Förhållandet mellan arbetsuppgifter och löneställning vid Statens järnvägar betänkande

V) N o

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

X^rx STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1951*3 KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

FÖRHÅLLANDET MELLAN AR BETSUPPGIFTER OCH LÖNESTÄLLNING VID STATENS JÄRNVÄGAR

BETÄNKANDE AV 1948 ÅRS PERSONALKOMMISSION VID STATENS JÄRNVÄGAR

STOCKHOLM 1951

Statens offentliga utredningar 1951 Kronologisk

1. Statligt stöd å t svensk

filmproduktion.

förteckning

Beckman. 73 s. Fi.

2. Försvarets personaltjänst. Kihlström. 166 s. F ö . 3. Förhållandet mellan arbetsuppgifter och löneställning vid sta. tens järnvägar. Victor Petterson. 139 s. K.

A n m . Om särskild tryckort ej angives. är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till de departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E . = ecklesiastikdepartementet. J o . = jordbruksdepartementet.

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R

1951:3

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

FÖRHÅLLANDET MELLAN ARBETSUPPGIFTER OCH LÖNESTÄLLNING VID STATENS JÄRNVÄGAR

BETÄNKANDE AV 1948 ÅRS PERSONALKOMMISSION

VID

STATENS JÄRNVÄGAR

VICTOR PETTERSONS B O K l N D U S T R I A K T I E B OLAG STOCKHOLM 1951

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Skrivelse till departementschefen

7 I.

Inledning Tidigare utredningar Förhållanden, som påkalla omprövning av personalens löneställning . . Utredningsuppdragets omfattning Allmänna riktlinjer för utredningsarbetet Differentiering av befattningar på olika lönegrader Utredningsuppdraget och 1949 års tjänsteförteckningskommitté Sättet för redovisningen av utredningsresultaten

j j \\ 11 12 13 13 14 15

II. Vissa allmänna förslag Individuell lönesättning Personal vid smalspåriga bandelar överförande av vissa chefsbefattningar till löneplan 2 Sektionsföreståndare Uddagradssystem för befattningar i Ga 21 och högre lönegrader Teknisk expeditionspersonal Reparatörspersonal Kontorspersonal i allmänhet Personal för avlöningsarbetet Handsekreterare åt vissa chefer samt personal för diarieföring, maskinskrivning, expeditionsvaktstjänst och budsändning

16 Ig 17 20 21 22 24 25 25 26 27

III. Järnvägsstyrelsen Vissa chefsbefattningar Generaldirektören överdirektören övriga chefer för b y r å e r Cheferna för rättsavdelningen och kontoren Kanslibyrån Ekonomibyrån Drifttjänstbyrån Bantekniska byrån Maskintekniska byrån Verkstadsbyrån Förrådsbyrån Elektrotekniska byrån Godstrafikbyrån Persontrafikbyrån Försvarsbyrån Godstaxebyrån

29 29 29 29 29 30 31 35 37 40 44 47 49 52 57 59 62 63 3

Persontaxebyrån Ombudsmannens expedition Statistiska kontoret Kammarkontoret Revisionskontoret Kontrollkontoret Biljett- och blankettkontoret t Reklamatipnskpntpret . . . . . . . . . . ? . . . . . . . , IV. Distriktskanslierna V.

66 70 71 74 75 76 81 85

'..

•••

88 Banavdelningen Sektionsföreståndare Personal på baningenjörsexpedition Föreståndare för banmästaravdelning och personal på banmästarexpedition Trädgårdspersonal Diverse personal

90 90 90

VI. Maskinavdelningen Sektionsföreståndare Personal på maskiningenjörsexpedition Föreståndare för lokstation Personal på lokstationsföreståndarexpedition Personal i stalltjänst Personal för dragkraftsunderhåll Personal i vagntjänst Personal vid filialförråd Personal vid hjälpanläggningar m. m Åkande personal

91 91 91 93 93 93 94 94 95 95 96 97 97 97

VII. Trafikavdelningen 99 Sektionsföreståndare 99 Personal på trafikinspektörsexpedition 99 Föreståndarens närmaste medhjälpare vid vissa större stationer, plats10 befäl m. m ° Personal för tågklareringstjänst m. m 100 Personal på biljett- och godsexpeditioner samt resebyråer 101 Personal i expeditionstjänst på större godsstation och rangerbangård m. m 105 Personal på större telefonväxel och telefonexpedition 106 Personal för radiotelegrafi och radiotelefoni 106 Personal på upplysningsexpedition 106 Personal på effektförvaringsställe och hittegodsexpedition 106 Personal på expeditionsställen 106 Trafikplatsföreståndare 107 Personal i godsmagasinstjänst 107 Personal i bangårds- och växlingstjänst 108 4

Personal i ställverkstjänst Tågvägsinspektör, tågvägsklargörare och signalvakt Personal i ordningsmanstjänst Linneförvarare Personal i tågtjänst

108 108 109 109 109

VIII. Elektrosektionerna samt signal- och telefonfacken Sektionsföreståndare m. fl Linjepersonal för elektrodriften Linjepersonal inom signalfacket Linjepersonal inom telefonfacket

110 HO HO 113 113

IX.

Tågfärjorna Färjepersonalens särskilda löneförmåner Förslag till lönegradsplacering

H5 115 116

X.

Huvudverkstäderna Verkstadsföreståndare Tekniska avdelningschefer Föreståndare för filialverkstad övrig ingenjörspersonal Kameral personal Verkstadsmästare och verkstadsförman Maskinist m. fl Maskinbiträde Portvakt Viss personal vid Gävle vagnverkstad och Kalmar verkstad

H9 119 H9 120 120 120 121 122 122 122 122

XI.

Förrådsavdelningen Förrådsintendent Personal på förrådsintendentkontor Personal på förråd

123 123 123 124

Bilaga 1. Sammanställning, utvisande tjänsteförteckningens föreslagna lydelse

nuvarande

och 127

Bilaga 2. Sammanställning över biljettexpeditionerna, utvisande poängtal och förslag till föreståndarnas lönegradsplacering 133 Bilaga 3. Sammanställning över godsexpeditionerna, utvisande poängtal och förslag till föreståndarnas lönegradsplacering 135 Bilaga 4. Sammanställning över biljett- och godsexpeditioner med gemensam föreståndare, utvisande poängtal och förslag till föreståndarnas lönegradsplacering 138 Bilaga 5. Sammanställning över resebyråerna, utvisande poängtal och förslag till föreståndarnas lönegradsplacering 139

Till Herr Statsrådet Kungl.

och Chefen jör

Kommunikationsdepartementet

Efter hemställan av Herr Statsrådet beslöt Kungl. Maj:t den 26 augusti 1948 att förhållandet mellan arbetsuppgifter och löneställning för personal vid statens järnvägar skulle undersökas genom en för ändamålet tillsatt kommission. Denna skulle bestå av fem ledamöter, vilka skulle utses, en — tillika ordförande — av chefen för kommunikationsdepartementet, två av järnvägsstyrelsen, en av statens järnvägars befälsförbund och en av svenska järnvägsmannaförbundet. Den 28 september 1948 uppdrog Herr Statsrådet åt kanslirådet O. A. Berger att vara ledamot och ordförande i kommissionen. Järnvägsstyrelsen utsåg till ledamöter överdirektören H. E. Oredsson och överinspektören A. E. Alström. Statens järnvägars befälsförbund utsåg förste byråsekreteraren S. B. E. Vilmont och svenska järnvägsmannaföriörbundet ombudsmannen K. G. S. Christiansson. Den 11 oktober 1948 förordnade Herr Statsrådet byrådirektören B. L. Ulf att vara kommissionens sekreterare och byråassistenten S. S. Jonasson att vara biträdande sekreterare. Sedan Oredsson förordnats att från och med den 1 januari 1949 vara överdirektör vid statens järnvägar och med anledning därav entledigats från uppdraget att vara ledamot av kommissionen, utsåg järnvägsstyrelsen i hans ställe överinspektören K. H. I. Tillinger. Då Tillinger i samband med att han förordnats att från och med den 1 maj 1950 vara distriktschef ent7

ledigats från uppdraget att vara ledamot av kommissionen, utsågs i hans ställe förste trafikinspektören N. G. Eriksson. Vi ha antagit benämningen 1948 års personalkommission

vid

statens

järnvägar. Den 22 mars 1949 uppdrog Herr Statsrådet åt överinspektören T. Sundberg, förste byråsekreteraren K. D. E. Sundén Carenstam

och förste kontoristen A. G.

samt förste baningenjören P. E. Bååth och förste reparatören

K. G. Johansson

att i egenskap av experter biträda oss med undersökningar

för klassificering av vissa arbetsuppgifter vid statens järnvägar. De tre förstnämnda ha anlitats för undersökning av vissa expeditioner inom trafiktjänsten och de två sistnämnda för undersökning av arbetsuppgifter inom telefonfacket. Följande till Kungl. Maj:t ingivna framställningar ha överlämnats till oss, nämligen framställning den 29 november 1947 av svenska järnvägsmannaförbundet rörande reparatörernas löneställning och

framställning

den 5 februari 1948 av statens järnvägars befälsförbund rörande klassificering av lokstationerna. Efter därom av oss vid utredningsarbetets början gjord hemställan ha skriftligen sammanfattade önskemål rörande löneställningen för olika befattningshavare och grupper av befattningshavare ingivits av statens järnvägars befälsförbund, statsbanornas ingenjörsförening, statsbanornas kvinnliga tjänstemannaförening, svenska järnvägarnas kontorspersonal- och arbetsledareförbund, svenska järnvägsmannaförbundet, svenska maskinbefälsförbundet, Sveriges fartygsbefälsförening och Sveriges järnvägars banmästareförening. Dessutom ha vi mottagit skrivelser från järnvägsstyrelsen, personalsammanslutningar och enskilda befattningshavare. Under utredningsarbetet ha vi avlagt studiebesök vid ett stort antal arbetsplatser. Vid dessa besök liksom vid åtskilliga andra tillfällen ha vi konfererat med representanter för såväl verket som olika personalorganisationer. Under februari 1951 ha vi haft överläggningar med representanter för följande personalorganisationer, nämligen statens järnvägars befälsförbund, statsbanornas ingenjörsförening, statsbanornas kvinnliga tjänstemannaförening, svenska järnvägarnas kontorspersonal- och arbetsledareförbund samt svenska järnvägsmannaförbundet. 8

Till de förslag till omorganisation vid statens järnvägar, som framlagts av 1947 års järnvägsutredning (SOU 1948: 13 och 1949: 61), ha statsmakterna ännu icke tagit ställning. Med hänsyn härtill ha vi ansett oss böra grunda våra förslag på statens järnvägars nuvarande organisation. Bortsett från ett fåtal tjänsteställen, beträffande vilkas befattningshavare vi av speciella skäl som i det följande närmare angivas avstått från att framlägga förslag till lönegradsplacering, beröra våra förslag statsbaneföretaget i dess helhet, med undantag dock för befattningshavarna vid biltrafikbyrån och bilrörelsens linjeorganisation. Då järnvägsutredningen föreslagit att bilrörelsen skall bedrivas i bolagsform, ha vi i avvaktan på statsmakternas ställningstagande härtill avbrutit våra undersökningar beträffande löneställningen för befattningshavarna inom denna tjänstegren. På Herr Statsrådets avgörande bör bero, huruvida de skola återupptagas eller ej. Sedan utredningsarbetet i ovan angiven omfattning avslutats, få vi härmed vördsamt överlämna vårt betänkande till Herr Statsrådet. Stockholm den 17 februari 1951. A. Ber ger A. Alström

Christiansson

Sture

Gunnar Eriksson

S.

Bo Ulf

Vilmont

Sven

Jonasson

I. INLEDNING

Tidigare utredningar

H m allmän undersökning rörande förhållandet mellan arbetsuppgifter och löneställning för personal vid statens järnvägar gjordes under åren 1938—42 av 1938 års personalkommission. Beträffande de i början av 1940-talet förstatligade smalspårsbanorna gjordes motsvarande undersökning av personalsakkunniga vid statens järnvägar, vilka slutförde sitt uppdrag år 1944. Utöver dessa allmänna undersökningar ha speciella grupper av befattningar undersökts. F r å n senare år må nämnas trafikanstalternas föreståndare, kontorister och förste kontorister samt föreståndare för banmästaravdelningar och lokstationer. I samband med sina förslag till omorganisation av statens järnvägar har 1947 års järnvägsutredning uttalat sig rörande löneställningen för vissa chefsbefattningar. De undersökningar, som företagits av de s. k. byråchefs-, biträdes- och maskinistutredningarna, ha också berört löneställningen för vissa tjänster eller tjänstegrupper vid statens järnvägar.

Förhållanden, som påkalla omprövning av personalens löneställning

Även under perioder, då utvecklingen förlöper relativt lugnt, inträder behov av att tid efter annan justera persona-

lens löneställning. Under tidsperioder med hastiga och genomgripande omvälvningar av ekonomisk och teknisk art gör sig detta behov starkare gällande. Bland förhållanden, som för statens järnvägars del påkalla omprövning av personalens löneställning, må följande nämnas. Hittills genomförda rationaliseringsåtgärder innebära bl. a., att tekniska hjälpmedel i stor utsträckning tagits i bruk inom allt flera arbetsområden samt att betydelsefulla omgestaltningar av arbetsorganisation och arbetsformer genomförts. Dessa åtgärder ha för olika befattningshavare medfört bestående ändringar av arbetsuppgifterna. Transportteknikens framsteg efter kriget h a r haft till följd ökade krav både på dem som leda den tekniska utvecklingen och på dem som svara för de tekniska anordningarnas konstruktion, användning och underhåll. Den ökade konkurrensen på transportmarknaden har för järnvägarnas del lett till åtgärder av skilda slag, ägnade att åstadkomma en mångsidigare och mera effektiv service. Uppenbart är att dessa åtgärder för vissa personalgrupper medfört nya arbetsuppgifter. Även den kraftigt utvecklade utlandstrafiken och statens järnvägars engagemang i olika internationella sammanslutningar ha ställt ökade fordringar på den personal, som beröres därav. Vidare har statsbanenätets expansion 11

genom det nästan totala förstatligandet med personliga kontrakt anställda perav landets järnvägsnät medfört änd- sonalen. Vi föreslå dock att viss kollekrade förhållanden av bestående natur. tivanställd personal gives tjänstemannaSådana ha inträffat icke minst inom anställning. De av Kungl. Maj:t resp. Kungl. järnvägsstyrelsen, där tjänstemännens Maj:t och riksdagen fastställda personalarbetsuppgifter och ansvar icke endast förteckningarna upptaga endast ordinaunder själva inlemmandet av de nya bandelarna utan även i fortsättningen rie tjänster. Vid sidan härav finns såväl direkt påverkas av statsbanenätets till- inom styrelsen som vid lokalförvaltväxt. Även lokalförvaltningen har be- ningen ett betydande antal eo befattrörts därav genom den decentralisering, ningar. Dessa senare ingå antingen såsom företagets tillväxt nödvändiggjort. som led i reglerade befordringsgångar, Svårigheten att i ett företag med sta- användas för bestämmande av viss betens järnvägars omfattande och mång- fattningshavares löneställning i speciskiftande verksamhet finna värderings- ella fall eller bilda övergångsform till element, som äro gemensamma för de ordinarie befattning. Som regel ha vi vitt skilda arbetsuppgifterna, bidrager icke prövat löneställningen för dessa eo också till att åstadkomma en viss oen- befattningar. Beträffande tjänster i reglerad behetlighet i löneställningen olika befattfordringsgång torde till förklaring av ningshavare emellan. Visserligen h a r detta vårt förfaringssätt vara tillfyllest man sökt tillgodose kravet på enhetligatt hänvisa till att någon omprövning het genom att de förslag till justeringar av löneställningen, som årligen fram- av gällande föreskrifter om reglerad beföras från olika instanser inom verket fordran icke ingår i vårt uppdrag. Det synes oss vidare naturligt att föroch från personalorganisationerna, behandlas centralt i järnvägsstyrelsen, bigå de fall då eo lön av speciella skäl men utredningsarbetet och i viss ut- tillerkänts viss tjänsteman. Vid vårt arbete ha vi som allmän sträckning även det slutliga ställningstagandet äro fördelade på företrädare regel utgått från att vi icke böra uppför olika avdelningar och fack inom taga personalbehovet till bedömande. Ett sådant bedömande skulle nämligen företaget. Det är mot bakgrunden av vad h ä r kräva ingående och tidsödande underanförts naturligt, att lönegradsplace- sökningar, vilka falla utom ramen för ringen vid statens järnvägar efter h a n d det åt oss givna uppdraget. Härav fölblivit ojämn och i vissa fall icke kan jer att vi endast i undantagsfall föreslå sägas avspegla den relation mellan be- att eo befattningar, som bilda överfattningarna, som med hänsyn till ar- gångsform till ordinarie tjänst, uppföras på ordinarie stat. betsuppgifterna vore den riktiga. Av klassificerade befattningar ha Utredningsuppdragets omfattning stationsföreståndarna nyligen omklassiEnligt utredningsdirektiven ha vi ficerats på grundval av undersökningar, haft att undersöka förhållandet mellan som verkställts av 1946 års klassificearbetsuppgifter och löneställning för ringskommitté. Med hänsyn härtill ha tjänstemannapersonal vid statens järn- vi icke ingått på någon prövning av vägar. Av uppdraget beröres alltså icke dessa befattningshavares lönegradspladen genom kollektivavtal avlönade eller cering. 12

Allmänna riktlinjer för utredningsarbetet

En viktig utgångspunkt för vårt arbete har varit, att det allmänna löneläget måste anses i det väsentliga fastställt genom den senaste allmänna löneregleringen för statstjänstemännen. Denna omständighet får betydelse framförallt då det gäller att bedöma lönegradsplaceringen av hela grupper av befattningar. Det bör redan nu förutskickas, att vi icke funnit lönegradsplaceringen av samtliga grupper rättvist avvägd vid jämförelse grupperna emellan. Vissa grupper ha ostridigt sackat efter. Vi ha icke ansett det förenligt med ett omsorgsfullt fullgörande av vårt uppdrag att underlåta att föreslå uppflyttning av hel grupp, då vi funnit en sådan uppflyttning sakligt motiverad. Våra undersökningar ha i första hand gått ut på en värdering av de kvalitativa krav, som arbetsuppgifterna ställa på tjänstemännen. I många fall konstitueras en befattnings värde av flera arbetsuppgifter av olika kvalitet. Vi ha därvid låtit den eller de arbetsuppgifter, som enligt vår uppfattning ge det väsentligaste bidraget till värdet, bli utslagsgivande. Då vi övervägt relationen mellan arbetsuppgifter och lön ha vi vidare gjort jämförelser ej blott inom verket utan även med lönegradsplaceringen av tjänstemän med liknande arbetsuppgifter vid andra statliga verk. Differentiering av befattningar på olika lönegrader

Vid statens järnvägar har differentieringen av befattningar på olika lönegrader drivits längst när det gäller s. k. klassificerade befattningar. Förklaringen härtill är väl närmast den att en klassificering, grundad på siffermässigt

uttryckta värden, inbjuder till uppdelning av arbetsuppgifterna på ett flertal tjänstegrader. Beträffande icke klassificerade befattningar kan däremot konstateras en viss benägenhet att undvika eller begränsa differentieringen. Vid klassificeringar förfar man i allmänhet så, att vissa arbetsuppgifter (faktorer) utväljas såsom representativa för visst tjänsteställe. F r å n stationsklassificeringen må nämnas biljett- och godsvagnsgöromål. Varje faktor åsättes ett s. k. vägningstal, vilket multipliceras med de arbetskvantiteter, som vid klassificeringen uttagits för de olika arbetsuppgifterna. Som exempel från stationsklassificeringen må nämnas 2 poäng för varje 10 000-tal under året försålda biljetter samt 1 poäng för varje 1 000-tal under året till- och avkopplade godsvagnar. Vägningstalet multiplicerat med arbetskvantiteten blir arbetsuppgiftens poängtal. Summan av de för tjänstestället utvalda arbetsuppgifternas poängtal blir tjänsteställets poängtal. Ehuru en sådan klassificeringsmetod ger inflytande åt arbetsuppgiftens kvalitativa värde genom att vägningstalen förutsättas bestämda efter kvalitativa grunder, anse vi dock att det kvantitativa momentet i arbetsuppgiften i de flesta fall får en dominerande inverkan. Det kan därför enligt vår mening ifrågasättas om de på detta sätt för tjänsteställena inom ett visst arbetsområde uträknade poängtalen böra tillmätas alltför stor betydelse, då det gäller att bestämma antalet lönelägen. En rik differentiering medför vidare vissa praktiska olägenheter. Detta gäller såväl klassificerade som icke klassificerade befattningar. Om nämligen befattningar i samma karriärgång lönegradsmässigt ligga tätt intill varandra, inträffar ofta att befordringssökande under sin väg upp i karriären beträder 13

varje steg i befordringstrappan. Detta åstadkommer en ur olika synpunkter icke önskvärd rörlighet. Olägenheterna drabba både de anställda och företaget. F ö r de anställda betyder det täta uppbrott och miljöbyten, störningar i fråga om barnens skolgång m. m. ofta förenade med en förhållandevis ringa löneförbättring. För företaget betyder det kostnader i form av flyttningsersättningar, omplaceringstraktamenten och förlorad effektivitet, det senare särskilt beträffande sådana befattningar som kräva tid för att innehavaren skall få den lokalkännedom och de kontakter utåt m. m., som fordras för att önskvärd effektivitet skall uppnås. Här anförda kritiska synpunkter få icke tolkas som uttryck för den uppfattningen att differentiering överhuvud taget bör undvikas eller alltför snävt begränsas. Det gäller tvärtom att finna en ur såväl företagets som de anställdas synpunkt lämplig medelväg. Av vikt är därvid att nå fram till lämpliga lönegradsintervaller mellan befattningar inom samma karriär. För vår del anse vi att det i fråga om vissa karr i ä r e r redan tillämpade systemet med utnyttjande av varannan lönegrad erbjuder en godtagbar lösning. I anslutning till vad sålunda anförts ha vi beträffande de klassificerade befattningar, vi haft att bedöma, iakttagit återhållsamhet vid differentieringen. Beträffande icke klassificerade befattningar ha vi däremot i vissa fall ansett oss böra förorda en vidgad differentiering. Utredningsuppdraget och 1949 års tjänsteförteckningskommitté

I maj 1949 tillkallades särskilda sakkunniga för utredning rörande lönegradsplaceringen för statstjänstemännen, 1949 års tjänsteförteckningskom14

mitté. Detta utredningsuppdrag omfattar samtliga statstjänstemän, således även befattningshavarna vid statens järnvägar. I direktiven för tjänsteförteckningskommittén beröres frågan om förhållandet mellan den allmänna tjänsteförteckningsrevisionen och löneutredningar med mera speciell inriktning. Det framhålles därvid, att övervägande skäl talade för att redan igångsatta utredningsuppdrag slutfördes i enlighet med tidigare givna direktiv, varvid emellertid förutsattes ett nära samarbete mellan organen för ifrågavarande speciella utredningsuppdrag och den allmänna tjänsteförteckningsrevisionen. I enlighet med vad sålunda förutsatts ha vi haft överläggningar med tjänsten förteckningskommittén dels hösten 1949 för allmän orientering beträffande beröringspunkterna de bägge utredningsorganen emellan, dels ock under februari 1951, då redogörelse för våra förslag lämnades tjänsteförteckningskommittén. Såsom förut framhållits ha vi vid våra undersökningar utgått från det allmänna löneläget såsom i allt väsentligt fastställt genom den senaste allmänna löneregleringen för statstjänstemännen. Omsatt i praktiken ha vi ansett detta betyda, att vi icke hade befogenhet att föreslå generell uppflyttning av befattningarna i 9 och 19 lönegraderna, d. v. s. de för tjänsteförteckningen nu konstitutiva botten- och mellanlönegraderna. Vi äro väl medvetna om att till tjänsteförteckningskommittén ingivits förslag, som om de bifallas skulle leda till en generell uppflyttning av befattningarna i 9 lönegraden med därav följande återverkningar beträffande befattningar i a n d r a lönegrader. På grund härav anse vi oss böra framhålla, att den utgångspunkt, från vilken våra undersökningar bedrivits, icke betyder

något ställningstagande från vår sida till frågan om generell uppflyttning av befattningarna i 9 eller 19 lönegraden. Prövningen av detta spörsmål ankommer helt på tjänsteförteckningskommittén. Vi ha vidare här förut framhållit, att våra undersökningar i vissa fall lett till förslag om uppflyttning av hel grupp. Såväl dessa förslag som våra förslag i övrigt böra ses mot bakgrunden av det förhållandet att vi utgått från den nuvarande användningen av 9 och 19 lönegraderna. De av oss förordade lönegradsplaceringarna ligga i allmänhet lägre än de förslag, som av personalorganisationerna framförts till tjänsteförteckningskommittén. Detta förhållande bör självfallet icke kunna åberopas som argument vid prövningen av organisationernas förslag till tjänsteförteckningskommittén. Vid statens järnvägar utgår för vissa arbetsuppgifter särskild ersättning t. ex. för tåg- och lokledning, passnings- och beredskapstjänst samt växlingstjänst. Förslag ha framförts till oss om evalvering av sådana ersättningar i lön enligt löneplan. Då emellertid åt tjänsteförteckningskommittén uppdragits att ägna uppmärksamhet åt dylika evalveringsspörsmål, ha vi icke ingått därpå. I tjänsteförteckningskommitténs uppdrag ingår vidare att verkställa översyn av nu använda tjänstetitlar. Med hänsyn härtill ha vi som regel icke berört tjänstetitlarna i vidare mån än som påkallats av våra förslag till lönegradsplaceringar.

Sättet för redovisningen av utredningsresultaten

Då 1938 års personalkommission i sina i början på 1940-talet avgivna betänkanden i detalj redogjort för orga-

nisation och arbetsuppgifter inom olika avdelningar och fack vid statens järnvägar, ha vi ej ansett oss böra lämna motsvarande redogörelser i vidare mån än som påkallats av mera genomgripande förändringar eller eljest i förtydligande syfte ansetts erforderligt. Vi ha ej heller ansett oss böra i detalj redogöra för de arbetsuppgifter, som äro förenade med de befattningar beträffande vilka vi föreslå ändrad lönegradsplacering. Gällande arbetsordningar lämna h ä r material för mera ingående studier. För lokalförvaltningens del innehåller särtryck 4 i statens järnvägars författningssamling av järnvägsstyrelsen utfärdade normer för personaluppsättningen. Vid våra undersökningar ha vi utgått från dessa normer. I flera fall föreslå vi ändringar eller förtydliganden av dem; i andra fall ha vi ansett oss böra göra uttalanden r ö r a n d e bestämmelsernas tillämpning. I de fall åter då normerna icke blivit av oss särskilt omnämnda, ha vi icke funnit anledning till erinran mot dem. Beträffande järnvägsstyrelsen saknas bestämmelser av h ä r berört slag. Enligt vår mening bör särtryck 4 i görligaste mån kompletteras i detta hänseende. Till grund härför böra läggas våra allmänna riktlinjer rörande löneställningen för vissa kategorier av befattningar och våra speciella förslag i fråga om olika befattningars lönegradsplacering, allt under förutsättning att de vinna statsmakternas bifall. Någon utarbetad text till personaluppsättningsnormer för styrelsen ha vi icke ansett oss böra framlägga. Av en vid betänkandet fogad bilaga (Bilaga 1) framgår såväl tjänsteförteckningens nuvarande lydelse som de ändringar av densamma, vilka föranledas av våra förslag. 15

II. VISSA ALLMÄNNA FORSLAG

Individuell lönesättning

U e t torde knappast råda delade meningar om att det i vissa fall kan vara behövligt att tillämpa en lönesättning, som avviker från gällande regler. Vanligen är det därvid fråga om att i konkurrens med andra företag förvärva eller kvarhålla särskilt kvalificerad befattningshavare eller att vid vissa arbetsuppgifter kvarhålla tjänsteman, som är speciellt utbildad eller lämpad för dessa uppgifter men som står i tur att befordras till högre tjänst på annat håll. Det statliga lönesystemet lämnar verksstyrelsen vissa möjligheter till en sådan individuell lönesättning. Den har sålunda befogenhet att t. o. m. 30 lönegraden inrätta eo befattningar och meddela förordnanden med vikariatslön. I praktiken kunna emellertid dessa befogenheter ej fullt utnyttjas för individuell lönesättning, enär befattningarna i regel måste ledigförklaras eller ledigangivas. Härtill kommer att det betraktelsesättet alltmera blivit rådande, att inrättandet av eo befattning eller förordnande skall följas av motsvarande ordinarie befattning inom en icke alltför avlägsen framtid. Därför användas eo befattningar och förordnanden i stort sett endast som övergångsformer till ordinarie befattningar. Följden härav har blivit dels att vissa befattningar, sedan skälen för den individuella lönesättningen bortfallit t. ex. genom personbyte, kommit i högre or16

dinarie lönegrad än vad arbetsuppgifterna egentligen motivera, dels ock att verksledningen nödgats iakttaga en viss restriktivitet i fråga om såväl inrättande av eo befattningar som meddelande av förordnanden. Enligt vår mening bör behovet av en individuell lönesättning leda till en klarare distinktion mellan å ena sidan sådana eo befattningar, som ha karaktären av utbildnings- och prövningstjänster för ordinarie befattning (ordinariebildande eo befattningar), och å andra sidan sådana som äro avsedda att möta behov av icke normenlig löneplacering (icke ordinariebildande eo befattningar). Denna åtskillnad bör lämpligen kunna ordnas på följande sätt. Ordinariebildande eo befattning bör användas i följande fall: 1. I vissa reglerade befordringsgångar (SFS 1947:436) och eljest som utbildnings- eller prövningstjänster, innan ordinarie tjänst erhålles. 2. Som övergångsform till ny ordinarie befattning, då ett varaktigt behov av denna kan förutses, ehuru försiktigheten motiverar någon tids erfarenhet, innan den inrättas. Härvid bör ordinarie befattning upptagas i personalförteckningen efter förslagsvis tre år. Inom en sådan tidrymd bör det nämligen vara möjligt att konstatera, huruvida behovet är varaktigt eller ej. Eo befattning av detta slag bör alltid förklaras till ansökan ledig och dess karaktär av ordinariebildande under förutsättning av stadigvarande behov angivas.

Icke ordinariebildande eo befattning bör användas i följande fall: 1. Då det gäller att till verket förvärva särskilt kvalificerad arbetskraft. 2. Då det anses lämpligt att vid vissa arbetsuppgifter kvarhålla en för dessa särskilt lämpad tjänsteman. 3. Då tjänsteman på grund av speciella kvalifikationer givits särskilda åligganden utöver dem som normalt äro förenade med den befattning han innehar. När innehavare av icke ordinariebildande eo befattning, som avses i punkterna 2 och 3, avgår eller förflyttas, bör återbesättandet av befattningen ske i den lönegrad, i vilken befattningen var placerad före inrättandet av eo tjänsten. Icke ordinariebildande eo befattning anse vi icke behöva förklaras till ansökan ledig. För den praktiska tillämpningen härav erfordras bemyndigande för järnvägsstyrelsen att utan ledigförklarande tillsätta eo befattningar i lönegrader över Ce 23.

Personal vid smalspåriga bandclar

Nuvarande förhållanden. Vid de smalspåriga delarna av statsbanenätet tilllämpas vissa regler beträffande såväl personalens lönegradsplacering som personaluppsättning, vilka skilja sig från dem som användas vid normalspårsnätet. Någon motsvarighet till de normer för enhetlig personaluppsättning, vilka finnas för de normalspåriga bandelarna, finnes icke vid smalspårsbanorna. För dessa sistnämnda banor tillämpas i stället de förslag, som den 12 september 1944 framlades av personalsakkunniga vid statens järnvägar (SOU 1944:58). I vissa hänseenden äro de olika smalspårsbanorna även inbördes graderade. 2

De äro sålunda indelade i trafiksvaga och trafikstarka bandelar, varvid lönegradsplaceringen vid de senare i stort sett överensstämmer med vad som tilllämpas vid normalspårsnätet. Som exempel på skiljaktigheter i fråga om lönesättningen vid å ena sidan smalspårsnätet och å andra sidan normalspårsnätet må följande anföras. Vid banavdelningen förekommer såsom föreståndare för banmästaravdelning högst förste banmästare Ca 18. Närmaste man till sådan föreståndare är placerad i högst Ca 12 såsom banförman. De vid normalspårsnätet förekommande överbanmästarbefattningarna i Ca 22 och Ca 20 med banmästare Ca 14 som närmaste man finnas sålunda icke vid smalspårsbanorna. Vid smalspåret är underhållet av signalsäkerhetsresp. telefonanläggningar liksom vid normalspåret fördelat på underhållssträckor. I motsats till förhållandena vid normalspåret är föreståndare för dylik underhållssträcka vid smalspåret mera sällan förste reparatör utan i allmänhet reparatör eller banbiträde. Vid maskinavdelningen ha lokförarna vid vissa s. k. trafikstarka bandelar samma löneställning som vid normalspårsnätet d. v. s. Ca 16 och ha i så fall lokeldare Ca 12 som biträde. På andra smalspårslinjer äro förarna placerade i Ca 14 och biträdespersonalen i Ca 10 som maskinbiträde. I vissa fall förekommer att enskilda tåg på dessa senare linjer räknas likvärdiga med dem som framföras på de trafikstarka bandelarna, varför bemanningen på dessa tåg i lönehänseende likställts med normalspårspersonalen. Bälsbussförarna vid smalspårsnätet äro i regel placerade i Ca 11, d. v. s. en lönegrad under motsvarande personalkategori vid normalspåret. Vid vissa 17

trafikstarka smalspårsbanor finnas dock rälsbussförare i Ca 12. Vid maskinavdelningens driftverkstäder användas på normalspårsnätet förste reparatörer för sådana arbeten vid lok- och motorfordonsunderhållet, vilka fordra särskild yrkesskicklighet. Vid smalspårsbanornas motsvarande tjänsteställen förekomma mera sällan förste reparatörer för dylika arbetsuppgifter. I regel användas reparatörer. Arbetslag för revision eller reparation av ånglok har vid normalspårsnätet i allmänhet följande sammansättning: om laget består av fem m a n : 1 förste reparatör, 2 reparatörer och 2 stationskarlar om laget består av fyra m a n : 1 förste reparatör, 2 reparatörer och 1 stationskarl. Vid smalspårsnätet är sammansättningen följande: om laget består av fyra m a n : 1 reparatör, 2 maskinbiträden och 1 stationskarl om laget består av tre man: 1 reparatör, 1 maskinbiträde och 1 stationskarl. Motsvarande gäller beträffande lagsammansättningen vid revision eller reparation av motorfordon. För de arbetsuppgifter beträffande personvagnsunderhållet, vilka vid normalspåret utföras av förste reparatörer, finnas vid smalspåret som regel reparatörer. Övriga reparationsarbeten å vagnar såsom järnarbeten vid vagnrevisioner, hjulsvarvning, snickeriarbeten samt måleriarbeten m. m., för vilka vid normalspårsnätet i regel anlitas reparatörer, utföras vid smalspårsnätet av maskinbiträden. Vid trafikavdelningen fordras för smalspårsnätets del för att föreståndare för trafikplats skall erhålla tjänsteställ18

ning som kontorist Ca 13, att den underlydande personalstyrkan utgöres av minst två man; vid normalspårsnätet fordras endast en man. E n b e m a n n a d e trafikplatser förestås på normalspårsnätet av trafikbiträde och på smalspårsnätet av stationskarl eller i vissa fall av kvinnlig platsföreståndare. För att föreståndaren skall vara trafikbiträde vid smalspårsnätet kräves att platsen är tvåbemannad. Föreståndare för expeditionsställe skall vid normalspårslinjerna vara förste kontorist Ca 15, om expeditionsställets erforderliga personalstyrka uppgår till minst fem man. Vid smalspårsnätet kan förste kontorist Ca 15 förekomma som föreståndare för expeditionsställe, om personalstyrkan uppgår till minst sex man. För de expeditionsställen, vilkas föreståndare är kontorist Ca 13 eller trafikbiträde, gäller samma skillnad i fråga om personaluppsättningens storlek. Liksom vid normalspårsnätet kan vid smalspårsnätet kontorist Ca 13 eller trafikbiträde vara närmaste man till stationsmästare i Ca 20, 18 eller 16. Vid smalspårsnätet fordras dock, att den underlydande personalen uppgår till en man mer än på motsvarande platser vid normalspårsnätet. Stationsförman förekommer vid smalspårsnätet i godsmagasinstjänst som arbetsledare vid en arbetsstyrka av minst sju man eller då tjänsten är uppdelad på skift och vid ett av skiften erfordras en arbetsstyrka, förmannen inräknad, av fem man. Vid normalspårsnätet skall arbetsstyrkan i motsvarande fall utgöra sex resp. fyra man. För arbetsledare i bangårdstjänst finnas vid de normalspåriga linjerna beroende på arbetslagens storlek befattningarna bangårdsmästare, stationsförman eller trafikbiträde. Vid smalspårs-

nätet är den vanligaste arbetsledarbefattningen i bangårdstjänst trafikbiträde. Stationsförman kan finnas endast vid de större stationerna. Bangårdsmästare förekommer ej vid smalspårsstationerna. Inom tågtjänsten finns icke befattningen tågmästare vid de smalspåriga bandelarna; konduktör finns endast vid de trafikstarka smalspårslinjerna. I övrigt tjänstgöra trafikbiträden samt på vissa kortare linjer med svag trafik stationskarlar som tågbefälhavare och biljettgranskare. På normalspårslinjerna äro tågbefälhavarna som regel lägst konduktör. På vissa linjer förekomma dock trafikbiträden som tågbefälhavare. Trafikbiträden användas dessutom som biljettgranskare och godsvårdare i persontåg av lokaltågs karaktär. Förslag till löneställning. Förutom Norra Hälsinglands järnväg, som övertogs av staten år 1933, överfördes smalspårsbanor i statens ägo först i början av 1940-talet. Den allmänna ekonomiska situationen vid denna tid liksom det förhållandet att de smalspårsbanor, som då övertogos, i de flesta fall voro ekonomiskt föga bärkraftiga, kom otvivelaktigt att påverka frågan om personalens löneställning i restriktiv riktning. Till detta bidrogo också pessimistiska bedömanden angående smalspårsbanornas framtida ekonomiska bärighet och deras konkurrenskraft gentemot landsvägstrafiken. En annan omständighet, som spelade en viss roll, var att övergången till statstjänst för flertalet befattningshavare vid smalspårsjärnvägarna innebar en betydande förbättring av lönevillkoren. Konkreta förslag om differentiering av löneställningen mellan personalen vid smalspårsbanorna å ena sidan och

personalen vid normalspårsnätet å den andra framfördes av besparingsberedningens järnvägssakkunniga i skrivelse till järnvägsstyrelsen i mars 1943. De förslag, som personalsakkunniga vid statens järnvägar framlade i sitt förut omnämnda betänkande i september 1944, inneburo också att en differentiering skulle ske, även om denna enligt personalsakkunnigas mening icke borde föras så långt, som föreslagits av besparingsberedningens järnvägssakkunniga. Vid sidan av de ekonomiska synpunkterna anfördes som genomgående motiv i de olika differentieringsförslagen, att vid smalspårsbanorna anläggningarna för driften och den rullande materielen voro genomsnittligt enklare samt trafiken i allmänhet betydligt svagare än vid statens järnvägars normalspåriga linjer. I sin nyssnämnda skrivelse till järnvägsstyrelsen framförde besparingsberedningens järnvägssakkunniga därjämte långtgående förslag till en ytterligare förenkling av driften vid smalspårsbanorna. Personalsakkunniga delade visserligen icke helt besparingsberedningens synpunkter i sistnämnda hänseende, men deras förslag präglades i mycket av den uppfattningen, att skillnad förefanns i fråga om arbetsuppgifternas värde. En omständighet som i detta sammanhang förtjänar påpekas är att principen att differentiera löneställningen för korresponderande tjänster vid smalspårsbanorna och normalspårsbanorna i viss mån godkänts genom det beslut av 1940 års riksdag, varigenom lokförarbefattningarna vid smalspåriga bandelar hänförts till 10 lönegraden (nu Ca 14) och lokeldarbefattningarna där ersatts av maskinbiträden i 6 lönegraden (nu Ca 10). Då vi haft att taga ställning till frågan om löneställningen för personalen 19

vid de smalspåriga linjerna h a vi i första hand sökt avgöra huruvida de bedömningsgrunder, som på sin tid ledde till den nuvarande differentieringen, fortfarande äro giltiga. Vidare ha vi haft att taga hänsyn till de erfarenheter i fråga om smalspårsdriften, som vunnits under den tid som förflutit efter avslutandet av personalsakkunnigas undersökningar. Slutligen ha vi tagit hänsyn till de nya förhållanden, som den fortsatta utvidgningen av det statliga smalspårsnätet medfört. Som förut framhållits kom frågan om smalspårsbanornas ekonomiska bärkraft att i början av 1940-talet inverka i restriktiv riktning vid lönesättningen av deras personal. Om man skulle dra ut den fulla konsekvensen av tankegången att en bandels ekonomiska bärkraft borde vara avgörande för den vid bandelen i fråga sysselsatta personalens löneställning, kan gränsen icke dragas efter skiljaktigheten i fråga om spårvidd. Vissa normalspårsbandelar kunna med större skäl än en del smalspårsbanor inrangeras bland de ekonomiskt svagare. En differentiering av löneställningen för statsbanornas personal byggd på principen av olika bandelars ekonomiska bärighet skulle i praktiken bl. a. ur personalanvändningssynpunkt icke vara möjlig att upprätthålla. Alla torde därför numera vara ense om att vid ett enhetliggjort järnvägsnät de olika bandelarnas ekonomiska bärighet icke bör påverka personalens löneställning. Problemets kärnpunkt blir därför jämförelsen av de vid smalspårs- resp. normalspårsbanorna förekommande arbetsuppgifternas kvalitet. I de flesta fall kan någon skillnad härvid icke göras. I vissa fall äro dock arbetsuppgifterna utan tvivel enklare vid smalspårsnätet än vid normalspårsnätet till följd av smalspårsdriftens särskilda struktur. Vi 20

anse dock att de praktiska fördelarna av lika lönesättning bl. a. ur synpunkten av en rationell användning av personalen uppväga de besparingar, som genom en differentiering möjligen stå att vinna. Härtill kommer den psykologiska betydelsen av att främja de anställdas känsla av trivsel och samhörighet med företaget genom att slopa den nuvarande klasskillnaden mellan personalen vid normalspårs- och smalspårsnäten. Det fortsatta förstatligandet av smalspårsbanor har enligt vår uppfattning ävenledes bidragit till att försvåra upprätthållandet av differentieringen mellan smalspårs- och normalspårsbandelar. Genom de senare förstatligandena ha statens järnvägar tillförts smalspåriga linjer av helt annan karaktär än de banor, som på sin tid ansågos mindre trafikstarka. Många av dessa senare ha också under årens lopp tvärtemot tidigare spådomar fått ett visst uppsving. Ett uttryck för svårigheterna att upprätthålla differentieringen utgöra de avsteg från de av personalsakkunniga uppdragna riktlinjerna, som tid efter annan gjorts. Med stöd av det anförda vilja vi därför föreslå att reglerna beträffande personalens löneställning göras enhetliga för statsbanenätet oberoende av spårvidden. Överförande av vissa chefsbefattningar till löneplan 2

De flesta befattningarna vid statens järnvägar tillhöra löneplan 1 och äro konstitutorialtjänster. Därjämte finnas befattningar på löneplan 2, vilka tillsättas medelst förordnande på viss tid. Dessa förordnandetjänster äro följande, nämligen generaldirektör Cp 24, överdirektör Cp 18, distriktschef, verkstads-

direktör och överingenjör Cp 15, förrådsdirektör och överingenjör Cp 14 samt verkstadsöveringenjör Cp 11 och Cp9. I p r i n c i p äro vi av den uppfattningen, att det skulle vara fördelaktigt för verket, om förordnandetjänster kunde användas i större utsträckning än vad nu är fallet för innehavare av chefsbefattningar. Mot en vidgad användning av förordnandetjänster har gjorts gällande, att den mindre fasta anställningsformen skulle å ena sidan kunna missbrukas av verksledningen till att från sig skilja en av andra än sakliga skäl obekväm tjänsteman samt å andra sidan stimulera den enskilde befattningshavaren till en opportunism, som mer eller m i n d r e medvetet bottnade i känslan av otrygghet inför möjligheten av att icke erhålla fortsatt förordnande. F ö r vår del anse vi dessa invändningar vara mera uttryck för en i och för sig vällovlig önskan att slå vakt om traditionella anställningsformer än på realiteter grundade argument. Det torde vara tillräckligt att i detta sammanhang erinra om att förordnandetjänster sedan länge funnits inom statsförvaltningen utan att missbruk från verksledningarnas sida kunnat påvisas. Mot denna bakgrund är det väl ej heller troligt, att förordnandeanställningen skulle i för verket ogynnsam riktning påverka den enskilde tjänstemannen i dennes ämbetsutövning. Det bör tilläggas, att representanter för olika organisationer bland den högre personalen till oss uttalat sympatier för en vidgad användning av förordnandeformen. I motsats till löneplan 1 är löneplan 2 icke dyrortsgraderad. En överflyttning av tjänster till sistnämnda löneplan kommer därför att verka fördelaktigare för tjänstemän, som tillhöra lägre

ortsgrupper. Denna omständighet h a r emellertid icke hittills ansetts böra lägga hinder i vägen för en överflyttning. Erinras må att vid statens järnvägar distriktschefer och verkstadsöveringenjörer tillhöra löneplan 2. Från statsförvaltningen i övrigt må nämnas postdirektörer vid postverket, distriktschefer vid telegrafverket, distriktsingenjörer samt kanal- och kraftverksdirektörer vid vattenfallsverket, vägdirektörer vid väg- och vattenbyggnadsverket samt besiktningsingenjörer vid luftfartsverket. Enligt vår mening böra till löneplan 2 överföras de befattningar vid statens järnvägar, vilkas innehavare utöva chefskapet över betydelsefulla förvaltningsområden eller svara för utvecklingen inom viktiga specialfack. Vi föreslå därför att till löneplan 2 överflyttas inom styrelsen de på löneplan 1 placerade byråcheferna, chefen för kontrollkontoret, chefen för biljett- och blankettkontoret samt vissa avdelningschefer och vid lokalförvaltningen flertalet sektionsföreståndare, de s. k. kansliexperterna, signalingenjörerna, telegrafingenjörerna samt vissa föreståndare för huvudverkstäder och huvudförråd. Till löneställningen i de speciella fallen återkomma vi i det följande.

Sektionsföreståndare

Ban-, maskin- och trafiksektionerna äro för närvarande olika stora. Till följd bl. a. härav har föreståndarskapet för vissa av dem ansetts mer kvalificerat än för andra. Detta h a r kommit till uttryck vid avvägningen av löneställningen på så sätt att sektionsföreståndarbefattningarna uppdelats på 29 och 30 lönegraderna. De flesta äro pla21

cerade i Ca eller Ce30; de övriga i Ca eller Ce 29. Vissa sektionsföreståndare i Ca 30 äro eo i 32 lönegraden. Förslag om en mera likformig sektionsindelning har framlagts av 1947 års järnvägsutredning och är för närvarande föremål för statsmakternas prövning. Skulle en sådan sektionsindelning bli genomförd, böra sektionsföreståndarna självfallet placeras i samma lönegrad. Enligt vår mening kan emellertid med fog ifrågasättas, om icke dessa befattningshavare även vid nuvarande sektionsindelning borde likställas i lönehänseende. Bortsett från att flertalet sektionsföreståndare redan nu är i samma lönegrad, äro befattningarna ostridigt av den vikt för företaget att de variationer beträffande arbetsuppgifterna, som förekomma, knappast motivera en differentierad löneställning. Vi föreslå därför att ban-, maskin- och trafiksektionsföreståndarna placeras i samma lönegrad. För vår del finna vi en placering i Cp 9 väl avvägd. Förutom i ban-, maskin- och trafiksektioner är lokalförvaltningen uppdelad i ett antal elektrosektioner med elektroingenjör som föreståndare. I vissa fall äro elektroingenjörerna placerade på distriktskanslierna och hänförda till Ce 30 (Ca 29); i andra fall äro de placerade på annan ort än distriktskansliet och hänförda till Ce 29 (Ca 27). Det skall icke bestridas, att elektroingenjörernas arbetsuppgifter vid en jämförelse med sektionsföreståndarnas vid ban-, maskin- och trafikavdelningarna framstå som mera ensartade. Vi anse dock en placering av elektroingenjörerna på distriktskanslierna i Cp 9 försvarlig; för övriga elektrosektionsföreståndare föreslå vi placering i Ca 29. Signal- och telegrafingenjörerna äro placerade i Ce 30 (Ca 29). Vi anse att 22

dessa liksom elektroingenjörerna på distriktskanslierna böra placeras i Cp 9. För järnvägarna på Gotland har inrättats en driftsektion med en trafikinspektör som föreståndare. Järnvägsutredningen har icke föreslagit någon ändring av denna organisation. Vi föreslå att driftsektionsföreståndaren likställes med trafiksektionsföreståndarna i lönehänseende. Befattningen bör alltså upptagas i Cp 9.

Uddagradssystem för befattningar i Ca 21 och högre lönegrader

Bland icke tekniska befattningar må här nämnas i styrelsen bokhållare Ca 21, förste bokhållare Ca 22, byråassistent Ca 23, byråsekreterare Ca 24, förste byråsekreterare Ca 29 och Ca 30 samt byrådirektör Ca 31. Vid lokalförvaltningen finnas exempelvis bokhållare Ca 21, förste bokhållare Ca 22, byråassistent Ca 23 och Ca 24 samt expeditionsföreståndare Ca 24 och Ca 25. Såsom förut framhållits anse vi oss böra förorda ett mera konsekvent genomfört varannangradssystem. Det synes naturligt att beträffande här avsedda karriärer välja udda lönegrader; tjänsteförteckningen skulle därvid få förslagsvis följande utseende: Ca 21 bokhållare, Ca 23 byråassistent, Ca 25 byråassistent, expeditionsföreståndare, Ca 27 expeditionsföreståndare, förste byråsekreterare, Ca 29 förste byråsekreterare och Ca 31 byrådirektör. I fråga om tjänstebenämningarna kunna givetvis andra lösningar tänkas. I avvaktan på 1949 års tjänsteförteckningskommittés undersökningar synes vad vi föreslå dock kunna godtagas.

Vid jämförelse med tjänsteförteckningens nuvarande lydelse innebär förslaget beträffande ifrågavarande icke tekniska befattningar att förste bokhållare Ca 22, byråassistent och expeditionsföreståndare Ca 24 samt förste byråsekreterare Ca 30 skulle utgå ur förteckningen. Beträffande byråsekreterare Ca 24 är att märka, att behov av befattningen kan komma att föreligga vid statens järnvägar för juristutbildad personal i reglerad befordringsgång. Förslaget innebär vidare att byråassistent skulle införas i Ca 25. Ifrågasättas kan att utbyta denna tjänstebenämning mot byråsekreterare. Då emellertid befattningen byråsekreterare i hela statsförvaltningen förekommer endast i Ca 24 och benämningen byråassistent vunnit viss hävd inom statens järnvägar ha vi stannat för den sistnämnda. Vårt förslag betyder icke, att samtliga befattningar i Ca 22, Ca 24 och Ca 30 skola uppflyttas till Ca 23 resp. Ca 25 och Ca 31. I stället förorda vi en uppdelning på Ca 21 och Ca 23 resp. Ca 23 och Ca 25 samt Ca 29 och Ca 31. Vid bifall till vad vi här föreslagit skulle i tjänsteförteckningen kvarstå i Ca 22 lokmästare och överbanmästare samt i Ca 24 aktuarie, byråsekreterare (för juristutbildad personal i befordringsgång), förste styrman av klass 1, huvudkassör, kontrollör, revisor och övermaskinist. I det föregående ha vi förordat en ökad användning av löneplan 2, innebärande bl. a. att flertalet av de i Ca 30 upptagna befattningarna skulle överföras till nämnda löneplan. Vid bifall härtill och till vad här föreslagits skulle i Ca 30 kvarstå förste byråingenjör. Beträffande lokmästare och överbanmästare i Ca 22 ifrågasätta vi icke någon ändring. Dessa befattningar äro de

högsta förekommande ordinarie tjänsterna i karriärgångar, inom vilka varannangradssystemet redan är genomfört. I fråga om förste styrman av klass 1 och övermaskinist i Ca 24 föreslå vi vid behandlingen av personaluppsättningen vid tågfärjorna vissa ändringar, innebärande att dessa befattningar skulle utgå ur tjänsteförteckningen i nämnda lönegrad. Därefter kvarstå i Ca 24 — förutom byråsekreterare —- aktuarie, huvudkassör, kontrollör och revisor. Med hänsyn till arbetsuppgifternas art och omfattning föreslå vi i det följande uppflyttning av kontrollörerna, revisorerna och huvudkassören till Ca 25. Av innehavarna av aktuariebefattningar i Ca 24 kräves akademisk utbildning. Löneställningen är avvägd med hänsyn till lönesättningen för motsvarande befattningar inom statsförvaltningen i övrigt. Mot denna lönesättning kunna vissa erinringar enligt vår mening riktas. Frågan om befattningarnas riktiga inplacering på löneskalan kan emellertid icke lösas fristående för statens järnvägars del. Vi anse oss därför böra utgå från Ca 24 som normalgrad för de arbetsuppgifter, som äro förenade med ifrågavarande aktuariebefattningar. Vi förutsätta emellertid, att spörsmålet om de s. k. lärda verkstjänsternas lönegradsplacering upptages av tjänsteförteckningskommittén. Såsom förut framhållits skulle vid bifall till våra förslag beträffande överförande av befattningar till löneplan 2 i Ca 30 kvarstå allenast befattningen förste byråingenjör. Antalet sådana befattningar, vilka samtliga äro placerade i styrelsen, utgör för närvarande 7. De undersökningar av de med envar av dessa befattningar förenade arbetsupp23

gifterna, som vi verkställt, ha resulterat i förslag om befattningarnas uppflyttning till Ca 31.

Teknisk expeditionspersonal

Expeditionspersonal med övervägande tekniska arbetsuppgifter finns för närvarande på skilda tjänsteställen med placering huvudsakligen i följande lönelägen, nämligen kontorist Ca 12, förste kontorist Ca 14, kopist Ca 15, ritare Ca 19 och ingenjör Ca 21. Då vi tillåtit oss att till teknisk expeditionspersonal hänföra endast befattningshavare i lönegrad under Ca 23, ber o r detta på att vi funnit det av behovet särskilt påkallat att söka uppdraga allmänt utformade riktlinjer för lönegradsplaceringen av denna personal. Vid våra undersökningar ha vi kommit till den uppfattningen, att med hänsyn till arbetsuppgifterna behov föreligger av teknisk befattning i lönegrad mellan Ca 15 och Ca 19. För ändamålet synes den hittills icke utnyttjade 17 lönegraden kunna användas. Såsom benämning för den nya befattningen föreslå vi kopist. I anslutning till det förslag till enhetlig lönesättning för kontorspersonal i allmänhet, som vi i det följande framlägga, böra befattningarna som teknisk kontorist Ca 12 och teknisk förste kontorist Ca 14 uppflyttas till Ca 13 resp. Ca 15. För teknisk expeditionspersonal böra enligt vårt förslag avses befattningar som kontorist Ca 13, kopist Ca 15 och Ca 17, ritare Ca 19 och ingenjör Ca 21. Vid den utformning av normer för lönegradsplaceringen av den tekniska expeditionspersonalen, som vi förutsätta kommer att ske genom järnvägsstyrelsen, böra följande allmänna riktlinjer tjäna till ledning. 24

Ingenjör Ca 21 bör användas för kvalificerade ritningsarbeten, i vilka ingå konstruktionsuppgifter av enklare slag t. ex. hållfasthets- och dimensioneringsberäkningar och för vilkas utförande erfordras visst mått av teoretiska kunskaper och praktisk erfarenhet, för tekniska och ekonomiska utredningar, kontroll och besiktningar, för vilka också erfordras motsvarande mått av teoretiska kunskaper och praktisk utbildning, samt för ledare av grupp av ritare och lägre teknisk expeditionspersonal. Ritare Ca 19 bör användas för kvalificerade ritningsarbeten efter principskisser eller anvisningar, i vilka ingå konstruktionsuppgifter av relativt enkel eller mera rutinmässig art och som förutsätta praktisk erfarenhet, samt för tekniska och ekonomiska utredningar, kontroll och besiktningar, som kräva teoretiska och praktiska kunskaper inom ett mera begränsat specialområde. Kopist Ca 11 bör användas för kvalificerade ritningsarbeten efter principskisser eller anvisningar, i vilka ingå konstruktionsuppgifter av relativt enkel eller rutinmässig art eller som förutsätta praktisk erfarenhet, samt för tekniska och ekonomiska utredningar, kontroll och besiktningar, som kräva teoretiska eller praktiska kunskaper inom ett mera begränsat specialområde. Kopist Ca 15 bör användas för kvalificerade ritnings- och kopieringsarbeten, vid vilka icke ställes krav på annat än rutinmässiga och enkla konstruktionsarbeten, samt för enklare tekniska och ekonomiska utredningar, enklare kontroll- och besiktningsuppdrag o. d. Kontorist Ca 13 bör användas för enklare ritnings- och kopieringsarbeten,

innefattande exempelvis ändring och komplettering av ritningar efter noggranna skisser, samt för kurvmätning, ritarkivgöromål o. d.

Reparatörspersonal

I tjänsteförteckningen upptagas förste reparatörer i Ca 14 och reparatörer i Ca 11. Dessutom finnas för reparationsarbeten ban-, maskin- och i vissa fall trafikbiträden i Ca 10. I skrivelse den 29 november 1947 till Kungl. Maj:t har svenska järnvägsmannaförbundet hemställt om uppflyttning av befattningen förste reparatör till Ca 15 och reparatör till Ca 12. Alternativt h a r beträffande reparatörsbefattningarna hemställts om placering i både Ca 11 och Ca 12. Järnvägsstyrelsen framhöll i yttrande över framställningen, att styrelsen icke ansåg anledning föreligga att då vidtaga någon ändring i de berörda tjänsternas lönegradsplacering. Frågan om en höjning ansåg styrelsen böra prövas i ett större sammanhang, enär ändring av arbetsuppgifternas kvalitet och kvantitet inträtt även för andra personalgrupper. Statens lönenämnd förklarade sig hålla före, att frågan borde upptagas till prövning först i samband med en allmän tjänsteförteckningsrevision för kommunikationsverken. I avbidan härpå syntes ändrade löneförhållanden, i den utsträckning som kunde befinnas påkallad, böra genomföras inom ramen för gällande tjänsteförteckning, över järnvägsstyrelsens och statens lönenämnds utlåtanden avgav svenska järnvägsmannaförbundet yttrande, vari förbundet förklarade sig vidhålla sin tidigare gjorda framställning. Ärendet har därefter överlämnats till oss. Förste reparatörer och reparatörer finnas vid banavdelningen, inom eldrif-

ten, signal- och telefonfacken, vid maskinavdelningen, vid trafikavdelningen såsom bilreparatörer m. m. samt vid huvudverkstäderna. Arbetsuppgifterna för reparationspersonalen äro synnerligen varierande. En finmaskig sortering och gradering skulle säkerligen leda till behov av att fördela befattningarna för denna personal på samtliga lönegrader fr. o. m. Ca 10 t. o. m. Ca 15. En sådan lösning skulle emellertid i praktiken leda till betydande svårigheter. F r å n våra allmänna utgångspunkter anse vi att en användning av Ca 12 och Ca 14 för reparatörer resp. förste reparatörer samt Ca 10 för den personal, som biträder med reparationsgöromål, erbjuder möjlighet till en ur praktiska och andra synpunkter lämplig differentiering.

Kontorspersonal i allmänhet

Som sammanfattande beteckning för de befattningshavare, som komma att behandlas i detta avsnitt av betänkandet, ha vi valt kontorspersonal i allmänhet. Invändningar kunna givetvis riktas häremot. Vi ha dock ansett rubriken försvarlig med tanke på den kontorspersonal med speciella arbetsuppgifter, som vi under de närmast följande avsnitten komma att uppehålla oss vid. Vid trafikavdelningen äro kontoristerna och förste ' kontoristerna placerade i Ca 13 resp. Ca 15. övriga kontorister och förste kontorister inom verket äro upptagna i Ca 12 resp. Ca 14. Kansliskrivarna tillhöra Ca 15 och förste kansliskrivarna Ca 16. Den nuvarande skillnaden i löneställning mellan kontorister och förste kontorister vid å ena sidan trafikavdelningen och å andra sidan verket i övrigt genomfördes den 1 juli 1948. Tidi25

gare voro samtliga kontorister och förste kontorister placerade i Ca 12 resp. Ca 14. De skäl, som föranledde uppflyttning av befattningarna vid trafikavdelningen, voro i stort sett, att tjänstgöringen vid trafikavdelningen ansågs mer mångskiftande och mer ansvarsfull än annan kontoristtjänst. Det framhölls sålunda, att vid trafikavdelningen vid sidan av vanliga kontoristgöromål förekomma sådana göromål som tågklarering, biljett- och godsexpeditionstjänst m. m. Då kontoristbefattningarna vid trafikinspektörsexpeditionerna rekryteras från övriga tjänsteställen vid trafikavdelningen, ansåg man att kontorister och förste kontorister vid dessa expeditioner borde likställas med motsvar a n d e befattningar inom trafikavdelningen i övrigt. Det torde numera kunna konstateras, att 1948 års differentiering skapat en påfallande irritation inom verket. Av befattningshavare såväl i styrelsen som vid lokalförvaltningen har inför oss hävdats, att kontoristerna och förste kontoristerna i Ca 12 resp. Ca 14 borde givas samma löneställning som motsvar a n d e befattningshavare vid trafikavdelningen. F ö r vår del ha vi icke kunnat finna att de göromål, som genomsnittligt åvila kontorister och förste kontorister vid trafikavdelningen, kvalitativt sett ligga över vad som i allmänhet kräves av kontorspersonal för tjänst i 12 resp. 14 lönegraden i styrelsen och vid andra avdelningar än trafikavdelningen. Då statsmakterna godtagit Ca 13 resp. Ca 15 för kontorist- resp. förste kontoristtjänst vid trafikavdelningen, anse vi att dessa lönegrader böra tillämpas inom verket i dess helhet. Vid bifall härtill skulle i 15 lönegraden komma att finnas såväl förste kontorist som kansliskrivare. Vi föreslå 26

som gemensam benämning för dessa befattningar förste kontorist. För närvarande finnas förste kansliskrivare i Ca 16. Vid våra undersökningar ha vi funnit, att det behov av en tjänstegrad mellan Ca 15 och Ca 19, som ostridigt föreligger, skulle bättre tillgodoses genom utnyttjande av 17 lönegraden. Detta är fallet för den tekniska expeditionspersonal, som vi i det föregående avhandlat, men förhållandet är enahanda beträffande de arbetsuppgifter, som vi h ä r sammanfattningsvis rubricerat som tillkommande kontorspersonal i allmänhet. Befattningen förste kansliskrivare i Ca 16 skulle alltså utgå ur tjänsteförteckningen. För den av oss föreslagna nya tjänsten i Ca 17 föreslå vi benämningen kansliskrivare. Våra förslag i det följande i n n e b ä r a att de nuvarande förste kansliskrivarbefattningarna antingen uppflyttas till Ca 17 eller nedflyttas till Ca 15. I vilken utsträckning det formella kompetenskrav, som f. n. gäller för kansliskrivare resp. förste kansliskrivare, skall föreskrivas för de av oss föreslagna tjänsterna i Ca 15 och Ca 17 bör närmare undersökas av järnvägsstyrelsen. För vad vi här rubricerat som kontorsgöromål i allmänhet skulle alltså finnas befattningar i Ca 13, Ca 15 och Ca 17.

Personal för avlöningsarbetet

Med anledning av källskattens införande år 1947 genomfördes ett nytt avlöningsförfarande vid statens järnvägar. I samband därmed klassificerades avlöningsarbetet efter det antal avlöningskort, som i medeltal per månad under ett år legat till grund för utbetald avlöning. F ö r varje kort räknades en poäng och arbetsledarna skulle vid i

huvudsak full sysselsättning med avlöningarbete anses förrätta tjänst som kontorist Ca 12 t. o. m. poänggränsen 399, förste kontorist Ca 14 från poängtalet 400 t. o. m. 799 och kansliskrivare Ca 15 fr. o. m. poänggränsen 800. I de fall då arbetet normalt ej krävde hela eller den huvudsakliga delen av tjänstgöringstiden borde tjänsteman i högst Ca 9 kunna utföra arbetet. Den senare genomförda höjningen av kontorist och förste kontorist vid trafikavdelningen kom även arbetsledarna för avlöningsarbetet vid nämnda avdelning till del. Härigenom uppstod en lönegrads skillnad mellan dessa och motsvarande arbetsledare vid ban- och maskinavdelningarna. Med hänsyn härtill synes en revision av klassificeringssystemet nödvändig. För vår del förorda vi följande. För varje på förut angivet sätt beräknat kort räknas en poäng. På grund av de speciella avlöningsbestämmelserna för kollektivavtalsanställd och ackordsavlönad personal, anse vi dock att ett tillägg av 25 % bör göras för kort, som avser sådan personal. Som arbetsledare för avlöningsuträkning och källskattearbete bör användas kontorist Ca 13 t. o. m. poänggränsen 399, förste kontorist Ca 15 från poängtalet 400 t. o. m. 899 och kansliskrivare Ca 17 fr. o. m. poänggränsen 900. Samtidigt föreslå vi att arbetsledarna, där så låter sig göra, skola vara avlöningsförrättare. Den kontrollmöjlighet, som ansetts ligga i att avlöningsuträknaren och avlöningsutbetalaren äro skilda personer, torde nämligen enligt vad erfarenheten visat vara av ringa betydelse.

I den mån med avlöningsarbetet fullt sysselsatt biträdespersonal finnes, bör denna efter arbetets omfattning och grad av självständighet som regel placeras i Ca 13 resp. Ca 11. I övrigt bör liksom nu tjänsteman i högst Ca 9 användas för ändamålet.

Handsekreterare åt vissa chefer samt personal för diarieföring, maskinskrivning, expeditionsvaktstjänst och budsändning

I fråga om löneställningen för handsekreterare åt vissa chefer synes någon fastare praxis icke ha utvecklats. I allmänhet torde vara motiverat, att tjänsteman, som fungerar som handsekreterare åt chef för byrå eller kontor, placeras som förste kontorist Ca 15, då göromålen äro av mera kvalificerad art. De arbetsuppgifter, som åvila generaldirektörens handsekreterare, äro enligt vår mening så krävande, att befattning som kontorsskrivare bör avses härför. Som medhjälpare bör finnas ett kanslibiträde. För handsekreterare åt distriktschef torde tjänsteställningen kontorist Ca 13 vara motiverad. För diarieföring föreslå vi följande befattningar. På styrelsens byråer och kontor samt på distriktskanslierna bör föreståndaren för diariet i regel vara förste kontorist Ca 15. Biträde, som är helt sysselsatt med diarieföring, bör vara kanslibiträde. I övrigt bör anlitas kontorsbiträde. På sektionsföreståndarexpeditionerna bör tjänsteman, som är helt sysselsatt med diarieföring, som regel vara kanslibiträde. I övrigt bör användas kontorsbiträde eller, för de fall att vederbörande förutom diarieföring h a r att handlägga förråds- och beklädnadsären27

den, biträda personalledaren eller utföra a n d r a mera kvalificerade arbetsuppgifter, kontorist Ca 13. För maskinskrivning föreslå vi följande befattningar. På styrelsens byråer och kontor samt på distriktskanslierna bör kanslibiträde placeras som arbetsledare, då sådan med hänsyn till personalens storlek erfordras. Samma löneställning bör avses för befattningshavare med maskinskrivningsgöromål, av vilken fordras kunskaper i främmande språk eller kvalificerade stenografikunskaper. För maskinskrivningsgöromål i övrigt bör lönesättningen ske enligt numera tillämpade regler. I detta sammanhang bör framhållas, att vi icke kunnat undgå att finna gällande befordringsgång för skrivmaskinspersonalen oförmånlig i förhål-

lande till vad som gäller för den lägre linjepersonalen. Då härtill kommer att kontorsbiträdesgraden i relation till närmast högre grad inom samma karriär placerats väl lågt på löneskalan, kan med fog ifrågasättas, huruvida icke en placering av kontorsbiträdena i Ca 9, eventuellt kompletterad med en ny ordinarie befattning i Ca 7 för enklare uppgifter eller som ett led i befordringsgången, vore motiverad. Ifrågavarande spörsmål är emellertid av den art, att vi med hänsyn till pågående allmänna tjänsteförteckningsrevision icke ansett oss böra n ä r m a r e ingå därpå. För expeditionsvakttjänst och budsändning bör anlitas expeditionsvakt och kontorsvakt. För förmanstjänst eller mera kvalificerade expeditionsvaktsarbeten bör förste expeditionsvakt anlitas.

III. JÄRNVÄGSSTYRELSEN

Vissa chefsbefattningar Generaldirektören JJefattningen som generaldirektör är placerad i Cp 24. Då vi utgå ifrån att spörsmålet om verkschefernas löneställning blir föremål för prövning i annat sammanhang, ha vi ansett oss icke böra framlägga något förslag beträffande lönegradsplaceringen av befattningen som generaldirektör.

till ca 40 000, stigit till ca 60 000 år 1950. Med hänsyn härtill bör överdirektörstjänsten givas en löneställning, som bättre än den nuvarande svarar mot hans ansvar och de kvalifikationer, som krävas av innehavaren. Vi föreslå därför att befattningen placeras i Cp 20, d. v. s. samma löneställning som tillkommer överdirektören och souschefen vid statens vattenfallsverk.

Överdirektören

Övriga chefer för byråer

Befattningen som chef för drifttjänstbyrån är med tjänstetiteln överdirektör placerad i Cp 18. Med befattningen är förenat ställföreträdarskap för verkschefen. Särskilt arvode för ställföreträdarskapet utgår icke. Överdirektören har att under generaldirektören svara för ärenden rörande den för driften behövliga personalens anställande, befordran och numerär. Han svarar vidare för vad i arbetsordningen benämnes organisation och förvaltning inom drifttjänsten samt prövar behovet ur driftsynpunkt av ifrågasatta nya byggnader och anläggningar, anskaffning av dragkraftsmateriel m. m. Dessa och övriga arbetsuppgifter äro icke minst med hänsyn till verkets utveckling synnerligen ansvarsfulla. Nämnas må att det totala antalet för drifttjänsten avdelad personal, som år 1943, då överdirektörstjänsten erhöll sin nuvarande lönegradsplacering, uppgick

Verkstadsavdelningen och verkstadsbyrån förestås av en verkstadsdirektör Cp 15, förrådsavdelningen och förrådsbyrån av en förrådsdirektör Cp 14. De tre tekniska byråerna förestås av vardera en överingenjör, av vilka chefen för bantekniska byrån är placerad i Cp 15 samt cheferna för elektrotekniska och maskintekniska byråerna i Cp 14. Försvarsbyråns chef är en kommenderad officer ur försvarsstaben. Cheferna för övriga sju byråer, d. v. s. kansli-, ekonomi-, godstrafik-, persontrafik-, godstaxe-, persontaxe- och biltrafikbyråerna, äro placerade i Ca 33. I p r o p , nr 236 till 1947 års riksdag föreslog Kungl. Maj :t efter framställning av järnvägsstyrelsen, att de då i A 30 (Ca 33) placerade byråcheferna skulle överföras till C 8 (Cp 14). Förslaget vann emellertid icke riksdagens bifall. Riksdagen ansåg att resultatet av utredningen rörande statens järnvägars orga29

nisation borde avvaktas, innan frågan acceptera den bestående differentieom byråchefernas löneställning upp- ringen. Skulle emellertid 1947 års järntogs till avgörande. vägsutrednings förslag om sammanslag1947 års järnvägsutredning föreslog i ning av å ena sidan persontaxe- och sitt den 21 februari 1948 avgivna betän- persontrafikbyråerna samt å andra sikande (SOU 1948:13), att de i Ca 33 dan godstaxe- och godstrafikbyråerna placerade byråcheferna med undantag bli genomfört, bör löneställningen för av chefen för biltrafikbyrån, som icke cheferna för de sammanslagna byråerna berördes av utredningen, skulle place- tagas under omprövning. ras i Cp 14. Vid telegrafverket är verkstadsdirekI det av den s. k. byråchefsutred- tören placerad i Cp 16. Samma löneningen den 15 oktober 1949 framlagda ställning synes oss motiverad för verkförslaget om löneställning för byråche- stadsdirektören vid statens järnvägar. fer m. fl. högre tjänstemän inom stats- Även cheferna för bantekniska, elektroförvaltningen förordas en löneförbätt- tekniska och maskintekniska byråerna ring på ca 12 <7c för de av utredningen böra placeras i Cp 16. berörda tjänstemännen. Denna skulle För förrådsdirektören och cheferna ernås dels genom att maximeringen av för övriga byråer föreslå vi i anslutning det belopp, på vilket rörligt tillägg ut- till tidigare förslag Cp 14. går, skulle slopas, dels ock genom att Vårt förslag skulle alltså resultera i tjänsterna i Ca 33 skulle uppflyttas till följande lönegradsplacering: Ca 37, varvid en enhetslöneklass 40 Cp 16 för verkstadsdirektören samt skulle användas. För att ernå motsva- cheferna för bantekniska, maskintekr a n d e löneförbättring för de byråchefs- niska och elektrotekniska byråerna, de tjänster, vilka för närvarande äro pla- tre sistnämnda med nuvarande benämcerade på löneplan 2, föreslog utred- ning överingenjör, samt ningen en viss omkonstruktion av Cp 14 för förrådsdirektören och chedenna löneplan. ferna för övriga byråer utom chefen för Såväl sistnämnda som 1947 års järn- försvarsbyrån, vars löneställning icke vägsutrednings förslag äro beroende på beröres av vårt uppdrag. statsmakternas prövning. Med hänsyn Slutligen anse vi oss böra erinra om härtill kan ifrågasättas, huruvida vi att vid tidigare förslag till överflyttböra n ä r m a r e ingå på frågan om byrå- ning av byråcheferna till löneplan 2 chefernas löneställning. Då vi emeller- även ändrad tjänstetitel ifrågasatts. tid föreslagit att ett flertal befattningar Förslag om såväl statsbanedirektör som och bland dem även de nu i Ca 33 pla- trafikdirektör ha framförts. För egen cerade byråcheferna överflyttas till lö- del anse vi, att den hävdvunna titeln neplan 2, anse vi konsekvensen fordra byråchef bör kunna bibehållas. Framatt vi angiva huru enligt vår mening hållas må att byråchefstiteln redan nu byråcheferna böra placeras i relation förekommer för tjänster på löneplan 2 till övriga av oss föreslagna befattningar både i Cp 14 och andra lönegrader. på n ä m n d a löneplan. Det är klart att vissa skäl kunna åberopas för en placering av cheferna för Cheferna för rättsavdelningen och kontoren byråerna i samma lönegrad. I nuvaCheferna för rättsavdelningen, konr a n d e läge ha vi dock ansett oss böra trollkontoret samt biljett- och blankett30

kontoret sortera direkt under verkschefen. Rättsavdelningens chef är med tjänstetiteln ombudsman placerad i Ca 31. Enligt beslut av Kungl. Maj:t är nuvarande innehavaren av befattningen genom lönetillägg likställd med tjänsteman i 33 lönegraden. Personligen h a r han tilldelats tjänstetiteln byråchef. Chefen för kontrollkontoret är som byrådirektör placerad i Ca 31, medan chefen för biljett- och blankettkontoret är intendent Ca 29. Av de återstående kontoren lyda kammarkontoret och statistiska kontoret under ekonomibyrån, revisionskontoret under kanslibyrån samt reklamationskontoret under rättsavdelningen. De förestås av en kamrer resp. en förste aktuarie, en förste revisor och en förste byråsekreterare, samtliga i Ca 29. Arten och omfattningen av de med befattningen som chef för rättsavdelningen förenade arbetsuppgifterna anse vi motivera en relativt hög löneställning. Vid jämförelse med lönegradsplaceringen av tjänstemän med motsvarande arbetsuppgifter inom statsförvaltningen i övrigt synes oss en placering av befattningen i Ca 33 lämpligt

avvägd. Vi förutsätta härvid att chefen för rättsavdelningen framdeles liksom nu skall äga att avgöra de ärenden beträffande reklamationskontoret, som tidigare föredragits för verkschefen. För befattningen synes tjänstebenämningen ombudsman böra bibehållas; tjänstetiteln byråchef bör dock tillkomma den nuvarande innehavaren. Som förut framhållits äro biljett- och blankettkontoret samt kontrollkontoret organisatoriskt sett mer självständiga än styrelsens övriga kontor. Med hänsyn härtill och med beaktande av de krav, som måste ställas på föreståndarna för dessa kontor, anse vi att de böra placeras i Cp 9 med benämningen byrådirektör. Cheferna för övriga kontor äro för närvarande i lönehänseende jämställda. Någon ändring härutinnan ifrågasätta vi icke. Med hänsyn till statsbaneföretagets tillväxt med därav följande återverkningar beträffande såväl kvaliteten som kvantiteten av ifrågavarande befattningshavares arbetsuppgifter anse vi en uppflyttning till Ca 31 motiverad. Samtliga böra upptagas under benämningen byrådirektör.

Kanslibyrån 1 Kanslibyrån består av en allmän avdelning, en avdelning för uträkning av pensioner samt en avdelning för utbetalning av pensioner. För handläggning av pensionsärenden rörande personal vid icke förstatligade järnvägar finns dessutom särskild personal avdelad. Under allmänna avdelningen sortera järnvägsstyrelsens bibliotek, arkiv och dupliceringsanstalt samt en avdelning för fribiljettsärenden och en avdelning 1

Byråerna, ombudsmannaexpeditionen och kontoren behandlas i det följande i den ordning, i vilken de upptagits i instruktionen för järnvägsstyrelsen (SFS 1928: 216).

för ärenden i samband med statens järnvägars medlemskap i vissa internationella järnvägssammanslutningar, här benämnd UIC-avdelningen. Ur allmänna avdelningen utgår personal till generaldirektörens expedition samt för viss vakttjänst inom styrelsen.

Allmänna avdelningen Föreståndaren för avdelningen innehar befattning som förste byråsekreterare Ca 30. Han är samtidigt byråchefens ställföreträdare. Vi föreslå att be31

fattningen uppflyttas till byrådirektör Ca 31. F ö r beredning av lönetekniska samt allmänna personal- och kameralärenden finnas en förste byråsekreterare Ca 29, en förste byråsekreterare Ca 27, en byråsekreterare och en kontorsskrivare. Vi föreslå att byråsekreterarbefattningen uppflyttas till byråassistentbefattning i Ca 25 och att kontorsskrivarbefattningen uppflyttas till bokhållarbefattning. För mera kvalificerade biträdesgöromål bör anlitas personal i kontorsskrivargraden. En kontorsskrivare h a n d h a r redigeringen av avlöningsstaten, särtrycksförteckningen och vissa cirkulär. Dessa arbetsuppgifter böra åvila förste kontorist Ca 15. Avlönings- och vissa andra personalärenden rörande kanslibyråns personal samt ärenden rörande järnvägsstyrelsens städningspersonal handläggas av en eo kansliskrivare Ce 15 (ordinarie Ca 14) med hjälp av en expeditionsvakt. Vi anse att förstnämnda befattning bör vara kansliskrivare Ca 17. Föreståndaren för järnvägsstyrelsens bibliotek är bokhållare med en eo kontorsskrivare (ordinarie Ca 16) som närmaste medhjälpare. För dessa uppgifter bör avses en byråassistent Ca 23 resp. en kontorsskrivare. Personalen på järnvägsstyrelsens arkiv utgöres av en kontorsskrivare, en kontorist Ca 12 och ett kanslibiträde. Enligt vår mening bör uppsättningen vara en kontorsskrivare, en förste kontorist Ca 15 och en kontorist Ca 13. Erforderlig biträdespersonal bör vara expeditions- resp. kontorsvakter. I fråga om dupliceringsanstaltens personal (ett kanslibiträde och en expeditionsvakt) föreslå vi icke någon ändring. Fribiljettsärendena handläggas av en 32

bokhållare och en kansliskrivare Ca 15 med biträde av ett kontorsbiträde. Beträffande denna personal föreslå vi icke annan ändring än att benämningen kansliskrivare utbytes mot förste kontorist. På UIC-avdelningen finnas en eo bokhållare (ordinarie Ca 19) och en kansliskrivare Ca 15. Vi anse att för ändamålet bör avses en kontorsskrivare och en kontorist Ca 13. Beträffande personal för tjänstgöring på generaldirektörens expedition, som handsekreterare åt kanslibyråns chef samt för diarieföring, maskinskrivning och expeditionsvaktsgöromål hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II. Arbetsledare för vaktpersonalen bör vara en förste kontorist Ca 15 och en kontorist Ca 13. Pensionsuträkningsavdelningen

Föreståndaren, eo förste byråsekreterare Ce 27 (ordinarie Ca 24), anse vi böra vara förste byråsekreterare Ca 27. Som dennes närmaste medhjälpare bör finnas en byråassistent Ca 23 och en bokhållare. I övrigt förorda vi följande ändringar av personalens nuvarande löneställning. En förste kontorist Ca 14 med uppgift att sköta det centrala registret över tjänstemän och arbetare, som äro underkastade de statliga tjänste- och familjepensionsreglementena, samt en kansliskrivare Ca 15 och en förste kontorist Ca 14, vilka verkställa uträkning av pensioner till tjänstemän resp. arbetarpersonal, böra höjas till kansliskrivare Ca 17. En förste kontoristbefattning i Ca 14 för granskning av pensionskort för arbetarpersonal bör utbytas mot förste kontoristbefattning i Ca 15. En kansliskrivare Ca 15 inför beviljade pensioner i liggare samt deltager i

övrigt i förekommande maskinskrivning. Befattningen bör vara kontorist Ca 13. En kontorist Ca 12 och ett eo kanslibiträde (ordinarie Ca 9) med uppgift att biträda med granskningen av pensionskorten böra upptagas som kontorist Ca 13 resp. kanslibiträde. En kontorist Ca 12, ett eo kanslibiträde (ordinarie Ca 9) och en expeditionsvakt biträda med förandet av det centrala registret över personal som är underkastad pensionsreglementena. De båda förstnämnda befattningarna böra uppflyttas till kontorist Ca 13 resp. kanslibiträde. Då pensionsuträkningsavdelningen är förlagd utanför styrelsens lokaler behövs personal för diarieföring, maskinskrivning och expeditionsvaktsgöromål. För diarieföringen finns en kansliskrivare Ca 15 med uppgift tillika att deltaga i förekommande maskinskrivningsgöromål. Befattningen bör vara kontorist Ca 13. Beträffande löneställningen för ifrågavarande personal i övrigt hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II. Pensionsutbetalningsavdelningen

Föreståndaren är eo förste byråsekreterare Ce 27 (ordinarie Ca 24). Vi anse att befattningen i likhet med vad vi föreslagit beträffande föreståndaren för pensionsuträkningsavdelningen bör placeras i Ca 27. Som närmaste medhjälpare åt föreståndaren bör finnas en byråassistent Ca 23 (nu bokhållare) och en bokhållare (nu eo bokhållare, ordinarie Ca 19). Som biträde åt den sistnämnde finns en eo kansliskrivare Ce 15 (ordinarie Ca 12). Denna befattning bör upptagas på ordinarie stat som förste kontorist Ca 15. Som arbetsledare för källskattearbetet tjänstgör en eo kontorsskrivare (or3

dinarie Ca 15). Denna befattning bör vara kansliskrivare Ca 17. På avdelningen finnas två kansliskrivarbefattningar i Ca 15 och en förste kontoristbefattning i Ca 14. Av dessa bör den sistnämnda höjas och de båda förstn ä m n d a ändras till förste kontorist Ca 15. En kontorist Ca 12 och ett kanslibiträde för upprättande av kartotekkort över tjänstemanna- och arbetarpensionärer, uppgörande av återbetalningslistor, omföringar av skattemedel, besvarande av skriftliga förfrågningar m. m. böra höjas till kontorist Ca 13. I övrigt erforderlig ordinarie personal för skatteärenden och för handhavande av bokföringsmaskiner bör placeras i Ca 11 och lägre lönegrader. Personal för pensionsärenden rörande icke förstatligade järnvägar

I fråga om lönegradsplaceringen av de befattningshavare, som handlägga ärenden rörande pensionering av icke förstatligade järnvägars personal (en förste byråsekreterare Ca 27 på övergångsstat och ett kanslibiträde), ha vi med hänsyn till att behovet av denna personal torde vara övergående avstått från att framlägga något förslag. Sammanfattning

I efterföljande sammanställning återgivas personalens lönegradsplacering den 1 december 1950 samt av oss föreslagna ändringar av denna lönegradsplacering. Genom kursivering markeras de befattningar, beträffande vilka vi föreslagit ändrad lönegradsplacering. Sammanställningen upptager icke den personal för maskinskrivning och expeditionsvaktsgöromål, beträffande vilken vi hänvisat till de allmänna riktlinjerna i kap. II. 33

Avdelning eller tjänsteställe

Lönegradsplacering den 1 december 1950 Lönegrad

Föreslagen lönegradsplacering

Befattning

Lönegrad

Befattning

Allmänna avdelningen

Ca 30 Ca 29 Ca 27 Ca 24 Ca 19 Ca 19 Ca 16 Ca U (Ce « ) Ca U Ca 12 Ca 11 Ca 11 Ca 9

Förste byråsekreterare Förste byråsekreterare Förste byråsekreterare Byråsekreterare Kontorsskrivare Kontorsskrivare Förste kansliskrivare Förste kontorist Förste kontorist Kontorist Kanslibiträde Kanslibiträde Expeditionsvakt

Ca 31 Ca 29 Ca 27 Ca 25 Ca 21 Ca 15 Ca 15 Ca 17 Ca 15 Ca 13 Ca 11 Ca 15 Ca 9

Byrådirektör Förste byråsekreterare Förste byråsekreterare Byråassistent Bokhållare Förste kontorist Förste kontorist Kansliskrivare Förste kontorist Kontorist Kanslibiträde Förste kontorist Expeditionsvakt

Biblioteket

Ca 21 Ca 16 (Ce 19)

Bokhållare Förste kansliskrivare

Ca 23 Ca 19

Byråassistent Kon torsskrivare

Arkivet

Ca 19 Ca 12 Ca 11

Kontorsskrivare Kontorist Kanslibiträde

Ca 19 Ca 15 Ca 13

Kontorsskrivare Förste kontorist Kontorist

Dupliceringsanstalten

Ca 11 Ca 9

Kanslibiträde Expeditionsvakt

Ca 11 Ca 9

Kanslibiträde Expeditionsvakt

Fribiljettsavdelningen

Ca 21 Ca 15 Ca 8

Bokhållare Kansliskrivare Kontorsbiträde

Ca 21 Ca 15 Ca 8

Bokhållare Förste kontorist 1 Kontorsbiträde

UIC-avdelningen

Ca 19 (Ce 21) Ca 15

Kontorsskrivare Kansliskrivare

Ca 19 Ca 13

Kontorsskrivare Kontorist

Generaldirektörens expedition

Ca 21 Ca 11

Bokhållare Kanslibiträde

Ca 19 Ca 11

Kontorsskrivare Kanslibiträde

Byråsekreterare Bokhållare Kon torsskrivare Kansliskrivare Kansliskrivare Kansliskrivare Förste kontorist Förste kontorist Förste kontorist Kontorist Kontorist Expeditionsvakt

Ca 27 Ca 23 Ca 21 Ca 17 Ca 13 Ca 13 Ca 17 Ca 17 Ca 15 Ca 13 Ca 13 Ca 11

Förste byråsekreterare Byråassistent Bokhållare Kansliskrivare Kontorist Kontorist Kansliskrivare Kansliskrivare Förste kontorist Kontorist Kontorist Kanslibiträde

Ca 24 (Ce 27) Pensionsuträkningsavdelningen Ca 21 Ca 19 (Ce 22) Ca 15 Ca 15 Ca 15 Ca U Ca U Ca U Ca 12 Ca 12 Ca 9 (Ce H)

Ca Ca Pensionsutbetalningsavdelningen

9 (Ce 11) 9

Expeditionsvakt Expeditionsvakt

Ca 11 Ca 9

Kanslibiträde Expeditionsvakt

Ca 24 (Ce 27) Ca 21 Ca 19 (Ce 21) Ca 15 (Ce 19) Ca 15 Ca 15 Ca 14 Ca 12 (Ce 15) Ca 12 Ca 11 Ca 11 Ca 11

Byråsekreterare Bokhållare Kon torsskrivare Kansliskrivare Kansliskrivare Kansliskrivare Förste kontorist Kontorist Kontorist Kanslibiträde Kanslibiträde Kanslibiträde

Ca 27 Ca 23 Ca 21 Ca 17 Ca 15 Ca 15 Ca 15 Ca 15 Ca 13 Ca 13 Ca 11 Ca 11

Förste byråsekreterare Byråassistent Bokhållare Kansliskrivare Förste kontorist 1 Förste kontorist 1 Förste kontorist Förste kontorist Kontorist Kontorist Kanslibiträde Kanslibiträde

Förslaget innebär ändrad tjänstebenämning. Ekonomibyrån

Ekonomibyråns verksamhet är uppdelad på två huvudavdelningar. Den ena — här benämnd budgetavdelningen — h a n d h a r beräkningen av statens järnvägars behållna inkomst samt handlägger ärenden tillhörande fondförvaltningen, dispositionen av investeringsmedel, bokföringen och kassaväsendet m. fl. kamerala ärenden; den andra — här benämnd utredningsavdelningen — verkställer trafikpolitiska och företagsekonomiska utredningar. Som hjälporgan främst till budgetavdelningen finns en kalkylationsavdelning. Den direkta kassatjänsten åvilar en underavdelning till budgetavdelningen, den s. k. huvudkassan. Ekonomibyråns chef är sedan flera år avdelad för handläggning av ärenden rörande förstatligande av enskilda järnjärnvägar. Ledningen av byrån utövas därvid av budgetavdelningens chef (förste byråsekreterare Ca 30 med vikariatslön som byråchef). Budgetavdelningen

Som byråchefens närmaste man och föreståndare för budgetavdelningen bör

finnas en byrådirektör Ca 31 (nu förste byråsekreterare Ca 30). För ärenden rörande driftkostnadsstaten, behållen inkomst av statens järnvägars verksamhet, bokförings- och kassaväsendet samt utlåtanden över överrevisorernas och statsrevisorernas berättelser m. m. bör som byrådirektörens närmaste medhjälpare finnas, förutom en förste byråsekreterare Ca 27, en förste aktuarie Ca 27 (nu eo förste aktuarie Ce 27, ordinarie Ca 24), en byråassistent Ca 25 (nu eo aktuarie Ce 24, ordinarie Ca 19) och en bokhållare Ca 21 (nu eo förste bokhållare Ce22, ordinarie Ca 21). Utredningsavdelningen

Frågan om utredningsavdelningens ställning i järnvägsstyrelsen samt om avdelningens framtida organisation och arbetsuppgifter är icke slutgiltigt löst. Förslag om utbrytning av avdelningen ur ekonomibyrån ha med olika innebörd framlagts av bl. a. 1942 års järnvägskostnadsutredning och 1947 års järnvägsutredning. Förslagen äro föremål för statsmakternas prövning. Med hänsyn till det läge, vari frågan om ut35

redningsavdelningens arbetsuppgifter och personaluppsättning sålunda befinner sig, ha vi ansett att prövningen av löneställningen för föreståndaren och de befattningshavare i Ca 19 och högre lönegrader, som inom avdelningen äro sysselsatta med egentligt utredningsarbete, bör uppskjutas i avvaktan på att organisationsfrågan blir löst. Kalkylationsavdelningen

Kalkylationsavdelningens föreståndare är eo förste byråsekreterare Ce 27 (Ca 24). Denna befattning anse vi böra placeras som byråassistent i Ca 25. För kalkylationsavdelningen föreslå vi i övrigt icke andra ändringar än att de nuvarande befattningarna som kansliskrivare Ca 15 och förste kontorist Ca 14 för granskning av primärmaterial, kostnadsutredningar, redovisning av investeringsmedel och felsökning utbytas mot förste kontoristbefattningar Ca 15 samt att tre befattningar som kontorister Ca 12 för skötsel av tabulatorer utbytas mot kontorister Ca 13.

Avdelning eller tjänsteställe

Huvudkassan

Huvudkassans föreståndare är huvudkassör med placering i Ca 24. Denna befattning anse vi böra med bibehållen tjänstetitel höjas till Ca 25. På huvudkassan bör vidare, förutom en bokhållare, finnas en förste kontorist Ca 15 (nu eo kansliskrivare Ce 15, ordinarie C a l l ) , en kontorist Ca 13 (nu kanslibiträde) samt erforderligt antal biträdespersonal i lägre lönegrader. Personal för diarieföring, maskinskrivning m.m.

För byråchefens handsekreterare bör avses befattning som kontorist Ca 13. Beträffande löneställningen för byråns diarie-, maskinskrivnings- och expeditionsvaktspersonal hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II. Sammanfattning

De av oss föreslagna lönegradsplaceringarna i jämförelse med förhållandena den 1 december 1950 framgå av följande sammanställning. Beträffande uppställningen av denna hänvisas till vad vi anfört vid motsvarande sammanställning för kanslibyrån.

Lönegradsplacering den 1 december 1950

Föreslag en lönegradsplacering

Lönegrad

Befattning

Lönegrad

Befattning

Budgetavdelningen

Ca 30 Ca 27 Ca 24 (Ce 27) Ca 21 (Ce 22) Ca 19 (Ce 24) Ca 19 Ca 15 (Ce 16)

Förste byråsekreterare Förste byråsekreterare Aktuarie Bokhållare Kon torsskrivare Kontorsskrivare Kansliskrivare

Ca 31 Ca 27 Ca 27 Ca 21 Ca 25 Ca 15 Ca 13

Byrådirektör Förste byråsekreterare Förste aktuarie Bokhållare Byråassistent Förste kontorist Kontorist

Kalkylationsavdelningen

Ca 24 (Ce 27) Ca 21 Ca 19 Ca 19 Ca 15

Byråsekre ter are Bokhållare Kontorsskrivare Kontorsskrivare Kansliskrivare

Ca 25 Ca 21 Ca 19 Ca 19 Ca 15

Byråassistent Bokhållare Kontorsskrivare Kontorsskrivare Förste kontorist 1

Huvudkassan

1 Ca 14 Ca 12 Ca 12 Ca 12 Ca 11 Ca 11 Ca 11 Ca 9 Ca 9 Ca 9

Förste kontorist Kontorist Kontorist Kontorist Kanslibiträde Kanslibiträde Kanslibiträde Expeditionsvakt Expeditionsvakt Expeditionsvakt

Ca 15 Ca 13 Ca 13 Ca 13 Ca 11 Ca 11 Ca 11 Ca 9 Ca 9 Ca 9

Förste kontorist Kontorist Kontorist Kontorist Kanslibiträde Kanslibiträde Kanslibiträde Expeditionsvakt Expeditionsvakt Expeditionsvakt

Ca 24 Ca 21 Ca 11 (Ce 15) Ca 11

Huvudkassör Bokhållare Kanslibiträde Kanslibiträde

Ca 25 Ca 21 Ca 15 Ca 13

Huvudkassör Bokhållare Förste kontorist Kontorist

Förslaget innebär ändrad tjänstebenämning.

Dr if11j änstbyrån Drifttjänstbyråns verksamhet är uppdelad på nio avdelningar. Därvid ha vi som särskilda avdelningar upptagit envar av de fyra överinspektörerna jämte deras medarbetare, överinspektörerna äro avdelade för ban-, resp. maskin-, trafik- och säkerhetstjänsten. Inom byrån finnas vidare en allmän avdelning, en utbildningsavdelning, en räkenskapsavdelning, en avdelning för statens järnvägars planteringsväsende och en organisationsavdelning. Under drifttjänstbyrån lyda resebyråerna i Köpenhamn och London. Till dessa återkomma vi vid behandlingen av övriga resebyråer.

Avdelningsföreståndarna Överinspektörerna äro nu placerade i Ce 32 (ordinarie Ca 31). Enligt vår mening böra de placeras i Cp 11. Vi anse denna löneställning motiverad med hänsyn till tjänsternas betydelse för verket. En förutsättning för förslagets genomförande bör dock vara att arbetet så ordnas att överinspektörerna i vid-

gad utsträckning kunna fullgöra sin funktion som inspektörer. Föreståndarna för allmänna avdelningen resp. utbildningsavdelningen, av vilka den förstnämnde är byrådirektör Ca 31 och den sistnämnde eo byrådirektör Ce 31, föreslå vi placerade i Cp9. Räkenskapsavdelningen förestås av en förste byråsekreterare Ca 27. Beträffande denna befattning föreslå vi icke någon ändring. Avdelningen för planteringsväsendet lyder under en kontraktsanställd trädgårdsdirektör med deltidstjänst. Frågan om dennes löneställning faller följaktligen utanför vårt uppdrag. Vi anse oss dock böra framhålla, att enligt vår mening praktiska skäl tala för att denna anställningsform bibehålles. För organisationsavdelningens föreståndare finns en befattning som byrådirektör. Den nuvarande innehavaren är dock kontraktsanställd. Vi föreslå att befattningen överflyttas till löneplan 2 med placering som förste byrådirektör i Cp 11. 37

övrig personal

Som närmaste medhjälpare till envar av överinspektörerna för ban- och maskintjänsten finns en ingenjör Ce 27 (ordinarie Ca 25). Vi föreslå för ändamålet byråingenjörsbefattningar i Ca 29. I övrigt bör hos envar av n ä m n d a överinspektörer finnas en ingenjör Ca 25 och hos överingenjören för bantjänsten en ingenjör Ca 23. Överinspektören för trafiktjänsten bör som närmaste medarbetare ha en förste byråsekreterare Ca 29 (nu Ca 27). Personaluppsättningen i övrigt bör vara en byråassistent Ca 25 (nu Ca 24), en byråassistent Ca 23 (nu v a k a n t ) , en bokhållare samt erforderligt antal biträden i Ca 19. Närmaste medhjälparen till överinspektören för säkerhetstjänsten bör vara förste byråsekreterare Ca 27. Vidare bör finnas en bokhållare och en kontorsskrivare. Beträffande allmänna avdelningen föreslå vi icke andra ändringar än att kontorsskrivarbefattningen höjes till bokhållarbefattning och att kansliskrivarbefattningen i Ca 15 uppflyttas till kansliskrivarbefattning i Ca 17. Med hänsyn till att utbildningsverksamheten är under uppbyggnad samt utbildningsavdelningens framtida organisation och personalbehov icke kunna överblickas, ha vi ansett oss icke böra upptaga löneställningen för avdelningschefens medhjälpare till prövning. Beträffande räkenskapsavdelningen ha vi icke funnit anledning föreslå någon ändring. Den hos trädgårdsdirektören placerade förste trädgårdsmästaren (Ca 16) bör med bibehållen tjänstetitel uppflyttas till Ca 19. överdirektörens handsekreterare (nu Ca 16) föreslå vi uppflyttad till kansliskrivare Ca 17. 38

Föreståndaren för drifttjänstbyråns diarium (nu Ca 16) bör vara kansliskrivare Ca 17 med kontorist Ca 13 (nu Ca 14) som närmaste hjälp. För expediering av post m. m. bör finnas en kontorist Ca 13 (nu Ca 15). Beträffande personal för maskinskrivning och expeditionsvaktsgöromål hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II. Organisationsavdelningen skiljer sig i fråga om såväl organisation och arbetsuppgifter som storlek väsentligt från övriga avdelningar inom drifttjänstbyrån. Avdelningen är indelad i fem fackavdelningar, nämligen allmänna avdelningen, banavdelningen, maskinavdelningen, trafikavdelningen och avdelningen för kontorsorganisation. Dessutom h a r organisationsavdelningen eget diarium samt egen expeditions- och skrivpersonal, eget ritarkiv och egen personal för kalkylering. Ban-, maskin- och trafikavdelningarna bedriva arbetsstudier och rationaliseringsundersökningar inom de olika grenarna av driften. Allmänna avdelningen tjänstgör som kontaktorgan med statens järnvägars trafikanter i transportrationaliseringsfrågor och h a n d h a r frågor rörande rationalisering av omlastningen mellan bandelar med olika spårvidder. Avdelningen för kontorsorganisation bedriver rationaliseringsundersökningar inom det kontorstekniska området. Såväl personaluppsättning som löneställning på organisationsavdelningen äro ytterst beroende på arten och omfattningen av de arbetsuppgifter, som i fortsättningen komma att uppdragas åt avdelningen. Bortsett härifrån torde dock viss på avdelningen fast placerad personal vara erforderlig bl. a. av kontinuitetsskäl. Med hänsyn härtill ha vi, förutom i fråga om organisationsavdel-

ningens föreståndare, ansett oss böra framlägga förslag till lönegradsplacering av följande befattningar, vilka vi bedömt som mera fast erforderliga, nämligen avdelningsföreståndarna och deras närmaste medhjälpare samt viss expeditionspersonal. Å verksledningen bör ankomma att bestämma antal och lön för personalen i övrigt, varvid såväl individuell lönesättning som personliga avtal kunna ifrågakomma. Föreståndarna för fackavdelningarna (nu Ce 30) föreslå vi placerade som byrådirektörer Ca 31. Deras närmaste medhjälpare böra placeras i Ca 27 som förste byråsekreterare resp. ingenjör. Föreståndaren för avdelningens diarium bör vara förste kontorist Ca 15 (nu Ca 12). Beträffande avdelningens personal i övrigt för diarieföring samt för maskin-

Avdelning eller tjänsteställe

skrivning och expeditionsvaktsgöromål hänvisa vi till de allmänna riktlinjerna i kap. II. Föreståndaren för ritarkivet (nu Ca 12) bör höjas till kopist Ca 17. Sammanfattning De av oss föreslagna lönegradsplaceringarna i jämförelse med förhållandena den 1 december 1950 framgå av följande sammanställning. Genom kursivering markeras de befattningar, beträffande vilka vi föreslagit ä n d r a d lönegradsplacering. Sammanställningen upptager icke den tekniska expeditionspersonalen i Ca 21 och lägre lönegrader liksom ej heller den personal för maskinskrivning och expeditionsvaktsgöromål, beträffande vilken vi hänvisat till de allmänna riktlinjerna i kap. II.

Lönegradsplacering den 1 december 1950 Lönegrad

Befattning

Föreslag ren lönegradsplacering Lönegrad

Befattning

överinspektören för bantjänsten

Ca 31 (Ce 32) Ca 25 (Ce 27) Ca 25 Ca 23

överinspektör Ingenjör Ingenjör Ingenjör

Cp 11 Ca 29 Ca 25 Ca 23

överinspektör Byråingenjör Ingenjör Ingenjör

överinspektören för maskintjänsten

Ca 31 (Ce 32) Ca 25 (Ce 27) Ca 23 (Ce 24)

överinspektör Ingenjör Ingenjör

Cp 11 Ca 29 Ca 25

överinspektör Byråingenjör Ingenjör

överinspektören för trafiktjänsten

Ca 31 (Ce 32) Ca 27 Ca 24 Ca 23 Ca 21 Ca 19 Ca 19

överinspektör Förste byråsekreterare Byråsekre terare Byråassistent Bokhållare Kontorsskrivare Kontorsskrivare

Cp 11 Ca 29 Ca 25 Ca 23 Ca 21 Ca 19 Ca 19

överinspektör Förste byråsekreterare Byråassistent Byråassistent Bokhållare Kontorsskrivare Kontorsskrivare

överinspektören för säkerhetstjänsten

Ca 31 (Ce 32) Ca 24 Ca 19 (Ce 23) Ca 19

överinspektör Byråsekre terare Kon torsskrivare Kontorsskrivare

Cp 11 Ca 27 Ca 21 Ca 19

överinspektör Förste byråsekreterare Bokhållare Kontorsskrivare

Allmänna avdelningen

Ca 31 Ca 27 Ca 19 Ca 16 Ca 16 Ca 15 Ca 15 Ca 14

Byrådirektör Förste byråsekreterare Kontorsskrivare Förste kansliskrivare Förste kansliskrivare Kansliskrivare Kansliskrivare Förste kontorist

Cp 9 Ca 27 Ca 21 Ca 17 Ca 17 Ca 17 Ca 13 Ca 13

Byrådirektör Förste byråsekreterare Bokhållare Kansliskrivare Kansliskrivare Kansliskrivare Kontorist Kontorist

Utbildningsavdelningen

Ce 31

Byrådirektör

Cp

Byrådirektör

Bäkenskapsavdelningen

Ca 27 Ca 21

Förste byråsekreterare Bokhållare

Ca 27 Ca 21

Förste byråsekreterare Bokhållare

Trädgårdsärenden

Ca 16

Förste trädgårdsmästare

Ca 19

Förste trädgårdsmästare

Organisationsavdelningen

Ca 31 Ca 29 (Ce 30) Ce 30 Ce 30 Ca 30 (östat) Ca 24 (Ce 30) Ca 23 Ca 23 Ca 23 Ca 21 (Ce 23) Ce 27 Ca 12 Ca 12

Byrådirektör Byråingenjör Förste byråingenjör Förste byråingenjör Förste byråingenjör Byråsekreterare Ingenjör Ingenjör Ingenjör Bokhållare Förste byråsekreterare Kontorist Kontorist

Cp 11 Ca 31 Ca 31 Ca 31 Ca 31 Ca 31 Ca 27 Ca 27 Ca 27 Ca 27 Ca 27 Ca 15 Ca 17

Förste byrådirektör Byrådirektör Byrådirektör Byrådirektör Byrådirektör Byrådirektör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Förste byråsekreterare Förste byråsekreterare Förste kontorist Kopist

9 Bantekniska byrån B a n t e k n i s k a b y r å n b e s t å r a v sju avd e l n i n g a r , n ä m l i g e n en allmän, en bro-, en g e o t e k n i s k , en h u s b y g g n a d s - , e n spår-, en värme- och sanitetsteknisk samt en äganderättsavdelning. A l l m ä n n a a v d e l n i n g e n h a n d l ä g g e r allm ä n n a bantekniska ärenden samt kamer a l a ä r e n d e n , o m f a t t a n d e b l . a. k o s t n a d s u t r e d n i n g a r i s a m b a n d med de årliga anslagsäskandena. U n d e r a l l m ä n n a avdelningen sortera byråns diarium och expedition. Övriga avdelningars arbetsuppgifter framgå av deras benämning.

40 Avdelningsföreståndarna Samtliga avdelningsföreståndare äro n u p l a c e r a d e i Ca 3 1 . F ö r e s t å n d a r e n för allmänna avdelningen är samtidigt överingenjörens ställföreträdare. Vi f ö r e s l å att a v d e l n i n g s f ö r e s t å n d a r n a ö v e r f ö r a s till l ö n e p l a n 2 m e d f ö l j a n d e p l a c e r i n g , n ä m l i g e n f ö r e s t å n d a r n a för allmänna avdelningen samt bro- och husbyggnadsavdelningarna som förste b y r å d i r e k t ö r e r Cp 11 o c h d e ö v r i g a s o m b y r å d i r e k t ö r e r C p 9.

Övrig personal

I fråga om personalen i övrigt på bantekniska b y r å n anse vi oss böra föreslå följande ändringar av den nuvarande lönegradsplaceringen. Allmänna avdelningen. Utredningar angående dubbelspårsbyggnader samt ny- och ombyggnad av bangårdar m. m. utföras av en ingenjör Ca 23 och två ingenjörer Ca 21. Dessa arbeten böra enligt vår mening utföras av två ingenjörer Ca 23 och en ingenjör Ca 21. Beträffande löneställningen för teknisk personal i övrigt i Ca 21 och lägre lönegrader hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II. Arbetsledaren för de kamerala ärendena är eo byråsekreterare Ce 24 (ordinarie Ca 23). Denna befattning bör höjas till Ca 25, d. v. s. samma löneställning som vi föreslå för motsvarande befattningshavare på maskintekniska och elektrotekniska byråerna. I övrigt finnas för kamerala ärenden en eo kontorsskrivare (ordinarie Ca 14) och en förste kontorist Ca 14. Vi anse att kontorsskrivarbefattningen bör uppföras på ordinarie stat och förste kontoristbefattningen höjas till Ca 15. överingenjörens handsekreterare (nu Ca 19) bör vara kansliskrivare Ca 17. Föreståndaren för diariet (nu Ca 16) anse vi böra vara kansliskrivare Ca 17. För dennes närmaste biträde, tillika arbetsledare för maskinskrivningspersonalen föreslå vi kontoristbefattning i Ca 13. En kansliskrivarbefattning kan indragas. Beträffande löneställningen för personal för maskinskrivning och expeditionsvaktsgöromål hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II.

Broavdelningen. Avdelningsföreståndarens ställföreträdare, tillika arbetsledare för stålkonstruktionsärenden är förste byråingenjör Ca 30. Befattningen bör uppflyttas till byrådirektör Ca 31. Arbetsledaren för den personal, som handlägger avdelningens allmänna ärenden, är eo ingenjör Ce 27 (ordinarie Ca 25). Vi anse att denna befattning bör uppföras på ordinarie stat i Ca 27. Beträffande löneställningen för teknisk personal i Ca 21 och lägre lönegrader hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II. För ärenden rörande brojournalen samt för registrering och arkivering av ritningar m. m. finns en kopist Ca 15 med ett eo kanslibiträde (ordinarie Ca 9) som medhjälpare. För ändamålet bör avses en ritare Ca 19 och en kontorist Ca 13. Geotekniska avdelningen. Som ledare av arbetet med de geologiska frågorna, tillika ställföreträdare för avdelningsföreståndaren tjänstgör en förste byråingenjör Ca 30. Vi föreslå uppflyttning av befattningen till byrådirektör Ca 31. För mera kvalificerade konstruktions- och beräkningsarbeten finns en eo byråingenjör Ce 29. Denna befattning föreslå vi uppförd på ordinarie stat. Beräknings- och utredningsarbeten, statistiska undersökningar m. m. utföras av två ingenjörer, den ene placerad i Ce 25 (ordinarie Ca 23) och den andre i Ca 23. Vi anse att bägge befattningarna böra placeras i Ca 25. Beträffande löneställningen för teknisk personal i Ca 21 och lägre lönegrader hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II. Husbgggnadsavdelningen. Som närmaste medarbetare till och ställföreträ41

dare för avdelningsföreståndaren tjänstgör en arkitektutbildad befattningshavare med placering som eo förste byråingenjör i Ce 30. Vi föreslå att befattningen höjes till byrådirektör Ca 31. Föreståndaren för ritarkivet är ingenjör Ca 23. Vi anse att för ändamålet bör avses ingenjörsbefattning i Ca 21. Föreståndarens medhjälpare (Ca 9) bör höjas till kontorist Ca 13. Beträffande löneställningen för teknisk personal i övrigt i Ca 21 och lägre lönegrader hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II.

Spåravdelningen. De tjänstemän, som utföra kurvmätningar, spårlägesbesiktningar m. m. (i regel kopister), böra placeras i ritargraden. Vi anse nämligen att kvalificerade sådana arbeten motivera tjänst i Ca 19. Beträffande löneställningen för teknisk personal i övrigt i Ca 21 och lägre lönegrader hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II.

Värme- och sanitetstekniska avdelningen. Avdelningsföreståndarens ställföreträdare är eo byråingenjör Ce 29 (ordinarie Ca 27). Vi anse att befattningen bör uppföras på ordinarie stat i Ca 29. Ärenden r ö r a n d e värmeanläggningar, bränslekontroll m. m. handläggas av en ingenjör Ca 25. Vi anse att dessa uppgifter motivera befattning som ingenjör Ca 27. Den ingenjör Ca 25, som handlägger ärenden r ö r a n d e anläggningar för vatten och avlopp, maskintvättanläggningar, renings- och filteranordningar m. m., anse vi böra höjas till Ca 27. En ingenjör i Ce 25 (ordinarie Ca 23) och en i Ca 23 bereda ärenden angående 42

värme- och sanitetstekniska inredningar i olika byggnader och besiktiga sådana anläggningar. Dessa befattningar böra placeras i Ca 25. Beträffande löneställningen för teknisk personal i Ca 21 och lägre lönegrader hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II.

Äganderättsavdelningen. För avdelningsföreståndarens ställföreträdare fanns tidigare en befattning som lantmätare i Ce 27. Vi föreslå att för ställföreträdaren inrättas en befattning som lantmätare Ca 29. F ö r fastighetsutredningar och beräkningar i samband med mätningar vid markförvärv för stationsutvidgningar, kurvomläggningar m. m. finns en eo ingenjör i Ce 25 (ordinarie Ca 23). Befattningen bör uppföras på ordinarie stat i Ca 25. I fråga om den kamerala personalen föreslå vi att befattningen som förste bokhållare ändras till bokhållare, att förste kontoristen Ca 14 höjes till Ca 15, att den kontorist Ca 12, som sysselsattes med arkivforskningar m. m., höjes till förste kontorist Ca 15 samt den f. n. vakanta kontoristbefattningen Ca 12 och kanslibiträdesbefattningen höjas till kontorist Ca 13.

Sammanfattning

De av oss föreslagna lönegradsplaceringarna i jämförelse med förhållandena den 1 december 1950 framgå av följande sammanställning. Beträffande uppställningen av denna hänvisas till vad vi anfört vid motsvarande sammanställning för drifttjänstbyrån.

Avdelning eller tjänsteställe

Lönegradsplacering den 1 december 1950 Lönegrad

Befattning

Föreslag en lönegradsplacering Lönegrad

Befattning

Allmänna avdelningen

Ca 31 Ca 29 Ca 27 Ca 25 Ca 25 Ca 23 Ca 21 Ca 23 (Ce 24) Ca 19 Ca 16 Ca 14 (Ce 19) Ca 14 Ca 14 (Ce 15)

Byrådirektör Byråingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Byråassistent Kon torsskrivare Förste kansliskrivare Förste kontorist Förste kontorist Förste kontorist

Cp 11 Ca 29 Ca 27 Ca 25 Ca 25 Ca 23 Ca 23 Ca 25 Ca 17 Ca 17 Ca 19 Ca 15 Ca 13

Förste byrådirektör Byråingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Byråassistent Kansliskrivare Kansliskrivare Kontorsskrivare Förste kontorist Kontorist

Broavdelningen

Ca 31 Ca 30 Ca 29 Ca 29 Ca 27 Ca 25 (Ce 27) Ca 25 Ca 25 Ca 23 Ca 23 Ca 15 Ca 9 (Ce 11)

Byrådirektör Förste byråingenjör Byråingenjör Byråingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Expeditionsvakt

Cp 11 Ca 31 Ca 29 Ca 29 Ca 27 Ca 27 Ca 25 Ca 25 Ca 23 Ca 23 Ca 19 Ca 13

Förste byrådirektör Byrådirektör Byråingenjör Byråingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ritare Kontorist

Kopist

Geotekniska avdelningen

Ca 31 Ca 30 Ce 29 Ca 23 (Ce 25) Ca 23

Byrådirektör Förste byråingenjör Byråingenjör Ingenjör Ingenjör

Cp 9 Ca 31 Ca 29 Ca 25 Ca 25

Byrådirektör Byrådirektör Byråingenjör Ingenjör Ingenjör

Husbyggnadsavdelningen

Ca 31 Ce 30 Ca 29 Ca 29 Ca 27 Ca 27 Ca 27 Ca 25 Ca 25 Ca 25 Ca 23 Ca 23 Ca 9

Byrådirektör Förste byråingenjör Byråingenjör Byråingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Expeditionsvakt

Cp 11 Ca 31 Ca 29 Ca 29 Ca 27 Ca 27 Ca 27 Ca 25 Ca 25 Ca 25 Ca 23 Ca 21 Ca 13

Förste byrådirektör Byrådirektör Byråingenjör Byråingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Kontorist

Spåravdelningen

Ca 31 Ca 29 Ca 27 Ca 25 Ca 23 Ca 23 Ca 11

Byrådirektör Byråingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Kanslibiträde

Cp 9 Ca 29 Ca 27 Ca 25 Ca 23 Ca 23 Ca 11

Byrådirektör Byråingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Kanslibiträde

Värme- och sanitetstekniska avdelningen

Ca 31 Ca 27 (Ce 29) Ca 25 Ca 25 Ca 23 (Ce 25) Ca 23 Ca 23

Byrådirektör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör

Cp 9 Ca 29 Ca 27 Ca 27 Ca 25 Ca 25 Ca 23

Byrådirektör Byråingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör

Äganderättsavdelningen

Ca 31

Lantmätare

—

—

Cp 9 Ca 29 Ca 25 Ca 21 Ca 19 Ca 15 Ca 15 Ca 15 Ca 15 Ca 13 Ca 13

Byrådirektör Lantmätare Ingenjör Bokhållare Ritare Förste kontorist 1 Kopist Förste kontorist Förste kontorist Kontorist Kontorist

Ca 23 (Ce 25) Ca 22 Ca 19 Ca 15 Ca 15 Ca 14 Ca 12 Ca 12 Ca 11 1

Ingenjör Förste bokhållare Bitare Kansliskrivare Kopist Förste kontorist Kontorist Kontorist Kanslibiträde

Förslaget innebär ändrad tjänstebenämning. Maskintekniska byrån

Maskintekniska byrån består av fyra konstruktionsavdelningar, nämligen ånglok- och motoravdelningen samt personvagns-, godsvagns- och elektrolokavdelningarna. Dessutom finns en kameral avdelning. Under ånglok- och motoravdelningen lyda järnvägsstyrelsens kopieringsanstalt och byråns ritarkiv. Avdelningsföreståndarna Föreståndarna för konstruktionsavdelningarna äro byrådirektörer Ca 31. Dessa avdelningsföreståndare böra enligt vår mening överföras till löneplan 2, varvid föreståndarna för ånglokoch motoravdelningen samt elektrolok44

avdelningen böra erhålla befattningar som förste byrådirektör Cp 11 samt föreståndarna för personvagns- och godsvagnsavdelningarna som byrådirektörer Cp 9. Vid en lönesättning i enlighet h ä r m e d bör uppdraget som överingenjörens ställföreträdare och närmaste man lämpligen tilldelas en av de i Cp 11 placerade avdelningsföreståndarna. Beträffande den kamerala avdelningens föreståndare föreslå vi placering av befattningen som byråassistent Ca 25, d. v. s. samma löneställning som vi föreslagit för bantekniska och elektrotekniska byråernas motsvarande befattningar.

Övrig personal

I fråga om personalen i övrigt på maskintekniska byrån anse vi oss böra föreslå följande ändringar av den nuvar a n d e lönegradsplaceringen. Ånglok- och motoravdelningen. Som arbetsledare för konstruktionsarbetet beträffande ång- och motorlok, tillika ställföreträdare åt avdelningsföreståndaren tjänstgör en förste byråingenjör Ca 30. Befattningen bör uppflyttas till byrådirektör Ca 31. Ärenden rörande rälsbussar och lokomotorer handläggas av en ingenjör Ca 27 resp. en ingenjör Ca 23. För ändamålet bör finnas en byråingenjör Ca 29 och en ingenjör Ca 25. F ö r ärenden rörande vägmotorfordon m. m. finnas en eo byråingenjör Ce 29 (ordinarie Ca 25) och en ingenjör Ca 23. Vi föreslå att byråingenjörsbefattningen uppföres på ordinarie stat i Ca 29 och att ingenjörsbefattningen höjes till Ca 25. Beträffande löneställningen för personal i Ca 21 och lägre lönegrader för konstruktions- och ritarbeten hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II. Som närmaste medhjälpare åt arbetsledaren på kopieringsanstalten (ingenjör Ca 21) bör finnas en kopist Ca 15 (nu Ca 12). Vidare bör en expeditionsvakt uppflyttas till kontorist Ca 13. Ritarkivet förestås av en förste kontorist Ca 14. Denna befattning föreslå vi höjd till ritarbefattning. En på ritkontoret befintlig kontorist Ca 12 bör placeras i Ca 13. Personvagnsavdelningen. Som arbetsledare för vagnkonstruktionsärenden finns en tf byråingenjör (ordinarie Ca 25). Befattningen bör uppföras på ordinarie stat i Ca 29. Närmaste med-

hjälpare åt denne arbetsledare är en ingenjör Ca 25. Denna befattning föreslå vi höjd till Ca 27. Arbetsledaren för konstruktionsarbetet beträffande personvagnarnas värme-, ventilations- och belysningsanläggningar är eo ingenjör Ce 24 med en eo ingenjör Ce 23 som närmaste medhjälpare. Då behovet av arbetskrafter för ifrågavarande ändamål är bestående, bör på ordinarie stat uppföras en ingenjör Ca 27 och en ingenjör Ca 23. Beträffande löneställningen för teknisk personal i Ca 21 och lägre lönegrader hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II. Godsvagnsavdelningen. Som närmaste medhjälpare till arbetsledaren för specialvagnskonstruktioner, standardiseringsfrågor o. d. finns en ingenjör Ca 25. Denne föreslå vi uppflyttad till ingenjör Ca 27. Som biträde har han en eo ingenjör Ce 25 (ordinarie Ca 23). Vi föreslå att denna befattning uppföres på ordinarie stat i Ca 25. För ärenden rörande bromskonstruktioner m. m. finnas som arbetsledarens närmaste medhjälpare en ingenjör Ca 27 och en eo ingenjör Ce 25 (ordinarie Ca 23). Vi anse att dessa befattningar äro likvärdiga och att de böra placeras i Ca 25. Som arbetsledare för konstruktionsarbetet beträffande godsvagnar i övrigt bör finnas en ingenjör Ca 27 (nu Ca 25) med en ingenjör Ca 25 som närmaste medhjälpare (nu Ce 25, ordinarie Ca 23). Beträffande löneställningen för teknisk personal i Ca 21 och lägre lönegrader hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II. Elektrolokavdelningen. För ärenden r ö r a n d e lokens korgkonstruktion m. m. finns en eo ingenjör Ce 25 (ordinarie 45

Ca 23). Denna befattning anse vi böra uppföras på ordinarie stat i Ca 25. Då vidare bestående behov av en ingenjör för ärenden rörande lokens underreden, boggier m. m. föreligger, bör en f. n. befintlig eo ingenjörsbefattning i Ce 23 uppföras på ordinarie stat i Ca 23. Beträffande löneställningen för teknisk personal i Ca 21 och lägre lönegrader hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II.

Föreståndaren för diariet är förste kansliskrivare Ca 16. Vi anse att befattningen bör uppflyttas till kansliskrivare Ca 17. Föreståndarens närmaste biträde, som nu är förste kontorist Ca 14, bör vara kontorist Ca 13. Beträffande löneställningen för personal för maskinskrivnings- och expeditionsvaktsgöromål hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II.

Kamerala avdelningen. Två eo förste kontorister Ce 14 (ordinarie Ca 12) böra uppflyttas till förste kontorister Ca 15. Vidare bör en eo kansliskrivare Ce 15 (ordinarie C a l l ) , vilken bl. a. tjänstgör som överingenjörens handsekreterare, utbytas mot förste kontorist Ca 15.

Sammanfattning

Avdelning eller tjänsteställe

De av oss föreslagna lönegradsplaceringarna i jämförelse med förhållandena den 1 december 1950 framgå av följande sammanställning. Beträffande uppställningen av denna hänvisas till vad vi anfört vid motsvarande sammanställning för drifttjänstbyrån.

Lönegradsplacering den 1 december 1950 Lönegrad

Befattning

Föreslagen lönegradsplacering Lönegrad

Befattning

Ånglok- och Ca 31 motoravdelningen Ca 30 Ca 25 (Ce 29) Ca 27 Ca 25 Ca 23 Ca 23 Ca 23

Byrådirektör Förste byråingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör

Cp 11 Ca 31 Ca 29 Ca 29 Ca 25 Ca 25 Ca 25 Ca 23

Förste byrådirektör Byrådirektör Byråingenjör Byråingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör

Kopieringsanstalten

Ca 21 Ca 12 Ca 9

Ingenjör Kontorist Expeditionsvak t

Ca 21 Ca 15 Ca 13

Ingenjör Kopist Kontorist

Ritarkivet

Ca 14 Ca 12

Förste kontorist Kontorist

Ca 19 Ca 13

Ritare Kontorist

Personvagnsavdelningen

Ca 31 Ca 29 Ca 29 Ca 25 Ca 25

Byrådirektör Byråingenjör Byråingenjör Ingenjör Ingenjör

Cp 9 Ca 29 Ca 29 Ca 29 Ca 27

Byrådirektör Byråingenjör Byråingenjör Byråingenjör Ingenjör

Ce 24 Ca 23 Ca 23 Ca 23 Ca 23 Ce 23

Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör

Ca 27 Ca 23 Ca 23 Ca 23 Ca 23 Ca 23

Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör

Godsvagnsavdelningen

Ca 31 Ca 29 Ca 29 Ca 27 Ca 25 Ca 25 Ca 23 (Ce 25) Ca 23 (Ce 25) Ca 23 (Ce 25) Ca 23

Byrådirektör Byråingenjör Byråingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör

Cp 9 Ca 29 Ca 29 Ca 25 Ca 27 Ca 27 Ca 25 Ca 25 Ca 25 Ca 23

Byrådirektör Byråingenjör Byråingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör

Elektrolokavdelningen

Ca 31 Ca 29 Ca 29 Ca 27 Ca 27 Ca 23 (Ce 25) Ca 23 Ca 23 Ce 23

Byrådirektör Byråingenjör Byråingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör

Cp 11 Ca 29 Ca 29 Ca 27 Ca 27 Ca 25 Ca 23 Ca 23 Ca 23

Förste byrådirektör Byråingenjör Byråingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör

Kamerala avdelningen

Ca 27 Ca 21 Ca 21 Ca 19 Ca 16 Ca 14 Ca 12 (Ce 14) Ca 12 (Ce 14) Ca 11 (Ce 15)

Förste byråsekreterare Bokhållare Bokhållare Kontorsskrivare Förste kansliskrivare Förste kontorist Kontorist Kontorist Kanslibiträde

Ca 25 Ca 21 Ca 21 Ca 19 Ca 17 Ca 13 Ca 15 Ca 15 Ca 15

Byråassistent Bokhållare Bokhållare Kontorsskrivare Kansliskrivare Kontorist Förste kontorist Förste kontorist Förste kontorist

Verkstadsbyrån Arbetsuppgifterna på verkstadsbyrån äro av såväl teknisk som kameral art. De tekniska arbetsuppgifterna omfatta bl. a. planläggning, ledning och övervakning av fordonsunderhållet, planering och rationalisering av verkstäderna, forskning, teknisk-ekonomiska utredningar, ledning av arbetsstudieverksamheten samt material- och maskinanskaffning.

De kamerala arbetsuppgifterna omfatta avtals- och personalfrågor, bokföring och kalkylering samt statistik. För registrering och expediering av handlingar samt maskinskrivning finns en för samtliga avdelningar gemensam expedition. Som hjälporgan åt den tekniska sidans avdelningar finns ett ritkontor med ritarkiv. Beträffande lönegradsplaceringen för 47

verkstadsbyråns personal föreslå vi följande ändringar. Teknisk personal

Verkstadsdirektörens ställföreträdare är byrådirektör Ca 31. Han svarar samtidigt bl. a. för ärenden beträffande planläggningen av ångloks- och vagnunderhållet samt för fördelningen av dessa arbetsobjekt på olika huvudverkstäder. Han har också viss inspektionsverksamhet beträffande verkstadsdriften. Vi anse att befattningen bör överflyttas till löneplan 2 och placeras i Cp 11. För planläggning och övervakning av elektrolokunderhållet samt verkstädernas elektriska kraftförsörjning m. m. finns en förste byråingenjör Ca 30. Denna befattning bör placeras som byrådirektör Ca 31. Som föreståndare för byråns planeringsavdelning med huvudsaklig uppgift att utarbeta förslag till ändrade arbetsmetoder och att utföra därmed sammanhängande utredningar angående verkstädernas planlösningar och maskinella utrustning samt vidare att leda arbetsstudieverksamheten vid huvudverkstäderna finns en byråingenjör Ca 29. Vi anse att denna befattning bör vara byrådirektör Ca 31. Som medhjälpare åt föreståndaren för planeringsavdelningen finnas en eo ingenjör Ce 25 (ordinarie Ca 23) och en

förste kontorist Ca 14. Av dessa befattningar föreslås den förstnämnda uppflyttad till ingenjör Ca 27 och den sistnämnda utbytt mot befattning som förste kontorist Ca 15. Beträffande löneställningen för erforderlig teknisk personal i Ca 21 och lägre lönegrader hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II. Övrig personal

På den kamerala sidan handläggas avtals- och personalfrågor av en byråsekreterare Ca 24. Vi föreslå att befattningen höjes till Ca 27. Två kontorister Ca 12 på bokföringsavdelningen böra uppflyttas till kontorister Ca 13. I fråga om löneställningen för verkstadsdirektörens handsekreterare samt personal för diarieföring, maskinskrivning och expeditionsvaktsgöromål hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II. En vakant kontoristbefattning i Ca 12 på diariet kan indragas. Sammanfattning

De av oss föreslagna lönegradsplaceringarna i jämförelse med förhållandena den 1 december 1950 framgå av följande sammanställning. Beträffande uppställningen av denna hänvisas till vad vi anfört vid motsvarande sammanställning för drifttjänstbyrån.

Föreslagen lönegradsplacering Avdelning eller Lönegradsplacering den 1 december 1950 tjänsteställe Befattning Lönegrad Befattning Lönegrad Ca 31 Ca 30

Byrådirektör Förste byråingenjör

Cp 11 Ca 31

Förste byrådirektör Byrådirektör

Lok- och vagnrevisioner m.m.

Ca 25

Ingenjör

Ca 25

Ingenjör

Verkstadsplane-

Ca 29

Byråingenjör

Ca 31

Byrådirektör

ring och arbetsstudieärenden

Ca 23 (Ce 25) Ca 14

Ingenjör Förste kontorist

Ca 27 Ca 15

Ingenjör Förste kontorist

Personal- och avtalsärenden

Ca 24 Ca 23

Byråsekreterare Ingenjör

Ca 27 Ca 23

Förste byråsekreterare Ingenjör

Bokföringsärenden m.m.

Ca 27 Ca 21 Ca 19 Ca 19 Ca 19 Ca 12 Ca 12 Ca 9

Förste byråsekreterare Bokhållare Kontorsskrivare Kontorsskrivare Kontorsskrivare Kontorist Kontorist Expeditionsvakt

Ca 27 Ca 21 Ca 19 Ca 19 Ca 19 Ca 13 Ca 13 Ca 9

Förste byråsekreterare Bokhållare Kontorsskrivare Kontorsskrivare Kontorsskrivare Kontorist Kontorist Expeditionsvakt

Diariet

Ca 15 Ca 11

Kansliskrivare Kanslibiträde

Ca 15 Ca 11

Förste kontorist 1 Kanslibiträde

1 Förslaget innebär ändrad tjänstebenämning. Förrådsbyrån

Arbetsuppgifterna på förrådsbyrån kunna indelas i dels sådana som ha samband med den direkta anskaffningen och distributionen av förrådseffekter, dels ock sådana som beröra förrådsväsendets organisation och administration. I förstnämnda hänseende är byrån indelad i sex inköpsavdelningar (avdelningarna I till VI) med tre hjälporgan till dessa, nämligen besiktningsavdelningen, kemiska laboratoriet och varuregistret. Var och en av inköpsavdelningarna handlägger ärenden rörande viss eller vissa grupper av upphandlingsobjekt. Av hjälporganen utnyttjas kemiska laboratoriet även av andra avdelningar inom verket för vissa specialundersökningar. F ö r kontrollen av förrådens verksamhet i fråga om bokföring och redovisning finns en förrådskontrollörsavdelning. En allmän avdelning h a n d h a r personalärenden m. m. 4

Förrådsdirektörens närmaste man och avdelningsföreståndarna Förrådsdirektörens ställföreträdare är byrådirektör Ca 31. Vi föreslå att denna befattning överföres till löneplan 2 med placering i Cp 9. Inköpsavdelningarna förestås, avdelningarna I, III och IV av vardera en förste byråsekreterare Ca 27, avdelning V av en ingenjör Ca 27 samt avdelningarna II och VI av vardera en byråsekreterare Ca 24. Vi föreslå att föreståndaren för avdelning I uppflyttas till förste byråsekreterare Ca 29 och att föreståndarna för avdelningarna II och VI höjas till byråassistent Ca 25. Beträffande lönegradsplaceringen av de övriga inköpsavdelningarnas föreståndare föreslå vi icke någon ändring. Ej heller föreslå vi någon ändring av lönegradsplaceringen av föreståndarna för förrådskontrollörsavdelningen och allmänna avdelningen. Till föreståndarna för de tre hjälporganen — besiktningsavdelningen, ke49

miska laboratoriet och varuregistret — återkomma vi i det följande. Övrig personal

I fråga om personalen i övrigt på förrådsbyrån anse vi oss böra föreslå följande ändringar av den nuvarande lönegradsplaceringen. Inköpsavdelningarna. De arbetsuppgifter, som åvila en kansliskrivare Ca 15 på avdelning I, synas icke motivera högre lönegradsplacering än som kontorist Ca 13. Som närmaste medhjälpare åt föreståndaren för avdelning II finns en bokhållare. Denna befattning föreslås sänkt till kontorsskrivare. En kontorist i Ca 12 bör höjas till kontorist Ca 13. De arbetsuppgifter, som äro förenade med befattningarna som kansliskrivare Ca 15 och kontorist Ca 12 på avdelning III, anse vi icke motivera högre lönegradsplacering än som kontorist Ca 13 resp. kanslibiträde. Som närmaste man till föreståndaren på avdelning V bör finnas en ingenjör Ca 21 (nu Ca 23). En befattning som förste kontorist Ca 14 och en som kontorist Ca 12, av vilka den senare upprätthålles av tjänsteman med vikariatslön i Ca 16, böra utbytas mot förste kontorist Ca 15 resp. kontorist Ca 13. På avdelning VI bör en kontorist Ca 12 utbytas mot kontorist Ca 13. Besiktningsavdelningen. Personaluppsättningen utgöres av en förste byråingenjör Ca 30 och en ingenjör Ca 23. Beträffande den förstnämnde ställas krav på hög metallurgisk sakkunskap. Med hänsyn härtill och till önskvärdheten att i konkurrens med andra företag kunna förvärva lämplig person, anse vi att individuell lönesättning bör tilllämpas. Därest fastare anställningsform 50

väljes, förorda vi att befattningen placeras som byrådirektör Ca 31. Besiktningsingenjörens medhjälpare bör vara ingenjör Ca 25. Kemiska laboratoriet. Personaluppsättningen utgöres av en förste byråingenjör Ca 30, en ritare Ca 19 och ett kanslibiträde. På förste byråingenjören ställas stora krav i fråga om kemisk-teknisk utbildning. Av dessa och samma skäl, som här förut anförts beträffande besiktningsingenjören, anse vi individuell lönesättning motiverad. Skulle mera fast anställningsform väljas, bör befattningen vara byrådirektör Ca 31. Som närmaste man åt föreståndaren för laboratoriet bör finnas en ingenjör Ca 25. Laboratoriepersonalen i övrigt bör placeras i Ca 13. Det nu befintliga kanslibiträdet bör därför uppflyttas till kontorist Ca 13. Varuregistret. För föreståndaren för varuregistret (förrådsnummercoden) finns en befattning som ingenjör Ca 27. Befattningen uppehälles av en eo ingenjör Ce25 (ordinarie Ca 23). Vi anse att befattningen bör uppföras på ordinarie stat i Ca 25. En kontorist Ca 12 bör utbytas mot kontorist Ca 13. Förrådskontrollörsavdelningen. På avdelningen finnas två befattningar som kontorsskrivare och en som kansliskrivare Ca 15. Den senare upprätthålles av en förste bokhållare i Ca 22 på övergångsstat. Avdelningen är delvis nyorganiserad och torde ännu ej fått sin slutgiltiga form. Med nuvarande arbetsuppgifter anse vi att en av kontorsskrivarna bör utbytas mot förste kontorist Ca 15 och kansliskrivaren mot kontorist Ca 13.

Allmänna avdelningen. Föreståndarens närmaste medhjälpare är nu kontorsskrivare. För ändamålet bör avses befattning som förste kontorist Ca 15. Beträffande lönegradsplaceringen av förrådsdirektörens handsekreterare samt personal för diarieföring, maskinskrivning och expeditionsvaktsgöromål hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II.

Avdelning eller tjänsteställe

Sammanfattning De av oss föreslagna lönegradsplacer i n g a r n a i jämförelse med förhållandena den 1 december 1950 framgå av följande sammanställning. Beträffande uppställningen av denna hänvisas till vad vi anfört vid motsvarande sammanställning för kanslibyrån.

Lönegradsplacering den 1 december 1950 Lönegrad

Befattning

Föreslagen lönegradsplacering Lönegrad

Befattning

Ca 31 Ca 16 Ca 11

Byrådirektör Förste kansliskrivare Kanslibiträde

Cp 9 Ca 15 Ca 11

Byrådirektör Förste kontorist Kanslibiträde

Avdelning I

Ca 27 Ca 21 Ca 19 Ca 19 Ca 15

Förste byråsekreterare Bokhållare Kontorsskrivare Kontorsskrivare Kansliskrivare

Ca 29 Ca 21 Ca 19 Ca 19 Ca 13

Förste byråsekreterare Bokhållare Kontorsskrivare Kontorsskrivare Kontorist

Avdelning II

Ca 24 Ca 21 Ca 12

Byråsekreterare Bokhållare Kontorist

Ca 25 Ca 19 Ca 13

Byråassistent Kon torsskrivare Kontorist

Avdelning III

Ca 27 Ca 21 Ca 19 Ca 15 Ca 12

Förste byråsekreterare Bokhållare Kontorsskrivare Kansliskrivare Kontorist

Ca 27 Ca 21 Ca 19 Ca 13 Ca 11

Förste byråsekreterare Bokhållare Kontorsskrivare Kontorist Kanslibiträde

Avdelning IV

Ca 27 Ca 21

Förste byråsekreterare Bokhållare

Ca 27 Ca 21

Förste byråsekreterare Bokhållare

Avdelning V

Ca 27 Ca 23 Ca 14 Ca 12

Ingenjör Ingenjör Förste kontorist Kontorist

Ca 27 Ca 21 Ca 15 Ca 13

Ingenjör Ingenjör Förste kontorist Kontorist

Avdelning VI

Ca 24 Ca 19 Ca 12

Byråsekreterare Kontorsskrivare Kontorist

Ca 25 Ca 19 Ca 13

Byråassistent Kontorsskrivare Kontorist

Besiktningsavdelningen

Ca 30 Ca 23

Förste byråingenjör Ingenjör

Ca 31 Ca 25

Byrådirektör Ingenjör 51

Kemiska laboratoriet

Ca 30 Ca 19 Ca 11

Förste byråingenjör Ritare Kanslibiträde

Ca 31 Ca 25 Ca 13

Byrådirektör Ingenjör Kontorist

Varuregistret

Ca 27 Ca 23 Ca 19 Ca 12

Ingenjör Ingenjör Ritare Kontorist

Ca 25 Ca 23 Ca 19 Ca 13

Ingenjör Ingenjör Ritare Kontorist

Förrådskontrollörsavdelningen

Ca 27 Ca 19 Ca 19 Ca 15

Förrådskontrollör Kontorsskrivare Kontorsskrivare Kansliskrivare

Ca 27 Ca 19 Ca 15 Ca 13

Förrådskontrollör Kontorsskrivare Förste kontorist Kontorist

Allmänna avdelningen

Ca 21 Ca 19

Bokhållare Kon torsskrivare

Ca 21 Ca 15

Bokhållare Förste kontorist

Elektrotekniska byrån Elektrotekniska byråns arbete är fördelat på tre verksamhetsgrenar, nämligen en allmänt teknisk-kameral, en starkströmsteknisk och en svagströmsteknisk. För förstnämnda verksamhetsgren finns en allmän avdelning, som handlägger dels större teknisk-ekonomiska utredningar, dels kamerala ärenden. Under allmänna avdelningen lyder det elektrotekniska laboratoriet i Älvsjö. Den starkströmstekniska verksamheten är fördelad på två avdelningar, kraftförsörjningsavdelningen och ledningsavdelningen. Inom det svagströmstekniska området fördelas arbetsuppgifterna på fyra avdelningar, nämligen en telefontransmissions-, en telefonstations-, en radio- och en signalavdelning. Vissa signaltekniska ä r e n d e n handläggas dock på allmänna avdelningen. Under elektrotekniska byrån sorterar den centrala organisationen för elektrifieringsarbeten på linjen, vars arbetsledning är förlagd till Nässjö. Elektrifieringsorganisationen ledes av en arbetschef i Ce 33. 52

Avdelningsföreståndarna Allmänna avdelningen förestås av en byrådirektör Ca 31, vilken samtidigt är överingenjörens ställföreträdare. Av de övriga avdelningarna förestås kraftförsörjnings-, lednings- och signalavdelningarna av vardera en byrådirektör Ca 31, telefontransmissionsavdelningen av en förste byråingenjör Ca 30 samt telefonstations- och radioavdelningarna av vardera en eo förste byråingenjör Ce 30 (ordinarie Ca 29). De nu såsom byrådirektörer Ca 31 placerade fyra avdelningsföreståndarna föreslå vi överförda till löneplan 2. De böra därvid placeras, föreståndaren för allmänna avdelningen och signalavdelningen som förste byrådirektör Cp 11 och de två övriga som byrådirektörer Cp9. Föreståndarna för telefontransmissions-, telefonstations- och radioavdelningarna böra vara byrådirektörer Ca 31. Befattningen som chef för den centrala elektrifieringsorganisationen föreslå vi placerad i Cp 11.

övrig personal

Beträffande personalen i övrigt på elektrotekniska byrån samt vid elektrotekniska laboratoriet och vid den centrala elektrifieringsorganisationen i Nässjö föreslå vi följande ändringar av den nuvarande lönegradsplaceringen. Allmänna avdelningen. En eo ingenjör i Ce 27 (ordinarie Ca 23) för tekniskekonomiska ärenden bör uppföras på ordinarie stat i Ca 27. I fråga om löneställningen för teknisk personal i Ca 21 och lägre lönegrader hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II. Arbetsledaren för de kamerala ärendena är byråsekreterare Ca 24. Vi föreslå att befattningen uppflyttas till byråassistentbefattning i Ca 25, d. v. s. samma löneställning som vi föreslagit för motsvarande befattningshavare på banoch maskintekniska byråerna. Förutom den bokhållare, som är närmaste man till arbetsledaren, finnas ytterligare två bokhållare för kamerala ärenden. Vi anse att de arbetsuppgifter, som åvila sistnämnda båda befattningshavare, böra bestridas av förste kontorister Ca 15. Den kontorsskrivarbefattning, vars innehavare h a r till uppgift att vara överingenjörens handsekreterare, bör vara kansliskrivarbefattning i Ca 17. Såväl föreståndaren för tekniska diariet (nu Ca 19) som föreståndaren för allmänna diariet (nu Ca 16) böra placeras som kansliskrivare Ca 17. Befattningen som biträde åt överingenjörens handsekreterare (nu Ca 15) bör placeras som kontorist Ca 13. Samma löneställning bör avses för den nu i Ca 12 placerade kontoristbefattningen.

En kansliskrivarbefattning i Ca 15 bör ändras till förste kontorist Ca 15. F ö r biträdet på allmänna diariet (nu C a l l ) bör avses befattning som kontorist i Ca 13. En vakant förste kontoristbefattning i Ca 14 kan indragas. Beträffande löneställningen för personal för maskinskrivning och expeditionsvaktsgöromål hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II. Elektrotekniska laboratoriet. För föreståndarens närmaste medarbetare finnas två ingenjörsbefattningar i Ca 21 samt en ledningsmästar- och en verkstadsmästarbefattning i Ca 20. Vi anse att de båda förstnämnda befattningarna böra uppflyttas till Ca 23 och de båda sistnämnda till ingenjörsbefattningar i Ca 21. En eo ledningsmästare Ce 19 (ordinarie Ca 16) bör uppföras på ordinarie stat i Ca 19 och ett för kamerala uppgifter avsett eo kanslibiträde Ce 11 (ordinarie Ca 9) uppflyttas till kontorist Ca 13. Övrig erforderlig personal bör utgöras av förste reparatörer, reparatörer och expeditionsvakter. Kraftförsörjningsavdelningen. Som närmaste medhjälpare till arbetsledaren för belysningsärenden, byråingenjör Ca 29, föreslå vi en befattning som ingenjör Ca 23 (nu Ca 21). Arbetsledaren för starkströmsärenden bör som närmaste man ha en ingenjör Ca 25 (nu eo ingenjör C e 2 4 ) . En för starkströmsärenden avdelad ledningsmästare Ca 20 bör uppflyttas till ingenjör Ca 21. Beträffande löneställningen för teknisk personal i övrigt i Ca 21 och lägre lönegrader hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II. 53

Ledningsavdelningen. Som närmaste medhjälpare åt avdelningsföreståndaren bör finnas en byråingenjör Ca 29 (nu Ca 27). Ingenjörsbefattningen i Ca 25 för bl. a. standardiseringsärenden bör uppflyttas till Ca 27. Beträffande löneställningen för teknisk personal i Ca 21 och lägre lönegrader hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II. Telef ontransmissionsavdelningen. På avdelningen finns en befattning som ingenjör Ca 23. De arbetsuppgifter, som äro förenade med denna, böra bestridas av ingenjör Ca 25. Beträffande löneställningen för teknisk personal i Ca 21 och lägre lönegrader hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II. Telefonstationsavdelningen. Som närmaste man till avdelningsföreståndaren bör finnas en byråingenjör Ca 29 (nu från linjen inlånad befattningshavare i Ca 29). De arbetsuppgifter, som åvila en eo ingenjör Ce 23 (ordinarie Ca 21) böra bestridas av ingenjör Ca 25. En förste kontoristbefattning i Ca 14 bör ändras till kopist Ca 15. Beträffande löneställningen för teknisk personal i övrigt i Ca 21 och lägre lönegrader hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II. Radioavdelningen. Som närmaste man till avdelningsföreståndaren bör finnas en byråingenjör Ca 29 (nu Ce27). Befattningen som ingenjör Ca 23 anse vi böra höjas till Ca 25. Beträffande löneställningen för teknisk personal i Ca 21 och lägre lönegra54

der hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II. Signalavdelningen. Projekterings- och konstruktionsarbetena för ställverk äro fördelade på tre arbetsgrupper, av vilka en förestås av ingenjör Ca 27 och de bägge övriga av ingenjörer Ca 25. Vi föreslå att samtliga dessa gruppföreståndare placeras i Ca 27. Föreståndaren för arbetsgruppen för leveransbesiktning av apparater och materiel är eo ingenjör Ce 25 (ordinarie Ca 23). Befattningen bör uppföras på ordinarie stat i Ca 25. Beträffande löneställningen för teknisk personal i Ca 21 och lägre lönegrader samt personal för maskinskrivningsgöromål hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II. Centrala elektrifieringsorganisationen. Ritkontoret vid arbetschefsexpeditionen i Nässjö förestås av en ingenjör Ca 23. Denna befattning bör vara ingenjör Ca 21. Beträffande löneställningen för övrig teknisk personal i Ca 21 och lägre lönegrader hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II. För personal- och avlöningsärenden bör avses en kansliskrivare Ca 17 (nu Ca 19). På kamerala avdelningen finnas vidare en förste kontorist Ca 14, en kontorist Ca 12 och en eo kontorist Ce 12 (ordinarie Ca 9). Den förstnämnda befattningen bör upptagas som förste kontorist Ca 15 och de bägge sistnämnda som kontorister Ca 13. På elektrifieringsförrådet i Nässjö bör en kontorist Ca 12 utbytas mot befattning som kontorist Ca 13. Beträffande den för linjearbeten avdelade personalen föreslå vi uppflyttning av en ledningsmästare Ca 20 till Ca 21. För ledaren för telefonlaget finns

en ledningsmästarbefattning i Ca 19, vilken vi föreslå uppflyttad till Ca 21. Skogsvärderingar i samband med elektrifieringsarbetena utföras av en eo kontorsskrivare Ce 19. Befattningen bör uppföras på ordinarie stat i Ca 19. Ledaren för fjärrstyrningslaget (nu förste reparatör Ca 14 med vikariatslön i Ca 16) bör uppföras på ordinarie stat som ledningsförman Ca 17. Samma löneställning bör tillkomma lagledaren för belysningsmontaget (nu eo förste reparatör Ce 14 med vikariatslön i Ca 16) samt envar av ledarna för de två lagen för kabelboxning (nu eo förste reparatör Ce 14 med vikariatslön

Avdelning eller tjänsteställe

i Ca 16 resp. eo förste reparatör Ce 14). Förste resp. andre man i tåglag böra vara förste reparatör Ca 14 resp. reparatör Ca 12. En med reparationer av motorfordon sysselsatt banvakt bör uppflyttas till reparatör Ca 12.

Sammanfattning

De av oss föreslagna lönegradsplaceringarna i jämförelse med förhållandena den 1 december 1950 framgå av följande sammanställning. Beträffande uppställningen av denna hänvisas till vad vi anfört vid motsvarande sammanställning för drifttjänstbyrån.

Löneg radsplacering den 1 december 1950 Lönegrad

Befattning

Föreslagen lönegradsplacering Lönegrad

Befattning

Allmänna avdelningen, teknisktekonomiska utredningar

Ca 31 Ca 29 (Ce 30) Ca 25 Ca 25 Ca 23 (Ce 27) Ca 23 (Ce 27) Ca 23

Byrådirektör Byråingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör

Cp 11 Ca 29 Ca 25 Ca 25 Ca 27 Ca 23 Ca 23

Förste byrådirektör Byråingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör

Allmänna avdelningen, kamerala ärenden

Ca 24 Ca 21 Ca 21 Ca 21 Ca 19 Ca 19 Ca 16 Ca 15 Ca 15 Ca 12 Ca 11

Byråsekre ler are Bokhållare Bokhållare Bokhållare Kon torsskrivare Kon torsskrivare Förste kansliskrivare Kansliskrivare Kansliskrivare Kontorist Kanslibiträde

Ca 25 Ca 21 Ca 15 Ca 15 Ca 17 Ca 17 Ca 17 Ca 15 Ca 13 Ca 13 Ca 13

Byråassistent Bokhållare Förste kontorist Förste kontorist Kansliskrivare Kansliskrivare Kansliskrivare Förste kontorist 1 Kontorist Kontorist Kontorist

Elektrotekniska laboratoriet

Ca 29 Ca 21 Ca 21 Ca 20 Ca 20 Ca 16 (Ce 19) Ca 9 (Ce 11)

Byråingenjör Ingenjör Ingenjör Ledningsmästare Verkstadsmästare Verkstadsförman Expeditionsvakt

Ca 29 Ca 23 Ca 23 Ca 21 Ca 21 Ca 19 Ca 13

Byråingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ledningsmästare Kontorist

Kraftförsörjningsavdelningen

Ca 31 Ca 29 Ca 29 Ce 24 Ca 21 Ca 20

Byrådirektör Byråingenjör Byråingenjör Ingenjör Ingenjör Ledningsmästare

Cp 9 Ca 29 Ca 29 Ca 25 Ca 23 Ca 21

Byrådirektör Byråingenjör Byråingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör

Ledningsavdelningen

Ca 31 Ca 27 Ca 25 Ca 25 Ca 23 Ca 23 Ca 23

Byrådirektör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör

Cp 9 Ca 29 Ca 27 Ca 25 Ca 23 Ca 23 Ca 23

Byrådirektör Byråingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör

Telefontransmissionsavdelningen

Ca 30 Ca 29 Ca 23

Förste byråingenjör Byråingenjör Ingenjör

Ca 31 Ca 29 Ca 25

Byrådirektör Byråingenjör Ingenjör

Telefonstationsavdelningen

Ca 29 (Ce 30) Ca 21 (Ce 23) Ca 14

Byråingenjör — Ingenjör Förste kontorist

Ca 31 Ca 29 Ca 25 Ca 15

Byrådirektör Byråingenjör Ingenjör Kopist

Radioavdelningen

Ca 29 (Ce 30) Ce 27 Ca 23

Byråingenjör Ingenjör Ingenjör

Ca 31 Ca 29 Ca 25

Byrådirektör Byråingenjör Ingenjör

Signalavdelningen

Ca 31 Ca 27 Ca 25 Ca 25 Ca 23 (Ce 25) Ca 23 Ca 21

Byrådirektör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Bokhållare

Cp 11 Ca 27 Ca 27 Ca 27 Ca 25 Ca 23 Ca 21

Förste byrådirektör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Ingenjör Bokhållare

Arbetschef

Cp 11

Förste byrådirektör

—

Centrala arbets- Ce 33 ledningen, Nässjö Arbetschefens expedition

Ca 23 Ca 21 Ca 19 Ca 14 Ca 12 Ca 9 (Ce 12)

Ingenjör Bokhållare Kontorsskrivare Förste kontorist Kontorist Expeditionsvakt

Ca 21 Ca 21 Ca 17 Ca 15 Ca 13 Ca 13

Ingenjör Bokhållare Kansliskrivare Förste kontorist Kontorist Kontorist

Elektrifieringsförrådet

Ca 21 Ca 12

Ingenjör Kontorist

Ca 21 Ca 13

Ingenjör Kontorist

Linjearbetena

Ca 29 Ca 20

Byråingenjör Ledningsmästare

Ca 29 Ca 21

Byråingenjör Ledningsmästare

Ca 19 Ce 19 Ca 14

Ca 14 Ce 14 Ce 14 Ce 14 1

Ledningsmästare Kon torsskrivare Förste reparatör Förste reparatör Förste reparatör Förste reparatör Förste reparatör

Ca 21 Ca 19 Ca 14

Ca 17 Ca 17 Ca 17 Ca 17

Ledningsmåstare Kon torsskrivare Förste reparatör Ledningsförman Ledn ingsförman Ledn ingsförman Ledningsförman

Förslaget innebär ändrad tjänstebenämning.

Godstrafikbyrån Godstrafikbyrån består av en tidtabells-, en transport- och en vagnavdelning. Tidtabellsavdelningen handlägger ärenden rörande godstågsplanen och godstågens sammansättning. Avdelningens chef är dessutom inspektör för godstransporttjänsten och - godstågföringen. Transportavdelningen h a n d h a r transportplaneärenden, vissa internationella godstransportfrågor m. m. Vagnavdelningen handlägger ärenden rörande vagnhållningen samt verkställer utredningar, inspektion och kontroll i samband därmed. Under vagnavdelningen lyder en särskild vagnhyresavdelning, som h a n d h a r vagnhyresavräkningar med främmande förvaltningar. Personal för diarieföring, expeditionsvaktsgöromål och maskinskrivning samt för kamerala ärenden, viss statistik och vakttjänst h a r här nedan sammanförts under beteckningen allmänna avdelningen.

Tidtabellsavdelningens föreståndare är förste trafikinspektör Ca 30. Vi föreslå befattningen uppflyttad till byrådirektör Ca 31. Samma löneställning föreslå vi för transportavdelningens föreståndare (nu förste byråsekreterare Ca 30).

övrig personal I fråga om personal i övrigt på godstrafikbyrån föreslå vi följande ändringar av den nuvarande lönegradsplaceringen. Tidtabellsavdelningen. Som avdelningsföreståndarens närmaste medhjälpare finns en byråsekreterare. Denna befattning anse vi böra höjas till byråassistent Ca 25. I övrigt böra mera kvalificerade tidtabellsärenden handhavas av en byråassistent Ca 23 (nu bokhållare) och erforderligt antal kontorsskrivare.

Avdelningsföreståndarna

En befattning som kansliskrivare Ca 15 för statistikarbete och biträde med redigering av fortaxan bör ändras till förste kontorist Ca 15.

Byråchefens ställföreträdare är byrådirektör Ca 31. Han är samtidigt föreståndare för vagnavdelningen. Vi föreslå att befattningen överföres till löneplan 2 och placeras som byrådirektör Cp9.

Transportavdelningen. Avdelningsföreståndarens närmaste medhjälpare, som samtidigt svarar för bl. a. redigeringen av fortaxan och vissa godstransportföreskrifter, är byråsekreterare. 57

Denna befattning anse vi böra höjas till förste byråsekreterare Ca 27. En byråsekreterarbefattning, vars innehavare sysselsattes med kvalificerade utredningar och internationella transportfrågor, bör uppflyttas till byråassistent Ca 25. På avdelningen bör vidare finnas en befattning som byråassistent Ca 23 för ärenden rörande bl. a. transportvägföreskrifter (nu Ca 21). Utöver befintliga bokhållarbefattningar bör för kvalificerade arbetsuppgifter finnas kontorsskrivare till erforderligt antal. Vagnavdelningen. Som avdelningsföreståndarens ställföreträdare med uppgift tillika att verkställa större utredningar finns en eo förste byråsekreterare Ce 27 (ordinarie Ca 24). Befattningen bör uppföras på ordinarie stat i Ca 27. Arbetsledare för grupperna för fördelning av svenska slutna resp. öppna vagnar äro en byråsekreterare och en bokhållare. Dessa båda befattningar anses böra höjas till byråassistent Ca 25 resp. Ca 23. På vardera av dessa fördelningsgrupper bör därjämte finnas en bokhållare och erforderligt antal kontorsskrivare. Fördelningen av utlandsvagnar bör handhavas av två bokhållare (nu en byråsekreterare på övergångsstat och en bokhållare). För ärenden rörande utländsk vagnsamtrafik m. m. finns en bokhållarbefattning, vilken vi anse böra höjas till byråassistent Ca 23. Ärenden rörande vagnspenningrestitutioner m. m. handläggas av en byråsekreterare. Vi anse att befattningen bör ändras till bokhållare. En förste kontorist Ca 14 bör utbytas mot förste kontorist Ca 15. Vagnhyresavdelningens föreståndare 58

är förste bokhållare Ca 22. Befattningen bör höjas till byråassistent Ca 23. För hyresavdelningens norska redovisningsärenden, för statens järnvägars redovisningar samt för bokföring m. m. bör finnas kontorister Ca 13. En kansliskrivarbefattning i Ca 15 bör alltså sänkas och två kontoristbefattningar i Ca 12 höjas. För kortsortering bör användas högst expeditionsvakt. Allmänna avdelningen. Enligt de av oss i kap. II förordade allmänna riktlinjerna bör byråchefens handsekreterare vara förste kontorist Ca 15. Nuvarande innehavaren av befattningen, eo kontorsskrivare Ce 19 (ordinarie Ca 16) användes emellertid för vissa kvalificerade arbetsuppgifter tillhörande tidtabellsavdelningen. Med hänsyn härtill föreslå vi att befattningen uppföres på ordinarie stat i Ca 19. Arbetsledaren för maskinskrivningsoch stenografipersonalen (nu förste kontorist Ca 14) skulle enligt våra allmänna riktlinjer i kap. II vara kanslibiträde. Med hänsyn till omfattningen av förekommande utländsk korrespondens föreslå vi dock för ändamålet kontorist Ca 13. Beträffande löneställningen för personalen i övrigt för maskinskrivning samt för diarieföring och expeditionsvaktsgöromål hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II.

Sammanfattning

De av oss föreslagna lönegradsplaceringarna i jämförelse med förhållandena den 1 december 1950 framgå av följande sammanställning. Beträffande uppställningen av denna hänvisas till vad vi anfört vid motsvarande sammanställning för kanslibyrån.

Avdelning eller tjänsteställe

Lönegradsplacering den 1 december 1950 Lönegrad

Befattning

Föreslagen lönegradsplacering Lönegrad

Befattning

Tidtabellsavdelningen

Ca 30 Ca 24 Ca 21 Ca 15

Förste trafikinspektör Byråsekreterare Bokhållare Kansliskrivare

Ca 31 Ca 25 Ca 23 Ca 15

Byrådirektör Byråassistent Byråassistent Förste kontorist 1

Transportavdelningen

Ca 30 Ca 24 Ca 24 Ca 21 Ca 21 Ca 21 Ca 21

Förste byråsekreterare Byråsekre te rare Byråsekreterare Bokhållare Bokhållare Bokhållare Bokhållare

Ca 31 Ca 27 Ca 25 Ca 23 Ca 21 Ca 21 Ca 21

Byrådirektör Förste byråsekreterare Byråassistent Byråassistent Bokhållare Bokhållare Bokhållare

Za 31

Ca 21 Ca 21 Ca 21 Ca 21 Ca 19 Ca 14 Ca 11

Byrådirektör Byråsekre te rare Byråsekreterare Byråsekre ter are Byråsekreterare Bokhållare Bokhållare Bokhållare Bokhållare Kon torsskrivare Förste kontorist Kanslibiträde

Cp 9 Ca 27 Ca 25 Ca 21 Ca 21 Ca 23 Ca 23 Ca 21 Ca 21 Ca 21 Ca 15 Ca 11

Byrådirektör Förste byråsekreterare Byråassistent Bokhållare Bokhållare Byråassistent Byråassistent Bokhållare Bokhållare Bokhållare Förste kontorist Kanslibiträde

Vagnhyresavdelningen

Ca 22 Ca 19 Ca 15 Ca 12 Ca 12

Förste bokhållare Kontorsskrivare Kansliskrivare Kontorist Kontorist

Ca 23 Ca 19 Ca 13 Ca 13 Ca 13

Byråassistent Kontorsskrivare Kontorist Kontorist Kontorist

Allmänna avdelningen

Ca 19 Ca 16 (Ce 19) Ca 16 Ca 14 Ca 12

Kontorsskrivare ^örste kansliskrivare 7 örste kansliskrivare Förste kontorist Kontorist

Ca 19 Ca 19 Ca 15 Ca 13 Ca 11

Kontorsskrivare Kon torsskrivare Förste kontorist Kontorist Kanslibiträde

Vagnavdelningen

<Za 24 (Ce 27) <Za 24 (Za 24 (östat) <Za 24

Förslaget innebär ändrad tjänstebenämning. Persontrafikbyrån Persontrafikbyrån består av en allmän, en tidtabells-, en rese- och en vagnavdelning. Allmänna avdelningen handlägger all-

männa p e r s o n t r a n s p o r t ä r e n d e n . Avdelningens föreståndare är även inspektör för persontransporttjänsten. Under avdelningen sorterar byråns diarie-, ma59

skinskrivnings- och expeditionsvaktspersonal. Tidtabellsavdelningen är uppdelad på fem grupper, varav en för allmänna tidtabellsärenden och tre för de egentliga tidtabellsärendena inom var sin del av statsbanenätet. Den femte är redaktion för tidtabellspublikationer. Reseavdelningen svarar för planläggning och anordnande av extratågsresor m. m. Vagnavdelningen är delad på tre grupper, en för allmänna och tekniska vagnärenden, normalplansärenden och fördelning av rälsbussar och motorvagnar, en för fördelning och revisionsbeordring av personvagnar samt en för postdebitering, personvagnsavräkning, allmänna resanderäkningar och sovvagnsstatistik.

Avdelningsföreståndarna

Byråchefens närmaste man är byrådirektör Ca 31. Med nuvarande organisation föreslå vi icke någon ändring av befattningen. Skulle däremot med densamma förenas föreståndarskap för tidtabellsavdelningen bör befattningen placeras i Cp 9. Föreståndaren för allmänna avdelningen är eo trafikinspektör i Ce 29 (ordinarie Ca 27). Enligt vår mening motivera de med föreståndarskapet såsom sådant förenade arbetsuppgifterna icke högre placering än Ca 27. Den nuvarande innehavaren av befattningen har emellertid tilldelats vissa uppgifter, som i och för sig äro kvalificerade men beträffande vilka man icke kan utgå från att de även för framtiden komma att påvila allmänna avdelningens föreståndare eller ens befattningshavare inom persontrafikbyrån. Så länge nuvarande förhållanden bestå synes därför individuell lönesättning naturlig, 60

varvid från vår sida icke något är att erinra mot placering i Ce 29. Tidtabellsavdelningens föreståndare är förste byråsekreterare Ca 30. Oberoende av vad vi anfört beträffande byråchefens närmaste man, bör på avdelningen finnas en byrådirektör för Ca 31. Beträffande föreståndaren för reseavdelningen, förste byråsekreterare Ca 27, föreslå vi icke någon ändring. Vagnavdelningen förestås av en förste byråsekreterare Ca 30. Denna befattning anse vi böra höjas till byrådirektör Ca 31. övrig personal

Beträffande personalen i övrigt på persontrafikbyrån föreslå vi följande ändringar av den nuvarande lönegradsplaceringen. Allmänna avdelningen. Av den med allmänna persontransportärenden m. m. sysselsatta personalen föreslå vi uppflyttning av en bokhållare till byråassistent Ca 23 och nedflyttning av en kontorsskrivare till kansliskrivare Ca 17. Enligt våra allmänna riktlinjer i kap. II skulle arbetsledaren för maskinskrivningspersonalen placeras i Ca 11 (nu Ca 12). Med hänsyn till att med befattningen äro förenade arbetsuppgifter, som kräva språkkunskaper, föreslå vi att befattningen placeras som kontorist Ca 13. Beträffande löneställningen för personal för maskinskrivningsgöromål i övrigt, för diarieföring och för expeditionsvaktsgöromål hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II. Tidtabellsavdelningen. Gruppen för allmänna tidtabellsärenden förestås av en byråsekreterare. Vi föreslå att befattningen uppflyttas till byråassistent Ca 25. Förutom föreståndaren finnas på av-

delningen en bokhållare och en kontorist Ca 12 med vikariatslön i Ca 14. Sistnämnda befattning anse vi böra uppflyttas till förste kontorist Ca 15. Beträffande de tre grupperna för egentliga tidtabellsärenden föreslå vi att arbetsledarna för grupperna placeras som byråassistenter Ca 25 (nu byråsekreterare) och att deras närmaste medhjälpare placeras som byråassistenter Ca 23 (nu eo bokhållare, ordinarie Ca 19, resp. eo byråassistent Ce 23, ordinarie Ca 21, och bokhållare). I övrigt erforderlig personal bör, förutom en bokhållare på gruppen för utländska tidtabellsärenden, utgöras av kontorsskrivare. Som närmaste medhjälpare till föreståndaren för gruppen för redigering av tidtabellspublikationer bör finnas en kontorsskrivare (nu Ca 21). Reseavdelningen. Närmaste medhjälparen åt avdelningsföreståndaren är nu eo byråsekreterare Ce 24 (ordinarie Ca 21). Vi anse att befattningen bör upptagas som byråassistent Ca 23. På avdelningen finnas en förste kontoristbefattning Ca 14 och en kontoristbefattning Ca 12. Dessa båda befattningar böra placeras som kontorister Ca 13.

Avdelning eller tjänsteställe

Allmänna avdelningen

Vagnavdelningen. Gruppen för allmänna och tekniska vagnärenden, normalplansärenden m. m. förestås av en eo byråsekreterare Ce 24 (ordinarie Ca 23). Vi föreslå att befattningen uppflyttas till byråassistent Ca 25. Föreståndaren för gruppen för vagnfördelning (nu bokhållare med vikariatslön i Ca 23) föreslå vi uppflyttad till byråassistent Ca 23. En på gruppen befintlig, f. n. vakant kontorsskrivarbefattning anse vi böra sänkas till befattning som förste kontorist Ca 15. Beträffande gruppen för postdebitering m. m. föreslå vi icke andra ändringar än utbyte av en befattning som eo kansliskrivare Ce 15 (ordinarie Ca 14) resp. en befattning som kontorist Ca 12 mot befattningar som förste kontorist Ca 15 resp. kontorist Ca 13.

Sammanfattning

De av oss föreslagna lönegradsplaceringarna i jämförelse med förhållandena den 1 december 1950 framgå av följande sammanställning. Beträffande uppställningen av denna hänvisas till vad vi anfört vid motsvarande sammanställning för kanslibyrån.

Lönegradsplacering den 1 december 1950 Lönegrad

Befattning

Föreslagen lönegradsplacering Lönegrad

Befattning

Ca 31

Byrådirektör

Ca 31

Byrådirektör

Ca 27 (Ce 29) Ca 21 Ca 19 Ca 19 Ca 16 Ca 15 (Ce 16) Ca 12 Ca 12

Förste byråsekreterare Bokhållare Kontorsskrivare Kon torsskrivare Förste kansliskrivare Kansliskrivare Kontorist Kontorist

Ca 27 Ca 23 Ca 19 Ca 17 Ca 15 Ca 15 Ca 13 Ca 11

Förste byråsekreterare Byråassistent Kontorsskrivare Kansliskrivare Förste kontorist Förste kontorist 1 Kontorist Kanslibiträde

Tidtabellsavdelningen

Ca 30 Ca 24 Ca 24 Ca 24 Ca 24 Ca 23 Ca 21 (Ce 23) Ca 21 Ca 21 Ca 21 Ca 21 Ca 19 (Ce 21) Ca 12

Förste byråsekreterare Byråsekreterare Byråsekreterare Byråsekreterare Byråsekre ter are Byråassistent Bokhållare Bokhållare Bokhållare Bokhållare Bokhållare Kon torsskrivare Kontorist

Ca 31 Ca 25 Ca 25 Ca 25 Ca 25 Ca 23 Ca 23 Ca 23 Ca 21 Ca 21 Ca 19 Ca 23 Ca 15

Byrådirektör Byråassistent Byråassistent Byråassistent Byråassistent Byråassistent Byråassistent Byråassistent Bokhållare Bokhållare Kon torsskrivare Byråassistent Förste kontorist

Reseavdelningen

Ca 27 Ca 21 (Ce 24) Ca 21 Ca 19 Ca 19 Ca 14 Ca 12

Förste byråsekreterare Bokhållare Bokhållare Kontorsskrivare Kontorsskrivare Förste kontorist Kontorist

Ca 27 Ca 23 Ca 21 Ca 19 Ca 19 Ca 13 Ca 13

Förste byråsekreterare Byråassistent Bokhållare Kontorsskrivare Kontorsskrivare Kontorist Kontorist

Vagnavdelningen

Ca 30 Ca 23 (Ce 24) Ca 21 Ca 21 Ca 21 Ca 21 Ca 19 Ca 19 Ca 14 (Ce 15) Ca 12

Förste byråsekreterare Byråassistent Bokhållare Bokhållare Bokhållare Bokhållare Kontorsskrivare Kon torsskrivare Förste kontorist Kontorist

Ca 31 Ca 25 Ca 23 Ca 21 Ca 21 Ca 21 Ca 19 Ca 15 Ca 15 Ca 13

Byrådirektör Byråassistent Byråassistent Bokhållare Bokhållare Bokhållare Kontorsskrivare Förste kontorist Förste kontorist Kontorist

1 Förslaget innebär ändrad tjänstebenämning. Försvarsbyrån

Försvarsbyrån har en militär och en civil avdelning. Den militära avdelningens personal är i järnvägstjänst kommenderade officerare, av vilka en är byråchefens närmaste man och ställföreträdare. Den civila avdelningens föreståndare, förste byråsekreterare Ca 29, handlägger allmänna militära järnvägsärenden. I övrigt omfattar avdelningen personal för hemliga och öppna diarieärenden, bokföring, ritarbeten och expeditionsvaktsgöromål samt personal för spe62

ciella grupper av arbetsuppgifter t. ex. civilförsvarsärenden och ärenden rörande det militära tidtabellsverket. I fråga om den civila personalens löneställning föreslå vi följande ändringar. Den befattning, vars innehavare närmast har att bereda och föredraga civilförsvarsärenden (nu byråsekreterare), anse vi böra vara byråassistent Ca 25. F ö r ärenden rörande det hemliga diariet m. m. finns en befattning som byråassistent Ca 23. De arbetsuppgifter,

som åvila innehavaren av denna befattning, anse vi icke motivera högre löneställning än Ca 21. Vissa tekniska ärenden handläggas av en ingenjör Ca 21 och en kopist Ca 15. Vi anse berättigat att dessa befattningar bibehållas så länge de tekniska ärendena ha samma omfattning som nu. Bokföringsärenden och vissa andra kamerala arbetsuppgifter handhavas av en kontorsskrivare. Vi anse att dessa arbetsuppgifter böra åvila förste kontorist Ca 15. Som arbetsledare för personalen för expeditionsvaktsgöromål och personalen för vissa kamerala göromål finns en eo förste kontorist Ce 14 (ordinarie Ca 12). De arbetsuppgifter, som åvila

Avdelning eller tjänstestJ ille

Civila avdelningen

denne befattningshavare, motivera enligt vår mening ej högre lönegradsplacering än som kontorist Ca 13. Byråchefens handsekreterare anse vi böra placeras som kontorist Ca 13. Beträffande löneställningen för personalen för diarieföring, maskinskrivning och expeditionsvaktsgöromål — med undantag av den här förut behandlade arbetsledaren för sistnämnda personal — hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II. De av oss föreslagna lönegradsplaceringarna i jämförelse med förhållandena den 1 december 1950 framgå av följande sammanställning. Beträffande uppställningen av denna hänvisas till vad vi anfört vid motsvarande sammanställning för kanslibyrån.

Lönegradsplacering den 1 december 1950 Löneg rad Ca 29 Ca 24 Ca 23 Ca 21 Ca 21 Ca 19 Ca 16 Ca 15 Ca 12 (Ce 14) Ca 12

Föreslås 'en lönegradsplacering

Befattning

Lönegrad

Befattning

Förste byråsekreterare Byråsekre ter are Byråassistent Bokhållare Ingenjör Kon torsskrivare Förste kansliskrivare Kopist Kontorist Kontorist

Ca 29 Ca 25 Ca 21 Ca 21 Ca 21 Ca 15 Ca 15 Ca 15 Ca 13 Ca 13

Förste byråsekreterare Byråassistent Bokhållare Bokhållare Ingenjör Förste kontorist Förste kontorist Kopist Kontorist Kontorist

Godstaxebyrån Godstaxebyrån består av en allmän inrikes-, en utrikes- och en kommersiell avdelning. Allmänna inrikesavdelningen handlägger ärenden rörande statens järnvägars godstaxa och den svenska godssamtrafiktaxan samt de expeditionsföreskrifter och andra reglementariska bestämmelser, som sammanhänga därmed, fraktrestitutioner m. m.

Utrikesavdelningen h a n d h a r ärenden r ö r a n d e den internationella godssamtrafiken med dess taxor och expeditionsföreskrifter, fraktrestitutioner i utländsk trafik m. m. Avdelningens tjänstemän deltaga i de konferenser och taxekommissioner, som föranledas av den internationella godssamtrafiken. Kommersiella avdelningen handlägger fraktnedsättnings- och trafikvärv63

ningsärenden. Den är indelad i s. k. beredningsgrupper.

fyra

Avdelningsföreståndarna

Som föreståndare för utrikesavdelningen, tillika byråchefens ställföreträdare finns en byrådirektör Ca 31. Vi föreslå att befattningen överflyttas till löneplan 2 och placeras som byrådirektör Cp 9. Allmänna inrikesavdelningen förestås av en förste byråsekreterare Ca 29. Samma löneställning tillkommer föreståndaren för kommersiella avdelningen. Vi föreslå att bägge befattningarna uppflyttas till byrådirektör Ca 31.

övrig personal

Beträffande personalen i övrigt på godstaxebyrån föreslå vi följande ändringar av den nuvarande lönegradsplaceringen. Allmänna inrikesavdelningen. Avdelningsföreståndarens närmaste medhjälpare med uppgift att bl. a. handlägga tolknings- och principiella ärenden är byråsekreterare. Befattningen bör höjas till förste byråsekreterare Ca 27. Befattningen som arbetsledare för fraktupplysningsavdelningen med uppgift att handha ärenden r ö r a n d e godsindelningen, samtrafiktaxan m. m. bör vara byråassistent Ca 23 (nu byråsekreterare; befattningen uppehälles dock av en förste bokhållare med vikariatslöneförordnande i Ca 24). Befattningen för ärenden r ö r a n d e trafikstadgan och expeditionsföreskrifter m. m. bör höjas från bokhållare till byråassistent Ca 23. För vissa löpande göromål finns en förste bokhållarbefattning (uppehälles 64

av bokhållare med vikariatslöneförordnande i Ca 22). Befattningen bör vara kontorsskrivare. På avdelningen befintliga sex förste kontoristbefattningar Ca 14 böra utbytas mot förste kontoristbefattningar Ca 15. En befattning som kontorist Ca 12 bör uppflyttas till förste kontorist Ca 15. Utrikesavdelningen. Som arbetsledare för fraktupplysnings- och fraktrestitutionsärenden samt med uppgift att bl. a. handlägga ärenden rörande samtrafiktaxorna med de nordiska länderna finns en eo förste byråsekreterare Ce 27 (ordinarie Ca 24). Vi föreslå att denna befattning placeras som byråassistent Ca 25. Som föredragande för var sin samtrafikgrupp finnas en eo byråassistent Ce23 (ordinarie Ca 22) och en bokhållare. Båda dessa befattningar böra vara byråassistent Ca 23. För fraktupplysningar resp. fraktrestitutionsärenden bör finnas vardera en bokhållare (nu en eo bokhållare, ordinarie Ca 19, resp. en kontorsskrivare) och erforderligt antal kontorsskrivare. Den befattning, vars innehavare bereder ärenden angående internationella sammanslutningar, verkställer översättningar till främmande språk m. m., bör ändras från kontorsskrivare till kansliskrivare Ca 17. Kommersiella avdelningen. Arbetsledaren för beredningsgrupperna I—III är byråsekreterare Ca 24. Befattningen bör höjas till byråassistent Ca 25. Som närmast ansvarig för arbetet inom envar av de fyra beredningsgrupperna bör finnas en byråassistent Ca 23 (nu Ca 21). övrig erforderlig personal på bered-

n i n g s g r u p p e r n a bör utgöras av kontorss k r i v a r e och förste kontorister Ca 15.

Personal för diarium, kamerala ärenden, maskinskrivning och expeditionsvakttjänst. För personal- och avlöningsä r e n d e n , kostnadsstaten samt diverse kamerala uppgifter finns en förste kontorist Ca 14. Vi föreslå att befattningen ä n d r a s till förste kontorist Ca 15. Beträffande löneställningen för byråchefens h a n d s e k r e t e r a r e samt för per-

sonal för diarieföring, maskinskrivning och expeditionsvaktsgöromål hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II. Sammanfattning De av oss föreslagna lönegradsplaceringarna i jämförelse med förhållandena den 1 december 1950 framgå av följande sammanställning. Beträffande uppställningen av denna hänvisas till vad vi anfört vid motsvarande sammanställning för kanslibyrån.

Föreslagen lönegradsplacering Avdelning eller Lönegradsplacering den 1 december 1950 tjänsteställe Lönegrad Befattning Lönegrad Befattning Allmänna inrikesavdelningen

Ca 29 Ca 24 Ca 24 Ca 23 Ca 22 Ca 21 Ca 21 Ca 19 (Ce 21) Ca 14 Ca 14 Ca 14 Ca 14 Ca 14 Ca 14 Ca 12

Förste byråsekreterare Byråsekreterare Byråsekreterare Byråassistent Förste bokhållare Bokhållare Bokhållare Kontorsskrivare Förste kontorist Förste kontorist Förste kontorist Förste kontorist Förste kontorist Förste kontorist Kontorist

Ca 31 Ca 27 Ca 23 Ca 23 Ca 19 Ca 23 Ca 21 Ca 19 Ca 15 Ca 15 Ca 15 Ca 15 Ca 15 Ca 15 Ca 15

Byrådirektör Förste byråsekretare Byråassistent Byråassistent Kon torsskrivare Byråassistent Bokhållare Kontorsskrivare Förste kontorist Förste kontorist Förste kontorist Förste kontorist Förste kontorist Förste kontorist Förste kontorist

Utrikesavdelningen

Ca 31 Ca 27 Ca 24 (Ce 27) Ca 22 (Ce 23) Ca 21 Ca 19 (Ce 21) Ca 19 Ca 19

Byrådirektör Förste byråsekreterare Byråsekreterare Förste bokhållare Bokhållare Kon torsskrivare Kon torsskrivare Kon torsskrivare

Cp 9 Ca 27 Ca 25 Ca 23 Ca 23 Ca 21 Ca 21 Ca 17

Byrådirektör Förste byråsekreterare Byråassistent Byråassistent Byråassistent Bokhållare Bokhållare Kansliskrivare

Kommersiella avdelningen

Ca 29 Ca 27 Ca 24 Ca 21 Ca 21 Ca 21

Förste byråsekreterare Förste byråsekreterare Byråsekreterare Bokhållare Bokhållare Bokhållare

Ca 31 Ca 27 Ca 25 Ca 23 Ca 23 Ca 23

Byrådirektör Förste byråsekreterare Byråassistent Byråassistent Byråassistent Byråassistent

Personal för diarieföring m.m.

Ca 21 Ca 19 (Ce 21) Ca 14 Ca 14

Bokhållare Kontorsskrivare Förste kontorist Förste kontorist

Ca 23 Ca 19 Ca 15 Ca 15

Byråassistent Kontorsskrivare Förste kontorist Förste kontorist

Ca 16 Ca 15 Ca 15 Ca 14

Förste kansliskrivare Kansliskrivare Kansliskrivare Förste kontorist

Ca 15 Ca 15 Ca 15 Ca 15

Förste kontorist Förste kontorist 1 Förste kontorist 1 Förste kontorist

Förslaget innebär ändrad tjänstebenämning.

Persontaxebyrån Persontaxebyrån består av en avdelning för inländsk trafik, en för utländsk trafik, en för resebyråadministration och persontrafikvärvning (resebyråavdelningen) samt en för biljettrestitutionsärenden. Under byrån lyda järnvägsstyrelsens reklamavdelning, statens järnvägars presstjänst och järnvägsmuseum. Avdelningen för inländsk trafik handlägger ärenden r ö r a n d e de inländska persontaxorna, de reglementariska bestämmelserna angående dessa, arenden r ö r a n d e nedsättningsresor samt byråns kamerala ärenden. På avdelningen för utländsk trafik handläggas taxefrågor m. m. sammanhängande med den internationella person-, resgods- och expressgodssamtrafiken. Avdelningens tjänstemän deltaga i de konferenser och taxekommissioner, som anordnas av de i samtrafiken deltagande förvaltningarna för behandling av taxefrågor, redigering av nya taxor m. m. Resebyråavdelningen h a n d h a r bl. a. ärenden och överenskommelser angående försäljningen vid statens järnvägars egna och privata in- och utländska resebyråer av biljetter, hotellkuponger, resevaluta m. m. Biljettrestitutionsavdelningen behandlar de restitutionsärenden, som 66

hänskjutas till densamma från stationer, resebyråer och allmänheten direkt. Reklamavdelningen h a n d h a r statens järnvägars yttre och inre reklam. Presstjänsten svarar för verkets kontakt med tidningspressen samt utger verkets personaltidning. Avdelningsföreståndarna

För föreståndaren för avdelningen för inländsk trafik, vilken samtidigt bör vara byråchefens ställföreträdare, föreslå vi befattning som byrådirektör Ca 31 (nu Ca 30). Även föreståndaren för resebyråavdelningen (nu Ca 30) bör vara byrådirektör Ca 31. Avdelningen för utländsk trafik förestås av en förste byråsekreterare Ca 27. Befattningen bör uppflyttas till Ca 29. Restitutionsavdelningens föreståndare är byråsekreterare. Vi föreslå att befattningen uppflyttas till byråassistent Ca 25. Chefen för järnvägsstyrelsens reklamavdelning är eo förste byråsekreterare Ce30 (ordinarie Ca 29). Vi anse att befattningen bör vara placerad i Ca 29. Befattningens karaktär gör dock att individuell lönesättning vid speciella kvalifikationer hos innehavaren kan ifrågakomma. Därest ordinarie befattning anses böra finnas för föreståndaren för press-

tjänsten, pressombudsmannen, bör den enligt vår mening placeras i Ca 29. Befattningen är dock av den art att individuell lönesättning kan ifrågakomma vid speciella kvalifikationer hos innehavaren. Föreståndaren för järnvägsmuseum är byråsekreterare. Befattningen bör uppflyttas till byråassistentbefattning i Ca 25.

Avdelningen för utländsk trafik. Som närmaste medhjälpare till avdelningsföreståndaren med uppgift att handlägga ärenden angående taxor och expeditionsföreskrifter i nordisk och nordisk-engelsk samtrafik m. m. bör finnas en byråassistent Ca 25 (nu byråsekreterare). Den befattningshavare, som biträder med översättningar till och från främmande språk, bör vara kontorist Ca 13 (nu C e 8 ) .

Övrig personal

Beträffande personalen i övrigt på persontaxebyrån föreslå vi följande ändringar av den nuvarande lönegradsplaceringen. Avdelningen för inländsk trafik. Som närmaste medhjälpare åt avdelningsföreståndaren med uppgift att bereda ärenden rörande taxeändringar samt verkställa ekonomiska och statistiska utredningar angående biljettpriser m. m. finns en byråassistent Ca 23. Befattningen bör med bibehållen tjänstetitel uppflyttas till Ca 25. Den befattningshavare, som handlägger ärenden rörande rundturstrafik och säsongresor m. m., bör vara byråassistent Ca 23 (nu bokhållare). För redigering av taxe- och expeditionsbestämmelserna bör avses befattning som bokhållare (nu förste bokhållare). Den befattningshavare, som deltager i planläggningen och utarbetandet av avståndstabellen för persontrafik, biträder med ärenden rörande biljettmaskiner o. d. samt h a n d h a r bokföringsärenden m. fl. kamerala arbetsuppgifter, bör vara kansliskrivare Ca 17 (nu kontorsskrivare). En vakant kan indragas.

byråsekreterarbefattning

Resebyråavdelningen. Avdelningsföreståndarens närmaste medhjälpare med uppgift att handlägga allmänna ärenden r ö r a n d e resebyråernas organisation, samarbete med andra resebyråföretag m. m. bör vara byråassistent Ca 25 (nu Ca 24). Som biträde åt denne bör finnas en byråassistent Ca 23 (nu bokhållare). F ö r planläggning av trafikvärvningen finns en eo byråassistent Ce 23. Vi föreslå att befattningen uppföres på ordinarie stat i Ca 23. För ärenden angående försäljning av svenska biljetter genom främmande inoch utländska resebyråer samt kontrakt och överenskommelser i samband därmed m. m. bör finnas en bokhållare (nu eo kontorsskrivare, ordinarie C a l l ) . En kansliskrivarbefattning i Ca 15 åvilar bl. a. ärenden angående överenskommelser med utländska hotell samt upplysningstjänsten för statens järnvägars resebyråer angående hotell och pensionat, anskaffning av utländska upplysningsbroschyrer samt översättningsarbete. Befattningen bör uppflyttas till kontorsskrivarbefattning. En kontorsskrivarbefattning i Ce 19 (ordinarie Ca 11), vars innehavare bl. a. biträder med utredning och beredning av allmänna ärenden, bör uppföras på ordinarie stat i Ca 19. 67

Biljettrestitutionsavdelningen. Den befattningshavare (kontorist Ca 12), som handhar avdelningens räkenskapsärenden, bör uppflyttas till förste kontorist Ca 15. För beredning av restitutionsärenden huvudsakligast i inländsk trafik finnas en kontorist Ca 12, ett kanslibiträde C a l l samt en expeditionsvakt Ca 9. Enligt vår mening böra dessa tre befattningar vara kontoristbefattningar i Ca 13. På avdelningen befintliga tre kansliskrivarbefattningar i Ca 15 böra ändras till förste kontoristbefattningar i Ca 15. Reklamavdelningen. Avdelningsföreståndarens närmaste medhjälpare, samtidigt arbetsledare för allmänna ärenden, reklamberedning och annonsering bör vara byråassistent Ca 25 (nu eo byråsekreterare, ordinarie Ca 21). Befattningen som byråsekreterare för den tjänsteman, som författar statens järnvägars landskapsböcker, bör efter innehavarens avgång indragas. Som korrespondent finns en kansliskrivare Ca 15. De arbetsuppgifter, som åvila denne befattningshavare, anse vi motivera befattningens uppflyttning till kansliskrivare Ca 17. Två kansliskrivarbefattningar i Ca 15 böra ändras till förste kontorister Ca 15. På filmavdelningen är en kontorist Ca 12 närmaste medhjälpare åt arbetsledaren med uppgift att handlägga ärenden angående filmuthyrning och filmdistribution m. m. Vidare användas på avdelningen ett kanslibiträde Ca 11 och ett eo kanslibiträde Ce 11 (ordinarie Ca 9) för fotograferingar och laboratoriearbeten. Vi anse att befattningarna böra höjas, den förstnämnda till förste kontorist Ca 15 och de bägge sistnämnda till kontorist Ca 13. På reklamavdelningens ateljé finns så68

väl kontraktsanställd som vid verket fast anställd personal. Den förra utgöres av dekorationschef, dekoratörer och textare. De senare äro tecknare, som på grund av sina konstnärliga färdigheter rekryterats från olika avdelningar inom verket. Av dessa äro två ritare Ca 19 och två kopister Ca 15. Vi anse att de båda kopisterna böra uppflyttas till ritare. På reklamateljén bör dessutom finnas två kontorister Ca 13 för ärenden r ö r a n d e materialanskaffning, kamerala ärenden samt enklare ritnings- och skissarbeten m. m. (nu ett kanslibiträde med förordnande i Ca 12 och ett eo kanslibiträde C e l l ) . En kontoristbefattning i Ca 12 bör vidare utbytas mot kontoristbefattning i Ca 13. Presstjänsten. Befattningen som pressombudsmannens närmaste medhjälpare (nu eo bokhållare, ordinarie Ca 19) bör uppföras på ordinarie stat i Ca 21. En kansliskrivarbefattning i Ca 15 bör ändras till förste kontorist Ca 15. Järnvägsmuseet. Som närmaste medhjälpare till föreståndaren bör finnas en förste kontorist Ca 15 (nu Ca 12). Två kansliskrivarbefattningar i Ca 15 böra ändras till kontoristbefattningar i Ca 13 och en expeditionsvaktsbefattning uppflyttas till kanslibiträdesbefattning. På modellverkstaden bör med nuvarande arbetsuppgifter finnas en förste reparatör och två reparatörer. De båda sistnämnda böra liksom nu kunna inlånas från annan avdelning. Personal för diarieföring, maskinskrivning och expeditionsvaktsgöromål. Beträffande löneställningen för personal för ifrågavarande göromål hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II.

Sammanfattning

De av oss föreslagna lönegradsplaceringarna i jämförelse med förhållandena den 1 december 1950 framgå av

Avdelning eller tjänsteställe

Avdelningen för inländsk trafik

följande sammanställning. Beträffande uppställningen av denna hänvisas till vad vi anfört vid motsvarande sammanställning för kanslibyrån.

Lönegradsplacering den 1 december 1950 Lönegrad

Ca 30

Ca 23 Ca 22 Ca 21 Ca 21 Ca 19 Ca 19 Ca 16 Ca 15

Befattning

Föreslag ;en lönegradsplacering Lönegrad

Befattning

Förste byråsekreterare Byråassistent Förste bokhållare Bokhållare Bokhållare Kontorsskrivare Kon torsskrivare Förste kansliskrivare Kansliskrivare

Ca 31 Ca 25 Ca 21 Ca 23 Ca 21 Ca 19 Ca 17 Ca 15 Ca 15

Byrådirektör Byråassisient Bokhållare Byråassistent Bokhållare Kontorsskrivare Kansliskrivare Förste kontorist Förste kontorist 1

Avdelningen för utländsk trafik

Ca 27 Ca 24 Ca 23 Ca 21 Ca 21 Ca 19 Ca 19 Ce 5

Förste byråsekreterare Byråsekreterare Byråassistent Bokhållare Bokhållare Kontorsskrivare Kontorsskrivare Kontorsbiträde

Ca 29 Ca 25 Ca 23 Ca 21 Ca 21 Ca 19 Ca 19 Ca 13

Förste byråsekreterare Byråassistent Byråassistent Bokhållare Bokhållare Kontorsskrivare Kontorsskrivare Kontor'st

Resebyråavdelningen

Ca 30 Ca 24 Ce 23 Ca 21 Ca 19 Ca 15 Ca 11 (Ce 19) Ca 11 (Ce 19)

Förste byråsekreterare Byråsekreterare Byråassistent Bokhållare Kontorsskrivare Kansliskrivare Kanslibitråde Kanslibiträde

Ca 31 Ca 25 Ca 23 Ca 23 Ca 19 Ca 19 Ca 21 Ca 19

Byrådirektör Byråassistent Byråassistent Byråassistent Kontorsskrivare Kon lorsskrivare Bokhållare Kontorsskrivare

Biljettrestitutionsavdelningen

Ca 24 Ca 21 Ca 19 Ca 19 Ca 15 Ca 15 Ca 15 Ca 12 Ca 12 Ca 11 Ca 9

Byråsekreterare Bokhållare Kontorsskrivare Kontorsskrivare Kansliskrivare Kansliskrivare Kansliskrivare Kontorist Kontorist Kanslibiträde Expeditionsvakt

Ca 25 Ca 21 Ca 19 Ca 19 Ca 15 Ca 15 Ca 15 Ca 15 Ca 13 Ca 13 Ca 13

Byråassistent BokhåUare Kontorsskrivare Kontorsskrivare Förste kontorist 1 Förste kontorist 1 Förste kontorist 1 Förste kontorist Kontorist Kontorist Kontorist

Reklamavdelningen

Ca 29 (Ce 30) Ca 21 (Ce 24) Ca 21 (Ce 23) Ca 21 Ca 21 Ca 19 Ca 19 Ca 19 Ca 15 Ca 15 Ca 15 Ca 15 Ca 15 Ca 12 Ca 12 Ca 11 Ca 11 Ca 11 Ca 9 (Ce il) Ce 11

Förste byråsekreterare Bokhållare Bokhållare Bokhållare Ingenjör Kontorsskrivare Ritare Ritare Kopist Kopist Kansliskrivare Kansliskrivare Kansliskrivare Kontorist Kontorist Kanslibitråde Kanslibiträde Kanslibiträde Expeditionsvakt Kanslibiträde

Ca 29 Ca 25 Ca 21 Ca 21 Ca 21 Ca 19 Ca 19 Ca 19 Ca 19 Ca 19 Ca 17 Ca 15 Ca 15 Ca 15 Ca 13 Ca 13 Ca 13 Ca 11 Ca 13 Ca 13

Förste byråsekreterare Byråassistent Bokhållare Bokhållare Ingenjör Kontorsskrivare Ritare Ritare Ritare Ritare Kansliskrivare Förste kontorist 1 Förste kontorist 1 Förste kontorist Kontorist Kontorist Kontorist Kanslibiträde Kontorist Kontorist

Presstjänsten

Ce 30 Ca 19 (Ce 21) Ca 15

Förste byråsekreterare Kon torsskrivare Kansliskrivare

Ca 29 Ca 21 Ca 15

Förste byråsekreterare Bokhållare Förste kontorist 1

Järnvägsmuseet

Ca 24 Ca 15 Ca 15 Ca 14 Ca 12 Ca 9

Aktuarie Kansliskrivare Kansliskrivare Förste reparatör Kontorist Expeditionsvakt

Ca 25 Ca 13 Ca 13 Ca 14 Ca 15 Ca 11

Byråassistent Kontorist Kontorist Förste, reparatör Förste kontorist Kanslibiträde

Förslaget innebär ändrad tjänstebenämning.

Ombudsmannens expedition Som närmaste medhjälpare åt ombudsmannen finnas en eo förste byråsekreterare Ce 29 (Ca 27) och en kansliskrivare Ca 15. Förste byråsekreteraren åligger att vara ombudsmannen behjälplig med olika ärenden. Han utför och bevakar styrelsens talan i rättegångar, omhänderhar lagfarts- och inteckningsärenden, utreder och framlägger förslag till uppgörelser beträffande skadeersättningar m. m. 70

Kansliskrivaren h a r bl. a. att föra 1iggare över statens järnvägars osäkra fordringar, utfärda lagakraftbevis i disciplinärenden, upprätta saköreslängd m. m. Vi föreslå att förste byråsekreterarbefattningen uppföres på ordinarie stat i Ca 29 och att kansliskrivarbefattningen placeras i Ca 17.

Statistiska kontoret Statistiska kontoret består av en expedition, en allmän avdelning och fyra specialavdelningar. Under kontoret lyder det s. k. milkontoret i Örebro. Allmänna avdelningen indelas i följande underavdelningar, nämligen en utredningsavdelning och avdelningar för allmän järnvägsstatistik, månadsstatistik, bilstatistik samt personal-, löneoch sjukstatistik (socialstatistik). Specialavdelningarna utgöras av en avdelning för persontrafikstatistik, en för drifttjänststatistik, en för varu- och tariffstatistik samt en för tåg- och vagnstatistik. Avdelningsföreståndarna

För föreståndaren för allmänna avdelningen finns en aktuariebefattning. Nuvarande innehavare av befattningen är eo förste aktuarie Ce 27. Allmänna avdelningens föreståndare är samtidigt ställföreträdare för kontorets chef. Vi föreslå att befattningen uppföres på ordinarie stat i Ca 27. Av de fyra specialavdelningarna förestås avdelningen för persontrafikstatistik av bokhållare, avdelningen för drifttjänststatistik av byråassistent Ca 23 samt avdelningen för varu- och tariffstatistik och avdelningen för tåg- och vagnstatistik av vardera en byråsekreterare. Beträffande dessa befattningar föreslå vi icke a n d r a ändringar än att föreståndarna för avdelningen för varuoch tariffstatistik resp. avdelningen för tåg- och vagnstatistik placeras som byråassistenter Ca 23. övrig personal

Expeditionen. På expeditionen förekommande arbetsuppgifter böra enligt vår uppfattning fördelas på en kansli-

skrivare Ca 17, två kanslibiträden samt erforderligt antal skrivbiträden och kontorsvakter. Den nuvarande personaluppsättningen i befordrade grader utgöres av en kontorsskrivare och en kontorist Ca 12. Allmänna avdelningen. För utredningsuppgifter finnas två amanuenser i Ce resp. Cg 22. Med nuvarande omfattning av de arbetsuppgifter, som åvila dessa båda befattningshavare och som utgöras av bl. a. internationell statistik och kvalificerade statistikutredningar, föreslå vi för ändamålet två aktuariebefattningar i Ca 24. För utredningsuppgifter i övrigt bör liksom nu finnas en kontorsskrivare och erforderlig personal i lägre grader alltefter behov. För allmän järnvägsstatistik finns en byråassistentbefattning i Ca 23. Befattningen synes efter nuvarande innehavarens avgång kunna indragas. Månadsstatistiken handhaves av en förste bokhållare och två kontorsskrivare. För ändamålet bör avses en bokhållare, en kontorsskrivare och en kansliskrivare Ca 17. Bilstatistiken handhaves av en kansliskrivare Ca 15. Befattningen bör höjas till kansliskrivare Ca 17. Socialstatistiken bör fördelas på en bokhållare, en kontorsskrivare, en kansliskrivare Ca 17, två kontorister Ca 13 och erforderligt antal kansli- och kontorsbiträden. Den nuvarande personaluppsättningen i befordrad grad utgöres av en bokhållare, en kontorsskrivare och tre kontorister Ca 12. Avdelningen för persontrafikstatistik. Förutom föreståndaren finnas en kontorsskrivare, en kansliskrivaraspirant, en kontorist Ca 12, tre expeditionsvakter och två kontorsbiträden. Dessutom 71

anlitas tillfällig arbetskraft. Med nuvarande omfattning av arbetsuppgifterna föreslå vi icke annan ändring än att antalet befattningar i befordrad grad utökas med en förste kontorist Ca 15 och att kontoristbefattningen i Ca 12 ändras till kontorist Ca 13. Avdelningen för drifttjänststatistik. Arbetsuppgifterna böra förutom på föreståndaren fördelas på en kontorsskrivare, en förste kontorist Ca 15 och två kontorister Ca 13 samt erforderlig från andra avdelningar tillfälligtvis inlånad personal. Detta innebär höjning av en förste kontorist från Ca 14 till Ca 15 samt av en stationskarls- och en expeditionsvaktsbefattning till kontorister Ca 13.

Avdelningen för varu- och tariffstatistik. De arbetsuppgifter, som åvila avdelningen, böra förutom på föreståndaren fördelas på en bokhållare, en kontorsskrivare, en kansliskrivare Ca 17, två förste kontorister Ca 15, fyra kontorister Ca 13 samt erforderligt antal expeditionsvakter och kontorsbiträden. Kansliskrivarbefattningen avses för den befattningshavare, som utför kodifieringsarbeten för den utländska trafiken och biträder kontorsskrivaren med granskning av kodifieringen. De båda förste kontoristbefattningarna avses för de två befattningshavare, som utöva den närmaste arbetsledningen vid hålkortsanläggningen, och de fyra kontoristbefattningarna för de befattningshavare, som utföra kodifierings-, avstämnings- och kontrolleringsarbeten. Liksom nu böra expeditionsvakter användas för betjäning av hålkortsmaski-

nerna. För kollationering, enklare tabell- och avstämningsarbeten samt som stansoperatriser böra kontorsbiträden anlitas. Beträffande befattningshavare i befordrad grad innebär vårt förslag, att sex förste kontorister Ca 14 och en kontorist Ca 12 ersättas med en kansliskrivare Ca 17, två förste kontorister Ca 15 och fyra kontorister Ca 13. Avdelningen för tåg- och vagnstatistik. På avdelningen bör för mera kvalificerade arbetsuppgifter förutom föreståndaren finnas en bokhållare, en kansliskrivare Ca 17, en förste kontorist Ca 15 och tre kontorister Ca 13. Motsvarande personal utgöres nu av en kontorsskrivare, en förste kontorist Ca 14, tre kontorister Ca 12 och en expeditionsvakt. För s. k. distansering, påskrift och kontroll av tågrapporter samt för comptometerarbete bör finnas erforderligt antal expeditionsvakter, kontorsbiträden och skrivbiträden. Milkontoret i Örebro. Med hänsyn till att kontoret efter hand kominer att avvecklas, ha vi avstått från att framlägga annat förslag än att kansliskrivarbefattningen i Ca 15 i enlighet med våra allmänna riktlinjer i kap. II bör utbytas mot förste kontoristbefattning i Ca 15.

Sammanfattning

De av oss föreslagna lönegradsplaceringarna i jämförelse med förhållandena den 1 december 1950 framgå av följande sammanställning. Beträffande uppställningen av denna hänvisas till vad vi anfört vid motsvarande sammanställning för kanslibyrån.

Avdelning eller tjänsteställe

Lönegradsplacering den 1 december 1950 Lönegrad

Befattning

Föreslagen lönegradsplacering Lönegrad

Befattning

Expeditionen

Ca 19 Ca 12 Ce 8

Kon torsskrivare Kontorist Kontorsbiträde

Ca 17 Ca 11 Ca 11

Kansliskrivare Kanslibiträde Kanslibiträde

Allmänna avdelningen

Ca 24 (Ce 27)

Aktuarie

Ca 27

Förste

Utredningsärenden

Ce 22 Cg 22 Ca 19

Amanuens Amanuens Kontorsskrivare

Ca 24 Ca 24 Ca 19

Aktuarie Aktuarie Kontorsskrivare

Månadsstatistik

Ca 22 Ca 19 Ca 19

Förste bokhållare Kontorsskrivare Kontorsskrivare

Ca 21 Ca 19 Ca 17

Bokhållare Kontorsskrivare Kansliskrivare

Bilstatistik

Ca 15

Kansliskrivare

Ca 17

Kansliskrivare

Socialstatistik

Ca 21 Ca 19 Ca 12 Ca 12 Ca 12

Bokhållare Kontorsskrivare Kontorist Kontorist Kontorist

Ca 21 Ca 19 Ca 17 Ca 13 Ca 13

Bokhållare Kontorsskrivare Kansliskrivare Kontorist Kontorist

Avdelningen för persontrafikstatistik

Ca 21 Ca 19

Bokhållare Kontorsskrivare

Ca 12

Kontorist

Ca 21 Ca 19 Ca 15 Ca 13

Bokhållare Kontorsskrivare Förste kontorist Kontorist

Avdelningen för drifttjänststatistik

Ca 23 Ca 19 Ca 14 Ca 9 Ca 9

Byråassistent Kontorsskrivare Förste kontorist Expeditionsvakt Stationskarl

Ca 23 Ca 19 Ca 15 Ca 13 Ca 13

Byråassistent Kontorsskrivare Förste kontorist Kontorist Kontorist

Avdelningen för varu- och tariffstatistik

Ca 24 Ca 21 Ca 19 Ca 14 Ca U Ca 14 Ca 14 Ca 14 Ca 14 Ca 12

Byråsekre ter are Bokhållare Kontorsskrivare Förste kontorist Förste kontorist Förste kontorist Förste kontorist Förste kontorist Förste kontorist Kontorist

Ca 23 Ca 21 Ca 19 Ca 17 Ca 15 Ca 15 Ca 13 Ca 13 Ca 13 Ca 13

Byråassistent Bokhållare Kontorsskrivare Kansliskrivare Förste kontorist Förste kontorist Kontorist Kontorist Kontorist Kontorist

—

aktuarie

Avdelningen för tåg- och vagnstatistik

Ca 24 Ca 19 Ca 14 Ca 12 Ca 12 Ca 12 Ca 9

Byråsekreterare Kontorsskrivare Förste kontorist Kontorist Kontorist Kontorist Expeditionsvakt

Ca 23 Ca 21 Ca 17 Ca 15 Ca 13 Ca 13 Ca 13

Byråassistent Bokhållare Kansliskrivare Förste kontorist Kontorist Kontorist Kontorist

Kammarkontoret Kammarkontoret består av två bokföringsavdelningar och en expedition. De båda bokföringsavdelningarna benämnas här huvudbokföringen och värdeminskningsbokföringen. Närmaste medhjälpare till kontorsföreståndaren är en byråsekreterare. Vi föreslå att befattningen uppflyttas till byråassistent Ca 25. Arbetsledarna för huvudbokföringen resp. värdeminskningsbokföringen äro byråassistenter Ca 23; den sistnämnde med vikariatslöneförordnande i Ca 24. Vi anse att arbetsledaren för värdeminskningsbokföringen bör vara byråassistent Ca 25. Beträffande arbetsledaren för huvudbokföringen föreslå vi icke någon ändring. För medhjälparna till arbetsledaren på huvudbokföringen föreslå vi icke annan ändring än att en kontorsskrivarbefattning nedflyttas till kansliskrivarbefattning i Ca 17. I fråga om medhjälparna till arbetsledaren för värdeminskningsbokförin-

Avdelning eller tjänsteställe

Huvudbokföringen

gen bör en kontorsskrivare uppflyttas till bokhållare och en förste kontorist Ca 14 uppflyttas till kansliskrivare Ca 17. Expeditionen förestås av en förste bokhållare. Denna befattning anse vi böra vara bokhållare. Vidare bör kansliskrivarbefattningen på expeditionen nedflyttas till kontoristbefattning i Ca 13 och två kontorister Ca 12 utbytas mot kontorister Ca 13. Två vakanta bokhållarbefattningar och en kontorsskrivarbefattning kunna indragas. Beträffande löneställningen för personal för maskinskrivning hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II. De av oss föreslagna lönegradsplacer i n g a r n a i jämförelse med förhållandena den 1 december 1950 framgå av följande sammanställning. Beträffande uppställningen av denna hänvisas till vad vi anfört vid motsvarande sammanställning för kanslibyrån.

Lönegradsplacering den 1 december 1950 Lönegrad

Befattning

Föreslagen lönegradsplacering Lönegrad

Befattning

Ca 24

Byråsekre ter are

Ca 25

Byråassistent

Ca 23 Ca 21 Ca 19

Byråassistent Bokhållare Kontorsskrivare

Ca 23 Ca 21 Ca 17

Byråassistent Bokhållare Kansliskrivare

Ca 11 Ca 11

Kanslibiträde Kanslibiträde

Ca 11 Ca 11

Kanslibiträde Kanslibiträde

Värdeminskningsbokföringen

Ca 23 Ca 19 Ca 19 Ca 14

Byråassistent Kon torsskrivare Kontorsskrivare Förste kontorist

Ca 25 Ca 21 Ca 19 Ca 17

Byråassistent Bokhållare Kontorsskrivare Kansliskrivare

Expeditionen

Ca 22 Ca 15 Ca 12 Ca 12 Ca 11

Förste bokhållare Kansliskrivare Kontorist Kontorist Kanslibiträde

Ca 21 Ca 13 Ca 13 Ca 13 Ca 11

Bokhållare Kontorist Kontorist Kontorist Kanslibiträde

Revisionskontoret Revisionskontoret består av en allmän avdelning, en pensionsavdelning samt tre s. k. granskningsgrupper. Allmänna avdelningen samt de tre granskningsgrupperna verkställa granskning av olika avsnitt av statens järnvägars räkenskaper. Pensionsavdelningen granskar pensionsutbetalning och pensionsuträkningar. Avdelningarna och granskningsgrupperna ha vardera en revisor Ca 24 som arbetsledare. Vi föreslå att befattningarna uppflyttas till Ca 25. Beträffande personalen i övrigt på revisionskontoret föreslå vi följande ändringar av den nuvarande lönegradsplaceringen. De arbetsuppgifter på allmänna avdelningen, som nu äro fördelade på en kansliskrivare Ca 15, en förste kontorist Ca 14 (vakant) och en kontorist Ca 12, böra bestridas av tre förste kontorister Ca 15. En expeditionsvaktsbefattning på samma avdelning, vars innehavare bl. a. h a r att utföra siffergranskning av styrelsens utgiftsräkningar och avlöningslistor, bör uppflyttas till kontoristbefattning i Ca 13. Som närmaste medhjälpare åt arbets-

ledaren på pensionsavdelningen finnas två revisorer Ca 24. Båda dessa befattningar anse vi böra vara byråassistenter Ca 23. En eo förste kontorist Ce 14 (ordinarie Ca 12) bör utbytas mot befattning som kontorist i Ca 13. På vardera av granskningsgrupperna I och II föreslå vi en bokhållare som arbetsledarens närmaste man. På granskningsgrupp III bör däremot liksom nu finnas två bokhållare. I övrigt bör för huvudgranskning efter utbetalning anlitas kontorsskrivare samt för andra granskningsuppgifter kansliskrivare Ca 17 och förste kontorister Ca 15, alltefter uppgifternas kvalitet. Siffergranskning bör utföras av befattningshavare i Ca 13. De av oss föreslagna lönegradsplaceringarna i jämförelse med förhållandena den 1 december 1950 framgå av följande sammanställning. Beträffande uppställningen av denna hänvisas till vad vi anfört vid motsvarande sammanställning för kanslibyrån. Det bör uppmärksammas att sammanställningen beträffande granskningsgrupperna icke upptager personal i Ca 19 och lägre lönegrader.

Avdelning eller tjänsteställe

Lönegi -adsplacering den 1 december 1950 Lönegrad

Befattning

Föreslagen lönegradsplacering Lönegrad

Befattning

Ca 14 Ca 12 Ca 9

Revisor Kansliskrivare Förste kontorist Kontorist Expeditionsvakt

Ca 25 Ca 15 Ca 15 Ca 15 Ca 13

Revisor Förste kontorist 1 Förste kontorist Förste kontorist Kontorist

Pensionsavdelningen

Ca 24 Ca 24 Ca 24 Ca 21 Ca 19 Ca 19 Ca 15 Ca 12 (Ce 14)

Revisor Revisor Revisor Bokhållare Kontorsskrivare Kontorsskrivare Kansliskrivare Kontorist

Ca 25 Ca 23 Ca 23 Ca 21 Ca 19 Ca 19 Ca 15 Ca 13

Revisor Byråassistent Byråassistent Bokhållare Kontorsskrivare Kontorsskrivare Förste kontorist 1 Kontorist

Granskningsgrupp I

Ca 24 Ca 21

Revisor Bokhållare

Ca 25 Ca 21

Revisor Bokhållare

Granskningsgrupp II

Ca 24 Ca 21 (Ce 24)

Revisor Bokhållare

Ca 25 Ca 21

Revisor Bokhållare

Granskningsgrupp III

Ca 24 Ca 21 Ca 21

Revisor Bokhållare Bokhållare

Ca 25 Ca 21 Ca 21

Revisor Bokhållare Bokhållare

Allmänna avdelningen

1 Ca 24 Ca 15

Förslaget innebär ändrad tjänstebenämning.

Kontrollkontoret Kontrollkontoret består av byrådirektörens expedition samt fyra huvudavdelningar, nämligen huvudavdelningen för trafikuppbörd och kassatjänst, huvudavdelningen för inländsk godstrafik, huvudavdelningen för inländsk persontrafik samt huvudavdelningen för utländsk trafik. Dessutom finns en avdelning bestående av resekontrollörerna, h ä r benämnd kontrollörsavdelningen. På byrådirektörsexpeditionen handläggas allmänna ärenden rörande kon76

torets administration såsom personal-, avlönings- och kostnadsstatsärenden m. m. Därjämte utföras på expeditionen diverse utredningar rörande kontrollverksamheten och redovisningsförfarandet m. m. På de fyra huvudavdelningarna utföres den egentliga kontrollen av de från de olika tjänsteställena inkommande uppbördsredovisningarna. Resekontrollörerna inventera kassor och räkenskaper på trafikanstalterna.

Avdelningsföreståndarna

Övrig personal

För föreståndaren för byrådirektörsexpeditionen finns en befattning som byråassistent Ca 23. Beträffande denna befattning föreslå vi icke någon ändring.

Utöver de ändringar, som i det följande redovisas, föreslå vi att i enlighet med vårt förslag i kap. II befattningarna förste kontorist Ca 14 och kontorist Ca 12 höjas till Ca 15 resp. Ca 13 samt att kansliskrivarbefattningarna i Ca 15 utbytas mot förste kontoristbefattningar i samma lönegrad. Beträffande personal för maskinskrivning och expeditionsvaktsgöromål hänvisa vi till de allmänna riktlinjerna i kap. II.

De fyra huvudavdelningarna förestås av vardera en överkontrollör Ca 27. Vi föreslå att föreståndarna för huvudavdelningarna för inländsk godstrafik resp. inländsk persontrafik och utländsk trafik uppflyttas till förste byråsekreterare Ca 29. Beträffande föreståndaren för huvudavdelningen för trafikuppbörd och kassatjänst liksom personalen i övrigt på denna avdelning framlägga vi icke något förslag till lönegradsplacering. Enligt vad som uppgivits till oss kommer nämligen avdelningen att omorganiseras. För kontrollörsavdelningen finns icke någon föreståndarbefattning upptagen i personalförteckningen. Föredragande inför kontorets chef i ärenden rörande resekontrollörernas verksamhet är den äldste av dessa. Då behov föreligger av en särskild befattning för den som närmast under kontorets chef skall planlägga och samordna resekontrollverksamheten, föreslå vi att en befattning som överkontrollör Ca 27 inrättas för ändamålet. Placerad på byrådirektörsexpeditionen men direkt underställd kontorets chef har en byråsekreterare till uppgift bl. a. att handlägga ärenden rörande rationalisering och ändring av arbetsgången inom kontoret samt ärenden rörande redovisningsföreskrifter och bestämmelser för kassatjänst och uppbörd. Denna befattning anse vi böra höjas till byråassistent Ca 25.

Byrådirektörsexpeditionen. För diarieföringen bör avses förste kontorist Ca 15. På expeditionen i övrigt förekommande arbetsuppgifter föreslå vi fördelade på en kontorsskrivare, en förste kontorist Ca 15 och en kontorist Ca 13. En vakant kontorsskrivarbefattning kan indragas. Huvudavdelningen för inländsk godstrafik. Denna indelas i fyra underavdelningar, nämligen G I för allmänna redovisningsärenden i godstrafik, ärenden rörande paket- och småfraktgods i samtrafik samt ärenden angående express- och militärgods, G II för ärenden r ö r a n d e godssändningar i statens järnvägars egen trafik utom express- och militärgods, G III för ärenden r ö r a n d e vagnslastgods i samtrafik och G IV för ärenden rörande ilstycke- och fraktstyckegods i samtrafik utom småfraktgods. Som avdelningsföreståndarens närmaste man, tillika föreståndare och arbetsledare för G I, finns en byråassistent Ca 23. Denna befattning föreslå vi placerad i Ca 25. Som föreståndare och arbetsledare för de övriga underavdelningarna finnas på G I I en eo byråassistent Ce 23 77

(ordinarie Ca 22) samt på vardera av G III och G I V en förste bokhållare. Beträffande dessa befattningar föreslå vi att den förstnämnda placeras på ordinarie stat i Ca 23 och att de båda andra nedflyttas till bokhållare. På G I h a r en förste bokhållare till uppgift att utöver granskning av redovisningen för kassaregister- och frankeringsapparater bl. a. utöva tillsyn över sådana apparater på stationerna samt att dirigera reservapparater vid årsrevisioner och eventuella fel. Vi föreslå att för dessa uppgifter avses bokhållare. På G I finnas vidare tre bokhållare. Enligt uppgift kan en av dessa befattningar indragas. Av de båda återstående bör den befattning, vars innehavare biträder nuvarande förste bokhållaren, ändras till kontorsskrivare. Arbetsuppgifterna för den kontorsskrivare på G I, som bl. a. har att granska stationernas redovisning över uppdebiteringsoch återbäringsanmärkningar m. m., anse vi icke motivera högre befattning än förste kontorist Ca 15. Den kontorsskrivare, som h a n d h a r registrering av inkommande skrivelser m. m., bör vara förste kontorist Ca 15. På G I tjänstgöra sju förste kontorister Ca 14. Av dessa befattningar föreslå vi att de tre, vilkas innehavare detaljgranska redovisningarna för kassaregister och frankeringsapparater m. m., uppflyttas till kansliskrivare Ca 17. Den kansliskrivare Ca 15 på G II, vilken bl. a. åvilar att ansvara för komplettering av vagnslastjournaler, anse vi böra höjas till kansliskrivare Ca 17. Höjning till Ca 17 föreslås även för den kansliskrivare Ca 15 på G III, som är arbetsledarens närmaste medhjälpare. På GIV finnas en bokhållar- och en kontorsskrivarbefattning. Dessa böra 78

ändras till befattningar som kontorsskrivare resp. kansliskrivare Ca 17. Huvudavdelningen för inländsk persontrafik. Denna indelas i tre underavdelningar, nämligen P I för ärenden rör a n d e persontrafik från statens järnvägars stationer, P I I för ärenden rör a n d e militär- och resgodstrafik m. m. samt P III för ärenden rörande trafik från enskilda järnvägars stationer och bilredovisning. Befattningen som föreståndare för P I I föreslå vi uppflyttad från förste bokhållare till byråassistent Ca 23. Däremot anse vi att motsvarande befattning vid P III bör ändras från förste bokhållare till bokhållare. På P I befintliga en förste bokhållaroch en bokhållarbefattning anse vi böra utbytas mot en bokhållar- resp. en kontorsskrivarbefattning. Av de två nuvarande kontorsskrivarbefattningarna på P I föreslå vi den, vars innehavare bl. a. har till uppgift att registrera skrivelser angående biljettprisnedsättningar, bokföra från biljett- och blankettkontoret nyutlämnade biljetter m. m., ändrad till förste kontorist Ca 15. Två kansliskrivarbefattningar i Ca 15 på P I, vilkas innehavare granska och avsluta redovisningen av restitutioner m. m. samt verkställa utredningar, böra höjas till kansliskrivare Ca 17. En kansliskrivarbefattning i Ca 15 på P II anse vi böra höjas till Ca 17. En bokhållar- resp. en kontorsskrivarbefattning på P III böra ändras till kontorsskrivare resp. kansliskrivare Ca 17. Huvudavdelningen för utländsk trafik. Denna huvudavdelning indelas i tre underavdelningar, nämligen U I för ärenden rörande persontrafik, samtra-

fik enligt direkta taxor, nordisk sovvagnstrafik, resebyråer m. m., U I I för ärenden rörande godstrafik med kontinenten samt U III för ärenden rörande godstrafik med de nordiska länderna. Som avdelningsföreståndarens närmaste man, tillika föreståndare för U I finns en befattning som eo kontrollör Ce 24. Vi föreslå att en ordinarie befattning som byråassistent Ca 25 inrättas för föreståndaren. Den befattningshavare, som är föreståndarens närmaste medhjälpare, bör vara byråassistent Ca 23. U I I resp. U III förestås av en eo förste bokhållare resp. en förste bokhållare. Vi anse att envar av avdelningarna bör förestås av en byråassistent Ca 23. En förste bokhållarbefattning på U I bör sänkas till bokhållarbefattning. På U I förekommande bokföringsärenden, vilka åvilat avdelningsföreståndaren men som numera fått sådan omfattning att särskild befattningshavare erfordras för desamma, böra handhavas av bokhållare. Av kontorsskrivarbefattningarna på avdelningen böra de två, vilkas innehavare huvudsakligen handlägga ärenden rörande nordisk samtrafik, ändras till förste kontorister Ca 15. Vidare föreslå vi att de arbetsuppgifter, som bestridas av kansliskrivare Ca 15, fördelas på erforderligt antal kansliskrivare Ca 17 och förste kontorister Ca 15. Därvid bör kansliskrivare Ca 17 som regel avses för arbetsuppgifter, vilka till huvudsaklig del röra utomnordisk trafik, och förste kontorist Ca 15 för arbetsuppgifter, vilka till övervägande del röra nordisk trafik.

Av de fem kontorsskrivarbefattningar, som finnas på U II, anse vi endast arbetsuppgifterna för de två, vilkas innehavare bl. a. ha att verkställa fraktfördelningar mellan svenska och utländska förvaltningar, vara av den art att de böra bestridas av kontorsskrivare. De övriga kontorsskrivarbefattningarna föreslå vi sänkta till kansliskrivare Ca 17. På U III finnas utöver föreståndaren och hans närmaste medhjälpare två kontorsskrivar- och sex kansliskrivarbefattningar i Ca 15. De till dessa befattningar hörande arbetsuppgifterna böra enligt vår uppfattning fördelas på en kontorsskrivare, tre kansliskrivare Ca 17 och i övrigt på förste kontorister Ca 15. Kontrollörsavdelningen. För resekontrollörsverksamheten erforderliga kontrollörsbefattningar föreslå vi höjda från Ca 24 till Ca 25.

Sammanfattning

De av oss föreslagna lönegradsplaceringarna i jämförelse med förhållandena den 1 december 1950 framgå av följande sammanställning. Beträffande uppställningen av denna hänvisas till vad vi anfört vid motsvarande sammanställning för kanslibyrån. Utöver vad som av sammanställningen framgår bör uppmärksammas, att för resekontrollörsverksamheten erforderliga kontrollörsbefattningar föreslagits höjda från Ca 24 till Ca 25.

Avdelning eller tjänsteställe

Lönegradsplacering den 1 december 1950 Lönegrad

Befattning

Föreslagen lönegradsplacering Lönegrad

Befattning

Byrådirektörens expedition

Ca 24 Ca 23 Ca 21 Ca 19 Ca 15 Ca 11

Byråsekreterare Byråassistent Bokhållare Kon torsskrivare Kansliskrivare Kanslibiträde

Ca 25 Ca 23 Ca 19 Ca 15 Ca 15 Ca 13

Byråassistent Byråassistent Kon torsskrivare Förste kontorist Förste kontorist 1 Kontorist

Huvudavdelningen för inländsk godstrafik

Ca 27

Överkontrollör

Ca 29

Förste byråsekreterare

Avdelning G I

Ca 23 Ca 22 Ca 21 Ca 21 Ca 19 Ca 19 Ca 19 Ca 19 Ca 14 Ca 14 Ca 14

Byråassistent Förste bokhållare Bokhållare Bokhållare Kontorsskrivare Kontorsskrivare Kon torsskrivare Kon torsskrivare Förste kontorist Förste kontorist Förste kontorist

Ca 25 Ca 21 Ca 21 Ca 19 Ca 19 Ca 19 Ca 15 Ca 15 Ca 17 Ca 17 Ca 17

Byråassistent Bokhållare Bokhållare Kon torsskrivare Kontorsskrivare Kontorsskrivare Förste kontorist Förste kontorist Kansliskrivare Kansliskrivare Kansliskrivare

Avdelning G II

Ca 22 (Ce 23) Ca 21 Ca 19 Ca 15

Förste bokhållare Bokhållare Kontorsskrivare Kansliskrivare

Ca 23 Ca 21 Ca 19 Ca 17

Byråassistent Bokhållare Kontorsskrivare Kansliskrivare

Avdelning G III

Ca 22 Ca 15

Förste bokhållare Kansliskrivare

Ca 21 Ca 17

Bokhållare Kansliskrivare

Avdelning G IV

Ca 22 Ca 21 Ca 19

Förste bokhållare Bokhållare Kontorsskrivare

Ca 21 Ca 19 Ca 17

Bokhållare Kon torsskrivare Kansliskrivare

Huvudavdelningen för inländsk persontrafik

Ca 27

Överkontrollör

Ca 29

Förste byråsekreterare

Avdelning P I

Ca 23 Ca 22 Ca 21 Ca 19 Ca 19 Ca 15 Ca 15

Byråassistent Förste bokhållare Bokhållare Kontorsskrivare Kon torsskrivare Kansliskrivare Kansliskrivare

Ca 23 Ca 21 Ca 19 Ca 19 Ca 15 Ca 17 Ca 17

Byråassistent Bokhållare Kon torsskrivare Kontorsskrivare Förste kontorist Kansliskrivare Kansliskrivare

Avdelning P II

Ca 22 Ca 21 Ca 19 Ca 15

Förste bokhållare Bokhållare Kontorsskrivare Kansliskrivare

Ca 23 Ca 21 Ca 19 Ca 17

Byråassistent Bokhållare Kontorsskrivare Kansliskrivare

Avdelning P III

Ca 22 Ca 21 Ca 19

Förste bokhållare Bokhållare Kon torsskrivare

Ca 21 Ca 19 Ca 17

Bokhållare Kon torsskrivare Kansliskrivare

Huvudavdelningen för utländsk trafik

Ca 27

Överkontrollör

Ca 29

Förste byråsekre,

Avdelning U I

Ce 24 Ca 23 Ca 22 Ca 21 Ca 21

Kontrollör Byråassistent Förste bokhållare Bokhållare Bokhållare

Byråassistent Byråassistent Bokhållare Bokhållare Bokhållare Bokhållare Kontorsskrivare Kontorsskrivare Kontorsskrivare Kontorsskrivare Förste kontorist Förste kontorist

Ca 19 Ca 19 Ca 19 Ca 19 Ca 19 Ca 19

Kontorsskrivare Kontorsskrivare Kontorsskrivare Kontorsskrivare Kon torsskrivare Kon torsskrivare

Ce 25 Ca 23 Ca 21 Ca 21 Ca 21 Ca 21 Ca 19 Ca 19 Ca 19 Ca 19 Ca 15 Ca 15

Avdelning U II

Ce 22 Ca 21 Ca 19 Ca 19 Ca 19 Ca 19 Ca 19 Ca 19

Förste bokhållare Bokhållare Kontorsskrivare Kontorsskrivare Kon torsskrivare Kontorsskrivare Kon torsskrivare Kon torsskrivare

Ca 23 Ca 21 Ca 19 Ca 19 Ca 17 Ca 19 Ca 17 Ca 17

Byråassistent Bokhållare Kontorsskrivare Kontorsskrivare Kansliskrivare Kontorsskrivare Kansliskrivare Kansliskrivare

Avdelning U III

Ca 22 Ca 21 Ca 19 Ca 19 Ca 15 Ca 15

Förste bokhållare Bokhållare Kontorsskrivare Kon torsskrivare Kansliskrivare Kansliskrivare

Ca 23 Ca 21 Ca 19 Ca 17 Ca 17 Ca 17

Byråassistent Bokhållare Kontorsskrivare Kansliskrivare Kansliskrivare Kansliskrivare

Kontrollörsavdelningen

Ca 24

Kontrollör

Ca 27

överkontrollör

—

—

Förslaget innebär ändrad tjänstebenämning. Biljett- och blankettkontoret Biljett- och blankettkontoret bestårdelning med förråd, en inköpsavdelav en allmän avdelning, två biljettav-ning samt ett tryckeri bestående av en delningar — en för inländska och entryckeriexpedition, ett biljett- och ett för utländska biljetter — en blankettav-boktryckeri samt ett bokbinderi.

Allmänna avdelningen handlägger frågor om kontorets administration samt ekonomiska ärenden. Biljett- och blankettavdelningarna handlägga ärenden rörande rekvisitioner, utformning, distribution och lagerhållning av resp. tryckalster. Inköpsavdelningen omhänderhar upphandlingen av papper och tryckmateriel, ärenden angående anlitande av främmande tryckerier m. m. På tryckerierna finnas såväl tjänstemannapersonal för arbetsledning, kamerala ärenden, förrådstjänst m. m. som kollektivanställd tryckeri- och bokbinderipersonal.

Avdelningsföreståndarna

Allmänna avdelningen förestås av en byråsekreterare, som samtidigt är kontorsföreståndarens ställföreträdare. Denna befattning anse vi böra höjas till byråassistent Ca 25. Av de övriga avdelningsföreståndarna äro föreståndaren för inländska biljettavdelningen byråassistent Ca 23 och de tre övriga eo byråassistenter Ce 23 (ordinarie Ca 22). Vi anse att samtliga dessa avdelningsföreståndare böra vara byråassistenter Ca 23. Tryckeriexpeditionen förestås av en eo kontorsfaktor Ce 22. Vi föreslå att befattningen ändras till byråassistentbefattning i Ca 23. Beträffande såväl ifrågavarande befattning som de befattningar i övrigt på tryckeriexpeditionen samt i tryckerierna och bokbinderiet, som vi föreslå omflyttade från extra ordinarie till ordinarie befattningar, förutsätta vi att arbetstidsförhållandena kunna ordnas utan särskilda kostnader för verket för bl. a. övertid. I detta hänseende erforderliga kompletteringar av bestämmelserna i artikel 20 av särtryck 4 böra vidtagas. 82

övrig personal

I fråga om personalen i övrigt på biljett- och blankettkontoret föreslå vi följande ändringar av den nuvarande lönegradsplaceringen. Allmänna avdelningen. Förste kontoristbefattningen i Ca 14 bör uppflyttas till Ca 15. I samband härmed kan en vakant kansliskrivarbefattning i Ca 15 indragas. Vidare böra tre kontoristbefattningar i Ca 12 ombildas till kontoristbefattningar i Ca 13. En eo kanslibiträdesbefattning i Ce 11 (ordinarie Ca 8) bör uppföras på ordinarie stat i Call. Beträffande löneställningen för personal för diarieföring, maskinskrivning och expeditionsvaktsgöromål hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II. Inländska biljettavdelningen. De arbetsuppgifter, som åvila en bokhållare, en kontorsskrivare och en förste kansliskrivare, böra bestridas av en kontorsskrivare, en kansliskrivare Ca 17 och en förste kontorist Ca 15. Arbetsuppgifterna för två förste kontorister i Ca 14 synas motivera utbyte av befattningarna mot förste kontorist Ca 15. De arbetsuppgifter, som åvila en tredje förste kontorist Ca 14 och tre kontorister Ca 12, äro inbördes likvärdiga. Dessa befattningar böra upptagas som kontoristbefattningar i Ca 13. En eo kanslibiträdesbefattning i Ce 11 (ordinarie Ca 8) bör uppföras på ordinarie stat i Ca 11. Utländska biljettavdelningen. Beträffande denna avdelning föreslå vi icke andra ändringar än att en eo kansliskrivarbefattning i Ce 15 (ordinarie Ca 9) och en eo kanslibiträdesbefattning i Ce 11 uppföras på ordinarie stat som förste kontorist Ca 15 resp. kanslibiträde Ca 11.

Blankettavdelningen och förrådet. De arbetsuppgifter, som på blankettavdelningen åvila en kansliskrivare Ca 15, en förste kontorist Ca 14 och en kontorist Ca 12, böra omfördelas så att de mera kvalificerade bestridas av en förste kontorist Ca 15 och de övriga fördelas på en kontorist Ca 13 och ett kanslibiträde. Arbetsledaren för förrådet bör i anslutning till de förslag, som vi framlägga beträffande förrådsavdelningen, vara förrådsmästare Ca 17 (nu Ca 16). I övrigt bör på förrådet finnas en förste kontorist Ca 15 (nu Ca 14), två kontorister Ca 13 (nu en eo förste kontorist Ce 14, ordinarie Ca 12, resp. en kontorist Ca 12), fyra förrådsförmän Ca 12 (nu C a l l ) , ett förrådsbiträde Ca 10 och erforderligt antal förrådsvakter. Inköpsavdelningen. De arbetsuppgifter, vilka handhavas av en kontorsskrivare, böra bestridas av förste kontorist Ca 15. Däremot synas de arbetsuppgifter, som åvila ett kanslibiträde, motivera höjning av denna befattning till kontorist Ca 13. Tryckeriexpeditionen, biljettoch blankettryckerierna samt bokbinderiet. På tryckeriexpeditionen finns en förste kontoristbefattning i Ca 14. De arbets-

Avdelning eller tjänstestJ ille

Allmänna avdelningen

uppgifter, som åvila innehavaren av denna befattning, motivera enligt vår mening icke högre placering än som kontorist Ca 13. För de arbetsuppgifter, vilka utföras av en eo faktor i Ce 12, bör inrättas ordinarie befattning som förste kontorist Ca 15. Föreståndaren för biljettryckeriet, nu eo faktor Ce 19 (ordinarie Ca 14), bör under tjänstetiteln faktor uppföras på ordinarie stat i Ca 19. På tryckeriet finnas vidare två eo tryckeriförmän i C e l 6 resp. Ce 14 (ordinarie Ca 12). Vi anse att två ordinarie befattningar som tryckeriförman Ca 17 böra inrättas. Föreståndaren för boktryckeriet, nu eo faktor Ce 19, bör uppföras på ordinarie stat i Ca 19 under tjänstetiteln faktor. Likaså bör bokbinderiförmansbefattningen med bibehållen tjänstetitel uppföras på ordinarie stat i Ca 17.

Sammanfattning

De av oss föreslagna lönegradsplaceringarna i jämförelse med förhållandena den 1 december 1950 framgå av följande sammanställning. Beträffande uppställningen av denna hänvisas till vad vi anfört vid motsvarande sammanställning för kanslibyrån.

Löneg radsplacering den 1 december 1950 Lönegrad Ca 24 Ca 21 Ca 14 Ca 12 Ca 12 Ca 12 Ca 8 (Ce 11)

Befattning Byråsekreterare Bokhållare Förste kontorist Kontorist Kontorist Kontorist Kontorsbiträde

Föreslagen lönegradsplacering Lönegrad Ca 25 Ca 21 Ca 15 Ca 13 Ca 13 Ca 13 Ca 11

Befattning Byråassistent Bokhållare Förste kontorist Kontorist Kontorist Kontorist Kanslibiträde

Inländska biljettavdelningen

Ca 23 Ca 21 Ca 19 Ca 16 Ca 14 Ca 14 Ca 14 Ca 12 Ca 12 Ca 12 Ca 8 (Ce 11)

Byråassistent Bokhållare Kon torsskrivare Förste kansliskrivare Förste kontorist Förste kontorist Förste kontorist Kontorist Kontorist Kontorist Kontorsbiträde

Ca 23 Ca 19 Ca 17 Ca 15 Ca 15 Ca 15 Ca 13 Ca 13 Ca 13 Ca 13 Ca 11

Kon torsskrivare Kansliskrivare Förste kontorist Förste kontorist Förste kontorist Kontorist Kontorist Kontorist Kontorist Kanslibiträde

Utländska biljettavdelningen

Ca 22 (Ce 23) Ca 19 Ca 9 (Ce 15) Ce 11

Förste bokhållare Kontorsskrivare Expeditionsvakt Kanslibiträde

Ca 23 Ca 19 Ca 15 Ca 11

Byråassistent Kontorsskrivare Förste kontorist Kanslibiträde

Blankettavdelningen

Ca 22 (Ce 23) Ca 21 Ca 15 Ca 14 Ca 12

Förste bokhållare Bokhållare Kansliskrivare Förste kontorist Kontorist

Ca 23 Ca 21 Ca 15 Ca 13 Ca 11

Byråassistent Bokhållare Förste kontorist 1 Kontorist Kanslibiträde

Förrådet

Ca 16 Ca 14 Ca 12 (Ce 14) Ca 12 Ca 11 Ca 11 Ca 11 Ca 11 Ca 9

Förrådsmästare Förste kontorist Kontorist Kontorist Förrådsförman Förrådsförman Förrådsförman Förrådsförman Förrådsvakt

Ca 17 Ca 15 Ca 13 Ca 13 Ca 12 Ca 12 Ca 12 Ca 12 Ca 10

Förrådsmästare Förste kontorist Kontorist Kontorist Förrå dsform an Förrådsförman Förrådsförman Förrådsförman Förrådsbiträde

Inköpsavdelningen

Ca 22 (Ce 23) Ca 21 Ca 19 Ca 11

Förste bokhållare Bokhållare Kon torsskrivare Kanslibiträde

Ca 23 Ca 21 Ca 15 Ca 13

Byråassistent Bokhållare Förste kontorist Kontorist

Tryckeriexpeditionen

Ce 22 Ca 14 Ce 12

Kontorsfaktor Förste kontorist Faktor

Ca 23 Ca 13 Ca 15

Byråassistent Kontorist Förste kontorist

Biljettryckeriet

Ca 14 (Ce 19) Ca 12 (Ce 16) Ca 12 (Ce 14)

Förste kontorist Kontorist Kontorist

Ca 19 Ca 17 Ca 17

Faktor Tryckeriförman Tryckeriförman

Boktryckeriet

Ce 19

Faktor

Ca 19

Faktor

Bokbinderiet

Ce 16

Bokbinderiförman

Ca 17

Bokbinderiförman

84 Förslaget innebär ändrad tjänstebenämning.

Reklamationskontoret Reklamationskontoret består av en i n r i k e s skadeavdelning, en utrikes skadeavdelning samt en godsregleringsavdelning. Under inrikes skadeavdelningen sorterar kontorets personal för kamerala ärenden, för diarieföring och för expeditionsvaktsgöromål; under godsregleringsavdelningen sorterar det centrala godsregleringsmagasinet i Hallsberg.

Avdelningsföreståndarna

Föreståndarna för envar av inrikes skadeavdelningen och godsregleringsavdelningen äro eo förste byråsekreter a r e Ce 27 (ordinarie Ca 24). Utrikes skadeavdelningens föreståndare är byråsekreterare Ca 24. Beträffande dessa befattningar föreslå vi att ordinarie förste byråsekreterarbefattningar i Ca 27 inrättas för de båda förstnämnda och byråassistentbefattning i Ca 25 för föreståndaren för utrikes skadeavdelningen.

Övrig personal

Ca 19) för ärenden rörande ersättningsanspråk för skadat gods. Vi föreslå att befattningarna uppföras på ordinarie stat i Ca 21. En förste kontoristbefattning i Ca 14 bör ändras till förste kontorist Ca 15. Beträffande löneställningen för personal för diarieföring, maskinskrivning och expeditionsvaktsgöromål hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II. Utrikes skadeavdelningen. I fråga om löneställningen för personalen på denna avdelning föreslå vi icke någon ändring. Godsregleringsavdelningen. Stöldärenden och ärenden rörande samarbetet med statspolisens järnvägsavdelning handhavas av en förste byråsekreterare Ca 27 på övergångsstat. För dessa arbetsuppgifter bör inrättas en ordinarie befattning som byråassistent Ca 23. Mera krävande skadefall och juridiska utredningar i anslutning till dessa åvila en byråassistent Ca 23 med vikariatslöneförordnande i Ca 24. Vi anse att för dessa arbetsuppgifter bör finnas en befattning som byråassistent Ca 25.

Beträffande personalen i övrigt på reklamationskontoret föreslå vi följande ändringar av den nuvarande lönegradsplaceringen.

För handläggning av ersättningsanspråk beträffande förkommet gods i inländsk trafik m. m. finns en bokhållarbefattning. Vi föreslå att den uppflyttas till byråassistent Ca 23.

Inrikes skadeavdelningen. Som närmaste medhjälpare till avdelningsföreståndaren med bemyndigande att avgöra ersättningsärenden intill ett belopp av 200 kronor finns en eo byråsekreterare Ce 24 (ordinarie Ca 21). Vi anse att denna befattning bör höjas till byråassistent Ca 25.

För jämföringsarbete bör finnas erforderligt antal förste kontorister Ca 15, kontorister Ca 13 och kanslibiträden.

På eo

avdelningen finnas bokhållarbefattningar

vidare två (ordinarie

Centralmagasinet i Hallsberg. Som föreståndare för magasinet bör finnas en bokhållare med en förste kontorist Ca 15 och en stationsförman som närmaste medhjälpare. Dessutom bör finnas erforderligt antal expeditionsvakter. 85

Sammanfattning

De av oss föreslagna lönegradsplaceringarna i jämförelse med förhållandena den 1 december 1950 framgå av

Avdelning eller tjänsteställe

följande sammanställning. Beträffande uppställningen av denna hänvisas till vad vi anfört vid motsvarande sammanställning för kanslibyrån.

Lönegradsplacering den 1 december 1950 Lönegrad

Befattning

Föreslagen lönegradsplacering Lönegrad

Befattning

Inrikes skadeavdelningen

Ca 24 (Ce 27) Ca 21 (Ce 24) Ca 21 Ca 21 Ca 21 Ca 21 Ca 19 (Ce 21) Ca 19 (Ce 21) Ca 15 Ca 15 (Ce 16) Ca 15 Ca 15 Ca 14 Ca 11 Ca 11

Byråsekreterare Bokhållare Bokhållare Bokhållare Bokhållare Bokhållare Kon torsskrivare Kontorsskrivare Kansliskrivare Kansliskrivare Kansliskrivare Kansliskrivare Förste kontorist Kanslibiträde Kanslibiträde

Ca 27 Ca 25 Ca 21 Ca 21 Ca 21 Ca 21 Ca 21 Ca 21 Ca 15 Ca 15 Ca 15 Ca 11 Ca 15 Ca 11 Ca 11

Förste byråsekreterare Byråassistent Bokhållare Bokhållare Bokhållare Bokhållare Bokhållare Bokhållare Förste kontorist 1 Förste kontorist 1 Förste kontorist 1 Kanslibiträde Förste kontorist Kanslibiträde Kanslibiträde

Utrikes skadeavdelningen

Ca 24 Ca 21 Ca 15

Byråsekreterare Bokhållare Kansliskrivare

Ca 25 Ca 21 Ca 15

Byråassistent Bokhållare Förste kontorist 1

Godsregleringsavdelningen

Ca 24 (Ce 27) Ca 23

Byråsekreterare Byråassistent

Ca 21 Ca 21 Ca 21 Ca 21 Ca 21 Ca 19 Ca 19 Ca 19 Ca 19 Ca 19 Ca 15 Ca 14 Ca 14 Ca 14 Ca 14 Ca 14

Bokhållare Bokhållare Bokhållare Bokhållare Bokhållare Kontorsskrivare Kontorsskrivare Kontorsskrivare Kontorsskrivare Kontorsskrivare Kansliskrivare Förste kontorist Förste kontorist Förste kontorist Förste kontorist Förste kontorist

Ca 27 Ca 25 Ca 23 Ca 23 Ca 21 Ca 21 Ca 21 Ca 21 Ca 19 Ca 19 Ca 19 Ca 19 Ca 19 Ca 15 Ca 15 Ca 15 Ca 15 Ca 15 Ca 15

Förste byråsekreterare Byråassistent Byråassistent Byråassistent Bokhållare Bokhållare Bokhållare Bokhållare Kontorsskrivare Kontorsskrivare Kontorsskrivare Kontorsskrivare Kontorsskrivare Förste kontorist 1 Förste kontorist Förste kontorist Förste kontorist Förste kontorist Förste kontorist

—

Centralmagasinet i Hallsberg

Ca 14 Ca 14 Ca 11 Ca 9 Ca 9 Ca 9

Förste kontorist Förste kontorist Kanslibiträde Expeditionsvakt Expeditionsvakt Expeditionsvakt

Ca 15 Ca 15 Ca 11 Ca 13 Ca 13 Ca 13

Förste kontorist Förste kontorist Kanslibiträde Kontorist Kontorist Kontorist

Ca 19 Ca 12 Ca 9 Ca 9 Ca 9

Kontorsskrivare Stationsförman Stationskarl Stationskarl Stationskarl

Ca 21 Ca 15 Ca 12 Ca 9 Ca 9

Bokhållare Förste kontorist Stationsförman Expeditionsvakt 1 Expeditionsvakt 1

Förslaget innebär ändrad tjänstebenämning.

IV. DISTRIKTSKANSLIERNA

Otatens järnvägar äro numera indelade i 8 distrikt. Ett av distrikten — med huvudort i Norrköping — är provisoriskt inrättat för prövning i praktiken av den av 1947 års järnvägsutredning föreslagna nya organisationen av lokalförvaltningen. I den mån befattningar finnas vid det provisoriska distriktet, som icke äga motsvarighet vid andra distrikt, bör löneställningen för dessa befattningar under provisorietiden bestämmas med hänsyn till rådande speciella förhållanden. Distriktscheferna äro nu placerade i Cp 15. I relation till av oss i övrigt förordade lönegradsplaceringar på löneplan 2 anse vi att dessa befattningar böra uppflyttas till Cp 16. Distriktssekreterarna samt distriktskansliernas förste baningenjörer, förste maskiningenjörer och förste trafikinspektörer äro samtliga placerade i Ca 30. Elektro-, signal- och telegrafingenjörerna äro nu Ce 30 (ordinarie Ca 29). Vi föreslå att distriktssekreter a r n a uppflyttas till Ca 31; övriga här omnämnda befattningshavare böra överföras på löneplan 2 och därvid med tjänstetitlarna ban- och maskiningenjör resp. trafikinspektör samt elektro-, signal- och telegrafingenjör placeras i Cp9. Föreståndarna för distriktskansliernas personalavdelningar (nu Ca 24) anse vi böra placeras som byråassisten88

ter Ca 27 på I, II och III distriktskanslierna och som byråassistenter Ca 25 på de övriga. Beträffande den övriga personalen på distriktskanslierna ha vi övervägt, huruvida en differentiering av befattningarna med hänsyn till arbetsuppgifternas olika omfattning på skilda distrikt vore lämplig eller ej. Då det emellertid som regel bör vara arbetsuppgifternas art och icke deras omfattning, som i första hand är avgörande för en befattnings lönegradsplacering, och då artsvariationerna äro obetydliga distrikten emellan ha vi stannat för i stort sett lika lönesättning. Föreståndarna för bokföringsavdelningarna (nu Ca 22) anse vi böra placeras som byråassistenter Ca 23. Beträffande föreståndarna för distriktskassorna (nu Ca 21) föreslå vi icke någon ändring. Biträdena åt distriktssekreterarna äro antingen kontorsskrivare, kansliskrivare Ca 15 eller förste kontorister Ca 14. Vi anse att närmaste medhjälparen åt distriktssekreterare bör vara kontorsskrivare. Beträffande löneställningen för teknisk arbetskraft hos förste baningenjören och förste maskiningenjören hänvisa vi till de allmänna riktlinjerna i kap. II. I den mån kameral arbetskraft erfordras, böra innehavarna av sådana befattningar placeras i Ca 15 och lägre

lönegrader. Hos förste maskiningenjören på kansliet i Malmö, vilken samtidigt är föreståndare för tågfärjesektionen, bör finnas en ingenjör Ca 27, en ingenjör Ca 21, en bokhållare och en förste kontorist Ca 15. I fråga om förste trafikinspektörens närmaste biträde (nu förste stationsskrivare) ha vi ej funnit anledning föreslå någon ändring. F ö r tågkontrollörsysslan bör liksom nu anlitas förste stationsskrivare. Elektroingenjörens närmaste medhjälpare är placerad i Ce 27, Ce 25 eller Ca 23. Enligt vår mening bör sådan medhjälpare vara ingenjör Ca 25, varjämte bör finnas erforderligt antal teknisk biträdespersonal i Ca 21 och lägre lönegrader enligt de allmänna riktlinjerna i kap. II. Signalingenjörens närmaste medhjälp a r e är placerad i Ce 27, Ce 25 eller Ca 23 och telegrafingenjörens i Ca 23 eller Ca 21. Vi anse att närmaste medhjälparen bör vara ingenjör Ca 25 hos signalingenjören och ingenjör Ca 23 hos telegrafingenjören. I den mån teknisk personal i övrigt erfordras, bör denna

placeras i Ca 21 och lägre lönegrader enligt de allmänna riktlinjerna i kap. II. Såsom medhjälpare till föreståndarna för personalavdelningarna finnas bl. a. kontorsskrivare och kontorister Ca 12. Vi föreslå för dessa arbetsuppgifter på varje distriktskansli en kontorsskrivare, en förste kontorist Ca 15 samt erforderligt antal biträdespersonal i C a l l och lägre lönegrader. På bokföringsavdelningarna (inkl. distriktskassorna) kan enligt nu gällande normer såsom medhjälpare till föreståndarna finnas kontorsskrivare, förste kontorister Ca 14 och kontorister Ca 12. Vi föreslå för dessa arbetsuppgifter antingen kontorsskrivare eller kansliskrivare Ca 17 som närmaste medhjälpare med erforderligt antal förste kontorister Ca 15, kontorister Ca 13 och befattningshavare i lägre lönegrad som biträden. Beträffande löneställningen för distriktschefernas handsekreterare samt för personal för diarieföring, maskinskrivning och expeditionsvaktsgöromål hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II.

V. B A N A V D E L N I N G E N

U e kamerala ärendena för elektrodriften handläggas p å bansektionsföreståndarnas expeditioner. Till banavdelningen hänföres även den personal, som är sysselsatt med signal- och telefontekniska arbeten. Löneställningen för sistnämnda personal och den tekniska personalen vid elektrodriften behandla vi i kap. VIII. Sektionsföreståndare

Beträffande sektionsföreståndarnas lönegradsplacering hänvisa vi till de förslag, som i detta hänseende framlagts i kap. II. Personal på baningenjörsexpedition

Som sektionsföreståndarens närmaste man kan enligt nu gällande normer finnas ingenjör Ca 25 eller Ca 23. Vi föreslå att denna tjänst placeras i Ca 27 på de sektioner, vid vilka sektionsföreståndaren nu är placerad i Ca 30, och i Ca 25 på övriga sektioner. Denna uppdelning av befattningarna på två lönegrader är betingad av arbetsuppgifternas variation de olika sektionerna emellan. På baningenjörsexpedition bör med hänsyn till förefintligt behov av arbetskraft och behovet av rekryteringspersonal finnas erforderligt antal tekniska medhjälpare i Ca 23 samt dessutom i Ca 21 och lägre lönegrader enligt de all90

männa riktlinjerna i kap. II. Bland arbetsuppgifter, som enligt vår mening motivera placering i Ca 23, må nämnas utrednings-, arbetslednings- och kontrolluppgifter beträffande husbyggnader, brobyggnader eller a n d r a byggnadsföretag. Den kamerale ledaren på baningenjörsexpedition är enligt gällande normer bokhållare på sektion, vid vilken föreståndaren är placerad i Ca 30, och kontorsskrivare på övriga sektioner. Av samma skäl som beträffande sektionsföreståndarens närmaste man föreslå vi för ändamålet byråassistent Ca 23 på de sektioner, vid vilka sektionsföreståndaren nu tillhör Ca 30, och bokhållare Ca 21 på övriga sektioner. I övrigt bör på varje baningenjörsexpedition som den kamerale ledarens närmaste medhjälpare med räkenskapsoch personalärenden finnas kansliskrivare Ca 17, om den kamerale ledaren är placerad i Ca 23 och förste kontorist Ca 15, om den kamerale ledaren är placerad i Ca 21. Som reserv för likvärdiga eller högre kamerala tjänster vid egen eller annan avdelning bör finnas erforderligt antal kontorsskrivarbefattningar. Beträffande löneställningen för personal för avlöningsarbetet samt för diarieföring, maskinskrivning och expeditionsvaktsgöromål hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II.

Föreståndare för banmästaravdelning och personal på banmästarexpedition

Enligt gällande grunder för klassificering av banmästaravdelningarna upptages impregneringsplats med fast poängtal. Vid våra undersökningar ha vi funnit att arbetet med mottagning, sortering och distribution av sliprar och ledningsstolpar åvilar resp. avdelningsföreståndare och icke föreståndaren för impregneringsverket. Med hänsyn härtill skulle enligt vår mening ett rörligt poängtal bättre än det fasta ge uttryck för det arbete, som på grund av impregneringsverksamheten tillkommer föreståndare för vissa banmästaravdelningar. Vi anse skäligt att halva det poängtal, som gäller för virkesmottagning beträffande sliprar, tillämpas vid värdering av nämnda arbete. I övrigt föreslå vi icke annan ändring beträffande löneställningen för föreståndare för banmästaravdelningar än att föreståndaren för banmästaravdelningen i Sannegården med hänsyn till avdelningens omfattande och starkt trafikerade spårnät placeras i Ca 22. Som närmaste medhjälpare åt överbanmästare Ca 22 bör finnas förste banmästare Ca 16. Trädgårdspersonal

Enligt gällande normer placeras de befattningshavare, som ha tillsyn och skötsel av planteringar, leda och övervaka trädgårdsarbetena inom distrikten samt förestå växtdepå, som förste trädgårdsmästare Ca 16. Den som på bansektion h a r den närmaste tillsynen över planteringar vid stationer och boställshus, utför trädgårdsarbeten och sköter de på vissa sektioner befintliga plantskolorna placeras som trädgårdsmästare Ca 12. Vid våra undersökningar ha vi funnit

att de arbetsuppgifter, som åvila ifrågavarande befattningshavare, värderats påtagligt lågt. Vi anse oss därför böra föreslå att befattningen förste trädgårdsmästare uppflyttas till Ca 19 och befattningen trädgårdsmästare till Ca 15. Förste trädgårdsmästarbefattning bör liksom nu avses för föreståndare för distrikts växtdepå och trädgårdsmästarbefattning för de arbeten, som nu åvila bansektionernas trädgårdsmästare. Därest behov av trädgårdsutbildad arbetskraft som närmaste medhjälpare åt föreståndare för distriktsdepå förefinnes, bör härför avses befattning som trädgårdsmästare Ca 15. F ö r n ä r v a r a n d e användas banvakter och banarbetare för trädgårdsarbeten, som icke kräva trädgårdsutbildning. Vi föreslå icke annan ändring härutinnan än att banbiträden avses för mera kvalificerade arbeten, då behovet av arbetskraft för ändamålet är bestående.

Diverse personal

Beträffande banavdelningens reparationsverkstäder framhöll 1938 års personalkommission, att •—- då driften vid dessa verkstäder var av mera stadigvar a n d e art och krävde särskild personal —- som arbetsledare och för specialarbeten borde anlitas befattningshavare av de kategorier och enligt de grunder, som kommissionen för liknande fall förordat beträffande maskinavdelningen. Vad sålunda förordats bör enligt vår mening alltjämt gälla. Vid banavdelningen finnas i icke obetydlig utsträckning banarbetare med s. k. yrkestillägg. I den mån dessa banarbetares arbetsuppgifter äro av stadigvarande art böra de enligt vår mening erhålla tjänstemannaställning. Vidare anse vi att reparatörs grad i stället för banbiträdes bör tilldelas 91

tjänsteman, som är arbetande bas för permanent arbetslag, om lagets arbetsuppgifter, lagstorleken, användningen av arbetsmaskiner o. d. ställa särskilda krav i fråga om arbetsledarens utbildning eller kvalifikationer, arbetets planering m. m. Befattningshavare, som är huvudsakligen sysselsatt med spårsvetsning, bör vara reparatör. Föreståndaren för rälskapverket i Hallsberg (nu Ca 16) bör uppflyttas till verkstadsmästare Ca 19. Som föreståndare för banavdelningens förråd i Luleå tjänstgör en tf banförman (ordinarie Ca 10). Vi föreslå att befattningen i anslutning till våra förslag beträffande förrådsavdelningen uppflyttas till förrådsförman Ca 12. Beträffande förrådspersonal i övrigt vid banavdelningen bör gälla samma normer som vid maskinavdelningen. För förare av personbil bör avses befattning som banbiträde. I de fall bilförare är arbetsledare för andra bilför a r e eller har övervakningen av bilpark sig anförtrodd, bör han placeras som stationsförman Ca 12.

92 Lokomotorförare vid banavdelningen bör vara placerad i samma lönegrad som vi under maskinavdelningen föreslagit beträffande motsvarande personal. Befattningshavare, som är helt avdelad för dressinförartjänst, bör under tjänstetiteln dressinförare placeras i Call. Tjänsteman, som under större delen av året ombesörjer underhåll och manövrering av rörlig bro, bör vara banbiträde. Som arbetsledare för cementinjekteringsarbeten på broar användas banarbetare. Enligt vår mening kvalificera dessa arbeten till placering i reparatörs grad, om arbetet så organiseras att det pågår större delen av året. Hos överbanmästaren i Malmö har särskild befattningshavare (nu Ca 12) avdelats för övervakning av husbyggnadsarbeten. Vi anse att för ändamålet bör avses befattning i förste reparatörs grad. För reparation av småfordon bör alltefter arbetenas kvalitet avses reparatörer eller banbiträden.

VI. M A S K I N A V D E L N I N G E N

Sektionsföreståndare

Ijeträffande sektionsföreståndarnas lönegradsplacering hänvisa vi till de förslag, som i detta hänseende framlagts i kap. II.

Personal på maskiningenjörsexpedition

Sektionsföreståndarens närmaste man är placerad i olika lönegrader på de skilda sektionerna. Enligt vår mening bör ifrågavarande befattning placeras i Ca 27 på de sektioner, vid vilka sektionsföreståndaren nu är placerad i Ca 30, och i Ca 25 på övriga sektioner. Denna uppdelning av befattningarna på två lönegrader är betingad av arbetsuppgifternas variation de olika sektionerna emellan. På maskiningenjörsexpedition bör med hänsyn till förefintligt behov av arbetskraft och behovet av rekryteringspersonal finnas erforderligt antal tekniska medhjälpare i Ca 23 samt dessutom i Ca 21 och lägre lönegrader enligt de allmänna riktlinjerna i kap. II. Bland arbetsuppgifter, som enligt vår mening motivera placering i Ca 23, må nämnas mera kvalificerade planeringsoch utredningsarbeten. För turlistärendena bör med nuvarande organisation avses byråassistent Ca 23 vid 1 och lokmästare Ca 22 vid 13 maskinsektionen, beträffande sistnämnda sektion med hänsyn till att lok-

mästaren där h a n d h a r turlistärenden för såväl IV distriktet som 35 maskinsektionen. I övriga fall böra dessa ärenden liksom nu handläggas av lokmästare Ca 20 eller förste kontorist Ca 15. Som medhjälpare bör avses förste kontorist Ca 15 vid 1 maskinsektionen och i övriga fall kontorist Ca 13. Den kamerale ledaren på maskiningenjörsexpedition är enligt gällande normer förste bokhållare, bokhållare eller kontorsskrivare. Vi föreslå för ändamålet byråassistent Ca 25 vid 1, 5 och 10 maskinsektionerna. I övrigt bör av skäl, som anförts beträffande sektionsföreståndarens närmaste man, finnas byråassistent Ca 23 på de sektioner, vid vilka sektionsföreståndaren nu tillhör Ca 30, och eljest bokhållare Ca 21. För handläggning av räkenskaps- och personalärenden bör som närmaste medhjälpare till den kamerale ledaren vid 1, 5 och 10 maskinsektionerna finnas kontorsskrivare. I övrigt bör finnas kansliskrivare Ca 17 på de sektioner, vid vilka sektionsföreståndaren nu tillhör Ca 30, och eljest förste kontorist Ca 15. Som reserv för likvärdiga eller högre kamerala tjänster vid egen eller annan avdelning bör finnas erforderligt antal kontorsskrivarbefattningar. Som närmaste medhjälpare till arbetsledaren för avlöningsarbetet vid 1 maskinsektionen föreslå vi förste kontorist Ca 15. 93

Beträffande löneställningen för personal för avlöningsarbetet i övrigt samt för diarieföring, maskinskrivning och expeditionsvaktsgöromål hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II.

Föreståndare för lokstation

Lokstationernas inbördes storleksordning är siffermässigt värderad enligt grunder, som år 1947 utarbetats av en för ändamålet tillsatt klassificeringskommitté. På grundval av kommitténs förslag ha lokstationsföreståndarna placerats antingen som ingenjör Ca 27 eller Ca 25 eller som lokmästare Ca 22 eller Ca 20 eller som vagnmästare Ca 16. Nämnda kommitté framlade två alternativ till klassificering. Den väsentliga skillnaden mellan de båda alternativen är att i det ena poäng tillgodoräknas för vagntjänst, vilket däremot icke är fallet i det andra. I sitt förslag till personalstat 1948 följde järnvägsstyrelsen sistnämnda alternativ. Med anledning härav gjorde statens järnvägars befälsförbund framställning hos Kungl. Maj:t om att järnvägsstyrelsen måtte åläggas dels att poängvärdera även den vagntjänst, som är underställd lokstationsföreståndare, dels att företaga ett antal höjningar av lokstationsföreståndarbefattningarna. I sitt remissvar hemställde järnvägsstyrelsen, att framställningen icke måtte föranleda någon åtgärd. Statens lönenämnd ansåg sig ej heller kunna tillstyrka bifall till densamma. Ärendet har därefter av Kungl. Maj:t överlämnats till oss. Vid våra undersökningar ha vi funnit skäligt, att poäng för vagntjänsten tillgodoräknas lokstationsföreståndare i de fall, då det befunnits lämpligt ålägga denne att utöva befälet över vagnpersonalen på platsen. Poängberäkningen 94

bör därvid ske enligt de grunder, som föreslagits av förenämnda kommitté. Som lokstationsföreståndare vid Hagalund Ö tjänstgör en eo maskiningenjör Ce29 (ordinarie Ca 27). Vi föreslå att befattningen med tjänstetiteln maskiningenjör uppföres på ordinarie stat i Ca 29. Enligt vad vi erfarit har åt förenämnda kommitté uppdragits att klassificera lokstationer vid nytillkomna bandelar. Då kommittén sålunda alltjämt är i funktion, ifrågasätta vi, huruvida den icke bör anmodas att med hänsyn till numera inträffade förhållanden verkställa en översyn över gällande poänggränser för lokstationsföreståndarnas lönegradsplacering.

Personal på lokstationsföreståndarexpedition

Som närmaste medhjälpare åt lokstationsföreståndare bör anlitas, vid Hagalund Ö ingenjör Ca 23 och vid lokstation med föreståndare i Ca 27 lokmästare Ca 22. Befattning som lokmästare Ca 22 bör avses för den av lokledarna vid Hagalund ö, som utöver lokledningen är ålagd vissa speciella arbetsuppgifter. För expeditionstjänsten i övrigt användas enligt nu gällande normer förste kontorist Ca 14, kontorist Ca 12, expeditionsvakt och kontorsvakt. Vi anse att följande befattningar böra finnas på lokstation med föreståndare i Ca 29: en kontorsskrivare samt erforderligt antal biträdespersonal i Ca 15, 13, 11 och 9, Ca 27: en kansliskrivare Ca 17 samt erforderligt antal biträdespersonal i Ca 13, 11 och 9, Ca 25 och Ca 22: en förste kontorist Ca 15 samt erforderligt antal biträdespersonal i Ca 11 och 9,

Ca 20: en kontorist Ca 13 samt erforderligt antal biträdespersonal i Ca 9, lägre lönegrad: ett kanslibiträde i den mån hel arbetskraft erfordras. Såsom avvikelser från vad sålunda föreslagits förorda vi dock, att de två biträden, som vid Hagalund ö svara för utskrift av tjänstgöringsorder, placeras som förste kontorister Ca 15 samt att närmaste medhjälparen till lok- och personalledaren vid Svartön med hänsyn till de speciella förhållanden, som råda på malmbanan, placeras som kansliskrivare Ca 17. Personal i stalltjänst

Vid våra undersökningar ha vi funnit, att arten och omfattningen av stallförmännens arbetsuppgifter motivera en uppdelning av befattningarna på Ca 12 och Ca 14. Befattning i sistnämnda lönegrad bör därvid finnas på lokstation, vars föreståndare är placerad i Ca 29 eller Ca 27. Beträffande användningen av stallförman Ca 12 föreslå vi icke annan ändring av gällande normer än som följer av att befattningen stallförman skulle införas även i Ca 14. Personal för dragkraft.sunderhåll

Av skäl, som närmare utvecklas vid behandlingen av huvudverkstäderna, föreslå vi att verkstadsmästare placeras i Ca 21 och Ca 19 samt verkstadsförmän i Ca 17. Arbetsledaren vid driftverkstaden Hagalund ö är nu lokmästare Ca 22. Vi föreslå befattningen uppflyttad till ingenjör Ca 23. I gällande normer för förste reparatörsbefattning för dragkraftsunderhållet föreskrives, att arbetande bas i lag om i regel minst 4 man, lagbasen inberäknad, skall vara förste reparatör vid

större och medelstor lokstation. Enligt vår mening bör i dessa fall löneställningen förste reparatör tillämpas oberoende av arbetsplatsens storlek; följaktligen böra orden "vid större och medelstor lokstation" utgå ur normerna. I fråga om de i n o r m e r n a uppräknade specialarbeten, som kvalificera till förste reparatörs grad, gäller att de skola utföras vid större och medelstor lokstation. Även h ä r anse vi att arbetets art och icke arbetsplatsens storlek bör vara avgörande för lönesättningen. Orden "vid större och medelstor lokstation" böra därför utgå ur normerna. Till specialarbeten, som kvalificera till förste reparatörs grad, böra även hänföras inrednings- och finsnickeriarbeten. För a n d r a kvalificerade snickeriarbeten bör reparatör användas. Hänvisningen i gällande normer till arbetsplatsens storlek bör utgå. Reparatör bör enligt gällande normer användas vid de i underhållsavseende största och medelstora lokstationerna för löpande eller periodiskt revisionsoch reparationsarbete på lok, motorvagnar, rälsbussar och lokomotorer. Reparatör bör också användas för att vid de i sådant avseende minsta lokstationerna närmast under lokstationsföreståndaren ansvara för det löpande underhållet av dragkraften. Enligt vår mening saknas även i dessa fall anledning att använda arbetsplatsens storlek som norm vid lönesättningen. De båda här återgivna bestämmelserna böra därför sammanslås till en av innehåll, att reparatörs grad skall tillkomma befattningshavare som utför löpande eller periodiskt revisions- och reparationsarbete på lok, motorvagnar, rälsbussar och lokomotorer. För reparation av småfordon bör alltefter arbetenas kvalitet avses reparatörer eller maskinbiträden. 95

Gällande föreskrifter om löneställningen för personal för dragkraftsunderhåll avslutas med en sammanställning, utvisande sammansättningen av lokrevisionslag då dessa bestå av 4 eller 5 man. Sammanställningen omfattar revisionslag för elektro- och ånglok. Vi föreslå att den kompletteras med revisionslag för motorfordon, varvid reglerna för lagsammansättningen böra vara desamma som vid revision av elektrolok.

Personal i vagntjänst

Befattningen som föreståndare för vagntjänsten vid Hagalund ö, under vilken all vagntjänst vid stockholmsstationerna sorterar, bör vara ingenjör Ca 29. Som dennes närmaste medhjälpare bör finnas ingenjör Ca 23. Föreståndaren för batteriverkstaden vid Hagalund Ö, vilken tillika är arbetsledare för personalen för underhåll av stationära elektriska anläggningar, bör vara verkstadsmästare Ca 19, d. v. s. samma löneställning som tillkommer föreståndaren för vagnverkstadsavdelningen. Vi ha funnit att de arbetsuppgifter, som åvila vagnmästare, äro så skiftande vid jämförelse olika tjänsteställen emellan, att befattningarna (nu i Ca 16 och 19) lämpligen böra fördelas på tre lönegrader. Därigenom skulle möjligheterna till en mot arbetsuppgifterna bättre svarande lönegradsplacering ökas. Vi föreslå därför att befattningarna fördelas på lönegraderna Ca 16, Ca 18 och Ca 20. Liksom nu bör fördelningen på de tre lönegraderna grundas på antalet i medeltal per dag använd personal. Vi förorda dock den ändringen i förhållande till gällande normer att även personal, som är avsedd huvudsakligen för vagnstädningsgöromål, medräknas. Vid 96

våra undersökningar ha vi nämligen kunnat konstatera, att denna personal förorsakar vagnmästarna icke obetydligt arbete. Då emellertid arbetsledningen i dessa fall är mera ensartad än eljest, föreslå vi att personalen för vagnstädningsgöromål medräknas endast till halva antalet. Enligt vår mening bör vagnmästare Ca 20 finnas vid en i medeltal per dag använd personalstyrka av minst 60 man, vagnmästare Ca 18 vid en i medeltal per dag använd personalstyrka av minst 40 man och vagnmästare Ca 16 vid en i medeltal per dag använd personalstyrka av minst 20 man. Från dessa normer böra undantagas vagnmästarna vid Stockholm C och Hagalund Ö på grund av de speciella förhållandena på dessa arbetsplatser. Vi föreslå att de med bibehållen tjänstetitel placeras i Ca 22. Maskinavdelningens platsbefäl i Södertälje för lok- och vagntjänsten (nu Ca 12) bör uppflyttas till vagnmästare Ca 16. I expeditionstjänst användas enligt gällande normer kontorist Ca 12, expeditionsvakt eller stationskarl. Vi föreslå att förste kontorist Ca 15 användes på plats, där föreståndaren är placerad i Ca 22 eller högre, kontorist Ca 13 på plats, där föreståndaren är placerad i Ca 20, och i mån av behov expeditionsvakt eller kontorsbiträde på plats, där föreståndaren är placerad i lägre lönegrad. På föreståndarens för vagntjänsten expedition vid Hagalund Ö bör för personalledning finnas en kontorsskrivarbefattning. I fråga om löneställningen för förste reparatör och reparatör för specialarbeten bör i tillämpliga delar gälla vad vi föreslagit beträffande personal för dragkraftsunderhållet.

Gällande normer för r e p a r a t ö r som arbetsledare för personal, som utför avsyning, bromsprovning och avhjälper smärre felaktigheter på vagnar, samt för maskinbiträde som närmast ansvarig för bromsprovning av person- och godståg föranleda i och för sig icke någon erinran från vår sida. Emellertid ha vi vid våra undersökningar kunnat konstatera att i åtskilliga fall maskinbiträdesbefattning icke inrättats, ehuru sådan befattning enligt n o r m e r n a upppenbarligen borde finnas. Som exempel h ä r p å må nämnas Kil, Laxå, Trelleborg C, Åstorp, Kristianstad C, Vännäs och Kalmar C. Vi anse att nu förekommande avvikelser från ifrågavarande normer snarast böra rättas till. Föreståndaren för linneförrådet vid Hagalund ö är vagnförman. Vi föreslå att befattningen uppflyttas till förste kontoristbefattning i Ca 15. Personal vid filialförråd

Av skäl, som närmare utvecklas vid behandlingen av förrådsavdelningen, föreslå vi uppflyttning av förrådsförmännen från Ca 11 till Ca 12. På filialförråd, som ej förestås av förrådsförman, bör enligt vår mening finnas förrådsbiträde Ca 10, om förrådsarbetet kräver hel arbetskraft. Personal vid hjälpanläggningar m.m.

Driftledaren vid skrotningsplatsen i Vislanda (nu verkstadsförman Ca 16) bör uppflyttas till verkstadsmästare Ca 19. Dennes biträde för expeditionsgöromål bör vara kontorist Ca 13. Beträffande driftledare vid gasverk böra nuvarande normer ersättas med bestämmelse, att driftledaren vid gasverket i Laxå skall vara förste reparatör och driftledaren vid övriga gasverk reparatör. 7

Vid pressenningsverkstaden i Vännäs är ett maskinbiträde arbetsledare. Befattningen bör uppflyttas till reparatör. Bestämmelserna angående maskinbiträde böra kompletteras med föreskrift av innehåll att klaffskötare vid färjeläge, vilken jämväl h a n d h a r det dagliga underhållet av maskineriet, bör vara maskinbiträde. Vid 1950 års riksdag h a r principbeslut fattats om lönegradsplacering av personal för eldning och skötsel av statliga värmeanläggningar. Då detta beslut även berör statens järnvägar, anse vi oss icke böra ingå på frågan om denna personals lönegradsplacering.

Åkande personal

Vid behandlingen i kap. II av frågan om löneställningen för smalspårspersonalen ha vi uttalat oss för lika lönesättning vid normalspår och smalspår. Härav följer att lokförarbefattning i Ca 14 bör utgå ur tjänsteförteckningen samt att biträde åt lokförare på ånglok på smalspårslinjerna skall vara lokeldare och icke som nu maskinbiträde. Förslag har framförts till oss om att förare av expresståg, snälltåg och persontåg med snälltågs karaktär på elektrifierade huvudlinjer skulle placeras i högre lönegrad än Ca 16. Huruvida en sådan spaltning är praktiskt genomförbar, u n d a n d r a r sig vårt bedömande. Med hänsyn härtill ha vi, ehuru skäl kunna anföras för differentiering, ansett oss icke böra framlägga något förslag härom. För närvarande användas vissa lokförare som s. k. instruktionsförare, varvid de åtnjuta vikariatsersättning i Ca 20. Någon befattning för ändamålet vare sig ordinarie eller extra ordinarie finns emellertid icke. Skulle ordinarie 97

befattning komma att inrättas, anse vi att den bör placeras i Ca 20. Motorvagnsförare (nu Ca 12) bör placeras i Ca 14. Beträffande rälsbussförare (nu i Ca 11 på smalspår och Ca 12 på normalspår) föreslå vi, att förare av rälsbuss utrustad för multipelkoppling placeras i Ca 14 och förare av annan rälsbuss i Ca 13.

98 För lokomotorförarna (nu i Ca 10) föreslå vi följande placering, nämligen i Ca 12 för förare av lokomotorer i tågtjänst och lokomotorer av litt Z6 i stationstjänst samt Ca 10 för förare av lokomotorer litt Zl—Z5 i stationstjänst. För ifrågavarande befattningar i Ca 12 och Ca 10 föreslå vi tjänstetiteln lokomotorförare.

VII. TRAFIKAVDELNINGEN

Sektionsföreståndare

omfattning, att byråassistent Ca 23 där är motiverad. I övrigt bör godsvagnsJDeträffande löneställningen för fördelaren vara förste stationsskrivare sektionsföreståndarna hänvisa vi till de på sektioner med föreståndare i Ca 30 förslag, som i detta hänseende fram- samt på 29 och 36 sektionerna och ellagts i kap. II. jest stationsskrivare. Personvagnfördelningen på 1, 4, 5 och 24 sektionerna bör h a n d h a v a s av Personal på traf ikinspektörsexpedition förste stationsskrivare, på övriga sekSektionsföreståndarens närmaste med- tioner av stationsskrivare. hjälpare är placerad som byråassistent För beredning eller självständig handCa 24. Befattningen bör enligt vår me- läggning av räkenskaps- och förrådsning hänföras till Ca 27 på de sektioner, ärenden samt avlönings- och beklädvid vilka sektionsföreståndaren nu är nadsärenden anlitas enligt gällande norplacerad i Ca 30, och till Ca 25 på öv- mer vid resp. trafikinspektörsexpediriga sektioner, i båda fallen med titeln tioner en förste kontorist Ca 15 eller en byråassistent. kontorist Ca 13. Vi föreslå att för dessa Ledningen av det kamerala arbetet arbetsuppgifter bör finnas en kanslipå trafikinspektörsexpedition och hand- skrivare Ca 17 på de sektioner, vid vilka läggningen av personalärenden, vilka föreståndaren nu är placerad i Ca 30, arbetsuppgifter nu omhänderhavas av och förste kontorist Ca 15 på övriga sekförste stationsskrivare eller stationsskri- tioner. I den mån biträden erfordras, vare, böra åvila byråassistent Ca 23 på böra dessa vara placerade i Ca 13 och de sektioner, vid vilka föreståndaren nu C a l l . är placerad i Ca 30, och förste stationsSom biträde med handläggningen av skrivare på övriga sektioner. personalärenden bör användas förste Godsvagnfördelningen handhaves en- kontorist Ca 15 på de sektioner, vid ligt nu gällande normer av förste sta- vilka föreståndaren nu är placerad i tionsskrivare eller stationsskrivare. Vi Ca 30, och kontorist Ca 13 på övriga anse att denna arbetsuppgift på 5 och sektioner. 24 trafiksektionerna är av den art och Den uppdelning på två lönegrader av 99

befattningarna för vissa grupper av arbetsuppgifter, som h ä r föreslagits beträffande personalen på trafikinspektörsexpedition, är betingad av arbetsuppgifternas variation de olika sektionerna emellan. Beträffande löneställningen för personal för diarieföring, maskinskrivning och expeditionsvaktsgöromål hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II.

Föreståndarens närmaste medhjälpare vid vissa större stationer, platsbefäl m.m.

Innan vi närmare ingå på frågan om lönegradsplaceringen av ifrågavarande befattningar torde böra erinras om att underinspektorsbefattningarna för närvarande äro placerade i Ca 23. Det torde knappast råda delade meningar om att sammanförandet av samtliga underinspektorsbefattningar i en lönegrad icke svarar mot de variationer av arbetsuppgifterna befattningarna emellan, som ostridigt förefinnas. Ett uttryck härför är att för hithörande göromål inrättats eo expeditionsföreståndarbefattning i Ce 25 på ett antal platser. Förslag om uppflyttning av vissa av underinspektorsbefattningarna till Ca 25 ha också framförts av järnvägsstyrelsen till Kungl. Maj:t, ehuru förslagen i avvaktan på våra undersökningar icke föranlett någon statsmakternas åtgärd. Klart är att det kan diskuteras, huru långt en differentiering av befattningarna bör gå. För vår del ha vi kommit till den uppfattningen, att underinspektorsbefattningarna med hänsyn till arbetsuppgifternas art och omfattning icke kunna fördelas på mindre än tre lönegrader. Vi föreslå därför att befattningen underinspektör i tjänsteförteckningen upptages i lönegraderna Ca 23, Ca 25 och Ca 27. 100

Beträffande stationsföreståndares närmaste medhjälpare på stationsinspektorsexpedition vid stationer av klass 31 och 29 föreslå vi följande lönegradsplaceringar, nämligen underinspektör Ca 27 vid Stockholm C, underinspektör Ca 25 vid Stockholm N, Göteborg C, Göteborg N och Malmö C samt underinspektör Ca 23 vid Stockholm S, Krylbo, Örebro C, Olskroken, Karlstad C, Falköping C, Jönköping C, Hässleholm, Nässjö, Kristianstad C, Sundsvall C, Borås C, Halmstad C och Linköping C. På övriga stationer av klass 29 bör finnas förste stationsskrivare. Vid följande drift-, gods- och rangerbangårdar bör finnas underinspektör i Ca 25 vid Hagalund Ö, Tomteboda, Hallsberg, Sävenäs rbg, Malmö gbg, Nässjö och Ange samt i Ca 23 vid Hälsingborg C, Kiruna (Malmbangården), Luleå (Svartön) och Norrköping C. Till löneställningen för platsbefäl vid Göteborg västra, Göteborg-Sannegården, Malmö V och Göteborgs F r i h a m n återkomma vi i det följande. Vid omlastningsmagasinet i Hallsberg bör finnas en underinspektör Ca 23.

Personal för tågklareringstjänst m.m.

I tågklareringstjänst användes för närvarande personal i olika löneställning. De förslag, som vi här framlägga, innebära att för ändamålet skulle utnyttjas även den av oss i kap. II vid behandlingen av löneställningen för den s. k. kontorspersonalen i allmänhet föreslagna nya tjänstegraden kansliskrivare Ca 17. Innan vi n ä r m a r e ingå på våra förslag till ä n d r i n g av gällande normer för lönegradsplaceringen av tågklarerarpersonalen bör framhållas, att vi förutsätta att stationsföreståndare i Ca 31

och Ca 29 icke utnyttjas för tågklareringsgöromål. Vi anse icke att tågklareringstjänsten vid Stockholm C, Göteborg C och Malmö C motiverar löneställning som förste stationsskrivare. Däremot bör vid nämnda stationer för övervakning av säkerhets- och transporttjänsten samt för jourtjänst i förhållande till den resande allmänheten avses tjänsteman i förste stationsskrivares grad. I övrigt föreslå vi följande ändringar av gällande normer för lönegradsplaceringen av tågklareringspersonalen. Stationsskrivare bör användas som tågklarerare dels på station av klass 31 utom Stockholm N, dels på sådan station av klass 29 och 27, vid vilken omfattningen av tågrörelsen och övriga uppgifter som åvila ( stationen såsom växling, godsomlastning o. d., kräva stationsskrivarutbildade tågklarerare. Kansliskrivare Ca 17 bör användas som tågklarerare på sådan station av klass 29 och 27, vid vilken omfattningen av tågrörelsen och övriga uppgifter som åvila stationen såsom växling, godsomlastning o. d., icke kräva stationsskrivarutbildade tågklarerare samt på station av klass 25 i sådan tjänstgöringstur, under vilken tågrörelsen är särskilt omfattande. I fråga om gällande normer för användning av förste kontorist Ca 15 och kontorist Ca 13 i tågklareringstjänst föreslå vi — utöver vad som föranledes av vad vi förordat beträffande användande av kansliskrivare Ca 17 — icke andra ändringar än att förste kontorist Ca 15 bör vara tågklarerare, förutom vid Tomteboda, vid Göteborg N, Sävenäs rbg, Nässjö gbg och Malmö gbg. Till stationskarl i tågklarerartjänst utgår särskild ersättning, s. k. tågklarerarersättning. Vid våra undersökningar ha vi icke kunnat undgå att

finna denna ersättning väl låg i förhållande till det ansvar, som är förenat med tågklarerartjänsten. Då det av praktiska skäl torde vara svårt att inrätta högre tjänst för ifrågavarande arbetsuppgifter, föreslå vi i stället att tågklarerarersättningen höjes. Som tågklarerarbiträde på stationer av klass 31 och 29, där tågklareringen är särskilt komplicerad, bör finnas kontorist (nu trafikbiträde). Som närmaste man till stationsinspektor på station av klass 23, där stationsskrivare eller kansliskrivare Ca 17 icke finnes, bör finnas förste kontorist Ca 15.

Personal på biljett- och godsexpeditioner samt resebyråer

Biljettexpeditioner samt ilgods- och fraktgodsexpeditioner — de båda senare i det följande benämnda godsexpeditioner — äro för bestämning av föreståndarens lönegradsplacering klassificerade efter särskilda poängberäkningsbestämmelser. För resebyråer samt resgods- och expressgodsexpeditioner — de båda senare i det följande ben ä m n d a resgodsexpeditioner — finnas inga motsvarande poängberäkningsbestämmelser; viss poängberäkning h a r dock i praktiken förekommit. I enlighet med våra direktiv ha de av oss anlitade experterna för klassificering av ifrågavarande expeditioner utarbetat förslag till ny poängberäkning för såväl biljett- och godsexpeditioner som för resebyråer och resgodsexpeditioner. Förslaget baserar sig i huvudsak på de hittills tillämpade beräkningsreglerna. De av experterna föreslagna poängberäkningsgrunderna, mot vilka vi icke funnit anledning till erinran, framgå av följande sammanställning. 101

Biljettexpeditioner Antal försålda biljetter utom resebyråbiljetter Antal försålda resebyrå-, kupong- och rundtursbiljetter Antal försålda sittplatsbiljetter Antal redovisade häften av buss- och konduktörsbiljetter Antal listförda sovvagnar i genomsnitt per dag Uppbörd kronor

2/10 000 2/1 000 3/100 1/1 000 1.5 2/100 000

Godsexpeditioner Antal avsända och mottagna paket- och ilgodsexpeditioner Antal avsända och mottagna fraktstyckegodsexpeditioner Antal avsända och mottagna vagnslastexpeditioner Antal mottagna efterkrav Uppbörd kronor

2/10 000 4/10 000 4/1 000 2/10 000 2/100 000

Resebyråer Antal försålda vanliga biljetter Antal försålda resebyrå-, kupong- och rundtursbiljetter Vouchers kronor Antal försålda sittplatsbiljetter Uppbörd kronor

2/10 000 2/1 000 4/100 000 3/100 2/100 000

Resgodsexpeditioner Resgodsbiljetter Avsända resgodsexpeditioner med övervikt, inländska Avsända resgodsexpeditioner med övervikt, utländska Avsänt expressgods, in- och utlandet Mottaget expressgods, in- och utlandet Uppbörd kronor Efter dessa beräkningsgrunder ha de olika expeditionernas poängtal uträknäts. Som grund för uträkningen ha legat 1948 års trafiksiffror beträffande biljett-, gods- och resgodsexpeditionerna samt 1949 års siffror beträffande resebyråerna. Vid beräkning av poängtalen för biljett- och godsexpeditioner med gemensam föreståndare ha de båda expeditionernas poängtal lagts ihop. Därvid har med hänsyn till skillnaden mellan poängskalorna för biljett- resp. godsexpeditioner en omvärdering skett genom halvering av godsexpeditionens poängtal, 102

1/10 000 3/10 000 9/10 000 3/10 000 3/10 000 2/100 000

Föreståndare. F r å n skilda håll ha förslag framförts till oss om att hela skalan av lönegrader från Ca 29 till Ca 13 skulle användas vid lönegradsplaceringen av expeditionernas föreståndare. Av skäl, som vi i kap. II vid behandlingen av frågan om differentiering av befattningar på olika lönegrader n ä r m a r e utvecklat, anse vi oss icke kunna tillmötesgå dessa förslag, För närvarande äro föreståndarna för biljett- och godsexpeditioner placerade i Ca 25, Ca 24, Ca 21, Ca 19, Ca 15 och Ca 13. Bortsett från biljettexpeditionen vid Stockholm C och avgående fraktgodsexpeditionen vid Stockholm N, be-

träffande vilka vi med hänsyn till rörel- enligt vår mening icke ifrågakomma för sens karaktär anse att föreståndarna resebyråernas föreståndare. Härför taböra placeras som expeditionsförestån- lar såväl arbetsuppgifternas kvalitet dare i Ca 29, föreslå vi följande lönelä- som önskvärdheten av att undvika alltgen för biljett- och godsexpeditionernas för täta ombyten av föreståndare för föreståndare, nämligen expeditionsföre- nystartade byråer. ståndare Ca 27 och Ca 25, förste stationsDe olika resebyråerna med av oss skrivare Ca 21, kansliskrivare Ca 17, föreslagen löneställning för förestånförste kontorist Ca 15 och kontorist darna upptagas i härvid fogad bilaga Ca 13. För biljett- och godsexpeditioner (Bilaga 5). med gemensam föreståndare föreslå vi Resebyrån i London återfinnes icke i expeditionsföreståndare Ca 25, förste bilagan. Vår avsikt har varit att vid bestationsskrivare Ca 21, kansliskrivare sök närmare studera verksamheten vid Ca 17, förste kontorist Ca 15 och kon- byrån. Tillstånd härtill har också lämtorist Ca 13. nats av chefen för kommunikationsdeDe olika biljett- och godsexpeditio- partementet. Tiden har emellertid icke nerna upptagas i härvid fogade bilagor medgivit sådant besök. De övervägan(Bilaga 2—4), ordnade efter de löne- den, som vi med ledning av införskaflägen som av oss föreslagits för före- fade upplysningar kunnat göra, leda ståndarna. Bilaga 2 avser biljettexpedi- närmast till att föreståndaren för resetioner, bilaga 3 godsexpeditioner samt byrån bör placeras i Ca 25. bilaga 4 biljett- och godsexpeditioner Särskilt avdelade föreståndare för med gemensam föreståndare. resgodsexpedition finnas endast vid Det bör framhållas, att föreståndarnas Stockholm C och Göteborg C. Av dessa lönegradsplacering f. n. i vissa fall beär den förstnämnde placerad i Ca 21 stämts med beaktande av att förestånoch den sistnämnde i Ca 19. Enligt vår darskapet är kombinerat med andra mening böra befattningarna uppflyttas arbetsuppgifter. Våra förslag äro gruntill Ca 25 resp. Ca 21. dade enbart på föreståndarskapet såsom sådant. Det bör ankomma på järnvägsNärmaste man till föreståndare. För styrelsen att vidtaga de justeringar av närmaste man på biljettexpeditioner vårt förslag, som må föranledas av fortföreslå vi följande lönelägen. satta sådana kombinationer. Förste stationsskrivare bör användas Resebyråernas föreståndare äro nu placerade i Ca 27, Ca 24, Ca 21, Ca 19, på expeditioner, som förestås av expeCa 16, Ca 15 och Ca 13. Bortsett från ditionsföreståndare Ca 27 eller högre. Kansliskrivare Ca 17 bör användas på resebyrån vid Stockholm C, beträffande vilken vi med hänsyn till rörelsens ka- expeditioner, som förestås av expediraktär föreslå att föreståndaren pla- tionsföreståndare Ca 25. På biljettexpeceras som expeditionsföreståndare i ditionen vid Hälsingborg F bör dock Ca 29, föreslå vi följande lönelägen för föreståndarens närmaste man vara staresebyråföreståndarna, nämligen expe- tionsskrivare med hänsyn till expediditionsföreståndare Ca 27 och Ca 25, tionens omfattande utlandstrafik. förste stationsskrivare Ca 21, stationsFörste kontorist Ca 15 bör användas skrivare Ca 19 samt kansliskrivare på expeditioner, som förestås av förste Ca 17. Lägre löneställning än Ca 17 bör stationsskrivare. 103

Kontorist Ca 13 bör användas på expeditioner, som förestås av kansliskrivare Ca 17, under förutsättning att expeditionens poängtal uppgår till lägst 50 och särskild närmaste man åt föreståndaren erfordras. För godsexpeditioner föreslå vi följande lönelägen för närmaste man. Förste stationsskrivare bör finnas på expeditioner med lägst 300 poäng, vilka förestås av expeditionsföreståndare Ca 25 eller högre. Stationsskrivare bör finnas på godsexpeditionen vid Göteborgs F r i h a m n . Kansliskrivare Ca 17 bör finnas på expeditioner, som förestås av expeditionsföreståndare Ca 25 och vilkas poängtal ej uppgår till 300. Förste kontorist Ca 15 bör användas på övriga expeditioner med ett poängtal av lägst 100, vilka förestås av förste stationsskrivare, förutsatt att tjänsten där är så omfattande att föreståndaren måste till sin närmaste man överlämna kvalificerade arbetsuppgifter i sådan omfattning att de komma att till övervägande del utgöra hans sysselsättning. Som exempel på sådana arbetsuppgifter må nämnas inprickning av utlösta sändningar och efterkrav, kassakontroll, handläggning av ärenden rörande skadat, förkommet och övertaligt gods samt ledning och övervakning av redovisningsarbetet. För biljett- och godsexpeditioner med gemensam föreståndare föreslå vi som närmaste man förste stationsskrivare vid Malmö F, stationsskrivare vid Trelleborg C och förste kontorist Ca 15 vid expeditioner, vilka förestås av lägst förste stationsskrivare och med ett poängtal av lägst 75, under förutsättning att särskild närmaste man erfordras och trafiken icke till övervägande delen utgöres av antingen godstrafik eller persontrafik. Kontorist Ca 13 bör 104

användas på övriga expeditioner, där särskild närmaste man erfordras. Som närmaste man på resebyråer föreslå vi byråassistent Ca 23 på resebyrån Stockholm C, förste stationsskrivare på resebyråerna i London, Köpenhamn, Hälsingborg och Göteborg C, stationsskrivare på resebyrån i Malmö, kansliskrivare Ca 17 på resebyrån i Nordiska Kompaniet, Stockholm, förste kontorist Ca 15 på resebyrå, som förestås av förste stationsskrivare, kontorist Ca 13 på resebyrå, som förestås av stationsskrivare, samt kanslibiträde på övriga resebyråer. För resgodsexpeditioner föreslå vi som närmaste man kansliskrivare Ca 17 på resgodsexpeditionen vid Stockholm C och förste kontorist Ca 15 på resgodsexpeditionen vid Göteborg C. Övrig personal på expeditionerna. Beträffande biljettexpeditioner föreslå vi att förste stationsskrivare skall finnas som vaktföreståndare på biljettexpeditionerna vid Stockholm C och Göteborg C med alternerande tjänstgöring tillsammans med expeditionsföreståndarens närmaste man. Stationsskrivare bör till erforderligt antal finnas på biljettexpeditionerna vid Stockholm C, Göteborg C och Malmö C för utlandstrafik och vad Malmö C beträffar för tjänstgöring tilllika som vaktföreståndare. Förste kontorist Ca 15 bör till erforderligt antal finnas för uppbördstjänst på biljettexpedition, som förestås av expeditionsföreståndare, samt för taxering och utskrivning av blankobiljetter på biljettexpeditionen vid Stockholm C. Kontorist Ca 13 bör vara arbetsledare för platsbiljettförsäljning vid Stockholm C. Kanslibiträde bör användas för uppbördstjänst, när försäljningen till hu-

vudsaklig del omfattar månads-, lokaloch platsbiljetter. Beträffande godsexpeditioner bör förste stationsskrivare användas på ilgodsexpeditionen vid Stockholm C för att tillsammans med expeditionsföreståndarens närmaste man biträda föreståndaren med arbetet på expeditionens avdelningar för avgående resp. ankommande gods och med övervakning av magasinstjänsten. Stationsskrivare bör till erforderligt antal finnas på expeditioner, som förestås av expeditionsföreståndare Ca 25 eller högre. Kansliskrivare Ca 17 bör avses för större godsexpeditioner för godsexpedieringsgöromål i utomnordisk trafik och godsregleringsärenden m. m. i de fall, då dessa arbetsuppgifter äro av sådan omfattning att de icke medhinnas av på expeditionen placerade befattningshavare i högre lönegrad. För taxering av expeditionssedlar för tidningsförsändelser m. m. på ilgodsexpeditionen vid Stockholm C bör avses förste kontorist Ca 15. I övrigt föreslå vi icke annan ändring av gällande normer för användning av förste kontorist Ca 15 än som följer av vårt förslag om användning av kansliskrivare Ca 17. Gällande normer för användning av kontorist Ca 13 föreslås oförändrade, dock med det tillägget att kontorist Ca 13 bör i stället för kanslibiträde anlitas även som biträde åt expeditionsföreståndare Ca 27 eller högre med detaljkontroll av expeditionsuppbörd såsom inprickning av betalda frakter och andra avgifter, kontrollsummering av notiser, transportplansärenden m. m. Beträffande kanslibiträde föreslå vi icke annan ändring av gällande normer än som följer av vårt förslag om användning av kontorist Ca 13. Beträffande resebyråer bör byråassi-

stent Ca 23 vara arbetsledare för sammansättningen av utländska biljetter m. m. på resebyrån vid Stockholm C. Förste stationsskrivare bör vara arbetsledare för inländska biljettsammansättnings- och sovplatsavdelningarna på resebyrån vid Stockholm C. Samma löneställning bör avses för arbetsledaren för den utländska biljettsammansättningen på resebyrån vid Göteborg C. För användningen av kansliskrivare Ca 17 bör gälla samma normer, som nu gälla för kansliskrivare Ca 15. Förste kontorist Ca 15 bör finnas för disktjänst avseende inländsk trafik på resebyrån vid Stockholm C. Kontorist Ca 13 bör avses för kassörstjänst på resebyrån vid Stockholm C, för biträde med uppbördstjänsten på resebyråfilialen i Nordiska Kompaniet, Stockholm, för biträde med utfärdandet av rundtursbiljetter och mera krävande biljettsammansättning i inländsk trafik samt för inländsk disktjänst på annan resebyrå än den vid Stockholm C. Kanslibiträde bör finnas för biträde med redovisningsarbete och korrespondens samt för kassörstjänst på annan resebyrå än den vid Stockholm C, när för kassörsgöromål fordras särskilt avdelad personal. På resgodsexpeditioner bör uppbördstjänsten ombestyras av förste kontorist Ca 15 på resgodsexpeditionen vid Stockholm C och kontorist Ca 13 på resgodsexpeditionen vid Göteborg C.

Personal i expeditionstjänst på större godsstation, rangerbangård m.m.

Som närmaste medhjälpare åt underinspektören vid Tomteboda, Hallsberg rbg, Göteborg-Sannegården, Göteborg västra, Sävenäs rbg, Malmö gbg, Nässjö 105

och Ange bör finnas förste stationsskrivare. För biträde med handläggning av personalärenden m. m. bör finnas förste kontorist Ca 15, förutom vid Stockholm C, vid Stockholm N. Vid sistnämnda station handlägger en kontorist Ca 13 transportplansärenden m. m. Vi föreslå att befattningen uppflyttas till förste kontorist Ca 15. Vi anse vidare att gällande normer böra ändras så, att förste kontorist Ca 15 bör finnas, förutom på vagnexpeditionen vid Malmö gbg resp. Trelleborg C och Luleå (Svartön), på vagnexpeditionen vid Stockholm N resp. Stockholm S, Västerås C, Göteborg N, Hälsingborg F och Växjö. Personal på större telefonväxel och telefonexpedition

Befattningarna som föreståndare för telefonväxeln resp. telefonexpeditionen vid Stockholm C, nu kansliskrivare Ca 15, böra utbytas mot förste kontorist Ca 15, d. v. s. samma löneställning och tjänstebenämning som tillkomma föreståndarna för den gemensamma telefonväxeln och telefonexpeditionen vid Göteborg C resp. Malmö C. Såsom vaktföreståndare på telefonväxeln vid Göteborg C resp. Malmö C skall enligt gällande normer användas kontorsbiträde. Dessa arbetsuppgifter, i vilka bör ingå koppling av interurbansamtal, motivera enligt vår mening kanslibiträdestjänst. På telefonexpeditionerna vid Stockholm C, Göteborg C och Malmö C bör finnas kanslibiträden till erforderligt antal. För interurbantjänst i telefonväxeln vid Stockholm C särskilt avdelad personal bör vara placerad i Ca 10 förslagsvis under benämningen trafikbiträde. I övrigt erforderlig personal anse vi böra vara kontorsbiträden. 106

Personal för radiotelegrafi och radiotelefoni

Gällande normer böra kompletteras med bestämmelse av innehåll, att för radiotelegrafi och radiotelefoni bör användas på trelleborgsrouterna förste kontorist Ca 15 samt på malmörouten kontorist Ca 13.

Personal på upplysningsexpedition

Beträffande löneställningen för personal på upplysningsexpedition föreslå vi icke annan ändring av gällande normer än att biträde på sådan expedition, som nu är kontorsbiträde, uppflyttas till kanslibiträde.

Personal på effektförvaringsställe och hittegodsexpedition

För effektförvaringsställena vid Stockholm C, Göteborg C och Malmö C anse vi att en ny befattning som effektv å r d a r e bör inrättas i Ca 7 för vaktföreståndare u n d e r skift, då personalstyrkan uppgår till minst tre, vaktföreståndaren inräknad. Samma regel bör gälla för hittegodsexpedition.

Personal på expeditionsställen

Vissa expeditionsställen ha särskild föreståndare. I flertalet fall är denne samtidigt föreståndare för biljett- eller godsexpedition. De arbetsuppgifter, som åvila sådan föreståndare i hans egenskap av föreståndare för expeditionsställe, äro som regel icke av den art och omfattning att de påverka den lönegradsplacering, som vi vid behandlingen av föreståndarna för biljett- och godsexpeditionerna föreslagit. I vissa fall kunna dock andra göromål förekomma, till vilka hänsyn bör tagas vid lönegradsplaceringen. Som exempel må

nämnas tågklarering och arbetsledarskap beträffande ytterpersonal. Det bör ankomma på järnvägsstyrelsen att för sådana fall föreslå de justeringar av våra förslag till lönegradsplacering av biljett- och godsexpeditionernas föreståndare, som eventuellt kunna påkallas. För expeditionsställena Göteborg-Sannegården, Göteborg västra och Malmö V finnas föreståndare, vilka icke samtidigt förestå biljett- eller godsexpedition. Vi föreslå att dessa föreståndare placeras som underinspektörer Ca 23. I de fall då särskild föreståndare erfordras för expeditionsställe, till vilket ej hör klassificerad expedition, föreslå vi att gällande normer kompletteras med föreskrift om att som föreståndare för sådant expeditionsställe med en personalstyrka om minst 10 man bör avses kansliskrivare Ca 17. I fråga om beräkningen av den personalstyrka, som skall vara bestämmande för lönegradsplaceringen av ett expeditionsställes föreståndare, gäller för närvarande att stationskarlar m. fl., vilka huvudsakligen utföra andra arbetsuppgifter än sådana som hänföras till effektiv stationstjänst, icke skola medräknas. Vi föreslå att denna bestämmelse upphäves. Beträffande föreståndare för enbemannat expeditionsställe, vid vilket säkerhetstjänst icke förekommer, ifrågasätta vi om icke gällande normer böra ändras så att kvinnlig platsvakt bör kunna användas i stället för stationskarl på platser, där godsarbetet o. d. icke ovillkorligen kräver manlig arbetskraft. För annan personal vid expeditionsställena än föreståndaren böra våra förslag angående lönegradsplacering av befattningshavare med motsvarande arbetsuppgifter på stationer och expeditioner tillämpas.

Trafikplatsföreståndare

Föreståndare för trafikplats, som ej kräver två helt sysselsatta befattningshavare, är enligt nu gällande normer trafikbiträde. Vi föreslå att befattningarna uppflyttas till Ca 11 och därvid i tjänsteförteckningen upptagas under benämningen trafikplatsföreståndare. Beträffande beräkning av personalstyrkan bör samma ändring göras som vi föreslagit för expeditionsställen.

Personal i godsmagasinstjänst

Om behov finns att avdela befattningshavare som inspektör för magasinsarbetet vid de största godsstationerna, bör denne efter arbetets art och omfattning placeras som förste stationsskrivare eller stationsskrivare. Befattningen bangårdsmästare finns för närvarande endast i Ca 14. Vid våra undersökningar ha vi funnit att en enhetsgrad för denna grupp av befattningshavare icke ger ett rättvist uttryck för de variationer i fråga om arbetsuppgifternas art, som faktiskt föreligga. Förhållandet framstår i skärpt dager vid en jämförelse mellan denna grupp och andra med likvärdiga arbetsuppgifter. Vi föreslå därför att bangårdsmästarbefattningarna fördelas på Ca 14 och Ca 16. Enligt vår mening böra bangårdsmästare i godsmagasinstjänst vid följande stationer placeras i Ca 16, nämligen Stockholm C (ilgods- resp. resgodsmagasinen), Stockholm S, Stockholm N, Hallsberg (omlastningsmagasinet), Örebro C, Göteborg C (ilgods- resp. resgodsmagasinen), Göteborg N, Malmö C (ilgodsresp. fraktgodsmagasinen), Nässjö (omlastningsmagasinet), Ange (omlastningsmagasinet) och Norrköping C (fraktgodsmagasinet). 107

Bangårdsmästare Ca 14 bör finnas på övriga stationer, vid vilka den i medeltal p e r dag på magasinet använda personalstyrkan uppgår till 25 man. Att vi förorda formuleringen »i medeltal använda personalstyrkan» i stället för uttrycket »man i fasta turer» i gällande normer beror på att sistnämnda formulering enligt vad vi erfarit givit anledning till sådan tolkning att i stadigvar a n d e tjänst använd personal utanför fast turlista ej medräknats vid bestämmandet av arbetsledarens tjänsteställning. Till gällande normer för stationsförman på godsmagasin finns fogad en anmärkning, som avslutas med följande mening: »På de största godsmagasinen kunna dock 20—30 man utan olägenhet sortera under en och samma förman.» Då detta uttalande givit anledning till vissa mera formellt än sakligt betingade tolkningstvister, föreslå vi att meningen uteslutes ur anmärkningen. I gällande normer för trafikbiträde på godsmagasin föreskrives bl. a., att trafikbiträdesbefattning skall avses för vågkarl, godsprickare, stuvare eller utläsare (pålastare). Vi föreslå att denna specifikation kompletteras med utlämnare på större magasin, då denne icke ingår i arbetsstyrka som under tjänstgöringsskift i magasinstjänst ledes av arbetande bas med trafikbiträdesgrad. Vidare föreskrives att trafikbiträde skall avses för uppsortering av godshandlingar på de största omlastningsstationerna. Vi föreslå att föreskriften ersattes med bestämmelse av innehåll, att för uppsortering av godshandlingar på större omlastningsstationer och större ankommande godsmagasin skall avses trafikbiträdes grad för personal, som är helt sysselsatt med sådan u p p sortering. Slutligen anse vi att bestämmelserna om trafikbiträde på godsma108

gasin böra kompletteras med föreskrift om att som förare av gaffeltruck särskilt avdelad tjänsteman, vars tjänstgör i n g till huvudsaklig del utgöres av gaffeltruckkörning och skötsel av truckmateriel m. m., skall vara trafikbiträde. Personal i bangårds- och växlingstjänst

Vid bifall till vårt förslag om uppdelning av bangårdsmästarbefattningarna på Ca 14 och Ca 16 anse vi, att bangårdsmästare i bangårds- och växlingstjänst bör placeras i Ca 16 vid Stockholm C, Stockholm N, Hagalund ö, Tomteboda, Värtan, Hallsberg, Krylbo, Göteborg C, Göteborgs Frihamn, Göteborg N, Göteborg-Sannegården, Göteborg västra, Sävenäs rbg, Malmö gbg, Nässjö, Hälsingborg C, Ange, Gävle N, Norrköping C och Örebro C. I övrigt böra nu gällande normer tilllämpas för bangårdsmästare i Ca 14. Trafikbiträde anse vi böra finnas som skjutspassarbas i Tomteboda, Hallsberg, Sävenäs rbg, Malmö gbg, Nässjö och Ange. Personal i ställverkstjänst

I ställverket vid Stockholm C anse vi motiverat, att arbetsledaren i varje skift placeras som bangårdsmästare Ca 16. Vidare bör i varje skift finnas en stationsförman och trafikbiträden. I vart och ett av ställverken vid Göteborg C och Malmö C bör i dagskift finnas en bangårdsmästare Ca 14 som arbetsledare och i övrigt trafikbiträden. I Olskroken anse vi att två trafikbiträdesbefattningar, en i varje dagskift, böra höjas till stationsförmän. Tågvägsinspektör, tågvägsklargörare och signalvakt

Gällande normer böra kompletteras med föreskrift om att trafikbiträde skall

avses för tågvägsinspektör, tågvägsklargörare och signalvakt på större station, som saknar eller endast delvis är försedd med växel- och signalsäkerhetsanläggning.

Personal i ordningsmanstjänst

För den ordningsmanstjänst, som förekommer på stationer med livlig resandetrafik och som huvudsakligen består i att lämna anvisningar åt resande, tågutropning, bevakning av spår, över vilka allmänheten skall passera, plattformsskyltning m. m., bör enligt vår mening anlitas trafikbiträde.

Linneförvar are

Som föreståndare för linneförråden vid Göteborg C och Malmö C bör anlitas vagnförman Ca 12 i stället för trafikbiträde.

Personal i tågtjänst

Gällande normer för bemanning av tåg, vilka erfordra särskild konduktörspersonal, äro olika för trafiksvaga och icke trafiksvaga bandelar. Denna differentiering innebär i korthet följande. Tjänsten som tågbefälhavare på icke trafiksvaga bandelar bestrides av tågmästare eller konduktör, medan den på trafiksvaga bandelar fullgöres av antingen konduktör eller trafikbiträde. För tjänst som särskild biljettgranskare eller godsvårdare på icke trafiksvaga linjer användas konduktör eller trafikbiträde, sistnämnda befattning dock endast i ringa omfattning. För tjänst som

tillfälligt biträde på kortare sträckor i person- och snälltåg med biljettgranskning och godsexpediering användas stationskarlar. Sådana användas även dels som arbetsbiträde i lokalgodstågen med uppgift att hjälpa till med lossning och lastning, växling samt med sortering av godshandlingar, dels som s. k. cykelvårdare i vissa andra tåg. Såsom förut i olika sammanhang framhållits, avstyrka vi en differentiering av löneställningen efter trafikintensiteten. Enligt vår mening bör därför tjänsten som tågbefälhavare på tåg med särskild konduktörspersonal, oavsett om det gäller trafiksvaga linjer eller ej, bestridas av tågmästare eller konduktör enligt de regler, som nu gälla enbart för icke trafiksvaga bandelar. Vidare föreslå vi att tjänst som särskild biljettgranskare eller godsvårdare eller som bådadera alltid fullgöres av konduktör. I de fall då sådan tjänst endast avser förstärkning av den ordinarie bemanningen bör dock stationskarl användas, varvid vikariatsersättning som konduktör bör utgå. Vårt förslag innebär, att trafikbiträdesbefattning icke vidare skall förekomma i tågtjänst och att de arbetsuppgifter, för vilka trafikbiträden hittills använts, skola åvila konduktör. Vidare innebär förslaget, att stationskarlar skola användas i tågtjänst endast som arbetsbiträden i lokalgodståg och som s. k. cykelvårdare. Beträffande rälsbussförare och lokomotorförare i tågtjänst hänvisa vi till våra förslag angående åkande personal vid maskinavdelningen.

VIII. ELEKTROSEKTIONERNA SAMT SIGNAL- OCH TELEFONFACKEN

Sektionsföreståndare m.fl.

an om elektrosektionsföreståndarnas lönegradsplacering ha vi behandlat i kap. II. Beträffande signaloch telegrafingenjörernas löneställning hänvisa vi till kap. IV.

Linjepersonal för elektrodriften

Järnvägsstyrelsen uppdrog den 16 december 1947 åt en särskild delegation att utarbeta ny metod för poängberäkning för driftcentraler. Denna delegation, som kallade sig driftcentralkommittén, avgav den 10 december 1949 sitt förslag till styrelsen. Detta har sedermera överlämnats till oss. Driftcentralkommitténs förslag innefattar dels en ny poängberäkningsmetod för klassificering av driftcentralerna, dels en på denna klassificering grundad lönegradsplacering av driftcentralernas föreståndare (ledningsm ä s t a r n a ) , dels ock normer för bemanningen av driftcentralerna och ledningsavdelningens underhållsområden. Kommitténs förslag baseras på den nuv a r a n d e indelningen av starkströmsnätet i underhålls- och matningshänseende. De föreslagna poängberäkningsreglerna äro emellertid användbara även om en omorganisation enligt numera föreliggande planer skulle genomföras. 110

Beträffande kommitténs förslag till poängberäkningsgrunder ha vi för vår del icke något att erinra. I fråga om ledningsmästarnas lönegradsplacering må följande framhållas. För närvarande äro ledningsmästarna placerade i Ca 19 eller Ca 20. Kommittén föreslår med motivering bl. a. att arbetsbelastningen på de olika omformarstationerna är mycket varierande, att befattningarna uppdelas på tre lönegrader. Därvid skulle de största driftcentralerna uppflyttas till Ca 22 och de lägsta nedflyttas till Ca 18. Mellangruppen skulle höjas från Ca 19 till Ca 20. De gränstal som skulle komma till användning för placering av driftcentralerna i de olika klasserna äro följande, nämligen minst 10 000 poäng för placering i Ca 22, mellan 9 999 och 6 000 poäng för placering i Ca 20 samt högst 5 999 poäng för placering i Ca 18. Liksom driftcentralkommittén anse vi att befattningar inom samma k a r r i ä r icke böra differentieras på lönegrader intill varandra. Däremot äro vi icke övertygade om att behov föreligger av att uppdela föreståndarbefattningarna på tre lönegrader. Visserligen ligga de största driftcentralernas poängtal betydligt över och de minsta centralernas poängtal icke oväsentligt under medelvärdet för samtliga driftcentraler, men poängberäkningen för driftcentralerna ger liksom andra poängberäkningar av

liknande slag mera uttryck för arbetsuppgifternas kvantitativa än deras kvalitativa värde. Enligt vår mening ger en uppdelning av ledningsmästarbefattningarna på Ca 19 och Ca 21 tillräckligt utrymme för en anknytning av löneställningen till de skiljaktigheter i fråga om arbetsuppgifternas kvalitativa värde, som förefinnas mellan de största driftcentralerna och flertalet av de övriga. Härtill kommer att enligt vad vi inhämtat den planerade omorganisationen av starkströmsnätets indelning i underhållsoch matarområden torde medföra en utjämning av de olika centralernas storlek. Såsom närmaste män till driftcentralföreståndarnas föreståndare h a r driftcentralkommittén föreslagit ledningsförman Ca 16 på de driftcentraler, som ha ett poängtal överstigande genomsnittet, d. v. s. 8 000. På övriga centraler skulle liksom nu förste reparatör vara närmaste man. Mot detta förslag ha vi icke annan erinran än att ledningsförmansbefattningarna, i anslutning till vad vi vid behandlingen av verkstadsavdelningen föreslå beträffande verkstadsförmansbefattningarna, böra placeras i Ca 17. Personaluppsättningen i övrigt för stationär tjänst inom driftcentralerna och för arbeten ute på underhållsområdena utgöres nu av förste reparatörer, reparatörer, banbiträden och banvakter. För denna personal föreslår kommittén en utökning av antalet förste reparatörs- och reparatörsbefattningar. Som motiv härför h a r kommittén anfört bl. a. behovet av att ha tillgång till kvalificerade arbetsledare för förekommande reparations- och underhållsarbeten vid såväl driftcentralerna som på kontaktledningsnätet och vid belysningsanläggningarna. Kommittén före-

slår minst tre reparatörer vid varje driftcentral med en differentiering de olika centralerna emellan i så måtto, att vid centraler med minst 10 000 poäng en av reparatörsbefattningarna skulle utbytas mot befattning som förste reparatör, dock att vid centraler med ett poängtal över 15 000 två eller flera reparatörstjänster skulle kunna utbytas mot förste reparatörsbefattningar. Kommittén föreslår vidare att befattningen banbiträde skall användas dels för yrkesutbildad personal, som ombesörjer vakttjänst i driftcentral eller utför kvalificerat underhållsarbete i driftcentral eller på hög- eller lågspänningsanläggningarna, dels för de befattningshavare, som på matningsgränsstationer eller liknande fristående personalposter med mindre än tre man under närmast högre befäl ha den närmaste tillsynen över anläggningarna. Beträffande kommitténs förslag till lönegradsplacering av nu berörd ledningspersonal under förmansgraden föreslå vi i det följande vissa ändringar. Kommittén har i samband med sina lönesättningsförslag även berört frågan om ledningspersonalens tjänstebenämningar och därvid föreslagit att benämningen ledningsmästare, som numera förekommer även för mästarbefattningarna inom signal- och telefontjänsten, i fortsättningen skulle förbehållas personal vid ledningsavdelningen. Mot detta förslag ha vi icke något att erinra. I anslutning härtill föreslå vi för ledningsmästarna inom signal- och telefonfacken benämningarna signal- resp. telefonmästare. Däremot anse vi oss icke böra tillstyrka av kommittén framfört förslag om att även tjänstebeteckningarna för reparatörs- och biträdespersonalen vid ledningsavdelningen skulle förses med 111

prefixet »lednings». Enligt vår mening böra de nuvarande benämningarna bibehållas i dessa fall. Benämningen banvakt för ledningspersonal i Ca 9 bör dock utbytas mot ledningsvakt, en benämning som redan i viss utsträckning tillämpas och som står i analogi med exempelvis förrådsvakt och banvakt. Sammanfattade innebära våra förslag följande. Föreståndare för driftcentral. För föreståndare för driftcentral böra följande lönelägen avses. Ledningsmästare Ca 21 bör användas för föreståndare för driftcentral och ledningsunderhållsområde med ett poängtal av minst 9 000. Ledningsmästare Ca 21 bör även, ehuru dess poängtal ligger under 9 000, användas för föreståndaren för driftcentralen Häggvik med hänsyn till de speciella förhållanden bl. a. i fråga om trafikintensitet och ömtålighet för rubbningar, som råda inom denna driftcentrals matningsområde. Ledningsmästare Ca 19 bör användas för föreståndarna för övriga driftcentraler, med undantag dock för transformatorstationerna Vassijaure och Abisko samt transformatorstationen Torneträsk, för vilka ledningsförman Ca 17 bör vara föreståndare. Närmaste man till föreståndare för driftcentral. Ledningsförman Ca 17 bör användas som närmaste man till föreståndare för omformarstation med ett poängtal av minst 7 500. På omformarstationer med lägre poängtal bör förste reparatör vara närmaste man. övrig personal. Förste reparatör bör finnas som medhjälpare till lednings112

mästare Ca 21 för att såsom arbetsledare handha ändrings-, underhålls- och nybyggnadsarbeten av mera krävande art, för att vid förfall för såväl ledningsmästare som ledningsförman inträda som driftledare samt för att efter prövning i varje särskilt fall vid större fristående personalposter under närmast högre befäl h a n d h a tillsynen av anläggningarna. Reparatör bör användas för yrkesutbildad personal, som tjänstgör som arbetsledare för ändrings-, underhållsoch nybyggnadsarbeten vid driftcentral och inom dess underhållsområde. Befattningen reparatör bör dessutom användas för sådan yrkesutbildad personal, som utan att vara arbetsledare självständigt utför kvalificerat installations- och underhållsarbete inom driftcentral eller vid hög- eller lågspänningsanläggningarna. Vidare bör reparatör användas för att vid matningsgränsstationer och liknande fristående personalposter om minst tre man under närmast högre befäl h a n d h a tillsynen av anläggningarna. I reparatörs arbetsuppgift bör även ingå att vara förare av elektriska ackumulatorlok. Yrkesutbildad personal, som ombesörjer vakttjänst i driftcentral, bör vara banbiträde. Befattningen bör vidare användas för sådan yrkesutbildad personal, som har brytnings- och bevakningsrätt för utförande av enklare arbeten på högspänningsanläggningar och som utför bevakning vid målnings-, trädklippnings- och liknande arbeten i närheten av högspänningsledning samt deltager som lagmedlem vid större underhållsarbeten. Vidare bör banbiträde användas för yrkesutbildad personal, som tjänstgör som hjälpare till förste reparatör och reparatör och som på lågspänningsanläggningar utför enklare installations- och underhållsarbeten.

Linjepersonal inom signalfacket

Linjepersonal inom telefonfacket

För underhållet av signalsäkerhetsanläggningar äro statens järnvägar indelade i underhållssträckor, vanligen ben ä m n d a signalreparatörssträckor. Sträckorna äro klassificerade efter särskilda poängberäkningsregler. Dessa regler grunda sig på ett den 23 januari 1948 avgivet förslag av en av järnvägsstyrelsen för ändamålet tillsatt kommitté.

För underhållet av de teletekniska anläggningarna samt vissa andra svagströmsanläggningar äro statens järnvägar indelade i underhållssträckor, vanligen benämnda telefonreparatörssträckor. Dessa sträckor äro klassificerade efter ett poängberäkningssystem, som i sin nuvarande form utarbetades år 1944.

Enligt gällande normer äro föreståndarna för underhållssträckorna placerade antingen som ledningsmästare Ca 19, ledningsförmän Ca 16, förste reparatörer Ca 14 eller reparatörer Ca 11, beroende på sträckornas poängtal. Gränserna för de olika klasserna innebära, att ledningsmästare Ca 19 förestår sträcka med 1 000 poäng eller mera, ledningsförman Ca 16 sträcka med 600 —999 poäng, förste reparatör Ca 14 sträcka med 300—599 poäng och reparatör Ca 11 sträcka med mindre än 300 poäng. För vår del ha vi icke funnit anledning till annan erinran mot gällande normer än att vi föreslå, att föreståndaren för signalreparatörssträckan intill Stockholm C uppflyttas till Ca 21, att förmanstjänsterna uppflyttas till Ca 17 och att reparatörerna placeras i Ca 12. Beträffande tjänstebenämningarna föreslå vi att ledningsmästare och ledningsförman utbytas mot signalmästare resp. signalförman. För närvarande pågå prov beträffande ändrad indelning av signalunderhållsområdena. Möjligt är att en på grundval av dessa prov genomförd indelning kan leda till behov av ökat antal befattningar i Ca 21.

De av oss anlitade experterna för klassificering av telefonreparatörssträckorna ha framlagt ett nytt förslag till poängberäkning. Detta grundar sig på nu gällande system men innebär en komplettering och korrigering med hänsyn till inträffade förändringar och vunna erfarenheter. Det av experterna föreslagna poängberäkningssystemet anse vi oss böra tillstyrka. Förslaget har av oss överlämnats till järnvägsstyrelsen. Experternas förslag innefattar även normer för lönegradsplacering av sträckföreståndarna och deras närmaste män samt för personaluppsättning vid de olika sträckorna. I sistnämnda hänseende ha alternativa förslag utarbetats, avseende å ena sidan nuvarande sträckindelning och å andra sidan den sträckindelning, som f. n. provas inom vissa distrikt. I fråga om sträckföreståndarnas lönegradsplacering föreslå experterna befattningar som ledningsmästare Ca 22, Ca 20 och Ca 18, ledningsförman Ca 16, förste reparatör Ca 14 och reparatör C a l l . Förslaget innebär att för sträcka med poängtal av minst 20 000 skulle avses ledningsmästare Ca 22, för sträcka med poängtal 12 500—19 999 ledningsmästare Ca 20, för sträcka med poängtal 7 500—12 499 ledningsmästare Ca 18, för sträcka med poängtal 5 000—7 499 ledningsförman Ca 16, för sträcka med poängtal 2 500—4 999 förste reparatör 113

Ca 14 och för sträcka med poängtal under 2 500 reparatör Ca 11. För närvarande användas för sträckföreståndare befattningarna ledningsmästare Ca 19, ledningsförman Ca 16, förste reparatör Ca 14 och reparatör Ca 11. Experternas förslag innebär alltså en rikare differentiering av ledningsmästarbefattningarna. Av skäl som anförts beträffande motsvarande befattningar inom ledningsavdelningen anse vi oss icke böra förorda en spaltning av ledningsmästarna på tre lönegrader. Vi föreslå därför att för sträckföreståndarna avses befattningar i Ca 21, Ca 19, Ca 17, Ca 14 och Ca 12, varvid i anslutning till vad vi anfört vid behandlingen av ledningsavdelningen tjänstetitlarna böra vara telefonmästare i Ca 21 och Ca 19, telefonförman i Ca 17, förste reparatör i Ca 14 och reparatör i Ca 12. För användning av de olika tjänstegraderna bör gälla, att telefonmästare

114 Ca 21 avses för sträcka med poängtal av minst 18 000, telefonmästare Ca 19 för sträcka med poängtal 10 000—17 999, telefonförman för sträcka med poängtal 6 000—9 999, förste reparatör för sträcka med poängtal 2 500—5 999 och reparatör för sträcka med poängtal under 2 500. För sträckföreståndares närmaste medhjälpare föreslå vi för underhållssträcka med poängtal av minst 7 500 förste reparatör Ca 14 och för övriga sträckor med minst 5 000 poäng reparatör Ca 12. Närmaste medhjälparen åt föreståndaren för underhållssträckan i Stockholm bör dock vara förman Ca 17. I fråga om övrig personal föreslå vi icke annan ändring av nuvarande normer än att befattningshavare för felpassning vid större telefonväxel bör vara förste reparatör, om behov av särskilt avdelad tjänsteman för ändamålet föreligger.

IX. TÅGFÄRJORNA

r ör närvarande trafikeras färjelederna Trelleborg—Odra Port och Trelleborg—Sassnitz av ångfärjorna Konung Gustav V, Drottning Victoria och Starke. Färjeleden Malmö—Köpenhamn trafikeras av dieselmotorfärjan Malmöhus. För assistens åt trelleborgsfärjorna vid deras in- och utgående i Trelleborgs hamn anlitas hjälpfartyget Trelleborg SJ.

Färjepersonalens särskilda löneförmåner Utöver avlöning enligt statens allmänna avlöningsreglemente åtnjuter färjepersonalen vissa särskilda förmåner av avlönings karaktär. Dessa förmåner äro följande. Fri kost tillkommer färjepersonalen dels under tjänstgöring på färjorna och hjälpfartyget, dels då personalen i samband med sådan tjänstgöring vistas på annan ort än stationeringsorten, dels ock under fridag, som inlagts på turlistan i syfte alt förebygga att den för månad föreskrivna maximitjänstgöringen överskrides. Om fri kost icke kan tillhandahållas, utbytes den mot kon-

tant ersättning. Denna utgår med följande belopp, nämligen för befälhavare, övermaskinist, förste styrman av klass 1, förste styrman av klass 2 och förste maskinist 5 kronor, för andre maskinist, andre styrman, tredje maskinist och tredje styrman 4 kronor samt för maskinskötare, båtsman, förste motorman, maskinvakt, motorman, rorgängare, timmerman, matros, eldare och städerska 3 kronor. Seglingspengar utgå till befälhavare och övermaskinist samt till förste styrman, andre styrman och maskinist vid tjänstgöring som befälhavare resp. övermaskinist. Seglingspengarna utgå för enkel resa med följande belopp, nämligen till befälhavare å linjen Trelleborg— Odra Port 7 kronor 50 öre, å linjen Trelleborg—Sassnitz 5 kronor och å linjen Malmö—Köpenhamn 1 krona 20 öre samt till övermaskinist å linjen Trelleborg —Odra Port 3 kronor 75 öre, å linjen Trelleborg—Sassnitz 2 kronor 50 öre och å linjen Malmö—Köpenhamn 1 115

krona 20 öre å motorfärja resp. 60 öre å annan färja. Särskild ersättning utgår till styrman, när denne tjänstgör som befälhavare på hjälpfartyget. Denna ersättning utgår med 1: 20 kronor för tjänstgöringsdag. Turlistenlig vikariatsersättning erhåller viss personal genom att regelbundet tjänstgöra i turer i högre befattning. Hit räknas alltså ej sådan vikariatsersättning, som utgår vid tjänstgöring i högre befattning vid förfall på grund av semester, sjukdom e. d.

Förslag till lönegradsplacering

Vid bedömningen av förhållandet mellan arbetsuppgifter och lön för färjepersonalen äro möjligheterna till direkta jämförelser mellan färjepersonalen och annan personal vid statens järnvägar mycket små. Detta beror främst på att tjänsten vid tågfärjorna i allt väsentligt är av annan art än den egentliga järnvägstjänsten. Dessutom äro rekryterings-, utbildnings- och befordringsförhållandena olika. Färjepersonalens flertal rekryteras från fackmän, som erhållit sin kompetens genom utbildning och praktik före inträdet i verkets tjänst. Någon av verket anordnad eller bekostad fackutbildning för färjepersonalen förekommer alltså ej. Direkta jämförelser mellan lönerna vid färjedriften och vid annan sjöfart bereda också vissa svårigheter. Det förhåller sig nämligen så att färjedriften i flera avseenden skiljer sig både från den allmänna sjöfarten och från de olika former av statlig sjöfart, som finnas i vårt land. Däremot kunna den allmänna sjöfarten och andra länders färjerörelse vara vägledande, då det gäller att för statens järnvägars del avväga relationen mellan olika personalkategoriers löneställning. 116

Fartygsbefälet. Till detta räknas befälhavare å tågfärja (Ca 29), förste styrman av klass 1 (Ca 24), förste styrman av klass 2 (Ca 23), andre styrman (Ca 20) och tredje styrman (Ca 16). Dessutom finns på Malmöhus en eo befälhavare i Ce 27. Sistnämnde befattningshavare utövar självständigt befäl ombord under samma antal turer som den ordinarie fartygschefen. Då emellertid denne icke frånträder det kontinuerliga ansvaret för fartyget, anse vi den nuvarande skillnaden i lönegrad mellan de båda tjänsterna riktigt avvägd. Vid sådant förhållande och då vi icke funnit anledning ifrågasätta ä n d r i n g av lönegradsplaceringarna såsom sådana föreslå vi, att befattningen som befälhavare bibehålies i Ca 29 och som eo befälhavare på Malmöhus uppföres på ordinarie stat i Ca 27. F ö r befattningarna bör den nuvarande tjänstetiteln utbytas mot tågfärjebefälhavare. På trelleborgsfärjorna alternerar förste styrman av klass 1 med fartygschefen som befälhavare ombord. Förste styrmannens tjänstgöring som fartygschef har dock icke samma omfattning som den eo befälhavarens på malmöfärjan. Vi anse oss därför icke böra föreslå höjning av befattningen förste styrman av klass 1 till paritet med eo befälhavaren på Malmöhus. Däremot finna vi en höjning av förste styrman av klass 1 från Ca 24 till Ca 25 på trelleborgsfärjorna motiverad. Tjänstetiteln bör därvid ändras till överstyrman. Då innehavare av överstyrmansbefattning tjänstgör i alternerande tur med befälhavare, bör vikariatsersättning i Ca 27 utgå för sådan tur. Beträffande löneställningen för andre styrman ha vi funnit, att lönedifferensen mellan denna befattning och befattningen förste styrman av klass 2

icke ger full rättvisa åt förstnämnda tjänst. Då lönegraden Ca 23 för förste styrman av klass 2 får anses väl avvägd, föreslå vi att befattningen a n d r e styrman uppflyttas från Ca 20 till Ca 21. Vid bifall till vårt förslag om utbyte av tjänstetiteln förste styrman av klass 1 mot överstyrman bör titeln förste styrman av klass 2 utbytas mot förste styrman. Tredje styrmansbefattningarna äro rekryteringsgrad .för de högre tjänsterna bland fartygsbefälet. Med hänsyn till kompetenskrav, arbetsuppgifter och ställning ombord anse vi den nuvarande placeringen i Ca 16 alltför låg och föreslå att befattningen uppflyttas till Ca 19. Maskinbefälet. Till maskinbefälet hänföras övermaskinist (Ca 24), förste maskinist å tågfärja (Ca 21), andre maskinist å tågfärja (Ca 20) och tredje maskinist å tågfärja (Ca 16). I likhet med vad som numera allmänt är fallet inom den allmänna sjöfarten, bör övermaskinisten vid tågfärjorna placeras i löneställning mellan den ordinarie fartygschefen och överstyrmannen. Vi föreslå därför att de nuvarande övermaskinistbefattningarna i Ca 24 uppflyttas till Ca 27 samt att tjänstetiteln ändras till maskinchef. På Malmöhus alternerar en eo övermaskinist i Ce 23 med den ordinarie övermaskinisten i lika antal turer. Den eo övermaskinisten har sålunda i lika stor utsträckning som den ordinarie övermaskinisten att svara för maskineriets drift och dess skötsel under gång, men övertager icke det kontinuerliga ansvaret för driftekonomin och underhållet. Med hänsyn härtill anses en lönegradsskillnad mellan den ordinarie och den alternerande övermaskinisten motsvarande den av oss mellan de båda fartygscheferna föreslagna vara riktigt

avvägd. Vi föreslå därför att eo övermaskinisten placeras i Ca 25 med tjänstetiteln maskinchef. I analogi med vad vi föreslagit för fartygsbefälet anse vi att befattningarna som förste resp. andre och tredje ma* skinist böra placeras i Ca 23 resp. Ca 21 och Ca 19. Befattningshavarnas tjänstetitel är nu förste resp. andre och tredje maskinist å tågfärja. Vi anse att tillägget »å tågfärja» bör utgå. Befattningen förste maskinist finns endast på trelleborgsfärjorna, där innehavare av befattningen alternerar med övermaskinisten. Av samma skäl som anförts beträffande motsvarande tjänstgöring för fartygsbefälet på dessa färjor, föreslå vi att förste maskinist under alternerande tjänst med maskinchef bör erhålla vikariatsersättning i Ca 25 för de turer, då han tjänstgör som maskinchef. övrig personal. Befattningen båtsman är avsedd för det högsta underbefälet på däck. Vi föreslå att befattningen höjes från C a l l till Ca 12. De krav i fråga om yrkeskunskap i flera fack, som måste ställas på innehavare av befattning som timmerman, anse vi motivera en höjning av denna befattning från Ca 10 till Ca 12. Befattningen rorgängare är placerad i Ca 10. Även denna befattning bör enligt vår mening placeras i Ca 12. Städerskebefattningarna vid tågfärjorna äro placerade i Ca 5 med tjänstebenämningen tågfärjestäderska. Vi föreslå att den av städerskorna, som utövar det närmaste överinseendet över städningsarbetet och svarar för fördelning av arbetsuppgifter och materialier m. m., med hänsyn till arbetsuppgifternas art placeras i Ca 7. För samtliga städerskor bör tjänstebenämningen tågfärjestäderska införas. 117

Den fackutbildade personal, som utför reparationsarbeten och har tillsyn över maskiner och övriga tekniska an° läggningar ombord, utgöres av maskinskötare Ca 12, förste motorman Ca 11 och motorman resp. maskinvakt Ca 10. Vi föreslå uppflyttning av maskinskötare till Ca 14 och förste motorman till G a 12>

Beträffande ifrågavarande befattningar bör i anslutning till vad vi förut föreslagit tillägget »å tågfärja», där det förekommer, utgå ur tjänstetitlarna. > .. . „ . , .. ... . Sammanfattning. De vid tågfarjorna befintliga befattningarna med av oss föreslagna tjänstebenämningar och lönegradsplaceringar framgå av följande sammanställning.

118 Befattning ... . ..... Tågfarjebefalhavare Tågfärjebefälhavare

överstyrman Förste styrman Andre styrman Tredje styrman Maskinchef Maskinchef Förste maskinist Andre maskinist Tred e J maskinist Maskinskötare Båtsman, förste motorman, rorgäng^ timmerman Maskinvakt> m o t o r m a n Eldare> m a t r o s

Tågfärjestäderska Tågfärjestäderska

Lönegrad r

on

Ca 29 C a 27 Ca 25 Ca 23 Ca 21 Ca 19 Ca 27 Ca 25 Ca 23 Ca 21 Ca 19 Ca 14 Ca

12 Ca 10 Ca 9 Ca 7 Ca 5

X. H U V U D V E R K S T Ä D E R N A

Jr ör närvarande finnas åtta huvudverkstäder. Dessa äro belägna i Örebro (filialverkstad i Borås), Tomteboda (filialverkstad i Tillberga), Göteborg (filialverkstäder i Hälsingborg och Varberg), Malmö (filialverkstäder i Ystad och Bonneby), Östersund, Bollnäs (filialverkstad i Gävle), Notviken och Åmål. Huvudverkstäderna äro av olika storleksordning och ha delvis olika uppgifter. Med hänsyn härtill ha vi funnit skäl att i viss utsträckning föreslå en differentiering av personalens löneställning de olika huvudverkstäderna emellan. Verkstadsföreståndare Föreståndarna äro nu placerade i C p l l , C p 9 , Ca 30 och Ca 29. Den skiljaktighet, som förefinnes i fråga om arten av föreståndarnas arbetsuppgifter, anse vi knappast motivera en differentiering av föreståndarbefattningarna på fyra lönegrader. Enligt vår mening böra samtliga nu i Ca 30 placerade föreståndare överflyttas till löneplan 2 och placeras som verkstadsöveringenjörer Cp 9. Med hänsyn till att

huvudverkstaden i Östersund är av mindre storleksordning än övriga huvudverkstäder bör föreståndaren för denna verkstad placeras som förste verkstadsingenjör Ca 31. Vårt förslag innebär alltså, att tre lönegrader skulle utnyttjas för föreståndarnas lönegradsplacering, nämligen Cp 11, Cp 9 och Ca 31. Vi föreslå i enlighet h ä r m e d följande lönegradsplaceringar för verkstadsföreståndare, nämligen för Örebro och Malmö verkstadsöveringenjör Cp 11 (nu Cp 9 i Malmö), för Göteborg verkstadsöveringenjör Cp 9 (ingen ä n d r i n g ) , för Tomteboda, Bollnäs, Notviken och Åmål verkstadsöveringenjör Cp 9 (nu Ca 30) samt för Östersund förste verkstadsingenjör Ca 31 (nu Ca 29).

Tekniska avdelningschefer Befattningen som närmaste medhjälpare åt föreståndaren för huvudverkstaden i Örebro (nu Ca 30) bör placeras som förste verkstadsingenjör Ca 31. För de tekniska avdelningschefstjänsterna på huvudverkstäderna föreslå vi följande lönegradsplacering. Avdelningschefen

Huvudverkstad

Verkstad eller avdelning därav

f.n.

föreslås

placerad i placerad i Örebro

Vagnverkstaden Ånglokverkstaden Ellokverkstaden

Ca 27 Ca 27 Ca 29

Ca 29 Ca 29 Ca 29 119

Pannverkstaden Motorverkstaden Arbetsstudieavdelningen

Ca 27 Ca 25 Ca 25

Ca 29 Ca 29 Ca 25

Malmö

Vagnverkstaden Ellokverkstaden Motorverkstaden Arbetsstudieavdelningen

Ca 27 Ca 27 Ca 23 Ca 23

Ca 29 Ca 29 Ca 25 Ca 23

Göteborg

Vagnverkstaden

Ca 25

Ca 29

Arbetsstudieavdelningen

Ca 21

Ca 23

Tomteboda

Vagnverkstaden

Ca 23

Ca 27

Bollnäs

Vagnverkstaden

Ca 23

Ca 25

Åmål

Vagnverkstaden Lokverkstaden Lokverkstaden Vagnverkstaden

Ca 25 Ca 25 Ca 27 Ca 23

Ca 27 Ca 27 Ca 27 Ca 25

Lokverkstaden Vagnverkstaden

Ca 25 Ca 23

Ca 25 Ca 23

Notviken Östersund

Liksom nu bör befattning i Ca 29 benämnas verkstadsingenjör samt befattning i Ca 27 resp. Ca 25 och Ca 23 ingenjör, Föreståndare för filialverkstad F ö r föreståndarna för filialverkstäderna föreslå vi följande lönegradsplaceringar, nämligen Ca 29 för föreståndåren för filialverkstaden i Tillberga (nu Ca 29), Ca 27 för föreståndarna för filialverkstäderna i Gävle (nu Ca 27), Borås (nu Ca 25), Ystad (nu Ca 25) och Bonneby (nu Ca 25) samt Ca 25 för föreståndarna för filialverkstäderna i Hälsingborg (nu Ca 25) och Varberg (nu Ca 23). Befattningen i Ca 29 bör benämnas verkstadsingenjör och de övriga ingenjör.

Tomteboda, Bollnäs och Notviken samt Ca 15 i Östersund. Enligt vår mening bör som föreståndare för ritkontor avses ingenjör Ca 21 i Örebro, Malmö, Göteborg och Åmål, ritare Ca 19 i Tomteboda, Bollnäs och Notviken samt kopist Ga 15 i Östersund. Beträffande löneställnin en för teknisk S Personal i övrigt i Ca 21 o c h lä re S lönegrader hänvisas till de allmänna riktlinjerna i kap. II. På arbetsstudieavdelningar bör utöver föreståndaren finnas erforderligt antal arbetsstudieingenjörer samt ritare och tekniska biträden enligt våra allmanna riktlinjer i kap. II. I övrigt ha vi icke funnit anledning föreslå annan ändring av gällande normer än att ingenjörsbefattningen på vagnverkstaden i Tillberga uppflyttas från Ca 23 till Ca 25.

övrig ingenjörspersonal

Kameral personal

F ö r e s t å n d a r n a för ritkontor äro nu placerade i Ca 23 i Örebro och Göteborg, Ca 21 i Malmö och Åmål, Ca 19 i

Föreståndarna för de kamerala avdelningarna på huvudverkstadskontoren äro nu placerade i Ca 24 i Örebro,

Ca 23 i Malmö och Göteborg, Ca 22 i Tomteboda, Bollnäs, Åmål och Notviken samt Ca 21 i Östersund. Enligt vår mening bör som kameral föreståndare finnas byråassistent Ca 27 i Örebro, byråassistent Ca 25 i Malmö och Göteborg, byråassistent Ca 23 i Tomteboda, Bollnäs, Åmål och Notviken samt bokhållare i Östersund. Närmaste medhjälpare till den kamerala avdelningens föreståndare bör vara bokhållare i Örebro, Malmö och Göteborg samt kontorsskrivare på övriga platser. Detta förslag innebär alltså sänkning av en bokhållarbefattning i Åmål. För avlöningsarbetet bör anlitas kansliskrivare Ca 17, förste kontorist Ca 15 och kontorist Ca 13 enligt våra allmänna riktlinjer i kap. II. För kameralt biträdesarbete bör såväl på de kamerala avdelningarna på huvudverkstadskontoren som på de olika verkstadsavdelningarna och ute i verkstäderna på verkstadsmästarnas expeditioner användas kanslibiträden, expeditionsvakter och kontorsbiträden. Vi förorda alltså att kanslibiträdestjänst återinföres vid huvudverkstäderna. I övrigt anse vi att nuvarande normer för personalens löneställning på huvudverkstäderna böra gälla utom i fråga om föreståndaren för motorverkstadens expedition i Örebro (nu Ca 14). Enligt vår mening bör för ändamålet avses kansliskrivare Ca 17.

Verkstadsmästare och verkstadsförman

I tjänsteförteckningen upptagas verkstadsmästare i Ca 19 och 20 samt verkstadsförman i Ca 16. Verkstadsmästare och verkstadsförmän finnas vid huvudverkstäderna och vid maskinavdelningen. Vid ledningsavdelningen samt inom telefon- och signalfacken motsvaras

dessa tjänster av ledningsmästare Ca 19 och 20 samt ledningsförman Ca 16. Vid de överläggningar vi haft med personalrepresentanter och enskilda befattningshavare vid såväl huvudverkstäderna som vid maskinavdelningens driftverkstäder har enstämmigt hävdats, att arbetsledarna vid dessa verkstäder i mastar- och förmansgraderna erhållit en alltför ogynnsam lönegradsplacering i förhållande till de krav i fråga om utbildning och ansvar, som ställas på dem. Vi anse fog finnas för de gjorda uttalandena. En jämförelse med löneställningen för motsvarande kategorier inom verkstadsindustrien och med de löner, som verkstadsarbetare i yrkesgrupp 3 uppnå, ger också belägg för denna uppfattning. Vi ha därför övervägt olika möjligheter att åstadkomma en bättre avvägd löneställning för verkstadsmästare och verkstadsförmän. En utväg vore att för dessa kategorier förorda en anpassning av deras lönegradsplacering till den som gäller för arbetsledarbefattningarna inom bantjänsten. Detta skulle innebära en ytterligare differentiering av verkstadsförmans- och verkstadsmästarbefattningarna genom att i stället för Ca 16, 19 och 20 lönegraderna Ca 16, 18, 20 och 22 skulle komma i fråga. En sådan differentiering är emellertid av praktiska skäl olämplig. Arbetsuppgifterna äro icke av den art att de skapa förutsättningar för en ytterligare uppdelning; redan den nuvarande differentieringen på tre lönegrader har kritiserats. Vi ha därför ansett oss böra förorda en lösning, som innebär att verkstadsförmännen placeras i Ca 17 och verkstadsmästarna i Ca 19 och 21. Beträffande förmans- och mästarbefattningarna inom lednings-, signal- och telefonfacken ha vi vid behandlingen 121

av dessa föreslagit, att lönegraderna Ca 17, 19 och 21 skulle utnyttjas för dessa tjänster. Paritet i lönehänseende skulle alltså bibehållas mellan förmansoch mästarbefattningarna vid å ena sidan huvudverkstäderna och maskinavdelningens driftverkstäder samt å andra sidan lednings-, signal- och telefonfacken. Beträffande verkstadsmästarna ha vi i fråga om huvudverkstäderna räknat med att befattningen i Ca 21 skall användas för insyningsmästare och för arbetsledare på större avdelning eller på avdelning med särskilt kvalificerade arbetsuppgifter. Det har emellertid icke varit möjligt för oss att i detalj angiva de befattningar, som böra placeras i Ca 21; härför skulle krävas tidsödande specialundersökningar. Vi förutsätta att överenskommelse rörande lönegradsplaceringen träffas vid förhandlingar mellan järnvägsstyrelsen och berörda personalorganisationer. Det bör emellertid framhållas, att vi rent allmänt anse skäl föreligga för en höjning till Ca 21 av de befattningar, som nu äro placerade i Ca 20, samt vissa av de nu i Ca 19 placerade tjänsterna. Den befattningshavare, som vid huvudverkstaden i Örebro h a n d h a r utbildningen av svetsare, bör placeras som verkstadsmästare Ca 19. Beträffande verkstadsförmän anse vi att gällande normer böra kompletteras med föreskrift om att verkstadsförman skall användas för de maskinavdelningen tillhörande tjänstemän, som äro handledare för lokeldaraspiranternas praktiska utbildning på huvudverkstad, för föreståndaren för reservdelslagret vid motorverkstaden i Örebro, för arbetsledaren för underhålls- och översynsarbeten beträffande de statio-

nära elektriska anläggningarna vid huvudverkstaden i Örebro samt för befattningshavare, som h a n d h a r materialinsyning vid de större godsvagnsverkstäderna. Maskinist m.fl.

Vid 1950 års riksdag har principbeslut fattats om lönegradsplaceringen av personal för eldning och skötsel av statliga värmeanläggningar. Då detta beslut berör även statens järnvägar, anse vi oss icke böra ingå på frågan om denna personals lönegradsplacering. Maskinbiträde

Enligt gällande normer skall förare av ackumulatorlok vara maskinbiträde. Vi förorda, att befattningen höjes till Ca 12 med tjänstebenämningen lokomotorförare. Portvakt

För närvarande handhaves portvaktssysslan under dagtid av portvakt (Ca 10) vid huvudverkstäderna i Örebro, Malmö och Göteborg samt av stationskarl (Ca 9) vid övriga huvudverkstäder. Vi anse, att denna arbetsuppgift bör åvila portvakt på samtliga de huvudverkstäder, där behov av särskild personal för ifrågavarande ändamål finnes.

Viss personal vid Gävle vagnverkstad och Kalmar verkstad

Dessa verkstäder drivas i bolagsform. Till verkstäderna från statens järnvägar utlånad personal bör lönegradsplaceras i enlighet med våra förslag beträffande motsvarande befattningshavare vid huvudverkstäderna.

XI. FÖRRÅDSAVDELNINGEN

l l u v u d f ö r r å d e n äro till antalet sex. De äro belägna i Örebro (annexförråd i Hagalund Ö), Göteborg, Malmö, Östersund (annexförråd i Bollnäs), Luleå (annexförråd i Notviken) och Åmål (annexförråd i Gävle). Även om arten av arbetsuppgifterna är i stort sett densamma på huvudförråden, uppvisa de olika förråden sinsemellan viss skillnad beträffande omslutningen. Huvudförrådet i Örebro är det största; huvudförråden i Göteborg och Malmö komma därnäst. Med hänsyn till sålunda förefintliga variationer ha vi funnit skäl att i viss utsträckning föreslå en differentiering av personalens löneställning de olika förråden emellan. Förrådsintendent

Förrådsintendenterna äro placerade i Ca 30, med undantag dock för intendenterna i Östersund och Luleå vilka tillhöra Ca 29. Vi anse att befattningarna i Örebro, Göteborg och Malmö böra överflyttas till löneplan 2 och placeras i Cp 9. För förrådsintendenterna i östersund, Luleå och Åmål föreslå vi uppflyttning till Ca 31. Samtliga befattningar böra bibehålla tjänstetiteln förrådsintendent.

Personal på förrådsintendentkontor

Allmänna avdelningen. Förrådsintendentens närmaste medhjälpare, tillika föreståndare för förrådsintendentkontorets allmänna avdelning är byråassistent Ca 23. För dessa arbetsuppgifter föreslå vi byråassistentbefattning i Ca 27 i Örebro, Ca 25 i Göteborg och Malmö samt Ca 23 på övriga kontor. I övrigt finnas på varje kontor som regel två bokhållare, en kontorsskrivare och personal i lägre grader. Vi föreslå följande löneställning för ifrågavarande personal, nämligen bokhållare för arbetsledning, inventeringar, virkesärenden m. m., kontorsskrivare för personal- och försäljningsärenden samt för utredningar, kanslibiträde för diarieföring, kontors- och skrivbiträden för maskinskrivning, fribiljettutskrivning m. fl. expeditionsgöromål samt kontorsvakter för budskickning. Inköpsavdelningen. Föreståndare för inköpsavdelning är i Örebro förste bokhållare, i Göteborg, Malmö och Åmål bokhållare samt i Östersund och Luleå kontorsskrivare. Vi anse att för ändamålet bör avses byråassistent Ca 23 i Örebro, bokhållare i Göteborg och 123

Malmö samt kontorsskrivare i östersund, Luleå och Åmål. I Örebro, Göteborg och Malmö bör liksom nu finnas erforderligt antal biträden i kontorsskrivargraden. I övrigt bör finnas personal med följande löneställning, nämligen kontorist Ca 13 för avprickning av leveranser, övervakning av besiktningar, påminnelser och registrering samt i Örebro kanslibiträde jämte erforderligt antal kontorsbiträden och på övriga förråd kontorsbiträden till erforderligt antal för utskrivning av rekvisitioner på speedfeedmaskin, registrering m. m. Fakturakontrollavdelningen. Föreståndare för fakturakontrollavdelning bör liksom nu ha kontorsskrivares grad. För biträde med arbetsledning och för prisgranskning bör anlitas förste kontorist Ca 15. För kontering m. m. böra finnas kontorister Ca 13 samt för sortering, kontrollräkning m. m. expeditionsvakter, kontorsbiträden och skrivbiträden. Bokföringsavdelningen. Föreståndare för bokföringsavdelning är nu kontorsskrivare på de tre största förråden och förste kontorist Ca 14 på de övriga. Vi föreslå bokhållare i Örebro, kontorsskrivare i Göteborg och Malmö samt förste kontorist Ca 15 på övriga förråd. Som biträde åt föreståndaren i Örebro bör liksom nu finnas en förste kontorist Ca 15. Handhavandet av förrådsnummerkoden m. m. bör i Örebro åvila en förste kontorist Ca 15 och erforderligt antal kontorister Ca 13 samt på övriga förråd behövligt antal kontorister. I övrigt bör för maskinbokföring, mängdkontroll m. m. på varje förråd finnas erforderligt antal expeditionsvakter, kontorsbiträden och skrivbiträden. 124

Lagerföreståndarexpedition. Som lagerföreståndare fungera nu byråassistent Ca 23 i Örebro, förste bokhållare i Göteborg och Malmö samt bokhållare i Östersund, Luleå och Åmål. Vi föreslå i Örebro byråassistent Ca 25, i Göteborg och Malmö byråassistent Ca 23 samt i Östersund, Luleå och Åmål bokhållare. Som biträde åt lagerföreståndaren och för erforderliga utredningar bör i Örebro, Göteborg och Malmö finnas kontorsskrivare och på övriga förråd förste kontorist Ca 15. Förandet av beställningskort, handläggning av besiktningsärenden m. m. bör anförtros kontorister Ca 13.

Personal på förråd

Som föreståndare för annexförrådet i Hagalund ö bör finnas byråassistent Ca 23; föreståndaren för annexförrådet i Bollnäs bör vara kontorsskrivare. F ö r närmaste medhjälparen åt dessa bör avses förste kontorist Ca 15 resp. kontorist Ca 13. F ö r r å d s m ä s t a r n a äro placerade i Ca 16 och förrådsförmännen i C a l l . Vid våra undersökningar ha vi funnit löneställningen för ifrågavarande befattningshavare väl låg i förhållande till löneställningen för jämförbara befattningar vid statens järnvägar. Vi anse oss därför böra föreslå, att förrådsmästarna uppflyttas till Ca 17 och förrådsförmännen till Ca 12. Beträffande personalens lönegradsplacering i övrigt på förråden föreslå vi att den befattningshavare vid centralförrådet i Örebro, som har att mottaga reparationseffekter samt avgöra huruvida de skola repareras och i så fall var detta skall ske, placeras som förrådsförman. Samma löneställning bör avses för den befattningshavare vid huvudförrådet i Malmö, som h a n d h a r

virkesförrådet och finsnickerimaterielen. Gällande normer upptaga maskinbiträde som bilförare och för skötsel av större lastkran samt trafikbiträde som biträde på mindre huvudförråds expedition och för löpande övervakning på huvudförråd av lagerhållning, emottag-

ning och expediering av förrådseffekter och övriga arbeten inom förrådet. Vi föreslå att tjänstetiteln förrådsbiträde införes i tjänsteförteckningen för befattningshavare med ifrågavarande arbetsuppgifter på huvud- och annexförråd. Fast anställd personal i yttertjänst i förråd bör utgöras av förrådsvakter.

Bilaga 1.

Sammanställning, utvisande tjänsteförteckningens nuvarande och föreslagna lydelse Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Lönegrad

Befattning

Lönegrad

Befattning

Ca

Effektvårdare

Ca

5 Effektvårdare Tågfärjestäderska Tågstäderska Vagnstäderska

5 Tågstäderska Vagnstäderska Ca

—

Ca

7 Effektvårdare Tågfärjestäderska

Ca

8 Kontorsbiträde

Ca

8 Kontorsbiträde

Ca

9 Banvakt Eldare å tågfärja Expeditionsvakt Förrådsvakt

Ca

9 Banvakt Tågfärjeeldare Expeditionsvakt Förrådsvakt Ledningsvakt Matros Stationskarl

Ca 10

Banbiträde Förrådsbiträde Lokomotorförare Maskinbiträde Maskinvakt Motorman Portvakt

Matros Stationskarl Ca 10

Banbiträde

Maskinbiträde Maskinvakt å tågfärja Motorman å tågfärja Portvakt Borgängare Timmerman å tågfärja Trafikbiträde Vagnskötare Ca 11

Båtsman

Trafikbiträde Vagnskötare Ca 11 Dressinförare

Förrådsförman Förste expeditionsvakt Förste motorman å tågfärja Kanslibiträde Lokeldare Beparatör Bälsbussförare

Förste expeditionsvakt Kanslibiträde Lokeldare

Trafikplatsföreståndare 127

Ca 12

Banförman

Ca 12

Förste portvakt Konduktör Kontorist

Banförman Båtsman Förrådsförman Förste motorman Förste portvakt Konduktör Lokomotorförare

Maskinskötare å tågfärja Motorvagnsförare Beparatör Rorgängare Bälsbussförare Stallförman Stationsförman

Stallförman Stationsförman Timmerman

Trädgårdsmästare Vagnförman

Vagnförman

Ca 13

Kontorist

Ca 13

Kontorist Rälsbussförare

Ca 14

Bangårdsmästare Banmästare Förste kontorist Förste reparatör Lokförare

Ca 14

B angårdsmästare Banmästare Förste reparatör Maskinskötare Motorvagnsförare Rälsbussförare Stallförman Tågmästare

Tågmästare Ca 15

Förste kontorist Kansliskrivare Kopist

Förrådsmästare Förste banmästare Förste kansliskrivare Förste trädgårdsmästare Ledningsförman Lokförare Maskinist Stationsmästare Tredje maskinist å tågfärja Tredje styrman Vagnmästare Verkstadsförman

Förste kontorist Kopist Trädgårdsmästare

Ca 16

Ca 16

128 Ca 15

B angårdsmästare Förste banmästare

Lokförare Maskinist Stationsmästare

Vagnmästare

Ca 17

Ca 18

Förste banmästare Stationsmästare

Ca 19

Ca 17

Bokbinderiförman Förrådsmästare Kansliskrivare Kopist Ledningsförman Signalförman Telefonförman Tryckeriförman Verkstadsförman

Ca 18

Förste banmästare Stationsmästare Vagnmästare

Ca 19

Faktor Förste trädgårdsmästare Kontorsskrivare Ledningsmästare Ritare Signalmästare Stationsskrivare Telefonmästare Tredje maskinist Tredje styrman

Kontorsskrivare Ledningsmästare Ritare Stationsskrivare

Vagnmästare Verkstadsmästare Ca 20

Andre maskinist å tågfärja Andre styrman Ledningsmästare Lokmästare Stationsmästare

Verkstadsmästare Ca 20

Lokmästare Stationsmästare Vagnmästare

Verkstadsmästare överbanmästare Ca 21

Överbanmästare Ca 21

Bokhållare Förste maskinist å tågfärja Förste stationsskrivare Ingenjör

Ca 22

Förste bokhållare Lokmästare Överbanmästare

Andre maskinist Andre styrman Bokhållare Förste stationsskrivare Ingenjör Ledningsmästare Signalmästare Telefonmästare Verkstadsmästare

Ca 22 Lokmästare Vagnmästare Överbanmästare 129

Ca 23

Byråassistent

Ca 23

Byråassistent Förste maskinist Förste styrman Ingenjör Stationsinspektor Underinspektör

Ca 24

Aktuarie

Förste styrman av klass 2 Ingenjör Stationsinspektor Underinspektör Ca 24

Aktuarie Byråassistent Byråsekreterare Expeditionsföreståndare Förste styrman av klass 1 Huvudkassör Kontrollör Revisor Övermaskinist

Ca 25

Bvråsekreterare

Ca 25

Byråassistent Expeditionsföreståndare Huvudkassör Ingenjör Kontrollör Maskinchef Revisor Stationsinspektor Underinspektör Överstyrman

Ca 27

Byråassistent Expeditionsföreståndare Förrådskontrollör Förste aktuarie Förste byråsekreterare Ingenjör Maskinchef Stationsinspektor Tågfärjehefälhavare Underinspektör Överkontrollör

Expeditionsföreståndare Ingenjör

Stationsinspektor

Ca 27 Expeditionsföreståndare Förrådskontrollör Förste aktuarie Förste byråsekreterare Ingenjör Stationsinspektor

Överkontrollör Ca 29

Baningenjör Befälhavare å tågfärja Byråingenjör Elektroingenjör Förrådsintendent Förste aktuarie Förste byråsekreterare Förste revisor Intendent

130 Ca 29 Tågfärjehefälhavare Byråingenjör Elektroingenjör Expeditionsföreståndare

Förste byråsekreterare

Kamrer Lantmätare Maskiningenjör

Maskiningenjör Signalingenjör Stationsinspektor Telegraf ingenjör Trafikinspektör Verkstadsingenjör

Stationsinspektor

Verkstadsingenjör

Ca 30

Distriktssekreterare Förrådsintendent Förste baningenjör Förste byråingenjör Förste byråsekreterare Förste maskiningenjör Förste trafikinspektör Förste verkstadsingenjör

Ca 30

Ca 31

Arkitekt Byrådirektör

Ca 31

Lantmätare Ombudsman Stationsinspektor överinspektör Ca 33

Cp

Byråchef

— Verkstadsöveringenj ör

Cp 14 Förrådsdirektör överingenjör

— Byrådirektör Distriktssekreterare Förste verkstadsingenjör Förrådsintendent

Stationsinspektor

Ca 33

— Ombudsman

Cp

9 Baningenjör Byrådirektör Elektroingenjör Förrådsintendent Maskiningenjör Signalingenjör Telegrafingenjör Trafikinspektör Verkstadsöveringenj ör

Cp 11

Förste byrådirektör Verkstadsöveringenj ör överinspektör

Cp 14

Byråchef Förrådsdirektör

Verkstadsöveringenjör Cp 11

-

Cp 15

Distriktschef Verkstadsdirektör överingenjör

Cp 15

Cp 16

—

Cp 16

Cp 18

överdirektör

Cp 18

Cp 20

—

Cp 20

—

Distriktschef Verkstadsdirektör överingenjör — överdirektör

Bilaga

2.

Sammanställning över biljettexpeditionerna, utvisande poängtal o c h f ö r s l a g till f ö r e s t å n d a r n a s l ö n e g r a d s p l a c e r i n g De e x p e d i t i o n e r , beträffande vilka vi föreslagit ä n d r i n g av f ö r e s t å n d a r e n s lönegradsplacering, ha kursiverats;

inom parentes angives föreståndarbefattningens nuvarande lönegrad.

Ca 29 Stockholm C (Ca 25) . . 1587 1 st.

Ca 27 Göteborg C (Ca 25) . .

735 Malmö C (Ca 25) . .

515 2 st.

Ca 25 Uppsala C (Ca 24) . . . Norrköping C (Ca 24) Linköping C (Ca 24) . .

212 211 202

Lund C (Ca 24) Borås C (Ca 24) Örebro C (Ca 24) . . .

198 173 169

Gävle C (Ca 21) Västerås C (Ca 21) ... Hälsingborg F (Ca 21)

149 135 129 9 st.

123 119 106 101 97 97 95

Halmstad C Karlstad C Kalmar C Växjö Nässjö Uddevalla C (Ca 19) .. Falun C (Ca 19)

91 89 87 77 76 75 71

Sundsvall C Boden C Sundbyberg (Ca 15) . . . Katrineholm (Ca 19) . . Luleå (Ca 15) Umeå

fi9 67 67 61 61 61 20 st.

57 56 55 54 54 53 53 51 50

Skellefteå Stad (Ca 15) Bollnäs (Ca 15) Motala C (Ca 19) Huddinge (Ca 13) Härnösand (Ca 15) . . . Kumla (Ca 15) Trollhättan (Ca 19) ... Älvsjö (Ca 15) Örebro S (Ca 15)

50 48 48 45 45 43 43 43 43

Falkenberg (Ca 15) . Tranås (Ca 15) . . . . Ystad (Ca 19) Enköping (Ca 19) . . Lidköping (Ca 21) . . Ronneby (Ca 15) . . . Skara (Ca 19)

39 38 37 37 37 37

Arvika Kiruna C Sollefteå Tureberg (Ca 13) Värnamo (Ca 13) Eksjö (Ca 19) Storvik

36 34 34 34 34 31 30

Karlskrona N . Vetlanda Åstorp (Ca 13) . Laholm (Ca 13) Kil Malmö V

Ca 21 . Hälsingborg C

.

Ca 17 Karlskrona C (Ca 21) . Landskrona (Ca 19) . Falköping C (Ca 19) . Borlänge (Ca 19) Var berg (Ca 19) Södervärn (Ca 15) . . . Ängelholm C (Ca 15) . Ludvika (Ca 19) Mjölby (Ca 15)

42 42 41 40 40 40 40 25 st.

Ca 15 Göteborg Västgöta (Ca 19)

Karlshamn

29 28 27 26 26 25 19 st. 133

Ca 13 Nybro Mariestad (Ca 19)

...

Hagalund (Ca 9) .... Mellerud (Ca 15) . . . . Oskarshamn Örnsköldsvik C Åmål (Ca 15) Vingåker . . . Fagersta C . .

Ljungby

24 24 24 23 23 22 22 22 22 22 21 21 20 20 19 19 19 18 18

Osby Säffle (Ca 15) Älmhult

Svedala (Ca 15) Charlottenberg . Tierp Tomelilla Örnsköldsvik V

Ockelbo Emmaboda . . . Piteå

17 17 17 17 16 16 16 15 15 15 15 15 14 14 14 14 14 13 13

Tidaholm

Sveg övertorneå Limmared (Ca 15)

Ed Norsholm

13 12 12 12 12 11 11 11 10 9 9 8 7 7 7 7 6 55 st.

Expeditionerna i Stuvsta, poängtal 50, och Tullinge, poängtal 25 förestås av vederbörande stationsföreståndare.

Bilaga

3.

Sammanställning över godsexpeditionerna, utvisande poängtal o c h f ö r s l a g till f ö r e s t å n d a r n a s l ö n e g r a d s p l a c e r i n g De expeditioner, beträffande vilka vi föreslagit ä n d r i n g a r av f ö r e s t å n d a r e n s lönegradsplacering, ha kursiverats; i n o m parentes angives föreståndarbefattningens nuvarande lönegrad. I d e fall d å f l e r a o l i k a

expeditioner

f i n n a s p å s a m m a p l a t s , a n v ä n d a s följande förkortningar, nämligen avg = avgående fraktgodsexpedition, ank = a n k o m m a n d e f r a k t g o d s e x p e d i t i o n , fgx = fraktgodsexpedition och i g x = ilgodsexpedition.

Ca 2 9 Stockholm N, avg (Ca 25)

914 1 st.

Ca 2 7 Stockholm S (Ca 25) . . Göteborg N, avg (Ca 24) Stockholm C (Ca 25) ..

804 722 710

Malmö C, avg (Ca 24) Stockholm N, ank (Ca 25)

597 Örebro C (Ca 24)

567 6 st.

Ca 25 Jönköping C (Ca 24) . . Göteborg C (Ca 24) . . . Vårtan (Ca 21) Gävle N (Ca 24) Hälsingborg C, fgx (Ca 24) Norrköping C, fgx (Ca 24) Göteborg N, ank (Ca 24) Ca 2 1 Luleå Göteborg-Sannegården Göteborg västra Örnsköldsvik C Karlstad C Växjö Härnösand Umeå Kalmar C, fgx Borås C, igx Köping Sandviken, fgx Stockholm Stadsg (Ca 19)

476 470 456 454 442 439 408

384 332 269 259 192 192 188 188 186 178 173 169 169

Malmö C, ank (Ca 24). Sundsvall C (Ca 24) . Borås C, fgx (Ca 24) . Liljeholmen (Ca 21) . Malmö C, igx (Ca 24) . Västerås C, fgx (Ca 21) Uppsala C, fgx (Ca 24) Halmstad C, fgx (Ca 24) Östersund C, fgx (Ca 24) Skövde (Ca 21)

374 360 346 336 326 320 269 260 248 246

Trelleborg F (Ca 24) . . Nässjö (Ca 24) Linköping C, fgx (Ca 24) Uddevalla H (Ca 21) .. Falun C (Ca 21) Landskrona (Ca 21) . . Stockholm N, tullx (Ca 24)

Södertälje C Skellefteå Stad Karlshamn Trollhättan Borlänge Boden C Katrineholm Lund C Nyköping C, fgx Varberg Kristinehamn, fgx . . . Motala C Kristianstad, fgx . . . . . Ystad

163 160 159 158 155 153 153 147 145 145 143 140 139 139

Ludvika Lidköping Norrköping C, igx . . . Karlskrona C . . . Oskarshamn Åmål (Ca 19) Arvika Gävle C, igx Karlstad Ö, fgx Mariestad Sundbyberg Tranås Hudiksvall Örebro S

234 222 216 212 211 207 61 24 st.

138 127 125 124 122 122 121 120 120 117 117 116 113 113 135

Hälsingborg C, igx Göteborgs Fiskhamn . Trelleborg C, fgx (Ca 19) Falkenberg Alvesta

104 104 102 101 100 99 98

Bollnäs (Ca 19) Sala, fgx Mjölby Eslöv, fgx Mellerud (Ca 19) Uppsala C, igx Värnamo, fgx (Ca 19) Vetlanda (Ca 19) . . . .

97 97 94 90 90 89 88 87

Hässleholm, fgx Linköping C, igx . . . . Falköping C Charlottenberg Göteborg N, tullx (Ca 19) Krylbo, fgx

86 81 76 37 28 27 62 st.

Ca 17 Gällivare (Ca 15) ... Ljungby (Ca 19) .... Enköping (Ca 21) . . . Ängelholm C (Ca 21) . Ulvsunda (Ca 15) . . . Osby (Ca 19) Hallsberg (Ca 15) ... Nybro, fgx (Ca 19) .. Kristianstad, igx (Ca 19) Lycksele (Ca 15) . . . . Mora (Ca 21) Storvik (Ca 15) Kumla (Ca 15) Säffle (Ca 15) Södervärn (Ca 19) . . . Ca 15 Falköping S Hultsfred (Ca 19) . . . . Tomelilla (Ca 19) Skurup Kalmar C, igx (Ca 19) Klippan, fgx Karlsborg (Ca 13) . . . . Töreboda

75 75 75 75 74 74 74

Stockholms Frihamn (Ca 13) Västerås C, igx (Ca 19) Östersund C, igx (Ca 21) Lysekil (Ca 15) Alingsås, fgx (Ca 19).. Kramfors (Ca 13) Halmstad C, igx (Ca 19) Älmhult (Ca 21) Piteå (Ca 15) Vänersborg ,fgx (Ca 19) Söderhamn C (Ca 15) . . Eksjö (Ca 19) Karlstad C, igx (Ca 19) Sollefteå (Ca 19) Vansbro (Ca 21)

73 72 72 71 69 69 68 68 67 67 66 65 64 63 62

47 46 46 45 44 44 43 43

Vara övertorneå Kil Älvsjö (Ca 19) Hagalund Kisa (Ca 13) Svedala (Ca 19) Fagersta C

41 41 40 40 38 37 37 34

85 85 83 83 82 81 78 77

Motala Verkstad (Ca 15) Orsa (Ca 19) Herrljunga (Ca 21) . . Åstorp (Ca 21) Ronneby (Ca 15) Skara, fgx (Ca 21) ... Emmaboda (Ca 15) . . . Kinna (Ca 15) Sveg (Ca 19) Tidaholm (Ca 15) ... . Ljusdal, fgx (Ca 15) .. Simrishamn (Ca 15) . . Ulricehamn, fgx (Ca 19) Vimmerby (Ca 15) Haparanda (Ca 15) . . Ockelbo (Ca 15)

61 61 60 60 58 57 56 56 56 56 53 53 53 53 52 51 46 st.

Ed Laholm Tierp, fgx Malmö Frihamn Tureberg Värnamo, igx (Ca 13). . Frövi (Ca 21)

33 32 32 28 28 28 26 23 st.

Ca 1 3 Limmared, fgx Nybro, igx (Ca 15) ... Skara, igx (Ca 15) ... Visby, fgx (Ca 15) . . . Stockholm Å & H (Ca 15)

25 24 21 21 17

Pålsboda Moholm Tumba (Ca 10) Järna Norsholm Storlien (Ca 15)

F ö r e s t å n d a r n a för godsexpeditionen vid Göteborgs F r i h a m n , poängtal 91, och för ilgodsexpeditionen vid Hälsingborg F, poängtal 49, skulle vid en be136

15 14 13 12 10 10

Kimstad (Ca 15) Tierp, igx Stuvsta Limmared, igx

9 9 7 6 15 st.

dömning enbart efter poängtalet hänföras, den förstnämnde till Ca 21 och den sistnämnde till Ca 15. På grund av de speciella arbetsuppgifterna på dessa

expeditioner föreslå vi att ifrågavarande föreståndare placeras i Ca 23 vid Göteborgs Frihamn och i Ca 19 vid Hälsingborg F, ehuru dessa lönegrader eljest ej föreslagits för föreståndare vid godsexpeditioner.

Följande expeditioner förestås av vederbörande stationsföreståndare, nämligen Vingåker, poängtal 48, Strängnäs, poängtal 42, Billesholm, poängtal 35, Skänninge, poängtal 32, Huddinge, poängtal 18, och Tullinge, poängtal 9.

Bilaga 4.

Sammanställning över biljett- och godsexpeditioner med gemensam föreståndare, utvisande poängtal och förslag till föreståndarnas lönegradsplacering De expeditioner, beträffande vilka vi föreslagit ändring av föreståndarens lönegradsplacering, ha kursiverats;

inom parentes angives föreståndarbefattningens nuvarande lönegrad,

Ca 25 Malmö F (Ca 24)

77 1 st.

Ca 21 Olskroken . Hässleholm

105 92

Eslöv Nyköping C

84 75

Kristinehamn Trelleborg C

71 70 6 st.

85 77 74 66 62 60 59 56 55

Sölvesborg (Ca 19) Sala (Ca 19) Ange (Ca 15) Höganäs (Ca 15) . . Vänersborg (Ca 19) Båstad (Ca 13) ... Kungälvs Ytterby (Ca 15) Malung (Ca 15) .. .

55 50 50 49 48 47

Sävsjö (Ca 19) Flen (Ca 21) Krylbo (Ca 15) Ulricehamn (Ca 19) ... Vännäs (Ca 15) Arlöv (Ca 15) Söderhamn C (Ca 21) .. Rättvik (Ca 15) Långsele (Ca 15)

46 45 45 45 45 43 43 42 40 26 st.

39 38 36 36 36 34 33

östervärn Gnesta (Ca 13) Karlstad ö Visby (Ca 19) Stenungsund . . Svalöv (Ca 13) . Arvidsjaur

32 31 31 31 30 30 29

Markaryd Storuman Kilafors Trelleborg ö Vislanda (Ca 19)

24 24 23 23 20

öxnered (Ca 19) . Ulriksdal (Ca 15) östertälje Jörn (Ca 15) Kalmar V (Ca 15)

16 15 15 14 14

Hällnäs (Ca 15) . Mellansel (Ca 15) Kalmar S

Ca 17 Domnarvet (Ca 15) . . . Sandviken (Ca 19) .. . Kungsbacka (Ca 15) . . Skelleftehamn ö (Ca 15) Almedal (Ca 15) Alingsås (Ca 21) Kävlinge (Ca 21) Fagersta bruk (Ca 15) Filipstad V (Ca 15) . . .

47 46

Ca 15 Spånga Strömstad Dingle Smedjebacken Södertälje S Klippan (Ca 19) Malmberget (Ca 19) . .

29 29 28 26 25 19 st.

Ca 13 Bräcke (Ca 15) Ljusdal (Ca 21) Kolbäck (Ca 19) Stenstorp (Ca 19) Bastuträsk (Ca 15) . . .

13 13 12 13 st.

Biljett- och godsexpeditionen i Åby, poängtal 15, förestås av stationsföreståndaren.

.138

Bilaga 5.

Sammanställning över resebyråerna, utvisande poängtal och förslag till föreståndarnas lönegradsplacering De expeditioner, beträffande vilka vi föreslagit ändring av föreståndarens lönegradsplacering, ha kursiverats;

inom parentes angives föreståndarbefattningens nuvarande lönegrad,

Ca 29 Stockholm, Vasagatan 1 (Ca 27)

498 1 st.

Ca 27 Köpenhamn

(Ca 24, Ce 27)

246 1 st.

Ca 25 Hälsingborg (Ca 21, Ce 24) Göteborg C (Ca 24) . . .

165 154

Stockholm, NK (Ca 21, Ce 24)

Malmö (Ca 21)

116 4 st.

Ca 21 Linköping (Ca 19) . Gävle (Ca 19) Stockholm, Götgatan

Stockholm, PUB Uppsala (Ca 19) Borås

64 59 50

Västerås (Ca 19)

40 40 37

Jönköping (Ca 15) . Falun (Ca 15) . . . . Umeå (Ca 15)

33 32 28

Halmstad (Ca 13)

24 23

Göteborg, Basargatan (Ca 16) Karlskrona (Ca 13) . .

21 20

46 7 st.

Ca 19 Örebro Karlstad Sundsvall

25 7 st.

Ca 17 Stockholm, Exposita (Ca 15) Kristianstad (Ca 19)

Härnösand (Ca 13)

15 5 st.

Statens offentliga utredningar 1951 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarna» nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård.

Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk.

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning.

Kommunalförvaltning. Handel och sjöfart.

Statens och kommunernas finansväsen. Kommunikationsväsen. Förhållandet mellan arbetsuppgifter och löneställning vid statens järnvägar. [3].

Politi. Bank-, kredit- och penningväsen.

Nationalekonomi och socialpolitik.

Försäkringsväsen.

Hälso- och sjukvård. Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Statligt stöd åt svensk filmproduktion. [1],

Försvarsväsen. Allmänt näringsväsen.

Fast egendom. Jordbruk med binäringar.

Försvarets personaltjänst. 1. [2].

Utrikes ärenden. Internationell rätt.

Stockholm 1951. Victor Pettersons Bokindustriaktiebolag