e r .

cr-

cr^?

-rl

/- ^_ s O CM <X=

Ä a

, -

•

(

1—1

.•

(

291 Bilaga t CM

r—I

to :ca

-H

2 3

»O

Tji

•a S s ^ i

'C ^ a °§ —i J5

^H CO

JH 3

[_, 3

a ^ 5

! 2

*->

-r b

6 -Ö 3 °«s

™

"C TJ £3 : C :ca

CO b

« <->

»g lO CO CO

UOGM COGM

i d CS CO crco

O CO

COt£> tDCM

t/D 5 n 3

292 Bilaga

l-H

i-H

i «

o CO

CO I

OO I

CO t—

CO <©

CO t »

CO CM

cxi

er>

H I D - l-H

I-TJI COCO

CM co tDTjl

COGM TjlGM

CO CM Tj1l-H

£ cx> CO Tfll-H

(01

i^f-HCMi-HI

^ T J I T J I T H I C M I G M

tr>

zz>

TJII-H Tjll-H

TJITJI t ~ Tjl

cr,^ CMl-H

«5 «o CMl-H

g CM s£> CTO

293 Bilaga 1 l-H

1 CM

1 T-H

1 CN

1 1-1

! M

•-a

k*,

>ca ^—•

-ci l-H

r-H

1 CM

^"^ "

*'-

1-1

«*

^ 1

1 CO Ca

:ca co

»ca to

3 Ca

l-H

i-H

' 1

T-H

1—1

1 T-H

1-1

—'

* • •

T-H

ca -C

ca B 3

1 CO C3

l-H

T-H

1-,

T-H

1 GM

«M

i-H

co'

crj

3 _to

ft CO

— ca

'ft ca CO

B cg

3 O

'G CJ

> <

> CN

ca u ca

CO C"

Tji

3 CO

"Ö C

> :ca

to 3

.G co to G

GM t»

"ta TJ ca

'"*"' CO

:ca

-J< l^

Tji CN CM

T-H

G 3 Ca

ca Ca O

to 3 3

«*5

'—i O")

»Q GO

••o

Tji

t»

ca icd

tea

•s. 3

G ca O CJ ta Ca •or. CJ : C aG .C Ca iO ca

l-H

CJj

3 1 CO

TJI CM

i *

| 1

1 1

1 F" 1 i-t

h - CT5 . . . l-H

1 i

•0 M

co Ca

cr.

M CO Ca

1 —: :ca

oca CU

-a

O j

I 1

! l

t— eo

C M CX> T-H T-l

GM T-H

I 1

CO CM T-H T-H

Tji "X

to co

tO T-H T j i T-H

tO ~ H i— CM

3 Ca ca

-a CJ £l G

> CJ '£ 1 T—1

1 1 1 1

'-£>

-fl

l-H

T-H

7-1

1 CO

a-»

<+a ca

1 T-H

a tu

r— i O i-H i-H

CO c - t i ca

Tji

co 1

i— t * T j i CM

OJ ^ CO GM

CO O T-H »CO GM i-H

GM T j i T j i T-H

C O l-H

CM l-H CO T j i

-ji co I Q CO

co to T j i GM

CM CM T j i T j i CM

cc uo GO C O

c ca

C75 CT5 CM i - t

t ö j«

CJ "Tn

> a

:cS

t a a-> ca crj

T-H

TJI

-H CM

| 1

i—i

r-H

_,_^

•S

^a CM

,-a CM

,_a CM

rCM

U9 CM

Tji

OJ CM

^a CM

•n a G — 5 c :C3 G > ca CJ •

o *

^-^ _ ^ _,-^ ^^ M H

.-.

—^

__^-,

<-^-,

l *

m*.

j ^_^

w •* t/3

c cj

to ca T3

294 Bilaga 1 t-

I 1

1 r H

T—i

r H

i-H

1 1

T-H

1 Ol

1 I

1 Ol t?»

• '

l-H

T-a

T-<

i-H

T-H

CO Ol

TJI

1 O

Tji

1 CO ©1

1 CN

CO CO

T *

1 -f

1 CN

T-a

i-H

T j

1 Tji

Tji

•* Tji

Tji

»O

l O

Tji

i£5

s a 0

C/1

)

"3 3

f—

tO 3

3k.

5er

s tet

t b.

.O —

31 •3

to CTa

<r.

fr-

T-H

ft E

Ca :C8

CJ CO

:ca 3

co cT-H

G ca

"3 SS

CN OS

i~cc

to »CO

co cc T—

Tji

"ca

CT5 Ol

i-H

CJ Ca

3 'G

C 3 CA

—

te G

-Q ta CJ

ca <5

"* to CN fr" CN fr» O CD

i—I

,_ —

1 1

CM 1 CM 1

-Ji

S2 , C s

C O l-H

TJI

l-H

1 US CD

fr-

T-H

TJI

T-H

CN CO

o c5

Tji 00

I 1

eo cM

1 CT

ItO OS

1 T-H

i-H

fr»

TH Ca

Tji

•*

Tji

1 CD

I/O CD

Tj*

Tfl

l 1

<—i

'P, :ca

Ift t -

i-H

T f CM OJ G^

T T

T-H

—' 1 co 1

00 T *

i H

G ca Ca

:ca -T

to T-H

1 CO T-H

CO l-H

1 1

T-H

i-H

1 CO T-H

1 1

CJ ca 00

O GM iOG^

»O 1*< • co o O C0 CD CO

O CO CD CO

cr> r H CO T J I

lO CN

,_,

00 CO 00 TJI

00 H fr- lO

CO CO

Tji

cn co no co

CM »0 »O r -.

Tji GM CO GM

0 0 OS KO 00 Tji i-H

CN CO CO GM

T-H

Tji

T-H

CO CN

Tji

a - ^ - s

,_/>»»,

C -

t >

t -

Tji

T-H

»ro o

5! US

ta :C8 ca CO

CJ H

.-H

> ca K

—^

295 Bilaga 2

Tji

3 «-, "3 3

:ca

»CO CO

»tO CO

Ol CO

>C0

«*

fr»

Tji

os »co Ol co co

CT;

•o

CO v*-

•'•A o P ca m

c -i»

CO »O

CO ©

•a,

Ca 6 0 eo

i! 3

TJI

"* 5

Tji

T-H

ec h»

»O

co J»

—

cxi

Tji

CM — CD

296 Bilaga 2 ta oca

t o

ta (a

•co CM

i H iH i H i i i I H H

IHH

i r

i i i i

•ta CO

:ca o

I I

-ca

-Q

1 1 !

c/:

eu G

so ca

l O

CJ ta

eo ca

O l

1 i

1 1 1 1 1 !

1 1 1 1

1 1 1 1 1 !

1 1 1 1 1 1"

1 1

! 1 H

i i i rrtfHH i i i i ^ i i i

i. i I H H H

ca ta irt CO

-r

T-H

L ^

»ro GM

»co

O l

T-H

C »

T-H

r H

T-a

T—

O l

T-H

Ca"

CJ CO

CJ ta O

v ia c t

ICC

et t-

et b

3 ca 3 E oo

Ettårs ladug.kurs CO a

b o C-

i ,

eo ta

:ca

Ca ta

o N

T T

T-H

—H

T-H

i-H

T —

1» '

)

••c

H t « C

r O

o »

I I

l 1 i

c O

o C

c N

C/D

s ss ^

]

e t 0

c, 1/

s a

D O i ^ c o c o » - H r ^ C 5 k C N C D » C 0 C 0 C 0 C 0 C N T -

1 M

1 1 1 I I

i H

O T

O l

1 1 1 I I

1 1 1 1 1 1 i

1 1 1 1 i

1 1 1 1 1 I S 2 219 1 1 i l

i i i i i i i i i i i.n

1 S

O l

c o c M T - H - i C N C 0 O l

5? 1 "

° E 3

f T

O l

i -

r -

o i

O l

o f

c ;

o c

O l

T-H

c o c 5 O C

o 0

1 1 1 1 11

1 1 1 l' 1 1 1 1 1 1 1

1 1 1 1 1 1 1 2

1 1 cc 1 co 1

1g l §

I g S "

i i i i + i i i i 0 0

j 1 Tji

N » O

O C O O O l t M

f r l O

C O C D Tji » O

C D O l

f r CO

C J CM

> i i-H

T-H

O O l

O f CO

r - T - H CN CD

f r Ol

O O O i itO CO

0 O l

32.7 T

22.3 T * I

I 1

152.0 Skoljordbruk hektar odlad jord.

7-1

a i fa

> £ J»

62.0 C/D 1

o C

, «

*i t- Ö "C-ca £

Fortsättningskurs

T-H

T et

,s i

1 C

1 X

O l

* c/

c/D

O l

Skurup

Svalöv

O l

Vilan

Tji

Hammenhög

1-1

Osbv

er.

önnestad

s o

i V i

Tomelilla

Ortsgrupp

Bräknc-Hoby

1 1 1 1 1 1 1 i 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 | | | |

O »O

. 7().o

i-H

30.o

3 ica

297 Bilaga 3 • H

1 I 1

»-I

T-a

1 1

1 1 1 1 1 1 »- O I

1 1 1 1 1

1 ! ^

1 1 "- ^

1 1 1 -

1 1 -"• 1

1 1 1 1

*~>

T—

1 1

1 1 '

1 1

l-H

<-*

1 Ol

1 1

l-H

1 CM

1 T-H

-a I -"•

-r

1 1

1—

- a

1 1

^- 1 1 1

1 i

—i

| 1 1

1 ! r

- a

r H

T-H

•-I

1—

T-H

i i

i—

-r

T f

-< -a > T3

IH) Q .g r-j

1 '

1 CO

l ^a

T-H

»o

CO rH

1 1 I

i ~

00 CO

l-H

i—

T* rH

| *

•1 i

T—

- H

- a

1 1

' Tf

1 1 1 1 1 |

r a

l-H

i—t

1 1 1 |

1 ** 1 1 11 l

1 |

1 Ol

1 1 1 ! »- 1 1 "-• -

1 1 -< 1 j

1 CM

T-H

1 *

i-H

1 1 •"I

1 1 1

Tji

-t-

l-H

»ro »co

»co

™

.r-

CM CO

CO CN

3 E ca

a -G .5 i i ™ to

b ti

»-

.eo

ft ta O

-* T>>

> H ,3 «

«d

£ o

"C 3

•o C

E .5 > < SS

E-i

g R

I CO CO

1 co i-H

«a

»o CM

1 O

»o

co »o

O er.

Ol Ol

- a ta ca o »a CO

3 C

< 5

298 Bilaga

i-H

Ol Ol Ol

js!

=a .G

T-H

C O O l C O C N C M O l O l T —

T—

I—I

I-H

T - H T H I

ta,

"c S 3

a: Ol

T-H

O t CC

T»>

•G

to f

-2 .5 o * C

-G

" 2 * 2

CS ^ta

^J ca :0 c c a i c c r H r^ t A '"3 S E—Ho a X O E - H

oja

-C r

CJ} Ol

CO on en »co CO' - H

Ol OI O <# »ro CD • — co co Tji

i-a

Tji

3 CJ J a

-G

E a

T2 ^-H . 3 ta ta '"O aQ 2 ^ Å , - . * " aG O c/D

»tO

cö

<3S

•—i

OI (

299 Bilaga 3

I ^

M - t - i . T J l T j H I H I H / i J a J U K }

C G

:CB

TJI

-Q

— • -

c -

,_>

% ier E

> -o .g

c/D

CT5

Tji S + +

G eu

SS Q a

t/D

ca ^

2 8

vi •3

i 5:

Tji

30 G

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid. Skrivelse

till Konungen

3 UTREDNINGSUPPDRAGET.

BETANKANDETS UTFORMNING

5 AVD. I. FOLKHÖGSKOLOR. Kap.

1. HISTORIK Löneregleringen år 1919 s. 11. — Förslag till löneregleringar s. 13. — Tillämpning av det statliga lönesystemet s. 14. — Lästidens längd s. 16. — Undervisningsskyldigheten s. 18. — Lärarnas kompetens s. 19. — Likställighet med realskolan i lönehänseende s. 20. — Bostad jämte hränsle s. 21. — Föreståndarnas (rektorernas) löneställning s. 21. — Löneställningen för fast anställda ämneslärare s. 22. — Extra ordinarie och vikarierande ämneslärare s. 24. — Timlärare i läroämnen s. 25. — Lärare i övningsämnen s. 25. Statsbidrag s. 28.

Kap.

2. GÄLLANDE BESTÄMMELSER Ändamål s. 31. — Vinter- och sommarkurser s. 31. — Fortsättningskurser s. 32. — Undervisning s. 33. — Reglemente s. 33. — Tillsyn och styrelse s. 33. — Elever s. 34. — Elevstipendier s. 34. — Rektor och lärare s. 34. — Undervisningsskyldighet s. 36. — Kontant avlöning s. 37. — Lön vid tjänstledighet s. 38. — Naturaförmåner s. 39. — Pension s. 39. — Statsbidrag s. 41.

31 Kap.

3. NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN Skolornas organisation s. 43. — Kurser s. 44. — Lärare s. 45. •— Undervisning s. 51. — Arbete i tjänsten vid sidan av lektionstimmarna s. 53. — Löneförmåner utöver minimilön s. 54. — Tjänstebostäder och bostadsersättning s. 54.

43 Kap.

4. ALLMÄNNA SYNPUNKTER Lönesystem m. m. s. 58. — Anställningsformer s. 61. — Tjänstgöringsskyldighet s. 63. — Löneställning s. 63. — Naturaförmåner s. 64. — Statsbidrag s. 64. — Hälso- och sjukvård s. 65.

57 Kap.

5. FÖRSLAG TILL REGLERING AV ANSTÄLLNINGS- OCH AVLÖNINGSFÖRHÅLLANDENA A. Rektorer och ämneslärare. Tjänstgöringsskyldighet s. 66. — Lönegrader s. 69. — Timarvoden s. 71. — Lönebelopp s. 73. — Jämförelse mellan nuvarande och föreslagna löner s. 77. — Deltidsanställning s. 82. — Semester. Kursfri tid s. 82. — Tjänstledighetsavdrag s. 82. — Löneklasser s. 84. — Pension s. 86. — Brättegårdens yrkesskola för flickor s. 87.

Sid. B.

övningslärare.

Grunder för löneregleringen. Lönesystem s. 87. — Anställningsformer s. 90. — Tjänstgöringsskyldighet s. 91. — Kompetenskrav s. 93. — Lönegrader s. 94. — Timarvoden s. 96. — Husmorsbefattning s. 98. — Övriga anställningsvillkor s. 99. Kap.

6. TJÄNSTEBOSTÄDER

100 Kap.

7. STATSBIDBAG Allmänna grunder s. 103. — Detaljutformning s. 106.

103 Kap.

8. FÖRSLAG TILL KUNGL. MAJ:TS FOLKHÖGSKOLESTADGA

111 Kap.

9. SPECIALMOTIVERING SKOLESTADGA

128 TILL

FÖRSLAGET

TILL

FOLKHÖG-

Kap. 10. FÖRSLAG TILL ÄNDRINGAR I STADGAN FÖR ÖVNINGSLÄRARE 134 Kap. 11. SPECIALMOTIVERING TILL FÖRSLAG STADGAN FÖR ÖVNINGSLÄRARE

TILL

ÄNDRINGAR

I 142

AVD. II. LANTBRUKSUNDERVISNINGSANSTALTER. Kap. 12. HISTORIK

147 Skolornas organisation: Organisationen före år 1939 s. 147. — 1939 års riksdagsbeslut s. 149. — Kurser för ladugårdsförmän s. 152. — Lärarnas avlönings- och anställningsförhållanden: Löneregleringen år 1919 s. 152. — 1928 års lantbruksundervisningskommitté s. 154. — 1936 års lantbruksundervisningskommitté s. 156. — Yttranden över 1936 års lantbruksundervisningskommittés förslag s. 158. — 1939 års riksdag s. 160. — 1942 års lönereglering s. 162. Kap. 13. GÄLLANDE BESTÄMMELSER 1G4 Ändamål s. 164. — Kurser s. 164. — Undervisning s. 165. — Skoljordbruk s. 166. — Tillsyn och styrelse s. 167. - - Elever s. 167. — Elevstipendier s. 167. — Rektorer och lärare s. 168. — Undervisningsskyldighet s. 169. — Samarbete med hushållningssällskapen s. 170. — Kontant avlöning s. 170. — Lön vid tjänstledighet s. 172. - Naturaförmåner s. 172. — Pension s. 174. — Statsbidrag s. 175. Kap. 14. NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN 177 Skolornas organisation s. 177. — Lärare s. 179. — Undervisning s. 180. — Arbete i tjänsten vid sidan av praktisk och teoretisk undervisning s. 181. — Semester s. 182. — Avlöning utöver minimilön s. 183. — Arvode för extra kurser vid skolan s. 185. — Arbete utom skolan s. 186. — Tjänstebostäder och bostadsersättning s. 186.

Sid. Kap. 15. ALLMÄNNA SYNPUNKTER 191 Lönesystem s. 192. — Anställningsformer s. 193. — Tjänstgöringsskyldighet s. 194. — Löneställning s. 195. — Naturaförmåner s. 196. — Statsbidrag s. 196. — Hälso- och sjukvård s. 197. Kap. 16. FÖRSLAG TILL REGLERING AV REKTORERS OCH ÄMNESLÄRARES ANSTÄLLNINGS- OCH AVLÖNINGSFÖRHÅLLANDEN 199 Tjänstgöringsskyldighet s. 199. — Anställningsformer s. 202. — Lönegrader s. 203. — Lönebelopp s. 205. — Semester s. 205. — Jämförelse mellan nuvarande och föreslagna löner s. 206. — Timarvoden s. 208. — Övriga anställningsvillkor s. 210. Kap. 17. FÖRSLAG TILL KUNGL. MAJ :TS STADGA FÖR UNDERVISNINGSANSTALTER

LANTBBUKS-

Kap. 18. SPECIALMOTIVERING TILL FÖRSLAGET TILL LANTBRUKSUNDERVISNINGSANSTALTER

STADGA

211 FÖR 234

AVD. III. AVLÖNINGSREGLEMENTE, STATSBIDRAGSKUNGÖRELSER M. M. Kap. 19. FÖRSLAG TILL AVLÖNINGSREGLEMENTE FÖR STATSUNDERSTÖDDA FOLKHÖGSKOLOR OCH LANTBRUKSUNDERVISNINGSANSTALTER 239 Kap. 20. SPECIALMOTIVERING REGLEMENTE

TILL

FÖRSLAGET

TILL

AVLÖNINGS259

Kap. 21. FÖRSLAG TILL KUNGL. MAJ :TS KUNGÖRELSER ANGÅENDE STATSBIDRAG TILL FOLKHÖGSKOLOR OCH LANTBRUKSUNDERVISNINGSANSTALTER 266 Kap. 22. SPECIALMOTIVERING TILL FÖRSLAGEN TILL STATSBIDRAGSKUNGÖRELSER ,..273 Kap. 23. LÖNEREGLERINGENS EKONOMISKA KONSEKVENSER

277 Kap. 24. SAMMANFATTNING

284 Kap. 25. HEMSTÄLLAN

288 Bilaga 1

290 Bilaga 2

Statens offentliga utredningar 1 9 4 9 S y s t e m a t i s k

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård. Utredning med förslag om lösdrivarlagens upphävande m. m. [4] Kriminalvård i frihet. Fångvårdsstyrelsens utredning ang. skyddsarbetets organisation m. m. [6] Betänkande ang. förbättrad insyn i enskilda företags ekonomiska förhållanden. [8] Betänkande med förslag till lag om registrerade föreningar m. m. [17] Betänkande med förslag till lag om sjömansskatt m. m. [27] Betänkande med förslag till nya medborgarskapslagar för Danmark, Norge och Sverige. [45] Statsförfattning.

Allmän statsförvaltning.

Kommunalförvaltning. Kommunallagskommitténs betänkande 2 med förslag till ändrade bestämmelser om ersättning åt innehavare av kommunala förtroendeuppdrag. [24] Statens och kommunernas finansväsen. 1944 års allmänna skattekommitté. 3. Betänkande ang. beskattning av realisationsvinster, m. m. samt ackumulerade inkomster. [9] Betänkande med förslag till ändrade bestämmelser rörande beskattningen av äkta makar. [47] Betänkande med förslag till lönereglering m. m. för lärarpersonalen vid statsunderstödda folkhögskolor och. lantbruksundervisningsanstalter. [50] Politi. Nationalekonomi och socialpolitik. Betänkande med förslag till indexreglering av folkpensionerna. (7] Utredning rörande folkpensionärernas bostadsförhållanden och bostadskostnader. [12] P. M. med synpunkter på det svenska långtidsprogrammet. I anslutning till OEEC:s interimsrapport. [15] 1945 års skogshärbärgesutrednings betänkande. 2. Utredning med förslag till lagstiftning rörande tillfälliga bostäder vid skogs- och flottnings- m. fl. arbeten. [19] Statsmakterna och folkhushållningen under den till följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del 9. Tiden juli 1947—juni 1948. [30] Social upplysning. [31] Utredningar i anslutning till 1949 års nationalbudget. [36] Klientelet på arbetshemmen. E n socialpsykologisk utredning om försumliga försörjare och störande understödstagare. [37] Betänkande rörande hjälp åt egnahemsägare och bostadsrättshavare som drabbats av arbetslöshet. [49] Hälso- och sjukvård. Betänkande om sinnesslövården. [11] Allmänt näringsväsen. Elkraftutredningens redogörelse n r 2: 17. Redogörelse för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft. Värmlands län. [10] 2 : 3—4. Uppsala län och Södermanlands län. [29] 2: 1—2. Stockholms stad och Stockholms län. [42] Betänkande med förslag till livsmedelsstadga m. m. [43] Betänkande med förslag till vissa åtgärder till rationalisering av gat- och kantstensindustrien. [44]

Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Norrlandskommitténs principbetänkande. Första delen. Norrländska utvecklingslinjer. [1] Andra delen. Särskilda utredningar. [2] Tredje delen. Utlåtanden och förslag i vissa frågor. [3] Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. Lagberedningens utlåtande angående lagstiftning gräns mot allmänt vattenområde. [28]

om ]

Industri. Handel och sjöfart. Kvalitetsforskning och konsumentupplysning. [18] Betänkande rörande avbetalnings- och förskottskop m. m. [38] Kommunikationsväsen. Principer och metoder för kostnadsberäkningar vid statens järnvägar. [5] Bilagor. Produktions- och kostnadsstrukturen vid statens järnvägar. [14] Svensk hamnbyggnadspolitik. [21] En generalplan for rikets farleder och hamnar. [33] Betänkande med förslag angående ändrade grunder for fördelning och uttagande av kostnad för byggande och underhåll av skogsvägar. [34] Bank-, kredit- och penningväsen. 1945 års bankkommitté. Betänkande med förslag om inrättande av en statlig affärsbank. [13] Försäkringsväsen. 1945 års försäkringsutredning. 1. Principbetänkande rörande försäkringsväsendet. [25]. 2. Betänkande med förslag till lag om trafikförsäkring m. m. [26]

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Dissenterlagskommittén. Betänkande med förslag till religionsfrihetslag m. m. [20] Folk- och skolbibliotek. Betänkande och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga. [28] Yrkesutbildning för varubud m. fl. [32] Skolöverstyrelsens utlåtande över vissa av 1940 års skol-j utrednings betänkånden och 1946 års skolkommissdona principbetänkande jämte sammanfattning av avgivnaj yttranden. [35] Betänkande angående statens konstsamlingars organisation och lokalbehov. [39] Betänkande med förslag angående förenklat rekvisitionsoch granskningsförfarande beträffande vissa statsbidrag till folkskoleväsendet. [40] Betänkande och förslag angående studiehjälpverksamheten vid de allmänna läroverken m. fl. statliga och statsunderstödda läroanstalter. [41] 1945 års universitetsberedning. 4. Studenternas socialaursprung, betyg i studentexamen, vidare utbildning^ yrkesval m. m. [48]

Försvarsväsen. • Promemoria över preliminär utredning rörande befälsrekryteringen inom försvaret. [16] Betänkande rörande gallring av handlingar hos vissa av försvarets myndigheter. [22] Betänkande med utredning i vissa värnpliktsfrågor. [46] Utrikes ärenden. Internationell rätt.

Emil Kihlströms Trycken A.-B. Stockholm 1949