Det yngsta fångvårdsklientelet en undersökning

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1952:5 JUSTITIEDEPARTEMENTET

Det yngsta fångvårdsklientelet En undersökning av Torsten Eriksson

S T O C K H O L M 19 5 2

Statens offentliga utredningar 1952 Kronologisk

1949 års uppbördssakkunniga. 2. Betänkande med förslag till vissa ändringar i uppbördsförfarandet. Haeggström. 457 s. Fi. Förslag till lag om bankrörelse m. m. Gummesson. 212 s. F i .

förteckning

3. Löneplan eller kollektivavtal. Kihlström. 99 s. C. 4. Nordisk passfrihet. Del 1. Passfriheten för nordbor. Beckman. 38 s. U. 5. Det yngsta fångvårdsklientelet. Av T. Eriksson. Kihlström. 19 s. J n .

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex.. E. = ecklesiastikdepartementet, J o . = jordbruksdepartementet.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1952:5 J U S T I T I F. D E P A R T E M E N TET

Det yngsta fångvårdsklientelet En undersökning Torsten

Eriksson

Stockholm K mil

av

195 2

K i h Is t r o m s T ryck pri Al 520282

Till Herr Statsrådet

och Chefen för Kungl.

Justitiedepartementet.

Enligt Herr Statsrådets uppdrag får jag härigenom vördsamt överlämna en undersökning beträffande fångar som dömts till straff före uppnådda aderton år. Stockholm den 5 mars 1952. Torsten

Eriksson

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

I.

Inledning

5 II.

15—17-årsgruppen den 15 november 1951 . . .

6 III.

Återf allsstatistik

15 IV.

Sammanfattning och slutsatser

I. INLEDNING

Föreliggande enligt justitieministerns uppdrag utförda undersökning beträffande underåriga fångar avser att förebringa material till belysning av de spörsmål rörande behandlingen av de yngsta lagöverträdarna som upptagits i strafflagberedningens, barnavårdskommitténs och ungdomsvårdsskoleutredningens gemensamma förslag i ämnet den 19 januari 1952. Uppdraget avsåg för det första att ge en bild i tvärsnitt av det på fångvårdsanstalterna vid en viss tidpunkt mot slutet av år 1951 samtidigt intagna klientelet av brottslingar som dömts före aderton års ålder och för det andra att klargöra frekvensen av återfall bland dylika underåriga fångar under en femårsperiod. Undersökningen påbörjades den 15

november 1951. Samma dags beläggning vid fångsvårdsanstalterna valdes också för tvärsnittsundersökningen. För resultatet redogöres i kapitel II. För återfallsundersökningen valdes perioden 1946—50. Resultatet framlägges i kapitel III. Materialet har insamlats av amanuensen Ulla Larsson och u n d e r välvillig medverkan av personal på fångvårdsstyrelsens centrala fångregister, straffregistret, elevregistret på socialstyrelsens skolbyrå samt av styresmän m. fl. vid de anstalter, där de unga fångarna varit intagna, konsulenter och tillsynsmän över villkorligt frigivna, socialvårdsfunktionärer m. fl. Till alla dessa medverkande ber undersökningsledaren att få framföra sitt tack.

II. 15 — 17-ÅRSGRUPPEN DEN 15 NOVEMBER 195 1

Undersökningen per den 15 november 1951 omfattar samtliga straff- och fängelsefångar som vistades på fångvårdsanstalt sagda dag och dömts före uppnådda aderton år, tillhopa tre strafffångar och sjutton fängelsefångar. Av dessa tjugu unga fångar hade två dömts som sextonåringar och aderton som sjuttonåringar. Åtta var intagna på fångvårdsanstalten i Kristianstad och fyra i Hudiksvall, de övriga på åtta andra anstalter (Långholmen, Härianda, Malmö, Mariestad, Haga, Västerås, Halmsjön och Bogesund). Den ådömda strafftidens längd framgår av följande uppställning: Straffarbete 5 månader 6 månader 4 år 3 månader c

Summa

Fängelse 1 6 månader .... 2 1 7 månader .... 1 1 10 månader .... 3 „ lår 2 6 _ 1 år 2 månader i 1 år 6 månader 4 1 år 7 månader 1 2 år 1 Summa 17

Klientelet har studerats enligt i princip samma metod som använts vid undersökningen av ungdomsfängelse- och annat ungdomsklientel 1950, publicerad i SOU 1950:47 »En anstalt för svårbehandlade». Samma formulär h a r begagnats. Anstaltschefen, eventuellt med biträde av assistent eller kurator, h a r sva-

rat för insamlingen av uppgifterna o c h därvid följt en skriftlig instruktion. D e sociala och medicinska data har h ä m t a t s u r på anstalterna tillgängligt aktmaterial, d. v. s. i allmänhet verkställighetsundersökning, förundersökning vid villlkorlig dom, rättspsykiatrisk undersökning, läkarundersökning vid villkorlig dom. Erhållna uppgifter h a r sedermera centralt kontrollerats och kompletterats med bland annat material från socialstyrelsens skolbyrå. Självfallet kan en undersökning på ett så litet material som tjugu fall endast ge upplysningar av begränsat värde u r statistisk synpunkt. De insamlade data måste också betecknas som i viss m å n osäkra och kan inte pressas. Detta gäller främst personlighetsbedömningen, där uppgiftslämnaren fått följa enbart den skriftliga instruktionen och sitt eget omdöme. (Vid 1950 års undersökning medverkade en av undersökarna personligen vid denna bedömning.) Undersökningsformulärets uppställning går ut på att ge statistiska upplysningar om en hel grupp. I beskrivande syfte h a r som komplement också utarbetats en kortfattad kasuistik, byggd på centrala fångregistrets intagningskort och tillgängliga verkställighetsundersökningar samt uppgifter angående ungdomsvårdsskoleelever hos socialstyrelsens skolbyrå. Denna kasuistiska del redovisas först här nedan. Därefter framlägges den sammanfattande redogörelsen för undersökningsresultaten.

A. Kasuistik Kristianstad Fall 1. Född 2.3.34, dömd 31.10.51. Född inom äktenskapet, modern slö och likgiltig, barnen fått otillräcklig tillsyn. Tidig vanart, snatteri, bettleri, rymningar hemifrån. Placerad på barnhem 1942—44. Nya rymningar, skolskolk och snatterier. 1944—51 med kortvariga avbrott intagen på ungdomsvårdsskolorna Råby, Lövsta, Ljungaskog, Margretelund och Långanäs. F r å n samtliga anstalter upprepade rymningar, bland annat förbundna med biltillgrepp. Villkorligt dömd. Under rymning från Långanäs brott, varför han dömts till tio månader fängelse. Intagen i Jönköping, förflyttad till Kristianstad. — Starkt efterbliven vanerymmare. Liknöjd, stundom uppbrusande, primitiv, lättledd och omdömeslös.

terier intagen på Vemyra ungdomsvårdsskola 1947. Förflyttades till Ljungaskog 1948, till Johannisbergs ungdomsvårdsskola och till Lövsta 1949. Under anstaltsvistelserna rymningar och biltillgrepp. Sinnesundersöktes 1949 och intogs efter villkorlig dom på Långanäs. Försöksutskriven, nya brott, återintagen. Rymning, nya biltillgrepp och andra brott. Försöksutskriven, nya biltillgrepp. Villkorlig dom ytterligare två gånger. Nu dömd till ett år sex månader fängelse. Intagen i Malmö, förflyttad till Kristianstad. •— Sinnesundersökt. Intellektuellt normal med konstitutionella abnormdrag. Starkt hereditärt belastad, miljöskadad. Outvecklad, slapp och initiativlös med benägenhet för kortslutningsreaktioner. Inbunden och opålitlig.

Fall 2. Född 21.5.33, dömd 21.12.50. Född utom äktenskap, känner inte fadern. Första åren hos modern, därpå dels på barnhem, dels i tre fosterhem. Började snatta 1945. Efter cykel- och motorcykeltillgrepp samt förskingring från arbetsgivare intagen på Sundbo ungdomsvårdsskola 1948 samt på Lövsta 1949—50. I samband med rymningar stölder, skadegörelse och biltillgrepp. Villkorligt dömd två gånger, sinnesundersökt 1949. Nu dömd till ett år sju månader fängelse för stöld och biltillgrepp. Intagen på Långholmen, förflyttad till Kristianstad. — Sinnesundersökt: psykisk abnormitet, ej jämställd med sinnessjukdom. Normalbegåvad. Miljöskadad, rotlös, otrygg. Känslokall och hård, men sårbar, emotionellt omogen.

Fall k. Född 7.5.33, dömd 22.2.51. Född utom äktenskap, uppfostrad hos morföräldrar till elva år, därefter hos mor och styvfar. Bortskämd av modern, inget intresse från styvfadern. Varnad av barnavårdsnämnd för snatterier, två gånger åtalseftergift för stölder och biltillgrepp. Intagen på Ivarsbergshemmet (Göteborgs b a r n a v å r d s n ä m n d s upptagningshem) samt ungdomsvårdsskolorna Forsane och Lövsta 1948—49. Under anstaltsvistelserna rymningar och inbrott. 1950 avtjänat fängelsestraff för grov stöld, ransoneringsbrott m. m. på fångvårdsanstalterna Härianda, Umeå och Mäshult. Nu dömd för inbrott i urmakeriaffär m. m. till fem månader straffarbete. Intagen på Härianda, förflyttad till Östersund och Mäshult, efter rymning åter till Härianda samt därifrån till Kristianstad. — Intellektuellt normal. Svår skallskada vid sju års ålder. Neurotiserad genom olämplig miljö. Trotsig, hård, stundom blödig, loj och intressefattig.

Fall 3. Född 18.2.33, dömd 5.10.50. Fadern straffriförklarad för mordbrand. I skolan utpekad som son till mordbrännare, ständig skolkare, ofta måst hämtas med polis. På grund av skolk och snat-

Fall 5. Född 11.4.34, dömd 30.7.51. Föräldrarna skilda, eftersatt tillsyn. Hösten 1948 kort tid intagen på lärlingshem efter skolskolk, ett flertal bil- och motorcykeltillgrepp samt stölder. Intogs i december 1948 på Fagareds ungdomsvårdsskola. Därifrån rymningar och nya biltillgrepp. Villkorligt dömd. Överfördes till Långanäs, rymde och begick åter biltillgrepp. 1950 dömd till ett år fängelse, som avtjänades i Jönköping, Vänersborg och Härianda. Villkorligt frigiven i april 1951. Nu dömd för inbrott och nya biltillgrepp till ett år sex månader fängelse. Intagen på Långholmen, flyttad till Falun och Kristianstad. — Normalbegåvad, sluten, spänd, känslomässigt omogen. Fall 6. Född 13.2.35, dömd 6.7.51. Född inom äktenskap, enda barnet. Båda föräldrarna haft förvärvsarbete, modern vek, fadern sträng. I skolan svårhanterlig och störande. Undersökt på rådgivningsbyrå 1948, placerad i hjälpklass. Efter nya bctcendebrister intagen på Boxtorps barnhem för en termin. Började hösten 1948 med biltillgrepp. 1950 villkorlig dom. Har tillsammans med andra tillgripit ett trettiotal bilar och andra motorfordon samt begått diverse andra brott. Dömd till ett år fängelse. Intagen på Långholmen och förflyttad till Kristianstad. — Intellektuellt underutvecklad, omdömeslös, torftig, omogen och aggressiv. Fall 7. Född 1.5.34, dömd 9.8.51. Född före äktenskapet, fadern bötfälld för fylleri. Rastlös och orolig som barn, skolkade u n d e r de två sista skolåren. Ett flertal mycket kortvariga arbetsanställningar efter skolans slut. Åtalseftergift för biltillgrepp och inbrott, villkorlig dom för samma slags brott. 1950 intagen på Sundbo. Under april—juli 1951 tillsammans m e d kamrater begått en hel rad brott, häleri, flera inbrott, motorcykeltillgrepp m. m. Hade arbete och

bodde i föräldrahemmet, då brotten begicks. Dömd till ett år fängelse. Intagen på Långholmen, förflyttad till Kristianstad. — Normalintelligens. Kylig, ytlig, hållningslös, slät och beräknande, hysteroida drag. Fall 8. Född 14.3.34, dömd 29.8.51. Född utom äktenskap, i fosterhem till 5 års ålder, därpå hos modern och styvfadern. Dålig tillsyn, styvfadern sjuklig. 1946 omhändertagen på grund av stölder och placerad hos morföräldrarna. Begav sig hösten 1947 på rymmarstråt med inbrott, intogs på Vemyra. Efter nya stölder till Fagared, rymde, begick inbrott och biltillgrepp. Dömdes till fängelse men intogs efter ändrad dom på Långanäs. Lockade under provatskrivning med sig anstaltskamrater på färd i stulna bilar. Nu dömd till ett år två månader fängelse. Intagen i Jönköping, förflyttad till Kristianstad. — Väl begåvad. Miljöskadad. Tillgänglig, undfallande, hållningslös. Ledartyp men även lättledd. Till anstalten i Kristianstad, på femtio platser, sammanförs huvudsakligen klientel under tjugufem år. Huvudpirten av de åtta skildrade pojkarras anstaltskamrater vid undersökningstllfällct var födda åren 1925—33 med mstaka inslag av äldre personer. Till stor del rör det sig här om ungdomar rred rätt långvarig kriminell karriär, med vistelse på ungdomsvårdsskolor, rymningar och biltillgrepp som dominerande nslag. De kamrater som de yngsta fåigarna här har att umgås med kan all så sägas bestå av äldre och mer avancerade upplagor av dem själva. Ett par 'Xempel: (uppgifterna hämtade ur vc-kställighetsundersökningar). 20-årig straffånge. Dåligt hem, skolsårigheter, skolk, snatterier och raserianfill, hotat kamrater med kniv. Vid 12 år ill Råby. Vistades där sammanlagt sex år. Tnder rymningar därifrån inbrottsturmer. 1949 vid 18 år dömd till ungdomsfängdse

för våldsamt motstånd, grov stöld i tio fall och försök till grov stöld i elva fall. Nu dömd för motorcykeltillgrepp m. m. till åtta månader. — Kylig, ytlig, labil med impulsiva eller hysteriska, bizarra reaktioner, rymningar och självstympning (av ett finger). Svårtillgänglig, självhävdande. 22-årig straffånge. Sträng och tjatig uppfostran, besvärlig i skolan. Vid 10 år övervakad av barnavårdsnämnd för stöld. Rymde hemifrån till Stockholm vid 15 års ålder (1944), gjorde sig skyldig till snatterier m. m., återsänd genom barnavårdsnämnden. Begav sig snart efter skolans slut åter till Stockholm. Under 1947 först villkorlig dom, därpå ungdomsfängelse för stöld, grov stöld m. m. Efter provutskrivning åter anhållen efter några månader. 1949 avtjänat ett år två månader straffarbete för grov stöld och 1950 åtta månader för grov stöld. Avtjänar nu ett år sex månader för biltillgrepp, inbrott i bilar och bostad. Skadeständsskyldig med 3.500 kronor. Delvis alkoholpåverkad vid brotten. — Något underbegåvad, slapp, hållningslös och äventyrlig. 23-årig straffånge. Föräldrar skilda, uppfostrad hos morföräldrar. Snattade tidigt, varnad av barnavårdsnämnd vid 12 år. 1946 vid 18 år motorcykeltillgrepp och stöld. 1947—50 för liknande brott ungdomsfängelse. Under provutskrivning alltid nya förseelser och återintagning. 1950 nya billån och stölder med åtta månader straffarbete som följd .En vecka efter frigivningen en rad liknande brott för vilka han nu dömts till ett år tre månader straffarbete. — Torftig, slapp, egocentrisk psykopat. Opålitlig rymmare, obalanserad, glåpig och nervös på anstalt. 25-årig straffånge. Ojämn uppfostran, svår, rå och drumlig i skolan och hemmet. Omhändertogs 1944 vid 18 års ålder för oordentligt levnadssätt. Lövsta i ett par omgångar. 1946 ungdomsfängelse för grov stöld m. m. 1947 på nytt ungdomsfängelse för grov stöld. 1948 dömd till ett år fyra månader straffarbete för häleri, grov stöld m. m. Avtjänar nu ett år tio månader straffarbete för en mångfald brott på olika platser tillsammans med andra samt billån. Klart asocial, »måste anses utöva ett synnerligen skadligt inflytande på sitt umgänge». Sinnesundersökt 1946: psykopati. Hudiksvall Fall 9. Född 21.1.34, dömd 13.8.51. F ö r ä l d r a r n a mest levt åtskilda. Fadern sjuklig, något efterbliven, modern tattare och gårdfarihandlare. Följt modern

på hennes vandringar. Varit intagen på barnhem. Vagabonderande levnadssätt. Under 1950 stölder, fylleri och homosexuell prostitution på ett flertal platser. Åtalseftergift för stöld. Placerad på Ivarsbergshemmet för stölder och homosexuell prostitution i Göteborg, därefter intagen på Långanäs. Villkorligt utskriven april 1951. Nu dömd till sex månader fängelse för inbrott, fylleri, förargelse samt våld mot tjänsteman (slagit en polis under Berzeliikravallerna). Intagen på Långholmen, förflyttad till Hudiksvall. — Något underutvecklad intelligens. Smidig tattartyp med starkt frihetsbegär. Flack, inställsam och självsäker. Fall 10. Född 12.2.34, dömd 6.7.51. Mycket fäst vid fadern som dog 1949. Modern klen, nervös och tjatig. Gått i observationsklass på grund av skolsvårigheter. 1945 anmäld till barnavårdsnämnd för tillgrepp av cyklar. 1949 åtalseftergift för diverse tillgrepp. 1950 kort tid intagen på Skrubba (Stockholms barnavårdsnämnds ungdomshem) efter flera tillgrepp av bilar och motorcyklar. Har nu tillsammans med två andra ynglingar hunnit med tillgrepp av minst trettio motorfordon. Dömd till ett år två månader fängelse. Intagen på Långholmen, förflyttad till Hudiksvall. — Normalbegåvad i underkant, impulsiv, lättledd, ytlig, flyktig och tillgänglig. Fall 11. Född 29.1.33, dömd 20.9.50. Hemmet av slumkaraktär, fadern spritmissbrukare och hustrumisshandlare. Började snatta i 12-årsåldern. Intagen på Lövsta i två omgångar 1945—48 för stölder och snatterier. 1949 villkorligt dömd för grov stöld och biltillgrepp, återintogs på Lövsta, rymde, begick biltillgrepp och stölder. Åter villkorlig dom, av hovrätten ändrad till tio månader fängelse. Innan straffet började nytt biltillgrepp, nu dömd till ett år fängelse.

Efter verkställighetens början begått inbrott och försök till biltillgrepp under rymning; härför sex månader tillägg. Intagen i Gävle, förflyttad till Hudiksvall. — Något underbegåvad, starkt neurotiserad och miljöskadad, inbunden, spänd, skygg, osäker. Fall 12. Född 4.9.33, dömd 20.8.51. Uppfostrad av modern efter föräldrarnas skilsmässa 1943. Arbetat som raurarlärling. Dömd villkorligt i juni 1951 för stöld, grov stöld och egenmäktigt förfarande. En månad senare inbrott i fabrikslokaler. Dessutom tre motorcykeltillgrepp. Samtliga brott i samråd med kamrat. Dömd till sex månader fängelse. Intagen på Långholmen, förflyttad till Hudiksvall. — Normalintelligens. Tämligen kylig och irritabel men lugn och skötsam under anstaltsvistelsen. Fångvårdsanstalten i Hudiksvall är en liten anstalt, endast tjugutvå platser. Klientelet är vanligtvis ganska ungdomligt. Ett ofta förekommande inslag är samvetsömma som undergår straff för lydnadsvägran. Några andra kamrater till de fyra 17-åringarna ser emellertid ut på följande sätt. 24-årig straffånge. Uppväxt på barnhem och i olika fosterhem. 1944—46 till Skrubba för stöld. Tillhörde Björnsträdgårdsligan, biltillgrepp, kvalificerade stölder. Tidvis sprit- och fenedrinmissbruk. 1946 villkorlig dom för grovt egenmäktigt förfarande. 1947 villkorligt anstånd för grov stöld. 1948 ett år två månader straffarbete för grov stöld. Januari 1949 sex månader straffarbete för häleri, september 1949 åtta månader straffarbete för grov stöld. Nu dömd till tio månader för hotell- och postbedrägerier, stöld, förskingring m. m. — Sinnesundersökt 1948: miljöskadad, psykoinfantil, hysteroid, schizothym person i den psykiska puberteten. 23-årig straffånge. Som minderårig anmäld till barnavårdsnämnd för stöld. Spritmissbrukare. En villkorlig dom för stöld och misshandel. 1949 avtjänat sex månader straffarbete för stöld och misshandel av sin mor. Nu dömd för fylleri, misshandel, grovt egenmäktigt förfarande m. m. Tillsammans med två supkamrater (varav den 10

ene moderns fästman) köpt sprit från en dansk ångare. Misshandlade och tog pengar från de andra. — Normalbegåvad i underkant, nervösa besvär, självupptagen, häftig. 23-årig straffånge. Tidig spritmissbrukare, även använt droger. En villkorlig dom för egenmäktigt förfarande. En månad fängelse för rymning och tjänsteförsummelse. Från 1948 ungdomsfängelse för grov stöld. Tre månader straffarbete 1950 för grov stöld, samma år fyra månader för drogberusning, förargelse, våld m. m. Avtjänar nu tio månader för förargelse, tjänstefel och rymning samt stöld tillsammans med andra. Fylleriböter. — Bråkig, pockande dagdrivartyp. Haga Fall 13. Född 10.5.34, dömd 4.10.51. Född utom äktenskap, uppfostrad av mor och styvfar. Skolskolkare. 1948 varnad av barnavårdsnämnd för stöld, 1949 åtalseftergift för flera stölder och inbrott. Homosexuellt prostituerad. Intagen på Fagared och Lövsta under 1950, rymt tre gånger med biltillgrepp och inbrott. Nu dömd för en serie liltillgrepp och inbrott till sju månader fängelse. Intagen på Långholmen, förflyttad till Haga. — Normalbegåvad, infantil, slappt hållningslös, oppositionell och resignerad. Västerås Fall 14. Född 9.7.33, dömd 1.6,31. Fadern tidvis lidit av psykisk depression, modern död i tbc 1941. I s k o a n självsvåldig översittare. Varnad av barnavårdsnämnd 1944. Upprepade snåstölder och snatterier sedan skoltidm. 1949 villkorlig dom för misshandel. D50 intagen på Johannisberg i samband ned en serie inbrott och stölder. Flera rymningar med biltillgrepp och inbrott. Sm dömd till tio månader fängelse, lntajen i Härnösand för sinnesundersöknhg, förflyttad till Hudiksvall och Gäde. Återförd till Härnösand efter r y m n h g , därpå förflyttad till Västerås. — Siniesundersökt: psykopati. Omogen, läittiri-

terad, pubertetsjuvenil, hävdar sig genom brutalitet och brottslighet. Västeråsanstalten har ett starkt inslag av ungdomligt klientel. Omkring hälften av de intagna är under 25 år. Mariestad Fall 15. Född 21.10.33, dömd 11.9.51. Föräldrarna kusiner och tattare, fadern död 1945. Täta flyttningar, mindervärdiga bostäder. Kriminalitet i familjen. Snatterier sedan 1945, lösdriveri. 1950 intagen på Margretelund, var då polisanmäld för trettiofem brott. Bymde fyra gånger, därvid biltillgrepp och andra brott. Under 1950 avtjänat åtta månader straffarbete på Mariestad, Umeå, Gävle och Singeshult. Efter frigivningen tillsammans med kamrat inbrottsturné i stulna bilar. Nu dömd till sex månader straffarbete. Intagen i Mariestad. — Debil, öppen, indifferent, foglig. Allmänt asocial med vandringsoro. De tre följande fallen var intagna på landets största slutna anstalter. Huvudanledningen härtill torde ha varit rymningsrisk och allmän opålitlighet.

else för bland annat grov stöld och biltillgrepp. Intagen på Långholmen. — Normalbegåvad. Synnerligen negativ samhällsinställning, söker spänning i biljakter. Vrång, tjurig, saknar känslokontakter, handlar planlöst och impulsivt, betecknas som opålitlig och farlig för kamrater. Härianda Fall 17. Född 9.9.34, dömd 8.3.51. Föräldrarna skilda 1946, bristande tillsyn i hemmet. Envis skolskolkare. Visat vanart sedan 1945. Intagen på Ivarsbergshemmet 1947—48 på grund av skolk, stölder och biltillgrepp. U n d e r återintagning på grund av liknande förseelser rymning och nya brott. Efter villkorlig dom intagen på Fagared 1949. Nya rymningar, biltillgrepp och inbrott, ny villkorlig dom. Nu dömd till två år fängelse för inbrott (värden till 20.000 k r o n o r ) . Intagen på Härlanda, flyttad till Mäshult, efter rymning och nya brott åter till Härianda. — Normalbegåvad. Allvarlig hjärnskakning i sjuårsåldern. Omogen, indolent, slapp och ytlig.

Långholmen Fall 16. Född 13.7.34, dömd 25.10.51. Född utom äktenskap. Fadern död innan sonen föddes. Modern, som aldrig haft kontakt med sonen, varit intagen på sinnessjukhus och avtjänat frihetsstraff. Uppfostrad hos farföräldrar, farfadern död 1945. »Ett av Stockholms vilda barn.» 1948 efter två motorcykeltillgrepp placerad på barnhem och ungdomspensionat. Villkorligt dömd för grov stöld 1949 och 1950, intagen på Skrubba och Forsane. Bymt under anstaltsvistelserna, biltillgrepp. November 1949—februari 1950, d. v. s. vid 15 års ålder, avtjänat fängelsestraff för bland annat grov stöld och biltillgrepp på Härlanda och Kristianstad. Därpå till Långanäs. Nu dömd till tio månader fäng-

Malmö Fall 18. Född 12.2.33, dömd 7.9.50. Fadern avled i the 1936, modern sammanbodde en tid med ökänd langare. Under uppväxten sjuklig (tbc, hjärtfel). 1942 stöld av eka, 1943 cykeltillgrepp, 1945—46 ett 15-tal inbrott och stölder samt tre rån. Placerades på skolhem i Göteborg, rymde och begick brott. Intagen på Lövsta och Johannisberg 1946— 48. Upprepade rymningar och biltillgrepp, togs in på Långanäs 1949. Har tre villkorliga domar. Nu dömd till ett år sex månader fängelse för inbrott. Intagen på Härianda, förflyttad till Umeå. Efter rymning införpassad till Härnösand, där han var aktiv vid julupploppen 1950. Överfördes till sinnessjukav11

delningen på Långholmen och därifrån till Malmö. — Normalbegåvad, infantil, labil och irritabel, affektivt flack, svårtillgänglig. Bogesund (koloni) Fall 19. Född 30.1.35, dömd 6.7.51. Enda barn, ojämn fostran. Vek, alkoholiserad far, manhaftig, besviken mor. Fadern på senare år sträng och moraliserande. Trotsattityd mot fadern och alla i auktoritetsställning. Intagen på barnbyn Skå 1949—50 efter upprepade biltillgrepp och skolvägran. Nu dömd för nya biltillgrepp till ett år två månader fängelse. Intagen på Bogesund. — Intellektuellt normal. Asocialiteten ett delfenomen i en patologisk pubertetsutveckling. Ambivalent neurotisk fixering vid föräldrarna. Tecken på ingrodd karaktärsneuros. Arrogant försvarsattityd, men samtidigt kontaktsökande. Sköter sig väl vid förståndig behandling. Halmsjön (koloni) Fall 20. Född 19.10.31, dömd 1.10.49. Uppfostrad hos morföräldrar. Inga tidigare samhällsåtgärder. Veckorna före anhållandet dagdrivarliv (vunnit pengar på motortävling). Begick minst fem biloch motorcykeltillgrepp. Tillhörde ett gäng motorcykelfantaster, som lockade en 15-årig flicka på åktur och våldtog henne i kompani. Dömd till fyra år tre månader straffarbete. Intogs på Långholmen, förflyttades till Umeå, Falun och Halmsjön. — Intelligens under medelmåttan, tämligen flack och omogen. Inga tecken på psykiska egenheter eller sjukdom. Angelägen att sköta sig. De båda senast beskrivna ungdomarna avtjänade sitt straff under bättre miljöbetingelser än de övriga. Trots detta var naturligt nog deras dagliga umgänge bland de medintagna inte alltid det

lämpligaste — åtminstone inte om man ser till de senares förflutna. På kolonien Halmsjön tedde sig några av klientelet på följande sätt: 5l-årig straffånge, dömd till fyra år för otukt med kvinna som ej fyllt 12 år. Tidigare straffriförklarad för otukt med småflickor (diagnos: presenil demens) och intagen på sinnessjukhus. Enligt läkarutlåtande psykiskt insufficienstillstånd hos en subvalid och schizotym samt hjärnläderad person. Skötsam på anstalt. 24-årig straffånge, dömd till fyra är sex månader för misshandel varav döden följt, hustrumisshandel och annan misshandel. Tidigare skyddsuppfostran. Läkarutlåtande : debil, sorglös hysteriker, uppbrusande under rus. Tidvis mycket svårhanterlig, spelat över. Har på Halmsjön förhållit sig i stort sett väl. 30-årig straffånge, dömd till ett år åtta månader för grovt bedrägeri och grov förskingring. Tidigare ostraffad, välbegåvad, skolbildad. Smidig, ytlig, fåfäng och kylig. Amerikaniserad, van leva på stor fot, fög:i nogräknad, dupör, oberörd av sin situation. Inget att anmärka på hans uppförande. 45-årig straffånge, dömd till fyra år sex månader för otukt med dotter. Förut ostraffad. Läkarutlåtande: själslig abnormitet, hysterisk konstitution. Egocentrisk, flyktig, ytlig, känslosam, fromma talesätt. Kolonin Bogesund tar mest emot rattfyllerister, alltså ett relativt godartat klientel. Av tjugusex intagna var emellertid hälften tidigare straffade. Några tedde sig på följande vis: 40-årig fängelsefånge, dömd till fyra månader för rattfylleri. Tidigare villkorlif dom för häleri, fängelse för rattfylleri ocl straffarbete för stöld. 36-årig fängelsefånge, dömd till fem månader för rattfylleri. Tidigare villkorlit dom för förskingring och fängelse för rattfylleri. 36-årig fängelsefånge, dömd till fem månader för vållande till annans död, gro\ vårdslöshet vid förande av bil samt rattfylleri. Tidigare dömd för rattfylleri. 47-årig fängelsefånge, dömd till fyra månader för våld mot tjänsteman. Tidigare skyddsuppfostran och fängelsestraff för misshandel.

B. Statistik Som brukar vara fallet med unga kriminella är de undersökta övervägande stadsbarn. Tretton av de tjugu har växt upp i storstad och fyra i annan stad. Den väsentligaste faktorn i all ungdomsbrottslighet, mindervärdiga familje- och uppväxtförhållanden, är markant framträdande även i den fåtaliga grupp det här gäller. Sexton av de undersökta har haft ofullständiga eller stympade hem, flyttats mellan fosterhem eller vårdats på barnhem. Endast fyra har under hela sin uppväxt bott hos sina båda riktiga föräldrar. Hos två av dessa senare fall har dock förekommit påtagligt ogynnsamma omständigheter i hemmiljön. Högst två av de undersökta kan alltså ha haft s. k. »normala» uppväxtförhållanden. I sammanlagt sexton fall har uppväxtmiljön företett grava missförhållanden i form av bristande tillsyn, dålig ekonomi, spritmissbruk, sjuklighet, kriminalitet etc. Ingen av de undersökta har gått annat än i folkskola, i några fall med hjälpklassundervisning. Skolsvårigheter, mest i form av skolk, har förekommit hos minst hälften. Uppgifterna om yrkesinriktning och arbetsanpassning torde på grund av klientelets ungdom och anstaltsbelastning vara tämligen intetsägande. Att det är fråga om ungdomar med dåliga arbetsvanor är emellertid uppenbart. För sjutton anges t. ex. täta arbetsbyten. Att så många som åtta genomgått yrkesutbildning (definierat: utbildning i skolform eller hos mästare) beror på att de under längre tid varit intagna på ungdomsvårdsskola. Av kasuistiken framgår, att kriminalitet och andra missanpassningssymptom för det stora flertalet har kommit till uttryck mycket tidigt. I endast ett fall har

inga samhällsåtgärder vidtagits före det aktuella straffet. Varning av barnavårdsnämnd har förekomit i elva fall och åtalseftergift i sju. Fjorton har tidigare haft en eller flera villkorliga domar. Tidigare anstaltsvistelser har aderton bakom sig. Inte mindre än femton har varit intagna på ungdomsvårdsskola (åtta av dem därutöver på b a r n h e m ) , de övriga på Boxtorp, Skrubba och Skå. Fyra har dessutom hunnit med att avtjäna ett frihetsstraff. Särskilt förtjänar uppmärksammas den omfattande »anstaltsbefarenhet» som dessa tonåringar förvärvat. Om man bortser från sådana institutioner som barnhem, upptagningshem och ungdomshem i vilka många vistats, ibland i flera omgångar, och endast ser till ungdomsvårdsskolor och fångvårdsanstalter hade tolv vistats på minst fyra olika anstalter, ibland i flera omgångar. Fem hade varit intagna på minst sju olika ungdomsvårdsskolor och fångvårdsanstalter, två på åtta olika sådana anstalter. I samtliga fall gäller att varje enskild anstalt endast räknats en gång, även om vederbörande intagits där flera gånger. »Asocialitetstendenser» utövar kriminaliteten förefaller inte vara särskilt uttalade. För fyra anges lösdriveritendenser, för två spritmissbruk och för två homosexuell prostitution. Kriminaliteten består övervägande av egendomsbrott med biltillgrepp som det ojämförligt dominerande inslaget. Endast en av de undersökta h a r såvitt bekant aldrig ägnat sig häråt och i ett par fall gäller den aktuella domen inte biltillgrepp. Minst fjorton är kvalificerade »billånare» med ett flertal tillgrepp bakom sig. Andra slag av tillgrepp, med eller utan inbrott, har begåtts av aderton undersökta. En i gruppen h a r dömts för misshandel och en för våldtäkt.

De undersöktas fysiska status är inte möjligt att få någon n ä r m a r e uppfattning om till följd av det knapphändiga materialet. Det finns dock ingenting som motsäger den uppfattningen, som även understödes av 1950 års undersökning, att unga brottslingar brukar vara mer storväxta än sina jämnåriga. Medellängden för detta ungdomliga klientel är 177 cm, medan den för 20-åriga värnpliktiga år 1950 utgjorde 175,3 cm. (Anmärkas bör dock att stadsungdomar i genomsnitt är längre än landsbygdsungdomar. De förras dominans i brottslingsklientelet gör jämförelsen osäker.) Sju betecknas som kraftiga, tre som klena och för tio anges ordinär kroppsbyggnad. Fysiska skador och defekter av betydelse är skallskada i tre fall och för två andra kraftigt nedsatt synförmåga efter olyckshändelse. Det väsentligaste som går att få fram om de undersöktas psykiska utrustning synes vara följande. Endast sju har betecknats som normalt mogna för sin ålder. Utvecklingsmässigt skulle således nästan två tredjedelar av de undersökta 17-åringarna vara ännu yngre än deras verkliga ålder visar. I intelligensavseende har tretton bedömts som normala, sex som något och en som klart underutvecklade, en fördelning som förefaller ganska sannolik. Åtta beskrivs som aktiva, fem som passiva och sju som ordinära till sin aktivitetstyp. Beträffande den psykiska rörligheten, en svårbedömbar faktor, har drygt hälften kallats ordinära, fem snabba och fyra tröga. »Känsloreaktionernas typ» och »reaktionssätt inför yttre incitament» är faktorer om vilka det är vanskligt att ge differentierade omdömen. Sex undersökta betecknas som känslomässigt odeciderade. Åtta har uppfattats som käns14

lokalla och hårda och sex som flackca och ytliga, vilket skulle innebära att åltminstonc två tredjedelar av gruppen hair ett känsoliv som enligt vanligt b e t r a k telsesätt avviker från det normala. Fö>r nio undersökta (i sju fall sammanfalllände med de känslomässigt abnorma.) har uppgivits att de är lättirritabla oclh benägna för kortslutningsreaktioneir, följaktligen särskilt svårskötta. Intte mindre än femton har betecknats sonn öppna och tillgängliga (enligt instruktionen är det h ä r bara fråga om den yttliga kontaktförmågan). Fyra är blyg;a eller slutna och endast en påträngande*. Åtta uppges vara praktiskt och tv;å teoretiskt lagda, medan resten är av em indifferent intressetyp. Arbetsuthålligtheten, som kanske är lättare att bedömai, är det som väntat intet mycket med, i varje fall inte under anstaltsförhållanden. Hos tretton är uthålligheten liten., och inte hos någon är den god. Tre klara ledartyper har utskilts. Aw de övriga är åtminstone fyra så lätt ledda att de kan kallas »hjordvarelser», medan resten tydligen varit svårbedömbara (indifferenta eller ingen uppgift). Från de i undersökningen berörda anstalternas synpunkt förefaller det inte som om de yngsta intagna skulle vara speciellt svårskötta. Det finns visserligen elva rymmare och på a n n a t sätt problembetonade bland dem, men de förnuftigt anstaltsanpassade uppges dock till nio och i inte mindre än tretton fall anser anstaltscheferna att särbehandling inte är behövlig. Särbehandling av säkerhetsskäl anses endast två intagna behöva. Eftersom flertalet av de undersökta vistades på slutna anstalter kan givetvis behovet av säkerhetsanordningar inte bli speciellt framträdande. Tre fall anses kräva särskild behandling av psykiska orsaker och för ett fall skulle detta också vara nödvändigt på grund av fysisk defekt.

III. ÅTERFALLSSTATISTIK

Under åren 1946—1950 frigavs från fångvårdsanstalterna sextiosex manliga fångar, som vid tiden för domen inte hade fyllt 18 år (straffade som efter påbörjad verkställighet av nåd fått domen ändrad till villkorlig samt utländska medborgare ej i n r ä k n a d e ) . Dessa underåriga fångar h a r efterundersökts med avseende på sin laglydighet efter frigivningen. Observationsperioden sträcker sig till sex år för de tidigast frigivna från drygt ett år för de sist frigivna, eller till och med den 31 januari 1952. Samma person h a r bara räknats en gång även om han frigivits flera gånger under observationstiden. Flertalet uppgifter h a r hämtats från centrala fångregistrets intagnings- och avgångskort. En straffregisterkontroll har företagits på de fall som inte återintagits i fångvårdsanstalt. De fem årgångarna frigivna har i viss mån något olika karaktär och sammansättning. Fram till mitten av 1948 förekommer sålunda elva korttidsstraffade volontärer som dömts för militära disciplinbrott. Denna grupps speciella karaktär motiverar att den redovisas för sig. De elva disciplinstraffade volontärerna h a r strafftider från en till tre månader fängelse. Ingen h a r tidigare varit föremål för samhällsåtgärder. Brotten består av rymning och lydnadsvägran, i några fall dessutom skadegörelse och förskingring av kronans egendom. Straffen har i allmänhet avtjänats på öppen

anstalt; samtliga utom två har avgått från koloni. Åtta av de elva har efter avtjänat straff inte vidare kommit i sådan konflikt med lagen att de på grund härav införts i straffregistret. (Anm. I straffregistret upptas alla frihetsberövande åtgärder och villkorliga domar samt därutöver vissa allvarligare bötesstraff för förmögenhetsbrott.) Två har undergått nytt fängelsestraff, den ene för stöld och den andre för ny militärförseelse. En tredje h a r två gånger dömts till straffarbete för grov stöld och andra brott. De återstående femtiofem underåriga fångarna består av tjugusju dömda till straffarbete och tjuguåtta dömda till fängelse. Vad brotten beträffar är skillnaden mellan dessa kategorier inte särskilt framträdande, vilket torde förklaras av den allmänna tendensen att som regel döma de yngsta lagöverträdarna till fängelse oavsett brottets grovhet. Olikheten i strafftidens längd är knappast heller anmärkningsvärd, som synes av nedanstående tabell: Straffarbete

Fängelse

Under sex månader S e x m å n a d e r — ett år... Över ett år

4 17 6

7 12 9

Summa

28 Båda kategorierna kommer i fortsättningen att redovisas sammanslagna. De undersöktas ålder vid domen fördelar sig på följande sätt:

15 år 16 » 17 »

2 16 37 Summa 55

De upplysningar som står till buds om de undersöktas levnadsomständigheter är knapphändiga och ojämna. Vissa minimiuppgifter går emellertid att få fram. Sålunda är högst tjugutvå uppfostrade av sina riktiga föräldrar, medan minst trettio har haft stympade hem, fosterhem eller eljest ofullständig uppfostringsmiljö. I tre fall finns inga uppgifter. I minst trettio fall har förekommit missförhållanden i form av bristande tillsyn, spritmissbruk, psykisk rubbning o. s. v. I högst elva fall har den undersökte uppfostrats utan att såvitt man kan se av aktmaterialet gravare missförhållanden förelegat. Endast i två fall har inte förekommit något tidigare samhällsingripande. En övervägande majoritet av klientelet är före detta elever vid ungdomsvårdsskolor. F y r a femtedelar eller fyrtiotre har undergått skyddsuppfostran på ungdomsvårdsskola. Fem fall ur de tidigare årgångarna h a r undergått både skyddsoch tvångsuppfostran och två fall enbart tvångsuppfostran. De tidigare anstaltsbehandlade utgör sålunda — om man bortser från barnhem o. dyl. — tillsammans fyrtiofem fall. Tidigare villkorligt dömda är tjugusju, varav ätta utan samband med annan åtgärd. Uppgifter om åtalseftergift och varning av barnavårdsnämnd finns inte tillgängliga. Enligt de upplysningar som stär till buds ser sålunda samhällsåtgärderna mot klientelet ut pä följande vis: Ingen åtgärd Enbart villkorlig dom Anstaltsbehandling

2 8 45 Summa 55

16 Till sin kriminalitetstyp skiljer sig de undersökta på intet sätt frän de tidigare beskrivna tjugu aktuella intagna. Biltillgrepp (fyra femtedelar av fallen) och annan tjuvnad dominerar. Vidare förekommer några fall med förskingring och bedrägeri samt ett fall av misshandel och ett av våldtäkt. Dessa femtiofem underåriga fångar har nu undersökts med hänsyn till återfall i kriminalitet efter den första frigivningen frän fångvårdsanstalt under observationsperioden. Som återfall i brott har räknats att vederbörande äterintagits i fångvårdsanstalt eller annars registrerats i straffregistret efter frigivningsdagen. Det visar sig att de undersökta i överväldigande utsträckning återfallit i bro.t efter att ha avtjänat sitt första frihetsstraff. Av de femtiofem fallen har fyrtiosju pä nytt straffregisterförts för brott. (Se dock nedan.) Återintagning i fångvårdsanstalt .... 41 Eljest straffregisterbrott i Ej på nytt straffregisterförda } Summa 5> Det har inte varit möjligt att faststälh hur snart efter frigivningen som återfallet i allmänhet skett. Gruppens ringa an tal gör för övrigt alla differentierade beräkningar meningslösa. Som framgår a? nedanstående sammanställning är emellertid äterfallstalen för de sist frigivm ingalunda lägre än för de tidigare år gångarna. Detta skulle tyda på, vilke också all erfarenhet talar för, att dä' återfall sker inträffar det kort efter fri givningen. För detta speciella kliente torde man nog också få anta en fortgå ende försämring i dess sammansättning På annat sätt kan man knappast för klara, att av de tjugusex som frigavs un der år 1950 tjugufyra har återfallit straffregisterbrott fram till den 31 ja nuari 1952.

som ej straffregisterförda för återfall i brott. Detta betyder emellertid inte, att alla i denna grupp skulle ha varit sköt2 5 7 1946 .. samma eller ens laglydiga efter frigiv1 1 — 1947 .. ningen. Genom särskilda efterforsk1 6 7 1948 .. ningar med hjälp av kriminaloch 3 11 14 1949 .. socialvärdsmyndigheter har följande 2 24 26 1950 .. upplysningar erhållits. 8 47 s Limma 55 Nr 1. Tidigare ungdomsvårdsskola. Har efter frigivningen 1949 skött sig Som redan framhållits tillåter grupmycket bra. pens litenhet inga beräkningar över Nr 2. Tidigare ungdomsvårdsskola. sambandet mellan återfall och andra Efter frigivningen 1950 värnpliktstjänstfaktorer. Eftersom det emellertid kan göring, varunder han två gånger strafvara av intresse att veta hur det tidigare fats med vaktarrest för rymning och en ungdomsvårdsskoleklientelet bland de gång med dagsböter för misshandel. undersökta förhåller sig efter ett avtjä- »Sköter sig annars bra och är intressenat frihetsstraff presenteras nedanståen- rad av utbildningen.» de tabell: Nr 3. Tidigare ungdomsvårdsskola. Har efter frigivningen 1950 skött sig tillge fredsställande. ir. a Nr 4. Tillhör en kriminell familj. EfTidigare intagna pä ungter frigivningen 1946 dömd till dagsdomsvårdsskola 1 45 42 3 böter för krossande av butiksruta (missTidigare ej intagna på tänkt för inbrottsavsikt) och för fylleri. ungdomsvårdsskola ... 10 5 5 Nr 5. Zigenare, frigiven 1946. Ambulerar med tivoli. Intet känt. Summa 55 47 8 Nr 6. Undermålig och lat lantbrukarDe undersökta har trots sin ungdom son, frigiven 1948. Fortfarande i hemendast undantagsvis utstått straffet på met. Tre gånger dagsböter för motoröppen anstalt, vilket antagligen får ses i förseelser. »Polisen håller ögonen på hosamband med deras tidigare starka kri- nom.» A7r 7. Skött sig mycket bra efter friminalitetsbelastning och misskötsamhet. F r å n öppen anstalt frigavs tretton och givningen 1949. Nr 8. Frigavs 1949. Inga anmärkfrån sluten anstalt fyrtiotvå. Av de förra, som alltså skulle utgöra en något mer ningar. lättskött klientelgrupp, har nio återfallit Mot tre av dem som icke på nytt föreoch av de senare trettioåtta eller, bort- kommer i straffregistret kan sålunda sett från slumpfaktorer, proportionsvis vissa skötsamhetsanmärkningar göras. fler. Återstår alltså av hela gruppen på femÅtta ungdomar har ovan upptagits så- tiofem under åren 1946—50 frigivna underåriga fångar endast fem som skött 1 Inberäknat två intagna på tvångsupp- sig fullt tillfredsställande, så vitt känt är. fostringsanstalt. Frig vna år

Antal

Återfall

Ej straffregisterförda

IV. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER

1. Den 15 november 1951 fanns på fångvårdens anstalter tjugu manliga fångar (tre undergick straffarbete, sjutton fängelse) som dömts före fyllda aderton år. Strafftiden varierade mellan lägst fem månader och högst fyra år tre månader. Tolv hade en strafftid av ett år eller mera. Klientelet var utspritt på tio anstalter, varav två kolonier med vardera en intagen. Sjutton av de intagna hade vuxit upp i städer, tretton i någon av de tre största städerna. Endast fyra hade under hela uppväxten bott hos häda sina riktiga föräldrar. I sexton fall visade uppväxtmiljön grava missförhållanden. Hela gruppen karakteriserades av dåliga arbetsvanor med täta arbetsbyten. Endast i ett fall hade inga tidigare samhällsingripanden på grund av vanart eller kriminalitet förekommit. Aderton hade vistats på anstalter. Vid tiden för undersökningen hade tolv vistats på minst fyra ungdomsvårdsskolor eller fångvårdsanstalter, ibland i flera omgångar. Fem hade varit intagna i minst sju olika ungdomsvårdsskolor eller fångvårdsanstalter, två i åtta sådana anstalter, i en eller flera omgångar. Dessutom förekom många anstaltsplaceringar av annat slag såsom barnhem, upptagningshem, ungdomshem. Kriminaliteten dominerades av biltillgreppen. Endast en av de intagna hade, så vitt bekant, aldrig ägnat sig häråt. Fysiskt kännetecknades gruppen av

påfallande längd. Psykiskt betecknades endast sju som normalt mogna för sin ålder och sju var intellektuellt underutvecklade. Två tredjedelar av gruppen angavs ha ett känsloliv som avviker frän det som brukar betecknas som normalt. Hos tretton var uthålligheten liten, hos ingen god. 2. Under åren 1946—50 frigavs från fångvårdsanstalterna sextiosex ungdomar av manligt kön som dömts före fyllda aderton år, bortsett från utlänningar och benådade. Av dessa sextiosex hade elva undergått straff för militära disciplinförseelser. Straff- och fängelsefångar fördelade sig lika bland de avgångna. Om militärfångegruppen undantas, hade endast i två fall av femtiofem inte förekommit något tidigare samhällsingripande. Majoriteten består av före detta elever från ungdomsvårdsskolor. Två hade dömts som 15-åringar, sextor. som 16-åringar och trettiosju som 17åringar. Under en obscrvationsperiod som omfattade 1—6 år hade av de femtiofen fallen samtliga med undantag av åtta återfallit i sådana brott som registreras hos straffregistret. Av de nämnda åttt fallen hade emellertid tre dömts föi andra förseelser. Allenast fem fall vai alltså prickfria, så vitt känt är. Av d< tjugusex som frigavs är 1950 hade tjugufyra återfallit och därutöver en upprepade gånger dömts för förseelser som ej registreras i straffregistret. Av de fyr-

tiofem fall som tidigare varit intagna på ungdomsvårdsskolor hade alla utom tre återfallit, en av de sistnämnda hade dock dömts u p p r e p a d e gånger för förseelser som ej registreras i straffregistret. 3. Återfallet i brott bland de underåriga fångarna är anmärkningsvärt högt. Uträknat i procenttal blir det för samtliga frigivna 75 procent. Undantas militärförseelserna blir återfallet 85 procent. För dem som överförts från ungdomsvårdsskolor uppgår det till 90 procent.

Då räknas ändå enbart med straffregistcrbrottsligheten. Utredningen synes bestyrka att man har att räkna med ett antal unga lagöverträdare i åldern under aderton år för vilka samhällets nuvarande åtgärder är otillräckliga för att förhindra deras utveckling till återfallsförbrytare. Man torde även kunna dra den slutsatsen av materialet, att någon förbättring i detta hänseende icke kan ske genom att dessa unga lagöverträdare ådöms frihetsstraff av befintlig typ.

Statens offentliga utredningar 1952 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård. Det yngsta fingvårdsklientelet.

Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk.

[5]

Industri. Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. Löneplan eller kollektivavtal.

[3]

Handel och sjöfart. Kommunalförvaltning.

Kommunikationsväsen. Statens och kommunernas finansväsen. 1949 års uppbördssakkunniga. 2. Betänkande med förslag till visia ändringar i uppbördsförfarandet. [1]

Bank-, kredit- och penningväsen. Förslag till lag om bankrörelse m. m. [2]

Politi. Försäkringsväsen. Nationalekonomi och socialpolitik. Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andllig odling i övrigt. Hälso- och sjukvård.

Försvarsväsen. Allmänt näringsväsen.

Fast egendom. Jordbruk med binäringar.

Utrikes ärenden. Internationell rätt.. Nordisk passfrihet. Del 1. Passfriheten för nordbror.

Emi! Kihlströms Tryckeri A.-B. Stockholm 1952