Betänkande med förslag till lönereglering för övningslärare

National Librar of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS O F F E N T L I G A UTREDNINGAR 1947:15 FINANSDEPARTEMENTET

1941 ÅRS LÄRARLÖNESAKKUNNIGA

BETÄNKANDE MED FÖRSLAG TILL

LÖNEREGLERING FÖR ÖVNINGSLÄRARE

S T O C K H O L M 19 4 7

Statens offentliga utredningar 1947 Kronologisk

förteckning

i

1. Kollektiv tvätt. BetUnkande med förslag att underlätta hushållens tvättarbete. Haeggströni. xv, 284 s. S. 2. Betänkande angående fiskerinäringens efterkrigsproblem samt den prisreglerande verksamheten på fiskets område. Antonsons, Göteborg. 325 s. J o . 3. Elkraftutredningens redogörelse nr 1. liedogörelse för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft. Inledande översikt. Sv. Tryckeri AB. 84 s. K. 4. Betänkande med förslag till standardtarltfer för detaljdistribution av elektrisk kraft. HfflggsMöm. 126 s. K. 5. 1944 års militärsjukvårdskommittés betänkande. Del 2. Beckman. 170 8. Fö. 6. Betänkande med förslag till geofysiski observatorium i Kiruna m. m. Idun. 64 s. K. 7. Betänkande med förslag angående lantmäteripersonalens organisation samt avlöningsförhållanden m. m. Marcus. 132 s. Jo.

8. Betänkande med förslag angående fiskets administration m. m. Kihlström. 1S5 s. J o . 9. Betänkande om tandläkarutbildningens ordnande m.m. Del 3. Tandläkarinstitutens organisation m. m. Beckman. 166 s. E. 10. Betänkande med förslag rörande civilförsvarets organisation m. m. Beckman. 262 s. S. 11. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar 8. Utredning och förslag röraode vissa socialpedagogiska anordningar inom skolväsendet. Idun. 148 s. E. 12. Ungdomens fritidsverksamhet. Ungdomsvårdskommitténs betänkaude del 4. V. Petterson. 392 s. J u . 13. Betänkande med utredning rörande riksräkenskapsverkets organisation. Marcus. 114 s. F i . 14. Handeln med olja. Betänkande med förslag avgivet av oljeutredningen 1945. Hasggstiöm. 343 s. 4 pl. Fo. 15. 1941 års lärarlönesakkunniga. Betänkande med förslag till lönereglering för övningslärare. Sv. Tryckeri AB. 370 s . F i .

... A n m - Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under' vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruks-

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1946:15 FINANSDEPARTEMENTET

1941 ÅRS LÄRARLÖNESAKKUNNIGA

BETÄNKANDE MED FÖRSLAG TILL

LÖNEREGLERING FÖR ÖVNINGSLÄRARE

STOCKHOLM 1947 SVENSKA

TRYCKERIAKTIEBOLAGET

Till Herr Statsrådet

och Chefen för Kungl.

Finansdepartementet.

1941 års lärarlönesakkunniga få härmed vördsamt överlämna »Betänkande med förslag till lönereglering för övningslärare». De sakkunnigas förslag avse i första hand att genom organisatoriska och lönetekniska åtgärder förbättra övningslärarnas anställnings- och tjänstgöringsförhållanden. I denna del ha förslagen i huvudsak godtagits av övningslärarorganisationernas representanter. De föreslagna lönegradsplaceringarna ha däremot i vissa hänseenden mött invändningar från representanternas sida. Deras slutliga yttranden ha intagits i Bilaga 4 till betänkandet. I Bilaga 3 har intagits en förteckning över inlagor och framställningar, som behandlats i samband med utarbetandet av betänkandet. 1 den slutliga utformningen av betänkandet och i utarbetandet av författningsförslagen har generaldirektören Swartling icke deltagit. Stockholm den 23 januari 1947. DAVID ANDERSSON V. ARVIDSSON ERIK SWARTLING

ESKIL KÄLLQU1ST GUSTAF TAMM I John

Ulne

Kap. 1.

Historik. Den följande historiken avser icke att vara någon uttömmande redogörelse för tidigare löneregleringar utan begränsar sig till huvudpunkterna i utvecklingen. Endast för principiella frågor, till vilka de sakkunniga ha att taga ställning, redogöres mera ingående. Utförligast behandlas de allmänna läroverken, eftersom regleringen av övningslärarnas löneförhållanden vid dessa undervisningsanstalter i stort sett varit normerande för avlöningsbestämmelserna vid övriga högre skolformer.

Allmänna läroverk. Lönebestämmelser åren 1858—1904. Löneregleringar för de allmänna läroverkens övningslärare ha hittills genomförts samtidigt med löneregleringar för läroverkens övriga lärare. Den första verkliga löneregleringen för läroverkslärare antogs av 1856—58*års riksdag och tillämpades från och med 1858. Med vissa mindre jämkningar och löneförbättringar gällde den ända till 1904 års lönereglering. Någon viss undervisningsskyldighet var från början icke bestämd för övningslärarna. Sedan 1863 utgick emellertid extra arvode till gymnastiklärare vid högre allmänt läroverk, där lärjungeantalet i betydligare mån översteg 200. Från och med 1879 reglerades teckningslärarnas tjänstgöring på sådant sätt, att läraren för sin lön var skyldig att tjänstgöra högst 15 veckotimmar. För tjänstgöring utöver 15 veckotimmar utgick särskilt arvode. 1904 års lönereglering. P å grundval av ett betänkande, avgivet den 8 december 1902 av 1899 års läroverkskommitté, framlades för 1904 års riksdag proposition (nr 50) angående reglering av läroverkslärarnas löner. Under förarbetena hade frågan om principerna för avlöning till övningslärarna varit föremål för ganska ingående behandling. I propositionen framhöll sålunda departementschefen, att olika meningar gjort sig gällande om det lämpligaste sättet att vid avlöningens beräknande taga hänsyn till växlingen i övningslärarnas tjänstgöring. Departementschefen yttrade bland annat (s. 232—236):

8 »Somliga föreslå en för alla tjänster af samma slag gemensam fast lön, till beloppet motsvarande den minsta tjänstgöring, som för sådan befattning ifrågakommer, samt dessutom godtgörelse i form af arfvode för mera omfattande eller betungande tjänstgöring. Andra föreslå, att befattningarna skola indelas i olika löneklasser, hvar och en med en viss bestämd tjänstgöringstid och däremot svarande fast lön. Den förra uppfattningen ligger till grund för nu gällande bestämmelser och för kommitténs förslag; den senare har lagts till grund för de förslag till reglering af teckningslärarnas löner, hvilka framställts i de nådiga propositionerna till riksdagarna 1887, 1890 och 1892 och h a r vunnit anslutning bland flertalet af de myndigheter, som utlåtit sig öfver kommitténs förslag i den föreliggande frågan. En sträng tillämpning af löneklassystemet kommer alltid att medföra, att lärare med olika antal tjänstgöringstimmar inom samma löneklass få uppbära samma löneförmåner, detta ej blott för verklig tjänstgöring utan äfven vid sjukdomsförfall och efter pensionstagandet. Detta h a r icke ansetts rättvist. Redan i den nådiga propositionen till 1887 års riksdag angående lärarnes lönereglering föreslog Eders Kungl. Maj:t, att tjänstgörande teckningslärare inom hvarje löneklass skulle få uppbära särskildt arfvode för de undervisningstimmar, som öfversköte det för löneklassen fastställda minimitalet. Såsom redan erinrats, hafva teckningslärarne själfva påyrkat, att hänsyn till den verkliga tjänstgöringstiden skall tagas jämväl i fråga om aflöning under sjukdom, en uppfattning som Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen godkänt. Slutligen hafva teckningslärarne vid de allmänna läroverken i Stockholm uti en med anledning af kommitténs betänkande ingifven petition föreslagit, att det inom hvarje löneklass förekommande arfvodet skall tagas med i räkningen jämväl vid bestämmandet af pensionsbeloppet. Pensionen skulle i regel utgöra medeltalet för år af den aflöning, extra arfvodet däri inräknadt, som läraren under de senaste fem åren uppburit eller skulle hafva uppburit, därest han själf bestridt sin tjänst.» D e p a r t e m e n t s c h e f e n f ö r k l a r a d e sig icke k u n n a a n s l u t a sig till förslaget o m b e f a t t n i n g a r n a s i n d e l a n d e i olika l ö n e g r a d e r alltefter t j ä n s t g ö r i n g e n s omfattning: »Under sådana omständigheter kan jag ej ansluta mig till den af flertalet myndigheter förordade anordningen, desto mindre som dess praktiska genomförande är förbundet med svårigheter, som näppeligen låta sig öfvervinnas. Såsom dåvarande departementschefen till statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1898 erinrat, hafva åtskilliga myndigheter vid ett föregående tillfälle, då denna fråga varit å bane, mot indelningen i klasser framhållit, att behofvet af teckningstimmar vid samma läroverk ingalunda är konstant, utan ofta växlar läsår efter läsår, beroende på lärjungeantalet i de särskilda klasserna och andra skiftande omständigheter, samt att de faktiska förhållandena icke hänvisa på någon naturlig gruppering af läroverken med afseende på ifrågavarande synpunkt. En följd häraf måste blifva att, om den föreslagna grupperingen genomfördes, den efter en tid måste göras om, något, som dock antagligen skulle möta stora svårigheter, enär man icke kunde höja den ordinarie lönen vid de läroverk, som borde uppflyttas i högre löncklass, utan att sänka densamma vid läroverk, som i stället skulle nedflyttas i lägre löneklass, men en sådan sänkning läte sig ej göra, så länge den ifrågavarande lönen innehades af en teckningslärare, som sökt och erhållit befattningen med den högre lönen. Rätt ofta skulle det därför komma att inträffa, att två lärare med ganska olika tjänstgöring dock uppbure samma lön samt till och med alt en lärare för större tjänstgöring komme att åtnjuta mindre godtgörelse än en annan för en mindre tjänstgöring, äfven om båda vore i samma lönegrad, hvar och en i sin löneklass.

9 Af det anförda framgår, att jag delar kommitténs uppfattning angående grunderna för reglering af öfningslärarnes löner. Jag anser alltså, att aflöningen bör utgå i en för alla lärare af samma slag bestämd fast lön samt dessutom extra arfvode för mera omfattande eller ansträngande tjänstgöring. Vidare anser jag, att den nu angående teckningslärares aflöning under sjukdomsförfall gällande bestämmelsen bör tillämpas på samtliga öfningslärare, hvilka alltså i sådant fall skulle uppbära tre fjärdedelar af det belopp, de skulle hafva uppburit, därest de själva bestridt sin tjänstgöring.» Med smärre jämkningar bifölls propositionen av 1904 års riksdag (riksdagens skrivelse nr 172). Den i anledning därav den 27 augusti 1904 (nr 42) utfärdade kungörelsen angående ny löne- och pensionsreglering för lärare och lärarinnor vid rikels allmänna läroverk tillämpades från och med 1905 och gällde med vissa ändringar intill utgången av år 1918. Avlöningsbeloppen för adjunkt samt för lärare i teckning, musik och gymnastik framgå av tabell 1. Lärarinna i kvinnligt handarbete erhöll ett timlärararvode av 1 krona 50 öre för varje undervisningslimme. Under år 1918 utgick tillfällig löneförbättring. Tabell 1. Lärarlöner vid allmänna läroverken åren 1905—1917. Avlöning i lönegrad L ii r a r e

tjänstgöringspengar Tcckninaslärarc vid realskola för högst 8 veckotimmar per veckotimme över 8 till och med 32 vid högre läroverk för högst 15 veckotimmar . . . . per veckotimme över 15 till och med 32 Gymnastiklärare vid realskola1 vid högre läroverk1 Musiklärare vid realskola lör högst 6 veckotimmar för varje av högst 3 veckotimmar över 6 vid högre läroverk för högst 12 veckotimmar . . . . för varje av högst 3 veckotimmar över 12

2 000 1 000 700 80 1 400 80 700 1 400 550 80 1 100 80

2 350 1 150 800 95 1 600 95 800 1 600 650 95 1300 95

2 700 1 300 900 110 1 800 110 900 1 800 750 110 1 500 110

3 050 1 450

3 400 1 600

—

— — — —

2 000 125 2 000

— 1 700 125

— — — —

1 Därjämte tilläggsarvode å högst 650 kronor enligt Kungl. I Iaj:ts be slut åt g ymnastiklärare med mera ansträngande tjänstgöring.

1918 års lönereglering. Den 31 oktober 1914 avgav lärarlönenåmnden betänkande med förslag till löne- och pensionsreglering för lärarna vid allmänna läroverk, högre lärarinneseminariet, statens folkskoleseminarier, folk- och småskolor (beträffande småskolor endast förslag till lönereglering), högre folkskolor och kommunala mellanskolor. För läroverkens övningslärare innebar delta förslag, att 1904 års lönesystem i huvudsak bibehölls. Den ordinarie lönen bestämdes sålunda med hänsyn till det minsta

10 Tabell 2. Lärarlöner vid allmänna läroverk enlijjt 1911\ års Iönreglering. Högre allmänna läroverk

L ä r a r e,

a m n e

Adjunkt ordinarie manlig begynnelselön incl. 1 ålderstillägg » 2 » » 3 » manlig timlärare adjunktskompetent . . Adjunkt kvinnlig begynnelselön incl. 1 ålderstillägg » 2 » » 3 » kvinnlig timlärare adjunktskompetent Åmneslärarinna ordinarie ej adjunklskompetent begynnelselön incl. 1 ålderstillägg » 2 » » 3 » Teeknimj, gymnastik, musik ordinarie manlig lärare » » » » » » » » » vikarierande manlig lärare ordinarie kvinnlig lärare » » » » » » » » » vikarierande kvinnlig lärare Kvinnligt handarbete ordinarie lärarinna » » » » » » vikarierande lärarinna

Realskolor och samskolor

årslön för årslön för lärare i lärare i Löne- årslön läsämne årslön läsämne resp. för resp. för per per grad vecko- 30 vecko- vecko- 30 veckotimme timmar i timme timmar i kronor övnings- kronor övnings ämne ämne kronor kronor

—

—

,

4 300 4 800 5 300 5 800

4 300 4 800 5 300 5 800

140 3 600 3 900 4 200 4 500

— 130

3 600 3 900 4 200 4 500

130 2 800 3 100 3 400 3 700

1 2 3 4

120 135 150 165 — 90 1 105 2 117 3 1 129 4 141 85 — 1 — 2 —

•

—

—

•

3 600 4 050 4 500 4 950 2 700 3 150 3 510 3 870 4 230 2 550

—

Sedermera ökades lönen vid olika tillfällen med lönetillägg av olika slag.

115 130 145 160 90 100 112 124 136 85 80 92 104 116 75

3 450 3 900 4 350 4 800 2 700 3 000 3 360 3 720 4 080 2 550 2 400 2 760 3 120 3 480 2 250

an la l undervisnings limmar, som förekom i ämnet vid det slag av läroanstalter, varom i varje särskilt fall var fråga. För extra tjänstgöring därutöver intill en viss fastslagen gräns lämnades ersättning, beräknad efter veckotimme och utgående med högre belopp, allteftersom läraren befann sig i högre lönegrad. Vid bestämmande av avlöning under sjukdom och pension skulle ersättningen för den extra tjänstgöringen tillgodoräknas på samma sätt som den ordinarie lönen. Lärarlönenämndens förslag framlades av Kungl. Maj:t (proposition nr 260) för 1918 års riksdag. Riksdagen anförde visserligen (skrivelse n r 394), att riksdagen icke kunnat undgå att finna systemet för övningslärarnas avlöning invecklat, och framhöll särskilt systemets olägenheter, då det gällde alt finna enhetliga grunder för lärarnas pensionering. Riksdagen ansåg sig dock icke utan föregående utredning kunna vidtaga en omläggning av avlöliingsgnmderna. Den i anledning av riksdagens beslut utfärdade kungörelsen den 22 juli 1918 (nr 660) angående löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken trädde i kraft den 1 januari 1919 och gällde med vissa ändringar intill utgången av 1937. Enligt kungörelsen den 22 juli 1918 utgick avlöning till adjunkter och övningslärare med belopp, som angivas i tabell 2. 1937 års lönereglering. Vid redogörelsen för 1937 års lönereglering och förarbetena för denna må först själva lönesystemet och därefter löneklassplaceringarna upptagas till behandling. Lönesystemet. Den 15 augusti 1923 avgav 1920 års läradönekommitté betänkande med förslag till lönereglering för befattningshavare vid rikets allmänna läroverk samt vid folk- och småskolor m. fl. läroanstalter (SOU 1921: 13). Lärarlönekommiltén fann det dåvarande avlöningssystemet för övningslärare kännetecknas av en obestridlig rättvisa, i det alt avlöningen utginge alltefter befattningshavarens tjänstgöring, men kunde dock icke förorda dess bibehållande, enär i så fall för övnings-lärarnas del undantag måste göras, då det gällde att på skolsiatens personal söka tillämpa kommunikationsverkens löneprinciper och system. En så mycket större anledning att frångå de dit tillsvarande grunderna såg kommittén i ovan berörda uttalande av 1918 års riksdag. Lärarlönekommittén föreslog i stället — med utgångspunkt från systemet med minimi- och maximisiffror för ämneslärarnas tjänstgöring — en serie olika lönegrader för övningslärarna alltefter tjänstgöringens omfattning. Såsom den lägsta undervisningsskyldighet, vilken skulle berättiga till ordinarie anställning, föreslog kommittén 10 timmar i veckan. De veckotimtal, som i övrigt lågo till grund för placeringen i lönegrad, voro a) 10— 14 timmar, b) 1 5 - 1 9 timmar, c) 20—24 timmar, d) 25—29 timmar, e)

30—34 timmar. Inom var och en av de sålunda fixerade timserierna skulle läraren kunna åläggas ökad eller minskad undervisningsskyldighet utan ändring i den honom tillkommande lönen, vilken skulle utgå i överensstämmelse med den för varje serie bestämda lönegraden. I utlåtande den 30 september 1924 över lärarlönekommitténs betänkande framhöll skolöverstyrelsen, att det föreslagna systemet med latitud i fråga om antalet timmar för vecka icke ägde samma tillämpning för övningslärare som för ämneslärare. Anordningen vore för de senare tillkommen för att åstadkomma en utjämning i de olika lärarnas arbetsbörda, i det att en lärare, som hade många skrivlag eller annat därmed jämförligt arbete utom lektionstimmarna, tilldelades färre veckotimmar än en annan lärare med dylikt arbete i mindre utsträckning. En ämneslärare med t. ex. 24 veckotimmars undervisning kunde därför i stort sett anses utföra fullt ut samma arbetsprestation som en lärare med 28 veckotimmar. Övningslärare däremot hade endast i undantagsfall att ulföra arbete, som kunde jämställas med ämneslärarnas arbete utom den egentliga undervisningstiden. Skolöverstyrelsen påpekade vidare, att lärarlönekommitténs förslag skulle leda till åtskilliga icke önskvärda konsekvenser. Så 1. ex. skulle skillnaden i avlöning för en teckningslärare, som hade 25 veckotimmar, och för en annan, som hade 24 veckotimmar, i respektive högsta löneklasser bliva för ortsgruppen D 1 050 kronor och för ortsgruppen G 1 140 kronor. Ä andra sidan skulle en lärare med 19 veckotimmar få samma lön som en med 15 timmar, under det att den förre för det dåvarande hade omkring 1 000 kronor mera än den senare, om de båda befunne sig i högsta lönegraden. På samma gång som skolöverstyrelsen erkände, att det måste stöta på stora svårigheter att konstruera fram ett för övningslärarna lämpligt avlöningssystem, ansåg sig överstyrelsen icke kunna tillstyrka det av kommittén framlagda förslaget i oförändrad form. Överstyrelsens majoritet förordade därför vissa modifikationer i lärarlönekommitténs förslag, bl. a. användning av fler lönegrader och därav följande mindre latituder i fråga om tjänstgöringsskyldigheten. Eimellertid framlade skolöverstyrelsen samtidigt ett alternativt förslag enligt annan princip för avlöningens anpassning efter den faktiska tjänstgöringen. Då denna princip — de sakkunniga komma att i fortsättningen benämna den treprocentregeln — senare kom att läggas till grund för reglering av övningslärarnas avlöning, må förslagets ursprungliga motivering här återgivas: »Den närmaste anledningen till att det alltid mött så stora svårigheter att finna ett lämpligt avlöningssystem för övningslärarna vid de allmänna läroverken är, att dessa lärares tjänstgöring, ehuru till arten och kvaliteten i det hela lika, dock är så olika till kvantiteten, beroende på de olika läroverkens olika behov. I fråga om

13 vissa av dessa lärare, särskilt musiklärarna vid de högre läroverken och alla övningslärare vid flertalet realskolor och samskolor, gäller det, att respektive skolor icke till fullo kunna utnyttja hela den arbetsprestation, som staten kan ha rätt att fordra av en löntagare, som skall komma i åtnjutande av full lön. Deras tjänstgöring kan betraktas som endast partiell, eller, från en annan synpunkt sett, kan man säga, att de måste på grund au omständigheterna tilldelas partiell ledighet från full tjänstgöring.1 Om man går ut ifrån att en övningslärares hela tjänstgöring bör omfatta 30 veckotimmars undervisning, kan man alltså säga, att en lärare, som undervisar endast 20 veckotimmar, h a r ledighet från 10 veckotimmars tjänstgöring och därför bör avstå ett visst belopp av den för hel tjänstgöring fastställda lönen. Avlöningen för hel tjänstgöring bör här som i andra fall bestämmas såväl med hänsyn till den utbildning, som erfordras av tjänstinnehavaren, som till tjänstens vikt och betydelse för det allmänna, varjämte tydligen i vissa fall även andra omständigheter böra kunna fä inverka. Om man då i likhet med kommittén anser, att en manlig övningslärare med 30 timmars tjänstgöring i veckan bör placeras i lönegraden A 13, böra enligt den nyss angivna utgångspunkten alla övningslärare placeras i sagda lönegrad — beträffande gymnastiklärares något högre placering h a r överstyrelsen yttrat sig i annat sammanhang — men de lärare, som icke hava full tjänstgöring (30 veckotimmar), böra vidkännas visst löneavdrag för varje timme, varmed tjänstgöringen understiger 30 timmar. Storleken av detta löneavdrag bör lämpligen bestämmas till något lägre belopp än en trettiondedel av lönen för full tjänstgöring, enär man torde böra räkna med att en del av lönen närmast motsvarar lärarens utbildningskostnader och en annan del det i tjänsten uträttade arbetet.1 Om man räknar med ett avdrag av 3 % för varje veckotimme, blir detta avdrag för en tjänst ä D-ort i lönegraden A 13 209 kronor 52 öre för varje veckotimme. Enligt nu omförmälda förslag skulle vederbörande lärare i vanlig ordning flyttas upp i högre löneklass inom lönegrad A 13. Likaså skulle han betala pensionsavgifter svarande mot samma lönegrad, dock med t. ex. 3 % avdrag för varje veckotimme understigande 30.» Ur s k o l ö v e r s t y r e l s e n s u t l å t a n d e d e n 30 s e p t e m b e r 1924 m å h ä r ytterlig a r e a n f ö r a s , att skolöverstyrelsen f ö r o r d a d e en u n d e r s ö k n i n g av h u r u v i d a m a n icke å vissa o r t e r k u n d e i n r ä t t a ö v n i n g s l ä r a r b e f a t t n i n g a r , vilkas inn e h a v a r e skulle h a v a u n d e r v i s n i n g s s k y l d i g h e t vid olika skolor. Till d e n n a fråga å t e r k o m skolöverstyrelsen i ett u n d e r d å n i g t y t t r a n d e d e n 4 j a n u a r i 1927 över en f r a m s t ä l l n i n g från M u s i k a l i s k a a k a d e m i e n . Skolöverstyrelsen h e m s t ä l l d e d ä r , att Kungl. Maj:t ville f ö r a n s t a l t a u t r e d n i n g a n g å e n d e förä n d r a d e a n s t ä l l n i n g s f ö r h å l l a n d e n för ö v n i n g s l ä r a r n a vid a l l m ä n n a l ä r o verk, k o m m u n a l a m e l l a n s k o l o r och h ö g r e folkskolor i syfte f ö r n ä m l i g a s t att g e n o m förening a v flera tjänster a n t i n g e n vid l ä r o a n s t a l t e r av s a g d a slag eller i a n n a n a n s t ä l l n i n g b e r e d a dessa l ä r a r e skälig b ä r g n i n g . Den s. k. t r e p r o c e n t r e g e l n u p p t o g s av 1928 års lönekommitté i ett den 21 juli 1930 avgivet b e t ä n k a n d e m e d förslag till lönereglering för befattn i n g s h a v a r e vid u n d e r v i s n i n g s v ä s e n d e t (SOU 1 9 3 0 : 2 0 ) . K o m m i t t é n föreslog s å l u n d a , att s o m villkor för e r h å l l a n d e av full lön enligt v e d e r b ö r l i g löneklass b e s t ä m d e s en t j ä n s t g ö r i n g av 30 v e c k o t i m m a r s a m t att för v a r j e 1

Kursiveringen ej i originalet.

14 veckotimme, som tjänstgöringen över- eller underslege 30 veckotimmar, tillägg respektive avdrag skulle ske med 3 % å lönen. Varken lärarlönekommitténs eller 1928 års lärarlönekommillés förslaglades direkt till grund för proposition i ämnet. I stället tillkallade chefen för finansdepartementet fyra sakkunniga, som anlogo benämningen läroverkslönesakkunniga, med uppdrag alt för propositionsändamål överarbeta de tidigare framlagda förslagen samt att fullständiga utredningsmaterialet. I deras direktiv ingick att anpassa lärarnas löner till det statliga lönesystemet samt att jämställa manliga och kvinnliga lärare i löneavseende. Läroverkslönesakkunniga framlade icke något betänkande utan i stället promemorior över sina utredningar, vilka sedan redovisades i proposition i ämnet till 1937 års riksdag (nr 271). I fråga om principerna för övningslärarnas avlöning anslölo sig läroverkslönesakkunniga till treprocentregeln, varvid dock vissa smärre modifikationer i 1928 års lönekommittés förslag förordades. Bland annat skulle avdrag å lönen få göras endast för elt begränsat antal veckotimmar, detta för att övningslärarna skulle garanteras en viss minimilön. Sålunda skulle lärare i teckning, musik och gymnastik åtnjuta lön för lägst 9 veckotimmar samt lärarinna i kvinnlig slöjd för lägst 6 veckotimmar. Vidare föreslogs en bestämmelse, som förhindrade, att en lärare i övningsämne med tjänstgöring vid mer än en statlig läroanstalt finge högre sammanlagd lön än han skulle hava uppburit, om h a n haft tjänstgöring av samma omfattning vid allenast en läroanstalt. I övrigt skulle treprocentsregeln tillämpas icke blott vid beräknande av lärarens avlöning utan även vid fastställande av tjänstledighets- och pensionsavdrag samt vid tjänstårsberäkningen för pension. Vid 1937 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t (proposition nr 271), att treprocentregeln med de av läroverkslönesakkunniga förordade jämkningarna skulle tillämpas beträffande övningslärarna. Riksdagen (skrivelse nr 469) hade intet att erinra mot den principiella utformningen av hithörande bestämmelser. Emellertid gjorde riksdagen med anledning av två motioner (1:292 och 11:549) det uttalandet, att det torde kunna förväntas, att statsmakterna skulle medverka till att på ett eller annat sätt bereda en tjänsteinnehavare kompensation, därest timtalet på hans tjänst, exempelvis på grund av organisationsändringar, underginge en varaktig minskning av mer betydande art. I anslutning till riksdagens beslut utfärdade Kungl. Maj:t den 30 september 1937 avlöningsreglemente för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende (kungörelse nr 873). Demia författning trädde beträffande bl. a. de allmänna läroverken i kraft den 1 januari 1938.

15 Enligt 1918 års liksom tidigare löneregleringar åtnjöto alla icke-ordinarie övningslärare vid de allmänna läroverken arvode, beräknat för veckotimme respektive undervisningstimme. Varken 1920 års lärarlönekommitté eller skolöverstyrelsen i utlåtande över denna kommittés betänkande föreslog någon ändring i detta förhållande. Av 1928 års lönekommitté behandlades de icke-ordinarie lärarnas ställning dels i ovan berörda betänkande den 21 juli 1930 (SOU 1930:20), dels i ett betänkande den 27 maj 1931 (SOU 1931: 12). Kommittén föreslog, att de icke-ordinarie lärarna skulle fördelas på tre olika kategorier: extra ordinarie lärare, extra lärare och timlärare. För extra ordinarie och extra övningslärare skulle lönen beräknas enligt samma grunder som föreslagits för ordinarie lärare. Avlöningsbeloppen för timlärare avpassades efter extra lärares lön för motsvarande uppgifter. Till 1928 års lönekommittés förslag på denna punkt anslöto sig läroverkslönesakkunniga. Minimitjänstgöringen för extra ordinarie och extra lärare begränsades dock till 8 veckotimmar. Förslaget framlades sedan i proposition till 1937 års riksdag (nr 271), och riksdagen beslöt i överensstämmelse därmed (skrivelse nr 469). I anslutning till riksdagens beslut utfärdade Kungl. Maj:t den 3 december 1937 kungörelse (nr 954) med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie lärare m. fl. vid statens undervisningsväsende. Lönegradsplaceringar. Genom 1937 års lönereglering anpassades kommunikationsverkens lönesystem å skolstaten. De olika lärarkategorierna inplacerades sålunda i vissa lönegrader. Vid 1918 års lönereglering blevo lärare i teckning, musik och gymnastik jämställda i löneavseende. Av 1920 års lärarlönekommitté omnämndes yrkanden på ändring härutinnan, dels till musiklärarnas, dels till gymnastiklärarnas förmån, men kommittén fann icke tillräckliga skäl anförda för en sådan åtgärd. Beträffande de yrkanden, vilka gått ut på likställande av gymnastiklärarna med läroverksadjunkter, förklarade sig kommittén behjärta de skäl, som gjorts gällande till förmån för en dylik anordning, särskilt i betraktande av ej endast den stora betydelse, som i undervisningen alltmer tillmättes ämnet gymnastik och den fysiska fostran över huvud, utan även dessa lärares betungande arbete och klena befordringsutsikter. Enligt kommitténs mening förelåge dock i fråga om utbildningstid och kompetensvillkor en väsentlig skillnad mellan gymnastiklärarna och ämneslärarna, varför någon ändring tills vidare icke borde vidtagas. Om större jämförlighet med ämneslärarna i avseende på utbildningen korame att vinnas i samband med en eventuell omorganisation av gymnastiska centralinstitutet, kunde gymnastiklärarnas lönefråga upptagas till ny behandling. Lärarlönekommittén upptog också frågan, huruvida i fortsättningen

16 skillnad i avlöningshänseende borde göras mellan å ena sidan de högre allmänna läroverkens övningslärare och å andra sidan motsvarande lärare vid realskolorna och samskolorna. Orsaken till att en sådan skillnad av gammalt förefunnits torde vara att söka i olika kompetensfordringar — dock hade i avseende å kompetensfordringarna i musik någon sådan skillnad icke förelegat. Erfarenheten hade emellertid givit vid bauden, att den s. k. lägre kompetensen endast i särskilda undantagsfall förefunnits och att kompetenskraven för de högre allmänna läroverken i regel uppfyllts även av lärarna vid realskolorna. Då undervisningen i övningsämnen torde kunna sägas vara ungefär lika krävande vid båda slagen av skolor, fann kommittén billigheten kräva, att den dittills rådande olikheten i avseende å avlöningsgrunderna försvunne. För ordinarie lärare i teckning, musik och gymnastik vid såväl högre allmänt läroverk som realskola och samskola föreslog sålunda lärarlönekommittén en och samma lönegrad. Vid en tjänstgöring av lägst 30 veckotimmar skulle dessa lärare placeras i 13 lönegraden (motsvarande 21 lönegraden vid 1937 års lönereglering). över lärarlönekommitténs betänkande yttrade sig skolöverstyrelsen den 30 september 1924. Överstyrelsen förklarade som sin mening, att lärarna i gymnastik borde tillerkännas något högre avlöningsförmåner än tecknings- och musiklärare. Som huvudsakligt skäl härför ville överstyrelsen anföra, att gymnastiklärarna särskilt vid större skolor måste anses hava ett mera ansvarsfullt och ett i hög grad mer betungande arbete än lärarna i teckning och musik. Gymnastikläraren bure i stor utsträckning ansvaret för den yttre disciplinen och lärjungarnas allmänna uppträdande inom en skola, vartill komme, att gymnastiken och den fysiska fostran över hu% vud taget med rätta börjat tillmätas en allt större betydelse i skolarbetet. Även om de vid vissa skolor förekommande onaturligt slora gymnastikavdelningarna i framtiden skulle kunna minskas, komme gymnastiklärarna dock i regel att få undervisa avdelningar motsvarande minst två klassavdelningar. Särskilt vid redskapsgymnastiken måste läraren ägna synnerlig uppmärksamhet åt att å ena sidan lärjungarna vore i full verksamhet men att å andra sidan faran för olycksfall och överansträngning undvekes. Lektionerna holies vanligen i mycket stora lokaler med jämförelsevis låg temperatur. Det vore tydligt, att nämnda omständigheter såväl psykiskt som fysiskt verkade i hög grad betungande. Då härtill komme, att gymnastiklärarnas utbildning i stort sett kunde anses ligga på ett något högre plan än de övriga övningslärarnas, ansåg sig överstyrelsen böra hemställa, att gymnastiklärarna tillerkändes något högre löneförmåner — i regel närmaste högre lönegrad — än tecknings- och musiklärare. I fråga om inbördes lönegradsplacering för övningslärare vid högre allmänt läroverk och realskola anslöt sig skolöverstyrelsen till lärarlönekom-

17 mittens mening, att tillräckliga skäl för skillnad i avlöningshänseende ej iörelåge. Liksom lärarlönekommittén och skolöverstyrelsen den 30 september 1924 fann 1928 års lönekommitté likställighet böra råda mellan övningslärare vid högre allmänt läroverk och realskola. Beträffande förslaget om högre löneställning för gymnasliklärare ansåg sig kommittén icke kunna förbise det förhållandet, att genom den nya läroverksorganisationen gymnastik och därmed sammanhängande idrottsoch friluftsverksamhet erhållit en annan och betydelsefullare plats i skolarbetet än tidigare. Till det arbete och ansvar för planläggningen och övervakandet av ungdomens friluftsliv, som åvilade läroverkens gymnastiklärare, syntes viss hänsyn kunna tagas vid lönesättningen, ehuru kommittén icke funne tiden inne att i fråga om själva lönegradsplaceringen ställa gymnastiklärarna över de andra övningslärargrupperna. En placering av gymnastiklärarna en lönegrad högre än övriga övningslärare vid de allmänna läroverken syntes kommittén för övrigt mindre rationell även ur den synpunkten, att skäl till dylikt hänsynstagande icke förelåge i fråga om övriga läroanstalters motsvarande lärare. I stället förordade kommittén, att läroverkens gymnastiklärare vid avlöningens beräknande skulle få det antal veckotimmar, som i varje fall beräknades som underlag för lön, ökat med 1 timme för intill 13 timmars tjänstgöring, med 2 timmar för 14—21 timmars tjänstgöring och med 3 timmar för 22 eller flera timmars tjänstgöring. De lönegrader, som av kommittén föreslogos, voro 20 lönegraden för manlig lärare i teckning, musik och gymnastik och 18 lönegraden för kvinnlig lärare i dessa ämnen. I sitt yttrande den 17 oktober 1930 över lönekommitténs betänkande hänvisade skolöverstyrelsen till sitt tidigare förslag om bättre lönegradsplacering för gymnastiklärare än för tecknings- och musiklärare och fann ännu starkare skäl härför än förut efter den nya läroverksorganisationen. Den av lönekommittén anförda motiveringen för avlöningsförbättring på annat sätt än genom högre lönegrad kunde överstyrelsen svårligen finna bärkraftig men hade å andra sidan intet väsentligt alt erinra mot sättet i fråga. Beträffande avlöningsrelationen mellan tecknings- och musiklärare ansåg sig överstyrelsen visserligen böra säga, att om man alls skulle räkna med möjligheten av en skillnad, man snarast skulle vara benägen att bereda musiklärarna något bättre avlöningsförhållanden än teckningslärarna på den grund, att de förras tjänstgöring till följd av större undervisningsavdelningar ofta vore mer ansträngande än de senares, men att överstyrelsen icke tillmätte denna skillnad någon avgörande betydelse. I anslutning till en reservation av en av ledamöterna i lönekommittén föreslog skolöverstyrelsen vidare, att lönegradsplaceringen för manlig lä2

18 rare i teckning, musik och gymnastik skulle höjas från den av kommittén föreslagna 20 lönegraden till 21 lönegraden. Överstyrelsen hänvisade därvid till övningsämnenas betydelse och erinrade om att överstyrelsen i sitt utlåtande 1924 för lärarna i teckning och musik föreslagit den dåvarande lönegrad, som motsvarade 21 lönegraden, och för lärarna i gymnastik den lönegrad, som motsvarade 22 lönegraden. För kvinnlig lärare i teckning, musik och gymnastik föreslog överstjo-elsen i likhet med kommittén 18 lönegraden. Beträffande skolöverstyrelsens förslag till lönegradsplaceringar 1930 torde här böra påpekas, att överstyrelsen för manlig adjunkt föreslog 24 lönegraden och för kvinnlig adjunkt 21 lönegraden. Läroverkslönesakkunniga funno sig i likhet med skolöverstyrelsen böra förorda en placering i 21 lönegraden av de allmänna läroverkens lärare i teckning, musik och gymnastik med lek och idrott, vilken placering jämväl skulle gälla för kvinnlig lärare. (För adjunkt förordades av ordföranden och ytterligare en ledamot 23 lönegraden, under det att de båda övriga ledamöterna påyrkade 24 lönegraden.) Ävenledes förordades, att lärare i gymnastik med lek och idrott skulle få tillgodoräkna sig vissa limmar med planläggningen och övervakandet av ungdomens friluftsliv: 1 timme för tjänstgöring högst 12 veckotimmar, 2 timmar för tjänstgöring 13—20 veckotimmar och 3 timmar för tjänstgöring mer än 20 veckotimmar. I proposition till 1937 års riksdag (nr 271) förklarade sig departementschefen icke kunna ansluta sig till läroverkslönesakkunnigas förslag till lönegradsplacering av lärare i teckning, musik och gymnastik med lek och idrott i 21 lönegraden utan förordade i stället 20 lönegraden, vilken skulle komma att gälla även kvinnliga lärare. Däremot biträdde departementschefen läroverkslönesakkunnigas förslag om kompensation åt läroverkens gymnastiklärare för arbetet med planläggandet och övervakandet av ung* domens friluftsliv. Riksdagen (skrivelse nr 469) anslöt sig till departementschefens förslag i fråga om lönegradsplacering för lärarna i teckning, musik och gymnastik med lek och idrott liksom i fråga om kompensation för arbetet med friluftsverksamheten. De ordinarie lärarna i dessa ämnen placerades sålunda samtliga i 20 lönegraden. Av 1928 års lönekommitté föreslogs placering av extra ordinarie och extra lärare i övningsämnen två lönegrader under den, i vilken motsvarande ordinarie lärare placerades. I teckning, musik och gymnastik skulle sålunda manlig extra ordinarie och extra lärare placeras.i 18 lönegraden och kvinnlig i 16 lönegraden. Skolöverstyrelsen föreslog i sitt yttrande den 20 november 1930 över 1928 års lönekommittés betänkande, att extra ordinarie lärare i teckning,

19 musik och gymnastik med lek och idrott skulle placeras, manlig i 19 och kvinnlig i 16 lönegraden. Med tillämpning av de av lönekommittén föreslagna grunderna skulle härvid extra lärare i samma ämne placeras, manlig i 17 och kvinnlig i 14 lönegraden, om de vore behöriga till ordinarie lärartjänst i vederbörande ämne, eljest i 16 respektive 13 lönegraden. Läroverkslönesakkunniga förordade placering av extra ordinarie och extra lärare i teckning, musik och gymnastik med lek och i droll i 18 lönegraden. Till detta förslag anslöt sig också departementschefen, och riksdagen beslöt i överensstämmelse därmed. Först genom 1918 års lönereglering inrättades ordinarie tjänster i kvinnligt handarbete. Med hänsyn till den ringa undervisningsskyldighelen i delta ämne föreslog emellertid 1920 års lärarlönekommitté, att samtliga handarbelslärarinnor vid samskolorna i fortsättningen skulle anställas såsom icke ordinarie. I utlåtande den 30 september 1924 ansåg sig skolöverstyrelsen icke böra avstyrka detta förslag men ville dock framhålla önskvärdheten av att tjänster i detta ämne vid de större samskolorna bleve ordinarie befattningar. Mera bestämt till förmån för den ordinarie anställningens bibehållande uttalade sig 1928 års lönekommitté. Denna kommitté föreslog också inrättande av ordinarie tjänster i hushållsgöromål. Ävenså tog kommittén under övervägande, huruvida lärare i manlig slöjd borde erhålla fastare anställningsformer. Det vore inkonsekvent, att lärarinnor i kvinnligt handarbete kunde bliva ordinarie, ehuru deras tjänster omfattade mindre veckotimtal än undervisningen i manlig slöjd. Åtminstone de slöjdlärare, vilkas tjänstgöring uppginge till minst 20 veckotimmar, syntes böra erhålla ordinarie anställning. Såsom lämpliga lönegrader föreslog 1928 års lönekommitté 13 lönegraden för lärarinnor i kvinnligt handarbete och hushållsgöromål samt 14 lönegraden för manlig lärare i manlig slöjd och 12 lönegraden för kvinnlig lärare i detta ämne. I sitt utlåtande den 17 oktober 1930 över lönekommitténs betänkande fann skolöverstyrelsen, att det enligt kommitténs förslag blivit alltför långt avstånd mellan lönegraderna för lärarinnor i kvinnlig slöjd och kvinnliga innehavare av lärartjänst i teckning, med vilket ämne den kvinnliga slöjdens syntes närmast jämförlig. Emellertid fann överstyrelsen, särskilt med hänsyn till olikheten i de båda lärarinnegruppernas utbildning, svårt att placera lärarinnorna i slöjd för flickor högre än i 14 lönegraden och stannade alltså för denna placering. Beträffande inrättande av ordinarie tjänster i hushållsgöromål och man-

lig slöjd fann överstyrelsen dessa båda frågor böra ingå i en omfattande utredning angående övningsämnenas och övningslärarnas ställning, varom överstyrelsen gjort underdånig framställning den 4 januari 1927. Tills vidare borde ordinarie tjänster i de båda ämnena icke inrättas. Läroverkslönesakkunniga förordade för ordinarie lärarinna i kvinnlig slöjd placering i 16 lönegraden, vilken uppräkning föranletts av likalönsprincipens genomförande. Ordinarie tjänster i manlig slöjd och i hushållsgöromål ansågos av de sakkunniga med hänsyn till gällande undervisningsplan tills vidare icke böra inrättas vid de allmänna läroverken. Till läroverkslönesakkunnigas ståndpunkt i dessa avseenden anslöt sig departementschefen i proposition (nr 271) till 1937 års riksdag. Riksdagen beslöt i överensstämmelse med departementschefens förslag (skrivelse nr 469). Ordinarie lärare i kvinnlig slöjd blevo sålunda placerade i 16 lönegraden. Extra ordinarie och extra lärare i manlig slöjd, kvinnlig slöjd och hushållsgöromål placerades efter förslag av läroverkslönesakkunniga, tillstyrkt av departementschefen, i 15 lönegraden. 1939 års lönereglering. Genom 1939 års lönereglering för det statliga undervisningsväsendet (proposition nr 217, riksdagens skrivelse nr 320) inarbetades bestämmelserna i med 1937 års lönereglering sammanhängande författningar i civila avlöningsreglementet, kungörelse 1939: 272 den 15 juni 1939, och civila icke-ordinariereglementet, kungörelse 1939: 273 den 15 juni 1939. Under förarbetena för denna lönereglering hade den s. k. treprocentregelns fortsatta tillämpning varit föremål för delade meningar. Den sakkunnige, som tillkallats för att biträda med utarbetande av förslag till ändrade avlöningsbestämmelser vid statens undervisningsväsende, förordade, att treprocentregeln skulle utbytas mot den s. k. trettiondelsregeln. Enligt denna skulle avdrag eller tillägg å lönen ske med en trettiondel för varje veckotimme, varmed tjänstgöringen understege eller överstege 30 veckotimmar. Som motivering för omläggning framhöll den sakkunnige, att treprocentregeln vid den praktiska tillämpningen vållat en del ölägenheter. Om exempelvis en lärare i teckning tjänstgjorde vid två läroverk med 15 veckotimmar vid vartdera, skulle — därest ej en särskild spärregel införts — hans lön i båda fallen bliva lika med löneklasslönen minskad med 45 % . Han skulle sålunda vid vartdera läroverket ha fått uppbära 5 5 % eller tillhopa 1 1 0 % av löneklasslönen. Visserligen hade vid löneregleringen en spärregel införts, som förhindrade utbetalning av högre lön än om hela tjänstgöringen varit förlagd till ett och samma läroverk, men förfaringssättet bleve dock i praktiken tämligen otympligt. Därtill komme, att 1938 års riksdag godkänt trettiondelsprincipen för övningslärarna vid

de högre kommunala skolorna. Anledningen härtill hade främst varit, att det knappast ansågs möjligt att tillämpa någon spärregel för lärare, som innehade tjänst i samma lönegrad vid mer än en kommunal skola, eftersom de olika skolorna ofta hade olika huvudmän. Den sakkunnige ville också särskilt understryka de avsevärda olägenheter, som vid treprocentregelns tillämpning skulle uppstå i de fall, då övningslärare samtidigt tjänstgjorde vid ett statsläroverk och en eller flera kommunala skolor. Den enklaste utvägen vore enligt hans mening, att man ändrade bestämmelserna för de statliga övningslärarna på sådant sätt, att de komme att överensstämma med de bestämmelser, som godkänts för de kommunalt anställda lärarna. Skolöverstyrelsen uttalade sig emellertid i sitt utlåtande den 9 december 1938 till förmån för Ireprocentregelns bibehållande och hänvisade bl. a. till att trettiondelsregeln för ett stort antal övningslärare vid det statliga undervisningsväsendet skulle komma att innebära en reducerad löneökning. Även om trettiondelsregeln ur teknisk synpunkt vore att föredraga, hade den även vissa nackdelar. Övningslärare med en undervisningsskyldighet av mer än 30 veckotimmar skulle nämligen tack vare trettiondelsregeln få ökad ersättning för övertimmarna, under det att treprocentsregeln något reducerade denna ersättning. För övningslärare med under 30 veckotimmar åter verkade trettiondelsregeln åt andra hållet. Avdragen förstorades, och den sammanlagda lönen för våra läroverks lägst avlönade befattningshavare bleve reducerad. Avlöningen vid samtidig tjänstgöring å statlig och kommunal befattning torde enligt överstyrelsens mening kunna regleras genom särskilda av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser. Statskontoret däremot tillstyrkte införande av trettiondelsregel i stället för treprocentregel, och undervisningsväsendets lönenämnd fann sig icke böra framställa någon erinran däremot. Tre reservanter i lönenämnden förordade dock treprocentregelns bibehållande. I proposition (nr 217) till 1939 års riksdag biträdde departementschefen förslaget att utbyta treprocentregeln mot trettiondelsregeln. Till stöd härför anförde h a n följande: »En vägledande synpunkt vid den senast genomförda löneregleringen för lärarpersonalen vid de högre kommunala skolformerna har varit, att löneförmånerna för nämnda personal borde i möjligaste mån överensstämma med de löneförmåner, som tillkomma lärarpersonalen vid det statliga undervisningsväsendet. En dylik överensstämmelse kunde emellertid icke åstadkommas i fråga om övningslärarna; för bestämmandet av dessas årslöner infördes vid de kommunala skolorna trettiondedelsregeln. Då övningslärare icke sällan samtidigt innehar anställning såväl Add statlig som kommunal läroanstalt, måste de olika beräkningsgrunderna anses innebära en betydande olägenhet, desto mer som det i syfte att bereda övningslärarna bättre utkomst i och för sig synes angeläget att underlätta en dylik förening av tjänster.

99 Ur löneteknisk synpunkt är, såsom också vitsordats av de i ärendet hörda myndigheterna, trettiondedelsregeln att föredraga framför treprocentregeln. Den senare nödvändiggör icke blott en i praktiken tämligen svårtillämplig spärrregel till förhindrande av att en övningslärare genom förening av flera befattningar erhåller högre lön än den han skulle erhållit, om tjänstgöring av samma omfattning fullgjorts å endast en tjänst, utan även att årslönerna för de olika befattningarna måste bestämmas efter en och samma dyrortsgrupp även i de fall, dä tjänstgöringen fullgöres ä skilda orter, tillhörande olika ortsgrupper. Jämväl i pensionshanseende föranleder tillämpningen av treprocentregeln vissa olägenheter. En övergäng till trettiondedelsregeln medför emellertid en minskning av övningslärarnas löneförmåner i fall veckotimmarnas antal understiger trettio. Då löneställningen härigenom bringas i överensstämmelse med den löneställning för motsvarande övningslärare vid de högre kommunala skolformerna, som godkändes vid förra årets riksdag, synes denna omständighet icke böra utgöra hinder för den ifrågasatta ändringen. Härvid utgår jag dock i likhet med lönenämnden från, att en övergångsbestämmelse utfärdas i syfte att skydda nuvarande tjänstinnehavare mot löneminskning.» R i k s d a g e n (skrivelse n r 320) beslöt emellertid, a t t t r e p r o c e n t r e g e l n tills v i d a r e skulle b i b e h å l l a s . R i k s d a g e n a n f ö r d e i detta h ä n s e e n d e följande: Riksdagen finner sig kunna godkänna den av departementschefen hävdade meningen, att det är önskvärt, att de grundläggande avlöningsbestämmelserna för övningslärarna vid de statliga och de kommunala högre läroanstalterna bringas att sammanfalla. Den strävan, som förefunnits att genom förening av tjänster söka bereda övningslärarna bättre utkomst, måste givetvis i fortsättningen underlättas, därest de grundläggande avlöningsbestämmelserna vid olika slags tjänster göras likartade. I princip anser alltså även riksdagen, att samma regel bör tillämpas vid de statliga och de kommunala läroanstalterna. Emellertid h a r riksdagen icke känt sig övertygad om att en förändring i beräkningssättet för de statsanställda övningslärarnas lön, på sätt departementschefen förordat, bör äga rum vid civila avlöningsreglementets ikraftträdande för dessa lärare. Riksdagen vill erinra därom, att föredragande departementschefen i propositionen n r 278 till innevarande års riksdag angående ändrade pensionsbestämmelser för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor uttalat sig för, att en utredning bör komma till stånd beträffande de kommunalt anställda övningslärarnas avlöningsförhållanden och anställningsvillkor m. m. Med hänsyn härtill förefaller det riksdagen, som om jämförelse för närvarande icke med nödvändighet behövde ske med det kommunala skolväsendets förhållanden, då det gäller bestämmandet av löncställningcn för de statsanställda övningslärarna. Det synes riksdagen naturligt, om en utredning angående de kommunala övningslärarnas anställnings- och avlöningsvillkor komme att beröra även de statsanställda övningslärarnas förhållanden. Då löncställningen för sistnämnda lärargrupper sålunda torde kunna förväntas komma under övervägande vid den i utsikt ställda utredningen, h a r riksdagen — under erinran, att ett genomförande av trettiondedelsregeln i allmänhet medför en sänkning av den för närvarande fastställda löneställningen vid vederbörande statliga övningslärartjänster såsom sådana i förhållande till den, som följer av en tillämpning av treprocentregeln — funnit sig böra besluta, att treprocentregeln tills vidare bibehålles för övningslärarna vid de statliga läroanstalterna. I samband med civila avlöningsreglementets ikraftträdande för dessa lärare bör emellertid vid sådant förhallande föreskrivas,

att övningslärarna skola vara pliktiga att, i förekommande fall mot personlig lönefyllnad enligt av departementschefen förordade grunder, underkasta sig ändrade bestämmelser rörande grunden för årslönens beräknande vid timantal, som överrespektive understiger 30 veckotimmar. Vid 1939 års lönereglering bibehölls alltså 1937 års avlöningssystem för övnings lärare. Endast ett par mindre jämkningar företogos. Sålunda bestämdes en maximigräns — 34 veckotimmar — för det timtal, som skulle kunna läggas till grund för årsavlöningens beräknande. Vidare skulle kompensation åt lärare i gymnastik med lek och idrott för arbetet med friluftsverksamheten ej längre utgå automatiskt utan efter skolöverstyrelsens prövning i varje särskilt fall. I avlöningsreglementet fastställdes endast, att vid avlöningens beräknande högst 3 timmar finge läggas till den egentliga tjänstgöringen. I propositionen hade departementschefen uttalat, att han förutsatte, att den friare prövningen icke vid den praktiska tilllämpningen skulle medföra förmånligare resultat än förut gällande regler. För kännedom om bestämmelserna i 1939 års löneförfattningar i övrigt hänvisas till kapitlet Gällande bestämmelser.

Folkskoleseminarier. Vid 1904 års lönereglering fastställdes för folkskoleseminariernas övningslärare avlöning enligt samma system, som samtidigt bestämdes för de allmänna läroverkens övningslärare. Ersättningen för övertimmar skulle dock utgå med fixt belopp per timme utan ålderstillägg. Bestämmelserna intogos i särskild kungörelse den 27 augusti 1904 (nr 42) angående ny löne- och pensionsreglering för lärare och lärarinnor vid rikets folkskoleseminarier. Avlöningen per veckotimme till lärare i musik, teckning och gymnastik svarade ungefär mot avlöningen till lärare i samma ämnen vid de allmänna läroverken. Lärarna i manlig slöjd och kvinnlig slöjd hade något lägre avlöning än övriga övningslärare. I samband med 1918 års lönereglering för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken fingo även folkskoleseminariernas lärare sina löne- och pensionsförhållanden reglerade (kungörelse nr 662). Avlöningsgrunderna blevo desamma för folkskoleseminariernas och de allmänna läroverkens övningslärare. Beträffande avlöningsbeloppen för de olika slagen av övningslärare må anmärkas, att avlöningen till lärare i musik, teckning och gymnastik var beräknad efter 10 kronors högre ersättning per veckotimme vid seminarierna än vid de högre allmänna läroverken och till lärarin-

nor i kvinnlig slöjd efter 10 kronors högre ersättning vid seminarierna än vid statssamskolorna. Motsvarande skillnader gällde även ersättningarna till vikarierande övningslärare. Folkskoleseminarierna inbegrepos även i 1937 års lönereglering (proposition nr 271, riksdagens skrivelse nr 469, kungörelserna nr 873 och 954). Samma grunder bestämdes därvid för övningslärarnas avlöning vid de skilda skolformer, som omfattades av löneregleringen. Under förarbetet för denna lönereglering hade alla de olika lönekommittéerna förordat högre lönegradsplacering för seminariernas övningslärare än för motsvarande lärare vid de allmänna läroverken. Som skäl härtill framfördes den synpunkten, att seminariemas övningslärare skulle meddela undervisning i sådana ämnen, i vilka de blivande folkskollärarna skulle hava att själva undervisa. Beträffande de olika lärargruppernas inbördes placering hade emellertid olika meningar gjort sig gällande. För lärare i teckning, musik och gymnastik föreslog 1920 års lärarlönekommitté samma lönegradsplacering. Skolöverstyrelsen åter påyrkade i sitt utlåtande över lönekommitténs betänkande den 30 september 1924 en lönegrads högre placering för gymnastiklärarna än för de båda andra lärargrupperna och hänvisade därvid till sin motivering för motsvarande placering av läroverkens gymnastiklärare. 1928 års lönekommitté, som för läroverkens gymnastiklärare hade förordat samma lönegradsplacering som för tecknings- och musiklärare men samtidigt föreslagit annan form för kompensation av gymnastiklärarnas arbete med friluftsverksamheten, placerade de tre lärargrupperna vid folkskoleseminarierna i samma lönegrad ulan att ifrågasätta någon kompensation för gymnastiklärarnas arbete med friluftsverksamheten. Häremot anförde skolöverstyrelsen i sitt utlåtande den 17 oktober 1930 över 1928 års lönekommittés betänkande, att enligt överstyrelsens förmenande ingen annan skillnad förelåge mellan tjänstgöringens art och de skyldigheter, som åvilade gymnastiklärarna vid folkskoleseminnrium och allmänt läroverk, än den som sammanhängde med att de förra även omhänderhade lärarutbildning. Läroverkslönesakkunniga anslöto sig emellertid till 1928 års lönekommittés förslag om gemensam lönegradsplacering utan kompensation för arbetet med friluftsverksamheten. Efter förslag av departementschefen beslöt riksdagen i överensstämmelse därmed. Lärare i manlig slöjd placerades av lärarlönekommittén två lönegrader lägre än lärare i teckning, musik och gymnastik och av 1928 års lönekommitté fyra lönegrader lägre än dessa lärare. Skolöverstyrelsen anslöt sig till lärarlönekommitténs placering (yttranden den 30 september 1924 och den 17 oktober 1930), under det att läroverkslönesakkunniga biträdde 1928 års lärarlönekommittés förslag. Departementschefen stannade emellertid i propositionen för tre lönegraders skillnad. Detta blev också riksdagens beslut.

25 Beträffande lärarinnor i kvinnlig slöjd och hushållsgöromål föreslog lärarlönekommitténi en lönegrads högre placering för den senare gruppen. Skolöverstyrelsen däremot hävdade i sitt utlåtande den 30 september 1924, att lärarinna i kvinnlig slöjd icke kunde i löneavseende ställas efter lärarinna i hushållsgöromål vare sig med hänsyn till utbildningen eller arbetets art. 1928 års lönekommitté föreslog lärarinna i kvinnlig slöjd vid manligt seminariums övningsskola till lön enligt samma lönegrad som slöjdlärarinna vid allmänt läroverk och slöjdlärarinna vid kvinnligt seminarium till två lönegraders högre placering. För lärarinna i hushållsgöromål förordades placering i mellanliggande lönegrad. Därvid anfördes, att sådan lärarinna icke hade att utbilda eleverna till facklärarinnor i vederbörande ämne. Läroverkslönesakkunniga slutligen placerade lärarinna i kvinnlig slöjd vid manligt seminariums övningsskola samt lärarinna i hushållsgöromål i samma lönegrad som lärarinna i kvinnlig slöjd vid allmänt läroverk och lärarinna i kvinnlig slöjd vid kvinnligt seminarium två lönegrader högre. Departementschefen hade icke något att erinra mot läroverkslönesakkunnigas förslag, och riksdagen beslöt i överensstämmelse därmed. Enligt 1918 års lönereglering uppburo icke-ordinarie lärare i övningsämnen vid folkskoleseminarierna något högre arvode än motsvarande lärare vid de allmänna läroverken. Lärarlönekommitlén och 1928 års lönekommitté liksom skolöverstyrelsen föreslogo också, att så fortfarande skulle vara förhållandet. Läroverkslönesakkunniga däremot förordade samma lönegradsplacering för extra ordinarie och extra lärare i teckning, musik och gymnastik med lek och idrott vid seminarium och allmänt läroverk. Likaså placerade de lärarinna i kvinnlig slöjd vid manligt seminariums övningsskola och i hushållsgöromål i samma lönegrad som vid läroverken. För lärare i kvinnlig slöjd vid kvinnligt seminarium och i manlig slöjd föreslogs en lönegrads högre placering än vid läroverken. Departementschefen följde i här berörda avseenden läroverkslönesakkunnigas förslag och anförde som skäl härför, att de icke ordinarie lärarna kunde antagas komma att flytta mellan olika slag av läroanstalter, innan de vunne ordinarie anställning, varvid en enhetlig lönegradsplacering torde vara förenad med vissa fördelar. Riksdagen hade icke någon erinran att göra mot departementschefens förslag. Vid 1937 års lönereglering blevo sålunda folkskoleseminariernas övningslärare placerade i följande lönegrader: Ordinarie lärare i teckning, musik, gymnastik med lek och idrolt 21 lönegraden; i manlig slöjd 18 lönegraden; i kvinnlig slöjd vid kvinnligt seminarium 18 lönegraden och vid manligt seminariums övningsskola 16 lönegraden; i hushållsgöromål 16 lönegraden;

extra ordinarie och extra lärare i teckning, musik och gymnastik med lek och idrott 18 lönegraden; i manlig slöjd 16 lönegraden; i kvinnlig slöjd vid kvinnligt seminarium 16 lönegraden och vid manligt seminariums övningsskola 15 lönegraden; i hushållsgöromål 15 lönegraden. Vid 1939 års lönereglering, då bestämmelserna i 1937 års författningar inarbetades i civila avlöningsreglementet (kungörelse 1939: 272) och civila icke-ordinariereglementet (kungörelse 1939: 273) jämte därmed sammanhängande författningar, skedde icke någon ändring av avlöningsprinciper och lönegradsplaceringar för folkskoleseminariernas övningslärare. För närmare kännedom om sedan 1939 gällande bestämmelser hänvisas till kapitlet Gällande bestämmelser.

Småskoleseminarier. Före 1937 års lönereglering fanns vid småskoleseminarierna endast en ordinarie lärarbefattning i övningsämnen (befattningen som skolköksföresfåndarinna vid seminariet i Lycksele). Läroverkslönesakkunniga förordade, att undervisningen i övningsämnen skulle bestridas av såväl ordinarie som icke-ordinarie lärare och att ordinarie befattningar skulle inrättas vid de seminarier, där efter fullt genomförd organisation undervisningen komme att omfatta minst 15 veckotimmar. För ordinarie och icke ordinarie befattningar föreslogos samma lönegrader som vid folkskoleseminarierna. Till lärarinnan i hushållsgöromål vid seminariet i Lycksele skulle utgå ett extra arvode, för det fall att hon tjänstgjorde såsom föreståndarinna för det vid seminariet inrättade skolköket. I propositionen till 1937 års riksdag (nr 271) anslöt sig departementschefen till läroverkslönesakkunnigas ståndpunkt om samma lönegrader som vid folkskoleseminarierna, och riksdagen beslöt i överensstämmelse därmed. 1937 års avlöningsförfattningar, kungörelserna nr 873 och 954, trädde beträffande småskoleseminarierna i kraft den 1 juli 1938. Även efter 1939 års lönereglering (kungörelserna 272 och 273) äro småskoleseminariernas övningslärare jämställda med motsvarande lärare vid folkskoleseminarierna.

Läroanstalter för blinda och dövstumma. Genom lagen den 29 maj 1896 (nr 34) angående blindundervisningen infördes obligatorisk undervisning för de blinda, vilken skulle omhändertagas av staten.

27 Beträffande lärare i musik och gymnastik vid läroanstalterna för blinda ansågo 1928 års lönekommitté, skolöverstyrelsen och läroverkslönesakkunniga, att de borde jämställas med motsvarande lärare vid de allmänna läroverken. I enlighet härmed placerades de vid 1937 års lönereglering (proposition nr 271, riksdagens skrivelse nr 469, författning 1937:873 och 954) såsom ordinarie i 20 lönegraden. I fråga om manliga arbetslärare och kvinnliga arbetslärare (handarbetslärarinnor) förordade 1928 års lönekommitté 15 lönegraden för arbetslärare och 13 lönegraden för handarbetslärarinnor. Kommittén framhöll, att kommittén även föreslagit 15 lönegraden för manlig folkskollärare. Löneställningen för arbetslärarna syntes kommittén visserligen hög med hänsyn därtill, att kravet på pedagogisk utbildning hos lärarna komme i andra rummet. Riksdagen hade emellertid tidigare särskilt fäst sig vid att dessa lärare borde bibringa sina elever sådana färdigheter, varav dessa bleve beroende för framtida förvärvsarbete. Avlöningen borde därför tillmätas så, att personer med utmärkt yrkesskicklighet, parad med för den speciella blindundervisningen lämpade personliga egenskaper, kunde förvärvas för dessa lärarbefattningar. Skolöverstyrelsen åter förordade lägst 16 lönegraden för manliga arbetslärare och 14 lönegraden för handarbetslärarinnor, medan läroverkslönesakkunniga föreslogo 15 lönegraden för båda lärarkategorierna. Departementschefen anslöt sig till läroverkslönesakkunnigas förslag, och riksdagen beslöt i överensstämmelse därmed. För en lärarinna i hushållsgöromål föreslogo 1928 års lönekommitté 13 lönegraden, skolöverstyrelsen 14 lönegraden och läroverkslönesakkunniga 15 lönegraden. Då hennes tjänstgöringsskyldighet regelmässigt översteg 30 veckotimmar, skulle enligt läroverkslönesakkunnigas förslag treprocentsregeln icke tillämpas å befattningen. Departementschefen och riksdagen anslöto sig till läroverkslönesakkunnigas förslag. Beträffande extra ordinarie och extra lärare beslöts vid 1937 års riksdag i enlighet med läroverkslönesakkunnigas förslag, att i den mån sådana befattningshavare komme att anställas, lärare i musik och gymnastik skulle tillhöra 18 lönegraden samt arbetslärare, inklusive handarbetslärarinnor och lärarinnor i hushållsgöromål, 14 lönegraden. Vid 1939 års lönereglering överfördes lärarna vid läroanstalterna för blinda utan ändring av lönegradsplaceringen till civila avlöningsreglementet. Vid 1946 års riksdag anförde departementschefen i .statsverkspropositionen (VIII sid. 377), alt han med hänsyn till den pågående utredningen rörande anställnings- och avlöningsförhållandena för övningslärare vid de statliga och statsunderstödda undervisningsanstalterna icke kunde förorda ett framställt förslag om ordinariesättning av den extra ordinarie musiklärarbefattningen vid institutet å Tomteboda.

28 Enligt lagen den 31 maj 1889 (nr 27) angående dövstumundervisningen voro landsting och stadsfullmäktige i de städer, som icke deltogo i landsting, skyldiga att föranstalta om undervisning åt de inom vederbörande landstingsområden eller städer befintliga barn, som avsåges i lagen. Landstingsområdena och städerna voro för dövstumundervisningens ordnande indelade i sju dövstumskoldistrikt med var sin skola. Inom ramen för givna bestämmelser ägde distrikten frihet att själva besluta om skolornas organisation och undervisningens ordnande efter olika metoder. Distrikten ägde även bestämma lärarnas löner. I fråga om lönerna förelågo stora olikheter mellan distrikten. Vid 1937 års riksdag (proposition nr 109, riksdagens skrivelse nr 214) beslöts, att staten skulle från och med den 1 juli 1938 under vissa förutsättningar övertaga ansvaret för dövstumundervisningsväsendets fortsatta uppehållande. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (proposition nr 212) beslöt 1938 års riksdag (skrivelse nr 241), att bestämmelserna i avlöningsreglementet för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende skulle göras tillämpliga å lärare vid statens dövstumskolor (kungörelsen 1938: 435). Är 1939 inordnades dessa lärare under civila avlöningsreglementet.

Högre folkskolor. Liksom det stora flertalet lärare vid det statliga och statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet fingo övningslärarna vid de högre folkskolorna sin avlöning reglerad genom beslut av 1918 års riksdag. Avlöningsbestämmelserna meddelades i kungörelse (nr 759) den 16 september 1918 angående avlöning åt lärare vid högre folkskola samt statsbidrag till sådan skola. Kungörelsen trädde i kraft den 1 januari 1919. Enligt 1918 års avlöningskungörelse avlönades samtliga lärare i övnings ämnen vid högre folkskolor som limlärare. Dock kunde genom kommunernas försorg övningslärare erhålla fastare anställning med vissa grundlöner och ålderstillägg samt pensionsrätt genom s. k. »reglering av befattning». De statligt fastställda (minimi) arvodena till timlärare voro i musik och gymnastik desamma som vid de allmänna läroverken, under det att teckning vid högre folkskolor jämställdes med läroämnen. Lärarinna i husligt arbete hade vid allmän högre folkskola samma timlärararvode som samskolornas lärarinnor i kvinnligt handarbete, vid yrkesbestämd högre folkskola något högre timlärararvode. Lärare och lärarinnor i slöjd uppburo ersättning per undervisningstimme enligt stadganden i särskild kungörelse.

29 Frågan om inrättande av ordinarie och extra ordinarie övningslärartjänster vid högre folkskolor upptogs av skolöverstyrelsen i dess utlåtande den 30 september 1924 över lärarsakkunnigas betänkande och av 1928 års lönekommitté (SOU 1930:20). Skolöverstyrelsen ansåg, att lärare med full tjänstgöring borde kunna anställas som ordinarie med löneförmåner, avpassade i förhållande till ämneslärarnas löner. 1928 års lönekommitté ifrågasatte, huruvida icke vid skolor med permanent behov av övningslärare med full tjänstgöring, d. v. s. 30 veckotimmar, ordinarie tjänster skulle kunna inrättas i sådana övningsämnen, i vilka funnes ordinarie lärartjänster vid läroverk. Lön borde därvid utgå efter samma system, som kommittén föreslagit för övningslärare vid läroverk. I augusti 1937 avlämnade 1936 års lär arlöne sakkunnig a betänkande med förslag lill lönereglering för lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor och högre folkskolor (SOU 1937:27). Dessa sakkunniga föreslogo, att möjlighet till ordinarie och extra ordinarie anställning skulle beredas övningslärare vid nämnda skolformer, om de vid en och samma skola kunde erhålla stadigvarande tjänstgöring med ett större antal veckotimmar. Den fastare anställningen syntes lämpligen böra ordnas i huvudsaklig överensstämmelse med förhållandena vid de statliga realskolorna. Av praktiska skäl kunde dock de sakkunniga icke förorda den s. k. ireprocentsregelns tillämpning vid de högre kommunala skolorna. Någon spärregel, som hindrade en lärare med tjänstgöring vid mer än en skola att uppbära högre lön, än h a n skulle hava uppburit med tjänstgöring vid en enda skola, kunde nämligen icke utan avsevärda svårigheter genomföras vid de kommunala skolformerna, eftersom de olika skolorna ofta hade olika huvudmän. Det skulle också kunna komma att inträffa, att lärare samtidigt innehade fast anställning vid en statlig undervisningsanstalt och vid någon av de högre kommunala skolformerna. De sakkunniga föreslogo därför, att lönen skulle utgå med en trettiondels avdrag eller tillägg för varje veckotimme, varmed lärarens tjänstgöring under- eller överstege 30 veckotimmar (den s. k. trettiondelsregeln). Med en dylik anordning komme en övningslärares avlöning att utan särbestämmelser ktmna regleras självständigt för varje skola, där han hade anställning. Beträffande det timtal, som borde föreskrivas som minimum för fastare anställning, ansågo de sakkunniga icke tillrådligt att, innan en mera omfattande utredning angående övningslärarnas ställning blivit verkställd, frångå bestämmelserna i reglementet för statens pensionsanstalt, enligt vilka för pensionsrätt fordrades en tjänstgöring av minst 20 undervisningstimmar i veckan. De sakkunniga stannade därför för 20 veckotimmars undervisningsskyldighet som minim u m för ordinarie och extra ordinarie anställning. Inrättande av extra anställning ifrågasattes icke. Vad slutligen anginge lönesättningen, förordade

de sakkunniga samma lönegradsplacering som vid de allmänna läroverken. under förutsättning att samma behörighetsvillkor uppställdes. Över 1936 års lärarsakkunnigas betänkande uttalade sig skolöverstyrelsen den 25 november 1937. Överstyrelsen beklagade bland annat med tanke pa lärarrekryteringen, att minimiantalet veckotimmar för ordinarie och extra ordinarie anställning satts så högt som till 20. Med hänsyn till bestämmelserna i reglementet för statens pensionsanslalt ansåg sig dock överstyrelsen icke kunna direkt motsätta sig de sakkunnigas förslag på denna punkt men uttryckte det önskemålet, att hindren för ett lägre minimi tal genom Kungl. Maj:ts försorg snarast möjligt måtte bliva undanröjda, så att skillnaden mellan statliga och högre kommunala skolor i fråga om minimitjänslgöringen, så långt ske kunde, bleve utjämnad. Beträffande lönegradsplaceringen fann överstyrelsen alltför stor skillnad mellan å ena sidan lärarna i teckning, musik och gymnastik och å andra sidan kvinnlig slöjd och hushållsgöromål. En skillnad på fyra lönegrader syntes under alla förhållanden icke vara motiverad av skillnaden i utbildningstid. Vidare framhöll överstyrelsen, att undervisningen i kvinnlig slöjd och hushållsgöromål vid de högre kommunala skolornas praktiskt betonade linjer hade en helt annan omfattning och betydelse än i realskolan och på den kommunala flickskolans teoretiska linje och även ställde långt större krav på lärarna. Överstyrelsen föreslog därför, att lärare i kvinnlig slöjd och hushållsgöromål vid de yrkesbetonade högre folkskolornas och de praktiska mellanskolornas hushållslinje samt de kommunala flickskolornas praktiska linje skulle placeras två lönegrader högre än vid övriga linjer eller i samma lönegrad som lärarinna i kvinnlig slöjd vid kvinnligt folkskoleseminarium. I proposition till 1938 års riksdag (nr 230) biträdde departementschefen lärarlönesakkunnigas förslag utom beträffande lönegradsplaceringen axlärare i kvinnlig slöjd och hushållsgöromål, där han anslöt sig till skolöver styrelsens mening. I likhet med de sakkunniga utgick han från att samma. behörighetsvillkor skulle tillämpas vid de högre kommunala skolorna som vid de allmänna läroverken. Den av skolöverstyrelsen framkastade tanken att genom justeringar i gällande pensionsbestämmelser bereda möjlighet för inrättande av tjänster med mindre omfattande tjänstgöring än 20 veckotimmar fann h a n böra tagas under övervägande vid den utredning angående anställnings- och löneförhållandena för övningslärarna vid det kommunala skolväsendet i övrigt, som enligt hans mening borde igångsättas, sedan den föreliggande löneregleringsfrågan blivit avgjord. Riksdagen (skrivelse nr 339) godkände den av departementschefen förordade regleringen av anställnings- och löneförhållandena för övningslärarpersonalen vid berörda skolor. I anslutning till riksdagens beslut utfärdades den 11 november 1938 avlöningsreglemente för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre

31 folkskolor (kungörelse nr 660). Löneregleringen trädde i kraft den 1 januari 1939 och gäller fortfarande Ifeträffande övningslärarna. Dessa lärare inbegrepos nämligen icke i 1943 års avlöningsreglemente för de högre kommunala skolorna. För närmare kännedom om bestämmelserna i 1938 års avlöningsreglemente hänvisas li!l kapitlet Gällande bestämmelser.

Kommunala mellanskolor. Även de kommunala mellanskolornas övningslärare fingo sin avlöning reglerad genom beslut av 1918 års riksdag. Avlöiiingsbestämmelserna meddelades i kungörelse den 19 november 1918 (nr 927) angående avlöning åt lärare vid kommunal mellanskola samt statsbidrag till sådan skola. Bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 1919. Timlärararvodena till lärare fastställdes till samma belopp, som tidigare vid samma riksdag bestämts för motsvarande lärare vid de allmänna läroverken. Därjämte kunde kommunala tillägg utgå. 1938 års lönereglering. I 1918 års avlöningsbestämnielser för kommunala mellanskolor upptogs icke någon ordinarie anställningsform för lärare i övningsämnen. Visserligen kunde genom vederbörande skoldistrikts försorg sådan lärare erhålla fastare anställning och pensionsrätt genom »regleringav befattning», och vidare kunde ett övningsämne efter skolöverstyrelsens beprövande ingå i ordinarie ämneslärartjänst. Det stora flertalet övningslärare hade dock endast anställning som timlärare. Med anledning därav uttalade skolöverstyrelsen i sitt utlåtande den 30 september 1924 önskvärdheten av att fastare anställningsform för övningslärarna skapades åtminstone vid de större kommunala mellanskolorna. Överstyrelsen var dock icke beredd att omedelbart framlägga förslag i frågan, vilken i första hand vore en organisationsfråga, men ansåg den vara av så stor betydelse, alt den snarast borde upptagas till utredning och lösning. 1928 års lönekommitté instämde i skolöverstyrelsens uttalande om önskvärdheten av fastare anställningsform. Det syntes sålunda kommittén, som om övningslärare med minst 20 veckotimmars tjänstgöring i sådana övningsämnen, inom vilka vid läroverken anställdes ordinarie lärare, skulle kunna erhålla ordinarie anställning och avlönas enligt samma grunder som motsvarande lärare vid läroverken. Något förslag därom ansåg sig dock kommittén icke kunna framlägga. För 1936 års lärarlönesakkunnigas förslag om inrättande av ordinarie övningslärartjänster vid kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor

och högre folkskolor samt för frågans fortsatta behandling har redogörelse lämnats ovan s. 29 f.f. Enligt 1938 års för de olika högre kommunala skolorna gemensamma avlöningsreglemente (kungörelse nr 660) kunde alltså ordinarie och extra ordinarie tjänst inrättas vid en tjänstgöring av minst 20 veckotimmar. Vid beräkningen av avlöningen till dessa lärare skulle trettiondelsregeln tillämpas. Lönegradsplaceringarna och timlärararvodena blevo desamma som för motsvarande lärare vid de allmänna läroverken.

Praktiska mellanskolor. Beslut om försöksvis inrättande av praktiska mellanskolor fattades av 1933 års riksdag (proposition nr 161, riksdagens skrivelse nr 257). Beträffande avlöning till dessa skolors lärare uttalade departementschefen i propositionen, att de för de högre folkskolorna gällande bestämmelserna borde gälla, och riksdagen hade intet att erinra däremot. Föreskrifter därom utfärdades senare av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall vid upprättande av praktisk mellanskola. Vid 1938 års lönereglering (kungörelse 1938: 660) jämställdes genom författning lärare i övningsämne vid praktisk mellanskola med motsvarande lärare vid högre folkskola.

Kommunala

flickskolor.

Kommunala flickskolor inrättades genom beslut av 1928 års riksdag (proposition nr 116, riksdagens skrivelse nr 356). I anledning av riksdagens beslut utfärdades kungörelse den 22 juni 1928 (nr 229) angående avlöning åt lärare vid kommunal flickskola samt statsbidrag till sådan skola. Enligt 1928 års avlöningskungörelse avlönades samtliga lärare i övningsämnen vid kommunal flickskola såsom timlärare. Enligt samma år utfärdad stadga kunde dock ett övningsämne ingå i ordinarie ämneslärartjänst. Därjämte fanns möjlighet till »reglering av befattning» genom kommunens försorg. De statligt fastställda timlärararvodena, utöver vilka kommunala tillägg kunde utgå, uppgingo i teckning, musik och gymnastik till samma belopp som vid de allmänna läroverken och i slöjd och hushållsgöromål till samma belopp som i motsvarande ämnen vid yrkesbestämd högre folkskola. Såsom av redogörelsen ovan s. 29 f.f. framgår, föreslog 1936 års lärarlönesakkunniga genomgående samma avlöningsförmåner för de kommunala

33 flickskolornas övningslärare som för motsvarande lärare vid kommunala mellanskolor, under det att skolöverstyrelsen påyrkade högre lönegradsplacering än vid dessa skolor för lärare i kvinnlig slöjd och hushållsgöromål på bland annat den kommunala flickskolans praktiska linje. Departementschefen (proposition nr 230) biträdde på denna punkt skolöverstyrelsens mening, och riksdagen beslutade i överensstämmelse därmed (skrivelse nr 339). Bestämmelserna om anställnings- och avlöningsvillkor för de kommunala nickskolornas övningslärare ingingo i avlöningsreglementet den 11 november 1938 (kungörelse n r 660), vilket omfattade samtliga högre kommunala skolor och i fråga om övningslärarna alltjämt är gällande.

Folkskolan. Enligt det klasslärarsystem, som varit rådande i folkskolan alltsedan dess tillkomst, förlägges i princip en lärares hela tjänstgöring till en enda klass, där läraren skall undervisa i samtliga förekommande läro- och övningsämnen. Redan tidigt började emellertid vissa skoldistrikt, särskilt i de större städerna, att anställa facklärare för undervisningen i övningsämnen. Dessa lärares avlöning reglerades då helt genom kommunala beslut. På vissa villkor utgick emellertid statsbidrag till undervisningen i slöjd för gossar sedan 1877, i slöjd för flickor sedan 1896 och i huslig ekonomi sedan 1906. Frågan om en fastare anställning och verklig lönereglering för dessa facklärare i folkskolan upptogs av 1912 års lärarlönenämnd. I sitt den 31 oktober 1914 avgivna betänkande I, band 1 (huvudbetänkande), yttrade lärarlönenämnden beträffande delaktighet för facklärarna i den för folkoch småskollärare föreslagna löneregleringen i huvudsak följande: Nämnden har undersökt, huruvida över huvud taget övningslärarna vid folkskolorna skulle kunna genom laga stadganden tillförsäkras den fastare ställning och de avlöningsförmåner, som må tillkomma folkskollärare i allmänhet. Det har därvid allt klarare framträtt, att frågan om övningslärarinstitutionen vid folkskolorna är en pedagogisk fråga, som icke torde böra lösas som ett moment i den allmänna löneregleringsfrågan. Mot en anordning sådan som den ifrågasatta torde också inom folkskolan i allmänhet förefinnas någon obenägenhet, grundad på den uppfattningen, att facklärarsystemet över huvud taget är mindre lämpligt på folkskolans område och åtminstone icke bör genom några enkom för ändamålet avsedda åtgärder där beredas ökad terräng. Om bärkraften av detta argument har nämnden som helhet icke någon bestämd mening. För nämnden står det emellertid klart, att om berörda lärares anställnings- och avlöningsförhållanden skola regleras, detta icke kan ske, med mindre bestämmelser träffas angående deras utbildning och kompetens. Nämnden har genom sin statistiska undersökning funnit, att ifrågavarande lärares utbildning är synnerligen växlande och, beträffande vissa grupper, i många fall helt visst

34 ganska bristfällig. Att i nu berörda hänseende verkställa ytterligare utredning och avgiva förslag, som mer eller mindre djupt ingripa i skolans organisation, därtill saknar nämnden nödiga förutsättningar. Nämnden tror för övrigt, att förhållandena på ifrågavarande område ännu icke vunnit den stadga, att ett fastställande av vissa bestämda kompetensfordringar skulle medföra större gagn än olägenhet. Härtill kommer, att antalet övningslärare med full tjänstgöring är jämförelsevis litet, samt att sådana lärare icke förekomma annorstädes ån i några få större samhällen. Alt nu genom en allmän rikslagstiftning angående övningslärarnas kompetens-, anställnings- och avlöningsförhållanden regelbinda övningslärarinstitutionen torde icke vara lämpligt. Emellertid fordrar billigheten, att där övningslärare med full tjänstgöring blivit mera stadigvarande anställda de ock skola beredas en någorlunda tryggad ekonomisk existens. Att draga försorg härom tillkommer i första hand de samhällen, där sådana lärare anställts. För att underlätta samhällenas strävan härutinnan h a r nämnden i samband med sitt förslag till reglemente för folkskollärarnas pensionsinrättning upptagit Adssa bestämmelser, som, utan att nu intvinga övningslärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden i vissa bestämda former, i allt fall komma att på dessa förhållanden verka reglerande i syfte att bereda övningslärarna en mera tryggad ställning. Med s i s t n ä m n d a u t t a l a n d e åsyftade l ö n e n ä m n d e n i sitt förslag, att l ä r a r e i ett eller flera a v ä m n e n a t e c k n i n g , g y m n a s t i k , sång, h u s l i g e k o n o m i och slöjd s k u l l e k u n n a v i n n a d e l a k t i g h e t i f o l k s k o l l ä r a r n a s p e n s i o n s i n r ä t t n i n g , o m u n d e r v i s n i n g s s k y l d i g h e t e n u t g j o r d e m i n s t 24 v e c k o t i m m a r u n d e r 8 m å n a d e r a v å r e t och s l u t a v l ö n i n g e n u p p g i n g e till vissa m i n i m i b e l o p p . I sitt d e n 8 n o v e m b e r 1915 a v g i v n a b e t ä n k a n d e II, del 1, t i l l k ä n n a g a v lär a r l ö n e n ä m n d e n , att d e n f r å n g å t t sin n y s s n ä m n d a s t å n d p u n k t b e t r ä f f a n d e l ä r a r i n n o r i huslig e k o n o m i m e n v i d h ö l l e den i f r å g a o m övriga ö v n i n g s l ä r a r e . N ä m n d e n h a d e n ä m l i g e n k o m m i t f r a m till d e n m e n i n g e n , att frågan o m f a c k l ä r a r s y s t e m eller icke f a c k l ä r a r s y s t e m k u n d e , v a d a n g i n g e ä m n e t h u s l i g e k o n o m i vid f o l k s k o l o r n a , a n s e s tills v i d a r e v a r a a v g j o r d till fackl ä r a r s y s t e m e t s f ö r m å n . N ä m n d e n k u n d e i c k e h e l l e r finna n å g o t sakligt skäl, varför i c k e s k o l k ö k s l ä r a r i n n o r n a s k u l l e t i l l f ö r s ä k r a s s a m m a trygghet i avseende å anställning och avlöning som folkskollärarinnorna. Nämnden föreslog s å l u n d a en verklig lönereglering för l ä r a r i n n o r i huslig e k o n o m i ( h u s h å l l s g ö r o m å l ) och a n f ö r d e d ä r o m b l a n d a n n a t : En skillnad i avseende å skolkökslärarinnornas och folkskollärarinnornas ställning betingas emellertid därav, att ämnet huslig ekonomi icke är obligatoriskt vid folkskolorna. En föreskrift, varigenom skoldistrikten ålades att giva skolkökslärarinnorna en viss ställning och avlöning, skulle distrikten kunna undandraga sig genom att i sina folkskolor slopa undervisningen i ämnet. Under sådana omständigheter torde den föreliggande frågan icke kunna lösas på annat sätt, än att bland villkoren för erhållande av statsbidrag till undervisning i huslig ekonomi stadgas, att lärarinnorna i ämnet skola erhålla en viss avlöning. I avlöningsförmånerna för fast anställd skolkökslärarinna med full tjänstgöring böra, liksom för ordinarie folkskollärarinnor, ingå jämväl ålderstillägg och rätt till p e n s i o n . . . Att genomföra de grunder, nämnden i berörda hänseende förordnat, är jämförelsevis lätt, då det gäller de större skoldistrikten, men synnerligen svårt, då det gäller

35 de mindre skoldistrikten . . ., där en skolkökslärarinna icke kan få full tjänstgöring och där undervisningen i ämnet på grund härav måste bestridas av s. k. ambulerande lärarinnor. Teoretiskt kunde denna fråga lösas så, att flera distrikt sloge sig tillsammans om en lärarinna, en anordning, på vilken nämnden funnit exempel. Praktiskt har frågan delvis lösts på det sättet, att landsting, hushållningssällskap eller andra enkom för ändamålet avsedda institutioner anställa och avlöna skolkökslärarinnor, som tillhandahållas de mindre distrikten ... Nämnden har nu tänkt sig, att landsting, hushållningssällskap eller annan av Kungl. Maj:t för ändamålet godkänd organisation skulle gentemot skolkökslärarinna kunna intaga samma ställning, som, enligt vad ovan sagts, skulle kunna tillkomma skoldistrikt... Och-där flera distrikt vilja, utan förmedling av landsting o. s. v., sammansluta sig för anställandet av en för distrikten gemensam skolkökslärarinna, bör en sådan sammanslutning i nu berörda hänseende få samma ställning, som, enligt vad ovan sagts, skulle tillkomma landsting. Lönenänmnden hade jämväl övervägt, huruvida den föreslagna löneregleringen för lärarinnor i huslig ekonomi borde föranleda dylik reglering av lönerna för lärare i övriga övningsämnen, således även för lärare i slöjd, men funnit sig icke kunna förorda en sådan anordning. Däremot föreslog nämnden en höjning av och delvis ändrade grunder för statsbidraget till undervisning i slöjd för gossar och slöjd för flickor. Enligt nämndens mening borde statsbidraget till undervisning i slöjd för gossar och slöjd för flickor till sitt belopp utgå efter samma grund och icke såsom tidigare med dubbelt så stort belopp för undervisnings timme i slöjd för gossar som i slöjd för flickor. Vidare borde icke beloppen sättas lägre, än alt lärarens minimiavlöning komme att någorlunda motsvara den kontanta avlöningen för extra ordinarie folkskollärare eller folkskollärarinna. Över lärarlönenämndens förslag yttrade sig folkskolöverstyrelsen den 31 augusti 1918 i samband med sina äskanden om anslag till folkundervisningen för budgetåret 1920. Överstyrelsen framhöll därvid, att ett starkt behov av förbättrade avlönings- och pensionsförhållanden förelåge icke endast för lärarinnor i hushållsgöromål utan också för lärare i slöjd. Enbart i slöjd undervisade år 1917 omkring 300 lärare med en tjänstgöring uppgående till minst 26 limmar i veckan. Det gällde sålunda ett ingalunda obetydligt antal lärare, som hade sin huvudsakliga utkomst av slöjdundervisningen i folkskolan. På grund härav framlade överstyrelsen förslag till lönereglering för såväl lärare i slöjd som lärarinnor i hushållsgöromål. I proposition till 1919 års lagtima riksdag (prop. 1, VIII) förklarade departementschefen sig icke kunna biträda det av folkskolöverstyrelsen framlagda förslaget om löne- och pensionsreglering för lärare i slöjd och hushållsgöromål. Beträffande slöjdlärare yttrade han bland annat: I likhet med lärarlönenämnden, som icke ansett sig kunna föreslå en dylik lönereglering, håller jag nämligen före, att frågan om övningslärarinstitutionen vid folkskolorna är en pedagogisk fråga, som icke bör lösas såsom ett moment i den all-

36 manna löneregleringsfrågan. Må vara, att man inom vissa städer, huvudsakligen några av de större, för ett eller annat ämne samt för vissa stadier inom folkskolan redan anställt särskilda facklärare, så äro dock meningarna ännu mycket delade i fråga om lämpligheten av att i någon större utsträckning tillämpa facklärarsystemet. Härtill kommer, att antalet facklärare i slöjd, vilka hava full tjänstgöring till samma omfattning som ordinarie folkskollärare, ännu är jämförelsevis litet och de skoldistrikt, det h ä r gäller, äro ganska få. Rörande undervisningen i hushållsgöromål anförde bland annat

departementschefen

följande:

Det finnes en annan synpunkt, som för den föreliggande frågans bedömande torde vara den huvudsakliga, nämligen undervisningsämnets ställning inom den egentliga folkskolan. Hushållsgöromål är icke ett obligatoriskt ämne inom denna skola, utan det beror på skoldistriktet självt, huruvida undervisning i detta ämne skall inom distriktet anordnas eller icke. Och någon utsikt att under den närmaste tiden fä ämnet hushållsgöromål infört såsom obligatoriskt ämne i den egentliga folkskolan torde icke heller förefinnas, ehuru ämnets stora betydelse för den kvinnliga ungdomens uppfostran numera lärer vara allmänt erkänd. Sedan riksdagen beviljat medel å r 1917 till understöd åt husmodersskolor och år 1918 till understöd åt praktiska ungdomsskolor (fortsättningsskolor, lärlingsskolor, yrkesskolor och hushållsskolor), torde det kunna förväntas, att dessa skolor komma att upptaga ett kraftigt arbete för den kvinnliga ungdomens utbildning i hushållsgöromål. Vilken inverkan detta kan komma att utöva på den egentliga folkskolans undervisning i ämnet kan icke nu med säkerhet bedömas, men med tanke pä den tidiga ålder, vid vilken flickorna i den egentliga folkskolan måste deltaga i berörda undervisning och den svaga kroppsliga utveckling, som utmärker mänga av dem vid denna ålder, är det icke uteslutet, att en stor del av den undervisning i hushållsgöromål, som nu är förlagd till den egentliga folkskolan, framdeles, sedan erfarenhet vunnits om de förutnämnda nya skolarternas förmåga att tillgodose sagda undervisning, kan anses lämpligen böra överflyttas till dessa skolarter. P å d e s s a g r u n d e r a n s å g sig d e p a r t e m e n t s c h e f e n icke k u n n a tillstyrka bifall till l ä r a r l ö n e n ä m n d e n s o c h folkskolöverstyrelsens förslag o m i n r ä t t a n d e a v o r d i n a r i e l ä r a r t j ä n s t e r och i n f ö r a n d e av ett d ä r e m o t s v a r a n d e avlöningssystem. R i k s d a g e n (skrivelsen n r 8 A) a n s l ö t sig till d e p a r t e m e n t s c h e f e n s u t t a l a n de. Det syntes s å l u n d a r i k s d a g e n b ö r a a n k o m m a p å v e d e r b ö r a n d e skoldistrikt a t t sörja för en i e k o n o m i s k t a v s e e n d e m e r a fast och t r y g g a d ställn i n g för f a c k l ä r a r e m e d t j ä n s t g ö r i n g i full u t s t r ä c k n i n g . Även b e t r ä f f a n d e l ä r a r i n n o r n a i h u s h å l l s g ö r o m å l f ö r k l a r a d e r i k s d a g e n sig vilja för sin del i h u v u d s a k a n s l u t a sig till d e n åsikt, d e p a r t e m e n t s c h e f e n gjort g ä l l a n d e , u n d e r f r a m h å l l a n d e a l t det b o r d e a n k o m m a p å v e d e r b ö r a n d e m y n d i g h e t e r eller k o r p o r a t i o n e r , s o m a n o r d n a d e k u r s e r i h u s h å l l s g ö r o m å l , a t t därest s y s s e l s ä t t n i n g året o m k u n d e b e r e d a s l ä r a r i n n o r , sörja för en i e k o n o m i s k t a v s e e n d e m e r a fast o c h t r y g g a d ställning för dessa. F ö r f a t t n i n g s b e s t ä m m e l s e r a n g å e n d e s t a t s b i d r a g för u n d e r v i s n i n g i slöjd och h u s h å l l s g ö r o m å l m e d t i l l ä m p n i n g från och m e d d e n 1 j a n u a r i 1920 u t -

färdades den 30 juni 1920 (nr 572 och 573). Som villkor för statsbidrag till lärarnas avlöning föreskrevs bland annat, att lärarnas arvode skulle uppgå till minst 1 krona 20 öre för varje undervisningstimme i slöjd och minst 7 kronor 50 öre för varje arbetsdag om fem timmar i hushållsgöromål. Lärarinna i hushållsgöromål skulle därjämte åtnjuta fri kost i sammanhang med de praktiska övningarna i ämnet samt fri bostad jämte nödigt bränsle eller ersättning därför. Till de kontanta avlöningsförmånerna skulle statsbidrag utgå med nio tiondelar av minimiarvodena. Vidare föreskrevs, att åt lärare i slöjd med full tjänstgöring skoldistriktet och åt lärarinna i hushållsgöromål med full tjänstgöring skoldistriktet eller annan organisation, som svarade för hennes anställning, skulle kunna genom särskild reglering bereda fastare anställning i rättsligt och ekonomiskt hänseende. E n dylik reglering skulle även kunna avse pensionsrätt i statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. Dessa bestämmelser gälla i stort sett alltjämt, låt vara att ett flertal ändringar, bl. a. av arvodesbelopp och statsbidragsprocenten, företagits. Se vidare kapitlet Gällande bestämmelser. Vid åtskilliga tillfällen sedermera har emellertid frågan om övningslärarnas anställningsförhållanden varit föremål för behandling, bland annat av 1936 års lärarlönesakkunniga. I sitt betänkande med förslag till lönereglering för lärare vid folk- och småskolor (SOU 1936: 48) yttrade dessa sakkunniga bland annat: De sakkunniga hava haft frågan om övningslärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden under prövning. Enligt de sakkunnigas mening föreligger otvivelaktigt behov av en reglering av dessa lärares löne- och anställningsvillkor. Det torde emellertid vara nödvändigt att vid en dylik reglering i ett sammanhang upptaga frågan om övningslärarnas ställning vid samtliga statsunderstödda läroanstalter, varvid särskilt måste uppmärksammas och närmare undersökas möjligheten av att fast anställa lärare i övningsämne för undervisning vid flera undervisningsanstalter av olika slag. Hela detta spörsmål är av en särdeles invecklad beskaffenhet och kräver ganska mycken tid för utredning. De sakkunniga vilja i detta sammanhang erinra, att ingen av de föregående sakkunnigberedningarna upptagit berörda fråga till en uttömmande behandling. Tyvärr har det icke varit de sakkunniga möjligt att pä den korta tid, som stått dem till buds, närmare intränga i frågan om övningslärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden, vadan de sakkunniga nödgas inskränka sig till att framhålla behovet av att denna fråga med det snaraste göres till föremål för särskild sakkunnigutredning. 1 proposition till 1937 års riksdag (nr 270) angående lönereglering för folk- och småskollärare m. m. förklarade departementschefen, att han i likhet med 1936 års lärarlönesakkunniga ansåge, att spörsmålet om övningslärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden borde underkastas särskild utredning, vadan han icke närmare ginge in på nämnda spörsmål.

38 Riksdagen förklarade sig (skrivelsen nr 468) i likhet med departementschefen och vissa motionärer anse, att spörsmålet om övningslärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden borde underkastas särskild utredning, vilken borde bedrivas så skyndsamt, som ämnets invecklade natur medgåve.

Fortsättningsskolan. Enligt 1877 års kungörelse (nr 33) angående anslag för lärares avlöning vid fortsättningsskolor skulle undervisning vid fortsättningsskola meddelas i bland annat teckning. Även slöjd kunde, enligt en alternativ normalplan från 1878, ingå bland undervisningsämnena. Först efter fortsättningsskolans genomgripande omorganisation genom beslut av 1918 års riksdag (proposition nr 96, riksdagens skrivelse nr 248, fortsättningsskolestadga den 16 september 1918, nr 1001) fingo emellertid de s. k. övningsämnena en större plats på fortsättningsskolans schema, nämligen i den s. k. yrkesbestämda fortsättningsskolan. I en typ av denna fortsättningsskola dominera ämnena hushållsgöromål och kvinnlig slöjd, och i vissa yrkesbestämda fortsättningsskolor, dock ej något större antal, förekommer manlig slöjd i betydande omfattning. Vidare stadgas, att där omständigheterna sådant medgiva, gymnastikövningar skola ingå i fortsättningsskolans undervisning. Minimiersättningar till fortsättningsskolans lärare bestämdes genom författning den 16 september 1918 (nr 762) angående statsbidrag till avlönande av lärare vid fortsättningsskolan. Lärare i slöjd skulle ha minst 1 krona 25 öre för undervisningstimme och lärarinna i hushållsgöromål minst 5 kronor för arbetsdag, omfattande minst fyra undervisningstimmar. Till jämförelse härmed må nämnas, att minimiarvodet till lärare i övriga ämnen var 2 kronor 50 öre eller, i arbetskunskap under vissa förhållanden, 3 kronor för undervisningstimme. Om kvinnlig slöjd eller hushållsgöromål inginge i ämnet arbetskunskap, skulle dock ersättningen alltjämt vara den lägre. Statsbidraget till lärarnas avlöning skulle utgå med belopp motsvarande nämnda minimiarvoden. I underdånig skrivelse den 28 december 1926 framhöll skolöverstyrelsen, att det för fortsättningsskolans normala utveckling och i vissa fall för möjligheten att uppehålla undervisningen vore nödvändigt att anställa lärare med arbetet inom fortsättningsskolan såsom huvudsyssla, samt framlade vissa förslag, ägnade att undanröja skoldistriktens ekonomiska betänkligheter mot att reglera tjänster enligt bestämmelserna i reglementet för statens pensionsanstalt. Frågan därom upptogs av 1929 års fortsättningsskolsakkunniga i deras den 29 maj 1931 avgivna betänkande (SOU 1931: 17). De sakkunniga framhöllo bland annat:

39 Emellertid erfordras för den fortsatta undervisningen även lärare med annan utbildning än folkskollärarens, i främsta rummet lärarinnor i hushållsgöromål och i kvinnlig slöjd. Den anställning, som gällande författningar tillförsäkra dessa lärarinnor och andra fortsättningsskolans lärare, vilka icke hava annan befattning att återgå till, måste betecknas som mycket otillfredsställande. Såsom förut framhållits, kunna tjänsterna visserligen regleras och lärarna därmed erhålla fast anställning och pensionsrätt. Sådan reglering har också kommit till stånd i en del skoldistrikt. Men då därmed icke följa några ökade bidrag av statsmedel, äro skoldistrikten självfallet ganska obenägna att genomföra tjänsteregleringar, som skulle medföra ökade kommunala kostnader för fortsättningsskolan. Alltjämt äro därför här ifrågavarande lärare i stor utsträckning anställda för en kurs i sänder eller möjligen tills vidare med uppsägningsrätt utan andra löneförmåner än det utgående statsbidraget. Drabbas de av sjukdom, åtnjuta de ingen lön, så länge sjukdomen varar, och ofta förlora de omedelbart anställningen. Hur länge de än tjänstgöra, erhålla de intet ålderstillägg... Detta bör icke längre fortgå inom de skoldistrikt, där antalet fortsättningsskolpliktiga flickor är så stort, att deras undervisning i hushållsgöromål medför full sysselsättning för en skolkökslärarinna under större delen av aret. I sådant skoldistrikt bör tjänsten regleras och lärarinnan erhålla fast anställning. Svårare ställer det sig att ordna denna angelägenhet i distrikt, där det ärligen erfordras endast en eller ett par 5—6 veckors kurser i hushållsgöromål. Förekommer intet ordnat samarbete mellan flera sådana skoldistrikt, uppstå lätt svårigheter att upprätthälla undervisningen på ändamålsenligt sätt... Det är därför önskvärt, att mellan flera skoldistrikt, som icke var för sig behöva en skolkökslärarinna med full tjänstgöring, anordnas ett organisatoriskt samarbete i här berörda avseende. Detta samarbete bör leda till att så många skoldistrikt, att de tillsammans hava behov av en skolkökslärarinna med full tjänstgöring, sammansluta sig och gemensamt inrätta en tjänst för sådan lärarinna. Fortsättningsskolsakkunniga förklarade vidare sin anslutning till den tanken, att vid fortsättningsskolan tjänstgörande skolkökslärarinnor, vilka icke vore anställda å reglerad tjänst, likväl skulle tillerkännas rätt till ålderstillägg, lön under sjukdom samt pension. Emellertid stode denna fråga i nära samband med liknande spörsmål rörande vid andra skolor anställda övningslärare. De sakkunniga ansåge sig därför böra för det dåvarande icke föreslå annan åtgärd beträffande den föreliggande frågan, än att vid den utredning angående övningslärarnas tjänsteförhållanden, vilken föreslagits av skolöverstyrelsen och 1928 års lönekommitté, hänsyn måtte tagas även till de forlsättningsskolanis lärare, som hade arbetet i fortsältningsskolan till huvudsyssla men likväl icke enligt dåvarande författningar erhöllo fast anställning. I proposition till 1932 års riksdag (nr 134) fann departementschefen skälen för statsbidrag till ålderstillägg åt fast anställd lärare vid fortsättningsskola och till arvode åt vikarie för sådan lärare så starka, att han icke tvekade att tillstyrka förslagen därom. Statsbidraget borde dock tills vidare utgå, endast om lärarens tjänstgöring enbart vid fortsättningsskolan vore så omfattande, att den skulle kunna medföra pensionsrätt, eller närmare be-

stämt 20 timmar i veckan under minst 18 veckor av året. Riksdagen biföll förslaget endast med den ändringen, att tjänstgöringen skulle omfatta minst 24 veckor, motsvarande fyra 6-veckorskurser för år (riksdagens skrivelse nr 195). Författning med anledning av riksdagens beslut utfärdades den 30 december 1932 (nr 587). Vissa justeringar i fråga om minimiarvodena till folkskolans lärare i slöjd och hushållsgöromål ha i olika omgångar företagits (kungörelser 1921: 448, 1925:286, 1941:469, 1944:224, 1946:367). Vissa provisoriska förbättringar av speciellt skolkökslärarinnornas löneoch anställningsförhållanden ha därjämte, sedan 1941 års lärarlönesakkunniga den 11 december 1943 framlagt förslag därom, genomförts efter beslut av 1944 års riksdag (proposition nr 90, riksdagens skrivelse nr 182, kungörelse nr 225). För närmare kännedom härom hänvisas till kapitlet Gällande bestämmelser.

Kap. 2.

Gällande bestämmelser. Beträffande de statliga skolformerna ha nedan endast de allmänna läroverken blivit mera ingående behandlade. För övriga statliga skolformer angivas huvudsakligen de bestämmelser, som mera väsentligt avvika från dem, som gälla för de allmänna läroverken. Allmänna läroverk. Lärarnas anställnings- och tjänstgöringsförhållanden regleras i första hand i läroverksstadgan (senaste lydelsen 1945: 581 med senare ändringar). De allmänna läroverken äro av tre slag, nämligen dels fristående realskolor, dels högre allmänna läroverk, omfattande förutom realskola även gymnasium, dels ock lyceer (§ 1). För närvarande finnas dock icke några iyceer upprättade. Vissa allmänna läroverk äro avsedda för enbart manliga eller enbart kvinnliga lärjungar men flertalet för både manliga och kvinnliga lärjungar. Den femåriga realskolan bygger på genomgången fjärde klass i någon av folkskolans A- eller B-former och den fyraåriga realskolan på genomgången sjätte klass i folkskola av nämnda slag. Realskolan avslutas med realexamen (§2). Gymnasiet omfattar antingen fyra ringar, som utgå från realskolans näst högsta klass, eller också tre ringar, som utgå från realexamen. Läsåret skall, utöver tiden för inträdes- och flyllningsprövningar, omfatta 38 veckor. I läsåret inräknas påsk- och pingstlov och den ledighet, som vid slutet av varje termin oundgängligen erfordras för skolarbetets avslutande. Läsåret skall börja senast första söckendagen i september och sluta inom juni månad, därest icke särskilda omständigheter föranleda undantag. Höstterminerna bruka omfatta cirka 17 veckor och vårterminerna cirka 21 veckor. I läsåret vid realskola ingå i regel 204 arbetsdagar (SOU 1945-61 sid. 228). Lärjunge må ej åläggas deltaga i mer än sju lektioner om dagen. De två första lektionerna på morgonen och efter frukostrasten omfatta 45 minuter, övriga lektioner 40 minuter. Under 10—12 dagar av läsåret skall det vanliga skolarbetet ersättas av friluftsverksamhet.

42 Övningsämnen äro i realskolan välskrivning, teckning, musik, gymnastik med lek och idrott, manlig slöjd (slöjd för gossar), kvinnlig slöjd (slöjd för flickor) samt hushållsgöromål. 1 gymnasiet förekomma endast övningsämnena teckning, musik och gymnastik med lek och idrott. Enligt timplanen (1933: 110 med senare ändringar) skola övningsämnena i olika klasser och ringar förekomma i den omfattning följande uppställning utvisar (g = gossar, fl — flickor). \ n t a 1 v e c k

»

»

Summa

Klass eller ring

Välskrivning

Teckning

Musik

l5 25 35 45 55

1 1 — — —

2 2 2 2glfl 2

2 2 2 lfl 1

—

lOgOfl

o t i m m a r Gymna- Slöjd Slöjd stik med för för lek och gossar flickor idrott

Hushållsgöromål

2 2 2 — — G

—

4 4 4 4 g 3 fl 3

2 2 2 3 —

7 g 8fl 19 g 18 fl

4 4 4 g 3 fl 3

2 2 3 —

5 g G fl 15 g 14 fl

7 I 24 34 4*

— — —

2 2 2glfl 2

—

—

8g7fl

i4 4

IV4

— — — —

2 2 1 1

i 2 2 2

4 4 4 3

Summa

—

—

G

7 Treårigt latin- eller realgymnasium » » » » » »

I3 II 3 III 8

— — —

2 1 1

Summa

—

—

4 Fyraårig realskola »

»

Summa Fyraårigt latin- eller realgymnasium » » » » » » » » »

n4

in

2 2

in i

2 2 — — 4

— 4 fl — 4 fl — 4 fl — 4 fl

— — —

— — — —

— — — —

—

—

—

2 2 2

4 4 3

— — —

— — —

— — —

G

—

—

•

—

•

—

I skolor med inbyggd praktisk linje inträda vissa smärre förskjutningar i dessa timtal. I övrigt äro de upptagna timtalen för de särskilda undervisningsämnena icke bindande för undervisningstimmarnas fördelning å varje särskild vecka men skola lända till efterrättelse vid beräkning av den sammanlagda tid, som under läsåret skall tillkomma varje särskilt ämne. Den ovan angivna timplanen har emellertid icke helt trätt i tillämpning. (Jfr övergångsbestämmelser 1 till läroverksstadgan.) Sålunda tilldelas läro-

43 verken ett lägre timtal i musik än det, som enligt timplanen skulle ha erfordrats (för närvarande 75 a 80 % ) . Vidare är hushållsgöromål tills vidare, utom på de praktiska linjerna, ett frivilligt ämne. Vid inånga realskolor förekommer icke någon undervisning i ämnet. Om undervisning i hushållsgöromål icke är anordnad, skola flickorna i realskolans näst högsta klass liksom gossarna undervisas i teckning under två timmar i veckan. Manlig slöjd är obligatoriskt ämne endast i de båda lägsta klasserna av den femariga realskolan samt å de praktiska linjerna. Enligt anmärkningar till timplanen kan, om behov därav förefinnes och anslagna medel så medgiva, välskrivning under en veckotimme anordnas i första klassen av den fyraåriga realskolan. I övrigt kunna lärjungar i hela realskolan, om förhållandena så påkalla och medgiva, av rektor hänvisas att deltaga i vid läroverket anordnad undervisning i välskrivning. Utom Timplanen må, i den utsträckning därtill anslagna medel så medgiva, undervisning i frivillig teckning och instrumentalmusik anordnas ävensom i frivillig slöjd i realskolans högsta klass och i gymnasiet. Lärjunge, som önskar deltaga i undervisningen i frivillig teckning eller slöjd, kan av rektor hänvisas att erhålla dylik undervisning å tid, då enligt arbetsordningen klassundervisning i teckning respektive slöjd förekommer. Dessutom kan hållningsrättande gymnastik, i den utsträckning därtill anslagna medel lämna tillgång, meddelas åt de lärjungar, som efter skolläkarens bestämmande äro i behov därav. 1 fråga om undervisningsavdelningarnas storlek gäller följande. I teckning sammanfaller som regel undervisningsavdelning med klassavdelning. 1 gymnastik undervisas vanligen två klassavdelningar samtidigt. Undantag härifrån medgives i sådana fall, då skälig hänsyn till lokal utrymme, lärjungarnas åldersstadium eller kön betingar en avvikelse (riksdagens skrivelse 1933:8 sid. 54). I slöjd för gossar och flickor samt hushållsgöromål må årsklass eller avdelning av årsklass, då antalet av de lärjungar, som deltaga i undervisningen, överstiger 16, efter medgivande av skolöverstyrelsen kunna uppdelas på två undervisningsavdelningar. I musik sker fördelningen efter i huvudsak följande grunder, vilka angivas i undervisningsplanen för rikets allmänna läroverk. I realskolans klass 1 sammanfaller undervisningsavdclning med klassavdelning. Varje sådan avdelning undervisas 2 veckotimmar. I denna undervisning deltaga alla lärjungar. I klasserna 55 och 4* samt ring l4 sammanfaller jämväl undcrvisningsavdelning med klassavdelning, för såvitt icke lärjungarnas antal är så ringa, att en sammanslagning av klassavdelningar kan ske. Varje sådan avdelning undervisas 1 veckotimme. I denna undervisning deltaga alla lärjungar. Lärjunge, som lämpligen kan deltaga i den för övriga avdelningar gemensamma körsången, kan av musikläraren hänvisas dit och erhålla befrielse från undervisningen i egen avdelning. Övriga årsklasser bilda tillsammans en köravdelning. I denna undervisning deltaga de lärjungar, som äga förutsättningar att tillgodogöra sig sångundervisningen och

icke befinna sig i målbrottet. Avdelningen åtnjuter 1 timme i veckan gemensam undervisning i körsång. Dessutom uppdelas avdelningen i mindre avdelningar för stämövning och teoretisk undervisning. Sådana avdelningar böra i regel förekomma vid högre allmänna läroverk för gossar eller för gossar och flickor till ett antal av minst fyra: sopran, alt, tenor och bas; vid högre allmänna läroverk för flickor och vid realskola med större lärjungeantal minst tre: l:sta och 2:dra sopran samt alt: vid annan realskola till ett antal av två: sopran och alt. Varje avdelning undervisas 1 veckotimme. Varje lärjunge erhåller sålunda sammanlagt 2 timmars undervisning i veckan — med undantag för klass 45 respektive 34. Antalet lärartimmar i övningsämnen bestämmes av skolöverstyrelsen för varje läsår och läroverk. Överstyrelsen skall härvid taga hänsyn icke blott till ovan angivna föreskrifter angående timplaner och undervisningsavdelningarnas storlek m. m. utan även till de föreskrifter Kungl. Maj:t i övrigt k a n meddela. I detta hänseende bestämmer Kungl. Maj:t för varje läsår det sammanlagda timtalet i varje övningsämne, och .skolöverstyrelsen har alltså att tillse, att detta timtal icke överskrides. Vid de allmänna läroverken förekomma för övningslärama anställningsformerna ordinarie, extra ordinarie, extra och biträdande lärare samt timlärare. Med biträdande lärare avses lärare, som har tjänstgöring av samma omfattning som extra lärare men som har förordnande för kortare tid än en termin eller — oberoende av förordnandelidens längd — saknar föreskriven kompetens. I manlig slöjd och hushållsgöromål finnas dock icke för närvarande ordinarie och extra ordinarie lärare. Ordinarie tjänst inrättas efter beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen, medan tjänsternas placering vid de olika läroverken ankommer på Kungl. Maj:t ensam. I några fall har ordinarie lärare av Kungl. Maj:t medgivits rätt att i sin tjänst få inräkna tjänstgöring vid annan läroanstalt. Ordinarie tjänst skall kungöras ledig i Post- och Inrikes tidningar och genom anslag i skolöverstyrelsens lokal. Tjänsten tillsättes av skolöverstyrelsen, sedan rektor vid läroverket yttrat sig över sökandena. Antalet extra ordinarie övningslärartjänster i olika övningsänmen bestämmes av Kungl. Maj:t. Extra ordinarie tjänst tillsättes av skolöverstyrelsen. Ledigförklarande vid visst läroverk äger icke rum, utan lärare, som önskar bliva antagen som extra ordinarie lärare, har att före viss av skolöverstyrelsen föreskriven tid insända ansökan härom jämte föreskrivna handlingar till överstyrelsen. Förordnandet avser icke visst läroverk, ulan vederbörande förordnas till extra ordinarie »vid de allmänna läroverken;, varefter överstyrelsen för visst budgetår eller budgethalvår förordnar, var h a n skall'tjänstgöra. Tjänstgöringen förlägges stundom till mer än ett läroverk. Extra ordinarie lärare beredas företräde till tjänstgöring framför övriga icke-ordinarie lärare. Extra anställning skall om'fatta minst en termin. Extra övningslärare

45 förordnas av skolöverstyrelsen efter förslag av rektor att tjänstgöra vid ett eller flera läroverk. Förordnandet avser vanligen en termin eller ett läsår. Även biträdande lärare och timlärare tillsättas i regel av skolöverstyrelsen. Rektor äger dock i vissa fall utse vikarier. Besvär må icke anföras över beslut, varigenom icke-ordinarie lärare förordnas att tjänstgöra vid visst eller vissa läroverk, eller över beslut om förordnande av vikarie. Innan rektor förordnar lärare som vikarie för minst 14 dagar eller för icke-ordinarie lärare föreslår förordnande hos skolöverstyrelsen, bör h a n å överstyrelsens extralärarbyrå efterhöra aspiranter å förordnandet. Undervisningsskyldigheten å ordinarie övningslärartjänst kan fastställas inom intervallen 9—34 veckotimmar för lärare i teckning, musik och gymnastik med lek och idrott samt inom intervallen 6—34 veckotimmar för lärare i kvinnlig slöjd. Ordinarie lärare kan dock icke utan sitt medgivande åläggas mer än 28 veckotimmars undervisningsskyldighet. Ordinarie övningslärare äger därjämte visst företräde till erhållande av 28 veckotimmars undervisning i ämnet framför icke-ordinarie lärare och i tjänsten vid läroverket yngre ordinarie lärare i samma ämne. För extra ordinarie, extra och biträdande övningslärare skall undervisningsskyldigheten ligga inom intervallen 8—34 veckotimmar. Organiserandet av övningslärarnas tjänstgöringsförhållanden är nästan helt centraliserat till skolöverstyrelsen. Överstyrelsen bestämmer timtalet i de olika övningsämnena vid varje läroverk, tillsätter varje ordinarie och icke-ordinarie övningslärartjänst utom vikarier i vissa fall samt bestämmer för varje läsår timtalet å varje tjänst. Det administrativa förfarandet har härvid i stora drag ordnats på följande sätt. Före den 1 maj skall rektor till överstyrelsen inkomma med förslag angående behovet av icke-ordinarie lärarkrafter vid läroverket för nästa läsår. Före den 25 maj respektive 20 december skall rektor beträffande extra ordinarie lärare, som kan bibehållas vid läroverket för nästa budgetår eller budgethalvår, inkomma till överstyrelsen med förslag till förnyat förordnande. Om möjligt utsattes därvid antalet veckotimmar för extra ordinarie övningslärare (överstyrelsens cirkulär den 12 juni 1941). Skolöverstyrelsen fastställer i juni eller början av juli antalet timmar i de olika övningsämnena vid varje läroverk, varvid överstyrelsen även angiver timtalen å de ordinarie tjänsterna. Därefter skola rektorerna före den 15 juli till överstyrelsen inkomma med förslag till förordnanden av andra ickeordinarie lärare i övningsämnen än de extra ordinarie. I samband h ä r m e d skola förut ingivna förslag till förordnanden av extra ordinarie övningslärare kompletteras med uppgift på den undervisningsskyldighet, som avsetts för dem, därest sådan uppgift icke tidigare lämnats. Skolöverstyrel-

sen fastställer därefter timtalen för extra ordinarie övningslärare samt förordnar i samband därmed övriga icke ordinarie lärare. Tjänstledighet beviljas i regel av skolöverstyrelsen. Rektor äger dock bevilja lärare ledighet för styrkt sjukdom, offentligt uppdrag eller militär tjänstgöring under kortare tid än en termin, inberäknat omedelbart förut åtnjuten tjänstledighet, samt av annan anledning högst fjorton dagar i följd. I vissa fall skall frågan om tjänstledighet underställas Kungl. Maj:ls prövning (läroverksstadgan § 121). Avlöningen till övningslärarna regleras i civila avlöningsreglementet och civila icke-ordinarie reglementet. Lönegradsplaceringarna framgå av följande uppställning.

Anställningsform

Ordinarie Extra ordinarie Extra i den mån tjänster finnes

....

Teckning, musik och gymnastik med lek och idrott

Hushållsgöromål samt manlig och kvinnlig slöjd

Lönegrad

Löneklasser

Lönegrad

Löneklasser (

A 20 Eo 18 Ex 18

20—23 17—21 15—17

A 16 Eo 15 Ex 15

16—20 14—18 12—14

|

Biträdande lärare åtnjuter ersättning med belopp motsvarande lön enligt lägsta löneklassen för motsvarande extra lärare, uppräknad med för närvarande fjorton procent samt ökad med provisoriskt lönetillägg (k. k. 1942: 787 och 1946:403). Timlärare åtnjuter ersättning med visst belopp för veckotimme räknat enligt särskild kungörelse, för närvarande 1946: 403. Vissa erforderliga särbestämmelser rörande övningslärarnas avlöning återfinnas i 55 § 9 mom. och 52 § 4 mom. av respektive reglementen. Den viktigaste av dem är den s. k. treprocentregeln, som gäller för alla kategorier övningslärare utom timlärare. Enligt treprocentregeln utgår det för vederbörande löneklass och ortsgrupp gällande lönebeloppet vid en undervisningsskyldighet av 30 veckotimmar. Lönen ökas eller minskas med 3 procent för varje veckotimme, som undervisningsskyldighelen är större eller mindre än 30 inom den för befattningen gällande intervallen för undervisningsskyldigheten. Årslönen jämkas till närmast högre med 3 delbara hela krontal. Kallortstillägg till övningslärare reduceras till hälften av eljest utgående belopp, därest lärarens undervisningsskyldighet understiger 16 veckotimmar. Enligt 66 § 4 mom. civila avlöningsreglementet är emellertid ordinarie övningslärare pliktig att, i förekommande fall mot personlig lönefyllnad. som i särskild ordning bestämmes, underkasta sig ändrade bestämmelser

rörande grunden för årslönens beräknande vid timantal, som över- respektive understiger 30 veckotimmar. Vid förening av flera befattningar må vid årslönens bestämmande hänsyn icke tagas till den del av den sammanlagda undervisningsskyldigheten, som överstiger 34 veckotimmar. Ej heller må vid förening av flera övningslärarbefattningar i samma lönegrad utgå högre sammanlagd årslön, än vederbörande lärare skulle ha uppburit, om h a n haft tjänstgöring av samma omfattning vid allenast en läroanstalt. Motsvarande inskränkning saknas emellertid för det fall, att flera övningslärarbefattningar i olika lönegrader förenas. Om sålunda t. ex. ordinarie övningslärare i lönegraden A 20 tillika är extra ordinarie övningslärare i lönegraden Eo 18 och tjänstgör 15 timmar å vardera befattningen, får han 55 procent av full lön både som ordinarie och extra ordinarie lärare. Då lärare i en och samma anställning •—• dock ej som timlärare — fullgör tjänstgöring å mer än en ort, bestämmes hela lönen efter den ortsgrupp, till vilken den ort blivit hänförd, som enligt skolöverstyrelsens bestämmande skall anses såsom lärarens stationeringsort. För lärare i gymnastik vid allmänt läroverk utom timlärare utgår viss tilläggsersättning för arbete med planläggning och övervakande av lärjungarnas friluftsverksamhet. Skolöverstyrelsen må, efter prövning för varje budgetår, bestämma, att till det antal veckotimmar undervisningsskyldigheten omfattar skola för årslönens bestämmande läggas ytterligare högst Ire veckotimmar. Antalet veckotimmar, som sålunda tillägges, skall bestämmas med hänsyn till omfattningen av nämnda arbete. Årslönen utgör härvid det belopp, vartill densamma skulle uppgå enligt treprocentregeln, ökat för varje sålunda tillagd veckotimme med 3 procent av det för vederbörande löneklass och ortsgrupp gällande lönebeloppet. Gymnastiklärare kan sålunda erhålla avlöning för sammanlagt högst (34 + 3 —) 37 veckolimmar eller med 121 °/o av årslönen enligt vederbörande löneklass och ortsgrupp, ökningen bör emellertid icke överskrida 1 veckotimme, om undervisningsskyldigheten utgör högst 12 veckotimmar, och 2 veckotimmar, om undervisningsskyldigheten utgör lägst 13 och högst 20 veckolimmar. Det åligger rektor att till överstyrelsen avge ett med hänsyn till gymnastiklärarens arbetsförhållanden i varje enskilt fall motiverat förslag till kompensation för arbetet med lärjungarnas friluftsverksamhet. Treprocentregeln tillämpas icke blott å lönen utan även å A- och Bavdrag å lönen vid förekommande tjänstledigheter. Avdragens i reglementena fastställda belopp skola ökas respektive minskas med samma antal procent, varmed det för vederbörande ortsgrupp och löneklass gällande lönebeloppet ökats eller minskats; dock att, där sålunda uppkommande avdragsbelopp för dag icke slutar å helt femtal ören, detsamma skall jämkas till närmaste femtal.

48 Bland övriga särskilda bestämmelser för övningslärare må framhållas, att de ha möjlighet att innehava annan tjänst i långt större utsträckning än andra statliga befattningshavare. Enligt 55 § 9 mom. 4 punkten civila avlöningsreglementet må med befattning som ordinarie övningslärare kunna förenas annan tjänst, därest skolöverstyrelsen på därom gjord framställning prövar sådan förening kunna utan olägenhet för undervisningen äga rum; dock alt fråga om förening med sådan övningslärarbefaltning av ordinarie statlig eller därmed jämförlig kommunal övningslärarbefaltning skall underställas Kungl. Maj:ts prövning. Enligt 52 § 4 mom. 6 punkten första stycket civila icke-ordinariereglementet må innehavare av extra ordinarie lärarbefattning i övningsämne dels kunna vara anställd såsom ordinarie eller extra ordinarie övningslärare jämväl vid annan läroanstalt, dock att härvid den sammanlagda undervisningsskyldigheten i ordinarie och extra ordinarie eller i allenast extra ordinarie tjänst icke i något fall må överstiga 34 veckotimmar, dels ock kunna innehava annan tjänst än övningslärartjänst, därest skolöverstyrelsen på därom gjord framställning prövar sådant kunna utan olägenhet för undervisningen äga rum. Ordinarie och extra ordinarie övningslärare äro tillförsäkrade pension enligt civila tjänstepensionsreglementet av år 1934 och allmänna familjepensionsreglementet av år 1936 (kungörelser 1939:372 och 375). Enligt särskild bestämmelse i allmänna tjänstepensionsreglementet av år 1941 skall detta reglemente, till dess annorlunda förordnas, icke tillämpas å övningslärarbefaltning, för vilken treprocentregeln gäller. I fråga om pensionsunderlaget gälla samma bestämmelser som för andra statliga befattningshavare. Tjänstårsberäkningen sker emellertid efter andra grunder, då tjänstgöringen omfattar annat veckotimtal än 30. Tjänstetiden minskas eller ökas då med tre procent för varje veckotimme, varmed undervisningsskyldigheten är lägre eller högre än 30 veckotimmar inom samma gränser som gälla för avlöningens beräknande. På samma sätt förfares med pensionsavdragen, vilka dessutom var för sig jämkas till närmaste hela med tre delbara krontal. För hel pension fordras 30 tjänstår. Pensionsåldern inträder vid utgången av det kalenderhalvår, under vilket lärare i musik och gymnastik med lek och idrott uppnår 63 år och annan övningslärare 65 år. Folk- och småskoleseminaricr. Av folkskoleseminaricrna äro vissa avsedda för endast manliga seminarieelever (manliga seminarier), vissa endast för kvinnliga elever (kvinnliga seminarier), de övriga för såväl manliga som kvinnliga elever. Vid folkskoleseminarierna finnas för närvarande fyraårig linje samt tvåårig linje för elever, som avlagt studentexamen (studentlinje).

49 Med varje seminarium är i regel förenad en övningsskola. Läsåret omfattar 39 veckor, däri inberäknat tid för inlrädes- och flyttningsprövningar samt påsk- och pingstlov. Höstterminen skall omfatta 17 och vårterminen 22 veckor. Läsåret skall börja i augusti och sluta i juni, där icke särskilda omständigheter föranleda undantag. Lektionerna omfatta 45 minuter, där ej i undervisningsplanerna annan fördelning av undervisningstiden medgives. Vid folkskoleseminarierna förekomma övningsämnena teckning, välskrivning, musik, innefattande sång och instrumentalmusik, trädgårdsskötsel, slöjd, gymnastik med lek och idrott samt för kvinnliga elever hushållsgöromål. Seminarieeleverna utbildas att undervisa i dessa ämnen utom i hushållsgöromål. Enligt timplanerna för folkskoleseminarierna (kungörelsen 1937:659) skola övningsämnena förekomma i följande omfattning. A n t a l

Klass Folkskoleseminarium, fyraårig linje

» » »

» » »

VälTrädTeckskrivMusik gårdsning ning skötsel

I II III IV

Summa Folkskoleseminarium, studentlinje

»

v e c k o t i m m a r

Vi

2 2 2 2 8 2

IVI

Summa

3Vi

Slöjd

m

HusGymnastik hållsmed lek göromål och idrott

4 kv 2 kv 4 m 6 kv 4 4 5 2

m 10 kv 8 kv 4 m 2 1 k v l 9 2

m

5 kv 2 kv 4 m 5 kv 4 4 5 iVi 3Vi m 9 kv 6 kv 4 m l O k v 9

Olika ämnen må växelvis under viss eller vissa delar av läsåret erhålla ett större timtal och under andra tider ett mindre antal timmar eller helt nedläggas. Till tid utom timplanen förlägges undervisning i följande övningsämnen: ämne:

antal lärartimmar

i veckan:

frivillig teckning, under lärares ledning

2 å vardera linjen

körsång, under lärares ledning-

1 å vardera linjen

individuell undervisning i instrumentalmusik 4 för varje klassavdelning (piano, orgel eller fiol) frivillig orkesterspelning, under lärares ledning 1 å vardera linjen simundervisning 1 å vardera linjen frivillig gymnastik med lek och idrott 1 å vardera linjen

50 Då elevantalet i klass uppgår till minst 20, må klassen i teckning, musik och slöjd under ett antal lektionstimmar, som av skolöverstyrelsen på rektors förslag bestämmes, vara uppdelad i två grupper. Detsamma gäller undervisningen i hushållsgöromål, därest antalet deltagare uppgår till minst 16. Beträffande övningslärarnas anställnings- och tjänstgöringsförhållanden gälla i stort sett liknande bestämmelser som vid de allmänna läroverken. Följande avvikelser föreligga dock. Skolöverstyrelsen äger kalla lärare t i 11 ordinarie övningslärartjänst, utan att ledigförklarande ägt rum. Lärare i teckning, musik, gymnastik med lek och idrott, slöjd eller hushållsgöromål må icke utan eget medgivande kunna åläggas mer än 30 veckotimmars undervisningsskyldighet, medan timtalet vid allmänna läroverk är 28. Ordinarie sådan lärare skall vidare äga företrädesrätt framför icke-ordinarie lärare till erhållande av 30 veckotimmars undervisning i ämnet. Övningslärare vid folkskoleseminarium (utom lärare i trädgårdsskötsel) tillhöra följande lönegrader.

Ordinarie Ä m n e

Teckning, musik, gymnastik med lek och idrott Manlig och kvinnlig slöjd utom vid kvinnligt respektive manligt seminariums övningsskola vid nämnda övningsskolor Hushållsgöromål

Extra ordinarie

Extra

Lönegrad

Löneklasser

Lönegrad

Löneklasser

Lönegrad

Löneklasser

A 21

21—24

Eo 18

17—21

Ex 18

15—17

A 18 A 16 A 16

18—22 16—20 16—20

Eo 16 Eo 15 Eo 15

15—19 14—18 14—18

Ex 16 Ex 15 Ex 15

13—15 12—14 12—14

Småskoleseminarierna äro endast avsedda för kvinnliga elever. Med varje seminarium är i regel förenad en övningsskola. Lärokursen är tvåårig utom vid seminariet i Haparanda, där den är treårig. Undervisningsplanen för tvåårig lärokurs upptager följande övningsämnen till nedan angivna timtal.

51 Klass 1 Teckning Välskrivning Musik Trädgårdsskötsel Slöjd Hushållsgöromål

Klass 2

Summa

5 Vi

—

V.

2 V.

Gymnastik med lek och idrott.

l 1 /. 3 2 4

3 2 3

l3/4 6 4 7

Summa

15 IS 1 /*

2«74

4 Utom timplanen förlägges dessutom: antal lärartimmar

ämne: frivillig teckning under lärares ledning körsång under lärares ledning Individuell undervisning i instrumentalmusik

i veckan:

1 å vardera linjen 1 å vardera linjen 4 för varje klassavdelning

Då elevantalet i en klass uppgår till minst 20, må klassen i teckning, musik och slöjd under det antal lektioner, som skolöverstyrelsen på rektors förslag bestämmer, vara uppdelad i två grupper. Detsamma gäller i hushållsgöromål, därest antalet deltagare uppgår till minst 16. I övrigt gälla för småskoleseminarierna liknande bestämmelser som för folkskoleseminarierna. Läroanstalter för blinda. För närvarande finnas tre läroanstalter för blinda, nämligen institutet och förskolan för blinda å Tomteboda samt hantverksskolorna i Kristineh a m n för blinda män och i Växjö för blinda kvinnor. Dessutom finnes i Lund en vårdanstalt för blinda med komplicerat lyte, för vilket särskilt reglemente gäller. Nu nämnda anstalter stå under skolöverstyrelsens inseende. Enligt stadgan för statens läroanstalter för blinda (1932:347 med ändringar), vilken dock icke äger tillämpning å anstalten i Lund, gäller följande. Läroanstalterna för blinda skola bibringa dels blinda barn elt kunskapsmått jämförligt med folkskolans och färdighet i hantverk eller annat lämpligt arbete samt nödig kunskap i blindskrift, dels vuxna blinda män och kvinnor hantverks- eller annan arbetsutbildning jämte nödig kunskap i blindskrift, allt i syfte, att de blinda må kunna förtjäna sitt uppehälle eller åtminstone bidraga därtill.

52 I förskolan intagas barn det år de fylla sju år. Uppskov under högst två år kan dock medgivas. Förskolan omfattar fyra klasser. I institutet intagas barn, som nöjaktigt genomgått förskolan. Undantag kan dock medgivas. Lärokursen är beräknad till sex år för de lärjungar, vilka förut genomgått förskolan, och till åtta år för övriga lärjungar. För barn, som under nämnda tid icke vunnit tillräcklig arbetsutbildning, kan skoltiden utökas med högst ett år. I hantverksskola intages blind, som fyllt 14 år och ej tidigare erhållit särskild blindundervisning. Dessutom överflyttas lärjungar från institutet till hantverksskola för fortsatt utbildning. Lärokursen vid hantverksskola är treårig för blinda, som icke tidigare åtnjutit blindundervisning. För lärjungar, som överflyttats från institutet, gälla motsvarande bestämmelser som vid institutet. Undervisningen skall pågå 39 veckor om året, julferier och påskferier ej inräknade. Skolöverstyrelsen äger medgiva inskränkning av tiden till minst 38 veckor. Läsåret börjar i augusti och slutar i juni månad, där ej skolöverstyrelsen i särskilda fall annorlunda förordnar. Läroämnen i förskolan äro bland annat sång, gymnastik med lek och idrott, handövningar och träslöjd samt vid institutet bland annat sång, instrumentalmusik, gymnastik med lek och idrott, manlig slöjd, kvinnlig slöjd, hushållsgöromål, pianostämning och hantverk. Vid hantverksskola förekomma bland annat sång, gymnastik med lek och idrott, slöjd och hantverk. Endast sång, instrumentalmusik och gymnastik med lek och idrott äro här att anse som övningsämnen, medan manlig och kvinnlig slöjd, utom i förskolan, ha karaktären av arbetsämnen. Lärarna i sistnämnda ämnen benämnas också arbetslärare. Undervisningen i hushållsgöromål tillmätes särskild betydelse. Undervisningstimmarna omfatta 45—60 minuter i de arbets- eller hantverksbetonade ämnena såsom manlig och kvinnlig slöjd samt 45 minuter i övriga ämnen, bland annat sång och gymnastik med lek och idrott. Undervisning pågår i allmänhet sex timmar om dagen med tre timmar om 60 minuter och tre timmar om 45 minuter. För att kunna anställas som arbetslärare eller som lärare i övningsämne fordras, förutom lämplighet för lärarkallet, att hava goda vitsord om skicklighet i vederbörande ämne och förmåga att däri meddela undervisning. Ordinarie lärartjänst tillsättes av direktionen eller styrelsen för anstalten. Extra ordinarie lärare liksom övriga icke ordinarie lärare utom vissa vikarier förordnas av skolöverstyrelsen efter framställning av direktionen (styrelsen) att för läsår eller annorlunda bestämd tid tjänstgöra vid viss eller vissa läroanstalter. Undervisningsskyldigheten omfattar för sådan lärare vid hantverksskola, vilken tillika undervisar i handarbete, 30 till 36 veckotimmar, för manlig

53 arbetslärare vid institutet 36—40 veckotimmar och för kvinnlig arbetslärare vid institutet 30—33 veckotimmar samt för manlig arbetslärare vid hantverksskola 40—42 veckotimmar och för kvinnlig arbetslärare vid hantverksskola 30—33 veckotimmar. Lärarinna i hushållsgöromål har en undervisningsskyldighet, som regelmässigt överstiger 30 veckotimmar. Timtalen å övningslärartjänsterna bestämmas inom ovan angivna gränser av direktionen (styrelsen). Det åligger lärare att på sätt rektor bestämmer var i sin ordning utöva tillsyn över lärjungarnas uppförande och ledning av deras utveckling även under den från egentlig undervisning lediga tiden, ävensom under ferierna med undantag för sommarferierna. Sådan tillsyn och ledning brukar beträffande övningslärare och arbetslärare endast åläggas sådana lärare, som ha full tjänstgöring. Lärarnas avlöning regleras i civila avlöningsreglementet och civila ickeordinariereglementet. Särbestämmelserna i 55 § 9 mom. och 52 § 4 mom. respektive reglementen äga härvid tillämpning. Den s. k. treprocentregeln gäller dock icke för lärarinna i hushållsgöromål. Enligt personalförteckningen finnas nu följande ordinarie lärartjänster vid läroanstalterna för blinda i övnings- och arbetsämnen. Lönegrad 1 lärare i musik (Tomteboda) • 2 lärare i gymnastik med lek och idrott (Tomteboda) 13 arbetslärare 1 lärarinna i hushållsgöromål (Tomteboda)

A

20 A 20 A

15 A 15

Enligt brev den 14 juni 1946 må vid institutet från och med den 1 juli 1946 inrättas en befattning som lärarinna i hushållsgöromål i lönegraden Eo 14. Läroanstalter för dövstumma. Enligt stadgan för dövstumundervisningen (1940: 347, ändrad 1945: 580) skola vid dövstumskolorna lärjungarna inöva modersmålet och om möjligt lära sig tala. De skola bibringas ett kunskapsmått, som så nära som möjligt, motsvarar folkskolans, samt erhålla sådan yrkesutbildning, att de bliva i stånd att förtjäna sitt uppehälle eller bidraga därtill. Den grundläggande undervisningen meddelas i fyra upptagningsskolor avsedda i första hand för var sitt distrikt av riket, nämligen i Manilla, Lund, Vänersborg och Härnösand. Dessutom finnes i Örebro en för hela landet avsedd specialskola för oegentligt dövstumma. Undervisningen fort* sättes och avslutas vid fortsättningsskolor, belägna i Växjö (flickor), Vänersborg (gossar) och Broby (lantbruksskola för gossar). För dövstumma

54 med komplicerat lyle finnes en särskild vårdanstalt, bestående av skolhem och arbetshem. Arbetshemmen äro avsedda för omhändertagande av dövstumma, vilka erhållit undervisning i skolhemmet och äro i behov av fortsatt omvårdnad (nådigt brev till statskontoret den 30 juni 1942). Samtliga dövstumskolor stå under skolöverstyrelsens inseende. Skolplikt inträder vid den för folkskolan föreskrivna åldern. Som lärjunge vid dövs tumskola må ej mottagas blind, ej heller obildbar sinnesslö. Skolplikt föreligger med vissa undantag under 12 år efter intagningen i dövstumskolan. Upptagningsskola och specialskola omfatta åtta ettåriga klasser. Fortsättningsskola omfattar för gossar fyra arbetsår, utom å skomakérilinjen, där den omfattar tre arbetsår, och för flickor två obligatoriska och två därtill anslutna frivilliga arbetsår. Läsåret vid upptagnings- och specialskola omfattar 39 veckor, påsk- och pingstledigheter samt lovdagar inräknade. Höstterminen skall omfatta omkring 17 veckor. Vid fortsättningsskolan skall arbetsåret, utom fjärde året vid lantbruksskolan, som skall slula den 31 mars, omfatta 46 veckor, påskoch pingstledigheter samt lovdagar inräknade. Höstterminen skall omfatta omkring 20 veckor. Undervisningen i kunskaps- och övningsämnen pågår dock endast 39 veckor av året. Beträffande avlönings- och arvodesmedel, som skola utgå efter läsår eller arbetsår, skall läsåret anses omfatta 273 dagar och arbetsåret 322 dagar, räknade från höstterminens början. Friluftsverksamhet förekommer varje år fyra dagar i upptagningsskola och specialskola och åtta dagar i fortsättningsskola. Lektionerna omfatta 45 minuter. Föreståndaren för lantbruksskolan äger förlägga ferierna och övriga ledigheter till tider, som äro lämpliga med hänsyn till yrkesutbildningens behöriga fortgång och skolegendomens skötsel. Eljest bestämmes läsårels förläggning av skolöverstyrelsen. Vid upptagningsskola och specialskola meddelas undervisning i följande övningsämnen, nämligen teckning, gymnastik med lek och idrott, manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål. Vid forlsätlningsskolorna undervisas i gymnastik med lek och idrott. För flickorna meddelas dessutom yrkesutbildning i husligt arbete, såsom sömnad och vävnad, matlagning, hemvård och barnavård samt hushållslära. Undervisningsskyldigheten för lärare i gymnastik med lek och idrott skall ligga inom intervallen 9—34 veckotimmar. Skolkökslärarinna skall undervisa i hushållsgöromål under minst 15 veckotimmar samt därutöver meddela annan undervisning, öva tillsyn över lärjungarna eller utföra annat arbete för skolans räkning i den utsträckning, att sammanlagda tjänstgöringstiden uppgår till minst 30 och högst 42 veckotimmar. Slöjdlärarinna

55 åligger att meddela undervisning i kvinnlig slöjd och yrkesritning under minst 10 veckotimmar samt därutöver meddela annan undervisning, öva tillsyn över lärjungarna eller utföra annat arbete för skolans räkning i den utsträckning, att sammanlagda tjänstgöringstiden uppgår till minst 40 och högst 42 veckotimmar. Lärarna utom vissa vikarier tillsättas av skolöverstyrelsen. Överstyrelsen bestämmer för varje läsår timtalet för lärare i gymnastik med lek och idrott. Dövstumskolestyrelsen skall före den 1 april inkomma med förslag rörande behovet av icke-ordinarie lärare under nästföljande läsår. Lärarnas avlöning regleras i civila avlöningsreglementet och civila ickeordinariereglementet. Särbestämmelserna i 55 § 9 mom. och 52 § 4 mom. av respektive reglementen äga härvid tillämpning. Den s. k. treprocentregeln gäller dock icke för skolkökslärarinna, skolköks- och kindergartenlärarinna, slöjdlärarinna samt kindergarten- och gymnastiklärarinna vid läroanstalt för dövstumma. Enligt personalförteckningen finnas nu följande ordinarie lärartjänster i övnings- och arbetsämnen o. d. vid läroanstalterna för dövstumma: Lönegrad 2 lärare i gymnastik med lek och idrott 7 arbetslärare i fortsättningsskola 1 skolkökslärarinna 2 skolköks- och kindergartenlärarinnor 10 arbetslärare i barndomsskola 4 slöjdlärarinnor •• 1 kindergartenlärarinna 1 kindergarten- och gymnastiklärarinna

A 20 A 15 A 15 A 15 A 11 A 11 A. 11 A 11

Högre tekniska läroverk. I högre tekniskt läroverk — den äldre benämningen »tekniska läroverk» ändrades genom beslut av 1946 års riksdag till »högre tekniska läroverk» — kan ingå enbart teknisk fackskola eller enbart tekniskt gymnasium eller både sådan fackskola och gymnasium. Skolorna stå under inseende av överstyrelsen för yrkesutbildning. Enligt stadgan för dessa skolor (1919: 365 med senare ändringar) fordras för inträde i teknisk fackskolas första klass bland annat, att den inträdessökande fyllt 17 år, under minst 2 år deltagit i yrkesmässigt arbete och styrker sig äga kunskaper i teoretiska ämnen. För inträde i tekniskt gymnasiums första klass fordras bland annat, att den inträdessökande fyllt 15 år och under minst 2 månader deltagit i industriellt arbete.

56 Teknisk fackskola omfattar två ettåriga klasser och tekniskt gymnasium tre ettåriga klasser. Undervisningen är vid vissa läroverk delvis anordnad som aftonundervisning. Läsåret omfattar 280 dagar vid teknisk fackskola och 270 dagar vid tekniskt gymnasium. I läsåret inräknas tid för inträdes- och flyttningsprövningar samt påsk- och pingstlov. Läsåret skall börja i augusti och sluta i juni. Undervisningstimmarna omfatta 50 minuter. En sänkning har dock ifrågasatts. Friluftsverksamhet förekommer icke. De högre tekniska läroverken ha icke någon allmän undervisningsplan, utan undervisningsplan fastställes av överstyrelsen för yrkesutbildning för varje skola och linje. Såsom övningsämnen upptagas gymnastik och i något fall musik, men endast gymnastik ingår å limplanerna, vanligen med tre veckotimmar för varje undervisningsavdelning. Vid kurser med enbart aftonundervisning brukar gymnastik icke förekomma. Teckning är här icke övningsämne utan läroämne. Undervisningen däri handhaves i inånga fall av ingeniörer, men stundom anlitas teckningslärare. Beträffande lärarnas avlöning, tillsättning och förhållanden i övrigt gälla i stort sett liknande bestämmelser som vid de allmänna läroverken. °Del ankommer emellertid på vederbörande skolas styrelse och icke på rektor att förordna vissa icke-ordinarie lärare, bevilja tjänstledighet och avgiva förslag till lärares tillsättning. Vid de högre tekniska läroverken finnas icke några ordinarie gymnastiklärartjänster. De extra ordinarie gymnastiklärarna tillhöra lönegrad Eo 18. I musik finnas endast timlärartjänster. Högre kommunala skolor. Särskilda stadgor finnas för kommunala flickskolor (1928:426 med senare ändringar), kommunala mellanskolor (1933:345 med senare ändringar) och högre folkskolor (1934:248 med senare ändringar). För de olika praktiska mellanskolorna har skolöverstyrelsen utfärdat särskilda reglementen, vilka nära ansluta sig till stadgan för högre folkskolor. Vid kommunala flickskolor finnas dels sjuåriga kurser, som utgå från fjärde klassen i någon av folkskolans A- eller B-former, dels sexåriga kurser, som utgå från sjätte klassen i dylik folkskola. I de två högsta klasserna av kommunala flickskolor kan anordnas praktisk linje. Kommunal mellanskola är anordnad på samma sätt som fyraårig realskola och leder till realexamen. Högre folkskola är en överbyggnad till den egentliga folkskolans sjätte klass. Den kan anordnas som allmän eller yrkesbestämd och må omfatta högst fyra ettåriga klasser. Realexamen kan icke avläggas vid högre folkskola. Praktisk mellanskola är fyraårig och bygger likaledes på folk-

57 skolans sjätte klass. Sistnämnda skolform kan betraktas som en utbyggnad av de yrkesbestämda högre folkskolorna. Den leder till praktisk realexamen, som kan avläggas vid skolan. I fråga om läsår, friluftsverksamhet och undervisningstimmarnas längd gälla för högre kommunala skolor i stort sett samma bestämmelser som för allmänna läroverk. Vid högre folkskola kan dock läsåret fastställas till 36 veckor, och vid några skolor omfattar det endast 34 veckor. I timplanerna för kommunala flickskolor benämnas övningsämnena praktiska ämnen. Vanligen förekomma de i den omfattning nedanstående uppställning utvisar. Siffrorna äro hämtade från den vid stadgan fogade normalundervisningsplanen. K l a s Praktiska

s

ämnen

Teckning (och välskrivning) . Musik Gymnastik med lek och idrott Slöjd Hushållsgöromål

Summa 1

3 1,5 4 2

3 1,5 4 2

—

—

1,5 4 2

1,5

—

4,5

1,6 4 2

—

13 27

—

1,6 4 3

4,5

—

1,5 4

10,

12 Denna tabell avser sjuårig lärokurs med teoretisk utbildningslinje. Den sexåriga lärokursen har samma timplan som de sex högsta klasserna av den sjuåriga lärokursen med den avvikelsen, att teckning i den sexåriga lärokursens första klass har 2 veckotimmar (i stället för 3 veckotimmar). I flickskolor med praktisk utbildningslinje förekomma i de två högsta klasserna (nedan betecknade som klasserna 6 och 7) — i stället för slöjd och hushållsgöromål enligt ovanstående tabell — praktiskt husliga ämnen i följande omfattning enligt normalundervisningsplanen. K l a s s Praktiskt husliga ämnen

Sömnad, större k u r s 1 Vävning 1 Hushållsgöromål, större kurs' Barnavård Trädgårdsskötsel 1 2

Summa

6 6 11,6 6 6

15 12 18,5 12 12

Häri ingår teckning 1 veckotimme varje klass. Häri ingår fysik och kemi 1,5 veckotimme i varje klass.

Härtill är att märka, att trädgårdsskötsel för närvarande icke synes förekomma och barnavård endast i mycket begränsad omfattning.

58 Årsklass eller avdelning av årsklass må, då antalet av de lärjungar, som deltaga i undervisningen, överstiger 16, efter medgivande av skolöverstyrelsen kunna uppdelas i två undervisningsavdelningar vid undervisning i slöjd och hushållsgöromål. För lärjungar i 6-årig lärokurs kan undervisning i välskrivning anordnas med skyldighet för dem att dellaga däri. Frivillig teckning och instrumentalmusik anordnas utom timplanen i den mån därtill anslagna medel så medgiva. Lärjunge, som önskar deltaga i frivillig teckning, kan också av rektor hänvisas att erhålla dylik undervisning å tid, då enligt arbetsordningen klassundervisning i teckning förekommer. Från och med läsåret 1946—47 utgår statsbidrag också till hållningsrättande gymnastik. Skolöverstyrelsen fastställer tim- och kursplaner för de kommunala flickskolorna med huvudsaklig ledning av normalundervisningsplanen. Vid kommunala mellanskolor tillämpas de undervisnings- och limplaner, som gälla för fyraårig realskola. Enligt övergångsbestämmelser skall dock tills vidare för musik, slöjd för gossar, slöjd för flickor samt hushållsgöromål i tillämpliga delar gälla vad som tidigare varit stadgat om undervisning i nämnda ämnen. I dessa hänseenden gälla alltjämt bestämmelserna i stadgan för kommunala mellanskolor den 19 november 1918 (nr 1114), enligt vilka särskild undervisningsplan av överstyrelsen fastställes för varje kommunal mellanskola. Därvid ha i regel fastställts timplaner, som i stort sett motsvara dem, som enligt särskilda övergångsbestämmelser tillämpas för de fyraåriga realskolorna. Nämnda fyra övningsämnen torde dock kunna sägas ha fått en något bättre ställning vid de kommunala mellanskolorna än vid de fyraåriga realskolorna. Allmänna högre folkskolor, som vanligen äro avsedda att med tiden bliva erkända som kommunala mellanskolor, ha timplaner liknande dem, som gälla för sistnämnda skolform. För de yrkesbestämda högre folkskolorna gälla olika timplaner allt efter skolans syfte. Manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål förekomma här å vissa linjer som yrkesämnen. Skolöverstyrelsen fastställer undervisningsplan för varje särskild skola. För praktiska mellanskolor fastställer skolöverstyrelsen särskild timplan för varje skola, övningsämnen förekomma vanligen i mindre omfattning än vid de kommunala mellanskolorna. Vid de husliga linjerna förekomma kvinnlig slöjd och hushållsgöromål som praktiska läroämnen. De högre kommunala skolornas styrelser skola före den 1 april med avseende på nästföljande läsår eller viss del därav till skolöverstyrelsen inkomma med förslag angående den utsträckning, i vilken icke-ordinarie lärare utöver den på ordinarie stat upptagna lärarpersonalen böra vid vederbörande skola tjänstgöra. Skolöverstyrelsen medgiver därefter genom särskilt beslut för varje skola och läsår, att statsbidrag för undervisning i varje särskilt övningsämne må

59 utgå till timlärare högst visst antal veckotimmar. Av beslutet framgår därvid det antal veckotimmar, som beräknats för ordinarie och extra ordinarie lärare i de olika övningsämnena. Besluten reglera endast statsbidragsfrågan. Skolorna äro oförhindrade att efter skolöverstyrelsens medgivande anordna undervisningen utan statsbidrag. Vid högre kommunala skolor gälla för övningslärarna anställningsformerna ordinarie, extra ordinarie och vikarierande lärare samt timlärare. Ordinarie och extra ordinarie övningslärartjänst må ej inrättas utan Kungl. Maj:ts tillstånd. I ämneslärartjänst må efter skolöverstyrelsens beprövande kunna i stället lör ett läroämne ingå ett övningsämne. Sådan förening av läro- och övningsämnen i ämneslärartjänst lär icke ha förekommit i samband med ledigförklarandet. Däremot undervisa stundom ämneslärare i övningsämnen, varvid denna undervisning anses ingå i den med tjänsten förbundna undervisningsskyldigheten. Då skolöverstyrelsen fastställer antalet timmar, som undervisning i övningsämnen må äga rum, medräknas ej de timmar, som fullgöras av ämneslärare inom ramen för deras tjänstgöringsskyldighet. Samtliga övningslärartjänster tillsättas av respektive styrelser för de högre kommunala skolorna. Ordinarie tjänst tillsättes efter ledigförklarande i Post- och Inrikes Tidningar. Tillträdes- och avgångstider i fråga om ordinarie lärartjänster äro den 1 juli och den 1 januari, där ej annat avtalats. Samma tillträdes- och avgångstider gälla även för extra ordinarie lärartjänster, därest ej skolöverstyrelsen för särskilt fall annorlunda bestämmer. Förordnande för extra ordinarie lärare skall dock upphöra att gälla från och med samma dag läraren tillträder annan tjänst, som enligt gällande bestämmelser icke må förenas med innehavande extra ordinarie befattning Extra ordinarie övningslärare förordnas av skolans styrelse tills vidare med minst tre månaders uppsägning. Uppsägning må dock icke avse annan avgångstid än som ovan angivits. Vikarierande lärare och timlärare förordnas tills vidare på viss tid, högst ett läsår. Innan styrelse för högre kommunal skola antager icke-ordinarie lärare, skall skolöverstyrelsens extralärarbyrå anlitas på liknande sätt, som gäller för rektorerna vid allmänna läroverk. Undervisningsskyldigheten för ordinarie, extra ordinarie och vikarierande lärare skall ligga inom intervallen 20—34 veckolimmar. Ordinarie lärare i övningsämne må icke utan eget medgivande åläggas mer än 28 timmars undervisningsskyldighet. Däremot äger ordinarie övningslärare icke föreIrädesrätt till 28 veckotimmars tjänstgöring liksom läroverkens övningslärare. Som regel erhålla emellertid lärarna minst 28 veckotimmar, om timtalet förslår härtill. övningslärarna vid högre kommunala skolor kvarstå alltjämt å 1938 års lönereglering (kungörelsen 1938:660), medan lärarna i teoretiska och prak-

60 liska läroämnen samt yrkesämnen varit föremål för lönereglering år 1943 (kungörelsen 1943:509). Vissa provisoriska avlöningsbestämmelser utfärdas dock årligen för övningslärarna; för budgetåret 1946/47 i kungörelsen 1946: 406. De lärare, som ej övergått å de provisoriska avlöningsbestämmelserna, erhålla provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg (kungörelsen 1946:467) samt dyrtidstillägg (kungörelsen 1939: 11 och 1939: 513). Lönegrader och löneklasser framgå av följande uppställningar. Övningsämnen.

Anställningsform

Teckning, musik och gymnastik med lek och idrott

Manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål

Lönegrad

Löneklasser

Lönegrad

Löneklasser

20 18

20—23 16—21 15—16

16 15

16—20 13—18 12—13

Ordinarie Extra ordinarie Vikarierande

Praktiska Ämne,

läroämnen

eller

anställningsform

Hushållsgöromål eller kvinnlig slöjd, respektive sömnad vid praktisk mellanskolas eller j'rkesbestamd högre folkskolas hushållslinje och kommunal flickskolas praktiska linje, ordinarie extra ordinarie extra Verkstadsarbete 1 ordinarie extra ordinarie extra

yrkesämnen. Lönegrad

Löneklasser

Ko 18 KEo 16 KEx 16 Ko 16 KEo 15 KEx 15

18—22 15—19 13—15 16—20 14—18 12—14

1 Efter prövning av Kungl. Maj:t må då särskilda skäl 1örcligga, lärare i ämnet vid praktisk mellanskola kunna hänföras till högre lönegrad, dock högst till 20 löne graden för ordinarie samt 18 lönegraden för extre ordinarie och extra ärare.

Kvinnlig lärare äger icke åtnjuta lön enligt högsta löneklassen av vederbörande lönegrad. Timlärararvodena för lärarna i övningsämnen äro desamma som för motsvarande lärare vid de allmänna läroverken. För övningslärarna gäller den s. k. trettiondels-regeln. Enligt denna utgår lön med det för vederbörande löneklass gällande beloppet vid en tjänstgöring av 30 veckotimmar. För varje veckotimme, som över- eller understiger 30," sker tillägg respektive avdrag å årslönen med en trettiondel inom

61 intervallen 20—34 veckotimmar. Det efter tillägg respektive avdrag uppkomna talet skall, därest det icke utgöres av helt med tre delbart krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara hela krontal. För lärare i gymnastik med lek och idrott skall såsom ersättning för arbetet med friluftsverksamheten vid bestämmandet av det antal veckotimmar, för vilket lön enligt trettiondelsregeln skall beräknas, antalet tjänstgöringstimmar ökas med två, om det utgör 20, samt med tre, om det utgör mer än 20. Om lön till lärare i övningsämne utgår på grundval av ett lägre antal veckotimmar än 30, skall för varje understigande timme tjänstledighetsavdrag för dag, där det icke är lika med lönen, minskas med en trettiondel; dock att avdragsbeloppet, därest det icke är jämnt delbart med fem, jämkas till närmast högre sålunda delbara tal. Med ordinarie befattning som lärare i övningsämne må kunna förenas annan tjänst, därest skolöverstyrelsen på därom gjord framställning prövar sådan förening kunna utan olägenhet för undervisningen äga rum. Extra ordinarie lärarbefattning må ej innehavas av den, som är innehavare av ordinarie lärarbefattning å rikets eller kommuns stat, med mindre han från träder utövandet av sistnämnda befattning; dock att ordinarie lärare i teckning, musik, gymnastik med lek och idrott, slöjd eller hushållsgöromål må utan hinder av dylik anställning vid annan läroanstalt kunna antagas till extra ordinarie lärare. Härvid må den sammanlagda tjänstgöringsskyldigheten i ordinarie och extra ordinarie tjänst icke överstiga 34 veckotimmar. Ordinarie och extra ordinarie övningslärare vid högre kommunala skolor åtnjuta pension enligt reglementet för statens pensionsanstalt (kungörelsen 1919:878 med ändringar). Tjänstepensionsunderlaget är 2/z av den i gällande författning eller vid godkänd reglering fastställda kontanta minimiavlöningen. Där minimiårsavlöningen såsom för övningslärarna växlar med tjänstgöringens omfattning, skall pensionsunderlaget av pensionsanstalten bestämmas efter den minimiårsavlöning, vilken svarar mot den omfattning av tjänstgöringen, som kan väntas i medeltal komma att åligga befattningshavaren. Tjänstepensionsunderlaget må ej överstiga 6 000 kronor och må icke bestämmas efter högre minimiårsavlöning än den, som svarar mot en tjänstgöring av 30 veckotimmar. Pensionsåldern inträder vid utgången av det kalenderhalvår, varunder lärare i teckning, slöjd och hushållsgöromål uppnår 65 år och annan lärare 63 år. För hel tjänstepension fordras 30 tjänstår.

62 Folkskolan. De grundläggande bestämmelserna om folkskolan återfinnas i folkskolestadgan. Folk- och småskolestadiet skall omfatta tillhopa sju årsklasser. Övergångsvis är dock folkskolan alltjämt på många håll sexårig. Efter medgivande av Kungl. Maj:t äger skoldistrikt anordna folk- och småskola med ett större sammanlagt antal obligatoriska årsklasser än sju. Den årliga lästiden skall utgöra antingen 364/? veckor eller 39 veckor. Läsåret skall sluta före utgången av juni. Antalet verkliga undervisningsdagar under läsåret skall, därest undervisningen pågår veckans alla söckendagar, utgöra vid skolor med 364/? veckors läsår minst 202 och vid skolor med 39 veckors läsår minst 214. Friluftsverksamhet skall i folkskolor med heltidsläsning utan växellov förekomma i städer och sladsliknande samhällen under 8—12 heldagar (16—24 halvdagar) och å andra orter under 6—10 heldagar (12—20 halvdagar). Friluftsverksamheten ledes av klassläraren eller annan skolans lärare, som därtill av skolstyrelsen utses (Kungl. Maj:ts cirkulär 1942:273). Lärotimme omfattar i regel 45 minuter utom i hushållsgöromål, där varje timme omfattar 60 minuter. Bland ämnena i småskolan ingår hembygdsundervisning med arbetsövningar, sång och gymnastik samt, där omständigheterna det medgiva, slöjd. För sistnämnda ämne utgår ej statsbidrag på detta skolstadium. Bland ämnena i folkskolan ingå hembygdsundervisning med arbetsövningar, teckning, sång, gymnastik med lek och idrott samt, där lämpligt jordland blivit upplåtet, trädgårdsskötsel. Därjämte bör, i den utsträckning omständigheterna medgiva, undervisning i slöjd anordnas vid skolan för de gossar och flickor, som anmälas att deltaga i sådan undervisning, samt undervisning i hushållsgöromål beredas de flickor, som begära och erhålla tillstånd att däri deltaga. Förpliktelse att dellaga i undervisning i slöjd och hushållsgöromål kan dock av skoldistriktet beslutas med stöd av kungörelserna 1921:261 respektive 1917:900. I folkskolans högre avdelning må undervisning kunna förekomma i bland annat följande ämnen: teckning, sång, gymnastik med lek och idrott, trädgårdsskötsel, slöjd och hushållsgöromål. * Timplanen för sjuklassig skola av A-form är beträffande ämnen följande.

ifrågavarande

63 Småskolsstadiet

Folkskolestadiet Lärar- och lärjungetimmar

A m n en

K l a s s 2 Arbetsövningar Teckning Sång Gymnastik med lek och idrott Summa

7 Summa

—

_

—

—

—

i Vt

2 3

i 1 /. 3

2 1 3

2 1 3

7Vt

1 2

2 1 3

•Vi 18

7 B

41 Slöjd och hushållsgöromål falla utom timplanerna. Enligt 3 § folkskolestadgan må särskilda lärare kunna antagas för undervisning i övningsämnen. Enligt 24 § samma stadga må särskilda lärare i övningsämnen av skolstyrelsen efter omständigheterna anställas på viss lid, ej överstigande ett läsår, eller ock tills vidare med ömsesidig rätt till minst fyra månaders uppsägning, vederbörande dock obetaget att åt dem bereda en fastare anställning. Anställningsvillkoren må kunna bestämmas genom särskild reglering, som fastställes på sätt i gällande reglemente för statens pensionsanstalt är föreskrivet. Då särskild lärare i övningsämne skall anställas och fråga ej är om anställande av lärare, som innehaft sammanhängande anställning inom distriktet under minst en av de senast förflutna åtta terminerna och som tillika äger behörighet att innehava den ifrågavarande befattningen, skall kungörelse om ledighet av skolstvrelsen utfärdas och minst en gång offentliggöras i Post- och Inrikes tidningar. I kungörelsen skall, då fråga är om tjänst i skoldistrikt på landsbygden, angivas, till vilken skola tjänstgöringen tills vidare skall vara förlagd. Yttrande skall inhämtas från statens folkskolinspektör om de sökandes inbördes meriter, där fråga ej är om skoldistrikt, vars folkskoleväsende är befriat från inspektion av statens folkskolinspeklör. Skolstyrelsen har därefter att bland de sökande till innehavare av befäl tningen utse den, som med tillämpning av befordringsgrunderna i § 19 mom. 5 folkskolestadgan prövas mest meriterad för densamma. Vid anställlande av lärare i övningsämne skall i protokollet intagas uppgift om anställningstid och om de för befattningen fastställda löneförmånerna. Vid reglering av övningslärartjänster brukar emellertid ofta föreskrivas, att övningslärartjänst skall tillsältas enligt de grunder, som gälla för ordinarie folk- eller småskollärartjänst. Detta innebär bland annat, att förslag över de sökande skall upprättas, upptagande högst tre sökande, samt att skolstyrelsen efter yttrande av statens folkskolinspektör äger utse en av de å förslaget upptagna sökandena, även om denne icke är den mest meriterade.

64 I teckning, sång och gymnastik handhaves undervisningen till största delen av folk- och småskollärare. Några av de större skoldistrikten ha dock särskilda facklärare i dessa ämnen. 1 gymnastik ha en del skoldistrikt anställt facklärare för tjänstgöring det antal timmar, varmed överlärarens undervisningsskyldighet nedsatts. Slöjdundervisningen börjar stundom redan i småskolan och är allmän åtminstone från och med 4 klassen. Vanligen omfattar undervisningen 4 veckotimmar i varje klass, d. v. s. sammanlagt 16 veckotimmar i 4—7 klasserna. Facklärare i slöjd äro inom folkskolan anställda i ett flertal större skoldistrikt. Detta gäller särskilt kvinnlig slöjd. Enligt kungörelsen 1920: 572 gälla bland annat följande villkor för statsbidrag till undervisning i slöjd inom folkskolan. I regel skall undervisningsavdelning i gosslöjd och flickslöjd omfatta minst 10 lärjungar. I vissa undantagsfall kan dock slöjdavdelning omfatta lägst 3 lärjungar. Två avdelningar må inrättas först, då antalet lärjungar uppgår till minst 25. Slöjdundervisningen skall under året omfatta minst 64 timmar och pågå minst 26 veckor med 2—6 timmar i veckan och högst 4 timmar om dagen. Slöjdlärare skall av statens folkskolinspektör ha befunnits duglig. Statsbidragsbestämmelserna äro så utformade, att statsbidrag till undervisning i slöjd i princip icke utgår, förrän samtliga folk- och småskollärare i skoldistriktet uppnått stadgad maximitjänstgöring. Tidigare måste därför sådana lärare ofta utfylla sin tjänstgöring med undervisning i slöjd. Numera kan emellertid skolstyrelsen bestämma, att läraren i stället skall utnyttjas lill förbättring av undervisningen inom egen undervisningsavdelning genom alt denna vissa timmar uppdelas (kungörelse 1946:309). I folkskolans fjärde och högre årsklasser tages lärarnas tjänstgöringsskyldighet helt i anspråk enligt gällande timplan. Statsbidraget för slöjdundervisningen regleras genom kungörelse den 22 juni 1945 nr 548. Statsbidraget, som sammanfaller med minimiarvodena till lärarna, utgör 1 krona 20 öre för varje undervisningstimme, därest lärarens undervisning i slöjd enligt fastställd arbetsordning omfattar lägst 20 timmar i veckan, och eljest minst 2 kronor för undervisningstimme. Ä det förra arvodet men ej å det senare utgår dyrtidslillägg inklusive barntillägg och kristillägg (kungörelserna 1939:784 och 1941:163) samt provisorisk avlöningsförbättring (kungörelse 1931: 191). Skoldistrikt äger tillerkänna lärare i slöjd högre ersättning än minimiarvodet. Distriktet äger även bereda honom fastare anställning med pensionsrätt i statens pensionsanstalt, därest tjänstgöringen motsvarar minst 20 timmar i veckan under minst 24 veckor av året. Undervisningen i hushållsgöromål är i flertalet skolor, särskilt å landsbygden, förlagd till fortsättningsskolan. I icke så få skolor förekommer

65 dock undervisning i detta ämne i 7 klassen och undantagsvis 6 klassen av folkskolan. Där 8 klassen införts vid folkskolan, torde sådan undervisning alltid meddelas i denna klass. Undervisningen handhaves av facklärare. Enligt kungörelsen 1921:372 må för lärjungar i folkskola, som deltaga i undervisningen i hushållsgöromål, anordnad enligt de för erhållande avstatsbidrag till sådan undervisning stadgade grunder, den i undervisningsplanen för övriga ämnen fastställda tiden kunna nedsättas med ett timtal motsvarande det, under vilket de deltaga i sagda undervisning, dock med sammanlagt högst 170 timmar för läsår. Enligt kungörelsen den 30 juni 1920 nr 573 gälla bland annat följande villkor för statsbidrag till undervisning i hushållsgöromål inom folkskolan. Skolkökskurs skall i regel omfatta minst 34 undervisningsdagar med en undervisningstid av fem timmar om dagen, d. v. s. sammanlagt minst 170 limmar. Antalet lärjungar i skolkökskursen må ej understiga 8, ej heller överstiga 16, såvida icke statens folkskolinspektör det medgivit, varvid antalet dock under inga förhållanden får överstiga 20. Undervisning får ej meddelas åt andra lärjungar än flickor, som antingen äro intagna i egentlig folkskola och vare sig där uppflyttats till folkskolans sjätte årsklass eller uppnått 12 års ålder eller ock avslutat sin skolgång; dock att på skolöverstyrelsens beprövande må bero, om även gossar i vissa fall skola få deltaga i undervisningen. Arvodet till lärarinna i hushållsgöromål skall utgöra minst 255 kronor för varje hel kurs om minst 34 undervisningsdagar. Där arvode i vissa fall skall utgå för kortare tid än hel kurs, beräknas det efter 7 kronor 50 öre för arbetsdag. Dessutom utgår enligt kungörelsen 1931: 191 provisorisk avlöningsförbättring med 40 kronor för kurs, dock högst 240 kronor för år, samt enligt kungörelsen 1941: 163 dyrtidstillägg och kristillägg. Lärarinna äger i sammanhang med de praktiska övningarna i ämnet åtnjuta fri kost vid läroanstalten samt fri bostad jämte nödigt bränsle eller ersättning därför. Ambulerande lärarinna äger att för av tjänsten föranledda resor från hemmet till kursort, mellan kursorter samt från kursort till hemmet av statsmedel åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning enligt klass III E i allmänna resereglementet. Dessutom äger lärarinna rätt till arvode i vissa fall, då hon är hindrad tjänstgöra. At lärarinna i hushållsgöromål må skoldistrikt kunna bereda högre ersättning och fastare anställning på samma villkor som åt lärare i slöjd. Lärarinna i hushållsgöromål skall ha genomgått av Kungl. Maj:t godkänd kurs. Fortsättningsskolan. Fortsättningsskolans förhållanden regleras i huvudsak genom fortsättningsskolstadgan samt i kungörelsen den 30 december 1932 (nr 587) om 5

66 avlöning åt lärare vid fortsättningsskolan samt statsbidrag till sådan avlöning med däri vidtagna ändringar och kungörelsen den 12 maj 1944 (nr 225) med provisoriska bestämmelser om avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål vid fortsättningsskolan samt statsbidrag till sådan avlöning m. m. med däri vidtagen ändring (1946:368). Av nämnda författningar framgår bland annat följande. Fortsättningsskolan omfattar i skoldistrikt med sexårig folkskola minst 360 och högst 540 undervisningstimmar, i regel fördelade å minst två år. Härvid skall varje årskurs omfatta minst 120 timmar. I skoldistrikt med obligatorisk sjuårig folkskola må fortsättningsskolan omfatta en årskurs med minst 180 undervisningstimmar. Den som genomgått obligatorisk åttaårig folkskola är icke skyldig genomgå fortsättningsskola. Kurs i fortsättningsskolan kan samlas å ett mindre antal veckor med högst 30 timmar i veckan eller; utbredas över en längre tid av året eller under en del av arbetsåret hållas mera samlad och under övriga delen mera utbredd. Undervisningstimme skall omfatta 50 minuter eller vid hel läsdag 45 minuter. I hushållsgöromål omfattar dock varje undervisningstimme vanligen 60 minuter. Två eller flera skoldistrikt äga efter medgivande av skolöverstyrelsen förena sig om en gemensam fortsättningsskola. Fortsättningsskolpliktiga barn kunna även beredas undervisning inom annat skoldistrikt än det de tillhöra. Fortsättningsskolan skall anordnas som yrkesbestämd eller allmän. Av övningsämnen ingå stundom gymnastik men framför allt hushållsgöromål och även i ganska stor utsträckning kvinnlig slöjd. Manlig slöjd förekommer inom viss typ av fortsättningsskola. Yrkesbestämda fortsättningsskolor med undervisning i husligt arbete (kvinnlig slöjd och hushållsgöromål) böra upprättas särskilt i sådana skoldistrikt, där icke på annat sätt är sörjt för den kvinnliga ungdomens utbildning i husliga sysslor (fortsättningsskolesladgan 2 §). Såsom villkor för statsbidrag till undervisning i hushållsgöromål gäller bland annat, att den dagliga undervisnings liden må omfatta högst 6 undervisningstimmar och, i vad den avser praktiskt arbete i skolkök, ej understiga 4 undervisningstimmar. Antalet lärjungar i avdelning skall vid kursens början utgöra minst åtta i hushållsgöromål och minst tio i manlig och i kvinnlig slöjd. Minimiarvodet, som sammanfaller med statsbidraget, är för lärare i manlig och kvinnlig slöjd 2 kronor 50 öre för undervisningstimme. Därest manlig slöjd ingår i ämnet arbetskunskap vid yrkesbestämd fortsättningsskola, kan minimiarvodet utgå med 3 kronor 50 öre för undervisningslimme (1946:367). I vissa fall kan för fast anställd lärare utgå statsbidrag för ålderstillägg. Enligt kungörelsen 1944: 225 (ändrad 1946: 368) åligger det skoldistrikt,

som önskar statsbidrag till undervisning i hushållsgöromål vid fortsättningsskola, att för sådan undervisning för varje redovisningsår anställa den eller de lärarinnor, som statens folkskolinspektör anvisar, dock att distrikt må utan sådan anvisning anställa lärarinna å med pensionsrätt reglerad befattning samt vikarie å sådan befattning. Då inspektör äger anvisa lärarinna, skall han jämväl efter samråd med skolstyrelserna eller representanter för dessa bestämma, å vilken tid undervisningen skall äga rum. Skolöverstyrelsen skall, efter hörande av folkskolinspektören, till varje inspektionsområde hänvisa lärarinnor i hushållsgöromål till det antal, som motsvarar det mera fasta behovet vid fortsättningsskolan utöver lärarinnor å reglerade befattningar vid folk- eller fortsättningsskola. Hänvisning skall gälla tills vidare. Lärarinnorna skola genom ledigförklarande i de allmänna tidningarna beredas tillfälle att inkomma med ansökningar om sådan hänvisning. Statens folkskolinspektör skall med ledning av de direktiv, som skolöverstyrelsen utfärdar, för varje redovisningsår upprätta en plan över de kurser, till vilka h a n äger anvisa lärarinna. I planen skall för varje kurs angivas den tid, under vilken kursen skall pågå, samt den lärarinna, som skall anställas för kursen. Inspektören skall i första hand anvisa lärarinna, som skolöverstyrelsen hänvisat till inspektionsområdet. Arvodet till lärarinna i hushållsgöromål vid fortsättningsskolan utgår \ efter fyra arvodesgrupper. I dessa utgår arvodet för undervisningstimme med lägst 2 kronor 75 öre, 3 kronor, 3 kronor 25 öre respektive 3 kronor i 50 öre. För uppflyttning i arvodesgrupp fordras, att lärarinnan tillhört den \ lägre arvodesgruppen minst tre år och därunder tjänstgjort minst 2 160 timmar vid folk- eller fortsättningsskola, vid annan statsunderstödd kommunal skola eller vid statlig skola. Nämnda timtal motsvarar 4/r> av 5 sexveckorskurser årligen under tre år. Vanligen anses 6 sexveckorskurser motsvara full tjänstgöring, men då dessa lärarinnor ofta ha mindre än full tjänstgöring, har en något gynnsammare beräkningsgrund fastställts. Tid, efter vilken avbrott å mer än tre år i följd förelegat i lärarinnas tjänstgöring inom undervisningsväsendet, må dock ej tillgodoräknas. Lärarinna i hushållsgöromål åtnjuter därjämte fri kost i samband med de praktiska övningarna i ämnet. Skoldistrikt skall dessutom under pågående kurs tillhandahålla lärarinna i hushållsgöromål lämplig bostad jämte bränsle och för matlagning erforderliga anordningar eller, där lärarinnan så påfordrar, ersättning därför med minst 1 krona 50 öre om dagen. Skoldistrikt k a n också bestämma ersättning till lärare vid fortsättningsskola i form av årsavlöning, reglerad för delaktighet i statens pensionsanstalt på grundval av lägst de för lärarna fastställda minimiarvodena. Lärarinnor i hushållsgöromål samt i viss mån även lärare i manlig och i kvinnlig slöjd äro tillförsäkrade löneförmåner vid vissa slag av ledigheter

68 eller hinder att tjänstgöra. Ambulerande sådana lärare äga åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning för av tjänsten föranledda resor från hemmet till kursort, mellan kursorten och från kursort till hemmet. I vissa fall anordnas för elever, som avgått från mindre folkskola eller avgått från folkskolan utan fullständigt avgångsbetyg, undervisning vid ersättningsskola i stället för vid förut angiven fortsättningsskola. Minimiarvodena vid ersättningsskolan äro lägre än vid fortsättningsskolan.

Kap. 3.

Ovningslärarnas nuvarande anställnings- och tjänstgöringsförhållanden. Folk- och fortsättningsskolan. Vid folk- och fortsättningsskolan ankommer det på skoldistrikten att inrätta facklärartjänster i övningsämnen och bestämma anställningsvillkoren. De sakkunniga ha från skoldistrikten erhållit uppgifter angående deras redovisningsåret 1944/45 fastare anställda övningslärare med en tjänstgöring av minst 15 veckotimmar vid folkskolan respektive minst 480 timmar om året vid fortsättningsskolan. Uppgifter saknas från några skoldistrikt. De föreliggande uppgifterna torde dock i stort sett vara belysande för lärarnas anställningsförhållanden. UppgifAntal lärare (fastare anställda) i HushållsKvinnHusgöromål 0. Gym- Manlig Tecklig hållsMusik nastik slöjd slöjd kvinnlig ning göromål slöjd

Skoldistrikt m. m.

5 7 256

52 71 29 13 19 9 287

— — — — — 49

41 41 12 9 5 4 247

15 18

11 55

385 • — •

25 1

31 2

60 6

236 64

404 61

27 5

213 22

— —

_ — —

_ — -

46 39

10 5

14 3

19 8 1 1

32 13 5

53 58 6

—

—

— — 4

2 1 13

5 21

17 Stockholm Göteborg Malmö Hälsingborg Norrköping Gävle övriga

— — 5

— 1 3 Summa

Därav 1. a) manliga b) kvinnliga 2. vid folkskola eller folk-och fortsättningsskola a) å reglerade befattningar . . . b) å oreglerade befattningar . . . Summa 2 a och b 3. vid fortsättningsskola a) å reglerade befattningar b) å oreglerade befattningar Summa 3 a och b

terna om lärare i manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål ha för granskning underställts lärarnas fackorganisationer. Antalet av skoldistrikten redovisade lärare framgår av uppställningen å s. 69. Anställningsförhållandena för folk- och fortsättningsskolans övningslärare ha i många fall reglerats i anslutning till något statligt fastställt lönesystem, t. ex. 1918, 1937 eller 1942 års lönereglering för folk- och småskollärare eller det statliga lönesystemet enligt 1921 eller 1939 års lönereglering. En del befattningar äro reglerade med lön motsvarande endast det minimiarvode, för vilket statsbidrag utgår. För åtskilliga befattningar gälla emellertid lönevillkor, som avsevärt avvika från dem, som gälla i de statligt fastställda lönesystemen. För att kunna jämföra övningslärarnas löneställning inom olika skoldistrikt och med övningslärarnas i andra skolformer ha de sakkunniga i nedanstående uppställningar angivit den lönegrad i löneplan A av civila avlöningsreglementet, som varje ordinarie och icke ordinarie lärares lön närmast motsvarar. Härvid ha endast slutlönerna beaktats. Lärarna ha alltså placerats i den lönegrad av löneplan A, där lönen enligt slutlöneklassen närmast motsvarar den för läraren gällande slutlönen. För kvinnliga lärare har dock jämförelsen skett med näst sista löneklassen av motsvarande lönegrad i löneplan A. Kvinnliga folk- och småskollärare, vilkas löner redan äro reglerade i anslutning till det statliga lönesystemet, äga nämligen icke rätt till lön enligt sista löneklassen av för dem gällande lönegrader. I många fall erhålla kvinnliga övningslärare samma lön som folk- eller småskollärarinna. Det har då ansetts lämpligast att hänföra dessa övningslärare till de för folkoch småskollärarinnor gällande lönegraderna (A 17, A 16 och A 9). För att jämförelsen mellan olika kvinnliga övningslärare skall bliva enhetlig, har det då blivit nödvändigt att även i andra fall verkställa jämförelsen med näst sista i stället för med sista löneklassen av lönegraderna i löneplan A. Fr. o. m. den 1 juli 1947 torde dock i anslutning till pågående omreglering av det slutliga lönesystemet folk- och småskollärarinnor få rätt till lön även enligt sista löneklassen. Vid jämförelsen har hänsyn tagits till den dyrortsgrupp lärarna tillhöra. Vidare har hänsyn tagits till av dyrtiden betingade tillägg och förmånen av fri bostad och bränsle. Dessa naturaförmåner ha värderats Lill det belopp, som hyresavdraget utgör för en småskollärarinna å samma ort. Förmånen av fri måltid under pågående kurs för lärarinna i hushållsgöromål har däremot ej beaktats. Vid tjänstgöring av mindre omfattning än 25 veckotimmar eller 700 timmar för år har lönen uppräknats att motsvara 30 veckotimmar respektive 1 080 timmar för år. Däremot har en motsvarande reducering ej skett, då tjänstgöringen varit av större omfattning än 30 veckotimmar respektive 1 080 timmar för år. Detta är i stor utsträckning fallet

71 beträffande lärare i manlig slöjd, vilka ofta ha en tjänstgöringsskyldighet av 36 veckotimmar. Även i kvinnlig slöjd är tjänstgöringsskyldigheten i inånga fall något högre än 30 veckotimmar. Vidare har vid jämförelsen de i löneplan A för olika löneklasser och ortsgrupper angivna lönebeloppen ökats med för budgetåret 1944/45 gällande rörligt tillägg och kristillägg å tillhopa 31 procent. Samma skoldistrikt ha stundom, särskilt i de större städerna, både ordinarie och extra ordinarie tjänster reglerade vid statens pensionsanstalt. Med de extra ordinarie tjänsterna brukar då vara förenad en lägre avlöning än med de ordinarie. Lärarnas löneställning, angiven i lönegrader enligt löneplan A av civila avlöningsreglementet, framgår av följande uppställningar. Lönegrader enligt löneplan A. A n t a 1 l ä r Lönegrad

22 20 18 17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 . Summa Därav med kommunal pension 1 2

regi.

oregl.

— —

— — — — —

1 1 12 4

regi. oregl. regi. oregl.

_ — — 3 3 9 10

— —

.

—

5 1

— —

1 4 1

— —

i

— — — — —

— — 1

— — — — — — — — —

— — — — —. —

— — — — — — — —

i

o

i

—

manli 1 slöjd

gymnastik

musik

teckning

i r e

I1) l2) 1 8 1 23 3 5

__ — — — —

—

— — — —

— 1 1

1 1 1

— —

— — —

— — —

— — —

— — —

— — —

— —

Gymnastikkonsulent i Göteborg. Gymnastiköverlärare i Norrköping.

1 Lönegrad

folksk.

forts -sk.

regi. oregl.

regi. oregl.

— — — 4 3 41 95 9 18 13 25 11 4 5 3 1

— — — — —

— — —

3 2

4 8

—

—

4 3 1 6

4 2 2 8 1 2 2 2

— —

_ — — — — — — —

5 8 5 8 2 7

22 20 18 17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Summa

—

— 1

— 1

—

1 1 2

1 4 2 2 2 34

—

— 2

—

72 Lönegrader enligt löneplan A. A n t a l

l ä r a r e hushållsgöromål och kv. slöjd

kvinnlig slöjd

Lönegrad

folksk.

forts.-sk.

folksk.

hushållsgöromål

forts. sk.

folksk.

forts.-sk.

Lönegrad

regi. oregl. regi. oregl. regi. oregl. regi. oregl. regi. oregl. regi. oregl. 17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1

— 39 1

— 6 32 74 205 6 16 10 4 4

— —

— — — — — — — —

— — —

—

1 1 1 2 1 2 8 1 6 1 1 1

— — — — — — —

—

—

—

—

1 1

— — — — — — — — — — —

1 1 1

—

4 2

2 1

1 1

— —

1 4

—

—

—

—

4 3

5 2 2 1 5 3 37

—

—

—

—

—

Summa Därav med kommunal pension

— — — — —

1 2

—

1 2 3 4

3 5 1 6 9 6 7 8 11 5 4 17 15 7 2 10

—

— —

— —

. —

29 8 46 27 43 8 19 7 15 2 3 2 2 2

— — 1 2 2 1 3 2

—

—

— — — — — 1

— — — — — 2

— 1 3

17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4

:; 2 1

Övningslärarnas ålder framgår av följande tabeller. A n t a l Födelseår

teckning regi.

—1884 1885—1889 1890—1899 1900—1909 1910—1919 1920— ej angivet Summa

4 11 7 3

oregl.

musik regi.

6 12 12 1

l ä r a r e

gymnastik

oregl.

1 1

regi.

3 5 19 21 12

oregi.

2 2 2

manlig slöjd folksk.

forts.-sk.

regi.

oregl.

regi.

6 29 84 80 36

2 7 10 17 28

1 7 13 18 7

1 25

oregl.

4 6 19 8 1 1 39

73 Födelseår

Folksk.

Hushållsgöromål och kvinnlig slöjd

Hushållsgöromål

Kvinnlig slöjd

Forts. sk.

Folksk.

Forts. sk.

Folksk.

Forts. sk.

regi. oregl. oregl. oregl. regi. oregl. regi. oregl. regi. oregl. regi. oregl. 3 72 179 123 23 4

— 1884 1885—1889 1890—1899 1900—1909 1910—1919 1920— ej angivet Summa

2 4 4

3 15 26 14 3

3 9 9

7 32 54 22

46 106 45 14

2 2 1

1 3 4

5 8 9 4

4 6 3 1

1 1 1

3 Utbildningstid a seminarium för lärarinnor i kvinnlig slöjd. Seminarieutbildnig

Minst 2 år Cirka l1/*» år

Summa

Folkskolan

Fortsättningsskolan

regi.

oregl.

regi.

oregl.

151 141 100 12 404

30 17 11 3 61

4 4 2

3 1 1

5 De sakkunniga ha vidare från statens folkskolinspektörer infordrat vissa uppgifter beträffande de lärarinnor i hushållsgöromål vid fortsättningsskolan, som skolöverstyrelsen jämlikt kungörelsen 1944:225 hänvisat till tjänstgöring inom visst inspektionsområde. Sådana uppgifter ha inkommit beträffande 249 lärarinnor. Deras ålder framgår av följande uppställning. Födelseår Antal lärarinnor

1890—99 27

1900—09 64

1910—19 157

ej angivet 1

S.a 249

Deras tjänstgöringsförhållanden framgå av följande uppställning, vari redovisas dels av inspektören anvisad tjänstgöring, dels deras sammanlagda tjänstgöring.

74 Antal Antal timmar för år

Av inspektör anvisad tjänstgöring l:a halvåret

1440— 1332—1439 1260-1331 1188 — 1259 1080 — 1187 972—1079 900—971 720—899 540—719 360—539 180—359 1 — 179 0

lärarinnor

2:a halvåret

1 30 119 79 14 1 5

15 72 103 41 4 14

249 Summa

Total tjänstgöring

10 9 71 20 65 41 19 10 3

7 4 14 14 76 25 60 37 6 4 1

249 Av dessa lärarinnor hade 67 jämväl tjänstgöring vid annan skolform än folk- och fortsättningsskolan. All tjänstgöring har angivits i timmar för år. Fn veckotimme har därvid ansetts motsvara 36 timmar för år. Högre skolformer. De sakkunniga ha ansett det vara av särskilt intresse att undersöka övningslärarnas tjänstgöringsförhållanden vid de högre skolformerna. Uppgifter härom avseende vårterminen 1942 ha inhämtats från rektorerna vid folk- och småskoleseminarier, allmänna och tekniska läroverk samt högre kommunala skolor. I en del fall torde uppgifterna icke vara fullständiga. Det inkomna materialet torde dock i stora drag giva en bild av dessa lärares tjänstgöringsförhållanden. I följande tablå ha dessa uppgifter sammanställts. Varje lärare redovisas endast en gång, även om han tjänstgjort vid två eller flera skolor. Såsom hans huvudtjänst upptages den tjänst, där läraren har det största timtalet, eller där han har ordinarie anställning. Har läraren det största timtalet vid annan än nu ifrågavarande skolformer redovisas dock såsom huvudtjänst hans tjänstgöring vid någon av sistnämnda skolformer. Tjänstgöring, som uppehälles av ämneslärare samt lärare i praktiska läroämnen och yrkesämnena, redovisas icke. Däremot har tjänstgöring, som uppehälles av folkoch småskollärare, medtagits. Dessa lärare ha i regel tjänstgöring å mindre än åtta veckotimmar.

75 A n t a 1 1 ä r a r e Gym- Manlig TeckMusik ning nastik slöjd

Hus KvinnhållsHg göroslöjd mål

Summa

1. Anställningens art å huvudtjänsten

därav folk- eller småskollärare. . 2. Antal huvudtjänster ålägst40 veckot. 35—39 » 30—34 » Summa huvudtjänstcr å minst 30 veckotimmar 15—29 veckotimmar 8—14 » 1—7 » Summa 2 3. Lärarnas sammanlagda undervisning i olika skolor och övningsämneft lägst 40 veckotimmar .35—39 » 30 — 34 » Summa lärare med tjänstgöring minst 30 veckotimmar 15—29 veckotimmar 8—14 » 1—7 » Summa 3 4. Antal övningslärare (ej folk- och småskollärare) med tjänstgöring a) vid mer än en skola b) vid folkskolan c) å mer än en ort d) även i teckning » i musik » i gymnastik » i manlig sli jd » i kvinnlig slöjd » i hushållsgöromål ....

149 42 128

101 10 168

151 67 194

8 1 119

79 34 132

44 15 112

532 169 853

126 1 15 190

1 12

12 70

1 2 15

136 89 27

86 82 98

158 123 49

14 29 78

72 83 71

56 38 59

522 444 382

1 554

18 22 70

3 7 18

9 26 81

15 11 22

2 9 47

2 11 36

49 86 274

140 46 23

98 64 89

175 82 39

19 14 47

99 53 35

83 27 12

614 286 245

114 6 32

62 14 17 1

62 45 2

94 61 7 8

98 47 10

118 33 6 2 2

548 206 74 11 5

21 33

1 5

2° 48 4

4 56

10 1

76 Av tablån framgår bland annat följande. Vid folk- och småskoleseminarier, allmänna och tekniska läroverk samt högre kommunala skolor tjänstgjorde vårterminen 1942 1 554 övningslärare. Av dessa voro 126 folk- eller småskollärare, vilka i särskilt stor utsträckning handhade undervisningen i musik (48 av 279 lärare). Av övningslärarna torde dock ett flertal, särskilt vid kommunala mellanskolor och högre folkskolor, icke ha föreskriven fackutbildning. Endast 532 lärare hade ordinarie anställning, varav 149 i teckning, 101 i musik och 151 i gymnastik med lek och idrott, varjämte 169 lärare voro extra ordinarie, medan icke mindre än 853 lärare saknade pensionsberättigande anställning. I sistnämnda tal ingå dock 126 folk- eller småskollärare. Det är att märka, att ett stort antal av de ordinarie och extra ordinarie tjänsterna omfattade relativt låga timtal. A\ de redovisade 1 554 lärarna hade endast 206 minst 30 veckotimmar å sina huvudtjänster, medan den sammanlagda tjänstgöringen vid olika skolor och i olika övningsämnen uppgick till nämnda timtal för 409 lärare. Ett timtal av 15—29 veckotimmar förekom å 522 huvudtjänster, medan 614 lärares sammanlagda tjänstgöring låg inom denna intervall. Timtal lägre än 15 veckotimmar hade 826 huvudtjänster. Om hänsyn togs till lärarnas sammanlagda tjänstgöring, hade endast 531 lärare ett så lågt timtal, därav 126 folk- och småskollärare. Vid mer än en skola tjänstgjorde 548 övningslärare. Av dessa tjänstgjorde 206 vid folkskola. Tjänstgöring å olika orter hade 74 lärare, varav 32 i teckning. Kombinerad undervisning i olika övningsämnen förekom icke i någon större omfattning. De vanligaste kombinationerna voro teckningkvinnlig slöjd (33 + 8), teckning-manlig slöjd (21) och kvinnlig slöjd-hushållsgöromål (10 + 4).

Kap. 4.

Allmänna synpunkter. Frågan om övningslärarnas anställnings- och löneförhållanden innesluter en rad mycket svårlösta problem. I den svenska skolan, och särskilt i de högre skolformerna, går gränsen skarp mellan de s. k. övningsämnena och s. k. läroämnen, och lika markerad är skiljelinjen mellan »övningslärare» och »ämneslärare». Icke heller ha de olika övningsämnena mycket gemensamt sinsemellan utom den sammanfattande benämningen. De speciella övningslärarna ha, på några undantag när, helt skild utbildning, och vid de allmänna läroverken är det för närvarande lika omöjligt att till en enhetlig tjänst förena undervisning i två övningsämnen som det är omöjligt att förena övningsämne och' läroämne. Dessa skarpa gränsdragningar ha i åtskilliga avseenden haft ogynnsamma verkningar. De ha bidragit till att övningsämnena ännu icke kommit att i skolan få en sådan ställning och värdesättning, som motsvarar deras betydelse för ungdomens fostran, och de ha lagt hinder i vägen för en mer rättvis värdering de olika övningsämnena emellan. Icke minst ha de haft ödesdigra följder för övningslärarnas anställningsförhållanden. Åtskilliga tecken tyda på att övningsämnena komina att spela en viktigare roll och röna större uppskattning i framtidens skola än hittills. För att undvika skenet av deras mindervärdighet i förhållande till övriga ämnen har också föreslagits, att själva termen övningsämne skall slopas. De sakkunniga vilja uttala sin anslutning till strävanden i denna riktning men h a dock ansett, att frågorna därom i stort sett ligga utanför de sakkunnigas uppdrag. Därjämte förutsätta de sakkunniga, att dessa frågor komma att bliva föremål för en ingående behandling av 1946 års skolkommission, speciellt av den delegation inom kommissionen, som fått i uppgift att framlägga förslag till en efter den förestående omvandlingen av skolväsendet anpassad lärarutbildning. De sakkunniga ha sålunda i sina egna utredningar och förslag utgått från nuvarande förhållanden rörande övningsämnenas ställning i skolorganisationen, även om de sakkunniga varit väl medvetna om att en fullt tillfredsställande lösning av vissa med en lönereglering för övningslärarna sammanhängande problem icke kan vinnas med de förutsättningar, som nu äro för handen. De sakkunniga ha också av praktiska skäl bibehållit benämningen övningslärare. Övningsämnenas särställning i olika avseen-

78 den motiverar nämligen vissa för dessa lärare fördelaktiga specialbestämmelser, och då är ett sammanfattande n a m n för dem oundgängligt. Vid statliga och högre kommunala skolor äro övningslärarna visserligen liksom övriga befattningshavare placerade i viss lönegrad, men i motsats till ämneslärarna äro de icke ens som ordinarie tillförsäkrade den löneinkomst, som eljest enligt gällande författningar följer med lönegradsplaceringen. Lönen utgår nämligen i förhållande till det antal veckotimmar de tjänstgöra, och detta antal kan på grund av organisatoriska förhållanden växla avsevärt från det ena året till det andra. Endast de större skolorna kunna erbjuda tillräckligt inånga veckotimmar för en heltidstjänst och detta blott i vissa övningsämnen. I många fall motsvarar tjänstgöringen icke ens en halvtidstjänst. Flertalet övningslärare komma sålunda icke upp till den lön å tjänsten, som utgår vid full tjänstgöring. För att erhålla en skälig inkomst måste därför många lärare söka anställning vid flera skolor eller skaffa sig annat arbete vid sidan av lärarbefattningen. Då tjänstgöringen är förlagd till två eller flera skolor, varierar vanligen anställningens art vid de olika skolorna. Läraren kan t. ex. vara ordinarie — med lågt timtal — vid en skola och extra lärare eller timlärare vid en annan. I många fall har läraren endast anställning som timlärare vid en eller flera skolor. Vid folkskolorna är övningslärarnas belägenhet bättre i det avseendet, att de, i den mån deras tjänster där äro pensionsreglerade, ha tjänstgöringens omfattning fastställd, men å andra sidan äro icke deras löne- och anställningsvillkor generellt reglerade. En väsentlig del av övningslärarkåren har alltså fått nöja sig med mycket blygsamma inkomster. Ä andra sidan ha de övningslärare, som vid de högre skolformerna lyckats erhålla ordinarie anställning med 30 eller flera veckotimmar, fått en relativt god löneställning. Skillnaden i löneförmåner är bland övningslärarna större än inom övriga lärargrupper. Angeläget är. att denna olikhet i möjligaste mån blir utjämnad. På grund av ovan påpekade omständigheter blir en reglering av övningslärarnas löne- och anställningsförhållanden i första hand ett organisationsproblem, mindre en fråga om placering i viss lönegrad. Det gäller att organisera betydligt flera tjänster, som giva vederbörande innehavare full sysselsättning samt därmed full försörjning och bättre pensionsförmåner. De sakkunniga vilja i detta syfte förorda följande åtgärder: 1. Tjänstgöring vid två eller flera skolor bör kunna förenas till en tjänst. I större och medelstora städer har det statliga och statsunderstödda högre kommunala undervisningsväsendet en sådan omfattning, att tillräckliga arbetsuppgifter finnas för ett antal lärare i varje övningsämne. På mindre orter med endast en eller ett par högre skolor är det givetvis värre att organisera tjänster av tillfredsställande omfattning, men i många fall kunna

79 tjänster erhållas genom kombination av tjänstgöring å närbelägna orter. Det bör dock framhållas, att en sådan anordning kan vara förenad med större eller mindre schematekniska svårigheter och att det för en skola är en olägenhet att vissa tider icke kunna disponera en lärare — problemet ställer sig dock något olika för olika övningsämnen. Också för lärarna måste det nästan alltid bli besvärande med en uppdelning av tjänstgöringen på flera skolor, särskilt om dessa ligga på större avstånd från varandra och den kombinerade tjänstgöringen medför tidsödande resor och längre uppehåll utanför bostadsorten. Kombinationer böra därför förekomma, endast då de icke medföra större olägenheter för skolorna eller ställa sig alltför betungande för de enskilda lärarna. Nu angivna åtgärd har den förmånen, att den kan genomföras redan i samband med löneregleringens ikraftträdande. Åtminstone tills vidare kommer den därför att vara den mest effektiva. 2 Tjänstgöring i två övningsämnen bör kunna förenas till en tjänst. Möjligheterna till dylik förening äro beroende av lärarnas utbildning. Endast i kombinationen hushållsgöromål-kvinnlig slöjd finns för närvarande gemensam utbildning (en av linjerna vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala). Därjämte kunna eleverna vid teckningslärarinstitutet vid konstfackskolan, om de så önska, utbilda sig till lärare i manlig slöjd, och en motsvarande utbildning i kvinnlig slöjd vid teckningslärarinstitutet har också ifrågasatts. I framtiden borde en sådan dubbel utbildning kunna vinna större utbredning, även om m a n icke, bl. a. på grund av alt övningsämnena delvis kräva en ganska utpräglad specialbegåvning, kan räkna med att övningslärarna på samma sätt som ämneslärarna regelmässigt skola förvärva kompetens i mer än ett ämne. Att närmare ingå på detta problem torde falla utanför de sakkunnigas egentliga uppdrag. De sakkunniga vilja emellertid föreslå, att tjänster i mer än ett övningsämne inrättas redan nu, ordinarie tjänster dock endast i kombinationerna teckning och manlig slöjd, teckning och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål och kvinnlig slöjd. Särskilt å mindre orter, där övningslärarnas tjänstgöring icke kan ordnas tillfredsställande på annat sätt, böra dylika kombinationer vara av värde. 3. Tjänstgöring i övningsämne och i läroämnen bör kunna förenas till tjänst. Ur olika synpunkter skulle det ofta vara till fördel för både lärare och lärjungar, om en lärare undervisade i såväl läroämnen som övningsämnen. Uttalanden till förmån härför ha flerstädes gjorts av skolöverstyrelsen och av sakkunnigkommittéer. Bland annat har föreslagits, att kompetens i visst övningsämne skulle kunna ersätta akademiskt examensämne i filosofisk ämbetsexamen. Man borde också kunna ifrågasätta, om icke redan utbildade övningslärare — i den mån de vore berättigade att inskrivas vid universitet en

80 och högskola — kunde medgivas att avlägga filosofisk ämbetsexamen i ett eller flera skolämnen, på samma sätt som teologie kandidater för närvarande kunna undergå s. k. särskild prövning i vissa till filosofiska fakulteten hörande ämnen efter fordringarna för filosofisk ämbetsexamen. E n på detta sätt vunnen lärarbehörighet i ett eller flera läroämnen skulle icke oväsentligt utvidga möjligheterna för övningslärarna att erhålla mer omfattande tjänstgöring. Dessa frågor komma emellertid icke att här tagas upp till övervägande, alldenstund de sakkunniga ha anledning förmoda, att de i annan ordning bliva föremål för utredning. 4. Skolundervisning i musik och tjänstgöring som kyrkomusiker böra kunna förenas till en tjänst. De sakkunniga ansluta sig i detta hänseende i stort sett till av 1942 års kyrkomusikerutredning framlagda synpunkter och förslag. Denna fråga behandlas närmare å s. 196—201. Av de sakkunniga verkställda utredningar visa, att genom kombination av tjänstgöring vid olika skolor och i viss mån även i olika övningsämnen ett så stort antal tjänster med full tjänstgöring (heltidstjänster) skulle kunna komma till stånd, att övningslärarna regelbundet — där icke familjeförhållanden eller andra skäl avhölle dem från att byta tjänstgöringsort — efter en icke alltför lång tjänstetid kunde erhålla en sådan tjänst. Såsom orsak till de ofta mycket otillfredsställande avlöningsförmånerna för övningslärarna ha de sakkunniga ovan angivit vissa brister i anställ 1 ningsförhållandena. Däremot k a n man knappast finna övningslärarnas placering i lönegrad — där sådan förekommer — särskilt låg. Tvärtom har den i en del fall förefallit de sakkunniga påfallande hög i förhållande till vissa andra lärargrupper och till statligt och kommunalt anställda befattningshavare i övrigt. Det torde också kunna ifrågasättas, om icke vid den tidigare behandlingen av övningslärarnas lönefråga förelegat ett orsakssammanhang mellan lönegradsplaceringen och det låga timtalet å flertalet tjänster. Då det icke varit organisatoriskt möjligt att i regel låta nämnda lärare få heltidstjänster, har det måhända ansetts lämpligt med en viss kompensation i form av relativt hög lönegradsplacering. Under alla omständigheter är den vid de statliga skolorna gällande s. k. treprocentregeln ett uttryck för en sådan tankegång. De sakkunniga ha fattat sitt uppdrag så, att de borde utarbeta förslag i syfte att bereda övningslärarna en säkrare och genom möjligheten till mer omfattande tjänstgöring i det stora hela bättre ekonomisk ställning. Delta synes kunna ske framför allt genom ovannämnda organisatoriska åtgärder. I förhållande därtill har själva lönegradsplaceringen synts vara av sekundär betydelse. De sakkunniga ha icke heller ansett sig strängt bundna av tidigare lönegradsplacering. I vissa fall, där denna synts otillräckligt motive-

81 rad, komma de sakkunniga att föreslå ändring. Beträffande ordinarie lärare ha de sakkunniga också föreslagit en något mer differentierad löneskala ä n den, som nu förekommer, medan de å andra sidan minskat avståndet mellan ordinarie och extra ordinarie lärare. För en del befattningar ha dessa förändringar kommit att medföra viss lönesänkning eller mistning av vissa förmåner. Att detta icke får tolkas som någon undervärdering av övningsämnenas betydelse torde framgå av vad ovan anförts. Det torde i övrigt vara alldeles ofrånkomligt, att vid en så genomgripande omreglering som den här föreslagna, där hela övningslärarkåren med dess nu ytterst skiftande förhållanden innefattas och där sålunda en mångfald olika synpunkter måste beaktas och avvägas mot varandra, de sakkunniga stundom varit nödsakade att föreslå lösningar, som sedda från ett enda håll icke alltid kunnat framstå helt oanfäktbara. De sakkunniga äro emellertid övertygade om, att de reduceringar, som enligt de sakkunnigas mening i en del fall icke kunnat undvikas, mer än väl kompenseras av de förbättringar, som i andra avseenden föreslagits för samma kategorier av övningslärare. De sakkunnigas förslag om lönereglering ansluter sig till det statliga lönesystemet. Icke oväsentliga avvikelser ha dock visat sig nödvändiga på grund av övningslärarnas speciella tjänstgöringsförhållanden.

•6

Kap. 5.

Löneregleringens omfattning. Skolformer. Det övervägande antalet övningslärare äro anställda vid allmänna läroverk, högre kommunala skolor, folkskolor och fortsättningsskolor. I de för de sakkunniga meddelade direktiven förutsattes, alt dessa skolformer skulle ingå i löneregleringen. Enligt direktiven borde under utredningsarbetets fortgång klarläggas, i vad mån regleringen även skulle omfatta andra skolformer. Den 24 juli 1942 har Kungl. Maj: t sedermera anbefallt de sakkunniga att jämväl taga under övervägande, vad 1942 års riksdag i skrivelse nr 444 anfört angående anställnings- och avlöningsförhållanden för övningslärarna vid folkhögskolor. I anslutning till vad de sakkunniga anfört under Allmänna synpunkter hålla de sakkunniga före, att en väsentlig förutsättning för förbättrandet av övningslärarnas ställning är, att tjänstgöring vid olika skolor förenas till enhetliga tjänster. För att dylika kombinationer skola komma till stånd kräves dock i regel, att skolformerna sinsemellan icke förete alltför stora olikheter ifråga om bl. a. läsårets längd, ferietid och lärarnas arbetsförhållanden i övrigt. Möjligheterna för genomförande av en enhetlig reglering av övningslärarnas löne- och anställningsförhållanden bli därför i viss mån begränsade. Av de i direktiven angivna skolformerna ha allmänna läroverk, högre kommunala skolor och folkskolor undervisningen anordnad på i stort sell likartat sätt. Av de sakkunnigas undersökningar framgår, att i teckning, musik och gymnastik med lek och idrott ett betydande antal tjänster kunna organiseras genom att tjänstgöring för lärare vid allmänna läroverk och högre kommunala skolor kombineras. I manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål åter äro möjligheterna att organisera tjänster med undervisning enbart vid dessa skolformer ej lika stora. Däremot kunna ett större antal sådana tjänster komma till stånd genom kombinationer mellan folkskolor och nämnda högre skolformer. Folkskolans övningslärare ha ännu icke varit föremål för någon allmän statlig lönereglering. De av skoldistrikten beslutade anställnings- och avlöningsvillkoren äro ofta ogynnsamma för övningslärarna, varför en lönereglering för dem är särskilt påkallad. Emellertid utgår nu icke statsbidrag till folkskolans facklärare i teckning, musik och gymnastik med lek och idrott. För undervisningen i manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöro-

83 mål ha såsom villkor för statsbidrag fastställts vissa minimiarvoden, vilka helt täckas av statsbidraget. Dessa arvoden äro emellertid ganska låga. Beträffande folkskolan är vidare att märka, att det ankommer på beslut av skoldistrikten, huruvida undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål över huvud taget skall meddelas. Dessutom äga distrikten avgöra, i vad mån undervisningen i övningsämnen utom hushållsgöromål skall fullgöras av facklärare eller av folk- och småskollärare. De sakkunniga vilja icke ifrågasätta någon ändring i dessa hänseenden i annan mån, än att statsbidrag under vissa förutsättningar bör kunna utgå till samtliga övningslärare i folkskolan och täcka en väsentlig del av avlöningen. Till denna fråga återkomma de sakkunniga i kapitlet Statsbidrag. I övrigt bör regleringen vid folkskolan endast gälla de övningslärare, för vilka statsbidrag utgår. Distrikten böra emellertid vara oförhindrade att anställa lärare på andra villkor, därest statsbidrag ej sokes till lärarnas avlöning. Beträffande andra skolformer, som böra ingå i den föreslagna enhetliga löneregleringen för övningslärare, få de sakkunniga anföra följande. I 55 § 9 mom. civila avlöningsreglementet och 52 § 4 mom. civila ickeordinariereglementet finnas ett flertal särbestämmelser beträffande statligt anställda övningslärare. Dessa bestämmelser avse utom allmänna läroverk även statens skolköksseminarium och hushållsskola, folk- och småskoleseminarier, läroanstalter för blinda och dövstumma, vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte och högre tekniska läroverk. Vid statens skolköksseminarium och hushållsskola utbildas eleverna till facklärare i hushållsgöromål, varför lärarinnorna i detta ämne icke kunna anses vara övningslärare i egentlig mening. I lärarinnornas tjänstgöringsskyldighet ingår övningsundervisning vid stålens normalskola, och kombinationer med andra skolor kumia här i vissa fall vara önskvärda. Vid läroanstalterna för blinda och dövstumma ställas i viss mån speciella krav på övningslärarna. Olikheterna äro dock icke av större betydelse. Vid de högre tekniska läroverken, som numera stå under inseende av överstyrelsen för yrkesutbildning, förekommer endast gymnastik som obligatoriskt övningsämne och i undantagsfall musik som frivilligt ämne. Kombinationer mellan dessa läroverk och andra skolor äro önskvärda. För de i föregående stycke omnämnda skolformerna gälla alltså redan nu enhetliga bestämmelser. Undervisningens art och kraven på lärarnas utbildning äro i stort sett desamma. Lästiderna äro visserligen något avvikande från de allmänna läroverkens — vid statens skolköksseminarium omfattar läsåret 36 veckor och vid de högre tekniska läroverken 40 veckor gentemot läroverkens 38 veckor, frånsett tid för inträdes- och flyttningsprövningar — men olikheterna äro enligt de sakkunnigas mening icke större, än att enhetliga bestämmelser alltjämt böra kunna tillämpas å dem.

84 De sakkunniga föreslå därför, att dessa skolformer skola ingå i löneregleringen. Bland andra kommunala skolor än högre kommunal skola och folkskola ha de kommunala gymnasierna undervisningen anordnad på i stort sett samma sätt som de hittills berörda skolformerna. Kommunala gymnasier äro anknutna till realskolor, och realskolans övningslärare undervisa regelmässigt även i det kommunala gymnasiet. Statsbidrag utgår emellertid icke till lärarnas avlöning vid de kommunala gymnasiernia. Därest statsbidrag skall utgå, bör det avse både ämneslärare och övningslärare. Frågan härom kan emellertid knappast prövas i detta sammanhang. På grund härav kunna de sakkunniga icke förorda, att de kommunala gymnasierna för närvarande skola ingå i löneregleringen. Beträffande enskilda skolor ha de statsunderstödda privatläroverken undervisningen anordnad på liknande sätt som hittills berörda skolformer. Utredning pågår om en lönereglering för lärarna vid dessa skolor. Innan denna slutförts, synes böra anstå med lönereglering för övningslärarna enligt det lönesystem, som av de sakkunniga föreslås. Av skolformer med mera speciella tjänstgöringsförhållanden märkes särskilt fortsättningsskolan. Den är vanligen och särskilt på landsbygden koncentrerad till kortare kurser om 6—8 veckor med undervisning 5 timmar varje vardag. Enligt 1940 års skolutrednings förslag skulle den efter en övergångsperiod på 12 år ersättas av andra skolformer. I manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål undervisa emellertid samma lärare ofta både vid distriktets folkskola och fortsättningsskola. Från olika håll har också framhållits angelägenheten av att fortsättningsskolans övningslärare snarast bliva föremål för en lönereglering, då deras nuvarande anställningsförhållanden äro osäkra och många lärare närma sig pensionsåldern utan att ha haft möjlighet att på sina knappa löner trygga sin ålderdom. De sakkunniga ha med hänsyn härtill ansett sig böra föreslå lönereglering även för fortsättningsskolans övningslärare. Denna måste emellertid i flera avseenden genom särbestämmelser avvika från löneregleringen i övrigt. De statsunderstödda folkhögskolorna intaga i flera avseenden en särställning i förhållande till förut berörda skolformer. Arbetet vid dessa skolor bedrives under sommar- och vinterkurser. Läsåret sammanfaller sålunda icke med läsåret vid andra skolformer, och även av andra orsaker kunna tjänstgöringskombinationer med andra skolor endast i begränsad omfattning komma till stånd. Med hänsyn härtill och till lärarnas vid folkhögskolorna delvis speciella tjänstgöringsförhållanden anse de sakkunniga, att dessa övningslärares löner böra bliva föremål för en särskild lönereglering. Det vore önskvärt, om därvid ämnes- och övningslärarnas anställningsförhållanden kunde regleras samtidigt.

85 övningslärare förekomma även vid andra statliga eller statsunderstödda skolformer än de hittills nämnda. De sakkunniga anse dock, att viss försiktighet bör iakttagas med deras inordnande under reglementet och stadgan för övningslärare. I de sakkunnigas förslag ingå nämligen åtskilliga tidigare ej tillämpade bestämmelser rörande administrativa och lönetekniska förhållanden. Innan närmare erfarenhet vunnits härav, bör enligt de sakkunnigas mening löneregleringen endast avse skolformer, där verkningarna kunna någorlunda överblickas. Sedermera bör det ej möta hinder att, om så skulle visa sig möjligt och lämpligt, låta löneregleringen omfatta även andra skolformer än de nu föreslagna. Det förekommer emellertid i stor utsträckning, att lärare, anställd inom skolform, för vilken löneregleringen avses gälla, tillika tjänstgör vid skolform, som icke föreslagits ingå i denna. De sakkunniga ha ansett sig böra öppna lönetekniska möjligheter för att tjänstgöringen vid sistnämnda skolformer skall kunna inräknas i lärarens tjänst. Frågan härom behandlas under kapitlet Tjänstgöring vid olika skolor. Beträffande de centrala verkstadsskolorna har svenska gymnastiklärarsällskapet i skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 juni 1941 hemställt, att gymnastiklärarna vid dessa skolor måtte inordnas under de förslag till lönereglering, som vore att vänta från 1941 års lärarlönesakkunniga. Skrivelsen har remitterats till de sakkunniga. I anledning härav få de sakkunniga framhålla, att arbetsåret vid denna skolform omfattar omkring 46 veckor, medan läsåret vid de skolformer, som skulle bliva föremål för en enhetlig lönereglering, i regel omfattar endast cirka 39 veckor. På grund härav kunna de sakkunniga icke förorda, att denna skolform ingår i löneregleringen. Däremot bör det öppnas möjlighet för gymnastiklärare, anställd vid skolform, som omfattas av löneregleringen, att i sin tjänst få inräkna även tjänstgöring vid central verkstadsskola. Tjänstgöringen å tjänsten bör dock i sådant fall avse endast 40 veckor av arbetsåret. För återstående sex veckor, vilka böra anses infalla under ferietid, bör timlärararvode utgå. Vidare har Kungl. Maj:t den 8 november 1946 i anledning av underdånig framställning från styrelsen för allmänna svenska föreningen för vården om sinnesslöa och fallandesjuka uppdragit åt de sakkunniga att verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om dels reglering av anställnings- och avlöningsförhållandena för vissa lärargrupper vid statsunderstödda sinnesslöskolor och för lärare vid fristående arbetshem, dels ock statsbidrag till avlöning åt sådana lärare, som komma att omfattas av regleringsförslaget. De sakkunniga komma senare att i ett särskilt betänkande framlägga förslag till lönereglering för ifrågavarande lärare. De sakkunniga föreslå alltså lönereglering för

86 folk- och småskoleseminarierna, statens skolköksseminarium och hushållsskola, de allmänna läroverken, läroanstalterna för blinda och för dövstumma ävensom vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, de högre tekniska läroverken, de högre kommunala skolorna, folkskolan samt, med vissa specialbestämmelscr, fortsättningsskolan. Ämnen. De vanligaste övningsämnena äro teckning, välskrivning, musik, gymnastik med lek och idrott, manlig slöjd, kvinnlig slöjd och hushållsgöromål. Dessa ämnen böra givetvis ingå i löneregleringen. Med musik bör jämställas sång i folkskolan samt sång och pianostämning vid läroanstalt för blinda. Barnavård och ekonomilära förekomma vid kommunala flickskolor och vissa andra skolformer. De sakkumiiga anse, att ekonomilära i den mån, som undervisningen däri omhänderhaves av lärarinna i hushållsgöromål, bör ingå i löneregleringen. I mindre utsträckning handhaves undervisningen i barnavård av lärarinnor i hushållsgöromål. De sakkunniga förorda därför, att undervisning i barnavård bör kunna inräknas i den med tjänst i hushållsgöromål förenade tjänstgöringen. De sakkunniga ha icke ansett tillräckliga skäl föreligga för alt låta ämnena pappslöjd och kindergartenarbete ingå i löneregleringen. Trädgårdsskötsel, som nu förekommer endast vid folk- och småskoleseminarierna, kräver speciella tjänstgöringsförhållanden. Bland annat ha lärarna i detta ämne att svara för seminarieträdgårdens skötsel och ekonomiska förvaltning. De åtnjuta vidare semester i stället för ferier. De sakkunniga föreslå därför, att trädgårdsskötsel icke bör ingå i löneregleringen. De sakkunniga föreslå alltså, alt löneregleringen skall avse övningslärare i teckning och välskrivning, musik, sång vid folkskolan samt sång och pianostämning vid läroanstalt för blinda, gymnastik med lek och idrott, manlig slöjd, kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål, i vilket ämne även ekonomilära och barnavård bör kunna inräknas, om undervisningen omhänderhaves av lärarinna i hushållsgöromål.

87 Tjänster. Stundom kan det möta svårigheter att avgränsa övningslärare från vissa andra kategorier av lärare. De sakkunniga anse, att löneregleringen i princip bör begränsas till befattningshavare, i vilkas tjänsteåligganden i huvudsak endast undervisning och därmed förenade arbetsuppgifter ingå. Denna synpunkt har särskild betydelse för vissa lärarkategorier vid läroanstalterna för blinda och dövstumma. Såsom framgår av redogörelsen i kapitlet Gällande bestämmelser, kunna lärarna vid dessa anstalter i regel knappast anses vara övningslärare i egentlig mening utan snarare betecknas som arbetslärare. Även andra lärare i övningsämnen vid dessa läroanstalter kunna i ganska stor utsträckning åläggas arbetsuppgifter vid sidan av undervisningen. Tjänstgöringsskyldigheten k a n sålunda förete så stora avvikelser från övningslärarnas i allmänhet, att en förändring därav till större överensstämmelse med andra övningslärare skulle kunna påverka berörda skolors hela organisation. Där sådana förhållanden föreligga, böra tjänsterna åtminstone icke tills vidare ingå i löneregleringen. Att i författning avgränsa, vilka tjänster vid berörda läroanstalter, som böra anses vara övningslärartjänster, möter emellertid vissa svårigheter. Med hänsyn härtill förorda de sakkunniga, att beträffande dessa läroanstalter i varje särskilt fall bör prövas, om tjänsten skall anses vara övningslärartjänst eller icke. Denna fråga bör prövas av Kungl. Maj:t och riksdagen i samband med inrättande av ordinarie tjänster och av skolöverstyrelsen beträffande icke-ordinarie tjänster. Vid de högre kommunala skolorna ha lärare i praktiska läroämnen och yrkesämnen genom 1942 års lönereglering jämställts med lärare i teoretiska ämnen. Kvinnlig slöjd och hushållsgöromål samt i en del fall manlig slöjd äro emellertid såsom praktiska läroämnen och yrkesämnen så lika motsvarande övningsämnen, att de sakkunniga ansett, att lärare i praktiska läroämnen och yrkesämnen böra vara skyldiga att å sina tjänster undervisa i motsvarande övningsämnen, liksom det bör åligga övningslärare att undervisa i motsvarande praktiska läroämne eller yrkesämne. Beträffande övningslärarna bör dock i regel fordras, att de ha erforderlig kompetens för sådan undervisning.

Kap. 6.

Undervisningsskyldigheten vid full tjänstgöring. Enligt principen i de sakkunnigas förslag till reglering av övningslärarnas anställnings- och tjänstgöringsförhållanden böra övningslärartjänsterna — i den mån så är möjligt — liksom andra lärartjänster och befattningar i allmänhet vara heltidstjänster. Detta fordrar, att undervisningsskyldigheten å övningslärartjänster regleras på helt annat sätt än som hittills skett. Av grundläggande betydelse blir då frågan om det antal veckotimmar, som skall anses motsvara full tjänstgöring och för vilket de i löneplanen angivna beloppen skola utgå. Härav beror, huru många tjänster med full tjänstgöring som kunna inrättas, och även i viss mån, huru anställningsvillkoren böra utformas, bland annat lönegradsplaceringen. Inledningsvis vilja de sakkunniga påpeka, att de skolformer, som skola omfattas av den gemensamma löneregleringen, förete vissa olikheter beträffande den årliga lästiden och undervisningstimmarnas längd. (Jfr bilaga 1 och Gällande bestämmelser.) Den årliga lästiden är vid flertalet av ifrågavarande skolformer 38—39 veckor. En kortare lästid förekommer endast i undantagsfall, nämligen vid statens skolköksseminarium, där emellertid det synnerligen krävande och kvalificerade arbetet särskilt för lärarinnorna i hushållsgöromål samt arbete med inventering efter läsårets slut m. m. bör kunna uppväga det kortare läsåret, ävensom vid ett fåtal folkskolor och högre folkskolor. Längre läsår ha de tekniska fackskolorna (40 veckor). Dessa variationer äro enligt de sakkunnigas mening så pass obetydliga, att de icke böra föranleda några särbestämmelser i fråga om undervisningsskyldigheten. Vid fortsättningsskolorna däremot råda speciella förhållanden. Undervisningen där är vanligen koncentrerad till kortare kurser, i regel 6 a 8 veckor. Detta nödvändiggör specialbestämmelser om evalvering av kurserna till del av normalt läsår. F r å n olikheterna i fråga om undervisningstimniarnas längd torde man kunna helt bortse. I regel skall imdervisningstimme omfatta 45 minuter, i vissa fall 40 minuter (den tredje och därpå följande timmar på morgonen

89 och efter frukostrasten vid allmänna läroverk och högre kommunala skolor) och i några fall 50 minuter (de högre tekniska läroverken). Större växlingar förekomma endast i ämnet hushållsgöromål. Undervisningen löper här i allmänhet i en följd utan raster. Vid folkskolan räknas 60 minuter som en undervisningstimme i hushållsgöromål. Vid läroverken och de högre kommunala skolorna har icke någon bestämd praxis utformats. Vanligen omfattar en dags undervisning utöver de egentliga lektionstiderna om 45 eller 40 minuter även viss tid motsvarande rasterna, men det förekommer stundom, att undervisningen begränsas till den tid, som betingas av antalet lektioner. De sakkunniga finna denna olikhet mindre tillfredsställande. Det förhållandet, att undervisningen i hushållsgöromål vanligen ej avbrytes av raster, bör icke kunna åberopas som stöd för en minskning av lärarinnans tjänstgöring med tid, som i andra fall motsvarar rasterna. Andra lärare äro nämligen mer eller mindre sysselsatta under rasterna med iordningställande av undervisningsmateriel före eller efter lektionerna eller med vakttjänstgöring. Till frågan om undervisningstidens längd i detta ämne, vilken givetvis bör avgöras från pedagogiska synpunkter, anse sig de sakkunniga i övrigt icke behöva taga ställning på annat sätt än att de sakkunniga vilja uttala önskemålet om större likformighet olika skolformer emellan. Beträffande full tjänstgöring gäller för närvarande för statliga och högre kommunala skolor, att full lön enligt löneplanen utgår vid en undervisning av 30 veckotimmar. Detta gäller samtliga övningsämnen. Vid folkskolan variera timtalen å reglerade tjänster betydligt i olika skoldistrikt och ämnen. I allmänhet håller sig timtalet kring 30, men särskilt i manlig och även kvinnlig slöjd är ett högre timtal vanligt. Ofta ligger undervisningsskyldigheten här inom en viss intervall. En jämförelse med motsvarande ämnes- och klasslärare visar följande. Vid folkskolan, där klasslärarsystemet vanligen tillämpas, har undervisliingsskyldigheten beslämts till ett visst antal veckotimmar. För folkskollärare är den 30 veckotimmar. I s. k. hjälpklass är dock undervisningsskyldigheten 4 veckotimmar lägre, och även i övrigt kan nedsättning medgivas under vissa villkor. För adjunkter vid allmänna läroverk och ämneslärare vid skolformer motsvarande realskolan utgör undervisningsskyldigheten 24 -30 veckotimmar eller i medeltal 27 veckotimmar, varvid dock vid tjänstgöring å gymnasiet, i realskolas eller kommunal mellanskolas högsta klass eller i kommunal flickskolas högsta klasser reduktion av antalet veckotimmar skall företagas efter vissa normer. Vid de högre skolformerna bestämmes sålunda undervisningsskyldigheten från fall till fall. Orsaken härtill är delvis, att en lärare av pedagogiska skäl bör åtminstone under några år i följd undervisa samma lärjungar i sina ämnen, vilka icke ha

90 samma antal veckotimmar i alla klasser. Framför allt betingas emellertid skiftningarna i ämneslärares undervisningsskyldighet av alt olika ämnen och olika undervisningsstadier äro olika krävande, bland annat med avseende på lärarens hemarbete. En lärare med 24 veckotimmars undervisning och många skrivlag kan sålunda vara minst lika arbetstyngd som en lärare med 30 veckotimmar utan egentliga skrivlag. Tjänstgöringens omfattning för olika ämneslärare bestämmes enligt läroverksstadgan av rektor med hänsyn till tjänstgöringens beskaffenhet och till den tid, som erfordras för fullgörande av arbetet vid sidan av lektionstimmarna. Beträffande övningslärarna föreligga icke samma skäl till variation av den undervisningsskyldighet, som skall anses motsvara full tjänstgöring. Givetvis måste även övningslärarna utföra visst arbete vid sidan av lektionstimmarna. För gymnasiets teckningslärare kan sålunda granskning av lärjungarnas linearritning bliva ganska tidskrävande. Musiklärarna äro ofta nödsakade att skriva ut noter och duplicera notskrift och måste alltemellanåt lägga ned tid och arbete på skolkörens eller skolorkeslerns medverkan vid skolfester eller andra framträdanden för offentligheten. För gymnastiklärarnas del tillkommer arbetet med planläggning och övervakning av lärjungarnas friluftsverksamhet, och de anlitas därjämte ofta för ledning av frivillig idrottsverksamhet bland skolans elever. Lärarinnor i hushållsgöromål ha alt ombesörja inköp och förvaring av matvaror samt bokföra inkomster och utgifter, och i fortsättningen torde de också komma att i betydande utsträckning tagas i anspråk för den lokala skolmåltidsverksamheten — i vilken omfattning detta arbete bör medföra särskild ersättning, undandrager sig för närvarande varje bedömande. Lärarinnor i kvinnlig slöjd få ofta svara för inköpet av material, och lärare i manlig slöjd skola ställa i ordning verktyg och hålla slöjdsalens utrustning i gott skick. I det stora hela måste emellertid övningslärarnas arbete med preparationer betraktas såsom mindre ansträngande än ämneslärarnas, och till dessas skrivningsrättning ha de att uppvisa endast relativt obetydliga motsvarigheter. Därtill kominer, att deras arbete vid sidan av lektionstimmarna i regel är tämligen konstant år från år. De sakkunniga ha därför stannat för att föreslå, att undervisningsskyldigheten för övningslärare bestämmes till ett visst antal veckotimmar utan annan variation än den, som i speciella fall kan betingas av särskilda omständigheter. Enligt de sakkunnigas mening finnes sålunda icke tillräcklig anledning till reduktion av timtalet vid undervisning å högre åldersstadium, såsom förhållandet är beträffande ämneslärarna. I stället bör hänsyn till det mer krävande arbetet ä högstadiet tagas vid lönegradsplacering av övningslärarna vid olika skolformer. Icke heller synes det de sakkunniga ändamålsenligt att differentiera undervisningsskyldigheten efter de olika övningsämnena. Visserligen skulle vissa motiv härför kunna anföras,

91 bland annat alt för närvarande timtalet å reglerade tjänster i manlig slöjd vid folkskola i många fall är högre än i andra övningsämnen. En differentiering i detta avseende skulle emellertid medföra avsevärda organisatoriska svårigheter, och såsom nedan kommer att påpekas, blir en viss begränsning av undervisningsskyldigheten, särskilt vid tjänstgöring vid mer än en skola, nödvändig av schematekniska skäl. De sakkunniga finna därför, att de olika fordringarna på lärarna i olika övningsämnen icke böra föranleda någon differentierad undervisningsskyldighet utan i stället böra tagas i beaktande vid lönegradsplaceringen. I manlig slöjdlärares åligganden bör dock ingå att verkställa erforderliga reparationer å inventarier och att hålla verktyg i gott stånd. Vid bestämmandet av det antal veckotimmar, som undervisningsskyldigheten å heltidstjänst skall omfatta, har man en given utgångspunkt däri, att för närvarande lön enligt löneplanen vid de högre skolformerna skall utgå vid 30 veckotimmars undervisning. Till samma timtal är ju också folkskollärarnas undervisningsskyldighet fixerad, och vidare utgör 30 veckolimmar den övre gränsen för ämneslärarnas å realskolesladiet undervisningsskyldighet. De sakkunniga ha dock övervägt, om icke — med hänsyn till att övningslärarnas arbete vid sidan av lektionerna i regel måste anses mindre tidskrävande än ämneslärarnas och folkskollärarnas — full tjänstgöring för övningslärare lämpligen borde fastställas till ett något högre timtal. Betydande olägenheter skulle emellertid vara förenade med en sådan höjning. Redan schematekniskt skulle den stöta på svårigheter. Sålunda kan i hushållsgöromål i regel icke mer än 30 veckotimmar uttagas pä grund av timplanerna. I de fall, då en lärare har sin tjänstgöring fördelad pä olika skolor och icke under en rast kan förflytta sig från en skola till en annan, torde det också ofta nog bli svårt att få in ett högre timtal på arbetsordningen, i all synnerhet som man torde få räkna med att antalet lektionstimmar ä schemat i överensstämmelse med förslag av 1940 ärs skolutredning minskas från för närvarande sju till sex om dagen. Beträffande gymnasliklärarna gäller därjämte, att de pä grimd av timplanen för de högre skolorna i regel måste tjänstgöra under minst fyra veckodagar vid samma skola och sålunda, om de ha kombinerad tjänstgöring, under minst två veckodagar vid mer än en skola. Därtill kommer, att det sammanlagda limtalet i ett övningsämne ofta är knappt vid de högre skolorna. Skulle ett högre timtal än 30 fordras för full tjänstgöring, skulle antalet tjänster med sådan tjänstgöring bli ganska begränsat, även om möjligheterna till kombinationer med andra skolor utnyttjades. Pä grund av det här anförda ha de sakkunniga stannat vid att föreslå, att full tjänstgöring skall anses föreligga vid en undervisning av 30 veckotimmar, d. v. s. det timtal som enligt nu gällande bestämmelser berättigar till full lön. På grund av särskilda omständigheter bör emellertid kunna medgivas,

92 att undervisningsskyldigheten i vissa fall må anses vara fullgjord även vid något lägre antal veckotimmar. Vid folk- och småskoleseminarierna ha sålunda särskilt lärarna i teckning, musik och gymnastik, vilka skola utbilda seminarieeleverna i vederbörande ämne, ett betydande arbete vid sidan av lektionstimmarna med preparationer, handledning m. m. Deras undervisningsskyldighet bör därför enligt de sakkunnigas mening kunna anses vara fullgjord vid 27 veckotimmars undervisning. Vidare bör någon nedsättning av undervisningstimmarnas antal vara möjlig för övningslärare, som ha särskilt krävande tjänstgöringsförhållanden i jämförelse med andra lärare i samma ämne. De sakkunniga återkomma till dessa frågor i kapitlet Anställningsformer. Slutligen komma de sakkunniga att i kapitlet Lönegradsplacering på grunder, som där anföras, föreslå viss nedsättning för gymnastiklärare vid vissa skolformer.

Kap. 7.

•

Anställningsformer. Ordinarie anställning. De sakkunnigas i Bilaga 2 redovisade provorganisation av övningslärartjänster vid de högre skolformerna på grundval av veckotimtalen läsåret 1944/45 har givit följande resultat. Antal 1jänster 1-7

Teckning: läsåret 1944/45 enligt provorganisationen Musik: läsaret 1944/45 enligt provorganisationen Gymnasik: läsåret 1944/45 Manlig slöjd: läsåret 1944/45 . . enligt provorganisationen Kvinnlig slöjd: läsåret 1944/45. . enligt provorganisationen Hushållsgöromål; läsåret 1944/45 enligt provorganisationen 1

54 30 140 94 82 26 96 84 99 80' 59

med

| 8—14 | 15—19 20—24 | 25—29 | 30— veckotimmar 121 29 99 22 156 69 44 23 97 47 67 32

55 54 36 43 74 83 6 3 33 25 16 7

46 40 33 21 63 48 8 3 41 13 32 9

40 18 28 102 61 20 3 32 39 32 31 82

90 164 1 22 87 1 84 178 1 11 26 1 43 130 1 33 96 1

Summa

406 335 358 277 520 424 168 142 352 298 238 208

1 En del av dessa tjänster ha för närvara nde något lägre ti mtal än 30. En del av dessa tjänster ha i"ner än S!9 veckotimmar, vilket dock icke beräknas kunna bli varaktigt. 2

För läsåret 1944/45 redovisas timtalen nämnda år å ordinarie, extra ordinarie och extra tjänster, medan återstående timmar vid varje särskild skola redovisats som en enda tjänst, även om flera lärare varit anställda, utom i de fall dä timtalet överstigit 30. I gymnastik ha dessutom timtalen alltid uppdelats å manliga och kvinnliga lärare. Samma lärare ha i stor utsträckning uppehållit mer än en av de för läsaret 1944/45 redovisade tjänsterna. Vid provorganisationen har undervisning vid olika skolor och delvis i olika övningsämnen sammanförts till en tjänst. Sädana kombinationer ha dock icke verkställts annat än då tjänster ä minst 15 veckotimmar kunnat bildas. Möjligheterna till kombinationer ha utnyttjats med viss försiktighet. Det är avsett, att samma lärare skall kunna uppehålla en enda av de prov-

94 organiserade tjänsterna, såvida icke det sammanlagda timtalet å tvä tjänster är mindre än 15 veckotimmar. Vid folkskolan är proportionen mellan tjänster med full tjänstgöring och andra Ijänster redan nu ganska gynnsam. De sakkuimiga utgå från att de vid de högre skolformerna redovisade tjänsterna ä 1—14 veckotimmar i manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål i stor utsträckning skola kunna förenas med tjänster med högre timtal vid folkskolan och sålunda uppehållas av vid folkskolan anställda övningslärare. De sakkunniga komma alt föreslå särskilda bestämmelser för att underlätta sädana kombinationer. Härigenom skulle även tjänstgöringsförhållandena vid folkskolan bliva bättre. I manlig slöjd kommer dessutom timtalen vid realskolor och kommunala mellanskolor att öka väsentligt, i den män ämnet blir obligatoriskt. I teckning, musik och gymnastik med lek och idrott äro kombinationer med folkskolan likaledes önskvärda. De torde dock ej, åtminstone under den närmaste tiden, bliva så vanliga utom möjligen i gymnastik. Till tjänsterna å 1—7 veckotimmar möter det nu stora svårigheter att erhålla fackutbildade lärare. En del av dem uppehållas av kvinnliga övningslärare, som ingått äktenskap och icke önska högre timtal. Någon ändring i detta hänseende torde icke vara att påräkna. Det är dock önskvärt, att tjänster i dessa ämnen å åtminstone 8 veckotimmar uppehållas av övningslärare. Enligt provorganisationen skulle proportionen mellan heltidstjänster, andra tjänster med minst 15 veckotimmar och tjänster ä 8—14 veckotimmar i dessa tre ämnen vid de högre skolformerna bliva 429—337—120 eller i procent 48—38—14. I musik äro emellertid timtalen tillsvidare lägre än enligt de beslutade timplanerna, vilka i denna del ännu icke trätt i kraft. Även en relativt obetydlig ökning av timtalen i musik skulle avsevärt öka möjligheterna att organisera heltidstjänster i ämnet. Därtill kommer som nämnts, att 1942 års kyrkomusikerutredning framlagt förslag, at i med kyrkomusikerbefattningarna skulle förenas undervisningsskyldighe! vid ifrågavarande skolor. Enligt de sakkunnigas mening skulle det för skolväsendet vara särskilt önskvärt, om tjänster med låga timtal i musik kunde uppehållas av kyrkomusiker. I så fall skulle tjänstgöringsförhållandena i ämnet musik bliva gynnsamma. Provorganisationen visar alltså, att genom kombination av undervisning i olika skolor och delvis även i olika övningsämnen antalet hellids t jänster skulle bliva vida större vid de högre skolformerna än för närvarande är fallet. Framdeles skulle övningslärarna såväl vid dessa skolformer som vid folkskolan kunna påräkna att i rimlig lid före pensionsåldern erhålla heltidstjänster. Sammanlagda antalet provorganiserade heltidstjänster skulle dessutom

95 bliva något slörre än antalet nuvarande ordinarie tjänster, såsom följande uppställning utvisar.

A n t a l

Antal

veckotimmar

Teckning

Gymnastik

Musik

I j ii 11 s I e r Manlig slöjd

Kvinnlig slöjd

Hushållsgöromål

Summa

Ordinarie tjänster läsåret 1944/45. 8—14 15—19 20—24 25—29 30— Summa

20 29 24 79 157

19 23 25 25 18 110

1 7

9 8 26 27 37

2 2 12 22 23

(il

il 61 124 148 237 611

6 8 32 49 73

— — —

1'rovorganiserade heltidstjänster: 104

87 I

t

2(5

I

130 I

Av uppställningen framgår, alt antalet heltidstjänster skulle bliva 681 mot 611 ordinarie tjänster vid de högre skolformerna läsåret 1944/45. Heltidstjänsternas antal skulle bliva större än antalet ordinarie tjänster i varje övningsämne utom musik, där endast 87 heltidstjänster skulle kunna inrättas, medan antalet ordinarie tjänster nu är 110, därav 42 å mindre än 20 veckotimmar. Som nämnts kunna dock flera heltidstjänster i musik organiseras, om de fastställda timplanerna träda i kraft, varjämte en del av undervisningen eventuellt kommer att överföras å kyrkomusikerbefattningar. Vidare är att märka, att ett stort antal ordinarie tjänster utom i manlig slöjd för närvarande ha mycket laga timtal. Av Bilaga 2 framgår vidare, att heltidstjänsterna delvis skulle organiseras vid andra skolformer än där de ordinarie tjänsterna nu äro placerade. Särskilt vid realskolorna blir antalet heltidstjänster lägre än nuvarande antalet ordinarie tjänster, medan motsatsen gäller för de högre kommunala skolorna. Pä grund av nu anförda omständigheter anse de sakkunniga sig kunna förorda, att endast heltidstjänster framdeles skola kunna inrättas såsom ordinarie tjänster. Dessa tjänster böra dä få samma karaktär som motsvarande ordinarie ämneslärartjänster. E n ordinarie övningslärare bör alltså vara garanterad den enligt löneplanen för tjänsten angivna lönen, även om limtalet å tjänsten i något fall skulle sjunka under det, som motsvarar full tjänstgöring. Det nuvarande systemet, enligt vilket lönen utgår i förhållande till det antal veckotimmar, som övningsläraren tjänstgör, skulle alltså upphöra för de ordinarie lärarnas del.

96 Beträffande inrättandet av ordinarie övningslärartjänster vilja de sakkunniga anföra följande. Därest endast heltidstjänster skola kunna inrättas som ordinarie tjänster, komma efter hand ett icke obetydligt antal nuvarande ordinarie tjänster vid högre skolformer att avvecklas. Detta förhällande bör kompenseras av att nya ordinarie tjänster i stället inrättas, där möjligheter till full tjänstgöring erbjuda sig. Enligt de sakkunnigas mening bör i princip gälla, att varje övningslärartjänst vid de högre skolformerna, som varaktigt bereder innehavaren full tjänstgöring, skall inrättas som ordinarie tjänst. Proportionen mellan ordinarie och icke ordinarie övningslärare vid dessa skolor skulle annars ställa sig synnerligen ogynnsam för dessa grupper av befattningshavare. Även med denna princip tillämpad blir proportionen avsevärt mindre förmånlig för övningslärarna vid de högre skolorna än för ämneslärarna. Också vid folk- och fortsättningsskolor böra i regel ordinarie tjänster inrättas vid varaktigt behov av heltidstjänst. Vid de statliga skolformerna bestämmas för närvarande anlalet ordinarie tjänster av Kungl. Maj:t och riksdagen. De sakkunniga anse, att så bör ske även i fortsättningen. Tjänsternas placering vid olika skolor har hittills bestämts av Kungl. Maj:t. Placeringarna komma emellertid framdeles att i hög grad bero på hur tjänstgöringen vid närliggande skolor uppdelas på olika tjänster, vilken bedömning lämpligen bör ankomma på skolöverstyrelsen. Skolöverstyrelsen, eller beträffande de tekniska läroverken överstyrelsen för yrkesutbildning, bör då även äga besluta, vid vilka skolor de för varje skolform beslutade tjänsterna skola placeras. Givetvis må ordinarie övningslärare, som innehar tjänst vid viss skola, icke kunna förflyttas till annan skola annat än efter beslut av Kungl. Maj:t. Vid de högre kommunala skolorna ha för närvarande vederbörande kommunala myndigheter rätt att efter Kungl. Maj:ts tillstånd inrätta ordinarie övningslärartjänster. De äro dock icke skyldiga härtill, något som sannolikt torde bero på de oftast låga timtalen i övningsämnena. Av de sakkunnigas utredningar framgår, att man just vid dessa skolor skulle kunna inrätta ett flertal ordinarie heltidstjänster. Eftersom antalet sådana tjänster blir relativt lågt vid de högre skolformerna, är det av stor betydelse, att dessa tjänster inrättas. De sakkunniga vilja också erinra om att det beträffande ämneslärare finnes föreskrivet, att ett visst antal ordinarie tjänster skola finnas vid varje kommunal mellanskola och kommunal flickskola. En sådan bestämmelse kan visserligen icke införas beträffande övningslärarna på grund av de olika förhållandena i olika skolor och olika ämnen. De sakkunniga vilja dock förorda, att Kungl. Maj:t bör äga att, där särskilda skäl därtill föreligga, ålägga högre kommunal skola att inrätta ordinarie tjänst i övningsämne. Enligt de sakkunnigas uppfattning bör dyiigt åläggande i allmänhet ej ifrågakomma, såvida icke minst 20 veckotim-

97 mar av tjänstgöringen faller å den kommunala skolan. Endast om en del av tjänstgöringen skall fullgöras vid folkskolan a orten, kan det vara motiverat att ålägga den högre kommunala skolan att inrätta ordinarie tjänst, även om timtalet vid sistnämnda skola uppgår endast till 15. Vid folkskolan ankommer det utom i hushållsgöromål på beslut av vederbörande skoldistrikt, om folk- och småskollärare eller facklärare skola anlitas för undervisningen i övningsämnen. Det är givetvis önskvärt, att om skoldistrikt anställt facklärare i ett övningsämne, vilken varaktigt kan påräkna full tjänstgöring, denne erhåller ordinarie tjänst. De sakkunniga anse dock, alt Kungl. Maj:t bör kunna ålägga skoldistrikten att inrätta ordinarie tjänster endast i hushållsgöromål. Beträffande ordinarie tjänster i manlig och kvinnlig slöjd föreslå emellertid de sakkunniga i det följande, att statens folkskolinspektör skall äga befogenhet alt anvisa lärare tjänstgöring i andra skoldistrikt, därest de ej kunna beredas full tjänstgöring i det distrikt, där de äro anställda. Härigenom minskas skoldistriktens ekonomiska risker vid inrättande av ordinarie tjänster i dessa ämnen. Efter genomförandet av den föreslagna löneregleringen kominer inrättandet av en ordinarie övningslärartjänst att beröra samtliga skolor i närheten. Dels k a n läraren komma att tjänstgöra även vid annan skola än den, där tjänsten är placerad, dels k a n inrättandet av tjänsten förhindra, att en motsvarande tjänst inrättas vid någon annan skola. Dessutom kommer varje ordinarie tjänst vid högre kommunal skola eller folkskola att öka behovet av statsbidrag. Sådan tjänst bör därför icke få inrättas utan Kungl. Maj:ts tillstånd. Uppkommer fråga om indragande av kommunal övningslärarijänst vid vakans, bör frågan likaså underställas Kungl. Maj:ts prövning och avgörande. I dylika ärenden bör givetvis skolöverstyrelsens yttrande alltid inhämtas. Undervisningsskyldigheten å ordinarie övnmgslärartjänst skall, såsom nämnts, motsvara full tjänstgöring eller 30 veckotimmar. Denna regel bör emellertid för de ordinarie lärarnas del i vissa hänseenden modifieras. Sålunda ha lärarna vid folk- och smäskoleseminarierna i sådana övningsämnen, i vilka seminarieeleverna skola utbildas till lärare, ett betydande arbete vid sidan av lektionstimmarna med preparationer, handledning in. m., vilket åtminstone för lärarna i teckning, musik och gymnastik bör medföra en generell sänkning av undervisningsskyldigheten. De sakkunniga kunna till jämförelse nämna, att övningsskollärarna vid seminarierna ha en undervisningsskyldighet av 22—26 veckotimmar, under det att undervisningsskyldigheten för andra folkskollärare utgör 30 veckotimmar. På grund av det här anförda föreslå de sakkunniga, att undervisningsskyldigheten

98 för folk- och småskoleseminariernas övningslärare i teckning, musik och gymnastik bör kunna begränsas till lägst 27 veckotimmar. Samma nedsättning i undervisningsskyldigheten till 27 veckotimmar bör också gälla lärarinnorna i hushållsgöromål och därmed jämförliga ämnen vid statens skolköksseminarium. Föreskriften i Kungl. brevet den 17 maj 1935, att en föreläsningstimme här i fråga om fullgörande av lärares undervisningsskyldighet samt i avlöningshänseende skall anses motsvara två vanliga undervisningstimmar, bör dessutom alltjämt äga tillämpning. Vidare bör någon nedsättning i undervisningsskyldigheten vara möjlig för övningslärare, som ha särskilt krävande tjänstgöringsförhållanden i jämförelse med andra lärare i samma änme. Detta torde främst fä tillämpning i de fall, då en lärare tjänstgör vid två eller flera skolor och måste företaga tidsödande resor mellan dessa eller uppehålla sig å annan ort än bostadsorten. För att timtalet skall kunna sänkas med en veckotimme, bör emellertid tidsförlusten genom resor o. dyl. vara avsevärt större än en timme i veckan, och i intet fall bör timtalet fä nedgå till lägre än 27 veckotimmar. Därjämte skulle sådan nedsättning av undervisningsskyldigheten kunna ansesmotiverad, om läraren har ett ovanligt stort antal undervisningsavdelningar, såsom förhållandet kan vara för musiklärare vid folkskolan. Vid allmänna läroverk och högre kommunala skolor utgår för närvarande särskild ersättning till gymnasliklärare för arbetet med planläggning och övervakande av lärjungarnas friluftsverksamhet. Deima särskilda ersättning bör enligt de sakkunnigas mening utbytas mot viss minskning av tjänstgöringen. Närmare motivering härför framlägges i kapitlet Lönegrader. De sakkunniga föreslå sålunda, att gymnastiklärares undervisningsskyldighet vid allmänna läroverk och högre kommunala skolor må kunna anses vara fullgjord vid 28 veckotimmars undervisning. Slutligen skulle nedsättning av undervisningsskyldigheten kunna komma i fråga, om timtalet enligt timplanen vid en skola tillfälligt sjunker under 30 veckotimmar och fyllnadstjänstgöring vid a n n a n skola icke lämpligen kan beredas läraren. I sådana fall bör dock i regel lärarens undervisning utfyllas till 30 veckotimmar genom undervisning utanför den egentliga timplanen, t. ex. i frivillig teckning, instrumentalmusik eller hållningsrättande gymnastik, eller genom extra gruppindelning i slöjd. Beträffande övningsämnet musik vid de allmänna läroverken ha de sakkunniga ovan påpekat, att 1933 års timplaner ännu icke trätt i kraft. Timtalen äro därför omkr. 20 °/o lägre än de skulle ha varit enligt timplanen, även om en viss successiv utökning förekommit under de allra sista aren. Undervisningsavdelningarna få därför ofta göras ganska stora, och särskilt h a r undervisningen i instrumentalmusik blivit beskuren. Reduceringen av timtalen betyder, att ett läroverk, som för närvarande har omkring 24 veckotimmars undervisning i musik eller därutöver, skulle fä ett timtal av lägst 30 vid

99 limplanens fullständiga genomförande. Enligt de sakkunnigas mening bör skolöverstyrelsen vara oförhindrad att, därest en skola har ordinarie musiklärare, som ej skulle kunna beredas full tjänstgöring vid tilldelning av undervisningstimmar enligt de vanliga normerna, för skolan bestämma ett något ökat timtal. Därigenom skulle undervisningsavdelningarna kunna göras något mindre eller instrumentalmusiken få någon timmes utökning. Dock må icke det timtal överskridas, som skolan skulle ha erhållit vid full tilldelning enligt timplanen. Med hänsyn till arbetsfördelningen vid en skola kan det stundom möta vissa svårigheter att fördela tjänstgöringen i olika klasser så, att varje lärare får just det timtal, som skall svara mot hans undervisningsskyldighet. Läraren bör dä, om erforderliga timmar i ämnet finnas tillgängliga, vara skyldig att undervisa ytterligare någon eller några veckotimmar mot särskild ersättning för de timmar, varmed hans undervisning överskrider den för honom gällande undervisningsskyldigheten. Vidare torde det i ganska många fall bliva svårt att ordna undervisningen i ett övningsämne vid en skola, om icke den ordinarie läraren åtager sig undervisning under några timmar utöver det för hans tjänst fastställda timtalet. De sakkunniga föreslå därför, att ordinarie lärare skola vara skyldiga att mot särskild ersättning tjänstgöra högst fyra veckotimmar utöver den för tjänsten stadgade undervisningsskyldigheten. Lärare, som tjänstgör vid mer än en skola med tidsödande resor mellan skolorna, bör dock i regel icke åläggas sådan tjänstgöring. Ordinarie statstjänstemän, även ämneslärare, kunna beviljas nedsättning av tjänstgöringstiden, varvid A-, B- eller C-avdragen reduceras i förhållande ! till nedsättningens omfattning. Förslag om en närmare reglering av frågan om deltidstjänstgöring för dem, som önska värda hemmavarande barn eller [ idka studier, har också framlagts av deltidstjänstutredningen (SOU 1946: 71). De sakkunniga anse, att för ordinarie övningslärare i dessa hänseenden bör gälla samma bestämmelser som för ordinarie statliga ämneslärare. Extra ordinarie anställning. Beträffande den undervisningsskyldighet, som bör åligga extra ordinarie övningslärare, få de sakkunniga anföra följande. För närvarande kan extra ordinarie anställning beredas övningslärare i vid statliga skolor, så snart undervisningsskyldigheten omfattar minst 8 veckotimmar. För statstjänstemän i allmänhet fordras i regel full tjänstgöring för sådan anställning; undantagsvis kan dock extra ordinarie anställning erhållas vid halvtidstjänstgöring. Vid de högre kommunala skolorna är minimigränsen för extra ordinarie anställning av övningslärare 20 veckotimmar. Enligt ovannämnda provorganisation skulle vid de högre skolformerna antalet tjänster med låga timtal avsevärt reduceras (se sid. 93). Bland annat

too skulle tjänster å 8—14 veckotimmar vid de högre skolformerna minska frän 584 till 222. Vid folkskolan är som nämnts antalet tjänster med laga timtal redan nu ganska ringa. Genomföras de sakkunnigas förslag, torde övningslärarna sålunda kunna räkna med att några år efter examen erhålla tjänster ä minst 15 veckotimmar. Heltidstjänster kunna de däremot icke påräkna förrän efter åtskilliga års tjänstgöring. På grund av det anförda anse de sakkunniga, att övningslärare liksom nu böra kunna erhålla extra ordinarie anställning, även om de icke ha full tjänstgöring. Befordringsgången skulle eljest bli betydligt sämre för dem än för ämneslärare och förvaltningspersonalen i allmänhet. Minimigränsen bör emellertid kunna fastställas till 15 veckotimmar, d. v. s. halvtidstjänstgöring eller den tjänstgöring, som eljest inom statsförvaltningen är minimigräns för extra ordinarie anställning. Detta innebär en höjning av det erforderliga timtalet för de statliga skolornas övningslärare men en sänkning för de högre kommunala skolornas. Timtalen ä icke-ordinarie övningslärartjänster torde ofta komma att variera från år till år. Inträdande växlingar i timtalen i övningsämnen komma sålunda nästan uteslutande att beröra de icke ordinarie tjänsterna, eftersom ordinarie lärare sä vitt möjligt skola beredas konstanit full tjänstgöring. Dessutom torde kombinationer av undervisning vid olika skolor stundom behöva ändras, utökas eller indragas. De extra ordinarie lärarna böra därför kunna åläggas att inom en relativt vid intervall fullgöra undervisning det antal timmar, som frän år till år kan erfordras. De sakkunniga förorda att intervallen skall omfatta 15—30 veckotimmar. Dessutom böra extra ordinarie lärare liksom ordinarie lärare vara skyldiga att mot särskild ersättning tjänstgöra ytterligare 4 veckotimmar eller tillhopa 34 veckotimmar. De sakkunniga ifrågasätta vidare, huruvida icke extra ordinariebegreppet för övningslärarna bör kunna bättre anpassas efter deras tjänstgöringsförhållanden. Härom fä de sakkunniga anföra följande. Vid de allmänna läroverken är antalet extra ordinarie befattningar i olika övningsämnen bestämt av Kungl. Maj:t. Befattningarna äro egentligen icke knutna till särskilda skolor utan till befattningshavarna, vilka av skolöverstyrelsen antagas till extra ordinarie lärare »vid de allmänna läroverken». Om en sådan extra ordinarie lärare överflyttas frän en skola till en annan, följer också den extra ordinarie befattningen med honom. Vid andra statliga skolformer däremot äro de extra ordinarie befattningarna stundom knutna till viss läroanstalt. Sä är också förhållandet med de högre kommunala skolorna, där Kungl. Maj:t för varje särskilt fall medgiver inrättande av extra ordinarie tjänst, vilken sedan tillsättes av vederbörande skolstyrelse. Vid folkskola förekommer extra ordinarie anställning för övningslärare endast i ringa omfattning.

101 Om efter genomförandet av de sakkunnigas förslag rätten till extra ordinarie anställning skulle knytas till särskilda tjänster, komme sådan anställning otvivelaktigt i ganska mänga fall ej att beredas övningslärare med minst 15 veckotimmars undervisning, även om medel till sädana tjänster vore beviljade i erforderlig omfattning. Uppkomme en tjänst med varaktigt minst 15 veckotimmars undervisning, torde det nämligen dröja ett eller annat år, innan beslut fattades om dess inrättande såsom extra ordinarie. Förelåge risk för att timtalet kunde nedgå till mindre än 15 veckotimmar, skulle en extra ordinarie tjänst sannolikt icke komma att inrättas. Särskilt ä mindre orter kunde det ej sällan inträffa, att under ett eller flera är i följd undervisning i olika skolor kunde kombineras till en befattning på minst 15 veckotimmar, utan att tjänsten skulle kunna göras till extra ordinarie. Bestämmelserna om tjänstgöring vid olika skolor ä samma tjänst skulle vidare medföra, att särskilt i de största städerna en del lärare kunde påräkna sammanlagt minst 15 veckotimmars undervisning vid statliga och kommunala skolor men ofta måste få tjänstgöringen förlagd till olika skolor under olika läsår. För sådana lärare torde extra ordinarie tjänster knappast komma att inrättas i större utsträckning. Vikarierande lärare å vakania ordinarie kommunala övningslärartjänster skulle icke heller kunna innehava extra ordinarie anställning under denna tjänstgöring. Vid vikariat å ordinarie statliga övningslärartjänster kunde visserligen en extra ordinarie lärare förordnas att fullgöra tjänstgöringen, men då torde en annan lärare utan extra ordinarie anställning i hans ställe fä uppehålla en tjänstgöring av lägst 15 veckotimmar. Systemet med till vissa skolor knutna extra ordinarie tjänster ställer sig sålunda sä pass ogynnsamt för övningslärarna, att de sakkunniga icke anse sig kunna förorda detsamma. Något gynnsammare skulle situationen bliva, om på sätt, som nu tillämpas vid de allmänna läroverken, extra ordinarie anställning knötes till lärarna och dessa kunde placeras vid varje av regleringen berörd statlig eller kommunal skola. En sådan anordning kan emellertid icke gärna genomföras utan centraliserad tillsättning av icke ordinarie tjänster. Även de kommunalt anställda extra ordinarie övningslärarna skulle sålunda förordnas av skolöverstyrelsen. De sakkunniga anse, att ett sådant ingrepp icke bör ske i de kommunala myndigheternas rätt att själva tillsätta sina lärare. Anordningen i fråga skulle också medföra en icke önskvärd belastning för den centrala administrationen. För folk- och småskollärare tillämpas efter 1942 års lönereglering ett mer automatiskt verkande system. Vid folkskolorna finnas numera icke några särskilda extra ordinarie tjänster, utan varje för minst en termin anställd lärare med full tjänstgöring anses ha extra ordinarie anställning, därest han fyller behörighetsvillkoren för extra ordinarie anställning och ledigförklarande ägt rum, då så fordras. Anledningen till införandet av detta system,

102 som visat sig fungera väl, var i första hand folkskolans uppdelning på mindre enheter utan organisatoriskt samband med varandra vid tjänstetillsättning. Systemet företer till sina verkningar viss likhet med det, som tilllämpas för befattningshavarna vid de statliga verken. Där finnas visserligen formellt sett extra ordinarie tjänster, men antalet tjänster i de lägre lönegraderna är icke konstant, och tjänstemännen bruka efter viss tid befordras till extra ordinarie oberoende av det förutvarande antalet extra ordinarie tjänster. I praktiken är sålunda icke heller här den extra ordinarie anställningen knuten till på förhand bestämda tjänster. De sakkunniga vilja förorda ett liknande system för övningslärarna. I princip böra övningslärarna efter en viss minimitjänstgöring erhålla extra ordinarie anställning, så snart tiden för anställningen uppgår till minst en termin och tjänstgöringen omfattar minst 15 veckotimmar. Möjligheterna att bereda övningslärarna pensionsberättigande anställning skulle i så fall betydligt ökas, och de skulle i regel kunna påräkna att efter några år erhålla sådan anställning. Vidare skulle befordran till extra ordinarie anställning bli jämnare, och det skulle icke i lika hög grad som eljest bero av tillfälligheter, om en lärare kunde vinna extra ordinarie anställning eller icke. Lärarna skulle också lättare kunna överflyttas frän en skola till en annan utan att förlora den extra ordinarie anställningen. Slutligen skulle skolöverstyrelsens arbete med organisationen av tjänstgöringen underlättas högst väsentligt. Med det föreslagna systemet följer, att en lärare, som erhållit extra ordinarie anställning, måste vara beredd att särskilt under de första åren mista sin anställning som extra ordinarie, om timtalet ä tjänsten skulle sjunka under 15 veckotimmar eller om den tjänst han uppehållit blir tillsatt med ordmarie innehavare. Han k a n i så fall få övergå till icke pensionsberättigande tjänstgöring med sämre avlöningsförmåner. Statligt anställd extra ordinarie lärare torde icke heller kunna bibehållas vid sin rätt till ersättning för flyttningskostnader. De sakkunniga vilja icke underskatta tyngden av dessa invändningar, men finna å andra sidan, att övningslärarna med ett annat system över huvud taget icke skulle kunna påräkna extra ordinarie anställning under den tid, som deras enligt de sakkunnigas förslag extra ordinarie anställning skulle kunna betraktas såsom mindre säker. Vissa ogynnsamma konsekvenser borde också kunna elimineras genom specialbestämmelser, som de sakkunniga ämna föreslå, t. ex. angående timlärararvodena. I det stora hela skulle enligt de sakkunnigas mening det föreslagna systemet vara förmånligt för övningslärarna. Att en dylik förmån är väl motiverad med hänsyn till övningslärarnas befordringsgång, ha de sakkunniga ovan framhållit. De sakkunniga vilja i detta sammanhang erinra om att 1945 års lönekommitté bland annat uttalat följande: »Det synes lönekommittén angeläget,

103 alt de förmåner, som den extra ordinarie anställningen bereder, skola kunna tillkomma tjänstemännen, även om anställningens varaktighet icke är fullt säker. Härav följer ä andra sidan, att extra ordinarie tjänsteman bör kunna entledigas, bland annat, om den extra ordinarie tjänsten blir överflödig.» (SOU 1946: 48 sid. 18.) För statsverket skulle det angivna systemet med extra ordinarie anställning, som icke är knuten till vissa tjänster, icke medföra några svåröverskådliga ekonomiska konsekvenser. Antalet timmar i olika övningsämnen och skolor skall fastställas i enlighet med i timplaner eller eljest meddelade direktiv, och angående undervisningsavdelningarnas storlek finnas redan föreskrifter eller kunna ytterligare föreskrifter utfärdas. Antalet lärartimmar i ohka övningsämnen är sålunda i stort sett begränsat genom författningar eller eljest utfärdade direktiv. I den män en prövning i det enskilda fallet blir nödvändig, bör den ligga hos skolöverstyrelsen. Beträffande folk- och småskollärare gäller vidare, alt de betraktas som extra ordinarie, även då de från början varit förordnade för del av termin i elt skoldistrikt men förordnandet i samma distrikt sedan förlängts till terminens slut. Vidare betraktas anställningen såsom avseende hel termin, även om anställningstiden understiger det för terminen gällande dagantalet med högst fem dagar pä grund av avbrott i anställning under terminen, anställnings tillträdande efter terminens början eller anställnings avslutande före terminens utgång. Motsvarande bör gälla även för övningslärarna. För extra ordinarie anställning bör i regel fordras att tjänstgöringen ledigförklarats. Frågan härom behandlas närmare i kapitlet Tillsättning av tjänster. I fråga om allmänna behörighetsvillkor för extra ordinarie anställning föreslå de sakkunniga följande. övningslärarna böra, som redan antytts, liksom folk- och småskollärare icke vara berättigade till extra ordinarie anställning, förrän de efter vederbörlig examen eller behörighetsförklaring fullgjort viss minimitjänstgöring. De skola givetvis även uppfylla eljest gällande behörighetsvillkor, såsom beträffande hälsotillstånd, oförvitlig vandel m. in. Enligt folkskolans avlöningsreglemente fordras för anställning som extra ordinarie lärare, att tvä år förflutit efter vederbörlig examen och att läraren efter nämnda examen tjänstgjort minst 256 dagar med full tjänstgöring i det statliga eller det statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet. Detta innebär, att visserligen tvä år skola hava förflutit efter examen men att läraren därunder endast behöver ha tjänstgjort ett är. Övningslärarna kunna under de första åren efter examen icke påräkna full eller ens halv tjänstgöring. Dessutom kan antalet veckotimmar växla avsevärt under olika terminer och vid vikariat även under terminerna. Med hänsyn härtill synes det lämpligast att fordra, att läraren skall ha tjänstgjort sammanlagt ett visst antal timmar (således

104 icke veckotimmar). De sakkunniga förorda för sin del timtalet 600, som ungefärligen motsvarar tjänstgöring 15 veckotimmar under ett läsår (15 X 39 = 585) eller 8 veckotimmar under två läsår (8 X 2 X 39 — 624). För underlättande av detta timtals uträknande bör gälla, att vid anställning med tjänstgöring visst antal veckotimmar antalet veckotimmar må multipliceras med det antal veckor, som fä tillgodoräknas. I anslutning till vad som föreskrives i läroverksstadgan bör nu nämnda tjänstgöring kunna fullgöras vid skola, som omfattas av löneregleringen, eller vid musikhögskolan, gymnastiska centralinstitutet, konstfackskolan i Stockholm, försvarets läroverk, kommunalt gynmasium, central verkstadsskola, statsunderstödd kommunal yrkes- eller lärlingsskola, statsunderstödd folkhögskola eller enskild skola under skolöverstyrelsens omedelbara inseende. Frän ifrågavarande krav på tjänstgöring efter behörighetsförklaring bör dock skolöverstyrelsen äga att helt eller delvis dispensera dels lärare, som innan han av överstyrelsen förklarats behörig till övningslärartjänst, under längre tid undervisat i det eller de ämnen, som inga i sådan tjänst, eller i motsvarande praktiska läroämnen eller yrkesämnen, dels övningslärare, som är behörig att anställas som extra ordinarie folk- eller småskollärare. De sakkunniga anse, att nu föreslagna behörighetsvillkor böra uppställas även för ordinarie anställning, även om de där i regel torde sakna praktisk betydelse. I fråga om extra ordinarie övningslärares avlöning och anställningslid vilja de sakkunniga framhålla följande. De extra ordinarie övningslärarnas tjänstgöring torde som nämnts ofta komma att växla frän år till år. Detta gäller, även om de kvarbliva å samma tjänst. Pä grund härav kunna de icke pä samma sätt som de ordinarie lärarna garanteras viss lön ä sina icke-ordinarie tjänster. De sakkunniga anse därför, att det nuvarande systemet, enligt vilket lönen varierar i förhällande till tjänstgöringens omfattning, bör bibehållas för de extra ordinarie lärarna. Lön enligt löneplanen bör utgå vid full tjänstgöring, d. v. s. vid 30 veckotimmar. Vid lägre timtal bör den reduceras, och vid högre timtal bör särskild ersättning utgä. Den närmare utformningen härav behandlas nedan under kapitlet Lönesystem för extra ordinarie lärare. Extra ordinarie folk- och småskollärare uppbära i enlighet med av de sakkunniga framlagt förslag (SOU 1942:9 sid. 33 och 34) kalenderårsavlöning eller lön med samma belopp varje kalendermånad under hela anställningstiden. Som motivering för sitt förslag härom framhöllo de sakkunniga, att detta utbetalningssätt vore det förmånligaste för lärarna. Därest de komme att anställas tillsvidare, vilket föreslogs av de sakkunniga, syntes ytterligare skäl föreligga för införande av kalenderärsavlöning. I fråga om lärare,

105 vilka inom ett skoldistrikt innehade extra ordinarie anställning i sammanhängande följd under ett redovisningsår eller längre tid, medförde ett dyiigt utbetalningsförfarande inga större olägenheter. Visserligen komme en vid höstterminens början nylillträdande lärare, som skulle äga tillgodoräkna sig lön frän den 1 juli, att utbekomma lön för tid, varunder han ej fullgjort någon tjänstgöring. Motsvarande förhällande gällde emellertid för läroverkslärare, dä han erbölle extra ordinarie anställning. Om extra ordinarie anställning kunde vinnas först sedan dels viss tid förflutit, efter det läraren avlagt lärarexamen, och dels läraren fullgjort tjänstgöring av viss omfattning, syntes det icke befogat att tillmäta nämnda förhållande större betydelse. Vid en del skolor omfattade höstterminen ett något mindre antal veckor än vårterminen. Om systemet med kalenderårsavlöning tillämpades, komme dock lönen att utgå med lika stora belopp till en lärare, som vore' anställd under höstterminen, som till den, vilken fullgjorde sin tjänstgöring under vårterminen. För lärare, som innehade anställning såväl höst- som vårterminen, saknade nämnda förhållande all betydelse, och även för den terminsanställde läraren skedde givetvis en utjämning, därigenom att hans anställning komme att avse terminer av olika längd. På samma grunder, som då anfördes för de extra ordinarie folk- och småskollärarnas vidkommande, anse de sakkunniga, att jämväl extra ordinarie övningslärare böra erhålla kalenderårsavlöning. Extra ordinarie övningslärare bör anställas tillsvidare, där ej tiden för tjänstgöringens upphörande från början kan angivas. Det är av vikt, att tidpunkten för anställningens upphörande så vitt möjligt angives redan vid anställandet av läraren. Kan icke en bestämd tidpunkt angivas, bör dock mången gång tiden för anställningen kunna angivas på annat sätt, exempelvis så länge viss annan lärare åtnjuter tjänstledighet eller så länge en tjänst är vakant. Då extra ordinarie lärare skall erhålla lön även under ferietid, bör extra ordinarie anställning räknas frän ingången av ifrågavarande kalenderhalvar. Tjänstgöringen skall som nämnts regelmässigt börja med ingången avhöstterminen, men även då läraren under en termin erhåller extra ordinarie anställning efter tidigare timläraranställning, bör den extra ordinarie anställningen räknas retroaktivt från kalenderhalvårets början. Är tjänstgöring avsedd att fortgå till slutet av en termin, bör likaså den extra ordinarie anställningen räknas till utgången av samma kalenderhalvår. Om en vid en skola anställd extra ordinarie lärare icke kan påräkna fortsatt tjänstgöring vid skolan under hela den följande höstterminen, skall den extra ordinarie anställningen anses upphöra den 1 juli. Läraren skulle eljest uppbära väl stor lön under sommarferierna utan att utföra motsvarande arbete under hoslterminen. Skall däremot tjänstgöringen upphöra under pågående vår-

106 termin, bör den extra ordinarie anställningen anses upphöra vid samma lidpunkt, som tjänstgöringen upphör. Entledigande av extra ordinarie lärare bör ske skriftligen senast tre månader före anställningens upphörande, utom då läraren anställts för viss tid eller dä timtalet från början av en termin nedgår från minst 15 till mindre än 15 veckotimmar. Har en lärare gjort sig skyldig till tjänstefel, behöver icke heller fastställd uppsägningslid iakttagas. Bestämmelsen om retroaktiv tillgodoräkning av extra ordinarie anställning bör tillämpas på följande sätt. Har läraren anställts som timlärare med minst 15 veckotimmar för exempelvis två månader från en hösttermins början och får han därefter vid samma skola förlängd anställning för tjänstgöring minst 15 veckotimmar till terminens utgång, skall han, om han är behörig, anställas som extra ordinarie till och med den 31 december. Dessutom skall den tidigare timläraranställningen omräknas till extra ordinarie räknat från och med den 1 juli. Ilar lärare anställts såsom timlärare två månader från en termins början och har han därunder exempelvis 14 dagar varit frånvarande på grund av sjukdom eller annan anledning, som icke innebär frånträdande av anställningen, bör detta icke utgöra hinder för omräkning till extra ordinarie anställning, därest lärarens tjänstgöring vid skolan skulle förlängas till terminens utgång. Den omständigheten att läraren icke innehaft anställning vid skolan under högst fem dagar av terminen, skall som nämnts icke heller utgöra hinder för sådan omräkning. I så fall skall emellertid C-avdrag göras för nämnda dagar. Vid retroaktiv omräkning till extra ordinarie anställning, skall hela kalenderhalvåret tillgodoräknas som tjänslär i pensionshänseende. Skulle lärare avlida, medan han har anställning som timlärare från en termins början men innan han erhållit förlängd anställning för tjänstgöring till terminens slut, k a n familjepension icke utgå, även om det sedermera skulle framgå, att han, om han levat, skulle ha erhållit dylikt förlängt förordnande. Avlider däremot sådan lärare, sedan han erhållit sådant förlängt förordnande till terminens utgång, skall familjepension utgå till hans efterlevande. 1 vissa fall kan läraren få högre avlöning vid timläraranställning än vid extra ordinarie anställning, nämligen om terminen är relativt lång. Han bör emellertid ej äga rått att motsätta sig en omräkning till extra ordinarie anställning. Timläraranställning. Vid de statliga skolorna finnas förutom extra ordinarie anställning tre olika anställningsformer för icke-ordinarie övningslärare, nämligen anställning såsom extra lärare, såsom biträdande lärare och såsom timlärare. För förordnande som extra lärare erfordras för närvarande anställning för minst en termin och tjänstgöring av samma omfattning, som är föreskriven för extra ordinarie lärare. Enligt de sakkunnigas förslag skulle lä-

107 r a m a i regel kunna påräkna extra ordinarie anställning redan efter tvä års tjänstgöring. Under tiden dessförinnan kan det knappast anses föreligga tillräckliga skäl att tillförsäkra läraren den rätt till bl. a. sjukavlöning, som för närvarande följer med extra anställning i statens tjänst. Till jämförelse må påpekas, att extra anställning enligt folkskolans avlöningsreglemente icke medför rätt till sjukavlöning. Det bör också framhållas, att anställningen som extra lärare icke haft eller kunnat ha samma betydelse för övningslärare, vilkas avlöning utgått i proportion till antalet undervisnings timmar, som för ämneslärare, vilkas undervisningsskyldighet å heltidstjänst varierar alltefter tjänstgöringens beskaffenhet och den tid, som erfordras för fullgörande av arbete vid sidan av lektionstimmarna. Innan denna anställningsform infördes, dä motsvarande lärare avlönades såsom timlärare, hade nämligen lärare med full tjänstgöring i regel lägre ersättning vid undervisning av lärjungar ä högre åldersstadium än ä ett lägre åldersstadium. På grund av vad här anförts ha de sakkunniga ansett, att övningslärare icke skola kunna anställas som extra lärare. Denna anställningsform har för övrigt icke heller hittills förekommit för övningslärare vid högre kommunala skolor. Pä i stort sett samma grunder ha de sakkunniga uteslutit anställningen som biträdande lärare. Den har under de senaste åren förekommit vid statliga läroanstalter, då lärarens tjänstgöring omfattat endast en del av en termin eller dä läraren icke uppfyllt de för extra lärare fastställda kompetenskraven. Ersättning har utgått med för motsvarande extra lärare i löneplanen angivna belopp utan rörligt tillägg och kristillägg men uppräknade med visst procenttal. Den vid de högre kommunala skolorna förekommande anställningsformen vikarierande lärare bör likaledes bortfalla. Utöver ordinarie och extra ordinarie anställning föreslå sålunda de sakkunniga icke någon annan anställningsform för övningslärare än anställning såsom timlärare. Övningslärare skulle alltså anställas såsom timlärare dels å varje tjänst med mindre än 15 veckotimmars undervisning, dels å tjänst om 15 veckotimmar eller mera, om tjänstgöringen icke omfattar hel termin eller om läraren icke äger med avseende å utbildning eller tidigare tjänstgöring föreskriven behörighet för extra ordinarie anställning eller tjänsten icke ledigförklarats, då så föreskrives. Av de sakkunnigas provorganisation av undervisningen vid de högre skolformerna framgår emellertid (sid. 93), att antalet tjänster med en tjänstgöring av 8—14 veckotimmar här alltjämt skulle bliva ganska stort. Sammanlagt skulle 222 sådana tjänster kvarstå, varav 69 i gymnastik med lek och idrott. Dessa tjänster torde vanligen komma att uppehållas av fackutbildade övningslärare, och i varje fall är det för skolväsendet önskvärt, att sä sker.

108 Pä grund härav förorda de sakkunniga, alt dä sådan tjänst uppehälles av övningslärare, som är behörig till extra ordinarie anställning, denne bör vara berättigad till ett högre arvode än det, som eljest utgår vid timläraranställning. Timlärararvodenas närmare utformning behandlas i kapitlet Timlärararvoden.

Kap. 8.

Tjänstgöring vid olika skolor. Skolformer. En väsentlig förutsättning för genomförandet av de sakkunnigas förslag till lönereglering är, att tjänstgöring vid olika skolor kan förenas till enhetliga tjänster. Vid de av löneregleringen berörda skolformerna ha övningslärarna i stort sett likartade tjänstgöringsförhållanden. Kombinationer mellan dessa skolor medföra därför i regel knappast särskilda svårigheter i fråga om tjänstgöring eller i lönetekniskt hänseende. De sakkunniga förorda med hänsyn härtill, att undervisning vid en skolform, som ingår i löneregleringen, bör kunna kombineras med undervisning vid varje annan sådan skolform, där sä befinnes lämpligt. Beträffande fortsättningsskolor rada dock speciella förhållanden. De behandlas i ett särskilt kapitel. Vidare bör, såsom i kapitlet Löneregleringens omfattning framhållits, i av lönereglering berörd tjänst få inräknas tjänstgöring vid kommunalt gymnasium, central verkstadsskola eller annan statlig skola eller vissa andra skolor, om skolöverstyrelsen finner skäl därtill föreligga. Den skola, som mottager läraren för tjänstgöring, bör givetvis ersätta avlöningskostnaderna. De lönetekniska frågorna och frågorna, i vad mån lärarna skola kunna åläggas tjänstgöring vid andra skolor, behandlas i särskilda avsnitt här nedan. Timtalet å kombinerade tjänster. Genom att förena undervisning vid olika skolor till enhetliga tjänster avse de sakkunniga framför allt att i större utsträckning bereda övningslärarna ordinarie eller extra ordinarie anställning med därmed förenad rätt till pension, sjukavlöning, sjukvårdsförmåner m. m. Enligt de sakkunnigas förslag skulle för ordinarie anstälhring fordras full tjänstgöring och för extra ordinarie anställning tjänstgöring om i regel minst 15 veckotimmar, medan tjänster med lägre antal veckotimmar skulle berättiga endast till timläraranställning. Dä timlärararvode utgår, är det emellertid särskilt beträffande tjänster ä mindre än 15 veckotimmar för läraren av mindre betydelse, om hans undervisning vid olika skolor betraktas som en enhetlig tjänst eller som skilda tjänster. De sakkunniga anse därför, att undervisning vid olika skolor skall kunna förenas till enhetliga tjänster, endast om det sammanlagda timtalet vid skolorna uppgår till så stort antal veckotimmar, att det berättigar till extra ordinarie anställning.

11.0 Tjänster å minst 15 veckotimmar måste emellertid uppehållas av timlärare, dels om innehavaren ännu icke blivit behörig till extra ordinarie anställning, dels vid vikariat under kortare tid än en termin, dels om föreskrivet ledigförklarande icke ägt rum. I sådana fall kan det vara en fördel för timläraren, att anställningen betraktas som enhetlig. Har han erhållit anställning efter ledigförklarande, bör t. ex. nytt ledigförklarande icke äga rum. om han sedermera blir behörig till extra ordinarie anställning. Ur administrativ synpunkt torde det också bli enklare att i detta hänseende tillämpa samma bestämmelser pä en tjänst oavsett den för läraren gällande anställningsformen. De sakkunniga anse därför, att om en tjänst ä minst 15 veckotimmar med undervisningen förlagd till olika skolor uppehålles av timlärare, denne skall anses ha en enhetlig anställning pä samma sätt som ordinarie och extra ordinarie lärare. Huvudtjänst och fyllnadstjänstgöring. Enligt civila avlöningsreglementet 55 § 9 mom. 4 punkten må ordinarie befattning som övningslärare vid statlig läroanstalt förenas med annan tjänst, därest skolöverstyrelsen på därom gjord framställning prövar sådan förening kunna äga rum, dock att förening med sådan övningslärarbefattning av ordinarie statlig eller därmed jämförlig kommunal övningslärarbefattning skall underställas Kungl. Maj:ts prövning. I samma moment punkt 5 givas även föreskrifter för beräkning av årslönen vid på sådant sätt förenade befattningar. Tydligt är, att läraren här förutsattes vara innehavare av två skilda ordinarie.befattningar. I övrigt förekommer icke för närvarande någon dylik tjänsteförening. Däremot förekommer, lät vara i ganska begränsad omfattning, att en ordinarie övningslärare, med stöd av en motsvarande bestämmelse i civila icke-ordinariereglementet 52 § 4 mom. 6 punkten, samtidigt är extra ordinarie övningslärare vid en annan skola. Också här är fråga om två skilda anställningar, vilket gör sig gällande bl. a. vid beräknandet av avlöningen. Något annorlunda ställa sig förhållandena för helt icke-ordinarie övningslärare. Extra ordinarie lärare vid de statliga läroanstalterna antagas till extra ordinarie vid viss skolform och förordnas sedan vid viss skola. Om sådan lärare erhåller tjänstgöring i samma ämne vid ytterligare en eller flera skolor tillhörande samma skolform, erhåller h a n förordnande som extra ordinarie även vid dessa skolor. Enligt civila icke-ordinariereglementet 52 § 4 mom. 7 punkten beräknas då avlöningen, som om han haft tjänstgöring av samma omfattning vid endast en läroanstalt. Undantagsvis har också förekommit, att extra ordinarie övningslärare vid en statlig skolform fått i sin extra ordinarie anställning inräkna tjänstgöring vid skola tillhörande annan statlig skolform. Däremot har extra-ordinarie anställning vid statlig skola icke kunnat sammanslås med extra ordinarie anställning

Ill vid högre kommunal skola. Beträffande extra lärare är det ganska vanligt, att sådan lärare har tjänstgöring vid tvä eller flera statliga läroanstalter,' tillhörande samma eller olika skolformer. Avlöning utgår då, liksom för extra ordinarie lärare, efter enhetlig beräkningsgrund. Om en extra lärare vid statlig läroanstalt samtidigt är anställd vid kommunal skola, måste däremot avlöningen för den kommunala tjänstgöringen beräknas för sig. Om samtliga fall, då en övningslärare för närvarande tjänstgör vid mer än en skola, gäller, att förordnandena äro formellt sett helt oberoende avvarandra och kombinationen därför är av mer tillfällig karaktär. Initiativet till sådan dubbel eller i en del fall flerdubbel anställning har icke heller utgått från central myndighet utan fått tagas av vederbörande lärare själv, möjligen av rektorerna vid berörda skolor. Förenas undervisningen vid olika skolor till en tjänst, måste tjänstens ställning i förhällande till skolorna närmare regleras. En möjlighet vore att betrakta en sådan tjänst såsom gemensam för skolorna. Då måste emellertid för skolornas samarbete vid tillsättning av lärare och handläggning av andra frågor rörande läraren införas regler, som i flera hänseenden skulle väsentligt avvika frän nu gällande bestämmelser. Om tjänstgöring vid en av skolorna efter någon tid skulle behöva utbytas mot tjänstgöring vid en annan skola, måste också tjänsten ombildas och nytt tillsättningsförfarande eventuellt äga rum. Vidare måste ofta tjänstgöring vid statliga och kommunala skolor kombineras, och en tjänst skulle dä samtidigt vara statlig och kommunal. De sakkunniga kunna icke förorda ett sådant system. Däremot synas knappast några mera vägande erinringar kunna göras mot ett system med huvudtjänst och fgllnadstjänstgöring, motsvarande den anordning, som under senare tid tillämpats, dä lärare vid folk- och smäskoleseminarierna på grund av tillfällig minskning av antalet undervisningsavdelningar fatt utföra viss del av sin tjänstgöring vid andra läroanstalter. De sakkunniga anse, att detta system bör läggas till grund för övningslärarnas kombinerade tjänstgöring. Övningslärartjänst bör alltså vara placerad vid en enda skola. Med denna huvudtjänst bör fyllnadstjänstgöring vid annan skola kunna förenas såväl vid inrättandet av tjänsten som senare, och fyllnadstjänstgöring vid en skola bör kunna utbytas mot sådan tjänstgöring vid annan skola, utan att tjänsten därigenom anses ändra karaktär eller nytt ledigförklarande blir erforderligt. I sädana fall, då flera kommunala skolor ha gemensam styrelse, bör dock tjänsten kunna avse de under styrelsen sorterande skolorna utan att vara knuten till en av dessa skolor. Vid folkskolan bör vidare läraren vara anställd inom skoldistriktet och ej vid en bestämd folkskola. För huvudtjänsten torde i stort sett kunna gälla de bestämmelser, som avse övningslärartjänster i allmänhet, vilka behandlas nedan i särskilt avsnitt.

112 Huvudtjänstens placering. I regel bör en övningslärartjänst med tjänstgöring vid mer än en skola vara placerad vid den skola, där större delen avtjänstgöringen fullgöres. Vid inrättandet av en ordinarie tjänst bör dock detta ej alltid vara avgörande för tjänstens placering. Om t. ex. beträffande en sådan tjänst, omfattande tjänstgöring vid el t högre allmänt läroverk och en kommunal mellanskola, kan förutses, att huvuddelen av tjänstgöringen redan inom något eller några år kommer att förläggas lill den kommunala mellanskolan, bör den redan från början placeras vid den kommunala mellanskolan, även om tjänstgöringen där till alt börja med skulle vara mindre omfattande än vid det högre allmänna läroverket. Likaså bör en ordinarie tjänst bibehållas vid den skola, där den är placerad, så länge samma innehavare uppehåller tjänsten, även om timtalet där skulle minskas, sä att det blir lägre än vid den andra skolan. Innan ny innehavare tillsättes, bör i sådant fall prövas, om icke tjänsten bör överflyttas till sistnämnda skola. Icke-ordinarie tjänst bör automatiskt placeras vid den skola, som har det största antalet undervisningstimmar ä tjänsten. Någon överflyttning bör dock icke förekomma under pågående läsår och icke heller i sådana fall, da på grund av förhållanden, som ej kunnat förutses, timtalen förskjutits efter skolöverstyrelsens beslut rörande timfördelningen för nästföljande läsår. Växlingar i tjänstens placering alltefter mindre förskjutningar i timtalen måste ävenledes anses mindre lämpliga såväl för läraren som skolorna. Sålunda måste läraren få nytt förordnande, och utfärdande av tjänstgöringsbetyg försväras. Tillhöra skolorna olika ortsgrupper, kommer lärarens avlöning att växla, vilket även blir fallet, om lönegradsplaceringen ändras. Det kan också förefalla rimligt, att en kombinerad icke-ordinarie tjänst med tjänstgöring vid samrealskola och kommunal mellanskola med huvudtjänsten från början vid den statliga skolan får, åtminstone till uppkommande vakans, ha huvudtjänsten kvar å denna skola, även om timtalet i den kommunala skolan skulle stiga och bliva något högre än i samrealskolan. På grund härav bör skolöverstyrelsen äga befogenhet alt besluta om annan placering av icke-ordinarie tjänst än vid den skola, som har del högsta timtalet å tjänsten. Tjänstgöring vid skola, som ej ingår i löneregleringen, skall givetvis alltid anses som fyllnadstjänstgöring. Lärarnas skyldighet att åtaga sig fyllnadstjänstgöring. Såsom de sak kunniga flerstädes anmärkt, är det av stor vikt, att möjligheterna att organisera kombinerade tjänster tillvaratagas. Särskilt å mindre orter bliva kombinationsalternativen ganska få, och i många fall gives endast en enda möjlighet. Om i sådana fall en lärare vid en skola skulle kunna vägra at I utföra fyllnadstjänstgöring vid en annan skola med lågt timtal, skulle den särskilde övningslärare, som måste anställas vid den senare skolan, få mycket otillfredsställande tjänstgöring. Det lorde då bliva svårt att erhålla en

113 kvalificerad facklärare, och skolan kan rent av få nöja sig med lärare utan föreskriven utbildning. Bäde för skolväsendet och övningslärarkären är det alltså ett intresse, att den enskilde läraren icke obehörigen skall kunna vägra att utföra fyllnadstjänstgöring. De sakkunniga anse därför, att övnings| lärarna i princip skola vara skyldiga att utföra fyllnadstjänstgöring. Detta bör gälla icke endast, när en tjänst ledigförklarats med angivande av fyllnadstjänstgöring vid viss skola, utan även eljest, när det ur undervisningens synpunkt kan anses motiverat att kombinera tjänstgöring vid två eller flera skolor. Fyllnadstjänstgöring vid en skola bör också kunna utbytas mot sådan tjänstgöring vid annan skola. Skyldigheten att utföra fyllnadstjänstgöring bör dock avse endast sädana skolformer, som omfattas av löneregleringen, samt dessutom kommunala gymnasier. Fyllnadstjänstgöring vid andra skolformer bör kunna äga rum endast efter lärarens medgivande. I regel torde fyllnadstjänstgöringen, om fyllnadstjänstgöring icke varit bestämd redan vid ledigförklarandet, icke komma att omfatta något större antal veckotimmar. De sakkunniga ha emellertid icke ansett, att skyldigheten att fullgöra fyllnadstjänstgöring bör begränsas till något visst timtal. En extra ordinarie lärare ä en tjänst ä exempelvis 18 veckotimmar bör sålunda sedermera kunna åläggas fyllnadstjänstgöring vid annan skola med högst 16 veckotimmar, sä att den sammanlagda undervisningsskyldigheten uppgår till maximitjänstgöring eller 34 veckotimmar. I regel bör dock tjänstgöringen icke överstiga 30 veckotimmar. För lärarna innebär det emellertid i allmänhet en del olägenheter att tjänstgöra vid tvä skolor, och särskilt om skolorna ligga pä större avstånd . från varandra kunna dessa olägenheter bliva avsevärda. När en lärare av I särskilda skäl icke önskar åtaga sig en fyllnadstjänstgöring, bör därför försök göras att sä vitt möjligt organisera tjänstgöringen pä annat sätt. De sakkunniga anse sålunda, att garantier böra skapas mot att tjänstgöringen medför större olägenheter för lärarna. I detta hänseende fä de sakkunniga anföra följande. Frågor om fyllnadstjänstgöring böra avgöras centralt av skolöverstyrelserna. Vid folkskolan böra dock skoldistrikten efter hörande av statens folkskolinspektör äga besluta därom. Ordinarie lärare bör äga företräde framför icke-ordinarie lärare till tjänstgöring vid den skola, där tjänsten är placerad, såvida ej särskilda förhållanden föranleda undantag. Finnas vid skolan två eller flera ordinarie lärare i samma övningsämne, bör den i tjänsten äldre läraren äga sådant företräde framför den i tjänsten yngre. Icke-ordinarie lärare däremot bör icke äga företrädesrätt till tjänstgöring vid den skola, där hans tjänst är placerad, men i allmänhet torde det befinnas lämpligast att där giva honom högsta möjliga timtal intill full tjänstgöring. 8

114 I vissa fall kunna emellertid skäl föreligga att ej tilldela en övningslärare all undervisning i ämnet vid en skola. I gymnastik bör undervisningen av manliga och kvinnliga lärjungar uppdelas å manliga och kvinnliga lärare ej blott pä högre åldersstadium, där sådan uppdelning är föreskriven, utan helst också på lägre stadium, om förhållandena det medgiva. I kvinnlig slöjd vid skola med enbart kvinnliga lärjungar kan det av schematekniska skäl vara lämpligast att vid uppdelning av klass i undervisningsavdelningar anställa två lärarinnor, som samtidigt undervisa var sin avdelning. Om en lärare i manlig eller kvinnlig slöjd vid folkskola har fyllnadstjänstgöring i kommunal mellanskola eller realskola med lågt timtal i ämnet, bör h a n kunna åtaga sig all tjänstgöring i den senare skolan, även om timtalet i folkskolan skulle vara tillräckligt för full tjänstgöring. Vid folkskola ställer det sig nämligen i allmänhet lättare att ordna undervisning med ett lägre timtal i dessa ämnen med hjälp av tillgängliga lärarkrafter. Slutligen kan det stundom vara ändamålsenligt, att undervisningen i ett övningsämne vid en skola å en mindre ort fullgöres såsom fyllnadstjänstgöring av en lärare med huvudtjänst vid en skola ä en större ort i närheten, trots att tillfredsställande tjänstgöring skulle kunna beredas läraren utan nämnda fyllnadstjänstgöring. Å den större orten torde det nämligen vara avsevärt lättare att även för ett mindre antal veckotimmars undervisning förvärva kompetent lärare. I första hand böra givetvis kombinerade tjänster omfatta skolor ä samma ort, men även skolor ä närliggande orter böra komma ifråga. Kommunikationerna mellan skolorna böra emellertid i dessa fall vara så goda, att läraren icke behöver övernatta utanför bostadsorten. Han bör pä morgonen eller förmiddagen kunna resa från den ort, där huvudstjänsten är placerad, till den skola, där fyllnadstjänstgöring skall ske, och sedan efter ett par timmars undervisning företaga återresan på eftermiddagen eller kvällen. Stundom k a n det dock vara lämpligt, att läraren två eller tre dagar i följd utför fyllnadstjänstgöring vid skolan utanför hemorten och övernattar där. Dock bör en sådan anordning tillämpas endast undantagsvis, dels pä grund av schematekniska svårigheter i övrigt, dels med hänsyn till att den blir ganska pressande för läraren. Försiktighet bör sålunda iakttagas vid inrättande av särskilt ordinarie tjänster, som förutsätta dylika åtgärder. För gymnastik med lek och idrott föreligga speciella förhållanden. Ämnet förekommer vanligen fyra olika veckodagar för varje undervisningsavdelning. En lärare med kombinerad tjänstgöring måste alltså minst två dagar i veckan kunna undervisa vid mer än en skola. När skolorna äro belägna å olika orter, måste därför kommunikationerna orterna emellan vara särskilt gynnsamma, om fyllnadstjänstgöring skall kunna förekomma. Fyllnadstjänstgöring bör avse helt läsår, såvida icke tjänsten tillträdes under pågående läsår. Den som vikarierar å tjänst med fyllnadstjänstgö-

115 ring, bör dock, oberoende av vikariatets längd, vara skyldig att fullgöra fyllnadstjänstgöringen. Däremot bör varken ordinarie eller icke-ordinarie lärare vid en skola kunna åläggas att tillfälligtvis, t. ex. på grund av sjukdomsfall eller annan tjänstledighet under kortare tid än en termin, tjänstgöra vid annan skola. Läsåren vid de olika skolformerna kunna börja och sluta vid olika tidpunkter. För övningslärare med ferier böra sommarferierna icke utan hans medgivande kunna inskränkas till mindre än 45 dagar. De sakkunniga anse, att övningslärarna icke böra äga rätt till fyllnadstjänstgöring. Kompetenskrav vid fyllnadstjänstgöring. I allmänhet bör övningslärare fylla t de formella kompetenskrav, som uppställas för motsvarande anställning vid den skola, där fyllnadstjänstgöringen äger rum. Man bör emellertid kunna bortse från mindre brister i den formella behörigheten, om läraren kan anses i sak kompetent att handha undervisningen, särskilt om fyllnadstjänstgöringen icke omfattar något större antal veckotimmar. Musiklärare bör t. ex. kunna utföra fyllnadstjänstgöring vid folk- och småskoleseminarium, även om h a n icke avlagt högre organistexamen, och vid folkskola anställd lärarinna i hushållsgöromål, vilken genomgått å lanthushållning inriktad utbildning, bör kunna fullgöra fyllnadstjänstgöring vid skolformer, där denna utbildning eljest ej godtages. Avlöningsfrågor. Enligt de sakkunnigas förslag till lönegradsplaceringar för övningslärarna, som de sakkunniga senare i detta betänkande komma att framlägga, differentieras lönegradsplaceringarna i ett och samma övningsämne i viss män efter de olika skolformerna. Bland annat föreslås ordinarie tjänster i teckning, musik och gymnastik tillhöra högre lönegrad vid högre allmänt läroverk än vid realskola, högre kommunal skola och folkskola samt ordinarie tjänster i hushållsgöromål högre lönegrad vid kommunal flickskola än vid flertalet övriga skolformer. Vidare ha såväl ordinarie som extra ordinarie lärare vid seminarierna i regel placerats högre än vid övriga skolformer. Skillnaden i årsavlöning per veckotimme kon-mer dock i allmänhet att vara mindre än 35 kronor utom vid seminarierna. Vid fyllnadstjänstgöring i skolform med högre lönegradsplacering än den, som är fastställd för huvudtjänsten, skulle det vara möjligt att lata ett lilläggsarvode utgå, som motsvarade skillnaden i lön mellan de båda lönegraderna, men om huvudtjänsten har den högre lönegradsplaceringen, kan ett motsvarande avdrag knappast göras. En annan utväg vore att fastställa viss reducering av timtalet vid fyllnadstjänstgöring i skolor med högre löne-

116 gradsplacering än huvudtjänstens och motsvarande ökning av timtalet vid fyllnadstjänstgöring i skolor med lägre lönegradsplacering. Sädana reduktioner skulle emellertid enligt de sakkunnigas förslag icke förekomma vid tjänstgöring å olika stadier inom en och samma skola, och i övrigt skulle den ifrågasatta anordningen i många fall vara svår att rättvist genomföra. Den skulle därjämte komplicera den administrativa handläggningen pä ett sätt, som knappast kunde motsvara eventuella ekonomiska fördelar därav för det allmänna och för en del av de enskilda befattningshavarna. De sakkunniga föreslå därför, att lön vid kombinerad tjänstgöring skall utgå, som om hela tjänstgöringen fullgjorts vid den skola, vid vilken huvudtjänsten är placerad. Timlärararvode vid fyllnadstjänstgöring bör dock alltid utgå med det belopp, som gäller för den skola, där undervisningen fullgöres, men efter den ortsgrupp, till vilken nämnda skola hänförts. En timlärare, med fyllnadstjänstgöring — sådana fall kunna inträffa vid vikariat, ävensom när läraren icke fullgjort föreskriven minimifjänstgöring — skall alltså kunna få timlärararvode med olika belopp för veckotimme å huvudtjänsten och å fyllnadstjänstgöringen. När en ordinarie lärare har tjänstgöring utöver den med tjänsten förbundna undervisningsskyldigheten, skall undervisningen å huvudtjänst alltid vara det primära. Timlärararvodet för de överskjutande veckotimmarna skall alltså, om fyllnadstjänstgöring ingår i tjänsten, utgå med det belopp, som gäller för den skolform, där fyllnadstjänstgöringen utföres. På samma sätt skall förfaras, när en extra ordinarie lärare har mer än 30 veckolimmars tjänstgöring. Om en extra ordinarie lärare vid överflyttningen av en tjänst från en skola till en annan blir placerad i lägre lönegrad, bör h a n icke äga rätt att bibehålla sin löneklassplacering. Någon lönesänkning för en extra ordinarie lärare av denna anledning torde emellertid endast i undantagsfall kunna k o n ma i fråga, alldenstund de extra ordinarie lärarnas lönegradsplacering i ett och samma övningsämne enligt de sakkunnigas förslag i stort sett är enhetlig vid de olika skolformerna. Vid de skolformer, som omfattas av löneregleringen, äro — bortsett från fortsättningsskolan — tjänstgöringsförhållandena i stort sett likartade. Tjänstledigheter och ferier torde därför knappast komplicera beräkningen av avlöningen. Visserligen kan, om läsåren ej sammanfalla, lärarens ferier bliva något kortare än vid tjänstgöring vid en enda skola, men några särbestämmelser krävas knappast i anledning härav. De sakkunniga förorda därför, att avlöning till ordinarie och extra ordinarie lärare i sin helhet utbetalas av den skola, där huvudtjänsten är placerad. Detta bör gälla även beträffande timlärararvode. Reseersättning. För i anledning av fyllnadstjänstgöring företagna resor

117 bör en övningslärare erhålla ersättning. Sådan ersättning brukar redan n u under vissa villkor utbetalas åt lärare vid tjänstgöring vid mer än en statlig skola. De sakkunniga anse sig emellertid icke kunna föreslå någon tillämpning av allmänna resereglementet. Vid resa å tåg bör läraren äga rätt till ersättning efter 3 klass. Dagtraktamente bör ej utgå, om läraren samma dag kan återvända till stationeringsorten. Ersättning för nattlogi till statligt anställda lärare, som tjänstgöra å två orter, utgår för närvarande blott i mycket begränsad omfattning. Genomföres de sakkunnigas förslag, böra lärarna kunna tillerkännas traktamente, icke blott då återresa samma dag ej är möjlig, utan även så snart återresa till hemorten på eftermiddagen skulle medföra mera avsevärda olägenheter för läraren. Traktamentets storlek bör fastställas med hänsyn både till kostnaderna för nattlogi och ökade uppehållskostnader i övrigt. Det bör för enkelhetens skull i regel fastställas till ett visst belopp för natt räknat, förslagsvis sju kronor. Bektorerna böra om möjligt ordna lärarens tjänstgöring så, att hans resor underlättas och uppehåll å annan ort än stationeringsorten undvikes. Kostnader för resor i samma ort böra ej ersättas. Vissa skäl skulle tala för att resekostnaderna skola ersättas av den skola, där fyllnadstjänstgöring äger rum. Emellertid kan ofta den skola, där tjänsten är placerad, ha ett lika stort intresse av att få fyllnadstjänstgöring anordnad. Att i varje särskilt fall på lämpligt sätt fördela kostnaderna skulle stöta på avsevärda svårigheter. Fördelningen skulle också lätt kunna orsaka tvister eller irritation mellan skolorna. De sakkunniga vilja därför föreslå, att rese- och traktamentskostnaderna i sin helhet ersättas av statsmedel. I de fall, dä rese- och traktamentsersättning skall utgå av statsmedel, bör ersättningen bestämmas av skolöverstyrelsen. Beslutanderätten. Eftersom en övningslärare vid fyllnadstjänstgöring anses vara anställd endast vid den skola, där huvudtjänsten är placerad, böra de beslutande myndigheterna för denna skola beträffande läraren ha i huvudsak samma befogenheter — i den män dessa icke överlåtits på central myndighet — som om läraren hade haft hela sin tjänstgöring vid skolan i fråga. Dock bör även den andra skolan ha möjlighet att bevaka sina intressen. Lämpligen bör detta tillgå på det sättet, att denna skola alltid skall fä tillfälle att yttra sig, innan beslut beträffande läraren fattas av sådan räckvidd, att skolan beröres därav. Sä bör ske bland annat vid tjänstetillsättning, varom de sakkunniga i kapitlet Tillsättning av tjänster komma att föreslå närmare bestämmelser, samt vid utfärdande av tjänstgöringsbetyg. Tjänstgöringsbetyg bör gälla hela tjänstgöringen, sålunda även fyllnadstjänstgöringen med angivande av vid vilken eller vilka skolor den ägt rum. Betyget bör, efter samråd med rektor vid skola, där fyllnadstjänstgöring utförts, utfärdas av rektor vid den skola, där huvudtjänsten ä r

118 placerad. Vidare bör fvJnadstjänstgöringens skola äga påfordra, att beslut i frågor rörande fyllnadstjänstgöringen fattas av huvudtjänstens skola, samt äga underställa varje beslut beträffande läraren skolöverstyrelsens prövning. Rektorn för den skoh., vid vilken fyllnadstjänstgöring utföres, bör givetvis kunna lämna läraren erforderliga anvisningar m. m. beträffande tjänstgöringen vid skolan. Ävensä bör rektorn, om läraren gör sig skyldig till mindre försummelser under fyllnadstjänstgöringen, äga påpeka saken för läraren. Så snart det blir fråga om disciplinära åtgärder, skall frågan däremot hänskjutas till den. skola, där huvudtjänsten är placerad. Det ankommer då på denna skola att i vanlig ordning handlägga ärendet. Vid uppgörandet av arbetsordning böra rektorerna samråda om den lämpligaste fördelningen av tiderna för lärarens tjänstgöring. Den skola, där huvudtjänsten är placerad, bör i detta fall icke ensam ha beslutanderätt. Kan enighet ej uppnås, hör frågan hänskjutas till skolöverstyrelsen eller vid tvist mellan tvä skoldistrikt till statens folkskolinspektör. Vad ovan sagts om rektor, gäller vid folkskolan i tillämpliga delar skolstyrelsens ordförande, kommunal folkskolinspektör eller distriktsöverlärare.

<

i

i

I

Kap. 9.

Tjänstgöring i två övningsämnen m. m. Ordinarie tjänster i två övningsämnen. I kapitlet Allmänna synpunkter ha de sakkunniga framhållit önskvärdheten av att övningslärarna i större utsträckning än nu utbilda sig i tvä ämnen. För att stimulera lärarnas intresse för dubbel utbildning böra enligt de sakkunnigas mening ordinarie tjänster inrättas i ämneskombinationerna teckning—manlig slöjd, teckning—kvinnlig slöjd och hushållsgöromål—kvinnlig slöjd, där redan nu vissa lärare ha föreskriven dubbel kompetens och kombinerad tjänstgöring förekommer (jfr Bilaga 2.) Antalet ordinarie tjänster i teckning och manlig eller kvinnlig slöjd bör emellertid hällas relativt lågt, intill dess att ett större antal lärare förvärvat föreskriven kompetens i båda ämnena. I andra kombinationer av övningsämnen torde åtminstone för närvarande antalet lärare med erforderlig utbildning vara så lågt, att tjänster icke skulle kunna tillsättas efter konkurrens mellan flera sökande. Ordinarie tjänster i enbart teckning skulle enligt de sakkunnigas förslag i regel tillhöra en betydligt högre lönegrad än tjänster i manlig eller kvinnlig slöjd vid samma skolformer. Vid flertalet skolformer skulle sålunda tjänsterna i teckning tillhöra lönegrad Ca 22, medan tjänster i manlig och kvinnlig slöjd skulle tillhöra lönegrad Ca 18 respektive Ca 16. Vidare skulle tjänster i hushållsgöromål i regel vara placerade två lönegrader högre än tjänster i kvinnlig slöjd. Om ordinarie tjänst i tvä av ifrågavarande ämnen placerades i lägre lönegrad än tjänst i det ämne, som har den högre lönegradsplaceringen, torde innehavare av tjänst i tvä ämnen efter några år söka sig till tjänst enbart i det ämne, som har den högre lönegradsplaceringen. Ur skolans synpunkt äro ofta förekommande växlingar ä ordinarie tjänster icke önskvärda En sådan lönegradsplacering skulle icke heller kompensera lärarna för den mera omfattande och kostsamma utbildning, som den dubbla kompetensen krävt. Dä lärare med utbildning i tvä övningsämnen dessutom fä anses vara av särskilt värde för skolväsendet, anse de sakkunniga, att ordinarie tjänst i tvä övningsämnen bör tillhöra samma lönegrad som ordinarie tjänst i det av ämnena, som medför den högre lönegradsplaceringen. Tjänster i teckning och manlig slöjd samt i teckning och kvinnlig slöjd skulle sålunda tillhöra samma lönegrad som motsvarande tjänster i enbart

120 teckning. Tjänster i hushållsgöromål och kvinnlig slöjd skulle i regel tillhöra samma lönegrad som motsvarande tjänster i enbart hushållsgöromål. Å dessa tjänster skulle alltså undervisningen i det ena ämnet avlönas högre, än om den uppehållits av facklärare med kompetens i endast delta ämne. Med hänsyn härtill bör ordinarie tjänst i tvä ämnen icke inrättas, dä en ordinarie tjänst i det ämne, som berättigar till den högre lönegraden, lämpligen kan inrättas genom att till en tjänst förena undervisningen vid olika skolor å samma ort. Vidare bör det ämne, som berättigar till den högre lönegraden, omfatta minst hälften av den med tjänsten förenade undervisningsskyldigheten eller i regel minst 15 veckotimmar. Skulle timtalet varaktigt sjunka under hälften, bör frågan om förflyttning upptagas till prövning. Det bör i och för sig icke föreligga något hinder för alt i en ordinarie tjänst förena undervisning i ett övningsämne vid en skola och fyllnadstjänstgöring i annat ämne vid annan skola. Inrättande av ordinarie tjänst i två övningsämnen bör ske på samma sätt som inrättande av ordinarie tjänst i ett ämne. Vid statliga skolor torde det emellertid vara svårt att förutse, till vilket antal tjänster böra inrättas i två ämnen. Med hänsyn härtill böra i de personalförteckningar, som Kungl. Maj:t och riksdagen besluta, antalet sådana tjänster icke fixeras. I stället böra tjänster i två ämnen ingå i det antal, som bestämts för det ämne, som har den högre lönegradsplaceringen. I personalförteckningen bör sålunda angivas ett visst antal ordinarie lärare i exempelvis »teckning eller teckning och manlig slöjd eller teckning och kvinnlig slöjd». Det bör därefter ankomma på skolöverstyrelsen att inom den angivna ramen bestämma antalet tjänster i ett eller två övningsämnen. Tillsättningsförfarandet ä ordinarie tjänster i två ämnen bör vara detsamma som för ordinarie tjänster i ett ämne. Icke-ordinarie tjänster i två övningsämncn. I de ämneskombinationer, vari ordinarie tjänster skulle kunna inrättas, böra givetvis även icke-ordinarie tjänster kunna förekomma. Särskilt för teckningslärarna skulle kombinationerna med manlig och kvinnlig slöjd bliva av värde. Vid de sakkunnigas provorganisation av övningslärartjänster ha 5 ordinarie och 36 icke-ordinarie tjänster i teckning erhållit tjänstgöring vid skolor å olika orter. Dessa böra i viss utsträckning kunna ersättas med tjänster i teckning och slöjd med all tjänstgöring ä en och samma ort. För skolorna, särskilt å mindre orter, skulle emellertid också andra ämneskombinationer vara värdefulla. Även om endast ett begränsat antal lärare skaffa sig sådan utbildning, bör det vara möjligt att för dem inrätta icke-ordinarie tjänster i två ämnen. De sakkunniga anse alltså, att icke-ordinarie tjänst bör kunna inrättas i varje kombination av övningsämnen, därest tjänsten kan tillsättas

121 med lärare, som h a r föreskriven kompetens i båda ämnena, och därest sådan tjänst i övrigt får anses önskvärd med hänsyn till förhållandena i varje särskilt fall. Liksom ordinarie tjänst i två övningsämnen bör icke-ordinarie sådan tjänst tillhöra den högre av de lönegrader, som gälla för motsvarande tjänster i ett av ämnena. Skall i en icke-ordinarie tjänst i två ämnen ingå undervisning i två skolor, bör tjänsten placeras vid den skola, som i båda ämnena sammanlagt har det största timtalet, och tillhöra den lönegrad, som gäller för det ämne, som medför den högre lönegradsplaceringen vid skolan. Skolöverstyrelsen bör dock äga besluta, att tjänsten skall placeras på annat sätt och tillhöra annan lönegrad, därest särskilda omständigheter föreligga. Minst hälften av undervisningen bör vidare liksom beträffande ordinarie tjänster fullgöras i det ämne, som berättigar till den högre lönegradsplaceringen. Timtalet å icke-ordinarie tjänst kan emellertid variera mellan 15 och 30 veckotimmar, och om två ämnen ingå i tjänsten, kan från år till år än det ena och än det andra ämnet få det högre timtalet. Det skulle emellertid icke vara lämpligt, om icke-ordinarie tjänst i två ämnen skulle kunna inrättas endast för de år, då det ämne, som berättigar till den högre lönegraden, uppgår till minst hälften av undervisningen. De sakkunniga föreslå därför, att icke-ordinarie tjänst i två ämnen skall kunna inrättas, så snart timtalet i det ämne, som berättigar till den högre lönegraden, uppgår till minst 8 veckotimmar, d. v. s. det lägsta hela timtal, som motsvarar minst hälften av den lägsta undervisningsskyldigheten å extra ordinarie tjänst. I det ämne, som eljest medför en lägre löneställning, bör läraren såsom extra ordinarie icke få avlöning för flera timmar än i förstnämnda ämne. För överskjutande timmar bör timlärararvode utgå med belopp, som gäller för det ämne, som medför den lägre löneställningen. Därest tjänster i vartdera av de båda ämnen, som ingå i en icke-ordinarie tjänst, tillhöra samma lönegrad, böra timtalen i ämnena kunna variera utan annan begränsning än att de sammanlagt skola uppgå till minst 15 veckotimmar. Är timtalet i det övningsämne, som medför den högre lönegradsplaceringen, mindre än 8 veckotimmar, bör en icke-ordinarie tjänst i två övningsämnen icke få inrättas. Det bör i och för sig icke vara något hinder för att bilda en icke-ordinarie tjänst i två ämnen med all undervisning i det ena ämnet vid en skola och all undervisning i det andra ämnet såsom fyllnadstjänstgöring vid en annan skola. Följande exempel torde kunna belysa det anförda. (De sakkunniga förutsätta därvid den lönegradsplacering för extra ordinarie lärare, varom förslag framlägges i senare kapitel.)

122 1. I en icke-ordinarie tjänst vid allmänt läroverk ingår 10 veckotimmar teckning, lönegrad Ce21, och 18 veckotimmar manlig slöjd, lönegrad Ce 17. Om förutsättningar därför i övrigt föreligga, skall läraren anställas som extra ordinarie i Ce 21 för ( 2 X 1 0 = ) 20 veckotimmar och som timlärare i manlig slöjd för (18 — 10=) 8 veckotimmar. 2. I en icke-ordinarie tjänst vid allmänt läroverk ingår 8 veckotimmar hushållsgöromål, lönegrad Ce 17, och 20 veckotimmar kvinnlig slöjd, lönegrad Ce 15. Om förutsättningarna därför i övrigt föreligga, skall lärarinnan anställas som extra ordinarie i Ce 17 för ( 2 X 8 = ) 16 veckotimmar och som timlärare i kvinnlig slöjd för (20 — 8 = ) 12 veckotimmar. 3. I en icke-ordinarie tjänst vid kvinnligt folkskoleseminarium ingår 8 veckotimmar hushållsgöromål, lönegrad Ce 17, och 20 veckotimmar kvinnlig slöjd, lönegrad Ce21. Om förutsättningar därför i övrigt föreligga, skall lärarinnan anställas som extra ordinarie i Ce 21 för (20 + 8 = ) 28 veckotimmar. 4. En icke-ordinarie lärare vid kommunal mellanskola har 6 veckotimmar teckning, lönegrad Ce 21, och 10 veckotimmar kvinnlig slöjd, lönegrad Ce 15. Då timtalet i teckning, som har den högre lönegradsplaceringen, är lägre än 8, kan lärarinnan icke erhålla extra ordinarie anställning utan skall anställas som timlärare i teckning respektive kvinnlig slöjd. 5. I en icke-ordinarie tjänst ingår vid småskoleseminarium 8 veckotimmar kvinnlig slöjd, lönegrad Ce21, och 12 veckotimmar hushållsgöromål, lönegrad Ce 17, samt vid kommunal flickskola 8 veckotimmar kvinnlig slöjd, lönegrad Ce 15. Om förutsättningar därför i övrigt föreligga, skall lärarinnan anställas som extra ordinarie vid småskoleseminariet i lönegrad Ce 21 för ( 2 X 8 = ) 16 veckotimmar och som timlärare i hushållsgöromål vid småskoleseminariet för 4 veckotimmar och i kvinnlig slöjd vid den kommunala flickskolan för 8 veckotimmar. I ett fall som detta bör emellertid skolöverstyrelsen kunna medgiva, att hon för hela sin tjänstgöring anställes som extra ordinarie i lönegrad Ce 17. Icke-ordinarie tjänster i två övningsämnen böra inrättas på liknande sätt som sädana tjänster i ett övningsämne. Beträffande statliga och högre kommunala skolor bör alltså skolöverstyrelsen äga besluta i detta hänseende. Vid folkskolan bör det ankomma på beslut av därav berörda skolstyrelser. Sådana tjänster böra emellertid tillsättas i särskild ordning, för att icke sökande med dubbel kompetens skola bliva i alltför hög grad gynnad på bekostnad av dem, som ha utbildning endast i ett ämne. Ledigförklarandet bör avse tjänstgöringen i vartdera ämnet för sig, men samtidigt bör angivas, att om samma sökande tillsättes i båda ämnena, en tjänst i två ämnen skall anses föreligga. Härigenom kan en viss konkurrens uppstå mellan sökande med kompetens i endast ettdera av ämnena och sökande med kompetens i båda ämnena. Att sökande har kompetens i två ämnen, bör dock i sådana fall tillmätas särskild betydelse. Tjänstgöring i teckning bör, om så befinnes lämpligt, kunna ledigförklaras samtidigt med tjänstgöring både i manlig slöjd och i kvinnlig slöjd. Tillsättes sökande med kompetens i teckning och manlig slöjd, kombineras dessa ämnen till en tjänst; tillsättes åter sökande med kompetens i teckning och kvinnlig slöjd, kombineras dessa ämnen till en tjänst.

123 Allmänna behörighetsvillkor för tjänster i två övningsänmen. Kraven på lärarutbildningen i ett visst övningsämne böra i princip vara desamma, vare sig läraren utbildas i endast detta ämne eller även i annat övningsämne. Den allmänna pedagogiska skolning, som lärare förvärvat genom utbildning i ett övningsämne, bör dock kunna räknas honörn tillgodo vid utbildning i ytterligare ett övningsämne. Efter examen eller behörighetsförklaring i ett ämne skola emellertid i regel minst två år ha förflutit, och läraren skall därunder fullgjort minst 600 undervisningstimmar i ämnet, innan h a n kan erhålla anställning såsom ordinarie eller extra ordinarie. För lärare, som utbildats eller förklarats behörig i två övningsämnen, bör vara tillfyllest, att han fullgjort sammanlagt 600 undervisningstimmar, därav minst 150 timmar i det ämne, där han haft den minst omfattande undervisningen. Beträffande ett av ämnena bör vidare den tid, som skall ha förflutit efter examen eller behörighetsförklaring, kunna begränsas till ett år. Dessa modifierade villkor böra gälla, även om läraren söker tjänst i etldera ämnet. Tjänstgöring i praktiskt läroämne eller yrkesämne. Praktiska läroämnen och yrkesämnen förekomma vid praktiska mellanskolor och yrkesbestämda högre folkskolor samt vid praktiska linjer av kommunala flickskolor och stundom realskolor och kommunala mellanskolor. Vissa av dessa ämnen motsvara i viss mån övningsämnen, men undervisningen har givetvis en mera yrkesbetonad karaktär. Detta gäller hushållsgöromål och kvinnlig slöjd (sömnad) men stundom även verkstadsarbete, som då motsvarar manlig slöjd. Ritteknik företer däremot större avvikelser från övningsämnet teckning. Det förekommer i ganska stor utsträckning, att samma lärare undervisar i bäde övningsämne och i motsvarande praktiska läroämne eller yrkesämne. Även om undervisningen sker vid samma skola, kunna för närvarande övningsämnen och motsvarande praktiska lä roämnen och yrkesämnen ej förenas till en tjänst, vilket innebär avsevärda olägenheter för lärarna. I de praktiska läroämnena och yrkesämnena ställas större krav pä lärarnas utbildning än i motsvarande övningsämnen. I hushållsgöromål och kvinnlig slöjd är visserligen seminarieutbildningen densamma, men för behörighet till tjänster i praktiska läroämnen eller yrkesämnen fordras dessutom längre kvalificerad tjänstgöring och kompletterande utbildning m. m. De sakkunniga anse, att lärare i praktiska läroämnen och yrkesämnen skola kunna ä sina tjänster även undervisa i motsvarande övningsämnen. Motsvarande övningslärartjänster äro visserligen i regel placerade i en något lägre lönegrad, men om timtalet i övningsämnet icke är för högt, fär det anses vara till fördel både för skolväsendet och lärarna att kunna förena den-

124 na undervisning till enhetliga tjänster. Dessa böra tillhöra samma lönegrad som Ijänster i enbart praktiskt läroämne eller yrkesämne. Emellertid bör även i övningslärartjänster kunna inräknas undervisning i motsvarande praktiska läroämnen och yrkesämnen ävensom, där så befinnes lämpligt, i ritteknik vid de högre tekniska läroverken. Medgivande därom bör emellertid i varje sådant fall inhämtas av vederbörande överstyrelse, enär prövning av övningslärarens kompetens för uppgiften i varje särskilt fall torde vara erforderlig. De sakkunniga anse, att övningslärare bör vara skyldig att fullgöra sådan undervisning. Om övningslärartjänst eller tjänst i praktiskt läroämne eller yrkesämne bör inrättas, bör bero pä vilketdera ämnet som har det större timtalet.

Kap. 10.

Organisationen av övningslärarnas tjänstgöring. Antalet timmar i övningsämnen. Enligt gällande timplaner och eljest meddelade direktiv skola övningsämnen obligatoriskt inga med visst antal veckotimmar i undervisningen inom de olika klasserna eller ringarna av vederbörande skolform. I gymnastik och musik skola ofta flera klasser sammanföras till en undervisningsavdelning, medan i manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål klasserna stundom uppdelas å flera undervisningsavdelningar. Därutöver förekomma övningsämnena i begränsad omfattning som frivilliga ämnen. Vid folkskolan ankommer det för närvarande på vederbörande skoldistrikt, om manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål över huvud taget skola ingå i undervisningen. Flertalet distrikt ha dock sådan undervisning. Antalet sålunda erforderliga lärartimmar i olika övningsämnen fastställes före läsårets början för varje statlig skola av vederbörande överstyrelse. Vid de högre kommunala skolorna fastställer skolöverstyrelsen före läsårets början för varje skola det antal lärartimmar i varje övningsämne, för vilket statsbidrag må utgå. Vid folkskolan bestämma skoldistrikten själva timtalen i övningsämnena i enlighet med timplaner och eljest lämnade direktiv. Teckning, musik och gymnastik ingå vanligen i klasslärarens undervisning, och om facklärare anlitas i dessa ämnen, utgår icke statsbidrag till hans avlöning utom i undantagsfall, främst då facklärare uppehåller. de timmar, varmed överlärares undervisningsskyldighet nedsatts. De sakkunniga vilja icke ifrågasätta ändring i förevarande hänseenden. Beträffande folkskolan förorda dock de sakkunniga, att statsbidrag skall utgå efter delvis andra grunder och även till facklärare i teckning, musik (sång) och gymnastik med lek och idrott. Vid de högre skolformerna förekommer det stundom, att kommunerna helt av egna medel bekosta ytterligare undervisningstimmar i vissa övningsämnen. För lärarna skulle det i löne- och pensionshänseende ofta vara oförmånligt, om denna tjänstgöring icke finge inräknas i deras tjänster. Likaså skulle organisationen av tjänsterna i vissa fall komma att mindre väl svara mot de faktiskt föreliggande förhållandena. De sakkunniga anse därför, att sådan tjänstgöring bör kunna inräknas i övningslärartjänsterna. Förutsättningen bör dock vara, att såväl skolöverstyrelsen som vederbö-

126 rande kommun lämna sitt medgivande härtill. Tjänstgöringen ifråga bör i sä fall anses ingå i löneregleringen, och lärarna böra icke äga rätt att undandraga sig tjänstgöringen. Statsbidrag bör dock icke utgå till avlöningen för dessa timmar. I detta sammanhang vilja de sakkunniga beträffande de statliga skolorna göra följande uttalande. För närvarande bestämmes antalet undervisningstimmar i varje övningsämne av Kungl. Maj:t, och nämnda tal äro maximerade. Då skolöverstyrelsen före början av elt läsår skall fastställa antalet undervisningstimmar vid varje särskild skola, måste överstyrelsen sålunda icke blott taga hänsyn till timplaner och eljest meddelade bestämmelser utan cckså tillse, att det beviljade sammanlagda timtalet i ämnet för skolformen icke överskrides. Skolöverstyrelsens beräkningar av nämnda totala timtal i samband med dess framställning om anslag för ett följande budgetår måste därför ske med en noggrannhet, som blir mycket tidskrävande. Likväl kan det inträffa, att timtalen pä grund av ändrade förhållanden icke helt motsvara det verkliga behovet. Detta tillvägagångssätt har fördenskull visat sig föga ändamålsenligt, och efter genomförandet av de sakkunnigas förslag, som bl. a. innebär inrättande av heltidstjänster med viss möjlighet till nedsättning i undervisningsskyldigheten, när särskilda skäl därtill föranleda, skulle anordningen medföra ytterligare svårigheter och osäkerhet i beräkningen. I övrigt har dylik maximering hittills icke förekommit vid de högre kommunala skolorna, och några egentliga ölägenheter härav ha icke försports. Genom de gällande timplanerna regleras i själva verket automatiskt tilldelningen av undervisningstimmar i de obligatoriska övningsämnena. Om sä skulle befiimas erforderligt — det skulle i så fall främst gälla uppdelningen i undervisningsavdelningarna i gymnastik, där skiftande förhållanden vid olika skolor nödvändiggöra något varierande uppdelningar — kunna allmänna direktiv komplettera timplanens bestämmelser. De sakkunniga föreslå fördenskull, att de totala timtalen i obligatoriska övningsämnen icke vidare skola maximeras av Kungl. Maj:t. Endast för frivilliga grenar av ett övningsämne, såsom frivillig teckning, hållningsrättande gymnastik och manlig slöjd i sådana klasser, där undervisning däri är frivillig, bör maximering bibehållas. Vidare bör för ämnet musik, så länge timplanerna i ämnet vid de högre skolformerna icke blivit genomförda, av Kungl. Maj:t lämnas anvisning för i vilken utsträckning undervisningstimmar däri må tilldelas skolorna. Beslutanderätten. Om organisationen av övningslärartjänster med undervisning vid olika skolor skall kunna genomföras tillfredsställande, måste den bli föremål för en fortlöpande central ledning och kontroll. Detta gör, att skolöverstyrelsen i vissa fall måste tillerkännas något vidgade befogenheter.

127 Tjänst i övningsämne med undervisning vid två skolor eller i två övningsämnen bör inrättas genom särskilt beslut av vederbörande skolmyndighet. Om en lärare pä eget initiativ skaffar sig tjänstgöring vid olika skolor eller i olika ämnen ä sammanlagt minst 15 veckotimmar, bör han ej anses ha en enhetlig tjänst, såvida ej särskilt beslut härom fattas. Vid de statliga läroanstalterna utom de högre tekniska läroverken kan skolöverstyrelsen i detalj reglera all fyllnadstjänstgöring, eftersom överstyrelsen tillsätter varje övningslärare och bestämmer omfattningen av hans tjänstgöring. De högre tekniska läroverken sortera under överstyrelsen för yrkesutbildning. Enligt de sakkunnigas mening bör skolöverstyrelsen efter samråd med överstyrelsen för yrkesutbildning äga besluta, att viss tjänstgöring vid tekniskt läroverk skall ingå som fyllnadstjänstgöring i tjänst vid annan skola eller att i tjänst vid tekniskt läroverk skall inga fyllnadstjänstgöring vid annan skola. Det torde därvid bliva fråga huvudsakligen om tjänster i gymnastik. De högre kommunala skolorna äro redan nu föremål för en detaljerad kontroll från skolöverstyrelsens sida. I fortsättningen bör skolöverstyrel; sen kunna föreskriva, att viss tjänstgöring vid högre kommunal skola skall inga som fyllnadstjänstgöring i tjänst vid annan skola eller att i tjänst vid högre kommunal skola skall inga fyllnadstjänstgöring vid annan skola. Innan skolöverstyrelsen fattar beslut härom, bör den högre kommunala skolans styrelse ha beretts tillfälle att yttra sig. Bestämmelserna om fyllnadstjänstgöring skulle emellertid, som förut nämnts, kunna bli illusoriska, om de kommunala myndigheterna finge fastställa timtalen å övningslärartjänsterna. Pä grund härav bör skolöverstyrelsen framdeles vid de högre kommunala skolorna ärligen fastställa antalet undervisningstimmar i veckan icke blott ä varje ordinarie övningslärartjänst utan också å icke-ordinarie tjänst, om timtalet uppgår till minst 15 veckotimmar. Vid folkskolan besluta skoldistrikten själva, i vilken omfattning facklärare i övningsämnen skola anställas. Skolöverstyrelsen har icke heller för närvarande detaljerade uppgifter om tjänstgöringsförhållandena beträffande facklärare i övningsämnen vid folkskolan, och det skulle medföra ett avsevärt administrativt arbete att årligen införskaffa sådana uppgifter. De sakkunniga anse därför, att folkskolan även i fråga om fyllnadstjänstgöring bör fä intaga en självständigare ställning än de högre kommunala skolorna. I teckning, musik (säng) och gymnastik med lek och idrott bör det sålunda få bero på överenskommelse mellan skoldistriktet och skolöverstyrelsen, om undervisning vid folkskola och högre skolform skall förenas till en tjänst. Kombination av undervisning i dessa ämnen vid olika folkskolor bör bero pä överenskommelse mellan skoldistrikten.

128 I manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål är det emellertid nödvändigt med ett närmare samarbete mellan folkskola och högre skolformer. Särskilt är det önskvärt, att folkskolans övningslärare å mindre orter uppehålla undervisningen i dessa ämnen vid sådana realskolor och kommunala skolor, som icke ha mera än omkring 10 veckotimmar i ifrågavarande ämne. De sakkunniga anse, att skolöverstyrelsen, om särskilda skäl föreligga, bör kunna ålägga skoldistrikt att avstå från övningslärare i dessa ämnen för fyllnadstjänstgöring vid högre skolform, dock med högst 10 undervisningstimmar i veckan. Vid de högre skolformerna finnas emellertid också ett flertal tjänster i dessa ämnen, vilka genom utfyllnad av timtalen vid folkskolan böra kunna inrättas såsom ordinarie eller i varje fall såsom icke-ordinarie med inemot 30 veckotimmars tjänstgöring. På grund härav bör skolöverstyrelsen, om särskilda skäl föreligga, kunna ålägga skoldistrikt att för fyllnadstjänstgöring mottaga vid högre skolform anställd lärare i ifrågavarande ämnen. Sådan fyllnadstjänstgöring bör dock icke få bliva av den omfattningen, att distriktets ordinarie övningslärare i ämnena icke kunna beredas full tjänstgöring. Vidare bör skoldistrikt efter anvisning av statens folkskolinspektör vara skyldigt att för fyllnadstjänstgöring i dessa ämnen mottaga ordinarie övningslärare från annat skoldistrikt, som där ej kan beredas full tjänstgöring. Beträffande kommunala gymnasier bör skolöverstyrelsen äga besluta, att skolan skall för fyllnadstjänstgöring mottaga av överstyrelsen anvisad lärare, därest detta intagits i villkoren för dimissionsrätten. Vid andra skolor, som icke omfattas av löneregleringen, bör däremot fyllnadstjänstgöring kunna organiseras endast efter överenskommelse med vederbörande skolas styrelse.

Det administrativa förfarandet. De sakkunniga anse, att det skulle vara önskvärt, om samtliga statliga och statsunderstödda kommunala skolor å en ort hade en gemensam styrelse. Samarbetet mellan skolorna skulle underlättas, och skolöverstyrelsens arbetsuppgifter skulle kunna i viss mån decentraliseras till dessa styrelser. Icke blott övningslärarnas tjänstgöringsförhållanden utan även andra frågor skulle kunna lösas enklare och smidigare än nu. Nämnda fråga ligger emellertid vid sidan av de sakkunnigas uppdrag. I stället föreslå de sakkunniga följande anordning. Enligt gällande bestämmelser skall rektor vid allmänt läroverk och seminarium före den 1 maj och rektor vid högre kommunal skola före den 1 april inkomma med förslag, i vilken utsträckning under nästföljande läsår eller viss del därav icke-ordinarie lärarkrafter böra tjänstgöra vid läroanstalten utöver den ordinarie personalen. Skolöverstyrelsen fastställer därefter för varje dylik skola sammanlagda antalet veckotimmar, som under-

129 visning må äga rum i de olika övningsämnena, och det antal veckotimmar, som beräknas för ordinarie lärare. Frågor om fyllnadstjänstgöring böra lämpligen väckas i samband med att rektorerna vid läroverk och högre kommunala skolor till skolöverstyrelsen inkomma med förslag angående behovet av icke-ordinarie lärarkrafter. Tidpunkten för avgivande av sådant förslag torde för de högre kommunala skolornas del kunna framflyttas till den 1 maj för att bliva densamma som vid läroverken. Samtidigt bör frågan även upptagas av folkskolorna och andra skolor, där kombinerad tjänstgöring kan komma ifråga. Representanterna för de olika skolorna å samma och eventuellt närliggande orter böra härvid först sammanträda och överlägga om möjligheterna att organisera övningslärartjänster genom fyllnadstjänstgöring vid olika skolor. Övningslärare och andra av frågan berörda lärare (såsom ämneslärare med undervisning i övningsämne) böra beredas tillfälle att närvara vid sådant sammanträde och framlägga sina önskemål. Vanligen torde det vara enklast, att varje skola efter nämnda överläggning avgiver särskilt förslag om anlitande av andra skolors övningslärare för fyllnadstjänstgöring eller fyllnadstjänstgöring vid andra skolor för skolans egna lärare. Det bör åligga rektorerna för övriga skolor, som beröras av ett sådant förslag, att avgiva skriftligt yttrande häröver, lämpligen tecknat å eller bilagt det förslag, som avgives i ärendet. Om fyllnadstjänstgöring därvid avstyrkes, bör avstyrkandet vara motiverat. Därest fyllnadstjänstgöring eller inrättande av tjänst icke föresläs, oaktat timtalen vid de olika skolorna skulle möjliggöra en sådan anordning, böra skälen härför angivas. Med ledning av sålunda inkomna uppgifter bör skolöverstyrelsen ha möjlighet att avgöra, om undervisning vid olika skolor bör kombineras till en tjänst, samt fastställa antalet veckotimmar å tjänsterna. Med ett sådant förfaringssätt skulle överstyrelsen ha att taga befattning med tjänstgöringsförhållandena för övningslärare vid folkskolan endast i den mån fyllnadstjänstgöring kan komma i fråga. Det ligger i sakens natur, att genomförandet av de sakkunnigas förslag kommer alt medföra ökat administrativt arbete för skolöverstyrelsen. Särskilt under de första åren, då en omfattande omorganisation av övningslärarnas tjänstgöringsförhållanden skall verkställas, torde denna ökning bli avsevärd. De sakkunniga utgå från att skolöverstyrelsens personalbehov för ifrågavarande ändamål tillgodoses. Ävenså torde det få anses oundgängligt, att särskilda konsulenter för teckning och manlig slöjd anställas — i övriga övningsämnen finnas redan dylika konsulenter. (Till frågan om konsulent i manlig slöjd återkomma de sakkunniga s. 156.)

Kap. 11.

Tillsättning av tjänster. Ordinarie tjänster. Systemet med fyllnadstjänstgöring får till följd, att tillsättningen av övningslärartjänst ej sällan kommer att påverka förhållandena icke blott vid den skola, där tjänsten är placerad, utan även vid andra skolor i närheten, där fyllnadstjänstgöring fullgöres eller kan komma att fullgöras. En enhetlig och så vitt möjligt opartisk prövning av de olika skolornas intressen i detta hänseende skulle, såsom tidigare framhållits, lättast komma till stånd, om för såväl statliga som kommunala skolor å en ort funnes en gemensam styrelse. En annan utväg vore, att även de kommunala tjänsterna tillsattes av skolöverstyrelsen. Detta skulle emellertid innebära en betydande inskränkning i den kommunala beslutanderätten. De sakkunniga anse sig därför icke böra påyrka en sådan anordning utan föreslå, att de myndigheter, som nu ha befogenhet att tillsätta övningslärare, åtminstone tills vidare behålla denna befogenhet. Övningslärartjänster vid statliga skolor böra sålunda tillsättas av vederbörande överstyrelse och vid kommunala skolor av vederbörande kommunala styrelse. Detta bör gälla, oberoende av om fyllnadstjänstgöring vid annan skola ingår i tjänsten eller icke. Dä ordinarie tjänst beräknas bliva ledig till följd av innehavarens pensionering eller blivit ledig pä grund av dödsfall eller av annan anledning, som icke kunnat i förväg beräknas, bör — i överensstämmelse med vad som nu är föreskrivet för de allmänna läroverken — vid statlig skola rektor och vid annan skola skolstyrelsen till vederbörande överstyrelse insända förslag, h u r med tjänsten skall förfaras. Efter prövning av förslaget beslutar överstyrelsen, vilka åtgärder som skola vidtagas. Om tjänsten anses böra indragas, skall frågan därom underställas Kungl. Maj:ts prövning och avgörande. Därest beslut fattats om tjänstens äterbesällning, skall tjänsten kungöras ledig i Post- och Inrikes Tidningar av överstyrelsen, när tjänsten är statlig, och i andra fall av skolans styrelse. Dock bör överstyrelsen, dä särskilda skäl därtill föreligga, äga att utan ledigförklarande kalla lärare till ordinarie tjänst vid folk- eller smäskoleseminarium eller till tjänst vid statens skolköksseminarium. Ansökningstiden bör vara trettio dagar. Tjänsten bör sökas hos den mynidghet,

131 som ledigförklarat den. Innan tjänst vid statlig skola tillsättes, bör vederbörande rektor ha beretls tillfälle att yttra sig över ansökningarna. I nämnda tidning bör även tillsättningen kungöras. Dessa allmänna bestämmelser om ledigförklarande och tillsättning av ordinarie övningslärartjänster — rörande detaljerna hänvisas till det bifogade förslaget till stadga för övningslärare — måste kompletteras med vissa speciella bestämmelser för de tjänster, som omfatta tjänstgöring vid mer än en skola. För att de kombinerade tjänsterna skola bliva organiserade så ändamålsenligt som möjligt, bör vid varje uppkommande ledighet frågan om tjänstens organisation i fortsättningen tagas under omprövning. Rektor vid den skola, där en tjänst med tjänstgöring vid flera skolor är placerad, eller beträffande folkskolan den kommunala inspektören eller distriktsöverläraren eller skolstyrelsens ordförande bör därför, dä en sådan kombinerad tjänst beräknas bliva ledig eller blivit ledig, kalla skolledarna vid de av löneregleringen berörda skolorna å orten till sammanträde för överläggning, om tjänsten bör bibehållas, ändras, indragas eller överflyttas till annan skola. Även av frågan berörda lärare böra därvid fä tillfälle att framlägga sina synpunkter. I det förslag rörande tjänsten, som sedan av rektor vid statlig skola respektive styrelsen för kommunal skola ingives till vederbörande överstyrelse, böra uppgifter lämnas om de önskemål, som framförts vid sammanträdet, om det beräknade antalet veckotimmar i tjänsten vid de skolor, som beröras eller kunna förväntas bliva berörda av tjänsten, om skolväsendets sannolika utveckling ä orten och om andra förhållanden, som kunna vara av betydelse för ärendets prövning. Innan en tjänst med tjänstgöring vid flera skolor tillsättes, bör den eller de skolor, där fyllnadstjänstgöring skall utföras, få tillfälle att yttra sig j över ansökningarna. Sådant yttrande bör avgivas vid statlig skola av reklor och vid kommunal skola av vederbörande skolas styrelse. Är tjänsten placerad vid statlig skola, bör denna skolas rektor, sedan h a n själv yttrat sig, för yttrande översända ansökningarna till fyllnadstjänstgöringens skola. Om åter tjänsten är placerad vid kommunal skola, bör det få ankomma på denna skolas styrelse att avgöra, huruvida skolans rektor skall yttra sig över ansökningarna, innan dessa för yttrande översändas till fyllnadstjänstgöringens skola. Yttrandena i här nämnda fall böra avgivas skriftligt. Det torde emellertid kunna förutsättas, att de olika skolledarna före avgivandet av yttrandena muntligen samräda i ärendet och i flertalet fall uppnå enighet om vilken sökande som i första rummet bör förordas. Om kommunal skolas styrelse tillsätter annan sökande ä ordinarie tjänst än den, som förordats av fyllnadstjänstgöringens skola, bör denna skola ha rätt att underställa beslutet vederbörande överstyrelses prövning.

132 Icke-ordinarie tjänster. Icke-ordinarie övningslärartjänster böra enligt de sakkunnigas mening tillsättas av samma myndigheter som ordinarie tjänster: alltså vid statliga skolor av vederbörande överstyrelse och vid kommunala skolor av vederbörande skolas styrelse. Dock bör vid statliga skolor rektor äga förordna övningslärare vid vikariat i överensstämmelse med vad som enligt läroverksstadgan gäller för lärare i allmänhet. För de närmare bestämmelserna därom hänvisas till de sakkunnigas författningsförslag. För att i möjligaste mån göra de icke-ordinarie övningslärarnas anställningsmöjligheter oberoende av tillfälligheter och obehörigt inflytande, böra även icke-ordinarie tjänster tillsättas efter kungörelseförfarande, om undervisningen uppgår till visst antal veckotimmar och avses omfatta icke alltför begränsad tid. De sakkunniga finna lämpligt, att antalet veckotimmar och tjänstgöringstidens omfattning sammanfaller med vad som berättigar till extra ordinarie anställning. De sakkunniga föreslå alltså, att i regel varje icke-ordinarie anställning med lägst 15 veckotimmars undervisning, vilken är avsedd att omfatta minst en hel termin, skall ledigförklaras i Postoch Inrikes Tidningar. Vid ledigförklarandet bör angivas dels det beräknade antalet veckotimmar ä tjänsten, dels också för hur lång tid anställningen kan beräknas. Sålunda bör det av annonsen klart framgå, om utsikter till mer varaktig tjänstgöring förefinnas, även om anställningstiden av formella skäl begränsas till blott en termin eller ett läsår. Ävenså bör, om antalet veckotimmar kan förväntas undergå en mer avsevärd förändring, uppgift därom lämnas. Beträffande tjänster med mindre än 15 veckotimmars undervisning bör hinder icke möta att pä samma sätt ledigförklara dem. Eftersom tillsättningen av icke-ordinarie tjänster ofta blir brådskande, bör ansökningstiden göras kortare än för ordinarie tjänster och begränsas till 20 dagar. Alltid, där sä är möjligt, bör tjänsten ledigförklaras så tidigt, att den kan tillträdas vid terminens början. Detta är betydelsefullt icke minst ur lärarnas synpunkt, eftersom en lärare måste ha tillträtt sin tjänst senast å sjätte dagen efter terminens början för att kunna erhålla extra ordinarie anställning — annars får han nöja sig med timläraranställning. Sökandena skola omedelbart skriftligen underrättas om tillsättningen, och den, som tillsätts, skall därefter utan dröjsmål meddela, huruvida h a n mottager förordnandet. Inkommer icke sådant meddelande inom 10 dagar efter det han underrättats därom, bör annan av sökandena kunna utses. Tjänsten bör kunna tillträdas, även om beslutet om tillsättningen icke skulle ha hunnit vinna laga kraft. Om besvär över tillsättningen skulle anföras och bifallas, bör den nye innehavaren av tjänsten icke fä tillträda tjänsten under löpande termin.

133 Undantag från regeln om ledigförklarande av icke-ordinarie anställning om lägst 15 veckotimmar bör kunna göras, om tjänsten icke kunnat ledigförklaras så tidigt, att läraren hinner tillträda tjänsten vid terminens början. Främst torde detta inträffa i sådana fall, då den tidigare innehavaren av tjänsten omedelbart före terminens början avlidit eller erhållit förflyttning till annan tjänst eller då en ordinarie eller extra ordinarie tjänsteinnehavare på grund av sjukdom eller av annan anledning erhållit tjänstledighet för terminen och tjänstledigheten icke kunnat förutses i tillräckligt god tid för ledigförklarande i vanlig ordning. Vissa garantier torde emellertid i sådana fall böra anses erforderliga, för att icke en lärare med relativt svaga meriter skall kunna tillskansa sig en mer varaktig anställning till förfång för bättre meriterade. Sålunda bör skyldighet föreligga att i god tid före nästa termins början ledigförklara tjänsten, om anställningen kan beräknas bliva utsträckt även över den terminen. Den lärare, som efter kungörelseförfarande erhållit en extra ordinarie anställning, bör vara berättigad att utan nytt kungörelseförfarande behålla sin anställning, även om denna utsträckes utöver den vid ledigförklarandet angivna tiden eller tjänstgöringen utökas till ett högre timtal eller, i fråga om tjänst med fyllnadstjänstgöring, tjänsten på grund av ändrade timtal överflyttas till annan skola. Skulle timtalet nedgå till mindre än 15 veckolimmar och anställningen sålunda förändras från extra ordinarie anställning till timläraraniställning, bör läraren, om han kvarstår å tjänsten som timlärare, utan kungörelseförfarande erhålla extra ordinarie anställning å tjänsten, därest timtalet ånyo uppgår till lägst 15 veckotimmar. Undantag från regeln om kungörelseförfarandet bör slutligen också kunna medgivas, om en lärare under en längre tid, förslagsvis 5 år, innehaft timläraranställning å en tjänst med mindre än 15 veckotimmars undervisning, dock lägst 8 veckotimmar, och timtalet ä tjänsten stiger till 15 veckotimmar eller däröver. I sädana fall bör emellertid frågan, huruvida tjänsten skall ledigförklaras eller icke, hänskjutas beträffande högre skola till vederbörande överstyrelse och beträffande folkskolan till statens folkskolinspektör. Icke-ordinarie tjänst ledigförklaras beträffande statlig skola av skolans rektor och beträffande annan skola av vederbörande skolas styrelse. Ansökning till ledigförklarad icke-ordinarie tjänst bör ingivas till rektor vid den skola, där tjänsten är placerad, oavsett om tjänsten är statlig eller kommunal. Vid statlig skola bör rektor så skyndsamt som möjligt översända ansökningshandlingarna till överstyrelsen med angivande av vilken eller vilka sökande h a n främst anser sig böra förorda. Om fyllnadstjänstgöring ingår i tjänsten, bör han före avgivande av förord ha samrått med rektor vid den skola, där fyllnadstjänstgöringen skall fullgöras. Skulle rektor vid den senare skolan vara av annan mening än rektor vid den skola, där tjänsten är

134 placerad, bör detta angivas. Givetvis bör rektor vid fyllnadstjänstgöringens skola äga att, därest han så önskar, skriftligt motivera sin avvikande mening. Motsvarande bör gälla, om tjänsten är placerad vid kommunal skola och följaktligen skall tillsättas av denna skolas styrelse. I de fall, då ledigförklarande av icke-ordinarie anställning för hel termin ej medhinnes och tjänsten för terminen i fråga får tillsättas utan kungörelseskyldighet, bör skyldighet föreligga att hos skolöverstyrelsens extralärarbyrå efterhöra aspiranter å tjänsten. Detsamma bör beträffande högre skola gälla, så snart en lärare med lägst 8 veckotimmars tjänstgöring erfordras för längre tid än 14 dagar. över besluten om tillsättning av övningslärare bör högre kommunal skola vara skyldig att snarast efter tillsättningen till skolöverstyrelsen insända protokollsutdrag. Härav bör framgå, om kungörelseförfarande ägt rum eller om extralärarbyrån anlitats. Om intetdera skett, böra skälen härför angivas. Skoldistrikt bör vara skyldigt att på samma sätt till statens folkskolinspektör lämna meddelande om tillsättning av övningslärare vid folkskolan för tid uppgående till minst en termin. Beträffande speciella förhållanden vid tillsättning av icke-ordinarie tjänster i två övningsämnen hänvisas till kapitlet Tjänstgöring i två ämnen, s. 122 ff. Befordringsgrunder. Vid tillsättning av ordinarie och icke-ordinarie övningslärartjänster, även tjänster å mindre än 15 veckotimmar, böra hittills gällande befordringsgrunder tillämpas, nämligen i första hand undervisningsskicklighet och nit samt sätt att behandla lärjungarna och förmåga att bland dem uppehålla ordning, i andra hand examensbetyg o. d. och i tredje hand tidigare tjänstgöringstid. Härvid må en mindre underlägsenhet enligt en föregående befordringsgrund uppvägas av ett större företräde enligt en senare. Vidare förorda de sakkunniga, att tjänstgöringen vid de olika av löneregleringen berörda skolformerna i merithänseende bör anses vara likvärdig, där ej särskilda skäl tala för en annan värdering såsom beträffande tjänstgöring vid seminarierna.

Kap. 12.

Lönesystem lör extra ordinarie lärare. Vid bestämmande av avlöningen till ordinarie och extra ordinarie övningslärare vid tjänstgöring av annan omfattning än 30 veckotimmar tilllämpas för närvarande olika regler vid de statliga och de högre kommunala skolorna. Vid de statliga skolorna tillämpas den s. k. treprocentregeln, enligt vilken lönen ökas eller minskas med tre procent för varje veckotimme, varmed undervisningen inom vissa gränser över- eller understiger 30 veckotimmar. Vid de högre kommunala skolorna tillämpas den s. k. trettiondelsregeln, enligt vilken lönen på motsvarande sätt ökas eller minskas med en trettiondel. I båda fallen tillämpas regeln för högst 34 veckotimmar. Såsom framgått av historiken ovan s. 20 ff. var treprocentregelns fortsatta tillämpning vid de statliga skolorna föremål för delade meningar i samband med 1939 års lönereglering. Kungl. Maj:t föreslog sålunda, att trettiondelsregeln av lönetekniska och administrativa skäl skulle gälla även för de statliga skolorna. Riksdagen beslöt emellertid — »under erinran, att ett genomförande av trettiondelsregeln i allmänhet medför en sänkning av den för närvarande fastställda löneställningen vid vederbörande statliga övningslärartjänster såsom sådana i förhållande till den, som följer av en tillämpning av treprocentregeln» — att treprocentregeln tillsvidare skulle, bibehållas i avvaktan på en allmän lönereglering för övningslärarna. Treprocentregeln är vid timtal lägre än 30 och, särskilt vid mycket laga timtal, förmånligare än trettiondelsregeln men mindre förmånlig vid timtal utöver 30. Förhållandena belysas av följande uppställning.

Antal veckotimmar

34 30 25 20 15 8

Lön i % av lönep anen belopp enligt 3% 1/30 regeln regeln

113V3 100 83Vs 662/a 50 262/s

112 100 85 70 55 34

Lön enligt treprocentregeln i procent av lön enligt 1/30 regeln

99 100 102 105 110 128

136 Enligt de sakkunnigas förslag skola ordinarie lärare alltid inneha heltidstjänster, vara de garanteras lön enligt löneplan. Vidare skall enligt förslag, som framlägges i ett senare kapitel, för tjänstgöring utöver heltidstjänst — i regel 30 veckotimmar — ej längre utgå viss del av lönen enligt vederbörlig löneklass utan timlärararvode. Slutligen skola lärare med mindre än 15 veckotimmars tjänstgöring i regel anställas som timlärare. Frågan, huruvida trettiondelsregeln eller treprocentregeln skall tillämpas, blir alltså aktuell endast för extra ordinarie lärare och för dessa endast vid tjänstgöring 15—29 veckotimmar. För treprocentregeln har tidigare åberopats framför allt, att den bereder lärarna en viss kompensation vid tjänstgöring av ringa omfattning. För treltiondelsregeln äter har anförts, att den är enklare att tillämpa och leder till jämnare resultat vid tjänstgöring i olika skolor. Ingendera synpunkten torde emellertid efter genomförande av de sakkunnigas förslag till lönereglering fä någon större räckvidd. De extra ordinarie övningslärarnas anställningsförhållanden komma sålunda att förbättras och tjänsterna om mindre än 15 veckotimmar, där treprocentregeln verkat särskilt fördelaktigt, att förändras till timlärartjänster. De sakkunniga komma vidare att förorda en omläggning av övningslärarnas pensionsförhållanden, vilken bland annat skulle innebära, att tjänstgöringens omfattning under den tid en lärare innehar extra ordinarie anställning i allmänhet icke skulle påverka pensionen. Det inflytande på pensionsunderlaget för de statligt anställda övningslärarna, som treprocentregeln för närvarande har, skulle alltså i stort sett elimineras. I övrigt torde kompensation för de extra ordinarie lärarnas begränsade tjänstgöring kunna vinnas genom en relativt gynnsam lönegradsplacering, lat vara att kompensationen per veckotimme då blir lika stor, vare sig tjänstgöringen omfattar 15 eller 29 veckotimmar. Vad däremot beträffar de lönetekniska olägenheter, som skulle vara förbundna med tillämpning av treprocentregeln vid tjänstgöring i olika skolor, torde de i stort sett bortfalla genom det föreslagna systemet med fyllnadstjänstgöring. Vid sitt ställningstagande till frågan om treprocentregeln eller trettiondelsregeln anse sig därför de sakkunniga tämligen oberoende av de ovan till vardera regelns förmån åberopade synpunkterna. Enligt de sakkunnigas mening böra särbestämmelser för övningslärare icke förekomma, utan att bestämda skäl tala därför. I och med att treprocentregeln, som saknar motsvarighet inom statsförvaltningen i övrigt, blivit av väsentligt mindre betydelse för lärarna än tidigare, finns det knappast tillräcklig anledning att längre upprätthälla den. För dess avskaffande talar slutligen en annan omständighet, som för de sakkunniga varit avgörande. I ett följande kapitel komma nämligen de sakkunniga att föreslå en sådan konstruktion av timlärararvodet för övningslärare, att det skall beräknas på viss löneklass och utgå med en trettiondel av löneklassens be-

137 lopp, inklusive rörligt tillägg, för varje veckotimme och läsår. Eftersom en övningslärare alltemellanåt utan eget förvållande måste övergå från extra ordinarie anställning till timläraranställning, kommer också att föreslås, att en timlärare under vissa förutsättningar skall få sitt arvode beräknat efter den högre löneklass han tillhört såsom extra ordinarie. På det sättet förlorar han visserligen sin extra ordinarie anställning men besparas en större inkomstminskning än den, som betingas av den minskade tjänstgöringen. Skall ett sådant system kunna genomföras, måste givetvis extra ordinarie lärares och timlärares avlöning beräknas efter i stort sett enhetliga grunder, och dä treprocentregeln av olika skäl icke gärna kan tillämpas vid beräkning av timlärararvoden, bör den icke heller komma ifråga beträffande extra ordinarie lärare. De sakkunniga föreslå därför, att i fortsättningen trettiondelsregeln må tillämpas vid beräkning av extra ordinarie lärares avlöningsförmåner även vid de skolformer, där annan beräkningsgrund nu förekommer. Lönen bör sålunda utgå med en trettiondel av vederbörligt lönebelopp enligt löneplanen för varje veckotimme, som tjänstgöringen omfattar eller skall anses motsvara, dock högst med det i löneplanen angivna beloppet.

Kap. 13.

Lönegrader. I kapitlet Gällande bestämmelser har redogörelse lämnats för övningslärarnas nuvarande placering i lönegrader vid de statliga och de högre kommunala skolorna. Beträffande folkskolans och fortsättningsskolans övningslärare har framhållits, att deras löner icke varit föremål för allmän reglering utan beslutats av varje särskilt skoldistrikt, varför de äro mycket skiftande och ofta påfallande låga. Då det för ställningstagandet till frågan om lönegradsplacering kan vara av betydelse att ha kännedom om vilka avlöningsbelopp, som efter det nya lönesystemets genomförande äro förbundna med viss lönegrad, ha de sakkunniga nedan infört en tabell, upptagande begynnelselön och slutlön å högsta och lägsta ortsgrupperna eller grupperna 1 och 5 i de lönegrader och löneklasser, som i förevarande sammanhang kunna bliva aktuella eller tjäna till jämförelse. Tabellen upptager nettolöner inklusive 6 °/o rörligt tillägg motsvarande levnadskostnadsnivån under 2 kvartalet 1946. Ort^grupp 1 Lönegrad

Ca 13 Ca 14 Ca 15 Ca 16 Ca 17 Ca 18 Ca 19 Ca 20 Ca 21 Ca 22 Ca 23 Ca 24 Ca 25 Ca 26

Löneklasser

13—16 14-17 15 — 18 16—19 17—20 18—21 19-32 20—23 21—24 22—25 23-26 24—27 25—28 26-29

Ortsgrupp 5

Begynnelselön

Slutlön

Begynnelselön

Slutlön

5424 5652 5880 6108 6360 6612 6924 7236 7680 8136 8628 9120 9720 10 332

6108 6360 6612 6924 7236 7680 8136 8628 9120 9720 10 332 10 980 11628 12 288

6444 6720 6996 7272 7572 7872 8244 8628 9144 9696 10 260 10 848 11448 12 060

7272 7572 7872 8244 8628 9144 9696 10 260 10 848 11448 12 060 12 708 13 356 14 016

139 Till ledning för bedömandet må inledningsvis också meddelas en tablå över motsvarigheten mellan lönegraderna enligt det nya och det äldre lönesystemet. Lönegrad Ca

—

26 Lönegrad A

23 Dä A-lönegrad under den tjugonde upptager fem löneklasser och i lönegrader från och med den tjugonde fyra löneklasser men Ca-lönegrad fyra löneklasser, blir relationen fullständig först frän och med Ca 23. För de lägre lönegraderna gäller jämförelsen ovan sålunda icke begynnelselöneklassen inom lönegraden men väl slutlöneklassen. En lärare i A 16 uppnår sålunda den slutlöneklass, som motsvarar slutlöneklassen för Ca 20. Däremot fär läraren i A 16 börja en löneklass lägre än den, som motsvarar den lägsta för Ca 20. Pä det sättet bli i själva verket Ca-lönegrader under Ca 23 något förmånligare än A-planens lönegrader under A 19. De sakkunniga ha slutligen förutsatt, att Ca-lönegrader skola tillämpas icke blott å befattningar inom det statliga undervisningsväsendet utan även å samtliga befattningar, som omfattas av löneregleringen för övningslärare. I kapitlet Allmänna synpunkter ha de sakkunniga uttalat, att de i sitt förslag till lönegradsplacering av övningslärarna icke ansett sig bundna av tidigare placeringar. Flera skäl ha gjort det motiverat att nu upptaga hela frågan om lönegradsplaceringarna till saklig omprövning. Bland annat ha de sakkunniga föreslagit, att samtliga ordinarie övningslärartjänster skola vara förbundna med full tjänstgöring. Lönegradsplaceringen för dessa lärare kan därför göras oberoende av den synpunkten, att de hittills i inånga fall låga timtalen å övningslärartjänster rättvisligen borde föranleda en viss kompensation i form av relativt hög lönegradsplacering. Framför allt blir emellertid omprövningen nödvändig av den anledningen, att olika skolformer med förut mycket skiftande löneskalor nu skola föras in under ett enhetligt avlöningsreglemente. Det synes ej de sakkunniga rimligt, att lärare med samma kompetens skola uppbära väsentligt olika avlöning för likvärdig undervisning pä ungefär samma åldersstadium. Åtskilliga jämkningar måste därför företagas, och det mä då också anses förklarligt, om de sakkunniga icke ansett sig kunna föreslå enbart jämkningar uppåt. De sakkunniga komma nedan att diskutera lönegradsplaceringarna för de olika kategorierna av övningslärare var för sig. Dessförinnan vilja emellertid de sakkunniga framlägga vissa allmänna synpunkter, som legat till grund för de sakkunnigas bedömande. Att avvägningen av de olika synpunkterna ställer sig svär att rättvist genomföra, ligger i sakens natur. Detta har varit en anledning till att försiktighet iakttagits gentemot alltför stora rubbningar

140 av nu gällande lönegradsplaceringar. I en del fall ha dock dylika rubbningar icke kunnat undvikas. Vägledande för de förslag, som komma att framläggas, ha varit de lönegradsplaceringar, som tidigare bestämts för de olika kategorierna av ämneslärare vid de allmänna läroverken och högre kommunala skolorna samt för folkskolans lärare. Hänsyn har därvid tagits dels till tjänstgöringens art och omfattning, dels till utbildningstidens längd och studiekostnader. Att lönegradsplaceringen för övningslärare ställes i viss relation till utbildningstiden är ofrånkomligt — så har ju också skett beträffande övriga lärare. De sakkunniga vilja emellertid hävda, att denna synpunkt icke ensam eller ens i första rummet får vara bestämmande. Då skulle risk uppstå för ett sådant system, att det för en höjning av lönegradsplaceringen för en viss kategori av lärare blott erfordrades, att utbildningstiden förlängdes med ett eller annat år. Varje tendens till utbildningstidens förlängning huvudsakligen för löneförhöjningens skull måste enligt de sakkunnigas mening bestämt tillbakavisas. Givetvis är det för varje lärarkategori önskvärt, att den får en så god utbildning som möjligt, men utbildningskravet får icke drivas hur långt som helst utan måste avvägas i förhällande till vad som kan anses rimligt och ur ekonomisk synpunkt möjligt att fordra av vederbörande lärare. Lönegradsplaceringen kan sålunda icke rätta sig enbart efter utbildningstiden utan måste också taga hänsyn till vad som ur andra synpunkter kan befinnas skäligt. De sakkunniga ha vidare haft att taga ställning till frågan, huruvida lönegradsplaceringen för lärare i visst ämne bör vara densamma inom samtliga skolformer och på skilda åldersstadier eller om differentiering i dessa avseenden bör genomföras. Såsom flerstädes påpekats och särskilt framgår av redogörelsen i kapitlet övningslärarnas nuvarande anställnings- och tjänsteförhållanden (s. 71 f.), ha folkskolans och fortsättningsskolans övningslärare i regel avsevärt lägre avlöningsförmåner än de högre skolformernas. Detta gäller speciellt om lärarinnorna i kvinnlig slöjd men även om övriga lärarkategorier, icke minst gymnastiklärarna. De sakkumiiga finna detta förhållande oegentligt. Enligt den uppfattning, de sakkunniga kommit till, företer nämligen undervisningen i övningsämnen av elever på samma åldersstadium i regel icke några större olikheter inom skilda skolformer. En enhetlig lönegradsplacering i ett och samma övningsämne pä samma åldersstadium oavsett skolformen bör därför vara den riktiga. De sakkunniga vilja även påpeka, att den ur löneteknisk synpunkt är synnerligen önskvärd, eftersom kombinerad tjänstgöring inom olika skolformer är en förutsättning för åstadkommande av väsentligt förbättrade anställningsförhållanden för övningslärarna. En viss precisering av uttrycket »samma åldersstadium» torde här vara

141 j erforderlig. De sakkunniga ha därvid ansett, att realskolan och därmed jämförliga skolformer i stort sett representera samma åldersstadium som folkskolan och fortsättningsskolan. Redan nu löpa flera av realskolans klasser parallellt med folkskolans, och skillnaden i ålder vid realexamen och vid fortsättningsskolans avslutande är sålunda relativt obetydlig —• högst ett par år. Med den förlängning av folkskoletiden, som man torde fä räkna med, blir det än mer än för närvarande befogat att betrakta folkskolan och realskolan som samma åldersstadium. Det bör också påpekas, att övningsämnena slöjd för flickor och slöjd för gossar icke förekomma i realskolans högsta klasser och timtalen understiga folkskolans. Något annorlunda ställer sig problemet vid undervisning å skilda åldersstadier. Givetvis kräver t. ex. undervisningen i linearritning pä gymnasiet större kvalifikationer och medför även en avsevärt större arbetsbelastning än teckningsundervisningen i realskolan. Rörledningen ställer också större krav på gymnasiets musiklärare än pä realskolans, och gymnastik- och idrottsövningarna bli mer avancerade i gymnasiet. Vidare förekommer slöjd för flickor och hushållsgöromål i större utsträckning och i högre klasser i den kommunala flickskolan än i övriga skolformer och kan därför drivas icke oväsentligt längre. I här berörda fall ha emellertid lönegradsplaceringarna varit enhetliga för de högre skolformerna utom beträffande seminarierna, som härvidlag intaga en särställning. Före 1937 års lönereglering rådde viss differentiering i löneavseende mellan de högre allmänna läroverkens och realskolornas lärare i teckning, musik och gymnastik. Såsom av redogörelse s. 16 framgår, hade den grundats på olika kompetensfordringar (utom i musik). Sedan det visat sig, att även realskolans lärare regelmässigt hade den högre kompetensen, fann 1920 års lärarlönekommitté motiverat, att olikheten i löneavseende försvunne, | och till denna mening anslöto sig också skolöverstyrelsen, 1928 års lönekommitté och läroverkslönesakkunniga. Det anfördes därvid även, att undervisningen i övningsämnen kunde sägas vara ungefär lika krävande vid båda slagen av skolor. De sakkunniga kunna på grunder, som nyss framhållits, icke helt ansluta sig till denna mening. Av annan anledning har emellertid den gemensamma lönegradsplaceringen hittills kunnat anses försvarlig. Vid de högre allmänna läroverken ha nämligen berörda övningslärare — utom i musik — i stor utsträckning kunnat beredas full tjänstgöring, medan de vid realskola och mellanskola i regel fatt nöja sig med ett mera begränsat timtal. Under sådana förhållanden kunde olägenheten av en nödtvungen begränsning av tjänstgöringens omfattning för realskolans lärare i viss män sägas vara kompenserad av att dessa lärare trots något mindre kvalificerat arbete voro placerade i samma lönegrad som gymnasiets lärare. Detta skäl för gemensam lönegradsplacering bortfaller i och med att samtliga ordinarie lärare enligt de sakkunnigas förslag

a

142 skola erhålla full tjänstgöring. De sakkunniga finna därför sakligt befogat att på ena eller andra sättet återgå till viss differentiering mellan lärare i teckning, musik och gymnastik vid å ena sidan högre allmänt läroverk och å andra sidan övriga skolformer. Likaså torde en differentiering mellan lärarinnorna i hushållsgöromål och kvinnlig slöjd i kommunala flickskolor å ena sidan och övriga skolformer å andra sidan vara motiverad. (I båda fallen bortses där från seminariernas övningslärare, till vilka de sakkunniga senare skola återkomma.) De sakkunniga ha övervägt olika möjligheter att åstadkomma sådan differentiering. För de allmänna läroverkens ämneslärare gäller, att undervisningsskyldigheten i gymnasiet (i medeltal 22 veckotimmar) är lägre än i realskolan (i medeltal 27 veckotimmar), och i sin tur är undervisningsskyldigheten i realskolan något lägre än i folkskolan (30 veckotimmar). En motsvarande anordning skulle i princip kunna vara tänkbar även beträffande övningslärarna. När de sakkunniga stannade för 30 veckotimmars undervisningsskyldighet såsom full tjänstgöring, skedde det emellertid — förutom med hänsyn till att 30 veckotimmars undervisning nu berättigar till full lön enligt löneplanen — genom kompromiss mellan två synpunkter: å ena sidan att övningslärarna pä grund av mindre arbete vid sidan av lektionstimmarna än ämneslärarna och folkskollärarna skulle kunna åläggas en något högre undervisningsskyldighet, å andra sidan att högre undervisningsskyldighet än 30 veckotimmar skulle väsentligt minska möjligheten att inrätta tjänster med full tjänstgöring. I betraktande av dessa omständigheter finna de sakkunniga det icke tillrådligt att vare sig minska undervisningsskyldigheten med exempelvis 2 veckotimmar för gymnasiets övningslärare eller öka den med 2 veckotimmar för lärarna å lägre stadium. Det återstår då enligt de sakkunnigas mening endast att låta differentieringen taga sig uttryck i olika lönegradsplacering. De sakkunniga vilja i detta sammanhang erinra om att differentiering i löneavseende — och en mycket kraftig sådan — för närvarande råder mellan folkskolans övningslärare och de högre skolformernas övningslärare. Såsom av det föregående framgår, kunna de sakkunniga icke fiima några bärande skäl för differentiering i lönegrader enbart pä grund av skolformen. Däremot synes det de sakkunniga rimligt, alt övningslärare vid skolformer med mer kvalificerad undervisning pä grund av lärjungarnas högre ålder erhålla en högre lönegradsplacering än övriga lärare tillhörande samma lärarkategori. Att i stort sett samma utbildningskrav ställas pä lärarna, vare sig de tjänstgöra pä högre eller lägre stadium, utgör enligt de sakkunnigas mening icke något avgörande hinder för viss olikhet i lönegradsplaceringen. Dessa principer — samma lönegradsplacering för lärare i samma ämne vid olika skolformer, om lärjungarna tillhöra samma åldersstadium, men med möjlighet till högre lönegradsplacering, om lär-

143 jnngarna i en skolform representera högre åldersstadium — ha av de sakkunniga ansetts böra läggas till grund för samtliga förslag om lönegradsplaceringar för övningslärarna. Konsekvensen härav blir, att lärare i teckning, musik och gymnastik lämpligen böra placeras i högre lönegrad vid de högre allmänna läroverken än vid realskola, folkskola och därmed jämförliga läroanstalter. Den kommunala flickskolan torde i detta avseende böra jämställas med realskolan. Vidare böra lärarinnor i kvinnlig slöjd och i hushållsgöromål placeras i högre lönegrad vid kommunal flickskola än vid övriga skolor, frånsett seminarierna. Fortsättningsskolan torde, även där den är yrkesbestämd, genomgående böra likställas med folkskola. Vid den omständigheten, att en vid skola med högre lönegradsplacering utnämnd övningslärare delvis får sin tjänstgöring förlagd till skolans lågstadium, bör emellertid ej fästas avseende. En särställning intaga övningslärarna vid folk- och småskoleseminarierna. Delvis äro dessa läroanstalters lärjungar avsevärt äldre än övriga skolors, och framför allt bör hänsyn tagas till att seminarierna äro lärarutbildningsanstalter. Samtliga övningslärare vid folk- och småskoleseminarierna utom lärarinnorna i hushållsgöromål och i vissa fall lärarna i manlig slöjd och kvinnlig slöjd deltaga i utbildningen av lärare i respektive övningsämnen. Deras tjänstgöring blir därför väsentligt mer kvalificerad och åtskilligt mer arbetstyngd än övriga övningslärares. De sakkunniga ha av denna anledning redan föreslagit något minskad undervisningsskyldighet för dem, men därjämte är det enligt de sakkunnigas mening av stor vikt, att seminariernas övningslärartjänster erhålla en sådan lönegradsplacering, att de verkligen kunna draga till sig de mest kvalificerade lärarna. De sakkunniga återkomma till denna fråga vid behandlingen av de olika lärarkategorierna. Ovan har uttalats, att nu gällande lönegradsplaceringar för läroverkens ämneslärare och för folkskolans lärare varit vägledande för de sakkunnigas förslag till lönegradsplaceringar av övningslärarna. Det är dock knappast tillräckligt att härvidlag nämna endast lönegradernas nummer. Även vissa för övningslärarnas avlöning speciella förhållanden böra tagas i betraktande. Övningslärarna vid de statliga och högre kommunala skolorna uppbära för närvarande full lön enligt löneplanen vid 30 veckotimmars undervisningsskyldighet. Undervisningsskyldigheten kan emellertid bestämmas till högre timtal än 30, dock högst 34. För varje veckotimme, varmed deras undervisningsskyldighet överstiger 30 veckotimmar, erhålla de lön med vid de statliga läroanstalterna 3 °/o och vid de högre kommunala skolorna Vso

144 av beloppet enligt löneplanen, dock för högst 4 veckotimmar enligt denna beräkningsgrund. På det sättet kommer i verkligheten t. ex. en teckningslärare i 20 lönegraden att med 32 veckotimmars undervisningsskyldighet uppbära ungefär samma avlöningsförmåner som en tjänsteman i 21 lönegraden och med 34 veckotimmars undervisningsskyldighet ungefär samma avlöningsförmåner som en tjänsteman i 22 lönegraden. En jämförelse mellan t. ex. läroverksadjunkternas 23 lönegrad och teckningslärarnas 20 lönegrad blir därför ganska haltande, i all synnerhet som adjunktens arbetsbörda med 27 veckotimmars undervisning och rättande av ett antal skrivlag k a n vara minst lika betungande som teckningslärarens med 32—34 veckotimmars undervisning. För gymnastiklärarnas del tillkommer ytterligare ersättning för arbete med friluftsverksamheten, i regel med belopp motsvarande avlöningen för 3 veckotimmars undervisning enligt ovan angivna beräkningssätt. En gymnastiklärare med 34 veckotimmars undervisningsskyldighet och ersättning för friluftsverksamheten kommer sålunda upp till avlöningsförmåner, som överstiga en läroverksadjunkts. Dylika överskjutande timmar äro vanliga särskilt för tecknings- och gymnastiklärare. Vid de högre allmänna läroverken ha sålunda under läsåret 1946— 47 av 71 ordinarie teckningslärare ej mindre än 57 mer än 30 veckotimmars undervisningsskyldighet, därav 11 lärare 34 veckotimmar och 5 lärare 33 veckotimmar, samt av 68 ordinarie gymnastiklärare 50 mer än 30 veckolimmars undervisningsskyldighet, därav 7 lärare 34 veckotimmar och 7 lärare 33 veckotimmar frånsett ersättningen för friluftsverksamhet. I övriga ämnen äro de överskjutande timtalen mera sällsynta. Enligt de sakkunnigas förslag skall full lön enligt löneplanen utgå till varje ordinarie övningslärare. Däremot skall icke på samma sätt som hittills ersättning för överskjutande veckotimmar utgå med viss del av på löneplanen angivet belopp. Emellertid kan det ofta vara mindre lämpligt av schematekniska skäl att tilldela läraren just 30 veckotimmar, och därtill kommer, att det ej sällan torde vara fördelaktigt för skolan att låta läraren uppehålla ytterligare några veckotimmars undervisning. Det är exempelvis icke alltid möjligt att för ett fåtal överskjutande timmar erhålla särskilda timlärare med fullgod kompetens. De sakkunniga ha därför föreslagit, att varje övningslärare skall vara skyldig att utöver den med tjänsten förenade undervisningsskyldigheten bestrida tjänstgöring med högst 4 veckolimmar. De sakkunniga anse, att en lärare för dessa undervisningstimmar, som han är skyldig att åtaga sig, bör ersättas med något högre belopp än det lägsta timlärararvodet. Närmare förslag därom kommer att framläggas senare i betänkandet. Även i fortsättningen torde man därför få räkna med att övningslärarna särskilt i vissa ämnen i ganska stor utsträckning komma att få uppbära avlöningsförmåner, som överstiga de belopp, som upptagas på löneplanerna, låt vara att avlöningstilläggen på grund av

145 mindre gynnsamma beräkningsgrunder icke bliva lika betydande som för närvarande. Viss hänsyn till denna omständighet torde böra tagas även vid lönegradsplaceringarna. Efter dessa allmänna synpunkter på övningslärarnas lönegradsplacering övergå de sakkunniga till att behandla de olika kategorierna av övningslärare och för dem föreslå vederbörliga lönegrader. Ordinarie lärare i teckning, musik och gymnastik. Sedan lång tid tillbaka ha lärarna i teckning, musik och gymnastik vid de högre skolformerna varit jämställda i lönehänseende. Vid de allmänna läroverken ha emellertid gymnastiklärarna sedan den 1 januari 1938 och vid de högre kommunala skolorna sedan den 1 januari 1939 visserligen tillhört samma lönegrad som tecknings- och musiklärare men uppburit särskild ersättning för arbetet med friluftsverksamheten. Sådan ersättning har däremot icke utgått vid seminarierna och övriga ovan ej nämnda skolformer. Skolöverstyrelsen har dock, sedan friluftsverksamhet från och med 1941 (cirkulär Sv. förf. saml. 1941:606) blivit obligatorisk även i folkskolan och seminariernas gymnastiklärare därför fått att handhava denna verksamhet vid övningsskolorna och att utbilda seminarieeleverna häri, i underdånig skrivelse den 16 oktober 1942 hemställt, att de för de allmänna läroverken godkända reglerna om ersättning för arbetet med friluftsverksamheten skulle tillämpas även vid seminarierna. Skrivelsen har den 24 september 1943 överlämnats till de sakkunniga för att tagas under övervägande vid fullgörande av dem meddelat uppdrag. Den löneförmån i förhållande till tecknings- och musiklärarna, som genom den särskilda ersättningen för arbetet med friluftsverksamheten tillkommer gymnastiklärarna, är ganska betydande. Uppbär gymnastiklärare vid allmänt läroverk lön enligt lägsta löneklassen av A 20, uppgår enligt treprocentregeln ersättningen, beräknad efter 3 veckotimmar, för närvarande till cirka 800 kronor å I-ort och 600 kronor å A-ort, rörligt tillägg och kristillägg inräknade. Å slutlön enligt högsta löneklassen inom lönegraden är ersättningen inemot 1 000 kronor ä I-ort och cirka 750 kronor å A-ort. Vid de högre kommunala skolorna, där trettiondelsregeln tillämpas, blir ersättningen ännu något högre. Med tillämpning av det nya lönesystemet skulle ersättningen komma att stiga ytterligare. Till jämförelse kan nämnas, alt skillnaden i avlöning för närvarande mellan 20 och 21 löneklasserna ä I-ort utgör omkring 560 kronor och å A-ort omkring 450 kronor och mellan 23 och 24 löneklasserna cirka 625 kronor å såväl I-ort som Aort. Gymnastiklärarnas särskilda ersättning gör sålunda, att de få uppbära avlöningsförmåner, som i regel väsentligt överstiga dem, som de skulle ha uppburit, om de hade varit placerade i A 21 i stället för i A 20. Efter genomförandet av det nya lönesystemet och med treprocentregeln genom10

146 gående ersatt av trettiondelsregeln skulle den särskilda ersättningen närma sig skillnaden mellan tvä lönegrader. Särskild ersättning åt gymnastiklärarna för arbetet med friluftsverksamheten föreslogs av 1928 års lönekommitté i stället för en höjning av deras lönegradsplacering i förhällande till tecknings- och musiklärare, varom förslag framlagts av bl. a. skolöverstyrelsen 1924. Ä s. 15 ff. har en översiktligredogörelse lämnats för dessa förhållanden. De sakkunniga anse sig här böra upptaga hela frågan till saklig omprövning. Det står utom allt tvivel, att gymnastiklärarna måste anses ha elt mycket ansvarsfullt arbete. Den fysiska fostran har med rätta fatt en allt större betydelse i skolarbetet, och även pä lärjungarnas allmänna uppträdande kunna gymnastik-lärarna utöva stort inflytande. Det bör vidare framhållas, att gymnastiklektionerna måste anses ganska pressande på grund av stora gymnastikavdelningar — i allmänhet tvä undervisningsavdelningar i de högre skolformerna — och till följd av ansvaret för lärjungarnas liv och lem under t. ex. redskapsgymnastik och idrottsövningar. Därtill kommer det extra arbete med planläggning och ledning av friluftsverksamheten, som åligger gymnastiklärarna. Givetvis kan gymnastikläraren också i icke ringa utsträckning tagas i anspråk för frivillig gymnastik- och idrottsverksamhet inom skolan, där hans medverkan visserligen icke är obligatorisk men likväl svär att undandraga sig. Fråga är emellertid, om gymnastiklärarna i dessa avseenden intaga någon absolut särställning i förhållande till tecknings- och musiklärarna. Även ämnena teckning och musik torde kunna göra anspråk på en betydelsefullare roll i skolarbetet än tidigare. Det kan t. ex. anföras, att enligt skolöverstyrelsens kungörelse med anvisningar rörande meritvärdering vid tillsättande av folk- och småskollärartjänster (Sv. förf. saml. 1946:593) betyg i teckning i folkskollärar- och småskollärarexamina i likhet med betygen i modersmålet, matematik samt psykologi och pedagogik skall ha dubbelt så stort poängvärde som betyg i övriga ämnen. Liksom gymnastiklärarna få också musiklärarna vid de högre skolformerna delvis arbeta med mycket stora undervisningsavdelningar. Vid folkskolorna åter ha musiklärarna ofta ett mycket stort antal undervisningsavdelningar med kanske endast en veckotimme i varje klass, vilket givetvis måste tynga arbetet väsentligt. Vad arbete vid sidan av lektionerna beträffar, har teckningslärarnas granskning av linearriiningsuppgifter redan omnämnts. Musiklärarna ä sin sida få nedlägga tid på utskrift av noter, ledning av liturgiska morgonandakter, övningar av skolorkester, musikalisk underhållning vid skolfester m. m. Det förefaller sannolikt, att detta arbete i regel icke går upp mot gymnastiklärarnas arbete, utom de egentliga undervisningstim-

147 marna, arbetet med friluftsverksamheten inberäknat, men troligen är skillnaden mindre än man ofta föreställer sig. På grund av det förhållandet, att en avsevärd ersättning för närvarande utgår för friluftsverksamheten, må man nämligen icke överskatta detta arbetes omfattning. För friluftsverksamheten skola 10—12 dagar ärligen tagas i anspråk, av vilka dagar dock några skola användas för exkursioner och andra studieutflyktcr. I skolöverstyrelsens anvisningar för de högre läroanstalternas friluftsdagar, utfärdade den 2 februari 1944, heter det: »Många skäl tala för att friluftsverksamhet utövas av hela skolan s a m t i d i g t . . . I skolor, som ha mer än en gymnastiklärare, kan det ibland vara möjligt och lämpligt att låta en del av skolans elever bedriva friluftsverksamhet, under det att övriga elever ha skolarbete i vanlig ordning.» Det synes härav och av anvisningarna i övrigt framgå, att gymnastiklärarna i regel ha att för varje läsår förbereda 8—10 dagars friluftsverksamhet eller, om heldagsövningar utbytas mot halvdagsövningar, vid ytterligare några tillfällen. Vid annan organisation av friluftsverksamheten kan förberedelsearbetet möjligen bli något mer betungande. Med den brist på gymnastiklokaler, som för närvarande är rådande, kan gymnastiken på sina ställen delvis fä ersättas av friluftsverksamhet. Sannolikt medför detta ökat arbete för gymnastikläraren. Under alla omständigheter synes det likväl stä ganska klart, att gymnastiklärarens merarbete i förhällande till teckningslärarna och musiklärarna särskilt på grund av friluftsverksamheten icke kan ha den omfattning, att det ensamt skulle kunna motivera högre lönegradsplacering. Icke heller gymnastiklärarnas utbildningsförhållanden synas giva anledning till någon särställning. För inträde å gymnastiska centralinstitutet tordras i praktiken studentexamen, och utbildningstiden är för närvarande tvåårig. 1 teckningslärarinstitutet är utbildningstiden nominellt fyraårig men i praktiken med få undantag femårig. I fråga om teoretiska förkunskaper erfordras lägst realexamen eller motsvarande kunskaper samt frän och med läsaret 1947—48 studentkunskaper i matematik ä latinlinjen. En betydande del av institutets elever — innevarande läsår drygt 30 °/o ha emellertid avlagt studentexamen. För behörighet som musiklärare är utbildningstiden särskilt dryg. Efter realexamen erfordras i allmänhet ganska tidsödande förstudier — medelåldern vid inträde i musiklärarklassen vid musikhögskolan är 22 är — och vid musikhögskolan är studietiden i genomsnitt ungefär fyra år (enligt uppgifter i 1942 års kyrkomusikerutrednings betänkande med förslag till nyorganisation av kyrkomusikerbefaltningarna m. m., del I, SOU 1945: 16, s. 90). För tjänst vid seminarierna ingår dessutom högre organistexamen i behörighetsvillkoren. Om musiklärarnas utbildning gäller därjämte, att den är förhållandevis dyrbar till följd av nödvändigheten att anskaffa noter och inköpa eller förhyra olika slags musikinstrument. De sakkunniga ha ovan förklarat, att de icke anse

148 utbildningstidens längd och kostnader böra vara ensamt avgörande för lönegradsplacering, men så mycket är dock tydligt, att en jämförelse i detta avseende mellan gymnastiklärare, teckningslärare och musiklärare icke utfaller till förmån för en högre placering av den förstnämnda gruppen. De sakkunniga ha sålunda kommit till det resultatet, att det varken med hänsyn till arbetets omfattning eller utbildningen finnes skäl att i fråga om lönegradsplacering göra någon åskillnad mellan gymnastiklärare, teckningslärare och musiklärare. De sakkunniga väga icke heller hävda, att arten och betydelsen av gymnastiklärarnas arbete skulle kunna vara tillräcklig att för dem motivera en högre lönegrad. De sakkunniga anse sig dock böra nämna, att de under ett tidigare skede av sitt utredningsarbete varit benägna för en något förmånligare placering av gymnastiklärarna. Vid sitt första ställningstagande till frågan hade nämligen de sakkunniga att taga hänsyn också till det verkligt betydande merarbete, som värntjänsten särskilt i de högre skolorna medförde för gymnastiklärarna. Sedan värntjänsten avskaffats (från och med läsaret 1945—1946), har frågan delvis kommit i annat läge, och på utredningens slutstadium ha de sakkunniga stannat för att placera teckningslärare, musiklärare och gymnastiklärare i samma lönegrader. Sedan några år tillbaka ha, som redan nämnts, gymnastiklärarna vid flertalet skolformer genom den extra ersättningen för arbete med friluftsverksamheten intagit en gynnsammare ställning i avlöningshänseende. Med hänsyn härtill äro de sakkunniga beredda att föreslå viss kompensation. Den nuvarande formen med särskild ersättning förefaller därvid administrativt och lönetekniskt för otymplig för att bibehållas för ordinarie lärare. Dessa skola ju också enligt principerna i de sakkunnigas förslag liksom andra befattningshavare erhålla lön enligt löneplanen för sitt arbete i tjänsten, dock med vissa möjligheter till timlärarersättning för övertidsarbete. Däremot vore det knappast förenat med några större olägenheter att betrakta gymnastiklärarnas undervisningsskyldighet såsom fullgjord vid något mindre än 30 veckotimmars tjänstgöring. Det skulle också i viss mån framstå som försvarligt med hänsyn till de sakkunnigas ovan uttalade förmodande, att gymnasliklärarnas arbete vid sidan av lektionerna i allmänhet vore något mer omfattande än teckningslärarnas och musiklärarnas, låt vara att merarbetet enligt de sakkunnigas uppfattning icke motiverade högre lönegradsplacering. En minskning av deras tjänstgöring med tre veckotimmar, motsvarande det nuvarande tillägget vid mer omfattande tjänstgöring, synes dock de sakkunniga för kraftigt tilltagen. I betraktande av de här föreliggande speciella förhållandena vilja emellertid de sakkunniga icke motsätta sig en minskning med 2 veckolimmar till 28 veckotimmar vid de skolformer, där särskild ersättning för närvarande utgår. De sakkunniga vilja i detta sammanhang påpeka, att en sådan minsk-

149 ning även ur en annan synpunkt kan anses önskvärd. Det visar sig nämligen svårare att för gymnastiklärare än för andra övningslärare organisera heltidstjänster med kombination av tjänstgöring pä olika orter, beroende dels på att gymnastiklärarna i regel måste tjänstgöra pä varje ort minst fyra dagar i veckan, dels på att bristen på gymnastiklokaler schematekniskt i hög grad försvårar kombinationer av tjänstgöring vid olika skolor. För ordinarie gymnastiklärare föreslå alltså de sakkunniga, att undervisningsskyldigheten skall anses fullgjord vid 28 veckotimmars undervisning. Denna nedsättning bör dock enligt de sakkunnigas mening begränsas till de skolformer, där lärarna för närvarande åtnjuta särskild ersättning för arbetet med friluftsverksamheten, d. v. s. de allmänna läroverken och de högre kommunala skolorna. När det gäller extra ordinarie gymnastiklärare och andra gymnastiklärare med mindre än 28 veckotimmars undervisning, gär det icke att på samma sätt minska tjänstgöringen. I stället föreslå de I sakkunniga, att sådana lärare vid 14—20 veckotimmars undervisning automatiskt skola fä uppbära avlöning för en veckotimme utöver antalet undervisningstimmar och vid mer än 20 veckotimmars undervisning för två veckotimmar utöver antalet undervisningstimmar. Lärarna i teckning, musik och gymnastik äro för närvarande placerade i A 21 vid folk- och småskoleseminarierna samt i A 20 vid de allmänna läroverken och de högre kommunala skolorna. Vid folkskolorna äro avlöningsförmånerna varierande, i flertalet fall motsvarande A 15 eller A 14, beträffande gymnastiklärarna dock i stor utsträckning motsvarande A 11 (se översikten s. 71). De sakkunniga föreslå, att Ca 23, motsvarande A 20, må bibehållas för i de högre allmänna läroverkens lärare, d. v. s. för flertalet av de nuvarande ordinarie lärarna med full tjänstgöring. Samma lönegrad bör även på grund av lärjungarnas högre ålder gälla gymnastiklärarna vid de högre tekniska läroverken. Då friluftsverksamhet icke förekommer vid dessa sistnämnda skolor, bör emellertid gymnastiklärarnas undervisningsskyldighet där bestämmas till 30 veckotimmar. I överensstämmelse med de synpunkter, som utvecklats ovan s. 140 f., föreslå de sakkunniga något lägre lönegrad för lärare i teckning, musik och gymnastik vid övriga skolformer utom folk- och småskoleseminarierna. Från början hade de sakkunniga i detta fall ifrågasatt två lönegraders skillnad och därmed placeringen i A 18 för ifrågavarande lärare. Sedermera har den mellanliggande lönegraden (A 19) slopats i det nya lönesystemet, varför skillnaden blivit begränsad till en lönegrad. De sakkunniga ha ansett sig böra acceptera denna konsekvens av det förändrade lönesystemet och föreslå sålunda Ca 22. Denna lönegrad innebär en betydande höjning för folkskolans lärare i teckning, musik och gymnastik men sänkning med en

150 lönegrad för realskolans och de högre kommunala skolornas lärare. Dä folkskollärarna (i skolor med 39 veckors läsår) bliva placerade i Ca 21, komma sålunda vissa övningslärare i folkskolan att få en lönegrads bättre löneställning än de egentliga folkskollärarna. De sakkunniga äro väl medvetna om att detta förhållande icke är fullt tillfredsställande, möjligen med undantag för de fall, då instruktörsverksamhet ingår i Övningslärarnas uppgifter i folkskolan. I själva verket måste nog folkskolläraren anses ha det mest ansvarsfulla arbetet, och utan tvivel har han också den största arbetsbördan. Enligt de sakkunnigas princip, att övningslärare skola erhålla samma avlöning för undervisning på ungefär samma åldersstadium — en princip, som de sakkunniga icke vilja göra avsleg från, utan att undervisningens art kan motivera det — böra emellertid folkskolans övningslärare vara placerade i samma lönegrad som bl. a. realskolans, och att sänka de senares lönegradsplacering med ytterligare en lönegrad ha de sakkunniga icke funnit tillrådligt under föreliggande omständigheter, lät vara att el t stort antal av dessa lärare på grund av lägre undervisningsskyldighet än 30 veckotimmar icke uppburit full lön enligt löneplanen. För att disproportionen mellan avlöning och arbetsbelastning ej skall bli alltför påfallande vid jämförelse mellan folkskollärare och gymnastiklärare, föreslå dock de sakkunniga, att gymnastiklärare vid folkskola skola vara skyldiga att undervisa 30 veckotimmar. I detta fall kan ju icke tidigare åtnjuten ersättning för friluftsverksamheten åberopas som skäl för nedsättning av undervisningsskyldigheten. Det kan också anföras, att gymnastiklärarna vid folkskolan i regel ha mindre undervisningsavdelningar — vanligen en klassavdelning — och icke i samma utsträckning som vid de högre skolorna organisera och svara för friluftsverksamheten. Folk- och smäskoleseminariernas lärare i teckning, musik och gymnastik äro för närvarande placerade en lönegrad högre än de allmänna läroverkens. I verkligheten ha lärarna i gymnastik vid seminarierna trots sitt mer kvalificerade arbete varit lägre avlönade, alldenstund de icke uppburit särskild ersättning för arbetet med friluftsverksamheten. För alt tjänsterna vid seminarierna skola kunna besättas med särskilt väl kvalificerade sökande, är enligt de sakkunnigas mening den nuvarande skillnaden i lönehänseende för ringa. De sakkunniga föreslå därför, att dessa tjänster placeras i Ca 25 motsvarande A 22. Undervisningsskyldigheten har ovan föreslagits till normalt 27 veckotimmar. Det torde icke här finnas tillräcklig anledning att ytterligare reducera undervisningsskyldigheten för gymnastiklärarna. Sammanfattningsvis må beträffande här föreslagna lönegrader konstateras, att de — bortsett från de speciella förhållandena för gymnastiklärarna och den mindre förmånliga beräkningen vid tjänstgöring över 30 veckotimmar — innebära en höjning för seminariernas och framför all l

151 folkskolans övningslärare, bibehållande av nuvarande lönegrad för de högre allmänna läroverkens lärare samt någon sänkning för realskolans och de högre kommunala skolornas lärare. De sakkunniga äro övertygade om, att den för dessa olika lärare föreslagna omregleringen i det hela innebär en icke oväsentlig förbättring. Lika övertygade äro de sakkunniga om, att en dylik förbättring är synnerligen motiverad för lärarna i dessa för ungdomens fostran och undervisning betydelsefulla ämnen. Ordinarie lärarinnor i hushållsgöromål. Vid de allmänna läroverken förekomma för närvarande icke några ordinarie lärarinnor i hushållsgöromål. Vid de kommunala flickskolorna och seminarierna äro de ordinarie lärarinnorna placerade i A 16. I folkskolan och fortsättningsskolan äro avlöningsförmånerna mycket skiftande och, såsom framgår av tabell å sid. 72. i allmänhet laga. I fråga om tjänstgöring och utbildning torde lärarinnorna i hushållsgöromål närmast böra jämföras med folkskollärarinnor. Emellertid torde foikskollärarinnornas arbete få anses något mer betungande dels till följd av mer omfattande hemarbete, dels till följd av det allmänna ansvar för !ärjungarnas fostran, som åvilar dem. Enligt de sakkunnigas mening böra därför lärarinnorna i hushållsgöromål i regel erhålla en något lägre löneställning än folkskollärarinnorna, vilka tillhöra A 17 eller, vid 364/7 veckors läsår, A 16. De sakkunniga föreslå Ca 18 som normallönegrad, d. v. s. den lönegrad som närmast motsvarar A 14. De sakkunniga förbise icke, atl skäl för en något högre lönegradsplacering kunna åberopas, icke minst därför att skolkökslärarinnornas insats för skapande av sundare och mer rationella hushållsvanor kan vara av mycket stor nationalekonomisk betydelse. Särskilt med hänsyn till det stora antal skolkökslärarinnor vid folkskola och fortsättningsskola, som komma att omfattas av löneregleringen och därigenom få sin avlöning högst väsentligt förbättrad, ha de sakkunniga dock icke ansett sig böra föreslå högre placering än den nu angivna. Med motivering, som ovan s. 141 anförts, föreslå de sakkunniga vidare, att lärarinnorna vid kommunal flickskola placeras i Ca 20. Denna lönegrad motsvarar visserligen i regel A 16, till vilken de kommunala flickskolornas lärarinnor nu hänföras. Det bör dock anmärkas, att dessa såsom anställda vid högre kommunal skola för närvarande icke kunna uppflyttas i lönegradens högsta löneklass, och då därjämte lägsta löneklassen enligt Aplanen bortfallit, ha i själva verket dessa lärarinnor genom placering i Ca 20 vunnit en lönegrad i förhållande till sin nuvarande ställning. Med kommunal flickskola bör i detta fall statens normalskola likställas, bl. a. på grund av att 7-årig flickskolelinje där ingår. Denna skola är även övningsskola för statens skolköksseminarium, och undervisningen i hushållsgöromål torde även framdeles i stor utsträckning uppehållas av lärarinnor

152 vid nämnda seminarium. Även lärarinnor vid folk- och småskoleseminarierna böra enligt de sakkunnigas uppfattning placeras i denna lönegrad på grund av seminarieelevernas högre ålder och tidigare åtnjuten undervisning i ämnet. Enligt kapitlet Löneregleringens omfattning skola också skolkökslärarinnorna vid statens skolköksseminarium falla under avlöningsreglementet för övningslärare. Dä dessa lärarinnor ha att undervisa och handleda de blivande lärarinnorna i hushållsgöromål, synes det de sakkunniga angeläget, att de fä en lönegradsplacering, som svarar mot deras betydelsefulla uppgifter. De sakkunniga föreslå fördenskull samma lönegradsplacering som för folk- och småskoleseminariernas lärare i teckning, musik och gymnastik, d. v. s. Ca 25. Ordinarie lärarinnor i kvinnlig slöjd. Lönegradsplaceringen av lärarinnor i kvinnlig slöjd erbjuder särskilda vanskligheter, därför att dessa lärarinnor för närvarande ha synnerligen skiftande avlöningsförmåner. Å ena sidan ha de en relativt hög lönegradsplacering (A 16) vid de allmänna läroverken, där dock endast ett litet fätal ha full tjänstgöring, och vid de högre kommunala skolorna, däribland de kommunala flickskolorna, där ganska mänga ha full tjänstgöring. Ä andra sidan är avlöningen i regel låg i folkskolorna och fortsättningsskolorna, där det överväldigande antalet slöjdlärarinnor äro anställda. Vanligt är, att de där ha ungefär samma löneställning som småskollärarinnor (A 9), men i mänga fall är avlöningen avsevärt lägre, stundom motsvarande de lägsta lönegraderna pä nuvarande A-plan eller rent av därunder. I ett litet antal skoldistrikt — däribland dock stora skoldistrikt som Stockholm och Göteborg — äro de förhällandevis väl avlönade. Se därom vidare tabell å sid. 72. De sakkunniga finna sig icke ha någon anledning att belräffande slöjdlärarinnorna frångå principen om lika lön i folkskola och realskola, och det kan under sådana förhållanden svårligen undgås, att de sakkunnigas förslag till lönegradsplacering måste stanna någons lades mellan de för närvarande högst avlönades och de lägre avlönades. Efter överväganden frän olika utgångspunkter föreslå de sakkunniga Ca 16 (motsvarande A 12) vid andra skolformer än kommunala flickskolor och seminarier. En sänkning med fyra lönegrader vid flera skolformer, lät vara, att icke sä många lärarinnor vid dessa skolformer haft annat än ganska begränsad tjänstgöring, är givetvis en mycket uppseendeväckande åtgärd. Och även bortsett frän den helt naturliga opposition, som ett sådant förslag måste framkalla från den därav berörda lärarkårens sida, kunna tvivelsutan invändningar göras mot denna placering, invändningar av olika innebörd alltefter utgångspunkten. Att slöjdlärarinnorna böra placeras betydligt lägre än folkskollärarinnorna, torde vara ganska obestridligt. Dels förelig-

153 ger alltjämt viss skillnad i utbildningstidens omfattning, dels måste folkskollärarinnornas arbete anses mer arbets tyngt och ansvarsfullt. Det är dock fördenskull icke givet, att sä mycket som fem lönegraders skillnad därigenom kan motiveras. Även placeringen i förhällande till skolkökslärarinnorna är något osäker. Denna senare lärarkategori har dock något längre utbildningstid, och den har också i regel varit något bättre avlönad vid folk- och fortsättningsskolorna än slöjdlärarinnorna. De sakkunniga ha likaså kommit till den uppfattningen, att skolkökslärarinnorms arbete är något mer krävande i fråga om preparationer och organisationsförmåga — eleverna representera också i stort sett något senare ålderskategorier. Framstår en placering av slöjdlärarinnorna i Ca 16 relativt låg ur senast anförda synpunkter, kan den åter från en annan utgångspunkt synas förhållandevis hög. I stor utsträckning är nu slöjdlärarinnornas avlöning vid folkskola reglerad till ungefärlig överensstämmelse med småskollärarinnornas. Dessa senare äro placerad i A 9, närmast motsvarande Ca 13. Dä småskollärarinnornas arbete icke kan sägas vara av mindre betydelse för det uppväxande släktets fostran än slöjdlärarinnornas, kunna slöjdlärarinnorna med placering i A 12 förefalla gynnade i förhällande till småskollärarinnorna. De sakkunniga vilja emellertid erinra om, att de i sitt betänkande med förslag lill folkskolans avlöningsreglemente m. m. (SOU 1942:9) förklarade, alt framför allt med hänsyn till relationen mellan kvinnliga folk- och småskollärares löner »skäl kunde anföras för vidtagande av åtgärder i syfte att giva småskollärare en något förmånligare lönegradsplacering» men att >de sakkunniga jämväl med beaktande av det allmänna ekonomiska läget ansett sig icke kunna framlägga förslag härom». I anledning av proposition med förslag till folkskolans avlöningsreglemente uttalade också 1942 års riksdag (skrivelse nr 443), att frågan om den riktiga avvägningen mellan smäskollärarnas och folkskollärarnas löner icke torde kunna »på ett definitivt sätt upptagas till omprövning, förrän det slutgiltiga resultatet av 1940 års skolutrednings pågående arbete föreligger och ställning tagits till spörsmålet om småskolans och folkskolans inbördes förhållande i organisatoriskt hänseende». Särskilt som småskollärarinnornas löneställning, enligt vad av ovantående framgår, för närvarande är något svävande, ha de sakkunniga icke ansett småskollärarinnornas placering i A 9 behöva utgöra något oöverstigligt hinder för en mer definitiv placering av slöjdlärarinnorna i Ca 16. I övrigt bör enligt de sakkunnigas mening i ett avlöningsreglemente, som skall omfatta samtliga övningslärare men inga andra befattningshavare, jämförelsen mellan de olika kategorierna av övningslärare i första hand bli bestämmande för lönegradsplaceringarna. Flertalet av de lärarinnor i kvinnlig slöjd, som nu med placering i A 16 ha full tjänstgöring, äro anställda vid de kommunala flickskolorna. I enlighet med de ovan uttalade principerna finnas skäl för en något högre pla-

154 cering vid dessa skolor än i flertalet övriga skolformer. De sakkunniga föreslå därför, att lärarinnor i kvinnlig slöjd vid kommunala flickskolor placeras i Ca 18. Det innebär i realiteten en sänkning med en lönegrad lör deras vidkommande — för närvarande kunna ju kvinnliga lärare vid de högre kommunala skolorna icke uppflyttas i högsta löneklassen inom lönegraden. Med kommunala flickskolor bör härvid statens normalskola likställas. Lärarutbildning i kvinnlig slöjd förekommer vid folkskoleseminarier med kvinnliga seminarieelever och vid smäskoleseminarierna. Tjänsterna i ämnet äro för närvarande placerade i A 18. Då det måste vara av särskild betydelse, att till dessa befattningar kunna förvärva väl kvalificerade innehavare, enär man måste räkna med att även i fortsättningen en myckel stor del av slöjdundervisningen i folkskolan kommer att omhänderhavas av folkskollärarinnor och småskollärarinnor, anse de sakkunniga en placering av dessa tjänster i Ca 23 vara befogad. Till jämförelse må nämnas, att seminariernas övningsskollärare tillhöra denna lönegrad. Vid folkskoleseminarium med enbart manliga seminarieelever, där sålunda undervisning i kvinnlig slöjd förekommer endast i övningsskolan, böra lärarinnorna i ämnet vara placerade i samma lönegrad som vid annan folkskola. Vid statens skolköksseminarium och hushållsskola finnes en ordinarie befattning i kvinnlig slöjd i A 16. Då enligt vad de sakkunniga inhämtat med tjänsten är förenat kravet på ett mycket kvalificerat arbete, torde tjänsten i lönehänseende böra jämställas med tjänster vid folk- och småskoleseminarier. Som förutsättning för placering i nu angivna lönegrader bör enligt de sakkunnigas mening gälla, att lärarinnan genomgått tvåårig seminariekurs. Vid folk- och fortsättningsskolorna finnas dock ett ej obetydligt antal slöjdlärarinnor med mindre omfattande utbildning. Det förefaller de sakkunniga obilligt att helt utesluta sådana lärarinnor från rätt till ordinarie tjänst. De sakkunniga vilja därför föreslå, att skolöverstyrelsen bemyndigas medgiva behörighet för lärarinna, som under en längre följd av år, förslagsvis 10 år, undervisat i kvinnlig slöjd, att antagas till ordinarie lärarinna, utan hinder av att hon saknar nämnda tvååriga seminarieutbildning. Sådan lärarinna bör dock placeras i lägre lönegrad, förslagsvis Ca 13. I samma lönegrad böra även nu fast anställda lärarinnor med mindre tillfredsställande kompetens placeras. Beträffande lönegradsplaceringarna för lärarinnor i kvinnlig slöjd vilja de sakkunniga slutligen uttala, att dessa placeringar även för de sakkunniga framstå som förhållandevis låga vid jämförelse med de placeringar, som föreslagits för vissa andra lärarkategorier. Om — för att taga ett extremt fall — en flicka med anlag bäde för teckning och handarbete efter avlagd realexamen eller förvärvad realskolekompetens stär i valet mellan att ut-

155 bilda sig till teckningslärarinna eller slöjdlärarinna, kan hon, om hon anlägger enbart ekonomiska synpunkter på frågan, knappast tveka i valet. Väljer hon teckningslärarbanan, kan hon få den två eller högst tre år längre utbildningstiden kompenserad genom ungefär sex lönegraders bättre: lönegradsplacering, motsvarande i högsta löneklassen en löneskillnad på ungefär 3 200 kronor om aret å högsta dyrort och ungefär 2 800 kronor å lägsta dyrort. När de sakkunniga ändock, trots starka betänkligheter mot en lönerelation av sådan art, icke ansett sig kunna för slöjalärarinnornas del sträcka sig högre än som skett, har till sist hänsynen till löneregleringens verkningar för slöjdlärarinnorna blivit avgörande för ställningstagandet. Det förhåller sig nämligen så, att ehuru de under nuvarande förhållanden bäst betalade befattningarna fä lönegraden avsevärt sänkt och befattningarna över lag kunna anses lagt placerade i förhållande till övriga övningslärarkategorier, det likväl icke torde vara någon kategori av övningslärare — det skulle i sä fall vara skolkökslärarinnorna — som i det stora hela fä icke blott sina anställningsformer väsentligt förbättrade utan också i ekonomiskt avseende göra så stora vinster genom ett realiserande av de sakkunnigas förslag, som just slöjdlärarinnekåren. Ordinarie lärare i manlig slöjd. Vid de allmänna läroverken förekomma inga ordinarie lärartjänster i manlig slöjd, och vid de högre kommunala skolorna finnes för närvarande endast en ordinarie befattning i manlig slöjd som övningsämne. Denna befattning är placerad i A 16. Vid folkskoleseminarier med manliga seminarieelever äro ordinarie tjänster i manlig slöjd placerade i A 18 — vid övriga seminarier saknas ordinarie tjänster i ämnet. Vid folkskolorna är lönesättningen skiftande. Vanligast är, att avlöningsförmånerna motsvara lönegraderna 10—15. Se vidare sammanställningen sid. 71. Lönegradsplaceringen av lärarna i manlig slöjd försvåras väsentligt av Ivenne omständigheter: dels finnes icke någon ordnad lärarutbildning eller några fastställda behörighetskrav för dessa lärare, dels torde det vara nödvändigt att för deras vidkommande beakta den rådande konkurrensen å arbetsmarknaden. Den förra av dessa omständigheter skulle möjligen kunna tala för uppskov med slöjdlärarnas mera definitiva lönegradsplacering, till dess deras utbildning blivit ordnad. De sakkunniga anse sig dock ej böra föreslå, att så sker. Det finns många slöjdlärare med en formellt och väl även reellt sett ganska svag kompetens, men det finns också mycket väl kvalificerade lärare. Det framstår icke minst med hänsyn till konkurrensen på arbetsmarknaden angeläget, att dessa senare lärare fä lön efter sina kvalifikationer och icke lockas över till andra banor. Slöjdlärarbanan måste göras så pass lönande, att den också kan draga till sig skickliga yrkesmän och betala de kostnader dessa måst lägga ned på att skaffa

156 sig erforderliga pedagogiska insikter. Det skulle dock icke vara tillräckligt motiverat att utsträcka en mera förmånlig lönegradsplacering även till lärare, som icke äga eller komma att förvärva annat än tämligen medelmåttiga kvalifikationer. De sakkunniga vilja därför beträffande manlig slöjd föreslå — förutom speciella lönegradsplaceringar vid vissa läroanstalter — två skilda lönegrader alltefter lärarens individuella kompetens och ha därvid stamiat för Ca 18, närmast motsvarande A 14, för lärare med särskilt god kompetens och Ca 16 för annan behörig lärare. Givetvis ställer det sig svårt att avväga och rättvist tillämpa två olika behörighetskrav, när icke en metodiskt genomförd lärarutbildning kan läggas till grund för bedömandet. De sakkunniga vilja betona, att kraven på den högre kompetensen icke få sättas för lagt. Det bör fordras såväl framstående yrkesskicklighet och överblick över yrkesfrågor som pedagogisk förmåga och erfarenhet av undervisning. Förslagsvis vilja de sakkunniga nämna följande behörighetskrav: gesällprov i snickeri eller metallarbete vid exempelvis lärlingsskola, vilket helst bör ha berättigat till silvermedalj; kurs i metallslöjd, om gesällprov avlagts i snickeri, och kurs i snickeri, om gesällprov avlagts i metallarbete; kurs i teckning; slöjdpedagogiska kurser, minst av den omfattning som kurserna i träslöjd och metallslöjd vid slöjdseminariet pä Nääs; auskultation under minst tre månader hos någon eller några av skolöverstyrelsen anvisade slöjdlärare; erforderlig allmänbildning. — Särskilt i och med att slöjden vinner insteg i även de högre klasserna i realskolan och därmed jämförliga skolformer, skulle ett eftersättande av detta sista krav kunna ogynnsamt påverka undervisningen. De sakkunniga vilja dock icke uppställa realexamen som villkor, men denna examen eller styrkta motsvarande kunskaper böra betraktas som en merit. Innan slöjdlärarutbildningen blivit närmare reglerad, torde det böra ankomma på skolöverstyrelsen att efter prövning i varje särskilt fall meddela behörighet. Skolöverstyrelsen bör därvid icke vara bunden av alltför detaljerade kompetensföreskrifter utan ha möjlighet att taga hänsyn till bland annat ådagalagd speciell pedagogisk skicklighet. För detta uppdrags fullgörande torde det vara oundgängligen nödvändigt, att en särskild konsulent för manlig slöjd anställes inom skolöverstyrelsen. Även på den lägre kompetensen böra bestämda krav upprätthållas. Sålunda bör det fordras god yrkesskicklighet, dokumenterad genom gesällprov eller på annat sätt, kurs i teckning samt slöjdpedagogiska kurser, minst av den omfattning som den s. k. andra kursen vid slöjdseminariet

157 på Nääs. Också i detta fall bör skolöverstyrelsen efter individuell prövning meddela behörighet. Lärarna i manlig slöjd vid folkskoleseminarierna skola utbilda de manliga seininarieeleverna att undervisa i ämnet. I regel ha de nu anställda slöjdlärarna avlagt folkskollärarexamen. Dä övningsskollärarna vid seminarierna äro placerade i A 20, framstår slöjdlärarnas nuvarande placering i A 18 såsom väl låg. De sakkunniga föreslå fördenskull Ca 23 motsvarande A 20. Att seminariernas slöjdlärare själva avlagt folkskollärarexamen, torde ha visat sig fördelaktigt ur flera synpunkter, men enligt de sakkunnigas uppfattning böra dock icke ifrågavarande tjänster vara förbehållna slöjdlärare med folkskollärarexamen. Vid dessa tjänsters tillsättning böra emellertid sökandenas pedagogiska förmåga och insatser tillmätas särskild betydelse. Vid folkskoleseminarier, där lärarutbildning i manlig slöjd icke förekommer, liksom vid smäskoleseminarium böra slöjdlärarna tillhöra samma lönegrader som vid vanlig folkskola. Extra ordinarie lärare. De nuvarande lönegrads- och löneklasskillnaderna mellan ordinarie och extra ordinarie lärare av olika kategorier framgå av följande uppställningar. Adjunkt

Övningsskollärare

Ämnesläna

Folkskollärare

Småskollär:a

Löne- Löne- Löne- Löne- Löne- Löne- Löne- Löne- Löne- Lönegrad klass grad klass grad klass grad klass grad klass

Extra o r d i n a r i e . . . .

23 21

23—26 20—23

21 18

21—24 17—21

20 18

20—23 17-21

17 15

17—21 14—18

9 7

9—13 6—10

Skillnad

4—3

3—2

o

3 Lär. i teckning, musik, gymnastik Seminarierna

Allm. lärov.

Lär. i bl. a. kvinnlig slöjd Seminarierna

Allm. lärov.

Lönegrad

Löneklass

Lönegrad

Löneklass

Lönegrad

Löneklass

Lönegrad

Löneklass

Ordinarie Extra ordinarie. . . .

21 18

21—24 17—21

20 18

20—23 17—21

18 16

18—22 15—19

16 15

16—20 14-18

Skillnad

4—3

3—2

2 Ovanstående tabeller utvisa, att extra ordinarie lärare i allmänhet äro placerade tvä lönegrader och tre löneklasser under motsvarande ordinarie lärare. För den större löneskillnaden mellan seminariernas ordinarie och extra ordinarie lärare i teckning, musik och gymnastik har anförts som skäl, att man velat giva de extra ordinarie lärarna samma löneställning

158 som vid de allmänna läroverken, dä man räknade med att dessa lärare skulle i rätt stor utsträckning flytta från den ena skolformen till den andra. Att skillnaden mellan ordinarie och extra ordinarie lärare i kvinnlig slöjd vid de allmänna läroverken fastställts till endast en lönegrad, synes icke ha motiverats. Det bör i detta sammanhang påpekas, alt i det nya lönesystemet extra ordinarie befattningshavare skola åtnjuta lön enligt samma löneklasser som ordinarie befattningshavare i samma lönegrad. Detta betyder, att de extra ordinarie adjunkterna automatiskt uppflyttas en löneklass och övriga extra ordinarie lärare två löneklasser utom i lönegradens slutlöneklass, där uppflyttningen stannar vid en löneklass. Av de sakkunnigas utredningar framgår, att övningslärarna måste räkna med att under längre tid än ämneslärare och folkskollärare uppehålla limläraranställning eller extra ordinarie anställning, innan de erhålla ordinarie tjänster. Därtill kommer, att de i extra ordinarie anställning mera sällan kunna påräkna full tjänstgöring. Tvärtom kommer tjänstgöringen i inånga fall att bliva ganska låg. Vid de högre skolformerna skulle sålunda enligt de sakkunnigas beräkningar antalet tjänster å 15—19 veckotimmar i teckning, musik och gymnastik utgöra omkring hälften av det antal tjänster, vara extra ordinarie anställning skulle erhållas. E n viss kompensation för de låga timtalen har tidigare vid de statliga läroanstalterna givils genom tillämpning av den s. k. treprocentsregeln vid avlöningens beräknande. Denna kompensation kommer att försvinna vid genomförandet av de sakkunnigas förslag. Med hänsyn till dessa förhållanden anse de sakkunniga, att skillnaden i lönegrader mellan ordinarie och extra ordinarie befattningar bör vara mindre för övningslärare än för ämneslärare och folkskollärare. Då icke-ordinarie lärare kunna beräknas i avsevärd omfattning övergå från den ena skolformen till den andra, torde det vara lämpligt att, icke minst på lönetekniska grunder, i allmänhet göra lönegradsplaceringen oberoende av skolformen. Extra ordinarie lärare i teckning, musik och gymnastik böra därför tillhöra samma lönegrad, oberoende av om de tjänstgöra vid högre allmänt läroverk eller realskola, högre kommunal skola eller folkskola. Motsvarande bör gälla om extra ordinarie lärarinnor i hushållsgöromål och i kvinnlig slöjd, vare sig de äro anställda vid kommunal flickskola eller annan skola. Undantag bör enligt de sakkunnigas meninggöras endast för det fall, att extra ordinarie lärare tjänstgör vid läroanstalt, som utbildar lärare i hans ämne. För att lärarutbildningsanstalterna skola tillförsäkras utmärkta lärare även i icke-ordinarie anställning, böra extra ordinarie lärare vid dessa skolor fä en högre lönegradsplacering än vid övriga. Beträffande ordinarie lärarna i manlig slöjd ha de sakkunniga förordat en viss lönedifferens alltefter individuell kompetens. De sakkunniga

159 finna även motiverat, att extra ordinarie lärare i manlig slöjd erhålla olika lönegradsplacering allt efter sin kompetens på sätt som gäller för ordinarie lärare. På grund av här anförda förhållanden föreslå de sakkunniga, att extra ordinarie övningslärare i regel skola placeras endast en lönegrad under den normala lönegrad, som enligt de sakkunnigas förslag skall gälla för motsvarande ordinarie lärare. Extra ordinarie lärare i teckning, musik och gymnastik skulle sålunda vid alla skolformer utom vid seminarierna tillhöra Ce 21, extra ordinarie lärare i hushållsgöromål utom vid statens skolköksseminarium Ce 17, extra ordinarie lärare i kvinnlig slöjd utom vid seminarierna Ce 15 samt extra ordinarie lärare i manlig slöjd utom vid seminarierna Ce 16 eller Ce 14, alltefter sin kompetens. Vid lärarutbildningsanstalterna torde, bland annat med hänsyn till relationen till ordinarie lärarens placering vid övriga skolformer de extra ordinarie lärarna böra placeras två lönegrader under den för motsvarande ordinarie lärare gällande lönegraden. De sakkunnigas förslag till lönegradsplaceringar av ordinarie och extra ordinarie övningslärare framgår av följande uppställning: Tj änstcr

teckning,

musik och gymnastik

Ordinarie

Extra ordinarie

Ca 25 Ca 23 Ca 22

Ce 23 Ce21 Ce 21

Ca 25

Ce 23

Ca 20 Ca 18

Ce 17 Ce 17

Ca 23 Ca 18 Ca 16

Ce 21 Ce 15 Ce 15

Ca 23

Ce 21

Ca 18 Ca 16

Ce 17 Ce 15

med lek och idrott

vid folk- och småskoleseminarierna vid högre allmänt läroverk och högre tekniskt läroverk vid övriga skolformer hushållsgöromål vid statens skolköksseminarium vid kvinnligt folkskoleseminarium, småskoleseminarium, kommunal flickskola och statens normalskola vid övriga skolformer kvinnlig

slöjd

vid kvinnligt folkskoleseminarium, småskoleseminarium och statens skolköksseminarium vid kommunal flickskola och statens normalskola . . . . vid övriga skolformer manlig

slöjd

vid manligt folkskoleseminarium vid övriga skolformer högre kompetens lägre kompetens

Kap. 14.

Timlärararvoden. De timlärararvoden, som nu vid de statliga och de högre kommunala skolorna utgå med i författning fastställda belopp för varje ämne och dyrortsgrupp, reglerades i princip genom 1937 ärs lönereglering för de statliga undervisningsanstalterna och voro avsedda att motsvara lön enligt näst lägsta löneklassen för motsvarande extra lärare. Börligt tillägg och kristilllägg ha efter 1939 års lönereglering icke utgått å timlärararvodena, men dessa ha i olika omgångar höjts, senast genom kungörelsen 1946: 403. Åren 1940—1942 gällde två olika arvoden: ett högre, som utgick, då undervisningen var att betrakta som lärarens huvudsakliga sysselsättning eller förvärvskälla, och ett lägre för övriga fall. Denna uppdelning upphävdes 1942 pä förslag av 1941 års lärarlönesakkunniga. Dä timlärararvodena icke höjts i samma män som avlöningar i övrigt, måste de för närvarande anses relativt laga. 1 stället för att motsvara den andra löneklassen i för extra lärare gällande lönegrad motsvara de, till följd av nu utgående rörligt tillägg, kristillägg och provisoriskt lönetillägg till extralärare, närmast den löneklass, som ligger tvä löneklasser under den lägsta för extra lärare. I förhällande till vid 1937 års riksdag godtagna principer ha timlärararvodena sålunda i realiteten fått vidkännas en sänkning motsvarande ungefär tre löneklasser. Vid folkoch fortsättningsskolor utgår timlärararvodet i regel med visst belopp för varje undervisningstimme. De fastställda minimiarvodena för undervisning i slöjd och hushållsgöromål äro för närvarande mycket låga. De ha visserligen vid flera tillfällen varit föremål för smärre justeringar uppåt men ingalunda höjts i samma mån som avlöningarna till folkskolans lärare i övrigt. Timlärararvoden till övningslärare vid de statliga skolorna utgå endast till, lärare med högst 7 veckotimmars tjänstgöring — vid 8 timmars tjänstgöring eller däröver uppbära icke-ordinarie lärare lön som extra ordinarie, extra eller biträdande lärare — samt för undervisningstimmar utöver den för lärare fastställda undervisningsskyldigheten. Vid högre kommunala skolor saknas för övningslärarna anställningsformerna extra och biträdande lärare, och för extra ordinarie anställnings inrättande erfordras minst 20 veckotimmars tjänstgöring. Timlärararvodena spela därför en betydligt

161 större roll för de högre kommunala skolornas lärare än för de statliga skolornas. Enligt de sakkunnigas förslag skulle övningslärare anställas som extra ordinarie å tjänster om minst 15 veckotimmar 1 , därest tjänstgöringen omfattade minst en hel termin och villkoren i övrigt — främst full behörighet och viss föregående tjänstgöring under minst tvä år — uppfylldes. Anställningsformerna extra lärare och biträdande lärare skulle icke förekomma. Vidare skulle avlöning såsom ordinarie och extra ordinarie utgå för högst 30 veckotimmar och, i enlighet med vad som senare i detta kapitel skall närmare motiveras, ersättning för överskjutande timmar — i fortsättningen benämnas sådana timmar för korthetens skull tilläggstimmar -— utgå med timlärararvode. Timlärararvode skulle alltså ifrågakomma i följande fall: a) vid varje tjänstgöring om mindre än 15 veckotimmar; b) vid tjänstgöring om minst 15 veckotimmar, om den omfattar kortare lid än en termin; c) vid tjänstgöring om minst 15 veckotimmar, om innehavaren ej är behörig att anställas som extra ordinarie, vilket alltid inträffar under de två första åren efter avlagd examen; d) vid ordinarie och extra ordinarie lärares tjänstgöring utöver den fastställda undervisningsskyldigheten (tilläggstimmar). Det är sålunda tydligt, att timlärarförordnande vid de statliga skolorna skulle förekomma i avsevärt större omfattning än för närvarande. En följd härav blir, att frågan om timlärararvodenas avvägning fär ökad vikt. Det nuvarande systemet att fastställa timlärararvodet i författning till vissa belopp för veckotimme och läsår har lett till att beloppen tid efter annan ha måst justeras i förhållande till förändringarna i prisnivån. Därvid har dock, såsom ovan visats, justeringarna långt ifrån hållit jämna steg med förbättringarna av löneförmånerna för andra lärare och befattningshavare i övrigt. Dä för en stor del av limlärarna bland övningslärarna timlärararvodena komina att motsvara andra befattningshavares avlöning, finna de sakkunniga det nuvarande systemet mindre tillfredsställande för dessa lärare och kunna fördenskull icke förorda dess bibehållande. I stället föreslå de sakkunniga, att timlärararvodena anknytas direkt till vissa löneklasser ä löneplanen. För varje veckotimmes undervisning bör arvode då utgå med en trettiondel av de avlöningsförmåner, som tillkomma befattningshavare placerade i ifrågavarande löneklass. Arvodet kominer sålunda att beräknas med hjälp av trettiondelsregeln på samma sätt som avlöningen för extra ordinarie lärare. 1 1 vissa undantagsfall skulle undervisningsskyldigheten för extra ordinarie lärare kunna anses fullgjord vid 14 veckotimmars undervisning. För enkelhetens skull räknas i fortsättningen genomgående med 15 veckotimmar. 11

162 För närvarande finnes vid de högre skolorna endast ett timlärararvode för övningslärare i visst ämne. Däremot är timlärararvodet för ämneslärare vid samma skolor differentierat efter kompetensen. Timlärare i teoretiskt läroämne, som äger behörighet att vinna anställning som extra ordinarie adjunkt eller att genomgå provårskurs, uppbär sålunda ett något högre arvode än annan timlärare i samma ämne. De sakkunniga anse, att en liknande differentiering bör införas även beträffande övningslärare. Också i det fallet bör enligt de sakkunnigas mening behörigheten att vinna anställning som extra ordinarie bilda gränslinjen. För sådan behörighet kräves förutom vederbörlig utbildning, att minst två år efter examen förflutit och läraren därunder fullgjort viss minimitjänstgöring. Det synes de sakkunniga rimligt, att övningslärarna under denna första tjänstgöring — motsvarande aspirantiiden enligt 1945 ärs lönekommittés preliminära förslag angående anställningsformer inom statsförvaltningen — fä åtnöja sig med lägre avlöningsförmåner än senare. Båda dessa arvoden böra emellertid avse övningslärare med fullgod utbildning. Det kan emellertid icke undgås, att som timlärare i övningsämnen måste i många fall anställas lärare utan verklig fackutbildning — det gäller alldeles särskilt ämnena manlig slöjd och kvinnlig slöjd i landsbygdens folkskolor. I sådana fall bör enligt de sakkunnigas mening timlärararvodet sällas ännu lägre än för fullt utbildade lärare under de båda första årens tjänstgöring. De sakkunniga föreslå alltså tre olika timlärararvoden: ett högre arvode, benämnt A-arvode, för timlärare, som är behörig att anställas som extra ordinarie lärare, ett lägre arvode, benämnt B-arvode, för timlärare, som med avseende på utbildning men ej med hänsyn till tidigare tjänstgöring är behörig att anställas som icke-ordinarie lärare, samt ett lägsta arvode, benämnt C-arvode, för annan timlärare. Beträffande de löneklasser, som dessa olika arvoden böra motsvara, få de sakkunniga anföra följande. Sedan en övningslärare efter vederbörlig utbildning under minst tvä år fullgjort den fastställda minimitjänstgöringen, kommer han under fortsatt tjänstgöring som icke-ordinarie lärare att erhålla extra ordinarie anställning, under förutsättning att anställningen avser minst en termin och tjänstgöringen omfattar minst 15 veckotimmar. Det är emellertid icke alltid säkert, att hans fortsatta tjänstgöring kan få denna omfattning — i vissa ämnen äro nämligen tjänsterna om mindre än 15 veckotimmar proportionsvis ganska många (jfr sammanställning s. 93). Den tjänst han uppehåller räknar kanske 10—14 veckotimmar, och det kan ur skolans synpunkt anses önskvärt, att han kvarstannar ytterligare någon tid å tjänsten i stället för att söka en tjänst med högre timtal. Det kan dä synas obilligt

163 mot honom, alt h a n icke blott gär miste om möjligheten till extra ordinarie anställning utan också får nöja sig med lägre lön för de veckotimmar han tjänstgör. Det förefaller därför motiverat, att han får uppbära arvode enligt samma löneklass, som han skulle ha tillhört, om han kunnat anställas som extra ordinarie. De sakkunniga föreslå alltså, att A-arvode med nedan angivet undantag skall beräknas efter den lägsta löneklassen för extra ordinarie övningslärare i samma ämne vid ifrågavarande skolform. De sakkunniga vilja här erinra om att denna lönesättning väl svarar mot principerna för timlärarnas avlöning vid 1937 års lönereglering. Enligt uttalande av läroverkslönesakkunniga, till vilket uttalande departementschefen anslöt sig, voro beloppen för timlärare i allmänhet »konstruerade med utgångspunkt från lönen i den högre av de båda för extra lärare av motsvarande siag if rågakommande löneklasserna». Den högre löneklassen för extra övningslärare vid 1937 års lönereglering var densamma som den lägsta löneklassen för motsvarande extra ordinarie lärare. Genom 1939 års lönereglering höjdes sedan den lägsta löneklassen för extra ordinarie övningslärare så, att den kom att sammanfalla med tredje löneklassen för extra lärare. Därvid är dock att märka, att de extra ordinarie lärarna i motsats till de extra lärarna vidkännas pensionsavdrag, varför beträffande kontantlön den lägsta löneklassen för extra ordinarie övningslärare ungefär motsvarar den andra löneklassen för extra lärare. I övrigt anfördes av läroverkslönesakkunniga som motivering för den högre löneklassen, att timlärarna icke såsom de extra lärarna vore tillförsäkrade några särskilda förmåner, såsom avlöning vid sjukledighet etc. Med den utformning, som den extra ordinarie anställningen fått i de sakkunnigas förslag, måste man emellertid räkna med att extra ordinarie jlärare stundom ej kunna bibehållas vid sin extra ordinarie anställning utan måste övergå till timläraranställning. Sålunda kan t. ex. timtalet å en extra ordinarie tjänst tillfälligt komma att understiga 15 veckotimmar. Det kan också inträffa, att den tjänst, som en extra ordinarie lärare uppehållit, blir besatt med ordinarie innehavare, varvid den extra ordinarie läraren icke kommit i fråga, och att han då icke omedelbart kunnat erhålla anställning med minst 15 veckotimmar utan måst nöja sig med ett lägre timtal. Det måste synas hårt mot sådana lärare, att de icke blott förlora den extra ordinarie anställningen utan också, om de som extra ordinarie åtnjutit lön efter en högre löneklass än den lägsta inom lönegraden, få en lägre avlösning för den undervisning de i fortsättningen komma att bestrida. De sakkunniga anse därför befogat, att timlärarersättningen till sådana lärare beräknas efter den löneklass de förut tillhört. Skulle en föregående tjänstgöring som extra ordinarie ha varit förlagd till skola med högre placering av extra ordinarie lärare än den skola, där läraren sedan tjänstgör som limlärare, bör dock timlärarersättningen beräknas endast efter den löneklass

164 inom den för den senare skolan gällande lönegraden, som beträffande ordningstalet motsvarar den löneklass läraren tillhört inom den för den andra skolan gällande lönegraden. De sakkunniga komma i ett följande kapitel att föreslå likartade bestämmelser för extra ordinarie lärares löneklassplacering vid förflyttning mellan olika tjänster. Enligt de sakkunnigas mening bör sålunda den ovan givna regeln rörande A-arvodet kompletteras med en bestämmelse av innehåll, att för timlärare, som innehaft extra ordinarie anställning, A-arvodet efter beslut av skolöverstyrelsen må kunna beräknas efter den löneklass, som läraren vid det tillfälle, då han tillträdde sin tjänstgöring som timlärare, skulle ha varit berättigad till i egenskap av extra ordinarie vid ifrågavarande skola. Såsom nyss anmärktes, är numera skillnaden i begynnelselön för extra ordinarie och extra lärare i övningsämnen två löneklasser, varvid dock extra ordinarie lärare i motsats till extra lärare för närvarande vidkännas pensionsavdrag. Skillnaden i kontantlön motsvarar därför i runt tal endast en löneklass. De sakkunniga föreslå dock, att B-arvodet skall beräknas efter den löneklass, som ligger två löneklasser under den lägsta löneklassen för extra ordinarie övningslärare i samma ämne. Det blir nämligen fråga om en relativt kort tid, varunder lärarna få arvodet beräknat efter denna löneklass. C-arvodet, vilket avser lärare utan föreskriven fackutbildning, torde böra sättas ganska lågt. De sakkunniga vilja för timlärare i ämnena teckning, musik och gymnastik, vilka ha en relativt hög lönegradsplacering, förorda beräkning efter den löneklass, som är sex löneklasser lägre än den lägsta för extra ordinarie lärare, och för limlärare i övriga övningsämnen beräkning efter den löneklass, som är fem löneklasser lägre än den lägsta för extra ordinarie lärare. De sakkunniga kunna påpeka, att dessa lägsta timlärararvoden å högsta dyrort nästan exakt svara mot de nuvarande timlärararvodena för timlärare vid de högre skolorna i teckning, musik, gymnastik och hushållsgöromål men något undersliga timlärararvodena i manlig och kvinnlig slöjd vid samma skolor. 1 förhållande till minimiarvodena för lärare i hushållsgöromål, manlig slöjd och kvinnlig slöjd vid folkoch fortsättningsskolor beteckna de föreslagna lägsta arvodena en mycket väsentlig förbättring, i vissa fall en fördubbling eller ännu mer. Enligt ovan föreslagna villkor för åtnjutande av de olika arvodena skulle ordinarie och extra ordinarie övningslärare för tilläggstimmar (tjänstgöring utöver undervisningsskyldigheten, högst 30 veckotimmar) uppbära Aarvode. För närvarande kunna de erhålla lön enligt treprocentsregeln respektive trettiondelsregeln å sina ordinarie och extra ordinarie löneklasser för högst 4 veckotimmar utöver 30, under det att de för ytterligare tjänstgöring åtnjuta timlärararvode. Å ena sidan skulle de sålunda få vidkännas viss försämring i löneförmånerna för de första veckotimmarna .ut-

165 i över 30 men för de följande någon förbättring med hänsyn till att det nui varande timlärararvodet kommit att utgå med så lågt belopp. De sakkunnigas förslag på denna punkt torde böra ytterligare belysas, : särskilt med hänsyn till de av 1946 ärs riksdag antagna bestämmelserna rörande övertidsersättning. Enligt dessa bestämmelser skall ersättning för övertidsarbete utgå i relation till vederbörande befattningshavares löneklassplacering och uppgå till belopp, som vid normal arbetstid av 200 timmar för m å n a d innebär 40 °/o förhöjning av den ordinarie timlönen. Det kunde möjligen för övningslärarna ligga nära till hands att betrakta tillläggstimmar som ett slags övertidsarbete. De sakkunniga vilja emellertid framhålla, att s. k. övertidsarbete inom statsförvaltningen, vilket uttryckligen icke ansetts böra förekomma annat än undantagsvis och för vilket ersättning ej alls utgår i de högre lönegraderna, icke i princip k a n jämställas med en för hoj termin eller helt läsår bestämd utökning av en lärares tjänstgöring. Lärarnas arbetsförhållanden äro för övrigt särpräglade pä det sättet, att till ett visst antal undervisning-stimmar kommer hemarbete (preparationer och skrivningsrättning), vars omfattning icke kan n ä r m a r e fixeras och därjämte i viss utsträckning kan rättas efter omständigheterna. Om läraren åtager sig ett större antal tilläggstimmar, uppstår därför risk ; för att detta inkräktar pä arbetet vid sidan av lektionerna icke blott beträffande tilläggstimmarna utan också beträffande de undervisningstimmar, som ingå i hans egentliga tjänstgöring. Ökningen av den faktiska tjänstgöringen blir därför icke alltid proportionell mot ökningen av antalet undervisningstimmar. Detta förhållande, som ur skolsynpunkt givetvis är att beklaga, bör motivera en vass försiktighet vid lönesättningen för tilläggstimmar. Möjligen skulle för övningslärarnas vidkommande den nuvarande I begränsningen till 34 veckolimmar för undervisning, berättigande till lön enligt för läraren gällande löneklass, kunna anses ha fog för sig ur de synpunkter, som här anlagts, i all synnerhet som övningslärarna enligt de sakkunnigas förslag skola vara skyldiga att, om förhållandena så påfordra, åtaga sig högst fyra veckolimmars tjänstgöring utöver undervisningsskyldigheten. De sakkunniga anse dock icke tillräckliga skäl föreligga för att i avlöningshänseende särskilja de fyra första tilläggs timmarna från eventuellt ytterligare tilläggstimmar. Detta skulle också ställa övningslärarna i en särskilt gynnad undantagsställning i förhållande till övriga lärare, vilket efter den förändring av pensionssystemet för övningslärare, som de sakkunniga ämna förorda, icke längre kan motiveras med hänsyn till pensionsförhållandena. Om sålunda de sakkunniga icke anse sig böra föreslå avlöningför tilläggs timmar med samma belopp som för veckotimmar å den egentliga tjänsten, finna de sakkunniga ä andra sidan skillnaden mellan avlöningen i å tjänsten och de nu utgående timlärararvodena oproportionerligt stor. Det har synts de sakkunniga som en rimlig medelväg, att ersättningen för till-

166 läggstimmar beräknades efter den lägsta för motsvarande exlra ordinarie lärare gällande löneklassen. Ersättningen skulle sålunda sammanfalla med normalt A-arvode, vilket skulle utgå till lärare, behöriga att anställas som extra ordinarie. Några särbestämmelser skulle sålunda icke erfordras. På grundval av de synpunkter, som ovan anförts, skulle sålunda timlärararvodena i olika övningsämnen beräknas efter följande löneklasser i anslutning till de sakkunnigas i föregående kapitel framlagda förslag till lönegradsplaceringar av extra ordinarie lärare.

Lönegrad e. o. lärare

Löneklasser för beräknande av timlärararvode A-arvode

B-arvode

C-arvode

Teckning, musik och gymnastik med lek och idrott vid folk- och småskoleseminarier . . vid övriga skolformer

Ce 23 Ce 21

23 21

19 19

(15) 15

Hushållsgöromål vid statens skolköksseminarium . . . . vid övriga skolformer

Ce 23 Ce 17

23 17

15 15

12 Kvinnlig slöjd vid kvinnligt folkskoleseminarium och småskoleseminarium vid övriga skolformer

Ce 21 Ce 15

21 15

13 13

(10) 10

Manlig slöjd vid manligt folkskoleseminarium. .'. . vid övriga skolformer

Ce 21 Ce 17,15

21 15

13 13

(10) 10

Vid högre skolor och folkskolor bör timlärararvode utgå för veckotimme med en trettiondel av det för de ovan angivna löneklasserna fastställda beloppet, ökat med eventuellt förekommande rörligt tillägg. Läsåret förutsattes därvid omfatta 39 veckor. För anställning kortare tid än 39 veckor utgår arvodet i förhållande till anställningstidens längd. Vid fortsättningsskola däremot, där tjänstgöringsförhållande även i andra avseenden nödvändiggöra specialbestämmelser, bör arvode utgå för undervisningstimme med en ettusenåttiondel (1/1080) av ifrågavarande belopp. Angående ovanstående uppställning må ytterligare anföras, att endast ett högre timlärararvode för manlig slöjd upptagits, motsvarande avlöningen för extra ordinarie lärare med den lägre kompetensen. Man torde nämligen kunna antaga, att lärare i manlig slöjd med den högre kompetensen icke under någon längre tid komina att uppehålla tjänster om mindre än 15 veckotimmar. För att i manlig slöjd erhålla B-arvode erfordras, liksom i övriga övningsämnen, vederbörlig fackutbildning. På grund av de alltjämt ganska

167 obestämda behörighetsvillkoren i detta ämne torde emellertid alltemellanåt tvekan kunna uppkomma, om timlärare skall avlönas med B-arvode eller C-arvode Särskilt kan detta beräknas bliva förhällandet vid folkskollärares tjänstgöring som timlärare i manlig slöjd. En prövning av skolöverstyrelsen i varje sådant fall skulle bliva administrativt alltför betungande och sannolikt omöjlig att genomföra inom rimlig tid. De sakkunniga fö-eslä fördenskull en generell bestämmelse, att folkskollärare, som efter utbildning i slöjd vid folkskoleseminarium genomgått den s. k. andra kursen i träslöjd vid slöjdlärarseminariet ä Nääs, skall vara berättigad att som limlärare uppbära B-arvode. Man torde nämligen kunna utgå frän att den allmänna pedagogiska utbildning och erfarenhet, som folkskolläraren förvärvat, vid slöjdundervisningen skall kunna kompensera avsaknaden av egentlig yrkesutbildning, när lärarens intresse för ämnet och praktiska förmåga likväl dokumenterats genom de genomgångna kurserna å slöjdseminariet å Nääs. Även beträffande folk skollärarinna och småskollärarinna, som tjänstgöra som timlärarinnor i kvinnlig slöjd, torde samma synpunkter på den allmänna pedagogiska utbildningens värde kunna anläggas. Det torde dock för närvarande saknas sådana fortbildningskurser i kvinnlig slöjd för dessa lärarinnor, att en genomgång av vissa kurser skulle generellt kunna berättiga till behörighet till extra ordinarie tjänst. Tills vidare torde det därför vara riktigast att fastställa, att folkskollärarinnor och småskollärarinnor vid undervisning i kvinnlig slöjd skola uppbära G-arvode, såvida de icke avlagt vederbörlig examen vid slöjdlärarinneseminarium eller efter genomgång av mera omfattande fortbildningskurser av skolöverstyrelsen förklarats berättigade att uppbära B-arvode. För att ge en föreställning om vilka belopp som i realiteten skulle utgå, ha de sakkunniga i nedanstående tabell upptagit de mot ifrågavarande löneklasser svarande timlärararvodena för veckotimme ä ortsgrupperna 1 och 5. I beloppen är 6 °/o rörligt tillägg inräknat. Arvode för veckotimme Löneklass 23 21 19 17 15 13 12 10

Ortsgrupp 1

Ortsgrupp 5

287:60 256:— 230:80 212: — 196: — 180:80 172:80 156:80

312: — 304:80 274:80 252:40 233:20 214:80 205:60 186:40

Kap. 15.

Löneklassplacering. Uppflyttning i löneklass i en och samma tjänst. Enligt det statliga lönesystemet uppflyttas tjänstinnehavare till närmast högre löneklass, sedan h a n tillhört eller beräknas ha tillhört den lägre löneklassen tre år och under minst fyra femtedelar av denna tid bestritt sin egen eller på grund av förordnande annan statens tjänst. Som tjänstetid räknas jämväl semester, ferier under vilka tjänstemannen uppburit oavkortad lön ävensom vissa slag av tjänstledigheter. Tjänstemannen skall alltså kunna tillgodoräkna lägst (3 X 4/s X 365 = ) 876 dagar. Uppflyttning sker vid kvartalsskiftel näst efter det, varunder nämnda villkor uppfyllts. I folkskolans avlöningsreglemente tillämpas i slort sett samma system. Läraren skall ha bestritt sin tjänst eller på grund av förordnande annan lärartjänst eller skolledarbefattning vid det statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet eller på förordnande uppehållit befattning i statens tjänst under minst fyra femtedelar av den i folkskolestadgan föreskrivna minsta årliga lästiden (364/7 veckor), d. v. s. minst (3 X 4/s X 256 = ) 615 dagar. Ferietid skall sålunda ej inräknas men väl samma slag av tjänstledigheter som enligt det statliga lönesystemet. För övningslärare skulle uppflyttning i löneklass vid anställning å en och samma tjänst endast komma ifråga beträffande ordinarie och extra ordinarie lärare. Vid de av löneregleringen berörda skolformerna kan läsårets längd variera mellan 36 och 40 veckor. Vid fyllnadstjänstgöring kunna dessutom terminerna vid de skolor, där läraren tjänstgör, börja och sluta vid olika tidpunkter, och tjänstetiden kan då bliva något längre än 40 veckor. Dessa olikheter skulle vara av mindre betydelse, om i enlighet med det statliga lönesystemet i tjänstetiden för uppflyttning i löneklass inräknades även ferietid. I så fall måste emellertid tjänstledighet kunna omfatta även ferietid. De sakkunniga föreslå emellertid nedan (s. 268), att för övningslärare i detta hänseende skall tillämpas samma system som för folk- och småskollärare, d. v. s. att tjänstledighet endast skall kunna omfatta läslid. I stället skall avdrag å lön kunna äga r u m under ferietid, om läraren längre tid varit tjänstledig under lästid. Pä grund härav förorda de sakkunniga, att övningslärare för uppflyttning i löneklass icke skola äga tillgodoräkna ferietid. De av löneregleringen

169 berörda skolorna ha med få undantag en årlig läsiid av omkring 39 veckor. Fyra femtedelar av en treårsperiod motsvarar då (Vs X 3 X 273 = ) 655 dagar. Då lästiden i en del fall omfattar mindre än 39 veckor, och en stor del av övningslärarkåren är anställd vid folkskolan, förorda de sakkunniga, alt samma dagtal tillämpas som för folk- och småskollärare eller 615. Läsår av olika längd böra emellertid icke i allt för hög grad kunna inverka på rätten till uppflyttning i löneklass. De sakkunniga förorda därför, att under ett läsår icke må tillgodoräknas mer än 256 dagar eller det antal dagar, som legat till grund för beräkningen av talet 615. En liknande bestämmelse gällde för folkskolans lärare enligt 1937 års lönereglering (kungörelsen 1937: 868, 10 § 3). Den tjänstgöring, som må tillgodoräknas för uppflyttning i löneklass, kan enligt gällande författningar vara ganska skiftande. Enligt civila avlöningsreglementet 7 § 2 mom. a) må sålunda tillgodoräknas tid, varunder tjänsteman bestritt sin egen eller på grund av förordnande annan statens tjänst. I folkskolans avlöningsreglemenle 12 § a) avser tillgodoräknanderätten tid, varunder läraren bestritt sin egen eller pä grund av förordnande annan lärartjänst eller skolledarbefattning vid det statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet eller på förordnande uppehållit befattning i statens tjänst. Löneregleringen för övningslärarna avser fjorton olika statliga och kommunala skolformer, vid vilka det övervägande flertalet övningslärare äro anställda. Med hänsyn härtill och då bestämmelserna böra bliva så lättillämpade som möjligt, ha de sakkunniga ansett sig böra förorda, att den generella rätten att tillgodoräkna tjänstgöring bör inskränkas att avse endast dessa skolformer. Nämnda rätt bör vidare kunna inskränkas till tjänstgöring å övningslärartjänster och ä tjänster i motsvarande praktiska läroämnen och yrkesämnen. I fråga om annan tjänstgöring i övningsämnen eller motsvarande praktiska läroämnen eller yrkesämnen eller såsom arbetslärare, t. ex. vid kommunala yrkesskolor, centrala verkstadsskolor och enskilda skolor, bör det få ankomma på skolöverstyrelsen att besluta, i vad mån tjänstgöringen må tillgodoräknas. Har en övningslärare i något fall haft annan tjänstgöring, t. ex. som skolledare eller som folk- eller småskollärare, bör frågan om tillgodoräknande av sådan tid få ankomma på prövning av Kungl. Maj:t. Rätten att tillgodoräkna tid, varunder läraren åtnjutit tjänstledighet för offentligt uppdrag, bör för övningslärarna vara densamma som enligt det statliga lönesystemet och folkskolans avlöningsreglemente. För övningslärarna anses för närvarande tjänstgöring inom den för vederbörande anställningsform gällande intervallen alltid berättiga till löneklassuppflyttning efter tre år. Denna för övningslärarna förmånliga regel sammanhänger med att de på grund av skolorganisatoriska förhållanden ofta icke kunna beredas full tjänstgöring. De sakkunniga anse, att denna

170 regel alltjämt bör gälla för övningslärare. Den får emellertid i allmänhet tillämpning endast för extra ordinarie lärare, vilkas undervisningsskyldighet skulle omfatta intervallen 15—30 veckotimmar. Ordinarie lärare, vilka alltid skola inneha heltidstjänster, skola enligt de sakkunnigas förslag kunna medgivas nedsättning av tjänstgöringstiden enligt samma grunder som i 17 § 1 mom. civila avlöningsreglementel. Därest deltidstjänstutredningens förslag till deltjänstgöring för vård av hemmavarande barn eller för studier genomföres, bör motsvarande gälla även för övningslärarna. Enligt nämnda utrednings förslag får visserligen tid för begränsad tjänstgöring tillgodoräknas vid uppflyttning i löneklass under deltidstjänstgöringen men endast efter diskretionär prövning vid uppflyttning i löneklass efter återgång till full eller mera omfattande tjänstgöring. Ett system med diskretionär prövning, verkställd av en rad olika kommunala organ, skulle emellertid bliva alltför invecklat och ojämnt till sina verkningar. Enligt de sakkunnigas mening äro för övningslärarnas vidkommande enhetliga och i tillämpningen enkla bestämmelser nödvändiga. Då extra ordinarie lärare utan avkortning skulle äga tillgodoräkna tid med mindre än full tjänstgöring för uppflyttning i löneklass, bör enligt de sakkunnigas mening detsamma kunna gälla även för ordinarie lärare vid olika slags deltidstjänstgöring. Tjänstgöringen bör dock motsvara minst 15 veckotimmar. Är den av mindre omfattning, bör den ej få tillgodoräknas.

Placering i löneklass av extra ordinarie lärare vid tillträde av tjänst. I det statliga lönesystemet tillämpas den s. k. sneddningsregeln, enligt vilken tjänsteman vid befordran i regel placeras minst en löneklass högre än den han i den lägre tjänsten tillhörde. I folkskolans avlöningsreglemente åler gäller den s. k. lillgodoräknanderegeln, enligt vilken lärare vid tillträde av tjänst i viss omfattning för placering i löneklass äger tillgodoräkna föregående tjänstetid. Denna olikhet sammanhänger dels med folkskolans organisation i mindre skoldistrikt utan organisatoriskt samband vid tjänstetillsättning, dels också med vissa speciella anställningsförhållanden. Sålunda tillhöra ordinarie och extra ordinarie folkskollärare olika lönegrader allt efter lästidens längd, och lärarna växla stundom mellan anställning som extra ordinarie och extra, särskilt som extra ordinarie anställning kan innefatta även terminsvikariat. Extra ordinarie övningslärare skulle enligt de sakkunnigas förslag få en ställning, som i dessa hänseenden liknar folk- och småskollärarnas. Extra ordinarie anställning skulle sålunda kunna erhållas vid terminsvikariat, och lärarna torde icke så sällan komma att växla anställning dels mellan olika skolformer, vilket i vissa fall kan medföra ändrad lönegradsplacering, dels också mellan extra ordinarie anställning och timläraranställning.

171 De sakkunniga förorda därför, att för extra ordinarie övningslärare tillämpas en modifierad tillgodoräknanderegel. Enligt det statliga lönesystemet mister befattningshavare sin lönetursrätt vid avbrott i anställningen och får börja på nytt i lägsta löneklassen. Kungl. Maj:t kan dock medgiva en högre löneklassplacering. Enligt folkskolans avlöningsreglemente medför avbrott i anställning icke någon ändring i lönetursrätten, såvida icke avbrott å mer än tre är i följd förelegat i lärarens anställning inom undervisningsväsendet. De sakkunniga anse, att en liknande regel även bör gälla för extra ordinarie övningslärare. Då det visat sig möta svårigheter att i det enskilda fallet avgöra, vad som skall anses vara anställning inom undervisningsväsendet, förorda emellertid de sakkunniga, att för övningslärarnas del bör fordras anställning inom det statliga eller statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet. Dock bör denna regel kompletteras med en föreskrift, att därest läraren under sådant avbrott haft anställning som lärare eller skolledare vid annan skola eller innehaft liknande befattning, skolöverstyrelsen skall äga besluta, i vad m å n anställning före avbrottet må tillgodoräknas vid placering i löneklass. Extra ordinarie folk- och småskollärare äga för placering i löneklass tillgodoräkna tidigare anställningar som ordinarie och extra ordinarie lärare, samt, med avdrag för tre år, som extra lärare. För övningslärare skulle an>ställningsformen extra lärare icke finnas utan ersättas av timläraranslällning. Att vid löneklassplacering tillgodoräkna timläraranställning möter emellertid principiella betänkligheter. Verkställda utredningar visa också, att för tillgodoräknande av sådan anställning skulle erfordras synnerligen invecklade och svårtillämpade bestämmelser. Därtill kommer, att extra ordinarie övningslärare erhållit en i förhållande till ordinarie lärare relativt hög lönegradsplacering. Med hänsyn till det nu anförda förorda de sakkunniga, att övningslärare vid tillträde av extra ordinarie anställning endast får tillgodoräkna tidigare extra ordinarie anställning och i förekommande fall tidigare ordinarie anställning men icke timläraranställning. Endast anställning i samma eller högre lönegrad bör fä tillgodoräknas. Denna regel torde bliva ganska enkel att tillämpa. Dä löneregleringen avser ett stort antal skolformer, är det av särskild vikt, att invecklade beräkningsgrunder undvikas. Det kan emellertid inträffa, att en lärare tjänstgjort sä mänga är i en lägre lönegrad, att han där uppnätt en högre löneklass än den han enligt nyssnämnda regel erhåller i den högre lönegraden. I sådana fall bör han efter beslut av skolöverstyrelsen kunna placeras i samma löneklass, som han skulle tillhört i tidigare innehavd ordinarie eller extra ordinarie anställning i lägre lönegrad. I första hand bör extra ordinarie övningslärare få tillgodoräkna all tidi-

172 gare anställning såsom ordinarie eller extra ordinarie övningslärare vid de skolformer, som ingå i före var ande lönereglering och som i detta hänseende böra behandlas som en enhet. Då löneregleringen omfattar flertalet skolformer, torde endast ett ringa antal övningslärare ha haft tidigare anställning vid andra skolformer. Med hänsyn härtill förorda de sakkunniga, att en generell regel om tillgodoräknande av anställning begränsas till de skolformer, som ingå i löneregleringen. Vid dessa skolformer bör endast få tillgodoräknas anställning ä övningslärartjänster eller tjänster i motsvarande praktiska läroämnen eller yrkesämnen. Har lärare haft sådan anställning vid annan skolform bör, i likhet med vad de sakkunniga förordat vid uppflyttning i löneklass ä samma tjänst, sådan anställning fä tillgodoräknas endast efter särskild prövning av skolöverstyrelsen. Härvid bör överstyrelsen i enlighet med av Kungl. Maj:t tillämpad praxis endast fä tillgodoräkna anställning, ä vilken läraren åtnjutit minst lika stora avlöningsförmåner som å den tjänst, vilken han tillträder. Därest läraren i något fall önskar tillgodoräkna annan tjänstgöring än som övningslärare, som lärare i motsvarande praktiska läroämne eller yrkesämne eller som arbetslärare i motsvarande ämne, bör frågan härom prövas av Kungl. Maj:t. De sakkunnigas förslag innebär alltså, att övningslärare vid tillträde av extra ordinarie anställning för placering i löneklass bör få tillgodoräkna tidigare anställning i samma eller högre lönegrad såsom ordinarie eller extra ordinarie övningslärare eller lärare i motsvarande praktiska läroämne eller yrkesämne vid skola, som omfattas av löneregleringen. Annan anställning som övningslärare, som lärare i motsvarande praktiska läroämne eller yrkesämne eller som arbetslärare i motsvarande ämne bör efter beslut av skolöverstyrelsen få tillgodoräknas, därest därvid åtnjuten avlöning uppgått till eller överstigit den avlöning, som utgår å den extra ordinarie anställningen. I andra fall bör tillgodoräknande ske endast efter Kungl. Maj:ts prövning i anslutning till vad som eljest gäller enligt det statliga lönesystemet. Särskilt med hänsyn till att extra ordinarie anställning även avser terminsvikariat bör gälla, att en extra ordinarie lärare, som i en högre lönegrad uppnått en löneklass, icke skall äga rätt bibehålla denna, om h a n övergår till anställning med lägre lönegradsplacering. Placering i löneklass vid tillträde av ordinarie tjänst. Ordinarie övningslärare torde i allmänhet under längre tid bibehålla de tjänster de en gång erhållit. Deras anställningsförhållanden äro således i stort sett likartade med ämneslärarnas. De sakkunniga föreslå därför, att den eljest inom statsförvaltningen gällande s. k. sneddningsregeln bör tillämpas för dem. Denna innebär, att tjänsteman vid befordran skall placeras lägst i löneklassen närmast över den, som han i den lägre tjänsten senast tillhörde.

173 Dessutom skall för bestämmande av tidpunkt för löneklassuppflyttning i den högre tjänsten tagas i beräkning den tid, varunder tjänstemannen i den lägre tjänsten tillhört eller beräknas ha tillhört löneklassen närmast under den, till vilken h a n skall hänföras. Genom beslut av 1946 års riksdag har den tid, som sålunda må tillgodoräknas, utsträckts från 3 till 9 är. Vid befordran från ordinarie övningslärartjänst till sådan tjänst i högre lönegrad bör den i det statliga lönesystemet gällande sneddningsregeln kunna tillämpas utan modifikationer. Sneddning bör kunna ske mellan samtliga tjänster, som inga i löneregleringen, oavsett om de äro statliga eller kommunala. Vid befordran från extra ordinarie anställning eller timläraranställning lil 1 ordinarie tjänst måste däremot en viss komplettering ske av sneddningsregeln. Den skulle eljest verka ojämnt, då löneklassplaceringen skulle bli beroende av vilken anställning läraren just vid tidpunkten för befordran innehade. Om han då saknade anställning eller innehade timläraranställning, skulle h a n alltid, oavsett tidigare tjänstgöring som extra ordinarie, placeras i lägsta löneklassen som ordinarie och komina i avsevärt sämre belägenhet än andra lärare med likvärdig tidigare extra ordinarie tjänstgöring. De sakkunniga föreslå därför, att lärare, som vid tillträde av ordinarie tjänst innehar icke-ordinarie tjänst eller saknar anställning, först placeras i löneklass, såsom om det varit fråga om extra ordinarie anställning vid den skola, där den ordinarie tjänsten är placerad. Därefter bör sneddningsregeln tillämpas, såsom om det gällt befordran från extra ordinarie till ordinarie anställning vid skolan.

Kap. 16.

Fortsättningsskolan. Vid fortsättningsskolan är undervisningen ofta och särskilt pä landsbygden koncentrerad till kurser på 6—8 veckor med undervisning varje vardag. Det förekommer dock, särskilt i städerna, att en större eller mindre del av kursen ?.r fördelad på en längre tidsperiod med undervisning endast en eller annan dag i veckan. Kurserna kunna vara förlagda såväl till den tid, varunder läsaret vid folkskolan i samma skoldistrikt pågår, som till folkskolans ferietid. På landsbygden förläggas kurser ofta till veckorna före vårterminens början. Undervisningen i fortsättningsskolan är sålunda icke uppdelad på läsår på samma sätt som vid övriga skolformer, vilka inga i löneregleringen. 1 övrigt är fortsättningsskolan endast i större skoldistrikt av sådan omfattning, att den kan bereda lärare full sysselsättning. Av övningsämnen ingå i fortsättningsskolan praktiskt taget endast manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål. Vid den yrkesbestämda fortsättningsskolan betecknas ämnena arbetskunskap. De sakkunniga anse, att ämnet arbetskunskap i detta sammanhang bör jämställas med övningsämne. Undervisningen i manlig och kvinnlig slöjd vid fortsättningsskolan uppehälles i stor utsträckning såsom bisyssla av folk- och småskollärare och andra, ofta utan mera omfattande utbildning härför. Det finnes dock inånga facklärare, vilka ha undervisning i dessa ämnen såsom huvudsyssla och vilka besitta en fullgod facklig och pedagogisk utbildning. I hushållsgöromål uppehälles undervisningen regelmässigt av facklärare med samma utbildning, som kräves vid högre skolformer. Ett mycket stort antal av dessa lärare har undervisningen vid fortsättningsskolan som huvudsyssla. Mera detaljerade uppgifter om dessa lärare återfinnas under Kap. 3. Övningslärarnas nuvarande anställnings- och tjänstgöringsförhållanden, s. 73 f. En mycket stor del av nämnda undervisning fullgöres nu mot timlärararvode. Även om löneregleringen genomföres, torde timlärararvode komma alt utgå i stor utsträckning. Vid en lönereglering för fortsättningsskolans övningslärare måste deras speciella tjänstgöringsförhållanden beaktas. Bestämmelserna måste utfor-

175 mas så, att de kunna tillämpas, oaktat något bestämt läsår icke föreligger och tjänstgöringen vissa tidsperioder av året kan omfatta ett större och andra tider ett lägre timtal för vecka. Slutligen måste hänsyn lagas till att en och samma lärare ofta tjänstgör inom olika skoldistrikt under olika tider av året samt att läraren olika år tjänstgör inom olika skoldistrikt. Av särskild betydelse ha de sakkunniga ansett det vara att i så stor utsträckning som möjligt kunna bereda icke-ordinarie lärare med tjänstgöring i olika skoldistrikt ordinarie och extra ordinarie anställning. De sakkunniga ha eftersträvat att åstadkomma enkla och lättillämpliga bestämmelser för fortsättningsskolan. Reglerna ha härigenom i vissa hänseenden blivit något summariska och för lärarna mindre gynnsamma än vid andra skolformer. De sakkunniga ha emellertid funnit, att det endast med dylika förenkiade regler över huvud taget är möjligt att inordna fortsättningsskolan i förevarande lönereglering. Jämfört med nuvarande anställningsförhållanden medför löneregleringen större fördelar för fortsättningsskolans lärare än för andra lärare. Vid fortsättningsskolan erfordras särbestämmelser i första hand för de lärare, som äro anställda vid denna skolform. Emellertid erfordras även specialbestämmelser för lärare vid annan skolform med fyllnadstjänstgöring vid fortsättningsskolan. Båda dessa fall behandlas i detta kapitel. Där ej annat sägs, böra de för folkskolans övningslärare gällande bestämmelserna tillämpas även vid forlsättningsskolan. Undervisningsskyldigheten. Å reglerade tjänster vid fortsättningsskolan angives undervisningsskyldigheten nu vanligen i timmar för redovisningsår. Ofta angives en intervall, t. ex. 1 000—1 200 timmar. Undervisningsskyldigheten företer stora olikheter i skilda skoldistrikt, och i samma skoldistrikt är den stundom olika för tjänster i olika övningsämnen. Då undervisningsskyldigheten vid fortsättningsskolan icke är knuten till visst läsår med fastställda ferier utan tjänstgöringens omfattning för vecka kan variera under olika tidsperioder av året, kan undervisningsskyldigheten här icke som vid övriga i löneregleringen ingående skolformer bestämmas lill visst antal veckotimmar för läsår. De sakkunniga förorda, att undervisningsskyldigheten vid forlsättningsskolan angives i undervisningstimmar för redovisningsår eller för kalenderhalvår. Härvid bör hänsyn tagas endast till faktiskt fullgjord tjänstgöring. Om undervisningen varit inställd t. ex. pä grund av helgdag, böra undervisnings timmar för ifrågavarande dag icke få tillgodoräknas. Då lärare anställd vid fortsättningsskola även å sin tjänst har fyllnadstjänstgöring vid folkskolan eller annan högre skolform, som ingår i löneregleringen, bör vid beräknande av undervisningens omfattning varje veckotimmes undervisning under ett läsår anses motsvara 36 undervisningstim-

176 mar. En veckotimmes undervisning under en termin bör anses motsvara 18 veckotimmar, oavsett terminens längd. Vid folkskolan kan det åtminstone för närvarande pä grund av slatsbidragsbestämmelsernas utformning inträffa, att undervisningen i manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål icke pågår hela läsaret. Sädana fall torde även eljest kunna inträffa. Vid evalvering frän veckotimmar till undervisningstimmar bör då samma regel tillämpas som vid beräkningen av antalet undervisningstimmar, vilka skola ha fullgjorts, innan extra ordinarie anställning kan erhållas (s. 104). Antalet undervisningstimmar erhålles alltså genom att antalet veckor multipliceras med antalet veckotimmar. För lärare anställd vid folkskolan eller högre skolform bör på motsvarande sätt 36 undervisningstimmar vid fortsättningsskolan under ett redovisningsår anses motsvara en veckotimme under ett läsår och 18 undervisningstimmar under ett kalenderhalvår en veckotimme under en termin. Enligt de sakkunnigas mening bör full tjänstgöring vid fortsättningsskola motsvara 6 sexveckorskurser med 5 undervisningstimmar om dagen, såsom nu ofta är fallet i hushållsgöromål, d. v. s. ( 6 X 6 X 6 X 5 = ) 1 080 timmar för redovisningsår. Vid folkskolan skall i ett läsår å 39 veckor ingå 214 verkliga undervisningsdagar, inräknat tid för friluftsverksamhet. Vid en undervisning av 5 timmar om dagen uppgår alltså timtalet vid folkskolan till (5 X 214 = ) 1 070 timmar för år. Det föreslagna timtalet för fortsättningsskolan svarar sålunda ganska väl mot den faktiska tjänstgöringen vid folkskolan. I manlig och kvinnlig slöjd vid forlsättningsskolan undervisa emellertid lärarna ofta mer än 30 timmar i veckan. I manlig slöjd omfattar sålunda lärarens undervisning ej sällan 36 timmar i veckan. I sådana fall skulle den med full tjänstgöring förenade undervisningen kunna fullgöras på (1 080/36 ==) 30 veckor. Av flera skäl anse de sakkunniga en så kort tidsperiod för full tjänstgöring vara mindre lämplig. Pä grund härav förorda de sakkunniga, alt högst 30 timmar i veckan må inräknas i den tjänst, vara läraren h a r ordinarie eller extra ordinarie anställning. Vid full tjänstgöring måste då en sådan lärare meddela undervisning minst 36 veckor. För timmar utöver 30 under en vecka bör timlärararvode utgä. Dessa timmar böra anses infalla i slutet av veckan, sedan läraren fullgjort 30 timmars undervisning. Ordinarie lärare vid fortsättningsskolan bör liksom ordinarie lärare vid övriga skolformer uppehålla heltidstjänst och sålunda ha en undervisningsskyldighet av 1 080 timmar för varje redovisningsår. Han bör vara garanterad lön enligt löneplanen, även om timtalet i något fall skulle sjunka under 1 080 timmar. Vidare bör ordinarie lärare kuima åläggas att utöver full tjänstgöring mot timlärararvode fullgöra tjänstgöring av sådan omfattning, att den motsvarar ytterligare en sexveckorskurs, d. v. s. 180 timmar. Sammanlagt bör alltså en sådan lärare vara skyldig att meddela undervisning (1 080 + 180 —)

177 1 260 timmar. Detta är visserligen något mer än som skulle gälla för andra skolformer men motsvarar dock ej mer än 42 veckors tjänstgöring med 30 undervisningstimmar i veckan. Undervisningsskyldigheten å extra ordinarie anställning vid andra skolformer skulle enligt de sakkunnigas förslag uppgå till lägst 15 veckotimmar, d. v. s. hälften av undervisningsskyldigheten ä heltidstjänst. Att undervisningsskyldigheten satts sä lågt, sammanhänger med att de skolorganisatoriska förhållandena knappast medgiva ett tillfredsställande antal extra ordinarie anställningar med högre timtal. Vid fortsättningsskolan torde betingelserna för mer omfattande tjänstgöring ställa sig avsevärt gynnsammare. Här fördelas undervisningen vanligen på kurser med heltidstjänstgöring under den tid kurserna pågå. De schematekniska svårigheterna till följd av tjänstgöring varje vecka och i vissa fall pä en och samma dag vid mer än en skola göra sig sålunda icke här pä samma sätt gällande. Av översikten å s. 74 över lärarinnornas i hushållsgöromål nuvarande anställningsförhållanden framgår också, att endast ett relativt fåtal sådana lärarinnor ha mindre omfattande tjänstgöring än fyra sexveckorskurser eller 720 undervisningstimmar per redovisningsår.. d. v. s. undervisning av den omfattning som motsvarar 20 veckotimmar vid andra skolformer. Under sådana omständigheter finna de sakkunniga motiverat, att lägsta undervisningsskyldigheten för extra ordinarie anställning vid fortsättningsskolan fastställes till 720 timmar för redovisningsär. Hinder bör därvid icke möta att, om sä befinnes lämpligt, fördela undervisningen sä, att exempelvis 270 timmar falla på ena halvåret och 550 timmar på andra halvåret. Liksom ordinarie lärare bör extra ordinarie lärare kunna åläggas undervisning under 1 260 timmar för redovisningsår, dock att ersättning med . timlärararvode skall utgå för timmar utöver 1 080. Vidare bör vid bestämmande av undervisningsskyldigheten endast 30 timmar i veckan få ingå i den extra ordinarie anställningen. För ytterligare timmar under en vecka bör timlärararvode utgå. Extra ordinarie anställning vid fortsättningsskola bör liksom vid övriga skolformer kunna avse även ett kalenderhalvår. I så fall bör undervisningsskyldigheten omfatta lägst 360 och högst 540 timmar för halvåret och läraren kunna åläggas att mot timlärararvode tjänstgöra ytterligare 90 limmar. Om en lärare, som frän början anställts som timlärare för tjänstgöring exempelvis 180 timmar under ett halvår, sedermera får tjänstgöringen i samma skoldistrikt utökad till lägst 360 veckotimmar, bör han anses ha extra ordinarie anställning under halvåret. Lönen för under samma halvår redan fullgjord tjänstgöring bör retroaktivt omräknas. Sådan retroaktiv anställning som extra ordinarie lärare bör däremot icke medgivas, om timlärare sedermera erhåller utökad tjänstgöring i annat skoldistrikt. 12

178 Under ett och samma kalenderhalvår bör lärare icke äga rätt *a<tt erhålla extra ordinarie anställning å mer än en tjänst. Har en lärare under pågående termin, exempelvis den 1 mars, slutat extra ordinarie anställning vid folkskola eller högre skola (jfr ovan s. 105 f.), bör h a n icke kunna erhålla extra ordinarie anställning vid fortsättningsskola samma kalenderhalvår, även om han därunder skulle erhålla tjänstgöring å minst 360 timmar. Tjänstgöring i skilda skoldistrikt. Timtalen i skoldistrikten äro på landsbygden vanligen så låga, att de icke förslå att bereda läraren ens extra ordinarie anställning. Om sådan anställning skall kunna komma ifråga, måste därför läraren tjänstgöra inom flera skoldistrikt. Sådan kombinerad tjänstgöring bör emellertid komma till stånd under viss tillsyn och ledning avstatens folkskolinspektör. Varje inspektionsområde bör härvid beträffande fortsättningsskolan i viss mån betraktas som en enhet, och endast tjänstgöring inom samma inspektionsområde bör kunna förenas till en tjänst. I hushållsgöromål är, som ovan s. 67 nämnts, sådan kombinerad tjänstgöring redan provisoriskt organiserad. Enligt kungörelsen 1944: 225 åligger skoldistrikt, som önskar statsbidrag till undervisning i detta ämne å icke med pensionsrätt reglerad befattning, att för sådan undervisning för varje redovisningsår anställa den eller de lärarinnor, som statens folkskolinspektör anvisar. Inspektören äger för anvisad lärarinna efter samråd med skolstyrelserna eller representanter för dessa bestämma, å vilken tid kurserna i ämnet skola äga rum i de skoldistrikt, där lärarinnan skall tjänstgöra. De sakkunniga anse, att nämnda provisoriska organisation bör ersättas av ett system, som närmare ansluter sig till det för övriga skolformer föreslagna systemet med huvudtjänst och fyllnadstjänstgöring. Huvudtjänsten bör placeras vid det skoldistrikt, som har det största timtalet, och tjänstgöringen vid andra skoldistrikt bör betraktas som fyllnadstjänstgöring. Inspektören bör dock äga rätt att bestämma annan placering av huvudtjänsten, varvid särskilt bör beaktas, var läraren är bosatt. Fyllnadstjänstgöringen kommer vid fortsättningsskolan vanligen att fullgöras å helt andra tidsperioder än tjänstgöringen å huvudtjänsten. Vid fortsättningsskolan blir del därför lättare att organisera fyllnadstjänstgöring än vid andra skolformer, då några schematekniska svårigheter icke uppstå. De sakkunniga anse, att statens folkskolinspektör bör tillerkännas följande befogenheter i fråga om fyllnadstjänstgöring vid fortsättningsskolan. Inspektören bör liksom vid folkskolan kunna ålägga skoldistrikt att för fyllnadstjänstgöring mottaga ordinarie lärare, vilken är anställd vid folkeller fortsättningsskolan i annat skoldistrikt och i sistnämnda distrikt icke kan erhålla full tjänstgöring. Sådant åläggande bör dock ej inkräkta på distriktens möjligheter att bereda sina egna lärare full tjänstgöring i ämnet.

179 Liksom vid folkskolan bör Kungl. Maj:t dessutom kunna ålägga skoldistrikt att inrätta ordinarie tjänst i hushållsgöromål. Beträffande icke-ordinarie tjänster bör det åligga inspektören att i god tid före varje redovisningsår i samråd med representanter för skoldistrikten upprätta en plan, huru undervisningen skall organiseras i olika tjänster inom inspektionsområdet. Tjänsterna böra så vitt möjligt få sådan omfattning, att innehavarna kunna beredas extra ordinarie anställning. Planen kommer huvudsakligen att få betydelse för lärarinnor i hushållsgöromål, men där det är möjligt, böra sådana tjänster organiseras även i manlig och kvinnlig slöjd. I planen bör angivas, vilka skoldistrikt som böra förena sig om en tjänst, under vilka tider kurserna i distrikten böra pågå och i vilket distrikt tjänsten bör placeras. Kurserna böra så vitt möjligt läggas i följd, så alt läraren kan erhålla längre tids ledighet på sommaren och under julen. Det bör därefter åligga av planen berörda skoldistrikt att i god tid före den 1 juli eller den tid, då tjänstgöringen skall börja, taga ställning till planen. Vilja de avtala andra kombinationer, bör inspektörens medgivande fordras. Skoldistrikt, som motsätter sig av inspektören föreslagen eller godtagen kombination med annat eller andra skoldistrikt, bör icke äga rätt till statsbidrag för undervisningen i ämnet. Såsom förutsättning för att tjänstgöring inom olika skoldistrikt skall kunna förenas till sådan tjänst, som berättigar till extra ordinarie anställning, bör i regel gälla, att vederbörligt beslut härom föreligger före tjänstgöringens början samma redovisningsår eller kalenderhalvår. En i behörig ordning inrättad icke-ordinarie tjänst, vare sig tjänstgöringen skall fullgöras i ett enda eller i flera skoldistrikt, bör emellertid under redovisningsårets eller kalenderhalvårets lopp efter medgivande av statens folkskolinspektör och beslut av därav berörda skoldistrikt kunna undergå jämkningar i fråga om sin organisation eller utökas med tjänstgöring i ytterligare något skoldistrikt. Tjänstgöring i två ämnen. Tjänstgöring i två övningsämnen förekommer stundom vid fortsättningsskolan, nämligen i hushållsgöromål och kvinnlig slöjd. De för sådan tjänstgöring eljest gällande reglerna böra tilllämpas även här. Sålunda böra ordinarie och extra ordinarie lärare tillhöra den lönegrad, som gäller för enbart hushållsgöromål. Timtalet i hushållsgöromål bör ingå med minst hälften i tjänsten. Beträffande icke-ordinarie tjänster bör hushållsgöromål omfatta minst 360 timmar för år eller 180 timmar för halvår, och kvinnlig slöjd bör icke få ingå i tjänsten med högre timtal än hushållsgöromål. För timmar i kvinnlig slöjd därutöver bör det för kvinnlig slöjd gällande timlärararvodet utgå. Ledigförklarande. I fråga om ledigförklarande av ordinarie

tjänster

180 och icke-ordinarie tjänster, där extra ordinarie anställning kan komina i fråga, böra samma regler gälla som för övningslärare vid folkskolan. 1 regel böra alltså sådana tjänster ledigförklaras, innan de tillsättas, där ej särskilda skäl föreligga, som att kungörelse icke hinner utfärdas i god tid före tjänstgöringens början m. m. I sådana fall bör ledigförklarande i stället äga rum i god tid före nästa kalenderhalvår. Liksom för övriga skolformer bör gälla, att ledigförklarande ej erfordras vid fortsatt förordnande ä samma tjänst eller dä fyllnadstjänstgöring frän år till år växlar mellan olika skoldistrikt eller dä huvudtjänsten pä grund av ändrat timtal eller av annan anledning flyttas till annat skoldistrikt. övergångsvis bör gälla, att de av skolöverstyrelsen till visst inspektionsområde hänvisade lärarinnorna i hushållsgöromål böra kunna första året efter löneregleringens genomförande anställas ä tjänst inom samma inspektionsområde med rätt till extra ordinarie anställning, utan att ledigförklarande ägt rum. Därefter böra de äga rätt till fortsatt extra ordinarie anställning ä samma tjänst utan nytt ledigförklarande. Statens folkskolinspektör bör vidare under första året av stadgans tillämpning kunna ålägga skoldistrikt att anställa sådan lärarinna. Lönegrader. I fråga om fortsättningsskolans övningslärare är att märka, att de i regel undervisa elever pä samma åldersstadium som i folkskolans 7 och 8 klasser. Vidare torde fortsättningsskolan med tiden ersättas av en utvidgad folkskola och fortsättningsskolans övningslärare i samband därmed övergå till folkskolan. Med hänsyn härtill förorda de sakkunniga, att ordinarie och extra ordinarie övningslärare vid fortsättningsskolan placeras i samma lönegrader som övningslärarna vid folkskolan. Vidare anse de sakkunniga, att skillnad i lönehänseende icke bör göras mellan undervisning, som bedrives såsom övningsämne och såsom s. k. arbetskunskap. Lönegradsplaceringarna skulle alltså bliva följande:

manlig slöjd, högre kompetens » » , lägre > kvinnlig slöjd hushållsgöromål

Lönegrad Ca Ce 18 17 16 15 16 15 18 17

Timlärararvoden. Även timlärararvodena böra beräknas enligt samma löneklasser som vid folkskolan och såsom där uppdelas i A-arvoden, B-arvoden och C-arvoden. Arvodena skola således utgå enligt följande löneklasser:

181 Löneklass

A-arvode

manlig slöjd kvinnlig slöjd hushållsgöromål

15 15 17

B-arvode C-arvode 13 10 13 10 15 12

Därest undervisning undantagsvis skulle meddelas även i annat övningsämne, bör läraren likaledes placeras i samma lönegrad eller erhålla timlärararvode efter samma löneklass som vid folkskolan. Folk- och småskollärare böra vidare såsom timlärare i övningsämnen vara berättigade till B-arvode enligt samma villkor som vid folkskola. Vid fortsättningsskolan måste emellertid timlärararvodet beräknas för undervisningstimme och icke som eljest för veckotimme. Då full tjänstgöring beräknats till 1 080 undervisningstimmar, bör arvodet för undervisningstimme fastställas till 1/1 080 av nettolönen, inklusive rörligt tillägg, i vederbörande löneklass. Detta arvode blir, såsom framgår av beräkningar ovan s. 176, obetydligt lägre än ersättningen för varje faktisk undervisningstimme vid folkskolan. Storleken av timlärararvodena vid fortsättningsskolan (1/1 080), beräknat å nettolöner inklusive 6 °/o rörligt tillägg motsvarande levnadskostnadsnivån under andra kvartalet 1946, framgår av följande uppställning. Arvodet angives i uppställning för lägsta och högsta eller 1 och 5 ortsgrupperna, och för A-arvodet angives endast beloppet i lägsta löneklassen. A-arvode kr.

O r t s g r u p p e r 1 5 I

1 Manlig slöjd . . . Kvinnlig slöjd. .. Hushållsgöromål

5.44 5.44 5.89

B-arvode kr.

6.48 6.48 7.01

5.02 5.02 5.44

5.97 5.97 6.48

C-arvode kr. 1

4.36 4.36 4.80

5.18 5.18 5.71

Av uppställningen jämfört med tidigare lämnade uppgifter framgår, att arvodena innebära en avsevärd förhöjning av de nu utgående arvodena. Löneklassplacering. Då undervisningsskyldigheten för fortsättningsskolans lärare skall beräknas i undervisningstimmar och icke såsom eljest i veckotimmar, erfordras också särbestämmelser i fråga om reglerna för löneklassplacering. Enligt den provisoriska arvodesregleringen för fortsättningsskolans lärarinnor i hushållsgöromål (kungörelsen 1944: 225) skall för uppflyttning i arvodesgrupp fordras, att lärarinnan tillhört den lägre arvodesgruppen minst tre år och därunder tjänstgjort minst 2 160 timmar. Sistnämnda tal motsvarar 4/s av 5 sexveckorskurser under tre år (4/s X 3 X 5 X 180 —

182 2 160). Att till grund för beräkningen lades 5 sexveckorskurser och icke 6 sådana kurser, som anses motsvara full tjänstgöring, motiverades med att lärarinnorna ofta icke uppnådde full tjänstgöring. Lärarinnorna tillgodoräkna hela det antal undervisningstimmar, som de efter avlagd examen eller behörighetsförklaring oförvitligt tjänstgjort vid folk- eller fort sättningsskola, vid annan statsunderstödd kommunal skola eller vid statlig skola. Hänsyn tages alltså endast till tjänstgöringens omfattning och icke till anställningsformen. För övriga i löneregleringen ingående skolformer ha de sakkunniga förordat, att endast tjänstgöring såsom ordinarie eller extra ordinarie skall få tillgodoräknas. Enligt de sakkunnigas mening bör detsamma gälla även för fortsättningsskolans lärare. På grund av fortsättningsskolans organisation torde det även i fortsättningen bliva nödvändigt att som villkor för uppflyttning i löneklass fastställa undervisning under ett minsta antal timmar och icke ett minsta antal dagar som vid övriga skolformer. Detta medför emellertid, att något olika beräkningsgrunder böra tillämpas beträffande ordinarie och extra ordinarie lärare på grund av olika undervisningsskyldighet, under det att vid de övriga skolformerna samma antal dagar kunde fastställas oberoende av undervisningsskyldigheten. Ordinarie lärare vid fortsältningsskolan skola ha en årlig undervisningsskyldighet av 1 080 timmar. Fyra femtedelar av antalet timmar under tre år uppgår sålunda till (4/s X 3 X 1 080 = ) 2 592 timmar. Det synes därför rimligt, att ordinarie lärare för uppflyttning i löneklass under loppet avminst tre år å ordinarie tjänst skall ha tjänstgjort minst (2 592 avrundat uppåt till) 2 600 timmar. För extra ordinarie lärare med undervisningsskyldigheten inom intervallen 720—1 080 timmar för redovisningsår borde det för löneklassuppflyttningen erforderliga minimiantalet timmar växla alltefter undervisningsskyldigheten i varje särskilt fall. Beräkningar därav skulle emellertid ställa sig synnerligen invecklade och stundom knappast vara möjliga att praktiskt genomföra. De sakkunniga anse därför, att för vinnande av större enkelhet ett enda minimital bör fastställas för alla extra ordinarie lärare, låt vara att det drabbar olika lärare något ojämnt. Minimitalet bör icke sättas alltför lågt med hänsyn till att det kan gälla lärare med upp till 1 080 timmars tjänstgöring. Å andra sidan bör det icke sättas högre, än att extra ordinarie lärare med minimitjänstgöring, d. v. s. 720 timmars undervisning för varje år, efter tre år kunna uppflyttas i löneklass, om de tjänstgjort utan ledighet. De sakkunniga föreslå därför, att extra ordinarie lärare för uppflyttning i löneklass under loppet av minst tre år å extra ordinarie anställning skall ha tjänstgjort minst (3 X 720 = ) 2 160 timmar. Såsom framgår av det ovan anförda, erfordras just detta minimiantal timmar vid uppflyttning i

183 arvodesgrupp av lärarinnor i hushållsgöromål vid fortsättningsskola enligt nuvarande provisoriska bestämmelser. I icke ringa utsträckning ha lärare vid fortsättningsskola fyllnadstjänstgöring vid folkskola och lärare vid folkskola fyllnadstjänstgöring vid fortsättnings skola. Efter genomförandet av de sakkunnigas förslag torde kombinationer även med de högre skolformerna bli ganska talrika. Ovan s. 175 f. ha anvisningar lämnats för erforderliga evalveringar vid beräknandet av undervisningsskyldigheten ä dylika kombinerade tjänster. Beträffande beräknande av tjänstgöringen vid löneklassuppflytlning fä de sakkunniga anföra följande. Har vid fortsättningsskola anställd lärare fyllnadstjänstgöring vid folkskola eller högre skolform, bör vid beräkning av fyllnadstjänstgöringens iimtal antalet veckotimmar multipliceras med det antal veckor, som tjänstgöringen omfattat, dock sä att en veckotimmes undervisning under ett läsår ej må motsvara mer än 36 timmar. Hänsyn bör givetvis tagas endast till de tidsperioder, under vilka läraren tjänstgjort eller vilka han, ehuru h a n icke tjänstgjort, likväl äger tillgodoräkna för löneklassuppflytlning. Om sålunda en lärare under ett redovisningsär vid fortsättningsskola undervisat 540 limmar och vid folkskola 10 veckotimmar under 20 veckor — h a n förutsattes ha varit sjuk under en del av läsaret — skall undervisningen vid folkskolan räknas som (10 X 20 = ) 200 timmar. Läraren äger alltså för löneklassuppflyttning vid fortsättningsskola tillgodoräkna (540 + 200 = ) 740 timmar. Har åter vid folkskolan anställd lärare fyllnadstjänstgöring vid fortsättningsskola, torde man vid tillgodoräknandet helt kunna bortse från tjänstgöringen vid fortsättningsskolan. Vid folkskolan äger h a n nämligen tillgodoräkna ett visst antal dagar, och detta antal är oberoende av antalet veckotimmar ä tjänsten vid folkskola. Att en del av tjänstgöringen är förlagd till fortsättningsskola i stället för till folkskola bör dä icke förändra hans ställning. I sådana fall, då tjänstgöringen i fortsättningsskolan äger rum på folkskolans ferietid, kan det visserligen inträffa, å ena sidan, att en lärare, som är sjuk under folkskolans lästid men kan sköta sin tjänst vid fortsättningsskolan, icke för löneklassuppflyttning får tillgodoräkna någonting under året, trots att han faktiskt tjänstgjort viss tid, och å andra sidan, alt en lärare, som varit sjuk under fortsättningsskolkursen men tjänstgjort under folkskolans läsår, får tillgodoräkna hela läsåret, trots att han icke under året fullgjort all honom tillkommande tjänstgöring. Skulle hänsyn till sådana i praktiken säkerligen ytterst sällan förekommande specialfall kunna tagas, måste emellertid ganska komplicerade beräkningsgrunder införas, och detta bör enligt de sakkunnigas mening undvikas, över huvudtaget är det ofrånkomligt, att vissa ojämnheter uppstå vid evalveringar av tjänstgö-

184 ring vid så organisatoriskt olika skolformer som fortsättningsskolan och andra skolor, och i stort sett torde det föreslagna systemet fungera fullt tillfredsställande. Vidare torde det ej sällan komina att inträffa, att vid fortsättningsskola anställd lärare tidigare haft anställning vid annan skolform eller att vid annan skolform anställd lärare tidigare haft anställning vid fortsättningsskola, ävensom att lärare upprepade gånger växlat anställning mellan fortsättningsskola och annan skolform. Varje tidsperiod om minst tre år, som medfört uppflyttning i löneklass vid ena skolformen, bör då utan vidare berättiga till uppflyttning även vid den andra skolformen, förutsatt att befattningen vid den senare skolformen icke är placerad i högre lönegrad än den innahavda befattningen vid den förra skolformen. Om tjänstgöringen under en del av en treårsperiod varit förlagd till fortsättningsskola och under en annan del till annan skolform, måste emellertid evalvering från dagar till timmar respektive från timmar till dagar företagas. Evalveringstalen komma då också att ställa sig något olika för ordinarie och extra ordinarie lärare, eftersom olika timtal för ordinarie och extra ordinarie lärare enligt de sakkunnigas förslag skulle fastställas som villkor för uppflyttning i löneklass. Beträffande ordinarie lärare vid fortsättningsskola skulle som villkor för löneklassuppflyttning gälla, att han tjänstgjort minst 2 600 timmar. Vid andra skolformer skulle tjänstgöringen omfatta minst 615 dagar. Minimiantalet timmar blir sålunda ungefär fyra gånger så stort som minimiantalet dagar. De sakkunniga föreslå därför talet 4 som relationstal vid sammanräkning av ordinarie lärares tjänstgöring. Om t. ex. en vid fortsättningsskola anställd ordinarie lärare under ett läsår inom treårsperioden varit anställd som ordinarie vid folkskola och därvid tjänstgjort 210 dagar, bör h a n alltså för uppflyttning i löneklass få tillgodoräkna dessa dagar som (4 X 210 =) 840 timmar. Hel hösttermin vid folkskola eller högre skola bör få tillgodoräknas som (4 X 120 = ) 480 timmar och hel vårtermin som (4 X 150 = ) 600 timmar oavsett terminernas längd. Om åter en vid folkskola anställd ordinarie lärare under ett redovisningsår varit anställd som ordinarie vid fortsättningsskola och därvid undervisat 540 timmar, böra dessa timmar fä tillgodoräknas som (540/4 = ) 135 dagar. Undervisning vid fortsättningsskola under ett redovisningsår må emellertid icke tillgodoräknas såsom mer än 256 dagar, eftersom detta antal dagar fastställts som maximum för vad lärare vid folkskola fär tillgodoräkna under ett läsårs tjänstgöring. Tjänstgöring vid fortsättningsskola under mer ä n (4 X 256 = ) 1 024 timmar under ett redovisningsär tillgodoräknas sålunda icke för vid folkskola anställd lärare. Givetvis bör maximeringen till 256 dagar gälla även för lärare, som ena halvåret tjänstgjort vid fortsättningsskola och

185 andra halvåret vid folkskola. Om en lärare sålunda under redovisningsårets förra hälft tjänstgjort 540 timmar vid fortsättningsskola och under vårterminen 151 dagar vid folkskola, får han icke tillgodoräkna (540/4 + 151 ~) 286 dagar utan endast 256 dagar. Den omfattande tjänstgöringen under hösten kan emellertid i detta fall komma läraren till godo, om h a n under vårterminen åtnjutit tjänstledighet. För extra ordinarie lärare vid fortsättningsskola skulle för löneklassuppflytlning erfordras minst 2 160 timmars tjänstgöring, under det att tjänstgöringen vid andra skolformer skulle omfatta minst 615 dagar. Det förra talet är här ungefär tre och en halv gånger så stort som det senare, och enligt de sakkunnigas mening bör relationstalet 3,5 kunna användas vid evalveringar mellan timmar och dagar. De sakkunniga äro väl medvetna om att tjänstgöringsförhållandena — vid fortsättningsskola vanligen kortare kurser med 30 veckotimmars tjänstgöring under kurstiden, sammanlagt minst 720 timmar, och vid andra skolformer vanligen mindre omfattande tjänstgöring, lägst 15 veckotimmar, utbredd över hela läsåret — äro alltför olika, för att dylik evalvering skulle kunna bliva fullt adekvat, men i det hela torde den dock leda till ett godtagbart resultat. För underlättande avberäkningarna torde lämpligen böra fastställas, att för vid fortsättningsskola anställd extra ordinarie lärare tjänstgöring under hel hösttermin vid folkskola skall tillgodoräknas med 400 timmar och under hel vårtermin med 500 timmar. (Jfr 256 X 3,5 = 896.) Vidare bör extra ordinarie lärare vid folkskola eller högre skolforrn för undervisning vid fortsättningsskola få tillgodoräkna högst 256 dagar. Reglerna för evalvering av extra ordinarie lärares tjänstgöring må belysas med ett par exempel. Om en vid fortsättningsskola anställd extra ordinarie lärare under ett tidigare år inom treårsperioden tjänstgjort 210 dagar som extra ordinarie vid folkskola, skall han, oberoende av tjänstgöringens omfattning vid folkskolan, tillgodoräkna (210 X 3,5 = ) 735 timmar. Har han däremot under en hösttermin varit anställd som extra ordinarie vid folkskola och därvid tjänstgjort hela terminen samt under närmast följande kalenderhalvår tjänstgjort 540 timmar som extra ordinarie vid fortsättningsskola, äger h a n för höstterminen tillgodoräkna 400 dagar ( = maximum för hösttermin) och sålunda för hela året 940 timmar. En maximering till 900 timmar för år har i sådant fall icke ifrågasatts av de sakkunniga. Om åter en vid folkskola anställd extra ordinarie lärare under förra, hälften av ett redovisningsär som extra ordinarie vid fortsättningsskola tjänstgjort 450 timmar och under närmast följande vårtermin tjänstgjort 128 dagar som extra ordinarie vid folkskola, får han tillgodoräkna (450/3,5 f 128 = 128 + 128 —) 256 dagar. Skulle h a n under vårterminen ha tjänstgjort mer än 128 dagar, får han likväl icke för aret tillgodoräkna mer ä n 256 dagar.

186 Avlöningens beräknande. I fråga om avlöning till ordinarie och extra ordinarie lärare vid fortsättningsskolan äro vissa särbestämmelser erforderliga pä grund av de säregna tjänstgöringsförhållandena. Beträffande ordinarie lärare, vilka skola uppehålla heltidstjänster, anse de sakkunniga sig kunna förorda, att avlöningen utgår för varje kalendermånad med V12 av årslönens belopp, oavsett huru stor deras tjänstgöring varit under olika månader. Deras tjänstgöring måste nämligen fortgå under minst 36 veckor (se s. 176). Vid avlöningens beräknande bör vidare observeras, att högst 30 timmar i veckan fä inräknas i tjänsten. Är tjänstgöringen för vecka av större omfattning, bör som nämnts timlärararvode utgå för dessa timmar. Detta arvode bör utbetalas månadsvis i efterskott i förhallande till antalet dylika timmar under månaden. Har läraren å sin tjänst fullgjort föreskriven full tjänstgöring å 1 080 timmar, bör vidare timlärararvode utgå för den tjänstgöring, som han därutöver fullgör. Under slutet av ett redovisningsär bör alltså läraren, om han redan tjänstgjort 1 080 timmar, utöver den med tjänsten förenade månadslönen få uppbära timlärararvode för samtliga timmar. Extra ordinarie lärare åter kunna under ett redovisningsär ha tjänstgöringen koncentrerad till endast (720/30 =) 24 veckor. Den tjänstefria tiden kan alltså uppgå till (52 — 24 = ) 28 veckor. Dessutom kan tjänstgöringen vissa perioder omfatta 30 timmar i veckan och andra perioder ett vida lägre timtal. På grund härav kan kalenderårslön knappast komina i fråga. De sakkunniga förorda därför, att avlöningen till extra ordinarie lärare vid fortsättningsskolaii utbetalas månadsvis i förhållande till antalet timmar under månaden. För varje undervisningstimme bör avlöning utgå med 1/1 080 av årslönens belopp. Lärarna böra likväl anses innehava extra ordinarie anställning för hela kalenderhalvåret. Detta blir av betydelse i fråga om pensionsrätten och rätlen till sjukvårdsförmåner. De senare böra utgå vid sjukdom även under tid, då någon tjänstgöring icke äger rum. Även för extra ordinarie lärare bör gälla, att högst 30 timmar i veckan få inräknas i den extra ordinarie anställningen. För överskjutande timmar bör timlärararvode utgå. Är extra ordinarie lärare anställd för endast ett kalenderhalvår, bör lön som extra ordinarie utgå för högst (1 080/2 —-) 540 timmar och timlärararvode utgå för (iverskjutande timmar. Är han däremot anställd för helt redovisningsär, bör lön som extra ordinarie utgå för de första 1 080 timmarna med högst 30 timmar i veckan, även om mer än 540 timmar skulle infalla under ena hälften av redovisningsåret, och timlärararvode utgå för de timmar utöver 1 080 timmar, som infalla under andra halvåret. Har en lärare, t. ex. en vikarie, anställts för första hälften av ett redovisningsår och därunder tjänstgjort t. ex. 630 timmar och alltså uppburit timlärararvode för 90 timmar, bör dock någon retroaktiv omräkning av timlärararvodet till lön som extra ordinarie icke äga rum. därest han

187 följande halvår erhåller fortsatt anställning som extra ordinarie i samma skoldistrikt. För fortsatt extra ordinarie anställning fordras även i ett sådant fall, att tjänstgöringen det senare halvåret omfattar minst 360 timmar. Att reglera tjänstledighetsavdragen vid fortsättningsskolan möter särskilda svårigheter. Enligt det statliga lönesystemet sker A-, B- och C-avdrag med visst belopp för varje dag, som tjänstledigheten eller tjänstgöringshindret varar. Detta gäller även för lärare. Emellertid omfatta deras ferier omkring (365 — 273 —) 92 dagar, medan andra befattningshavares semester omfattar 25—45 dagar beroende pä lönegrad och ålder. Lärarna ha alltså ett vida mindre antal tjänstgöringsdagar än andra tjänstemän. På grund härav har i 55 § 9 mom. 10 punkten i civila avlöningsreglementet stadgats, att om tjänsteman, som ägt åtnjuta ferier, icke under två på varandra följande terminer minst 60 dagar bestritt sin egen eller annan statens tjänst eller fullgjort uppdrag för statens räkning, skall h a n under närmast därpå följande ferietid vidkännas A-avdrag, i den mån denna ferietid icke innefattas i tiden för tjänstemannen meddelad tjänstledighet. För folk- och småskollärare tillämpas ett något avvikande system, då det visat sig, att skoldistrikten i regel utbetalade oavkortad lön under ferierna, även om läraren varit tjänstledig läsår efter läsår. Enligt folkskolans avlöningsreglemente skall tjänstledighet endast kunna avse lästid och läraren i regel uppbära oavkortad lön under ferietid. Följande undantag gälla dock enligt 18 § i reglementet. Lärare, som icke under två på varandra följande ierminer minst sextio dagar bestritt sin egen eller annan lärartjänst inom det statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet eller bestritt statlig tjänst eller fullgjort uppdrag för statens räkning, skall under närmast därpå följande ferietid vidkännas A-avdrag. Lärare, som under ett läsår beviljats tjänstledighet längre tid än 120 dagar för enskilda angelägenheter, är — i förekommande fall utöver vad nyss sagts — skyldig att under ferielid, som följer närmast efter ledigheten, vidkännas avdrag å avlöningen i den omfattning skolöverstyrelsen bestämmer. För fortsättningsskolans övningslärare måste beaktas, att deras tjänstgöring icke är förlagd till något läsår, att tjänstgöringen beräknas efter undervisningstimme och icke efter veckotimme, samt att tjänstgöringens omfattning kan växla i omfattning under olika perioder av samma kalenderhalvår. De sakkunniga förorda med hänsyn härtill, att avdragen vid denna skolform bestämmas till visst belopp för undervisningstimme. Beträffande avdragens belopp vid tjänstledigheter, som omfatta längre lidsperioder, exempelvis ett helt redovisningsår, böra de vara så avpassade, att årslönen minskas med samma belopp som för andra tjänstemän. Å tjänst ined full tjänstgöring motsvarar avdraget för helt år för andra tjänstemän 365

188 A-, B- eller G-avdrag. Vid fortsättningsskolan böra dä A- och B-avdragen för undervisningstimme fastställas till ett belopp, som motsvarar 365 Aresp. B-avdrag, delat med 1 080. Avrundas talet till (360/1 080 = ) 1/3 kommer alltså A- och B-avdragen för undervisningstimme att motsvara 1/3 av A-avdraget respektive B-avdraget för dag i samma löneklass. C-avdragel åter, som omfattar samtliga kontanta avlöningsförmåner, bör för undervisningstimme fastställas till 1/1 080 av årslönen i vederbörande löneklass. Detta tal motsvarar timlärararvodet för samma löneklass. Vid tjänstledigheter av kortare varaktighet brukar oavkortad lön utgå för semester och ferier samma år. Avdragen komma alltså att då avse endast den tid tjänstgöring skulle ägt rum. Detla innebär, att avdragen faktiskt bliva gynnsammare vid kortare än vid längre tjänstledigheter. Om samma förmån skulle tillerkännas fortsättningsskolans lärare, skulle avdragen för förslagsvis de första 90 timmarna av ett kalenderhalvår kunna bestämmas till exempelvis 3/4 av det eljest gällande avdraget. A- eller Bavdraget för undervisningstimme skulle dä bliva (3/4 X 1/3 =') 1/4 av Arespektive B-avdraget för dag. G-avdraget för undervisningstimme skulle då utgöra (3/4 X 1/1 080 = ) 1/1 440 av årslönen. Vid tjänstledighet, som omfattar all undervisning under ett kalenderhalvår, böra dock i så fall de större avdragen tillämpas för hela kalenderhalvåret. De sakkunniga anse emellertid, att avdragsreglerna måste vara så enkk* som möjligt för fortsättningsskolan och att avdragen därför böra göras enhetliga oavsett ledighetens omfattning. Med hänsyn härtill föreslå de sakkunniga, att A- och B-avdraget för undervisningstimme alltid skola motsvara 1/3 av A- respektive B-avdraget för dag samt att G-avdraget för undervisningstimme skall motsvara 1/1 080 av årslönen enligt vederbörande löneklass. Det torde icke möta någon svårighet att avgöra, huru många timmar som läraren under en tjänstledighet skulle ha tjänstgjort. Dessa regler verka likformigt, huru än lärarens tjänstgöring är fördelad under redovisningsåret. Det föreslagna G-avdraget kan emellertid för de ordinarie lärarna i vissa fall bliva större än kalendermånadslönen. Det överskjutande avdraget bör då verkställas å därefter utgående månadslöner samma redovisningsår eller kalenderhalvår, om anställningen skall upphöra den 31 december. Om i något fall nämnda månadslöner icke skulle förslå att täcka avdraget, bör läraren enligt de sakkunnigas mening icke vara skyldig att vid redovisningsårets slut eller anställningens upphörande återbetala då kvarstående del av avdraget. Även för andra lärare k a n det nämligen under vissa förhållanden inträffa, att de trots C-avdrag under del av läsår uppbära lön under ferier, och i övrigt dela de sakkunniga de allmänna betänkligheterna mot att en befattningshavare skall vara skyldig att återbära uppburen lön. Det är vidare av vikt att vid fortsättningsskolan varje redovisningsär be-

189 traktas som en enhet, dels med hänsyn till rekvisition av statsbidrag och dels och framför allt med hänsyn till att avlöningskoslnaderna för ett och samma redovisningsår ofta skola fördelas mellan olika skoldistrikt, som ingå i tjänsten. Under ett följande år kan tjänsten omfatta delvis andra skoldistrikt, och även eljest måste man räkna med att de olika skoldistrikten då icke ingå i tjänsten med exakt samma timtal. Vid andra skolformer anses lärarens stationeringsort vara den ort, där huvudtjänsten är placerad, oavsett var läraren är bosatt. Vid fortsättningsskolan torde det ofta inträffa, att exempelvis en lärarinna i hushållsgöromål är bosatt i en stad eller en tätort och har sin tjänstgöring förlagd till skoldistrikten ä landsbygden i närheten. Med hänsyn till kommunikationerna k a n en sådan anordning även ur skoldistriktens synpunkt vara den lämpligaste. De sakkunniga anse sig emellertid icke böra föreslå någon ändring av eljest gällande regler för bestämmande av stationeringsorten. Även i sådana fall bör lönen utgå efter den ortsgrupp, som gäller för den skola i det skoldistrikt, där tjänsten är placerad. Enligt denna ortsgrupp bör lönen utgå, även dä ordinarie eller extra ordinarie lärare har fyllnadstjänstgöring i andra skoldistrikt, som tillhöra annan ortsgrupp. Detta bör gälla icke blott de timmar, som ingå i tjänsten, utan också överskjutande timmar, för vilka timlärararvode utgår, ävensom för lärare, som ha timläraranställning, oaktat timtalet å tjänsten i och för sig skulle medgiva extra ordinarie anställning. Lärare i hushållsgöromål vid fortsättningsskolan äga för närvarande under pågående kurs rätt till fri bostad jämte bränsle och för matlagning erforderliga anordningar eller, där lärarinna så påfordrar, ersättning därför med minst 1 krona 50 öre om dagen. Tjänstgör lärarinnan å annan ort än bostadsorten, skall bostaden vara försedd med erforderliga möbler. Enligt det statliga lönesystemet liksom enligt folkskolans avlöningsreglemente skola lärarna i princip icke åtnjuta förmånen av fri bostad. De sakkunniga anse, att detsamma i princip bör gälla för fortsättningsskolans övniingslärare. Emellertid måste dessa lärare i stor utsträckning tjänstgöra å andra orter än bostadsorten. Dä så är fallet, böra skoldistrikten vara skyldiga att tillhandahålla fri bostad jämte bränsle och för matlagning erforderliga anordningar eller ersättning därför med minst 1 krona 50 öre om dagen. Detta bör gälla samtliga övningslärare och icke blott såsom nu lärarinnor i hushållsgöromål. Denna skyldighet bör i första hand åvila de skoldistrikt, där fyllnadstjänstgöring äger rum, men må även kunna utsträckas till det skoldistrikt, där tjänsten är placerad, därest statens folkskolinspektör med hänsyn till kommunikationerna till de olika skoldistrikten finner förmånligt, att läraren är bosatt ä annan ort än huvudtjänstens. Ersättning för resor.

För närvarande gäller, att till ambulerande lä-

190 rare vid fortsättningsskolan utgår ersättning av statsmedel enligt allmänna resereglementet för av tjänsten föranledda resor från hemmet till kursort. mellan kursorter samt från kursort till hemmet. Traktamente skall härvid från och med den 1 januari 1947 utgå med 12 kronor för dag om minst 8 limmar och 6 kronor för dag om minst 3 timmar samt med 8 kronor för natt (klockan 0—6). Rese- och traktamentsersältning må dock i regel icke överstiga 25 kronor för enkel resa. De sakkunniga anse, att ersättning för sådana resor och traktamente i samband därmed alltjämt bör utgå. För undvikande av räkningar ä småbelopp bör dock gälla, att ersättning icke utgår för resor, som draga en kostnad av mindre än 5 kronor Beträffande ersättning för resor mellan bostadsort och stationeringsort vid anställnings tillträdande och upphörande anse de sakkunniga, att sådan ersättning icke bör utgå till ordinarie och exlra ordinarie lärare. Däremot torde sådan ersättning alltjämt böra utgå till timlärare, som erhållit anställning för mindre än 240 timmar. Över huvud taget är enligt de sakkunnigas mening frågan om reseersättning till olika slags lärare — sålunda även ämneslärare vid de högre skolorna och folkskollärare — under kortare tjänstgöringar förtjänt av en närmare uppmärksamhet. Tills vidare torde det emellertid vara motiverat att för fortsättningsskolans lärare med de modifikationer, som ovan föreslagits, bibehålla nu utgående ersättningar. Ofta torde inträffa, att en lärare dagligen reser från kursort å landet till sin bostad å närliggande tätort. Kostnaderna härför torde i stort sett bliva täckta av den ersättning å minst 1 krona 50 öre om dagen, som lärartäger påfordra i stället för bostadsförmåner in na tura. Överstiga resekostnaderna detta belopp, torde skoldistrikten lämpligen böra höja ersättningen för den avstådda bostadsförmånen, så alt den täcker resekostnaderna. De! torde nämligen i regel vara en fördel för distriktet att icke behöva ställa möblerad bostad till förfogande. Utbetalning av avlöning och fördelning av kostnaderna. Vid tjänstgöring enbart vid fortsättningsskolan men med tjänstgöringen å samma tjänst förlagd till olika skoldistrikt, bör det skoldistrikt, där tjänsten är placerad, vara huvudman. Detta skoldistrikt bör till ordinarie och extra ordinarie lärare utbetala all avlöning, sålunda även sådant timlärararvode. som k a n utgå vid tjänstgöring i annat skoldistrikt. Vidare bör samma skoldistrikt vid tjänstledighet anställa vikarie och utbetala avlöningen till denne. För de sammanlagda kostnaderna å tjänsten under redovisningsäret bör distriktet rekvirera statsbidrag. Den del av nämnda avlöningskostnader, som icke täckes av statsbidraget, bör fördelas mellan samtliga skoldistrikt, som det året ingått i tjänsten, i förhållande till antalet undervisningslimmar inom varje skoldistrikt.

191 Ersättning för bostadsförmån bör utbetalas av varje skoldistrikt för sig direkt till läraren. I den mån ersättning för resor skall utgå av statsmedel, bör läraren å härför avsett formulär rekvirera ersättningen hos vederbörande myndighet. Dä lärare, som är anställd vid fortsätlningsskolan, har fyllnadstjänstgöring vid folkskola eller högre skola, måste särbestämmelser tillämpas. Detsamma gäller, då lärare, som är anställd vid folkskolan eller annan skolform, har fyllnadstjänstgöring vid fortsätlningsskolan. Avlöningen vid fortsätlningsskolan beräknas nämligen med hänsyn till antalet undervisningstimmar, medan den vid övriga skolformer beräknas i förhållande till antalet veckotimmar. Vid beräkning av undervisningens omfattning skall en veckotimme anses motsvara 36 undervisningstimmar; härvid bör hänsyn ej tagas till brutna tal. Sedan undervisningen vid vardera skolformen fastställts, bör undervisningen vid vardera skolan i lönehänseende behandlas särskilt. Reglerna om avlöning, tjänstledighetsavdrag och timlärararvode vid fortsättningsskolan bör gälla för den del av tjänstgöringen, som fullgöres vid fortsättningsskolan, och på motsvarande sätt bör förfaras med tjänstgöringen vid den andra skolformen. Vardera skolan bör till läraren utbetala sin del avlönen. Det senast anförda torde belysas av följande exempel. En ordinarie lärarinna i hushållsgöromål vid folkskolan har där 20 veckotimmar. Vid fortsättningsskolan har hon 360 timmar om året. Den sammanlagda tjänstgöringen motsvarar alltså (360/30 = 10) 30 veckotimmar. För tjänstgöringen utgår, eftersom hon är ordinarie, kalendcrmånadslön från båcla skolorna. Folkskolan utbetalar -Is av lönen i vederbörande löneklass och fortsättningsskolan V». Erhåller hon under läsårct tjänstledighet för sjukdom, skall hon å lönen från folkskolan vidkännas sedvanligt A-avdrag för dag, vilket alltså utgör 20/30 av fullt A-avdrag för varje dag tjänstledigheten omfattar. För tjänstgöringen vid fortsättningsskolan skall hon vidkännas det för undervisningstimme gällande A-draget för varje sådan timme, som infaller under tjänstledigheten. Pågår fortsättningsskolan även under ferietid vid folkskolan, och erhåller hon då tjänstledighet på grund av sjukdom, skall hon uppbära oavkortad lön från folkskolan, medan hon vid fortsättningsskolan får vidkännas sedvanligt A-avdrag för undervisningstimme, som infaller under tjänstledigheten. En extra ordinarie lärarinna i hushållsgöromål har å huvudtjänsten vid fortsättningsskolan 720 timmar om året och fyllnadstjänstgöring vid folkskolan 5 veckotimmar. Den sammanlagda undervisningen motsvarar alltså (720 + 5X36 = ) 860 timmar. Fortsättningsskolan bör här utbetala lön med 1/1 080 av årslönen enligt vederbörande löneklass för varje undervisningstimme. Denna lön utbetalas endast i den mån tjänstgöring ägt rum. Ilar någon tjänstgöring icke ägt rum vid fortsättningsskolan under en månad, erhåller hon alltså icke heller någon avlöning från fortsättningsskolan för den månaden. Vid folkskolan åter skall lön utbetalas även under ferietid, såvida icke annat är föreskrivet. För varje månad skall alltså vid folkskolan utbetalas Via av r,/3o av årslönen enligt vederbörande löneklass.

Kap. 17.

Pensionssystem. (Hällande bestämmelser. För statligt anställda ordinarie och extra ordinarie övningslärare tillämpas nu civila tjänstepensionsreglementet och allmänna familjepensionsreglementet. För varje veckotimme, som tjänstgöringen under- eller överstiger 30 veckotimmar, avdrages eller tillägges lre procent å tjänstäret inom samma gränser, som gälla för lönens bestämmande. Pensionsunderlaget är däremot oberoende av tjänstgöringens omfattning. Övningslärarbefattningar vid högre kommunala skolor samt vid folkoch fortsättningsskolor kunna förenas med pensionsrätt i statens pensionsanstalt. Ordinarie och extra ordinarie befattning vid högre kommunala skolor äro alltid förenade med sådan pensionsrätt. Enligt reglementet för statens pensionsanstalt fastställes för varje tjänst ett pensionsunderlag i förhällande till omfattningen av den tjänstgöring, som kan förutses vara förenad med tjänsten. Ändringar i tjänstgöringens omfattning inverka icke på pensionsunderlagets eller pensionsavgifternas storlek, såvida ej efter ansökan statens pensionsanstalt fastställer ett nytt pensionsunderlag med hänsyn till ändrade förhållanden. Pensionsunderlaget må icke beräknas för mera än 30 veckotimmar. Å mänga tjänster vid folk- och fortsättningsskolor utgår särskild kommunal pension. Förslag till nytt pensionssystem. De sakkunniga förutsätta, att i samband med regleringen av övningslärarnas avlöning även deras pension erhåller en enhetlig reglering. Man torde kunna räkna med, att pensionen regleras i anslutning till allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena. Det statliga pensionssystemet, enligt vilket tjänstgöringens omfattning inverkar pä tjänstårsberäkningen, har visat sig medföra avsevärda administrativa olägenheter. De sakkunniga vilja därför ifrågasätta, om icke andra grunder för beräknande av pensionen böra tillämpas. Genomföres de sakkunnigas förslag, torde flertalet övningslärare 10—15 år närmast före pensionsåldern komina att inneha ordinarie tjänster och dessförinnan under en lång följd av år extra ordinarie anställning, var-

193 med enligt de sakkunnigas förslag skall vara förenad en undervisningsskyldighet av minst 15 veckotimmar. En del lärare torde dock av olika skäl kvarstanna som extra ordinarie med relativt lagt timtal under hela tjänstetiden. De sakkunniga anse, att endast ordinarie och extra ordinarie anställning men icke timläraranställning böra fä tillgodoräknas såsom tjänstår i pensionshänseende. Härvid bör omfattningen av den med tjänsten förenade undervisningsskyldigheten icke inverka å tjänstårsberäkningen. Ett års anställning såsom ordinarie eller extra ordinarie bör alltså tillgodoräknas såsom ett helt tjänstår, oavsett om anställningen avser 15 eller 34 veckolimmar. Eljest gällande bestämmelser om avdrag vid vissa slag av tjänstledigheter böra givetvis tillämpas även å övningslärarna. I stället bör den reducerade tjänstgöringen beaktas vid bestämmande av pensionsunderlaget. Detta bör bestämmas med hänsyn till tjänstgöringens omfattning å av läraren innehavda tjänster under de tio sista åren före pensionsåldern eller, om han avgår tidigare, före avgången. Har läraren innehaft ordinarie tjänst, bör han därvid alltid anses ha haft full tjänstgöring, även om h a n varit helt tjänstledig eller haft nedsatt tjänstgöring. För extra ordinarie lärare bör tjänstgöringens omfattning alltid anses motsvara den, som fastställts för tjänsten. Den omständigheten, att läraren viss tid varit tjänstledig, bör icke beaktas vid beräkningen av pensionsunderlaget ulan endast vid tjänstårsberäkningen, då eljest en dubbel reduktion skulle äga rum. Har däremot läraren icke haft ordinarie eller extra ordinarie anställning under någon del av de tio sista åren, bör pensionsunderlaget reduceras i förhållande härtill. Pensionsunderlaget bör bestämmas till det antal trettiondelar av det för lönegraden gällande pensionsunderlaget, som motsvarar medeltalet av de timtal, som gällt för av läraren innehavda pensionsberättigande tjänster under de tio sista åren före pensionsåldern, eller, om h a n avgår tidigare, före avgången. Uppstår brutet tal bör detta höjas till närmast högre timtal. Har t. ex. en lärare under de tio sista åren varit extra ordinarie under fem år med timtal av 20, 22, 24, 25, 26 veckotimmar och därefter ordinarie, / 20 + 22 + 24 + 25 + 26 + 5 X 30 blir alltså pensionsunderlaget I y — " = 26,7/30) eller 27/30 av det för lönegraden gällande pensions10 X 30 underlaget. Avgår lärare med pension innan h a n uppnått tio år å pensionsberättigande anställning, bör pensionsunderlaget bestämmas efter skälighetsprövning. Den i 16 § 1 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet föreskrivna reduktionen av tjänstepensionsunderlaget, om läraren innehaft tjänst i sam13

194 ma lönegrad mindre än tre år före pensionsåldern, bör även gälla för övningslärare. Det nu föreslagna systemet ansluter sig till det, som för statligt anställda övningslärare gällde före 1937 års lönereglering (kungörelsen 1919:508). Enligt folkskolans tjänstepensionsreglemente beräknas varje tjänstår omfatta 365 dagar, varvid även ferietid inräknas. Avdrag göres för tjänstledigheter med C-avdrag med undantag för tjänstledighet för offentligt uppdrag. Vidare avdrages ferietid, varunder läraren enligt beslut av skolöverstyrelsen vidkänts C-avdrag. De sakkunniga förorda, att samma system tillämpas för övningslärarna. Fortsättningsskolan. Vid fortsättningsskolan beräknas, som nämnts, undervisningens omfattning i undervisningstimmar och icke i veckotimmar. Med hänsyn härtill erfordras vissa specialbestämmelser för fortsättningsskolan. De sakkunniga äro emellertid icke beredda att framlägga förslag i detta hänseende, utan torde denna fråga få närmare prövas i samband med en bli vande pensionsutredning. Övergångsanordningar. Lärare, som övergår å det nya lönesystemet, bör även vara skyldig att övergå å det nya pensionssystemet. Anställning före ikraftträdandet av det nya pensionssystemet bör jämväl kunna tillgodoräknas. Anslälhiing vid statliga skolor som ordinarie och extra ordinarie bör tillgodoräknas som fulla tjänstår oavsett tjänstgöringens omfattning, i varje fall om sådan anställning omfattat minst 15 veckotimmar. Lärare vid högre kommunala skolor erhålla för närvarande pension från statens pensionsanslalt, därest de inneha med pensionsrätt i anstalten förenad befattning. För sådan pensionsrätt erfordras i regel, att tjänstgöringen omfattar minst 20 veckotimmar. I allmänhet tillgodoräknas för pension endast den tid lärare innehaft sådan befattning. Ett retroaktivt tillgodoräknande av tidigare anställning kan emellertid medgivas, därest denna anställning omfattat i regel minst 20 veckolimmar och läraren erlagt föreskrivna retroaktiva avgifter. Varje års tjänstgöring räknas därvid som fullt tjänstår, medan pensionsunderlaget bestämmes i förhållande till tjänstgöringens omfattning. För folkskolans övningslärare tillämpas väsentligen samma pensionssystem. De sakkunniga anse, att övningslärarna i varje fall böra äga tillgodoräkna det antal tjänstår, som de å med pensionsrätt vid statens pensionsanstalt reglerade befattningar uppnått vid ikraftträdandet av det nya lönesystemet. Då tjänstår därvid endast räknas, om tjänstgöringen omfattat minst 20 veckotimmar, medan pensionsrätt enligt de sakkunnigas förslag skulle kunna

195 inträda vid tjänstgöring å 15 veckotimmar, vilja de sakkunniga ifrågasätta om icke en något gynnsammare beräkningsgrund bör tillämpas. En sådan är särskilt påkallad för fortsättningsskolans del. Den närmare utformningen av sådana bestämmelser synes böra ankomma på en blivande pensionsutredning.

Kap. 18.

Kyrkomusikerutredningens förslag. 1942 års kyrkomusikerutredning har avgivit betänkande med förslag till nyorganisation av kyrkomusikerbefattningar m. m. (Del I S. O. U. 1945: 16 och del II S. O. U. 1946:50). Efter remiss ha 1941 års lärarlönesakkunniga avgivit utlåtande den 3 juli 1945 över Del I och den 30 september 1946 över Del II av betänkandet. Kungl. Maj:t har den 20 december 1946 uppdragit åt de sakkunniga att med beaktande av vad vid ärendets föredragning i statsrådet den 8 november 1946 anförts verkställa överarbetning av de med sistnämnda betänkande avgivna förslagen till kyrkomusikerstadga, avlöningsreglemente för kyrkomusiker m. fl. författningar, främst i vad dessa avsåge sättet för bestämmandet av de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifternas omfattning vid självständig kyrkomusikertjänst samt tjänste- och avlöningsregleringen i övrigt för självständig deltidstjänst, men därjämte även, i den m å n de sakkunniga funne sådant påkallat, i vad de föreslagna författningsbestämmelserna överhuvudtaget ägde samband med lärarlöne- eller andra till de sakkunniga för utredning överlämnade frågor. De sakkunniga ämna snarast möjligt verkställa nämnda överarbetning av kyrkomusikerutredningens förslag. Vissa delar av förslaget angå emellertid n ä r a musiklärarnas anställnings- och tjänstgöringsförhållanden, varför de sakkunniga ansett sig böra redan nu preliminärt beröra dessa frågor. Enligt kyrkomusikerutredningens förslag skulle i flertalet mindre kyrkomusikerområden de kyrkomusikaliska arbetsuppgifterna handhavas av folk- eller småskollärare, liksom redan nu är fallet. För dem skulle inrättas enhetliga kyrkomusiker-folkskoletjänster. Där de kyrkomusikaliska arbetsuppgifterna vore av större omfattning, skulle självständiga kyrkomusikertjänster inrättas, vilka skulle kunna utökas med fyllnadstjänstgöring vid bland annat skolor, som inginge i förevarande lönereglering. Ordinarie sådana tjänster skulle vara heltidstjänster, medan tjänstgöringen å extra ordinarie tjänster skulle motsvara lägst hälften av full tjänstgöring. Även den kyrkliga tjänstgöringen skulle beräknas i veckotimmar, varvid liksom för övningslärare 30 veckotimmar skulle anses motsvara full tjänstgöring.

197 I sitt nämnda utlåtande den 30 september 1946 anförde de sakkunniga be* träffande tjänstgöringsförhållandena följande. De självständiga kyrkomusikernas fyllnadstjänstgöring som musiklärare vid skolorna får enligt de sakkunnigas mening anses bliva av särskilt värde för skolväsendet å mindre orter, där timtalet i musik vid skolorna är sä lågt, att en musiklärare icke kan beredas tjänstgöring av tillfredsställande omfattning. För närvarande nödgas sådana skolor ofta anlita icke fackutbildade musiklärare. Då timtalet i musik vid skolorna å en ort eller eljest å en tjänst uppgår till minst 20 veckotimmar, är emellertid musiklärarens arbete av sådan omfattning, att det varken ur skolans eller kyrkotjänstens synpunkt kan anses lämpligt, att musiklärartjänsten förenas med en självständig kyrkomusikertjänst. All undervisning i musik vid en skola bör också, så vitt möjligt, handhavas av en och samma lärare. Undervisningen i instrumentalmusik bör dock utan större olägenheter helt eller delvis kunna meddelas av annan lärare. De sakkunniga kunna alltså tillstyrka, att kyrkomusiker erhålla fyllnadstjänstgöring som musiklärare vid skolor, därest undervisningen omfattar mindre än 20 veckotimmar. En förutsättning härför bör dock vara, att kyrkomusikern kan handha all eller huvudparten av undervisningen i musik vid en och samma skola. Kan han icke åtaga sig en så omfattande undervisning vid en skola, bör fyllnadstjänstgöringen i regel endast avse de överskjutande timmar, vanligen i instmmentalmusik, som skolans musiklärare på grund av tjänstgöringens omfattning icke kan fullgöra. Enligt de sakkunnigas provorganisation skulle antalet musiklärartjänster med låga timtal alltjämt bliva stort, även om tjänstgöring vid olika skolor kombinerades till enhetliga tjänster. I Bilaga 2 redovisas sålunda följande antal nuvarande och provorganiserade tjänster med olika timtal.

1_7 Läsåret 1944/45 Provorganisation Ökning ( + ), minskning (—)

140 94 —46

Antal veckotimmar 8—14 15—19 20—24 25—29 Antal tjänster 99 36 33 28 22 43 21 10 —77

+7

—12

—18

30—

S:a

22 87

358 277

+65

-81

Av sammanlagt 277 tjänster skulle alltså kvarstå (94 + 22 = ) 116 tjänster med mindre än 15 veckotimmar, vara extra ordinarie anställning icke skulle kunna erhållas. Genomföres kyrkomusikerutredningens förslag, torde ett stort antal av dessa tjänster kunna ingå som fyllnadstjänstgöring i självständiga kyrkomusikertjänster. Även en del tjänster å 15—19 veckotimmar eller å högre timtal, därest de bildats genom tjänstgöring vid olika skolor, torde kunna ersättas med självständiga kyrkomusikertjänster med fyllnadstjänstgöring vid skolorna ifråga. Tjänster å minst 20 veckotimmar

198 med all tjänstgöring vid en enda skola böra däremot, som nämnts, alltjämt uppehållas av särskilda musiklärare. För såväl skolväsendet som för musiklärarna, av vilka flertalet torde ha eller komma att förvärva kompetens till självständiga kyrkomusikerbefattningar, torde kyrkomusikerutredningens förslag innebära betydande fördelar. Förslaget försvårar icke heller genomförandet av en lönereglering för de musiklärare, som icke skulle ha kyrklig tjänstgöring. Den musikun dervisning vid skolorna, som skall fullgöras av självständiga kyrkomusiker, kommer nämligen att ligga helt vid sidan av den undervisning, som skall ankomma på musiklärarna. I vilken omfattning musikundervisningen skall anförtros kyrkomusiker eller särskild musiklärare, blir en lämplighetsfråga, som får prövas i varje särskilt fall. För musiklärarna minskas väsentligt antalet tjänster med låga timtal, medan antalet tjänster med högre timtal torde bli det, som framgår av provorganisationen. Av tabellen å sidan 75 framgår för övrigt, att under våren 1942 av 279 musiklärare vid folk- och småskoleseminarier, allmänna läroverk och högre kommunala skolor 48 voro folk- eller småskollärare. Av dem tjänstgjorde flertalet vid kommunala mellanskolor och högre folkskolor. De torde efter förslagets genomförande i stor utsträckning ersättas avsjälvständiga kyrkomusiker. Av de sakkunnigas nämnda utredning angående musiklärarnas tjänstgöringsförhållanden våren 1942 framgår vidare, att av 231 musiklärare — folk- och småskollärare ej medräknade — icke mindre än 94 tillika hade kyrklig tjänstgöring. Dessa lärares timtal i musik vid en eller flera skolor framgå av följande uppställning. tal veckotimmar 40—44 35—39 30—34 25—29 20—24 15—19 10—14 5— 9 1— 4

Antal lärare 3 4 7 9 16 9 17 23 6

Summa

55 94

De sakkunniga ha icke närmare undersökt omfattningen av ifrågavarande lärares kyrkliga åligganden. Den sammanlagda arbetsbördan måste dock i flera fall anses ha varit uppenbarligen för stor till men för undervisningen.

199 Med stöd av 55 § 9 mom. 4 punkten första stycket i civila avlöningsreglementet k a n med ordinarie statlig musiklärarbefattning förenas kyrkomusikalisk tjänst, därest skolöverstyrelsen på därom gjord framställning prövar sådan förening kunna utan olägenhet för undervisningen äga rum. Medgivande skall, där så kan ske, avse viss tid, som ej bör överstiga tre år i sänder. Ett motsvarande stadgande infördes redan vid 1937 års lönereglering (prop. 1937: 271 s. 408). Enligt 15 § i förslaget till stadgan för övningslärare skall denna möjlighet upphöra, då ordinarie tjänster framdeles skola vara heltidstjänster. Genomföres kyrkomusikerutredningens förslag, ökas dessutom arbetsuppgifterna å de kyrkomusikaliska befattningarna. Musiklärartjänster å minst 20 veckotimmar böra därför, som nämnts, icke ingå i självständiga kyrkomusikerbefattningar. Enligt de sakkunnigas förslag till övergångsbestämmelser skulle emellertid ordinarie musiklärare kunna övergå å det nya lönesystemet, även om de icke ha full tjänstgöring. Läraren bör då icke samtidigt kunna inneha sådan självständig kyrkomusikertjänst, som avses i kyrkomusikerutredningens förslag. Är timtalet å lärartjänsten mindre än 20, bör om möjligt inrättas en ordinarie självständig kyrkomusikertjänst (heltidstjänst) med musik lärartjänstgöringen som fyllnadstjänstgöring. Därest någon ordinarie musiklärare skulle vilja kvarstå å de nuvarande bestämmelserna, bör h a n icke erhålla fortsatt medgivande att uppehålla kyrkomusikertjänst, därest denna med hänsyn bland annat till arbetsuppgifternas blivande utökning kan antagas inverka hinderligt å lärartjänsten. Hithörande frågor komma de sakkunniga att närmare behandla vid överarbetningen av kyrkomusikerutredningens förslag. I fråga om de självständiga kyrkomusikernas lönegradsplacering framhöllo de sakkunniga i sitt utlåtande den 30 september 1946 följande. Enligt kyrkomusikerutredningen bör självständig kyrkomusikertjänst i varje fall placeras minst tre lönegrader högre än den högsta, som fastställes för musiklärare, för vilken endast kräves musiklärarexamen. Utredningen räknar för den skull tillsvidare med en placering i lönegrad A 23. Musiklärarnas lönegradsplacering har ännu icke blivit slutligen prövad av de sakkunniga. Vid förhandlingar med övningslärarorganisationernas representanter, vilka ännu icke avslutats, ha olika lönegrader övervägts. Såsom normallönegrad för musiklärarna har därvid närmast förhandlats om lönegrad A 18. Varken de sakkunniga eller representanterna ha emellertid tagit definitiv ställning härtill. I nuvarande läge anse de sakkunniga sig emellertid böra utgå från denna lönegradsplacering. Vid de högre allmänna läroverken skulle dock musiklärarna tillhöra lönegrad A 20, vilket sammanhänger med dels att undervisningen där får anses vara mera krävande och dels att de sakkunniga önskat tillskapa befordringstjänster. Musiklärarna vid folk- och småskoleseminaricr skulle uppflyttas från lönegrad A 21 till lönegrad A 22 med hänsyn till vikten av att till dessa för musikundervisningen vid folkskolan viktiga befattningar kunna förvärva särskilt kvalificerade befattnings-

200 havare, vilket icke minst blir av betydelse för de folk- och småskollärare, som tilllika skola fullgöra kyrkomusikalisk tjänstgöring. Lönegraderna A 18, A 20 och A 22 motsvaras av lönegraderna Ca 22, Ca 23 och Ca 25 enligt 1945 års. lönckommittés förslag (SOU 1946: 48 sid. 66). I nämnda förslag finnes nämligen icke någon motsvarighet till lönegrad A 19. I likhet med kyrkomusikerutredningen anse de sakkunniga att de självständig;) kyrkomusikernas löneställning bör bestämmas i anslutning till musiklärarnas löneställning. Vid bedömandet av den lämpliga löneställningen för självständig kyrkomusiker synes dock hänsyn böra tagas icke blott till de uppställda kompetensfordringarna utan även och kanske i främsta rummet till de med befattningen förenade arbetsuppgifterna. De sakkunniga anse det motiverat, att självständig kyrkomusiker, särskilt med hänsyn till tjänstgöringens egenart, erhåller en förmånligare löneställning än musiklärare. En större löneskillnad skulle emellertid bliva till påtagligt men för skolväsendet. Den skulle få till följd, att de musiklärare, som hade uteslutande skoltjänstgöring, i stor utsträckning skulle söka erhålla kyrkomusikerbefattningar. Täta ombyten å tjänsterna vid de högre allmänna läroverken skulle därför befaras äga rum till men för undervisningen. De sakkunniga ha redan uttalat, att skäl syntes föreligga för att självständig kyrkomusikertjänst placerades lägst två eventuellt tre lönegrader högre än övningslärartjänst i musik. Enligt de sakkunnigas mening bör denna skillnad räknas i förhållande till normallönegraden för musiklärartjänsterna. På grund härav kunna de sakkunniga icke tillstyrka, att självständiga kvrkomusiker placeras högre än i lönegrad A 21 (Ca 24). Skillnaden blir då tre lönegrader enligt A planen och två lönegrader i den nya planen. Med en sådan placering torde musiklärartjänsterna vid högre allmänna läroverk i A 20 (Ca 23) få anses vara i stort sett likvärdiga med de självständiga kyrkomusikertjänsterna, om hänsyn tages till, att en väsentlig del av tjänstgöringen å de kyrkliga tjänsterna måste fullgöras å sön- och helgdagar. Hänsyn bör också tagas till att musiklärarna vid musikhögskolan tillhöra lönegrad A 22 (Ca 25) samt att musiklärarna vid folk- och småskoleseminarierna av de sakkunniga ifrågasatts böra placeras i samma lönegrad. En god rekrytering till dessa för musiklivet synnerligen viktiga befattningar skulle äventyras, därest de självständiga kyrkomusikerna placerades i en högre lönegrad än den, som av de sakkunniga ifrågasattes. Vidare torde de självständiga kyrkomusikerna i stor utsträckning fä fyllnadstjänstgöring vid realskolor, högre kommunala skolor eller folkskolan men endast i ett fåtal fall vid högre allmänna läroverk. Om de placerades i högre lönegrad än A 21 (Ca 24), skulle lönen för skoltjänstgöringen bliva väl hög i förhållande till den som utgår till motsvarande musiklärare, vilka ofta kunna förutses ha lika omfattande utbildning som kyrkomusikerna. Kyrkomusikerutredningen h a r föreslagit, att extra ordinarie självständiga kyrkomusiker skulle placeras i lönegrad Eo 21. Enligt 1945 års lönekommittés förslag skulle för extra ordinarie och ordinarie tjänstemän i samma lönegrad gälla samma löneklasser, medan nu löneklasserna för extra ordinarie ligga en löneklass lägre än i motsvarande ordinarie lönegrader. Vid löneregleringens genomförande skulle de extra ordinarie uppflyttas en löneklass. Den lägre löneställningen för extra ordinarie kyrkomusiker h a r i betänkandet motiverats med att en sådan skillnad uppehållits vid regleringar på det allmänna löneområdet. Två reservanter, h e r r a r K. G. Gustafsson och E. Ralf, ha emellertid framhållit, att det mest framträdande exemplet på en sådan löneskillnad vore till finnandes inom undervisningsväsendet, där ordinarie adjunkter vore placerade i lönegrad A 23 och extra ordinarie adjunkter i lönegrad Eo 21. Antalet ordinarie adjunkter vore emellertid 1 336 och antalet extra ordinarie

201 adjunkter 320. De extra ordinarie adjunkterna vore sålunda att betrakta såsom rekryteringsanställda. För självständiga kyrkomusiker komme förhållandena att ställa i sig helt annorlunda. Endast 75—100 ordinarie befattningar torde komma att inrättas, medan 100—425 befattningar, samtliga deltidstjänster, torde bliva extra ordinarie. Utsikterna för de extra ordinarie kyrkomusikerna att erhålla ordinarie tjänst vore sålunda mycket små och de extra ordinarie kunde under inga förhållanden rubriceras som rekryteringsanställda. Med hänsyn härtill förordade reservanterna lönegraden Eo 23. De sakkunniga finna de av reservanterna framförda synpunkterna värda beaktande och vilja ifrågasätta, om icke extra ordinarie självständiga kyrkomusiker borde erhålla en i förhållande till de ordinarie gynnsammmarc löneställning än som förordas av majoriteten inom kyrkomusikerutredningen. Domkyrkomusikerna böra enligt de sakkunnigas mening ha en enhetlig lönegradsplacering oavsett kyrkomusikerdistriktens storlek. Den föreslagna lönegraden A 24 synes emellertid väl hög i jämförelse med den, som gäller för musiklärarna vid musikhögskolan och av de sakkunniga ifrågasattes för musiklärare vid folk- och småskoleseminarier. De s a k k u n n i g a k o m m a att laga slutlig ställning till h ä r b e r ö r d a vid ö v e r a r b e l n i n g e n av k y r k o m u s i k e r u t r e d n i n g e n s förslag.

frågor

Kap. 19.

Statsbidrag. Enligt gällande bestämmelser utgår statsbidrag till avlönande av övningslärare vid högre kommunala skolor enligt samma grunder, som gälla för statsbidrag till ämneslärare vid skolorna, d. v. s. statsbidraget utgör 78 procent av avlöningskostnaderna. Vid folkskolan och fortsättningsskolan utgår statsbidrag till avlönande av lärare i manlig slöjd, kvinnlig slöjd och hushållsgöromål med belopp motsvarande den för vederbörliga ämnen och skolformer bestämda minimiavlöningen. Däremot utgår icke något statsbidrag till avlönande av särskilda lärare i musik, teckning och gymnastik. Ett genomförande av lärarlönesakkunnigas förslag till anställnings- och avlöningsreglering för övningslärarna förutsätter i viss mån en omläggning av statsbidragsreglerna beträffande folkskolan och fortsättningsskolan. Genom den föreslagna regleringen med dess likställighet i anställningsformer för lärare i olika ämnen accentueras nämligen det otillfredsställande med de nuvarande reglerna, att kommunerna icke erhålla något statsbidrag till avlönande av övningslärare i vissa ämnen. Vid ett genomförande av de sakkunnigas förslag om kombinerade tjänster framträder även önskemålet om samma statsbidragsregler för alla de avsedda skolformerna med större styrka. För en kommun måste det te sig svårförklarligt, om den till avlönande av två övningslärare, som båda tjänstgöra i t. ex. kommunal mellanskola och folkskola, skulle erhålla olika utmätt statsbidrag på den grund, att den ene lärarens tjänst ansåges hänförd till kommunala mellanskolan och den andres till folkskolan. Problemet om det lämpliga statsbidraget till övningslärarnas löner kompliceras emellertid därigenom, att det icke kan ses som en isolerad fråga utan intimt sammanhänger med frågan om statsbidrag till avlönande av ämneslärarna vid de högre kommunala skolorna och av folk- och smäskollärarna. Som förut nämnts, utgör statsbidraget till de angivna ämneslärarnas avlöning för närvarande 78 procent av avlöningskostnaderna. Statsbidraget till folk- och småskollärares avlöning utgår i regel med ett belopp motsvarande hela avlöningen, minskad med det för vederbörande lärare gällande oreducerade hyresavdraget. Detta sätt att bestämma statsbidraget till folk- och småskollärares avlöning medför, att statsbidraget procentuellt sett varierar rätt väsentligt. Det är olika stort för folkskollärare och små-

skollärare. Inom samma lönegrad varierar det med hänsyn till olika löneklasser. Inom samma löneklass är det också olika stort på olika ortsgrupper och icke ens lika stort för alla lärare inom samma ortsgrupp och löneklass, enär det är direkt beroende av den hyresgrupp, till vilken lärarens stationeringsort blivit hänförd, och dyrortsgrupp och hyresgrupp i många fall ej överensstämma. Statsbidraget till avlönande av folkskolans lärare k a n i stort sett sägas växla mellan 70 och 90 procent av hela avlöningen. Det är procentuellt störst på orter i låg ortsgrupp. Det är vidare något större beträffande småskollärarna än beträffande folkskollärarna. Enligt de sakkunnigas mening måste man utgå från att ett statsbidragssystem sådant som det, som gäller beträffande folk- och småskollärares avlöning, icke kan genomföras beträffande övningslärarna ens vid folkskolan. Tjänstebostäder till övningslärare torde nämligen icke kunna ifrågakomma, och då framstår en anknytning till vissa hyresavdrag såsom synnerligen onaturlig. Ett annat system måste därför väljas. Härvid framträder med särskild styrka ovannämnda önskemål att erhålla ett enhetligt statsbidragssystem för alla övningslärare, oberoende av vid vilken skolform de äro anställda och i vilka ämnen de undervisa. Tänkbart vore emellertid, att enhetligheten skulle kunna sträcka sig längre och omfatta även alla andra lärare vid ifrågavarande skolor. Detta skulle medföra en omläggning av nu gällande statsbidragsbestämmelser för folkskolans lärare. Problemet utökas därför till en allmän översyn av bestämmelserna om statsbidrag till lärarlöner vid nämnda skolor, ett problem som är av den räckvidd, att det ej kan lösas utan omfattande utredningar. De sakkunniga ha vid sitt tillkallande också erhållit i uppdrag att utreda frågan om den lämpliga avvägningen av och det lämpligaste systemet för statsbidraget till folk- och småskollärarnas avlöning. Sedermera har ett motsvarande uppdrag givits åt 1945 års folkskolesakkunniga. Vilken av sakkunnigkommitteerna som skall upptaga frågan till behandling, är ännu ej slutgiltigt avgjort, men en allmän översyn av detta statsbidragssystem skall dock ske. En viss revision av statsbidragsbestämmelserna måste i övrigt verkställas i anledning av den omläggning av hyresavdragsbestämmelserna, som måste följa på ikraftträdandet av den nya boställsordningen för folkskolans lärare från och med den 1 juli 1947. Då enligt de sakkunnigas mening frågan om statsbidrag till övningslärarna ej bör lösas separat, finna de sakkunniga sig för närvarande endast kunna föreslå provisoriska bestämmelser i avvaktan på den allmänna översyn av statsbidragsbestämmelserna, som bör ske. De sakkunniga vilja sålunda föreslå, att statsbidraget till avlönande av övningslärare vid högre kommunala skolor, folkskolor och fortsättningsskolor tills vidare fastställes till 78 procent av avlöningskostnaderna, d. v. s. samma procenttal, som gäller för ämneslärare vid de förstnämnda skolorna. För folkskolornas del

innebär detta, att statsbidraget till övningslärarna blir lägre än statsbidraget till folk- och småskollärare, såvitt gäller orter i låg ortsgrupp. Detta synes emellertid vara lämpligare än fastställande av ett högre procenttal med därav följande större statsbidrag till övningslärare än till folk- och småskollärare på orter i hög ortsgrupp, d. v. s. de städer och de större samhällen, där särskilda övningslärare i första hand förekomma.

Kap. 20.

Kostnadsberäkningar. Statliga skolor. Statligt anställda övningslärare och ämneslärare avlönas från samma anslag. I räkenskaperna redovisas de icke heller separat. Från och med den 1 juli 1947 skall det statliga lönesystemet omläggas, varför eventuella kostnadsberäkningar måste korrigeras med hänsyn härtill, om en jämförelse skall kunna ske med kostnaderna enligt de sakkunnigas förslag. Sistnämnda kostnader äter bliva i hög grad beroende av, i vilken utsträckning undervisning vid olika skolor och i skilda övningsämnen kombineras till enhetliga tjänster. De sakkunniga räkna med att kombinationer inom några år efter löneregleringens ikraftträdande kunna genomföras i ungefär den omfattning, som framgår av den i Bilaga 2 redovisade provorganisationen av undervisningen läsaret 1944/45. Sedan dess har emellertid antalet undervisningsavdelningar betydligt ökat vid bäde seminarier och läroverk, varför icke heller nämnda provorganisation längre motsvarar den organisation, som undervisningen torde erhålla. Då kostnaderna för de statliga övningslärarna icke kunna beräknas utan hänsyn till den blivande organisationen av undervisningen och en ny provorganisation skulle taga en avsevärd tid att färdigställa, ha de sakkunniga nödgats att grunda sina beräkningar å prov-organisationen för läsåret 1944/45. De sakkunniga ha verkställt delvis ganska detaljerade undersökningar angående avlöningskostnaderna läsåret 1944/45 dels enligt faktiskt föreliggande organisation och dels enligt provorganisationen. Därvid ha de sakkunniga i båda fallen beräknat avlöningen enligt det nya statliga lönesystemet. Nämnda undersökningar visa, att de sakkunnigas förslag för de statligt anställda övningslärarnas del torde medföra en kostnadsökning av i runt tal 300 000 kronor. På grund av övergångsbestämmelserna, enligt vilka nuvarande ordinarie och extra ordinarie lärare skulle bibehålla sin lönegradsplacering, blir dock kostnadsökningen övergångsvis högre. Sammanlagt torde den under de närmaste åren kunna uppskattas till 400 000 kronor. Av kostnadsökningen belöper sig en mindre del a de föreslagna höjda lönegradsplaceringarna för åtskilliga av seminariernas övningslärare samt ä höjningar av timlärararvodena. Huvudparten av ökningen hänför sig emel-

lertid till det förhällandet, att undervisningen framdeles i avsevärt större omfattning än nu kommer att uppehållas av ordinarie och extra ordinarie lärare, medan extra och vikarierande lärare icke längre skulle finnas och antalet timlärare skulle väsentligt reduceras. De sakkunnigas förslag innebära i vissa hänseenden kostnadsminskningar. Sedan övergångsbestämmelserna upphört att tillämpas, komma de föreslagna sänkta lönegraderna för vissa lärargrupper att göra sig mer gällande. Kostnadsminskningar, om ock av ganska obetydlig storlek, föranledas vidare av att treprocentregeln utbytts mot trettiondelsregeln för extra ordinarie lärare samt av att ersättningen till gymnastiklärarna för deras befattning med friluftsverksamheten begränsats. De sammanlagda avlöningskostnaderna för statligt anställda övningslärare enligt provorganisationen för läsåret 1944/45 uppskatta de sakkunniga till i runt tal 6 000 000 kronor, varav för folk- och småskoleseminarier drygt 1 000 000 kronor. Högre kommunala skolor, övningslärarnas anställnings- och tjänstgöringsförhållanden äro i stort sett desamma vid de högre kommunala skolorna som vid de statliga skolorna. Vad de sakkunniga anfört i fråga om sistnämnda skolor gäller därför i stort sett även de högre kommunala skolorna. Vissa olikheter föreligga dock. Vid dessa skolor få övningslärarna vidkännas sänkta lönegradsplaceringar i större utsträckning än vid de statliga skolorna. Detta uppväges emellertid av att undervisningen nu i stor omfattning uppehälles av timlärare, medan den enligt förslaget skulle till största delen uppehållas av ordinarie och extra ordinarie lärare. Enligt de sakkunnigas uppskattningar skulle förslaget medföra en kostnadsökning för övningslärarna vid de högre kommunala skolorna av i runt tal 200 000 kronor om året beräknat efter samma grunder som för de statliga skolorna. Övergångsvis skulle dock ökningen bliva större eller sammanlagt drygt 300 000 kronor. De sammanlagda avlöningskostnaderna för övningslärarna vid högre kommunala skolor enligt provorganisationen för läsåret 1944/45 uppskatta de sakkunniga till i runt tal 3 500 000 kronor, varav staten skulle svara för 78 procent eller i runt tal 2 700 000 kronor. Folkskolan. Vid folkskolan utgår nu icke stalsbidrag till facklärare i teckning, musik och gymnastik. De sammanlagda blivande kostnaderna för de nu anställda övningslärarna i dessa ämnen uppskatta de sakkunniga till i runt tal 1 400 000 kronor om året. En mindre del härav torde dock uppvägas av att en del folkskollärartjänster torde kunna ersättas av övningslärartjänster i nämnda ämnen vid folkskolans högsta klasser i de största skoldistrikten.

207 I manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål utgå visserligen statsbidrag med minimiarvodenas belopp jämte bidrag för ålderstillägg för vissa tjänster reglerade med pensionsrätt vid statens pensionsanstalt. För läsåret 1944/45 utgick statsbidrag i manlig och kvinnlig slöjd med i runt tal 2 800 000 kronor och i hushållsgöromål med i runt tal 300 000 kronor. Därtill komma dyrtids- och kristillägg. De sakkunniga uppskatta de sammanlagda årliga avlöningskostnaderna enligt förslaget för nu anställda lärare i dessa ämnen vid folkskolan till i runt tal 9 000 000 kronor. Kostnaderna för övningslärare vid folkskolan skulle alltså uppgå till JO 400 000 kronor, varav staten skulle betala 78 procent eller i runt tal 8 100 000 kronor. Fortsättningsskolan. Vid fortsättningsskolan utgår statsbidrag med minimiarvodenas belopp. Medelsutgången var budgetåret 1944/45 för samtliga lärare 3 340 000 kronor, varav omkring en tredjedel torde belöpa ä lärare i manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål. Genomföres de sakkunnigas förslag, torde kostnaderna för lärarlöner i nämnda tre ämnen vid fortsättningsskolan kunna uppskattas till 3 000 000 kronor, varav staten skulle ersätta 78 procent eller i runt tal 2 300 000 kronor. Sammanfattning. Enligt de sakkunnigas förslag torde avlöningskostnaderna för övningslärare och statens andel därav kunna uppskattas till följande belopp. Sammanlagda kostnader kronor

Statens kostnader kronor

statliga skolor högre kommunala skolor folkskolan fortsättningsskolan

6 000 000 3 500 000 10 400 000 3 000 000

6 000 000 2 700 000 8 100 000 2 300 000

Summa kronor

22 900 000

19 100 000

Kap. 21.

Specialmotivering till stadgan för övningslärare. Stadgans benämning och uppställning. Den föreslagna löneregleringen omfattar fjorton skolformer och för varje skolform gäller en stadga eller liknande bestämmelser med undantag för praktiska mellanskolor, där föreskrifter utfärdats för varje skola. De sakkunnigas förslag innebära genomgripande förändringar i övningslärarnas nuvarande anställningsförhållanden och de erforderliga författningsbestämmelserna ha visat sig bliva ganska omfattande. I stort sett skulle dessa bliva enhetliga för övningslärarna vid samtliga skolformer. Endast vid fortsättningsskolan erfordras specialbestämmelser i större utsträckning. De sakkunniga ha funnit det vara lämpligast att sammanföra bestämmelserna i särskilda författningar, vilka äro avsedda att tillämpas å såväl statligt som kommunalt anställda övningslärare. Bestämmelserna om avlöning ha sammanställts i ett avlöningsreglemente och övriga bestämmelser i en stadga. De sakkunniga ha ansett det önskvärt, att dessa författningar givas benämningar, som bekvämt kunna användas vid hänvisningar och citat. Med hänsyn härtill ha de sakkunniga valt beteckningarna stadga för övningslärare och avlöningsreglemente för övningslärare. I samband med löneregleringens genomförande böra i de för övningslärare nu gällande olika stadgorna m. m. alla bestämmelser upphävas, som strida mot stadgan för övningslärare. Dessutom bör i varje särskild sådan stadga m. m. införas en bestämmelse av innehåll, att utöver vad i stadgan för skolformen i fråga sägs, skola för övningslärarna gälla bestämmelserna i stadgan för övningslärare. De sakkunniga ha icke utarbetat förslag till nämnda författningsändringar. 1 § Skolformer. 2 § Övningslärare. Hithörande frågor behandlas i kapitlet Löneregleringens omfattning (s. 82—87). För fortsättningsskolan skall i allmänhet gälla samma bestämmelser som för folkskolan, där ej specialbestämmelser erfordras. För att ej tynga'författningstexten med bestämmelserna om fortsättningsskolan har i 1 § intagits en allmän bestämmelse i detta hänseende jämte hänvisning till 8 kap. 3 § Tillämpning

av andra stadgor m. m.

Stadgan för övningslärare

209 reglerar endast vissa för övningslärarna mera speciella förhållanden. I övrigt skola för dem gälla bestämmelserna vid den skolform, där de äro anställda eller tjänstgöra, t. ex. i fråga om läsårets och undervisningstimmar nas längd m. m. En uttrycklig föreskrift i detta hänseende har ansetts böra inlagas i stadgan för övningslärare. 4 § Rektor. 5 § Skolöverstyrelsen. De högre tekniska läroverken sortera under överstyrelsen för yrkesutbildning, medan övriga statliga skolor, som ingå i löneregleringen, äro underställda skolöverstyrelsen. Beträffande lärare anställda vid högre tekniska läroverk bör därför yrkesöverstyrelsen ha de befogenheter, som beträffande övriga nämnda skolor enligt stadgan tillkommer skolöverstyrelsen. För att författningstexten ej skall tyngas av specialbeslämmelser beträffande de högre tekniska läroverken, har i 4 § intagits en allmän föreskrift i detta hänseende. Av bestämmelsernas innebörd lorde i allmänhet framgå, vilkendera överstyrelse som bör äga beslutanderätten i olika frågor. Organiserandet av övningslärartjänster bör ske i samråd mellan överstyrelserna (s. 127). Tillsättning av övningslärare och beslut om rätt att med övningslärartjänst förena annan tjänstgöring enligt 15 § m. m. bör handhavas av överstyrelsen för yrkesutbildning. Av samma anledning ha de sakkunniga ansett sig böra intaga en allmän bestämmelse, att vad som i stadgan sägs om rektor, vid folkskolan skall avse distriktsöverlärare eller kommunal folkskoleinspektör eller, om sådan ej finnes, skolstyrelsens ordförande, där annat ej angives. Stadgandet äger enligt 1 § motsvarande tillämpning även för fortsättningsskolan. 6 § Anställningsformer. Enligt de sakkunnigas förslag skulle det endast fiimas tre anställningsformer för övningslärare, nämligen som ordinarie och extra ordinarie samt som timlärare (s. 93—108). I allmänhet behandlas dessa anställningsformer parallellt i stadgan. Endast vissa föreskrifter för ordinarie och icke-ordinarie tjänster ha behandlats i olika avsnitt. 7 § Begreppet fyllnadstjänstgöring. Då möjligheten att kombinera tjänstgöring vid olika skolor till enhetliga tjänster utgör en av de mera centrala delarna av de sakkunnigas förslag, ha de erforderliga bestämmelserna av stadgekaraktär sammanförts i ett särskilt kapitel. Bestämmelserna i förevarande paragraf behandlas å s. 109—112. Ingår i tjänst fyllnadstjänstgöring vid skola, vara stadgan icke äger tillämpning, skall tjänsten givetvis anses placerad vid den skola, för vilken stadgan gäller, även om tjänstgöringen vid förstnämnda skola är av större omfattning.* 8 § Kommunal 14

skolas

skyldigheter

beträffande

fyllnadstjänstgöring.

210 Hithörande frågor behandlas å s. 126—128. För högre kommunala skolor böra samma regler gälla beträffande motsvarande praktiska läroämnen och yrkesämnen. De sakkunniga förutsätta, att i samband med löneregleringens genomförande bestämmelser i detta hänseende inlagas i stadgorna för de högre kommunala skolorna. 9 § Lärares skyldighet att åtaga sig fyllnadstjänstgöring. Bestämmelserna ha utformats i anslutning till vad de sakkunniga anfört å s. 112—115. 10 § Beslut rörande lärare, som fullgör fyllnadstjänstgöring. rande bestämmelser behandlas ä s. 117—118.

Ifrågava-

11 § Undervisningsskyldighet. Enligt de sakkunnigas förslag (s. 88—92) skall en undervisning av 30 undervisningstimmar i veckan i regel anses vara full tjänstgöring. Ordinarie tjänst skulle alltid vara förbunden med full tjänstgöring (s. 93—95) och innehavaren tillförsäkrad lön enligt löneplanen, även om full tjänstgöring i något fall icke skulle kunna beredas honom. Utöver full tjänstgöring skall ordinarie och extra ordinarie lärare kunna åläggas att tjänstgöra ytterligare högst fyra veckotimmar [s. 99 och 100). Undervisningsskyldigheten för extra ordinarie lärare behandlas å s. 99 och 100. 12 § Beräknandet av undervisningsskyldighet. Full tjänstgöring skall enligt de sakkunnigas förslag beträffande samtliga övningsämnen och skolformer föreligga vid en undervisning av 30 veckotimmar. I vissa fall bör dock med hänsyn till arbetsuppgifter m. m. vid sidan av lektionstimmarna eller, om dessa äro särskilt krävande, ett mindre antal lektionstimmar kunna anses motsvara full tjänstgöring (s. 91, 92, 97 och 98). För motsvarande ämneslärare samt folk- och småskollärare, vilka ju ha full tjänstgöring, medgives i liknande fall nedsättning av undervisningsskyldigheten till ett lägre timtal. En dylik anordning skulle också kunna genomföras för ordinarie övningslärare, vilka enligt de sakkunnigas förslag skulle inneha heltidstjänster. För extra ordinarie lärare, vilkas undervisningsskyldighet kan variera mellan 15 och 30 veckotimmar, kan emellertid ett system med nedsättning av undervisningsskyldigheten i sådana fall knappast komina i fråga. Då bestämmelserna för ordinarie och extra ordinarie övningslärare så vitt möjligt böra vara lika, ha de sakkunniga ansett det lämpligast, att övningslärarna i sin undervisningsskyldighet kunna få tillgodoräkna ett visst antal veckotimmar utöver det antal veckotimmar de meddela under-

211 visning. Denna rätt bör tillkomma endast ordinarie och extra ordinarie lärare men icke timlärare. Med stöd av 1 mom. bör sålunda en ordinarie eller extra ordinarie teckningslärare vid ett folkskoleseminarium kunna erhålla full lön enligt löneplanen, då han meddelar undervisning 27 veckotimmar. Vid fyllnadstjänstgöring bör den tid, som åtgår för resor, uppgå till betydligt mer än en timme i veckan, innan läraren härför äger tillgodoräkna en veckotimme vid bestämmande av undervisningsskyldighetens oinfattning. Sådant tillgodoräknande bör i regel icke ske för resor mellan skolor å stationeringsorten. De sakkunniga utgå från, att extra ordinarie lärare med ett relativt lågt antal undervisningstimmar därutöver tillgodoräknas mindre än tre veckotimmar utom i undantagsfall vid resor för fyllnadstjänstgöring. Gymnastiklärarnas rätt enligt 2 mom. att tillgodoräkna timmar för arbetet med planläggning och övervakande av elevernas friluftsverksamhet behandlas å s. 145—149. Ordinarie gymnastiklärare, som före löneregleringens ikraftträdande ägt tillgodoräkna tre veckotimmar i detta hänseende, skola dock enligt särskild övergångsbestämmelse kunna av skolöverstyrelsen medgivas att å samma tjänst alltjämt tillgodoräkna nämnda timtalFöreskriften i 3 mom. torde för närvarande bliva tillämplig endast å en lärarinna i hushållsgöromål vid småskoleseminariet i Lycksele. Stadgandet har emellertid givits en så allmän avfattning, att det även kan tillämpas vid andra skolformer än småskoleseminarier. På grund av bestämmelserna i demia paragraf kan lärare vinna extra ordinarie anställning, även om antalet lektionstimmar å tjänsten är något lägre än 15 veckotimmar. Gymnastiklärare vid allmänna läroverk och högre kommunala skolor kunna sålunda regelmässigt erhålla extra ordinarie an, ställning, då nämnda timtal uppgår till 14 veckotimmar. Detta har beaktats I i Bilaga 2. 13 § Särskilda bestämmelser om undervisningsskyldighet. 1 enlighet med vad de sakkunniga föreslagit i kapitlet Löneregleringens omfattning (s. 87), ha de sakkunniga under 1 mom. intagit en bestämmelse, att övnimgslärare är skyldig undervisa i motsvarande praktiska läroämne eller yrkesämne. Föreskriften blir aktuell i första hand för lärare i manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål. Den k a n emellertid även tillämpas å lärare i teckning för undervisning i mera yrkesbetonad teckning vid högre tekniskt läroverk eller efter teckningslärarens medgivande för dylik undervisning vid kommunal yrkes- eller lärlingsskola. I 2 mom. har intagits en föreskrift, att teckningslärare skall äga företräde till undervisning i välskrivning. En dylik företrädesrätt föreligger icke för närvarande. Då flertalet lärare i gymnastik numera erhållit utbildning i planlägg-

ning och övervakande av friluftsverksamhet, har en föreskrift om skyldighet för dem att fullgöra sådant arbete intagits i 3 mom. Arbetet bör emellertid, om så anses lämpligt, kunna anförtros åt andra. De sakkunniga utgå från, att äldre gymnastiklärare, som före löneregleringens ikraftträdande icke handhaft friluftsverksamheten, icke heller framdeles åläggas nämnda arbete. I 4 mom. har i enlighet med vad de sakkunniga förordat i kapitlet Löneregleringens omfattning (s. 86) intagits en föreskrift, att i tjänst i hushållsgöromål må ingå undervisning i barnavård och ekonomilära. 14 § Särskilda åligganden för ordinarie lärare. Ifrågavarande bestämmelser äro vanligen intagna i avlöningsreglementen. De äro emellertid av stadgekaraktär, och i 3 § av förslaget till avlöningsreglemente för övningslärare har intagits en bestämmelse, att lärare är skyldig underkasta sig föreskrifterna i stadgan. Ordinarie lärare bör kunna förflyttas, om timtalet å tjänsten varaktigt nedgår under det, som motsvarar full tjänstgöring, och detta icke k a n kompenseras genom fyllnadstjänstgöring. Beträffande tjänst i två ämnen, där motsvarande tjänster i vartdera ämnet ha olika lönegradsplacering, bör frågan om förflyttning upptagas, därest det ämne, som berättigar till den högre lönegraden, varaktigt skulle sjunka betydligt under hälften (s. 120). 15 § Förening av tjänster m. m. Enligt 55 § 9 mom. 4 punkten civila avlöningsreglementet må med befattning som ordinarie lärare i övningsämne vid någon av de i momentet avsedda läroanstalterna kunna förenas annan tjänst, därest skolöverstyrelsen på därom gjord framställning prövar sådan förening kunna utan olägenhet för undervisningen äga rum; dock att fråga om förening med sådan övningslärarbefattning av ordinarie statlig eller därmed jämförlig kommunal övningslärarbefattning skall underställas Kungl. Maj:ts prövning. Medgivandet skall, där så k a n ske, avse viss tid, som ej bör överstiga tre år i sänder. Nämnda för övningslärarna speciella bestämmelser ha tillkommit på grund av de ofta låga timtalen på övningslärartjänsterna. Ordinarie övningslärartjänster skulle emellertid enligt de sakkunnigas förslag vara heltidstjänster och timtalen å sådana tjänster kunna utökas genom fyllnadstjänstgöring vid närliggande skolor. Under sådana förhållanden föreligger knappast längre behov av specialbestämmelser för ordinarie övningslärare i detta hänseende. I / mom. ha de sakkunniga därför infört samma bestämmelser, som enligt 4 § 1 mom. civila avlöningsreglementet gälla för statstjänstemän i allmänhet. Då tjänstledighet för övningslärare liksom för folk- och småskollärare ej skall avse ferietid, har bestämmelsen utformats i anslutning till

213 10 § 1 mom. folkskolans avlöningsreglemente. Bestämmelsen innebär bland annat, att ordinarie musiklärare icke längre skall äga inneha befattning som kyrkomusiker, där ej Kungl. Maj:t och riksdagen för visst fall annat beslutit. Frågan härom behandlas närmare under kapitlet Kyrkomusikerutredningens förslag. För skolväsendet innebär det påtagliga olägenheter, om de ordinarie lärarna annat än i undantagsfall uppehålla extra ordinarie anställning i högre lönegrad. De ordinarie tjänsterna måste nämligen då år efter år uppehållas av vikarier. För övningslärarnas del skulle dessa olägenheter bli särskilt framträdande, då antalet ordinarie tjänster är relativt lågt. Då regleringen omfattar ett stort antal skolformer, skulle det dessutom bli särskilt olägligt, om ordinarie lärare vid en skolform i större omfattning uppehölle extra ordinarie anställning i en annan skolform. I allmänhet torde de ordinarie lärarna icke söka extra ordinarie anställning i högre lönegrad av den anledningen, att de ordinarie tjänsterna skola vara heltidstjänster, medan med extra ordinarie anställning vanligen är förbunden en mindre omfattande tjänstgöring. De sakkunniga anse sig icke böra förorda, att lärarna i sådana fall garanteras samma lön som vid full tjänstgöring å sina ordinarie tjänster. Extra ordinarie lärare ha endast vid seminarierna en högre lönegradsplacering än ordinarie lärare vid andra skolformer. Åtminstone under de närmaste åren torde till följd av folk- och småskoleseminariernas utvidgade organisation ett icke ringa antal extra ordinarie anställningar vid dessa skolformer bliva förbundna med full eller i det närmaste full tjänstgöring. Nämnda extra ordinarie lärare böra icke i större utsträckning kunna samtidigt inneha ordinarie tjänster i lägre lönegrad vid andra skolformer. De sakkunniga förorda därför, att ordinarie lärare må beviljas tjänstledighet för att uppehålla extra ordinarie anställning i högre lönegrad endast då synnerliga skäl föreligga. Dessutom har beviljandet av sådan tjänstledighet gjorts beroende av medgivande av skolöverstyrelsen beträffande de högre kommunala skolorna och av statens folkskolinspektör beträffande folkskolan. Om en ordinarie lärare erhåller extra ordinarie anställning i högre lönegrad, bör h a n emellertid enligt de sakkunnigas mening kunna få kvarstå å den ordinarie tjänsten något år. Därefter bör vidare tjänstledighet å den ordinarie tjänsten icke beviljas, utan h a n bör vara skyldig att välja, vilkendera tjänsten h a n önskar inneha och uppehålla. Vid teckningslärarinstitutet vid konstfackskolan i Stockholm uppehälles undervisningen delvis av extra ordinarie lärare, som tillika inneha ordinarie teckningslärartjänster med begränsad tjänstgöring vid andra skolor. Konstfackskolan ingår icke i löneregleringen. Som full tjänstgöring vid skolan anses 24 veckotimmar. I sådana och liknande fall bör en tjänsteför-

214 ening alltjämt kunna äga rum, och en undantagsbestämmelse har i detta hänseende intagits i förevarande moment. Den ansluter sig till 52 § 5 mom. civila icke-ordinarie reglementet. Däremot bör ordinarie lärare vid konstfackskolan icke längre samtidigt kunna uppehålla ordinarie övningslärartjänst (jfr 55 § 9 a mom. 1 punkten civila avlöningsreglementet). I vissa fall kan det för skolväsendet vara en fördel, att ordinarie lärare under en eller ett par terminer eller läsår uppehåller icke-ordinarie tjänst vid annan skola, i samma eller lägre lönegrad. I sådana fall kan läraren enligt 21 § i förslaget till avlöningsreglemente för övningslärare erhålla avlöning såsom om hans innehavande ordinarie tjänst vore placerad vid skolan i fråga. Föreskrifterna i 2 mom. ha utformats i huvudsaklig överensstämmelse med 10 § 2 mom. folkskolans avlöningsreglemente. Enligt 52 § 4 mom. 6 punkten civila icke-ordinarie-reglementet må extra ordinarie övningslärare dels kunna vara anställd såsom ordinarie eller extra ordinarie övningslärare jämväl vid annan läroanstalt, dock att härvid den sammanlagda undervisningsskyldigheten icke i något fall må överstiga 34 veckotimmars, dels ock kunna innehava annan tjänst än övningslärartjänst, därest skolöverstyrelsen på därom gjord framställning prövar sådant kunna utan olägenhet för undervisningen äga rum. Genom de av de sakkunniga föreslagna bestämmelserna om fyllnadstjänstgöring kan tjänstgöring vid olika skolor förenas till enhetliga tjänster. Några särbestämmelser för övningslärare äro alltså icke längre erforderliga. I 4 mom. ha de sakkunniga därför intagit en bestämmelse, motsvarande 4 § 5 mom. civila icke-ordinariereglementet. Sistnämnda stadgande gäller endast för extra ordinarie med full tjänstgöring. Nämnda begränsning bör dock icke gälla för övningslärare, vilka genom fyllnadstjänstgöring kunna erhålla utökad tjänstgöring vid andra skolor. Bestämmelsen medför, att en extra ordinarie övningslärare, som innehar icke-ordinarie tjänst vid en skola, måste frånträda denna tjänst, om han erhåller terminsvikariat å annan tjänst, å vilken han erhåller extra ordinarie anställning. I folkskolans avlöningsreglemente saknas liknande bestämmelser för extra ordinarie lärare, vilket sammanhänger med att skoldistrikten icke äga bevilja längre tids tjänstledighet för uppehållande av annan tjänst inom folkskoleväsendet annat än efter medgivande av statens folkskolinspektör. 16 och 17 §§ Allmänna behörighetsvillkor. I 16 § 1 mom. upptagas de villkor, som eljest bruka fordras för anställning som ordinarie eller extra ordinarie lärare. Någon föreskrift om lärarens ålder (23 år) har icke medtagits, då det knappast torde kunna förekomma, att en lärare före 23 års ålder kan erhålla ordinarie anställning.

215 Villkoren i 16 § 2 mom. ha uppställts med hänsyn till det vidsträckta extra-ordinariebegrepp, som föreslås för övningslärarna (s. 100—103) och utformats i anslutning till motsvarande bestämmelser i 1 § 2 mom. folkskolans avlöningsreglemente (s. 103 och 104). Villkoren för behörighet i två ämnen behandlas å s. 123. Nu angivna villkor ha ansetts böra bliva till lämpliga även ä ordinarie lärare. För extra ordinarie lärare har icke uppställts kravet pä 20 års ålder, då det knappast kan förekomma, att en övningslärare förvärvat föreskriven utbildning före 18 års ålder. 18 § Särskilda behörighetsvillkor. Frågan om övningslärarnas utbildning ingår icke i de sakkunnigas uppdrag. Under kapitlet Allmänna synpunkter ha de sakkunniga blott framhållit, att övningslärarnas tjänstgöringsförhållanden skulle kunna avsevärt förbättras, om de i större utsträckning hade utbildning i tvä övningsämnen. De sakkunniga ha också öppnat möjligheter att inrätta tjänster i två övningsämnen. Behörighetsvillkoren böra enligt de sakkunnigas mening vara enhetliga vid samtliga skolformer, där ej särskilda skäl föranleda avvikelse. Då nu föreliggande olikheter i stort sett äro obetydliga, ha de sakkunniga ansett sig kunna i samband med löneregleringen införa i stort sett enhetliga bestämmelser på detta område. Därest framdeles övningslärarnas utbildning | skulle omläggas, böra därmed korresponderande ändringar i stadgan vidtagas. Föreskrifterna ansluta sig till nuvarande bestämmelser i § 187 läroverksstadgan. Beträffande manlig slöjd lämnas ä s. 156 en redogörelse för de krav, som skolöverstyrelsen enligt de sakkunnigas mening bör uppställa för behörighet i ämnet. 1 kvinnlig slöjd överensstämma föreskrifterna i stort sett med vad som föreskrives i Kungl. Maj:ts beslut den 16 november 1934 och den 12 september 1919. 19 § Befordringsgrunder. Bestämmelserna överensstämma väsentligen med vad som för närvarande gäller för olika lärarkategorier. 1 2 mom. ha dock lämnats särbestämmelser för seminarierna. 20 § Inrättandet av ordinarie tjänster. Tjänster i tvä ämnen behandlas ä s. 79, 119 och 120 samt inrättande och placering av ordinarie tjänster ä s. 96 och 97. Föreskriften i 5 mom. ansluter sig till motsvarande bestämmelser i folkskolestadgan § 23. Avgörandet har dock lagts hos statens folkskolinspektör och icke hos domkapitlet. 21 § Förberedelser till ledigförklarande. Åtgärder för återbesättande avordinarie tjänst böra så vitt möjligt vidtagas i så god tid, att den icke behöver uppehållas av vikarie. Å många ordinarie tjänster erfordras icke

216 fyllnadstjänstgöring och de böra då kunna återbesättas utan någon utredning om den lämpliga organisationen av undervisningen i ämnet eller ämnena å orten och å närliggande orter. Där fyllnadstjänstgöring k a n bliva aktuell för en ledig ordinarie tjänst, bör emellertid rektor verkställa sådan utredning som avses i denna paragraf. 22 § Ledigförklarande. Tjänsten bör ej ledigförklaras tidigare, än att den ej behöver uppehållas av vikarie. Om ordinarie lärare kvarstår efter pensionsåldern, bör således ledigförklarande äga rum först i anslutning till hans avgång från tjänsten. Föreskrifterna i 3 mom. ha hämtats från folkskolestadgan § 20 och läroverksstadgan § 186 mom. 4. 23 § Ansökningshandlingar. av läroverksstadgans § 188.

Bestämmelserna ha utformats med ledning

25 § Tillsättning. Föreskrifterna ha utarbetats i anslutning till läroverksstadgan § 186, men de ha kompletterats med en bestämmelse att yttrande skall inhämtas från skola, där fyllnadstjänstgöring äger rum. Denna fråga behandlas å s. 130 och 131. Vid tillsättning skall sålunda icke upprättas förslag å högst tre sökande. De kommunala skolorna ha alltså att välja den mest meriterade av sökandena. I detta hänseende avviker förslaget från folkskolestadgans bestämmelser om ordinarie folk- och småskollärare. I 4 mom. har intagits en bestämmelse som motsvarar § 189 mom. 2 i läroverksstadgan. 26 § Tillträdande av ordinarie tjänst. I regel bör ordinarie tjänst tillträdas den 1 januari eller den 1 juli. Föreligga särskilda skäl, bör dock annan tillträdesdag kunna beslutas. De sakkunniga utgå från, att skolöverstyrelsen sedan besvär över tjänstetillsättning avgjorts, kan bestämma annan dag för tillträde av tjänsten än den 1 januari eller den 1 juli. Motsvarande bestämmelser finnas i läroverksstadgan § 190 och folkskolestadgan § 28. 27 § Ämnen i icke-ordinarie tjänst. Icke-ordinarie tjänster å minst 15 veckotimmar böra kunna inrättas i varje kombination av två övningsämnen, förutsatt att sökanden har erforderlig behörighet. Frågan härom behandlas å s. 120—123. 28 § Ledigförklarande av icke-ordinarie tjänst. De sakkunniga ha å s. 100—103 föreslagit, att extra ordinarie anställning skall kunna erhållas, så snart den därmed förbundna tjänstgöringen är avsedd att fortgå minst en

217 termin och undervisningsskyldigheten motsvarar minst 15 veckotimmar, ifrågavarande extra-ordinariebegrepp ansluter sig till det, som gäller för folk- och småskollärare. Liksom för sistnämnda lärare bör dä gälla, att exlra ordinarie anställning ä en tjänst i regel bör erhållas endast efter ledigförklarande (s. 132—134). Ledigförklarande av tjänst i två ämnen behandlas å s. 123. Bestämmelserna ha utformats med ledning av folkskolestadgan § 24. Det nuvarande systemet, enligt vilket övningslärare antagas till extra ordinarie »vid de allmänna läroverken», måste sålunda upphöra. De sakkunniga inse, att ledigförklarandet av terminsanställningar å minst 15 veckotimmar kommer att medföra ett ökat administrativt arbete vid de högre skolformerna, särskilt vid löneregleringens ikraftträdande. Därest ledigförklarande ej medhinnes till närmaste hösttermin, kan det emellertid enligt 4 mom. uppskjutas till i god tid före nästa vårtermin, varvid läraren likväl erhåller extra ordinarie anställning under höstterminen. Möjligheterna att erhålla extra ordinarie anställning utan ledigförklarande äro mera begränsade än enligt folkskolestadgan § 24. 28 § Ansökan till ledigförklarad icke-ordinarie anställning. Ansökningstiden har fastställts till 20 dagar liksom för icke-ordinarie folk- och småskollärare. En längre ansökningstid skulle knappast vara möjlig, dä frågan om inrättande av icke-ordinarie tjänster ofta icke hinner avgöras förrän en kort tid före höstterminens början. 29 § Tillsättning av icke-ordinarie anställning. Bestämmelserna ansluta sig till folkskolestadgan § 24. Icke-ordinarie tjänst har ansetts böra kunna tillträdas ulan hinder av att beslutet icke vunnit laga kraft. Om annan efter besvär erhåller förordnandet, bör han tillträda anställningen först frän början av näslföljande kalenderhalvår. 30 § Villkor för extra ordinarie anställning. Då villkoren för extra ordinarie anställning äro av stor betydelse för hela lönesystemet, ha de sakkunniga ansett det lämpligt alt på ett ställe angiva samtliga i olika sammanhang meddelade bestämmelser i detta hänseende. Vidare ha de sakkunniga närmare preciserat, vad som avses med tjänstgöring omfattande en termin. Motsvarande bestämmelser för folk- och småskollärare återfinnas i 1 § 2 mom. folkskolans avlöningsreglemente. 31 § Anställningstid för extra ordinarie lärare. Liksom för extra ordinarie folk- och småskollärare böra extra ordinarie övningslärare anställas tills vidare, där ej tiden för anställningens upphörande angivits vid tillsättningen (folkskolestadgan § 24 mom. 1).

218 Dä extra ordinarie övningslärare skola åtnjuta lön även under ferielid, ha i 2 och 3 mom. intagits bestämmelser, att anställning, som avser tjänstgöring hel termin, skall anses omfatta hela kalenderhalvåret. Hithörande frågor behandlas å s. 104—106. Avlöningen för juli torde i många fall ej kunna fastställas förrän vid höstterminens början, då timtalet å tjänsten blivit definitivt fastställt. De sakkunniga utgå från, att erforderliga regleringar av lönen verkställas ä månadslönen för augusti. 32 § Förberedande åtgärder beträffande fyllnadstjänstgöring. 33 § Förslag från skolorna. Initiativet till fyllnadstjänstgöring bör tagas av de lokala skolmyndigheterna, som ha erforderlig kännedom om bäde skolorganisationen å orten och lärarnas egna önskningar i detta hänseende. Bestämmelserna ha utformats i anslutning till de sakkunnigas förslag å s. 128 och 129. 34 § Beslut av skolöverstyrelsen. Beträffande de högre skolformerna har .skolöverstyrelsen redan nu en vittgående beslutanderätt, vilken enligt de sakkunnigas mening åtminstone tillsvidare bör bibehållas, tills frågan om den lokala skolorganisationen blivit föremål för utredning (s. 128). Förevarande bestämmelser ansluta sig till de sakkunnigas förslag å s. 126—128. 35 § Skoldistriktens befogenheter. Beträffande folkskolan ha de sakkunniga ansett, att det i regel bör ankomma på skoldistrikten alt besluta om övningslärarnas tjänstgöringsförhållanden. Deras beslutanderätt inskränkes dock genom föreskrifterna i 8 § angående fyllnadstjänstgöring. 36 § Undervisningsskyldigheten det av undervisningsskyldigheten gor behandlas å s. 175—178.

vid fortsättningsskolan. vid fyllnadstjänstgöring.

37 § BeräknanHithörande frå-

3.8 § Ämnen i icke-ordinarie tjänst. 39 § Ledigförklarande vid icke-ordinarie anställning. 40 § Villkor för extra ordinarie anställning. För extraordinarie anställning vid fortsätlningsskolan skall fordras en undervisningsskyldighet av minst 720 undervisningstimmar för redovisningsär, vilket motsvarar 20 veckotimmmar, medan eljest endast fordras en undervisningsskyldighet av minst 15 veckotimmar. Med hänsyn härtill fordras specialbestämmelser beträffande tjänster i två ämnen om ledigförklarande och om villkor för extra ordinarie anställning, då dessa bestämmelser endast skola avse tjänster, vara extra ordinarie anställning kan erhållas. Övergångsstadgandet till 39 § behandlas å s. 180. 41 § Undervisningens planläggning. Om undervisningen i slöjd och hushållsgöromål vid fortsättningsskolan skall kunna organiseras på ett till-

219 fredsställande sätt, måste statens folkskolinspeklör tillerkännas vissa befogenheter i detta hänseende. Bestämmelserna i ämnet ha utformats i enlighet med vad de sakkunniga anfört å s. 178 och 179. 42 § Besvär. Övningslärarnas anställnings- och tjänstgöringsförhållanden komma att väsentligt avvika från andra lärares. Vid fyllnadstjänstgöring komma också lärarna ofta att tjänstgöra vid olika skolformer. Med hänsyn härtill är det av vikt, att besvär över beslut, som avse övningslärare, handläggas av en och samma myndighet. På grund härav ha de sakkunniga föreslagit, att skolöverstyrelsen skall bliva besvärsinstans beträffande samtliga sådana beslut av kommunala myndigheter. För närvarande äro domkapitlen besvärsinstans beträffande övningslärare vid folk- och fortsättningsskolan.

Kap. 22.

Specialmotivering till avlöningsreglementet för övningslärare. 3 § Tjänstgöringsföreskrifter. En liknande bestämmelse återfinnes i 3 § 1 mom. civila avlöningsreglementet. Enligt civila avlöningsreglementet 55 § 9 mom. 3 punkten äro ordinarie lärare skyldiga att högst sex månader av samma kalenderhalvår såsom vikarie bestrida befattning inom högre lönegrad. De sakkunniga ha icke ansett en motsvarande bestämmelse för övningslärare ha någon uppgift att fylla. 4 § Avlöning. Bestämmelserna ansluta sig väsentligen till motsvarande föreskrifter i 2 § folkskolans avlöningsreglemente. 7 § Tjänsteförteckning. Hithörande frågor behandlas i kapitlen Lönegrader (s. 138—159) och Tjänstgöring i två övningsämnen m. m. (s. 119— 124). I stadgan för övningslärare lämnas föreskrifter om inrättande av ordinarie tjänster i 20 § och om ämnen i icke-ordinarie tjänst i 26 §. 8 § Löneplan. De i statens löneplan nr 1 upptagna beloppen skola höjas och sänkas i förhållande till levnadskostnadernas stegring eller fallande. På grund härav erfordras icke längre några bestämmelser om rörligt tilllägg. 9 § Löneklass. 10 § Ortsgrupp. Bestämmelserna överensstämma väsentligen med vad som enligt det beslutade nya statliga lönesystemet skall gälla för statliga tjänstemän. Full tjänstgöring skall anses motsvara 30 veckotimmar, vilket angivits i 9 §. Vidare har intagits en föreskrift, att ordinarie lärare skall vara garanterad lön enligt löneplanen, även om h a n icke kan beredas full tjänstgöring. I kapitlet Lönesystem för extra ordinarie lärare (s. 135—137) ha de sakkunniga motiverat den s. k. trettiondelsregeln. Denna kommer i första hand och i stor utsträckning att tillämpas å extra ordinarie lärare med en undervisningsskyldighet, som är lägre än 30 veckotimmar. Den skall emellertid även tillämpas å ordinarie och extra ordinarie lärare, som enligt 20 § i avlöningsreglementet erhållit nedsatt tjänstgöring.

11 § Månadslön. Ordinarie och extra ordmarie lärare skola enligt de sakkunnigas förslag uppbära lön även under ferietid. En extra ordinarie lärare, som anställts för tjänstgöring en hel termin, skall i enlighet härmed enligt 31 § i stadgan anses inneha extra ordinarie anställning även under ferietiden samma kalenderhalvår. De sakkunniga ha ansett, att en föreskrift om månadslönens storlek bör inflyta i avlöningsreglementet. Grundbeloppen för månadslön skola, enligt vad de sakkunniga under hand inhämtat, i det nya statliga lönesystemet angivas i en särskild förordning, benämnd statens löneplansförordning. Med stöd av denna skola tabeller utfärdas över de belopp, som skola gälla vid ändringar i prisnivån. För övningslärarnas del måste dessa belopp ofta reduceras i förhållande till tjänstgöringens omfattning. 12 § Beggnnelselön och uppflyttning i löneklass i samma tjänst. Stadgandet motsvaras av 11 § i folkskolans avlöningsreglemente. Har extra ordinarie lärare på grund av minskat timtal måst övergå till timläraranställning vid samma skola eller i samma skoldistrikt, och erhåller h a n sedermera vid ökat timtal ånyo extra ordinarie anställning, bör han anses h a innehaft samma tjänst under hela tiden. För uppflyttning i löneklass skall emellertid tiden för timläraranställning ej tillgodoräknas. Föreskrifterna i 2 mom. ha avfattats med hänsyn härtill. 13 § Villkor för löneklassuppflyttning. Dessa frågor behandlas närmare å s. 168—170. Stadgandet avser endast uppflyttning i löneklass å samma tjänst. Frågan om placering i löneklass vid tillträde av ny anställning behandlas i 14—17 §§. A egen tjänst skall ordinarie lärare i regel bestrida full tjänstgöring. Undervisningsskyldigheten kan dock i vissa fall enligt 20 § nedsättas. Har undervisningsskyldigheten nedsatts till lägst hälften, bör den likväl, liksom nu är fallet, få tillgodoräknas för uppflyttning i löneklass utan någon reduktion (s. 170). Detsamma gäller extra ordinarie lärare, som erhållit nedsatt tjänstgöring enligt nämnda stadgande. Har undervisningsskyldigheten nedsatts till mindre än hälften av full tjänstgöring, bör den dock ej alls få tillgodoräknas. Enligt 15 § 1 mom. i stadgan för övningslärare kan skolöverstyrelsen bestämma en lägre undervisningsskyldighet än som motsvarar hälften av full tjänstgöring, då ordinarie lärare samtidigt uppehåller annan lärartjänst. Den sammanlagda tjänstgöringen blir dock i sådana fall minst hälften av full tjänstgöring och bör alltså få tillgodoräknas för uppflyttning i löneklass. Beträffande rätten att under tjänstledighet frän egen tjänst tillgodoräkna tjänstgöring å annan tjänst är följande att märka. Bätten till sådant tillgodoräknande har med hänsyn till det stora antal skolformer, för vilka

reglementet gäller, begränsats till tjänstgöring i övningsämne eller i motsvarande läroämne eller yrkesämne vid skola, vara reglementet äger tilllämpning. Skolöverstyrelsen k a n dock, om synnerliga skäl föreligga, tillgodoräkna sådan tjänstgöring även vid vissa andra skolor samt tjänstgöring såsom arbetslärare i motsvarande ämne, t. ex. vid statsunderstödd läroanstalt för sinnesslöa, och såsom konsulent vid skolöverstyrelsen. Den omständigheten, att tjänstgöringen å annan tjänst är av mindre omfattning än å den egna tjänsten, hindrar icke, att tjänstgöringstiden må tillgodoräknas i full utsträckning. Den skall dock för att få tillgodoräknas motsvara minst hälften av full tjänstgöring. Att lönen för tjänstgöringen är lägre än å den egna tjänsten, bör ej hindra ett tillgodoräknande. Anställningsformen å den uppehållna tjänsten saknar även betydelse. En extra ordinarie övningslärare bör sålunda, vid tjänstledighet frän nämnda anställning, kunna tillgodoräkna tid som timlärare i övningsämne eller motsvarande praktiska läroämne eller övningsämne å annan tjänst. Timläraranställning bör tillgodoräknas i den omfattning tjänstgöringen fullgöres. Vid anan anställning bör tillgodoräknas den tid, som i denna anställning må tillgodoräknas för uppflyttning i löneklass, dock icke ferietid. 14 § Placering i lönekiass vid tillträde av extra ordinarie anställning. 1 mom. Vid tillträde av extra ordinarie anställning skall läraren, som nämnts, äga tillgodoräkna tidigare ordinarie och extra ordinarie anställning i samma eller högre lönegrad som övningslärare vid skola, som ingår i löneregleringen. Däremot må timläraranställning som övningslärare ej tillgodoräknas. Motsvarande anställning som lärare i praktiskt läroämne eller yrkesämne får även tillgodoräknas. För sistnämnda anställning skall emellertid avlöningsreglementet för övningslärare ej gälla, utan skall allt järn l gälla avlöningsreglementet för de högre kommunala skolorna. Enligt detta reglemente fordras emellertid full tjänstgöring både för ordinarie och extra ordinarie anställning. De sakkunniga anse därför, att även anställning som timlärare i praktiskt läroämne eller yrkesämne bör fä tillgodoräknas för placering i löneklass som övningslärare, under förutsättning att anställningen omfattat minst en termin med en tjänstgöringsskyldighet motsvarande minst hälften av full tjänstgöring samt att motsvarande extra ordinarie tjänst i ämnet vid skolan icke tillhör lägre lönegrad än den, som gäller för den anställning som tillträdes. Sistnämnda villkor blir av betydelse vid anställning som extra ordinarie vid seminarierna. För lärare med kompetens i två ämnen komma reglerna att leda till en viss ojämnhet vid löneklassplaceringen. E n lärarinna med utbildning i både hushållsgöromål och kvinnlig slöjd får i regel ej tillgodoräkna anställning å tjänst i kvinnlig slöjd vid placering i löneklass såsom lärarinna i hushållsgöromål eller i hushållsgöromål och kvinnlig slöjd, enär sistnämnda

anställningar i regel tillhöra högre lönegrader än anställning i enbart kvinnlig slöjd. 2 mom. Tillgodoräknande av anställning såsom ordinarie eller extra ordinarie lärare i praktiskt läroämne eller yrkesämne bör ske i den omfattning, sådan tjänstgöring tillgodoräknas enligt de för sådan anställning gällande bestämmelserna. Enligt dessa skall emellertid även ferietid tillgodoräknas, vilket icke bör ske dä det är fråga om anställning som övningslärare. 3 mom. Dä avbrott i anställning inom det statliga eller statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet utesluter rätten att tillgodoräkna tidigare anställningar, har det ansetts lämpligt att tilldela skolöverstyrelsen en diskretionär prövningsrätt i detta hänseende, därest läraren under avbrottet haft annan läraranställning eller liknande befattning. 4 mom. Motsvarande stadgande finnes i 13 § 3 mom. folkskolans avlöningsreglemente. 5 mom. Då rätten att tillgodoräkna tidigare anställningar inskränkts, har det i stället lagts i skolöverstyrelsens hand att medgiva tillgodoräknande av annan anställning som övningslärare och lärare i motsvarande praktiska läroämne eller yrkesämne än som i 1 mom. sägs. Även anställning som arbetslärare bör kunna tillgodoräknas. En förutsättning för stadgandets tillämpning är här, att avlöningen å sådan anställning uppgått till eller varit större än den avlöning, som utgår i den anställning läraren tillträder. Stadgandet bör tillämpas, då exempelvis en lärare erhåller anställning som extra ordinarie teckningslärare vid seminarium (Ce 23), om han såsom extra ordinarie teckningslärare vid högre allmänt läroverk (Ce 21) eller som ordinarie sådan lärare vid realskola (Ca 22) redan uppnått 24 löneklassen. Han bör då få bibehålla sin löneklassplacering. 6 mom. Stadgandet har hämtats från 13 § 5 mom. folkskolans avlöningsreglemente. 15 § Placering i löne klass vid tillträde av ordinarie tjänst. 1 1-3 mom. behandlas de fall, då ordinarie lärare övergår till ordinarie tjänst i samma eller högre lönegrad. Reglerna ansluta sig till dem, som eljest tillämpas enligt det statliga lönesystemet. 4 mom. Tillträdes ordinarie tjänst av icke-ordinarie lärare eller lärare, I som omedelbart före tillträdet saknat anställning, erfordras en specialbestämmelse. Han skall först placeras i löneklass, som om det gällt extra ordinarie i stället för ordinarie anställning vid skolan. Därefter skall snedd| ningsregeln tillämpas på vanligt sätt. 5 mom. överensstämmer med vad som framdeles skall gälla enligt det statliga lönesystemet.

221 6 och 7 mom. motsvara 13 § 5 och 6 mom. i folkskolans avlöningsreglemente. 16 § Undantagsbestämmelser om löneklassplacering av ordinarie lärare. Möjligheterna att i särskilda fall tillämpa en högre löneklassplacering, än som framgår av 12—15 §§, har för övningslärarnas del ansetts böra begränsas till de lärare vid seminarierna, som utbilda seminarieeleverna till lärare i ämnet i fråga. Stadgandet motsvarar 9 § civila avlöningsreglcmentet. 17 # Avlöning vid förflyttning civila avlöningsreglementet.

m. m. Stadgandet har hämtats från 10 §

18 § Avdrag å avlöning m. m. De sakkunniga ha av 1945 års lönekommitté under hand inhämtat, att avdragen vid tjänstledighet i huvudsak skola vara konstruerade på samma sätt som enligt gällande bestämmelser. Aavdraget kommer att angivas i en särskild förordning, benämnd statens löneplansförordning. B-avdraget skall alltjämt motsvara dubbla A-avdraget. C-avdraget skall omfatta samtliga å ledighetstiden belöpande kontanta avlöningsförmåner. Dagbeloppen för C-avdraget skola även angivas i tabeller i nämnda förordning. Enligt förordningen kommer avdragens slorlck att på samma sätt som lönen variera i förhållande till prisnivån. Vid varje sådan ändring skola nya tabeller utfärdas. För övningslärarnas del måste dessa belopp ofta reduceras i förhållande till tjänstgöringens omfattning. Föreskrifterna om sjukvårdsförmåner vid tjänstledighet med C-avdrag ha hämtats från 15 § folkskolans avlöningsreglemente. 19 ,v' Tjänstledighet. Bestämmelserna ha utformats i anslutning till 16 och 41 §§ i folkskolans avlöningsreglemente. Därest andra avdragsregler komma att gälla enligt det nya statliga lönesystemet, böra dessa även gälla för övningslärarna. 20 § Nedsättning av undervisningsskyldigheten. En motsvarande bestämmelse finnes i 17 § 1 mom. civila avlöningsreglementet. 1 den mån deltidstjänstutredningens förslag till deltidsanställning och deltjänstgöring genomföras, böra motsvarande bestämmelser införas för övningslärarna. 21 ,v' Uppehållande av annan övningslärartjänst. Stundom kan del vara till fördel för skolväsendet, att en ordinarie övningslärare någon tid uppehåller annan tjänst, t. ex. om han erhållit den ordinarie tjänsten under ett läsår och önskar kvarstå å sin tidigare tjänst till läsarets slut. Under nu radande svårigheter att erhålla bostad vid överflyttning till annan ort bör läraren även kunna fä uppskjuta överflyttningen, tills bostad anskaffats.

225 Stadgandet har utformats i anslutning till 55 § 9 mom. 12 punkten civila avlöningsreglementet. Medför extra ordinarie anställning ä den uppehållna tjänsten högre lönegrad än å den ordinarie tjänsten, torde det dock i allmänhet vara fördelaktigare för läraren att förordnas som extra ordinarie på sätt i 15 § i stadgan för övningslärare bestämmes. Är timtalet lågt, bör emellertid läraren i stället kunna förordnas att uppehålla tjänsten med stöd av förevarande stadgande. Lönen kan i så fall utgå efter ett högre timtal, om skolöverstyrelsen så beslutar. 1 fråga om beviljande av tjänstledighet å den ordinarie tjänsten bör gälla, vad de sakkunniga anfört i specialmotiveringen till 15 § stadgan för övningslärare. 22 § Avlöning under ferier. Bestämmelserna ha utformats i anslutning lill 18 § folkskolans avlöningsreglemente. I 1 mom. har tillagts, att A-avdrag under ferietid ej skall äga rum i anledning av tjänstledighet enligt 19 § 5 punkten, varunder oavkortad avlöning utgår (olycksfall i tjänsten m. m.). 1 sådana fall lär Kungl. Maj:t nu efter framställning medgiva oavkortad avlöning under ferietid. 23 § Tjänstgöringshinder m. m. Bestämmelserna överensstämma med 20 § folkskolans avlöningsreglemente. 24 § Ersättning för utsträckt undervisning m. m. För tjänstgöring utöver 30 veckotimmar utgår för närvarande vid statliga och högre kommunala skolor ersättning för veckotimme med 3 procent respektive 1/30 av årslönen för högst 4 veckotimmar och för tjänstgöring därutöver timlärararvode. Enligt de sakkunnigas förslag (s. 164—166) skall i stället timlärararvode utgå. Utom i lägsta löneklassen för extra ordinarie blir arvodet lägre än förstnämnda ersättning men högre än nuvarande timlärararvoden. Timlärararvode skall i första hand utgå för undervisning utöver 30 veckotimmar. Äger läraren enligt 12 § stadgan för övningslärare tillgodoräkna visst antal veckotimmar (högst 3), skola dessa inräknas i undervisningsskyldigheten. Har t. ex. en lärare i musik vid folkskoleseminarium 30 lektionstimmar i veckan, och äger h a n med hänsyn till undervisningens krävande beskaffenhet tillgodoräkna 3 veckotimmar, skall alltså i den med tjänsten förbundna undervisningsskyldigheten endast inräknas 27 lektionstimmar i veckan (27 + 3 = 30). Han bör sålunda erhålla timlärararvode lör 3 veckotimmar. Har extra ordinarie lärare mindre än 30 veckotimmar, och fullgör han vid t. ex. annan lärares sjukdom under en kortare tid ytterligare några 15

226 timmar i ämnet, böra dessa timmar ej anses ingå i hans tjänst. Timlärararvode bör alltså utgå för dessa timmar. Ingå två ämnen i en tjänst, kan timlärararvode utgå även dä undervisningsskyldigheten är lägre än 30 veckotimmar. Dessa frågor behandlas å s. 120—123. 25 § Fri kost. Enligt bestämmelserna om statsbidrag till undervisningen i hushållsgöromål vid folk- och fortsättningsskolan, skall lärarinna i hushållsgöromål erhålla fri kost i samband med de praktiska övningarna i ämnet. Av praktiska skäl bör detta gälla för samtliga av löneregleringen berörda skolor. 26 § Kallortstillägg. För extra ordinarie lärare skall undervisningsskyldigheten enligt de sakkunnigas förslag omfatta lägst 15 veckotimmar. Kallortstillägget har med hänsyn härtill fastställts till samma belopp oavsett undervisningsskyldighetens omfattning. Enligt 55 § 9 mom. 13 punkten civila avlöningsreglementet åter reduceras det till hälften, dä lärarens undervisningsskyldighet understiger 16 veckotimmar. 27 § Reseersättning. De sakkunniga ha intagit en bestämmelse om reseersättning, motsvarande 22 § i civila avlöningsreglementet. Den torde emellertid endast undantagsvis bliva tillämplig å övningslärare. Resor i anledning av fyllnadstjänstgöring skola ersättas enligt 36 § i avlöningsreglementet för övningslärare. Däremot ha de sakkunniga icke ansett sig böra intaga någon bestämmelse om tjänstgöringstraktamente. Om undantagsvis sådan ersättning bör utgå, torde frågan få avgöras av Kungl. Maj:t. 28 § Ersättning för flyttningskostnad. De sakkunniga ha endast ansett sig böra reglera rätten till ersättning för flyttningskostnad vid tvängsförflyttning. 1 vilken utsträckning ersättning för sådan kostnad bör utgå även i andra fall synes tveksamt, och de sakkunniga äro icke beredda att nu taga ställning härtill. Med hänsyn till det vidsträckta extra ordinariebegrepp, som av de sakkunniga föreslås, kan det ifrågasättas, om extra ordinarie lärare böra erhålla sådan ersättning (jfr s. 102). 29 § Ersättning för särskilda uppdrag. Löneregleringen är avsedd alt till fullo reglera övningslärarnas avlöningsförhållanden. Kommunala lönetillägg skola sålunda icke få utgå. Enligt övergångsbestämmelserna kan dock i vissa fall personlig lönefyllnad utgå. Stadgandet har avfattats med ledning av 28 § 3 mom. civila avlöningsreglementet.

227 30 § Sjukvård. Vid de statliga skolorna erhålla lärarna på statens bekostnad läkarvård jämte läkemedel. Vården ombesörjes i första hand av verksläkare. Vid de högre kommunala skolorna och folkskolan åter utgår ersättning av statsmedel för lärarnas kostnader för läkarvård jämte läkemedel, dock endast i den mån kostnaderna överstiga 100 kronor för redovisningsär. En särskild verksläkarinstitution har icke heller inrättats för dem. De sakkunniga anse, att för övningslärare bör gälla samma bestämmelser som för andra lärare vid den skolform, där läraren är anställd. Föl övningslärare vid fortsättningsskolan böra gälla samma bestämmelser som för lärare vid folkskolan. 31 § Begravningshjälp. 1 mom. Stadgandet överensstämmer i sak med motsvarande föreskrifter i 40 § 1 mom. civila avlöningsreglementet. Bestämmelser om begravningshjälp vid dödsfall genom vissa yrkessjukdomar ha dock tillagts. Beträffande kommunalt anställda lärare erfordras en särbestämmelse, då kommunerna genom försäkring eller självrisk ha att svara för ersättningen enligt olycksfallsförsäkringslagen och lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar. Därest de stå självrisk för begravningshjälpen enligt nämnda lagar, bör det åligga kommunerna att utbetala denna del av begravningshjälpen, och endast återstoden bör utgå enligt avlöningsreglementet. 2 mom. I 40 § 2 mom. civila avlöningsreglementet finnes en föreskrift om rätt till förhöjning av begravningshjälpen pä sätt i 1 mom. stadgas, då den avlidne åtnjuter familjepensionsrätt enligt andra föreskrit ter än som innefattas i allmänna familjepensionsreglementet. De sakkunniga ha icke funnit skäl att i förevarande reglemente intaga en sådan bestämmelse. Däremot har intagits bestämmelsen i 40 § 3 mom. civila avlöningsreglemente t om ersättning för transportkostnader vid dödsfall å annan ort än stationeringsorten, vilket kan bliva aktuellt vid fyllnadstjänstgöring. 32 § Allmänna grunder för timlärararvoden. 33 § Timlärararvodenas storlek. De sakkunnigas förslag beträffande timlärararvoden återfinnas å s. 160—167. Läsaret omfattar i regel 273 dagar. Vid teknisk fackskola omfattar det dock 280 dagar. Denna olikhet bör dock icke föranleda någon höjning av årsarvodet vid de tekniska fackskolorna. Är läsaret kortare än 273 dagar, bör däremot timlärararvode utgå med ett i förhållande till den kortare lästiden reducerat belopp. Vid folkskolan pågår stundom undervisningen i slöjd och hushållsgöromål icke under hela läsåret. Läraren bör dä icke äga uppbära arvode för längre tid än undervisningen pågått. För varje dag av nämnda tid bör timlärararvode utgå med 1/273 av årsarvodet. Varierar an-

228 talet veckotimmar under olika tidsperioder av läsåret, bör arvodet beräknas särskilt för varje sådan tidsperiod. Systemet med avlöning för veckotimme förutsätter, att anställningen omfattar minst en vecka. Är anställningstiden kortare än en vecka, kan däremot ersättningen bliva uppenbart för låg. De sakkunniga ha därför lämnat kompletterande bestämmelser för arvodets beräkning vid sådan anställning och vid tjänstledigheter å mindre än en vecka.'De sakkunniga utgå härvid från, att en timlärare, som anställts för viss tid eller tillsvidare, icke mister sin anställning, om han under någon tid på grund av sjukdom eller av annan anledning icke kan tjänstgöra. Avdrag skall då ske med visst belopp för undervisnings timme. De sakkunniga ha därvid valt samma bråktal som gäller vid fortsättningsskolan eller 1/1 080 av årslönen enligt vederbörande löneklass. Nämnda belopp är något högre än det belopp, som utgår för vecka och veckotimme eller 1/1 170 av årslönens belopp (1/30 X 1/39), vilket sammanhänger med att arvodet ej utgår för timmar, som infalla under helgdagar o. d. 35 § Avlöning vid fyllnadstjänstgöring. Ingår fyllnadstjänstgöring i tjänst, bör den avlöning, som belöper å tjänsten, inberäknat avlöning vid ledighet och till vikarier, utgå, som om all tjänstgöring fullgjorts å huvudtjänsten. Avlöningen bör alltså utgå enligt den löneklass och ortsgrupp, som gäller för huvudtjänsten. Endast timlärararvodet bör utgå enligt den löneklass, som gäller för sådan tjänstgöring vid den skola, där den fullgöres, men efter den ortsgrupp huvudtjänsten tillhör. Då timlärararvode för hel termin skall utgå till ordinarie eller extra ordinarie lärare för tjänstgöring utöver 30 veckotimmar, böra dessa timmar i allmänhet anses vara fullgjorda såsom fyllnadstjänstgöring, enär tjänstgöringen å huvudtjänsten i första hand skall anses inga i tjänsten. 2 mom. blir tillämpligt vid fyllnadstjänstgöring vid central verkstadsskola (s. 85). 36 § Ersättning för resor m. m. vid fgllnadstjänstgöring. ersättning behandlas ä sid. 116 och 117.

Ifrågavarande

37 § Fördelningen av kostnaderna för fyllnadstjänstgöring. Vid fyllnadstjänstgöring bör i allmänhet avlöningen fördelas mellan skolorna i förhällande till antalet veckotimmar vid vardera skolan. Har t. ex. en ordinarie lärare 20 veckotimmar å huvudtjänsten och 14 veckotimmar i fyllnadstjänstgöring, utgår utöver lön enligt löneplanen timlärararvode för fyra veckotimmar, vilka enligt 35 § skola anses fullgjorda som fyllnadstjänstgöring. Enligt de sakkunnigas mening föreligga emellertid icke tillräckliga skäl för att den skola, där fyllnadstjänstgöring fullgöres, ensam skall åt-

229 njuta fördelen av de lägre kostnaderna, som tjänstgöringen mot timlärararvode i regel medför. Kostnaderna för både lön och timlärararvode böra sålunda i det anförda exemplet fördelas med 20/34 å huvudtjänsten och 14/34 ä fyllnadstjänsten. Den skola, där fyllnadstjänstgöring äger rum, kan vidkännas kostnad för avlöning enligt annan ortsgrupp än den, till vilken skolan hänförts. Kommunal skola bör dock icke för fyllnadstjänstgöring utgiva högre ersättning än som motsvarar kostnaderna enligt den lönegrad eller löneklass, som gäller för sådan tjänstgöring vid skolan. Följande exempel torde belysa det anförda. En ordinarie teckningslärare vid realskola har utöver 20 veckotimmar i teckning och 6 veckotimmar i kvinnlig slöjd vid realskolan dessutom 6 veckotimmar i kvinnlig slöjd vid folkskolan. Läraren uppbär lön som teckningslärare för 30 veckotimmar enligt lönegrad Ca 22 samt timlärararvode för två veckotimmar enligt löneklass 15, motsvarande Aarvode i kvinnlig slöjd. Vid folkskolan tillhör ordinarie lärare i kvinnlig slöjd Ca 16. A-arvodet i kvinnlig slöjd är detsamma vid folkskola och realskola. Folkskolan bör ersätta realskolan med 6/32 av kostnaderna för 30 veckotimmar enligt lönegrad Ca 16 i den löneklass läraren skulle tillhört i lönegraden, samt 6/32 av timlärararvodet enligt löneklass 15. Är såväl huvudtjänst som fyllnadstjänstgöring förlagd till statliga skolor, böra kostnaderna fördelas mellan skolorna, om de tillhöra olika skolformer, då kostnaderna i så fall bestridas från olika anslag. Tillhöra däremot skolorna samma skolform, är någon uppdelning knappast erforderlig. 39 § Avlöning till ordinarie och extra ordinarie lärare vid fortsättnings^ skolan. Undervisningsskyldigheten kan vid fortsättningsskolan icke angivas i veckotimmar som vid andra skolor, varför avlöningen måste bestämmas i förhållande till antalet undervisningstimmar (s. 175—178). Lön som ordinarie eller extra ordinarie utgår för högst 30 timmar i veckan och 1 080 timmar för redovisningsår eller, om extra ordinarie anställning omfattar ett kalenderhalvår, för högst 540 timmar. För överskjutande timmar i veckan eller redovisningsåret utgår timlärararvode enligt 43 §. Nämnda limmar anses infalla i slutet av veckan, redovisningsåret respektive kalenderhalvåret. Har lärare erhållit extra ordinarie anställning i ett skoldistrikt för ett kalenderhalvår, och har han därunder tjänstgjort 720 timmar, skall alltså lön som extra ordinarie utgå för 540 timmar och timlärararvode för 180 timmar. Erhåller han därefter fortsatt anställning under nästa kalenderhalvår, bör någon retroaktiv omräkning av lönen icke kunna äga rum. Enligt 36 § 2 mom. i stadgan för övningslärare kan lärare vinna extra ordinarie anställning för ett helt redovisningsär, då tjänstgöringen omfattar minst 720 timmar, varav lägst 180 timmar ena kalenderhalvåret. Har där-

230 emot lärare anställning i ett skoldistrikt under ett helt kalenderår med 180 timmar första kalenderhalvåret och 540 timmar andra kalenderhalvårets bör han erhålla extra ordinarie anställning endast under det senare kalenderhalvåret, enär halvåren infalla under olika redovisningsår. Varje redoVisningsår måste nämligen behandlas som en enhet för att underlätta rekvisitionerna och kontrollen av statsbidragen. 40 och 41 §§ Löneklassplacering. De sakkunnigas förslag löneklassplacering återfinnes å s. 181—-185.

beträffande

42 § Tjänstledighetsavdrag. Vid fortsättningsskolan ha avdragen vid tjänstledighet bestämts till visst belopp för undervisningstimme (s. 187— 189). 43 § Timlärararvode. Även timlärararvodet måste beräknas för undervisningstimme (s. 180 och 181). Är en ordinarie lärare med en undervisning av 36 timmar i veckan sjuk under en sådan vecka, skall han vidkännas A-avdrag för 30 timmar och avstå A-arvode för 6 limmar. Har en ordinarie lärare under ett redovisningsår uppburit lön som ordinarie för 1 080 timmar, utgår A-arvode för de timmar, som han därefter tjänstgör. Åtnjuter han tjänstledighet pä grund av sjukdom under sistnämnda tid, skall han därunder uppbära sin månadslön som ordinarie utan något avdrag men avstå från timlärararvodet. 44 § Kallortstillägg. För att underlätta beräkningen av avlöningen, särskilt vid tjänstledigheter, har även kallortstillägget bestämts till visst belopp för undervisningstimme. Detta innebär, att extra ordinarie lärare med mindre än full tjänstgöring erhåller ett reducerat kallortstillägg. 45 § Fri bostad. 46 § Ersättning 189 och 190.

för resor. Dessa frågor behandlas å s.

47 § Kostnadsfördelning. Om huvudtjänsten är placerad vid annan skolform än fortsättningsskolan och tjänsten tillhör högre lönegrad än motsvarande tjänst vid fortsättningsskolan, kommer avlöningen vid sistnämnda skola att utgå efter högre lönegrad än som eljest förekommer. De sakkunniga förutsätta, att statsbidragsbestämmelserna utformas så, att skoldistriktet icke skall bära nämnda merkostnad. 48—50 §§ Grundarvodestabeller. För att underlätta beräkningen av de av de sakkunniga föreslagna timlärararvodena böra tabeller utfärdas. Enligt vad de sakkunniga inhämtat, kommer detta att föreslås för andra lönebelopp enligt det nya statliga lönesystemet. De sakkunniga ha ansett det lämpligast, att grundarvodena för timlärararvodena intagas i reglementet.

231 Övergångsbestämmelser. 1 punkten. De sakkunniga ha föreslagit en sänkt lönegradsplacering för många ordinarie tjänster. Nuvarande ordinarie innehavare böra emellertid kunna övergå å det nya lönesystemet med bibehållen lönegradsplacering. Därvid böra de placeras i de lönegrader, som i det nya lönesystemet motsvara deras nuvarande lönegrader. För övningslärarnas del möter det speciella svårigheter att placera dem i löneklass enligt de nya bestämmelserna, därest dessa skola tillämpas även för tid före reglementets ikraftträdande. De sakkunnigas förslag innebär nämligen en väsentlig omläggning av villkoren för ordinarie och extra ordinarie anställning. En omräkning skulle kräva ett avsevärt arbete och likväl knappast leda till rättvisa resultat. Dessutom torde det ofta knappast vara möjligt att fä tillförlitliga uppgifter om all tidigare tjänstgöring. För de statligt anställda övningslärarna torde vidare en sådan omräkning kunna bliva oförmånlig, då deras nuvarande lönegradsplaceringar ofta delvis torde grunda sig på anställningar med tjänstgöring av sä ringa omfattning, att den icke skulle kunna tillgodoräknas enligt det nya lönesystemet. För de högre kommunala skolornas övningslärare kräves visserligen nu 20 veckotimmars tjänstgöring för ordinarie eller exlra ordinarie anställning. Övningslärare vid dessa skolformer skulle emellertid erhålla en sänkt lönegradsplacering utom lärarinnor i hushållsgöromål vid kommunala flickskolor. Det kan därför icke anses vara oskäligt, om dessa lärare bibehållas i sin nuvarande löneklassplacering. Det är dessutom att märka, att även om lärarna bibehållas i nuvarande lönegrader och löneklasser, det nya statliga lönesystemet medför, att en viss uppflyttning i löneklass likväl äger rum. Samtliga ordinarie lärare i lönegrader under A 19 (Ca 22) uppflyttas nämligen en löneklass utom i slutlöneklassen. Lärarinnor i hushållsgöromål vid kommunala flickskolor uppflyttas även i slutlöneklassen. De sakkunniga föreslå alltså, att ordinäre övningslärare vid statliga och högre kommunala skolor bibehålla sin nuvarande placering i löneklass vid övergång å det nya lönesystemet. Med utgångspunkt från nämnda löneklassplacering böra de lärare, som bibehålla sin lönegrad, placeras i motsvarande löneklasser i de nya lönegraderna. De lärare äter, som skola erhålla en högre lönegrad (vid seminarierna), böra därefter med tillämpning av sneddningsregeln kunna erhålla en högre löneklassplacering. För att underlätta tillämpningen av nu angivna principer ha de sakkunniga utarbetat en tabell, varav framgår, vilken löneklass i det nya lönesystemet varje ordinarie lärare, som kvarstår i samma tjänst, skall tillhöra. Bestämmelsen i 2 punkten innebär, att om en lärarinna i kvinnlig slöjd vid t. ex. kommunal mellanskola på grund av 1 punkten placerats i Ca 20, oaktat tjänsten tillhör Ca 16, hon äger bibehålla sin lönegradsplacering, om hon sedermera övergår till folkskola (Ca 16) eller kommunal flick-

skola (Ca 18). Övergår hon sedermera till ordinarie tjänst vid småskoleseminarium skall hon givetvis placeras i Ca 23. Däremot äger lärarinna i kvinnlig slöjd vid kommunal flickskola (Ca 18), som enligt 1 punkten tillhör Ca 20, icke bibehålla sin lönegrad, om hon övergår till ordinarie tjänst vid kommunal mellanskola (Cal6) eller folkskola (Ca 16). I 3 punkten regleras lärarnas lönegradsplacering, om de övergå å annan tjänst i samband med löneregleringens genomförande. 4 punkten. För extra ordinarie anställning föreslå de sakkunniga i flera fall en lägre lönegrad än den, som motsvarar deras nuvarande lönegrader. Nuvarande extra ordinarie övningslärare vid statliga eller högre kommunala skolor ha i allmänhet haft en läng tids anställning inom skolväsendet, innan de erhållit extra ordinarie tjänst. Med hänsyn härtill ha de sakkunniga ansett sig böra förorda, att de vid ikraftträdandet av reglementet fä bibehålla sin nuvarande lönegrad och löneklass efter väsentligen samma grunder, som föreslagits för de ordinarie lärarna. För att underlätta tillämpningen ha de sakkunniga även för dem upprättat en tabell över deras blivande lönegrads- och löneklassplaceringar. Bestämmelserna i 5 och 6 punkterna för extra ordinarie lärare motsvara dem, som gälla för ordinarie lärare enligt 2 och 3 punkterna. Dä extra ordinarie lärare för placering i löneklass skola äga tillgodoräkna tidigare anställningstid, ha emellertid bestämmelserna mast givas en avvikande utformning. 7 punkten. Extra ordinarie lärare, som ej avses i 4—6 punkterna, bör för placeringen i löneklass äga tillgodoräkna anställning såsom ordinarie och extra ordinarie lärare vid statliga och högre kommunala skolor före reglementets ikrafträdande, i den män anställningen, om den ägt rum efter ikraftträdandet, fatt tillgodoräknas. Härvid skall dock även medräknas anställning vid statliga skolor, som omfattar mindre än 15 veckotimmar. Anställning utöver 3 år som extra lärare kommer nu genom sneddningsregeln läraren tillgodo vid placering i löneklass som extra ordinarie. Så bör alltjämt vara fallet. De sakkunniga anse, att detsamma även bör gälla vid anställning som vikarierande lärare vid högre kommunal skola samt vid terminsanställning som timlärare med en undervisningsskyldighet avminst 15 veckotimmar vid sådan skola. Dessutom bör viss tjänstgöring i praktiskt läroämne eller yrkesämne få tillgodoräknas. I övrigt böra bestämmelserna i avlöningsreglementet 14 § 2—7 mom. äga motsvarande tilllämpning. 8 punkten. Folk- och fortsättningsskolan. Då en befattningshavare övergår från icke statligt reglerad anställning till sådan anställning, placeras han enligt nu tillämpad praxis i regel i så hög löneklass inom lönegraden, att han icke lider minskning i sin avlöning. Vid löneregleringen år 1946 för skogsvårdsstyrelsernas personal förordade emellertid riksdagen en något

233 gynnnsammare beräkningsgrund (jordbruksutskottets utlåtande nr 61 sid. 45 och 46 samt memorial nr 71, riksdagens skrivelse nr 391). Därest folk- och fortsättningsskolans övningslärare icke skulle placeras i högre löneklass än som motsvarar deras nuvarande avlöning, skulle det stora flertalet lärare ä landsbygden placeras i lägsta löneklassen, oavsett tjänstgöringstidens längd, medan lärarna i de större städerna, där avlöningen i flera fall är högre än den nu föreslagna, i stor utsträckning skulle tillhöra högsta löneklassen. Alt lägga lärarnas nuvarande avlöning till grund för en löneklassplacering skulle kräva ett avsevärt administrativt arbete, dä hänsyn måste tagas icke blott till fast lön, rörliga tillägg och naturaförmåner utan även till tjänstgöringens omfattning. I nuvarande läge möter det dessutom särskilda svårigheter att få till stånd en rättvis jämförelse, då det kan ifrågasättas, om de statliga lönehöjningar, som skola genomföras den 1 juli 1947, böra medräknas vid jämförelsen eller icke. Med hänsyn till nu anförda omständigheter ha de sakkunniga ansett sig böra föreslå en regel, som blir enklare i tillämpningen och dessutom leder lill ett mera rättvist resultat. Lärare å tjänster reglerade med pensionsrätt i statens pensionsanstalt böra få tillgodoräkna varje femårsperiod i sådan anställning för uppflyttning en löneklass. De sakkunniga ha valt en tidsperiod, som är längre än tre år, som eljest fordras för uppflyttning i löneklass, enär hänsyn ej skall tagas till tjänstledigheter. Det är att märka, att lärare å reglerade tjänster ofta dessförinnan ha haft längre tids fastare anställning. Detsamma bör även gälla för andra övningslärare vid dessa skolformer, om de haft en fastare anställning av samma omfattning, som kräves för tjänsts reglering med pensionsrätt vid statens pensionsanstalt. Här bör dock en tid av fem är avdragas, för att de ej skola komina i en gynnsammare ställning än förstnämnda lärare. De sakkunniga inse, att den föreslagna regeln kan verka ojämnt vid jämförelse mellan lärare med tjänstgöring av ungefär samma omfattning. I stort sett torde den dock leda till rättvisa resultat och bland annat medföra, att lärarna erhålla högsta löneklassen före pensionsåldern, vilket 1946 års riksdag ansett vara av vikt vid länsskogvaktarnas inplacering i det statliga lönesystemet. 9 punkten. Bestämmelserna om personlig lönefyllnad ha utformats med ledning av tidigare vid andra löneregleringar utfärdade liknande bestämmelser. 10 punkten. De ordinarie lärare, som icke ha full tjänstgöring, böra likväl kunna övergå å reglementet. Sådana tjänster böra uppföras å övergångsstat. Då befattningshavaren avgår, bör tjänsten ej få kvarstå såsom ordinarie, så vida den icke förenas med full tjänstgöring. Vid 1939 års riksdag uttalades, att de lärare, som åtnjöto lön enligt den

234 förmånligare treprocentregeln, borde erhålla kompensation härför, därest denna sedermera upphörde att tillämpas. De sakkunniga anse, att nämnda kompensation bör inskränkas till de ordinarie lärare, som icke erhålla heltidstjänster. Däremot bör timlärararvode utgå för tjänstgöring utöver 30 veckotimmar. Det av de sakkunniga föreslagna timlärararvodet är visserligen i regel lägre än ersättningen enligt treprocentregeln men dock vida högre än det nu gällande timlärararvodet. 11 punkten. Vid genomförandet av löneregleringen torde kombinationer av undervisning vid olika skolor till enhetliga tjänster icke kunna genomföras i större utsträckning förrän efter ett par år. Bland annat av denna anledning böra de nuvarande statligt anställda extra ordinarie lärarna med mindre än 15 veckotimmar under tre år få bibehålla sin anställning som extra ordinarie, tills nämnda kombinationer hinna organiseras. Sådan tjänstgöring bör i full utsträckning fä tillgodoräknas för uppflyttning i löneklass. 12 punkten. Lärarinnor i kvinnlig slöjd vid folk- eller fortsättningsskolan böra enligt de sakkunnigas förslag (s. 154) övergångsvis kunna erhålla ordinarie eller extra ordinarie anställning, även om de icke fylla eljest gällande behörighetsvillkor. De skola dock då placeras i en lägre lönegrad.

Kap. 23.

Förslag till stadga för övningslärare. 1 kap. Allmänna bestämmelser. 1 §.

Skolformer.

Denna stadga gäller för i 2 § angivna övningslärare vid folk- och småskoleseminarier, statens skolköksseminarium och hushållsskola, allmänna läroverk (högre allmänna läroverk, realskolor och samrealskolor) , högre tekniska läroverk (tekniska fackskolor och tekniska gymnasier), läroanstalter för blinda, vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, läroanstalter för dövstumma, högre kommunala skolor (kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor), folkskolor samt fortsättningsskolor. Vad i stadgan sägs om lärare och tjänster vid folkskola skall i tillämpliga delar gälla lärare och tjänster vid fortsättningsskola, där ej nedan i 8 kapitlet annat föreskrives. 2 §.

Övningslärare.

Stadgan gäller övningslärare i teckning, musik (vid folkskolan sång samt vid läroanstalt för blinda sång och pianostämning) , gymnastik med lek och idrott, manlig slöjd, kvinnlig slöjd (handarbete) och hushållsgöromål. Vid läroanstalter för blinda och dövstumma och vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte gäller dock stadgan endast för lärare, vilka innehava eller uppehålla tjänster, som genom särskilda beslut förklarats vara öv-

ningslärartjänster. Beslut härom fattas beträffande ordinarie tjänster av Kungl. Maj:t och beträffande icke-ordinarie tjänster av skolöverstyrelsen. 3 §. Tillämpning

av andra stadgor m. m.

För övningslärare skola utöver bestämmelserna i denna stadga i tilllämpliga delar även gälla stadgor och föreskrifter i övrigt för den skolform, där läraren är anställd eller tjänstgör, dock endast i den mån de ej strida mot denna stadga. 4 §.

Rektor.

Föreskrifter i stadgan, som avse rektor, skola, där annat ej angives, vid folkskola i tillämpliga delar avse distriktsöverlärare eller kommunal folkskolinspektör eller, om sådan ej finnes, skolstyrelsens ordförande. 5 §.

Skolöverstgrelsen.

Vad i stadgan sägs om skolöverstyrelsen skall i tillämpliga delar avse överstyrelsen för yrkesutbildning beträffande högre tekniska läroverk. 6 §.

Anställningsformer.

övningslärare skall anställas som ordinarie eller som timlärare.

eller extra ordinarie

lärare

2 kap. Fyllnadstjänstgöring. 7 §. Begreppet

fyllnadstjänstgöring.

1 mom. i övningslärartjänst med minst 15 veckotimmars undervisningsskyldighet må ingå tjänstgöring vid mer än en skola. Tjänstgöring vid annan skola än den, där tjänsten är placerad, skall då anses som fyllnadstjänstgöring. 2 mom. Fyllnadstjänstgöring må fullgöras vid annan skola, å vilken denna stadga äger tillämpning, kommunalt gymnasium, central verkstadsskola, eller annan statlig eller statsunderstödd skola efter framställning frän därav berörda skolor. 3 mom. Fyllnadstjänstgöring vid annan skola än fortsättningsskola skall avse helt läsår eller hel termin. 4 mom. Icke-ordinarie tjänst, i vilken fyllnadstjänstgöring ingår, skall vara placerad vid den skola, där större delen av tjänstgöringen fullgöres, såvida icke annorlunda beslutas av skolöverstyrelsen eller beträffande tjänst, som berör endast folkskola, av statens folkskolinspektör.

237 8 §. Kommunal

skolas skyldigheter

beträffande

fyllnadstjänstgöring.

1 mom. I den mån undervisning i övningsämne eller motsvarande praktiska läroämne eller yrkesämne icke ingår i ämneslärartjänst, är högre k o m m u n a l skola skyldig att låta undervisningen ingå som fyllnadstjänstgöring i tjänst vid annan skola ävensom att låta i tjänst vid skolan ingå fyllnadstjänstgöring vid annan skola. Beslut därom fattas av skolöverstyrelsen. 2 mom. 1 den mån undervisningen i manlig slöjd, kvinnlig slöjd eller hushållsgöromål vid folkskola icke skall fullgöras av ordinarie övningslärare i skoldistriktet eller inga i folk- eller småskollärares undervisningsskyldighet, är skoldistrikt skyldigt att låta undervisningen ingå som fyllnadstjänstgöring i tjänst vid statlig eller högre kommunal skola eller i ordinarie övningslärartjänst i annat skoldistrikt inom samma inspektionsområde. Beslut därom fattas av skolöverstyrelsen eller beträffande tjänst vid folkskola av statens folk skolinspektör. Där särskilda skäl därtill föranleda, äger skolöverstyrelsen föreskriva, alt i tjänst vid folkskola i manlig slöjd, kvinnlig slöjd, hushållsgöromål eller kvinnlig slöjd och hushållsgöromål skall ingå fyllnadstjänstgöring med högst 10 veckotimmar vid statlig eller högre kommunal skola. 9 §. Lärares skyldighet

att åtaga sig

fyllnadstjänstgöring.

1 mom. Där skäl därtill föranleda, må skolöverstyrelsen eller beträffande tjänst vid folkskola statens folkskolinspektör besluta, att fyllnadstjänstgöring skall ingå i tjänst, i vilken fyllnadstjänstgöring icke ingått vid tjänstens tillsättning, ävensom att fyllnadstjänstgöring skall fullgöras vid annan skola än den, som avsetts vid tjänstens tillsättning. Dock må läraren åläggas fyllnadstjänstgöring endast vid sådan skola, å vilken denna stadga äger tillämpning, samt vid kommunalt gymnasium. Lärare må ej åläggas fyllnadstjänstgöring vid skola å annan ort, därest resorna skulle medföra större olägenheter för honom. Ej heller må läraren åläggas fyllnadstjänstgöring, om hans sammanhängande sommarledighet därigenom skulle komma att understiga 45 dagar. 2 mom. Ordinarie lärare äger företräde till tjänstgöring vid den skola, där tjänsten är placerad, framför i tjänst vid skolan yngre ordinarie lärare och framför icke-ordinarie lärare, därest ej särskilda förhållanden föranleda undantag. 10 §. Beslut rörande lärare, som fullgör fyllnadstjänstgöring. 1 mom. Tjänstgöringsbetyg för lärare, som fullgjort fyllnadstjänstgöring, skall utfärdas av rektor eller styrelse vid den skola, där tjänsten är placerad, efter samråd med rektor vid skola, där fyllnadstjänstgöring full-

gjorts. I tjänstgöringsbetyget skall angivas, vid vilken eller vilka skolor fyllnadstjänstgöring fullgjorts, samt fyllnadstjänstgöringens omfattning. ' 2 mom. Beslut om anställning, tjänstledighet, disciplinära åtgärder m. ffi. rörande lärare, som fullgör fyllnadstjänstgöring, skall fattas av rektor eller styrelse vid den skola, där tjänsten är placerad, i för denna skola föreskriven ordning. Innan beslut fattas, skall rektor vid skola, där fyllnadstjänstgöring fullgöres, beredas tillfälle att yttra sig. Rektor eller styrelse vid skola, där fyllnadstjänstgöring fullgöres, äger hos rektor eller styrelse vid den skola, där tjänsten är placerad, päfordra, att beslut fattas i frågor, som beröra lärarens fyllnadstjänstgöring. 3 mom. Tjänstgöringstider för lärare, som fullgör fyllnadstjänstgöring, bestämmas efter samråd mellan vederbörande rektorer. Kunna dessa icke enas, må frågan hänskjutas till skolöverstyrelsen eller beträffanele lärare, som tjänstgör endast i folkskola, till statens folkskolinspektör. 4 mom. Beslut av rektor eller styrelse rörande lärare, som fullgör fyllnadstjänstgöring, äger rektor eller styrelse vid skola, där fyllnadstjänstgöring fullgöres, underställa skolöverstyrelsens prövning, därest beslutet är av betydelse för sistnämnda skola. 3 kap. Lärarnas åliggande. 11 §.

Undervisningsskyldighet.

1 mom. Med ordinarie tjänst skall vara förenad en undervisningsskyldighet av 30 veckotimmar. Ordinarie lärare är dessutom skyldig att mot särskild ersättning meddela undervisning under ytterligare högst 4 veckotimmar. 2 mom. Med extra ordinarie anställning skall vara förenad en undervisningsskyldighet av lägst 15 och högst 30 veckotimmar. Extra ordinarie lärare är dessutom skyldig att mot särskild ersättning meddela undervisning under högst 4 veckotimmar utöver 30 veckotimmar. 3 mom. Timlärare är skyldig att meddela undervisning i den omfattning, som i vederbörlig ordning ålägges honom, dock högst under 34 veckotimmar. 12 §. Beräknandet

av

undervisningsskyldighet.

1 mom. Ordinarie och extra ordinarie lärare, som å sin tjänst meddelar undervisning under minst 14 veckotimmar, må därutöver tillgodoräkna högst tre veckotimmar, då undervisningen avser utbildning av lärare i något av ämnena teckning, musik och gymnastik med lek och idrott vid folk- eller småskoleseminarierna eller i ämnet hushållsgöromål vid statens skolköksseminarium och hushållsskola,

239 då fyllnadstjänstgöring föranleder tidsödande resor, eller då eljest särskilda skäl föreligga. 2 mom. Ordinarie och extra ordinarie lärare i gymnastik med lek och idrott, som handhar planläggning och övervakande av elevernas friluftsverksamhet vid allmänt läroverk eller högre kommunal skola, må härför tillgodoräkna en veckotimme, därest han vid sådan skola meddelar undervisning 14—20 veckotimmar, och två veckotimmar, därest nämnda undervisning överstiger 20 veckotimmar. 3 mom. Lärarinna i hushållsgöromål, som tjänstgör såsom elevhemsföreståndarinna, må tillgodoräkna denna tjänstgöring såsom visst antal undervisningstimmar i veckan. 4 mom. Det antal veckotimmar, som tillgodoräknas enligt 1—3 mom., skola medräknas vid bestämmande av lärarens undervisningsskyldighet. 5 mom. Ingår i tjänst fyllnadstjänstgöring vid fortsättningsskola, skall vid beräknandet av undervisningsskyldigheten 36 undervisningstimmar under redovisningsär eller 18 undervisningstimmar under kalenderhalvår vid fortsättningsskolan räknas som en veckotimme under läsår respektive termin. 6 mom. Beslut om tillgodoräknande enligt 1—3 mom. fattas av skolöverstyrelsen eller beträffande lärare vid folkskola av statens folkskolinspektör. Övergångsstadgande. Har ordinarie lärare i gymnastik med lek och idrott vid allmänt läroverk eller högre kommunal skola före reglementets ikraftträdande erhållit ersättning motsvarande avlöning för tre veckotimmars undervisning för arbetet med planläggning och övervakande av elevernas friluftsverksamhet, må han, så länge han kvarstår i samma tjänst och fullgör nämnda arbete, efter beslut av skolöverstyrelsen tillgodoräkna tre veckotimmar för arbetet vid bestämmande av undervisningsskyldigheten. 13 §. Särskilda

bestämmelser

om

undervisningsskyldighet.

1 mom. Lärare i övningsämne är skyldig att även undervisa i motsvarande praktiska läroämne eller yrkesämne. 2 mom. Lärare i teckning är skyldig att även undervisa i välskrivning och äger vid annan skola än folkskola företräde till undervisningen i detta ämne framför annan lärare. 3 mom. Lärare i gymnastik med lek och idrott är skyldig att, om sä påfordras, leda arbetet med planläggning och övervakande av elevernas friluftsverksamhet. 4 mom. 1 tjänst i hushållsgöromål må även inräknas undervisning i barnavård och ekonomilära.

240 14 §. Särskilda

åligganden

för ordinarie

lärare.

1 mom. Ordinarie lärare är skyldig att underkasta sig den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jämkning i åligganden, som kan bliva honom ålagd, dock icke förändringar beträffande föreskrifterna i 2 mom. 2 mom. Vid omorganisation av den skolform läraren tillhör, vid indragning av övertalig lärartjänst och då eljest synnerliga skäl därtill äro, är lärare, om så erfordras, pliktig att låta förflytta sig till annan i stadgan avsedd ordinarie tjänst i det eller de ämnen, som ingå i lärarens innehavande tjänst, eller i något av dessa ämnen. Statligt anställd lärare är dock icke skyldig att låta förflytta sig till kommunal tjänst. Kommunal skola är skyldig att mottaga och utfärda förordnande för ordinarie lärare, som enligt detta moment förflyttats till skolan. Bestämmelser om förfarandet vid förflyttning meddelas av Kungl. Maj:t. 15 §. Förening av tjänster m. m. 1 mom. Med ordinarie tjänst må förenas ordinarie statlig befattning, vilken tillsättes genom förordnande tills vidare och med vilken pensionsrätt icke är förenad, ävensom extra ordinarie anställning inom högre lönegrad i statens tjänst eller vid det statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet. Som förutsättning därför skall gälla, att läraren frånträder utövandet av förstnämnda tjänst. Dock må ordinarie lärare, där särskilda skäl där-, till föreligga, efter medgivande av skolöverstyrelsen jämsides med den ordinarie tjänsten uppehålla extra ordinarie läraranställning, om undervisningsskyldigheten å denna anställning icke motsvarar full tjänstgöring. Därvid skall undervisningsskyldigheten å den ordinarie tjänsten i motsvarande mån nedsättas enligt beslut av skolöverstyrelsen. Ordinarie lärare må endast, då särskilda skäl därtill föreligga, beviljas tjänstledighet för att uppehålla extra ordinarie anställning. Vid högre kommunal skola må dylik tjänstledighet icke beviljas annat än efter medgivande av skolöverstyrelsen och vid folkskola icke annat än efter medgivande av statens folkskolinspektör. 1 övrigt må ordinarie lärartjänst icke förenas med ordinarie eller extra ordinarie befattning i statens tjänst, ej heller med jämförlig kommunal befattning, så framt ej Kungl. Maj:t och riksdagen för visst fall annorlunda beslutit. 2 mom. Utan särskilt tillstånd må ordinarie lärare ej åtaga sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk, bolag, förening eller inrättning, som har till ändamål att driva rörelse inom industri, handel, transport-, bank- eller försäkringsväsen eller annan näringsgren eller vars verksamhet eljest har huvudsakligen ekonomiskt syfte,

241 befattning såsom tjänsteman hos verk, bolag, förening eller inrättning, som nyss sagts, eller annan tjänstebefattning eller därmed jämförligt uppdrag. Tillstånd beviljas, utom i 5 mom. avsedda fall, av skolöverstyrelsen eller vid folkskola av statens folkskolinspektör. Om inspektören vägrar tillstånd, må frågan kunna underställas skolöverstyrelsen. Innan tillstånd beviljas kommunalt anställd lärare, skall skolstyrelsen höras. Tillstånd må beviljas endast för så vitt uppdraget eller befattningen prövas icke inverka hinderligt för utövande av den ordinarie tjänsten. Det bör avse viss tid. Vad i detta moment stadgas gäller icke i fall, där Kungl. Maj:t eller skolöverstyrelsen meddelat uppdrag eller tillsatt tjänstebefattning. 3 mom. Föranleder befattning eller uppdrag, varom i 2 mom. förmäles, att ordinarie lärare tillfälligtvis icke kan bestrida sin tjänst, skall han göra framställning om ledighet i erforderlig omfattning. 4 mom. Extra ordinarie lärare må icke samtidigt innehava annan extra ordinarie statlig anställning eller extra ordinarie kommunal läraranställning. Ej heller må extra ordinarie anställning enligt denna stadga innehavas av den, som innehar ordinarie statlig tjänst eller ordinarie kommunal lärartjänst, med mindre han frånträder utövandet av den ordinarie tjänsten. 5 mom. Ordinarie och extra ordinarie lärare må ej åtaga sig undervisning i annan skola utan medgivande av rektor. Sådant medgivande må efter av skolöverstyrelsen givna riktlinjer lämnas, där undervisningen icke kan anses inverka hinderligt vid utövandet av tjänsten. Medgivandet skall avse högst ett läsår i sänder. 4 kap. Behörighetsvillkor och befordringsgrunder. 16 §. Allmänna

behörighetsvillkor

för ordinarie

lärare.

1 mom. Sökande till ordinarie tjänst skall a) vara fri från sjukdom och lyte, som gör honom olämplig för lärarkallet, b) vara känd för hedrande vandel, c) äga god förmåga att undervisa, gott sätt att behandla eleverna och grundlig insikt i det eller de ämnen, som ingå i tjänsten, samt d) hava meddelat undervisning i den omfattning, som i 2 mom. stadgas. 2 mom. Sökande till ordinarie tjänst skall, där ej nedan i detta moment annorlunda stadgas, vid ansökningstidens utgång under minst två år efter föreskriven examen eller behörighetsförklaring hava meddelat undervisning under minst 600 undervisningstimmar i det övningsämne, som ingår i tjänsten, eller i motsvarande praktiska läroämne eller yrkesämne. Har läraren haft anställning med tjänstgöring visst antal veckotimmar, 16

242 skall vid beräkningen av antalet undervisningstimmar antalet veckotimmar multipliceras med det antal veckor, som anställningen varat och varunder läraren fullgjort med anställningen förenad tjänstgöring. Undervisningen skall hava fullgjorts vid skola, å vilken denna stadga äger tillämpning, musikhögskolan, gymnastiska centralinstitutet, konstfackskolan, försvarets läroverk, kommunalt gymnasium, central verkstadsskola, statsunderstödd kommunal yrkes- eller lärlingsskola, statsunderstödd folkhögskola, eller enskild skola under skolöverstyrelsens eller överstyrelsens för yrkesutbildning omedelbara inseende. Ingå två ämnen i tjänsten, skall sökanden hava meddelat undervisning under minst 150 undervisningstimmar i vartdera ämnet och sammanlagt minst 600 undervisningstimmar. Vid ansökningstidens utgång skola minst två år hava förflutit efter föreskriven examen eller behörighetsförklaring i det ena ämnet och minst ett år i det andra ämnet. Har lärare genom avlagd examen eller på annat sätt vunnit behörighet att undervisa i två ämnen, skall han, då han söker tjänst i ettdera ämnet, uppfylla villkoren i fråga om tidigare tjänstgöring antingen enligt första eller enligt fjärde stycket här ovan. Från villkoren i detta moment äger skolöverstyrelsen helt eller delvis undantaga dels lärare, som före avlagd examen eller behörighetsförklaring undervisat i ifrågavarande övningsämne eller i motsvarande praktiska övningsämne eller yrkesämne, dels ock övningslärare, som är behörig att anställas som extra ordinarie folk- eller småskollärare. 17 §. Allmänna

behörighetsvillkor

för extra ordinarie

lärare.

Extra ordinarie lärare skall uppfylla de allmänna behörighetsvillkor, som enligt 16 § gälla för ordinarie lärare, dock att vad i 2 mom. sägs om ansökningstidens utgång i stället skall gälla anställningens tillträdande. 18 §. Särskilda

behörighetsvillkor.

1 mom. Särskilda villkor för behörighet till ordinarie tjänst eller extra ordinarie anställning i övningsämnen äro a) i teckning: Sökande skall hava erhållit avgångsbetyg från teckningslärarinstitutet vid konstfackskolan i Stockholm.

243 b) i musik: Sökande skall hava avlagt musiklärarexamen vid musikhögskolan. Sökande till musiklärartjänst vid folk- eller småskoleseminarium skall därjämte hava avlagt högre organistexamen. c) i gymnastik med lek och idrott: Sökande skall hava nöjaktigt genomgått fullständig gymnasliklärarkurs vid gymnastiska centralinstitutet. d) i manlig slöjd: Sökande skall hava erhållit en grundlig praktisk och pedagogisk utbildning och av skolöverstyrelsen förklarats behörig att söka och innehava tjänst i ämnet vid den skolform, som ansökningen avser. e) i kvinnlig slöjd: Sökande skall hava genomgått lärarinnekurs i handarbete vid föreningen handarbetets vänners och Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium eller lärarinnekursen i huslig ekonomi och handarbete vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala (B-kursen) eller efter 1929 lärarinnekursen vid Maria Nordenfelts högre handarbetsseminarium i Göteborg eller ock efter pä annat sätt förvärvad utbildning av skolöverstyrelsen hava förklarats behörig att söka och innehava tjänst i ämnet. För tjänst vid folkskoleseminarium, smäskoleseminarium, statens skolköksseminarium och hushållsskola, statens normalskola och kommunal flickskola äger skolöverstyrelsen föreskriva ytterligare krav på utbildning. f) i hushållsgöromål: Sökande skall hava genomgått statens skolköksseminariums och hushållsskolas skolkökslärarinnekurs eller lärarinnekursen vid Ateneums skolköksseminarium i Stockholm eller Göteborgs skolköksseminarium eller vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala lärarinnekursen för skolkök (A-kursen) eller i huslig ekonomi och handarbete (B-kursen). Behörig att söka och innehava tjänst vid högre folkskola, folkskola och fortsättningsskola är dessutom lärarinna, som genomgått lärarinnekursen i huslig ekonomi med lanthushållning vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala (C-kursen) eller skolkökslärarinne- och lanthushållningslärarinnelinjerna vid Fredrika Bremer-förbundets lanthushållsseminarium i Rimforsa. För tjänst vid statens skolköksseminarium och hushållsskola, folkskoleseminarium, småskoleseminarium, statens normalskola och kommunal flickskola äger skolöverstyrelsen föreskriva ytterligare krav på utbildning. 2 mom. Tjänst i gymnastik med lek och idrott kan sökas och innehavas vid manligt folkskoleseminarium och skolor med enbart manliga elever endast av m a n och vid kvinnlig folkskoleseminarium, småskoleseminarium och skolor med enbart kvinnliga elever endast av kvinna.

244 Övergångsstadganden. 1. Behörig att söka och innehava tjänst i teckning är även lärare, som tidigare nöjaktigt genomgått den vid tekniska skolan i Stockholm anordnade högre undervisningskursen för teckningslärare, och behörig att söka och innehava tjänst i musik är även lärare, som tidigare vid musikkonservatorium avlagt musiklärarexamen. Dock skall sökanden hava avlagt realexamen eller genom intyg av vederbörande ordinarie lärare vid allmänt läroverk eller på annat sätt hava styrkt sig äga motsvarande kunskaper, därest han enligt tidigare bestämmelser vunnit fackutbildning utan nämnda examen eller motsvarande kunskaper. 2. Behörig att söka och innehava tjänst i gymnastik med lek och idrott är även lärare, som tidigare genomgått fullständig gyrnnastiklärarkurs vid J. E. Arvedsons gymnastiska institut i Stockholm eller sydsvenska gymnastikinstitutet i Lund. 3. Behörig att söka och innehava tjänst i kvinnlig slöjd är även lärarinna, som tidigare genomgått sådan lärarinnekurs, varifrån avgångsbetyg medförde rätt till lönetursberäkning såsom lärarinna i handarbete vid statsunderstödda enskilda läroanstalter. 4. Lärarinna i kvinnlig slöjd vid folkskola, som under minst tio år tjänstgjort vid folk- eller fortsättningsskola å tjänst, förenad med pensionsrätt i statens pensionsanstalt, skall efter skolöverstyrelsens medgivande kunna erhålla ordinarie tjänst i det skoldistrikt, där hon är anställd, oaktat hon icke har i denna paragraf angiven utbildning.

19 §.

Befordringsgrunder.

1 mom. Vid tillsättning av tjänst skola följande befordringsgrunder gälla i nedan angiven ordning: a) undervisningsskicklighet och nit samt sätt att behandla lärjungarna och förmåga att bland dem upprätthålla ordning; b) betyg, erhållna i avlagda examina och prov, eller på annat sätt ådagalagda kunskaper och färdigheter i det eller de ämnen, som kunna vara av betydelse för lärarens verksamhet; c) längden av föregående väl vitsordad tjänstgöring vid i 16 § 2 mom. nämnda läroanstalter, varjämte skälig hänsyn må tagas jämväl till väl vitsordad annan lärartjänstgöring vid under skolöverstyrelsens omedelbara inseende stående läroanstalt. Härvid må en mindre underlägsenhet enligt en föregående befordringsgrund kunna uppvägas av ett större företräde enligt en senare. 2 mom. Vid tillsättning av tjänst vid läroanstalt, där utbildning av lärare i ämnet ingår i med tjänsten förenade åligganden, skall särskilt avseende

245 fästas vid sådana förtjänster, som ådagalägga sökandes lämplighet såsom lärare vid lärarutbildningsanstalt. 5 kap. Ordinarie tjänster. 20 §. Inrättande

av ordinarie

tjänst.

1 mom. Ordinarie tjänster må inrättas i teckning, musik, gymnastik med lek och idrott, manlig slöjd, kvinnlig slöjd (handarbete), hushållsgöromål, teckning och manlig slöjd, teckning och kvinnlig slöjd, samt hushållsgöromål och kvinnlig slöjd. 2 mom. Kungl. Maj:t och riksdagen fastställer för varje statlig skolform antalet ordinarie tjänster dels i teckning eller teckning och manlig slöjd eller teckning och kvinnlig slöjd, dels i hushållsgöromål eller hushållsgöromål och kvinnlig slöjd, dels ock i ett vart av övriga övningsämnen. Inom den sålunda fastställda ramen bestämmer skolöverstyrelsen, vid vilka skolor tjänster i ett eller två övningsämnen skola vara inrättade. 3 mom. Vid kommunal skola må ordinarie tjänst ej inrättas utan Kungl. Maj: Is tillstånd. Blir sådan tjänst ledig, m å den ej återbesättas utan skolöverstyrelsens medgivande. Fråga om tjänstens indragning skall hänskjutas till Kungl. Maj:ts prövning. 4 mom. Där särskilda skäl föreligga, äger Kungl. Maj:t föreskriva, att ordinarie tjänst i övningsämne skall inrättas vid högre kommunal skola samt ordinarie tjänst i hushållsgöromål vid folkskolan. 5 mom. Vid folkskolan skall ordinarie tjänst avse skoldistriktets skolor men tillsvidare vara placerad vid viss skola. I skoldistrikt å landsbygden må ordinarie lärare ej flyttas till annan skola utan medgivande av statens folkskolinspektör. 21 §• Förberedelser

till

ledigförklarande.

Nio månader före pensionsålderns inträde för ordinarie lärare och ofördröjligen, då ordinarie tjänst oförutsett blivit ledig genom dödsfall eller annorledes, skall rektor verkställa utredning, huruvida tjänsten bör bibehållas, ändras, indragas eller flyttas till annan skola. Om fyllnadstjänstgöring förekommit eller kan tänkas förekomma, skall rektor kalla till sådant sammanträde, som avses i 32 §. Efter verkställd utredning skall rek-

246 tor till skolöverstyrelsen insända förslag rörande tjänsten. I förslaget skola uppgifter lämnas om antalet veckotimmar i ifrågavarande ämne eller ämnen vid den eller de skolor, som beröras eller kunna komina att beröras av tjänsten, om skolväsendets sannolika utveckling å orten och om andra förhållanden, som kunna vara av betydelse för ärendets prövning, i förekommande fall också om de önskemål, som framförts vid nämnda sammanträde. Skolöverstyrelsen skall därefter besluta, om tjänsten skall återbesättas eller andra åtgärder skola vidtagas. 22 §.

Ledigförklarande.

1 mom. Ordinarie tjänst skall om möjligt ledigförklaras i så god tid, att tjänsten icke behöver uppehållas av vikarie. Statlig ordinarie tjänst ledigförklaras av skolöverstyrelsen och kommunal ordinarie tjänst av den kommunala skolstyrelsen. Tjänsten skall kungöras ledig i allmänna tidningarna, statlig tjänst även genom anslag i skolöverstyrelsens ämbetslokal. Ingår fyllnadstjänstgöring i tjänsten, skall detta angivas i kungörelsen. Beträffande tjänst vid folkskolan bör i kungörelsen angivas, till vilken eller vilka skolor inom skoldistriktet tjänstgöringen tills vidare skall vara förlagd. 2 mom. Ansökan jämte därtill hörande handlingar skall vara den myndighet, som ledigförklarat tjänsten, tillhanda senast å trettionde dagen efter den dag, då kungörelsen blivit intagen i allmänna tidningarna. Infaller trettionde dagen å helgdag, skall ansökningstiden omfatta även näslföljande söckendag. 3 mom. Har ingen behörig sökande anmält sig till ledigförklarad tjänst, skall tjänsten ofördröjligen ånyo kungöras ledig. Om blott en eller två behöriga sökande anmält sig, må tjänsten ånyo förklaras ledig, därest sökandenas kompetens befinnes mindre tillfredsställande. 4 mom. Där särskilda skäl föreligga, äger skolöverstyrelsen att utan ledigförklarande kalla lärare till tjänst vid folk- eller småskoleseminarium eller till tjänst i hushållsgöromål vid statens skolköksseminarium och hushållsskola. 23 §.

Ansökningshandlingar.

Vid ansökning skall fogas behörigen styrkt merit- och tjänsteförteckning enligt formulär, som av skolöverstyrelsen fastställes, ävensom a) åldersbetyg; b) läkarintyg, utfärdat tidigast sex månader före ansökningstidens ut-

247 gång enligt av medicinalstyrelsen fastställt formulär, angående frihet från sjukdom och lyte, som gör sökanden olämplig för lärarkallet; c) examensbetyg eller intyg över vunnen behörighet enligt 18 §; d) betyg över tjänstgöring, som föreskrives i 16 § 2 mom.; e) därest icke sistnämnda betyg avser de senaste sex månaderna före ansökningstidens utgång, annat vederbörligt intyg över verksamhet och vandel för sagda tid; ävensom f) uppgift om föregående befattningar, utgivna arbeten, av offentliga myndigheter undfångna betyg samt andra omständigheter, vilka sökanden vill åberopa såsom befordringsskäl. Ansökningen bilagda betyg skola företes i original eller behörigen styrkt avskrift. 24 §.

Tillsättning.

1 mom. Ordinarie statliga tjänster tillsättas av skolöverstyrelsen, efler det att rektor avgivit yttrande över ansökningshandlingarna. Ordinarie kommunal tjänst tillsättes av skolstyrelsen, efter det att skolans rektor haft tillfälle att yttra sig över ansökningshandlingarna. Ingår i tjänsten fyllnadstjänstgöring vid annan skola, skall rektor, innan han avgiver eget yttrande, hava inhämtat skriftligt yttrande från rektor vid den andra skolan eller, om denna är kommunal, från dess styrelse. Vid folkskolan må tjänst ej tillsättas, förrän statens folkskolinspektör yttrat sig över sökandenas inbördes meriter. Sådant yttrande erfordras dock icke i skoldistrikt, vars folkskoleväsen är befriat från inspektion genom statens folkskolinspektör. 2 mom. Tillsättningen skall ofördröjligen kungöras i allmänna tidningarna, beträffande statlig tjänst även genom anslag i skolöverstyrelsens lokal. 3 mom. Ordinarie statlig tjänst tillsättes genom fullmakt och ordinarie kommunal tjänst genom förordnande. Fullmakt eller förordnande dateras den dag, då beslutet över tillsättningen vunnit laga kraft, eller, om besvär anförts, då dessa slutligt avgjorts. 4 mom. Ordinarie statlig tjänst i gymnastik med lek och idrott, vars innehavare av Kungl. Maj:t förordnats att under viss tid uppehålla lärarbefattning i gymnastik eller i lek och idrott vid gymnastiska centralinstitutet, samt ordinarie statlig tjänst i teckning, vars innehavare av Kungl. Maj:t förordnats att under viss tid uppehålla befattning som föreståndare för teckningslärarinstitutet vid konstfackskolan i Stockholm, skall återbesättas med ordinarie innehavare. Denne skall, därest den föregående innehavaren övertager utövningen av sin tjänst, träda i tjänstgöring vid den statliga läroanstalt, skolöverstyrelsen bestämmer. Förbehåll härom intages i hans fullmakt.

248 25 §. Tillträde av ordinarie

tjänst.

Ordinarie tjänst tillträdes den 1 januari eller den 1 juli, som infaller närmast efter det beslutet om tillsättningen vunnit laga kraft eller däröver anförda besvär blivit slutligen avgjorda, såvida ej vid tillsättningen annorlunda bestämmes.

6 kap. Icke-ordinarie tjänster. 26 §. Ämnen

i icke-ordinarie

tjänst.

I icke-ordinarie tjänst må ingå ett av de i 2 § nämnda övningsämnena. Dessutom må i sådan tjänst ingå ytterligare ett av nämnda ämnen, därest med tjänsten är förenad en undervisningsskyldighet motsvarande minst 15 veckotimmar. Därest ämnena i och för sig medföra olika lönegradsplacering, skall det ämne, som medför den högre löneställningen, ingå i tjänsten med minst 8 veckotimmar. Det andra ämnet må icke i lönehänseende inräknas i tjänsten med högre timtal än förstnämnda ämne. 27 §. Ledigförklarande

vid icke-ordinarie

anställning.

1 mom. Anställning å icke ordinarie tjänst, varmed är förenad en undervisningsskyldighet motsvarande minst 15 veckotimmar, och vikariat å ordinarie tjänst, vilka äro avsedda att omfatta minst en hel termin, skola kungöras lediga i allmänna tidningarna, där ej i 4 mom. annat stadgas. Ingår fyllnadstjänstgöring i anställningen, skall detta angivas i kungörelsen. Vidare skall det beräknade antalet veckotimmar angivas. Kan en mer avsevärd förändring av timtalet förutses, bör även detta meddelas. Därjämte bör, dä så ske kan, angivas, hur lång tid anställningen beräknas omfatta. 2 mom. Beräknas två övningsämnen skola ingå i anställning, som avses i 1 mom., skall anställningen i vartdera ämnet ledigförklaras för sig men i samma kungörelse. Däri skall tillika angivas, att om samme sökande erhåller båda anställningarna, dessa skola bilda en tjänst. 3 mom. Anställning, som avses i 1 mom., skall ledigförklaras av rektor. 4 mom. Ledigförklarande av anställning, som avses i 1 mom., erfordras icke, a) då lärare erhållit sådan anställning efter föreskrivet ledigförklarande och fråga är om fortsatt icke-ordinarie anställning vid samma skola eller skoldistrikt; b) då tjänst med fyllnadstjänstgöring överflyttas till skola, där fyllnadstjänstgöring förut fullgjorts, eller då tjänst utökats med tjänstgöring i annat övningsämne, allt under förutsättning att fråga är om fortsatt an-

249 ställning för lärare, som erhållit sin anställning efter föreskrivet ledigförklarande; c) då lärare under minst fem år i följd haft timläraranställning å en tjänst, varmed varit förenad en undervisningsskyldighet motsvarande 8— 14 veckotimmar, och timtalet å tjänsten stiger till minst 15 veckotimmar, därest skolöverstyrelsen eller beträffande folk- och fortsättningsskola statens folkskolinspektör lämnar medgivande därtill; d) då ledigförklarande icke kan ske i god tid före tjänstgöringens början. I fall, som avses under d) här ovan, skall ledigförklarande i stället äga rum i god tid före början av nästa termin, förutsatt att tjänstgöringen kan påräknas hela denna termin.

28 §. Ansökan

till ledig förklarad

icke-ordinarie

anställning.

Har anställning, som avses i 27 §, ledigförklarats, skall ansökan jämte därtill hörande handlingar vara rektor, som ledigförklarat anställningen, tillhanda senast å tjugonde dagen efter den dag, då kungörelse blivit intagen i allmänna tidningarna. Infaller tjugonde dagen å helgdag, skall ansökningstiden även omfatta nästföljande söckendag. Ansökan skall åtföljas av de handlingar, som föreskrivas i 23 §, dock att lärare, som under de senaste sex månaderna avlagt vederbörlig examen och icke därefter kan åberopa betyg över tjänstgöring, icke behöver förete intyg över verksamhet och vandel.

29 §. Tillsättning

vid icke-ordinarie

anställning.

1 mom. Har anställning, som avses i 27 § 1 mom., ledigförklarats, sker tillsättning på samma sätt som gäller för ordinarie tjänst enligt 24 § 1 mom. Samtliga sökande skola omedelbart efter tillsättningen skriftligen underrättas därom av skolöverstyrelsen eller beträffande kommunal skola av skolstyrelsen. Den, som förordnas, skall därefter utan dröjsmål meddela skolöverstyrelsen respektive skolstyrelsen, huruvida han mottager förordnandet. Har sådant meddelande icke inkommit inom tio dagar efter det underrättelsen i rekommenderat brevkort med mottagningsbevis för befordran till hans uppgivna adress avlämnats till postanstalt, må annan sökande utses till befattningen. De i 19 § angivna befordringsgrunderna skola härvid iakttagas. Tjänsten tillträdes utan hinder av att beslutet icke vunnit laga kraft. Förordnas efter besvär annan att innehava tjänsten, skall denne tillträda tjänsten räknat från början av närmast följande kalenderhalvår. 2 mom. Icke-ordinarie anställning, som ej skall ledigförklaras, tillsättes

250 vid statlig skola av skolöverstyrelsen och vid kommunal skola av skolstyrelsen. Rektor eller styrelse äger dock förordna vikarie i den omfattning och enligt de föreskrifter, som gälla för vederbörande skolform. Ingår fyllnadstjänstgöring i tjänsten, skall därvid iakttagas, vad i 10 § 2 mom. stadgas. 3 mom. Då icke-ordinarie anställning vid statlig eller högre kommunal skola tillsättes utan ledigförklarande, skall i första hand komma ifråga lärare, som anmält sig till skolöverstyrelsens extralärarbyrå. Högre kommunal skola skall ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som i detta hänseende meddelas eller kunna komina att meddelas av skolöverstyrelsen. 30 §. Villkor för extra ordinarie

anställning.

1 mom. Lärare, som erhållit icke-ordinarie anställning, skall anställas som extra ordinarie lärare, om följande villkor uppfyllas: a) läraren skall enligt 17 och 18 §§ vara behörig att anställas som extra ordinarie lärare; b) med anställningen skall enligt 10 och 11 §§ vara förenad en undervisningsskyldighet av minst 15 veckotimmar; c) tillsättningen skall hava skett efter ledigförklarande, därest ej annat framgår av 27 § 4 mom.; samt d) den med anställningen förenade tjänstgöringen skall, där ej annat följer av vad nedan i detta moment sägs, taga sin början med ingången avtermin och avses omfatta minst en hel termin. Tjänstgöring vid samma skola eller skoldistrikt skall anses hava omfattat hel termin, även om läraren på grund av avbrott i anställning under terminen, anställnings tillträdande efter terminens början eller anställnings avslutande före terminens slut icke tjänstgjort under sammanlagt högst fem dagar av de för terminen gällande tjänstgöringsdagarna. Tjänstgöring vid samma skola eller skoldistrikt under hel termin skall anses omfatta hel termin, även om läraren från början icke varit anställd för hela terminen. Tjänstgöring vid samma skola eller skoldistrikt från ingången av ett läsår till viss tidpunkt under vårterminen skall anses omfatta minst en hel termin, även om läraren från början icke varit anställd för hela ifrågavarande tid. Däremot må tjänstgöring under hösttermin, som följer på tjänstgöring under hela den närmast föregående vårterminen, icke anses ingå i tjänstgöring omfattande minst en hel termin, såvida anställningen icke avser hela höstterminen. 2 mom. Uppfyllas ej i 1 mom. angivna villkor, skall läraren anställas som timlärare.

251 31 §. Anställningstid

för extra ordinarie

lärare.

1 mom. Extra ordinarie lärare skall anställas tills vidare eller, om tiden för anställningens upphörande vid tillsättningen kan angivas, för viss tid. 2 mom. Anställning som extra ordinarie lärare skall räknas från ingången av det kalenderhalvår, varunder den med anställningen förenade tjänstgöringen skall taga sin början. 3 mom. Anställning som extra ordinarie lärare skall anses upphöra med utgången av kalenderhalvår, dock att då den med anställningen förenade tjänstgöringen är avsedd att avslutas vid annan tidpunkt under vårterminen än terminens slut, anställningen skall upphöra vid nämnda tidpunkt. 4 mom. Extra ordinarie lärare, vilken anställts tills vidare, skall uppsägas skriftligen senast tre månader före anställningens upphörande. Sådan uppsägningstid behöver dock icke iakttagas, då tjänstgöringens omfattning vid början av termin nedgår till ett lägre antal veckotimmar än det, som berättigar till extra ordinarie anställning. 5 mom. Har extra ordinarie lärare gjort sig skyldig till fel eller försummelse i tjänsten, må han kunna omedelbart entledigas, vare sig h a n anställts tills vidare eller för viss tid, och skall anställningen anses upphöra den dag, då beslutet om entledigande fattats.

7 kap. Fastställande av övningslärarnas tjänstgöring. 32 §. Förberedande

åtgärder beträffande

fyllnadstjänstgöring.

I början av april böra rektorerna vid av denna stadga berörda skolor å samma ort sammanträda för planering av övningslärarnas tjänstgöringsförhållanden under nästföljande läsår. Ifrågasattes fyllnadstjänstgöring vid skolor å annan ort, böra rektorerna även vid dessa skolor kallas till sammanträdet. Rektor, som är äldst å innehavande tjänst, bestämmer tid och plats för första sammanträdet. Ordförande väljes å sammanträdet. Där så befinnes lämpligt, må planeringen hänskjutas till en delegation med representanter för de olika skolformerna. Övningslärarna och andra av frågan berörda lärare böra beredas tillfälle alt vid sådant sammanträde framlägga sina önskemål. Vid planeringen av övningslärarnas tjänstgöringsförhållanden bör tillses, att tjänstgöring, som icke fullgöres av ordinarie lärare, om möjligt sammanföres till heltidstjänster eller åtminstone tjänster om minst 15 veckotimmar.

252 33 §. Förslag från

skolorna.

Före den 1 maj skall rektor vid statlig och styrelse vid högre kommunal skola till skolöverstyrelsen inkomma med förslag för nästföljande läsår angående antalet veckotimmar i olika övningsämnen vid skolan, fyllnadstjänstgöring, avsedd att ingå i tjänster vid skolan, ävensom fyllnadstjänstgöring vid skolan, avsedd att ingå i tjänster vid annan skola, samt antalet veckotimmar å ordinarie tjänster och å icke ordinarie tjänster, som äro avsedda att omfatta minst 15 veckotimmars undervisningsskyldighet. Föreslås fyllnadstjänstgöring, bör skriftligt yttrande inhämtas från rektor vid därav berörd skola, beträffande fyllnadstjänstgöring vid folk- och fortsättningsskola även från statens folkskolinspektör. Sådant yttrande bör biläggas skrivelsen till skolöverstyrelsen. 34 §. Beslut av

skolöverstyrelsen.

1 mom. Efter prövning av i 33 § nämnda förslag bestämmer skolöverstyrelsen för varje läsår antalet veckotimmar i olika övningsämnen vid varje statlig skola samt på enahanda sätt det antal veckotimmar vid högre kommunal skola, för vilket statsbidrag må utgå. 2 mom. Med iakttagande av bestämmelserna i 10 och 11 §§ bestämmer skolöverstyrelsen vidare för varje läsår antalet veckotimmar å ordinarie tjänster samt å icke-ordinarie tjänster med undervisningsskyldighet motsvarande minst 15 veckotimmar vid statlig skola och högre kommunal skola ävensom i förekommande fall, i vad mån fyllnadstjänstgöring skall ingå i tjänst vid statlig och högre kommunal skola. På därom gjord framställning äger skolöverstyrelsen medgiva, att i övningslärartjänst må inräknas jämväl helt av kommunala medel bekostad undervisning i övningsämne eller i motsvarande praktiska läroämne eller yrkesämne ävensom undervisning vid central verkstadsskola och statsunderstödd kommunal eller enskild skola, som ställts under skolöverstyrelsens eller överstyrelsens för yrkesutbildning omedelbara inseende. 35 §. Skoldistriktens

befogenheter.

1 mom. Vid folkskolan bestämma skoldistrikten för varje läsår antalet veckotimmar i olika övningsämnen i enlighet med timplaner och eljest meddelade bestämmelser. I vad mån statsbidrag skall utgå, prövas av * statens folkskolinspektör i samband med granskningen av rekvisitionerna av statsbidrag till lärarnas avlöning. På därom gjord framställning äger statens folkskolinspektör även medgiva, att i övningslärartjänst vid folkskolan må inräknas jämväl helt av

253 kommunala medel bekostad undervisning i övningsämne eller i motsvarande praktiska läroämne eller yrkesämne. 2 mom. Vid folkskolan bestämma skoldistrikten vidare för varje läsår antalet veckotimmar å tjänsterna, dock att medgivande av statens folkskolinspektör erfordras för fyllnadstjänstgöring inom annat skoldistrikt. 3 mom. I händelse av missnöje med beslut av statens folkskolinspektör enligt 1 och 2 mom. äger skoldistrikt underställa beslutet skolöverstyrelsen. 8 kap. Fortsättningsskolan. 36 §.

Undervisningsskyldighet.

1 mom. Med ordinarie tjänst vid fortsättningsskola skall vara förenad en undervisningsskyldighet av 1 080 undervisningstimmar för redovisningsår. Högst 30 undervisningstimmar för vecka må därvid inräknas i undervisningsskyldigheten. Ordinarie lärare är dessutom skyldig att mot särskild ersättning meddela undervisning under ytterligare högst 180 timmar för redovisningsår. 2 mom. Med extra ordinarie anställning vid fortsättningsskola skall vara förenad en undervisningsskyldighet av lägst 720 och högst 1 080 undervisningstimmar för redovisningsår, dock lägst 180 timmar under ena kalenderhalvåret, eller, om anställningen avser endast ett kalenderhalvår, lägst 360 och högst 540 undervisnings timmar för kalenderhalvåret. Högst 30 undervisningstimmar för vecka må därvid inräknas i undervisningsskyldigheten å tjänsten. Extra ordinarie lärare är dessutom skyldig att mot särskild ersättning meddela undervisning under ytterligare högst 180 timmar för redovisningsär eller, om anställningen avser endast ett kalenderhalvår, högst 90 timmar för kalenderhalvåret. 3 mom. Timlärare är skyldig att meddela undervisning i den omfattning, som i vederbörlig ordning ålägges honom, dock högst 1 260 timmar för redovisningsår eller, om anställningen avser endast ett kalenderhalvår, högst 630 timmar för kalenderhalvåret. 37 §. Beräknandet

av undervisningsskyldigheten

vid

fyllnadstjänstgöring.

Ingår i tjänst vid fortsättningsskola fyllnadstjänstgöring vid annan skola, skall vid beräknandet av undervisningsskyldigheten en veckotimme under ett läsår anses motsvara 36 undervisningstimmar och en veckotimme under en termin anses motsvara 18 veckotimmar. 38 §. Ämnen

i icke-ordinarie

tjänst.

I icke-ordinarie tjänst vid fortsättningsskola må ingå två av de i 2 § nämnda övningsämnena, därest med tjänsten är förenad en undervis-

254 ningsskyldighet av den omfattning, som i 36 § 2 mom. sägs. Om ämnena i och för sig medföra olika lönegradsplacering, skall det ämne, som medför den högre löneställningen, ingå i tjänsten med minst 360 timmar för redovisningsår eller 180 timmar för kalenderhalvår. Det andra ämnet må icke i lönehänseende inräknas i tjänsten med högre timtal än förstnämnda ämne. 39 §. Ledigförklarande

vid icke-ordinarie

anställning.

1 mom. Anställning vid fortsättningsskola å icke-ordinarie tjänst och vikariat å ordinarie tjänst av den omfattning som i 36 § 2 mom. sägs, skola kungöras lediga i allmänna tidningarna, där ej i 2 mom. annat stadgas. Ledigförklarandet skall i tillämpliga delar ske på sätt i 27 § 1—3 mom. stadgas. 2 mom. Ledigförklarande av anställning, som avses i 1 mom., erfordras icke, a) då fråga är om fortsatt tjänstgöring i samma skoldistrikt under de villkor, som angivas i 27 § 4 mom. a) och b); b) då ledigförklarande icke kan ske i god tid före tjänstgöringens början. I fall, som avses under b) här ovan, må anställningen avse högst ett kalenderhalvår. Ny anställning skall ledigförklaras i god tid före början av nästa kalenderhalvår, förutsatt att fortsatt tjänstgöring av den omfattning, som i 36 § 2 mom. sägs, då kan påräknas. övergångsstadgande. Under första året efter det denna stadga trätt i tillämpning skall det åligga skoldistrikt att i hushållsgöromål utan ledigförklarande anställa den lärarinna, som statens folkskolinspektör anvisar. Sådan lärarinna äger rätt till extra ordinarie anställning, såsom om ledigförklarande ägt rum, därest förutsättningarna därför i övrigt föreligga. Inspektören äger härvid endast anvisa lärarinna, som enligt kungörelsen 1944: 225 av skolöverstyrelsen hänvisats till tjänstgöring vid fortsättningsskolan inom inspektionsområdet och som under redovisningsåret 1946/47 efter anvisning av inspektören haft sådan tjänstgöring. 40 §. Villkor för extra ordinarie

anställning.

1 mom. Lärare, som erhållit icke-ordinarie anställning vid fortsättningsskola, skall anställas som extra ordinarie lärare, om följande villkor uppfyllas: a) läraren skall enligt 17 och 18 §§ vara behörig att anställas som extra ordinarie lärare;

255 b) med anställningen skall vara förenad en undervisningsskyldighet av den omfattning, som angives i 36 § 2 mom.; c) tillsättningen skall hava skett efter ledigförklarande, därest ej annat framgår av 39 § 2 mom. Tjänstgöring vid samma skoldistrikt med undervisning under minst 360 timmar under kalenderhalvår må anses vara förenad med extra ordinarie anställning, även om anställningen icke frän början avsett hela denna tjänstgöring. 2 mom. Uppfyllas ej i mom. 1 angivna villkor, skall läraren anställas som timlärare. 41 §. Undervisningens

planläggning.

1 mom. Statens folkskolinspektör skall i god tid före varje redovisningsårs början i samråd med skolstyrelserna upprätta plan över undervisningen i slöjd och hushållsgöromål vid fortsättningsskolor inom inspektionsområdet, i den mån undervisningen icke bestrides av ordinarie lärare. I planen skall angivas, i vilken utsträckning undervisning i samma och olika skoldistrikt bör sammanföras till enhetliga tjänster, tjänsternas placering och tiden för kurserna inom de olika skoldistrikten. Om så befinnes lämpligt eller erforderligt, mä även tjänstgöring vid folkskola eller annan skola inga i planen. 2 mom. Skoldistrikt skall i god tid före tjänstgöringens början under redovisningsåret fatta beslut angående undervisningen i övningsämnen vid fortsättningsskola i distriktet. Beslut, som innebär avvikelse från den i 1 mom. angivna planen, må ej fattas utan inspektörens medgivande. Om skoldistriktets skyldigheter beträffande fyllnadstjänstgöring stadgas i 8 §. 9 kap. Besvär. 49 §.

Besvär.

1 mom. Över beslut angående övningslärare, anställd vid statlig skola, anföras besvär i den ordning som stadgas för besvär över sådana beslut. 2 mom. över beslut av styrelsen för högre kommunal skola, folkskola eller fortsättningsskola angående övningslärare anföras besvär hos skolöverstyrelsen. Besvärstiden är trettio dagar. Vid beslut om tillsättning av ordinarie lärare räknas besvärstiden från den dag, då kungörelse härom införts i allmänna tidningarna och eljest från den dag, då klaganden bevisligen erhållit del av beslutet. Före besvärstidens utgång skall klaganden hos skolstyrelsen anmäla, att h a n anfört besvär, vid äventyr att besvären ej upptagas till prövning.

256 3 mom. Besvär över skolöverstyrelsens beslut anföras i den ordning, som stadgas i den för överstyrelsen gällande instruktionen. 4 mom. Besvär må icke anföras över beslut om tillsättning av timlärare med en undervisningsskyldighet av mindre än 15 veckotimmar eller med en tjänstgöringstid som är kortare än en termin. Denna stadga träder i kraft den

Kap. 24.

Förslag till avlöningsreglemente för övningslärare. 1 avd. Allmänna bestämmelser. 1 §.

Tillämpningsområde.

Detta reglemente gäller i 2 § angivna lärare vid folkskoleseminarier, småskoleseminarier, statens skolköksseminarium och hushållsskola, allmänna läroverk (högre allmänna läroverk, realskolor och samrealskolor) , högre tekniska läroverk (tekniska fackskolor och tekniska gymnasier), läroanstalter för blinda, värdanstalten för blinda med komplicerat lyle, läroanstalter för dövstumma, högre kommunala skolor (kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor), folkskolor samt fortsättningsskolor. För tjänstgöring vid fortsättningsskolor gälla de bestämmelser, som äro intagna i 4 avd. här nedan. 2 §.

Lärare.

Reglementet gäller för de lärare, vilka enligt stadgan för övningslärare anställts såsom ordinarie eller extra ordinarie lärare eller som timlärare. 3 §.

Tjänstgöringsföreskrifter.

Lärare, som avses i delta reglemente, är underkastad föreskrifterna i stadgan för övningslärare samt andra stadgor och bestämmelser, som gälla för den eller de skolor, där han tjänstgör. 4 §.

Avlöning.

1 mom. Lärare äger åtnjuta avlöning enligt detta reglemente jämte de 17

258 tilläggsbestämmelser, som på grund av stadgande i reglementet utfärdas av Kungl. Maj:t. 2 mom. Avlöning till ordinarie och extra ordinarie lärare utgöres av lön jämte i reglementet angivna fasta lönetillägg och särskilda ersättningar. Till timlärare utgår avlöning i form av arvode. 3 mom. Avlöning utgår från och med den dag anställningen tillträdes till och med den dag läraren frånträder densamma, där ej annat stadgas i reglementet. Angående ordinarie lärares skyldighet att avgå från tjänsten stadgas i gällande bestämmelser om tjänste- och familjepension. 4 mom. Avlöning utbetalas månadsvis i efterskott, i den mån icke beträffande särskild ersättning utbetalning i amian ordning är särskilt stadgat eller eljest finnes lämpligen böra ske. Upphör anställning under loppet av kalendermånad, bör dock avlöning utbetalas vid anställningens slut. Utbetalning till kommunalt anställd lärare sker genom postverket, där ej annorlunda emellan skolstyrelse och lärare överenskommits. 5 mom. Uppbär kommunalt anställd lärare livränta enligt olycksfallsförsäkringslagen eller lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar på grund av arbete i statlig eller kommunal tjänst, skall hans avlöning nedsättas med belopp motsvarande livräntans storlek, såvida ej Kungl. Maj:t för visst fall annorlunda medgiver. Det åligger lärare, som uppbär dylik livränta, att göra anmälan härom till skolstyrelsen. 6 mom. Är lärare berättigad till tjänstepension eller årligt understöd avstatsmedel, prövas i den ordning Kungl. Maj:t bestämmer, om och i vad mån avdrag å lönen skall ske. Pension enligt gällande bestämmelser angående pensionering av försvarsväsendets reserver av befäl* och civilmilitär personal skall dock ej avdragas frän lönen.

5 §.

Lönenämnd.

Ärenden angående tillämpningen av detta reglemente jämte därtill hörande tilläggsbestämmelser skola beredas av en lönenämnd, i vilken löntagar-, förvaltnings- och de allmänna intressena böra vara representerade. Nämnden skall bestå av ordförande och sex ledamöter, vilka förordnas av Kungl. Maj:t för högst tre år i sänder. Suppleanter för ordföranden och ledamöterna förordnas i enahanda ordning. Instruktion för lönenämnden utfärdas av Kungl. Maj:t.

259 6 §.

Skolöverstyrelsen.

Vad i reglementet sägs om skolöverstyrelsen skall i tillämpliga delar gälla överstyrelsen för yrkesutbildning beträffande högre tekniska läroverk. 2 avd. Ordinarie och extra ordinarie lärare. 1 kap. Tjänsteförteckning och löneplan. 7 §.

Tjänsteförteckning.

1 mom. I följande tjänsteförteckning angivas lönegrader för ordinarie och extra ordinarie lärare, som innehava tjänster i ett övningsämne, samt löneklasserna i varje lönegrad. Ordinarie Lärare i

Teckning, musik och gymnastik med lek och idrott vid folk- och småskoleseminarier vid högre allmänt läroverk och högre tekniskt läroverk vid övriga skolformer Hushållsgöromål vid statens skolköksseminarium vid kvinnligt folkskoleseminarium, småskoleseminarium, kommunal flickskola och statens normalskola vid övriga skolformer Kvinnlig slöjd vid kvinnligt folkskoleseminarium, småskoleseminarium och statens skolköksseminarium . vid kommunal flickskola och statens normalskola. vid övriga skolformer Manlig slöjd vid manligt folkskoleseminarium vid övriga skolformer högre kompetens lägre kompetens

Extra ordinarie

lönegrad

löneklasser

lönegrad

löneklasser

Ca 25

25—28

Ce 23

23—26

Ca 23 Ca 22

23—26 22—25

Ce 21 Ce 21

21—24 21—24

Ca 25

25—28

Ce 23

23—26

Ca 20 Ca 18

20—23 18—21

Ce 17 Ce 17

17—20 17—20

Ca 23 Ca 18 Ca 16

23—26 18—21 16—19

Ce 21 Ce 15 Ce 15

21—24 15—18 15—18

Ca 23

23—26

Ce 21

21 — 24

Ca 18 Ca 16

18—21 16—19

Ce 17 Ce 15

17—20 15—18

2 mom. Innehar ordinarie eller extra ordinarie lärare tjänst i två övningsämnen, och tillhöra motsvarande tjänster i vartdera ämnet olika lönegrader, skall läraren tillhöra den högre av dessa lönegrader. Skolöverstyrelsen äger dock, där särskilda skäl föreligga, bestämma lönegradsplaceringen för extra ordinarie sådan lärare.

260 8 §.

Löneplan.

Till ordinarie och extra ordinarie lärare utgår lön enligt statens löneplan nr 1. 9 §.

Löneklass.

Lönen utgår enligt den löneklass, som läraren enligt 12—17 §§ tillhör. I löneplanen angiven årslön utgår vid en undervisningsskyldighet av 30 undervisningstimmar i veckan (veckolimmar). För varje veckotimme, som undervisningsskyldigheten är mindre än 30 veckotimmar, skall lönen minskas med 1/30. Ordinarie lärare äger rätt till i löneplanen angiven lön, även om full tjänstgöring å 30 veckotimmar icke kan beredas honom. 10 §.

Ortsgrupp.

Lönen utgår efter den ortsgrupp, till vilken lärarens stationeringsort blivit hänförd. Med stationeringsort förstas orten för den skola, där tjänsten är placerad. Orterna fördelas å de olika ortsgrupperna av Kungl. Maj:t med hänsyn till levnadskostnaderna. 11 §.

Månadslön.

Till ordinarie och extra ordinarie lärare utbetalas lön för varje månad avanställningstiden med 1/12 av årslönens belopp, där ej avdrag ä lönen skall ske.

2 kap. Löneklassplacering. 12 §. Begynnelselön

och uppflyttning

i löneklass

i samma

tjänst.

1 mom. Vid tillträdandet av ordinarie tjänst eller extra ordinarie anställning erhåller lärare lön enligt den för vederbörande lönegrad fastställda lägsta löneklassen, där ej annat följer av 14—17 §§. 2 mom. Efter det läraren såsom ordinarie eller extra ordinarie å tjänsten tillhört eller beräknats hava tillhört samma löneklass under tre år, uppflyttas han till närmast högre löneklass samt efter ytterligare tre är till den därpå följande löneklassen och så vidare, intill dess högsta löneklassen inom lönegraden uppnåtts, där ej annat följer av 13 §. 3 mom. Lärare uppflyttas till högre löneklass vid ingången av kalenderkvartalet näst efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade liden i den lägre löneklassen tilländagätt.

261 4 /nom. Beslut om placering och uppflyttning i löneklass fattas av skolöverstyrelsen efter därom av rektor gjord framställning. Vid folkskola beslutar dock skolstyrelsen i detta hänseende, som därvid först skall inhämta yttrande frän statens folkskolinspeklör. Sådant yttrande erfordras ej vid placering i den lägsta för anställningen gällande löneklassen och icke heller, dä skoldistriktet är befriat frän inspektion genom statens folkskolinspektör. 5 7iio7n. Lärare skall vid tillträde av anställning förete vederbörligen styrkt intyg enligt av skolöverstyrelsen fastställt formulär över tidigare innehavda anställningar, som han önskar åberopa för sin placering i löneklass.

13 §. Villkor för

löneklassuppflyftning.

För uppflyttning i löneklass i innehavande tjänst enligt 12 § gälla följande villkor: a) Läraren skall under minst 615 dagar hava bestritt sin egen tjänst eller p å förordnande uppehållit annan övningslärartjänst eller motsvarande tjänst i praktiskt läroämne eller yrkesämne vid skola, vara detta reglemente äger tillämpning. Tjänstgöringen skall hava omfattat minst hälften av full tjänstgöring. Är tjänstgöringen av mindre omfattning, mä den ej tillgodoräknas. Läraren må jämväl tillgodoräkna lid, varunder han åtnjutit tjänstledighet, som avses i 19 § punkterna 1 a—d, 2 a—d eller 3—5, samt tid, under vilken han icke tjänstgjort av anledning, som omförmäles i 23 § 1 mom. punkterna 1, 2 eller 4, i sistnämnda fall dock endast, om innehållen avlöning utbetalas. Högst 256 dagar må tillgodoräknas för varje läsår, och ferietid må icke medräknas. Har lärare under tjänstledighet från egen befattning tjänstgjort som övningslärare eller lärare i motsvarande praktiska läroämne eller yrkesämne vid statlig eller kommunal skola, vara reglementet icke äger tillämpning, eller vid enskild skola under inseende av skolöverstyrelsen eller överstyrelsen för yrkesutbildning, eller har han tjänstgjort som arbetslärare i motsvarande ämne eller som konsulent inom skolöverstyrelsen, äger dock skolöverstyrelsen, därest tjänstgöringen motsvarat minst hälften av full tjänstgöring och synnerliga skäl föreligga, medgiva, att sådan tid tillgodoräknas för uppflyttning i löneklass. Aiman tjänstgöring må tillgodoräknas endast efter medgivande av Kungl. Maj:t. b) Uppskov med uppflyttning prövas icke böra äga rum på grund av mindre väl vitsordad tjänstgöring under den tid lärare tillhört den lägre löneklassen. Härvid må hänsyn tagas till viss i tjänsten begången förseelse,

262 för vilken läraren särskilt bestraffats, endast då förseelsen kan sägas karakterisera arten av tjänstgöringen i dess helhet. Beslut om sådant uppskov må icke fattas, utan att läraren erhållit tillfälle att förklara sig. Beslutet skall avse viss tid, minst ett halvt och högst tre år. Vid uppskovstidens utgång skall uppflyttning ske, om ej tjänstgöringen under nämnda tid givit anledning till förnyat uppskov därmed. Har ordinarie lärare först efter viss tids sådant uppskov blivit uppflyttad till högre löneklass, må sedermera, om hans fortsatta tjänstgöring anses böra föranleda därtill, kunna förordnas, att h a n för uppflyttning till än högre löneklass skall äga tillgodoräkna sig jämväl den tid uppskovet varat. c) Läraren skall icke hava uppnätt pensionsåldern.

14 §. Placering i löneklass

vid tillträde av extra ordinarie

anställning.

1 mom. Vid tillträde av extra ordinarie anställning äger läraren för placering i löneklass tillgodoräkna tidigare anställning såsom ordinarie eller extra ordinarie övningslärare vid skola, vara detta reglemente äger tillämpning, därest han därvid icke tillhört lägre lönegrad än den, som gäller för den anställning, som tillträdes. Han äger därjämte tillgodoräkna tidigare anställning såsom lärare i motsvarande praktiska läroämne eller yrkesämne vid sådan skola, därest anställningen omfattat minst en hel termin med en undervisningsskyldighet motsvarande minst hälften av full tjänstgöring och extra ordinarie tjänst i ämnet vid skolan icke tillhör lägre lönegrad än den, som gäller för den anställning, som tillträdes. Tillgodoräknande sker på sätt i 2—4 mom. sägs. 2 mom. Anställning å övningslärartjänst tillgodoräknas i den omfattning anställningen enligt 13 § må tillgodoräknas för uppflyttning i löneklass. Anställning såsom ordinarie, extra ordinarie eller extra lärare i praktiskt läroämne eller yrkesämne tillgodoräknas i den omfattning anställningen enligt för sådan tjänst gällande bestämmelser må tillgodoräknas för uppflyttning i löneklass. Annan anställning i nämnda ämnen tillgodoräknas endast i den mån den med anställningen förbundna tjänstgöringen fullgjorts. För varje läsår må dock tillgodoräknas högst 256 dagar, och ferietid mä ej medräknas. 3 mom. Tid, efter vilken avbrott å mera än tre år i följd förelegat i lärarens anställning inom det statliga eller statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet, må icke tillgodoräknas. Därest läraren under sådant avbrott haft anställning som lärare eller skolledare vid annan skola eller innehaft annan liknande befattning, äger dock skolöverstyrelsen besluta, i vad mån anställning enligt 1 mom', före avbrottet må tillgodoräknas vid placeringen i löneklass.

263 4 mom. För varje hel tidsperiod, som nedan sägs, placeras läraren en löneklass högre än eljest skolat ske. Första tidsperioden räknas från och med första dagen i ordinarie eller extra ordinarie anställning, som må tillgodoräknas, till utgången av det kalenderkvartal, under vilket från tidsperiodens början minst tre år förflutit, och läraren minst 615 dagar innehaft anställning, som må tillgodoräknas. Andra tidsperioden räknas från nästfoljande kalenderkvartals ingång till utgången av det kalenderkvartal, under vilket från tidsperiodens början minst tre år förflutit och läraren minst 615 dagar innehaft anställning, som må tillgodoräknas. På samma sätt räknas efterföljande tidsperioder. Anställningstid, som icke tagits i anspråk för lärares inplacering i högre löneklass, äger läraren rätt att taga i beräkning för bestämmande av tidpunkt för löneklassuppflyttning enligt 12 §. 5 mom. Har lärare haft annan anställning som övningslärare eller lärare i motsvarande praktiska läroämne eller yrkesämne, än som i 1 mom. sägs, eller anställning såsom arbetslärare i motsvarande ämne och föreligga med hänsyn till tjänstgöringens omfattning, anställningstidens längd och därunder åtnjuten avlöning synnerliga skäl, äger skolöverstyrelsen besluta, i vad mån sådan tid må tillgodoräknas för uppflyttning i löneklass pä sätt i 2—4 mom. sägs. 6 mom. Föreligga beträffande lärare med hänsyn till föregången långvarig statsanställning och därunder åtnjuten avlöning eller föregående kommunal eller annan icke statlig anställning av allmännyttig beskaffenhet synnerliga skäl för placering i högre löneklass än den, till vilken han enligt 1—5 mom. hänförts, må medgivande i sådant avseende kunna lämnas av Kungl. Maj:t. 7 mom. Extra ordinarie lärare må icke i andra fall än som i 6 mom. avses placeras högre än i den högsta löneklassen inom den lönegrad, som gäller för anställningen.

15 §. Placering

i löneklass

vid tillträde

av ordinarie

tjänst.

1 mom. övergår ordinarie lärare till annan ordinarie tjänst i samma lönegrad, skall h a n bibehålla den placering i löneklass, som han hade i den förra tjänsten, samt för uppflyttning i löneklass tillgodoräkna den tid, som han tillhört eller beräknas hava tillhört nämnda löneklass. 2 mom. Befordras ordinarie lärare till ordinarie tjänst i högre lönegrad, skall han placeras lägst i löneklassen närmast över den, som han i den lägre tjänsten senast tillhörde, samt för uppflyttning i löneklass tillgodoräkna den tid, dock högst 9 år, som h a n i den lägre tjänsten tillhört eller beräknas hava tillhört löneklassen närmast under den, till vilken h a n sålunda eller enligt 12 § 1 mom. skall hänföras.

3 mom. Vad i 1 och 2 mom. sägs, skall äga molsvarande tillämpning, dä ordinarie tjänst tillträdes av lärare, som omedelbart dessförinnan innehaft motsvarande ordinarie tjänst i praktiskt läroämne eller yrkesämne eller såsom arbetslärare vid skola, vara detta reglemente äger tillämpning, eller vid annan statlig skola eller vid statsunderstödd läroanstalt för bildbara sinnesslöa. 4 mom. Vid tillträde av ordinarie tjänst i andra fall än som i 1—3 mom. sägs, skall läraren placeras lägst en löneklass över den, till vilken han enligt 14 § skulle hänförts i motsvarande extra ordinarie anställning vid skolan. För uppflyttning i löneklass äger läraren tillgodoräkna den tid, dock högst 9 är, som han i nämnda extra ordinarie anställning beräknas hava tillhört löneklassen närmast under den, till vilken han sålunda eller enligt 12 § 1 mom. skall hänföras. 5 mom. Har läraren vid placering i löneklass enligt 2—4 mom. icke kunnat tillgodoräkna hela den tid av högst 9 är i en löneklass, som avses i nämnda moment, äger han tillgodoräkna återstoden vid befordringar till ordinarie tjänster i än högre lönegrader. 6 mom. Föreligga beträffande ordinarie lärare med hänsyn till föregången långvarig statsanställning och därunder åtnjuten avlöning eller föregående kommunal eller annan icke statlig anställning av allmännyttig beskaffenhet synnerliga skäl för placering i högre löneklass, än han enligt 1—5 mom. skolat hänföras, må medgivande i sådant avseende kunna lämnas av Kungl. Maj:t. 7 mom. Ordinarie lärare må icke i andra fall än som i 6 mom. avses placeras högre än i den högsta löneklassen inom den lönegrad, som gäller för tjänsten.

16 §. Undantagsbestämmelser

om löneklassplacering

av ordinarie

lärare.

I fråga om tjänst vid folk- eller småskoleseminarium eller vid statens skolköksseminarium och hushållsskola, vari ingår utbildning av seminarieelever till lärare i ämnet, må Kungl. Maj:t undantagsvis och där undervisningsväsendets intresse sådant påkallar, för förvärvande av särskilt kvalificerad person eller för sådan persons bibehållande vid tjänsten kunna tilldela honom lön enligt högre löneklass inom vederbörande lönegrad än den, till vilken han enligt de i 12—15 §§ angivna grunderna skolat hänföras. Är fråga om bibehållande vid tjänsten av lärare, som redan kommit i åtnjutande av "lön enligt lönegradens högsta löneklass, äger Kungl. Maj:t under enahanda förutsättning bevilja lön enligt en högre löneklass, dock högst två löneklasser över den högsta för lönegraden gällande.

265 17 §. Avlöning

vid förflyttning

m. m.

1 mom. Förflyttas ordinarie lärare på grund av föreskrift i 14 § stadgan för övningslärare till annan ordinarie tjänst inom samma lönegrad, skall han bibehålla den löneklassplacering han vid förflyttning innehade. Förflyttas ordinarie lärare utan eget förvållande till tjänst inom lägre lönegrad, skall såväl ifråga om löneklassplacering som beträffande övriga avlöningsförmåner så anses, som om han fortfarande tillhörde den högre lönegraden. Har ordinarie lärares förflyttning till befattning inom lägre lönegrad föranletts av lärarens förhällande i tjänsten, utgår avlöningen enligt den lägre lönegraden, dock att lön icke i något fall må utgå enligt lägre löneklass än den för läraren före förflyttningen gällande. 2 mom. Nedflyttas ordinarie tjänst till lägre lönegrad, skall den, som dä innehar tjänsten, såväl i fråga om löneklassplacering som beträffande övriga avlöningsförmåner anses fortfarande tillhöra den högre lönegraden. 3 kap. Tjänstledighet och ferier m. m. 18 §. Avdrag å avlöning m. m. Under tjänstledighet och ferier skall med ordinarie och exlra ordinarie lärares avlöning förhållas på sätt i 19—21 §§ stadgas, så framt icke Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, skolöverstyrelsen finner skäl att för visst fall annorlunda bestämma. Avdrag ä lönen vid tjänstledighet och ferier äro av tre slag: A-avdrag, B-avdrag och C-avdrag. A-avdraget skall vid en undervisningsskyldighel av 30 veckotimmar ske med belopp, som framgår av statens löneplansförordning. För varje veckotimme, som undervisningsskyldigheten är mindre än 30 veckotimmar, minskas A-avdraget med 1/30. Beloppet jämkas till närmaste hela öretal. B-avdrag skall motsvara dubbla A-avdraget. C-avdrag utgör samtliga å ledighetstiden belöpande kontanta avlöningsförmåner. Omfattar tjänstledighet med C-avdrag mera än 14 dagar i följd, skall läraren för tiden efter 14 dagar även avstå från sjukvårdsförmåner enligt 30 §, dock icke vid tjänstledighet, som avses i 19 § 1 c) och d). Skolöverstyrelsen äger medgiva, att nämnda förmåner undantagsvis må bibehållas högst tre månader. Angående ordinarie lärares skyldighet att avstå från avlöning vid uppehållande av vissa lärartjänster stadgas i 21 §. 19 §.

Tjänstledighet.

Vid tjänstledighet skall med ordinarie och extra ordinarie lärares avlöning förfaras på följande sätt. Med år avses nedan kalenderår beträffande

statligt anställd lärare och redovisningsår beträffande kommunalt anställd lärare. Åtgärd med avlöningen lör Orsak till tjänstledighet

1. Offentligt uppdrag. a) Uppdrag, där ersättning utgår allenast med visst belopp för sammanträdes- eller förrättningsdag och läraren icke medgivits rätt till gottgörelse för de avlöningsförmåner han under ledigheten avstått, b) Uppdrag såsom ledamot av riksdagen eller att vara liksdagens revisor. c) Anställning hos riksdagen eller dess revisor eller hos kyrkomötet. d) Uppdrag att deltaga i eller biträda vid utredning, som beslutats av Kungl. Maj:t eller, jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande, av departementschef (kommittéeller sakkunniguppdrag). e) Annat offentligt uppdrag.

ordinarie lärare

extra ordinarie lärare

A-avdrag

A-avdrag

A-avdrag

A-avdrag

C-avdrag

C-avdrag

C-avdrag

C-avdrag

C-avdrag

C-avdrag

2. Militärtjänst i fredstid, där ej annat följer av vad i punkt 3 sägs. a) Beställningshavare i reserven, å reservstat eller B-avdrag B-avdrag å övergångsstat åliggande tjänstgöring. b) Utbildningskurs för äldre reservofficerare. B-avdrag B-avdrag c) Landstormsbefälsövning eller landstormsrepeti B-avdrag B-avdrag tionsövning för landstormen tillhörande värnpliktig. d) Befälskurs, landstormsbefälsövning eller komplet B-avdrag högst 14 dagar av ett och teringskurs eller med kompletteringskurs jämställd samma år. Därefter C-avdrag annan kurs eller övning, som föreskrives för i fredstid konstituerad landstormsofficer. e) Annan värnpliktstjänstgöring än i a)—d) sägs. B-avdrag C-avdrag. I stället utgår dagsersättning med 2 kronor 50 öre. f) Annan militärtjänst. C-avdrag C-avdrag 3. Militärtjänst vid mobilisering och förstärkt svarsberedskap.

för-

Enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser

4. Studier eller iakttagelser, som Kungl. Maj:t prö- Oavkortad lön vat vara av beskaffenhet att kunna på ett påtagligt sätt tjäna undervisningsväsendets intressen.

Se punkten 10

5. Olycksfall, smittsam sjukdom m. m. a) Olycksfall i tjänsten samt våld eller annan miss- Oavkortad lön Oavkortad lön intill ett handel, som läraren utsatts för på grund av sin år från dagen för olyckstjänst, med därav föranledd sjukdom eller förlust av fallet, våldet eller missarbetsförmågan. Med olycksfall i tjänsten skall förstås handeln, därefter A-avvad som enligt olycksfallsförsäkringslagen är att hän drag, där ej skolöverföra till olycksfall i arbete. styrelsen på grund av särskilda förhållanden medgiver, att avdrag icke skall äga rum.

267 Åtgärd med avlöningen för Orsak till tjänstledighet

ordinarie lärare

extra ordinarie lärare

b) I tjänsten ådragen yrkessjukdom, varom förmäles Oavkortad lön Oavkortad lön högst ett i lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar, eller år, därefter A-avdrag, smittsam sjukdom, som enligt epidemilagen skall andär ej skolöverstyrelsen mälas till vederbörande myndighet. på grund av särskilda förhållanden medgiver, att avdrag icke skall äga rum c) Förbud att tjänstgöra till förekommande av smit Oavkortad lön Oavkortad lön högst ett tas spridning. år, därefter A-avdrag, där ej skolöverstyrelsen på grund av särskilda förhållanden medgiver, att avdrag icke skall äga rum 6. Bchörigen styrkt sjukdom i andra fall än i punkt A-avdrag A-avdrag högst sex må5 avses. nader av ett och samma år. För tid därutöver bestämmer skol överstyrelsen, om stör re avdrag skall ske. 7. T v å n g s v i s anordnad läkarundersökning i enligA-avdrag, i den mån annat ej är het med vad därom särskilt är stadgat. särskilt stadgat. 8. S v a g hälsas vårdande, då behovet av ledighet B-avdrag B-avdrag högst 30 dahärför är behörigen styrkt. gar av ett och samma år. Därefter C-avdrag. 9. Havandeskap eller barnsbörd. A-avdrag högst 120 dagar, dock ej för tid efter 90:e dagen från förlossningen. För tid därutöver C-avdrag 10. Enskild angelägenhet. a) Flyttning, då lärare förflyttats utan egen ansö- Oavkortad lön C-avdrag kan eller därom uttryckt önskan och flyttning icke högst 3 dagar. lämpligen kan ske under ferierna. Därefter C-avdrag. b) Studier eller arbete, som Kungl. Maj:t prövar B-avdrag sammanlagt B-avdrag vara av betydelse för undervisningsväsendet, eller skol sammanlagt 120 dagar av den tid överstyrelsen prövar vara av betydelse för lärarens högst 180 da- läraren innehar extra kompetens för viss uppgift eller befattning inom i gar av den ordinarie anställning. detta reglemente avsedd läroanstalt. tid läraren Därefter C-avdrag. innehar befattning inom en och sam ma lönegrad. Därefter C-avdrag. c) Uppdrag inom sådan personalsammanslutning, B-avdrag B-avdrag högst 10 da som avser att tillvarataga lärarnas intressen i tjänsten högst 15 da- gar av ett och samma eller främja deras yrkesutbildning, beträffande lärare gar av ett år. Därefter C-avdrag. anställd vid folkskola dock endast om vederbörande och samma folkskolinspektör efter av skolöverstyrelsen utfärdade år. Därefter direktiv finner skäl föreligga för tjänstledighet. C-avdrag. d) Enskild angelägenhet av vikt, beträffande lärare B-avdrag B-avdrag högst 10 daanställd vid folkskola dock endast om vederbörande högst 15 da- gar av ett och samma folkskolinspektör finner skäl föreligga för tjänstledig- gar av ett år. Därefter C-avdrag. het. och samma år. Därefter C-avdrag. e) Annan enskild angelägenhet. C-avdrag C-avdrag

20 §. Nedsättning

av

undervisningsskyldigheten.

Där ordinarie eller extra ordinarie lärare av anledning, som enligt 19 § medför tjänstledighetsavdrag, medgives nedsättning av undervisningsskyldigheten, skall avdraget å lönen beräknas i förhållande till den omfattning, vari undervisningsskyldigheten nedsatts. Skolöverstyrelsen bestämmer, i vad mån avdraget även skall omfatta ferielid samma kalenderhalvår. 21 §. Uppehållande

av annan tjänst m. m.

1 mom. Uppehåller ordinarie lärare annan tjänst i övningsämne eller i motsvarande praktiska läroämne eller yrkesämne vid skola, vara detta reglemente äger tillämpning, må han åtnjuta avlöning, såsom om han i innehavande tjänst vore ordinarie lärare vid den skola, där han tjänstgör. Har läraren därvid mindre än full tjänstgöring, äger skolöverstyrelsen bestämma det antal veckotimmar, efter vilket avlöningen skall beräknas. Omfattar förordnandet hel termin, skall avlöningen i enahanda ordning utgå under ferietid samma kalenderhalvår. Ordinarie lärare må endast då synnerliga skäl föreligga, beviljas tjänstledighet för uppehållande av annan i detta moment avsedd tjänst. Ordinarie lärare vid högre kommunal skola må beviljas sådan tjänstledighet endast efter medgivande av skolöverstyrelsen och ordinarie lärare vid folkskolan endast efter medgivande av statens folkskolinspektör. 2 mom. Under tid ordinarie lärare uppbär avlöning å tjänst, som avses i 1 mom., eller å extra ordinarie anställning i högre lönegrad, skall han avstå samtliga avlöningsförmåner å den ordinarie tjänsten. 22 § Avlöning

under

ferier.

1 mom. Ordinarie och extra ordinarie lärare skola under ferietid åtnjuta oavkortad lön, där annat ej följer av 20 eller 21 §§ eller av 2 eller 3 mom. här nedan eller av vad eljest särskilt stadgas. 2 mom. Har ordinarie eller extra ordinarie lärare under två terminer i följd bestritt sin tjänst sammanlagt mindre än 60 dagar, skall han vidkännas A-avdrag under närmast därpå följande ferietid. Med tjänstgöring å egen tjänst skall jämställas tjänstgöring å annan lärartjänst inom det statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet eller å statlig tjänst samt uppdrag för statens räkning och tjänstledighet enligt 19 § 5 punkten, varunder oavkortad avlöning utgår. 3 mom. Har ordinarie eller exra ordinarie lärare under två terminer i följd varit tjänstledig med C-avdrag mera än sammanlagt 120 dagar av annan anledning än enligt 19 § 1 c) och d), skall han — i förekommande fall utöver vad i 2 mom. sägs — vara skyldig att under ferietid närmast

269 efter ledigheten bestämmer.

vidkännas C-avdrag i den omfattning skolöverstyrelsen

23 §. Tjänstgöringshinder

m. m.

I nedan angivna fall skall med ordinarie och extra ordinarie lärares avlöning förfaras på följande sätt. Tjänstgöringshinder

Åtgärd med

m. m.

avlöningen.

Oavkortad

1. Undervisningen inställes på grund av smittsam sjukdom.

lön.

2. Undervisningen inställes, inskränkes eller avkortas på grund av krig, krigsfara eller därmed sammanhängande förhållanden.

Oavkortad lön, där ej Kungl. Maj:t annorlunda föreskriver.

3. Läraren är avstängd från tjänstgöring, enär han vägrar underkasta sig ålagd läkarundersökning.

Kungl. Maj:t bestämmer avlöningen i varje särskilt fall.

4. Läraren är avstängd frän tjänstgöring av annan anledning än i 3 punkten sägs, kvarhålles av polismyndighet såsom misstänkt för brott, hålles häktad för brott eller undergår frihetsstraff.

C-avdrag, där det ej prövas skäligt att låta honom uppbära någon del av avlöningen. Beslut härom fattas av skolöverstyrelsen. Vid folkskola fattas dock beslut av skolstyrelsen efter medgivande av statens folkskolinspektör. Finnes avs langningen hava varit obefogad eller blir den kvarhållne ej häktad eller frikännes den häktade, skall innehållen avlöning utbetalas.

Lärare avhåller sig från tjänstgöring utan att hava erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall.

C-avdrag.

4 kap. Fasta lönetillägg och särskilda ersättningar. 24 §. Ersättning

för utsträckt

undervisning

m. m.

Fullgör ordinarie eller extra ordinarie lärare undervisning utöver den med tjänsten förbundna undervisningsskyldigheten, utgår A-arvode på sätt i 32 § 1 och 2 mom. samt 33 och 34 §§ föreskrives, där ej nedan annat stadgas.

270 Ingå två ämnen i tjänsten, och tillhöra motsvarande tjänster i vartdera ämnet olika lönegrader, skall det ämne, som enligt 7 § 2 mom. medför den högre lönegradsplaceringen, i första hand anses ingå i tjänsten. A-arvode skall i förekommande fall utgå med belopp, som gäller för det andra ämnet. Till extra ordinarie lärare å sådan tjänst i tvä ämnen skall i stället för lön som extra ordinarie utgå A-arvode för det antal timmar, som överstiger dubbla antalet timmar i det ämne, som medför den högre lönegradsplaceringen. Skolöverstyrelsen äger dock, där särskilda skäl föreligga, best amma annat timtal för lön som extra ordinarie. 25 §. Fri

kost.

Lärarinna i hushållsgöromål äger åtnjuta fri kost i samband med de praktiska övningarna i ämnet. 26 §.

Kallortstillägg.

Kallortstillägg utgår till ordinarie och extra ordinarie lärare, som är stationerad å ort inom rikels nordligaste delar, där vistelsen pä grund av klimatiska förhållanden och levnadsbetingelserna i övrigt kan anses medföra avsevärda olägenheter i fysiologiskt hänseende. Tillägget utgår med nedanstående för olika kallortsklasser bestämda belopp för år, nämligen: Kallortsklass Kallortstillägg kr.

I 90:—

II 150;—

27 §.

III 240:—

IV 360:—

V 540:—

VI 720: —

Reseersättning.

Allmänna resereglementet och särskilda av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter skola gälla vid resa för förrättning i statens ärenden, där ej annat stadgas i 36 §. 28 §. Ersättning

för

flyttningskostnad.

1 mom. Förflyttas ordinarie lärare med stöd av 14 § mom. 2 stadgan för övningslärare utan egen ansökan eller därom uttryckt önskan, ersättas flyttningskostnaderna enligt de föreskrifter, som Kungl. Maj:t meddelar. Beslut om sådan ersättning fattas av skolöverstyrelsen, som h a r att i ärendet inhämta yttrande av statskontoret. 2 mom. I andra än i 1 mom. angivna fall utgår ersättning för flyttningskostnad enligt vad därom är särskilt stadgat. 29 §. Ersättning

för särskilda

uppdrag.

Utöver vad i detta reglemente förutsattes eller eljest enligt beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen medgivits, må ordinarie och extra ordinarie lä-

271 rare icke för tjänstgöring vid skola, där han är anställd eller där han utför fyllnadstjänstgöring, åtnjuta ersättning eller förmån, så framt ej Kungl. Maj:t för uppdrag eller arbete, vilket kan anses falla utom lärarens vanliga tjänstutövning, anvisat särskilda medel eller eljest finner skäl medgiva särskild gottgörelse. 5 kap. Sjukvård och begravningshjälp. 30 §.

Sjukvård.

Ordinarie och extra ordinarie lärare skola erhålla sjukvård eller sjukvårdsersättning enligt de grunder, som gälla vid den skolform, där de äro anställda. •

31 §.

Begravningshjälp.

1 mom. x\vlider ordinarie eller extra ordinarie lärare, utgår begravningshjälp till dödsboet med 400 kronor. Äga lärarens anhöriga på grund av dödsfallet rätt till familjepension enligt familjepensionsreglementet för övningslärare, skall dock begravningshjälpen ökas med ett belopp motsvarande skillnaden mellan lärarens månadslön och familjepensionen för månad, så vida lönen är större än pensionen. Lön och pension skola därvid beräknas efter förhållandena den månad dödsfallet inträffat. Skall pä grund av dödsfallet begravningshjälp även utgå enligt olycksfallsförsäkringslagen eller lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar, skall nämnda ersättning beträffande statligt anställd lärare anses inbegripen i begravningshjälpen enligt första stycket. Beträffande kommunalt anställd lärare skall begravningshjälpen enligt första stycket minskas med l det belopp, varmed begravningshjälp enligt nämnda lagar skall utgå. 2 mom. Avlider lärare under tjänstgöring å annan ort än stationeringsorten, må utöver begravningshjälp enligt 1 mom. efter skolöverstyrelsens bestämmande bestridas kostnaderna för transport av den avlidne till stalioneringsorten eller till annan ort, i sistnämnda fall dock högst med belopp motsvarande kostnaderna för transport till stationeringsorten. 3 avd. Timlärare. 32 §. Allmänna

grunder

för

timlärararvoden.

1 mom. Är timlåirare anställd för ett läsår å 273—280 dagar, utgår timlärararvode för varje veckotimme under läsåret med 1/30 av årslönen för den löneklass, efter vilken arvodet enligt 33 § skall utgå (årsarvode). Årsarvodet skall jämkas till närmaste hela krontal eller, om det slutar ä 50 öre, till närmast högre krontal.

272 Omfattar anställningen mindre än 273 dagar, utgår timlärararvodet för veckotimme med 1/273 av nämnda årsarvode för varje dag anställningen varar. Omfattar anställningstiden mindre än en vecka, utgår dock timlärararvode med 1/1 080 av årslönen enligt vederbörande löneklass för varje undervisningstimme, som läraren därunder fullgjort. Omfattar anställningen mer än 280 dagar under ett läsår, utgår timlärararvode för veckotimme med 1/273 av årsarvodet för varje dag utöver 280 dagar. 2 mom. Då timlärare på grund av tjänstledighet eller av annan orsak ej fullgör den med anställningen förbundna undervisningsskyldigheten, avdrages för varje dag och veckotimme därå belöpande del av årsarvodet. Är uppehållet i tjänstgöringen av kortare varaktighet än en vecka, skall dock för varje undervisningstimme, som läraren icke fullgjort, avdragas 1/1 080 av årslönen för vederbörande löneklass. 3 mom. Inställes, inskränkes eller avkortas undervisningen på sätt i 23 § 1 eller 2 sägs, skall skolöverstyrelsen besluta, huruvida timlärararvode skall utgå. Vid kommunal skola fattas dock sådant beslut av skolstyrelsen efter av skolöverstyrelsen givna direktiv. Vid folkskolan skall dessutom statens folkskolinspektör höras, innan beslut fattas. 33 §. Timlärararvodenas

storlek.

Timlärararvode utgår efter följande löneklasser i statens löneplan nr 1. Löneklass Ämne. Skolform.

Teckning, musik och gymnastik med lek och idrott folk- och småskoleseminarier Hushål lsg ör omål statens skolköksseminarium och hushållsskola Kvinnlig slöjd kvinnligt folkskoleseminarium, småskoleseminarium och statens skolköksseminarium och hushållsskola

A-arvode

B-arvode

C-arvode

23 21

19 19

(15) 15

23 17

15 15

(12) 12

21 15

13 13

(10) 10

21 15

13 13

(10) 10

Manlig slöjd

A-arvode utgår till timlärare, som är behörig vinna extra ordinarie anställning vid den skola, där han tjänstgör.

273 Där lärare utan eget förvållande måste övergå från extra ordinarie anställning till timläraranställning och anställningen är avsedd att omfatta minst en termin med en tjänstgöring av minst 8 veckotimmar, mä dock skolöverstyrelsen besluta, att A-arvode för högst 30 veckotimmar skall utgå efter den löneklass, i vilken läraren skulle placerats, om det i stället varit fråga om extra ordinarie anställning. B-arvode utgår till timlärare, som efter föreskriven examen, utbildning eller behörighetsförklaring fullgör i 16 § 2 mom. stadgan för övningslärare angiven tjänstgöring. C-arvode utgår till annan timlärare. 34 §. Arvodets

utbetalning.

Timlärararvode utbetalas månadsvis i efterskott under läsaret med det belopp, som belöper å tjänstgöringen under månaden. 4 avd. Fyllnadstjänstgöring. 35 §. Avlöning

vid

fyllnadstjänstgöring.

1 mom. Ingår fyllnadstjänstgöring i tjänst, skall avlöning utgå, som om all tjänstgöring fullgjorts vid den skola, där tjänsten är placerad (huvud1 j än sten). Timlärararvode skall dock utgå efter den löneklass, som gäller vid den skola, där tjänstgöringen äger rum, men efter den ortsgrupp, till vilken huvudtjänsten hänförts. Tjänstgöring å huvudtjänsten skall härvid i första hand anses ingå i tjänsten. Avlöning och timlärararvode skall i sin helhet utbetalas ä huvudtjänsten. 2 mom. Fullgöres fyllnadstjänstgöring vid skola med ett läsår av mer än 40 veckor, skall timlärararvode utgå för tjänstgöring utöver 40 veckor. 36 §. Ersättning

för resor m. m. vid

fyllnadstjänstgöring.

Vid fyllnadstjänstgöring å annan ort än stationeringsorten ersättas kostnaderna för resorna mellan orterna med skäligt belopp. Dagtraktamente utgår icke. Beså å järnväg ersattes efter III klass. Där det skulle medföra olägenheter för läraren att resa äter till stationeringsorten samma dag, som han haft fyllnadstjänstgöring å annan ort, och läraren därför övernattar utom stationeringsorten, utgår traktamente med sju kronor för natt. Ersättning enligt denna paragraf utgår av statsmedel i efterskott för varje termin eller läsår. Skolöverstyrelsen bestämmer, huruvida och i vilken omfattning ersättning skall utgå. 18

274 37 §. Fördelningen

av kostnaderna

för

fyllnadstjänstgöring.

1 mom. Vid fyllnadstjänstgöring skall varje skola bära så stor del av avlöningskostnaderna å tjänsten, som svarar mot tjänstgöringens omfattning vid skolan, där ej nedan annat stadgas. I kostnaderna skola även inräknas avlöning till lärare under tid, då han ej tjänstgjort, och avlöning till vikarier. Har fyllnadstjänstgöring fullgjorts vid kommunal skola, där motsvarande tjänstgöring berättigar till en lägre lönegrad eller beträffande timlärararvode en lägre löneklass, skall dock skolan icke ersätta mer än som skulle utgått enligt den lägre lönegraden eller löneklassen. Är huvudtjänsten placerad vid statlig skola, och är fyllnadstjänstgöringen förlagd till annan statlig skola av samma skolform, skola kostnaderna för fyllnadstjänstgöringen belasta huvudtjänsten. 2 mom. Skola, där fyllnadstjänstgöring ägt rum, skall erlägga kostnaderna enligt 1 mom. efter utgången av varje redovisningsår eller kalenderhalvår. 5 avd. Fortsättningsskolan. 38 §. Reglementets

tillämpning

å

fortsättningsskolan.

Beglementets bestämmelser om övningslärare vid folkskolan skola äga motsvarande tillämpning å sådana lärare vid fortsättningsskolan, där ej nedan annat stadgas. 39 §. Lön till ordinarie och extra ordinarie lärare vid

fortsättningsskolan.

1 mom. Till ordinarie lärare vid fortsättningsskolan utgår årslön efler den löneklass och ortsgrupp i statens löneplan nr 1, som läraren tillhör. Nämnda lön skall utgå, även om ordinarie lärare icke kan beredas full tjänstgöring med högst 30 timmar i veckan och sammanlagt 1 080 timmar för redovisningsår. Till ordinarie lärare utbetalas lön för varje månad av anställningstiden med 1/12 av årslönens belopp, där ej avdrag å lönen skall ske. 2 mom. Till extra ordinarie lärare vid fortsättningsskolan utgår för varje undervisningstimme lön med 1/1 080 av årslönen enligt den löneklass och ortsgrupp i statens löneplan nr 1, som läraren tillhör. Lönen för undervisningstimme skall jämkas till närmaste öretal. Nämnda lön må utgå för högst 30 undervisningstimmar i veckan och sammanlagt för högst 1 080 timmar under ett redovisningsår eller, om anställningen endast omfattar ett kalenderhalvår av ett redovisningsår, för högst 540 timmar. Till extra ordinarie lärare utbetalas lönen månadsvis för det antal undervisningstimmar, som under månaden ingått i anställningen, där ej avdrag ä lönen skall ske.

275 40 §. Löneklassplacering

vid

fortsättningsskolan.

1 mom. För uppflyttning och placering i löneklass av lärare vid fortsättningsskola skall vid tillämpningen av 12—17 §§ iakttagas, att i stället för 615 dagar ordinarie lärare skall tillgodoräkna 2 600 undervisningstimmar och extra ordinarie lärare 2 160 undervisningstimmar. Har ordinarie eller extra ordinarie lärare vid fortsättningsskola fyllnadstjänstgöring vid skola, där undervisningsskyldigheten beräknas i veckotimmar, äger läraren tillgodoräkna nämnda tjänstgöring med en undervisningstimme för varje veckotimme och vecka under den lid, som må tillgodoräknas. Dock må å tjänsten högst 1 080 undervisningstimmar under ett redovisningsär tillgodoräknas. 2 mom. Har ordinarie lärare vid forlsättningsskolan under tidsperiod, varom i 14 § 4 mom. stadgas, innehaft ordinarie anställning vid skola, där undervisningsskyldigheten beräknas i veckotimmar, skall varje dags sådan anställning, i den mån den må tillgodoräknas, anses motsvara fyra undervisningstimmar. Dock må högst 480 undervisningslimmar för hösttermin och högst 600 undervisningstimmar för vårtermin tillgodoräknas, och skall anställning under termin, som i sin helhet må tillgodoräknas, oberoende av antalet dagar under terminen anses motsvara nu nämnda antal undervisningstimmar. För extra ordinarie lärare vid fortsättningsskola skola motsvarande lal vara 3,5, 400 respektive 500 undervisningstimmar. 3 mom. Tidsperiod, som vid annan skola medfört uppflyttning en löneklass i samma lönegrad som anställningen vid fortsättningsskola eller i högre lönegrad, skall tillgodoräknas pä samma sålt vid fortsättningsskolan. 41 §. Tillgodoräkning av tjänstgöring anställning i annan

vid fortsättningsskolan skolform.

vid

1 mom. Ordinarie och exlra ordinarie lärare vid skola, där undervisningsskyldigheten beräknas i veckotimmar, äga icke tillgodoräkna fyllnadstjänstgöring vid fortsättningsskolan för placering eller uppflyttning i löneklass. Tjänstgöringen ä huvudtjänsten må i stället tillgodoräknas, även om undervisningsskyldigheten där är mindre än 15 veckotimmar. 2 mom. Har ordinarie lärare vid skola, där undervisningsskyldigheten beräknas i veckotimmar, tidigare som ordinarie eller extra ordinarie lärare haft anställning vid fortsättningsskolan, som må tillgodoräknas, skola fyra undervisningstimmar vid fortsätlningsskolan tillgodoräknas som en dag vid den skola, där läraren är anställd. För varje redovisningsär äger dock läraren tillgodoräkna högst 256 dagar. Motsvarande skall gälla för extra ordinarie sådan lärare, dock att 3,5 undervisningstimmar skola anses motsvara en dag. 18*

276 Tidsperiod, som vid fortsättningsskolan medfört uppflyttning en löneklass i samma lönegrad som vid den skola, där läraren är anställd, skall dock på samma sätt tillgodoräknas vid sistnämnda skola. 42 §.

Tjänstledighetsavdrag.

Vid fortsättningsskolan skola A-, B- och C-avdrag ske med följande belopp för varje undervisningstimme, som infaller under den tid läraren ej tjänstgör. A-avdraget skall utgöra 1/3 av A-avdraget för dag i samma löneklass. B-avdraget skall utgöra dubbla A-avdraget. C-avdraget utgör för varje undervisningstimme 1/1 080 av årslönen enligt den löneklass, som läraren tillhör, samt beträffande annan avlöning den del därav, som belöper å varje undervisningstimme. Där G-avdrag för ordinarie lärare under en månad skulle bliva större än månadslönen, skall avdrag för den överskjutande delen av C-avdraget, där så ske kan, verkställas å därpå utgående månadslöner samma redovisningsår. Läraren skall ej vara skyldig att av denna anledning återbetala redan uppburen lön. A-avdrag och C-avdrag å lönen jämkas till närmaste örelal. 43 §.'

Timlärararvode.

1 mom. Vid fortsättningsskolan utgår timlärararvode för varje undervisningstimme med 1/1 080 av årslönen enligt den löneklass i statens löneplan nr 1, som läraren enligt 33 § tillhör. 2 mom. Till ordinarie och extra ordinarie lärare utgår A-arvode enligt 1 mom. för tjänstgöring utöver det timtal, för vilket lön enligt 39 § utgår. Arvodet skall därvid utgå för de timmar som infalla sist under veckan eller redovisningsåret eller, om anställningen avser endast ett kalenderhalvår av ett redovisningsår, sist under kalenderhalvåret. 44 §.

Kallortstillägg.

Kallortstillägg till ordinarie och extra ordinarie lärare vid fortsättningsskolan utgår med följande belopp för undervisningstimme, dock för högst 1 080 timmar för redovisningsår. Kallortsklass I II III IV V VI Kallortstillägg kr. —: 10 —: 15 —: 25 —: 35 —: 50 —: 65 45 §. Fri

bostad.

Lärare i manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål, som tjänstgör vid fortsättningsskolan å annan ort än bostadsorten, äger under pågående kurs rätt till fri bostad jämte bränsle. Bostaden skall vara försedd med

277 erforderliga möbler och för matlagning erforderliga anordningar. Där läraren så påfordrar, skall dock i stället för bostadsförmåner utgå ersättning härför med minst 1 krona 50 öre om dagen. Ordinarie och extra ordinarie lärare skola dock icke äga rätt till nämnda förmån å stationeringsorten annat än efter medgivande av statens folkskolinspektör. Bostadsförmån eller ersättning därför tillhandahålles av del skoldistrikt, där tjänstgöringen äger rum. 46 §. Ersättning

för

resor.

För resor i samband med tillträdande och avslutande av tjänstgöring vid fortsättningsskolan utgår ersättning av statsmedel enligt klass III E allmänna resereglementet, i den omfattning nedan angives. Ersättning utgår för resor från bostadsorten till kursort, mellan kursorter och från kursort till bostadsort. Äro kostnaderna för resan mindre än fem kronor och uppgår resetiden till mindre än 3 timmar, utgår icke någon ersättning. Högst 25 kronor mä utgå för en resa. Ersättning utgår icke till ordinarie och extra ordinarie lärare och till limlärare endast i den mån tjänstgöringen omfattar mindre än 240 undervisningstimmar. 47 §.

Kostnadsfördelning.

1 mom. Ingär i tjänst vid fortsättningsskolan fyllnadstjänstgöring vid fortsätlningsskolan i annat skoldistrikt, skall å tjänsten utgående avlöning och timlärararvode i sin helhet utbetalas av det skoldistrikt, där huvudtjänsten är placerad. Avlöning och timlärararvode skall utgå efter den ortsgrupp, till vilken huvudtjänsten hänförts. Sistnämnda skoldistrikt skall rekvirera statsbidrag. Återstående kostnader skola fördelas mellan skoldistrikten i förhållande till tjänstgöringens omfattning vid distrikten. Nämnda fördelning skall ske vid slutet av varje redovisningsår. 2 mom. Ingår i tjänst undervisning både vid fortsättningsskola och skola, där undervisningsskyldigheten beräknas i veckotimmar, skall följande gälla. Vid beräkningen av undervisningsskyldigheten skall en veckotimme för läsår anses motsvara 36 undervisningstimmar och en veckotimme för termin 18 undervisningstimmar. Avlöning utgår efter den lönegrad och orlsgrupp, som gäller för den skola, där huvudtjänsten är placerad. Timlärararvode utgår efter den löneklass, som gäller för sådan tjänstgöring vid den skola, där tjänstgöringen äger rum, men efter den ortsgrupp, som gäller för huvudtjänsten.

278 Avlöning och timlärararvode för undervisningen vid forlsättningsskolan skola i övrigt utgå enligt de för denna skolform gällande grunderna och för undervisningen vid den andra skolan efter de för denna skolform gällande grunderna. Vardera skolan utbetalar den på skolan belöpande delen av lönen till läraren. 6 avd. Arvodestabellcr. 48 §.

Grundarvodestabeller. Ortsgrupp —. (dagar = d)

Timlärararvode för en veckotimme, kronor Löneklass

års31 d arvode

30 d

29 d

28 d

13 d

49 §. Grundarvodestabeller

12 d

för

11 d

9 d

10 d

8 d

7 d

9 t

180 t

fortsättningsskolan.

Ortsgrupp (undervisningstimme = l) Löneklass

Timlärararvode för undervisningstimme, kronor 1 t

2 t

3 t

4 t

6 t

5 t

50 §. Utfärdande

av

7 t

8 t

tabeller.

De i 48 och 49 §§ intagna beloppen för timlärararvoden skola höjas och sänkas på samma sätt som grundlönebeloppen i statens löneplan nr 1. Det åligger den myndighet, som Kungl. Maj:t bestämmer, att utfärda tabeller över de sålunda tillämpliga beloppen. Övergångsbestämmelser. 1. Innehar ordinarie lärare vid statlig eller högre kommunal skola tjänst, vara detta reglemente blir tillämpligt, och övergår h a n vid reglementets ikraftträdande, i innehavande tjänst ä reglementets bestämmelser, skall han tillhöra den lönegrad och löneklass, som framgår av följande uppställning.

279 Tjänst i

Lönegrad

Teckning, musik och gymnastik med lek och idrott vid folk- och småskoleseminarier övergår till

A 21 Ca 25

vid övriga skolor övergår till

Löneklass

21 25

22 26

23 27

24 28

A 20) Ca 23

20 23

21 24

22 25

23 26

A 19 Ca 25 16 A 16 Ca 20

19 25

20 25

21 25

22 26

23 27

16 20

17 21

18 22

19 23

20 23

A 18 Ca 23

18 23

19 24

20 25

21 26

22 26

16 23

17 23

18 23

19 24

20 25

vid övriga skolor övergår till

A 16 Ca 23 1 16 |A 16 Ca 20

16 20

17 21

18 22

19 23

20 23

Manlig slöjd vid manligt lolkskoleseminarium övergår till

A 18 Ca 23

18 23

19 24

20 25

21 26

22 26

Ca 20

17 21

18 22

19 23

20 23

201 Hushållsgöromål vid statens skolköksseminarium och hushållsskola övergår till vid övriga skolor övergår till Kvinnlig slöjd vid kvinnligt folkskoleseminarium och småskoleseminarium övergår till vid statens skolköksseminarium och hushållsskola övergår till

vid övriga skolor övergår till

16 1 |A 16 16

Kvinnlig lärare vid högre kommunal skola, som skulle placerats i högsta löneklassen inom lönegraden, därest denna varit tillämplig å henne, skall anses tillhöra nämnda löneklass vid övergången å detta reglemente. För uppflyttning i löneklass äger läraren tillgodoräkna den tid, dock högst tre år, som han före reglementets ikraftträdande tillhört eller beräknas hava tillhört den löneklass, i vilken han då var placerad. Vid statens skolköksseminarium och hushållsskola äger dock lärare i hushållsgöromål icke tillgodoräkna tid i löneklasserna 19 och 20 samt lärare i kvinnlig slöjd icke tid i löneklasserna 16 och 17. 2. Tillhör ordinarie lärare med stöd av 1 punkten högre lönegrad än som enligt 7 § gäller för tjänsten, äger han bibehålla sin lönegrads- och löneklassplacering, därest han övergår till annan ordinarie tjänst, vara reglementet äger tillämpning och som tillhör samma lönegrad som eller högre lönegrad än den, som enligt 7 § gäller för den tjänst han innehar.

280 3. Därest i samband med reglementets ikraftträdande ordinarie lärare å tjänst vid statlig eller högre kommunal skola, vara reglementet blir tillämpligt, övergår å annan ordinarie tjänst, för vilken reglementet gäller, skall han placeras i lönegrad och löneklass, som om han vid ikraftträdandet kvarstått å sin tidigare tjänst och därefter övergått å den nya tjänsten. 4. Har lärare omedelbart före reglementets ikraftträdande extra ordinarie anställning vid statlig eller högre kommunal skola å tjänst, vara detta reglemente blir tillämpligt, och kvarstår läraren i motsvarande extra ordinarie anställning vid samma skola eller skoldistrikt efter ikraftträdandet, skall han tillhöra den lönegrad och löneklass, som framgår av följande uppställning. Tjänst i

Lönegrad

Teckning, musik och gymnastik med lek och idrott vid folk- och småskoleseminarier. .. övergår till vid övriga statliga skolor övergår till vid högre kommunala skolor övergår till

Eo 18 Ce 23 Eo 18 Ce 22

Hushållsgöromål vid statens skolköksseminarium och hushållsskola övergår till vid övriga statliga skolor övergår till vid högre kommunala skolor övergår till

Eo 17 Ce 23 Eo 15 Ce 19

Kvinnlig slöjd vid kvinnligt folkskoleseminarium och småskoleseminarium . . . . övergår till vid statens skolköksseminarium och hushållsskola övergår till vid övriga statliga skolor övergår till vid högre kommunala skolor . . . . övergår till Manlig slöjd vid manligt folkskoleseminarium . . övergår till vid övriga statliga skolor övergår till vid högre kommunala skolor . . . . övergår till

Löncklass

17 23 17 22 16 22

18 24 18 23 17 23

19 25 19 24 18 24

20 26 20 25 19 25

21 26 21 25 20 25

Ce 19

16 23 14 19 13 19

17 23 15 20 14 20

18 24 16 21 15 21

19 25 17 22 16 22

20 26 18 22 17 22

Eo 16 Ce 21

15 21

16 22

17 23

18 24

19 24

Eo 15 Ce 21 Eo 15 Ce 19 Ce 19

14 21 14 19 13 19

15 21 15 20 14 20

16 22 16 21 15 21

17 23 17 22 16 22

18 24 18 22 17 22

Eo 16 Ce 21 Eo 15 Ce 19 15 Ce 19

15 21 14 19 13 19

16 22 15 20 14 20

17 23 16 21 15 21

18 24 17 22 16 22

19 24 18 22 17 22

18 Ce 22

281 Kvinnlig lärare vid högre kommunal skola, som skulle placerats i högsta löneklassen inom lönegraden, därest denna varit tillämplig å henne, skall anses tillhöra nämnda löneklass vid övergången å detta reglemente. För uppflyttning i löneklass äger läraren tillgodoräkna den tid, dock högst tre år, som han före reglementets ikraftträdande tillhört eller beräknas hava tillhört den löneklass, i vilken han då var placerad. Vid statens skolköksseminarium och hushållsskola äger dock lärare i hushållsgöromål icke tillgodoräkna tid i 16 löneklassen och lärare i kvinnlig slöjd icke tid i 14 löneklassen. 5. Tillhör extra ordinarie lärare med stöd av 4 punkten högre lönegrad än som enligt 7 § skulle gälla för anställningen, äger han bibehålla sin lönegradsplacering, därest han sedermera erhåller extra ordinarie anställning ä annan tjänst, vara reglementet äger tillämpning, där sistnämnda anställning eljest berättigar till samma lönegrad som eller högre lönegrad än den, som enligt 7 § skulle gällt för förstnämnda anställning. Vid placering i löneklass äger läraren därvid tillgodoräkna så lång tid, som skulle erfordrats för hans uppflyttning till den löneklass, som han i den förra tjänsten senast tillhörde, samt den tid, som h a n tillhört nämnda löneklass. På samma sätt skall läraren i förekommande fall placeras i löneklass vid motsvarande timläraranställning mot A-arvode. Bestämmelserna i denna punkt skola dock icke gälla vid avbrott i anställning, som avses i 14 § 3 mom. 6. Bestämmelserna i 4 och 5 punkterna skola gälla, även om lärarens extra ordinarie anställning upphör vid reglementets ikraftträdande, blott h a n därefter erhåller där avsedd extra ordinarie anställning eller motsvarande timläraranställning, utan att sådant avbrott i anställningen å tre år förelegat, som avses i 14 § 3 mom. 7. Extra ordinarie lärare, som omedelbart före reglementets ikraftträdande icke innehaft extra ordinarie anställning vid statlig eller högre kommunal skola å tjänst, vara detta reglemente blir tillämpligt, eller, om han haft sådan anställning, omedelbart därefter haft sådant avbrott i anställning, som avses i 14 § 3 mom., äger för placering och uppflyttning i löneklass — i förekommande fall utöver vad i 8 punkten sägs — tillgodoräkna a) anställning såsom ordinarie och extra ordinarie lärare vid statlig eller högre kommunal skola å tjänst, vara detta reglemente blir tillämpligt, därest anställningen efter ikraftträdandet skulle hava medfört samma eller högre lönegrad än den anställning, vilken han tillträder, b) med avdrag för tre år dels anställning som extra lärare vid statlig skola, dels anställning å minst en termin som vikarierande lärare vid högre kommunal skola, dels timläraranställning vid högre kommunal skola å

282 minst 15 veckotimmar, som omfattat minst en termin, därest motsvarande extra ordinarie anställning må tillgodoräknas enligt a), samt c) anställning i praktiskt läroämne eller yrkesämne, som avses i 14 § 1 mom. andra stycket. Varje tidsperiod av ovan angiven anställning, som medfört uppflyttning en löneklass, skall på samma sätt tillgodoräknas efter reglementets ikraftträdande. I övrigt skola bestämmelserna i 14 § 2—7 mom. äga motsvarande tilllämpning. 8. Har lärare omedelbart före reglementels ikraftträdande innehaft tjänst vid folk- eller fortsättningsskolan, förenad med pensionsrätt vid statens pensionsanstalt, och erhåller han sedermera ordinarie eller extra ordinarie anställning vid samma skolformer, skall h a n för varje tidsperiod av fem år, som han före ikraftträdandet innehaft sådan tjänst, placeras en löneklass högre än eljest skolat ske. Del av en femårsperiod må därvid icke tillgodoräknas för uppflyttning i löneklass. Har lärare omedelbart före reglementets ikraftträdande haft annan fastare anställning vid folk- eller forlsättningsskolan med en tjänstgöring av minst den omfattning, som kräves för tjänsts reglering med pensionsrätt vid statens pensionsanstalt, skall han, med avdrag för fem år, för varje tidsperiod av fem år, som han innehaft sådan anställning, placeras en löneklass högre än eljest skolat ske. Del av en femårsperiod må därvid ej tillgodoräknas för uppflyttning i löneklass. Vad nu sagts skall även gälla, då läraren efter ikraftträdandet erhåller ordinarie eller extra ordinarie anställning, vid annan skola än folk- eller fortsättningsskola, därest läraren därvid tillhör samma lönegrad som vid sistnämnda skolformer. Bestämmelserna i denna punkt skola dock icke gälla, därest läraren omedelbart efter reglementets ikraftträdande får sådant avbrott i anställning, som avses i 14 § 3 mom. 9. Har lärare omedelbart före reglementets ikraftträdande haft fastare anställning vid folk- eller forlsättningsskolan med tjänstgöring av den omfattning, som kräves för tjänstens reglering med pensionsrätt vid statens pensionsanstalt, och anställes han frän och med reglementets ikraftträdande såsom ordinarie eller extra ordinarie övningslärare i samma skoldistrikt, skall han, sä länge han kvarstår i samma eller motsvarande befattning i distriktet såsom personlig löne fyllnad erhålla gottgörelse av distriktet för genom övergången till reglementet minskad löneinkomst. Den personliga lönefyllnaden skall vid varje tidpunkt motsvara skillnaden mellan å ena sidan de avlöningsförmåner, som skulle utgått för tjänstgöringen enligt de omedelbart före ikraftträdandet av reglementet för läraren gällande bestämmelserna inberäknat dyrlidstillägg och andra mot-

283 svarande tillägg samt naturaförmåner, och å andra sidan den avlöning, som utgår enligt reglementets bestämmelser. Avlöningen enligt de före reglementets ikraftträdande gällande bestämmelserna skall minskas med de pensionsavgifter, som det då ålåg läraren att erlägga för pension i statens pensionsanstalt och i förekommande fall för kommunal pension. Naturaförmåner skola uppskattas enligt ortens pris. Hänsyn skall ej tagas till förmåner för lärarinna i hushållsgöromål av fri måltid under pågående kurs. Kunna läraren och skoldistriktet ej enas om värderingen av naturaförmånerna, skall värdet fastställas av statens folkskolinspektör efter av skolöverstyrelsen meddelade anvisningar. Ulgår avlöningen enligt de före ikraftträdandet gällande bestämmelserna för läsår, skall jämförelse ske med den avlöning, som enligt reglementet skulle utgått, därest jämväl denna avlöning utgått för läsår. I avlöningen enligt reglementet skall inräknas kallortstillägg och i förekommande fall ersättning för tjänstgöring utöver 30 veckotimmar. 10. Ordinarie lärare vid statlig eller högre kommunal skola å tjänst, vara reglementet blir tillämpligt, äger övergå å reglementet, även om full tjänstgöring icke kan beredas honom. Vid stallig skola skall lönen i så fall minskas med tre procent för varje veckotimme, som undervisningsskyldigheten är mindre än 30 veckotimmar och vid kommunal högre skola med 1/30 för varje sådan veckotimme. 11. Har lärare omedelbart före reglementets ikraftträdande innehaft extra ordinarie tjänst å mindre än 15 veckotimmar vid statlig skola, vara reglementet blir tillämpligt, skall han under tre år därefter äga kvarstå såsom extra ordinarie å tjänsten, oaktat timtalet icke uppgår till 15 veckotimmar. Lönen skall i så fall minskas med 1/30 för varje veckotimme, som undervisningsskyldigheten är mindre än 30 veckotimmar. 12. Har lärarinna i kvinnlig slöjd omedelbart före reglementets ikraftträdande i en följd haft fastare anställning vid folk- eller fortsättningsskola under minst tio är med tjänstgöring av den omfattning, som fordras för tjänsts reglering med pensionsrätt vid statens pensionsanstalt, äger skolöverstyrelsen medgiva henne behörighet till ordinarie eller extra ordinarie anställning i ämnet inom det skoldistrikt, där hon vid ikraftträdandet var anställd, oaktat hon icke fyller de i 18 § stadgan för övningslärare angivna behörighetsvillkoren. Sådan lärarinna skall tillhöra lönegrad Ca 13 eller Ce 12.

Kap. 25.

De sakkunnigas hemställan. Under åberopande av vad 1941 års lärarlönesakkunniga i det föregående i skilda hänseenden anfört och föreslagit, få de sakkunniga hemställa, I. att Kungl. Maj:t mätte föreslå riksdagen att godkänna a) de i förevarande betänkande framlagda grunderna för ordnande av övningslärarnas anställnings- och tjänstgöringsförhållanden; b) de i betänkandet föreslagna lönegradsplaceringarna för ordinarie och extra ordinarie övningslärare samt grunderna för bestämmande av timlärararvoden i övningsämnen; c) att ett avlöningsreglemente för övningslärare utfärdas i huvudsaklig överensstämmelse med det i betänkandet framlagda förslaget till ett sådant reglemente; samt d) att statsbidrag till avlöning åt kommunalt anställda övningslärare utgår enligt de i betänkandet förordade grunderna; II. att Kungl. Maj:t måtte a) utfärda stadga för övningslärare i enlighet med i betänkandet intaget förslag; samt b) vidtaga de ändringar i stadgor och andra författningar, som föranledas av de sakkunnigas förslag; ävensom III. att Kungl. Maj:t mätte föranstalta a) om en utredning angående tjänste- och familjepensionsbestämmelser för övningslärare; samt b) att skolöverstyrelsens personalorganisation förstärkes med konsulentbefattningar i teckning och manlig slöjd samt med den personal, som erfordras för handläggning av organiserandet av övningslärartjänster m. m.

285 Bilaga

1.

Skolor, som ingå i löneregleringen, utom folkskolor och fortsättningsskolor. Uppgifterna avse läsåret 1944/45. ElevO r t antal Statens skolköksseminarium och Hälsingborg: hal f. fl.2 hushållsskola 104 hal f. g Härnösand Folkskoleseminarier. Hässleholm Falun Jönköping 72 Göteborg Kalmar 93 Kalmar Karlskrona 2 48 Karlstad Karlstad 72 Linköping Kristianstad 93 Luleå Kristineham 72 Lund Landskrona 93 Stockholm Lidingö 92 Umeå Linköping 98 Uppsala Ludvika 98 Luleå Summa 831 Lund: katedralsk Småskoleseminarier Malmö: hal f. fl hal f. g Haparanda 65 Motala Härnösand 100 Norrköping Landskrona 104 Nyköping Lycksele 96 Skara Skara 104 Skellefteå Strängas 103 Skövde Växjö 104 Sollefteå Summa a 676 Stockholm: hal 1'. fl. å Norrmalm Högre allmanna läroverk. hal f. fl. å Södermalm Boden 371 hal f. g. å Norrmalm Borås 930 hal f. g. å Södermalm Eksjö 391 hal i Bromma Eskilstuna 592 hal å Kungsholmen Eslöv 383 hal å Östermalm Falun 673 h. real!, å Norrmalm Gävle 788 Nya elementarskolan Göteborg: hal f. fl 522 Statens normalskola Hvitf. hal 961 Strängnäs hal i Majorna 774 Sundsvall Vasa hal 766 Södertälje Halmstad . 801 Uddevalla Haparanda 344 Umeå Hudiksvall 380 Uppsala 1

Avser endast seminarieelever, ej elever vid övningsskolan. - Skolan har tillstånd att ha praktisk linje. -237 7 46

\\\\

Elevantal 433 781 585 492 663 813 880 700 710 528 514 391 752 259 566 570 390 960 452 643 438 619 684 572 267 838 405 713 925 ] 111 874 795 611 507 157 268 717 5S3 567 881 919

286 Elevantal

O r t

397 Visby 2 433 Vänersborg 385 Västervik 2 744 Västerås 694 Växjö 2 428 Ystad 264 Örebro: hal f. fl 548 Karolinska hal. 531 Örnsköldsvik 603 Östersund Summa 39 236 Realskolor. 624 489 497 628

Göteborg: östra Malmö Stockholm: Katarina Vasa 2 .. Summa

2 238

Samrealskolor. Alingsås Alvesta3 Anderslöv Arboga 2 Arvidsjaur 3 Arvika x 2 Askersund Avesta2 Bengtsfors 3 Bollnäs 2 Borgholm Borlänge Bräcke 3 Enköping Falkenberg Falköping Filipstad 2 Gudmundrå, adr. Kramfors Hallsberg 2 Hedemora Huskvarna Hyltebruk 3 Höganäs 2 Hörby Karlshamn x Karlskoga 1 2 Katrineholm Kinna 3 1 2 3

226 177 104 95 76 368 78 187 118 243 96 368 127 228 175 296 194 315 212 181 184 116 240 145 389 263 254 123

O r t

Kiruna1 Klippan Kungsbacka 3 Köping Laholm Leksand Lidköping Lindesberg 3 Ljungby Ljusdal Lycksele 3 Lysekil Malmberget Mariestad 2 Mjölby 2 Molkom 3 Mora Mönsterås Nederkalix Norrtälje Nybro3 Nässjö 2 Oskarsham 2 Piteå 2 Ronneby Sala 2 Sandviken a Simrishamn Skurup Skänninge 3 Solna 3 Stockholm: Enskede .. Ängby . . . . Ström, adr. Strömsund Strömsnäsbruk 3 Strömstad2 Sundbyberg Sunne 2 Svalöv 3 Svedala Sveg 3 . Säffle 2 . Söderhamn 1 Söderköping 2 Sölvesborg. Tidaholm 2 Tomelilla T o r s å s 3 ... Tranås ...

Till skolan är anslutet kommunalt gymnasium. Skolan h a r tillstånd att h a praktisk linje. Förstatligande pågår. Lärjungeantalet avser hela skolan.

Elevantal

260 157 135 197 103 Hl 322 95 106

218 39 10 \ 257 267

1;

121 !53 H8 236 101 112

324 213 283 196 253 177 83 105 227 165 250 86 83 135

184 163 93 75 220 337 123

201 104 250 110 236

287 Elevantal

O r t 2

Trelleborg . . . Trollhättan . . . Ulricehamn 2 . Vadstena Valdemarsvik x Vara Varberg Vaxholm 2 Vellinge x Vetlanda Vimmerby Värnamo Åmål Åstorp Älmhult1 Ängelholm

257 259 186 139 89 167 275 78 100 238 146 188 256 148 229 356 Summa 17 103

Högre tekniska läroverk. Stockholm Eskilstuna Norrköping Malmö Göteborg Borås Örebro Västerås Härnösand Skellefteå

Luleå Summa Läroanstalter för

471 190 299 298 270 169 380 200 172 54 113 2 616

blinda.

Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda män Hantverksskolan i Växjö för blinda kvinnor Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte

183 Summa

403 Läroanstalter för

140 50 30

dövstumma.

Barndomsskolorna. Manilla, Stockholm Lund . . . .

114 68

Elevantal

O r t

Vänersborg Härnösand Gävle (vårdanstalt med hem) Örebro

67 79 skol-

Summa Fortsättningsskolorna. Vänersborg Växjö Broby Summa Kommunala

89 65 22 176

flickskolor.

Borås Eskilstuna vt 1945 Falun 2 Gävle 2 Göteborg: K j e l l b e r g s k a . . . Majorna Vasa Halmstad 2 Hudiksvall Härnösand 2 Jönköping Kalmar 2 Karlskrona 2 Karlstad Kristianstad Kristinehamn 2 Landskrona Linköping Luleå Lund2 Malmö 2 Norrköping Nyköping2 Skara Skövde 2 Stockholm: Bromma Kungsholmens Norrmalms 2 .. Södermalms .. Vasastadens .. Östermalms Strängnäs . Sundsvall . Söderhamn

Förstatligande pågår. Lärjunge antal et avser hela skolan. Skolan har tillstånd att h a praktisk linje.

57 99

443 186 154 197 285 387 631 271 97 173 495 195 301 415 245 126 172 482 103 300 700 427 194 103 190 532 578 603 1 080 638 589 108 276 116

288 O r t

Elevantal

Ort

Södertälje 1 Uddevalla Umeå Uppsala Varberg l Vänersborg Västerås Växjö 1 Y s t a d 1 .. Örebro 1 .. Östersund

147 134 178 446 119 159 263 228 194 258 254

Munkfors Mölndal x Nora Norberg Nordmaling Norrbärke Norrköping Nynäshamn Orsa Råneå Rättvik Skoghall Slite Sollentuna Spånga Stockholm: Norra Södra Stocksund Storvik Svenljunga Säter Tierp Timrå Torsby Töreboda Undersåker Vilhelmina Vännäs Ange Årjäng Åsele Åtvidaberg Älvsbyn vt 1945 Örkelljunga Östhammar Överkalix

Summa 14 172 Kommunala

mellanskolor.

Båstad Emmaboda Fagersta Finspång Flen Gislaved Gnesta Grängesberg Göteborg Hallstavik Herrljunga HJO : Hofors Höör Karlsborg Kopparberg Kungälv Lilla Edet Lund Malmköping Malmö Malung vt 1945 Mellerud 1

96 115 156 151 123 88 96 104 066 69 124 74 104 106 84 78 160 117 223 71 625 105 113

Skolan har tillstånd att ha praktisk linje.

Elevantal

Summa

127 H9 93 82 86 89 234 118 116 83 114 109 54 99 180 667 638 96 H6 101 61 124 211 150 104 100 69 "/ 177 80 62 97 77 U0 80 94 9 052

289 Praktiska

mellanskolor {prm) ock högre folkskolor

0 r t

Allerum

Län

Skolform

Mlh

hf

.."

»

Arlöv Borås

Alvb

Edsbyn

Mlh Vbt Gvb

Falun

Kpb

Gränna

Mlh Jkp Skb Gvb

»

Gbg

prm

.

»

)) ))

B B

i)

»

»

Hofors

Gvb

-

Hoting Hultsfred Hällefors Hälsingborg

Vstn Kim Örb Mlh

Högsbv J o n s t o r p och F a r h u l t Jämshög Jönköping

» prm

» hf

j teknisk \ huslig allmän

detaljhandel huslig handel, gossar » flickor teknisk huslig allmän i järnbrukshantering \ \ huslig 1 allmän

)>

handel teknisk huslig allmän

Kattarp Kisa Klinteham Kristianstad Lund

Mlh

»

l

prm hf

«

prm

Norrköping

Gbg Kim Sth Östg

huslig allmän handel

„

»

hf

Vbt Hll Jkp Sth

„

Marstrand Mörbylånga

Norsjö

Stockholm

» »

Stora Kil Sunne

» Vrml

» prm hf

» »

prm

»

prm

» hf

a

Jkp Sth

» hf

1 /

)>

Kim Mlh Blk Jkb Kim Mlh Östg Gtl Krst

....

1 |

»

» »

hf

» »

1 jordbruk \husligt arbete handel huslig allmän

Vrml

» „

Linje

I

»

(hf).

handel huslig och allmän allmän

»

teknisk huslig handel

»

)> teknisk huslig allmän

» »

handel teknisk hushållsteknisk allmän jordbruk allmän teknisk

Årlig lästid

Elevantal

38 36 36 34 37 38 34 38 38 38 38 39 39 39 39 38

58 113 47 24 53 81 1681 \55) 17 66 78 83 28 178 381 383 244 108

37 38 38 38 38 38 38 34 38 38 38 34 38 36 38 38 38 39 39 38 38 38 38 38 38 38 36 38 38 38 38 38 36 36 38

49 97 77 191 97 93 42 17 38 346 19b' 21 66 33 67 65 109 560 194 27 43 240 186 152 167 56 17 82 762 641 493 121 74 69 55

290 0 r t Södertälje . Tore Uddevalla . Uppsala . . .

»

Vindeln . . . Virserum . Visingsö. . . Väsby Västerås

.

» Ytterlännäs Örebro . . .

» Östersund .

Län

Skolform

Sth Nbt Gbg Ups

hf n prm

huslig allmän handel

hf

teknisk huslig allmän

»

Vbt Kim Jkp Mlh

»

Vstm

»

» ,i

» » » » » »

Vstn Orb

prm

» »

» »

Jmtl

Linje

jordbruk huslig handel teknisk allmän handel teknisk huslig handel

Årlig lästid

Elevantal

38 39 38 38 38 38 38 38 36 34 38 38 38 38 38 38 39 Summa

9 555

291 Bilaga

2,

P r o v o r g a n i s a t i o n av övningslärarnas t j ä n s t g ö r i n g l ä s å r e t 1944/45. De sakkunniga ha med ledning av timtalen å olika övningslärartjänster under läsåret 1944/45 verkställt en provorganisation av övningslärarnas tjänstgöringsförhållanden. Provorganisationen avser tjänster vid de skolor, som skulle ingå i löneregleringen utom folk- och fortsättningsskolan. Vid provorganisationen har tjänstgöring vid skolor å samma eller närliggande orter i samma övmngsamne förenats till enhetliga tjänster. Dessutom ha i begränsad omfattning organiserats en del tjänster i ämneskombinationerna teckning-manlig slöjd, teckning-kvinnlig slöjd och hushållsgöromål-kvinnlig slöjd. I hushållsgöromål och kvinnlig slöjd samt i viss mån i manlig slöjd ha även redovisats tjänster i motsvarande praktiska läroämnen och yrkesämnen. Med de provorganiserade tjänsterna har, om ock i begränsad omfattning, förenats tjänstgöring vid folk- och fortsättningsskolan samt även med andra statliga eller statsunderstödda kommunala eller enskilda skolor. Provorganisationen har särskilt syftat till att ådagalägga, i vilken omfattning tjänster kunna organiseras, som varaktigt bereda innehavarna full tjänstgöring. Såsom full tjänstgöring har härvid i enlighet med de sakkunnigas förslag ansetts undervisning minst 30 veckotimmar eller vid seminarierna 27 veckotimmar. Dessa tjänster ha° redovisats särskilt och betecknats heltidstjänster. I vissa fall ha tjänster med lägre än nämnda timtal redovisats som heltidstjänster, då timantalet efter läsåret 1944/45 stigit. Vederbörande skolledare ha hörts över ifrågasatta heltidstjänster med tjänstgöring vid mer än en skola eller i mer än ett ämne. I regel ha endast sådana heltidstjänster organiserats, mot vilka skolledarna icke haft något a t t erinra. Även deltidstjänster ha emellertid organiserats, såvida det sammanlagda timtalet vid olika skolor eller i olika ämnen uppgått till minst 15 veckotimmar. Där tjänst å minst 15 veckotimmar icke kunnat erhållas, har någon kombination icke verkställts. Samma lärare kan därför tänkas uppehålla mer än en i provorganisationen upptagen tjänst å sammanlagt mindre än 15 veckotimmar. Däremot är det avsett, att lärare skall kunna uppehålla endast en tjänst å minst 15 veckotimmar, som ingår i provorganisationen. Av de för läsåret 1944/45 redovisade faktiskt föreliggande tjänsterna ha i många fall två eller stundom tre uppehållits av samma lärare. De sakkunniga ha strävat efter att endast upptaga sådana kombinationer, som i och för sig borde vara ganska lätta att genomföra och alltså borde kunna komma till stånd i samband med eller inom en relativt kort tid efter löneregleringens genomförande. Bland a n n a t ha kombinationer med folk- och fortsättningsskolan och skolformer, som icke ingå i löneregleringen, ifrågasatts endast i ringa omfattning. Av schematekniska eller andra skäl torde de provorganiserade tjänsterna stundom ha bort tilldelas ett annat timtal eller ersatts med andra kombinationer. I stort sett torde dock provorganisationen belysa möjligheterna att förbättra övningslärarnas anställningsförhållanden vid de högre skolformerna. Vid provorganisationen har hänsyn icke tagits till nuvarande övningslärares anställnings- och tjänstgöringsförhållanden eller till deras särskilda önskemål. Provorganisationen är nämligen avsedd att belysa, i vilken grad systemet med kombinerade tjänster i och för sig kan förbättra övningslärarnas tjänstgöringsförhållanden, sedan det i större utsträckning genomförts. De sakkunniga utgå emellertid från, att vid löneregleringens genomförande vederbörlig hänsyn tages till redan anställda övningslärares önskemål beträffande tjänstgöringsförhållanden.

292 Uppgifterna om den faktiska tjänsteorganisationen läsåret 1944/45 ha hämtats från handlingar inom skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning. För ordinarie, extra ordinarie och extra tjänster angivas de timtal, som tjänstgöringen faktiskt omfattat. Av kommunen bekostade timmar ha dock i regel ej medtagits. Återstående timmar vid varje skola redovisas som en enda tjänst, även om tjänstgöringen varit fördelad å flera lärare. Endast då sistnämnda timtal överstiger 30, redovisas två eller flera tjänster. I gymnastik ha dessutom timtalen uppdelats å manliga och kvinnliga lärare. I timtalen för teckning ingår även välskrivning. Sedan vederbörande överstyrelse fastställt timtalen å de olika övningslärartjänsterna, kunna emellertid ändringar ha inträtt, vilka icke alltid observerats. Vid de högre kommunala skolorna kunna dessutom andra timtal ha tillämpats än de, för vilka statsbidrag beviljats. Dessa ändringar ha så vitt möjligt införts i tabellerna. Med det stora siffermaterial, som redovisas i tabellerna, torde det dock icke ha kunnat undvikas, att en del timtal icke äro fullt exakta. I tabellerna användas följande förkortningar: fs = : folkskoleseminariuin mfs = folkskoleseminarium för enbart manliga seminarieelever kfs = folkskoleseminarium för enbart kvinnliga seminarieelever ss = småskoleseminarium hal = högre allmänt läroverk sr = samrealskola r = realskola ti = högre tekniskt läroverk d = läroanstalt för dövstumma bl = läroanstalt för blinda km = kommunal mellanskola prm = praktisk mellanskola hf = högre folkskola

f ys y

b

m k t vt H F

— folkskola eller fortsättningsskola = yrkesskola = yrkesämne eller praktiskt läroämne = biträdande lärare = tjänst för manlig lärare = tjänst för kvinnlig lärare = timme = veckotimme = huvudtjänst, d. v. s. den skola där tjänsten är avsedd att vara placerad == fyllnadstjänstgöring vid a n n a n skola eller i a n n a t ämne

Provorganiserade tjänster redovisas i regel vid den skola, där större delen av tjänstgöringen skulle förekomma (huvudtjänsten H). Här angives den övriga tjänstgöringen (fyllnadstjänstgöringen F) i kolumnen längst till höger, varvid uppgift lämnas om timtal och skola, där fyllnadstjänstgöring skulle äga rum. Skall fyllnadstjänstgöringen utföras å annan ort, angives även namnet å denna ort. Vid den skola, där fyllnadstjänstgöring skall äga rum, angives i samma kolumn huvudtjänsten och det timtal, varmed fyllnadstjänstgöringen vid skolan skall ingå i huvudtjänsten. Varje ämne redovisas i det följande för sig. Först lämnas en sammanställning över resultatet av provorganisationen och därefter en specificerad tabell över de olika tjänsterna. Sistnämnda tabell är uppställd länsvis. I varje län ha skolor å samma ort sammanförts och orterna uppställts i bokstavsordning. De olika ämnena återfinnas å följande sidor av betänkandet. Sid.

teckning (välskrivning) musik (sång samt pianostämning) gymnastik med lek och idrott manlig slöjd kvinnlig slöjd (handarbete) hushållsgöromål

293 304 314 326 332 342

293 Sammandrag av provorganisationen i teckning. Tjänsternas veckotiuital. Antal veckotimmar •14 15 — 19(20 — 24 26 — 29 Organisation

läsåret

Antal tjänster

1944145:

Ordinarie Extra ordinarie Extra Biträdande lärare, timlärare

Summa tjänster

.. Summa

Provorganisationen:

J

Ö k n i n g ( + ), m i n s k n i n g (—)

I

!

9 | 17 i 90 |

20 7 4 24

29 |

nu

- 1

- 6

+ 74 — 71

O |

j — 24

— 92 * Heltidstjänster, vilka i en del fall har mindre än 30 vt.

29 "l 6 4

24 14 1 1

79 10 1

157 47 28 174

Tjänster ft minst 15 veckotimmar.

Organisation läsåret 1944/45: Provarf/a nisationen: • T j ä n s t e r m e d t j ä n s t g ö r i n g vid en e n d a skola . . . . T j ä n s t e r m e d tjänstgöring vid m e r än en skola a) å s a m m a o r t b) å o l i k a o r t e r Därav med tjänstgöring: i m a n l i g slöjd i k v i n n l i g slöjd vid folkskolan (teckning eller

Summa

slöjd)

Ordinarie ock extra ordinarie tjänster. Tjänster 1944/45 ordinarie

Tjänster vid

1. F o l k - o c h s m å s k o l e s e m i n a r i e r . . 2. H ö g r e a l l m ä n n a l ä r o v e r k 2 . . . . 3. R e a l s k o l o r a 4. H ö g r e k o m m u n a l a s k o l o r v) Summa högre 5. F o l k s k o l o r

.

| extra ordinarii

lönegrad A

antal

lönegrad Eo

21 20 20 20

16 67 48 26

18 18 18 18

skolor

25 182

antal

24 14 9 3

157 15

Provorganiserade tjänster

tjänster lönegrad Ca (A)

anta

25:22) 23(20) 22(18; 22(18)

16 79 25 44

2 3 20; 21(17) 21(17) 21(17)

—

47 1 48

övriga tjänster a minst 15 vt lönegrad antal Ce (Eo)

22(18)

1 17 53 41 j 112

25 21(17) I 189 | —

1 114

230 I I ~303" Numera finnas 6 extra ordinarie tjänster vid ss, — ' Varav 5 tjänster å 8 — 14 vt och 49 tjänster a 15—24 vt, — 3 Varav 9 tjänster å mindre än 15 vt. — 4 Vid folkskolan äro lönegraderna uppskattade. E t t medeltal för tjänsterna angives. Keglerade tjänster redovisas som ordinarie och oreglerade tjänster som extra ordinarie. 1

294 Provorganisation av undervisningen i teckning. v e ci o t i m m a r

Antal

Skola

Län, ort

ord.

läsåret 1944/45 time o extra lärare bitr. 1. (b) S:a tjänster

Provorganis erade Huvudtjänst (H)

övriga heltjänster å tidstjänsmindre ter minstl in 15 vt 15 vt |

Fyllnadstjänstgöring (F)

Stockholm. Stockholm

fs

34 Norrmalm

hal fl

30 Södermalm

» fl

— — —

Norrmalm

»

19 Södermalm

g

/ 32\ g 1 34| 1 32\ \ 321 31

"

,. Kungsholmen . . . .

•

Östermalm

32 Norrmalm reall... » N y a elem.skolan Statens normalsk. r Katarina

21 33 31 32 32

Enskede Ängby

sr

Bromma

kfl

26 20

Kungsholmen. . . . Norrmalms

— — —

—

—

l

— —

fi

26 2

—

73 57

_

1 km i hal ' prm

6 ?

i

H 9 vt sr Ängby F 4 vt m slöjd F 7 vt stat. normalsk. H 9 vt hal g N H 7 vt hal Ö H 9 vt sr Enskede

16 25

— F 9 vt r K a t a r i n a F 9 v t hal Bromma

—

37 40

30 30

—

—

H 7 vt kfl S H 4 vt hal fl N -(- 6 vt kfl Ö

-

F 7 vt kfl K

18 22

—

F 6 vt kfl Bromma F 6 vt kfl N + 7 vt hal Lidingö

—

1 301 42 30 30 39

—

14 12 24-5

44 42 49

30\ 30 f 30

—

—

—

—

—

8 39 13 ! 13

—

— —

30 H 6 vt kfl V

—

—

-

—

—

—

»

—

F 9 vt hal N real

\ 27/

24-5

1 321 \ 34 f J 321. i 321 31 1 321 \ 32/ 30 33 31 32 32

F 4 vt kfl N

prm

I 301

1 301

— — — —

—

km

\ 30|

— — — —

-

23 20

Stockholms

7 6

»

Hallstavik Lidingö Nacka

—

9 10 3 16 *2J

Vasastadens Östermalms

i

39 33 38 41 48 16 21

— 1 281 —

»

f 3<H

66 4

»

Antal tjänster

-

25 Södermalms

Norra Södra Handelsmellansk. Hushållstekniska

— — — —

22 F 3 vt hushållat, prm

— —

län. 8

i

H 8 vt km Östhammar H 7 vt kfl Ö Sthlm 13

21 vt sr Ängby och 5 vt hal Bromma samma lärare. 24 vt hal Östermalm + 10 vt Vasa real samma lärare. 3 9 vt r Katarina + 16 vt sr Enskede + 7 vt hal Lidingö bilda en e o tjänst. 4 6 vt kfl Bromma + 20 vt kfl Norrmalm samma lärare. 5 19 vt kfl Östermalm + 2 vt kfl Bromma samma lärare. 6 Även e o vid sr Enskede och r Katarina; å Lidingö ingå 4 vt vid kfl linje. 2

H 3 vt handels p r m

295 Teckning. Antal

veckotimmar

läsåret 1944/45 Län, ort

Skola e o

Provorganiserade

timliiran; extra ,bitr. 1-1 (b) S.-a

tjänster Norrtälje

sr

Nynäshamn. Sollentuna . Solna Spåuga Stocksund . Sundbyberg Södertälje .

km

17 9 9 17

sr km

» sr hal

32 Östhammar

17 26 25

15 5 9

tjänster

Uppsala

län.

km

Antal

17 Fyllnadstjänstgöring (F)

F kv. slöjd 4 vt k m + 4 vt f F kv. slöjd 8 vt k m H 9 vt sr Solna F 9 vt k m Sollentuna F 9 v t sr S u n d b y b e r g H 8 vt sr Vaxholm H 9 vt km Spånga F 8 v t k m G n e s t a H 10 v t kfl F 5 v t h f + 10 v t h a l H 5 v t kfl F 8 vt km Stocksund 2 t m. slöjd sr F 8 vt km Hallstavik

24 Enköping Tierp

km

Uppsala

hal

fs kfl hfprm

31 25

Antal

9 9 17 16 8

9 18

kfl hf sr

Vaxholm

Huvudtjänst (H) helövriga tidstjänster å tjäns' minstj mindre ter 15 vt än 15 vt

24 30

24 12 59 31 35 10

i 301 30 32/ 28 30 23

tjänster

3 J F 18 v t e n s k s k o l a U p p 1 sala F 3 v t fs H 3 vt hal H 5 vt prm F 5 v t kfl ++ m a n i . 8 vt prm

slöjd

Södermanlands län. Eskilstuna

hal

km hal kfl hal ss kfl

Strängnäs

Östergötlands

1 2

48 13 12

17 Malmköping Nyköping. ..

Finspång Kisa Linköping

kfl km

Flen Gnesta Katrineholm

Antal

3 18

27 27

tjänster

—

f 311 31 30 f

F 13 v t kfl

13 12

18 J7

37 18 27 27 16

32 29 31 27 30

H 13 v t h a l F kv. slöjd 6 vt k m H 8 vt hal Södertälje F 2 v t f + 8 v t k m Malmköping H 8 vt sr K a t r i n e h o l m H 5 v t kfl F 5 vt hal + 6 vt ys F 4 vt m a n i . slöjd hal F 14 v t k v s l ö j d kfl

län. km hf ha]

14 6 30 i

29 I

—

Nyreglerad tjänst i teckning, välskrivning och slöjd. Uppehälles av vikarie, som har extra anställning.

14 6 59

29 F 8 v t k v . slöjd k m

296 Teckning. Antal

Skola

Län, ort

ord.

veckotimmar

läsåret 1944/45 \ time x t, r a ( lärare bltr.l. ! i bl S:a tjänster

i Linköping Mjölby Motala Norrköping

' fs kfl sr

30 34

hal

32 kfl km

lluvudtjänst (El) övriga heltjänster å tidstjäns- minst mindre ter 15 vt än 15 vt 30 32

— |

— 16

21 9

33 \ 32\ 47 \ 28 30 30 16

11 12 km

21 9 ! 11 12 9 9

35 9 8 15 12

45 41 12 20 8 19 17 5 15

32 30

Fyllnadstjänstgöring (1'

4 30

35 1

prmh f Skänninge Söderköping . . . Vadstena Valdemars vik . . . Åtvidaberg

30 36 11

Provorganiserade

—

I F 9 vt sr Skänninge + 10 vt ys 'j 2 i |(F 2 vt km + 11 vt sr ;\Söderköping 3

18 17 19

— — — — —

i H 11 vt prm hf + 2 vt hal i F 11 vt km | H 9 vt sr Mjölby H 11 vt hal Norrköping • F 6 vt kv. slöjd sr F kv. slöjd 4 vt sr -i- 4 vt f ; F kv. slöjd 6 vt sr -f- 4 vt f

Antal tjänster Jönköpings

län.

Eksjö Gislaved . . Gränna Huskvarna Hyltebruk

hal km hf sr

Jönköping

hal kfl prm sr hf

3 9 8

32 15

12 Nässjö Smålandsstenar . Tranås Vetlanda Visingsö Värnamo

bil 11 12

34 30 20

8 19 17

hf

23 32 29

— — — — — —

Almhult Antal tjänster

17 F 9 vt sr Ljungby

24 4

sr

» hal ss kfl

31 24

19 16

15 9 8 45 24 19 16

23 31 27

— —

F 8 vt kv. slöjd sr II 9 vt sr Värnamo

—

H 3 vt ss F 3 vt hal

8 11

19 16

15 vt hal Norrköping och 11 vt sr Söderköping bilda en c o tjänst. 15 vt sr Värnamo och 9 vt sr Ljungby uppehållas av samma extra lärare. 3 Fördelade å tre ämneslärare. 2

! F Jönköping 13 vt hal | F kv. slöjd é vt sr + teckn. 8 vt hf Smålandsstenar I H 13 vt sr H u s k v a r n a I H 11 vt prm ! F 11 vt kil ! F kv. slöjd 12 vt sr ! H 8 vt Hyltebruk sr i F 10 vt kv. slöjd sr

län.

Alvesta Ljungby Strömsnäsbruk Växjö

1 Antal tjänster Kronobergs

3 9 8 — —

297 Teckning. Antal läsåret Skol a

Län. ort

veckotimmar Provorganiserade

1944/45

ifuvudtjänst (H)

timlttrare extra bitr. 1. (b)

ord.

heltidstjäns ter

S:a

tjänster

Kalmar

sr km | hf i »

—

Kalmar

! hal

32 29ö

Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Virserum Västervik

I

fs kfl hf • sr ' hf ! sr .... » ! » ] » i hf j bal

Antal tjänster j Gotlands

minst mindre 15 vt än 15 vt

—

9 — 5 5

_

295 18 12 9 5 9 18 9 12 4 34

-

— 18 12

—

—

34 5

— 1

\ 82\ \

F 8 v t kv. s l ö j d k m H fl v t s r V i m m e r b y

—

o F 4 vt ys.

30j 29-5 30 17

F 12 v t h f H 12 v t kfl F k v . slöjd s r 4 v t +

24 F k v . s l ö j d 6 v t sr

17 F 5 vt h f

Hultsfred

län. hf km hal

Klintehamn. . . . Slite Visbv tjänster

Blekinge län. Jämshög Karlshamn Karlskrona

!

Antal tjänster :

—

Kristianstads

län.

Båstad Llässleholm Klippan Kristianstad

I km I ! hal J sr i . . . . hal ....kfl . . . . prmhf . . . . . sr j » | » » i km ;

» Simrishamn Tomelilla Åstorp Ängelholm Örkelljunga

— — 34 1

2 9 35

—

34 1

I

I hf j sr i hal kfl i sr ; »

Ronneby Sölvesborg

Antal tjänster | 1

Fyllnadstjänstgöring (F)

län.

Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby

Antal

övriga tjänster å

— ;

— 24 32 *25 25 — 16 — 17 — 5 1

—

—

-

34 — 28 25

— — — —

4 31 57 25 16 17

30 32 30

F 4 vt kg 25 F 5 v t k v. s l ö j d kfl F m a n i . slöjd 4 vt sr

20 17

—•

14 24 —

— i

—

-

15 30

—

—

—

—

Tillika extra lärare s vt i manlig slöjd vid skolan.

9 34 14 52 25 6 16 21 15 30 9

17 F 8 vt sr L a h o l m

34 H 14 v t Å s t o r p 30 31

sr

— V 0 v t p r m hf H 6 v t kfl

16 21 F 14 v t K l i p p a n s r

f4vt

298 Teckning. Antal

Län, ort

Skola

veckotimmar

läsåret 1944/45 timextra lärare bitr. 1. (b) S:a

ord.

tjänster Malmöhus

hf sr hf

—

hal hf hal fl

26 Höganäs

" g prm sr

» , Väsby. . hf sr Hörby km Höör hf Jonstorp-Farhult Kattarp hal Landskrona ss kfl hal Lund fs kfl km hf hal fl Malmö kfl km prmhf r sr

Skurup Svalöv Svedala . . Trelleborg Vellinge ., Ystad

hal kfl

Antal tjänster

Fyllnadstjänstgöring; (F)

— *9

—

1 1 .— 2

1 9 1 1 26 2 27

27 32

— 26

— —

—

—

9 16

—

—

— 34 25

—

—

—

— —

14 — —

9 1 4 8 15

32 34 24

— 26 34 34 30 30 — _ 24

33 — — 8

— — —

19 6 29

11 1

9 —

x

— -

—

16 4

— —

—

— —

9 17

2 13 9 1 4 42 25 15 46 34 24 16 4 26

18 F 9 v t sr Skurup

30 F 4 vt hf L u n d

HO 32 \ 32J

F 3 vt hal g [H 3 vt hal fl + F 9 vt [ prm H 9 vt hal g F 4 vt hf Kattarp + 2 vt hf Väsby H 2 vt sr Höganäs F 9 vt km Höör H 9 vt sr Hörby

22 22

32 29 32 34 30

30 I 321 67 \ 31| 32 53 30 36 29 29 30 41 9 15 9 24 24 9 32 36 17 18

25 24

H 4 vt Höganäs sr H 10 vt kfl F 4 vt kv. slöjd ss F 10 vt hal F 10 vt km F 6 vt km H 6 vt kfl 4- 10 vt hal H 4 vt hal Eslöv F 4 vt hal g H 4 vt hal fl

21 H 6 vt km Vellinge 20

F 9 vt sr Svedala H 9 vt sr Anderslöv

15 15 21

H 9 vt r Malmö kg fr. o. m. 1945/46 F 6 vt km Malmö H 4 vt kfl F 4 v t hal

län.

Falkenberg Halmstad. . Kungsbacka Laholm Onsala Varberg . . .

hal kfl

16 33 24

— hf kfl

26 4

— 8

-

—

—

1 13

1 — Antal tjänster — E o i Anderslöv, Skurup och Ystad. 2 E o i Malmö och Svedala. 3 Samma e o lärare i hal Halmstad och sr Laholm. 1

Huvudtjänst II övriga heltjänster å tidstjänster minst mindre 15 vt än 15 vt

län.

Allerum Anderslöv . . . . Arlöv Brunnby Eslöv Fleninge Hälsingborg . .

Hallands

Provorganiserade

16 59 24 11 8 1 13 26

32 30

16 21 20

30 H 6 vt kfl F 6 vt hal F 9 vt km Mölndal H 8 vt km Båstad H 4 vt sr F 9 vt sr Kinna F 4 vt kfl

299 Teckning. Anta

Skola

Län, ort

ord.

v e ck o t i m m a r

läsåret 1944/45 time o extra lärare bitr. 1. (b) S:a tjänster

Provorganis crado övriga heltjänster å tid stjänsmindre ter minst än 15 vt 15 vt

Huvudtjänst (H) Fyllnadstjänstgöring (F)

Göteborg och Bohus län hal fl

» Hvitfeldtska hal

—

69 Majorna . .

»

—

—

: {ID i 321

Vasa östra

»

Göteborg

» » "

....

» Kjellbergska » Vasa »

r fs kfl

»

Majorna . .

„

prm km sr hf km sr hal kfl prm

Antal tjänster ÅIvsborgs

22 17

22 Oo 21

14 5

32 66 1 301 \ 30J 30 30 15 8 1 9 12 32 43 30 14 5

—

18 9

—

H 5 vt hal Majorna

—

F 5 vt hal Hvitf.

—

F 4 vt fs F 6 vt km H 4 vt hal Vasa F 9 vt kfl Vasa H 4 vt kfl Majorna + 9 vt kfl Kjellb. F 4 vt kfl Vasa

28 23

28 km

Kungälv ' Lvsekil Marstrand Mölndal Strömstad Uddevalla

34 32 34

l 32/ 32 56 32 49 34-5 305 30 21 32 45

—

6 30 15

8 1 9 12 32

—

sr

z

—

H 6 vt r F 6 vt km Lilla Edet

8 1

H 9 vt sr Kungsbacka

12 H 11 vt kfl F 11 vt hal 4- 5 vt prm H 5 vt kfl 3

län.

Alingsås Bengtsfors Borås

„ Herrljunga Kinna Lilla Edet . . . Mellerud Svenljunga

bal

kfl hf km sr km

sr Ulricehamn Vänersborg

hal kfl sr

Åmål Antal tjänster

2 5 9 9 6 11 8

17 17

— 3 13

32 26 7

34 5 9 9 6 11 8 17 17 35 13 26

1 331 ) 32/ 32

F 9 vt km Herrljunga H 9 vt km Mellerud

2 5 H 9 vt sr Alingsås H 9 vt kfl Varberg H 6 vt km Kungälv F 9 vt sr Bengtsfors

20 17

30 32 16

F mani. slöjd 2 vt sr 411 vt f H 3 vt kfl F 3 vt hal

26 7

—

3 3

Skaraborgs Falköping Grästorp

1 Hjo

län. sr hf km

—

_ 8 9 9

26 8 9 9

Timtalet ökas H 8 vt sr Vara

— 9

H 9 vt sr Askersund

300 Teckning. Ant a1 läsåret

Län, ort

Skola

veckotimmar

1944/45

timextra lärare bitr. 1. (b)

ord.

Provorganiserade llimidtjänst (H) S:a

tjänster

Lidköping Mariestad

sr

26 24

Skara

hal

...

kfl ss hal kfl

Skövde

Tidaholm. Töreboda. Vara

sr km sr

Antal

tjänster

Värmlands

län.

26 30 47 I 32 129-5

30 32

3 17

hf hal

fs kfl hal kfl sr km

28 33 33

hf sr hf

-

16 9

Örebro

län.

Askersnnd Hallsberg Hällefors Karlskoga

.... .... ....

18 hf sr

Kopparberg km Lindesberg sr Nora km Örebro h a l fl » Karolinskt " g kfl prm tjänster!

15 !

H 8 v t kfl F 6 v t k v . slöjd ( b o k h a n t v e r k ) kfl -f- S v t t e c k n i n g hal F k v . s l ö j d 6 v t sr

8 14

22 F S vt hf

— i

21 32 26

Grästorp

F 4 vt kg

16 H 8 vt km

11 17 5

28 33 44 16 9 10 9 9 16 5 2(1 16 9

9 18 9 22 8 9 8 21 43 26 17

28 33 31 29

—

— H 13 v t kfl F 13 v t h a l -

t

18 18

-

—

20 ! 16

—

Munkfors

F 8 v t m a n i . slöjd h a l

1 32/

20 Säff le Torsby Årjäng tjänster

30 32 31

32 16 8 54 i 301

»

Antal

F 14-5 v t kfl H 14-5 v t h a l

28 16

Molkom . Mun kfors. Skoghall . Stora Kil. Sunne . . .

14-5 30 43 17

Fyllnadstjänstgöring (F)

F 6 v t k v . slöjd sr

7 Karlstad

Antal

26 24

14-5

Arvika Filipstad Harfors

Kristinehamn

övriga hel tjänster å tids tjänsminst min dra ter 15 vt än 15 vt

9 F 8 v t H a g f o r s hf F 9 v t h f St. K i l H 9 vt km Skoghall F 5 v t hf II 5 vt sr

18 18 ;

F 9 vt sr K a r l s b o r g

26:

F 2 v t k g 4- 2 v t m a n i . slöjd sr

ä\

H 8 vt km Grängesberg ¥ 8 vt k m N o r a H 8 v t sr L i n d e s b e r g

21 32 30 24 2 '

6 H 11 ve p r m F 4 vt prm F 11 vt h a l g -i- I I 4 vt kil

301 Teckning. Antal

Län, ort

Skola

ord.

veckotimmar

läsåret 1944/45 timextra lärare bitr. 1. (b) S:a tjänster

Västmanlands

Provorganiserade övriga heltjänster å tidstjänster minst mindre 15 vt än 15 vt

Huvudtjänst (H) Fyllnadstjänstgöring (F)

län.

Arboga Fagersta Köping Norberg Sala Västerås

i 19

sr km sr km sr hal kfl hf

i » 14 9 17 32 24

9 13 14 9 17 54 24 2

22 23 32 30

17 18

H 9 vt sr Köping F 9 vt km Norberg F 9 vt sr Arboga H 9 vt km Fagersta H 4 vt kfl F 2 vt hf + 4 vt hal H 2 vt kfl

Antal tjänster Kopparbergs Avesta Borlänge Falun

län. 15

sr

25 33 30

hal fs kfl hf km sr

Grängesberg Hedemora Leksand . . , Ludvika . . . Malung . . . [Mora Norrbärke Orsa Rättvik Säter

15 25 52 38 16 3 9 15 8 22 4 15 9 9 9 9

12 8

hal km sr km

22 15

32 30 30

17 25 17

17 24

F 2 vt mani. slöjd sr H 11 vt kfl F S vt fs H 8 vt hal F 3 vt hf + 11 vt hal H 3 vt kfl F 8 vt km Kopparberg F 9 vt km Säter H 8 vt km Rättvik

22 21 15 17

F 6 vt kv. slöjd sr F 6 vt kv. slöjd km F 8 vt sr Leksand H 9 vt sr Hedemora

Antal tjänstei Gävleborqs Bollnäs. Edsbyn. Gävle .

län.

Ho fors Hudiksvall jLJusdal. . . . »and viken Btorvlk... . Söderhamn Antal tjänster 1

sr hf hal kfl

—

hf hal kfl sr

— —

3 5 14 20

»

km sr kfl

— 31 I

20 8 57 20

20 32 30

8y 9

—

9 Samma lärare i Arboga och Köping. 237 7 46

— — '

hf km

-

16 3 37 14 20 21 31 16

32 19 20

F 10 vt mani. slöjd sr H 2 vt km Hofors

31 —

F 8 vt hf + 2 vt borgarskola H 8 vt kfl F 3 vt hf + 2 vt f 4- 2 vt km Storvik H 3 vt km H 5 vt kfl F 5 vt hal

16 G

302 Teckning. Antal

veckotimmar

läsåret 1944/45 Län, ort

Skola

ord. i c o

timlärare extra bitr. 1. (b)

Provorganiserade

S:a

tjänster

övriga heltids- tjänster å tjänster minst mindre 15 vt än 15 vt

Huvudtjänst (H) Fyllnadstjänstgöring (F)

Västernorrlands län. Gudmundrå Hoting Härnösand »

....

sr hf hal ss kfl Sollefteå hal Sundsvall » kfl Timrå km Ytterlännäs hf Ange km Örnsköldsvik . . . . hal Antal tjänster Jämtlands

— — — 23

13 — — — —

—

13 6 14

— 32 8

12 2

—

10 9 8 8 45 24 5

F 10 vt kv. slöjd sr H 13 vt ss F 13 vt hal

32 27 30 30

19 21 18

H 3 vt kfl + 2 vt km Timi F 3 vt hal F 2 vt hal Sundsva 1

15 6 24 32

F 10 vt sr Bräcke 12

9 32 24

—

13 —

—

30 33 33

—

H 10 vt km Ange F kv. slöjd 4 v t sr + 4 vt

17 30 29

15 F 5 vt prm H 5 vt kfl

län

Dorotea Lycksele » Nordmaling Norsjö Skellefteå Umt'å

hf sr SS

km hf hal hal fs kfl

Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele

— — —

22 —

—

—

km hf km

4 Antal tjänster Norrbottens

32 14 19 21 30 27

22 4 45 14 19 21 53 27 13 6 14 44

län.

Bräcke Ström Sveg km Undersåker hal Östersund kfl )) prm » Antal tjänster Västerbottens

11 7

11 23 8 7 52

H 7 vt ss F 7 vt sr

30 64 ( 321 1 32| 33 30 16

9 6 6 8

9 6 6 8

9 30 29

22 H 3 vt kfl F 3 vt fs -f (5 vt km Vännäs

25 H 6 vt kfl Umeå

län

Arvidsjaur . . . . Boden Haparanda . . . .

— —

30 29 — ss ' —

hal

— —

— 17

F 7 vt ma.nl. slöjd sr

30 29 17

—-

303 Teckning. Antal

Län, ort

Skola

ord.

veckotimmar

läsåret 1944/45 tinie o extra ]ärare bitr. 1. (bi S:a tjänster

Kiruna Xuleå

sr hal fs kfl » Malmberget . . . . sr Nederkalix sr Piteå sr Råneå km Tore hf Älvsbyn km Överkalix • Antal tjänster Totala antalet tjänster . . . .

19 12

34 23-5

— 13

21 18 24 8 3 9 8 3

7 157

6 174

19 46 23-5 13 21 18 24 8 3 9 8

Provorgan i serade heltids-

övriga tjänster å

ter

minst mindre 15 vt än 15 vt

Huvudtjänst (H) Fyllnadstjänstgöring (F)

F 6 vt kg H 5 vt fs + 9 v t kfl F 5 vt hal F 9 vt hal F 12 vt kv. slöjd sr F 4 vt ys F 8 vt mani. slöjd sr

25 32 28-5 22 33 22 32 8 3 9

F 7 vt mani. slöjd km

15 6

304 Sammandrag av provorganisationen i musik. Tjänsternas v e c k o t i m t a l . Antal veckotimmar 1—7

Summa 1 — 14 15 — 19 20—24 25 — 29 30— tjänster Antal tjänster

Organisation

läsåret

1944/45:

Ordinarie Extra ordinarie Extra Biträdande lärare, timlärare

19 10 25 45

-46

-77

+7

— 12

-18

1 Summa Provorganisationen: Ökning ( + ), minskning (—)

23 3 1 9

25 4 1 3

25 3

110 25 27 196 368 277 -81

18 4

22 1

+ 65

1 En del av dessa tjänster ha nu något mindre än 30 veckotimmar men ha h ä r upptagits som heltidstjänster med hänsyn till att timtalen vid allmänna läroverk och högre kommunala skolor inom några år torde öka till bättre överensstämmelse med stadgornas timplaner.

T j ä n s t e r å minst 15 v e c k o t i m m a r . Antal tjänster

Organisation

läsåret

å 30 vt resp. heltid

övriga å minst 15 vt

Summa

35 7

18 30

53 37

1944/45:

Provorganisationen: Tjänster m e d tjänstgöring vid en enda skola . . T j ä n s t e r m e d t j ä n s t g ö r i n g vid m e r ä n en skola a) å s a m m a o r t b) å o l i k a o r t e r Summa D ä r a v m e d tjänstgöring vid folkskolan Ordinarie och extra ordinarie tjänster. Tjänster ordinarie

1944/45

Provorganiserade tjänster

extra ordinarie

heltidstjänster

Tjänster vid

1. F o l k - o c h s m å s k o l e s e m i n a r i e r . . 2. H ö g r e a l l m ä n n a o c h h ö g r e t e k niska läroverk 3. R e a l s k o l o r , l ä r o a n s t a l t e r f ö r blinda och dövstumma 4. H ö g r e k o m m u n a l a s k o l o r Summa högre 5. F o l k s k o l o r 4

25(22)

23(20)

23(20)

21(17)

18 18

22(18) 22,18)

7 24

21(17) 81*17)

lönegrad Eo

20 20 20

14 Totalsumma

lönegrad Ca (A)

antal

7 :

110 31

antal

12 10

25 13

2 27

141 168

&

minst 1 5 vt löneantal grad i antal Ce (Eo)'

lönegrad A

skolor

övriga tjänster

22(18)

34 12 74

21(17)

2 76

194 Numera finnas 14 extra ordinarie tjänster vid fs och ss. — * Varav 19 tjänster å 8 —14 vt och 48 å 15 — 24 vt. — 3 Varav 11 tjänster å mindre än 15 vt. — 4 Vid folkskolan äro lönegraderna uppskattade. E t t medeltal för tjänsterna angives. Reglerade tjänster redovisas som ordinarie och oreglerade tjänster som extra ordinarie.

305 Provorganisation av undervisningen i niusik. Antal

Län, ort

Skola

ord.

veckotimmar

läsåret 1944/45 timextra lärare bitr.1. (b)

Provorganiserade Huvudtjänst (H.) S:a

tjänster Stockholms

25 25 21 16-5 — — 20 — 25 — 32 30 —

Kungsholmens . . Norrmalms Södermalms Vasastadens Östermalms Norra km Södra » Handelsmellanprm skolan Hushålls tekniska » mellanskolan Tomteboda bl Antal tjänster

km hal prm sr km

Sundbyberg Södertälje .

sr hal kfl

— 30

28 30 28

— — — — — — 10 12 —

40 26 16 24 28 32 26 26 17 16 26 20 22 10 12 23-5

— — — — — — —

25 29 51 32 28 33 32 30

30 29 30 32 28 30 32 30

8 — — — — — —

i

15-5

30 16

15 9

_

20 28 32 29 26

53 F 3 vt km Norra 17 16

26 30

F 10 v t sr Enskede

30-5

H 10 v t r Katarina H 12 vt kfl Bromma H 5 vt kfl Kungsholmen F 12 vt sr Ängby F 5 v t kfl Bromma

3 H 12 vt hal fl. Södermalm F 4 vt hal g. Norrmalm F 12 vt fs H 4 v t hal fl. Norrmalm

21 H 3 vt hal Kungsholmen

20 30

län.

Hallstavik Lidingö Nacka Norrtälje Nynäshamn Sollentuna Solna Spånga Stocksund

2 Fyllnadstjänstgöring (F)

stad.

32 Stockholm fs hal fl 26 Norrmalm — » » — 16 Södermalm Norrmalm — " g 24 » » 28 Södermalm — hal 32 Bromma — Kungsholmen. . . . 26 — Östermalm 26 — Norrmalm r e a l l . . . 17 — N y a elementar . . 16 — Statens normalsk. 26 — Katarina 20 — Vasa 22 — Enskede — — Ängby — — Bromma kfl »3-5 20

Slockolms

ovnga heltjänster å tidstjäns- minst mindre ter 15 vt än 15 vt

—

—

sr km

—

— 2

22 —

6 — —

— —

11 7 8 9 12 9 9

5 17 11 7 8 9 12 9 9

17 19-5

21 15

31 Samma ordinarie tjänst i kfl Bromma och Vasastaden. Samma lärare är ordinarie 17 vt hal Lidingö och e o 6 vt sr Sundbyberg.

F 8-5 vt f H 9 v t sr Solna F 9 v t km Sollentuna F 6 vt sr Sundbyberg Timtalet ingår i vid folk skolan reglerad musik lärartjänst H 6 vt km Spånga F 9 v t kfl H 9 v t hal

306 Musik. Antal

veckotimmar

läsåret 1944/45 Län, ort

Skola

Provorganiserade

tim- | liirare extra bitr. 1. (b) S:a

ord.

tjänster Södertälje Vaxholm Östhammar

hf sr km

Antal

tjänster

Uppsala

län.

Enköping Tierp Uppsala

—

—

—

—

»

28 34

kfl prm. hf

Antal

fs

13 3 28

f 6 1 48 \b8f 19 19

— —

}-

Fyllnadstjänstgöring (F)

3 5 5

13 km hal

Huvudtjänst (H) övriga heltjänster å tidstjänsminstl mindre ter 15 vt än 15vt

tjänster

13 3 28 32

16 25

F 6 vt prm

6 H 0 v t kfl

5 Södermanlands län.

hal kfl km

Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Malmköping Nyköping

.... ....

Strängnäs

» Antal

»

sr km hal kfl hal ss kfl

tjänster

Östergötlands

km hf fs hal kfl sr hal

» Mjölby Motala Norrköping

— 6 5 2

—

17 14 34

—

— 11

-

—

—

—

11 2

32 26

—

21 6 5 2 12 3 17 11 14 34

27 F 6 v t kfl H 6 vt hal H 5 vt sr K a t r i n e h o l m

—

' 17 15 25 —

F

11 v t f + 5 vt k m

Fle

F 4 vt f F 7 v t kfl -f 4 v t ss H 4 vt hal H 7 vt hal

:::;•]

tjänster

kfl km prm. hf

—

— 15 7

17 22

Skänninge Söderköping .... Vadstena Yaldemarsvik . . . . Åtvidaberg Antal

—

län.

Finspång Kisa Linköping

,,

— — —

—

11 2 43 26 15 7 17

H 11 v t kfl N o r r k ö p i n g 29 26 29

I I 14 v t kfl

27 F 5 v t f -(- 5 v t s r S k ä n ninge F 6 v t sr S ö d e r k ö p i n g F 11 v t k m F i n s p å n g H 12 v t p r m

21-5 12

22 21-5 12

28 29

— 17-5

17-5

29-

7 j

—

5 8

km

5 6 7 5 8

F 14 v t fs

3-5

F 12 v t k m H 5 vt hal Motala H G vt hal Norrköping

307 Musik. Antal

veckotimmar

läsåret 1944/45 Län,

Skola

Provorganiserade Huvudtjänst (H)

timlärare extra bitr.l. (b)

ord.

övriga heltjänster å tid stjänster minst mindre 1 5 vt än 15 vt

S:a

tjänster Jönköpings

län.

Eksjö Gislaved Gränna Huskvarna

hal km hf

Hyltebruk Jönköping

sr hal kfl prm sr hf

! 9

11 14 5 2 10

: 13

hf sr 4

H 6 vt hal + 3 vt kfl Jönköping F 6 vt sr H u s k v a r n a F 3 vt sr Huskvarna

29 28 11

F 10 vt sr Vetlanda

24 5 2 19

F 0 vt f H 10 vt sr Nässjö

län.

Alvesta Ljungby Strömsnäsbruk . . Växjö

Almhult

ss hal kfl bl sr

4 5 8 30 22 11-5 1 11

30 22 11-5 1 11

H 4 vt sr Älmhult 30 335

F 11-5 vt kfl H 11-5 vt hal 15

6 Antal tjänster Kalmar

5 23 25 11 14 5 2 13 10 1 9

23 25

sr

Antal tjänster

Borgholm Emmaboda Hultslred Högsby Kalmar

16 4 5 9

-

Nässjö Smålandsstenar, Sävsjö , Tranås , Vetlanda Visingsö Värnamo

Kronobergs

Fyllnadstjänstgöring (F)

F 4 vt sr Alvesta

län.

,

Mönsterås . . . . Mörby långa Nybro Oskarshamn . . Torsås Vimmerbjr ATirserum Västervik

sr km hf hf fs hal kfl hf sr hf sr

5 4 4 3 32 27 10 7 7

o 4 4 3 32 25

2 10 7 7 1

12 2 8 2 16

! » j » hf ' hal

16 Antal tjänster i — Samma lärare i Nässjö sr och Vetlanda sr.

2 — 2 — 12

|

17 H 3 vt hal F 3 vt fs F 7 vt hf H vt kfl H 7 vt sr Oskarshamn

19 F 7 vt sr Mönsterås

29 30

-

308 Musik. Antal

Län, ort

Skola

ord.

veckotimmar

läsåret 1944/45 timextra lärare bitr. 1. (b) S:a tjänster

Gotlands

hf km hal

Antal tjänster

Huvudtjänst (H) Fyllnadstjänstgöring (F)

1 5 17

1 F 8 vt f

län.

Jämshög Karlshamn Karlskrona

hf

Ronneby . . Sölvesborg: Antal tjänster Kristianstads

sr hal kfl sr

IB 28

—

—

1 16 28 15 12 9

18 F 2 vt kg

15 12 9

län.

Båstad Hässleholm Klippan Kristianstad

Simrishamn. Tomelilla . . . Åstorp Ängelholm . Örkelljunga. Antal tjänster Malmöhus län. Allerum Anderslöv Arlöv Brunnby Eslöv Fleninge Hälsingborg Höganäs »> , Väsby Hörby Höör Jonstorp—Farhult Kattarp Landskrona 1

övriga heltjänster å tidstjäns ter minst mindre 15 vt än 15 vt

län.

Klintehamn. . . . Slite Visby

Blekinge

Provorganiserade

km hal sr hal kfl

3 19

—

—

prm, hf \ sr

— — —

» » »

km

—

—

hf sr hf

»

hal hf

— — — _ i

— 19 — 8 — 24

—

hal fl 18 • g 26 prm 11 sr hf

5 4

1 5 2 1

1 5 2 1 15 1 18 26 3 11 1 8 6 1 2 40 20

— 1

—

— 1

— — — —

—

ss hal

40 20

— —

6 1 2

H 8 vt sr Åstorp F 3 vt prm

27 11

H 3 vt hal

— 10 — 14 — 9 — 16

sr km hf

Samma tjänst i Eslöv hal och Hörby sr.

24 17 16

H 10 vt sr Tomelilla F 10 vt sr Simrishamn F 8 vt sr Klippan

23 F 8 vt sr H ö r b y

21 F 3 vt prm

26 17

30 H 3 vt hal fl F 5 vt f + 1 vt hf Väsby H 1 vt sr H ö g a n ä s H 8 vt hal Eslöv

H 10 vt kfl 20

309 Musik.

-

Antal

veckotimmar Provorganiserade

läsåret 1944/45 Län, ort

Skola

timlärare extra bitr. 1. (b)

ord.

Huvudtjänst (H) S:a

tjänster kfl fs hal kfl km hf h a l fl 8 g kfl km prm r sr

Landskrona Lund

» Malmö

» » Skurup Svalöv Svedala Trelleborg Vellinge Ystad

hal kfl tjänster

Hallands

län.

Falkenberg Halmstad

» Kungsbacka Laholm Onsala Varberg

....

Bohus

sthal kfl sr hf kfl sr

»

Göteborgs

tjänster

15 — — —

16 28 27 27 — 19

— — — —

— — — —

— 12 — 17 — 14

— — — 1

27 —

— —

—

10 — — 14 11 1

— — — 13 5 3 6

— 6 — — 10 — 1 20

10 —

—

Z 13-5 7 5 1 7

-

= 13

—

-

—

i

24 17 — 29 --26 — 24 — 14 — — — 24 — — — f 311 — 1 32f 30 —

21 — — — — 8 — -— —

— — — — — 13 5 19 3

—

—

10 43 21 14 11 1 16 28 27 27 13 19 5 3 6 12 6 17 10

F 7 vt f + 10 t ss

27 28

15 21

26 F H H F

29 28 27 27

11 vt k m + 1 vt hf 11 vt kfl 1 vt kfl 13 vt prm

H 13 v t h a l fl F 6 vt sr Vellinge

25 H F H F H

18 27 10

10 27 13-5 7 5 1 7 13

Fyllnadstjänstgöring (F)

6 vt sr Trelleborg 6 vt sr Svedala 6 vt r Malmö 10 v t kfl 10 v t h a l

10 27 17-5

F 4 vt f H 7 vt sr V a r b e r g

H 7 vt sr F 7 v t kfl + 7 v t s r K u n g s backa

och län.

Göteborg » » » » » » »

fs h a l fl Hvitfeldtska hal Majorna .. Vasa Östra K j e l l b e r g s k a kfl Vasa Majorna ..

»

I km

Kungälv Lysekil Marstrand Mölndal Strömstad

— — — —

—

Antal

Antal

28 21 — —

övriga heltjänster tidstj ii aster minst mindre 15 vt än 15 vt

I prm km sr hf km

—

—

7 5 5 1 2 7

45 17 29 26 24 22 13 29 19 65 37 5 5 1 2 7

27 30 29 26

F 13 v t kfl

Kjellbergska

24 F 8 vt f H 13 v t h a l fl

30 29 29

F 10 v t k m

prm

31 1 32 30

l

H 10 v t kfl M a j o r n a

310 Musik. Antal

veckotimmar

läsåret 1944/45 Län, ort

Skola

timlärare extra bitr. 1. (b)

ord.

Provorganiserade Huvudtjännt (H) S:a

tjänster hal kfl prm

Uddevalla

Antal

tjänster

Älvsborgs

län.

Alingsås Bengtsfors Borås

hal kfl hf km sr km

Herrljunga Kinna Lilla E d e t Mellerud . . Svenljunga Trollhättan Ulricehamn Vänersborg.

—

__ 10 6

_

—

—

21 9 6 4 4 4 3

— 10

hal kfl

17 13

Antal

tjänster

Skaraborgs

län.

Falköping Grästorp Hjo Karlsborg Lidköping Mariestad Skara

—

—

13 13 32 21

km

»

sr ss hal kfl hal kfl sr km

Tidaholm. Töreboda. Vara

—

—

•

— 105 5 6

— 9

Antal

tjänster

Värmlands

län.

sr ! » ! hf ; fs hal kfl K r i s t i n e h a m n ....'' hal . ... kfl .... bl Molkom sr Munkfors km

6 6

17 F 6 vt km

29 30

Herrljunga

F 9 v t hf H 9 v t kfl H 6 vt sr Alingsås H 4 v t sr

Trollhättan

4 3 16

F 4 vt km Lilla E d e t 10

8-5

20 F 10 vt kfl H 10 vt hal

11 6 29 21 9 6 4 4 4 3 12 10 17 6 13

Fyllnadstjänstgöring (F

23 F 0 v t kfl H 6 vt hal H 13 v t s r Säffle

19 F 5 vt sr Tidaholm H 7 vt sr Vara

i

hf

Skövde

Z

19 10 6

12 Åmål

Arvika Filipstad Hagfois Karlstad

övriga heltjänster tidstjänster minst mindre 15 vt än 15 vt

5 4 13 13 32 21 820 10/ 5 6 9

28 19

F 15 v t f F 6 vt hf Töreboda

16 F H F H H H F

17 16

F 2 vt kg F 6 v t sr M o l k o m

32 29-5 30-5

8-5 v t kfl 8 5 vt hal 10-5 v t kfl 10 5 v t h a l 5 v t sr F a l k ö p i n g 6 v t sr M a r i e s t a d 7 v t hf G r ä s t o r p

— 10

33 24

—

-

-

—

16-5

—

7 4 6 7

15 10 6 33 24 16-5 21 7 4 6 7

30 27 20-5

H 3 vt hal F 3 v t fs F 4 vt hf S t o r a K i l F 7 vt, kfl -f 4 t b l H 7 vt hal H 4 vt hal H ti v t sr F i l i p s t a d

311 Musik. A. n t a 1 v e ck o t i m ni a r

Län. ort

Skola

Skoghall Stora Kil Sunne

» Säffle Torsbv Årjäng Antal tjänster

km hf sr hf sr km »

ord.

Provorganiserade läsåret 1944/45 timövriga lärare hele o extra bitr. 1. tjänster tidsS.a | tjäns(b) minst J mindre ter 15 vt |än 15 vt tjän ster

_

1 4 9

8 11 9 3 12

Huvudtjänst (H) Fyllnadstjänstgöring (F)

1 4 9 3 11 9 3

H 4 vt kfl Karlstad F 3 vt hf + 9 t km Torsby H 3 vt sr F 3 vt f + 13 vt sr Åmål H 9 vt sr Sunne

21 27 3 5

4 Örebro län. Askersund Hallsberg Hällefors Karlskoga Kopparberg Lindesberg Nora Örebro

. hf

sr . . . . km sr km hal fl " g » kfl ,, prm Antal tjänster

Västmanlands

sr km sr km sr hal kfl hf

Antal tjänster Kopparbergs

„ » Grängesberg

5 11

6-5 13 5 8 7

11 20

9 6 b9 4

~ 10 25

15-5 1 1

2 Malung Mora." 1

'—

H 5 vt sr Hallsberg F 5 vt sr Askersund

16 6-5

F 2 vt kg + 4 t f

19 5

F 4 vt f + 7 vt km Nora H 7 vt sr Linde H 11 vt hal g F 11 vt hal H H 12 vt prm F 12 vt kfl

19 31 30 3

2 H 9 vt sr Köping

9 6 9 4 10 25 15-5 1

6 F 5 vt f + 9 vt sr Arboga

23 4 10 25 16-5

F 1 vt hf H 1 vt kfl

-

ö

län. sr » fs hal kfl hf km

10 16 30 24

13 6 2 4 9

Leksand Ludvika

12 18 6

5 11 6-5 13 5 8 7 11 20 12 18

län.

Arboga Fagersta Köping Norberg Sala Västerås »

Avesta Borlänge Falun

l

sr

N

hal hf sr km

_

— 5

10 15 43 24 6 2 4 9 5

F1 9 vt sr Hedemora

19 15 21 24

! | 22

F 2 vt hf + 6 vt kfl H 6 vt fs H 2 vt fs H 4 vt hal Ludvika H 9 vt sr Avesta 5

6 9 4

6 9

1 4

5 vt sr Askersund och 11 vt sr Hallsberg bilda en tjänst.

; i

F 6 vt f + 4 vt km Grängesberg

6 F 8 vt km Orsa

17 4

312 Musik. Antal

veckotimmar

läsåret 1944/45 Län, ort

Skola

ord.

c o

timextra lärare bitr.1. (b)

Provorganiserade Huvudtjänst (H; S:a

tjänster Orsa Rättvik Säter

km

Antal

tjänster

Gävleborgs

län.

Bollnäs Edsbyn Gävle

» »

Hofors

» Hudiksvall

....

Ljusdal Sandviken . . . . Storvik Söderhamn . . . .

»

....

Antal

tjänster

sr hf hal kfl hf km hf hal kfl sr km sr kfl

—

—

—

8 8 3

—

.—

—

—

—

—

—

z

17 — — —

— — 13

— 12 —

8-5 3 5 3

7-5 — 4

—

— 6

_

övriga heltjänster tidstjänsminst mindre ter 15 vt än 15vt

Fyllnadstjänstgöring (F)

H 8 v t sr Mora

12 5 25 8-5 3 5 3 17 7-5 12 13 4 15 6

17 F H F H H

24-5

F 7-5 v t kfl H 7-5 v t h a l

5 vt hf Edsbyn 5 vt sr Bollnäs 3 vt hf 8'5 v t s r S a n d v i k e n 3 vt hal

12 F 8-5 v t kfl G ä v l e

21-5 4

F 4 v t k g + 6 v t kfl H 6 v t sr

8 Västernorrlands län. Gudmundrå Hoting Härnösand

.... hf hal ss kfl hal

» » Sollefteå Sundsvall

» Timrå Ytterlännäs Ange Örnsköldsvik . . . . Antal tjänster Jämtlands

20 30

»

14 25

kfl km hf km hal

—

— _

—

—

—

—

7 9 7 6 6

13 3 20 30 7 14 25 9 7 6 6 20

13 3

27 30

F 7 v t kfl H 7 vt hal 14 25 16

F 7 vt km Timrå H 7 v t kfl S u n d s v a l l

26 F 6 vt f

32-5

F 11-5 v t kfl H 11-5 v t h a l

län.

Bräcke Ström Sveg Undersåker Östersund

» »

Antal

— km hal kfl prm

tjänster

Tillika domkyrkoorganist.

—

—

21 — — 1

— — — —

— — — —

11-5

6 5 4 5 21 11-5

6 5 4 5

—

313 Musik. Antal

veckotimmar Provorganiserade

läsåret 1944/45 Skola

ort

Västerbottens

hf

Nordmaling. Norsjö Skellefteå . Umeå

Vilhelmina Vindeln . . Vännäs Åsele

Norrbottens

Fyllnadstjänstgöring (F)

sr km hf hal fs hal kfl km hf km

— — —

25 34 28

— — — —

• —

—

—

—

7 4 3

—

—

—

—

—

—

10 3 4 5 3

—

—

—

—

—

—

—

3 34 7 4 3 25 46 28 10 3 4 5 3

30 28

25 26

F 10 v t kfl H 10 v t fs

län.

Kiruna Luleå

Malmberget Nederkalix . Piteå Råneå Tore Alvsbyn . . . Överkalix.. .

sr hal ss hal sr fs hal kfl sr

16 28

14 12 34 23

km hf km

—

—

— 11

— b 13 — —

—

—

7 b 12 5 2

D

— 3

tjänster

Totala antalet tjänster . . . . 1

—

SS

tjänster

Arvidsjaur Boden Haparanda

Antal

Huvudtjänst (H) övriga heltjänster tidstjänsminst mindre ter 15 vt än 15 vt

län.

Dototea Lycksele

Antal

ord.

I tim- I e o extra lärare I bitr. 1,| I (b) I S:a tjänster

110 Tillika domkyrkoorganist.

7 16 28 14 12 34 23 7 13 11 12 5 2 5 4

28 14

F 8 vt k g + 12 vt f H 7 vt hal F 7 vt fs

32 27 30 7 13 11

F 5 vt km Älvsbyn

5 2

8 27

19G

S7

110 H 5 vt sr Piteå

314 Sammandrag av provorganisationen i gymnastik. Tjänsternas timtal. Antal veckotimmar Summa tjänster

8 - 1 4 15 —19 20 —24 25—29 30 — Organisation

läsåret

Antal tjänster

1944/45:

Ordinarie Extra ordinarie Extra Biträdande lärare, timlärare . .

Summa Provorganisationen: Ökning ( + ), minskning (—) 1

82 82 20 56

6 17 40 93 150 09 -87

8 32 49 73 18 18 10 10 11 7 1 37 B 1 1 74 03 01 84 83 20 1 178 48 + 9 — 15 -41 + 94

168 73 59 220 520 96

Heltidstjänster, vilka i en del fall ha mindre än 30 veckotimmar.

Tjänster å minst 15 veckotimmar. Antal tjänster

Organisation

å 30 vt resp. heltid

övriga å minst 15 vt

Summa

47 2

49 14 151 12

96 16 329

läsåret 1944/45:

Pro vorganisatamen: 1. Tjänster med tjänstgöring vid en enda skola . . 2. Tjänster med tjänstgöring vid mer än en skola a) å samma ort b) å olika orter

178 10

Summa Därav med tjänstgöring vid folkskolan

22 Ordinarie och extra ordinarie tjänster. (inklusive folkskolan) Tjänster 1944/45 Tjänster vid

1. Folk- och småskoleseminarier . . \ 2. Högre allmänna och högre tek- ; niska läroverk ! 3. Realskolor, läroanstalter för blinda och. dövstumma 4. Högre kommunala skolor Summa högre skolor 5. Folkskolor*

ordinarie lönegrad A

antal

20 20 —

39 43 ! 108 60 228

18 18

14 Provorganiserade tjänster

. ,,., .... , i övriga tianster . ,•' „ extra ordinarie heltidstjänster a„ minst 15 vt löne| löuclönegrad antal j grad antal grad antal Eo | Ca (A) Co (Eo)

25:22)

23(20)

23(20;

21(17)

21 25

22(18) 22(18)

20 62

21(17) 21(17)

57 60 151

22(18:

231T

6 21(17) — i 157 395

Totalsumma 307 Numera finnas 8 extra ordinarie tjänster vid fs och ss. — 2 Varav 6 tjänster å 8—14 vt och 40 å 15 — 24 vt. — 3 Varav 17 tjänster å 8 --14 vt. — 4 Vid folkskolan äro lönegraderna uppskattade. Ett medeltal för tjänsterna angives. Rej ierade tjänster redovisas som ordinarie och oreglerade tjänster som extra ordinarie. 1

315 Provorganisation av undervisningen i gymnastik. Antal

veckotimmar

läsåret 1944/45 Län. ort

Skol;

timlärare extra bitr. 1. (b;

ord

Provorganiserade

S:a

tjänster Stockholms

Norrmalm

34 k

14 k 4k

Södermalm Norrmalm . . . .

|hal fl 26 k 26 k | a 30 k 34 m

Södermalm . . . .

34 m 33 m

Bromma

34 m [l7k 29 k

Kungsholmen

30 m

Östermalm Norrmalm reall... Nya elem. sk

34 m 33 m

Statens normalsk

29 k

»

9k

30 45

lim

67 12m

kfl

Kungsholmens

kfl

Södermalms

22 k .

U4k 1 33

19m

18m 8m 2 10m ä

-

28 k 123 k 21 k 120 k

120 k

66 89

16 k

25k 121 k ) 34 m 28 k |27k \29m (32 k 29 m (30 k 30 m 33 m

6rn

28 k l 20k

24 k

prm

29 k

21 k 27 m

F 8 vt hal Nya elementar H 7 vt hal Ö + 6 vt hal K

F 10 vt (m) + 10 vt (k) sr Ängby F 6 vt hal g N F 6 vt (k)hal Nya elementar F 7 vt hal g N H 9 vt hal Lidingö H 8 vt (k) hal fl N -|- 6 vt (k) hal K F 9 vt prm tekn H 7 vt r Vasa F 7 vt r K a t a r i n a

30 k

H 20 vt hal Bromma H 9 vt kfl Kungsholmen

30 k 22 k

F 9 vt kfl Bromma

I30k [30 k 130 k 130 k J-20k 120 k 30 k 18 k

}-

30 k 18 k 130 k 80 )30m [•20 k i 30 k 84 i30m [24 k 42

\-

F 4 vt statens skolkökssem. H 4 vt fs

30 m 32 m 19ir

118 k

Norra

km

16k

Östermalms. . .

Södra

50 18 37 44 12 20 39

12 k

|21 k \21k

Tekniska mellan: skolan Hushållstekniska mellanskolan

130 k l _ \30 k I 30 k 32 m 134 m l _ \33 m I 32 m 24 m \30k 26 k

32 m 22 n 32 m

21 k

|27k 127 k l

22 k

47 41

12 k 10 k '10m 15 k 24 k 23 k s 12k 1 8k

»

Handelsmellanskolan

30 k

|20m 30 n \ l 5 k

14m 13 m 8m

29 m 34 m

sr

Norrmalms . . .

48 4

119 m

ti r

Katarina Vasa Enskede Ängby . . Bromma

1 Huvudtjänst (II) Fyllnadstjänstgöring (F)

stad- j

Stockholm j fs Statens skolköks-; — seminarium

Vasastadens

övriga heltjänster å tidstjänster minst mindre 15 vt än 15 vt

H 6 vt kfl Ö H 9 vt kfl Vasa F 9 vt kfl S F 6 vt kfl N

(32k 91 \30k }29m 69 i 30 m 30 in 72 / 3 0 k j>20k \30k

}-

9 vt hal Kungsholmen + 10 vt sr Ängby bilda en e o tjänst. j 8 vt r Katarina + 10 vt r Vasa -f 10 vt sr Ängby bilda en extra tjänst. •* 15 vt kfl Bromma + 8 vt ktl Kungsholmen bilda en c o tjänst.

H 9 vt ti F 8 vt bl

316 Gymnastik. Antal

veckotimmar Provorganis erade

läsåret 1944/45 Län, ort

Skola ord.

eo

lärare extra aitr. 1. (b)

S:a

tjänster d bl

Tomteboda Antal tjänster Stockholms

30 k 14 m

—

I

30 22

30 k

8k

—

— —

12m

Huvudtjänst (II) Fyllnadstjänstgöring (F)

.

14 m H 8 vt prm husht. 20

län. km hal prm sr km

21m 16 k 28 m •

»

Sollentuna

—

— —

sr

— — 22k

km

» sr

— —

Södertälje

hal

32 m 20 k

„

kfl

— — — —

— — — —

12 m

— —

Sundbyberg

....

hf sr km

Vaxholm Östhammar Antal tjänster Uppsala

övriga hcltjänster å tidstjänsminst mindre ter 15 vt än 15 vt

— 14 k

12 37 28 14 14 m — 12m 12 — 15 k 15 — \fll 6l km | 27 22

—

— 16m 30 m 16k 28 m 19m

— — —

— — —

12 m

—

15 k 19 m

— —

22 k

4k — il 4m } 8 — 14 — |32m 52 — — |30 k — 19k 19 — — — \| 86 km \u 12k — 12 — — 15k 15 30k 11 2 — 5

—

8m

25 k 17k

— — —

— — —

—

20 m

—

F 4 vt f F 9 vt (m) hal N. real, Sthln F 5 vt f

F 3 vt f H 11 vt sr Sundby berg

F 11 vt sr Solna F 10 vt kfl

H 10 vt hal F 8 vt hf 6m H 8 vt (k) kfl

12k F 15 vt f

län.

Enköping

»

sr km hal fs

34m 34 m

kfl

25 k

„

„

Flen Gnesta Katrineholm Malmköping Nyköping

» 5 t simning.

» sr km hal kfl

—

—

—

— — —

— —

32 m 22 k 30 k —

20 k

E —

—

—

46 25 3 18 12 20 11 32 30

hal kfl ti km

20 8 46 50

—

(prm 1

Södermanlands län. Eskilstuna

—

8k 8k 4m lim 'Öm — 6k

32 m 30 m 26 m 51 j30k l1 )29 k I lök J15k — \ 1 0 m | 25 \16m

fhf Antal tjänster

8k

— 20 k

29m 17 k 25k _

28 m 30 k

—

3m 18k 12k

— lik — 4k — —

—

—

20k

—

8k

— —

H 8 vt (k) kfl + 6 vt (m) f F 6 vt hal F 8 vt hal F 6 vt (m) f

}1

— — —

F 3 vt (ra) ti -f 5- vt (k) F 5 vt f H 3 vt hal F 2 vt f

12 k 20k

—

28 m 34 k

— — —

lik

— —

H 4 vt kfl F 4 vt hal

317 Gymnastik. Antal

Skola

Län. ort

ord.

veckotimmar

läsåret 1944/45 tim1 lärare e o extra bitr. 1. (b)

Trovorganis erade '!

S:a

tjänster hal ss kfl

Strängnäs

28 m 1 4k 13 k * 4 k

Antal tjänster Östergötlands

hf

__

14k | 2k \ 2m

, 32 m 16 k 34 m 30 k

hal fs kfl sr hal

Linköping

» » Mjölby Motala Norrköping

»

)> Skänninge Södei köping Vadstena Yaldemarsvik . . . . Åtvidaberg

kfl

29 m 34 m 27 k

km

—

jprm \hf ti sr

» » »

— 2

H 4 vt ss F 4 vt hal

_ lim 14k

14 k

M 32 m 16k~ 48 41 42 14 37 42 57

30 k |14k \ » ) 4m 112 m \ 27 - U 5k 15 15m 12 k 12 11 14 I2k 12 lik 11

_

|

7k 12 k 14k 8k 8k

km

Antal tjänster

4k H 7 vt kfl F 7 vt fs F 12 vt sr Skänninge H 8 vt sr Vadstena H 8 vt kfl F 8 vt hal

34 m 30 k 19 k 26 k 29 m 34 m 32 k 33 k

—

-

—

H 14 vt (k) prm + 4 vt (m) ti

29 k

—

—

F 14 vt (k) km H 12 vt (m) ti F 12 vt prm + 4 vt km H 12 vt sr Mjölby

31m lim

F 8 vt hal Motala

22 k 12k lik

—

39 12 8 15

32 m

—

7k 12 k 8m

län. 32 m

Eksjö Gislaved Gränna Huskvarna

hal km hf sr

Hyltebruk

»

Jönköping

hal

31m

kfl

34 k

,,

sr Nässjö Smålandsstenar . . | hf Sävsjö " Tranås sr

15k 2

— — —

»

Värnamo Antal tjänster

28 m

22 k

hf sr 5

7k 12 k 8m

19k 1 6m \ » — — — \ 6k 131m 20 k — 51 130 fr \ — 28 k 62 32 k 30 k J14k [> 22 \ 8m 28 28 m 12 m 12 8k 8 19m 19 m 19 22 22 k 2m 2 15 15 k

15 k

prm

Samma e o lärarinna vid hal och ss.

3—2 37 7 46

—

km

Kisa

16 k

32 28 m 17 21k 16k 16 '

—

Huvudtjänst (H) Fyllnadstjänstgöring (F)

län.

Finspång

Jönköpings

övriga heltjänster å j tidstjänsmindre ter minst 15 vt än 15 vt

—

5 F 4 vt prm Jönköping 12 k F 10 vt (k) prm 8 m H 10 vt hal + 4 vt sr Huskvarna 12m 8k 2m 8

318 Gymnastik. Antal

veckotimmar

läsåret 1944/45 Län, ort

Skola ord.

time o i extra lärare bitr. 1. i (b) I

Provorganiserade

S:a

tjänster

Kronobergs

övriga heltjänster å tidstjänsminst mindre : ter 15 vt än 15 vt;

Huvudtjänst (H) Fyllnadstjänstgöring (F

län.

Alvesta Ljungby Strömsnäsbruk . Växjö

16k lik 14 k hal SS

kfl

31m 24 k 23 k

bl d sr

Almhult Antal

tjänster

Kalmar

län.

lik

8 k

-

16 k

2-5 k 18k 4

Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsbv

12 m km hf

12k 6k 8 m

i hal (31m \30k fs 30 k : kfl 23 k

Kalmar »

Mönsterås

lik

Gotlands

län.

12m!

12 k S 6k 8mi f31m {30 k 30 k 31 k

F 8 v t hf

}U

4m

hf , km | h a l \ 2 9 m | 13 k

2m 8k

29ml

2m 8k 13k

sr

24 m

—

Karlskrona

hal

32 m 27 k

8m

: Honneby j Sölvesborg ' Antal tjänster '

kfl sr »

34 k

—

— .__

2 8 42

H 8 v t kfl

lik

32 m

4m 12 k 16 m i

län.

Jämshög Karlshamn

11 Antal tjänster Blekinge

_

hf hal

H 4 v t ss F 4 vt hal H 2-5 v t d F 2 5 v t bl

32 mj

16 m!

....

.Klintehamn Slite Visby

— — — —

10 k 12 k 4 m 4k

hf

tjänster

18-5 k — 18k

lik

11 / 2k \ 2m \ 4 12k 12 16 10 k 10 12 k 12 4m 4 4k 36

Mörbylånga

Antal

31 m 15 k 28 k — — 23 k

12 12 6 8

30 23 | 8k \ 4m

— 16 k — — — 14k

*

hf

Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Virserum Västervik

16 11 14 50 24 23 25 16 18

4k

hf \

15 k

—

— 21m

4 24 67

lk

35 lö 21

4k 28 m 132 m 130 k 32 k

F 4 vt kg 8m

F 3 v t kfl H 3 v t ha]

lök 21m

319 Gymnastik.

|

Antal

veckotimmar Provorganis erade

läsåret 1944/45 Län, ort

Skola

ord.

e o

Huvudtjänst (H)

timlärare extra bitr. 1. (bl

S:a

tjänster Kristianstads

| 4k \ 4m 4 m

km h a l I 27 k sr — hal 33 m kfl 23 k Iprm \hf i sr 23 k

Hässleholm . . Klippan .... Kristianstad

14k 8 k

Simrishamn. . Tomelilla . . . . storp Ängelholm . . Orkelljunga. .

/ \

lä n. ...

Fleninge Hälsingborg

-

— J12m 5

lik 3

! i

hal

12k 6k 2m 28 k

hf . . . . h a l fl 29 k » g 34m 48m prm

fs

2m 2k

22 k lik

30 m 27 k 31m 134m 130 k 27 k

12 k lik

}=

{ 8m

hf d h a l fl 29 k »

19 23 12 24 11

-

4m

14 k 21 k F 6 vt prm

_

6m

H 6 v t kfl

19k F 7 vt f F 9 vt prm

30 k 21m 24 k

Hälsingborg

lik 4

—

g 28 m

14k

2 12 6 2 28

2m 12k

30 k

2 31 Ö2

31 k 32 m

H 6 v t kfl M a l m ö

jl8k } 27 \ 9m 22 2k 2 11 lik 11 2m 2 4m 4 42 27 16 k 16 42

8k fllk

km

Malmö

33 m 29 k

a

2m

hf sr hf

kfl

„

31 14 64 23

H 8 v t sr L a h o l m 27 k

1 Höganäs sr hf » , Väsby Hörby sr Höör km J o n s t o r p — F a r h u l t, h f Kattarp » Landskrona hal ss » kfl „ Lund hal

»

6k 6m \

19 k

» : 24 k i km

tjäns ter

Malmöhus

»

»

}8

13k

l _

Allerum Anderslöv Arlöv Brnnnbv Eslöv

Fyllnadstjänstgöring (F)

län.

Båstad .

Antal

övriga heltjänster å tidstjänsm nst mindre ter 15 vt än 15 vt

6 k 3k 2k

2m

2m 20 m 18 k

H 9 v t sr Å s t o r p

24 k

F 2 v t hf H ö g a n ä s - V ä s b y H 2 v t sr H ö g a n ä s lik lik 2m 4m

30 m 27k 28 k 31m /30m 64 \30 k > : 30 k 35 (16m \27k 6 17 31

31 k 130m 60 \30m

H 12 v t kfl F 12 v t h a l H 11 v t k m H 4 v t (m) k m H 5 vt km

}

=

F 4 v t (m) fs + 4 v t (m) h a l E s l ö v F 5 v t (k) kfl + 11 v t (k> h a l H 6 v t hal Eslöv

17 k

}:

Samma e o tjänst 12 vt sr Åstorp och 18 vt hal g Hälsingborg. Ingår i ordinarie tjänst i annat ämne. 32 m

F 6 v t (k) h f L u n d H 4 vt km Lund

i

320 Gymnastik. Antal

Län. ort

Skola

veckotimmar

läsåret 1944/45 timextra lärare bitr. 1. I (b) B:a tjänster

ord.

Provorganiserade Huvudtjänst (H) övriga tjänster å

Fyllnadstjänstgöring (F)

i

Malmö

31k 1 31k 1 27 k 25 m

| kfl km

131 k \31k 126 k 25 m 116 m 52 i 30k 18 k 16 m 44 : 28k llOk 15m 15 m 15 ; — 8kj 31 ! 31m 8 : — — I 12k llk| — 12 : - 19 k i il : I 14k 23 23 m 14 k : — — i 4 k 14 23 k | 34 23 : 30 27 m k 6 27 — 21 12

i I prm • 1 hf

31m ! Skurup j Svalöv | Svedala . . I Trelleborg | Vellinge . . Ystad

23 m hal kfl

Antal tjänster Hallands

30 m 18

23 k

85 F 6 vt hf Arlöv H 3 vt kr P 3 vt kfl

H 8 vt sr Svedala 12 k F 8 vt sr Skurup kg fr. o. m. 1945/46 H 4 vt kfl F 4 vt hal

län.

Falkenberg

17 k

Halmstad Kungsbacka Laholm Onsala Varberg . . .

hal

32 m 30 k

kfl

31 k

4 fr 1 19k' 8k

hf kfl sr

Antal tjänster

17 k /32 m !\32k|| 35 ! 33 k 19 19k 8 16k 2 12 17k 22 17 m

F 2 vt frfl

2ml 12k! 22 k

| H 2 vt hal F 8 vt, km Båstad 2m F 5 vt. sr H 5 vt kfl

4 Göteborg och Bohas län. bal fl| 30 k

Göteborg

34 m 30 m

» Majorna. .

32i

» Vasa . . . . » Östra . . . . Göteborg » Vasa

....

» Majorna Göteborg

r fs

» Kjellbergska

113 m

V8k t ~

| 34 m 16m 12i i 32m ||32m

i 13o k i r

30k 18 k 132 m 64 132 m

F 8 vt, hal Majorna

53 H 8 vt hal fl

30 m 15 m

32 m 27 m 32 m 22 m 132 m t _ 62 130 k 34 30 k i l30kjl 78 28 fr I30k|f 50 44

4k

kfl ! 30k! !|23k 21 k 126 k 24 k

12 k

km

134m 28 k [27 k

12 k

prm

[34m 30k [34 m i30k

9k

ti 1

10k

» Hvitfeldtska

8k

9m

30 k j32m 101 30 k 18k ' 30 k 134 m 137 134 m |30k [30 k 9 36

10 vt hal fl + 8 vt hal Majorna uppehållas av samma e. o. lärare.

F 9 vt ti F 10 vt, km Mölndal H 4 vt kfl Vasa F 4 vt kfl Kjellbergska -f G vt kfl Majorna H 6 vt kfl Vasa F 9 vt (k) prm

H 9 vt (k) km H 9 vt hal Vasa

321 Gymnastik. Antal

vock ot im m a r Provorgani jerade

läsåret 1944/45 Län, ort

Skola

ord.

eo

timextra lärare bitr. 1.! (l>) i S:a

tjäi ster

Kungälv

km sr

—

lik

—

23 m i — !

hf

{?M\ 4

Mölndal Strömstad Uddevalla

km sr hal kfl prm

Antal

tjänster

Älvsborgs

län.

—

—

— -

— —

— —

11 02mm! | | 10 - ! 12 : 48 16 fr! 16 l l ö m 1 1ft | 3 k | 18

— —

j lik

23 k

— < 5 5 130 k

12 k 32 m 16 fr

Alingsås Bengtsfors

ar »

19 k

Borås

ha]

32 m

},

kfl

25fr

— —

hf ti km sr km

Herrljunga Kinna Lilla E d e t Mellerud S veni j u n g a Trollhättan Dbicehamn Vänersborg

—

_

— — 19 k

— — —

»

—

17 fr

hal kfl d

28 m

— — — —

sr

.)

»

sr

Åmål Antal

tjänster

Skaraborgs

län.

—

—. 30 m 23 k 7

Falköping

sr

19 k

Grästorp

hf

Hjo Karlsborg Lidköping pVIariestad Skara

km

— —

sr

» hal kfl ss hal kfl sr km sr

B

Skövde Tidaholm Töreboda Vara Antal

tjänster

27 k 19 k 32 m 25 k 32 m 23 k

— — — —

12 k

—

—

—

19 m 7

— —

32 m 32 k

—

—

—

15m

3 k

— — — —

lik

—

—

H 6 v t (k) h a l -1- 2 v t (m) t i

15 m 15 k

—

F 2 v t h f -(- 4 vt h a l

—

12k 12 k 12m

—

H 4 v t (m) t i F 6 v t (k.1 h f + 3 v t frfl H 3 vt hal

—

- j 1 4fr

—

19 k

—

11 k 8k : — ' i 12k — 7k i ! 12 k ! I 1 7

11 8k 27 19 44 12 25 39 23 12 12 19

14 k 19k 17k

—

—

16k

30 m

— 27 k

—

—

19 k

-

21 k

28 k 32 m 30 k

• —

—

—

8m

— —

12 k 12 k

19 m 4

H 4 v t frfl F 4 vt hal

lik 8 k

32 m

5 Göteborg

_

28 m

1 4m \ *

10 v t r ö s t r a 14 v t f 16 v t kfl 16 v t h a l

— —

30 k

—

H F H F

19 k

23 k

—

Fyllnadstjänstgöring (F)

4m

—

12 k

lik

— —

—

— — —

— — — — — — —

17 32 12 30 23

—

23 m

26 k

|30m

- | 4kj 12 k i — i

_ —

— —

19 11

8k 33 1 6k ! » _ ] 2m 9 9 m 15k 15 12 — 12 k 12k| 12 — 1 2 m l 12 — 14 k ! 14 1 19 —

övriga tjiiuster å

tjänsminst mindre ter 15 vt än 1 5 vt

23 11

Marstrand

» »

Huvudtjänst (Ii) hel-

5 H 9 vt F 9 vt F 3 vt H 7 vt F 7 vt

kfl + o v t ss hal hal kfl hal

322 Gymnastik. Antal

veckotimmar

läsåret 1944/45 Län, ort

Skola

timextra lärare bitr. 1. (b)

ord.

Provorganiserade Huvudtjänst (H) S:a

tjänster

Värmlands

ovnga tjänstor å

hel-

tidstjänsminst I mindre ter 15 vt än 15 vt

Fyllnadstjänstgöring (F)

län.

Arvika . . Filipstad Hagfors

»

28m löm

hf

—

Karlstad

hal

32 m l i k

fs kfl hal kfl bl sr km

32 m 27 k 28 m 20 k

sr

Kristinehamn Molkom Munkfors Skoghall Stora Kil Sunne Säffle Torsby Årjäng

12k 12k 3k 10 k 19 k 8k 12k

— —

hf i sr | hf sr ! 25] km

B

16] 12m

15 m 19m 12k

Antal tjänster

28 15 16 55 32 39 48 12 3 10 19 8 12 15 4 25 19 12

32 m 30 m

F 4 vt kg F 15 vt f

—

— 16m 120 k 32m 1 Kim 28 m — 30k — 30 m 21 k

—

—

F 9 vt kfl + 4 vt (m) fs

— — —

H 4 vt hal H 9 vt hal F 3 vt bl

12 k H 3 vt hal 10 k

— 19k

—

— | 20k — 1 19m

—

30m!

— 26 m

H 8 vt hf Stora Kil F 8 vt km Skoghall F 4 vt hf H 4 vt sr F 5 vt f F 7 vt f

12k

11 Örebro län. Askersund Hallsberg Hällefors

12 20

20k

Karlskoga . Kopparberg Lindesberg . Nora Örebro

km sr | km hal fl 25 k 8 g 32 m 23 k kfl p m 22 k ti d

f 4k 13m 6m 14k 12k 13m 13 k 6m 1

6m 18 k

16m 6m

12 k — I 20k i 17 m

20 12 13 13 25 38 23 38 12 18

-

| 16k 19m

30 k 32 m 30 k 27 k 30 m

6m F 2 vt kg 12k F 6 vt f 13k F 5 vt f H 6 vt ti F 7 vt f F 5 vt f H 12 vt (m) ti F 6 vt hal g -f- 12 vt pri

18k

Antal tjänster Västmanlands Arboga. . Fagersta Köping. . Norberg Sala . . . . Västerås

län. lik km | — 16k sr j — 19k km — 8k sr 17 m hal 31m 16 k 4m kfl 23 k ( 9m hf l 9k

11 16 19 8 17 51 23

Antal tjänster Samma extra tjänst 6 t hal g och 6 t ti.

8k 23 m 31m 16k 32k

F 6 vt f H 4 vt ti F 9 vt hf H 9 vt (k) kfl + 9 vt (m)

18 9

lik 16k 19k

22m 5

F 9 vt hf + 4 v t hal

328 Gymnastik. Antal

veckotimmar Provorganiserade

läsåret 1944/45 Skola

Län, ort

ord.

eo

liuvudtjänst (H)

timlärare extra bitr. 1. I 1 (b)

S:a

tjänster 1 Kopparbergs

Fyllnadstjänstgöring (F)

län.

Avesta Borlänge Falun

sr » 29 k hal i 28 m

„ „

fs kfl

16m

— i

20 k

30 k 20 K

Grängesberg . . . . Hedemora Leksand Ludvika Malung Mora Norrbärke Orsa Rättvik Säter

frm sr

» hal km sr km i)

»

— — — — —

— lim

—

—

_

38 20

i 6k \ » \ 6m 12k 12 15mi — i 15 _ i 11 __ 20m 20 — — : 15 k 15 16ki 16 12 k 12 I4k 14 lök 15 8m 8 —

»

A n t a l tjänster

— i 15 ni 29 48 —

8 fr

hf

Gävleborgs

i

!

övriga heltids- '< tjänster a tjäns- • minst 1mindre ter | 15 vt in 15 vtj

15 m 29 k 34 m 24fr 30 k 30 k

— — ; H

10 v t kfl F 8 v t (k) H\ -b- 12 vt hf H 8 vt hal F 10 vt hal

-

H 12 v t h a l 12 k — ! 23 m ! 24 m — 20 m — lök 29 k —

F S v t sr S ä t e r

— —

i F 13 vt f

i

F 13 vt f

— — 12k

—

27 fr 15 k

—

23 m 21 k 23 k

—

F 13 vt f H 8 vt sr H e d e m o r a

län. sr hf hal kfl

Bollnäs Edsbyn Gävle

23 m lök 31m

23 k 23 k

hf Hofors

km

„

hf hal kfl sr

Hudiksvall

» Ljusdal Sandviken Storvik Söderhamn

— _

—

31m

— 23 m

» Antal tjänster

— — — — — —

19 k

— 27 m

— 5

29 k

_

| 8k \ 4m (11 k }l6 \ 4m 1 8k \ 2m 31 — 20 20k 23 — 19 — 17 k 17 2k 29 16 16k

},.

— _ — —

» km sr kfl

—

23 15 54 23

31m 31 k

F 8 vb hf 4 m H 8 vt kfl

—

—

25 k

—

-

H 10 vt km

— — 24 k 1 _ _ — , 23 m — _ 1 19 k — — 1 17k 31m — — — 20 k : '

H 4 vt, kfl F 4 vt, h a l

F 10 vt hf

27 m

11 F 6 vt i'

9 F 4 vt kg H 2 vt kfl. F 2 vt sr + 2 t kg

1 Västernorrlands län. Gudmundrå

sr

Hoting

hf

Härnösand

» » » »

1 hal !

SS

1 kfl ! ti d

— 29 k 29 f 4k — i — | 8m — 8k 8 k 1 40 30 m — 24 28 k — — — 23 29 k — — 9m 9 — — 20 1 20 k — i

—

\}n

24 m 24 k 23 k

— i

— —

12m

— _ ; — — 20 k

H 4 vt ss -f 6 vt kfl F 4 vt hal ] F 6 vt hal 9m 1

'

324 Gymnastik.

F ö vt (m) prm F 6 vt (k) prm H 6 vt hal + 6 vt kfl

H 4 vt (k) h a l Luleå H 5 vt ss F 5 vt hal F 8 vt kg

325 Gymnastik. Antal

v e ck o t i m m a r Provorganiserade j

läsåret 1944/45 Län, ort

Skola

ord.

e o

timextra lärare bitr.1. (b)

Huvudtjänst (H) S:a

övriga hcltjänster å tidstjänsminst mindre ter 15 vt än 15 vt

30 m 17 k

F 4 vt (k) hal Boden H 5 vt hal

|33m i \27k 1 12 6 25 m 25 21k 21 23 30m 14k 14

F 12 vt kfl + 5 vt (m) fs

tjänster Luleå

fs

34 m

»

hal

28 m

»

kfl tl sr

Malmberget Nederkalix Piteå Råneå

....

»

13 k

Älvsbyn Överkalix Antal tjänster

km

43 12 k 6m

2öm 21 k

_

km hf

lm

lök

23 m

Tore

Totala antalet tjänster

_

14k 1 4k \ 4m lök 14m 8

1GS

! 10

}8

H 12 vt hal 6m F 7 vt f 8k

151c 14 m 3

7 7

220 1

95 151

Fylhiadstjänstgöring (F)

326 Sammandrag av provorganisationen i manlig slöjd. Tjänsternas veckotimtal. Antal veckotimmar ; Summa 24 2 5 — 2 9 1 3 0 — tjänster Antal tjänster

•14 15—19 20 Organisation

läsåret

1944/45.

Ordinarie Extra Biträdande lärare, timlärare

— .. Summa

Provorganisationen: Ö k n i n g ( + ), m i n s k n i n g (—) 1

27 17 44 23

— 21

1 95 96

4 2 6 3 -3

1 6 2 8 8 -5

7 4

i

[ 118 168 3 ! i 11

3 1

- 0 !

lö

142 -

26 Heltidstjänster av vilka en del ha något lägre timtal än 30.

Provorganiserade tjänster å minst 15 veckotimmar. Antal tjänster

Organisation

läsåret

å 30 vt resp. å heltid

övriga å minst 15 vt

1944/45:

Provorganisationen: 1. T j ä n s t e r m e d all t j ä n s t g ö r i n g v i d e n s k o l a 2. T j ä n s t e r m e d t j ä n s t g ö r i n g v i d m e r ä n e n s k o l a å s a m m a o r t Summa ! D ä r a v m e d tjänstgöring i folkskolan I T j ä n s t e r i t e c k n i n g m e d u t f y l l n a d i m a n l i g slöjd

Summa 28

13 13 26

lö 20 35

6 ö

10 13

Ordinarie och extra ordinarie tjänster. Läroåret 1944/45 ordinarie

Tjänster vid

lönegrad A 1. F o l k - o c h s m å s k o l e s e m i n a r i e r : a) f ö r u t b i l d n i n g a v s e m i n a r i e elever b) e n b a r t ö v n i n g s s k o l a 2. A l l m ä n n a l ä r o v e r k 3. H ö g r e k o m m u n a l a s k o l o r S u m m a högre skolor 4. F o l k s k o l o r : h ö g r e k o m p e t e n s 2 . . lägre kompetens 2 . . 5. F o r t s ä t t n i n g s s k o l o r : högre kompetens 2. . lägre kompetens 2 . .

Provorganiserade tjänster övriga tjänster å minst 15 vt ; löne- i löne- I antal , grad 1 antal grad antal Ca(A)j Co (Bo)

i extra ordinarie

; loneantal | grad Eo

18 16

heltidstjänster

: 23(20)

I 1814)

1 8

14 11

120 116

14 9

18(14) 18,14) 13 2

14 50

1814) 16,12)

10 1 10 5 26 120 116

18(14)| 25

39 S u m m a folk- o. f o r t s ä t t n i n g s s k o l o r

103 Totalsumma

16(12) j 21 —

I 282

—

' 308

21(17) I 17(13) 17(13) 6 17(13) 2 — 9 17(13) 14 10(11) 00 17(13) 15(11)

39 103 112

1 Numera finnas 3 extra ordinarie tjänster vid fs. — 2 Fördelningen av lärare med högre och lägre kompetens h a r skett uppskattningsvis. — 3 Vid folk- och fortsättningsskolor äro lönegraderna uppskattade, E t t medeltal för samtliga tjänster angives. Reglerade tjänster redovisas som ordinarie och oreglerade som extra ordinarie.

327 Provorganisation av undervisningen i manlig slöjd. veckotimmar1

Antal

läsåret 1944/45 Skola

Län. ort

ord.

Provorganiserade Huvudtjänst (H)

timextra lärare bitr.l. (b)

S:a

tjänster

övriga helti.ls- tjänster å tjänster minst mindre 15 vt änlövt

Fyllnadstjänstgöring (F)

Stockholm. Stockholm Norrmalm Södermalm Bromma Kungsholmen. . .

i kfs hal g!

— —

hal

Östermalm . . . . Norrmalm reall Katarina Vasa Enskede Angby Norra Södra

10 H 8 vt hal O

32 30 16

-

j 30

-

'

24 34 20 | 241 l 24/

-

I 24 i 34

\ 30 j

Antal tjänster Stockholms Nacka Norrtälje Sollentuna Stocksund Sundbyberg Vaxholm

32 30

i 4

" |\ 10 ii i

H 4 vt teckn. + H 12 vt m. slöjd sr Angbv F 8 vt hal g N

16 32 34

20 -

14 km »

s

20 I —

48 I 3011 \ 30j

F 12 vt f

• - ' 26 14 22 \ 30 : 22 32

F 12 vt hal Kungsholmen

3 F 8 vt f

län. 6 2 7 ö !

prm sr km

6I H teckning

2 !

Antal tjänster Uppsala

län.

Enköping Uppsala

sr hal fs

4 6

4 , 6

b 20

04 H 6 vt fs I 301 1 30/!

F 6 vt bal

hf prm

H teckning

Antal tjänster Södermanlands

län.

Eskilstuna . Gnesta Katrineholm Nyköping . Strängnäs . Antal tjänster

hal i km ! — sr ; — hal —

10 ; —

14 2 4 6 10

2 I manlig slöjd funnos icke några extra ordinarie tjänster läsåret 1944/45.

F 4 vt f

H 4 vt teckning-

82S Mani ig slöjd. Antal

veck otimmar

läsåret 1944/45 Iiän, ort

Skola

limextra liirare bitr. 1. (b)

ord.

Provorganiserade

S:a

tjänster

övriga heltids- tjänster å tjänster minst mindre 15 vt än 15 vt

Huvudtjänst (H) Fyllnadstjänstgöring (F)

Östergötlands län. Finspång Linköping

km hal

—

»

fs

34 Mjölby Norrköping Skänninge Söderköping ! Vadstena Valdemarsvik

sr hal sr

6 8

-

B

Antal tjänster Jönköpings

z

2 b8 4 2 2 7

2 8 4 2 2 7

—

—

2 4 2 8 4 6 4

2 4 2 8 4 6 4

hal hf hal prm sr hf sr

Antal tjänster

sr

F 8 vt hal —

i

9.

z

—

8 4 2 2 7

—

2 4 H 2 vt prm F 8 vt f + 2 vt hal

— j

6 14

6 14

_

—

—

—

8 7 28 4

20 7 28 4 10 4

—

—

n

—

hal kfs hf » sr hal

6 — ; 14

*

10 4 5

2 F 7 vt fs -(- 4 vt f H 7 vt hal F 4 vt f

32 -

-

!

IO

- 1 4 1 —: s

län.

Visby

— b 12 1 —

hal ' Antal tjänster

—

—

— -

—

—

"

län.

Karlskrona Ronneby Antal tjänster 1

H 8 vt fs

7 Antal tjänster

Blekinge

län.

Kalmar » » Mörbvlå.nga Oskarshamn Västervik

Gotlands

j

län.

; Strömsnäsbruk Almhult Antal tjänster Kalmar

-

län.

i Eksjö Gränna Jönköping » Tranås Visingsö Värnamo

Kronobergs

—

hal ; sr |

l

~~ : —

i

17 4

25 4

—

—

—

-

Uppehälles av e o teckningsläraren vid skolan.

H teckning

329 Manlig slöjd.

Län. ort

Skola

Kristi anstå ds län. Båstad Klippan Kristianstad Åstorp Antal tjänster

frm sill al sr

läsåret 1944/45 timord. extra lärare bitr. 1. S:a (b) tjänstei

3 4 6

—

hal g prm sr hf sr hal )>

_

fs

r e c k )( t i m ni a r

An t a l

3 4 6 2

Provorganiserade övriga heltids- tjänster å tjänsminst mindre ter 15 vt äalÖvt

—

z

3 4 6 2

i

—

-

Huvudtjänst (H) Fyllnadstjänstgöring (F)

4 Malmöhus län. Hälsingborg , Väsby Hörby Landskrona Lund

4 ; 4 4 4 1 2 12 14

&

km Malmö » i prm t hf sr Trelleborg Ystad hal Antal tjänster Hal/ands

32 32 4 4 4 4 2 12 48 1 301

-

H 12 vt fs F 12 vt bal

t 30)

2 14

il

2 2

2 2

—

6 2 2

6 10 2 2

—

— 32

1 28 2 2 6

14 8 10 10 35 28 2 2 6

—

2 2

16 2 2 8

4 4 4 4 2

z

H 14 vt prm F 14 vt km

-

4 I

2 2

—

län.

Falkenberg Halmstad Onsala Varberg

sr hal hf sr

—

Antal tjänster

— — —

6 10 2 2 4

Göteborgs och Bohus län. Göteborg. Hvitfeldtsfra »' . Majorna . . . . » , Vasa » . Östra

» Mölndal . Strömstad Uddevalla

14 8 10 10

hal i)

r fs km » sr hal

Antal tjänster

-

4 F 8 vt hal M.+ 10 vt h il Vasa H 8 vt hal Hv. H 10 vt hal Hv. F 5 vt fs

30 32

F 4 vt f

1 6 3

4 Älvsborgs län. Borås Ulricehamn Vänersborg Åmål Antal tjänster |

hal sr hal sr

—

8 2

2 F 12 vt f H teckning

— 1

2 8 2

330 Manlig slöjd. Antal

veckotimmar

läsåret 1944/45 tim. Skola I lärare 1 ord. | extra bitr. 1. (b) S:a

Län. ort

tjänster Skaraborgs

Provorganiserade Huvudtjänst (II) övriga heltids- tjänster å tjänster minstjmindre 15 vt änlövt

Fyllnadstjänstgöring (F)

län.

Falköping Karlsborg Mariestad Skara . . .

2 hal ss hal sr km

Skövde... Tidaholm. Töreboda.

10 7 2

20 3 4 2 4

2 20 3 4 2 4

Q 1

F 8 vt f -I- 3 r ss H 3 vt hal

Öl

Antal tjänster Värmlands

län.

Arvika Filipstad Karlstad

j hal fs hal sr hf sr km

Kristinehamn Sunne Säffle ; Torsby

— 26

18 12

— — — — —

4 2

___ —

6 2 12y b8 4

4 2 18 38 6 2 12 8 4

H 8 vt teckning + 10 vt fs F 10 vt hal

27 ! 21 6 2 12y 8 4

Antal tjänster Örebro län. Askersund Hallsberg Karlskoga Kopparberg Lindesberg Örebro

l'

km sr hal g prm

H teckning

7 8 2

Antal tjänster Västmanlands

län.

Arboga. . Köping. . Norberg Sala Västerås

4 10 4 2

sr i km ; sr ! hal | hf !

10 Antal tjänster Kopparbergs Avesta Falun Grängesberg Hedemora .. 1

4 10 4 2 10 4

4 10 4 2 10 6

län. sr hal kfs km sr

— — — —

6 21

— —

Uppehälles av lärare i trädgårdsskötsel.

— — 4 6

H teckning 6 29

F 8 vt f

-

—

4 6

331 Manlig slöjd. i

Antal

i

veck

j P ™ organiserade

1 isåret 1944/45 1

hän. ort

Skola

timord. extra lärare bitr.1. (b) tjänster

km

Norrbärke Orsa . . Rättvik

6 7 6

»

Antal tjänster Gävleborgs Bollnäs Edsbyn . . . . Gävle Hofors

2 sr hf

6 2 8 7 24

km hf hal sr

Hudiksvall Sandviken Söderhamn

8 10 2

Antal tjänster Västernorrlands Gudmundrå Härnösand

2 sr hal ss hal

2 4 10

)>

—

Jämtlands län. Bräcke Undersåker Östersund . . . .

2 sr km prm

—

6 7

j

— 1

= I

6 2 8 24 8 10 2

—

n

H 7 vt hf F 7 vt km

z z— 1 12 H teckning i

10 2 4 10

6 2 4

j

6 4 8

6 4 8

— 1

-: — —

—

3 Antal tjänster

10 2 4

•

10 6 2 6 6 4 8 3

län. 6 4

sr ss hal

.. .

14 8

»

„

fs

33 1

Antal tjänster Norrbottens Arvidsjaur Boden Haparanda

— !

l

10 Antal tjänster

Skellefteå Umeå

6 Huvudtjänst (H) Fyllnadstjänstgöring (F)

län.

Sollefteå Sundsvall Örnsköldsvik

Västerbottens Lycksele

S=a

övriga heltids- tjänster å tjänster minst mindre 15 vt än lövt

län.

»

»

otimm ar

6 4 14 8 33

6 4 14 8

; 33 1

län.

»

Kiruna Luleå

»

Nederkalix Piteå Overkalix

sr hal

7 4 4 4 6

»

ss sr hal fs sr

8 31 2 b8 7

»

km

Antal tjänster

1 Totala antalet tjänster

7 4 4 4 6 8 31 2 8 7

H teckning — !

—

4 4 4 6 8 2 H teckning H teckning

6 9

332 Sammandrag av provorganisationen i kvinnlig slöjd. (medräknat motsvarande praktiska läroämne och yrkesämne). Tjänsternas veckotimtal. Antal veckotimmar Summa! 8 —14 15 —19 -20—24 2 5 - 2 9 | 30 — tjänster | Antal tjänster Faktisk

organisation

läsåret

1914/45:

Ordinarie Extra ordinarie Extra Biträdande lärare och timlärare

99 Summa!

Provorganisationen: 1 2

47 \ — 19 -50

j

Ökning ( + ), minskning (—)

99 80

37 ö -1 43

107 41 34 170 352

Mi 2130 25 13 - 8 — 28 — 36 + 87

298 -54

9 20 29 39 97

8 6 2 17 33

26 3 2 10 41

27 7 1 4 39

En del av dessa tjänster ha mera än 29 vt, vilket icke beräknas bliva varaktigt. Heltidstjänster av vilka en del ha något lägre timtal än 30.

K

Tjänster å minst 15 veckotimmar. Antal tjänster

Organisation

läsåret

1944/45.

å 30 vt resp. heltid

övriga å minst 15 vt

Summa

81 48 — 1 130 29

16 21

97 69 4 1 171 41

Provorganisationen: 1. Tjänster i allenast kvinnlig slöjd a) med tjänstgöring vid en enda skola b) med tjänstgöring vid mer än en skola å samma ort c) med sådau tjänstgöring å olika orter 2 Tjänst (fs) med tjänstgöring jämväl i hushållsgöromål. Summal Därav med tjänstgöring i folkskolan Tjänster i teckning, som utfyllts med kvinnlig slöjd Tjänster i hushållsgöromål, som utfyllts med kvinnlig slöjd

9 4

4 i

_ 41 12 16 2 !

25 6

333 Kvinnlig slöjd. Ordinarie och extra ordinarie tjänster. Tjänster 1944/45

ordinarie

Provorganiserade tjänster

extra ordinarie

Tjänster vid

1. F o l k - o c h s m å s k o l e s e m i n a r i e r : a) d ä r e l e v e r u t b i l d a s till l ä r a r e i ämnet b) ö v r i g a s e m i n a r i e r 2. S t a t e n s s k o l k ö k s s e m i n a r i u m . . 3. A l l m ä n n a l ä r o v e r k 4 K o m m u n a l a flickskolor o c h s t a tens normalskola: a) p r a k t i s k t l ä r o ä m n e b) ö v n i n g s ä m n e ö. K o m m u n a l a o. p r a k t i s k a m e l l a n skolor samt högre folkskolor: a) p r a k t i s k t l ä r o ä m n e e l l e r y r k e s ämne b) ö v n i n g s ä m n e Summa högre

lönegrad A

antal

lönegrad Eo

18 16 16 16

13 3 1 31

16 lö lö lö

18 16

16 lö

18 16

14 2

16 lö

skolformer

6. F o l k s k o l o r s a m t folk- o c h f o r t sättningsskolor: a) o m k r i n g lVa å r s s e m i n a r i e u t b i l d n i n g eller m e r a b) h ö g s t I å r s s e m i n a r i e u t b i l d ning 7. F o r t s ä t t n i n g s s k o l o r : a) m i n s t o m k r i n g IV2 å r s s e m i narieutbildning b) h ö g s t 1 å r s s e m i n a r i e u t b i l d ning

3 2

lönegrad Ca (A)

antal

lönegrad Ce (Eo;

23(20) 16(12) 23,20) 16,12)

1Ö 3 1 23

21(17) lö(ll) 21(17) 10(11)

22.18) 18(14)

ö

20(16)

Ö3

lö.ll)

22(18) 16(12)

23 7

20(16) lö(ll)

antal

1 4

16(12)

15(11)

13(9)

12(8)

16(12)

lö(ll)

13(9)

12(8)

41 S u m m a folk- o c h f o r t sättningsskolan4. . . .

66 Totalsumma

107 G28 1

antal

övriga tjänster å minst 15 vt

heltidstjänster

651 Numora finnas 7 extra ordinario tjänster i kvinnlig slöjd vid ss. Varav endast 37 tjänster å minst 30 vt och 43 å 8—24 vt. Varav 20 tjänster å 8—14 vt. 4 Vid folk- och fortsättningsskolan äro lönegraderna uppskattade. Ett medeltal för samtliga tjänster angives Iteglerade tjänster redovisas som ordinarie och oreglerade som extra ordinarie. 2

4 - 2 3 7 7 46

334 Provorganisation av undervisningen i k v i n n l i g slöjd. (medräknat motsvarande praktiska läroämne eller yrkesämne.) Antal

veckotimmar

ord.

läsåret 1944/45 timlärare extra bitr. 1. S:a (b) tjänster

_

61 Statens skolköksseminarium . . . . hal fl Norrmalm Södermalm Bromma Nya elem. sk. . .

30 _ 28 — — 124 20 J1 6 2 —

_ 12 — — -—

30 40 24 26 2

30 30 32 30

Statens normalskola Enskede Ängby

31 — — 2

46 12 14

31 Län, ort

Skola

Provorganiserade Huvudtjänst (H) övriga heltjänster å tidstjänsminst mindre ter 15 vt än 15 vt

Fyllnadstjänstgöring (F)

StockholmStockholm

fs

lö — —

I 14 kfl "i 26 }320

Bromma

30 Kungsholmens . .

i 23 24 \ 26 | 29 1 29 \ 26 | 26 23 4 19 { 23 5

Norrmalms Södermalms

12 14 — —

}-

—

1 Vasastadens

. ..

1 27 1

3 t 24 1 24 J. 8

Östermalms Norra Södra Hushål Is tekniska mellanskolan .

km

— — —

—

20 8

48 38

27y l ö l

F 2 vt hal Nya elemental 12 14

130 18 \30 /30 \30 30 !• 20 30 30y 30y 31y 30y 30y

}-

F 10 vt hal fl N.

l_ F 6 vt kfl Östermalms H 6 vt kfl Vasastaden

H 6 vt hush alls g.

län.

Hallstavik Lidingö , Nacka Norrtälje Nynäshamn. . . . 1

— 30

H 10 vt kfl N. F 8 vt f F 4 vt f H 2 vt hal statens normalskola

130 60 \ 30 (32 l _ 62 t 30 I j30y 20 87 \ 3 0 17 | 29 j 16 30 122 I 30 \ 16 72

1 30y 30y i prm l 32y 32y J

Antal tjänster Stockholms

28 —

131 \ 30

km hal prm sr km

—

4 12 8 4

16 F 4 vt f H teckning H teckning

Samma e o lärare i hal fl Södermalm, hal Bromma och hal Nya elementar. 14 vt Bromma + 7 vt Vasastaden kfl samma ord. lärare. 20 vt kfl Bromma + 8 vt kfl Östermalm samma e o lärare. 4 19 vt kfl Vasastadens + 4 vt slöjd och 6 vt välskrivning kfl Kungsholmen samma e o lärare. 5 Varav 14 vt y. 2 3

335 Kvinnlig slöjd. Antal

veckotimmar

läsåret 1944/45 Län, ort

Skola

Provorganiserade Huvudtjänst (H)

tim- ! extra lärare bitr. 1. (b) S:a

ord.

övriga heltjänster å tidstjänster minst mindre 15 vt än 15 vt

tjänster Sollentuna Solna Spånga.. . . Stocksund Sundbyberg Södertälje

km sr km

» sr hal kfl hf sr km

Yaxholm . . . Östhammar. Antal

tjänster

Uppsala

län.

Enköping Tierp Uppsala

Antal

21 24 20y 4 4

14 8 30

sr km mfs

kfl

26 Ö4

hf. prmI

32y

32y

hal kfl km

Flen Gnesta Katrineholm Malmköping Nyköping .

km hal kfl hal

Strängnäs

18 30 30 30 30y 30y

Antal

tjänster

Östergötlands

län.

Finspång Linköping

Mjölby Motala Norrköping

20 2ö

F 6 vt hf

prm

H 6 v t kfl

}-

4 blO

kfl

sr hal kfl km

-

4 10 30 17

32 17

30 H teckning F 10 v t h u s h å l l s g ö r o m å l fs

/ 30 \ 30

6 14 öl 12

28 F 10 v t f F 4 vt f H teckning

F 4 v t ss + 3 v t kfl + 4 vt f H 4 vt hal H 14 v t t e c k n i n g kfl + 3 vt hal

km mfs

30 29

20 2ö 6 4 8 4 10 30 6

23 12

Varav 5 vt y. Uppehälles av ord. lärarinna i hushållsgöromål. Samma lärarinna undervisar även 9 vt i hushållsgöromål. 4 Samma extra lärare vid hal och ss. 3

F 4 vt f

kfl

2 F 6 v t kfl H 6 v t h a l F 12 v t f F 12 v t f

län

Eskilstuna

30 30 32y

tjänster

Södermanlands

4 4

6 8 4 4 24 24 20 4 4

Fyllnadstjänstgöring (F)

30 30

}: 22 21

F 8 vt f F 12 v t p r m + 6 v t f

336 Kvinnlig slöjd. Antal

Skola

Län, ort

ord.

veckotimmar

läsåret 1944/45 timlärare e o extra bitr. 1. (b) S:a tjänster

prm hf

Norrköping

_ J

2 4 6 4 6

hal km hf

Jönköping

kfl

I 30y H teckning H teckning H teckning

32 29

Kronobergs

}-

24 12

10 6

hf

12 4 4

12 4 4 8 6

12 F 12 vt ys H teckning

20 32 29

24 12 10 10 6 12

24 H teckning H teckning 10 6 16

F 4 vt sr Ljungby

3 Antal tjänster län.

Alvesta Ljungby Strömsnäsbruk . Växjö Älmhult Antal tjänster

hal ss kfl sr

16 30 I — 28 — 10

4 4 16 30 28 10

H teckning H 4 vt sr Värnamo 16

30 10 2

län.

Borgholm Emmaboda Kalmar

Mönsterås . Mörbylånga. Nybro

sr km hal fs kfl hf sr hf sr

4 8 20 30 28 5 34y

10 12 4 4 4

4 8 20 40 28 46 4 4 4

30 30 32 32y

Varav 96 vt y. Ordinario å kommunal stat; undervisar även 6 vt i teckning. 3 Även i Ljungby sr. 4 Även i Värnamo sr. 5 Varav 18 vt y.

2 H 12 vt km

prm sr »

Nässjö .. Tranås . . Vetlanda Visingsö Värnamo

2 !

Huvudtjänst (H) Fyllnadstjänstgöring (F)

län.

Eksjö Gislaved Gränna Huskvarna Hyltebruk

Kalmar

övriga heltjänster å tidstjänster minst mindre 15 vt än 15 vt

30y 30y 1102l!l 0J ! 30y 12

30y 30y

Skänninge Söderköping Vadstena Valdemarsvik km Åtvidaberg Antal tjänster Jönköpings

Provorganiserade

18 H teckning F 10 vt ys F 8 vt hf F 4 vt hf 11 4 vt kfl + 8 vt fs H teckning

337 Kvinnlig slöjd. Antal

Län, ort

Skola

ord.

veckotimmar

läsåret 1944/45 timlärare extra bitr. 1. (b) S-.a tjänster

Oskarshamn Torsås Vimmerby . Västervik. . .

hal

Antal tjänster Gotlands

—

—

8 —

—

—

—

—

4 i

14 1

—

—

16 24 30

— —

—

— 3

— —

8 8 2

10 4

10 4 8 18

Iluvudtjänst (H) övriga heltjänster å tidstjänster minst mindre 1 5 vt än 15 vt

Fyllnadstjänstgöring (F)

H 6 vt teckning F 12 vt f och enskild flickskola

30 5

län.

Klintehamn Slite Visby

hf km hal

Antal tjänster Blekinge

hal kfl

Ronneby . . Sölvesborg Antal tjänster Kristianstads Båstad Hässleholm Klippan Kristianstad

län. ,

Simrishamn. Tomelilla . . . Åstorp Ängelholm . Örkelljunga.

km hal sr hal kfl prml hf sr

Malmöhus

-

—

— 14 20 32 27y

z — 16

— — 12 — —

— — 8 10 — -

km

Antal tjänster

Allerum Anderslöv Eslöv Hälsingborg

4 4 14

4 4 14

län.

Karlshamn . . . . Karlskrona . . . .

16 24 40

16 F 5 vt kfl H 5 vt teckning + 5 vt hal

29 30

H 6 vt sr Ängelholm

6 14 6 20 32

27v

14 6 F 12 vt f

8 12 10 16 7

20 F 8 vt f 10 F 4 vt f 4- 6 vt km Båstad

26 7 5

län.

hf sr hal . . . . hal fl prm Höganäs sr » , Väsby. . hf sr Hörby km Höör hf Jonstorp-Farhult Kattarp 1

—

Provorganiserade

—

— 20

10 —

—

—

x

28y

—

4y

—

4 4 4

8 —

-

Tjänsten är reglerad och numera ordinarie.

3 4 10 20 28 8 4 8 4 4 4

Sy 4 H hushållsgöromål F 10 vt f

30 28y 4y 8 4 4 4

338 Kvinnlig slöjd. Antal

Län, ort

Skola

Landskrona. » » Lund »

hal ss kfl fs kfl km hal fl

Malmö

kfl

ord.

veckotimmar

läsåret 1944/45 timlärare extra bitr. 1. (b) tjänster 12

Skurup . .. S valö v . . . Svedala . Trelleborg Vellinge . Ystad

16 29 34 ; 34 !

29y 29y 29y

4 6 4

4 6 4 12 4 12 29

12 4 hal kfl

Antal tjänster Hedlunds län. Falkenberg Halmstad. .

sr hal kfl sr

Kungsbacka Laholm Varberg . . .

29 18

24 30

16 6 4 17

kfl 12

Antal tjänster Göteborgs- och Bohus län. Göteborg...... Kjellbergska Vasa

fs hal fl

kfl

24 i 28 \ 24 30

..

prm Varav 9 vt y. » 6 » ». » 12 » » . » 85 » )>. » 8 » M. 6 „ 13 » >1 . 7 .) 62 » » .

12 16

F 14 vt ys H 4 vt teckning F 7 vt f H 11 vt km F 11 vt kfl + 4 vt f F 14 vt f 18 F 8 vt f 19 4 6 4 12 4

8 24 46 6 4 17 12

F 5 vt ys

17 29 17

28y 28y 30

46 16 7 18

km

30 30 28 32 30 29 30 34 33y 30y 30 29y 29y 29y

Fyllnadstjänstgöring (F)

16 30 30

— —

F 8 vt f F 6 vt kfl H 6 v t hal

— —

F 12 vt sr H 12 vt kfl

10 6 4

1 Majorna

2 3 4 5

Huvudtjänst (II) övriga hel tjänster å tids tjänster minst mindre 15 vt än 15 vt 16 34 21 32 41 14 16

34 21 32 30

km prm hf

Provorganiserade

14 16

16 20

31 / 30 l 30 1/ 44 30 24 44 30 I 28y 28y 30

F 4 vt f

31 H 10 vt Majorna kfl

70 F 10 vt Vasa kfl 14

339 Kvinnlig slöjd. A n t a 1 V 0 (k o t i m m a r Provorganiserade

läsåret 1944/45

Skola

Län, ort

ord.

e o

timextra lärare bitr. 1. (b)

S:a

tjär ster

km sr hf km sr hal kfl

Lysekil Marstrand Mölndal

Antal tjänster Älvsborgs

18 8

sr

»

i)

sr

»

Antal tjänster

10 8 8

54 I6y 6 8 4 4 6 b8

16 6 8 4 4 6 8 8 12 21 16

8 12

hal kfl sr

Åmål

8 8 32

hf km sr km

Herrljunga Kinna Lilla Edet Mellerud Svenljunga Trollhättan Ulricehamn Vänersborg

F 9 vt kfl + 4 vt f H 9 vt hushållsg. + 9 vt hal

29 3

21 16 2

10 8 H 8 vt kfl / 32 \ 30 30y

F 8 vt hal F 14 T-t f 6 8 4 4 6 8 8 H 8 vt kfl F 8 vt hal H 16 vt hushållsg.

län.

Falköping Hjo Karlsborg Lidköping Mariestad Skara

frm

2 4

sr

18 12 14

B

hal

frfl

„

ss hal kfl sr km sr

Skövde

»

Tidaholm Töreboda Vara Antal tjänster Värmlands

8 4 4 7 6

hal kfl

13 30 16 *31

6 6 4 b8

14 2 4 18 12 14 13 30 16 37 6 4 8

2 4 18

6 31 30 32 31y

H 6 vt teckning P 13 vt kfl + 4 vt f H 13 vt hal F 16 vt f H 6 v t teckning H teckning

3 F 12 vt ys + 4 vt f

4 8 5

län.

Arvika Filipstad Karlstad

» 1

8 4 4 7 6 16 18

Huvudtjänst (H) Fyllnadstjänstgöring (F)

län.

Alingsås Bengtsfors Borås

Skaraborgs

8 4 4 7 6

övriga heltjänster å tidstjänsminst mindre ter 15 vt än 15 vt

Varav 15 vt y.

» »

mfs

kfl

8 28

18 8 26 54

F 8 vt f + 4 vt ys

8 30 I 32 1 30

F 4 vt f

\1

F 8 vt f

340 Kvinnlig slöjd. Antal

Län, ort

Skola

Kristinehamn

hal kfl sr km

Molkom Munkfors Skoghall Sunne . . » .. Säffle .. Torsby . . Årjäng . .

sr hf sr km

»

Antal tjänster

ord.

16 19

veckotimmar

läsåret 1944/45 timlärare extra bitr. 1. S:a (b) tjänster

Huvudtjänst (H) övriga heltjänster å tidstjänster minst mindre 1 5 vt än 15 vt 4

6 2

16 19 4 6 4 8 12 8 6 2

— — — —

—

4 8 10 4 6 4 12

— — — — — —

— — — —

— — — . — — — —

— —

— — — — —

— — — blO 4 — 6 — 4 —

— —

— — —

Provorganiserade

— 4 6 4

—

12y

—

— —

— — —

Fyllnadstjänstgöring (¥'

H 12 vt kfl F 12 vt hal

4 6 4 8 12y 8 6 2

— — — — —

— —. —

4 8 10 4 6 4

Örebro län. Askersund Hallsberg.. Karlskoga Kopparberg Lindesberg Nora Örebro

sr

» »

km sr km hal fl — l kfl 27 prm

Antal tjänster Västmanlands

sr km sr km sr hal kfl

Antal tjänster

— — 6

28y 2

— 2

— — — — —

— — -

— —

— — — —

—

— —

51 1 30 \ 29y 28 28y 3 —

16 F 4 vt f

}-

F 8 vt f

— 1

—

4 8 8 4

— — — — —

4 8 8 4 8 22 38

—

—

— —

— —

17 F 9 vt ys

— — — H 4 vt hushållsgöromÉ

län.

Grängesberg Hedemora . . Leksand Ludvika Mora Norrbärke . . Orsa 1

— —

län.

Arboga Fagersta Köping Norberg Sala Västerås

Kopparbergs Avesta Borlänge Falun

— — — — —

Varav 13 vt y.

sr

»

hal fs kfl hf km sr

»

hal sr km

"

8 14 30 24

— — — — — — — —

— — — — — — — 8

— — —

— — — — — — — — —

— — — —

20y 4 10 4

— 6 4 6

8 14 14 42 24 20 4 10 4 8 6 4 6

30 30 30y

— — — — — — —

H 8 vt sr H e d e m o r a F 12 v t f H 8 vt fs + 6 v t kfl F 8 vt hal F 6 vt hal F 10 vt f

— 20

— — —

F 8 v t sr Avesta

— — — —

4 8 4

H teckning H teckning

341 Kvinnlig slöjd. Antal

Län. ort

Skola

Rättvik. Säter. . .

km

Antal tjänster Gävleborgs Bollnäs Gävle

veckotimmar

ord.

läsåret 1944/45 timlärare extra bitr. 1. (b) tjänster

—

—

—

22 34 26y

— —

Provorganiserade Huvudtjänst (II)

övriga heltjänster å tidstjänster minst mindre 15 vt än 15 vt

Fyllnadstjänstgöring (F)

län.

» Hofors

10 hal kfl hf km

10 22

— —

26 6 6 l 16y j> 32 3 \ 16y — 14 19 19 10 10 10 10 4 12 — 16 16

30 32 32y

Hudiksvall

» Ljusdal Sandviken Storvik Söderhamn

hal kfl km sr kfl

Antal tjänster

—

—

—

—

3 F 8 vt f H 6 vt hf F 6 vt kfl

—

H 14 vt kfl F 14 vt hal

— —

H 12 vt kfl F 12 vt sr

hf

— — —

32y 33

10 10 4 28

7 Västernorrlands län. Gudmundrå Härnösand

— hal

22 kfl Sollefteå . . . . . . . . hal Sundsvall » kfl » km Timrå Ange Örnsköldsvik . . . . hal Antal tjänster Jämtlands län. Bräcke Ström Sveg Undersåker Östersund Antal tjänster 1

km hal kfl

— blO

—

—

«6

—

16 20

— —

— — —

—

—

—

—

— —

30 10 16 36 8 8 22

H teckning H 6 vt ss F 6 vt hal H 6 vt hushållsgöromål ss

28 30 18

30 30

F 8 vt f F 14 vt kfl H 14 vt hal F 8 vt f

22 2

14 1

16 8

10 14 28

— 1

4 4 4 4 14 34

H teckning 16 32 1

F 2 vt kfl H 2 vt hal

1 Varav 13 vt y. » 18 » »; tjänsten avser »kvinnlig slöjd och teckning». Två tjänster i »kvinnlig slöjd och teckning» å vardera 16 vt i kvinnlig slöjd. 4 Samma lärarinna undervisar 6 vt i kvinnlig slöjd och 14 vt i hushållsgöromål. 5 Samma lärare är ordinarie både vid hal och kfl. 2

342 Kvinnlig slöjd. A n t a 1 v e ck o t i m m a r

Län, ort

Skola

läsaret 1944/45 timlärare e o extra bitr.1. (b)

ord.

Provorganis erade

S:a

tjänster

Huvudtjänst H)

övriga heltjänster å tidstjäns- minst mindre ter 15 vt än 15 vt

Fyllnadstjänstgöring (F)

Västerbottens län. 4 6

hf sr ss km hal

Dorotea Nordmaling Skellefteå Umeå

30 4 24 24 34

fs kfl km hf km »

» Vilhelmina Vindeln Asele

24 4 4 4 4

Norrbottens

4 6 30 4 F 8 vt f F 6 vt fs H 6 vt hal F 8 vt f

32 30 28 32 4 4 4 4 5

4 Antal tjänster

4 6 30 4 24 24 34 24 4 4 4 4

län. 4

sr hal » ss sr hal fs kfl sr

Boden Haparanda Kiruna Luleå

» Malmberget Nederkalix Piteå Tore Överkalix

12 12 22 8 20 28 lö b 12 16

» hf km

12 1 3 4

Antal tjänster

4 12 12 22 8 20 28 lö 12 16 12 1 3

4 12 F 8 vt f

30 8

H 15 vt kfl + 5 vt hal Bode 28 30

F 15 vt hal I i teckning 16 24

F 12 vt f 1 3

3 F 5 vt hal Luleå

5 Totala antalet tjänster. . . .

_

...

170 Sammandrag av provorganisationen i hushållsgöromål, Tjänsternas veckotimtal. Antal veckotimmar 1_7 Organisation

läsåret

1944/45:

Ordinarie Extra ordinarie Extra Biträdande lärare, timlärare Summa Provorganisationen:

..

8 —14 15—19 20—24 25—291 30Antal tjänster 2 1 29 35 67

09 59 32 56 - 3 | — 35

7 7 16

12 7 2 11 32

—

23 8

22 4

— ö

31 *8

2 Summa' tjänster

2 33

61 20 38 119 238

+ 63 -30 —9 - 2 3 -23 Ökning ( + ), minskning (1 En del tjänster ha mera än 29 vt, vilket icke beräknas bliva varaktigt. 2 Heltidstjänster, av vilka en del ha mindre än 30 vt.

343 Tjänster å minst 15 veckotimmar i hushållsgöromål. Antal tjänster

Organisation

läsåret

å 30 vt resp. å heltid

övriga å minst 15 vt

Summa

1944/45:

Provorganisationen : 1. T j ä n s t e r i a l l e n a s t h u s h å l l s g ö r o m å l a) m e d t j ä n s t g ö r i n g v i d e n e n d a s k o l a b) m e d t j ä n s t g ö r i n g v i d m e r ä n e n skola i s a m m a o r t . . . . c) m e d s å d a n t j ä n s t g ö r i n g å o l i k a o r t e r 2. T j ä n s t e r i h u s h å l l s g ö r o m å l o c h k v i n n l i g s l ö j d m e d t j ä n s t göring i en enda skola Summa

60 32 1

11 9 1

71 41 2

3 96

3 24

6 120

D ä r a v m e d t j ä n s t g ö r i n g vid folkskolan

13 Ordinarie och extra ordinarie tjänster. Tjänster 1944/45 ordinarie

Tjänster vid

lönegrad A 1. F o l k - o c h s m å s k o l e s e m i n a r i e r . . 2. S t a t e n s s k o l k ö k s s e m i n a r i u m . . 3. A l l m ä n n a l ä r o v e r k , l ä r o a n s t a l t e r för d ö v s t u m m a 4. K o m m u n a l a flickskolor o c h s t a tens normalskola: a) p r a k t i s k t l ä r o ä m n e b) ö v n i n g s ä m n e 5. K o m m u n a l a o c h p r a k t , m e l l a n skolor s a m t högre folkskolor: a) p r a k t i s k t l ä r o ä m n e e l l e r y r k e s ämne b) ö v n i n g s ä m n e S u m m a vid högre

extra ordinarie lönegrad Eo

antal

heltidstjänster lönegrad Ca (A)

antal

11 ö

övriga tjänster å minst 15 vt löneantal grad Ce (Eo)

16 19

lö 17

20(16) 2ö(22)

lö

18(14) 2218) 20(16)

6 39

20(16) 17(13)

22(18) 18(14)

24 10

20(16) 17(13)

18 16

16 lö

18 16

lö 3

16 lö

skolor

6. F o l k s k o l o r s a m t folk- o c h f o r t sättningsskolor: 3 a) h u s h å l l s g ö r o m å l b) h u s h å l l s g ö r o m å l o c h k v i n n l i g slöjd 7. F o r t s ä t t n i n g s s k o l o r : a) h u s h å l l s g ö r o m å l , f a s t a n ställda 3 hänvisade av skolöverstyrelsen b) h u s h å l l s g ö r o m å l o c h k v i n n l i g slöjd

antal

Provorganiserade tjänster

4 ö

17(13) 23,20) 17(13)

2 2 24

18(14) 213

17(13)

ö

18(14)

17(13)

ö

18(14) j 11617(13)

18(14)! 100

17(13) 14ö

18(14)

17(13)

3 S:a v i d folk- o. f o r t s ä t t n i n g s s k o l o r 3

183 Totalsumma

489 1

773 Numera finnas 6 extra ordinarie tjänster vid ss. — % Varav 16 tjänster å 8—24 veckotimmar. — s Vid folk- och fortsättningsskolan äro lönegraderna uppskattade. Ett medeltal för samtliga tjänster bar angivits. Reglerade tjänster redovisas som ordinarie och oreglerade som extra ordinarie. De av skolöverstyrelsen enligt kungörelsen 1944: 225 hänvisade lärarinnorna torde i regel få extra ordinarie anställning.

344 Provorganisation av undervisningen i hushållsgöromål. Antal

veckotimmar Provorganiserade

läsåret 1944/45 Skola

Län. ort

e o

timlärare extra bitr 1. (b)

Huvudtjänst (II)

S:a

tjänster

övriga heltjänster å tidstjänaminst mindre ter 15 vt än 15 vt

Fyllnadstjänstgöring (P)

Stockholm. Stockholm

fs

..

30| 30 30

S t a t e n s skolköksseminarium Bromma Bromma Kungsholmen.

hal kfl

»

Norrmalms . . .

22-5 27 22-5 20-5

J23-5 127 \ 127 J

Södermalms Vasastadens Östermalms. Norra

km

271 27/ 22-5 24

Södra H a n d e l s m e l l anskolan Hushållstekniska\ mellanskolan Antal

tjänster

Stockholms

län.

22-5

)30y\ \30y/

27 27 27 27 27

40 44

2Öy

n I 301 30y 30y 28y

27y

10 Nacka

prm

16 Norrtälje Nynäshamn Sollentuna Stocksund Södertälje

sr km

kfl

4 4 8 4 20

4 4 8 4 20

hf

'26y

30y

sr

4 Uppsala

län.

hf 1 prmj Antal 1

tjänster

H 6 v t kfl K u n g s h . F 6 v t kfl B r o m m a H 6,5 v t kfl

Södermalm

F 6,5 v t kfl

Norrmalm

F 10 v t p r m

handels

4 8 l I n g å r i 2 t j ä n s t e r vid 8 / 4 4 8 4 F 11 v t h f J H 11 v t kfl ) F 15 v t f

km mfs kfl

Tierp Uppsala

F 12 v t fs

H 10 v t kfl Ö .

tjänster

22-5 20y 1

4 10 18 25y) '2öy 20y|

—1 6

Varav 5 vt y. 2 Varav 10 vt y. 3 Uppdelat på tre lärare med 5'5, 5"5 och 15 vt. 4 Varav 20 vt y.

4 10 40-5 90

skolköks

F 6 v t kv. slöjd

I 30 i. 1 301

4 Antal

hal

Vaxholm

30 30 27

30 Lidingö

» »

H 12 v t s t a t e n s seminarium

24 36 45

40 135 1 \35/

30y

30 30 2 1 / 30 66-5 \ 3 0 y \ I 30 15 13-5 •5 1 \ 30 21-5 221-5 / 90 30 24 54 13-5 18

20 20 \20

prm

20-5

(30y \30y

}30y 2

H 10 v t kfl F 10 v t fs

f.

345 Hushållsgöromål. Antal

v e <, k o t i m in a r

läsårot 1944/45

Provorganiserade

lärare e o i extra bitr. 1. (b)

övriga heltjänster å tidstjänsminst mindre ter 15 vt än 15 vt

Huvudtjänst (H) Liin. ort

Skola

ord.

S:a

tjänster

Fyllnadstjänstgöring (F)

1 Södermanlands

län. hal kfl kfl bal ss kfl

Eskilstuna

»

Nyköping Strängnäs

„ » Antal

l

— — — — — — -

— — — 1

tjänster

Östergötlands

— —

—

— —

8 16

— — 30

— — — — — 29-5 13-5 13-5 — 2 — 2

— — — — — — —

8 9

— 8

— —

F 13,5 v t kfl H 13,5 v t ss

län. mfs kfl sr kfl prm|

Linköping

»

Mjölby Norrköping

Skänninge Valdemarsvik . . . . Åtvidaberg Antal

tjänster

Jönköpings

län.

Hyltebruk Jönköping Nässjö Tranås Visiugsö Värnamo Antal

tjänster

Kronobergs

län.

Alvesta 1 Växjö Antal

tjänster

Kalmar

län.

Kalmar

—

— — —

— — — — — — — —

— s10 — 94 — 4'5 — 8 — 4 — 44 — — 8

10 4ö 4 36

— — — —

— 4 — 13-5 — ö 4 — 4 5 4

4 4ö ö 4 4 5 4

—

— —

hal fs kfl

»

hf

— —

—

—

....

sr hf hal

-{

— — —

30 \ l 35y/

—

— — —

4'5

4 4 4

— — —

— — —

4 4 4

—

— —

— — —

8 8 4

1 3 Antal tjänster 2 2 Varav 11 vt y. 2 Undervisar tillik i 2 vt i kvin ni i g slöjd. 3 Uppehälles av e o lärarinna i kvinnlig slöjd. 4 Varav 22 vt y. 5 Varav 30 vt y.

—

—

12 27 20

18-5

— — —

— — —

—

—

—

— —

28 32

H k v . s l ö j d fs F 10 v t f

31-5

— — 4

F 5 vt prm H 5 v t kfl

4 ö 4

F 5 vt f + 7 vt ys F 5 vt f 1

6ö

— — 4

31-5 I29y( \30yl

12 27 20

—

27 1

—

>

»„ Oskarshamn 3 Virserum j Västervik

— 36

sr ss kfl

»

31-5 29yl 4 hf t 2 6 y f sr — sr — km —

sr kfl prm sr sr hf sr

»

8 9 30 8

H. 12 v t kfl 27 32 132 \ 1 \33yl

8 8 4

— — —

—

— —

— — — —i

8 8 4 3

F 12 v t h a l

346 Hushållsgöromål. Antal

Län, ort

Gotlands

läsåret 1944/45 tim1ärare e o extra bitr. 1. (b) tjänster

Sko la

Provorganiserade Huvudtjänst (H) S:a

övriga hcltjänster å tidstjänster minst mindre 15 vt än 15 vt

20 22-5 8

30-5

F 8 vt f

F 10 vt f

hf hal

5 b8

län.

Karlskrona

»

hal kfl

22-5

kfl

20 Sölvesborg Antal tjänster Kristianstads

län.

Kristianstad

. . ..

»

.. . . I prm }30j

30y

Tomelilla

sr

b8

Antal tjänster Malmöhus Allerum Anderslöv Eslöv Fleninge Hälsingborg

»

län. hf sr hal hf halfl . . . . prm

Höganäs » , Väsby. . Hörby Landskrona Lund

» » Malmö

öy 4 12 30y

sr hf 16 kfl fs kfl km hf d halfl

»

Antal tjänster 2 3 4

5 Varav 5"5 » 5-5 » 10 » 5-5

»

vt y. » ». » ». » »

» ».

4 öy 4

4 ö 4 16 18 19 23-5 4 ö ö 16

60-5 12

23-5 9

öy 4 18

14 F 10 vt kv. slöjd ö H 12 vt p r m

w

F 12 vt hal fl 4 öy 4

30 30 27 32 5

F 14 vt ys F 12 vt f F 8 vt f F 4 vt km + 5 vt hf H 4 vt kfl H 5 vt kfl 20

F 4 vt km

132-5 \28y

12 H 8 t prm + 4 vt hal fl

|29y )29y 23-5y 110-5 |29y I31-6y 4 4 8 23-5 31-5

prmj hf 1 29yJ hal kfl

19 23-5

29y| 29y

Trelleborg Ystad

ö 4 8 ö 12

kfl | 325 28 km

» )

1 Fyllnadstjänstgöring (F)

län.

Klintehamn Visby Antal tjänster Blekinge

veckotimmar

13 F 8 vt km

H 8 vt kfl F 8 vt hal

347 Hushållsgöromål. Antal Län, ort

Skoh

ord.

veckotimmar

läsåret 1944/45 timlärare extra bitr. 1. (b)

Provorganiserade Huvudtjänst (H) S:a

helövriga tidstjänster å tjänster minst mindre 15 vt än 15 vt

16 40-5

30 30-sy

tjänster Hallands

Fyllnadstjänstgöring (F)

län.

Halmstad

hal kfl kfl

16 30-5

— — —

— —

10 15

lö

—

— lö

—

halfl fs x 12 — kfl 20 — Kjellb' 127 » 1» Vasa . . 122-5 j 29 0 — Majorna km 32 32 ,30y, 2öy prm 30y — 30y <2Ö 1 Strömstad sr — — hal Uddevalla — — kfl — —

16 8

— —

16 20 20

30 30 1301 130| 32 32 ,30y 30y ,'30v j30y '30

— — — —

Varberg Antal tjänster

1 F 10 vt kfl + 4 vt ys H 10 vt hal

Göteborgs och Bohus län. Göteborg »

Antal tjänster Älvsborgs Borås »

hal kfl hf

Trollhättan Ulricehamn Vänersborg

9 8

38 72

—

—

—

—

—

9 6

—

4 31-5

31-5

—

30y

12 8 8 20 5 12

— — —

— 17

— — — — — — — — —

— 4-5 (20y| — )20y( 12 — 8 — — 8 — 20 5 — 12 —

—

—

— — — — — — —

— 18 16 — — — — 4 4 —

8 4 4 8 18 16 33-5 4 4

—

H 6 vt kfl Vasa H 10 vt kfl Kjb.

— —

F 6 vt kfl Majorna

4 12 9

— — — — — — —

sr

»

hal kfl d sr

i)

Åmål Antal tjänster

—

4 H 12 vt kfl F 12 vt hal + 9 vt kv. slöjd kfl

—

— —

— — — — 28

—

—

31 28 33'5y

— — — — — —

10y F 5 vt d Vänersborg H 8 vt kfl F 8 vt hal H 5 vt sr Trollhättan F 16 vt kv. slöjd

län.

Falköping Hjo Mariestad Skara » Skövde Tidaholm Töreboda Antal tjänster Vikarie. 1 Varav 10ö vt y. 2 Varav 155 vt y. 4 Varav 18 vt 7, 1

4-5

län.

»

Skaraborgs

— — — —

H 10 vt fs • F 10 vt hal fl F 10 vt km

sr km sr hal kfl ss kfl sr km

— — — 4

—

33-5

— — 1

4 4

— — 3

H 8 vt kfl P 8 vt hal + 5 vt f F 12 vt f

348 Hushållsgöromål. Antal

veckotimmar Provorganiserade

läsåret 1944/45 Skola

Län. ort

ord.

timlärare extra bitr. 1. (b)

Huvudtjänst (H) S:a

tjänster

Värmlands

sr

»

Kristinehamn . . Munkfors. Sunne . . . Säffle Antal tjänster

mfs kfl hal kfl km sr hf sr

Västmanlands

8 13-5 4 13 y 12

— —

4 4 4

hal fl kfl 1 32-5

4 4 4 8 42-5

29y

öl

—

31-5 H 8 v t kfl F 8 vt hal + 8 vt ys

295 4 8 13y 12

8 4 4 4 H 8 vt d H 10 vt prm

32- 5 y (29 y 132

F 10 vt kfl F 8 vt hal

18 1

län.

Arboga. . Köping. . Norberg Sala Västerås

sr km sr k 11 hf

7 4 27 10

Kopparbergs

7 4 27 10

4 8 7 4 31

F 4 v t kv. slöjd

kfl

H 8 v t kfl F 8 v t fs + 6 v t

ys

10 5

tjänster län.

Avesta Falun

Grängesberg Norrbärke . . Orsa Rättvik tjänster

Varav 10 vt y. Varav 25 vt y. Varav 5'5 vt y. 4 Varav 10 vt y.

— — — — — —

sr sr km

d

31-5

4 8 31-5 8 13-5 4 8 13 12

1 Antal tjänster

Antal

•

—

—

prm

—

län.

Hallsberg . Karlskoga . Kopparberg Nora Örebro

Antal

Fyllnadstjänstgöring (F)

län.

Ai-vika Filipstad Karlstad

Örebro

övriga heltjänster å tidstjänsminst mindre ter 15 vt än 15 vt

fs kfl hf km

31 15 30 y

4 39 lö 30 4 4 4 4

31 29 30 y

349 Hushållsgöromål. Antal

veckotimmar

läsåret 1944/45 Län,

ort

Skola

Provorganiserade

timextra lärare bitr 1. (b)

ord.

Huvudtjänst (II) S:a

tjänster Gävleborgs

helövriga tjänster å tidstjänstcr minst mindre 15 vt än 15 vt

Fyllnadstjänstgöring (F)

län.

Bollnäs Edsbyn Gävle

sr hf kfl hf

Hofors Hudiksvall Sandviken Storvik Söderhamn Antal

30y

10 20 y

kfl sr km sr kfl

9 8 4 13-5

tjänster

4 29 40 20

29 y 30 y 30 y

10 F 10 v t f

9 8 4 12 13-5

9 8 4 H 12 v t kfl F 12 v t sr + 5 v t f

30-5

4 Västernorrlands län. Härnösand

....

ss kfl

»

Sundsvall Timrå . . . Anee. . . . Antal

14 2Ö-5 2ö 8 8

km

Jämtlands

län. ....

Antal

tjänster

Västerbottens

F 6 v t kv. slöjd F 4 vt f F 4 vt km Timrå H 4 v t kfl S u n d s v a l l

hal — kfl | 25 prm | —

— i 1

1 Umeå

,

Vindeln Antal

tjänster

Norrbottens

län.

Arvidsjaur Haparanda

»

hf sr ss fs kfl hf

29 H 4 v t kfl F 4 vt hal 10 2

4 4 4 27 20 4

10 27

—

20 Nederkalix Piteå Överkalix. .

sr i hal j

F 10 v t f

kurs på sommaren H 14 v t kfl F 14 v t fs

förestår

fs j1 kfl sr I sr km

14 lö 8 b8 4

14 lö 8 8 4

8 4

24 SS

Varav lö-ö vt y. Varav 20 vt y. 3 Samma lärarinna undervisar 14 vt i hushållsgöromål och G vt i kv. slöjd. 4 Varav 11 vt y. 5 Förestår elevhush lllet. 2

Ö —2377 46

elevhushållet

4 8

tjänster

T o t a l a ant. tjänster I

27 27 30

ss i ...

8 25 10

län.

Dorotea Lycksele

Antal

20 29-5 29

tjänster

Östersund

Luleå

14 2o-5 2ö

350 Bilaga 3. Förteckning över framställningar, vilka överlämnats eller ingivits till de sakkunniga och behandlats i samband med förevarande betänkande. A.

Från K u n g l . Maj:t till de s a k k u n n i g a ö v e r l ä m n a d e framställningar.

1. Riksdagens skrivelse den 4 maj 1938, nr 231, angående skolkökslärarinnornas vid fortsättningsskolorna anställnings-,- bostads-, löne- och pensionsförhållanden. ;. 2. En i oktober 1936 dagtecknad framställning av styrelsen för fackskolan tor huslig ekonomi i Uppsala angående utredning av frågan om löneförhållandena vid skolan, över vilken framställning skolöverstyrelsen avgivit infordrat utlåtande. 3. En i april 1937 dagtecknad framställning från svenska musiklararesallskapet angående reglering av löne- och anställningsvillkoren för musiklärare vid rikets undervisningsanstalter. 4. En den 19 maj 1937 dagtecknad framställning, vari Sveriges slöjdlärarmneförening hemställt, att representanter för föreningen måtte få såsom sakkunniga deltaga i väntad utredning rörande övningslärarnas anställnings- och löneförhållanden. ö. En den 1 juni 1937 dagtecknad framställning av slöjd- och yrkeslärarnas riksförbund angående anställningsförhållandena för särskilda facklärare i manlig slöjd och verkstadsarbete samt för yrkeslärare. 6. En den 6 november 1937 dagtecknad skrift, vari dr Birger Anrep-Nordm, Göteborg, gjort framställning om utredning i fråga om beredande av ökade tillfällen för svensk ungdom till utbildning i instrumentalmusik, över vilken framställning efter remiss utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen och musikaliska akademien. 7. En den 24 februari 1938 dagtecknad skrift, vari teckningslärarnas riksförbund gjort vissa uttalanden i fråga om lönereglering för övningslärarna vid folkskolan. 8. En den 17 april 1939 dagtecknad framställning av övningslärareorganisationernas centralråd i fråga om utredning angående löne- och anställningsförhållandena för övningslärare vid folk- och fortsättningsskolan. 9. Framställning i november 1940 av styrelsen för Norrköpings mellanskolor om utredning angående sådana ändringar i gällande bestämmelser, a t t e. o. ovningslär ar tjänster i teckning, gymnastik och musik måtte kunna inrättas for flera skolor gemensamt. 10. En den 31 mars 1941 dagtecknad framställning av centralstyrelsen for Sveriges extralärareförening angående ändrad ordning för tillsättning av vissa icke-ordinarie lärare, vid högre kommunala skolor, över vilken framställning skolöverstyrelsen avgivit infordrat utlåtande. 11. En den 10 april 1940 dagtecknad framställning av centralstyrelsen för flickoch samskoleföreningen i fråga om r ä t t för övningslärare vid kommunala flickskolor a t t tillgodoräkna tjänstgöring vid enskilda läroanstalter m. m., över vilken framställnig efter remiss utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen, allmänna lönenämnden och statskontoret. 12. En av skolöverstyrelsen med skrivelse den 31 oktober 1941 till Kungl. Maj:t överlämnad framställning av folkskolestyrelsen i Arvidsjaurs skoldistrikt angående åtgärder för förbättring av löneförmåner för fortsättningsskollärare. 13. En den 6 december 1941 dagtecknad framställning av svenska gymnastikdirektörsförbundet i fråga om gymnastiklärares likställighet med ämneslärare,

351 över vilken framställning efter remiss utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen och allmänna lönenämnden. 14. En den 25 mars 1942 dagtecknad framställning av gymnastikläraren vid småskolseminariet i Haparanda Ellen Lindbeck om kompensation för löneförlust i anledning av inskränkning i seminariets verksamhet, över vilken framställning skolöverstyrelsen avgivit infordrat utlåtande. 15. Skolöverstyrelsens skrivelse den 16 oktober 1942 angående anslag till folkoch småskoleseminarierna för budgetåret 1943/44, i vad skrivelsen innefattar hemställan om viss ändring av 55 § 9 mom. 5 punkten c) civila avlöningsreglementet. Med skrivelsen har tillika överlämnats allmänna lönenämndens utlåtande i ärendet samt transumt av statskontorets utlåtande i anledning av n ä m n d a hemställan. 16. En den 21 oktober 1942 dagtecitnad framställning, vari centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarfören'ng anhållit, att vissa i framställningen angivna önskemål måtte beaktas vid utredningen angående övningslärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden 17. En den 23 december 1942 dagtecknad framställning av styrelsen för elevkåren vid musikhögskolan angående reglering av löne- och tjänstgöringsförhållandena för musiklärare vid rikets läroverk. 18. Avskrift av dels en den 12 september 1943 dagtecknad framställning av Sveriges småskollärarinneförening med vissa synpunkter och förslag beträffande slöjdundervisningen i folkskolan, dels ock över framställningen infordrat utlåtade av skolöverstyrelsen. Framställningen har överlämnats i vad avsåge ifrågasatt ändring av grunderna för avlöning åt lärare i slöjd vid folkskolor. 19. En den 11 november 1943 dagtecknad framställning av styrelsen för Sveriges folkskollärarförbund om förbättrade avlöningsförmåner vid tjänstgöring i fortsättningsskola och vid slöjdundervisning. 20. En av skolöverstyrelsen med eget utlåtande den 8 maj 1946 till Kungl. Maj:t överlämnad framställning av gymnastikläraren vid dövstumskolorna i Vänersborg E. Sundbeck i fråga om ersättning för arbete med planläggning och övervakande av elevernas friluftsverksamhet. 21. En den 26 juni 1946 dagtecknad framställning av svenska gymnastikläraresällskapet angående avlöningsförmåner åt lärare vid de centrala verkstadskolorna. B.

Till d e s a k k u n n i g a i n g i v n a framställningar.

1. En den 28 november 1941 dagtecknad skrift från svenska seminarielärarföreningen, med vilken skrift föreningen även överlämnat två framställningar från vissa övningslärare vid folkskoleseminariet i Göteborg och från en represen, t a n t för lärarna i manlig slöjd vid folkskoleseminarierna. 2. Framställning den 29 januari 1942 av svenska skolkökslärarinnornas förening. 3. Framställning den 1 februari 1942 av svenska gymnastikläraresällskapet. 4. Framställning den 5 mars 1942 av övningslärareorganisationernas centralråd. 5. Framställning den 16 mars 1942 av slöjd- och yrkeslärarnas riksförbund. 6. Framställning den 30 mars 1942 av teckningslärarnas riksförbund. 7. Framställning den 1 april 1942 av svenska seminarielärarföreningens arbetsutskott. 8. Framställning den 2 maj 1942 av Sveriges slöjdlärarinneförening. 9. Framställning den 14 augusti 1942 av svenska gymnastikläraresällskapet. 10. Framställning den 15 oktober 1942 av musiklärarnas riksförbund. 11. Framställning ingiven den 5 november 1942, av svenska gymnastikläraresällskapet. 12. Framställning den 25 juni 1943 av svenska gymnastikläraresällskapets centralstyrelse.

352 13. Framställning den 15 maj 1944 av Sveriges slöjdlärarinneförening. 14. Framställning den 26 oktober 1945 av svenska gymnastikläraresällskapet. 15. Framställning den 17 november 1945 av centralstyrelsen för svenska skolkökslärarinnornas förening. 16. Framställning den 7 december 1945 av centralstyrelen för svenska skolkökslärarinnornas förening. 17. Framställning den 15 januari 1946 av svenska gymnastikläraresällskapet. 18. Framställning den 7 maj 1946 av styrelsen för svenska seminarielärarföreningen. 19. Framställning den 24 maj 1946 av slöjd- och yrkeslärarnas riksförbund. 20. Framställning den 18 oktober 1946 av svenska gymnastikläraresällskapet. 21. Framställning den 18 oktober 1946 av teckningslärarnas riksförbund. 22. Framställning den 20 november 1946 av slöjd- och yrkeslärarnas riksförbund.

353 Bilaga

4.

Särskilda yttranden av övningslärarorganisationernas personalrepresentanter. Jämlikt vederbörligt bemyndigande beslöt departementschefen den 28 mars 1942, efter därom av de sakkunniga gjord framställning, att anmoda följande sammanslutningar att genom nedan angivna representanter överlägga med de sakkunniga, nämligen övningslärarorganisationernas centralråd: teckningsläraren Ragnar Bendelius, Stockholm; svenska gymnastikläraresällskapet: kaptenen J. Håkansson, Djursholm; svenska skolkökslärarinnornas förening: fröken Tilda Hansson, Stockholm; Sveriges slöjdlärarinneförening: fröken Sylvia Sandgren, Stockholm; musiklärarnas riksförbund: musikdirektören Ernfrid Bjuring, Ronneby; teckningslärarnas riksförbund: tekningsläraren Yngve Anshelm, Stockholm; samt slöjd- och yrkeslärarnas riksförbund: yrkesläraren Erik Gustafsson, Stockholm. I anledning av en av de sakkunniga gjord framställnig beslöt departementschefen den 25 oktober 1945, att nedan angivna sammanslutningar i fortsättningen skulle deltaga i n ä m n d a överläggningar med följande representanter, nämligen övningslärarorganisationernas centralråd: kaptenen J. Håkansson, Djursholm; svenska gymnastikläraresällskapet: gymnastikdirektören A. Thorson, Äppelviken; samt svenska skolkökslärarinnornas förening: föreståndarinnan för Ateneums skolköksseminarium, numera skolköksinspektrisen vid Stockholms folkskolor, Greta Kastman, Stockholm. De sakkunniga ha haft överläggningar med nämnda representanter den 4 och 5 maj 1942, den 26 och 27 oktober 1945 samt den 25 september 1946. Vidare ha de sakkunniga berett representanterna tillfälle att inkomma med yttranden över betänkandet, vilka intagits här nedan. Y t t r a n d e av representanten för övningslärarorganisationernas centralråd kaptenen Håkansson. Med hänsyn till att övningslärarna allt hitintills fått dras med synnerligen besvärliga arbetsförhållanden och varierande löner — även för dem med ordinarie anställning — har den föreliggande utredningen motsetts med stora förväntningar. De sakkunnigas huvudsakliga uppgift beträffande övningslärarna har givetvis varit att bereda dessa lärare bättre anställningsformer och om möjligt en fast inkomst byggd på konstant och full sysselsättning. Redan 1924 begärdes av skolöverstyrelsen utredning i sådant syfte. I 23 år ha övningslärarna fått vänta på denna utrednings verkställande. Att de sakkunnigas uppgift icke varit lätt framgår bland annat därav, att utredningen tagit fem år i anspråk. Det förhållandet a t t ingen representant för de lärarkårer, som varit berörda av utredningen, varit knuten till de sakkunniga har i viss mån kompenserats genom att ombud för de olika övningslärarkategorierna i senaste skedet av utredningen inför de sakkunniga fått framlägga sina synpunkter. Med erkännande må antecknas att de sakkunniga beaktat många av ombuden framförda önskemål. Som totalomdömc om de sakkunnigas betänkande kan från vår synpunkt sägas, att det återspeglar övningsämnenas alltmer erkända betydelse och värde. I många avseenden ha de sakkunniga sökt förhjälpa ämnenas företrädare till bättre arbetsvillkor. Den tryggare ställning som efter förslagets genomförande kommer de ordinarie lärarna till del är — ehuru i och för sig högst rimlig — en avsevärd förbätt-

354 ring. Anordningen med sammanslagning av tjänster till ordinarie eller extra ordinarie befattningar ha de sakkunniga löst på ett sätt, som förtjänar vår uppskattning. Likaså kan ur de sakkunnigas förslag utläsas en uppenbar vilja att skapa bästa möjliga allmänna villkor för de extra ordinarie lärarna och timlärarna. Några ytterligare organisatoriska möjligheter att ge övningslärarna med övriga tjänsteinnehavare likartade anställningsvillkor torde icke för närvarande vara möjligt. Det ligger nämligen i de här ifrågavarande ämnenas utformning, omfattning på skolschemat, lärarnas utbildning m. m. att de stora ölägenheter, som lärarna i dessa ämnen hittills fått vidkännas, i stor utsträckning måste kvarstå trots de sakkunnigas mycket lovvärda ansträngningar. Det för denna grupp av lärare säregna och högst ofördelaktiga förhållandet, att en stor del först vid hög ålder eller aldrig få »full tjänst» kommer att bestå. Även de sakkunniga konstatera detta faktum och säga härom bland annat: »En del lärare torde dock av olika skäl kvarstanna som extra ordinarie med relativt lågt timtal under hela tjänstetiden.» Av ur bilaga 2 tillgängliga siffror angående provorganisationen framgår, att när denna genomförts, följande situation beträffande anställningsförhållanden vad avser fördelningen av ordinarie, extra ordinarie och timlärare — sammanlagt 1 477 tjänster — uppstår: ordinarie (med full tjänst) extra ordinarie (15—34 veckotimmar) timlärare (mindre än 15 veckotimmar)

40% 26 % 34 %

Hur oförmånliga dessa siffror än te sig, äro de dock fördelaktigare än för nuvarande förhållanden. De återgiva emellertid ett läge, som torde kunna uppnås först om något tiotal år. Som jämförelse kan nämnas att för ämneslärarna vid de allmänna läroverken voro förhållandena vårterminen 1946: ordinarie över stat vikarierande

73 % 18% 9%

Icke »full tjänst» hade endast en mindre del i den sistnämnda gruppen. Det är mer än förvånande att med dessa siffror för ögonen, de relativt låga lönegradsplaceringarna och praktiskt taget frånvaron av befordringsmöjligheter det likväl varit möjligt att rekrytera dessa lärarkategorier. En förklaring torde möjligen ligga däri, att företrädarna för de ämnesgrupper det här gäller ha en så pass utpräglad håg och fallenhet för sitt ämne att de vid val av levnadsbana bortsett från de dåliga och ovissa utsikterna. Då det nu visat sig, att det icke är möjligt att undanröja de ofördelaktiga anställningsvillkoren och de förbättrade löneförmånerna inskränka sig att omfatta endast mindre grupper under det att andra kategorier få vidkännas större eller mindre lönesänkningar, ser det synnerligen mörkt ut för en — i varje fall kvalificerad — rekrytering. Svårigheterna äro redan mycket påtagliga. De sakkunniga ha av huvudsakligen tekniska skäl föreslagit, att den vid statliga skolorna gällande 3 %-regeln skall utbytas mot trettiondedelsregeln. Detta innebär för extra ordinarie lärare med ett timantal av 15 veckotimmar en löneminskning jämfört med nuvarande inemot en lönegrad. En kompensation härför vilja de sakkunniga skapa genom att för vissa skolformer låta de extra ordinaries löner endast med en lönegrad understiga de ordinaries. Denna relation har emellertid vanligen tillskapats genom att sänka de ordinarie befattningarna med en lönegrad. J a g kan icke finna att någon kompensation för 3 %-regelns bortfallande härigenom uppstår. En viss kompensation torde dock vinnas genom att de extra ordinarie lärarnas lönegrader kommer att omfatta samma löneklasser som motsvarande ordinarie lönegrad.

355 För de ordinarie lärarna innebär det även en försämring, att övertimmar komma att avlönas med timlärararvode i stället för enligt 3 %-regeln eller med en trettiondedel. Vi vilja emellertid icke yrka på 3 %-regelns bibehållande, då timlärararvoden även gäller för andra lärare och då olägenheterna av dess eliminering tack vare ett förbättrat timlärararvode icke äro så påtagliga som vissa andra ekonomiska försämringar. Till dessa senare torde då i främsta rummet få räknas att stora grupper av övningslärare komma att placeras en till fyra lönegrader lägre än nu gällande. Jag avser här närmast de vid realskolor och liknande skolformer anställda. Antalet sådana skolor överstiger 200. En sämre löneställning kommer således a t t gälla för större delen av dessa lärargrupper. Att en lönereglering i denna riktning måste medföra stora vådor för rekryteringen torde vara ofrånkomligt. Med vissa justeringar i lönegradshänseende skulle de sakkunnigas nu framlagda förslag kunna godtas av berörda lärargrupper som en definitiv lösning och garantier skapas för en nöjaktig rekrytering. Y t t r a n d e av representanten för musiklärarnas riksförbund musikdirektören Bjuring-. Det föreliggande sakkunnigeförslaget innebär för musiklärarna såväl fördelar som nackdelar. Till de förstnämnda räknas bland annat samordning av tjänstgöring vid olika skolor till en enhetstjänst, statsbidrag till folkskolans musik-(sång-) lärare, differentierade timlärararvoden samt förbättrad löneställning vid folkskolor och seminarier. Nackdelarna innebära bland annat, att nuvarande möjlighet för ordinarie tjänst vid allmänt läroverk med 9 veckotimmar och högre kommunala skolor med 20 veckotimmar samt extra ordinarie tjänst vid allmänt läroverk med 8 veckotimmar upphör, och de ordinarie tjänsterna vid realskolor och högre kommunala skolor nedplaceras en lönegrad. Vid de förda förhandlingarna har jag förordat en lönegradsplacering av A 21 för de högre allmänna läroverken samt bibehållande av nuvarande A 20 för realskolor och högre kommunala skolor. Med hänsyn till musiklärarnas särskilt dryga utbildningstid och därmed förknippade kostnader (betänkandet s. 147 o. f.), vilka väl tåla jämförelse med exempelvis läroverksadjunkternas, anser jag även en sådan placering vara synnerligen låg. Enligt bland annat SOU 1945: 16, s. 90, är musiklärarens utbildningstid efter realexamen i regel fem års förberedande musikstudier samt därefter fyra år vid musikhögskolan. För behörighet till seminarium tillkommer sedan högre organistexamen. (Närmare redogörelse härom i en underdånig hemställan från kungl. musikhögskolans lärarförening den 9 december 1941, återgiven i Kungl. Maj:ts proposition 1945/191 s. 20—21.) Härtill bör också nämnas, att en betydande del av musiklärarkandidaterna vid musikhögskolan — förflutna hösttermin 40 % — avlagt studentexamen. Under hänsynstagande till förslaget i stort, särskilt då samordningen av olika tjänstgöring, samt den välvilliga inställning, som sakkunnigas betänkande som helhet ger uttryck åt, har jag dock efter samråd med min riksorganisation — trots från de sakkunniga i ovan nämnda punkter avvikande mening — ansett mig böra godtaga förslaget i dess slutgiltiga form. Skulle vid realiserande av ett så genomgripande förslag så småningom önskan om förbättring av vissa punkter uppstå, torde kanske sådan förbättring också vara möjlig att genomföra efter vunnen erfarenhet. Yttrande av representanten för svenska skolkökslärarinnornas förening skolköksinspektrisen Kastman. Det i betänkandet framlagda förslaget rörande organisatoriska åtgärder för att förbättra övningslärarnas anställnings- och tjänstgöringsförhållanden måste i stort sett anses innebära en synnerligen stor förbättring av de nuvarande förhållandena.

356 En del erinringar måste dock göras däremot, I hög grad beklagligt är, att det stora flertalet av de övningslärare, som ha sitt arbete förlagt till skolor, som sortera under överstyrelsen för yrkesutbildning, icke komma att beröras av det framlagda förslaget och att det icke heller förutskickats, a t t ett förslag rörande dessa larare^skall komma att framläggas. Om också vissa skäl kunna framdragas för att icke så skett, hade man dock kunnat ha anledning att hoppas, att löne- och anställningsförhållandena för dessa lärare skulle ha lösts och att åtminstone större möjligheter till fyllnadstjänstgöring skulle ha framlagts och i vissa fall större vikt skulle ha fästs vid förutvarande tjänstgöring vid samtliga de skolor, som sortera under överstyrelsen för yrkesutbildning. Detta sistnämnda gäller exempelvis vid tillgodoräkning av föregående tjänstgöring för placering i högre lönegrad och vid beräkning av tjänsteår för tillsättande av tjänster. I detta sammanhang kan påpekas, att, i den mån lanthushållslärarinneexamen ger behörighet till tjänst vid i betänkandet berörda skolformer, tjänstgöring vid lanthushållsskolor, speciellt då denna har haft ordinarie eller extra ordinarie karaktär, bör kunna få tillgodoräknas för uppflyttning i högre löneklass och vid beräkning av tjänstetid vid tillsättandet av tjänster. Beträffande lönegradsplaceringen måste starka invändningar anföras. Såsom de sakkunniga påpeka, framhöll redan 1912 års lärarlönenämnd i sitt 1915 avgivna betänkande, att nämnden icke kunde finna något sakligt skäl, varför icke skolkökslärarinnorna skulle tillförsäkras samma trygghet i avseende å anställning och avlöning som folkskollärarinnorna. Ar 1924 anförde skolöverstyrelsen i yttrande över ett betänkande avgivet av 1920 års lärarlönekommitté, att alla övningslärare borde placeras i samma lönegrad. Över 1936 års lärarsakkunnigas betänkande uttalade sig skolöverstyrelsen i november 1937. Härvid anfördes, att beträffande lönegradsplaceringen överstyrelsen fann skillnaden alltför stor mellan å ena sidan lärare i teckning, musik och gymnastik och å andra sidan kvinnlig slöjd och hushållsgöromål. En skillnad på 4 lönegrader syntes under alla förhållanden icke vara motiverad av skillnaden i utbildningstid. Vidare kan citeras, att de sakkunniga i förevarande betänkande uttalar den o åsikten, att övningsämnena komina att spela en viktigare roll och röna större uppskattning i framtidens skola än hittills, samt att angeläget är a t t den stora skillnaden i löneförmåner bland övningslärarna blir utjämnad. _ Med detta som bakgrund och med hänsyn till den krävande och dyrbara utbildningen av lärarinnor i hushållsgöromål, men främst med anledning av hushållsundervisningens utomordentligt stora betydelse för svensk ungdom måste eftertryckligen framhållas, att lärarna i hushållsgöromål inom de flesta skolformer i förslaget fått en omotiverat låg löneplacering. 1942 har svenska skolkökslärarinnornas förening i skrivelse till lärarlönesakkunniga meddelat sina synpunkter på lönegradsplacering för lärarinnor i hushållsgöromål inom olika skolformer. Därvid har som normerande lönegrad föreslagits A 17, d. v. s. i denna lönegrad skulle placeras n ä m n d a lärarinnor inom folk- och fortsättningsskolan samt vid statlig och högre kommunal skola i den mån hushållsgöromål utgör övningsämne och ej praktiskt läroämne eller yrkesämne. De sakkunniga ha i sitt förslag ej placerat lärarinnorna inom någon av dessa skoltyper i denna lönegrad. Lärarinnor vid kommunala flickskolor ha fått bibehålla sin nuvarande placering i lönegrad A 16. De som äro anställda i kommunala och praktiska mellanskolor samt högre folkskolor ha fått lönegradsplaceringen sänkt från A 16 till A 14, och i denna lönegrad har även förslagsvis placerats lärarinnor vid allmanna läroverk, folk- och fortsättningsskolor. E t t av motiven för denna placering med lönegrad A 14 som normgivande ha för de sakkunniga varit att genom denna placering ett stort antal skolkökslärarinnor vid tolk- och fortsättningsskolor skulle komma att få sin avlöning väsentligt för-

357 bättrad. Att så skulle bliva fallet är beträffande ett visst antal ovedersägligt. Vid granskning av tabellen på s. 72 framgår dock, att inom folkskolan de flesta lärarinnor med reglerad tjänst äro placerade mellan lönegraderna A 13 och A 17. Den lägre placeringen för en del av lärarinnorna avser extra ordinarie befattningar. Denna lönegradsplacering måste anses förvånansvärt hög med hänsyn till det låga statsbidraget till dessa lärarinnors löner. Att lärarinnorna i fortsättningsskolan ha lägre lönegradsplacering är icke att förundra sig över, då de mycket låga timarvodena utgör statsbidraget även till reglerade tjänster. Ett faktum är att ett stort antal skoldistrikt förklarat som sin mening, att rättvisa lönegradsplaceringen vore A 17, men att kommunerna icke ville bidraga med erforderliga medel, då det ansetts som en statens angelägenhet att lämna skälig lön till denna lärarinnekategori. En motsvarande lönegradsuppflyttning av extra ordinarie lärarinnor borde också komma till stånd. Det torde vara onödigt att här orda om ämnets stora betydelse. Några speciella skäl för den av föreningen föreslagna lönegradsplaceringen, från vilken ej finnes anledning att vika, må här påpekas. Som ett motiv för höga lönegradsplaceringar har i betänkandet anförts svårigheter vid undervisningen ur disciplinär synpunkt. Att utan märkbara åtgärder hålla önskvärd fri ordning vid ett arbete, där eleverna äro så självverksamma och i sådan rörelse som vid undervisningen i hushållsgöromål, är odiskutabelt synnerligen krävande. Att i regel minst en femtedel av undervisningen ägnas åt teoretiska lektioner inom en mångfald ämnen, borde motivera en högre lönegradsplacering än den här föreslagna, Vid folkskolan och ävenledes vanligen fortsättningsskolan utgöres en undervisningstimme av 60 minuter i detta ämne. En sådan lång lektionstid förekommer inte i något annat ämne i de allmänna skolorna. Om inte härvidlag en ändring kommer till stånd, så att undervisningstiden i hushållsgöromål kommer att motsvara lektionstiden i andra ämnen j ä m t e tid för vakttjänst, är detta ytterligare en motivering för en högre lönegradsplacering. Dessutom åvilar en lärarinna i hushållsgöromål utöver den egentliga tjänstgöringen alls icke oväsentliga göromål, såsom rättning av skriftliga uppgifter, lektionspreparationer, inköp, journal- och bokföring m. m. Därtill kommer, att dessa lärarinnor flitigt anlitas vid fester och sammankomster av alla slag inom skolan. ö n s k v ä r t hade varit a t t generösare bestämmelser hade föreslagits för de lärarinnor, som ha kompetens att undervisa i både hushållsgöromål och sömnad, på så sätt att ordinarie lärarinna placerades i den lönegrad, som är närmast över den, som tillkommer lärarinna i hushållsgöromål. Då samma lärarinna undervisar i hushållsgöromål, dels i form av övningsämne dels i form av praktiskt läroämne eller yrkesämne, borde hon alltid erhålla särskild ersättning för de timmar, då sistnämnda undervisning pågår. En särskild bestämmelse borde finnas, som tillförsäkrar de lärarinnor, som förestå internal, en särskild ersättning eventuellt i form av kommunalt tilläggsarvode. Några speciella frågor må här vidare beröras. De hava huvudsakligen samband med fortsättningsskolans lärarinnor. Lönen för fortsättningsskolans lärarinnor skall enligt förslaget beräknas efter effektiva undervisningstimmar. Full tjänstgöring utgör 1 080 timmar. Med 30 veckotimmar kommer detta att motsvara 36 effektiva arbetsveckor. Därtill skola fortsättningsskolans lärare i likhet med andra övningslärare kunna åläggas viss fyllnadstjänstgöring. För lärare inom andra skolformer förutsattes, att denna tjänstgöring förlägges till samma tidsperiod, som den övriga tjänstgöringen. För fortsättningsskolans lärare ha de sakkunniga tänkt sig, att denna fyllnadstjänst-

358 göring skall kunna förläggas efter de 36 tjänstgöringsveckorna, på så sätt att den sammanlagda tjänstgöringstiden skall kunna komma att uppgå till 42 effektiva arbetsveckor. Detta borde dock endast få ske i sällsynta undantagsfall och efter skolöverstyrelsens medgivande. I realiteten ha de lärarinnor inom fortsättningsskolan, — och dessa äro de flesta — som icke äro stationerade på en plats, längre tjänstgöring än vad som framgår av deras tjänstgöringstid. Tid för upp- och nedpackning av köksinventarier tar en tid av tre dagar per kurs. För sex kurser blir detta sammanlagt tre veckor. Ferierna för dessa lärarinnor måste ofta anpassas efter för skoldistrikten lämpliga kurstider, varför de ej sällan komma att erhålla jämförelsevis dåliga, ofta ej sammanhängande ferier. Man måste protestera emot att fortsättningsskolans övningslärare, vilka ej sällan ha det mest slitsamma arbetet i ofta dåliga lokaler, skola bli sämre ställda vad fyllnadstjänstgöringen beträffar än andra övningslärare. Den i förslaget till stadgan för övningslärare föreslagna ordalydelsen till § 14 mom. 1 synes hava alltför tänjbar formulering. De sakkunniga ha anfört, att det är tänkbart, a t t på grund av den föreslagna bättre lönegradsplaceringen för teckningslärarinnor än för slöjdlärarinnor en viss risk kan finnas för att en del ungdomar hellre välja teckningslärarinnebanan än slöjdlärarinnebanan. Om de sakkunnigas förslag till lönegradsplacering för skolkökslärarinnor bleve verklighet, komme med säkerhet förhållandet att bliva likartat vid val mellan folkskollärarinne- och skolkökslärarinnebanorna. Redan nu har en märkbar tendens till minskning av antalet inträdessökande till skolköksseminarierna kunnat konstateras. Delvis har detta berott på de hittills synnerligen ojämna löneförmånerna för skolkökslärarinnor. Med de av de sakkunniga föreslagna lönegradsplaceringarna är det mycket troligt, att man icke kommer a t t få den goda rekrytering till banan, som är nödvändig för en god undervisning av den svenska ungdomen i det mångfasetterade ämnet hushållsgöromål. En placering i lönegrad Ca 21 (A 17) av de lärarinnor, som av de sakkunniga föreslagits, till Ca 18 (A 14) torde enligt en ungefärlig beräkning komma att medföra en årlig utgiftsökning av cirka 550 000 kronor, en jämförelsevis liten summa i förhållande till de stora värden, som stå på spel. Yttrande av representanten för svenska, gymnastikläraresällskapet gymnastikdirektören Thorson. De sakkunniga uttala i olika sammanhang sin uppskattning av övningsämnenas betydelse och värde och föreslå beträffande lärarnas anställnings- och arbetsförhållanden åtskilliga förbättringar. I detta avseende är huvudintrycket a,v de sakkunnigas förslag mycket gott. Flera av ölägenheterna i nu rådande förhållanden bliva undanröjda vid ett realiserande av de sakkunnigas förslag. En del olägenheter komma emellertid att kvarstå för gymnastiklärarna såväl som för övriga i betänkandet berörda lärargrupper i fråga om anställningsförhållandena — något som de sakkunniga också framhålla. På grund av de komplicerade förhållanden, som orsaka.s bland annat av facklärarsj^stemet, har det icke varit möjligt för de sakkunniga att helt råda bot på alla de nuvarande mindre tillfredsställande förhållandena. Kanske hade man hoppats att de sakkunniga i högre grad än som skett skulle sökt ekonomiskt kompensera de kvarstående olägenheterna, Beträffande de ordinarie gymnastiklärartjänsterna konstaterar man med tillfredsställelse, att samtliga sådana tjänster i framtiden äro avsedda a t t omfatta »full tjänst». Därmed ha,r också en ordinarie gymnastiklärare tillförsäkrats s a m m a förmåner som tillkomma varje annan statligt eller kommunalt anställd ordinarie befattningshavare. I fråga om lönegradsplacering m. m. av de ordinarie gymnastiklärarna förtjäna, följande förhållanden påtalas.

359 Folk- och småskoleseminarierna. De ordinarie gymnastiklärarnas lönegradsplacering föreslås bliva höjd en grad och undervisningsskyldigheten föreslås sänkt från 30 till 27 timmar. Med hänsyn till dessa lärares ansvarsfulla uppgift torde denna förbättring kunna anses väl motiverad. Ma,n måste emellertid beklaga, att de sakkunniga icke ansett sig kunna föreslå någon ersättning till seminariernas gymnastiklärare för bestyret med friluftsverksamheten. Skolöverstyrelsen har i samband med tidigaje löneregleringar ansett det skäligt, att seminariernas gymnastiklärare bland a n n a t med hänsyn till organiserandet och ledandet av friluftsverksamheten sättas i en lönegrad högre än tecknings- och musiklärare. De sakkunniga föreslå nu s a m m a lönegrad som för sistnämnda kategorier och ingen ersättning för friluftsverksamhetens planläggning och ledning. Det synes mig därför som om seminariernas gymnastiklärare fått en relativt sämre ställning ur lönesynpunkt än tecknings- och musiklärarna. För de högre allmänna läroverken föreslå de sakkunniga en lönegradsplacering, som direkt motsvarar den nu gällande. I fråga om ersättningen för planläggningen och ledningen av friluftsverksamheten föreslås emellertid en minskning motsvarande ersättningen för en veckotimme. För närvarande utgår nämligen till dessa lärare ett arvode för friluftsverksamheten, som i regel motsvarar tre veckotimmar. Nu föreslås att ersättningen nedsättes till två timmar i form av minskad tjänstgöringsskyldighet. Visserligen torde det icke kunna bestridas, att uppskattningen av detta arbete till två veckotimmar i ett och annat fall kan motsvara verkliga förhållandet, men lika visst torde också vara, att tre timmar i regel är en riktigare uppskattning. Om de föreslagna lönevillkoren för de högre allmänna läroverkens gymnastiklärare — med bortseende från påtalad minskning för friluftsverksamheten — i stort sett k u n n a sägas motsvara nu gällande, så konstaterar man däremot, att gymnastiklärarna vid realskolor, kommunala mellanskolor och flickskolor direkt nedplaceras en grad. Dessutom lida de samma avbräck i fråga om ersättningen för friluftsverksamheten som ovan påtalats beträffande de högre allmänna läroverkens gymnastiklärare. Principen om samma lön för lärare i realskolor och högre allmänna läroverk har därmed frångåtts, sedan den tillämpats efter de senast genomförda löneregleringarna. Då dessa skolformer uppgå till över 200 (de högre allmänna läroverken äro cirka 75) drabbar denna allvarliga försämring större delen av kårens medlemmar. Jag finner icke att de sakkunniga framlagt tillräckligt starka skäl för denna sänkning av lönegradsplaceringen. De vid döv stumskolornas fortsättningsskolor tjänstgörande gymnastiklärarna föreslås likaledes placerade en lönegrad under den nu gällande. Detta är så mycket mer förvånande som elevernas ålder vid denna skolform är närmast jämförlig med elevernas i gymnasiernas högsta ringar. Gymnastiklärarna vid folkskolorna ha hittills icke hajft någon enhetlig löneplacering. Mot de sakkunnigas förslag till lönegradsplacering för dessa lärare har jag intet att erinra,. Som av ovanstående framgår komma samtliga statligt anställda gymnastiklärare utom de vid seminarierna a t t vid tillämpning a,v nu föreslagna lönevillkor få vidkännas en mer eller mindre betydande försämring av löneställningen. Redan nu ha stora svårigheter visat sig vid rekrytering av de manliga gymnastiklärarna. Skulle det nu framlagda löneförslaget genomföras i oförändrat skick försvåras helt säkert denna rekrytering ytterligare. Gymnastiklärarnas nuvarande lönegradspla,cering är baserad på tvenne lönekommittéers överväganden, vilka sedan granskats och godkänts av Kungl. Maj:t, statsutskott och riksdag. Veterligen ha,r tidigare icke från något håll yrkats på en sämre löneställning än den nuvarande. Redan år 1924 höll skolöverstyrelsen före, att gymnastiklärarna skulle placeras i lönegrad 22 vid de högre statliga läroanstalterna. Sedan friluftsverksamheten införts 1928, ansåg sig skolöverstyrelsen ha

360 särskilda skäl att fasthålla vid detta förslag, eller, om detta icke kunde godtagas, yrka på ersättning i annan form för bestyret med friluftsverksamheten. Riksdagen ansåg sig emellertid icke kunna sträcka sig längre än till 20:e lönegraden för såväl realskolans som högre allmänna läroverkens gymnastiklärare. Skolöverstyrelsens motivering för en högre lön åt gymnastiklärarna var, att dessa intoge en central plats i skolans liv och jämte rektor i främsta rummet kunde anses ha ansvaret för elevernas allmänna hållning i en skola. Gymnastikläraren har att ensam svara för de ungas fysiska fostran. Det ansträngande arbetet med de för vårt land anmärkningsvärt stora gymnastikavdelningarna har även framhållits, liksom det ansvar för liv och lem, som åvilar gymnastikläraren. I skolöverstyrelsens yttrande, fogat till 1924 års lönebetänkande, betonades den ökade betydelse, som gymnastik, idrott och friluftsverksamhet fått i skolarbetet. Det behöver väl knappast framhållas, att va,d som då anfördes, gäller i ännu högre grad i dag. Det vore därför välmotiverat och skulle utan tvivel väcka allmän förståelse om gymnastiklärarna finge en förbättrad löneställning. De förbättringar, som de sakkunniga nu föreslå i organisatoriskt avseende, k u n n a enligt m i t t förmenande icke motivera, att lönevillkoren försämras för det stora flertalet ordinarie gymnastiklärare. Med stöd av skolöverstyrelsens i olika sammanhang uttalade mening och — beträffande lönegradsplacering för realskolornas lärare — tidigare lönekommittéers rekommendation och riksdagens tidigare ställningstagande måste som skäliga anses följande krav beträffande gjmmastiklärarnas lönevillkor. Seminarier. För bestyret med friluftsverksamheten bör utgå ersättning motsvarande den vid läroverken. Högre allmänna läroverk. I stället för att nedsätta, undervisningsskyldigheten med två veckotimmar såsom kompensation för bestyret med friluftsverksamheten vore det enligt min mening naturligare a t t denna ersättning utginge i form av en högre lönegrad. Härigenom skulle visserligen gymnastiklärarna erhålla en något mindre reallöneförbättring än övriga statstjänstemän i samma lönegrad, men denna olägenhet skulle kompenseras genom ett något förbättrat pensionsunderlag Realskolor och därmed jämställda. Med anledning av vad ovan anförts anser jag inga särskilda skäl föreligga att frångå hittills gällande, princip med samma lönegradsplacering för gymnastiklärarna vid de högre allmänna, läroverken och realskolor m. fl. Fortsättningsskolor för dövstumma. De speciella förutsättningar, som fordras av lärarna i denna, skolform och elevernas ålder motiverar, a t t lönegradsplaceringen icke försämras utan bibehålles vid nuvarande och jämställes med den vid högre allmänt läroverk. Mot de sakkunnigas förslag beträffande de extra ordinarie gymnastiklärarnas anställningsformer har jag intet att erinra. De utgöra en bestämd förbättring av nu rådande förhållanden. I fråga om de extra ordinarie lärarnas löner drabbar 3 %-regelns ersättande med trettiondedelsregeln denna kategori lärare, vilket icke är tillfredsställande. Därest realskolornas ordinarie lärare placerades i samma lönegrad som de högre allmänna läroverkens och de extra ordinarie lärarna placerades en lönegrad lägre än de ordinarie skulle en kompensation för 3 %-regelns borttagande erhållas. Arvodena till timlärare synas väl avvägda. Beträffande undervisningsskyldigheten säga de sakkunniga bland annat: »Vidare bör någon nedsättning i undervisningsskyldigheten vara möjlig för övningslärare, som ha särskilt krävande tjänstgöringsförhållanden i jämförelse med andra lärare i samma ämne». Som exempel anföres, att sådan nedsättning kan komma i fråga för lärare, som är nödsakad företaga besvärliga resor mellan olika skolor eller för lärare, som ha ett ovanligt stort antal undervisningsavdelningar. Enligt m i t t förmenande bör detta först och främst gälla sådana lärare, som ha exeptionellt stora undervisningsavdelningar. För gymnastiklärarnas del räknas i många fall med två

361 klassavdelningar per undervisningsavdelning. Redan detta är enligt normer som gälla i a n d r a länder att betrakta som mycket stora avdelningar. Då i icke så fa fall avdelningarna äro ä n n u större, synes det mig väl motiverat, att viss nedsättning i undervisningsskyldigheten sker för gymnastiklärare, som äro anställda vid skolor, där oymnastikavdelningarna äro anmärkningsvärt stora. E t t a n n a t fall, där nedsättning bör kunna ske, är vid de högre tekniska läroverken Läsåret är där 40 veckor (mot vanligen 39) och samtliga lektionstimmar 50 minuter (mot vanligen 45 och 40). Härtill kommer, att eleverna i dessa läroverk äro av mogen ålder, många äro studenter, varför gymnastiklärarna böra vara högt kvalificerade. Av dessa skäl bör undervisningsskyldigheten vid de tekniska läroverken k u n n a minskas med en eller annan veckotimme. Det bör överlämnas at respektive överstyrelse att på rektors framställning besluta om viss minskning i undervisningsskyldigheten med hänsyn till ovan anförda skäl. Yttrande av representanten för Sveriges slöjdlärarinneförening fröken Sandgren. Till en början vill föreningen framhålla, att den icke haft tillfälle att på den korta tid, som stått till föreningens förfogande, i detalj granska de sakkunnigas förslag Föreningens y t t r a n d e kommer därför att i huvudsak endast beröra de ur föreningens synpunkt mest betydelsefulla frågorna. Föreningen förutsätter att den under ärendets fortsatta behandling får tillfälle att i detalj granska det föreliggande förslaget. övningsämnenas betydelse. De sakkunniga framhålla i kapitel 4 Allmänna synpunkter att »övningsämnena ännu icke kommit att i skolan få en sådan ställning och värdesättning, som motsvarar deras betydelse för ungdomens fostran». I fortsättningen anföres att »åtskilliga tecken tyda på att övningsämnena komma att spela en viktigare roll och röna större uppskattning i framtidens skola än hittills». De sakkunniga säga sig forutsätta att frågan om övningsämnenas förhållande till övriga ämnen m. m. komma att bliva föremål för en ingående behandling av 1946 års skolkommission, speciellt av den delegation inom kommissionen, som fått i uppgift att framlägga förslag till en efter den förestående omvandlingen av skolväsendet anpassad lärarutbildning. Föreningen vill instämma i vad de sakkunniga sålunda anfört, Föreningen iörutsätter även att vissa av de spörsmål, som behandlats av 1941 års lärarlönesakkunniga, kunna komma att upptagas till förnyat övervägande vid den tidpunkt, då resultaten av 1946 års skolkommissions verksamhet föreligga. Organisatoriska frågor. De sakunnigas förslag förutsätter vissa mycket betydelsefulla organisatoriska spörsmål såsom förenande av tjänster vid två eller flera skolor m. m. Föreningen vill i princip uttala sin stora tillfredsställelse med de förslag, som de sakkunniga i detta hänseende framlägga. Beträffande förening av två övningsämnen till en tjänst föreslås bland annat kombinationerna teckning — kvinnlig slöjd och hushållsgöromål — kvinnlig slöjd. Ordinarie tjänst i två övningsämnen föreslås under vissa förutsättningar tillhöra samma lönegrad som ordinarie tjänst i det av ämnena, som medför den högre lönegradsplaceringen. I samband härmed uttala de sakkunniga att ordinarie tjänst i två ämnen icke bör inrättas, då en ordinarie tjänst i det ämne, som berättigar till den högre lönegraden, lämpligen kan inrättas genom att till en tjänst förena undervisningen vid olika skolor å samma ort. Föreningen vill i detta sammanhang understryka de sakkunnigas sistnämnda uttalande. Föreningen förutsätter att sådan kombinerad ordinarie tjänst icke skall komma att inrättas a n n a t än i undantagsfall, då organisatoriska åtgärder icke medgiva inrättande av ordinarie eller extra-ordinarie tjänst i ettdera ämnet.

362 Löneregleringen. Vad gäller den föreslagna löneregleringen uttalar de sakunniga att de icke ansett sig bundna av tidigare lönegradsplaceringar. Flera skäl anses ha motiverat att hela frågan om lönegradsplaceringarna upptages till saklig omprövning. Vidare anföres att avvägningen av de olika synpunkterna, som legat till grund för de sakkunnigas bedömande, har ställt sig svår att rättvist genomföra och att detta har varit anledningen till att försiktighet iakttagits gentemot alltför stora rubbningar av nu gällande lönegradsplaceringar. Sådana rubbningar har dock, anför de sakkunniga, i en del fall icke kunnat undvikas. De lönegradsplaceringar, som tidigare bestämts för de olika kategorierna av ämneslärare vid de allmänna läroverken och högre kommunala skolor samt för folkskolans lärare har varit vägledande vid de sakunnigas förslag. Hänsyn har därvid tagits dels till tjänstgöringens art och omfattning, dels till"utbildningstidens längd och studiekostnader. Beträffande lönegradsplaceringen av lärarinnorna i kvinnlig slöjd uttala de sakkunniga å s . 152 att denna erbjuder särskilda vanskligheter, därför att dessa lärarinnor för närvarande ha synnerligen skiftande avlöningsförmåner. Efter överväganden från olika synpunkter föreslå de sakkunniga lönegrad Ca 16 (motsvarande A 12) vid alla skolformer med undantag för kommunala flickskolor och seminarier. I samband härmed anföra de sakunniga att en sänkning med fyra lönegrader vid flera skolformer givetvis är en mycket uppseendeväckande åtgärd. Det anföres vidare, att ett sådant förslag även bortsett från den helt naturliga opposition, som det måste framkalla från den berörda lärarkåren, tvivelsutan kan medföra invändningar av olika innebörd alltefter utgångspunkten. A s . 154 anföres att lönegradsplaceringarna för lärarinnorna i kvinnlig slöjd även för de sakkunniga framstå som förhållandevis låga vid jämförelse med de placeringar, som föreslagits för vissa andra lärarkategorier. Härefter göra de sakkunniga en jämförelse med .den föreslagna lönegradsplaceringen för teckningslärarinnorna, Jämförelsen visar att en flicka, som väljer teckningslärarbanan får den två eller högst tre års länigre utbildningstiden kompenserad med ungefär sex lönegraders bättre lönegradsplacering motsvarande en skillnad i slutlön å högsta dyrort av cirka 3 200 kronor om året d. v. s. 250 kronor i månaden. De sakkunniga ha trots starka betänkligheter mot en sådan lönerelation icke ansett sig kunna sträcka sig högre än vad som skett av den anledningen att icke någon annan kategori — det anses i så fall v a r a skolkökslärarinnorna — i ekonomsikt avseende göra så stora vinster genom ett realiserande av de sakkunnigas förslag, som just slöjdlärarinnekåren. För de kommunala flickskolornas del uttala de sakkunniga på s. 154 att lcinegradsplaceringen för lärarinnor vid kommunal flickskola (Ca 18, vilket m o t s v a r a r A 14) i realiteten innebär en sänkning med en lönegrad, då ju kvinnliga l ä r a r e icke uppflyttas i högsta löneklassen inom lönegraden. Kvinnliga lärare k u n n a således för närvarande icke uppflyttas till slutlöneklassen inom lönegraden. De sakkunnigas uttalande om endast en lönegradssänkning gäller emellertid endast i de fall då jämförelse sker mellan respektive lönegrads slutlöner. Jämföres därermot begynnelselöneklasserna A 16 respektive A 14 blir skillnaden två lönegrader. De sakkunnigas förslag till lönegradsplaceringar för ordinarie övningslärare i kvinnlig slöjd framgår av nedanstående sammanställning, där även nuvaramde löneförmåner m. m. angivits.

363 Nnvarande lönegrad lonegrad Vid kvinnligt folkskoleseminarium och småskoleseminarium Vid statens skolköksseminarium, kommunal flickskola och statens normalskola Vid högre allmänt läroverk Vid läroanstalter för blinda Vid läroanstalter för dövstumma Vid folk- och fortsättningsskola

Föreslagen lönegrad Förbättrad (+) (in m ° P a r e n t e s , resp. försämrad anglV6S n ä , a S t ^ ( - ) ^negradsk m o t a V arande placering lönegrad i löneplan A)

A 18

Ca 23 (A 20)

+2

A 16 A 16 A 15 All A 9—10

Ca 18 A 14 Ca 16 (A 12) Ca 16 (A 12) Ca 16 (A 12) Ca 16 (A 12)

- 2 4 6 + 1 ^ + 2ad

De sakkunnigas förslag och dess innebörd jämfört med nuvarande förhållanden utvisas av ovan intagna sammanställning. Härav framgår bland annat att forslaget på de flesta betydelsefulla punkterna innebär en försämrad lönegradsplacering motsvarande 2—4 lönegraden. De sakkunnigas starka b e t ä n k l i g h e t e r mot forslaget är därför icke ägnade att förvåna. ] i f l , Vid den sakliga omprövning, som de sakkunniga företagit, synes det föreningen som om man fäst alltför stort avseende vid slöjdlärarinnetjänsternas for närvarande exceptionellt låga lönegradsplaceringar. Att, som de sakkunniga bland annat anföra, slöjdlärarinnekåren i ekonomiskt avseende gör större vinster an andra lärarkategorier än enligt föreningens mening icke något skäl för att man skall konservera de uppenbart o tillfredställande förhållanden i olika avseenden exempelvis beträffande lönerelationen mellan gymnastik- och tckningslärare å ena sidan och slöjdlärarinnor å andra sidan som nu äro rådande och vilka icke i någon större grad bliva eliminerade genom de sakkunnigas förslag. För gymnastiklärarnas del kan utbildningstidens längd vid respektive utbildningsanstalter jämställas. Det synes föreningen som om den kvinnliga slöjden närmast bort jämställas med hushållsgöromål och manlig slöjd; härför tala flera skäl. Likställigheten mellan manlig och kvinnlig slöjdlärare samt lärarinna i hushållsgöromål är i flera fall redan nu gällande Vid högre allmänna läroverk åtnjuta sålunda dessa lärare lon enligt samma lönegrad. Samma är förhållandet vid seminarierna, blindskolorna samt de högre kommunala skolorna. Statsbidragen till skoldistrikten för manlig och kvinnlig slöjd är även lika stora. De sakkunniga uttala, som tidigare framhållits, att ovnmgsämnena ännu icke kommit att få en sådan ställning och värdesättning som motsvarar deras betydelse för ungdomens fostran. Med hänsyn till de sakkunnigas sistnämnda uttalande synes det föreningen synnerligen anmärkningsvart att de sakkunniga ändock anse sig kunna föreslå att de kvinnliga slöjdlärarna skola placeras i en lönegrad, som i flera fall innebär en så kraftig reducering jämfört med nuvarande lönegradsplaceringar. Föreningen anser att de sakkunnigas forslag i denna del icke på något sätt står i samklang med de sakkunnigas tidigare reglerade positiva uttalande angående övningsämnenas betydelse. Föreningen vill även yanda sig mot förslaget om placering i samma lönegrad som den, vilken föreslås tor lärare i manlig slöjd med s. k. lägre kompetens. Lärarinna för kvinnlig slöjd vid högre allmänt läroverk åtnjuter for närvarande lön enligt lönegrad A 16. Om man bortser från nu gällande bestämmelse om att kvinnlig lärare icke äger åtnjuta lön enligt högsta klassen, vilken bestämmelse for övrigt skall upphöra att gälla efter genomförandet av den statliga löneregleringen, som väntas träda i kraft 1 juli 1947, utgör slutlönen på I-ort inklusive rörligt tilllägg, kristillägg och provisoriskt lönetillägg men med avdrag för pensionsavgiften

364 9 818 kronor 40 öre per år. Enligt de sakkunnigas förslag skulle den nya lönegradsplaceringen bliva lönegrad Ca 16, vilket innebär en slutlön å 5-ort (I-ort) inklusive 6 % rörligt tillägg av 7 272 kronor per år. Den årliga minskningen utgör 2 546 kronor 40 öre. På större orter, där det efter förslagets genomförande under en lång följd av år skulle finnas både gamla tjänster med nu utgående löneförmåner och nya tjänster med de föreslagna lägre lönegradsplaceringarna måste detta enligt föreningens mening få till följd en icke önskvärd irritation inom slöjdlärarinnekåren. För innehavarna av de nya lägre placerade tjänsterna kommer de sakkunnigas förslag a t t te sig som en social orättvisa. Föreningen vill även betona, att de sakkunnigas förslag till lönegradsplacering icke kan väntas medföra en fullgod rekrytering till slöjdlärarinnebanan i konkurrens med de övriga övningsämnena, Föreningen vill i detta sammanhang påpeka att utbildningen av lärarinnor i kvinnlig slöjd tager en tid av 2V2 år. Om man undantager fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala (B-kursen) äger utbildningen rum vid helt privata seminarier med blygsamma statsbidrag, vilket medför höga utbildningskostnader. I dessa kostnader ingå höga terminsavgifter, stora materialkostnader och därjämte i de flesta fall utgifter för inackordering. De sammanlagda utbildningskostnaderna torde många gånger uppgå till 10 000—12 000 kronor. Med hänsyn såväl till nu gällande lönegradsplaceringar för slöjdlärarinnor som till ovan anförda skäl, anser föreningen att lärarinnor i kvinnlig slöjd vid alla skolformer med undantag för kvinnligt folkskolesemmarium, småskoleseminarium, statens skolköksseminarium, kommunal flickskola och statens normalskola böra placeras i lägst lönegrad Ca 18 (A 14). Lärarinnor i kvinnlig slöjd vid statens skolköksseminarium, kommunal flickskola och statens normalskola böra placeras i lägst lönegrad Ca 20 (A 16). För extra ordinarie lärare böra motsvarande förhöjningar av lönegradsplaceringar ske. Beträffande de föreslagna övergångsbestämmelserna konstaterar föreningen med tillfredsställelse, att lärare, som omedelbart före det nya reglementets ikratträdande haft fastare anställning vid folk- eller fortsättningsskolan med tjänstgöring av den omfattning, som kräves för tjänstens reglering med pensionsrätt vid statens pensionsanstalt, skola erhålla gottgörelse av skoldistriktet för minskad löneinkomst genom personlig lönefyllnad. De sakkunniga hemställa bland annat, a t t Kungl. Maj:t m å t t e föranstalta om en särskild utredning angående tjänste- och familjebestämmelser för övningslärare. I sitt betänkande uttala de sakkunniga även, att resultatet av en sådan utredning bör kunna behandlas samtidigt med de sakkunnigas nu föreliggande betänkande. Föreningen vill i detta sammanhang endast starkt understryka önskemålet av att nu fastare anställda övningslärare, som enligt de sakkunnigas förslag skola erhålla personlig lönefyllnad, även hållas skadelösa i vad det gäller de pensionsförmåner lärarna nu äro tillförsäkrade. En sådan ordning kan exempelvis genomföras genom att berörda lärare tillerkännas s. k. personlig pensionsfyllnad. I de sakkunnigas hemställan ingår bland annat att skolöverstyrelsens personalorganisation förstärkes med konsulent i teckning och manlig slöjd. Slöjdlärarinneförenmgen vill i detta hänseende bestämt framhålla det stora behovet av a t t minst en heltidsanställd konsulentbefattning i kvinnlig slöjd inrättas vid skolöverstyrelsen. I övrigt har de sakkunnigas förslag icke vid detta tillfälle föranlett y t t r a n d e n från föreningens sida. Y t t r a n d e av representanten för teckningslärarnas riksförbund herr Anslielm. Den reform av övningslärarnas anställnings- och lönevillkor, som 1941 års lärarlönesakkunniga föreslå, betyder för de berörda lärarna avlägsnandet av en mängd sedan årtionden rådande, svåra missförhållanden. De sakkunniga ha gjort sitt yttersta för a t t åt övningslärarna tillskapa lika drägliga villkor, som andra lärar-

365 grupper redan länge haft. Att vissa olägenheter trots allt komma att stå kvar, beror på skolorganisatoriska förhållanden, åt vilka för närvarande intet kan göras. Man kan i lärarlönesakkunnigas betänkande inte upptäcka många punkter, mot vilka hållbara, invändningar kunde resas. Lönegradsplaceringen utgör dock härvidlag ett m a r k a n t ^undantag. Som en inledning tillåter jag mig nämna om den behandling, teckningslärarnas lönefråga rönt i tidigare utlåtanden från olika lönekommittéer samt skolöverstyrelsen. F r å n 1924, då teckningslärarna första gången föreslogos inplacerade i det s. k. kommunikationsverkens lönesystem, har för manlig, ordinarie teckningslärare med 30 veckotimmars tjänstgöring omväxlande 21 och 20 lönegraden nämnts. Lärarlönekommittén: Skolöverstyrelsen i y t t r a n d e häröver: .. 1928 års lönekommitté: Skolöverstyrelsen i y t t r a n d e h ä r ö v e r : . . Läroverkslönesakkunniga: Kungl. Maj:ts proposition 1937:

21 lönegraden (för 30—34 vtr). 21 lönegraden (för 30 vtr). 20 lönegraden (reservation för 21 lönegraden). 21 lönegraden. 21 lönegraden. 20 lönegraden.

Trots att dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet beträffande flertalet lärargrupper följde 1936 års läroverkskommitté, följde han i fråga om lärarna i teckning, musik och gymnastik 1928 års lönekommitté och föreslog dessa sålunda till endast 20 lönegraden. Egentlig motivering för denna sänkning saknas i propositionen. Kanske hänförde den sig till den inkomstökning, som en del teckningslärare med möjlighet till 32 vtr tjänstgöring tack vare treprocentregeln skulle uppnå. En sådan betydde nämligen trots allt en löneställning motsvarande 21 lönegraden. Utsträckningen av tjänstgöringen till 32 vtr, vilka få anses utgöra en normal arbetsbörda för en teckningslärare, beror på en skolöverstyrelsens — säkerligen av riksdagen förutsedda och gillade — praxis. Ställer man en teckningslärares lön i relation till en adjunkts, finner man, att hans lön för 32 vtr tjänstgöring före 1938 uppgick till 89 %—90 % samt från och med detta år ävenledes till omkring 90 % av adjunkts lön. Denna jämförelse torde inte få anses obefogad, och av det anförda borde likaså klart framgå, a t t läroverkens teckningslärare på intet sätt blivit för gynnsamt placerade. Den standard, som enligt gällande bestämmelser uppnås av en ordinarie teckningslärare med 32 vtr tjänstgöring, anser teckningslärarkåren normerande. Då kårens flertal hittills fått nöja sig med betydligt reducerad tjänstgöring och/eller icke-ordinarie anställningsform, har man goda skäl att önska, att nämnda standard kunde beredas omkring tre fjärdedelar av kårmedlemmarna, vilket skulle motsvara ämneslärarnas vid läroverken villkor. Det sistnämnda förefaller inte att inom den närmaste tiden bli möjligt. Så mycket mindre skäl har man a t t nu medge en nedjustering av ovannämnda optimala standard för en teckningslärare. Detta måste gälla, trots att lärarna med mindre än full tjänst föreslås få åtskilliga förbättringar. I fråga om lönegradsplaceringen göra de sakkunniga ett par allmänna uttalanden, vilka icke direkt sägas gälla teckningslärarna: »Däremot kan man knappast finna övningslärarnas placering i lönegrad — där sådan förekommer — särskilt låg. Tvärtom har den i en del fall förefallit de sakkunniga påfallande hög i förhållande till vissa andra lärargrupper och till statligt och kommunalt anställda befattningshavare i övrigt. Det torde också kunna ifrågasättas, om icke vid den tidigare behandlingen av övningslärarnas lönefråga förelegat ett orsakssammanhang mellan lönegradsplaceringen och det låga timtalet å flertalet tjänster. Då det icke varit organisatoriskt möjligt att i regel låta nämnda lärare få heltidstjänster, har det måhända ansetts lämpligt med en viss kompensation i form av en relativt hög lönegradsplacering. Under alla omständigheter är 6—2377 46

366 den vid de statliga skolorna gällande s. k. treprocentregeln ett uttryck for en sådan tankegång.» Tvärt emot detta stycke talar ett yttrande av 1928 års lönekommitté: »På grund av olika på frågan inverkande omständigheter och då övningslärarnas tjänstgöring i synnerligen många fall understiger, var kommittén ansett böra betraktas såsom normerande för lönegradsplaceringen, k a n kommittén icke placera lärare i gymnastik, musik eller teckning högre än manlig i 20 lönegraden och kvinnlig i 18 lönegraden.» Detta oklara resonemang, som rönte skarp kritik i skolöverstyrelsens remissyttrande, syftar antagligen på treprocentsregelns verkningar, vilka medföra en i förhållande till arbetet något högre lön åt lärare med lågt veckotimantal än åt dem med fulla 30 veckotimmar. Denna motivering för en lägre lönegrad mister tydligen sin aktualitet, när för ordinarie teckningslärare endast tjänster om 30 vtr skall ifrågakomma. Emellertid föreslå de sakkunniga, att de ordinarie teckningslärarna vid realskolan och de högre kommunala skolformerna skola placeras en lönegrad lägre än motsvarande lärare vid de högre allmänna läroverken. I motiveringen härför jämföres teckningsundervisningen i folkskolan med den i realskolan. Där namnes om »likvärdig undervisning på ungefär samma åldersstadium» och deklareras: »Enligt den uppfattning, de sakkunniga kommit till, företer nämligen undervisningen i övningsämnen av elever på samma åldersstadium i regel icke några större olikheter inom skilda skolformer.» Det är med en viss tvekan, som jag utan erfarenheter från folkskolan tar till orda i detta spörsmål, men jag anser mig inte helt kunna dela en sådan uppfattning. Dels kan i realskolan stämningen inför avgångsexamen lätt insmyga sig även till teckningslektionerna, dels har man här också en klar skyldighet att lägga grunden för gymnasiets kurser. Denna synpunkt vill jag dock på intet sätt överdriva. Större vikt borde följande tillmätas. Om teckningsläraren i realskolan i lönehänseende jämföres med folkskolläraren, som i folkskolans högsta klasser undervisar samma åldersgrupper, måste konsekvensen bli, att den sistnämnda, kvalificerade folkskolläraren flyttas upp i lönegraderna, ej att teckningsläraren sättes ner. De ökade krav, som ställas på folkskollärarna, göra ju inte arbetet lättare för realskolans lärare. En teckningslärares arbete på gymnasiet är, såsom de sakkunniga framhålla, otvivelaktigt mera krävande, än i realskolan, och skillnaden kunde eventuellt komma till synes vid lönegradsplaceringen. Under hänvisning till det ovan om lönesättningen anförda måste jag dock bestämt hävda, att en differentiering ej bör åstadkommas genom en sänkning av lönegraden för realskolans teckningslärare. En höjning av lönegraden för teckningslärarna vid de högre allmänna läroverken vore enligt min mening naturligare. Då emellertid teckningslärarnas riksförbund icke tidigare i fråga om heltidstjänstgörande, ordinarie teckningslärare ansett sig böra begära någon förbättrad ställning, kan jag nu ej heller uppställa några anspråk i detta avseende. En speciell synpunkt kan också anläggas på denna fråga. Sättas teckningslärartjänst vid realskola och samma tjänst vid högre allmänt läroverk i olika lönegrader, blir förflyttning från den förra till den senare liktydlig med befordran och den senare typisk sluttjänst. Det bleve ur undervisningens synpunkt mindre lyckligt, a t t gymnasierna regelbundet erhölle äldre lärare. Bland annat skulle dessa ofta på grund av sin tidigare tjänstgöring i realskolor sakna tillräckliga erfarenheter av gymnasiets krävande linearritningsundervisning och likaså färska kunskaper i denna ämnesgren. För staten skulle en livligare omsättning på tjänsterna medföra ökat administrativt arbete och de talrikare befordringsfallen ökade kostnader för flyttningsersättningar.

367 Flera starka skäl tala således för en placering av teckningslärartjänster vid såväl realskola som högre allmänt läroverk i lönegraden A 20 (Ca 23). En sänkning av lönegraden för en statlig tjänst, där inte arbetets art ändrats eller den för tjänsten erforderliga utbildningen minskats, förefaller särskilt i nuvarande tid fullständigt orimlig. Med detta har jag sökt klarlägga, i vilka avseenden teckningslärarkårens ståndpunkt skiljer sig från de sakunnigas. I de frågor, vilka här ej behandlats, instämma teckningslärarna i huvudsak med de sakkunniga. Y t t r a n d e av representanten för slöjd- och yrkeslärarnas riksförbund herr Gustafsson. På grund av den korta tid, som stått till riksförbundets disposition, har förbundet endast ansett sig i detta sammanhang kunna gå in på de ur riksförbundets synpunkt mest viktiga frågorna. Riksförbundet förutsätter emellertid att det vid den fortsatta handläggningen av de sakkunnigas förslag får tillfälle att mera i detalj granska de sakkunnigas förslag. Beträffande de av de sakkunniga föreslagna organisatoriska frågorna vill riksförbundet uttala sin tillfredsstälellse med det omfattande arbete, som de sakkunniga här nedlagt. De sakkunniga framföra härmed bland annat förslag om förening av två tjänster i övningsämnena teckning—manlig slöjd. Riksförbundet vill i detta hänseende framhålla att en sådan anordning givetvis är värdefull ur skolsynpunkt men riksförbundet förutsätter dock att en sådan förening av tjänster icke skall ske då en ordinarie tjänst i exempelvis manlig slöjd kan inrättas genom organisatoriska åtgärder. Riksförbundet vill i detta sammanhang påpeka, att en kombination av övningsämnena teckning—slöjd torde stöta på särskilda svårigheter om en nöjaktig kompetens skall krävas i båda ämnena. Beträffande frågan om löneregleringens omfattning noterar riksförbundet med tillfredsställelse att de sakkunniga avse att senare i ett särskilt betänkande framlägga förslag till lönereglering för slöjdlärare vid sinnesslöskolor. Vad gäller frågan om de manliga slöjdlärarnas lönegradsplacering finner riksförbundet det anmärkningsvärt att den av de sakkunniga föreslagna differentierade lönegradsplaceringen med en lägre och en högre kompetens icke överhuvudtaget berörts vid överläggningarna mellan de sakkunniga och riksförbundets representant. De sakkunniga framhålla som mycket angeläget att löneställningen för slöjdlärare blir sådan att denna lärarbana drager till sig skickliga yrkesmän. Riksförbundet vill understryka de sakkunnigas uttalande i denna fråga. Till en början vill riksförbundet erinra om de behörighetskrav som de sakkunniga föreslå å sid. 156. Dessa behörighetskrav anser riksförbundet i och för sig lämpligt utformade. Beträffande utbildningen vill riksförbundet framhålla att denna enligt behörighetskraven är mycket allsidig och fördelar sig på flera olika ämnen. Enbart utbildningen för utförande av gesällprov drager i regel en tid av fyra år. Härutöver komplettera blivande slöjdlärare i regel sin utbildning med praktiskt arbete hos hantverkare samt teoretiska studier. Med nuvarande arbetsmarknadsförhållanden, den stora efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft och de särskilt inom industrien förefintliga goda löne- och befordringsförhållandena kan man redan nu konstatera, att den bästa och lämpligaste arbetskraften lockas till mera lönande anställningar. Riksförbundet hävdar den bestämda meningen att en tillfredsställande rekrytering till den manliga slöjdlärarbanan icke kan erhållas genom en lägre lönegradsplacering för ordinarie lärare än lönegrad Ca 19 (motsvarande A 15). Den av de sakkunniga föreslagna differentieringen anser sig riksförbundet under nuvarande förhållanden kunna godtaga såsom en övergångsform intill dess frågan om slöjdlärarnas utbildning har på ett tillfredsställande sätt ordnats av statsmakterna. Det är riksförbundets förhoppning att denna fråga skall lösas inom en icke alltför avlägsen framtid. Beträffande lönegradsplaceringen för manlig slöjdlärare med lägre kompetens föreslår riksförbundet med hänvisning till vad ovan anförts angående lärare med högre kompetens en placering i lägst lönegrad Ca 17 (A 13).

368 Vad gäller behörighetskraven konstaterar riksförbundet att skolöverstyrelsen efter prövning i varje särskilt fall föreslås skola meddela behörighet för slöjdlärarkompetens. Riksförbundet anser ett sådant förfarande lämpligt med hänsyn till att slöjdlärarutbildningen icke ännu är reglerad. I samband härmed vill riksförbundet särskilt erinra om att kravet på utfört gesällprov i praktiken icke bör upprätthållas för exempelvis skickliga verktygsarbetare och finmekaniker. Vad beträffar övriga mera speciella frågor har riksförbundet uppmärksammat att i manlig slöjdlärares åligganden föreslås böra ingå a t t verkställa erforderliga repationer å inventraier och att hålla verktyg i gott stånd. Riksförbundet vill framhålla, att det i de fall en slöjdlärare kommer att få sin tjänstgöring förlagd till flera skolor, kan dessa särskilda åligganden säkerligen bliva allt för betungande för läraren. Därför föreslås följande ändring: I manlig slöjdlärares åligganden ingår att verkställa smärre reparationer å inventarier och att hålla verktygen i gott stånd. Om slöjdlärarens tjänstgöring är förlagd till flera slöjdsalar böra nämnda åligganden endast förekomma vid en av dessa slöjdsalar. Riksförbundet stödjer sig i detta fall på en statistisk undersökning bland landets slöjdlärare. Härvid har framkommit att det i medeltal åtgår 3—4 timmar per vecka för verktygsvård och övrig tillsyn samt dessntom cirka 48 timmar per år vid läsårets slut för översyn av verktyg m. m. Riksförbundet vill i detta sammanhang även fästa uppmärksamheten på det förhållandet att slöjdlärarnas tjänstgöring i hjälp- och psykopatklass icke medför någon reducering av undervisningsskyldighet, Sådan reducering fastställd till fyra veckotimmar gäller däremot för folk- och småskollärare enligt kungörelsen den 30 juni 1942. Riksförbundet anser att motsvarande stadgande bör gälla även för slöjdlärare med dylik tjänstgöring. I den mån slöjdlärare icke har full tjänstgöring i hjälp- eller psykopatklass bör undervisningsskyldigheten reduceras i förhållande till antalet veckotimmar i sådan klass. Riksförbundet vill till sist något beröra de föreslagna övergångsbestämmelserna. Riksförbundet har med tillfredsställelse konstaterat att övningslärare med fastare anställning vid folk- eller fortsättningsskola skola hållas skadeslösa genom personlig lönefyllnad för den minskade löneinkomst som övergången till det nya reglementet kan medföra. Riksförbundet vill i samband härmed framhålla vikten av att dessa lärare i den mån de nu äro berättigade till högre pensioner även hållas skadeslösa i detta hänseende genom personlig pensionsfyllnad. Vid reglementets ikraftträdande kommer övningslärare i regel att erhålla lön i efterskott till skillnad mot nu utgående förskottslön. I dylika fall ha i regel vid tidigare löneregleringar ordinarie befattningshavare vid det månadsskifte, då Löneregleringen träder i kraft av statsmedel ägt uppbära ett belopp, motsvarande vad de skulle hava uppburit i förskott för närmast följande månad, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna fortfarande varit gällande. Riksförbundet anser att liknande anordning bör gälla vid övningslärarnas lönereglering. Vad beträffar frågan om inplacering i löneklass anser riksförbundet a t t för övningslärarna böra gälla samma bestämmelser, som fastställdes i samband med löneregleringen för folk- och småskollärarna år 1937. Enligt dessa bestämmelser skulle extra ordinarie och vikarierande lärare för inplacering i högre löneklass än den lägsta få tillgodoräkna sig all föregående tjänstgöring som ordinarie, extra ordinarie eller som vikarierande lärare. Ordinarie lärare skulle vid inplacering i löneklass få tillgodoräkna sig den tid utöver 5 år han efter avlagd examen innehaft icke ordinarie anställning. För tid härefter erfordrades tre år för löneklassuppflyttning. T j ä n s t ledighet för fullgörande av värnplikt, sjukledighet på grund av olycksfall i tjänsten m. m. skulle därvid icke frånräknas. Riksförbundet anser att de n ä m n d a övergångsbestämmelserna för folk- och småskollärare böra i allt väsentligt ä v e n gälla för övningslärarnas lönereglering. I övrigt ha de sakkunnigas förslag icke vid detta tillfälle föranlett riksförbundet till yttrande.

369 INNEHALLSFÖRTECKNING. Sid.

Skrivelse till statsrådet och chefen för finansdepartementet

5 Kap.

1. Historik Allmänna läroverk s. 7. — Folkskoleseminarier s. 23. — Småskoleseminarier s. 26. -— Läroanstalter för blinda och dövstumma s. 26. — Högre folkskolor s. 28. — Kommunala mellanskolor s. 31. — Praktiska mellanskolor s. 32. — Kommunala flickskolor s. 32. — Folkskolan s. 33. — Fortsättningsskolan s. 38.

Kap.

2.

Gällande bestämmelser

41 Allmänna läroverk s. 41. — Folk- och småskoleseminarier s. 48. — Läroanstalter för blinda s. 51. — Läroanstalter för dövstumma s. 53. — Högre tekniska läroverk s. 55. — Högre kommunala skolor s. 56. — Folkskolan s. 62. — Fortsättningsskolan s. 65.

Kap.

3.

Övningslärarnas nuvarande anställnings- och tjänstgöringsförhållanden 69

Kap.

4.

Allmänna synpunkter

77 Kap.

5.

Löneregleringens omfattning

82 Skolformer s. 82. — Ämnen s. 86. — Tjänster s. 87.

Kap.

6.

Undervisningsskyldigheten vid full tjänstgöring

Kap.

7. Anställningsformer

88 93

Ordinarie anställning s. 93. — Extra ordinarie anställning s. 99. — Timläraranställning s. 106.

Kap.

8.

Tjänstgöring vid olika skolor

109 Skolformer s. 109. — Timtalet å kombinerade tjänster s. 109. - - Huvudtjänst och fyllnadstjänstgöring s. 110. — Huvudtjänstens placering s. 112. — L ä r a r n a s skyldighet att åtaga sig fyllnadstjänstgöring s. 112. — Kompetenskrav vid fyllnadstjänstgöring s. 115. — Avlöningsfrågor s. 115. — R e s e e r s ä t t n i n g s. 116. — Beslutanderätten s. 117.

Kap.

9.

Tjänstgöring i två övningsämnen m. m

119 Ordinarie tjänster i två övningsämnen s. 119. — Icke-ordinarie tjänster i två övningsämnen s. 120. — Allmänna behörighetsvillkor för tjänster i två övningsämnen s. 123. — Tjänstgöring i praktiskt läroämne och yrkesämne s. 123.

Kap. 10.

Organisationen av övningslärarnas tjänstgöring

125 Antalet timmar i övningsämnen s. 125. — Beslutanderätten s. 126. — Det administrativa förfarandet s. 128.

Kap. 11.

Tillsättning av tjänster

130 Ordinarie tjänster s. 130. — Icke-ordinarie tjänster s. 132. — Befordringsgrunder s. 134.

Kap. 12.

Lönesystem för extra ordinarie lärare

370 Sid.

Kap. 13. Lönegrader

138 Allmänna synpunkter s. 138. — Ordinarie lärare i teckning, musik och gymnastik s. 145. — Ordinarie lärarinnor i hushållsgöromål s. 161. — Ordinarie lärarinnor i kvinnlig slöjd s. 152. — Ordinarie lärare i manlig slöjd s. 155. — Extra ordinarie lärare s. 157. — Tjänsteförteckning s. 159.

Kap. 14.

Timlärararvoden

Kap. 15. Löneklassplacering

159 168

Uppflyttning i löneklass i en och samma tjänst s. 168. — Placering i löneklass av extra ordinarie lärare vid tillträde av tjänst s. 170. — Placering i löneklass vid tillträde av ordinarie tjänst s. 172.

Kap. 16. Fortsättningsskolan

174 Undervisningsskyldigheten s. 175. — Tjänstgöring i skilda skoldistrikt s. 178. — Tjänstgöring i två ämnen s. 179. — Ledigförklarande s. 179. Lönegrader s. 180. — Timlärararvoden s. 180. — Löneklassplacering s. 181. Avlöningens beräknande s. 186. — Tjänstledighetsavdrag s. 187. — Ersättning för resor s. 189. — Utbetalning av avlöning och fördelning av kostnaderna s. 190.

Kap. 17. Kap. 18. Kap. 19. Kap. 20. Kap. 21. Kap. 22. Kap. 23.

Pensionssystem Kyrkomusikerutredningens förslag Statsbidrag Kostnadsberäkningar Specialmotivering till stadgan för övningslärare Specialmotivering till avlöningsreglementet för övningslärare Förslag till stadga för övningslärare

192 196 202 205 208 220 235

Allmänna bestämmelser s. 235. — Fyllnadstjänstgöring s. 236. — Lärarnas åliggande s. 238. Behörighetsvillkor och befordringsgrunder s. 241. — Ordinarie tjänster s. 245. — Icke-ordinarie tjänster s. 248. — Fastställande av övningslärarnas tjänstgöring s. 251. — Fortsättningsskolan s. 253. — Besvär s. 255.

Kap. 24.

Förslag till avlöningsreglemente för övningslärare

1 avd. Allmänna bestämmelser s. 257. — 2 avd. Ordinarie och extra ordinarie lärare s. 259. — Tjänsteförteckning och löneplan s. 259. — Löneklassplacering s. 260. — Tjänstledighet och ferier m. m. s. 265. — Fasta lönetillägg och särskilda ersättningar s. 269. — Sjukvård och begravningshjälp s. 271. — 3 avd. Timlärare s. 271. — 4 avd. Fyllnadstjänstgöring s. 273. — 5 avd. Fortsättningsskolan s. 274. — 6 avd. Arvodestabeller s. 278. — Övergångsbestämmelser s. 278.

Kap. 25.

De sakkunnigas hemställan Bilaga 1.

284 Skolor, som ingå i löneregleringen, utom folkskolor och fortsättningsskolor 285 Bilaga 2. Provorganisation av övnvngslararnas tjänstgöring läsåret 1944/45 291 Teckning s. 293. — Musik s. 304. — Gymnastik s. 314. — Manlig slöjd s. 326. — Kvinnlig slöjd s. 332. — Hushållsgöromål s. 342. Bilaga 3. Förteckning över till de sakkunniga inkomna framställningar och inlagor, vilka behandlats i samband med betänkandet 350 Bilaga 4. Särskilda yttranden av övningslärarnas personalrepresentanter 353 Stockholm 1947. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Statens offentliga utredmingar 1947 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.')

Allmän lagstiftning.

Rättsskipning.

Fångvård.

Vattemväsen.

Skogsbruk. Bergsbruk.

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. Betänkande med utredning rörande riksräkenskapsverkets organisation. [18]

Industri.

Kommunalförvaltning.

Handel och sjöfart. Handeln med ohja. Betänkande med förslag avgivet av oljeutredningen 1(945. [14]

Statens och kommunernas linans väsen.

Kommunikationsväsen.

Politi.

Ii un k-, kredit- och penning väsen.

Nationalekonomi och socialpolitik. Kollektiv tratt. Betänkande med förslag att underlätta hushållens tvättarbete. [1]

Försäkringsväsen.

Hälso- och sjukvård.

Allmänt näringsväsen. Elkraftutredningens redogörelse nr 1. Redogörelse för detalj distributörerna samt deras råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft. Inledande översikt. [3] Betänkande med förslag till standardtariffer för detaljdistribution av elektrisk kraft. [4] Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Betänkande ang. fiskerinäringens efterkrigsproblem samt den prisreglerande verksamheten på fiskets område. [2] Betänkande med förslag ang. lantmäteripersonalens organisation samt avlöningsförhållanden m. m. [7] Betänkande med förslag ang. fiskets administration m. m. [81

Kyrkoväsen. Umdervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Betänkande meid förslag till geofysiskt observatorium i Kiruna m. m.. [6] Betänkande <omi tandläkarutbildningens ordnande m. m. Del 3. Tamaiäikarinstitutens organisation m. m. [9] 1§40 Irs S k Ä r e ä f i i B g i o-eiäflkånutm och utredningar. 8. Utredning oc)h förslag rörande vissa socialpedagogiska anordningar imom Hkolväsendet. [11] Ungdomens fritidsverksamhet. Ungdomsvårdskommittens betänkande. £>el- 4. [12] 1941 års läratrlöinesakkunniga. Betänkande med forslag till löneregleriwg för övningslärare. [15] Försvarsväsen. 1944 års militär.-sjukvårdskommittés betänkande. Del 2. [5] Betänkande m«öd förslag rörande civilförsvarets organisation m. m. [HO] Utriktes ärenden.

Stockholm 1947. K. L. Beckmans Bofctrjyckeri. 2377 46

Internationell r ä t t .