Tulltaxa 2,förslag.

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

JNGL. B I fel*

15 JUL 1956

ENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1956:15 . Finansdepartementet

1T0CKH0LM

TULLTAXA FÖRSLAG AV 1952 ÅRS TULLTAXEKOMMITTÉ

Detalj

II motivering

Stockholm

\<jsc : IS fy

Statens offentliga utredningar 1956 Kronologisk förteckning

Åldringsvård. Idun. 344 s. S. Fiskhandeln i Sverige. Idun. 194 s. Jo. Restaurering av Uppsala domkyrka. Victor Petterson. 170 s. E. Statens stöd åt växtförädlingen m. m. Egnellska 295 s Jo. Standardtariffer för detalj distribution av elektrisk kraft Haeggström. 96 s. K. Statsägda aktiebolag i Sverige. Av R . Tersman. Idun. 110 s. Fl. Städemas donationsjord. Kihlström. 86 s. I . Förenklad statsbidragsgivning. Idun. 109 e. F l . Frågan om fortsatt samarbete mellan staten och TGO i LKAB. Marcus. 48 s. Fi. Investeringsverksamhet och sparande. Balansproblem på läng och kort sikt. Av L. Lindbcrger. Hieggström. 267 s. Fl. Atomenergien. Beckman. 117 s. H. Bihang till kyrkohandboken. Idun. 100 s. E. Konstbildning i Sverige. Kihlström. 444 8., 24 s. pl. E. Tulltaxa. 1. Allmänna synpunkter. Haeggström. 210 s.' Fi. Tulltaxa. 2. Detaljmotivering. Haeggström. 849 s F i . Tulltaxa. 3. Taxan. Hieggström. 179 s. Fi.

ÄXXÄ^^-T&^Ä. 8 ^

STATENS OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

1956:15

Finansdepartementet

TULLTAXA FÖRSLAG AV 1952 ÅRS TULLTAXEKOMMITTÉ

II Detalj

motivering

IVAR HiEGGSTRÖMS BOKTRYCKERI A. B. STOCKHOLM 1 9 5 6

Innehållsförteckning (1—4- §§J

Sid. 7 17

Avd. I. Levande djur och animaliska produkter

19 Ttdltaxeförordning Tulltaxa

Kap. Kap. Kap. Kap. Kap.

1. Levande djur 19 2. Kött, fläsk och andra ätbara djurdelar 20 3. Fisk, kräftdjur och blötdjur 21 4. Mjölk och mejeriprodukter; ägg; naturlig honung 23 5. Produkter av animaliskt ursprung, ej annorstädes upptagna eller inbegripna 26

Avd. II. Vegetabiliska

produkter

30 Kap. 6. Levande växter och alster av blomsterodling 51 Kap. 7. Köksväxter m. m 59 Kap. 8. Ätbara frukter; skal av citrusfrukter eller melon 78 Kap. 9. Kaffe, te, matte och kryddor 95 Kap. 10. Spannmål 99 Kap. 11. Produkter av kvarnindustri; malt, stärkelse, inulin och gluten 100 Kap. 12. Oljehaltiga frön och frukter; diverse andra frön och frukter; växter för industriellt eller medicinskt bruk; halm och foderväxter 102 Kap. 13. Vegetabiliska råämnen för färgning eller garvning; naturliga gummiarter och hartser samt andra växtsafter och växtextrakter 105 Kap. 14. Vegetabiliska flätnings- och snidningsmaterial; produkter av vegetabiliskt ursprung, ej annorstädes upptagna eller inbegripna 106 Avd. III. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter därav; beredda ätbara fetter; växer av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung 109 Kap. 15. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter därav; beredda ätbara fetter; växer av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung 109 Avd. IV. Produkter av livsmedelsindustri;

drycker, etylalkohol och ättika; tobak .. 121

Kap. 16. Varor av kött, fläsk, fisk, kräftdjur eller blötdjur Kap. 17. Socker och sockerkonfektyrer Kap. 18. Kakao och varor därav Kap. 19. Varor av spannmål, mjöl eller stärkelse; bakverk Kap. 20. Varor av köksväxter och frukter samt av andra växter och växtdelar . . Kap. 21. Diverse näringsmedel Kap. 22. Drycker, etylalkohol och ättika Kap. 23. Restprodukter och avfall från livsmedelsindustrin; beredda fodermedel . . Kap. 24. Tobak

121 123 129 131 138 154 160 176 176

Avd. V. Mineraliska produkter

178 Kap. 25. Salt; svavel; jord- och stenarter (andra än malmer); gips, kalk och cement 178 Kap. 26. Malm, slagg och aska 183 Kap. 27. Mineraliska bränslen, mineraloljor och destillationsprodukter därav; bituminösa ämnen; mineralvaxer 184 Avd. VI. Produkter av kemiska och närstående industrier

189 Kap. 28. Oorganiska kemiska föreningar; oorganiska och organiska föreningar av ädla metaller, av radioaktiva grundämnen, av sällsynta jordartsmetaller och av isotoper 189 Kap. 29. Organiska kemiska föreningar 216 Kap. 30. Farmacevtiska produkter 232 Kap. 31. Gödselmedel 237 Kap. 32. Garvämnes- och färgämnesextrakter; garvsyror och derivat därav; färgämnen, fernissor, lacker och andra beredda färger; kitt och spackelfärger; bläck och tusch 240 Kap. 33. Flyktiga vegetabiliska oljor och resinoider; parfymer, toalettmedel och kosmetiska preparat 252 Kap. 34. Tvål; organiska ytaktiva ämnen samt tvätt- och rengöringsmedel; smörjmedel; konstgjorda växer och beredda växer; skur- och polermedel; ljus och liknande produkter; modelleringsmassa och dentalvax 262 Kap. 35. Äggviteämnen, lim och klister 272 Kap. 36. Krut och sprängämnen; pyrotekniska artiklar; tändstickor; pyrofora legeringar; vissa brännbara produkter 276 Kap. 37. Produkter för fotografiskt bruk 281 Kap. 38. Diverse kemiska produkter 285 Avd. VII. Konstplaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och andra konstplaster) samt varor därav; naturgummi (kautschuk), syntetiskt gummi och faktis samt varor därav 296 Kap. 39. Konstplaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och andra konstplaster) samt varor därav 296 Kap. 40. Naturgummi (kautschuk), syntetiskt gummi och faktis samt varor därav 305 Avd. VIII. Hudar, skinn, läder, pälsskinn och varor därav; sadelmakeriarbeten; reseffekter, handväskor och liknande artiklar; varor av tarmar 319 Kap. 41. Hudar, skinn och läder 319 Kap. 42. Lädervaror; sadelmakeriarbeten; reseffekter, handväskor och liknande artiklar; varor av tarmar 324 Kap. 43. Pälsskinn och konstgjorda pälsskinn samt varor därav 331 Avd. IX. Trä och varor därav; träkol; kork och varor därav; korgmakeriarbeten och andra varor av flätningsmaterial 337 Kap. 44. Trä och varor därav; träkol Kap. 45. Kork och varor därav Kap. 46. Korgmakeriarbeten och andra varor av flätningsmaterial

337 354 356

Avd. X. Material för papperstillverkning; papper och papp samt varor därav

Sid. 359

Kap. 47. Material för papperstillverkning Kap. 48. Papper och papp samt varor av pappersmassa, papper eller papp Kap. 49. Tryckalster, handskrifter och ritningar

359 359 378

Avd. XI. Textilvaror

333 Kap. 50. Natursilke 393 Kap. 51. Ändlösa syntetiska och konstgjorda textilfibrer 395 Kap. 52. Textilvaror i förening med metall 404 Kap. 53. Ull och andra djurhår 405 Kap. 54. Lin och rami 410 Kap. 55. Bomull 413 Kap. 56. Korta syntetiska och konstgjorda textilfibrer 416 Kap. 57. Andra vegetabiliska textilfibrer; garn av papper och vävnader därav . . 419 Kap. 58. Mattor, gobelänger o. dyl.; sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävnader; band; snörmakeriarbeten; tyll och nätknytningar; spetsar; broderier . . . . 423 Kap. 59. Vadd och stampad filt; bind- och segelgarn, tågvirke och linor samt varor därav; vävnader för speciella ändamål; vävnader med impregnering eller överdrag; textilvaror för tekniskt bruk 431 Kap. 60. Trikåvaror 447 Kap. 61. Kläder och tillbehör därtill 453 Kap. 62. Andra konfektionerade textilvaror 465 Kap. 63. Begagnade kläder och andra begagnade textilvaror; lump 470 Avd. XII. Skodon; huvudbonader; paraplyer och parasoller; bearbetade fjädrar samt varor av fjädrar; konstgjorda blommor; varor av människohår; solfjädrar 472 Kap. 64. Skodon, damasker och liknande artiklar samt delar därtill 472 Kap. 65. Huvudbonader och delar därtill 48O Kap. 66. Paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och ridspön samt delar därtill 490 Kap. 67. Bearbetade fjädrar samt varor av fjädrar eller dun; konstgjorda blommor; varor av människohår; solfjädrar 492 Avd. XIII. Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller liknande material; keramiska produkter; glas och varor därav 495 Kap. 68. Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller liknande material . . . . 495 Kap. 69. Keramiska produkter 511 Kap. 70. Glas och varor därav 529 Avd. XIV. Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall samt varor därav; bijouterivaror; mynt 545 Kap. 71. Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall samt varor därav; bijouterivaror 545 Kap. 72. Mynt 551 Avd. XV. Oädla metaller och varor därav Kap. 73. Järn och stål Kap. 74. Koppar

552 564 594

Kap. 75. Nickel Kap. 76. Aluminium Kap. 77. Magnesium och beryllium Kap. 78. Bly Kap. 79. Zink Kap. 80. Tenn Kap. 81. Andra oädla metaller Kap. 82. Verktyg och redskap samt knivar, gafflar och skedar av oädel metall . . Kap. 83. Diverse varor av oädel metall

Sid. 601 603 608 610 611 612 613 614 622

Avd. XVI. Maskiner och apparater samt mekaniska redskap; elektrisk materiel . . . . 628 Kap. 84. Ångpannor, maskiner och apparater samt mekaniska redskap Kap. 85. Elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel Avd. XVII. Transportmedel

628 681 718

Kap. 86. Järnvägs- och spårvägsmateriel; trafiksignalapparater, icke elektriskt manövrerade 718 Kap. 87. Motorfordon, traktorer, cyklar och andra fordon 726 Kap. 88. Luftfartyg m. m 753 Kap. 89. Fartyg och båtar 759 Avd. XVIII.

Optiska instrument och apparater, fotografiska och kinematografiska apparater, instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska och kirurgiska instrument och apparater; ur; musikinstrument samt apparater för upptagning eller återgivning av ljud 766

Kap. 90. Optiska instrument och apparater, fotografiska och kinematografiska apparater, instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska och kirurgiska instrument och apparater 766 Kap. 91. Ur 784 Kap. 92. Musikinstrument; apparater för upptagning eller återgivning av ljud; delar och tillbehör till dylika instrument och apparater 790 Avd. XIX. Vapen och ammunition Kap. 93. Vapen och ammunition Avd. XX. Diverse varor

806 806 813

Kap. 94. Möbler, madrasser, sängtäcken, kuddar o. dyl 813 Kap. 95. Varor av snidningsmaterial m. m 818 Kap. 96. Borstbinderiarbeten; dammvippor och pudervippor; handsiktar och handså11 820 Kap. 97. Leksaker, spel, sportartiklar o. dyl 823 Kap. 98. Diverse 833 Avd. XXI. Konstnärs arbeten, föremål för samlingar samt antikviteter Kap. 99. Konstnärsarbeten, föremål för samlingar samt antikviteter

848 848

Tulltaxeförordning Tulltaxekommitténs uppdrag omfattar icke blott en revision av tulltaxan utan även en översyn av själva tulltaxeförordningen. För att icke fördröja framläggandet av förslag till ny tulltaxa har kommittén i detta sammanhang begränsat sin behandling av den senare frågan till delar av förordningen som är av mera omedelbar betydelse för tulltaxans tillämpning. Det textförslag som kommittén nu framlägger (se del III) är att anse som preliminärt och kan i samband med kommitténs fortsatta översyn av förordningen bli föremål för jämkningar av främst redaktionell art. Såvitt angår 4 § har kommitténs prövning hittills endast avsett ett detalj spörsmål; den i nämnda paragraf behandlade frågan om beräkning av varas tullvärde kommer att göras till föremål för ytterligare saklig prövning. 1 §. Grundläggande bestämmelse Denna paragraf motsvarar den inledande paragrafen i nuvarande tulltaxeförordning; en viss förenkling har vidtagits i formuleringen utan att därmed åsyftas någon saklig ändring. 2 §. Speciella bestämmelser för vissa varukategorier Nuvarande 2 § innehåller vissa stadganden om tolkningen av tulltaxan. Dessa stadganden motsvaras delvis av de allmänna regler för tulltaxans tillämpning som inleder den nya nomenklaturen (se del III, sid. 10). I övrigt avses lydelsen av rubriker och anmärkningar i själva taxan vara tillfyllest för att reglera spörsmål av denna art. Bestämmelserna i nuvarande 2 § har därför uteslutits. Under 2 § i textförslaget har i stället preliminärt upptagits dels vissa bestämmelser, som skär igenom klassificeringen enligt nomenklaturen och som därför icke kunnat anknytas till bestämda rubriker i tulltaxan, dels visst bemyndigande för Kungl. Maj:t i fråga om varuslag som icke tillverkas inom landet. Beträffande föreskrifterna i 1 mom. hänvisas till vad som anföres dels under kap. 29 rörande läkemedel, råvaror för tillverkning av läkemedel samt kemikalier för vissa tekniska användningsområden, dels under nr 88.03 rörande delar m. m. till luftfartyg. Framhållas må att punkten a avser varuslag med viss uteslutande eller huvudsaklig användning, oberoende av huruvida de i det föreliggande individuella fallet till äventyrs skulle finna annan användning, under det att punk7

terna b, c och d avser varupartier som i det föreliggande fallet faktiskt användes för de angivna ändamålen. Enligt den föreslagna formuleringen bör Kungl. Maj:t i fråga om de sistnämnda punkterna äga möjlighet att föreskriva befrielse från tullen genom lämpligt intygsförfarande antingen redan vid importen eller sedan varan använts för ifrågavarande ändamål. Vad angår det i 2 mom. intagna stadgandet, vilket är en motsvarighet till den i nuvarande taxa förekommande särskilda rubriken för sammansättningsdelar till bilar, hänvisas till vad därom anföres under nr 87.02 m. fl. Bestämmelsen i 3 mom. avser bemyndigande för Kungl. Maj:t att förordna om tullfrihet för varuslag som icke är föremål för inhemsk tillverkning. ^ När det gäller dylika varuslag har man icke användning för skyddstullar, för så vitt man icke avser att direkt uppmuntra till igångsättande av inhemsk produktion av varor av ifrågavarande slag. Huruvida en sådan åtgärd kan vara motiverad är icke möjligt att generellt avgöra; det är tänkbart att en tull av »normal» storlek kan leda till en samhällsekonomiskt mera fördelaktig struktur i näringslivet, det är också tänkbart att den kan leda till en oekonomisk spridning av produktionen. Tydligt är dock att uttagande av tull, så länge någon produktion icke upptagits, icke kan anses påkallat ur skyddssynpunkt. Från denna synpunkt bör det alltså icke medföra någon olägenhet om varor som icke tillverkas inom landet lämnas utan tull. Rent samhällsekonomiskt sett spelar det å andra sidan icke någon större roll om tull utgår för varor av detta slag. Eftersom någon tillverkning icke förekommer inom landet, påverkas tydligen icke användningen av landets produktiva resurser, utan tullen medför endast en fördyring av de importerade varorna. Härav föranledd minskning i efterfrågan kan rent av medföra en sänkning av priset exklusive tull och således en förbättring av bytesförhållandet, även om en sådan effekt i regel får antagas vara mindre framträdande än när det gäller tullbeläggning av varuslag som är föremål för inhemsk tillverkning. Statsinkomsterna ökas i alla händelser med tullens belopp, vilket innebär att statens behov av inkomster genom andra skatter minskas, d. v. s. den totala skattebelastningen på konsumenterna behöver icke undergå någon förändring. Beträffande halvfabrikat för vidare bearbetning inom industrin bör observeras att tullen på färdigfabrikaten fastställts med beaktande av eventuellt föreliggande tullar på halvfabrikaten. Borttages tullen på halvfabrikaten utan motsvarande reduktion av tullen på färdigfabrikaten medför detta en förstärkning av tullskyddet för den svenska industrin. Detta är i princip icke mera befogat därför att förstärkningen åstadkommes på här ifrågavarande sätt, utan åtgärdens berättigande får bedömas efter i huvudsak samma grunder som om det gällt en höjning av tullen på den färdiga varan. Tydligt är att tullfrihet för halvfabrikaten under vissa 8

omständigheter kan vara direkt olämplig på grund av att den industri som arbetar med dessa halvfabrikat därigenom erhåller ett alltför högt tullskydd. Även om den omständigheten att en vara icke tillverkas inom landet enligt kommitténs uppfattning icke är något under alla omständigheter avgörande argument för tullfrihet, har kommittén i många fall funnit det motiverat att på grund därav föreslå tullfrihet eller angivit att det ur skyddssynpunkt icke föreligger anledning bibehålla tullen. Å andra sidan har kommittén icke särskilt eftersträvat att ur de givna tulltaxerubrikerna urskilja smärre varuslag som till äventyrs icke är föremål för inhemsk tillverkning i syfte att befria dessa från tull, liksom kommittén icke heller ansett sig böra tillmötesgå framställningar i sådant syfte då artiklarnas ringa betydelse eller tulltekniska svårigheter ansetts tala mot en dylik komplicering av tulltaxan. Emellertid är det svårt att få en klar överblick över vad som icke tillverkas inom landet, och framför allt ändras ju förhållandena genom att nya varuslag framkommer och nya tillverkningar upptages. Enligt kommitténs uppfattning bör det därför i fråga om varor, som icke tillverkas inom landet, finnas möjligheter att efter prövning av omständigheterna medgiva tullfrihet utan den omgång som en ändring i tulltaxan innebär. Kommittén har övervägt olika möjligheter för en sådan anordning och stannat för ett allmänt bemyndigande för Kungl. Maj:t att pröva dylika frågor såsom den lämpligaste lösningen. Sådan befogenhet kan måhända redan anses tillkomma Kungl. Maj:t, åtminstone i den mån ett tullfrihetsmedgivande icke skulle strida mot av riksdagen vedertagna principer för tullpolitiken här i landet, men den har i praktiken knappast begagnats, varför kommittén funnit det lämpligt att i tulltaxeförordningen intages en uttrycklig bestämmelse härom. Kommittén har med hänsyn härtill funnit sig kunna i högre grad än vad eljest skulle ha varit fallet begränsa sina undersökningar rörande möjligheten att i tulltaxan medgiva tullfrihet för varor som icke är föremål för inhemsk tillverkning. Såsom framgår av det förut anförda liksom av formuleringen av den föreslagna bestämmelsen i tulltaxeförordningen har kommittén ansett denna möjlighet att bevilja tullfrihet för varor som icke tillverkas inom landet böra avse varor av visst slag och icke begränsas till att avse visst parti. Lämpligt synes vara att ifrågavarande medgivande lämnas genom en särskild kungörelse, till vilken fogas en förteckning över de åsyftade varuslagen, och att utvidgningar och inskränkningar av medgivandet sker genom ändringar i denna förteckning. Några särskilda bestämmelser för handläggningen av dylika ärenden har kommittén icke ansett sig böra föreslå, utan en eventuell närmare reglering av hithörande spörsmål torde böra anstå till dess närmare erfarenheter vunnits. Man torde emellertid få förutsätta att framställningar om tullfrihetsmedgivande enligt ifrågavarande bestämmelser göres av vederbörande importörer eller deras organisationer och att framställningarna prövas efter hörande av kommerskollegium och gene9

raltullstyrelsen samt eventuellt andra intresserade myndigheter; att de nämnda ämbetsverken vid sin behandling av ärendena infordrar yttranden från vederbörande näringsorganisationer får anses ligga i sakens natur. Vid bifall till gjord framställning torde medgivandet böra lämnas tills vidare dock högst intill viss fastställd dag. En lämplig maximering av tullfrihetsmedgivandet synes vara två år. För importörerna vore det givetvis önskvärt om medgivandet kunde förlänas ovillkorlig giltighet under ifrågavarande period, men det torde knappast vara lämpligt att binda tullfriheten starkare än om den fastställts i tulltaxan, i vilket fall ju riksdagen i vanlig ordning kunnat införa tull på varan; det torde dock få förutsättas att det endast i undantagsfall blir fråga om att bryta ett lämnat tullfrihetsmedgivande före angiven dag. Framställning torde i regel komma att göras om förlängning av tullfrihetsmedgivandet beträffande flertalet varuslag som erhållit dylik förmån, och det synes vara lämpligt att prövningen av dylika ärenden koncentreras och får karaktär av en årlig revision av den vid kungörelsen fogade förteckningen. Detta skulle kunna ernås genom att tullfrihetsmedgivande första gången beviljas icke för jämna två år utan så att det upphör exempelvis den 30 juni. Något hinder att utöka listan med nya varuslag mellan ifrågavarande årliga revisioner bör icke finnas. Vad därefter beträffar de grunder som bör tillämpas, när fråga uppkommer om medgivande av tullfrihet enligt den föreslagna bestämmelsen, torde det icke vara möjligt att utforma några generella regler, utan ärendena får bedömas efter omständigheterna i varje enskilt fall. Kommittén vill dock anföra följande synpunkter. Till en början må framhållas att det ibland kan vara svårt att fastslå huruvida en vara är föremål för inhemsk tillverkning eller ej. När det endast är fråga om skillnader i kvalitet eller utförande torde tullfrihet i allmänhet ej böra medgivas, för såvitt icke fråga är om så stora avvikelser att importvaran och den inom landet tillverkade produkten framstår såsom skilda varuslag. Vidare bör givetvis beaktas eventuellt föreliggande konkurrens med inom landet tillverkade varor av annat material eller utförande men med enahanda användning. Även om det ur nu berörda synpunkter icke möter något direkt hinder att medgiva tullfrihet, torde sådant medgivande i allmänhet icke böra lämnas utan att fråga är om varuslag av en viss betydenhet, så att icke den administrativa apparaten belastas med allt för obetydliga frågor. Att uppdraga någon värdegräns torde dock icke vara lämpligt, utan frågan bör bedömas från fall till fall. Vid bedömandet av hithörande frågor bör vidare avseende fästas vid huruvida medgivandet mera direkt kommer den slutliga konsumenten till godo eller om det närmast innebär en förstärkning av nettotullskyddet för en inhemsk producent som i sin tillverkning använder varor av ifrågavarande slag. Fall av sistnämnda art bör såsom förut anförts i princip bedömas efter samma grunder som krav på ökat tullskydd genom höjning av tullen på färdigvaran; en särskild anledning till välvillig behandling i fall som här avses kan vara att produktio10

nen eljest h a r a t t v i d k ä n n a s e t t n e g a t i v t skydd. Liksom n ä r det gäller a n d r a tulltaxespörsmål h a r m a n självfallet ä v e n a t t t a g a h ä n s y n till möjligheten a t t tulltekniskt definiera och särskilja ifrågavarande artiklar. Enligt v a d som framgår av den följande detaljbehandlingen a v olika varuslag och v a r u g r u p p e r ä r det särskilt t v å o m r å d e n som k o m m i t t é n t ä n k t sig a t t den föreslagna anordningen skulle k o m m a a t t tillämpas på, nämligen kemikalier och maskiner, men d e t t a utesluter icke a t t även a n d r a v a r u o m r å d e n kan ifrågakomma i den m å n så befinnes lämpligt. 3 §. B e r ä k n i n g av tull vikten Enligt k o m m i t t é n s förslag skall det övervägande antalet varuslag beläggas med värdetull, men de i n e d a n s t å e n d e förteckning u p p t a g n a p r o d u k t e r n a skall fortfarande draga tull efter vikten. Tulltaxenr

Varuslag

Beräkningsgrund1 Nuvarande Föreslagen

03.02 Spillånga Skarpsill och sardeller Fiskrom 03.03 Ostron 04.06 Naturlig honung 06.01 Blomsterlökar 06.02 Levande växter 06.03 Avskurna blommor 06.04 Adiantum och asparagus Kap. 7 Köksväxter med undantag av svampar Svampar Kap. 8 Frukter 09.01 Kaffe 09.02 Te 09.04 ) 09.06 l Peppar, kanel, nejlikor, nejlikstjälkar: 09.07 J omalna malna 09.05 Vanilj 09.08 Muskot, muskotblomma, kardemumma 09.09 Anis m. m 09.10 Andra kryddor 12.08 Aprikos-, persiko- och plommonkärnor . 15.07 Linolja 15.08 Linolja m. m 15.10 Linoljefettsyra m. m 16.04 Fiskrom övriga fiskkonserver 1

N E N B N N E E E N E N N E

N N N B N N E N N N N N N N

N E N N N N N N N N N E

N N N N N N N N N N N E

N = nettevikt; E = vikt inkl. visst emballage; B = bruttovikt.

Beräkningsgrund

Tulltaxenr 16.05 17.02 17.04 17.05 18.03 18.04 18.05 18.06 19.03 19.05 20.01 20.02 20.03 20.04 20.05 20.06 20.07 25.23 27.10 27.11 28.04 31.02 34.01 34.03 35.01 35.03 35.06 37.07 40.11 42.02 44.14 44.15 44.16 48.09 58.01 59.05 68.12 73.02 85.20 85.24 98.11 1

12 Varuslag Ostron Övriga skaldjurskonserver Konstgjord honung Sockerkonfektyrer Socker med tillsats av smakämne etc. Kakaomassa Kakaosmör Kakaopulver Choklad och chokladvaror Makaroner m. m Majsflingor m. m Köksväxter etc. i ättika Köksväxter, beredda på annat sätt . Frukter, frysta Kanderade fruktskal m. m Sylter och marmelader Frukter, beredda på annat sätt Saft, på kärl över 3 kg Saft, på andra kärl Cement Smörjfetter Rå butan etc. (gasol) Kisel Ammoniumsulfat m. fl. gödselmedel Toalettvål Smörjfetter Kaseinlim Gelatin Lim och klister, ej särskilt nämnda Positiv kinofilm Ringar och slangar av gummi Väskor Faner Kryssfaner Lamellplattor Wallboard Knutna mattor Fisknät Varor av asbestbetong Kiseljärn Glödlampor Grafitelektroder Cigarrettmunstycken av bärnsten . ..

Kombinerad vikt- och värdetull.

Nuvarande Föreslagen

B E N E E N N N E E N E E E E E E N E B B B N N E B N N N E E E N N N N E N N N N N E

E E N E E N N N E N N E E E E E E N E N N N N N E N N N N N N1 N1 N N N N N N1 N N N N N

Tull som utgår efter vikten kan beräknas på nettovikten eller på vikten inklusive eventuellt förefintligt emballage av olika slag. Enligt gällande bestämmelser skall sålunda askar, burkar, flaskor o. dyl. inner emballage ofta inräknas i vikten (»E-vikt»); i vissa fall förekommer det också att allt emballage skall medräknas (d. v. s. tullen beräknas efter bruttovikten). Dessa beräkningssätt behöver icke innebära någon skärpt tullbeskattning, eftersom tullsatsernas storlek kan avpassas med hänsyn till viktberäkningen. Inräknande av emballaget i den tullpliktiga vikten kan ibland rent principiellt ge en riktigare avvägning av tullskyddet än en beräkning efter nettovikten; tullen anpassar sig sålunda i viss mån efter det i regel förhållandevis högre priset för smärre förpackningar och kan vidare innefatta kompensation för tullbelastningen på emballaget. Tillämpningen av vikttullar medför emellertid sådana ojämnheter i tullbeskattningen att nyssnämnda omständighet icke kan tillmätas någon större betydelse. Kommittén har funnit övervägande skäl tala för att tullen i allmänhet beräknas efter nettovikten och att vikten inklusive emballage lägges till grund för beräkningen endast i sådana fall då detta är av praktiska skäl direkt påkallat. Detta har såsom framgår av ovanstående förteckning ansetts vara fallet beträffande vissa livsmedelsprodukter (närmast konserver och konfektyrer), levande växter samt toalettvål, för vilka artiklar tullen liksom för närvarande skulle beräknas efter E-vikten, ävensom beträffande färska ostron, för vilka fortsatt bruttoviktsförtullning torde böra föreskrivas med hänsyn jämväl till önskemålet att undvika rubbningar i bestående tullförhållanden på detta område (se kap. 3). Beträffande övriga varor som för närvarande drager tull efter vikten inklusive emballage skulle således övergång ske till nettoviktsförtullning, ur tullbeskattningssynpunkt är denna omläggning i allmänhet icke av sådan betydelse att den ansetts påkalla några särskilda kommentarer vid behandlingen av de olika varuslagen. Medan bruttovikten i regel kan anses fullt entydig, är det nödvändigt att klart angiva, vilket slag av emballage som skall medräknas, då tullen skall beräknas efter den s. k. E-vikten. Den nuvarande definitionen på detta begrepp är emellertid komplicerad och ofta svårtillämplig, och det är många gånger rätt slumpartat hur mycket emballage som kommer att inräknas i vikten. För att undvika sistnämnda missförhållande bör endast sådant emballage medräknas som kan sägas höra samman med själva varan. Kommittén har beträffande varor i allmänhet funnit lämpligast, att i tullvikten inbegripes sådant förefintligt emballage, i vilket varor av ifrågavarande slag plägar saluhållas i detaljhandeln. Tull vikten blir då oberoende av det ofta varierande sätt på vilket varorna förpackats för transporten och lagringen. Tillämpningen av en sådan definition torde i regel icke förorsaka några större svårigheter; framhållas må att den nuvarande definitionen bl. a. innefattar en liknande bestämmelse. Gränsdragningsproblem kan givetvis icke helt undvikas, t. ex. när det gäller i övrigt likartade burkar av olika storlek, men här får man liksom för närvarande tänka 13

sig schematiska regler, vilkas utformning närmast får ankomma på generaltullstyrelsen. I fråga om levande växter har kommittén funnit övervägande skäl tala för att bibehålla den nuvarande specialregeln, enligt vilken i tullvikten inräknas allt närmaste emballage, såsom baljor eller krukor med jord, korgar, bastmattor m. m. Eftersom förtullning efter nettovikten skulle gälla för det övervägande antalet varuslag, har kommittén funnit det mest praktiskt att i 3 § tulltaxeförordningen stadga detta beräkningssätt såsom allmän regel, under det att förekommande undantag härifrån angives vid vederbörande rubriker. Kommittén har icke funnit tillräckliga skäl föreligga att bibehålla nuvarande bestämmelser om legal nettovikt, d. v. s. nettovikt bestämd med användande av särskilt fastställd taraprocent, utan det bör ankomma på vederbörande tullmyndighet att utröna netto vikten på sätt som i varje särskilt fall befinnes mest ändamålsenligt; detta bör icke hindra att generaltullstyrelsen till ledning för viktberäkningen publicerar uppgifter rörande taraprocenten för olika varuslag vid ofta förekommande emballagetyper. 4 §. Beräkning av tullvärdet Föreskrifterna om beräkning av varas tullvärde kommer att i sin helhet av kommittén upptagas till behandling i samband med den fortsatta översynen av tulltaxeförordningen. Härvid kommer bl. a. att övervägas frågan om reglernas anpassning efter den konvention rörande varas tullvärde, som utgör ett av resultaten av det sedan åtskilliga år pågående samarbetet på tullområdet mellan ett flertal europeiska länder. Kommittén har emellertid redan nu ansett sig böra pröva ett detalj spörsmål, som befunnits vara av betydelse för bestämmande i vissa fall av tullsatsernas höjd, nämligen frågan på vilket sätt hänsyn skall tagas till emballaget vid fastställande av tullvärdet. Enligt gällande bestämmelser skall i tull värdet inräknas emballagets värde. Detta får anses naturligt i fråga om engångsemballage men leder enligt kommitténs uppfattning till mindre tillfredsställande resultat i fråga om emballage som användes flera gånger. Kommittén har funnit den regel som skall tillämpas enligt ovannämnda konvention, nämligen att i värdet skall inräknas kostnaden för emballaget, innebära en riktigare och i allmänhet även ur praktisk synpunkt lämpligare princip för bestämmande av tullvärdet. För den händelse en fullständig revision av tulltaxeförordningen icke skulle hinna verkställas, innan den nya tulltaxan träder i kraft, föreslår kommittén därför en provisorisk ändring av förordningens 4 § på här antytt sätt. Denna ändring innebär beträffande t. ex. låneemballage att i tullvärdet endast medräknas eventuell hyra, returfrakt och andra kostnader men icke såsom för närvarande emballagets hela värde. Vi14

dare blir de särskilda bestämmelserna för beräkning av tullvärdet vid införsel i godsbehållare (container) överflödiga och har därför föreslagits slopade. Kommitténs förslag till värdetullsatser bygger på att reglerna för bestämmande av tullvärdet icke i övrigt undergår sådana ändringar att underlaget för tullberäkningen i väsentlig mån förändras; det preliminära studium som kommittén ägnat ovanberörda tullvärdekonvention har givit vid handen att en övergång till däri föreskrivna regler icke skulle innebära sådana ändringar.

Tulltaxa Tulltaxans olika rubriker och varugrupper kommer att i det följande var för sig göras till föremål för närmare behandling. I regel lämnas för varje position en tabellarisk sammanställning av vissa relevanta uppgifter rörande tullförhållandena. Här redovisas sålunda till en början normaltullsatserna, baserade på det till kommittén inkomna kalkylmaterialet. Vidare angives de tullsatser, som enligt nu gällande tulltaxa vanligen blir tilllämpliga för artiklar, hänförliga till ifrågavarande nummer 1 ; när det gäller specifika tullsatser angives såvitt möjligt dessas motsvarighet i procent av värdet, beräknat dels enligt kalkylmaterialet (K) eller produktionsstatistiken (P), dels enligt importstatistiken (I). 2 I den mån positionen beröres av gällande GATTbindningar redovisas även dessa i sammanställningen; vid bindning av specifik tull med rätt att övergå till viss värdetullsats upptages endast sistnämnda tullsats. Vidare angives i sammanställningen de yrkanden som framkommit från industrins och handelns sida (jämför nedan), varjämte till sist återgives kommitténs förslag till tullsats eller tullsatser för rubriken i fråga. Nämnda tabellariska sammanställning följes i vissa fall av mer eller mindre utförliga uppgifter rörande import, produktion och export. Det har dock icke ansetts möjligt att här redovisa hela det omfattande statistiska material som kommittén haft att stödja sina bedömanden på. Uppgifter av detta slag har därför medtagits endast då detta ansetts vara av större intresse. Framhållas må att på grund av skiljaktigheter i den statistiska klassificeringen full motsvarighet icke alltid föreligger mellan å ena sidan produktionssiffrorna samt å andra sidan import- och exportsiffrorna. Härefter refereras de huvudsynpunkter som i samband med avhållna hearings eller eljest anförts från industrins och handelns sida. På områden där bransch1 Hänsyn liar härvid icke tagits till ändringar som genomförts under slutskedet av kommitténs arbete (provisorisk höjning av tullarna för bl. a. åtskilliga textil- och lädervaror i juli 1955 ävensom vissa av 1955 års höstriksdag beslutade ändringar med anledning av vidtagna kompletteringar och modifieringar av gällande GATT-avtal). (P) har beräknats efter produktionsstatistiken för år 1952, (I) efter importstatistiken för år 1953; (K) baserar sig i regel på priserna vid tiden för kalkylavlämnandet. Vid beräkningen av (K) och (P) har priserna reducerats med den nuvarande tullen i syfte att göra incidenssiffrorna mera jämförbara med den på cif-värdet beräknade importincidensen (I); detta schematiska beräkningssätt kan i vissa fall leda till att (K) och (P) ger en överdriven bild av tullskyddets storlek. Att å andra sidan (I) är ett mycket otillförlitligt mått på tullskyddets höjd har framhållits i del I (avd. VI: 1).

17 2. Tulltaxebetänkande. Del II

föreningar finnes rör det sig i allmänhet om uttalanden av dessa, i andra fall återgives vad som anförts av företag som kommittén i förekommande fall haft kontakt med. I detta sammanhang redovisas bl. a. viktigare framställningar som gjorts direkt till kommittén eller som överlämnats till kommittén för att tagas i övervägande vid fullgörande av utredningsuppdraget. Självklart är att man på sina håll inom såväl industrin som handeln kan ha annan uppfattning än den som sålunda framkommit. Framhållas må att de anförda uppgifterna står för vederbörandes räkning och att återgivandet av desamma icke innebär att de verifieras av kommittén. Icke heller får den omständigheten att kommittén eventuellt icke bemöter framförda argument tolkas så att kommittén skulle ansluta sig till desamma. Efter referatet av industrins och handelns synpunkter följer kommitténs bedömning av tullfrågan med angivande allt efter omständigheterna mer eller mindre utförligt av de skäl som i huvudsak varit bestämmande för kommitténs ställningstagande. Därest reservation föreligger mot kommitténs förslag redovisas denna i anslutning till kommitténs uttalande under ifrågavarande rubrik. Beträffande rubriker som i huvudsak omfattar endast varuslag, vilka för närvarande är tullfria och för vilka ändring i detta förhållande ej ifrågasatts från industrins eller handelns sida, lämnas i regel ingen särskild motivering till förslag om fortsatt tullfrihet. Det sålunda skisserade framställningssättet underkastas i förekommande fall de modifikationer, som påkallas av att enhetliga varugrupper, omfattande ett större avsnitt av nomenklaturen, göres till föremål för generell behandling i ett sammanhang. I dylika fall begränsas i regel framställningen under de enskilda positionerna till den tabellariska sammanställningen jämte en hänvisning till det allmänna avsnittet eller eljest en kortare kommentar till förslaget på ifrågavarande punkt.

AVDELNING

I

Levande djur och animaliska produkter Kap.

1. Levande

djur

Nr 0 1 . 0 1 . Levande hästar, åsnor, mulor och mulåsnor Nr 01.02. Levande nötkreatur och bufflar Nr 0 1 . 0 3 . Levande svin Nr 01.04. Levande får och getter Ntivarande tull: föl under ett år och hingstar fri andra hästar: varmblodiga per st. 150: 00 övriga per st. 50: 00 nötkreatur per st. 10: 00 svin per kg 0:10 får per st. 1:00 övriga levande djur fri GATT: hästar (andra än föl under ett år) avsedda för avelsändamål nuvarande tull Förslag fri H ä s t a r , n ö t k r e a t u r , får och svin skall enligt 1955 å r s jordbruksproposition beläggas med importavgift. Beträffande övriga hit hänförliga djur, vilka för närv a r a n d e är tullfria, torde n å g o t skyddsintresse icke föreligga. K o m m i t t é n h a r i enlighet h ä r m e d i tulltaxeförslaget u p p t a g i t dessa r u b r i k e r m e d tullfrihet. Nr 01.05. Levande fjäderfä Nuvarande Förslag

tull

fri fri

1955 års jordbruksproposition h a r icke t a g i t ställning till h u r u v i d a levande fjäderfä skall i enlighet med e t t under remissbehandlingen v ä c k t y r k a n d e inbegripas u n d e r importavgiftssystemet. Departementschefen h a r i stället med anledning av d e t t a och liknande y r k a n d e n förklarat a t t d e t b ö r a n k o m m a på jordb r u k s n ä m n d e n a t t n ä r m a r e u t r e d a huruvida en utvidgning i fråga om jordbruksregleringsvarorna bör genomföras. D å enligt k o m m i t t é n s u p p f a t t n i n g eventuellt erforderligt s k y d d för fjäderfäproduktionen bör l ä m n a s genom importavgift, föreslår k o m m i t t é n a t t fjäderfä liksom hittills i tulltaxan u p p t a g e s u t a n tull. 19

Nr 01.06. Andra levande djur Nuvarande tull: vissa pälsdjur, ej avsedda för avel . . andra Förslag

15 % fri fri

A v hit hänförliga djur är för n ä r v a r a n d e endast vissa pälsdjur belagda med tull. D e n n a h a r till syfte a t t hindra e t t kringgående av tullen på m o t s v a r a n d e pälsverk. Vid e t t b o r t t a g a n d e av tullen p å oberedda pälsskinn, vilket k o m m i t t é n föreslår u n d e r n r 43.01, saknas anledning bibehålla tullen p å djur av ifrågavar a n d e slag. Enligt k o m m i t t é n s u p p f a t t n i n g bör därför tullfrihet stadgas för hela denna rubrik. Kap.

2. Kött,

fläsk

och andra

ätbara

djurdelar

Nr 02.01. Kött, fläsk och andra ätbara delar av djur, upptagna i nr 0 1 . 0 1 — 01.04, färska, kylda eller frysta Nr 02.02. Slaktat fjäderfä och ätbara delar därav (med undantag av lever), färska, kylda eller frysta Nr 02.03. Lever av fjäderfä, färsk, kyld, fryst eller saltad Nr 02.04. Annat kött och andra ätbara djurdelar, färska, kylda eller frysta Nr 02.06. Kött, fläsk och andra ätbara djurdelar (med undantag av lever av fjäderfä), saltade, torkade eller rökta Nuvarande tull: av fågel: vilt gåslever annat av ren av svin (fläsk): rökt annat av andra djur GATT: gåslever varor av vildfågel och ren Förslag

per kg per kg

fri 4:00 0:20 fri

per kg per kg per kg

0:18 0:12 0: 07 20 % fri fri

K ö t t , fläsk, inälvor och a n d r a ä t b a r a delar av häst, n ö t k r e a t u r , får och svin s a m t k ö t t av fjäderfä skulle enligt jordbruksprisutredningens förslag beläggas med importavgift. U n d e r remissbehandlingen h a r från producenthåll y r k a t s a t t j ä m v ä l övriga till dessa rubriker hänförliga varuslag skulle inbegripas u n d e r avgiftssystemet. 1955 års jordbruksproposition h a r icke tagit ställning till denna fråga, u t a n departementschefen h a r förklarat det böra a n k o m m a p å jordbruksn ä m n d e n a t t n ä r m a r e utreda, h u r u v i d a en utvidgning i fråga om jordbruksregleringsvarorna bör genomföras. E v e n t u e l l t erforderligt gränsskydd för a n d r a varuslag än de av jordbruksprisutredningens förslag omfattade p r o d u k t e r n a

bör enligt k o m m i t t é n s u p p f a t t n i n g l ä m n a s genom a t t även dessa varuslag b e lägges m e d importavgift. K o m m i t t é n h a r i enlighet h ä r m e d u p p t a g i t förevar a n d e rubriker i deras helhet m e d tullfrihet. Nr 02.05. Ister och annat fett av svin eller fjäderfä, icke smält eller pressat och icke innehållande köttstrimmor, färskt, kylt, fryst, saltat, torkat eller rökt Nuvarande tull: ister annat fett: av svin av fjäderfä Förslag

per kg

0: 15

per kg per kg

0:12—0: 18 0:20 fri

Till d e t t a n u m m e r hänförliga varor t o r d e samtliga k o m m a a t t falla u n d e r importavgiftssystemet enligt 1955 års jordbruksproposition och h a r därför i tulltaxeförslaget u p p t a g i t s u t a n tull. Nr 02.06. Kött, fläsk och andra ätbara djurdelar (med undantag av lever av fjäderfä), saltade, torkade eller rökta Behandlas tillsammans m e d nr 02.01 m . fl.

Kap.

3. Fisk, kräftdjur

och

blötdjur

Nr 03.01. Fisk, färsk (levande eller död), kyld eller fryst Nuvarande tull: lever, rom och mjölke med användning som födoämne . .. per kg andra slag Förslag

0: 07 fri fri

Nr 03.02. Fisk, saltad, torkad eller rökt Nuvarande tull: spillånga per kg torskrom i tunnor annan fiskrom per kg lever och mjölke med användning som födoämne per kg skarpsill, saltad: i tunnor annan; ävensom sardeller, saltade per kg andra slag GATT: torskrom i tunnor, saltad lax och laxöring

0: 75 fri 1: 25 0: 07 fri 0:50 fri

fri 21

örslag: spillånga per kg skarpsill och sardeller: avsedda att användas uteslutande för tillverkning av konserver . . . . fiskrom: avsedd att användas uteslutande för tillverkning av konserver . . . . annan per kg andra slag

0:75

fri 0:50

fri 1:25 fri

Nr 0 3 . 0 3 . Kräftdjur och blötdjur, med eller utan skal, färska (levande eller döda), kylda, frysta, saltade eller torkade; kräftdjur med skal, kokta Nuvarande tull: ostronyngel eller ungostron, lingsändamål andra ostron sniglar och andra blötdjur: levande andra andra slag GATT: kräftor Förslag: ostronyngel eller ungostron, lingsändamål andra ostron andra slag

för odper kg

per kg

fri 1:00

K

..

I

29,0%

fri 0:07 fri fri

för odper kg

fri 1: 00 fri

E n l i g t K u n g l . Maj:ts bemyndigande den 19 februari 1954 h a r tillkallats sakkunniga, 195Jf. års fiskeriutredning, med uppgift a t t verkställa översyn av riktlinjerna för prisregleringen p å fiskets område. Utredningen skall till behandling u p p t a g a icke b l o t t frågan om den inhemska prisregleringen u t a n även direktiven för den import- och exportreglering som k a n finnas erforderlig för prisregleringens u p p r ä t t h å l l a n d e . Dess arbete berör sålunda förhållanden som i hög grad s a m m a n h ä n g e r med tullskyddet. T u l l t a x e k o m m i t t é n h a r därför efter s a m r å d m e d fiskeriutredningen a n s e t t sig böra föreslå a t t i a v v a k t a n på r e s u l t a t e t a v u t r e d n i n g e n s a r b e t e någon egentlig ändring icke vidtages i tullförhållandena p å d e t t a o m r å d e . Beträffande vissa varor a v underordnad betydelse h a r komm i t t é n dock a v p r a k t i s k a skäl ansett en hyfsning a v tulltaxan b ö r a ske i n e d a n a n g i v n a hänseenden. Tulltaxeringen av lever, mjölke och färsk rom är enligt gällande taxa oklar, m e n i praxis h a r varuslagen ansetts hänförliga till ej särskilt n ä m n d a ä t b a r a djurdelar. F ö r dylika artiklar gäller för n ä r v a r a n d e en tull av 7 öre per kg. I den n y a n o m e n k l a t u r e n är dessa artiklar sammanförda m e d den hela fisken. Enligt

k o m m i t t é n s uppfattning bör tullfriheten för fisken avse även n y s s n ä m n d a inälvor. För n ä r v a r a n d e gäller tullfrihet för torskrom i n k o m m a n d e i t u n n o r ; bestämmelsen avser n ä r m a s t saltad eller r ö k t torskrom för tillverkning a v konserver (främst k a v i a r e r s ä t t n i n g ) . K o m m i t t é n anser tullfriheten böra gälla alla slag av fiskrom, oavsett förpackningens beskaffenhet, som är avsedd a t t a n v ä n d a s för tillverkning av konserver. L i k n a n d e förhållanden råder i fråga om saltad skarpsill. Beträffande denna v a r a bör tullfriheten ävenledes k n y t a s till v a r a n s användning som r å v a r a inom konservindustrin, och den bör k u n n a u t s t r ä c k a s till a t t avse det med skarpsill eljest likställda varuslaget sardeller. Sniglar och a n d r a blötdjur blir enligt gällande tulltaxa i vissa fall tullbelagda. V a r o n i a i fråga är icke a v den betydelse a t t anledning föreligger a t t bibehålla tullen. Kap. 4. Mjölk och mejeriprodukter;

ägg; naturlig

honung

Nr 04.01. Mjölk, grädde härunder inbegripen, icke konserverad, koncentrerad eller sötad Nr 04.02. Mjölk, grädde härunder inbegripen, konserverad, koncentrerad eller sötad Nr 04.03. Smör Nr 04.04. Ost och ostmassa Nuvarande tull: mjölk och grädde: kondenserad per kg torrmjölk per kg annan smör per kg dessertost per kg annan ost per kg Svensk-finska handelsavtalet 1^/12 1927: emmentalost per kg Förslag

0:20 0:15 fri 0:20 0:50 0:20 0: 20 fri

Samtliga dessa varor skall enligt 1955 års jordbruksproposition beläggas med importavgift, varför k o m m i t t é n i tulltaxeförslaget u p p t a g i t dem m e d tullfrihet. Nr 04.05. Ägg och äggula, färska, konserverade, torkade eller sötade Nuvarande tull: äggula avsedd för beredning av läder andra slag per kg Förslag

fri 0: 20 fri

Enligt 1955 års jordbruksproposition skall ägg och äggprodukter inbegripas u n d e r importavgiftssystemet. I enlighet h ä r m e d h a r k o m m i t t é n u p p t a g i t förev a r a n d e rubrik u t a n tull.

Nr 04.06. Naturlig honung Nuvarande tull Producenterna Handeln Förslag

per kg per kg

0: 235 0:535 oförändrad tull per kg 0:30

Statistiska uppgifter. Några uppgifter angående produktionen av naturhonung kan icke erhållas ur den officiella statistiken; enligt uppgift från Sveriges Biodlares riksförbund, till vilket ca 60 % av landets biodlare lär vara anslutna, uppgick emellertid medlemmarnas produktion under åren 1949—1953 till resp. 2 800, 2 700, 2 200, 1 600 och 2 000 ton. Importen utgjorde samma år resp. 33 ton (94 tkr), 1 ton (2 tkr), 0 ton (0 tkr), 0 ton (0 tkr) och 63 ton (130 tkr); år 1954 tillämpades med hänsyn bl. a. till bristen på svensk honung en mera liberal licensieringspolitik än tidigare, och importen steg då till 193 ton (558 tkr); i de angivna importsiffrorna inbegripes konstgjord honung, men importen torde nästan helt ha avsett den naturliga produkten. Producenterna. I en framställning till Kungl. Maj:t år 1954 har Sveriges Biodlares riksförbund anfört bl. a. följande. För att frukt- och fröskördarna skall bli tillfredsställande med hänsyn till kvantitet och kvalitet är en fullgod pollination nödvändig. Den procentuella andel av frukt-, bär- och fröskörden, vilken kan tillskrivas binas verksamhet som pollenöverförare, beräknas uppgå till inemot 75 %; för vårt lands vidkommande torde värdet härav snarare överän understiga 150 mkr om året. I jämförelse härmed är de svenska biodlarnas direkta inkomster av vax- och honungsproduktionen på ca 10 mkr årligen av ganska underordnad betydelse. De svenska frukt- och fröodlarna har således betydligt större gagn av bina än biodlarna själva. Biodlingens lönsamhet har tyvärr under de senaste åren visat en stadigt nedåtgående tendens, beroende bl. a. på att materialkostnaderna stigit medan honungspriset varit praktiskt taget konstant. På grund av de svåra ekonomiska förhållandena har en betydande minskning av antalet biodlare och bisamhällen inträffat. Man anser det vara ett statsintresse av första ordningen att biodlingen icke går ytterligare tillbaka utan om möjligt förkovras. De låga priser som de utländska producenterna begär för honungen, mestadels på grund av statliga subventioner, utesluter varje möjlighet till konkurrens i den allmänna handeln från de svenska biodlarnas sida. Man hemställer därför att sådana föreskrifter måtte meddelas att import av honung ej vidare tillätes. Framställningen har av Kungl. Maj:t överlämnats till tulltaxekommittén för att tagas i övervägande vid fullgörande av utredningsuppdraget. Hos kommittén har organisationen i fråga påyrkat en höjning av den nuvarande tullsatsen med minst 30 öre per kg. Handeln. Från handelns sida har framhållits att konsumtionen i första hand inriktar sig på den inhemska honungen. Vissa billigare kvaliteter som ej framställes här i landet importeras dock av choklad- och tobaksindustrin. Då den 24

svenska skörden år 1954 var onormalt liten, ägde likväl en viss kompletterande import rum. Härigenom kunde marknadens efterfrågan på honung någorlunda täckas. Om man då endast haft den svenska honungen att lita till, hade säkerligen åtskilliga konsumenter blivit utan möjlighet att erhålla varan, vilket skulle ha påskyndat den tendens till avmattning i konsumtionen, som man kan konstatera under senare år. Vid full tillgång på svensk honung torde utländsk vara ha små möjligheter att vinna insteg på marknaden, då den inhemska varan uppenbarligen föredrages av konsumenterna. Vid sådant förhållande saknas skäl att vidtaga någon tullhöjning. Statens jordbruksnämnd. I yttrande över den av Sveriges Biodlares riksförbund hos Kungl. Maj:t gjorda framställningen, vilken närmast avsåg kvantitativa restriktioner för honungsimporten, har statens jordbruksnämnd förklarat sig anse farhågorna för verkningarna av fri import vara överdrivna. Den svenska honungens överlägsna kvalitet och väl inarbetade ställning på marknaden gör det sannolikt att några allvarliga rubbningar av avsättningsmöjligheterna i allmänhet icke uppkommer. Nämnden har emellertid uttalat att gällande tull på honung med hänsyn till nuvarande priser får anses relativt låg och att frågan i vad mån en förbättring av tullskyddet på honung lämpligen kan genomföras bör hänskjutas till tulltaxekommittén. Kommittén. Den svenska honungen har under de senare åren betingat ett pris vid försäljning till grossist av 3: 50 a 4: 00 per kg. Importpriset utgjorde år 1953 ca 2: 00 och år 1954 ca 2: 90 per kg. Biodlingens betydelse för frukt- och fröproduktionen torde vara obestridlig. Enligt kommitténs uppfattning är det emellertid icke möjligt att säkerställa en biodling av härför erforderlig omfattning genom ett högt tullskydd för honung. Tydligt är nämligen att en hög tull på denna vara ökar prisnivån och minskar konsumtionen, varigenom åtgärdens syfte att vidmakthålla en biodling av större omfattning skulle direkt motverkas. Frånsett detta kan det i princip knappast anses riktigt att honungskonsumenterna skall subventionera fruktoch fröproduktionen. I den mån ekonomiskt bistånd kan behövas åt biodlingen för att säkerställa att denna får så stor omfattning som erfordras med hänsyn till nämnda produktion synes det naturligt att frukt- och fröodlarna i första hand får bära kostnaden härför. Vad nu sagts bör självfallet icke hindra att honungsproduktionen som sådan lämnas visst stöd i form av tull. Enligt kommitténs uppfattning finnes emellertid icke anledning att sätta denna på en i jämförelse med andra varuområden särskilt hög nivå. Kommittén har med beaktande bl. a. av de omständigheter som jordbruksnämnden anfört funnit en höjning till 30 öre per kg innebära en lämplig avvägning av tullskyddet. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Under sådana år då den svenska skörden varit tillräcklig har import av honung endast förekommit i små 25

k v a n t i t e t e r för vissa särskilda ä n d a m å l . Visserligen h a r importen u n d e r de sen a s t e åren v a r i t av något större omfattning, men d e t t a h a r sin förklaring i a t t den svenska skörden då endast u p p g å t t till en tredjedel av den normala och alltså varit helt otillräcklig. Vid s å d a n t förhållande finns det inga skäl a t t höja tullsatsen, u t a n vi föreslår a t t denna b e s t ä m m e s till ungefär n u v a r a n d e storlek eller 25 öre per kg. Kap.

5. Produkter

av animaliskt eller

ursprung, ej annorstädes inbegripna

upptagna

Nr 0 5 . 0 1 . Människohår, obearbetat, även tvättat och avfettat; avfall av människohår Nr 0 5 . 0 2 . Borst av svin; hår av grävling samt andra djurhår till borstbinderiarbeten; avfall av dylika borst eller hår Nuvarande tull fri Förslag fri Nr 0 5 . 0 3 . Tagel, även fästat på underlag, och avfall därav Normaltull: berett tagel Nuvarande tull: råtagel annat Industrin: råtagel berett tagel Förslag: råtagel; avfall av tagel andra slag

ca 7 %

per kg

fri 0:20

K

ca 3 %

I

6,0%

fri 10 % fri 5%

Statistiska uppgifter. Storleken av import, p r o d u k t i o n och export av b e a r b e t a t tagel framgår a v tabell 1. Tabell 1. Bearbetat

tagel. Import

År 1936/38 1950 1951 1952 1953

Produktion

Export

ton

tkr

ton

tkr

ton

tkr

49 23 68 38 51

120 257 665 162 169

570 805 717 488 583

2 409 6 801 6 352 4 884 4 436

33 54 39 20 25

178 1216 1331 508 563

Industrin. Tagel beredes av företag inom täck- och madrassindustrin, vilken r e n t a l l m ä n t framhållit a t t lönsamheten inom branschen är dålig och a t t konkurrensen från u t l a n d e t k o m m e r a t t öka och lönsamheten a t t bli ännu sämre, därest tullen för branschens p r o d u k t e r sättes alltför lågt.

Kommittén. D e n n u v a r a n d e tullsatsen för berett tagel m o t s v a r a r i a l l m ä n h e t endast e t t p a r procent av v ä r d e t , ehuru den beträffande importerade v a r u p a r t i e r på senare år k u n n a t u p p g å till högre siffror. Tullen torde emellertid v a r a a v relat i v t u n d e r o r d n a d betydelse för branschen, bland a n n a t med hänsyn till a t t v a r a n huvudsakligen torde a n v ä n d a s som halvfabrikat i egen tillverkning. K o m m i t t é n h a r i b e t r a k t a n d e j ä m v ä l a v den inhemska produktionens dominerande ställning icke a n s e t t en höjning till normaltullsatsen påkallad u t a n funnit en tullsats a v 5 % av v ä r d e t innebära en lämplig avvägning av tullskyddet. I fråga o m råtagel h a r icke ifrågasatts någon ändring a v bestående tullfrihet; med råtagel t o r d e böra jämställas avfall av tagel. Nr 05.04. Tarmar, blåsor och magar av andra djur än fiskar Nuvarande tull: ätbara blåsor och magar . . . . per kg andra slag GATT: korvskinn av nötkreatur, svin, get, får och lamm Handeln Förslag

0: 07 fri

fri fri fri

Enligt k o m m i t t é n s u p p f a t t n i n g föreligger icke hinder a t t u t s t r ä c k a den för de viktigaste artiklarna r e d a n gällande tullfriheten till a t t avse rubriken i dess helhet. Nr 05.05. Fiskavfall Nr 05.06. Senor samt limläder och annat liknande avfall av oberedda hudar eller skinn Nuvarande Förslag

tull

fri fri

Nr 05.07. Fjäder och dun samt delar därav, ävensom med fjäderbeklädnad försedda skinn och delar av fåglar, obearbetade, rengjorda, desinficerade eller konserverade men icke på annat sätt bearbetade Normaltull: dun 7ä8% konstdun ca 12 % rensad eller sorterad fjäder (ej prydnads) ca 9 % Nuvarande tidl: prydnadsfjädrar: av struts per kg 20:00 andra per kg 30:00 dun och konstdun per kg 0:75 K ca 2 % I 5,0 % annan fjäder: orensad och osorterad fri andra slag per kg 0:20 K ca 5 % I 7,0 % fjäderpennor fri

GATT: prydnadsfjädrar av struts dun och konstdun Industrin: orensad fjäder bearbetad fjäder, dun och konstdun Förslag: fjäder och dun för stoppning, orensad och osorterad andra slag

20% 10% fri 12%

fri 8%

Statistiska uppgifter. I m p o r t , produktion och export av hit hänförlig och d u n (annan än orensad och osorterad) framgår av tabell 2. Tabell 2. Fjäder och dun (annan än orensad och Import

fjäder

osorterad).

Produktion

Export

Är

1936/38 1950 1951 1952 1953

ton

tkr

ton

tkr

ton

tkr

190 287 214 262 346

438 1177 1126 1110 1330

150 201 182 230 203

300 997 993 961 969

0 2 3 2 0

1 18 35 114 13

Industrin. F r å n täck- och madrassindustrins sida h a r framhållits a t t för närv a r a n d e mer än hälften av den inhemska konsumtionen av b e a r b e t a d fjäder och d u n torde importeras. I fråga om dun är k o n s t d u n den största artikeln. K o n kurrensen utifrån är här b e t y d a n d e , vilket gör a t t m a n anser sig b ö r a p å y r k a normaltullsatsen 12 % . Eftersom vanligt d u n i tullhänseende icke t o r d e k u n n a skiljas från konstdun, i synnerhet som blandningar a v k o n s t d u n och d u n är m y c k e t vanliga, p å y r k a s 12 % tull även för vanligt dun. Beträffande rensad och sorterad fjäder är konkurrenstrycket utifrån ä n n u större än då d e t gäller k o n s t d u n och importen m y c k e t b e t y d a n d e . F ö r a t t de svenska företagen på d e t t a o m r å d e skall på ett någorlunda tillfredsställande s ä t t k u n n a k o n k u r r e r a med de stora utländska företagen fordras enligt industrins mening en tull a v 12 % även för b e a r b e t a d fjäder. Tullfriheten för orensad fjäder förutsätter m a n komm a a t t bibehållas. Kommittén. Anledning torde icke föreligga a t t frångå den för orensad och osorterad fjäder och dun gällande tullfriheten. Vad beträffar rensad eller sorterad fjäder och dun för stoppning h a r k o m m i t t é n , o a k t a t normaltullsatsen visar gansk a b e t y d a n d e variationer, i likhet med industrin funnit det av p r a k t i s k a skäl angeläget a t t tillämpa en enhetlig tull. Enligt k o m m i t t é n s uppfattning är emellertid en höjning till den genomsnittliga normalnivån icke motiverad, u t a n komm i t t é n h a r funnit sig böra s t a n n a vid en tullsats av 8 % av värdet. B.e träff ande

hit hänförliga (obearbetade) qjrydnadsjjädrar eller liknande fjädrar h a r k o m m i t tén funnit lämpligt a t t de å s ä t t e s s a m m a tull som rensad eller sorterad fjäder för stoppningsändamål. Nr 05.08. B e n och kvicke, obearbetade, avfettade, behandlade med syra eller befriade från gelatin eller eljest enkelt beredda (men icke tillformade), samt mjöl och avfall därav Nr 05.09. Horn, hovar, klövar, naglar, klor och näbbar, obearbetade eller enkelt beredda (men icke tillformade), samt avfall och mjöl därav; valbarder och liknande varor, obearbetade eller enkelt beredda (men icke tillformade), samt borst och avfall därav Nr 05.10. Elfenben, obearbetat eller enkelt berett (men icke tillformat), samt mjöl och avfall därav Nr 05.11. Sköldpadd (skal, lösa plåtar, klor), obearbetad eller enkelt beredd (men icke tillformad); avfall av sköldpadd Nr 05.12. Korall och liknande varor, obearbetade eller enkelt beredda m e n icke på annat sätt bearbetade; skal av blötdjur, obearbetade eller enkelt beredda (men icke tillformade), samt mjöl och avfall av dylika skal Nr 0 5 . 1 3 . Naturlig tvättsvamp Nuvarande tull GATT: tvättsvamp Förslag

fri fri fri

Nr 05.14. Ambra, bävergäll, sibet och mysk; spanska flugor; galla, även torkad; animaliska ämnen, färska, kylda, frysta eller tillfälligt konserverade på annat sätt, med huvudsaklig användning för beredning av läkemedel Nuvarande tull: råämnen till läkemedel andra slag: i kärl vägande brutto 1 kg eller däröver per kg andra per kg GATT: andra än råämnen till läkemedel . . Förslag

fri

4:00; max. 10 % 5:00; max. 10 % 1 0 % ; max. 10:00 per kg fri

Till denna rubrik hänförliga, för n ä r v a r a n d e tullbelagda varuslag torde icke produceras inom landet; k o m m i t t é n h a r funnit hinder icke m ö t a a t t medgiva tullfrihet för rubriken i dess helhet. Nr 05.15. Animaliska produkter, ej annorstädes upptagna eller inbegripna; döda djur av de slag, som avses i kap. 1 eller 3 , icke ätbara Nuvarande tull Förslag

fri fri

AVDELNING

II

Vegetabiliska produkter Allmänna synpunkter

beträffande blommor, (kap. 6—8)

köksväxter,

frukt m. m.

Kap. 6—8 omfattar produkter av olika grenar av trädgårdsnäringen (inkl. fruktodlingen); det har därför befunnits lämpligt att från allmän synpunkt behandla dessa kapitel i ett sammanhang, varefter de olika varuslagen redovisas rubrik för rubrik. Statistiska uppgifter

Efter framställning från kommittén har inom statens jordbruksnämnd sammanställts vissa uppgifter i fråga om den yrkesmässiga odlingen av köksväxter m. m. samt fruktodlingen i Sverige. En sammanställning angående fruktodlingen har härjämte för kommitténs räkning upprättats av Sveriges Yrkesfruktodlares riksförbund (SYR). Dessa sammanställningar har i sammandrag publicerats i Jordbruksekonomiska Meddelanden för september 1954; nedan anförda statistiska uppgifter är delvis hämtade ur nämnda material. Trädgårdsodlingens (inkl. fruktodlingens) omfattning belyses av de i tabell 3 lämnade uppgifterna rörande antalet yrkesutövare på detta område; till jämförelse har medtagits jämväl uppgifter rörande det totala antalet förvärvsarbetande inom jordbruket med binäringar. Av tabellen framgår att antalet yrkesutövare inom trädgårdsodlingen under de senaste decennierna visat en tydlig ökning och att näringsgrenen i fråga härigenom markant skiljer sig från jordbruksnäringen i stort (man observerar även att ökningen praktiskt taget helt avser antalet företagare). Någon officiell produktionsstatistik finnes icke på förevarande område, varför några uppgifter angående produktionen icke lämnas i detta sammanhang. I tabell 4 återges uppgifter rörande konsumtionen av de viktigaste grupperna av hithörande artiklar (värdena avser konsumentpriser). De i tabellen anförda uppgifterna visar att konsumtionen av ifrågavarande artiklar undergått en betydande stegring sedan förkrigstiden. Enligt trädgårdsutredningen har denna stegring dock icke varit av sådan storleksordning att förbrukningen motsvarar vad som ur näringsfysiologisk synpunkt kan anses önskvärt. En fortsatt höjning 30

Tabell 3. Antal yrkesutövare

inom trädgårdsodling och jordbruk. Trädgårdsodling (inkl. fruktodling)

Jordbruk med binäringar

År

1930 1940 1945 1950 1

Företagare

Tjänstemän

Arbetare

Summa

4 468 6 707 6 883 8 943

2 798 3145 3 060 2 546

13 043 12 859 13 237 13 182

20 309 22 711 23 180 23 971

1041000 864 000 733 000 639 000

1 Ej totalräkning. ]^ram räknat på grundval av ;n 30-delssampling. Standardavvikelsen beräknas till ca 6 %.

av befolkningens levnadsstandard i vårt land torde därför, anför nämnda kommitté, komma att taga sig uttryck jämväl i en ökad konsumtion av olika slag av frukt och grönsaker. Importen av motsvarande varugrupper under ifrågavarande tid har enligt den officiella handelsstatistiken utvecklats på sätt framgår av tabell 5 (värdeuppgifterna i denna tabell avser importpriser, d. v. s. i regel partipriser, och är därför icke direkt jämförbara med uppgifterna i tabell 4). En jämförelse med avseende på utvecklingen mellan de två senaste tabellerna synes ge vid handen att importen proportionsvis ökat något mer än konsumtionen och följaktligen något mer än den inhemska produktionen av samma varor. Detta är förklarligt med hänsyn till den förbättrade transporttekniken, vilken gör det lättare att få hit produkter av ifrågavarande slag från länder med bättre produktionsbetingelser. Att importsiffrorna icke visat större ökning än som faktiskt är fallet torde sammanhänga med att importen förutom av gällande tullar hämmats jämväl av kvantitativa restriktioner av större eller mindre omfattning. Dessa restriktioner har dock lättats undan för undan och torde numera, utom såvitt angår äpplen och päron, icke innebära någon kännbar begränsning av importen. Tabell J/.. Konsumtion

År

1939 1950 1951 1952 1953

av

trädgårdsprodukter.

Levande växter och blommor

Rotfrukter

Köksväxter

Frukter och bär, färska

Summa, exkl. levande växter

1000 ton

1000 ton

mkr

1000 ton

mkr

1000 ton

mkr

1000 ton

mkr

75,0 85,0 82,0 85,0 95,0

20,2 33,2 32,8 44,2 43,7

57,0 91,0 87,0 93,0 104,0

39,3 121,9 123,5 152,5 157,0

244,8 400,1 383,0 386,6 402,0

191,6 622,0 633,3 728,4 733,0

376,8 576,1 552,0 564,6 601,0

251,1 777,1 789,6 925,1 933,7

mkr

Tabell 5. Import av

År

1939 1950 1951 1952 1953

trädgårdsprodukter.

Levande växter och blommor

Rotfrukter

Köksväxter

Frukter och bär, färska

Summa, exkl. levande växter

1 000 ton

mkr

1000 ton

mkr

1000 ton

mkr

1 000 ton

mkr

1000 ton

mkr

1,6 1,8 1,9 2,2 3,1

3,9 7,4 9,7 12,4 17,4

0,2 0,3 1,6 3,5 0,9

0,1 0,1 0,5 1,5 0,5

8,4 11,4 19,8 19,0

9,4 11,0 19,4 22,5

91,7 135,9 152,9 188,0 212,6

42,1 133,1 149,7 196,6 212,9

91,9 144,6 165,9 211,3 232,5

42,2 142,6 161,2 217,5 235,9

Tullförhållanden

Vad beträffar tullskyddet för ifrågavarande produkter må nämnas att motioner om ökat tullskydd i början av 1930-talet avslogs av riksdagen. År 1932 vidtogs emellertid åtskilliga höjningar även på detta område såsom led i det då införda systemet med tilläggstullar. I den proposition varmed förslag härom förelades riksdagen framhöll departementschefen att syftet med detsamma vore rent statsfinansiellt och att det icke innebure något ståndpunktstagande till andra åtgärder på hithörande område som i annat sammanhang kunde komma under omprövning. Det kan emellertid nämnas att bevillningsutskottet ansåg sig genom sitt tillstyrkande av propositionen ha besvarat ett flertal i riksdagen väckta motioner om höjning av tullsatserna i skyddssyfte. Senare under 1930talet vidtogs ytterligare höjningar i direkt protektionistiskt syfte. Tullsatsernas karaktär av skyddstullar framträdde tydligt även därigenom att man vid de överenskommelser om tullnedsättningar, som gjordes i handelsavtal med främmande länder, slog vakt om de förhöjda tullarna under de tider av året då inhemsk produktion förelåg. Frukt- och trädgårdsodlingen kom sålunda under 1930-talet i åtnjutande av betydande tullhöjningar för alla sina viktigare produkter och skiljer sig i detta hänseende från flertalet industrigrenar. Efter kriget har i anledning av tullförhandlingar inom ramen för GATT-avtalet vidtagits vissa nedsättningar, vilka, utom för äpplen och päron, i praktiskt taget samtliga fall avser perioder utan intresse ur skyddssynpunkt, varjämte tullsatserna även under skyddsperioderna i stor utsträckning bundits vid hittillsvarande belopp. Av största betydelse för tullskyddet, på detta liksom på flertalet andra varuområden, har givetvis varit den sedan förkrigstiden inträdda prisstegringen, vilken inneburit en avsevärd reducering av tullarnas relativa höjd. Till belysande av tullskyddets utveckling för olika grupper av här ifrågavarande produkter har i tabell 6 lämnats uppgifter om tullskyddets storlek i procent av de importerade varornas värde (importincidensen); för jämförelse har angivits jämväl den genomsnittliga importincidensen för all tullbelagd import. Importincidensen är såsom i andra sammanhang anförts icke något tillförlitligt mått på 32

Tabell 6. Importincidenser

för olika

varugrupper.

Levande växter

Köksväxter och rötter 1

Frukter och bär2

All tullbelagd import

1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938

30,4 43,1 62,5 53,5 32,5 34,4 36,0 39,5 40,4

3,8 3,8 9,0 16,5 16,2 15,4 14,5 14,1 13,7

23,3 24,1 30,2 32,2 30,7 28,3 35,9 37,3 31,1

18,3 21,2 31,5 34,7 31,9 20,0 16,6 23,3 25,4

17,9 20,7 30,3 32,9 30,2 21,1 19,1 24,8 25,9

16,0 18,2 19,1 19,2 18,8 18,6 18,4 17,3 17,5

1951 1952 1953

31,1 32,2 31,2

5,8 4,9 4,2

19,0 19,8 15,0

6,7 7,8 7,2

11,2 11,8 10,2

8,0 8,0 8,2

45,2 47,6

4,9 4,2

26,4 20,6

19,8 18,2

21,8 19,0

8,0 8,2

Skyddsperio 1952 1953 1

Omfattar även tomatpuré (nr 20.02). Omfattar icke apelsiner, citroner och bananer. 3 Tid av året då högsta tullsats gäller för resp. produkter (siffrorna för all tullbelagd import avser hela året).

tullnivån men torde dock kunna användas för här ifrågavarande ändamål. Siffrorna efter kriget visar mycket stark nedgång jämfört med förkrigssiffrorna, sammanhängande dels med penningvärdesförsämringen, dels med de i GATTförhandlingarna vidtagna direkta nedsättningarna. Dessa nedsättningar avser emellertid såsom redan nämnts nästan helt icke-skyddstid, varför helårssiffrorna knappast ger någon riktig uppfattning om den effektiva tullnivån. För senare år möjliggör emellertid statistiken angivande av särskilda siffror för skyddstiden. Av dessa siffror finner man att det egentliga tullskyddet för ifrågavarande produkter fortfarande är högt och synes ligga ungefär i jämnhöjd med helårssiffrorna för åren 1930—1931. Vid jämförelse med siffrorna för all tullbelagd import framgår att trädgårdsnäringens tullskydd under skyddsperioden ligger på en helt annan nivå än genomsnittet för den svenska produktionen och icke på samma sätt reducerats under de gångna decennierna (även det egentliga jordbruksområdet har erhållit högre skydd än produktionen i allmänhet, men detta skydd har lämnats i annan form än genom tullar). Kommittén har funnit det vara förenat med alltför stora vanskligheter att såsom skett för industriprodukter beräkna normaltullsatser för hithörande artiklar, och dylika tullsatser skulle på grund av de speciella förhållandena knappast ha kunnat tjäna kommittén till ledning på samma sätt som på industriområdet. 33 3. Tulltaxebetänkande. Del II

Trädgårdsprodukter är icke heller medtagna i det material som ligger till grund för de verkställda beräkningarna av normalskyddskoefficienten. Enligt de principer som tillämpats vid beräkningen av normal tullsatser för industrivaror torde sådana tullsatser för frukt och trädgårdsprodukter i allmänhet ha kommit att röra sig mellan 10 och 15 % av värdet. Producenternas synpunkter

I fråga om den egentliga trädgårdsodlingen (d. v. s. odlingen i handelsträdgårdar av huvudsakligen blommor, grönsaker och bär) har Sveriges Handelsträdgårdsmästares riksförbund anfört bl. a. följande. Beträffande grönsaker påyrkas ett system av mer utpräglade säsongtullar än det som nu tillämpas. Det har vid flera tillfällen visat sig att de nuvarande tullarna icke på något sätt hindrar importen under de tider då svenska varor saluföres. Importen säges många gånger innebära en ren spekulation, då varorna måste avsättas till vad pris som helst för att undgå förstörelse. Sådana affärer förorsakar ofta oförutsedda svängningar i priserna, vilket gör det svårt att planera för odling och avsättning. Man framhåller att arbetslöner och övriga omkostnader avsevärt stegrats under de senaste tio åren, medan priserna på produkterna i stort sett anses stå kvar på oförändrad nivå. En omfattande rationalisering har visserligen kunnat genomföras, men gränsen härför är ganska snart nådd i denna hantverksbetonade form av jordbruk. Kommer prisutvecklingen a t t fortsätta på samma sätt som hittills, blir situationen därför snart ohållbar. Man anser att i synnerhet företagare med små eller medelstora odlingar icke torde ha fått något till del av den standardhöjning som kunnat genomföras för de flesta andra befolkningsgrupper under de senaste åren. På grund av den minskade lönsamheten för grönsaksodling under glas säges många handelsträdgårdsmästare ha övergått till blomsterodling de senaste åren. Importen av blommor har emellertid nu nått sådana proportioner att utkomstmöjligheterna även inom denna gren av yrket ter sig allt osäkrare. Det anses många gånger vara en import av dumpingkaraktär som bestämmer priserna, varför det är omöjligt att på något sätt förutse utvecklingen ens för det närmaste året. Följden har blivit planlösa försök, än på den ena och än på den andra kulturen, vilket ofta resulterat i kraftiga bakslag. Man vill icke bestrida att de länder som levererar huvudparten av importblommorna kan producera blommor billigare, men detta säges till största delen vara beroende på de låga arbetslöner som betalas i dessa länder. Det anses felaktigt att en hög levnadsstandard i Sverige genom billiga priser på vissa varor skall vara betingad av en låg levnadsstandard hos arbetarbefolkningen i andra länder. Liksom i fråga om grönsaker framhåller man att priserna under den senaste tioårsperioden legat vid samma nivå eller i vissa fall sjunkit något. Denna utveckling jämförd med de ständigt ökade omkostnaderna säges ha åstadkommit en kraftig förvirring inom producentleden. 34

För att belysa lönsamheten åberopar man vissa av trädgårdsekonomiska byrån i Alnarp verkställda undersökningar rörande räntabilitetsutvecklingen åren 1946—1953 för trädgårdsodlingar av olika storlek. Enligt dessa undersökningar synes den genomsnittliga förräntningsprocenten i stort sett ha sjunkit något under nämnda tid. Den är i allmänhet lägre vid mindre företagsstorlek, och de mindre företagen visar tämligen genomgående en negativ förräntningsprocent. Man framhåller att det relativt gynnsamma totalresultatet beror på att några få verkligt stora företag finnes med i beräkningen. Dessa kan ha uppnått goda resultat, vilket ger stort utslag i det vägda slutmedeltalet. De små företagen har däremot haft stora svårigheter att kämpa mot. Därest icke en inkomstförbättring genomföres för de mindre företagen blir dessa tvungna att slå igen. En sådan utveckling anses ur alla synpunkter vara att beklaga, ej minst med tanke på den fortgående avfolkningen av landsbygden. Det är stora värden som lagts ned i växthusanläggningar och kulturer, och det fordras en rimlig förräntning av det nedlagda kapitalet för att ej allt som byggts upp skall raseras. Man framhåller även att priserna på importvarorna omedelbart går i höjden så snart icke konkurrens finnes från den svenska produktionen. Endast genom en väl avvägd balans mellan de svenska odlarintressena och importintressena kan de fördelaktigaste priserna för konsumenterna erhållas. Den inhemska odlingen måste alltså finnas för att skapa jämvikt på marknaden, och det måste ur alla synpunkter anses förkastligt, om man genom en kortsynt tullpolitik undanrycker grunden för svensk trädgårdsodlings fortbestånd. Liknande synpunkter har framförts i en av Föreningen Sveriges Trädgårdsfolk till Chefen för Kungl. Handelsdepartementet ingiven skrivelse, vilken överlämnats till kommittén för att tagas i övervägande vid fullgörandet av dess utredningsuppdrag. Svensk trädgårdsodling befinner sig enligt föreningen för närvarande i ett ekonomiskt ogynnsamt läge. Samtidigt med stigande löner och omkostnader får trädgårdsodlingen vidkännas sjunkande priser på grönsaker och blommor. En alltmera tilltagande import pressar odlarnas partipriser långt under det lönande. Importerade grönsaker och blommor är emellertid icke alltid reellt sett billigare, de är blott alltid billigare än den just då förekommande svenska varan. Under tider då ingen svensk produktion förekommer, stiger priset på den importerade varan väsentligt. En stark svensk trädgårdsodling måste finnas, i annat fall får konsumenterna betala ett mycket högre pris för blommor och grönsaker. Genom att trädgårdsalster numera i handelspolitiken får utgöra bytesobjekt, fortsätter föreningen, införes dylika alster till priser som saknar varje sammanhang med produktionskostnad och skälig vinst. Man kan under säsongen för svenska trädgårdsalster tala om en import till rena dumpingpriser. Det anses icke kunna moraliskt försvaras att Sveriges folk erhåller sina billigare livsmedel genom underbetalning av arbetarna i utlandet. I produktionsförbilligande syfte har 35

den svenska trädgårdsodlingen tvingats till största möjliga rationalisering och mekanisering. Denna process har nu fortskridit så långt att den tangerar lönsamhetens gräns. Strävan att tillhandahålla billigare produkter blir emellertid mycket otacksam, då importgrönsakerna till varje pris skall säljas, ofta till priser som ligger under den svenska odlarens produktionskostnader. Med tanke på Europas alltjämt växande befolkning och det i takt därmed ökade livsmedelsbehovet vore det i högsta grad kortsynt att hämma trädgårdsodlingen i Sverige, i synnerhet som det i alla länder pågår en strävan att höja lönerna och därmed köpkraften och konsumtionen. Med stöd av i huvudsak nu anförda skäl hemställer föreningen dels att de nuvarande skyddstullarna på trädgårdsprodukter höjes så att odlingen tillförsäkras samma procentuella tullskydd som före kriget, dels att importförbud införes för vissa produkter under de tidsperioder då de svenska produkterna skall avsättas i marknaden. I fråga om den fältmässiga odlingen av grönsaker och bär har Riksförbundet Landsbygdens Folk framhållit att denna odling är ett värdefullt komplement till småbruket, där möjligheterna att rationalisera den egentliga jordbruksdriften icke är lika stora som i fråga om de större brukningsdelarna. I södra och mellersta Sverige kan småbruken på detta sätt erhålla ett gott stöd, varigenom det till mjölkproduktionen knutna stödet eventuellt skulle kunna koncentreras till norra Sverige. Icke minst för sådana speciella områden som Blekinge och de stora öarna anses den ifrågavarande odlingen vara av mycket stor betydelse. Man framhåller särskilt att genom densamma finnes möjligheter att utnyttja arbetskraft som eljest icke kan finna någon passande sysselsättning. I övrigt har man beträffande den fältmässiga odlingen inriktat sin argumentering på de individuella varuslagen; vad härvid anförts kommer att beröras i det följande under de enskilda positionerna.

Vad slutligen beträffar fruktodlingen har producentorganisationerna, representerade av Fruktodlingens förhandlingsorgan, avlämnat en utredning med bl. a. omfattande sakuppgifter rörande nämnda odling. De genomsnittligt marknadsförda kvantiteterna svensk frukt beräknas enligt denna utredning för närvarande uppgå till ca 50 tusen ton äpplen, ca 5 tusen ton päron och 5 ä 6 tusen ton stenfrukt per år. Med hänsyn till den omfattande nyplantering av fruktträd, som ägt rum under gångna år, väntas emellertid en betydande successiv ökning av de saluförda kvantiteterna inträda under närmaste tioårsperiod, även om ingen ytterligare utökning av fruktodlingen sker under denna tid. Man beräknar att siffrorna i början av 1960-talet kommer att utgöra 65 a 70 tusen ton äpplen, 8 a 10 tusen ton päron och ca 7 tusen ton stenfrukt. I fråga om äpplen kommer ökningen att till övervägande del falla på vintersorter, och 36

över huvud kan en begränsning av sortspridningen väntas äga rum till följd av det enhetligare varusortimentet i gruppen yngre träd. Den fortskridande förskjutningen av yrkesfruktodlingens äppelsortiment mot senmoguande sorter med normal konsumtionstid under vintern och eftervintern ställer ökade krav på ändamålsenliga lagerutrymmen. Man beräknar att för närvarande ca 20 tusen ton frukt kan lagras under längre tid hos odlare och packerier, vartill kommer avsevärda utrymmen för långtidslagring av frukt hos handelns olika led. Man framhåller att yrkesfruktodlingen numera omfattar en areal av 5 000— 6 000 ha med ett årligt produktionsvärde av ca 60 mkr. Odlingen är inom vissa områden av avgörande betydelse ur social synpunkt. Den yrkesmässiga fruktodlingen har nämligen till 80—90 % lokaliserats till mindre brukningsdelar — understigande 15 ha öppen jord — och där skapat sysselsättnings- och utkomstmöjligheter för brukaren och dennes familj, vilket icke kunnat uppnås med en traditionell drift vid dessa brukningsdelar. Den intensivare driftsinriktning som specialodling av frukt innebär har sålunda utgjort en sådan form av inre rationalisering med ökad differentiering och specialisering av produktionen att bärkraftiga brukningsdelar skapats. Fruktodlingens dominerande betydelse ur sysselsättningssynpunkt i berörda kommuner anses vara odiskutabel — det gäller inte blott själva odlingen av frukten utan även sortering och packning samt drift av musterier och andra fruktindustrier. Då frukt som regel är en lättförstörbar vara har de fruktexporterande länderna ofta ställts inför synnerligen svåra avsättningsproblem genom de importbegränsningar som flertalet importländer i Europa tillämpat under säsongen för den inhemska skördens saluförande. Följden har blivit, att exporten av dessa överskottspartier i hög grad dirigerats mot länder som fört en liberalare importpolitik än andra, exempelvis Sverige. Den svenska odlingen av äpplen, päron, plommon och körsbär torde produktionstekniskt icke vara underlägsen den syd- och mellaneuropeiska odlingen av dessa fruktslag. Den måste emellertid ha ett effektivt skydd mot de katastrofala verkningar i form av synnerligen låga priser och prisvariationer, som utlandets dumpingartade export visat sig medföra. Något fraktskydd för den svenska frukten vid import från sådana länder som Holland, Belgien eller Danmark anses som regel icke vara att räkna med. E t t framträdande drag inom den yrkesmässiga fruktodlingen är den förskjutning mot senmognande sorter som successivt ägt rum. Av hela äppelträdsbeståndet utgöres sålunda 65 % av sorter som normalt saluföres från slutet av november månad och senare. De sorter som är konsumtionsfärdiga under februari och mars utgör 31 % av totala fruktträdsbeståndet. Med utgångspunkt från nuvarande saluproduktion under normalår skulle till förfogande för konsumtion från senare delen av januari till medio av april månad finnas ca 15 000 ton, vilket beräknas successivt öka till närmare 20 000 ton. Det är därför av avgörande betydelse att tullskyddet utsträckes att gälla även under årets första kvartal. Man framhåller att denna omställning av produktionen mot senare 37

sorter ägt rum under en tid, då tull utgick under första kvartalet, och att det från odlarhåll allmänt förutsattes att tulltiden för äpplen skulle bibehållas. Tullskyddet måste gälla under hela första kvartalet, odlingen är icke behjälpt med ett tullskydd under exempelvis endast januari månad. Även i fråga om päron har en kraftig förskjutning ägt rum mot senare sorter. Huvudparten av päronträdsbeståndet utgöres av yngre träd, och av dessa är ca 40 % sorter som marknadsföres under november och december. Man yrkar därför på oförändrad skyddstid 1 juli—31 december. Handelns synpunkter

Från handelns sida understrykes till en början den stora betydelse som varugrupperna färsk frukt och färska grönsaker numera har för konsumenterna. Enligt gjorda beräkningar skulle den totala konsumtionen år 1953 uppgå till ett värde av 917 mkr (exkl. rotsaker), vilket skulle innebära att den med blott något över 100 mkr understege konsumtionen av mjöl, gryn och bröd m. m. Dessa fakta bör hållas i åtanke om man överväger att försvåra importen från länder, där varorna särskilt till följd av bättre klimatiska förutsättningar kan produceras till billigare priser. Ökat tullskydd eller andra liknande åtgärder kommer att till största delen direkt påverka prisnivån på detta för konsumenterna centrala område. Man framhåller att den svenska odlingen redan har ett betydande tullskydd, vartill kommer att inom detta varuområde fraktskyddet i regel är mycket högt. De svenska producenterna åtnjuter ett sammanlagt skydd av vida större omfattning än som t. ex. kommer svensk industri till del. Med hänsyn främst till de mindre gynnsamma klimatiska produktionsförutsättningarna vill handeln ej motsätta sig detta men anser det självfallet att skyddet avväges så att konsumenternas kostnader hålles inom rimliga gränser. Vad särskilt beträffar grönsaker framhåller man att det svenska folket numera på ett helt annat sätt än t. ex. före kriget låter färska grönsaker ingå i kosthållet året runt. Genom att transportväsendet utvecklats kan de breda lagren under allra största delen av året erbjudas färska grönsaker till rimliga priser. Man säger sig ha erfarit att odlarna påyrkar ökat skydd för grönsaker under sådan tid då dessa i Sverige odlas som »primörer» och till följd av väderleksförhållandena måste bli jämförelsevis dyra. En sådan utvidgning av tullsäsongerna skulle sannolikt innebära att den gynnsamma utvecklingen till ett mera varierat kosthåll med större inslag av färska vegetabilier brötes, enär de svenska produkterna under för- och eftersäsong betingar sådana priser att de skulle bli förbehållna en ganska begränsad del av allmänheten. Att på så sätt motarbeta den tendens till konsumtionsökning som varit märkbar under senare år måste anses stå i strid med folkhälsosynpunkter. En ökning av produktionen under den med hänsyn till klimatet lämpliga säsongen anses ej tarva något ökat tullskydd, då rationellt drivna odlingar under nuvarande förhållanden lämnar ett gott ekonomiskt utbyte. Man framhåller även att de svenska trädgårdsprodukterna ännu icke i 38

kvalitativt hänseende genomgående är förstklassiga. Den import som hittills kunnat äga rum har otvivelaktigt bidragit till en kvalitetsförbättring av de svenska produkterna på senare år. Skulle importen genom en tullhöjning bringas att upphöra, förefaller det mindre troligt att en önskvärd ytterligare kvalitetsförbättring skulle komma till stånd. Handeln erinrar vidare om att den inhemska tillförseln av grönsaker även under högsäsongen ofta visar sig vara otillräcklig, varför import tid efter annan måste tillgripas för att bibehålla marknadspriserna på en rimlig nivå. Den import som sker av t. ex. tomater, blomkål och gurka under den tid, då svenska varor förekommer i större omfattning, har detta motiv. Handeln varnar slutligen för höjda tullar, enär dessa i regel skulle slå igenom på priserna. Då efterfrågan på grönsaker är relativt priskänslig, föreligger enligt handelns uppfattning stor risk för att eventuella tullhöjningars priseffekt kommer att leda till en minskad grönsakskonsumtion. I fråga om frukt framhåller man från handelns sida att konsumtionens avsevärda stegring främst är att tillskriva den allmänna standardhöjningen och transportförhållandenas successiva förbättring. Det har nu blivit möjligt att året runt erbjuda allmänheten färsk frukt till rimliga priser. Till följd härav ingår dylik frukt numera på helt annat sätt än tidigare i det normala kosthållet. Enligt handelns uppfattning är allmänhetens inställning sådan, att ett större och rikare urval medför ökad konsumtion av alla fruktslag, även de inhemska, under förutsättning att priserna är rimliga. En stark begränsning av frukturvalet under någon del av året skulle leda till ett minskat intresse från allmänhetens sida även för den frukt som då stode att få. I ännu högre grad än beträffande grönsaker gäller att den inhemska frukten utöver tullarna åtnjuter ett högt fraktskydd. Härtill kommer även det skydd för inhemsk produktion som ligger i transportrisken för den utländska varan. Man bör enligt handelns uppfattning hålla i minnet, att en höjning av fruktpriserna genom tullar eller andra åtgärder i mycket stor utsträckning skulle drabba de mindre inkomsttagarna, särskilt de barnrika familjerna, och resultera i en icke önskvärd minskning av den totala konsumtionen. I samband med fruktimporten har det, anför man, ibland talats om dumpingbetonade priser. Prisbildningen i de exporterande länderna är emellertid direkt beroende av tillgång och efterfrågan. Någon dumping anses därför icke komma i fråga. Att utlandets priser kan vara lägre än de svenska torde i första hand bero på klimatet, men tull- och fraktskydd är av sådan storlek att det i stort sett utjämnar skillnaden i produktionskostnader. Däremot förekommer det på grund av fruktens ringa hållbarhet att partier hitkommer i så moget skick att frukten måste säljas omedelbart. Är marknaden då trög måste givetvis priset sättas så lågt att det uppstår en konsumtionsökning som kan upptaga de partier det är fråga om. På grund av marknadslägets skiftningar kan ju stundom införseln också bli större än efterfrågan, och importörerna kan därför i en viss 39

situation anse det mera fördelaktigt att realisera sina partier än att söka lagra dem. Exakt samma förhållanden gäller emellertid vid försäljning av svensk frukt. Att sådana företeelser måste förekomma i frukthandeln är icke något för vårt land säreget utan förekommer i alla länder där man köper och säljer frukt och avser såväl importerad som inhemsk vara. Beträffande tillgången på svenska äpplen under vintern hävdar man från handelns sida, att åtskilliga av de vintersorter, som utbjudes från inhemska odlingar, icke kan anses vara dessertfrukt utan i praktiken mer har karaktär av hushållsfrukt. Flera av de bättre sorter, som odlas i större omfattning, t. ex. Cox Orange, har icke visat sig vara lagringsdugliga mycket längre än till årsskiftet. I regel har de bättre svenska sorterna enligt handelns uppfattning sin bästa konsumtionstid tidigare än vad som från odlarhåll uppgivits. Sammanfattningsvis anser handeln därför icke att några möjligheter föreligger för den svenska odlingen att täcka behovet av bordsfrukt under första kvartalet. I fråga om vad som från handelns sida anförts rörande avskurna blommor och andra till blomsterbranschen hörande artiklar hänvisas till den följande behandlingen under nr 06.03 m. fl. Lantbruksstyrelsen

I en till kommittén ingiven skrivelse har lantbruksstyrelsen behandlat den produktion som här betecknats såsom den egentliga trädgårdsodlingen. Styrelsen framhåller att den svenska trädgårdsnäringen synes bli utsatt för större ekonomiska påfrestningar allteftersom det fria varuutbytet länderna emellan utvidgas. Man hänvisar i detta sammanhang till vissa av trädgårdsutredningen åberopade undersökningar, enligt vilka förräntningsprocenten inom trädgårdsföretag under åren 1948—1951 visat en stark tillbakagång. 1 En undersökning av trädgårdsodlares självdeklarationer under åren 1949—1951 har vidare visat att nettointäkten i relation till bruttointäkten minskat under denna tid samtidigt som skuldsättningen ökat. Sedan dessa undersökningar utfördes torde de ekonomiska förhållandena inom trädgårdsnäringen icke ha förbättrats. Man erinrar även om att trädgårdsutredningen ansett det vara en skälig åtgärd att höja tullsatserna till sådan nivå att penningvärdesförsämringen sedan deras fastställande kompenseras. Enligt lantbruksstyrelsens uppfattning torde enighet kunna råda om att import av trädgårdsprodukter och frukt är nödvändig under vissa tider av året för att täcka underskottet i den svenska produktionen. Å andra sidan anser styrelsen det vara klart att de förhållanden som nu råder i fråga om nämnda import icke är tillfredsställande. Det förekommer ofta att en redan mättad marknad översvämmas av importvaror, och importerade varor måste ofta genom 1

Här avses samma undersökningar som berörts på sid. 35, ehuru de vid tiden för trädgårdsutredningens betänkande endast avsåg åren 194(5—1951; 1948 betecknar toppunkten under perioden 1946—1953.

gatuhandel slumpas bort till underpriser. Man framhåller att den ofta rekommenderade åtgärden att rationalisera produktionen och försäljningen givetvis måste genomföras men icke rimligen kan beräknas medföra effektivt skydd mot den oberäkneliga importen. Till belysande av det skärpta läget inom trädgårdsnäringen framhåller man att arbetslönerna sedan år 1951 ökat med ca 2 5 % . Priserna på denna näringsgrens produkter kan icke, såsom fallet oftast är inom industriproduktionen, fixeras med ledning av förbrukade råvaror och arbetskraft, utan företagaren får hålla till godo med det pris som erbjudes. Det genomsnittliga prisläget har under de båda senaste åren snarast minskats, vilket får ses mot bakgrunden av den alltmer ökade importen. Man framhåller beträffande tomater och gurkor, vilka utgör huvudprodukter inom svensk handelsmässig trädgårdsnäring, att importen ökat starkast under den tid av året, då den svenska produktionssäsongen börjar. Persikor och plommon importeras huvudsakligen under eftersommaren då svenska plommon skall avsättas. Vidare erinrar man om den med svensk fruktodling konkurrerande importen av citrusfrukter, bananer och vindruvor. Lantbruksstyrelsen framhåller att ett betydande kapital investerats i den svenska trädgårdsnäringen. Det måste anses vara ett allmänt intresse att dessa investeringar icke onödigtvis tillspillogives, utan att den befolkningsgrupp som livnär sig på odling av trädgårdsprodukter och frukt tillförsäkras skäliga existensbetingelser. Man kan icke heller bortse från det värde ur beredskapssynpunkt som bibehållandet av en effektiv produktion på detta område måste anses ha. Det är enligt styrelsens uppfattning nödvändigt att hänsyn tages till trädgårdsnäringens alltmer beträngda ekonomiska läge, och styrelsen anser detta böra ske bl. a. genom ett bättre avpassat tullskydd för trädgårdsprodukter och frukt. I fråga om utformningen av detta tullskydd framhåller lantbruksstyrelsen att den svenska produktionen är utpräglat säsongbetonad. Under högsäsongen synes den svenska odlingen redan med nuvarande tullskydd kunna hävda sig i konkurrensen. I början av varje odlingssäsong kan däremot utländska varor importeras billigt till följd av redan då i exportländerna rådande överskott. De svenska odlarna förhindras därigenom att för sina produkter utvinna det högre pris, som skulle ha blivit en följd av en icke övermättad marknad och som odlarna behöver ha, för att säsongens produktionsresultat skall bli tillfredsställande ur ekonomisk synpunkt. Å andra sidan kan den svenska trädgårdsnäringen huvudsakligen under vintersäsongen icke tillfredsställa behovet inom landet av blommor och färska grönsaker, och icke heller kan de svenska fruktodlarna tillgodose konsumenterna med frukt under våren och de tidiga sommarmånaderna. Den import som förekommer under dessa perioder behöver därför icke innebära något hot mot den svenska produktionen. Lantbruksstyrelsen finner på grund härav att året med hänsyn till importförhållanden kan indelas i tre olika säsonger, nämligen dels en säsong då nuvarande tullsatser är för låga för att förebygga 41

skada för svensk produktion genom import, dels en säsong då den svenska produktionen av vissa produkter med nuvarande tullsatser väl kan hävda sig i konkurrensen, dels slutligen en säsong under vilken svensk produktion ej saluföres i nämnvärd grad och en eventuell import således icke kan skada. Styrelsen anser att en behövlig förbättring av gränsskyddet huvudsakligen kan åstadkommas därigenom, att tullsatserna för sådana produkter, beträffande vilka import orsakar största skadan, ungefär fördubblas under den första av de här ovan nämnda säsongerna, under det att tullsatserna kan bibehållas oförändrade under den andra och helt borttagas under den tredje säsongen. Trädgårdsutred ningen

Frågan om behovet av åtgärder för att förbättra avsättningsförhållandena inom trädgårdsnäringen har utretts av en särskild kommitté, trädgårdsutredningen, vilken i ett betänkande den 30 december 1952 (stencilerat) redovisade resultatet av sitt arbete och framlade vissa förslag i ämnet. Dessa gick bl. a. ut på införande av en produktavgift på inhemska såväl som importerade trädgårdsprodukter; de influtna medlen skulle användas t. ex. för att främja organisationsarbete bland trädgårdsodlarna, upprättande av anläggningar för sortering, klassificering och förpackning samt lagring av trädgårdsprodukter, försöksverksamhet och konsumentupplysning. Enligt direktiven för utredningen borde något ökat importskydd i form av tullhöjningar eller andra importbegränsningar icke ifrågasättas, med mindre så befunnes oundgängligen nödvändigt för att tillvarataga ur det allmännas synpunkt angelägna intressen. I enlighet härmed har utredningen icke gått närmare in på frågan om tullskyddets utformning. Utredningen har dock framhållit såsom en »synnerligen skälig åtgärd», att tullsatserna höjes, så att de i vart fall kommer upp till sådan nivå, att penningvärdets fall efter deras fastställande kompenseras. Enligt utredningens uppfattning synes det ävenledes böra beaktas, att importen av trädgårdsprodukter i möjligaste mån så regleras, att den icke onödigt konkurrerar med svenska varor, när dessa finnes i riklig mängd och till skäliga priser. Trädgårdsutredningens betänkande har varit föremål för remissförfarande, men vederbörande departementschef har i en proposition till 1955 års riksdag (nr 104) angående statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering (huvudsakligen i form av olika slag av lån) förklarat, att han icke vore beredd att taga ställning till utredningens förslag. Kommittén

Odlingen av frukt och trädgårdsprodukter i vårt land har i vissa hänseenden att vidkännas ett avsevärt handikapp jämfört med motsvarande produktion i vissa främmande länder. Här behöver endast pekas på det i jämförelse med sydligare belägna länder ogynnsamma klimatet samt de i förhållande till flertalet konkurrentländer betydligt högre arbetskostnaderna. Dessa förhållanden 42

gör sig icke lika starkt gällande inom exempelvis industrin. Å andra sidan torde trädgårdsnäringen i högre grad än industrin draga fördel av närheten till marknaden. Tydligt är emellertid att de negativa faktorerna har en tendens att öka och de positiva att minska i betydelse. Främsta anledningarna härtill är vår ökade produktivitet på andra områden, vilken möjliggör högre löner och därmed förorsakar en allmän stegring av lönenivån inom landet, samt transportteknikens framsteg, vilka underlättar importen från länder med gynnsammare produktionsförutsättningar och därmed reducerar fördelen av närheten till marknaden. Den starka konsumtionsökningen under de senaste decennierna har emellertid medfört att trädgårdsnäringen likväl undergått en viss expansion under denna tid. Detta har skett i skydd av de på 1930-talet vidtagna tullhöjningarna, den under kriget rådande avspärrningen samt de efter kriget gällande valutapolitiska importrestriktionerna. Efter hand som importen liberaliserats har den inhemska produktionen fått allt svårare att göra sig gällande i konkurrensen, och det är möjligt att man vid oförändrat tullskydd har att motse en tillbakagång för vissa delar av trädgårdsnäringen. Såsom trädgårdsutredningen anfört torde man emellertid med stigande levnadsstandard ha att motse en ytterligare avsevärd ökning av konsumtionen av frukt och grönsaker, varför det trots en skärpt utländsk konkurrens bör finnas stora möjligheter för en inhemsk produktion av betydande omfattning. Framhållas må att det föreligger mycket stora olikheter i trädgårdsnäringens produktionsförutsättningar under skilda förhållanden. Vissa av trädgårdsekonomiska byrån i Alnarp verkställda undersökningar synes ge vid handen, att frukt- och trädgårdsodlingen med nuvarande tullskydd icke visar någon dålig lönsamhet, då fråga är om produktion under något så när gynnsamma förhållanden. Någon drastisk nedskärning av produktionen är det således icke tal om utan endast ett eventuellt bortfallande av en marginell produktion. Detta är icke någon anmärkningsvärd utveckling utan en naturlig följd av förskjutningen i näringsgrenarnas relativa effektivitet; att motverka en sådan strukturförändring genom tullpolitiska åtgärder kan från samhällsekonomisk synpunkt icke vara riktigt. Ibland kan det emellertid föreligga skäl att vidmakthålla större produktion inom en näringsgren än som i och för sig kan anses samhällsekonomiskt motiverat och att för detta ändamål ge denna näringsgren ett starkare stöd än andra. Viktigast bland dessa fall torde vara jordbruksnäringen, och det ligger nära till hands att jämföra frukt- och trädgårdsodlingen med nämnda näringsgren. Huvudskälen för att jordbruket i viss mån fått en särställning i protektionistiskt avseende torde med någon förenkling kunna anges sålunda: av beredskapsskäl är det nödvändigt att vidmakthålla en jordbruksproduktion av ungefär nuvarande omfattning; även frånsett detta är det av befolkningspolitiska skäl icke möjligt att annat än i begränsad takt överföra arbetskraft från jordbruket till andra sysselsättningar; följaktligen kan det vara rimligt att statsmakterna sörjer för att de personer som måste sysselsättas i denna näring erhåller en med andra 43

befolkningsgrupper jämförbar standard. Enligt kommitténs uppfattning kan varken beredskapssynpunkten eller den befolkningspolitiska synpunkten tillerkännas lika stor betydelse när det gäller trädgårdsnäringen som i fråga om det egentliga jordbruket. Framhållas må att de inom förstnämnda näringsgren verksamma icke uppgår till mer än ca 25 000 personer, d. v. s. en siffra av ungefär samma storlek som den årliga minskningen av den förvärvsarbetande lantbruksbefolkningen (se tabell 3). För den »avfolkning» av landsbygden som man i vissa sammanhang talar om torde en viss minskning av trädgårdsnäringen spela mycket liten roll jämfört med den allmänna minskningen av jordbruksbefolkningen. De viktigaste skäl som kan anföras för att lämna det egentliga jordbruket ett starkare gränsskydd än andra näringsgrenar synes således icke i samma grad vara tillämpliga på det område varom här är fråga. Härtill kommer att det enligt vad som framhållits jämväl av trädgårdsnäringens företrädare icke föreligger samma möjligheter att rationalisera trädgårdsodlingen som jordbruket, vilket innebär att det blir allt svårare att vidmakthålla nämnda odling och kräves allt större uppoffringar för detta ändamål. I motsats till jordbruket är vidare trädgårdsnäringen en starkt »expansiv» näringsgren. Ett ökat skydd medför lätt arealökning med därav följande ökade produktionsöverskott. Förutom jämförelsen med jordbruket har såsom skäl för ett starkt skydd åt trädgårdsnäringen anförts den inhemska produktionens betydelse för att hålla nere priserna på importvarorna. Huruvida denna synpunkt har någon större relevans förefaller tveksamt, då i allmänhet konkurrens förekommer mellan olika leverantörer (leverantörländer). Enligt vad förut anförts kan man i alla händelser räkna med att det även utan ett exceptionellt starkt skydd kan upprätthållas en trädgårdsodling av betydande omfattning inom landet. Detta får enligt kommitténs uppfattning anses vara tillräckligt för att i eventuellt förekommande fall tillgodose det intresse varom här är fråga. Inom trädgårdsnäringen kan man vidare få användning för arbetskraft som eljest icke skulle kunna utnyttjas, och det har särskilt åberopats att trädgårdsodlingen i viss utsträckning tjänar såsom komplettering till mindre jordbruk. Dylik odling torde emellertid i många fall kunna på ett tillfredsställande sätt bidraga till den samlade verksamhetens räntabilitet, även om en fristående odling under i övrigt lika förhållanden skulle ha varit mindre lönande. Enligt kommitténs uppfattning har en kompletterande trädgårdsodling av detta slag goda förutsättningar även utan ett exceptionellt tullskydd. Kommittén anser icke skäl föreligga att i vårt land upprätthålla en trädgårdsnäring av större omfattning än som med hänsyn till produktionsförutsättningarna ter sig naturligt. Härav följer att kommittén i princip icke anser det befogat att stödja denna näringsgren genom ett tullskydd som till sin effekt kan anses överstiga vad som gäller för tullskyddad svensk produktion i allmänhet. Detta betyder emellertid icke att man vid tullskyddets utformning skulle bortse från de speciella förhållanden som råder på detta område. 44

Tydligt är nämligen att produktionen av och handeln med frukt och trädgårdsprodukter sker under förhållanden som i vissa hänseenden avviker från vad som gäller för industrins alster. Bland annat kan nämnas oberäkneligheten i skördeutfallet inom såväl som utom landet, vilken leder till ojämna utbud och ofta medför en överproduktion som avsattes till reducerade priser. Framhållas må dock att svårigheter på grund av överproduktion kan göra sig gällande även på andra områden. Dumping i egentlig mening torde icke tillämpas lika systematiskt beträffande trädgårdsprodukter som när det gäller egentliga jordbruksprodukter, beträffande vilka senare ett dylikt förfarande ofta kommer till stånd genom statliga åtgärder, men å andra sidan medför givetvis trädgårdsprodukternas lättfördärvlighet att svårigheterna i en överskottssituation blir av mera akut karaktär. Varornas lättfördärvlighet ger emellertid också den inhemska produktionen en viss favör, icke minst när det gäller användning såsom råvara för konscrvindustrin, vilken nu för tiden ofta kräver helt nyskördade produkter för sina inläggningar. E t t för trädgårdsodlingen karakteristiskt förhållande som sammanhänger med den bristande lagringsdugligheten är den med växtperioderna varierande tillförseln till marknaden. Denna tar sig bl. a. uttryck i att man för exempelvis grönsaker kan få ut ett avsevärt högre pris i början av säsongen. Härvid är att märka den säsongförskjutning som föreligger mellan den inhemska produktionen och produktionen i sydligare länder och som gör att den utländska produktionen kan börja föras i marknaden några veckor tidigare än den svenska. Möjligheten för såväl inhemska som utländska producenter av de tidigare.grödorna att för dessa utfå ett avsevärt högre pris än för den senare produktionen torde dock minskas efter hand som konserveringstekniken genom frysning eller på annat sätt möjliggör förvaring av hithörande produkter under längre tid. Den nyss antydda omständigheten att inhemska trädgårdsprodukter i allmänhet saluföres endast under en del av året medför att behov av tullskydd föreligger endast under den tid så sker. Gällande tulltaxa har numera i stor utsträckning blivit utformad med beaktande av denna omständighet. Under perioder då inhemska produkter icke saluföres råder i regel tullfrihet eller lägre tull än under resten av året. Denna princip torde få anses allmänt accepterad. Då systemets detaljutformning i betydande grad är resultat av handelsöverenskommelser med andra länder, har emellertid säsongindelningen icke alltid blivit den ur saklig synpunkt lämpligaste. I många fall är man även på odlarhåll villig att samtycka till en förkortning av skyddstiden, medan man i vissa fall anser en utsträckning av densamma vara av behovet påkallad. Till dessa frågor återkommer kommittén i det följande under de olika positionerna. Kommittén vill emellertid här framhålla att den omständigheten att tullfrihet eller lägre tull stadgas för tid då inhemska produkter saknas icke har någon inverkan på det tullskydd produktionen åtnjuter. Nämnda förhållande kan således icke påverka bedömandet av tullskyddets storlek under resten av året. 45

Under den tid av året då inhemska produkter saluföres torde de förut berörda, för trädgårdsproduktionen speciella förhållandena innebära, att den utländska konkurrensen får en mera oberäknelig karaktär än inom industrin. Självfallet kan det icke bli tal om att genom höga tullar helt undanröja de olägenheter för odlarna som kan ligga i dylika förhållanden. Dessa får anses höra samman med näringsgrenen som sådan och gör sig gällande även när det gäller konkurrens mellan inhemska producenter. Kommittén finner det emellertid befogat att tullsatserna med hänsyn till åsyftade förhållanden i allmänhet sättes något högre för trädgårdsprodukter än för industriprodukter; man skulle kunna uttrycka saken så att tullsatserna behöver vara något högre än industrins för att de facto ge ett skydd av motsvarande verkan. För tullskyddade industriprodukter utgjorde den genomsnittliga importincidensen år 1953 ca 8 %, medan tullnivån beräknad på konsumtionen för samma år uppskattats till ca 11 % av värdet. Kommitténs förslag till tullsatser för industriområdet ger ävenledes ca 11 % på konsumtionen räknat; frånsett vissa undantagsfall föreslås icke högre tullsatser än den principiellt maximala normaltullsatsen 15 % av värdet. Nuvarande tullskydd på trädgårdsområdet har belysts i tabell 6, i vilken lämnats uppgifter rörande den genomsnittliga importincidensen på detta område åren 1952 och 1953. Siffran rör sig båda åren omkring 20 % av värdet. För att ytterligare belysa förhållandena lämnas i tabell 7 en sammanställning av importincidensen för viktigare produkter åren 1951—1953. Tabellen visar att trädgårdsnäringens alster med något undantag är åsatta tullsatser, av helt annan storlek än industrins produkter. Även om en viss olikhet i detta hänseende enligt vad förut sagts får anses befogad, finner kommittén det tveksamt huruvida en så stor skillnad som den nu föreliggande är motiverad. Med hänsyn till de konsekvenser som en nedjustering av tullnivån sannolikt skulle medföra, särskilt för mindre företag, anser kommittén sig dock icke böra förorda en sådan åtgärd. Kommittén har därför kommit till den uppfattningen att tullskyddet på här ifrågavarande område i stort sett bör bibehållas vid nuvarande nivå. Detta utesluter givetvis icke att såväl höjningar som sänkningar kan vara påkallade för individuella varuslag. Även med ett tullskydd av nuvarande storlek har man sannolikt att motse en viss bortrationalisering av mindre lönande företag. Enligt kommitténs uppfattning finnes icke anledning att tveka inför en sådan konsekvens. E t t tullskydd av tillräcklig storlek för att göra dessa företag lönande skulle innebära en alltför stor belastning på konsumenterna och samtidigt medföra ett kraftigt gynnande av mera bärkraftiga företag inom branschen. Risk skulle vidare föreligga för utökning av trädgårdsodlingen med företag som har ännu sämre förutsättningar, och det skulle alltid komma att finnas odlingar med dålig lönsamhet för vilkas räkning krav skulle framställas på ökade tullar. Framhållas må att en tullhöjning skulle innebära ökad konsumentbelastning icke blott direkt genom därav 46

Tabell 7. Importincidenser

för olika varuslag. Importincidens under skyddsperiod

Varuslag

Levande växter Lök Tomater Gurkor

Päron Plommon Jordgubbar

6,2 47,2 55,6 21,9 20,6 27,1 18,7 16,9 35,0 56,5

5,7 44,9 34,5 27,0 35,2 25,3 23,8 25,6 36,8 16,3

4,9 47,8 56,9 25,0 19,2 21,2 22,5 20,0 36,8 12,3

förorsakad prisstegring utan även indirekt genom försvagande av incitamentet till den ytterligare rationalisering av produktionen som må vara möjlig. Ehuru kommittén således icke finner skäl tala för att vidtaga någon allmän ändring av tullskyddet under skyddsperioderna, har kommittén övervägt huruvida en annan fördelning av tullskyddet under olika delar av skyddsperioden kan vara motiverad. För närvarande är tullsatsen med vissa undantag konstant under hela skyddsperioden. Från såväl trädgårdsodlarnas som lantbruksstyrelsens sida har emellertid yrkats att tullen måtte sättas högre under den första delen av skyddstiden än under den återstående delen. Yrkandet avser främst produkter som företrädesvis odlas i växthus och har till syfte att bereda odlarna möjlighet att få ut ett högre pris för primörerna. Tydligt är att de utländska leverantörerna på grund av säsongförskjutningen kan tillgodogöra sig »primörpriser» i början av säsongen, varefter priserna sjunker vid den tidpunkt då de inhemska produkterna börjar saluföras; de inhemska odlarna har därför icke möjlighet att få ut de »primörpriser» som de kunnat få i avsaknad av utländsk konkurrens. Att prisenia på ifrågavarande produkter i början av säsongen är höga för att därefter sjunka relativt hastigt torde få anses tillhöra branschens natur, och prisfallet på importvarorna torde icke i någon högre grad vara att tillskriva den begynnande tillförseln av inhemska produkter. Den ifrågasatta tullhöjningen skulle innebära att konsumenterna, sedan möjlighet uppkommit att erhålla importerade varor till lägre pris, skulle få betala »primörpriser» även till de inhemska producenterna. Detta måste i betraktande av de redan höga tullarna på förevarande område inge stora betänkligheter och skulle knappast kompenseras genom en nedsättning under resten av skyddsperioden. Även för odlarnas del kan man ifrågasätta huruvida en sådan omfördelning av tullskyddet skulle vara lämplig. Enligt kommitténs uppfattning finnes bl. a. risk för att tillämpningen under en avsevärd tid av höga »primörpriser» skulle motverka den omläggning av konsumtionsvanorna i riktning mot ökad användning av trädgårdsprodukter 47

som får anses vara den gynnsammaste faktorn vid bedömande av trädgårdsodlingens framtid. Från allmänna synpunkter sett kan det enligt kommitténs uppfattning icke anses vara lämpligt att genom en dylik åtgärd uppmuntra en tidig odling av trädgårdsprodukter i växthus. Det må nämnas att enligt en till kommittén överlämnad kalkyl beträffande tidig tomatodling ca 30 % av produktionsvärdet skulle hänföra sig till kostnaden för kol till uppvärmning av växthusen och över 20 % utgöras av underhålls- och avskrivningskostnader som till övervägande del hänför sig till sådana byggnader. Kommittén har av nu anförda skäl kommit till den uppfattningen att någon differentiering av tullskyddet under olika delar av skyddsperioden i allmänhet icke bör vidtagas. Beträffande slutligen tullarnas art har kommittén funnit att de speciella förhållandena på förevarande område talar för att i enlighet med såväl odlarnas som handelns önskemål bibehålla vikttullarna. Dessa torde när det gäller tullsatser av den höjd varom här är fråga få anses bättre ägnade än värdetullar att mildra störningar på marknaden genom exceptionellt låga utbud. Även rent tekniskt sett torde specifika tullar få anses vara att föredraga på detta område. Reservation av herr Hansson Den svenska odlingen av trädgårdsprodukter omfattar köksväxter, bär, blommor, frukt och plantskolealster. Vissa av dessa produkter såsom köksväxter, bär och frukt produceras i betydande omfattning inom det egentliga jordbruket genom fältmässiga specialodlingar. Stor ekonomisk betydelse har också odlingen under glas av framför allt köksväxter och blommor. Plantskolor för uppdragning av fruktträd, bärbuskar och prydnadsväxter bedrives så gott som uteslutande i fältmässiga odlingar. Trädgårdsprodukterna har under senare år haft att möta en allt hårdare konkurrens av importerade varor och det skydd näringen för närvarande åtnjuter är icke tillräckligt för att ge en rationell odling av dessa produkter tillfredsställande lönsamhet. Den utländska konkurrensen i fråga om trädgårdsprodukter sammanhänger med den överproduktion som äger rum av dessa produkter i Syd- och Mellaneuropa, vilket jämte varornas lättfördärvlighet resulterat i en export som ofta antagit dumpingartad karaktär. Marknadsförhållandena för trädgårdsprodukter blir härigenom synnerligen oberäkneliga och en rationell planering av produktionens omfattning och inriktning är synnerligen svår att genomföra. E t t förbättrat gränsskydd för trädgårdsprodukterna torde icke resultera i en motsvarande höjning av konsumentpriserna utan tullarna blir snarare av marknadsreglerande art i den betydelsen, att överskottsimporten begränsas under de tider av året då den inhemska produktionen är tillfredsställande för att förse den svenska marknaden med trädgårdsprodukter till priser, som icke överstiger motsvarande konsumentpriser i andra länder. Det måste anses rimligt att den svenska marknaden för trädgårdsprodukter främst förbehålles den inhemska odlingen, i synnerhet under de tider på året då detta icke medför någon olägenhet ur konsumentsynpunkt. 48

I stort sett synes också den svenska odlingen av ifrågavarande produktslag vara tillfredsställande företagsekonomiskt sett jämfört med motsvarande odling i utlandet. I detta sammanhang bör påpekas att huvuddelen av den import av grönsaker, som förekommer under vårmånaderna, härstammar från länder med ungefär samma klimatiska betingelser som södra Sverige. I de främsta exportländerna härvidlag — Holland, Tyskland och Danmark — sker denna grönsaksproduktion liksom i Sverige i uppvärmda växthus utan att detta anses nationalekonomiskt oförsvarligt. Deras möjligheter till billigare produktion kan främst härledas ur lägre arbetslöner. Odling av trädgårdsprodukter hänger intimt samman med jordbruksproduktionen i övrigt. Sammanhanget med jordbruket är särskilt framträdande i fråga om vissa produktslag, som odlas i fältmässig skala vid de mindre jordbruken och där medverkar till att ge sysselsättning och bärgning åt brukaren och dennes familj. De beredskapsmässiga, befolknings-, sysselsättnings- och övriga synpunkter som utgör huvudskälen för jordbruksskyddet kan i huvudsak anläggas även beträffande trädgårdsnäringen. I fråga om de egentliga jordbruksprodukterna beräknas de svenska priserna för närvarande ligga i genomsnitt 20 % högre än motsvarande priser i internationell handel. Detta medeltal rymmer emellertid betydande variationer såväl mellan olika produkter som mellan olika säsonger för en och samma produkt. För trädgårdsprodukterna är denna säsongvariation än mera påtaglig än för jordbruksprodukterna och även med en förbättrad konserveringsteknik torde en betydande variation av priserna kvarstå på framför allt de slag av frukt och grönsaker, som ätes råa och för vilka den tidiga produkten väcker särskilt intresse. Detta förhållande gäller ej på samma sätt för jordbruksprodukter, för vilka större möjligheter till långtidslagring förefinnes. Den utformning som jordbruksprisregleringen har innebär emellertid att en sådan prisnivå skall eftersträvas som medger full lönsamhet vid jordbruk av viss storleksordning, varför det genomsnittliga skyddet av ca 20 % icke är något för framtiden givet. Även om man utgår från att det genomsnittliga skyddet för trädgårdsprodukter icke skall vara högre än genomsnittsskydd för jordbruksprodukter, föreligger möjligheter att under huvudsäsongerna för marknadsförandet av respektive hemmaodlade slag av trädgårdsprodukter göra en sådan tullbeläggning, som är marknadsmässigt erforderlig. Den genomsnittliga importincidensen för samtliga här berörda produktslag — avskurna blommor, levande växter, köksväxter och rötter samt frukt och bär — har under senare år endast utgjort ca 2 %. Den låga genomsnittliga importincidensen sammanhänger med att importen är helt fri av vissa produktslag såsom citrusfrukter m. fl. samt att tullen på andra produkter endast utgår under viss del av året. Vid en bedömning av tullskyddets storlek för trädgårdsnäringen bör hänsyn tagas till dessa förhållanden, enär dessa helt tullfria produktslag i icke oväsentlig utsträckning är substi49 4. Tulltaxebetänkande. Del II

tuerbara i förhållande till vissa inhemska trädgårdsprodukter. Även vid en begränsning till enbart de tullbelagda produkterna, d. v. s. huvudsakligen endast sådana som odlas inom landet, erhålles för senare år en importincidens av endast 10—11 %. Det finns sålunda möjligheter att, vid tillämpandet av samma principer som kommittémajoriteten uttalat sig för, d. v. s. ett skydd motsvarande det jordbruket för närvarande åtnjuter eller ca 20 %, avväga tullskyddets storlek för de enskilda produktslagen på ett sådant sätt, att för respektive produkt ett ur marknadsmässig synpunkt tillfredsställande skydd erhålles. Det är naturligt att de många förekommande kulturerna kan ha ett sinsemellan olika behov av tullskydd och det bör därför ej betraktas som något orimligt om tullsatserna blir relativt höga för vissa produkter. En något förhöjd tull på vissa slag av köks växter kan anses befogad under första delen av skyddstiden för resp. produkt, med hänsyn till att de för odlarna kännbaraste följderna av en alltför stor import inträffar under första delen av marknadssäsongen. På grund av mycket låga priser under sommaren är det för många köksväxtslag en nödvändig förutsättning med högre priser under försäsongen för att odlingen totalt skall ge skälig avkastning. Det fordras alltså ett tillfredsställande marknadsskydd även för den tidiga produktionen, vilket icke den nuvarande tullen kan tillgodose. Med hänsyn till priserna vid denna tid kommer ej heller en viss höjning av tullsatserna på några av handelsträdgårdsodlingens viktigaste produkter — tomat, gurka, blomkål, sallad, rädisor m. fl. — att procentuellt sett medföra någon större fördyring av varan till konsumenterna. Den mindre höjning, som kan ifrågakomma, torde kompenseras av det föreslagna borttagandet av tullen under vintermånaderna. En höjning av tullsatserna under försäsongen skulle emellertid utgöra ett verksamt stöd åt odlingen, varför en viss höjning av tullarna under första delen av marknadssäsongen för en del i det följande under olika positioner angivna, svenskodlade köksväxter förordas. Farhågorna för att en dylik tullhöjning skulle stimulera till en kraftig ökning av den tidiga odlingen under glas får betraktas som överdrivna. I många företag har denna utveckling redan tidigare framtvingats av flera samverkande faktorer, vilka i det följande i korthet skall beröras. Den tidiga köksväxtodlingen under glas är till stor del betingad av nödvändigheten att så långt möjligt erhålla jämn sysselsättning under hela året för anställd arbetskraft. Tidigare skedde permittering av arbetare under vintern i ganska stor utsträckning, men med nuvarande överfulla sysselsättning inom landet kan detta förfarande ej längre tillämpas, då det skulle vara omöjligt att på våren återfå permitterad arbetskraft. Följden har blivit att köksväxtodlingen under glas i allt högre grad måst utsträcka kulturerna, så att de nu för exempelvis gurka och tomat pågår från februari—mars till november—december. Det kapital, som är nedlagt i växthusanläggningar, kan med nuvarande pro50

duktpriser ej rimligen förräntas om försäljningen endast skall baseras på skörd under ca t v å m å n a d e r om året. Utvecklingen visar också a t t en av de angelägnaste rationaliseringsåtgärderna inom handelsträdgårdarna under senare år varit installation av värmeanläggningar i sådana växthus, som tidigare s a k n a t u p p värmningsmöjligheter. E n ganska stor del av växthusarealen h a r tidigare a n v ä n t s till kallhusodling — framför allt till t o m a t k u l t u r e r under s o m m a r m å n a d e r n a — men med de senaste årens prisutveckling är d e n n a produktion ej längre lönsam. E n utsträckning av produktionssäsongen är således även ur l ö n s a m h e t s s y n p u n k t nödvändig. M a n kan emellertid befara a t t en utveckling i denna riktning helt äventyras, om den n u v a r a n d e oberäkneliga konkurrensen u n d e r försäsongen och de därav betingade svårigheterna för odlarna blir bestående. Kap.

6. Levande

växter

och alster

av

blomsterodling

Nr 06.01. Lökar, stam- och rotknölar samt rhizomer av prydnadsväxter ävensom med dylika organ försedda växter Nuvarande tull: blomsterlökar samt lökliknande stamoch rotknölar per kg 0:50 andra fri GATT: blomsterlökar samt lökliknande stamoch rotknölar per kg 0: 50 rotknölar av gladiolus samt liljekonvaljerötter fri Producenterna oförändrad tull Förslag: gladiolus och liljekonvalje fri andra slag per kg 0: 50

K

..

I

10,1 %

Tullen på blomsterlökar tillkom år 1921 och h a d e då k a r a k t ä r e n av ren finanstull, eftersom någon produktion av dylika lökar icke förekom inom landet; från och med år 1930 u t s t r ä c k t e s tullen till a t t omfatta j ä m v ä l lökliknande stamoch rotknölar av blomsterväxter. Statistiska uppgifter. I m p o r t e n av blomsterlökar uppgick u n d e r treårsperioden 1936/38 till i medeltal 2 711 t o n (6,0 m k r ) ; u n d e r åren 1950—1953 h a r den utgjort resp. 4 296 ton (18,4 m k r ) , 4 397 ton (20,4 m k r ) , 4 941 t o n (24,3 m k r ) och 4 977 ton (24,7 m k r ) . Kommittén. P å senare tid h a r inom landet u p p t a g i t s produktion av ifrågavar a n d e artiklar, varför tullen n u m e r a i viss u t s t r ä c k n i n g får anses fungera såsom skyddstull. D e n inhemska produktionen t ä c k e r emellertid e n d a s t en relativt obetydlig del av konsumtionen — enligt uppgift omkring 15 % — och m a n torde kunna ifrågasätta lämpligheten av a t t genom tull fördyra importen av den stora mängden blomsterlökar. D å den gällande tullsatsen är måttlig i för51

hållande till v a r u v ä r d e t , h a r k o m m i t t é n likväl icke a n s e t t tillräckliga skäl föreligga a t t avskaffa tullen. Vad beträffar de till denna rubrik hänförliga, icke lökliknande artiklarna, vilka för n ä r v a r a n d e är fria från tull, spelar dessa i p r a k t i k e n en u n d e r o r d n a d roll. D e bör enligt k o m m i t t é n s uppfattning likställas m e d de lökliknande artiklarna u t o m i de fall då tullfriheten är b u n d e n i G A T T . P å grund a v v a d sålunda anförts föreslår k o m m i t t é n a t t en tullsats av 50 ö r e per kg fastställes för hela rubriken med u n d a n t a g för gladiolus och liljekonvalje. Till förevarande position skall även hänföras hela växter som härrör från lökar eller a n d r a i positionen u p p t a g n a artiklar. Växter av d e t t a slag tulltaxeras för n ä r v a r a n d e enligt s a m m a regler som a n d r a växter (se nr 06.02), vilket inneb ä r bl. a. a t t med k n o p p a r eller blommor försedda artiklar tullbelägges såsom blommor (se n r 06.03). D e utgör emellertid k n a p p a s t någon reguljär i m p o r t v a r a , eftersom m a n torde föredra a t t importera v a r a n i form av lökar etc. E n l i g t k o m m i t t é n s u p p f a t t n i n g är det lämpligt a t t de ovan föreslagna bestämmelserna får gälla även för m o t s v a r a n d e växter. Nr 06.02. Levande växter och rötter, ej hänförliga till nr 0 6 . 0 1 , sticklingar och ympkvistar härunder inbegripna Nuvarande tull Varuslag kr/kg

GATT kr/kg

Producenterna kr/kg

Förslag kr/kg

Al, alm, ask, asp, avenbok, björk, bok, ek, gran, lind, lärk, fri fri fri lönn, poppel och tall fri Körsbärs-, plommon-, päron0:60 1:20 24,0 % 0:60 l och äppelträd, förädlade . . . . Rododendron, azalea, erica och fri 0:10 4,1^ 0:10 l O^O1 kamelia 1 0:30 0:40 5,0 % O^O 0:20x Andra växter Rötter, sticklingar och ympfri fri fri kvistar 1 Väger en växt mer än 10 kg utgår tullen för den överskjutande vikten med 0: 03 per kg; till prydnad användbara växter, som inkommer med knoppar eller blommor men utan jord, tulltaxeras såsom blommor (se nr 06.03). N u v a r a n d e tullsatser är resultat a v de år 1932 v i d t a g n a tullhöjningarna, för gruppen rododendron etc. dock modifierade genom senare tullkoncessioner inom GATT. Statistiska

uppgifter.

I m p o r t e n a v hit hänförliga levande v ä x t e r framgår a v

tabell 8. Producenterna. F r å n plantskolornas sida h a r åberopats vissa kalkyler rörande uppdragning av äppelträd och rosor. Enligt dessa kalkyler skulle den svenska 52

Tabell 8. Levande växter

(import).

1936/38

1950 Varuslag

ton

tkr

ton

tkr

ton

tkr

ton

tkr

ton

tkr

R o d o d e n d r o n etc. Äppelträd etc. . .

460 4

573 5

A n d r a slag

614 28 87 901

1219 67 134 2 675

643 6 150 925

1516 16 219 3 077

693 0 235 1013

1595 1 342 3 506

904 1 580 1266

1941 2 863 5113

4 095

4 828

5 444

2 751

7 919

Summa

odlingen av äppelträd även med den ökning av tullen som begärts vara ogynnsamt ställd. Man framhåller dock att importen i regel sker i smärre sändningar, för vilka fraktkostnaderna blir så mycket högre att man anser en fördubbling av nuvarande tullsats medföra ett visst jämviktsläge. Vad beträffar rosor skulle även med en fördubbling av tullen icke uppnås ett fullständigt skydd för den svenska odlingen, men läget skulle dock förbättras avsevärt genom att onödig spekulationsimport stävjades. Kommittén. Frånsett tullen på fruktträd torde de nuvarande tullsatserna få betraktas som låga. Det torde emellertid vara uppenbart att de speciella förhållanden, som eljest kan motivera relativt höga tullsatser för trädgårdsnäringens alster, icke gör sig gällande på samma sätt beträffande här avsedda produkter. Tvärtom torde de inhemska produkterna ha ett avsevärt försteg framför de utländska däri att de utgöres av för vårt land lämpliga och väl acklimatiserade stammar. I praktiken torde ett ytterligare skydd ligga i gällande bestämmelser till förhindrande av att växtsjukdomar införes till riket. Till stöd för en relativt hög tull på här ifrågavarande artiklar har ibland åberopats att man därigenom skulle skydda konsumenterna mot import av olämpliga växter. Tydligt är emellertid att en tull, för så vitt den icke är direkt prohibitiv, knappast kan vara ett effektivt skydd i detta hänseende, och man torde kunna ifrågasätta, huruvida tullar bör användas i sådant syfte. Därest det ur allmänna synpunkter befinnes angeläget att hithörande artiklar underkastas kvalitetskontroll, torde denna i princip böra omfatta inom landet producerade likaväl som importerade växter. Beträffande förädlade fruktträd tyder importsiffrorna knappast på någon mera kännbar konkurrens från utlandet. Någon anledning höja tullsatsen, vilken redan nu är hög, anser kommittén icke föreligga. Med hänsyn bl. a. till tullens ringa betydelse ur konsumentsynpunkt har kommittén icke heller funnit skäl föreslå någon sänkning. Vad beträffar tullbelagda växter i allmänhet, d. v. s. andra än gruppen rododendron etc., kan den nuvarande tullsatsen, även med beaktande av de förut 53

anförda omständigheter som t a l a r för a t t tullskyddsbehovet är relativt ringa, k n a p p a s t betecknas såsom hög. K o m m i t t é n h a r funnit en höjning till 30 öre per kg motiverad. D e t förhållandet a t t gällande tullsats är b u n d e n i G A T T torde, med hänsyn till de tullnedsättningar som k o m m i t t é n föreslår beträffande a n d r a varuslag, icke böra u t g ö r a hinder för en sådan höjning av tullen. I fråga om specialrubriken för rododendron etc. förekommer icke någon n ä m n värd p r o d u k t i o n inom landet, och m a n h a r tidigare a n s e t t sig k u n n a sänka tullsatsen u n d e r den för växter i allmänhet gällande. N å g o n större anledning ur s k y d d s s y n p u n k t a t t bibehålla tullsatsen torde icke v a r a för h a n d e n . K o m m i t t é n h a r funnit övervägande skäl tala för a t t tullfrihet stadgas för dessa artiklar. Vad slutligen beträffar de till denna rubrik hänförliga, för n ä r v a r a n d e tullfria artiklarna, d. v. s. skogsträd samt rötter, sticklingar och ympkvistar, torde anledning icke föreligga a t t frångå tullfriheten. Nr 06.03. Blommor och blomknoppar, avskurna, till buketter eller eljest till prydnad, friska, torkade, blekta, färgade, impregnerade eller på annat sätt preparerade Nuvarande tull: mimosa och ljung andra:

per kg

5:00 1

K

..

I

43,1 %

per kg per kg per kg

10:00 5:00 5: 00 1

K K

.. ..

I I

47,8% 17,6 %

per kg

5: 00

per kg per kg

10:00 5: 00

per kg

5: 00

per kg per kg per kg

15:00 10: 00 5:00

TV] c K Q "

1/3—30/11 under annan tid andra GATT: mimosa och ljung andra, friska: 1/3—30/11 under annan tid Producenterna: mimosa och ljung andra: friska: 1/3—30/11 under annan tid andra Handeln: mimosa och ljung andra, friska Förslag: friska: mimosa och ljung andra: 1/3—30/11 annan tid andra slag 1

fri sänkning; lägre tull även under mars månad

per kg

4: 00

per kg per kg

7:50 5: 00 fri

Torkade blommor för vidare yrkesmässig bearbetning: fri.

Tullarna på här ifrågavarande område torde redan tidigare ha varit av finans- eller lyxtullskaraktär, ett förhållande som ytterligare underströks då tullsatserna år 1932 höjdes genom de då införda tilläggstullarna. I anledning av tullförhandlingar, senast inom ramen för GATT, har sedermera vissa sänkningar vidtagits, dels beträffande mimosa och ljung, dels beträffande andra varuslag under vintermånaderna. Statistiska uppgifter. Importen av friska blommor uppgick under treårsperioden 1936/38 till i medeltal 86 ton (1,0 mkr); under åren 1950—1953 har den utgjort resp. 146 ton (3,3 mkr), 208 ton (4,9 mkr), 291 ton (6,9 mkr) och 393 ton (9,5 mkr). Producenterna. I fråga om odlarnas argumentering för de framställda yrkandena hänvisas till referatet i den föregående allmänna avdelningen. Handeln. Från handelns sida framhåller man att konsumtionen inom landet efter kriget undergått en avsevärd stegring, vilket framgår av importstatistiken såväl som av det förhållandet att, såvitt kan bedömas, även odlingarna inom landet (särskilt av nejlikor och rosor) väsentligt utvidgats. Den inhemska produktionen är trots utökningen icke tillräcklig för att tillgodose efterfrågan speciellt under vintermånaderna. Härtill kommer att allmänheten efterfrågar ett allsidigt sortiment som i stor utsträckning måste anskaffas genom import. Vad särskilt beträffar mimosa och ljung förekommer icke någon produktion inom landet, varför någon skyddstull i egentlig mening icke anses vara erforderlig. I fråga om andra blommor framhåller man att tullen under högtullperioden motsvarar ca 50 % av värdet och under vissa tider uppgår till ännu högre siffror. Denna tullsats anses vara fullt tillräcklig för att ge den inhemska odlingen stöd med hänsyn till de eventuellt högre produktionskostnaderna i förhållande till utlandet. Det ifrågasattes också om icke tullen utan förfång för odlarna kunde sänkas. I varje fall anser man tillräckliga skäl icke föreligga att högtullpenoden omfattar även mars månad, eftersom erfarenheten visat att den inhemska odlingen icke kan tillfredsställande tillgodose efterfrågan under denna tid. Vad beträffar lågtullperioden anser man att det icke föreligger något egentligt behov av skyddstull utan att den nuvarande tullsatsen utan olägenhet för odlarna skulle kunna sänkas. Kommittén. Tydligt är att de förhöjda tullsatserna i likhet med många andra finanstullar kommit att utnyttjas till skydd för inhemsk produktion. Även med beaktande av de omständigheter som inledningsvis anförts såsom skäl för att trädgårdsodlingen tillerkännes tullsatser som är något högre än inom andra grenar av näringslivet kan det icke anses rimligt med tullsatser som uppgår till i det närmaste 50 % av värdet. Någon höjning av de nuvarande tullsatserna, vilka är bundna i GATT, kan enligt kommitténs uppfattning icke komma i fråga. En tillämpning av de allmänna principer för tullskyddet inom trädgårds55

näringen, som anförts i det inledande avsnittet, torde närmast leda till att en halvering av nuvarande tullsats under den egentliga skyddsperioden skulle medföra en rimlig tullnivå. Hänsyn till befintliga odlare synes dock bjuda att viss försiktighet iakttages i fråga om nedsättning av tullen. På grund härav har kommittén ansett sig böra stanna vid en mindre reduktion och föreslår att tullen sättes till 7: 50 per kg. Vad beträffar vintermånaderna föreslår kommittén att tullen bibehålles oförändrad vid 5: 00 per kg. I fråga om gränsdragningen mellan de båda perioderna har delade meningar gjorts gällande. Med hänsyn bl. a. till den föreslagna nedsättningen under högtullperioden har kommittén icke ansett sig böra föreslå någon ändring av periodernas längd. Av mimosa och ljung förekommer icke någon inhemsk produktion, men viss konkurrens med inhemska sorter torde föreligga, varför de även i fortsättningen bör beläggas med tull. Med hänsyn till att varornas pris icke är mer än ungefär hälften av genomsnittspriset för övriga importerade blommor har kommittén emellertid funnit en nedsättning till 4: 00 per kg motiverad. Vad beträffar torkade blommor är importen obetydlig, och den torde i allmänhet vara avsedd för vidare yrkesmässig bearbetning, i vilket fall den enligt gällande bestämmelser åtnjuter tullfrihet; det synes lämpligt att tullfrihet stadgas i tulltaxan oavsett varornas tillämnade användning. Reservation av herr Hansson. Den yrkesmässiga blomsterodlingen bedrives uteslutande i handelsträdgårdarna och utgör där ett viktigt komplement till köksväxtodlingen i växthus. Blomsterodling på friland bedrives också i stor utsträckning men kan av naturliga skäl endast ge avkastning under en begränsad del av året. Produktionen av blommor i växthus försiggår däremot under hela året. En rationellt driven handelsträdgårdsodling förutsätter en viss växtföljd mellan olika kulturer enligt samma principer som tillämpas i jordbruket. Att år efter år odla samma kultur på samma jord medför ofelbart infektioner av skadedjur eller svampsjukdomar. För att motverka detta kan odlarna antingen helt byta jorden i växthusen eller också genomföra en grundlig desinficering av jorden genom ångning eller kemisk behandling. Båda dessa tillvägagångssätt ställer sig emellertid mycket dyrbara. Den ekonomiskt riktigaste metoden blir i stället en växling mellan olika kulturer och det enda alternativet till köksväxtodling under glas är därvid blomsterodlingen. För att odlarna emellertid utan alltför stort chanstagande skall kunna övergå till blomsterkulturer måste de ha möjlighet att uppnå skälig lönsamhet även för denna odling. Att under nuvarande omständigheter föreslå lägre tullar för avskurna blommor, torde medföra mycket stora svårigheter för odlarna, eftersom lönsamheten redan nu är hårt pressad. Jag föreslår därför att tullen i enlighet med GATT-bindningen under tiden 1/3— 30/11 bibehålles vid nuvarande 10: 00 per kg. Under vintermånaderna förekommer en mycket betydande produktion av 56

lökblommor i h a n d e l s t r ä d g å r d a r n a . V ä r d e t av den totala importen a v holländsk blomsterlök uppgick år 1954 till över 27 mkr, v a r a v en k v a n t i t e t m o t s v a r a n d e e t t v ä r d e av ca 18 m k r b e r ä k n a t s gå till handelsträdgårdarna för drivning och försäljning som färdiga blommor. M e d u t g å n g s p u n k t från inköpspriset på blomsterlöken beräknas p r o d u k t i o n s v ä r d e t av denna k u l t u r till omkring 40 mkr. E n alltmer ökad import av a n d r a blommor h a r emellertid medfört en allt hårdare konkurrens med lökblommorna. D å denna k u l t u r utgör den huvudsakliga inkomstkällan för flertalet h a n d e l s t r ä d g å r d a r under v i n t e r m å n a d e r n a , måste det anses skäligt a t t dessa erhåller e t t tillfredsställande skydd för sin produktion. I m p o r t e n under m å n a d e r n a december—februari, då h u v u d p a r t e n a v lökblomm o r n a saluföres, h a r ö k a t från 96 t o n år 1950—51 till 247 ton år 1954?—55, vilket helt naturligt haft y t t e r s t k ä n n b a r a återverkningar för odlarna. E n mindre höjning av tullen u n d e r denna tid k o m m e r icke a t t i n ä m n v ä r d grad p å v e r k a konsumentpriserna och jag föreslår därför a t t tullen för tiden 1/12—29/2 höjes från n u v a r a n d e 5: 00 till 7: 50 per kg. F ö r mimosa och ljung t o r d e det v a r a lämpligt a t t bibehålla den nu utgående tullen om 5:00 per kg. K o n k u r r e n s e n med lökblommorna gör sig redan nu s t a r k t k ä n n b a r , och då det icke t o r d e innebära någon olägenhet a t t fasthålla vid den n u v a r a n d e tullsatsen, synes ej skäl föreligga a t t sänka d e n n a . Som torde framgå a v v a d som tidigare anförts går det icke a t t r y c k a blomsterodlingen loss ur det s a m m a n h a n g den h a r med övriga kulturer inom handelsträdgårdsodlingen. Framför allt den d y r b a r a jorden u n d e r glas m å s t e u t n y t t j a s u n d e r så stor del av året som möjligt, och därvid är det kombinationerna mellan olika grönsaks- och blomsterkulturer, som gör det möjligt a t t erhålla högsta produktion till lägsta möjliga priser för varje produktslag. Nr 06.04. Blad, kvistar och andra växtdelar (med undantag av blommor och blomknoppar) samt gräs, mossa och lav, till buketter eller eljest till prydnad, friska, torkade, blekta, färgade, impregnerade eller på annat sätt preparerade Nuvarande tull per kg 0:50 1 K .. I 9,8 % Producenterna: s. k. snittgrönt: 1/3—30/11 per kg 15:00 under annan tid per kg 10: 00 andra slag oförändrad tull Handeln: s. k. snittgrönt, kransgrönt o. dyl per kg 0: 50 Förslag: adiantum och asparagus: 1/3—30/11 per kg 7:50 annan tid per kg 5: 00 andra slag fri 1

Torkade blad m. m. för vidare yrkesmässig bearbetning: fri.

Producenterna. Från producenthåll framhåller man att s. k. snittgrönt, d. v. s. kvistar och blad av adiantum och asparagus, i produktions- och prishänseende är att jämställa med blommor, varför de bör beläggas med samma tull som dylika artiklar. Handeln. Från handelns sida framhåller man bl. a. att odlingen inom landet av vissa hit hänförliga artiklar icke kan täcka efterfrågan. Andra artiklar produceras över huvud taget icke inom landet utan importeras för att tillgodose allmänhetens och branschens krav på ett allsidigt varusortiment. Vad särskilt beträffar snittgrönt anser man detta varuslag icke kunna jämföras med avskurna blommor då det icke försäljes separat utan som komplement till blommor. En höjning av tullen till densamma som för blommor skulle komma att bereda handeln betydande svårigheter. Odlingskostnaderna för snittgrönt anses också vara lägre än för blommor. Kommittén. Nuvarande olikhet i tullhänseende mellan snittgrönt och snittblommor är enligt kommitténs uppfattning icke motiverad. Varorna ligger i samma prisläge per viktenhet och bör båda draga tull med de belopp som angivits vid föregående position. I fråga om andra hithörande artiklar torde importen huvudsakligen utgöras av varuslag, som icke produceras inom landet och som icke heller i större utsträckning konkurrerar med här odlade artiklar. Kommittén har funnit övervägande skäl tala för att tullfrihet medges för dessa varuslag. Reservation av herr Boo. Från producenthåll framhålles att s. k. snittgrönt i produktions- och prishänseende är att jämställa med blommor. Detta har varit utslagsgivande för kommittémajoritetens ställningstagande. Även om en viss höjning av nuvarande tull kan anses motiverad, bör icke strävan efter enhetlighet drivas därhän, att den leder till en så betydande tullhöjning som i detta fall. En höjning till 5: 00 per kg under den egentliga skyddsperioden och 2: 50 per kg under annan tid torde därför bättre motsvara de avvägningsprinciper kommittén i allmänhet tillämpat. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Från producenthåll framhålles, att s. k. snittgrönt i produktions- och prishänseende är att jämställa med blommor. Detta har varit utslagsgivande för kommittémajoritetens ställningstagande. Även om skäl kan anföras för att tullsatsen på dessa varor borde anslutas till den för position 06.03 föreslagna, bör icke strävan efter enhetlighet drivas därhän, att den leder till en så betydande tullhöjning som i detta fall. Starka skäl kan åberopas för en självständig bedömning av ifrågavarande tullsats. Importen dominerar nämligen i betydligt högre grad än som gäller blommor i allmänhet. Vi föreslår en tullsats av 5:00 per kg under tiden 1/3—30/11 och 2: 50 per kg under annan tid. Den högre av oss föreslagna tullsatsen, vilken avser den period då svenska varor i nämnvärd omfattning tillföres marknaden, innebär en tio gånger så hög tullsats som den nu utgående. 58

Reservation av herr Hansson. Tullen för s. k. snittgrönt bör fastställas till s a m m a belopp som u n d e r nr 06.03 föreslås för avskurna blommor, alltså i d e t t a fall 10: 00 resp. 7: 50 per kg.

Kap.

7. Köksväxter

m. m.

Nr 07.01. Köksväxter, färska eller kylda I. Blomkål Nuvarande tull: 1/4—31/12 annan tid GATT: annan tid Producenterna Handeln: 1/5—30/11 annan tid Förslag: 1/5—31/7 1/8—30/11 annan tid

per kg per kg

0:25 0:10

per kg

0: 10 se texten

per kg

0: 25 fri

per kg per kg

0:35 0:25 fri

K K

.. ..

I I

21,2 % 10,4 %

I 1929 års tulltaxa var blomkål u p p t a g e n med en tull a v 15 öre per kg under hela året. År 1932 infördes en tilläggstull av 10 öre per kg, varigenom tullen under hela året k o m a t t utgöra 25 öre per kg. Genom förhandlingar inom G A T T h a r tullen u n d e r v i n t e r m å n a d e r n a n e d s a t t s till 10 öre per kg. Statistiska uppgifter. I m p o r t e n a v blomkål uppgick under treårsperioden 1936/38 till i medeltal 502 t o n (0,4 m k r ) ; under åren 1950—1953 h a r den u t gjort resp. 2 714 t o n (2,6 m k r ) , 3 531 ton (3,3 m k r ) , 4 774 ton (4,5 mkr) och 4 135 ton (4,4 m k r ) . Producenteima. D e producenter som bedriver odling a v blomkål i v ä x t h u s p å y r k a r höjning a v tullen till 50 öre per kg under början a v den svenska produktionssäsongen ( 1 / 5 — 3 1 / 7 ) men föreslår å a n d r a sidan tullfrihet för vinterm å n a d e r n a ( 1 / 1 — 3 0 / 4 ) ; m a n h a r från d e t t a håll framhållit a t t blomkål hör till de dyraste odlingarna men är av stor betydelse för utfyllnad av arbetstillfällena. F r å n de producenters sida, vilka bedriver fältmässig odling av blomkål, påyrkas icke någon ändring a v tullförhållandena. Handeln. E n l i g t handelns uppfattning är det meningslöst a t t under tiden december—april s k y d d a en d y r b a r inhemsk produktion och genom tull förd y r a den i m p o r t e r a d e frilandsblomkålen som n u m e r a under n ä m n d a period är en stor och billig konsumtionsvara. I m p o r t e n a v blomkål h a r gjort denna vara mer populär än tidigare, vilket lett till en b e t y d a n d e försäljningsökning

ä v e n a v svensk blomkål u n d e r dess säsong. I m p o r t e n u n d e r den egentliga svenska säsongen är ganska obetydlig. T r ä d g å r d s m ä s t a r n a s k o n k u r r e n s k o m m e r då från storodlingen på friland i Sydsverige, vilken blir helt utslagsgivande för prissättningen u n d e r högsäsongen. D e n svenska frilandssäsongen sträcker sig från maj till och med november, och man m o t s ä t t e r sig icke en fortsatt tillämpning a v nu utgående tullsats under denna tid. Kommittén. Enligt k o m m i t t é n s uppfattning bör skyddsperioden i överensstämmelse med odlarnas och handelns förslag börja först med maj m å n a d . Perioden i fråga bör vidare, även om inhemsk blomkål s t u n d o m i viss u t s t r ä c k ning k a n finnas a t t tillgå in i december, k u n n a avslutas med n o v e m b e r mån a d . Vad beträffar tullens storlek under skyddsperioden h a r k o m m i t t é n , ehuru den eljest i allmänhet icke ansett sig böra förorda någon förstärkning a v tulls k y d d e t u n d e r periodens början, funnit en höjning till 35 öre per kg motiverad u n d e r tiden maj—juli. D ä r e m o t har k o m m i t t é n funnit hinder icke m ö t a a t t helt avskaffa tullen under ickc-skyddstid. K o m m i t t é n föreslår således u n d e r m a j — j u l i en tull av 35 öre per kg, under augusti—november en tull a v 25 öre per kg s a m t under resten a v året tullfrihet. Reservation av ordföranden. Beträffande trädgårdsnäringens p r o d u k t e r i allm ä n h e t h a r k o m m i t t é n ansett det icke v a r a motiverat a t t genom en höjning av tullsatsen under början av skyddsperioden bereda särskilt skydd för en primörodling. Enligt min uppfattning föreligger icke anledning a t t beträffande blomkål a v v i k a från denna princip, varför jag föreslår a t t tullen b e s t ä m m e s till 25 öre per kg under hela skyddsperioden. II. Gurkor Nuvarande tull: 15/3—30/9 . Producenterna: över 15 cm: 1 5 / 3 - -30/6 1/7— 30/9 annan tid högst 11» cm: 1 5 / 3 - -30/9 annan Handeln: över 15 cm: 1 5 / 3 - -30/9 annan högst 15 cm: 1/7— 30/9 annan tid

per kg per kg

0:50 0:20

per kg per kg

1: 00 0: 50 fri

. . . . . . ev. sänkning fri

per kg

0: 50 fri

per kg

0: 25 fri

K K

.. ..

I I

19,2% 7,5 %

Förslag: slanggurkor: 16/3—30/9 annan tid andra: 16/6—30/9 annan tid

per kg

0: 50 fri

per kg

0: 25 fri

Tullen på gurkor var i 1929 års tulltaxa u p p t a g e n till 20 öre per kg u n d e r hela året men höjdes vid införandet av tilläggstullarna år 1932 till 40 öre per kg. År 1934 vidtogs en ytterligare höjning till 50 öre per kg under skyddsperioden, m e d a n tullen under a n n a n tid a v året nedsattes till det ursprungliga beloppet. I odlingshänseende k a n m a n skilja mellan slanggurkor (i a l l m ä n h e t över 15 cm) och a n d r a gurkor (i allmänhet under 15 cm). D e förra odlas p r a k t i s k t t a g e t helt i v ä x t h u s , under det a t t de senare huvudsakligen odlas p å friland. Statistiska uppgifter. I m p o r t e n av gurkor under skyddsperiod såväl a n n a n tid belyses av de i tabell 9 l ä m n a d e uppgifterna. Tabell 9. Gurkor

som

(import). Under skyddsperiod

Under annan tid

Summa

År

1936/38 1950 1951 1952 1953

ton

tkr

ton

tkr

ton

tkr

364 508 1967 1006

998 1235 2 792 2 627

22 64 220 214

99 232 475 569

208 386 572 2 187 1220

232 1097 1467 3 267 3196

Producenterna. I fråga o m slanggurkor hänvisas till de förut refererade allmänna s y n p u n k t e r som anförts från h a n d e l s t r ä d g å r d s m ä s t a r n a s sida. H ä r m å endast framhållas a t t gurkor torde utgöra en a v de viktigaste b l a n d handelst r ä d g å r d a r n a s p r o d u k t e r . Vad avser andra slag av gurkor än slanggurkor, d. v. s. i h u v u d s a k gurkor avsedda för inläggning, anser m a n sig p å odlarhåll k u n n a medgiva en mindre sänkning; skyddsbehovet anses vara störst u n d e r perioden 1 5 / 6 — 3 0 / 9 . Handeln. F r å n handelns sida h a r m a n beträffande slanggurkor föreslagit oförändrad tullsats under n u v a r a n d e skyddstid. D e t anses icke v a r a n å g o t allmänt intresse a t t genom högre tullskydd driva fram en tidig, oekonomisk odling i Sverige. E n sådan odling medför höga eldningskostnader från m i t t e n a v januari, vilka kostnader k o n s u m e n t e n får betala i form a v höga priser p å varan. N u v a r a n d e tull u n d e r icke-skyddstid har enligt handelns u p p f a t t n i n g väsentligen k a r a k t ä r av finanstull och bör b o r t t a g a s . — Beträffande andra slag 61

av gurkor framhålles a t t den n u v a r a n d e tullen i stort sett är prohibitiv. D e n hindrar i stor utsträckning konservfabrikerna a t t , när den svenska gurkskörden är otillräcklig, göra k o m p l e t t e r a n d e köp i u t l a n d e t för sina inläggningar. M a n y r k a r a t t tullen under skyddstiden, vilken bör fastställas till tiden 1/7—30/9, nedsättes till 25 öre per kg. Kommittén. Vad beträffar slanggurkor synes den under skyddsperioden gällande tullen ligga vid en nivå som m o t s v a r a r v a d som enligt k o m m i t t é n s allmänna s y n p u n k t e r k a n anses rimligt för trädgårdsnäringens p r o d u k t e r . N å g o n höjning av tullsatsen u n d e r första delen av perioden k a n k o m m i t t é n i överensstämmelse med sin principiella uppfattning i denna fråga icke förorda. K o m m i t t é n finner således icke skäl a t t föreslå någon ändring i tullförhållandena u n d e r n u v a r a n d e skyddsperiod. D e n n u v a r a n d e tullen för andra slag av gurkor överstiger v a r u v ä r d e t och bör k u n n a avsevärt reduceras. Även efter en nedsättning till hälften av sitt n u v a r a n d e belopp torde den få betecknas såsom hög. K o m m i t t é n har dock ansett försiktigheten bjuda a t t s t a n n a vid en halvering a v tullen eller 25 öre per kg. Skyddsperioden torde k u n n a fastställas till den a v odlarna a n t y d d a tiden 1 6 / 6 — 3 0 / 9 . Beträffande icke-skyddsperioden föreslår k o m m i t t é n i enlighet m e d den uppfattning som k o m m i t till u t t r y c k från såväl odlarnas som handelns sida a t t den nu utgående tullen avskaffas för alla slag a v gurkor. Reservation av herr Hansson. Odlingen av slanggurkor är n ä s t efter t o m a t e r den viktigaste växthuskulturen. D e n är en tidig, relativt v ä r m e k r ä v a n d e odling. P å s t å e n d e t a t t denna tidiga odling i Sverige skulle medföra onödigt höga konsumentpriser på v a r a n torde dock icke vara riktigt. D e t går icke a t t för svenskodlade p r o d u k t e r utfå e t t högre pris än för m o t s v a r a n d e importerade varor och under sådana omständigheter m å s t e d e n n a odling anses lika berättigad som all a n n a n produktion inom landet. Som skydd m o t ren spekulationsimport under första delen av försäljningssäsongen är emellertid den n u v a r a n d e tullen ej tillräcklig, varför jag förordar en höjning av tullen för slanggurkor från 50 öre per kg till 75 öre per kg under tiden 1 6 / 3 — 3 1 / 5 . M e d h ä n s y n till prisläget under denna tid torde den h ä r a v föranledda procentuella höjningen av konsumentpriset bli m y c k e t obetydlig. III. Lök Nuvarande tull: 1/6—31/12 1/1—29/2 annan tid GATT: annan tid

per kg per kg

0:20 0:05 fri fri

K K

.. ..

I I

56,9% 9,4%

Producenterna: 1/7—29/2 annan tid Handeln Förslag: 1/7—31/12 1/1—29/2 annan tid

per kg

0:30 fr} oförändrad tull

per kg per kg

0: 20 0:15 fri

^ Tullen på lök upptogs i 1929 års tulltaxa till 5 öre per kg under hela å r e t . F r å n och med den 1/7 1936 höjdes tullen till 20 öre per kg under tiden 1/6—31/12. Vid förhandlingar inom G A T T borttogs tullen år 1950 under tiden 1/3—31/5. Statistiska uppgifter. F ö r belysande av importens omfattning under olika delar av året hänvisas till tabell 10. Tabell 10. Lök År

1936/38 . 1950 1951 1952 1953 . . . .

(import).

Under tiden Vo—*7u Under tiden Vi—"A

Under tiden 7«—"/•

Summa

ton

tkr

ton

tkr

ton

tkr

ton

tkr

206 523 993 353

127 191 580 124

28 51 452 1282

24 19 269 684

3158 3 242 4 795 5 697

2 002 1161 2 781 3 738

3 695 3 392 3 816 6 240 7 332

614 2153 1371 3 630 4 546

Producenterna. F r å n odlarnas sida framhåller m a n a t t det n ä r m a s t är importen från Holland som utgör en fara för den svenska lökodlingen. D e n holländska löken är mogen för skörd ungefär samtidigt med den svenska. F ö r holländsk lök är E n g l a n d den mest betydelsefulla exportmarknaden, men den engelska m a r k n a d e n är stängd för all import av lök fram till den 15 november. D e t är då naturligt a t t de holländska lökexportörerna under de första höstm å n a d e r n a även intresserar sig för sekundära m a r k n a d e r som de skandinaviska. I synnerhet vill m a n a v s ä t t a sådana lökpartier som icke tål längre tids lagring och därför kan säljas till lägre priser. P å d e t t a s ä t t får lökexporten en något dumpingbetonad k a r a k t ä r . T r o t s den ringa k v a n t i t e t e n är effekten h ä r a v på den svenska varans prisbildning n ä r m a s t förödande. K a r a k t e r i s t i s k t anses v a r a a t t så snart holländarna år 1953 fått i gång exporten till E n g l a n d steg priset till det dubbla. U n d e r det senaste kriget, då avspärrningen omöjliggjorde importen, r å d d e förhållandevis höga priser. D e t t a ledde emellertid till överodling med prisbakslag som följd. Sedan importen k o m m i t i gång h a r priserna hållit sig på en lägre nivå, och u n d e r de senaste fem åren k a n m a n säga a t t köparens m a r k n a d varit r å d a n d e . M a n framhåller a t t tullsatserna varit oförändrade sedan före kriget. M e d h ä n s y n till penningvärdets fall borde, såvida d e n n a

odling anses böra tillförsäkras oförändrat tullskydd i jämförelse med vad som gällde före kriget, den nu utgående tullen höjas till det dubbla. Den tullfria perioden kan däremot utsträckas till att omfatta tiden 1/4—30/6. Under tiden 1/7—31/3 bör tullen utgå med lika stort belopp. Någon grundad anledning att sänka tullsatsen från och med årsskiftet anses icke föreligga. Den svenska löken är lagringsduglig även under första kvartalet. Förbehandling med tillväxthämmande medel torde inom en snar framtid göra det möjligt att uppnå ännu längre lagringsduglighet för svensk lök. Det anses icke vara rimligt att odlare som påtager sig högre kostnader i form av ränte- och svinnförluster för lagring av lök till in på nyåret dessutom skall löpa risk att erhålla ett lägre utförsäljningspris på grund av sänkt tullsats. Man framhåller att lök är en typisk odling för familjejordbruket på södra Öland. Odlingen är mycket arbetskrävande och ger både odlaren och hans familj samt lejd arbetskraft mycket arbete under växttiden. Om lökodlingen på Öland till följd av utländsk konkurrens måste läggas ned, kommer öns sysselsättningsproblem att bli ännu allvarligare än vad nu är fallet. (Vid framförandet av sina yrkanden beträffande tullskyddet har producenterna såtillvida jämkat de ovan anförda synpunkterna att de med hänsyn till föreliggande GATT-bindning icke velat framställa krav om införande av tull under mars månad.) Handeln. Från handelns sida har man förklarat sig anse det vara väl motiverat med lägre tullsatser i januari och februari månader, dels emedan import i regel behövs under denna tid med hänsyn till att den svenska löken är mindre lämplig för lagring och vissa år otillräcklig, dels på grund av att importen kommer från avlägsnare länder och fraktskyddet sålunda är väsentligt större än under hösten. Förhållandena i Holland år 1953 med priser under hösten om 10 a 15 öre per kg var givetvis ruinerande för de holländska odlarna. Dessa förhållanden ägde emellertid samband med omläggning av odlingarna efter översvämningen och var alldeles för exceptionella för att kunna tagas till utgångspunkt för att belysa importförhållandena i allmänhet. Läget anses nu vara betydligt mer normalt. Om varan under januari—mars skulle beläggas med en tull av 30 ä 40 öre per kg, skulle detta innebära att den svenska produktionen komme att utökas väsentligt, varefter sannolikt inom kort skulle följa krav på ytterligare tullskydd. Kommittén. Den nuvarande tullen på lök under tiden 1/6—31/12 är otvivelaktigt mycket hög i förhållande till varuvärdet, och detta icke blott efter importvarans värde räknat utan även efter det inhemska lökpriset; under många år har tullen överstigit 50 % av de importerade varornas värde. Enligt kommitténs uppfattning kan det icke ifrågakomma att öka tullsatsen under nämnda tid. Med hänsyn till frågans sociala aspekter har kommittén å andra sidan icke heller funnit sig böra föreslå någon nedsättning av denna tull. Den under januari och februari månader utgående tullen får anses vara låg för 64

a t t avse en p r o d u k t av d e t t a slag. A t t k o m m i t t é n av särskilda skäl föreslagit bibehållande a v en m y c k e t hög tull u n d e r de föregående m å n a d e r n a k a n emellertid icke motivera en höjning till s a m m a nivå under nu ifrågavarande tid. K o m m i t t é n h a r funnit 15 öre per kg utgöra en lämpligt a v v ä g d tull under januari och februari m å n a d e r . D e n d ä r p å följande tullfria perioden torde i enlighet m e d odlarnas förslag böra u t s t r ä c k a s till a t t omfatta även juni m å n a d . Reservation av herr Hansson. B ä r a n d e skäl för en differentiering a v tullskyddets storlek under säsongens olika delar finnes icke. D e n svenska löken är lagringsduglig u n d e r hela första k v a r t a l e t . E n lagring medför emellertid högre kostnader i form av r ä n t e - och svinnförluster och det synes icke rimligt a t t under dylika förhållanden tillämpa en lägre tullsats under m å n a d e r n a j a n u a r i och februari. Vad tullsatsens storlek beträffar synes en höjning till 30 öre per kg motiverad med hänsyn till den d u m p i n g b e t o n a d e export från a n d r a länder som h ä r otvivelaktigt regelmässigt förekommer. N å g r a olägenheter ur allmän s y n p u n k t med en dylik tullhöjning synes icke föreligga då den svenska löken i k v a l i t a t i v t hänseende är fullt likvärdig med importerad lök och tullsatsens höjd i d e t t a fall icke synes ha någon inverkan på konsumentpriset. P å anförda skäl förordar jag sålunda a t t tullen under tiden 1/7—29/2 fastställes till 30 öre per kg. Till k o m m i t t é n s e r k ä n n a n d e a t t frågan h a r sociala aspekter k a n anföras a t t en tullhöjning som tillgodoser en u r sysselsättnings- och a n d r a s y n p u n k t e r angelägen lökproduktion p å bl. a. Öland u t a n a t t medföra några nackdelar u r kons u m e n t s y n p u n k t torde väl ö v e r e n s s t ä m m a med s t r ä v a n d e n a a t t finna praktiska lösningar beträffande öarnas näringspolitiska problem. IV. Potatis Nuvarande tull: nyskördad 1/1—30/6 annan: 1/1—31/7 annan tid Producenterna: nyskördad Handeln: nyskördad 1/1—31/5 nyskördad 1/6—30/6 Förslag: nyskördad 1/6—30/6 annan

per kg

0:10

K

..

I

13,3 %

per kg

0:01 fri

K

..

I

5,3%

se texten

per kg per kg

fri 0: 10 0:15 fri

I jordbrukspropositionen föreslås a t t potatis i allmänhet inbegripes under importavgiftssystemet; k o m m i t t é n h a r i enlighet h ä r m e d i sitt tulltaxeförslag u p p t a g i t v a r a n u t a n tull.

5. Tulltaxebetänkande. Eel II

Beträffande järskyotatis har jordbruksprisutredningen, enligt vad som framgår av den följande redogörelsen, föreslagit att varan icke inbegripes under avgiftssystemet utan i stället belägges med tull; i 1955 års jordbruksproposition har frågan om skyddet för dylik potatis lämnats öppen, varför kommittén här behandlar denna produkt i vanlig ordning. Tullen på färskpotatis höjdes vid införandet, av tilläggstullarna år 1932 från 2,5 till 10 öre per kg. Jordbruksprisutredningen. I fråga om färskpotatis har jordbruksprisutredningen framhållit att den importerade varan till och med april månad icke konkurrerar med motsvarande svenska vara och att övervägande delen av den färskpotatis som saluföres under maj samt första hälften av juni är importerad. Den svenska färskpotatisen brukar vanligen komma i marknaden strax före midsommar, och samtidigt därmed brukar importen upphöra. Grossistpriserna för färskpotatis under april—juni har under åren 1951—1953 i genomsnitt uppgått till 58 öre per kg. Utredningen föreslår att färskpotatis icke medtages i det föreslagna importavgiftssystemet, men att varan under maj och juni månader åsättes en tull av 15 öre per kg. Producenterna. Från odlarnas sida har i yttrande till kommittén förklarats att färskpotatis bör hänföras till de jordbruksreglerade varorna och sålunda inbegripas under importavgiftssystemet med möjlighet att tillgripa kvantitativ importreglering. Som skäl härför anföres dels det naturliga samband som föreligger i pris- och avsättningshänseende mellan färskpotatis och annan matpotatis, dels det gränsskydd som bör lämnas den inhemska, till det mindre jordbruket lokaliserade färskpotatisodlingen, dels konsumenternas intresse av att färskpotatisen i vissa lägen icke onödigt fördyras. Därest gränsskyddet likväl skulle komma att effektueras genom tull, framhåller man att de föreslagna bestämmelserna icke är tillfredsställande. Med hänsyn till den importerade färskpotatisens konkurrenskraft gentemot inhemsk fjolårspotatis bör tiden för tullbeläggningen av färskpotatisen utsträckas till att omfatta jämväl april månad. Den föreslagna tullen 15 öre per kg anses vidare vara alldeles för låg för att kunna skydda den inhemska färskpotatisodlingen. Man framhåller i detta sammanhang bl. a. att odlingssäsongerna icke sammanfaller för vårt land och de sydliga konkurrentländerna. Den starka konkurrensen inträffar då prissättningen är som känsligast för den inhemska odlingen. Skall gränsskyddet uteslutande baseras på tull, måste denna sättas väsentligt mycket högre än som föreslagits. Olika tullsatser bör övervägas för å ena sidan april och maj samt å andra sidan juni, varvid tullen för sistnämnda månad bör vara lägst 60 öre per kg. (Nämnas må att producentorganisationen i senare yttrande till Kungl. Maj:t över jordbruksprisutredningens förslag påyrkat en tull av 20 öre per kg under tiden mars—maj och 60 öre per kg under tiden 1 juni—15 juli.) 66

Handeln. Från handelns sida framhålles att den första svenska potatisen kommer i marknaden tidigast den 10—15 juni. Dessförinnan finnes endast växthus- eller bänkpotatis som betingar ett mycket högt pris. Något tullskydd för färskpotatis under tiden 1/1—31/5 anses icke erforderligt. Tullen under denna tid har i varje fall beträffande den del som överstiger tullen på vanlig potatis karaktär av ren finanstull. Även om allmänheten under t. ex. april och maj skulle vara beredd att betala ett högre pris för importerad färskpotatis och detta skulle påverka avsättningen av gammal svensk potatis, visar erfarenheten att den svenska potatisen då i stor utsträckning är på upphällningen och kvaliteten ofta så dålig att det icke finns någon rimlig anledning att skydda avsättningen därav. ^ Kommittén. Med hänsyn till att färskpotatisen står nära trädgårdsprodukter får det anses lämpligt att gränsskyddet i enlighet med jordbruksprisutredningens förslag liksom beträffande dylika produkter uttages i form av tull. Den av jordbruksprisutredningen föreslagna tullsatsen 15 öre per kg synes stå i god överensstämmelse med de principer som tulltaxekommittén tillämpat på trädgårdsområdet. Något behov av att uttaga denna tull under maj månad torde dock icke föreligga, utan tiden bör enligt kommitténs uppfattning begränsas till juni månad. Färskpotatis inkommande under annan tid torde däremot såväl av praktiska skäl som med hänsyn till den konkurrens som måhända i vissa lägen kan förekomma med annan potatis (fjolårspotatis) böra beläggas med importavgift efter samma grunder som denna vara. Reservation av herr Hansson. Enligt min mening talar starka skäl för att även färskpotatisens gränsskydd i överensstämmelse med vad förutsattes för potatis i allmänhet regleras genom importavgifter i stället för med tullar och att följaktligen även denna potatis hänföres till de jordbruksreglerade varorna. Möjligheterna till kvantitativ importreglering bör finnas även för färskpotatisen. Odlingen av denna potatis är synnerligen arbets- och kostnadskrävande varför det är önskvärt att så god anpassning som möjligt kan ske av gränsskyddet gentemot de aktuella prissättningsproblem som kan uppstå. Jag föreslår därför att även färskpotatis hänföres till de jordbruksreglerade varorna. V. Sparris Nuvarande tull GATT Producenterna Handeln: 1/5—30/6 annan tid Förslag: 1/5—30/6 annan tid

per kg per kg

1:50 1:50 s e texten

per kg

1:00 fri

per kg

1:00 frj

K

..

I

18,8 %

F ö r sparris fastställde 1929 års tulltaxa tullsatsen till 50 öre per kg, vartill år 1932 lades en tilläggstull av 1:00 per kg; u n d e r delar av 1930-talet var tillläggstullen begränsad till vissa tider a v året. Producenterna. F r å n producenthåll framhålles a t t den svenska odlingen i h u v u d s a k ä r koncentrerad till Gotland, som n u m e r a svarar för 80 % av produktionen. Odlingen är väl l ä m p a d för d e t t a l a n d s k a p och skulle k u n n a u t vidgas därest e t t lämpligt tullskydd k u n d e erhållas. Av 1954 års produktion på Gotland uppgives huvuddelen, 140 ton, ha o m h ä n d e r t a g i t s a v konservfabrikerna för konservering. M a n synes därför på odlarhåll fästa större vikt vid tullen p å konserver (nr 20.02), vilken y r k a s höjd från 0:50 till 1:00 per kg, än på den färska sparrisen, beträffande vilken senare m a n förklarat sig k u n n a s a m t y c k a till en viss sänkning. Handeln. F r å n handelns sida framhåller m a n a t t den nu gällande tullsatsen innebär en importincidens om ca 1 8 % , vartill k o m m e r e t t avsevärt fraktskydd eftersom flygfrakt i stor utsträckning k o m m e r i fråga. Svensk sparris i k v a n t i t e t e r av betydelse för konsumtionen förekommer endast u n d e r perioden maj—juni. U n d e r a n n a n tid skyddar tullen endast en mycket begränsad primörproduktion och h a r enligt handelns u p p f a t t n i n g k a r a k t ä r av indirekt skatt. Kommittén. M e d h ä n s y n till a t t den svenskodlade sparrisen till större delen finner a n v ä n d n i n g inom konservindustrin torde det såsom redan a n t y t t s snarare v a r a tullen på sparriskonserverna än p å den färska sparrisen som är a v intresse för sparrisodlarna. Tullen p å den färska sparrisen torde icke spela så stor roll u r skyddssynpunkt. D e t förefaller som om en sänkning till 1:00 per kg skulle k u n n a genomföras u t a n större olägenheter för odlarna, och tullsatsen torde icke behöva u t g å u n d e r a n n a n tid a v å r e t än då svensk färsk sparris i allmänhet föres i m a r k n a d e n . K o m m i t t é n föreslår därför a t t tullen p å sparris fastställes till 1:00 per kg under maj och juni m å n a d e r m e d a n v a r a n under resten av å r e t göres tullfri. VI. Svampar Nuvarande tull: champinjoner andra GATT: champinjoner Producenterna: champinjoner Handeln: champinjoner andra Förslag

per kg per kg

0:75 1:00

per kg

0:75

per kg

0:75

per kg per kg per kg

0:75 1:00 0:75

K K

.. ..

I I

10,7 ft 5,5 ft

I 1929 års tulltaxa v a r alla slag a v s v a m p a r u p p t a g n a med en tullsats av 1:00 per kg; tullsatsen för champinjoner nedsattes genom GATT-överenskommelsen till n u v a r a n d e belopp 0: 75 per kg. Producenterna. F r å n odlarnas sida m o t s ä t t e r m a n sig en sänkning av tullen p å färska champinjoner. M a n framhåller a t t odlingen är m y c k e t svår och dyrb a r s a m t a t t den k r ä v e r m y c k e t investerat kapital. D e n svenska produktionen anses t ä c k a b e h o v e t inom landet. Kommittén. N å g o t y r k a n d e om ändring a v tullsatserna på s v a m p a r föreligger icke. D e n u v a r a n d e tullarna ligger också genomsnittligt sett vid en nivå som får betecknas såsom rimlig. D å emellertid a n d r a s v a m p a r än champinjoner icke torde spela någon större roll, synes anledning k n a p p a s t föreligga a t t bibehålla den n u v a r a n d e uppspaltningen av rubriken. K o m m i t t é n föreslår a t t tullen för alla slag a v s v a m p a r sättes till den nu för champinjoner gällande tullsatsen 0 : 7 5 per kg. VII. Tomater

Nuvarande tull: 1/5—30/11 annan tid Producenterna: 1/5—31/7 1/8—30/11 annan tid Handeln: 1/5—15/6 16/6—30/11 annan tid Förslag: 1/5—30/11 annan tid

per kg per kg

0:50 0:15

per kg per kg

1: 00 0: 50 frj

per kg per kg

0: 25 0:50 frj

per kg

0:50 fri

K K

.. ..

I I

25,0% 8.4%

Tullen på t o m a t e r utgick ursprungligen enligt 1929 års tulltaxa med 15 öre per k g under hela året, vilken tullsats sedan i olika repriser höjdes, först 1932 a v statsfinansiella skäl men sedermera i direkt protektionistiskt syfte; å a n d r a sidan har tullen u n d e r icke-skyddstid nedbringats till sitt ursprungliga belopp. Statistiska uppgifter. I m p o r t e n av t o m a t e r u n d e r skyddsperiod såväl som a n n a n tid framgår a v tabell 11. Producenterna. I fråga om den från odlarhåll framförda argumenteringen hänvisas till vad som anförts i det inledande allmänna a v s n i t t e t . H ä r må end a s t framhållas a t t t o m a t e r j ä m t e slanggurkor torde utgöra den viktigaste av handelsträdgårdarnas produkter. 69

Tabell 11. Tomater

(import). Under skyddsperiod

1936/38 1950 1951 1952 1953

Summa

Under annan tid

År ton

tkr

ton

tkr

ton

tkr

867 1360 2 459 2 972

1922 3 093 4 558 5 931

697 704 1010 1287

1162 1183 1805 2 302

1295 1564 2 064 3 469 4 259

1042 3 084 4 276 6 363 8 233

Handeln. Från handelns sida framhåller man att en fördubbling av tullen under tiden 1/5—31/7 skulle innebära att tomaterna komme att stiga högst väsentligt i pris för konsumenterna. Särskilt under maj och juni månader behövs en stor import för att komplettera den då helt otillräckliga svenska produktionen. Enligt handelns uppfattning är det önskvärt att även inom trädgårdsodlingen ytterligare rationalisering kommer till stånd. En höjning av skyddstullen skulle hindra en utveckling i önskad riktning och stimulera till tidig odling även i små, icke specialiserade växthusodlingar med höga kostnader; för att förebygga detta hemställer man från handelns sida att tullen i stället sänkes till hälften under perioden 1/5—15/6. Vid bedömningen av yrkandena om ökat tullskydd bör man enligt handelns uppfattning även taga hänsyn till det förhållandet att skörden per arealenhet numera är betydligt större än exempelvis vid mitten av 30-talet. Kommittén. Beträffande tomater gäller i huvudsak vad som förut anförts rörande slanggurkor. Kommittén anser sig följaktligen icke heller här kunna förorda någon höjning av tullsatsen under början av skyddsperioden. Å andra sidan finner kommittén det icke heller motiverat att under denna tid sänka nu gällande tull. Kommittén föreslår således att tullen under denna period bibehålies oförändrad. Under icke-skyddsperioden torde tullen liksom för gurkor i enlighet med odlarnas förslag kunna helt borttagas. Reservation av herr Hansson. Tomater är den för närvarande viktigaste kulturen för odling i växthus. Med tanke på näringsvärdet hör också tomaterna till de förnämsta köksväxterna, varför en fortsatt stegring av konsumtion och produktion inom landet får anses synnerligen önskvärd. Med nuvarande, svårbemästrade importkonkurrens är det emellertid ytterst vanskligt för odlarna att våga taga kostnaderna för omfattande rationaliseringsåtgärder till förbilligande av produktionen. Om tomatimporten fortsätter att öka så som skett under de senaste åren — från 1 564 ton år 1950 till 4 925 ton år 1954 — kan man lätt förstå odlarnas oro inför den närmaste utvecklingen av produktionsmöjligheterna inom landet. 70

Under högsäsongen för den svenska produktionen — juli t. o. m. september — kan odlingen med nuvarande tullskydd hävda sig i konkurrensen med importerade tomater. Under de första månaderna av produktionssäsongen — maj och juni — fordras emellertid ett effektivare marknadsskydd för att ej prisbildningen skall utsättas för alltför kraftiga störningar till följd av tillfällig överskottsimport. En höjning med 25 öre per kg under månaderna maj och juni torde ej vid denna tid relativt sett belasta konsumentpriset i nämnvärd grad. Då den emellertid skulle ge ett avsevärt stöd åt den svenska odlingen synes det skäligt att för tiden 1/5—30/6 föreslå en höjning av tullen från nuvarande 50 öre till 75 öre per kg. VIII. Övriga produkter Nuvarande tull: vitkål per kg 0: 10 pepparrot per kg 0:20 andra rotfrukter: nyskördade, 1/1—30/6 . . per kg 0: 20 andra per kg 0:10 köksväxter, ej s. n per kg 0:40 Producenterna: pepparrot ev. sänkning rädisor, sallad, dill och persilja: 1/3—30/4 per kg 1:00 annan tid per kg 0:40 övriga oförändrad tull Handeln: pepparrot ev. sänkning sallad, 1/12—15/3 fri rödkål per kg 0:10 övriga oförändrad tull Förslag: vitkål och rödkål per kg 0:10 rotfrukter: nyskördade, 1/5—30/6 . . per kg 0: 20 andra per kg 0:10 ärter: 1/3—31/12 per kg 0:20 annan tid fri andra: 1/3—31/12 per kg 0:40 annan tid fri

K K

.. ..

I I

47,6 % 4,9 %

K K K

.. .. ..

I I I

23,0 % 29,4 % 16,1 %

Tullsatserna för rotfrukter och vitkål samt pepparrot har kvarstått oförändrade sedan tillkomsten av den nu gällande tulltaxan. För övriga hithörande produkter fastställde 1929 års tulltaxa tullsatsen till 15 öre per kg, vartill år 1932 lades en tilläggstull av 25 öre per kg. I fråga om haricots verts och sallad samt kronärtskockor var tilläggstullen under delar av 1930-talet begränsad till vissa tider av året. 71

Producenterna. För flertalet hit hänförliga produkter hemställer odlarna om oförändrad tull. Vad beträffar vitkål anser man det framför allt vara av intresse att tullskydd finnes under första halvåret med hänsyn till konkurrens med importerad hormonlagrad vitkål. Beträffande sallad, dill och persilja samt rädisor påyrkar man från producenthåll ett förhöjt primörskydd under mars och april månader. I fråga om pepparrot har man förklarat sig icke motsätta sig en viss sänkning av tullen. Handeln. Handeln accepterar med vissa undantag ett bibehållande av nuvarande tullsatser men anser utvidgat primörskydd för vissa hithörande artiklar icke vara lämpligt. Beträffande vitkål framhåller man att importen är obetydlig och att den nu utgående tullsatsen, trots att den är mycket hög, endast i ringa omfattning kan anses träffa konsumenterna, varför man icke motsätter sig den gällande tullsatsens bibehållande. Rödkål bör i tullhänseende behandlas på samma sätt som vitkål. För sallad (inkl. endivesallad) yrkas att tullen måtte borttagas under tiden 1/12—15/3. Man arbetar inom handeln för att få till stånd en vinterkonsumtion av sallad, men svensk växthussallad kan under ifrågavarande period icke taga upp någon konkurrens med utländsk frilandssallad, och den har ej heller samma betydelse som matvara på grund av sin mindre storlek samt höga produktionskostnad. Beträffande pepparrot framhålles att vårt land har en betydande export under det att endast obetydlig import förekommer; man anser att den nuvarande tullen icke kan ha någon större betydelse ur skyddssynpunkt. Kommittén. I fråga om vitkål synes en tullsats av nuvarande höjd knappast stå i överensstämmelse med de allmänna principer som utvecklats i det inledande avsnittet. Med hänsyn till vad som från handelns sida anförts har kommittén likväl icke funnit tillräckliga skäl att föreslå någon ändring. Vad beträffar rödkål hör denna vara systematiskt nära samman med vitkål, och den för sistnämnda varuslag föreslagna oförändrade tullsatsen 10 öre per kg torde vara tillräcklig även för rödkål; kommittén vill därför förorda handelns förslag att likställa dessa båda varuslag. De nuvarande tullsatserna för rotfrukter är relativt höga, och man synes ha anledning ifrågasätta, huruvida ett tullskydd av denna storlek kan anses erforderligt. Något yrkande om sänkning av tullsatserna har emellertid icke framställts, och kommittén har icke funnit tillräcklig anledning föreslå någon sådan åtgärd. Vad beträffar rädisor har man på odlarhåll (där man utgått från att varorna för närvarande skulle rubriceras såsom ej särskilt nämnda köksväxter) yrkat höjning av tullsatsen till 1:00 per kg under mars och april månader. I överensstämmelse med sin principiella uppfattning i frågan kan kommittén icke förorda något särskilt primörskydd för rädisor; icke heller anser kommittén dessa produkter vara av sådan betydelse att eljest någon sär72

behandling i jämförelse med andra rotfrukter är tillräckligt motiverad. I fråga om pepparrot torde med hänsyn till att importen knappast innebär någon allvarligare konkurrens för den inhemska produktionen hinder i och för sig icke möta mot att avskaffa tullen, men å andra sidan torde en sådan åtgärd icke heller bli av någon större betydelse ur konsumentsynpunkt. Tillräcklig anledning synes icke föreligga att specificera detta relativt obetydliga varuslag i tulltaxan; kommittén föreslår att det belägges med tull efter samma grunder som andra rotfrukter. Ehuru kommittén enligt vad ovan nämnts icke föreslår någon ändring av tullsatsernas storlek har kommittén funnit en förkortning av tiden för den högre tullsatsen befogad. Inhemska rotfrukter av det löpande årets produktion torde i allmänhet icke komma i marknaden förrän under maj månad, varför den lägre tullsatsen enligt kommitténs uppfattning bör gälla t. o. m. april månad. Bland övriga hithörande köksväxter torde de viktigaste produkterna vara, i fråga om odlingen i handelsträdgårdar sallad, dill och persilja samt i fråga om den fältmässiga odlingen haricots verts och andra brytbönor samt ärter. Vad först angår sallad, dill och persilja kan kommittén icke förorda något särskilt primörskydd utan föreslår att tullen för dessa artiklar bibehålies vid 40 öre per kg. I fråga om haricots verts och andra brytbönor är priserna mycket växlande men torde genomsnittligt vara av en sådan höjd att den nuvarande tullsatsen icke framstår såsom oberättigad. För ärter synes däremot den nuvarande tullsatsen vara orimligt hög i förhållande till varuvärdet. Detta torde visserligen i praktiken icke spela någon större roll, då ärter huvudsakligen användes av konservindustrin, vilken för sina inläggningar av detta slag i praktiken torde vara hänvisad till svenska produkter. Det kan likväl enligt kommitténs uppfattning icke anses tillfredsställande att denna viktiga produkt upptages med en så hög tull som för närvarande är fallet, utan en nedsättning till 20 öre per kg får anses motiverad. I fråga om övriga till här ifrågavarande grupp hörande produkter torde anledning icke föreligga att vidtaga någon ändring i den nuvarande tullsatsen. Vad slutligen beträffar den tid under vilken tull bör utgå torde hinder icke föreligga att medgiva tullfrihet under i varje fall januari och februari månader; kommittén föreslår att detta tillämpas beträffande såväl sallad som övriga till denna grupp hänförliga artiklar. Reservation av herr Hansson. Sallad, dill och persilja odlas i stor utsträckning i handelsträdgårdarna såväl i växthus under vintern som i drivbänkar och på friland under resten av året. De passar utmärkt till indiankulturer i andra odlingar med längre utvecklingstid, t. ex. tomater. Under de tidiga vårmånaderna har emellertid även i detta fall utbytet av dessa kulturer, framför allt sallad, ett intimt samband med importutvecklingen. I enlighet med vad som tidigare anförts i fråga om marknadsskyddet synes det befogat med en höjning av tullen under tiden 1/3—30/4 från 40 öre till 75 öre per kg. Med hänsyn till att produk73

tion av dessa varuslag förekommer under hela året synes det angeläget att tullen under övriga delen av året bibehålles vid 40 öre per kg. De anförda synpunkterna gäller även rädisor, för vilka kommittémajoribeten föreslagit samma tull som för rotfrukter. Rädisor bör dock i tullhänseende jämställas med sallad, dill och persilja, varför jag föreslår att tullen fastställes till 75 öre per kg under tiden 1/3—30/4 och 40 öre per kg under annan tid. Ur nr 07.01 och 07.03. Oliver och kapris Till position 07.01 skall jämväl hänföras två speciella artiklar, nämligen oliver och kapris, av vilka den förstnämnda enligt gällande praxis rubriceras såsom ej särskilt nämnda frukter, medan den sistnämnda artikeln är upptagen i en särskild rubrik i tulltaxan. Någon import av dessa artiklar i färskt tillstånd torde knappast förekomma. Däremot torde åtminstone kapris importeras i saltvatten för vidare beredning till konsumtionsfärdig vara. Sådana produkter i tillfälligt konserverande lösningar är upptagna i nr 07.03 och skulle enligt där framlagt förslag beläggas med samma tull som motsvarande färska produkter under skyddstid. På grund härav kan den närmast teoretiska frågan om tullbeläggningen av färsk kapris och eventuellt även färska oliver bli av viss praktisk betydelse. I och för sig föreligger ur skyddssynpunkt icke anledning åsätta vare sig de färska eller de tillfälligt konserverade produkterna någon tull. Kommittén anser emellertid icke tillräckliga skäl föreligga att särskilt upptaga dessa varuslag i tulltaxan, utan finner det lämpligt att de får ingå under den här ovan senast behandlade »slumprubriken». Nr 07.02. Köksväxter, frysta Frysta grönsaker och köksväxter tulltaxeras för närvarande enligt vad som stadgas för motsvarande färska produkter, innebärande bl. a. att tullen på de flesta varor av detta slag är olika hög under skilda delar av året. Färskvaruproducenterna hemställer att de frysta produkterna under hela året belägges med samma tull som motsvarande färska varor under dessas skyddstid. Frysningstekniken innebär i många hänseenden en revolution på här ifrågavarande område, men det torde ännu vara för tidigt att bedöma vilka konsekvenser som kan följa av detta framsteg. I princip torde frysningen kunna få stor betydelse för att utjämna såväl säsongvariationer som mera tillfälliga växlingar i tillgång och efterfrågan på detta område. Det förefaller emellertid ännu så länge ovisst i vad mån verkningar av detta slag faktiskt gjort sig gällande. Att frysningstekniken genom att bereda ökade avsättningsmöjligheter för de färska produkterna bidragit till att stödja priserna får väl anses sannolikt. Däremot torde produktionen av frysta varor knappast vare sig inom eller utom landet ha nått sådan omfattning att den kunnat få någon större betydelse för exempelvis primörpriserna. Efter hand som tillgången på frysta 74

produkter ökar torde den dock även påverka dessa. Detta är i så fall en utveckling som icke får tagas till intäkt för beredande av ökat skydd åt en tidig produktion av färskvaror. Principiellt är ett sådant skydd icke mera befogat än ett liknande skydd gentemot frysta produkter av inhemskt ursprung. Det gäller alltså icke att bedöma eventuell konkurrens mellan inhemska färska och utländska frysta produkter, utan det relevanta är i princip konkurrensen mellan inhemska frysta och utländska frysta varor. Rörande detta spörsmål föreligger emellertid ännu knappast tillräckliga erfarenheter för att möjliggöra ett mera definitivt ståndpunktstagande. Detta hindrar dock icke att frågan belyses ur mera principiella synpunkter. En fråga med stor principiell betydelse beträffande såväl frysta som på annat sätt mer eller mindre tillfälligt konserverade trädgårdsprodukter är i vad mån tullen skall utgå under de färska produkternas icke-skyddstid. Att ha tull på de förstnämnda varorna kan tyckas vara meningslöst, om de färska produkterna kan importeras i hur stora kvantiteter som helst utan tull. Dessa senare har emellertid i praktiken betydelse endast för direkt konsumtion i färskt tillstånd, för vilket ändamål inhemska produkter saknas under ifrågavarande del av året. I fråga om produkter som överförts i sådan form att de kan lagras under längre eller kortare tid är det däremot uppenbart att importen, oavsett under vilken tid av året den sker, innebär en minskning av avsättningsmöjligheterna för inhemska varor i samma form och därmed också för motvarande färska produkter. Det torde därför av såväl principiella som praktiska skäl vara nödvändigt att frysta eller på annat sätt mer eller mindre tillfälligt konserverade trädgårdsprodukter belägges med tull även under de tider av året då motsvarande färska produkter kan importeras utan tull. Detta är för övrigt helt naturligt om man såsom tidigare anförts betraktar importen av frysta produkter såsom en fråga om konkurrens mellan inhemska frysta och utländska frysta produkter. Vad därefter beträffar tullens storlek må anmärkas att råvaran för den frysta produkten ofta är åsätt tull av mycket ansenlig höjd. En frysningsindustri på basis av importerade färskvaror torde emellertid knappast komma i fråga, utan man får utgå från att denna verksamhet i huvudsak avser tillvaratagande av inhemska produkter. Man kan icke räkna med att det nominella tullskyddet för dessa produkter i sin helhet utnyttjas när det gäller frysningsindustrins råvara, varför den eventuellt erforderliga kompensationen för råvarutullbelastningen icke behöver bli så stor. Även om man räknar med visst tullskydd för själva frysningen kommer man närmast till den slutsatsen att frysta produkter åtminstone i vissa fall torde kunna åsättas en i förhållande till färskvarorna mer eller mindre reducerad tullsats. Emellertid föreligger på detta område såsom tidigare anförts alltför få hållpunkter för att medge ett säkert bedömande. Den rimligaste ståndpunkten synes vara att till dess vidare erfarenheter vunnits belägga frysta artiklar med samma tull som 75

motsvarande färska produkter under dessas skyddstid. Framhållas må att frysta produkter i regel har ett högre värde per viktenhet än färska produkter, varför ifrågavarande princip i allmänhet torde innebära måttliga tullsatser i förhållande till värdet. Av skäl som ovan anförts föreslår kommittén att vid här ifrågavarande rubrik stadgas under hela året gällande tullsatser, vilka till dess ytterligare erfarenheter vunnits upptages till samma belopp som för motsvarande färska produkter under dessas skyddstid. Nr 07.03. Köksväxter, tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra liknande lösningar men icke särskilt beredda för direkt konsumtion Av här ifrågavarande produkter belägges för närvarande de i saltvatten inlagda med tull efter samma grunder som torkade (se nr 07.04), under det att de övriga tulltaxeras såsom motsvarande färska produkter (se nr 07.01); beträffande sistnämnda produkter innebär detta bl. a. att tullen på de flesta varor är olika hög under skilda delar av året. Produkterna i fråga torde i viss utsträckning finna användning inom konservindustrin men är icke artiklar av någon större betydelse. De torde i likhet med vad som föreslagits beträffande frysta produkter böra under hela året draga samma tull som motsvarande färska varor under skyddsperioden. Nr 07.04. Köksväxter, torkade, även sönderdelade i stycken eller skivor eller krossade eller pulveriserade men icke på annat sätt beredda Nuvarande tull: potatis per kg 0:05 K .. I 1,8% svampar per kg 0: 75—1: 00 gurkor per kg 0: 35 rötter per kg 0: 20 andra per kg 0: 25 GATT: champinjoner per kg 0: 75 Producenterna se texten Handeln fri Förslag per kg 0:25 Producenterna. Beträffande torkad potatis yrkas från potatisodlarnas sida i första hand att varuslaget i fråga inbegripes under importavgiftssystemet. Därest detta icke skulle bifallas anser man ett tullskydd av 35 öre per kg motiverat. Man framhåller att för tillverkningen av 1 kg torkad potatis åtgår 6 ä 7 kg råvara (för vilken jordbruksprisutredningen föreslagit en importavgift av i normalläget 4 öre per kg). Även tillverkningskostnaderna uppgår till betydande belopp på grund av att stora kvantiteter vatten måste borttagas. Handeln. Från handelns sida föreslår man tullfrihet med den motiveringen att något skyddsbehov med hänsyn till konkurrensen med färska produkter 76

k n a p p a s t föreligger och a t t någon n ä m n v ä r d torkningsindustri icke förekommer inom landet. Jordbrukspropositionen. Enligt 1955 års jordbruksproposition skall t o r k a d p o t a t i s icke inbegripas u n d e r importavgiftssystemet u t a n erhålla eventuellt erforderligt s k y d d i form av tull. Kommittén. H ä r a v s e d d a p r o d u k t e r finner mestadels a n v ä n d n i n g för tillverkning a v soppor o. dyl. (färdiga soppblandningar hänföres d ä r e m o t icke till förevarande r u b r i k ) . Tillverkningen inom landet är icke a v större omfattning, men å a n d r a sidan är icke heller importen a v någon n ä m n v ä r d betydelse. Tullsatsen torde i p r a k t i k e n ha föga s a m m a n h a n g med tullen på m o t s v a r a n d e färska produkter. D å inhemsk produktion a v h i t h ö r a n d e varuslag förekommer synes tillräckliga skäl icke föreligga a t t avskaffa tullen, men å a n d r a sidan k a n enligt k o m m i t t é n s uppfattning något direkt behov a v tullhöjning icke heller anses föreligga. M e d h ä n s y n till artiklarnas ringa betydelse h a r k o m m i t t é n icke a n s e t t tillräcklig anledning föreligga a t t differentiera tullen u t a n föreslår en enhetlig tull med s a m m a belopp som för n ä r v a r a n d e gäller för tork a d e köksväxter i a l l m ä n h e t eller 25 öre per kg. Beträffande t o r k a d potatis innebär d e t t a visserligen en mycket b e t y d a n d e tullhöjning, men denna k a n anses motiverad a v den för r å v a r a n föreslagna importavgiften. Nr 07.05. Ärter, bönor och andra baljfrukter, torkade och skilda från baljan, även skalade eller kluvna Nuvarande tull: s. k. ryska ärter per kg andra ärter och bönor, tjänliga till människoföda per kg ärter och bönor, ej tjänliga till människoföda Förslag

0: 25 0:037 fri fri

Enligt 1955 å r s jordbruksproposition skall de viktigaste h i t h ö r a n d e varuslagen, nämligen ärter, bönor och linser, inbegripas u n d e r det föreslagna importavgiftssystemet; då i övrigt n å g o t skyddsintresse icke torde föreligga, h a r komm i t t é n i tulltaxeförslaget u p p t a g i t hela rubriken med tullfrihet. Nr 07.06. Maniok-, arrow- och salepsrot, jordärtskockor, batater (sötpotatis) och andra liknande rötter och rotknölar med hög halt av stärkelse eller inulin, färska eller torkade, även sönderdelade i stycken; märg av sagopalm Nuvarande tull: maniok- och arrowrot andra Förslag

per kg

fri 0: 10—0:20 fri

Av till denna rubrik hänförliga varor skall enligt 1955 års jordbruksproposition maniok- och arrowrot beläggas med importavgift. I fråga om övriga v a r o r torde några skyddsintressen icke föreligga. K o m m i t t é n föreslår på grund h ä r a v a t t tullfrihet stadgas för rubriken i dess helhet. Kap.

8. Ätbara

frukter;

skal

av citrus frukter

eller

melon

Nr 08.01. Dadlar, bananer, ananas, mango, mangostan, advokatpäron och guava samt kokosnötter, paranötter och cashewnötter, färska eller torkade, även skalade Nuvarande tull: bananer, färska andra frukter, färska: 1/5—31/1 annan tid nötter, torkade: nötkärnor: cashewnötskärnor kokosrasp andra andra andra frukter, torkade: bananer dadlar andra GATT: andra frukter, färska cashewnötskärnor kokosrasp bananer, torkade dadlar Producenterna Handeln Förslag: färska torkade

per kg

0: 10

K

..

I

9,9 %

per kg per kg

0: 20 0: 10

per kg per kg per kg per kg

0:30 0:30 0:50 0:30

K K K K

.. .. .. ..

I I I I

9,3 % 17,0 % 8,3 % 10,6 %

per kg per kg

fri 0:30 0:50

K

..

I

8,3 %

per kg

0:10—0: 20 15 % 15 % fri 10 % oförändrad tull fri

per kg per kg

0: 10 0:30

Tullen på bananer tillkom år 1932 av statsfinansiella skäl; vid GATT-förhandlingar år 1949 medgavs nedsättning till 5 öre per kg, vilken koncession emellertid aldrig t r ä t t i kraft. År 1932 höjdes även tullen p å a n d r a h i t h ö r a n d e färska frukter från 10 till 20 öre per kg; den ursprungliga tullsatsen h a r emellertid sedermera av handelspolitiska skäl återställts u n d e r viss del a v året. I fråga om torkade frukter h a r tullsatserna icke höjts u n d e r de senaste decennierna men däremot av handelspolitiska skäl u n d e r k a s t a t s vissa reduktioner. Producenterna. F r å n de svenska fruktproducenternas sida förordar m a n beträffande färska frukter bibehållande a v de n u v a r a n d e tullsatserna, enär e t t slopande av desamma k u n d e t ä n k a s å s t a d k o m m a viss förskjutning a v kon-

sumtionen från den inhemska frukten, men m a n medger a t t tullarna icke k a n anses spela någon större roll ur skyddssynpunkt; i fråga om hithörande torkade frukter h a r m a n icke något y r k a n d e . Handeln. F r å n handelns sida u t t a l a r m a n a t t bananer utgör en m y c k e t särpräglad artikel som icke erbjuder någon konkurrens med a n n a n frukt. N u utgående tull h a r u t e s l u t a n d e k a r a k t ä r av en indirekt skatt, vilken borde avskaffas, då det rör sig om en n y t t o v a r a , som i stor utsträckning användes som barnföda i hem och på sjukhus. Även beträffande övriga färska frukter, bland vilka a n a n a s anses vara den enda av större betydelse, finner man nu utgående tullar uteslutande ha k a r a k t ä r a v finanstullar. I m p o r t e n är emellertid m y c k e t begränsad, varför tullsatserna även ur fiskala s y n p u n k t e r borde k u n n a avskaffas. I h u v u d s a k s a m m a s y n p u n k t e r anföres jämväl i fråga om nötter. Kommittén. Tullarna på här avsedda frukter torde få anses vara a v praktiskt t a g e t helt fiskal n a t u r . N ä r det gäller färska frukter är det väl teoretiskt t ä n k b a r t a t t en viss konkurrens skulle k u n n a föreligga med inhemsk frukt. I d e t t a avseende synes dock de frukter, som faller u n d e r denna rubrik, vara a v a v s e v ä r t mindre betydelse än de i följande rubrik u p p t a g n a citrusfrukterna, a v vilka de viktigaste är fria från tull. F r å n s k y d d s s y n p u n k t torde hinder icke m ö t a a t t medgiva tullfrihet även för frukter a v h ä r ifrågavarande slag. K o m m i t t é n h a r emellertid med h ä n s y n till a t t e t t bibehållande a v tullarna ur fiskal s y n p u n k t kan befinnas lämpligt u p p t a g i t hit hänförliga varor med i stort sett oförändrade tullsatser. E n viss hyfsning a v tullbestämmelserna h a r dock ansetts motiverad för a t t u n d v i k a en onödig specificering a v dessa i m å n g a fall relativt betydelselösa artiklar. D e n u p p b r y t n i n g av G A T T - b i n d n i n g e n beträffande tork a d e b a n a n e r som förslaget påkallar torde icke m ö t a några svårigheter. Nr 08.02. Citrusfrukter, färska eller torkade Nuvarande Udl: apelsiner, cedrat- och grapefrukter, klementiner och mandariner, färska fri citroner, färska per kg 0:05 pomeranser, färska per kg 0:10 andra, färska: 1/5—31/1 per kg 0: 20 annan tid per kg 0:10 cedrat frukt, torkad fri andra, torkade per kg 0:50 GATT: apelsiner, grapefrukter, klementiner och mandariner, färska fri citroner, färska per kg 0: 05 andra slag, färska (ej pomeranser och cedratfrukter): 1/5—31/1 per kg 0: 20 annan tid per kg 0:10

K K

.. ..

I I

4,9 % 12,2 %

Producenterna oförändrad tull Handeln fri Förslag: apelsiner, cedratfrukter, grapefrukter, klementiner och mandariner fri citroner per kg 0: 05 andra per kg 0:10 Tullfriheten för apelsiner h a r gällt under hela den n u v a r a n d e taxans giltighetstid; i övrigt är tullsatserna i m å n g a fall resultatet a v genomförda tullförhandlingar. Producenterna. I fråga om hit hänförliga frukter h a r m a n från de svenska fruktproducenternas sida anlagt s a m m a s y n p u n k t e r som beträffande n ä r m a s t föregående rubrik; det är a t t m ä r k a a t t m a n icke h a r något y r k a n d e om tullbeläggning a v den helt dominerande artikeln färska apelsiner. Handeln. Eftersom alla mera b e t y d a n d e citrusfrukter är tullfria och någon ändring h ä r u t i n n a n icke torde ifrågasättas, anser m a n från handelns sida a t t jämväl citroner och pomeranser m. fl. frukter borde k u n n a göras tullfria. Kommittén. D e viktigaste hithörande fruktslagen är enligt gällande bestämmelser fria från tull. Beträffande de övriga torde u r s k y d d s y n p u n k t icke föreligga n å g o t hinder a t t avskaffa tullen. K o m m i t t é n h a r emellertid av s a m m a skäl som u n d e r föregående position u p p t a g i t nu u t g å e n d e tullar i stort sett oförändrade. Nr 08.03. Fikon, färska eller torkade Nuvarande tull: färska: 1/5—31/1 per kg annan tid per kg torkade per kg GATT: färska: 1/5—31/1 per kg annan tid per kg torkade Handeln: torkade Förslag per kg

0: 20 0:10 0: 15

K

..

I

8,1 %

0:20 0: 10 10% *n 0:15

Tullen p å t o r k a d e fikon har icke u n d e r g å t t några förändringar sedan tillkomsten a v nu gällande tulltaxa; beträffande tullen p å färska fikon gäller v a d som anförts om färska frukter i allmänhet u n d e r nr 08.01. Producenterna.

F r å n de inhemska fruktproducenternas

sida har m a n för-

klarat sig icke ha något intresse a t t b e v a k a beträffande h ä r position.

ifrågavarande

Handeln. F r å n handelns sida inbegripes fikon under den argumentering som anförts beträffande frukter under nr 08.01. Kommittén. Liksom när det gäller de b å d a föregående positionerna torde det från s k y d d s s y n p u n k t icke föreligga något hinder a t t avskaffa tullarna. K o m m i t t é n har emellertid även h ä r u p p t a g i t varorna med tull, för den h ä n delse en viss tullbeskattning a v fiskala skäl skulle befinnas lämplig. D e n för torkade fikon gällande tullen 15 öre per kg har därvid ansetts böra gälla för hela rubriken. F i k o n torde k n a p p a s t importeras i färskt tillstånd, varför den föreliggande GATT-bindningen, vilken icke direkt har avseende p å fikon u t a n gäller för ej särskilt n ä m n d a frukter i allmänhet, n ä r m a s t är a v teoretisk betydelse. Nr 08.04. Vindruvor, färska eller torkade Nuvarande tull: färska: 1/7—31/12 annan tid torkade k-Ai T Producenterna Handeln: färska: 1/7—31/10 annan tid Förslag: färska: 1/7—31/10 annan tid torkade

per kg

0:25 frj frj nuvarande tull oförändrad tull

per kg

0: 25 frj

per kg

0:25 frj frj

K

..

I

14,8 %

^ Tullen på vindruvor upptogs i 1929 års tulltaxa till 35 öre per kg under hela året. A v handelspolitiska skäl borttogs tullsatsen år 1935 men återinfördes år 1937 i vad avser senare halvåret. År 1950 nedsattes tullen u n d e r denna tid i s a m b a n d m e d GATT-förhandlingarna till 25 öre per kg. Producenterna. F r å n de inhemska fruktproducenternas sida h a r m a n u t t a l a t farhågor för a t t importen a v vindruvor skulle innebära en avsevärd konkurrens med den inhemska frukten. D å det ansetts svårt a t t påvisa i vilken utsträckning d e t t a är förhållandet h a r m a n emellertid icke p å y r k a t någon tullhöjning u t a n endast hemställt a t t den n u v a r a n d e tullsatsen m å t t e bibehållas. Handeln. F r å n handelns sida m o t s ä t t e r m a n sig icke e t t bibehållande a v n u v a r a n d e tullsats u n d e r tiden 1/7—31/10, men tullfrihet bör inträda den 1/11, eftersom från och med november m å n a d endast dyrare vindruvor saluföres; det framhålles även a t t importen under denna tid sker från länder var6. Tulltaxebetänkande. Del II

ifrån fraktkostnaderna blir avsevärda. M a n anser d e t k u n n a ifrågasättas h u r u vida något konkurrensförhållande över h u v u d t a g e t föreligger mellan vindruvor och inhemsk frukt, och det anses vara ostridigt a t t de dyrare varor som ink o m m e r u n d e r november och december icke p å något s ä t t erbjuder en s å d a n konkurrens. Kommittén. K o m m i t t é n har icke funnit anledning föreslå någon ändring a v tullsatsens storlek. V a d beträffar skyddstidens längd h a r k o m m i t t é n däremot, med h ä n s y n dels till a t t vindruvor i första h a n d k o n k u r r e r a r m e d inhemska b ä r och stenfrukter för vilka säsongen är relativt k o r t , dels till den prisförskjutning som synes i n t r ä d a m o t slutet av året, funnit en a v k o r t n i n g motiverad till den 31/10. Beträffande t o r k a d e vindruvor (russin och korinter), vilka för n ä r v a r a n d e är tullfria, ifrågasattes icke någon ändring i d e t t a förhållande. Nr 08.05. Nötter och liknande frukter, ej hänförliga till nr 0 8 . 0 1 , färska eller torkade, även skalade Nuvarande tull: färska: 1/5—31/1 annan tid

per kg per kg

0: 20 0:10

valnötter per kg hasselnötter per kg andra nötter per kg nötkärnor: hasselnötskärnor per kg andra per kg mandel: krakmandel per kg annan mandel per kg kastanjer per kg pinjenötter och pistaschmandel per kg GATT: färska per kg torkade: valnötter hasselnötter och hasselnötskärnor mandel kastanjer Handeln: mandel och hasselnötskärnor Förslag: hasselnötter: oskalade per kg skalade per kg

0:30 0:20 0: 30

K K

..

I I

12,0% 10,0 %

0:40 0:50

K

..

I

9,1 %

0:20 0:20 0:20

K K K

.. .. ..

I I I

7,0 % 4,7 % 13,7 %

0:50 0:10—0:20 20 % 10 % 1° % 10 % fri

0: 20 0:40

kastanjer mandel andra slag: oskalade skalade

per kg per kg

0:20 0:20

per kg per kg

0: 30 0:50

N å g r a tullhöjningar u t ö v e r den ursprungliga nivån i 1929 års tulltaxa h a r icke vidtagits beträffande h ä r ifrågavarande artiklar; d ä r e m o t h a r i olika samm a n h a n g och senast genom GATT-förhandlingarna vidtagits åtskilliga sänkningar a v handelspolitiska skäl. Producenterna. F r å n de inhemska fruktproducenternas sida h a r m a n förk l a r a t sig icke h a något intresse av tullsatserna p å h ä r ifrågavarande produkter. Handeln. Y r k a n d e t om tullfrihet motiveras från handelns sida med a t t det här är fråga om finanstullar som emellertid anses vara tämligen betydelselösa ur fiskal s y n p u n k t . Kommittén. Liksom beträffande flertalet förut behandlade slag av frukter torde ur s k y d d s s y n p u n k t hinder icke föreligga a t t avskaffa tullarna. K o m m i t t é n h a r emellertid med h ä n s y n till möjligheten a t t ett bibehållande a v tullarna ur fiskal s y n p u n k t kan befinnas lämpligt u p p t a g i t tullsatserna i stort sett oförändrade.

Nr 08.06. Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska Nuvarande tull: äpplen: 1/7—31/12 1/1—31/1 annan tid päron: 1/7—31/12 annan tid kvittenfrukter: 1/5—31/1 annan tid G^. TT Producenterna: äpplen: 1/7—31/3 annan tid päron: 1/7—31/12 annan tid Handeln: äpplen och päron

per kg per kg

0:20 0:10 fri

K K

.. ..

I I

2 2,5 %

per kg

0:20 fri

K

..

I

2 0,0 %

per kg per kg

0: 20 0:10 nuvarande tull

per kg

0:35 fri

per kg

0:35 fri

13,3%

oförändrad tull

Förslag: äpplen: 1/7—29/2 annan tid päron och kvittenfrukter: 1/7—31/12 annan tid

per kg

0:25 fri

per kg

0:25 fri

Tullen på äpplen och p ä r o n höjdes vid införandet a v tilläggstullarna år 1932 från 10 till 20 öre per kg under hela året. År 1933 borttogs tilläggstullen av handelspolitiska skäl u n d e r tiden 1/2—30/4, varigenom tullsatsen under d e n n a tid kom a t t u t g å med det ursprungliga beloppet 10 öre per kg. Tiden för d e n n a lägre tullsats u t s t r ä c k t e s år 1935 i anledning av bl. a. det då ingångna svenskamerikanska handelsavtalet beträffande äpplen till tiden 1/1—30/6 och beträffande päron till tiden 1/12—30/6. D e n u v a r a n d e tullförhållandena på o m r å d e t , innebärande bl. a. tullfrihet för äpplen u n d e r februari—juni och för päron u n d e r januari—juni, är resultat av tullförhandlingar inom G A T T . Statistiska uppgifter. I m p o r t e n av färska äpplen och p ä r o n under åren 1937 och 1938 s a m t 1952 och 1953 ävensom importens fördelning på olika m å n a d e r framgår av tabell 12. ( D å uppgifterna baserar sig p å m å n a d s s t a t i s t i k e n k a n å r s s u m m o r n a förete smärre avvikelser från den definitiva handelsstatistiken för resp. år.) Tabell 12. Äpplen

och päron

(import). Päron

Äpp len Månad

Mars April Maj Juni Juli September Oktober November December

.... .... ....

ton

ton

ton

ton

ton

ton

ton

ton

1671 926 1038 1328 2169 2 356 838 425 9 28 543 1938

2 221 1367 1149 1628 3140 1829 954 514 335 575 2 394 2 472

2179 2 021 1468 2 659 4 033 3 082 4159 35 1 43 27 2 711

2 003 3 936 4 535 3 638 4 239 5 028 4 965 447 31 60 382 4 291

611 417 635 915 770 688 264 461 84 140 434 1406

761 921 1408 1048 863 852 337 657 199 308 699 1773

1568 1133 1854 1131 1496 990 787 141 24 30 4 012 3199

2 063 1925 1680 1376 1314 1917 1658 66 13 3 218 3 544 2 807

13 269

18 578

22 418

33 555

6 825

9 826

16 365

tkr

tkr

tkr

tkr

tkr

tkr

tkr

tkr

33 255

3 826

5 209

18 453

26 263

6 424

8 553

Kommittén. Här ifrågavarande produkter och i synnerhet äpplen är utan jämförelse den inhemska fruktodlingens viktigaste alster. Den argumentering i tullfrågan som anförts från såväl odlarnas som handelns sida har refererats i det allmänna avsnittet till kap. 6—8. Till detta avsnitt torde få hänvisas jämväl beträffande kommitténs principiella ståndpunkt i frågan. Dessa varor åtnjuter för närvarande ett tullskydd som i och för sig får anses relativt väl överensstämma med de synpunkter kommittén utvecklat i nämnda avsnitt. Förutom av tullarna skyddas produktionen även av kvantitativa restriktioner, vilka tillämpats så att de hindrat import före en viss för varje år särskilt fastställd tidpunkt. Dylika restriktioner kan enligt internationella överenskommelser i princip motiveras endast av valutapolitiska skäl. Vid en avveckling av dessa restriktioner är ett ökat utbud av utländsk frukt på den svenska marknaden att motse. Vidare kommer den inhemska tillförseln på grund av den betydande nyplantering som ägt rum att öka avsevärt under de närmaste åren, och fråga är huruvida icke denna omständighet kommer att påverka prisbildningen i väl så hög grad som den ökade utländska konkurrensen. Fruktodlingen här i landet kommer sålunda otvivelaktigt att ställas inför betydande svårigheter. Det kan göras gällande att fruktodlarna liksom andra företagare vidtagit den genomförda utvidgningen på egen risk. Kommittén har likväl ansett sig icke kunna underlåta att fästa avseende vid de sociala aspekter på frågan som i förevarande fall gör sig gällande, ehuru kommittén givetvis är medveten om att sådana aspekter är i hög grad relevanta även med hänsyn till konsumenternas intresse. Även om de ökade svårigheterna såsom redan nämnts endast till en del torde komina att sammanhänga med en skärpning av den utländska konkurrensen har kommittén funnit läget vara sådant att en viss förstärkning av tullskyddet får anses befogad. Kommittén föreslår därför att skyddstiden för äpplen utsträckes t. o. m. februari månad och att tullen för såväl äpplen som päron höjes från 20 till 25 öre per kg under skyddsperioden. Vad beträffar de päron närstående kvittenfrukterna, vilka här i landet icke spelar någon större roll, har kommittén funnit dessa lämpligen böra tullbeläggas efter samma grunder som päron. Nr 08.07. Stenfrukter, färska I. Körsbär Nuvarande tull: 1/6—31/7 per kg 0:35 annan tid per kg 0:05 GA TT nuvarande tull Producenterna oförändrad tull Handeln: 1/7—31/7 per kg 0: 35 annan tid fri

K K

.. ..

I 20,1 % I 2,7 %

Förslag: 1/7—31/7 annan tid

per kg

0:35 fri

K ö r s b ä r hänfördes ursprungligen i 1929 års tulltaxa till rubriken för ej särskilt n ä m n d a frukter med tull av 10 öre per kg, vartill år 1932 lades en tillläggstull om s a m m a belopp (år 1933 av handelspolitiska skäl u p p h ä v d i v a d avser perioden 1/2—30/4). År 1936 u t b r ö t s emellertid d e t t a varuslag ur n ä m n d a rubrik och upptogs med n u v a r a n d e tull u n d e r juni och juli månader, u n d e r det a t t den tidigare utgående tullen 10 öre per kg bibehölls under övrig del a v året; den sistnämnda tullsatsen reducerades sedan i GATT-förhandlingarna till n u v a r a n d e belopp 5 öre per kg. Producenterna. N å g r a särskilda s y n p u n k t e r beträffande h a r icke anförts från odlarnas sida.

tullen på körsbär

Handeln. F r å n handelns sida föreslås a t t den n u v a r a n d e tullen bibehålles e n d a s t u n d e r juli m å n a d , enär den svenska skörden a v körsbär icke m a r k n a d s föres u n d e r a n n a n tid; under den övriga delen a v året anser m a n tullen v a r a en ren finanstull som bör bortfalla. Kommittén. I fråga om tullens storlek u n d e r skyddsperioden finner komm i t t é n icke anledning föreslå någon ändring. D ä r e m o t t o r d e skyddsperioden u t a n större olägenheter för odlarna k u n n a a v k o r t a s till a t t omfatta endast juli m å n a d . Anledning synes icke föreligga a t t bibehålla den n u v a r a n d e låga tullen u n d e r icke-skyddsperiod. Reservation av herr Hansson. Tullen u t g å r enligt gällande bestämmelser under m å n a d e r n a juni och juli. D e n begränsning av skyddstiden till juli m å n a d som föreslås k a n med h ä n s y n till de svenska skördeförhållandena icke anses motiverad. D e n svenska skörden av körsbär infaller från medio av juni t. o. m. m i t t e n a v augusti, varför skyddstiden i enlighet h ä r m e d bör omfatta tiden 1 5 / 6 — 1 5 / 8 . II. Persikor Nuvarande tull: 1/3—30/4 . . 1/5—31/12 . annan tid . . GATT Producenterna: 1/7—30/9 . . annan tid . . Handeln: 1/7—30/9 . . annan tid Förslag: 1/7—15/10 . annan tid . .

per kg per kg

0: 10 0:20 fri nuvarande tull

per kg per kg

0: 35 0:10

per kg

0: 20 fri

per kg

0:20 fri

K K

.. ..

I I

4,1 % 15,3 %

Persikor har tidigare varit hänförliga till rubriken för ej särskilt nämnda frukter men utbröts därur i samband med GATT-förhandlingarna, då den nuvarande tullfriheten under januari och februari månader medgavs. Producenterna. Tullbeläggningen av persikor torde av de inhemska fruktodlarna anses påkallad främst med hänsyn till konkurrensen med den inhemska plommonodlingen. Handeln. Från handelns sida framhåller man att persikor i regel saluföres till väsentligt högre pris än normalt plommonpris och att det därför är föga antagligt att ur konsumentsynpunkt någon substituerbarhet skulle föreligga mellan svenska plommon och t. ex. italienska persikor. Handeln motsätter sig dock icke den nu utgående tullen under den av odlarna angivna tiden 1/7—30/9. Man framhåller emellertid att persikor från att tidigare ha varit en lyxvara under senare år på grund av relativt låga priser samt förbättrade och billigare transporter blivit en frukt som nu kan köpas av var och en. Kommittén. Tvekan kan råda i vilken grad persikor konkurrerar med inhemsk frukt, men att detta i viss mån är fallet kan knappast bestridas. Med hänsyn till att här icke föreligger direkt konkurrens på samma sätt som då fråga är om svensk och utländsk frukt av enahanda slag finner kommittén det likväl icke motiverat med en höjning av den nu utgående tullen. Skyddsperioden synes kunna begränsas till tiden 1/7—15/10; under övriga delar av året torde anledning icke föreligga att bibehålla tullen. Reservation av herrar Fagerholm och Hansson. Importen av persikor har under senare år i hög grad försvårat avsättningen av svenska äpplen, päron och plommon under höstmånaderna. Persikorna tillhör de fruktslag som enbart synes importeras på konsignationsbasis, vilket medfört att större partier kommit in i landet än som motsvarat konsumtionsutrymmet även vid utförsäljning till synnerligen låga priser. Enligt vår mening måste det anses rimligt med en höjning av tullen till 35 öre per kg under tiden 1/7—15/10, då konkurrensen med den svenskodlade frukten är hårdast. Däremot anser vi att tullen under tiden 1/5—30/6 och 16/10—31/12 bör kunna nedsättas till 10 öre per kg och under tiden 1/1—30/4 helt avskaffas. Dessa sänkningar bör väl kompensera en höjning under den för svensk fruktodling mest aktuella tiden. III. P l o m m o n

Nuvarande tull: 1/7—15/11 annan tid GATT: annan tid

per kg

0:35 fri

K

..

I 36,8%

fri 87

Producenterna: 1/7—30/9 annan tid Handeln: 1/8—30/9 annan tid Förslag: 16/7—30/9 annan tid

per kg

0:35 fri

per kg

0:35 fri

per kg

0: 35 fri

I fråga o m tullsatsens utveckling gäller v a d som anförts beträffande körsbär, dock m e d den skillnaden a t t m a n år 1936 gjorde v a r a n tullfri under vinter- och vårmånaderna. Producenterna. N å g r a särskilda s y n p u n k t e r p å d e t t a varuslag h a r icke anförts från odlarnas sida. Handeln. F r å n handelns sida h a r m a n förklarat sig icke ha något e m o t en oförändrad tull av 35 öre. Tullen bör emellertid icke t r ä d a i kraft förrän den 1 augusti, eftersom den svenska plommonskörden marknadsföres först u n d e r augusti m å n a d . Kommittén. D e n n u v a r a n d e tullen ligger på en högre nivå än v a d fallet ä r m e d de flesta a n d r a slag a v frukter. M e d h ä n s y n bl. a. till a t t tullen icke t o r d e ha någon egentlig betydelse för prisbildningen u n d e r den svenska produktionssäsongen h a r k o m m i t t é n likväl a n s e t t sig k u n n a föreslå bibehållande a v tullens höjd. H i n d e r synes d ä r e m o t icke m ö t a m o t en avkortning a v skyddsperioden, dels i slutet på s ä t t odlarna föreslagit, dels ock i början å t m i n s t o n e till m i t t e n a v juli m å n a d . K o m m i t t é n föreslår sålunda a t t skyddsperioden fastställes till tiden 1 6 / 7 — 3 0 / 9 . IV. Andra stenfrukter Nuvarande tull: 1/5—31/1 annan tid GA TT Producenterna Handeln Förslag: 1/5—31/1 annan tid

per kg per kg

0: 20 0:10 nuvarande tull oförändrad tull fri

per kg per kg

0: 20 0:10

Producenterna. I fråga o m a n d r a stenfrukter än de ovan b e h a n d l a d e h a r m a n från odlarnas sida föreslagit oförändrade tullsatser m e n förklarat a t t frågan icke ä r av någon större betydelse. Handeln. F r å n handelns sida h a r m a n , u n d e r åberopande av a t t tullen på dessa p r o d u k t e r är a t t anse såsom ren finanstull, hemställt a t t tullsatserna m å t t e avskaffas.

Kommittén. H ä r avsedda slag av stenfrukter, av vilka de viktigaste torde vara aprikoser, är icke a v n ä m n v ä r d betydelse. H i n d e r torde icke i och för sig m ö t a a t t medgiva tullfrihet under hela året. K o m m i t t é n h a r emellertid med hänsyn till möjligheten a t t e t t bibehållande a v tullen ur fiskal s y n p u n k t kan befinnas lämpligt u p p t a g i t de n u v a r a n d e tullsatserna oförändrade. Nr 08.08. B ä r , färska I. Hallon, krusbär och vinbär Nuvarande tull Producenterna Handeln Förslag: 1/6—31/8 annan tid

per kg per kg per kg

0:10 0:40 0:10

per kg

0: 25 fri

Tullen på här ifrågavarande b ä r h a r k v a r s t å t t oförändrad vid 10 öre per kg sedan tillkomsten a v nu gällande tulltaxa. Producenterna. F r å n odlarnas sida framhåller m a n a t t en avsevärd tullhöjning är erforderlig med h ä n s y n till importkonkurrensen beträffande såväl färsk vara som fryst pulp (den senare faller icke under förevarande position). Handeln. F r å n handelns sida har m a n icke ifrågasatt någon ändring i nu r å d a n d e tullförhållanden; m a n framhåller a t t någon import a v h ä r avsedda b ä r icke torde bedrivas a v handelns organ. Kommittén. D e n i m p o r t som förekommit torde i h u v u d s a k h a varit avsedd för konservfabrikerna, men något hinder för import även för direkt konsumtion torde icke föreligga. F ö r a t t avse p r o d u k t e r a v h ä r ifrågavarande slag torde den n u v a r a n d e tullen få b e t r a k t a s som låg. Enligt k o m m i t t é n s uppfattning får en tullsats av 25 öre per kg anses innebära e t t lämpligt a v v ä g t tullskydd. D e n n a tull torde böra utgå under juni—augusti månader; u n d e r den övriga delen av året torde icke behövas något tullskydd. K o m m i t t é n föreslår således a t t tullen för h ä r avsedda slag av b ä r höjes till 25 öre per kg under tiden 1/6—31/8 men avskaffas under resten av året. II. Jordgubbar

Nuvarande tull: 1/5—31/8 annan tid GÅTT: 1/5—31/8 1/1—30/4 Producenterna Handeln: 1/6—31/8 annan tid

per kg per kg

1:00 0:25

per kg per kg

1:00 0:25 se texten

per kg

K K

..

I I

12,3 % 14,8 %

1:00

fri 89

Förslag: 1/5—31/8 annan tid

per kg

1:00 fri

Tullsatserna för j o r d g u b b a r h a r k v a r s t å t t oförändrade u n d e r den n u v a r a n d e tulltaxans giltighetstid; tiden för den högre tullen h a r dock i s a m b a n d m e d GATT-förhandlingarna a v k o r t a t s från ursprungligen 1/1—31/8 till 1/5—31/8. Producenterna. R e p r e s e n t a n t e r för den fältmässiga odlingen av j o r d g u b b a r föreslår tullfrihet under icke-skyddsperiod och är även b e r e d d a a t t medge en sänkning a v tullen under skyddsperiod. A v r e p r e s e n t a n t e r för handelsträdgård a r n a , vilka bedriver odling a v j o r d g u b b a r i v ä x t h u s , p å y r k a s d ä r e m o t bibehållande a v n u v a r a n d e tullsatser, i varje fall u n d e r m a j och juni m å n a d e r . Handeln. F r å n handelns sida anför m a n , u n d e r framhållande av a t t importen ä r a v m y c k e t ringa betydelse, a t t den n u v a r a n d e tullsatsen k a n accepteras u n d e r tiden 1/6—31/8. F ö r resten av året, då någon svensk odling a v betydelse icke förekommer, föreslår m a n tullfrihet. Kommittén. D e n n u v a r a n d e tullen är i förhållande till v a r u v ä r d e t u n d e r den svenska högsäsongen m y c k e t hög. Tullen h a r emellertid u n d e r denna tid k n a p p a s t någon betydelse för prisbildningen. K o m m i t t é n h a r m e d h ä n s y n bl. a. till d e t t a förhållande ansett tullsatsen k u n n a bibehållas oförändrad. Enligt komm i t t é n s uppfattning föreligger icke tillräckliga skäl a t t v i d t a g a någon ändring a v skyddsperiodens omfattning. Vad beträffar den tid då tull för n ä r v a r a n d e u t g å r med lägre belopp torde anledning icke föreligga a t t bibehålla tullen. III. Andra bär Nuvarande tull: hjortron lingon andra GATT: hjortron lingon Producenterna: hjortron lingon andra Handeln Förslag

per kg per kg

fri 0:10 0:10

per kg

fri 0:10

per kg per kg

K

..

I

4,9 %

fri 0:10 0:40 oförändrad tull fri

H ä r avsedda b ä r utgöres främst av vissa viltväxande sorter, såsom lingon, b l å b ä r och hjortron. N å g o n i m p o r t a v dylika b ä r k o m m e r k n a p p a s t i fråga. K o m m i t t é n h a r funnit övervägande skäl tala för a t t dessa såväl som a n d r a icke specificerade b ä r upptages med tullfrihet. 90

Nr 08.09. Andra färska frukter Nuvarande tull: meloner andra: 1/5—31/1 annan tid GATT: andra än meloner: 1/5—31/1 annan tid Producenterna: meloner: 15/6—30/9 annan tid andra Handeln: meloner: 1/7—30/9 annan tid Förslag: meloner: 1/7—30/9 annan tid andra: 1/5—31/1 annan tid

per kg

0:40

per kg per kg

0:20 0:10

per kg per kg

0:20 0:10

per kg

1:00 fri oförändrad tull

per kg

0:40 fri

per kg

0:40 fri

per kg per kg

0:20 0:10

K

..

I

33,6 %

Tullen p å meloner utgick ursprungligen enligt 1929 års tulltaxa med 20 öre per k g men höjdes vid införandet av tilläggstullarna år 1932 till 40 öre per kg. I fråga om a n d r a hit hänförliga frukter gäller vad som anförts beträffande färska frukter i a l l m ä n h e t u n d e r nr 08.01. Producenterna. F r å n odlarnas sida h a r m a n begagnat meloner som exempel på a t t k o n k u r r e n s från svenska t r ä d g å r d s p r o d u k t e r är en nödvändig förutsättning för billiga priser. P å grund av låga priser under e t t flertal år uppges allt flera svenska h a n d e l s t r ä d g å r d a r ha slutat med denna odling. D e t t a säges h a fått till följd a t t priserna på i m p o r t v a r a n stigit, eftersom importörerna s a k n a r k o n k u r r e n s från svenska odlare. Handeln. F r å n handelns sida framhåller m a n i fråga o m meloner a t t d e n svenska säsongen sträcker sig från m i t t e n av juli t. o. m. september. M a n b e r ä k n a r fraktskyddet till ca 30 öre per kg, vilket tillsammans med tullen skulle ge o d l a r n a e t t skydd a v ca 70 öre per kg. E n tullhöjning skulle b e t y d a m o t s v a r a n d e höjning a v prisnivån med ytterligare nedgång a v den p å senare år s t ä n digt a v t a g a n d e konsumtionen. U n d e r a n n a n tid a v året än den o v a n n ä m n d a bör tullfrihet medgivas.

Kommittén. Den nuvarande tullen på meloner torde, även för att avse en trädgårdsprodukt, snarast få betecknas som hög. Oavsett huruvida den inträdda prisstegringen är beroende på de av odlarna åberopade omständigheterna eller har andra orsaker anser kommittén någon höjning av tullen icke böra if rågakomma. Liksom beträffande andra trädgårdsprodukter bör tullen utgå endast under den egentliga säsongen; en lämplig utsträckning av skyddsperioden synes vara tiden 1/7—30/9. De övriga frukter som kommer att falla under förevarande rubrik torde vara av ringa praktisk betydelse, och hinder synes icke från skyddssynpunkt möta att medge tullfrihet för desamma under hela året. Kommittén har emellertid med hänsyn till möjligheten att ett bibehållande av tullarna ur fiskal synpunkt kan befinnas lämpligt i förslaget upptagit dessa varor med oförändrade tullsatser. Reservation av herr Hansson. På grund av allt svårare avsättningsmöjligheter i konkurrensen med importerad vara har melonodlingen inom landet gått kraftigt tillbaka under senare år. Kulturen odlas huvudsakligen i drivbänkar och är synnerligen arbetskrävande, varför det med nuvarande löneläge torde vara nödvändigt att ge odlingen ett bättre stöd under försäljningssäsongen, om ej prisbildningen skall bli sådan att denna produkt helt försvinner ur svensk odling. Den lämpligaste skyddstiden torde vara den av odlarna föreslagna tiden 15/6—30/9. Genom att den nuvarande tullen på 40 öre per kg borttages under resten av året bör det vara rimligt att tullen under här angiven tid höjes till 75 öre per kg. Nr 08.10. Frukter, frysta, utan tillsats av socker Frysta frukter utan tillsats av socker tulltaxeras för närvarande enligt vad som stadgas för motsvarande färska produkter, innebärande bl. a. att tullen på de flesta varorna är olika hög under skilda delar av året. Färskvaruproducenterna anser att de frysta varorna under hela året bör beläggas med samma tull som motsvarande färska varor under dessas skyddstid; beträffande jordgubbar har dock från trädgårdsodlarnas sida föreslagits en tull av allenast 0: 50 per kg för den frysta varan (mot 1: 00 per kg för den färska varan under början av säsongen). I enlighet med vad som anförts vid behandlingen av motsvarande produkter inom kap. 7 (nr 07.02) torde här avsedda varor, tills vidare erfarenhet vunnits, böra under hela året beläggas med samma tull som motsvarande färska produkter under skyddstid. När det gäller jordgubbar synes dock den för färska bär gällande tullen 1:00 per kg utgöra ett alltför högt tullskydd; kommittén har funnit en tullsats av 0: 50 per kg innebära en lämpligare avvägning av tullskyddet för detta varuslag. 92

Nr 08.11. Frukter, tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra liknande lösningar men icke särskilt beredda för direkt konsumtion Av här ifrågavarande produkter belägges för närvarande de i saltvatten inlagda med tull efter samma grunder som torkade (se nr 08.12), under det att de övriga tulltaxeras såsom motsvarande färska produkter (se nr 08.01—08.09); beträffande sistnämnda produkter innebär detta bl. a. att tullen på de flesta varor är olika hög under skilda delar av året. Producenterna. Från fruktodlarnas sida har man endast berört frågan om tullen på äppetyulp. Beträffande denna vara framhålles att nu gällande bestämmelser, enligt vilka pulpen tulltaxeras efter samma regler som den färska frukten och således under viss del av året kan införas utan tull, resulterat i en starkt reducerad inhemsk pulptillverkning, då förbrukarna fyller sitt behov genom import under den tullfria tiden. Avsättningen av lägre äppelkvaliteter har härigenom minskats, och denna frukt kommer därför också till viss del ut på marknaden. Detta försämrar avsättningsmöjligheterna även för de bättre kvaliteterna och försvårar arbetet på en sanering av marknaden för svensk frukt. Under åberopande härav yrkar man att äppelpulp under hela året belägges med en tull av 20 öre per kg. Kommittén. Hit hänförliga varor torde endast finna användning såsom råvaror för konservindustrin och synes, med undantag i viss mån för den nedan behandlade äppelpulpen, även för detta ändamål befinna sig på återgång, då nämnda industri i största möjliga utsträckning söker begagna sig av färska varor. Importen torde icke vara av någon större omfattning. Det har uppgivits att priset på importerad bärpulp i allmänhet skulle vara högre än priset på färska svenska bär. Då det emellertid icke kan anses uteslutet att import i viss omfattning kan ske under sådana förhållanden att den innebär konkurrens med den svenska frukten, synes det i princip riktigast att varorna i analogi med vad som föreslagits på grönsaksområdet belägges med samma tull som motsvarande färska produkter under dessas skyddstid (beträffande jordgubbar dock liksom för den frysta varan reducerad till 50 öre per kg). Äppelpulp torde i viss mån ha en annan karaktär än vad fallet i regel är med annan pulp, i det att varan endast torde framställas av fallfrukt eller eljest sämre kvaliteter. Priset på densamma kan därför icke på något sätt jämföras med priset på vanlig färsk frukt. Det har uppgivits att äppelpulp betingar ett pris av 15 ä 20 öre per kg. Liksom andra tillfälligt konserverade produkter bör den, såsom odlarna yrkat, vara belagd med tull under hela året. Det kan emellertid icke vara rimligt att belasta en dylik produkt med samma tull som färska äpplen. En tullsats av 10 öre per kg får anses innebära ett rimligt stöd för avsättningen av den sämre svenska frukten men torde å andra sidan trots att även den är hög i förhållande till varans värde icke omöjliggöra import av varan i situationer då en sådan bör ifrågakomma. 93

Nr 08.12. Frukter, torkade, ej hänförliga till nr 0 8 . 0 1 — 0 8 . 0 5 Nuvarande tull: aprikoser, persikor, plommon, sviskon, bruneller, päron, äpplen, blandad frukt s. k. chopped apples per kg andra . per kg GATT: aprikoser, persikor, plommon sviskon, bruneller, päron, äpplen, blandad frukt Förslag

fri 0:25 0:50

fri fri

Flertalet hit hänförliga p r o d u k t e r är för n ä r v a r a n d e fria från tull, och någon ändring i sålunda gällande tullfrihet har icke ifrågasatts. S. k. chopped apples u t g ö r för läskedryckstillverkning avsedda t o r k a d e äpplen i skivor eller bitar, från vilka skal och k ä r n h u s icke borttagits; de belades år 1933 med en avsiktligt prohibitiv tull i syfte a t t öka a v s ä t t n i n g e n av svensk frukt för ifrågav a r a n d e ä n d a m å l . Förbrukningen av dylik v a r a torde aldrig ha varit särskilt stor i v å r t land — år 1932 importerades t r o t s då r å d a n d e tullfrihet endast 5 t o n med e t t värde av 2 t k r — och n u m e r a torde den med h ä n s y n till ökade k v a l i t e t s k r a v k n a p p a s t ifrågakomma till a n v ä n d n i n g . H i n d e r torde icke m ö t a a t t avskaffa tullen beträffande v a r e sig dessa eller a n d r a för n ä r v a r a n d e tullbelagda frukter av h ä r ifrågavarande slag. Nr 0 8 . 1 3 . Skal av citrusfrukter eller melon, färska, frysta eller torkade eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra liknande lösningar Nuvarande tull: färska, frysta etc torkade, saltade: melon per kg cedratfrukt apelsin, citron och pomerans per kg andra per kg GATT: färska, frysta etc, andra än melon saltad cedratfrukt Handeln: apelsin-, citron- och pomeransskal . . Förslag

samma som motsvarande frukter 0: 25 fri 0:15 0: 50

K

..

17,4%

samma som motsvarande frukter fri fri fri

H ä r avsedda p r o d u k t e r torde k n a p p a s t framställas inom landet, och de torde icke heller konkurrera med inhemska p r o d u k t e r a v a n n a t slag; hinder synes icke m ö t a a t t medgiva tullfrihet för rubriken i dess helhet. 94

Kap. 9. Kaffe, te, matte och

kryddor

Detta kapitel omfattar praktiskt taget uteslutande varor som icke produceras här i landet. Tullarna är således typiska finanstullar. Deras betydelse i detta hänseende framgår av de i tabell 13 lämnade uppgifterna. Man finner av tabellen att det helt dominerande varuslaget är kaffe, som även i våra dagar spelar en icke obetydlig roll som inkomstkälla för staten, i det att tull och skatt tillsammans uppgår till närmare 40 mkr per år. I jämförelse därmed är te en obetydlig produkt, som ger en tullinkomst av endast ca 1 mkr per år. De olika slag av kryddor, som i övrigt är upptagna i detta kapitel, är av ännu mindre betydelse.

Tabell 13. Kaffe, te och kryddor. (Anm. Siffrorna för incidens, importvärde och tullbelopp avser medelvärden för åren 1952—1954.) Tulltaxenr 09.01 09.02 09.03 09.04

09.05 09.06 09.07 09.08 09.09 09.10

Varuslag

Nuvarande tull kr/kg

Kaffe, orostat 1 Kaffe, rostat 2 Te Matte Kryddpeppar, omalen . . . Annan peppar, omalen . . Peppar m. m., målen 3 . . Vanilj Kanel, omalen Kanel, målen Nejlikor, omalna Nejlikor, malna 4 Muskot, muskotblomma. Kardemumma Anis, kummin m. m.5> ° . . Saffran Ingefära, omalen Ingefära, målen 4 Lagerblad och lagerbär 7 . .

0:80 1:05 1:00 fri 0:50 0:50 0:55 7:00 0:50 1:05 0:30 0:55 1:50 2:00 0:25 6:00 0:50 0:55 0:25

Summa nr 09.01—09.10. . Summa nr 09.04—09.10. .

Incidens

GATT kr/kg

Import tkr

Tullbelopp tkr

11,0% 9,6% 11,9%

0:80

13,1% 4,0°/ 10,3 % 11,4% 37,1% 12,0% 3,1%

25% 25%

356 970 80 9 252 6 642 3 661 141 55 280 7 444

39174 8 1097 0 84 145 15 6 104 1 14

24,8 % 8,9% 15,2% 2,5% 21,8%

25% 25% 25%

141 4179 403 434 163

35 374 61 11 36

376 858 10 550

10,9 8,4

1:00

20% OR e'

20%

25%

1 Som tull har räknats även nu utgående skatt (0: 35 per kg). Som tull har räknats även nu utgående skatt (0: 45 per kg). Angivna siffror avser även malna nejlikor (nr 09.07) och målen ingefära (nr 09.10). * Ingår i de för målen peppar angivna siffrorna under nr 09.04. 6 Angivna siffror avser även lagerblad m. m. (nr 09.10). 8 GATT-bindningen omfattar anis, stjärnanis och fänkål. 7 Ingår i de för anis etc. angivna siffrorna under nr 09.09.

Nr 09.01. Kaffe, även rostat eller befriat från koffein, avfall, skal och hinnor härunder inbegripna; kaffesurrogat, innehållande kaffe, oavsett blandningsförhållandet Nuvarande tull: ...,-. . / tull orostat kaffe per kg j ^ rostat kaffe samt kaffesur(t n rogat innehållande kaffe . . . . per kjrs 7 .. ^ ° ^5Ä;a« avfall, skal och hinnor G4ZT; . . , „ . f «M/Z orostat kaffe k ^ s{skatt orostat kaffe per kg tull rostat kaffe; kaffesurrogat, innehållande kaffe per kg tull avfall, skal och hinnor

0:45 Q. 3 5

n- rc\ ' ._ 0:45 fri 0:45

0:35 0: 80 1: 05 fri

K o m m i t t é n har icke g å t t in på någon prövning av frågan om beskattningens storlek men funnit sig böra ägna viss u p p m ä r k s a m h e t å t beskattningens utformning. F ö r n ä r v a r a n d e u t g å r beträffande kaffe såväl tull som särskild s k a t t . D e n orostade v a r a n drager sålunda tull med 45 öre och s k a t t med 35 öre per kg; för den rostade v a r a n är m o t s v a r a n d e siffror 60 öre och 45 öre per kg. S k a t t e n infördes år 1939 och h a r liksom tullen rent statsfinansiellt syfte. D e n avser icke ens formellt inom landet producerad vara och är således helt a t t jämställa med en tull. N å g o n anledning a t t i fortsättningen ha beskattningen u p p d e l a d på d e t t a sätt torde icke föreligga, u t a n s k a t t e n bör slås s a m m a n med tullen. K o m m i t t é n h a r i enlighet härmed u p p t a g i t kaffetullen till 0: 80 per kg för orostad och 1: 05 per kg för rostad vara och därvid förutsatt a t t den särskilda s k a t t e n avskaffas. Till d e n n a rubrik hänföres enligt den n y a n o m e n k l a t u r e n även avfall, skal och hinnor av kaffe. Dylik vara torde k n a p p a s t förekomma till införsel h ä r i landet. Eventuell införsel för tekniska eller liknande ä n d a m å l bör emellertid icke rimligen belastas med den höga kaffe tullen. F ö r u n d v i k a n d e h ä r a v h a r k o m m i t t é n under d e n n a rubrik u p p t a g i t avfall, skal och hinnor med tullfrihet, varvid emellertid förutsatts a t t sådana p r o d u k t e r som till ä v e n t y r s k a n finna a n v ä n d n i n g som kaffe skall rubriceras såsom dylik vara. Nr 09.02. Te Nuvarande tull GATT Förslag

per kg per kg per kg

1: 00 1:00 1: 00

K o m m i t t é n h a r u t a n någon prövning av tullbeskattningens storlek u p p t a g i t nu gällande tullsats oförändrad; genom den föreslagna övergången till nettoviktsförtullning (se 3 § tulltaxeförordningen) skulle d e t t a i p r a k t i k e n innebära någon minskning av tullbelastningen. 96

Nr 09.03. Matte Nuvarande tull Förslag

fri fri

Nu rådande tullfrihet för denna vara infördes år 1935. Åtgärden motiverades med att den kunde antagas komma att främja vissa handelspolitiska intressen och icke syntes möta några betänkligheter ut statsfinansiell synpunkt. Någon anledning att frångå den sålunda införda tullfriheten torde knappast föreligga. Nr 09.04—09.10. Allmänt angående kryddor Dessa artiklar torde i alla tider ha tillhört de varuslag som i första hand kommit i åtanke för tullbeläggning, och de torde fortfarande i och för sig icke vara olämpliga som skatteobjekt, men de utgör så obetydliga konsumtionsartiklar att man även med höga tullsatser icke får in några större summor. För närvarande ger dessa produkter en årlig tullinkomst av icke fullt 1 mkr, vilket enligt vad som framgår av tabell 13 i genomsnitt motsvarar ca 8 % av importvärdet. Vad tullens höjd beträffar föreligger emellertid stora olikheter skilda varuslag emellan, i det att t. ex. tullen på vanlig peppar motsvarar ca 4 % men tullen på kanel närmare 40 % av värdet. Handeln har ifrågasatt huruvida icke tullarna med hänsyn till deras ringa statsfinansiella betydelse borde kunna slopas. Därest skäl skulle anses föreligga att även i fortsättningen belägga varorna med finanstullar, kan man ifrågasätta huruvida icke en utjämning av dessa olikheter i tullbeskattningen vore motiverad. Detta skulle kunna ske genom övergång till en enhetlig värdetull, vilken skulle kunna sättas till exempelvis 1 0 % av värdet. Tillämpning av värdetull på detta område är emellertid ett hittills oprövat förfaringssätt. Med hänsyn bl. a. till detta förhållande har kommittén, utan att taga ställning till frågan om tullarnas bibehållande eller avskaffande, i tulltaxeförslaget upptagit de nuvarande tullsatserna, dock med vissa smärre jämkningar av huvudsakligen praktiska skäl. Nr 09.04. Peppar (av släktena Piper, Capsicum eller Pimenta) Nuvarande tull: omalen målen GATT: omalen Förslag

per kg per kg

0: 50 0: 55

per kg

25 % 0: 50

Målen peppar drager enligt gällande taxa 5 öre högre tull per kg än omalen vara. Denna marginal har tillkommit i syfte att utgöra skydd för målningen. Något särskilt tullskydd för denna verksamhet synes dock knappast erforderligt. Enligt kommitténs uppfattning föreligger icke tillräckliga skäl att bibehålla tullskillnaden i fråga. 7. Tulltaxebetänkande.

Del II

Nr 09.05. Vanilj Nuvarande tull GATT Förslag

per kg per kg

7: 00 20% 7:00

per kg per kg

0:50 1: 05

per kg

25 % 0: 50

Nr 09.06. Kanel Nrivarande tull: omalen målen GATT: omalen Förslag

Beträffande målen kanel är förhållandena analoga med målen p e p p a r (nr 09.04), ehuru marginalen mellan den malna och den omalna p r o d u k t e n här u p p går till högre belopp, beroende på a t t tullen för den omalna v a r a n i G A T T nedsatts från 1: 00 till 0: 50 per kg. Nr 09.07. Nejlikor och nejlikstjälkar Nuvarande tull: omalna malna GATT: omalna Förslag

per kg per kg

0: 30 0: 55

per kg

20 % 0: 30

I fråga om de m a l n a k r y d d o r n a hänvisas till vad som anförts rörande p e p p a r och kanel u n d e r nr 09.04 och 09.06. Nr 09.08. Muskot, muskotblomma och kardemumma Nuvarande tull: muskot och muskotblomma kardemumma GATT Förslag: muskot och muskotblomma kardemumma

per kg per kg

1: 50 2: 00 25%

per kg per kg

1: 50 2: 00

Nr 09.09. Anis, stjärnanis, fänkål, koriander, kummin, spiskummin och enbär Nuvarande tull: anis, stjärnanis, fänkål, koriander, kummin och spiskummin . . per kg enbär GATT: anis, stjärnanis och fänkål Förslag per kg

0: 25 fri 25 % 0: 25

E n b ä r torde k n a p p a s t vara någon i m p o r t v a r a och synes u t a n olägenhet k u n n a sammanföras med övriga varor i denna rubrik. 98

Nr 09.10. Timjan, lagerblad, saffran och andra kryddor Nuvarande tull: timjan, lagerblad och lagerbär per kg saffran per kg ingefära: omalen per kg målen per kg GATT: omalen ingefära Förslag: timjan, lagerblad och lagerbär per kg saffran per kg andra slag per kg

0: 25 6: 00 0: 50 0: 55 25 % 0: 25 6:00 0: 50

Beträffande målen ingefära hänvisas till vad som tidigare anförts rörande vissa andra malna kryddor.

Kap. Nr Nr Nr Nr Nr

10.

Spannmål

10.01. Vete samt blandsäd av vete och råg 10.02. Råg 10.03. Korn 10.04. Havre 10.05. Majs

Nuvarande tull: vete, råg och korn havre och majs Förslag

per kg

0: 037; t. v. suspenderad fri fri

Dessa varor faller enligt 1955 års jordbruksproposition under importavgiftssystemet och h a r i enlighet därmed u p p t a g i t s med tullfrihet. Nr 10.06. Ris Nuvarande tull: oskalat eller blott befriat från ytterskalet annat (risgryn) per kg GATT: risgryn per kg Industrin per kg Handeln Förslag

fri 0:02

K

..

I

15 %

0:02 0:04 fri fri

F r å n j o r d b r u k s s y n p u n k t torde h ä r icke föreligga något skyddsintresse, varför oskalat ris liksom för n ä r v a r a n d e bör lämnas u t a n tull. F ö r skalat ris (risgryn) utgår nu en m y c k e t obetydlig tull. Dylik vara h a r tidigare tillverkats inom lan99

det, men de senaste åren h a r tillverkningen varit nedlagd. K o s t n a d e n för m a n u faktureringen är obetydlig. Enligt prisuppgifter för år 1950 erhålles en tullsats av 0,9 öre per kg, om man r ä k n a r med normalskyddskoefficienten, och 1,4 öre per kg, om m a n r ä k n a r med proportionsvis s a m m a manufaktureringsskydd som jordbruksprisutredningen för mjöl av råg eller vete. D e tullsatser som rimligen kan ifrågakomma till skydd för en inhemsk risgrynstillverkning är tydligen så låga a t t de ur s k y d d s s y n p u n k t icke k a n spela någon n ä m n v ä r d roll. Tullen absorberas l ä t t a v variationer i råvarupriser, fraktkostnader o. dyl. Enligt k o m m i t t é n s u p p f a t t n i n g talar övervägande skäl för a t t tullen avskaffas. Nr 10.07. Bovete, hirs, sorghum, kanariefrö och annan spannmål Nuvarande tull: kanariefrö andra slag GÅTT: kanariefrö Förslag

per kg

fri 0: 037; t. v. suspenderad fri fri

D å här icke torde föreligga a n d r a skyddsintressen än som tillgodoses genom a t t hirs och sorghum enligt 1955 års jordbruksproposition inbegripes under det föreslagna importavgiftssystemet h a r rubriken u p p t a g i t s u t a n tull.

Kap.

11.

Produkter

av kvarnindustri;

malt,

stärkelse,

inulin

och

gluten

Nr 11.01. Mjöl av spannmål Nr 11.02. Gryn av spannmål, även avrundade, krossade, valsade eller pressade, med undantag av skalat, polerat, glaserat och brutet ris; groddar av spannmål ävensom mjöl därav Nuvarande tull: havregryn andra Industrin: rismjöl Förslag

per kg per kg

0:035 0: 065

per kg

0:04 fri

Mjöl och gryn a v vete, råg, korn, havre, majs, hirs och sorghum skall enligt 1955 års jordbruksproposition beläggas m e d importavgift och bör följaktligen u p p t a g a s u t a n tull. Av a n d r a h i t h ö r a n d e p r o d u k t e r torde endast rismjöl vara av n ä m n v ä r t intresse; e t t kvarnföretag h a r a n s e t t d e n n a vara böra beläggas med s a m m a tull som p å y r k a t s för risgryn (4 öre per kg). P r o d u k t e n i fråga torde h ä r i landet endast framställas i s a m b a n d med risgrynstillverkning och synes i viss m å n k u n n a b e t r a k t a s som en b i p r o d u k t vid denna fabrikation. Beträffande tullskyddet för denna hänvisas till v a d därom anförts i det föregående (se n r 10.06). K o m m i t t é n anser tullfrihet böra stadgas för såväl rismjöl som övriga produkter. 100

Nr 11.03. Mjöl av torkade ärter, bönor eller andra baljfrukter, hänförliga till nr 07.05 Nuvarande tull Förslag

per kg

0: 065 fri

Nr 11.04. Mjöl av frukter, hänför liga till kap. 8 Nuvarande tidl: av äpplen av bananer och kastanjer . . per kg av mandel per kg av dadlar och kokosnöt . . . . per kg GATT: av äpplen av dadlar och mandel av kokosnöt Förslag

fri 0: 065 0: 20 0: 30 fri 10 % 15 % fri

Enligt k o m m i t t é n s uppfattning föreligger icke n å g o t behov av tullskydd för varor, hänförliga till nr 11.03—11.04, och k o m m i t t é n h a r icke heller ur a n d r a s y n p u n k t e r funnit anledning föreligga a t t bibehålla tullen. Nr 11.05. Mjöl, gryn och flingor av potatis Nuvarande flingor mjöl gryn Förslag

tull: per kg per kg

fri 0:065 0:20 fri

D å enligt 1955 års jordbruksproposition i varje fall de viktigaste h i t h ö r a n d e varuslagen k o m m e r a t t inbegripas u n d e r importavgiftssystemet föreslår k o m m i t tén a t t rubriken u p p t a g e s u t a n tull. Nr 11.06. Mjöl och gryn av sago, maniok-, arrow- eller salepsrot eller av andra till nr 07.06 hänförliga rötter och rotknölar Nuvarande mjöl gryn Förslag

ttdl: per kg per kg

0:065 0:20 fri

Beträffande h ä r ifrågavarande p r o d u k t e r t o r d e icke föreligga a n d r a skyddsintressen än som tillgodoses genom a t t vissa varuslag inbegripes under importavgiftssystemet. Nr 11.07. Malt, även rostat Normaltull Nuvarande tull Förslag

per kg

ca 13 % 0: 065; t. v. suspenderad K ca 13 % fri

I

7,7 %

I 1955 års jordbruksproposition h a r icke tagits ställning till v ä c k t fråga om inbegripande under avgiftssystemet av bl. a. malt; departementschefen h a r ansett d e t böra a n k o m m a på j o r d b r u k s n ä m n d e n a t t n ä r m a r e undersöka h u r u v i d a en utvidgning i fråga om jordbruksregleringsvarorna bör genomföras. F ö r a t t icke avsättningen av svenskt m a l t k o r n skall ä v e n t y r a s , torde det vara nödvändigt a t t belägga m a l t med avgift, m o t s v a r a n d e importavgiften på korn, och d e t t a k a n enligt k o m m i t t é n s uppfattning icke lämpligen ske på a n n a t sätt än a t t m a l t inbegripes u n d e r importavgiftssystemet; k o m m i t t é n förutsätter a t t så k o m m e r a t t ske och h a r därför u p p t a g i t varan med tullfrihet. Nr 11.08. Stärkelse; i nu lin Nuvarande tull: stärkelse inulin GATT: inulin Förslag

per kg

0: 20 15 % 15 % fri

Stärkelse skall enligt 1955 års jordbruksproposition beläggas med importavgift. Beträffande inulin torde icke föreligga något skyddsintresse. K o m m i t t é n föreslår i enlighet härmed tullfrihet för hela rubriken. Nr 11.09. Gluten och glutenmjöl, även rostade Nuvarande GATT Förslag

tull

15% 15% fri

Enligt k o m m i t t é n s uppfattning föreligger icke behov av tullskydd för här ifrågavarande produkter.

Kap. 12. Oljehall i v; a frön och frukter; diverse växter för industriellt eller medicinskt bruk;

andra frön och frukter; halm och foderväxter

Nr 12.01. Oljehaltiga frön och frukter, även sönderdelade Nr 12.02. Mjöl, icke avfettat, av oljehaltiga frön eller frukter, med undantag av senapsmjöl Nuvarande tull: senapsfrö andra slag Förslag

per kg

0:25 fri fri

Enligt 1955 års jordbruksproposition skall till nr 12.01—12.02 hänförliga varor med vissa u n d a n t a g inbegripas u n d e r importavgiftssystemet (avgiften skall dock icke u t t a g a s vid m p o r t e n u t a n först i s a m b a n d med försäljningen av den fram102

ställda oljan). Härigenom torde föreliggande skyddsintressen bli tillgodosedda, varför k o m m i t t é n föreslår a t t b å d a rubrikerna i sin helhet u p p t a g e s med tullfrihet. Nr 12.03. Frön, sporer och frukter med huvudsaklig användning som utsäde Behandlas tillsammans med nr 12.07 m. fl. Nr 12.04. Sockerbetor och sockersnitsel, färska eller torkade, även pulveriserade; sockerrör Nuvarande tull: sockerbetor och sockersnitsel: färska per kg andra per kg sockerrör Förslag

0:01 0: 05 fri fri

E n ä r föreliggande skyddsintressen torde tillgodoses genom importavgiftssystem e t enligt 1955 års jordbruksproposition bör tullfrihet stadgas för hela rubriken. Nr 12.05. Cikorierötter, färska eller torkade, även sönderdelade men icke rostade Behandlas tillsammans med n r 12.07 m. fl. Nr 12.06. Humle och humlemjöl (lupulin) Nuvarande tull: humle humlemjöl GATT: humle Förslag

per kg

0:65 fri

per kg

0:65 fri

K

..

I

6,5 %

D e n humleodling som förekommer inom landet k ä m p a r , enligt uppgift, till följd av det höga kostnadsläget med stora svårigheter. Odlingen svarar dock endast för k n a p p t e t t p a r procent av landets behov av humle. R e d a n med h ä n syn härtill bör enligt k o m m i t t é n s mening e t t stöd för humleodlingen i form av tull i fortsättningen icke k o m m a ifråga. Nr 12.03. Frön, sporer och frukter med huvudsaklig användning som utsäde Nuvarande tull: rödklöverfrö timotejfrö andra slag GATT: vissa slag av frö Förslag

per kg per kg

0:20 0:10 fri fri fri

Nr 12.05. Cikorierötter, färska eller torkade, även sönderdelade men icke rostade Nuvarande tull Förslag

per kg

0: 05 fri

Nr 12.07. Växter samt frön, frukter och andra växtdelar, färska eller torkade, även sönderdelade eller pulveriserade, med huvudsaklig användning för framställning av parfymer, läkemedel, insekts- eller svampbekämpningsmedel eller för liknande ändamål Nuvarande tull: kassiabaljor levande växter andra slag GATT: levande växter frö Förslag

per kg per kg

0:50 0: 20 fri

per kg

0: 20 fri fri

Nr 12.08. Johannesbröd, färska eller torkade, även sönderdelade eller pulveriserade; fruktkärnor och andra vegetabiliska produkter med huvudsaklig användning som livsmedel, ej hänförliga till annat nummer Nuvarande tull: johannesbröd kärnhus av äpplen per kg aprikos-, persiko- och plommonkärnor per kg andra slag per kg GATT: johannesbröd aprikos-, persiko- och plommonkärnor Förslag: aprikos-, persiko- och plommonkärnor per kg andra slag

div. 0: 25 0:20 0: 50

K

..

I

9.7 %

div. 15 %

0: 20 fri

Nr 12.09. Halm och agnar av spannmål, obearbetade eller enbart hackade Nuvarande Förslag

tull

fri fri

Nr 12.10. Foderbetor, kålrötter och andra foderrotfrukter; foderkål; gräs, klöver, lusern, lupin, vicker, esparsett och liknande foderväxter, färska eller torkade (hö) Nuvarande tidl: kålrötter andra Förslag

per kg

0:10 fri fri

Beträffande nr 12.03, 12.05 och 12.07—12.10 föreligger enligt u t t a l a n d e av Sveriges L a n t b r u k s f ö r b u n d icke något skyddsintresse ur j o r d b r u k s s y n p u n k t . 104

N å g o t skyddsbehov t o r d e icke heller i övrigt vara för handen. Enligt k o m m i t t é n s uppfattning möter därför icke hinder a t t medgiva tullfrihet för dessa rubriker i deras helhet. K o m m i t t é n h a r dock ansett lämpligt a t t aprikos-, persiko- och plommonkärnor (ur nr 12.08), vilka utgör ersättning för mandel och i gällande tulltaxa likställes därmed, även i fortsättningen behandlas på s a m m a s ä t t som d e t t a varuslag (jfr nr 08.05).

Kap. 13. Vegetabiliska råämnen för färgning eller garvning; naturliga gummiarter och hartser samt andra växtsafter och växtextrakter Nr 13.01. Vegetabiliska råämnen för färgning eller garvning Nr 13.02. Stocklack och schcllaek, även blekt; gummi arabicum och liknande naturliga gummiarter; naturliga gummihartser, hartser och balsamer Nuvarande tull GATT: div. varuslag Förslag

fri fri fri

Nr 13.03. Växtsafter och växtextrakter; pektin; agar-agar samt annat växtslem och andra naturliga förtjockningsmedel, extraherade ur vegetabiliska ämnen Nuvarande tull: växtsafter och växtextrakter: lakritssaft per kg andra pektin agar-agar och annat växtslem per kg andra naturliga förtjockningsmedel . GATT: andra växtsafter än lakritssaft . . . . pektin agar-agar och annat växtslem Industrin: pektin Handeln Förslag: pektin andra slag

0: 25 15 % 15 % 0: 20 fri 15 % 15 % 10 % 12 % se texten 12 % fri

Industrin. Beträffande pektin framhålles från industrins sida a t t v a r a n kan framställas ur betmassa. Tidigare h a r m a n haft en ganska dålig erfarenhet av b e t p e k t i n e t . N u m e r a h a r m a n fått klart för sig a t t d e t t a s a m m a n h ä n g e r med v a r a n s s a m m a n s ä t t n i n g , och det anses på m å n g a håll vara en svensk uppfinning a t t p å visst sätt o m v a n d l a b e t p e k t i n e t och därigenom få e t t bra pektin. D e t t a problem h a r sedan lång tid tillbaka intensivt b e a r b e t a t s , och m a n bedriver redan 105

en viss tillverkning av varan inom landet. I n d u s t r i n ä m n a r energiskt fortsätta på d e t t a område, och det anses självklart a t t v a r a n bör å s ä t t a s skälig tull; såsom sådan b e t r a k t a r m a n en tull av 12 % av v ä r d e t . Handeln. I fråga om pektin h a r från importörhåll anförts a t t v a r a n icke tillverkas i Sverige u t a n importeras från europeiska och transoceana länder. D e n a n v ä n d e s bl. a. som gelatineringsmedel vid tillverkning av fruktkonserver och får s t ä n d i g t stigande betydelse på grund av den tilltagande konsumtionen av såd a n a konserver h ä r i landet. D å pektin således a n v ä n d e s till s a m m a ä n d a m å l som agar-agar, hemställer m a n a t t v a r a n i tullhänseende behandlas på s a m m a s ä t t som d e t t a varuslag. Kommittén. H i t hänförliga växtsafter och växtextrakter är artiklar av ringa betydelse och kan enligt k o m m i t t é n s u p p f a t t n i n g u t a n olägenhet göras fria från tull. Beträffande pektin framgår av vad industrin anfört a t t någon större tillverkning icke förekommer inom landet men a t t en försökstillverkning igångsatts och a t t m a n fortsätter a t t bearbeta problemet. Dessa s t r ä v a n d e n a t t förbättra sockertillverkningens räntabilitet h a r skett med e t t tullskydd på 15 % av värdet. K o m m i t t é n h a r funnit övervägande skäl tala för a t t icke nu avskaffa tullen men a n s e t t en nedsättning till den för organiska kemiska p r o d u k t e r i allmänhet föreslagna siffran 12 % av v ä r d e t motiverad. D ä r e s t förhoppningarna på den inh e m s k a produktionen icke skulle infrias, bör frågan u p p t a g a s till förnyad prövning. Vad slutligen beträffar agar-agar och övriga till detta nummer hänförliga produkter torde någon svensk tillverkning icke förekomma. Dessa varor k a n i viss m å n anses konkurrera med pektin, men d e t t a torde icke vara fallet i så hög grad a t t m a n på grund d ä r a v nödvändigtvis behöver å s ä t t a v a r o r n a s a m m a tull. K o m m i t t é n föreslår därför a t t tullfrihet stadgas för h ä r avsedda produkter.

Kap. 14. Vegetabiliska flutnings- och snidningsmaterial; produkter av vegetabiliskt ursprung, ej annorstädes upptagna eller inbegripna Nr 14.01. Vegetabiliska material med huvudsaklig användning för korgmakeriarbeten och andra flätade arbeten (korgvide, vass, säv, bambu, rotting, rafia ävensom tvättad, blekt eller färgad halm samt lindbast och liknande material) Nuvarande tull: polerade eller lackerade vegetabiliska rör per kg andra slag GATT: vissa material Förslag 10G

0: 25 fri fri fri

Beträffande sådana hit hänförliga artiklar, som för n ä r v a r a n d e är fria från tull, har ändring av d e t t a förhållande icke ifrågasatts. Vad a n g å r polerade eller lackerade vegetabiliska rör, vilka för n ä r v a r a n d e är tullbelagda, torde någon inhemsk tillverkning k n a p p a s t vara a t t r ä k n a med. Enligt k o m m i t t é n s u p p f a t t n i n g föreligger icke hinder a t t medgiva tullfrihet för rubriken i dess helhet. Nr 14.02. Vegetabiliska material, även fastade på underlag, med huvudsaklig användning för stoppning (kapock, krollsplint, sjögräs och liknande material) Normaltull: kardad kapock Nuvarande tull: kapock och annat växtdun andraslag per kg GATT: krusad fiber, krollsplint och annat tagelsurrogat Industrin: obearbetad kapock, krusad fiber, krollsplint och annat tagelsurrogat bearbetad kapock och annat växtdun Förslag

ca 5 % fri 0:07

K

..

I

11,3%

15 %

fri 5% fri

I fråga om hit hänförlig krusad fiber, krollsplint och a n n a t tagelsurrogat, vilka artiklar för n ä r v a r a n d e är tullbelagda, torde någon inhemsk tillverkning icke förekomma, men materialet kan i viss m å n anses konkurrera med exempelvis tagel. F r å n den n ä r m a s t berörda täck- och madrassindustrins sida h a r m a n emellertid föreslagit b o r t t a g a n d e av tullen. D ä r e m o t p å y r k a r m a n i fråga om b e a r b e t a d kapock och a n n a t växtdun, vilken p r o d u k t för n ä r v a r a n d e i likhet med den o b e a r b e t a d e v a r a n är fri från tull, en m o t normaltullsatsen s v a r a n d e tull av 5 % av v ä r d e t . Till stöd härför h a r åberopats a t t en icke oväsentlig bearbetning nedlägges på d e t t a varuslag. K o m m i t t é n h a r icke funnit tillräckliga skäl föreligga a t t införa tull på denna p r o d u k t . Enligt k o m m i t t é n s uppfattning bör således tullfrihet föreskrivas för rubriken i dess helhet. Nr 14.03. Vegetabiliska material med huvudsaklig användning för borstbinderiarbeten (sorghum, piassava, risrot och liknande material), även buntade eller snodda Nr 14.04. Hårda frön, fruktkärnor, skal och nötter med huvudsaklig användning som snidningsmaterial (stennöt, fruktkärnor av dumpalmen och liknande material) Nuvarande tidl GATT: vissa material Förslag

fri fri fri 107

Nr 14.05. Produkter av vegetabiliskt ursprung, ej annorstädes upptagna eller inbegripna Nuvarande tull: luffasvamp och japanskt rispapper . . annat GATT: vissa material Förslag

15 % fri fri fri

D e för n ä r v a r a n d e tullbelagda varuslagen är icke föremål för inhemsk tillverkning; k o m m i t t é n h a r funnit tullfrihet böra stadgas för rubriken i dess helhet.

AVDELNING

III

Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter därav; beredda ätbara fetter; växer av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung Kap. 15. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter därav; beredda ätbara fetter; växer av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung Samband med jordbruksregleringen Jordbruksprisutredningen. Det av utredningen framlagda förslaget innebär i stort sett att importerat fett, vissa importerade fettvaror samt här i landet utvunnet fett av importerade råvaror skulle beläggas med en importavgift av i normalläget 25 öre per kg. Denna avgift skulle utgöra stöd för oljeväxtodlingen men icke innefatta manufaktureringsskydd för fettindustrin, utan eventuellt erforderligt sådant skydd skulle lämnas i form av tullar jämsides med avgiften. I samband med införandet av importavgiften skulle motsvarande reduktion verkställas i den fettregleringsavgift som till skydd för smörproduktionen uttages på importerade och i princip även inhemska produkter av ifrågavarande slag (maj 1955: 1:69 per kg). Det regleringsbidrag varigenom förbrukningen av fett för tekniskt ändamål för närvarande kompenseras för regleringsavgiften skulle i fortsättningen endast avse den reducerade avgiften; genom i visst hänseende ändrat beräkningssätt skulle skillnaden mot nuvarande förhållanden dock icke bli fullt så stor som importavgiftens belopp. Yttranden över jordbruksprisutredningens förslag. Vid remissbehandlingen framställdes erinringar mot utredningens förslag bl. a. av tulltaxekommittén beträffande manufaktureringsskyddets effektuering genom tullar jämsides med importavgiften samt av kommittén och vissa andra remissinstanser beträffande uttagandet av importavgift på fett för tekniskt bruk. Jordbrukspropositionen. I 1955 års jordbruksproposition har departementschefen förklarat sig icke vara beredd att taga ställning till frågan om importavgiften för tekniskt fett. Det borde ankomma på jordbruksnämnden att undersöka denna fråga. Beträffande spörsmålet om manufaktureringsskyddets effektuering genom tullar jämsides med importavgiften har icke gjorts något uttalande i propositionen. Detta torde sammanhänga med att frågan om import109

avgifternas storlek över huvud taget icke behandlats utan förutsattes jämte andra detaljfrågor bli föremål för en ny proposition sedan riksdagen fattat principbeslut i ämnet. Kommittén. Rörande de två för tulltaxans utformning mycket betydelsefulla frågor, som sålunda fortfarande står öppna, må framhållas följande synpunkter, vilka kommit till uttryck redan i kommitténs förut berörda remissyttrande. Kommittén kan icke dela utredningens uppfattning att importavgiften för bearbetade produkter endast skulle motsvara belastningen på råvaran, under det att manufaktureringsskyddet för den industriella bearbetningen skulle erhållas genom en jämsides med importavgiften utgående tull. Detta innebär en avvikelse från vad som föreslagits på andra varuområden utan att någon motivering härför lämnats i betänkandet. Icke minst på nu ifrågavarande område framstår den föreslagna anordningen som opraktisk, enär den skulle betyda att en ocli samma vara vid införsel skulle belastas med icke mindre än tre olika slag av avgifter, nämligen tull, importavgift och regleringsavgift. Enligt kommitténs uppfattning bör här tillämpas samma princip som på andra områden, d. v. s. för varor som står nära råvaran bör skyddet i sin helhet effektueras genom importavgift, innefattande även erforderligt manufaktureringsskydd, medan för varor som endast i mindre grad är beroende av råvarorna skyddet i sin helhet bör ha formen av tull, innefattande jämväl kompensation för importavgiften på råvarorna. Vid utformningen av sina förslag på här ifrågavarande områden har kommittén utgått från att tull- och avgiftsförhållandena ordnas på detta sätt. Beträffande fett som användes för tekniskt ändamål skulle jordbruksprisutredningens förslag innebära en viktig ändring i hittills rådande förhållanden. Den föreslagna anordningen kan sägas innebära detsamma som en tullbeläggning jämväl av sådant fett. Till stöd härför anför utredningen att det vid import i regel icke är möjligt att särskilja fettvaror för matnyttigt ändamål från andra fettvaror. Denna motivering för att vid importen avgiftsbelägga allt fett behöver icke utesluta att gottgörelse för importavgiften erhålles beträffande fett som använts för tekniskt ändamål. Man avser nämligen även i fortsättningen att ge regleringsbidrag för sådant fett, och något tekniskt hinder att då lämna kompensation jämväl för importavgiften torde icke föreligga. Att det använda fettet till äventyrs är av inhemskt ursprung och någon importavgift således eventuellt icke erlagts för detsamma torde icke hindra en sådan anordning, eftersom den icke behöver anses som restitution i tullteknisk mening utan kan betraktas som gottgörelse för en av importavgiften förorsakad fördyring även av inhemskt fett. Regleringsbidraget har i vad avser slakterifett just sådan karaktär, eftersom regleringsavgift icke utgår för inhemskt sådant fett. Något egentligt behov ur skyddssynpunkt av att utsträcka det genom importavgiften effektuerade gränsskyddet för fettproduktionen till att avse jämväl fett för tekniskt ändamål torde 110

knappast föreligga. Vad produktionen av vegetabiliskt fett beträffar är det endast en obetydlig del därav som finner användning för tekniskt ändamål. Som skydd för det inhemska slakterifettet, vilket redan genom regleringsavgiften åtnjuter ett utomordentligt starkt gränsskydd, torde införselavgiften över huvud taget icke vara avsedd. , Tulltaxekommittén har emellertid haft anledning behandla frågan om importavgift på fett som användes för tekniskt ändamål främst med hänsyn till avgiftens inverkan på tullen för de av fettet tillverkade produkterna. Tydligt är att en importavgiftsbelastning på råvaran förorsakar behov av högre tullskydd för färdigprodukten. Det kan härvid ofta röra sig om betydande skillnader i förhållande till varuvärdet, beroende på att för ifrågavarande ändamål ofta användes mycket billigt fett. För tvål och tvålhaltiga tvättpulver har sålunda normaltullsatserna beräknats till 15 resp. 20 % av värdet med importavgift men endast 9 resp. 1 1 % av värdet utan importavgift på råvarorna. Tillämpningen av importavgift på råvarorna medför vidare att tullsatserna blir så höga att man kommer i kollision med föreliggande GATT-bindningar. I fråga om tvätt- och rengöringsmedel (med undantag av tvättpulver) är tullsatsen i GATT bunden vid nuvarande belopp med rätt att övergå till 10 % av värdet. Denna tullsats innebär att tillverkningen, om råvarorna fördyras av importavgift, i regel får lägre tullskydd än som motsvarar råvarubelastningen. För en annan viktig varugrupp, nämligen smörjmedel innehållande animalisk eller vegetabilisk olja, är tullen i GATT bunden vid 2 öre per kg. Fetthalten i sådana preparat uppgår vanligen till 20—50 %, varför en importavgift av 25 öre per kg medför ett högst avsevärt negativt tullskydd. Även från en annan synpunkt medför det komplikationer i tullhänseende om råvarorna belastas med importavgift. De traditionella tvättmedlen på basis av tvål ersattes nämligen numera i stor utsträckning av syntetiska produkter som icke alls eller i varje fall icke på samma sätt som de tvålhaltiga preparaten beröres av en importavgift på fett. För sådana produkter innebär en tull, som bestämts med hänsyn till importavgiftsbelagda råvaror, uppenbarligen ett onödigt högt skydd. Att i tullhänseende skilja mellan preparaten efter deras olika ursprung skulle å andra sidan medföra stora olägenheter, och även om det vore teoretiskt möjligt får det ur konkurrenssynpunkt anses olämpligt med en stor tullskillnad mellan dessa närstående produkter. Ovan berörda olägenheter i tullhänseende av en importavgift på fett som användes för tekniskt ändamål gör sig givetvis endast gällande i den mån avgiften slår igenom i priset på sådan vara. Beträffande det viktigaste fettet av ifrågavarande slag, nämligen det inhemska slakterifettet, torde detta icke bli fallet vid nu rådande prisförhållanden. Under sådana omständigheter föreligger icke anledning att kompensera importavgiften genom ett däremot svarande bidrag för produkter av dylik vara. Detta förhållande kan föranleda regleringstekniska svårigheter, men dessa bör enligt kommitténs mening icke få hindra att import111

avgiften avlyftes i sådana fall, då d e n s a m m a innebär en påtaglig fördyring av den a n v ä n d a r å v a r a n . K o m m i t t é n förutsätter a t t anordningar i d e t t a syfte vidtages och h a r därför vid utformningen av sina förslag till tullsatser på berörda områden u t g å t t från a t t fett som a n v ä n d e s för tekniska ä n d a m å l icke k o m m e r a t t fördyras genom importavgift. Nr 15.01. later och annat fett från svin eller fjäderfä, smält eller pressat Nr 15.02. Talg (av nötkreatur, får eller getter), rå eller smält, premier jus härunder inbegripen Nr 15.03. Solarstearin och oleostearin (presstalg); isterolja, talgolja och oleomargarin, icke emulgerade, blandade eller på annat sätt beredda Nr 15.04. Fetter och oljor, även renade, av fisk eller havsdäggdjur Nr 15.06. Andra animaliska fetter och oljor (t. ex. klövolja, benfett och avfallsfett) Nuvarande tull: ister och flott oleomargarin andra slag GATT: A-vitaminkoncentrat Förslag

per kg per kg

0:15 0:10 fri fri fri

I. Jordbruksvaror

Samtliga till dessa rubriker hänförliga varor med u n d a n t a g av vitaminkonc e n t r a t torde k o m m a a t t beläggas med importavgift och bör således i tulltaxan u p p t a g a s med tullfrihet. Vad beträffar frågan om manufaktureringsskydd för dessa produkter m å framhållas a t t tull för n ä r v a r a n d e u t g å r endast för ister och flott s a m t oleomargarin. F ö r ister och flott torde tullen få b e t r a k t a s som en råvarutull, eftersom den u t g å r även för osmält fett s å d a n t det erhålles ur djurkroppen. D e t t a skydd för r å v a r u p r o d u k t i o n e n får i princip anses ersatt a v den föreslagna importavgiften. Beredningen av r å v a r a n till konsumtionsfärdig p r o d u k t h a r således för n ä r v a r a n d e icke något tullskydd. Anledning torde icke föreligga a t t vidtaga ändring i d e t t a förhållande, varför tullens avskaffande icke torde påkalla någon förhöjning av importavgiften. Tullen p å oleomargarin är till skillnad från tullen på ister och flott ett skydd för den industriella bearbetningen. R å v a r a n talg, v a r a v oleomargarin framställes genom pressning, är nämligen tullfri. Någon dylik pressning torde emellertid icke n u m e r a förekomma inom landet. Även b o r t s e t t från d e t t a förhållande torde det k u n n a ifrågasättas h u r u v i d a tullskydd är påkallat för en sådan verksamhet. N å g o n förhöjning av importavgiften i syfte a t t å s t a d k o m m a e t t m a n u f a k t u r e ringsskydd för den industriella bearbetningen torde således icke vara erforderlig. 112

II. Icke jordbruksvaror Vad beträffar till förevarande rubrik hänförligt vitaminkoncentrat, som enligt vad förut sagts icke skulle falla under importavgiftssystemet, h a r ändring a v nu gällande tullfrihet icke ifrågasatts. Nr 15.05. Ullfett, lanolin härunder inbegripet; ullfettsolein, ullfettsstearin och liknande produkter ur ullfett Nuvarande tull GATT Förslag

fri fri fri

D e t t a varuslag torde k o m m a a t t lämnas utanför importavgiftssystemet; någon anledning frångå gällande tullfrihet torde icke föreligga. N r 15.06. Andra animaliska fetter och oljor (t. ex. klövolja, benfett och avfallsfett) Behandlas tillsammans med nr 15.01 m . fl. Nr 15.07. Vegetabiliska fetter och feta oljor, råa eller renade Normaltull: rå linolja rapsolja: rå raffinerad Nuvarande tull: rå linolja blekt linolja rapsolja . . . . , andra slag: på glas- eller lerkärl andra GATT: ricinolja Industrin: rå linolja Handeln: rå linolja rå oiticicaolja Förslag: linolja: rå blekt andra slag

6 å 7 % (0: 07 per kg) 1 å 2 % (0: 04 per kg) 2 ä 3 % (0: 07 per kg) per kg per kg . per kg

0:07 0:10 0:07

per kg

0:05 fri

K

ca 6 %

I

K

2 a 3%

I

K

..

I

4,9 %

1,3 %

fri per kg

0: 07 högst normaltull fri

per kg per kg

0: 07 0:09 fri

I. Jordbruksvaror Till denna rubrik hänförliga varor, a n d r a än linolja, ricinolja, träolja och oiticicaolja, torde k o m m a a t t beläggas med importavgift; de bör således i t a x a n u p p t a g a s med tullfrihet. 113 8. Tulllaxcbclänkandc. Del II

Frånsett rapsolja samt olja i glas- och lerkärl är dessa produkter tullfria, d. v. s. själva oljeframställningen åtnjuter icke något manufaktureringsskydd; anledning torde icke föreligga att vidtaga någon ändring i detta förhållande. Tullen på oljor i glas- och lerkärl är en relikt från äldre tider och synes närmast ha haft karaktär av finanstull. Något tullskydd åt omtappningen av olja på dylika kärl synes icke påkallat. Anledning torde således icke föreligga att konservera denna tull i form av förhöjd importavgift. Vad därefter beträffar rapsolja är även tullen på denna en kvarleva från en tid då förhållandena var annorlunda än nu. Tullen motiverades på sin tid med att sådan olja (jämte linolja) var den enda vegetabiliska olja som tillverkades inom landet. Numera tillverkas betydande kvantiteter vegetabilisk olja av andra slag (t. ex. kokosolja, solrosolja) utan något tullskydd. I själva verket synes en tull på rapsolja vara ganska meningslös, då tullfriheten för andra oljor torde göra det svårt att utnyttja densamma. Enligt kommitténs uppfattning torde tillräckliga skäl för särskilt manufaktureringsskydd för rapsolja genom förhöjning av importavgiften icke föreligga. II. Icke jordbruksvaror

Enligt jordbruksprisutredningens förslag skall linolja, ricinolja, kinesisk eller japansk träolja samt oiticicaolja falla utanför avgiftssystemet. Den enda av dessa varor som enligt gällande taxa är tullbelagd är linolja. Importen av detta varuslag har tidigare i allmänhet varit obetydlig i jämförelse med den inhemska produktionen. Under åren 1953 och 1954 har emellertid importen ökat synnerligen kraftigt, och den inhemska produktionen torde till stor del ha måst nedläggas. Detta förhållande synes huvudsakligen bero på en utländsk diskriminerande prispolitik beträffande linfrö med syfte att främja exporten av olja. Nuvarande tullsats för rå linolja överensstämmer med den beräknade normaltullsatsen. Vid ett tullskydd av denna storlek torde industrin vara fullt konkurrenskraftig, förutsatt att den kan täcka sitt råvarubehov på lika villkor. Att detta på grund av utländska prispolitiska åtgärder icke är fallet för närvarande och tillverkningen på grund därav till stor del ligger nere synes icke böra föranleda att tullen nu tages bort. Kommittén har funnit övervägande skäl tala för att tills vidare bibehålla den nuvarande tullen 7 öre per kg för rå linolja. Blekt linolja synes liksom för närvarande böra beläggas med samma tull som kokt linolja och har därför upptagits med den tullsats av 9 öre per kg som i det följande föreslås för sistnämnda vara (se nr 15.08). Vad beträffar ricinolja, träolja och oiticicaolja kan åtminstone de sistnämnda i viss mån anses konkurrera med linolja, men kommittén har icke funnit denna omständighet utgöra tillräcklig anledning frångå gällande tullfrihet. 114

Nr 15.08. Animaliska eller vegetabiliska feta oljor, kokta, oxiderade, dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade eller på annat sätt modifierade Normaltidl: linolja ca 7 % (0: 09 per kg) Nuvarande tull: torkande oljor (»oljefernissor») per kg 0:10 K ea 8 % andra slag se nr 15.07 Industrin: torkande oljor per kg 0:10 Handeln: linolja högst normaltull träolja fri Förslag: linolja, träolja, oiticicaolja och ricinolja per kg 0:09 andra slag fri

I

4,4%

I. Jordbruksvaror Avsikten torde v a r a a t t u n d e r importavgiftssystemet skall inbegripas till d e n n a rubrik hänförliga oljor, a n d r a än linolja, ricinolja, träolja och oiticicaolja, d. v. s. gränsdragningen mellan jordbruksvaror och icke-jordbruksvaror skall ske efter s a m m a grunder som n ä r det gäller den i nr 15.07 u p p t a g n a r å v a r a n . D e t t a får i princip anses v a r a riktigt. F r a m h å l l a s m å dock a t t d e bearbetningar v a r o m här är fråga i vissa fall torde k u n n a så modifiera varornas egenskaper a t t en gränsdragning efter d e n n a princip kan vara förenad med a v s e v ä r d a svårigheter. K o m m i t t é n finner det icke uteslutet a t t det k a n visa sig n ö d v ä n d i g t a t t g r u n d a gränsdragningen på a n d r a omständigheter än beskaffenheten av r å v a r a n . I n n a n ytterligare erfarenhet h ä r a v v u n n i t s ter det sig emellertid naturligast a t t gränsdragningen sker på s ä t t ovan angivits, och k o m m i t t é n h a r vid utformningen av t u l l t a x a n u t g å t t från a t t d e t t a k o m m e r a t t tills vidare bli fallet. Bearbetning av det slag som avses i denna rubrik torde endast i mindre u t sträckning förekomma n ä r det gäller varor som skulle inbegripas u n d e r importavgiftssystemet. H ä r avsedda p r o d u k t e r torde därför icke v a r a a v den betydelse a t t anledning föreligger a t t l ä m n a särskilt manufaktureringsskydd genom högre importavgifter än för m o t s v a r a n d e icke bearbetade oljor i n r 15.07. II. Icke jordbruksvaror A v de från importavgiftssystemet u n d a n t a g n a v a r o r n a drager linoljan en tull av 10 öre per kg, och övriga varor torde i regel i egenskap a v »andra oljefernissor» bli u n d e r k a s t a d e s a m m a tull. D e n bearbetning av oljorna v a r o m h ä r är fråga k a n vara a v m y c k e t olika omfattning och betinga m y c k e t olika pris. R å v a r a n är vidare ibland tullfri och ibland tullbelagd. T e o r e t i s k t skulle därför en m y c k e t vidlyftig differentiering av tullen vara påkallad vid d e n n a rubrik. D e t är emellertid ofta svårt a t t tull115

t e k n i s k t skilja olika slag a v h ä r ifrågavarande produkter, och en differentiering försvåras ytterligare a v a t t olika slag av oljor ej sällan blandas med v a r a n d r a . E n l i g t k o m m i t t é n s uppfattning bör därför tillämpas en enhetlig tullsats för alla h ä r avsedda oljor. Beträffande storleken av denna tullsats ligger det n ä r m a s t till h a n d s a t t låta d e förhållanden som gäller för vanlig k o k t linolja bli avgörande. F ö r den m a n u fakturering v a r o m där är fråga t o r d e normaltullskyddet genomsnittligt röra sig omkring 1 öre per kg; m e d en tull på den råa oljan a v 7 öre per kg skulle tullsatsen för den k o k t a oljan bli ungefär 8 öre. F ö r mera avancerade bearbetningar är emellertid en marginal a v 1 öre alltför låg. Å a n d r a sidan förekommer det icke m i n s t i sådana fall a t t m a n u t g å r från tullfri r å v a r a (t. ex. ricinolja). K o m m i t t é n h a r med h ä n s y n bl. a. till det högre skydd som bearbetningen för närvar a n d e å t n j u t e r funnit den enhetliga tullsatsen böra fastställas till 9 öre per kg. Nr 15.09. Garvfett (degras) Nuvarande Förslag

tull

fri fri

D e t t a varuslag torde k o m m a a t t falla utanför avgiftssystemet; någon ändring a v nu bestående tullfrihet h a r icke ifrågasatts. Nr 15.10. Fettsyror och fettalkoholer, icke isolerade, samt sura oljor (acid oils) Nuvarande tull: stearin per kg lin- och rapsoljefettsyror . . per kg andra Industrin: stearin per kg syror med jodtal över 160 . . per kg Handeln: stearin och olein lin- och rapsoljefettsyror . . per kg Förslag: fettsyror och sura oljor: linoljefettsyra; ävensom andra fettsyror med ett jodtal av minst 160 per kg andra slag fettalkoholer

0:09 0: 07 fri

K

ca 6 %

I

7,2 %

0:09 0: 07 fri 0: 07

0: 07 fri 10 %

I. Jordbruksvaror

Importavgiftssystemet t o r d e v a r a avsett a t t omfatta till denna rubrik h ä n förliga fettsyror (inkl. sura oljor) med u n d a n t a g a v olein, ullfettsyra, linoljefettsyra, ricinoljefettsyra och dehydratiserad ricinoljefettsyra. I fråga om gränsdragningen mellan jordbruksvara och icke-jordbruksvara gäller i h u v u d s a k v a d som anförts u n d e r nr 15.08. Svårigheterna a t t verkställa gränsdragningen enligt an116

givna grunder torde dock kunna bli ännu större när det gäller de här ifrågavarande fettsyrorna. Kommittén har likväl ansett sig böra utgå från att gränsdragningen tills vidare i huvudsak göres på sätt ovan angivits. Emellertid förekommer det redan nu i avsevärd utsträckning att »naturliga» fettsyror genom olika förfaranden delas upp i skilda komponenter, varvid man bl. a. får fram produkter som till sina egenskaper står nära linoljefettsyra och har samma användning. Det erbjuder i praktiken mycket stora svårigheter att skilja dessa produkter från linoljefettsyra, och ett sådant särskiljande synes icke heller vara motiverat i sak. Varorna i fråga karakteriseras liksom linoljefettsyran av sitt höga jodtal; enligt kommitténs uppfattning bör produkter med ett jodtal av minst 160 likställas med linoljefettsyra. Frånsett stearin är de varor som skulle falla under importavgiftssystemet för närvarande tullfria eller belagda med samma tull som motsvarande olja (det senare är fallet med rapsoljefettsyra). Bearbetningen av fetterna till fettsyror åtnjuter således med nämnda undantag icke något manufaktureringsskydd. Anledning torde icke föreligga att vidtaga ändring i detta förhållande, d. v. s. importavgiften bör utgå med samma belopp som för motsvarande oljor. Vad därefter beträffar stearin drager denna vara för närvarande en tull av 9 öre per kg, vilket innebär ett manufaktureringsskydd av praktiskt taget samma storlek. När det gäller att bedöma frågan om manufaktureringsskydd bör emellertid beaktas, att denna industris konkurrensförhållanden i praktiken torde påverkas avsevärt av olika jordbrukspolitiska åtgärder (t. ex. fettregleringsavgiften). Kommittén anser sig därför icke kunna göra något uttalande om i vad mån en förhöjning av importavgiften kan vara erforderlig. II. Icke jordbruksvaror

I överensstämmelse med vad förut sagts torde utanför importavgiftssystemet komma att falla dels olein, ullfettsyra, linoljefettsyra (varmed enligt kommitténs förslag bör likställas alla hithörande produkter med ett jodtal av minst 160), ricinoljefettsyra och dehydratiserad ricinoljefettsyra, dels ock fettalkoholer. Nämnda fettsyror är för närvarande tullfria eller, såvitt angår linoljefettsyran, belagda med samma tull som motsvarande olja. Tullskydd föreligger således icke för bearbetningen av fetterna till fettsyror. Det torde icke föreligga anledning vidtaga ändring i detta förhållande, utan tullen för syrorna bör utgå med samma belopp som för motsvarande oljor. Kommittén föreslår i enlighet härmed tullfrihet för olein, ullfettsyra och ricinoljefettsyra samt en tull av 7 öre per kg för linoljefettsyra (inkl. andra fettsyror med ett jodtal av minst 160); vad angår dehydratiserad ricinoljefettsyra torde denna böra likställas med vanlig ricinoljefettsyra och således vara fri från tull, oaktat motsvarande dehydratiserade olja (ur nr 15.08) är tullbelagd. Vad därefter beträffar hit hänförliga fettalkoholer är dessa för närvarande fria från tull. Produkter av detta slag, vilka främst användes för tillverkning av 117

vissa t v ä t t m e d e l och a n d r a y t a k t i v a p r e p a r a t , drog tidigare tull såsom ej särskilt n ä m n d a kemiska preparat, d. v. s. med 15 % av v ä r d e t . Tullen borttogs emellertid för a t t undvika e t t negativt tullskydd för de lågt tullskyddade färdigfabrikaten, varvid även b e a k t a d e s a t t någon inhemsk tillverkning av fettalkoholer icke förekom. Anledning torde eljest icke i och för sig föreligga a t t behandla dessa p r e p a r a t annorlunda än den organiska kemiska industrins produkter i allm ä n h e t . D å nu inhemsk tillverkning u p p t a g i t s och tullen på färdigfabrikaten enligt kommitténs förslag (se nr 34.02) omregleras med b e a k t a n d e av normala tullar på såväl h ä r ifrågavarande som a n d r a halvfabrikat, finnes enligt kommitténs uppfattning icke anledning lämna dessa p r o d u k t e r u t a n tull. F ö r organiska kemiska produkter i allmänhet föreslår k o m m i t t é n en tull av 12 % av värdet (se k a p . 29). D å tullen på de av h ä r ifrågavarande p r o d u k t e r tillverkade färdigfabrikaten med h ä n s y n bl. a. till föreliggande G A T T - b i n d n i n g föreslås till allen a s t 10 % av värdet, synes det emellertid lämpligt a t t s t a n n a vid denna siffra även här. K o m m i t t é n föreslår således a t t fettalkoholer belägges med en tull av 10 % av värdet. Nr 15.11. Glycerin, glycerinvatten och glycerinlut härunder inbegripna Nuvarande tull Industrin Handeln Förslag

per kg

0:04 fri fri fri

K

..

I

1,0 %

Handeln. F r å n handelns sida framhålles a t t importen huvudsakligen avser renad glycerin. Dylik vara framställes allenast i obetydliga k v a n t i t e t e r inom riket, varför importen endast i ringa omfattning konkurrerar med svensk tillverkning. D e n n a h a r k u n n a t konkurrera med m o t s v a r a n d e utländska produkt, t r o t s a t t tullen m o t s v a r a r en importincidens understigande 1 % av värdet. D å en tull av denna storlek saknar betydelse u r s k y d d s s y n p u n k t föreslår m a n a t t v a r a n göres tullfri. Industrin. F r å n industrins sida h a r m a n förklarat a t t m a n icke m o t s ä t t e r sig a t t v a r a n lämnas u t a n tull. Kommittén. I enlighet med handelns och industrins uppfattning h a r kommittén funnit tullfrihet böra stadgas vid denna rubrik. Nr 15.12. Härdade animaliska eller vegetabiliska fetter och feta oljor, även renade men icke vidare bearbetade Nuvarande Förslag

tull

fri fri

Samtliga hit hänförliga varor torde k o m m a a t t beläggas med importavgift och bör således i tulltaxan u p p t a g a s med tullfrihet. 118

Eftersom v a r o r n a är tullfria åtnjuter härdningen av oljor för n ä r v a r a n d e icke något manufaktureringsskydd, och anledning torde icke föreligga a t t vidtaga någon ändring h ä r u t i n n a n , så m y c k e t mindre som förhållandet beträffande animaliskt fett är t r a k t a t s m ä s s i g t överenskommet med Norge i anslutning till G A T T ; importavgiften bör alltså icke överstiga beloppet för m o t s v a r a n d e obearbetade olja under nr 15.01—15.07. Nr 15.13. Margarin, konstister och annat berett ätbart fett Nuvarande tull: konstister och annat berett ätbart fett avsedda för tillverkning av margarin etc andra slag per kg Förslag

fri 0: 15 fri

Till denna rubrik hänförliga varor torde samtliga k o m m a a t t inbegripas under importavgiftssystemet och bör följaktligen i tulltaxan u p p t a g a s u t a n tull. N u v a r a n d e tull är p r a k t i s k t t a g e t helt a t t anse som manufaktureringsskydd, och det synes naturligt a t t visst s å d a n t skydd l ä m n a s även i fortsättningen. Vad beträffar storleken av d e t s a m m a synes normaltullskyddet stanna vid ca 7 öre per kg. Emellertid t o r d e frågan om margarintullen i hög grad influeras av olika jordbrukspolitiska åtgärder, exempelvis den i praktiken obligatoriska inblandningen av svensk rapsolja, vilken torde fördyra margarinet avsevärt i jämförelse med margarin innehållande m a r i n a fetter. K o m m i t t é n anser sig på grund h ä r a v icke k u n n a k o m m a med något preciserat förslag till manufaktureringsskydd för h ä r ifrågavarande produkter. Nr 15.14. Spermaceti (valrav), rå, pressad eller renad, även färgad Nuvarande Förslag

tull

fri fri

Nr 15.15. Bivax och andra insektsvaxer, även färgade Nuvarande tull Producenterna Handeln Förslag

per kg

0: 15 fri fri fri

K

..

I

2,7 %*

Producenterna. F r å n producenthåll har u t t a l a t s a t t några större svårigheter a t t a v s ä t t a det svenska bivaxet icke synes ha förelegat och a t t m a n icke har några särskilda tullönskemål. 1

Avser jämväl till nr 32.12 hänförligt ympvax.

Handeln. Enligt handelns uppfattning s a k n a r den n u v a r a n d e låga tullen b e t y delse u r s k y d d s s y n p u n k t . D å det tidigare förekommit a t t svenskt bivax sålts till väsentligt högre pris än importerad vara anses tullskydd icke v a r a erforderligt. Kommittén. M e d h ä n s y n till vad från handelns och producenternas sida u p p lysts h a r k o m m i t t é n funnit tullfrihet böra stadgas vid denna rubrik. Nr 15.16. Vegetabiliska växer, även färgade Nuvarande Förslag

tull

fri fri

Nr 15.17. Restprodukter från bearbetning av fetter eller feta oljor eller av animaliska eller vegetabiliska växer Nuvarande tull: neutralisationsmassor stocks) andra slag Förslag

(soapper kg

0:10 fri fri

U n d e r d e n n a rubrik faller bl. a. s. k. raffinationsfettsyror, vilka för n ä r v a r a n d e omfattas a v jordbruksregleringen. Enligt k o m m i t t é n s uppfattning bör eventuellt gränsskydd beträffande varuslagen i fråga effektueras genom importavgiftssystemet, varför k o m m i t t é n i tulltaxeförslaget u p p t a g i t denna rubrik u t a n tull.

AVDELNING

IV

Produkter av livsmedelsindustri; drycker, etylalkohol och ättika; tobak Kap. 16. Varor av kött, fläsk, fisk, kräftdjur

eller

blötdjur

Nr 16.01, Korv och liknande varor av kött, fläsk eller andra djurdelar eller av blod Nr 16.02. Kött, fläsk och andra djurdelar, beredda eller konserverade, ej hänförliga till nr 16.01 Nuvarande tull: gåsleverpastej per kg kött av nötboskap eller får i smärre, hermetiskt slutna kärl per kg andra slag per kg GATT: gåsleverpastej Handeln: gåsleverpastej Förslag

5:00 0: 12 0: 75 20 % fri fri

Avsikten synes v a r a a t t till dessa rubriker hänförliga varor innehållande k ö t t , fläsk och a n d r a ä t b a r a delar av häst, nötkreatur, får och svin skall beläggas m e d importavgift. F r å n jordbrukshåll h a r vidare p å y r k a t s skydd för konserver av höns. K o m m i t t é n vill för sin del framhålla a t t det beträffande här ifrågavarande p r o d u k t e r ofta är svårt eller omöjligt a t t avgöra från vad slags djur de h ä r r ö r och a t t blandningar av k ö t t från olika slag av djur ej sällan förekommer. Erfarenheten h a r visat a t t det erbjuder stora praktiska svårigheter a t t genomföra en sådan gränsdragning som den h ä r ifrågasatta. F r å n praktisk s y n p u n k t vore det otvivelaktigt lämpligast a t t samtliga h i t h ö r a n d e varor inbegrepes u n d e r importavgiftssystemet och åsattes en enhetlig avgift. K o m m i t t é n vill u n d e r s t r y k a önskvärdheten a v a t t u p p m ä r k s a m h e t ägnas å t denna fråga vid detaljutformningen av systemet m e d importavgifter. Enligt k o m m i t t é n s uppfattning bör i alla händelser eventuellt erforderligt skydd för a n d r a varuslag än de först u p p r ä k n a d e beredas genom a t t varuslagen ifråga inbegripes under n ä m n d a system. K o m m i t t é n h a r i enlighet h ä r m e d u p p t a g i t förevarande rubriker i deras helhet med tullfrihet. 121

Nr 16.03. Köttextrakt och köttsaft Nuvarande Industrin Handeln Förslag

tull

per kg per kg per kg

0: 75 0:75 0: 40 fri

H ä r ifrågavarande p r o d u k t e r användes som tillsats till köttsoppor o. dyl. Någon inhemsk tillverkning av desamma förekommer icke, och det förefaller t v e k s a m t h u r u v i d a de konkurrerar med i n h e m s k t k ö t t . I den m å n så likväl k a n anses vara fallet bör erforderligt gränsskydd enligt k o m m i t t é n s uppfattning lämnas inom r a m e n för det föreslagna importavgiftssystemet. K o m m i t t é n föreslår därför a t t denna rubrik upptages med tullfrihet. Nr 16.04. Fisk, beredd eller konserverad, kaviar och kaviarersättning härunder inbegripna Nuvarande tull: kaviar (störrom) per kg torskrom i tunnor annan fiskrom per kg andra slag: i smärre, hermetiskt slutna kärl: sardiner och tonfisk . . . . per kg ansjovis per kg inkokt lax per kg andra per kg i andra kärl: skarpsill, kryddad: i tunnor annan; inlagda sardeller per kg annan kryddad eller sockersaltad fisk andra per kg GATT: torskrom i tunnor, sockersaltad . . . . inkokt lax i smärre, hermetiskt slutna kärl per kg Förslag: fiskrom: kaviar (störrom) per kg annan: avsedd att användas uteslutande för tillverkning av konserver . . andra slag per kg fisk, endast kryddad eller sockersaltad (icke i hermetiskt slutna kärl): skarpsill och sardeller: avsedda att användas uteslutande för tillverkning av konserver andra slag per kg

15:00 fri 1:25

K

..

I

13,1%

K

..

I

10,4%

0:25 0: 50 0:50 0:75

K

..

I

8,3 %

K K

.. ..

I I

12,9 % 12,4 %

fri 0:50 fri 0:75 fri 0: 50

15: 00

fri 1: 25

fri 0: 50

annan andra slag: sardiner och tonfisk; ävensom brissling (sprats) och dylika fiskslag, inlagda såsom sardiner . . per kg ansjovis och inkokt lax . . per kg andra per kg

fri

0: 25 0:50 0: 75

Liksom beträffande k a p . 3 bör enligt k o m m i t t é n s uppfattning i a v v a k t a n på resultatet a v fiskeriutredningens arbete icke vidtagas några egentliga ändringar p å d e t t a område. K o m m i t t é n h a r därför i tulltaxeförslaget bibehållit n u v a r a n d e tullsatser med allenast smärre j ä m k n i n g a r av s a m m a k a r a k t ä r som föreslagits under n y s s n ä m n d a kapitel. Nr 16.05. Kräftdjur och blötdjur, beredda eller konserverade Nuvarande tull: ostron per kg andra slag per kg GATT: hummer i mindre, hermetiskt slutna förpackningar per kg Förslag: ostron per kg andra slag per kg

1: 00 0: 75

0: 75 1: 00 0: 75

Beträffande dessa varuslag h a r k o m m i t t é n av skäl som anförts under föregående rubrik bibehållit n u v a r a n d e tullar oförändrade (i fråga om ostron dock med d e n skillnaden a t t tullen liksom för andra konserver bör u t g å efter vikten inkl. detaljhandelsemballage och icke såsom för n ä r v a r a n d e efter b r u t t o vikten).

Kap.

17. Socker

och

sockerkonfektyrer

Nr 17.01. Bet- och rörsocker i fast form Nuvarande tull: oraffinerat raffinerat Förslag

per kg per kg

0: 07 0: 10 fri

H ä r avsedda varuslag skall enligt 1955 års jordbruksproposition beläggas med importavgift och har därför i tulltaxeförslaget u p p t a g i t s u t a n tull. Nr 17.02. Annat socker; sockerlösningar; konstgjord honung samt blandningar av konstgjord och naturlig honung; sockerkulör Nuvarande tull: druvsocker (inkl. stärkelsesocker och stärkelsesirap) . . . . per kg

0:33

frukt- och mjölksocker . . . . per kg maltsocker per kg sackaros (ej hänförlig till nr 17.01) per kg sirap per kg konstgjord honung per kg sockerkulör per kg Handeln: konstgjord honung per kg Förslag: konstgjord honung samt blandningar av konstgjord och naturlig honung per kg andra slag

0:235 0: 40 0:10 0:05 0: 235 0:20 0: 235

0: 30 fri

Enligt 1955 å r s jordbruksproposition skall u n d e r importavgiftssystcmet inbegripas dels i enlighet med jordbruksprisutredningens förslag druvsocker (inkl. stärkelsesocker och stärkelsesirap) och sirap, dels ock frukt- och mjölksocker, sackaros (ej hänförlig till nr 17.01) och sockerkulör. H ä r m e d torde föreliggande skyddsintressen bli tillgodosedda och möjlighet således i princip föreligga a t t s t a d g a tullfrihet för hela rubriken. Viss u p p m ä r k s a m h e t torde dock böra fästas vid hit hänförlig konstgjord honung s a m t b l a n d n i n g a r av konstgjord och n a t u r lig honung. D e t t a icke därför a t t v a r a n n o r m a l t skulle v a r a någon artikel av betydelse u t a n därför a t t h ä r k a n ö p p n a sig möjligheter a t t kringgå såväl importavgiften för socker som tullen på n a t u r h o n u n g . D å den konstgjorda honungen enligt rubrikens ordalydelse får vara b l a n d a d med h u r m y c k e t n a t u r h o n u n g som helst, h a r k o m m i t t é n funnit skäl tala för a t t den åsättes s a m m a tull som denna v a r a eller 30 öre per kg. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. I likhet med majoriteten finner vi, a t t konstgjord honung bör dra s a m m a tull som naturlig honung. D å vi u n d e r position 04.06 y r k a t på en tull av 25 öre per kg för naturlig honung, följer h ä r a v , a t t vi också för konstgjord h o n u n g vill föreslå 25 öre per kg.

Nr 17.03. Melass, även avfärgad Nuvarande tull Förslag

per kg

0: 05 fri

Till denna rubrik hänföres enligt k o m m e n t a r e r till nomenklaturen dels melass för foderändamål, dels vissa slag av sirap. B å d a varuslagen torde k o m m a a t t inbegripas u n d e r importavgiftssystemet, varför k o m m i t t é n i taxeförslaget u p p t a g i t rubriken i dess helhet med tullfrihet. 124

Nr 17.04. Sockerkonfektyrer, icke innehållande kakao Nr 18.06. Choklad och chokladvaror samt andra näringsmedel, innehållande kakao Nuvarande tull

Normaltull Varuslag

% Nr 17.04 Karameller . 22 ä 23 % Pastiller . . . 21 ä 22 % 24 ä 25 % Kola ca 20 %

kr/kg

kr/kg

2 Indu-

Handeln

Förslag kr/kg 2

0 80 0 80 1 00 0 80 3

15 %

0:70

1:20 1:00

10 %

0:70

GATT K

kr/kg

I

0:60 0:69 0:77 0:55

0:50 0:50 0:50 0:50

ca 19 % 19,8 % ca 15 % 15,2 % 14 ä 15 % | 15,0 JÉ ca 18 %

Nr 18.06 Choklad . . . ca 20 % 0:70 Konfektyrer. 16 ä 17 % 0:72

0:80 1:50

12 ä 13 % ca 49 %

12,9 % 25,5 %

2ö% 20% 20 %

1 Beloppen är beräknade per kg netto, vilket bör beaktas vid jämförelse med luvarande tullsatser, vilka utgår efter vikten inkl. visst emballage (pappersomslag, kartonger, jurkar o. dyl.). 2 3

Inkl. visst emballage. Tuggummi 0: 90 per kg.

Rubrikerna här ovan äger så nära samband med varandra att de lämpligen behandlas i ett sammanhang; så har också skett i de nedan berörda uttalanden som gjorts från industrins och handelns sida. Statistiska uppgifter. Import, produktion och export av varuslag hänförliga till ifrågavarande nummer framgår av tabell 14. Industrin. Från industrins sida framhålles att en konsumtionsminskning inträtt efter kriget på grund av den hårda skattebelastningen på choklad- och konfektyrvaror. Trots att konsumtionen sjunkit med ca 20 %, har importen visat en avsevärd stegring. Hård konkurrens mellan de svenska fabrikerna och ringa exportintresse från de utländska tillverkarnas sida har dock bidragit till att importen ännu så länge varit av relativt begränsad omfattning, och detta trots att tullskyddet för chokladindustrin i stor utsträckning försvunnit eller rent av vänt sig i ett »negativt tullskydd». Redan den importökning som ägt rum sedan förkrigstiden har emellertid inneburit en kännbar belastning för industrin, då den ytterligare förvärrat den situation som uppkommit genom den inträdda konsumtionsminskningen. En betydande risk anses föreligga för att importen kommer att ökas kraftigt när de utländska fabrikerna anpassat sin kapacitet efter den sedan kriget ökade konsumtionen. Industrins motståndskraft mot en hård utländsk konkurrens är därför begränsad, och en ökning av importen skulle lätt kunna få ödesdigra verkningar. Man framhåller att i choklad och sötvaror ingår så gott som genomgående i betydande utsträckning svenska 125

Tabell 14. Choklad och

konfektyrer. Ex port

Prock ktion

Import

År ton

ton

tkr

tkr

52 231

83 509

5 037 4 767 4517 4 387

12 081 14061 15 398 15148

63 221

144 569

11 36 8 38 14

30 96 23 144 46

1 721 3 469 2 811 3 928 3 833

ton

tkr

Karameller 1936/38 1950 1951 1952 1953

3 22

3 68

6 33

30 87

5 808 15 912 13 060 17 893 19 222

84 49 98 90 157

429 496 694 620 698

27 255 297 322 315

Pastiller 1936/38 1950 1951 1952 1953

Andra 1936/38 1950 1951 1952 1953

sockerkonfektyrer 553

Choklad och 1936/38 1950 1951 1952 1953

. .

4136 3 393 4 547 4 374

7 728 8 292 8075

29 272 34 223 32 520

12 79 57 60 70

chokladkonjektyrer 199 81 992 192 104 642 228 1477 1880 308

27 362 15 484 19 364 20 784

124 444 82 930 108 414 119677

3 292 2 718 2 115 1487

14 859 12715 10 483 6 335

745 1141 1314

jordbruksprodukter, för vilka fabrikanterna måste räkna med inköpspriser som ligger väsentligt över världsmarknadspriserna. Vid beräkningen av normaltullsatserna bör hänsyn tagas till dessa prisdifferenser. Handeln. Från handelns sida framhålles att de nuvarande specifika tullarna medfört, att endast utländska varor av allra högsta kvalitet kunnat konkurrera med de svensktillverkade varorna. De billigare utländska artiklarna har för närvarande i stort sett ingen möjlighet att finna avsättning. Den svenska produktionen är ytterst väl rationaliserad och för närvarande utomordentligt konkurrenskraftig. Under de senaste åren har konkurrensen mellan de svenska fabrikerna skärpts väsentligt, vilket medfört att många mindre fabrikanter tvingats nedlägga sin verksamhet. En övergång till värdetullsatser skulle — därest tullsatserna sattes till en rimlig nivå — kunna främja importen av billigare artiklar. Med hänsyn till den svenska industrins konkurrenskraft synes en ökad import 126

innebära en nödvändig och välbehövlig stimulans. Man framhåller vidare att varuskatteförordningens utformning innebär nackdelar i olika hänseenden för importörerna jämfört med de inhemska tillverkarna. Kommittén. Problemet framför andra på här ifrågavarande område är den av jordbrukspolitiska åtgärder förorsakade fördyringen av råvarorna. Visserligen förekommer det även i andra länder att den inhemska prisnivån ligger över världsmarknadspriset, men dels är detta i stort sett icke förhållandet i vissa viktiga konkurrentländer, dels får man räkna med att i andra länder tillverkare av exportvaror på olika sätt beredes tillgång till råvaror mot världsmarknadspris. Den svenska industrin får därför anses i stort sett ha ett handikapp, motsvarande skillnaden mellan de svenska priserna och världsmarknadspriserna, vilket bör kompenseras på samma sätt som en tullbelastning på råvarorna. Detta problem förenklas vid övergång till importavgiftssystemet enligt 1955 års jordbruksproposition, då man kan beräkna kompensationen efter samma metod som vid fördyring av råvarorna genom vanliga tullar. Beräkningarna erbjuder dock stora vanskligheter och detta huvudsakligen av två anledningar: dels ingår varor med olika hög importavgift i mycket varierande proportioner i skilda produkter, dels är det tänkt att importavgifterna på såväl vanligt socker som druvsocker skall successivt reduceras. Produkternas varierande sammansättning gör att normaltullsatserna, uttryckta i procent av värdet, företer mycket betydande variationer för olika varuslag. Räknas normaltullsatserna ut i öre per kilogram blir emellertid skillnaden mellan varugrupperna avsevärt mindre, varför en enhetlig vikttull i stort sett skulle ge en ganska god avvägning av tullskyddet. Med hänsyn till de gränsdragningssvårigheter som en differentiering av tullen på detta mångskiftande varuområde medför talar denna omständighet klart för att tullen beräknas efter vikt. Mot en vikttull kan anföras det från handelns sida framförda argumentet att en sådan tull särskilt försvårar importen av billigare kvaliteter, men vid bedömandet härav måste man beakta att tullen till avsevärd del utgör kompensation för avgifter som drabbar billigare varor med samma belopp per viktenhet som dyrare. E t t annat skäl mot vikttull är de för vissa artiklar föreliggande GATTbindningarna, vilka måste brytas därest vikttullen skulle komma att överstiga nuvarande belopp; blir ökningen icke alltför stor torde dock en justering av GATT-avtalet icke möta några större svårigheter, eftersom de till bindningarna knutna vardetullsförbehållen ligger på en relativt hög nivå. Enligt kommitténs uppfattning talar övervägande skäl för att tullen utformas som en enhetlig vikttull. Bestämmandet av storleken av en sådan tull influeras såsom förut antytts av den förutsedda successiva sänkningen av importavgifterna för socker och druvsocker. Denna omständighet medför dock icke större förändring av tullförhållandena än att det bör vara möjligt att tillämpa en konstant tullsats på färdig127

fabrikaten. Ovan angivna normaltullsatser har av praktiska skäl beräknats på basis av de högre avgifter, i huvudsak baserade på nuvarande förhållanden, som enligt jordbruksprisutredningens förslag skulle bilda utgångspunkt för sänkningen (vid de lägre avgifter som förutsetts efter sänkningen reduceras normaltullsatserna med 4—12 öre). Genomsnittligt sett torde normaltullsatsen ligga något under 70 öre per nettokilogram. Vid jämförelse mellan denna och nuvarande tullsatser bör observeras att de senare beräknas på nettovikten inklusive visst emballage, såsom pappersomslag, kartonger, burkar o. dyl. Tages hänsyn härtill torde man kunna konstatera att en tullsats av nyssnämnda storlek skulle innebära en viss höjning för »sockerkonfektyrer», en klar minskning för »choklad» samt en mycket betydande minskning för »chokladkonfektyrer»; därest tullen på kakaobönor i enlighet med kommitténs förslag (se nr 18.01) avskaffas, blir dock minskningen i nettotullskyddet för de två senare grupperna mindre än vad skillnaden mellan tullsatserna anger. Genomsnittligt sett skulle emellertid en tillämpning av normaltullsatsen innebära en avsevärd nedsättning av nuvarande tullskydd. Med hänsyn därtill får det enligt kommitténs uppfattning anses befogat med ett något starkare skydd än normaltullsatsen, och kommittén har funnit en sådan förstärkning lämpligen kunna ske genom att tullsatsen 70 öre per kg appliceras, icke på rena nettovikten utan liksom för närvarande på nettovikten med tillägg av visst emballage; denna beräkningsgrund torde även av praktiska skäl vara att föredraga framför ren nettoviktsförtullning. Nr 17.05. Socker, sockerlösningar och melass med tillsats av smakämne eller färg (vanilj- och vanillinsocker härunder inbegripna), ej hänförliga till fruktsafter Nuvarande tull: vanilj- och vanillinsocker . . . . per kg andra per kg GATT: vanilj- och vanillinsocker . . per kg andra Förslag per kg

20: 00 0:50 20: 00 20 % 0: 70

Kommittén har funnit lämpligt att dessa produkter, vilka icke är avsedda att inbegripas under importavgiftssystemet, belägges med samma tull som de i föregående rubrik upptagna varuslagen. Genom tillämpning av en specifik tull som torde överstiga varje tänkbar importavgift för socker undgår man även risken för ett kringgående av nämnda importavgift genom färgning av socker för vanliga konsumtionsändamål.

Kap.

18. Kakao

och varor

därav

Nr 18.01. Kakaobönor, hela eller krossade, även rostade Nuvarande Industrin Förslag

tull

per kg

0:15 fri fri

K

..

I

4,1 %

Under åren 1951—1953 h a r den årliga importen av d e t t a varuslag legat mellan 6 000 och 7 000 ton, varför statens inkomst a v den på v a r a n lagda finanstullen rör sig omkring 1 m k r per år. Intresset a v a t t u t n y t t j a k a k a o p r o d u k t e r såsom skatteobjekt tillgodoses n u mera till alldeles övervägande del genom v a r u s k a t t på de färdiga choklad varorna. D e n n u v a r a n d e tullen p å kakaobönor h a r till följd av v a r u s k a t t e n s införande icke samma b e r ä t t i g a n d e som tidigare, och statens inkomster av d e n s a m m a är icke så stora a t t det fiskala intresset behöver stå h i n d r a n d e i vägen för e t t slopande av tullen. K o m m i t t é n h a r funnit övervägande skäl tala för a t t tullen på kakaobönor avskaffas. Nr 18.02. Kakaoskal och kakaoavfall Nuvarande Förslag

tull

fri fri

Nr 18.03. Kakaomassa, även i block Nuvarande tull Förslag

per kg per kg

0: 45 0:15

M e d kakaomassa förstås en p r o d u k t som erhålles genom målning a v de rostade och skalade k a k a o b ö n o r n a , med eller u t a n efterföljande pressning för u t v i n n a n d e av kakaosmör; v a r a n utgör e t t halvfabrikat för tillverkning a v kakaopulver och choklad. Någon n ä m n v ä r d import av dylik v a r a torde icke ha förekommit, u t a n de inhemska chokladfabrikerna tillverkar sina p r o d u k t e r med obearbetade bönor som utgångsmaterial. V a r a n anses enligt gällande bestämmelser hänförlig till rubriken för kakaopulver, och k o m m i t t é n h a r funnit lämpligt a t t den i t a x a n upptages med s a m m a tullsats som d e t t a varuslag (se n r 18.05). Nr 18.04. Kakaosmör Nr 18.05. Kakaopulver, icke sötat Normaltull (gemensam): med nuvarande tull på kakaobönor med tullfrihet för kakaobönor Nuvarande tull: kakaosmör per kg kakaopulver per kg medeltal per kg Industrin Förslag per kg 9. Tulltaxebetänkande. Del II

6 å 7 % (0: 35 per kg) ca 3 % (0:16 per kg) 0:10 0:45 0:31 se texten 0:15

K K K

1a 2% ca 10 % 5 å 6%

I I I

1,3 % 13,7 %

Statistiska uppgifter. Import, produktion och export av kakaosmör och kakaopulver framgår av tabell 15. Tabell 15. Kakaosmör och

kakaopulver. Export

Produktion

Import

År

ton

tkr

ton

tkr

ton

tkr

996 1682 900 919 1422

1327 11763 7 698 7 506 10 896

954 2136 1401 1433 1433

1371 14 517 12 477 10 822 9 257

170 108 379 268 18

229 618 3 367 2 054 149

89 45 101 260 366

93 128 428 900 1198

1427 2 632 1990 1854 1814

2 638 10 284 9 812 10 459 8 738

14 456 218 12 28

13 1239 596 41 80

Kakaosmör 1936/38 1950 1951 1952 1953

Kakaopulver 1936/38 1950 1951 1952 1953

Industrin. Chokladfabrikantföreningen har upptagit kakaosmör på en lista över produkter, beträffande vilka man med hänsyn till tullens fördyrande verkningar för den inhemska chokladproduktionen hemställer om tullfrihet; i fråga om tullen på kakaopulver har föreningen icke gjort något uttalande. E t t företag i branschen har emellertid framhållit att det såsom landets största kakaoproducent får fram så stora kvantiteter kakaosmör, att det är ett livsvillkor att till rimligt pris kunna sälja den kvantitet man icke själv förbrukar, så mycket mer som man på grund av den stora importen av kakaopulver icke anser sig kunna lägga någon större del av det höjda kakaobönpriset på kakaopulvret. Vid försäljning av kakaosmör är man nödsakad notera lägre pris än som begäres för motsvarande kvalitet utländsk vara, eftersom andra svenska chokladfabriker ogärna köper av en inhemsk konkurrent. Även på den utländska marknaden är det svårt att få ut det pris man måste ha, då de stora pulveroch smörfabrikanterna har marknaden väl under kontroll. Eftersom priserna på kakaopulver och kakaosmör närmar sig varandra, ifrågasätter man en tull av ca 12 % för båda varuslagen. Kommittén. Framställningen av kakaopulver och kakaosmör ur kakaobönor är ett typiskt exempel på förenad produktion. Fördelningen av produktionskostnaderna är i sådana fall i viss mån godtycklig och kan mer eller mindre anpassas efter omständigheterna. Det är därför knappast möjligt att bedöma produkterna var för sig, utan man bör betrakta hela tillverkningsprocessen som en helhet. Nuvarande tullsatser för kakaopulver och kakaosmör innebär enligt kalkylerna 130

en genomsnittlig tullnivå av 5 ä 6 % av värdet (räknat efter de kvantiteter som normalt utvinnes vid pressning av kakaobönor). Den gemensamma normaltullsatsen vid bibehållen tull på kakaobönor har beräknats till 6 ä 7 %. Normaltullen överensstämmer således ganska väl med nuvarande tullskydd, och kommittén har icke funnit anledning avvika från denna tullnivå. Därest tullen på kakaobönor i enlighet med kommitténs förslag avskaffas bör självfallet motsvarande jämkning vidtagas i tullen på här ifrågavarande produkter, men för att underlätta jämförelser med nuvarande förhållanden betraktas här först det fall att varorna åsättes ett gemensamt tullskydd motsvarande 6 % av värdet. Vad beträffar fördelningen av tullskyddet ligger det närmast till hands att verkställa denna i förhållande till produkternas värde, innebärande att såväl kakaopulver som kakaosmör skulle åsättas en tull motsvarande den nyss angivna siffran 6 % av värdet. Efter de priser som ligger till grund för kalkylerna skulle detta motsvara 27 öre per kg för pulvret och 42 öre per kg för smöret. Detta skulle innebära en fullständig omkastning av tullförhållandena, vilket i praktiken skulle kunna medföra svåra anpassningsproblem. Tydligt är å andra sidan att den nuvarande relationen är föga rationell och att en ändrad avvägning till kakaosmörets favör framstår såsom motiverad. Kommittén har funnit en lämplig lösning vara att båda produkterna åsättes samma vikttull (tillämpning av vikttull är motiverad med hänsyn till de stora variationer som förekommer i råvarupriserna). Tullen skulle i så fall bli 33 öre per kg för såväl kakaopulver som kakaosmör (vid bibehållen tull på bönorna). Såsom förut nämnts bör emellertid tullen underkastas den modifiering som påkallas av att tullen på kakaobönor enligt tidigare framlagt förslag slopas. Detta bör föranleda en reduktion av den gemensamma vikttullen på kakaopulver och kakaosmör med ca 20 öre per kg. Kommittén föreslår i enlighet härmed att tullsatsen för dessa produkter under här ifrågavarande förutsättning fastställes till ett till 15 öre per kg avrundat belopp. Nr 18.06. Choklad och chokladvaror samt andra näringsmedel, innehållande kakao Behandlas i samband med nr 17.04.

Kap. 19. Varor av spannmål, mjöl eller stärkelse;

bakverk

Nr 19.01. Maltextrakt Normaltull Nuvarande tull: avsett uteslutande för textilindustrins behov eller användning inom tvättinrättningar an dra per kg 1

ca 11 % (0: 17 per kg)1

15 % 0:40

K

ca 30 %

I

Kompensation för importavgift på malt beräknad efter 0: 05 per kg.

Industrin: avsett uteslutande för textilindustrin etc andra Förslag

se

15 % texten 12 %

Industrin. Från industrins sida framhålles att vid tillverkning av maltextrakt erhålles dels en produkt med högt enzyminnehåll, lämpad som avklistringsmedel, dels en produkt med intet eller relativt lågt enzyminnehåll, lämpad för näringsändamål. Proportionen mellan dessa produkter kan varieras endast relativt obetydligt. En väsentlig svårighet för maltextrakttillverkarna är att de sålunda måste finna avsättning för två samtidigt framkommande produkter som användes inom helt olika områden. Då förbrukningen av avklistringsmedel och av maltextrakt för näringsändamål är olika i skilda länder, kan ett land ha överskott på avklistringsmedel, ett annat på maltextrakt för näringsändamål, och dessa överskottskvantiteter kan i båda fallen exporteras till relativt låga priser. Man framhåller att jordbrukspolitiken är av avgörande betydelse, eftersom tillverkningen helt bygger på korn. Med stöd av hittills vunna erfarenheter anser man det vara nödvändigt att den nuvarande värdetullen om 15 % för avklistringsmedel bibehålles. Vidare vore det önskvärt att maltextrakt för näringsändamål även i fortsättningen kunde få åtnjuta ett tullskydd av den nuvarande omfattningen, d. v. s. 40 öre per kg eller ca 20 % av värdet; lägre tullskydd än 1 5 % anses ej böra ifrågakomma. Kommittén. Såsom tidigare anförts (se nr 11.07) har kommittén förutsatt att den närmaste råvaran för här ifrågavarande produkter, d. v. s. malt, skall falla under jordbrukets importavgiftssystem och beläggas med en importavgift motsvarande avgiften på det för malttillverkningen använda kornet. Tullen på maltextrakt blir i så fall beroende på importavgiftens storlek. Enligt jordbruksprisutredningens förslag skulle den normala importavgiften för korn uppgå till 4 öre per kg, motsvarande i genomsnitt ca 5 öre per kg för malt. Med tillämpning av denna råvarubelastning erhålles för maltextrakt en normaltullsats av ca 1 1 % eller 17 öre per kg. Emellertid har marknadsförhållandena beträffande korn och malt under långa perioder varit sådana att man ansett varorna i fråga icke böra belastas med någon avgift vid import utan tvärtom suspenderat den enligt tulltaxan utgående tullen. Därest även framdeles dylika förhållanden skulle bli rådande och importavgift på korn och malt följaktligen icke skulle ifrågakomma, är det i princip icke befogat med en tullsats för maltextrakt som innefattar kompensation för dylik avgift. Räknar man med tull- och avgiftsfrihet för råvaran blir normaltullsatsen i genomsnitt 7 a 8 % av värdet eller ca 12 öre per kg. Med hänsyn till den ovisshet som råder i nu berörda hänseende skulle man kunna ifrågasätta att inbegripa maltextrakt under importavgiftssystemet; förhållandet torde dock icke böra tillmätas så stor betydelse att gränsskyddet 132

för maltextrakt icke skulle kunna lämnas i form av tull. Vid bestämmandet av tullsatsen torde böra beaktas att det nuvarande tullskyddet delvis ligger på en hög nivå. Kommittén har med hänsyn bl. a. till detta förhållande funnit den organisk-kemiska industrins standardtullsats 1 2 % av värdet (se kap. 29) innebära en lämplig avvägning av tullskyddet. Denna tullsats bör anses innefatta kompensation för eventuell importavgift på malt, för så vitt icke denna skulle komma att väsentligt överskrida ovan angivna siffra. Nr 19.02. Näringsmedel (för barn, för dietiskt bruk eller för matlagningsändamål), beredda av mjöl, stärkelse eller maltextrakt, även med tillsats av kakao till mindre än 50 viktprocent Normaltull Nuvarande tull Industrin: färdiga degblandningar . . . . per kg vällingpulver, näringspreparat Handeln Förslag

9—18 % (0: 31—0: 82 per kg) div. K ca 11 % I 0: 60; alt. 30 % 20 % fri 15 %

Industrin. E t t företag som håller på att introducera färdiga degblandningar för vetebröd och matbröd har framhållit att dessa varors framgång sammanhänger med möjligheten att konkurrera med utländska fabrikat av liknande art. Man föreslår därför en tull av 60 öre per kg eller 30 % av värdet, vilka tullsatser man anser motiverade med hänsyn till jordbruksregleringens verkningar. Beträffande vällingpulver, näringspreparat o. dyl. framhåller en annan tillverkare att mycken forskning och stora kostnader ligger bakom dessa preparats tillblivelse. Genom dem avsattes också på den svenska marknaden rätt betydande kvantiteter svenska jordbruksprodukter. På grund av de jämförelsevis höga svenska råvarukostnaderna skulle försäljningen av dessa preparat menligt påverkas av utländsk konkurrens. Med hänsyn till att man vid försök till export funnit att de svenska priserna legat i genomsnitt 25 % över de utländska konkurrenternas anser man en tullsats av åtminstone 20 % av värdet vara nödvändig. Man framhåller önskvärdheten av att värdetullar i stället för vikttullar tillämpas vid denna rubrik. Kommittén. Till denna rubrik hänförliga preparat kan ha mycket växlande sammansättning men består till övervägande del av jordbruksprodukter. Värdet av dessa produkter kan uppgå till 50 % eller däröver av den färdiga varans pris. Emellertid rör det sig oftast om flera olika slag av jordbruksprodukter i ett och samma preparat, vilket minskar risken för att ändringar i importavgifterna på dessa produkter skall rubba tullförhållandena alltför mycket. Beräkningen av tullens storlek erbjuder vissa vanskligheter på grund av varornas växlande sammansättning. Importavgiften för de olika slag av jordbruksprodukter som ingår i dessa preparat rör sig emellertid enligt jordbruksprisutredningens förslag normalt om 15 ä 20 % av värdet. Trots att importavgifterna 133

för råvarorna beräknas efter vikten, visar det sig därför lättare att anpassa kompensationen för dessa avgifter genom en värdetull. Kommittén har funnit en tullsats av 15 % av värdet innebära en lämplig avvägning av tullskyddet. Nr 19.03. Makaroner, spaghetti och liknande produkter Normaltull Nuvarande tull Industrin Handeln Förslag

per kg per kg

ca 19 % (0: 24 per kg) 0:20 K 15 å 16 % se texten ej höjning 0:20

I

10,4 %

Industrin. Från industrins sida framhålles angelägenheten av att, i den mån jordbruksprisutredningens förslag kan komma att påverka prissättningen för den vid tillverkningen av här ifrågavarande produkter använda spannmålen, gränsskyddet för dessa produkter anpassas härefter. E t t företag i branschen har yrkat att det tidigare industriskyddet måtte omräknas efter penningvärdets fall och tullen därefter förvandlas till värdetull så att hänsyn automatiskt kommer att tagas till eventuella ändringar i penningvärdet. Handeln. Från handelns sida framhåller man de inhemska produkternas absoluta dominans på marknaden och motsätter sig därför höjning av nu utgående tull. Kommittén. Här avsedda produkter utgör f. n. jordbruksregleringsvaror men skall enligt 1955 års jordbruksproposition icke inbegripas i importavgiftssystemet utan lämnas eventuellt erforderligt skydd i form av tull. Tullsatsens storlek bör givetvis bli beroende av den importavgift som kommer att åsättas råvaran. Räknat efter den av jordbruksprisutredningen föreslagna importavgiften överstiger normaltullsatsen något den nuvarande tullen. Vid tillverkningen användes emellertid i stor utsträckning s. k. durumvete, vilket hittills trots jordbruksregleringen i allmänhet synes ha erhållits till världsmarknadspris. Kommer motsvarande anordning att bibehållas även i fortsättningen, skulle den genomsnittliga normaltullsatsen bli lägre. Kommittén föreslår att den nuvarande tullsatsen bibehålles oförändrad. Därest importavgift skulle komma att uttagas även för vete av nyssnämnda slag, bör det prövas huruvida och i vad mån en höjning av tullen kan vara befogad. Nr 19.04. Tapiokagryn, sagogryn och liknande gryn, tillverkade av potatisstärkelse eller annan stärkelse Nuvarande tull per kg 0: 20 Handeln fri Förslag fri Dessa varor skall enligt 1955 års jordbruksproposition inbegripas under importavgiftssystemet och har därför upptagits med tullfrihet i kommitténs förslag. 134

Nr 19.05. Spannmål eller produkter av spannmål, beredda genom svallning eller röstning, såsom s. k. rostat ris, majsflingor och liknande varor Normaltull 9 ä 10 % (0: 24 per kg)1 Nuvarande tull per kg 0:15 K ca 6 % I 5,5 % GATT 10% Industrin se texten Handeln ej höjning Förslag per kg 0: 15 Industrin. Från industrins sida framhålles att det gränsskydd som upprättas för det svenska jordbrukets fodersädesodling icke bör få inverka på importpriset på råvaran för framställning av här ifrågavarande produkter. Skulle mot förmodan en sådan anordning icke gå att genomföra, är det angeläget att tullen på dessa produkter anpassas efter avgiften på råvaran. Man förutsätter att skillnaden i tull mellan halvfabrikat och färdigvara åtminstone får samma proportion som tidigare. Ett företag i branschen har förklarat sig anse att tidigare industriskydd bör omräknas efter penningvärdets fall och tullen därefter övergå till värdetull så att tullskyddet automatiskt anpassar sig efter eventuellt inträffade ändringar i penningvärdet. Handeln. Från handelns sida framhålles att de höga transportkostnaderna för dessa skrymmande produkter utgör en icke oväsentlig förstärkning av tullskyddet. Då en av världens ledande producenter av majsflingor vid rådande tullförhållanden upptagit tillverkning av sådan vara i Sverige, anser handeln det nuvarande tullskyddet vara tillräckligt. Kommittén. Viktigast av här ifrågavarande produkter är majsflingor. Dessa tillverkas av importerade majsgryn. För dylika gryn utgår för närvarande icke någon särskild importavgift utan endast tull med 6,5 öre per kg, vilket beräknats motsvara ca 8,5 öre per kg färdiga flingor; nettotullskyddet för tillverkningen av flingorna blir således omkring 6,5 öre per kg. Enligt 1955 års jordbruksproposition skall importavgift utgå för majs och förmalningsprodukter därav, men det. förefaller ovisst huruvida avsikten är att uttaga avgift på gryn för här ifrågavarande ändamål. Förutsatt att detta icke heller i fortsättningen blir fallet och att tullen på majs avskaffas, blir normaltullsatsen för flingorna ca 10 % av värdet eller 24 öre per kg (bruttotullskyddet praktiskt taget lika med nettotullskyddet). Enligt kommitténs uppfattning föreligger icke anledning att vidtaga en sådan höjning av tullen. Redan ett bibehållande av den nuvarande tullen i förening med avskaffande av tullen på råvaran skulle innebära mer än fördubbling av nettotullskyddet. Kommittén föreslår att den nuvarande tullsatsen bibehålies oförändrad. Därest importavgift skulle komma att uttagas för majsgrynen, bör frågan huruvida och i vad mån höjning av tullen på flingorna är påkallad upptagas till förnyad prövning. 1

Förutsatt att varken importavgift eller tull utgår för råvaran.

Nr 19.06. Nattvardsbröd, oblatkapslar för läkemedel, sigilloblater och liknande produkter av mjöl eller stärkelse Nuvarande Förslag

tull

15 % fri

K o m m i t t é n h a r funnit övervägande skäl tala för a t t tullfrihet stadgas för dessa speciella p r o d u k t e r , vilka icke t o r d e v a r a föremål för inhemsk tillverkning u n d e r sådana förhållanden a t t tullskydd k a n anses erforderligt. Nr 19.07. Matbröd, skeppsskorpor och andra enklare bakverk utan tillsats av socker, honung, ägg, fett, ost eller frukt Nr 19.08. Bakverk, ej hänförliga till nr 19.07, även innehållande kakao Normaltull: dessertkäx (smörgåskäx) andra käx småbröd mjukt matbröd knäckebröd Nuvarande tull: med överdrag eller mellanlägg av socker, fruktgelé o. dyl.: innehållande choklad per kg andra slag per kg andra slag: dessertkäx (smörgåskäx) . . per kg andra finare bakverk per kg matbröd per kg andra slag per kg GATT: dessertkäx (smörgåskäx) Industrin: käx helt eller delvis överdragna med choklad per kg rån eller s. k. wafers med överdrag eller mellanlägg av choklad, socker o. dyl per kg käx med fyllning av choklad, socker o. dyl per kg smörgåskäx, ofyllda rån och käx av crackertyp per kg Handeln Förslag

24 ä 25 % (0: 60 per kg) ca 23 % (0: 70 per kg) ca 21 % (0:81 per kg) 20 a 21 % (0:16 per kg) 25 a 26 % (0: 25 per kg)

1:50 0:50

K K

ca 27 % ca 15 %

I I

18,6 %

0:30 0:60 0:20 0:20

K K K K

ca 11 % ca 16 % ca 23 % ..

I I

10,1 % 16,6 %

\ /l

9,J

%

15 %

1: 30

1:20 0: 70 0: 90 10 % 15 %

Statistiska uppgifter. I m p o r t , produktion och export av olika slag av b a k v e r k framgår av tabell 16; d e t torde observeras a t t produktionssiffrorna icke omfatt a r m i n d r e företag, vilka inom denna bransch torde svara för en avsevärd produktion. 136

Tabell 16. Käx och andra

bakverk. Produktion

Import

År

Export

ton

tkr

ton

tkr

ton

tkr

59 260 136 186 477

96 748 505 679

5 425 6 681 6 953 6 949 6 929

7 214 14 704 18 859 21201 22 647

1 301 344 452 228

1 529 787

Käx 1936/38 1950 1951 1952 1953

531 Andra finare bakverk 1936/38 1950 1951 1952 1953

54 87 66 82 104

113 261 243 325 377

18 566 71483 76 310 78 574 79185

3 286 643 15 1

30 270 465

40 370 841

1062 1114

2 727 2 441

86 071 276 332 316 399 366 629 365 693

5 574 1165

40 3

Enklare bakverk 1936/38 1950 1951 1952 1953

795 809 982 909

1085 1381 1697 2122 2 013

Kommittén. För närvarande är vissa slag av bakverk jordbruksregleringsvara, men enligt 1955 års jordbruksproposition skall bröd icke inbegripas under importavgiftssystemet, utan eventuellt erforderligt skydd skall lämnas i form av tull. Ingredienserna i dessa varor utgöres praktiskt taget helt av jordbruksprodukter, men olika slag av dylika produkter kan ingå i varierande proportioner, varför kompensationen för importavgiften på råvarorna per kilogram räknat uppgår till mycket växlande belopp. Beträffande flertalet ingredienser gäller emellertid att importavgiften i normalläget beräknas utgöra 15 ä 20 % av värdet. Räknat i procent av värdet blir därför kompensationen för råvaruavgifterna betydligt enhetligare. Detta ger motsvarande utslag i normaltullsatserna. Såsom exempel härpå kan anföras att normaltullsatserna för två bakverkstyper vid tillämpning av vikttull utgör 16 resp. 88 öre per kg, medan de vid tillämpning av värdetull ligger varandra så nära som 21 resp. 22 % av värdet. Även om skillnaden i procentsats kan vara något större mellan vissa andra slag av bakverk, blir normaltullsatserna otvivelaktigt betydligt jämnare vid värdetull än vid vikttull. Denna omständighet talar för att tullskyddet utformas såsom värdetull, bl. a. därför att man då kan undvika en differentiering av tullsatsen, vilken är förenad med avsevärda tulltekniska olägenheter. 137

Tillverkningen av bakverk är i allmänhet en typisk hemmamarknadsproduktion, som har ett naturligt skydd mot utländsk konkurrens, främst i närheten till marknaden men ofta även i en viss nationell smakriktning. Den inhemska produktionen har också här i landet en dominerande ställning, och importen torde huvudsakligen bestå av mera exklusiva typer och kvaliteter. Detta gäller givetvis i första hand mjukt matbröd och andra »färskvaror», vilka oavsett tullskyddets storlek knappast kan bli föremål för nämnvärd utländsk konkurrens. Även i fråga om käx och liknande artiklar, beträffande vilka utländsk konkurrens är mera naturlig, är emellertid importen av relativt ringa omfattning, trots att det rådande tullskyddet är av måttlig storlek. Normaltullsatsen för hithörande produkter ligger, främst på grund av importavgifter på råvarorna, i regel mellan 20 och 25 % av värdet. I fråga om finare bakverk är det nuvarande tullskyddet avsevärt lägre. Med hänsyn till förut anförda omständigheter bör det enligt kommitténs uppfattning vara möjligt att även i fortsättningen hålla sig betydligt under normaltullsatsen. För det ur konkurrenssynpunkt måhända viktigaste varuslaget, nämligen dessertkäx (smörgåskäx), är tullen genom GATT maximerad till 15 % av värdet. En tullsats av denna storlek skulle visserligen för de flesta artiklar kalkylmässigt innebära ett visst negativt tullskydd, men detta torde på förevarande område vara av mera teoretisk än praktisk betydelse. Genomsnittligt sett torde en tullsats av nämnda storlek snarast innebära en förbättring av det nuvarande tullskyddet. Detta skulle i alla händelser vara fallet med dessertkäx, som för närvarande har en tullincidens av ca 10 % för de importerade och ca 11 % för de inhemska produkterna. Enligt kommitténs uppfattning är en brytning av GATT-bindningen för detta varuslag icke av behovet påkallad. Kommittén anser det icke heller motiverat med högre tullskydd för övriga produkter, beträffande vilka den utländska konkurrensen i stort sett torde vara mindre än när det gäller nämnda dessertkäx. Vad därefter beträffar matbröd motsvarar nuvarande tullsats en tullnivå av 20 ä 25 % av värdet, men på detta område är konkurrensförhållandena såsom förut antytts knappast beroende av tullen. Hinder synes därför icke böra möta att genomföra en i praktiken närmast nominell sänkning av tullen på sådant bröd och därmed undvika en gränsdragning mellan detta och finare bakverk. Kommittén föreslår i enlighet härmed att tullen för alla slag av bakverk fastställes till 15 % av värdet. Kap. 20. Varor av köksväxter växter och Allmänna synpunkter

och frukter samt av andra växtdelar

Industrin. Från industrins sida framhålles att konservindustrins produkter genomgående är av den karaktären att de väl lämpar sig för internationell handel. Trots ett relativt högt tullskydd har på vissa punkter en betydande import förekommit. I stort sett har emellertid den stora konsumtionsökningen på detta 138

område under de senaste femton åren tillgodosetts genom ökad inhemsk produktion. Den svenska industrin arbetar emellertid alltjämt med icke oväsentligt högre kostnader än konservindustrin i ett flertal andra länder. Framför allt ligger den amerikanska konservindustrin långt före den svenska, huvudsakligen beroende på längre erfarenhet och väsentligt större marknad. Det sista årtiondets utveckling visar emellertid att förutsättningar finnes att efter hand skapa en konkurrenskraftig svensk konservindustri. Under sådana förhållanden måste man, i den mån en sänkning av det hittillsvarande tullskyddet ifrågasattes, gå fram med stor varsamhet. Bland de omständigheter som betingar industrins behov av tullskydd framhålles särskilt att man på grund av jordbruksregleringens återverkningar måste räkna med högre råvarupriser än de internationellt gällande. När man kan precisera den för dagen rådande prisskillnaden bör tullarna beräknas på basis av denna faktiskt konstaterade fördyring; när detta icke kan ske bör man utgå från att den svenska livsmedelsindustrin har att betala 20 % högre råvarupriser än motsvarande utländska industri. Även beträffande råvaror som icke direkt beröres av jordbruksregleringen anser man att sådan kompensation bör lämnas. Det är naturligt att en svensk jordbrukare räknar med samma förtjänst på dessa industriråvaror som vid odling av andra grödor. I fråga om vissa råvaror anses den schablonmässigt beräknade råvarufördyringen 20 % icke täcka hela det föreliggande merpriset. Beträffande ärter säges företagna utredningar ha givit vid handen att det svenska odlarpriset ligger 25—40 % över odlarpriserna på vissa håll i utlandet. Det framhålles vidare att man för att möjliggöra en kontinuerlig anpassning av emballagetillförseln måste arbeta med svenskt emballage. Härigenom åsamkas den svenska industrin en merkostnad jämfört med exempelvis den amerikanska som beräknas i allmänhet uppgå till inemot 3 0 % . Vad beträffar frågan om vikt- eller värdetull synes man på industrins sida föredraga tullar av förstnämnda slag; detta motiveras främst med att tullsatserna för åtskilliga varuslag är bundna i GATT, varför det av tekniska skäl åtminstone för dessa positioner icke anses lämpligt att övergå till värdetull. Handeln. Från handelns sida har argumenteringen i huvudsak inriktats på de olika individuella varuslagen; vad som härvid anförts refereras i det följande under vederbörlig rubrik. Även på handelns sida anser man att vikttullar avgjort är att föredraga framför värdetullar. Priserna på livsmedelsprodukter varierar i allmänhet i rätt stor omfattning inom synnerligen korta tidsperioder. Vidare kan rena tillfälligheter bli avgörande för prissättningen, exempelvis oväntade prisförändringar samt tidpunkten på dagen för inköpet. Kommittén. Tullarna på här ifrågavarande artiklar leder sitt ursprung från en tid då industriellt tillverkade produkter av detta slag icke på samma sätt 139

som nu ingick som normala beståndsdelar i det vanliga kosthållet utan tjänade en mer eller mindre lyxbetonad konsumtion. Den för flertalet varor gällande tull av 50 öre per kg, som från tidigare bestämmelser överfördes till 1911 års taxa och sedermera med smärre, av handelspolitiska skäl betingade jämkningar kvarstod till år 1932, får därför anses i mycket ha karaktär av finanstull. I fråga om den största varugruppen, nämligen de i hermetiskt slutna kärl förpackade varorna, underströks detta ytterligare, då tullen för dessa varor år 1932 av statsfinansiella skäl höjdes till 75 öre per kg. I samband med olika tullförhandlingar, senast inom ramen för GATT, har nedsättningar vidtagits för vissa produkter. Tullbestämmelserna på detta område har således i huvudsak utformats från andra synpunkter än att tjäna som skydd för den inhemska konservindustrin. Av de uppgifter som lämnas i det följande under de olika positionerna framgår också att tullsatserna i många fall ligger på en mycket hög nivå. Betydande tullnedsättningar bör därför vara möjliga på detta område. Förhållandena är dock något olika för skilda varuslag, varför bedömandet lämpligen sker vid behandlingen av de enskilda positionerna. Vissa spörsmål av principiell betydelse, som gäller alla eller flertalet hithörande varuslag, bör dock belysas i detta sammanhang. Vad först beträffar frågan om kompensation för den av jordbruksregleringen förorsakade fördyringen av råvarorna har denna såvitt angår egentliga jordbruksprodukter i hög grad förenklats genom det framlagda förslaget till importavgifter. För dessa avgifter bör kompensation lämnas vid fastställandet av tullsatserna på samma sätt som kompensation i andra fall lämnas för vanliga råvarutullar. Förhållandena kompliceras dock i viss mån därav, att importavgifterna för socker och druvsocker, vilka är de enda egentliga jordbruksprodukterna av större betydelse i detta sammanhang, är avsedda att successivt nedsättas. Det visar sig emellertid att denna reduktion av råvarubelastningen även beträffande mycket sockerrika produkter medför en relativt obetydlig sänkning av normaltullsatsen, varför det även i sådana fall bör vara möjligt att liksom när det gäller konfektyrer tillämpa en konstant tullsats på färdigfabrikaten. I de uppgifter som lämnas beträffande normaltullsatserna för olika varuslag har av praktiska skäl räknats med de högre avgifter, i huvudsak baserade på nuvarande förhållanden, som enligt jordbruksprisutredningens förslag skulle bilda utgångsläget för den successiva nedsättningen; särskilt när det gäller sockerrika produkter bör hänsyn tagas till detta förhållande vid bedömande av tullsatsernas storlek. De i allmänhet viktigaste råvarorna för konservindustrin, nämligen färska frukter, bär och köksväxter, faller emellertid utanför den nuvarande jordbruksregleringen, och de skall icke heller inbegripas under det planerade avgiftssystemet. För dessa råvaror har kommittén föreslagit höga tullsatser, ofta motsvarande en incidens av 2 5 % eller däröver (se kap. 7—8). Detta sammanhänger med de speciella förhållandena på ifrågavarande område och kan icke utan vidare 140

jämföras med ett skydd av siffermässigt samma storlek för industriell produktion. Tullskyddet kan nämligen endast i vissa situationer helt utnyttjas i prishöjande syfte, under andra förhållanden och i synnerhet under högsäsongen kan det endast delvis eller icke alls utnyttjas. Att vid beräkning av normaltullsatser för konservindustrins produkter utan vidare tillämpa de föreslagna tullsatserna för dessa råvaror skulle vara helt verklighetsfrämmande. I själva verket torde det ofta av produktionstekniska skäl vara omöjligt för konservindustrin att använda utländska råvaror, i vilket fall den prisskillnad som kan föreligga mellan inhemska och utländska råvaror icke har något direkt samband med tullen. Emellertid torde det icke kunna förnekas att skillnaden i råvarupriser till en del kan bero på att prisnivån även för här ifrågavarande produkter pressats upp genom jordbruksregleringen. Detta förefaller åtminstone högst antagligt när det gäller exempelvis kontraktsodlade bär och grönsaker. Kommittén anser det motiverat att en sådan verkan av jordbruksregleringen återspeglas i normaltullsatserna. Verkställda beräkningar har ansetts ge vid handen att prisnivån för egentliga jordbruksprodukter här i landet ligger ca 20 % över världsmarknadsnivån. Det synes rimligt att antaga att de jordbrukspolitiska åtgärderna icke höjer prisnivån lika mycket för de produkter varom här är fråga som för de varuslag vilka direkt beröres av nämnda åtgärder. Vidare torde det vara tveksamt huruvida de anordningar av skilda slag, varigenom tillverkare av exportvaror i många länder beredes möjligheter att arbeta med jordbruksråvaror till världsmarknadspris oaktat den inhemska prisnivån ligger högre, är lika utvecklade när det gäller produkter av här ifrågavarande slag. Med hänsyn till nu anförda omständigheter har kommittén funnit det motiverat att vid bestämmandet av normaltullsatserna räkna med en kompensation för här avsedd råvarufördyring motsvarande ett tullskydd av 15 % av värdet. De normaltullsatser som angives i det följande är beräknade med användande av denna siffra. Det må redan här framhållas att betydande avvikelser från normaltullsatserna kommer att föreslås beträffande de individuella varuslagen, oftast innebärande jämkningar uppåt på grund av att nuvarande tullskydd ligger på en avsevärt högre nivå. Vad beträffar industrins uppgivna merkostnader för emballage torde dessa kunna anses berättiga till särskild kompensation endast i den mån förhållandet beror på tullen. Vid fastställandet av normaltullsatserna har därför icke räknats med högre tullbelastning på emballaget än de av kommittén föreslagna tullarna (plåtemballage 8 % av värdet). Kommittén har funnit övervägande skäl tala för att tullarna även i fortsättningen får utgå såsom vikttullar. Av praktiska skäl bör dessa liksom för närvarande beräknas på varornas vikt inkl. burkar och liknande emballage. De i det följande angivna normaltullsatserna såväl som de föreslagna tullsatserna är för så vitt icke annat angives baserade på denna förutsättning. 141

Vissa speciella frågor Innan framställningen övergår till de enskilda rubrikerna synes det lämpligt att till behandling upptaga vissa speciella frågor av mera tullteknisk natur. För närvarande tillämpas i regel olika rubriker för hithörande produkter, beroende på om förpackningarna är hermetiskt slutna eller ej. Tullsatsen var ursprungligen densamma för båda kategorierna, men vissa olikheter har under årens lopp uppstått, sammanhängande med förut anförda handelspolitiska och statsfinansiella omständigheter. Den nya nomenklaturen gör icke någon skillnad med hänsyn till förpackningarnas beskaffenhet, och detta är icke heller fallet med de förslag som framlagts från vare sig industrins eller handelns sida. Enligt kommitténs uppfattning bör förpackningens beskaffenhet i berörda hänseende icke inverka på tullens storlek. Till den nuvarande taxans särskilda rubrikgrupp för varor i hermetiskt slutna kärl (»konserver») hänföres emellertid icke produkter, som inkommer i kärl vilka endast är avsedda att skydda varan under transporten men icke tjänar som emballage vid detalj försälj ningen. Varor i större förpackningar kommer därför ofta att draga lägre tull än för konserver är stadgat. Fråga uppkommer huruvida i analogi härmed en differentiering av tullen efter förpackningarnas storlek kan vara motiverad i den nya taxan. Enligt kommitténs uppfattning kan en nedsättning av tullen för de större förpackningarna ha legat nära till hands när det som tidigare gällt en hög tull av i huvudsak fiskal natur. Beträffande de avsevärt lägre tullar av ren skyddskaraktär som kommittén föreslår finnes icke samma anledning att reducera tullsatsen, utan kommittén har funnit övervägande skäl tala för att tullsatserna i allmänhet icke bör vara beroende av storleken på förpackningarna. Kommittén har i detta sammanhang uppmärksammat den speciella verksamhet som består i ompackning av konserver. Det förekommer nämligen i viss utsträckning att frukt importeras i större konservburkar (om t. ex. 5 kg), vilka ompackas (med eller utan sockertillsats) i burkar av för detaljhandeln sedvanlig storlek. Importvaran är enligt gällande bestämmelser icke att anse som »konserver» utan tulltaxeras som färsk eller enbart kokad frukt, innebärande att verksamheten kan som tullskydd utnyttja skillnaden mellan tullen på konserverna och tullen på den färska frukten. Förfarandet har närmast kommit till användning beträffande persikor, då importen förlägges till sådan tid på året, att man kommer i åtnjutande av den för färska persikor under vissa månader gällande tullfriheten. Exempel på förhållandet har lämnats under nr 20.06, där även vissa av industrin anförda synpunkter återges. Systemet med tullfrihet för färskvarorna under icke-skyddstid, vilket enligt kommitténs förslag skulle bibehållas och i regel få ökad användning, har tillkommit med tanke på import för direkt konsumtion. Utnyttjandet av detsamma för import av halvfabrikat för konservindustrin innebär en urholkning av den inhemska fruktodlingens tullskydd på sätt tidigare (se nr 07.02) anförts beträf142

fande frysta eller tillfälligt konserverade t r ä d g å r d s p r o d u k t e r . Även om den hittillsvarande importen av konserverad frukt för h ä r ifrågavarande ä n d a m å l icke torde vara av någon större betydelse i d e t t a hänseende, finnes enligt k o m m i t t é n s uppfattning, såväl av principiella skäl som med t a n k e på möjligheten a v en u t vidgad tillämpning av förfarandet, icke anledning a t t låta sådan frukt k o m m a i å t n j u t a n d e av den u n d e r icke-skyddstid gällande tullfriheten för den färska frukten. D ä r e m o t torde i princip icke vara något a t t i n v ä n d a m o t a t t i fall som h ä r avses tillämpa s a m m a bestämmelser som föreslagits beträffande den frysta eller tillfälligt konserverade varan, nämligen a t t v a r a n (med viss j ä m k n i n g beträffande jordgubbar) skall u n d e r hela året draga s a m m a tull som m o t s v a r a n d e färska produkter u n d e r dessas skyddstid. Dessa tullsatser ligger emellertid på en sådan nivå a t t en ompackningsverksamhet av h ä r ifrågavarande slag i dylikt fall k n a p p a s t torde bli aktuell. K o m m i t t é n h a r på grund h ä r a v icke a n s e t t d e t påkallat med några särbestämmelser för konserver som införes för ompackning. Nr 20.01. Köksväxter och frukter, inlagda i ättika eller ättiksyra, även med tillsats av socker, salt, kryddor eller senap Normaltull: rödbetor i detaljförpackning ättiksgurka i detalj förpackning . . . . ättiksgurka i större förpackning . . . . Nuvarande tull: i smärre, hermetiskt slutna kärl: tomater och pickels per kg andra per kg andra slag: kapris per kg andra köksväxter per kg frukter GATT: i smärre, hermetiskt slutna kärl: tomater per kg andra slag: kapris per kg Råvaruproducenterna: i smärre, hermetiskt slutna kärl: pickels per kg andra per kg andra slag per kg Handeln: kapris Förslag per kg

14 ä 15 % (0:20 per kg) ca 14 % (0: 21 per kg) 13 å 14 % (0:12 per kg)

0: 50 0:75 0:50 0:25 div.

K 65—107 %

I

K K

I I

.. ca 32 %

12,5 % 19,9 %

0: 50 0:50

0:50 0: 75 0: 25 fri 0:25

Handeln. Beträffande kapris p å y r k a s från handelns sida tullfrihet u n d e r å b e r o p a n d e av a t t någon inhemsk tillverkning icke förekommer. Kommittén. Viktigast av de hit hänförliga p r o d u k t e r n a torde vara ättiksgurka, och tullsatsen för rubriken i dess helhet torde k u n n a baseras på d e t t a v a r u -

slag. För n ä m n d a artikel varierar normal tullsatsen mellan 12 och 21 öre per kg. I och för sig föreligger m å h ä n d a k n a p p a s t anledning a t t överskrida normaltullsatsen. Emellertid får det av praktiska skäl anses v a r a ö n s k v ä r t a t t s a m m a tullsats å s ä t t e s köksväxtkonserver vare sig de inlagts med eller u t a n ä t t i k a . F ö r p r o d u k t e r u t a n ättika, vilka är hänförliga till n r 20.02, föreslås en tullsats a v 25 öre per kg. Enligt k o m m i t t é n s u p p f a t t n i n g bör s a m m a tullsats fastställas även vid h ä r ifrågavarande rubrik. F ö r en särbehandling a v den speciella p r o d u k t e n kapris h a r k o m m i t t é n icke funnit tillräckliga skäl. Nr 20.02. Köksväxter, beredda eller konserverade på annat sätt än genom inläggning i ättika Normaltull: i smärre, hermetiskt slutna kärl: sparris ca 14 % (0: 59 per kg) kantareller ca 13 % (0:40 per kg) ärter ca 13 % (0:15 per kg) morötter ca 12 % (0:10 per kg) Nuvarande tull: i smärre, hermetiskt slutna kärl: sparris per kg 0:50 K ca 12 % I 17,8 % tomater per kg 0:50 K .. I 28,7 % l svamp per kg 0:75 K ca 28 % I andra per kg 0:75 K >100 % I 23,9 % andra slag: tomatpuré fri andra diy. GATT: i smärre, hermetiskt slutna kärl: sparris och tomater per kg 0: 50 svamp 15 % andra slag: tomatpuré fri champinjoner per kg 0:75 Industrin: ärter, morötter o. dyl per kg 0: 50 Råvaruproducenterna: sparris per kg 1:00 champinjoner per kg 0:75 gurkor per kg (netto) 0: 42 Handeln: oliver fri tomatpuré fri andra per kg 0:50 Förslag: tomatpuré fri svamp per kg 0:50 sparris per kg 0:60 andra slag per kg 0: 25 1

Avser även till nr 20.01 hänförlig pickels.

Statistiska uppgifter. Import, produktion och export av hithörande varuslag framgår av tabell 17; i siffrorna inkluderas även vissa till nr 20.01 hänförliga produkter. Tabell 17. Köksväxter,

beredda eller konserverade. Import

År

ton

Produktion

Export

tkr

ton

tkr

ton

tkr

114 163 167

235 533 815

0 0 0

0 0 0

154 120

750 559

0 0

0 0

663 244 382 595

2 574 1055 1941 2 633

5 208 18 646 17 693 17 888 24 538

3 731 24 924 29 224 34 582 36 905

1 696 644 267 360

1 615 714 420 538

Sparris 347 832 495

1936/38 1950 1951 1952 1953

358 547

2 324 1646 1144 1531

Svamp 1936/38 1950 1951 1952 1953

Andra

köksväxte r

1936/38 1950 1951 1952 1953

192 324 170

158 678 382

2 821 1162

653 Råvaruproducenternu. Förutom den inledningsvis refererade allmänna argumenteringen från konservindustrins sida har anförts följande synpunkter på två varuslag beträffande vilka konservfabrikationen ofta är direkt anknuten till råvaruproduktionen. Sålunda framhåller ett företag beträffande champinjoner att odlingen av detta varuslag är en mycket chansartad näringsgren, där till synes oväsentliga detaljer kan i avgörande grad inverka på skördemängden. Sedan flera år pågår emellertid vid företaget en rationalisering av driften, innebärande omläggning av odlingssystemet och anskaffande av modern apparatur för konserveringen. Härigenom har man trots stegrade löner kunnat sänka priserna med i genomsnitt 15 %. Ytterligare förbättringar är emellertid erforderliga för att uppnå ett resultat som förräntar det nedlagda kapitalet. Erhålles tillräckligt tullskydd några år framåt torde sedermera en mindre sänkning av tullsatsen icke vara av avgörande betydelse för företagets vidkommande. Förhållandet anses dock vara annorlunda för de odlare som icke kunnat rationalisera sin produktion. Importen säges innebära ett mycket allvarligt hot mot denna uppväxande näringsgren. 10. Tulltaxebetänkande.

Del II

Beträffande sparris framhålles från odlarnas sida att odlingen i huvudsak är koncentrerad till Gotland som numera torde svara för 8 0 % av den svenska produktionen. Enligt uppgifter från år 1952 fanns då på Gotland ca 200 odlare med en areal av 54 hektar, som sålde sin skörd till konservfabrikerna, vartill kom ca 40 odlare med en areal av 15 hektar, som avsatte sin produktion på färskmarknaden. Efter år 1952 uppgives odlingen ha ökat med ca 35 hektar. Av 1954 års skörd på Gotland uppgives huvuddelen, 140 ton, ha omhändertagits av fabrikerna för konservering. Man anser att odlingen är väl lämpad för Gotland och skulle kunna utvidgas om ett lämpligt tullskydd för konserverna kunde erhållas. Handeln. Beträffande grönsakskonserver framhålles från handelns sida att den nuvarande tullen ofta är prohibitiv. De varor som importeras utgöres i regel av speciella kvaliteter som icke förekommer inom landet. Då dessa konserver torde utgöra de dominerande i den varugrupp, som nu är belagd med en tull av 75 öre per kg, föreslås en enhetlig tull icke överstigande 50 öre per kg. Tullfrihet bör dock gälla för tomatpuré, såväl konserverad som annan, eftersom inhemsk tillverkning icke förekommer. Av samma anledning påyrkas tullfrihet för oliver. Kommittén. Vad beträffar till denna rubrik hänförliga artiklar torde ärter och morötter vara de viktigaste, och det synes lämpligt att dessa varor blir bestämmande för tullen på här avsedda produkter i allmänhet. Normaltullsatsen för ärter ligger enligt kalkylmaterialet vid ca 15 öre per kg, motsvarande siffra för morötter ännu lägre eller vid omkring 10 öre per kg. Den nuvarande tullen 75 öre per kg får såvitt angår dessa artiklar uppenbarligen anses vara orimligt hög. Med hänsyn till att produktionen för närvarande åtnjuter ett så kraftigt skydd har kommittén emellertid icke ansett sig böra föreslå en sänkning ända till normalnivån utan stannat vid en tullsats av 25 öre per kg. Inom landet förekommer en icke obetydlig tillverkning av konserver av svamp och sparris. För dessa produkter blir på grund av varans högre pris normaltullsatsen, uttryckt i öre per kg, avsevärt högre än för ärter och morötter och även högre än den nyss föreslagna tullsatsen 25 öre per kg. Vid tillämpning av vikttull torde det därför vara nödvändigt att utbryta dessa varuslag och åsätta dem högre tullsats. För konserver av svamp har normaltullsatsen beräknats till 40 öre per kg. Enligt kommitténs uppfattning föreligger icke i och för sig anledning att stödja produktionen av detta varuslag med högre tull än normaltullsatsen. Med hänsyn till att den nuvarande tullen är betydligt högre (75 öre per kg) torde dock även här en viss jämkning uppåt vara motiverad. Kommittén har funnit en tullsats av 50 öre per kg innebära en lämplig avvägning av tullskyddet. Vad därefter beträffar konserver av sparris har normaltullsatsen beräknats till 59 öre per kg. Eftersom nuvarande tullsats endast uppgår till 50 öre finnes här icke samma anledning att överskrida normaltullsatsen som när det gäller förut be146

handlade konserver. Tullen är för övrigt bunden i GATT vid nuvarande belopp. Tvekan kan råda huruvida tillräckliga skäl föreligger att bryta denna bindning. Enligt kommitténs uppfattning bör emellertid, med hänsyn bl. a. till att de tullsatser som eljest i allmänhet föreslås på konservområdet innebär betydande tullnedsättningar, hinder icke möta att på denna punkt vidtaga en mindre höjning. Kommittén föreslår därför att tullen på sparriskonserver fastställes till 00 öre per kg i huvudsaklig överensstämmelse med normaltullberäkningens resultat. Av hit hänförliga produkter är f. n. tomatpuré fri från tull; till den nuvarande rubriken för tomatpuré hänföres emellertid icke dylik puré i smärre, hermetiskt slutna kärl. Någon egentlig tillverkning av här avsedd tomatpuré i vare sig större eller mindre förpackningar torde icke förekomma inom landet (framhållas må att kryddad tomatpuré icke hänföres till denna rubrik utan faller under nr 21.04 i egenskap av tomatsås). Kommittén har funnit tullfrihet böra medgivas för hit hänförlig tomatpuré oavsett förpackningens storlek och beskaffenhet. Enligt kommitténs uppfattning föreligger icke tillräckliga skäl för en särbehandling av oliver. Reservation av herr Hansson. Den svenska sparrisodlingen är i huvudsak koncentrerad till Gotland med en produktion som för närvarande uppgår till ca 150 ton. Ur näringspolitisk synpunkt är det önskvärt med en utvidgning av sparrisodlingarna och tillverkningen av sparriskonserver på Gotland. Möjligheterna att åstadkomma en industrialisering av Gotland synes nämligen av olika anledningar mindre gynnsam, varför man även i framtiden måste räkna med jordbruket som den viktigaste näringsgrenen. En intensifiering av jordbruksdriften genom odling av lämpliga specialgrödor samt anläggande av erforderliga industrier för produkternas tillvaratagande synes här vara den enda framkomliga vägen att skapa ett näringsliv med tillfredsställande sysselsättningsmöjligheter, vilket är nödvändigt för att bromsa den katastrofala utflyttning som nu pågår. Tullen på sparriskonserver är därför av väsentlig betydelse för det gotländska jordbruket och näringslivet över huvud taget. Den av kommittémajoriteten föreslagna höjningen från 50 öre till 60 öre per kg på sparriskonserver är klart otillräcklig för en sparrisodling av önskvärd omfattning på Gotland. Det synes därför motiverat att här något överskrida normaltullsatsen (59 öre per kg) och införa en tullsats av 1: 00 per kg för sparriskonserver. Nr 20.03. Frukter, frysta, med tillsats av socker Normaltnll: jordgubbar 15 ä 16 % (0: 55 per kg) Nuvarande tull: meloner per kg 0:25 bär Per kg 0:40 K ca 11 % andra slag per kg 0: 50

I 147

Industrin: jordgubbar i kärl över 5 kg samma som färska bär jordgubbar i kärl under 5 kg normaltull Förslag: jordgubbar per kg 0:50 belägges under hela året med samma tull som anc lra motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda Frysta produkter utan tillsats av socker (nr 08.10) skall enligt kommitténs förslag beläggas med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbeskattade, dock att tullen för frysta jordgubbar skall utgå med 50 öre per kg (tullen på färska jordgubbar under skyddstid har föreslagits till 1: 00 per kg). För de produkter utom jordgubbar, som närmast kommer i fråga, nämligen hallon och vinbär, skulle detta innebära en tullsats av 25 öre per kg. Tillsats av socker kan i vissa fall principiellt motivera en viss höjning eller sänkning av tullsatsen, men sockerhalten torde i allmänhet icke vara så stor att en sådan åtgärd i praktiken kan anses påkallad. Av tulltekniska skäl får det också anses önskvärt att kunna behandla frysta produkter på samma sätt oavsett huruvida socker tillsatts eller ej. Andra bär än de förut nämnda skulle i färskt tillstånd vara fria från tull, varav skulle följa att även de frysta produkterna utan tillsats av socker bleve tullfria. Här kan kompensation för importavgiften på socker i princip vara motiverad, då varorna inkommer i sockrat skick, men frånsett blåbär torde varor av detta slag knappast förekomma i praktiken, och blåbären torde icke heller vara av den betydelse att någon särbestämmelse kan anses påkallad. På grund av vad sålunda anförts föreslår kommittén att hit hänförliga produkter belägges med tull efter samma grunder som motsvarande osockrade produkter (nr 08.10). Tullen torde av bl. a. praktiska skäl böra beräknas på vikten inkl. kartonger o. dyl. emballage. Framhållas må att de sålunda föreslagna bestämmelserna i enlighet med vad som anförts under nr 07.02 i viss mån får betraktas som ett provisorium i avvaktan på ytterligare erfarenheter rörande de frysta produkterna. Nr 20.04. Växter samt frukter, fruktskal och andra växtdelar, kanderade, glaserade eller på liknande sätt beredda Nuvarande tidl: kanderade fruktskal per kg 0: 40 andra per kg 0: 50 GATT: kanderade fruktskal per kg 0: 40 andra 20 % Förslag per kg 0:40 Tullen på här ifrågavarande produkter får anses ha karaktär av finanstull men spelar som sådan en mycket obetydlig roll. Lämpligt synes vara att den tull 148

av 40 öre per kg, som i G A T T är bunden för k a n d e r a d e fruktskal, bibehålles och utsträckes till a t t gälla den nu ifrågavarande rubriken i dess helhet. Nr 20.05. Sylter och marmelader samt fruktgeléer, fruktmos och fruktpasta, beredda genom kokning, med eller utan tillsats av socker Normaltull: apelsinmarmelad jordgubbs- och hallonsylt äppelmos Nuvarande tull: i smärre, hermetiskt slutna kärl: sylter och marmelader av apelsiner, pomeranser, citroner och grapefrukt m. m per kg puré och mos av kastanjer per kg jordgubbs- och hallonsylt . per kg andra per kg andra slag: sylter, geléer, apelsin-, pomeransoch citronmarmelader . . . . per kg andra per kg GATT: apelsin-, pomerans- och citronmarmelader m. m per kg puré och mos av kastanjer . . per kg Industrin per kg Handeln: kastanjepuré andra per kg Förslag per kg

ca 1 8 % (0:22 per kg) ca 17 % (0: 30 per kg) ca 20 % (0: 20 per kg)

0:40 0:60 0:75 0:75

K

ca 39 %!

I

K

ca 57 %

I

K

0:40 0:25—0:50

I

25,0 %

21,8%

0:40 0:60 0:40 fri 0:25 0:30

Statistiska uppgifter. I m p o r t , produktion och export av till denna rubrik h ä n förliga varor framgår av tabell 18.

Tabell 18. Sylter och marmelader. Import År

1936/38 1950 1951 1952 1953

Produktion

Export

ton

tkr

ton

tkr

ton

tkr

80 42 67 109 198

92 112 159 205 396

2 246 12 442 13 707 15 200 15 483

1683 17 309 22 186 27616 26 889

3 156 492 38 82

2 256 840 69 179

Handeln. F r å n handelns sida framhålles a t t kastanjepuré icke tillverkas inom l a n d e t och därför bör göras fri från tull. Beträffande a n d r a h i t h ö r a n d e p r o d u k t e r anses den svenska industrin v a r a m y c k e t konkurrenskraftig. Priserna på likAvser apelsinmarmelad. 149

värdiga utländska p r o d u k t e r ligger ca 20 % högre än på de inhemska. D e varor som k a n importeras utgöres mestadels av speciella kvaliteter som endast i ringa m å n konkurrerar med svenska varor. Kommittén. Normaltullsatserna för de till h ä r ifrågavarande rubrik hänförliga p r o d u k t e r n a u p p g å r till något högre procentsiffror än m o t s v a r a n d e tullsatser för de i nr 20.01—20.02 u p p t a g n a grönsakskonserverna. Anledningen härtill är a t t socker ingår i stora mängder. Även efter vikten r ä k n a t torde normaltullsatserna mestadels bli högre vid denna rubrik. Variationerna i de efter vikten b e r ä k n a d e normaltullsatserna är emellertid ganska avsevärda på grund av olikh e t e r i varornas prisläge. I stort sett håller sig dock normaltullsatserna mellan 20 och 30 öre per kg. D å n u v a r a n d e tullsatser ligger mellan 40 och 75 öre, h a r k o m m i t t é n liksom beträffande flertalet grönsakskonserver ansett det v a r a befogat a t t något överskrida den genomsnittliga normaltullsatsen, och k o m m i t t é n h a r funnit 30 öre per kg utgöra en lämpligt a v v ä g d tull. Tillräcklig anledning a t t i enlighet med handelns y r k a n d e föreskriva tullfrihet för kastanj epuré och för d e t t a ä n d a m å l splittra rubriken k a n enligt k o m m i t t é n s uppfattning icke anses föreligga. Nr 20.06. Frukter, beredda eller konserverade på annat sätt, med eller utan tillsats av socker eller alkohol N ormaltull: plommon jordgubbar hallon Nuvarande tull: i smärre, hermetiskt slutna kärl: ananas och grapefrukt . . per kg aprikoser, persikor, päron och blandad frukt per kg plommon och guava i sockerlag per kg andra frukter och bär i sockerlag per kg andra per kg andra slag GATT: i smärre, hermetiskt slutna kärl: ananas i sockerlag samt grapefrukt per kg aprikoser, persikor, päron och blandad frukt per kg plommon och guava i sockerlag per kg andra frukter i sockerlag . per kg syltad ingefära och liknande produkter 1 2

ca 15 % (0: 20 per kg) ca 15 % (0: 32 per kg) ca 15 % (0: 31 per kg)

Avser hallon och jordgubbar. Avser jämväl till nr 20.05 hänförlig kastanjepuré.

0:30

K

..

I

16,8 %

0:35

K

..

I

22,0 %

0:50

K

ca 48 %

I

K32å33%1 K ..

I I

0:60 0:75 div.

0: 30 0: 35 0: 50 0: 60 20 %

33,2 % 2 19,6 %

Handeln: citrusfrukter och ananas andra Förslag

per kg per kg

fri 0:30 0:30

Statistiska uppgifter. Import, produktion och export av fruktkonserver framgår av tabell 19. Tabell 19.

Fruktkonserver. Import

År

1936/38 1950 1951 1952 1953

Produktion

Export

ton

tkr

ton

tkr

ton

tkr

1835 9 395 3 652 4 861 5 372

1 118 14 018 6 018 9120 9 238

300 2 241 2 637 840 595

300 5 007 7 658 2119 1646

1 872 2 767 377 255

1 1751 7 326 819 474

Industrin. Den av kommittén förut behandlade frågan angående tullförhållandena vid ompackning av konserver har tagits upp av en fabrikant som jämte annan konservfabrikation bedriver verksamhet av detta slag. Fabrikanten i fråga importerar persikor i konservburkar med en vikt av 5 kg och packar om dessa i detaljhandelsförpackningar. Enligt gällande bestämmelser tulltaxeras burkar av förstnämnda storlek icke såsom konserver, utan varan blir hänförlig till rubrikerna för färska persikor, vilka under viss del av året är tullfria. Genom att importen förlägges till denna tid erhålles tullfrihet för råvaran, under det att den färdiga detalj handelsförpackningen åtnjuter skydd av konservtullen (för närvarande 35 öre per kg för persikor). Fabrikanten hemställer att denna möjlighet att importera större burkar tullfritt bibehålles. Verksamheten i fråga säges ha upptagits för att utjämna de variationer i sysselsättningen som förekommer inom konservbranschen. Man framhåller också att valuta sparas på detta sätt och att avsättning erhålles för inhemskt emballage m. m. Handeln. Från handelns sida föreslås tullfrihet för produkter som tillverkats av tullfri frukt; under alla förhållanden anser man att varor av citrusfrukter och ananas icke bör beläggas med tull, emedan en sådan icke skulle fylla något skyddsbehov utan endast fördyra varorna för konsumenten. För andra produkter föreslår man en enhetlig tullsats om högst 30 öre per kg. Kommittén. Här ifrågavarande produkter uppvisar ungefär samma normaltullsats (efter vikten räknat) som de till föregående rubrik hänförliga och bör enligt kommitténs uppfattning åsättas samma tull. Den från handelns sida förda argumenteringen för tullfrihet synes förutsätta, dels att någon inhemsk tillverkning av konserver av frukt av ifrågavarande 151

slag icke förekommer, dels a t t dylika konserver icke k o n k u r r e r a r med inom land e t tillverkade fruktkonserver. Även om den förstnämnda förutsättningen, så v i t t angår förevarande rubrik, k a n v a r a för h a n d e n , torde d e t t a icke v a r a förhåll a n d e t med den sistnämnda. K o m m i t t é n anser icke tillräckliga skäl föreligga a t t särbehandla ifrågavarande artiklar. F r å g a n angående tullförhållandena vid ompackning av konserver h a r behandlats i det inledande a v s n i t t e t till d e t t a kapitel. I enlighet med v a d d ä r anförts h a r k o m m i t t é n icke funnit skäl föreligga a t t medgiva någon särbehandling av vare sig persikor eller a n d r a frukter som införes för n ä m n d a ä n d a m å l . Nr 20.07. Saft av frukter eller köksväxter, även med tillsats av socker men icke innehållande alkohol Normaltull: osockrad: äppelmust, ej koncentrerad äppelmust, koncentrerad sockrad apelsin-, hallon- eller vinbärssaft Nuvarande tull: av citrusfrukter: osockrad, på kärl vägande brutto: över 3 kg per kg 1 3 kg eller därunder . . . . per kg 2 sockrad: på fat per kg 1 på andra kärl per kg 2 andra slag: osockrad, på kärl vägande brutto:

ca 15 % (0: 08 per kg 1 ) ca 15 % (0: 36 per kg 1 ) ca 18 % (0: 21 per kg 2 )

0:15 0:25

K K

0: 34 0:34

K 38 å 39 %

över 3 kg per kg 1 0:20 3 kg eller därunder . . . . per kg 2 0:30 sockrad: på fat per kg 1 0:34 på andra kärl per kg 2 0:40 GATT nuvarande tull 4 Industrin oförändrad tull Handeln: av citrusfrukter och ananas fri andra per kg 0:30 Förslag: osockrad saft i kärl över 3 kg brutto: av citrusfrukter per kg 1 0:15 andra slag per kg 1 0: 20 andra slag per kg 2 0: 25 1

K j K

.. ..

8%3

ca

c a 5Q % 3

..

K .. K 35 a 36 %

I I

4,7 % 13,6 %

I

36,3 %

T

j I 10,7% I 23,1 % I I

17,9 % 21,9 %

Beräknat på rena nettovikten. Beräknat på nettovikten inkl. flaskor, burkar och liknande emballage. 8 Avser koncentrerad resp. icke koncentrerad äppelmust. * Bindningen avser endast saft av citrusfrukter samt av äpplen, körsbär, svarta och röda vinbär, krusbär, päron, hallon, jordgubbar eller blåbär. 2

Statistiska uppgifter. Import, produktion och export av till denna rubrik hänförliga varor framgår av tabell 20. Tabell 20. Saft.

193G/38 1950 1951 1952 1953

Export

Produktion

Import År

ton

tkr

1000 1

tkr

ton

tkr

679 785 776 1429

187 1436 1736 1485 2 607

604 5129 4 613 5 472 5 260

640 7 816 7 425 9 358 9 349

14 9 63 5

14 29 17 39 10

Industrin. Från industrins sida framhålles att tullsatserna sänktes i samband med Annecy-förhandlingarna och att någon revision av tullsatserna därför icke nu bör ifrågakomma. Handeln. Från handelns sida anföres samma synpunkter vid denna rubrik som vid den närmast föregående. Kommittén. Normaltullsatsen för dessa produkter håller sig vid 1 5 % av värdet för osockrade och något däröver för sockrade produkter men visar uttryckt i öre per kilogram avsevärda variationer allt efter koncentrationen. Eftersom det skulle erbjuda stora svårigheter att verkställa en differentiering av tullen efter koncentrationen talar nämnda omständighet för att här tillämpa värdetull. Enligt kommitténs uppfattning skulle en enhetlig tull av 15 % av värdet i och för sig innebära ett lämpligt avvägt tullskydd. Tillämpningen av denna tullsats skulle emellertid kräva en omfattande revidering av GATT-bindningarna, och den skulle även innebära en radikal förändring av den nuvarande tullstrukturen. Kommittén har därför funnit övervägande skäl föreligga att liksom beträffande övriga varuslag inom detta kapitel bibehålla systemet med vikttullar. Det torde då icke finnas tillräcklig anledning att bryta de i GATT gjorda bindningarna för osockrad saft i kärl över 3 kg vikt (15 öre per kg för citrussaft och 20 öre per kg för annan saft). Dessa ligger visserligen såvitt angår starkt koncentrerad saft under normalnivån, men å andra sidan ligger de över denna nivå när det gäller icke koncentrerad vara. I fråga om övriga produkter har kommittén funnit 25 öre per kg vara en lämplig tull. Den torde i regel ligga över normaltullen men får anses motiverad bl. a. med hänsyn till att de flesta varorna för närvarande är underkastade högre tull. Reservation av herr Hansson. Under denna tullposition innefattas bl. a. must av äpplen. Den svenska tillverkningen av äppelmust, som för närvarande utgör 153

ca 3 milj. liter, h a r u t ö k a t s kraftigt under senare år framför allt genom a n v ä n d ning a v äppelmust som r å v a r a för tillverkning av kolsyrade läskedrycker. U t vecklingen är synnerligen tillfredsställande med h ä n s y n till de avsättningssvårigheter som varit r å d a n d e speciellt i fråga om d e lägre äppelkvaliteterna. U n d e r senare år h a r m a n emellertid i allt större u t s t r ä c k n i n g särskilt i u t l a n d e t börjat i n d u n s t a fruktsafterna och sålunda leverera k o n c e n t r a t . Saft a v såväl äpplen som citrusfrukter är sålunda ofta indunstad 8 till 10 ggr. Om dylika k o n c e n t r a t belägges med s a m m a tull som en icke koncentrerad v a r a blir t u l l s k y d d e t i hög grad illusoriskt. F ö r äppelmustens v i d k o m m a n d e skulle det reella tullskyddet för n o r m a l m u s t endast bli 2 ä 2,5 öre per kg, vilket innebär a t t det a v s ä t t n i n g s u t r y m m e som skapats inom d e t t a område och som k a n vidgas betydligt för svensk frukt k o m m e r a t t ödeläggas. Tullsatserna bör därför s ä t t a s i relation till mustens koncentrering. Kap. 21. Diverse

näringsmedel

Nr 21.01. Rostad cikoria och andra rostade kaffesurrogat, ävensom extrakter därav Nuvarande tull per kg 0:20 K .. I 9,7 % GATT 5% Handeln fri Förslag fri Dessa p r o d u k t e r utgör under normala förhållanden m y c k e t obetydliga artiklar h ä r i landet. Enligt k o m m i t t é n s uppfattning föreligger icke anledning bibehålla den n u u t g å e n d e tullen. Nr 21.02. Extrakter och essenser av kaffe, te eller matte; preparat på basis av dylika extrakter eller essenser Nuvarande tull: i kärl vägande brutto: 1 kg eller däröver per kg 4: 00; max. 10 % mindre än 1 kg per kg 5: 00; max. 10 % GATT 10 %; max. 10: 00 per kg Förslag 10 % Tillverkning av p r o d u k t e r a v d e t t a slag torde icke förekomma inom landet, varför den nu utgående tullen får anses ha k a r a k t ä r a v ren finanstull. D å imp o r t v a r a n för n ä r v a r a n d e betingar s å d a n t pris a t t tullen u t g å r med 1 0 % av värdet, h a r k o m m i t t é n funnit lämpligt a t t en tullsats a v denna storlek u p p t a g e s vid förevarande rubrik. Nr 2 1 . 0 3 . Senapsmjöl och färdigberedd senap Normaltull: färdigberedd senap: i kaggar i glas 154

ca 11 % ca 13 %

Nuvarande lull: senapsmjöl färdigberedd senap: i kaggar i glas GATT: senapsmjöl färdigberedd senap Handeln Förslag

per kg

0:60

K

per kg per kg

0:80 0:80

K K

per kg per kg

20% 0:80 0:40 15%

I >100 ca 60 %

\ J

13,8 %

22 5

'

%

Handeln. F r å n handelns sida framhålles a t t de inhemska p r o d u k t e r n a är dominerande p å m a r k n a d e n . I m p o r t e r a d e varor utgöres av kvaliteter med speciell smak och högre priser. M a n föreslår en enhetlig tullsats icke överstigande 40 öre per kg. Kommittén. Vad först beträffar färdigberedd senap, som är den viktigaste artikeln, ligger normaltullsatsen omkring 1 2 % av värdet. Tillämpningen av denna tullsats skulle innebära en m y c k e t b e t y d a n d e tullnedsättning för varor i o r d i n ä r a prislägen, varför k o m m i t t é n funnit det befogat a t t icke s ä t t a ned tullen ä n d a till normalnivån u t a n s t a n n a vid 15 % av v ä r d e t . Härför erforderlig jämkning a v G A T T - a v t a l e t torde icke föranleda några svårigheter, då tullsatsen i fråga genomsnittligt är lägre än den i G A T T b u n d n a vikttullen. Senapsmjöl spelar i v å r t land icke så stor roll som den färdigberedda senapen. K o m m i t t é n h a r funnit lämpligt a t t v a r a n åsättes s a m m a tullsats som den färdigberedda produkten.

Nr 21.04. Såser och andra för smaksättning avsedda preparat Nr 21.05. Sopp- och buljongpreparat samt färdiga soppor och buljonger Normaltull Varuslag

%

kr/kg

Soja Såser 11 kl2% kalkylexempel: tomatketchup . . . . ca 11 % steksås i kakor . . . ca 12 % majonnäs 10 a 11 ^

Nuvarande tull

GATT

K

kr/kg

kr/kg

I

0:40

Handeln kr/kg

Förslag

0:40

16 %

0:40

0:38

0:50

ca 23 % 27,6^

0:16 0:74 0:29

0:50 0:50 0:50

ca 43 % ca 8 % ca 19 %

0:^G

0:40 0:50

0:40 ca 29 % 28,0 % 0:50

0:50

Soppor: konserv: konc. hönsbuljong . andra 12 ä 13 %

Normaltull

Nuvarande tull

kr/kg

kr/kg

K

I

GATT kr/kg

0:75

fri 0:75

ca 13 ^

9,0%

fri 0:75 J

ca 13 % ca 14 %

0:25 0:45

0:50 0:50

ca 2 9 % ca 16 %

ca 13 %

0:98

0:75

9 k 10%

Varuslag

%

andra slag: konc. hönsbuljong . 11 å 12 % andra kalkylexempel: champinjonsoppa . . champinjonsoppa i kakor 1

Handeln kr/kg

Förslag

0:40

15%

Endast torkade sop x>r.

Statistiska uppgifter. Import, produktion och export av till dessa nummer hänförliga varuslag framgår av tabell 21. Tabell 21. Såser och soppor. Produktion

Import År

Export

ton

tkr

ton

tkr

ton

tkr

165 527 323 482 636

170 915 593 907 1156

98 1601 1585 1582 1417

392 6 826 7 604 7 882 7 457

11 783 1426 750 314

32 2 055 4 973 2 484 938

••

••

494 416 449

1966 1944 2 924

2413 3136 4 286

8 002 13 522 13 738

11 34 68

50 290 369

Soja och såser 1936/38 1950 1951 1952 1953 Soppor 1936/38 1950 1951 1952 1953 1

m. m.1

Innefattar jämväl köttextrakt, nr 16.03.

Kommittén. Till rubrikerna 21.04 och 21.05 hänförliga produkter har mycket växlande sammansättning, varför betydande variationer föreligger i råvarubelastningen och den härför erforderliga kompensationen. Detta yttrar sig i en stor ojämnhet i fråga om normaltullsatsen, vare sig denna beräknas efter värde eller efter vikt. Främsta anledningen till ojämnheten är fettregleringsavgiften, vilken är av sådan storlek att den gör det praktiskt taget omöjligt att rationellt utforma tullbestämmelserna, därest dessa skall innefatta kompensation för nämnda avgift. Det torde därför bli nödvändigt att även i fortsättningen tillämpa det förfarande som för närvarande gäller beträffande såser, nämligen att fettregle156

ringsavgift uttages jämsides med tullen n ä r det gäller varor som innehåller större mängd fett. Liksom hittills bör det a n k o m m a p å j o r d b r u k s n ä m n d e n a t t i den utsträckning som erfordras belägga h i t h ö r a n d e varor med dylik avgift. D e t förefaller som om den n u v a r a n d e gränsen 2 0 % fett vore lämpligt avpassad, men det kan ifrågasättas h u r u v i d a icke bestämmelserna borde u t s t r ä c k a s till att gälla även soppor. Vad beträffar den enligt jordbruksprisutredningens förslag från n u v a r a n d e regleringsavgift urskilda importavgiften t o r d e denna d ä r e m o t på förevarande område icke spela större roll än a t t kompensation för densamma liksom när det gäller a n d r a importavgifter på j o r d b r u k s p r o d u k t e r k a n innefattas i tullen. D e t synes därför icke v a r a n ö d v ä n d i g t att, såsom jordbruksprisutredningen föreslagit, inbegripa såser med en fetthalt av mer än 2 0 % under det nya importavgiftssystemet. D ä r e s t normaltullsatserna i enlighet med vad sålunda anförts b e r ä k n a s u t a n kompensation för (den reducerade) regleringsavgiften men väl för importavgiften på fett såväl som p å a n d r a j o r d b r u k s p r o d u k t e r erhålles betydligt j ä m n a r e normaltullsatser efter v ä r d e t r ä k n a t . Normaltullsatsen håller sig i dylikt fall omkring 11 a 1 2 % för de flesta p r o d u k t e r . S t a r k a skäl talar sålunda för a t t h ä r tillämpas en enhetlig värdetull. M e d h ä n s y n till det för n ä r v a r a n d e i vissa fall höga tullskyddet h a r k o m m i t t é n funnit tullen böra s ä t t a s något över normaltullsatsen eller vid 15 % av v ä r d e t . I fråga om såser s a m t soppor i hermetiskt slutna förpackningar innebär en tullsats a v denna storlek en så b e t y d a n d e nedsättning, a t t några svårigheter icke torde föreligga a t t genomföra erforderlig j ä m k n i n g av G A T T - a v t a l e t (där n u v a r a n d e vikttullar är b u n d n a u t a n värdetullsförbehåll), även om d e t t a skulle medföra viss höjning för soppor i a n d r a än hermetiskt slutna förpackningar (d. v. s. i regel soppor i torr form).

Nr 21.06. Jäst, s. k. torr jäst härunder inbegripen, och bakpulver Normaltull: färsk bagerijäst bakpulver Nuvarande tull: jäst bakpulver GATT: bakpulver Industrin: färsk bageri jäst torkad bagerijäst Handeln: bakpulver Förslag

15 ä 16 % (0:13 per kg) 15 a 16 % (0: 37 per kg) per kg per kg

0:20 0:30

K ca 25 % K 16 a 17 %

I I

16,8 % 15,0 %

15 % per kg per kg

0: 20 0: 80 12 % 15 %

Statistiska uppgifter. I m p o r t , p r o d u k t i o n och export av hit hänförliga varuslag framgår av tabell 22. 157

Tabell 22. Jäst och bakpulver. Import

Produktion

Export

År ton

tkr

ton

tkr

ton

tkr

145 167 372 192 1827

104 157 470 297 2176

9 825 15 682 15 589 15 422 13 911

6 952 12 471 15 498 16 331 14 270

1 15 43 29 34

17 13 42 41 54

453 0 30 167 334

587 1 58 359 667

126 943 930 793 803

347 2 639 3 325 2 931 2 846

0 122 11 2 3

0 236 23 5 5

Jäst 1936/38 1950 1951 1952 1953

Bak- och jästpuh er 1936/38 1950 1951 1952 1953

Industrin. Från industrins sida framhåller man beträffande jäst (bagerijäst) att varan i utlandet ofta framställes tillsammans med sprit för konsumtionsändamål. Många gånger prissättes spriten så förmånligt att jästpriset kan hållas orimligt lågt. Som skydd mot en dylik osund konkurrens anser man vikttull vara att föredraga. Vid tillverkning av torr bagerijäst åtgår 4 kg våt jäst för 1 kg av den färdiga produkten, varför vikttullen för torr jäst föreslås till 4 gånger tullen på den våta jästen. Någon egentlig tillverkning av torr jäst förekommer icke inom landet, men det uppgives att försök med sådan tillverkning pågår. Kommittén. Beträffande våt jäst ligger den nuvarande tullen vid ea 25 % av värdet och således avsevärt över den till ca 1 5 % uppgående normaltullsatsen. I betraktande av den inhemska produktionens dominerande ställning och den favör, som närheten till marknaden torde innebära för denna produktion, kan nämnda omständighet dock icke anses motivera ett överskridande av normalnivån 1 5 % . För torr jäst skulle tillämpningen av en tull av denna storlek sannolikt innebära en avsevärd tullhöjning; oavsett eventuellt upptagande av inhemsk tillverkning torde denna höjning få anses motiverad av konkurrensen med den våta jästen. På grund av vad sålunda anförts föreslår kommittén, som med hänsyn bl. a. till önskvärdheten av att undvika en differentiering av tullsatsen funnit övervägande skäl tala för tillämpning av värdetull, att tullen på jäst bestämmes till 15 % av värdet. Beträffande bakpulver har yrkande framställts att varan skulle inbegripas under importavgiftssystemet för jordbruksprodukter. Yrkandet torde vara föranlett av att varan innehåller avsevärd mängd stärkelse. Frågan har i jordbrukspropositionen hänvisats till utredning av jordbruksnämnden. Då stärkelsen en158

d a s t utgör en relativt liten del av v a r u v ä r d e t , möter det enligt k o m m i t t é n s u p p fattning icke något hinder a t t trots den höga importavgift, som föreslagits för stärkelse, lämna gränsskydd för bakpulver i form av tull. Normaltullsatsen ligger vid ca 15 % , vilket n ä r a överensstämmer med n u v a r a n d e tullincidens; k o m m i t t é n h a r funnit en tullsats av denna storlek innebära en lämplig avvägning av tullskyddet. Nr 21.07. Näringsmedel, ej hänförliga till annat nummer Nuvarande tull: glass ocli glasspulver per kg fettemulsion per kg bagerimassa per kg alkoholfria extrakt per kg GATT: glass och glasspulver alkoholfria extrakt Förslag: icke alkoholhaltiga beredningar (s. k. extrakt) för tillverkning av drycker andra slag

0:50 0:40 (plus accis) 0:10—0: 33 4: 00—5: 00; max. 10 % 20 % 10 %• max. 10: 00 per kg

10 % fri

Till denna rubrik hänföres bl. a. icke alkoholhaltiga beredningar (s. k. e x t r a k t ) för tillverkning av drycker. Tullen på dessa u t g å r i praktiken med 1 0 % av värdet, och k o m m i t t é n h a r icke funnit anledning föreslå någon ändring av denna tullsats. F r å n s e t t dessa p r e p a r a t torde viktigare hithörande varuslag n ä s t a n alltid bestå av jordbruksprodukter. Enligt jordbruksprisutredningens förslag skall vissa av dessa varuslag, nämligen fettemulsioner s a m t bakhjälpmedel innehållande mer än 10 % fett eller emulgator, inbegripas under det föreslagna importavgiftssystemet. T u l l t a x e k o m m i t t é n h a r i y t t r a n d e över utredningens b e t ä n k a n d e föreslagit, a t t en tredje betydelsefull vara, nämligen glasspulver, vilken p r a k t i s k t taget helt består a v importavgiftsbelagda jordbruksvaror, likaledes skall inbegripas under avgiftssystemet; frågan h ä r o m h a r i 1955 års jordbruksproposition l ä m n a t s öppen i a v v a k t a n på ytterligare utredning, men k o m m i t t é n u t g å r h ä r från a t t gränsskyddet för d e n n a vara k o m m e r a t t effektueras på s ä t t k o m m i t t é n föreslagit. Eventuellt erforderligt manufaktureringsskydd för dessa produkter bör lämnas genom förhöjning av importavgiften u t ö v e r v a d som m o t s v a r a r avgiften på de ingående r å v a r o r n a . D e ovan behandlade varuslagen torde vara de enda hit hänförliga p r o d u k t e r som för n ä r v a r a n d e spelar någon större roll. Emellertid är det s v å r t a t t i förvägbilda sig en b e s t ä m d u p p f a t t n i n g om vilka varor som k o m m e r a t t hänföras till en slumprubrik som denna, och utvecklingen k a n också medföra tillkomsten av n y a och m å h ä n d a betydelsefullare p r o d u k t e r än de nu förefintliga. Vidare k a n icke bortses från risken a t t m a n söker kringgå importavgifterna genom nå159

gon enkel inblandning eller beredning, som k a n medföra a t t varorna i klassificeringshänseende överföres till den h ä r ifrågavarande rubriken. Enligt k o m m i t t é n s u p p f a t t n i n g är det icke möjligt a t t anpassa en tull efter de varierande importavgifter som k a n ifrågakomma för beståndsdelarna. K o m m i t t é n har därför funnit den lämpligaste lösningen v a r a a t t tullfrihet medgives för rubriken i dess helhet, frånsett o v a n n ä m n d a s. k. extrakt, men a t t j o r d b r u k s n ä m n d e n får möjlighet a t t i den m å n behov d ä r a v u p p k o m m e r belägga även a n d r a än de förut berörda p r o d u k t e r n a med importavgift. Kap. 22. Drycker,

etylalkohol

och

ättika

Nr 2 2 . 0 1 . Vatten, mineralvatten, kolsyrat vatten, is och snö Nr 2 2 . 0 2 . Lemonader, aromatiserat kolsyrat vatten och andra alkoholfria drycker, med undantag av frukt- och grönsakssaft, hänförlig till nr 20.07 Normaltull: mineralvatten och kolsyrat vatten . . läskedrycker Nuvarande tull: vatten, is och snö mineralvatten, kolsyrat vatten och läskedrycker Industrin: mineralvatten, kolsyrat vatten och läskedrycker Handeln: mineralvatten, kolsyrat vatten och läskedrycker Förslag: vatten, is och snö andra slag

ca 14 % (0: 00 per liter) ca 15 % (0: 08 per liter)

fri fri

(pl US s k a t t 0: 21

se texten

fri fri fri

(plus skatt 0: 21 per liter)

Statistiska uppgifter. I m p o r t , produktion och export av mineralvatten och kolsyrade alkoholfria läskedrycker framgår av tabell 23. Tabell 23. Mineralvatten

och kolsyrade

1936/38 1950 1951 1952 1953

läskedrycker. Export

Produktion

Import År

alkoholfria

1000 1

tkr

1000 1

tkr

1000 1

tkr

28 13 44 46 83

42 31 106 105 153

65 557 165 717 148 099 155 030 174141

22 944 91137 87 789 97 991 110 287

222 160 159 170 215

69 80 88 97 115

Industrin. F r å n industrins sida framhåller m a n a t t intresset av en skyddstull e n b a r t är betingat av a t t grannländerna h a r dylik tull. M a n finner det n a t u r l i g t 160

och r ä t t v i s t a t t reciproka bestämmelser gäller dessa länder emellan. E n k l a s t skulle detta kunna å s t a d k o m m a s om vid import endast utginge en tull motsvarande läskedrycksskatten i importlandet. D ä r e s t d e t t a icke skulle låta sig göra anser m a n a t t skyddstull bör införas även i v å r t land. Handeln. F r å n handelns sida åberopar m a n s a m m a argumentering som anföres beträffande maltdrycker (se nr 22.03) och anser a t t någon tull u t ö v e r vad som m o t s v a r a r skatten icke är motiverad. Kommittén. F r å n s e t t vanligt vatten, is och snö m o t s v a r a r dessa positioner i allt väsentligt den n u v a r a n d e rubriken för mineralvatten och kolsyrade alkoholfria läskedrycker. D r y c k e r av d e t t a slag var tidigare tullfria, men i samband med införande av s k a t t på den inhemska tillverkningen belades de med en mot s k a t t e n svarande tull. Eftersom tullen helt m o t s v a r a r skatten, innebär den icke något tullskydd för tillverkningen. T r o t s a t t tullskydd saknas h a r den inhemska produktionen en t o t a l t dominer a n d e ställning på den svenska m a r k n a d e n . I m p o r t e n torde huvudsakligen avse mera exklusiva kvaliteter som k n a p p a s t konkurrerar med de svenska varorna. T ä n k b a r t är a t t viss import av mera ordinära kvaliteter skulle k u n n a äga r u m i gränstrakterna, men d e t t a utgör enligt k o m m i t t é n s uppfattning icke tillräcklig anledning a t t nu införa tullskydd för h ä r avsedda varor. Tullfrihet bör således fortfarande i princip gälla för b å d a de nu ifrågavarande rubrikerna. Liksom för n ä r v a r a n d e bör läskedrycksskatten kompenseras genom motsvar a n d e avgift på importerade varor, och det mest p r a k t i s k a får anses vara a t t även i fortsättningen lämna denna kompensation i form av tull. I enlighet med vad sålunda anförts föreslås a t t vid h ä r ifrågavarande rubriker u p p t a g e s en mot läskedrycksskatten svarande tull av 21 öre per liter för samtliga till rubrikerna hänförliga artiklar med u n d a n t a g av vanligt v a t t e n , is och snö. Nr 2 2 . 0 3 . Maltdrycker Norm-altull1 Tull t.o.m, ::0/9 19552: klass I klass II klass III Tull fr. o. m. 1/10 1955: klass I klass II klass III Industrin Handeln

12 å 13 % (0: 06 per liter) per liter per liter per liter per liter per liter per liter

0:78 0:36 (plus skatt 0:42) K >100% fri (plus skatt 0:78)

I

24,0%

0:32 0: 36 (plus skatt 0: 42) 0: 51 (plus skatt 1: 35) samma tull som fr. o. m. 1/10 1955 fri

1 Kompensation för importavgift på malt beräknad efter ca 0: 05 per kg. För maltdrycker på fat är tullen 0:69 per kg brutto, enligt uppgift motsvarande 1:09—1:36 per liter (beroende på fatens storlek).

11. Tulltaxcbctänkande. Del II

Förslag: klass I klass II klass III

per liter per liter per liter

0:10 0: 12 (plus skatt 0:42) 0: 18 (plus skatt 1:35)

Statistiska uppgifter. Omfattningen av import, produktion och export av maltdrycker framgår av tabell 24. Tabell 24-. Maltdrycker. Produktion 1

Import År

1936/38 1950 1951 1952 1953 1

Export

1000 1

tkr

1000 1

tkr

1000 1

tkr

3 1 166 238 342

2 1 236 347 513

268 752 270 254 263 143 273 217 276100

102 425 172 558 182 897 212 949 225 847

48 1948 1727 1282 1276

30 1995 2 046 1 495 1458

Värdesiffrorna iilkluderar till ^erkningsskat Len.

Industrin. Från industrins sida har man framhållit att importen visserligen är obetydlig men visat stegring på senare år. Man understryker särskilt risken av konkurrens från Danmark. Produktionskostnaderna i detta land är betydligt lägre än här, främst beroende på att tillverkningen koncentrerats till stora företag; i Sverige är produktionen splittrad på ett stort antal lokala industrier, delvis som följd av den hittills gällande svenska lagstiftningen på området. Man befarar att en sänkning av tullsatserna under vad som beslutats skola gälla fr. o. m. den 1 oktober 1955 skulle komma att föranleda ökad import av danskt öl. Det understrykes att distributionskostnaderna för de stora danska bryggerierna vid försäljning i södra Sverige icke är större än vid försäljning i stora delar av Danmark. Handeln. Från handelns sida framhåller man att den inhemska maltdrycksproduktionen åtnjuter ett starkt skydd genom de höga kostnader som är förenade med import av dylika varor. Förutom de direkta fraktkostnaderna nämner man beträffande maltdrycker på fat kostnaderna för lagring och returfrakt av tomemballaget samt beträffande maltdrycker på flaskor de höga förpackningskostnaderna (inklusive glasflaskorna vilka icke kan tagas tillbaka). Man anser på grund härav att någon tull utöver vad som motsvarar skatten icke är erforderlig. Kommittén. Eftersom den särskilda maltdrycksbeskattningen här i landet icke avser importerade maltdrycker, bör tullen innefatta motsvarighet till den skatt som utgår på sådana drycker av inhemsk tillverkning. Sedan nuvarande system 162

för maltdrycksbeskattningen infördes år 1939, har man i detta syfte bestämt tullen till samma belopp som skatten på maltdrycker av klass III, oaktat dylika drycker på grund av gällande restriktioner fått införas endast i ytterst begränsad utsträckning. De maltdrycker beträffande vilka importkonkurrens över huvud taget kommit i fråga har således åtnjutit ett effektivt tullskydd motsvarande skillnaden mellan skattesatserna för klass I I och klass I I I . Vidtagna ökningar av marginalen mellan dessa skattesatser har automatiskt medfört motsvarande ökningar av tullskyddet. När man år 1954 med hänsyn till de beslutade omläggningarna av restriktionssystemet fr. o. m. den 1 oktober 1955, innefattande bl. a. en friare import av maltdrycker av klass III, ansåg sig böra omreglera tullsatserna för maltdrycker, utgick man från det tullskydd, som i enlighet med vad förut anförts kommit att gälla för sådana drycker av klass II, och fastställde tullsatserna på klasserna I och I I I i proportion till det genomsnittliga värdet av maltdrycker hänförliga till resp. klass. Av den lämnade redogörelsen torde framgå att tullsatserna på maltdrycker bestämts efter föga rationella grunder, och bevillningsutskottet framhöll år 1954 att de är att betrakta som provisoriska och att frågan om deras avvägning innefattas i tulltaxekommitténs uppdrag. Tydligt är att tullen genom de ändringar som gjorts under årens lopp bragts upp till en i jämförelse med vad som gäller för andra näringsgrenar mycket hög nivå. Normaltullen för maltdrycker av klass I I uppgår till 6 öre per liter, under det att nu gällande tullskydd för samma vara utgör 36 öre per liter. För drycker av klass I I I torde normaltullsatsen ligga omkring 9 öre per liter, medan det fr. o. m. den 1 oktober 1955 gällande tullskyddet utgör 51 öre per liter. Förutom genom tullen har den inhemska produktionen ett visst skydd genom de från handelns sida åberopade förhållandena, men betydelsen av dessa torde dock när det gäller maltdrycker och i synnerhet sådana drycker av klass I I I vara avsevärt mindre än när fråga är om läskedrycker. Enligt kommitténs uppfattning kan dessa förhållanden icke motivera att tillverkningen lämnas utan tullskydd. Innebörden i praktiken av en nedsättning till exempelvis normalnivån är svår att bedöma, då man saknar erfarenhet av i vad mån det skydd kan anses ha utnyttjats, som industrin såväl genom den höga tullen som genom andra omständigheter hittills otvivelaktigt åtnjutit, liksom även av den förskjutning i konsumtionen, som den friare försäljningen av maltdrycker av klass I I I efter den 1 oktober 1955 kan komma att medföra. Kommittén har i fall av liknande natur ansett det motiverat att icke sänka tullen ända till normalnivån. Från de synpunkter kommittén eljest plägat anlägga synes en tullsats av 12 öre per liter innebära en lämpligt avvägd tull för maltdrycker av klass I I . Med tillämpning av den prisindex som användes vid bestämmandet av tullsatserna år 1954 blir motsvarande siffra 10 öre per liter för klass I och 18 öre per liter för klass I I I . Liksom beträffande läskedrycker torde det vara lämpligt att den kompensation som bör lämnas för maltdrycksskatten tar formen av en förhöjning av tul16a

len. Då maltdrycker av klass I är skattefria, medan skatten för sådana drycker av klasserna I I och I I I utgår med resp. 0:42 och 1:35 per liter, skulle således tullsatserna fastställas till resp. 0: 10, 0: 54 och 1: 53 per liter. Kommittén har i förslaget upptagit dessa tullsatser men finner det med hänsyn till ovissheten om utvecklingen efter den 1 oktober 1955 lämpligt att med ett slutligt ställningstagande får anstå till dess någon tids erfarenhet vunnits i detta hänseende. Allmänt beträffande vin och spritdrycker Enligt gällande tulltaxa är vin och spritdrycker belagda med tullar av i många fall ansenlig storlek. Tullarna skulle vid fri import och handel på detta område otvivelaktigt ha vissa protektionistiska verkningar, ehuru den svenska produktionens inriktning på speciella varutyper skulle göra karaktären av skyddstullar mindre utpräglad. Regleringen i skilda hänseenden av rusdryckshanteringen gör emellertid att man i praktiken torde kunna bortse från tullarnas skyddseffekt och behandla dem uteslutande som finanstullar. Detta gäller dock endast rusdrycker i egentlig mening men icke sådan sprit som finner användning såsom råvara för den kemiska industrin eller eljest för tekniskt ändamål. I fråga om sådan sprit hänvisas till vad därom anföres under nr 22.08. Nämnas må att det på grund av statsmonopolet på rusdryckshanteringen vid skilda tillfällen ifrågasatts huruvida man icke skulle kunna avskaffa de nu utgående tullarna. Härigenom skulle förenklingar kunna vinnas i såväl tullverkets som spritcentralens arbete. Det statsfinansiella syftet med tullarna skulle tydligen kunna tillgodoses i annan ordning, t. ex. genom ökad beskattning av importerade drycker eller genom andra speciella åtgärder. Mot ett avskaffande av tullarna har såsom viktigaste skäl anförts deras betydelse ur förhandlingssynpunkt. Även om rent tekniskt möjlighet skulle föreligga att ge koncessioner med avseende på de anordningar, som eventuellt skulle ersätta tullarna, har det ansetts icke vara önskvärt att göra dylika interna åtgärder till föremål för förhandlingar med främmande makter. Vidare har framhållits att de åsyftade förenklingarna i huvudsak skulle kunna ernås genom andra åtgärder utan att i princip frångå det nuvarande systemet. Dylika förenklingar har också i betydande utsträckning kommit till stånd, innebärande att spritcentralen i praktiken själv ombesörjer förtullningen av varorna i fråga. Senast vid 1955 års riksdag har beslut fattats om vissa åtgärder i förenklande syfte. Kommittén har icke ansett det ingå i dess uppdrag att verkställa någon utredning om tullarna från nu berörda synpunkter. Med hänsyn till tullarnas karaktär av finanstullar har kommittén icke heller gått in på någon prövning av tullsatsernas storlek utan upptagit nuvarande tullsatser med allenast sådana smärre jämkningar som påkallas av den ändrade nomenklaturen eller eljest befunnits lämpliga av praktiska skäl. Nuvarande tulltaxa indelar drycker av här ifrågavarande slag i två grupper, 164

som i stort sett motsvarar rusdryckslagstiftningens kategorier vin och spritdrycker. Emellertid föreligger skiljaktigheter huvudsakligen i två hänseenden, nämligen dels såtillvida att med vin sammanförts andra alkoholhaltiga drycker med en alkoholhalt understigande viss procent, dels genom att gränsen mellan å ena sidan vin (och därmed jämställda drycker) samt å andra sidan spritdrycker satts vid 25 % i stället för enligt rusdryckslagstiftningen 22 % alkohol. Den förstnämnda skiljaktigheten synes icke vara av större praktisk betydelse, men den sistnämnda kan medföra vissa olägenheter. Man har sålunda från spritcentralens sida framhållit att vissa likörer, som har en alkoholhalt av 22—25 %, tulltaxeras som vin men i försäljningshänseende behandlas såsom spritdrycker; bolagets administrativa arbete skulle icke obetydligt underlättas, om dessa likörer även i tullhänseende folic under spritdrycksgruppen. Enligt den nya nomenklaturen har vin i egentlig mening (druvvin) upptagits i särskilda rubriker (nr 22.05 och 22.06). Andra jästa men icke destillerade drycker har upptagits i en särskild rubrik, nr 22.07, där även i fortsättningen kominer att sammanföras dels vissa drycker som enligt svensk terminologi likställes med vin (fruktvin o. dyl.), dels vissa mer speciella slag av drycker som i svensk lagstiftning behandlas såsom spritdrycker (t. ex. mjöd). Vad slutligen beträffar spritdrycker i egentlig mening, d. v. s. destillerade drycker, är dessa oavsett alkoholstyrkan upptagna i en rubrik för sig (nr 22.09). Någon gränsdragning efter alkoholhalt mellan de olika rubrikerna förekommer icke enligt den nya nomenklaturen. Skiljaktigheterna i detta hänseende mellan tulltaxa och spritlagstiftning elimineras alltså automatiskt i vad avser själva klassificeringen av varorna; beträffande frågan om undanröjande av olikheten i tullbeskattningshänseende mellan vissa av de åsyftade produkterna hänvisas till vad som anföres i det följande under nr 22.09. Alkoholgränsernas försvinnande medför å andra sidan att nomenklaturen saknar motsvarighet till spritlagstiftningens maximigräns av 22 % alkohol för vin, liksom även till den föreskrivna minimigränsen av 2,25% alkohol för såväl vin som spritdrycker. Den förstnämnda omständigheten torde i praktiken icke spela någon roll, då vin med en alkoholhalt Överstigande 2 2 % knappast förekommer. Bortfallandet av minimigränsen skulle kunna innebära att såsom vin eller spritdrycker komme att tulltaxeras vissa produkter som icke ansåges som vin eller spritdrycker enligt rusdryckslagstiftningen. Emellertid torde det vara ofrånkomligt att en viss »tolerans» tillämpas i fråga om förekomsten av alkohol, bl. a. därför att en ringa mängd alkohol ofta uppkommer oavsiktligt vid tillverkning eller lagring av dryckerna. Avsikten torde också ha varit att de olika länderna skall ha möjlighet att i tullhänseende tillämpa samma minimigränser för alkoholhalten i vin och spritdrycker som de använder i sin interna lagstiftning. Detta är givetvis av praktiska skäl önskvärt, och kommittén vill för sin del förorda en sådan praxis. Härigenom skulle drycker med högst 2,25 % alkohol liksom för närvarande komma att tullbehandlas såsom saft eller läskedrycker. 165

Nr 22.04. Druvmust i jäsning, ävensom delvis jäst druvmust, vars jäsning avbrutits på annat sätt än genom tillsats av alkohol Nuvarande tull GATT Förslag: på fat på andra kärl

se nr 22.05—22.07 se nr 22.05—22.07 per liter per liter

0:20 0: 50

D e n n a p r o d u k t tulltaxeras enligt gällande t a x a såsom vin (förutsatt a t t alkoholhalten överstiger 2 , 2 5 % ) men är k n a p p a s t föremål för import h ä r i landet. F ö r den händelse i m p o r t skulle ifrågakomma k a n a n t a g a s a t t v a r a n i regel skulle hålla en alkoholhalt mellan 2,25 och 14 % . V a r a n t o r d e därför lämpligen böra i t a x a n u p p t a g a s m e d s a m m a tullsatser som vin av denna alkoholstyrka (se nr 22.05). Nr 22.05. Druvvin, druvmust med tillsats av alkohol härunder inbegripen Nr 22.06. Vermut och andra aromatiserade druvviner Nr 22.07. Andra jästa drycker, såsom cider och mjöd Nuvarande tull: musserande med undantag av cider per liter andra slag: (2,25) — 14 % alkohol: på fat per kg på andra kärl per liter (14) — 25 % alkohol: på fat per kg på andra kärl per liter GATT: musserande med undantag av cider per liter andra slag: (2,25) — 14 % alkohol: på fat per kg på andra kärl per liter (14) — 25 % alkohol: marsalavin på fat per kg vermut på andra kärl per liter Förslag: musserande med undantag av cider per liter andra slag: högst 14 % alkohol: på fat per liter på andra kärl per liter över 14 % alkohol: på fat per liter på andra kärl per liter

2:00

K

..

I

15,5 %

0:20 0:50

K K

.. ..

I I

15,9 % 9,7 %

1:00 1:35

K K

.. ..

I I

48,7% 32,1 %

2: 00

0: 20 0: 50 1: 00 1:35

2: 00

0:20 0: 50 1: 00 1: 35

K o m m i t t é n har på förslag av spritcentralen funnit lämpligt a t t tullen för vin på fat beräknas efter litertalet såsom fallet är med a n d r a viner s a m t spritdrycker. F ö r l ä t t a viner kan en sådan övergång ske u t a n ändring av tullsatsens belopp, eftersom m a n för praktiska ä n d a m å l kan r ä k n a med a t t 1 liter dylikt vin väger 1 kg. I fråga om starkviner k u n d e en viss höjning vara motiverad, eftersom 1 liter vin a v d e t t a slag väger något mer än 1 kg. D å emellertid skillnaden icke skulle påkalla större höjning än från 1:00 till 1:04, h a r k o m m i t t é n icke heller h ä r ansett tillräcklig anledning föreligga a t t vidtaga någon ändring av tullsatsens belopp. Nr 22.08. Icke denaturerad etylalkoliol med en alkoholhalt av minst 80 volymprocent; denaturerad etylalkoliol, oavsett styrka Behandlas efter nr 22.09. Nr 22.09. Icke denaturerad etylalkoliol med en alkoholhalt av mindre än 8 0 volymprocent; likör och andra spritdrycker; alkoholhaltiga beredningar (s. k. extrakt) för tillverkning av drycker Nuvarande tull: drycker med (2,25) — 25 % alkohol likör, absint, bitter och liknande drycker per »volymliter» brännvin: på fat per »normalliter» på andra kärl . . per »volymliter» arrak och rom: på fat per »normalliter» på andra kärl . . per »volymliter» andra drycker: på fat per »normalliter» på andra kärl . . per »volymliter» extrakt per kg GATT: visky och gin på andra kärl per »volymliter» extrakt Förslag: likör, absint, bitter och liknande drycker per »volymlitcr» andra drycker (inkl. icke denaturerad etylalkoliol med en styrka av mindre än 80 volymprocent): på fat per »normalliter» på andra kärl . . per »volymliter» alkoholhaltiga beredningar (s. k. extrakt) för tillverkning av drycker . .

se nr 22.05—22.07 1:85

K

..

I

23,9%

0:35 1:35 0:35 1:35

K K

I 9,2% T 24,1 %

0:35 1:35 4:00- 5:00

K K

I I

8,9% 18,6 %

2: 00 10 %; min. 4: 00, max. 10: 00 per kg

1: 85

0: 35 1:35 10 %

Anm. Med normalliter avses varans volym omräknad till 50 % alkoholhalt vid -{-15° C, med volymliter varans volym i befintligt skick utan avseende på alkoholhalten.

Denna rubrik motsvarar i huvudsak varugruppen spritdrycker i nuvarande tulltaxa. På grund av alkoholgränsernas bortfallande kommer den emellertid att omfatta även vissa produkter som för närvarande likställes med vin. För sådana varor skulle en tillämpning av de för spritdrycker nu gällande tullsatserna i regel innebära en höjning av tullen. Mestadels torde det emellertid röra sig om speciella artiklar utan större intresse. De enda varorna av praktisk betydelse torde vara de från spritcentralens sida berörda likörerna med en alkoholstyrka a v 22—25%. Från allmän synpunkt torde icke finnas anledning att belägga ifrågavarande produkter med lägre tull än övriga spritdrycker av samma typ. Kommittén föreslår därför att samtliga hit hänförliga drycker tullbelägges efter de grunder som nu gäller för spritdrycker. Till denna rubrik hänföres emellertid även ett speciellt varuslag, som i gällande tulltaxa icke rubriceras som vare sig spritdryck eller vin, nämligen alkoholhaltiga preparat jör beredning av drycker (t. ex. likörextrakt). Dylika varor drager för närvarande en tull av 4 ä 5 kronor per kg, beroende på huruvida de inkommer i kärl med en vikt av över eller under 1 kg per styck. För en av de vanligaste typerna av likörextrakt av svensk tillverkning motsvarar tullen enligt erhållna uppgifter 56 % av värdet utan avdrag för tullen eller en teoretisk incidens av 130%. Även med beaktande av att tillverkningen är belastad med skatt på den använda alkoholen (skatten torde i det anförda fallet röra sig om ungefär 1:00 per kg av den färdiga varans vikt inklusive flaska) innebär detta ett exceptionellt kraftigt tullskydd. Importen av likörextrakt är obetydlig och torde i huvudsak avse dyrare produkter än de svenska. Enligt kommitténs uppfattning finnes icke anledning sätta tullen högre än för produkter av jämförlig kemisk-teknisk industri. Vid bestämmande av tullens höjd bör dessutom beaktas att produkter för ifrågavarande ändamål även förekommer utan alkohol. Dessa produkter är hänförliga till nr 21.07 och har där upptagits med en tullsats av 10 % av värdet. Kommittén har funnit denna tullsats böra tillämpas även på här ifrågavarande alkoholhaltiga preparat. Detta förutsätter dock genomförande av kommitténs i annat sammanhang (se kap. 33) framlagda förslag att avskaffa skatten för sprit som användes för tekniska ändamål (vartill tillverkningen av likörextrakt anses höra). Skulle detta förslag icke vinna bifall, bör i fråga om de alkoholhaltiga preparaten lämnas kompensation för spritskatten på sätt föreslås beträffande parfymer, toalettmcdel och kosmetiska preparat (nr 33.06), nämligen genom att värdetullen kombineras med en vikttull av 2:00 per nettokilogram. Nr 22.08. Icke denaturerad etylalkohol med en alkoholhalt av minst 80 volymprocent; denaturerad etylalkohol, oavsett styrka Nuvarande tull: denaturerad 168

per kg

0:10 (före 1/7 1955: 0:40)

annan: på fat per »normalliter» på andra kärl . . per »volymliter» Industrin: denaturerad Förslag

0:35 1:35 12 % 12 %

D e n n a rubrik avser n ä r m a s t etylalkohol för tekniska ä n d a m å l , men även högprocentig alkohol för tillverkning av spritdrycker faller under d e t t a n u m m e r . Avsättningen av alkohol för sistnämnda ä n d a m å l är till följd av beslut av riksdagen år 1934 p r a k t i s k t t a g e t förbehållen inhemsk sprit av jordbruksprodukter. I enlighet med d e t t a beslut stadgas i gällande avtal mellan staten och A B Vin- & spritcentralen, a t t spritccntralen icke m å u t a n K u n g l . M a j : t s tillstånd till förtäringsändamål försälja a n n a n inom riket tillverkad sprit än sådan, som framställts ur potatis och spannmål, med mindre under s a m m a år i stort sett motsvarande m ä n g d sprit av sistnämnda slag a n v ä n t s för tekniska ä n d a m å l . Någon formell skyldighet för spritcentralen a t t a n v ä n d a inhemsk sprit av ifrågav a r a n d e slag innebär d e t t a icke, men det h a r förutsatts a t t dess behov av råsprit skall tillgodoses genom inköp från de inhemska brännerierna; d e t t a sker också enligt årliga avtal i vilka bl. a. tillverkningskvantiteter och priser för råspriten fixeras. R å s p r i t är vidare u n d e r k a s t a d s a m m a tullbestämmelser som färdiga spritdrycker, vilket med hänsyn till produktens värde innebär en m y c k e t hög tullsats. K o m m i t t é n förutsätter a t t den inhemska produktionen av förtäringssprit, oavsett tullens storlek, även i fortsättningen beredes skydd genom spritcentralens inköp och a t t , om så erfordras, avtal härom kan träffas mellan staten och spritcentralen. Fastställandet av tullsatsen vid förevarande rubrik blir under nyss angiven förutsättning n ä r m a s t en fråga om tullskyddet för sulfitspritindustrin. D e t t a spörsmål har nyligen varit föremål för s t a t s m a k t e r n a s prövning i anslutning till en utredning om sulfitspritindustrins framtida produktions- och avsättningsförhållanden. Suljitspritulredningen. Utredningens förslag innebar i h u v u d s a k a t t gällande reglering av s p r i t m a r k n a d e n , varigenom denna m a r k n a d uppdelats mellan sulfitspriten och potatisspriten, skulle u p p h ä v a s och ersättas med fri konkurrens mellan de b å d a spritsorterna. F ö r den d e n a t u r e r a d e sulfitspriten, som i högre grad än tidigare k o m m i t a t t bli en industriell råvara, borde icke gälla a n d r a inskränkningar än som betingas ur n y k t e r h e t s - och ordningssynpunkter. Vidare föreslog utredningen a t t reglerna för prissättningen skulle slopas och priset grundas på tillgång och efterfrågan på v a r a n . Tullen på d e n a t u r e r a d sprit, 40 öre per kg, föreslogs ersatt med en värdetull av 12 % . Slutligen förordade utredningen a t t det stöd som sulfitspritindustrin dittills erhållit genom lägre s k a t t på motorspriten skulle avvecklas och a t t denna s k a t t skulle sättas till s a m m a belopp som bensinskatten. H ä r v i d skulle skatten på 169

motorsprit höjas successivt på så sätt att från och med den 1 juli 1958 samma skatt skulle uttagas på motorspriten som på bensinen (32 öre per liter). Förslaget i tullfrågan motiverades med att en förutsättning för att reglerna angående varans prissättning skulle kunna slopas och ersättas med en prisbildning grundad på tillgång och efterfrågan vore att tullen på denaturerad sprit borttoges eller väsentligt nedsattes. Enligt vad utredningen sade sig ha inhämtat skulle den föreslagna tullsatscn 12 % stå i god överensstämmelse med det förslag till tullsatser på kemiska produkter som dryftats inom tulltaxekommittén. Utredningen framhöll att priserna på industrisprit i de viktigare västeuropeiska länderna syntes vara högre än i Sverige. På grund av överproduktion i dessa länder hade dock större partier sprit för export utbjudits till lägre priser. De ungefärliga importpriserna på 95 % råsprit för tekniskt ändamål syntes i början av år 1954 ha uppgått till 27—30 öre per liter cif vid stora tankbåtslaster och 35—40 öre per liter fraktfritt gränsstation i tankvagn. Enligt utredningens uppfattning syntes en rationaliserad sulfitspritindustri kunna komma ned till dessa priser. Remissyttranden. Utredningens förslag fick vid remissbehandlingen överlag ett gynnsamt mottagande. Delade meningar framkom emellertid bl. a. beträffande förslaget att slopa uppdelningen av spritmarknaden mellan potatissprit och sulfitsprit, rörande tullsättningen på importerad teknisk sprit samt i fråga om beskattningen på motorsprit. Beträffande tullen tillstyrktes förslaget i princip av kommerskollcgium, statens handels- och industrikommission, Sveriges Industriförbund, länsstyrelsen i Västernorrlands län, Vin- & spritcentralen, Sveriges Kemiska industrikontor samt handelskamrarna i Stockholm och Göteborg. E t t godtagande av förslaget i denna del torde även ha innefattats i de allmänt tillstyrkande yttranden som avgavs av domänstyrelsen, riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, länsstyrelserna i Värmlands, Kopparbergs och Västerbottens län samt Svenska pappersindustriarbetareförbundet. Bland de remissorgan som i princip tillstyrkte förslaget påpekade några, däribland kommerskollegium, att det efter genomförande av den föreslagna tullsättningen kunde bli nödvändigt att skydda den svenska sulfitspritindustrin mot utländsk dumping. Andra remissorgan som i princip var tillstyrkande, däribland Sveriges Industriförbund, förordade anstånd några år eller successiv sänkning av tullen till föreslagen nivå. I åtskilliga yttranden anfördes betänkligheter mot utredningens förslag, varvid man i allmänhet förordade en måttligare tullsänkning. Denna ståndpunkt intogs av Aktiebolaget Svensk sprit, Svenska cellulosaföreningen, Kooperativa förbundet samt handelskamrarna i Gävle, Sundsvall och Karlstad. Aktiebolaget Svensk sprit påyrkade en tullsats av 12 öre per liter 9 5 % sprit (15 öre per kilogram). 170

r

Proposition (1955:24). Proposition i ämnet förelades 1955 års riksdag, varvid vissa ändringar företagits i utredningsmannens förslag. Förutom vad avser tullsatsen, vilken fråga närmare behandlas i det följande, gällde de viktigaste avvikelserna dels uppdelningen av marknaden mellan sulfitsprit och potatissprit, dels beskattningen av motorsprit. Frågan om marknadsuppdelningen ansågs icke böra prövas i då förevarande sammanhang; den begränsning i sulfitspritindustrins avsättningsmöjligheter som följer av marknadsuppdelningen kunde, framhöll departementschefen, förtjäna visst beaktande vid ställningstagandet till övriga frågor. Vad beträffar det stöd som sulfitspritindustrin erhåller genom lägre skatt på motorsprit föreslogs att detta delvis avvecklas under en femårsperiod, varefter frågan om en fullständig avveckling borde prövas på nytt. I fråga om tullsalsen för sulfitsprit anförde departementschefen i huvudsak följande: Det av utredningen framlagda förslaget har väckt gensagor, främst från företrädare för sulfitspritindustrin. Dessa har hänvisat till att överskottspartier av metanolfri sprit under år 1954 kunnat erhållas till ett pris av 27,1 öre per liter i stora tankbåtslaster och har på grund härav hävdat, att om tullen sättes så lågt som utredningen förordat, utländsk sprit skulle kunna importeras till priser, med vilka den svenska sulfitspritindustrin icke skulle kunna konkurrera. I samma yttranden föreslås i allmänhet en tull av femton öre per kilogram, motsvarande tolv öre per liter. Den av mig i det föregående förordade fria prissättningen på sulfitsprit förutsätter, att den inhemska prisutvecklingen kan hållas under viss kontroll genom möjligheter till import. Det bör även beaktas, att de framlagda förslagen avser att befordra en företagsekonomisk och teknisk rationalisering inom sulfitspritindustrin, som bör leda till en nedjustering av nu tillämpade priser. Med hänsyn härtill är det i och för sig önskvärt att tullen hålles tämligen låg. Vissa skäl kan vidare, såsom framhållits av utredningen och flera remissorgan, tala för att tullen på denaturerad sprit bestämmes under hänsynstagande till tullen på andra kemiska produkter. Frågan om tullsättningen på kemiska produkter är emellertid för närvarande föremål för omprövning inom 1952 års tulltaxekommitté. Någon ståndpunkt till frågan om Lullskyddet för dessa produkter har alltså ännu icke tagits. När det vidare gäller att bedöma den tullfråga som nu är aktuell, torde hänsyn böra tagas till vissa föreliggande särskilda omständigheter. Tullskyddet för teknisk sprit har hittills varit högt, och en sänkning till den av utredningen förordade nivån skulle innebära ett mycket radikalt ingrepp. Av det föreliggande materialet framgår ytterligare, att utländsk sprit under senare år utbjudits till priser, som får anses onormalt låga. Även om dessa priser är tillfälliga företeelser — det förefaller exempelvis som om Svensk sprits beräkningar av importpriserna skulle ligga i underkant — kan de låga utländska utbuden innebära ett visst osäkerhetsmoment för sulfitspritindustrin särskilt under den tillämnade omställningsperioden. Av det anförda framgår, att det för närvarande är svårt att taga slutgiltig ståndpunkt till den föreliggande tullfrågan. Då de nu aktuella reformerna tar sikte på att främja en omfattande och kostnadskrävande rationalisering och 171

omläggning av sulfitspritindustrin, synes det icke lämpligt att genomföra en så drastisk tullsänkning att nödigt rådrum icke erhålles. En tull av tio öre per kilogram, motsvarande åtta öre per liter, synes utgöra en lämplig avvägning. Jag förordar, att tullen bestämmes till detta belopp samt att den nya tullsatsen skall tillämpas under fem år från och med den 1 juli 1955. En förutsättning för att sulfitspritindustrin skall få åtnjuta detta tullskydd bör vara att detsamma icke utnyttjas till monopolistisk prissättning. Om denna förutsättning brister, anser jag det självfallet att tullfrågan omprövas före femårsperiodens utgång. Såsom framgår av det anförda, bör den här förordade tullen ha provisorisk karaktär. Hur tullskyddet för denaturerad sprit skall utformas för framtiden torde få övervägas senare. E t t beslut i denna fråga kan eventuellt fattas i anslutning till statsmakternas prövning av tulltaxekommitténs blivande förslag, varvid det får övervägas om beslutet kan tillämpas omedelbart efter femårsperiodens utgång eller det provisoriska tullskj'ddet bör kvarstå ytterligare någon tid. Mail måste emellertid också räkna med att det icke heller vid tiden för nämnda prövning blir möjligt att fatta slutgiltig ståndpunkt i frågan utan man bör låta en större del av femårsperioden förflyta för att vinna nödiga erfarenheter. I sådant fall kan ett nytt provisoriskt beslut bli nödvändigt. I detta sammanhang må slutligen erinras om att tullens storlek saknar betydelse i fråga om den sprit som importeras för tillverkning av exportvaror; tull som erlagts för sådan sprit kan nämligen restitueras i samband med att den färdiga produkten exporteras. Riksdagsbehandlingen. I skrivelse till bevillningsutskottet hemställde Sveriges Kemiska industrikontor att, därest utskottet i princip förordade propositionsförslaget om en vikttull på denaturerad sprit av 10 öre per kg, utskottet måtte föreslå att tullen för sådan sprit, som uteslutande vore avsedd att användas vid tillverkning av organiska kemikalier (däri inbegripna läkemedel och krut) eller för fuktning av nitrocellulosa, i intet fall finge utgå med högre belopp än 12 % av värdet. Under åberopande av innehållet i en vid skriften fogad bilaga erinrade Kemikontoret om att den kemiska industrin icke kunde påräkna högre tull än 12 % för de av sprit tillverkade kemikalierna och att industrin därför ej heller kunde bära högre tull på denaturerad sprit än av utredningen föreslagna 1 2 % . Med exempel visades att tillverkarna av vissa viktiga produkter ej endast skulle gå miste om varje skydd för sin förädling utan t. o. m. erhålla ett negativt tullskydd. Kemikontoret underströk att endast ett mycket begränsat antal företag omfattades av kontorets förslag och att vid dessa företag denaturerad sprit i stort sett torde användas uteslutande för de med förslaget avsedda ändamålen. Bevillningsutskottet (1955:9) tillstyrkte i huvudsak propositionen; beträffande tullfrågan anförde utskottet följande: Utskottet anser i likhet med departementschefen, att man bör eftersträva en avsevärd sänkning av den nuvarande tullen för denaturerad sprit. Likaledes bör skatten på motorsprit, så snart lämpligen ske kan, jämställas med skatten på bensin. Vad departementschefen anfört till förmån för att en försiktig hållning intas under den första tiden synes emellertid bärande. Beträffande tull172

frågan får utskottet särskilt framhålla, att en slutgiltig prövning förutsattes skola såvitt möjligt ske i anslutning till att statsmakterna tar ställning till tulltaxekommitténs blivande förslag. Det förhållandevis höga tullskyddet under de närmaste åren bygger vidare på den uttryckliga förutsättningen att detsamma icke utnyttjas till monopolistisk prissättning. Denna förutsättning kan få särskild betydelse i fråga om sådan sprit som avses i kemikontorets skrift. Utskottet vill för sin del i likhet med departementschefen starkt understryka, att tullfrågan bör omprövas omedelbart, för den händelse den angivna förutsättningen skulle brista. Riksdagen godkände den 4 mars 1955 bevillningsutskottets betänkande; i enlighet med riksdagens beslut nedsattes tullen på denaturerad sprit till 10 öre per kg fr. o. m. den 1 juli 1955. Kovnnittén. För organiska kemiska produkter i allmänhet föreslår kommittén en tull av 12 % av värdet (se kap. 29). I fråga om den här avsedda spriten skulle en tillämpning av denna tullsats innebära en avsevärd nedsättning, särskilt i jämförelse med den till helt nyligen gällande tullen av 40 öre per kg, eftersom varan för närvarande kan importeras till sådana priser att nämnda värdetull motsvarar endast 4 a 5 öre per kg. Innebörden av denna nedsättning kan dock icke bedömas enbart genom dessa siffror, då den tidigare höga tullen i allmänhet icke på långt när kan ha utnyttjats. Behovet av tullskydd synes i själva verket närmast hänföra sig till konkurrens med utländsk sprit, som utbjudits till onormalt låga priser, och sulfitspritutredningen har för övrigt ansett en rationaliserad svensk tillverkning kunna komma ned även till dessa priser. Några omständigheter av beskaffenhet att på längre sikt motivera en högre tullsats än 1 2 % kan enligt kommitténs uppfattning icke anses föreligga. Med hänsyn till spritens betydelse såsom råvara för ett stort antal kemiska och kemisk-tekniska produkter får det också anses synnerligen angeläget att tullen reduceras till denna nivå. Därest en viss övergångstid skulle befinnas påkallad för detta ändamål, synes det vara lämpligt att tullen bestämmes till 12 % men kombineras med en efter vikt beräknad minimitull, vilken successivt reduceras för att slutligen helt bortfalla. Minimitullen skulle exempelvis vid den nya tulltaxans ikraftträdande kunna sättas till 8 öre per kg, efter två år reduceras till 6 öre per kg, efter ytterligare två år till 4 öre per kg för att slutligen efter ytterligare två år helt avskaffas. Därest statsmakterna med hänsyn till vad som anförts i propositionen till 1955 års riksdag skulle finna, att någon reduktion av den då beslutade 10 öres-tullen icke bör genomföras omedelbart utan först efter femårsperiodens utgång, torde man kunna ifrågasätta en snabbare avveckling därefter genom minskning av längden på de olika etapperna till förslagsvis ett år. Kommittén har beräknat tullsatserna för produkter som på ett eller annat sätt tillverkas av etylalkohol under förutsättning av en tull av 1 2 % av värdet på sistnämnda varuslag. Tillämpningen under en övergångstid av annan tullsats 173

skulle medföra rubbning av den åsyftade balansen mellan tullsatserna. Många gånger spelar dock tullen på alkohol icke större roll än att det, i varje fall under en övergångstid, bör vara möjligt att avstå från att tillgripa några särskilda tillrättaläggande åtgärder. När det gäller produkter av den egentliga kemiska industrin är förhållandet ett annat, eftersom alkoholpriset och därmed alkohol tullen här i regel spelar en mera avgörande roll. Vid tidigare rådande produktionsförhållanden har detta i praktiken icke haft någon större betydelse, eftersom producenterna i allmänhet använt av dem själva tillverkad sulfitsprit och därför varit oberoende av tullen på sådan vara. På sista tiden har emellertid den inhemska avsättningen av ifrågavarande av sprit tillverkade kemikalier stigit till en sådan nivå, att de förädlande industriföretagen måste anskaffa betydande kvantiteter sprit från andra håll. Med nuvarande utvecklingstendens är att förvänta att detta behov i större utsträckning kommer att behöva täckas genom import och för sådant ändamål utan möjlighet till restitution av tullen. Tullfrågan får därmed en helt annan och för den kemiska industrins utveckling i viss mån avgörande betydelse. Att kompensera den ökade råvarubelastning, som en tull av 10 öre per kg innebär i jämförelse med de 12 % på vilka tullsatserna på färdigfabrikaten baserats, genom att under den eventuella övergångstiden tillämpa högre tull på färdigfabrikaten, torde redan av tekniska skäl få anses uteslutet. Däremot är det möjligt att undgå olägenheterna för den kemiska industrin genom att i enlighet med Kemikontorets förut berörda förslag redan från början sätta 1 2 % tullen i kraft beträffande alkohol som användes såsom råvara i denna industri. Anordningen skulle icke innebära någon mera avsevärd försämring för sulfitspritindustrin, eftersom dess försäljningar för ifrågavarande ändamål endast utgör en obetydlig del av produktionen. Någon nämnvärd avsättning av sulfitsprit till den kemiska industrin torde för övrigt icke heller i framtiden kunna påräknas med mindre priset kan hållas på en nivå som anpassats efter tullskyddet för den organiska kemiska industrin i allmänhet. Kommittén föreslår därför att frågan om tullbelastningen på sprit som råvara för den kemiska industrin under en eventuell övergångstid löses efter den av Kemikontoret förordade principen. Nedsättningen av tullen till 12 % av värdet bör avse alkohol som kommer till användning för tillverkning av andra produkter genom kemisk omvandling av alkoholen. Med dylik användning torde ur vissa synpunkter kunna likställas användning för tillverkning av sprängämnen eller fuktning av nitrocellulosa, varför skäl synes föreligga att i enlighet med Kemikontorets förslag låta den lägre tullen gälla även vid sådan användning. Tullsatsen vid här ifrågavarande rubrik bör i princip vara oberoende av huruvida spriten är denaturerad eller icke denaturerad. I allmänhet kan man räkna med att de ur skatte- och nykterhetssynpunkt påkallade kontrollföreskrifterna kräver denaturering av varan, men i den mån detta krav skulle kunna ur nämnda synpunkter eftergivas har man icke anledning att vidhålla det för tullens del. 174

Från tullsynpunkt bör det icke möta något hinder att den denaturering, som likväl i allmänhet torde komma att fordras, verkställes först i samband med varans tullbehandling. Nr 22.10. Ättika Nuvarande tull: på fat på andra kärl GATT Förslag

per kg per kg

0:10 0: 50 15% 12 %

K K

ca 25 % ca 60 %

I I

10,1 %

Statistiska uppgifter. Till denna rubrik hänföres endast ättika med högst 10 % ättiksyra; vara med högre koncentration av dylik syra faller under nr 29.14. Denna distinktion överensstämmer icke med vare sig handels- eller industristatistikens uppdelning. För belysande av import- och produktionsförhållanden har emellertid i tabell 25 anförts samlade uppgifter rörande ättika och ättiksyra. Tabell 25. Ättika och

ättiksyra. Import På fat

År

1950 1951 1952 1953

P r odu k t i o n På andra kärl

Spritättika

Ättiksyra (som 100%)

tkr

ton

tkr

ton

tkr

ton

tkr

0 198 50 84

4 220 79 2

8 279 86 8

3 315 4 024 2 839 3 119

2 255 2 570 1973 2 207

3 578 3 913 2 983 4 499

4134 5 479 4 487 5 792

Under 10 %

Över 10 %

ton

tkr

ton

83 78 81 94

65 63 74 93

0 147 60 101

Kommittén. För den till nr 29.14 hänförliga ättiksyran har från industrins sida icke ifrågasatts annat än att den skulle draga samma tull som organiska kemiska produkter i allmänhet (12 % av värdet). Anledning torde icke i och för sig föreligga att tillämpa annan tullsats vid här ifrågavarande rubrik. Nuvarande tullsatser för ättika är visserligen formellt mycket höga, men detta gäller även om än i något lägre grad beträffande koncentrerad ättiksyra. Importen av ättika har varit obetydlig och torde avse kvaliteter med högre pris än de svenska produkterna. För vara i det svenska prisläget torde transportkostnaderna innebära ett icke obetydligt skydd. Kommittén föreslår att tullen även beträffande denna rubrik fastställes till 12 % av värdet.

Kap.

23. Restprodukter

och avfall från

beredda

livsmedelsindustrin;

fodermedel

Nr 2 3 . 0 1 . Mjöl och pulver, icke ätbara, av kött eller andra djurdelar eller av fisk, kräftdjur eller blötdjur; grevar Nr 23.02. Kli och andra restprodukter, erhållna vid siktning, målning eller skalning av spannmål eller baljfrukter Nr 2 3 . 0 3 . Betmassa och annat avfall från sockertillverkning; drav, drank och annat avfall från bryggerier eller brännerier; restprodukter från stärkelsetillverkning samt liknande restprodukter Nr 23.04. Oljekakor och andra restprodukter från utpressning eller extraktion av vegetabiliska oljor, med undantag av bottensatser Nr 23.05. Vindruv och rå vinsten Nr 23.06. Vegetabiliska produkter för foderändamål, ej hänförliga till annat nummer Nr 23.07. Fodermedel med tillsats av melass eller socker; andra beredda fodermedel Nuvarande tull: hundbröd övriga varor

per kg

0:20 fri

GATT: valmjöl och fiskmjöl Förslag

K

..

I

12,7 %

fri fri

Åtskilliga av dessa varor är avsedda a t t inbegripas u n d e r det föreslagna importavgiftssystemet för jordbruksprodukter, och det t o r d e k u n n a förutsättas a t t de jordbrukspolitiska intressena beträffande dessa rubriker härigenom blir tillgodosedda. F r å n a n d r a s y n p u n k t e r torde anledning icke föreligga a t t avgiftsbelägga varor som nu är fria från tull. Vad beträffar det för n ä r v a r a n d e tullbelagda h u n d b r ö d e t , som är en obetydlig artikel, h a r k o m m i t t é n icke funnit n å g o t tullskydd påkallat. K o m m i t t é n föreslår således a t t tullfrihet stadgas för alla r u b r i k e r n a . Kap.

24.

Tobak

Nr 2 4 . 0 1 . Tobak, rå eller obearbetad, samt avfall av tobak Nr 2 4 . 0 2 . Tobak, bearbetad, samt tobaksextrakt (tobakssås) Nuvarande Förslag

Udl

fri fri

T o b a k s v a r o r är i de flesta länder ett väl u t n y t t j a t skatteobjekt, och b e s k a t t ningen sker ofta helt eller delvis genom höga tullar. H ä r i l a n d e t tillgodoses emellertid de fiskala intressena n u m e r a u t e s l u t a n d e genom särskild t o b a k s s k a t t . V a d beträffar s k y d d s s y n p u n k t e n kan m a n bortse från den obetydliga produktionen av råtobak h ä r i landet; den erhåller stöd i liknande ordning som od176

lingen av bränneripotatis genom att det statliga monopolbolaget inlöser skörden. Tillverkningen av tobaksvaror åtnjöt tidigare skydd genom tullar, men efter införandet av tobaksmonopol avskaffades dessa och ersattes med en anordning, innebärande att tobaksskatten utgår med högre belopp för importerade varor än för svensktillverkade. Skatteskillnaden är mycket betydande i förhållande till importvarornas cif-värde och motsvarar således ett starkt tullskydd för den inhemska produktionen av tobaksvaror. Kommittén har ansett sig icke böra gå in på någon prövning av tobaksbeskattningen men vill framhålla önskvärdheten av att allmänt näringspolitiska synpunkter icke lämnas ur räkningen vid skattens avvägning mellan importerade och inhemska produkter. Nuvarande tullfrihet för tobaksvarör avser icke den import, som är medgiven bl. a. resande för eget bruk. För sådan import gäller särskilda tullsatser, vilka i stort sett är avsedda att motsvara tobaksskatten. Dessa tullsatser har icke heller prövats av kommittén utan upptagits oförändrade i taxeförslaget.

177 12. Tulltaxebetänkande.

Del II

AVDELNING

V

Mineraliska produkter Kap.

25. Salt;

svavel;

jord- och stenarter (andra gips, kalk och cement

än

malmer);

Nr 25.01. Salt (bergsalt och havssalt samt bordssalt); ren natriumklor id; moderlut från saltframställning; havsvatten Nr 25.02. Svavelkis och magnetkis, orostade Nr 25.03. Svavel, alla slag, annat än sublimerat, fällt eller kolloidalt svavel Nr 25.04. Naturlig grafit Nr 25.05. Naturlig sand, även färgad, annan än metallhaltig sand, hänförlig till nr 2 6 . 0 1 Nr 25.06. Kvarts och kvartsit Nr 25.07. Lera (kaolin, bentonit o. dyl.), andalusit, cyanit och sillimanit, även brända; mullit; chamotte och dinas Nuvarande tull GATT: koksalt (natriumklorid), svavel, grafit, sand Förslag

*n

fri *"

Nr 25.08. Krita Normaltull Nuvarande tull: onpA rhptflxl målen eller slammad Industrin Handeln Förslag:

11 å 12 %* ••• per kg

obearbetad

'rl

målen eller slammad

10 %

Statistiska

uppgifter.

Beräknad på basis av inköpt råkrita.

178 K 13 a 14 %

I m p o r t , produktion och export av målen

krita framgår av tabell 26. 1

in 0: 01 oförändrad tull *n

I 15,6 %

eller

slammad

Tabell 26. Målen eller slammad

krita. Import

Produktion

Export

År

1936/38 1950 1951 1952 1953

ton

tkr

ton

tkr

ton

tkr

4 081 7 990 10131 8 047 7 848

212 442 620 536 505

21367 16 092 16145 15 033 17 056

1293 1417 1564 1619 1735

10 293 3151 3 306 3172 4 095

452 335 397 403 457

Industrin. Från industrins sida anföres beträffande målen eller slammad krita, att inom landet tillverkas en produkt som utan tvekan är bättre än den utländska. Detta anses till stor del bero på den noggranna och kostnadskrävande bearbetningen, och man finner det naturligt att tillverkaren erhåller ett högre pris för denna kvalitet. Tillverkning förekommer emellertid även av enklare produkter; detta är särskilt fallet med den tillverkning som grundas på importerad råvara. Det pris som erhålles för sådan enklare kvalitet bestämmes helt och hållet av priset på importerad krita, och detta uppgives vara väsentligt lägre än det som enahanda vara betingar på den utländska hemmamarknaden. Därest tullen bortfölle skulle denna tillverkning omintetgöras eller också skulle tullsänkningen komma att inkasseras av importören eller hans utländske huvudman. Man framhåller i anledning av nedan refererade uttalanden från handelns sida att jordbruket icke behöver lida av en tull på krita, då detta material i mycket stor utsträckning ersatts av den billigare finmalda kalkstenen, och beträffande kabel- och gummiindustrierna framhåller man att kritan endast representerar någon eller några procent av den färdiga varans värde, varför en mot tullen svarande minskning i kritpriset icke skulle komma att påverka dessa industriers offerter i märkbar omfattning. Handeln. Från handelns sida uttalar man att den svenska kritindustrin nu synes vara så stark att tullen skulle kunna avskaffas. Den svenska varan är till färg och struktur sådan att färg- och tapetindustrierna betalar ca 25 kronor per ton mer för den svenska kritan än för den importerade. Då krita användes som fyllnadsmedel, t. ex. inom kabel- och gummiindustrierna, liksom inom jordbruket måste en så billig kvalitet som möjligt begagnas. E t t slopande av tullen på krita skulle förbättra dessa produktionsgrenars konkurrensmöjligheter gentemot utlandet. Kommittén. Den krita som tillverkas av inhemsk råvara synes i regel vara av så överlägsen kvalitet att tillverkningen icke är beroende av något tullskydd; detta torde å andra sidan innebära att en tullsänkning knappast kommer att inverka på priset för denna kvalitet. Behovet av tull hänför sig främst till den verksamhet som består i bearbetning av importerad råkrita. Enligt kommitténs 179

u p p f a t t n i n g föreligger icke tillräckliga skäl a t t avskaffa tullskyddet för denna industri, men k o m m i t t é n h a r ansett det v a r a tillräckligt med en tullsats av 10 % av värdet. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Av uppgifterna från såväl industrins som handelns sida synes framgå, a t t den krita som tillverkas av inhemsk r å v a r a har en så överlägsen kvalitet, a t t den inhemska produktionen icke torde h a något egentligt behov av tullskydd. D å ej heller några starkare skäl föreligger a t t ge stöd från det allmänna i form av tullskydd å t den verksamh e t som består i bearbetning av importerad r å k r i t a , torde enligt v å r uppfattning tullen på målen eller slammad krita böra avskaffas. Nr 25.09. Jordpigment, även brända, samt blandningar därav; naturlig järnglimmer Nr 25.10. Naturliga kalciumfosfater och naturliga kalciumaluminiumfosfater; apatit och fosfatkrita Nr 2 5 . 1 1 . Naturligt bariumsulfat (tungspat); naturligt bariumkarbonat (witherit), även bränt Nr 25.12. Diatomacéhaltiga fossilmjöl och andra liknande kiselsyrahaltiga jordarter (infusoriejord, kiselgur, trippel, diatomit o. dyl.) med skenbar specifik vikt icke överstigande 1, även brända Nr 2 5 . 1 3 . Pimsten, smärgel, naturlig korund och andra naturliga slipmedel Nuvarande tull GATT: råfosfat, tungspat, smärgel Förslag

f" fri fri

Nr 25.14. Skiffer, även i form av grovt huggna eller sågade block eller skivor Nr 25.15. Marmor, kalktuff (travertin) och liknande monument- eller byggnadskalksten med skenbar specifik vikt av 2,5 eller däröver samt alabaster, i block eller skivor, även grovt huggna eller sågade Nr 25.16. Granit, porfyr, basalt, sandsten och annan monument- eller byggnadssten, i block eller skivor, även grovt huggna eller sågade Nr 25.27. Naturlig steatit, även i form av grovt huggna eller sågade block eller skivor; talk Normaltull: sågade block och skivor: av skiffer av marmor av annan kalksten Nuvarande tull: sågade block och skivor av annan mjuk stenart än marmor . . . . per kg andra slag Industrin Förslag 180

ca 10 % 6 a 7% 8 a 9%

0:01 fri fri fri

K ca 3 %

I

Till h ä r ifrågavarande rubriker hänföres icke blott obearbetad sten enligt den definition som tillämpas i den n u v a r a n d e tulltaxan u t a n även sågade block och skivor av sten. Dessa senare artiklar tulltaxeras nu såsom arbeten a v sten och blir därigenom i vissa fall tullbelagda. K o m m i t t é n h a r i överensstämmelse med industrins egen u p p f a t t n i n g funnit hinder icke m ö t a a t t stadga tullfrihet även för dessa artiklar. Nr 25.17. Flinta; grus och singel; makadam och tjärmakadam samt annan krossad sten, som vanligen användes för vägbyggnader, banbyggnader e. dyl. eller till framställning av betong; krosskorn, skärv och pulver av stenarter, hänförliga till nr 25.15 och 25.16 Nuvarande tull GATT: grus Industrin: skärv ocli mjöl av kalksten Förslag

fri fri se texten fri

Industrin. F r å n tillverkarhåll h a r p å y r k a t s tull ( u t a n angivande a v storleken) på skärv och mjöl av marmor och annan kalksten. M a n framhåller a t t den produktion av dylikt material som förekommer inom landet är alldeles tillräcklig för a t t t ä c k a landets behov. Vissa avsättningssvårigheter till följd av överproduktion säges snarare vara a t t befara. Kommittén. Beträffande hit hänförliga varor i allmänhet h a r icke ifrågasatts ändring av n u r å d a n d e tullfrihet, och k o m m i t t é n h a r icke funnit tillräckliga skäl för någon särbehandling a v de b e r ö r d a m a r m o r - och k a l k s t e n s p r o d u k t e r n a . Nr 25.18. Dolomit, även bränd, samt stampmassa av dolomit (tjärdolomit) Nr 25.19. Naturligt magnesiumkarbonat (magnesit), även bränt Nr 25.20. Gipssten; anhydrit; bränd gips, även färgad, ej utgörande gipspreparat för dentalbruk Nr 25.21. Kalksten med huvudsaklig användning för framställning av kalk eller cement eller för metallurgiskt ändamål Nr 25.22. Kalk, osläckt eller släckt, samt hydraulisk kalk Nuvarande tull fri GATT: magnesit, även bränd; gips fri Förslag fri Nr 25.23. Portlandcement, aluminatcement, slaggcement och liknande hydraulisk cement, även färgade eller i form av klinker Normaltull Nuvarande tull Industrin Handeln Förslag

per kg per kg per kg

9 a 10 % 0: 006 0: 006 fri 0: 006

K 8 ä 9%

I 2,7 %

Statistiska uppgifter. Produktionen av cement, som före kriget utgjorde ca 0,8—1,0 milj. ton (23—29 mkr), uppgick år 1952 till 2,1 milj. ton (149 mkr). Importen har varit relativt obetydlig (under efterkrigsåren i medeltal ca 3 000 ton per år med ett värde av ca 0,6 a 0,7 mkr). En betydande export har förekommit efter kriget; för åren 1950—1953 redovisas sålunda en export av i medeltal 0,3 milj. ton (25 ä 26 mkr). Industrin. Från industrins sida framhålles att stora delar av den europeiska cementindustrin utbyggt särskild produktionskapacitet för export. Denna produktion har under efterkrigstiden kunnat avsättas på transoceana marknader till gynnsamma priser. Skulle avsättningsförhållandena på dessa marknader försvåras, är det antagligt att de exporterande länderna i Europa söker avsättning för sin exportkapacitet där de minsta hindren möter, utan att därvid taga hänsyn till produktionskostnaderna. E t t sådant konkurrensläge säges icke ha varit aktuellt hittills under efterkrigstiden, men under tiden före det andra världskriget, då överproduktion rådde i de flesta länder, sattes exportpriserna mestadels så att de fasta kostnaderna endast i begränsad utsträckning blev täckta. Man framhåller att kapitalbehovet här i landet torde vara högre än i utlandet, då anläggningarna här på grund av klimatiska förhållanden blir dyrare. Råmaterialkostnaderna är vidare i allmänhet högre i Sverige än i de länder där krita är utgångsmaterial för cementframställningen. I de länder som har tillgång till inhemska stenkol har kolpriserna varit betydligt fördelaktigare för cementindustrin än i Sverige. Av dessa skäl finner man det rimligt med ett visst tullskydd för de inhemska cementproducenterna och anser en vikttull vara att föredraga framför en värdetull. Handeln. Handeln erinrar om att någon mera betydande import av cement icke förekommit och att den införsel, som ägt rum, i regel torde ha avsett mera speciella kvaliteter. Med hänsyn till att nuvarande tull är av ringa höjd och någon mera påtaglig konkurrens från utlandet ändock icke existerar och även framdeles förefaller mindre sannolik anser handeln skäl föreligga att varan göres tullfri. Kommittén. Industrins yrkande grundar sig icke på aktuella förhållanden utan betingas av farhågor för en skärpt konkurrens i händelse av överproduktion i andra länder. Tänkbart är att tullen i vissa lägen kan ha en uppgift att fylla som skydd mot störningar från utlandet. Enligt kommitténs uppfattning skulle ett avskaffande av densamma knappast medföra någon sänkning av den inhemska prisnivån. Kommittén har därför funnit övervägande skäl tala för att bibehålla den nuvarande tullsatsen. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. I likhet med majoriteten finner vi, att de aktuella konkurrensförhållandena icke motiverar något tullskydd. Kommittémajoriteten stöder sitt förslag på farhågor för en kommande 182

skärpt konkurrens från u t l a n d e t . Dessa farhågor synes v a r a betydligt överdrivna. Vi finner det dessutom principiellt felaktigt a t t fota en tull p å diffusa a n t a g a n d e n om risker för en eventuell framtida skärpning av konkurrensläget. E n n y k t e r bedömning ger anledning till förslag om tullfrihet för denna position. Nr 25.24. Asbest Nr 25.25. Sjöskum (även polerade stycken därav) och bärnsten, även rekonstruerade; gagat (jet) Nr 25.26. Glimmer, även kluven; glimmeravfall Nuvarande tull GATT: asbest, glimmer Förslag

fri fri fri

Nr 25.27. Naturlig steatit, även i form av grovt huggna eller sågade block eller skivor; talk Behandlas tillsammans m e d n r 25.14 m. fl. Nr 25.28. Naturlig kryolit och naturlig chiolit Nr 25.29. Naturliga arseniksulfider Nr 25.30. Naturliga, råa borater och koncentrat därav, även brända, med undantag av borater, erhållna ur naturliga saltsjöar; naturlig borsyra, innehållande högst 85 viktprocent H 3 B 0 3 , beräknat på torrsubstansen Nr 25.31. Fältspat, leucit, nefelin och nefelinsyenit; flusspat Nr 25.32. Mineraliska ämnen, ej hänförliga till annat nummer; skärvor och brottstycken av keramiskt gods Nuvarande tull GATT: borax, vermikulit Förslag

fri fri fri

Kap.

26. Malm, slagg och

aska

Nr 26.01. Malm, även anrikad; svavelkis och magnetkis, rostade Nr 26.02. Slagg, glödspån och annat avfall från järn- och ståltillverkning Nr 2 6 . 0 3 . Metallaska och metallhaltiga restprodukter, ej hänförliga till nr 26.02 Nr 26.04. Annan slagg och aska, aska av havstång härunder inbegripen Nuvarande tull GATT: järnmalm, krommalm, kopparmalm, manganmalm, volframmalm, ilmenit, rutil och spetsglans Förslag

fri

fri fri 183

Kap.

27. Mineraliska därav;

bränslen, mineraloljor bituminösa ämnen;

och destillationsprodukter mineralvaxer

Nr 27.01. Stenkol samt stenkolsbriketter och liknande fasta bränslen, framställda av stenkol Nr 27.02. Brunkol och brunkolsbriketter Nr 27.03. Torv och torvbriketter samt torvmull och torvströ Nr 27.04. Koks av stenkol, brunkol eller torv, lågtemperaturkoks härunder inbegripen Nr 27.05. Retortkol Nuvarande tull fri Förslag fri Nr 27.05 bis. Lysgas, vattengas och gengas (valfri rubrik) Enligt k o m m i t t é n s u p p f a t t n i n g föreligger icke behov av a t t m e d t a g a d e n n a rubrik i t a x a n . Nr 27.06. Stenkols-, brunkols- och torvtjära samt andra mineraltjäror, härunder inbegripna delvis destillerade (toppade) tjäror samt tjäror, erhållna genom blandning av stenkolstjärbeck med kreosotolja eller andra destillationsprodukter ur stenkolstjära (s. k. preparerad tjära) Normaltull: beredd stenkolstjära Nuvarande tull: beredd stenkolstjära andra slag Industrin: beredd stenkolstjära Förslag: råtjära, även separerad rad) andra slag

ca 7 %x per kg

0:02 fri

per kg

0: 02

P ca 12 %

I 2,2 % 2

(centrifugefri 7%

Statistiska uppgifter. P r o d u k t i o n e n av beredd stenkolstjära, v a r a v vägtjära är den m e s t betydelsefulla, h a r ö k a t sedan förkrigstiden och uppgick år 1952 till cirka 24 000 ton (4,6 m k r ) ; importen är obetydlig men kan ej exakt angivas, då varuslaget redovisas tillsammans med a n d r a p r o d u k t e r . Industrin. F r å n industrins sida framhålles a t t b e h o v e t av vägtjära h a r ö k a t på grund a v vägväsendets utveckling, och d e t anses v a r a av stort värde a t t för d e t t a ä n d a m å l k u n n a u t n y t t j a den svenska r å t j ä r a n . Skillnaden i kostnadsläge mellan de svenska destillationsverken och de större verken i u t l a n d e t n ö d v ä n diggör emellertid e t t tullskydd, och d e t t a h a r med b e a k t a n d e jämväl a v skillnader i fraktkostnader m. m. av tillverkarna b e r ä k n a t s till s a m m a belopp som 1 2

Beräknad på basis av råtjära. Innefattar jämväl vissa till nr 27.16 hänförliga varor.

för n ä r v a r a n d e är gällande. Skulle d e t t a tullskydd till en del bortfalla, anses d e t icke längre bli lönande a t t bearbeta r å t j ä r a n i Sverige, u t a n den m å s t e exporteras till ofördelaktiga priser, vilket skett innan destillationsanläggningarna utbyggdes. N å g o n risk för oskäligt högt pris på vägtjäran säges icke föreligga, eftersom priset regleras av priset på oljeasfalt. D e t framhålles a t t planer föreligger på en rationellare tjärförädling inom landet, men dessa skulle omintetgöras om tullskyddet minskades, enär m a n icke skulle vilja riskera investeringarna i e t t ogynnsammare läge. Kommittén. M e d hänsyn bl. a. till möjligheten a t t u t n y t t j a r å t j ä r a n genom vidare förädling inom landet k a n det vara befogat med tull på beredd tjära, men k o m m i t t é n h a r i b e t r a k t a n d e av den inhemska produktionens ställning p å m a r k n a d e n icke funnit anledning s ä t t a denna högre än normaltullsatsen. Vad r å t j ä r a n beträffar h a r någon ändring av gällande tullfrihet icke ifrågasatts; tullfriheten bör i enlighet med hittills tillämpad praxis avse även centrifugerad tjära. Nr 27.07. Oljor och andra destillationsprodukter ur stenkolstjära samt andra oljor och produkter enligt anm. 2 till detta kapitel Nr 27.08. Stenkolstjärbeck och annat miner altjärbeck samt koks av sådant beck Nr 27.09. Råolja (crude oil) och skifferråolja Nuvarande tull fr} Förslag fri Nr 27.10. Oljor (petroleumprodukter), framställda genom destination av råolja eller skifferråolja; till andra nummer icke hänförliga produkter, vilka som väsentligaste beståndsdel innehålla minst 70 viktprocent oljor, framställda ur sådana råoljor Nuvarande tull: bensin per liter oljor m. m. innehållande fett, tvål e -dyl per kg andra slag GATT: oljor m. m. innehållande fett, tvål e. dyl per kg andra smörjoljor Industrin: oljor m. m. innehållande fett, tvål e. dyl per kg Handeln: oljor m. m. innehållade fett, tvål e. dyl Förslag: smörjfetter per kg andra slag

0:001

P

..

I

0,5 %

0:02 fri

P

..

I ca 2 %

0: 02 fri

0: 02

fri 0:02 fri

Den nuvarande tullen på bensin tillkom i syfte att vissa för tullbelagda varor gällande bestämmelser skulle bli tillämpliga för varan när denna på sin tid belades med skatt. Tullsatsens ringa storlek gör att den kan betraktas som rent nominell. Det medför emellertid vissa praktiska olägenheter att varan belägges med såväl tull som skatt. På grund härav och då syftet med tullen lika väl kan tillgodoses genom införande av ett särskilt stadgande i bensinskatteförordningen föreslår kommittén att tullen avskaffas och nämnda förordning kompletteras på lämpligt sätt. Vad beträffar oljor m. m. innehållande fett, tvål e. dyl. hänvisas till vad som anföres om liknande produkter under nr 34.03. Liksom i fråga om de till nämnda rubrik hänförliga varorna föreslås att den nuvarande tullen bibehålles för smörj fetter (dock enligt den allmänna regeln beräknad på nettovikten och icke såsom för närvarande på bruttovikten) men i övrigt avskaffas. Beträffande övriga hithörande produkter, vilka för närvarande är tullfria, ifrågasattes icke någon ändring. Nr 27.11. Rå butan och rå propån, råa petroleumgaser samt andra råa gasformiga kolväten Nuvarande tull per kg (brutto) 0: 051 P 20 ä 25 % I .. Industrin per kg (netto) 0: 08 Handeln fri Förslag per kg (netto) 0: 05 Statistiska uppgifter. Produkter av här ifrågavarande slag (gasol) framställes inom landet såväl av skifferoljeindustrin som vid bearbetningen av importerad råolja; tillverkningen uppgick år 1952 till cirka 19 000 ton med ett värde av 8,1 mkr och torde befinna sig i stigande. Importens storlek kan ej angivas, då varuslaget redovisas tillsammans med andra produkter, men import torde endast ha förekommit sporadiskt och i obetydlig omfattning. Industrin. Av skifferoljeindustrin framhålles att tillverkningen förutsätter en i förhållande till produktionens storlek synnerligen dyrbar anläggning och sålunda har höga fasta kostnader. På grund härav är alla tillverkare synnerligen angelägna att utnyttja sin produktionskapacitet, vilket gör att de lätt kan exportera varan till underpris. Hela den svenska marknaden har upparbetats av den inhemska industrin, vilken fått göra avsevärda ekonomiska uppoffringar för detta ändamål. De utländska producenterna skulle, om tullen borttoges eller minskades, också härigenom få en favör. Även de producenter, som framställer varan ur importerad råolja, påyrkar fortsatt tullskydd, närmast som uppfostringstull. Handeln. På importörhåll anser man att gasol såsom utgörande bränsle icke bör vara tullbelagd. Man har bl. a. framhållit att varan levereras till svenska 1

Enligt uppgift motsvarande 0: 08 å 0: 09 per kg netto.

gasverk och a t t med n u v a r a n d e höga priser på kol utvecklingen k u n d e gå d ä r h ä n a t t gasverken helt omställdes för distribution av gasol. Även för industriändamål k u n d e m a n t ä n k a sig a t t gasolen finge betydligt större a n v ä n d n i n g än tidigare. Kommittén. D e n från importörhåll framförda s y n p u n k t e n k a n självfallet förtjäna b e a k t a n d e , m e n å a n d r a sidan k a n v a r a n ä n n u så länge k n a p p a s t likställas med traditionella bränslen. Enligt k o m m i t t é n s uppfattning bör d e t med h ä n s y n bl. a. till den betydelse som v a r a n torde ha för den svenska skifferoljeindustrins ekonomi icke ifrågakomma a t t nu avskaffa tullen. K o m m i t t é n h a r dock icke funnit det befogat a t t s ä t t a tullen högre än för den organisk-kemiska industrin i allmänhet u t a n föreslår a t t tullen genom övergång från b r u t t o - till nettoviktsförtullning nedsättes till en nivå som i stort sett torde m o t s v a r a standardtullsatsen p å d e t t a o m r å d e (se k a p . 29). Nr 27.12. Vaselin Nuvarande tull GATT: vaselin, naturlig Industrin Handeln Förslag

per kg

0:02

per kg

0:02 fri fri fri

P

..

I 2,7 %

K o m m i t t é n föreslår i överensstämmelse med den kemiska industrins egen uppfattning a t t den nu u t g å e n d e tullen på vaselin avskaffas. Nr 27.13. Petroleumvax (paraffin, slackvax, m i k r o vax), ozokerit, ceresin, montanvax och andra mineralvaxer, även färgade Nr 27.14. Bitumen (asfalt), petroleumkoks och andra ur råoljor erhållna restprodukter Nr 27.15. Naturlig bitumen och naturasfalt; asfaltsten och naturlig bitumenhaltig sand; bituminösa skiffrar Nuvarande tull fri GATT: paraffin fri Förslag fri Nr 27.16. Bituminösa blandningar på basis av asfalt (naturlig eller annan), mineraltjära eller mineraltjärbeck (t. ex. asfaltlösningar, asfaltemulsioner, asfaltmastix) Nuvarande tull: flytande beckandra slag Industrin Handeln

och

asfaltpreparat per kg

0:02 fri oförändrad tull se texten 187

Förslag:

i flytande form (direkt emulgerbara produkter härunder inbegripna) . . . . andra slag

7% fri

Enligt gällande taxa drager flytande preparat av här ifrågavarande slag samma tull som beredd stenkolstjära (se nr 27.06). Detta får även anses naturligt i betraktande av att varuslagen i fråga med avseende på egenskaper och användning står varandra mycket nära. Från importörhåll har man yrkat att s. k. varmasfaltlösning måtte befrias från tull. Nämnda vara utgöres av asfalt som tillsatts med lösningsmedel av något slag i syfte att göra varan mera lätthanterlig. Ibland är tillsatsen mindre så att produkten fortfarande är fast ehuru mera lättsmält, ibland är tillsatsen större så att varan blir mer eller mindre flytande. Tillfrågade sakkunniga anser det emellertid knappast möjligt att uppdraga någon gräns mellan dylika preparat i flytande form och andra flytande produkter av tjära och asfalt. Enligt de sakkunnigas uppfattning torde den nuvarande gränsdragningen, d. v. s. å ena sidan flytande (tullbelagda) och å andra sidan fasta (tullfria) produkter, ehuru även denna gränsdragning är vansklig, vara den enda som i praktiken kan tillämpas något så när tillfredsställande; med flytande preparat anses böra jämställas direkt emulgerbara produkter. Kommittén föreslår på grund härav, att flytande och direkt emulgerbara produkter belägges med samma tull som beredd stenkolstjära eller 7 % av värdet, under det att övriga hithörande produkter liksom f. n. lämnas tullfria. Nr 27.16 bis. Elektrisk ström (valfri rubrik) Enligt kommitténs uppfattning föreligger icke behov av att medtaga denna rubrik i taxan.

A V D E L N I N G VI

Produkter av kemiska och närstående industrier Kap. 28. Oorganiska kemiska föreningar; oorganiska och organiska ningar av ädla metaller, av radioaktiva grundämnen, av sällsynta jordartsmetaller och av isotoper

före-

Allmänna synpunkter I nuvarande tulltaxa är ett betydande antal oorganiska kemiska föreningar särskilt nämnda, några med tullfrihet men de flesta med vikttullsatser av olika höjd. Taxan innehåller vidare en omfattande tullfri samlingsrubrik, avseende huvudsakligen oorganiska produkter av vissa särskilt angivna klasser. Övriga varuslag blir hänförliga till slumprubriken för kemiska preparat med tull av 15 % av värdet. De oorganiska produkter som hänföres till denna rubrik är dock i stort sett av mindre vikt. Förefintligheten av nyssnämnda tullfria samlingsrubrik medför att den oorganiska kemiska industrin ofta saknar tullskydd såväl för redan befintlig produktion som för potentiell tillverkning. I detta hänseende skiljer sig förhållandena avsevärt från vad som gäller för den organiska kemiska industrin (jfr kap. 29). Tullens höjd varierar synnerligen starkt för olika tullbelagda varuslag. Någon genomsnittssiffra för tullnivån kan knappast angivas. Även normaltullsatserna varierar avsevärt för olika varor. Nämnas må att dessa tullsatser i allmänhet icke kunnat baseras på kalkyler av det slag som använts inom flertalet andra områden utan grundar sig på industrins uppskattning av manufaktureringsgraden för olika produkter. Industrin. Beträffande den kemiska industrins betydelse för vårt land anföres från industrins sida bl. a. beredskapssynpunkten. Även om denna synpunkt här i och för sig anses spela större roll än på flertalet andra områden lägger man dock icke huvudvikten härvid. Såsom det viktigaste motivet framhåller man i stället, under åberopande av ett uttalande av långtidsutredningen, att det är av mycket stor vikt för landets industriella framtid att äga en väl utvecklad kemisk industri. Man hyser dock icke den uppfattningen att det i allmänhet skulle vara berättigat att genom ett extra tullskydd stödja en tillverkning som sannolikt aldrig kan bli räntabel i vårt land. Förefintligheten av en inhemsk industri kan emellertid, hävdas det, vara till fördel för konsumenterna genom att framtvinga prissänkningar på den utländska varan. Just på det kemiska 189

området hade före kriget systemet med internationella karteller fått stor utbredning, och en tydlig tendens till en återgång till dessa förhållanden säges vara märkbar. Bortsett härifrån framhålles de fasta kostnadernas avgörande roll i den kemiska industrin, vilket medför att konkurrensen där blir särskilt skarp i händelse av ett överskott på produktionskapacitet i världen. På kemikalieområdet är dumping därför en mycket vanlig företeelse. Enär dumping av begränsad storlek icke anses kunna bekämpas med särskilda antidumpingtullar, är en vanlig tull av storleksordningen 10—15 % i allmänhet nödvändig för kemiska produkter. Tillverkarna av oorganiska kemikalier kan dock med få undantag acceptera de beräknade normaltullsatserna. Enligt vad som redovisas i det följande under kap. 29 påyrkas för de organiska kemikalier, vilka skall tullbeläggas, en enhetlig tullsats av 15 % av värdet. Betraktar man den rent kemiska industrin som en enhet anses de föreslagna tullsatserna innebära en väsentlig nedsättning av nu gällande tullskydd. Industrin utgår emellertid från att antidumpinglagstiftningen åtminstone i fråga om kemikalier i framtiden skall kunna snabbt tillämpas. Beträffande varor som för närvarande är tullfria framhålles att dessa ofta har ganska hög normaltullsats. I utlandet är ifrågavarande industriprodukter ofta tullbeskattade. Man anser det vara felaktigt att utgå från att de inhemska tillverkarna av dessa produkter, vilka i allmänhet måste tillmätas stor betydelse icke minst ur beredskapssynpunkt, har bättre förutsättningar att klara sig utan skydd än tillverkarna av många nu tullskyddade varor. I fråga om en rad varor av här åsyftat slag avstår industrin dock för närvarande från att begära tullskydd. Handeln. Från handelns sida fästes uppmärksamheten på att ett stort antal kemikalier f. n. är belagda med tull, trots att någon tillverkning ej förekommer inom landet. Särskilt gäller detta sådana varuslag, som i nuvarande tulltaxa är hänförliga till någon av diversepositionerna. Man anser det i första hand angeläget, att nu utgående tullsatser slopas för dessa varuslag. Tvekan uttalas angående lämpligheten av övergång till värdetullar, i synnerhet beträffande varuslag för vilka emballagekostnaderna utgör en väsentlig del av varans pris och för vilka skilda slag av emballage kommer i fråga, varvid man i första hand åsyftar de vanligaste syrorna. Vidare framhålles att flertalet kemikalier utgör råvaror för tillverkning av viktiga förnödenheter, varför ett ökat tullskydd kan komma att påverka kraven på tullskydd inom ett flertal industrier och därigenom indirekt ge upphov till prishöjningar, som kan vara av större betydelse än den direkta prishöjningen för kemikalien i fråga. Särskilt med hänsyn härtill anser man det angeläget, att den låga tullnivå, som hittills tillämpats för kemikalieområdet, bibehålies även i fortsättningen och att ett införande av tullskydd undvikes för de viktiga råvaror, som hittills varit tullfria. Kommittén. Många av de faktorer som kan inverka på tullfrågans bedömande är självfallet gemensamma för stora delar av den kemiska industrins område. 190

Förhållandena är dock så skiftande med avseende på olika varuslag, att kommittén icke funnit det möjligt att uppdraga någon generell riktlinje beträffande tullsättningen för oorganiska kemikalier. De olika varuslagen kommer därför att i det följande behandlas var för sig. I den mån särskilda synpunkter på de individuella varuslagen anförts från industrins eller handelns sida kommer dessa att redovisas under vederbörliga positioner, men i övrigt får beträffande den å ömse sidor förda argumenteringen hänvisas till förestående allmänna synpunkter. Här må nämnas att industrin under ett flertal positioner föreslagit tullfrihet för dit hänförliga produkter av mindre betydelse, som enligt gällande taxa hänföres till slumprubriken för kemiska preparat och således f. n. drager tull med 15 % av värdet. När kommittén i dylika fall följer industrins förslag har — liksom då industrin föreslagit bibehållande av hittills gällande tullfrihet — några särskilda kommentarer i allmänhet icke ansetts påkallade. Genom dessa förslag har f. ö. handelns önskemål om tullfrihet för varuslag som icke tillverkas inom landet i betydande omfattning tillgodosetts. Nr 28.01. Halogener (fluor, klor, brom och jod) Normaltull: klor ca 10 % Nuvarande tull: klor (förtätad) per kg (brutto) 0:05 fluor (förtätad) .. . per kg (brutto) 0: 05 brom och jod fri GATT: jod fri Industrin: klor 7% andra fri Förslag: klor 7% andra fri

P ca 30 %

I 26,6%

Den viktigaste hit hänförliga produkten är klor, som före kriget importerades i betydande mängd. Numera täcker den svenska industrin behovet. Även om konkurrensen för närvarande torde vara obetydlig, bör tullen, som nu är mycket hög, enligt kommitténs uppfattning icke helt avskaffas. Kommittén har funnit den av industrin föreslagna tullen 7 % av värdet lämpligt avvägd. Vad beträffar övriga produkter under denna rubrik har kommittén i enlighet med industrins förslag funnit tullfrihet böra medgivas i den mån varorna icke redan är fria från tull. Nr 28.02. Svavel, sublimerat eller fällt; kolloidalt svavel Nuvarande tull GATT Förslag

fri fri fri 191

Nr 2 8 . 0 3 . Kol ( k i m r ö k , c a r b o n black, a n t r a c e n s v a r t , acetylensvart, l a m p s v a r t o. dyl.) Nuvarande tull per kg 0: 05 P ca 13 % J I 4,1 % GATT 5% Industrin per kg 0:05 Handeln fri Förslag fri Tillverkningen inom landet är obetydlig och avser kvaliteter som icke t o r d e konkurrera m e d de importerade p r o d u k t e r n a . Enligt k o m m i t t é n s u p p f a t t n i n g föreligger icke tillräckliga skäl a t t bibehålla tullen på h i t h ö r a n d e varuslag. Nr 28.04. Vätgas, ädelgaser och a n d r a ickemetaller I. Syre Normaltull Nuvarande tull Industrin: flytande annat Förslag

per kg (brutto)

12 å 13 % 0:05 15 % 8% 10 %

D e n n u v a r a n d e tullen är i förhållande till v ä r d e t m y c k e t hög. Likväl t o r d e den såvitt a n g å r syre i k o m p r i m e r a d (icke flytande) form icke spela någon större roll, eftersom tillverkningen av sådan vara mestadels sker i mindre anläggningar a v huvudsakligen lokal betydelse. N å g o n egentlig konkurrens från u t l a n d e t s sida torde bl. a. på grund av t r a n s p o r t k o s t n a d e r n a icke föreligga beträffande dylik vara. I fråga om syre i flytande form ligger förhållandena a n n o r l u n d a till. Vara av d e t t a slag framställes u t o m l a n d s i stora anläggningar såsom b i p r o d u k t vid vissa tillverkningsprocesser, och t r a n s p o r t k o s t n a d e r n a t o r d e i d e t t a fall icke ha någon avgörande betydelse, varför p r o d u k t e n i fråga synes ha stora möjligheter a t t konkurrera på den svenska m a r k n a d e n . Enligt k o m m i t t é n s u p p f a t t n i n g är det därför m o t i v e r a t med tull på syre, och k o m m i t t é n h a r funnit tullen böra fastställas till 10 % av värdet. II. Kisel Normaltidl Nuvarande Industrin Förslag

tull

per kg per kg per kg

5å6% 0:07 P ca 3 % 0: 07; alt. 6 % 0:07

I

..

D e n n a v a r a behandlas tillsammans med kiseljärn u n d e r n r 73.02. I enlighet med v a d som där anföres föreslås oförändrad tull. III. Gul fosfor Normaltull Nuvarande tull Industrin Förslag 1

Avser kimrök.

ca 9 % fri 9% fri

Industrin. Tillverkaren anför a t t m a n jämsides med tillverkningen av fosfor för tändsticksindustrin u p p t a g i t eller ä m n a r u p p t a g a tillverkning av fosforsyra och a n d r a fosforföreningar. F ö r a t t t ä c k a behovet av gul fosfor ä r en n y fabrik under uppförande, och m a n anser det ö n s k v ä r t a t t tillverkningen får tullskydd åtminstone u n d e r tio år. Såsom skäl härför åberopas även tillverkningens b e t y delse ur b e r e d s k a p s s y n p u n k t . Kommittén. Enligt k o m m i t t é n s uppfattning föreligger det m e d hänsyn bl. a. till a t t fosforn i d e t t a fall endast är en m e l l a n p r o d u k t i tillverkarens egen fabrikation icke tillräckliga skäl a t t införa tull på denna hittills tullfria p r o d u k t . IV. Övriga varor

Normaltull: väte och kväve Nuvarande tull: väte och kväve, förtätade per kg (brutto) ädelgaser, icke förtätade andra slag GATT: ädelgaser, förtätade ädelgaser, icke förtätade Industrin: väte och kväve Förslag

12 ä 13 %

0: 05 15% fri fri 15% 8% frJ

Beträffande h ä r avsedda tullfria varuslag h a r någon ändring icke ifrågasatts. D e tullbelagda varorna ä r icke a v större betydelse, och tullen torde ur skyddss y n p u n k t icke spela n ä m n v ä r d roll. K o m m i t t é n h a r funnit tullfrihet böra medgivas för samtliga här ifrågavarande produkter. Nr 28.05. Alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller; sällsynta jordartsmetaller, yttrium och skandium härunder inbegripna; kvicksilver Nuvarande Förslag

tull

fri fri

Nr 28.06. Klorväte, förtätat eller i vattenlösning (saltsyra); klorsulfonsyra Nr 28.08. Svavelsyra; oleum (rykande svavelsyra) Normaltull Nuvarande tull: saltsyra och svavelsyra klorsulfonsyra Industrin Handeln Förslag 13. Ttdltaxebetänkande. Del II

ca 8 % per kg

0:006 15 % 8% s e texten 5%

P

6 å 7%

I

Industrin. Från industrins sida har icke framförts någon speciell motivering för yrkandet om normaltull för dessa varor. Handeln. Från handelns sida framhålles beträffande saltsyra och svavelsyra, att fraktkostnaderna är av utslagsgivande betydelse, varför någon import under normala förhållanden knappast förekommer. Tullskydd anses därför icke erforderligt. Därest tull likväl skulle ifrågakomma bör den utgå i form av oförändrad vikttull. Värdetull anses icke lämplig med hänsyn till att värdet beräknas inklusive emballage, vilket beträffande produkter av ifrågavarande slag ofta har ett högre värde än den däri befintliga varan. Kommittén. Någon import av saltsyra eller svavelsyra förekommer praktiskt taget icke, utan den inhemska produktionen behärskar marknaden för dessa varor. En bidragande orsak härtill torde vara transportsvårigheter vid import i damejeanner. Nya transportmetoder är emellertid under utveckling, t. ex. användning av plastklädda tankvagnar och tankfartyg, och man befarar på industrihåll att detta skall leda till en skärpt konkurrens, även om något aktuellt hot icke föreligger. Då man icke kan räkna med samma transportskydd som tidigare, har kommittén icke ansett det befogat att avskaffa tullen. Enligt kommitténs uppfattning bör det emellertid vara tillräckligt med en tull motsvarande 5 % av värdet. Handelns invändningar mot värdetull torde främst sammanhänga med de nuvarande tullvärdebestämmelserna, enligt vilka värdet av emballaget skall inräknas i tullvärdet, något som kan leda till mindre önskvärda konsekvenser när det gäller exempelvis låneemballage. Denna olägenhet skulle elimineras genom de av kommittén föreslagna reglerna, enligt vilka i stället kostnaden för emballaget skall inräknas i tullvärdet. Enligt kommitténs uppfattning bör tullskyddet ha formen av en värdetull av nyss angiven storlek och denna tullsats bör tillämpas icke blott för saltsyra och svavelsyra utan även för den mindre viktiga klorsulfonsyran.

Nr 28.07. Svaveldioxid Normaltull Nuvarande tull Industrin Förslag

per kg (brutto)

ca7% 0: 05 7% 5%

Denna vara står i kemiskt hänseende nära svavelsyra och har ansetts böra beläggas med samma tull som denna syra. Nr 28.08. Svavelsyra; oleum (rykande svavelsyra) Behandlas tillsammans med nr 28.06. 194

Nr 28.09. Salpetersyra; b l a n d n i n g a r av svavelsyra och salpetersyra Normaltull Nuvarande tull GATT Industrin Handeln förslag

per kg

per kg

11 ä 12 % 0:022 10% 10% 0: 022 10 %

P ca 11 %

I 7,3 %

Industrin. F r å n industrins sida framhålles a t t salpetersyra tillverkas a v ammoniak, för vilken p r o d u k t m a n p å y r k a t en tull av 15 % av v ä r d e t (se n r 28.16); därest d e t t a y r k a n d e bifalles, förklarar m a n sig emellertid beredd a t t acceptera den i G A T T b u n d n a 1 0 % tullsatsen för salpetersyra. Handeln. F r å n handelns sida u t t a l a r m a n , a t t fraktkostnaderna i förening med n u v a r a n d e tullskydd torde utgöra e t t tillräckligt skydd för den svenska produktionen, varför den n u v a r a n d e vikttullen bör bibehållas. Kommittén. Till skillnad från vad fallet är med saltsyra och svavelsyra förek o m m e r n o r m a l t viss i m p o r t a v salpetersyra, varför tullen h ä r spelar en mera påtaglig roll än n ä r det gäller syror av förstnämnda slag. K o m m i t t é n h a r dock oavsett tullen på a m m o n i a k icke funnit anledning överskrida den i G A T T b u n d n a n i v å n 10 % av v ä r d e t . Nr 28.10. Fosforpentoxid; meta-, orto- och pyrofosforsyra Normaltull Nuvarande tull: fosforsyra fosforpentoxid GATT: fosforpentoxid Industrin Handeln Förslag

ca 10 % per kg

per kg

0:015 15 %

P

..

15 % 10 % 0: 015 5 %

I 0,6 %

'

Beträffande fosforsyra är förhållandena analoga med saltsyra och svavelsyra, d. v. s. den inhemska produktionen dominerar helt m a r k n a d e n , vilket även h ä r i viss m å n t o r d e s a m m a n h ä n g a med de n u v a r a n d e t r a n s p o r t k o s t n a d e r n a . Enligt k o m m i t t é n s u p p f a t t n i n g bör v a r a n beläggas med s a m m a tull som de b å d a a n d r a syrorna eller 5 % a v v ä r d e t . D e t t a skulle innebära en höjning a v tullskyddet m e n ligger avsevärt u n d e r normaltullen. S a m m a tullsats b ö r tillämpas på fosforpentoxid. Nr 2 8 . 1 1 . Arseniktrioxid, arsenikpentoxid och arseniksyror Nr 2 8 . 1 2 . Bortrioxid och borsyra Nuvarande tull: bortrioxid andra slag

15 % fri 195

GATT: bortrioxid borsyra Industrin Förslag

15 % fri fri fri

Nr 2 8 . 1 3 . A n d r a oorganiska syror och a n d r a oxider av ickemetaller I. Svaveltrioxid Nuvarande tull Industrin Förslag

per kg

0: 006 8% 5%

D e n n a v a r a är a n h y d r i d till svavelsyra och bör liksom i gällande taxa beläggas m e d s a m m a tull som sådan syra. II. Koldioxid (kolsyra) Normaltull Nuvarande tull: flytande per kg (brutto) fast (torris) per kg (brutto) Industrin per kg (netto) Förslag

11 ä 12 % 0:05 1 0:05 2 0:10 12 %

P ca 33 % P ca 19 %

I I

.-

Industrin. F r å n industrins sida h a r uppgivits a t t de svenska priserna ligger a v s e v ä r t u n d e r priserna i a n d r a europeiska länder och a t t någon a n n a n i m p o r t än den som skett genom producenterna själva i tillfälliga bristsituationer icke förekommit på senare tid. Speciella förhållanden anses likväl motivera e t t relat i v t högt tullskydd. M a n pekar i d e t t a hänseende främst på a t t förbrukningen växlar med årstiden, vilket k a n göra det möjligt för u t l ä n d s k a k o n k u r r e n t e r a t t allvarligt störa m a r k n a d e n u n d e r dödsäsongen. Vidare åberopas a t t m a n på vissa håll i u t l a n d e t k a n framställa v a r a n a v s e v ä r t billigare på basis av naturliga kolsyrekällor eller som avfallsprodukt vid a m m o n i a k s y n t e s , vilka framställningsm e t o d e r emellertid säges innebära stora risker för a v b r o t t i produktionen med d ä r a v följande olägenheter för kolsyreförsörjningen. D e n svenska kolsyreindustrin är u p p b y g g d på e t t visst tullskydd, och m a n anser det icke tillrådligt a t t n u kraftigt reducera d e t t a . Värdetull anses olämplig på grund av a t t v a r a n k a n införas m e d relativt lågt värde i stora t a n k v a g n a r eller block för a t t sedan fördelas och distribueras i mindre behållare eller förpackningar. Kommittén. Även om den inhemska produktionen helt behärskar m a r k n a d e n , k a n e t t tullskydd vara av betydelse med h ä n s y n b l a n d a n n a t till säsongväxlingarna, men k o m m i t t é n h a r icke funnit d e t m o t i v e r a t a t t överskrida normaltullsatsen. Tullen bör självfallet icke avse prestationer som nedlägges på importv a r a n efter införseln, varför d e t från industrins sida anförda a r g u m e n t e t mot värdetull icke k a n anses vara b ä r a n d e . 1 2

Enligt uppgift motsvarande ca 0:15 per kg netto. Enligt uppgift motsvarande 0: 08 a 0: 09 per kg netto.

III. Perklor syra Normaltull Nuvarande tull GATT Industrin Förslag

ca 11 % 15 % 15% 15 % 12 %

Industrin. D e t anses angeläget a t t tullen icke sänkes, enär m a n m å s t e r ä k n a med a t t om några år ö v e r s k o t t s k v a n t i t e t e r k o m m e r a t t saluföras till låga priser från fabriker, som nu är u n d e r uppförande i olika länder. Kommittén. Enligt k o m m i t t é n s uppfattning k a n industrins farhågor för en potentiell konkurrens p å d e t t a område icke motivera högre tull än mot normaltullen ungefär s v a r a n d e 12 % av värdet. IV. Andra produkter Nuvarande tull: fluorväte, cyanväte föreningar i form av förtätade gaser per kg (brutto) andra slag GATT: föreningar med 15 % värdetull . . . . Industrin Handeln Förslag

fri 0: 05 15 % 15 % fri fri fri

.Wi Nr 28.14. Halogenider och oxihalogenider av ickemetaller I. Fosforklorider och fosforoxiklorid

Normaltull Nuvarande GATT Industrin Förslag

tull

ca 10 % 15 % 15% 10 % 10 %

K o m m i t t é n h a r funnit normaltullsatsen b ö r a tillämpas, vilket innebär en sänkning av n u v a r a n d e tull med en tredjedel. II. Andra produkter

Nuvarande tull: klorsvavel, arsenikhalogenider föreningar i form av förtätade gaser per kg (brutto) andra slag GATT: föreningar med 15 % värdetull . . . . Industrin Handeln Förslag

fri 0: 05 15 % 15 % fri fri fri 197

Nr 28.15. Sulfider av ickemetaller, s. k. fosfortrisulfid h ä r u n d e r inbegripen I. Köld i sulfit! (kolsvavla) Normaltull Nuvarande Industrin Förslag

ca. 1 % fri 7% 5%

tull

Industrin. F r å n industrins sida uppgives a t t de u t l ä n d s k a fabrikanterna, delvis genom statsingripanden, h a r tillgång till billigare r å v a r a (svavel) än de svenska. Tillverkningen bör av tekniska skäl fortgå kontinuerligt, vilket gör a t t ö v e r s k o t t s k v a n t i t e t e r ofta utbjudes till m y c k e t låga priser. I n d u s t r i n åberopar vidare till stöd för sitt y r k a n d e produktionens betydelse u r b e r e d s k a p s s y n p u n k t . Kommittén. K o m m i t t é n h a r funnit visst tullskydd befogat m e n i b e t r a k t a n d e bl. a. av a t t det h ä r rör sig om en förut tullfri v a r a icke a n s e t t sig k u n n a förorda högre tull än 5 % av värdet. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. D e n i förhållande till prod u k t i o n e n utomordentligt ringa importen ( å r 1954 endast 44 kg) synes enligt v å r u p p f a t t n i n g icke ge någon grund för e t t a n t a g a n d e , a t t det skulle föreligga potentiella risker för en sådan s t a r k k o n k u r r e n s som m o t i v e r a r införande a v tullskydd för det n u tullfria varuslaget. Vi hänvisar till v å r t principuttalande u n d e r position 25.23. Över h u v u d taget m å s t e det k r ä v a s synnerligen starka skäl om m a n vill vidta åtgärden a t t införa tull på en förut tullfri vara. II. Andra produkter Nuvarande tull: fosforseskvisulfid, arseniksulfider . . . andra slag GATT: föreningar med 15 % värdetull . . . . Industrin Handeln Förslag ...".....

fri 15% 15 % fri fri fri

Nr 28.16. Ammoniak, förtätad eller i vattenlösning Normaltull Nuvarande förtätad kaustik Industrin Handeln Förslag

ca 11 % tull: per kg (brutto) per kg (netto)

0: 05 P ca 12 % I 0: 05 P ca 30 % I 15 % vikttull motsvarande högst normaltullen 12 %

E h u r u någon i m p o r t av a m m o n i a k p r a k t i s k t t a g e t icke förekommer, har k o m m i t t é n med hänsyn till det för n ä r v a r a n d e höga tullskyddet ansett det moti198

verat med en tull a v 12 % av värdet, m o t s v a r a n d e ungefär den b e r ä k n a d e normaltullen; beträffande handelns y r k a n d e om vikttull hänvisas till v a d som anförts under nr 28.06, 28.08.

Nr 28.17. Natriumhydroxid (kaustikt natron, kaustik soda); kaliumhydroxid (kaustikt kali); natrium- och kaliumperoxid Normaltull Nuvarande tull: natriumhydroxid: fast lösning kaliumhydroxid: fast lösning peroxiderna Industrin Handeln: natriumhydroxid Förslag

9 å 10 %

per kg per kg

0:025 0: 025

P ca 6 % P ca 26 %

I 4,8 % I 17,9 %

per kg per kg

0:045 0:025 fri 10 %

P ca P ca

I 5,9 % I

3% 5%

5% 8%

Tillverkningen av n a t r i u m - och kaliumhydroxid h a r m å n g d u b b l a t s sedan före kriget, u n d e r d e t a t t importen g å t t tillbaka och p å senare år v a r i t m y c k e t obetydlig. N å g o t aktuellt h o t m o t den inhemska produktionens dominerande ställning på den svenska m a r k n a d e n synes icke föreligga. I n d u s t r i n h a r dock u t t r y c k t farhågor för en stötvis i n s ä t t a n d e konkurrens, s a m m a n h ä n g a n d e bl. a. m e d a t t m a n vid framställningen erhåller b e s t ä m d a proportioner klor och alkali, vilket l ä t t medför avsättningssvårigheter för endera p r o d u k t e n med åtföljande risk för dumping. Enligt k o m m i t t é n s uppfattning föreligger dock icke tillräckliga skäl a t t vidtaga en så stor höjning av tullen på ifrågavarande p r o d u k t e r i fast form som en tillämpning av normaltullsatsen skulle innebära. F ö r lösningar skulle denna tullsats visserligen i regel innebära en b e t y d a n d e sänkning, men d e n n a torde i h u v u d s a k v a r a av nominell k a r a k t ä r ; en v a r a a v d e t t a slag åtnjuter självfallet redan i fraktkostnaderna ett a v s e v ä r t skydd. K o m m i t t é n h a r funnit 8 % a v v ä r d e t innebära en lämpligt a v v ä g d tullsats. Vad beträffar de till d e n n a rubrik hänförliga peroxiderna, vilka f. n. är tullfria, h a r k o m m i t t é n funnit en tullbeläggning motiverad med h ä n s y n bl. a. till deras s a m b a n d med den n u m e r a tullbelagda väteperoxiden (nr 28.54); den för hydroxid e r n a föreslagna tullen 8 % h a r ansetts k u n n a tillämpas även h ä r . Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Såsom majoriteten konstaterar, h a r importen av ifrågavarande varuslag g å t t tillbaka och på senare år varit mycket obetydlig, m e d a n produktionen m å n g d u b b l a t s . D e faktorer som 199

ligger b a k o m denna utveckling skulle i och för sig k u n n a motivera k r a v på tullsänkning. I varje fall kan vi icke finna d e t befogat a t t för dessa a r t i k l a r fastställa högre tullsatser än 5 % . Beträffande de till d e n n a rubrik hänförliga peroxiderna, vilka för n ä r v a r a n d e är tullfria, h a r vi med h ä n s y n till s a m b a n d e t med väteperoxiden (position 28.54) ansett en tullsats av 5 % vara lämplig ä v e n för de h ä r ingående peroxiderna. Nr 28.18. Oxider, hydroxider och peroxider av magnesium, strontium och barium Nuvarande Förslag

tull

fri fri

Nr 28.19. Zinkoxid och zinkperoxid Normaltull: zinkoxid Nuvarande tull Industrin: zinkoxid Handeln Förslag

ca 3 % fri 3% fri fri

Statistiska uppgifter. Omfattningen av import, p r o d u k t i o n och export zinkoxid (zinkvitt) framgår av tabell 27. Tabell 27.

av

Zinkoxid. Export

Produktion

Import År

1936/38 1950 . . 1951 . . 1952 . . 1953 . .

ton

tkr

ton

tkr

ton

tkr

7 412 8 853 4 599 3130 4 459

3 204 11 122 12 352 6183 5104

923 4 300 3 300 2 636 4 641

437 6 900 9 200 5 350 5 652

5 1 35 30 288

3 1 90 49 404

P r o d u k t i o n av zinkoxid (zinkvitt) i större skala h a r tagits u p p u n d e r kriget och täcker n u m e r a n ä r m a r e hälften av behovet. I n d u s t r i n h a r till stöd för yrk a n d e t om tullskydd åberopat a t t de u t l ä n d s k a k o n k u r r e n t e r n a , som h a r en säker tullskyddad m a r k n a d , k a n d u m p a förefintliga produktionsöverskott u t a n a t t d e t t a i praktiken k a n m ö t a s med a n t i d u m p i n g t u l l ; en viss ordinär tull anses därför nödvändig och principiellt riktig. N å g r a aktuella avsättningssvårigheter synes dock icke föreligga, u t a n y r k a n d e t torde ha gjorts med t a n k e p å ett skärpt konkurrensläge i framtiden. K o m m i t t é n h a r funnit övervägande skäl tala för a t t icke nu frångå gällande tullfrihet.

Nr 28.20. Aluminiumoxid och aluminiumhydroxid; konstgjord korund Nr 28.21. Kromoxider och kromhydroxider Nr 2 8 . 2 2 . Manganoxider Nr 2 8 . 2 3 . Järnoxider och järnhydroxider Nr 28.24. Koboltoxider och kobolthydroxider Nr 28.25. Titanoxider Nr 28.26. Tennoxider (stannooxid och stannioxid) Nuvarande tull GATT: järnseskvioxid (rödfärg) Förslag

fri fri fri

Nr 28.27. Blyoxider Normaltull Nuvarande tull GATT: blymönja Industrin Handeln Förslag

5 a 6% fri fri 5% fri fri

I fråga om blyoxider (inkl. mönja) åberopar industrin e n a h a n d a skäl för tullbeläggning som beträffande zinkoxid (se nr 28.19), men k o m m i t t é n h a r icke heller h ä r a n s e t t skäl föreligga a t t nu frångå gällande tullfrihet, vilken för övrigt beträffande den viktigaste artikeln (blymönja) är b u n d e n i G A T T . Nr 28.28. Andra oorganiska baser, hydrazin och hydroxylamin samt deras oorganiska Salter härunder inbegripna; andra oxider, hydroxider och peroxider av metaller Normaltull: hydrazin Nuvarande tull: hydrazin och hydroxylamin samt deras oorganiska salter andra slag GATT: hydrazin och hydroxylamin samt deras oorganiska salter Industrin: hydrazin och oorganiska salter därav Förslag: hydrazin och oorganiska salter därav andra

ca 10 %

15% fri

15% 10 % 10 % fri

I fråga om denna rubrik h a r k o m m i t t é n funnit sig k u n n a följa industrins förslag, som innebär a t t tullen på hydrazin s a m t oorganiska salter d ä r a v sänkes till 10 %, vilket ungefär m o t s v a r a r normaltullsatsen, m e d a n tullfrihet bibehålies eller i vissa fall införes för övriga h ä r avsedda varuslag. 201

Nr 28.29. Fluorider; fluosilikater, fluoborater och andra fluorkomplexa salter Nuvarande tull: fluorider fluorkomplexa salter GATT: fluorkomplexa salter Industrin Handeln Förslag

fri 15 % 15 % fri fri fri

Nr 28.30. Klorider och oxiklorider I. Kalciumklorid (vägsalt) Normaltull Nuvarande GATT Industrin Handeln Förslag

ca 9 % fri 3% 9% fri fri

tull

Statistiska uppgifter. går av tabell 28. Tabell 2S.

I m p o r t , produktion och export av d e t t a varuslag fram-

Kalciumklorid. Export

Produktion

Import År

1936/38 1950 1951 1952 1953

ton

tkr

ton

tkr

ton

tkr

77 677 43 910 85 505 90 227 92 940

5 881 8 464 16168 19 367 19 296

13 785 11 152 13 228 14 825

2 016 2 064 2 558 2 794

5 1631 790 2 356 415

2 254 182 518 118

Industrin. Tillverkaren h ä v d a r a t t förefintligheten a v en inhemsk p r o d u k t i o n inneburit a t t prisnivån k u n n a t hållas väsentligt lägre p å den svenska m a r k n a den än på övriga m a r k n a d e r . D ä r e s t det b e g ä r d a tullskyddet erhålles r ä k n a r m a n med a t t k u n n a genomföra en utökning och rationalisering av tillverkningen och h o p p a s därigenom k u n n a ytterligare sänka priset. I d e t t a s a m m a n h a n g u n d e r s t r y k e s även den stora militära betydelse som v a r a n fått p å senare år genom den ökade motoriseringen a v v å r t lands försvar. Vidare framhålles a t t staten, som är den huvudsakliga köparen a v v a r a n , genom tullinkomsten skulle få ersättning för eventuell fördyring av i m p o r t v a r a n . Handeln. F r å n handelns sida framhålles a t t den svenska produktionen varierar mellan 10 000 och 15 000 t o n m e d a n hela b e h o v e t u p p g å r till 80 000 ä 90 000 ton. Priset p å den svenska p r o d u k t e n är för n ä r v a r a n d e lägre än importpriset.

M a n betvivlar a t t den inhemske tillverkaren k a n öka sin produktion så a t t n ä m n v ä r t större del av behovet kan tillgodoses. Varan anses därför böra förbli tullfri, särskilt som en tull huvudsakligen skulle d r a b b a de statliga och k o m m u nala vägförvaltningarna. Kommittén. R e d a n befintlig produktion av kalciumklorid synes icke vara beroende av n å g o t tullskydd. Införandet av en tull skulle således n ä r m a s t v a r a m o t i v e r a t av en önskan a t t u t ö k a produktionen. Enligt i n h ä m t a d e upplysningar skulle emellertid den produktionsökning, som n ä r m a s t skulle k u n n a möjliggöras a v tullen, endast m o t s v a r a en jämförelsevis obetydlig del a v konsumtionen. Fördelarna ur allmän s y n p u n k t av en dylik utvidgning a v tillverkningen får enligt k o m m i t t é n s u p p f a t t n i n g anses problematiska, i synnerhet som m a n icke torde k u n n a bortse från möjligheten a t t tullskyddet k a n k o m m a a t t u t n y t t j a s för den redan befintliga produktionen. D e t bör även observeras a t t tullen enligt G A T T är maximerad till 3 % , varför e t t införande av den vida högre tullsats, som p å y r k a s av industrin, skulle vara förenat m e d vanskligheter ur handelspolitisk s y n p u n k t . K o m m i t t é n h a r vid r å d a n d e förhållanden a n s e t t övervägande skäl tala för a t t tullfriheten bibehålies. Vissa projekt föreligger emellertid för u t n y t t j a n d e av naturliga förekomster av kalciumklorid, varigenom större delen a v landets behov av denna v a r a skulle k u n n a tillgodoses a v inhemsk produktion. F r å g a n k a n härigenom i viss m å n k o m m a i e t t a n n a t läge, och det bör icke v a r a uteslutet a t t vid b e d ö m a n d e a v förutsättningarna för realiserandet a v dessa projekt j ä m v ä l överväga, h u r u v i d a och i v a d m å n statligt stöd i form a v tull k a n vara m o t i v e r a t . II. Andra produkter Nuvarande Förslag

tull

fri fri

Nr 2 8 . 3 1 . K l o r i t e r och h y p o k l o r i t e r NormalUdl Nuvarande tull: kalciumhypoklorit och klorkalk andra slag GATT: kalciumhypoklorit och klorkalk andra slag Industrin: kalciumhypoklorit och klorkalk andra slag Handeln: hypokloriter Förslag: kalciumhypoklorit och klorkalk andra slag

ca 9 % ....

fri 15%

....

fri 15%

....

fri 10% fri

....

fri 10%

Beträffande de för n ä r v a r a n d e tullfria p r o d u k t e r n a kalciumhypoklorit och klorkalk h a r någon ändring av tullfriheten icke ifrågasatts. F ö r r u b r i k e n i övrigt h a r k o m m i t t é n funnit tullen böra i överensstämmelse med industrins förslag n e d s ä t t a s till 10 % a v v ä r d e t . Nr 28.32. K l o r a t e r och p e r k l o r a t e r I. Natriumklorat Normaltull Nuvarande tull Industrin Handeln Förslag

ca 10 % fri 10 % fri 5%

K o m m i t t é n h a r funnit visst tullskydd m o t i v e r a t för denna p r o d u k t men med hänsyn bl. a. till hittills r å d a n d e tullfrihet a n s e t t tullsatsen b ö r a begränsas till 5 % av v ä r d e t . Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Enligt v å r u p p f a t t n i n g har icke skäl a v sådan s t y r k a framförts som skulle k u n n a motivera, a t t man å s ä t t e r en för n ä r v a r a n d e tullfri v a r a en tullsats om 5 % . Jämför v a d som ovan sagts om position 28.15:1. Reservation av herr Hansson. F ö r n ä r v a r a n d e är denna v a r a tullfri. M o t i v e ringen för en tullbeläggning synes främst v a r a a t t förhindra dumping. D å det är synnerligen tvivelaktigt om en tull av föreslagen storlek h a r sådan verkan, torde någon anledning a t t frångå tidigare tullfrihet k n a p p a s t föreligga. II. Övriga klorater Nuvarande tull Förslag III. Perklorater Normalttdl Nuvarande tull GATT Industrin Förslag

fri fri

ca 12 % 15 % 15% 15 % 12 %

F ö r perklorater h a r tullen ansetts böra b e s t ä m m a s till s a m m a belopp som för m o t s v a r a n d e syra (se n r 28.13:111). Nr 2 8 . 3 3 . B r o m i d e r och o x i b r o m i d e r ; b r o m a t e r och p e r b r o m a t e r ; hypobromiter Nr 28.34. J o d i d e r och oxijodider; j o d a t e r och p e r j o d a t e r Nr 2 8 . 3 5 . Sulfider, polysulfider h ä r u n d e r i n b e g r i p n a Nuvarande tull: bromider, jodider, vissa sulfider m. m. fri bromater, jodater, vissa sulfider m. m. 15 %

GATT: bromater, jodater, vissa sulfider m. m. Industrin Handeln Förslag

15 % fri fri fri

Nr 28.36. Ditioniter (hydrosulfiter), även stabiliserade m e d organiska ä m n e n , sulfoxylater h ä r u n d e r i n b e g r i p n a I. Natriumformaldehydsulfoxylat Nuvarande tull Industrin Handeln Förslag

fri 15 % se texten 5%

Industrin. Principiellt h a r industrin a n s e t t v a r a n böra draga s a m m a tull som organiska kemikalier i allmänhet (enligt k o m m i t t é n s förslag 12 % av v ä r d e t ) . F r å n s e t t d e t t a a r g u m e n t h a r till stöd för y r k a n d e t åberopats a t t de svenska tillverkarnas försäljningsmöjligheter på den inhemska m a r k n a d e n katastrofalt försämrats på grund a v e t t hänsynslöst priskrig. D ä r e s t icke tullskydd erhålles h a r m a n för avsikt a t t nedlägga produktionen, vilket skulle innebära en allvarlig nackdel ur b e r e d s k a p s s y n p u n k t . Särskilt h a r framhållits a t t e t t n e g a t i v t tullskydd u p p k o m m e r på grund av a t t vissa r å v a r o r är tullbelagda. Handeln. F r å n handelns sida h a r ifrågasatts huruvida tillräckligt s t a r k a beredskapsskäl föreligger och p e k a t s på möjligheten av a t t a n v ä n d a a n d r a prepar a t . Vidare h a r m a n med h ä n s y n till den ringa m a r k n a d e n h ä r i landet u t t a l a t tvivel på a t t en svensk tillverkning på lång sikt k u n d e visa sig lönande. D ä r e s t tull skulle ifrågakomma för v a r a n h a r m a n a n s e t t d e n s a m m a böra begränsas till vad som fordras för a t t undanröja det negativa tullskyddet. Kommittén. K o m m i t t é n h a r funnit det m o t i v e r a t med en tull av 5 % a v värdet, i h u v u d s a k m o t s v a r a n d e tullbelastningen på de vid tillverkningen anv ä n d a råvarorna. II. Andra produkter Nuvarande tull Förslag

fri fri

Nr 28.37. Sulfiter och tiosulfater Nuvarande Förslag

tull

fri fri

Nr 28.38. Sulfater, a l u n a r t e r h ä r u n d e r i n b e g r i p n a ; peroxisulfater

(persulfäter)

I. Aluminiumsulfat (inkl. kaliumaluminiumsulfat)

Normaltidl Nuvarande tull Industrin Handeln Förslag

per kg

ca 10 % 0:01

P ca 5 %

I 2,5 %

< #. 70 fri 5% 205

Statistiska uppgifter. Aluminiumsulfat tillverkas i b e t y d a n d e k v a n t i t e t e r inom l a n d e t (år 1952: 39 OOO ton, 8 m k r ) , under det a t t importen är obetydlig (inklusive kaliumaluminiumsulfat: 1952: 2 850 ton, 0,7 mkr; 1953: 1 811 ton, 0,6 m k r ) . Industrin. F r å n industrins sida har uppgivits a t t e n b a r t i E u r o p a finnes e t t 20-tal större aluminiumsulfatfabriker, och m a n r ä k n a r m e d a t t konkurrensen k a n bli synnerligen h å r d i framtiden. E t t s k ä r p t konkurrensläge säges redan h a i n t r ä t t , vilket belyses av a t t m a n efter kriget förlorat cirka hälften av sin exportmarknad. Handeln. F r å n handelns sida h a r framhållits a t t den svenska produktionen t ä c k e r så g o t t som hela behovet. I m p o r t e n avser kvaliteter som icke tillverkas inom landet, och priset är högre för den importerade v a r a n än för den svenska. N å g o t tullskydd anses därför icke vara erforderligt. Kommittén. Enligt k o m m i t t é n s uppfattning föreligger icke tillräckliga skäl a t t avskaffa tullen men icke heller a t t höja den till normaltullsatsen. K o m m i t t é n h a r funnit en tullsats av 5 % av v ä r d e t v a r a lämpligt a v v ä g d . D e t t a överenss t ä m m e r m e d v a d som föreslagits beträffande svavelsyra och innebär ungefär oförändrat tullskydd för den inhemska produktionen. Liksom för n ä r v a r a n d e bör tullen för aluminiumsulfat gälla även för kaliumaluminiumsulfat (kalialun). II. Ferrosulfat och kopparsulfat Normaltull Nuvarande tull: ferrosulfat per kg kopparsulfat per kg GATT: kopparsulfat Industrin Handeln: kopparsulfat Förslag

ca 8 % 0:005 0: 05

P ca 3 % P ca 4 %

I 3,3 % I 4,4 %

10 % 8% 5% 5%

•NflflHN&iaufe^^

mmmmm

V a r o r n a i fråga är relativt obetydliga artiklar, som sedan länge varit tullbelagda h ä r i landet. K o m m i t t é n h a r ansett tullen böra bibehållas och liksom för svavelsyra och aluminiumsulfat b e s t ä m m a s till 5 % av v ä r d e t . III. Natriumsulfat Normaltull Nuvarande tull Industrin Handeln Förslag

ca 7 % fri 5% fri fri

Statistiska uppgifter. I m p o r t , produktion och export av natriumsulfat (glaubersalt) framgår av tabell 29.

Tabell 29.

Natriumsulfat. Import

Produktion

Export

Är

1936/38 1950 1951 1952 1953

ton

tkr

ton

tkr

ton

tkr

152 096 83 239 87 333 80 095 86 213

6 946 5 830 7 791 11619 7 873

13 178 52 234 50 082 44 887 48 877

467 3 584 3 418 4 996 4 080

449 300 247 65 73

26 20 20 6 6

Industrin. Y r k a n d e t om tullbeläggning motiveras särskilt m e d a t t den u t ländska konkurrensen l ä t t får k a r a k t ä r av dumping, vilken så länge den är av måttlig storlek icke anses k u n n a m ö t a s med antidumpingtull. Handeln. F r å n handelns sida framhålles a t t den svenska produktionen, som endast täcker en mindre del av behovet, h a r e t t naturligt skydd i fraktkostnaderna, varför m a n anser tullskydd icke böra ifrågakomma, särskilt som produkten är en viktig r å v a r a för cellulosa-, textil- och tvättmedelsindustrierna. Kommittén. Enligt k o m m i t t é n s uppfattning k a n risken för en framtida d u m pingkonkurrens icke motivera införandet av en p e r m a n e n t tull på d e n n a viktiga industriråvara, och k o m m i t t é n h a r icke heller i övrigt funnit tillräckliga skäl föreligga a t t nu frångå hittills gällande tullfrihet. IV. Andra produkter Nuvarande tull: metallperoxisulfater andra slag GATT: metallperoxisulfater Industrin Handeln Förslag

15 % fri 15% fri fri fri

Nr 28.39. Nitriter och nitrater I. Ammoniumnitrat

Normaltull Nuvarande tull Industrin Förslag

per kg

ca 11 % 0:10 15 % 12 %

I n u v a r a n d e taxa faller a m m o n i u m n i t r a t oavsett renhetsgrad under en och s a m m a rubrik med tull a v 10 öre per kg. Till förevarande rubrik i den n y a n o m e n k l a t u r e n hänföres endast vara med över 33 % kvävehalt, m o t s v a r a n d e 96 a 97 % a m m o n i u m n i t r a t , u n d e r det a t t v a r a av lägre renhetsgrad behandlas som gödselmedel enligt n r 31.02. Någon n ä m n v ä r d import förekommer i allmän-

het icke, vilket dock k a n bero på a t t den n u v a r a n d e tullen är hög (för v a r a hänförlig till denna rubrik torde den m o t s v a r a omkring 20 % av v ä r d e t ) . K o m m i t t é n h a r med hänsyn bl. a. till d e t t a förhållande funnit tullen böra fastställas till 12 % av värdet. II. Andra produkter

Nuvarande tull: natrium- och kaliumnitrat m. m. . . vissa nitriter GATT: natriumnitrat vissa nitriter Industrin Handeln Förslag

fri 15 % fri 15 % fri fri fri

Nr 28.40. Fosfiter, hypofosfiter och fosfater I. Natrium-, kalium- och ammoniumfosfater samt kalciumfosfater Normaltull Nuvarande tull: natrium fosfat per kg kaliumfosfat per kg ammoniumfosfat per kg benprecipitat och annat dikalciumfosfat annat kalciumfosfat GATT: benprecipitat kalciumfosfater (andra än dikalciumfosfat) Industrin: benprecipitat andra Handeln Förslag: natrium-, kalium- och ammoniumfosfater samt kalciumfosfater (andra än benprecipitat) benprecipitat

ca 10 % 0:015 T 0: 015 0:015

P ca 3 %

11,9%

P

I 1,3 %

fri 15 % fri 15 % fri 10 % se texten

5% fri

Statistiska uppgifter. I m p o r t , produktion och export a v benprecipitat och a n n a t dikalciumfosfat s a m t natriumfosfat framgår a v tabell 30. Industrin. F r å n industrins sida anföres bl. a. a t t tillverkningen a v fosfater byggts u p p huvudsakligen u n d e r det senaste världskriget m e n dock icke utgör 1

Dinatriumfosfat, avsett för framställning av kreatursfoder eller för användning som fodermedel, är dock tullfritt.

Tabell 30. Benprecipitat

och annat dikalciumjosjat; Import

natriumfosfat. Ex port

Produktion

År ton

tkr

ton

tkr

ton

tkr

0 5 44 268 552

0 7 62 124 195

Benpreci-pitat och annat dikalciumfosfat 1936/38 1950 1951 1952 1953

2 915 7 651 10 125 4 953 8 295

403 2 995 4 600 2111 2 873

6 075 5192 2 751 5 949

2 438 2 441

1 799 2 071 1 536 3 052

1280 2 429 1444 2 452

7 988 10 389 6 049 8 750

4 725 6 461 3 477 4 449

981 2 041

Natriumfosfat 1936/38 1950 . 1951 . . 1952 . . 1953 . .

467 852

1 479

någon krisföreteelse. Forskningen har år efter år skapat nya användningsområden för dessa produkter. Utvecklingen har varit densamma i övriga länder, och de utländska konkurrenterna har kontinuerligt ökat sin tillverkningskapacitet. Detta har medfört ideliga rubbningar i förhållandet mellan tillgång och efterfrågan, och konkurrenterna har försökt finna avsättning för sin överskottsproduktion på den svenska marknaden. Priserna har därvid närmast haft karaktären av dumpingpriser. För lång tid framöver måste man räkna med att produktionskapaciteten kommer att avsevärt överstiga efterfrågan. Den svenska marknaden är på grund härav av största betydelse för den inhemska industrin, och man befarar att bli nödsakad inskränka produktionen om man icke kan erhålla tillräckligt tullskydd. Detta vore mycket beklagligt, icke minst med hänsyn till det betydande kapital, som hittills investerats i anläggningarna. Dessutom kommer en minskad produktion att innebära ett sämre utnyttjande av de fasta kostnaderna, inklusive kostnaderna för nödvändig forskning och utveckling av denna produktionsgren. Då produktionen av fosfater är av stor betydelse för tvättmedelsindustrin och framför allt för jordbruket under avspärrningstider, anses det vara ett beredskapsintresse att fosfaterna lämnas ett tullskydd, som gör det möjligt att upprätthålla produktion och forskning på nuvarande nivå. Vid den tidpunkt då tullfrihet infördes för dikalciumfosfat och dinatriumfosfat för foderändamål tillverkades icke dessa produkter inom landet. Då sådan tillverkning numera förekommer finner man det rimligt att dessa produkter lämnas samma tullskydd som andra fosfater. Handeln. Från handelns sida framhålles beträffande natriumfosfater att den inhemska produktionen dominerar hemmamarknaden. Importen uppgår endast 14. Tulltaxebetänkande. Del II

till 15 ä 20 % av behovet och utgöres huvudsakligen av högre fosfater (natriummetafosfat, tripolyfosfat, natriumtetrapyrofosfat). Dessa ingår som ej oväsentlig beståndsdel i de moderna tvättmedlen. En värdetull motsvarande normaltullsatsen skulle innebära en avsevärd tullhöjning för dessa högre fosfater och medföra risk för återverkningar på tvättmedelspriserna. Då den svenska produktionen av fosfater med nuvarande tullskydd synes ha kunnat hävda sig i konkurrensen, bör en tullhöjning kunna undvikas. Vad beträffar fosfater för foderändamål framhåller man att även mononatriumfosfat börjat användas för sådant ändamål och därför bör göras tullfritt. Kommittén. Gällande tullsats innebär vid nuvarande prisnivå ett obetydligt tullskydd. Kommittén har med hänsyn bl. a. till de ojämna utländska utbuden funnit en viss förbättring av tullskyddet motiverad men icke ansett det påkallat med en höjning ända till normaltullnivån. Enligt kommitténs uppfattning får en tullsats av 5 % av värdet anses innebära en rimlig avvägning mellan de skilda intressen som kan göra sig gällande. Kommittén har funnit denna tullsats böra tillämpas jämväl för kalciumfosfater, vilka därigenom skulle bli belagda med en enhetlig tull i stället för nuvarande tullfrihet eller 15 % av värdet; undantag har dock ansetts böra göras för den speciella form av dikalciumfosfat som benämnes benprecipitat, beträffande vilken produkt tillräcklig anledning icke ansetts föreligga att frångå den i GATT bundna tullfriheten. Enligt gällande tulltaxa medges tullfrihet för dinatriumfosfat, avsett uteslutande för framställning av kreatursfoder eller användning som fodermedel. Förutsättningarna för denna anordning får anses ha i väsentlig mån förändrats i och med att inhemsk produktion av dylik vara upptagits. Då vidare anordningen i fråga förorsakat avsevärda olägenheter ur tullsynpunkt, beroende på svårigheten i många fall att erhålla garanti för importvarans slutliga användning, har kommittén icke funnit tillräckliga skäl bibehålla eller såsom från handelns sida ifrågasatts utvidga densamma. Ändringen torde icke vara av någon större betydelse för jordbrukets vidkommande. II. Andra produkter Nuvarande tull GATT Industrin Handeln Förslag

15 % 15% fri fri fri

Nr 28.41. Arseniter och arsenater Nuvarande tull GATT: natrium-, kalcium- och blyföreningar Förslag 210

fri fri fri

Nr 28.42. Karbona ter och peroxikarbonater (perkarbonater), härunder inbegripet ammoniumkarbonat, innehållande ammoniumkarbamat Normaltull: ammoniumkarbonat Nuvarande tull: ammoniumkarbonat peroxikarbonater andra GATT: ammoniumkarbonat peroxikarbonater natriumbikarbonat magnesiumkarbonat Industrin: ammoniumkarbonat andra Handeln: peroxikarbonater Förslag: ammoniumkarbonat andra

9 å 10 % per kg

0:07 15 % fri

P

I 14,9 %

15 % 15 % fri fri 10 % fri fri 10 % fri

I fråga om d e n n a rubrik h a r k o m m i t t é n k u n n a t ansluta sig till industrins förslag, i n n e b ä r a n d e n e d s ä t t n i n g a v tullen på a m m o n i u m k a r b o n a t (även innehållande a m m o n i u m k a r b a m a t ) till en m o t normaltullsatsen svarande nivå, bortt a g a n d e av tullen p å peroxikarbonater s a m t bibehållande a v tullfriheten för övriga varor. Nr 28.43. Cyanider, enkla eller komplexa Nuvarande tull: kalium- och natriumcyanider m. m. ej särskilt nämnda metallcyanider . . GATT: ej särskilt nämnda metallcyanider . . Industrin Förslag

fri 15 % 15 % fri fri

Nr 28.44. Fulminater och cyanater Nuvarande tull: kvicksilverfulminat cyanater GATT: cyanater Industrin Handeln Förslag

per kg

0: 20 15 % 15 % fri fri fri 211

Kommittén har i enlighet med industrins förslag funnit tullen på här ifrågavarande produkter böra avskaffas. Nr 28.45. Silikater I. Alkalisilikater Normaltull Nuvarande tull: metasilikat vattenglas i stycken vattenglas i lösning GATT: natriumsilikat Industrin Handeln Förslag

ca 10 % per kg per kg per kg

0:01 0:01 0:01

P ca 3 % P .. P ca 5 %

I 2,9 % I 5,7 % I 1,2 %

5% 10 % se texten 5%

Handeln. Beträffande metasilikat framhålles från handelns sida att den inhemska produktionen är förlagd till ett företag som täcker ungefär 7 5 % av behovet. Priset på den svenska varan har successivt sänkts, vilket medfört en minskning av importen. Redan ett uttagande av GATT-bindningen 5 % anses komma att innebära ett monopol för den svenske tillverkaren. I fråga om vattenglas framhålles att dylik vara i stycken ej tillverkas här i landet och att vattenglas i lösning på grund av vattenhalten ej i nämnvärd omfattning ifrågakommer till import. Nuvarande tull anses därför böra slopas, i varje fall beträffande vattenglas i stycken. Det framhålles att den ende tillverkare här i landet, som framställer vattenglas i lösning på annat sätt än genom upplösning av importerat vattenglas i stycken (samma företag som svarar för metasilikattillverkningen), endast täcker en obetydlig del av den totala konsumtionen. Kommittén. Kommittén har icke funnit tillräckliga skäl föreligga att enligt industrins yrkande höja tullen till normalnivån, vilket för övrigt skulle kräva uppbrytning av den i GATT gjorda bindningen vid 5 % av värdet, men funnit en tullsats av sistnämnda storlek innebära ett lämpligt avvägt tullskydd för såväl metasilikat som vattenglas. II. Andra produkter Nuvarande tull: silikater, utgörande glas- eller porsej särskilt nämnda metallsilikater . . GATT: ej särskilt nämnda metallsilikater . .

fri 15% 15% fri fri fri

Nr 28.46. Borater och p e r b o r a t e r I. Natriumperborat Normaltull Nuvarande tull Industrin Handeln Förslag

ca 9 % fri 10% fri 5%

Industrin. Enligt v a d som anföres från industrins sida h a r erfarenheten visat a t t n a t r i u m p e r b o r a t är synnerligen konjunkturkänsligt såtillvida a t t tillfälliga överskott i E u r o p a medför stora u t b u d på den svenska m a r k n a d e n till säkerligen förlustbringande priser. Sverige anses emellertid h a naturliga förutsättningar a t t skapa en bestående och växande perborattillverkning, men härför fordras a t t m a n erhåller e t t tullskydd av å t m i n s t o n e 10 % av värdet. Handeln. F r å n handelns sida framhålles a t t e t t u t t a g a n d e av normaltullsatsen skulle få en kraftigt prishöjande verkan för tvättmedelsindustrin och innebära en k ä n n b a r kostnadsökning för textilindustrin och därför icke bör ifrågakomma. Kommittén. Vad som anförts från industrins sida k a n enligt k o m m i t t é n s mening icke anses u t g ö r a tillräcklig motivering för a t t å s ä t t a den förut tullfria v a r a n så hög tull som 1 0 % , i synnerhet som produktionen e n d a s t täcker en mindre del a v behovet och k o n s u m e n t e r n a således skulle å s a m k a s en fördyring som k n a p p a s t stode i rimlig proportion till den fördel m a n vill u p p n å , men k o m m i t t é n h a r å a n d r a sidan a n s e t t e t t visst skydd befogat och föreslår i d e t t a syfte en tull av 5 % av v ä r d e t . II. Andra produkter Nuvarande tull GATT: borax Förslag

fri fri fri

Nr 28.47. Salter av metalloxidsyror (t. ex. k r o m a t e r , p e r m a n g a n a t e r , stannater) Nr 2 8 . 4 8 . A n d r a salter och peroxisalter av oorganiska syror, m e d u n d a n t a g av azider Nuvarande tull: kalium- och natriumbikromat m. m. ej särskilt nämnda föreningar . . . . GATT: kromater och bikromater av metaller ej särskilt nämnda föreningar Industrin Handeln Förslag

fri 15 % fri 15 % fri fri fri 213

Nr 28.49. Ädla metaller i kolloidal form; amalgamer av ädla metaller; salter och andra oorganiska eller organiska föreningar av ädla metaller, albuminater, proteinater, tannater och liknande föreningar härunder inbegripna, även om de icke äro kemiskt definierade Normaltull: silvernitrat ca 4 % Nuvarande tull: metaller i kolloidal form samt amalfri gamer 2:50 silvernitrat per kg fri bromider, jodider, kromater m. m. 0:20 sprängämnen per kg 15% ej särskilt nämnda föreningar GATT: fri kromater ej särskilt nämnda föreningar 15% Industrin: 7 ä 8% silvernitrat fri andra Handeln: silvernitrat oförändrad tull Förslag: silvernitrat 3% andra fri F r å n industrins sida h a r endast p å y r k a t s tull för silvernitrat, vilken p r o d u k t sedan g a m m a l t varit belagd med tull. K o m m i t t é n h a r funnit tullen b ö r a bes t ä m m a s till 3 % a v värdet, vilket ungefär m o t s v a r a r d e t n u v a r a n d e tullskyddet. Nr 28.50. Radioaktiva kemiska grundämnen och radioaktiva isotoper; oorganiska och organiska föreningar av sådana grundämnen eller isotoper, även om de icke äro kemiskt definierade Nr 28.51. Isotoper, ej hänförliga till nr 2 8 . 5 0 , samt oorganiska och organiska föreningar därav, även om de icke äro kemiskt definierade Nr 28.52. Salter och andra oorganiska eller organiska föreningar av torium, uran eller sällsynta jordartsmetaller, yttrium och skandium härunder inbegripna; blandningar av till detta nummer hänförliga salter och föreningar Nuvarande GATT Industrin Handeln Förslag

tull

div. div. fri fri fri

Nr 28.53. Flytande luft Normaltull Nuvarande tull Industrin Förslag 214

per kg (brutto)

12 a 13 % 0: 05 8% fri

F l y t a n d e luft utgör i regel icke någon handelsvara; p r o d u k t e n torde i taxan böra u p p t a g a s med tullfrihet. Nr 28.54. Väteperoxid Normaltull Nuvarande Industrin Handeln Förslag

ca 10 % 8% 10 % 10 % 10 %

tull

I enlighet med industrins och handelns samstämmiga y r k a n d e n h a r k o m m i t t é n funnit tullen böra fastställas till den m o t normaltullsatsen s v a r a n d e nivån 10 % a v värdet. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Tullen på d e t t a varuslag fastställdes så sent som år 1952 och med hänsyn till a t t producenten torde sakna inhemsk konkurrens finner vi icke något skäl a t t b i t r ä d a den a v majoriteten föreslagna tullhöjningen. Nr 28.55. Fosfider Nuvarande tull: arsenikfosfid, ferrofosfor; andra metallfosfider, utgörande metallegeringar

fri 15%

GATT: 15% fri fri

Industrin

Nr 28.56. Karbider (t. ex. kiselkarbid, borkarbid och metallkarbider) I. Kalciumkarbid Normaltull Nuvarande tull GATT Industrin Förslag

per kg

ca 10 % 0:025 10% 10 % 8%

P ca 6 %

I

..

D e n inhemska produktionen dominerar helt m a r k n a d e n , och någon i m p o r t förekommer p r a k t i s k t t a g e t icke. Tullen torde likväl spela viss roll för a t t skydda m a r k n a d e n m o t tillfälliga störningar, vilket k a n v a r a a v särskilt v ä r d e med hänsyn till v a r a n s betydelse som bas för en stor del a v den organisk-kemiska industrin. K o m m i t t é n har dock icke funnit högre tull än 8 % av v ä r d e t vara för d e t t a ä n d a m å l påkallad. 215

II. Andra produkter Nuvarande tull: bariumkarbid per kg bor-, kisel- och andra metallkarbider ej särskilt nämnda karbider GÅTT: kiselkarbid ej särskilt nämnda karbider Industrin Förslag

0: 025 fri 15 % fri 15 % fri fri

Nr 28.57. Hydrider, nitrider, azider, silicider och borider Nr 28.58. Andra oorganiska föreningar, härunder inbegripna destillerat vatten och annat vatten av motsvarande renhet samt amalgamer av oädla metaller Nuvarande GATT Industrin Förslag

tull

div. div. fri fri Kap.

29.

Organiska

kemiska

föreningar

Allmänna synpunkter Vissa organiska kemiska föreningar är särskilt u p p t a g n a i gällande tulltaxa, antingen med tullfrihet eller med vikttullar av m y c k e t varierande storlek. A n d r a faller under speciella rubriker, såsom förtätade gaser, l u k t ä m n e n och sprängämnen, i allmänhet med olika vikttullsatser. D e t stora flertalet organiska kemikalier hänföres emellertid till slumprubriken för kemiska p r e p a r a t och drager en tull av 15 % av v ä r d e t . Härigenom h a r i regel den organiska kemiska industrin så a t t säga a u t o m a t i s k t fått e t t s t a r k t tullskydd för n y u p p t a g n a och framför allt potentiella tillverkningar. Importincidensen för de tullbelagda v a r o r n a utgjorde år 1953 i genomsnitt ca 1 3 % ; r ä k n a t efter hela konsumtionen av de tullbelagda v a r o r n a torde tullnivån ligga omkring 1 5 % . N å g r a normaltullsatser för individuella varuslag h a r a v skäl som s a m m a n h ä n g e r med vad industrin i det följande anför i allmänhet icke k u n n a t b e r ä k n a s . Enligt industrins u p p skattning av de organiska p r o d u k t e r n a s manufaktureringsgrad u p p g å r emellertid normaltullsatsen i genomsnitt till 10 % av v ä r d e t . D e n n y a nomenklaturen innebär en långtgående specificering av varorna i enlighet med den kemiska systematikens k r a v . Följden h ä r a v är a t t n u v a r a n d e tulltaxenummer i allmänhet splittras u p p p å e t t flertal rubriker i den n y a taxan. F r a m f ö r allt gäller d e t t a förut berörda slumprubrik, v a r a v delar återfinnes under p r a k t i s k t t a g e t samtliga positioner. Industrin. D e allmänna s y n p u n k t e r som den kemiska industrin anfört p å tullskyddsfrågan h a r refererats under n ä r m a s t föregående kapitel (sid. 189 f.). Beträffande nu ifrågavarande organiska p r o d u k t e r anser industrin, a t t den 216

nya nomenklaturen, ehuru teoretiskt välgrundad, utgör en olämplig bas för differentiering av tullskyddet. Tillämpning av de tankegångar, som ligger bakom normaltullsatserna, skulle leda till en synnerligen detaljerad och svårhanterlig tulltaxa. Olikheter beträffande tullsatsens storlek skulle ifrågakomma nästan lika mycket mellan olika varor inom samma position som mellan olika positioner. Vidare förekommer det ofta att en vara kan tillverkas på helt olika sätt ur olika råvaror och på grund därav i princip få helt olika normaltullsatser. Som exempel på de komplicerade förhållandena anföres, att ett visst ämne ibland kan vara utgångsmaterial för, ibland åter produkt av ett visst annat ämne. Industrin anser därför mycket starka skäl tala för en enhetlig tullsats (standardtullsats) på det stora flertalet organiska produkter som över huvud taget kommer att tullbeläggas. Från industrins sida har emellertid endast undantagsvis ifrågasatts införande av tull på varor som nu är tullfria. Enligt vad som framgår av industrins allmänna argumentering anser man en tullsats av 10 a 15 % i regel vara nödvändig för kemiska produkter. Tullskyddsbehovet anses vara särskilt stort för organiska kemikalier, enär dessa hör till de varor som lättast blir utsatta för dumping. Industrin yrkar därför att standardtullsatsen på detta område sättes till 1 5 % av värdet. Man medger att denna tullsats ligger över normaltullsatserna för ett flertal viktiga produkter, men man anser att tillverkare av de varuslag, som enligt normaltullprincipen kunde göra anspråk på en högre tullsats, icke kan acceptera att deras läge försämras på grund av nödvändigheten att tillämpa en enhetlig tullsats. Därtill kommer att i vissa fall särskilt starka skäl föreligger för en hög tull just på kemikalier för vilka normaltullsatsen är relativt låg. Man anser att en tullsats av 15 % genomsnittligt icke innebär höjning utan sänkning av tullnivån. Handeln. Industrins uppfattning rörande önskvärdheten av en enhetlig tullsats delas av handelns representanter, vilka som skäl härför särskilt framhåller att de organiska kemikalierna ofta är inbördes substituerbara. Man instämmer i att en tull av 1 5 % icke innebär någon höjning av den nuvarande genomsnittliga tullbelastningen och har därför icke någon erinran mot att tullsatsen för flertalet artiklar fastställes till 15 % . Det bör dock anmärkas att handeln i fråga om sådana betydelsefulla varugrupper som lösnings- och mjukgöringsmedel, vätmedel och sulfurerade alkoholer påyrkar lägre tullsats och således icke genomsnittligt sett accepterar industrins krav. Kommittén. I överensstämmelse med den åsikt som sålunda kommit till uttryck på såväl handels- som industrisidan har kommittén funnit det vara riktigt att icke eftersträva någon gradering av tullskyddet utan gå in för en standardtullsats för organiska produkter i allmänhet. Från denna tullsats bör undantag göras när särskilda skäl kan anses motivera annan tullsats. Som det viktigaste undantaget kan betraktas att för närvarande tullfria produkter här som på andra områden som regel även i fortsättningen bör lämnas utan tull. 217

Enligt kommitténs uppfattning har Sverige på många områden naturliga förutsättningar för en organisk-kemisk industri. Det är emellertid först under och efter kriget som denna industri börjat utbyggas i vårt land, och den befinner sig fortfarande i en nydaningsperiod av svåröverskådlig natur. Icke minst med tanke härpå får det anses berättigat att den erhåller ett väl avpassat tullskydd, och detta torde med hänsyn bl. a. till de av industrin berörda omständigheterna få sättas relativt högt. Den av industrin föreslagna och av handeln tillstyrkta standardtullsatsen ligger emellertid avsevärt över den genomsnittliga normaltullsatsen 1 0 % . Även om normaltullsatsen för vissa produkter skulle ligga vid exempelvis 1 2 % , kan angelägenheten av en enhetlig tullsats icke få föranleda att dessa produkter tages till riktpunkt för bedömandet, och den motiverar än mindre att man därutöver jämkar standardtullsatsen uppåt till 1 5 % . Med hänsyn till vad förut anförts och då tullskyddet för närvarande ligger på en högre nivå har kommittén emellertid funnit det befogat att något överskrida den genomsnittliga normalnivån och stannat för en standardtullsats av 1 2 % av värdet. Framhållas bör emellertid i detta sammanhang att principen med en med vissa undantag enhetlig tullsats för alla organiska kemikalier icke får givas sådan innebörd, att man skulle vara förhindrad att framdeles taga frågan om annan tullsats eller tullfrihet för artiklar inom denna grupp under omprövning med hänsyn till alla då föreliggande omständigheter. I enlighet med vad ovan anförts har kommittén inom detta kapitel i stort sett följt den principen, att för närvarande tullfria varor lämnats utan tull, medan för närvarande tullbelagda varor oavsett den nuvarande tullens storlek upptagits med en tullsats av 1 2 % av värdet. Förekommande undantag från denna regel, andra än sådana av väsentligen teoretiskt intresse, kommenteras närmare i det följande. Några kommentarer lämnas dock i allmänhet icke när det rör sig om överflyttning i enlighet med industrins förslag av tullbelagda varor till den tullfria sektorn. Viktigare fall där undantag från regeln ifrågasatts men befunnits icke böra genomföras redovisas även i detta sammanhang. På grund av de djupgående divergenserna mellan den nya och den gamla nomenklaturen har det visat sig icke vara praktiskt genomförbart att här behandla tulltaxeförslaget rubrik för rubrik på samma sätt som beträffande övriga kapitel utan framställningen tager direkt sikte på de varuslag som varit under diskussion. Varuslag som icke tillverkas inom landet Den omständigheten att inhemsk tillverkning av en viss kemisk produkt icke förekommer betyder icke utan vidare att produkten i fråga kan befrias från tull. För att icke tullskyddet för de varor, som är föremål för tillverkning inom landet, skall bli illusoriskt, kan det ofta vara nödvändigt att tullskyddet utsträckes till produkter med något olika sammansättning men i stort sett samma användning, även om dessa icke tillverkas här i landet. Från industrins sida 218

framhålles även att man för att icke stagnera måste följa med i utvecklingen, vilket innebär att ständigt nya produkter måste upptagas på tillverkningsprogrammet. Även med beaktande av nu anförda omständigheter är det emellertid tydligt att tullfrihet i många fall kan vara motiverad av att varor av ifrågavarande slag icke produceras inom landet. För närvarande är de mera betydelsefulla varuslag, som av denna anledning ansetts böra befrias från tull, särskilt nämnda i tulltaxan, och detta är förhållandet även i kommitténs förslag till ny taxa. I de flesta av nomenklaturens positioner döljer sig emellertid, liksom fallet är med den nuvarande slumprubriken för kemikalier (stat.nr 540:29), mindre betydelsefulla men ingalunda oviktiga varuslag, som av nyss anförda skäl skulle kunna lämnas utan tull. Att i tulltaxan uppräkna alla dessa varuslag låter sig självfallet icke göra. Icke heller är det praktiskt genomförbart att uppräkna de varor, som för närvarande tillverkas inom landet (eller konkurrerar med svensktillverkade produkter), och generellt slopa eller suspendera tullen för de övriga. Enligt kommitténs uppfattning bör problemet lösas på det sättet att Kungl. Maj:t i fall varom här är fråga på särskild framställning medgiver tullfrihet tills vidare under förslagsvis två år i sänder. Kommittén har framlagt förslag till intagande i tulltaxeförordningen av sådan bestämmelse (2 § 3 mom.) att möjlighet öppnas för tillämpning av ett dylikt förfarande. Läkemedel Nuvarande tulltaxa upptager apoteksvaror i en särskild rubrik, vid vilken med visst undantag är föreskriven tullfrihet. Till denna rubrik hänföres dels alla ämnen (enkla kemikalier och droger) och beredningar som på grund av gällande apoteksvarustadga utgör apoteksvaror, dels andra ämnen (enkla kemikalier och droger) som endast eller i huvudsaklig mån användes såsom läkemedel eller vid tillredning av läkemedel. Såvitt angår beredningar motsvaras denna rubrik i huvudsak av nr 30.03 i den nya nomenklaturen. Beträffande vad som i apoteksvarustadgan kallas ämnen (enkla kemikalier och droger) saknar emellertid den nuvarande rubriken motsvarighet i den nya nomenklaturen. Detta betyder att ifrågavarande ämnen kan bli hänförliga till en mångfald olika rubriker i den nya taxan, vid vilka i många fall tull kommer att föreskrivas med hänsyn till övriga dit hänförliga produkter. Tullfriheten för ifrågavarande läkemedel bör enligt kommitténs uppfattning bibehållas, men det är i praktiken icke möjligt att intaga särskilt stadgande härom under samtliga de rubriker som kan ifrågakomma, varför kommittén föreslagit införande i tulltaxeförordningen (2 § 1 mom.) av en generell bestämmelse i detta syfte. Undantag har dock därvid gjorts dels för penicillin och penicillinpreparat, som för närvarande är tullbelagda, dels för acetylsalicylsyra, som enligt kommitténs förslag skulle beläggas med tull (se sid. 227 f.). 219

Råvaror för tillverkning av läkemedel Den omständigheten att läkemedel i allmänhet är tullfria, i vilket förhållande kommittén enligt vad nyss sagts icke föreslår någon ändring, medför att produktionen av dylika varor får ett negativt tullskydd, därest vid tillverkningen användes tullbelagda råvaror. För att komma till rätta med detta missförhållande har man tidigare diskuterat i huvudsak två olika utvägar. Den ena är att vid införseln medgiva tullfrihet för alla varor, som enligt avlämnade intyg är avsedda för tillverkning av läkemedel. Den andra är att i tulltaxan uppräkna de varuslag, som uteslutande eller i huvudsakligaste mån användes för ifrågavarande ändamål, och föreskriva tullfrihet för dessa uppräknade produkter. På förslag av 1938 års tulltaxerevision, som därvid stödde sig på ett uttalande av bevillningsutskottet, löstes frågan vid 1939 års riksdag enligt det senare alternativet, och en särskild rubrik infördes i tulltaxan, upptagande ett 40-tal läkemedelsråvaror utan tull. Anledningen till detta val synes närmast ha varit befarade kontrollsvårigheter vid intygsförfarandet. Det är emellertid givet att den lösning frågan sålunda erhållit icke är helt idealisk, i det att dels nytillkommande läkemedelsråvaror icke utan ändring i tulltaxan kommer i åtnjutande av tullfriheten, dels tullfrihet medgives även då detta icke kan anses motiverat med hänsyn till varans användning. Å andra sidan torde misstänksamheten mot intygsförfarandet icke helt sakna fog. Kommittén har för sin del kommit till den uppfattningen, att den lämpligaste lösningen skulle vara att medgiva tullfrihet för alla slag av råvaror, men icke mot intyg vid importen utan genom någon form av restitutionsförfarande, sedan varorna verkligen använts vid läkemedelstillverkningen. I princip skulle detta överensstämma med det redan förefintliga tullrestitutionsinstitutet, närmast varvsindustrirestitutionen, men det torde icke vara omöjligt att genomföra en viss förenkling, så att restitutionen i ännu högre grad grundas på tillverkarens uppgifter. I alla händelser torde en försäkran att varan verkligen använts för tillverkning av läkemedel, vilken försäkran relativt lätt torde kunna kontrolleras, få anses vara en säkrare grund för tullbefrielse än ett intyg om tillämnad användning. Kommittén har i överensstämmelse härmed föreslagit intagande i tulltaxeförordningen (2 § 1 mom.) av en bestämmelse i syfte att möjliggöra en sådan anordning. Att tullfriheten sålunda knytes till användningen i det individuella fallet medför att de varuslag, som för närvarande är upptagna i ovanberörda särskilda rubrik för läkemedelsråvaror, i allmänhet icke längre skulle bli tullfria vid användning för annat ändamål än läkemedelstillverkning. Vissa av dem faller dock under rubriker vid vilka tullfrihet skulle gälla enligt kommitténs förslag (t. ex. nr 29.38).

Kemikalier för vissa tekniska användningsområden För varor som enligt gällande taxa är hänförliga till slumprubriken för kemiska preparat och således i och för sig är belagda med tull av 15 % av värdet skall 220

enligt en i taxan intagen anmärkning tull icke utgå, om de är avsedda uteslutande för användning såsom acceleratorer eller antioxidationsmedel inom gummivaruindustrin eller såsom inhibitorer, knackskyddsmedel eller tillsatsmedel med annan, liknande uppgift vid industriell beredning av mineraloljor; vad sålunda stadgats gäller dock icke hexametylentetramin. Beredda preparat för ifrågavarande ändamål är hänförliga till nr 38.14, 38.15 och 38.19 (B) och föreslås där upptagna med tullfrihet. Kommittén har emellertid funnit ifrågavarande tullfrihetsmedgivande böra, liksom för närvarande, gälla även i fråga om isolerade kemiska föreningar som användes för dessa ändamål. Dessa kemikalier kan bli hänförliga till en mångfald olika rubriker inom kap. 29, varför tullfriheten icke lämpligen kan stadgas under varje särskild rubrik. Kommittén har i stället föreslagit intagande i tulltaxeförordningen (2 § 1 mom.) av ett generellt stadgande om sådan tullfrihet. Formuleringen av stadgandet har anpassats efter texten till förutnämnda nr 38.14, 38.15 och 38.19 (B); något undantag för hexametylentetramin har icke ansetts erforderligt, då detta varuslag numera knappast användes för ifrågavarande ändamål. Föreningar av arsenik, antimon och vismut I nuvarande tulltaxa är föreningar av arsenik, antimon och vismut oavsett sammansättningen särskilt upptagna utan tull. Produkter av detta slag finner särskilt användning för tillverkning av läkemedel, och det torde närmast vara denna omständighet som föranlett tullfriheten. I den nya nomenklaturen blir dessa produkter spridda över hela kemikalieavsnittet. Därest varorna är avsedda för tillverkning av läkemedel skulle de emellertid fortfarande bli fria från tull enligt föreslagen bestämmelse i tulltaxeförordningen (2 § 1 mom.). För de i praktiken mindre viktiga fall då varorna är avsedda för annat ändamål har kommittén icke funnit anledning föreligga att stadga någon särbehandling, utan varorna kommer då enligt förslaget att tullbehandlas efter vad taxan eljest stadgar vid ifrågavarande rubriker. Luktämnen Inom parfym-, livsmedels- m. fl. industrier använda välluktande ämnen av olika slag är i gällande taxa upptagna under en särskild rubrik med tull av 4 a 5 kronor per kg (i regel dock högst 1 0 % av värdet). I den nya nomenklaturen blir dessa varuslag, i den mån de utgör isolerade kemiska föreningar, spridda över ett stort antal rubriker inom kap. 29. Frågan om tullen på såväl dessa som övriga luktämnen behandlas närmare i samband med nr 33.01—33.05. I enlighet med vad som där anföres föreslås beträffande de till kap. 29 hänförliga produkterna icke något undantag från standard tullsatsen 12 % . 221

Ur nr 29.04 m. fl. Lösnings- och mjukgöringsmedel Lösnings- och mjukgöringsmedel för lacker o. dyl. utgör en viktig grupp av kemiska produkter. De viktigaste hithörande varuslagen samt deras nuvarande tullsatser framgår av nedanstående tablå. Tulltaxenr 29.04

29.04-05 29.08 29.13 29.14

29.15 29.14—16 29.19 1

Nuvarande stat. nr 526 540: 17 540: 18 531:5 531:9 527 531: 1 531:6 531:7 531:8 531:3 531:10 540: 25

Nuvarande tull Varuslag kr/kg

Metylalkoliol Amylalkohol Butylalkohol Bensyl- och oktylalkohol . . Glykoletrar Aceton Butylacetat Metyl- och etylacetat . . . . Propylacetat Ftalsyraestrar Tributylfosfat m. fl

P

I

0:10

\h% 15 % 0:30 0:30 0:15 0:30» 0:30 0: 30 0:30 0:30 0:30 Ib*

Ib* Ib* ca 12 * ca 13 %

Ib* ca30# 10 a 11 * ca 7 * Ib*

28,2 * 15,0 * 15,0 * 12.4 * 12,2 * 12,b* 15,0 * 32.5 * 13,0 * 10,0 * 8,8 % lb,0*

Max. 15 % av värdet

Industrin har icke för dessa varuslag gjort något undantag från standardtullsatsen, vilken enligt industrins yrkande skulle fastställas till 1 5 % men här ovan föreslagits till 12 % av värdet. Från handelns sida har framhållits att produkterna i fråga intager en viktig ställning som råvaror för ett stort antal industrier, och då varor av detta slag varit föremål för tillverkning inom landet 10 a 12 år ifrågasätter man huruvida en tull av 15 % är nödvändig. Man föreslår i stället en tullsats av 10 % av värdet, motsvarande den genomsnittliga normaltullen för det organiska området. Den omständigheten att ifrågavarande produkter ingår som råvaror i andra artiklar gör det givetvis önskligt att tullen hålles så låg som möjligt, men de kan enligt kommitténs uppfattning icke anses intaga en sådan särställning i detta avseende att man av nämnda anledning bör frångå den starkt motiverade enhetligheten i tullavseende, i synnerhet som en tillämpning av den av kommittén föreslagna standardtullsatsen genomsnittligt sett snarast innebär en sänkning av nuvarande nivå. Ur nr 29.04 A. Envar da alkoholer, innehållande minst 10 kolatomer Ifrågavarande s. k. fettalkoholer hänföres till nr 29.04 om de förekommer som isolerade föreningar, under det att vanligen förekommande blandningar av olika fettalkoholer faller under nr 15.10. För sistnämnda produkter har före222

slagits en tull av 10 % av värdet, och det har ansetts lämpligt att denna tullsats får gälla även för de hit hänförliga varorna. Ur nr 29.04 C. Etylenglykol Tullen på etylenglykol utgår enligt gällande tulltaxa med 0: 04 per kg, motsvarande en importincidens år 1953 av 2,1 %; räknat efter industristatistiken för år 1952 erhålles siffran 1,5 % av värdet. Import, produktion och export av etylenglykol framgår av tabell 31. Tabell 31.

Etylenglykol. Import

1936/38 1950 . . 1951 . . 1952 . . 1953 . .

Produktion

Export

ton

tkr

ton

tkr

ton

tkr

303 899 945 2 744 2 488

492 1379 2 308 6 823 4 6%

517 1056 1690 366

1088 2 585 4 679 786

3 162 16 1 8

5 403 44 4 24

Enligt industrins yrkande skulle varan beläggas med standardtullen för organiska kemikalier, vilken industrin ansett böra utgöra 1 5 % men kommittén föreslagit till 1 2 % av värdet. Från handelns sida har man icke haft något direkt yrkande beträffande tullsatsen men framhåller att förslaget till en standardtullsats om 15 % icke avser etylenglykol; för denna vara liksom för övriga lösningsmedel påyrkas såsom förut anförts en lägre tullsats. Tullen på etylenglykol utgjorde tidigare 15 % av värdet men nedsattes år 1927 på grund av att någon inhemsk tillverkning av varuslaget då icke förekom. Sedan inhemsk tillverkning upptagits gjordes från tillverkarhåll år 1950 framställning om höjning av tullen till det för flertalet andra glykolprodukter gällande beloppet 30 öre per kg eller vid dåvarande prisläge något över 15 % av värdet. Framställningen tillstyrktes av kommerskollegium och generaltullstyrelsen men blev sedermera på hemställan av kommerskollegium av Kungl. Maj:t överlämnad till tulltaxekommittén för att tagas i övervägande vid utredningsuppdragets fullgörande. Då den nuvarande tullen för etylenglykol endast motsvarar ett par procent av värdet, skulle en tillämpning av standardtullen för detta varuslag innebära en mycket betydande tullhöjning. Den utländska konkurrensen synes emellertid numera vara mycket hård, och detta säges ha bidragit till att produktionen hållits nere. Tillverkningskapaciteten efter en pågående utbyggnad uppgives ungefär komma att motsvara det inhemska behovet. Enligt kommitténs uppfattning finnes icke tillräcklig anledning att på denna punkt frångå standardtullsatsen för organiska kemikalier. 223

Ur nr 29.04 C. Sorbitol Sorbitol är en flervärdig alkohol som framställes ur druvsocker och indirekt ur potatis. Enligt gällande tulltaxa hänföres varan till ej särskilt nämnda kemiska preparat med tull av 15 % av värdet. Från potatisodlarnas sida har yrkats att varan skulle inbegripas under importavgiftssystemet för jordbruksprodukter, men i jordbrukspropositionen har departementschefen förklarat sig förutsätta att importskyddet lämnas i form av en lämpligt avpassad tull. Normaltullen ligger på grund av den exceptionella råvarubelastningen på en hög nivå: med nuvarande tull och införselavgift på druvsocker vid ca 20 % av värdet, vid den införselavgift som jordbruksprisutredningen förutsatt efter viss övergångsperiod vid ca 15 %. Från potatisodlarorganisationens sida framhåller man att tillverkning av denna produkt under senare år igångsatts i Sverige. Den kan ersätta glycerin på åtskilliga områden såsom sprängämnesindustrin, lack- och fernissindustrin samt kemisk-tekniska industrin, och på längre sikt beräknas förbrukningen här i landet kunna öka till ca 1 000 ton per år (2 mkr efter uppgivet nuvarande importpris). Härigenom skulle beredas en icke obetydlig avsättning för inhemsk potatisstärkelse. Den inhemska tillverkningen kämpar med stora svårigheter på grund av den utländska konkurrens som börjat sätta in. Nuvarande tullskydd är negativt i förhållande till det skydd som beretts råvaran druvsocker. Man yrkar att tullen vid den införselavgift på druvsocker, som föreslagits gälla efter ovannämnda övergångstid, måtte fastställas till 50 öre per kg, vilket med nuvarande importpris anses motsvara närmare 25 % av värdet. Tillverkningskostnaden för sorbitol uppgår för den produktion, som nu förekommer här i landet, till ett belopp som med ca 80 % överstiger det vid köp av större kvantiteter gällande importpriset, vilket för övrigt uppgives vara i sjunkande. Möjligt är att det svenska priset skulle reduceras vid tillverkning i större skala. Emellertid uppgår enbart råvarukostnaderna vid den svenska tillverkningen till lika högt belopp som nuvarande importpris. Enligt kommitténs uppfattning har man därför anledning ställa sig tveksam till den svenska produktionens möjligheter att göra sig gällande i konkurrensen, vilket för övrigt är helt naturligt med hänsyn till potatisbranschens stora skyddsbehov och den därav förorsakade råvarufördyringen. Någon nämnvärd betydelse för avsättningen av potatisstärkelse och därmed fabrikspotatis lär tillverkningen i alla händelser icke kunna få, då den årliga produktionen av dylik stärkelse uppgår till ca 20 gånger mer än vad som torde åtgå för den på längre sikt tänkta produktionen av 1 000 ton sorbitol. Frågan är närmast om man skall utsträcka det höga skyddet för potatisprodukter till de nya preparat med ofta helt andra användningsområden som kan framkomma genom den tekniska utvecklingen. Från allmänt samhällsekonomisk synpunkt kan detta knappast vara önskvärt. Även ur mera tekniska synpunkter är en sådan utsträckning av ett exceptionellt högt tullskydd olämplig, bl. a. därför att man för likartade färdigprodukter har alternativa råva224

ror, som skulle få mycket olika tullbelastning (såsom i förevarande fall sorbitol med ifrågasatt skydd av 25 % av värdet och glycerin med tullfrihet). Detta skulle i många fall göra det praktiskt omöjligt att konstruera ett välbalanserat tullskyddssystem på de berörda områdena. Kommittén har för sin del icke funnit det motiverat att utsträcka potatisbranschens höga tullskydd till här ifrågavarande produkt utan anser densamma böra beläggas med den tull av 12 % av värdet som föreslås för organiska kemikalier i allmänhet. Ur nr 29.06 B. Hydrokinon Kommittén föreslår i anslutning till vad som anföres under nr 37.08 att tullfrihet stadgas för hydrokinon. Ur nr 29.08 m. fl. Organiska peroxider Tidigare var väteperoxid och andra peroxider, ej hänförliga till annat nummer, upptagna i taxan med tullfrihet. År 1952 infördes tull på väteperoxid, medan tullfriheten kvarstod för övriga peroxider. Tullfrihet har därför kommit att åtnjutas även för organiska peroxider. Dessa är icke produkter av någon större betydenhet; av erhållna uppgifter att döma torde importvärdet röra sig om 100 tkr per år. I den nya nomenklaturen blir de organiska peroxiderna spridda över flera olika rubriker. E t t bibehållande av tullfriheten skulle på grund härav medföra en komplicering av tulltaxan, som enligt kommitténs uppfattning icke kan anses stå i proportion till varornas betydelse. Kommittén har därför beträffande dessa varor icke gjort något undantag från standardtullsatsen. Ur nr 29.09. Etylenoxid Etylenoxid är en mycket viktig mellanprodukt i den organiska kemiska industrin men utgör såsom sådan icke någon handelsvara. Den har emellertid även funnit viss användning som desinfektionsmedel, vanligen i blandning med koldioxid, och har med anledning därav i gällande tulltaxa upptagits med tullfrihet. Användningen för detta ändamål är emellertid obetydlig, och någon import förekommer praktiskt taget icke. Kommittén har icke ansett tillräckliga skäl föreligga att belasta taxan med en särskild rubrik för denna vara, vilket innebär att standardtullsatsen enligt förslaget kommer att bli tillämplig på densamma. Ur nr 29.11. Vanillin För vanillin utgår tullen enligt gällande taxa med 20 kronor per kg; importincidensen för såsom vanillin tulltaxerade varor utgjorde år 1953 över 40 %. Importen har under senare tid legat vid 5 ton per år med ett värde av 200 a 300 tkr (importsiffrorna innefattar även blandningar, som tulltaxerats såsom vanillin, men huvuddelen torde ha utgjorts av ren vanillin). Den inhemska produktionen har på senare år icke redovisats specifikt i industristatistiken; den torde ha växlat betydligt men i stort sett ha varit av samma storleksordning som importen. 15. TulUaxcbctänkande. Lcl II

Från tillverkarhåll framhåller man att tillkomsten av en svensk vanillinfabrikation i större skala på sin tid hälsades med stor tillfredsställelse på grund av då rådande brist på vanillin. Vid upptagandet av denna fabrikation räknade man med ett fortsatt tullskydd av 25 kronor per kg, men tullen har sedan sänkts till 20 kronor, och en ytterligare sänkning skulle ställa vederbörande inför avgörandet, om man över huvud taget skall kunna fortsätta med fabrikationen. Man framhåller att tillvaron av en inhemsk vanillinfabrikation påverkar de utländska vanillinfabrikernas priser på ett för konsumenterna gynnsamt sätt. Vidare erinras om det stöd som industrin givit cellulosaforskningen i syfte att finna en lämplig metod att av svenskt råmaterial framställa ligninvanillin. Om vanillinfabrikationen nedlägges bortfaller möjligheterna att arbeta vidare på detta projekt. Tullen på vanillin är en gammal finanstull som ligger på en ur tullskyddssynpunkt anmärkningsvärd höjd. Vad som från industrins sida anförts utgör enligt kommitténs uppfattning icke tillräckliga skäl för att söka vidmakthålla en inhemsk produktion, därest för detta ändamål fordras en tull av tillnärmelsevis nuvarande storlek, och produktionen torde ej heller vara av den betydelse för företaget i fråga att man av denna anledning behöver överväga högre tull än standardtullsatsen 12 % av värdet. Framhållas må att tullen på den viktigaste råvaran, nämligen nejlikolja, enligt kommitténs förslag under nr 33.01 skulle borttagas. Härigenom reduceras normaltullsatsen för vanillin till ca 5 % , d. v. s. även standardtullsatsen 12 % innebär ett relativt sett högt tullskydd. Ur nr 29.13 B. Aceton för tillverkning av cellofanliknande folier Enligt en i nuvarande taxa intagen anmärkning åtnjutes tullfrihet för aceton som är avsedd uteslutande såsom lösningsmedel vid tillverkningen av cellofanliknande folier. Anmärkningen i fråga tillkom år 1933 i syfte att undanröja ett negativt tullskydd som tillverkningen av dylika folier hade att vidkännas vid då rådande tullförhållanden. Någon sådan anledning till undantagsbehandling av aceton för ifrågavarande ändamål föreligger icke med de tullsatser som kommittén föreslår (aceton 1 2 % , cellulosaacetat fritt, folier 1 3 % ) . Bestämmelsen i fråga har därför icke medtagits i kommitténs tulltaxeförslag. Nr 29.14 B. Acykliska syror, innehållande minst 10 kolatomer Ifrågavarande syror hänföres till detta kapitel endast om de utgör isolerade kemiska föreningar; rör det sig om icke isolerade syror (blandningar av olika syror) kommer i stället nr 15.10 i tillämpning. Av de isolerade syrorna belägges stearin- och palmitinsyra för närvarande med tull som stearin, varmed egentligen avses en huvudsakligen för ljustillverkning använd blandning av nämnda syror, under det att de övriga i allmänhet är fria från tull. Kommittén har ansett tullfrihet kunna medgivas även för palmitinsyra och stearinsyra men vill framhålla att det kan bli nödvändigt att upptaga frågan till ny prövning därest 226

isolerade syror av detta slag skulle komma att finna användning i stället för vanlig stearin vid ljusfabrikation. Nr 29.15 A. Oxalsyra och bär 11 stenssyra samt salter därav Frånsett bärnstenssyra är dessa produkter för närvarande tullbelagda, oxalsyra och vissa oxalater enligt en särskild rubrik med tull av 7 öre per kg, övriga produkter enligt slumprubriken med 1 5 % av värdet. Kommittén har på förslag från industrins sida funnit samtliga ifrågavarande produkter böra åtnjuta tullfrihet. Ur nr 29.16 B. Acetylsalicylsyra Acetylsalicylsyra är för närvarande tullfri i egenskap av apoteksvara. Från industrins sida har man emellertid sedan några år arbetat på att få tullskydd för denna vara. Man har framhållit att tillverkningen upptagits under kriget på statligt initiativ och är av utomordentlig betydelse ur beredskapssynpunkt. Den inhemska produktionen hotas emellertid av konkurrensen utifrån, och man riskerar att den i brist på stöd från det allmänna måste nedläggas. Från handelns sida har man emellertid intagit en avvisande hållning till industrins tullkrav under hänvisning till att apoteksvaror principiellt bör vara tullfria. Skulle tillverkningen av acetylsalicylsyra emellertid anses utsatt för större konkurrens utifrån än läkemedelsindustrin i övrigt, bör eventuellt stöd åt denna industri ej utgå i form av tull utan t. ex. genom statlig subvention. Tillverkningen av acetylsalicylsyra bereddes visst skydd genom att varan icke upptogs på frilistan vid den år 1950 genomförda liberaliseringen av importen av bl. a. kemiska produkter i allmänhet. Motion om tull framlades vid 1950 års riksdag men blev av riksdagen avslagen; bevillningsutskottet förutsatte emellertid att i samband med en frilistning de åtgärder vidtoges till skydd för den inhemska industrin, som i ett sådant läge och med beaktande av olika intressen kunde befinnas påkallade. Anmärkas må att frilistningen år 1954 utsträcktes till acetylsalicylsyra; någon särskild åtgärd i det av utskottet antydda syftet synes då icke ha ansetts påkallad. Framställningar om tullskydd har vidare i olika sammanhang gjorts hos Kungl. Maj:t, i anledning varav kommerskollegium i yttranden 1950 och 1952 tillstyrkt en tull av 1 5 % av värdet. Generaltullstyrelsen förklarade sig i yttranden samma år ur tullteknisk synpunkt icke ha något att erinra mot den begärda tullbeläggningen. Däremot ansåg medicinalstyrelsen i yttrande år 1950 sig icke kunna tillstyrka tullbeläggning utan föreslog att eventuellt erforderligt stöd lämnas i annan ordning (anmärkas bör att yttrandet avgavs före införandet av tull på penicillin). Ifrågavarande framställningar har icke föranlett annan Kungl. Maj:ts åtgärd än att handlingarna överlämnats till kommittén för att tagas i övervägande vid fullgörande av utredningsuppdraget. För att undvika fördyring av läkemedel har det sedan gammalt varit regel i 227

svensk tullpolitik att apoteksvaror icke belägges med tull. Emellertid torde det få anses vara lika angeläget att säkerställa försörjningen med viktiga läkemedel. Kan detta icke ske utan stöd från det allmänna, bör man enligt kommitténs uppfattning icke utan vidare ställa sig avvisande till ett undantag från den först angivna principen, om detta visar sig vara den mest ändamålsenliga vägen, och ett sådant undantag har också nyligen gjorts i fråga om penicillin (se nr 29.44 A). Vad acetylsalicylsyra beträffar har det beräknats att en tull av 15 %, därest skyddet utnyttjas vid prissättningen, skulle medföra en fördyring av en 50-ask magnecyltabletter med endast omkring 2 öre. Från konsumentsynpunkt kan detta icke spela någon avgörande roll. Den omständigheten att en inhemsk läkemedelsindustri kunnat utvecklas utan tullskydd berättigar icke till slutsatsen att tull skulle kunna undvaras i detta fall. Det föreligger nämligen en avsevärd skillnad i konkurrensförhållandena mellan de mera speciella artiklar, som den egentliga läkemedelsindustrin i allmänhet tillverkar, och en stapelvara som acetylsalicylsyra, vilken i tillverkningsavseende har samma karaktär som vilken annan kemisk produkt som helst. Tillverkningen av acetylsalicylsyra har icke heller tillkommit utan stöd från det allmännas sida, eftersom produktionen upptogs enligt ett med staten träffat avtal om bl. a. vissa prisgarantier; giltighetstiden för detta avtal har emellertid numera utlöpt. Kommittén har kommit till den uppfattningen att ett tullskydd för acetylsalicylsyra är motiverat och beträffande storleken av detta icke funnit anledning föreligga att avvika från den standardtullsats av 12 % av värdet som eljest föreslås beträffande organiska kemikalier. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Sedan gammalt upprätthålles med rätta den principen, att läkemedel skall vara tullfria. Denna princip bör hävdas utan undantag. Skulle någon viss tillverkning av beredskaps- eller andra skäl befinnas vara i behov av stöd från det allmänna, bör detta lämnas i annan ordning än genom tullskydd. Acetylsalicylsyra är för närvarande tullfri. Redan mot bakgrunden av den i det föregående hävdade principen, att det bör krävas en synnerligen stark motivering för att sätta tull på en förut tullfri vara, framstår majoritetens förslag som betänkligt. I ännu högre grad blir detta fallet, när majoriteten ifrågasätter tullbeläggning på ett läkemedel. Nr 29.23 B. Monometylparaamiiiofenolsulfat (metol) Kommittén föreslår i anslutning till vad som anföres under nr 37.08 att tullfrihet stadgas för monometylparaaminofenolsulfat. Nr 29.26 A. Sackarin och alkalisalter därav Enligt gällande taxa är sackarin och andra konstgjorda sötningsmedel tullfria. Sackarin och alkalisalter därav har i enlighet med huvudregeln här upptagits 228

med tullfrihet; detsamma är förhållandet med natriumcyklohexylsulfamat under nr 29.36 A. Andra konstgjorda sötningsmedel har icke specificerats i kommitténs förslag, vilket innebär att standardtullsatsen 1 2 % i allmänhet blir tillämplig. Ändringen spelar i praktiken icke någon roll, då endast de förut nämnda preparaten får användas i livsmedel. Nr 29.31 B. Kalium- och natriumxantogenat Dessa varor drager för närvarande en tull av 2,5 öre per kg, vilket motsvarar endast 1 ä 2 % av värdet. Tullsatsen är i GATT bunden vid nämnda vikttull, och kommittén har icke funnit anledning föreligga att bryta denna bindning. Då en tullsats av angiven storlek icke kan ha någon egentlig betydelse ur skyddssynpunkt har kommittén funnit skäl föreslå att varan helt befrias från tull. Nr 29.38. Provitaminer och vitaminer, naturliga eller syntetiskt reproducerade, koncentrat härunder inbegripna Hithörande produkter är för närvarande i regel tullfria i egenskap av apoteksvara eller såsom fallande under en i nuvarande taxa förekommande rubrik för vitaminer. Industrin har föreslagit tullfrihet för samtliga varor med undantag av nikotinsyra och nikotinsyraamid. Anledningen till detta undantag torde vara att ämnena i fråga till skillnad från de flesta andra vitaminer icke har sin huvudsakliga användning som läkemedel utan för vitaminering av mjöl. Tullfriheten har emellertid införts med tanke på denna användning, och kommittén har funnit övervägande skäl tala för att bibehålla densamma. Kommittén föreslår i enlighet härmed att denna rubrik i sin helhet upptages med tullfrihet. Nr 29.40. Enzymer i allmänhet Enligt gällande taxa är enzymer med undantag av ostlöpe hänförliga till slumprubriken för kemikalier och sålunda belagda med en tull av 1 5 % av värdet. I överensstämmelse med av industrin uttalad uppfattning har kommittén funnit varorna i fråga kunna lämnas fria från tull. Ur nr 29.40. Ostlöpe Ostlöpe drager för närvarande en tull av 12 öre per kg, motsvarande 2 a 3 % av värdet; normaltullsatsen har beräknats till 3 ä 4 %; tullen är i GATT maximerad till 5 % av värdet. Från tillverkarhåll uppgives den utländska konkurrensen vara svår. Tillverkningens betydelse ur beredskapssynpunkt framhålles, liksom värdet av att kunna tillvarataga kalvmagarna som råvara för löpefabrikationen. Man hemställer att det nuvarande tullskyddet bibehålles. Importhandeln påyrkar tullfrihet under åberopande i huvudsak av mejerihanteringens intresse och tullens ringa betydelse ur statsfinansiell synpunkt. Tillverkningen inom landet äger till övervägande del rum hos ett företag 229

inom jordbrukskooperationen. Tullen kan under sådana förhållanden knappast spela någon roll vare sig för avsättningen av löpe till mejerierna eller för avsättningen av kalvmagar till löpefabrikationen. Kommittén har funnit övervägande skäl tala för att varan lämnas utan tull, varigenom tullfrihet skulle kunna stadgas beträffande hela rubriken för enzymer (nr 29.40). Nr 29.44 A. Penicillin samt salter och andra derivat därav Tullen på penicillin samt derivat och beredningar därav 1 , 30 öre för 1 miljon internationella enheter (MIE), tillkom genom beslut av 1952 års riksdag. I den i ärendet avlåtna propositionen framhöll chefen för finansdepartementet angelägenheten ur beredskapssynpunkt av att den svenska produktionen av penicillin holies i gång. De svårigheter som mötte denna industri syntes främst vara orsakade av att den utländska penicillinindustrin besutte en överkapacitet som under fredstid kunde utnyttjas för export. Vidare hindrades den svenska penicillinindustrins egen export av i många fall prohibitiva tullar. Då förutsättningen för en ekonomisk tillverkning dessutom syntes vara att produktionen kunde bedrivas i relativt stor skala, fann departementschefen det motiverat att denna industri åtminstone under en övergångstid bereddes visst marknadsskydd. Av kommerskollegium föreslagen tull av 50 öre per M I E skulle enligt då föreliggande utredning innebära ett tullskydd av i genomsnitt ca 15 %. Enligt departementschefens mening borde ett tullskydd av denna höjd för det dåvarande icke genomföras. Därtill komme att det icke syntes osannolikt, att priserna på penicillin skulle sjunka ytterligare. Med hänsyn härtill förordade departementschefen att tullen bestämdes till 30 öre per M I E . Handeln erinrar om att priset på penicillin sjunkit högst avsevärt sedan år 1951. För viss import angives medelvärdet år 1951 ha legat vid 3: 00 a 3: 50 per MIE, medan motsvarande siffror för år 1954 skulle ha utgjort 0: 75 a 0: 85 per M I E . För penicillin i bulk från Frankrike och USA har man haft noteringar på 62—65 öre resp. 47—52 öre per MIE, och senaste noteringen från USA uppges ligga vid 27 a 28 öre per M I E . Den nu utgående tullen av 30 öre per M I E måste därför anses vara mycket hög. Läkemedelsindustrin här i landet är stor och livskraftig samt har i övrigt klarat sig utan tullskydd, varför anledning icke heller borde föreligga att tullbelägga nu ifrågavarande produkter. Om den svenska produktionen skulle befinnas vara i ett sådant konkurrensläge gentemot utlandet att stöd anses påkallat bör detta enligt handelns åsikt lämnas i annan ordning än genom tullar. Industrin har understrukit och ytterligare utvecklat de synpunkter som anfördes vid tullens införande. Priskonkurrensen säges vara hårdare på penicillinområdet än inom någon annan sektor av läkemedelsområdet. Man anser det vara på basis av marginalkostnadskalkyler som överskottskvantiteter kan erbjudas på världsmarknaden till priser som ligger omkring 50 öre per M I E . 1

Beredningar av ifrågavarande ämnen faller under nr 30.03.

Dessa låga priser avser emellertid penicillin av traditionella typer, under det att vissa nyare typer på världsmarknaden betingar priser av 1:20 a 1:90 per MIE. Man framhåller också att tullen, om den ses i relation till värdet av de färdiga pcnicillinberedningarna, icke kan anses vara särskilt hög. Förutom de direkta beredskapssynpunkterna på själva penicillintillverkningen understrykes även dennas betydelse för utvecklingen av andra viktiga antibiotika. Pcnicillintillverkningens betydelse ur beredskapssynpunkt har för kommittén särskilt understrukits av medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd efter samråd med försvarets sjukvårdsstyrelse. Med hänsyn till den prissänkning som inträtt sedan år 1952 torde den nuvarande tullen, i synnerhet då det gäller vissa slag av penicillin, få anses vara för svenska förhållanden anmärkningsvärt hög. Tullen har emellertid införts i syfte att säkerställa en inhemsk produktion av ifrågavarande preparat, och kommittén finner skäl tala för att den i dagens läge icke kan reduceras utan risk för produktionens bestånd. Med hänsyn härtill har kommittén ansett övervägande skäl tala för att icke för närvarande vidtaga någon ändring i tullen. Därest ett permanent tullskydd av nuvarande storlek skulle vara nödvändigt för upprätthållande av en penicillintillverkning här i landet, måste detta emellertid anses innebära en icke oväsentlig förändring i de förutsättningar på vilka statsmakterna år 1952 grundade sitt beslut. Frågan om stöd åt penicillintillverkningen bör därför enligt kommitténs uppfattning underkastas en förutsättningslös omprövning, sedan ytterligare några års erfarenheter vunnits rörande storleken av det tullskydd som på längre sikt kan erfordras för tillverkningens upprätthållande. Reservation av herrar Boo och Spetz. Nuvarande tull tillkom genom beslut vid 1952 års riksdag. Kommerskollegiets utredning som föregick detta beslut klargjorde att en tull av 50 öre per M I E motsvarade ca 15 % tullskydd vid dåvarande prisnivå. Departementschefen föreslog 30 öre per M I E med hänsyn till väntade prissänkningar. De prissänkningar som skett sedan 1952 har lett till att den beslutade tullsatsen nu visar höga incidenser, i vissa fall upp mot 100 %. Under tiden har inom landet upptagits tillverkning av andra antibiotika utan att något som helst tullskydd ifrågasatts. Principen om tullfrihet för läkemedlen bör därför omfatta även penicillin. Som ett första led i avvecklingen av denna tull föreslås en nedsättning till 20 öre per M I E . Återstående tullskydd bör upptagas till prövning inom en relativt kort tidrymd. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Beträffande denna rubrik hänvisas till vad vi anfört under nr 29.16 B. Härutöver torde vidare böra framhållas följande. Nuvarande tull tillkom genom beslut vid 1952 års riksdag. Kommerskollegiets utredning i samband därmed klargjorde, att en tull av 50 öre per M I E motsvarade ca 15 % tullskydd. Departementschefen föreslog 30 öre med hänsyn till väntade prissänkningar. Dessa prissänkningar har sedan lett 231

till a t t den beslutade tullsatsen nu visar höga incidenser, i vissa fall u p p till 100 % . U n d e r tiden har inom landet u p p t a g i t s tillverkning av a n d r a antibiotiska p r e p a r a t u t a n a t t något som helst tullskydd ifrågasatts. D e t t a är e t t ytterligare a r g u m e n t för tullfrihet beträffande penicillin. Kap.

30. Farmacevtiska

produkter

Nr 30.01. Körtlar och andra organ för organoterapeutiskt bruk, torkade, även pulveriserade; extrakt av körtlar och andra organ ävensom av deras sekret, för organoterapeutiskt bruk; andra animaliska ämnen, beredda för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk, ej hänförliga till annat nummer Nuvarande Förslag

tull

fri fri

Nr 30.02. Immunsera; bakteriella vacciner, toxiner och kulturer av mikroorganismer samt liknande produkter Nuvarande tull: syraväckare roquefortkulturer andra ostkulturer andra slag GATT: syraväckare roquefortkulturer andra ostkulturer Förslag

10 % 7,5 % 15 % fri 10 % 7,5 % 15 % fri

I fråga om preparat för medicinskt, vetenskapligt eller liknande ä n d a m å l torde det få anses naturligt med tullfrihet även i sådana fall då v a r o r n a icke enligt gällande bestämmelser är att anse som a p o t e k s v a r a och på den grund blir fria från tull. Vad beträffar p r o d u k t e r för a n d r a ä n d a m å l torde endast syraväckare och ostkulturer vara av n ä m n v ä r d praktisk betydelse; tillverkningen inom landet av dessa p r o d u k t e r är obetydlig, och k o m m i t t é n h a r funnit tullfrihet b ö r a medgivas även för dessa p r e p a r a t . Nr 3 0 . 0 3 . Läkemedel, även för veterinärmedicinskt bruk Nuvarande tull: innehållande penicillin eller salter eller andra derivat därav per 1 milj. I. E. andra apoteksvaror; mineralkällsalter jodsprit per kg andra slag Industrin: penicillinprcparat . . per 1 milj. I. E. acetylsalicylsyrapreparat Handeln 232

0: 30 fri 3: 50 div. 0: 30 12 % fri

Förslag:

innehållande penicillin eller salter eller andra derivat därav per 1 milj. I. E. innehållande acetylsalicylsyra (även jämte mindre mängd narkotiskt ämne) såsom enda läkemedel . . . . andra slag

0: 30 12 % fri

Denna position motsvarar den nuvarande rubriken för apoteksvaror men omfattar till skillnad från denna endast beredningar men ieke enkla kemikalier och droger (bulkvaror); å andra sidan omfattar förevarande position även läkemedel som enligt gällande bestämmelser är undantagna från att anses som apoteksvara och därför hänföres till andra rubriker i nuvarande tulltaxa. Vid behandlingen av kapitel 29 har föreslagits bibehållande av den nu utgående tullen för penicillin och derivat därav (nr 29.44 A). I överensstämmelse därmed torde någon ändring icke heller böra vidtagas i fråga om tullen på hit hänförliga beredningar av dessa ämnen. Framhållas må att tullen på grund av sin konstruktion blir betydligt lägre i förhållande till värdet när det gäller beredningar än då fråga är om bulkvaran penicillin. Enligt tillgängliga uppgifter skulle den för beredningar motsvara i genomsnitt 10 ä 15 % av värdet. I samband med behandlingen av kapitel 29 har vidare föreslagits införande av tull på acetylsalicylsyra med 12 % av värdet. För att icke detta tullskydd skall bli illusoriskt torde det vara nödvändigt att åtminstone i viss utsträckning införa tull jämväl på hit hänförliga beredningar innehållande acetylsalicylsyra. I fråga om beredningar vilkas övervägande värde ligger i acetylsalicylsyran torde det vara naturligt att tillämpa samma tullsats som för det enkla ämnet, även om detta i regel innebär en överkompensation för tullbelastningen på råvaran acetylsalicylsyra. När det gäller beredningar i vilka acetylsalicylsyran svarar endast för en mindre del av värdet, synes det emellertid icke tillfredsställande att tillämpa nämnda tullsats på preparatets hela värde. Att tullbelägga endast själva acetylsalicylsyrainnehållet är dock vid tillämpning av värdetull praktiskt ogenomförbart, och det torde för övrigt ha mött betydande svårigheter även med specifik tull på acetylsalicylsyran. Då det emellertid endast torde vara en mindre del av all acetylsalicylsyra, som förekommer i dylika mera komplicerat sammansatta läkemedel, synes det knappast vara nödvändigt att uttaga tull för sådana preparat. Kommittén har funnit den lämpligaste lösningen vara att uttaga tull med 12 % av värdet för beredningar, vilka innehåller acetylsalicylsyra (även jämte mindre mängd narkotiskt ämne) såsom enda läkemedel, medan andra beredningar innehållande acetylsalicylsyra i likhet med övriga apoteksvaror befrias från tull. 233

Beträffande övriga till förevarande position hänförliga artiklar, vilka för närv a r a n d e å t n j u t e r tullfrihet i egenskap av apoteksvara, ifrågasattes icke någon ändring i d e t t a förhållande. Till denna position k o m m e r emellertid såsom ovan a n t y t t s a t t hänföras även vissa p r e p a r a t , som icke anses u t g ö r a a p o t e k s v a r a u t a n hänföres till a n d r a rubriker i gällande taxa (s. k. fria läkemedel). Exempel p å dylika p r e p a r a t utgör åtskilliga liniment, mentolpreparat, t a n d d r o p p a r , vissa pastillcr och t a b l e t t e r m. m. Ifrågavarande p r e p a r a t blir i regel hänförliga till tullpliktiga rubriker, ofta till slumprubriken för kemiska p r e p a r a t m e d tull av 15 % av v ä r d e t . K o m m i t t é n h a r funnit övervägande skäl tala för a t t även dessa p r e p a r a t befrias från tull, i n n e b ä r a n d e a t t tullfrihet skulle k u n n a stadgas för hela rubriken med u n d a n t a g för penicillin- och acetylsalicylsyrapreparat. H ä r i g e n o m skulle m a n ä v e n u n d g å en mindre tilltalande konsekvens av n u v a r a n d e anordning, nämligen a t t e t t läkemedel a u t o m a t i s k t blir belagt med tull, om det med h ä n s y n till ö n s k v ä r d h e t e n av a t t främja dess a n v ä n d n i n g u n d a n t a g e s från a t t anses som apoteksvara. Reservation av herrar Boo och Spetz. A v skäl som vi anfört u n d e r nr 29.44 A föreslås a t t tullen på läkemedel, innehållande penicillin som e t t första led i avvecklingen a v densamma nedsättes till 20 öre per M I E . Å t e r s t å e n d e tullskydd b ö r u p p t a g a s till prövning inom en relativt k o r t t i d r y m d . Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. I anslutning till den tidigare u n d e r nr 29.16 B och 29.44 A åberopade regeln a t t icke belägga apoteksvaror m e d tull föreslår vi a t t samtliga i nu ifrågavarande rubrik ingående varuslag göres tullfria. Nr 30.04. Vadd, bindor och liknande förbandsmaterial, impregnerade eller överdragna med läkemedel (medicinskt häftplåster, kataplasmer o. dyl.) Normaltull: plåster Nuvarande tull: ej utgörande apoteksvara: vadd av bomull per kg förbandsgas per kg plåster och kataplasmer apoteksvara GATT: förbandsgas, ej utgörande apoteksvara Industrin: plåster Handeln Förslag: medicinskt häftplåster andra slag

13 å 14 %

0: 25 1: 10 15% fri

18 % 15 % ej höjning 12 % fri

Med läkemedel impregnerade artiklar är i princip att anse som apoteksvaror och därmed för närvarande befriade från tull. Enligt gällande bestämmelser är emellertid förbandsartiklar, impregnerade uteslutande i antiseptiskt syfte, undantagna från att anses såsom apoteksvara, varigenom de blir hänförliga till andra rubriker i taxan med olika tullsatser. Detsamma gäller vissa speciella artiklar, som även faller under förevarande position, exempelvis spansk-pepparbomull (Thermogenevadd). Den viktigaste hit hänförliga artikeln är häftplåster, varunder även innefattas s. k. snabbförband o. dyl. Häftplåster torde i allmänhet vara av sådan beskaffenhet att det icke blir hänförligt till apoteksvaror. Varan faller då enligt gällande taxa under samma rubrik som ej särskilt nämnda kemiska preparat och belägges med en tull av 15 % av värdet. Enligt kommitténs förslag skulle denna tullsats såvitt angår kemikalierna reduceras till 12 % (standardtullsatsen för kap. 29). Kommittén har funnit sistnämnda tullsats lämplig även för häftplåster. Övriga till denna rubrik hänförliga artiklar torde icke vara av nämnvärd betydelse (förbandsvadd och förbandsgas är i allmänhet icke impregnerade eller överdragna med läkemedel). Tullfrihet har ansetts kunna medgivas i likhet med vad som föreslagits beträffande de till föregående position hänförliga »fria läkemedlen». Nr 30.05. Andra farmacevtiska preparat och artiklar Enligt en i nomenklaturen intagen anmärkning är omfattningen av denna rubrik begränsad till de varuslag som upptagits i följande sammanställning. Normaltull

Varuslag

Tandcement och andra tandfyllnadsmedel Gipsbindor Etuier och lådor med utrustning för första förband . . . . Steril suturtråd Laminariastift o. dyl Absorberbara varor för stillande av blödningar Röntgenkontrastmedel och diagnostiska reagens: bariumsulfat andra I . T a n d c e m e n t och a n d r a

Nuv. tull kr/kg

GATT

Industrin

15% 15%

15%

20 % 18%

div. div. 15%

div.

Handeln

Förslag

fri

12% 12%

18%

12 % fri fri

15 %

fri 15%

fri

15%

fri fri

fri fri

fri fri

tandfyllnadsntedel

Industrin. Man framhåller från industrins sida att den inhemska produktionen täcker hela den svenska dentalmarknadens behov. De svenska fabrikerna har 235

emellertid att kämpa en hård kamp mot utländska konkurrentfabrikat, icke blott i producentländerna utan även på den övriga internationella marknaden. Tack vare hög kvalitet har den svenska industrin upparbetat en betydande export, men det är nödvändigt att få varan spridd över hela världen för att tillverkningen skall bli lönande. Innan detta blivit möjligt anser man den inhemska marknaden böra skyddas mot införsel av preparat som ofta till och med kan vara av tvivelaktig kvalitet. Man vänder sig mot ett befarat slopande av tullen och föreslår att tullsatsen i stället höjes till 20 %. Kommittén. Av industrins framställning att döma gör sig den utländska konkurrensen främst gällande på exportmarknaderna, medan den svenska produktionen har en väl inarbetad ställning på den inhemska marknaden. Tullen utgår nu i regel enligt slumprubriken för kemiska preparat med 15 % av värdet. I likhet med vad som föreslagits beträffande flertalet andra produkter under denna rubrik har kommittén funnit tullen böra reduceras till 12 %. II. Gipsbindor

Handeln. Någon inhemsk tillverkning säges icke förekomma, varför tullen endast verkar fördyrande. E t t stort antal sjukhus uppges ha gått över till färdiga gipsbindor, emedan detta är arbetsbesparande ur flera synpunkter. Industrin. Från industrihåll uppges att man för närvarande håller på att igångsätta en produktion av gipsbindor. Maskiner är anskaffade för ändamålet och tillverkningen beräknas täcka 8 0 % av landets behov. Industrin påyrkar tillämpning av samma tullsats som beträffande förbandsgas. Kommittén. Med hänsyn till den nystartade svenska produktionen synes det icke böra ifrågakomma att avskaffa tullen. Då tullen för förbandsgas liksom för annan bomullsväv föreslagits till 14 %, synes emellertid tullsatsen för gipsbindor icke böra överstiga sistnämnda siffra. I betraktande vidare av att i gipsbindor jämväl ingår tullfritt material föreslår kommittén en tullsats av 12 % av värdet. III. Etuier och lådor med utrustning för första förband

Industrins yrkande om en tull av 18 % torde sammanhänga med att nämnda tullsats från industrihåll påyrkats beträffande förbandsgas. Med hänsyn till den föreslagna tullen på nämnda material torde tullsatsen icke böra överstiga 14 %. Då vanligen även lägre tullbeskattade varor ingår har kommittén liksom i fråga om gipsbindor funnit tullsatsen böra bestämmas till en något lägre siffra eller 12 % av värdet. IV. Övriga varor

För andra till denna rubrik hänförliga artiklar än de förut behandlade har kommittén funnit tullfrihet böra medgivas. 236

Kap.

31.

Gödselmedel

Nr 3 1 . 0 1 . Guano och andra naturliga animaliska eller vegetabiliska gödselmedel, även blandade med varandra men icke kemiskt behandlade Nuvarande tull Förslag

fri fri

Nr 31.02. Mineraliska eller kemiska kvävegödselmedel Varuslag

Kalkammonsalpeter (ammoniumnitrat) Ammoniumsulfat Urinämne Kalkkväve (kalciumcyanamid) Kalksalpeter (kalciumnitrat) Chilesalpeter (natriumnitrat) 1

Normaltull

Nuv. tull kr/kg

ca 11 % ca 11 % ca 10 %

0:10 0:03 15 %

ca 10 %

fri fri fri

GATT

Industrin kr/kg

Handeln

Förslag kr/kg 1

fri fri

15 %

0:03 0:03 15 #

0:03 0:03 12 #

fri fri fri

0:03 fri fri

fri fri fri

fri fri fri

Beträffande förslagets definitiva formulering hänvisas till tulltaxetexten.

Statistiska uppgifter. D e n inhemska produktionen av kvävegödselmedel h a r t r e d u b b l a t s sedan förkrigstiden och uppgick år 1952 till en k v a n t i t e t m o t s v a r a n d e 25 000 t o n k v ä v e (36 m k r ) . H u r den fördelar sig på olika p r o d u k t e r framgår ej a v industristatistiken men uppgives k u n n a i r u n d a tal u p p s k a t t a s sålunda: 45 % kalkammonsalpeter, 45 % kalkkväve och 10 % ammoniumsulfat. Även i m p o r t e n h a r stigit till 2 a 3 gånger förkrigssiffran; 1952 importerades en k v a n t i t e t m o t s v a r a n d e ca 50 000 t o n kväve (78 m k r ) . Före kriget bestod den av chile- och kalksalpeter till ungefär s a m m a mängd, men n u m e r a domineras den helt av kalksalpetern som 1952 svarade för ca 44 000 ton k v ä v e (65 m k r ) . Industrin. D e n kemiska industrins allmänna s y n p u n k t e r p å tullfrågan h a r refererats i s a m b a n d med behandlingen av k a p . 28. I n d u s t r i n framhåller a t t de för vissa slag av kvävegödselmedel p å y r k a d e tullsatserna icke skulle fördyra v å r a livsmedel. Priset på kvävcgödselmedel regleras nämligen a v priset på kalksalpeter, vilken vara alltjämt liksom chilesalpeter skulle k u n n a importeras tullfritt. D e t är icke möjligt för den inhemska industrin a t t med tullens hjälp hålla högre priser på inhemska kvävegödselmedel än v a d som m o t s v a r a r världsmarknadspriset p å kalksalpeter; m a n m å s t e t v ä r t o m alltid hålla e t t lägre pris per kg k v ä v e . Även om de föreslagna tullarna sålunda icke k a n u t n y t t j a s i prisstegr a n d e syfte skulle de dock ha en m y c k e t stor betydelse av m a r k n a d s s k y d d a n d e k a r a k t ä r . U n d e r åren efter a n d r a världskrigets slut h a r r å t t brist p å k v ä v e gödselmedel i världen, men ett produktionsöverskott av b e t y d a n d e omfattning

torde snart komma att uppstå. Man framhåller att de fasta kostnaderna spelar en särskilt stor roll inom kväveindustrin, varför densamma lätt blir utsatt för dumping. Då härtill kommer att förefintligheten av en inhemsk kväveindustri är av största betydelse i händelse av krig eller avspärrning anses det icke vara ägnat att förvåna att nästan alla länder skyddar sin inhemska kvävcindustri med höga tullar. Handeln. Från handelns sida önskas i princip tullfrihet även för sådana gödselmedel som för närvarande är belagda med tull. Detta gäller främst ammoniumsulfat. Beträffande denna vara säges knapphet ha rått på den svenska marknaden under vissa år, beroende huvudsakligen på kraftbrist, men import har då endast ägt rum genom vissa med den inhemske producenten lierade företag. Dessa har nämligen kunnat offerera ett genomsnittspris mellan den svenska varan och den utländska, vilket understigit det utländska priset med tillägg av tullen, varför någon import genom fristående företag icke kunnat ifrågakomma. Vad beträffar kalkammonsalpeter anser man den inhemska produktionen vara så stor att normalt någon import icke behöver äga rum. Då kalkammonsalpetern kan ersättas av kalksalpeter, som är tullfri, har man däri en utmärkt regulator för priset. E t t enskilt företag har dock uttalat att den inhemska produktionen av kalkammonsalpeter icke är tillräcklig och uttryckligen påyrkat tullfrihet för varan. I fråga om oblandat ammoniumnitrat samt urinämne anföres att dessa produkter icke användes som gödselmedel här i landet, ehuru man icke anser det uteslutet att den sistnämnda varan kan komma att få sådan användning även här. Kommittén. Beträffande gödselmedel innehållande mer än 10 % ammoniumnitrat, d. v. s. i praktiken huvudsakligen kalkammonsaljpeter, är den nuvarande tullen i vanliga fall helt prohibitiv. Kommittén anser att en betydande nedsättning av tullen bör vidtagas men finner icke skäl föreligga att helt avskaffa densamma. Enligt kommitténs uppfattning får den av industrin föreslagna tullen, som är mindre än en tredjedel av den nuvarande och ungefär motsvarar normaltullsatsen, anses innebära ett lämpligt avvägt tullskydd. I fråga om ammoniumsuljat motsvarar den nuvarande tullen ungefär normalnivån (import incidens 1953: 9,2%) och man yrkar från industrins sida att den bibehålles oförändrad. Vad som från handelns sida anförts rörande prisförhållandena tyder på att tullen, såsom industrin hävdar, har mera marknadsskyddande än (för den inhemska varan) prishöjande effekt. Behovet av att permanent upprätthålla ett sådant marknadsskydd kan väl diskuteras, men något avgörande argument för att slopa den bestående tullen synes knappast föreligga. Kommittén har funnit övervägande skäl tala för att nuvarande tullsats bibehålies. Härigenom skulle således alla kvävegödselmedel, bestående av eller baserade på ammoniumnitrat eller ammoniumsulfat, komma att draga en tull av 3 öre per kg. Till denna rubrik hänföres emellertid även enligt anm. 1 c i nomenklaturen vissa 238

gödselmedel baserade på ammoniumklorid. Dylika produkter användes icke i vårt land, men det får av principiella skäl anses riktigast att nämnda tullsats blir tillämplig även på dem, varför de i kommitténs förslag sammanförts med de föregående. Enligt gällande bestämmelser tillätes en inblandning av högst 10 % amnioniumnitrat i kalksalpeter utan att varan därför blir underkastad den för ammoniumnitrat fastställda tullen. En dylik tolerans bör i fortsättningen tillämpas även på inblandning av de övriga ammoniumsalterna samt gälla oavsett den andra komponentens art. I kommitténs förslag har toleransgränsen därför givits en mera generell utformning samt anknutits till halten ammoniakkväve; i fråga om de vanligen förekommande gödselmedlen innebär förslaget icke någon ändring i sak. Till denna rubrik hänföres jämväl urinämne med högst 45 % kväve; urinämne av högre renhetsgrad faller under nr 29.25. Varan i fråga är för närvarande oavsett renhetsgrad belagd med en tull av 15 % av värdet, och den till nr 29.25 hänförliga produkten skulle enligt kommitténs förslag draga tull med 12 % av värdet. I vårt land har varan hittills icke funnit användning som gödselmedel men väl som en viktig råvara för den kemiska industrin. Den för sådant ändamål avsedda varan torde i regel bli hänförlig till nyssnämnda nr 29.25. För att hindra ett kringgående av den åsyftade 12 % tullen har det emellertid ansetts påkallat att upptaga ämnet i fråga med enahanda tullsats även under förevarande rubrik. Vad därefter beträffar kalkkväve har denna produkt länge varit fri från tull. Industrins krav på tullskydd för densamma motiveras icke med något aktuellt behov därav utan med tullens betydelse som marknadsskydd i ett till följd av överproduktion skärpt konkurrensläge. Även om kommittén icke är främmande för den tankegång som ligger bakom den förda argumenteringen, måste enligt kommitténs uppfattning stor varsamhet iakttagas, i synnerhet om det som här gäller att med en sådan motivering tullbelägga en förut tullfri vara. I förevarande fall tillkommer ytterligare bl. a. den omständigheten att tullfriheten är bunden i GATT. Kommittén har icke funnit tillräckliga skäl föreligga att frångå gällande tullfrihet. Beträffande övriga hit hänförliga gödselmedel, bland vilka främst märkes kalksalpeter och chilesalpeter, har frångående av nuvarande tullfrihet icke ifrågasatts. Nr 31.03. Mineraliska eller kemiska fosforgödselmedel Nr 31.04. Mineraliska eller kemiska kaliumgödselmedel Nuvarande tull GATT: lomasfosfat m. m Förslag

fri fri fri 239

Nr 31.05. Andra gödselmedel; gödselmedel, alla slag, i form av tabletter, pastiller e. dyl. eller i förpackningar, vägande brutto högst 10 kg Nuvarande tull GATT Industrin: kvävehaltiga eller i småförpackningar andra Förslag: gödselmedel, alla slag, i form av tabletter, pastiller e. dyl. eller i förpackningar, vägande brutto högst 10 kg andra slag: kvävehaltiga andra

div. div. 15 % 10 %

10% 10 % fri

F r å n s e t t gödselmedel i form av t a b l e t t e r etc. eller i småförpackningar omfatt a r d e n n a rubrik blandningar a v olika t y p e r a v gödselmedel. Tullen bör därför fastställas med b e a k t a n d e av tullförhållandena för de oblandade p r o d u k t e r n a . D å vissa r e n a kvävegödselmedel skulle bli tullbelagda, h a r det ansetts n ö d v ä n digt a t t tullbelägga hit hänförliga kvävehaltiga varor, och eftersom tullen p å ifrågavarande oblandade p r o d u k t e r i allmänhet skulle m o t s v a r a ungefär 10 % av värdet, h a r en värdetull av denna storlek befunnits lämplig. I fråga om övriga hit hänförliga varor, d. v. s. blandningar av de tullfria kalium- och fosforgödselmedlen, h a r anledning till tullbeläggning icke ansetts föreligga. Vad gäller n y s s n ä m n d a gödselmedel i form a v t a b l e t t e r etc. eller i småförpackningar torde dessa i regel utgöra blandningar, som förutom a n d r a ämnen även innehåller kvävegödselmedel och av denna anledning bör beläggas med tull. Tydligt är emellertid a t t det av praktiska skäl är ö n s k v ä r t a t t u n d v i k a d e t analysarbete som skulle erfordras för fastställande av s a m m a n s ä t t n i n g e n av dylika produkter. D e h a r p å grund h ä r a v u t a n avseende på s a m m a n s ä t t n i n g e n upptagits ined 10 % tull.

Kap.

32. Garvämnes- och f är gämnesextr akter; garvsyror och derivat färgämnen, fernissor, lacker och andra beredda färger; kitt och spackelfärger; bläck och tusch

Nr 32.01. Vegetabiliska garvämnesextrakter Nuvarande tull GATT: mimosaextrakt Förslag

fri fri fri

därav;

Nr 32.02. Garvsyror (tannin), vattenextraherat galläpple tannin härunder inbegripet, samt salter, etrar, estrar och andra derivat därav Nuvarande Förslag

tull

fri frj

Nr 32.03. Syntetiska garvämnen, även blandade med naturliga garvämnen; konstgjorda pyrmedel (t. ex. enzymatiska och mikrobiologiska preparat) Normaltull: syntetiska garvämnen Nuvarande tull Industrin: syntetiska garvämnen 20 % askhalt konstgjorda pyrmedel Handeln: syntetiska garvämnen Förslag: syntetiska garvämnen 20 % askhalt andra slag

8% frj med

högst 15 % fri högst 5 %

med

högst 8% fri

Industrin. Tillverkarna av syntetiska garvämnen erinrar om a t t garverierna u n d e r kriget, då m a n icke h a d e tillgång till kvebrachoextrakt, h a d e stora svårigh e t e r a t t framställa tjockare bottenläder a v fullgod kvalitet. F ö r a t t övervinna svårigheterna påbörjades efter krigsutbrottet e t t livligt forskningsarbete. Som r e s u l t a t d ä r a v framkom en syntetisk garvämnesprodukt, vilken upptogs till p r o d u k t i o n i fabriksmässig skala år 1946. Förbrukningen inom landet u p p g å r e n d a s t till ca 500 ton årligen eller ca 3 % av totala konsumtionen a v garvämnen. T r o t s den relativt ringa k v a n t i t e t e n spelar p r o d u k t e n en viktig roll som k o m p l e m e n t till de naturliga garvämnena, och dess betydelse i d e t t a hänseende ökas väsentligt vid en eventuell avspärrning; till stöd för denna u p p f a t t n i n g har å b e r o p a t s u t t a l a n d e n a v såväl garverinäringens forskningsinstitut som producenterna a v vegetabiliska garvämnesextrakter. U n d e r hänvisning till a t t tillverkningen i länder m e d stor h e m m a m a r k n a d och d ä r a v betingade g y n n s a m m a f ö r u t s ä t t n i n g a r för stordrift å t n j u t e r e t t relativt högt tullskydd y r k a s från industrins sida a t t den svenska produktionen av syntetiska g a r v ä m n e n s k y d d a s m e d en värdetull av 15 % . F ö r a t t tullen icke skall d r a b b a vissa till förevarande r u b r i k hänförliga p r e p a r a t , vilka icke är föremål för inhemsk tillverkning, föreslår m a n a t t tullpliktigheten begränsas till p r o d u k t e r med högst 2 0 % askhalt. Handeln. M e d h ä n s y n till a t t garveriindustrin för n ä r v a r a n d e synes h a å t skilliga svårigheter, anser handeln det betänkligt a t t införa tull p å e t t för denna industri v i k t i g t varuslag, som för n ä r v a r a n d e är tullfritt. D ä r e s t d e t emellertid skulle befinnas ofrånkomligt a t t l ä m n a garvämnesindustrin visst tullskydd, bör d e t t a k u n n a begränsas till högst 5 % a v värdet.

16. Tulltaxebetänkande.

Del II

Kommittén. Av den i ärendet åberopade sakkunskapen har bl. a. framhållits, att intimt samarbete fordras mellan tillverkaren av syntetiska garvmedel och lädertillverkaren, vilket underlättas betydligt om garvmedelsproducenten finnes inom landet. Detta förhållande torde i sig själv få anses utgöra ett stöd för inhemsk produktion av varorna i fråga. I den mån läderindustrin emellertid trots anförda omständigheter finner sig med större fördel kunna tillgodose behovet av garvmedel genom import, torde såvitt angår normala förhållanden ur allmän synpunkt knappast föreligga anledning att genom särskilt stöd söka upprätthålla en produktion, för vilken vårt land med hänsyn till ringa hemmamarknad och små exportmöjligheter synes ha mindre goda förutsättningar. Däremot synes en inhemsk produktion i händelse av avspärrning vara värdefull. Tvekan torde dock råda huruvida beredskapsintresset kan anses vara så stort, att det motiverar upprätthållande av en inhemsk produktion, därest härför skulle fordras en så hög tull som 1 5 % av värdet. Även en lägre tull torde emellertid kunna vara av betydelse för upprätthållande av produktionen, och kommittén har funnit det motiverat att tillerkänna denna ett mot normaltullen svarande tullskydd av 8 % av värdet. Då varan i fråga endast svarar för en obetydlig del av garveriernas råvaruförbrukning har tullen icke någon nämnvärd inverkan på lädertillverkningens nettotullskydd. Nr 32.04. Vegetabiliska färgämnen (härunder inbegripna färgträextrakter och andra vegetabiliska färgämnesextrakter med undantag av indigo) och animaliska färgämnen Normaltull: smör- och ostfärger Nuvarande tull: smör- och ostfärger andra Industrin: smör- och ostfärger Handeln: smör- och ostfärger Förslag

ca 8 % per kg

0:07 fri

per kg

0: 07

K ca 2 %

I 1,1 %

fri fri

Av hit hänförliga produkter är för närvarande endast smör- och ostfärger tullbelagda, och denna tull är avsedd att utgöra kompensation för tullen på vid tillverkningen använd rapsolja, varför samtliga hithörande varor de facto kan anses vara fria från tull. Kommittén har icke funnit anledning föreslå någon ändring i detta förhållande. För den till smör- och ostfärger använda oljan skulle enligt kommitténs förslag (se nr 15.07) icke utgå någon tull, men det torde kunna förutsättas att varan enligt jordbruksprisutredningens förslag blir belagd med importavgift. Denna avgift torde böra kompenseras genom att ifrågavarande färger belägges med importavgift till samma belopp som oljan. I tulltaxan bör de däremot liksom övriga till rubriken hänförliga produkter upptagas utan tull. 242

Nr 32.05. Syntetiska organiska färgämnen, även utgörande pigment; syntetiska organiska luminoforer; på textilfibrer fixerbara s. k. optiska blekmedel; naturlig indigo Nuvarande tull: optiska blekmedel; vissa luminoforer övriga GATT: optiska blekmedel; vissa luminoforer Industrin Handeln Förslag

15 % fri 15 % frj frj frj

I enlighet med industrins uppfattning h a r k o m m i t t é n funnit tullfrihet b ö r a medgivas för dessa varor även i den m å n de för n ä r v a r a n d e är belagda med tull. Nr 32.06. Substratpigment Nuvarande Förslag

tull

fri frj

Nr 32.07. Andra färgämnen; oorganiska luminoforer Nuvarande tull: luminoforer skiffersvärta o. dyl andra GATT: luminoforer skiffersvärta o. dyl Industrin Handeln Förslag

per kg

15 % 0: 05 fri 15 % 5% frj frj frj

K o m m i t t é n h a r i överensstämmelse med u t t a l a n d e n från industrins sida funnit tullfrihet böra föreskrivas för samtliga hit hänförliga produkter. Nr 32.08. Beredda porslins-, glas- och emaljfärger, beredda opakiseringsmedel, icke frittad glasyr- och emaljmassa, flytande glanspreparat och liknande beredningar för keramik-, glas- och emaljcringsindustrier; engobe; fritta och annat glas i form av pulver, korn eller flingor Nuvarande tull: glaspulver . per kg glas- och porslinsfärger, opakiseringsmedel, glasyr- och emaljmassa . . . . glansguld och glanssilver . . . . per kg andra glanspreparat GATT: andra glanspreparat Industrin Handeln Förslag

0:02

K

..

I

0,5 %

fri 2: 50 15 % 15 % frj frj frj

M e d stöd a v u t t a l a n d e n a v f ö r e t r ä d a r e för b r a n s c h e n h a r k o m m i t t é n n u v a r a n d e tullar på vissa hithörande p r o d u k t e r b ö r a avskaffas och

funnit

tullfrihet

s t a d g a s för r u b r i k e n i d e s s h e l h e t . Nr 32.09. Fernissor, lacker, oljefärger, kallvattenfärger och andra målningsfärger; beredda färger för färgning av läder; pigment, rivna i linolja, m i n e ralterpentin, terpentin, fernissa eller l i k n a n d e vid tillverkning av färger a n v ä n d a produkter; lösliga f ä r g ä m n e n i sådan f o r m eller förpackning, s o m tillhandahålles i detaljhandeln Normaltull

Varuslag

Nuvarande tull GATT K

kr/kg

15*

Industrin

Handeln1

Förslag2

15* 15* 15*

5*3 5*8 5*3 5* 5*

12* 12% 12* 12* 12*

5* 5* 5*

9* 9* 9*

5* 5*

9* 6*

5*

12*

5*

6*

llå 12*

15* 15* 15* 0:20 0:40

llå 12*

15*

ca 1 1 * ca 11 * ca 9 *

0:15 0:05 0:05

ca 3 * 3 , 2 * ca 2 * 2,4 * 14 a 15 #

normaltull

Cellulosalacker . . . Syntetiska lacker . Oljelacker Asfaltlacker Sprithaltiga lacker Emulsionsfärger: detaljhandelsförpackningar .... andra Rödfärg

ca 11 * 10 ä 11 * ca 9 *

Bronspasta Oljefärger

ca 8 % 0:40 8 a 9 * 0:15

S. k. ger

ca 8 *

6,2 *

ca 1 0 * ca 6 *

normaltull 10* normaltull

3,6*

skeppsbottenfär-

S. k. hemfärger

0:15

5 ä 6 * 5,7*

0:15

1,3*

normaltull normaltull

1 De angivna yrkandena har framförts av Svenska färgimportörföreningen; Färghandelns leverantörförening föreslår nuvarande värdetullar resp. normaltullsatser för nu vikttullbelagda varor. 2 Här har angivits de tullsatser som i regel blir tillämpliga på ifrågavarande artiklar; betr. förslagets exakta formulering hänvisas till tulltaxetexten. 3 Förpackningar under 10 kg: 7 %. Statistiska

tippgifter.

Import, produktion och export av de viktigaste hit hän-

förliga v a r o r n a f r a m g å r a v tabell 32. Industrin.

F r å n industrins sida framhålles a t t den n u t i d a färg- och lackindu-

strin h a r m y c k e t litet g e m e n s a m t m e d den industri som fanns i Sverige i början a v 1930-talet. L i k s o m p å de flesta a n d r a o m r å d e n d ä r k e m i s k a p r o d u k t e r är a v betydelse och kemiskt k u n n a n d e fordras h a r utvecklingen g å t t snabbt

framåt.

D e n n a utveckling m e d därtill h ö r a n d e rationalisering av driften h a r möjliggjorts g e n o m a t t d e n t o t a l a t i l l v e r k n i n g s v o l y m e n b l i v i t t i l l r ä c k l i g t s t o r för a t t

kunna

Tabell 32. Lacker och järger. Import

Produktion

Export

ton

tkr

ton

tkr

ton

1 289 1163 1 466 1 552 1 780

3 067 4 234 6 084 6 629 7 405

7 606 19 059 19 993 19167 20 392

11538 62 775 77 670 77183 79 655

199 792 716 602

130 239 360 287 383

255 500 706 659 898

3 749 10188 10159 10 657 12169

172 154 242 169 284

256 524 961 719 1179

3188 11811 12 413 10 069 10 419

144 146 362 154 214

146 221 617 364 558

tkr

Lacker och lackfärger 1936/38 . . 1950 1951 1952 1953

2 272 2 649 2 063 3 041

6 656 8 368 13 824 17 561

14 60 83 77 69

9 153 228 244 186

2 684 26 385 37156 28 361 25 538

24 63 148 87 72

34 170 448 296 254

2 628 2 892 3 366 2 962

9 47 34 21 30

11 137 113 58 75

Emulsionsfärger 1936/38 1950 1951 1952 1953

935 Oljefärger 1986/38 1950 1951 1952 1953

Skeppsbottenfärger 1936/38 1950 1951 1952 1953

941 1094

bära de ökade fasta kostnaderna för byggnader, maskiner, laboratorier o. s. v. För att kunna utnyttja det nedlagda kapitalet och bekosta utvecklingsarbetet måste den stora tillverkningsvolymen kunna upprätthållas. I utlandet är industrin numera överdimensionerad och söker sig därför ut på exportmarknaderna, varvid lågtulländer som Sverige i första hand blir utsatta för bearbetning. Även svenska fabrikanter har sökt att genom en gemensam exportansträngning finna avsättning för sina produkter på utländska marknader men mötts av hårt motstånd genom tullar, importregleringar o. dyl. De moderna lackerna, lackfärgerna och emulsionsfärgerna är resultatet av intensiv kemisk forskning, som alltjämt driver utvecklingen framåt med stora steg. Den svenska industrin säges ha följt väl med i utvecklingen på detta område, men trots detta är det just här som man redan nu möter en mycket hård konkurrens från utlandet. Lacktillverkningen är i utlandet ofta associerad med 245

tillverkningen av lackråvaror, vilket medför att man hellre vill exportera färdiga lacker än råvaror. Beträffande lacker (med undantag av asfaltlacker) påyrkar industrin därför bibehållande av nuvarande 15 % värdetull. För övriga produkter accepterar industrin i princip normaltullsatserna; därest linolja belägges med vikttull bör övervägas huruvida icke även därav beredda färger bör åsättas sådan tull. I fråga om bronspasta har från tillverkarhåll påyrkats en tull av 10 % (bronspasta användes som råvara inom färgindustrin och tillverkas av samma företag som producerar metall- och bronspulver). Handeln. Vad beträffar handelns synpunkter har uttalanden erhållits dels från Färghandelns leverantörförening, vilken såsom medlemmar även räknar flera producenter av hithörande artiklar, dels från Svenska färgimportörföreningen, vilken såsom namnet angiver företräder direkta importintressen. Färghandelns leverantörförening uttalar att det synes vara av stor betydelse för branschen att en inhemsk industri finnes. Man har därför ingen erinran mot ett bibehållande av nuvarande värdetullar resp. ett uttagande av normaltullsatserna för nu vikttullbelagda varor. Svenska färgimportörföreningen framhåller att importen av färger och lacker under tiden 1920—1940 utgjorde ca 25 % av landets totala förbrukning men år 1950 reducerats till ca 6 % av förbrukningen. Den övergång till 15 % värdetull för lacker, som skedde år 1950, innebar för dessa varor ett avsevärt ökat tullskydd, vilket särskilt hårt drabbade högkvalitativa varor. Tullhöjningen säges ha medfört att de konsumentgrupper som innefattar hushåll, hantverk och byggnadsmåleri samt flertalet industrier för närvarande så gott som helt använder inhemskt material. Även bil- och karosseriindustrin samt övriga lackerings- och reparationsverkstäder, som före kriget helt furnerades med importerat lackmaterial, har nödgats övergå till att i stor omfattning täcka sitt behov från inhemsk tillverkning. Detta säges vara olyckligt ur försörjnings- och servicesynpunkt, då denna industri för sin produktion fordrar lackmaterial av allra högsta kvalitet och en serviceorganisation, som endast de stora automobilproducerande länderna anses kunna åstadkomma. För att ernå en jämnare marknadsfördelning, som icke har diskriminerande karaktär och som bättre tillgodoser allmänna konsumentintressen, föreslås att tullsatserna fastställes, för cellulosalacker, oljelacker och syntetiska lacker till 7 % vid förpackningar under 10 kg och 5 % vid förpackningar över 10 kg samt för övriga beredda färger och lacker till 5 % av värdet. Som motivering för den för vissa lacker föreslagna uppdelningen efter vikt anföres, att de mindre förpackningarna i regel levereras obrutna till återförsäljare eller konsument, under det att de större förpackningarna oftast vidarebearbetas och förpackas av importören, varvid svensk arbetskraft och svenskt material kommer till användning. Kommittén. För andra lacker än sprit- och asfaltlacker (d. v. s. cellulosalacker, oljelacker och syntetiska lacker) utgjorde tullen tidigare 30 öre per kg. I 246

samband med införandet av en tull av 1 0 % på förut tullfria basplaster, som utgör en viktig råvara för lackindustrin, höjdes emellertid tullen på dessa lacker år 1950 till 15 % av värdet. Det framhölls att de ändrade tullarna på konstplaster och varor därav endast utgjorde ett provisorium i avvaktan på en allmän revision av tulltaxan. Någon avsikt att öka lackindustrins nettotullskydd förelåg icke, även om en avsevärd sådan ökning i allmänhet kom att inträda. Enligt verkställda beräkningar rör sig normaltullsatsen för här ifrågavarande lacker vanligen omkring 10 å 11 % av värdet. Någon anledning att överskrida normaltullsatsen, som även den medför ett avsevärt bättre nettotullskydd än de före 1950 gällande tullsatserna, torde i och för sig icke föreligga. Med hänsyn till att tullskyddet f. n. ligger på en högre nivå har kommittén dock funnit det befogat med en jämkning uppåt till 12 % av värdet. I fråga om sprit- och asfaltlacker är den nuvarande tullen i allmänhet något lägre än tullen för tidigare behandlade produkter. Normaltullsatsen ligger för spritlacker ungefär i nivå med normaltullsatsen för cellulosalacker, medan den för asfaltlacker kan förutsättas vara något lägre än för lacker i allmänhet. Av bl. a. praktiska skäl har det ansetts lämpligt att dessa lacker, vilka är av relativt liten betydelse, åsättes samma tull som de förut behandlade eller 12 % av värdet. De nya typer av emulsionsfärger, som tillkommit under senare år, består av konstplaster i vattenemulsion; i vårt land användes nu polymerisat av butadienstyren liksom även polyvinylacetat, men många andra konstplaster kan komma i fråga för ändamålet, t. ex. polyvinylacetaler, alkyder och styrolpolymerisat. Normaltullsatsen för dylika färger utgör ca 11 % av värdet. En tillämpning av denna tullsats skulle innebära en kraftig höjning av nu utgående tull, som enligt kalkylmaterialet motsvarar ca 2 % av värdet (den nuvarande tullen lämnar icke kompensation för råvarutullarna, utan tillverkningen har att vidkännas ett negativt tullskydd om 1 ä 2 % ) . Enligt kommitténs uppfattning får en höjning till 9 % anses vara tillfyllest. Denna tullsats bör gälla även för sådana emulsionsfärger som innehåller olja i stället för konstplast och för vilka normaltullsatsen sannolikt är något lägre än för de förut behandlade färgerna. Även för oljefärger skulle en tillämpning av normaltullsatsen, som ligger vid 8 a 9 %, innebära en viss tullhöjning. I betraktande av den inhemska produktionens dominerande ställning har en sådan åtgärd icke ansetts motiverad. Kommittén har funnit tullsatsen böra fastställas till 6 % av värdet, vilket motsvarar den nuvarande tullens storlek i förhållande till det inhemska produktionsvärdet. Den omständigheten att linolja enligt kommitténs förslag skulle bibehållas vid vikttull har, då tullen är relativt låg och linolja i allmänhet endast utgör en mindre del av den färdiga produktens värde, icke ansetts böra utgöra hinder för att tullen för oljefärger liksom för andra färger utformas som värdetull. Den för oljefärger föreslagna tullen 6 % torde kunna tillämpas även på andra 247

färger än de förut behandlade, exempelvis sådana med kasein som bindemedel; dylika färger torde numera spela en jämförelsevis underordnad roll. Från tullsatsen 6 % har emellertid undantag ansetts böra göras för sådana färger som innehåller bronspulver. Sistnämnda produkt är till skillnad från de flesta andra färgpigment tullbelagd, och tullen har i annat sammanhang av kommittén föreslagits till 1 0 % av värdet (se nr 74.06). I färdiga bronsfärger ingår väl bronspulver vanligen icke i så stor kvantitet att en höjning av tullsatsen därför skulle vara nödvändig. Då emellertid den för färger gällande tullen även kommer att tillämpas på halvfabrikat, som till övervägande del (i synnerhet efter värdet räknat), består av bronspulver (bronspasta), är det tydligt att tullskyddet för bronspulver skulle löpa risk att i betydande grad eluderas, om tullen för produkter innehållande bronspulver sättes till allenast 6 %. För undvikande härav bör sådana färger beläggas med högre tull, och kommittén har funnit lämpligt att de sammanföres med emulsionsfärger, varigenom tullen skulle komma att utgå med 9 % av värdet. De ovan föreslagna tullsatserna bör gälla oavsett användningen, innebärande bl. a. att s. k. skeppsbottenfärg, som f. n. belägges med tull som oljefärg, alltefter beskaffenheten kommer att draga en tull av 6, 9 eller 1 2 % av värdet (mestadels torde sistnämnda tullsats bli tillämplig); tullen på nämnda varuslag är icke av någon större praktisk betydelse, då varan huvudsakligen användes för ändamål som berättigar till varvsindustrirestitution. Nr 32.10. Konstnärsfärger, färger för skolbruk, plakatfärger, brytningsfärger och liknande färger i tabletter, tuber, flaskor, burkar, skålar och liknande förpackningar, härunder inbegripna dylika färger i lådor eller skrin, med eller utan penslar, stompar, koppar och andra tillbehör Normaltull: oljefärg i tuber 11 å 12 % Nuvarande tull: i tuber o. dyl. vägande högst 250 g; inkl. färglådor o. dyl per kg 1: 50 andra per kg 0:15 Industrin oförändrad tull Handeln 5% Förslag 9%

K 5—38 % K 4 ä 5%

I 17,6 % I ••

Industrin. Från industrins sida har anförts att produktionen av konstnärsfärger med stort arbete byggts upp under kriget. Avsevärt tullskydd säges vara erforderligt för att upprätthålla produktionen. Intresset gäller främst oljefärger, men även akvarellfärger tillverkas. Den nuvarande tullen anses dock vara tillräcklig, och man föreslår bibehållande av gällande vikttull. Handeln. Från handelns sida framhålles beträffande plakat- och dekorationsfärger, att de produkter som tillverkas inom landet är billigare än de importerade. Att import likväl kan äga rum säges bero på att de importerade kvalite248

terna anses v a r a b ä t t r e . Efterfrågan säges emellertid även v a r a synnerligen priskänslig, varför en ökning av prisskillnaden skulle k u n n a få till följd a t t importen kraftigt reducerades. Beträffande dyrare konstnärsfärger och lay-outfärger framhållas a t t importincidensen u p p g å r till ca 3 % . Efterfrågan säges även h ä r v a r a m y c k e t priskänslig, särskilt för dyrare konstnärsfärger, och en höjning a v tullsatsen över 5 % skulle för dessa k u n n a medföra en förskjutning av konsumtionen till billigare kvaliteter. D e svenska färgerna för skolbruk uppgives v a r a billigare än de importerade, varför en sänkning av tullskyddet icke anses behöva inverka menligt på avsättningsmöjligheterna för den inhemska v a r a n . Kommittén. N u v a r a n d e tullsatser innebär en m y c k e t varierande tullnivå för olika slag a v h i t h ö r a n d e artiklar. F ö r artistfärger (oljefärger) utgör incidensen enligt kalkylmaterialet 5 — 1 1 % , för vissa brytningsfärger 1 8 — 3 8 % vid mindre förpackningar och 3 — 6 % vid större förpackningar. Olikheterna i tullens höjd synes icke v a r a sakligt motiverade. D e t t o r d e därför v a r a ofrånkomligt a t t en revision a v tulltaxan k o m m e r a t t för individuella artiklar medföra b e t y d a n d e ändringar i tullens höjd. Varorna i fråga torde emellertid icke v a r a av den betydelse a t t några större olägenheter förorsakas härigenom. Vad tullsatsens storlek beträffar m å framhållas a t t n ä r m a s t m o t s v a r a n d e färger i föregående rubrik, mestadels skulle k o m m a a t t beläggas med en tull a v 6 % av v ä r d e t . H i t h ö r a n d e p r o d u k t e r företer i regel n å g o t högre manufaktureringsgrad, varför k o m m i t t é n funnit en tullsats a v 9 % a v v ä r d e t motiverad. Nr 3 2 . 1 1 . Beredda sickativ Normaltull Nuvarande tull Industrin Handeln (Svenska ningen) Förslag

per kg

8 å 9% 0:10 6%

K 5 ä 6%

I 2,6 %

färgimportör före5% 6%

K o m m i t t é n h a r funnit tullen böra fastställas till 6 % av värdet, m o t s v a r a n d e n u v a r a n d e incidens enligt kalkylmaterialet.

ungefär

Nr 32.12. Kitt och s p a c k e l f ä r g e r ; ympvax Normaltull: kitt och spackelfärger Nuvarande tull: kitt och spackelfärger: av olja eller cellulosalösning och fasta mineraliska ämnen . per kg av konstplast ympvax per kg Industrin Handeln Förslag

8å9%

0:05 10 % 0:15 normaltull fri 6%

K 5 å 6%

I l ,6%

Industrin. Beträffande industrins argumentering hänvisas till v a d som anförts u n d e r nr 32.09; några särskilda s y n p u n k t e r beträffande k i t t och spackelfärger h a r icke anförts från industrins sida. Handeln. F ä r g i m p o r t ö r e r n a h a r u t t a l a t a t t n u v a r a n d e tulltaxa ej är anpassad efter en tidsenlig a n v ä n d n i n g av dessa material. D å tulltaxan p å sin tid fastställdes, avsåg nomenklaturen oljekitt och oljespackel vilka i regel appliceras m e d spackelspade. Sedan dess h a r nya a r b e t s m e t o d e r tillkommit, vilka k r ä v e r fyllnadsmaterial speciellt anpassade härför. F u n k t i o n e n är emellertid oförändrad och skillnaden ligger endast i bindemedel och konsistens. T u l l t a x a n bör revideras så, a t t samtliga fyllnadsmaterial, a v s e d d a för u p p b y g g n a d a v en y t a som skall målas eller lackeras, sammanföres till en gemensam grupp, oavsett konsistens och bindemedel. Förslaget om tullfrihet motiveras med a t t de p r o d u k t e r inom denna grupp, som k a n bli föremål för import, är a v helt a n n a n kvalitet än den inhemska produktionen. Kommittén. H u v u d d e l e n a v den inhemska tillverkningen utgöres av en relat i v t enkel p r o d u k t , men även högvärdiga k i t t och spackelfärger är föremål för tillverkning inom landet. Enligt k o m m i t t é n s uppfattning föreligger icke anledning a t t avskaffa tullen, men k o m m i t t é n h a r icke heller a n s e t t det m o t i v e r a t a t t höja tullen till normaltullsatsen u t a n s t a n n a t vid 6 % a v v ä r d e t . N ä m n d a tullsats överensstämmer med v a d som föreslagits beträffande oljefärger, varigen o m eljest u p p k o m m a n d e gränsdragningssvårigheter med avseende på dessa färger elimineras. Tullsatsen i fråga torde böra tillämpas även på y m p v a x . I m p o r t ö r e r n a s önskemål om enhetlighet i tulltaxeringsavseende torde i stort s e t t tillgodoses genom den n y a n o m e n k l a t u r e n . Nr 32.13. Tryckfärger och stämpelfärger samt bläck och tusch 1. Tryckfärger

Normaltull: trycksvärta bok-, sten- och koppartrycksfärger ej s. n.: sprithaltiga andra Nuvarande tull: trycksvärta per kg bok-, sten- och koppartrycksfärger ej s. n per kg färger för dupliceringsmaskiner o. d. per kg GATT: trycksvärta bok-, sten- och koppartrycksfärger ej s. n 250

ca 11 %

11 ä 12 % ca 11 % 0:07

K ca 2 %

I 3,5 %

0:10

K ca 1 %

I 1,7 %

0: 15 10 % 10 %

Industrin Handeln: dupliceringsfärger Förslag

15 % 5% 8%

Statistiska uppgifter. Import, produktion och export av tryckfärger (grafiska färger) framgår av tabell 33. Tabell 33.

Tryckfärger. Import

Produktion

Export

År

1936/38 1950 1951 1952 1953

ton

tkr

ton

tkr

ton

tkr

350 181 298 362 326

838 448 792 942 1100

1474 3 083 3116 3 271 3 638

3 019 10 344 11949 13 028 14 065

28 28 35 33 87

99 216 273 311 486

Industrin. Från industrins sida framhålles att utvecklingen på detta område i stort sett gått parallellt med motsvarande tendenser inom den övriga kemiska industrin, och sekelskiftets odifferentierade och hantverksmässigt bedrivna tillverkning har i dag ersatts av en högrationaliserad och på teknisk forskning grundad specialindustri. Dennas försäljningsvärde undergår en ständig stegring genom både befolkningstillväxten och de såväl kvantitativt som kvalitativt ökade kraven på trycksaker av skilda slag. Konkurrensen mellan de tolv svenska tryckfärgsfabrikerna anses borga för att en sund prispolitik kommer att hållas även vid högre tullsatser. Trots att råvaror såsom anilinfärger, carbon black och vissa kemikalier i stor omfattning importeras, har industrin även under avspärrning kunnat tillgodose landets behov, och dess kapacitet är för närvarande så stor att den icke endast täcker hela landets behov utan även skulle kunna lämna plats för export. Enär industrin arbetar med höga fasta kostnader är det vanligt att utländska tillverkare söker finna avsättning för sina produkter genom export till dumpingpriser, och dessutom säges man på flera håll i Europa under de senaste åren ha utbyggt sin industri direkt med tanke på export. Trycket utifrån anses redan nu vara stort och avspeglas i stegrade importsiffror. Med hänsyn till betydelsen av att vidmakthålla högsta möjliga tekniskt-vetenskapliga nivå hos en ur samhällets synpunkt viktig specialindustri med stark inhemsk och utländsk konkurrens och med hänsyn till föreliggande tullsatser och andra importhinder i de för tryckfärgsindustrin betydelsefulla exportländerna hemställes att tullsatsen för tryckfärger måtte fastställas till 15 % av värdet. Handeln. Från importhandelns sida föreligger icke något yttrande rörande tryckfärger; Svenska tryckerileverantörernas förening har i en skrivelse fram251

hållit existensen av viss dumping beträffande tidningsfärg. Beträffande dupliceringsfärg anser handeln icke skäl föreligga att frångå nuvarande tullnivå och föreslår därför en tullsats om högst 5 % av värdet. Kommittén. Nuvarande tullsatser för tryckfärger är mycket låga och innebär i många fall ett negativt nettotullskydd. Enligt kommitténs åsikt är en förstärkning av tullskyddet motiverad, men en höjning ända till normaltullsatsen synes icke påkallad. I alla händelser torde icke föreligga tillräckliga skäl att bryta GATT-bindningen vid 1 0 % , och kommittén har med hänsyn bl. a. till den inhemska produktionens dominerande ställning funnit en tullsats av 8 % vara tillfyllest. Denna tullsats bör tillämpas även för dupliceringsfärger, som närmast är att jämställa med enklare tryckfärger. II. Stämpelfärger, bläck och tusch Normaltull:

bläck Nuvarande tull Industrin Handeln Förslag

per kg

ca 7 % 0:08 10 % fri 5%

K 3 ä 4%

I 1,7 %

Handeln. Från handelns sida har man förklarat sig anse den nuvarande tullen för bläck och tusch sakna betydelse ur skyddssynpunkt. Den inhemska tillverkningen kan mycket väl konkurrera med importvarorna i prishänseende. Då den svenska industrin dessutom har ett betydande skydd genom de i förhållande till priset höga fraktkostnaderna anser man att dessa varuslag bör göras tullfria. Kommittén. Enligt kommitténs uppfattning föreligger icke tillräckliga skäl att avskaffa tullen. Kommittén har funnit en tullsats av 5 % av värdet för ifrågavarande artiklar utgöra ett lämpligt avvägt tullskydd. Kap.

33. Flyktiga

vegetabiliska oljor och resinoider; medel och kosmetiska preparat

parfymer,

toalett-

Nr 33.01. Flyktiga vegetabiliska oljor i flytande eller fast form, även terpenfria; resinoider Nr 33.02. Terpenhaltiga biprodukter, erhållna vid destination eller liknande bearbetning av flyktiga vegetabiliska oljor Nr 33.03. Koncentrat av flyktiga vegetabiliska oljor (erhållna genom s. k. enfleurage eller maceration) i fett, icke flyktig olja, vax eller liknande ämne Nr 33.04. Blandningar av två eller flera luktämnen (naturliga eller syntetiska) eller blandningar på basis av ett eller flera av dessa ämnen, utgörande råvaror för parfymindustrin, livsmedelsindustrin eller andra industrier Nr 33.05. Vattendestillat och vattenlösningar av flyktiga vegetabiliska oljor, även för medicinskt bruk 252

Nuvarande tull: bittermandelolja per kg rosenvatten och pomeransblomvatten per kg andra vattendestillat per kg resinoider och icke välluktande restprodukter andra slag, i kärl vägande brutto: 1 kg eller däröver per kg under 1 kg

per kg

GATT: vattendestillat med undantag av rosenvatten och pomeransblomvatten resinoider och icke välluktande restprodukter andra slag (ej bittermandelolja): icke sprithaltiga andra Industrin: bittermandelolja andra slag: icke sprithaltiga andra per kg Essensindustrin: avsedda för tillverkning av essenser och extrakter Handeln: råvaror för parfymindustrin (nr 33.04) rosenvatten och pomeransblomvatten Förslag

0:40

K

..

I 8,6 %

0:10 5:00 15 % 4: 001; max. 10 % 2 K .. 5: 001; max. 10 % 2 K ..

I 6,2 % I 8,4 %

20 % 15 % 10 %; max. 10: 00 per kg 10 %; max. 10: 00 per kg; min. 4: 00 per kg fri 10 %; max. 1: 00 per kg 4: 00

fri fri fri fri

(högst nuvarande vikttull) (högst 5 %)

N å g r a uppgifter angående inhemsk produktion av h i t h ö r a n d e varuslag k a n ej erhållas ur industristatistiken. I handelsstatistiken redovisas endast i tabell 34 u p p t a g n a produkter, beträffande vilka i m p o r t och export å r 1953 uppgick till där angivna siffror. I n o m den kemisk-tekniska och livsmedelsindustrin a n v ä n d a v ä l l u k t a n d e ä m nen, i det följande b e n ä m n d a l u k t ä m n e n , belägges enligt gällande tulltaxa i regel med tull a v 4: 00 a 5: 00 per kg, beträffande icke alkoholhaltiga p r e p a r a t dock högst 10 % av v ä r d e t . I den n y a tulltaxan hänföres dessa varor, om de utgör kemiskt definierade p r o d u k t e r till vederbörliga rubriker inom k a p . 29, 1

Avsedda för luktämnesindustrin (förutsatt denaturering): fri; avsedda för läderputsmedel: 2: 00 resp. 3: 00 per kg, max. 10 %.

2 Maximeringen gäller endast icke sprithaltiga preparat.

Tabell S^. Flyktiga vegetabiliska oljor m. m. Export

Import Varuslag

Bittermandelolja Rosenvatten och pomeransblomvatten Flyktiga vegetabiliska oljor Diverse luktämnen1 Kemiskt definierade luktämnen2 . . . .

ton

tkr

9 1 66 205 17

42 2 3194 6 200 196

ton

9 0 12 16 3

tkr

48 0 287 183 48

1 Här angivna siffror innefattar bl. a. även essenser hänförliga till nr 21.02, 21.07 och 22.09. Dessa faller icke under förevarade position utan hänföres till vederbörliga rubriker inom kap. 29 (jfr vidare texten). 2

och i annat fall till ovan angivna positioner inom kap. 33; i det följande behandlas produkter av båda slagen. Från kemisk-tekniska och livsmedelsindustrins sida har man framhållit, att någon nämnvärd tillverkning av luktämnen icke förekommer inom landet. Något aktuellt behov av tullskydd anses därför icke föreligga. För essens- och extraktindustrin innebär det däremot icke obetydliga olägenheter att vara hänvisad till en tullbelagd råvara. Man hemställer därför att luktämnen som användes för tillverkning av essenser och extrakter helt fritages från tull. Från handelns sida har särskilt beträffande de till nr 33.04 hänförliga parfymeriråvarorna framhållits, att de betingar mycket höga priser, varför en övergång till värdetull skulle medföra en synnerligen kraftig höjning av den nuvarande tullen. Därest tullskydd över huvud taget anses erforderligt bör enligt handelns uppfattning tillämpas en vikttull av högst nuvarande storlek. Principiellt har den kemiska industrin icke något att invända mot tullfrihet för luktämnen. I vissa fall anses emellertid tvekan kunna råda huruvida en produkt är att anse som luktämne; särskilt kan svårigheter uppstå att skilja dylika ämnen från vissa till kap. 29 hänförliga lösningsmedel. Man befarar därför att en bestämmelse om tullfrihet för luktämnen skulle kunna innebära risk för kringgående av tullskyddet för lösningsmedelsindustrin. För att undvika detta har man från den kemiska industrins sida föreslagit att i stället för tullfrihet skulle föreskrivas en maximering av tullen för luktämnena till 1: 00 per kg. En tullsats av denna storlek anses icke spela någon större roll för verkliga luktämnen med deras i regel höga värden, men den skulle vara tillräcklig för att hindra eventuella försök att kringgå tullsatsen på de billigare lösningsmedlen. Med hänsyn till beskattningen av den sprit som användes vid tillverkning av vissa hithörande varor har man dock yrkat att tullen för sprithaltiga produkter skall utgå med 4: 00 per kg. Nomenklaturens utformning medför att de till kap. 29 hänförliga luktämnena, såsom ovan antytts, kan bli hänförliga till en mångfald olika rubriker inom 254

nämnda kapitel. En eventuell särbehandling av dessa produkter — vare sig i form av tullfrihet eller maximering av tullen — kräver därför en generell bestämmelse som griper över specificeringen i taxan. Dylika anordningar är i princip föga tilltalande, låt vara att de i vissa fall befunnits nödvändiga (exempelvis då det gäller läkemedel). För här ifrågavarande produkter skulle den tull av 12 % av värdet, som föreslagits beträffande organiska kemikalier i allmänhet, genomsnittligt sett innebära en obetydlig tullhöjning. Importen av dessa kemiskt definierade luktämnen är emellertid obetydlig — under den tid särskild statistik funnits beträffande dylika produkter har importen icke något år överstigit 200 tkr — varför fråga om tullättnad för desamma icke kan anses vara av någon större betydelse. I betraktande av nu anförda omständigheter har kommittén funnit övervägande skäl tala för att icke på sätt ifrågasatts undantaga de till kap. 29 hänförliga luktämnena från tillämpning av nyssnämnda tull. Den jämkning av GATT-avtalet som kan påkallas härav torde, särskilt med hänsyn till det förslag som i det följande framlägges beträffande övriga luktämnen, icke möta några svårigheter. Till skillnad från vad fallet är med kap. 29 bereder nomenklaturens utformning icke några svårigheter när det gäller luktämnen hänförliga till kap. 33. Importen av sådana produkter är vidare avsevärt större, varför tullen här spelar en mera betydande roll för kemisk-tekniska och livsmedelsindustrin. I fråga om produkter hänförliga till nr 33.01—33.03 och 33.05 torde saken icke heller kompliceras av några hänsyn till tullen på lösningsmedel, och beträffande varor hänförliga till nr 33.04 torde möjligheterna till komplikationer i detta hänseende vara av huvudsakligen teoretisk art. Hinder synes därför icke möta att medgiva tullfrihet för luktämnen hänförliga till förevarande nr 33.01—33.05. Kommittén föreslår således att tullfrihet stadgas för här ifrågavarande produkter. Tullfriheten bör avse även vissa i det föregående icke närmare berörda produkter, som enligt gällande taxa hänföres till speciella rubriker, nämligen bittermandelolja, rosenvatten och andra vattendestillat ävensom resinoider m. m. Vad beträffar sprithaltiga preparat må framhållas att i det följande förslag framlägges om borttagande av skatten på sprit för tekniska ändamål. Vid bifall till detta förslag finnes icke någon anledning att särbehandla hit hänförliga alkoholhaltiga preparat. Därest emellertid den nuvarande beskattningen av sprit för tekniska ändamål skulle bibehållas, torde det vara nödvändigt att vid nr 33.04., som är den enda av här avsedda rubriker beträffande vilken inblandning av nämnvärda mängder sprit kan ifrågakomma, införa en tull för sprithaltiga preparat, som motsvarar skatten på den i varan ingående spriten. För att icke inbjuda till ett kringgående av spritskatten har kommittén ansett denna tull böra beräknas som om varan (praktiskt taget) helt utgjordes av sprit. Efter denna beräkningsgrund bör tullsatsen fastställas till ett avrundat belopp av 3: 50 per kg nettovikt. 255

Nr 33.06. Parfymer, toalettmedel och kosmetiska preparat

Varuslag

Normaltull 1

T a n d p u l v e r och t a n d 11 a 12 # pasta P u d e r , smink och ca 13 % hudkräm Rakkräm Schamponeringsmedel, utgörande enbart tvätt13 ä 14 % medel

Nuvarande tull

InduGATT strin2

Handeln

15%

15%

10%

5:00 0:50

24 å 25 % 19,7 % 20% 15%

20% 15%

10% 5%

0:10 eller 1:00

ca 23 %3

15%

10%

20%'

5:00 per kg 5

kr/kg

K

1:00

7ä8%

13,7%

Parfymer, lukt- och toalettvatten samt a n d r a kosmetiska pre12 ä 13 % 5:00 65-300 % 22,0 % 20%' parat

Förslag

1 Därest reklamkostnaderna icke inräknas i manufaktureringskostnaderna, ligger normaltullsatserna 1 a 2 enheter under här angivna siffror. 2 Industrin önskar i första hand bibehålla nuvarande vikttullar. 3 Incidensen beräknad efter tullsatsen 1: 00 per kg, som avser parfymerad vara. 1 Med minimitull 4: 00 per kg (brutto) för sprithaltiga varor. 6 Icke sprithaltiga varor (med vissa undantag) dock 10 %.

Statistiska

uppgifter.

P r o d u k t i o n e n år 1952 a v h i t h ö r a n d e artiklar

framgår

a v t a b e l l 35, i vilken j ä m v ä l a n g i v i t s u p p g i f t e r för n ä r m a s t m o t s v a r a n d e

ru-

b r i k e r i i m p o r t - och exportstatistiken. D e n s a m m a n l a g d a p r o d u k t i o n e n h a r i s t o r t s e t t ö k a t m e d 50 %

sedan

för-

krigstiden, m e d a n i m p o r t e n ungefär m o t s v a r a r de sista förkrigsårens. A n m ä r k a s m å e m e l l e r t i d a t t i m p o r t e n e f t e r å r 1952 ö k a t , s ä r s k i l t i f r å g a o m d e n i t a b e l l e n s i s t u p p t a g n a i m p o r t v a r u g r u p p e n , för v i l k e n 1 9 5 3 å r s siffra ä r 1 1 0 t o n (2,5 m k r ) ; d e n s a m m a n l a g d a i m p o r t e n å r 1 9 5 3 u p p g i c k till 189 t o n (4,4 m k r ) . Industrin.

Tillverkarna framhåller a t t n u v a r a n d e vikttullar i fråga o m kosme-

tiska p r e p a r a t k a n sägas i h u v u d s a k hindra i m p o r t e n a v p r o d u k t e r i lägre prisl ä g e n . I n f ö r a n d e a v v ä r d e t u l l a r s k u l l e m e d f ö r a a t t t u l l s k y d d e t för d e b i l l i g a r e produkterna

i a l l m ä n h e t b l e v e v ä s e n t l i g t l ä g r e ä n för n ä r v a r a n d e .

b e f a r a r i s å fall a t t u t l ä n d s k a f a b r i k e r f ö r a t t k u n n a u t n y t t j a

Industrin

överskott

p r o d u k t i o n s k a p a c i t e t skulle börja a t t i n t e n s i v t b e a r b e t a d e n svenska

på

markna-

den. I fråga o m vissa k o s m e t i s k a p r e p a r a t h a r u t l ä n d s k a k o n c e r n e r visserligen r e d a n l y c k a t s t a g a å t sig e n m y c k e t s t o r d e l a v d e n s v e n s k a m a r k n a d e n g e n o m a t t anlägga fabriker här i landet. M a n framhåller emellertid a t t i detta m a n h a n g varje vara som tillverkas inom landet måste betraktas som 256

sam-

svensk,

Tabell 35. Kosmetiska Varuslag

Tandpulver och tandpasla Puder och smink Hudkräm och salvor Parfymer Toalcttvatten och eau de cologne Munvatten Hårvatten Hårpomada Schamponeringsmedel1 . . Andra slag

preparat. Produktion

Import

ton

mkr

ton

783 65 333 12

9,0 2,0 7,4 1,7

360 53 651 39 315 480

61 1,9 7,9 0,6 4,2 5,5

Export mkr

ton

mkr

0,0

0,1

1,6

0,0

0,2

Summa 3 091 46,3 3,4 22 149 0,3 I import- och exportstatistikens siffror är ej medräknade sådana schamponeringsmedel som enligt tulltaxan hänföres till tvål.

oavsett om b a k o m tillverkningen står svenska intressen eller en internationell koncern. E n b e t y d a n d e minskning av n u v a r a n d e tullskydd genom övergång till värdetullar anses dock k u n n a radikalt förändra problemställningen när det gäller för ett u t l ä n d s k t storföretag a t t avgöra om egen tillverkning skall u p p t a g a s i Sverige eller om varan skall importeras från någon av företagets u t l ä n d s k a fabriker. I n d u s t r i n skulle således genom övergång till värdetullar ställas i e t t helt n y t t konkurrensläge. Tillverkarna önskar därför helst a t t n u v a r a n d e vikttullar bibehålies. D ä r e s t d e t t a önskemål icke anses k u n n a tillgodoses har man emellertid framlagt förslag till värdetullsatser. Dessa a n k n y t e r till de i G A T T gjorda bindningarna och u p p g å r för tandpulver, tandpasta, rakkräm och schamponeringsmedel till 15 % och för övriga hithörande p r o d u k t e r till 20 % av värdet. I fråga om sprithaltiga p r o d u k t e r anses det emellertid nödvändigt a t t den enligt G A T T tillåtna minimitullsatsen 4: 00 per kg kommer i tillämpning. Till följd av skattebeläggningen a v sprit måste nämligen den inhemska industrin betala e t t pris a v ca 4: 25 per kg för denna vara, m e d a n k o n k u r r e n t e r n a i utlandet vid export av hithörande p r e p a r a t torde k u n n a r ä k n a med ett spritpris a v endast 50 a 60 öre per kg. Minimitullsatsen m å s t e v a r a så tilltagen a t t den icke inbjuder till import av halvfabrikat, bestående av huvudsakligen sprit som försatts med erforderliga l u k t ä m n e n . Icke minst av praktiska skäl måste minimitullsatsen tillämpas även för sprithaltiga färdigfabrikat, ehuru sprithalten i dessa är lägre. M a n framhåller a t t den n u v a r a n d e tullen i regel u p p g å r till 5: 00 per kg, d. v. s. högre belopp än den p å y r k a d e minimitullsatsen för sprithaltiga varor.

17. Tulltaxebetänkande.

Del II

Handeln. Handeln anför beträffande tandpasta och tandpidver, puder, smink och hudkräm ävensom schamponering smedel att normaltullsatsen (beräknad exkl. reklamkostnader) uppgår till något mer än 10 %; då importen av samtliga dessa varuslag är mycket obetydlig i förhållande till konsumtionen anser man att tullsatsen icke bör överstiga den nämnda siffran 10 % av värdet. I fråga om rakkräm framhålles att den nuvarande importincidensen uppgår till 4 %; då importen är av obetydlig omfattning bör tullsatsen begränsas till 5 % av värdet. För övriga icke sprithaiti ga preparat, såsom nagel vårdsmedel, preparat för behandling av ögonhår eller ögonbryn, hårpomador och hårfärger, förmodas normaltullsatsen uppgå till omkring 10 %, och man yrkar att tullsatsen fastställes till denna siffra. I fråga om sprithaltiga artiklar slutligen, såsom parfymer, eau de cologne, rakvatten och hårvatten, påyrkar man en specifik tull om 5:00 per kg. Vad särskilt beträffar parfymer framhåller man att importen huvudsakligen avser varor i dyrare prislägen och därför icke kan anses konkurrera med tillverkningen inom landet som uteslutande avser parfymer i lägre prisklasser. E t t uttagande av exempelvis den GATT-bundna tullsatsen 2 0 % av värdet skulle innebära en kraftig tullhöjning och skulle på grund av varuskatten, som uppgår till 50 %, komma att medföra kraftiga prishöjningar, vilka skulle kunna få till följd att importen av högre och dyrare kvaliteter omöjliggjordes. Vid tillverkning av parfymer är essenser den största kostnadsposten, varför spritskatten anses vara av väsentligt mindre betydelse än i fråga om andra produkter. Å andra sidan har av handelns representanter jämväl framhållits svårigheten att i tulltekniskt avseende skilja mellan å ena sidan parfymer och å andra sidan eau de cologne och liknande preparat. Kommittén. Av vad som anförts från industrins och handelns sida torde framgå, att ett särskilt problem i detta sammanhang utgöres av den skatt, som för närvarande belastar vid tillverkningen använd sprit. Frågan om denna beskattning av sprit för tekniska ändamål behandlas närmare i följande avsnitt (sid. 260 ff.). Enligt där framlagt förslag skulle skatten avskaffas. Kommittén har bedömt frågan om tullsättningen för här avsedda preparat i första hand under denna förutsättning. För den händelse förslaget om avskaffande av spritskatten icke skulle vinna bifall, framlägges emellertid jämväl ett förslag grundat på förutsättningen av spritskattens bibehållande vid nuvarande belopp. Vad först beträffar det fall att skattefrihet medgives för spriten må framhållas att normaltullsatsen i dylikt fall visar ungefär samma siffra för samtliga hithörande preparat. Den rör sig för de flesta varorna omkring 1 2 % av värdet, eller en a två enheter lägre, om reklamkostnaderna icke medräknas i manufaktureringskostnaderna. Allmänt sett torde anledning icke föreligga att medgiva den här ifrågavarande industrin högre tullskydd än normaltullsatsen. För de kanske viktigaste av hithörande produkter, nämligen puder, smink och hudkräm samt i synnerhet parfymer, lukt- och toalettvatten, skulle detta visserligen inne258

bära en mycket betydande nedsättning av det nuvarande tullskyddet. I betraktande av att det här i stor utsträckning rör sig om märkesvaror, beträffande vilka konkurrensförhållandena i hög grad påverkas av andra faktorer än priset, torde emellertid följderna av en sådan reduktion icke bli lika kännbara som eljest. Tillräckliga skäl synes därför knappast föreligga att vidtaga någon jämkning uppåt från normaltullsatsen, åtminstone icke om denna enligt det för producenterna gynnsammaste alternativet beräknas till i genomsnitt 12 %. I fråga om tandkräm och tandpulver torde i och för sig knappast finnas anledning att tillämpa en så hög tullsats, men med hänsyn till att importen är mycket obetydlig och tullen knappast kan väntas få någon inverkan på prissättningen inom landet synes det likväl i enhetlighetens intresse vara lämpligt, att tullsatsen fastställes till 1 2 % av värdet för såväl dessa som andra hithörande varuslag (t. ex. rakkräm och schamponeringsmedel). Vad beträffar frågan om tullens utformning såsom vikt- eller värdetull skulle en tullsats av förstnämnda slag, därest den icke skulle innebära ett onödigt högt tullskydd för varor i lägre prisklasser, enligt kommitténs uppfattning bli alltför låg för att innefatta ett rimligt tullskydd för de högre kvaliteter, som åtminstone i viss utsträckning är föremål för tillverkning inom landet. Med hänsyn bl. a. till denna omständighet föreslår kommittén, att tullen vid här ifrågavarande rubrik, under förutsättning att skatten på sprit för tekniska ändamål avskaffas, för samtliga artiklar fastställes till 12 % av värdet. Därest spritbeskattningen kommer att kvarstå torde det vara nödvändigt med en särbehandling av hit hänförliga sprithaltiga preparat. I allmänhet torde en ökad belastning i form av tull eller skatt på råvarorna kunna kompenseras genom att värdetillsatsen för den färdiga produkten höjes i lämplig omfattning. När det gäller en belastning på råvarorna av den betydande storlek, varom här är fråga, kan emellertid en sådan anordning leda till mindre tillfredsställande resultat, eftersom värdet av den färdiga produkten icke står i någon bestämd proportion till varornas halt av den beskattade råvaran. En ytterligare synpunkt är den omständighet som åberopats från handelns sida, nämligen att importen till stor del omfattar mycket dyrbara artiklar utan motsvarighet i den inhemska produktionen, vilka artiklar skulle onödigtvis fördyras genom en uppräkning av värdetullsatsen. För att kompensera skattebelastningen på spriten torde det därför vara lämpligare att den ovan föreslagna värdetullsatsen på färdigprodukterna (12 %) kombineras med en specifik tull. Med hänsyn till anordningens syfte synes skäl tala för att tullen ges formen av en additivt kombinerad tull, d. v. s. får utgå med 12 % av värdet plus en vikttullkomponent, vilken avväges så att den motsvarar skatten på den vid tillverkningen använda spriten. Vid denna avvägning bör man utgå från spritskatten 2: 70 per liter, vilken räknat efter 96-procentig sprit motsvarar ungefär 3:50 per kg. Med detta belopp skulle således värdetullsatsen 1 2 % behöva ökas för att kompensera spritbeskattningen, därest fråga vore om ett preparat som (i det närmaste) 259

helt bestode av sprit. De vanligaste artiklarna av ifrågavarande slag, såsom hårvatten och rakvatten, torde emellertid i allmänhet icke bestå av sprit till mer än ca 50 %. Med hänsyn härtill synes skäl icke föreligga att sätta vikttullkomponenten högre än till ett avrundat belopp av 2: 00 per kg av den färdiga varans nettovikt. Att detta i vissa fall kan innebära för liten kompensation för spritskatten får uppvägas av att det i andra fall innebär för stor kompensation. Ur praktisk tulltaxeringssynpunkt medför det givetvis en avsevärd olägenhet att beräkna vikttullkomponenten efter nettovikten, men en beräkning efter vikten inkl. emballage skulle kunna leda till en stor ojämnhet i tullbeskattningen. I överensstämmelse med vad nu anförts föreslår kommittén att tullen för hit hänförliga sprithaltiga preparat, därest den nuvarande spritbeskattningen bibehålles, fastställes till 1 2 % av värdet plus 2:00 per kg av den färdiga varans nettovikt. Den jämkning av GATT-avtalet som påkallas härav torde icke föranleda några större svårigheter, då förslaget i stort sett torde vara gynnsammare för importen än den i GATT medgivna behandlingen. Beskattningen av sprit för tekniska ändamål Frågan om tullen på vissa sprithaltiga preparat, främst de i nr 33.06 avsedda produkterna, kompliceras av skatten på den vid tillverkningen använda spriten. Dylik sprit kan i allmänhet icke denatureras på sådant sätt att skattefrihet åtnjutes, varför den enligt gällande bestämmelser i likhet med spritdrycker för förtäringsändamål belägges med omsättningsskatt, ehuru skatten utgår med avsevärt lägre belopp än för nämnda drycker. Beträffande tillkomsten och innebörden av denna beskattning samt dess konsekvenser i tullhänseende må här anföras följande. Den år 1920 införda omsättningsskatten på spritdrycker gällde ursprungligen endast spritdrycker för förtäringsändamål men utvidgades år 1933 till att avse jämväl sprit för tekniska m. fl. ändamål 1 . I den proposition varmed förslag härom förelades riksdagen anförde departementschefen bl. a. att skillnaden i pris mellan för förtäring avsedda spritdrycker och sådana spritvaror som användes för tekniska ändamål till följd av beskattningens anordning hade blivit så betydande, att det särskilt i betraktande av svårigheten att utöva en betryggande kontroll över användningen av den för tekniska ändamål utlämnade spriten befunnits böra tagas under övervägande huruvida friheten från omsättningsskatt på dylik sprit borde bibehållas. I dåvarande statsfinansiella läge hade departementschefen även funnit angeläget att tillvarataga den möjlighet till ökad skatteinkomst som ett utsträckande av omsättningsskatten till att omfatta jämväl ifrågavarande spritvaror erbjöde. En dylik åtgärd vore enligt departementschefens mening utan tvekan befogad beträffande förbrukning av sprit för tillverkning av mer eller mindre lyxbetonade eller i vart fall umbärliga varor. 1

Författningsmässigt sådan sprit som enligt vederbörligt tillstånd inköpes (införes) för vetenskapligt, farmacevtiskt, tekniskt, industriellt eller likartat ändamål; i det följande användes härför den gemensamma beteckningen tekniska ändamål.

Departementschefen syftade därvid på den fabriksmässiga framställningen av alkoholhaltiga toalettmedel och essenser samt användningen av spritvaror inom choklad- och konfektindustrin, vid konditorier och läskedrycksfabriker. Något annorlunda ställde sig saken i fråga om de spritvaror som utlämnades från apotek eller där användes för tillverkning av läkemedel. Av närmare angivna skäl fann departementschefen det dock icke tillrådligt att tillämpa andra grunder for beskattningen av den sprit som förbrukades i detta syfte än beträffande sprit för andra här ifrågavarande ändamål. Departementschefen förordade därför att omsättningsskatten utsträcktes till att avse jämväl sprit för tekniska ändamål. Med en i samband därmed föreslagen höjning av skattens dittillsvarande belopp skulle densamma komma att utgå med 1:60 per liter plus 60 % av inköpspriset från partihandelsbolaget. Det sålunda framlagda förslaget godkändes av riksdagen för tiden intill det löpande budgetårets utgång. I samband med ärendets behandling hade emellertid från olika håll påtalats att den inhemska produktionen av varor, i vilka större mängder skattelagd sprit mginge, genom skattebeläggningen kommit i ett väsentligt försämrat läge i förhållande till den utländska. Bl. a. hade framhållits att det kunde vara lönande för en importör att på större kärl införa vissa alkoholhaltiga toalettmedel för att sedermera här i landet späda och överföra varorna på mindre förpackningar. När bevillningsutskottet längre fram under 1933 års riksdag hade att taga ställning till frågan om skattens utformning efter utgången av det löpande budgetåret fann utskottet därför ett bibehållande av den höga beskattningen av ifrågavarande sprit kunna såväl äventyra statens fiskala intressen som innebära en obehörig belastning av den inhemska tillverkningen. Med hänsyn därtill ansåg utskottet åtgärder böra vidtagas för undanröjande av nämnda olägenheter. Efter företagen utredning föreslog utskottet att ifrågavarande sprit skulle befrias från den procentuellt utgående omsättningsskatten samt att grundavgiften för densamma skulle sänkas till 1:40 per liter. Detta förslag blev sedermera av riksdagen godkänt. Den sålunda genomförda beskattningen av sprit för tekniska ändamål gäller fortfarande med allenast den ändringen att den tidigare utgående tillverkningsskatten sammanförts med omsättningsskatten så att den senare nu utgör 2:70 per liter. För drycker som användes till förtäring har däremot omsättningsskatten sedermera i olika repriser skärpts högst betydligt och uppgår numera till 6 ä 8 kr. per liter plus 4 7 % av utminuteringspriset. Beskattningen av ifrågavarande sprit för tekniska ändamål medför, såsom framgår bl. a. av industrins yrkande under nr 33.05, krav på kompensation i form av motsvarande förstärkning av tullskyddet, ett krav som i princip torde få anses berättigat. För att innefatta en rättvis kompensation för spritbeskattningen borde tullsatsen graderas efter varornas alkoholhalt, vilket emellertid självfallet skulle medföra mycket stora svårigheter ur praktisk tullbehandlingssyn261

punkt. En schematisk differentiering i sprithaltiga och icke sprithaltiga preparat blir icke rättvis, då de inhemska producenterna blir antingen över- eller underkompenserade beroende på varans sprithalt. Även en så enkel differentiering som den nu nämnda kan för övrigt medföra avsevärda olägenheter ur praktisk synpunkt. Med hänsyn till de svårigheter som sålunda är förenade med ett fastställande av tullsatserna på hit hänförliga alkoholhaltiga preparat, därest hänsyn skall tagas till gällande beskattning av den vid preparatens tillverkning använda spriten, har kommittén funnit anledning överväga huruvida de skäl som anförts för nämnda beskattning fortfarande kan anses tillräckligt vägande. I fråga om det ena huvudmotivet för beskattningens införande, nämligen att prisskillnaden mellan sprit till förtäring och sprit för tekniskt ändamål eljest bleve alltför stor, må framhållas att man kunnat upprätthålla den avsevärt större prisskillnad, som uppkommit på grund av den sedermera starkt ökade olikheten i beskattningen. Vad beträffar det andra skälet för beskattningens införande, nämligen intresset ur statsfinansiell synpunkt av en beskattning av vissa lyxbetonade eller mer eller mindre umbärliga varor, torde detta numera få anses vara tillgodosett genom varuskatten, vilken i allmänhet för hithörande preparat uppgår till flera gånger skatten på den ingående spriten. Kommittén har för sin del kommit till den uppfattningen att skatten på sprit för tekniska ändamål utgör en kvarleva från en tid då förhållandena i väsentliga avseenden var helt annorlunda än för närvarande. Enligt kommitténs åsikt talar övervägande skäl för skattens avskaffande. Därest detta skulle anses möta betänkligheter ur statsfinansiell synpunkt — det torde röra sig om ett årligt skattebelopp av ca 4 mkr — synes det lämpligare att motsvarande skattebelopp i stället uttages ger.om höjning av nyssnämnda varuskatt. Kommittén föreslår därför att nu utgående omsättningsskatt på sprit för tekniska ändamål avskaffas.

Kap. 34. Tvål; organiska ytaktiva ämnen samt tvätt- och rengöringsmedel; smörjmedel; konstgjorda växer och beredda växer; skur- och polermedel; ljus och liknande produkter; modelleringsmassa och dentalvax Till detta kapitel hänförliga varor är i stor utsträckning produkter av eljor eller annat fett. Tullförhållandena blir därför i hög grad beroende av eventiella avgifter på dessa råvaror. Kommittén har i enlighet med vad som anförts urder kap. 15 utgått från att fett som användes för här ifrågavarande ändamål eke kommer att fördyras genom importavgift. Normaltullsatserna i detta kapitd är beräknade med denna utgångspunkt, och de av kommittén föreslagna tullsaiserna bygger på samma förutsättning. 262

Nr 34.01. Tvål och såpa, även medicinska Normaltull:1 r toalettvål Nuvarande tull: raktvål per kg toalettvål per kg annan tvål per kg så a P per kg apoteksvaror GATT: raktvål Industrin: raktvål per kg toalettvål per kg annan tvål såpa Handeln: raktvål toalettvål Förslag: toalettvål i formade handstycken, raktvål härunder inbegripen per kg andra slag Statistiska uppgifter. framgår a v tabell 36.

ca 9 % (0: 37 per kg) 0:50 1:00 0:10 0:05 frJ

K .. K 28 å 29 % P ca 5 % P ca 8 %

I I I I

6,6 % 13,0 % 2 2,7 % 2

15 % 0:50 0:50 15 % fri 5 of 5 % (högst 8 %) 0: 40 10 %

I m p o r t , produktion och export av hit hänförliga varor

Industrin. F r å n industrins sida anföres s a m m a s y n p u n k t e r som i fråga om parfymer, toalettmedel och kosmetiska p r e p a r a t (se nr 33.06). D ä r j ä m t e understrykes särskilt svårigheten a t t fastställa korrekta tullvärden vid import genom dotterbolag till u t l ä n d s k a företag. Vidare framhålles tvålproduktionens stora betydelse för avsättningen av inhemskt slakterifett. Liksom beträffande förut n ä m n d a kosmetiska p r e p a r a t m. m. önskar m a n i första h a n d bibehålla n u v a r a n d e vikttullar. M a n är emellertid beredd a t t om d e t t a icke k a n bifallas acceptera en vikttull av 50 öre per kg för r a k t v å l och toalettvål s a m t en värdetull av 15 % för a n n a n tvål. I fråga om såpa befarar m a n icke någon allvarlig konkurrens från u t l a n d e t u t a n förklarar sig beredd a t t godtaga tullfrihet u n d e r förutsättning a t t hänsyn tages till industrins behov av tullskydd för a n d r a varor. Handeln. F r å n handelns sida framhåller m a n beträffande raktvål a t t den n u v a r a n d e importincidensen u p p g å r till omkring 5 % . D ä r e s t tullskydd anses erforderligt bör tullsatsen enligt handelns uppfattning icke överstiga denna siffra. Vad beträffar toalettvål framhåller m a n a t t importen av denna v a r a spelar en m y c k e t obetydlig roll och endast u p p g å r till 1 a 2 % av den inhemska p r o d u k tionen. Tullsatsen bör även h ä r k u n n a begränsas till 5 % av värdet och u n d e r Därest reklamkostnaderna icke inräknas i manufaktureringskostnaderna, ligger normaltullsatsen ca en enhet under här angiven siffra. 2 Omfattar även vissa till nr 33.06 hänförliga schamponeringsmedel.

Tabell 36. Tvål och

såpa. Produktion

Import

Export

År

Toalettvål1 1936/38 . . . 1950 1951 1952 1953

ton

tkr

ton

tkr

ton

lki

29 26

102 220 238 217 386

5 028 6 256 5 389 5 267 5 457

8 002 25 567 26 892 25 344 23 365

21 11 1 6

52 49 11 38 54

429 528

3 066 6 609 6 214 6 746 6 662

2 990 17 836 18 567 17 872 16 537

30 3 3 0 3

30 17 19 4 16

3 0 4 3 3

33 783 19 978 19 468 18 275 16 450

11024 11237 13 465 13 253 10 447

31 28 12 26 12

16 19 11 24 10

33 27 50

Annan tvål, tvålflingor och flytande 340 1936/38 234 1950 . .. 1951 . .. 736 1952 .. 84 1953 . .. 122

tvål2 312 450 1378

Såpa 1936/38 1950 . .. 1951 ... 1952 . . 1953 ...

3 0 1 0 1

Siffrorna för import och export omfattar även vissa till nr 33.06 hänförliga sehamponeringsnedel. . , Siffrorna för produktion omfattar även vissa till nr 33.00 hänförliga schamponenngsmedel.

inga förhållanden överstiga 8 % (ungefär normaltullsatsen om reklamkostnaderna icke inräknas i manufaktureringskostnaden). Kommittén. Normaltullsatsen för tvål h a r b e r ä k n a t s till ca 9 % av v ä r d e t ( 8 % om reklamkostnaderna icke inräknas i m a n u f a k t u r e r i n g s k o s t n a d e n ) . Tilllämpning av en tull av denna storlek skulle beträffande t o a l e t t v å l innebära en avsevärd nedsättning av n u v a r a n d e tullskydd. D e t t a t o r d e dock icke v a r a av den betydelse som nedsättningens nominella storlek k a n ge anledning förmoda, eftersom det här i stor utsträckning är fråga om m ä r k e s v a r o r som i väsentlig m å n konkurrerar med a n d r a medel än priset. Beträffande den n ä r s t å e n d e v a r u g r u p p e n parfymer, toalettmedel och kosmetiska p r e p a r a t (nr 33.06) h a r k o m m i t t é n icke funnit tillräckliga skäl föreligga a t t överskrida normaltullsatsen (beräknad enligt det för producenterna g y n n s a m m a s t e a l t e r n a t i v e t ) . N ä r det gäller tvål torde emellertid de billigare a n o n y m a p r o d u k t e r n a , för vilka tullnedsättningen skulle bli särskilt b e t y d a n d e , spela större roll än när det gäller n y s s n ä m n d a p r e p a r a t . M e d h ä n s y n därtill k a n en viss förstärkning av normaltullskyddet vara motiverad här. D e n n a torde k u n n a genomföras antingen genom

en viss höjning av v ä r d e t i l l s a t s e n eller genom a t t skyddet ges formen av vikttull. K o m m i t t é n h a r med h ä n s y n till omständigheterna i d e t t a fall funnit sig böra förorda den s i s t n ä m n d a lösningen och föreslår a t t tullen p å toalettvål bestämmes till e t t till 40 öre per kg a v r u n d a t belopp. D e n n a tullsats bör tillämpas även på r a k t v å l . N ä r det gäller tvål i a n d r a former, t. ex. flytande tvål, tvålpulver och tvålflingor, för vilka tullen nu i regel torde utgå med allenast 10 öre per kg, m o t s v a r a n d e efter det inhemska produktionspriset ca 5 % a v värdet, h a r k o m m i t t é n icke funnit anledning avvika från normaltullsatsen i vidare m å n än a t t en j ä m k n i n g till 10 % av v ä r d e t ansetts lämplig, d. v. s. s a m m a tullsats som föreslås för de n ä r s t å e n d e v a r o r n a i följande rubrik. Vad beträffar såpa är d e t t a ett varuslag som är s t a t t på avskrivning, och någon i m p o r t d ä r a v t o r d e icke u p p stå även om tullen avskaffas. D å m a n med såpa enligt kemisk terminologi avser alla kaliumsalter av fettsyror (kalitvålar) och ej endast »hushållssåpa», vilken senare p r o d u k t torde vara den som avses i industrins förslag om tullfrihet, kan det medföra vissa vanskligheter a t t i tullhänseende införa en särbehandling av såpa. M e d h ä n s y n till a t t tullen icke torde ha någon inverkan på prisbildningen för »hushållssåpa» h a r k o m m i t t é n funnit övervägande skäl tala för a t t l å t a även d e t t a varuslag inbegripas under den föreslagna 10 % tullen. Nr 34.02. Organiska ytaktiva ämnen och preparat därav; tvätt- och rengöringsmedel, även innehållande tvål eller såpa Normaltidl:1 tvättpulver: syntetiskt 11 ä 12 % annat ca 11 % andra, syntetiska ca 13 % Nuvarande tull: innehållande fett, tvål, såpa e t c : tvättpulver per kg 0:25 K 8—20 % I 14,0 % andra per kg 0:10—0:15 K 10 å 11 % I 5,7% fettspaltningsreaktiv per kg 0: 006 andra slag: med mer än 5 % natriumhydroxid per kg 0:025 andra 15 % GATT: rengöringsmedel (andra än tvättpulver), även syntetiska, innehållande fett, tvål, såpa etc., icke flytande, samt flytande i kärl över V2 kg 10 % fettalkoholsulfonater, flytande, i kärl högst V2 kg 10 % tvätt- och rengöringsmedel, ej innehållande tvål, såpa e t c : med mer än 5 % natriumhydroxid 10 % andra . 15 % Därest reklamkostnaderna icke inräknas i manufaktureringskostnaderna, serna ca en enhet under här angivna siffror.

ligger normaltullsat-

Industrin: tvättpulver andra slag Handeln: tvättmedel

12% 10% 5% 10%

Förslag

Statistiska uppgifter. För belysande av import, produktion och export av tvättpulver och andra tvätt-, disk- och rengöringsmedel hänvisas till tabell 37; beträffande siffrorna för importen och exporten innefattar dessa icke flytande tvålhaltiga preparat. Tabell 37. Tvättpulver

och andra tvätt-, disk- och rengöringsmedel. Export

Produktion

Import År

1936/38 1950 1951 1952 1953

ton

tkr

ton

tkr

ton

tkr

47 72 146 645

117 125 217 1 125

11 956 37 622 34 799 39 614 44 010

7 441 48 924 56 083 60 996 72 280

4 17 1 27

10 19 6 43

Industrin. Från industrins sida anföres beträffande här ifrågavarande produkter samma synpunkter som ovan refererats beträffande tvål; vid tillämpning av värdetull föreslår man beträffande tvättpulver en tullsats av 12 %, medan man för andra produkter accepterar den för åtskilliga av dessa varor i GATT bundna tullsatsen 1 0 % av värdet. Handeln. Från handelns sida framhålles att import av tvättmedel hittills knappast förekommit. Den inhemska industrin anses ha ett betydande skydd genom de i förhållande till varuvärdet höga fraktkostnaderna. Med hänsyn härtill anser man tullsatsen kunna begränsas till 5 %. Kommittén. Normaltullsatsen för hit hänförliga produkter ligger enligt kalkylerna vid 11—13 % (genomgående någon enhet lägre om reklamkostnaderna icke medräknas i manufaktureringskostnadcrna). En tullsats av denna storlek skulle för vissa produkter innebära en sänkning men för andra en höjning av nuvarande tullskydd. Även på detta område rör det sig i allmänhet om märkesvaror, varför följderna av nedsättningarna icke torde bli lika kännbara som eljest. Märkesvarorna torde i själva verket vara mera dominerande här än beträffande föregående rubrik. Någon nämnvärd produktion av billigare anonyma produkter torde knappast förekomma. Då tullen för viktiga produkter är bunden i GATT vid 10 % av värdet och en differentiering skulle vara förenad med tulltekniska olägenheter, har kommittén funnit övervägande skäl tala för att tullen för rubriken i dess helhet fastställes till 10 % av värdet. 266

Nr 3 4 . 0 3 . Smörjmedel, beredda av oljor eller fetter, blandade med varandra eller försatta med andra ämnen, dock med undantag av smörjmedel, innehållande minst 70 viktprocent oljor, framställda genom destination av råolja eller skifferråolja N or maltull: konsistensfett automatoljor Nuvarande tull: maskin- och vagnssmörja . . per kg smörjoljor utgörande en blandning av fet olja och mineralolja: fet olja huvudbeståndsdel per kg andra per kg andra smörjmedel per kg GATT: maskin- och vagnssmörja . . per kg smörjolja utgörande en blandning avfet olja och mineralolja (huvudbeståndsdel) per kg andra smörjmedel per kg Industrin per kg

Handeln Förslag: smörjfetter andra slag

per kg

ca 6 % (0:04 per kg) ca 2 % (0: 03 per kg) 0:02

K

ca 3 %

I

1,9%

0:07 0:02 0:02

K K K

.. 1å 2% ..

I I I

2,3 % 2,2 % 1,5 %

0: 02

0: 02 0: 02 0: 02; om fet olja utgör huvudbeståndsdelen bör tull resp. importavgift på rapsolja tillkomma fri 0: 02 fri

Statistiska uppgifter. I m p o r t , produktion och export av dessa varuslag framgår a v tabell 38; siffrorna för »andra blandade smörjmedel» o m f a t t a r dock även vissa till nr 27.10 hänförliga produkter. Industrin. F r å n industrins sida har m a n för rubriken i dess helhet p å y r k a t tillämpning av den tull a v 2 öre per kg som är b u n d e n i G A I T beträffande flertalet hit hänförliga p r o d u k t e r . Handeln. F r å n handelns sida har m a n framhållit a t t utvecklingen inom smörjmedelsbranschen går s n a b b t framåt. Specialsmörjmedel s a m t olja och fett förs a t t a med tillsatsmedel k o m m e r alltmer till a n v ä n d n i n g . D e m o d e r n a maskinerna och motorfordonen k r ä v e r i m å n g a fall specialbehandlade smörjmedel. I m p o r t e n a v dylika färdigvaror eller av tillsatsmedel för deras framställning bör därför icke onödigtvis fördyras. D å vidare tulluppbörden för ifrågavarande artiklar ä r av ringa betydelse anser m a n tullarna böra avskaffas. Kommittén. T u l l s k y d d e t för dessa smörjmedel h a r n ä r m a s t varit avsett såsom kompensation för tullbelastning på r å v a r o r n a och icke direkt syftat till a t t lämna något manufaktureringsskydd. K o m m i t t é n h a r förutsatt a t t fetter och oljor

Tabell 38. Maskin-

och vagnssmörja

samt andra blandade

smörjmedel.

Produktion

Import

Export

Är ton

tkr

ton

tkr

ton

tkr

1919 1772 2 486 2 485 2 008

660 1382 2 433 2 570 2151

1538 2 096 2176 1685 1 761

700 2 264 2 974 2 353 2 058

444 172 231 222 177

341 377 500 488 380

2 778 1538 2 304 1604 679

1104 1430 2 304 1706 813

11 839 14 488 26 606 23 453 24 2(4

3 107 11436 24 613 21808 26 821

85 7 13 17 39

57 17 17 45 60

Maskin- och vagnssmörja 1936/38 1950 1951 1952 1953

Andra medel 1936/38 1950 1951 1952 1953

blandade

smörj-

för tekniskt ä n d a m å l icke k o m m e r a t t fördyras genom vare sig tull eller importavgift; under denna förutsättning bortfaller således den ursprungliga anledningen a t t tullbclägga här ifrågavarande produkter. F r a m h å l l a s m å dock a t t den n u v a r a n d e tullen u t g å r även för varor som tillverkats av tullfria oljor och fetter och a t t e t t manufaktureringsskydd således de facto föreligger i fråga om dylika p r o d u k t e r . Tullen är emellertid av så ringa storlek a t t den icke k a n ha någon n ä m n v ä r d betydelse ur s k y d d s s y n p u n k t . F r å n tullteknisk s y n p u n k t skulle e t t avskaffande av tullen innebära m y c k e t stora fördelar, då tullbehandlingen av smörjmedel enligt gällande bestämmelser är förenad med stort besvär. K o m m i t t é n har funnit övervägande skäl tala för a t t tullfrihet stadgas för hit hänförliga varor i allmänhet. I fråga om maskin- och vagnssmörja s a m t a n d r a fasta p r o d u k t e r (smörjfetter) beträffande vilka de tulltekniska olägenheterna av en tullbeläggning är mindre framträdande, h a r k o m m i t t é n dock funnit sig böra föro r d a bibehållande av n u v a r a n d e tull (dock enligt den allmänna regeln beräknad på n e t t o vikten och icke såsom för n ä r v a r a n d e på b r u t t o v i k t e n ) . Nr 34.04. Konstgjorda växer, även vattenlösliga eller emulgerbara med vatten; beredda växer, icke emulgerade och icke innehållande lösningsmedel Nuvarande tull: lösliga eller emulgerbara i vatten . . fasta klorkolväten andra än polyklornaftalin blandningar innehållande insektsvax per kg vissa andra slag 268

15 % 10 % 0: 15 fri

Industrin: lösliga eller emulgerbara i vatten ävensom fasta klorkolväten andra än polyklornaftalin andra slag Förslag: lösliga eller emulgerbara i vatten . . andra slag

12% frj 12 % frj

Med konstgjorda växer avser Bryssel-nomenklaturen ersättningsmedel för naturliga växer, framställda på kemisk väg men icke utgörande kemiskt definierade föreningar. F ö r u t o m s å d a n a växer hänföres till denna rubrik beredda växer, innefattande exempelvis blandningar av olika slag av insektsvax. D e t rör sig således här om en ur kemisk och tillverkningssynpunkt m y c k e t heterogen grupp, och gränsdragningen m o t a n d r a rubriker erbjuder icke obetydliga svårigheter. N u v a r a n d e tulltaxa stadgar tullfrihet för konstgjorda växer, men d e t t a begrepp fattas enligt praxis icke så vidsträckt som i Bryssel-nomenklaturen; tull uttages sålunda för n ä r v a r a n d e enligt olika tullsatser för dels alla lösliga eller emulgerb a r a produkter, dels ock vissa a n d r a p r o d u k t e r som m a n icke ansett vara vaxh k n a n d e . D e t t a innebär en ganska godtycklig avgränsning mellan den tullfria och den tullbelagda sektorn, och särskilt den sistnämnda bedömningsgrunden ä r mycket subjektiv och kan k n a p p a s t läggas till grund för en differentiering i den nya tulltaxan, syftande till a t t bibehålla den hittillsvarande gränsdragningen på området. Egenskapen a t t vara löslig eller emulgerbar är mera objektivt fastställbar, och en gränsdragning efter denna egenskap synes även vara sakligt motiverad. Vad beträffar blandningar av olika slag av växer gäller för n ä r v a r a n d e a t t tull u t g å r för p r o d u k t e r innehållande bivax men a t t andra p r o d u k t e r ä r fria från tull. D ä r e s t k o m m i t t é n s förslag a t t avskaffa tullen på bivax (nr 15.15) godtages, saknas anledning tullbelägga blandningar i vilka sådant vax ingår. K o m m i t t é n föreslår i enlighet med vad sålunda anförts a t t till denna rubrik hänföiiiga lösliga eller emulgerbara p r o d u k t e r åsättes s a m m a tull som organiska kemikalier i allmänhet medan tullfrihet stadgas för övriga produkter. Nr 34.05. Skur-, slip-, puts- och polermedel för läder, trä, metall, glas o. dyl., med undantag av beredda växer, hänförliga till nr 34.04 Normaltull: skokräm ca 11 % bonvax 8ä9% Nuvarande tull: putsmedel för läderarbeten: sprithaltiga per kg 0:40 andra per kg 0:30 K ca 6 % I 7,1 % andra slag: innehållande fett, olja etc. per kg 0:10—0:15 K 3—13 % I enbart av mineraliska ämnen . . . . fri vissa blandningar i småförpackningar 15 % 269

GATT: vissa blandningar i småförpackningar Industrin: enbart av mineraliska ämnen andra slag Handeln: skokräm andra innehållande fett, olja etc. . . Förslag

15 % fri 15 % 7% 5% 8%

Industrin. F r å n industrins sida har icke l ä m n a t s någon särskild motivering för det gjorda y r k a n d e t , men vad som anförts beträffande tvål och t v ä t t m e d e l t o r d e i viss utsträckning syfta även på d e n n a rubrik. Handeln. F r å n handelns sida h a r beträffande skokräm framhållits a t t m a r k n a d e n helt domineras av inhemska p r o d u k t e r . D e n n u v a r a n d e importincidensen u p p g å r till ca 7 % , och någon höjning av tullskyddet u t ö v e r d e n n a siffra anses icke erforderlig. Vad beträffar a n d r a puts- och polermedel h a r m a n u p p givit a t t importen till övervägande del b e s t å r av bilpolermedel. F ö r dessa u p p g å r importincidensen för n ä r v a r a n d e till ca 2,5 % , varför m a n anser tullsatsen k u n n a begränsas till 5 % av v ä r d e t . Kommittén. P r o d u k t e r av h ä r ifrågavarande slag hänföres för n ä r v a r a n d e till e t t flertal olika rubriker med skilda tullsatser alltefter varans s a m m a n s ä t t n i n g och a n v ä n d n i n g . D e är dock i m å n g a hänseenden likartade och bör beläggas m e d en enhetlig tull. Normaltullsatsen torde i regel röra sig omkring 10 % av v ä r d e t . Tillämpningen av en tullsats av denna storlek torde för de flesta p r o d u k t e r n a i n n e b ä r a en viss höjning i jämförelse med den nu r å d a n d e tullnivån. Eftersom den inhemska produktionen i stort sett dominerar m a r k n a d e n och m e d h ä n s y n j ä m v ä l till a t t det h ä r mestadels är fråga om märkesvaror h a r k o m m i t t é n funnit d e t m o t i v e r a t a t t hålla sig något under normaltullen. Anledning synes icke föreligga a t t komplicera tulltaxeringen genom en särbehandling av b l a n d n i n g a r bes t å e n d e e n b a r t av mineraliska ämnen, i synnerhet som s i s t n ä m n d a begrepp icke k a n anses vara fullt klart u t a n k a n ge anledning till vissa tolkningssvårigheter. E n l i g t k o m m i t t é n s uppfattning är 8 % av v ä r d e t en lämpligt a v v ä g d tull för rubriken i dess helhet. Nr 34.06. Stearin-, paraffin- och vaxljus samt liknande varor Normaltidl1 Nuvarande Industrin Handeln Förslag 1

Ull

per kg

ca 11 % (0:44 per kg) 0:12 K ca 3 % 12 % fri (högst 5 %) 8%

I

3,1 %

Förutsatt manufaktureringsskydd för stearin lika med nuvarande tullsats (0: 09 per kg).

Industrin. F r å n industrins sida har framhållits a t t ljusfabrikationen är en mycket b e t y d a n d e a v n ä m a r e av stearin, varför uppehållandet av en dylik fabrikation b e t y d e r ökade möjligheter för avsättning av inhemskt slakterifett. Varans k a r a k t ä r av n y t t o v a r a h a r alltmer a v t a g i t i och med införandet av d e t elektriska ljuset, och följden d ä r a v har blivit a t t världens ljusindustri är s t a r k t överdimensionerad. Varje mera b e t y d a n d e ljusexporterande land s t r ä v a r a t t d u m p a sitt överskott p å tillgängliga exportmarknader. E h u r u importen av ljus de senaste åren varit tämligen ringa, h a r m a n på senare tid m ä r k t en s t a r k t ökad a k t i v i t e t i försäljningen från u t l ä n d s k a fabrikanter. U n d e r h ä n visning j ä m v ä l till a t t tullsatserna i främmande länder vanligen ligger på en högre nivå hemställer m a n a t t tullen på ljus m å t t e sättas till 1 2 % av v ä r d e t . Handeln. F r å n handelns sida framhålles a t t m a r k n a d e n domineras a v svenska ljus, varför m a n ifrågasätter om något tullskydd över h u v u d t a g e t k a n anses erforderligt; tullsatsen bör under alla förhållanden icke överstiga 5 % a v värdet. Kommittén. Tullen på ljus bör b e s t ä m m a s med b e a k t a n d e av vilken i m p o r t avgift som åsättes stearin (nr 15.10). K o m m i t t é n förutsätter visserligen a t t stearin för ljustillverkning icke fördyras genom importavgift för den i stearinet ingående f e t t r å v a r a n . Emellertid h a r m a n a t t r ä k n a med det m a n u f a k tureringsskydd som k a n k o m m a a t t tillerkännas stearintillverkningen genom förhöjning a v importavgiften. K o m m i t t é n h a r vid behandlingen a v denna fråga (se nr 15.10) med h ä n s y n till jordbrukspolitiska förhållanden a n s e t t sig icke k u n n a göra något u t t a l a n d e om i vad mån en sådan förhöjning k a n vara erforderlig. Antager m a n a t t avgiften k o m m e r a t t ökas med e t t belopp m o t s v a r a n d e den n u v a r a n d e tullen på stearin (9 öre per kg) får m a n en normaltull för stearinljus av ca 1 1 % eller 44 öre per kg. I jämförelse med denna normaltullsats är den n u v a r a n d e tullen obestridligen låg. K o m m i t t é n h a r funnit en viss höjning motiverad men a n s e t t d e t tillräckligt med en tull av 8 % av v ä r d e t . Förslaget förutsätter a t t importavgiftsförhållandena beträffande stearin icke väsentligt avviker från v a d som h ä r a n t a g i t s .

Nr 34.07. Modelleringsmassor, även inkommande i satser eller avsedda för barn; vax och avtrycksmassor för dentalbruk i form av plattor, även tillformade i hästskoform, stänger e. dyl. Nuvarande tull: modelleringsmassa per kg dentalvax GATT: dentalvax (ej av konstplast) Industrin Förslag

0:05 15% 15% fri fri 271

R å v a r o r n a för h ä r ifrågavarande p r o d u k t e r är i stor u t s t r ä c k n i n g belagda med tull, varför det u r vissa s y n p u n k t e r icke är helt lämpligt a t t föreskriva tullfrihet vid d e n n a rubrik. D å emellertid något egentligt skyddsintresse icke synes föreligga h a r k o m m i t t é n funnit övervägande skäl tala för a t t v a r o r n a icke åsättes någon tull.

Kap.

35. Äggviteämnen,

lim och

klister

Nr 35.01. Kasein, kaseinater och andra kaseinderivat; kaseinlim Nuvarande tull: kasein kaseinater kaseinlim GATT: kaseinlim Industrin: kasein kaseinater, kaseinlim Handeln: kasein och kaseinater kaseinlim Förslag: kasein andra slag

per kg per kg

fri 0:40 0:20

K

..

I 10,2 %

10 % fri 10% fri 5%

per kg

fri 0: 20

Beträffande kasein h a r ändring av bestående tullfrihet icke ifrågasatts. Vad angår kaseinlim h a r k o m m i t t é n i överensstämmelse med v a d som föreslås beträffande de till nr 35.03 hänförliga limämnena funnit tullsatsen böra bibehållas oförändrad vid 20 öre per kg. D e n n a tullsats har befunnits lämplig även för kaseinater och a n d r a kaseinderivat. Nr 35.02. Albumin, albuminater och andra albuminderivat Nuvarande Förslag

tull

fri fri

Nr 35.03. Gelatin (härunder inbegripna gelatinfolier med rektangulär form, även ytbehandlade eller färgade) och gelatinderivat; benlim, hudlim och liknande lim, fisklim samt husbloss Normaltull: draglim Nuvarande tull: gelatin i folier med en medelvikt av högst 8 g för 100 cm2 (undantag för viss användning) per kg gelatinlim per kg draglim per kg annat lim, husbloss per kg

ca 9 %

1:70 0:20 0:20 0: 20

K .. K .. K 12 å 13 %

I 17,7% I 4,7 % I 9,8 %

GATT: gelatin i folier med en medelvikt av högst 8 g för 100 cm2 15 % lim 10 % Industrin samma som GATT-bindningarna; dock minst 0:20 per kg Handeln 5% Förslag per kg 0:20 Industrin. Tillverkarna framhåller att denna position omfattar lim av mycket olika kvaliteter med vitt skilda priser. Införandet av en värdetull av exempelvis 10 % skulle komma att innebära en sänkning av tullen på de billigare kvaliteterna. Beträffande varor av detta slag, vilka utgör den huvudsakliga produktionen inom landet, befarar man en starkt ökad utländsk konkurrens, vilket också bekräftas av stegrade importsiffror. Värdetullen bör därför enligt industrins uppfattning kombineras med nuvarande vikttull som minimitull. Vad beträffar gelatin i folier uppgives det att tillverkningen nedlagts på grund av utländsk konkurrens. Handeln. Från handelns sida har framhållits att marknaden helt domineras av inhemsk tillverkning och att exporten är större än importen. Den senare avser huvudsakligen specialkvaliteter som ej tillverkas inom landet. Med hänsyn till konkurrensförhållandena anser man tullskyddet kunna begränsas till 5 % av värdet. Kommittén. Den nuvarande specifika tullsatsen för lim innebär ett mycket ojämnt tullskydd för skilda kvaliteter, varför det i och för sig kan ligga nära till hands att åstadkomma en utjämning genom tillämpning av en enhetlig värdetull. Härvid torde närmast böra ifrågakomma den i GATT bundna tullsatsen 10 % av värdet. Tillämpning av denna tullsats skulle för vissa kvaliteter innebära en icke obetydlig reducering av nuvarande tullskydd. Även om en viss sänkning av tullen för de högst tullskyddade produkterna i och för sig kan vara motiverad, har kommittén med hänsyn till konkurrensförhållandena ansett tiden mindre lämplig för en sådan åtgärd. Då en värdetull av nyss angiven storlek samtidigt skulle innebära en höjning av tullen för de kvaliteter, beträffande vilka industrin icke synes ha något större skyddsintresse och tullen sålunda skulle innebära en onödig fördyring av importen, har kommittén funnit övervägande skäl tala för att bibehålla den nuvarande vikttullsatsen oförändrad. Enligt kommitténs uppfattning föreligger icke tillräckliga skäl att bibehålla den särskilda tullen på gelatin i folier, utan kommittén har funnit denna vara böra draga samma tull som övriga hit hänförliga produkter.

18. Tulltaxcbctänkandc. Del II

Nr 35.04. Andra äggviteämnen, peptoner härunder inbegripna, samt derivat därav; hudpulver, även behandlat med kromsalt Nuvarande tull: peptoner, utgörande näringspreparat per kg andra slag GATT: varor med 15 % värdetull Förslag

0: 75 15 % 15 % fri

K o m m i t t é n h a r a n s e t t hinder icke m ö t a att medgiva tullfrihet för dessa produkter, som icke i n ä m n v ä r d omfattning torde v a r a föremål för inhemsk tillverkning. Nr 35.05. Dextrin; löslig stärkelse och rostad stärkelse; stärkelseklister Nuvarande tidl Förslag

per kg

0: 25 fri

K o m m i t t é n h a r förutsatt att skyddsintresset beträffande hit hänförliga v a r o r i enlighet med förslag av jordbruksprisutredningen tillgodoses genom a t t v a r o r n a belägges med importavgift och föreslår i enlighet h ä r m e d a t t de i tulltaxan upptages med tullfrihet. Nr 35.06. Lim och klister, beredda, ej hänförliga till annat nummer; produkter, alla slag, avsedda att användas som lim eller klister, i detaljhandelsförpackningar med e n nettovikt av högst 1 kg Normaltull: kontorsklister av dextrin gummilösning i tuber Nuvarande tull: glutenlim per kg lim i småförpackningar: innehållande dextrin eller stärkelse per kg innehållande upplöst gummi per kg andra slag: flytande per kg annat per kg GATT: kaseinlim, gelatinlim och annat icke flytande lim (med undantag av konstplastlim) i småförpackningar Industrin: glutenlim lim i småförpackningar Handeln Förslag: i detaljhandelsförpackningar med en nettovikt av högst 1 kg andra slag per kg

ca 15 % 11 a 12 % 0:20

K

..

I

0:25 0:50

K 3 ä 4% K ca 1 1 %

I I

1:00 0: 20

K

115,5%

10 % 10 % 15 % 5%

12 % 0: 20

..

6,0 %

Till denna position kommer att hänföras dels alla som lim eller klister användbara produkter i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg per styck, dels lim i större förpackningar av beskaffenhet att icke kunna hänföras under andra rubriker i nomenklaturen; det enda varuslaget av större betydelse inom sistnämnda kategori synes vara glutenlim. I fråga om produkter i större förpackningar än 1 kg har kommittén funnit lämpligt att i överensstämmelse med vad som föreslagits beträffande bl. a. till nr 35.03 hänförligt lim bibehålla den nuvarande vikttullsatsen oförändrad. Vad angår preparat i mindre förpackningar kommer att till detta nummer hänföras icke blott lim av sådant slag som eljest faller under skilda rubriker inom detta kapitel utan även produkter som vid införsel i större förpackningar är hänförliga exempelvis till rubriker inom gummi- och plastkapitlen. Med hänsyn till den växlande sammansättning som kan ifrågakomma bör tullen enligt kommitténs uppfattning här i princip utformas såsom värdetull. Kommittén har funnit 12 % av värdet innebära ett lämpligt avvägt tullskydd. Den justering av GATT-avtalet, som kan påkallas av att vissa varor för närvarande hänföres till rubriker för vilka tullen bundits vid lägre siffra, torde, med hänsyn till varornas ringa betydelse och möjligheten till kompensation på andra punkter, icke möta några svårigheter. Emellertid bör vid tullens fastställande beaktas de särskilda problem, som kan göra sig gällande i fråga om preparat som utgör stärkelseprodukter. För dylika produkter i större förpackningar har jordbruksprisutredningen föreslagit ett gränsskydd i form av importavgifter av mycket betydande höjd (jfr nr 35.05). Till denna rubrik hänförliga småförpackningar skulle däremot enligt utredningens förslag icke inbegripas under importavgiftssystemet utan eventuellt erforderligt gränsskydd skulle lämnas i form av tull. Man framhåller från potatisodlarnas sida att småförpackningar av här ifrågavarande slag iordningställes inom landet av inhemska stärkelseprodukter och anser att tullskyddet minst bör motsvara importavgiften för dextrin. Från industrihåll har anförts att om tullen för småförpackningarna kommer att utgå med en måttlig procent av värdet kan man befara, att det i vissa fall blir billigare att importera produkter av ifrågavarande slag i småförpackningar än att köpa varorna från inhemska tillverkare som belastas med hög importavgift på råvarorna. Med hänsyn till önskvärdheten av att åstadkomma en enkel tulltaxa anses det dock såvitt möjligt böra undvikas att fastställa någon speciell tullsats för hit hänförliga stärkelseprodukter, men frågan måste tagas upp till ny prövning, om det skulle visa sig att man på antytt sätt söker kringgå importavgiften i sådan omfattning att de inhemska tillverkarna åsamkas skada. Att gränsskyddet för hit hänförliga småförpackningar lägst bör motsvara importavgiften för stärkelseprodukterna som sådana är i princip riktigt. När det gäller produkter som reguljärt levereras i småförpackningar torde emellertid värdet i regel vara så högt att den föreslagna 1 2 % tullen i allmänhet kan 275

anses innefatta j ä m v ä l kompensation för råvarubelastningen. Viss /isk k a n finnas a t t p r o d u k t e r som normalt säljes i större k v a n t i t e t e r fördelas p å småförpackningar i syfte a t t undgå den höga importavgift som u t g å r när v a r o r n a importeras i större förpackningar. E t t s å d a n t förfarande medför å a n d r a sidan högre kostnader för importörerna, varför risken i verkligheten icke torde v a r a särskilt stor. Enligt k o m m i t t é n s uppfattning föreligger icke tillräckliga skäl a t t med hänsyn till denna risk komplicera t a x a n med en u t b r y t n i n g av stärkelsehaltiga preparat, u t a n förut n ä m n d a tullsats om 1 2 % av v ä r d e t bör gälla även sådana varor, men m a n bör såsom från industrihåll p å y r k a t s följa utvecklingen med u p p m ä r k s a m h e t så a t t erforderliga åtgärder k a n vidtagas i händelse försök likväl skulle göras a t t kringgå avgiften. Kap.

36. Krut och sprängämnen; pyr otekniska pyr ofora legeringar; vissa brännbara

artiklar-, tändstickor; produkter

Nr 36.01. Krut Normaltull: röksvagt krut Nuvarande tull: svartkrut röksvagt krut Förslag: svartkrut andra slag

ca 12 % per kg per kg

0:12 0:50 5% 12%

I tillverkningshänseende torde k r u t i stort sett vara a t t jämställa med de under följande position u p p t a g n a sprängämnena. Till skillnad från de sistn ä m n d a utgör emellertid k r u t h ä r i landet k n a p p a s t någon civil handelsvara u t a n användes, u t o m för militärt ä n d a m å l , huvudsakligen för tillverkning a v ammunition m. m. hos de företag som själva tillverkar k r u t e t . F ö r denna tillverkning är det tullen på de färdiga p r o d u k t e r n a som spelar den avgörande rollen. D e t t a b e t y d e r å a n d r a sidan a t t några konsumentintressen k n a p p a s t beröres av tullen på k r u t e t . M e d hänsyn härtill och då principiellt anledning icke torde föreligga a t t behandla i varje fall röksvagt k r u t annorlunda än andra sprängä m n e n bör enligt k o m m i t t é n s uppfattning den tullsats av 12 % av v ä r d e t som föreslås under följande position tillämpas jämväl för s å d a n t k r u t . I fråga om s v a r t k r u t , som endast utgör en blandning av tullfria beståndsdelar, synes denna tullsats dock alltför hög; k o m m i t t é n h a r funnit en tull av 5 % av v ä r d e t vilket torde m o t s v a r a ungefär n u v a r a n d e tullnivå, vara lämplig för denna artikel. Nr 36.02. Beredda sprängämnen Normaltull Nuvarande tull

per kg

ca 12 % 0:20

K

..

I 9,5 %

Industrin: pulverformiga nen) andra slag Förslag

(säkerhetssprängäm15 % ej lägre än nuvarande 12 %

Industrin. F r å n industrins sida anföres bl. a., a t t tillverkningen av sprängämnen ä r en utomordentligt viktig nyckelindustri, som därjämte har given betydelse för landets försvarsberedskap. D e n växande industriella potentialen på vissa håll i u t l a n d e t gör a t t m a n med oro ser p å de tendenser till minskat tullskydd som på sistone synes föreligga. M a n framhåller a t t priserna var betydligt lägre n ä r gällande tullsatser fastställdes, varför utgångsläget medgav ett b ä t t r e tullskydd än det n u v a r a n d e , vilket för olika slag av sprängämnen anses m o t s v a r a 10 a 12 % av värdet. M a n hemställer a t t dessa tullar icke minskas och p å y r k a r i stället höjning av tullen på pulverformiga sprängämnen (säkerhetssprängämnen) till 15 % av v ä r d e t med den motiveringen a t t dylika sprängämnen är underk a s t a d e mindre stränga restriktioner för transport och lagring och således är l ä t t a r e a t t importera. Kommittén. E n stor del av produktionen av sprängämnen är avsedd för milit ä r t b r u k ; för denna del av produktionen torde något tullskydd icke i och för sig vara erforderligt. D e t förekommer emellertid även en b e t y d a n d e tillverkning för civila ändamål, varför e t t tullskydd efter s a m m a grunder som för a n n a n industri får anses m o t i v e r a t . N ä r det gäller storleken av d e t t a tullskydd är a t t m ä r k a , a t t flertalet h i t h ö r a n d e p r o d u k t e r utgöres av eller baseras på kemikalier, för vilka tullen enligt k o m m i t t é n s förslag skulle u t g å med 1 2 % av värdet. 1 K o m m i t t é n har funnit en tullsats a v denna storlek böra tillämpas även på här ifrågavarande område. Beträffande a n d r a sprängämnen än säkerhetssprängä m n e n skulle k u n n a ifrågasättas lägre tull, då de med t r a n s p o r t e n förenade svårigheterna torde u t g ö r a e t t avsevärt hinder för import av dylika sprängämnen i större omfattning, men k o m m i t t é n h a r icke ansett tillräckliga skäl föreligga för en sådan differentiering. Nr 3 6 . 0 3 . Stubin Nuvarande tull: detonerande stubin svartkrutsstubin Industrin: svartkrutsstubin Förslag: svartkrutsstubin andra slag

per kg per kg

0: 20 0:15

P ca 3 %

I

..

10 % 5% 12 %

1 Förutom organiska kemikalier i allmänhet jämväl ammoniumnitrat (nr 28.39) och perklorater (nr 28.32).

Industrin. F r å n industrins sida framhålles a t t den n u v a r a n d e tullsatscn endast m o t s v a r a r något över 3 % av v ä r d e t . F r å n u t l a n d e t h a r m a n haft u t o m o r d e n t ligt billiga offerter, vilka t. o. m. legat u n d e r stubinens r å v a r u k o s t n a d . I syfte a t t trygga den inhemska tillverkningen hemställes om e t t tullskydd a v 10 % . Kommittén. Enligt k o m m i t t é n s u p p f a t t n i n g bör stubin i princip beläggas med s a m m a tull som det v e r k s a m m a materialet, d. v. s. s v a r t k r u t s s t u b i n som svartk r u t (5 % ) och detonerande stubin som a n d r a s p r ä n g ä m n e n (12 % ) . Vad särskilt beträffar s v a r t k r u t s s t u b i n m å framhållas a t t någon i m p o r t trots låg tull och liberala säkerhetsföreskrifter p r a k t i s k t t a g e t icke förekommit. Nr 36.04. Tändhattar, rivtändare, sprängkapslar och andra tändmedel Nuvarande tull: tändhattar (inkl. sprängkapslar) . . . . andra slag Förslag

fri 15 % fri

Industrin. F r å n industrins sida h a r endast berörts frågan om tull på vissa sprängkapslar, vilka för n ä r v a r a n d e tulltaxeras såsom t ä n d h a t t a r och sålunda är fria från tull. I n d u s t r i n h a r framhållit a t t den inhemska tillverkningen a v d e t t a varuslag varit m y c k e t obetydlig m e n a t t m a n förbereder tillverkning a v såväl vanliga söm elektriska sprängkapslar. F r å g a n om tullskydd för dessa artiklar anses k u n n a k o m m a a t t aktualiseras sedan en mera o m f a t t a n d e tillverkning k o m m i t igång. Kommittén. N å g o n ändring i d e t t a s a m m a n h a n g av bestående tullfrihet för t ä n d h a t t a r och n ä r s t å e n d e artiklar h a r icke ifrågasatts, och k o m m i t t é n har a n s e t t hinder icke m ö t a a t t u t s t r ä c k a tullfriheten till sådana under förevarande position fallande, i h u v u d s a k för militärt b r u k avsedda varuslag, som enligt n u gällande tulltaxa behandlas såsom a m m u n i t i o n och i denna egenskap belägges m e d tull av 15 % av värdet. Nr 36.05. Pyrotekniska artiklar (fyrverkeripjäser, rökkuber, knalldosor och liknande artiklar) Normaltull Nuvarande tull: avsedda för livräddningsändamål m. m andraslag per kg Industrin Förslag: avsedda att användas uteslutande för livräddningsändamål eller avgivande av nödsignal andra slag 278

12 ä 13 %

tn 5:00 se texten

fri 15 %

K 24—159 %

I 36,1 %

Tullen på här ifrågavarande artiklar höjdes år 1933 från 2 till 5 kronor per kg i anledning av en i riksdagen väckt motion. I denna framhölls dels att ifrågavarande artiklar i alldeles särskild grad kunde sägas vara lyxartiklar, dels att fabrikanterna hade det trångt på grund av det dåvarande låga tullskyddet. 1 Sistnämnda argument underströks i en skrivelse från fabrikanthåll, vari framhölls att den inhemska tillverkningen vore föremål för en övermäktig utländsk konkurrens 2 och att fara därför förelåge att näringsidkarna, som dittills kunnat sysselsätta omkring 30 arbetare, inom en snar framtid bleve nödsakade att så gott som helt och hållet nedlägga sin verksamhet. Med beaktande härav och då flertalet av dessa varor såsom lyxbetonade eller mer eller mindre umbärliga lämpligen kunde i överensstämmelse med de grunder, från vilka man år 1932 utgått vid bestämmande av tilläggstullar på åtskilliga varor, göras till föremål för förhöjd tull, ansåg bevillningsutskottet sig böra förorda införande av tilläggstull jämväl på fyrverkeriarbeten. Denna tilläggstull fann utskottet skäligen kunna bestämmas till 3: 00 per kg, varigenom den sammanlagda tullen skulle komma att uppgå till 5: 00 per kg. Industrin. Fabrikanterna erinrar om den år 1933 vidtagna tullhöjningen. Den för närvarande störste tillverkaren var vid denna tid importör men övergick efter höjningen av tullen till egen tillverkning. Trots den höga tullen säges utländska fabriker ha möjlighet att i flera fall konkurrera med inhemska tillverkare, vilket förhållande anses bero på lägre arbetslöner, tillverkning i större serier samt förekomst av subventioner vid export. Man framhåller att de två pyrotekniska fabriker som för närvarande finnes i Sverige även tillverkar viktig krigsmateriel; tillverkningen av dylik materiel är emellertid mycket ojämn, varför man är beroende av att kunna använda lokalerna för civil tillverkning. Den nuvarande begränsade importen av pyrotekniska artiklar säges i stort sett utgöras av halvfabrikat, men om tullen sänkes för mycket, blir följden att många firmor med otillräcklig erfarenhet börjar importera kanske i många fall olämpliga artiklar. En följd härav anses bli minskad möjlighet till kontroll från myndigheternas sida och därmed ökat antal olyckor och eldsvådor. Från ekonomisk synpunkt ställer man sig icke avvisande till en moderat sänkning av nuvarande tullsats men anser det medföra risker ur säkerhetssynpunkt om tullsänkningen blir alltför stor. Kommittén. Genom den år 1933 vidtagna höjningen blev tullen så hög, att den motsvarade ungefär 100 % av import värdet, och den ligger fortfarande på en anmärkningsvärt hög nivå. I skydd av denna tull har den inhemska produktionen undergått en kraftig utveckling; i vad mån den höjda tullen varit en nödvändig förutsättning härför synes dock ovisst, då expansionen av industristatistiken att döma börjat redan före tullhöjningen. Enligt kommitténs upp1

Anmärkas må emellertid att importincidensen vid denna tid motsvarade 35 ä 40 %. Anmärkas må emellertid att importen de föregående åren visat en klart fallande tendens (1930 1931 och 1932 resp. 17, 12 och 8 ton).

fattning bör det icke k o m m a i fråga a t t stödja industrin genom en tull av n u v a rande storlek. D ä r e s t det från militär s y n p u n k t anses angeläget a t t u p p r ä t t h å l l a tillverkningen, men d e t t a icke kan ske med en tullsats a v mera normal storlek, torde stöd böra lämnas ifrågavarande p r o d u k t i o n i a n n a n form än genom tullskydd. Vad beträffar de befarade riskerna u r s ä k e r h e t s s y n p u n k t av en ökad import torde de berörda intressena icke b ö r a tillgodoses genom tull u t a n genom lämpligt utformade kontrollföreskrifter. K o m m i t t é n h a r icke funnit skäl till a n n a n avvikelse från normaltullsatsen än a t t med h ä n s y n till det n u v a r a n d e höga tullskyddet en jämkning u p p å t till 15 % av v ä r d e t ansetts motiverad. Beträffande artiklar som a n v ä n d e s för livräddningsändamål eller avgivande av nödsignal torde n u v a r a n d e tullfrihet böra bibehållas. Nr 36.06. Tändstickor Nuvarande tull: säkerhetständstickor andra Industrin Förslag

per kg per kg per kg

0:05 0:05 0:05 fri

P ca 2 % P ca 2 %

I 2,0 % I ••

Tändsticksindustrin torde intaga en så s t a r k ställning a t t n å g o t behov av tullskydd icke för n ä r v a r a n d e k a n anses föreligga. D e n n u v a r a n d e tullsatsen m o t s v a r a r efter dagens priser ungefär 2 % a v värdet, r ä k n a t på det genomsnittliga inhemska produktionspriset, ett tullskydd som icke torde ha någon praktisk betydelse även om konkurrensläget skulle bli e t t a n n a t . K o m m i t t é n har funnit övervägande skäl tala för a t t tullfrihet medges för tändstickor. Nr 36.07. Järncerium (ferrocerium) och andra pyrofora l e g e r i n g a r , även tillformade Nuvarande tull: obearbetade tillformade Förslag

per kg

fri 0:50 fri

D e n n u v a r a n d e tullsatsen för tillformade artiklar är m y c k e t låg i förhållande till värdet, och hinder h a r ansetts icke m ö t a a t t helt befria även dessa varor från tull. Nr 36.08. Andra brännbara produkter Nuvarande tull: torrsprit per kg metatabletter och liknande bränslen flytande bränslen för cigarettändare i förpackningar av högst 300 cm 3 rymd braständare, facklor o. dyl 280

0: 40 15 %

div. div.

GATT: metatabletter och liknande bränslen Industrin: metatabletter och liknande bränslen Handeln: metatabletter och liknande bränslen

15% 12 % fri fri

Av m e t a t a b l e t t e r och liknande bränslen torde någon tillverkning inom landet icke förekomma, och beträffande torrsprit och övriga artiklar torde produktionen icke v a r a av den a r t och omfattning a t t tullskydd k a n anses behövligt; k o m m i t t é n h a r funnit tullfrihet böra medges för rubriken i dess helhet.

Kap.

37. Produkter

för fotografiskt

bruk

Nr 3 7 . 0 1 . Plåtar, ljuskänsliga, icke e x p o n e r a d e , av glas eller annat material (bladfilm h ä r u n d e r inbegripen) Nr 37.02. Rullfilm, ä v e n kinematografisk, ljuskänslig, icke exponerad Ntwarande txdl: röntgenfilm kinofilm annan film plåtar GÅTT: röntgenfilm andra slag Handeln Förslag

per kg per kg per kg

fri 0:80 1: 50 0:30

K K K

.. .. ..

I 3,1 % I 4,2 % I 5,3 %

fri 5% fri fri

I n h e m s k produktion äger endast r u m vid e t t statsägt företag, vars h u v u d sakliga tillverkning utgöres av röntgenfilm. D e t t a varuslag h a r sedan länge å t n j u t i t tullfrihet, och anledning torde icke föreligga a t t vidtaga ändring i d e t t a förhållande. Vad beträffar a n d r a slag av negativmaterial torde den del av företagets produktion, som finner a v s ä t t n i n g hos icke statliga myndigheter, hittills h a v a r i t m y c k e t obetydlig. K o m m i t t é n h a r funnit övervägande skäl tala för a t t tullfrihet medgives även för a n n a t negativmaterial än röntgenfilm. Nr 3 7 . 0 3 . Papper, papp och väv, ljuskänsliga, även e x p o n e r a d e m e n icke framkallade Normaltull: ljuskopieringspapper Nuvarande tull: ljuskopieringspapper väv fotografiskt papper GATT: fotografiskt papper

10 ä 11 % per kg per kg per kg

0: 20 0: 60 0:30

K 3 a 4%

I 2,1 %

K

I 2,2 %

..

5% 281

Industrin: ljuskopieringspapper Handeln: fotografiskt papper Förslag: innehållande silversaker som ljuskänsligt ämne andra slag

15% fri fri 8%

Statistiska uppgifter. Produktionen av ljuskopieringspapper har kvantitetsmässigt ungefär fördubblats sedan tiden före kriget och uppgick år 1952 till 451 ton (2,7 mkr). Importen utgjorde år 1938 27 ton (114 000 kr) och har därefter varit av varierande storlek, men företer under de senaste åren en jämn ökning från 4 ton (57 000 kr) år 1949 till 59 ton (564 000 kr) år 1953. Exporten har varit mycket obetydlig. Industrin. Tillverkarna av ljuskopieringspapper har anfört, att importen visserligen utgör en relativt ringa del av den totala försäljningen men kvantitativt fördubblats från 1938 till 1952, samtidigt som importincidensen nedgått till mindre än hälften. Priserna i Sverige säges ligga utomordentligt lågt, men trots detta tenderar importen att öka, vilket anses bero på kraftiga exportsubventioner i utlandet. För att motverka denna exports skadliga verkningar för den svenska produktionen hemställer man att varan måtte åsättas en tull av 15 % av värdet. Kommittén. I fråga om ljuskopieringspapper är en förstärkning av tullskyddet enligt kommitténs uppfattning motiverad, men kommittén har med hänsyn bl. a. till den inhemska produktionens dominerande ställning på marknaden icke ansett det nödvändigt att höja tullen ända till normalnivån utan stannat vid 8 % av värdet. Vad beträffar fotografiskt papper gäller i huvudsak vad som anförts beträffande negativmaterial (annat än röntgenfilm) under föregående positioner; i överensstämmelse med vad som där föreslagits har kommittén funnit tullfrihet böra medgivas för fotografiskt papper. Gränsen mellan ljuskopieringspapper och fotografiskt papper är flytande. Kommittén har funnit det mest praktiskt att grunda gränsdragningen på förekomsten av silversalter, vilket i stort sett kan anses vara utmärkande för fotografiskt papper till skillnad från ljuskopieringspapper. Tullen för ljuskänslig väv bör utgå efter samma grunder som för ljuskänsligt papper. Nr 37.04. Plåtar och film, exponerade men icke framkallade, negativa eller positiva Nuvarande tull: röntgenfilm andra slag 282

per kg

fri 0: 30—1: 50

GATT: röntgenfilm andra slag Handeln Förslag

fri 5% fri fri

D å någon v e r k s a m h e t av beskaffenhet a t t påkalla skydd genom tullbeläggning av h ä r ifrågavarande artiklar icke torde föreligga h a r k o m m i t t é n funnit v a r o r n a i fråga böra u p p t a g a s u t a n tull. Nr 37.05. Plåtar och icke perforerad film samt perforerad film med en längd av högst 4 m, exponerade och framkallade, negativa eller positiva Nuvarande tull: röntgenfilm annan film plåtar GATT: röntgenfilm plåtar med negativbilder Handeln: röntgenfilm Förslag

per kg per kg

fri 15:80 0:30—0: 70

K

..

I 3,8 %

fri 5% fri fri

Tullen på dessa artiklar k a n teoretiskt h a betydelse för a t t skydda framkallning a v negativmaterial eller tillverkning av skioptikonbilder och liknande artiklar. E n ä r den v e r k s a m h e t av ifrågavarande slag som förekommer h ä r i landet icke torde v a r a beroende av tullskydd h a r k o m m i t t é n funnit tullfrihet böra medgivas. Nr 37.06. Kinematografisk film, exponerad och framkallad, endast med ljudspår, negativ eller positiv Nuvarande tull GATT Industrin (filmbranschen) Förslag

per kg per kg

15:80 15:80 fri fri

I enlighet med filmbranschens uppfattning h a r k o m m i t t é n funnit böra medgivas för h ä r ifrågavarande slag av kinematografisk film.

tullfrihet

Nr 37.07. Annan exponerad och framkallad kinematografisk film, med eller utan ljudspår, negativ eller positiv Nuvarande tull GATT Industrin (filmbranschen): negativ positiv Förslag: negativ positiv

per kg per kg

15:80 15:80

per kg

fri 15: 80

per kg

fri 8: 00

K

..

I 13,6 %

I fråga om filminspelningsverksamheten som sådan (inkl. framkallning a v filmncgativ) h a r producenterna icke något a n s p r å k på tullskydd. K o m m i t t é n har i enlighet med denna uppfattning funnit tullfrihet böra medgivas för här avsedda filmnegativ. D ä r e m o t slår filmbranschen v a k t om tullskyddet för kopieringsverksamheten genom y r k a n d e om bibehållen tull på positiva kopior, vilket i själva verket skulle innebära någon ökning av n e t t o t u l l s k y d d e t p å grund av föreslagen tullfrihet för råfilm (nr 37.02). D e n b e t y d a n d e tullskillnad som n u föreligger mellan den färdiga filmen och råfilmen (tullsats 15: 80 resp. 0: 80 per kg) tillkom år 1932. då tullen på den färdiga filmen höjdes såsom e t t led i det av statsfinansiclla skäl tillkomna systemet med tilläggstullar. Tidigare förelåg icke någon tullskilln a d mellan dessa slag av film och följaktligen icke heller något tullskydd för kopieringen. Även om avsikten med åtgärden icke varit a t t stödja den inhemska filmkopieringen, h a r den n u v a r a n d e v e r k s a m h e t e n p å o m r å d e t utvecklats i skydd av den sedan 1932 gällande tullen. M e d h ä n s y n härtill torde tullen icke nu böra avskaffas, men den bör anpassas efter de grunder som tillämpas för a n d r a branscher. Enligt erhållna uppgifter r ö r a n d e kopieringskostnaderna skulle normaltullen belöpa sig till 3 a 4 kr. per kg för svart-vit och 8 ä 9 kr. per kg för färgfilm (på grund av vanskligheten a t t b e s t ä m m a tillförlitliga värden på en sådan vara som film torde värdetull icke b ö r a ifrågakomma). E n differentiering mellan dessa b å d a slag av film ligger n ä r a till h a n d s , men då utvecklingen går m o t en alltmer ökad a n v ä n d n i n g av färgfilm s a m t skäl k a n anföras för a t t undvika en alltför kraftig nedsättning a v det n u v a r a n d e tullskyddet, h a r k o m m i t t é n funnit en enhetlig tullsats av 8: 00 per kg u t g ö r a e t t lämpligt tullskydd för filmkopieringen. Nr 37.08. Kemikalier för fotografiskt bruk, blixtljuspreparat härunder inbegripna Normaltull: ljuskänslig kollodiumemulsion Nuvarande tuU: ljuskänslig kollodiumemulsion per kg andra slag GATT: med undantag av ljuskänslig kollodiumemulsion och detaljförpackningar Industrin: ljuskänslig kollodiumemulsion Handeln: i detalj förpackningar (andra än ljuskänslig kollodiumemulsion) andra Förslag: ljuskänslig kollodiumemulsion andra 284

ca 11 % 1: 00 15 %

15 % högre tull

15 % fri 10 % fri

K 4 å 5%

I 7,8 ^

Leverantörer a v fotomateriel framhåller a t t de viktigaste kemikalierna för b ä r ifrågavarande ä n d a m å l är soda, blodlutsalt, natriumsulfit, fixernatron, bromkalium, kaliummetabisulfit, hydrokinon och metol (monometylparaaminofenolsulfat). Införes dessa varor oblandade i större förpackningar ä r samtliga u t o m de t v å s i s t n ä m n d a tullfria. H y d r o k i n o n och metol drager för n ä r v a r a n d e en tull a v 15 % av v ä r d e t . D å hydrokinon och metol utgör r å v a r o r för fabrikationen och icke tillverkas inom l a n d e t anser m a n tull ej böra u t g å för dessa varor vid införsel på ovan angivet sätt. I fråga om »konfektionerade» kemikalier i detaljförpackningar, vilka i stor omfattning sammanställes av företagen i fråga, anser m a n d ä r e m o t a t t den n u v a r a n d e tullen om 15 % av v ä r d e t bör bibehållas. D e a v fotoleverantörerna u p p r ä k n a d e kemikalierna k o m m e r såsom oblandad »bulkvara» a t t hänföras till olika rubriker under kapitel 28 och 29. Enligt de förslag som framlagts beträffande dessa kapitel skulle de för n ä r v a r a n d e tullfria v a r o r n a bibehålla sin tullfrihet, och k o m m i t t é n h a r i enlighet m e d fotoleverantörernas y r k a n d e funnit tullfrihet böra medgivas även för h y d r o k i n o n (nr 29.06) och metol (nr 29.23). Härigenom möjliggöres tullfrihet även för de färdigkonfektionerade kemikalierna i detaljförpackningar. E t t särskilt tullskydd för den v e r k s a m h e t som består i omförpackning och eventuellt blandning av olika kemikalier i m i n d r e förpackningar kan nämligen enligt k o m m i t t é n s u p p f a t t n i n g icke anses tillräckligt m o t i v e r a t . Vad nu sagts gäller icke ljuskänslig kollodiumemulsion. D e t t a p r e p a r a t a n v ä n des huvudsakligen för tillverkning av klichéer och kan icke jämställas med fotokemikalier i vanlig mening. Tillverkningen är också en procedur a v a n n a n kar a k t ä r än den »konfektionering» av fotokemikalier som förekommer inom landet. K o m m i t t é n h a r funnit 10 % av v ä r d e t innebära en lämpligt a v v ä g d tullsats för detta preparat. Kap.

38. Diverse

kemiska

produkter

Nr 3 8 . 0 1 . Konstgjord grafit; kolloida! grafit med undantag av grafitsuspensioner i olja Nuvarande GATT Förslag

tull

fri fri fri

Nr 38.02. Djurkol (t. ex. benkol, bensvärta, blodkol), även använt Nuvarande Förslag

tvä

per kg

0:02 fri

K

..

I 3,0 %

Nr 3 8 . 0 3 . Aktiverat kol (avfärgande, depolariserande eller adsorberande); aktiverad infusoriejord, aktiverad lera, aktiverad bauxit och andra aktiverade naturliga mineraliska ämnen Nuvarande tull GATT: aktiverat kol Förslag

15 % 15 % fri 285

Nr 38.04. Gasvatten och använd gasreningsmassa Nuvarande tull: gasvatten förbrukad gasreningsmassa Förslag

per kg

0:05 fri fri

Nr 38.05. Tallolja, rå eller renad Nuvarande Förslag

tull

fri fri

Nr 38.06. Sulfitlut, indunstad Nuvarande Förslag

tull

15 % fri

Nr 38.07. Terpentinolja och andra lösningsmedel av terpener, erhållna genom destination eller på annat sätt ur barrträ (t. ex. balsam-, kolugns-, sulfatterpentin); rå dipenten; rå cymol; pine oil Nuvarande tull GATT Förslag

per kg

0:05 5% fri

K

..

I 3,9 %

N å g o t y r k a n d e om tullbeläggning av v a r o r hänförliga till n r 38.01—38.07 h a r icke framställts från industrins sida. Enligt k o m m i t t é n s u p p f a t t n i n g b ö r tullfrihet stadgas vid dessa rubriker. H ä r i g e n o m blir av handeln p å vissa p u n k t e r framställda önskemål i d e t t a hänseende tillgodosedda. Nr 38.08. Kolofonium och hartssyror samt derivat därav, andra än hartsestrar, hänförliga till nr 39.05; s. k. hartssprit och hartsoljor Nuvarande tull: resinater: s. k. hartslim per kg sickativ (halvfabrikat) . . . . per kg andra estrar andra slag GATT: kolofonium s. k. hartslim varor med 15 % värdetull Industrin: resinater och estrar andra Handeln Förslag

0:02 0:10 15 % 15 % fri

K

..

I 2.6 %

fri 5% 15 % 5% fri fri fri

Beträffande de för n ä r v a r a n d e tullfria p r o d u k t e r n a — vilka innefattar de viktigaste hithörande artiklarna såsom kolofonium och sulfatharts — h a r ej ifrågasatts ändring av tullfriheten.

28G

Vad beträffar de för n ä r v a r a n d e tullbelagda varuslagen synes hartslim icke ha behov av fortsatt tullbeläggning, då den inhemska produktionen trots a t t tullskyddet är obetydligt intager en helt dominerande ställning. Icke heller de hit hänförliga sickativhalvfabrikaten torde vara beroende av tullskydd; avgörande för sickativindustrins tullskydd är tullen på de färdigberedda sickativen (nr 32.11). Vad slutligen beträffar andra resinater s a m t estrar är dessa av ringa betydelse och tullen torde n ä r m a s t ha teoretiskt intresse. M e d hänsyn till vad sålunda anförts h a r k o m m i t t é n funnit övervägande skäl tala för a t t tullen på nu n ä m n d a artiklar slopas och tullfrihet sålunda stadgas för rubriken i dess helhet. Nr 38.09. Trätjära; trätjäroljor, med undantag av lätta oljor, hänförliga till nr 38.18; trätjärkreosot; rå metylalkohol; acetonolja Nuvarande tvll: rå metylalkohol acetonolja andra GATT: acetonolja trätjära Förslag

per kg per kg

0:10 0:15 fri 20 % fri fri

Nr 38.10. Vegetabiliskt beck, alla slag; bryggeriharts och liknande produkter på basis av kolofonium eller vegetabiliskt beck; kärnbindemedel på basis av naturliga hartsprodukter Nuvarande tull: kärnbindemedel andra slag GATT: bryggeriharts och liknande produkter, innehållande kolofonium vissa kärnbindemedel Förslag

15 % fri

fri 15 % fri

F r å n industrins sida h a r icke framställts y r k a n d e om tullbeläggning av varor hänförliga till ovan angivna n r 38.09—38.10. K o m m i t t é n h a r funnit dessa rubriker böra u p p t a g a s med tullfrihet, varigenom av handeln framställda önskemål blivit tillgodosedda. Nr 38.11. Desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel, antigroningsmedel, råttgift och liknande produkter, i sådan form eller förpackning, som tillhandahålles i detaljhandeln, eller utgörande preparat eller särskilt utformade artiklar (t. ex. band, vekar eller ljus, innehållande svavel, samt flugfångare) Nuvarande tull: innehållande fett, olja, harts, vax, tvål eller såpa per kg andra slag

0:10—0:15 15 %

flugfångare per kg karbolkalk; etylenoxid (blandad med koldioxid); artiklar av svavel GATT: varor med 15 % värdetull artiklar av svavel Industrin: i detaljhandelsförpackningar andra Handeln Förslag

0:73 fri 15 % fri 15 % 12 % se texten 10 %

Handeln. F r å n handelns sida framhålles, a t t den inhemska tillverkningen b e står i dels förädling, dels blandning av importerade råsubstanser. Åtskilliga r å substanser k a n ej framställas inom landet, och den inhemska konsumtionen är för liten för a t t medge fabrikation i så stor skala, a t t den k a n konkurrera med priserna på v ä r l d s m a r k n a d e n . M e d h ä n s y n till varornas a n v ä n d n i n g s o m r å de är det ö n s k v ä r t a t t de liksom på vissa håll i u t l a n d e t göres tullfria eller a t t tullskyddet begränsas a t t omfatta endast sådana varor som är föremål för tillverkning inom landet. Kommittén. Enligt k o m m i t t é n s uppfattning k a n en m o d e r a t tull icke i n ä m n värd grad u t g ö r a hinder för användningen av h i t h ö r a n d e varor. Tillräckliga skäl synes icke föreligga a t t avskaffa tullen, och en begränsning av d e n s a m m a till p r e p a r a t som är föremål för tillverkning inom landet torde v a r a m y c k e t vansklig, bl. a. i b e t r a k t a n d e av a t t olika p r e p a r a t k o n k u r r e r a r med varandra. T u l l s k y d d e t bör ges formen av en enhetlig värdetullsats. Anledning synes icke föreligga a t t därvid göra u n d a n t a g för de i praktiken k n a p p a s t anv ä n d a p r o d u k t e r som för n ä r v a r a n d e är tullfria. Vid b e s t ä m m a n d e t av tullsatsen bör b e a k t a s a t t hithörande p r e p a r a t ofta såsom verksam beståndsdel innehåller organiska kemikalier för vilka föreslagits en tullsats av 1 2 % av v ä r d e t . Även om dessa kemikalier i vissa fall u p p b l a n d a s med en b e t y d a n d e mängd tullfritt material, torde v ä r d e t i allmänhet till övervägande del b e s t ä m m a s av den ingående v e r k s a m m a beståndsdelen, varför a v s e v ä r t lägre tull än n y s s n ä m n d a siffra icke torde böra ifrågakomma. K o m m i t t é n h a r funnit en tullsats av 10 % av v ä r d e t innebära e t t lämpligt a v v ä g t tullskydd. Nr 38.12. Beredda glatt-, appretur- och betmedel av sådant slag, som användes inom textil-, pappers- eller läderindustrin eller inom närstående industrier Nuvarande tull: glatt- och appreturmedel: innehållande dextrin eller förklistrad stärkelse per kg innehållande fett, olja, harts, vax, tvål eller såpa per kg betmedel 288

0:25 0: 05—0:15 div.

GATT: betmedel med 15 % värdetull . . . . Industrin: i detaljhandelsförpackningar andra Handeln, Förslag: innehållande stärkelseprodukter . . . . andra slag

15 % 15 % 12 % fri (högst 5 %) fri 10 %

Handeln. F r å n handelns sida framhålles a t t konkurrensen p å d e t t a område främst avser kvaliteten m e d a n prisfrågan spelar en u n d e r o r d n a d roll. M e d hänsyn härtill anses motiv saknas för e t t tullskydd, och tullen bör under alla förhållanden ej överstiga 5 % av värdet. Kommittén. Enligt 1955 års jordbruksproposition skall s å d a n a hithörande p r e p a r a t som innehåller stärkelseprodukter inbegripas under det föreslagna importavgiftssystemet. K o m m i t t é n h a r i enlighet h ä r m e d u p p t a g i t dylika prep a r a t med tullfrihet. M e d stärkelseprodukter t o r d e i d e t t a s a m m a n h a n g böra avses stärkelse (ur nr 11.08), druvsocker (ur nr 17.02), s a m t dextrin, löslig stärkelse, rostad stärkelse och stärkelseklister (nr 35.05), vilka varuslag i sig själva torde k o m m a a t t falla under avgiftssystemet. H i t h ö r a n d e p r e p a r a t i övrigt utgör blandningar av olika kemikalier och företer varierande s a m m a n s ä t t n i n g . A v praktiska skäl får det emellertid anses ö n s k v ä r t med en enhetlig tullsats. Liksom beträffande föregående position bör tullen s ä t t a s något u n d e r den för organiska kemikalier i a l l m ä n h e t föreslagna tullsatsen 12 % a v v ä r d e t . A t t underskrida denna tullsats så a v s e v ä r t som från handelns sida p å y r k a t s bör emellertid enligt k o m m i t t é n s uppfattning icke if rågak o m m a , u t a n k o m m i t t é n h a r funnit en tullsats av 10 % av v ä r d e t lämplig även vid denna rubrik. Nr 38.13. Betmedel för metaller; flussmedel och andra preparat, utgörande hjälpmedel för lödning eller svetsning; löd- och svetsmedel, bestående av metall och andra ämnen i form av pulver eller pastor; preparat med användning som kärnor eller överdrag för svetstråd eller svetselektroder Nuvarande tull: betmedel andra GATT: varor med 15 % värdetull Industrin Förslag

per kg

div. 0:20

K

..

I 3,6 %

15 % 5% 5%

Till denna rubrik hänförliga p r e p a r a t t o r d e i allmänhet utgöras a v blandninga r a v tullfria eller relativt lågt tullbeskattade beståndsdelar. K o m m i t t é n h a r funnit den av industrin föreslagna tullsatsen 5 % a v v ä r d e t u t g ö r a e t t lämpligt a v v ä g t tullskydd.

19. TulltaxebetäJikande. Del II

Nr 38.14. Preparat för motverkande av knackning, oxidation, korrosion eller hartsbildning, viskositetsreglerande preparat och andra liknande beredda tillsatsmedel för mineraloljor Nuvarande GATT Industrin Handeln Förslag

tull

fri 15% fri fri fri

Nr 38.15. Beredda vulkaniseringsacceleratorer Nuvarande Förslag

tull

fri fri

Nr 38.16. Näringspreparat för odling av mikroorganismer Nuvarande GATT Industrin Förslag

tull

15 % 15% fri fri

I enlighet med industrins förslag h a r k o m m i t t é n funnit tullfrihet böra medgivas för ifrågavarande p r e p a r a t . Nr 38.17. Preparat och laddningar till brandsläckningsapparater; brandsläckningsbomber Nuvarande tull GATT: preparat med 15 % värdetull . . . . Industrin Förslag

div. 15 % 5% 5%

H ä r avsedda p r o d u k t e r torde icke vara av större betydelse; k o m m i t t é n har funnit en tull av 5 % av v ä r d e t lämpligt avvägd. Nr 38.18. Lösnings- och spädningsmedel för lacker e. dyl., utgörande blandningar Nuvarande tull GATT: vissa preparat med aceton, acetonolja eller metyletylketon varor med 15 % värdetull Industrin Handeln Förslag

div.

20 % 15 % 12 % 10 % 12 %

D å h i t h ö r a n d e varuslag i regel till övervägande del b e s t å r av produkter, för vilka föreslagits, en tullsats av 12 % av v ä r d e t (jfr sid. 222), h a r kommittén funnit n ä m n d a tullsats böra tillämpas även vid denna rubrik. 290

Nr 38.19. Produkter, preparat och restprodukter av kemiska och närstående industrier (blandningar av naturprodukter härunder inbegripna), ej hänförliga till annat nummer Nuvarande tull GATT Industrin Handeln Förslag: A. råa naften- och naftensulfosyror samt alkalisalter därav B. beredda antioxidationsmedel för gummiindustrin C. icke sintrade blandningar, innehållande metallkarbider, för framställning av hårdmetall D. murbruk, även hydrauliskt eller eldfast E. gasreningsmassa, ej hänförlig till nr 38.04 F. restprodukter från kemiska och närstående industrier G. kärnbindemedel, innehållande stärkelseprodukter H. blandningar, ej hänförliga till annat nummer, bestående av oorganiska ämnen (t. ex. mineraliska produkter, oorganiska kemikalier, mineralull, glas- eller metallpulver), med undantag av blandningar i förpackningar, vägande högst 10 kg brutto

IJ. andra slag

div d i v .' se se

texten texten

fri fri

fri fri fri fri fri

belägges med samma tull som den beståndsdel, som är underkastad högsta tullsatsen; dock skall hänsyn icke tagas till ringa mängd ämnen, som ej väsentligen inverkar på varans beskaffenhet 12 %

E n l i g t k o m m e n t a r e r n a till n o m e n k l a t u r e n faller u n d e r d e n n a rubrik dels oblandade kemiska p r o d u k t e r vilkas s a m m a n s ä t t n i n g ej är kemiskt definierad, dels kemiska p r e p a r a t bestående av blandningar av olika kemiska p r o d u k t e r eller n a t u r p r o d u k t e r , dels ock r e s t p r o d u k t e r från kemiska och n ä r s t å e n d e industrier, allt under förutsättning a t t varorna icke är u p p t a g n a eller inbegripna u n d e r a n d r a rubriker i n o m e n k l a t u r e n . R u b r i k e n utgör formellt sett n ä r m a s t en motsvarighet till den n u v a r a n d e t a x a n s slumprubrik för ej särskilt n ä m n d a kemiska p r e p a r a t (tulltaxenr 223, statistiskt nr 540:29). Emellertid k o m m e r dessa slumprubriker på grund a v olikheterna i övriga rubriker a t t till sitt om-

fång skilja sig avsevärt från varandra. Åtskilliga till nuvarande slumprubrik hänförliga produkter kommer sålunda icke att falla under nr 38.19, medan detta nummer å andra sidan kommer att innefatta många produkter som icke hänföres till den nuvarande slumprubriken. Att i förväg bilda sig en fullständig uppfattning om vilka olika varuslag som kommer att hänföras till den nu förevarande rubriken är svårt, men den i övanberörda kommentarer lämnade exemplifieringen tyder på att det icke kan vara fråga om några mera betydande artiklar. Detta sammanhänger med att nomenklaturen på det kemiska området gjorts mera specificerad än för närvarande, varigenom antalet av de produkter som icke kan inplaceras under andra rubriker blir relativt begränsat. Industrin. Från industrins sida har man icke någon erinran mot att för närvarande tullfria varor även i fortsättningen blir fria från tull. Beträffande de varor på vilka nedan omförmälda blandningsbestämmelser nu äger tillämpning har man framkastat tanken på något slags differentiering, så att viktigare produkter skulle åsättas en tull av förslagsvis 5 % av värdet om råvarutullarna spelar mindre roll men 10 eller 12 % av värdet om råvarutullarna är av större betydelse. Andra hit hänförliga produkter (inkl. alla preparat i småförpackningar) borde draga en tull av 15 % av värdet. Handeln. Från handelns sida förutsätter man att tullfrihet bibehålles för de varor som för närvarande är tullfria. Beträffande s. k. segerkäglor, alginsyra och alginater samt visst ensileringsmedel påyrkas likaledes tullfrihet. I övrigt anser man att tullsatserna bör motsvara tullarna för de i varuslagen ingående huvudbeståndsdelarna. Kommittén. Förevarande rubrik kommer att innefatta ett mycket heterogent varusortiment. Åtskilliga produkter är av sådan karaktär att tull icke ifrågasattes, medan för andra varuslag en tullbeläggning får anses väl motiverad. Någon egentlig systematisk uppdelning synes dock knappast vara möjlig, utan man får tänka sig att i mån av behov specificera individuella varuslag, medan övriga produkter behandlas »i klump». Vilken specificering som kan vara påkallad blir beroende av behandlingen av övriga varuslag, varför det synes vara lämpligt att först taga ställning till denna fråga. Enligt kommitténs uppfattning bör de varuslag som icke kommer att specificeras beläggas med samma tull som den organisk-kemiska industrins produkter i allmänhet. Detta torde i och för sig få anses naturligt med hänsyn till positionens karaktär av slumprubrik för denna industri och överensstämmer med den princip som är rådande i nuvarande tulltaxa. Även av praktiska skäl är en sådan anordning nödvändig, enär man eljest skulle kunna kringgå tullskyddet för de kemikalier, som är belagda med en tull av ifrågavarande storlek. De i kemikaliekapitlen (kap. 28 och 29) förekommande rubrikerna avser nämligen endast oblandade kemikalier av ifrågavarande slag, under det att kemikalier som är blandade med varandra eller med andra ämnen faller under föreva292

rande rubrik. Kommittén föreslår således att hit hänförliga produkter, som icke blir särskilt specificerade, belägges med den för organiska kemikalier i allmänhet föreslagna standardtullsatsen 12 % av värdet (litt. IJ). Med en tullsats av nämnda storlek för de icke specificerade varorna är det naturligt att specificeringen närmast kommer att avse produkter som bör upptagas med lägre tull. Härvid kommer särskilt i åtanke den grupp av varor som utgöres av enkla blandningar av tullfria eller lägre tullbeskattade kemikalier eller andra ämnen. Enligt 2 § a) i gällande tulltaxeförordning skall blandningar av olika ämnen tulltaxeras, om någon beståndsdel drager värdetull, enligt vad taxan stadgar för ifrågavarande beståndsdel, samt i annat fall lika med den beståndsdel, som är underkastad högsta tullsatsen; dock skall hänsyn icke tagas till beståndsdelar, vilka förekommer i endast obetydlig mängd och icke väsentligen inverkar på varans beskaffenhet. Dessa bestämmelser tillämpas dock icke på sådana blandningar som kan anses ha övergått till en helt ny produkt, i allmänhet ej heller på blandningar som utgör fullt färdiga preparat med speciella användningsområden och vanligen inkommer i detalj handelsförpackningar med fantasinamn (beträffande varor av dessa slag hänvisas till vad därom anföres i det följande). Kommittén finner det naturligt att tullen för blandningar i viss utsträckning göres beroende av tullen på de ingående beståndsdelarna. Detta kan beträffande individuella varuslag ske genom att de, såsom man närmast torde ha tänkt sig på industrihåll, specificeras i taxan med mer eller mindre differentierade tullsatser. Enligt kommitténs uppfattning bör man dock åtminstone tills vidare bibehålla en mera flexibel anordning. Någon närmare anpassning med hänsyn till mängden av de olika beståndsdelarna, vilket man möjligen åsyftat på handelns sida, kan dock icke genomföras, utan det torde vara ofrånkomligt att liksom för närvarande tillämpa en mycket schematisk regel. Att den högst tullbeskattade beståndsdelen blir avgörande för tulltaxeringen kan väl icke anses helt tillfredsställande, då detta ibland kan leda till en onödigt hög beskattning av preparat med en ringa inblandning av något högt tullbeskattat ämne, men det torde knappast vara möjligt att finna någon annan lösning. Tulltaxering efter huvudbeståndsdelen torde sålunda, med hänsyn till den därmed förenade nödvändigheten av kvantitativ kemisk analys samt vanskligheten att fördela värdet på de olika beståndsdelarna, i praktiken icke kunna ifrågakomma. Framhållas må att den praktiskt taget genomgående tillämpning av värdetullar, som kommittén föreslår på här ifrågavarande områden, eliminerar riskerna för att bestämmelser av nuvarande innebörd skall leda till helt orimliga resultat. Man skulle dock kunna överväga en viss uppmjukning av bestämmelserna, exempelvis genom utvidgning av den nu förekommande undantagsklausulen, men då det är svårt att bedöma verkningarna av en eventuell uppmjukning av reglerna, innan erfarenhet vunnits om vilka produkter som blir hänförliga till den nu förevarande 293

rubriken, har kommittén funnit övervägande skäl tala för att i huvudsak bibehålla de nuvarande reglerna oförändrade. En viss omformulering av texten är dock erforderlig med hänsyn till övergången till värdetullsatser av olika höjd (se litt. H). Fastställandet av den högst tullbeskattade beståndsdelen kan när det gäller blandningar som innehåller organiska produkter vara förenat med avsevärda svårigheter. Enär flertalet organiska kemikalier enligt kommitténs förslag skulle beläggas med en tull av 12 % av värdet och högre tullsats endast undantagsvis föreslagits på här ifrågavarande områden skulle emellertid blandningar med organiska beståndsdelar i allmänhet komma att draga en tull av nämnda storlek. E t t omfattande analysarbete skulle likväl ofta vara erforderligt för ett säkert fastställande av denna tull. Enligt kommitténs uppfattning är det för undvikande härav lämpligt att förut berörda stadgande endast tillämpas på blandningar av oorganiska ämnen. Innehåller blandningar organiska ämnen bör de således utan närmare undersökning beläggas med tull av 12 % av värdet i enlighet med vad kommittén ovan föreslagit beträffande till denna rubrik hänförliga icke specificerade varuslag. Nuvarande blandningsbestämmelser i 2 § a) tulltaxeförordningen tillämpas såsom förut anförts i allmänhet icke på varor i förpackningar avsedda för detaljhandeln. Anledningen härtill är bl. a. att man velat undvika en detaljerad kemisk undersökning av den mångfald varor i ofta smärre sändningar som här kan ifrågakomma. Preparat i detalj handelsförpackningar faller i stället under slumprubriken för kemiska preparat. Enligt kommitténs uppfattning bör denna princip bibehållas. Kommittén har emellertid funnit tillämpningsområdet för blandningsbestämmelserna böra avgränsas genom en klart angiven styckevikt och ansett en viktgräns av 10 kg vara för ändamålet lämplig. Bestämmelserna angående blandningar tillämpas nu icke heller på sådana blandningar, vilkas beståndsdelar undergått särskild bearbetning, genom vilken de gjorts tjänliga för det syfte, den färdiga varan är avsedd att befordra, och efter vilken de framstår såsom en ny produkt; varor av detta slag tulltaxeras liksom detalj handelsförpackningarna enligt slumprubriken för kemiska preparat. En regel av denna innebörd torde icke vara av någon större betydelse i den nya tulltaxan, där ifrågavarande »nya» produkter i allmänhet torde kunna förutsättas vara särskilt upptagna i någon annan rubrik. Kommittén har icke ansett det nödvändigt att uttryckligen stipulera en sådan begränsning av tillämpn i n g s o m r å d e n a blandningsbestämmelserna; det får anses ligga i sakens natur att dessa bestämmelser endast tillämpas på varor som fortfarande kan anses ha karaktär av blandningar. Beträffande produkter som icke beröres av de föreslagna bestämmelserna angående blandningar får eventuell avvikelse från den generella tullen 1 2 % av värdet göras genom att de individuella varuslagen upptages i särskilda underrubriker. Av praktiska skäl bör en sådan specificering icke drivas alltför långt. 294

Det kan icke anses motiverat att belasta rubriceringen i tulltaxan med varuslag av ringa betydelse vilkas tullbeläggning icke spelar någon större roll. Kommittén har ansett sig böra intaga en något restriktiv hållning i detta avseende, bl. a. med hänsyn till svårigheten att överblicka vilka varuslag som kan komma att falla under denna rubrik. Tillmötesgående i detta sammanhang av framställda önskemål om specificering av särskilda varuslag kan lätt få prejudicerande betydelse för behandlingen av framtida yrkanden i detta hänseende och således medföra risk för en långt gående komplicering och sönderbrytning av denna i och för sig relativt betydelselösa position. Av nu anförda skäl har kommittén i huvudsak begränsat sig till att i särskilda underrubriker med tullfrihet upptaga de varuslag som för närvarande är nämnda i taxan utan tull (litt. A—F). Frågan om tullfrihet eller lägre tull för andra hithörande produkter bör enligt kommitténs uppfattning anstå till dess praktisk erfarenhet vunnits om rubrikens tillämpning. Enligt 1955 års jordbruksproposition skall stärkelsehaltiga kärnbindemedel beläggas med importavgift. Kommittén förutsätter att under sådana förhållanden dylik avgift kommer att uttagas även för eventuellt förekommande kärnbindemedel innehållande andra avgiftsbelagda stärkelseprodukter än stärkelse. I överensstämmelse härmed har kommittén upptagit sådana preparat i en särskild underrubrik med tullfrihet (litt. G).

AVDELNING VII

Konstplaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och andra konstplaster) samt varor därav; naturgummi (kautschuk), syntetiskt gummi och faktis samt varor därav Kap. 39. Konstplaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, och andra konstplaster) samt varor därav

konsthartser

Nuvarande bestämmelser angående tullen på konstplaster och varor därav innebär i stort sett att obearbetade plaster (basplaster) drager en tull av 10 % av värdet och bearbetade plaster (plastfabrikat) en tull av 15 % av värdet. Från denna regel har undantag gjorts såtillvida att vissa basplaster och halvfabrikat är fria från tull. Bestämmelserna i fråga har tillkommit genom beslut år 1950 och är enligt vad som då anfördes att betrakta som ett provisorium vilket icke skall utgöra hinder för en allsidig prövning av frågan vid en allmän revision av tulltaxan. Basplaster i allmänhet Industrin. Vissa tillverkare av basplaster anser att tullen på dessa produkter bör vara densamma som det »allmänna» tullskyddet för tullbelagda organiska kemikalier (d. v. s. av industrin begärda 15 %, av kommittén föreslagna 12 % av värdet). Basplasterna anser man i stort sett kunna betraktas som en mera förädlad form av organiska kemikalier, innebärande att normaltullsatsen snarast är högre än för de vid tillverkningen använda kemikalierna. Andra tillverkare av basplaster delar i princip nämnda uppfattning men har dock deklarerat, att man åtminstone tills vidare bör hålla fast vid nuvarande tullförhållanden (d. v. s. i stort sett 10 % på basplaster och 15 % på plastfabrikat). Dessa tillverkare anser nämligen att det bästa skyddet för dem är en kraftig inhemsk plastfabrikatindustri, varför denna sistnämnda industri bör få behålla det år 1950 provisoriskt fastställda nettotullskyddet. Handeln. Från handelns sida framhåller man, att det för konsumenterna måste framstå såsom ett starkt önskemål att plastartiklar, vilka i många fall täcker angelägna behov, icke onödigtvis fördyras genom allt för höga tullar. Det anses därför vara angeläget att omsorgsfullt undersöka möjligheterna att sänka 296

i varje fall en del av de tullar som för närvarande utgår på grund av beslutet 1950. Med hänsyn till tullsystemets uppbyggnad anses det i främsta rummet vara påkallat att närmare granska 10 % tullen på basplaster. Man ifrågasätter huruvida icke en differentiering skulle kunna göras mellan å ena sidan rent obearbetade konstplaster och å andra sidan därav framställda sprut- och pressmassor. Kommittén. Tillverkningen av basplaster är en gren av den organisk-kemiska industrin, varför uppfattningen att basplasterna bör beläggas med tull som organiska kemikalier icke kan anses omotiverad. För organiska kemikalier har i annat sammanhang föreslagits en med vissa undantag generell tullsats av 12 % av värdet. Detta bör dock enligt kommitténs uppfattning icke hindra att en sådan avgränsad och i viss mån särpräglad kategori som basplaster åsättes lägre tull om skäl därtill eljest föreligger. Visserligen kan på detta sätt teoretiskt föreligga viss risk för ett negativt tullskydd, om man betraktar endast sista ledet i tillverkningsproceduren, men produktionen torde i praktiken baseras på sådana utgångsmaterial, att tillverkningen som helhet betraktad icke löper någon risk i berörda hänseende. Framhållas må även att tullen på organiska kemikalier i allmänhet nu ligger över 12 %, vilken omständighet särskilt beaktats vid bestämmandet av denna standardtullsats, under det att tullen på basplaster för närvarande ligger på en lägre nivå. Kommittén har funnit övervägande skäl föreligga att icke vidtaga någon höjning av tullen på basplaster i allmänhet. Någon reduktion av densamma är enligt kommitténs uppfattning icke motiverad. Kommittén föreslår i enlighet härmed att tullen på basplaster i allmänhet (inkl. sprut- och pressmassor) bestämmes till 10 % av värdet. Tullfrihet för vissa basplaster Enligt gällande tulltaxa är vissa basplaster, vilka icke är föremål för tillverkning inom landet, befriade från tull, nämligen cellulosaacetat, cellulosapropionat och cellulosabutyrat utan tillsats av andra ämnen. Industrin. Tillverkarna av basplaster accepterar den nu gällande tullfriheten och föreslår att den utvidgas till etylcellulosa men motsätter sig att tullfriheten utsträckes till att omfatta fler nu tullbelagda plaster. De anser nämligen att de viktiga plaster, för vilka tullfrihet eljest blivit ifrågasatt, i avsevärd omfattning är utbytbara mot inom landet tillverkade basplaster. Fara uppkommer därigenom för en snedvridning, om tull utgår för vissa produkter men icke för andra. Handeln. Från plastfabrikatindustrins och handelns sida framföres ett bestämt önskemål, att ytterligare åtminstone vissa viktiga plaster, som för närvarande icke tillverkas inom landet, skulle åtnjuta tullfrihet till dess inhemsk tillverkning upptages. Risken för snedvridning i användningen, därest sektorn av tullfria basplaster utökas, anses vara i hög grad överdriven. De ökade krav 297

på kvalitet, som numera alltmer uppställes, omöjliggör att en plast, annat än i undantagsfall, av enbart prisskäl kan ersättas med en annan. Kommittén. När det gäller tullfrihet för varor som icke är föremål för inhemsk tillverkning bör observeras, att sådan tullfrihet får betydelse för konsumenterna endast om den tar sig uttryck i ett lägre pris. Beträffande råvaror och halvfabrikat gäller det därvid huruvida tullfriheten slår igenom i form av lägre pris på de färdiga konsumtionsvarorna. Detta pris regleras emellertid av tullen på sistnämnda varor, varför man icke har någon säkerhet för att tullfriheten för råvarorna och halvfabrikaten kommer konsumenterna tillgodo, med mindre hänsyn tages till densamma vid fastställandet av tullsatsen på färdigfabrikaten. Såsom i det följande närmare utvecklas kan detta icke ske med plastfabrikat i allmänhet, eftersom man icke kan åstadkomma en differentiering av tullen allt efter som de tillverkats av tullfria eller tullbelagda basplaster. Vid sådant förhållande blir frågan om tullfrihet för vissa basplaster närmast en fråga om fördelningen av tullskyddet mellan de olika kategorierna av tillverkare. Då olika fabrikattillverkare använder skilda slag av basplaster, skulle följden bli att vissa av dem komme i åtnjutande av högre nettotullskydd än andra. Enligt kommitténs uppfattning har man därför anledning att i princip ställa sig tveksam till att medgiva tullfrihet för vissa basplaster — alldeles oavsett den vanskliga frågan om plasternas inbördes utbytbarhet och konkurrens — och angelägenheten av en sådan åtgärd framstår i alla händelser icke så stark som man från fabrikatindustrins och handelns sida vill göra gällande. Vidare medför det även om man begränsar sig till de obearbetade produkterna avsevärda tulltekniska olägenheter att i större utsträckning särskilja olika slag av plaster. Gränsdragningen mellan skilda kategorier kan ofta redan nu vara vansklig, och utvecklingen går mot framställning av nya material genom modifiering och blandning av olika plaster, vilket kommer att ytterligare försvåra varuslagens systematiska avgränsning och identifiering. Industrin får emellertid antagas ha inrättat sig efter den nuvarande tullfriheten för vissa basplaster, varför skäl kan anföras för att låta detta förhållande bestå i den mån så kan ske utan större olägenheter. Konkreta yrkanden om tullfrihet för bestämda varuslag kommer att behandlas i det följande under de olika positionerna. Plastfabrikat i allmänhet Industrin. Från industrins sida uttalas att erfarenheterna av 1950 års beslut i stort sett varit goda. Inom ramen för det då fastställda tullskyddet har den svenska plastindustrin kunnat ytterligare utvecklas, och tullens existens utgör ett väsentligt stöd för stora delar av plastindustrin. Tullsatsernas moderata höjd säges å andra sidan ha skapat viss garanti mot att sådan plastindustri som saknar reella ekonomiska förutsättningar växt fram bakom skyddet av en för hög tull. Under åberopande i huvudsak av nu anförda skäl hemställer man om bibehållande av nuvarande tullsatser (d. v. s. för plastfabrikat 15 % av värdet). 298

Handeln. Från handelns sida framhåller man såsom önskvärt att tullsatsen för dessa varor, vilka är stora konsumtionsartiklar, icke sättes högre än vad industrins behov av ett rimligt tullskydd fordrar. Den nu gällande tullsatsen 15 % överstiger i en del fall betydligt den nivå de uträknade normaltullsatserna indikerar. En sänkning av tullsatsen synes därför berättigad. I varje fall anses en ytterligare höjning icke rimligen kunna ifrågasättas. Kommittén. Med hänsyn till plastfabrikatens alltmer ökade betydelse som konsumtionsvaror innebär tullen en avsevärd belastning på konsumenterna, vilket faller särskilt i ögonen då plast i stor utsträckning användes såsom material för artiklar, som förut tillverkats av tullfria eller lågt tullbeskattade råvaror och därför kunnat åsättas lägre tull. Enligt kommitténs uppfattning är det därför angeläget att tullen på plastfabrikaten hålles på lägsta möjliga nivå. Normaltullsatsen ligger enligt kalkylmaterialet vid ca 13 % av värdet, och kommittén har icke funnit anledning föreligga att överskrida denna nivå. Med hänsyn till att tullen för närvarande ligger högre har kommittén å andra sidan trots vad som nyss anförts om tullens betydelse ur konsumentsynpunkt icke heller ansett tillräckliga skäl föreligga att underskrida nämnda normaltullnivå. Kommittén föreslår således att tullen på plastfabrikat i allmänhet fastställes till 13 % av värdet. Med hänsyn till angelägenheten av att icke onödigtvis belasta konsumenterna skulle det vara önskvärt att kunna sätta lägre tull på plastfabrikat som tillverkas av tullfria basplaster. En differentiering med hänsyn till det ingående materialets beskaffenhet skulle emellertid såvitt angår färdiga plastartiklar erbjuda mycket stora svårigheter i tulltekniskt hänseende. Vidare skulle en sådan differentiering medföra att likartade varor med enahanda användning ofta komme att beläggas med olika tull. För konsumenterna skulle detta framstå såsom obilligt, och det skulle även kunna leda till en viss snedvridning av konsumtionen. Man måste således enligt kommitténs uppfattning av flera skäl avstå från den lättnad i tullbelastningen på konsumenterna som teoretiskt skulle kunna vinnas på nu antydda sätt. Plasthalvfabrikat Halvfabrikat av plast i form av plattor, stänger, rör etc. jämställes i nuvarande tulltaxa med färdiga artiklar och belägges sålunda i allmänhet med en tull av 15 % av värdet. Handeln. På handelns sida anser man en tullsats om högst 10 % av värdet motiverad för dessa varor med hänsyn till att varorna har typisk karaktär av halvfabrikat. Man framhåller vidare att den svenska industrin på detta område för närvarande synes ha en betydande konkurrenskraft även på den internationella marknaden. 299

Kommittén. D e n omständigheten a t t en v a r a a n v ä n d e s för vidare b e a r b e t n i n g i en a n n a n industri torde icke i och för sig böra föranleda a t t tullskyddet nedsättes u n d e r v a d som eljest k a n v a r a m o t i v e r a t . D e h ä r avsedda halvfabrikaten k a n visserligen synas v a r a av enklare beskaffenhet än egentliga färdigvaror av plast, men i själva verket torde tillverkningen ofta v a r a väl så komplicerad som för sistnämnda varor, vilka ofta framställes genom en enkel pressnings- eller sprutningsoperation u t a n större k r a v på noggrannhet. K o m m i t t é n h a r icke funnit tillräcklig anledning föreligga a t t frångå den för n ä r v a r a n d e tillämpade principen a t t behandla halvfabrikat av nu ifrågavarande slag på s a m m a s ä t t som färdiga plastvaror. Tullfrihet för vissa plasthalvfabrikat Vissa halvfabrikat av plast, vilka icke är föremål för tillverkning inom landet, nämligen plattor, stänger och rör av proteinplaster och av cellulosanitrat, ävensom p l a t t o r av a n d r a cellulosaplaster m e d en tjocklek av m i n s t 1,5 m m , åtnjuter för n ä r v a r a n d e tullfrihet. F r å n industrins sida ifrågasattes icke någon ändring i d e t t a förhållande u t a n m a n är t v ä r t o m beredd a t t i enlighet med e t t y r k a n d e från handelns sida medgiva viss utvidgning av tullfriheten i v a d avser p l a t t o r av sist berörda material. F r å g a n om tullfrihet för här avsedda artiklar beröres n ä r m a r e i det följande u n d e r vederbörlig position (nr 39.03 och 39.04). Nr 39.01. Kondensations-, polykondensations- och polyadditionsprodukter, även modifierade eller polymeriserade, linjära produkter härunder inbegripna (t. ex. fenoplaster, aminoplaster, alkyder, polyallylestrar och andra omättade polyestrar, polysiloxaner) Nr 39.02. Polymerisationsprodukter, sampolymerisat härunder inbegripna (t. ex. polyeten, polytetrahalogeneten, polyisobuten, polystyren, polyvinylklorid, polyvinylacetat, polyvinylkloracetat och andra polyvinylderivat, polyakrylsyra- och polymetakrylsyraderivat, kumaronindenhartser) Nr 39.05. Naturhartser, modifierade genom s. k. utsmältning; konsthartser, erhållna genom förestring av naturhartser eller hartssyror (hartsestrar); kemiska derivat av naturgummi (t. ex. klorkautschuk, hydroklorkautschuk, oxikautschuk, cyklokautschuk) Nr 39.06. Andra syntetiska eller konstgjorda högmolekylära polymerer, konsthartser och konstplaster Nuvarande tull: obearbetade vissa obearbetade produkter av naturharts limartade produkter per kg lackartade produkter plattor, stänger och rör

10 % fri 0:20 15 % 15%

K

..

I 5—15 %

GATT: limartade produkter, flytande Industrin Handeln Förslag: obearbetade (inkl. lim- och lackartade produkter) andra slag

15 % se texten se texten 10 % 13 %

Industrins och handelns allmänna synpunkter samt kommitténs principiella ställningstagande har redovisats i det inledande allmänna avsnittet. Från handelns sida har ifrågasatts tullfrihet för amidplaster, kiselplaster, epoxiplaster samt pressmassor av alkydplaster (ur nr 39.01), ävensom polyetenplaster, vissa fluorhaltiga plaster, sampolymerisat av butadien och styren samt akrylglasplattor (ur nr 39.02). Till stöd för yrkandet har anförts att dessa produkter icke tillverkas inom landet (beträffande akrylglasplattor att de icke tillverkas för avsalu) samt icke är substituerbara med andra plaster av vilka inhemsk tillverkning förekommer. Flertalet av dessa produkter omfattas även av ett liknande yrkande av plastfabrikatindustrin. Från denna sida har jämväl påyrkats tullfrihet för uretanplaster och kasjuplaster (ur nr 39.01). Vissa fabrikanter inom färgbranschen har med anledning av yrkandet om tullfrihet för sampolymerisat av butadien och styren uttalat sig för nödvändigheten av att samma behandling stadgas för denna vara och vissa därmed konkurrerande produkter. Industrin framhåller i fråga om kiselplaster att inhemsk tillverkning upptagits, även om den för dagen ligger nere i avvaktan på lösning av vissa patentfrågor. Alkydplaster tillverkas i stor omfattning här i landet, ehuru man för närvarande icke använder dem för pressningsändamål, och man finner det oegentligt att borttaga tullskyddet för den del av produktionen som kan få sådan användning, i synnerhet som de då erhållna produkterna konkurrerar med andra plaster. Även i fråga om amidplaster och epoxiplaster framhåller man, att de för många ändamål tävlar med andra plaster, de förra exempelvis med polystyren och de senare med alkyder. Detsamma gäller polyetenplaster vilka konkurrerar särskilt med polyvinylklorid; priset är visserligen avsevärt högre men kan väntas falla då det här är fråga om en relativt ny produkt. Vad angår de åsyftade fluorhaltiga plasterna anser man att inhemsk tillverkning har visst beredskapsintresse, och beträffande akrylglasplattor uppgives att en icke obetydlig försäljning av den inhemska produkten förekommer. Kommittén har med beaktande av vad förut sagts rörande tullfrihet för plaster som icke tillverkas inom landet och med hänsyn jämväl till vad som anförts från plasttillverkarnas sida funnit övervägande skäl tala för att icke medgiva någon särbehandling av här ifrågavarande produkter. Vidare har från handelns sida påyrkats en tull av 10 % av värdet beträffande 301

lösningar för lim- och lacktillverkning. F r å n industrins sida h a r u t t a l a t s a t t dylika lösningar, i den m å n de faller under förevarande kapitel, bör å s ä t t a s samma tull som obearbetade plaster. D e n n a uppfattning delas av k o m m i t t é n , som utformat a n m . 3 till k a p . 39 i överensstämmelse h ä r m e d ; då tullen för obearb e t a d e plaster av k o m m i t t é n föreslagits till 1 0 % , blir handelns önskemål sålunda tillgodosett. Nr 39.03. Cellulosaregenerat; cellulosanitrat, cellulosaacetat och andra cellulosaestrar, cellulosaetrar och andra kemiska cellulosaderivat, även mjukgjorda (t. ex. kollodium, celluloid); vulkanfiber Nuvarande tull: obearbetade: cellulosaacetat, cellulosapropionat och cellulosabutyrat, utan tillsats av andra ämnen andra limartade produkter lackartade produkter plattor: av cellulosanitrat och av andra cellulosaplaster med en tjocklek av av minst 1,5 mm avsedda för tillverkning av röntgenfilm andra stänger och rör: av cellulosanitrat andra vulkanfiber: i plattor per kg stänger och rör per kg GATT: flytande limartade produkter lackartade produkter vulkanfiber i plattor Industrin Handeln Förslag: obearbetade: cellulosaacetat, cellulosapropionat, cellulosabutyrat och etylcellulosa, utan tillsats av andra ämnen . . . . andra (inkl. lim- och lackartade produkter) 1

fri 10 % x se nr 39.01 se nr 39.01

fri fri 15 fri 15 % 0:15 0:50

K

..

I 3,2 %

15 % 15% 6% se texten se texten

fri 10 %

Högnitrerad cellulosa (bomullskrut) 0:30 per kg (I 11,5 % ) ; kollodium 1:00 per kg (I 11,1 % ) .

andra slag: cellulosanitrat; ävensom andra cellulosaplaster i plattor med en tjocklek av 0,4 mm eller däröver . . . . vulkanfiber andra: avsedda att användas uteslutande för tillverkning av ljuskänslig film andra

fri 5%

fri 13 %

Beträffande industrins och handelns allmänna synpunkter samt kommitténs principiella ställningstagande hänvisas till vad som anförts i det inledande avsnittet. Tullfrihet gäller för närvarande för cellulosaacetat, cellulosapropionat och cellulosabutyrat utan inblandning av andra ämnen ävensom för plattor, stänger och rör av cellulosanitrat samt plattor av andra cellulosaplaster med en tjocklek av minst 1,5 mm. Från handelns sida påyrkas tullfrihet jämväl för etylcellulosa samt utvidgning av tullfriheten för plattor av cellulosaplaster till att avse plattor med en tjocklek av minst 0,4 mm, allt under åberopande av att dylika varor icke tillverkas inom landet; industrins representanter har förklarat sig beredda att tillmötesgå dessa önskemål. Även om det i enlighet med vad tidigare anförts från principiell synpunkt kan råda viss tvekan om lämpligheten av en sådan differentiering i tullhänseende som den nu ifrågavarande, har kommittén funnit övervägande skäl tala för att bibehålla nuvarande tullfrihetsmedgivande och vid sådant förhållande ansett sig jämväl kunna biträda den föreslagna jämkningen i systemet. Vad som under föregående rubriker anförts beträffande lösningar för limoch lacktillverkning gäller även denna rubrik. Enligt gällande tulltaxa skall tull icke utgå för plattor och folier som är avsedda uteslutande för tillverkning av röntgenfilm. Bestämmelsen i fråga har tillkommit för att undanröja det negativa tullskydd som eljest skulle uppstå för den tullfria röntgenfilmen. Då kommittén i annat sammanhang föreslår tullfrihet icke blott för röntgenfilm utan även för annan fotografisk film har tullfriheten ansetts böra utsträckas till att gälla plattor och folier för tillverkning av all slags film. Förevarande rubrik omfattar även den speciella produkten vulkanfiber. Denna vara tillverkas av lump eller cellulosa, som impregneras med metallsalter och utsattes för högt tryck. Varan synes icke kunna jämställas med konstplaster i egentlig mening utan torde närmast få betraktas som ett slags papp och är för övrigt i gällande tulltaxa upptagen under denna rubrik. Enligt kommitténs uppfattning bör tullen fastställas till samma siffra som föreslagits för papp eller 5 % av värdet. 303

Nr 39.04. Härdade äggviteämnen (t. ex. härdat kasein, härdat gelatin) Nuvarande tull: konsttarmar andra slag Industrin: konsttarmar andra slag Handeln: konsttarmar andra slag Förslag: konsttarmar andra slag

15 % fri se nr 39.07 fri se nr 39.07 fri 13 % fri

Till denna rubrik hänföres vissa slag a v s. k. n a t u r i n t a r m a r , vilka för närv a r a n d e belägges med en tull av 15 % av v ä r d e t ; i enlighet med vad som anföres beträffande m o t s v a r a n d e artiklar under nr 39.07 föreslår k o m m i t t é n , a t t tullen för dessa varor h ä r upptages till 13 % av v ä r d e t . I övrigt blir här ifrågavarande speciella slag av plaster i de former som rubriken avser i regel tullfria enligt gällande taxa och bör enligt k o m m i t t é n s uppfattning även i fortsättningen u p p t a g a s u t a n tull. Nr 39.05. Naturhartser, modifierade genom s. k. utsmältning; konsthartser, erhållna genom förestring av naturhartser eller hartssyror (hartsestrar); kemiska derivat av naturgummi (t. ex. klorkautschuk, hydroklorkautschuk, oxikautschuk, cyklokautschuk) Nr 39.06. Andra syntetiska eller konstgjorda högmolekylära polymerer, konsthartser och konstplaster Behandlas tillsammans med nr 39.01. Nr 39.07. Varor av material, hänförliga till nr 3 9 . 0 1 — 3 9 . 0 6 Nuvarande Industrin Handeln Förslag

tull

15 % se texten se texten 13 %

F r å g a n om tullen på varor i allmänhet, hänförliga till denna rubrik, h a r beh a n d l a t s i det allmänna avsnittet. F r å n handelns sida h a r ifrågasatts u p p t a g a n d e av k o n s t t a r m a r i en särskild underrubrik med lägre tull än den för n ä r v a r a n d e tillämpade; till stöd härför h a r åberopats a t t v a r a n utgör en nödvändighetsartikel som av livsmedelsindustrin förbrukas i stora mängder. E n tillverkare av s. k. n a t u r i n t a r m a r h a r hemställt a t t tullen på såväl dylika t a r m a r som t a r m a r av cellofan m å t t e höjas från 15 till 20 % eller i alla händelser k v a r s t å oförändrad; n e d s ä t t n i n g eller b o r t t a -

gande av tullen skulle betyda favorisering av mindre goda utländska produkter framställda i länder med lägre standard och lägre arbetskostnader. Enligt kommitténs uppfattning föreligger icke anledning att behandla något av dessa varuslag annorlunda än plastartiklar i allmänhet. Vidare har från handelns eller enskilda importörers sida ifrågasatts tullfrihet för vissa artiklar under åberopande i huvudsak av att inhemsk tillverkning icke förekommer. Det rör sig bl. a. om plattor för tillverkning av matriser, polariserande linser, s. k. rullglas (plattor av metalltrådsduk och genomskinlig plast), alginattarmar samt visst stoppningsmaterial. När det gäller en slumprubrik som den här ifrågavarande är det självklart att man kan finna åtskilliga artiklar som icke är föremål för inhemsk tillverkning. Framhållas må emellertid att även om inhemsk tillverkning av en viss bestämd artikel icke förekommer konkurrens kan föreligga med inom landet producerade varor av närstående slag. Icke minst på nu ifrågavarande område går vidare utvecklingen mycket snabbt, och det är ofta blott en tidsfråga när en nyframkommen produkt skall börja tillverkas här i landet. Ingen av de nu ifrågakomna artiklarna torde kunna anses vara av sådan betydelse att befrielse från tull framstår såsom särskilt angelägen. Kommittén har icke funnit tillräckliga skäl föreligga att verkställa någon utbrytning av de åsyftade varuslagen. Genom den av kommittén föreslagna tullsättningen kommer de automatiskt i åtnjutande av en tullreduktion från 15 % till ] 3 % av värdet. Kap. 40. Naturgummi

(kautschuk), syntetiskt samt varor därav

gummi

och

faktis

Allmänna synpunkter Industrin. Tillverkarna har till en början anfört vissa allmänna synpunkter på den internationella konkurrensen. Man framhåller sålunda att gummiindustrin är en typisk internationell industri, vars produkter till större delen utgöres av artiklar i standardutförande. Till skillnad från vad fallet är beträffande åtskilliga andra varuslag har fraktkostnaderna icke någon större betydelse utan uppgår i allmänhet till endast 2 ä 3 procent. Några internationella karteller eller prisöverenskommelser anses icke förekomma. Råvaran är till samma pris åtkomlig för alla länder. Industrin befinner sig i snabb tillväxt beroende på bilismens utveckling och gummits ökade användning på andra områden. Tendenser till överskottskapacitet säges på sina håll ha börjat framträda, liksom under mellankrigstiden då överskottskapacitet ansågs som en normal företeelse. Konkurrensen inom gummibranschen kan på grund av här i huvudsak angivna omständigheter bli särdeles intensiv, och den anses ofta taga sig osunda former särskilt på lågtullmarknader och i tider av bristande sysselsättning. Vad den svenska gummiindustrin beträffar framhåller man att denna är väl utbyggd. Självförsörjningsgraden har sålunda från åren 1931/33 till åren 1949/51 20. TuUtaxcbctänkande. Del II

ökat, i fråga om bil- och cykelgummi från 47 till 78 % och i fråga om tekniska gummivaror från 42 till 7 9 % . Industrin här i landet är vidare högt rationaliserad; tekniskt sett ligger de svenska bilringsfabrikerna i nivå med världens främsta. Vid en jämförelse med utlandet konstaterar man från industrins sida, att produktionsförutsättningarna kan anses vara likartade i svensk och utländsk industri, varför kostnaden för produktionsfaktorn arbete kommer att spela en avgörande roll för konkurrensförmågan. Här föreligger emellertid en betydande olikhet särskilt i två hänseenden. För det första är sålunda lönerna i den svenska gummiindustrin avsevärt högre än i den utländska. Vidare förekommer utomlands i mycket stor utsträckning treskiftsarbete, medan sådant endast undantagsvis tillåtits här i landet. Konkurrensen i Sverige är emellertid tillräckligt stark för att trots detta garantera ett bibehållande av låga priser, och det säges vara ett känt förhållande att bilringspriserna här i landet sedan en lång följd av år är bland de lägsta i världen. Man anser att den inhemska konkurrensen uppenbarligen varit så stark att tullskyddet i huvudsak icke utnyttjats. Inför trycket av varaktig och intensiv utländsk konkurrens är däremot vår konkurrensförmåga alltjämt oprövad, och vi har heller icke med nuvarande förutsättningar prövat vår konkurrensförmåga i vikande konjunkturer. Mot bakgrund härav anser industrin framtiden oviss, särskilt med tanke på möjligheterna att hålla fabrikerna sysselsatta. Man understryker i detta sammanhang gummiindustrins beredskapsviktiga karaktär. Vidare framhålles att inom gummiindustrin undan för undan bundits alltmera kapital; ett lågt utmätt tullskydd skulle snart göra vissa investeringar nödlidande och även verka hämmande på den framtida investeringslusten. En eventuell minskning av den inhemska bilringstillverkningen skulle vidare automatiskt medföra en motsvarande nedgång av beläggningen hos den med cordtillverkning sysselsatta konstsilkeindustrin. På vissa orter är större delen av befolkningen beroende av gummiindustrin, varför industrins fortbestånd är ett socialt intresse av första rang för dessa samhällen. Beträffande tullskyddets fördelning på olika varuslag anser man normaltullsatserna icke motsvara det varierande behovet av tullskydd, då dessa tullsatser i regel blir högst för artiklar som tillverkas på individuell beställning, under det att i verkligheten tullskyddsbehovet anses vara störst för de standardiserade massartiklarna. Industrin har på grundval av de allmänna synpunkter som här i korthet refererats framlagt detaljerade yrkanden beträffande tullsatserna för olika varuslag. Dessa yrkanden framgår av den följande redovisningen under varje enskild position. 1 Någon särskild motivering har i regel icke lämnats till den avvägning som sålunda utgör resultatet av industrins bedömande av tullskyddsbehovets varierande styrka. 1

Yrkandena avser i allmänhet visst nettotullskydd men har för ernående av likformighet omräknats till bruttotullsatser med användande av de av kommittén föreslagna tullsatserna på ingående råvaror och halvfabrikat.

Handeln. P r o d u k t e r av gummiindustrin tillhör icke någon enhetlig bransch mom handeln, varför någon samlad meningsyttring från denna sida icke föreligger. Beträffande varor tillhörande maskinförnödenhets- och bilgummibranscherna refereras gjorda u t t a l a n d e n i det följande u n d e r n r 40.08—40.10 resp. n r 40.11. Kommittén. Vad som anförts rörande konkurrensförhållandena inom gummibranschen motiverar icke i och för sig en särbehandling a v gummiindustrin. I m port- och produktionsstatistiken t y d e r heller icke på a t t konkurrensen skulle vara särskilt hård, och a v industrins uppgifter framgår a t t det snarast är den inhemska konkurrensen som är avgörande för priserna på den svenska m a r k n a den. Även om därför i nu r å d a n d e läge e t t tullskydd av den storlek som svarar m o t normaltullsatserna ej skulle behöva u t n y t t j a s , utesluter d e t t a icke a t t e t t starkare behov a v tullskydd k a n göra sig gällande i situationer av skärpt konkurrens. M e d h ä n s y n till förhållandena torde emellertid några generella regler för b e s t ä m m a n d e a v tullsatserna icke böra uppställas. Nr 40.01. Naturgummi (kautschuk), balata, guttaperka och liknande naturliga gummiarter, råa, härunder inbegripen latex (gummimjölk), även stabiliserad Nuvarande GATT Förslag

tull ..!'.'.'.!'.'.'.

.

fr; fri frj

Nr 40.02. Syntetiskt gummi, härunder inbegripen syntetisk latex (gummimjölk), även stabiliserad; faktis Nuvarande tull: syntetiskt gummi faklis

per kg

GATT: syntetiskt gummi Industrin Handeln Förslag

fri 0: 15 fri £rj frj frj

K o m m i t t é n har i enlighet med industrins och handelns förslag funnit tullfrihet, böra stadgas för samtliga h i t h ö r a n d e p r o d u k t e r . Nr 4 0 . 0 3 . Gummiregenerat Nuvarande Förslag

tull

fri frj

Nr 40.04. Avfall, avklipp och mjöl av mjukgummi; förslitna varor av mjukgummi, användbara endast för återvinning av gummi Nuvarande Förslag

tull

fr} frj

Nr 40.05. Plattor, duk och band av icke vulkaniserat gummi Normaltull Nuvarande tull Industrin Förslag

11 ä 12 % 0:25—0:50! 8% 8 %

per kg

K

5ä6%

I

..

K o m m i t t é n h a r funnit den av industrin föreslagna tullnivån innebära

ett

lämpligt a v v ä g t tullskydd. Nr 40.06. Lösningar och dispersioner, rör, stänger, ringar och andra varor av icke vulkaniserat gummi (t. ex. impregnerat garn av textilmaterial, isoleringsband och klisterremsor med klister av gummi) I. Impregnerat garn av textilmaterial

Nuvarande GATT Industrin förslag

tull

samma som motsvarande icke impregnerade garn samma som motsvarande icke impregnerade garn samma som motsvarande icke impregnerade garn samma som motsvarande icke impregnerade garn

Garn a v h ä r ifrågavarande slag bör enligt k o m m i t t é n s u p p f a t t n i n g liksom för n ä r v a r a n d e i tullhänseende behandlas p å s a m m a s ä t t som icke impregnerat garn. II. Andra varor av icke vulkaniserat gummi i förening med annat material

Normaltull: isoleringsband av bomull Nuvarande tull: isoleringsband o. dyl.: av vävnad innehållande silke . . . . per kg av annan vävnad per kg av papper per kg av konstplast GATT: klisterremsor av papper Industrin Handeln Förslag

ca 13 %

4: 00 0:25 0:50 15 %

K K

2 ä 3% ..

13,0% I 3,7 %

10% texten se texten 10 %

se

Industrin. Beträffande isoleringsband av traditionell t y p h a r från gummiindustrins sida p å y r k a t s en tull m o t s v a r a n d e 12 ä 1 3 % av v ä r d e t u t a n någon särskild motivering u t ö v e r den inledningsvis refererade argumenteringen. E n tillverkare a v s. k. tejp för olika ä n d a m å l h a r p å y r k a t en tull av 15 % av v ä r d e t under åberopande a v a t t den u t l ä n d s k a konkurrensen på o m r å d e t är hård. Handeln. Elgrossistbranschen h a r föreslagit en tull av högst 5 % för isoleringsband av v ä v n a d icke innehållande silke och högst 10 % för andra isolerings1

Om avsedda att upplösas eller nedsmältas 0: 15 per kg.

band. Vidare h a r från importörhåll ifrågasatts tullfrihet för elektrotejp och maskeringstejp med motivering a t t dylika artiklar icke är föremål för tillverkning inom landet. Kommittén. Varor a v h ä r avsedda slag består oftast av e t t till vikten domin e r a n d e underlag av v ä v n a d , p a p p e r eller plast, belagt med klister a v gummi. Allt efter underlagets beskaffenhet k a n d e t t a v a r a belastat med tull av olika höjd, men d e n n a r å v a r u t u l l är enligt k o m m i t t é n s uppfattning icke av sådan betydelse, a t t n ä m n d a förhållande hindrar tillämpningen av en enhetlig tull. K o m m i t t é n h a r funnit en tull av 10 % a v v ä r d e t böra tillämpas för samtliga h ä r avsedda varuslag. Framställningen om tullfrihet för elektrotejp och maskeringstejp h a r k o m m i t t é n med h ä n s y n till den u n d e r utveckling v a r a n d e inhemska produktionen a v tejp i a l l m ä n h e t s a m t vanskligheten a t t tulltekniskt särskilja olika slag a v sådan vara funnit sig icke k u n n a tillmötesgå. III. Övriga varor Normaltull: lösningar Nuvarande tull: lösningar Industrin Förslag

8—13 % per kg

0:13 g% 8%

K

4 ä 5%

I 4,1 %

K o m m i t t é n h a r funnit en tullsats a v 8 % av v ä r d e t innebära en lämplig avvägning a v tullskyddet. Nr 40.07. Tråd och rep av vulkaniserat mjukgummi, även överspunna, samt garn av textilmaterial, impregnerat eller överdraget med vulkaniserat gummi Normaltull: tråd, överspunnen med rayonsilke . . 13 a 14 % tråd, överspunnen med bomull 9 a 10 % Nuvarande tidl: tråd: icke överspunnen fri överspunnen med silke . . per kg 6: 00 K ca 12 % I .. överspunnen med bomull . . per kg 2:00 K ca 4 % I andra div. Industrin: tråd, överspunnen 15 % Förslag: icke överspunnen tråd av vulkaniserat mjukgummi fri andra slag 10 % Beträffande icke överspunnen g u m m i t r å d h a r en u n d e r kriget u p p t a g e n tillverkning n u m e r a nedlagts; k o m m i t t é n h a r icke funnit anledning föreslå någon ä n d r i n g av hittills gällande tullfrihet för d e t t a varuslag.

V a d a n g å r ö v e r s p u n n e n t r å d h a r k o m m i t t é n funnit p r a k t i s k a skäl t a l a e n h e t l i g t u l l . D e n n a h a r m e d h ä n s y n till n o r m a l t u l l s a t s e r n a s u t s l a g s a m t rande tullförhållanden

ansetts böra bestämmas

till 10 %

av värdet.

för

nuvaSamma

tullsats bör tillämpas på övriga hit hänförliga artiklar. Nr 4 0 . 0 8 . P l a t t o r o c h d u k , ä v e n t i l l s k u r n a i r ä t v i n k l i g a s t y c k e n , s a m t o c h l i s t e r , ä v e n p r o f i l e r a d e , av v u l k a n i s e r a t m j u k g u m m i Nr 4 0 . 0 9 . Rör och slangar av vulkaniserat

band

mjukgummi

N r 4 0 . 1 0 . Driv- o c h t r a n s p o r t r e m m a r av v u l k a n i s e r a t m j u k g u m m i

Normaltull

Varuslag

P l a t t o r och duk: med vävinlägg andra Lister: till barnvagnshjul till cykelpedaler . andra Spiral- och pansar slang Annan slang Driv- och transportremmar

Nuvarande tull GATT

Industrin

Handeln

Förslag

kr/kg

K

ca 1 3 % l l ä 12%

0:25 0:50

-12 29

2,3 % 10% 9,0%

13% 19 % l

5 % 5%

10% 10%

ca 10% 10 a l l % ca 12 %

0:80 1:20 0:50

36-60 ca 80 3-18

25 %

17 %' 17 %2 17 %'

5 % 5% 5%

10% 10% 10%

12äl3% ca 12 %

0:30 0:50

-12 -16

1,9% 6,7%

8% 10%

13% 12%

5%

8% 10%

13åU%'

0:35

3,6%

10%

13%

5%

10%

1 Alt. 11 %; min. 0:50 per kg. Alt. 1 2 % ; min. 0:50 per kg. 3 Omonterade innerslangar för bilar m. m. — 15 %. 2

R u b r i k e r n a 4 0 . 0 8 — 4 0 . 1 0 o m f a t t a r v i s s a h u v u d s a k l i g e n för t e k n i s k a o c h stående ändamål avsedda gummivaror som lämpligen behandlas i ett

när-

samman-

hang. Statistiska

uppgifter.

I m p o r t , p r o d u k t i o n och export av rör och slangar s a m t

d r i v - o c h t r a n s p o r t r e m m a r f r a m g å r a v t a b e l l 39 ( b e t r ä f f a n d e p l a t t o r o c h

duk

kan på grund av nomenklaturernas bristande överensstämmelse några adekvata uppgifter icke l ä m n a s ) . Industrin.

Industrins allmänna argumentering framgår av det inledande

av-

snittet under detta kapitel. D e tullsatser som industrin m o t bakgrunden

av

v a d d ä r a n f ö r t s f u n n i t p å k a l l a d e för h ä r i f r å g a v a r a n d e a r t i k l a r ä r i a l l m ä n h e t n o r m a l t u l l s a t s e r n a , d o c k a t t i n d u s t r i n b e t r ä f f a n d e v i s s a till n r 4 0 . 0 8 h ä n f ö r l i g a v a r o r p å y r k a t k o m b i n e r i n g a v v ä r d e t u l l e n m e d m i n i m i v i k t t u l l eller h ö j n i n g a v p r o c e n t s a t s e n . I n d u s t r i n s y r k a n d e n h a r i c k e s ä r s k i l t m o t i v e r a t s m e n får 310

här

Tabell

39. Rör

och

slangar samt

driv - och

transportremmar.

Import

Produktion

År

Rör och 1936/38 1950 1951 1952 1953 Driv- och 1936/38 1950 1951 1952 1953

Export

ton

tkr

ton

tkr

ton

tkr

513 690 1 149 507 464

1477 3 630 7 707 4 453 4 285

1764 2111 1664 1708

9 651 16 159 10 933 9 720

58 66 58 99 122

260 424 681 782 815

1867 6 428 11 857 8 225 5 950

260 508 580 575 579

1 023 5 103 8 688 7715 6 303

26 20 29 23 33

155 261 498 399 436

slangar

trans] ortrevimar 463 760 1 102 762 613

som eljest betraktas som resultat av industrins allmänna bedömande av skyddsbehovet för de olika varuslagen. Nämnas må dock att industrin beträffande de till nr 40.10 hänförliga artiklarna särskilt understrukit betydelsen av den ökning i råvarutullbelastningen som en fortsatt övergång till rayonmaterial medför. Handeln. Maskinförnödenhetsimportörerna framhåller att den svenska gummiindustrin numera är synnerligen konkurrenskraftig. För praktiskt taget samtliga varor mom branschen tillämpar den genomgående lägre priser än som gäller för importvaror. Någon större anledning anses därför ej föreligga att medgiva högre tullskydd än det nuvarande. Vad beträffar tullbelastningen på råvarorna framhåller man att det dominerande textilmaterialet fortfarande är bomull och anser att problemet med varor innehållande rayonsilke bör lösas antingen genom en sänkning av tullen på dylikt silke eller genom en höjning av tullen på just de varor som tillverkats av sådant material. Nuvarande tullar på maskinförnödenheter beräknas motsvara i genomsnitt ca 5 % av värdet, och man anser sig kunna tillstyrka en övergång till värdetull av denna storlek. Därest varor med inlägg av annat textilmaterial än bomull skulle utbrytas föreslår man för dessa en maximering om 10 % i överensstämmelse med den i GATT föreliggande bindningen. Kommittén. Nuvarande tullsatser innebär en i förhållande till värdet av olika varuslag mycket varierande tullbeskattning. För många betydelsefulla artiklar är tullen emellertid låg. Tillämpning av normaltullsatserna på detta område skulle därför i många fall innebära en mycket betydande tullhöjning. Kommittén 311

anser icke de aktuella konkurrensförhållandena motivera en sådan höjning, än mindre en ytterligare förstärkning av det slag som från industrins sida begärts för vissa varuslag. Även om man vill i tullsatserna inrymma en viss marginal för skärpt konkurrens föreligger enligt kommitténs uppfattning icke tillräcklig anledning att höja dem ända till normaltullsatsernas nivå. Nämnas bör å andra sidan, att kommitténs förslag beträffande textilvaror innebär en höjning av tullbelastningen på ingående textilmaterial av bomull. Däremot innebär förslaget i allmänhet en sänkning av tullen på rayonmaterial. Skillnaden i tullbelastning vid användning av dessa olika material blir därför i själva verket relativt obetydlig — enligt tillgängligt kalkylmaterial skulle den för drivremmar röra sig om 1 ä 2 % och för traxsportremmar om 2 ä 3 % av värdet — och kan enligt kommitténs uppfattning icke motivera en ur praktisk synpunkt mycket besvärande differentiering i tullhänseende. Icke heller anser kommittén en sådan åtgärd påkallad av den omständigheten att tullen beträffande vissa hithörande artiklar för närvarande ligger på en hög nivå. Kommitténs överväganden har lett till den uppfattningen att den för de viktigaste varorna bundna GATT-nivån 10 % av värdet innebär en lämplig avvägning av tullskyddet för hithörande artiklar. Tillräckliga skäl har dock icke befunnits föreligga att bryta den i GATT gjorda bindningen vid 8 % av värdet för spiral- och pansarslangar. Reservation av herr Boo. Med hänvisning till den starka ställning svensk industri intager på detta område föreslås en tullsats av 8 % för rubrikerna 40.09 och 40.10. Reservation av herr Westerlind. De svenska producenterna av tekniska gummivaror synes mycket väl kunna hävda sig på marknaden redan med nuvarande låga tullsatser. Enligt vad industrin själv framhållit beträffande flertalet hithörande varor är behovet av tullskydd ej särskilt framträdande. Tillgängliga prisuppgifter ger vid handen, att de svenska artiklarna för närvarande i allmänhet är betydligt billigare än motsvarande utländska. Dessa förhållanden torde få betraktas såsom ett uttryck för att den svenska gummiindustrin är väl utvecklad och högt rationaliserad — en sak som branschens företrädare själv starkt framhävt. Vidare bör observeras, att en väsentlig del av importen sker från våra grannländer. Under sådana omständigheter finns det inga skäl att höja den nuvarande tullnivån mera än som behövs för att kompensera de förhöjda tullarna på det textilmaterial som ingår i många av dessa gummiartiklar. Med utgångspunkt från det förslag till textila tullsatser som i det följande kommer att läggas fram, synes en tull om 6 % för de i förevarande positioner ingående artiklarna vara lämpligt avvägd. 312

Nr 4 0 . 1 1 . Ringar och slangar av vulkaniserat mjukgummi för hjul till fordon och luftfartyg I. Massiva ringar Normaltull Nuvarande tull Industrin Förslag

per kg

11 å 12 % 0: 80 12 % 10 %

K 13 å 14 %

I 13,3 %

Liksom vid de n ä r m a s t föregående rubrikerna — till vilka hänföres bl. a. hjulringar i längder (nr 40.08) — h a r k o m m i t t é n funnit 10 % av v ä r d e t vara e t t lämpligt a v v ä g t tullskydd. Reservation av herr Westerlind. M e d hänvisning till v a d jag anfört i reservationen till nr 40.08 — 40.10 föreslår jag en tullsats av 6 % av värdet. II. Andra varor (bil- och cykelgummi in. in.) Normaltull: däck slangar Nuvarande tull: däck: för cyklar per kg för personbilar per kg för lastbilar m. m per kg för motorcyklar per kg andra slag per kg slangar: för cyklar per kg för personbilar per kg för lastbilar m. m per kg för motorcyklar per kg andra slag per kg däck och slangar för tillverkning av bilar GATT: däck slangar: för cyklar för bilar andra slag (ej motorcyklar) däck och slangar för tillverkning av bilar Industrin Handeln: däck och slangar för bilar och motorcyklar per kg Förslag

12 ä 13 % 11 ä 12 %

1:20 1: 00 1: 00 1:00 1: 00

K ca 22 % K 14 å 15 % K ca 16 % K ca 19 % K 18 å 19 %

I 18,4 % I 15,2 % I 16,7 % I 16,6% I 11,8 %

1:20 1:00 1:00 1:20 1:20

K ca 19 % K ca 17 % K 18 ä 19 % K ca 19 % K 15 a 16 %

I 17,5 % I 16,6 % I 18,1 % I 16,9 % I

12 % 25 % 25 % 20 % 15 % 12 % 17 %; min. nuvarande vikttull

0: 50 13 %; min. 0: 85 per kg

Statistiska uppgifter. Storleken av import, produktion och export av däck och innerslangar framgår av tabell 40.

Tabell

kO. Däck

och

innerslangar. Prodi aktion

Import Är

Ex Dort

ton

tkr

ton

tkr

ton

tkr

1898 1 2 453 3 779 3 073 2 950

51871 11 692 28 402 23 111 18 404

1528 13 269 15 259 15 861 17 019

8 300 2 73 342 123 216 122 694 109 065

56 719 407 625 1811

164 3 686 3 330 4 488 11484

192 351 151 384

1351 2 478 2 101 1642 2 254

3 540 2 12418 15219 10 345 13 445

39 24 22 12

167 178 121 73

824 1 769 1612 1341

152 1283 1280 1 187 1580

840 2 7 344 10 267 8 186 9 510

45 25 26 110

233 200 191 690

32 50 40 26

224 478 615 298 527

590* 2 616 4 443 1 968 3 080

6 2 1 3

30 32 18 29

Däck för bilar t te. 1936/38 1950 1951 1952 1953 Däck för

cyklar

1936/38 1950 1951 1952 1953 Innerslangar 1936/38 1950 1951 1952 1953 Innerslangar 1936/38 1950 1951 1952 1953 1 2

"ii 42 8 59 för bilar

etc. 194 261 231 230

för cyklar 5 7 6 4

Inkluderar ej fe r tillverkning av bilar av >edda däck. Uppskattad siffj•a.

Industrin. Ifrågavarande artiklar uppgives utgöra i runt tal två tredjedelar av gummivaruförbrukningen (exkl. skodon och gummerade vävnader), varför den argumentering som refererats i det inledande allmänna avsnittet främst hänför sig till detta område. Industrin framhåller särskilt beträffande dessa varor att existerande tullskydd på grund av konkurrens mellan inhemska tillverkare i huvudsak icke utnyttjas. Dessa förhållanden hänför sig emellertid till en period av högkonjunktur och full sysselsättning; i ett annat konjunktur- och sysselsättningsläge anses ett verksamt tullskydd vara mycket aktuellt. Sänkning av nuvarande tullskydd skulle därför medföra allvarliga risker för svåra återverkningar för den svenska industrin. Vidare framhålles att den pågående övergången till högklassigare men dyrare rayon- och syntetfibrer som cordmaterial leder till en försämring av nettotullskyddet. 314

Handeln. Importörer av bilringar framhåller att priserna på den svenska marknaden bestämmes av konkurrensen mellan de svenska fabrikerna. Dessas priser säges vara så låga att priserna på importerade däck av standardtyp ligger 5 % (lastbilsdäck upp till 7 %) över svensktillverkade däck. I fråga om importerade slangar är utförsäljningspriset visserligen ungefär detsamma som för svensktillverkade, men detta är möjligt endast genom en beskärning av importörernas marginal. Man framhåller även att importen är mycket obetydlig i förhållande till den svenska produktionen. För att priserna på importerade varor skall komma i nivå med de svenska, anser man att tullen i varje fall måste sänkas till 50 öre per kg. I fråga om vikt- eller värdetull framhåller man att det med hänsyn till den stora betydelse som råvarupriset har för färdigvarans pris synes vara riktigast att utforma tullen som vikttull. Kommittén. Nuvarande läge kännetecknas av att tullskyddet prismässigt icke utnyttjas av de svenska tillverkarna. Industrins motståndskraft är å andra sidan icke prövad i starkare konkurrens och vikande konjunktur. Enligt kommitténs uppfattning kan det med hänsyn bl. a. till dessa varuslags dominerande betydelse för gummiindustrins verksamhet vara berättigat att vid tullens fastställande taga hänsyn till att situationer kan uppkomma, då en skärpt konkurrens från utlandet medför större behov av skydd, i synnerhet som den inhemska konkurrensen av hittillsvarande erfarenheter att döma skapar vissa garantier mot ett otillbörligt utnyttjande av tullen i andra lägen. Kommittén har dock icke funnit skäl föreligga att av denna anledning överskrida normaltullsatsen, utan ansett denna i princip innefatta en tillräcklig marginal för nu ifrågavarande ändamål. På grund härav föreslår kommittén att tullsatsen såvitt angår däck fastställes till en nivå motsvarande 13 % av värdet; för slangar ligger normaltullsatsen något lägre men detta varuslag är av mindre betydelse och torde lämpligen böra draga samma tull som däck. Tullens uppgift att främst tjäna som ett skydd i prisfallssituationer gör emellertid att kommittén funnit lämpligt att värdetullen i detta fall kombineras med en efter vikten beräknad minimitull. Kommittén har funnit en tullsats av 85 öre per kg lämpligt avvägd för detta ändamål. Enligt kommitténs uppfattning bör tullen vara oberoende av huruvida fråga är om däck och slangar i allmänhet (ersättningsringar) eller dylika artiklar för biltillverkning (monteringsringar). Den särskilda tullsats som kan komma att fastställas för sammansättningsdelar till bilar (se nr 87.02 m. fl.) bör således icke äga tillämpning på varor av här ifrågavarande slag. Kommitténs förslag nödvändiggör brytning av föreliggande GATT-bindningar beträffande såväl ersättningsringar som monteringsringar. För ersättningsringarna är brytningen dock av i huvudsak formell karaktär, då förslaget i realiteten ligger på en lägre nivå än bindningen; vad monteringsringarna beträffar torde den höjning som kommitténs förslag innebär kunna kompenseras av en reduktion av bindningen för ersättningsringarna. 315

Nr 40.12. Hygieniska och medicinska artiklar (dinappar härunder inbegripna) av vulkaniserat mjukgummi, även med delar av hårdgummi Normaltull Nuvarande tull GATT Industrin Handeln Förslag

per kg

13 ä 14 % 1:20 K 4å5% 15% 14 % fri; alt. 1: 20 per kg 5%

I 3,0 %

M e d hänsyn bl. a. till a t t varor av d e t t a slag endast i ringa u t s t r ä c k n i n g tillverkas inom landet h a r k o m m i t t é n a n s e t t d e t m o t i v e r a t a t t bibehålla en låg tullnivå och föreslår därför trots normaltullsatsens utslag en tull a v 5 % av värdet. Nr 4 0 . 1 3 . Kläder och tillbehör därtill (handskar härunder inbegripna) av vulkaniserat mjukgummi Normaltull: handskar dykardräkter Nuvarande tull: handskar per kg dykardräkter andra kläder per kg GATT: samtliga varor utom dykardräkter . . Industrin Handeln Förslag

ca 13 % ca 14 % 1:20 10 % 1: 20

K

ca 9 %

I

6,7 %

15 % 15 % 5% 10 %

Till d e t t a n u m m e r hänförliga varor utgöres i h u v u d s a k av artiklar av enbart gummi (artiklar av gummibelagd eller gummiimpregnerad v ä v blir i regel hänförliga till k a p . 61); k o m m i t t é n h a r funnit d e m böra beläggas med s a m m a tull som i det följande föreslås beträffande slumprubriken för arbeten a v mjukgummi. Nr 40.14. Andra varor av vulkaniserat mjukgummi Normaltull Nuvarande tull: packningar och tätningar: i förening med textilmaterial . . . . per kg andra per kg andra tekniska artiklar . . . . per kg mattor per kg stoppningsmaterial av porös gummimassa per kg andra varor per kg 316

ca 13 %

0:25) 0:50| 0:80 0:50

„ K K K

_ , 0 ^ 1 a 2% ca 5 % 9 — 22 %

I 1,8 % j 3>g % I 6,7% 112,9%

0:80 1:20

K i l å 12 % K 2 — 16 %

I 10,6 % I 8,3 %

GATT: packningar och tätningar i förening med textilmaterial flertalet övriga varor (ej mattor eller varor för tekn. bruk) Industrin: tekniska artiklar mattor stoppningsmaterial andra varor Handeln Förslag

10 % 15 % 13 % 16 %', alt. 12 %, min. 0: 50 per kg 15 % 15 % 5% 10 %

Handeln. H a n d e l n s argumentering beträffande varor hänförliga till nr 40.08— 40.11 gäller även hit hänförliga packningar och t ä t n i n g a r s a m t m a t t o r . Kommittén. U n d e r denna slumprubrik faller till stor del varor som tillverkas p å beställning och för vilka behovet av tullskydd enligt v a d industrin själv framhållit icke är så f r a m t r ä d a n d e . Å a n d r a sidan hänföres hit även mera s t a n d a r d b e t o n a d e artiklar, exempelvis m a t t o r , beträffande vilka den utländska konkurrensen h a r större möjligheter a t t göra sig gällande. K o m m i t t é n h a r emellertid icke a n s e t t tillräckliga skäl föreligga a t t differentiera tullen u t a n funnit 10 % a v v ä r d e t innebära en lämpligt a v v ä g d tullsats för rubriken som helhet b e t r a k t a d . Reservation av herrar Boo och Gustafsson. F ö r de flesta av de under denna slumprubrik ingående varuslagen är enligt vad industrin själv framhållit behovet a v tullskydd ej särskilt f r a m t r ä d a n d e . Vi vill därför som e t t rimligt a v v ä g t tullskydd föreslå en tullsats av 8 % . Reservation av herr Westerlind. U n d e r åberopande av vad jag anfört i reservationen till nr 40.08 — 40.10 föreslår jag en tullsats a v 6 % av v ä r d e t för hit hänförliga packningar och t ä t n i n g a r . Nr 40.15. Block, plattor och folier, även tillskurna i rätvinkliga stycken, samt stänger och rör ävensom avfall och pulver av hårdgummi (ebonit) Nr 40.16. Andra varor av hårdgummi (ebonit) Normaltull: plattor stänger och rör andra Nuvarande tull: avfall och pulver; knivskaft block och plattor per kg rör och stänger per kg tekniska artiklar per kg andra per kg

9 å 10 % ca 13 % ca 14 % fri 0:20 0:50 0:80 1:20

K K K K

ca 2 % 2 ä 3% ca 2 % 2 å 3%

I I I I

1,7 % .. .. .. 317

GATT: pulver rör vissa andra varor Industrin: pulver block, plattor m. m andra slag Förslag: avfall och pulver andra slag

fri 10 % 15 % fri 10 % 15 % fri 8%

Beträffande avfall och pulver h a r icke ifrågasatts ändring av bestående tullfrihet. A n d r a h i t h ö r a n d e artiklar är för n ä r v a r a n d e belagda med en låg tull, och en viss höjning a v d e n s a m m a h a r ansetts motiverad. K o m m i t t é n h a r dock med h ä n s y n till konkurrensförhållandena icke funnit högre tull än 8 % a v v ä r d e t påkallad.

AVDELNING

VIII

Hudar, skinn, läder, pälsskinn och varor därav; sadelmakeriarbeten; reseffekter, handväskor och liknande artiklar; varor av tarmar Kap.

41. Hudar,

skinn

och

läder

Nr 41.01. Hudar och skinn, oberedda (färska, saltade, torkade, kalkade eller picklade) Nuvarande

tull

fri

GATT: åtskilliga slag av hudar och skinn . . Förslag

fri fri

Nr 41.02. Läder av nötkreatur och buffel samt av häst och andra djur av hästsläktet, ej hänförligt till nr 4 1 . 0 6 — 4 1 . 0 8 Nr 41.03. Läder av får, ej hänförligt till nr 4 1 . 0 6 — 4 1 . 0 8 Nr 41.04. Läder av get, ej hänförligt till nr 4 1 . 0 6 — 4 1 . 0 8 Nr 41.05. Läder av andra djur, ej hänförligt till nr 4 1 . 0 6 — 4 1 . 0 8 Normaltull: av nötkreatur av får eller get Nuvarande tull: bottenläder: kärnstycken per kg hela eller halva hudar per kg ovanläder m. m., vägande per stycke: minst 1 kg per kg under 1 kg per kg Industrin Handeln Förslag Statistiska uppgifter. går av tabell 4 1 .

ca 4 % 5å6%

0:35 0:28

K ca 5 % K ca 6 %

I 3,4% I 3,7 %

0:65 0:90 10 % se texten 8%

K ca 4 % K ca 2 %

I 3,6 % I 2,3 %

Omfattningen av import, p r o d u k t i o n och export fram-

Industrin. F r å n industrins sida framhålles a t t de svenska tullarna på grund a v penningvärdesförsämringen m i n s k a t till en obetydlighet, vilket gör det lätt för andra länder a t t h ä r placera sin överskottsproduktion, samtidigt som avsätt319

Tabell 1^1. Läder. Export

Produktion

Import

År ton

tkr

ton

tkr

ton

tkr

68 42 145 83 60

323 210 1575 721 603

6 919 7 857 6 160 5 308 5 634

19 728 36 867 54 743 34 877 39 033

303 72 103 44 74

H44 531 396 156 519

993 1239 1225 805 1100

13 144 39 139 45 859 26 708 38 782

4 420

29 455 83 328 119 070 90 271 107 011

464 467 293 298 687

5 470 10 158 8 326 8 068 17 060

Bottenläder 1936/38 1950 1951 1952 1953

Ovanläder 1936/38 1950 1951 1952 1953

m.m.

ningsmöjligheterna för den svenska garveriindustrin utomlands försvåras av höga tullar och andra importrestriktioner. Den svenska garverinäringen har därför att konkurrera med utlandets på mycket ojämna villkor, och detta accentueras ytterligare av de främmande ländernas exportsubventioner och andra exportbefrämjande åtgärder. Man framhåller vidare att den svenska industrin intager en ogynnsam ställning i fråga om tillgången på råhudar; i detta hänseende pekas på att man i olika främmande länder dels för en valutapolitik som gynnar exporten av färdigvaror framför råvaror, dels tillämpar exportförbud på oberedda hudar. För att belysa det allvarliga ekonomiska läget inom industrin åberopas utredningar rörande ovanlädersfabrikernas lönsamhet, vilka för åren 1951—53 visar en negativ räntabilitet; någon motsvarande utredning för bottenlädersfabrikationen har icke gjorts, men det säges vara allmänt känt att lönsamhetsförhållandena där är sämre än inom ovanlädersgruppen. Det framhålles att garveriindustrin är av dominerande betydelse för många orter och att en begränsning av dess verksamhet komme att starkt påverka dessa samhällen. Vidare understrykes näringsgrenens värde ur beredskapssynpunkt. Man är även angelägen framhålla att industrin är väl rationaliserad, att dess produkter fyller höga anspråk, att man har en skicklig arbetarstam samt bedriver ett omfattande forskningsarbete, varför det icke är fråga om att konservera en industri som ligger efter i utvecklingen. Handeln. Enär bottenläder icke på senare tid varit föremål för import, har man på handelns sida begränsat sina uttalanden till ovanläder. Beträffande dylikt läder framhålles att den svenska tillverkningen enligt statistiken kunnat väl hävda sig och uppnå siffror som ligger högt över importsiffrorna. Någon 320

ändring i nuvarande tullnivå anses därför icke påkallad. Tullsatserna bör vara så generella som möjligt utan differentiering mellan alltför många varuslag, och värdetullar anses i princip innebära en mera rättvis avvägning än vikttullar. Man framhåller emellertid att vissa slag av läder, bl. a. chevreau och reptilskinn, icke tillverkas inom landet, varför tull på dessa varuslag icke borde vara nödvändig. Handeln anför vidare att i flertalet konkurrerande länder exportsubventioner och andra exportfrämjande åtgärder numera torde ha avskaffats. Skoutredningen. 1945 års skoutredning har i sitt år 1951 avgivna betänkande (SOU 1951: 38) även berört lädertullarna och därvid närmast uppehållit sig vid frågan om tullens art. Utredningen har konstaterat att en övergång till värdetull skulle medföra att tullskyddet komme att variera med de starkt fluktuerande råvarupriserna. De fördelar i form av en jämnare fördelning av tullskyddet på olika slags skinn, som en övergång till värdetull skulle möjliggöra, uppväges enligt utredningens uppfattning av nackdelen av dessa växlingar i tullskyddet. Man erinrar emellertid om att värdetull ofta tillämpas i utlandet. Stannar man för en specifik tull, bör man i princip välja den beräkningsgrund för tullen, mot vilken manufaktureringskostnaden är närmast proportionell. Under hänvisning till vissa undersökningar av denna fråga förordar utredningen beträffande ovanläder en övergång till tullberäkning efter ytmått, sedan tullbehandlingens teknik efter detta system betryggande utretts av tullexpertisen; beträffande bottenläder föreslås däremot ingen ändring i sättet för tullberäkningen. Kommittén. Vad först beträffar ovanläder, varunder innefattas allt läder med undantag av bottenläder, torde den omständigheten att produktionen hittills statistiskt sett kunnat hävda sig gentemot importen icke i och för sig vara avgörande för bedömande av dess konkurrenskraft, då man får räkna med att en industri söker hålla sin ställning, även om den går med förlust. I själva verket torde garverinäringen för närvarande ha att kämpa med betydande svårigheter, vilka till stor del torde få tillskrivas en på senare år alltmer skärpt utländsk konkurrens. Mot denna lämnar de nuvarande tullarna, som endast uppgår till 2 ä 3 %, uppenbarligen icke något nämnvärt skydd. Enligt kommitténs bedömande är vid rådande konkurrensförhållanden icke heller normaltullnivån — denna uppgår i genomsnitt till ca 5 % av värdet — tillräcklig för att hindra en kraftig hopkrympning av den inhemska garverinäringen. Även om det starka tullskyddsbehovet kan tyda på att en utveckling i denna riktning från vissa synpunkter icke är omotiverad, har kommittén med hänsyn till garverinäringens betydelse i olika hänseenden ansett det önskvärt att undvika en häftig strukturförändring. Enligt kommitténs uppfattning föreligger därför i detta fall skäl att överskrida normaltullnivån. Kommittén har dock icke funnit en tullhöjning av påyrkad storlek befogad utan ansett en tullnivå av 8 % av värdet vara för det avsedda ändamålet tillräcklig. Vad 1945 års skoutredning anfört rörande viss 21. Tulllaxebetänkandc.

Del II

nackdel med värdetullar är en invändning som i princip kan riktas mot detta system över huvud taget, och kommittén anser icke denna nackdel vara så mycket mera framträdande här än på andra områden att förhållandet bör tillmätas någon avgörande betydelse. Tvekan torde vidare kunna råda angående lämpligheten i praktiken av det av utredningen förordade yttullsystemet. Kommittén har för sin del funnit övervägande skäl tala för att tullen i enlighet med den uppfattning som kommit till uttryck i såväl industrins som handelns yrkanden erhåller formen av en värdetull av nyss angiven storlek. Med hänsyn bl. a. till substituerbarheten mellan olika slag av läder samt olägenheten i tulltekniskt hänseende av en differentiering har kommittén funnit övervägande skäl tala för att denna tullsats tillämpas även på chevreau och reptilskinn. Enligt kommitténs uppfattning är den sålunda för ovanläder föreslagna tullen i princip lämplig även för bottenläder. I fråga om sistnämnda slag av läder bör dock anmärkas att importen i motsats till vad fallet är med ovanläder är underkastad bestämmelserna om förbud mot förtyngning av vissa lädersorter. Det utländska lädret fyller i allmänhet icke de krav som uppställes i de svenska bestämmelserna, och man har anledning förmoda att importens ringa omfattning i huvudsak beror härpå. Tullen har uppenbarligen under sådana förhållanden icke någon större betydelse. Detta bör dock i princip icke inverka på bedömandet, då den föreslagna tullen får anses motiverad, i den mån läder enligt de svenska kvalitetsfordringarna ifrågakommer till import. Framhållas må för övrigt att 1945 års skoutredning föreslagit upphävande av förtyngningsförordningen; skulle denna avskaffas blir bottenlädersgarverierna helt beroende av tullen som skydd mot den utländska konkurrensen. Kommittén har på grund av vad sålunda anförts funnit den föreslagna 8 % tullen böra gälla även för bottenläder. Reservation av herr Hansson. Dessa varor är nu belagda med vikttullar, vilka emellertid genom penningvärdesförsämringen har reducerats i så hög grad att de numera icke lämnar tillräckligt skydd mot andra länders strävan att placera sin överskottsproduktion här. Den svenska garveriindustrin kämpar därför med betydande svårigheter. Enligt en utredning angående ovanlädersfabrikernas lönsamhet hade denna industri för åren 1951—52 en negativ räntabilitet av 2,2 %. Vad beträffar bottenlädersfabrikationen torde situationen vara ungefär densamma. Det brydsamma läget avspeglas också i att ett antal företag inom garveribranschen tvingats nedlägga driften under senare tid. Utöver att garveriindustrin har ett högt beredskapsvärde, är den av dominerande betydelse för de orter där den är belägen. Då industrin är väl rationaliserad, producerar varor av hög kvalitet, har en skicklig arbetarstam och bedriver ett omfattande forskningsarbete torde även detta tala för att den beredes ett något bättre tullskydd än vad kommittén föreslagit. Enligt min uppfattning bör tullen vid nr 41.02 — 41.04 fastställas till 1 0 % . 322

Nr 41.06. Sämskläder Normaltull Nuvarande tull Industrin Handeln. Förslag

per kg

ca 5 % 0:90 10 % se nr 41.02—41.05 8%

K ca 2 %

I

..

Anledning h a r icke ansetts föreligga a t t behandla d e t t a varuslag annorlunda än läder i allmänhet. Nr 41.07. Pergament Nuvarande tull Förslag

per kg

0: 90 8%

D e t t a varuslag är icke någon artikel av större betydelse; k o m m i t t é n funnit lämpligt a t t v a r a n åsättes tull som läder i allmänhet.

har

Nr 41.08. Lackläder samt metalliserat läder Normaltull Nuvarande tull

per kg

GATT: lackläder Handeln: lackläder metalliserat läder Förslag

ca 5 % 1: 50—2: 00

K ca 12 %

I 4,4 %

7 c/c sänkning fri 7%

H a n d e l n s y r k a n d e n motiveras med a t t metalliserat läder icke alls och lackläder icke i n ä m n v ä r d omfattning tillverkas inom landet. K o m m i t t é n h a r emellertid i överensstämmelse med den s t å n d p u n k t som intagits under nr 41.02— 41.05 icke i och för sig funnit anledning föreligga a t t h ä r avvika från den för läder i allmänhet föreslagna tullsatsen. Tullen för lackläder är emellertid i G A T T b u n d e n vid 7 % , och tillräckliga skäl saknas a t t b r y t a denna bindning. F ö r a t t u n d v i k a en uppsplittring a v rubriken h a r k o m m i t t é n funnit lämpligt a t t metalliserat läder å s ä t t e s s a m m a tull. Nr 4 1 . 0 9 . Läderavfall Nuvarande Förslag

tull

fri frj

Nr 4 1 . 1 0 . Konstläder, innehållande läder eller läderfibrer Nuvarande Förslag

tull

per kg

0:28 frj

K

..

I 7 7 ef

K o m m i t t é n anser övervägande skäl tala för tullfrihet för d e t t a varuslag, som n u m e r a icke torde vara föremål för tillverkning h ä r i landet.

Kap.

42.

Lädervaror;

sadelmakeriarbeten; liknande artiklar; varor

reseffekter, av tarmar

handväskor

och

Nr 42.01. Sadelmakeriarbeten för djur (sadlar, seldon, halsband, draglinor, knäskydd och liknande artiklar), oavsett materialets beskaffenhet Normaltull Nuvarande tull Förslag

per kg

ca 10 % 1:20 10 %

K

9 a 10 %

I

K o m m i t t é n har funnit tullen böra fastställas till 10 % av värdet, vilket t o r d e ungefär m o t s v a r a såväl normaltullsatsen som den n u v a r a n d e tullnivån. Nr 42.02. Resväskor, koffertar, hattaskar, ryggsäckar och andra reseffekter, handväskor, plånböcker, portmonnäer, portföljer, necessärer, etuier, fodral och liknande artiklar av läder, konstläder, vulkanfiber, konstplast (i form av plattor eller folier), papp eller vävnad Normaltull: reseffekter 11 ä 12 % etuier, fodral o. dyl 13 ä 14 % damväskor: av vävplast 13 a 14 / 0 av läder 11 ä 12 % andra slag (t. ex. necessärer, plånböcker, portföljer) ca 12 % Nuvarande tull: reseffekter per kg 0: GO—1:50 etuier, fodral o. dyl per kg 2: 5 0 - 1 7 : 00 damväskor, necessärer, plånböcker och portmonnäer per kg 1: 50—17: 00 läderportföljer per kg 7: 00 GATT: reseffekter av läder 15 /o vissa etuier och fodral 20 % damväskor under 0,8 kg: utv. klädda med rayonsilke 20 % sidenfodrade per kg 10: 00 av läder (ej sidenfodrade) per kg 7:00 damväskor över 0,8 kg av läder samt portföljer, plånböcker etc 15 % Industrin: i5 reseffekter % etuier, fodral o. dyl 15 % damväskor per kg 10: 002 läderportföljer 20 % andra ^ /c" 1

För artiklar utvändigt klädda med rayonsilke — 20 %.

- Enskilt företag yrkar 15 %. 3 Enskilt företag yrkar 30 ä 35 %.

324 K K

4—19 % 7-27 %

K 1—43 % I K 23-71 % (

I I

5,0 % 9,4 %

I 10 0 %

Handeln: damväskor: av plast andra reseffekter, etuier Förslag: handväskor andra

samma som plastartiklar i allmänhet 5—7 % 5—7 % 13 %; dock högst 7: 00 per kg 13 %

Statistiska uppgifter. I m p o r t , produktion och export av vissa hit hänförliga varuslag framgår av tabell 42. Tabell 42. Reseffekter,

handväskor

v ,. ra.

Import

Produktion

Export

År ton

tkr

33 25 25 31 59

271 516 646 686 1051

ton

tkr

ton

tkr

3 488 10 332 10 635 11415 11 923

21 114 106 64 117

80 431 426 269 498

6 193 34 731 36 118 33 f 51 32 925

7 10 5 14 31

57 146 126 393 646

Reseffekter 193G/38 1950 1951 1952 1953 Handväskor, 1936/38 1950 1951 1952 1953

plå nböcker, 360 98 286 444 558

et uier,

portföl jer m.

3 662 4 197 7 137 10 799 16 045

m.

Industrin. Organisationen i branschen framhåller beträffande reseffekter och damväskor a t t produktionen u n d e r senare år företett en kraftig utveckling p å grund av a t t dessa p r o d u k t e r blivit behovs- och förbrukningsartiklar. E n förutsättning för industrins existens är emellertid a t t den inhemska produktionen ej behöver m ö t a en ö v e r m ä k t i g u t l ä n d s k konkurrens på en oskyddad h e m m a m a r k n a d . D e t är industrins övertygelse, a t t om m a r k n a d e n skyddas åtminstone i s a m m a grad som i u t l a n d e t , skulle den även bli i s t å n d a t t exportera. E t t ö k a t tullskydd skulle dessutom bli en säkerhetsspärr m o t import av billiga och lågkvalitativa varor som i längden blir d y r a för k o n s u m e n t e r n a . Vad beträffar etuier, plånböcker, portföljer o. dyl. framhålles a t t tillverkningen sker rent h a n t verksmässigt och därför är y t t e r s t beroende av löneläget. I d e t t a hänseende h a r konkurrenskraften försämrats sedan 1930-talet, rnen det h a r likväl varit möjligt a t t u p p a r b e t a en e x p o r t m a r k n a d efter kriget. Genom en på senare tid stegrad import av varor av låg kvalitet h a r emellertid de svenska producenternas avsättningssvårigheter på h e m m a m a r k n a d e n ökat. E n h e m m a m a r k n a d skyddad 325

i samma utsträckning som konkurrentländernas anses vara ett villkor för indu< strins existens. — Såsom en för hela branschen gemensam synpunkt framhålles att denna industri visserligen endast sysselsätter en ringa del av de inom hela den svenska industrin anställda men dock helt dominerar vissa orter. De enskilda företagen är ofta starkt specialiserade, vilket gör att övergången till en enhetligare tull drabbar mycket olika. Normaltullsatserna utgör genomgående en försämring av tullskyddet jämfört med 1930-talet. Trots en viss förbättring av dagens tullskydd för en del varuslag, anses de utgöra en avsevärd försämring för det stora flertalet i branschen verkande företag. Under åberopande i huvudsak av här refererade skäl påyrkar man en tull av 15 % av värdet för hithörande varor i allmänhet, 20 % av värdet för portföljer och 10: 00 per kg för damväskor. Yrkandet om vikttull på sistnämnda varuslag motiveras med nödvändigheten att skydda den kvalitetsinriktade svenska produktionen i de billigare prislägena mot kvalitetsförsämring utan att försvåra viss såsom önskvärd ansedd import av varor av högre kvalitet. — Den av organisationen framförda synpunkten angående industrins lokala betydelse har särskilt understrukits i en framställning, som gjorts av ett större företag i branschen och vederbörande fackförening gemensamt samt understötts av stadsfullmäktige i kommunen, vilken framställning bl. a. framhåller risken för driftsinskränkning och därav följande arbetslöshet om tullen sänkes. Företaget i fråga påyrkar en tullsats av 30 ä 35 % av värdet för portföljer, plånböcker, portmonnäer, necessärer o. dyl. samt 1 5 % av värdet för övriga artiklar (inkl. dam väskor). Handeln. I fråga om damväskor av plast anser handeln skäl föreligga att övergå till en värdetull, som lämpligen bör vara densamma som i övrigt avses skola gälla beträffande plastartiklar i allmänhet. Vad däremot beträffar damväskor av läder framhåller man att importen till stor del utgöres av högklassiga varor och att denna import verkar inspirerande för den svenska tillverkningen och ej utgör någon ur prissynpunkt svårare konkurrens för den inhemska industrin. Med hänsyn härtill borde beträffande dessa väskor en lägre tullsats, förslagsvis 5—7%, vara lämplig. Denna tullsats borde även gälla för reseffekter och smålädervaror som portföljer, plånböcker och etuier. Handeln framhåller dock att småläderindustrin synes vara mera utsatt för konkurrens än reseffektindustrin, som anses i regel vara effektiv och konkurrenskraftig. Kommittén. Flertalet av nu ifrågavarande artiklar hör till dem, för vilka tullen år 1932 av statsfinansiella skäl avsevärt höjdes. Bland annat på grund härav har tullnivån i många fall kommit att bli anmärkningsvärt hög. Det bör emellertid framhållas att tullnivån är synnerligen ojämn och för många artiklar närmast får betraktas som låg. Av det erhållna kalkylmaterialet att döma ligger den nuvarande tullen lika ofta under som över normaltullsatsen. Tillämpning av denna tullsats skulle därför snarare innebära en utjämning av omotiverade tullskillnader än en reduktion av den allmänna tullnivån. Därest en utjämning av 326

tullsatserna skulle k o m m a a t t medföra en viss förändring av produktionens inriktning bör d e t t a enligt k o m m i t t é n s uppfattning icke utgöra hinder för en sådan välbehövlig sanering av tullförhållandena. Enligt k o m m i t t é n s uppfattning kan det ur allmän s y n p u n k t icke vara motiverat a t t u p p r ä t t h å l l a en produktion av n u v a r a n d e omfattning, i den m å n härför skulle krävas ett tullskydd av den storlek som nu råder och av tillverkarna begäres för vissa artiklar. K o m m i t t é n h a r därför icke funnit skäl föreligga a t t h ä r avvika från normaltullsatsen u t a n föreslår en m o t d e n n a s genomsnittsvärde svarande tullsats av 13 % av värdet för hit hänförliga artiklar i allmänhet. N å g r a b ä r a n d e skäl a t t beträffande d a m väskor ge tullen form av vikttull finnes icke enligt k o m m i t t é n s uppfattning; den påyrkade tullsatsen 10: 00 per kg skulle beträffande billigare väskor i m å n g a fall leda till orimligt hög tullbeskattning. D ä r e m o t kan värdetullen anses onödigt h å r t d r a b b a de d y r b a r a r e väskorna, vilket enligt såväl industrins som handelns uppfattning bör u n d v i k a s . D e t t a kan ske genom en maximering av värdetullen, vilket också påkallas av de i G A T T gjorda tullbindningarna. Beträffande d a m väskor föreslår k o m m i t t é n följaktligen a t t n y s s n ä m n d a värdetull kombineras med en maximitull u p p g å e n d e till den lägsta av de i GiVTT b u n d n a vikttullsatserna. Nr 42.03. Kläder och tillbehör därtill av läder eller konstläder I. Handskar Normaltull: grövre arbetshandskar 1 andra 1 Nuvarande tull: grövre arbetshandskar 1 . . . . per kg andra 1 per kg Industrin: under 80 g/par andra Handeln Förslag Statistiska tabell 43.

uppgifter.

ca 11 % 12 a 13 % 1: 50 9:00

K 4 a 5% K 1—6 %

I 7,0 % I 5,9 %

15 % se texten se texten 12 %

Storleken av import, produktion och export framgår a v

Industrin. F r å n handskindustrins sida framhåller m a n a t t tullen redan före d e t senaste världskriget utgjorde ett otillfredsställande skydd m o t importen av h a n d s k a r från länder med lägre arbetslöner. Efter en mellanperiod u n d e r krigsoch efterkrigsåren, d å importsvårigheterna föranledde e t t tillfälligt uppsving för den inhemska handsktillverkningen, h a r den u t l ä n d s k a konkurrensen blivit alltm e r a k ä n n b a r , i s y n n e r h e t sedan importrestriktionerna år 1952 u p p h ä v d e s . U t 1

Här avses den i nuvarande tulltaxa förekommande uppdelningen av handskar, vilken icke sammanfaller med den av industrin föreslagna gränsdragningen (tulltaxans begrepp »grövre arbetshandskar» omfattar endast handskar av mycket grov beskaffenhet).

Tabell 43. Handskar. Im Dort

Produktion

Ex,JO rt

År

1936/38 1950 1951 1952 1953

ton

tkr

35 5 9 12 33

2 338 1537 2 052 2 795 6 480

ton

tkr

ton

tkr

6 280 19 807 24 898 27 246 29 536

2 7 1 0 1

61 686 124 90 129

vecklingen har medfört stigande svårigheter för den svenska handskindustrin, som fått det allt vanskligare att bereda sysselsättning åt sina arbetare. Man framhåller att den svenska kostnadsnivån ligger väsentligt högre än konkurrentländernas samt understryker att handsktillverkningen alltjämt är och måste vara mycket manuellt betonad. Industrin anser starka skäl tala för att handsktullarna justeras efter det ändrade läge, som uppstått genom penningvärdets fall, under hänsynstagande till den skärpta utländska konkurrensen. Man finner normaltullsatsen uppenbarligen otillräcklig vid en målsättning, som går ut på vidmakthållande av en inhemsk produktion av ungefär samma omfattning som under åren 1952—1953. För en dylik målsättning anser man en tullsats av 15 % av värdet vara obetingat erforderlig; om handsktullarna fixeras efter den uträknade normaltullsatsen anser man att målet sättes något lägre. Handskar vägande mer än 80 gram per par bör emellertid åsättas en vikttull av 18: 00 per kg, emedan dylika handskar i regel tillhör en prisklass där användning av värdetull icke skulle medföra ett tillfredsställande tullskydd. Tyngre handskar tillverkas emellertid icke blott av den egentliga handskindustrin utan även i stor utsträckning av skinnklädesindustrin. Denna industris uppfattning i tullfrågan refereras i följande avsnitt (II); dess yrkande om 15 % värdetull avser industrins samtliga tillverkningar inkl. handskar. Handeln. Från handelns sida föreligger uttalanden dels från Svenska handelsagenters förening, dels av Tcxtilgrossisternas riksförbund. Svenska handelsagenters förening framhåller att de svenska fabrikerna koncentrerat sig på fodrade handskar och grövre kvaliteter (s. k. malungshandskar). De senare säges utgöra en svensk specialitet, varför tullen anses sakna betydelse för detta slag av handskar. Däremot anser man att finare kvaliteter såsom suéde och glacé i mycket ringa utsträckning tillverkas i Sverige. En tullhöjning i samband med övergång till värdetull anser man skulle medföra att de bättre kvaliteterna icke längre skulle kunna importeras. Tullen bör enligt föreningens åsikt icke överstiga 5 % av värdet. Textilgrossisternas riksförbund framhåller att importen huvudsakligen avser ofodrade handskar av tunna, smidiga kvaliteter i högre prislägen, under det att 328

den svenska produktionen av ofodrade handskar mestadels utgöres av något tyngre kvaliteter. Man framhåller att normaltullsatsen för de ofodrade handskarna i lättare kvaliteter skulle innebära en väsentlig höjning från nuvarande incidens på 2 ä 4 % samt förordar en tullsats icke överstigande 10 % av värdet. Kommittén. Importen av handskar visar efter frilistningen en kraftigt stigande tendens, vilket bl. a. torde bero på att det nuvarande tullskyddet är ringa. Detta är särskilt förhållandet med lättare handskar, beträffande vilka den utländska konkurrensen torde vara störst. Även om en tillämpning av normaltullsatsen för dessa handskar innebär en mycket kraftig tullhöjning, har kommittén med hänsyn till konkurrensförhållandena funnit en tullsats av denna storlek motiverad. Någon anledning överskrida denna nivå anser kommittén däremot icke föreligga, liksom icke heller att ytterligare förstärka skyddet för de tyngre handskarna genom att utforma det som vikttull. Kommittén föreslår i enlighet härmed en tull av 12 % av värdet för alla slag av handskar. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Den av kommittémajoriteten föreslagna tullsatsen innebär en mycket kraftig höjning av nuvarande tull. Kommittémajoritetens motivering härför grundar sig på de aktuella konkurrenssvårigheterna inom branschen. De av industrin framhållna svårigheterna sammanhänger emellertid enligt vår uppfattning med vissa omställningsproblem till följd av att importen återtagit sin från förkrigstiden traditionella omfattning. En viss anpassning hos den svenska industrin torde vara oundviklig i samband med denna återgång till normala förhållanden. I detta läge anser vi oss icke kunna tillstyrka en högre tullsats än 10 %. Även denna tullsats innebär en icke oväsentlig förstärkning av nuvarande tullskydd. Den skulle nämligen ge ungefärligen en fördubbling av nu gällande tull. Detta måste anses vara tillfyllest för att täcka skyddsbehovet för här ifrågavarande varuslag. II. Andra kläder

Normaltull Nuvarande tull: kappor och andra kläder . . . . per kg bälten och skärp m. m per kg Industrin Förslag Statistiska uppgifter. av tabell 44.

11 ä 12 % 1:50 1:80 15 % 10 %

K 2 å 3% K ..

I 2,0 % I 2,6 %

Storleken av import, produktion och export framgår

Industrin. Från industrins sida framhåller man att tullskyddet genom penningvärdets fall undergått en stark försämring. Importutvecklingen anses dock icke i och för sig ge anledning till omedelbara farhågor, men man har att emotse ett tryck utifrån av helt annan omfattning än det hittillsvarande. En mycket stark exportoffensiv uppges ha satts in från vissa håll. De utländska skinnkläder329

Tabell 44. Kläder

(ej

handskar). Import

Produktion

År

1936/38 1950 1951 1952 1953

ton

tkr

1 13 3 1 4

36 236 198 175 315

ton

Export

tkr

ton

tkr

3 831 20 777 26 2ol 25 539 23 031

3 1 0 0 1

104 38 28 11 18

na säges ofta vara a v sämre kvalitet, vilket m a n anser vara en b e t y d a n d e nackdel, då konsumenterna till stor del återfinnes inom den del av befolkningen, som är nödsakad a t t vid val av klädesplagg i första h a n d t ä n k a på hållbarheten. D ä r e s t de svenska skinnvarufabrikerna icke beredes ett rimligt tullskydd måste m a n r ä k n a med en stark begränsning av produktionen. E n sådan begränsning skulle i förevarande fall medföra allvarliga konsekvenser; m a n hänvisar i d e t t a avseende bl. a. till a t t industrin huvudsakligen är förlagd till e t t lokalt m y c k e t begränsat område. Kommittén. T r o t s a t t den n u v a r a n d e tullen är låg, h a r någon n ä m n v ä r d import av hithörande artiklar icke förekommit, men en skärpning av konkurrensen synes h a i n t r ä t t på senare tid. K o m m i t t é n h a r funnit en tullhöjning motiverad, men i b e t r a k t a n d e av den inhemska produktionens dominerande ställning ansett en tullsats något under normalnivån vara tillfyllest. Nr 42.04. För tekniskt bruk avsedda varor av läder eller konstläder Normaltull: drivremmar andra Nuvarande tull: drivremmar o. dyl kugghjul andra Industrin Handeln Förslag

ca 9 % ca 10 % per kg per kg

0:60 15 % 0:60 10 % normaltull 1 10 %

K ca 4 %

I 2,6 %

K 2 a 3%

I 1,8 %

K o m m i t t é n h a r funnit dessa varor böra å s ä t t a s en tull av 10 % av värdet, ungefär m o t s v a r a n d e normaltullsatsen och ö v e r e n s s t ä m m a n d e med vad som föreslagits beträffande m o t s v a r a n d e artiklar av gummi; d e t t a innebär för de flesta artiklar en m y c k e t b e t y d a n d e höjning, vilket dock bör ses mot bakgrunden av a t t tullen för läder föreslagits höjd till 8 % av värdet. 1

Då detta yrkande gjordes förelåg endast normaltullsatser, baserade på 4 % tull för läder, v i i e t gav till resultat ca 5 % för drivremmar och ca 7 % för andra tekniska artiklar.

Nr 42.05. Andra varor av läder eller konstläder Nuvarande tull: utstansade läderstycken per kg 0:65—2:10 andra per kg 1: 20 Förslag 10 %

K

..

I 2,2 %

K o m m i t t é n har funnit en tullsats av 10 % av värdet, vilket k a n förutsättas ungefär m o t s v a r a en genomsnittlig normaltull, innebära e t t lämpligt a v v ä g t tullskydd vid denna rubrik, som icke torde k o m m a a t t innefatta artiklar a v någon större betydelse. Nr 42.06. Varor av tarmar, guldslagarhinna, bläsor eller senor Nuvarande tull: guldslagarhinna per kg 0: 60 andra per kg 1: 20 GATT: strängar för sportartiklar . . per kg 1: 20 Furslag fri I n o m landet t o r d e icke förekomma någon tillverkning av beskaffenhet k u n n a motivera tullbeläggning av hit hänförliga artiklar.

Kap.

43. Pälsskinn

och konstgjorda

Nr 4 3 . 0 1 . Pälsskinn, oberedda Nuvarande tuU: av gasell m. fl av bäver, mink, silverräv m. fl

av kanin eller hare per kg andra per kg GATT: av kanin av bisam, opossum, sjubb och skunk Pälsbranschen1 Pälsdjursuppfödarna Förslag

pälsskinn

fri 15% plus 3:50 per kg 0:75—1:50 1:50

samt

varor

att

därav

K

I 18,1 %

K K

9,1% 1,2%

10% 5% fri fri fri

Pälsbranschen. F r å n pälsbranschens sida h a r hänvisats till en år 1950 gjord framställning, i vilken m a n p å y r k a t b o r t t a g a n d e av tullen på oberedda pälsskinn. N å g o t behov av tullskydd för den inhemska produktionen a v pälsskinn ansåges icke föreligga, d å de svenska farmskinnen säljes övervägande på export, och tulluppbörden för de oberedda skinnen uppginge till obetydliga belopp, 1 Med det i förevarande kapitel använda uttrycket »pälsbranschen» avses Svenska pälsbranscliens centralkommitté, vilken representerar berederier, fabrikanter, grossister och detaljister i pälsbranschen.

varför något fiskaliskt intresse icke kunde åberopas till stöd för tullarnas bibehållande. Vad särskilt beträffar den värdetull, som utgår för vissa slag av pälsskinn, framhölls att denna måste betraktas som en extra beskattning, motiverad med att varan ansågs ha lyxkaraktär. I den mån en sådan vara skulle beskattas hårdare än andra, hade emellertid statsmakterna numera slagit in på en annan väg, i det man infört den särskilda päls varuskatten. Pälsdjursuppfödarna. Från pälsdjursuppfödarnas sida har man förklarat hinder i princip icke föreligga mot tullfrihet för oberedda pälsskinn. Kommittén. Tullarna på oberedda pälsverk infördes år 1921 av statsfinansiella skäl och har således icke varit avsedda att utgöra skydd för någon inhemsk produktion. På grund härav och med hänsyn till vad som anförts från uppfödarhåll har kommittén funnit hinder ur skyddssynpunkt icke möta att avskaffa desamma. Vad åter beträffar de fiskala synpunkterna bör man i princip icke betrakta de oberedda pälsskinnen separat utan taga hänsyn till hela pälsvaruimporten. I den mån tull förekommer på oberedda skinn, föranleder detta nämligen motsvarande höjning av tullen på varor av pälsskinn. Importen av pälsvaror har dock på senare tid varit så obetydlig att detta knappast inverkar på bedömandet. Enligt verkställda beräkningar skulle tullarna på oberedda pälsskinn jämte däremot svarande del av tullarna på beredda skinn och färdiga pälsvaror år 1953 ha givit en tullinkomst på endast 0,3 ä 0,4 mkr. Frånsett att tullarna på oberedda pälsskinn således från statsfinansiell synpunkt spelar en mycket obetydlig roll, bör emellertid enligt kommitténs uppfattning det fiskala intresset av en beskattning av pälsvaror tillgodoses genom en skatt, som drabbar icke endast importen utan även den inhemska produktionen, det vill säga genom en anordning av det slag som representeras av den nuvarade pälsvaruskatten. Denna spelar också ur fiskal synpunkt en ojämförligt mycket större roll än de nyssnämnda tullarna; till jämförelse med den förut angivna siffran för tullinkomsten må nämnas att pälsvaruskatten år 1953 uppgick till 3,5 mkr. Enligt kommitténs uppfattning finnes icke tillräcklig anledning att bibehålla tullarna på oberedda pälsskinn, och kommitténs i det följande framlagda förslag till tullsatser på pälsvaror bygger på att de oberedda skinnen lämnas fria från tull. Ur nr 43.02. Pälsskinn, beredda, lösa Normaltull: av får av mink av bisam av persian Nuvarande tull: av får, gasell m. 332

ca 6 % 2 a 3% ca 4 % 4 ä 5%

fl

per kg

1:50

K

4 ä

5%

I

2,8%

av bäver, mink, silverräv m. fl.

av kanin eller hare andra GATT: av kanin eller hare av astrakan, persian m. 11 Pälsbranschen: får- och kaningrupperna andra Förslag

per kg per kg

15% plus 8:00 er kg 4:00 4:00

K 15 ä 16 %

I 16,8 %

K

..

K

2 ä 3%

I I

6,1% 2,4%

12% 10% 8% 6% 6%

Ur nr 43.02. Pälsverk, beredda, hopfogade till tavlor etc. Nuvarande tull: av får, gasell m. fl per kg av bäver, mink, silverräv m. fl

andra Pälsbranschen Förslag

per kg

5: 00 5:00 15 % plus 14:00 per kg 7:00 8% 6%

K I 18,3 %

K K

..

I

3,2%

K 4—14 %

I

9,5 %

K

I 21,9 %

(jfr dock texten)

Nr 43.03. Varor av pälsskinn N ormaltull: av får av bisam

10 a 11 % ca 1 0 % ca 9 %

Nuvarande tull: av får, gasell m. fl . per kg av bäver, mink, silverräv m. fl

• av kanin eller hare andra

8: 00—10: 00 15% plus 20:00—22:00 per kg per kg 14:00—16:00 per kg 14:00—16:00 12% 6%

..

K .. K 3 ä 4%

I I

7,7 % 2,6%

(jfr dock texten)

Statistiska uppgifter. I m p o r t , produktion och export av h ä r artiklar framgår av tabell 45.

ifrågavarande

Pälsbranschen. F r å n pälsbranschens sida framhåller m a n a t t tullarnas skyddsv ä r d e avsevärt m i n s k a t sedan före kriget och a t t de svenska pälstullarna icke tillnärmelsevis u p p g å r till belopp som m o t s v a r a r tullarna i a n d r a länder. M a n u n d e r s t r y k e r a t t branschen i hög grad är beroende av det internationella mark-

Tabell Jf.5. Beredda pälsskinn samt arbeten därav.

*

Export

Produktion

Import

tkr

ton

tkr

5 106 2 915 3 824 3 016 2 765

1 684 l 140U1 19 730 1 16 516 1 16 475 1

7 106 35 75 114

346 4 967 1 320 3 127 5 585

23 17 23 11 12

2 184 2 259 3 542 2 317 2 352

1510 2 957 2 721 3 029 2 562

2 8 0 2 2

252 767 136 310 202

23 0 1 0 0

2152 151 365 194 205

6910 32 847 38 499 35 021 31640

0 1 0 0 0

22 187 29 54 49

ton

tkr

128 24 35 20 20

ton

1 Beredda lösa 1936/38 1950 1951 1952 1953 Beredda

skinn

hopsyd la

1936/38 1950 1951 1952 1953 Färdiga 1936/38 1950 1951 1952 1953 1

skinn

persedlar

Inklusive lönber jdning.

nadsläget för pälsskinn och i motsvarande grad konjunkturkänslig. Före kriget medgav de redan då i vissa fall ganska låga tullarna knappast någon snabbare expansion av den inhemska tillverkningen. En sådan har däremot sedan dess ägt rum, icke minst till följd av en intensiv rationalisering inom företagen. Den höjda levnadsstandarden inom landet har medfört, att nya konsumentgrupper tillkommit, som tidigare knappast ansåg sig ha ekonomiska möjligheter att köpa pälsvaror. Man är emellertid medveten om att den expansion som ägt rum delvis skett inom ramen för en importreglerad marknad. Branschen säger sig icke kräva att få en särskilt gynnad ställning med hög tull utan endast att få samma skydd som svensk rationaliserad industri och hantverk i allmänhet. Importen av beredda lösa skinn och färdiga pälsvaror har under de senaste åren varit relativt liten, men den kraftigt fallande konjunkturen inom landet och återhämtningen av pälsindustrin i andra länder medför, att man måste räkna med en kraftigt ökad konkurrens utifrån. En sådan har för övrigt redan satt in i fråga om vissa skinnslag. Denna försämrade konjunktur säges ha medfört pressade priser och dålig räntabilitet för pälsföretagen. Det ekonomiska läget anses vara ansträngt, vilket kommit till uttryck i talrika betalningsinställelser. Man framhåller i detta 334

sammanhang att en stark lokal koncentration av pälsfabriker förekommer, varför en ökad konkurrens utifrån kunde medföra sociala skadeverkningar för ifrågavarande samhälle. Kommittén. Enligt vad som framgår av de statistiska uppgifterna, har den svenska pälsindustrin undergått en stark expansion. Importen av färdiga artiklar har efter kriget uppgått till mycket obetydliga siffror, och någon ökning av densamma under de senaste åren kan knappast spåras i statistiken. Det förefaller emellertid icke osannolikt att en skarpare konkurrens efter hand kan göra sig gällande. Kommittén har dock icke funnit någon omständighet föreligga, som i och för sig kan motivera ett överskridande av normaltullsatserna. Med hänsyn till att variationen i dessa tullsatser, även om den beträffande lösa skinn relativt sett är ganska betydande, icke uppgår till mer än högst ett par enheter, bör det vara möjligt att inom varje position tillämpa en enhetlig värdetull. Då den utländska konkurrensen torde vara starkast beträffande de billigare skinnslagen talar vissa skäl för att normaltullsatsen för varor av dylika skinn i huvudsak blir normerande. I överensstämmelse härmed har kommittén funnit tullsatsen i princip böra fastställas, för lösa skinn till 6 % och för färdiga persedlar av pälsskinn till 10 % av värdet; för tavlor av pälsskinn har en tullsats av 8 % befunnits i princip vara lämplig. Emellertid måste enligt kommitténs uppfattning vid tullsatsernas fastställande beaktas även den för hithörande varor utgående päls varuskatten. Denna belastar visserligen även svensktillverkade varor men har av tekniska skäl utformats på ett sådant sätt att den inhemska produktionen de facto erhåller en icke obetydlig favör. I fråga om lösa skinn är förhållandena dock icke sådana att kommittén funnit anledning att med hänsyn till skatten föreslå någon reducering av den ovan angivna tullsatsen 6 % värdet. Vad åter angår varor av pälsverk tyder inom kommittén verkställda beräkningar på att man, med hänsyn tagen till det skydd som pälsvaruskattens utformning innebär, skulle kunna medgiva tullfrihet utan att pälstillverkningen därigenom genomsnittligt sett finge ett lägre skydd än som motsvarar normalnivån. Förhållandet är dock något olika för skilda slag av pälsverk, varför ett borttagande av tullen i vissa fall kunde leda till mindre önskvärda konsekvenser. Tydligt är emellertid att det i alla händelser icke finnes anledning tillämpa högre procentsats för tullen på varor av pälsverk än på lösa pälsskinn. Kommittén föreslår därför att, så länge pälsvaruskatten bibehåller sin nuvarande utformning, tullen för tavlor och andra varor av pälsverk fastställes till samma procentsats som för lösa skinn eller 6 % av värdet. Nr 43.04. Konstgjorda pälsskinn och varor därav Nuvarande tull Förslag: konstgjorda pälsskinn varor av konstgjorda pälsskinn . . . .

15 % 8% 10 % 335

Denna position omfattar endast sådana imitationer av pälsskinn, som framställts genom fastklistring eller fastsyning av ull, hår eller annat fibermaterial på ett underlag av läder, vävnad eller annat material. Varor av detta slag har först på senare tid börjat finna någon större användning. Kommittén har funnit lämpligt att de tills vidare i princip likställes med naturliga pälsvaror. Då pälsvaruskatt icke utgår för de konstgjorda produkterna har kommittén föreslagit de tullsatser, som enligt kommitténs uppfattning borde tillämpas för naturliga pälsvaror i frånvaro av sådan skatt (se föregående positioner); materialet som sådant har därvid ansetts närmast vara att likställa med s. k. tavlor. Reservation av herr Westerlind. Inhemsk tillverkning av hithörande artiklar torde icke förekomma. E t t tullfrihetsmedgivande kan icke gärna skada pälsbranschen, eftersom de konstgjorda pälsskinnen icke utgör några verkliga substitut för riktigt pälsverk. För konsumenterna representerar konstgjorda pälsskinn och riktigt pälsverk helt åtskilda ting. Det vore därför onödigt att med hänsyn till förmodade konkurrensrisker för vissa inhemska industribranscher åsätta positionen en så hög tullsats som den kommittémajoriteten föreslagit, nämligen 8 % respektive 1 0 % . Det ter sig för mig motbjudande att under sådana förhållanden betunga de konsumenter med blygsamma inkomster, som är hänvisade att huvudsakligen köpa konstgjorda pälsvaror, med tullskydd av denna storlek. I själva verket framstår denna form av »lyx» för konsumenterna såsom en konventionell nödvändighet. Extra pålagor kommer icke att begränsa inköpen, utan endast att öka levnadskostnaderna för de mindre inkomsttagarna. Utifrån detta resonemang bör tullskyddet utmätas med all den försiktighet som är möjlig. En rimlig avvägning pekar närmast på 5 % respektive 6 % .

AVDELNING

IX

Trä och varor därav; träkol; kork och varor därav; korgmakeriarbeten och andra varor av flätningsmaterial Kap. 44. Trä och varor därav;

träkol

Allmänna synpunkter på trämanufakturprodukter1 Industrin. Från trämanufakturindustrins sida framhålles att den inhemska träförädlingen bedrivits i industrimässiga former endast relativt kort tid. Först under mellankrigstiden märktes mera bestämda strömningar mot en industrialisering på bredare front. Man anser att den relativt höga tullen på ett flertal av branschens viktigaste produkter därvid bidrog till att i viss utsträckning fostra en ny industri i vårt land. Efter kriget har rationaliseringen, grundad på en samverkan mellan fortsatt marknadsutveckling och längre produktionsserier, skett i snabbare takt. Om en fortsatt utveckling skall säkerställas, får avsättningsmöjligheterna icke begränsas av väsentliga förändringar i de institutionella förhållandena, t. ex. genom mera betydande tullreduktioner. I detta sammanhang kommer man även in på exportsituationen och framhåller att en exportörs ställning starkt förbättras om han har en inhemsk marknad att stödja sig på. Det är av största betydelse för exportfrämjandet att en sådan allmän näringspolitik föres att branschen kan beredas en skäligt tryggad ställning på hemmamarknaden. En tillämpning av normaltullsatserna skulle enligt vissa beräkningar innebära en sänkning av det genomsnittliga tullskyddet från 13,8 % (år 1950) till 7,9 %. Tullskyddet skulle komma att sänkas för i stort sett halva antalet produkter. En tullsänkning av denna storlek befaras i avsevärd utsträckning animera utländska företag att öka sin export på vårt land. Även om storleken av den svenska importökningen icke kan med större säkerhet bedömas, anser man sannolika skäl tala för att en tullsänkning kommer att i betydande grad påverka tillverkningen och avsättningen av svenska varor. Industrin anser sig därför kunna fastslå att en tullsänkning till normalnivån i icke obetydlig grad skulle försämra förutsättningarna för marknadsutvidgning, serieförlängning och produktförbilligande inom trämanufakturbranschen. En så1

Avser produkter av träförädlingsindustri i inskränkt bemärkelse (t. ex. snickeri- och möbelfabriker) men icke produkter av sågverk, hyvlerier, låd- eller fanerfabriker.

22. TulUaxcbetänkandc. Del II

dan utveckling skulle i sin tur icke kunna undgå att få konsekvenser för lönsamheten och möjligheten till framtida lönelyftningar. Med hänsyn till behovet av en tillräckligt omfattande och väl stabiliserad hemmamarknad anses det vidare att exportvillkoren icke skulle påverkas i positiv riktning. Vad beträffar det minskade tullskyddets inverkan på sysselsättningsgraden inom branschen kan några mera preciserade prognoser icke utformas, men man anser det klart att risken för permitteringar och minskad sysselsättning inom många delbranscher är påtaglig. Handeln. Handeln har beträffande det övervägande antalet positioner under detta kapitel icke framfört några särskilda yrkanden och som främsta orsak härtill anfört att någon mera betydande import icke förekommer och att förhållandena i regel är sådana att behovet oavsett tullfrågan även framdeles kommer att täckas av inhemska alster. Kommittén. Frånsett specialområden behärskas den svenska marknaden för trämanufakturartiklar helt av den inhemska produktionen. År 1952 uppgick sålunda tillverkningen av dylika varor (inkl. möbler, leksaker och sportartiklar men exkl. musikinstrument) till ett värde av 675 mkr, under det att motsvarande siffror för import och export kan beräknas ha utgjort 11 mkr resp. 67 mkr. Att den inhemska produktionen har en dominerande ställning förefaller naturligt i ett land som vårt. Träförädlingsindustrin får nämligen anses höra till de produktionsgrenar för vilka vårt land har de bästa naturliga förutsättningarna. Industrin har också undergått en stark utveckling och torde i tekniskt avseende väl kunna mäta sig med sina utländska medtävlare. Utvecklingen har haft karaktär av en rationalisering och utbyggnad av tidigare befintlig hantverksmässig verksamhet men knappast inneburit upptagande av ny produktion i konkurrens med utländska tillverkare. Enligt kommitténs uppfattning finnes föga grund för ett antagande att hittillsvarande tullar skulle ha påverkat den allmänna utvecklingen i positiv riktning. Någon anledning att tillerkänna denna produktionsgren högre tullskydd än industrin i allmänhet torde i princip icke föreligga, utan branschen får i stället anses höra till dem för vilka man kan överväga ett lägre skydd än genomsnittet, även om detta skulle innebära en viss sänkning i förhållande till den tullnivå som råder enligt nuvarande taxa. Denna nivå är för övrigt synnerligen ojämn. För många varor ligger tullen avsevärt över, för andra däremot avsevärt under normalnivån. Genomsnittssiffran säger därför icke mycket om tullförhållandena. Vidare är tullskyddet på stora områden närmast av nominell karaktär, då utländsk konkurrens på hemmamarknaden hittills i stor utsträckning saknats. Nedsättning av de nuvarande tullsatserna medför därför icke i praktiken så stora ändringar i hittillsvarande förhållanden som de matematiskt uträknade siffrorna antyder. Med hänsyn till de olikheter i såväl nu berörda som andra hänseenden, vilka föreligger mellan skilda varuslag, har kommittén emellertid funnit det icke vara möjligt att på nu ifrågavarande 338

område u p p d r a g a n å g r a generella riktlinjer för tullsättningen, u t a n de olika varuslagen k o m m e r a t t i det följande behandlas var för sig. Nr 44.01. Brännved; träavfall, sågspån härunder inbegripen Nr 44.02. Träkol, även i form av briketter Nr 44.03. Virke, obearbetat, även barkat eller kvistat Nr 44.04. Virke, bilat men icke vidare bearbetat Nr 44.05. Virke, sågat eller skuret men icke vidare bearbetat, med en tjocklek överstigande 5 mm Nr 44.06. Kubbar av trä för gatubeläggning Nr 44.07. Järnvägs- och spårvägssliprar av trä Nr 44.08. Tunnstav, även sågad men icke vidare bearbetad Nuvarande tull . . . . frj GATT: träkol frj virke, obearbetat av utländska träslag fri virke, bilat eller sågat av inhemska träslag fr j kubb och sliprar av inhemska träslag fri tunnstav av annat träslag än bok eller ek fri Förslag fri Nr 44.09. Tunnbandsvidjor; stolpar, kluvna; störar och pinnar, tillspetsade men icke sågade i längdriktningen; träspån för tillverkning av korgar, askar, siktar e. dyl.; klarspån och liknande spån Nuvarande tull: vissa träspån per kg 0: 02 andra frj GÅTT: träspån för flätning frj Förslag fri D e för n ä r v a r a n d e tullbelagda t r ä s p å n e n torde huvudsakligen utgöras av takspan, vilken artikel är s t a d d på avskrivning och icke varit föremål för import pa m a n g a år; k o m m i t t é n h a r funnit tullfrihet k u n n a medgivas för såväl dessa som a n d r a tullbelagda t r ä s p å n och därmed för rubriken i dess helhet. Nr 44.10. Ämnen av trä till promenadkäppar, paraplyskaft, verktygshandtag och liknande artiklar, grovt tillformade eller avrundade men icke svarvade, böjda eller pa annat sätt bearbetade Nuvarande tull: ämnen till promenadkäppar och paraplyer ämnen till handtag eller skaft för redskap och verktyg per kg andra per kg

fri

0: 05—0:10 0: 05—0: 30

GATT: ämnen till skaft för yxor, släggor m. fl. verktyg Förslag

5% fri

M e d h ä n s y n till den ringa bearbetning som nedlagts på h ä r ifrågavarande artiklar h a r k o m m i t t é n ansett dem n ä r m a s t v a r a a t t jämställa med sågat virke (nr 44.05) och i likhet m e d d e t t a böra å t n j u t a tullfrihet. Nr 44.11. Trätråd samt tändsticksämnen och skopligg av trä Normaltull: skopligg Nuvarande tull: tändsticksämnen skopligg andra Industrin: skopligg Förslag

ca 8 %

per kg per kg

fri 0:30 0: 05—0: 30

K ca 26 %

I

normaltull fri

Beträffande de enligt gällande t a x a tullfria t ä n d s t i c k s ä m n e n a h a r någon ändring av tullfriheten icke ifrågasatts. D e f. n. tullbelagda varuslagen är obetydliga artiklar, som enligt k o m m i t t é n s u p p f a t t n i n g även k a n lämnas u t a n tull. Nr 44.12. Träull och träinjöl Normaltull: trämjöl Nuvarande tull: träull trämjöl Industrin: trämjöl Förslag

5å6%

per kg

fri 0:02

K ca 12 %

I

normaltull fri

D e n inhemska produktionen a v trämjöl h a r en t o t a l t dominerande ställning, som k n a p p a s t torde v a r a beroende av d e t nominellt existerande tullskyddet. K o m m i t t é n h a r funnit tullfrihet k u n n a medgivas för d e t t a varuslag liksom fallet r e d a n är med träull, beträffande vilket senare varuslag tullskydd icke ifrågasatts. Nr 4 4 . 1 3 . Virke (icke sammansatt parkettstav härunder inbegripen), hyvlat, spontat, falsat, avfasat eller på liknande sätt bearbetat I. Icke sammansatt parkettstav Se n e d a n .

II. Andra varor

Nuvarande tull: av furu eller gran andra slag Industrin Handeln Förslag

per kg per kg

0: 05 0: 30 fri fri fri

Industrin. N å g o t y r k a n d e om bibehållande av tullen för varor av h ä r ifrågav a r a n d e slag h a r icke framställts från industrins sida. Handeln. F r å n handelns sida h a r framhållits a t t sedan g a m m a l t en del virke i m p o r t e r a t s från F i n l a n d särskilt till Stockholm. P å grund a v tullavgiften för h y v l a t virke o m f a t t a r importen p r a k t i s k t t a g e t endast ohyvlad vara, vilket medför a t t en del a v d e t importerade virket m å s t e hyvlas av handelsbrädgård a r n a . K o s t n a d e r n a härför anser m a n ställer sig högre än om hyvlingen ägde r u m r e d a n vid de finska sågverken, varför tullen medför en fördyring a v byggnadsmaterialkostnaderna. Kommittén. Virke a v h ä r ifrågavarande slag är icke särskilt n ä m n t i n u v a r a n d e tulltaxa, varför det blir hänförligt till slumprubriken för t r ä v a r o r med en i förhållande till v ä r d e t s t u n d o m ganska avsevärd tullsats. Även om en tull på dessa varor får anses i stort sett v a r a a v e n b a r t nominell k a r a k t ä r , eftersom någon i m p o r t oavsett tullens storlek i regel icke är aktuell, h a r den likväl reell betydelse för den i m p o r t som i särskilda fall k a n k o m m a i fråga. Enligt k o m m i t téns u p p f a t t n i n g föreligger icke behov av a t t tullbelägga d e n n a import, varför k o m m i t t é n föreslår a t t tullfrihet stadgas vid h ä r ifrågavarande rubrik. Ur nr 4 4 . 1 3 . Icke sammansatt parkettstav (hyvlad) Normaltull Nuvarande Industrin Förslag

tull

per kg

3 ä 4% 0:30 20 % 6%

K ca 17 %

I

K 20 å 21 %

I

..

Ur nr 4 4 . 2 3 . Sammansatt parkettstav Normaltull Nuvarande tull Industrin Förslag

per kg

5å6% 0: 30 20 % 6%

Statistiska uppgifter. I m p o r t , produktion och export av h ä r ifrågavarande art i k l a r framgår a v tabell 46. Industrin. F r å n industrins sida framhåller m a n a t t den svenska p a r k e t t i n d u strin till övervägande del är hänvisad till u t l ä n d s k a råvaror, vilket innebär en a v s e v ä r d nackdel g e n t e m o t de u t l ä n d s k a tillverkarna som oftast även själva 341

Tabell J^6. Parkettstav.

ton 1936/38 1950 1951 1952 1953

0 0 0 0 4

i

Export

Produktion

Import År

tkr

ton

tkr

ton

tkr

0 0 0 0 5

10 058 27 299' 28 686' 24 523 l 25 544'

5115 28 768' 39 199 ; 38 213' 36 644'

96 1472 2 307 825 1 355

38 1 589 2 574 1065 1 718

1 Uppgifterna inkluderar även amellträ (nr 44.15); fördelningen mellan de olika varuslagen kan uppskattas sålunda: ca 35 <7o icke sammansatt parkettstav, ca 45 % sammansatt parkettstav (parkettgolv) och ca 20 % lamellträ.

sågar sin stav. Vidare är arbetslönerna i Sverige högre än i de länder från vilka man har att räkna med svårare konkurrens. Härtill kommer att kalkylerna i vissa länder icke torde uppgöras på samma affärsmässiga sätt som i Sverige. Industrin anser det därför icke motiverat att sänka det nuvarande tullskyddet. Därest så likväl skulle ske befarar man att den redan nu hårda konkurrensen skulle bli så kraftig att den svenska parkettindustrin till stor del skulle tvingas nedlägga sin rörelse. Härtill kommer att denna industri ofta är belägen inom områden, där redan tidigare sysselsättningssvårigheter föreligger. Vad särskilt angår sammansatt parkettstav (parkettgolvbräder) medges att den utländska konkurrensen hittills icke varit särskilt hård, men detta säges bero på att utlandet icke haft någon större tillverkning av varor av detta slag. Fabriker uppgives emellertid vara under uppförande på olika håll i utlandet, varför man under kommande år får räkna med hård utländsk konkurrens även beträffande detta varuslag. Man framhåller att priset på detta är beroende av priset på massiv parkettstav, varför det icke anses motiverat med olika tullsatser för dessa båda artiklar. Kommittén. Enligt vad som framgår av de statistiska uppgifterna domineras marknaden helt av den inhemska produktionen. Denna har för närvarande ett nominellt mycket högt tullskydd, men det torde vara tveksamt i vad mån dess dominerande ställning beror därpå. Tillverkningen har dock icke samma förutsättningar som produktionen av vanligt hyvlat virke, utan tullskydd för densamma får även i fortsättningen anses vara motiverat. Med hänsyn till nuvarande tullnivå torde det även, såvitt angår den av utländsk konkurrens i första hand berörda tillverkningen av icke sammansatt parkettstav, få anses befogat att något överskrida normaltull satsen. Däremot synes detta icke vara påkallat för sammansatt parkettstav, beträffande vilket varuslag någon nämnvärd utländsk konkurrens hittills icke synes ha ifrågakommit. Kommittén har funnit en tullsats av 6 % av värdet utgöra ett lämpligt avvägt tullskydd för båda varuslagen. 342

Reservation av herr Hansson. Den svenska parkettstavtillverkningen sker i stor utsträckning inom små företag. De länder från vilka konkurrens i huvudsak förekommer har betydligt lägre produktionskostnader än vad fallet är i vårt land. Enbart detta gör ett tullskydd ej understigande 8 % nödvändigt. Med hänsyn till den hårda konkurrensen och den betydelse vederbörande industrier har för sysselsättningen inom vissa orter måste en tullsats av 8 % anses väl motiverad. Nr 44.14. Faner (sågat, skuret eller svarvat) med en tjocklek av högst 5 mm, även på ena sidan förstärkt med papper eller vävnad Normaltull ca G % Nuvarande tull per kg 0:10 K 1—15 % I 2,8 % GATT: av utländska träslag 10 % Industrin per kg 0: 25 Handeln se texten Förslag per kg 0:10 Statistiska uppgifter. Produktionen av faner (enkelfaner) uppgick år 1952 till 7 819 ton (13,4 mkr); importen utgjorde samma år 883 ton (3,2 mkr) och exporten 622 ton (1,4 mkr). Jämfört med förkrigstiden har produktionen fördubblats; importen är 3—4 gånger större, medan exporten är av ungefär samma storlek som före kriget. Industrin. De svenska fanertillverkarna, vilka samtidigt i betydande utsträckning är importörer av faner, framhåller bl. a. följande. Åren under och efter kriget har medfört en stark utbyggnad av fanerindustrin. Tyngdpunkten i produktionen ligger på faner av billigare slag, vilket importeras i mycket ringa utsträckning. Importen däremot består praktiskt taget uteslutande av mera högkvalificcrad vara. Detta framgår bl. a. av att statistiken för åren 1949 och 1950 visar ett medelpris av drygt 1 kr. per kg för svensktillverkat men 4 kr. per kg för importerat faner. Man har bl. a. på grund härav kommit till den uppfattningen att vikttull bör bibehållas. En sådan tull skyddar nämligen den inhemska industrin mot import av dumpingkaraktär men belastar icke alltför mycket den dyrare importerade varan som ej tillverkas inom landet. Värdetullen däremot anses ge mycket ringa skydd, samtidigt som den skulle onödigtvis fördyra importen. Genom att applicera den uträknade normaltullsatsen G % på nyssnämnda genomsnittliga importvärde kommer man fram till den påyrkade tullsatsen 25 öre per kg. Handeln. Från mera utpräglat importhåll anför man, att en omläggning från vikt- till värdetull skulle ändra marknadens struktur, om värdetullen ej hålles tillräckligt låg; om tullen ändras till värdetull bör den därför icke överskrida 3 % av värdet. 343

Kommittén. N u v a r a n d e tullsats innebär en m y c k e t varierande tullnivå beroende på varans beskaffenhet, men genomsnittligt sett torde tullskyddet i h u v u d sak m o t s v a r a ungefär den u t r ä k n a d e normaltullsatsen. Enligt k o m m i t t é n s u p p fattning föreligger icke anledning a t t överskrida d e n n a tullsats, och något såd a n t synes icke heller v a r a åsyftat från industrins sida. I valet mellan v i k t och värdetull h a r k o m m i t t é n , med särskilt avseende fästat vid a t t de d y r a r e kvaliteterna icke är föremål för tillverkning h ä r i landet, funnit det lämpligt a t t s t a n n a för en tull av förstnämnda slag. Vid omräkning av den a v n o r m a l tullsatsen indikerade värdetullen till vikttull bör m a n emellertid icke u t g å från v ä r d e t på de dyrbarare importerade kvaliteter m o t vilka något skydd icke direkt åsyftas. Omräkningen bör i stället baseras på priset för varor, som m o t s v a r a r de inom landet producerade kvaliteterna. D e t t a skulle innebära en tullsats av ungefär n u v a r a n d e storlek, varför k o m m i t t é n föreslår a t t tullen bibehålles vid 10 öre per kg. Enligt den n y a nomenklaturen är högsta tjockleken för faner 5 m m , u n d e r d e t a t t m o t s v a r a n d e siffra i den n u gällande t a x a n är 7 m m . D e t t a medför a t t eventuellt förekommande faner med en tjocklek av 5—7 m m blir hänförligt till nr 44.05 eller 44.13. Vid dessa b å d a rubriker h a r föreslagits tullfrihet, och k o m m i t t é n finner det lämpligt a t t tullfriheten får avse även dit överflyttat faner av h ä r ifrågavarande tjocklek, vilket enligt uppgift icke är föremål för tillverkning inom landet. Nr 44.15. Fanerat trä och kryssfaner, även i förening med annat material än trä Normaltull: plywood Nuvarande tull: björkplywood per kg furu- eller granplywood . . . . per kg andra per kg GATT: björkplywood m. m Industrin per kg Handeln Förslag per kg

6å7% 0:07 0:10 0:10

P ca 7 % P ca 10 % P ..

I 7,1 % I . . I 6,8 %

10 % 0:10; min. 10 % se texten 0: 07

Statistiska uppgifter. Omfattningen av import, p r o d u k t i o n och export a v h i t h ö r a n d e artiklar belyses av tabell 47 (produktionssiffrorna avser dock e n d a s t plywood). Industrin. Till stöd för sitt y r k a n d e om förstärkning av tullskyddet åberopar industrin främst den s k ä r p t a konkurrens, som u p p s t å t t på g r u n d av a n d r a länders importrestriktioner, vilka befaras få till följd a t t ö v e r s k o t t e t söker sig till områden där importhindren är minst. Handeln. F r å n handelns sida framhålles a t t importen huvudsakligen utgöres av björkplywood i höga kvaliteter, som icke k a n erhållas från svenska fabriker

Tabell 47. Fanerat trä och kryssfaner. Import

Export

Produktion

Är ton

tkr

ton

tkr

ton

tkr

20 23 1 5 16

8 25 1 8 25

18 642 24 581 24 441 21853 17 020

7164 21868 27 943 23 785 20 456

8180 13 854 13 303 6 840 8 722

2 840 14 180 15710 8 632 9 455

1492 4 221 5 944 3 068 4 510

806 3 922 7 009 3 867 5 098

2 842 2 537 2 404 2 723 2311

2211 2619 2 961 2 604

62 1886 940 1123 1207

30 1819 1 190 1314 1095

Varor av furu e 'ler gran 1936/38 1950 1951 1952 1953

Varor av annat trä 1936/38 1950 1951 1952 1953

på grund av brist på lämpligt råmaterial. Tullen anses utan olägenhet kunna slopas för såväl detta som flertalet andra slag av hit hänförliga artiklar och bör eljest begränsas till vad som motsvarar nuvarande vikttull (beräknat till 5 a 7 % av värdet). Särskilt bör tullen kunna avskaffas för vissa kvaliteter som icke tillverkas inom landet (flygplansplywood samt ek-, alm- och viss gabonplywood). Kommittén. Enligt kommitténs uppfattning finnes icke anledning överskrida normaltullsatsen. Med hänsyn bl. a. till att tullen närmast kommer att fungera som skydd i ett skärpt konkurrensläge samt att vissa dyrare kvaliteter icke tillverkas inom landet har kommittén funnit lämpligt att tullen liksom för enkelfaner (nr 44.14) även i fortsättningen utgår efter vikt. Normaltullsatsen motsvarar då för ordinära kvaliteter ungefär den tullsats av 7 öre per kg som nu utgår för björkplywood. Genom tullens utformning såsom vikttull kommer de dyrare kvaliteter som icke tillverkas inom landet att automatiskt få en relativt sett lägre tull, varför kommittén icke funnit tillräckliga skäl föreligga att belasta tulltaxan med en särskild rubrik för dessa mindre betydelsefulla varuslag. Kommittén föreslår således att tullen fastställes till 7 öre per kg för samtliga till denna rubrik hänförliga artiklar. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Med hänvisning till den allmänna avvägning av tullskyddet som vi redovisat i det principiella avsnittet av vår reservation föreslår vi här tullfrihet. Det framstår såsom orimligt att ett exportland på skogsvaruområdet genom en tull skall avskärma en sådan produkt som plywood från en del konkurrens. 345

K o m m i t t é m a j o r i t e t e n framhåller, a t t tullen n ä r m a s t k o m m e r a t t fungera som skydd i ett skärpt konkurrensläge. M a n m å s t e fråga sig, om en tull a v den nu diskuterade storleksordningen över h u v u d t a g e t k a n spela någon väsentlig roll som stabiliserande faktor, därest i framtiden konkurrensen skulle skärpas och a n d r a länders överskott skulle söka sig till den svenska m a r k n a d e n . R e n t principiellt k a n vi icke godta det resonemanget a t t v a g a risker för skärpt konkurrens skall utgöra motivering för en tull. S å d a n a risker existerar på de flesta områden, varför e t t h ä n s y n s t a g a n d e härtill skulle leda till en obruten t u l l m u r kring den svenska ekonomin. Skall det vara någon mening med talet a t t göra en avvägning av det svenska tullskyddet, m å s t e d e t t a innebära, a t t vissa områden får e t t högre tullskydd än det genomsnittliga och a t t a n d r a områden får e t t lägre tullskydd eller inget alls. A t t som k o m m i t t é m a j o r i t e t e n i d e t t a fall tilllämpa den s. k. normaltullsatsen, vilken h ä r m o t s v a r a r 6 a 7 % , innebär e t t övergivande av varje t a n k e på en differentiering av tullskyddet. H ä r om någonsin är väl platsen för en tull som ligger under genomsnittsnivån. Plywood är ju e t t typiskt område d ä r skyddet bör ligga under majoritetens normaltullnivå. Även med majoritetens ställningstagande i allmänhet ter sig en tull av 6 a 7 % på plywood såsom en inadvertens för denna position. Desto orimligare är den i ljuset av en förutsättningslös samhällsekonomisk prövning. R e s u l t a t e t måste h ä r bli ett y r k a n d e på tullfrihet. Slutligen är det av h ä n s y n till det nordiska s a m a r b e t e t önskvärt, a t t ett fritt v a r u u t b y t e kan äga r u m på nu ifrågavarande område. I m p o r t k o n k u r r e n s e n kommer främst från Finland. D e t k a n icke v a r a lämpligt a t t lägga artificiella hinder i vägen för Finlands möjligheter a t t genom export finansiera sina inköp i Sverige. Nr 44.16. Lamellplattor av trä, icke massiva (cellplattor), även belagda med plåt av oädel metall Nuvarande tull Industrin Handeln Förslag

per kg

0: 05—0: 30 samma som vid nr 44.15 samma som vid nr 44.15 per kg 0: 07

Dessa artiklar står n ä r a vissa till föregående rubrik hänförliga varor och bör enligt k o m m i t t é n s uppfattning beläggas m e d tull efter s a m m a grunder. Nr 44.17. Specialbehandlat trä i skivor, bräder, block e. dyl. Nuvarande tull GATT: vissa artiklar av björk Handeln Förslag

div. 10 % fri fri

H ä r avsedda p r o d u k t e r utgöres av t r ä som genom kemisk eller mekanisk behandling (t. ex. plastimpregnering eller komprimering) givits ökad t ä t h e t eller styrka. K o m m i t t é n h a r funnit hinder icke m ö t a a t t medgiva tullfrihet för dessa varor, vilka enligt v a d som upplysts icke är föremål för tillverkning h ä r i landet. Nr 44.18. Konstgjort trä, framställt genom hoppressning av träspån, sågspån eller trämjöl jämte naturhartser, konsthartser eller andra organiska bindemedel, i form av skivor, block e. dyl. Nuvarande tull: plattor av träflis impregnerade med konstharts per kg 0:05 K .. andra div. GATT: plattor av träflis impregnerade med konstharts 5% Industrin samma som vid nr 48.09 Handeln samma som vid nr 48.09 Förslag 5%

I 7,4 %

P r o d u k t e r av h ä r ifrågavarande slag torde icke för n ä r v a r a n d e tillverkas inom landet men är i viss m å n a t t anse som substitut för träfiberplattor (nr 48.09) och bör enligt k o m m i t t é n s u p p f a t t n i n g beläggas med en tull av ungefär s a m m a storlek som d e t t a varuslag. K o m m i t t é n h a r från denna s y n p u n k t funnit den i G A T T föreliggande bindningen vid 5 % av värdet, vilken ungefär m o t s v a r a r den tullsats som föreslagits beträffande dylika plattor, representera en lämpligt a v v ä g d tullnivå för den h ä r ifrågavarande rubriken. Nr 44.19. Ram- och möbellister av trä samt lister av trä för inredning i byggnader, för elektriska ledningar eller för liknande ändamål Normaltull: ram- och tapetlister Nuvarande tull: ram- och tapetlister byggnadslister Industrin: ram- och tapetlister Förslag

ea 10 % per kg per kg

0:55 0: 05—0: 30

K ca 8 %

I

..

normaltull 8%

Statistiska uppgifter. P r o d u k t i o n e n av r a m - och tapetlister uppgick år 1952 till 7,8 m k r och av profilerade lister för b y g g n a d s ä n d a m å l till 3,7 mkr, vilket för b å d a varuslagen är ungefär 4 a 5 gånger så högt som under förkrigstiden. I handelsstatistiken redovisas r a m - och tapetlister u n d e r s a m m a rubrik som färdiga ramar; tidigare förekom viss import under denna rubrik men efter kriget h a r importen varit m y c k e t obetydlig. Vad beträffar lister för b y g g n a d s ä n d a m å l h a r någon i m p o r t p r a k t i s k t t a g e t icke förekommit.

Industrin. I fråga om r a m - och tapetlister framhåller m a n från industrins sida a t t normaltullsatsen icke innebär den förbättring i konkurrensläget som m a n h o p p a t s på. E n tullsats av 10 % av v ä r d e t anses v a r a väl låg, i varje fall sedan den kontinentala konkurrensen s a t t in, och det yrkas a t t tullen u n d e r inga omständigheter m å t t e s ä t t a s lägre än denna siffra. Kommittén. Beträffande först ram- och tapctlister finnes med h ä n s y n till den inhemska produktionens dominerande ställning enligt k o m m i t t é n s u p p f a t t n i n g icke anledning höja tullen till normalnivån. K o m m i t t é n h a r funnit tullen böra fastställas till 8 % av värdet, vilket enligt kalkylmaterialet m o t s v a r a r n u v a r a n de tullnivå för dessa varor. Vad därefter a n g å r lister för byggnadsändamål är den inhemska produktionens ställning ä n n u m e r a dominerande ä n beträffande r a m - och tapetlistcr, och det torde i och för sig k n a p p a s t finnas större anledning a t t s ä t t a tull på dessa varor än på h y v l a d e b r ä d e r eller byggnadssnickerier i allmänhet (jfr n r 44.13 och 44.23). A v p r a k t i s k a skäl får det emellertid anses önskvärt a t t k u n n a tillämpa s a m m a tullsats för alla hit hänförliga artiklar, och bibehållande av tull på lister för b y g g n a d s ä n d a m å l torde i p r a k t i k e n icke komm a a t t spela någon större roll. K o m m i t t é n föreslår därför a t t tullsatsen 8 % av värdet tillämpas för rubriken i dess helhet. Nr 44.20. Ramar av trä för tavlor, fotografier, speglar e. dyl. Nuvarande tull Förslag

per kg

0:55—1:00 8%

K

..

I 2,1 %

K o m m i t t é n h a r funnit tullen på dessa v a r o r böra u t g å m e d s a m m a procentsats som för de i föregående rubrik u p p t a g n a halvfabrikaten. Nr 44.21. Lådor, häckar, fat och liknande förpackningar av trä, ej hänförliga till nr 4 4 . 2 2 , sammansatta eller i delar Normaltull Nuvarande tull: lådämnen av högst 7 mm tjocklek (ej furu eller gran) per kg andra lådämnen: endast sågade andra per kg sammansatta lådor m. m. . . per kg GATT: lådämnen endast sågade Industrin: lådämnen endast sågade Förslag

ca 3 %

0: 15

K

..

fri 0:05 0: 05

K 8 å 9%

I 3,6 %

I

..

fri fri fri

Förpackningar a v h ä r ifrågavarande slag förekommer vanligen såsom tillpassade men icke s a m m a n s a t t a lådbräder ( l å d ä m n e n ) . Liksom n ä r det gäller virke i a l l m ä n h e t saknar tullfrågan större betydelse, eftersom v a r o r n a utgör stora 348

exportartiklar men k n a p p a s t förekommer till import. F ö r n ä r v a r a n d e likställes varorna i regel med vanliga bräder, och någon anledning frångå denna princip torde icke föreligga. Enligt k o m m i t t é n s förslag skulle vanliga b r ä d e r bli tullfria även om de är hyvlade eller eljest bearbetade (se nr 44.13). I överensstämmelse härmed bör nu ifrågavarande lådbräder oavsett bearbetningen u p p t a g a s u t a n tull. D e t t a bör gälla även de finare lådbräder av lövträ som n u är u p p t a g n a i en speciell rubrik. Vad beträffar s a m m a n s a t t a lådor och liknande förpackningar torde s å d a n a varor sällan förekomma i den internationella handeln, och någon import till v å r t land t o r d e endast i rena undantagsfall k u n n a bli aktuell. K o m mittén h a r funnit hinder icke m ö t a a t t låta tullfriheten omfatta även dylika artiklar. Nr 44.22. Tunnbinderiarbeten av trä, såsom fat, kar, baljor och ä m b a r , samt delar därtill, ej hänförliga till nr 44.08 Normaltull: smördrittlar av bok Nuvarande tull: av furu eller gran av annat träslag Förslag

ca 5 % per kg per kg

0:01 0: 04 6%

K .. K 5 å 6%

I 1,3 % I 3,4 %

K o m m i t t é n h a r funnit en tullsats av 6 % av värdet, som enligt kalkylmaterialet ungefär m o t s v a r a r den n u v a r a n d e tullnivån, utgöra e t t lämpligt a v v ä g t tulls k y d d för dessa artiklar. Nr 44.23. Byggnadssnickerier (monteringsfärdiga hus och sammansatt parkettstav härunder inbegripna) I. Sammansatt parkettstav Behandlas i s a m b a n d med n r 44.13. II. Andra varor Normaltull: monteringsfärdiga hus andra Nuvarande tull: monteringsfärdiga hus per kg andra (av furu eller gran) . . per kg Industrin: monterings färdiga hus andra Förslag

ca 6 % ca 8 % 0:05 0: 05

K ca 6 % K ca 4 %

I I

.. ..

10% 5% fri

Statistiska uppgifter. I m p o r t , produktion och export a v hit hänförliga varuslag framgår av tabell 48. 349

Tabell 48.

Byggnadssnickerier. Import ton

Monteringsfärdiga 1936/38 . . . . 1950 1951 1952 1953

Produktion tkr

ton

Export

tkr

ton

tkr

13 690

trähus 0 12 0 4

0 13 0 13

20 291 78 220 105 995 87 492 115 284

44 620

22 455 7 950

8 666 44 294 25 194 9 164

Andra byggnadssnickerier 1936/38 32 1950 .. 3 9 1951 .. 8 1952 .. 25 1953 . .

9 1 46 23 58

34158 139 747 179 607 193 093 212 917

10 7021 14 842 8 742 3 695 3 257

3 4831 10 314 8 369 4 594 3 683

Siffrorna inkluderar även monteringsfärdiga trähus, varav dock exporten kan ha uppgått till högst 5 %. Industrin. F r å n snickerifabrikernas sida framhåller m a n a t t branschens s t r u k t u r är m y c k e t heterogen, i det a t t d e n s a m m a i n r y m m e r företag av olika slag från rationaliserade storföretag till enkla h a n t v e r k a r e . Branschen säges v a r a överdimensionerad och producera mer än v a d som behövs för a t t täcka landets eget behov. E x p o r t e n h a r icke k u n n a t k o m m a igång på s a m m a sätt som före kriget, enär stegring av råvarupriser och arbetslöner h a r försämrat exportmöjligheterna. Någon import säger m a n sig hittills icke ha besvärats av, men läget kan ändras, om exportsvårigheter för k o n k u r r e n t e r n a skulle u p p s t å p å övriga m a r k nader. M a n anser en tull ur alla s y n p u n k t e r v a r a lämplig och finner d e n s a m m a icke gärna k u n n a s ä t t a s lägre än 5 % av v ä r d e t . F r å n trähusfabrikanternas sida u t t a l a r m a n också farhågor för framtida k o n k u r r e n s och hemställer under å b e ropande h ä r a v om en höjning av tullen på monteringsfärdiga t r ä h u s till 10 % av värdet. Kommittén. N å g o t aktuellt behov av tullskydd k a n icke anses föreligga på d e t t a område. Enligt k o m m i t t é n s u p p f a t t n i n g är icke heller vad som från industrins sida anförts rörande farhågor för en eventuell framtida konkurrens på hemm a m a r k n a d e n av beskaffenhet a t t motivera e t t tullskydd. K o m m i t t é n har därför funnit övervägande skäl tala för a t t tullfrihet stadgas för h ä r ifrågavarande artiklar. Nr 44.24. Hushållsartiklar av trä Behandlas tillsammans med nr 44.27.

Nr 44.25. Verktyg och redskap av trä samt handtag, skaft och andra delar av trä till verktyg och redskap; borstträn och borstskaft; block och läster av trä för skotillverkning samt formbevarare av trä för skodon Normaltull: block och läster formbevarare skaft till knivar, huggjärn och mejslar Nuvarande tull: block och läster samt ämnen därtill per kg formbevarare: lackerade etc per kg andra per kg skaft: till yxor, släggor, hammare, korpar, krattor, skyfflar, spadar, grepar, hackor, liar och högafflar per kg till andra redskap eller verktyg . . per kg andra varor per kg GATT: skaft för yxor, släggor, hammare m. fl. verktyg Industmi: block och läster ämnen till dito Handeln: hickoryskaft Förslag: verktyg och redskap samt handtag, skaft och andra delar till verktyg och redskap; borstträn och borstskaft: av hickory andra slag block och läster för skotillverkning samt formbevarare för skodon: grovt tillformade ämnen andra slag

14 ä 15 % ca 11 % 9 ä 10 %

0:10

K ca 1 %

I 2,4 %

0: 00 0:30

K ca 6 %

I

0:05

K

..

I 1,7 %

K ca 2 %

I 1,0 %

0:10 0: 05—0: 60

5% normaltull 5 ä 7% fri

fri 5%

fri 10 %

Industrin. F r å n industrins sida har särskilt p å t a l a t s a t t m a n beträffande block och läster för skotillverkning h a r e t t negativt tullskydd, eftersom s a m m a vikttullsats gäller för de färdiga lästerna och för de 3 ä 4 gånger tyngre ämnena. E n tull av normaltullsatsens storlek skulle enligt industrins åsikt icke alltför menligt inverka på skopriset men väl k o m m a a t t l ä m n a den svenska lästindustrin e t t nödvändigt stöd. Tillverkarna underbjudes nämligen för n ä r v a r a n d e på den inhemska m a r k n a d e n av u t l ä n d s k a konkurrenter, vilka säljer sina prod u k t e r till priser som ligger a v s e v ä r t u n d e r de priser som den svenska industrin behöver. 351

Handeln. Från handelns sida har påyrkats tullfrihet för hickoryskajt. Till stöd härför har framhållits att den tillverkning av dylika skaft som bedrives inom landet med importerade ämnen som utgångsmaterial är av obetydlig omfattning. Under normala förhållanden anses den icke vara konkurrenskraftig, då det ställer sig avsevärt fördelaktigare att importera färdiga verktygsskaft. Kommittén. De nuvarande bestämmelserna för skoblock och skoläster innebär uppenbarligen ett missförhållande, som dock skulle undanröjas om man överginge till en enhetlig värdetullsats för dessa artiklar. Ämnena bör emellertid enligt kommitténs uppfattning i likhet med de närstående artiklarna i nr 44.10 åtnjuta tullfrihet. Normaltullen för de färdiga varorna, beräknad på basis av ämnena, blir då 11 a 12 % av värdet. Kommittén har under sådana förhållanden funnit en tullsats av 10 % innebära en lämpligt avvägd tull för dessa varuslag. Samma tullsats bör gälla för den snarlika artikeln formbevarare. Vad beträffar övriga till denna rubrik hänförliga produkter är tullen för de viktigaste bunden i GATT vid 5 % av värdet. Kommittén har funnit denna tullsats böra tillämpas för samtliga artiklar, dock med undantag för varor av hickory (närmast verktygsskaft), beträffande vilka kommittén funnit övervägande skäl tala för att tullfrihet medgives. Nr 44.26. Bobiner, spolpipor, trådrullar och liknande artiklar, svarvade, av trä Normaltull ca 9 % Nuvarande tull: bobiner och spolpipor . . . . per kg 0:20 K ca 2 % I 2,5 % trådrullar per kg 0:30 K 20 å 21 % I GATT: bobiner och spolpipor 5% Industrin: bobiner och spolpipor 20 % Förslag 5% Industrin. I fråga om bobiner och spolpipor anser man på industrins sida att normaltullsatsen är alldeles för låg. Konkurrensen från andra länder med deras låga arbetslöner säges på grund av frånvaron av tullskydd vara omöjlig att möta. Detta anses bevisat av att så gott som samtliga företag för tillverkning av bobiner och spolpipor under de senaste åren gjort konkurs eller tvingats nedlägga tillverkningen. Kommittén. Enligt kommitténs uppfattning är en viss höjning av tullen för bobiner och spolpipor motiverad, men kommittén har icke funnit tillräcklig anledning föreligga att bryta den i GATT gjorda bindningen vid 5 % av värdet. Beträffande trådrullar synes tullen icke vara av någon större praktisk betydelse, då varan knappast är föremål för import men väl utgör en icke obetydlig exportartikel; tullsatsen har ansetts lämpligen böra upptagas till samma siffra som för de förut nämnda varuslagen. 352

Nr 44.24. Hushållsartiklar av trä Nr 44.27. Lampor och andra belysningsartiklar av trä; hyllor, skåp och dylika artiklar av trä, ej hänförliga till kap. 9 4 ; askar, etuier, skrin, brickor, skålar och liknande artiklar av trä; prydnadsartiklar av trä; delar av trä till artiklar, hänförliga till detta nummer Nr 44.28. Andra varor av trä Normaltull Nuvarande tull: av furu eller gran: utan ytbehandling per kg med ytbehandling per kg av andra träslag: utan ytbehandling per kg med ytbehandling per kg Exempel enligt kalkyler: hushållsartiklar per kg golvlampor per kg klädhängare per kg mek. rullgardinskäppar . . . per kg tablettburkar per kg Industrin: klädhängare mek. rullgardinskäppar Förslag

ca 10 %

0:05 0:10

K K

.. ..

I 1,3 % I 2,8 %

0:30 0:60

K K

.. ..

I 9,0 % I 3,0 %

0: 30—0: 06 0:60' 0:60 0:05 0:60

K 13—25 % K 3 å 4% K 31—97 % K 1 å 2% K 8 ä 9%

I I I I I

.. .. .. .. ..

30% 10% 10%

Statistiska u-ppgijter. N å g o n klar statistisk belysning av p r o d u k t i o n och utrikeshandel beträffande denna rubrik k a n p å grund a v n o m e n k l a t u r e r n a s brist a n d e överensstämmelse icke lämnas. F ö r a t t likväl ge en viss u p p f a t t n i n g om varornas betydelse m å dock anföras följande uppgifter. I n d u s t r i s t a t i s t i k e n för å r 1952 redovisar separat vissa hit hänförliga artiklar med h ä r angivna belopp, nämligen t v ä t t k l ä m m o r (2,0 m k r ) , belysningsarmatur (1,2 m k r ) , kvast- och g a r d i n k ä p p a r (0,9 m k r ) , mek. rullgardinskäppar (4,1 m k r ) , träaskar, rör och tuber (1,6 m k r ) s a m t klädhängare (3,4 m k r ) ; härtill k o m m e r en post för ej specificerade artiklar (23,5 m k r ) som dock delvis innefattar till a n d r a rubriker hänförliga varuslag. Handelsstatistiken u p p t a g e r för s a m m a år u n d e r rubriker som i stort sett torde t ä c k a de h ä r ifrågavarande positionerna en i m p o r t a v s a m m a n lagt 1,6 m k r och en export av s a m m a n l a g t 16,6 mkr. Industrin. I fråga om klädhängare framhåller m a n från industrins sida a t t d e t t a i h u v u d s a k är en typisk massartikel, och m a n h a r för a t t n å sin n u v a r a n d e kapacitet varit t v u n g e n a t t själv konstruera och bygga lämpliga specialmaskiner. Tidigare h a r en avsevärd export förekommit till olika länder, men på grund av de höga arbetslönerna h a r flera m a r k n a d e r förlorats u n d e r senare år. Som den direkta anledningen härtill anföres dels höga tullar och a n d r a handelshinder i de f r ä m m a n d e länderna, dels en övermäktig k o n k u r r e n s från a n d r a exportörländer. M e d en tullsats av normaltullens storlek skulle m a n 353 23. Tulltaxebetänkande. Del II

sannolikt förlora även hemmamarknaden och därmed nödgas nedlägga tillverkningen. Av i huvudsak nu anförda skäl yrkas från industrins sida att tullen icke sättes lägre än 30 % av värdet. — Beträffande mekaniska rullgardinskäppar anföres från industrins sida att en viss utländsk konkurrens förmärkes, vilken underlättas av att de utländska fabrikationskostnaderna skulle ligga avsevärt under de svenska, och man finner det sannolikt att importen skulle öka därest en försämring av tullskyddet uppstode. I fråga om övriga till här ifrågavarande rubriker hänförliga artiklar föreligger icke något särskilt yttrande från industrins sida. Kommittén. De nuvarande tullsatserna för hithörande artiklar innebär en mycket varierande tullnivå, under det att normaltullsatserna i stort sett rör sig omkring 10 % av värdet. Bakom ojämnheterna i den rådande tullnivån ligger icke någon avsikt att differentiera tullskyddet, utan förhållandet har i huvudsak uppkommit rent slumpartat genom de specifika tullarnas bristande anpassning efter värdet. En utjämning av tullnivån genom en enhetlig värdetullsats ligger därför nära till hands. Någon anledning att därvid avvika från normaltullsatsen föreligger enligt kommitténs uppfattning icke. Tillämpning av denna tullsats kommer självfallet att innebära avsevärda höjningar eller sänkningar för enskilda varuslag men detta bör icke få stå hindrande i vägen för en normalisering av tullförhållandena. Kommittén har icke funnit tillräckliga skäl föreligga att särbehandla något varuslag utan föreslår att tullen fastställes till 10 % av värdet för samtliga här ifrågavarande rubriker.

Kap. 45. Kork och varor därav Nr 45.01. Naturkork, obearbetad, krossad, granulerad eller målen; ävensom korkavfall Normaltull: expanderad kork 4å 5% Nuvarande tull: expanderad kork 15 % andra slag fri Industrin: expanderad kork 15 % andra slag fri Förslag fri Till denna rubrik hänförliga varor är för närvarande fria från tull med undantag för s. k. expanderad kork. Denna artikel tulltaxeras enligt praxis efter den nuvarande taxans rubrik för varor som icke kan hänföras till annat nummer och blir därigenom belagd med en tull av 15 % av värdet. På industrihåll anser man att tullskydd för varan är befogat, då avansen är mycket liten på grund av utländsk konkurrens. Å andra sidan har det uppgivits 354

a t t artikeln är av ganska liten betydelse och tränges tillbaka av a n d r a isoleringsmaterial. Enligt k o m m i t t é n s u p p f a t t n i n g talar övervägande skäl för a t t tullfrihet stadgas för rubriken i dess helhet. Nr 45.02. Naturkork i tillskurna block eller plattor, härunder inbegripna kuber för tillverkning av korkar Nuvarande tull: utgörande halvfabrikat, endast rätvinkligt tillskuret annan per kg Industrin Förslag

fri 0: 20 frj frj

K o m m i t t é n har i enlighet m e d industrins förslag funnit tullfrihet böra fastställas för hela positionen. Nr 4 5 . 0 3 . Varor av naturkork Nuvarande tull: livbojar, livbälten och fendrar per kg andra slag per kg Industrin Förslag

0:10 0: 20 frj frj

K . .

Il,2%

D e n inhemska tillverkningen av h ä r ifrågavarande artiklar h a r enligt uppgift p r a k t i s k t taget helt nedlagts; k o m m i t t é n h a r i enlighet med industrins förslag funnit v a r o r n a böra l ä m n a s u t a n tull. Nr 45.04. Presskork och varor därav Normaltull: block och dylika grövre arbeten av korkavfall andra slag Nuvarande tull: block och dylika grövre arbeten av korkavfall per kg andra slag per kg Industrin: block och dylikt: utgörande grövre arbeten av korkavfall andra slag andra varor inkl. korkparkett Förslag

ca 5 % 6å7%

0:10 0:20

K ca 8 % K 4 a 5%

I 7,7 % I

15 % 20 % 10 % 7%

Industrin. F r å n industrins sida framhåller m a n beträffande grövre arbeten a t t avansen är y t t e r s t ringa och a t t den svenska fabrikationen är i behov a v tullskydd för a t t k u n n a fortsätta. M a n anser det emellertid viktigast a t t presskorkskivor erhåller tullskydd och säger sig med största t v e k a n h a föreslagit en355

dast 20 % värdetull för denna artikel. U t l ä n d s k a fabriker i produktionsländerna säljer ofta sådana skivor till m y c k e t låga priser med hjälp a v exportpremier. Hittills h a r m a n dock lyckats h ä v d a sig väl p å den svenska m a r k n a d e n p å grund a v god service och e t t genom generationer u p p b y g g t förtroende hos k u n d e r n a . Kommittén. D e n svenska korkindustrin synes å t m i n s t o n e tidigare h a haft en stark ställning, men import- och exportsiffrorna t y d e r på en viss skärpning av den u t l ä n d s k a konkurrensen, vilken förefaller vara mest k ä n n b a r i fråga om presskorkskivor o. dyl. Enligt k o m m i t t é n s u p p f a t t n i n g är en höjning av tullen p å d e t t a varuslag till normaltullsatsen befogad, men k o m m i t t é n h a r icke funnit tillräckliga skäl föreligga a t t överskrida den h ä r a v indikerade tullsatsen 7 % av v ä r d e t . D e n n a tullsats h a r ansetts b ö r a gälla för rubriken i dess helhet, varigenom m a n u n d g å r de tulltekniska svårigheter, som ä r förknippade m e d den n u v a r a n d e gränsdragningen mellan grövre och finare arbeten. F ö r de grövre arbetena innebär d e t t a i stort sett oförändrad tull.

Kap.

46. Korgmakeriarbeten

och andra

varor

av

flätningsmaterial

Nr 4 6 . 0 1 . Flätor och liknande varor av flätningsmaterial, för tillverkning av hattar eller för annat ändamål, även sammanfogade till band Nuvarande tull: hattflätor: av vegetabiliska ämnen av konstplast per kg andra slag: av säv av andra vegetabiliska ämnen per kg av konstplast Förslag: av konstplast andra

fri 10:00 frl 1: 00 15 % 13 % fri

K o m m i t t é n h a r funnit hinder icke m ö t a a t t u t s t r ä c k a den tullfrihet, som n u gäller för vissa varor a v vegetabiliska ä m n e n , till a t t avse samtliga hit hänförliga artiklar av s å d a n t material. V a d beträffar artiklar av k o n s t p l a s t har komm i t t é n a n s e t t dessa böra å s ä t t a s s a m m a tullsats som föreslagits beträffande plastvaror i allmänhet eller 13 % av v ä r d e t . Nr 46.02. Flätningsmaterial, vävda eller eljest bearbetade till plana artiklar, mattor härunder inbegripna; halmhylsor för flaskor Nuvarande tull: av vegetabiliska ämnen: fot- och vagnsmattor . . . . per kg s. k. reveteringsmattor . . per kg 356

0:05 0:05

K .. P 3 ä 4 %

I 1,2 % I . .

andra mattor per kg halmhylsor för flaskor . . . . per kg andra artiklar per kg av konstplast Förslag: av konstplast andra

0:20 0: 07 1: 00 15 %

K

..

I 6,6 %

13 % fri

Beträffande h ä r ifrågavarande artiklar av vegetabiliskt material h a r kommittén icke funnit behov av tullskydd föreligga. Vad angår varor a v konstplast h a r dessa liksom u n d e r föregående rubrik ansetts böra beläggas med s a m m a tull som plastvaror i allmänhet. Nr 46.03. Korgmakeriarbeten, framställda direkt av flätningsmaterial, samt varor, tillverkade av i nr 46.01 eller 46.02 upptagna artiklar Normaltull: korgmakeriarbeten ca, 9 % Nuvarande tull: av konstplast 15 % grövre artiklar av halm . . . . per kg 0: 07 grövre korgmakeriarbeten . . per kg 0:10 K .. andra korgmakeriarbeten per kg 1: 00 K 15 a 16 % andra slag per kg 1: 00 GATT: grövre korgmakeriarbeten 10% andra korgmakeriarbeten 15% Industrin tullhöjning (värdetull) Förslag: av konstplast 13 % andra 10 %

I 8,5 % I 12,0 %

Industrin. F r å n industrihåll har uppgivits a t t m a n h a r en besvärande konkurrens utifrån, i det a t t branschens artiklar importeras till lägre pris än de svenska producenterna med hänsyn till r å v a r u - och arbetskostnader k a n hålla. D e t anses därför oundgängligt a t t tullen sättes jämförelsevis högt. Även från den mera hantverksmässiga produktionens sida framhålles att en p å senare tid tilltagande i m p o r t inverkat menligt på avsättningen, vilket ä r så m y c k e t mera k ä n n b a r t för en del a v yrkets u t ö v a r e som p å grund a v lyte h a r s v å r t a t t få a n n a n sysselsättning. M a n åberopar även den i n t r ä d d a penningvärdesförsämringen och anser tullen böra utformas som värdetull. Kommittén. Varornas k a r a k t ä r av h a n d a r b e t e gör d e t ganska naturligt a t t den inhemska produktionen med dess högre arbetskostnader k a n h a s v å r t att konkurrera med u t l a n d e t . I m p o r t e n t o r d e dock till stor del utgöras av varor a v speciella t y p e r som icke är föremål för inhemsk tillverkning. Avsättningssvårigh e t e r n a torde även s a m m a n h ä n g a med a t t varor av d e t t a slag i stor u t s t r ä c k n i n g börjat ersättas med artiklar a v a n n a t material. Oavsett i v a d m å n det k a n v a r a

berättigat att söka tillgodose de speciella sociala intressen, som här i viss utsträckning kan göra sig gällande, genom tillgripande av högre tull än som eljest skulle vara motiverat, är kommittén därför icke övertygad om att en sådan åtgärd skulle leda till avsett resultat. Enligt kommitténs uppfattning föreligger icke tillräckliga skäl för särbehandling av denna produktionsgren. Kommittén har därför beträffande korgmakeriarbeten av vegetabiliskt material funnit sig icke böra överskrida normaltullsatsen i vidare mån än att det för ernående av likformighet med närstående trämanufakturartiklar ansetts lämpligt med en jämkning uppåt till 1 0 % av värdet. Artiklar av konstplast har även under denna rubrik upptagits med den tullsats av 13 % av värdet som föreslagits för sådana artiklar i allmänhet.

AVDELNING X

Material för papperstillverkning; papper och papp samt varor därav Kap. 47. Material

för

papperstillverkning

Nr 4 7 . 0 1 . Pappersmassa Nr 47.02. Avfall av papper eller papp samt makulatur Nuvarande Förslag Kap.

tull

48. Papper

fri fri och papp

samt varor

av pappersmassa,

papper

eller

papp

Papper och papp i rullar eller ark 1 Statistiska uppgifter. framgår a v tabell 49.

I m p o r t , produktion och export av p a p p e r och p a p p

Tabell 49. Papper

papp.

och

Produktion

Import

Export

År

1936/38 1950 1951 1952 1953

1 000 ton

mkr

1 000 ton

mkr

1 000 ton

mkr

14,0 7,8 16,3 8,5 9,2

8,8 11,4 33,4 20,2 18,2

909,2 1 239,8 1 338,0 1 148,9 1291,1

232,9 824,9 1 672,8 1 219,8 1 058,1

559,9 726,7 742,2 561,2 714,0

132,8 524,7 1 125,8 679,5 613,2

Industrin. F r å n pappersindustrins sida framhålles a t t m a n som en av landets största exportindustrier helt naturligt är a n h ä n g a r e a v e t t fritt handelssystem m e d låga tullar. Sverige k a n också uppvisa en av de lägsta tarifferna i världen. U t å t h a r d e t t a förhållande icke alltid v u n n i t full u p p s k a t t n i n g , och m a n anser a t t v å r a möjligheter a t t vid tullförhandlingar få koncessioner u t o m l a n d s strand a t på vår låga tullnivå. Eventuella möjligheter till sänkningar på samtliga varuo m r å d e n torde böra reserveras till k o m m a n d e tullförhandlingar. N u v a r a n d e tull1

De allmänna synpunkter som här till en början anföres avser icke under nr 48.09 upptagna byggnadsplattor (wallboard).

satser innebär emellertid ett högst varierande skydd för olika kvaliteter, vilket i allmänhet icke synes motiverat ur tullskyddssynpunkt, varför man bör eftersträva en så vitt möjligt enhetlig tullsättning inom pappers- och pappområdet. I enlighet härmed förordas med vissa undantag en tullsats av 10 % av värdet. Denna tullsats anses ungefär motsvara normaltullsatsen, därest manufaktureringsskydd beräknas även för massaframställningen. E t t tullskydd av denna storlek anses behövligt med tanke på att situationer kan inträffa, liksom på 1920- och 1930-talen, då det kan bli nödvändigt att utnyttja tullskyddet på hemmamarknaden. Handeln. Från denna sida har framhållits att någon egentlig konkurrens från utländska pappersproducenter på den svenska marknaden icke förekommit under de senaste decennierna. Importen uppgår genomsnittligt till knappt 1 % av totalproduktionen och omfattar huvudsakligen sådana kvaliteter som icke tillverkas inom landet. Dessa förhållanden anses tala för att tullfrihet eller i varje fall låga tullar kan genomföras utan förfång för den inhemska industrin. Man hänvisar även till att behovet av ökad frihet för den internationella handeln med papper understrukits i utredningar av Unesco och FAO. I likhet med industrin föreslår man mera enhetliga tullsatser, då en differentiering på grund av den tekniska utvecklingen icke synes motiverad. Kommittén. Förut återgivna statistiska uppgifter belyser den svenska pappersindustrins starka inriktning på export. Exporten uppgår sålunda kvantitetsmässigt sett till ungefär hälften av produktionen. I jämförelse därmed är importen mycket obetydlig. Av vissa speciella varuslag finnes dock ingen eller blott obetydlig inhemsk tillverkning, varför förbrukningen på dessa punkter helt eller till huvudsaklig del tillgodoses genom import. Detta är fallet bl. a. med pergamentpapper, kondensatorpapper och cigarrettpapper. I stort sett behärskas emellertid den svenska marknaden helt av den inhemska produktionen. Normaltullsatsen för papper och papp rör sig, om man i enlighet med den princip som eljest tillämpats utgår från tullfri pappersmassa, i genomsnitt omkring 7 % av värdet. De nuvarande tullsatsernas storlek i förhållande till värdet varierar med de på detta område starkt växlande priserna men ligger i regel avsevärt högre än nyssnämnda siffra. På basis av uppgifterna i produktionsstatistiken får man för åren 1952 och 1953 en tullnivå av 9 resp. 1 2 % av värdet (exkl. den beräknade tullen). Siffran är emellertid mycket olika för skilda kvaliteter, vilket visar sig även däri, att importen nämnda år ger en incidens av endast 2,8 resp. 3,4 % av värdet. Grunden till den inhemska produktionens dominerande ställning på den svenska marknaden är dock självfallet att söka i andra förhållanden än det nominellt höga tullskyddet. I betraktande av industrins ställning som en av våra främsta exportindustrier 360

torde kunna ifrågasättas huruvida under normala förhållanden tullskydd över huvud taget kan anses erforderligt. Industrins yrkande synes närmast vara betingat av farhågor för utländsk konkurrens i speciella situationer. Enligt kommitténs uppfattning finnes visst fog för ett skydd mot sådana störningar, och kommittén har därför icke ansett sig böra föreslå ett avskaffande av de sedan länge bestående tullarna. E t t tullskydd av den storlek industrin begärt anser kommittén dock icke böra ifrågakomma, utan kommittén har funnit en tullnivå av 5 % av värdet vara för ändamålet lämplig. I överensstämmelse härmed föreslår kommittén, som delar industrins och handelns uppfattning om önskvärdheten av en i möjligaste mån enhetlig tullsats på detta område, att papper och papp åsättes en generell tull av 5 %, i den mån icke särskilda skäl föreligger att tillämpa annan tullsats. Reservation av herr Westerlind. I enlighet med min allmänna avvägning av tullskyddet, sådan den redovisas i den principiella delen av min reservation, föreslår jag tullfrihet för papper med undantag för vissa starkt manufakturerade artiklar, där jag föreslår 5 % tull. Pappersindustrin är en av våra främsta industrier och huvudsakligen inriktad på export. Skall den svenska tulltaxan avpassas efter samhällsekonomiska grunder, så att vissa grenar av näringslivet erhåller ett särskilt starkt stöd, medan andra delar endast avskärmas i mindre grad eller lämnas helt utan skydd, bör uppenbarligen pappersindustrin anses vara ett område där riktpunkten måste vara tullfrihet. Även kommittémajoriteten ifrågasätter, huruvida under normala förhållanden tullskydd över huvud taget kan anses erforderligt. Majoriteten utgår emellertid från farhågor för utländsk konkurrens i speciella situationer och vill ge skydd mot sådana störningar genom en tullnivå av i princip 5 % samt 8 % för mera manufakturerade varor. Jag har redan i tidigare sammanhang påvisat, att en tull av måttlig omfattning ej kan ha någon betydelse vid svårare kriser och rubbningar för en bransch. Är det däremot frågan om mindre fluktuationer, som skulle kunna fångas upp av en tullmur av 5 % , måste detta lika väl kunna klaras av företagen själva. Det ligger i företagandets normala funktioner att möta växlande pris- och konkurrensförhållanden inom den marginal där ett 5procentigt tullskydd skulle vara ett verksamt stöd. Särskilt måste detta gälla en industri som pappersbranschen, där konjunkturerna enligt erfarenheten ständigt undergår snabba och starka skiftningar. Det ingår så att säga i branschens natur att möta väsentligt större prisrörelser än sådana för vilka en 5-procentig tullmur har någon betydelse. Jag vänder mig alltså principiellt mot kommittémajoritetens tanke på ett potentiellt marknadsskydd i form av tullar för pappersindustrin, samtidigt som en stark expansion och utbyggnad av kapaciteten pågår. 361

Nr 4 8 . 0 1 . Papper och papp, maskingjorda, cellulosavadd härunder inbegripen, i rullar eller ark I. Andra varor än grålumppapp (grålumppapper) Normaltull: hårdpapp annan papp skriv- och tryckpapper (ej tidnings-) omslagspapper kondensatorpapper karbonråpapper annat papper Nuvarande tull: förhydningspapp per kg annan papp per kg tidningspapper grovt omslagspapper per kg annat omslagspapper per kg kondensatorpapper per kg karbonråpapper per kg annat papper per kg GATT: kondensatorpapper karbonråpapper Industrin: tidningspapper andra slag Handeln: läskpapper, ritpapper Förslag: tidningspapper kondensatorpapper karbonråpapper andra slag

9 å 10 % 5 a 6% 6 a 7% ca 5 % 11 a 12 % 8 a 9% 6 a 7% 0:01 0: 05 fri 0: 02 0: 10 0: 10 0:10 0: 10

K 1 å 2% K 5 a 6%

I 1,6 % I 2,5 %

K 3 a 4% K ca 13 % K 1 a 2% K ca 2 % K ca 10 %

I 3,3 % 1 7,9 % I 1,3 % I 3,5 %

3% 4% fri 10 % fri fri 3% 4% 5%

Anledning till avvikelse från den generella 5 % tullsatsen h a r ansetts föreligga beträffande tidningspapper, k o n d e n s a t o r p a p p e r och k a r b o n r å p a p p e r . Tidningspapper är för n ä r v a r a n d e tullfritt och någon ändring i d e t t a förhållande h a r ej ifrågasatts. Villkoren för tulltaxering såsom tidningspapper (se a n m . 4:1 till k a p . 48 i tulltaxan) h a r efter s a m r å d m e d industrin n å g o t modifierats. I fråga om kondensatorpapper och karbonråpapper är tullsatsen i G A T T bunden vid 3 resp. 4 % av värdet, och k o m m i t t é n h a r icke funnit tillräckliga skäl föreligga a t t b r y t a dessa bindningar. H a n d e l n s förslag om tullfrihet för vissa artiklar motiveras, i fråga om läskpapper med a t t v a r a n n u m e r a tillverkas och förbrukas i m y c k e t obetydlig omfattning, i fråga om ritpapper med a t t den n u v a r a n d e importen ej konkurrerar m e d svensk tillverkning. K o m m i t t é n h a r emellertid icke funnit tillräckliga skäl föreligga a t t u n d a n t a g a dessa papperssorter från den generella tullen, i synner-

het som ett sådant undantagande skulle kunna medföra vissa tulltekniska svårigheter och motverka den eftersträvade förenklingen. Reservation av herr Westerlind. Med hänvisning till vad jag anfört i det inledande allmänna avsnittet beträffande papper och papp föreslår jag tullfrihet för rubriken i dess helhet. II. Grålumppapp (grålumppapper) Normaltull Nuvarande tull per kg GATT Industrin Handeln1 Förslag

ca 6 % 0:01 4% 15 % ej höjning 3%

K ca

1%

I 1,6 %

Statistiska uppgifter. År 1952 uppgick produktionen till 3 235 ton (2,4 mkr) och importen till 2 346 ton (1,8 mkr); exporten uppgick samma år till 199 ton (0,2 mkr); grålumppapp synes vara den enda mera betydelsefulla pappersprodukt beträffande vilken marknaden delas något så när lika mellan import och inhemsk produktion. Industrin. Från industrins sida framhålles att den inhemska produktionen, som avsattes praktiskt taget helt på hemmamarknaden, under senare år haft stark känning av konkurrens från utlandet. Förklaringen till de utländska fabrikernas låga priser anser man i första hand vara att söka i att de har tillgång till billigare råvara. Då råvarukostnaden svarar för en stor del av värdet, är möjligheterna för de svenska tillverkarna att genom rationalisering pressa ned priset små. Den nuvarande tullen är helt utan betydelse, och även normaltullsatsen bedömes som otillräcklig. Man önskar ett tullskydd som kan möjliggöra upprätthållande av en traditionell tillverkning även under tider, då de utländska konkurrenterna finner sig kunna sälja till nuvarande priser, och understryker i detta hänseende betydelsen ur beredskapssynpunkt av en inhemsk produktion. Förbrukarna. Grålumppapp användes främst som halvfabrikat för andra produkter, av vilka de viktigaste är asfaltpapp samt golvbeläggningsmaterial av s. k. feltbase-typ. Från de förbrukande industriernas sida motsätter man sig en höjning av tullen på grålumppapp, eftersom detta skulle medföra en fördyring av färdigprodukterna och minska konkurrensförmågan på dessa områden. Det erinras i detta sammanhang särskilt om ifrågavarande produkters betydelse för byggnads- och därmed för hyreskostnaderna. Man betvivlar på detta håll de svenska tillverkarnas förmåga att tillgodose behovet av ifrågavarande halvfabrikat och uppger att de för närvarande åtager sig leveranser endast i begränsad utsträckning. Det framhålles också att den störste tillverkaren av grålumpFabrikant som importerar grålumppapp för tillverkning av takpapp.

papp även framställer asfaltpapp och således genom höjning av tullen på förstnämnda vara skulle kunna bli favoriserad i jämförelse med övriga tillverkare av asfaltpapp. Kommittén. Tillverkningen av grålumppapp kan sägas intaga en särställning inom vår pappersindustri därigenom att den icke arbetar med skogsindustriprodukter utan med annan och i stor utsträckning importerad råvara. Att industrin till följd härav kan ha ett visst handikapp i form av högre råvarukostnader än de utländska konkurrenterna synes icke osannolikt, men det är enligt kommitténs uppfattning icke motiverat att påverka den naturliga strukturen av vår pappersindustri genom kompensation härför i form av högre tull än för papper och papp i allmänhet. Även en tull av sistnämnda storlek skulle, till skillnad från vad fallet är med pappersområdet i stort, innebära en höjning av nuvarande tullskydd. Kommittén anser icke vad som anförts från förbrukarhåll böra hindra varje ändring i sådan riktning. Tydligt är emellertid att tullen på grålumppapp måste ses i samband bl. a. med tullen på asfaltpapp, beträffande vilket senare varuslag torde få hänvisas till vad som anföres därom i det följande under nr 48.07:11. Med beaktande av de olika producent- och konsumentintressen som här föreligger har kommittén funnit en tullsats av 3 % för grålumppapp och 4 % för asfaltpapp innebära en lämplig avvägning av tullskyddet. Förstnämnda tullsats bör gälla oavsett varans vikt per m 2 och således även för de tunnare kvaliteter som närmast bör betecknas grålumppapper. Reservation av herr Westerlind. Med hänvisning till vad jag anfört i det inledande allmänna avsnittet beträffande papper och papp föreslår jag tullfrihet för denna rubrik. Nr 48.02. Papper och papp, handgjorda Nuvarande tull Handeln Förslag

div. fri 5%

Enligt gällande taxa är tullen på papper och papp oberoende av framställningssättet. Från handelns sida har anförts att handgjort papper och papp får allt mindre betydelse och för närvarande icke torde vara av intresse för den svenska pappersindustrin. Tullskydd för dessa varor anses därför icke vara erforderligt. Bortsett från att konkurrens i vissa fall torde ifrågakomma mellan den handgjorda och den maskingjorda produkten kan det emellertid erbjuda svårigheter att tulltekniskt skilja mellan dessa artiklar. Kommittén har därför icke funnit tillräckliga skäl att undantaga hithörande varuslag från den föreslagna standardtullsatsen 5 % av värdet. Reservation av herr Westerlind. Med hänvisning till vad jag anfört i det inledande allmänna avsnittet beträffande papper och papp föreslår jag tullfrihet för denna rubrik. 364

Nr 48.03. Pergamentpapper och pergamentpapp, även imiterade, såsom smörpapper och pergamyn, i rullar eller ark Normaltull: smörpapper och pergamyn Nuvarande tull: pergamentpapper smörpapper pergamyn GATT: pergamentpapper Industrin: pergamentpapper annat Handeln: pergamentpapper Förslag

ca 6 % per kg per kg per kg

0:10 0:10 0:10

K .. K 9 a 10 % K ca 7 %

I 3,9 % I .. I 3,8 %

5% 5% 10 % fri 5%

P e r g a m e n t p a p p e r tillverkas ej inom landet; år 1953 importerades 1 014 ton med e t t v ä r d e av 2,6 m k r . Till denna position hänförligt imiterat pergamentp a p p e r (smörpapper och pergamyn) är d ä r e m o t en stor svensk exportvara. I fråga om det imiterade p e r g a m e n t p a p p e r e t torde icke föreligga någon omständighet av beskaffenhet a t t böra föranleda e t t frångående a v den föreslagna generella 5 % tullen. K o m m i t t é n h a r funnit övervägande skäl t a l a för a t t denna tullsats tillämpas j ä m v ä l för ä k t a pergamentpapper, även om tullen beträffande d e t t a varuslag i dagens läge n ä r m a s t får k a r a k t ä r av finanstull. Reservation av herr Westerlind. Såsom kommittémajoriteten framhåller tillverkas p e r g a m e n t p a p p e r ej inom landet, m e d a n det till denna position hänförliga smörpapperet och p e r g a m y n e t är en stor svensk exportvara. Därför h a r tullen k a r a k t ä r e n a v en — oavsiktlig — finanstull. D e t finns inga skäl a t t bibehålla en sådan s l u m p a r t a d finanstull. Nr 48.04. Papper och papp, bestående av två eller flera genom bindemedel förenade skikt, utan bestrykning eller impregnering, även med invändig förstärkning av annat material, i rullar eller ark Normaltull Nuvarande tull: papp papper Industrin Handeln Förslag

6 a 7% per kg per kg

0:10 K ca 13 % 0:18 K ca 15 % 10 % samma tull som vanligt papper 5%

I 2,9 % I 8,8 %

K o m m i t t é n h a r icke funnit anledning föreligga a t t h ä r a v v i k a från den generella tullsatsen 5 % a v v ä r d e t .

Reservation av herr Westerlind. M e d hänvisning till vad jag anfört i det inledande allmänna a v s n i t t e t beträffande p a p p e r och p a p p föreslår jag tullfrihet vid denna rubrik. Nr 48.05. Papper och papp, korrugerade, kräpperade, plisserade, mönsterpressade, mönsterpräglade eller perforerade, i rullar eller ark, klistrad vågpapp (wellpapp) härunder inbegripen Normaltull: vågpapp andra slag Nuvarande tull: vågpapp andra slag Industrin Handeln Förslag

ca 8 % ca G % per kg per kg

0: 08 0:18 10 % högst 5 % 5%

K 15 å 16 % K 9—24 %

I .. I 5,2 %

Enligt k o m m i t t é n s uppfattning föreligger icke någon anledning a t t avvika från den generella tullsatsen 5 % av värdet. Reservation av herr Westerlind. M e d hänvisning till vad jag anfört i det inledande allmänna a v s n i t t e t beträffande p a p p e r och p a p p föreslår jag tullfrihet vid denna rubrik. Nr 48.06. Papper och papp, linjerade eller rutade, i rullar eller ark Nuvarande tull Industrin Handeln Förslag

per kg

0:10—0: 20 10 % 5% 5%

I fråga om denna position k a n föreligga s a m m a anledning till avvikelse från den generella tullsatsen som beröres i det följande under nr 48.07:1. Av skäl som där anförts synes något u n d a n t a g dock icke v a r a p å k a l l a t u t a n tullsatsen bör fastställas till 5 % även vid den h ä r föreliggande rubriken. Reservation av herr Westerlind. M e d hänvisning till v a d jag anfört i det inled a n d e allmänna avsnittet beträffande p a p p e r och p a p p föreslår j a g tullfrihet vid denna rubrik. Nr 48.07. Papper och papp med bestrykning eller impregnering, i rullar eller ark, härunder inbegripna papper och papp, färgade eller marmorerade annorlunda än i massan eller försedda med tryck (icke hänförliga till kap. 49) I. Varuslag i allmänhet Normaltull Nuvarande tull: papp papper

9 a 10 % per kg per kg

0:10 0:20

K K

9 a 10 % ca 12 %

I I

3,5%

Industrin Handeln Förslag

10 % samma som annat papper 5%

Här kan föreligga den anledningen till avvikelse från den generella tullsatsen, att bearbetningen ibland utföres av fristående företag med inköpt papper. I den mån pappersfabrikanten utnyttjar sitt tullskydd, skulle detta innebära att den efterföljande bearbetningen finge ett skydd av endast 5 % av manufaktureringskostnaden, under det att normaltullsatserna beräknas på basis av 1 3 % manufaktureringsskydd. Oavsett vilket tullskyddsbehov som kan föreligga för själva bearbetningen, torde man emellertid kunna räkna med att papperstullen normalt icke utnyttjas, och om detta likväl undantagsvis skulle ske, riskerar man på grund av värdetullen knappast något negativt tullskydd för bearbetningen. På grund härav och med hänsyn till det icke minst ur tullteknisk synpunkt starka önskemålet om en såvitt möjligt enhetlig tullsats för allt papper och papp har kommittén funnit den generella tullsatsen 5 % böra tillämpas även här. Reservation av herr Westerlind. Med hänvisning till vad jag anfört i det inledande allmänna avsnittet beträffande papper och papp föreslår jag tullfrihet vid denna rubrik. II. Varor behandlade med bitumen eller asfalt eller bestrukna med grafit Normaltull Nuvarande tull: papp papper GATT: papp Industrin Handeln Förslag

ca 7 % per kg per kg

0:01 0:10

K ca 2 % K ca 13 %

I 1,0 % I

4% se texten oförändrad tull 4%

Industrin. För flertalet tillverkares räkning har påyrkats en tullsats av 6 % av värdet, varvid förutsatts att tullen på halvfabrikatet grålumppapp (se nr 48.01:11) skulle fastställas till den i GATT bundna nivån 4 % (yrkandet torde innebära ett nettotullskydd av 4 a 5 % av värdet). En större tillverkare har emellertid förklarat sig ha kommit så långt i rationaliseringshänseende, att han bör vara fullt konkurrenskraftig på världsmarknaden och därför icke anser sig behöva något tullskydd utöver det nu gällande; uttalandet har gjorts i samband med yrkande på oförändrad tull för grålumppapp (enligt kalkylmaterialet är nettotullskyddet för närvarande 1 a 2 % av värdet). Från annat håll åter har påyrkats en höjning av bruttotullsatsen till fem gånger nuvarande belopp med bibehållande av tullsatsen för grålumppapp (detta torde innebära ett nettotullskydd av ca 1 0 % av värdet). 367

Handeln. Från importörhåll har anförts att några andra utländska tillverkare av takpapp än de amerikanska icke torde kunna konkurrera med de svenska. Import av amerikansk takpapp anses vara av värde för att driva på rationaliseringen av de inhemska fabrikerna men icke utgöra något allvarligare konkurrenshot för dessa. Med nuvarande tullsatser säges priserna på amerikansk och svensk takpapp ligga ungefär lika. En höjning av tullen skulle därför göra import från USA omöjlig. Kommittén. Tillverkningen av asfaltpapp är till huvudsaklig del en från pappersindustrin fristående verksamhet, som baseras på importerad eller från inhemska producenter inköpt grålumppapp. Av vad som anförts beträffande sistnämnda varuslag (nr 48.01:11) torde framgå att man vid bedömandet av nettotullskyddets storlek i förevarande fall måste räkna med att tullskyddet för halvfabrikatet utnyttjas. Konkurrensförhållandena beträffande färdigvaran synes dock vara sådana att ett relativt obetydligt nettotullskydd är tillfyllest. Med beaktande av de olika producent- och konsumentintressen, som här föreligger, har kommittén, såsom anförts redan vid behandlingen av grålumppappen, funnit en tullsats av 3% för dylik papp och 4 % för den nu ifrågavarande asfalterade pappen innebära en lämplig avvägning av tullen (med dessa tullsatser torde netto tullskyddet komma att utgöra ca 3 % av värdet). Av praktiska skäl bör tullsatsen 4 % av värdet gälla för alla slag av papp och papper som behandlats med bitumen eller asfalt. Kommittén har vidare funnit denna tullsats lämplig för vara som bestrukits med grafit, en artikel som utgör imitation av skiffer och i viss mån kan anses ha samma karaktär som asfalttakpapp. Reservation av herr Westerlind. Med hänvisning till vad jag anfört i det inledande allmänna avsnittet beträffande papper och papp föreslår jag tullfrihet vid denna rubrik. Nr 48.08. Filterplattor av pappersmassa, även i förening med asbestfibrer Nuvarande tull Förslag

fri fri

Nr 48.09. Byggnadsplattor av pappersmassa, träfibrer eller andra vegetabiliska fibrer, även innehållande naturharts, konstharts eller liknande ämne som bindemedel Normaltull ca 7 % Nuvarande tull: lackerade etc per kg 0: 10 andra per kg 0:05 K ca 11 % I .. Industrin: lackerade etc per kg 0:10; min. 10 % andra per kg 0: 05; min. 10 % Förslag per kg 0:03 368

Statistiska uppgifter. Produktionen av träfiberplattor (wallboard) har efter kriget varit flera gånger så stor som före kriget. Exporten har ökats proportionsvis ännu mer, så att numera ungefär hälften av produktionen går på export; Sverige anses vara världens största exportör av detta varuslag. Såväl produktion som export är underkastade betydande fluktuationer. Importen är obetydlig och torde huvudsakligen avse specialkvaliteter. År 1952 uppgick produktionen till 230 000 ton (116 mkr), exporten till 105 000 ton (67 mkr) och importen till 2 ton (2 tkr). Industrin. Det framhålles att industrin sedan år 1950 utbyggts betydligt, varför man har stort intresse av att öka exporten. En utbyggnad av industrin har emellertid skett även i andra länder, och konkurrensen på exportmarknaderna är därför mycket hård. Någon utländsk konkurrens på den svenska marknaden har visserligen knappast förekommit sedan 1938, men i ett skärpt konkurrensläge kan det föreligga fara för import till underpris, vilket skulle kunna medföra att industrin icke får täckning för sina produktionskostnader. Man anser att en så låg tull som normaltullsatsen i ett dylikt läge skulle inbjuda närliggande produktionsländer att söka exploatera den svenska marknaden och att tullens utformning som enbart värdetull icke skulle innebära ett tillräckligt skydd. Kommittén. Industrin har med avseende på konkurrensförhållandena en ställning liknande den som intages av pappersindustrin. Liksom beträffande den sistnämnda industrins produkter finner kommittén det kunna ifrågasättas huruvida tullskydd över huvud taget kan anses erforderligt. Kommittén har dock av samma skäl som anförts beträffande papper och papp ansett sig böra förorda bibehållandet av en tull av ungefär samma storlek som för dessa varuslag. Med hänsyn till tullens syfte och varuslagets enhetliga karaktär har kommittén dock funnit lämpligt att tullen här även i fortsättningen utgår som vikttull. Kommittén föreslår i enlighet härmed en tullsats av 3 öre per kg, motsvarande ca 6 % av det genomsnittliga inhemska produktionspriset för åren 1951—1953. Reservation av herr Gustafsson. Med hänvisning till den svenska industrins dominerande ställning, vilken styrkes av ovan redovisade statistiska uppgifter, har jag icke funnit skäl att bibehålla någon del av det nuvarande tullskyddet, varför jag föreslår att dessa varuslag göres tullfria. Reservation av herr Westerlind. Vad jag tidigare framhållit om behovet av tullskydd för skogsindustrin i allmänhet gäller med speciell styrka om wallboard. Den svenska industrin har på detta fält en dominerande ställning, vilket styrkes av de redovisade statistiska uppgifterna. Jag kan icke finna det rimligt att såsom kommittémajoriteten förorda ett marknadsskydd enbart för att möta potentiella risker för ökad konkurrens. Tvärtom finns det mycket som talar för a t t ett skärpt medvetande om dessa risker skulle utgöra en hälsosam hämsko på tendenser till en alltför sangvinisk utbyggnad av industrin. Nackdelarna av 24. Tulltaxebetänkande. Del 11

en forcerad expansion av den svenska wallboardindustrin gav sig till känna för några år sedan, då en besvärande överkapacitet rådde för en tid. Utifrån dessa synpunkter har jag icke funnit skäl att bibehålla någon del av det nuvarande tullskyddet. Jag föreslår alltså, att de under rubriken fallande varuslagen göres tullfria. Papper och papp, tillskurna för bestämt ändamål; varor av papper eller papp1 Industrin. Från pappersvaruindustrins sida framhåller man, att i det stramare marknadsläge, som nu råder, tullskydd är av stort värde för många företag. Även om vissa skäl talar för en friare tullpolitik, måste man i dag beakta de på världsmarknaden rådande faktiska förhållandena. Den liberala tullpolitik som de svenska statsmakterna eftersträvar motsvaras tyvärr ej av samma frihandelsvänliga inställning inom andra länder. Detta gör ett tullskydd i varje fall för den svenska pappersvaruindustrins produkter absolut nödvändigt för att icke företag inom denna bransch skall lida förluster till följd av en utländsk konkurrens som man för närvarande bedömer komma att kraftigt tilltaga. Man medger dock att tullarna på vissa produkter är alltför höga och bör kunna reduceras. De särskilda synpunkter och argument som framförts beträffande vissa varuslag återges i det följande under de olika positionerna (nr 48.11, 48.14, 48.16, 48.18 och 48.20). Handeln. Från handelns sida har särskilt berörts skrivmaterielbranschen och framhållits att denna helt domineras av inhemska produkter. Den obetydliga import som förekommer avser huvudsakligen specialartiklar som icke tillverkas inom landet. Importen utgör icke någon allvarlig konkurrens för den svenska industrin, varför behovet av ett tullskydd på detta område anses kunna starkt ifrågasättas. Tullskyddet bör i varje fall ej överstiga 5 % av värdet. Kommittén. I fråga om här åsyftade artiklar har den inhemska produktionen i stort sett en lika dominerande ställning på hemmamarknaden som när det gäller de obearbetade halvfabrikaten papper och papp. Detta belyses av följande siffror för importens storlek i förhållande till produktionen beträffande varuslag där statistiken möjliggör en sådan jämförelse2: tapeter 3,4% (3,6%), kuvert 0 , 3 % (0,6%), papeterier 1,6% (4,8%), säckar och påsar 0,0% (0,0%), kontors- och skrivböcker, samlingspärmar o. dyl. (0,7 % ) . Liksom beträffande pappersindustrin torde förhållandet väsentligen ha sin grund i andra omständigheter än tullen. Denna är visserligen genomsnittligt sett hög, på vissa punkter exceptionellt hög, men den är mycket ojämn, och någon större importkonkurrens spåras i allmänhet icke heller på sådana punkter, där tullskyddet är av måttlig höjd (t. ex. kuvert och papeterier). Att de höga incidenser som i vissa fall 1

De allmänna synpunkter som här till en början anföres avser icke de mera kemisk-tekniskt betonade tillverkningar som är upptagna i nr 48.12—48.13. 2 Uppgifterna gäller år 1952, siffrorna inom parentes avser värdet, de övriga siffrorna kvantiteten.

u t r ä k n a t s p å det erhållna kalkylmaterialet (se t. ex. nr 48.16) ä r r e n t nominella och icke k a n tillnärmelsevis u t n y t t j a s torde u t a n vidare stå klart. E n reduktion av tullsatserna till exempelvis normalnivån h a r därför icke den revolutionerande innebörd som en jämförelse mellan tullsatsernas storlek i vissa fall kan ge sken av. Enligt k o m m i t t é n s u p p f a t t n i n g finnes icke någon anledning varför pappersvaruindustrin skulle h a starkare tullskydd än svensk industri i allmänhet. N o r maltullsatsen för ifrågavarande p r o d u k t e r k a n variera ganska avsevärt m e n håller sig i a l l m ä n h e t omkring 1 0 % . I denna siffra ingår kompensation för tullen på papper och p a p p , vilken emellertid k n a p p a s t kan förutsättas u t n y t t j a d u n d e r normala förhållanden. M e d h ä n s y n därtill och i b e t r a k t a n d e j ä m v ä l av den ställning industrin förvärvat på den svenska m a r k n a d e n h a r k o m m i t t é n ansett en viss j ä m k n i n g n e d å t v a r a motiverad. I den m å n icke särskilda skäl talar för en annan tullsats föreslår k o m m i t t é n därför beträffande h ä r avsedda artiklar en tullsats a v 8 % a v v ä r d e t . Nr 48.10. Cigarrettpapper, tillskuret, även i häften; cigarretthylsor Nuvarande tull di v GATT: vissa slag 5% Förslag 5% H i t hänföres icke b l o t t cigarrettpapper i detaljförpackningar för personligt begagnande u t a n även och framför allt p a p p e r i rullar för cigarrettmaskiner. D e n bearbetning som nedlagts på sistnämnda vara är så ringa a t t skäl icke föreligger a t t å s ä t t a v a r a n högre tull än p a p p e r i allmänhet eller 5 % av v ä r d e t A n d r a h i t h ö r a n d e varuslag är icke av den betydelse a t t någon särbehandling av d e s a m m a k a n anses påkallad. Reservation av herr Westerlind. M e d hänvisning till vad jag anfört i det inled a n d e allmänna a v s n i t t e t beträffande p a p p e r och p a p p föreslår j a g tullfrihet vid denna rubrik. Nr 48.11. Tapeter (linkrustatapeter, tapethårder och tapetfriser härunder inbegripna); fönsterpapper Normaltull Nuvarande tull: bottentapeter m. m andra slag Industrin Förslag Statistiska uppgifter. går a v tabell 50.

ca 11 % per kg per kg

0: 50 0:20 20 % 10 %

K 21 å 22 % K ..

I 14,7 % I 7,8 %

I m p o r t , produktion och export av t a p e t e r m. m. fram-

Industrin. I n d u s t r i n åberopar till stöd för sitt y r k a n d e den påvisade ökningen a v t a p e t i m p o r t e n . D e n n a h a r v ä c k t oro, i synnerhet som exporten g å t t tillbaka, 371

Tabell 50. Tapeter ra. ra. Export

Produktion

Import År

1936/38

ton

mkr

ton

mkr

ton

mkr

0,3

4 575

7,1 13,2 16,5 18,1 18,1

0,4

1,4

0,3

5 451

0,5

5 585

0,6

4 983

1,0

5 279

1,2

0,8

bl. a. på grund av konkurrens från Västtyskland. Man hänvisar vidare till andra länders högre tapettullar samt till den nedgång i tullskyddet som penningvärdesförsämringen inneburit. Kommittén. Även om den påvisade ökningen av importen icke nämnvärt förändrar bilden av den inhemska produktionens dominerande ställning, torde här vara ett av de områden där den utländska konkurrensen har lättast att göra sig gällande. Med hänsyn därtill och då normaltullsatsen ligger relativt högt har kommittén ansett det motiverat att här sätta tullen något över den föreslagna standardtullsatsen och funnit sig böra förorda en tull av 10 % av värdet. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Den inhemska produktionens dominerande ställning framgår av de statistiska uppgifterna över import, produktion och export. Bärande skäl för att sätta tullskyddet så högt, som kommittémajoriteten föreslår, kan vi icke anse föreligga. Enligt vår uppfattning uppnår man ett rimligt tullskydd med en tullsats av 5 %. Nr 48.12. Golvbeläggningsmaterial med botlen av papper eller papp, med eller utan linoleummassa, även tillskuret Normaltvll Nuvarande tull GATT Industrin Förslag

per kg

9 ä 10 % 0:25 25% 20 % 10%

K ca 21 %

I

..

Industrin. Från industrins sida har det framställda yrkandet främst motiverats med högre råvarupriser här i landet. Importen uppgives hittills ha varit relativt liten, sammanhängande med den från svensk sida förda prispolitiken samt med det förhållandet att den svenska smaken avviker från smaken i andra länder, vilket gör det nödvändigt att upplägga särskilda färgställningar för vårt land. Man befarar emellertid en kraftig exportoffensiv från utlandet, sedan produktionen där numera växt ikapp konsumtionen. Slutligen framhålles att tullarna i utlandet ligger på en högre nivå. 372

Kommittén. Bärande skäl att konservera det nuvarande höga tullskyddet torde icke föreligga. Tullen bör enligt kommitténs uppfattning fastställas till 10 % av värdet, vilket överensstämmer med normaltullsatsen och den för konkurrentvaran linoleum (nr 59.10) föreslagna tullen. Framhållas må att råvaran är grålumppapp, beträffande vilken tullskyddet sannolikt helt utnyttjas. Man har därför icke här samma anledning att jämka normaltullsatsen nedåt som när det gäller artiklar av vanlig papp eller papper. Reservation av herr Westerlind. Med hänvisning till vad som anförts i mitt uttalande i det inledande allmänna avsnittet beträffande papper och papp föreslår jag en tullsats av 5 % vid denna rubrik. Reservation av herr Gustafsson, Jag instämmer i herr Westerlinds yrkande om en tullsats av 5 % . Nr 48.13. Karbonpapper, stenciler och övertryckspapper, tillskurna, även förpackade i askar Normaltull Nuvarande tull: karbonpapper stenciler övertryckspapper Industrin Handeln Förslag

ca 11 % per kg per kg per kg

0:20 0:75 0: 20 20 % 5% g%

K ca 1 % K 6 å 7%

I 1,0 % I ..

Industrin. Från industrins sida har framhållits att man rationaliserat tillverkningen för att hålla den utländska konkurrensen stången och noterar priser som internationellt sett måste betecknas som synnerligen låga. Trots detta har den stigande svenska konsumtionen i hög grad täckts genom import. Härtill har bidragit att tullskyddet på grund av sin konstruktion som vikttull så gott som helt förlorat sin betydelse. Det uppgives emellertid även att de utländska tillverkarna genom ett speciellt distributionssystem erövrat en del av marknaden från de svenska fabrikerna. Handeln. Från handelns sida har man ansett de svenska fabrikerna konkurrensdugliga redan vid nuvarande tullskydd. En tullsats av 5 % anses därför fullt tillräcklig och en ytterligare höjning skulle endast öka kostnaderna för konsumenterna. Kommittén. Någon anledning att överskrida normaltullsatsen torde icke föreligga, utan det får tvärtom anses motiverat att stanna vid en något lägre siffra, eftersom det nuvarande tullskyddet ligger på en avsevärt lägre nivå. Ehuru tillverkningen av hithörande varor måhända närmast får anses ha karaktär av kemisk-teknisk industri, har kommittén funnit den för pappersvaruindu373

strins p r o d u k t e r föreslagna standardtullsatsen 8% innebära en lämplig avvägning av tullen.

av värdet även i d e t t a fall

Reservation av herrar Gustafsson och Wcsterlind. Någon anledning a t t vidtaga en så kraftig höjning av den n u v a r a n d e tullen som den av k o m m i t t é m a j o r i t e t e n föreslagna anser vi icke föreligga. E t t fullt tillfredsställande tullskydd anser vi å v ä g a b r a g t genom en tullsats av 5 % . Nr 48.14. Brevpapper i block, kuvert, kortbrev, brevkort (utan bild) och korrespondenskort; ävensom papeterier Normaltull Nuvarande tull: brevpapper i block brevkort kuvert papeterier GATT: kuvert med utvändigt tryck Industrin Handeln Förslag

ca 10 % per kg per kg per kg per kg

0:50—1:50 0: 50—0: 75 0: 30—0:50 0:60

K 28 å 29 %

I

..

K 12 å 13 % K ca 13 %

I 6,4 % I 6,2 %

15 % 10 % 5% 8%

Industrin. I n d u s t r i n förklarar sig h ä r k u n n a acceptera en tullsats av 10 % , dock u n d e r förutsättning a t t m o t s v a r a n d e tullsats erhålles i länder till vilka vi exporterar, enär den eljest skulle k o m m a i ett sämre läge än sina utländska konkurrenter. Handeln. F r å n handelns sida framhålles, a t t importen huvudsakligen avser kompletteringsköp av artiklar som ej tillverkas inom landet, varför en tullsats a v 5 % anses tillräcklig. Kommittén. Enligt k o m m i t t é n s uppfattning finnes h ä r icke anledning till avvikelse från den tidigare föreslagna standardtullsatsen 8 % a v värdet. Reservation av herr Westerlind. M e d hänvisning till vad jag anfört i det inled a n d e allmänna a v s n i t t e t beträffande p a p p e r och p a p p föreslår jag en tull av 5 % vid d e n n a rubrik. Nr 48.15. Annat papper och annan papp, tillskurna för bestämt ändamål Normaltull Nuvarande tull GATT: klisterremsor Industrin Handeln Förslag

ca 8 % div. 10 % se texten 5% 5%

K

4—74 %

I

..

Industrin. F r å n pappersvaruindustrins sida h a r m a n förklarat sig anse, a t t tullen i princip skulle k u n n a vara d e n s a m m a som vid nr 48.14, men med hänsyn till r å d a n d e utländska konkurrens hemställes om bibehållande av den n u v a r a n d e tullnivån, vilken på basis av kalkyl för e t t enda varuslag (kollegieboxblad) ber ä k n a t s m o t s v a r a 14 % av v ä r d e t . Handeln. F r å n handelns sida framföres det generella y r k a n d e t om en tull av 5 % u t a n n ä r m a r e argumentering beträffande denna position. Kommittén. D e n n a rubrik o m f a t t a r p a p p e r (papp) i rullar av högst 15 cm bredd eller i rätvinkliga ark som icke har någon sida överstigande 50 cm eller i stycken av a n n a n än rätvinklig form, allt under förutsättning a t t artiklarna fortfarande mera h a r k a r a k t ä r av p a p p e r (papp) än av egentliga pappersvaror, vilka senare i den m å n de ej är särskilt n ä m n d a hänföres till n r 48.21. H i t går bl. a. skrivpapper i ark (även viket) samt t o a l e t t p a p p e r i rullar eller b u n t a r , medan exempelvis servetter och n ä s d u k a r av p a p p e r anses falla u n d e r nr 48.21. D e t är således i a l l m ä n h e t fråga om en m y c k e t enkel bearbetning, och normaltullsatsen överstiger i regel föga siffran för det obearbetade p a p p e r e t . Enligt n u v a r a n d e bestämmelser tulltaxeras också h i t h ö r a n d e varor i stor utsträckning såsom papper. K o m m i t t é n h a r funnit det icke v a r a m o t i v e r a t a t t h ä r föreslå högre tullsats än för p a p p e r och p a p p i allmänhet eller 5 % a v värdet. Reservation av herr Westerlind. M e d hänvisning till vad jag anfört i det inled a n d e allmänna a v s n i t t e t beträffande p a p p e r och p a p p föreslår jag tullfrihet vid d e n n a rubrik. Nr 48.16. Kartonger, säckar, påsar och andra förpackningar av papper eller papp Normaltull Nuvarande tull: säckar och påsar wellpappkartonger andra kartonger Industrin Förslag

7å8% per kg per kg per kg

0: 30—0: 50 0:08 0:50—1: 50 25 % 8%

K 25—134 % K 9 å l 0 % K 47—240 %

I

.. I . . I ..

Statistiska uppgifter. D e n svenska pappersemballageindustrin h a r under sen a r e år u n d e r g å t t en m y c k e t kraftig expansion; p r o d u k t i o n s v ä r d e t torde röra sig om ungefär 7 ä 8 gånger förkrigssiffran (år 1952: kartonger 139 mkr; säckar och påsar 84 m k r ) . I m p o r t e n h a r icke ö k a t på långt n ä r i s a m m a proportion och u p p g å r endast till någon procent a v produktionen s a m t överträffas betydligt a v exporten. Industrin. I n d u s t r i n framhåller a t t en tillämpning av normaltullsatsen skulle innebära en m y c k e t stor sänkning a v n u v a r a n d e tullskydd, vilket i dagens läge 375

icke anses v ä l b e t ä n k t u t a n befaras k o m m a a t t vålla industrin stora svårigheter. Å a n d r a sidan erkänner m a n a t t det icke k a n anses lämpligt med en så hög tullsats som den n u v a r a n d e och är därför villig a t t acceptera en sänkning men anser sig icke k u n n a gå lägre än till 25 % . Kommittén. F r å g a n om n u v a r a n d e tullnivå och innebörden av en s ä n k n i n g av d e n s a m m a h a r b e h a n d l a t s i det inledande allmänna avsnittet (sid. 360 f.) K o m m i t t é n h a r icke funnit skäl föreligga a t t beträffande nu ifrågavarande a r t i k lar avvika från den s t a n d a r d t u l l s a t s som d ä r föreslagits. Reservation av herr Westerlind. M e d hänvisning till vad jag anfört i det inledande allmänna avsnittet beträffande p a p p e r och p a p p föreslår jag en tull av 5 % . Nr 48.17. För kontor och butiker avsedda förvaringskartonger och liknande artiklar av papper eller papp Nuvarande Förslag

tull

per kg

0:50—1:50 8%

D å någon anledning till avvikelse från pappersvaruindustrins s t a n d a r d t u l l s a t s icke ansetts v a r a för h a n d e n föreslår k o m m i t t é n a t t tullen fastställes till 8 % av värdet. Reservation av herr Westerlind. M e d hänvisning till vad jag anfört i det inledande allmänna avsnittet beträffande p a p p e r och p a p p föreslår jag en tull av 5 % . Nr 48.18. Kontorsböcker, skriv- och anteckningsböcker, anteckningsblock, orderböcker, kassablock o. dyl., skrivunderlägg och samlingspärmar samt andra artiklar av papper eller papp för skolor, kontor e. dyl.; album för prover eller samlingar samt bokomslag av papper eller papp Normaltull: skrivböcker övriga artiklar Nuvarande tull: skrivböcker övriga artiklar Industrin Handeln Förslag

ca 9 % ca 11 % per kg

0:30—0:50 div. 20 % 5% 8%

K 21 ä 22 % K 1—33 %

I I

.. ..

Industrin. F r å n industrins sida framhålles liksom beträffande nr 48.16. a t t normaltullsatsen skulle innebära en b e t y d a n d e sänkning av n u v a r a n d e tullnivå, vilket säges k o m m a a t t vålla industrin stora svårigheter. Vad särskilt beträffar skrivböcker för skolbruk uppger m a n , a t t vissa a n d r a länder erbjuder dylika varor till priser som ligger 20—25 % u n d e r de svenska tillverkarnas, varför

dessa h a r svårt a t t h ä v d a sig på e x p o r t m a r k n a d e r n a . Skulle dessutom den svenska m a r k n a d e n u n d a n d r a g a s den inhemska produktionen bleve m a n tvungen nedlägga skrivbokstillverkningen. Kommittén. Enligt k o m m i t t é n s uppfattning föreligger icke tillräckliga skäl a t t avvika från den för pappersvaruindustrin föreslagna standardtullsatsen 8 % a v värdet. Reservation av herr Westerlind. M e d hänvisning till vad jag anfört i det inledande allmänna a v s n i t t e t beträffande p a p p e r och p a p p föreslår jag en tull av 5 % . Nr 48.19. Etiketter av papper eller papp, med eller utan tryck, även gummerade Normaltull Nuvarande tull Förslag

per kg

ca 9 % 0: 50—0: 75 8%

K ca 12 %

I 3,4 %

Anledning h a r icke ansetts föreligga a t t avvika från standardtullsatsen. Reservation av herr Westerlind. M e d hänvisning till v a d jag anfört i det inledande allmänna a v s n i t t e t beträffande p a p p e r och p a p p föreslår jag en tull av 5 % . Nr 48.20. Bobiner, spolpipor och liknande artiklar av papper eller papp, även perforerade eller härdade, för spinnerier eller väverier; cylindriska inlägg för vävnader eller papper Normaltull Nuvarande tull Industrin Förslag

per kg

ca 1 2 % 0:16 20% 10%

K 4 å 5%

I 3,5 %

Statistiska uppgifter. framgår av tabell 5 1 .

I m p o r t , produktion och export av bobiner och spolpipor

Tabell 51. Bobiner

spolpipor.

och

Im Dort

Produktion

Export

Är

1936/38 1950 1951 1952 1953

ton

tkr

ton

tkr

ton

tkr

128 41 <>9 68 63

165 248 498 353 287

357 745

317 3 231 4 029 2 274 2 270

100 322 235 156 212

97 1 127 1144 866 603

Industrin. Man anser en tullhöjning ytterst angelägen och framhåller bl. a. att de höga tullarna utomlands försvårat exporten. Tullskydd av den storlek som begärts säges vara det lägsta som skulle möjliggöra rationell tillverkning. Kommittén. Beträffande dessa varuslag synes, till skillnad från vad eljest i allmänhet är fallet på förevarande område, en stark utländsk konkurrens göra sig gällande. Då vidare normaltullsatsen ligger på en högre nivå än för många andra varor av papper eller papp är det enligt kommitténs uppfattning befogat med en något högre tull än standardtullsatsen 8 % . Kommittén har funnit tullen lämpligen böra fastställas till 10 % av värdet. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Då varje fördyring av här ifrågavarande varuslag medför ökade kostnader för den svenska textilindustrin och då några vägande skäl ej anförts av majoriteten för en höjning av nuvarande tull, föreslår vi att densamma fastställes till 5 %. Nr 48.21. Andra varor av pappersmassa, papper, papp eller cellulosavadd Nuvarande tull Förslag

div. 8%

Till denna position kommer att hänföras varuslag av ganska skiftande beskaffenhet, men någon anledning att avvika från standardtullsatsen torde icke föreligga. Reservation av herr Westerlind. Med hänvisning till vad jag anfört i det inledande allmänna avsnittet beträffande papper och papp föreslår jag en tull av 5 % vid denna rubrik. Kap. 49. Tryckalster,

handskrifter

och

ritningar

Allmänna synpunkter Framställning av tryckalster är en verksamhet som influeras av speciella faktorer av stor betydelse för bedömande av möjligheterna till utländsk konkurrens. Till en början må framhållas att tryckerinäringen på grund av språkförhållandena till väsentlig del är undandragen konkurrens från den utländska industrins vanliga produktion av tryckalster på respektive lands eget språk. I fråga om tryckning av svensk text är vidare språket rent tekniskt sett ett avsevärt handikapp för utlänningen, och detta gäller även och icke minst beträffande arbeten som utföres på individuell beställning av kunderna. I många fall fordras vidare en nära kontakt mellan tryckeri och beställare, exempelvis för planering och korrekturläsning, vilken endast med svårighet kan etableras om tryckeriet är beläget i utlandet. Även frånsett detta torde ofta nationella särdrag i fråga om produkternas utförande innebära en viss begränsning av konkurrensen. I nu berörda förhållanden ligger uppenbarligen ett naturligt skydd för den inhemska 378

tryckerinäringen, även om d e t t a naturligtvis k a n göra sig m e r eller mindre s t a r k t gällande beträffande olika slag av tryckalster. I fråga om vissa artiklar kan man över h u v u d t a g e t k n a p p a s t t ä n k a sig någon utländsk konkurrens, under det a t t a n d r a artiklar i d e t t a hänsende icke skiljer sig n ä m n v ä r t från industriprodukter i allmänhet. F r a m h å l l a s må även a t t i den m å n e t t tullskyddsintresse kan föreligga står h ä r e m o t beträffande m å n g a artiklar ö n s k v ä r d h e t e n a v a t t u n d e r l ä t t a u t b y t e t av tryckalster av litterär, vetenskaplig eller eljest kulturell k a r a k t ä r . I överensstämmelse med här anförda s y n p u n k t e r medger den n u v a r a n de t a x a n tullfrihet för böcker och tidskrifter s a m t vissa a n d r a tryckalster, trots a t t tryckcrinäringens r å v a r o r är tullbelagda, medan tull stadgas för vissa artiklar som mera h a r k a r a k t ä r av vanliga industriprodukter såsom dekalkomanier och vykort. D e t synes naturligt a t t en sådan distinktion bibehålles även i den k o m m a n d e tulltaxan, ehuru gränsdragningen mellan den tullfria och den tullbelagda sektorn givetvis k a n bli föremål för jämkningar. Nr 4 9 . 0 1 . Böcker, broschyrer och liknande tryckalster (även bestående av endast ett blad) Nr 49.02. Tidningar och tidskrifter, även illustrerade Nr 49.03. För barn avsedda bilder-, rit- och målarböcker, häftade eller bundna Nr 49.04. Musiknoter, tryckta eller handskrivna, även i form av böcker, med eller utan bilder Nr 49.05. Kartor, alla slag, tryckta på papper eller annat material, atlaser, väggkartor och topografiska kartor härunder inbegripna Nr 49.06. Byggnads- och maskinritningar samt andra ritningar och teckningar för tekniska eller liknande ändamål ävensom kopior därav; handskrifter och maskinskrivna texter -Nuvarande tull Förslag

fri fri

Nr 49.07. Frimärken, beläggningsstämplar o. dyl., icke makulerade, gångbara här i landet; stämpelpapper, sedlar, aktier, obligationer och andra liknande värdehandlingar; checkhäften Nuvarande tull: värdehandlingar med namnteckning (även faksimiltryck) andra per kg Förslag

fri 0: 75—1: 00 fri

Dessa artiklar utgör k n a p p a s t handelsvaror i egentlig mening och torde utan olägenhet k u n n a göras tullfria även i den m å n så icke redan är fallet. Nr 49.08. Dekalkomanier, alla slag Normaltull Nuvarande tull Industrin Förslag

per kg

ca 14 % 1:00 15 % 8%

K ca 4 %

I

..

Industrin. F r å n industrins sida framhålles a t t tillverkare inom l a n d e t v i d flera tillfällen p å t a l a t den starka konkurrensen från vissa f r ä m m a n d e länder. P å grund av de i dessa länder r å d a n d e låga arbetslönerna k a n de u t l ä n d s k a agent e r n a offerera sina p r o d u k t e r till m y c k e t låga priser. D e n n u v a r a n d e tullen a n s e s vara exceptionellt låg och l ä m n a r »intet som helst skydd» för den i n h e m s k a industrin. Kommittén. Dekalkomanier torde få anses tillhöra de slag a v tryckalster, b e träffande vilka utländsk konkurrens h a r relativt l ä t t a t t göra sig gällande. T u l l skyddet torde därför böra bibehållas, och en viss höjning synes m o t i v e r a d . E n höjning ä n d a till normaltullsatscn h a r dock icke ansetts böra ifrågakomma, u t a n den för pappersvaror i allmänhet (kap. 48) föreslagna tullen 8 % a v värdet, har befunnits lämplig även här. Reservation av herr Westerlind. M e d s a m m a motivering som jag anfört för pappersvaror under k a p . 48 bör denna position å s ä t t a s en tullsats a v 5 % . Nr 49.09. B r e v k o r t , födelsedagskort, j u l k o r t och a n d r a l i k n a n d e k o r t , försedda m e d bild, o b e r o e n d e av framställningsmetod, m e d eller u t a n utstyrsel Nuvarande tull Handeln Förslag

per kg

1:00 5% 8%

K

..

I 5,7 %-

I fråga om artiklar vilka såsom de här föreliggande väsentligen k a r a k t e r i s e r a s såsom bildtryck torde konkurrensmöjligheterna från u t l a n d e t s sida få anses större än beträffande varor med k a r a k t ä r av bokstavstryck. A r t i k l a r n a i fråga är också för n ä r v a r a n d e tullbelagda, och de torde fortfarande b ö r a hänföras till den tullbelagda sektorn av tryckalster. Tullsatsen bör enligt k o m m i t t é n s u p p fattning liksom vid föregående rubrik b e s t ä m m a s till s a m m a siffra som för pappersvaror i allmänhet eller 8 % av v ä r d e t . Reservation av herr Westerlind. I konsekvens med s t å n d p u n k t e n u n d e r föregående position och under m o t s v a r a n d e positioner i papperskapitlet föreslår j a g här en tullsats av 5 % . Nr 49.10. A l m a n a c k o r , alla slag, av p a p p e r eller p a p p , a l m a n a c k s b l o c k h ä r u n d e r inbegripna Nuvarande tull: med bild andra: med svensk text andra Förslag

per kg

1: 00

per kg

0: 75 fri fri

Almanackor torde i allmänhet ha ringa betydelse som internationell handelsvara. E n icke alldeles obetydlig import ägde dock före kriget r u m a v en speciell

artikel, nämligen almanacksblock med utländsk text, vilka i regel torde ha varit avsedda att utdelas gratis såsom reklam artiklar. Dylika blockalmanackor på främmande språk är för närvarande fria från tull, men yrkanden har vid vissa tillfällen framställts om tullbeläggning av desamma, varvid bl. a. framhållits att importen inkräktade på vetenskapsakademiens privilegium att utgiva almanackor. Från vetenskapsakademiens sida har man emellertid ansett importen böra förhindras genom importförbud och bestämt motsatt sig införande av tull, enär detta i viss mån skulle kunna betraktas som en legalisering av importen. Det torde icke ankomma på tulltaxekommittén att taga befattning med frågan om iakttagande av vetenskapsakademiens almanacksprivilegium, och kommittén har icke funnit anledning föreslå ändring av nu gällande tullfrihet för almanackor med utländsk text. Vad beträffar almanackor med svensk text, vilka i händelse av import för närvarande är tullbelagda, torde almanacksprivilegiet hindra verklig konkurrens från utlandet. Även frånsett detta synes knappast föreligga större anledning till tull på almanackor än på vanliga böcker. En särställning intages i viss mån av s. k. evighetsalmanackor (med omflyttbara blad), vilka icke beröres av almanacksprivilegiet, men denna artikel torde icke vara av sådan betydelse, att en särbehandling av densamma kan anses påkallad. Kommittén har funnit övervägande skäl tala för att tullfrihet stadgas för här ifrågavarande rubrik i dess helhet. Nr 49.11. Andra tryckalster, bilder, planscher och fotografier härunder inbegripna Nuvarande tull: bilder, planscher och fotografier . . . . per kg kataloger, affärscirkulär och annat ej särskilt nämnt merkantilt tryck med svensk text per kg andra slag Förslag

1: 00 0: 75 fri fri

Förevarande position omfattar i huvudsak dels vissa artiklar med bildtryck, dels annat tryck av merkantil karaktär (t. ex. kataloger, affärscirkulär o. dyl.). För närvarande är bildtryck samt merkantilt tryck med svensk text belagt med tull, under det att tullfrihet åtnjutes för merkantilt tryck med utländsk text. Beträffande artiklar med bildtryck är emellertid att märka, att de varuslag beträffande vilka konkurrensen torde ha lättast att göra sig gällande, nämligen dekalkomanier samt vykort och liknande artiklar, hänföres till nr 49.08 resp. 49.09 med föreslagen tull av 8 % av värdet. För de tryckalster med bildtryck som kommer att hänföras till förevarande position torde icke föreligga lika stort behov av tullskydd. Framhållas må att den nuvarande tulltaxans rubrik för »bilder», statistiskt nr 888, vid vilken år 1953 redovisades en import av 3,5 381

mkr, till väsentlig del innefattar artiklar som blir hänförliga till andra rubriker i den nya tulltaxan. I fråga om merkantilt tryck med svensk text infördes den nuvarande tullen på förslag av 1906 års tulltaxekommitté med den motiveringen att den svenska tryckerinäringen led avsevärt intrång genom utländsk konkurrens i dylikt tryck. Det förefaller tveksamt huruvida konkurrensförhållandena numera är sådana att de kan anses motivera ett tullskydd. Några exakt jämförbara uppgifter rörande import och produktion står visserligen icke att erhålla, men det föreliggande materialet tyder på att importen under statistiskt nr 890, omfattande merkantilt tryck med svensk text ävensom vissa andra tullbelagda tryckalster, vilken år 1953 uppgick till 0,9 mkr, utgör högst någon procent av den inhemska tillverkningen av motsvarande varuslag. Av de till nämnda statistiska nummer nu hänförliga varuslagen blir de artiklar, på vilka trycket är av mera underordnad betydelse (exempelvis fakturablanketter o. dyl.), d. v. s. de artiklar beträffande vilka utländsk konkurrens närmast kan ifrågakomma, icke hänförliga till förevarande nummer utan till (tullbelagda) rubriker inom kap. 48. Tillräckliga skäl synes icke föreligga att bibehålla tullskyddet för de artiklar som kommer att falla under nu ifrågavarande nummer. Även om några allvarligare olägenheter icke kan anses förenade med en tullbeläggning av desamma, medför den betydande tulltekniska problem samt utgör ofta ett irritationsmoment för trafiken. På grund av vad sålunda anförts föreslår kommittén, som icke funnit anledning ifrågasätta någon ändring av gällande tullfrihet för merkantilt tryck med utländsk text, att tullfrihet stadgas för denna rubrik i dess helhet.

AVDELNING

XI

Textilvaror

Kap. 50—60.

Textilvaror

i allmänhet

(exkl.

konfektion)

Textilindustrin i egentlig mening omfattar tillverkning av garn, vävnader och trikåvaror. Av dessa produkter hänföres garn samt vävnader i allmänhet, allt efter textilmaterialets beskaffenhet, till något av kap. 50—57, vissa speciella slag av vävnader, oavsett materialet, till kap. 58 eller 59 samt trikåvaror av samtliga textilmaterial till kap. 60. Statistiska uppgifter. Till belysande av importens, produktionens och exportens storlek och utveckling på textilområdet hänvisas till tabell 52. Tabell 52. Garn, vävnader och trikå. Import

Produktion

Export

År ton

mkr

ton

mkr

ton

mkr

11851 14911 16 098 8211 12 497

64,4 221,3 2*3,3 152,8 226,7

62 055 74 824 76 317 66 163 71345

150,2 489,5 669,5 529,2 537,9

1702 3 353 1379 1410 1081

23,0 15,7 13,3 9,6

20 980 29 779 40013 21 106 28 667

98,5 422,9 666,5 342,0 463,8

43 971 57 439 58 132 50 283 55 344

256,0 827,0 1 006,2 802,5 890,6

1926 3 448 3 871 3 687

14,2 23,6 50,0 60,5 46,1

1068 753 1123 640 1500

14,5 66,4 94,7 61,6 110,1

7 164 7 883 8177 6 286 7 492

87,1 247,4 299,2 251,4 293,9

56 182 88 84 61

1,2 8,8 6,4 5,6 3,9

Garn m. m. 1936/38 1950 1951 1952 1953

4,6

Vävnader, band vi. m. 1936/38 1950 1951 1952 1953

Trikå 1936/38 1950 1951

1952 1953

Industrin. Från industrins sida framhålles att produktionen under förkrigstiden stabiliserades på en nivå motsvarande 75—80% av marknadens försörjning med textilvaror. Sysselsättningen var under 1920- och 1930-talen den högsta och jämnaste inom den svenska industrin. Det i och för sig låga tullskydd, som då bestämde textilindustrins marknadsandel och produktionsförutsättningar, har emellertid nu vittrat ner, vilket är ägnat att medföra betydande påfrestningar för industrin. En annan omständighet som försämrar den svenska industrins konkurrensläge gentemot utlandet är, att de textilexporterande länderna på senare år mist betydande delar av sina traditionella marknader, varför de nu i vårt land söker avsättning för sin överdimensionerade produktion. Trycket på den svenska textilmarknaden har på grund härav blivit allt hårdare. Resultatet har blivit en avsevärd försämring av textilindustrins räntabilitet, och industrin har på basis av statistiska centralbyråns vinstundersökningar beräknat, att den egentliga textilindustrins samlade förluster under åren 1950 och 1951 uppgick till 70 milj. kronor om året och under år 1952 ökat till minst 140 milj. kronor. Med tanke på att det här är fråga om en effektiv industribransch med väl rationaliserad tillverkning anses förlustens storlek anmärkningsvärd. En fortsättning av nuvarande tillstånd skulle, framhåller industrin, leda till nedläggande av ett stort antal textilföretag, något som ur det allmännas synpunkt icke kan vara lämpligt. Textilindustrin har visat sig oumbärlig ur såväl beredskaps- som försörjningssynpunkt. Fasta anläggningar till betydande värden skulle bli praktiskt taget outnyttjade. Den geografiska koncentrationen och den stora andelen kvinnlig arbetskraft ger textil- och konfektionsindustrin en särprägel, som åstadkommer speciella svårigheter vid sysselsättningsrubbningar. Man anser det icke vara någon mening med att fixera en sådan tullnivå att industrin visserligen nödtorftigt kan leva kvar men under stigande ekonomiska svårigheter och fortgående utarmning av de produktiva resurserna. Tillämpning av normal tullnivån skulle enligt industrins uppfattning leda till ett sådant resultat. En riktigare avvägning vore att tullskyddet återställdes i paritet med förkrigsnivån och därmed något närmare konkurrentländernas tullnivå. Förkrigsnivån möjliggjorde nämligen en hög och jämn sysselsättning utan att därigenom en livlig och stimulerande konkurrens med importen hindrades. Emellertid accepterar man den tullnivå som representeras av de i GATT gjorda bindningarna, ehuru denna av handelspolitiska skäl pressats under såväl förkrigsnivån som utlandets nuvarande nivå. E t t tullskydd av GATT-nivåns storlek skulle verksamt bidraga till en svensk produktion i tillräckligt långa serier och därmed till en sänkning av kostnaderna per varuenhet. Genom rationellare kapacitetsutnyttjande skulle man ernå bättre täckning för de fasta kostnaderna. Härigenom skulle möjliggöras ett successivt förnyande av maskinparken, vilket 384

är en förutsättning för att kunna hålla det tekniska försprånget framför utlandet. Trikåvarorna intar i vissa avseenden en särställning gentemot övriga textilvaror. Medan man på en vävstol inom vida gränser kan variera slutprodukten med hänsyn till tjocklek, struktur, material m. m. är man när det gäller stickmaskinen bunden inom snäva gränser i fråga om slutproduktens egenskaper. Varje mer betydande ändring av konsumtionens inriktning innebär därför stor risk för att en del av den befintliga maskinparken måste avställas och nya stickmaskiner anskaffas. På grund härav är avskrivningstiden i många fall relativt kort och de fasta kostnaderna höga. Därför är det i särskilt hög grad påkallat att trikåområdets behov av förstärkning av tullskyddet beaktas. På vissa varuområden, särskilt när det gäller trikåområdet, möter man nu en utländsk konkurrens, som för industrin framstår såsom dumpingartad. De nu gällande reglerna för påläggande av antidumpingtullar visar sig i allmänhet svåra att utnyttja, framför allt vid varuslag där sortimentet är uppsplittrat. Det är därför angeläget att antidumpingföreskrifterna göres till föremål för översyn. Vidare är det lämpligt att för särskilt dumpingkänsliga varugrupper kombinera värdetullen med vikttull, varigenom en viss förbättring av tullens skyddsverkan i dumpingsituationer automatiskt erhålles. Handeln. Från handelns sida framhålles att den svenska textilindustrin trots den relativt låga tullnivån och de senaste årens nästan helt fria importmöjligheter hävdat sig väl i konkurrensen med utlandet. Självförsörjningen har i stort uppnått och på många områden överskridit förkrigstidens nivå, och särskilt de senaste årens utveckling visar på en avtagande importtrend. Sett ur den textila konsumtionens synpunkt har den hittillsvarande strukturen av svensk produktion med en förhållandevis ringa kompletterande import medfört stora fördelar. Den svenska produktionen dominerar särskilt i fråga om varor i mellanprislägen och lägre prisklasser, medan vissa kvaliteter i högre prislägen importeras från i textilhänseende specialiserade leverantörländer. Textilhandeln har i detta sammanhang även framhållit den värdefulla stimulans, som en rimligt avvägd importkonkurrens medför för den inhemska tillverkningen. När det gäller värdetullsystemet befarar man från textilhandelns sida, att detta kan komma att medföra avsevärda olägenheter. Särskilt framhålles att helt olika tullskyddsbehov gör sig gällande för olika kvalitets- och prisklasser. Därest ett värdetullsystem införes, vill handeln av dessa orsaker understryka nödvändigheten av att dessa tullar kombineras med specifika maximitullar, innebärande att tullen stiger i förhållande till värdet endast till ett visst belopp per viktenhet men därefter blir konstant. Därigenom undvikes den föga tilltalande konsekvensen att varor, som ej tillverkas i landet, belastas med höga, stundom kanske prohibitiva tullar. Enligt handelns uppfattning måste vid avgörandet av den framtida tullni25. Tulltaxebetänkande.

Del II

van för textilvaror stort avseende fästas vid de betydande fördyringar, som varje tullhöjning på detta område kommer att innebära för konsumtionen. Man beräknar att en ökning av tullsatserna på det textila varuområdet upp till den i GATT bundna nivån innebär risker för kostnadsstegringar av en storleksordning om ca 200 milj. kronor räknat i detaljpriser. Handeln medger att vissa skäl kan föreligga att anpassa tullsatserna på textilområdet till normaltullsatserna. Med hänsyn till den betydande höjning i jämförelse med nuläget, som även dessa tullsatser skulle innebära, anser man emellertid, såsom också framgår av framlagda detalj förslag, att tullsatser, som i allmänhet ligger något under normaltullnivån, borde utgöra ett lämpligare avpassat tullskydd på detta varuområde än normaltullsatserna, vilka i regel synes innebära en fördubbling av nuvarande tullbelastning. Utvecklingen av den textila varukonsumtionen under senare år gör det också angeläget, att den textila varusektorn i prishänseende icke försämrar sitt konkurrensläge, när det gäller tävlan med konkurrerande varor och tjänster, t. ex. bilar och hushållskapitalvaror. Kommittén. Frånsett de oregelbundenheter som sammanhänger med den senast inträffade textilkrisen företer såväl import- som produktionssiffrorna enligt vad som framgår av de förut återgivna uppgifterna en avsevärd ökning sedan förkrigstiden. Stegringen är ungefär lika stor för produktionen som för importen, och självförsörjningsgraden har såväl före som efter kriget uppgått till i runt tal 7 0 % (frånräknas mattor, specialvävnader m. m., blir siffran omkring 80 % ) . Detta synes visa att den inhemska textilindustrin tack vare hög teknisk rationalisering kunnat hävda sig väl gentemot den utländska konkurrensen. Trycket av denna konkurrens har emellertid ökat avsevärt under de senaste åren, då konkurrensen i stor utsträckning torde ha mötts genom förlustbringande priser. Detta visar i varje fall den åberopade vinststatistiken, låt vara att den avser en period med exceptionella förhållanden. Man torde vidare få räkna med att utlandet efter hand inhämtar det försprång, som den svenska industrin' torde ha förskaffat sig i tekniskt avseende. Även om en viss förbättring i lönsamheten skulle inträda jämfört med de senaste åren, förefaller det därför sannolikt att textilindustrin kommer att utsättas för en så hård konkurrens från utlandet, att ett bibehållande av den nuvarande tullnivån skulle medföra ödesdigra verkningar för stora delar av densamma. Med hänsyn till den viktiga roll som textilindustrin spelar i vårt lands näringsliv finner kommittén en sådan utveckling innebära allvarliga olägenheter även ur samhällets synpunkt. Detta betyder icke att kommittén skulle avvisa strukturförändringar inom textilindustrin, men det bör enligt kommitténs uppfattning vara angeläget att undvika en stark och häftig hopkrympning av denna industri som helhet betraktad, även om därför skulle fordras ett något högre tullskydd än genomsnittet för andra industrier. 386

Till belysande av tullnivåernas höjd enligt gällande tulltaxa, beräknade normaltullsatscr samt av industrin och handeln framställda yrkanden hänvisas till tabell 53; i tabellen har även redovisats motsvarande siffror enligt de förslag som kommittén i det följande kommer att framlägga. ;•:•/ Tabell 53. Tullnivåer för vävnader och trikå. Värde 1950 (inkl. tull) mkr Vävnader

Incidenser och tullbelopp 1950

%

mkr

%

mkr

Normal

Industrin

%

mkr

%

10,1 11,9 11,3 13,5

36,9 15,0 5,8 15,5 37,0 16,0 11,1 20,0

Handeln

Förslag

mkr

mkr

%

mkr

54,9 8,0 7,5 8,0 52,3 8.0 16,4 10,0

29,3 14,0 3.9 14,2 26,2 14,0 '8,2 15,0

51,2 6,9 45,8 12,3

(konsumtion):

ull lin, h a m p a , jute bomull rayonull

399 54 355 94

9,0 11,1 8,5 14,3

32,8 5,4 27,7 11,7

Summa

9,4

77,6

rayonsilke . . . .

36,9

38,8 26,9 (28,2) 15,5

16,3 31,0

32,6 12,0

12,6 20,0

21,0

6,6 11,1

5,9 9,4

10,4 15,0 10,5 18,0

13,5 10,0 15,3 10,0

9,0 15,0 8.5 15,0

13.5 12,8

7,5 (13,1) 11,9 20,9 16,5 28,8 10,0 17,5 15,0

26,3

Trikå

7,7 (63,4) 11,0 90,8 15,9 131,1 8,2 67,6 14,1 116,2

(konsumtion):

ull och rayon ull bomull

96 94

Summa

15,3

silke: strumpor annat ..

86 16,4 35 I 30,0

12,1 13,8 (10,2) 16,4 8,1 20,0 (5,4) 17,0

Summa

och trikå

vävnader

(exkl.

11,6 12,4

12,1 25,0 4,6 25,0

18,5 12,0 6,8 12,0

8 9 20,0 3,2 18,9

14,8 5,1

silke):

Prod, för hem-

mamarkn. . Import Konsumtion

775 10,5 317 6,4 1092 9,3

Summa

och trikå (exkl. silke),

vävnader

73,8 19,1 92,9

8,7 (60,7) 11,3 79,0 16,0 112,5 8,6 60,3 14,3 100,3 5,3 (15,8) 11,0 32,7 15,9 47,4 8,3 24,8 14,2 42,2 7,7 v76,5) 11,2 111,7 16,0 159,9 8,5 85,1 14,3 142,5 omräknat

till 1954- års

prisnivå:

K o n s u m t i o n . . ! 1301 I 9,31(112,3)1 7,71 92,91 11,21 135,3116,0! 193,31 8,51102,7 14,3 172,7 Anm. Tabellen baserar sig på 1950 års statistik; vid beräkningarna har avrundningar och uppskattningar måst göras i avsevärd utsträckning, varför i alla händelser decimalerna får anses vara mycket osäkra. Incidenser och varuvärden för 1954 har erhållits genom omräkning av motsvarande siffror för 1950 med användande av prisindex 120 för vävnader och 115 för trikå (ungefär motsvarande ändringarna i kommerskollegiets partiprisindex). Siffror inom parentes avser fiktiva tullbelopp, erhållna genom applicering av 1954 års incidens på 1950 års värde, resp. 1950 års incidens på 1954 års (beräknade) värde. I tabellen har endast medtagits vävnader och trikåvaror, eftersom garnet till alldeles övervägande del ingår i dessa artiklar; en dubbelräkning skulle således ske, om siffrorna för garn adderades till siffrorna för vävnader och trikå.

Tullförhållandena beträffande varor av silke avviker, såsom framgår av tabellen, i hög grad från vad som gäller för varor av andra spånadsämnen. Frågan om silketnllarna har därför ansetts böra behandlas för sig och upptages i det följande under vederbörliga rubriker inom kap. 51. Här må endast nämnas att kommitténs förslag beträffande dessa artiklar, såsom även framgår av tabellen, bortsett från strumpor innebär en icke oväsentlig nedsättning i jämförelse med 1950 års nivå. Vad beträffar varor av andra textilmaterial, vilka utgör den dominerande delen av textilkonsumtionen, låg tullnivån enligt tabellen vid 9,3 % år 1950; på grund av prisstegringen beräknas den ha sjunkit till 7 , 7 % år 1954. Normaltullnivån ligger vid 11,2%. Enligt industrins yrkande skulle tullnivån stiga till 16,0%, medan den skulle stanna vid 8,5% enligt handelns förslag. Industrins yrkande skulle innebära en tullbelastning på 1950 års konsumtion av 160 mkr, vilket omräknat till 1954 års prisnivå skulle motsvara ungefär 193 mkr, d. v. s. en ökning från den nu gällande nivån med 67 mkr resp. 100 mkr. Även om ökningen icke skulle behöva drabba konsumenterna med hela det nominella beloppet, rör det sig således om betydande siffror. Kommittén anser det icke ådagalagt att ett tullskydd av den begärda storleken är nödvändigt för att tillgodose det av kommittén avsedda syftet. Bland annat torde rationaliseringsmöjligheter stå den svenska textilindustrin till buds, om man kunde undvika den uppsplittring av sortimentet som enskilda företag ofta uppvisar. Kommittén anser det icke önskvärt att genom en alltför hög tullnivå fördröja en rationalisering i detta hänseende. Å andra sidan är kommittén av den uppfattningen att en höjning av tullskyddet till normalnivån icke skulle vara tillräcklig för att undvika allvarliga rubbningar i näringslivet. Med hänsyn härtill har kommittén funnit skäl föreligga att vid avvägningen av textilindustrins tullskydd godtaga en något högre nivå. De tullsatser som kommittén i det följande föreslår beträffande vävnader och trikåvaror ligger genomsnittligt sett omkring 3 enheter över normaltullsatsen. Enligt kommitténs förslag skulle den genomsnittliga tullnivån bli 14,3 %, motsvarande en nominell tullbelastning på 1950 års konsumtion av 143 mkr eller omräknat till 1954 års nivå 173 mkr, d. v. s. en ökning från nu gällande siffra med 50 mkr resp. 80 mkr. Framhållas må att de faktorer som från industrins sida anförts såsom skiljande trikåvaror från andra textilvaror får antagas ha kommit till uttryck i de avlämnade kalkylerna och därmed även i normaltullsatserna och sålunda automatiskt blir beaktade vid en bedömning på basis av dessa. Vad åter angår garntullarna är det tydligt att avvägningen mellan dessa tullar samt vävnads- och trikåtullarna kan få en avgörande betydelse för den inhemska textilindustrins struktur. För konsumenternas del bestämmes emellertid tullbelastningen i princip av tullen på de vidare manufakturerade artiklarna 1 , och garntullens placering inverkar icke 1

Här bortses från den obetydliga kvantitet garn som säljes direkt till konsumenterna.

på resultatet av de beräkningar som kommittén verkställt rörande tullnivån. Däremot påverkar förhållandet avvägningen mellan spinnerier ä ena sidan samt väverier och trikåfabriker å den andra. I fråga om garn är tullsatserna emellertid till stor del bundna i GATT vid belopp, som ligger vid eller under normaltullsatserna, och man har i allmänhet icke från industrins sida ifrågasatt någon brytning av dessa bindningar. Dessa omständigheter har i regel blivit vägledande för kommittén vid fastställande av tullsatserna för garn. Vad beträffar frågan om vikt- eller värdetull är det tydligt att en tillämpning av vikttullar på textilområdet med dess stora variation i varusortimentet skulle kräva en mycket långt gående differentiering i tulltaxan för att medföra en något så när riktig avvägning av tullskyddet. Vid tillämpning av värdetullsystemet ernår man automatiskt en i stort sett lämplig anpassning av tullen och industrin har för sin del utgått från att de nya tullarna skulle komma att baseras på värdet. Från handelns sida har man helt naturligt fäst sig vid att värdetullarna, till skillnad från de nu gällande vikttullarna, skulle komma att särskilt hårt drabba de dyraste kvaliteterna, vilka endast i begränsad utsträckning är föremål för tillverkning inom landet. Detta kan ur vissa synpunkter sägas vara en nackdel; ifrågavarande textilier hör väl icke till de varuslag, som man i första hand tänker sig som objekt för en indirekt beskattning. De utgör dock dyrbara artiklar som konsumeras i relativt små kvantiteter, och den beskattning som det här skulle bli fråga om rör sig på en blygsam nivå. Även för handelns del torde värdetullarna för övrigt innebära fördelar i vissa hänseenden. Kommittén har funnit övervägande skäl tala för att här liksom på flertalet andra varuområden övergå till värdetullar. Möjligheten har övervägts att åtminstone beträffande vissa viktigare varuslag kombinera värdetullen med en specifik maximitull, innebärande att tullen skulle stiga med värdet endast intill ett visst belopp per viktenhet men därefter förbli konstant. För att detta icke skulle innebära en väsentlig försvagning av det tullskydd, som kommittén ansett motiverat, måste emellertid värdegränsen läggas så högt, att endast en obetydlig del av importen skulle ha någon fördel därav. På grund härav och med hänsyn till de olägenheter som i övrigt skulle vara förenade med en sådan anordning har kommittén funnit sig icke kunna förorda densamma. Reservation av ordföranden, Kommitténs förslag beträffande vävnader innebär en differentiering av tullen med hänsyn till ingående material. För vävnader av flertalet spånadsämnen, nämligen natursilke, ull, lin, rami, bomull, rayonoch syntetull samt mjuk hampa, ligger förslagen vid 14 eller 15 % av värdet. En sådan gradering kan visserligen motiveras med olikheter i normaltullsatserna men torde i praktiken icke spela någon nämnvärd roll. På grund härav och med hänsyn till de avsevärda praktiska fördelar som en enhetlig tull skulle innebära vill jag förorda att vävnader av nämnda spånadsämnen belägges med samma 389

tull. Enligt min mening skulle en enhetlig tull av 14 % för sådana vävnader utgöra ett lämpligt avvägt tullskydd. Reservation av herrar Gustafsson ochWesterlind. I detta sammanhang torde vi först få anföra vissa allmänna synpunkter beträffande revideringen av tullsatserna på. textilområdet i vidsträckt bemärkelse (kap. 50—63). I den principiella delen av vår reservation har vi redan uttalat, att en samhällsekonomisk bedömning av det svenska tullskyddets utformning med sikte på en i stort sett oförändrad tullnivå tyder på behovet av en viss uppjustering av tullarna i textilbranscherna för att dessa branscher skall kunna beredas förutsättningar fölen önskvärd utveckling. En motsvarande nedjustering får i stället ske beträffande tullarna på andra områden, så att den genomsnittliga tullnivån för importvaror i sin helhet icke förskjutes uppåt. Även om framställning av textilvaror och konfektion icke representerar den mest optimala dispositionen av landets produktiva resurser, är det nämligen orealistiskt att tänka sig möjligheten av att vårt land skulle kunna undvara en egen tillverkning av textilvaror och konfektion. En anpassning till ändrade marknadsförhållanden och till förskjutningar i konsumtionsinriktningen med åtföljande krympning av textilindustrins omfattning framstår visserligen såsom ofrånkomlig. Denna process synes för övrigt redan pågå och bör icke förhindras eller bromsas genom ett för högt tilltaget tullskydd, vilket skulle skära bort den utländska konkurrens som pressar fram den inhemska textilindustrins sanering. Å andra sidan bör emellertid textilindustrin ej heller lämnas värnlös gentemot konkurrens utifrån och tvingas till en brådstörtad och katastrof betonad avveckling under trycket av ruinösa räntabilitetsvillkor. Vid avvägningen av textiltullarna under nu pågående revidering av tulltaxan gäller det därför att balansera mellan önskemålen att trygga en fortsatt svensk industri på området och intresset av att vidmakthålla de krafter som pådriver en sanerings- och anpassningsprocess inom industrin. En tullsättning som innebär en artificiell stimulans åt en oräntabel och på lång sikt oekonomisk produktion av textilvaror är lika olycklig som en tull vilken icke är tillräcklig för att ge andrum, för en lugn omställning av industrin till den omfattning och inriktning av kapaciteten som kan vara rationell på längre sikt vid de inre och yttre betingelser man numera kan räkna med. När vi mot varandra balanserat de två nu anförda synpunkterna, har vi kommit fram till att en viss förstärkning av marknadsskyddet för textilområdet tyvärr är nödvändig. E t t icke oväsentligt stöd från det allmännas och konsumenternas sida i form av tullar är därför ofrånkomligt. Så långt är vi överens med kommittémajoriteten. Däremot är vi icke eniga med majoriteten i fråga om hur stor höjning som behövs. Vi anser, att majoriteten vid sin avvägning av tullsatserna på textilområdet kommit för högt, såväl utifrån en bedömning av situationen inom textilnäringen i förhållande till övriga områden av det ekonomiska livet som med hänsyn till näringens egna intressen på längre sikt. 390

Kommittémajoriteten har enligt vår mening ej heller tillräckligt beaktat tullhöjningens konsekvenser för pris- och kostnadsläget inom landet och återverkningarna därav på hela den svenska industrins internationella konkurrensmöjligheter. Icke minst under nuvarande förhållanden måste det vara en strävan att i så stor utsträckning som det är möjligt undvika prisstegringar inom landet till följd av höjda tullar. Varje procents tullhöjning är därvid av betydelse när det gäller ett sådant varuområde som det textila. Tullhöjningarna inom textilsektorn måste vidare ske under starkt hänsynstagande till konsumenternas intresse och reaktion. Våra förslag till tullsatser under de olika positionerna har utarbetats med det ögonmärket, att belastningen på konsumenterna icke får bli större än vad som oundgängligen är nödvändigt för att industrin skall få det ökade skydd som kan anses erforderligt. Vid bedömningen av textilindustrins tullfråga får hela tiden hållas i minnet, att industrins aktuella läge mera beror på andra faktorer än på det låga tullskyddet. Under efterkrigstiden har en textilkris rått icke blott i Sverige utan även i utlandet. Orsaken torde bland annat vara den i det föregående antydda omläggningen av konsumtionsinriktningen. På senare tiden har flera tecken framträtt som tyder på att avsättningssvårigheterna för den svenska textilindustrin håller på att lätta. Vi vill hänvisa till konjunkturinstitutets s. k. konjunkturbarometer för textil- och beklädnadsindustrin. Resultatet av konjunkturbarometern för juni månad 1955 förstärker enligt konjunkturinstitutets eget uttalande det intryck av en förbättring av konjunkturläget för vissa delar av branschen som kommit till synes redan under våren. Det är fara värt, att kommittémajoriteten i sina överväganden på textilområdet varit alltför starkt fångad av en tillfällig situation. Vi vill också peka på importutvecklingen under år 1954 och den hittillsvarande delen av år 1955. Denna utveckling ger knappast något belägg för påståendet att »textilindustrin kommer att utsättas för en så hård konkurrens från utlandet, att ett bibehållande av den nuvarande tullnivån skulle medföra ödesdigra verkningar». Ytterligare vill vi understryka, att man vid avvägningen av tullsatserna för textilvaror måste ihågkomma de senaste årens erfarenhet av att textilkonsumtionen är relativt starkt priskänslig. Det gäller därför att avpassa den erforderliga höjningen av textiltullarna till en sådan nivå, att man icke uppnår en konsumtionshämmande priseffekt. Skulle detta bli resultatet, komme den avsedda förbättringen av textilindustrins ställning att utebli, medan däremot nackdelarna för landets näringsliv i övrigt och för hela samhällsekonomin hade slagit igenom i full utsträckning. Det förefaller oss därför som om den av textilindustrin yrkade GATT-nivån knappast skulle vara ägnad att möta det av industrin uppställda syftemålet, vare sig på kortare eller längre sikt. Även de av kommittémajoriteten föreslagna tullsatsema innebär enligt vår åsikt uppenbara risker för en prisbildning som varken tjänar landets eller industrins intressen. Vidare vill vi ifrågasätta, om det över huvud taget är lämpligt att i dag be391

handla tullnivån för textilvaror, då som bekant vissa utredningar just pågår om en strukturrationalisering av textilindustrin. Om en sådan rationalisering genomföres, bör textilindustrin kunna hävda sig med ett mera måttligt tullskydd. Det är risk för att man vid dagens tulldiskussion förbiser de möjligheter till självhjälp för industrin, som kan ligga i en framtida strukturrationalisering, och att man därför genom ett beslut redan nu i tullfrågan fastlåser textilindustrins framtida tullnivå vid ett för högt läge. Åtminstone borde hänsynen till pågående strukturutredningar leda till något större försiktighet beträffande tullförhöjningar på textilområdet än vad kommit tema joriteten visat. Slutligen bör det uppmärksammas, att övergången till ett värdetullsystem, vartill vi ansluter oss därför att man härigenom uppnår en väsentlig förenkling av tulltaxan och tullbehandlingen, innebär en extra form av tullhöjning på längre sikt för textilindustrin. Skulle man nämligen bibehålla vikttullar, finge man med all sannolikhet räkna med att den värdemässiga importincidensen till följd av den sekulära prisstegringen successivt komme att reduceras i det långa loppet. Nu sätter man genom övergången till värdetullar en spärr för en sådan automatisk och smidig tullsänkningsprocess. Denna aspekt av tulltaxekommitténs förslag bör ingalunda förbises. Med åberopande av de synpunkter, som vi i det föregående fört fram beträffande textilbranschens tullfråga, förordar vi följande riktpunkter för tullsättningen på berörda område, nämligen 1 2 % för vävnader, 1 4 % för trikå och 1 4 % för konfektion (för herrkonfektion 1 2 % ) . Härvid har vi avsiktligt sökt bereda trikåindustrin extra stora tullförmåner med tanke på dennas läge. Vi har icke funnit de små avvikelserna i de s. k. normaltullsatserna för ylle-, bomulls- och linnevävnader behöva föranleda skilda tullsatser, utan vi har härvidlag föreslagit en enhetlig nivå av 12 %. Vårt förslag till tullsatser för textilområdet innebär en dryg fördubbling av nuvarande tullskydd i fråga om vävnader, där den nuvarande importincidensen torde vara 5 a 6 %, medan vårt förslag avser 12 %. De av oss förordade tullsatserna överstiger något kommittémajoritetens normaltullsatser, varvid vi dock funnit oss föranledda att för speciella tillverkningsgrenar föreslå avvikelser både uppåt och nedåt av skäl som framgår av detalj motiveringen i det följande. I själva verket är vi tveksamma, huruvida de av oss föreslagna tullsatserna icke är onödigt höga, särskilt med hänsyn till den senaste utvecklingen i näringsgrenen och de väntade vinsterna av en kommande strukturrationalisering. Det är möjligt, att även vi i alltför hög grad tagit intryck av det tillfälliga läget i textilindustrin under den tidrymd kommittén arbetat. Hade sakbehandlingen inom kommittén ägt rum under sommaren 1955, är det icke uteslutet, att vi sett oss föranlåtna att föreslå lägre tullsatser på textilområdet än dem vi nu reserverat oss för. Vi förutsätter emellertid, att frågan om möjligheten att stanna vid en lägre tullhöjning för textilvaror än de reservationsvis angivna tullsatserna blir föremål för en grundlig och realistisk prövning vid remissbehandlingen. 392

I det följande k o m m e r detaljmotiveringar till reservationerna vid respektive positioner endast a t t lämnas i de fall d å särskilda påpekanden är nödvändiga. För detaljreservationerna i övrigt u n d e r de skilda positionerna torde motiveringen framgå av v a d vi h ä r i e t t s a m m a n h a n g anfört.

Kap.

50.

Natursilke

I fråga om d e t t a kapitel h a r m a n från industrins sida föreslagit s a m m a tullsatser som för m o t s v a r a n d e artiklar a v rayon- och syntetsilke, och från handelns sida h a r m a n y r k a t a t t tullen för h i t h ö r a n d e v ä v n a d e r icke m å t t e s ä t t a s högre än för rayon- och syntetsilkevävnader. Tillämpning av s a m m a tullsatser för natursilkevaror som för m o t s v a r a n d e varor av rayon- eller syntetsilke k a n ligga n ä r a till h a n d s med hänsyn till a t t varorna i viss u t s t r ä c k n i n g är substituerbara. M e d h ä n s y n bl. a. till prisförhållandena torde dock e t t dylikt likställande icke k u n n a anses n ö d v ä n d i g t ur k o n k u r r e n s s y n p u n k t . Vidare är a t t m ä r k a a t t någon tillverkning av garn av natursilke, frånsett viss beredning av sysilke, icke förekommer inom landet, och a t t den inhemska tillverkningen av v ä v n a d e r av d e t t a material är obetydlig (år 1952: 27 t k r ) . K o m m i t t é n h a r icke ansett det m o t i v e r a t a t t likställa natursilke med rayon- eller syntetsilke m e n funnit vissa skäl tala för a t t tills vidare bibehålla tullsatser av ungefär n u v a r a n d e storlek. Nr 50.01. Silkeskokonger, lämpade för avliaspling Nr 50.02. Råsilke, icke snott eller tvinnat Nr 50.03. Avfall av natursilke (härunder inbegripna schappesilke och bourettesilke ävensom silkeskokonger, icke lämpade för avhaspling, samt rivna varor) Nuvarande tull

fri

Furslag

fri

F r å n s e t t a v k o k t råsilke s a m t vissa a n d r a produkter, som på grund av den n u v a r a n d e tulltaxans formulering blir hänförliga till rubrikerna för garn av silke, är h ä r avsedda r å v a r o r för n ä r v a r a n d e fria från tull; tullfriheten torde böra bibehållas och gälla för rubrikerna i deras helhet. Nr 50.04. Garn av natursilke, annat än schappesilke och bourettesilke, ej i detaljhandelsuppläggn ingår Nr 50.05. Garn av schappesilke, ej i detaljhandelsuppläggningar Nr 50.06. Garn av bourettesilke, ej i detaljhandelsuppläggningar Nuvarande tull: i allmänhet för viss användning Industrin Förslag

per kg per kg

5:00 K .. 2: 00 samma som vid nr 51.01 6%

I

5,6 %

I enlighet med v a d som inledningsvis anförts h a r k o m m i t t é n funnit sig böra föreslå en i stort sett m o t n u v a r a n d e tullsats svarande värdetull av 6 % . Vid tillämpning av d e n n a tullsats synes anledning icke föreligga a t t bibehålla n u v a r a n d e särbehandling a v silke för viss a n v ä n d n i n g (tillverkning a v elektrisk ledningstråd, glödnät, driv- och t r a n s p o r t r e m m a r eller cordväv). Användningen av natursilkegarn för dessa ä n d a m å l torde v a r a m y c k e t obetydlig.

Nr 50.07. Garn av natursilke i detaljhandelsuppläggningar Nuvarande Industrin Handeln Förslag

tull

per kg

5:50 K .. samma som vid nr 51.03 5% 6%

I

4,6 %

Tullen vid denna rubrik bör enligt k o m m i t t é n s uppfattning fastställas till s a m m a belopp som vid de n ä r m a s t föregående rubrikerna eller 6 % a v värdet.

Nr 50.08. Gut; ävensom imiterad katgut av natursilke Nuvarande tull: gut imiterad katgut Förslag

fri 5: 00—5: 50 fri

per kg

Enligt k o m m i t t é n s u p p f a t t n i n g bör tullfrihet medgivas för såväl imiterad k a t g u t som naturlig gut.

Nr 50.09. Vävnader av natursilke, annat än bourettesilke Nr 50.10. Vävnader av bourettesilke Nuvarande tull: halvsidenvävnader helsidenvävnader shantung m. m GATT: hel- och halvsidenvävnader Industrin Handeln Förslag

per kg per kg per kg

10:00 20:00 6: 00

K K

.. ..

I I

8,8 % 11,9 %

25 % samma som vid nr 51.04 ej högre än vid nr 51.04 14 %

K o m m i t t é n h a r funnit tullen böra fastställas till 14 % av v ä r d e t , d. v. s. samm a siffra som i det följande föreslås beträffande flertalet v ä v n a d e r a v ull och bomull, vilken tullsats är av ungefär s a m m a storlek som den n u v a r a n d e tullen för helsiden. 394

Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. I likhet med kommittémajoriteten har vi funnit tullen böra fastställas till samma tullsats som föreslås för vävnader av ull och bomull. I konsekvens härmed föreslås 12 % .

Kap. 51. Ändlösa syntetiska

och konstgjorda

textilfibrer

Angående innebörden av begreppen syntetiska och konstgjorda textilfibrer hänvisas till anmärkningarna 1 och 2 till kap. 51 i tulltaxeförslaget. För ändlösa syntetiska fibrer använder kommittén beteckningen syntetsilke, för ändlösa konstgjorda fibrer framställda ur cellulosa beteckningen rayonsilke. Det förutsattes att bestämmelserna för rayonsilke blir tillämpliga även för ändlösa konstgjorda fibrer av annat material (proteinsilke, alginatsilke). Nr 51.01. Garn av ändlösa syntetiska eller konstgjorda texilfibrer, ej i detaljhandelsuppläggningar Normaltull: rayonsilke ca 13 % Nuvarande tull: syntetsilke per kg 2:00 K .. I 3,9 % rayonsilke per kg 2:00 K 26 å 27 % I 20,4 % GATT 30 %; min. 1: 50—3: 00 per kg Industrin 30 %; min. 1: 50—3: 00 per kg Förslag: syntetsilke 20 %; t. v. suspenderad rayonsilke 20 % Statistiska uppgifter. Import, produktion och export av dessa varuslag framgår av tabell 54; uppgifterna inkluderar även garn i detaljhandelsuppläggningar. Industrin. I fråga om rayonsilke framhålles från industrins sida att produktionen är av hög teknisk svårighetsgrad och förenad med stora fasta kostnader. Av tekniska skäl är det vidare nödvändigt med kontinuerlig drift dag och natt. Dessa omständigheter medför att i en överskottssituation rayonsilke utbjudes till mycket låga priser. Medan under tidigare år, då en bristsituation förelåg, de utländska priserna legat icke obetydligt över de svenska, ligger de för närvarande, då Överskott råder, avsevärt under de svenska priserna. Man understryker vidare att tillverkningen av rayoncord upptagits på statligt initiativ och är av mycket stor betydelse ur beredskapssynpunkt. Tillverkningen av enbart rayoncord säges emellertid icke vara lönande utan måste stödjas genom tillverkning av vanligt rayonsilke. Handeln. Handeln har icke uttalat sig beträffande tullen på hit hänförligt garn, men dess yrkande om en tull av 1 2 % av värdet för vävnader av ifrågavarande material (se nr 51.04) torde förutsätta, att tullen på garnet icke kommer att överstiga nämnda siffra. 395

Tabell 54. Rayon- och

syntetsilkegarn. Rayonsilke 1

Är

Import ton

Produktion mkr

ton

Syntetsilke 2 Export

mkr

ton

Import mkr

ton

mkr

1936/38

9,1

4,3

0,2

3 217

52,8

33,0

4,0

12,8

3 689

33,9

5,3

21,5

16,9

4 903

40,7

2,2

47,4

1 Före 1952 ingår även syntetsilke. Redovisas före 1952 tillsammans med rayonsilke; inhemsk produktion av syntetsilke har icke förekommit.

2 Kommittén. Tillverkningen av garn av rayon- och syntetsilke är lika mycket en kemisk industri som en textilindustri och har därför icke samma karaktär som annan garntillverkning. Med hänsyn härtill äger de inledningsvis anförda synpunkterna på garntullarna, enligt vilka dessa i viss mån betraktades som en sekundär fråga i förhållande till vävnads- och trikåtullarna, icke full relevans beträffande garn av ifrågavarande slag. Kommittén har därför på detta område behandlat garntullen som ett fullt självständigt spörsmål. Den nuvarande höga tullen på rayonsilke garn sammanhänger med att tullsatsen ursprungligen fastställts såsom en lyxtull för garn av naturligt silke. Industrins förslag skulle innebära höjning till en för svenska förhållanden anmärkningsvärt hög nivå. Det skäl som från industrins sida anförts till stöd för yrkandet är främst en mer eller mindre bestående risk för dumping. I princip torde emellertid rayonsilkeindustrin icke befinna sig i något annat läge härvidlag än flertalet organisk-kemiska industrier, om än måhända förhållandena för rayonindustrins del är mera utpräglade än för flertalet övriga industrier inom nämnda bransch. Det synes därför knappast berättigat att ge rayonsilkeindustrin en så markerad särställning som den påyrkade tullen skulle innebära. Å andra sidan är det tydligt att en stark nedsättning av rådande höga tullskydd, vilket man för närvarande torde vara nödsakad att i huvudsak utnyttja, skulle kunna medföra allvarliga svårigheter för industrin. På grund härav synes skäl föreligga att tills vidare tillerkänna rayonsilkeindustrin starkare skydd än såväl den organisk-kemiska industrin som övriga delar av textilindustrin. Kommittén har funnit sig böra föreslå att tullen fastställes till 20 % av värdet men att den efter förslagsvis fem år omprövas i syfte att om möjligt ernå bättre överensstämmelse med den tullnivå som i allmänhet föreslagits för jämförbara varuslag. Vad beträffar syntetsilkegarn förekommer till skillnad från vad fallet är beträffande rayonsilkegarn icke någon tillverkning inom landet. Även om rayon396

och syntetmaterialen i viss utsträckning kan ersätta varandra torde det i betraktande av deras olika egenskaper och skilda prislägen i allmänhet icke finnas tillräckliga skäl att belägga syntetmaterialet med tull i syfte att skydda den inhemska tillverkningen av motsvarande rayonmaterial. Emellertid föreligger enligt uppgift inom landet avancerade planer på att ta upp tillverkningen av olika slag av syntetiska textilmaterial. Detta skulle betyda utveckling av en i viss mån ny typ av kemisk industri och kunna draga med sig tillverkning av andra kemiska produkter samt möjliggöra utbildning av specialister, uppbyggnad av laboratorier m. m. för ett i framtiden mycket betydelsefullt område av den kemiska industrin. Kommittén vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på den betydande inverkan på självförsörjningsgraden som en tillverkning av syntetisk textilråvara inom landet kan få. I vår handelsbalans är importen av textilråvaror en tungt vägande post. Utvecklingen går mot en starkt ökad användning av syntetiska material. Skulle det visa sig möjligt att inom landet tillverka syntetiska textilråvaror till internationellt sett rimliga kostnader, öppnas därmed en möjlighet att motverka de påfrestningar på betalningsbalansen, som kan bli följden av det vid stigande levnadsstandard alltmera differentierade och växande importbehovet. Det kan icke uteslutas att en minskning av importen av textilråvaror genom ökad inhemsk tillverkning i ett sådant betalningsläge kan visa sig vara en framkomligare utväg än andra alternativ, exempelvis ökning av verkstadsindustrins exportproduktion. Säkrare hållpunkter för bedömning av denna viktiga fråga saknas. Kommittén finner det emellertid med hänsyn till konkurrensförhållandena förståeligt, om en syntetisk fiberproduktion i Sverige, även om den på lång sikt kan visa sig få god internationell konkurrenskraft, likväl är i behov av tullskydd i synnerhet under uppbyggnadstiden. Utsikten att uppnå en gynnsam effekt på betalningsbalansen får vägas mot riskerna att genom en uppfostringstull uppamma en industri som icke ens på lång sikt får tillfredsställande konkurrenskraft. Kommittén finner det för sin del befogat att genom måttligt tullskydd möjliggöra en inhemsk syntetfiberproduktion. Tvekan kan råda huruvida tull bör stadgas innan någon produktion inom landet kommit till stånd. Det torde emellertid vara av väsentlig betydelse för tillkomsten av en industri på ifrågavarande område att man i förväg äger kännedom om storleken av det tullskydd som kan påräknas för densamma. En lämplig lösning synes därför vara att redan nu fastställa vilket tullskydd en sådan industri skall åtnjuta men suspendera tullen till dess en produktion sättes igång. Beträffande tullens storlek torde man i fråga om syntetsilke kunna anlägga i stort sett samma synpunkter som när det gäller rayonsilke. Här föreligger dock icke det förhållandet att en befintlig industri redan åtnjuter ett högt skydd. Enligt kommitténs uppfattning bör det knappast ifrågakomma att stödja upprättandet av en syntetsilkeproduktion, därest denna för sitt bestånd skulle 397

fordra ett permanent tullskydd av den för rayonsilke tills vidare föreslagna storleken 20 % av värdet. Å andra sidan har en dylik ny industri under uppbyggnadsperioden behov av särskilt skydd. Kommittén har därför funnit sig kunna förorda att produktionen under denna tid tillerkännes ett tullskydd av nyssnämnda storlek. Det förutsattes emellertid att tullen därefter avsevärt reduceras och att tullen underkastas omprövning i detta syfte, förslagsvis tio år efter tullens ikraftträdande. Kungl. Maj:t bör äga förordna om ikraftträdandet sedan den inhemska produktionen nått sådan omfattning att tullskydd kan anses motiverat. Sådant förordnande bör även dessförinnan kunna meddelas beträffande visst varuslag, om den tullfria importen skulle visa sig lända produktionen av rayonsilke till avsevärt förfång. Därest den inhemska tillverkningen kommer att grundas på importerade basplaster skulle man kunna tänka sig att genom tullfrihet för dessa göra det möjligt att sätta tullen för det färdiga garnet lägre än eljest. Nedsättningen av garntullen skulle dock vara relativt obetydlig. På grund härav och då en sådan åtgärd skulle motverka uppkomsten av en produktion på basis av rent inhemska råvaror har kommittén icke ansett sig böra förorda densamma. Inom landet bedrives en viss framställning av flertrådigt garn av syntetsilke genom hoptvinning av importerat enkelt garn. Denna verksamhet åtnjuter f. n. icke något tullskydd, eftersom enkelt och flertrådigt garn är belagt med vikttull av samma storlek. Kommittén har icke funnit tillräckliga skäl föreligga att åsätta tvinnat garn tull under den tid då garnet eljest skulle vara tullfritt. När värdetullen sättes i kraft erhåller verksamheten i fråga automatiskt visst skydd. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Enligt vår uppfattning finnes icke längre några vägande skäl att tillerkänna rayonsilkeindustrin ett högre tullskydd än vad som tillerkännes andra grenar av textilindustrin. Den inhemska rayonindustrin har under de senaste 20 åren utbyggts och rationaliserats på ett sådant sätt, att vi anser den av kommittémajoriteten föreslagna senare omprövningen av det 20-procentiga tullskyddet påkallad redan i samband med nu pågående tulltaxerevision. Härvid bör observeras, att den organisk-kemiska industrin, beträffande vars tullskydd man med rätta i viss grad tagit hänsyn till uppfostringstullsargumentet, likväl blott erhållit ett i förhållande till normaltullsatsen obetydligt högre tullskydd. Enligt vår uppfattning bör tullen på garn av rayonsilke fastställas till 13 % av värdet. Vad sedan angår 52/nietsilkeindustrins tullskydd accepterar vi majoritetens uttalande, att det kan vara av värde för landet att få en större sådan industri till stånd. Men enligt vår uppfattning gäller detta allenast under den förutsättningen, att en sådan industri visar sig konkurrenskraftig vid ett utifrån allmänna synpunkter rimligt tullskydd. Uppenbara risker synes oss föreligga, att det kan komma att visa sig mycket svårt i praktiken att senare minska ett högre tullskydd på detta område, även om kommittén nu framhåller angelägenheten 398

härav. Icke minst exemplet från rayonindustrins tullskyddsfråga ger anledningbefara, att konsumtionen av syntetmaterial under långa tider kommer att få bära en extra tullbelastning. Skulle utvecklingen, som många tror, gå mot en ökad användning av syntetmaterial, kan prisbildningen på textilområdet komma att påverkas av en hög tull på ett icke förutsett vis. Enligt vår åsikt bör tullen även för garn av syntetsilke fastställas till 13 % av värdet. Liksom kommittémajoriteten förutsätter vi suspendering av tullen, till dess att en inhemsk industri av betydelse uppkommit i landet. Nr 51.02. Strängar, remsor (konstbast o. dyl.) och imiterad katgut av syntetiskt eller konstgjort textilmaterial Nuvarande tull: borstmaterial per kg 0:07 K .. I 0,4 % andra slag: finare strängar och remsor (tulltaxeras såsom ändlösa textilfibrer): i detaljhandelsuppläggningar per kg 2: 50 i andra uppläggningar . . per kg 2: 00 grövre strängar och remsor . . . . 15 % GÅTT: finare strängar och remsor (tulltaxerade såsom ändlösa textilfibrer) . . . . 30 %; min. 1: 50—3: 00 per kg Industrin 30 %; min. 1: 50—3: 00 per kg Förslag: syntetsilke 20 %; t. v. suspenderad rayonsilke 20 % Hit hänförliga strängar och remsor tillverkas liksom det i nr 51.01 upptagna garnet av syntetiskt eller konstgjort textilmaterial (nylon, rayon etc). Till skillnad från detta garn, vilket består av flera sammantvinnade fibrer, utgör emellertid de hit hänförliga artiklarna »monofiler», d. v. s. de består av en enkel sträng eller remsa. För att en sådan vara skall hänföras till nr 51.02 fordras emellertid, i fråga om strängar att största tvärmåttet uppgår till högst 1 mm och i fråga om remsor att bredden uppgår till högst 5 mm; artiklar med större dimensioner hänföres till varor av konstplast i kap. 39. I de finare dimensionerna är här ifrågavarande material närmast att jämställa med garn enligt nr 51.01, och det förefaller naturligt att material av sådana dimensioner följer de bestämmelser som föreslagits under detta nummer. När det gäller material i grövre dimensioner får varorna ofta mera karaktär av plastvaror, varför man skulle kunna ifrågasätta tillämpning av den för sådana varor föreslagna tullsatsen. En dylik differentiering skulle emellertid i hög grad komplicera tulltaxan och försvåra tulltaxeringen; det må framhållas att differentieringen i så fall torde få utsträckas till att avse även varor av ifrågavarande material. Kommittén har därför bl. a. av praktiska skäl funnit det lämpligast att de för nr 51.01 gällande reglerna tillämpas för hela nr 51.02. 399

Reservation av herrar Gustafsson och WesterUnd. I likhet med k o m m i t t é majoriteten anser vi hithörande varor böra tullbehandlas efter s a m m a regler som de till n r 51.01 hänförliga och föreslår således i enlighet med vår reservation vid s i s t n ä m n d a rubrik en tullsats av 13 % av v ä r d e t (för syntetsilke tills v i d a r e suspenderad). Nr 51.03. Garn av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer i detaljhandelsuppläggningar Nuvarande tull Industrin Handeln Förslag: syntetsilke rayonsilke

per kg

2:50 K .. samma som vid nr 51.01 samma som vid nr 51.01

I

3,8 %

20 %; t. v. suspenderad 20 %

I enlighet med v a d såväl industri som handel föreslagit torde tullen b ö r a u t g å efter s a m m a grunder som vid nr 51.01. Reservation av herrar Gustafsson och WesterUnd. Liksom k o m m i t t é m a j o r i t e ten anser vi s a m m a regler böra gälla för h i t h ö r a n d e varor som för de till n r 51.01 hänförliga och föreslår således i enlighet med vår reservation vid sistnämnda rubrik en tullsats av 13 % av v ä r d e t (för syntetsilke tills vidare suspenderad). Nr 51.04. Vävnader av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, härunder inbegripna vävnader av strängar och remsor, hänförliga till nr 51.02 Normaltull: rayonsilkevävnader Nuvarande tull1: helsidenvävnader, vägande: 200 g/m 2 eller däröver . . per kg under 200 g/m 2 per kg halvsiden vävnader, vägande: 200 g/m 2 eller däröver . . per kg under 200 g/m 2 per kg cordväv per kg GATT: helsidenvävnader halvsidenvävnader Industrin: helsidenvävnader halvsidenvävnader Handeln

15 a 16 %

7: 501 10:00J

K

5:00 7:50 2:50

K 32—il % K 24—61 % K ..

* I

18)1 % 17,0 %

I I I

15,5% 21,6 % 28,3 % 2

o9_79 &

6A

1Å %

32 %; min. nuv. vikttullar 30 %; min. nuv. vikttullar 32 %; min. nuv. vikttullar 30 %; min. nuv. vikttullar 12 %

1 Tullsatserna avser vävnader av såväl rayonsilke som syntetsilke; importincidenserna avser genomsnitt för den samlade importen av båda varuslagen (rayonsilke dominerar); kalkylincidenserna avser endast vävnader av rayonmaterial. 2 Avser även impregnerad cordväv (nr 59.11).

Förslag: syntetsilkevävnader: cordväv

2 0 % ; t. v. suspenderad 2 0 % ; t. v. 1 4 % 20 %

andra

rayonsilkevävnader

Statistiska uppgifter. Storleken av import, produktion och export av till detta nummer hänförliga varor framgår av tabell 55. Tabell 55. Rayon- och

syntetsilkevävnader. \ndra rayon- och syntetsilkevävnader

Cordvin ' (även impregnerad) År

Import ton

1938 1950 1951 1952 1953 1

.. .. 937 . . 1387 . . 1077 .. 342

mkr

7,6 13,7 10,3 3,0

Produktion

Export

ton

ton

93 598 1431

mkr

1,5 8,7 13,5

0 0 1 2

Import

Produktion

Export

mkr

ton

mkr

ton

mkr

ton

mkr

0 0 0 0

278 1 641 727 632 988

6,1 l 25,1 36,0 34,1 47,8

1807 3 861 4 344 2 572 3 411

28,5 104,3 124,8 78,6 96,7

14 1 79 122 163 97

0,3' 2,0 4,3 5,2 3,1

Omfattar även halvsid envävnader, inneh. natursilke.

Industrin. Det från industrins sida framställda yrkandet beträffande vävnader av rayonsilke, innebärande ett betydligt högre tullskydd än som påyrkas för vävnader av annat textilmaterial, motiveras främst med de höga fasta kostnaderna vid ifrågavarande tillverkning; en hög tull anses erforderlig om man skall kunna hålla så stor del av marknaden att man får möjlighet att framställa tillräckligt långa serier. Handeln. Från handelns sida framhåller man att rayonsilkevävnader hittills haft tredubbel tullbelastning i förhållande till flertalet övriga vävnader. Enär de tidigare anlagda lyxtullsynpunkterna icke längre är relevanta anser man att tullbelastningen bör kunna begränsas. Beträffande syntetsilkevävnader framhålles att dessa på samma sätt som tidigare rayonsilkevävnaderna torde bli en allmän konsumtionsvara. Det anses angeläget att icke genom ett alltför högt tullskydd försvåra importen och därmed minska konsumenternas möjligheter att tillgodogöra sig dessa textilvaror. Kommittén. I fråga om rayonsilkevävnader är den nuvarande tullen mycket hög, vilket sammanhänger med att tullen ursprungligen tillkommit såsom en lyxbeskattning av varor av natursilke, ehuru man senare såvitt angår konstgjort silke vidtagit nedsättningar tid efter annan. Vid den tull på garnet av 20 % som tidigare föreslagits blir normaltullsatsen för rayonsilkevävnader 15 a 1 6 % av värdet. För vävnader av andra spånadsämnen än silke föreslås såsom tidigare 26. Tulllaxcbctänkandc. Dd II

nämnts tullsatser som med i genomsnitt 3 enheter överstiger normaltullsatsen. Med hänsyn till att de nuvarande tullarna på rayonsilkevävnader ligger på en avsevärt högre nivå, har kommittén här ansett det befogat att sträcka sig något längre och föreslår en tullsats av 20 % av värdet eller samma tullsats som föreslagits för garn av rayonsilke. Vad särskilt beträffar cordväv är detta lämpligt även ur den synpunkten att skillnaden i tekniskt avseende mellan garnet och vävnaden är mycket obetydlig. Tullen bör göras till föremål för förnyat övervägande i samband med den föreslagna omprövningen av tullen på rayonsilkegarn (se nr 51.01). Vad därefter angår syntetsilkevävnader har kommittén funnit det vara lämpligast att dessa, under tid då syntetsilkegarn i likhet med rayonsilkegarn drager en tull av 2 0 % av värdet, likställes med rayonsilkevävnader och således belägges med en tull av likaledes 20 % av värdet. Detta ger ett manufaktureringsskydd av ca 14 % av värdet, till vilken siffra tullen följaktligen bör reduceras under den tid då tullen på syntetsilkegarn enligt vad förut sagts skulle vara suspenderad; cordväven torde dock även under denna tid böra likställas med garnet och sålunda vara fri från tull. Frågan om tullens storlek vid den förutsatta reduceringen av garntullen efter syntetsilkeindustrins uppbyggnadsperiod torde få behandlas i samband med omprövningen av garntullen. I detta sammanhang torde det vara lämpligt att beröra frågan om tulltaxeringen av biandvävnader. Enligt bestämmelserna i anmärkning 2 till avdelning X I i den nya taxan skall textilvaror, innehållande två eller flera slag av textilmaterial, tulltaxeras såsom varor av det material, som ingår till största kvantiteten efter vikten räknat (här bortses från varor som innehåller mer än 10 viktprocent natursilke). För biandvävnader av två olika material, vilket är den vanligaste typen, innebär detta att 50 % gränsen blir avgörande för klassificeringen. När det gäller andra textilmaterial än rayon- eller syntetsilke är skillnaderna mellan tullsatserna för vävnader av de olika materialen i allmänhet så ringa att nämnda gräns lämpligen bör bli avgörande även i tullbeskattningsavseende. Däremot är tullskillnaden mellan å ena sidan rayon- och syntetsilkevävnader och å andra sidan övriga vävnader så stor att gränsdragningen i tullbeskattningsavseende här torde böra ägnas större uppmärksamhet. Därest man endast vill tillämpa två tullsatser, den ena närmast beräknad för vävnad med 100 % rayon- resp. syntetsilke, den andra för vävnad med 100 % annat spånadsämne, torde gränsen böra gå vid en procentsats, där vardera komponenten svarar för 50 % av värdet (icke vikten). Då rayon- och syntetsilke är avsevärt dyrare per viktenhet än de andra textilmaterial, som brukar ingå såsom komponent i halvsidenvävnader, bör gränsen viktmässigt sett komma att ligga vid en lägre halt rayon- eller syntetsilke än 50 %. Beräkningar på basis av erhållna kalkyler tyder på att gränsen i fråga om biandvävnader innehållande rayonsilke bör dragas vid ca 40 % rayonsilke. Den402

na gräns är även ur praktiska synpunkter att föredraga framför 50 % gränsen, enär det i stor utsträckning förekommer halvsidenvävnader (t. ex. fodervävnader) med en rayonsilkehalt just omkring sistnämnda siffra (i allmänhet varierande mellan 40 och 6 0 % ) . Det kan uppenbarligen icke vara lämpligt att tullen på dylika, i praktiken likartade varor i ena fallet blir 20 % och i andra fallet exempelvis 1 4 % , utan gränsen i tullbeskattningsavseende bör om möjligt gå vid ett procenttal som i praktiken mera sällan förekommer. Med hänsyn till sålunda anförda omständigheter förefaller det som om gränsen mellan vävnader som skall draga rayonsilketullen (20%) och vävnader som skall draga ull-, bomulls- eller rayonullstullen (14 ä 15 % ) lämpligen skulle kunna sättas vid en rayonsilkehalt av 40 viktprocent. En sådan uppdelning i endast två grupper innebär med nödvändighet att de vävnader som ligger närmast över gränsen matematiskt sett får en något för hög och de som ligger närmast under gränsen en något för låg tull. Med hänsyn härtill ligger det nära till hands att ifrågasätta en gradvis övergång från 20 till 14 a 15 % genom införande av en mellangrupp med tull av t. ex. 17 %. Införandet av en dylik mellangrupp skulle emellertid strida mot de strävanden efter enkelhet som gjort sig gällande i andra hänseenden och har avstyrkts från såväl handelns som industrins sida. Kommittén anser sig därför icke ha anledning föreslå en sådan lösning. I fråga om biandvävnader innehållande syntetsilke torde gränsen med hänsyn till detta materials högre pris i princip böra dragas vid en lägre procentsiffra än 40. Siffran blir emellertid beroende av prisförhållandena, som är mycket växlande på detta område. På grund härav och då frågan saknar praktisk betydelse så länge tullen på syntetsilkevävnader skulle utgå med 14 % av värdet finner kommittén det lämpligast att nomenklaturens 50 % gräns tillsvidare får bli avgörande även för tullens storlek. I överensstämmelse med vad sålunda anförts föreslår kommittén i det följande att tullen för vävnader av ull, bomull, rayonull och syntetull differentieras på så sätt, att dylika vävnader innehållande mer än 40 % rayonsilke belägges med 20 % tull och övriga vävnader med den för vävnader helt av förstnämnda spånadsämnen avsedda tullen 14 a 15 %. Biandvävnader av rayonsilke med andra textilmaterial än de nyss nämnda torde icke vara av den betydelse att en dylik anordning kan anses erforderlig utan här torde differentieringen i tullbeskattningsavseende utan olägenhet kunna följa nomenklaturens regel för klassificeringen (50 viktprocent). Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Med den av oss föreslagna tullsatsen 13 % för garn av rayon- och syntetsilke har vi funnit en tullsats av 14 % innebära en lämpligt avvägd tull för hithörande vävnader; under den tid då tullen på syntetsilkegarn skulle vara suspenderad bör tullen på vävnader av detta material utgå med 10 %. 403

Kap.

52. Textilvaror

i förening

med

metall

Nr 52.01. Garn av textilfibrer i förening med metalltråd (garn överspunnet med metalltråd härunder inbegripet) eller överdraget med metall Nuvarande tull: gulddragartråd: för tillverkning av elektriska ledningssnören per kg 1: 00 annan per kg 9:00 s. k. briljantgarn samma som garn av resp. textilfibrer GÅTT: gulddragartråd 25 % Industrin 25 % Förslag: för tillverkning av elektriska ledningssnören fri andra 20 % H i t h ö r a n d e artiklar innehåller ofta rayonsilke och a n v ä n d e s mestadels vid tillverkning av vissa finare rayonsilkevävnader (lamévävnader o. dyl.), varför det ur olika s y n p u n k t e r t o r d e v a r a lämpligt a t t tullen sättes vid s a m m a siffra som för garn av n y s s n ä m n d a material. I fråga om s å d a n t garn som a n v ä n d e s för tillverkning av elektrisk ledningstråd förekommer enligt uppgift icke någon fristående inhemsk produktion, varför hinder icke synts m ö t a a t t helt avskaffa den redan med n u v a r a n d e bestämmelser avsevärt n e d s a t t a tullen. Reservation av hem-ar Gustafsson och Westerlind. I likhet med k o m m i t t é majoriteten h a r vi a n s e t t textilmaterial av ifrågavarande slag i m å n g a avseenden vara jämförbart med rayonsilke; vi föreslår således en tull av 13 % för hit hänförligt garn (med u n d a n t a g av garn för tillverkning av elektriska ledningssnören). Nr 52.02. Vävnader av metalltråd eller av till nr 52.01 hänförligt garn, för tillverkning av kläder, för heminredning eller liknande ändamål Nuvarande GATT Industrin Handeln Förslag

tull

per kg

20: 00 K .. I 30 %; min. 20: 00 per kg 30 % samma som vid nr 50.09 och 51.04 20 %

19,3 %

D å dessa v ä v n a d e r frånsett metalltråden i allmänhet utgör rayonsilkevävnader har de ansetts böra beläggas med s a m m a tull som dylika vävnader. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. I överensstämmelse med v å r t förslag rörande rayonsilkevävnader anser vi tullen böra u p p t a g a s till 14 % .

Kap.

53. VII och andra

djurhår

Nr 53.01. Ull av får, okardad och okammad Nuvarande tull GATT: ofärgad ull Förslag

fri fri fri

Nr 53.02. Andra djurhår (fina eller grova), okardade och okammade Nuvarande Udl GATT: mohairull Producenterna: ull av angorakanin Förslag

fri fri se texten fri

F r å n producenthåll h a r p å y r k a t s införande av tull på vll av angorakanin s a m t förhöjning av gällande tull på garn a v sådan ull (ur nr 53.08, u r nr 53.10). Till stöd för y r k a n d e t h a r anförts bl. a., a t t kaninuppfödningen i stor utsträckning bedrives a v partiellt arbetsföra, varför det vore ett socialt intresse a t t l ä m n a stöd å t d e n n a v e r k s a m h e t . Enligt k o m m i t t é n s u p p f a t t n i n g bör e t t eventuellt stöd från det allmännas sida å t d e n n a näringsgren l ä m n a s i a n n a n form ä n genom tullbeläggning av kaninullen. F r a m h å l l a s m å emellertid a t t den i det följande föreslagna värdetullen på garn av fina d j u r h å r (innefattande bl. a. angoragarn) innebär en icke obetydlig förhöjning av tullen på d e t t a varuslag. Härigenom torde den svenska angoragarnsproduktionen, vars råvaruförsörjning synes v a r a baserad på leveranser från inhemska kaninuppfödare, få möjlighet a t t betala e t t högre pris för ullen än som eljest skulle v a r a fallet, varigenom syftet med den gjorda framställningen om tull på kaninullen i viss m å n skulle k u n n a bli tillgodosett. Nr 5 3 . 0 3 . Avfall av fårull och andra djurhår (fina eller g r o v a ) , icke rivet Nr 53.04. Rivna varor av fårull och andra djurhår (fina eller grova) Nuvarande Förslag

tull

fri fri

Nr 53.05. Fårull och andra djurhår (fina eller grova), kardade eller k a m m a d e Normaltull: kammad fårull Nuvarande tull GATT: mohairull och ofärgad kardad fårull Industrin: mohairull och kardad ull kammad ull Förslag

3 a 4% fri fri fri 5% fri 405

Beträffande k a r d a d ull h a r icke ifrågasatts ändring av den för n ä r v a r a n d e gällande tullfriheten, men i fråga om k a m m a d ull (tops) h a r från industrihåll p å y r k a t s tullskydd i syfte a t t säkerställa den inhemska kamningskapaciteten. F r å g a n gäller n ä r m a s t fördelningen a v tullskyddet mellan olika stadier av bearbetningen. Även om visst fog k a n finnas för en tullbeläggning av k a m m a d ull h a r k o m m i t t é n , med h ä n s y n främst till a t t de inhemska kamgarnsspinnerierna i stor utsträckning är hänvisade till import för a t t t ä c k a sitt behov av varan, funnit övervägande skäl tala för a t t den nu r å d a n d e tullfriheten bibehålles. Nr 53.06. Kardgarn av fårull, ej i detaljhandelsuppläggningar Normaltull Nuvarande tull GATT Industrin Förslag

per kg

6 ä 7% 0:20—0:50 5% 5% 5%

K

2ä3%

I

1,6 %

K o m m i t t é n har f u n n i t . ä t t tullsatsen för d e t t a varuslag i enlighet m e d industrins eget förslag bör fastställas till den i G A T T b u n d n a nivån 5 % av v ä r d e t . Nr 53.07. Kamgarn av fårull, ej i detaljhandelsuppläggningar Normaltull , ..'..,'.' Nuvarande tull . . . . . per kg GATT: oblekt och ofärgat effekt- eller fantasigarn .. Industrin Förslag

6 å 7% 0: 20—0: 50

K

ca 2 %

I

1,3 %

5% 9% 7%

G A T T - b i n d n i n g e n under denna position avser e t t varuslag av ringa betydelse, och en u p p b r y t n i n g a v bindningen framstår n ä r m a s t som en teknisk anpassning efter den n y a nomenklaturen. M e d h ä n s y n härtill h a r k o m m i t t é n funnit sig oförhindrad föreslå a t t tullsatsen för hela rubriken fastställes till den mot normaltullsatsen s v a r a n d e siffran 7 % av v ä r d e t . Nr 53.08. Garn av fina djurhår (kardade eller kammade), ej i detaljhandelsuppläggningar Nuvarande tidl per kg 0: 20—0: 50 GATT: kardgarn samt oblekt och ofärgat effekt- eller fantasigarn 5% Indtcstrin samma som vid nr 53.06 och 53.07 Förslag: kardgarn 5% kamgarn 7%

H ä r avsett garn bör i likhet med vad som f. n. är fallet tulltaxeras efter samma grunder som garn av fårull. Nr 53.09. Garn av lägel eller andra grova djurhår, ej i detaljhandelsuppläggningar Nuvarande tull: utan inblandning av andra textilfibrer per kg 0:10 K .. annat samma som inblandade textilfibrer Industrin: t. o. m. nr 6 metrisk numrering . . . . samma som vid nr 53.06 över nr 6 fri Förslag: t. o. m. nr 6 metrisk numrering . . . . 5% över nr 6 fri

I

1,4 %

K o m m i t t é n h a r i enlighet med industrins y r k a n d e funnit lämpligt, a t t grövre garn belägges med s a m m a tull som k a r d g a r n a v ull, under d e t a t t tullfrihet medges för finare garn, vilket enligt uppgift icke är föremål för tillverkning inom landet. Nr 53.10. Garn av fårull, tagel eller andra djurhår (fina eller grova) i detaljhandelsuppläggningar Normaltull 9 å 10 % Nuvarande tull: av fårull eller fina djurhår per kg 0:50 K av grova djurhår per kg 0:10 GATT: av fårull eller fina djurhår 5% Industrin ej under normaitullen Handeln 5% Furslag 7%

ea 3 %

I

1,8%

Tillämpning av den i G A T T b u n d n a tullsatsen 5 % av v ä r d e t skulle enligt k o m m i t t é n s u p p f a t t n i n g innebära e t t alltför lågt tullskydd för h ä r ifrågav a r a n d e relativt högt m a n u f a k t u r e r a d e artiklar. K o m m i t t é n anser sig därför t r o t s GATT-bindningen böra förorda a t t tullen fastställes till s a m m a nivå som föreslagits beträffande k a m g a r n i fabriksuppläggningar (nr 53.07) eller 7 % a v värdet. Nr 53.11. V ä v n a d e r av fårull eller fina djurhår N ormaltull: vävnader, vägande: över 400 g/m 2 (300)—400 g/m 2 (225)—300 g/m 2 225 g/m 2 eller därunder

9 a 10 % 9 a 10 % ca 10 % ca 12 %

Nuvarande häl1: vävnader, inneh. högst 5 % silke per kg 2:50 K .. a n d r a vävnader, vägande: över 700 g / m 2 per kg 1:20 K 6 a 7 % (500)—700 g / m 2 per kg 1:60 K 6 a 7% (200)—500 g / m 2 per kg 2:25 K 3—9 % 200 g / m 2 eller d ä r u n d e r . , per kg 2:25 K 3 ä 4% GATT: vävnader, vägande: över 400 g / m 2 12 % (300)—400 g / m 2 14 % (225)—300 g / m 2 16 % 225 g / m 2 eller därunder 18 % Industrin s a m m a som G A T T - b i n d n i n g a r n a Handeln 8 % Förslag: vävnader, inneh. minst 40 viktprocent rayonsilke 20 % andra slag, vägande: över 225 g / m 2 14 % 225 g / m 2 eller därunder 15 %

I

5,2 %

I I I I

6,0 % 6,9% 5,8 % 4,5%

Statistiska uppgifter. Till belysande av storleken av import, produktion och export av yllevävnader hänvisas till tabell 56. Tabell 56.

Yllevävnader. Produktion 2

Import 1

Export 1

År

1938 1950 1951 1952 1953 1 2

ton

mkr

ton

mkr

ton

mkr

1450 3 316 3 627 1303 2 811

20,6 119,1 164,5 56,6 105,9

7 521 12215 9 791 7 324 9 454

71,9 269,0 297,2 195,7 255,5

231 66 166 371 299

3,2 2,3 7,0 12,3 12,0

Avser yllevävna<ler utan inbi indning av rilyonull. Avser yllevävnac ler med eller utan inblanc Ining av raycmull.

Importens och produktionens fördelning år 1952 på vävnader av olika slag exemplifieras i tabell 57. Kommittén. Med hänsyn till erfarenheterna från den utländska konkurrensen under efterkrigstiden har kommittén ansett det befogat att ylleindustrin ges 1

Tullsatserna gäller för vävnader med eller utan inblandning av rayon- eller syntetull; de angivna incidenssiffroma avser däremot i regel endast vävnader utan sådan inblandning.

Tabell 57. Fördelning

av yllevävnader

på olika

Import 19521 Varuslag

viktgrupper. Produktion 19522

ton

tkr

Varuslag

ton

tkr

Vävnader, väg. över 700 g/m 2 . . väg. (500)—700 g/m 2 .

13 94

Vinteröverrockstyger 377 Vinterkappstyger . . 2 749 Möbeltyger

617 762 411

12 277 18 091 8 723

Summa

1 790

39 091

47 818 Kostym tyger Kapp- och dräkttyger 2 084 Div. yllevävnader

3 342 651 1129

95 535 15 956 31608

49 902

5 122

143 099

13 467

väg. (200)—500 g/m . inneh. högst 5 % silke

1090 Summa

väg. 200 g/m 2 eller därunder

3 541 Klänningstyger

Summa

1 Avser yllevävnader utan inblandning av rayonull. Avser yllevävnader med eller utan inblandning av rayonull; varugrupperna sammanfaller icke med de vid import redovisade viktgrupperna men torde i stort sett motsvara dessa.

något starkare tullskydd än den övriga textilindustrin. K o m m i t t é n har därför funnit sig böra föreslå a t t tullen, o a k t a t normaltullsatsen genomsnittligt sett endast u p p g å r till ca 1 0 % , beträffande flertalet yllevävnader b e s t ä m m e s till 14 % av värdet. Differentiering av tullen efter vikten per m 2 bör av bl. a. p r a k t i s k a skäl undvikas, och k o m m i t t é n har funnit en sådan å t g ä r d i allmänhet icke vara av behovet påkallad. D e l ä t t a s t e v ä v n a d e r n a företer emellertid en så avgjort högre normaltullsats än de övriga v ä v n a d e r n a a t t en ändamålsenlig avvägning av tullskyddet ansetts påkalla en något högre tullsats eller 15 % a v v ä r d e t för dessa v ä v n a d e r . I fråga om l ä t t a r e v ä v n a d e r ligger förslaget u n d e r G A T T - b i n d n i n g a r n a , vilket bör k u n n a kompensera den b r y t n i n g av G A T T bindningen som blir erforderlig för de t y n g s t a v ä v n a d e r n a . Angående underrubriken för v ä v n a d e r innehållande minst 40 viktprocent rayonsilke hänvisas till vad som under nr 51.04 anförts r ö r a n d e bland vävnader. Reservation av ordföranden. Av skäl som jag anfört i det inledande allmänna a v s n i t t e t beträffande textilvaror föreslår jag a t t hit hänförliga vävnader, innehållande mindre än 40 viktprocent rayonsilke, belägges med en enhetlig tull a v 1 4 % av värdet. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. D e av kommittémajoriteten anförda skälen, varför ylleindustrin borde givas ett starkare tullskydd än den övriga textilindustrin, h a r vi icke funnit vara av sådan styrka, a t t m a n bör från409

gå den av oss förordade enhetsprincipen beträffande tullskyddet för v ä v n a d e r i allmänhet. Observeras bör vidare, a t t 12 % innebär ett något starkare t u l l s k y d d än den av k o m m i t t é m a j o r i t e t e n beräknade normaltullsatscn. Vidare k a n vi icke acceptera den av kommittémajoriteten föreslagna differentieringen av tullarna på yllevävnader, vilket innebär, a t t de l ä t t a r e yllevävnaderna, som endast t o r d e göras i begränsad omfattning inom landet, skulle draga en extra hög tull. T v ä r t om synes oss anledning föreligga a t t vid den k o m m a n d e prövningen av tulltaxek o m m i t t é n s förslag n ä r m a r e undersöka förutsättningarna för en k o m p l e t t e r a n d e specifik maximitull i syfte a t t förhindra en i vissa fall onödigt hög tullbelastning för sådana v ä v n a d e r beträffande vilka k a n visas, a t t de icke alls eller i b l o t t obetydlig omfattning framställes inom landet. M e d d e t t a förbehåll p å y r k a r vi således en enhetlig tullsats av 12 % vid denna rubrik. Nr 53.12. Vävnader av grova djurhår, andra än tagel Nr 53.13. Vävnader av tagel Normaltull Nuvarande tull: utan inblandning av ull, rayonull o. dyl.: vävd hårfilt andra slag med inblandning av ull, rayonull o. dyl GATT: med inblandning av ull, rayonull o. dyl Industrin Förslag

8 k 9%

per kg per kg

0:25 0:60

K

ca 5 %

I

per kg

2:25

K 17 ä 18 %

I

3,2 %

samma som vid nr 53.11 15 % 14 %

Ifrågavarande v ä v n a d e r företer ofta större eller mindre inblandning a v ull och h a r bl. a. av d e t t a skäl ansetts böra i tullhänseende likställas med grövre yllevävnader. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. M e d hänvisning till vad vi anfört u n d e r nr 53.11 föreslår vi även vid dessa rubriker en tullsats av 1 2 % .

Kap.

54. Lin och

rami

Nr 54.01. Lin, obearbetat eller berett m e n icke spunnet; blånor och avfall av lin, rivna varor härunder inbegripna Nuvarande tull GATT: skäktat lin och blånor Förslag 410

fri fri fri

Nr 5 4 . 0 2 . Rami, obearbetad eller beredd men icke spunnen; blånor och avfall av rami, rivna varor härunder inbegripna Nuvarande tull GATT: annan än blånor och avfall Förslag

fri fri fri

Nr 5 4 . 0 3 . Garn av lin eller rami, ej i detaljhandelsuppläggningar Normaltull: lingarn towgarn Nuvarande tull: enkelt: nr 75 och därunder över nr 75 flertrådigt GATT: enkelt, oblekt och ofärgat: över nr 25 t. o. m. nr 35 över nr 35 t. o. m. nr 75 Industrin: enkelt: t. o. m. nr 35 över nr 35 flertrådigt Förslag: enkelt: t. o. m. nr 35 över nr 35 flertrådigt

ca 9 % ca 11 %

per kg per kg

0: 20—0: 45 fri 0:85—1:00

K

ca 3 %l

I

2,8 % 2

K

5ä 6%

I

5,9 % 2 - 3

9 %; min. 0: 25 per kg fri

:

9% fri 12 %

9% fri 11%

I fråga om enkelt garn h a r k o m m i t t é n funnit tullskyddet böra utformas efter d e för s å d a n t garn föreliggande G A T T - b i n d n i n g a r n a , vilket för det tullbelagda garnets v i d k o m m a n d e skulle innebära en tullsats som ligger något u n d e r den genomsnittliga normaltullsatsen. Vad å t e r beträffar flertrådigt garn, innefattande ä v e n tråd, h a r k o m m i t t é n , m e n h ä n s y n bl. a. till a t t v a r a n i viss m å n får anses h a k a r a k t ä r a v textil färdigvara p å s a m m a s ä t t som v ä v n a d , funnit en n å g o t högre tullsats m o t i v e r a d . Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. D e n av kommittémajoritet e n föreslagna differentieringen av tullen p å å ena sidan enkelt garn, å a n d r a sidan flertrådigt h a r vi icke funnit v a r a motiverad, främst med h ä n s y n till a t t skillnaden i manufaktureringskostnad dem emellan t o r d e vara alltför ringa för a t t motivera en tvåprocentig tullskillnad. Vi föreslår därför en tull av 9 % jämväl för flertrådigt garn. 1 2 3

Towgarn ca 5 %. Avser garn av lin, hampa, rami och vissa andra veg. fibrer. Avser även garn i detaljhandelsuppläggningar.

Nr 54.04. Garn av lin eller rami i detalj handelsuppläggningar Normaltull Nuvarande Industrin Handeln Förslag

tull

per kg

ca 10 % 0: 85—1: 00 12 % 5% 11 %

K

5 a 6%

I

Till denna rubrik hänföres enligt a n m ä r k n i n g 4 B till avdelning X I i den n y a t a x a n endast flertrådigt garn, varför tullen ansetts lämpligen böra u p p t a g a s till s a m m a siffra som föreslagits för dylikt garn u n d e r föregående rubrik. Reservation av herrar Gustafsson och Wcsterlind. M e d hänvisning till v a d vi anfört under nr 54.03 föreslår vi även för denna rubrik en tullsats av 9 % . Nr 54.05. Vävnader av lin eller rami Normaltull Nuvarande tull: omönstrade per kg mönstrade per kj GATT: flertalet omönstrade vävnader . .. Industrin: omönstrade mönstrade Handeln Förslag

ca 12 % 0: 25—2: 00 1:10—2:00

K K

ca 4 % 4—14%

4,9 %i 9,6 %i

15 %; min. 0:35—1:10 per kg 15% 17,5 %; min. 2:00 per kg 8% 15%

Statistiska uppgifter. Till belysande av import, p r o d u k t i o n och export av linn e v ä v n a d e r hänvisas till tabell 58; siffrorna angående i m p o r t och export s a m t produktion åren 1936/38 innefattar även v ä v n a d e r av h a m p a m. fl. material (större delen torde emellertid avse linnevävnader). Tabell 58. Linnevävnader

ra.

ra.

Import

Produktion

Export

År

1936/38 1950 1951 1952 1953

ton

mkr

ton

mkr

ton

mkr

706 683 1265 963 1088

3,2 7,5 14,2 9,9 10,1

2 373 2 722 2 707 2 560 2 544

13,5 35,4 45,4 39,7 39 9

28 97 54 43 33

0,2 0,6 0,9 1,1 0,8

Kommittén. I överensstämmelse med v a d som inledningsvis anförts rörande tullen på v ä v n a d e r h a r k o m m i t t é n , med b e a k t a n d e bl. a. a v s a m b a n d e t mellan Avser vävnader av lin, hampa, rami och vissa andra veg. fibrer.

linneindustrin och den inhemska linodlingen, ansett en tullsats av 15 % av värdet innebära ett lämpligt a v v ä g t tullskydd för n ä m n d a industri. Rcservatio?i av ordföranden. Av skäl som jag anfört i det inledande allmänna avsnittet beträffande textilvaror föreslår jag a t t hit hänförliga v ä v n a d e r belägges med en tull av 14 % av värdet. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. M e d hänvisning till vad vi anfört i det inledande allmänna avsnittet beträffande textilvaror föreslår vi för denna rubrik en tull av 1 2 % . Kap.

55.

Bomull

Nr 5 5 . 0 1 . Bomull, o k a r d a d och o k a m m a d Nr 55.02. Bomullslinters Nr 5 5 . 0 3 . Avfall av bomull, rivna v a r o r okammat Nuvarande tutt GATT: okardad och okammad Förslag

h ä r u n d e r i n b e g r i p n a , o k a r d a t och fri fri fri

Nr 55.04. Bomull, kardad eller kammad Nuvarande tv.ll: oblekt per kg 0:10 blekt per kg 0:25 Industrin samma som för vadd nr 59.01 Förslag 10 % Ifrågavarande artikel utgör endast i speciella fall någon handelsvara; den h a r ansetts böra liksom enligt gällande taxa draga s a m m a tull som v a d d (nr 59.01). U r n r 5 5 . 0 5 — 5 5 . 0 6 . Sytråd av b o m u l l Normaltull 11 å 12 % Nuvarande tidl 8% Industrin 16 % Handeln 8% Förslag 14 % M e d h ä n s y n bl. a. till a t t s y t r å d är en högt b e a r b e t a d textil färdigvara, som i fråga om manufaktureringsgrad n ä r m a s t är a t t likställa med vävnader, h a r k o m m i t t é n ansett den för dylika artiklar föreslagna tullsatsen böra tillämpas även här. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. M e d hänvisning till a t t vi under nr 55.07—55.10 föreslår en tullsats av 12 % för v ä v n a d e r av bomull anser vi denna tullsats böra tillämpas även här. 413

Ur nr 55.05. Garn av bomull, ej i detaljhandelsuppläggningar (annat än sytråd) Normaltull Nuvarande tull GATT: nr 89 och därunder över nr 89 Industrin Förslag: t. o. m. nr 89 över nr 89

7—11 % 0: 12—0:40

per kg

K

2ä 3%

I

2,1 %

8% fri samma som GATT-bindningarna 8% fri

I överensstämmelse med industrins förslag h a r k o m m i t t é n funnit tullen b ö r a fastställas i enlighet med gällande G A T T - b i n d n i n g a r . Ur nr 55.06. Garn av bomull i detaljhandelsuppläggningar (annat än sytråd) Normaltull Nuvarande GATT Industrin Handeln Förslag

tull

per kg

10 ä 11 % 0:40 12% 12 % 5% 8%

K

2 ä 3%

I

1,2 %

I överensstämmelse med vad som föreslagits vid m o t s v a r a n d e rubriker inom k a p . 53 och 54 h a r tullen ansetts böra utgå med s a m m a procentsats som för (tullbelagt) garn i fabriksuppläggningar. Nr 55.07. Gasvävnader av bomull Nr 55.08. Frottévävnader av bomull Nr 55.09. Andra vävnader av bomull, omönstrade Nr 55.10. Andra vävnader av bomull, mönstrade Normaltull: gasvävnader och frottévävnader . . . . omönstrade vävnader, vägande: över 125 g/m 2 75—125 g/m 2 under 75 g/m 2 mönstrade vävnader Nuvarande tull: gasvävnader per kg frottévävnader per kg omönstrade vävnader per kg mönstrade vävnader per kg GATT: vävnader, vägande: över 125 g/m 2 75—125 g/m 2 under 75 g/m 2

12 ä 13 % 10 ä 11 % 11 a 12 % ca 12 % 10 ä 11 % 0: 50—1: 65 0: 70—1:65 0:20—1:55 0: 65—1: 65

14 % 16 % 18 %

K K K K

4 ä 5% 4 ä 5% 4—9% 8—15 %

I I I I

5,4% 6,5 %

Industrin samma som GATT-bindningarna Handeln 8% Förslag: gasvävnader och frottévävnader . . 14 % andra: inneh. minst 40 viktprocent rayonsilke 20 % andra slag 14 % Statistiska uppgifter. Storleken av import, produktion och export av bomullsvävnader framgår av tabell 59. Tabell 59.

Bomullsvävnader. Produktion 1

Import

Export

År

1936/38 1950 1951 1952 1953 1

ton

mkr

ton

mkr

ton

mkr

4 828 8 636 13 837 4 609 7 979

24,5 128,9 226,5 88,5 124,3

19 826 22 811 23 350 21885 21572

84,2 232,2 303,4 279,3 277,0

696 231 491 807 666

3,6 3,3 9,4 12,4 9,5

Avser bomullsviivnader även med inbland ning av rayo null etc.

Kommittén. Ehuru normaltullsatsen för bomullsvävnader genomsnittligt ligger något högre än för yllevävnader, har kommittén icke funnit konkurrensförhållandena ge anledning åsätta bomullsvävnader högre tull än flertalet yllevävnader. Tillräckliga skäl för en differentiering av tullen efter varornas vävnadssätt och vikt per m 2 kan enligt kommitténs uppfattning icke anses föreligga. Kommittén föreslår därför en enhetlig tull för alla bomullsvävnader av 14 % av värdet. Där bland vävnader med rayonsilke spelar någon roll i praktiken, nämligen i rubrikerna 55.09 och 55.10, har dock i enlighet med vad tidigare (nr 51.04) anförts dylika biandvävnader, innehållande minst 40 viktprocent av nämnda material, upptagits i en särskild underrubrik med tull av 20 % av värdet. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. I likhet med majoriteten finner vi, att man beträffande förestående varor bör ha en enhetlig tullsats, och denna bör i enlighet med vad som anförts i det inledande allmänna avsnittet fastställas till 1 2 % . Med hänsyn till det förslag som vi framlagt på syntet- och rayonområdet är något undantag för varor med inblandning av större kvantiteter sådant material icke påkallad för vår del. Förslaget innebär ett något starkare tullskydd än kommittémajoritetens normaltullsatser baserade på aktuella råvarupriser. 415

Kap.

56. Korta

syntetiska

och konstgjorda

textilfibrer

Angående innebörden av begreppen syntetiska och konstgjorda textilfibrer hänvisas till a n m ä r k n i n g a r n a 1 och 2 till k a p . 51 i tulltaxeförslaget. F ö r k o r t a syntetiska fibrer a n v ä n d e r k o m m i t t é n beteckningen syntetull, för k o r t a konstgjorda textilfibrer framställda ur cellulosa beteckningen rayonull. D e t förutsattes a t t bestämmelserna för rayonull blir tillämpliga även för k o r t a konstgjorda fibrer av a n n a t material (proteinull, alginatull). Nr 56.01. Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, icke kardade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning Normalttdl: rayonull 9 ä 10 % Nuvarande tull: syntetull per kg 0:15 K .. I 0,7 % rayonull per kg 0:15 K 5a 6% I 3,8 % GATT 8% Industrin: syntetull 15 % rayonull 8% Förslag: syntetull 8 %; t. v. suspenderad rayonull 8% I fråga om rayonull ligger normaltullsatsen vid 9 a 10 % , men k o m m i t t é n h a r icke funnit denna omständighet utgöra tillräckligt skäl a t t b r y t a G A T T - b i n d ningen vid 8 % . Vad därefter beträffar syntetull torde vad som anförts rörande syntetiska textilmaterial under nr 51.01 i h u v u d s a k äga tillämpning även här. Tullsatsen torde emellertid liksom n ä r det gäller rayonfibrer icke böra sättas lika högt för det h ä r ifrågavarande kortfibriga materialet som för det i n y s s n ä m n d a nr 51.01 avsedda långfibriga. T v e k a n k a n r å d a h u r u v i d a den för rayonull föreslagna tullsatsen 8 % är tillfyllest, men k o m m i t t é n h a r funnit skäl tala för a t t v a r a n tills vidare upptages med denna tullsats. Tullens ikraftträdande bör liksom i fråga om syntetsilkegarn bli beroende på särskilt förordnande av Kungl. Maj:t. Nr 56.02. Avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (ändlösa eller korta), garnavfall och rivna varor härunder inbegripna, icke kardat, kammat eller på annat sätt berett för spinning Nuvarande tull: av syntetfibrer per kg 0: 15 K .. I 2,1 % av rayonfibrer per kg 0: 15 K .. I 4,4 % Industrin: av syntetfibrer 15 % av rayonfibrer 8% Förslag: av syntetfibrer 8 %; t. v. suspenderad av rayonfibrer 8% 416

H ä r ifrågavarande avfall i fiberform a v syntetiskt eller konstgjort textilmaterial torde, såsom fallet ä r för n ä r v a r a n d e , böra i tullhänseende jämställas med i föregående rubrik u p p t a g n a fibrer a v m o t s v a r a n d e slag. Nr 56.03. Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer och avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (ändlösa eller korta), kardade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning Nuvarande tull GATT Industrin: syntetull rayonull Förslag:

per kg

O-15 8 %

j 5% g%

s

yntetu11 rayonull

8 %; t. v. suspenderad g%

Dessa p r o d u k t e r tulltaxeras för n ä r v a r a n d e efter s a m m a g r u n d e r som de obearbetade fibrerna, och k o m m i t t é n h a r icke funnit anledning föreslå någon ändring i d e t t a förhållande. Nr 56.04. Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller „ av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer), ej i detaljhandelsupplägg, ningar Normaltull: av syntetull av rayonull Nuvarande tull: av syntetull av rayonull GATT: nr 20 och därunder nr (20)—40 nr (40)—89 över nr 89 Industrin Förslag: av syntetull: t. o. m. nr 89 över nr 89 av rayonull: t. o. m. nr 89 över nr 89

ca 10 % ca 12 % kg per kg

per

0:50 0:50

K K

2 å 3% ca 7 %

I I

1,7 % 6,3 % '

12 % 13

%

u %

fri samma som GATT-bindningarna

12 %; t. v. 5 % fri 12 % frj

F ö r garn av rayonull h a r k o m m i t t é n funnit tullen böra u t g å med normaltullsatsen 12 % , vid vilket belopp den f. ö. såvitt angår garn av n r 20 och d ä r u n d e r ä r b u n d e n i G A T T ; garn över n r 89 bör i enlighet med den av industrin accept e r a d e GATT-bindningen å t n j u t a tullfrihet.

417 27. Tulltaxebetänkande. Del II

Vad beträffar garn av syntetull ligger normaltullsatsen (vid en fibertull av 8 % ) e t t p a r enheter u n d e r m o t s v a r a n d e siffra för garn a v rayonull. Skillnaden blir emellertid mindre, om priset p å syntetullmaterialet sjunker, vilket icke förefaller osannolikt. P å grund h ä r a v och m e d h ä n s y n till önskvärdheten av a t t behandla varor av rayon- och syntetull lika h a r k o m m i t t é n a n s e t t b e r ö r d a förhållande icke böra föranleda någon differentiering av tullen. Även för garn a v syntetull har tullen därför u p p t a g i t s till 12 % (garn över n r 89 tullfritt enligt G A T T ) . N ä m n d a tullsats ger e t t n e t t o t u l l s k y d d a v 4 a 5 % a v värdet, varför tullen u n d e r den tid då fibertullen skulle v a r a suspenderad föreslagits till 5 % . Nr 56.05. Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer) i detaljhandelsuppläggningar Nuvarande tull GATT Industrin Handeln Förslag: av syntetull av rayonull

per kg

0: 50 samma som vid nr 56.04 samma som GATT-bindningarna 5% 12 %; t. v. 5 % 12 %

Tullen bör enligt k o m m i t t é n s uppfattning u t g å efter s a m m a grunder som vid n ä r m a s t föregående rubrik. Nr 56.06. Vävnader av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer) Normaltull: av syntetull av rayonull Nuvarande tull: vävnader inneh. högst 5 % silke per kg andra vävnader, vägande: över 700 g/m 2 per kg (500)—700 g/m 2 per kg (200)—500 g/m 2 per kg 200 g/m 2 eller därunder . . per kg Industrin Handeln Förslag: inneh. minst 40 viktprocent rayonsilke • andra slag

(eller

13 a 14 % ca 13 %

2:50 1:20 1:60 2:25 2:25 20 % 10 %

K K K K

.. .. .. ca 12 %

I I I I

10,5 %* 14,3 %x 12,4 % x 11,0 %x

20% 15 %

Beträffande rayonullvävnader h a r k o m m i t t é n m e d h ä n s y n till normaltullsatsens storlek i jämförelse med m o t s v a r a n d e tullsats för v ä v n a d e r av a n d r a 1

Innefattar bl. a. även vävnader av ull med inblandning av syntet- eller rayonull.

textilmaterial funnit 1 5 % a v v ä r d e t innebära en lämplig avvägning av tullskyddet. N ä m n d a tullsats t o r d e böra tillämpas även för s y n t e t u l l v ä v n a d e r u n d e r den tid då garn av syntetull belägges med s a m m a tull som garn av rayonull. N e d sättningen av garntullen till 5 % (under den tid då tullen på syntetull föreslagits vara suspenderad) m o t i v e r a r emellertid i princip en reduktion av tullen på v ä v n a d e r n a till ungefär 11 % av v ä r d e t . M e d h ä n s y n till önskvärdheten av att även u n d e r denna period k u n n a tillämpa en enhetlig tull på v ä v n a d e r av rayonoch syntetull h a r k o m m i t t é n emellertid funnit övervägande skäl tala för a t t tullen p å s y n t e t u l l v ä v n a d e r t r o t s nedsättningen a v garntullen får utgå m e d 15 % . Höjningen av tullen på garnet från 5 % till 12 % efter suspenderingsperiodens slut bör alltså i d e t t a fall icke föranleda någon höjning a v vävnadstullen. Reservation av ordföranden. A v skäl som jag anfört i det inledande allmänna a v s n i t t e t beträffande textilvaror föreslår jag a t t hit hänförliga vävnader, innehållande mindre än 40 viktprocent rayonsilke, belägges m e d en tull av 1 4 % a v värdet. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Vi föreslår en enhetlig tull a v 12 % under å b e r o p a n d e i h u v u d s a k av e n a h a n d a skäl som vi anfört under k a p . 51. Kap.

57. Andra

vegetabiliska textil fibrer ; garn av och vävnader därav

papper

Nr 57.01. Mjuk hampa (Cannabis sativa), obearbetad eller beredd men icke spunnen; blånor och avfall av hampa, rivna varor härunder inbegripna Nr 57.02. Manillahampa (Abaca eller Musa textilis), obearbetad eller beredd men icke spunnen; blånor och avfall av manillahampa, rivna varor härunder inbegripna Nr 57.03. Jute, obearbetad eller beredd men icke spunnen; blånor och avfall av jute, rivna varor härunder inbegripna Nr 57.04. Andra vegetabiliska textilfibrer, obearbetade eller beredda men icke spunna; avfall av dylika textilfibrer, rivna varor härunder inbegripna Nuvarande tull fri GATT: manillahampa, jute, cantalafibrer och kokosfibrer fri Förslag fri Nr 57.05. Garn av mjuk hampa Normaltull Nuvarande tull: enkelt: nr 75 och därunder per kg över nr 75 flertrådigt per kg

ca 8 %

0:20—0:45 fri 0: 85—1: 00

K 11 å 12 %

I

GATT: enkelt, oblekt och ofärgat: över nr 25 t. o. m. nr 35 över nr 35 t. o. m. nr 75 Industrin: garn ej i detaljhandelsuppläggningar: enkelt: t. o. m. nr 35 över nr 35 flertrådigt garn i detaljhandelsuppläggningar . . Handeln: handelsgarn Förslag: enkelt: t. o. m. nr 35 över nr 35 flertrådigt

9 %; min. 0: 25 per kg fri

9% fri 12 % 12 % 5%

9% fri 11%

K o m m i t t é n har funnit lämpligt a t t de för lingarn föreslagna tullsatserna i allmänhet tillämpas även p å garn av fibrer, hänförliga till förevarande kapitel (med u n d a n t a g av kokos), eftersom v a r o r n a i fråga står v a r a n d r a n ä r a och i större eller mindre u t s t r ä c k n i n g är substituerbara sinsemellan. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Beträffande den av k o m m i t témajoriteten föreslagna tullskillnaden mellan enkelt och flertrådigt garn hänvisas till v a d vi förut sagt om lingarn. Vad angår tullsatsens storlek h a r vi funnit 8 % a v v ä r d e t innebära e t t lämpligt a v v ä g t tullskydd för h ä r a v s e t t garn (med u n d a n t a g av enkelt garn över nr 35). Nr 57.06. Garn av jute Normaltull Nuvarande tull Industrin: enkelt flertrådigt Förslag: enkelt flertrådigt

per kg

8 a 9% 0:06—0:40

K

ca 4 %

I

4,5 %

9% 12 % 9% H %

I överensstämmelse med v a d som anförts under n r 57.05 föreslår k o m m i t t é n a t t tullen — med d e t u n d a n t a g som föranledes av a t t G A T T - b i n d n i n g e n för enkelt garn över nr 35 h ä r ej är aktuell — även vid denna rubrik fastställes till s a m m a belopp som för m o t s v a r a n d e garn av lin. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Beträffande den av kommittémajoriteten föreslagna tullskillnaden mellan enkelt och flertrådigt garn h ä n visas till vad vi förut sagt om lingarn. Vad angår tullsatsens storlek h a r vi funnit 7 % av v ä r d e t innebära e t t lämpligt a v v ä g t tullskydd.

Ur nr 57.07. Garn av kokosfibrer Nuvarande tull GATT Förslag

fri fri fri

N å g o t y r k a n d e om tull för d e t t a varuslag h a r icke framställts, och k o m m i t tén h a r icke funnit anledning frångå gällande tullfrihet. Ur nr 57.07. Garn av andra vegetabiliska textilfibrer Normaltull: sisalgarn Nuvarande tull: enkelt: nr 75 och därunder över nr 75 flertrådigt GATT: enkelt, oblekt och ofärgat: över nr 25 t. o. m. nr 35 Industrin Förslag: enkelt flertrådigt

ca 7 %

per kg per kg

0:20—0:45 fri 0: 85—1: 00

K 9 å 10 %*

I

9 %; min. 0: 25 per kg 9% 9% 11%

I överensstämmelse med v a d som anförts u n d e r n r 57.05 föreslår k o m m i t t é n a t t tullen — med det u n d a n t a g som föranledes a v a t t G A T T - b i n d n i n g e n för enkelt garn över n r 35 h ä r ej är aktuell — även vid d e n n a rubrik fastställes till s a m m a belopp som för m o t s v a r a n d e garn a v lin. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Beträffande den av kommittémajoriteten föreslagna tullskillnaden mellan enkelt och flertrådigt garn hänvisas till v a d vi förut sagt om lingarn. Vad a n g å r tullsatsens storlek h a r vi funnit 7 % av v ä r d e t innebära e t t lämpligt a v v ä g t tullskydd för h i t hänförligt garn. Nr 57.08. Garn av papper Normaltull Nuvarande tull GATT: enkelt, oblekt och ofärgat: över nr 25 t. o. m. nr 35 Industrin: enkelt flertrådigt Förslag: enkelt flertrådigt 1

per kg

ca 10 % 0:10—1:00

K

7—16%

I

9 %; min. 0: 25 per kg 9% 12 % 9% 11%

Avser sisalgarn.

F ö r e v a r a n d e position o m f a t t a r även b i n d g a r n a v papper, och d e t t a t o r d e i själva verket vara den viktigaste h i t h ö r a n d e artikeln. I fråga om b i n d g a r n a v a n n a t material, vilket faller u n d e r nr 59.04, föreslår k o m m i t t é n s a m m a tullsatser som för garn av lin och h a m p a , d. v. s. 9 % för enkelt och 11 % för flertrådigt garn. K o m m i t t é n h a r funnit det lämpligt a t t dessa tullsatser tillämpas även för bindgarn såväl som a n n a t garn av papper. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Beträffande den av kommittémajoriteten föreslagna tullskillnaden mellan enkelt och flertrådigt garn hänvisas till v a d vi förut sagt om lingarn. V a d angår tullsatsens storlek h a r vi funnit 7 % av v ä r d e t innebära e t t lämpligt a v v ä g t tullskydd. Nr 57.09. Vävnader av mjuk hampa Normaltull 11 ä 12 % Nuvarande tull per kg 0: 25—2: 00 K 7 å 8% I GATT: flertalet omönstrade vävnader 1 5 % ; min. 0:35—1:10 per kg Industrin 15 % Förslag 15 % Ifrågavarande v ä v n a d e r är i m å n g a hänseenden a t t likställa med v ä v n a d e r av lin och bör enligt k o m m i t t é n s uppfattning beläggas med s a m m a tull som dessa. Reservation av ordföranden. A v skäl som jag anfört i det inledande a l l m ä n n a a v s n i t t e t beträffande textilvaror föreslår jag a t t hit hänförliga v ä v n a d e r belägges med en tull a v 14 % a v v ä r d e t . Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. M e d hänvisning till v a d vi anfört i det inledande allmänna a v s n i t t e t beträffande textilvaror föreslår vi en tull av 12 % av v ä r d e t vid denna rubrik. Nr 57.10. Vävnader av jute Normaltull Nuvarande Industrin Handeln Förslag

tull

per kg

11 å 12 % 0: 10—0:40 15 % 6% 11 %

K

4 å 5%

I

4,1 %

Vissa skäl t a l a r för a t t den för lin- och h a m p v ä v n a d e r föreslagna tullen k u n d e v a r a lämplig även för v ä v n a d e r av j u t e . S i s t n ä m n d a slag av v ä v n a d e r finner emellertid till alldeles övervägande del a n v ä n d n i n g för tillverkning av säckar vid s a m m a företag som framställer v ä v n a d e r n a . K o m m i t t é n h a r därför a n s e t t det riktigast a t t b e t r a k t a tullen på säckarna som d e t p r i m ä r a och avpassa tullen p å v ä v n a d e r n a därefter. Såsom framgår av v a d som anföres u n d e r nr 62.03 h a r k o m m i t t é n funnit säckarna böra beläggas m e d en tull a v 11 % a v värdet. Vid s å d a n t förhållande synes tullen på j u t e v ä v n a d e r böra u p p t a g a s till s a m m a belopp.

Nr 57.11. Vävnader av andra vegetabiliska textilfibrer Normaltull: av kokosfibrer av sisal Nuvarande tull: av kokosfibrer andra GATT: vissa omönstrade vävnader Industrin Förslag: av kokosfibrer av annat textilmaterial

10 å 11 %x 12 ä 13 % x per kg per kg

0: 07—0: 25 0: 25—2: 00 15 %; min. 0: 35—1:10 per kg 15 % 7% 12%

H i t h ö r a n d e v ä v n a d e r torde huvudsakligen utgöra grövre artiklar, n ä r m a s t jämförbara med exempelvis m a t t o r , varför de ansetts böra beläggas med s a m m a tull som dylika artiklar (nr 58.02). Nr 57.12. Vävnader av pappersgarn Normaltull Nuvarande

tull

per kg

GATT: vissa omönstrade vävnader Industrin Förslag

ca 13 % 0: 25—2: 00

K

ca 12 %

I

15 %; min. 0: 35—1: 10 per kg 15 % 11 %

V ä v n a d e r av p a p p e r s g a r n utgör till övervägande del s u b s t i t u t för j u t e v ä v n a der såsom material för tillverkning a v säckar och h a r därför a n s e t t s böra i tullhänseende likställas med v ä v n a d e r a v j u t e . Kap. 58. Mattor, nåder; band;

gobelänger o. dyl.; sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävsnörmakeriarbeten; tyll och nätknytningar; spetsar; broderier

Nr 58.01. Mattor, knutna, även konfektionerade Normaltull: av ull, med högst 250 knutar per m ca 12 % Nuvarande tull: inneh. silke per kg 12:00—20:00 av ull: med högst 250 knutar Per m per kg 2:50 med (250)—450 knutar perm per kg 3:50 med mer än 450 knutar per m per kg 6:00 1

K

..

I

14,7 %

K

7 å 8%

I

12,2 %

K

..

I

11,8%

K

..

I

13,7 %

Avser närmast mattor.

Svensk-turkiska avtalet 29/9 1929: av ull med över 250 knutar per m per kg Industrin Handeln Förslag: med högst 250 knutar per m per kg med (250)—450 knutar per m per kg med mer än 450 knutar per m per kg

6:00 20 % fri (ev. vikttull, motsvarande värdetullen vid nr 58.02) 2: 50 3:50 6: 00

Tullen på h ä r ifrågavarande m a t t o r får enligt k o m m i t t é n s u p p f a t t n i n g anses i h u v u d s a k h a k a r a k t ä r av finanstull. Även om d e t fiskala intresset beträffande dessa artiklar n u m e r a främst tillgodoses genom försäljningsskatten (K. F . den 5 m a r s 1948, n r 85) k a n skäl anföras för a t t icke i d e t t a s a m m a n h a n g avskaffa tullen. D å det är förenat med vanskligheter a t t tillämpa värdetullar på ifrågav a r a n d e område, h a r k o m m i t t é n funnit övervägande skäl tala för a t t bibehålla n u v a r a n d e vikttullsatser oförändrade. N å g r a särskilda tullsatser för m a t t o r a v a n n a t material än ull synes dock k n a p p a s t erforderliga, u t a n dylika m a t t o r torde lämpligen böra beläggas med tull efter s a m m a grunder som yllemattor. Reservation av herr Westerlind. H ä r föreligger icke något skyddsintresse. M e d m i t t s ä t t a t t se borde k o m m i t t é n u n d e r sådana förhållanden uppföra rubriken som tullfri tillika med en anmärkning, a t t n u v a r a n d e tull endast h a r fiskala funktioner. Sedan blir det s t a t s m a k t e r n a s sak a t t pröva frågan om den framtida finanstullen. Nr 58.02. Andra mattor, även konfektionerade; kelims och liknande vävnader, även konfektionerade Normaltull: av ull: metervara (omönstrad) 8ä9% avpassade ca 10 % av kokosfibrer 10 å 11 % av jute ca 12 % av bomull 10 a 11 % av sisal 12 ä 13 % Nuvarande tull: av silke per kg 12: 00—20: 00 av ull: metervara per kg 0:75 avpassade per kg 1:00 av kokosfibrer: utan inblandning av andra textilfibrer per kg 0:07 andra per kg 0:20 av jute per kg 0:40 av andra textilfibrer per kg 1:00

424 K K

ca 5 % ca 7 %

I I

5,3 % 7,2 %

K K K K

ca 2 % 5a 6% ca 6 % 6—27%

I I I I

3,0 % 6,3 % 6,5 % 13,3%

GATT: av ull: metervara 15 % av kokosfibrer utan inblandning av andra textilfibrer 7% Industrin: inneh. silke samma som motsvarande vävnader av ull: metervara 15 % avpassade 18 % av kokosfibrer 10 % av andra textilfibrer 15 % Handeln: av silke 10 % ' av ull: metervara 8% avpassade 10 % av kokosfibrer 6% av andra textilfibrer 10 % Förslag: av kokosfibrer utan inblandning av andra textilfibrer 7% andra 12 % Statistiska uppgifter. Fördelningen av import, produktion och export år 1952 av hit hänförliga m a t t o r belyses i tabell 60. Tabell 60.

Mattor. Export

Produktion

Import Varuslag

Yllemattor Kokosmattor Jutemattor Bomullsmattor m. m. . . .

ton

tkr

ton

tkr

ton

tkr

1217 489 16 184

18 072 1274 107 1576

1040 316 178 13

15 523 1420 1655 136

24 0 30 3

418 0 231 35

I fråga om d e t ojämförligt viktigaste varuslaget, nämligen m a t t o r av ull och a n d r a djurhår, framgår utvecklingen av tabell 6 1 . Kommittén. Enligt k o m m i t t é n s u p p f a t t n i n g får v a d som inledningsvis anförts rörande b e h o v e t av a t t bereda textilindustrin e t t n å g o t högre skydd än som m o t s v a r a r normaltullsatserna i h u v u d s a k anses gälla även m a t t o r . K o m m i t t é n h a r emellertid beträffande d e t t a varuslag a n s e t t sig k u n n a s t a n n a vid en tullsats a v 12 % av värdet, vilken i första h a n d a v v ä g t s m e d h ä n s y n till m a t t o r av ull m e n av p r a k t i s k a skäl bör tillämpas även på m a t t o r a v a n n a t s p å n a d s ä m n e . U n d a n t a g har dock gjorts för m a t t o r a v kokosfibrer u t a n inblandning av a n n a t material, beträffande vilka tillräckliga skäl icke ansetts föreligga a t t b r y t a gällande G A T T - b i n d n i n g . 425

Tabell

61. Mattor

av

vll. Export

Produktion

Import Är

1936/38 1950 1951 1952 1953

ton

tkr

ton

tkr

ton

tkr

1130 1317 1487 1217 1999

5 683 18 637 26 043 18 072 27 730

344 1160 1177 1040 1451

2151 15 408 18 723 15 523 21180

4 32 22 24 47

32 532 416 418 670

Nr 58.03. Gobelänger och liknande artiklar, handvävda eller broderade (med petits points, korsstygn e. dyl.), även konfektionerade Nuvarande tull: vävda samma som motsvarande vävnader broderade div. GATT: vissa vävda eller broderade artiklar div. Industrin samma som motsvarande vävnader Handeln 10 % Förslag 12 % Liksom i fråga om k n u t n a m a t t o r får tullen anses huvudsakligen h a k a r a k t ä r a v finanstull. D e n föreslagna tullen m o t s v a r a r ungefär v a d som föreslagits beträffande dylika m a t t o r . Nr 58.04. Sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävnader, ej hänförliga till nr 55.08 och 58.05 Normaltull: av ull av bomull Nuvarande tull:1 inneh. natursilke per kg inneh. rayon- eller syntetsilke per kg av ull, rayon- eller syntetull per kg av bomull per kg av andra textilfibrer GATT:1 inneh. natursilke inneh. rayon- eller syntetsilke av ull, rayon- eller syntetull (se nr 53.11) av bomull (se nr 55.07—55.10) 1

9 a 10 % 11 ä 12 % 20:00 12:00 1:75 0:70—1:10 div.

K K K K

.. .. 7å8% 4å5%

I I I I

14,9 % 27,9 % 5,2% 4,8%

25 % 25 %; min. 12: 00 per kg 12—18% 14—18 %

Tullsatserna avser heltäckande sammet etc.; för icke heltäckande vävnader gäller samma tullsatser som för vävnader i övrigt (se kap. 50—57).

Industrin: inneh. silke av ull av andra textilfibrer Handeln Förslag

25 % 12 % 14 % samma som motsvarande vävnader 14 %

I fråga om h i t h ö r a n d e artiklar k a n d e t erbjuda vissa p r a k t i s k a svårigheter a t t vid tulltaxeringen fastställa materialets art. D e t t a torde v a r a en av anledningarna till a t t Bryssel-nomenklaturen u p p t a g i t v a r o r n a under förevarande kapitel i stället för bland a n d r a v ä v n a d e r av respektive spånadsämnen. Tilllämpningen a v en enhetlig tull på alla plyschartade v ä v n a d e r framstår därför som e t t s t a r k t önskemål, och d e t t a torde åtminstone beträffande a n d r a textilmaterial än rayonsilke (och eventuellt syntetsilke) icke medföra någon olägenhet, eftersom tullsatserna för vanliga v ä v n a d e r av de olika materialen föga skiljer sig från v a r a n d r a . K o m m i t t é n h a r därför funnit lämpligt a t t för plyscha r t a d e v ä v n a d e r fastställes en enhetlig tull av 1 4 % av v ä r d e t eller s a m m a procentsats som föreslagits beträffande tyngre v ä v n a d e r av ull och v ä v n a d e r a v bomull. N ä r det gäller rayonsilke (och eventuellt syntetsilke) ligger tullen p å vanliga v ä v n a d e r avsevärt högre än för a n d r a s p å n a d s ä m n e n . Emellertid är det j u s t beträffande material a v d e t t a slag som förut berörda svårigheter gör sig s t a r k a s t gällande. P å grund h ä r a v och med h ä n s y n j ä m v ä l till a t t någon inhemsk tillverkning a v plysch av rayonsilke (eller syntetsilke) k n a p p a s t förek o m m e r h a r k o m m i t t é n a n s e t t n y s s n ä m n d a enhetliga tullsats böra gälla även för varor av d e t t a slag. A t t denna tullsats i fråga om t y n g r e ply sch v ä v n a d e r av ull innebär b r y t n i n g av G A T T - b i n d n i n g e n torde k u n n a kompenseras av a t t den beträffande vissa a n d r a plyschvävnader ligger under G A T T - n i v å n . Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Enligt reservation intagen efter n r 58.10 p å y r k a r h e r r a r Gustafsson och Westerlind en tullsats av 1 2 % vid d e n n a rubrik.

Nr 58.05. Band, ej hänförliga till nr 58.06, härunder inbegripna band, bestående av sammanklistrade parallella trådar eller fibrer Nr 58.06. Vävda etiketter, icke broderade, för märkning av kläder, skodon, huvudbonader o. dyl., som längdvara eller tillskurna Normaltull: av rayon- eller syntetsilke 16äl7% av bomull ca 13 % Nuvarande tull: inneh. natursilke per kg 10: 00—20: 00 inneh. rayon- eller syntetsilke per kg 9: 00—13:00 sadelgjordsväv per kg 0: 35— 0: 50 av andra textilfibrer per kg 2: 00— 2: 50

K .. K 85—135 % K .. K 4—11%

I I I I

10,8% 18,0 % 13,1% 7,8%

GATT: sammetsband m. m. inneh. silke . . . . andra band: inneh. rayon- eller syntetsilke . . . . av bomull Industrin: inneh. silke av andra textilfibrer Handeln Förslag: sammets-, plysch-, ögle- och sniljband andra slag: av syntetsilke av rayonsilke av annat textilmaterial

20 %; min. 9: 00—15: 00 per kg 32 %; min. 13: 00 per kg 18 % 30 % 18 % 12 %

15 % 20 %; t. v. 15 % 20 % 15%

H i t h ö r a n d e artiklar av rayon- eller syntetsilke h a r ansetts b ö r a i tullhänseende jämställas med v ä v n a d e r i allmänhet av dylikt material (jfr nr 51.04). F ö r artiklar a v a n n a t s p å n a d s ä m n e h a r k o m m i t t é n funnit en enhetlig tullsats böra tillämpas, och d e n n a h a r med h ä n s y n till manufaktureringsgraden s a t t s något högre än beträffande flertalet v ä v n a d e r . I analogi med v a d som s k e t t i fråga om plyschartade vävnader, hänförliga till n r 58.04, h a r sistnämnda tullsats föreslagits äga tillämpning på plyschartade b a n d , oavsett materialet, d. v. s. även på dylika b a n d av rayon- eller syntetsilke. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Enligt reservation intagen efter nr 58.10 p å y r k a r herrar Gustafsson och Westerlind en tullsats av 1 4 % vid dessa rubriker (för varor innehållande syntetsilke tills vidare 1 0 % ) . Nr 58.07. Sniljgarn och sniljer; överspunnet garn (annat än garn, hänförligt till nr 52.01, och överspunnet tagelgarn); flätor och snörmakeriarbeten, som längdvara; tofsar, pomponger o. dyl. Normaltull: av rayon- eller syntetsilke av bomull av ull (sniljgarn) Nuvarande tull: sniljgarn: av ull per kg av bomull per kg av andra textilfibrer andra: inneh. natursilke per kg inneh. rayon- eller syntetsilke per kg av andra textilfibrer per kg GATT: sniljgarn av bomull

16 a 17 % ca 12 % ca 10 %

0:50 0:40 div.

K

2 ä 3%

I

30:00

K

..

I

13,6 %

15:00 3:00

K 32—113 % K 4—19%

I I

25,1 % 6,3%

8%

Industrin: sniljgarn: av ull av bomull andra slag: inneh. silke av andra textilfibrer Handeln Förslag: sniljgarn och sniljer: av bomull av annat textilmaterial andra slag: av syntetsilke av rayonsilke av annat textilmaterial

12 % 8% 30 % 18 % 10 %

8% 12% 20 %; t. v. 15 % 20 % 15%

N å g o n skarp gräns mellan sniljer och sniljgarn föreligger k n a p p a s t , varför s a m m a bestämmelser i tullhänseende bör gälla för dessa varuslag. K o m m i t t é n h a r funnit en tullsats a v 12 % lämplig för dylika artiklar i allmänhet. F ö r artiklar a v bomull h a r dock tillräckliga skäl icke synts föreligga a t t b r y t a G A T T - b i n d n i n g e n vid 8 % . Tullsatsen 12 % bör i analogi med v a d som föreslagits i fråga om p l y s c h a r t a d e v ä v n a d e r och b a n d (nr 58.04, ur nr 58.05) gälla även för sniljer och sniljgarn a v rayon- och syntetsilke. A n d r a till d e n n a rubrik hänförliga artiklar än sniljgarn och sniljer h a r ansetts böra i tullhänseende likställas med icke plyschartade b a n d (nr 58.05 och 58.06). Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Enligt reservation intagen efter n r 58.10 p å y r k a r h e r r a r Gustafsson och Westerlind för a n d r a varor än sniljgarn och sniljer en tullsats av 14 % (för varor innehållande syntetsilke tills vidare 10 % ) . Nr 58.08. Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, omönstrade Nr 58.09. Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, mönstrade; spetsar och spetsvävnader (hand- eller maskingjorda), som längdvara eller i form av s. k. motiv Normaltull: av silke (spetsar) av bomull (spetsar) Nuvarande tull: tyll och spetsar: inneh. silke per kg andra: omönstrad tyll; trådgardinsvävnad per kg andra per kg nätknytningar

15 ä 16 % ca 14 %

20:00

K

ca 17 %

I

15,3 %

2:50 4:00 div.

K K

.. ca 5 %

I I

5,9 % 5,5 %

GATT: inneh. silke 20 % andra: omönstrad tyll; trådgardinsvävnad 20 % andra 16 % Industrin: inneh. silke 20 % av bomull: trådgardinsvävnad 20 % andra 16 % av andra textlifibrer 20 % Handeln samma som motsvarande vävnader Förslag: av syntetsilke 20 %; t. v. 15 % av rayonsilke 20 % av annat textilmaterial 15% D å hithörande artiklar i fråga om manufaktureringsgrad står n ä r m a r e b a n d och snören än vanliga vävnader, h a r k o m m i t t é n funnit tullen böra u t g å efter s a m m a grunder som föreslagits beträffande de förstnämnda varuslagen. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. E n l i g t reservation intagen efter nr 58.10 p å y r k a r h e r r a r Gustafsson och Westerlind en tullsats av 1 4 % för varor a v syntet- eller rayonsilke (för artiklar av syntetsilke tills vidare 10 % ) och 12 % för varor av a n n a t material. Nr 58.10. Broderier, även på stampad filt, som längdvara eller i form av s. k. motiv Nuvarande

tull:

på vara inneh. silke på stampad filt

grundtull som för motsvaranper kg ( de textilvara > K per kg med tillägg av 50 %

..

på annat material: med silke per kg 7:00 K .. med annat material per kg 4:00 K .. GATT: broderier på vara inneh. silke samma som motsvarande vävnader Industrin samma som motsvarande vävnader Handeln samma som motsvarande vävnader Förslag: av syntetsilke 20 %; t. v. 15 % av rayonsilke 20 % av annat textilmaterial 15%

I

15,1 %

I I

12,4 % 6,0 %

K o m m i t t é n kan i princip ansluta sig till industrins och handelns förslag a t t belägga h i t h ö r a n d e varuslag med s a m m a tull som m o t s v a r a n d e v ä v n a d e r . I syfte a t t å s t a d k o m m a förenkling och likformighet h a r k o m m i t t é n dock funnit

sig böra förorda a t t alla artiklar av a n n a t material än rayon- eller syntetsilke belägges m e d en enhetlig tull av 15 % av v ä r d e t . Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Enligt reservation h ä r nedan p å y r k a r herrar Gustafsson och Westerlind en tullsats av 1 4 % för varor av syntet- eller rayonsilke (för artiklar av syntetsilke tills vidare 10 % ) och 12 % för v a r o r a v a n n a t material. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind beträffande nr 58.0^—58.10 M e d h ä n s y n till de a v v i k a n d e förslag som vi framlagt u n d e r k a p . 50—57 föreslår vi a t t hit hänförliga varor i allmänhet belägges med en tull av 1 4 % (varor a v syntetsilke 10 % u n d e r den tid då tullen på garn a v d e t t a material är suspenderad). S a m m e t s v ä v n a d e r (nr 58.04), ävensom tyll, m ö n s t r a d tyll och broderier a v a n n a t material än silke (ur nr 58.08, 58.09 och 58.10) företer dock i tillverkningshänseende så stora likheter med vanliga v ä v n a d e r a v m o t s v a r a n d e material a t t de bör å s ä t t a s s a m m a tull som dessa eller 1 2 % . Samtliga dessa artiklar är relativt stora, och en u t b r y t n i n g u r den enhetliga 14-procentiga tullbelastningen torde icke erbjuda alltför stora p r a k t i s k a olägenheter. Beträffande m a t t o r i allmänhet, hänförliga till n r 58.02, erinras om a t t k o m m i t t é n enhälligt föreslagit 12 %, vilket även gäller varor, hänförliga till n r 58.03.

Kap. samt

59. Vadd och stampad filt; bind- och segelgarn, tågvirke och linor varor därav; vävnader för speciella ändamål; vävnader med impregnering eller överdrag; textilvaror för tekniskt bruk

Nr 59.01. Vadd samt varor av vadd; flock, stoft, noppor o. dyl. av textilmaterial Normaltull: förbandsvadd: blekt oblekt melerad limvadd melerad vadd för stoppning sanitetsbindor Nuvarande tull: bomullsvadd: blekt per kg per kg annan per kg annan vadd per kg sanitetsbindor andra varor av vadd flock, stoft, noppor o. dyl.: av rayon- eller syntetmaper kg terial av annat textilmaterial

ca 11 % 10 a 11 % 10 å 11 % 9 å 10 % ca 13 %

0:25 0:10 0:10 0: 75 15 %

K K K K

ca 3 % ca 4 % .. ca 17 %

I I I I

4,2 % 2,1 % 4,6%

0: 15 fri 431

GATT: flock etc. av ull sanitetsbindor Industrin: förbandsvadd samt varor av vadd . . limvadd annan vadd (för stoppning) sanitetsbindor flock, stoft, noppor o. dyl Handeln Förslag: vadd samt varor av vadd: sanitetsbindor andra slag flock, stoft, noppor o. dyl

fri 25 % 12 % 12 % 10 % 16 % fri 6% 13 % 10 % fri

Industrin. Täck- och madrassindustrin har framhållit att en jämförelsevis stor import av limvadd förekommer; då konkurrensen här är mycket hård anser man sig nödsakad att påyrka en tull av 12 % av värdet för denna vara. I fråga om annan vadd för stoppningsändamål är konkurrensen från utlandet icke fullt lika stor, varför tullen för denna vara anses kunna sättas något lägre eller vid 10 % av värdet. I övrigt har från industrins sida icke framförts någon särskild motivering för de framställda yrkandena, utan dessa ingår som led i hela det system av tullsatser som textilindustrin påyrkat. Kommittén. När det gäller vadd har kommittén med hänsyn bl. a. till att den inhemska produktionen i stort sett synes dominera marknaden icke funnit anledning föreligga att överskrida normaltullsatsen. Det kan för övrigt synas egendomligt att genom tillämpning av denna tullsats åsätta vadd högre tull än garn (för garn av bomull har föreslagits en tullsats av 8 % av värdet). I praktiken blir det emellertid här icke fråga om sådan vadd som användes såsom halvfabrikat för tillverkning av garn utan om färdiga produkter, t. ex. förbandsoch stoppningsvadd, vilka enligt vad de överlämnade kalkylerna utvisar företer högre manufaktureringsandel än garn i allmänhet och därför i princip bör beläggas med något högre tull. Kommittén har funnit en tullsats av 10 %, ungefär överensstämmande med normaltullsatsen, innebära en lämplig avvägning av tullskyddet. Tillräckliga skäl för en differentiering mellan olika slag av vadd synes icke föreligga. Av hit hänförliga varor av vadd är det endast sanitetsbindor som spelar någon större roll. För dessa har kommittén funnit normaltullsatsen 13 % utgöra en lämpligt avvägd tull. I övrigt har varor av vadd ansetts böra åsättas samma tull som vadd. Beträffande flock, stoft, noppor o. dyl. torde nuvarande tullfrihet böra bibehållas och utan olägenhet kunna utsträckas till att avse jämväl dylika produkter av ray on- och syntetmaterial. 432

Nr 59.02. Stampad filt samt varor av stampad filt, även med impregnering eller överdrag Normaltull: filt som metervara tillskuren filt varor av filt Nuvarande tull: icke impregnerad filt: av jute eller nöthår . . . . andra slag: maskinfilt annan impregnerad filt

ca 10 % 10 a 11 % 10 a 11 %

per kg per kg per kg per kg

0:30 0:50 0:60—0:90 0: 25—1: 75 grundtull en-"| ligt ovan med i

{

K

..

I

9,3 %

K K

ca 1 % ca 3 %

I I

1,6 %

K

6 a 7%

I

tillägg av 10 %J varor av icke impregnerad filt per kg

1:60 K ca 3 % I 8,0% (grundtull envaror av impregnerad filt . . per kg l ligt ovan med I tillägg av 50 % GATT: varor av impregnerad filt 20 % Industrin 15 % Förslag 12 % M e d h ä n s y n bl. a. till a t t s t a m p a d filt i viss m å n kan sägas intaga en mellanställning mellan v a d d och v ä v n a d e r h a r k o m m i t t é n funnit en tullsats av 12 % av v ä r d e t innebära en lämplig avvägning av tullskyddet. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. M e d hänvisning till vad vi anfört i det inledande allmänna a v s n i t t e t beträffande textilvaror föreslår vi en tull a v 10 % vid denna rubrik. Nr 59.03. Fiberduk, bestående av textilfibrer sammanhållna på annat sätt än genom filming, samt varor därav, även med impregnering eller överdrag Nuvarande Förslag

tull

se nr 59.02 12 %

H i t h ö r a n d e varor h a r hittills tullbelagts efter s a m m a grunder som impregnerad s t a m p a d filt (nr 59.02). D e t synes lämpligt a t t denna praxis bibehålles även i fortsättningen, i varje fall till dess vidare erfarenheter v u n n i t s r ö r a n d e d e t t a n y a material. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. M e d hänvisning till v a d vi anfört i det inledande allmänna a v s n i t t e t beträffande textilvaror föreslår vi en tull a v 10 % vid denna rubrik.

28. Tulltaxebetunkande. Del II

Nr 59.04. Bind- och segelgarn samt tågvirke och linor, även flätade Normaltull: av syntetsilke av bomull andra Nuvarande tull: inneh. natursilke per kg inneh. rayon- eller syntetsilke: finare artiklar per kg grövre artiklar per kg av bomull, icke flätade . . . . per kg av andra vegetabiliska textilfibrer, icke flätade per kg flätade artiklar av vegetabiliska textilfibrer per kg bast-, säv- och halmrep GATT: finare artiklar av rayon- eller syntetsilke Industrin: andra än bast-, säv- och halmrep: inneh. silke andra Förslag: av syntet- eller rayonsilke av annat textilmaterial: enkelt garn andra slag

14 å 15 % 8å9% 7 ä 8% 5: 00—30: 00 2:00 15: 00 0:25

K

ca 7 %

I

K

3 a 4%

I

3,4 %

0:10—0:50 1

K

5 a 6%

I

4,3 %

0:35—0:70 fri

K

..

I

2,4 %

30 %; min. 1: 50—3: 00 per kg

25 % 12 % 20 % 9% 11 %

Tillverkningen av h i t h ö r a n d e artiklar är i princip analog med tillverkningen a v vanligt garn, och p r o d u k t e r n a företer vid jämförelse mellan artiklar a v e n a h a n d a material n ä r a överensstämmelse i normaltullsatsen. D e t bör vidare b e a k t a s a t t förevarande rubrik visserligen teoretiskt är ganska väl definierad i n o m e n k l a t u r e n (anmärkning 3 A till avdelning X I ) men a t t bestämmelserna i fråga är invecklade och i vissa hänseenden svåra a t t tillämpa. Likformig behandling av bindgarn och vanligt garn framstår därför ur olika s y n p u n k t e r såsom naturlig och önskvärd. A v bl. a. nu anförda skäl h a r k o m m i t t é n funnit lämpligt, a t t h i t h ö r a n d e artiklar av andra vegetabiliska spånadsämnen än bomull belägges med s a m m a tull som vanligt garn av dylikt material eller 9 % för enkelt och 11 % för flertrådigt garn (sistnämnda tullsats blir i så fall tillämplig på bindgarn och tågvirke i egentlig mening). Dessa tullsatser torde böra tillämpas j ä m v ä l p å h i t h ö r a n d e artiklar a v bomull, t r o t s a t t tullen på vanligt garn av d e t t a material föreslagits till allenast 8 % av värdet; fördelen av en så vitt möjligt enhetlig behandling 1

För två- eller flertrådigt bindgarn av hampa, oblekt och ofärgat, med en diameter av 5 mm eller därunder och med en vikt för 100 m, efter det enkla garnet räknat, av 35 g eller däröver samt avsett för tillverkning av fisknät utgår icke tull.

av bind- och segelgarn m. m. torde få anses större än olägenheten av ett särskiljande mellan dylika artiklar av bomull och vanligt garn av detta material. Till detta nummer hänförliga artiklar av syntetsilke, vilka fått en alltmera ökad betydelse, intager för närvarande en särställning i tullhänseende. Tullen är nämligen åtminstone för tågvirke och linor i egentlig bemärkelse mycket hög — prisuppgifter tyder på en incidens av omkring 50 % — vilket förhållande i olika sammanhang tilldragit sig uppmärksamhet och blivit föremål för interpellationer och motioner i riksdagen. Förhållandet beror på att den nuvarande tulltaxan icke utformats med tanke på förekomsten av tågvirke och linor av ifrågavarande material. Att tullsatsen för närvarande är så hög bör icke inverka på det tullskydd som på längre sikt tillerkännes här ifrågavarande tillverkning, utan det synes lämpligt att även dessa artiklar i princip belägges med samma tull som garn av enahanda material (jfr nr 51.01). Kommittén har dock funnit skäligt att hänsyn tages till det anförda förhållandet på det sätt, att man även under den tid då tullen på garn av syntetsilke skulle vara suspenderad låter tullen på hit hänförliga artiklar utgå med 20 % av värdet, varigenom de inhemska tillverkarna av exempelvis nylontågvirke erhåller en viss övergångsperiod för anpassning till de nya tullförhållandena. Vad beträffar artiklar av rayonsilke torde dessa icke vara av sådan betydelse, att en särskild rubrik kan anses påkallad för desamma, utan de torde kunna sammanföras med motsvarande artiklar av syntetsilke. För garn och vävnader av natursilke har under kap. 50 föreslagits tullsatser, som ansluter sig till vad som föreslagits beträffande andra spånadsämnen än silke; anledning torde därför icke föreligga att här upptaga artiklar av natursilke tillsammans med varor av syntet- och rayonsilke, utan de torde böra likställas med tågvirke och linor av andra textilmaterial. Nämnas må slutligen att hit även hänföres bast-, säv- och halmrep, vilken artikel i gällande tulltaxa är särskilt upptagen med tullfrihet. Med hänsyn till artikelns ringa betydelse har kommittén icke funnit tillräckliga skäl föreligga att i fortsättningen specificera densamma i tulltaxan. Någon import av varuslaget ifråga lär knappast förekomma, varför dess inordnande under tågvirke av annat material torde sakna praktisk betydelse. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Beträffande den av kommittémajoriteten föreslagna differentieringen av tullen på enkelt och flertrådigt garn hänvisas till vad vi förut sagt om lingarn. Vi föreslår för hithörande artiklar av syntet- eller rayonsilke en tull av 14 % och för artiklar av annat material en enhetlig tull av 8 % . Nr 59.05. Nät, tillverkade av material, upptaget i nr 59.04, som längdvara eller i avpassade stycken, färdiga fisknät (även av annat garn) härunder inbegripna Normaltull: fisknät av bomull ca 14 % 435

Nuvarande tull: av bomull: fisknät per kg andra per kg andra slag per kg Industrin: inneh. silke andra Förslag: fisknät andra slag: av syntet- eller rayonsilke av annat textilmaterial

0:25 0:25 0:45

K

ca 1 %

1,2%

25% 18% 10 %; max. 2: 00 per kg 20% 11%

Statistiska uppgifter. Tillverkning och import av det viktigaste h i t h ö r a n d e varuslaget, nämligen fisknät, belyses i tabell 62. Tabell

62.

Fisknät. Produktion

Import År

1936/38 1950 1951 1952 1953 1

Andra 1

Av bomull ton

tkr

ton

tkr

ton

tkr

167 97 127 70 86

993 1807 2 231 1380 1835

10 18 63 48 32

98 155 403 839 672

381 284 276 359

3 606 3 321 3 517 4 490

Avser även and ra nät än fis tnät.

Enligt uppgifter i 1945 års fiskeriutrednings b e t ä n k a n d e skulle redskapskostnaderna, bland vilka n ä t k o s t n a d e r n a torde vara de dominerande, för saltsjöfiskets v i d k o m m a n d e år 1945 ha utgjort 25 % av de totala k o s t n a d e r n a (exklusive arbetskostnader) och 9 % a v b r u t t o i n t ä k t e r n a . Som jämförelse m å n ä m n a s a t t m o t s v a r a n d e procenttal för bensin och a n n a t motorbränsle s a m t smörjolja b e r ä k n a t s uppgå till 41 % resp. 15 % . F r a m h å l l a s m å emellertid a t t b e t y d a n d e variationer föreligger mellan de olika fiskeområdena; för västkustfisket ligger redskapskostnaderna avsevärt u n d e r och för ostkustfisket a v s e v ä r t över de angivna siffrorna. Industrin. F r å n industrins sida framhålles bl. a., a t t tillverkningskapaciteten på grund av den h å r d a u t l ä n d s k a konkurrensen e n d a s t u t n y t t j a s till ungefär hälften, vilket gör a t t k o s t n a d e r n a blir onormalt höga. K u n d e r n a s anspråk på olika utföranden är vidare m y c k e t stora, och den k o s t n a d s s ä n k a n d e standardisering som m a n u n d e r krigsåren lyckades genomföra h a r icke k u n n a t

upprätthållas, utan man har varit tvungen att utöka sortimentet. Manufaktureringskostnaderna blir med nuvarande utnyttjningsgrad nära 4 0 % högre än vad som skulle ha blivit fallet därest kapaciteten kunnat fullt utnyttjas. Man framhåller att tillverkningen av fisknät har stor betydelse ur beredskapssynpunkt och att det icke är möjligt att utan maskiner och utan upplärd arbetskraft få igång en fisknätsindustri på rimlig tid. Vissa påstådda brister i tillverkningen ur såväl kvantitativ som kvalitativ synpunkt (jfr nedan) förklaras endast hänföra sig till förhållanden under och närmast efter kriget. Sveriges Fiskares riksförbund. Från denna organisations sida har uttalats att den svenska tillverkningen av fisknät är otillfredsställande såväl ur kvantitativ som kvalitativ synpunkt och att en höjning av tullen endast skulle innebära förhindrande av en behövlig rationalisering och utökning av den svenska tillverkningen. En höjning av tullsatsen skulle därtill innebära en ytterligare belastning av fiskarena i fråga om de förut ganska höga kostnaderna för fiskets bedrivande. Man framhåller att fiskets lönsamhet under senare år undergått stark försämring och att fiskarena visat oro för den framtida utvecklingen. På grund härav motsätter man sig på det bestämdaste en ifrågasatt höjning av tullen och vill hellre föreslå att tullen på fisknät helt slopas. Kommittén. Fisknätstillverkningen har för närvarande närmast ett negativt tullskydd, vilket med de föreslagna nya garntullarna skulle ytterligare accentueras, därest tullen på näten bibehölles oförändrad eller helt avskaffades. Kommittén har icke funnit denna produktionsgren äga så mycket bättre konkurrenskraft än textilindustrin i allmänhet att den under sådana förhållanden skulle kunna upprätthållas i nämnvärd omfattning. Enligt kommitténs åsikt är emellertid vidmakthållandet av fisknätstillverkningen ur olika synpunkter av intresse, förutsatt att härför icke erfordras ett tullskydd som ur förbrukarsynpunkt kan anses otillbörligt betungande. Vad tullsatsens storlek beträffar har kommittén, som icke ansett förhållandena beträffande denna speciella artikel vara direkt jämförbara med vad som gäller för exempelvis beklädnadstextilier, närmast stannat för en nivå av 10 %. Detta skulle emellertid innebära en högst betydande tullhöjning för de finare näten, vilka endast i begränsad omfattning tillverkas inom landet, och således utgöra en onödig belastning på förbrukarna av dylika nät. Med hänsyn härtill har kommittén funnit sig böra föreslå att tullen maximeras till 2: 00 per kg, vilket innebär att tullen i fråga om finare fisknät kommer att motsvara en betydligt mindre del av värdet. Med nuvarande priser torde gränsen beträffande nät av bomull gå ungefär vid nr 30; för de finaste näten av detta material skulle tullen endast motsvara ett par procent av värdet. Förslaget är närmast utformat med tanke på fisknät av bomull eller andra vegetabiliska material, men det synes innebära en lämplig lösning även i fråga om nät av syntetsilke (t. ex. nylon), så länge tullen på garn av detta 437

material är suspenderad; när tullen sättes i kraft på dylikt garn torde böra övervägas, huruvida icke tullfrihet även i fortsättningen bör åtnjutas för garn för tillverkning av fisknät. De sålunda föreslagna bestämmelserna kan enligt kommitténs uppfattning icke anses innebära en oskälig belastning av fiskerinäringen eller fiskkonsumtionen. Framhållas må att fisket för närvarande är föremål för prisreglerande åtgärder och att en utredning pågår om översyn av riktlinjerna för denna prisreglering. Därvid bör vederbörligt beaktande kunna skänkas jämväl åt tullbelastningen på näten. En möjlighet att kompensera den förhöjda tullen på fisknät skulle måhända kunna ligga i en anordning liknande den som tillämpas i fråga om restitution av skatt på bensin som användes för framdrivande av motorbåt vid yrkesmässigt utövande av fiske. Till förevarande nr 59.05 hänföres även andra nät än fisknät, förutsatt att de är tillverkade av bind- och segelgarn eller andra i nr 59.04 upptagna varor; bland dylika nät kan nämnas kamouflagenät samt vissa hängmattor. Artiklarna i fråga torde icke vara av någon större betydelse. Kommittén har funnit dem lämpligen böra beläggas med samma tull som det material, av vilket de är tillverkade, varvid dock tullsatsen för enkelt bind- och segelgarn ansetts sakna aktualitet. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Beträffande fisknät ansluter vi oss till nedan intagna reservation av herrar Hansson och Spetz. I fråga om övriga varor föreslår vi med hänvisning till vad vi anfört i det inledande allmänna avsnittet beträffande textilvaror en tull av 14 % för artiklar av synteteller rayonsilke och 10 % för artiklar av annat material. Reservation av herrar Hansson och Spetz. Nuvarande tull för fisknät 25 öre per kg motsvarar på grövre nät en incidens av 1 a 1,5 %, medan den på finare nät (som delvis icke tillverkas inom landet) endast utgör 0 , 3 % . En tullsats av 10 % med en maximering av 2: 00 per kg innebär i stort sett en 8-dubbling av nuvarande tull. Av statistiken framgår att industrin väl hävdat sin ställning, varför något behov av skydd icke synes föreligga. Slutsatsen blir att en så betydande tullhöjning som kommittémajoriteten ifrågasatt endast hindrar en rationalisering av den svenska tillverkningen. Vi finner det alltså rimligt att fisknät lämnas tullfria. Nr 59.06. Andra varor av garn, bind- och segelgarn, tågvirke eller linor, med undantag av vävnader och varor därav Nuvarande tull: sadelmakeriarbeten per kg »tekniska artiklar» (t. ex. fendrar o. dyl.) per kg Industrin: inneh. silke andra 438

1:20 0:35—6:00 25% 18%

Handeln: av annat textilmaterial än synteteller rayonsilke Förslag: av syntet- eller rayonsilke av annat textilmaterial

ej höjning 20 % 11%

F ö r dessa artiklar föreslår k o m m i t t é n s a m m a tullsatser som för a n d r a n ä t än fisknät (se nr 59.05). Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. I överensstämmelse med vår reservation u n d e r n r 59.05 föreslår vi en tullsats a v 1 4 % för artiklar av synteteller rayonsilke och 10 % för artiklar av a n n a t material. Nr 59.07. Vävnader, överdragna med klister eller med stärkelse eller liknande ämnen, avsedda för inbindning av böcker eller för tillverkning av etuier eller för liknande ändamål; kalkerväv; vävnader, beredda för målning; kanfas och liknande styva vävnader för tillverkning av hattar N ormaltull: bokbindarklot 13 å 14 % Nuvarande tull: bokbindarklot, s. k. labelklot m m per kg 0:40 K 3 a 4% I 3,7 % vattentäta eller sammanklistrad 6 per kg 0: 60 andra div GATT: bokbindarklot 8% andra (icke vattentäta eller sammanklistrade) Jiy Industrin 14 9^ Handeln: bokbindarklot fri Förslag: bokbindarklot 8% andra slag 14 % Enligt k o m m i t t é n s uppfattning behöver den bearbetning, varom h ä r är fråga, icke i och för sig föranleda, a t t varorna å s ä t t e s a n n a n tullsats än obehandlade v ä v n a d e r a v ifrågavarande material. Lämpligt synes emellertid v a r a a t t tillämpa en enhetlig tullsats, å t m i n s t o n e n ä r det gäller v ä v n a d e r av a n n a t material än rayon- eller syntetsilke. D e n n a bör i så fall s ä t t a s till s a m m a belopp som för vanlig bomullsvävnad eller 1 4 % av värdet. I fråga om v ä v n a d e r av rayonoch syntetsilke, vilka i o b e h a n d l a t skick skulle draga en tull av 2 0 % , får i princip en högre tullsats än 14 % anses vara motiverad. D å tillverkningen av

h i t h ö r a n d e vävnader, innehållande silke, torde v a r a m y c k e t obetydlig, h a r k o m m i t t é n emellertid a n s e t t det lämpligt a t t låta dylika v ä v n a d e r draga s a m m a tull som v ä v n a d e r av a n n a t material. Vad beträffar b o k b i n d a r k l o t h a r k o m m i t tén icke a n s e t t d e t m o t i v e r a t a t t b r y t a GATT-bindningen men å a n d r a sidan icke heller funnit tillräckliga skäl a t t i enlighet med handelns y r k a n d e avskaffa tullen. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. I likhet med k o m m i t t é majoriteten anser vi varor hänförliga till d e t t a n u m m e r , liksom till n r 59.08 och 59.09, böra draga s a m m a tull som vanlig bomullsvävnad eller enligt v å r t förslag 1 2 % (bokbindarklot dock i enlighet med majoritetens förslag 8 % ) . Nr 59.08. Vävnader, impregnerade eller överdragna med eller andra konstplaster Normaltull: av bomull Nuvarande tull: bokbindarklot per kg andra slag: inneh. silke per kg andra: avsedda för tekniskt bruk m. m per kg andra per kg GATT: bokbindarklot läderklot Industrin: inneh. silke andra Handeln: bokbindarklot vävnader överdragna med cellulosanitrat andra Förslag: bokbindarklot andra slag

cellulosaderivat

13 ä 14 % 0:40 4: 00

0: 25 0:60

K

5 å 6%

I

8% 18% 25 % 18 % fri fri 10 % 8% 14 %

Vad som anförts under föregående rubrik gäller i h u v u d s a k även beträffande den h ä r ifrågavarande, och k o m m i t t é n föreslår i överensstämmelse h ä r m e d tilllämpning av e n a h a n d a tullsatser. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. I överensstämmelse med v å r t förslag under föregående rubrik anser vi tullen för a n d r a v a r o r än bokbindarklot böra u p p t a g a s till 1 2 % .

Nr 59.09. Vaxduk och andra vävnader, impregnerade eller överdragna med olja eller preparat, innehållande olja Normaltull: vaxduk Nuvarande tull: inneh. silke per kg andra slag: avsedda för tekniskt bruk m. m per kg vaxduk per kg andra per kg GATT: vaxduk Industrin Handeln: av andra textilfibrer än silke Förslag

ca 13 % 4: 00

0: 25 0:50 0: 60

K

6 ä 7%

I

6,4 %

17 % 17 % 10 % 14 %

Även beträffande v ä v n a d e r av h ä r ifrågavarande slag gäller i h u v u d s a k v a d som anförts u n d e r n r 59.07, och k o m m i t t é n föreslår a t t tullen b e s t ä m m e s till s a m m a belopp som för dit hänförliga v ä v n a d e r i allmänhet. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. I överensstämmelse med v å r t förslag under n r 59.07 anser vi tullen böra u p p t a g a s till 1 2 % . Nr 59.10. Linoleum, oavsett användningen, även i tillskurna stycken; golvbeläggningsmaterial med botten av textilmaterial och överdrag av massa, även i tillskurna stycken Normaltull Nuvarande GATT Industrin Förslag

tull

per kg

11 å 12 % 0:25 25% 17 % 10 %

K

ca 11 %

I

10,2 %

Industrin. F r å n industrins sida framhåller m a n a t t linoleum h a r stor b e t y delse då det gäller a t t s n a b b t iordningställa provisoriska lokaler för t. ex. sjukv å r d . K o n k u r r e n s e n på linoleummarknaden anses för varje dag bli allt hårdare, och alla utländska k o n k u r r e n t e r säges ha lagt u p p linoleumlager h ä r i landet. D e n n a lagerhållning fruktar m a n k u n n a möjliggöra en framtida dumping, så m y c k e t mera som de viktigaste linoleumproducerande länderna själva omger sig m e d höga tullmurar. M a n framhåller a t t den internationella linoleumkoncern som det svenska företaget tillhör icke h a r någon dominerande betydelse på den europeiska m a r k n a d e n . Kommittén. Tillverkningen av linoleummattor a n v ä n d e r j u t e v ä v n a d som e t t av sina utgångsmaterial men är k n a p p a s t a t t anse som textilindustri u t a n får 441

snarare betecknas som kemiskt-teknisk fabrikation. Konkurrensförhållandena avviker också från textilbranschens och k a n enligt k o m m i t t é n s uppfattning icke motivera e t t starkare tullskydd än som m o t s v a r a r ungefär n u v a r a n d e tullsats. Nr 59.11. Vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade nied gummi, andra än trikåvaror Normaltull: cordväv, inneh. silke ca 14 % andra vävnader, av bomull ca 12 % Nuvarande tull: inneh. silke: cordväv per kg 2:50 K ca 26 % I 28,3 % x andra per kg 4: 00 icke inneh. silke: för tekniskt bruk m. m. . . per kg 0: 25 K ca 2 % I presenningsväv, inneh. jute per kg 0:40 K 17 ä 18 % I andra per kg 1:75 K 32—48 % I GATT: icke inneh. silke (ej för tekniskt bruk) 19 % Industrin: cordväv inneh. silke; väv för tekniskt bruk; presenningsväv inneh. jute . . samma som motsvarande vävnader, dock minst 10 % netto andra slag 19 % Handeln 10 % Förslag: cordväv av syntetsilke 20 %; t. v. suspenderad cordväv av rayonsilke 20 % andra slag 14 % F ö r h ä r avsedda v ä v n a d e r i allmänhet h a r k o m m i t t é n funnit tullen böra, i analogi med vad som föreslagits beträffande a n d r a impregnerade eller överdragna vävnader, b e s t ä m m a s till s a m m a belopp som för obehandlade bomullsv ä v n a d e r eller 14 % av värdet. F r å n denna enhetliga tullsats h a r det dock a n s e t t s n ö d v ä n d i g t a t t u n d a n t a g a cordväv av rayon- eller syntetsilke. Enligt v a d som anförts u n d e r nr 51.04 h a r k o m m i t t é n funnit dylik vara böra likställas med garn av ifrågavarande material och således beläggas med en tull av 20 % (frånsett v ä v av syntetsilke u n d e r tid då tullen på garn av d e t t a material skulle v a r a suspenderad). Om impregnerad cordväv kunde införas m o t lägre tull skulle tydligen finnas risk a t t m a n sökte kringgå den åsyftade tullen genom en obetydlig impregnering med gummi. Till förhindrande h ä r a v bör även sådan cordv ä v av rayon- eller syntetsilke, som på grund av impregnering med gummi blir hänförlig till nu ifrågavarande rubrik, beläggas med tull efter s a m m a grunder som garn av m o t s v a r a n d e textilmaterial. 1

Avser även oimpregnerad väv (nr 51.04).

Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. I likhet med kommittémajoriteten anser vi hit hänförliga varor i allmänhet böra beläggas med s a m m a tull som vanlig bomullsvävnad eller enligt v å r t förslag 1 2 % ; v a d beträffar cordväv av syntet- eller rayonsilke bör tullen fastställas till 14 % med av majoriteten föreslagen suspendering beträffande sådan v ä v av syntetsilke. Nr 59.12. Andra vävnader med impregnering eller överdrag; målade teaterkulisser o. dyl. av vävnad Normaltull: impregnerad presennings väv av hampa Nuvarande tull: vävnader teaterkulisser per kg Industrin: inneh. silke andra Förslag

ca 12 % div. 0:35 25 % 15 % 14 %

Tullsatsen för d e n n a »slumprubrik» för impregnerade och överdragna vävn a d e r h a r ansetts böra u p p t a g a s till s a m m a belopp som för impregnerade och överdragna v ä v n a d e r i allmänhet. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. I överensstämmelse med v å r t förslag beträffande impregnerade och överdragna v ä v n a d e r i allmänhet föreslår vi en tullsats av 12 % . Nr 59.13. Elastiska vävnader, andra än trikåvaror, av textilmaterial i förening med gummitråd N ormaltull: av silke (väv, band och snören) . . ca 14 % av bomull (band och snören) ca 11 % Nuvarande tidl: inneh. silke: vävnader per kg 4:00 K ca 8 % I band och snören per kg 6: 00 K 21—55 % I 19,6 % tyll per kg 20:00 andra: vävnader per kg 0: 25—1: 75 band och snören per kg 2:00 K ca 9 % I 5,8 % tyll per kg 2:50 GATT: vävnader (ej inneh. silke) 19 % tyll 20% Industrin: tyll 20 % andra: inneh. silke 25 % andra 18 %

Handeln Förslag: av syntetsilke av rayonsilke av annat textilmaterial

10 % 18 %; t. v. 14 % 18 % 14%

Artiklar hänförliga till d e t t a n u m m e r karakteriseras till skillnad från de i n r 59.11 u p p t a g n a av a t t g u m m i ingår i själva v ä v n a d e n i form a v (eventuellt överspunna) strängar. I fråga om varor a v a n n a t material än rayon- eller syntetsilke påverkas icke normaltullsatsen n ä m n v ä r t av d e t t a förhållande, varför det får anses naturligt a t t sådana varor i analogi med de i n y s s n ä m n d a n u m m e r u p p t a g n a belägges med s a m m a tull som vanliga bomullsvävnader. N ä r d e t gäller artiklar a v rayon- eller syntetsilke, vilka h ä r är av sådan betydelse a t t hänsyn m å s t e tagas till desamma, dragés emellertid normaltullsatsen ned e t t p a r enheter under den nivå, som gäller för vanliga v ä v n a d e r av dessa material. Tullsatsen för dessa artiklar h a r därför ansetts lämpligen böra s ä t t a s till 18 % . I fråga om varor av syntetsilke bör denna tullsats gälla endast då tullen på garn av dylikt material u t g å r med 20 % , m e d a n v a r o r n a u n d e r den tid då sistn ä m n d a tull är suspenderad lämpligen bör beläggas med den för varor av b o m ull o. dyl. föreslagna tullen 14 % av värdet. Reservation av herrar Gustajsson och Westerlind. M e d h ä n s y n till v å r a förslag i övrigt p å textilområdet h a r vi funnit tullsatsen böra fastställas till 14 % för varor av syntet- och rayonsilke (varor a v syntetsilke 10 % u n d e r suspenderingstiden) s a m t 12 % för varor av a n n a t material. Nr 59.14. Vekar av textilmaterial, vävda, flätade eller stickade, för lampor, kaminer, ljus o. dyl.; glödstrumpor, även impregnerade, samt rundstickade ämnen därtill Normaltull: glödstrumpor (av rayonsilke): avbrända 13 a, 14 % andra ca 12 % Nuvarande tull: vekar per kg 1:00 K .. glödstrumpor: avbrända per kg 2:50 K ca 4 % icke avbrända: inneh. silke per kg 9:00 K 6 ä 7% andra per kg 1: 75 Industrin: i vekar 15 % glödstrumpor återställande av tidigare tullnivå Förslag 13 %

I

7,0%

I I

I fråga om h ä r avsedda speciella varuslag, vilka n u m e r a är obetydliga artiklar, h a r k o m m i t t é n ej funnit anledning avvika från normaltullsatsen.

Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. M e d h ä n s y n till v å r a förslag i övrigt på textilområdet h a r vi funnit tullsatsen böra fastställas till 1 2 % . Nr 59.15. Brandslangar och liknande slangar av textilmaterial, även armerade eller försedda med beslag eller kopplingar av metall Normaltull: av hampa 10 a 11 % Nuvarande tull: inneh. silke per kg 6: 00 av bomull, hampa eller lin med högst 2 mm invändigt gummilager fri andra per kg 0:35 K ca 2 % I 2,5 % Industrin 15 % Handeln: artiklar med vikttull 7% Förslag: invändigt belagda med ett högst 2 mm tjockt lager av gummi eller konstplast fri andra 14 % F ö r n ä r v a r a n d e är slangar av bomull, h a m p a eller lin med e t t högst 2 m m tjockt invändigt gummilager fria från tull, en bestämmelse som tillkommit p å grund a v a t t slangar a v d e t t a slag icke varit föremål för inhemsk produktion. Enligt uppgift h a r emellertid försökstillverkning av sådana slangar n u m e r a påbörjats inom landet. F r å n producenthåll begär m a n icke tullskydd förrän v a r a n k o m m i t i m a r k n a d e n men p å y r k a r då s a m m a skydd som för a n n a n brandslang. K o m m i t t é n h a r ansett sig icke böra på d e t t a stadium t a g a ställning till d e n n a fråga. P å grund h ä r a v föreslås a t t nu gällande tullfrihet för slangar av ifrågavarande slag bibehålles. N u m e r a förekommer förutom slangar av de förut u p p r ä k n a d e textilmaterialen även dylika artiklar av syntetiskt material, t. ex. nylon, varjämte gummibeläggningen i vissa fall börjar ersättas med beläggning av konstplast. D å anledning icke synes föreligga a t t b e h a n d l a slangar i dessa modifierade utföranden annorlunda än de ursprungligen avsedda h a r tullfriheten ansetts böra gälla även för dylika slangar. Vad därefter beträffar a n d r a slag av slangar, av vilka de viktigaste är vanliga brandslangar av lin eller h a m p a , h a r k o m m i t t é n , som funnit dylika artiklar närm a s t v a r a a t t jämställa m e d v ä v n a d e r av n ä m n d a textilmaterial men i fråga om manufaktureringsgrad ligga något u n d e r genomsnittet för vanliga vävnader, a n s e t t en tull av 1 4 % innebära e t t lämpligt tullskydd. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Beträffande brandslang synes oss skäl icke h a framförts för a t t förstärka tullskyddet i sådan u t s t r ä c k ning, som den av k o m m i t t é m a j o r i t e t e n b e r ä k n a d e normaltullsatsen skulle inneb ä r a . Vi föreslår en tull av 8 % , vilket innebär fyra gånger nu u t g å e n d e tull. 445

Nr 59.16. Driv- och transportremmar av textilmaterial, även förstärkta med metall eller annat ämne Nuvarande tull: inneh. silke andra GATT: av ull av bomull m. m Handeln Förslag

per kg per kg

1:75 0:35

K K

.. ..

I I

3,5 % 1,9 %

12 % 14 % 8% 10 %

Driv- och t r a n s p o r t r e m m a r av textilmaterial t o r d e i allmänhet vara impregnerade eller belagda med gummi och blir i s å d a n t fall hänförliga till n r 40.10, varför den h ä r föreliggande rubriken får anses v a r a av u n d e r o r d n a d betydelse; k o m m i t t é n h a r funnit tullen lämpligen böra u p p t a g a s till s a m m a belopp som föreslagits för r e m m a r med g u m m i eller 10 % av värdet. Reservation av herrar Gustajsson och Westerlind. I enlighet med vad som av oss föreslagits för m o t s v a r a n d e artiklar under k a p . 40 föreslår vi en tullsats av 6 % . Nr 59.17. Andra för tekniskt bruk avsedda textilvaror Normaltull: maskinfilt av ull ca 11 % skivor av filt 10 ä 11 % Nuvarande tull: vävnader, inneh. silke per kg 4: 00—6: 00 pressduk och maskinfilt av ull per kg 0:50 K ca 2 % maskinfilt av bomull per kg 0:20 K .. andra vävnader div. artiklar för tekniskt bruk: inneh. silke per kg 6:00 K .. skivor av jute- eller nöthårsfilt per kg 0: 30 skivor av annan filt . . . . per kg 0:90 K ca 3 % andra slag per kg 0: 35 GATT: maskinfilt av bomull 14 % Industrin: siktduk av silke 25 % vävd filt 15 % andra slag samma som motsvarande vävnader Handeln: mangelbeklädnad fri Förslag 12 %

I I

1,5 % 1,1%

I

7,7 %

I ,. . .

F r å n produktionsteknisk s y n p u n k t torde i regel icke föreligga sådana skiljaktigheter mellan v ä v n a d e r för tekniskt b r u k och a n d r a v ä v n a d e r a t t en lägre

tullsats i förhållande till varuvärdet på grund därav är motiverad. Emellertid rör det sig här otvivelaktigt om specialartiklar, för vilka avsättningsförhållandena kan vara helt annorlunda än för exempelvis beklädnadstextilier. Beträffande det utan jämförelse viktigaste varuslaget inom denna varugrupp, nämligen maskinfilt av ull, domineras sålunda den inhemska marknaden av den svenska produktionen, vilken år 1952 uppgick till 33 mkr, under det att importen stannade vid ett belopp av 1,8 mkr. Det vill synas som om den inhemska produktionen, trots att tullen är mycket låg, väl har hållit sin ställning på marknaden. Under sådana förhållanden har kommittén icke ansett motiverat att här tillgripa en tull av den storlek, som föreslagits beträffande yllevävnader i allmänhet, men å andra sidan icke heller ansett lämpligt att avvika alltför mycket från vad som eljest tillämpas på textilområdet. Kommittén har funnit en tullsats av 1 2 % innebära en ändamålsenlig avvägning. En tullsats av denna storlek har ansetts lämplig även för andra till här ifrågavarande rubrik hänförliga artiklar. I fråga om varor av rayonsilke kan den förefalla väl låg, men detta material torde endast sällan finna användning för artiklar av här ifrågavarande slag, varför det icke synts nödvändigt att införa en särskild underrubrik med högre tull för sådana artiklar. Även för varor av syntetsilke kan tullen måhända bli väl låg, sedan den förutsatta suspenderingen av syntetsilketullen upphört, men prövningen av denna fråga torde kunna anstå till dess saken blir aktuell. Självfallet kan under en rubrik av den karaktär varom här är fråga förekomma varuslag, som icke eller endast i obetydlig omfattning är föremål för inhemsk tillverkning, men kommittén har icke funnit tillräckliga skäl att av denna anledning bryta ut något särskilt varuslag. Kommittén föreslår således att för här ifrågavarande rubrik i dess helhet fastställes en tullsats av 12 % av värdet. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlinal. I likhet med kommittémajoriteten anser vi, att andra för tekniskt bruk avsedda textilvaror i allmänhet icke företer några likheter i avsättningsförhållandena med andra textilvaror. Då industrin också under nuvarande tullförhållanden synes vara konkurrenskraftig bör ett tullskydd om 10 % vara fullt tillräckligt. Kap. 60.

Trikåvaror

Nr 60.01. Trikåväv, icke innehållande gummi Nuvarande tull: inneh. natursilke per kg inneh. rayonsilke per kg inneh. syntetsilke per kg av ull, rayon- eller syntetull per kg av bomull per kg idustrin: inneh. silke av ull

30:00 12: 00 12:00 1:75 1:75

K K K K

>100 % ca 24 % 4 å 5% ca 11 %

I I I I

25% 15%

av bomull av annat textilmaterial Handeln Förslag: av syntetsilke av rayonsilke av annat textilmaterial

18 % 20 % anpassas efter motsvarande vävnader 20 %; t. v. 11 % 20 % 15%

Beträffande motiveringen för k o m m i t t é n s förslag hänvisas till vad som anföres under n r 60.04. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. M e d hänvisning till v a d som av oss anföres under nr 60.04 föreslår vi en tullsats av 14 % för rubriken i dess helhet (för varor av syntetsilke tills vidare 8 % ) . Nr 60.02. Vantar av trikå, icke innehållande gummi Normaltull: av ull av bomull Nuvarande tull: inneh. natursilke per kg inneh. rayon- eller syntetsilke per kg av ull, rayon- eller syntetull per kg av bomull per kg Industrin: inneh. silke av ull av bomull av annat textilmaterial Handeln Förslag: av syntetsilke av rayonsilke av annat textilmaterial

ca 13 % ca 14 % 30: 00 12: 00 2:00 2:00

K K

4 a 5% ..

I I

2,9 % 2,9 %

25 % 15 % 18 % 20 % 10 % 20 %; t. v. 11 % 20 % 15%

Beträffande motiveringen för k o m m i t t é n s förslag hänvisas till vad som anföres u n d e r nr 60.04. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. M e d hänvisning till v a d som av oss anföres under nr 60.04 föreslår vi en tullsats av 14 % för rubriken i dess helhet (för varor av syntetsilke tills vidare 8 % ) . Nr 60.03. Strumpor, understrumpor, sockor, strumpskyddare och liknande artiklar av trikå, icke innehållande gummi Normaltull: av natursilke av rayonsilke

ca 12 % ca 16 %

av syntetsilke: kräppgarn annat av ull av bomull Nuvarande tull: inneh. natursilke per kg inneh. rayonsilke per kg Inneh. syntetsilke per kg av ull, rayon- eller syntctull per kg av bomull per kg GATT: inneh. nylonsilke av ull Industrin: inneh. silke av ull av bomull av annat textilmaterial Handeln: av silke av annat textilmaterial Förslag: av syntetsilke: av kräpperat garn andra slag av rayonsilke av annat textilmaterial

ca 1 8 % ca 16 % 11 a 1 2 % ca 13 % 30:00 20:00 17:00 2:00 2.00

K 17 a 1 8 % K 25 a 26 % K ca 9 % K 3 a 4% K ca 5 %

] [ 13,4 % ] 43,2 % [ ][ 7,8 % ]C 4,6 % ][ 5,6 %

25 %; min. 17:00 per kg 15% 25% 15% 18% 20% 12% 10%

20 %; t. v. 8 % 2 0 % ; t. v. 1 6 % 20% 15%

Beträffande motiveringen för k o m m i t t é n s förslag i fråga om s t r u m p o r etc. a v annat material än rayon- och syntetsilke hänvisas till vad som anföres under nr 60.04. Även när det gäller s t r u m p o r etc. av rayon- och syntetsilke har kommittén i h u v u d s a k funnit tillämpligt v a d som under n ä m n d a n u m m e r anföres rörande t r i k å v a r o r i allmänhet a v dylikt material. F ö r s t r u m p o r av syntetsilke innebär den där föreslagna tullen (20 % av v ä r d e t ) en m y c k e t b e t y d a n d e höjning av nu utgående tull. D e n n a ligger emellertid på grund av materialets högre pris s a m t övergången till t u n n a r e och l ä t t a r e kvaliteter på en i förhållande till tullen på a n d r a silkevaror a n m ä r k n i n g s v ä r t låg nivå; som jämförelse k a n pekas på a t t de tidigare dominerande rayonsilkestrumporna drager en i förhållande till v ä r d e t m y c k e t hög tull och enligt förslaget skulle bli föremål för en avsevärd tullnedsättning. K o m m i t t é n h a r därför icke funnit nu berörda omständighet ge anledning till avvikelse från den för t r i k å v a r o r i allmänhet av rayon- och syntetsilke föreslagna 20 % tullen. D e n reduktion av n ä m n d a tullsats som bör int r ä d a under den tid då tullen på garn av syntetsilke är suspenderad k o m m e r emellertid på grund av skiljaktigheter i garnets andel av v a r u v ä r d e t a t t avvika från vad som föreslagits beträffande andra trikåvaror; enligt det förebragta

29. Tulltarcbetänkande.

Del II

kalkylmaterialet bör tullfriheten för garnet medföra en nedsättning av tullen till 8 % för s t r u m p o r av k r ä p p e r a t garn och 16 % för a n d r a strumpor. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. M e d hänvisning till v a d som av oss anföres under nr 60.04 föreslår vi en tullsats av 1 4 % för rubriken i dess helhet (för varor av k r ä p p e r a t syntetsilke tills vidare 6 % och för a n d r a varor av syntetsilke tills vidare 1 1 % ) . Nr 60.04. Underkläder av trikå, icke innehållande gummi Normaltull: av natursilke av ray on- eller syntetsilke av ull av syntetull av bomull Nuvarande tull: inneh. natursilke per kg inneh. rayon- eller syntetsilke per kg av ull, rayon- eller syntetull per kg av bomull per kg GATT: av rayon- eller syntetsilke av ull (vägande mer än 1 kg/duss.) Industrin: inneh. silke av ull av bomull av annat textilmaterial Handeln: av silke av annat textilmaterial Förslag: av syntetsilke av rayonsilke av annat textilmaterial

ca 12 % ca 17 % ca 10 % ca 14 % ca 12 % 30: 00 9:00 1:75—2:25 1:75—2:25

K K K

ca 17 % 4 a 5% 7å8%

I I I

8,1 % 4,3 % 9,4%

30 % 15 % 25 % 15 % 18 % 20 % 12 % 10% 20 %; t. v. 11 % 20 % 15%

Enligt v a d som framgår av det inledande a v s n i t t e t till k a p . 50—60 h a r komm i t t é n a n s e t t skäl föreligga a t t vid avvägningen av textilindustrins tullskydd godtaga en nivå något över normaltullsatsen och i stort sett b e h a n d l a trikåvaror och v ä v n a d e r efter s a m m a grunder. Beträffande t r i k å v a r o r har k o m m i t tén emellertid funnit det möjligt a t t tillämpa en enhetlig tullsats för artiklar av a n n a t material än rayon- och syntetsilke. D e n n a tullsats h a r med h ä n s y n till a t t t r i k å v a r o r genomsnittligt företer en något högre manufaktureringsgrad än v ä v n a d e r satts till 15 % av v ä r d e t m o t 14 % beträffande flertalet vävnader. Tullsatsen i fråga t a r n ä r m a s t sikte på underkläder men b ö r äga tillämpning för artiklar hänförliga till samtliga nr 60.01—60.04. F ö r artiklar av rayon- och syntetsilke med u n d a n t a g av s t r u m p o r h a r k o m m i t t é n funnit tullen böra fastställas till s a m m a belopp som föreslagits för v ä v n a d e r av n ä m n d a material eller

20 % av värdet, U n d e r tid då tullen på syntetsilkegarn är suspenderad bör dock häremot svarande reduktion av tullen på t r i k å v a r o r av d e t t a material vidtagas; enligt d e t kalkylmaterial som s t å t t till k o m m i t t é n s förfogande skulle d e t t a innebära en n e d s ä t t n i n g till 11 % av värdet. Vad slutligen beträffar s t r u m p o r av rayon- och syntetsilke behandlas dessa artiklar n ä r m a r e u n d e r nr 60.03. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Även enligt v å r uppfattning är en högre tullsats motiverad för t r i k å v a r o r än för vävnader, och vi h a r med hänsyn till våra förslag på övriga textilområden funnit en tullsats av 1 4 % lämpligt avvägd. M e d v å r t förslag beträffande garn av syntet- och rayonsilke kan n ä m n d a tullsats tillämpas även p å hit hänförliga varor av dessa material. Under den tid då tullen på syntetsilke förutsattes v a r a suspenderad föreslår vi en tullsats av 8 % för hit hänförliga artiklar av sådant silke. Nr 60.05. Överkläder av trikå samt andra trikåvaror, icke innehållande gummi Normaltull: av rayon- eller syntetsilke 16 a 17 % av ull ca 1 2 % av bomull 13 a 14 % Nuvarande tull: inneh. natursilke per kg 30: 00 inneh. rayon- eller syntetsilke per kg 12: 00 andra: blusar, jumpers och koftor, vägande högst 3 kg per dussin, kjolar, klänningar, morgonrockar och kappor (av metervara): av ull, rayon- eller syntetull per kg 5:69—8:49 K .. I 6,0 % av bomull per kg 2:50—6:00 K .. I 10,0% andraslag per kg 1:75 K 2 a 3% I GÅTT: blusar, jumpers och koftor, vägande högst 3 kg per dussin e t c : av ull 15 % Industrin: inneh. silke 25 % av "h" 15 % av bomull 18 % av annat textilmaterial 20 % Handeln 10 % Förslag: av syntetsilke 17 %; t. v. 15 % av rayonsilke 17 % av annat textilmaterial 15% Ifrågavarande artiklar är i regel a t t anse som alster av konfektionsindustri och bör enligt k o m m i t t é n s uppfattning tullbeläggas efter s a m m a grunder som d e n n a industris produkter i allmänhet (jfr k a p . 61). 451

Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. I enlighet med vår reservation under k a p . 61 bör tullen på hit hänförliga varor utgöra 1 4 % (varor a v syntetsilke 12 % under suspenderingstiden). Nr 60.06. Trikåväv och andra trikåvaror, knäskydd och åderbråcksstrumpor härunder inbegripna, innehållande gummi Normalhill: av rayonsilke av ull av bomull Nuvarande tull: vävnader: inneh. silke andra

GATT: artiklar med sömnadsarbete Industrin: inneh. silke av ull av bomull av annat textilmaterial Handeln Förslag: av syntetsilke av rayonsilke av annat textilmaterial

ca 16 /o 12 a 13 % 13 å 14 %

per kg per kg

I

4:00 K 0:25-1:75 K grundtull enligt ovan med tillägg av 50 %

5 a 6% ca 2 %

I I

..

20 % 20

% % lS % 20 % 10 %

18 %; t. v. 14 % lo % 14 %

Normaltullsatscrna för dessa artiklar rör sig om ungefär s a m m a belopp som m o t s v a r a n d e tullsatser för t r i k å v a r o r u t a n gummi, varför skäl k a n anföras för a t t beträffande denna rubrik tillämpa s a m m a tullsatser som vid nr 60.01— 60.04. Varorna i fråga står emellertid mycket n ä r a gummielastiska vävnader, vilka är u p p t a g n a i k a p . 59 och för vilka där föreslagits tullsatser av 18 % för varor innehållande rayon- eller syntetsilke och 14 % för andra varor. M e d h ä n syn till de svårigheter och olägenheter som skulle v a r a förenade med e t t särskiljande av dessa varuslag h a r k o m m i t t é n funnit övervägande skäl tala för a t t n ä m n d a tullsatser tillämpas även vid förevarande rubrik. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Även om det ur vissa synp u n k t e r k a n vara lämpligt a t t likställa hithörande artiklar med gummielastiska v ä v n a d e r — för vilka vi föreslagit tullsatser av 14 och 12 % av v ä r d e t — h a r vi med hänsyn till önskvärdheten av a t t tillämpa en enhetlig tullsats för hela k a p . 60 funnit övervägande skäl tala för a t t rubriken i dess helhet åsättes en tull av 1 4 % (för artiklar av syntetsilke dock 1 0 % under suspenderingstiden). 452

Kap. 61. Kläder och tillbehör

därtill

Allmänna synpunkter Statistiska uppgifter. Import, produktion och export av hithörande artiklar — i det följande vanligen betecknade konfektionsartiklar — framgår i stora drag av tabell 63. Tabell 63.

Konfektionsartiklar. Import

Produktion

Ex )ort

Är

1936/38 1950 1951 1952 1953

ton

mkr

1210 955 1221 85G 1657

23,8 36,4 60,6 46,7 73,8

ton

mkr

ton

mkr

209,3 842,8 1 027,1 934,9 1 044,5

37 129 75 166 164

0,7 7,0 5,1 9,2 8,3

Industrin. Den svenska konfektionsindustrin säges vara en av de mest rationaliserade och effektiva i världen och i dessa hänseenden sannolikt endast finna sin överman i den amerikanska konfektionsindustrin. Trots den svenska industrins höga standard visar gjorda undersökningar, att denna industri för närvarande icke har en tillfredsställande räntabilitet. E t t speciellt problem är sysselsättningen under säsongskarvarna. Vår allmänna inställning till den fulla och jämna sysselsättningen medför ett handikapp ur kostnads- och leveranstidssynpunkt gentemot länder där man tillämpar en väsentligt hårdare och fördomsfriare personalpolitik. Trots att industrin under de senaste åren tillämpat en prispolitik, som icke lämnat full kostnadstäckning, har de utländska konkurrenterna lyckats vinna en för varje år ökad marknad i Sverige. Visserligen verkar de totala importsiffrorna icke alltför avskräckande, men importen har successivt stegrats under de senaste åren. Alla informationer och tecken utifrån säges tyda på att utlandet är i full gång med att penetrera den svenska marknaden. Det intresse som utlandet i stegrad omfattning visat att exportera överskottet av sin produktion till Sverige gör det nödvändigt att skapa ett tillfredsställande marknadsskydd för den svenska konfektionsindustrin. En alltmer omfattande dumping säges förekomma, vilken är svår att möta med antidumpingtull, varför det anses nödvändigt att ta hänsyn därtill vid fastställande av de ordinarie tullarna. Industrin säger sig icke vilja acceptera den diskriminering som ligger däri, att de svenska företagen vid export till utlandet behöver klättra över skyhöga tullmurar, medan deras konkurrenter för att komma in på den svenska marknaden endast behöver stiga över en mycket låg tulltröskel. Det anses vara i 453

hög grad osunt att en högrationell industri som den svenska konfektionsindustrin på grund av handelspolitiska och tullpolitiska handikapp skall behöva riskera att bli utkonkurrerad av mindre rationella och effektiva utländska konkurrenter. Man erinrar från industrins sida även om att konfektionsindustrin sysselsätter närmare hälften av de ca 115 000 anställda i den samlade textil- och konfektionsbranschen. Industrin är koncentrerad till i huvudsak tre områden, nämligen Stockholmsområdet, Göteborgs- och Boråsområdet samt Malmöområdet. Det övervägande antalet arbetare och tjänstemän är kvinnor, vilka genom äktenskap eller på annat sätt är bundna till orten. En nedgång av sysselsättningen inom konfektionsindustrin skulle för många av dessa kvinnor innebära att de helt ställdes utanför produktionen. De kan icke utan vidare flyttas över vare sig till andra industrier eller verksamhetsområden eller till andra orter. Handeln. Från handelns sida uttalar man att den inhemska konfektionsindustrins andel i tillförseln under de senaste åren ökat kraftigt trots relativt låga tullar med ringa betydelse ur skyddssynpunkt. Den svenska konfektionstillverkningens möjligheter att bibehålla sin helt dominerande ställning på den svenska marknaden torde ej vara beroende av tullskyddct utan i stället betingas av förmågan till anpassning efter svensk smak, passform etc. Man konstaterar vidare att importfrilistningen ej medfört någon avsevärd ökning av importen av konfektionerade varor. Tvärtom har bl. a. importen av herr- och gosskonfektion minskats sedan frilistningen av textila färdigvaror genomfördes år 1950. Motsvarande export uppgick åren 1936/38 till i genomsnitt 38 ton men låg år 1953 uppe i 64* ton. Den svenska konfektionsindustrins synnerligen starka ställning anser man bäst belysas av att importandelen för här ifrågavarande artiklar under efterkrigsåren uppgått till högst 5 %. Med hänsyn härtill samt till att industrin är synnerligen högt rationaliserad anser handeln att det kommande tullskyddet icke skall behöva ligga så högt som normaltullsatserna indikerar. Man har preciserat sitt yrkande till 10 % för bomullskonfektion och 12 % för konfektionsartiklar av andra textilmaterial. Kommittén. Bedömandet av tullförhållandena på detta område kompliceras av svårigheten att beräkna det nuvarande tullskyddet. När det gäller att applicera gällande tullsatser på den inhemska produktionen föreligger sålunda stora vanskligheter, då den i produktionsstatistiken använda redovisningen i väsentliga hänseenden avviker från den som användes i handelsstatistiken och tulltaxan. Även beräkningen av tullbelastningen på råvarorna och därmed konfektionsindustrins faktiska tullskydd (nettotullskydd) erbjuder betydande svårigheter. Med reservation för den osäkerhet som sålunda vidlåder beräkningarna må emellertid anföras de i tabell 64 återgivna uppgifterna rörande tullförhål454

landena på detta område; siffrorna för importen avviker ofta betydligt från produktionen och har därför angivits för sig men kan på grund av importens ringa andel i konsumtionen icke tillmätas någon avgörande betydelse för bedömningen. Tabell Q)±. Tullnivåer jör Värde 1950 (inkl. tull) mkr

konjektionsartiklar. Incidenser

%

mkr

%

mkr

och

tullbelopp

Normal

Industrin

%

%

mkr

mkr

Handeln

Förslag

%

%

mkr

mkr

\ Produktion: brutto . . . netto . . . . Import . . . .

839,0 15,0 109,4 12,1 (88,3) 14,7 107,5 20,2 147,6 11,5 83,6 14,1 105,0 8,8 64,2 7,2 (52,5) 7,3 53,3 11,2 81,7 7,2 52,5 7,0 51,1 40,1 10,2 3,7 8,3 (3,1)15,4 5,6 20,3 7,4 11,3 4,1 15,7 5,7

Anm. Tabellen grundar sig på 1950 års statistik, och angivna tullbelopp avser 1950 års prisnivå (siffrorna för 1954 är fiktiva belopp, erhållna genom att applicera 1954 års incidenser på 1950 års värden). Bruttoincidenserna för 1954 har erhållits genom att omräkna 1950 års siffror med användande av prisindex 120 (ungefär motsvarande ändringen i socialstyrelsens konsumentprisindex för kläder och skor).

Av tabellen framgår bl. a. att industrins nuvarande nettotullskydd genomsnittligt sett ungefär motsvarar normalstorleken och att även handelns yrkanden beträffande textil- och konfektionsartiklar innebär ett nettotullskydd för konfektionsindustrin av ungefär denna nivå under det att industrins motsvarande yrkanden skulle innebära ett avsevärt högre tullskydd. Konfektionsindustrin torde i de flesta länder vara en typisk hemmamarknadsindustri, och i vårt land behärskas marknaden helt av den inhemska produktionen. Någon omständighet av beskaffenhet att rent allmänt motivera ett högre tullskydd för denna industri än genomsnittet torde icke föreligga. Importökningen under den senaste tiden förändrar icke bilden i stort och utgör enligt kommitténs uppfattning icke skäl för ett starkare tullskydd. Framhållas må å andra sidan att nära samband råder mellan textil- och konfektionsindustrierna, varför ett stöd åt textilindustrin genom ökat tullskydd skulle kunna bli illusoriskt, om icke även konfektionsindustrin i stort sett kunde hålla sin ställning på marknaden. Kommittén har med hänsyn bl. a. till denna omständighet icke heller funnit skäl föreligga att i stort sett underskrida norm altullnivån. Denna ligger omkring 17 % för varor av ray on- eller syntetsilke och omkring 14 a 15 % för varor av annat material. Emellertid föreligger vissa olikheter mellan skilda områden av konfektionsindustrin, varför det kan vara befogat att på vissa punkter vidtaga avvikelser från normaltullsatsen. Frågor om dylika avvikelser behandlas i det följande under varje enskild position. 455

Nr 61.01. överkläder för män eller gossar Normaltull Nuvarande tull GATT

Kläder av vattentätt material: av silke andra Andra kläder: av silke av ull av rayon- eller syntetull av bomull eller lin Industrin: av vattentätt material av silke av annan textilvara i förening med silke av ull andra Handeln: av bomull andra Förslag: av syntetsilke av rayonsilke av annat textilmaterial

se nedanstående tablå div. vikttullar motsvarande nedan angivna incidenser se nedanstående tablå Incidens Normaltull Kalkyl Import GATT 15 a 16 % 13 a 14 %

ca 12 % ca 15 %

.. ..

20 % 20 %

•• 14 ä 15 % ca 15 % 14 a 15 %

•• 4—20 % ca 8 % 3—12 %

•• 7,1 % .. 3,9 %

25 ; 0 15 %* 15 %x 15 %

20 % 25 % 22 % 15 % 17,5 % 10 % 12 % 17 %; t. v. 15 % 17 % 13%

Statistiska uppgifter. I m p o r t , produktion och export av de viktigaste slagen av hithörande artiklar belyses i tabell G5. Kommittén. Tullförhållandena på d e t t a område belyses i tabell 66, till vilken måste k n y t a s s a m m a reservation som beträffande tabell 64. (Framhållas m å a t t nettotullskyddet h ä r b e r ä k n a t s enligt en något a v v i k a n d e metod, varför siffrorna icke är fullt jämförbara med de i tabell 64 angivna uppgifterna.) Av tabell 66 framgår a t t en tillämpning av normaltullsatserna i fråga om de viktigaste artiklarna, nämligen ylle- och bomullskonfektion, skulle innebära en avsevärd höjning av den n u v a r a n d e tullen, och d e t t a gäller icke b l o t t b r u t t o tullen u t a n även konfektionsindustrins nettotullskydd. D å herrkonfektion torde v a r a den gren av n ä m n d a industri som är minst u t s a t t för u t l ä n d s k konkurrens, synes anledning icke föreligga a t t vidtaga en så stor tullhöjning, u t a n kommittén föreslår en jämkning n e d å t av normaltullsatsen till 13 % a v v ä r d e t . D e n n a tullsats torde k u n n a tillämpas j ä m v ä l för artiklar av a n n a t s p å n a d s ä m n e med u n d a n t a g av rayon- och syntetsilke. A t t differentiera tullen med h ä n s y n till even1

Endast vissa varuslag.

Tabell 65. Herrkonfektion

(ej skjortor

o.

Import

Produktion

ton Kläder av ull 1936/38 . . . .

ton

42 24 32 12 29

1950 1951 1952 1953

dyl.). Export

mkr

ton

ikr

267,1 343,2 291,5 312,5

1 16 16 54 48

0,0 0,9 1,1 3,2 3,1

1 9 3 6 14

0,0 0,5 0,2 0,3 0,3

1,0 1,4 2,4 1,2 2,3

Kläder av annat material (ej silke eller vattentätt 0,4 1936/38 24 1,3 1950 . . 58 2,3 1951 . . 81 1,2 1952 . . 31 2,0 1953 . . 38

material) 58,2 76,3 79,6 89,9

För de båda i tabellen upptagna varukategorierna redovisas sammanlagt 108,9 mkr.

Tabell 66. Tullnivåer Värde 1950 (inkl. tull)

Kläder

(ej skjortor

Incidenser

o.

och

dyl.). tullbelopp

1954 Normal

Industrin

Handeln

Förslag

mkr

% | mkr

% mkr

% mkr

% mkr

%

% mkr

269,4

11,1 26,9 4,5 10,8 9,0 0,1

9,1 (22,1) 14,5 35,2 20,0 48,5 12,0 29,1 13,0 31,5 3,6 (8,0) 7,3 17,6 11,5 27,9 7,5 18,2 5,8 14,0 7,0 (0,1) 14,5 0,2 20,4 0,3 12,0 0,2 13,0 0,2

mkr

av ull

Produktion: brutto . .. netto . . . . Import . . . . Kläder

för herrkonfektion

1,5

av bo mull m. m . (ej vattentätt

Produktion: brutto . . . netto . . . . Import . . . .

55,3 1,4

11,3 4,5 9,0

5,6 22 0,1

material)

9,3 (4,6) 14,5 3,7 (1,8) 6,4 7,4 (0,1) 14,5

7,2 18,0 3,2 8,0 0,2 18,0

8,9 10,0 4,0 5,4 0,2 10,0

5,0 13,0 2,7 5,0 0,1 13,0

6,5 2,5 0,2

tuellt foder m. m. av silke synes icke nödvändigt, då förekomsten av dylikt material icke i någon högre grad p å v e r k a r nettotullskyddet. F ö r varor helt eller till huvudsaklig del bestående av rayon- eller syntetsilke (t. ex. morgonrockar) synes skäl föreligga a t t tillämpa s a m m a tullsats som för damkonfektion av s å d a n t material (se nr 61.02). Någon anledning a t t tillämpa a v v i k a n d e tullsat457

ser för artiklar av v a t t e n t ä t t material finner k o m m i t t é n icke föreligga, då tullsatserna för dylikt material icke väsentligt avviker från tullsatserna på icke v a t t e n t ä t a vävnader. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Enligt reservation intagen efter nr 61.11 p å y r k a r herrar Gustafsson och Westerlind en tullsats a v 14 % för varor av syntet- eller rayonsilke (för artiklar av syntetsilke t. v. 12 % ) och 1 2 % för artiklar av a n n a t material. Nr 61.02. överkläder för kvinnor, flickor eller småbarn Nr 61.03. Underkläder för män eller gossar, härunder inbegripna kragar, skjortbröst och manschetter Nr 61.04. Underkläder för kvinnor, flickor eller småbarn Normaltull se nedanstående tablå Nuvarande tull div. vikttullar motsvarande nedan angivna incidenser GATT se nedanstående tablå Incidens Normaltull Kalkyl Import GATT Kläder av vattentätt material: av silke .. •• •• 20 % andra ca 14 % 9 a 10 % .. 20 % Skjortor, pyjamas o. dyl.: av syntetsilke 15 ä 16 % 18 ä 19 % av rayonull ca 15 % ca 21 % .. 18 % av bomull eller lin 14 a 15 % 3—9 % .. 15,20 % Andra kläder: av spetsar eller tyll .. •• 12,9% 18%* av natursilke 14 a 15 % 6—24 % | 25 % av rayonsilke 16 a 17 % 5—57 % 17,6 % av syntetsilke ca 15 % ca 6 % j av ull, rayon- eller syntetull 14 ä 15 % 3—30 % 11,3 % 18, 25 %* av bomull eller lin 14 ä 15 % 1—13 % 6,4 % 15,20 % l Industrin: kläder av vattentätt material 20 % skjortor, pyjamas o. dyl.: av silke 25 % av lin eller bomull 17,5 % av annat textilmaterial 18% kragar, manschetter m. m 20 % andra kläder: av silke 25 % av ull, rayon- eller syntetull: i förening med silke 22 % andra 18 % av annat textilmaterial: i förening med silke 22 % andra 17,5 % 1

Endast vissa varuslag.

Tabell 67. Damkonfektion

m. m. Import

ton Dam-,

flick-

1936/38 1950 1951 1952 1953 Darn-, flick(ej vattentätt 1936/38 1950 . . 1951 . . 1952 . . 1953 . .

och barnkläder

140 137 130 100 166 och barnkläder material) 280 127 2-15 185 382

Produktion mkr

ton

Export

mkr

ton

mkr

i

3 32 14 27 26

0,1 2,2 1,3 2,2 2,0

av ull 5,6 10,9 12,7 9,4 13,9 samt

230,9 258,4 240,0 279,5

herrunderkläder

9,6 9,4 20,9 16,0 27,4

av silke, bomull

216,3 271,2 248,1 282,5

m.

m.

10 40 21 40 32

0,2 2,6 1,8 2,3 1,8

För de båda i tabellen upptagna varukategorierna redovisas sammanlagt 83,0 mkr.

Handeln: a v bomull andra Förslag: a v syntetsilke a v rayonsilke a v a n n a t textilmaterial

10% 12% 1 7 % ; t. 17% 15%

15%

Statistiska uppgifter. Import, produktion och export av de viktigaste slagen av hithörande artiklar framgår av tabell 67. Kommittén. För att belysa tullförhållandena beträffande hithörande artiklar hänvisas till tabell 68, vars uppgifter återges med samma reservation som föregående tabeller av detta slag. (Framhållas må att nettotullskyddet här beräknats enligt en något avvikande metod, varför siffrorna icke är fullt jämförbara med de i tabell 64 angivna uppgifterna.) I fråga om varor av silke är det på grund av det statistiska materialets beskaffenhet icke möjligt att belysa tullförhållandena på detta sätt. Normaltullsatsen för hithörande artiklar av annat material än rayon- eller syntetsilke ligger vid en nivå av 14 ä 15 % av värdet. För varor av ull skulle tillämpningen av denna tullsats innebära en nedsättning av det nuvarande genomsnittliga tullskyddet — netto såväl som brutto — medan den i fråga om varor av bomull m. m. skulle innebära en höjning av den nuvarande tullnivån. 459

Tabell 68. Tullnivåer för damkonfektion ra. ra. Värde 1950 (inkl. tull) mkr

Incidenser 1950

%

mkr

%

mkr

%

Kläder

av bomull

m. m. (ej silke eller vattentätt 15,9 7,6 0,3

8,6 (13,0^ 14,5 4,2 (6,3) 8,2 4,8 (0,3' 14,5

tullbelopp Industrin

Normal

Kläder av ull Produktion: b r u t t o . . . 230,6 21,8 41,3 17,5 (33,1) 14,5 14,2 26,8 11,7 (22,1) 7,2 netto . . . . Import . . . . 12,2 11,6 1,3 9,8 (1,1) 14,5

Produktion: b r u t t o . . . 166,5 10,6 5,0 netto . . . . 5,5 5,8 Import . . . .

och

mkr

%

27,4 21,1 13,7 12,6 1,6 21,2

mkr

Handeln

%

mkr

40,0 12,0 22,7 15,0 23,9 7,5 14,2 7,7 2,3 12,0 1,3 15,0

28,4 14,6 1,6

27,9 10,0 15,1 15,0 17,4 6,7 10,1 8,7 0,9 10,0 0,5 15,0

22,6 13,1 0,8

%

mkr

Förslag

material) 21,8 18,5 12,4 11,6 0,8 17,3

Nedsättningen i fråga om varor av ull hänför sig i huvudsak till kappor, under det att för klänningar av nämnda material en viss höjning skulle inträda. Även om dylika omkastningar i tullförhållandena kan vara förenade med vissa olägenheter anser kommittén övervägande skäl tala för att i enlighet med kalkylernas utslag tillämpa en enhetlig tullsats för artiklar av ifrågavarande slag. Då den utländska konkurrensen torde ha större möjligheter att göra sig gällande på detta område än när det gäller egentlig herrkonfektion (nr 61.01) har kommittén icke funnit anledning att här avvika från normaltullsatsen utan föreslår en tullsats av 15 % av värdet. För hithörande artiklar av rayonsilke ligger normaltullsatsen vid IG ä 17 %. Den nuvarande genomsnittliga tullnivån för varor av detta material är svår att fastställa, då tullincidensen är mycket varierande, men sannolikheten talar för att den ligger något över den gemensamma importincidensen för varor av natur-, rayon- och syntetsilke, vilken enligt den tabellariska sammanställningen (sid. 458) år 1953 uppgick till 17,6 %. Kommittén har funnit tullen böra i anslutning till normaltullsatsen fastställas till 17 % av värdet. Denna tullsats torde böra tillämpas även för varor av syntetsilke under den tid då vävnad av detta material drager samma tull som vävnad av rayonsilke; under den tid då tullen på vävnad av syntetsilke skulle utgå med reducerat belopp (jfr nr 51.04) bör tullen på hit hänförliga varor av syntetsilke nedsättas till 15 %. Reservation av herrar Gustafsson och Westcrlind. Enligt reservation intagen efter nr 61.11 påyrkar herrar Gustafsson och Westerlind en tullsats av 1 4 % vid dessa rubriker (för varor av syntetsilke t. v. 12 % ) . 460

Nr 61.05. Näsdukar Nuvarande tull: av silke av bomull av lin GATT: av bomull av lin Industrin: av silke av bomull eller lin andra , Handeln Förslag: av syntetsilke av rayonsilke av annat textilmaterial

per kg per kg

div. 1:32—1:60 1:21—2:09

K K

.. ..

I I

5,2 % 7,9 %

18 % 15 %; min. 1: 50 per kg 25 % 17,5 % 18 % ej högre än motsvarande vävnad 20 %; t. v. 14 % 20 % 14 %

M e d h ä n s y n till den ringa bearbetning som i allmänhet nedlagts på d e t t a varuslag bör artiklarna i fråga beläggas med s a m m a tull som m o t s v a r a n d e v ä v nader. I fråga om n ä s d u k a r av a n n a t material än silke har dock någon differentiering icke a n s e t t s erforderlig, u t a n dessa varor h a r oavsett materialet å s a t t s s a m m a tull som bomullsvävnader. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Enligt reservation intagen efter nr 61.11 p å y r k a r h e r r a r Gustafsson och Westerlind en tullsats av 1 4 % för artiklar av syntet- eller rayonsilke (för artiklar av syntetsilke t. v. 10 % ) och 12 % för artiklar av a n n a t material. Nr 61.06. Schalar, scarves, halsdukar, slöjor och liknande artiklar Nuvarande tull GATT Industrin: av silke andra Handeln Förslag: av syntetsilke av rayonsilke av annat textilmaterial

div. vissa bindningar 25 % 18 % ej högre än m otsvarande vävnad 20 %; t. v. 14 % 20 % 14%

H i t h ö r a n d e artiklar torde liksom i föregående rubrik u p p t a g n a n ä s d u k a r i princip böra å s ä t t a s s a m m a tull som m o t s v a r a n d e vävnader. I fråga om varor a v a n n a t material än silke h a r en enhetlig tullsats av 14 % ansetts lämplig, d. v. s. s a m m a tull som för bomullsvävnader och flertalet h ä r ifrågakommande yllevävnader. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Enligt reservation intagen efter nr 61.11 p å y r k a r herrar Gustafsson och Westerlind en tullsats av 1 4 % för 461

artiklar av syntet- eller rayonsilke (för artiklar av syntetsilke t. v. 1 0 % ) och 12 % för artiklar av a n n a t material. Nr 61.07. Slipsar och liknande artiklar Normaltull: av natursilke 14 ä 15 % av rayonsilke ca 17 % Nuvarande tull: av natursilke per kg 23: 00—46: 00 av syntet- eller rayonsilke . . per kg 13:75—27:50 GATT: av natursilke 25 % av ull, rayon- eller syntetull 18 % av bomull 20 % Industrin: av silke 25 % andra 18 % Handeln: av bomull 10 % andra 12 % Förslag 17 %

K 15 a 16 % K ca 18 %

I I

K o m m i t t é n h a r funnit det v a r a av praktiska skäl lämpligt a t t å s ä t t a dessa varor en enhetlig tullsats, vilken med hänsyn till varornas beskaffenhet a n k n u tits till tullen på konfektionsartiklar av rayonsilke. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Enligt reservation intagen efter nr 61.11 p å y r k a r herrar Gustafsson och Westerlind en tullsats av 1 4 % . Nr 61.08. Kragar, isättningar, krås, manschetter, volanger och liknande besättningsartiklar till kläder för kvinnor eller flickor Nuvarande tull div. GA TT vissa bindningar Industrin: av silke 25 % andra 18 % Handeln: av bomull 10 % andra 12 % Förslag: av syntetsilke 17 %; t. v. 15 % av rayonsilke 17 % av annat textilmaterial 15% Dessa varor bör enligt k o m m i t t é n s uppfattning beläggas med tull efter samm a grunder som damkonfektion i allmänhet (nr 61.02). Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Enligt reservation intagen efter nr 61.11 p å y r k a r herrar Gustafsson och Westerlind en tullsats av 1 4 % vid denna rubrik (för varor av syntetsilke t. v. 12 % ) .

Nr 61.09. Korsetter, höfthållare, bysthållare, hängslen, strumphållare, strumpeband och liknande artiklar av vävnad eller trikå, även innehållande gummitråd Normaltull: korsetter, gördlar och höfthållare: av syntetsilke ca 15 % av rayonsilke ca 16 % hängslen, strumphållare, strumpeband o. dyl.: av rayon- eller syntetsilke 14 å 15 % av bomull 13 a 14 % Nuvarande tull: snörliv per kg 1:80—10:00 K 34 ä 35 % I 21,2% höftgördlar och korseletter, bestående dels av gummielastisk vara, dels av annan vara inneh. silke: inneh. natursilke per kg 15:00 inneh. rayon- eller syntetsilke per kg 12:00 K 22—43 % I 12,4 % andra korsetter, gördlar och höfthållare ävensom bysthållare: av gummielastisk vävnad eller trikå: inneh. silke per kg 6: 00 andra per kg 2:63 av annan vävnad, inneh. silke per kg 13:75—50:00 K 9—52% I av bomullsvävnad per kg 2: 50—6: 00 K 5—34 % I .. hängslen, strumpeband o. dyl. persedlar: av gummielastiska band eller snören, inneh. silke . . per kg 6: 00 K 20 a 21 % I 18,7 % av annan vara inneh. silke per kg 12:00—15:00 av annan textilvara per kg 2:00 K ca 8 % I 10,0 % GATT: korsetter, gördlar, höfthållare samt bysthållare av enbart gummielastisk vävnad 20 % hängslen, strumpeband o. dyl. inneh. silke 15 % Industrin: korsetter, gördlar, höfthållare och bysthållare: av silke 25 %x av annat textilmaterial 17,5 %x hängslen: inneh. silke 30 % andra 20 % Handeln: av bomull 10 % andra 12 % Ett företag yrkar bibehållande av nuvarande vikttullar.

Förslag: av syntetsilke av rayonsilke av annat textilmaterial

17 %; t. v. 15 % 17 % 15%

N u v a r a n d e tullsatser för dessa artiklar företer m y c k e t varierande incidenser. D e t ligger därför i sakens n a t u r a t t en rationalisering av tulltaxan för åtskilliga varuslag måste innebära en avsevärd tullsänkning och för a n d r a en b e t y d a n d e tullhöjning. K o m m i t t é n h a r dock icke funnit tillräckliga skäl föreligga a t t behandla dessa artiklar annorlunda än konfektionsartiklar i allmänhet. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Enligt reservation intagen efter nr 61.11 p å y r k a r herrar Gustafsson och Westerlind en tullsats av 1 4 % vid denna rubrik (för varor av syntetsilke t. v. 1 2 % ) . Nr 61.10. Vantar, strumpor och sockor, ej hänförliga till trikåvaror Nuvarande tull: fäkt- och boxhandskar andra GATT Industrin Handeln

per kg

Förslag: av syntetsilke av rayonsilke av annat textilmaterial

1: 50 div. vissa bindningar 18 % tullsatsen bör avvägas med hänsyn till motsvarande artiklar av trikå 17 %; t. v. 15 % 17 % 15%

H i t h ö r a n d e artiklar torde icke vara av någon större betydelse; de bör å s ä t t a s s a m m a tull som konfektionsartiklar i allmänhet. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Enligt reservation intagen efter nr 61.11 p å y r k a r h e r r a r Gustafsson och Westerlind en tullsats av 1 4 % vid denna rubrik (för varor av syntetsilke t. v. 12 % ) . Nr 61.11. Konfektionerade tillbehör till kläder, såsom ärmlappar, axelkuddar, skärp, muffar, ärmskyddare och fickor N ormaltull: axelkuddar Nuvarande tull: ärmlappar: inneh. silke per kg andra per kg övriga artiklar GATT: ärmlappar, ej inneh. silke skärp och bälten av textilmaterial, ej inneh. silke

ca 14 %

8: 00 2:25 div. 20 % 15 %

K

..

I

5,7 %

Industrin: inneh. silke andra Förslag: av syntetsilke av rayonsilke av annat textilmaterial

25 ^ 15 % 17 %; t. v. 15 % 17 % 15%

En tillämpning av de för konfektion i allmänhet föreslagna tullsatserna, d. v. s. 17 % för varor av rayon- och syntetsilke s a m t 15 % för varor av a n n a t m a t e rial, kan för h i t h ö r a n d e artiklar, vilka f. n. drager tull enligt en mångfald olika tullsatser, ofta innebära en avsevärd höjning eller sänkning av den nu utgående tullen, men d e t t a h a r icke ansetts utgöra skäl a t t avvika från förstnämnda tullsatser. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Enligt reservation h ä r nedan p å y r k a r herrar Gustafsson och Westerlind en tullsats av 14 % vid denna rubrik (för varor av syntetsilke t. v. 1 2 % ) . Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind beträffande kap. 61 M e d de a v oss föreslagna v ä v n a d s t u l l a r n a blir den skillnad som teoretiskt k a n vara motiverad mellan varor a v silke och av a n n a t material så ringa a t t den enligt v å r uppfattning icke k a n u p p v ä g a de praktiska olägenheterna av en differentierad tull. Vi föreslår därför en enhetlig tull av 1 4 % för till d e t t a kapitel hänförliga artiklar i allmänhet. F ö r mansöverkläder (nr 61.01), n ä s d u k a r (nr 61.05) och schalar etc. (nr 61.06) av a n n a t material än syntet- eller rayonsilke anser vi det dock tillräckligt med en tull av 1 2 % . Beträffande dylika överkläder har vi nämligen, i likhet med kommittémajoriteten, funnit konkurrensförhållandena vara sådana, a t t en tullsats u p p g å e n d e till den av kommittémajoriteten b e r ä k n a d e normaltullsatscns storlek icke torde vara nödvändig, och i fråga om n ä s d u k a r och schalar h a r vi, likaledes i överensstämmelse med kommittémajoritetens uppfattning, a n s e t t tullen böra u p p t a g a s till s a m m a belopp som beträffande vävnader. U n d e r den tid då tullen p å syntetsilke förutsattes v a r a suspenderad föreslår vi a t t 1 4 % tullen för artiklar av s å d a n t material reduceras till 12 % (beträffande n ä s d u k a r och schalar etc. till 1 0 % ) .

Kap.

62.

Andra

konfektionerade

textilvaror

Nr 62.01. Res- och sängfiltar Normaltull1: av bomull av ull

ca 11 % 9 a 10 %

Kalkylerna utgår från obearbetat fibermaterial.

30. Tulltaxebetänkande.

Del II

Nuvarande tull: av bomull a v ull Industrin Handeln Förslag

div. K 9 a 10 % div. K 10—30 % 15 %; min. 2: 50 per kg normaltull 14 %

I I

..

F i l t a r h a r i allmänhet icke u n d e r g å t t a n n a n konfektionering än fällning eller k a n t n i n g , varför de lämpligen bör beläggas m e d tull som den v ä v n a d av vilken de är tillverkade. D å materialet i regel utgöres av s å d a n a ylle- eller bomullsv ä v n a d e r , för vilka föreslagits en tull av 14 procent av värdet, h a r k o m m i t t é n a n s e t t denna tullsats böra tillämpas även h ä r . Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. I enlighet med v å r t förslag till tullsats för ylle- och bomullsvävnader anser vi tullen böra u p p t a g a s till 12 % . Nr 62.02. Sänglinne, duktyg, handdukar och liknande artiklar; gardiner och andra artiklar för rumsinredning Normaltull: lakan, örngott, handdukar av bomull 1 11 a 12 % gardiner av rayonull 2 ca 15 % Nuvarande tull: lakan och örngott div. K 17—39 % handdukar div. K ca 13 % gardiner (av rayonull) div. K ca 30 % rullgardiner 15 % Industrin: inneh. silke 25 % gardiner o. dyl 18 % andra: av mönstrad linneväv 18 %; min. 2: 00 per kg i6 andra % Handeln: gardiner o. dyl 12 % andra hushållsartiklar samma som motsvarande vävnad Förslag: av syntetsilke 20 %; t. v. 14 % av rayonsilke 20 % av annat textilmaterial 15%

1 I 1

..

I likhet med de till föregående rubrik hänförliga v a r o r n a t o r d e h ä r avsedda artiklar böra beläggas med tull som m o t s v a r a n d e vävnader. H ä r föreligger emellertid större variation i fråga om materialet, i det a t t förutom bomull och ull även silke s a m t lin och rayonull k o m m e r i fråga. M e d hänsyn till den högre tullen på v ä v n a d e r av rayon- och syntetsilke h a r varor av dylikt material u p p 1 2

Kalkylerna utgår från obearbetat fibermaterial. Kalkylen utgår från rayonullvävnad (15 % ) .

tagits för sig med samma tull som nämnda vävnader eller 20 procent av värdet Varor av annat textilmaterial har befunnits lämpligen kunna åsättas enhetlig tull, vilken med hänsyn till förekomsten av linne- och rayonullsartiklar upptagits till den för vävnader av dylikt material föreslagna siffran 15 %. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. I enlighet med vårt förslag till tullsatser för vävnader bör tullen upptagas till 1 4 % för artiklar av synteteller rayonsilke (varor av syntetsilke t. v. 10 %) och 12 % för artiklar av annat material. Nr 62.03. Säckar och påsar för förpackning av varor Normaltull1 11 å 12 9" Nuvarande tull: tydligen använda frj andra: av Jute

\

per kg

andra

„ GATT: jutesäckar Industrin: inneh. silke andra Handeln Förslag: synbarligen begagnade andra slag

0:14

K

4å5%

I

5,7%

div. 15 %; min. 0:20 per kg 25 9^ 25 ^ g& frj 11 ^

Statistiska uppgifter. Tillverkningen av jutesäckar har ökat från 2,2 miljoner stycken (3,4 mkr) år 1950 till 3,6 miljoner stycken (6,9 mkr) år 1952, tillverkningen av sackar av pappersgarn från 1,0 miljoner stycken (0,7 mkr) år 1950 till 1,7 miljoner stycken (1,6 mkr) år 1952. Importen av (nya) säckar har ökat frän 72 ton (0,2 mkr) år 1950 till 788 ton (2,7 mkr) år 1952 för att år 1953 ytterligare stiga till 920 ton (2,2 mkr); importen torde till övervägande del ha utgjorts av jutesäckar. Nämnas må att importen av begagnade säckar, vilken tore kriget var av betydande omfattning, numera endast avser obetydliga kvantiteter. Handeln. Från handelns sida uttalar man att importen av nya jutesäckar vid nuvarande tullsats icke kan anses utgöra något hot mot den svenska jutemdustnn. Detta motiveras med kalkyler, enligt vilka säckar av tyskt ursprung skulle betinga ett pris (inkl. tull), något överstigande priset för svenska säckar tor sackar av indiskt ursprung noteras ett lägre pris, men dessa säckar är av helt annat utförande och icke jämförbara med säckar av europeiskt ursprung Därest tullen skulle höjas till exempelvis normaltullsatsen skulle detta betyda 1

Kalkylen utgår från obearbetat fibermaterial.

en prisförhöjning, som skulle göra det omöjligt för importörerna att hävda sig i konkurrensen samt skapa en monopolställning för den svenske fabrikanten. Därmed skulle även möjligheterna reduceras att hålla säckar i lager för bl. a. jordbrukets behov. Industrin. Från industrins sida anser man de åberopade kalkylerna, vilka innefattar viss handelsvinst för importföretaget, ha mycket begränsad betydelse för bedömandet av tullfrågan, eftersom de beräknade priserna kan uttagas endast vid försäljningar i småposter. De stora avnämarna infordrar i regel anbud från såväl svenska som utländska fabriker — varvid prisbildningen blir helt annorlunda — och det är denna direkta konkurrens från utländska jutefabriker som är avgörande. För större kunder ligger det svenska nettopriset ca 10 % över det tyska priset inkl. nuvarande tull. Den tyska inhemska prisnivån anses ligga 25 ä 30 % över de priser som offereras vid export. Man framhåller att de engelska priserna, som säges representera en normal prisbildning, ligger på en nivå som inkl. nuvarande tull överstiger de svenska priserna, vilket man anser visa att dessa icke är oskäliga. Kommittén. Enligt kommitténs uppfattning föreligger här icke samma anledning som beträffande textilvaror i allmänhet att överskrida normaltullsatsen, vilken redan den skulle innebära ungefär fördubbling av det nuvarande tullskyddet, och viss tvekan har gjort sig gällande huruvida man har anledning att höja tullsatsen upp till denna nivå. Konkurrensen från utlandet synes dock ha skärpts under de senare åren och i vissa fall vara av mer eller mindre dumpingartad karaktär. Även om det kan vara tveksamt i vad mån man bör genom höjning av den vanliga tullen söka komma till rätta med företeelser av ifrågavarande slag har kommittén med hänsyn bl. a. till detta förhållande funnit sig icke böra underskrida normaltullsatsen. I överensstämmelse härmed föreslås att tullsatsen för hit hänförliga jutesäckar fastställes till 11 % av värdet. Denna tullsats torde i enlighet med vad som tidigare anförts böra tillämpas jämväl på vävnader av jute (nr 57.10). Av övriga till denna rubrik hänförliga artiklar torde säckar av pappersgarn vara de viktigaste. Kommittén har funnit tullen för dylika säckar böra fastställas till samma nivå som föreslagits beträffande jutesäckar. Liksom i fråga om jute har samma tullsats föreslagits för själva vävnaden (nr 57.12). Vad slutligen beträffar säckar av annat material än jute- eller pappersgarn torde dessa vara av mindre betydelse, och kommittén har icke funnit tillräckliga skäl föreligga att specificera dem i tulltaxan utan föreslår att tullsatsen 11 % tillämpas även för sådana säckar. Reservation av herrar Gustajsson och Westerlind. Beträffande säckar är enligt vår uppfattning konkurrensläget sådant, att det icke motiverar en tullsats, uppgående till den av kommittémajoriteten beräknade normaltullsatsen. Vi föreslår en tull av 8 %, vilket utgör en väsentlig förstärkning av nu förefintligt tull468

skydd. Bland a n n a t med h ä n s y n till jordbilikets intresse avstyrkes en ytterligare tullhöjning. Reservation av herr Hansson. Importincidensen för n y a jutesäckar är 5,7 % om m a n r ä k n a r med i m p o r t v ä r d e t 1953, varför den a v k o m m i t t é n föreslagna tullen utgör ungefär en fördubbling a v den n u v a r a n d e . D e n svenska industrin på d e t t a o m r å d e torde v a r a väl skyddad genom den nu u t g å e n d e tullsatsen, vilket uppgifter angående importpriserna för u t l ä n d s k a säckar av m o t s v a r a n d e kvalitet u t v i s a t . D ä r e s t e t t prisfall skulle u p p s t å på den internationella j u t e m a r k n a d e n t o r d e konkurrensläget icke förändras därav, enär d e t t a k o m m e r den svenska p r o d u c e n t e n till godo i form av s ä n k t a råvarupriser. Vad beträffar j u t e s ä c k a r av indiskt fabrikat är dessa så väsentligt skiljaktiga gentemot de europeiska a t t någon k o n k u r r e n s därifrån ej bör m e d r ä k n a s . N å g o n anledning a t t ur b e r e d s k a p s s y n p u n k t uppehålla en högre prisnivå för a t t v a r a b ä t t r e s k y d d a d i e t t krisläge t o r d e ej finnas, särskilt som industrin då h a r svårt a t t importera r å v a r o r n a . Enligt min u p p f a t t n i n g bör därför tullen för n y a säckar fastställas till s a m m a nivå som nu gällande eller 6 % . Nr 62.04. Presenningar, segel, markiser, tält och kampingartiklar Normaltull: presenningar 1 tält 2 hängmattor av vävnad 2 Nuvarande tull: presenningar segel tält och markiser hängmattor andra Industrin: presenningar Förslag

12 å 13 % ca 14 % ca 13 % per kg per kg per kg

0:50 div. 1:50 0:25 div.

K ca 7 % K .. K 16 å 17 % K 2 a 3%

I I I I

7,0 % 2,3 %

15 % 15 %

Tulltekniskt sett torde av ifrågavarande artiklar presenningar och segel närm a s t böra beläggas m e d tull som den v ä v n a d av vilken de är tillverkade, under d e t a t t markiser, t ä l t och k a m p i n g a r t i k l a r snarare torde v a r a a t t jämställa m e d konfektionsartiklar i k a p . 6 1 . D å i varje fall presenningar vanligen torde tillverkas av lin- eller h a m p v ä v n a d e r , för vilka föreslagits en tullsats av 15 % a v värdet, s a m t tullsatsen för kläder a v a n n a t material än rayon- och syntetsilke likaledes föreslagits till 15 % a v värdet, h a r k o m m i t t é n ansett lämpligt a t t d e n n a tullsats fastställes även vid h ä r ifrågavarande rubrik. 1 2

Kalkylen utgår från obearbetat fibermaterial. Kalkylen utgår från vävnad.

Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. M e d h ä n s y n till v å r a förslag i övrigt på textilområdet h a r vi funnit tullen b ö r a u p p t a g a s till 12 % vid denna rubrik. Nr 62.05. Andra konfektionerade textilvaror, tillskärningsmönster härunder inbegripna Normaltull: skurdukar (av avfallsgarn) ca 12 % sadelskydd 13 å 14 % Nuvarande tull: skurdukar (av avfallsgarn) . . per kg 0:50 K ca 10 % sadelskydd div. K 13 a 14 % andra div. GA TT vissa bindningar Industrin: inneh. silke 25 % andra 16 % Förslag: av syntetsilke 17 %; t. v. 15 % av rayonsilke 17 % av annat textilmaterial 15%

I I

13,6%

F ö r h ä r ifrågavarande artiklar har tullen a n s e t t s böra b e s t ä m m a s till s a m m a belopp som beträffande flertalet konfektionsartiklar inom k a p . 61 eller 17 % a v v ä r d e t för artiklar innehållande rayon- eller syntetsilke och 15 % för artiklar a v a n n a t textilmaterial. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. I enlighet med v å r t förslag beträffande k a p . 61 bör tullen h ä r u p p t a g a s till 14 % (för varor a v syntetsilke t. v. 12 % ) .

Kap. 63. Begagnade

kläder

och andra

begagnade

textilvaror;

lump

Nr 63.01. Kläder och tillbehör därtill, res- och sängfiltar samt textilvaror för användning i hushåll eller till rumsinredning, ej hänförliga till nr 5 8 . 0 1 — 58.03, ävensom, oavsett materialet, skodon och huvudbonader, allt för så vitt varorna äro synbarligen begagnade och inkomma oförpackade eller i balar, säckar eller liknande förpackningar Nuvarande Förslag

tull

div. 15 %

Gällande tulltaxebestämmelser medger i princip icke någon särbehandling av begagnade varor, u t a n dessa tulltaxeras efter v a d i taxan är stadgat för obegagnade artiklar a v ifrågavarande slag. E n d a s t för gamla och b r u k a d e »husgerådseller andra lösörepersedlar», som införes för eget b r u k och ej i handelsavsikt, medges införsel m o t en tull av 15 % av v ä r d e t (om d e t t a innebär lägre tull än

den eljest föreskrivna tullsatsen). Den nu ifrågavarande rubriken avser emellertid en affärsmässig import av varor av angiven art. Dylik import torde i vårt land knappast ifrågakomma annat än beträffande militär överskottsmateriel o. dyl. Eftersom det gäller import av kommersiell natur synes den omständigheten att varorna är begagnade icke motivera annan lättnad i tullhänsecnde än som vid tillämpning av värdetull automatiskt följer av den inträdda minskningen i varuvärdet. Av praktiska skäl bör en enhetlig tullsats tillämpas, och kommittén har funnit denna lämpligen böra fastställas till 15 % av värdet, vilket torde utgöra en ungefärlig genomsnittstull för de olika rubriker, till vilka ifrågavarande artiklar eljest skulle vara hänförliga. Framhållas må att artiklar avsedda att upprivas för användning såsom textilråvara blir hänförliga till nästföljande rubrik och sålunda fria från tull. Nr 63.02. Lump samt avklipp och liknande avfall av textilvaror (även av bindgarn, tågvirke eller linor), lämpade endast till rivning, till framställning av pappersmassa eller konstplaster eller som putstrasor Nuvarande tull fri Förslag fri

AVDELNING

XII

Skodon; huvudbonader; paraplyer och parasoller; bearbetade fjädrar samt varor av fjädrar;

konstgjorda

blommor; varor av människohår; solfjädrar Kap.

64. Skodon,

damasker

och liknande

artiklar

samt

delar

därtill

Nr 64.01. Skodon med sulor och överdelar av gummi eller konstplast Ur nr 64.02. Skodon med sulor av gummi eller konstplast och överdelar at textilmaterial Normaltull: med sulor och överdelar av gummi med sulor av gummi och överdelar av textilmaterial Nuvarande tull: med sulor och överdelar av gummi per kg med sulor av gummi och överdelar av textilmaterial per kg GATT: galoscher vägande högst 700 g/par smärtingskodon med sulor av gummi Industrin: med sulor och överdelar av gummi . . med sulor av gummi och överdelar av textilmaterial Handeln Förslag

12 å 13 % ca 13 %

1:20

K 10—22 %

I

26,5 %

1:50

K 11—20%

I

18,4%

25 % 30 % 25 %; min. 1: 20 per kg 20 %; min. 1: 50 per kg 10 % 15 %

Statistiska uppgifter. Storleken av import, produktion och export av de viktigaste h ä r avsedda varuslagen framgår av tabell 69. Industrin. F r å n industrins sida framhåller m a n a t t den inhemska produktionen byggts u t till stor kapacitet, den tekniska utrustningen fulländats och tillverkningen i hög grad rationaliserats. Huvudsakligen t a c k vare högklassigt fabrikat hade m a n tidigare lyckats a r b e t a u p p en b e t y d a n d e export, men p å grund a v betalningssvårigheter och importrestriktioner led exporten på 1930talet svårt avbräck. Efter kriget h a r dylika hinder försvårat e t t å t e r u p p b y g g a n de av exporten. Till följd av penningvärdesförsämringen bereder å a n d r a sidan

Tabell

69. Gummiskodon

m.

m.

Import

Produktion

Export

År ton

mkr

ton

mkr

ton

mkr

Skodon med sulor och överdelar av gummi 65 1936/38 0,2 3814 29 1950 . . 0,2 4513 59 1951 .. 0,3 4 621 1952 .. 82 0,3 3 650 1953 .. 78 0,4 3 809

18,6 33,9 48,4 38,0 36,5

494 180 345 307 348

2,6 1,4 3,8 3,1 3,3

79 65 48 80 64

0,6 0,8 0,8 1,2 1,0

Skodon med sulor av gummi och överdelar av textilmaterial 1936/38 111 0,3 1449 7,6 1950 .. 39 0,3 1444 14,0 1951 .. 90 0,9 1264 16,4 1952 .. 84 0,7 834 12,9 1953 .. 115 0,9 871 12,2

de n u v a r a n d e svenska tullarna e t t otillräckligt skydd på h e m m a m a r k n a d e n . Även i kostnadshänseende är de u t l ä n d s k a gummiskofabrikanterna gynnsamm a r e ställda än d e svenska, bl. a. beroende på billigare arbetskraft s a m t vids t r ä c k t a r e a n v ä n d n i n g a v treskiftsarbete. Vidare gynnas exporten i vissa länder genom direkta eller indirekta subventioner. D e u t l ä n d s k a gummiskodonen säges ofta v a r a av lägre kvalitet än de svenska, vilket m e d v e r k a r till lägre tillverkningskostnader för de u t l ä n d s k a k o n k u r r e n t e r n a . Om svensk gummiskoindustri t r o t s d e t t a skall h a möjlighet a t t h ä v d a sin ställning inom landet och även å t e r v i n n a de förr så betydelsefulla e x p o r t m a r k n a d e r n a är d e t därför n ö d v ä n digt a t t den erhåller e t t tullskydd i nivå med övriga länders. D e b e r ä k n a d e norm al tullsatserna anses icke innebära en acceptabel avvägning av tullskyddet. F ö r a t t belysa skillnaden i produktionskostnader mellan svensk och utländsk gummiindustri göres jämförelser mellan förhållandena vid t v å fabriker i H ä l singborg och H a m b u r g ; skillnaden i lönenivå gör a t t de t y s k a skodonens pris inkl. tullar av normaltullsatsernas storlek k o m m e r a t t ligga avsevärt u n d e r de svenska tillverkningskostnaderna. M e d stöd av e t t a n t a l exempel vill m a n vidare visa a t t icke heller den nu u t g å e n d e tullen för gummi- och textilskor l ä m n a r den svenska gummiskoindustrin tillräckligt skydd för a t t på längre sikt s k a p a en »likvärdig» ställning i konkurrenshänseende. M å n g a tecken säges t y d a p å a t t v å r a u t l ä n d s k a k o n k u r r e n t e r håller på a t t intensifiera sina ans t r ä n g n i n g a r för a t t öka sin export till Sverige efterhand som fabrikernas tillverkningskapacitet och tekniska u t r u s t n i n g hinner bli färdigställda. I n d u s t r i n s y r k a n d e p å minimitullar motiveras i h u v u d s a k med a t t denna konstruktion skulle innebära ett b ä t t r e skydd m o t d u m p i n g a r t a d konkurrens och m o t import a v lägre kvaliteter.

Kommittén. I n d u s t r i n s k r a v på reciprocitet i tullhänseende är förståeligt m e d t a n k e på dess erfarenheter av nedgången i den svenska exporten. D e n n a inställning kan emellertid icke få bli avgörande då tullfrågan bedömes ur d e t allmännas s y n p u n k t . M e d h ä n s y n till n u v a r a n d e relativt höga tullskydd k a n dock fog finnas a t t något överskrida normaltullsatserna. K o m m i t t é n h a r funnit en tullsats av 15 % , d. v. s. s a m m a nivå som föreslås för skodon av läder, lämplig även för här ifrågavarande skodon. F ö r en förstärkning av d e t t a tullskydd gen o m minimivikttull h a r k o m m i t t é n icke funnit tillräckliga skäl förebragta. Reservation av herr Westerlind. I fråga o m h ä r avsedda skodon erinrar jag o m vad jag anfört u n d e r k a p . 40 angående gummiindustrins allmänna läge. M i n a s y n p u n k t e r beträffande n ä m n d a kapitel torde i h u v u d s a k v a r a tillämpliga ä v e n beträffande skodon som tillverkats av g u m m i . J a g anser dock riskerna för en k o m m a n d e starkare konkurrens med u t l a n d e t något mera påtagliga beträffande gummiskodon än i fråga om tekniska varor i allmänhet och föreslår därför en tullsats av 12 % . Reservation av herr Gustafsson. J a g i n s t ä m m e r i herr Westerlinds y r k a n d e o m en tullsats a v 12 %. Ur nr 64.02. Skodon med sulor av läder eller konstläder samt skodon med sulor av gummi eller konstplast och med överdelar av läder Normaltull Nuvarande tull: skinnskodon med bottnar, fastsatta medelst pligg; skodon av pälsverk per kg andra skinnskodon, vägande: över 750 g/par per kg högst 750 g/par per kg GATT: skinnskodon vägande över 750 g/par Industrin Handeln Förslag Statistiska

uppgifter.

11 å 12 %

2:00

K

..

4:50 6:00

K 14—30 % K 7—38 %

I

13,5 %

I I

14,7 % 16,9 %

15 % 17 %; min. 3: 00 per par 10 % (se även texten) 15 %

Omfattningen av i m p o r t , produktion och export av hit-

h ö r a n d e varuslag framgår av tabell 70. Industrin. F r å n industrins sida framhålles a t t m a n är hänvisad till a t t avs ä t t a sina p r o d u k t e r huvudsakligen på h e m m a m a r k n a d e n och därför h a r a t t a r b e t a med mindre serier och högre k o s t n a d e r än industrin i de större konkurrentländerna. D e n svenska skoindustrins möjligheter a t t konkurrera med en e x p a n d e r a n d e u t l ä n d s k industri, stödd p å en väl utvecklad h e m m a m a r k n a d , ä r begränsade på grund av det höga kostnadsläget i v å r t land, vilket främst är beroende p å arbetslönernas höjd. M a n p e k a r vidare på de speciella förhållanden som är r å d a n d e inom skobranschen. Tillverkningen inom d e n n a b r a n s c h är en

Tabell 70.

Läderskodon. Import

Produktion

Export

År

1936/38 1950 1951 1952 1953

ton

mkr

65 225 263 255 402

1,5 6,3 9,1 8,9 13,9

ton

mkr

ton

mkr

81,0 213,5 278,1 222,6 260,5

12 15 3 56 16

0,2 0,2 0,1 1,7 0,6

beställningsindustri, d. v. s. fabrikationen baseras i stor utsträckning på upptagna order. Efter hand som modekraven ökat har det blivit allt svårare att åstadkomma en jämn och kontinuerlig produktion. Denna utveckling ledde i vårt land, liksom i utlandet, till ett utbrett korttidsarbete med därav följande sociala olägenheter. Genom överenskommelser mellan fabrikanterna har man emellertid här i landet efter kriget lyckats få till stånd en ordning, innebärande bl. a. att man genom koncentration av orderupptagningen till två perioder om året kunnat undvika korttidsarbetet. I gällande kollektivavtal finnes en bestämmelse om 48-timmarsgaranti, vilken ställer stora krav på fabrikanternas planeringsförmåga och innebär en begränsning av deras självbestämmanderätt. Det system som sålunda uppbyggts är emellertid i nuvarande marknadsläge med god varutillgång och hård konkurrens utsatt för påfrestningar. I detta läge skulle en ytterligare försämring av tullskyddet animera skohandeln till en större import av skodon, varvid det vore risk att det system som byggts upp med stor möda för att komma till rätta med ett betydande socialt problem komme att äventyras. En genomgripande strukturell förändring av den bestående industrin anses då icke kunna undvikas, och den därav följande omställningen av arbetskraft skulle bl. a. på grund av industrins lokalisering till vissa centra icke kunna ske utan svårigheter. Yrkandet på en specifik minimitull motiveras därmed, a t t en ren värdetull skulle kunna underlätta införseln av prisbilliga skor, vilkas prisbillighet möjliggjorts av en allt för låg kvalitet. Handeln. Från denna sida har man förklarat sig icke finna andra särskilda skäl för tull på skor än militära beredskapsskäl. En nedsättning av tullen skulle enligt handelns åsikt icke nämnvärt påverka importen av herrskor, beträffande vilka den inhemska produktionen såväl kvalitets- som prismässigt är mycket tillfredsställande. Detsamma gäller i fråga om barnskor, vilka för övrigt säges av hävd kalkyleras särskilt billigt här i landet, samt grövre damskor, vilka anses vara en för vårt land speciell skotyp. Däremot medgives att en sänkning av tullen på lättare damskor skulle innebära ett hot mot den inhemska tillverkningen. Man ifrågasätter huruvida tullen bör tillgripas som kvalitetsregulator och försvåra importen även av fullvärdiga skor till billiga priser. I överensstäm475

melse härmed är man visserligen beredd att acceptera 10 % värdetull men ställer sig tveksam till att kombinera den med en minimitull per par. Skulle en sådan införas bör den sättas till högst 2 kronor, och samtidigt bör då införas en maximitull av 5 kronor per par. Skoutredningen. I sitt år 1951 avgivna betänkande (SOU 1951:38) har 1945 års skoutredning berört jämväl frågan om tullen på skor. Även om tullförhållandena gärna ses ur något olika synpunkter vid en dylik isolerad undersökning av en enstaka bransch och vid en allmän översyn av tullsystemet i dess helhet är det av intresse att ta del av vad utredningen anfört i denna fråga. Här skall därför i korthet relateras utredningens inställning i berörda hänseende. Enligt utredningens uppfattning vore det utan tillgång på fullständigare material icke möjligt att avgöra huruvida tullskyddet vore lämpligt avvägt eller ej. Så vitt kunde bedömas hade dock tullen länge varit i högsta laget beträffande tyngre herrskor och barnskor, särskilt för sådana skor i lägre prisklasser. Däremot syntes tullskyddet icke vara så avvägt att det hindrade import av lättare damskor i högre prisklasser. Ehuru åtskilligt syntes tala för att tullskyddet åtminstone för vissa slag av skor fortfarande vore högt, ansåge sig utredningen med hänvisning till de labila priserna på den internationella marknaden icke kunna framlägga något förslag till nya tullsatser. Däremot ansåge sig utredningen kunna föreslå en sådan modifiering av tullarna att tullskyddet bleve lämpligare avvägt mellan de olika slagen av skodon. Detta torde kunna ske genom en övergång från vikttull till kombinerad par- och värdetull. Av betänkandet framgår att utredningens majoritet funnit övergång till värdetull vara att föredraga, men att det inom utredningen framförts farhågor för att detta skulle underlätta införseln av prisbilliga skor, vilkas prisbillighet berodde på kvalitetsdefekter, varför man enat sig om en medelväg och föreslagit att möjligheten av en kombinerad tull i första hand måtte prövas. Erfarenheterna av en sådan tull finge sedan anvisa, huruvida man i framtiden kunde övergå till ren värdetull. Vid en normal prisnivå och med ett mer konstant förhållande mellan råvarukostnad och arbetskostnad vore värdetullsystemet en riktig princip. Innebörden av utredningens förslag om kombinerad tull är oklar. Rimligtvis synes det böra avse en additivt kombinerad tull (procent av värdet plus kronor per par), icke en alternativt kombinerad tull (procent av värdet, dock minst kronor per par); den senare konstruktionen (specifik minimitull) verkar nämligen ensidigt i skärpande riktning och kan således icke gärna karakteriseras som en medelväg. Kommittén. Tullen på skodon har länge varit anmärkningsvärt hög i förhållande till varuvärdet, och den ligger fortfarande på en relativt hög nivå, även om incidensen sjunkit betydligt på grund av den kraftiga prisstegringen på detta område. Något yrkande på allmän höjning av den nu utgående tullen 476

har icke heller framställts, u t a n m a n är på producenthåll beredd a t t , med den förstärkning som ligger i p å y r k a d minimitull, acceptera en m o t n u v a r a n d e (1953 års) importincidens s v a r a n d e tullnivå a v 1 7 % . D e n n a ligger emellertid icke obetydligt över den b e r ä k n a d e normaltullen, vilken även med hänsyn tagen till föreslagen höjning a v lädertullen s t a n n a r vid 11 a 12 % . K o m m i t t é n anser sig dock icke böra föreslå en så kraftig nedsättning som tillämpning av normaltullen skulle innebära u t a n h a r s t a n n a t vid 15 % av v ä r d e t eller s a m m a tullsats som i fråga om tyngre skor är b u n d e n i G A T T . Vad beträffar y r k a n d e t om en specifik minimitull h a r k o m m i t t é n — frånsett de skäl som ur praktisk s y n p u n k t k a n anföras m o t en sådan anordning — icke funnit en dylik förstärkning a v tullskyddet påkallad. F ö r en tillämpning a v den mellanform mellan specifik tull och värdetull, som en a d d i t i v t kombinerad tull skulle innebära, k a n enligt k o m m i t t é n s u p p f a t t n i n g icke heller anses föreligga tillräckliga skäl. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. D e n av kommittémajoriteten föreslagna tullen för skodon överskrider väsentligt den av kommittémajoriteten b e r ä k n a d e normaltullsatsen. D e t t a k a n vi icke anse försvarbart, v a r e sig med h ä n s y n till konsumentintresset eller med hänsyn till önskvärdheten a v a t t genom konkurrens utifrån t v å n g e t till strukturrationalisering inom branschen underhålles. Vi föreslår därför, a t t r i k t p u n k t e n för tullsättningen beträffande skodon blir 12 % . Nr 64.03. Skodon av trä eller med sulor av trä eller kork Normaltull: trätofflor Nuvarande tull: träskor träbottnade skodon Förslag

ca 8 % per kg per kg

0:10 0:25 15 %

K

ca 5 %

I

N å g o n i m p o r t av h i t h ö r a n d e slag av skor förekommer p r a k t i s k t t a g e t icke, frånsett vissa m o d e b e t o n a d e strandtofflor o. dyl. som s t u n d o m u p p t r ä d e r på m a r k n a d e n . Tullen torde icke vara a v någon större betydelse ur v a r e sig producent- eller k o n s u m e n t s y n p u n k t . M e d h ä n s y n till importartiklarnas a r t h a r komm i t t é n icke ansett skäl föreligga a t t tillämpa lägre tullsats än för de i föregående rubriker u p p t a g n a skodonen. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. M e d hänvisning till vad vi anfört u n d e r nr 64.02 beträffande läderskodon föreslås a t t tullen även för hit hänförliga skodon sättes till 12 % . Nr 64.04. Skodon med sulor av annat material Nuvarande Handeln Förslag

hdl

div. fri 15 %

U n d e r denna position faller speciella slag a v skodon, t. ex. »after-ski»-skor med filtsula s a m t s. k. espadrillos. I m å n g a fall rör det sig om tillfälliga modeartiklar, som k n a p p a s t är föremål för tillverkning inom landet. D å de emellertid i viss m å n k a n anses som k o n k u r r e n t a r t i k l a r till svensktillverkade skor — t. ex. skinntofflor och sandaler — synes det principiellt riktigast a t t tull u t g å r med s a m m a tullsats som för skodon med läder- eller gummisula. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. M e d hänvisning till vad vi anfört under nr 64.02 beträffande läderskodon föreslås a t t tullen även för hit hänförliga skodon sättes till 12 % . Nr 64.05. Delar till skodon, sulor (även inläggssulor) och klackar härunder inbegripna, av annat material än metall Normaltull: klackar och sulor av gummi klackar av trä toffelbottnar av trä Nuvarande tull: nåtlade överdelar per kg klackar och sulor av gummi per kg klackar av trä per kg toffelbottnar av trä per kg inläggssulor av kork per kg inläggssulor av annat material per kg GATT: klackar och sulor av gummi Industrin: nåtlade överdelar klackar och sulor av gummi per kg klackar av trä Förslag: nåtlade överdelar andra slag

10åll% 10 a 11 % 5å6% 6: 00 0:50 0:30 0:30 0:20

K ca 16 % K ca 4 % K 28 å 29 %

I I I

8,5%

0:40

K

I

1,7%

..

15 % 17 %; min. 1: 50 per par 0: 50 30—40 % 15 % 10 %

Nåtlade överdelar h a r av såväl p r a k t i s k a som principiella skäl ansetts böra beläggas med s a m m a tull som k o m p l e t t a skodon. I fråga om klackar och sulor av gummi h a r från industrins sida framhållits a t t m a r k n a d e n i a n d r a länder blivit fördärvad genom a t t billiga varor av låg kvalitet förts u t i m a r k n a d e n ; för a t t även i fortsättningen k u n n a tillförsäkra allmänheten billiga klackar och sulor av hög och slitstark kvalitet säges det v a r a ofrånkomligt a t t n u v a r a n d e tull för g u m m i k l a c k a r och sulor bibehålles. K o m m i t t é n h a r emellertid med h ä n s y n bl. a. till a t t industrin intager en dominerande ställning på den svenska m a r k n a d e n a n s e t t det icke böra ifrågakomma a t t för dessa varuslag överskrida normaltullsatsen, även om d e t t a skulle innebära en viss nedsättning i jämförelse m e d n u utgående tullsats, och föreslår

därför liksom beträffande flertalet a n d r a varor a v g u m m i ( k a p . 40) en tullsats av 10 % av v ä r d e t . Vad beträffar klackar av trä uppgives från producenthåll a t t de u t l ä n d s k a k o n k u r r e n t e r n a k a n hålla låga priser, då de får tillgodogöra sig de svenska fabrikanternas modeller och experimentkostnader; m a n anser a t t normaltullsatsen icke l ä m n a r något effektivt skydd u t a n a t t det egentligen skulle behövas e t t tullskydd av 30 ä 40 % a v värdet. Enligt k o m m i t t é n s uppfattning föreligger emellertid icke skäl a t t överskrida normaltullsatsen, vilken m o t s v a r a r v a d som föreslagits beträffande flertalet a n d r a t r ä m a n u f a k t u r a r t i k l a r ( k a p . 44). N ä r d e t gäller andra delar till skodon än de förut n ä m n d a k a n bl. a. följande material ifrågakomma, beträffande vilka tullsatserna för varor i allmänhet föreslagits till de belopp som härefter angives, nämligen läder (10 % ) , gummi (10 % ) , kork ( 7 % ) , p a p p ( 8 % ) , filt ( 1 2 % ) och konstplast ( 1 3 % ) . Artiklarna i fråga t o r d e dock icke v a r a a v den betydelse a t t det kan anses vara n ö d v ä n d i g t a t t differentiera tullen efter materialet, u t a n det torde vara möjligt a t t tillämpa en enhetlig tullsats, vilken k o m m i t t é n a n s e t t lämpligen böra fastställas till 10 % eller s a m m a belopp som föreslagits beträffande sulor och klackar a v gummi s a m t klackar a v t r ä . Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. I enlighet med v å r t förslag beträffande k o m p l e t t a skodon anser vi tullen för n å t l a d e överdelar böra uppt a g a s till 12 % . Nr 6 4 . 0 6 . Damasker, benläder, benlindor och liknande artiklar samt delar därtill Normaltull: damasker av textilmaterial Nuvarande tull: av läder av bomullsväv av ylleväv Industrin Förslag: av textilmaterial av annat material

ca 14 % per kg per kg per kg

1: 20—1: 50 3:50 K ca 20 % I 7:31 K 11 ä 12 % I samma som annan konfektion än herrkonfektion 15 % 10 %

I fråga om hit hänförliga artiklar a v textilmaterial h a r k o m m i t t é n funnit ö v e r v ä g a n d e skäl tala för a t t tillämpa s a m m a tullsats som för konfektionsartiklar i allmänhet eller 15 % a v värdet, medan artiklar av a n n a t material än textilv a r a enligt k o m m i t t é n s uppfattning bör likställas med varor i allmänhet a v läder eller gummi och således beläggas med 10 % tull. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. I enlighet med v å r t förslag beträffande konfektionsartiklar i allmänhet föreslår vi för varor av textilmaterial en tull a v 14 % .

Kap.

65. Huvudbonader

och delar

därtill

Allmänna synpunkter Statistiska uppgifter. Storleken av produktion, import och export av hithörande artiklar framgår av tabell 71; någon mera detaljerad jämförelse är knappast möjlig på grund av skiljaktigheter i den statistiska nomenklaturen. Tabell 71.

Huvudbonader. Im x>rt

År 1 000 st

Produktion

Export

tkr

1 000 st

tkr

1 000 st

tkr

5 408 5 387 4 683 5 658

111 47 89 142 197

165 204 425 719 1063

0 1 7 2

0 4 30 13

14 302 7 909 12 709

318 376 341 290 338

1571 4 793 4 887 4 356 4 945

0 1 0 0

0 5 0 0

2 296 2 980 4117

1688 1085 1156 1066 1137

8181 17 339 19 626 19 202 19 560

0 0 1 2

9 7 18 25

Stumpar och ca] oeliner 1936/38 1950 1951 1952 1953

630 1 1410 1204 825 912

Herrhattar 1936/38 1950 1951 1952 1953

Dam-

1071 1 730 1 893 479 788

och barn)tattar

1936/38 1950 1951 1952 1953

477 1 99 1 165 274 405

Mössor 1936/38 1950 1951 1952 1953 1

370 3142 3 618 1948 2 718

7 834 17 432 21311 21822 26109

13 17 16 51 55

Beräknade siffroi

Industrin. I fråga om herrhattar (inklusive filtstumpar och capeliner) framhåller den störste tillverkaren att fabriken under det senaste decenniet undergått en genomgripande rationalisering med anskaffande av moderna maskiner i syfte att kompensera de högre lönekostnaderna. Inom landet finnes ytterligare en hattfabrik i egentlig mening, och de svenska fabrikernas kapacitet anses upp480

gå till sammanlagt 1,5 ä 1,6 milj. hattar per år. Dessa kapacitetssiffror är beräknade efter den befintliga maskinutrustningen; för att komma upp till desamma måste emellertid arbetarantalet utökas. Av kapaciteten utnyttjas föl närvarande endast 20 a 2 5 % . Man uppger att priserna för de artiklar, som kvantitetsmässigt svarar för ca 65 % av hela tillverkningen, icke täcker de fasta kostnaderna mer än till en mindre del samt icke ger möjlighet till avskrivning på maskiner, ej heller någon vinst, och att utvecklingen synes gå mot allt lägre priser. Att de kalkylerade priserna icke kan uttagas i konkurrens med de utländska fabrikaten beror ej på bristande rationalisering utan på de avsevärt lägre arbetslöner som råder i konkurrentländerna. Likaså förekommer från månget utländskt håll dumping, som har sin orsak i icke affärsmässiga synpunkter och bedömanden. De inhemska fabrikanternas fasta kostnader borde kunna nedbringas genom en utökning av produktionen och försäljning på export. Tekniska förutsättningar och maskinutrustning för en avsevärd ökning föreligger, men däremot stöter export på svårigheter, emedan praktiskt taget alla länder omgärdar sig med betydligt högre tullar än Sverige. Om det skall bli möjligt att i fortsättningen driva en jämn sysselsättning, förutsätter detta, att den svenska industrin får konkurrera med de västeuropeiska ländernas industrier på någorlunda lika villkor, d. v. s. i första hand att tullsatserna icke sättes lägre än vad som gäller i dessa länder. Under åberopande av i huvudsak nu anförda skäl hemställer man att hattar åsättes värdetullar med nuvarande stycketullar såsom minimitullar samt påyrkar beträffande värdetullsatsernas storlek i första hand 1939 års tullnivå och i andra hand den i GATT bundna nivån. Man framhåller att konsekvensen av ett otillräckligt tullskydd skulle bli, att fabrikationen under i övrigt lika förhållanden inom en icke alltför avlägsen framtid måste nedläggas, samt understryker innebörden härav ur beredskaps- och sysselsättningssynpunkt. I fråga om damhattar framhålles från industrins sida att importandelen under den alltmer hårdnande konkurrensen visat en stegring som anger att de svenska fabrikanterna för närvarande arbetar under ogynnsamma villkor. Anledningen härtill synes i första hand vara, att de svenska manufaktureringskostnaderna är relativt höga i jämförelse med utlandets, samtidigt som marknaden är begränsad. Man framhåller även att de stora exportländerna med sina väl skyddade hemmamarknader av allt att döma kan exportera en del av produktionen med hänsynstagande endast till marginalkostnaderna. En verkställd kostnadsoch lönsamhetsundersökning för år 1951 har visat en nettoförlust på i genomsnitt 4 % av försäljningsintäkterna. Man uppger att under senare år förekommit en stor import av damhattar till mycket låga priser. Kvaliteten har dock många gånger visat sig vara mycket låg. Ur allmänna konsumtionssynpunkter anses det icke vara önskvärt att damhattar i alltför låga kvaliteter tillföres marknaden. En värdetull anses icke innebära något som helst skydd då det gäller importen av hattar av detta slag, men en lämpligt avvägd stycketull •31. Tulltaxebetänkande.

Del II

skulle på ett helt annat sätt skydda den inhemska tillverkningen. E t t annat argument för stycketullar anses vara den fördyring av s. k. modellhattar, som skulle uppstå därest värdetullar infördes på detta område. Importen av dylika hattar är visserligen av relativt ringa omfattning men betydelsefull som impulsoch idégivare. Även ur rent tullteknisk synpunkt anser man stycketull vara att föredraga för damhattar. Under åberopande av i huvudsak nu anförda skäl påyrkar man en höjning av tullsatserna för de viktigaste slagen av damhattar, nämligen ogarnerade och silkegarnerade hattar av annat ämne än silke, från nuvarande 1: 00 resp. 1: 75 per styck till 2: 00 resp. 2: 60 per styck; i fråga om hattar av silke ävensom damhattar monterade med blommor eller plymer föreslår man bibehållande av de nuvarande tullsatserna. Vad slutligen beträffar mössor, vilka till övervägande del utgör alster av konfektionsindustrin, torde få hänvisas till den argumentering, som framförts av nämnda industri i allmänhet. Några särskilda synpunkter på mössor har icke anförts från industrins sida; dess yrkande går ut på en tullsats av 20 % av värdet, vilket ungefär motsvarar industrins genomsnittliga yrkande i fråga om konfektionsartiklar. Handeln. Från handelns sida har framhållits bl. a. att den inhemska produktionen icke är lika dominerande när det gäller hattar som i fråga om andra textilvaror men att importen trots liberaliseringen fortfarande ligger under förkrigsnivån. Stycketull anses vara att föredraga framför värdetull för att tullen icke alltför mycket skall belasta hattar i högre kvaliteter eller s. k. modellhattar. Man finner vidare den nuvarande tulltaxan onödigt komplicerad och förordar en mera enhetlig tullbehandling. I överensstämmelse med nu anförda synpunkter har man föreslagit följande tullsatser, nämligen för filtstumpar och capeliner 0: 50, för herrhattar 1: 75 och för damhattar 2: 00 per styck. De sålunda föreslagna tullsatserna bör gälla även för mössor av annat material än trikå; för trikåmössor förutsattes att samma tullsats skall bli gällande som för andra trikåvaror. Kommittén. Till belysande av gällande tullsatser, uträknade normaltullsatser samt industrins och handelns yrkanden lämnas i tabell 72 en sammanställning i dessa hänseenden rörande de viktigaste artiklarna. Av tabellen framgår att de nuvarande tullsatserna, frånsett hattar av silke, vilka dock är av mindre betydelse, i allmänhet ligger under de beräknade normaltullsatserna. Det förefaller som om den inhemska industrin skulle ha svårt att med ett tullskydd av denna storlek hålla sin ställning i konkurrensen med importen, även om man icke kan bortse från att särskilt de minskade produktionssiffrorna för herrhattar kan sammanhänga med ändrade konsumtionsvanor. Enligt kommitténs uppfattning får det anses befogat att hattindustrin tillerkännes ett tullskydd som ungefär motsvarar normalnivån. Praktiska hänsyn talar vidare för en såvitt möjligt enhetlig tullsats på hela varuområdet. Kommittén har i enlighet härmed funnit 482

Tabell 72. Tullsatser

för

huvudbonader. Nuvarande tull

Normaltull

kr/st

K

Filtstumpar: hårfilt . . ullfilt . . .

10 a l l ca 10

0:50 0:50

6 å 7% ca 10 %

7,4:% 15,8%

10% 20%

10%' 20%J

0:50 0:50

Herrhattar av filt, sidenfodrade: hårfilt ullfilt

11 å l 2 % 1:25 ca 7 % 12 å 13 % 1:25 11 a 12%

6,9% 10,8 %

15% 20%

15 %» 20%'

1:75 1:75

Damhattar av filt: ogarnerade sidengarnerade . .

I 3 å 1 4 % 1:00 ca 8 % ca 14 % 1:75 1 0 a l l %

12,2% 11,0%

15%

2:00 2:60

2:00 2:00

Damhattar av flätor: ogarnerade sidengarnerade . . .

ca 14 % 1:00 1 4 å l 5 % 1:75

15%

2: 00 2:60

2:00 2:00

3:00 4:50

2:00 2:00

Varuslag

6 a 7% ca 9 %

Damhattar av silke: ogarnerade cal4% 2 3:00 ca 22 %2 garnerade 14 å 15 %2 4:50 20—29 %s I första hand förkrigsnivån. 2 Avser hattar av racello (konstbast).

61,5% 14,3%

Handeln GATT Industrin kr/st kr/st

lämpligt a t t inrikta sig p å en tullnivå av 1 4 % a v v ä r d e t , i den m å n icke gällande G A T T - b i n d n i n g a r lägger hinder i vägen för en tullsats a v denna storlek. Vad härefter beträffar frågan om tullarnas a r t k a n k o m m i t t é n icke finna de skäl som anförts för bibehållande av stycketullar övertygande. D e t torde ingalunda v a r a självklart a t t d e t är e t t allmänt intresse a t t försvåra importen a v billigare kvaliteter på d e t t a område. Vad m o d e l l h a t t a r n a beträffar torde dessa icke vara a v den betydelse a t t h ä n s y n därtill bör få bli avgörande för utformningen av tullskyddet p å h a t t o m r å d e t ; önskar m a n u n d v i k a en alltför stor fördyring a v h a t t a r i högre prislägen, k a n d e t t a för övrigt relativt enkelt ske genom a t t värdetullen kombineras med en efter stycketalet b e r ä k n a d maximitull, och förslag härom k o m m e r med h ä n s y n j ä m v ä l till a n n a n omständighet a t t framläggas i det följande (se nr 65.03). A t t tillämpningen a v stycketullar är förenad med b e t y d a n d e nackdelar synes vara klart. E n stycketull d r a b b a r sålunda ofta alltför h å r t billiga artiklar, vilkas låga pris icke behöver bero på sämre kvalitet u t a n k a n s a m m a n h ä n g a med varans a r t . F ö r a t t u n d v i k a dylika olägenheter erfordras en s t a r k differentiering a v tullen. H a n d e l n s b å d a önskemål

om en mera enhetlig tulltaxering men samtidigt bibehållande av stycketullarna torde sålunda i princip v a r a oförenliga. K o m m i t t é n anser nackdelarna av värdetull i stort s e t t vara mindre än nackdelarna av stycketull. Tillämpning av stycketullar med högre belopp än de n u v a r a n d e k a n för övrigt liksom den från industrins sida föreslagna kombinationen a v stycke- och värdetullar icke ifrågak o m m a u t a n b r y t n i n g av flera G A T T - b i n d n i n g a r . P å grund h ä r a v föreslår k o m m i t t é n a t t tullskyddet ges formen av värdetullar (med nyss a n t y d d a maximering i vissa fall). Av bl. a. p r a k t i s k a skäl t o r d e det få anses ö n s k v ä r t a t t , såsom j ä m v ä l från handelns sida p å y r k a t s , s a m m a tullsats gäller för mössor som för h a t t a r . D e t t a låter sig väl genomföra vid tillämpning av värdetull, då något u n d a n t a g för mössor av trikå icke heller torde b e h ö v a göras. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Såsom framgår av k o m m i t témajoritetens y t t r a n d e och den i s a m b a n d d ä r m e d redovisade statistiska sammanställningen, ligger de n u v a r a n d e tullarna i allmänhet u n d e r de b e r ä k n a d e normaltullsatserna. N å g o n anledning a t t nu höja dessa tullar u p p till eller över denna nivå anser vi icke föreligga. D e n minskade konsumtionen av i första h a n d h e r r h a t t a r och d ä r m e d följande svårigheter för den inhemska produktionen får i h u v u d s a k a n t a s vara beroende av a n d r a faktorer än utländsk konkurrens. Enligt vår uppfattning u p p n å r m a n en rimlig avvägning av tullskyddet på h i t h ö r a n d e område med den av oss föreslagna enhetliga tullsatsen 1 0 % . Nr 65.01. Hattstumpar av stampad filt, icke formpressade eller försedda med brätte; plana eller cylindriska hattämnen av stampad filt Normaltull: av hårfilt av ullfilt Nuvarande tull: avhårfilt avulffilt GATT: av hårfilt av ullfilt Industrin

10 å 11 % ca 10 % perst. perst.

0:50 0:50

^ K 6 ä 7 % K ca 10 %

I I

•,*..** 7,4% 15,8%

10 % 20 % 1939 års nivå (I ca 38 % ) ; alt. samma som GATT-bindningarna; i båda fallen minst 0:50 per st. per st. 0: 50

Handeln Förslag: av hårfilt 10 % av ullfilt 14 % Enligt k o m m i t t é n s uppfattning föreligger icke tillräckliga skäl a t t b r y t a den för s t u m p a r a v hårfilt gällande G A T T - b i n d n i n g e n vid 10 % a v v ä r d e t ; för stump a r av ullfilt föreslår k o m m i t t é n d ä r e m o t i enlighet med v a d som inledningsvis anförts en tullsats av 14 % av värdet. 484

Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. M e d hänvisning till vad vi anfört i det inledande allmänna a v s n i t t e t beträffande h u v u d b o n a d e r föreslår vi en enhetlig tull av 10 % . Nr 65.02. Hattstumpar, flätade eller tillverkade genom hopsyning av flätor, band, remsor eller liknande material, icke formpressade eller försedda med brätte Nuvarande tull: av silke av halm, gräs, säv etc av annat material Handeln Förslag

per st. per st. per st. per st.

3:00 0:40 0:50 0: 50 14 %

K K

.. ..

I I

10,3 % 10,9 %

M e d h ä n s y n till önskvärdheten a v en i möjligaste m å n enhetlig tullsats och i b e t r a k t a n d e av varuslagets ringa betydelse h a r k o m m i t t é n — o a k t a t någon n ä m n v ä r d inhemsk tillverkning av h i t h ö r a n d e h a t t a r icke torde förekomma — icke funnit skäl föreligga a t t frångå den eljest för d e t t a område i allmänhet föreslagna tullsatsen 1 4 % av v ä r d e t . Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. M e d hänvisning till vad vi anfört i det inledande allmänna a v s n i t t e t beträffande h u v u d b o n a d e r föreslår vi en enhetlig tull av 10 % . Nr 6 5 . 0 3 . Hattar och andra huvudbonader av stampad filt, tillverkade av stumpar eller- plana ämnen, hänförliga till nr 6 5 . 0 1 , ogarnerade eller garnerade Normaltull: herrhattar: sidengarnerade e t c : av hårfilt 11 å 12 % av ullfilt 12 k IB % damhattar: ogarnerade (ej capeliner) 13 å 14 % med annan garnering än blommor eller plymer ca 14 % Nuvarande tull: capeliner: av hårfilt per st. 0:50 K .. I 6,6 % av ullfilt per st. 0:50 K .. I 13,9 % herrhattar: sidengarnerade e t c : av hårfilt per st. 1:00—1:25 K ca 7 % I 6,9 % av ullfilt per st. 1: 00—1:25 K 11 å 12 % I 11,3 % andra per st. 0:50—0:75 K .. I 7,6 % damhattar: ogarnerade per st. 1:00 K ca 7 % I 12,2% monterade med blommor eller plymer per st. 5:00 med annan garnering per st. 1:50—1:75 K ca 10 % I 11,7 %

GATT: capeliner av hårfilt 10 % herrhattar, sidengarnerade: av hårfilt 15 % av ullfilt 20 % damhattar: monterade med blommor eller plymer 10 % med annan garnering 15 % Industrin: herrhattar och capeliner 1939 års nivå (I ca 22 % ) ; alt. samma som GATT-bindningarna; i båda fallen minst nuvarande stycketullar damhattar: ogarnerade per st. 2: 00 monterade med blommor eller plymer per st. 5:00 med annan garnering . . . . per st. 2: 60 Handeln: capeliner per st. 0:50 herrhattar per st. 1: 75 damhattar per st. 2: 00 Förslag: capeliner av hårfilt 10 % andra slag 14 %; max. 5: 00 per st. Enligt k o m m i t t é n s uppfattning föreligger icke tillräckliga skäl a t t b r y t a föreliggande G A T T - b i n d n i n g för capeliner a v hårfilt vid 1 0 % av v ä r d e t . I fråga om d a m h a t t a r m o n t e r a d e med b l o m m o r eller plymer h a r tullen i G A T T b u n d i t s vid s a m m a nivå. Emellertid skulle det uppenbarligen k u n n a leda till mindre önskvärda konsekvenser, om tullen p å dylika h a t t a r sattes till 10 % , m e d a n den för h a t t a r i allmänhet fastställdes till 14 % av v ä r d e t ; i dylikt fall skulle m a n genom anbringande mer eller mindre provisoriskt av en enkel blomma eller fjäder k u n n a kringgå den högre tullsatsen. Såsom inledningsvis framhållits talar emellertid vissa skäl för a t t den i allmänhet föreslagna tullen 1 4 % av v ä r d e t maximeras till visst belopp per styck. D ä r e s t d e t t a belopp sättes till 5: 00, d. v. s. s a m m a tullsats som nu gäller för d a m h a t t a r m o n t e r a d e med blommor eller plymer, k a n dylika h a t t a r u t a n b r y t a n d e av G A T T - b i n d ningen inrangeras u n d e r s a m m a tullsats som övriga h a t t a r . I enlighet h ä r m e d föreslås a t t tullen för hit hänförliga h a t t a r m e d u n d a n t a g av förut n ä m n d a capeliner av hårfilt fastställes till 1 4 % av v ä r d e t dock högst 5:00 per styck. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. M e d hänvisning till vad vi anfört i det inledande allmänna a v s n i t t e t beträffande h u v u d b o n a d e r föreslår vi även h ä r en enhetlig tullsats på 1 0 % . P å skäl som av k o m m i t t é m a j o r i t e t e n anförts, anser även vi det vara befogat med en maximering av tullen. Vi ansluter oss därför till den föreslagna maximeringen a v 5: 00 per styck. 486

Nr 6 5 . 0 4 . Hattar och andra huvudbonader, flätade eller tillverkade genom hopsyning av flätor, band, remsor eller liknande material, ogarnerade eller garnerade Normaltull: damhattar: av silke 14 ä 15 % andra c a 14 % Nuvarande tull: herrhattar per st. 0:50—1:00 damhattar: monterade med blommor eller plymer per st. 5:00 av silke per st. 3:00—4:50 K 22 a 23 % andra per st. 1:00—1:75 K 8 a 9% mössor: sydda av flätor av halm etc per st. 0:40 andra div. capehner samma som vid nr 65 02 GATT: damhattar: monterade med blommor eller plymer 10 % garnerade med silke etc 15 % Industrin: damhattar: monterade med blommor eller plymer per st. 5: 00 av varor inneh. silke: ogarnerade per st. 3:00 garnerade per st. 4: 50 andra: ogarnerade per st. 2: 00 garnerade per st. 2:60 Handeln: capeliner per st. 0:50 herrhattar per st. 1:75 damhattar per st. 2: 00 Förslag U%; max. 5: 00 per st.

I I

I överensstämmelse m e d v a d som anförts under n ä r m a s t föregående position föreslås a t t tullen även vid h ä r ifrågavarande rubrik fastställes till 14 % a v v ä r d e t dock högst 5: 00 per styck. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. M e d hänvisning till v a d vi anfört i det inledande allmänna a v s n i t t e t beträffande h u v u d b o n a d e r föreslår vi en enhetlig tull a v 10 % . Vi ansluter oss även h ä r till den föreslagna maximeringen av 5: 00 per styck.

Nr 65.05. Hattar och andra huvudbonader, ogarnerade eller garnerade, av trikå eller tillverkade av vävnad eller stampad filt (som längdvara, dock ej remsor därav); hårnät av textilmaterial Normaltull: damhattar: av silke andra mössor: av yllevävnad andra Nuvarande tull: s. k. sydvästar per st. herrhattar per st. damhattar: monterade med blommor eller plymer per st. av silke per st. andra per st. mössor: av yllevävnad andra hårnät GATT: damhattar: monterade med blommor eller plymer med annan garnering Industrin: damhattar: monterade med blommor eller plymer per st. av vara inneh. silke: ogarnerade per st. garnerade per st. andra: ogarnerade per st. garnerade per st. mössor Handeln: herrhattar och herrmössor . . per st. damhattar och dammössor . . per st. mössor av trikå Förslag

ca 16 % ca 14 % 14 a, 15 % 14 å 15 % 0: 40 0: 50—1: 25

5: 00 3:00—4:50 1:00—1:75 div. div. div.

K 27 a 28 % K 10 ä 11 %

I I

K K

I I

6 å 7% ca 9 %

9,1 % 4,6 %

10 % 15 %

5: 00 3:00 4:50 2:00 2: 60 20 % 1: 75 2: 00 10 % 14 %; max. 5: 00 per st.

Beträffande skälen för k o m m i t t é n s förslag hänvisas — förutom till det inled a n d e a v s n i t t e t — till v a d som anförts beträffande h u v u d b o n a d e r i allmänhet u n d e r n r 65.03.

Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. M e d hänvisning till vad vi anfört i det inledande a l l m ä n n a a v s n i t t e t beträffande h u v u d b o n a d e r föreslår vi en tull av 1 0 % . Vi ansluter oss även h ä r till den föreslagna maximeringen av 5: 00 per styck. Nr 65.06. Andra hattar och huvudbonader, ogarnerade eller garnerade Normaltull: badmössor av gummi Nuvarande tull: av pälsskinn av gummi (mössor) av konstplast (mössor) av skinn (mössor) andra Industrin: gummimössor Förslag

ca 12 % per kg per kg per kg

per kg

8: 00—22: 00 (vissa med tillägg av 15 % värdetull) 1:20 K ca 11 % I 15% 1: 50 div. 1: 20; alt. 15 % 10 %

H i t h ö r a n d e varuslag utgör i allmänhet icke alster av h a t t - och mössindustri i egentlig mening u t a n t o r d e mestadels tillverkas av de industrier som b e a r b e t a r material a v ifrågavarande slag (gummi, plast, läder, pälsskinn, metall e t c ) . T ä n k b a r t vore därför a t t tullen fastställdes till s a m m a belopp som för varor i a l l m ä n h e t av respektive material. Enligt k o m m i t t é n s uppfattning t a l a r emellertid övervägande skäl för en enhetlig tullsats. K o m m i t t é n h a r funnit denna lämpligen böra b e s t ä m m a s till 10 % , d. v. s. s a m m a tullsats som föreslagits beträffande varor i a l l m ä n h e t av gummi eller läder, vilka ä m n e n hör till de viktigaste material som h ä r ifrågakommer. Nr 65.07. Svettremmar, foder, skyddsöverdrag, stommar (även hopfällbara), mösskärmar och hakremmar till hattar och andra huvudbonader Nuvarande tull: svettremmar och hakremmar av läder per kg överdrag av konstplast mösskärmar per kg andra Förslag

1: 00—1: 20 15% 0:60 div. 14 %

K

..

I

2,7 %

H i t h ö r a n d e artiklar t o r d e icke v a r a a v någon större betydelse som importv a r a ; k o m m i t t é n h a r funnit det mest p r a k t i s k t a t t h ä r tillämpas den för h a t t o m r å d e t i a l l m ä n h e t föreslagna tullsatsen 14 % a v v ä r d e t . Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. M e d h ä n s y n till v å r a förslag a n g å e n d e h a t t a r anser vi tullen böra u p p t a g a s till 10 % . 489

Kap.

66. Paraplyer,

parasoller, samt

promenadkäppar, delar därtill

piskor

och

ridspön

Nr 66.01. Paraplyer och parasoller, trädgårdsparasoller och liknande varor härunder inbegripna Normaltull: ca 15 % paraplyer av rayonsilke ca 1 3 % trädgårdsparasoller Nuvarande tull: paraplyer och parasoller: I 32,1 % 3:75 K 38 a 39 % inneh. silke per st. I 10,6 % K 1:35 andra per st. I ca 2 0 % K 1:50 trädgårdsparasoller per kg Industrin: 5:50 inneh. silke per st. Handeln: 2:50 inneh. silke per st. Förslag: 3:00 paraplyer och parasoller . . per st. 15% trädgårdsparasoller och liknande varor Statistiska uppgifter. Storleken a v import, p r o d u k t i o n och export a v paraplyer och parasoller framgår av tabell 73. Tabell 73. Paraplyer

och

parasoller.

1936/38 1950 1951 1952 1953

Export

Produktion

Import År 1 000 st

tkr

1 000 st

tkr

1 000 st

tkr

5 4 5 17 59

37 110 132 282 689

194 121 130 134 166

1264 2 223 2 357 2 447 3 281

0 0 0 0 0

0 0 0 0 0

Industrin. F r å n industrins sida framhålles a t t inom l a n d e t drives fabriksmässig tillverkning av paraplyer vid 13 fabriker med en icke obetydlig personal (industristatistiken redovisar dock år 1951 endast 8 företag med s a m m a n l a g t 112 anställda). D e n inhemska produktionen h a r u n d e r de senaste åren hållit sig m y c k e t j ä m n , men produktionen h a r icke k u n n a t k o m m a u p p till förkrigstidens siffror. Läget för den svenska paraplyindustrin i konkurrens m e d u t l a n d e t och dess billiga arbetskraft säges emellertid u n d e r senare år h a försämrats för a t t under 1953 a n t a g a r e n t katastrofal k a r a k t ä r . D e n svenska arbetslönen säges ligga gott och väl 100 % över den m o t s v a r a n d e u t l ä n d s k a . D e t t a förhållande blir så m y c k e t k ä n n b a r a r e som paraplytillverkningen n ä r m a s t h a r k a r a k t ä r av h a n t v e r k . M a n framhåller såsom e t t absolut k r a v , a t t tullen på p a r a p l y e r även i fortsättningen får u t g å som stycketull och a t t d e n s a m m a , som sedan 1933 u t g å r 490

med 3: 75 per styck och på grund av ändrat penningvärde i dagens läge icke anses vara något skydd, måtte höjas till åtminstone 5: 50 per styck. I motsatt fall måste den svenska, snart hundraåriga paraplyindustrin såvitt man kan bedöma, anföres det, mycket snabbt gå sin fullständiga undergång till mötes. Kommittén. Nu gällande tullsatser för paraplyer och parasoller tillkom år 1933, då tullen av handelspolitiska skäl höjdes, för artiklar innehållande silke från 2: 25 till 3: 75 per styck och för artiklar av annat material från 0: 60 till 1:35 per styck. Den sålunda vidtagna tullhöjningen innebar en mycket betydande ökning av nettotullskyddet för paraply till verkningen. I fråga om det numera helt dominerande varuslaget sidenparaplyer steg sålunda nettotullskyddet — vilket redan 1926 hade ökats på grund av en då vidtagen nedsättning av tullen på konsthelsidenvävnader — för artiklar av den typ som representeras av en till tulltaxekommittén överlämnad kalkyl från 0:66 till 2:16 per styck. Genom sedermera vidtagna ytterligare sänkningar av tullen på konsthelsidenvävnad har nettotullskyddet för samma slag av paraplyer ökat till 2: 66 per styck. En för de inhemska tillverkarna lika gynnsam ändring av tullskyddet under den nuvarande tulltaxans giltighetstid torde på andra områden endast i undantagsfall kunna påvisas. Tullskyddet för paraplyindustrin har därigenom kommit att bli anmärkningsvärt högt, och en ytterligare höjning av detsamma kan enligt kommitténs uppfattning icke ifrågakomma. Kommittén finner icke anledning föreligga att — i varje fall på längre sikt — stödja tillverkningen i fråga genom högre tullskydd än som motsvarar normaltullsatsen. För att icke alltför mycket rubba de nuvarande tullförhållandena har kommittén emellertid, trots de invändningar som ur olika synpunkter kan göras, funnit sig böra förorda att tullen även i fortsättningen utformas som en stycketull. Denna har ansetts lämpligen kunna baseras på ett uppskattat medelpris av 20: 00 och följaktligen upptagits till 3:00 per styck. I fråga om trädgårdsparasoller och liknande varor, vilka för närvarande tulltaxeras enligt samma bestämmelser som tält, har kommittén funnit denna princip lämplig även i fortsättningen, varför tullen föreslagits till samma belopp som vid nr 62.04. Nr 66.02. Promenadkäppar, alpstavar och sittkäppar härunder inbegripna, samt piskor, ridspön och liknande varor Nuvarande tull: promenadkäppar per kg 2:70 K .. I 15,6 % piskor och ridspön per kg 1: 20 Handeln: käppar fri Förslag 10 % Även om tillverkningen av hithörande artiklar för närvarande är obetydlig, har tillräcklig anledning icke ansetts föreligga att avskaffa bestående tullskydd. 491

Tullsatsen h a r befunnits lämpligen k u n n a b e s t ä m m a s till den för artiklar a v t r ä och av läder i allmänhet föreslagna siffran 10 % av v ä r d e t . Nr 66.03. Delar, beslag och tillbehör till varor, hänförliga till nr 6 6 . 0 1 eller 66.02 Nuvarande tull: paraply- och parasollspröt . . per kg paraply- och parasollställningar per kg käppar, skaft och kryckor: av silver per kg andra per kg Förslag

0:50

K

..

I

6,1 %

0:80

K

..

I

6,4 %

35: 00 0:25 10 %

K

..

I

1,3 %

Behovet a v dessa artiklar t o r d e för n ä r v a r a n d e till större delen tillgodoses genom import, men en viss tillverkning a v såväl ställningar som k ä p p a r och skaft till paraplyer förekommer inom l a n d e t . Varorna torde i princip b ö r a tullbeläggas efter s a m m a grunder som varor i a l l m ä n h e t a v ifrågavarande material. F ö r artiklar av metall, t r ä och plast, vilka material torde vara de vanligast förek o m m a n d e , skulle då ifrågakomma tullsatser av resp. 8, 10 och 13 % . D å en differentiering av tullen efter materialets a r t i b e t r a k t a n d e a v artiklarnas relat i v t ringa betydelse icke synts nödvändig, h a r k o m m i t t é n emellertid funnit lämpligt föreslå en tullsats a v 10 % av v ä r d e t för rubriken i dess helhet.

Kap.

67. Bearbetade fjädrar samt varor av fjädrar blommor; varor av människohår;

eller dun; solfjädrar

konstgjorda

Nr 67.01. Fjädrar eller dun, härunder inbegripna med fjäderbeklädnad försedda skinn och andra delar av fåglar, bearbetade eller monterade; varor av fjädrar eller dun Nuvarande tuU: till pälsverk beredda fågelskinn per kg andra slag per kg Handeln Förslag

4: 00 90:00 10 % 10 %

K

..

I

10,3 %

Även om inhemsk tillverkning a v h i t h ö r a n d e artiklar k n a p p a s t förekommer, h a r k o m m i t t é n med h ä n s y n bl. a. till v a r o r n a s k a r a k t ä r funnit lämpligt, a t t en m o t n u v a r a n d e importincidens svarande tull bibehålles. Nr 67.02. Konstgjorda blommor, blad och frukter samt delar därtill; varor av konstgjorda blommor, blad och frukter Normaltull: för besättning eller montering andra slag 492

ca 15 % 13 a 14 %

Nuvarande tull: för besättning eller montering per kg andra slag per kg GATT: för besättning eller montering per kg andra slag per kg Industrin Handeln Förslag

40:00 10:00

K K

ca 10 % ..

I I

24,6 % 30,7 %

40: 00 10: 00 se texten 15 % 15 %

Statistiska uppgifter. P r o d u k t i o n e n av konstgjorda blommor uppgick år 1937 till 0,6 mkr, 1950 till 2,6 mkr, 1951 till 3,2 m k r och 1952 till 2,8 m k r . I m p o r t e n utgjorde 1937 9,8 ton (1,1 m k r ) och 1951, då v a r a n dock v a r importreglerad, 2,6 ton (0,5 m k r ) . Efter frilistningen h a r importen ö k a t och uppgick år 1953 till 5,8 ton (0,7 m k r ) . Industrin. E n svensk tillverkare a v h i t h ö r a n d e artiklar framhåller, a t t den u t l ä n d s k a industrin a r b e t a r med m y c k e t lägre tillverkningskostnader än den svenska, varför dess priser ligger betydligt under de svenska. Som exempel anföres a t t en blomma, för vilken den svenske tillverkaren m å s t e u t t a g a e t t pris a v 23: 00 per 100 st., från u t l a n d e t levereras till e t t pris av ca 10: 00 per 100 st. K a n m a n icke erhålla tillräckligt tullskydd för sina tillverkningar, säger m a n sig v a r a n ö d s a k a d a t t nedlägga tillverkningen och avskeda personalen. Kommittén. Tullen på varor av ifrågavarande slag höjdes år 1932, beträffande besättnings- och monteringsartiklar från 25: 00 till 50: 00 och beträffande a n d r a artiklar från 5:00 till 20:00 per kg. Å t g ä r d e n utgjorde e t t led i de n ä m n d a år a v statsfinansiella skäl v i d t a g n a tullhöjningarna. Sedermera h a r tullsatserna genom GATT-förhandlingarna n e d s a t t s till 40:00 resp. 10:00 per kg. T r o t s dessa n e d s ä t t n i n g a r torde de n u v a r a n d e tullsatserna genomsnittligt sett få betecknas som höga. Enligt k o m m i t t é n s uppfattning finnes icke anledning skydda ifrågavarande produktion med högre tull än som ungefär m o t s v a r a r normaltullsatsen. I enlighet h ä r m e d och då vid tillämpning av värdetull anledning k n a p p a s t synes föreligga a t t skilja mellan å ena sidan besättnings- och monteringsartiklar och å a n d r a sidan övriga h i t h ö r a n d e artiklar föreslås a t t tullsatsen b e s t ä m m e s till 15 % a v v ä r d e t för rubriken i dess helhet. D å d e t t a genomsnittligt sett innebär en viss n e d s ä t t n i n g i jämförelse med nu gällande vikttullar t o r d e det icke erbjuda några svårigheter a t t få vidtaga härför erforderlig jämkning i G A T T - a v t a l e t . Nr 67.03. Människohår, lagt med rotändarna åt samma håll eller berett på annat sätt; djurhår, beredda för perukmakeriarbeten Nuvarande Förslag

tull

fri fri 493

Nr 67.04. Peruker, löshår, lockar och liknande arbeten av människohår, djurhår eller textilmaterial; andra varor av människohår, hårnät av människohår härunder inbegripna Nuvarande tull Förslag

per kg

2:00 fri

K

..

I

1,9%

Den inhemska tillverkningen torde vara av hantverksmässig karaktär och i stor utsträckning utgöras av beställningsarbete. Nuvarande tullsats är så obetydlig att den knappast kan spela någon roll ur skyddssynpunkt. Kommittén har funnit övervägande skäl tala för att tullfrihet medgives för dessa artiklar. Nr 67.05. Solfjädrar, monterade eller omonterade, alla slag, ävensom delar därtill, andra än blad Nuvarande tull: av prydnadsfjädrar per kg av trä, papp, papper eller ädel metall av andra ämnen per kg Förslag

60: 00 div. 15: 00 10 %

Med hänsyn bl. a. till att varor av de material, av vilka solfjädrar i allmänhet tillverkas, vanligen är belagda med tull, talar vissa skäl för att tull bibehålles jämväl för solfjädrar; någon differentiering av tullen efter materialets beskaffenhet torde dock icke behöva ifrågakomma, utan en tullsats av 10 % av värdet har ansetts lämplig för rubriken i dess helhet.

AVDELNING

XIII

Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller liknande material; keramiska produkter; glas och varor därav Kap.

68. Varor

av sten, gips, liknande

betong, asbest, material

glimmer

eller

Nr 68.01. Gatsten, kantsten och trottoarsten av naturlig sten (annan än skiffer) Nuvarande tull: av hårda stenarter fri av mjuka stenarter per kg 0: 01 Industrin frj Förslag fri Tullsatsen för artiklar a v m j u k a stenarter torde endast h a teoretisk betydelse; k o m m i t t é n h a r icke funnit hinder föreligga a t t utvidga tullfriheten till a t t avse hela rubriken. Nr 68.02. Varor av naturlig monument- eller byggnadssten (annan än eller av steatit, ej hänförliga till nr 6 8 . 0 1 ; mosaikkuber Normaltull1: av marmor 10 a 11 % av kalksten ca 12 % av granit 12 å 13 % Nuvarande tull: prydnads-, belysnings-, toalett-, skrivtygs- och bordsartiklar per kg 1:00 2 K .. I för tekniskt bruk avsedda artiklar: av lava fri andra per kg 0:01 K .. I andra: opolerade och oslipade: av marmor fri av andra mjuka stenarter^ per kg 0:01 K .. I av hårda stenarter fri

skiffer)

5,8 %

4,0 %

1,2 %

1 Här angivna normaltullsatser, vilka avser polerade eller slipade skivor, innefattar manufaktureringsskydd för bearbetningen från råblock; räknas skydd endast för bearbetningen från råskivor, som är tullfria enligt nr 25.15—25.16, blir normaltullsatserna 6—8 %. 2 För vikt över 5 kg per styck utgår tullen med 0: 10 per kg för överskjutande vikt.

polerade eller slipade: av mjuka stenarter: skivor av marmor . . per kg 0:10 K 14 a 15 % I 13,7 % andra per kg 0: 10 K ca 22 % I 1,8% av hårda stenarter . . . . per kg 0:10 K 5å 6% I Industrin vikttullar motsvarande normaltullarna Förslag: opolerade och oslipade fri polerade eller slipade 10 % Statistiska

uppgifter.

I m p o r t , p r o d u k t i o n och export a v h i t h ö r a n d e a r t i k l a r

framgår av tabell 74. Tabell 74-. Varor av

byggnadssten.

1936/38 1950 1951 1952 1953

Export

Produktion

Import

Är ton

mkr

ton

mkr

ton

mkr

7 284 2 740 3 633 4 029 2 798

1,3 1,0

68 664 82 699 86 223 87 616 100 980

15,7 36,0 42,0 47,0 49.0

4 154 4 221 8 757 1881 2 429

0,6 1,3

1,6 2,1

1,5

2,1 1,0

1,1

Industrin. F r å n industrins sida h a r m a n förklarat sig anse en tull p å sten i b e a r b e t a t skick v a r a nödvändig. E t t slopande av tullskyddet skulle k u n n a medföra allvarliga risker för den svenska stenindustrin. Sverige är r i k t p å råvaror som k v a n t i t a t i v t och k v a l i t a t i v t överträffar de flesta länders stentillgångar. U n d e r en lång följd a v år h a r u p p b y g g t s en industri med en yrkesskicklig a r b e t a r s t a m , vilken skulle ställas u t a n sysselsättning i händelse av en driftsinskränkning eller driftsnedläggelse. R i s k e n för en sådan anses v a r a u p p e n b a r , därest billig b e a r b e t a d sten skulle få importeras tullfritt, och det kapital som investerats i svensk stenindustri skulle k u n n a gå förlorat. Särskilt för granitindustrins del skulle situationen bli prekär. D e n n a industri är lokaliserad till Bohuslän, där m y n d i g h e t e r n a i händelse a v granitindustrins u p p h ö r a n d e skulle h a m y c k e t s v å r t a t t bereda sysselsättning å t de över 2 000 arbetare, som n u sysselsattes inom denna industri. M a n framhåller också a t t industrin tid efter a n n a n varit föremål för stödåtgärder från s t a t s m a k t e r n a s sida. Vad beträffar frågan om vikt- eller värdetull framhåller m a n a t t vikttull hittills varit gällande och a t t m a n icke k u n n a t finna n å g r a skäl som talar för övergången till en värdetull. Kommittén. I m p o r t e n av varor a v sten är obetydlig, och den inhemska produktionen dominerar helt den svenska m a r k n a d e n . D e t t a förefaller också naturligt i b e t r a k t a n d e av a t t stenindustrin i a l l m ä n h e t torde å t n j u t a e t t avsevärt 496

fraktskydd. F r a m h å l l a s m å a t t de svårigheter som industrin tidtals haft a t t kämpa med icke i n ä m n v ä r d grad torde ha b e r o t t på utländsk konkurrens på den svenska m a r k n a d e n . I b e t r a k t a n d e av nu anförda förhållanden synes m a n kunna ifrågasätta h u r u v i d a tullskydd är erforderligt. K o m m i t t é n har dock icke funnit tillräckliga skäl föreligga a t t allmänt avskaffa tullskyddet för artiklar som för n ä r v a r a n d e är tullbelagda. A t t bibehålla n u v a r a n d e tullsatser torde dock icke böra ifrågakomma, då de synes innebära en föga rationell avvägning av tullskyddet. D å h ä r är fråga om varor, vilkas värde och bearbetningsgrad h a r ett mycket svagt s a m b a n d med varans vikt, bör tullen b e r ä k n a s efter värdet. Vad tullsatsens höjd beträffar h a r k o m m i t t é n funnit lämpligt a t t för alla polerade eller slipade artiklar fastställes en tullsats av 10 % a v värdet, vilket skulle innebära en viss u t j ä m n i n g a v det n u v a r a n d e tullskyddet för varor av hårda och mjuka stenarter. I fråga om opolerade och oslipade artiklar h a r den tullfrihet, som för n ä r v a r a n d e gäller för varor av h å r d a stenarter, ansetts k u n n a utsträckas till a t t o m f a t t a även artiklar a v mjuka stenarter, vilka för n ä r v a rande är belagda med en m y c k e t obetydlig tull. D e t synes icke minst av praktiska skäl lämpligt a t t denna distinktion mellan å ena sidan polerade eller slipade artiklar och å a n d r a sidan opolerade och oslipade varor tillämpas jämväl i fråga om p r y d n a d s - m. fl. artiklar s a m t för tekniskt b r u k avsedda artiklar. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. I likhet med k o m m i t t é n s majoritet finner vi skäl föreligga a t t på s a m m a grunder som majoriteten ifrågas ä t t a behovet av tullskydd. D e t förefaller mindre troligt, a t t n u v a r a n d e tullskydd har någon större betydelse. Svårigheterna hos vissa delar av stenindustrin torde helt v a r a avhängiga av andra faktorer. M e d h ä n s y n till a t t industrin för n ä r v a r a n d e h a r e t t högt tullskydd, anser vi emellertid, a t t d e t t a skydd i dag icke bör helt avvecklas, u t a n vi föreslår en tullsats a v 5 % för polerade eller slipade artiklar. E t t tullskydd av denna storleksordning — k o m p l e t t e r a t med d e t fraktskydd som föreligger för det övervägande a n t a l e t artiklar — torde få anses fullt b e t r y g g a n d e . Nr 6 8 . 0 3 . Bearbetad skiffer och varor av skiffer, naturlig eller konstgjord Normaltull 9 å 10 % Nuvarande tull: takskiffer per kg 0:01 K ca 2 % övriga varor: opolerade och oslipade: av mjuk skiffer (lerskiffer) per kg 0:01 av hård skiffer (glimmerskiffer) fri polerade eller slipade . . . . per kg 0:10 Industrin vikttull motsvarande normaltullen Handeln: takskiffer fri

I

3,0 %

497 32. Tulltaxcbctänkande.

Del 11

Förslag: opolerade och oslipade polerade eller slipade

fri 10 %

Någon anledning a t t b e h a n d l a varor i allmänhet av skiffer a n n o r l u n d a än varor av a n n a n sten torde i princip icke föreligga, och takskiffer torde n u m e r a icke vara någon artikel av den betydelse a t t en särbehandling av d e n s a m m a kan anses påkallad. K o m m i t t é n föreslår därför a t t tullen vid denna rubrik fastställes efter s a m m a grunder som vid n ä r m a s t föregående position, vilket i fråga om takskiffer torde innebära a t t varan på grund av sin beskaffenhet i allmänhet blir fri från tull. Reservation av herrar Gustajsson och Wcsterlind. I enlighet med v å r t förslag till tullsats vid föregående position bör tullen för polerade eller slipade artiklar h ä r u p p t a g a s till 5 % . Nr 68.04. K v a r n s t e n a r , defibrörstenar, slipstenar, slipskivor, polerskivor och l i k n a n d e a r t i k l a r , tillverkade av naturlig eller konstgjord sten, av n a t u r l i g a eller konstgjorda slipmedel eller av k e r a m i s k t m a t e r i a l , även m e d d e l a r ( k ä r n o r , skaft, beslag o. dyl.) av a n n a t m a t e r i a l , m e d eller u t a n a x l a r m e n u t a n ställning; segment och d e l a r till dylika stenar eller skivor I. Artiklar av naturlig sten Normaltull: kollergångsstenar ca 9 % Ntwarande tull: kvarn-, defibrör- och kollergångsstenar: av granit per kg 0:007 K ca 1 % andra fri slipstenar etc fri Industrin: kvarnstenar etc. av granit vikttull motsvarande normaltullen Förslag fri

I

Flertalet till denna rubrik hänförliga artiklar av naturlig sten är enligt gällande taxa fria från tull, och k o m m i t t é n h a r icke funnit anledning föreligga a t t vidtaga någon ändring i d e t t a förhållande. Vad beträffar kvarn-, defibrör- och kollergångsstenar av granit, vilka för n ä r v a r a n d e är tullbelagda, förekommer p r a k t i s k t taget icke någon import (under perioden 1930—1953 sammanlagt ca 6 ton med e t t värde av ca 9 000 kr), trots a t t den n u v a r a n d e tullen är m y c k e t låg. Vid s å d a n t förhållande h a r k o m m i t t é n funnit anledning icke föreligga a t t bibehålla tullen (industrins y r k a n d e h ä r o m torde n ä r m a s t h a framställts av principiella skäl). K o m m i t t é n föreslår i enlighet h ä r m e d tullfrihet för samtliga till ifrågavarande rubrik hänförliga artiklar av naturlig sten. M e d d e t t a u t t r y c k avser k o m m i t t é n artiklar, tillverkade av i n a t u r e n förekommande stenarter,. 498

även sammanfogade av flera stycken, men däremot icke artiklar, framställda med konst av finfördelat material, med eller utan särskilt bindemedel, även om materialet skulle vara av naturligt ursprung. I I . Kvarn-, defibrör- och kollergångsstenar av a n n a t material än naturlig sten Nuvarande tull: defibrörstenar per k g kvarn- och kollergångsstenar per kg GATT: defibrörstenar Förslag

0:01 0:02

K K

..

I 1,2% 1 0 8 %

5 % fri

Nuvarande tullar är mycket obetydliga och bör enligt kommitténs uppfattning kunna helt borttagas. III. Slipskivor, polerskivor och liknande artiklar av a n n a t material ä n naturlig sten Normaltull Nuvarande tull GATT Industrin Handeln: diamantslipskivor andra slipskivor Förslag: diamantslipskivor andra slipskivor

per ki

ca 1 2 % 0:25 15% 12%

ca 3 %

I

4,0 %

fri 7%* fri 10%

Statistiska uppgifter. Storleken av import, produktion och export av slipskivor m. m. framgår av tabell 75. Tabell 75. Slipskivor vi. m. Import

Produktion

Export

Är

1936/38 1950 1951 1952 1953

ton

mkr

ton

mkr

ton

mkr

G01 1 223 1 725 1631 883

1,9 6,2 8,2 8,6 5,5

1 188 2 649 3210 2 806 2 241

2,7 11,4 16,1 11,4 11,6

276 308 559 455 261

0,7 1,7 3,1 2,9 1,7

Industrin. Från producenternas sida framhålles beträffande slipmaterial i allmänhet, innefattande jämväl slipduk och slippapper (nr 68.06), att tullskyddet idag icke är mer än en tredjedel av vad det var när de nu gällande tullsatserna fixerades. Samtidigt som tullskyddet sålunda reducerats, har konkurrensen från utlandet tilltagit. Slipmaterialfabrikerna har under det senaste världskriget i 1

Tullfrihet för artiklar under 100 g per st.

praktiskt taget alla industriländer byggts ut till sådana dimensioner att betydande överkapacitet föreligger. På grund av sitt eget höga tullskydd och sina stora hemmamarknader kan producenterna i vissa länder störa andra marknader genom att placera sin överskottsproduktion till låga priser. Den svenska förbrukningen anses vara stor nog för att bära en högklassig inhemsk slipmaterialindustri, men omsättningen blir icke tillräcklig om den utländska konkurrensen kan slå under sig 5 0 % av totalvolymen. Därest nuvarande tullnivå bibehålies, säges omsättningen under konkurrensens tryck ofelbart komma att minska till en nivå, som gör produktionen oräntabel. Den svenska industrin uppges efter de senaste årens utveckling kvalitetsmässigt ligga i nivå med utlandets förnämsta fabrikat, och dess kapacitet anges numera vara tillräckligt stor för att täcka praktiskt taget hela det svenska behovet. Man framhåller att slipmaterialindustrin är en nyckelindustri av stor betydelse för verkstadsindustrin och utgör ett absolut nödvändigt komplement i ett industriland av Sveriges typ. Handeln. Från handelns sida framhålles att den inhemska fabrikationen av slipskivor svarar för 60 % av landets förbrukning. E t t behov av ökat tullskydd för denna industri anses icke föreligga, då den svenska produktionen synnerligen väl hävdat sin position. En enda svensk tillverkare svarar för den övervägande delen av produktionen, varför ett ökat tullskydd sannolikt skulle komma att verka i monopolbefrämjande riktning. Avtal om prissättningen föreligger mellan denne tillverkare och de största importföretagen, vilket haft till följd att de svenska varornas priser i regel ligger lägre än importhandelns utförsäljningspriser. Man framhåller den fördel som svensk industri haft genom tillgången till importerade slipskivor och det arbete som importörerna nedlagt för att tillgodoföra svensk industri de utländska erfarenheterna. E t t ökat tullskydd med åtföljande fördyring av de importerade slipskivorna skulle icke heller ur denna synpunkt bli till gagn vare sig för svensk slipskivetillverkning eller för de svenska konsumenterna. I samband med slipskivor behandlas även slipduk och slippapper, varvid anföres i huvudsak samma synpunkter som beträffande slipskivor. Sammanfattningsvis framhåller man att svensk slipmaterialindustri väl hävdat sin position och under den senaste tioårsperioden i hög grad kunnat modernisera och utbygga sin produktionsapparat. Här ifrågavarande artiklar hör till industrins viktigaste verktyg, varför det måste anses vara av vital betydelse för svensk industri att tillgången icke onödigtvis försvåras eller fördyras. Man säger sig emellertid förstå att nu gällande vikttullar kan behöva justeras med hänsyn till inträffade prisstegringar och föreslår fördenskull att tullsatserna baseras på 1948 års genomsnittliga importincidens. I fråga om slipskivor med slipmedel av diamant, för vilka den nuvarande tullsatsen säges motsvara endast 0,02 % av värdet, hemställer man emellertid om tullfrihet under åberopande bl. a. av att någon tillverkning av den som man anser viktigaste 500

typen av diamantslipskivor, nämligen keramiskt bundna, icke förekommer här i landet. — Från biltillbehörsbranschens sida har man påyrkat borttagande av tullen på s. k. slipstift under åberopande av att den nuvarande incidensen är mycket låg (i många fall endast bråkdelen av 1 % ) ; tekniskt anses detta böra genomföras på så sätt att tullfrihet medgives för slipstenar etc. med en vikt av under 100 gram per styck. Kommittén. Tillgängligt utredningsmaterial ger knappast några säkra hållpunkter för bedömande av konkurrensförhållandena på slipmaterialområdet. Importens storlek torde sålunda i väsentlig mån ha varit beroende av den förda licenspolitiken, och såväl import som produktion torde ha påverkats av en lagerökning 1951—52. Tillverkningen inom landet domineras vidare av ett enda företag, och mellan detta och importörerna föreligger en överenskommelse av konkurrensbegränsande innebörd. Kommittén har emellertid icke funnit sådana omständigheter föreligga att en mera väsentlig avvikelse från ett mot normaltullsatserna svarande tullskydd i och för sig kan anses motiverad. Med hänsyn bl. a. till att tullen för närvarande ligger vid en avsevärt lägre nivå har kommittén dock funnit sig böra stanna något under normaltullsatserna. I överensstämmelse härmed föreslår kommittén beträffande slipskivor i allmänhet en tullsats av 10 %. Vad beträffar de speciella slag av slipskivor och andra hithörande artiklar, för vilka handeln påyrkat införande av tullfrihet, synes den omständigheten att tullen för närvarande är mycket låg icke i och för sig motivera en sådan åtgärd. I fråga om diamantslipskivor är emellertid den inhemska produktionen relativt obetydlig, varför det enligt kommitténs uppfattning icke är motiverat att till skydd för densamma fördyra importen genom tull. När det gäller slipstift har kommittén däremot icke funnit tillräcklig anledning att avvika från den för slipskivor i allmänhet föreslagna tullen. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Till en början må erinras om att den inhemska industrin kunnat förskaffa sig en stark position även med nuvarande låga tullsatser. Det må också, framhållas, att tullskyddet för ifrågavarande varuslag var jämförelsevis lågt under mellankrigstiden. Produktionen domineras helt av ett enda företag. Mellan detta och importörerna föreligger en överenskommelse av konkurrensbegränsande innebörd. Tilläggas må även, att det förefaller sannolikt, att normaltullsatsen icke torde vara helt representativ för det importerade materialet. Flera länder med en allmänt sett betydligt högre tullnivå än den, som blir resultatet av kommitténs förslag, upprätthåller på detta område — oaktat att de har en betydande inhemsk produktion — ett lägre tullskydd än det av majoriteten föreslagna. Främsta orsaken härtill är sannolikt, att man i länder med en utvecklad verkstads- och stålindustri funnit det vara av stor betydelse, att tekniska förbättringar i fråga om slipmedel så snabbt som möjligt kan komma den förbrukande industrin till godo såväl genom import som därigenom att den inhemska industrin av konkurrens utifrån tvingas att ligga 501

väl framme i den tekniska utvecklingen. Dessa skäl synes oss även b ä r a n d e för frågans bedömning i Sverige. Uppgifterna om h o t e t från u t l a n d e t s sida m o t den inhemska produktionen förefaller väsentligt överdrivna. Prisbildningen i Sverige på in- och utländska slipmedel synes även ge belägg härför. Om m a n å a n d r a sidan t a r hänsyn till betydelsen för landet a t t äga en livskraftig slipmaterialindustri, finner vi en tullsats om 8 % , vilket innebär ungefär en fördubbling av n u v a r a n d e tullbelastning på importen, vara lämpligt a v v ä g d . Nr 68.05. Handpolerstenar och handbrynstenar, tillverkade av naturlig eller konstgjord sten, slipmedel eller keramiskt material Normultiill Nuvarande tull: naturliga trippelsten och wienerpimstcn andra slip- och brynstenar per kg brynen av trä med beläggning av slipmedel per kg GÅTT: naturliga andra slip- och brynstenar . Industrin Handeln Fördag: av naturlig sten; ävensom trippelsten och wienerpimstcn andra slag

ca 11 % fri fri 0:25

K

ca 3 %

I

0:10 fri 15 % 12 % 7%

fri 8%

F r å n industrins och handelns sida h a r icke framförts några särskilda synp u n k t e r på h ä r ifrågavarande artiklar, men de u t t a l a n d e n som gjorts rörande slipskivor (se ovan nr 68.04:111) torde i stort sett gälla även d e t t a område. K o m m i t t é n h a r icke a n s e t t skäl föreligga a t t frångå gällande tullfrihet för hit hänförliga artiklar av naturlig sten, trippelsten och wienerpimsten. Vad beträffar övriga artiklar h a r k o m m i t t é n funnit sig k u n n a s t a n n a vid en något lägre tull än som föreslagits för slipstenar och slipskivor för maskinellt b r u k . Nr 68.06. Slipmedel, naturliga eller konstgjorda, i form av pulver eller korn, anbragta på vävnad, papper, papp eller annat material, även tillskuret eller hopfogat genom sömnad eller på annat sätt N ormaliidl: slipduk slippapper Nuvarande tull: slipduk slippapper GATT: slipduk slippapper 502

ca 13 % 9 ä 10 % per kg per kg

0:35 0:10 10 % 5%

K K

ca 3 % 2 a 3%

I I

4,0 % 1,2%

Industrin Handeln: slipduk slippapper Förslag: slipduk slippapper

10% 6% 3% 10% 5%

Statistiska uppgifter. Omfattningen av import, produktion och export av h ä r ifrågavarande artiklar framgår av tabell 76. Tabell 76. Slipduk,

slippapper

o. dyl.

Im )ort

Produktion

Export

Är

1936/38 1950 1951 1952 1953

ton

mkr

ton

mkr

ton

mkr

237 598 738 483 342

0,8 4,6 6,2 3,6 2,9

1 797 1703 1807 995 1 455

1,9 4,5 5,6 3,4 4,6

409 714 749 437 552

0,3 1,5 2,1 1,2 1,2

Beträffande den från industrins och handelns sida framförda argumenteringen hänvisas till den u n d e r nr 68.04:111 l ä m n a d e redogörelsen. N ä r det gäller slipduk h a r k o m m i t t é n , som i överensstämmelse med vad tidig a r e sagts funnit sig böra s t a n n a n å g o t u n d e r normaltullsatsen, ansett tullen böra fastställas till 10 % a v värdet, d. v. s. s a m m a tullsats som föreslagits för slipskivor i allmänhet. Slippapper företer en avsevärt lägre normaltullsats än slipduk, bl. a. på grund av a t t tillverkningen icke belastas av höjda textiltullar, och tullen är i G A T T bunden vid 5 % ; enligt k o m m i t t é n s uppfattning föreligger icke tillräckliga skäl a t t b r y t a d e n n a bindning. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. M e d hänvisning till vad som av oss anförts under nr 68.04:111 föreslår vi för slipduk en tullsats av 8 % . N r 6 8 . 0 7 . Slaggull, stenull och l i k n a n d e m i n e r a l u l l ; e x p a n d e r a d vermikulit och l i k n a n d e e x p a n d e r a d e m a t e r i a l ; isolermassor m o t v ä r m e eller ljud av mineraliska ä m n e n (med u n d a n t a g av isolermassor på basis av asbest): v a r o r av dylika m a t e r i a l , icke b r ä n d a I. Expanderad vermikulit och liknande expanderade material; isolermassor mot värme eller ljud, av mineraliska ämnen (med undantag av isolermassor på basis av asbest) ; varor av dylika material, icke brända Nuvarande tull: vermikulit fri isolermassor fri varor av isolermassor per kg 0:04 K .. I 2,2 % 503

GATT: vermikulit isolermassor varor av isolermassor Förslag

fri fri 5% fri

Beträffande de varuslag som för n ä r v a r a n d e är tullfria — och för vilka tullfriheten i allmänhet är b u n d e n i G A T T — t o r d e någon ändring i d e t t a förhållande icke ifrågasättas. Vad beträffar de tullbelagda artiklarna k a n tullen, vilken å t minstone så v i t t angår de i m p o r t e r a d e v a r o r n a är så obetydlig i förhållande till v a r u v ä r d e t a t t den k n a p p a s t k a n h a någon betydelse ur skyddssynpunkt, enligt k o m m i t t é n s uppfattning u t a n olägenhet avskaffas. II. Slaggull, stenull och liknande mineralull (inkl. varor av dylika material) Behandlas tillsammans med nr G8.09. Nr 68.08. Varor av asfalt eller liknande material (t. ex. av bitumen, erhållen ur råolja, eller stenkolstjärbeck) Nuvarande Förslag

tull

per kg

0:0125 fri

K

..

I

1,9 %

A v p r o d u k t e r som hänföres till denna rubrik torde någon n ä m n v ä r d tillverkning icke förekomma inom landet. I m p o r t e n a v sådana artiklar uppgick år 1953 till 99 ton (0,1 m k r ) . K o m m i t t é n h a r a n s e t t tullfrihet k u n n a medgivas för d e t t a varuslag. Ur nr 68.07. Slaggull, stenull och liknande mineralull (inkl. varor av dylika material) Nr 68.09. Plattor, block och liknande varor, framställda genom hoppressning av träfibrer, andra vegetabiliska fibrer, halm, träspån eller träavfall jämte cement, gips eller annat mineraliskt bindemedel Ur nr 70.20. Glasull och varor därav Normaltull: slaggull, obearbetad ca 5 % slaggull, bearbetad 10 ä 11 % träullsplattor 9 å 10 % glasullsartiklar 12 å 13 % Nuvarande tull: obearbetad glasull fri övriga artiklar 15 % GATT: plattor av träull och magnesiacement 15 % Industrin: slaggullsartiklar samma som glasullsartiklar träullsplattor lägst 12 % glasullsartiklar 15 % 504

Handeln: slaggull m. m Förslag

fri 8%

Statistiska uppgifter. Produktionen av stenull och slaggull uppgick år 1952 till 16 583 ton (9,8 mkr); uppgiften torde innefatta även artiklar av nämnda material. Av s. k. träullsplattor tillverkades samma år 26 197 ton (6,0 mkr). Tillverkningen av glasull och isoleringsmaterial därav uppgick samma år till 4 196 ton (4,7 mkr). Några uppgifter angående importen av här ifrågavarande artiklar kan icke erhållas ur den officiella statistiken. Kommittén. Här ifrågavarande artiklar är av ganska likartad karaktär samt användes i stort sett för enahanda ändamål och torde därför lämpligen behandlas i ett sammanhang. Bland tillverkarna råder den uppfattningen att anledning icke föreligger att behandla dessa artiklar olika i tullhänseende. Med undantag av obearbetade glasullsfibrer är varorna i fråga för närvarande belagda med en tull av 15 % av värdet. Denna tullsats är emellertid icke resultatet av någon prövning av tullen för just dessa artiklar utan sammanhänger med att varorna tulltaxerats enligt slumprubriken för varor som icke kan hänföras till annat nummer i tulltaxan. Till skillnad från vad fallet är med liknande artiklar av gips (se nr 68.10 nedan) synes här icke föreligga någon större konkurrens från utlandet. Däremot råder en stark inhemsk konkurrens, dels mellan olika slag av här ifrågavarande isoleringsmaterial, dels mellan olika tillverkare av material av samma slag. Att den utländska konkurrensen icke i någon högre grad kunnat göra sig gällande torde bl. a. sammanhänga med transportkostnaderna, och varuslagen i fråga torde i detta hänseende ha vissa beröringspunkter med murtegel (se nr 69.04: II). Här ifrågavarande artiklar utgör dock ett högvärdigare material, för vilket transportkostnaderna icke i lika hög grad som när det gäller vanligt tegel kan anses innebära ett skydd mot utländsk konkurlens. Med hänsyn härtill torde det icke böra ifrågakomma att såsom föreslagits beträffande murtegel helt avskaffa tullen. Kommittén har funnit artiklar av förevarande slag böra beläggas med samma tull som i det följande föreslås för varor av gips eller 8 % av värdet. Nämnas må att man från tillverkarhåll visserligen påyrkat högre tullsats men å andra sidan synes vara av den uppfattningen att tullskyddsbehovet icke är lika stort som när det gäller gipsplattor. Vad beträffar obearbetade glasullsfibrer är dessa för närvarande fria från tull, men artikeln är en obetydlig handelsvara, varför anledning icke synts föreligga att undantaga densamma från den nu föreslagna tullen. (Angående garn och andra textilier av glasfibrer i kortare längder se nr 70.20:11.) Nr 68.10. Varor av gips eller av blandningar på basis av gips Normaltull: byggnadsplattor, innehållande dextrin 7—9 %x 1

Beroende på importavgiften för dextrin.

Nuvarande tull: byggnadsplattor per kg formar för industriella ä n d a m å l . . . . prydnads-, toalett-, skrivtygsoch bordsartiklar per kg andra per kg Industrin Handeln Förslag

0:02 fri

K

ca 7 %

I

7,4 %

1:00 1 0:20 10% högst 5 % 8 %

K K

.. ..

I I

9,6 % 1,0%

Statistiska uppgifter. Tillverkningen av gipsarbeten, varav huvuddelen torde utgöras av plattor för byggnadsändamål, steg från 1 620 ton (1,6 mkr) år 1949 till 3 275 ton (2,1 mkr) 1951; för 1952 redovisas ingen kvantitetsuppgift men ett tillverkningsvärde av 2,0 mkr. Importen företer en mycket kraftig stegring eller från 83 ton (0,1 mkr) 1949 till 3 082 ton (0,9 mkr) 1951 och ytterligare till 8 481 ton (2,6 mkr) 1953. De angivna importsiffrorna avser praktiskt taget helt plattor för byggnadsändamål; importen av andra gipsarbeten stannade 1953 vid 20 ton (0,3 mkr). Industrin. Från tillverkarhåll uppger man beträffande byggnadsplattor att konkurrensen med utländska fabrikat är synnerligen hård. Man framhåller vidare att de utländska tillverkarna betalar mycket lägre arbetslöner och för övrigt även har fördelar beträffande råmaterial m. m. En ny fabrik för gipsplattor säges vara under uppförande här i landet, vilket anses visa att här föreligger stora möjligheter att förse den svenska marknaden med inhemskt material. Man hemställer om en höjning av tullskyddet till 10 %, vilket skulle bli den inhemska produktionen till hjälp i sådana fall, då man nu nödgas sälja plattorna för rena tillverkningskostnaden. Handeln. Från handelns sida har uttalats, att den stora importen beror på att den ende svenske tillverkaren icke har kapacitet för att täcka ens hälften av det svenska behovet; man påyrkar tullfrihet eller en tull av högst 5 % av värdet. Kommittén. Till skillnad från vad fallet är med de i viss mån likartade produkter som behandlats under nr 68.09 här ovan (plattor av träull, slaggull eller glasull) förekommer här en mycket betydande import. Av den inträdda stegringen i importen kan man dock knappast draga någon slutsats angående den inhemska industrins konkurrensförmåga, då den svenska produktionens kapacitet tydligen icke är tillräcklig för att tillgodose de starkt ökande behoven. En tullsats av 8 % av värdet synes innebära en lämplig avvägning av tullskyddet för såväl byggnadsplattor som andra till här ifrågavarande rubrik hänförliga artiklar. 1

För vikt över 5 kg per styck utgår tullen med 0:10 per kg för överskjutande vikt.

Nr 68.11. Varor av betong eller konstgjord sten, även armerade, varor av slaggbetong eller av betongmosaik härunder inbegripna Normaltull Nuvarande tull: prydnads-, toalett-, skrivtygsoch bordsartiklar per kg betongmosaikarbeten per kg andra varor per kg Industrin per kg Handeln Förslag

11 ä 12 % 1:00 l 0:025 0:008 0:008 fri fri

K .. K 15 ä 16 % K 3—12 %

I I I

7,7 % ..

Statistiska uppgifter. P r o d u k t i o n e n av hithörande artiklar uppgick år 1952 till 1,4 milj. ton (122,6 m k r ) , vilket innebär en tredubbling jämfört med förkrigstiden. Uppgifter a n g å e n d e importen och exporten k a n icke erhållas, då varor a v betong redovisas tillsammans m e d varor av asbestbetong (nr 68.12); importen t o r d e dock v a r a obetydlig. Industrin. F r å n industrins sida h a r u t t a l a n d e endast gjorts beträffande siporex, vilket är en porös l ä t t b e t o n g , framställd efter metoder som uppfanns h ä r i l a n d e t för ca 20 år sedan. I n d u s t r i n anför a t t denna artikel även tillverkas i u t l a n d e t på licens men a t t någon import hittills icke förekommit. I m p o r t k o n k u r rens från a n d r a länder anses emellertid icke v a r a utesluten, varvid u t l ä n d s k a producenter sannolikt skulle d r a n y t t a bl. a. av en i allmänhet lägre lönenivå. D e t framhålles även a t t flertalet a n d r a länder h a r ett högre tullskydd för de inhemska lättbetongfabrikerna än Sverige. D e n n u v a r a n d e tullen får under s å d a n a förhållanden anses v a r a ett m y c k e t rimligt skydd för en inom landet naturlig industri och bör därför bibehållas. M a n anser en vikttull v a r a a t t föred r a g a framför en värdetull. Kommittén. I fråga om hithörande artiklar torde den inhemska produktionen bl. a. på grund av t r a n s p o r t k o s t n a d e r n a i stort sett sakna utländsk konkurrens. Ä v e n om m a n bortser från t r a n s p o r t s k y d d e t synes den svenska industrin ha n å t t en sådan utveckling a t t den är m y c k e t konkurrenskraftig. M a n t o r d e därför k n a p p a s t ha större anledning bibehålla tullskyddet för h ä r ifrågavarande artiklar ä n för murtegel, beträffande vilket sistnämnda varuslag föreslås b o r t t a g a n d e a v de nu utgående tullarna (se nr 69.04:11); a t t den i förstnämnda varuslag ingåe n d e cementen är tullbelagd torde i d e t t a s a m m a n h a n g h a mera teoretisk än p r a k t i s k betydelse. Vad särskilt beträffar y r k a n d e t om bibehållen tull på lättb e t o n g (siporex) g r u n d a r sig d e t t a icke p å någon aktuell konkurrens, och komm i t t é n h a r icke funnit möjligheten av en framtida konkurrens u t g ö r a tillräcklig anledning a t t föreskriva någon särbehandling av d e t t a varuslag. K o m m i t t é n föreslår i enlighet h ä r m e d tullfrihet för rubriken i dess helhet. 1

För vikt över 5 kg per styck utgår tullen med 0: 10 per kg för överskjutande vikt.

Nr 68.12. Varor av asbestbetong, cellulosabetong eller liknande material (fiberbetong) Normaltull: plattor block Nuvarande tull: plattor av högst 3 cm tjocklek per kg andra per kg GATT: plattor av högst 3 cm tjocklek . . . . Industrin per kg Handeln Förslag per kg

7 a 8% ca 10 % 0:0125 0:008

K K

ca 4 % 1 ä 2%

I I

3,5 %

5% 0: 0125; min. 5 % fri 0: 0125

Statistiska uppgifter. Produktionen av varor av asbestbetong (eternitarbeten) uppgick år 1952 till 91 867 ton (30,0 mkr). Vid import redovisas hithörande artiklar tillsammans med varor av betong och konstgjord sten (nr 68.11); den sammanlagda importen 1952 utgjorde 19 799 ton (7,7 mkr), varav huvuddelen torde utgöras av asbestbetongvaror (särskilt plattor). Industrin. Från industrins sida anföres bl. a. att den nuvarande införseltullen för eternitplattor och eternitrör m. m. endast motsvarar några få procent av importvärdet. Detta tullskydd anses vara otillfredsställande. Den europeiska produktionskapaciteten för asbestbetongplattor anses vara väl tilltagen i förhållande till behoven. Skulle de övriga europeiska asbestbetongtillverkarna få svårt att finna avsättning för sin produktion på resp. hemmamarknader, har man anledning antaga att Sverige med sitt förhållandevis låga tullskydd hör till de länder där man försöker placera överskottet. Med hänsyn härtill anses en efter nuvarande importpriser lämpligt avvägd vikttull vara att föredraga framför en värdetull. Den nuvarande vikttullen ligger väsentligt under industrins önskemål, vilka motsvarar normaltullsatsen, men är bunden i GATT med möjlighet att övergå till en värdetull av 5 %. Därest en uppsägning av GATT-bindningen ej anses böra ske, hemställer man att tullen på asbestbetongplattor fastställes till oförändrat 1:25 per 100 kg, dock lägst 5 % av värdet. Handeln. Från handelns sida framhålles att den svenska produktionen sedan många år tillbaka icke kan täcka landets behov och dessutom har ett naturligt skydd i de höga fraktkostnaderna; man anser därför att hela positionen bör göras tullfri. Kommittén. I fråga om detta varuslag är utlandets konkurrensmöjligheter avsevärt större än då det gäller vanliga betongarbeten, vilket yttrar sig däri att en betydande import av varor av asbestbetong förekommer. Kommittén har därför icke såsom vid föregående rubrik funnit skäl föreligga att avskaffa tullen, men är å andra sidan icke heller övertygad om angelägenheten av en tullhöj 508

ning. A t t b r y t a den i G A T T gjorda tullbindningen torde sålunda icke böra ifråga k o m m a . M e d den konstruktion n ä m n d a bindning h a r är det icke möjligt a t t införa en kombinerad tull av det slag industrin föreslår, u t a n tullen måste s ä t t a s till antingen (högst) 5 % av v ä r d e t eller (högst) 1:25 per 100 kg. K o m m i t t é n h a r funnit övervägande skäl tala för bibehållandet av den sistnämnda vikttullen; den torde böra gälla icke blott för p l a t t o r u t a n även för a n d r a arbeten av asbestbetong. Nr 68.13. Bearbetad asbest och varor av asbest (plattor, garn, vävnader, kläder, huvudbonader, skodon o. dyl.), även armerade, ej hänförliga till nr 68.14; isolermassor mot värme eller ljud på basis av asbest samt varor därav N ormaltull: packningar Nuvarande tull: packningar och tätningar . . per kg andra GATT: packningar och tätningar andra Industrin Handeln Förslag

10 å 11 % 0:25 fri

K

1ä 2%

I

1,8%

5% fri 5% fri fri

Industrin. D e t från producenthåll framställda y r k a n d e t , som gjorts a v gummiindustrin i s a m b a n d med y r k a n d e n rörande a n d r a gummivaror, avser n ä r m a s t asbestgummipackningar; i fråga om egentliga asbestartiklar h a r något y r k a n d e icke framkommit. Handeln. F r å n handelns sida p å y r k a s tullfrihet u n d e r åberopande a v a t t den enda förefintliga industrin för tillverkning av ifrågavarande artiklar är y t t e r s t obetydlig. Kommittén. I fråga om de för n ä r v a r a n d e tullfria artiklarna, inkluderande bl. a. packningsmaterial i form av p l a t t o r av asbest i förening med k a u t s c h u k eller a n d r a ä m n e n , h a r k o m m i t t é n icke funnit anledning frångå tullfriheten, vilken för övrigt är b u n d e n i G A T T - a v t a l e t . Vad beträffar de för n ä r v a r a n d e tullbelagda a r t i k l a r n a h a r k o m m i t t é n , m e d h ä n s y n bl. a. till a t t endast obetydlig tillverkning förekommer inom landet, funnit övervägande skäl tala för ett avskaffande av tullen, vilket med h ä n s y n till dess ringa storlek k n a p p a s t innebär någon m ä r k b a r förändring i konkurrensförhållandena. Nr 68.14. Friktionsbelägg för bromsar, kopplingar o. dyl. av asbest eller andra mineraliska ämnen eller av pappersmassa, även i förening med textilmaterial eller annat material, i form av segment, skivor, ringar, band, plattor eller rullar NorvialUdl: bromsbelägg ca 12 % kopplingsbelägg 13 a 14 % 509

Nuvarande tull: bromsband per kg bromsblock (innch. konstplast) . . . . kopplingsbelägg GATT: bromsband Industrin Förslag

0:25 15 % 10 %

K

ca 1 %

I

2,0 %

5% 12 % 5%

Statistiska uppgifter. Av till detta nummer hänförliga artiklar kan uppgifter endast erhållas beträffande bromsband. Den inhemska tillverkningen härav utgjorde 85 ton (1,3 mkr) år 1951 och 95 ton (1,5 mkr) år 1952; importen härav uppgick år 1951 till 332 ton (3,8 mkr), år 1952 till 205 ton (2,6 mkr) och år 1953 till 172 ton (2,1 mkr). Industrin. En tillverkare i branschen framhåller att tillverkningen av bromsband vid ifrågavarande företag startades 1935 men visat sig föga lönsam och antagligen hade måst nedläggas. Efter krigsutbrottet 1939 blev det emellertid snart klart att tillverkningen var nödvändig för landet. Myndigheterna anskaffade råvaror, priskontrollen slopades på företagets produkter och framtida hjälp ställdes i utsikt i form av avskrivningar på anläggningarna på några år. Man har gjort vad resurserna tillåter för att rationalisera tillverkningen. Höga arbetslöner och oförutsedda kostnader, såsom investeringsskatt och investeringsavgift, har emellertid fördyrat produkterna. Man anser därför att företaget liksom under krigsåren borde få komma i åtnjutande av myndigheternas stöd, exempelvis i form av tullfria råvaror samt en skyddstull av 12 % av värdet. Med hänsyn till att det världspolitiska läget alltjämt är oroligt borde det fortfarande ur beredskapssynpunkt ligga i statsmakternas intresse att trygga fortvaron av en för landet så viktig industri. Kommittén. Tillverkningen av här ifrågavarande artiklar torde, icke minst ur beredskapssynpunkt, få anses vara en för vårt land värdefull industri, och den synes i tekniskt avseende stå på hög nivå. Även om importstatistiken icke tyder på någon skärpning av den utländska konkurrensen, förefaller det som om det nuvarande tullskyddet skulle vara alltför lågt för att i längden skydda industrin. Tillverkningen utgör emellertid endast en mindre del av förbrukningen, och även om den i enlighet med industrins uppgift skulle kunna fördubblas, skulle likväl en stor del av behovet komma att täckas genom import. Att märka är vidare att tullen för bromsband i GATT är bunden vid 5 % . Under för handen varande omständigheter har kommittén icke funnit tillräckliga skäl föreligga att bryta den i GATT föreliggande bindningen. I den mån det särskilt av beredskapsskäl kan finnas påkallat att lämna tillverkningen ytterligare stöd, torde detta lämpligen böra ske genom beställningar från militära och andra statliga myndigheter. 510

Nr 68.15. Bearbetad glimmer och varor av glimmer, härunder inbegripna glimmerblad, anbragta på papper eller vävnad (t. ex. mikanitplattor och mikafolier) Nuvarande GATT Förslag

tull

fri fri fri

Nr 68.16. Varor av sten eller andra mineraliska material, ej hänförliga till annat nummer Nuvarande tull: kolpackningar andra GATT: kolpackningar Förslag

10 % 15 % 10 % fri

Till denna rubrik hänföres bl. a. artiklar av basalt, slagg, torv, kol och svavel. Varor i allmänhet a v dessa material är icke särskilt n ä m n d a i den n u v a r a n d e tulltaxan, u t a n de hänföres till tulltaxans allmänna slumprubrik för varor som icke är hänförliga till a n n a t n u m m e r . N å g o n inhemsk p r o d u k t i o n av beskaffenhet a t t påkalla tullskydd torde k n a p p a s t föreligga på d e t t a område, och varorn a torde icke heller i någon större u t s t r ä c k n i n g konkurrera med tullbelagda artiklar a v a n d r a material. K o m m i t t é n h a r funnit övervägande skäl tala för a t t tullfrihet medgives vid d e n n a rubrik.

Kap.

69. Keramiska

produkter

Nr 69.01. Värmeisolerande tegel och andra värmeisolerande varor av diatomacéhaltiga fossilmjöl eller liknande kiselsyrahaltiga jordarter (infusoriejord, kiselgur o. dyl.) Nuvarande tull: tegel andra slag Handeln Förslag

per kg 0: 001—0: 003 15 % fri fri

F ö r artiklar av h ä r ifrågavarande slag, vilka icke torde v a r a föremål för inhemsk tillverkning, h a r k o m m i t t é n funnit tullfrihet böra stadgas. Nr 69.02. Eldfast tegel, ej hänförligt till nr 69.01 Normaltidl Nuvarande tull GATT: magnesittegel

per kg

10 a 15 %* 0: 0025

per kg

0: 0025

K

ca 1 %

I

0 4 9"

1 Beroende på om upplagningskostnad för leran inräknas eller icke inräknas i manufaktureringskostnaderna.

Industrin Handeln Förslag: magnesittegel andra slag

15 % fri fri 5%

Statistiska wp-pgijter. I fråga om ehamottetegel belyses utvecklingen av import, produktion och export i tabell 77. Vad beträffar a n d r a slag av eldfast tegel, bland vilka det viktigaste är magnesittegel, torde någon inhemsk p r o d u k tion k n a p p a s t förekomma. I m p o r t e n uppgick år 1953 till 18 082 ton (12,0 m k r ) , v a r a v magnesittegel 14 740 ton (10,0 m k r ) . Tabell 77.

Chamottetegel. Im jort

1936/38 1950 1951 1952 1953

Export

Produktion

År ton

tkr

ton

tkr

ton

tkr

3 064 6 777 8 936 15 771 5 832

469 1433 2 179 4 682 2 506

87 853 84 543 94 275 93 727 66 630

6 759 12 654 16 975 21060 14 528

37 149 17 906 13 950 13 577 11 558

2 161 3 402 2 676 3 295 2 989

Industrin. F r å n industrins sida framhåller m a n a t t priserna på u t l ä n d s k t tegel före kriget i vissa fall understeg de svenska, dock ej mer än a t t den inhemska produktionen k u n d e väl h ä v d a sig i konkurrensen. Tegelindustrin h a r n u m e r a u t b y g g t s i u t l a n d e t och för n ä r v a r a n d e föreligger en b e t y d a n d e överkapacitet, vilket ger utlänningarna möjlighet a t t offerera marginalproduktionen under självkostnaden. Visserligen är eldfast tegel e t t relativt t u n g t material, men frakterna spelar icke någon avgörande roll i konkurrensen med tillverkare på kontinenten, vilka för leveranser till exempelvis Mellansverige h a r en m e r k o s t n a d uppgående till endast 3 a 5 % av saluvärdet. M a n framhåller a t t den n u v a r a n d e tullen tidigare m o t s v a r a t en betydligt högre tullnivå, men a t t kostnaderna efter första världskriget stigit o a v b r u t e t , s t u n d o m i s a m b a n d med b e t y d a n d e kvalitetsförbättringar, vilket lett till allt högre v ä r d e och d ä r m e d sjunkande incidens. I n d u s t r i n hemställer om en värdetull a v den storlek som normaltullberäkningen motiverar; vid denna beräkning bör m a n i manufaktureringskostnaderna i n r ä k n a kostnaderna för u p p t a g n i n g a v leran. Handeln. F r å n handelns sida h a r framhållits, a t t den stora konsumtionen a v eldfast tegel faller p å chamottetegel a v lägre kvaliteter, av vilka import endast förekommer, då den svenska p r o d u k t i o n e n på grund av leveranssvårigheter ej k a n t ä c k a behovet. Vad de högre kvaliteterna beträffar är efterfrågan synnerligen kvalitetskänslig, varför priset och d ä r m e d även tullen spelar en helt underordnad roll. Positionen i sin helhet, och särskilt magnesittegel, som icke tillverkas 512

i Sverige och som ej anses k u n n a e r s ä t t a s a v a n n a t tegel, borde därför göras tullfri. M e d hänsyn till a t t n u v a r a n d e importincidens u p p g å r till endast 0,4 % innebär d e t t a i realiteten icke någon förändring i nu r å d a n d e tullförhållanden. Kommittén. A t t m a n p å industrihåll k a n hysa viss oro med anledning av den minskade exporten är förståeligt, m e n d e t förefaller k n a p p a s t som om industrins ställning på h e m m a m a r k n a d e n skulle v a r a allvarligare h o t a d . Enligt kommitténs u p p f a t t n i n g kan dock en viss höjning av tullen vara befogad, då därigenom skapas en viss buffert m o t tillfälliga störningar. M e d hänsyn bl. a. till det icke obetydliga skydd i form av frakter m. m. som industrin åtnjuter h a r k o m m i t t é n funnit en tullsats a v 5 % av v ä r d e t vara för ä n d a m å l e t tillräcklig. I fråga om magnesittegel h a r k o m m i t t é n funnit hinder icke föreligga a t t medgiva tullfrihet. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. D å nu utgående tullsats saknar betydelse och det o a k t a t import endast synes förekomma då den svenska produktionen är otillräcklig eller då m e r a speciella kvaliteter kräves, beträffande vilka pris- och tullfrågan är av u n d e r o r d n a d betydelse, föreslås tullfrihet för hela denna position. Nr 69.03. Andra eldfasta varor, såsom retorter, deglar, mufflar, munstycken, stoppare, stöd, skålar, rör och stänger Nuvarande tull: varor ej inneh. lera 15 % deglar, retorter och mufflar samt delar därtill per kg 0:01 andra slag per kg 0: 0075—0: 0175 OA TT: deglar, retorter och mufflar samt delar därtill per kg 0: 01 Handeln fri Förslag fri

K

..

I

0,4 %

D å artiklar av h ä r ifrågavarande slag e n d a s t i obetydlig utsträckning torde v a r a föremål för inhemsk tillverkning bör enligt k o m m i t t é n s uppfattning tullfrihet stadgas vid denna rubrik. Nr 69.04. Murtegel, härunder inbegripna byggnadsplattor o. dyl. I. Syrafast tegel Normaltull Nuvarande Industrin. Handeln Fördag

tull

11 å 12 % x per kg 0:0025 K ca 1 % samma som vid nr 69.02 fri 5%

I

0,2 %

Upptagningskostnad för leran inräknad i manufaktureringskostnaderna. 33. Tulltaxebetänkande. Del 11

Då syrafast tegel i många hänseenden står nära eldfast tegel har kommittén funnit lämpligt att det belägges med en tull av samma storlek. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Med hänvisning till vad vi anfört beträffande eldfast tegel under nr 69.02 föreslår vi tullfrihet även för syrafast tegel. II. Andra varor än syrafast tegel Normaltull Nuvarande tull: oglaserat, vanligt oglaserat, a n n a t glaserat Industrin Handeln Förslag

ca 12 % x per k g per kg per kg

0:001 0:003 0: 01 se texten fri fri

K K

2 a 3 % ca 6 %

I I

0,5% 1,2 %

Statistiska uppgifter. Produktionen av vanligt murtegel uppgick år 1952 till 30,4 mkr, vartill kommer håltegel med 6,8 mkr och mellanväggsplattor med 2,4 mkr, under det att importen av vanligt murtegel stannade vid 0,4 mkr, vartill kan komma en import av håltegel om högst 0,1 mkr (ingår jämte annat under en rubrik med denna totalimport). I fråga om fasadtegel, utgjorde produktionen 18,8 mkr, medan importen inbegripes i nyssnämnda 0,1 mkr. Glaserat tegel redovisas icke separat i produktionsstatistiken; importen hade samma år ett värde av 3 tkr. Industrin. Industrin har förklarat sig icke ha några erinringar mot normaltullsatserna. Om en annan fördelning av tullskyddet är möjlig, önskar man förbättrat tullskydd på i första hand taktegel och i andra hand fasadtegel. Under denna förutsättning är man beredd på sänkning av tullen på vanligt murtegel, mellanväggsplattor och dräneringsrör. Man rekommenderar värdetull eftersom betydande variationer i kvalitet och vikt förekommer. Handeln. Från handelns sida framhåller man att någon större import av vare sig murtegel eller taktegel under normala förhållanden icke är att räkna med från utlandet, beroende på transportkostnader, risk för bräckage etc. Att tidvis icke oväsentliga kvantiteter tegel importerats har sin förklaring i att de svenska tegelbruken ofta icke kunnat få fram tegel i tillräckliga kvantiteter och att det icke varit ovanligt med mycket betydande leveranseftersläpningar både beträffande murtegel och taktegel. Kommittén. I fråga om vanligt murtegel (inkl. håltegel och mellanväggsplattor) saknar den svenska produktionen bl. a. på grund av transportförhållandena praktiskt taget konkurrens, varför det enligt kommitténs uppfattning icke bör möta något hinder att avskaffa den nu gällande tullen på detta varuslag. Vad beträffar fasadtegel med dess högre värde lägger måhända transportkostnaderna 1

Upptagningskostnad för leran inräknad i manufaktureringskostnaderna.

icke lika stora hinder i vägen för utländsk konkurrens, men för n ä r v a r a n d e är denna p r a k t i s k t taget obefintlig och möjligheten av a t t den framdeles skulle k u n n a bli av n ä m n v ä r d betydelse h a r icke a n s e t t s vara så stor a t t den motiverar tullskydd. D e t glaserade teglet synes icke vara en artikel av den betydelse a t t någon särbehandling a v d e t t a varuslag bör ifrågakomma. K o m m i t t é n h a r således funnit tullfrihet böra föreskrivas för samtliga h ä r avsedda artiklar. Nr 69.05. Taktegel, byggnadsornament (lister, friser o. dyl.) och andra varor för byggnadsändamål (skorstenspipor, rökhuvar o. dyl.) Normaltull: taktegel 13 a 14 %* Nuvarande tull: oglaserat taktegel per kg K 2 ä 3% 0:003 2,9% glaserat taktegel per kg K 0:01 5,0% andra slag div. Industrin s e n r 6 9 0 4 ( t e x ten) Handeln frj Förslag 5 % Statistiska tabell 78.

uppgifter.

Tabell 78.

Taktegel.

I m p o r t , p r o d u k t i o n och export av taktegel

Import

Produktion

År

1936/38 1950 1951 1952 1953

ton

mkr

557 0 1 580 12 801 10 908

0,0 0,0 0,2 1,7 12

ton

framgår

av

Export

mkr

ton

mkr

6,5 18,1 15,1 18,5 17,5

943 98 242 224 971

0,0 0,0 0,0 0,0 0,1

Industrin. I n d u s t r i n framhåller a t t de senare årens import icke är oväsentlig och a t t m a n , om den för n ä r v a r a n d e goda efterfrågan p å taktegel m a t t a s , får r ä k n a med a t t de svenska tillverkarna får svårigheter a t t m ö t a konkurrensen från u t l a n d e t . L ö n s a m h e t e n i branschen säges vara låg även vid n u v a r a n d e goda konjunkturer, och konkurrens från u t l a n d e t kan tvinga till driftsinskränkningar med d ä r a v följande m i n s k a d sysselsättning. Taktegel är såsom förut anförts (nr 69.04) det varuslag beträffande vilket tegelindustrin i första h a n d önskar f ö r b ä t t r a t tullskydd. Handeln. F r å n handelns sida framhålles liksom beträffande murtegel a t t leveranssvårigheter för de svenska tillverkarna föreligger. D e n stora ökningen av i m p o r t e n år 1952 förklaras sålunda med a t t de svenska bruken då h a d e en eftersläpning av minst 6 m å n a d e r . 1

Upptagningskostnad för leran inräknad i manufaktureringskostnaderna.

Kommittén. Även om den inträdda importökningen kan förklaras på sätt handeln anfört synes taktegel utgöra en del av tegelområdet där utländsk konkurrens har vissa möjligheter att göra sig gällande. Kommittén har därför icke funnit lika starka skäl för ett avskaffande av tullen som när det gäller murtegel utan ansett tullskydd böra bibehållas. Tullen har ansetts böra sättas till samma belopp som föreslagits för eldfast tegel eller 5 % av värdet. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Enligt vår uppfattning är konkurrensläget för taktegel ungefär detsamma som för mur- och fasadtegel. Den import som förekommit torde i huvudsak ha förorsakats därav, att de svenska bruken haft svårigheter att få fram tillräckliga kvantiteter och tillämpat mycket långa leveranstider. Någon anledning att som kommittémajoriteten behandla positionerna 69.04:11 och 69.05 på olika sätt synes oss icke föreligga utan tullfrihet bör kunna medges för båda dessa positioner. Nr 69.06. Rör och rännor samt delar därtill I. Av syrafast stengods Normaltull Nuvarande Industrin Handeln Förslag

tull

per kg

12 ä 13 %* 0:0075 10 % *n 5%

K

ca 1 %

I

Industrin. Från industrins sida har uppgivits att den i produktionsstatistiken redovisade tillverkningen av tekniska artiklar av syrafast stengods till 65 % utgöres av rör, vilket skulle betyda en inhemsk produktion av dylika rör uppgående till ca 300 ton (0,6 mkr) årligen. Rör av ifrågavarande slag betingar ett pris av ca 1: 80 per kg, vilket är ungefär 10 gånger så mycket som för rör av vanlig lera. Industrin framhåller att man med hänsyn till varans pris icke åtnjuter något transportskydd för de syrafasta rören och att här förekommer en stark konkurrens. Kommittén. Enligt kommitténs uppfattning kan de syrafasta rören icke likställas i tullhänseende med de i det följande behandlade vanliga lerrören. Kommittén har dock icke funnit anledning att åsätta dessa för närvarande praktiskt taget tullfria artiklar så hög tull som 10 % utan ansett dem lämpligen böra draga samma tull som syrafast tegel eller 5 % av värdet. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Med hänvisning till vad vi anfört beträffande eldfast tegel under nr 69.02 föreslår vi tullfrihet även för hithörande artiklar av syrafast stengods. 1

Upptagningskostnad för leran inräknad i manufaktureringskostnaderna.

II. Av annat material

Normaltull Nuvarande tull: glaserade oglaserade Industrin: glaserade oglaserade Handeln Förslag

ca 12 % * per kg per kg

0:0075 0:0075

se

K K

ca 4 % I ca 8 % j

*

2 5

' %

10 % nr 69.04 (texten) frj frj

Statistiska uppgifter. D e n inhemska tillverkningen av glaserade lerrör u p p gick år 1952 till 22 000 ton (4,4 m k r ) , u n d e r det a t t tillverkningen av oglaserade rör (dräneringsrör) s a m m a år utgjorde 49 milj. st. (7,9 m k r ) . Vid import redovisas alla slag a v rör a v keramiskt material u n d e r e t t och s a m m a n u m m e r , varför det icke är möjligt a t t ange några särskilda siffror för olika artiklar; importen h a r i allmänhet varit m y c k e t obetydlig och mestadels utgjorts av speciella artiklar för elektriskt bruk, vilka i regel t o r d e bli hänförliga till nr 85.26. Kommittén. I fråga om oglaserade rör (dräneringsrör) synes förhållandena vara i h u v u d s a k analoga med v a d som gäller beträffande vanligt murtegel (nr 69.04). I likhet med v a d som föreslagits beträffande sistnämnda varuslag torde tullen k u n n a b o r t t a g a s . Vad angår de dyrare glaserade rören spelar t r a n s p o r t k o s t n a d e r n a givetvis icke fullt så stor roll. Även beträffande dessa rör synes emellertid konkurrensen v a r a så ringa a t t tullen enligt k o m m i t t é n s u p p fattning kan slopas. Nr 69.07. Vägg-, golv- och trottoarplattor, oglaserade Normaltull Nuvarande tull: 3 cm eller däröver: enfärgade flerfärgade under 3 cm: enfärgade flerfärgade Industrin Handeln

12 ä 14 % 2

per kg per kg per kg per kg

0:0035 0: 01

K

1 ä 2%

I

0:05 K ca 16 % 0:16 K .. oförändrad vikttull värdetull ej över normaltullen

I I

15,2 % 31,4%

Förs lar/:

av 3 cm tjocklek eller däröver . . . . av mindre tjocklek

fri 10 %

Statistiska uppgifter. Tillverkningen a v oglaserade golv- och väggplattor uppgick å r 1952 till omkring 36 000 t o n (10,6 m k r ) , vilket ligger betydligt över siff1

Upptagningskostnad för leran inräknad i manufaktureringskostnaderna. Beroende på om upptagningskostnad för leran inräknas eller icke inräknas i manufaktureringskostnaderna. 2

rorna från åren före kriget. Exporten utgjorde samma år 5 800 ton (2,0 mkr); exporten av detta varuslag har praktiskt taget helt upparbetats efter kriget. Nämnda år uppgick importen till 808 ton (0,3 mkr), vilket endast är ungefär hälften av förkrigssiffrorna. Importen utgöres praktiskt taget helt av plattor med en tjocklek understigande 3 cm, under det att exporten fördelat sig ungefär lika på plattor över och under denna tjockleksgräns; i fråga om den inhemska produktionen kan någon motsvarande uppdelning icke utläsas ur industristatistiken, men den alldeles övervägande delen torde utgöras av de tunnare plattorna. Industrin. Man uppger från industrins sida att priserna på golvplattor i Sverige för närvarande är de lägsta i Europa, om man bortser från vissa utbud till priser som klart måste betecknas som dumpingpriser. Dylika utbud har emellertid förekommit i flera år, varför det anses uppenbart, att den svenska industrin måste skyddas från sådan osund konkurrens. Man framhåller att den fortgående penningvärdesförsämringen medfört, att det svenska tullskyddet avsevärt reducerats och nu uppgår till 14 % av importvärdet, vilket är avsevärt mindre än vad de utländska tillverkarna åtnjuter. Man har emellertid icke något yrkande om höjning av tullen utan hemställer om bibehållande av nuvarande tullsatser. Som skäl för bibehållande av vikttullar framhålles, att därigenom endast högvärdiga plattor kan importeras i konkurrens med de svenska plattorna. En övergång till värdetull skulle medföra att importen av kvalitativt sett mindervärdiga plattor komme att öka, vilket med hänsyn till klimatförhållanden o. dyl. vore en mindre lämplig utveckling på den svenska byggnadsmaterialmarknaden. Handeln. Från handelns sida framhålles att orsakerna till den ringa importen förutom den höga tullen är dyrbara frakter, höga emballagekostnader samt längre leveranstider än de svenska industrierna. I Sverige förekommer tillverkning av plattor vid två industrier, men de båda företagen tillverkar olika produkter. En ökad import anses därför ha en stor funktion att fylla som prisoch kvalitetsreglerande faktor, och det betecknas av detta skäl som viktigt att icke höga tullar omöjliggör denna konkurrens. Man förordar rimliga värdetullar, ej högre än normaltullen. Kommittén. Vad beträffar plattor med över 3 cm tjocklek är den nuvarande tullen mycket obetydlig, men trots detta förekommer praktiskt taget icke någon import. Konkurrensförhållandena synes vara ungefär desamma som beträffande vanligt tegel. I likhet med detta varuslag bör plattor av nu ifrågavarande dimension kunna göras fria från tull. I fråga om de tunnare plattorna förekommer icke heller någon nämnvärd import, men detta förhållande kan i viss mån bero på den nu utgående tullen, vilken torde få betecknas såsom relativt hög. Kommittén har funnit en nedsättning av densamma motiverad och med hänsyn bl. a. till de betydande frakt- och emballagekostnader 518

som är förenade med i m p o r t av d e t t a varuslag ansett sig böra s t a n n a för en tullsats a v 10 % av v ä r d e t . Liksom i fråga om a n d r a keramiska artiklar har k o n m i t t é n funnit övervägande skäl tala för a t t tullen utformas som värdetull (jfr v a d som anföres under n r 69.08). Nr 69.08. Vägg-, golv- och trottoarplattor, glaserade Noimaltull Nm ärande tull: över 9 mm: enfärgade flerfärgade under 9 mm: enfärgade flerfärgade GATT: under 9 mm, enfärgade Industrin: över 9 mm under 9 mm Handeln Fönlag

ca 13 %l

per kg per kg

0:10 0:16

I I

17,2 % 10,8 %

I I

21,7 % 15,6 %

K 19 å 20 % 2 per kg per kg

0:18 0:28 20 %

per kg per kg

0: 10 0:18 värdetull ej över normaltullen 15%

Statistiska uppgifter. Tillverkningen av glaserade golv- och väggplattor uppgick år 1952 till över 19 000 t o n (11,7 m k r ) ; den h a r under efterkrigstiden varit i det n ä r m a s t e oförändrad och ungefär d u b b e l t så stor som under förkrigstiden. I m p o r t e n utgjorde n y s s n ä m n d a år omkring 1 300 ton (1,2 m k r ) , vilket innebär en import av ungefär s a m m a storlek som före kriget. S a m m a år exporterades ca 1 000 ton (0,9 m k r ) ; exporten i fråga är flera gånger så stor som under förkrigstiden. Industrin. F r å n industrins sida framhålles a t t tullen efter en år 1934 vidtagen ändring m o t s v a r a d e , för de t u n n a r e p l a t t o r n a 50 % och för de tjockare 40 % av i m p o r t v ä r d e t men till följd av penningvärdets fall numera sjunkit, så a t t den för n ä r v a r a n d e u p p g å r endast till ca 20 % av importvärdet. M a n säger sig v a r a m e d v e t e n om a t t högre tullskydd än den i G A T T b u n d n a nivån 20 % k n a p p a s t k a n erhållas, men en sänkning u n d e r denna nivå skulle endast medföra a t t de u t l ä n d s k a tillverkarna i m o t s v a r a n d e grad höjer sina priser. Den inhemska industrin säges för n ä r v a r a n d e v a r a u t s a t t för en m y c k e t stor osund utländsk k o n k u r r e n s i s y n n e r h e t från låglöneländer; i d e t t a s a m m a n hang framhålles bl. a. den exportpremiering som på olika s ä t t äger r u m i skilda k o n k u r r e n t l ä n d e r . D e svenska fabrikernas exportmöjligheter är p å 1

Upptagningskostnad för leran icke inräknad i manufaktureringskostnaderna. Beräknat efter tullen 0:18 per kg; de svenska plattorna torde visserligen vara över 9 mm (tull 0:10 per kg), men den konkurrerande importen torde i allmänhet hålla sig under 9 mm (tull 0: 18 per kg). 2

grund av importrestriktioner och tullar i övriga länder ytterst begränsade. Vad beträffar frågan om vikt- eller värdetull anser man, att trots de många fördelar, som är förknippade med en värdetullsats, en övergång till dylika tullar för den svenska plattindustrins del skulle vara synnerligen olämplig, ifall endast en tullsats fastställdes för hela gruppen. En differentiering måste ske för att förhindra att de utländska plattorna i syfte att kringgå tullen göres ännu tunnare. Man har förklarat sig icke ha någonting att erinra mot att tullsatserna för de flerfärgade plattorna sänkes till samma nivå som tullen för de enfärgade under förutsättning att man får bibehålla de för sistnämnda plattor hittills gällande vikttullarna. Handeln. Från handelns sida framför man i huvudsak samma synpunkter som i fråga om oglaserade plattor (nr 69.07). Vad särskilt beträffar frågan om vikt- eller värdetull hävdar man att en värdetullsats icke skulle komma att medföra import av plattor i mindre god kvalitet. Dels tillverkas nämligen sådana knappast utomlands, dels säges den svenske köparen vara mycket kvalitetsmedveten, varför en sämre vara helt enkelt bleve osäljbar. Tvärtom anser man att en värdetullsats komme att eliminera den införsel som, visserligen endast i begränsad utsträckning, förekommer av tekniskt sett alltför tunna plattor, vilka tillverkats uteslutande i syfte att minska tullkostnaden. Kommittén. Den tullnivå som tillskapades genom de av industrin berörda tullhöjningarna i mitten på 30-talet (importincidens 1936: ca 5 6 % för den viktigaste rubriken) var av en storleksordning som man numera knappast finner rimlig. Vid ifrågavarande tid kunde som skäl för ett högt tullskydd anföras att industrin då befann sig i en uppbyggnadsperiod, men den torde numera vara väl utbyggd och rationaliserad samt fullt konkurrensduglig gentemot sina utländska medtävlare. På den svenska marknaden intager den en dominerande ställning, även om denna icke är fullt så utpräglad som för de oglaserade plattorna. Kommittén har icke funnit anledning att överskrida normaltullsatsen i vidare mån än att en jämkning ansetts lämpligen böra ske till 15 % eller samma belopp som i det följande föreslås för bords-, hushålls- och toalettartiklar m. m. I fråga om vikt- eller värdetull har kommittén svårt att följa industrins argumentering. Givetvis kan man genom att minska tjockleken på plattorna nedbringa såväl vikten som värdet, men det förefaller uppenbart att man härigenom minskar vikten mera än värdet, varför det är lättare att genom en sådan manipulation kringgå en vikttull än en värdetull. De farhågor för en övergång till ännu tunnare plattor som uttryckts från industrins sida förefaller således snarast tala för tillämpningen av en värdetull. Reservation av herr Hansson. Normaltullen utgör för dessa varor ca 1 3 % , och någon anledning att överskrida denna synes knappast föreligga, särskilt 520

som vederbörande industri intager en dominerande ställning på den svenska m a r k n a d e n och väl torde k u n n a tävla med utländska konkurrenter. D ä r j ä m t e torde de relativt höga emballage- och fraktkostnaderna vid import utgöra ett ej obetydligt skydd. D e u n d e r o v a n n ä m n d a rubrik i n r y m m a n d e p l a t t o r n a bör därför beläggas med en tull ungefär m o t s v a r a n d e normaltullen, d. v. s. 13 % . Reservation av herr Westerlind. D e n svenska produktionen på ifrågavarande o m r å d e t o r d e enligt min uppfattning vara så väl utbyggd och konsoliderad, a t t e t t tullskydd om 12 % bör vara tillräckligt. F ö r övrigt m o t s v a r a r 12 % den tullsats som nedan föreslås för porslin. Nr 69.09. För kemiskt eller annat tekniskt bruk avsedda apparater och artiklar; hoar, kar och andra liknande behållare för lantbruket; krukor och andra behållare för förpackning eller transport av varor Normaltull: artiklar av syrafast stengods Nuvarande tull: artiklar för tekniskt bruk ävensom emballage för syror m. m per kg hoar, kar etc. för lantbruket per kg vissa krukor m. m GATT: vissa krukor m. m. av vitt eller enfärgat oäkta porslin Industrin: syrafast stengods Handeln: laboratorieartiklar av porslin Förslag: av syrafast stengods andra

12äl3%1

0:0175 0: 0075 div.

K

ca 1 %

I

1,1 %

15 % 10 % fri 5% fri

D e enda till denna rubrik hänförliga artiklar, som är föremål för n ä m n v ä r d inhemsk produktion, t o r d e v a r a vissa artiklar av syrafast stengods. U n d e r hänvisning i tillämpliga delar till v a d som anförts beträffande rör av s å d a n t material (nr 69.06:1) föreslår k o m m i t t é n a t t tullsatsen h ä r upptages till samm a b e l o p p som för s i s t n ä m n d a varuslag eller 5 % a v värdet. F ö r varor av a n n a t material än syrafast stengods, alltså bl. a. för laboratorieporslin, föreligger enligt k o m m i t t é n s u p p f a t t n i n g icke hinder m o t a t t medge tullfrihet. Nr 6 9 . 1 0 . Sanitetsartiklar för installation (disklådor, tvättställ, bidéer, klosettskålar, badkar o. dyl.) Norniiallull 1

ca 14 %

Upptagningskostnad för leran icke inräknad i manufaktureringskostnaderna.

Nuvarande tull: »äkta» porslin1 »oäkta» porslin1 »fire clay» GATT: »oäkta» porslin1 »fire clay» Industrin: tätsintrat porslin2 icke tätsintrat porslin2 . . . . Handeln Förslag

per kg per kg per kg

0:30 0: 10 0:03

per kg

15% 0:03

per kg per kg

K K

3 ä 4%

I I

5,3% 1,8%

0: 30; alt. 15 % 0: 10; alt. 15 % se texten 10%

Statistiska uppgifter. Storleken av i m p o r t , produktion och export av h ä r ifrågavarande artiklar framgår av tabell 79. Tabell 79.

Sa7iitetsartiklar.

1938 1950 1951 1952 1953

Export

Produktion

Import År ton

mkr

ton

mkr

ton

mkr

2 842 863 1051 1 334 1302

2,5 1.2 1,9 2,7 2,5

752 6 014 6 200 6 970 7 863

0,6 13,7 18,4 22,4 23,6

20 985 1308 1112 1 051

0,0 2,3 3,8 3,3 3,3

Industrin. F r å n industrins sida framhåller m a n a t t de svenska fabrikerna h a r en produktionskapacitet som väl räcker till för a t t tillgodose den svenska m a r k n a d e n s efterfrågan. F a b r i k e r n a h a r en hög teknisk s t a n d a r d , rationaliseringen av tillverkningen är långt driven, och d e t svenska sanitetsporslinet, som är t ä t s i n t r a t , h a r en m y c k e t hög kvalitet. D e n svenska industrins konkurrensförmåga gentemot u t l ä n d s k a industrier säges därför i och för sig vara god, och vid fullt u t n y t t j a n d e a v produktionskapaciteten är det möjligt a t t tillförsäkra konsumenterna en fullgod v a r a till relativt sett förmånliga priser. T r o t s a t t importen under de senare åren varit av begränsad omfattning h a r emellertid priskonkurrensen på den svenska m a r k n a d e n varit h å r d . D e t t a s a m m a n h ä n g e r dels med väsentligt lägre arbetslöner i u t l a n d e t , dels med a t t exportländerna genom tullar och a n d r a handelshinder h a r väl s k y d d a d e h e m m a m a r k n a d e r . I den m å n överskott u p p s t å r p å sanitetsporslin u t o m l a n d s h a r d e t visat sig a t t d e t t a tillfälligt placeras på den svenska m a r k n a d e n till priser som är lägre än de priser som de svenska tillverkarna m å s t e t a u t för a t t få täckning för sina 1

Enligt praxis tulltaxeras sanitetsporslin som >oäkta», även om det är tätsintrat, varför dylikt porslin i regel blir belagt med en tull av 0:10 per kg. 2 Då sanitetsporslin i regel är tätsintrat skulle större delen av importen komma att draga en tull av 0: 30 per kg.

kostnader. Den svenska industrin får på grund därav begränsa sin produktion och kan icke helt utnyttja sin kapacitet, vilket medför arbetslöshet och leder till högre kostnader och priser för den mindre kvantitet som avsattes på den svenska marknaden. Man förordar i första hand bibehållande av nuvarande vikttullar, dock med den ändringen att allt tätsintrat porslin skulle rubriceras såsom äkta porslin och sålunda beläggas med en tull av 0:30 per kg; vid en övergång till värdetull föreslår man att denna icke sättes lägre än 15 %. Handeln. Från handelns sida konstaterar man att industrins yrkande skulle medföra en tredubbling av tullen. I Sverige tillverkas enbart tätsintrade produkter, under det att i utlandet produceras en mångfald olika sorter. Det utländska icke tätsintrade godset är emellertid i regel av sådan kvalitet, att det oberoende av tullar ej kan konkurrera med de tätsintrade svenska produkterna. Nämnvärd import förekommer endast av lågspolande wc-stolar av tätsintrat material. På grund av att de svenska tillverkarna är väl inarbetade på marknaden anses utländska tillverkare i övrigt icke ha någon möjlighet att konkurrera. Kommittén. Den svenska industrin har under och efter kriget arbetat upp sig till en mycket stark ställning, och detta har skett trots att tullskyddet enligt gällande tulltaxa får anses vara lågt. Denna utveckling har emellertid ägt rum i ett läge då den svenska hemmamarknaden dels varit avspärrad från utlandet, dels på grund av återuppbyggnadsarbetet i Europa icke varit utsatt för lika stark konkurrens som eljest skulle ha varit fallet. Man kan därför icke av det förhållandet att nuvarande tullar ligger på en relativt låg nivå draga alltför vittgående slutsatser angående den svenska industrins konkurrensmöjligheter i fortsättningen. Kommittén anser det vara motiverat med ett tullskydd som mera ansluter sig till vad som gäller för industrin i allmänhet. Att därför tillgripa en så hög tullsats som normaltullsatsen synes dock knappast vara befogat, bl. a. med hänsyn till att industrin torde ha ett visst skydd jämväl i andra förhållanden än tullen. Enligt kommitténs uppfattning får en tull av 10 % av värdet, innebärande mer än fördubbling av den nuvarande tullnivån, anses vara för ändamålet fullt tillräcklig. En utformning av tullskyddet såsom värdetull förefaller lämplig bl. a. ur den synpunkten, att man därigenom kan tillämpa en enhetlig tullsats, vilket gör det möjligt att undvika de kontroverser rörande tolkningen av tulltaxans bestämmelser om »äkta» och »oäkta» porslin som tidigare ej sällan förekommit; GATT- bindningens konstruktion utgör f. ö. hinder för en högre vikttull än 0:10 per kg för »oäkta» porslin. Tullsatsen 10 % bör tillämpas även för sanitetsartiklar av annat keramiskt material än porslin (»fire clay»); med hänsyn till att importen av detta varuslag är obetydlig torde det icke möta någon större svårighet att frigöra sig från den GATT-bindning som här föreligger. 523

Nr 69.11. Bords-, hushålls- och toalettartiklar av tätsintrat porslin 1 Normaltull Nuvarande tull: enfärgade flerfärgade GATT: flerfärgade Industrin Handeln Förslag

ca 14 % per kg per kg

0:45 0:75

K K

ca 9 % ca 10 %

I I

7,9 % 9,6 %

20 %; min. 0: 75 per kg se texten se texten 15 %

Nr 69.12. Bords-, hushålls- och toalettartiklar av andra keramiska material* Normaltull Nuvarande tull: enfärgade flerfärgade GATT: enfärgade flerfärgade Industrin Handeln Förslag

13 a 14 % per kg per kg

0:20 0:25

K K

7—14 % ca 5 %

I I

13,4 % 9,0 %

15 % 20 %; min. 0: 25 per kg se texten se texten 15 %

Nr 69.13. Statyetter, prydnadsföremål, inredningsartiklar och liknande artiklar Normaltidl Nuvarande txdl: av tätsintrat porslin1 per kg av andra keramiska material 2 per kg GATT: av tätsintrat porslin1 av andra keramiska material 2 Industrin Handeln Förslag

14 a 15 % 0:60 0:30

K K

ca 2 % 1a 2%

I I

4,1 % 4,6 %

15% 10 % se texten se texten 15%

Statistiska uppgifter. Till belysande av storleken och utvecklingen av p r o duktion, i m p o r t och export av varor hänförliga till nr 69.11—69.13 (hushållsoch prydnadsporslin m. m.) hänvisas till tabell 80. Industrin. F r å n industrins sida anför m a n a t t s t a t s m a k t e r n a i n ä s t a n alla länder insett den stora betydelsen av en inhemsk porslinsindustri. Denna skyddas icke endast genom höga tullar u t a n i m å n g a länder även genom en restriktiv importpolitik. I skydd h ä r a v bedriver m a n ofta en överskottstillverkning, vilken avsattes bl. a. i Sverige i syfte a t t skaffa svensk valuta. H ä r i ligger en a v orsakerna till de sedan 1918, med u n d a n t a g för krigsåren, kontinuerligt p å g å e n d e dumpingförsäljningarna från olika tillverkningsländer. 1 2

Motsvarar beteckningen »äkta porslin» i nuvarande tulltaxa. Motsvarar beteckningen »fajans (oäkta porslin)» i nuvarande tulltaxa.

Tabell SO. Hushålls- och prydnadsporslin ra. ra. Tätsintrat porslin (69.11, ur 69. 13)

Andra keramiska material (69.12, ur 69.13)

År Import

Produktion

Produktion

Export

Import

Flintporslin

Keramikarbeten

Krukmakarg.

Export

ton

ton

ton

ton

ton

ton

ton

ton

1936 . . 1937 . . 1938 . . 1949 . . 1950 . . 1951 . . 1952 . . 1953 . .

1404 1 520 1 493 1 259 1 H43 2 782 2 146 2018

1 950 1 1 K961 1 825 2 872 2 732 2 896 3 700 4 100

7 5 15 6 15 2X 2!) 2*

1 913 2 329 1 >;5i 1 679 1 715 2 053 2 539 2 571

5 600" 7 1261 7 651 5 103 5 265 6 639 6 030 5 947

828 8'5 785 5 318 4 730 3 665 2 890 3 (17 •;

6 190 5 896 6 528 7 526 7 952 6 930 6 182 4 260

426 544 529 112 178 216 151 219

1952 . . 1953 . .

mkr 17,7 18,3

mkr 15,4 14.2

mkr 0,4 0.4

mkr 9.5 9,5

mkr 18,* 18.4

mkr 7.9 8,6

mkr 3.5 3,4

mkr 1,0

1 M

Inkl. sanitetsporslin.

I vårt land liar man tidigare, anför industrin vidare, visat förståelse för att tullproblemen på detta område intager en särställning. Åren 1934/35 höjdes sålunda tullskyddet till en nivå, som för äkta porslin motsvarade 40 % och för fajans 25 % av importvärdet. Vid tullförhandlingar har man efter hård press gått med på att binda tullsatserna för de viktigaste varuslagen, dekorerat äkta hushållsporslin och dekorerad hushållsfajans, vid nuvarande vikttullsatser med rätt att införa en minimitull av 20 % av värdet. Industrin vill beträffande tullskyddet för hushålls- och prydnadsartiklar i stort sett begränsa sina krav till att få ett skydd som motsvarar ovannämnda i GATT bundna värdetullar. Man yrkar emellertid att tullskyddet även i fortsättningen skall utgå efter varornas vikt. Även för konsumenterna anser man detta vara att föredraga. För de kvalitativt bästa och därför dyraste importvarorna blir tullbelastningen genom vikttullar väsentligt lägre än genom värdetullar, medan för de billigaste produkterna — vilka säges ofta vara ur kvalitativ synpunkt mindervärdiga — vikttullar innebär ett något högre tullskydd än värdetullar. Vid beräkning av vikttullarnas storlek har industrin utgått från 1952 års importmedelpriser för de två viktigaste varuslagen, nämligen dekorerat äkta hushållsporslin och dekorerad hushållsfajans, samt funnit att ovannämnda i GATT angivna värdetull av 20 % för dessa varuslag motsvarar en tullsats av 1:50 resp. 0:60 per kg. Industrin anser det lämpligt att dessa vikttullar tilllämpas även för motsvarande icke dekorerade artiklar. I fråga om prydnadsartiklar finner man det ur praktisk synpunkt angeläget med en enhetlig vikttull ~och anser denna böra överensstämma med den för äkta hushållsporslin 525

föreslagna tullsatsen 1: 50 per kg. När fråga uppkommit att omräkna en värdetull av 15 % till vikttull har man genom ett annat beräkningssätt, innebärande bl. a. att prydnadsartiklar inkluderas i beräkningarna, kommit fram till att tullsatserna 1:25 och 0:60 per kg för tätsintrat resp. icke tätsintrat material genomsnittligt skulle motsvara nämnda värdetull. Ett företag som bl. a. arbetar med dekorering av importerat odekorerat porslin påyrkar för sistnämnda varuslag en tullsats av 0: 45 per kg. Handeln. Inom handeln är meningarna om tullskyddets utformning på detta område delade. Från handelns organisationer har framförts synpunkter som nära överensstämmer med dem som kommit till uttryck från industrins sida. Denna meningsriktning förordar sålunda vikttullar under åberopande av att en omläggning till värdetullar skulle innebära försvagning av tullskyddet samt medföra tillverkning i mindre serier och därmed höjda priser. Vikttullarna anses vara ett effektivare medel för utestängande av mindervärdiga billigare varor och vid dumping. Företrädarna för denna meningsriktning har förklarat sig tillstyrka de från industrins sida senast föreslagna vikttullsatserna. Från andra håll inom handeln har framhållits att det är av väsentlig betydelse att tullskyddet avväges så att icke endast den svenska industrin beredes skydd utan även nödvändig import icke försvåras. En höjning av vikttullsatserna till de belopp som diskuterats skulle innebära att priserna på billig fajans och billigt porslin skulle höjas oproportionellt mycket under det att varor i mellanprisläge och framför allt varor av lyxkaraktär skulle slippa undan med mindre prishöjningar. Allmänhetens legitima intresse av att kunna inköpa vardagsvaror till överkomliga priser skulle därigenom ej kunna tillgodoses. Konkurrensen inom detta prisområde skulle mer eller mindre försvinna och importen i viss utsträckning omöjliggöras. Man anser det lämpligare att tullen fastställes till 15 % av värdet. Kommittén. Av tabell 80 framgår att produktionen av tätsintrat porslin sedan förkrigstiden ökat i minst samma takt som importen. Denna är relativt stor men förefaller ha stagnerat under senare år. I fråga om andra keramiska material är förhållandena svårare att överblicka, då importstatistiken icke specificerar varorna efter materialets beskaffenhet. Förutsätter man att produktionsminskningen för »keramikarbeten» sammanhänger med ökad import av dylika varor, tyder siffrorna emellertid på att industrin i övrigt, d. v. s. främst tillverkningen av flintporslin (fajans), även här får anses ha hållit sin ställning. Den svenska porslinstillverkningen har sålunda kunnat hävda sig väl i konkurrensen, och detta trots att tullskyddet numera genomsnittligt sett icke kan anses vara högt. Förhållandet torde sammanhänga med att den svenska industrin är högt rationaliserad och i detta hänseende snarast torde ligga före sina utländska medtävlare. Konkurrensen från dessa är dock såvitt kommittén kunnat bedöma stark och delvis av dumpingbetonad karaktär. Rationaliseringen 526

har vidare medfört relativt stora fasta kostnader, varför industrin är känslig för variationer i produktionsvolymen. Den omständigheten att industrin hittills kunnat hålla sin ställning med ett tullskydd av nuvarande storlek har därför icke ansetts motivera en avvikelse från normalnivån, utan kommittén har funnit sig böra förorda en tullsats av ungefär denna storlek eller 15 % av värdet. Däremot har kommittén icke funnit skäl föreligga att överskrida denna nivå. Artiklar av keramiskt material utgör med hänsyn till varornas mycket varierande priser och manufaktureringskostnader ett område där tekniskt sett starka skäl talar för användningen av värdetull. Detta yttrar sig bl. a. däri att stora vanskligheter föreligger när det gäller att bedöma vilka vikttullar som skulle motsvara den förut angivna nivån 15 % av värdet. Tillämpning av vikttull innebär en relativt sett högre tull för billigare artiklar. Även om en effekt av detta slag under vissa förhållanden, t. ex. vid import av dumpingbetonad karaktär, kan vara berättigad, är emellertid ökningen av skyddseffekten så ringa, att den icke motiverar de olägenheter i andra avseenden, som tillämpningen av en vikttull på detta område skulle innebära. Kommittén har av skäl som här i korthet antytts funnit tullskyddet på förevarande område liksom på flertalet andra industriområden böra ges formen av en värdetull. Framhållas må att det oavsett vilket alternativ man väljer blir nödvändigt med vissa ändringar i GATT men att dessa vid övergång till värdetull endast berör ett relativt obetydligt varuslag. Detta alternativ har även den fördelen att man därigenom på ett praktiskt sätt löser frågan om tullskydd för dekorering av importerat vitt porslin; denna verksamhet får nämligen vid tillämpning av 15 % värdetull för såväl dekorerad som odekorerad vara automatiskt ett skydd motsvarande normaltullskyddet. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Som bekant har under efterkrigstiden pågått en omfattande såväl utbyggnad som rationalisering av den inhemska porslinsindustrin. Dessa åtgärder har vidtagits under nu rådande moderata tullförhållandcn. Importstatistiken uppvisar sedan år 1952 en tillbakagång av införseln. I stort synes den inhemska industrin väl ha kunnat hävda sin ställning. Eventuella dumpingförsök torde vidare icke kunna avvisas med det av majoriteten föreslagna tullskyddet. Med hänsyn till vad ovan anförts finner vi en tullnivå om 1 2 % bättre avvägd än majoritetens förslag. I detta sammanhang erinras om att emballage-, frakt- och försäkringskostnader torde utgöra ett ej oväsentligt komplement till tullskyddet. Beträffande såväl industrins som handelns önskemål om vikttullsatser på ifrågavarande område anser vi de för vikt tullar anförda argumenten förtjäna större beaktande än som kommittén i övrigt gjort. Reservation av herr Hansson. Dessa varor är nu belagda med vikttullar, men kommittén föreslår att helt övergå till värdetullar för desamma. Häremot kan emellertid resas allvarliga invändningar, därför att ifrågavarande industrier är 527

föremål för en o m f a t t a n d e konkurrens från länder som saluför varor av avsevärt lägre kvalitet än de svenska. D å det gäller a t t u t e s t ä n g a eller förhindra konkurrens från dylika mindervärdiga fabrikat, är vikttullar e t t effektivare medel än värdetullar. F r å n industrins sida h a r också starka k r a v framförts för bibehållande av vikttullar. N ä m nas bör också a t t m å n g a småindustriföretag sysselsattes med produktion av omförmälda varor. E t t eventuellt försvårat konkurrensläge k o m m e r otvivelaktigt a t t h å r t d r a b b a dessa små företagsenheter. F r å g a n torde därför också ha en viss social aspekt. D å k o m m i t t é n s förslag emellertid så långt som möjligt baserats på värdetullar anser jag mig böra b i t r ä d a den föreslagna 15-procentiga tullen, men föreslår a t t denna kombineras med minimitullar av 1: 25 per kg vid nr 69.11 och 69.13 s a m t 0: 60 per kg vid nr 69.12. Nr 69.14. Andra varor av keramiskt material Nuvarande tull: av tätsintrat porslin: enfärgade per kg flerfärgade per kg av andra keramiska material: enfärgade per kg flerfärgade per kg i förening med annan oädel metall än järn per kg GATT: av andra keramiska material, enfärgade Industrin: blomkrukor per kg Förslag

0:30 0:60 0:10 1 0:16 0: 60

15 % 0:20 15 %

Till d e n n a slumprubrik hänföres bl. a. följande artiklar, nämligen blomkrukor, h a n d t a g , länkrullar, skyltar, p a t e n t k o r k a r och luftfuktare.

ugnar,

Industrin. Beträffande det m å h ä n d a viktigaste varuslaget, nämligen blomkrukor, h a r från producenthåll uppgivits a t t under det senaste å r e t import, till huvudsaklig del bestående av överskottskvantiteter, skulle ha ä g t r u m till priser, som de svenska tillverkarna icke k a n tävla med. D e t t a säges skapa e t t p r e k ä r t läge för de svenska fabrikerna, särskilt fabrikerna i de södra delarna a v landet, varför m a n ifrågasätter en höjning av skyddstullen. Kommittén. Enligt k o m m i t t é n s uppfattning bör h ä r ifrågavarande artiklar i princip beläggas med tull efter s a m m a grunder som förut b e h a n d l a d e bords-, hushålls- och toalettartiklar. Vad särskilt beträffar blomkrukor h a r importen 1

Enligt till kommittén överlämnade prisuppgifter på blomkrukor gångbara storlekarna ligga mellan 6 och 40 %.

torde incidensen för de mest

hittills varit m y c k e t obetydlig, varför producenternas framställning n ä r m a s t synes g r u n d a sig på farhågor för framtiden. Oavsett i vad m å n utländsk konkurrens framdeles k a n k o m m a a t t göra sig gällande på d e t t a område, synes någon omständighet av beskaffenhet a t t motivera högre tull än för ovan berörda varuslag k n a p p a s t föreligga. K o m m i t t é n föreslår således en tull a v 15 % av v ä r d e t för rubriken i dess helhet. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. M e d hänvisning till vad vi anfört under nr 69.11—69.13 föreslår vi även vid denna rubrik en tullsats a v 12%. Kap.

70. Glas och varor

därav

Nr 70.01. Glasskärv och annat glasavfall; glasmassa (med undantag av optiskt glas) Nr 70.02. Emaljmassa, även i form av stavar eller rör m e n icke i form av pulver e. dyl. Nuvarande Förslag

tull

fri fri

Nr 70.03. Stänger, stavar, kulor och rör av glas (med undantag av optiskt glas), icke bearbetade Normaltull: stavar Nuvarande tull: stänger, stavar och rör per kg kulor per kg kulor för tillverkning av glassilke . . Förslag

11 å 12 % 0:10 0:65 fri fri

K

ca 3 %

I

2,2 %

Enligt uppgift k a n hit hänförliga artiklar h ä r i l a n d e t endast tillverkas m a n u ellt, då hittills förekommande maskiner h a r för stor kapacitet för den svenska m a r k n a d e n . Tillverkningen är obetydlig och torde frånsett speciella fall icke h a någon möjlighet a t t konkurrera med de u t l ä n d s k a p r o d u k t e r n a . Vid s å d a n t förhållande h a r k o m m i t t é n funnit övervägande skäl tala för a t t varuslagen i fråga lämnas u t a n tull. Nr 70.04. Planglas, gjutet eller valsat, i rektangulär form, även armerat eller överfångat i samband med tillverkningen m e n icke vidare bearbetat Nuvarande GATT Handeln Förslag

tull

per kg

0:06 20% 15 % 15 %

K

..

I

11 8 %

I n h e m s k p r o d u k t i o n a v d e t t a varuslag torde icke förekomma, men det kan anses i viss m å n k o n k u r r e r a med a n n a t planglas. H a n d e l n s representanter h a r 34. Tulltaxcbetänkande.

Del II

ansett det böra inbegripas i den enhetliga tullsats, som från d e t t a håll föreslagits för allt planglas (jfr nr 70.05). Även ur praktisk s y n p u n k t finnes åtskilligt som talar för en sådan enhetlighet. K o m m i t t é n h a r därför funnit tullen b ö r a fastställas till s a m m a belopp som föreslås för n r 70.05 eller 15 % a v v ä r d e t . Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Enligt reservation intagen efter nr 70.21 p å y r k a r herrar Gustafsson och Westerlind en tullsats av 12 % vid denna rubrik. Nr 70.05. Planglas, draget eller blåst, i rektangulär form, även överfångat i samband med tillverkningen m e n icke vidare bearbetat Normaltull Nuvarande tull: längd I under 245 cm plus { minst 245 cm bredd I GATT Industrin: under 4,2 mm tjocklek minst 4,2 mm tjocklek Handeln Förslag

9 å 10 % per kg per kg

0: 10 0: 12

K K

ca 25 % ..

I I

16,7 % 19,7 %

20% nuv. vikttullar; min. 25 % nuv. vikttullar; min. 15 % 15 % 15 %

Statistiska uppgifter. I m p o r t , produktion och export av d e t t a varuslag framgår av tabell 81 (siffrorna för produktionen åren 1936/38 gäller allt planglas men torde dock p r a k t i s k t t a g e t helt avse till d e t t a n u m m e r hänförligt glas). I m p o r t e n h a r efter kriget fördelat sig ungefär lika på de b å d a i tullhänseende särskilda dimensionskategorierna, u n d e r d e t a t t produktionen till huvudsaklig del torde avse glas av den mindre dimensionen. Tabell 81.

Planglas.

1936/38 1950 1951 1952 1953

Export

Produktion

Import Är ton

mkr

ton

mkr

ton

mkr

6157 5182 9 033 5 434 8 692

1,5 3,0 5,5 3,6 5,3

18 267 26 651 29 835 25 310 22 058

4,7 13,7 15,4 13,7 12,5

607 3 858 3 221 3 227 4192

o.i 1,9 1,9 1,7 2,2

Industrin. F r å n industrins sida h a r framhållits a t t de inhemska priserna f. n. är så låga, a t t de k n a p p a s t täcker mer än självkostnaderna, och d e t t a trots a t t de svenska bruken torde k u n n a m ä t a sig med de u t l ä n d s k a i fråga om såväl organisation som tillverkningsmetoder. Läget karakteriseras a v a t t prisnivån b e s t ä m m e s av de kontinentala fönsterglasverken, som är s a m m a n s l u t n a till en 530

internationell priskartell. Vidare tvingas de svenska fönsterglasbruken på grund av förekomsten av en internationell priskartell att betala avsevärt högre pris för tung soda än de utländska konkurrenterna. Då redan de nuvarande vikttullarna ger ett otillfredsställande skydd, anses det uppenbart att normaltullsatsen är alldeles otillräcklig. En tullreduktion till denna nivå måste framkalla en sådan prissänkning, att de svenska bruken blir tvingade att sälja till priser som väsentligt understiger självkostnaderna, vilket i sin tur skulle kunna leda till en framtida nedläggning av driften. Om de kartellbundna utländska fönsterglasverken skulle sakna konkurrens från de svenska bruken, torde följden bli höjda priser på den svenska marknaden. Man framhåller även att fönsterglas ej lämpar sig att lägga upp i beredskapslager, eftersom glaset lätt förstöres om det förvaras i otjänliga lagerlokaler. För att möta den utländska dumpingbetonade konkurrensen, som ju avser en billig massproducerad vara, anses vikttullar utgöra den riktigaste formen av tullskydd. Vikttullarna bör dock kombineras med värdetullar. Skulle likväl övergång till värdetull förordas av kommittén. yill man betona nödvändigheten av att dylika tullar beräknas på importpriserna inklusive emballage. Handeln. Från handelns sida har man framhållit att det i och för sig vore naturligt, om handelns representanter talade för tullfrihet, i varje fall för de avsnitt av varuområdet där svensk produktion icke förekommer. Emellertid griper de olika planglasgrupperna in i varandra på ett sådant sätt, att en differentiering skulle medföra orimliga konsekvenser. Vidare kan det på mycket goda grunder ifrågasättas om tullfrihet eller tullsänkning verkligen skulle komma konsumenterna till godo. Då de utländska västeuropeiska bruken, som i detta hänseende samarbetar, icke konkurrerar med de svenska bruken genom priser utan genom kvalitet och kapacitet, kommer därför med all sannolikhet en tullsänkning att utlösa en förhöjning av importpriserna. Från dessa synpunkter har man kommit fram till att det skulle vara en synnerligen värdefull lösning om man kunde erhålla en för samtliga planglasgrupper enhetlig värdetullsats. Man anser värdet av en enhetlig tullsats vara så stort att även en kraftig höjning av tullskyddet för någon enstaka vara inom planglasområdet är ovidkommande. Förevarande rubrik 70.05 anses vara nyckelpositionen vid bestämmandet av lämplig tullnivå. Nuvarande tullsatser anses approximativt motsvara 20 % av värdet, vilket man anser vara för högt, medan å andra sidan normaltullsatsen leder till en orealistiskt låg tullnivå, med bl. a. förut berörda prishöjande konsekvens. Resultatet av handelns överväganden är ett förslag om en tullnivå på 15 %. Kommittén. Med hänsyn till att den inhemska produktionen åtnjuter ett tullskydd som avsevärt överskrider normaltullsatsen men likväl synes vara utsatt för effektiv konkurrens, har kommittén ansett skäl föreligga att stanna vid en något högre nivå än som motsvarar normaltullsatsen. Kommittén har funnit 531

en tullsats av 15 % av värdet, d. v. s. s a m m a siffra som föreslagits från handelns sida, innebära en rimlig avvägning av tullskyddet. Enligt k o m m i t t é n s mening föreligger på d e t t a område inga speciella skäl för vikttullar, varför k o m m i t t é n förordar a t t tullskyddet även h ä r ges formen av en värdetull. M e d anledning av vad industrin anfört r ö r a n d e beräkningen av sådan tull m å framhållas a t t kostnad för emballage regelmässigt inkluderas i d e t v ä r d e p å vilket tullen baseras. Reservation

av herrar Gustafsson

och Westerlind.

Enligt reservation intagen

efter nr 70.21 p å y r k a r herrar Gustafsson och Westerlind en tullsats av 1 2 % vid denna rubrik. Nr 70.06. Planglas, i rektangulär form (även armerat eller överfångat i samband med tillverkningen), slipat eller polerat på ena eller båda ytorna men icke vidare bearbetat Normaltull Nuvarande tull GATT Handeln Förslag

per kg

• ••

ca 15 % 0:20 20% 15 % 15 %

K

4å5%

111,3%

Nr 70.07. Planglas (även slipat eller polerat), tillskuret i annan form än rektangulär, böjt eller med annan bearbetning (t. ex. fasett- eller kantslipning eller etsning); isolerande glas i skivor, bestående av flera skikt; s. k. glasmålningar Nuvarande tull: isolerande glas av flera skikt per kg s. k. glasmålningar per kg andra varor per kg GATT: vissa artiklar Handeln Förslag

0: 70 0: 30—0: 60 0: 06—0: 70 20 % 15 % 15 %

Nr 70.08. Säkerhetsglas, härdat eller bestående av flera skikt, även avpassat eller på annat sätt bearbetat Normaltull: härdat Nuvarande tull: härdat per kg bestående av flera skikt . . per kg GATT: vissa artiklar Industrin per kg Handeln Förslag 532

ca 15 % 0:10—0:30 0: 70 20 % 0: 70 15 % 15 %

Nr 70.09. Speglar av glas, även inramade, backspeglar härunder inbegripna Normalttdl: folierat glas ca 15 % spegel med träram ca 14 % Nuvarande tull: folierat glas utan fasett- eller kantslipning per kg 0:30 K .. I 11,5 % folierat glas med fasett- eller kantslipning per kg 0:40 K .. I 14,3 % speglar per kg 0:60 K ca 8 % I 6,8 % GATT: folierat glas utan fasett- eller kantslipning 20 % Handeln 15 % Förslag 15 % R u b r i k e r n a 70.06—70.09 avser olika slag av b e a r b e t a t planglas. N u v a r a n d e tullbestämmelser synes innebära en föga rationell utformning av tullskyddet p å d e t t a område, vilket visar sig i m y c k e t skiftande incidenser för olika varuslag, oftast u t a n a t t någon egentlig avsikt k a n spåras b a k o m den differentiering a v t u l l s k y d d e t som sålunda u p p k o m m e r . D ä r e s t tullen på d e t obearbetade glaset i enlighet med k o m m i t t é n s förslag b e s t ä m m e s till 15 % av v ä r d e t k o m m e r normaltullsatsen för det b e a r b e t a d e glaset i regel a t t u p p g å till s a m m a siffra. Tillerk ä n n e s glasbearbetningen n o r m a l t tullskydd, vilket k o m m i t t é n för sin del finner lämpligt, får m a n således en enhetlig tull för allt planglas, vilket överensstämmer m e d den a v handeln u t t a l a d e uppfattningen (se n r 70.05). D å såväl principiella som p r a k t i s k a skäl t a l a r för en sådan lösning föreslår k o m m i t t é n för samtliga n u ifrågavarande rubriker en tullsats a v 15 % a v v ä r d e t . Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Enligt reservation intagen efter n r 70.21 p å y r k a r h e r r a r Gustafsson och Westerlind en tullsats av 1 2 % vid dessa rubriker. Nr 70.10. Damejeanner, flaskor, burkar, krukor, tablettrör och andra liknande kärl av glas för förpackning eller transport av varor; proppar, lock och andra tillslutningsanordningar av glas Normaltull Nuvarande tull: oslipade: högst 100 cm 3 över 100 cm 3 : ölflaskor o. dyl damejeanner andra med slipade kanter e. dyl.: damejeanner andr a dekorerade

ca 10 %

per kg

0:20

K

per kg per kg per kg

0:06 0:06 0:12

per kg per kg per kg

0:15 0:40 0:60

..

I

5,6 %

K ca 14 % K .. K 18—35 %

I I I

5,7 % 5,4 %

K K K

I I I

22,7 % 4,1 % 6,1 %

.. .. ..

Industrin: kemiskt-termiskt resistent glas: högst 100 cm3 per kg 0: 30 över 100 cm3 per kg 0: 20 annat glas: odekorerat: högst 100 cm3 per kg 0: 20 över 100 cm3 per kg 0:10—0:121 dekorerat per kg 0:50 Handeln: glas av första hydrolytiska klassen . . fri Förslag 12 % Statistiska uppgifter. Marknaden för emballageglas domineras helt av den inhemska tillverkningen, vilken uppvisar en viss ökning sedan förkrigstiden och år 1952 uppgick till ca 50 000 ton (32,3 mkr). I jämförelse därmed är importen praktiskt taget obefintlig; den uppgick samma år till 310 ton (1,3 mkr); importen är snarast något mindre än före kriget men synes befinna sig i en viss ökning. En till omfattningen växlande export förekommer; den uppgick år 1952 till 2 496 ton (1,5 mkr). Industrin. I fråga om den helautomatiska tillverkningen framhålles att det tack vare rationalisering och standardisering blivit möjligt att tillverka emballageglas till priser som är väl jämförbara med övriga länders. Om hänsyn endast tages till den nuvarande relationen mellan prisnivåerna kan det måhända synas som om den svenska industrin t. o. m. skulle kunna klara sig med ett lägre tullskydd än det nuvarande och även kunna acceptera en övergång till värdetull. Häremot talar emellertid förutom våra högre löner och råvarupriser (särskilt sodapriset) även det förhållandet att helautomatiska emballageglasbruk arbetar med huvudsakligen fasta kostnader. Dessa utgör under alla förhållanden betydligt mer än hälften av försäljningspriset, vilket öppnar stora möjligheter för dumping. Industrin anser sig därför vara mera betjänt av ett skydd mot dumping (vikttull) än ett skydd mot inflation (värdetull). Redan med nuvarande tullsatser anses den svenska industrin ha ett skydd, som är lägre än i de länder från vilka konkurrens och dumpingpriser i första hand kan befaras. Om den svenska importtullen blir ännu lägre kommer ofrånkomligt allvarliga konsekvenser att uppstå. Man framhåller i detta hänseende industrins betydelse ur beredskaps- och sociala synpunkter. Under åberopande av här i korthet relaterade argument påyrkas tullsatser som med vissa jämkningar överensstämmer med de nuvarande. Från den icke-helautomatiska emballageglasindustrins sida ansluter man sig till vad sålunda anförts; i fråga om de påyrkade tullsatsernas storlek har man dock på en punkt ett något avvikande yrkande. Handeln. Från handelns sida har framhållits att behovet av emballageglas i det närmaste fullständigt tillgodoses av den inhemska produktionen. För läke1

Delade meningar mellan företrädare för helautomatisk och icke helautomatisk tillverkning.

medelsindustrin avsedda artiklar av glas av första hydrolytiska klassen med en volym understigande 100 cm 3 tillverkas emellertid ej här i landet utan måste importeras. Om det icke vore förenat med alltför stora tulltekniska svårigheter borde tullfrihet fastställas för sådant glas. Kommittén. Enligt vad som framgår av de förut återgivna statistiska uppgifterna synes den svenska industrin på hemmamarknaden vara praktiskt taget utan konkurrens. Den import som förekommer torde utgöras av specialartiklar, vilket antydes av att importen har ett enhetsvärde, som är flera gånger så högt som den inhemska produktionens. Till den inhemska industrins dominerande ställning bidrager givetvis många olika faktorer, varibland den vidsträckta standardiseringen av glasemballaget samt de höga transportkostnaderna för sådant gods. Med hänsyn till dylika omständigheter synes det snarast naturligt med en relativt låg tull för ifrågavarande artiklar, och även med beaktande av vad industrin anfört har kommittén svårt att finna ett överskridande av normaltullnivån i och för sig motiverat. Då emellertid det nuvarande tullskyddet för ordinära artiklar är avsevärt högre, har kommittén funnit det befogat med en jämkning uppåt till 12 % av värdet. En tillämpning av vikttullar på detta område skulle kräva en vidlyftig differentiering av tulltaxan — den av industrin föreslagna torde snarast vara för liten för att åstadkomma en något så när riktig avvägning av tullskyddet — och kommittén har icke funnit något övertygande skäl att ge tullskyddet sådan form. Vad beträffar de av handeln berörda specialartiklarna har kommittén funnit en utbrytning av dessa medföra alltför stora praktiska svårigheter. Kommittén föreslår således en tullsats av 12 % för rubriken i dess helhet. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Enligt reservation intagen efter nr 70.21 påyrkar herrar Gustafsson och Westerlind en tullsats av 10 % vid denna rubrik. Nr 70.11. Öppna glaskolvar eller rör, icke färdigbearbetade, till elektriska lampor, elektronrör eller liknande artiklar Normaltull I l a 12% Nuvarande tull per kg 0:65 K 11 å 12 % I Industrin per kg 1:00 Förslag 15 % Industrin. Industrin har framhållit att tillverkningen av kolvar för glödlampor utomlands i stor utsträckning sker maskinellt. Den svenska tillverkningen är koncentrerad till ett litet distrikt i Småland och utföres manuellt. Maskinell tillverkning lönar sig endast i stora serier, och den svenska tillverkningen har i stället koncentrerat sig på speciella typer, av vilka endast små serier framställes. Man har icke anspråk på skydd mot de maskinellt tillverkade kolvarna, som beräknas utgöra 60 % av behovet, men för de återstående 40 %, som måste 535

tillverkas manuellt, önskar m a n e t t tullskydd som k a n säkerställa produktionens fortbestånd. Bibehållande av vikttull anses önskvärt, men tullen borde höjas från 0:65 till 1:00 per kg. Kommittén. Enligt k o m m i t t é n s u p p f a t t n i n g får den tullsats av 15 % av värdet, som föreslås beträffande hushållsglas (nr 70.13), anses innebära en lämplig avvägning a v tullskyddet även för h ä r ifrågavarande artiklar. Vissa skäl skulle k u n n a anföras för a t t från tullen u n d a n t a g a de maskinellt tillverkade kolvarna, men det har befunnits m ö t a alltför stora svårigheter a t t skilja mellan kolvar med olika tillverkningssätt. Genom tullens utformning som värdetull n å r m a n emellertid en viss l ä t t n a d i tullen på de maskinellt tillverkade kolvarna, eftersom dessa i regel torde h a e t t lägre värde per v i k t e n h e t än de för h a n d tillverkade. Reservation

av herrar Gustafsson

och Westerlind.

Enligt reservation intagen

efter nr 70.21 p å y r k a r herrar Gustafsson och Westerlind en tullsats av 1 2 % vid denna rubrik. Nr 70.12. Glas, även icke färdiga, till isoleringsflaskor eller liknande artiklar Normaltull: råkoivar färdiga glas Nuvarande tull: råkoivar färdiga glas Industrin: färdiga glas Förslag

9 å 10 % ca 13 %* per kg per kg

0: 12 1:20

per kg

2: 00 15 %

K K

4 å 5% ca 14 %

I I

I överensstämmelse med v a d som anföres vid behandlingen av monterade isoleringsflaskor under nr 98.15 h a r k o m m i t t é n funnit tullen b ö r a fastställas til] den för glasvaror i allmänhet föreslagna siffran 15 % av v ä r d e t . Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. E n l i g t reservation intagen efter nr 70.21 p å y r k a r h e r r a r Gustafsson och Westerlind en tullsats av 1 2 % vid denna rubrik. Nr 70.13. Bords-, köks-, toalett-, kontors- och prydnadsartiklar av glas, ej hänförliga till nr 70.19 Normaltull: dekorerade odekorerade Nuvarande tull: dekorerade odekorerade 1

13 a 14 % 11 a 12 % per kg per kg

Baserat på föreslagen 15 % tull för råkoivar.

0:90 0:65

K 5—15% K 20-43 %

I I

3,9% 16,4%

Industrin: dekorerade odekorerade Handeln Förslag

per kg per kg

1: 50 1: 00 se texten 15 %

Statistiska uppgifter. Storleken av import, produktion och export av till detta nummer hänförliga artiklar framgår av tabell 82. Tabell 82. Bordsartiklar ra. ra. Import

Produktion

Export

År

1936/38 1950 1951 1952 1953

ton

mkr

ton

mkr

ton

mkr

275 642 1221 853 548

1,3 3,4 5,5 5,2 4,4

6 526 8 872 9 225 8 407 7 937

8,5 24,2 29,9 32,3 30,0

1386 1168 1449 1241 1326

3,1 7,0 10,0 10,1 10,1

Industrin. Från industrins sida framhålles att större delen av tillverkningen är koncentrerad till glasdistriktet i sydöstra Småland och här utgör den enda förekommande industrin av betydelse. Läget säges f. n. vara mycket pressat med konkurrens från låglöneländer. Man understryker att stor yrkesskicklighet kräves, enär tillverkningen är helt manuell, och att lönekostnaderna utgör 50— 65 % av försäljningspriset. I stor utsträckning har permitteringar tillgripits och i ett antal fall fullständig nedläggning av tillverkningen. Ytterligare rationalisering av tillverkningen anses icke vara möjlig, och en omläggning till annan tillverkning är otänkbar med tanke på lokalernas utformning. Industrin föredrar vikttullar men tullsatserna 0:65 och 0:90 per kg bör höjas till 1:00 resp. 1: 50 per kg. Handeln. Enligt handelns uppfattning är de nuvarande tullsatserna otillräckligt differentierade och i allmänhet prohibitiva; importen omfattar till stor del eldfast glas av vilket någon tillverkning icke förekommer i Sverige. Då varor som tillverkas inom landet är konkurrenskraftiga genom sin höga kvalitet, anses dock en tullsänkning icke komma att medföra någon nämnvärd importökning. Icke ens ett helt borttagande av tullen skulle vara av större betydelse i detta hänseende, då prisskillnaden mellan utländska och inhemska varor i allmänhet icke är tillräckligt stor för att uppväga fraktkostnaderna. Tullfrågan anses därför vara av ringa intresse. Man föredrar vikttullar såsom varande effektivare medel för utestängande av mindervärdiga billiga varor och vid dumping. Kommittén. Här avsedda varuslag utgör jämte emballageglas glasindustrins viktigaste produkter, och statistiken ger ungefär samma bild som beträffande 537

emballageglas om än förhållandena icke är fullt så u t p r ä g l a d e . P r o d u k t i o n e n i n t a r sålunda även på nu ifrågavarande område en dominerande ställning. Tulls k y d d e t m o t s v a r a r enligt beräkningar på basis a v 1952 års produktionsstatistik i genomsnitt ca 25 % a v v ä r d e t (exkl. tull). Även om siffran är ganska osäker synes det u p p e n b a r t a t t tullskyddet ligger på en hög nivå. Vad som särskilt faller i ögonen är emellertid a t t tullarna verkar synnerligen o j ä m n t . F ö r finare glas utgör de en ganska låg procent av värdet, u n d e r det a t t de för grövre artiklar innebär en m y c k e t hög tullnivå. D e n n a fördelning av tullskyddet framstår såsom irrationell bl. a. i b e t r a k t a n d e av arbetskostnadernas större andel i de förstnämnda och t r a n s p o r t s k y d d e t s större betydelse för de s i s t n ä m n d a v a r o r n a . Enligt k o m m i t t é n s uppfattning är därför en utjämning av tullnivån påkallad, vilket även indikeras av a t t normaltullberäkningarna ger i h u v u d s a k e n s a r t a d e resultat. Vad beträffar tullens höjd h a r k o m m i t t é n , även om den funnit åtskilligt tala för handelns uppfattning a t t tullarna icke spelar någon avgörande roll p å d e t t a område, icke funnit tillräckliga skäl a t t underskrida normalnivån. M e d h ä n s y n till vanskligheten a t t bedöma verkningarna av den tullnedsättning, som skulle k o m m a a t t ske för åtskilliga grövre artiklar, förordar k o m m i t t é n i stället en jämkning u p p å t till 15 % av värdet. N å g r a avgörande skäl för tillämpning av vikttullar — vilket skulle k r ä v a en m y c k e t o m f a t t a n d e differentiering a v tullsatsen — k a n enligt k o m m i t t é n s uppfattning icke anses föreligga. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Enligt reservation intagen efter nr 70.21 p å y r k a r h e r r a r Gustafsson och Westerlind en tullsats av 12 % vid denna rubrik. Nr 70.14. Glasvaror till belysningsartiklar, signalapparater e. dyl., icke optiskt bearbetade och icke tillverkade av optiskt glas Normaltull: lampkupor, dekorerade lampkupor, odekorerade Nuvarande tull: lampkupor, dekorerade . . . . per kg lampkupor, odekorerade . . . . per kg linser till fyranläggningar m. m. . . reflexmaterial Industrin: lampkupor, dekorerade . . . . per kg lampkupor, odekorerade . . . per kg reflexmaterial Handeln: lampkupor reflexmaterial Förslag

ca 13 % 10 å 11 % 0:90 0:60 fri div.

K K

ca 12 % ca 22 %

I I

6,1 % 7,5 %

1: 35 0: 90 15 % 10 % fri 15 %

Statistiska uppgifter. Vid de rubriker i industristatistiken, som o m f a t t a r lampk u p o r o. dyl. artiklar, redovisas år 1952 en produktion av 1 985 ton (6,9 m k r ) ; 538

förkrigssiffrorna var avsevärt lägre. Importen uppgick samma år till 52 ton (0,4 mkr), vilket endast är ungefär tredjedelen av förkrigssiffrorna. Exporten uppgick samma år till 228 ton (1,5 mkr) eller nästan dubbelt så mycket som före kriget. Industrin. Industrin framhåller att tillverkning av belysningsglas förekommer vid fem bruk i sydöstra Småland. De nuvarande tullsatserna har hittills kunnat accepteras, beroende dels på den minskade utländska konkurrensen under efterkrigsåren, dels på genomförandet av en kraftig rationalisering av den svenska industrin. En viss export har kunnat upprätthållas även efter kriget men uppges numera gå de svenska tillverkarna alltmer ur händerna. Sänkning av det nuvarande tullskyddet till normaltullsatsen säges komma att medföra partiell nedläggning av produktionen. Man påyrkar en höjning av de nuvarande tullsatserna 0:60 och 0:90 per kg till 0:90 resp. 1:35 per kg samt ett bibehållande av vikttull. Handeln. Från handelns sida har framhållits att hög tull, dyrbara frakter och stor bräckagerisk samverkar till att importen är så obetydlig. Man föreslår en tull av 10 % av värdet, vilket anses komma att möjliggöra en viss import. Vidare hemställes från importörhåll om tullfrihet för ett reflexmaterial, bestående av mycket små glaspärlor fastlimmade på en transparent film. Till stöd härför har åberopats att dylikt reflexmaterial icke vore föremål för tillverkning inom landet. Kommittén. Även om industrin har en dominerande ställning på den svenska marknaden samt åtnjuter ett betydande transportskydd har kommittén funnit övervägande skäl tala för att tillämpa samma tullsats som för hushållsglas eller 15 % av värdet. Vad särskilt beträffar vissa hit hänförliga varuslag, som f. n. åtnjuter tullfrihet, nämligen linser till fyr- och signalanläggningar, fartygslanternor samt bil- och cykellyktor, har tullfriheten varit motiverad med att någon inhemsk tillverkning därav icke förekom. En bidragande orsak torde ha varit att man funnit det svårt att skilja dylika artiklar från varor av optiskt glas. Numera förekommer emellertid inom landet en industrimässig tillverkning av ifrågavarande artiklar. På grund härav och då ett särskiljande av dessa artiklar från liknande artiklar av optiskt glas i alla händelser påkallas av Bryssel-nomenklaturen har kommittén icke funnit anledning föreligga att låta dessa glasvaror intaga en särställning i tullhänseende. Beträffande det från importörhåll berörda reflexmaterialet har kommittén inhämtat att inhemsk tillverkning av material av detta slag numera igångsatts. Kommittén har därför icke funnit skäl föreligga för någon särbehandling av detta material. I enlighet med vad sålunda anförts föreslår kommittén en tullsats av 15 % av värdet för rubriken i dess helhet. 539

Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Enligt reservation intagen efter n r 70.21 p å y r k a r h e r r a r Gustafsson och Westerlind en tullsats av 12 % vid denna rubrik. Nr 70.15. Glas till ur eller till solglasögon, skyddsglasögon eller liknande varor, kupiga, böjda eller formade på liknande sätt; glober eller segment för tillverkning av sådana glas Nuvarande tull GATT: vissa varuslag Förslag

per kg

0: 20—0: 70 20 % fri

Artiklar av ifrågavarande slag är enligt uppgift n u m e r a icke föremål för tillverkning inom landet, och k o m m i t t é n h a r funnit det icke m ö t a något hinder a t t avskaffa den n u u t g å e n d e .tullen. Nr 70.16. Plattor, tegel och andra artiklar av gjutet eller pressat glas, även armerat, för byggnadsändamål; poröst glas (skumglas) i form av block, plattor e. dyl. Nuvarande tull: trottoar- och däcksglas . . . . per kg takpannor och tegel per kg skumglas andra slag per kg Förslag

0:06 0:10 15 % 0: 65 fri

K 2 å 3 % K ..

I I

7,0 %

Någon reguljär tillverkning inom l a n d e t a v plattor, tegel och dylika artiklar synes icke förekomma. Enligt uppgift fordras för tillverkning i större skala av dessa artiklar maskiner med en k a p a c i t e t som betydligt överstiger behovet på den svenska m a r k n a d e n . Vid s å d a n t förhållande h a r k o m m i t t é n funnit anledning icke föreligga a t t bibehålla tullarna p å artiklar av d e t t a slag. Poröst glas (skumglas) är en nyligen framkommen p r o d u k t a v vilken icke heller någon inhemsk tillverkning förekommer. M a t e r i a l e t skulle k u n n a t ä n k a s v a r a en k o n k u r r e n t till exempelvis glasullsartiklar men ligger i e t t högre prisläge och h a r i viss m å n a n n a n användning. K o m m i t t é n h a r därför funnit tullfrihet k u n n a medgivas även för denna p r o d u k t . Nr 70.17. Laboratorieartiklar samt hygieniska och farmacevtiska artiklar av glas, även graderade eller kalibrerade; serumampuller och liknande artiklar av glas Normaltull: laboratorieartiklar Nuvarande tull: laboratorieartiklar per kg hygieniska och farmacevtiska artiklar per kg ampuller o. dyl per kg

8 å 9% 1:00 0:65 0: 20

K

ca 9 %

I

6,7%

Industrin Handeln Förslag: laboratorieartiklar samt hygieniska och farmacevtiska artiklar serumampuller och liknande artiklar

20 ä 25 % fri 15 % fri

Statistiska uppgifter. Produktionen av laboratorie- och sjukhusglas m. m. uppgick år 1952 till 553 ton (1,7 mkr); den har under de senare åren visat något sjunkande tendens. Vid import redovisas endast laboratorie artiklar separat; år 1953 utgjorde importen 66 ton (1,0 mkr), vilket innebär någon nedgång i jämförelse med de närmast föregående åren. Export av laboratorieartiklar redovisas under perioden 1949—53 med mellan 25—40 ton (0,1—0,4 mkr) årligen. Industrin. Från industrins sida har framhållits att vissa företag under kriget av staten animerades att upptaga produktion av glas av här ifrågavarande slag. Importen är f. n. stor men de svenska tillverkarna är väl rustade för att producera större delen av behovet. Det anses viktigt att tullskyddsbehovet tillgodoses enär vid ett eventuellt nytt krisläge stora svårigheter eljest skulle uppstå för konsumenterna. Handeln. Från handelns sida har uppgivits att det svenska behovet av laboratorieglas i huvudsak tillgodoses genom import. Under kriget tillverkades här i landet användbart glas, men denna tillverkning vore nu till största delen nedlagd. De varor som ännu tillverkas i Sverige, företrädesvis stora serier av enklare glas, skulle på grund av kortare leveranstid vinna avsättning även om tullen borttoges. Beredskapsskäl anses ej kunna motivera tullskydd, enär en tillverkning mycket snabbt kan igångsättas. Kommittén. Förut anförda produktionssiffror torde kvantitetsmässigt sett till övervägande del avse sjukhusglas eller eljest annat glas än laboratorieartiklar i egentlig mening. De förstnämnda varuslagen är i gällande tulltaxa underkastade samma bestämmelser som exempelvis hushållsglas, och kommittén har icke funnit anledning att i fortsättningen behandla dem annorlunda än dylikt glas (se nr 70.13). Vad därefter beträffar egentliga laboratorieartiklar torde den under kriget ökade inhemska produktionen numera ha gått starkt tillbaka. Det förekommer emellertid åtminstone vid ett företag en icke obetydlig tillverkning av artiklar, som torde tillgodose rimliga krav både vad kvalitet och typer beträffar, även om den självfallet icke kan avse alla förekommande specialartiklar på detta område. Enligt kommitténs uppfattning finnes icke anledning att lämna denna tillverkning utan tullskydd, ej heller att sätta tullen lägre än den för glasindustrin i regel föreslagna nivån 15 % av värdet. Däremot har kommittén funnit tullfrihet böra medges för serumampuller, av vilka artiklar någon inhemsk tillverkning enligt uppgift icke förekommer. 541

Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Enligt reservation intagen efter nr 70.21 p å y r k a r herrar Gustafsson och Westerlind en tullsats av 12 % för de varor som av kommittémajoriteten föreslagits belagda med tull. Nr 70.18. Optiskt glas i block eller tillformade ämnen, icke bearbetat för optiskt bruk; ämnen till glasögonlinser Nuvarande tull fri GATT: ämnen för glasögonglas fri Industrin fri Förslag fri Nr 70.19. Glaspärlor, imitationer av äkta pärlor eller ädelstenar och liknande smärre artiklar av glas samt varor därav; glasbitar till mosaikarbeten, även på underlag av papper eller väv; konstgjorda ögon, ej hänförliga till nr 90.19; prydnadsartiklar av glas, framställda genom s. k. lamparbete; reflexpärlor och liknande artiklar av glas Normaltull: reflexpärlor Nuvarande tull: glaspärlor, imitationer av äkta pärlor o. dyl per kg varor av glaspärlor: utgörande bijouterier . . . . per kg andra per kg imitationer av ädelstenar . .. per kg glasbitar till mosaikarbeten, per kg reflexpärlor per kg andra per kg GATT: glaspärlor, imitationer av äkta pärlor o. dyl glasbitar till mosaikarbeten Industrin: reflexpärlor per kg Förslag: glaspärlor, imitationer av äkta pärlor eller ädelstenar och liknande smärre artiklar av glas samt varor därav . . andra slag, reflexpärlor härunder inbegripna

14 ä 15 %

0: 60 10:00 2:00 0: 90 0:06—0:10 0:65 0:65

K

ca 29 %

I

10 % 20 % 0:65

10 % 15 %

Av hit hänförliga artiklar tillverkas inom landet glasbitar till mosaikarbeten ävensom reflexpärlor. I fråga o m dessa artiklar torde anledning k n a p p a s t föreligga a t t avvika från den för glasvaror i allmänhet föreslagna tullsatsen 15 % a v värdet. Beträffande glaspärlor ( a n d r a än reflexpärlor) och liknande artiklar, konstgjorda ögon (för u p p s t o p p a d e djur eller leksaker) ävensom prydnadsartiklar framställda genom s. k. l a m p a r b e t e förekommer k n a p p a s t någon inhemsk tillverkning. Enligt k o m m i t t é n s uppfattning kan det emellertid icke 542

anses motiverat att dylika, i viss mån lyxbetonade artiklar av denna anledning befrias från tull, under det att mera nyttobetonade föremål är belagda med den relativt höga tullen 15 %. Kommittén har därför funnit tull böra utgå med 15 % av värdet för hela rubriken med undantag av glaspärlor och närstående artiklar, beträffande vilka tullen med hänsyn till den för glaspärlor föreliggande GATT-bindningen ansetts böra fastställas till 10 % av värdet. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Enligt reservation intagen efter nr 70.21 påyrkar herrar Gustafsson och Westerlind en tullsats av 1 2 % för de varor som av kommittémajoriteten föreslagits belagda med tull av 15 %. Nr 70.20. Glasfibrer och varor därav Här avsedda material kan liksom konstgjorda och syntetiska textilfibrer förekomma i form av såväl korta fibrer (glasull) som ändlösa fibrer (glassilke). I. Glasull och varor därav

Behandlas tillsammans med nr 68.09. II. Glassilke och varor därav Normaltull: glassilkeartiklar Nuvarande tull Industrin: vävnader av glasfibrer övrigt Förslag: garn och vävnader samt artiklar därav andra slag

13 ä 14 % 15% 20 % %

15 % 8%

Industrin. Från industrins sida har man framhållit att importen av artiklar av glasfibrer koncentreras på här avsedda s. k. glastextilier samt är mycket besvärande för den uppväxande svenska produktionen av dessa nya produkter. E t t utländskt företag kan ha tiofaldigt större produktion än ett svenskt, vilket gör att ett tullskydd på 15 a 20 % ganska lätt kan överbryggas. Man anser sig dessutom ha anledning misstänka dumping från vissa länder. Kommittén. Glassilke är en produkt som först på senare tid fått någon större aktualitet. Den får anses ha en helt annan karaktär än glasull och kan närmast betraktas som ett textilmaterial med speciella egenskaper. Enligt kommitténs uppfattning föreligger därför icke samma anledning som beträffande glasullen att underskrida normaltullsatsen. Då den nuvarande tullsatsen endast är obetydligt högre, har anledning icke ansetts föreligga att vidtaga någon sänkning av denna. Å andra sidan har kommittén icke funnit tillräckliga skäl föreligga att vidtaga någon höjning av tullsatsen. I överensstämmelse härmed föreslås att tullsatsen på artiklar av glassilke fastställes till 1 5 % av värdet. Med glassilke torde böra jämställas glasfibrer i kortare längder, om detta ma543

terial förekommer i form av garn eller andra glastextilier. Lämpligast har därför ansetts vara att tullen vid här ifrågavarande rubrik differentieras så att den högre tullen 15 % av värdet kommer att gälla för garn och vävnader samt därav framställda artiklar. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Enligt reservation intagen efter nr 70.21 påyrkar herrar Gustafsson och Westerlind en tullsats av 1 2 % för de varor som av kommittémajoriteten föreslagits belagda med tull av 15 %. Nr 70.21. Andra varor av glas Nuvarande tull Förslag

per kg

0:10—0: 90 15 %

Till denna slumprubrik kommer givetvis att hänföras en mångfald olika artiklar, och det ligger i sakens natur att åtskilliga av dessa icke är föremål för inhemsk tillverkning. Intet av dessa varuslag torde dock vara av sådan betydelse att tillräcklig anledning föreligger att utbryta detsamma ur rubriken i syfte att medge tullfrihet. Av tulltekniska skäl får det även anses önskvärt att tullen vid denna rubrik utgår med samma belopp som för glasvaror i allmänhet. Kommittén har därför funnit övervägande skäl tala för att tullsatsen för rubriken i dess helhet bestämmes till 15 % av värdet. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind. Enligt reservation här nedan påyrkar herrar Gustafsson och Westerlind en tullsats av 12 % vid denna rubrik. Reservation av herrar Gustafsson och Westerlind beträffande kap. 70 Kommitténs majoritet har ansett 1 5 % vara ett lämpligt avpassat tullskydd på ifrågavarande område. Detta tullskydd överstiger i allmänhet väsentligt de av kommittémajoriteten beräknade normaltullsatserna. Enligt vår åsikt kan man icke anse den utländska konkurrensen på ifrågavarande område särskilt pressande. Det synes oss därför naturligare att fastställa tullskyddet till 12 % beträffande de positioner där majoriteten föreslagit 1 5 % , vilket i fråga om vissa artiklar, t. ex. fönsterglas, ligger något över normaltullen. I likhet med majoriteten finner vi den föreslagna tullen för positionen 70.10 böra kunna fastställas till en något lägre nivå än vad som gäller större delen av kapitlet i övrigt. Vi föreslår här 10 % .

AVDELNING

XIV

Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall samt varor därav; bijouteri varor; mynt

Kap.

71. Natur pärlor, ädelstenar, ädla metaller av ädel metall samt varor därav;

och metaller med bijouterivaror

plätering

Nr 71.01. N a t u r p ä r l o r , o b e a r b e t a d e eller b e a r b e t a d e ( h ä r u n d e r inbegripna osorterade p ä r l o r , u p p t r ä d d a för u n d e r l ä t t a n d e av t r a n s p o r t e n ) m e n icke infattade eller m o n t e r a d e Nr 71.02. Ädelstenar, n a t u r l i g a , o b e a r b e t a d e , slipade eller på a n n a t sätt bearbetade ( h ä r u n d e r i n b e g r i p n a osorterade ädelstenar, u p p t r ä d d a för underlättande av t r a n s p o r t e n ) m e n icke infattade eller m o n t e r a d e N r 71.03. Ädelstenar, syntetiska eller r e k o n s t r u e r a d e , o b e a r b e t a d e , slipade eller p å a n n a t sätt b e a r b e t a d e ( h ä r u n d e r i n b e g r i p n a o s o r t e r a d e ädelstenar, u p p t r ä d d a för u n d e r l ä t t a n d e av t r a n s p o r t e n ) m e n icke infattade eller monterade N r 71.04. Stoft och p u l v e r av naturliga eller syntetiska ädelstenar Nuvarande tull GATT: industridiamanter Förslag

fri fri fri

N r 7 1 . 0 5 . Silver och silverlegeringar, förgyllt eller p l a t i n e r a t silver h ä r u n d e r inbegripet, o b e a r b e t a d e , ävensom f o r m v a r o r d ä r a v N r 71.07. Guld och g u l d l e g e r i n g a r , p l a t i n e r a t guld h ä r u n d e r inbegripet, obearb e t a d e , ävensom f o r m v a r o r d ä r a v Nr 71.09. Platina och a n d r a p l a t i n a m e t a l l e r samt l e g e r i n g a r d ä r a v , obearbetade, ävensom f o r m v a r o r d ä r a v Normaltull: P J åt Nuvarande tull: obearbetade [ per kg plåt, tråd, rör K stänger

l I2

silver 1—5%!

guld 0,3%

platina

fri 2: 50 ca 2 %

fri 2: 50 0,1 %

fri 2: 50

fri

fri

fri

1 E t t vägt medeltal torde ligga omkring 2 %. 2 I genomsnitt för samtliga material 0,8 %.

35. Tulltaxebetånkande. Del II

Industrin: obearbetade plåt, tråd, profilstänger andra stänger samt rör Förslag: obearbetade rör andra slag

fri 5% fri

fri 5% fri

fri fri fri

fri fri 3%

fri fri fri

fri fri fri

Industrin. Till stöd för sitt y r k a n d e på en tull av 5 % för p l å t och t r å d m. m . av silver och guld, vilket avsevärt överstiger normaltullsatsen, anför industrin bl. a. a t t de råvarupriser m a n r ä k n a t m e d i kalkylerna vore onormalt höga, varför de framräknade normaltullsatserna anses ha blivit för låga. M a n framhåller vidare a t t en tillverkning av halvfabrikat bör tillgodose även a n d r a branscher, exempelvis elbranschen, eftersom en produktion e n b a r t för vidare bearbetning inom ädelmetallbranschen icke skulle v a r a lönande. I c k e minst för dessa a n d r a branscher säges det vara av betydelse a t t inhemsk produktion av dylika halvfabrikat finnes, enär priset p å m o t s v a r a n d e importerade v a r o r eljest skulle k o m m a a t t ökas; m a n anser även a t t u p p r ä t t h å l l a n d e t av ifrågavarande produktion är e t t stort beredskapsintresse för n ä m n d a branscher. Kommittén. Någon ändring av gällande tullfrihet för obearbetade ädelmetaller h a r icke ifrågasatts. F o r m v a r o r (plåt, t r å d , stänger, rör o. dyl.) av sådana metaller står n ä r a den obearbetade v a r a n såtillvida som de i regel till alldeles övervägande del får sitt v ä r d e av materialet. Eftersom bearbetningen av varorna spelar en m y c k e t u n d e r o r d n a d roll, k a n d e t ifrågasättas h u r u v i d a särskilt tullskydd för d e n s a m m a är påkallat. Tullsatserna m å s t e i alla händelser k o m m a a t t röra sig om mycket låga procentsiffror (jfr normaltullsatserna). I n d u s t r i n h a r själv föreslagit tullfrihet för varor av platina, och k o m m i t t é n h a r för sin del funnit tullfriheten böra avse även varor a v guld. N ä r det gäller varor av silver är material v ä r d e t icke lika dominerande, u t a n förhållandena kan n ä r m a sig vad som gäller för oädla metaller. K o m m i t t é n h a r därför a n s e t t skäl föreligga a t t bibehålla tull för halvfabrikat a v silver och funnit d e n s a m m a böra fastställas till s a m m a belopp som för m o t s v a r a n d e artiklar av a n n a n oädel metall än järn eller 3 % av värdet. N å g o n anledning a t t behandla stänger annorlunda än a n d r a halvfabrikat eller a t t skilja mellan profilstänger och a n d r a stänger synes icke föreligga, u t a n tullsatsen 3 % av v ä r d e t bör enligt k o m m i t t é n s u p p fattning tillämpas j ä m v ä l för stänger, varvid dock torde få förutsättas a t t p r o d u k t e r med k a r a k t ä r av r å v a r a tulltaxeras såsom obearbetad metall även om de skulle inkomma exempelvis i form a v gjutna stänger. Vad beträffar rör h a r industrin själv föreslagit avskaffande av n u utgående tull. Nr 71.06. Oädel metall med plätering av silver, obearbetad, ävensom formvaror därav Nr 71.08. Oädel metall och silver med plätering av guld, obearbetade, ävensom formvaror därav 546

Nr 71.10. Oädel eller ädel metall med plätering av platina eller annan platinametall, obearbetad, ävensom formvaror därav Nuvarande tull div. Industrin frj Förslag: oädel metall med plätering av silver 3% andra slag frj Dessa rubriker är av föga p r a k t i s k t intresse för v å r t vidkommande, då de avser produkter, av vilka h ä r k n a p p a s t förekommer vare sig import eller inhemsk tillverkning. Tulltaxeringen enligt gällande tulltaxa är oklar; från industrins sida h a r föreslagits tullfrihet. K o m m i t t é n h a r funnit skäl tala för a t t varorna i tullhänseende likställes med m o t s v a r a n d e artiklar tillverkade helt av ädelmetall (nr 71.05, 71.07, 71.09). Tullfrihet h a r sålunda föreslagits för varor pläterade med guld eller p l a t i n a (nr 71.08 och 71.10). N ä r det gäller varor pläterade med silver h a r d e t icke ansetts påkallat a t t h ä r göra u n d a n t a g för rör; då vidare obearbetad v a r a icke torde ifrågakomma h a r för hela rubriken 71.00 upptagits en tull av 3 % av värdet. Nr 71.11. Guldsmedssopor; annat avfall samt skrot av ädel metall Nuvarande tull fri Förslag frj Nr 71.12. Bijouterivaror av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall Nr 71.13. Guldsmedsvaror av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall N ormaltidl: av silver: delar till bijouterivaror ca 11 % knivar, gafflar och skedar 4 å 5% andra 7 ä 8% Nuvarande tull: av silver: delar till bijouterivaror . A K ca 5 % knivar, gafflar och skedar [per kg 35:00 K 16 6,5% 35:00 16 åå 17 17 %% }> ] andra I K ca 11 % 10% plus av guld eller platina K I 10,3% 50:00 per kg Industrin: knivar, gafflar och skedar av silver 5% andra slag 15% Förslag: knivar, gafflar och skedar av silver 5% andra slag 10% 547

Industrin. Från industrins sida anföres att hithörande varor så gott som uteslutande är av prydnadskaraktär. Konsumenternas smak och modets skiftningar utövar således ett avgörande inflytande på artiklarnas utformning. Tillverkningen blir på grund härav hantverksbetonad och varusortimentet rikhaltigt. Det säges därför vara omöjligt att nämna varor eller ens grupper av varor, som på ett representativt sätt redovisar relationen mellan råvara- och manufaktureringsandel. De principer som av tulltaxekommittén tillämpas för framräkning av normaltullskydd anses därför ej äga giltighet för ifrågavarande varugrupper. Man framhåller att de utländska konkurrenterna inom guldsmedsbranschen på grund av större hemmamarknad samt en viss specialisering kan uppvisa högre effektivitet och lägre lönekostnader än de svenska. Till följd av restriktioner har någon större import ej ägt rum under efterkrigsåren. När dessa restriktioner bortfaller och i en del fall redan bortfallit, kommer med all sannolikhet den utländska konkurrensen att söka återtaga den del av marknaden som den hade före kriget. Vad särskilt beträffar guldvaror framhåller man att den svenska lönenivån stigit kraftigare än den utländska, varför en tullsats som skulle säkra den nuvarande produktionen torde ligga ganska högt. Då branschen emellertid kan anses vara betjänt av vissa impulser utifrån föreslår man en tullsats av 15 %, vilket anses medge att den utländska konkurrensen gör sig gällande utan att den svenska produktionen riskerar att komma under förkrigsnivån. I fråga om silvervaror i allmänhet har man beräknat det nuvarande tullskyddet till omkring 15 %; en sänkning av detta tullskydd skulle för branschen medföra betydande svårigheter, varför man föreslår att tullskyddet faststalles till nämnda siffra. För en grupp silvervaror, nämligen knivar, gafflar och skedar, anses förhållandet vara något annorlunda. Tillverkningen kan i fråga om dessa varor bedrivas under mera industrimässiga former, och den tekniska utrustningen hos landets tillverkare torde ej vara nämnvärt underlägsen de flesta konkurrenters. På grund härav förklarar man sig i fråga om denna varugrupp beredd att acceptera normaltullsatsen och motsätter sig således icke att tullskyddct sänkes till 5%. Kommittén. Av vad som anförts från industrins sida framgår, att det är vanskligt att beräkna normaltullsatser för hithörande varuslag, och de ovan redovisade siffrorna torde vara ganska osäkra. Å andra sidan synes de omständigheter som industrin anfört giva vid handen, att konkurrensen på detta område sammanhänger med många andra faktorer än priset, varför tullen ofta icke torde vara av någon större betydelse. Detta gäller givetvis särskilt beträffande mera arbetade och individuellt präglade artiklar. I fråga om nuvarande tullar bör observeras att de knappast fastställts i syfte att tjäna såsom skydd 548

för den inhemska tillverkningen. Redan de ursprungliga tullsatserna torde ha innefattat en avsevärd lyxbeskattning, och när tullsatserna, efter att en tid ha varit nedsatta på grund av handelsavtal, år 1933 återställdes till sitt ursprungliga belopp, vidtogs därutöver tullhöjningar i direkt statsfinansiellt syfte. Särskilt gäller detta beträffande varor av guld och platina, för vilka den i förhållande till värdet obetydliga vikttullen kompletterades med en tull av 10 % av värdet. Beträffande silver innebar den år 1933 vidtagna höjningen utöver de ursprungliga beloppen endast en mindre ökning, vilket emellertid torde få ses mot bakgrunden av att den sålunda ökade tullsatsen vid tiden för ändringarnas genomförande motsvarade icke mindre än 27 % av värdet (räknat på importen). För varor av guld och platina är 10 % en mycket hög tull, särskilt när det gäller mindre arbetade artiklar, vilkas värde till huvudsaklig del ligger i själva metallen. Med hänsyn till varornas karaktär synes emellertid inga större olägenheter vara förenade med en relativt hög tull. Kommittén har därför ansett sig kunna föreslå ett bibehållande av den nuvarande tullsatsen, dock med den rationaliseringen att den i praktiken betydelselösa vikttullkomponenten slopas. I fråga om knivar, gafflar och skedar av silver, vilka såsom industrin framhåller tillverkas i mera industriell skala och för vilka den uträknade normaltullsatsen på grund därav torde få anses mera tillförlitlig, har kommittén funnit tullen böra fastställas till den av industrin accepterade normalnivån 5 %. Vad beträffar andra varor av silver torde industrin ha överskattat höjden av nuvarande tullskydd. Importincidensen har sålunda de senare åren legat omkring 7 %. Räknar man efter den svenska produktionsstatistiken erhåller man ca 10 %. Det är möjligt att den förstnämnda siffran är väl låg, då importen till en del kan ha avsett varor med samlarvärde, men å andra sidan torde den sistnämnda siffran vara väl hög för här ifrågavarande artiklar, då den avser även matsilver med förmodligen relativt lågt genomsnittspris. Sannolikheten synes tala för att tullnivån genomsnittligt sett ligger någonstans mellan de angivna siffrorna. Även om en tullsats av 1 0 % av värdet således snarast skulle innebära en viss höjning har kommittén med hänsyn bl. a. till önskvärdheten av ett (frånsett matsilvret) enhetligt tullskydd på ädelmetaHområdet funnit tullen böra fastställas till denna siffra. Reservation av herr Westerlind. Med mitt sätt att se borde för andra varor än matsilver ha föreslagits en väsentligt lägre skyddstull. Det blir sedan statsmakternas uppgift att på andra grunder ta ställning till behovet av en finanstull. Nr 71.14. Andra varor av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall Normaltull: silveranoder 0,2 % Nuvarande tull: artiklar för tekniskt bruk fri 549

andra: av guld eller platina av silver Industrin Förslag: artiklar för tekniskt bruk andra

i per kg

10% plus 50: 00 per kg 35: 00 * ri fri 10 %

Beträffande artiklar för tekniskt b r u k bör i enlighet med industrins eget förslag gällande tullfrihet bibehållas. I fråga o m övriga artiklar föreslår k o m m i t t é n a t t dessa liksom f. n. belägges med s a m m a tull som i nr 71.12—71.13 u p p t a g n a a r t i k l a r i allmänhet. Reservation av herr Westerlind. Vad jag anfört under nr 71.12—71.13 gäller ä v e n för hit hänförliga artiklar ( a n d r a än s å d a n a för tekniskt b r u k ) . Nr 71.15. Varor av naturpärlor eller av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar, icke i förening med ädel metall eller metall m e d p l ä t e r i n g av ädel metall Nuvarande tull: tekniska artiklar av agat e. dyl . . . per kg 0:01 prydnadsartiklar etc. av agat, jade, bergkristall e. dyl per kg 1: 00 andra slag * ri Industrin *n Handeln "i Förslag *n Tullfrihet gäller redan för större delen a v rubriken, och beträffande återstoden torde n u v a r a n d e vikttullar vara betydelselösa. D å några skyddsintressen k n a p p a s t föreligger beträffande h i t h ö r a n d e artiklar, h a r k o m m i t t é n funnit tullfrihet böra stadgas för rubriken i dess helhet. Nr 71.16. Bijouterivaror, ej hänförliga till nr 71.12 eller 71.15 Normaltull: uniformsemblem Nuvarande tull: bijouterivaror* övriga Industrin Förslag 1

ca 15 % per

kg

10:00 "iv. 15 % 10 %

K

..

I

6,0%

Innebörden av uttrycket »bijouterivaror» är något annorlunda i Bryssel-nomenklaturen Jämfört med nuvarande tulltaxa. Ifrågavarande uniformsemblem tulltaxeras nu efter en tullsats av - : 5 5 per kg, vilket ger en incidens, beräknat på kalkylmaterialet, av ca 1 %.

Egentliga bijouterivaror av oädel metall tillverkas endast i obetydlig omfattning inom landet, varför tullen på dessa varor närmast får anses ha karaktär av finanstull. Kommittén har funnit 10 % av värdet, d. v. s. samma procentsats som föreslagits för bijouteri varor av ädel metall, innebära en lämplig avvägning av tullen. Reservation av herr Westerlind. Vad jag anfört under nr 71.12—71.13 gäller även för hit hänförliga artiklar. Kap. 72. Mynt Nr 72.01. Mynt Nuvarande tull Förslag

fri frj

AVDELNING

XV

Oädla metaller och varor därav

Avdelning XV omfattar såväl halvfabrikat som färdigvaror av oädla metaller, vilka båda varukategorier i allmänhet framställes vid skilda företag. Vad halvfabrikaten beträffar bildar å ena sidan järn och stål samt å andra sidan övriga metaller skilda branscher, under det att färdigvarorna oavsett metallens art i stort sett kan anses tillhöra en och samma bransch. I enlighet härmed kan man på detta område i produktionshänseende särskilja tre huvudgrenar, avseende tillverkning av respektive halvfabrikat av järn, halvfabrikat av annan metall samt järn- och metallmanufaktur, av vilka de två sistnämnda griper över den i nomenklaturen förekommande kapitelindelningen. Dessa tre produktionsgrenar kommer till en början att behandlas från allmänna synpunkter, varefter de olika varuslagen mot denna bakgrund redovisas rubrik för rubrik. Härvid kommer även att behandlas sådana i denna avdelning upptagna varuslag, som icke tillhör någon av de tre huvudbranscherna (t. ex. ferrolcgeringar). Halvfabrikat av järn och stål Statistiska uppgifter. Till belysande av utvecklingen i fråga om produktion, import och export hänvisas till tabell 83. Industrin. Från industrins sida framhåller man att den svenska järn- och stålindustrin befinner sig i ett mycket utsatt läge. Detta är i främsta rummet en följd av den utomordentligt starka, ännu icke avslutade expansionen av järnverken i Europa och annorstädes i världen. Den under Koreakrisen högt uppdrivna efterfrågan håller numera icke på långt när takten med produktionsstegringen. Att märka är vidare att lågkonjunkturerna inom järnhanteringen erfarenhetsmässigt är mer djupgående och långvariga än inom andra industrigrenar. Man befarar allvarligt att med de stora investeringar, som gjorts och göres i de utländska kontinuerliga valsverken, de fasta kostnaderna per ton vid dåligt kapacitetsutnyttjande blir så höga, att detta kommer att bli avgörande för pris- och försäljningspolitiken. Om de utländska tillverkarna, såsom fallet ofta var under mellankrigsåren, avstår från att täcka de fasta kostnaderna, kan en sådan prispolitik bli i högsta grad skadebringande för järnhanteringen i ett land, som utgör en öppen marknad utanför det internationella kartellsamarbetet. 552

Tabell

S3. II andels färdigt

järn

och stål,

smitt

eller

varmvalsat.

193G/38

1 000 ton

1 000 ton

1 000 ton

1 000 ton | 1 000 ton

45 82 70

75 119 210 111 125 84

76 141 223 110 127 87

100 138 240 139 132 94

137 118 242 156 120 91

89 23 28

90 63 41 58 170 42 25

144 110 £4 80 165 36 37

118 65 30 81 258 44 32

120 18 35 55 190 15 27

Export

105 Produktion

mkr 211

mkr 690

mkr 903

mkr 1158

mkr 1115

Import

G9

333 Export

156 Produktion därav: armeringsjärn valstråd stångjärn grov- och mediumplåt tunnplåt handelsrör Import därav: balkjärn armeringsjärn valstråd stångjärn grov- och mediumplåt tunnplåt handelsrör

1953 F ö r a t t säkra en j ä m n a r e inhemsk järnförsörjning h a r den svenska

produk-

tionskapaciteten sedan a n d r a världskrigets slut s t a r k t utbyggts, och de gjorda i n v e s t e r i n g a r n a h a r ett egenvärde u r försörjnings- och b e r e d s k a p s s y n p u n k t

som

i c k e b ö r få ä v e n t y r a s . F l e r t a l e t s v e n s k a j ä r n v e r k h a r v i s s e r l i g e n i d a g e n k o n s o l i d e r a d s t ä l l n i n g , m e n d e t t a i n n e b ä r i n g e n g a r a n t i för a t t d e k a n m o t s t å e n långvarig pressande u t l ä n d s k konkurrens, som bygger p å en snedvriden s ä t t n i n g , s å d a n som m a n h a r erfarenhet a v från mellankrigsårens

pris-

depressions-

period. I n d u s t r i n framhåller slutligen den ovisshet som råder o m kol- och stålunion e n s tullpolitik i fråga o m k v a l i t e t s s t å l u n d e r ö v e r g å n g s t i d e n efter d e n g e m e n s a m m a m a r k n a d e n s i n t r ä d e (1954—1958). D e t finns a n l e d n i n g befara a t t u n d e r d e n n a förhållandevis långa tid den svenska exporten av kvalitetsstål k a n drabb a s a v e t t m y c k e t k ä n n b a r t b a k s l a g p å vissa traditionellt betydelsefulla

mark-

nader inom unionsområdet. 553

Med stöd av en detaljerad utredning påyrkar industrin i fråga om handelsjärn tullsatser, som i allmänhet ligger ca två enheter över normaltullsatserna, i ett flertal fall kombinerade med vikttullsatser, vilka i regel uppgår till ungefär dubbla beloppet av de nuvarande tullsatserna. För kvalitetsstål anser man sig kunna godtaga normaltullsatserna men betonar att detta ställningstagande helt avhänger av att industrins förslag till handels järntullar accepteras. Av industrin anförda speciella synpunkter på de särskilda varuslagen, i regel av mera informativ karaktär, refereras i korthet under de olika rubrikerna (se nr 73.06—73.13, 73.15 och 73.18). Handeln. Representanter för handeln understryker till en början att tullar på järnhalvfabrikat fördyrar råvarorna för verkstadsindustrin och bostadsproduktionen. Vidare framhåller man från handelns sida att en viss import av handelsjärn alltid måste ske, även om vårt land i stort sett skulle kunna bli självförsörjande på detta område, eftersom på grund av långa valsterminer icke alla utföranden ständigt kan finnas att tillgå av svensk produktion. Tullskyddsbehovet anses icke heller vara framträdande, då de svenska järnverken är väl rationaliserade. Denna rationalisering har säkerligen främjats av den konkurrens, som under 1930-talet rådde mellan svenskt och utländskt material och som sannolikt icke skulle ha blivit så stor med högre tullar. De från industrihåll uttalade farhågorna för konkurrensen från de stora kontinuerliga verken på kontinenten anses överdrivna, då dessa verk dels har mycket höga kapitalkostnader, dels framställer sådana produkter som de svenska bruken i regel ej gått in för. Enligt handelns uppfattning tillämpade för övrigt den kontinentala stålkartellen före kriget icke någon dumping, även om exportpriserna från visst land ofta måste anpassas efter de lägre exportpriserna från andra länder. En exportkartell har växt fram såsom avläggare till kol- och stålunionen men dess fortsatta existens är oviss. Man anser det osannolikt att den skulle kunna exportera till priser under hemmamarknadspriserna, då konsumenterna i det egna landet i sådant fall omedelbart skulle slå larm. Ehuru man kan ifrågasätta huruvida något tullskydd över huvud taget behövs för den svenska stålindustrin, anser handeln att nuvarande tullnivå i princip skulle kunna accepteras även i fortsättningen, i varje fall till dess ytterligare erfarenhet vunnits rörande verkningarna av kol- och stålunionen, men man har i regel icke ingått på någon prövning av tullsatserna vid de enskilda rubrikerna. I valet mellan värde- eller vikttullar föredrar man på handelns sida de senare, beroende på att de vid låga priser skyddar industrin, medan de vid höga priser ej ytterligare fördyrar verkstads- och byggnadsindustrins produktion. En annan orsak är att järnpriserna ofta fluktuerar och värdetullberäkningen rent praktiskt försvåras genom att kreditnotor ofta förekommer. Kommittén. Tullnivåernas höjd enligt gällande tulltaxa, beräknade normaltullsatser och av industrin framställda yrkanden belyses av tabell 84; i tabellen 554

Tabell &4. Tullnivåer för halvfabrikat Värde 1950 (inkl. tull) mkr

av järn och stål. Incidenser

och

1H54

Normal

Industrin

tullbelopp Förslag

%

mkr

%

mkr

% | mkr

%

mkr 1 %

mkr

Produktion . . . . Import

577 262

5,6 6,7

30,5 16,6

4,2 5,1

(22,9) (12,5)

8,1 7,9

44,0 19,4

10,0 9,4

54,7 23,2

7,5 6,8

41,0 16,8

Konsumtion . . .

5,9

47,1

4,5

(35,4)

8,0

63,4

9,8

77,9

7,3

57,8

(61,6)

4,5

47,1

8,0

83,5

9,8

102,3

7,3

76,2

Omräknat till 1 15-!f års Konsumtion . . . 1 091

prisnivå 5,9

Anm. Tabellen ba serar sig på 1950 års statistik. Incidenser och varuvärde för 1954 har erhållits genom omräkning av motsvarande siffror för 1950 med användande av prisindex 130 (motsvarande ändringen i kommerskollegiets partiprisindex för mellanprodukter av järn). Siffror inom parentes avser fik tiva tullbelopp, erhållna genom applicering av 1954 års incidens på 1950 års värde, resp. 1950 års incidens på 1954 års (beräknade) värde. Industrins yrkande avser de för handelsjärn påyrk ade värdetullsatserna utan beaktande av begärda minimivikttullar. De lägre tullsatser som på yrkats för kvalitetsstål skulle minska incidenssiffran något, under det att minimi vikttullarna (vid nuvarande prisnivå) skulle påverka siffran i motsatt riktning; med beaktande av des sa faktorer kan industrins yrkande sägas innebära en tullnivå av i runt tal 10 %.

har även redovisats motsvarande siffror enligt de förslag som kommittén i det följande kommer att framlägga. Enligt tabellen skulle tullnivån år 1950 ha legat vid 5,9 % men år 1954 sjunkit till 4,5 %; normaltullen visar 8,0 % och yrkandena innebär en höjning till omkring 10 % av värdet (jfr anm. till tabellen). Siffrorna för 1950 och 1954 representerar ett genomsnitt för handelsjärn och kvalitetsstål; för enbart handelsjärnet torde nivån ligga någon enhet över de i tabellen angivna siffrorna (för produktion och konsumtion). Däremot är yrkandet beräknat efter tullsatserna för handelsjärn, under det att normalnivån kan anses representativ för båda kategorierna. Industrins yrkande om tullhöjning synes icke grunda sig på dagens situation utan torde främst vara betingat av farhågor för en framtida skärpning av konkurrensen framför allt genom utbud av överskottsproduktion till låga priser. Även om visst fog kan finnas för dylika farhågor har man enligt kommitténs uppfattning anledning ställa sig tveksam till att av sådant skäl genomföra en tullhöjning på detta område, icke minst med tanke på att en sådan åtgärd skulle innebära en fördyring av byggnadsverksamheten och försämra den inhemska verkstadsindustrins konkurrensförmåga. De omfattande investeringar som gjorts i den svenska järnindustrin torde även hädanefter ta sig uttryck i sänkta produktionskostnader och därmed ökad konkurrenskraft från svensk sida. Fortsatt utbyggnad av järnhanteringen i Europa kan dock komma att innebära en allmän skärpning av konkurrensen. Tydligt är vidare att järnhanteringen 555

bl. a. på grund av växlingar i marknadsförhållandena kan bli utsatt för påfrestningar, som det med hänsyn till näringsgrenens betydelse för vårt lands ekonomi är angeläget att såvitt möjligt undvika. Kommittén har funnit det befogat att genom en viss höjning av nuvarande tullar, vilka ligger avsevärt under normalnivån, ge den svenska järnhanteringen bättre möjligheter att möta en skärpt konkurrens från utlandet. Emellertid synes tvekan kunna föreligga huruvida en höjning ända till normalnivån är motiverad. Detta gäller i synnerhet varor för vilka normaltullsatsen ligger på en hög nivå. Enligt kommitténs uppfattning kan en lämplig avvägning av tullskyddet i regel ernås genom tillämpning av normaltullsatserna, i den mån dessa icke överstiger viss maximigräns, vilken kommittén funnit lämpligen böra sättas till 8 % av värdet eller samma nivå som i det följande föreslås såsom standardtullsats för järn- och metallmanufaktur. Dessa överväganden har närmast utgått från att tullen skulle komma att beräknas efter värdet. Frågan om vikt- eller värdetullens företräde beror här som på andra områden på vilken situation som är för handen och ur vilken synpunkt frågan bedömes. Avser man skydd i tillfälliga situationer med starkt sjunkande priser, talar vissa skäl till förmån för vikttullar, medan å andra sidan värdetullar får anses vara att föredraga, om man avser skyddsverkan på längre sikt. Fördelen av vikttullar i vissa lägen torde icke ha någon större betydelse vid de relativt låga tullsatser om vilka här är fråga. Däremot föreligger ett starkt skäl mot tillämpning av vikttull (enbart eller i kombination med värdetull) i den omständigheten att färdigfabrikat av järn och stål får förutsättas i allmänhet bli belagda med värdetull. I händelse av avsevärt fallande priser skulle tillämpningen av vikttullar på järn och stål betyda en kraftig minskning av verkstadsindustrins nettotullskydd och i extrema fall ett negativt tullskydd. Kommittén har med hänsyn icke minst till denna omständighet funnit övervägande skäl tala för att jämväl tullarna för järn och stål utformas som rena värdetullar. Reservation av herrar Gustafsson, Hansson och Westerlind. Enligt vår uppfattning har några bärande skäl icke framlagts av kommittémajoriteten för den förordade avsevärda höjningen av järntullarna. Den av industrin påyrkade tullhöjningen torde som framgår av vad kommittén inledningsvis anfört icke grunda sig på dagens situation utan främst betingas av farhågor för framtiden. De av industrin framlagda utredningarna till belysande av dessa farhågor har vi icke funnit ge stöd åt uppfattningen, att någon mera avsevärd försämring av den svenska järnindustrins konkurrensförmåga vore att befara. För denna vår uppfattning talar främst den kraftiga utbyggnad av den svenska industrin som under senare år ägt rum. Denna utbyggnad måste, som också kommittén inledningsvis framhållit, »ta sig uttryck i sänkta produktionskostnader och därmed ökad konkurrensförmåga från svensk sida». Att i ett sådant läge, där den svens556

ka industrins starka ställning är odisputabel, företa en alltför kraftig höjning av <le nuvarande tullarna har vi icke ansett försvarligt. Med stöd av tidigare erfarenheter måste man vidare utgå ifrån, att varje tullhöjning slår igenom på järnpriserna på den svenska marknaden och därmed innebär en fördyring av byggnadsverksamheten och en försämring av den svenska verkstadsindustrins konkurrensförmåga. Dessa skäl talar enligt vår mening för den yttersta försiktighet då det gäller att genomföra tullhöjningar på hithörande område. Det mellaneuropeiska kartellsamarbetet på järnområdet kan enligt vår mening icke få öva inflytande på den svenska tullsättningen. Även om man bortser från nu rådande goda konjunkturer för järnindustrin, ger utvecklingen under efterkrigstiden och för övrigt under större delen av mellankrigstiden icke något belägg för att de tendenser till samverkan, som förekommit i utlandet, skulle ha inneburit något problem för svensk järnhantering och för avsättningen av dess produktion inom landet. Det kartelliknande samarbete som förekommit och det samarbete i prishänseende, som väl alltjämt existerar bakom Montan-Unionen, torde mera syfta till att i vikande konjunkturer upprätthålla och stabilisera en prisnivå och att söka hindra underbud från det ena eller andra hållet. Även om förhållandena kring Montan-Unionen och tullnivåerna i de olika deltagarländerna har stor betydelse för upprätthållandet av vår kvalitets järnexport, får detta enligt vår uppfattning icke påverka tull- och prisnivån för vår tillförsel av handelsjärn, vare sig inhemskt eller utländskt. Mot bakgrunden av vad som nu anförts har vi därför i det följande föreslagit värdetullsatser, vilka i stort sett är baserade på nuvarande tullnivå med en viss avjämning uppåt. Det finns emellertid anledning att överväga, huruvida icke vikttullar på detta område är mera lämpliga än värdetullar i enlighet med de synpunkter, som framstående representanter för svensk järnhantering och järngrosshandel givit tillkänna i olika sammanhang. Möjligen kan konkurrensen på rörområdet tidvis vara något mer besvärande för den svenska industrin, varför vi härvidlag föreslagit en viss förbättring i förhållande till nuvarande tullnivå. Halvfabrikat av annan oädel metall än järn och stål Statistiska uppgifter. Storleken av produktion, import och export av här ifrågavarande produkter framgår av tabell 85. Industrin. Från industrins sida framhålles att tullen på dessa varor i så gott som alla industrialiserade länder fastställts till sådan nivå att den praktiskt taget hindrar export dit. Tillverkarna i dessa länder kan med stöd av hemmamarknaden exportera till väsentligt nedsatta priser, i synnerhet som de fasta kostnaderna utgör en stor del av de totala tillverkningskostnaderna. Visserligen föreligger viss internationell prisöverenskommelse, men åtskilliga stora exportörer står utanför denna, och den avser endast koppar och mässingsprodukter. 557

Tabell 85. Halvfabrikat

av annan oädel metall än järn och stål.

Aluminium Produktion , därav: plåt rör tråd och stång Import Export , Koppar och mässing Produktion därav: plåt rör tråd och stång . . . Import Export i

ton

ton

ton

ton

ton

1 877

14 606

16 491

14 460

5 312

6 096

5 650

5 557

56 198

5 662 1 607

8 346 3 737

10 644 3710

8 759 2 002

51 320

79 050

80 019

70 795

9 040 8 431 33 849

14 435 9 572 57 351 1441 16 230

14 787 8 706 55 557 2 392 13 653

12 864 9 972 57 183 4 317 14 744

11951 7 968 50 876 1096 18 089

1 192 5 594

1756 9116

2 122 5 423

1912 5149

legeringar

831 Produktion Import . .. Export . . . Aluminium, Produktion Import . . . Export . . .

mkr

5,1

mkr

mkr

mkr

mkr

32,3

49,8 15,5

75,4 18,4

62,0

0,9

0,6

309,2 13,9 44,7

359,5 27,4 55,2

5,3 2,0

Koppar och mässing Produktion Import Export

63,5 . .

234,5

4,6 40,6

i

Produktion Import Export . .. .

193G/38

8,8 0,9

290,3

5,5 72,6

legeringar

1,7

3,0

6,5

7,7

4,9

16,9

36,0

27,4

21,2

1,9

2,6

2,7

2,8

I n d u s t r i n p å y r k a r en tull a v 4 % av v ä r d e t för tråd, plåt och b a n d , 5 % a v värdet för stång och rör s a m t 7 % av v ä r d e t för profiler och fasonerade rör. Handeln. Enligt handelns uppfattning visar erfarenheten a t t det i regel endast med b e t y d a n d e svårigheter är möjligt a t t placera utländska p r o d u k t e r av ifrågavarande slag på den svenska m a r k n a d e n . D e inhemska metallhalvfabrikaten h a r en absolut dominans i den sammanlagda förbrukningen av dessa varuslag i 558

Tabell S6. Tullnivåer för halvfabrikat Värde 1950 (inkl. tull) mkr

av koppar och aluminium.

Incidenser 1950

och

t u 11 b e l o p p

Normal

Industrin

Förslag

%

mkr

%

mkr

%

| mkr

%

mkr

%

mkr

P r o d u k t i o n 204 12 Import . ..

3,7 2,9

7,4 0,3

2,6 1,8

(5,1) (0,2)

4,1 6.4

8,0 0.7

4,3 46

8,5 0,5

3,0 3,0

5,9 0,3

3,7

7,7

2,5

(5,3)

4,2

8,7

4,3

9,0

3,0

6,2

till 1954 års

prisnivå

Koppar

Konsumtion Omräknat

Konsumtion 313

3,7

(H ; 3)

2,5

7,7

4,2

12,8

4,3

13,2

3,0

9,2

Aluminium Produktion Import . ..

34 6

3,9 4,0

1.3 0,2

3,3 3,3

(1,1) (0,2)

6,0 5,9

2,0 0,3

4,8 4,9

1,6 0,3

3,0 3,0

1,0 0,2

Konsumtion

3,9

1,5

3,3

(1,3)

6,0

2,3

4,8

1,9

3,0

1,2

till 1954- års

prisnivå (1,8)

3,3

1,5

6,0

2,8

4,8

2,2

3,0

1,4

9,2

2,6

(6,6)

4,4

11,0

4,4

10,9

3,0

7,4

2,6

9,2

4,4

15,6

4,4

15,4

3,0

10,6

Omräknat

Konsumtion|

48 Koppar

aluminium

+

3,9

Konsumtion] 256 I 3,7 1 Omräknat

till 1954- års

Konsumtion] 361 |

prisnivå

3,7 1 (13,1)

Anm. Tabellen baserar sig på 1950 års statistik. Incidenser och varuvärden för 1954 har erhållits genom omräkning med användande av prisindex 145 för koppar och 120 för aluminium (uppskattade med ledning av handelsstatistiken). Siffror inom parentes avser fiktiva tullbelopp, erhållna genom applicering av 1954 års incidens på 1950 års värde, resp. 1950 års incidens på 1954 års (beräknade) värde.

Sverige. Inom metallbranschen kan bråkdelar av procent ofta bli avgörande för om en affär skall kunna komma till stånd eller ej, varför en absolut sett ganska obetydlig tullhöjning i realiteten kan innebära ett betydligt förstärkt tullskydd på detta område. Den svenska industrins försprång framför den utländska anses vara ostridigt, och farhågor för en hårdnande konkurrens i framtiden förutsätter att de utländska verken skulle komma före i rationaliseringshänseende, vilket man med hänsyn till den svenska industrins effektivitet och konkurrenskraft anser mindre sannolikt. Enligt det svenska kartellregistret är vidare de svenska producenterna representerade i en internationell kartell. Handeln finner konkurrensläget vara sådant, att tullarna på dessa varor i dagens läge borde kunna borttagas. Skulle detta icke anses kunna ifrågakomma, föreligger inga skäl att överskrida nuvarande tullnivå. Vikttullar anses vara att 559

föredraga, särskilt när det gäller koppar och mässing, beroende på de stora och ofta förekommande prisfluktuationer, som dessa råvaror är underkastade. Kommittén. Innebörden i stort av nu gällande tullsatser, beräknade normaltullsatser samt av industrin påyrkade tullsatser framgår av tabell 86; i tabellen har även redovisats motsvarande siffror enligt kommitténs i det följande framlagda förslag. Tabellen visar att tullnivån på detta område år 1950 motsvarade i medeltal 3,7 % av värdet men kan beräknas ha sjunkit till 2,6 % år 1954; normaltullen (beräknad efter råvarupriset i slutet av 1953) uppgår till 4,4 %, och industrins yrkande motsvarar ävenledes 4,4 % av värdet. Trots att tullen f. n. är mycket låg domineras marknaden, enligt vad som framgår av de förut återgivna statistiska uppgifterna, helt av den inhemska produktionen. Något större behov av tullskydd föreligger uppenbarligen icke i dagens läge. Industrins yrkande torde närmast betingas av farhågor för hårdare konkurrens i en skärpt konjunktur. Kommittén anser det icke heller oberättigat att vid frågans bedömande taga hänsyn till möjligheten av ett annat konkurrensläge än det för dagen rådande. Tillräckliga skäl har därför icke ansetts föreligga att avskaffa tullskyddet, men å andra sidan har icke heller ett tullskydd av den storlek industrin begärt ansetts motiverat. Kommittén har funnit en tullnivå av 3 % av värdet innebära ett lämpligt avvägt tullskydd för hela området. Frågan om tullens utformning som vikt- eller värdetull har här i huvudsak samma aspekter som när det gäller motsvarande halvfabrikat av järn och stål. Även om den från handelns sida framförda synpunkten otvivelaktigt förtjänai beaktande, har kommittén därför funnit övervägande skäl tala för att tullen får utgå efter värdet. Järn- och metallmanufaktur Statistiska uppgifter. Till belysande av storleken och utvecklingen av import, produktion och export av hithörande artiklar hänvisas till de summariska uppgifterna i tabell 87. Industrin. Från industrins sida framhålles att penningvärdesförsämringen medfört en snedvridning i relationen mellan vikttullbelagda och värdetullbelagda produkter, vilken snedvridning ytterligare accentuerats genom övergång till lättare material och smäckrare konstruktioner, och man anser det vara en av tulltaxerevisionens huvuduppgifter att eliminera denna snedvridning. Gjorda beräkningar säges tyda på att verkstadsindustrins löner i det viktigaste konkurrentlandet genomsnittligt ligger minst 40 % under de svenska, vilket anses innebära att kostnadsnivån i detta land (vid lika materialkostnader) ligger ca 20 % lägre än här i landet. Med hänsyn till frakt- och vissa andra kostnader som man har att räkna med vid import uppskattas emellertid den 560

Tabell 87. Järn- och

metallmanufaktur. Import

År ton

Produktion mkr

ton

Export

mkr

ton

Kap. 73. Järnmanufaktur, ej hänförlig till kap. 82 eller 83 (exkl. gjutna rör) 27,9 31668 1936/38 203,1 30 767 1950 1951 1952 1953

33 385 50 462 55 628 41715

54,6 95,0 115,9 102,4

630,7 838,5 793,7 744,9

20 988 29 860 26 008 27 119

mkr

27,7 58,1 86,8 95,3 86,1

Kap. 7k—81. Metallmanufaktur, ej hänförlig till kap. 82 eller 83 1936/38 1950 .. 1951 . . 1952 . . 1953 . .

1478 1 113 1633 1833 1889

9,6 14,2 25,3 30,2 28,2

46,5 136,4 173,3 206,8 170,6

2 904 3 834 6 498 4 548 6 965

12,5 26,0 5o,6 54,0 53,0

1532 907 1844 1822 1250

6,9 10,4 22,4 24,9 19,2

37,6 175,8 262,1 275,4 225,3

5 292 12 220 15 255 11848

18,7 102,4 156,2 145,7 108,1

3,2 3,1 5,8 5,6 5,3

30,2 121,8 162,4 168,0 152,5

Kap. 82. Verktyg 1936/38 1950 1951 1952 1953

9 011

Kap. 83. Lås, beslag m. m. 1936/38 1950 1951 1952 1953

985 672 1017 1008 831

7713 8 966 9 020 8 203 6913

5,8 24,9 33,2 32,0 25,0

faktiska prisklyftan till omkring 10 %. Den tull som erfordras för att överbrygga kostnadsdifferensen skulle sålunda vara minst 11 %. Normaltullarna innebär en nivå av något över 10 % och motsvarar alltså i stort sett det tullskydd järnoch metallmanufakturindustrin anser behövligt. När man från industrins sida konstaterar detta sker det under den förutsättningen att avvikelser från normaltullskyddet medgives beträffande vissa produkter för vilka kan åberopas speciella skäl. Detta är särskilt fallet med sådana varor, för vilka tullincidensen i däg är högre än normal tullsatsen. I de fall då denna differens är stor skulle omedelbar övergång till normaltullnivån kunna tänkas få för de enskilda företagen och deras anställda katastrofala följder. I fråga om vikt- eller värdetull förordar man från industrins sida att tullen i regel uttages med viss procent av värdet. Till stöd härför åberopas i första hand angelägenheten av att ändringar i den allmänna prisnivån icke påverkar tullskyddet. Vidare framhålles att en vikttulltaxa förutsätter en långtgående specifi36. Tulltaxebetänkande. Del II

cering, vilket däremot icke är fallet med en värdetulltaxa. När industrin förordar att dess produkter belägges med värdetull förutsattes att även råvarutullarna kommer att utgå efter denna princip. Järn- och metallmanufakturindustrin säges i utpräglad grad vara en massproducerande industri med i stor utsträckning standardiserade produkter. Detta förhållande lockar lätt till dumping, för vilken normaltullskyddet icke utgör något hinder. Från dessa utgångspunkter anses det vara angeläget att tillämpningen av antidumpinglagstiftningen finner en smidig och slagkraftig form. I olika sammanhang har under senare tid från bl. a. järn- och metallmanufakturindustrins sida framhållits nödvändigheten av att vårt land söker få till stånd sänkning av de utländska tullarna. För att en sådan politik skall kunna vinna framgång anser man det emellertid vara nödvändigt att skapa ett förbättrat utgångsläge för förhandlingar om tullsänkningar. Handeln. Från handelns sida framhålles att den svenska industrin förskaffat sig en stark och konkurrenskraftig ställning såväl på exportmarknaden som på den inhemska marknaden. Den har särskilt under och efter det senaste världskriget byggts ut och rationaliserats. Under kriget och efterkrigsåren har importen på detta varuområde varit obetydlig, vilket bl. a. medfört att de svenska varutyperna blivit väl inarbetade. Importen har för övrigt i flera decennier varit relativt obetydlig, och den avser beträffande många artiklar specialkvaliteter som icke tillverkas inom landet. De svenska tillverkarnas starka ställning har uppnåtts trots att nuvarande tullsatser i regel är låga — enligt en av handeln verkställd beräkning varierar importincidensen för flertalet varuslag mellan 2 och 4 % — vilket anses ge belägg för att några tullhöjningar knappast är påkallade. Man har likväl intet att erinra mot vissa justeringar uppåt. Normaltullsatserna finner man emellertid så gott som genomgående för höga och anser att de genomsnittligt skulle innebära i det närmaste en fördubbling av nu gällande tullsatser. Detta skulle medföra tvära omkastningar i marknadsförhållandena samt i vissa fall höjning av konsumentpriset. Man föreslår i stället efter avvägning av olika synpunkter en tull av 7 % för flertalet varuslag på detta område; tullfrihet bör emellertid införas för sådana artiklar som icke tillverkas i Sverige, och för vissa varugrupper anser man en tullsats om 5 % av värdet vara tillräcklig. Från handelns sida har man intet att erinra mot en mera allmän övergång från vikttullar till värdetullar. De senare ter sig i många fall ändamålsenligare och i princip rättvisare. Man anser dessutom att härigenom kan vinnas ganska betydande förenklingar i tulltaxeringsarbetet. Kommittén. Förhållandet mellan nuvarande tullsatser och beräknade normaltullsatser, med vilka senare industrins yrkanden i stort sett sammanfaller, framgår av de i tabell 88 redovisade beräkningarna; i tabellen har även redovisats det förslag som kommittén framlägger i det följande. Enligt tabellen har 562

Tabell

88. Tullnivåer

för järn-

och

Incidenser

Värde 1950 (inkl. tull) mkr

Kap. 73. Järnmanufaktur, Produktion Import . .. Konsumtion Kap.

ej hänförlig 8,2 5,4 7,9

och

mkr

%

mkr

tullbelopp Normal

Förslag

%

mkr

%

mkr

10,6 11,3 10,6

65,2 7,2 72,4

8,0 8,0 8,0

49,5 5,1 54,6

5,8

till kap. 82 eller 83 50,8 3.4 54,2

ej hänförlig

6,5 4,2 6,3

(40,2) (2,7) (42,9)

till kap. 82 eller 83

78 15 93

7,8 4,3 7,2

5,7 0,6 6,3

73 11 84

8,0 7,6 7,9

5,4 08 6,2

6,3 6,2 6,3

(4,3) (0,6) (4,9)

13,6 13,6 13,6

9,2 1,4 10,6

8,0 8,7 8,1

5,4 0,9 6,3

12,0 6,9 11,9

10,6 0,2 10,8

9,4 6,7 9.3

(8,3) (0,2) (8,5)

12,0 11,8 12,0

10,6 0,4 11,0

8,1 8,0 8,1

7,1 0,3 7,4

8,3

77,5

6,5

(61,5)

11,0

103,4

8,0

75,2

6,4 3,5 5,9

(4,7) (0,5) (5,2)

10,8 10,7 10,8

7,9 1,5 9,4

7,9 8,0 7,9

1,1 6.9

Verktyg

Produktion Import Konsumtion

83. Lås, beslag m. m.

Produktion Import Konsumtion Kap.

%

74—81. Metallmanufaktur,

Kap. 82.

Kap.

669 67 736

Produktion Import . .. Konsumtion

metallmanufaktur.

73—83.

Konsumtion Omräknat

99 3 102 Sammanlagt I

till 1954 års

Konsumtion

I

1 015 prisnivå 1 265

I

8,3 ,98,6) 6,5 77,5 11,0 130,6 8,0 95,0 Anm. Tabellen baserar sig på 1950 års statistik. Incidenser och varuvärde för 1954 har erhållits genom omräkning med användande av prisindex 125 eller 120 (motsvarande ändringarna i kommerskolleg.ets partiprisindex för järn- resp. metallmanufaktur). Siffror inom parentes avser iktiva tullbelopp, erhållna genom applicering av 1954 års incidens på 1950 års värde resp 1950 ars incidens på 1954 års (beräknade) värde.

d e n g e n o m s n i t t l i g a t u l l n i v å n , s o m å r 1 9 5 0 u p p g i c k till 8,3 % , p å g r u n d a v p e n ningvärdesförsämringen

n e d g å t t till 6,5 % å r 1 9 5 4 , u n d e r d e t a t t

normaltullen

ligger vid 1 1 , 0 % a v v ä r d e t . D e enskilda kapitlen visar icke n å g r a m e r a

bety-

d a n d e a v v i k e l s e r f r å n g e n o m s n i t t e t , m e n m a n l ä g g e r m ä r k e till a t t d e n n u v a r a n d e t u l l e n ä r s ä r s k i l t h ö g för k a p . 8 3 ( m e d e l t a l e t h a r d r a g i t s u p p a v h ö g a t u l l a r p å vissa individuella varuslag), m e d a n normaltullen visar särskilt höga l ö r k a p . 8 2 (i r e g e l h ö g r e b e a r b e t a d e p r o d u k t e r ä n ö v r i g a ) . D e n

siffror

genomsnittligt

låga tullnivån framstår såsom anmärkningsvärd, om m a n jämför m e d den närstående maskinindustrin, som på grund av den allmänna förekomsten av värde-

tullar i stort sett bibehållit sitt tullskydd sedan förkrigstiden orubbat, i viss utsträckning till och med fått det höjt av handelspolitiska skäl. Trots det ringa tullskyddet är importen, enligt vad som framgår av de förut återgivna statistiska uppgifterna, obetydlig i jämförelse med den inhemska produktionen; för flertalet sektorer är exporten avsevärt större än importen. Siffrorna kan dock icke med säkerhet antagas vara uttryck för en bestående överlägsenhet hos den svenska produktionen. Även om man icke kan tillmäta den importökning som statistiken visar de senaste åren (1954 års siffror visar en stegring av värdet från 1953 med ca 13 %) någon avgörande betydelse härvidlag, synes det naturligt att man efter hand som den industriella kapaciteten i utlandet återupprättas och särskilt i ett skärpt konjunkturläge får räkna med en intensifierad export på vårt land. Kommittén anser det därför icke berättigat att konsolidera tullskyddet på nuvarande nivå, vilken enligt vad tabellen visar uppgår till föga mer än hälften, av normalnivån. Konkurrensförhållandena kan dock enligt kommitténs uppfattning, även med beaktande av möjligheten av en viss skärpning i läget, icke anses motivera en höjning av tullsatserna ända till normalnivån. Enligt kommitténs bedömande utgör en tullnivå av omkring 8 %, d. v. s. ungefär 1950 års nivå, i stort sett ett lämpligt avvägt tullskydd på detta område. Detta skulle innebära en tullsats av i genomsnitt ungefär 3 enheter under normalnivån. Kommittén har övervägt huruvida man bör tillämpa en tullsats som för varje individuellt varuslag ligger 3 enheter under normaltullsatsen för detta varuslag eller en standard tullsats av 8 % för alla varuslag. Enär den differentiering som ernås genom individuell anpassning efter normaltullsatsen synes vara av ringa praktiskt värde — den förstnämnda metoden ger ett resultat som endast undantagsvis skiljer sig från den sistnämnda metoden med mer än 1 a 2 enheter — har kommittén funnit övervägande skäl tala för den enklare principen med en för hela området enhetlig tullsats. Avvikelser från denna tullsats bör givetvis icke vara uteslutna i fall då särskilda omständigheter gör sådana motiverade, men i den mån dylika omständigheter icke ansetts vara för handen föreslår kommittén i det följande tillämpning av nyssnämnda standardtullsats. Kap. 73. Järn och stål Nr 73.01. Tackjärn, spegeljärn härunder inbegripet Nuvarande tull GATT: spegeljärn Förslag Nr 73.02. Ferrolegeringar Normaltull: kiselmetall kiseljärn med 75 % kisel 564

*n "J *ri

5 å 6% 8 ä 9%

kiselmanganjärn med 20 % kisel . . ca 7 % volframjärn 2 å 3% Nuvarande tull: kiselmetall per kg 0:07 K ca 3 % kiseljärn över 15 % kisel . . per kg 0:07 K 7 å 8% kiselmanganjärn över 15 % kisel per kg 0:07 K 5 ä 6% volframjärn per kg 0:35 K 1 a 2% övriga fri GATT: kromjärn och kiselmanganjärn med högst 15 % kisel fri Industrin oförändrade vikttullar Förslag: kiselmetall (nr 28.04) per kg 0:07 kiseljärn och kiselmanganjärn över 15 % kisel per kg 0: 07 volframjärn fri andra slag fri

I j

3 3

' °^°

I I

6,7 % 1,2 %

Statistiska uppgifter. P r o d u k t i o n , i m p o r t och export av de för n ä r v a r a n d e tullbelagda ferrolegeringarna framgår av tabell 89 (betr. kiselmanganjärn innef a t t a r siffrorna även tullfri sådan v a r a ) . Tabell 89. F err olegering ar. Import

Export

Produktion

År ton

tkr

ton

I tkr

ton

tkr

Kiselmetall sam t kiseljärn ined mer än 15 % kisel 1936/38 1950 1951 1952 1953

64 284 171 186 133

38 304 270 411 278

15 154 15 742 20 067 15 830

11480 15 264 22 824 17 241

10 402 5 482 4 791 5 630 3 578

3 021 7 335 8 978 12 168 6 526

38 123 50 196 164

8 86 45 299 185

6 456 5518 2 925 5 543 4 976

1557 4 329 2 792 5 843 6 580

5 043 892 224 83 3

1221 709 218 145 5

47 73 10 0 1

312 604 377 0 31

1935 1237 828 452 247

12013 14 975 29 289 13 707 5 657

1555 770 353 109 94

9 981 10 068 13 009 5 0:*7 2 388

Kiselmanganjärn 1936/38 1950 1951 1952 1953

Voljramjärn 1936/38 1950 1951 1952 1953

Industrin. Från tillverkarnas sida erinrar man om att tullen på kiseljärn och kiselmanganjärn med över 15 % kisel infördes år 1911. Behovet av tullskydd motiverades med att vattenkraften för elektriskt bruk i regel vore billigare i Norge än hos oss, varför det norska kiseljärnct kunde komma att försvåra avsättningsmöjligheten för svenskt kiseliärn på vår egen marknad. Detta motiv för tullskyddets bibehållande anses fortfarande äga giltighet. Man finner övervägande skäl tala för ett bibehållande av den nuvarande vikttullen, 7 öre per kg, ehuru denna procentuellt sett ger ett otillfredsställande skydd för högvärdigt kiseljärn och kiselmanganjärn, men en vikttull har å andra sidan fördelen att dess betydelse ökas ju mer priserna sjunker. Även beträffande kiselmetall (som i nuvarande taxa är sammanförd med kiseljärn innehållande mer än 15 % kisel) föredrar man bibehållande av den nuvarande låga vikttullen framför en övergång till värdetull. I fråga om volframjärn framhåller tillverkarna att den nuvarande tullen infördes år 1933 efter tillstyrkan av Jernkontoret, som icke hade något att erinra mot tullens höjd, ehuru incidcnsen vid tidpunkten för Jernkontorets yttrande uppgick till ca 20 %. I dagens läge motsvarar tullen endast ca 2 % av värdet. På grund av de kraftiga fluktuationerna i råvarupriserna anses mycket starka skäl tala för att bibehålla nuvarande system med vikttull. Med hänsyn till penningvärdets allmänna fall vore en betydande höjning av nu gällande vikttull i och för sig motiverad, men man anser sig dock böra acceptera att den bibehåller sin nuvarande storlek. Skulle däremot en övergång till värdetull anses påkallad, bör denna under inga förhållanden sättas lägre än till 5 % . Kommittén. Vad beträffar kisellegeringar (inkl. kiselmetall) torde de skäl som på sin tid föranledde tullbeläggningen numera såväl ur allmänt samhällsekonomiska synpunkter som med hänsyn till det nordiska samarbetet bedömas annorlunda än då. Eftersom frågan om en gemensam nordisk marknad för närvarande befinner sig under utredning, varvid dessa produkter torde tillhöra de varuområden som i första hand kommer att bli föremål för undersökningar, har kommittén emellertid funnit övervägande skäl tala för att i avvaktan på resultatet av detta arbete bibehålla nuvarande tullsats oförändrad. Kommittén föreslår således att tullen upptages till 7 öre per kg för kiseljärn och kiselmanganjärn innehållande mer än 15 % kisel ävensom kiselmetall. Tullen på volframjärn tillkom år 1933 med anledning av i riksdagen väckta motioner. I dessa framhölls bl. a. att tillverkningskostnaderna i vårt land icke torde skilja sig nämnvärt från kostnaderna i andra länder. En tull på volframjärn vore därför knappast motiverad ur de synpunkter, som varit avgörande vid fastställande av flertalet tullar i vårt land. Efter upptagandet av tillverkningen av volframjärn här i landet hade emellertid den internationella konvention, som tidigare helt behärskat den europeiska marknaden för detta varuslag, sänkt sina priser för export till vårt land på ett sätt som visade, att här vore 566

fråga om s. k. d e s t r u k t i v d u m p i n g i avsikt a t t slå ihjäl den svenska industrin. Avsikten vore icke a t t tullen skulle u t n y t t j a s i prisstegrande syfte u t a n endast för a t t vid kartellförhandlingar tillförsäkra den svenska industrin hela h e m m a m a r k n a d e n och även en del av e x p o r t m a r k n a d e n . Tullbeloppet ansågs därför k u n n a s ä t t a s m y c k e t högt u t a n n ä m n v ä r d nackdel för konsumenterna. Tullen ansågs även ha betydelse som e t t medel för arbetslöshetens b e k ä m p a n d e ; tillverkningen k r ä v d e betydligt mer arbetskraft per t o n p r o d u k t än övriga inom landet framställda ferrolegeringar. Förhållandena är nu helt a n d r a än vid tiden för tullens införande, varför de skäl som föranlett d e n n a å t g ä r d icke längre kan anses äga giltighet. K o m m i t t é n h a r icke funnit tillräckliga skäl föreligga a t t bibehålla tullen, vilken för övrigt m o t s v a r a r endast någon procent av v ä r d e t och icke k a n h a någon egentlig betydelse ur s k y d d s s y n p u n k t . Nr 73.03. Skrot och avfall av järn eller stål Nuvarande Förslag

tull

fri fri